(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Engelsk-svensk ordbok"

3tl}aca, SItm fork 



BOUGHT WITH THE INCOME OF THE 

FISKE ENDOWMENT FUND 

THE BEOUESTOF 

WILLARD FISKE 

LIBRARIAN OF THE UNIVERSITY 186S-I8S3 
1905 



Cornell University Library 
PD 5640.W47 1919 

Engelsk-svensk ordbok 



3 1924 026 562 839 




Cornell University 
Library 



The original of tiiis book is in 
tine Cornell University Library. 

There are no known copyright restrictions in 
the United States on the use of the text. 



http://www.archive.org/details/cu31924026562839 



ENGELSK-SVENSK 

ORDBOK 

UTARBETAD 

AF 

EDMUND WENSTROM och ERIK LINDGREN 



ANDRA STEREOTYPERADE UPPLAGAN 




STOCKHOLM 

r. A. NOESTEDT & SONEES I'OELAO 

UKMVI frf. IT Y 






A^loA'i.laS 



FJERDK TRTCKNINGEN 



STOCKHOLM 1919 

KUNGI,. HOFBOKR. IDUNS TRYCKEBl-A.- 
192303 1 ;i 



Forord till forsta upplagan. 

Den engelsk-svenska ordbok, som harmed framlagges for allmanheten, 
ar amnad si, val till hjalpreda vid laaning af modern engelsk litteratur i all- 
mauhet som till ledning for den studerande, afven vid ofversattning till det 
frammande spriket. Denna aistnamnda anvandning hafva vi velat framja 
genom att upptaga ordens konstrnktionssatt samt i synnerhet genom att an- 
fora talrika exempel, s. k. >fraser>. Harigenom hafva vi afven, och i framsta 
rummet, velat gifva en mojligast fnllstandig uppfattning af de engelska ordens 
begreppsskiftningar, p8, samma g8,ng vi s6kt framvisa och forklara engelska 
spr^egendomligheter, sarskildt sMana som tillhora det friare talspr&ket. 
I rikedom pS, dyUka exempel tro vi att det nn foreliggande arbetet kan ut- 
harda jamfdrelse med de fuUstandigaste ej blott inhemska utan afven utland- 
ska lexika; s5,som ock forhSJlandet torde vara i afseende p4 talrikheten af 
npptagna sammansattuingar, hvarutinnan de rent engelska ordbSckerna, afven 
de storsta, ofta lamna den ra.dfr8,gande ntlandingen i sticket. 

Hvad ofver hufvud fiiUstandigheten betraffar, gor ordboken ingalun- 
da anspr§,k pi n&gon sidau — n&got som aUtid mftste forblifva oupphinneligt, 
synnerhet di det galler ett spr&k, hvUket i sk hog grad som det engelska 
kan kaUas >lefvande> — , men vi hafva lS,tit oss angelaget vara att, sSsom 
ofvan ar antydt, gifva en tillrackligt rikhaltig profkarta p3, det ordf6rr8,d, som 
forekommer i nyare engelska skrifter af olikartadt, ej aUtfor speciellt inneh8,U, 
for att en svensk hjalpsokande har saUan skall finna sig hafva sokt forgafves. 
Tor att ern3, detta m&l, utan att l&ta ordboken utsvalla till en aUtfor ohand- 
terlig eUer kostsam volym, hafva vi daremot mindre efterstrafvat fnllstandig- 
het i upptagandet af ord, som blott tiUhora den egentUga facklitteraturen eller 
forgingna tiders litteratur, utan hanvisas i fr^ga om dylika tiU fack- och 
special-lexika. 

Ang8,ende nyttan och behofligheten af ett nytt arbete i samma vag 
en jamfdrelsevis si, kort tid efter utgifvandet (1875) af ett tiU storlek och 
syfte med detta jamforbart (Engelsk-Svensk Ordbok af Nilsson, Widmark 
m. H.) — ett ifr8,gasattande, som harvid sjalfmant synea erbjuda sig — mi, om 
det ock tin en del besvarats genom ofvan gifna upplysningar om foreliggande 
ordbok, har ytterligare anfiiras, att beriirda sistforflutna tidsskifte varit ut- 
markt for sin lifUga verksamhet i engelsk lexikografl; och m8, namnas (jamte 
Webster, sista uppl. 1864) bland desa alster, aisom begagnade till grund och 
ledning for vS,rt arbete i framsta rummet: The Imperial Dictionary of the 
English Language (sista nppl. 1882 — 1883), The Encyclopaedic Dictionary 
(1879 — ^1888), Stormonth, A Dictionary of the English Language, Pronoun- 
cing, Etymological, and Explanatory (sista uppl. 1884). Talrika fackbocker, 
uppsatser i tidskrifter m. m., hvilka det vore for vidlyftigt att har upprakiia, 
afvensom egna stndier af den nyaste litteraturen m§, ock angifvas sSsom flitigt 
begagnadt material. 



I afseende pi de engelska ordens stafning och uttal hafva vi sokt folja 
det basta och allmannaste bruket, i de fiesta fall representeradt af The En- 
cyclopaedic Dictionary eller Stormonth, med upptagande i allmanhet af de 
varianter, som forekomma hos de fornamsta af iifriga kallor. I de svenska 
ordens stafning torde man finna en anslutning till Stockbolms Lararesallskaps 
forslag till svenska spr3,kets rattskrifning. 

Annu kvarstaende tryckfel och inkonsekvenser, hvilka sistnamnda till 
stor del mS, anses sisom en foljd af den oforutsedt l&nga tiden for ntgifvandet, 
torde benaget ursaktas. 

Oaktadt ordboken med icke mindre an trettio tryckark ofverskrider 
ursprungligeu utlofvade Ittio ark, har priset likval icke blifvit hojdt, ntan bi- 
behlllits vid det frSn bSrjan angifna beloppet. 

Visby och Stockholm i September 1889. 

Edmund Wenstrom. Er. Lindgren. 



Anvisiiingai' for begagnandet. 

Under rubrikord -'(ipptagas i regeln forst sammansattningar och efter 
dem dithorande afledningar, om den alfabetiska ordningen tilJ3,ter: i annat 
fall anforas dessa senare sarskildt hvar for sig i bokstafsfoljd. 

Tecknet ~ angifver, att narmast foreg&ende med fetstil tryckta ord eller 
ock artikelordet bfir upprepas i oforandrad form, t. ex. under aback : to he 
taken {cast, thrown) ~ stir i stallet for to be taken {cast, thrown) aback; 
nnder abandon : -^ed st^r i stallet for abandoned. 

Teknet ■ utgor dels bindestreck vid sammansattningar, t. ex. under 
above : ~-board st5i i stallet for above-board; dels antyder det, att af nast 
foreg8,eude nppslagsord, uttalsbeteckning eller betydelse s4 mycket bor ofor- 
andradt upprepas, som behofves for att ifylla det som fattas for ett fullstan- 
digt ord, t. ex. under academy : {pi. -ies, -iz) star i stallet for {pi. academjies 
ik4d'4m[iz). 

Parentesen i sSdana fall som under Abigail : (a) F kammarjungfru, 
eller under act : (A) ~-Sunday betecknar, att det forra ordet, egentligen ett 
nomen proprium, i ■ angifna betydelse stafvas med liten begynnelsebokstaf, och 
att det senare, en sammansattning med act, alltid stafvas med stor begynnel- 
sebokstaf. 

For uttalsbeteckningen (hvari Walkerska systemet foljts, ehuru nigot 
modifleradt och utvidgadt) finnas typiska exempel gifna under sidorna. 



Forkortningar. 



«. adjektiv. 

aehus. ackusatirus. 

ad. adverb. 

adj. adjektiv. 

adv. adverb. 

afs. afseende. 

alcust. aknstik. 

algehr. algebra(isk term). 

allm. allman; aUmanbet. 

allmht allmanbet. 

Am. (i) Amerika. 

amer{ik). amerikansk. 

anat. anatomi(sk term). 

ang. ang&ende. 

Anm. Anmarkning. 

antik. (i) den romerska eller 

grekiska antiken. 
ap. appositivt. 
arab. arabiska. 
art. artikel, artilleri(terni). 
astral. astrologi(ek term). 
aitrom. aBtronomi(sk term). 
Austr. (i) Anstraliea. 
bem(drk). bemaikelse. 
best, bestamd. 
bet. betydel3e(r). 
bibl. bibliskt. 
bild. bildligt. 
bildh. bildhnggarterm. 
bilj. biljardterm. 
bokb. bokbindarterm. 
bokh. bokh&lleri. 
bokst. bokstaf. 
boktr. boktryckarterm. 
bot. botanik. 
brukl. braklig. 
byg. byggnadskonst. 
bdrg. bargshandtering (om- 

fattande metallurgi etc.). 
Camb(r). Cambridge. 
d. den, det; denna, detta, 



dansk. danskonst. 
demonstr{at). demonatrativt. 
determ{in). determinativt. 
dets. detsamma. 
d. o. detta ord; dessa ord, 
drf diiraf. 



dr/r diirfor. 

drgnm darigenom. 

d. V. s. det vill saga. 

e^. egentlig; egentligen, i 

egentlig betydelse. 
ekon{om). (allman) ekonomi. 
el. ' eller. 

elekt(r). elektricitet. 
eng. enge]sk(a). 
Eng. (i) Eogland. 
etc. et cetera. 
etnogr. etnografi. 
ex. exempel. 
/. for. 

farm, farmaci. 
feodal. feodalvaeen. 
jil. filosofi. 
jlnisins). finanslara. 
Jl. flere. 
fonet. fonetik. 
fornf. for^forskning. 
fort, fortifikation. 
fr. fransk, -t, -a; fr&n. 
Fr., Frankr. (i) Frankrike. 
fren. frenologi. 
fyrv. fyrverkarterm. 
fys. fysik. 
fysiol. fysiologi. 
faktk, faktkonat. 
fdrg. fargarterm. 
fslj. foljande. 
foraktl. foraktligt. 
fSreg. foreg&ende. 
foren. f6renad(t). 
fork, f orkortad(t) ; f orkort- 

ning. 
forvr. f orvrangd(t); f orvrang- 

ning. 
garf. garfvarterm. 
gen. genitivus. 
gengr. geografi. 
geol. geologi. 
geom. geometri. 
gml gammal. 
gnm genom. 
gr. grekisk(a). 
gram, giammatik; gramma- 

tisk term. 



gruf. grufterm. 

hand, handelsterm. 

ker. beraldik. 

hind, bindaiska. 

hist, historia. 

hnvi honom. 

hall, bollandska. 

hv. bvilken, -et, -a. 

hvrf hvaraf. 

hvrfr bvarfor. 

imp. imperfektum. 

Ind. (i) Indien. 

ind. indisk. 

ind. indikativ. 

indef. indetinit. 

inf. iafinitiv. 

ingen(idr). ingeniorsterm. 

interj. interjektion. 

interr{og). interrogativt. 

iron, ironiskt. 

is. isynnerhet. 

Isl. (p4) Island. 

isl. i&landska. 

i St. f. i stallet for. 

it. italiensk(a). 

jagt. jagtterm. 

jfr jamfor. 

jur. juridik, juridiak term. 

jarnv. jamviigsterm. 

kat.kyrk. (i) (romersk-)katol- 

ska kyrkan. 
kem,. kemi(sk term). 
kln{es). kinesiska. 
kir. kirurgi(sk term). 
kokk. kokkonst. 
koll(ekt). kollektivt. 
komp. komparativ. 
konj, konjunktion; konjunk- 

tiv. 
konst. konstterm. 
kort(sp). kortspel. 
kristall. kristallografi. 
kyrk. kyrkligt. 
kyrkoh. (i) kyrkobistorien. 
lot. latin. 
log. logik. 
lok. lokalt. 
mask, maskinlilra. 



mat. matematik. 

med. medicin. 

mek. mekanik. 

met?', metrik. 

VI. ji. med fiere, 

mil. militarterm. 

min. mineralogi. 

mots, (i) motsats (till). 

mur. murarterm. 

mus. musik. 

viyntv. myutvasen. 

myt{ol). mytologi. 

mdl. mSilarkonst. 

naturv. naturvetenskap(lig 

term). 
ned. nedan. 

ngn, ngt nS.gon, n3.got. 
nygr. nygrekiska. 
o. och ; Old. 
ohest. obestamd. 
ohj. objekt. 
objeJctsf. objektsform. 
06s. Observera. 
u. d. och dylikfc. 
ofv. of van. 
opers. opersonligt. 
opt. optib. 
ordn. ordniDg. 
ordspr. ordspr§,k. 
0. if. V, och si Tldare. 
Oxf. Oxford. 
pttleont. paleontologi. 
part{ic), participium. 
pass, passivum. 
patoL patologi. 
pers. peraiska; person; per- 

sonligt. 
p(e)7's. person, 
2)1., phir. pUiralis. 
poet, poetiskt. 
polit. (i) (i frS>ga om) politlk. 



port, portugisiska. 

poss. possesslvt. 

pp. participium perfektum. 

pr. (nomen) proprium. 

prep{os). preposition. 

pres. presens. 

pi'on, pronomen. 

prov. i provins-dialekter. 

prt. participium presens. 

rejlex. reflexivt. 

reg{elb). regelbundet. 

relat(iv). relativt. 

relig. religion, 

ret{or). retorik. 

ridk. ridkonst. 

rom, romersk. 

ry. ryska. 

rdkn. rakneord, 

s. substantiv. 

*S. Am. Syd-Amerika. 

sanskr. Sanskrit. 

sjdlfst. sjalfstandig(t). 

sjo. sjoterm. 

skeppsb. skeppsbyggeri. 

skogsv. skogsvetenskap. 

skol{t). skolterm. 

skom. skomakarterm. 

Skotl. (i) Skotland. 

skradd. skraddarterm. 

skdmts. i skamtsam stil. 

si. slang (se detta ord i ord- 

boken) ; (vid naturveten- 

skapliga benamningar) 

slagtet. 
sindr. sammandraget; sam- 

mandragning. 
svis. sammainsatt; samman- 

sattning(ar). 
snick, snickarterm. 
sp. spanska. 
spelt, speiterm. 



spoi't. pportterm,idrottsterm. 

ss. sdsom. 

subst. substantiv(t), 

sup{erl). Buperlativ. 

sv. svenska. 

svarfv. svarfvarterm. 

sal. sS,ledea; sS,lunda. 

sdrsh. sarskildt. 

teat, teater(term). 

tek. teknisk term. 

teol. teologi. 

t. ex. till exempel, 

timm{erm). timmermansterm. 

trddg. tradgS-rdsmastarterm. 

turk. turkiska. 

ty. tyska. 

univ. universitetsterm. 

univ. si. universitetsslang, d. 

V. s. (tillhorande) studen- 

temas sarskilda samtals- 

sprS,k, 
Mrm. urmakartenn. 
urspr. nrspmnglig(en). 
uttr[ych). uttryck(ande), -er). 
V. verb. 

va. transitivt verb. 
vanl. vanlig(en). 
vetensk{apl). vetenskap(lig). 
veter. veterinarvetenskap. 
vid. vidare. 
vidstr. vidstrackt. 
vn. intransitivt verb, 
ro/*. viifveriterm. 
zool. zoologi. 
dkerbr. S.kerbruk(sterm). 
dngm. &ngmaskin(lara). 
drh. &rlinndrade. 
dtsk. S-tskilliga. 
d/v. afven. 
dfvers. ofversattning, -es; 6f- 

veraatt. 



Ofriga, med latt hand gjorda forkortningar, i synnerhet s^dana som beteckna 
fack, till hvilka anforda ord och betydelser hora, torde vara for sjalfklara for att be- 
hofva bar nppraknas; t. ex. spraky. for sprS,kvetenskap. 



A, a, h, s. bolcst. a; mui. noten, tonen a; 
a flat, ass; a sharp, ais; Fork.: A,, accep- 
ted fi Tciiar; advance (i forskott); a., 
aa., ana; A 1., f orsta klass (i Lloyd); 
■I. biistasort; A. B., (lot. Artium Bacca- 
laureus) Bachelor of Arts; able-bodied; 
abbr., abbreviated; abbreviation; Abp., 
archbishop; abr., abridged; A. C, Arch- 
Chancellor; (lat. ante Christum) before 
Christ (&r fore Kristns) ; hand, account 
current; Alpine Club; aC, accepted pi 
vsiin; account; a/C, aCC, aCCt., account; 
AD., (i«t. anno Domini) in the year of our 
Lord (&r etter Kr. f.); ad,, adv., adverb; 
adj., adjective; A. F., (ut. anni futuri) 
(oy) the following year (foljande ir); A. 
M., (lat. anno mundi) in the year of the 
world {&T ef ter verldens skapelse) ; (lat. 
ante meridiem) before noon (piformidda- 
gen); (lat. artium magister) Master of 
Arts; K.., KX., Xtat., 4'tit, (lat. setatis) 
of age (i en &lder af); Amt., a: mt., amount; 
anS., answer; A. P., (lat. anni prsece- 
dentis) {of the) last year (f orlidet 4r) ; A. 
R. A., Associate of the Jioyal Academy; 
arr., arrivals; arrived; A. R. S., (ist. 
academise regalia socius (deta. lom A. R. 
A.); A. R. S. S., (lat. antiqaariorum 
regise societatis socius) Fellow of the 
Jioyal Society of Antiquarians; art., ar- 
ticle; A. S., AngloSaxon; a. S. f., and so 
forth (och ai, vidare) ; a. S. 0., and so on 
(och s& vidare); aS., assign; Att., att/., 
attorney; A. V., authorized version; av., 
avenue; average; aVOir,, avoirdupois, 

a, 1. L, F a, art. en, ett (f^amror rokalljnd den 

udre fornien 311) ; they are of a size (en octi 
samma ,..) ; twice a week, 2 ginger i vec- 
kan; a (day) or two, ett par (dagar), 

a, 2. A, prp. p&, i, till I imi. ocb taleiUt, t. tx : 

afoot, till fots; to go a hunting, g&p&jagt. 
a, 3. ^, t < at. '. he, have, always. 
Aaron's-rod, 4'r&nzr6d, «. bjg. aronsstaf 

(med en orm). 
abaca, ab'4ka, s, KaniUahampa. 
abacist, 4b'4s!et, ii. (jfr abacus) raknare, 

raknekarl, 
aback, Lhik', ad. tlUbaka, bak3,t, ijo. back ; 

to be taken (cast, thrown) 'v, f& back i 
. seglen; ofrerraskas, Tara hapen; taken 

(all) iv, belt ovantadt. 

abacot, 4b'akit, ifT. abocock(ed), 4b'6- 
k&k(ed), •■ statsmossa, fordom buren af 
fornama miin. 



abactor, LhLk'thr, a. jor. e^n som stjiil ea 
boskapsbjord. 

abacus, lat. 4b'4k&s, s. (pi. abaci, -si) sido- 

bord; rakneram (medkulor);bj-g. ofversta 
plattan pS. en kolonn ; (6ten-)6kitva till 
viiggbekladnad; vasktrdg; ett spel lios 
romarne. 

abaddon, 4b4d'6n, s. ww. ond angel, for- 
derfvets iingel, (jiidisk) dodsangel; bel- 
vete. 

abaft, 4bl'ft, ad. aje. akter ut, nkterofrer; 
prp. aktcrom; ~ (/ie6eam,akteromtvars, 
i&ringsvis. 

abaisance, ab4's4ns, le obeisance. 

abalienate, 4b4'ljJnAt, va. jur. afhanda sig, 
afyttra; goraframmandet. abalionation, 
-4'si&n, s. Jur. afbSndande. 

abandon, 4b4n'd&n, va, lemna, ofvergifra 
(for, for); iifverlemna (oria med reflex.; to, 
kt); afsti ifr&n; svika; ajs. abandon- 
nera, jrr r^ment; bannlysa; s. f ofvergif- 
vande, ofvergifvare. ~ed,-d,^^,; a, >som 
g§,tt f orloradi, f ijrderf vad ; f orsankt i ut- 
svafningar; samTctslos. 'vBG, -k', s. en &t 
hvilken ngt ofverlemnas, "vBr, -ir, s. en 
som lemnar, eto. 'vmont, -m^nt, t. ofrer- 
gifvande; ofvergifrenbet; alo. aftradande 
&t assuradorerna af alt som kan bargas, 
abandonnering. 

abannition, ibinisj'&n, s. Jnr. landsfbrvis- 
ning (p5, ett ell. tv& &r) for T4da dr3,p. 

abarticulation , 4birtikAl4'sj&n, se diar- 
throsis. 

abase, 4b4's, va. sanka; fiirnedra, forod- 
mjuka. '^ment, -mJnt, s. fornedring, for- 
bdmjukelse; nedslagenhet. 

abash, 4b4si', va. forvirra, komma att 
blygas. 'ved, -t, pp. ; a., f orlagen, brydd 
(at). '>.'ment, -m4nt, s, blygsel. 

abatable, 4b4'tibl, a, jar. som kan upphaf- 
vas; a, writ, klagoakrift yrkande p&upp- 
haf rande af ngt. 

abate, 4b4't, va, b1& ned ;|C; minska, dampa; 
b1& af (of, pS.), nedsatta, rabattera; jar. 
nppbaf va ; vn, aftaga, minskas, sakta sig ; 
ajs. mojna; Jar. forlora sin kraft; taga be- 
sittning af egendom till laglig arfvinges 
skada; <» in price, falla i pris. r^ment, 
-mJnt, s, aftagande, minskning; afdrag, 
rabatt; jar. annulering; orattmatig in- 
kraktning; her. vanhederligt marke p& 
en skold; plea of rw jur., yrkande att ka- 
rom&let m& tills vidare fijrfalla. -r, -ir, 
<. ngn, ngt som minskar, lindrar, a. .. t. 



i: fate, 1: far, i: fall, i: fat, i: fast, i: moto, i: mot, i: bor, 1: fine, I: fin, [: fir. 
1 — 192303 Engelsk-avenak ordbolt. 



&t]aii^ 



f 



TalsprfLk. 



P 



Lftgt sprik. 



abide 



abat(t)is, ab'atSa, fr. 4bit4', s. mil. forhugg- 
ning. .v-ed, -Izd, -ist, u,. forsedd med for- 
huggning. 

abatjour, a. LhLs]h'v, 6. IjasBppning (kal- 
larglugg, fonstei), hvars sidoraluttainat. 

abator, ^bi'tftr, «. jur. inkraktare af arf; 
8e Tid. abater. 

abattoir, n-. 4b4tA3,'r, «. offentligt slagtar- 
hua. 

abature, 4b'^t4r, «. nedtrampadt graa ut- 
visaude hvar hjorten gS,tt fram. 

abb, ab, 8. varn. (gam till) ranning, varp. 
~W00l, s. uU itmnad till varpgarn. 

abbacy, ab'asi, s. en abbots vardighet, 
rattigheter ooh privilegier. abbatial, 
-a'sjal, a. hbrande till ett abbotsstift. 
abbatical, -at'ikal, a. n nrcg. 

abbe, ab'l, rr. Lhi', s. abb^. ~SS, 4b'Js, n. 
(pi. -es, -!z) abedissa. ~y, ab'i,s. kloster; 
klosterky rka ; abbotsvesidena ; bot. en va- 
rietet af silfverpoppeln. 

abbot, ab'&t, 8. abbot. <N/Ship, -ajip, «. ab- 
botavardighet. 

abbreviate, abr^'vMt, va. forkoita; a. bot. 
afkortad; s. fsammandrag. abbreviation, 
-A'sjin, s, forkortande; foi'kortning (irv. 
gram. v. mat.) ; mus. f ana p3. akaf tet af en 
not (aom utmarker Ve^s, Vie'^ ""• not). 

abbreviator, 4br4'viAtir, s. en som fiir- 
kortar; tjanstemau i en tIss afdelning 
af p3.fiiga kansllet. ~y, -i, a. forkortande, 
forkortnings-. abbreviature, -tir, e. for- 
kortningstecken; kort sammandrag. 

A. B. C, 4b^a^', s. abc (biidi, ». i st.). ivboolt, 
abcbok. 

abderian, abdi'r!4n, a. abderitiak ; af vita. 

Abderite, db'd&it, s. invSnare 1 Abdeia; 
>Telge-tok>. 

abdicant, 4b'dik^nt, u. afaagande aig, fr&n- 
tradande (of); s. en som afsager sig, af- 
g&r. abdicate, -kdt, va. afsaga aig; jur. 
gora arflos; vn. abdlkera. abdication, 
-ki'sj&n, s. afaagelae. abdicative, -kitiv, 
ti. innebarande, orsakande afaagelae, af- 



abditory, ab'ditiri, s. gomstallejforvarings- 
plata. 

abdomen, 4bdi'm^n, s. snst. nndeilif ; bnk; 
insekters abdomen. 

abdominal, abd6m'inal, u. horande till bu- 
ken ; s. (vani. i pi. -S, -z, oil. -eS, -ni'liz, 
en.-ia,-n^'lia) bukfenig fisk. abdominOUS, 
-&s, a. horande till underlifvet, buk-j 
Btorbukig )(C. 

abduce, abdii'a, va. afleda, afaiindra; fr&n- 
skilja. ~nt, -^nt, u. anat. tillbakadra- 
gande, fbrande ut3.t. 

abduct, 4bd&kt', va. fora bort (en person 
med vS,ld ell. list), 'v.ion, -k'sjftn, s. bort- 



fbrande; jur. en peraons bortforande (jrr 
fareg. v.); anat, fbrande ut3,t; med. ben- 
brott; log. alutledning med obeviaad un- 
deraats. ~0r, -&r, s. jur. den aom begar 
abduction; anat. muskel som rorer en lem 
ntat fr&n kroppen. 
abeam, ab^'m, ad. Eja. tvars. 

abearance, 4b^'r^ns, abearing, -!ng, «. 

nppfbrande. 

abecedarian, ibhakdk'rlin, u. horande till 
alfabetet; s. skolmastare som liir a-b-o; 
barn som laser a-b-c; nybbrjare. abece- 
dary, -s4'd4ri, a. alfabetisk; s. (pi. -ies, 
-iz) a-b-c-tabell. 

abed, 4bed', ad. (i at. r. in bed, on bed, to 
bed, jrr bed) till sangs. 

abele, kbk'i, abel-tree, i'blitr^, s. bot. hvit- 

poppel (Populus alba). 
abelmOSl(, i'belmAsk, s. bot. en syriak mal va- 

art (Hibiscus), hvars frbn (^ -grains) 

begagnaa i at. f. mysk. 
Aberdeen, ^bftrdi'n, s. pr. atad i Skotland ; 

f^ Jish, saltad kabiljo; r^^ hose, stickade 

yllevaror frdn Aberdeen. 
aberdevine, 4blr'devin, t, grbnsiska. 

aberr %, 4b4'r, mv. ~ate, % Ab'erAt, vn. af- 

vika; vilsefara. ~ance, % ^ber'4ns, ~an- 
Cy %, 4blr'ans5, a. afvikelse. 'v.ant, 4b4r'- 
ant, a. afvikande, abnorm, utgbrande ett 
undantag. '>.<ation, 4bera'sj&n, s. afvi- 
kelse, B«tr. fys. aberration; villfarelsej 
sinnearubbning (mental i>J). 

aberuncate t, 4blr4ng'kAt, va. npprycka 
med rotterna. aberuncator, -ftr, s. ma- 
akin for bortrensning af ogriis. 

abet, 4bet', va. uppegga; gynna; anstifta. 
■^^ment, -ment, 'Vital, ;|C -al, s. bistdnd; 
anstiftan, npphetaning. ~t0r, -&r, s. 
iippviglare ; anstif tare. 

abeyance, ^b^'ans, s. jur. afvaktande till- 
Btdnd under vantan p& hemfall; titeia, 
rittlgbota npphbrande tills vidare ; rja. etc., 
om krafter etc. tillst^nd af hvila ; to be in 
~, hvila; Ugga nere; fS, anstS,, jfr roij. 
abeyant, -ant, a. om goda tills vidare utan 
egare. 

abhor, 4bh6'r, va. afsky, hata. -renCe, -hor'- 
ens, s. afaky (of, for, fbr). -rent, -hir'ent, 
a. afakyende; motbjudande, ofbrenlig 
(to,from%, med). -rently, -hir'entli. ad. 
med afsky; -rer, -4r, a. hatare. -ring, 
-5ng, «. afsky; styggelae t- 

abidance ;{C, abl'dans, s. vistelse, qvarblif- 
vande. 

abide, abl'd, va. (imp. o. pp. abode, ab&'d) 
vanta, (af)bida; fbrdraga, lida, utharda, 
bara faijdemn, underkaata sig fbljderna 
af, plikla for; vn. drbja, stanna; vistas 
(with, hos); fortf ara, f brblif va ; a. by, hilla 



ki I'aLc, i: I'ar, k: Tall, ^; fat, k\ fast, h: mete,' &: met, S: her, ii iiuOj i: llu, i; 



abide 



/fC Uludre bruktigt. 



t ruiUdrndt. 



abominably 



fast vid; vidblitvaj ISta eig nojas med 
(»rv. ~ with), utharda, bara, jfr ofvan va.; 
rsj for bibi., vanta p&. fvP, -&r, s. en som 
bidar, etc. 
abiding, 4bl'dlng, prt.; a. fortfarande; s. 
boende, vistande; fortfarande, best&nd. 
~ly, -li, ad. fortfarande. 
abientine, 4b!Sn'tin, u. af gran, gran-. 
abietic, 4biJt'ic, u. gran-; <%> acid, able- 

tinsyra. 
Abigail, ib'lgAl, s.pr. ; (a.) F kam mavj ungf ru. 
abiliment %, ilbil'im^nt, k ability. 
abillmentS %, dbirim^nts, ae habHimeMs. 
ability, Ibil'M, «. (pi. -ies, -iz);f orm&ga, ekick- 
lighet, duglighet {for, till ; to, att) ; ve- 
derhattlghet, befogenhet; pi. fbrmbgen- 
heter, sialsg§.fvor, anlag; talanger. 
abintestate, 4bintis'tit, a. o. s. jar, arfvande 
(arfvlnge) efter en som dott utan testa- 
mente; se rid. intestate. 
abirritate, dbir'ltit, va. med. minska kans- 
ligheten, forsvaga. abirritation, -tl'sj&n 
5. med. kansloloshet ; slapphet, 
abject, slb'djJkt, a. forkastad; foraktlig; 
usel; l&g; hopplos, s. elandlg stackare; 
usling, slusk ; va. %{.--') bortkasta, stota 
ifcl,n sig, forkasta. n.<edness, ;|; -'ednes, 
•NineSS, -n4s, <. uselhet, lighet, for- 
nedring. 'v^ion, -ek'sjln, s. odmjukande, 
nedslagenhet; le yid. torei. »vly, -li ad.; 
~ poor, utfattlg. 
abjudicate %, ibdjo'dlkitiW. jar. fr&ndoma. 
abjudication, -^'sjftn, it. jur. fr&ndiimande, 
fr&nkannande. 
abjuration, 4bdj&r^'sjftn, ». afsrarjande; 
oath of'\j, stv. <x<-oath, s. eden mot Stu- 
artska hnset. abjuratory, -5'rat4ri, a. af- 
svarjande; afsviirjnings-. 
abjure, 4bdjS'r, va. afsvarja, fbrneka; /x; the 
realm (kingdom), Bvarja att lemna riket 
ochattaldrigStervanda. ~nient,)t;-ment, 
s. afsvarjande. 'vr, -&r, s. en som af svarjer, 
ablactate ijc, 4bUk't^t, va. af vanja (ett barn). 
ablactation, 4bl^ti'8J&n, ». afvanjande 

(fr&n brbstet) ; tradg. ^ se inarcking. 
ablaqueation, iblakwia'sjun, a. tndg. luck- 
ring kring triids rotter. 
ablation, slbli'siftn, s. borttagande ; med. jrr 
evacuation, ablative, ib'l4t5v, u,. bortta- 
gande i(,;a.o. s. gram, ablativ. 
ablaze, ihli,'z, ad. o. ap. i 14ga, glbdande 

irv. blldl. ; ar Ifver, etc.; {to, att). 
able, i'bl, a. duglig, sklcklig, i stSnd (for, 
till, to, att); kraftig (in body); va. satta 1 
Bt^nd ; 'X* seaman, matroe ; ~ to pay, veder- 
haftig; as one is *\*, efter (ngns) tillg3,n- 
gar. /xi-bodied, u. stark, arbetsfbr; ajs. 
duglig till BJbtjenst; befaren. <vtree, ae 
abel-tree. 



ablegate, ab'legit, va. f afsanda; s. vikarie 

for pMig legat. ablegation, -A'sjin, B. 

afsandande. 

ablen, ib'l^n, ablet, 4b'ilt, s. p™.. loja. 

ableneSS, ^'bln^s, s. duglighet, kraft. 
ablepsy, ib'lepsi, ». blindhet; forblindelso. 

abligate, AviigAt, va. tiuknyta. abligation, 

-A'sj&n, s. tillknytande. 
abligurition, 4blig6risj'&n, «. yppigUetimat 

ooh dryok, fr&sserl. 
ablocate, 4b'l6k^t, va. nthyra, utarrendera. 

ablocatlon, -i'sj&n, s. uthyrande, bort- 

arrenderande. 
abloom, Abli'm, ap. blomstrande. 
abluent, ^b'lient, a. renande; s. mod. re- 

nande model. 
ablution, 4bl&'si&n, s. (af)tvattning; skolj- 

ning; tvattvatten, skbljvatten. ~ary, 

-an, a. tvattnings-. 
abluvion, -ablJ'viin, s. tvattning, bortskblj- 

ning; det af(:bort)tvattade. 
ably, ^'bli, ad. (jrr able, a.) sklckligt. 
abnegate, >{( ib'nJgit, va. neka, afslS,; fbr- 
neka. abnegation, -i'sj&n, s. fbrnekelse; 

Tagran. abnegative, % -iv, fbmekande. 

abnegator, -Ar, s. fbrnekare. 
abnodation, ^bnAdi'sj&n, s. trUg. borthug- 

gande af kvistknblar p& trad. 
abnormal, ibn6r'mll, a. oregelbunden, ab- 

norm, regellbs; mot naturlagarna. ~ity, 

-3,1'iti, abnormity, -migi, s. oregelbunden- 

het, ovanlighet, missbildning. abnor- 

mOUS, )|C -m&s, a. ce abnormal. 
aboard, 4bA'rd, ad. om bordj prp. om bord 

pS. ; (to go 'v/) ; /N/ main tack ! ajo. h.ila stor- 

hals! to fall ~ of, stota ihop med ett annnt 

fartyg; ~ sMp, om skoppsbord. 
abode, ^bA'd, l. imp. o. pp. ar abide; s. vi- 

stelse ; bostad. 
abode, ibA'd, 2. va. ae bode; »..ment, -mJnt, 

». ae roij. ».; aboding, -Ingjprt.; s. fbrebud, 

aning. 
abolete, t ab'AlAt, - - -', o. kommen nr bruk. 
abolish, 4bAr!sj, va. afskaffa; indraga (an 

office); utplSna. »^able, -ibl, a. som kan 

afskaffas. '^er, -&r, s. en som afskaifar. 

~ment, -mJnt, «. afsk.iffande. 
abolition, ibilisj'ftn, s. utplS,nande, tillin- 

tetgbrande; uppliafvande, afskaflande 

«r lagar, bruk, etc.; Am. ii. uppbiifvande af 

negerslafveriet. iv/ism, -izm, s. slafbe- 

friarnes grundsats. ~ist, -ist, «. anlian- 

gare af negerslafveriets upphafvande, 

slafvan. 

abomasum, ibAm^'s&m, abomasus, -s&s, e. 

Ibpmage (bos idislare). 
abominable, ibim'inllbl, u. atskyvUrd, ve- 
deratygglig (to, fbr); P oerhbrd. »..neSS, 

-nSs, ». styggelse. abominably, -1, ad. 



&: note, h: do, 6; nor, &: not, i!l: tubo, &; tub, d: bull, tb ; thing, dh : tbla, w: will, z; baa. 



abominate 



F TalapfSk. 4 P Llgt Bprit. 



abroad 



abominate, 4bim'init, va, fasa for, afsky, 

hata. abomination, -n^'si&n, s. afsky; 

styggelse ; to have (hold) m ~, se rareg. va. 
abord/jC, 4b5'rd, »a. narma sig, tillfcala; ». 

eg. fr. tilltal ; satt att bemota folk. 
aboriginal, 4bAr{dj'in4l, «. ursprungUg, ur- 

aiddg; s. urinvSitiare; ~ triies, uviolk; 

~ly, -15, a(Z. aborigines, eg. lat. -kz,s.pi. 

nrinvinare. 

abort, 4b6'rt, vn. a missfall; «. missfall f. 
~ed, (eg. pp.) a. -ed, felslagen, ofullstan- 
digtutvecklad. '\.>iclde, -Isld, s.te feticide. 
~ion, 4b6i''6i4n, «. missfall; i fbrtid fodt 
foster; felsllende. ~i¥e, -iv, a. fodd i 
f ortid, of ullgS,ngen ; felslagen, ofullstan- 
digt utvecklad; abortly-; a. i fortid fodt 
foster; abortivmedel ; '\i jiowerf gall- 
blomma; ~ vellum, pergament af ofodda 
kalf vara sklnn. naively, -ivli, ad. ; ~ive- 
ness, -ivnes, a. missfall ; f elslSende. 

abound, ibau'nd, vn. finnasi bfverflod; bf- 
Yerilbda, ha bfverflod (in, with,-pk); 'N<ing, 
-ing, pH.; e. bfverflod. 

about, 4bau't, prp. omkring; i narheten af ; 

omkring i Btaden, etc., omkring p& garden, 

etc.! omkring, ungefar; cm, angS,ende; i 
fr3,ga om, i afseende pS,, for ... skull; p3,, 
hos, med (om pera., jfr cedan ex.); ad. om- 
kring (: bar ooh dar, hit och dit); ute (i 
rbrelse); (eftar Tan da aig en. d.) om; i om- 
krets; BkifteTH(jtr turn, s.); ungefar; alt 
'x*, ad. bfveralt, p& alia sidor, rundt om- 
kring; prp. bfveralt i, p3.; ~ and ~, Bfver- 
alt, bar oohdar; hit och dit, bars och tvars 
uw. biidi. : om det ena och det andra: ~ it 
and t\i it; *\f right, P riktigt; duktigt; 
~ the house, (nSgorstades) 1 huset; a man 
t\* town, en man som lefver med; to be 'v 
(a thing), vara sysselsatt med (ugt); om 
ting handla om, rora sig om (ngt); what 
are you ~ ? hvad har ni for er? to he r^to.., 
vara i begrepp att, amna; vara nara att, 
komma att; to have 'x* one, haf va omkring 
Big, i sin omgifning; hafva med, pH sig, 
Jfr faij. ex. J to have money ~ one, hafva 
pengar p3, sig; he has something suspi- 
cious ~ him, han har ngt misstankt med 
sig (i sitt utseende) ; there is no pride ~ 
him, det fins intet hbgmod hos honom ; 
to have one^s wits {brains) 'v one, hafva 
tankarna med sig; {to beat, bring, come, 
m. n. v., fifvena. left, right, round, . etc. 

med t^. Be under deasa ordl). 'x/SledgC, s. grof 

slagga. 
above, 4biv', prp. bfver; of van, ofvanfor; 
mer an; ad. of van; dar of van (: i himme- 
len); a. &fvanst§,ende (t. ex. the "u obser- 
vation); the ~, 1 brof 0. a. of vanst3,ende ; 
»v all, f ramfor alt; ~ me, ~ my reach, of ver 



min formSrga; bfver mitt forstSnd; to be 
~ (o person), vara (ngn) bfverlagsen, bf • 
vertraffia (ngn); {a thing) varahbjd bfver; 
anse under sin vardighet; h&lla sig for 
god for (afv, to feel a.); to he ~ the world, 
st3, bfver folks prat; to get '\> {aperson), 
bf vertraflfa ngn ; as ~, som ofvan; as 'x. 
stated aic.itt ned. sma., som ofvan namdfc ar; 
ofta ap. eftcT ett aubat.: namda, besagda; the 
court ~, jnr. bfverratten; the powers ~, 
de himmelska makterna. ^-board, dd. 
(eg. ofvan (spel-)bordet) arligt, bppet; 
ap. arlig, bppen. r^-deck , ad. ajs. p& 

dack; ap. biid. ae nireg. 'v-clted, a. ~ -men- 
tioned, a. 'v-sald, a. ~-Stated, a. ofvan 
namd, anfbrd. 'xz-grOUnd, ad. anun i 
lifvet. ~-StairS, ad. uppf or trappan ; en 
trappa upp (till), i bfre v3,ningen. 

abracadabra, ^brakHdilb'ri, s. abrakadabra 
(besvarjelseformel). 

abrade, 4br^'d, va. afskrapa, afskafva. 

Abraham, 4'br4h4m, s. pr.; to sham rx/, jfr 
foij. l&tsa eig vara sjuk. 'v-man, «. tig- 
gare som staller sig vansinnig. ~ic, -'ik, 
-itical, -!t'!k4l, a. hbrande till Abraham. 

abrasion, I.br4'sj&n, s. afskafuing, skrubb- 
ning; ngt afskafvet. 

abraum, 4brl,'m, «. rod lerjord (tillfargning 
af tra). 

abreast, 4brest', ad. i bredd, sida vid s^da ; 
i frontlinie; prp. tja. tvara for, midt 
emot (afv. ^ of). 

abrenunclatlont, :t,brJn&nsi^'si&n,>. afsvar- 
jande. 

abreptlon, Abrep'sjln, «. bortfbrande. 

abreuvoir, tr. abrSv6i'r, vattningsstalle ; 
)>yg. fog mellan stenar, att fyllaa med 
murbruk. 

abridge, Hbrldsj', va. fbrkorta, samman- 
draga; inskranka; mat. reducera, bringa 
till enklare form; to -^ apersonof{from f) 

berbf va ngn (ngt). -ximent, (ottaat abridg- 
ment), -niint, s. fbrkortning, samman- 
drag; inskrankning. <x,r, -Ar, s. en som 
f brkortar ; kompendief brf attare. 
abroach, abr6'tsj, ap. o. ad. nppslagen om 

v&tvarakarl ; 1 Omlopp ; va. ^ ae foreg. ; to set 

•x:, sis. upp oibt o. d. i ntsprida; anstifta. 
abroad, abrS'd, cuZ. o. op. Tidt,vidt omkring; 
ut, ute, utomhuB ; bort, borta (afv.: >bort- 
kommen», fbrbryllad, villr3,dig, i okun- 
nighet, vilse); utomlands; i omlopp om 

rykten o. d. ; e. nyare r utlandet, jfr ex. nedan ; 

to he {get) fs^, vara (blif va) allmant utspridd 
(kand) ; to go i\i, gk ut (hemif r3,n) ; f ara 
utrikes; to set ~, >satta ut», utsprida; 
to walk '^, gk ut for att promenera ; to 
do business with iv, gbra aSarer p& , ut- 
landet. 



is fate, i: far, jl: fall, k: fat, k: fast, 4: mete, h: met, h: ber, It fine I: fin, \ fir. 



abrogable 



>|C HIndro briiliMBt. 



t Fflrllldradt. 



abstractedly 



abrogable, ^b'r6g^bl, a. som kan afaknffas, 
upphajvas. abrogate, -gAt, va. afskaflEa, 

upphafya lagnr 0. d. abrogation, -gA'sj&n, 

s. afskaffande. 

abrood t, ^brS'd, ap. rufvande; to sit -v, 
ligga p& agg; rufva. 

abrupt, ibrftpt', i». afbruten, brant; tvai-; 
plbtslig; osammanhangande ; va. f af- 
bryta; stora; s.)|< brant. >x.ion,-rup'ei&n,s. 
plotsligt atskiljande. ~ly, -l!, ad.; r^ pin- 
nate, bot. parbladig utan uddblad. 'v.neSS, 
-nls,«.ojamnhet; branthet; brist pisam- 
manbang; tvart satt. 

abscess, 4b's4s, «. (j>l. -es, -Iz) mod. bul- 

nad, varbold. 

abscind ;|C, 4bsind', va. afskara, afhngga. 

absciss, ab'sSs {pi. -es, -ez), -a, -% m. (pi. 
-SB, -i, -iSSeS, -is's^z) «. geom. abscissa. 
•^ion, -sizj'&n, s. afskarningj kir. bort- 
skarning; ret. afbrott. 

abscond, abskAnd', fa. )|;dolia; vn. doljasig; 
afrika, hS.lla sig nndan (fijr a.tt undvika 
lagakallelse, efterspaning); rxianCe, -ans, 
6. undandbljande, afvikande; ~er, -ur, 
s. eh som hiller sig undan. 

absence, ab's^ns, s.fr4nvaro; uteblifvande ; 
brist; tankspriddhet, ouppmarksamhet 
(iifv. ~ of mind); on leave of r^^, mil. etc 
pS, permission. 

absent, ab'sent, a. fr&nvarande; aflagsen; 
tankspridd; fijrstrodd (: ~minded); va. 
))C (--') aflagsna; ~ one's self, aflagsna 
sig, 'N<ee, -e* s. en som vanligen vistas 
fr§,nTarande frSn sitt gods ell. land, sin 
post (ambete). /v<eeisni, -A'izm, s. seden 
att vistas frSnvarande etc., so rorcg. ~er, 
-'ir, s. en som aflagenar sig; ~nient, 
^ -'ment, s. franvaro. 

absinth, -e, Absinth' (-' -), ». absint (mal- 
brtslikbr). (N^ian, -ian, a. malbrtsartad. 
■viated, -iated, a.- fbrsatt med malbrt. 
■vine, -in, s. kern, bitteramne i malort; 
'^ium, lat. -Ihm, s. bot. malort. 

absis, ab'sis, (pi. absides, -sidiz), s. le apsis, 

absiSt, Absist', vn. afsta (from, frSn). 

absolute, Ab'sAli^t, a. vetemk. absolut ; oin- 
skrankt, obetingad, sjillfstandig, fuU- 
komlig; ten, idel; oantastlig: myndig; 
bestamd, viss >|C;.fri f. ~iy, -li, ad. ovil- 
korligt; i coh for sig, absolut. ~ness, 
-nes, «. oinskranktmakt, sjalfstandighet; 
fuUkomlighet. 

absolution, Absilii'sj&n, s. frikiinnande; tcoi. 

aflbsning. 
abSOlutisnij Ab'solutizm, s. absolutism, des- 
potism, envalde; envdldssystem; tcoi. lii- 
ran cm det ovilkorliga n&davalet. 
absolutist, Ab'silAtlst, s. anhangare af ab- 
solutism. ~ic, -'ik, a. absolutistisk. 



absolutory, AbsJi'i'itir?, absolvatory, -tA- 

t&ri, a. frikiinnande. 
absolve, AbsAlv', va. f rikanna,lbsa (from, of, 
fr§.n, t. ox. OB rorbtndciso, on Bkuid) ; tool, med- 
dela aflbsning; fullborda ;|(. ~r, -ir, ». en 
som frikanner. 

absonant, Ab'sAnAnt, absonous, Ab'sAnfts, 

a. missljudande; stridande (to, mot: ofbr- 
enligmed); orimlig; ofbrnuftig. 
absorb, AbsS'rb, va. absorbera, insuga, upp- 
BUga; uppsluka, uteslutande npptagaupp- 

milrksambetco elo. 'x/ablllty, -Abil'iti, S. Upp- 

sugbarhet. 'N'able, -Abl, a. som kan upp- 
sugas. ~ed, -d, a. forsjunken, fbrdjupad 

(in, i, tankitr, lusniag o. d.}. 'v/CUt, -ent, a. 

insugande; s. mod. absorberande medel; 
anal. lymf-karl, absorberande karl; ~ 
paper, liiskpapper; ■N>ing, -ing, prt; ~ 
well, afledningsbrunn (for orent vatten). 
abSOrpt t, Absi'rpt, o. 10 absorbed; >N.ion, 
-p'sj&n, s. insugning ; f brsjunkenhet, stiin- 
dig sysselsattning (in), 'vive, -Iv, a. upp- 
sugande. ix^ivity, -iv'it!, «. kraft att upp- 
suga, att absorbera. 

absquatulate, AbskwAt'ilAt, vn. Am. P jschap- 

pa>, ge sig af (rymma); -v.' bort! fbr- 
svinn! 

abstain, AbstA'n, va. Mndra; vn. afh3.1Ia sig 
(from); ~er, -fir, s. nykterhetsvan. 

abstemious, Absti'mifis, a. &terliallsam, 
raSttlig (i mat ooh dryck); m&ttligt nju- 
ten; befordrande mS.ttligh.et %. ~ly, -ll, 
ad. /v/UeSS, -n^s, s. 3.terhillsamhet, mAtt- 
lighet. 

abstention, abstin'sjfin, s. afhAlIande, S,ter- 
h&llsamhet. 

absterge, Abst^'rdj, va. aftorka, rena; ~nt, 
-ent, a. renande; mod. renings-; s. re- 
nande medel. 

absterse, abst^'rs, va. aftorka, rena. ab- 
Stersion, -sjfin, «. aftorknlng; mod. re- 
nin g, rensuing. abstersive, -IV, a., s. 
so abstergent. 

abstinence, ab'stinens,s. afh&llandef/i'om); 
^terliMlsamhet ; nykterhet; total ~, ab- 
solut nyktcrhet. 

abstinent, Ab'stSnent, a. afh&Uande sig, 3.ter- 
haUsam, m&ttlig, nykter. ~ly, -li, ad. 

abstract, Ab'strAkt, a. afskild fr&n, afsbn- 
drad; ui., abstrakt (taukt i och for sig); 
djupsinnig, 8v3,rf attlig ; *. abstrakt be- 
grepp, det abstrakta (the ~); samman- 
drag, ucdrag; ~ mathematics, ren mate- 
matik; in the 'v*, i och fbr sig, abstrakt; 
va. (- -') skilja, afsbndra; abstrahera; 
sammandraga; nndananilla; kom. frin- 
destillera (vaui. ea;(j-ac(). ~ed, -'ei, pp.; 
a. afskild; abstrakt; fbrfinad; sv&rfatt- 
lig; tankspridd. '>..edly, -'edli, ad.; ~ 



A: note, u; do, I: nur, i: not, iV: tube, &: tub, ^: bull, tb: tbiug, dh: this, w: will, z; baa. 



abstractedly 



from, oafsedt. 'v.edneSS, -'^dnes, s. ab- 

strakthet. ~ion,-strik'BJ&n,s, afsondring; 

abstraktion; tomt begrepp; njaro bet. fbr- 

snillning; BJalsfr3,nvaro, tankspriddbet. 

~ive, -'iv, a. abstraberande; abstrak- 

tions-. ivively, -'ivli, ad. ~ly, -li, ad. jrr 

abstract, a. r^neSS, -nis, s. abstrakthet; 

det abstrakta; spetsfundighet, 
abstruse, ibstrS's, a. fbrborgad; sv&rfatt- 

lig, djup, mork. 'N.-neSS, -nes, s. sv&rfatt- 

ligbet. 
abSUrd,4bs4'rd,a. orimlig, ofornuftig; dnm, 

tokig, narraktig. ~ity, -it?, 'v/HeSS, -nes, 

s. orimiighet. 
abundance, ab&n'dans, s. ofverjlod, mangd 

(of) ; ~ of.., myoken, mycket. 
abundant, abln'dant, a. ofverflbdande, rik 

{in, with, p§.); ofverfliidig, ymnig. -vly, -li, 

ad. i ofverfiod, rikllgen. 
abuse, abii's, s. missbruk; misshandel; 

skymford, ovett, stnadelse; (orattvist) 

tadel, fbrtal; krankning; ordvrangning; 

va. (abu'z) missbruka; missbandlaj fbr- 

fordela; missfirma, skymfa; vara ovettig 

pa; fbrtala; vilseleda, bedraga, fbrfbra; 

foi-vranga ord; v3.1dfbi'a ^. ~r, -ur, s. en 

som missbrnkar, skymfar, etc. ; arekriin- 

kare, lastare; fbrfbrare, 
abusive, dbu'siv, o. missbrukande; ovettig; 

smadlig; vilseledande, fbrvand; bedrag- 

lig ;|C. ~neSS, -nIs, s. emadelystnad ; 

obyfsadt tal. 
abut, ab&t', vn. stbfca, gransa (upon, against, 

intill). 'N.'ment, -ment, s. gvansmiirke; 

ngt angransande; bjg. vederlag; straf- 

pelare. ~tal, -al, s. jur. rag§,ng; griins. 

~ter, -fir, s. en som bor invid (ngt); ngt 

soui stbter intill ngt (^s on a street). 
abuzz, abuz', ap. surrande, sorlande. 
abysm t, abizm', s. se mij. 5. ~al, -al, a. af- 

griinds-; bottenlbs. 
abyss, abis', 6. {pi. -es, -ez) afgriind, (ofant- 

ligt) djup, svalg; her. midten af envapen- 

skbld. ~al, -al, jfr TBreg. a.; ~ zone, dju- 

paste delen af hafvet. 
Abyssinia, abisin'ia, s. pr, ; ~n, -an, a. abys- 

sinisk; s. abyssinier; abyssiniska; is. 

kyrk. medlem af abyssiniska kyrkan; ~ 

(tube) well, (joidborr for) borrbrnnn. 
acacia, 4ka'sjia, s. bot. akasietriid ; med. 

drog af Mimosa nilotica, ell. af slinbiir. 
acadeinial ^, ikad^'mial, a. akademisk. 
academian, ikade'mian, «. medlem af en 

akademi, ett universitet ell. en bbgre 

undervisningsanstalt. 
academic, Akadem'ik, a. akademisk; ho- 

rande till Platos skola ; s. filosof af Plates 

skola ; akademiker, student. ~al, -Al, a. 

eo fareg. ~ally, -all, ad. pS. akademiskt 



f TaUprlk. 6 P L»gl sp^^k. 



accentor 



satt. ~als, -alz, s. pi. akademisk dragt; 
etudentdragt. 'vian, -misj'in, s. akade- 
miker (is. medlem af franska akadem.). 

academist, akJLd'^mist, s. akademiker. 

academy, 4kid'^mi, s. {pi. -ies, -iz) aka- 
demi (of arts); Platos skola; lardt sam- 
fund; universitet; libgre undervisnings- 
anstalt; P ilia beryktadt bus; tukthus; 
f\^ for gentlemen, ridskola; ~ figure, en 
teckning (i svart- o. hvitkrita) efter mo- 
del!. 

Acadia, ak^'dia, 8. pr. rttrr eii, poet, benam- 
ning p& Nya Skotland {Nova Scotia), ~n, 
-dian, u. o. s. (en) som ar frdn Acadia. 

acajou, fr. ak'azj&, s. mabogny; sc vid. ca- 
chewtree. 

acaleph, ak'allf, ~a, -U'fa, {pi. acaiephse, 

-U'fi), ~an, -li'fan, s. zooi. manetdjur. 

'N.'Oid, -le'fojd, a. manetartad. 
acanaceous, akilna'sj&s, u.. but. taggig. 
acantha, akan'tba, s. bot. tagg, tbrne; zooi. 

taggig fena; anat. ryggrad. -ceOUS, -tha'- 

Bjfts, a. bot. viipnad, taggig. 
acantlline, Akan'thin, a. ar acanthus. 

acanthopterygian, akanthopt&ridi'iAn, ». 
zooi. taggfenig tisk. acanthopterygious, 

-ifts, a., taggfenig. 

acanllius, Akan'th&s, s. {pi. -es, eu. acantlii, 

akan'thl) bot. bjbrnklo; bjg. lofverk pS, 

ett korintiskt kapital. 
acai'idan, akilr'id^n, s. zooi. kralster (en 

ordning at spindeldjuren). 
aCataleCtiC, akatalek'tik, a. mctr. fullstan- 

dlg om vers. 

acaujine, ^ka'iin, acauious, -ifis, u. bot. 

utan (markbar) stialk. 
accede, iksA'd, vn. komma {to, pa, tke 
throne); bifalla, instamma, ga in pa {to: 
samtyoka, bitrada). 

accelerate, aksel'urat, va. pdskynda. ac- 
celeration, -i'sjftn, s. pftskyndande; till- 
tagande hastigbet, astr. acceleration. 
accelerative, -iv, a. paskyndande. 

accelerator, aksel'irat&r, s. ngn, ngt som 
pdskyndar; latt vagn som f br posten till 
jarnvagsstationen fr3.n postkontoret; 

anat. CU viss muskcl. ~y, -1, a. so Toreg. a. 

aCCend, aksend', va. antilnda, npptilnda. 
'>.'ibility, -ibil'iti, s. antilndlighet. ^v-ible, 
-ibl, u. antiindlig. accension, -en'sj&n, s. 
antandning. 

accent, ak'sent, s. tonvigt, betoning; bryt- 
ning i tal; tontecken, accent; ton, sprak, 
ord; aig. tecknet , ell. ,, etc. vid bokstilf ver 
(a, a,, etc.); tecken vid sifiror (' ocb ") ut- 
miirkande minuter ocb sekunder af en 
grad, eller f ot ocb tum ; va. {- -') betona, 
accentuera. ^N-or, -'&r, s. en som sjunger 
forsta stiimman f; sooi. jiirnsparf (Ac- 



A; fate, 4: far, I; fall, i: fat, i: fast, 4: mcto, 4; laot, 4: her, i; liuo Ij fin, J fir, 



aocentor 



^ Mindro brukiigt. 7 f roriMrndt. aooommodatlon-traiii 



centor). ivlial, -'lUl, a. tietriiffando ac- 
centen. n.'liate, -'AAt, va. aooentuera, be- 
tona; utsatta accent, 'vuation, -ii'sjin, 
«. jfr tores, aocentuering. 
accept, aks4pt', va. (Talvilligt) mottaga, an- 
taga (otto vn.meiof); uppfatta; godkanna; 
erkanna (for giltig, for god); hood, ac- 
ceptera. ^ability, 4b5l'iti, «. se r^able- 
ness. -^able, -Abl, a. antaglig ; valkommen, 
behaglig {to, for). ~ableneSS, 4blnJs, s. 
antaglighet. o.ably, -abli, ad. <N<ailCe, 
-ans, s. antagande ; acceptering nr en toxci ; 
aooepteradvexel, accept, 'vatjon, -i'sjin, 
If. uppf attningj betydelse em ord ; ntv. ))( so 
lareg. ~er, -ur, if. en som antager, cto., la. 

band, acceptant at en TCiel. '^llatiOII )|(, -!ld'- 

6jin, s. jur. borgenara muntliga kvitte- 
rande af obetald f ordran ; uoi. antagande 
af ngt otillraokligt 6om fullt tillrackligt ; 
<v/ion -f, -s^p'sj&n, s. le ryjation. (vOr, -&r, 
so ~er. 
access, aksSs', -' -, s. tlUtrade, tiUg3,ng {to) ; 
aktenskapligt umgiinge; jtr Tid. ~ion; vf 
easy ~, easy of ~, tillganglig. ~ary, 

-arS, <^arily, -4riil, <x,ariness, 4rinls, so 

*^oryf fs^orilyi i^oriness. 'vibiljty, -ibll'iti, 
t. tillganglighet. 'vible, -ibl, a. tillgang- 
lig; umgangsam. 'N/ibly, -ibli, ad. <x.ion, 
&kBesj'&n, s. tilltrade {to); bitradande {to; 
nf eit tordrag, etc.); tronbcstigning; tillagg, 
tillokning, tillviixt {of, i, omrido, makt, o. d.) ; 
annalkande, borjan sirsk. mod. at sjukdom. 
'N.ional, -sJsj'6n4l, 'v/ive, -iv, a. som tui- 
lagges; ytterligare tillkommande. ~Ori- 
al, -A'rial, a. so r^ory. '^OrineSS, -'irines, 

(at». -' ) s. delaktighet; egenskap att 

vara tillagd cu. tillkommen; ovasentlig- 

het. 'vOry, -irJ, (st». -' ) a. Mfoljande, 

bifogad (bi-); tillkommen, ovasentlig; 
bidragande, bitradande; medhjalpande, 
delaktig {to); medbrottslig ; «. deltagare, 
medbrottsling {to, i) ; bihang, bisak, till- 
behor ; ovasentlig sak. 

accidence, dk'sSd^ns, s. liten (is. latinsk) 
grammatika for nyborjare. 

accident, ik'sident, s. tillfiiUighet, hiin- 
delse, Is. olyckefall {to, med); ni. ac- 
cidens, ovasentlig egenskap; bibestam- 
ning ; pi. gram, ett ords f 6rliS.llanden och 
bojningsf ormer (t. ex. genua, numerus och 
kaaus) ; by ~, tillf alligtvis ; to trust to the 
chapter ofr^s, lita pS, god tnr, pS, alum- 
pens hjiilp. ~al, -'Al, a. tillfiillig; ova- 
aentlig ; s. bisak ; mus, tUlf alligt f ortecken ; 
mil. tUlfallig effekt i belysningen (ity. 
/x/ light), 'x.alisni, -'Mlzm, ». (egenskap 
af) tillf allighet ; mix. verkan af tillf iilliga 
belyaningsejfekter. ivality, -il'iti, t. se 

toreg. ~ally, -'4li, ad. 



aCCipient, ilksip'ient, s. mottagare; hand, 
acceptant. 

accipiter, lat. dksip'k&r, «. {pi. u,. accl- 

pitres, --MtrAz) looi. roff&gel; kir. ban- 
dage ofver nasan. 

aCCipitrine, Aksip'itrin, a, horande till en 
rofJ&gel : ~ order, roffdglarnas ordning. 

acclaim, akU'm, va, gifva hogljudt bifall 
&t, valja med acklamation; s. bifallsrop, 

acclamation, dkl4mA'sj&n, a. bifallsrop; 
acklamation, acclamatory, 4kl4m'at&ri, 
a. hogljudt bifallande, bifalla-, 

aCClimatable, Akll'miltAbl, ». somkanackU- 
matiseraa, accllmate, -m^t, va., vanja 
vid klimat, acklimatisera. aCClimatlon, 
-m^'aj&n, s. acklimatiaering, 

acclimatisation, Aklim^tizd'aj&n, «, so tsreg, 

acclimatise, Akll'matlz, va. acklimatiaera, 

acclimature, Akli'm4ti!ir, s. so tereg. «. 

acclivity, Akliv'Sti, s. mackens hojning, stig- 
ning (uppf orsbacke) ; tort, dosaering. ac- 
Cilvous, -vfts, a. hojande sig, upp&t sti- 

gande om marken. 

aCCloy ;|(,akloj', »a. ofverfylla; art. f ornagla. 

aCCOil t, Akojl', vn. akocka sig, tranga aig 
fram omkrlng ngn. 

accolade, akiU'd, ir. ak6la'd, s, omfam- 
ningvidriddarslag; dubbning; mus. klam- 
mer ofver flere notplan, 

aCCOlent, Ak'AlInt, s. granabo, 

aCCOmbination, ak6mbin4'aj&n, s. forening, 

aCCOmmodable %, Akim'Adabl, a. anvilnd- 
bar {to, p&); som kan lampas, jiimkas, 
~ness %, -nis, s. anvand.barhet, 

accommodate, ikim'AdJtt, a. passande, 
lilmplig {to); va. lampa, gora bekviira, 
anordna, jamka, foga, pasaa (fo, efter) ; 
tillgodoae, gora till nojes; hjalpa; forse 
{with, med); hysa, hiirbargera; rymma; 
bilagga, forlika; vn. % paasa {to, for); 
to fyj a person with money {a loan), for- 
stracka ngn pengar ; to be well '>.• d, haf va 
det val anordnadt; bo bekviimt. ~ly %, 
-l!, ad. lampligt, >vneSS, -nes, s. lamp- 
lighet, 

accommodating, lk6m'Aditlng, prt.; a. 
foglig, tillm6teag3,ende, 

accommodation, ikAmAdA'aj&n, s. afpas- 
sande (to, efter); anordning; liimplig- 
het; forlikning; hand, l&n, forstraokning; 
tillgodoseende, understod, hjiilp; logis, 
rum, bostad, hytt; ntrymme (att hysa, 
hiirbargera); pi. nodiga bekvamligheter 
1 tr&ga om logis, kost, o. n., harbarge. f^ 
-bill, s. 'x/-note, s, band, ackommodations- 
ell, proformavexel, -revers (lemnad ej 
som betalning, utan till bel&ning for 
att hjalpa ngn), 'v/-coach, »,, 'v-train, », 
vagn (diligens), tdg, som afg&r efter pas- 



5; uotc, &; do, hi nor, t: uot, i!i: tube, &; tub, d; bull, tb: thing, flh: this, w: will, z; ha,i, 



aocomodatlon-train 



F TiilsprHk. 8 P I.SbI sprlk. 



accountantship 



Bagerarnes bekvamlighet. 'v-Iadder, «. 
sjs. fallrepstrappa. 

accommodative, ^kSm'idatir, a. lampande, 
bilaggande; tillgodoseende. aCCOmmo- 
dator, -tir, ». en som lampar, formedlar, 
anordnar, etc. ire ^accommodate^ va. 

aCCOmpSlnier, ik&m'pinl&T, s. ledeagare; 

jnuii. so qcdompa:nist. accompaniment, -ni- 

ment, s. ledsagande ; tillbehorj mus. ac- 
kompanjemang. aCCOmpaniSt, -nist, s. 
mull, en som ackompanieiar. accompany, 
-ii3, va. ledsaga, itfolja; mm. ackompan- 
jera. vn. sallBkapa. 

accomplice, akAm'pliSjS.medhjelparejmed- 
brottsling. accompllcity, -'lt\, s. med- 
brottBlighet. 

accomplish, akAm'plisj, va. fullborda, sluta; 
uppfylla; fuUgora; ernS,; smycka; ut- 
rasta; ~ed, -t, pp. ; a. f ullandad ; fint bil- 
dad. ~er, -Ir, s. en som fiillbordar, etc. 
~ment, -ment, s. fuUbordande, nppfyl- 
lelse {of a prophecy) ; ern&ende ; f ulland- 
ning ; utbildning, f orakoniug ; f ardighet ; 
pi. talanger; behag; kunskaper. 

aCCOmpt t> akau'nt, se account. 

accord, ak6'rd, va. gora of verensstammande 
(to, med) %; sammanjamka, forlika, bi- 
lagga t; bevilja, bifalla; vn. stamma 6f- 
Terena {with, med); vara ense {oti, om); 
mus. stamma; s. samBtammighet, endragt, 
ofverensstammelse, liarmonl; ofverens- 
kommelse; jur. forlikning; mm. ackord, 
jrr concord, chord; of one's own ~, af 
egen drift, aS sig sjelf ; as ~s {of law), 
lagenligt skoii. ; with one ~, enhiilligt. 
'^able, -abl, a. ofverenssstilmmande (to, 
med). ~ance, -his, ~ancy, -ansi, s. 6f- 
verensstammelbe. 'vant, -ant, a. sam- 
Etammig, motsvarande; villig. '>^antly, 
-antli,at?, ~er)|<, -fir, s.bjalpare, gynnare. 
rving, -ing, prt.; a. ofverensstammande 
(with) ; ~ OS, i den m&n, alt ef ter som ; ~ 
to, enligt, efter. ~ingly, -ingli, ad.ienlig- 
het darmed; darefter; s^ledea, foljakt- 
ligen. •\i\on, -i6n, s, ackordion, draghar- 
monika. ~ionist, -lAnist, s. en som spelar 
pa dragbarmonika. 

accost, 4k6st', sa.narma sig ; tilltala, belsa. 
'vable, -4bl, ffi. tillganglig, Tanlig ; ~ed, 
-ed, a. hep. staid ^ida vid sida (jrr cottised). 

accoucheur, fr. 4k5ej4'r, s. lakare som bi- 
trader vid forlossning; aCCOUCheuse fr. 
-sj^'z, s. barnmorska. 

account, akau'nt, s. berakning, rakning arr. 
handi. i kostnadsf orslag ; rakenskap, redo- 
gorelse, forklaring; forteckning; un- 
derrattelse; berattelse, beskrifning; an- 

• seende, varde, vigt; fordel, vinst (in, 
vid, i); orsak, gfund; va. berakna; akta, 



anse ; vn. gora upp rSkning {with, med, 
nfv.: betala); aflagga rakeqskap, redo- 
gora, ansvara (to, infor; for, for); gora 
sig reda (for, for);'~ current, running ~, 
konto kurant, lopande rakning; -n* of sa- 
les, Be fsj-sales; ~ of settlement, slut- 
rakning; ~ of time, tidrakning, >6til> 
(sera); hisnv against me, min rakning hos 
honom ; open ~, oaf slutad (obetald) rak- 
ning; to fnd one's ~ in, finna >Bin rak- 
ning vid>, sin fSrdel i; to give an ^ of, 
redogora f or ; to have no '\is of, ej haf va 
(haft) n&gra nnderrattelser frdn en per. 
Bon; to keep'n^ with, fora konto med; (o 
keep -^s, fora booker; to make ~ of, 
hogt vardera; to make no ~ of, ej fiista 
af seende vid, ej fr&ga efter, ringakta; to 
to make out one's ~, ntskrifva ngns rak- 
ning; to open f\> to, upplagga konto for 
(ngn) ; to take ^ of, notera, nppskrif va ; 
gora sig underrattad om; taga*(mcd) i 
berakning, i betraktande ; to take into 'x/, 
hand, upptaga i rakning; taga i berak- 
ning, jfr foreg. ; to Call {bring) to *\j, kalla 
till rakenskap, stiilla till ansvar ; «o /)/ace 
(put, carry) to one's ~, uppfora p3, ngns 
konto arr. Midi. ; to put to ~, fiira upp 
i raknifig; to send to one's '^, doda (jfr 
fraa under long); to turn to 'N/, va. vauda 
till sin nytta, draga fordel af ; vn. utfalla 
fordelaktigt, lona sig, lona modan; be- 
yond ~, ofver all beskrifning; (a man) 
of (good) ~, ansedd, betydande; of no >>/, 
{not of any ~), af ingen vigt; obetydlig; 
ej att rakna p3, (for, i och for)^ on 'x/, 
hand. p& rakning; ore ~ of (on' — '» ~, 
on my etc. ~), for ngns rakning (: for 
one's 'v) ; i af rakning p3, ; angS.ende ; med 
afseende pk, med anledning af, pS, grund 
af, for ... skull; ... was purchased on Ame- 
rican ~, uppkoptes for amerikansk rak- 
ning; on all f^js, i alia handelser; ore 720 
~, (not on any r\j), i intet fall, pi, intet 
vis, pa inga vilkor ; on that i\t, af det ska- 
let; on what ~ ? pa bvad grund, af hvad 
anledning? to oree's'v,, hand. p3,ngns konto; 
to pay to one's ~, betala for ngns rak- 
ning; to ~ for, forklara (stv. : begripa); 
to t^ of, i(. skatta, akta; / r>.i that a right, 
jag anser det for en rattighet; (he) is 
"ved (a learned man), ... anses vara, ^x/ 
-book, kontobok. '>^-SaleS; forsaljnings- 
konto. 'vable, -ibl, a. ansvarig (/or, for ; 
to, infor); forklarlig. ^ableneSS, -abl- 
nes, s. ^ability, -abil'iti, s. ansvarighet. 
~ant, -^nt, «. rakenskapsforare, bokh&l- 
lare; J.- General, forsterakenskapsforare, 
kamrer (i viasa &mbets- o. pennlngrerk), Wrp depo- 
sitarien i Court of Chancery. <x/antShip, 



i; fatG, i: far, k: fall, 4: fat, i; fast, i: inete, i; met, Ij her, 1: fine, i: fin, j: fir, 



aCOOUntantSllip Hf. Ulndre lirukllgt. 



t FOrliamdl. 



acetone 



. -Antsjip, «. jfr rereg. kamrersbefattning. 

~ing, -ing, prt.j s. berakning. 
aCCOuple, 4k&p'l, »«. sammanblnda; para. 

~ment )|(, -m^nt, «. hopbindning, fore- 

ning; vagnsTem. 
aCCOuter, accoutre, aki't&r, va. meta, 

klada, emycka. •N^ment, -ment, s. dragt 

med tillbehor, utstyrael; mandering; 

prydnad ; P gammal, besynnerlig dragt ; 

mil. ori« pi. (remtygs- ooh) utrednings- 

persedlar. 
aCCOy t, 4koj', va. lugna ; kuf ra. 
accredit, 4kild'it, va. eatta foitroende till; 

befollmaktiga («lt Blndebud, en minister; tO, 

■ hos), sanda med kreditiv (to, till); mot- 
taga(5om sandebud) ; hend. Bkaffa (oppna) 
kredit 4t (to, hos). 'x/Cd, -Id, u. befall- 
miiktigad; betrodd. 
accrescent, akils'ent, u, tUlvaxande. 

accrete, akr^'t, a. tot. hopvaxt. accretion, 

aki^'S}&n, s. tillvaxt; tillokning; hop- 
vHxande ; jur. rattighet till okad andel t. ex. 

arfvlDgcs rid medarfrlngGS rr&nr&lle. aCCretive, 

-IV, a. tillvaxande, tllldknings-. 

accroacll f, akTi'tsj, va. draga till eig, 
lieka at Big; tillekansa Big. 

accrue, akio', vn. tillkomma; tillaggas (to) ; 
tillfaila (to one, ngn); harrora, upp- 
korama (from). 

aCCubation, akubi'sjun, 3. (de gamles) lig- 
gande till bords. 

aCCUmbent, akim'bint, u. halfliggande, lu- 
tande. 

accumulate, ^ku'mulat, va. lagga i hog, 
hopsamla, hopa, foroka; vn. okaB. accu- 
mulation, -4'BJ&n, «. hopande; samling; 
jur. Bammantraffande (af flere omBtan- 
digheter). accumulative, -IT, a. hopande; 
hopnings-; hop-; hopad. accumulator, 
-4r, $, ngn, ngt Bom samlar, etc., jrr accu- 
mulate; teim., eioktr. acknmulatSr. 

accuracy, ik'ilir^si, s. noggrannhet, om- 
sorg, riktighet (of, in). 

accurate, ik'^xkt, a. xiktig, noggrann; om- 
sorgsfull (in, i), punktlig; faBtstald. ~ly, 
, -li, ad. /N«nesS, -nes, mo accuracy. 

aCCUrse, akl'rs, va. forbanna. 'x.d, -ed (lom 
pp. -t) a. forbannad; afskyVard. 

aCCUSable, ik^',zkh\,.a. som kan anklagaB 
(of, for), tadelvard. accusant, -zant, s. 
anklagare. accusation, -z^'sj&n, «. an- 
klagelse. 

accusative, 4ki'z4t}T, u. anklagande; an- 
klagelse-; gram, ackusativ; s. ackuBativ. 
>vly, -li, ad. p3i ett anklagande B'att; gram. 
riiiande ackusativen. 

accusatorial, ak&z4t6'rial, u. le km. 

accusatory, ikiVV^t&ri, a. anklagande ; an- 
klagelse-; ~ libel, klagoskrift. 



accuse, Aki'z, va. anldaga, tadla (of for %,■■ 
for); s. t anklagelse. ~r, -ftr, ». ankla- 
gare; jur. la. allmjin ^klagare i m&l ro- 
rande tjanstefel. 

accustom, Akfta'tum, va. vania(*o,Tid); im.f 
hafva kottsligt umgange. ~ary %, -W, 
u. sedvanlig. 'N^arily, -ai'ilS, ad. ~ed, -d, 
a. sedvanlig; van (to, vid);>myoket be- 
sokt. >vedneSS, -dnes, «. inrotiid'vana 
(to, vid). 

ace, is, s, ass, etta; biid. prick, grand, 
obetydlighet ; not an ~, icke det rirt- 
gaste ; to he within an ~ of, vara nara 
daran att. 'V'-point, s'. ass i kort o. pii tiiming. 

aceldama, Etsel'd^ma, s. tibi. hakeldama, 
blods&ker. 

acentric, Asen'trlk, a. ej central* 

acephal, ABlfai, ». (pi. -a, -3.) zooi. bietdjur 

ntan hufvud. ~an, -lin, s. dels, fvjst, 
-5st, s. en Bom icke erkanner ngt ofver- ' 
hufvud. 'N'OUS, -fts, 14. ntan hufvud, huf- 
vudlos Is. naturr.; mctr. ofullstandig i bor- 

jan om vers. 

acer, ut. i's&r, s. lOnn. 

acerb, asl'rb, a. bitter, katf irr. wid. ; bask, 
syrlig; smartsam. o^ate, -at, va. for- 
bittra, gora sur. '^itude %, -kid, ~ily, 
-5ti, «. bitterhet, syra; Bkarpa'; stranghet. 

aceric, Asfe'ik, a. lonn- ; ~ acid, lonnsyra. 

acerose, 4s'&t6b, acerous, ils'&r&s', ». bot.- 

n&lformig; lik agnar; ~ leaves, barr. 
acervate, as4'rvAt, «. hopad, (vaxande) i 
hopar, 1 klunga; no. ^ hopa. acervationf, 
-A'sjin, s, hopande. 

acescence, ^Bes'lns, acescency, -1, s. syr- ' 

ning, syrlighet.- aceSCent, -lut,, a. syrlig, 
surnande. 

acetabulum, ut. askab'i'ilim, s. (pi. -la, -la) 
flaska (for attika); vitvarumS/tt; aaat. led- 
sk&l; tool. Bugkopp pS, vissa blotdjurs ar- 
Diarj bot. ett algsliigte ; ett svampslilgte. 

acetariOUS, iset^'ri&B, a. bot. passande till 
Balad. acetary, 4s'ltiri,'s. bot. sur Bulj- 
Btans i visBa frukter. 

acetate, As'ltat, s. kom. attiksyradt salt, 
asetit; i^of potash, attiksyradt kali, 'x/d, 
-ed, u. iittiksyrad. 

acetic, Aslfik, 4s4'tik, a. kern, attik-; '\. 
acid, attiksyra. acetification, ^sltifik^V- 
Ej&n, s. attiksbildning, attiksiasning ; at- 
tiksberedning. acetify, Jslt'ifl, va. foi- 
vandla till attika, syra; vn. ofverg3. till 
attika, surna. 

acetlmeter, ^sltSm'lt&r, acetimetry, -tri, s. 

attiksprofning. 
acetite, is'ltlt, so acetate. 
aceto-, as?t6- (jfr acetum) kem. i sms. iittik-. 

^meter, -tJm'Jtir, s. attiksprbfvare. 
acetone, ds'ltAn, «. so pyro-acetic spirit. 



i; note, J: do, 3: nor, 1; not, 4; tube, 4: tub, U; bull, th: thing, dU: this, w ; will, z: lias. 



acetose 



F Talsprlk. 10 P LSgl »prl». 



acquisitiveness 



acetose, Welti's, acetous, aee'tfts, a. attik- 
-sur; 'iXt\k^-{ fermentation), 

acetum, as^'t&si, s. kem. attika. 

ache, ^k, s. vark; vn. vaika, gora ondt, 

achievable, ^tj^Vilbl, a. utforbar, goi'lig. 

achievance %, atji'v^ns, s. m achievement. 

achieve, atjAV, va. utf6ra,fnllanda, afaliita; 
forvarfva (genom arbete, t. ex. en tsinng); 
erh&lla %. /v/inent, -mSnt, s. utforande, 
verkstallande ; arbete, (f ullbordadt) viirf, 
(lifs) gaming; yerk, idrott, bedrift; her. 
vapenskold, skoldemarko ■>. boienicE nr 

nga lysande brngd. 

aching, 4'king, prt. niache; s. vark, emarta. 

aChOr, lat. gr. d'kAr, S. (pi. -eS, -'es) med. 

mjolkskorf. 

achromatic, ^kiimat'lk, u. opt. farglos, ej 
brytande Ijueet i farger. ~itjf, -tis'iti, 
s. farglQ^liet. 

achromatism, akrA'matizm, s. opt. aflags- 
nande af fargskiftning. achromatize, 
-tiz, va. opt. akromatisera jrr Mreg. 

aciCUla, m. asik'iila, s. (pi. -lae, -U) hat. zooi. 
tagg. ~r, -fir, ~te, -lat, u. nalformig, 
eyllik. aciculiform, -liform, ». se ftireg. 

acid, as'id, a. sar, bitter; s. kem. eyra. 
•^iferOUS, -if'&r&s, «. innehMlande ell. 
frambringande syra. ~ify, -'ifi, va. gora 
eur, eyra; forvandla till syra. ~ity, -'iti, 
~neSS,-nes,s.syra, surhet. ~ulae,-'uli,s. 
pi, surbrunn(kolsyrelialtigkiilla). >v;Ulate, 
-'lilAt, va. gora syrlig; r^d drops, >eiigel- 
ska karameller>. 'v/ulous, -'lil&B, a. syr- 
lig jfr sub'acid; kolsyrehaltig. 

aciform, is'lform, a. ndlformig. 

acinaceOUS, asina'sj&s, u. kornig; full af 
kilrnor. , 

acinaciform, asinas'iform, a. bot. sabellik. 

aciniformj' Asin'iform, «. druf(klas)formig; 
jfp vid. reij. 

acin0Se, as'inAs, acinous, as'ln&s, u. kor- 

nigi grynig- , 
acitnOW t, akno', va. kanna, igenkiinna; to 

be r^n of (on), erkilnna. f>.'ledge, aknAl'- 

edj, va. erkanna, bekiinna; vara erkiiii- 

sam for. 'v/jedgment, aknAl'edjment, s. 

erkilnnande; erkansla; kvitto; tackaii- 

gelse. 
aclinic, aklin'ik, a. tjs. utan lutning (inkli- 

nation). 
acme, gr. ak'me, 5. hojd, hojdpunkt; liogsta 

grad; med. kris. 
acne, gr. Ak'ne, s. mod. (liten hard) finne, 

hudutslag. 
aCOCkbill, 4k4k'bil, ap. ,j». for kran om 

ankarct d& det hunger under krnnbalkcn klart att 
. fiillas. 

acolyte, ilk' Ailt, acolyth, ik'Aiith, gr. s. foije- 

slage; kyrkoh. liigre kyrkotjiinare. 



aconite, ik'Anlt, s. bet. stormhatt; poet. gift. 

aconitine, akin'itin, s. kem. akonitin. 

acopiC, ikip'ik, a. mod. Btarkande, for- 
tagande trotthet. 

acorn, i'k&m, i'k&rn, s. ekSUon; knapp pS 
flaggstS.ng; zooi. linghals (Lepas afr. ~ 
-fish), vn. beta ekillon. 'vz-shell, ekillon- 
skal; zooi. so ofvan. ^^ed, -d, a, forsedd med 
d,llou jfr ofvan ; godd med &llon. 

acorus, lat. 4k'Ar&s, s. bot. kalmus; zooi. bl4 
korall ; bot. so galanga, 

aCOSmia, gr. ikAs'mia, ». med. sjukligt ut- 
eeende. 

aCOtyledon, ilkAtilA'dAn, s. bot. vaxt utan 
hjartblad. ~OUS, -&s, urr. -led'An&a, u. 
saknande hjartblad. 

acoustic, ikau'stik, a. akustisk; horsel-; 
the 1^ duct, horselgS,ngen; ~ instrument, 
horlur (for dofva). ~S, -s, s. pi. akustik, 
Ijudlara; med. lakemedel mot dalig horsel. 

acquaint, 4kw4'nt, va. liira, gora bekant 
(med), underratta (om), meddela (~ a 
person with, of t, a thing) ; to ~ one's self 
with, gora sig bekant med, lara kilnna. 
'N.^ance, -ane, s. bekantskap (ffit(A),kHnskap 
(of); nrngiingeskrets, (alia ens) bekanta; 
en bekant (i a. bet. tti. rad pi.: ngns be- 
kanta, umgangesvanner); upon what'^? 
p3,hvad grand? 'v>ed,-ed, a. bekant (iiJi(A, 
med), fdrtrogen; hemmastadd (with, i); 
kunnig, klind, (vodness, -ednes, s. be- 
kantskap. 

acquest, dkwlsf, s. vinst, f orvarf ; eriifring; 
jur. (genom kop, gifva etc., d. v. .. ej 
genom arf) forvarfvad egendom. 

acquiesce, jlk-wies', vn. (in) underkasta sig, 
gitva efter (for), 14ta sig nojas (med); bi- 
falla; this measure has been ~(i in, man 
har l&tit sig noja med (g^tt in p5,) denna 
5,tgard. ^nCe, -ens, ~ncy, -ensi, s. efter- 
gitvenhet, undergifvenhet, samtycke (in). 
~nt, -ent, a. eftergifvande, medgorlig; 
samtyckande (in, till), 'vntly, -entli, ad, 

acquirable, akwl'rabl, a, forviirfbar. 

acquire, ikwl'r, wo. forvarfva, vinna,uppn3,; 
tillegna sig, inhemta, liira sig. ^^ment, 
-ment, s. forvilrfvande; forvarf, vinst; 
framsteg; (forvarfvad) fiirdighet; pi. 
kunskaper, talanger. ~r, -ur, s. en som 
forvarfvar, etc. 

acquisition, akwisisj'ftn, 5. vinnande; for- 
vilrfvande; vinst; kop; erofring; larande, 
inhemtande; forvarfvad skicklighet; ta- 
lang. 

acquisitive, ^kwis'itiv, «. forvarfvad; for- 
vtirfslysten. ~ly, -li, ad.; used ~ (gram, as- 

gc3 om verb, som, foljda af to el. for, uttryoka 

njrvttiTvande af ngt). 'N.'UCSS, -n^s, s. forvarfs- 
sinne. 



i: fate, I: far, »! fall, i: fat, i\; fa-^it, i; roeto, i; met, d: Ler, 1: flue 1: flu, { fir, 



aoquisitor 



))f Mlndro brukllgt. 11 t Fdrlldrndt. 



actress 



acquisitor, akwis'ltftr, BO acquirer. 

acquit, akwit', va. befria, frikiinna, fritaga 
(o/, /romt, frS,n); fuUgbra; ~ otie's selj, 
utfora sitt illiggande ; nppfora sigj ~ 
oiie'ssel/of, fullgora; uppfylla. '^^ment){<, 
-mJnt, ~tal, -4l, s. frikannande (infiir 
ratta); ~tanCe, -ilns, s. befriaude; kvit- 
tens, kvitto (for). 

acre, i'kSr, s. fait; ett ytmitt (4840 kv. 
i/ai'ds = 0,82 ST. tunnland, = 40,5 ar); 
r^Jight, tvekamp p4 gransen (mellan en- 
gelsman ooh skottar). ~age, -Adj, s. vidd, 
areal ar jordcgondom, acre*tal; uppmatning 
i acres, "v/d, -d, a. (i bidb. t. ex. large-a.), 
egande.. joid. 

acrid, ik'nd, a. bitter, skarp; karf, bi- 
tande. ~ity, -'iti, ~neSS, -nes, s. ekiirpa, 
bitterhet. 

acrimonious, aknmA'ni&s, a. bitter, skarp, 
karf otia biid. ~ly, -li, ad. 'vneSS, -nus, 
a. skarpa, bitterhet. acrimony, ak'rlmini, 
s. ekiirpa, strafhet; bitterhet (ofta biidi., 
nf language, of temper). 

acritude, ik'rkid, acrity, ik'rit!, s. karfhet, 
bitterhet. 

acroamatic, akriam^t'ik, 'v.al,-al, acroatic, 

-.Vik, o. amnad att boras (ej liis.os) ; 

strangt vetenskaplig, abstrakt; hemlig. 
acrobat, Ak'rAbat, ~e, -bit, ». lindansare, 

akrobat. ~ic, -bit'ik, a. akrobatisk. 
aCrOSpire, 4k'r6spir, s. bat. bo plumule. 

~ed, -d, a. 
across, akrAs', ad. i kor.'>, korsvis; tvars, 

p3, tviiren; prp. tviirs ofver; ~ country, 

~ the fields, tviirs ofver falten, ofver 

stock och sten. 
acrostic, akr6s'tlk, n. TcrBk. akrostikon, 

»namndikt)>. ■x.ajly, -all, ad. s&som ett 

akrostikon. 

acroter, 4k'rAt&r, ei. ~lum, -tA'rifim, ». (pi. 

-ia, -tA'ria) anat. yttersta delen af en 
extremitet (iingerspets o. d.); byg. akro- 
terium, fotstallning for statyer; pryd- 
nad (staty o. d.) p& toppen af en bygg- 
ning. 'x^ial, -t^'ritll, a. 
act, dkt, s. handling, gaming, verk, dtgard; 
arbete; dokumont, akt; lag, stadga; unw. 
dispatationsakt ; teat, akt; m. verklig- 
het, aktualitet; prodnktion af en konst- 
njir ifl. koDBtberidaro o. d.; vn. handla (for, 
for ngn; towards, hy, mot ngn); verkM, 
inverka (upon, p&); tjana (as, som); g&, 
arbeta om maBklncr; uppfora sig; spela 
ora Biitdeapeiaro ; va. titfora, gora; uppfbra 
ett Bkidespoi; npptrada som, spela (a part, 
en roll [biid.; forstiilla sig]; the lover, 
alakare); satta irorelsef; the ~s of the 
Apostles, Apostlagarningarna; ~ of faith, 
antodaffi; ~ of God, jur. Guds hemso- 



kelse, f orsynens skickelse (om Dgt orarvti- 
ladt, t. ex. br3,ddbd); ~ of grace (oblivion), 
amnesti; ~ of parliament, parlaments- 
akt; ~ of Settlement, snccessionsstad- 
gande (is. dot »r ir 1701); in the very ~, 
pS. bar gerning; in i^ to, i begrepp att; 
in the ~ of, i det ogonbllck d&; an ~ 
of charity, ett barmhertighetsverk ; to 
~ up to, handla i enlighet med; upp- 
fylla, motsvara; to ~ upon, jfr ofvan vn, 
handla i enlighet med en plan, o. d. 

~-drop, s. rida. (A) ~-Sunday, unir. oit. 

sista sondagen i hostterminen (efter hil- 
len promotion). <x<able, -ihl, a. som kan 
slittas i rorelse. ~ing, -ing, a. hand- 
lande; verklig, aktiv (partner); tjiinst- 
fbrriittande, interims-; s. verkan; sk&de- 
spelarkonst; teat, spel; ~ board, verkstiil- 
lande utskott (direktion). 

actinic, ^ktin'ik, a. str&lande ; 'v force, so 
fuij. actinism, 4k'tinizm, s, opt. kemisk 
kraft hos solens strilar. 

action, 4k'sj&n, «. handling, gaming; ro- 
relse, verksamhet; verkan; mii. strid, 
drabbning, sjo. mil. aktion; m&i., biidb. stuU- 
ning, h3.11ning, uttryck; amne i en taBo; 
gdng (of a horse); jar. riitteg&ng, process, 
S,tal; drifverk i ett maskluorii mekanik pi 
ett kiavori utfbrande, spel, gester; band, 
import och export; aktie llf.; to bring 
tenter, institute, lay, raise) an ~ against, 
stiimma ngn; bbrja rattegfing mot ngn; 
to hold an ~, processa ;^iyo?' ~, prak- 
tisk; in ~, i rorelse, i verksamhet; ~ 
upon an appeal, vadjad sak; a charitable 
~, GO act of charity; quantity of i^, fjs. 
lefvande kraft. 'x.-sermon, s. nattvards- 
predikan skoti. i^-tlirBatener, s. en som 
(stiindigt) hotar med process, prooess- 
makare. ^ablc, -dbl, a, som kan lagfb- 
ras. ^ably, -Abl!, ad. p& ett satt som 
kan hafva rattegSng till fbljd; genom 
ratteg^ng. ~ary %, -arf, ~ist, % -5st, ». 
aktieegare. 

active; Ak'tiv, a. verkande; verksam; reel; 
flitig; rorlig, vig; liflig ar». handei; prak- 
tisk ; gram, aktiv ; ~ capital, rorligt kapi- 
tal; ~ commerce, en nations handei med 
egna fartyg; 'x/ property, aktiva i kon- 
kurn; ~ voicc, gram, aktivum, aktiv form. 

~ly, -ll, ad. ~ness, -n^B, activity, iktiv'- 

iti, s. verksamhet, drif tighet ; verknings- 
kraft; verkan; lifllghet; fardighet. 
actiess, 4kt'Us, a. oformogen, sjallos, 
actor, ak't&r, s. ntfbrare; aktbr, sk3,despe- 
lare &tr. biid.; Jur. karande ombnd, aktor 
IS. 1 ciriia mil. actrOSS, -tr^B, s. kvlnna 
som handlar, utfbr ngt; sk&despelerska, 
aktris. 



i}i uotc, i: do, i: nor, t: not, i!i: tube, &; tub, il; bull, Lh; tiling, dli; this, w; will, z; liAS, 



actual 



F Tnlspl-SV, 12 P List iprlk. 



addle-pated 



actual, ak'tiial, a. verklig, santi, f aktisk ; nu- 
■vataude, p3.g3,encle; praktisk; ~ service, 
mil; aktiv tjanst; ~ sin, Terksynd. ~ist, 
-istj s. verklighefsman mots, idealist. ~ly, 
-i, 'ad. ~ity, -'iti, '>^neSS, -nJs, «. Terk- 
lighet. -vization, -iza's-jftn, s. forverkli- 
'gande. 'X'ize, -iz, vcf, forverkliga. ~S, -z, 
8. pi. Gnans. verkliga inkomster mots.'be- 

l-aknadc. 

actuary, ak'tu4ri, s. aktuarie, registrator; 
verkstiillande dir&ktoris. ror rorBitkrinsBboiag ; 
matematiker som bitrader forsakrings- 



actuate, dk'tuat, va. siitta Irorelse, inverka 
•pS., drifva, aCtuation-j -i'sjin, s. inverkan. 

aCtU0Se)|C, ik'tiAe; aCtuOUS ;|C, -As, a verk- 
eam, kraftfulU aCtUOSity^, -As'iti, s. verk- 
ningskraft, vei'kan. 

acuate!|C, ak'iat,. «a. skarpa, upphetsa. 

aculeate, , teMMt, a. taggig, hvass; zooi. 
■ fSrsedd med gadd; va. spetsa. ~d, -ed, 

a. BO fBree. 

acumen, lat. aku'men, s..spets; skarpsin- 
nighet, snille. acuminate, -miuat, va. 
spetsa, skarpa; vn. resa sig i en spets; 
a. lot. spetsig. acumlnation, -mmi'siin, 
s. tillspetsning, spets, acuminOUS, -mi- 
nus, a. Be fereg. a. 

acupuncturation, akupftngktiri'sjftn, acu- 
puncture, Akikpiingk'tjfir, s. med. stic- 
kande med nSl. 

acute, akii't, a. uddhvass, spetsig; skarp, 

■fin iirv. liildi; , om Binncn, fdrstand, etc.; skarp, 

'-hiiftig;'hog, gall,'genomtrangande.; fyn- 
dig, skarpsinni^; gram. med. akut; va. 
gif'Va akut accent S,t ett ord; an ~ angle, 
spetsig vink-el. 'xi-angled, a. mat. spets- 
vinklig, ~ly, -li, adi: ~ness, -nes, s. 
jrr fsreg. a. hvass)let, skarpa; klyftighet, 
fyndighet (~ of wit). 

adaye, ad'adj, s. ordspr§.k, tanlcesprak. 

Adam, ki'ha, s.pr.; P f§,ngvaktare. ~'S-ale, 
s. F BVamtB. Tatten. (x^'s-apple, s. para- 
disapple, ett slags pomerans; anat. 

strnphufvud ■ (afv. ~'s-blt). ~'s-flanell, 
s. bot. kungsljus (Verbascum Thapsus). 

'v's-needle, s. bot. Tucoa. ~'s-wood, s. 

ett slags h&rdt, svart tra. 'v/ic, -'ic, ~ltiC, 

-it'ik, a. adamitisk; ~ earth, en rodlera. 

adamant, 4d'4mint, s. diamant; magnet- 

■ sten. rx^ean, -i'an, 'x>ine, -'m, a. af dia- 

• maiit; diamanth3,rd ; ~ spar, min. dia- 

mantspat (en art korund); ~ tie, valknnt. 

adapt) 4dapt', va. foga, hopjamka; lampa, 

afpassa (fo, for, efter, till); to ~ one's 

self to, foga sig efter. '^ability, -abil'iti, 

>x/a'bleneSS, -ablnes, s. lamplighet; for- 

- mSiga att foga Sig efter omstandigbe- 

terna. 'v;able, -abl, a. liimplig; anvand- 



bar. '>./ation, -i'sjun, s. tillpassning; jamk- 
ning; bearbetning. <v<ed, -ed, a. tjanlig, 
lamplig (to, for, till); to become ~ to, 
blifva fortrogen med, vanja sig vid.'~er, 
-fir, e. passare, lampare; kem. samman- 
bindande -glasror; ~lve, -iv; a. fogande, 
lampaude. o./lveness, -ivnls, '^.'neSS t, 
-nis, 5. passligbet, lamplighet. 

adayS f, idA'z, ad. dagllgen ; Taniigcn bioti i: 
now ~ {now-a-days), uu for tiden. 

add, ad, va. tillagga (fo, till); forena (to, 
med); addera, summera (up, ibop); vn. 
(med to) oka, bidraga till, fdrhoja; to ^ 
to, till r3,ga p3,; ,r^ed.to, tillika med; 
'^able, -abl, se addible. r^W, -ftr, s. den 
el. det som tillagger, f orenar, okar. 

addecimate, 4des'im4t, va. uttaga (hvar) 
tionde af, jrr decimate. 

addendum, lat. Aden'd&m, s. (pi. -da, -da) 

tillage, bihang. 

adder, Jd'ur, «. buggorm (Vipera); orm i 
aiim.; se vid. Sea-adder. /N.^-bolt, ~-fly, s, 
trollslanda. ^-gem, ». ett slags troU- 
medel. ~'S-graSS, s. bot. yxUe (Orohis). 
~-StOne, s. ett slags amulett. 'v's-tongue, 
s.bot. ormtunga(0phiogl6ssam). 'x^-Stung, 
a. ormstungen. ~'S-WOrt, s. bot.ormnaf va 
(Polygonum bistorta). 

addiblllty, adibJl'iti, s. tillaggbarhet. 

addible, ad'ibl, a.tillaggbar; som kan okas. 

addict, 4dikt*, va. ~ one's self, egna sig§,t, 
ofverlemna sig (to, S,t: b13, sigp8,). ~ed, 
-ed, a. begifven (to, pH); to.he ~ to, hafva 
ofverlemnat sig St, vara hangifven 3.t, 
tyoka om. ix^edneSS, rednes, /N/ion, adik'- 
sjftn, s. hangifvenbet, bojelse (to, for). 

additament){<, adit'amint, s. tillagg, tiUsats. 

addition, ^disj'ftn, s. tillaggning, tilliigg, 
tillokning, tUlsats (to); vinst (fordelak- 
tigt tillagg); addition; mus. punkt efter 
en not; jur. fullstandig titel, adress, o. d. 
efter en persons namn; her. tillagdt 
bederstecken; in r\t, darjamte; in ~ to, 
forutom. ~al, -al, a. tillagd, tillsatt; for- 
hojd, okad, ny; s. tillsats; ~ payment, 
f yllnadslikvid ; ~ duty, forhojd tuU. ~ 
ally, -^1, ad. B&som tillsats. 

addititious %, idhisj'us, a. med oratt til- 
lagd, tillsatt. 

additive, ad'itiv, a. som kan ei. skall til- 
laggas; tilliiggande, forokande. 

addle, k&'l, l. pror.; va. (med Up) fortjiina 
med arbete; vn. vaxa, frodas; s. dags- 
penning, arbetslon. 

addle, ad'l, 2. s. vinsten; a. gall, ofrukt- 
bar; tom, kal; forderfvad, skamd; virrig; 
va. gora ofruktbar; gora virrig; for- 
derfva,; ore ~egg, ett rotagg. <v/-brained, 

'v-headed, -v-pated, «. som bar tom 



k: fate, h.i far, ,a: fall, i; fat, k; fa.st, h: mete, S: met, k; her, 1: fiue \i flu, \ fir, 



addle-pated 



;|< Mlnlra brnkllst. 13 f FOrlldrlidt. 



adjournment 



hjarua, tanklos, vinig, dum. rv-plot, t. 
en 8om f orstor ett noje. 'x-dj -d, pp.; a. 
Be fsreg. U. 
addorsed, 4d&'i'st, u. tsr. st&ende rygg mot 

/ygg- , , 

clddress, adres', va. likta, stalla (a request 
to) ; adressera (to) ; inlemna eo itrm ; hMla 
ett b>i; hind, afsanda, konsigneia; vanda 
sig till, tilltala, helsa (efts ~ one's self 
to); uppyakta, fria till, jfr ~es, e«.; (mod 
renex.) gora sig fardig; s. inlaga, bone- 
skiift; pout, hogtidlig skrifvelse fr&n en 
representation till regenten (as. svar p& 
trontalet); tal, tilltal, anli3.11an; ntan- 
skrift, adresB, bestammelse (-ort) ; satt att 
vara, umgangessatt ; skicklighet, f ardig- 
het (in); pi. (-68, -^z) kur, nppTaktning; 
anbnd; to pay (mahe) one's ~e5 to a lady, 
gora en dam sin kur. ~er, -ir, s. en som 
adresserar, etc.; petitionar. 

adduce, ad^'s, va. anfora, andraga. 'v^nt, 
-ent, a. anat^ forande in&t, jfr adductor. 
•^r, -&r, s. en som anfor, etc. adduCible, 
-ibl, a. som kan anforas, andragas. 

adduction, ad&k'sj&n, s. anforande; aoat. 
forande in&t, jfr adductor. adduCtive, -tiv, 
a. anforande, andragande. adduCtor, 
-tir, s. anat. inS,tf orande mnskel. 

adeling, 4d'^ling, ;. adling (hederstitel for 
anglosacbsiska konungasoner cell andra 
fomama ynglingar). 

adelphOUS, 4dirf&s, a. tot. bopvoxen {sta- 
mens). 

ademption, adim'sj&n, s. borttagande, npp- 
hafvaude; jnr. &terkallande af en donation 

el. d. 

aden-. gr. 4d'ln, s. i ,m>. kortel-. 'viform, 

-'iform, <x/Oid, -ojd, a. kortelformig. ~ 

ography, -Ag'r4f!, ~ology, -Arid]?, s. la- 
ran om kortlama. •x.OSe, -6s, 'v/OUS, -fts, 
a. lik en kortel ; horande till en kortel. 

adept, 4dlpt', u,. fnllandad i sin vetenskap ; 
invlgd, erfaren, skieklig; s. kaunare, 
mastare (in, at, i) ; guldmakare %. 

adequacy, ad'lkwisi, ae adequateness. 

adequate, id'ekwit, a. m. adekvat, ftdl- 
standig, riktig; jamlik, fuUt svarande 
mot (to) ; passande, tillracklig, behorig ; 
to be ~ to, visa sig motsvara; om -peri., 
vara (ngt) vuxen, gS Hand med. ~ly, -l!, 
ad. 'N/neSS, -n^s, s. proportion, motsva- 
righet, lamplighet, tillracklighet (to, for). 

adfected, iatikt'ii, .. affected mat. 

adiiere, 4dh4'r, »». sitta fast, klibba fast 
(to, vid: vidhanga, vidl&da biid.); fast- 
h&lla, at& fast vid, (troget) hSlla sig till, 
vara tiUgifyen. /^nce, -ins, ~ncy, -^nsi, 
». vldbangande, klibbande vid; fastb&l- 
lande, tillgiftrenhet, trohetj mil. verkan 



af s&dana delar, som i brist af relief sy- 
nas sitta fast vid duken. <v,nt, -Jnt, «. (to) 
fastsittande ; tillgifven; tot. yidvuxeri; 
01. tillfallig; s. anbangare; envelope ~, le 
under adhesive. ^vUtly, -^ntli, ad. ~P, -hr, 
s. anbangare. 

adiiesion, ^db^'zj&n, s. adhesion, vidhiif- 
tande; vidb&Uande (to, vid)j anslutning 
(to, till). 

adiiesive, 4dbA'siv, u. vldbangande; klib- 
big; f astb&llande ; ~ envelope, gumme- 
radt kuvert som rorBcelaa utan lack ; *\/ felt, 
Bkeppsf orhydningsfilt ; ~ inflammation, 
inflammation med sammanvaxning af de 
inflammerade ytorna; ~ label, gumme- 

rad etikett p& koffertar, riaeirekt'er o. A.; r^ 

plaster, haftpl&ster. ~d, -d, «. le Wreg., 
"v/ letter, bref i gummeradt kuvert. >x,|y, 
-li, ad. ~ness, -nJs, s. klibbigbet; rren. 
eallskapsbegar. 

adhibit, adblb'it, va. anvanda, bruka)|C;'bi- 
foga, tillagga. "vion %, -bisj'in, s. an- 
vandning. 

adhortation, I.dh6rti'sj&n, ae exhortation. 

adliortatory, Idhi'rt4t4ri, u. uppmanande, 
formanande. 

adiaphanOUS, £d!4f'4n&3, a. ogenomskinlig. 

adiaphorous, 4di4f'ir&s, a. llkgiltig; kem. 
neutral, adiaphory t, -ri, «. likgatighet. 

adieu, 4di!l', interj. farval; s. farval, afsked; 
to bid 1^ to, saga farval till, taga afsked af . 

adipocere, ^d'ipAs^r, e. kem. fettvax 1 Ilk. 
adipocerjform, -'if&rm, a. llknande fett- 
vax. adipOCerOUS, -pis'&rfts, a. horande 
tUl fettvax. 

adipose, ^d'fpAs, adipouS, -p&s, a. fet,ister- 
aktig, best&ende af f ett (membrane, ■ tis- 
sue). 

adit, 4d'it, «. tilltrade ; stollg&ng i en gruf va 

f&r lednlng af vatten el. Inft. 

adjacence, ^dji's^ns, adjacency, -i, s. nar- 

belagenhet, grannskap. 

adjacent, idji's^nt, a. nargransande; nar- 
liggande, tillstotande (to). ~ly, -li, ad. 

adject % ^djlkt', va. lagga till, oka. 'vjon, 
-k'sj&n, s. tillagg. 'N/itiOUS, -isj'fts, a. tU- 
lagd. 'vive, -'-iv, 8. adjektiv; a. adjekti- 
visk; ~ colours, farger som m&ste fastas 
genom betning. ix/jvely, -'-ivll, ad. s&som 
adjektiv. 

adjoin, idjojn', va. tillfoga; gifva till bi- 
trade ; vn, gransa, stota (to, intill). (v-ing, 
-ing, prt.; a. tillstotande, angransande; 
s. bifogande. 

adjourn, idjJ'm, va. ajonmera, utsatta 
(court, session) till (to) annan dag, upp- 
skjuta; vn. itskiljas (for bestamd och 
kortare tid); forflytta sig, begifva sig. 
'vltient, -ment, s. uppskjutande ; ajonine- 



in note, 6: do, &: nor, &: not, i: tube, ji: tub, &: bull, th: thing, db; this, w: will, k: bai. 



adjournment 



f Tnlsprlk. li P Llgl iprlk, 



admirer 



ring, nppskof; den tiden en fdrsamling 
(court, eta.) ar ajournerad. 
adjudge, idj&dj', va. tUldoma, tilleikanna 
(to a pei'son); S,doma; afdoma; doma, 

faila {to till), adjudgment, -mint, s. till- 
domandej ^domande; dom. 

adjudicate, 4dj&'dikit, va. k mreg. va.-, vn. 
doma {upon, ofver; i en sak). adjudica- 
tion, -k^'sj&n, $. jrr niee. s.\ domfallande, 
(ransakning och) dom. adjudicator, -&r, 
s. en som tilldomer, domare. 

adjunct, 4dj'ingkt, a. forenad, bifogad, for- 
knippad (Jo, med) 5. ngt bifogadt, till- 
sats (extra hjalpmedel, hjalpverktyg) ; 
bihang, biometandighet; (tillfallig) egen- 
skap ; bitrade (i ambete) ; bisittare, med- 
hjalpare; gram, biord, bestamning, attri- 
but, apposition. ~ion, -gk'sj&n, s. bifo- 
gande, tillagg. ~i»e, -'iv, a. forenande, 
bifogande; s. ngn, ngt som tillfogas; 
~ively, -'ivl!„(»d. ~ly, -'li, ad. i forening 
{to, med); foljaktlig«n. 

adjuration, 4di6ri'sj&n,«.besvarining; hog- 
tidllg, entragen uppfordran; edsformu- 
liir; aiaggande af edg&ng. 

adjure, ^djj'r, va. besvarja (6y, vid); iMiigga 
edg&ng; ikalla, anropa ;|< {God, the devil). 
~r, -&r, s. en som besvarjer, cm. 

adjust, adj&st', va. ratta, satta i ordning, 
ordna; afpassa {to, efter), passa ihop 

{with) J justera Inatrument aa. teleakop ; bi- 

lagga; uppgora rsumingar o. d.j "v the dints, 
sis, ut buglorna. •x.able, -ibl, a. som kan 
afpassas (justeras, »stallas om», skruf vas, 
dragas eto. in och ut, forlangas och for- 
kortas, eio. etc.), "mekanisk", "inventionsD- 
soffa, eto. ~er, -&r, s. en som afpassar, etc.; 
justerare. ~ing, -ing, prt.; a. afpass- 
ning, hoppaaening; justering; ~ balance, 
jasterT&g, myntvS,g; ~ screw, stiillakruf. 
'^ment, -mint, i. anorduing, afpassning; 
ajustering, hoppassning, iordningsiitt- 
ning ar ett laatrument; bilaggande, uppgo- 
relse, forlikning. 

adjutage, k&'ihtkd.], ,e ajutage. 

adjutancy, &d'j&tlns!, s. adjutantsplats ; 
skicklig anorduing af hjalpmedel. 

adjutant, ^d'jSt^nt, s, regementsadjutant; 
1001. en indisk stork (Ciconia argala); 
~-general, «. generaladjutant; Am. ge- 
neralstabschef. 

adjuvant, ad'j&v^nt (^djili'v4nt) a. behjalp- 
lig, medverkande; s. medhjalpare; med. 
medverkande medel; hjalpmedel. 

adIOCUtion, £dlikili'sj&n, ae allocution. 

admeasure, 4dmlsj'&r, va. mata, tillmiita. 
lament, -mint, s. matningi sjo. dragtig- 
het; jur. fordelning ar andeiarj bill of ry, 
matarebref. -vr, -ftr, n. (Bkepps-)matare. 



admenSUration % 4dminsi!ira'sj&n, ae ad- 
measurement. 

adminicle, Admin'lkl, s. hjalp, stodt; jur. 
otillrackligt bevis; Skot. jur, doknment 
Bom aberopas. adminicular, -nik'iilir, 
o. hjalpsam, behjalplig. 

administer, ildmin'!st4r, va. forvalta, ut- 
ofva, handhafva; skipa rattvlaa; forriitta 

gudstJUDStea, utdela nudemcdlen ; gifva; racka, 

erbjuda; gifva in lakemedei; jor. admi- 
nistrera, taga vird om egendom, jrr ad- 
ministration; vn. sorja for, bidraga till, 
forhoja {to); vara utredningsman {upon 
an estate); ~ an oath to, foreetafva (ugn) 
en ed. ~ial, -ti'rial, o. tillhorande (stats)- 
forvaltningen, administratir. 

administrate f, ^dmin'lstrat, ae administer. 

administration, 4dministrA'sjin, o. fOrvalt- 
nlng ; f orvaltningsdistrikt sarakiidt 1 indien ; 
styrelse; handhafvande ; skipande {of 
justice); utdelning; med. anvandning ar 
Ukemedei; jup. utredning 1 en aflidens bo 

ia. d& nga d&rtlll rdrordoad kompctcot executor ej 
Qnnes, 

administrative, ddmln'istrativ, a. forval- 
tande, f oryaltnings- ; utdelande; be- 
hjalplig. 

administrator, 4dm!n!stril't&r, s. f orraltare, 
forest&ndare ; forrattare, utdelare; jur. 
(af domstol f orordnad) utredningsman i 
dodsbo ; f ormyndare skoti. 'vShip, -sjip, 5. 
forvaltning; f ormynderskap. administra- 
trix, -trSks, s. forvalterska; forest&n- 
derska. 

admirable, ad'm!rabl, a. benndransvard 
{for, for); *. ett slags plommonlikor 

Am. 'N.ness, -nis, admirability, -bii'iti, ii. 

beundranavardhet; admirably, -i, ad. 
admiral, 4d'mlral, s. amiral; amiralskepp; 
Lord High .4., ~ of the fleet, storamiral; 
full a., deta. aom ~ ; vice 'v, vice amiral ; 
rear ~, kontreamiral ; ~5 of the red, 
white, blue, are amiraler af (den roda, 
hvita, blS.a flaggan :) flottans olika eska- 

drar med rang i ordaing aom hur Dllmnea ; en art 

dagfjaril. 'x.-shell, s. 2001. amiralanacka 
(Conua admirabilis). ivship, -ship, ^ s. 
amiralskap. ~ty, -ti, s. amiralitet; First 
Lord of the A., sjominister (under honom 
forvaitas marinen ar 4 loi'ds commissioners of 
the ~) ; court o/~, of verdonistol i sjom&l. 

admirance t, ^dml'rEins, admiration, 4dmi- 

ra'sjun, s. forundran; benndran; ntropa- 
tecken arv. point ei. note of fy.^; . poet, un- 
der; to ~, beundrausvard(t). 
admire, admi'r, va. beundra (i alia st. ovdeta 
bet.; for, for; of, above, framfor); vn. 
nndra {at, pS, ofver); Am. F gerna vilja, 
»bli fortjnstn, glad, {to, ofver att). ~r, 



k: fate, I: far, k: fall, i.: fat, i: fast, i: mete, li: mot, i: Uci-, 1: tua I: jiu, i fir. 



admirei" 



^ Ulndm brukllgt. 15 f FOrildradt. 



aduUamy 



-4r, s. beundrare; F alskare. admiringly, 

-ingli; ad. med beundran. 

admissibility, admlsibiriti, s. tiiutiighet; 

antagllghet. admissible, -mis'ibl, a, til- 
13.tlig, imtaglig; Bom kan medgifvas 
tilltrade; *^ in society^ »preBentabel». 

admissibly, -mfs'ibii, ad. 

admission, ^dmisi'&n, s. emottagning; npp- 
tagande, tilltrade, intrade, intagning ((o, 
till, into, i) ; medgifvande {of, af) ; to gain 
an ~, f& tilltrade, foretrade, blifva mot- 
tagen, upptagen; to pay for ~, betala 
intradesafgift. ~-fee, ~-money, ». in- 
triidesafgift. 'v;-ticket, s. intradeskort. 

admit, ddmlt', va. (imp. o. pp. ~ted, -^d), 
lemna tilltrade (rum ; to, for) ; sliippa in, 
emottaga, intaga, upptaga {among, blaud ; 
to, into, till, i); inrymma, antaga, med- 
gifva, tUlSita; tilletl (ort» vn. med of); ~ 
into orders, prestvigaj it ~s of no doubt, 
det lider intet tvif 7el ; this ' rule will ~ 
of exceptions,... medgifver (>tM vid") 
undantag. 'vtable, -abl, a. eom kan med- 
gifvas, taiitiig. 'stance, -Ans, «. tiiis,- 

telse att intrada, tilltrade, intrade; jur. 
ofverlemnande af ett copyhold (a. d. o.) 
estate; medgifvande %; no <>', forbjnden 
ing&ng; a man of ~ f, en man Bom eger 
tilltrade afven till de fornamBta kretBar. 
'vtatur, (lat.: mk ban InBlappaB) -^'tfir, s. 
Am. intradeBbetyg {to u college), ivted, 
-hi, pp.; a. allmant antagen, erkand; »Te- 
dertagenii, '^tedly, -idA, ad. erkandt, 
tnedgifvet. "vter, -ir, «. en som inslap- 
per, inf or, presenterar ngn i ett sallskap ; 
'vting, -5ng, s. inslappning; ~ port, in- 
stromningsoppning (for inga), &ngmun. 

admix, 4dmikB', va. tillblanda, tillBiitta vid 
blandning. ~tion, -tjin, 'vture, -tjftr, s. 
blandning; tillBats. 

admonish, ^dmdn'iBJ, va. formana, fore- 
b&lla, vama; p&minna; forebri {of, for). 
'^er, -fir, B. f ormanare. 

admonition, ildmin!sj'&n, «. (lindrig) fore- 
br&else, formaning, vaming; p&min- 
nelse. ~er, -&r, ». en som tillrattavisar 
eto.; flkumta. mentor. 

admonitive, idm6n'itiT, u. ramande, var- 
nings-; p&minnande. 

admonitor, 4dm6n'it&r, s. f ormanare. ivy, -i, 
a. formanande; varningB-, formanings-. 

admor, 4d'mir, s. Jur. fsrk. If administrator. 

admortization, ^dmirtiz^'sj&n, s. jur. egen- 
domB 6fTergS,ende till mortmain i. d. o. 

adnascent, idn^B'Jnt, u. bot. vaxande p& 
(ngt ainnat). 

adnate, idni't, a. bot. vidvuxen. 

adnominal, 4dn4m'Snil, a. gram, adjektivlak. 

adnoun, ad'naan, s. emm. adjektiv. 



ado, Ad6', s. moda {to, att), beBvar, vasen, 
br&k {about, for, om); without any more '\', 
utan vidare ometiindigheter. 

adobe, Ldi'hi, s. soltorkadt tegel. 

adolescence, 4d6ils'£ns, adolescency, -i, 

». ynglinga&lder, ungdom (tiden mellan 
pubertetBperioden ooh full utyeckling). 

adolescent, id6llB'^nt, a. ung, ungdomlig. 

Adonic, idAn'ik, a. adonisk; s. adonisk vers 
(--'--^). 

adopt, id6pt', va. upptaga i barns etalle, 
adoptera; upptaga ett ord; gifva fore- 
trade S.t ; antaga {for, as, till, e&som) ; 
tillegna sig; valja, omfatta en iiigt. '^cA, 
■id, pp.; a, adoptiT-(c/«M). i^edly, -4dli, 
ad. geuom adoption. ^vCr, -4r, s. en 
Bom upptager etc.; kem. le adapter, 'x/ion, 
adAp'sjfln, s. upptagande till barn, adop- 
tering; upptagande {into a society); (in) 
val; omfattande {of an opinion); anta- 
gaude, 'viotIS f, 4d&p'sj&s, a. ■« i^^ed. 
~ive, -iv, a. upptagande ei. upptagen i 
baruB Btiille ; adoptiv- ; val- ; ~ father, 
fosterfader; ~ son, fosterson. 

adorable, id4'r4bl, a. tillbedjansvard, dyr- 
kansvard. 'v<neSS, -nis, s. tillbedjans- 

yardhet. adorably, -i, ad. adoration, 

-ri'sjin, s. tillbedjande, dyrkan; djup 

vordnadsbetygelBe. 
adore, adA'r, va. tillbedja, dyrka; afguda. 

~r, -6r, s, dyrkare ; tUlbedjare ; alskare. 
adoring, Sd6'ring, prt. at rareg. v. ~ly, -li, 

ad. med tillbedjan. 
adorn, Ad6'rn, va. pryda, smycka. ~er, -5r, 

s. en Bom pryder. 'v/ment, -mint, s. for- 

skoning ; pryduad ; smycke. 
adOSCulation,4d6Bki!iU'BJ&n, s. befruktning. 
adown, Lism'n, prp. ntfoi; ad. ned. 
adraganth, 4d'r4ginth, s. gnmmi diagant. 
adread f, idrld', ap. forskrackt. 
adrift, adrift', ad. 0. ap. vind for vdg, bort 

(ut) pa, m&fa; .Jo. i drift; to be ~, P ej 

veta till sig; to be sent {turned) f\^, Bandas 

yind for v&g; stotas ut i verlden. 
adroit, Adrojt', a. skicklig (med at o. prt., 

i att; in, i), burtig, Sink; fintlig, behan- 

dig. ~ly, -li, ad. -^neSS, -nis, s. skick- 

lighet, behandigbet. 
adry, 4dri', ap. tore; torstig. 
adSCititiouS, ^dsitisj'&s, a. ytterligare til- 

lagd, senare tillkommen. ~ly, -li, ad. 
adStriCtion, idstrik'sj&n,«. &tdragning, hop- 

bindning; med. forBtoppning. 
adulation, ^dikU'BJ&n, s. Bmicker, kryperi. 
adulator, Ad'Alat&r, ». smiokrare. ~y, -i, a. 

smickrande, krypande. adulatreSS, -tr^s, 

s. smiokrerska. 
adullamy, ^d&l'dmi. s. oyare, poiii. affull fr&n 

sin partichef. 



o; Dotu, 6: do, u: uur, tt: not, A; tube, &: tub, A; bull, th; thing, dU: thia, w; will, z: baa. 



adult 



F TaUprli. Ifi P LSgl iprlk. 



adventual 



adult, ^d&lt', ^. fuUvuxen; s. fuUvuxen 
,- person (jur. cni. ciiJiV Zow;, gosse, Bom fylt 
14, flioka 12 ^r); ~ school, skola for 
fullvuxna. 
adjlterf, 4dirtir, vn. begl, aktenskaps- 
brott. /vBte, -it, a. beflackad med akten- 
skapsbrptt; forfaUkad; tio.forfaleka; for- 
derfva; besmitta biia, '>xately, -Atli, ad. 
^ateneSS, 4tiies, s. f arf aUkadt tillBtand ; 
forfalskning. >x<ation, -i'sjfin, s. akten- 
skapsbro.tt; forsamring genom tUlsats, 
forfalskning af varor. ~ep, -&r, s. ak- 
tenskapsbrytare ; krankare ; bibi. af gnda- 
dyrkare. iv/eSS, -is, s. akfcenskapsbry- 
terska. .~ine, -in, -in, a, oakta; s. barn 
fodt af aktenskapsbrott. , '>^OUS, -fts, a. 

■ skyldig till aktenskapsbrott; horlsk; bibi. 
afgudisk; gudlos; oakta, falsk. <v/OUSly, 
-ish, ad. (x/jf, -i, s. aktenskapsbrott; 
okyskhet, brott mot sjatte budet; bibi. 
afgudeii, ogndaktighet. 

adjItnSSS, ad&lt'nes, s. manbarbet, mogen 

alder. 
adumbrant, 4d&m'brant, a, skizzartad, skiz- 

•zerad. adumbrate, -brAt, va. gif va en svag 

■ afbUd af, gora ett flygtigt utkast till, 
skizzera. adumbration, -Itir^'BJ&n, s. ut- 
kast, skizz; ber. sknggbild. 

aduncity, ^d'Sn'sit!, (4d6ngk's5tl), a. krokig- 
het, adunCOUS, id&ng'k&s, a. krokig, 

ad'JSt,,4d&st', ittv. ~ed, -^d, u, forbrand, for- 
tovkad., ~ible,, -ibl, u.. brajmbar. ~ion, 
-ifin, s. forbranning; foitorkning; kem. 
antandbarhet; kir. branning med jam. 

advance, 4dva'ns, m. fora fram&t; .p&- 
skynda; befordra (»:». in, i, t ex. eit 
umbete; £o, till); forbattra, boja; upp- 
hoja (in dignity); prisa; framstracka; 
kom^a fram med, nppstalla, framstalla 
eu &sigt; gora gallande (ett aoBpr&k. upon, 
to, p4); gifya i forskptt, forskottera, 
forstracka, lagga ut (mone;/ for one, 
on a cargo); oka prlset. vn. g& fram&t, 
narma sig, «f». biia.: visa sig tillmoj^es- 
gSende, etc jft s.; mji.. framryoka (to, 
towards), ryoka an (against, mot genden); 
gSra framsteg, tllltaga, forkofra sig (in 
age, in wisdom) ; stiga (in price, in ranh). 
i. framS.tg3.ende; framryckande (o/* an 
army); framsteg, befordran, forkofran 
(in); forsok (i>steg») till narmande, till- 
motesg&ende (tovards, emot; oit> ipl.); 
erbjudande; forskotti (o/*,. in, money; on 
yoods), iorstrackning (l&n); Btegring >f 

prlser, tillokniug (l kostnad, on, pi); pf- 

Terbud (on, pfver ngn); ~ arms! I ar- 
men gevarl are ~ on the last bidder, ria 
auktion ofverbud ofrer den som sist bju- 
dit; to make an <v, Jiv ohaa t>.; to make 



~«, gora de forsta stegen ^till 6fver- 
enskommelse, forbindelse, o. d.);in<x/, 
fore, framfor, forut; i forskott; in <v oj", 
framfSr, fore; / am in «v to him one 
hundred dollars, jag ligger i forskott for 
honom med 100 dollars; prices are on 
the ~, priserna stiga; ~ guard, fortmpp ; 
~ money, forskott, handpenning; >y 
sheets, profark af en bok, hvilka ntgifras 
innan arbetet utkoramer; >rentryok». 
~d, -t, a. forsigkommen; framskriden 
(in years, 1 Mder) ; tiUhorande (passande 
for) ett mera framskridet stadium (t. e<. 
'X* handbook); '^ guard, ge under njreg.; 
~ work, mil. ^amskjutet verk. ~ment, 
-mint, s- framryckande; befordraade; 
framsteg; forkofran; framstallande jfrof- 
van va.; forskott; fiiraldrars donation till 
ett barn (i forskott & el. oberoende af 
blifvande arf). ~r, fir, s. en som for eller 
gir framit; befordrare, gynnare; for- 
lagsman (o/* a business) ; andra grenen af 
en hjorts born. 

advancing, ^dva'nsing, prt.; s. fram&t- 
g&ende; framryckande, 'x/-chain, s. art. 
Be breast'Chain. 

advantage, ^dvan't^dj, «. foretrade (of, 
over, framfor); ofverlagsenhet, ofrertag 
(over, ofver); forspr&ng (o/, framfor); 
form&n, f ordel, -vinst, nytta (from,, of, 
af; to, for); gynsamt tillf aUe ; iifverskott; 
va. hjalpa, befordra, gagna; to have the 
~ of (over) a person, vara ngn ofrerlag- 
sen ; F igenkanna ngn utan att af honom 
vara igenkand (»you have the 'w of me») ; 
to take, (mxtke) ~ of, draga nytta af ; be- 
arbeta for sina intressen ; to expect (reap) 
fsi from, vanta (draga, skorda) nytta af ; 
to take at <x*, <uy. to take the t\* of, begagna 
Big af sin ofverlagsenhet (ofvertag) ofver 
ngn; ofverrumpla; to >v, med f ordel, for- 
delaktigt, form&nligt; i fordelaitig da- 
ger; to an ~, med ngn f ordel; to the best 
~, pi det f ordelaktigaste ; 1 basta dage| ; 
to fnd one^s *\j in, o. to turn to r^, le mot- 

■Tarande aader account. 'v-grOUUd, S., mil. 

fordelaktig terrang. '>..aDle, -ibl, q,. .e 
r^ous. -vd, -d, pp.; a. utrustad med f ore- 
traden. ~0US, -'fis, a. fordelaktig, for- 
mAnlig (to, for), indragtig. ~OUSly, -'fisli, 
ad. ~0USneSS, -'fisnls, s. form&nlighe't, 
det fordelaktiga (o/*, i). 
advent, ad'vJnt, *. (efterlangtad) ankomst, 
intrafEande ; kyrk. advent, •vltious, -Jsj'&s, 
a. ntifr&n tillkommen, tillf alllg ; oegent- 
lig; <v roots, bet. Inf trotter. 'vitiOUSly, 
-isi'iBl!, ad. »v,ive, -'iv, a. taifallig t; tiu- 
falligtvis forekommande cm TUter. <vual, 
-44l, a. tiUhorande adventstiden. 



i; fate, 21: far, H: fall, i,; fat, i: fast, k: mete, 4: met, h: bcr, Is fine i: fiu, { fir, 



adventure 



;|; Mlndro btnUlBl. 17 f POrllilrall. 



aegrotat 



adventure, advfc'tAr (-tjar), «. afventyr, 
y&gsamt foi'etag, v&gstyokei h9.ndelse, 
tillfallighet; bond, foretag, spekulation, 
risk; vara, skickad p& afsandarens risk; 
grnfdrift, bearbetnlng (af en gmfva); 
■jo. fartygabesattnings egna medf ordatill- 
horigheter ei. gods ; va. af ventyra, ydga, 
forsoka Big p&; vn* vara vSigsam, vS,ga 
(to, att); gross ~, bodmeri; at all ~s, i 
hvarje fall, kosta hvad det koBta vlll. 
~r, -ftr, i. af ventyrare ; vSghals ; lyokso- 
kare, spekulant; en som bearbetar en 
grufva; smugglare. 'v<SOnie, -sftm, o. v&g- 
sam, djarf. ~SOmeneSS, -stlmnls, «. vS,g- 
Bamhet, djarfhet. ~SS, -is, «. afventy- 
rerska. 

adventurous, idvln'tAruS, a. om pen. o. aak 

afventyrlig, vdgsam ; dristig. ~ly, -li, ad. 
i^neSS, -nia, s. afventyrlighet, yS.gsam- 
het, djaifbet. 

adverb, Id'v^rb, s. adverb. ~ial, -'Ul, a. 
adverbiel. '>»ially, -'i4l3, ad. 

adversaria, ut. aAvhiai'Ak, s. pi. mlnnes- 
bok, kladd, konceptbok. 

adversary, 4d'virs4r!, a. fiendtlig; J. mot- 
st&ndare ; vederpart, vedersakare ; ~ for- 
tune, oblidt ode, motg&ng; the nj, teoi. 
djafvnlen. 

adversative, adv^'rs^tiv, ». gram, beteck- 
nande en motsats, adversativj 3. adver- 
sativ partikel. 

adverse, ^d'v^rs, a. motsatt, stridig, strl- 
dande (to, mot) ; fiendtlig ; obenagen (to, 
for); motig, vidrig; olyoklig, bedroflig; 
va. t (-■') motarbeta; ~ foj-time, mot- 
g&ng; ~ party, motparti. ~ly, -li, ad. 
'N'ness, -nes, s. motBats, stridigbet, fiend- 
skap, motighet; misslyckande. adver- 
sity, -'it!, s. motg&ng, olycka, elande. 

advert, adv^'rt, »«. rikta (fasta) uppmark- 
samhet pS, vid (to) ; gif va akt pS (to) ; 
gora en antydan om, hansyfta pS, (to). 
'x^ence, -Ins, ~ency, -Insi, s. nppmark- 
Bambet. iv^ent, -int. a. uppmarksam ; vak- 
Bam. ^ently, -entli, ad. 

advertise ei. -ize, idVlrtlz, (— '), va. under- 
ratta (of, om); tillkanuagifva; annonsera 

(om) varor till salD (foT Sale), el. ngt bortkom- 

niBt: efterlysa i tidningama; vn. annon- 
sera (for, efter). 'N.ment, advi'rtlzmint, 
-ti'zmint, s. tillkannagif vande ; annons; 
erinran, varnlng. "vr, -&r, ». en som un- 
deirattar, tillkannagif vare, annonsor; an- 
nonsblad. advertising, -!ng, prt. af rorcg. 
«.; s. annonsering; ~ office, annonsbyrS,; 
~ van, annonsvagn. 
advice, idvl's, «. rad (on, angSende, i en 
sak) ; underriittelse (vani. pi.) ; banii. avis ; 
va. ge avis om; to take f\t, taga (folja) 



r3.d; to take ~ with (of), iuhamtarddaf; 
as per ~, enlxgt avis ; bi/ (enligt) mt/ "v; 
bt/ ~ of. . ; upon ~, vid narmare Sf ver- 
laggning; upon goodie, pS, goda grander; 
letter of ~, hand, avis-bref ; a piece of ~, 
ett litet (valment) r&d. 'vboat, a. ijii. 
avisofartyg. 

advisability, ^dvizibh'iti, s. ae reij. s. 

advisable, 4dvi'z4bl, a. r&dlig, valbetankt, 
kick, nyttig (for, for; to, att); mottaglig 
for rSd %. fvneSS, -nls, s. ridlighet, 
formSnlighet; mottaglighet for rS.d>{<. 

advisably, -i, ad. 

advise, 3,dvi'z, va. rSda (on, ang3.ende), till- 
atyrka (to, till, till att); underratta (of, 
om), jfr advice; vn. ofverlagga (with, 
med). ~d, -d, pp.; a. medveten (of, om) ; 
klok, valbetankt; ef tertiinksam ; be ~ by 
me, l§.t r3,da dig af mig, 1yd mitt r&d, tro 
mig; as "v., enligt avis, efter uppgift. 
•^dly, -edli, ad. valbetankt; med fuU 
vetskap. n./dneSS, -idiils, ». betanksam- 
het, foraigtigbet; mogen ofverlaggning. 
~nient t, -mint, 5. r&d; ofverlaggning. 
~r, -ftr, s. rSidgifvare. 

adviso t, ^dvl'zA, «. r&d; band. avis. ~ry, 
-zftr!, a. berattigad att gif va r&d ; r&dgif- 
vande, innebarande r&d. 

advocacy, 4d'vAk&ai, s. fOrsvar infor ratta; 
forsvarsskrift. 

advocate, ^dVAk^t, s. advokat, sakforare, 
(jrr counsel); foreapr&kare, foravarare 
(for, for) ; va. f orsvara, tala for, f orf akta ; 
vn. upptrada som advokat ; Lord rx., skoti. 
generalprokurator; ~ for, fora ngns ta- 
lan. 'vrship, -sjlp, s. advokatsy sala ; for- 
Bvar, advokatyr. 

advocation, ^dvAkA'sjftn, s. forsvar, f5r- 
Bvarstal; forberedande vad tm bogre dom. 
■toi; bill of <N/, Skoti. besvarsskrift, vad- 
skrift. 

advoutry f, idvau'trl, s. ilktenskapsbrott. 

advowee, 4dvani', s. innehafvare af jus 
patronatus. advOWSOn, ildvaa's&n, s. kal- 
lelseratt till pastorat, jns patronatns ; >» 
appendant, j. p. fast vid egendom; "v in 
gross, personlig j. p. 

adynamic, kSijAm'^k, a. med. kraftlos. 

adynamy, 4din'4m!, s. mea. kraftlosbet. 

adz, fxe, 4dz, c. skarfyxa; va. tOlyxa. 

Anm. Ord bSrJande pi 3B, bvllka bur i^ ilterOnnai, 
aUkafl under 6. 

SegilopS, I'djilAps, Id'jilAps, s. vagel i ogon- 

vr&n ; bet. ett elags sydeuropelakt gras. 
XgiS, A'djis, ». akold, egid; med. en sjukdom 

1 6 gat. 
aegrotat (lat.: ban ar sjuk), IgrA'tit, s. unir. 

sjukbetyg ; ~ degree %, examen, tagen 

(bemma) af en ajuk. 



6: note, ft: do, h: nor, i: not, i: tube, &: tub, d: bull, th : thing, dh; this, w: will, z: has. 
3 — 192303 Engelak-svensk ordbok. 



^gyptiacuM 



F TalBprlk. 18 P I.Ssl sprSk. 



affirm 



/Egyptiacum, idiiptl'ak&m, «. ett slags 

aalva. 
/Eolian harp, ^A'lian h^rp, s. eolsharpa. 
asratB, k'iski, va. forbinda med luft ei. 

kolsyra; ~(i waters, kolsyrade vatten. 

aeration, -A'ej&n, s. fSrening med luft; 

f orvandling genom (utsiittande for) luf- 

tens inverkan. 
aerial, ii'rUl, «. luft-; af luft, luftig; ~ 

acid')L kolsyra. 
aerie, A'ri, (h'M, 4'ri) «. rofeagelsnaste (jrr 

eyry), 

aeri-, i'&ri-, ar!-, I sms. luft-. 'vferous, -'fu- 

r&a, a. Inftforande. '^./flcation, -fikA'sjftn, 
s. f orflygtigande ; fyllning ei. uppbland- 
ning med luft. 'x.foriTI, -f&rm, a. luft- 
formig. gasformig. 'vfy, -fi, va. forbinda 
med luft. 

aero-, i'firA-, \ Bm.. luft-. 'v.grapliy, -rig'n'f?, 

s, beskrifning ofver luften. /N.'lite, -lit, 
'^litll, -lith, s. meteorsteu. ~lit(h)ic, 
-lit(li)'ik, a. meteor-, 'v.loglc, ^logical, 
lodj'xk(al), a. horande till luftlaran. ~- 
logy, -rAridji, s. laran om htften. ~- 
mancy, -minsi, s. sp&dom p3, grund af va- 
der ooh vind. ~meter, -r4m'et&r, ,!. aero- 
meter, instrument till matning af luftcns 
och gasers tathet. ~metry, s. -r6m'etri, 
aerometri. 'v-naut, -nit, s. Inftseglare. ~- 
nautic, -nii'tlk, «. jfr foreg. 0. foij. aeronau- 
tisk. ~nautiCS, -nd'tiks, s.^jMnftseglings- 
konst. ~pliyte, -fit, a. bot. Taxt som hilm- 
tar sin niiring ur luften. ~Sfat, -stit, 

«. luftbaliong. 'v.static, ^Statical, -stUf- 

ik(al), u. jfr Bi-cg. aerostatisk. '^.'StatlCS, 
-stat'iks, s. pi. laran om luftens tyngd och 
tryck samt om gasers jamvigt. n^Station, 
-sta'sj&n, o. luf tviigning 5); ; luftseglings- 
konst. 

aerugineous, faSdim'ids, aeruglnous, er6'- 

djinfts, a. iirgig. 
afar, Afa'r, ad. fjarran; ~ off, IJngt bort; 

from ~, fjarran ifr^n, ur fjarran. 
afeard t, af^'rd, so afraid. 
affability, afablrM, s. artigliet, vanligliet, 

tillganglighet. 
affable, af'fabl, «. tillganglig, umgiingsam ; 

artig, Tanlig {to, towards, with, mot). 

~neSS, -nes,, se affability, affably, -S, ad. 
affair, ifi'r, s. goromai, angelagenhet, 

arende, affar; ^liggande; sak f aiim, abstr. 

tet.: forb&Uande, tillstallning, F. tirv.; ting; 

duell (~ of honour) ; traffining ; karleks- 

handel; ~s of state, state ^s, stats- 

angelagenbeter, regeringsarenden; as 'v.s 

stand, p3. den punkt sakerna nu stS.; at 

the head of ~s, i spetsen for arendena 

(styrelsen). 
affear t, afi'r, l. an frighten. 2. «8 affeer. 



affect, ifikt', va. gora intryok p5,, inverka 
pS,; beveka, rora {to, till); betraffa; om 
njiimt drabba; om ajukdom o. d. angripa; ef- 
tertrakta; l&tsa, affektera; hafva natnr- 
lig benagenhet for, tycka om %; _an- 
klaga t; s. bojelse, lidelse f- ~ation, 
-i'sj&n, s. traktan %; forkarlek {for, for); 
tillgjordbet. <v.ed, -Id, a. angripen {toith, 
af en (iiukdoni: behaftad med); rord, upp- 
rord (at, vid; by, with, af); sinnad, stamd 
{to, towards, mot); tillgifven {to); tiU- 
gjord, konstlad; besvarad {with, med, 
af); mat. inneh&Uande flere potenser af 
den obekanta. ~edly, -edli, ad. pS ett 
tillgjordt, konstladt satt. <vedneSS, -ed- 
nee, s. tillgjordhet. ~er, -ftr, j.. en som 
affiekterar, som »lagger anio p3, (ngt); 
alskare {of). 'X'ibility, -ibil'iti, ». moj- 
lighet att roras. -vible, -ibl, a. som kan 
roras. ~ing, -5ng, u. rorande, gripande. 
■x-lngly, -ingli, ad. 

affection, afek'sjun, s. sinnesrorelse; sym- 
pati, tillgifvenhet (for, to %, towards %, 
for); bojelse, lidelse; med. afilektion, sjuk- 
ligbet {of, i); yctcnsk. egenskap. ~ate, 
-it, u. tillgifven, 6m; bevdgen. ~ately, 
-Atli, ad. ~ed, -d, a. tillgifven; inbilskf. 

affective, ifek'tiv, a. rorande, giipande. 
~ly, -li, ad. affector, so affecler. 

affeCtUOSity, ifektiios'it'i, .9. lidelsefuUhet. 

affeCtUOUS, af ek'tiius, a. lidelsefull, patetisk. 

affeer, affere, ilfA'r, va. faststiiUaf; aum. bio« 

jur. jamka, bestamma boters storick. ~inent, 
-ment, s. bestammande. ~er, ~0r, -I'lr, 
*. iur. edsvuren bisittare till boters be- 
stammande. 

afferent, Li'mhnt, a. amt. tillforande {ner- 
ves, etc.). 

affiance, afi'ans, s. fijrtroende; trolofning; 
va. ingifva f ortroende {in, till) ; trolof va 
{to, med); vn. % fortrosta ii^n, pd). ~r, 
-Or, s. en som trolofvar. 

affiant, afl'int, «. jur. en som afger ett 
affidavit. 

affidation t, afida'sjfin, «. omsesidig fur- 
pligtelse, fordrag. 

affidavit lat., afida'vit, «. jar. edligt intyg; 
edlig skriftlig forsiikran. ~-men, f.ila 
(falska) vitnen. 

affiliate, ifil'iAt, va. upptaga (som barn); 
~(i society, filial af ett sallskap. affilia- 
tion, -a'sjSn, s. upptagande till barn ci. 
medlem ; jur. erkiinnande af oiikta barn. 

affinage, afinidj, s. renlng af metaller, 
raffinering, filrskning; skedning. 

affinity, afin'lti, s. {pi. -ies, -iz) siiigtskap 

genom gifterm&l; likhet; kem. frandskap. 

affirm, af^'rm, va. intyga, bekrafta, bejaka; 

vn. p&st&; jur. gora en affirmation; (med 



a: fuio 



a; lall, u: TiU, ii: last, ii: uicto, &: met, ^: her, 1: lino, i; lin, i; lir. 



affirm 



!)( Mluifro lirnkllgl. 19 t POilldradt. 



aftward 



to) so va.; he teas ~ed to the fact, han fiok 
aflilgga intyg om eaken. i^ablB, -slbl, 
a. som kan p&Bt&s, bekriiftas (o/*, af). 
•v-ably, -abl5, ad. r^ance, -Ans, s. stad- 
fiistelse, bekriiftelse. 'vant, -Ant, s. per- 
fion som intygar jrr wreg. v, is. jur. '^atlOn, 
-i'sjiin, s. bekriiftelse ; pS.st&ende, u. jur. 
hogtidlig forsiikran i at. r. en ed. ~ative, 
-ativ, u. bekriiftande, jakande, positiv ig. 
nigcb. s. bejakande; ett ja; ~ sign, plus- 
tecken ( + ); *'» the ~, jakande, att avm-a 
medja; to heforthe ~, rosta ja. ix/atively, 
-ativli, ad. ~er, -&r, s. forsiikrare, en 
som jakai, bekrivftar. 

affix, afiks', va. tlUagga, Tidfoga {to, vid) ; 
s. (-'■) gram, affix. 'N'ioil, afik'sjin, s. vid- 
fastande. ~ture)|;, -tir, s. tlllagg,biliaDg. 

afflation, Afl^'sj&n, s. bl&sande pS.. 

afflatus, IflA'tis, «. flakt, luftdrag; ingif- 
velse, inspiration; mcd. ett slags ros. 

afflict, aflikt', ta.nedBl3,t; bedrofva, pl&ga, 
hemsoka; ~ one's self, grama sig (at, 6f- 
ver). ~ed, -ed, a. bedrofvad {at, ofver, 
by, genom, i foljd af); angrlpen {with, af 
en sjakdom), hemsokt {with, by, af). iN^edly, 
-edli, ad. smiirtsamt; sorgset. ~er, -ftr, 
«. en som bedrofvar, pl&gar, etc. ~ion, 
aflik'sjun, s. sorg, bekymmer; olycka, 
nod, tr3,ngm3,l; lidande, sjnkdom. '^Ing, 
-mg, '^ive, -iv, a. bedrofvande, pl3,gande, 
plnsam, nedsl&ende, bekymmersam. ~- 

ingly, -!ngii, 'x.ively, -5vll, ad. 
affluence, af 'loena, aff luency, -!, ». tiiiopp ; 

of verflod {of pS,) ; rikedom. affluent, -^nt, 
a. of verflodande ; rtklig; rik (in, p&); s. 

tiUflode {to, tm), bifiod. affluently, aflS- 

entll, ad. i ofverflod. 
afflux, af'lftks, s. tiUflode, tillstromning. 

^ion, afl&k'sj&n, acta. 
afford, af A'rd, va. gifva, anskaffa {to) ; fram- 

bringa, knnna dstadkomma; vara i stdnd 

till; formS,; hafva rSd (utTilg) till, komma 

ut med {to, att); bestrida {the expense); 

hand. aHMa, lemna (en vara, at a price) ; 

/ cannot ^ it, jag bar ej r&d diirtill. 
afforest, ^fir'lst, va. forrandla till krono- 

skog. 
affranchise, ifran'tjlz, ae enfranchise. 
affray, afra', l. s. fruktanf; va. forskriicka; 

2. s. jur. slagsm&l, oviisen; tumult, hand- 

gemiing^. 
affreight, afri't, va. befrakta ett rariyg. ~er, 

-ftr, «. befraktare. 'N.^ment, -m4nt, s. be- 

fraktning. 
affright, afrl't, va. forskriicka; s. forskrilo- 

kelse, fasa; skriickbild. ~ed, -^d, pp. 

forskriickt (at, with, ofver). ivedly, -kdn, 

ad. med forskriickelse. ~ful, -ful, a. fijr- 

skrsicklig. 



affront, Ifrfint', va. mota (ansigte mot an- 
sigte)t; trotsa; skymfa; foroliimpa, for- 
niirma; s. skymf, (grof) forolampning, 
angrepp {of, mot) ; to be ~ed {to take ~) 
at (loith), kilnna sig fornilrmad ofver; to 
pocket {put up with) an f\i, Bviilja (;med 
tystnad fordraga) en skymf; to put an ~ 
upon a person, tillfoga ngn en skymf. 
~ee, -k', a. her. stiild midt emot; s. en 
f oroliimpad. ~er, -ftr, e. en som f (irolam- 
par. 'V'ing, -ing, 2"'t; ~ive, -IV, a. skymf- 
lig, skymfande. ivingly, -ingly, ~ively, 
-5v]i, ad. 

affuse, afi'z, va. p&gjuta {upon, p&, ofver: 
begjuta). affusion, afu'zjun, s. pS,gjut- 
ning, ofvergjutning is. mcd. 

affy t) Afi'i ""• f orlita sig {in, pk) ; va. f cir- 
lofva; forena {to, med); s. i utir. by {his, 
their) ~, hand, per prooura. 

afghan, kt'gLn, s. ett slags vagnsfilt. 

afield, ifi'ld, ad. p& faltet; ut p3, landet; 
vilse, bort (frin riltta viigen); i fiilt. 

afire, afl'r, ad. 0. ap. i brand. 

aflame, Afia'm, ad. 0. ap. ilS,ga; str&lande. 

afloat, AflA't, ad. o. ap. fiott, flytande; 
gangse; i gS,ng, i farten, i omlopp; osta- 
dig; to keep one's self r^, li3.11a sig nppe 
(eg. i vattnet, ntv. blid.); to set {news) ~, ut- 
sprida. 

afoam, afA'm, ad. o. ap. skummande. 

afoot, ifut', ad. o. ap. till fots; pS. fotter; 
i rorelse; i gSng. 

afore, if A'r, jirp. fore ; f ramf or ; inf or ; sjo. 
for om inom borda; ad. f o. P f iirut ; sj.l. 
for nt inem bords ; konj. ifi f orr iln, innan ; 
to be ~ the mast vara simpel matros. 
'>'hand, ad. forut, i forviig {with, for); 
ap. val beredd; viil forsedd; forsigkom- 
men, viil bilrgad (~ in the world). ~- 

handed,a.det9. '^mentioned, ~named, ~- 

said, u. forut namd (bemillte). rvithought, 
a. jur. upps&tlig, ofverlagd. ~tinie, ad. 
tillforne. 

afoul, afau'l, ad. o. ap. sjo. oklar(t), i beknip. 

afraid, ifri'd, ap. riidd {of, for; Itst, att; 

to med Infln., att). 

afresh, ilfresj', ad. inyo, p,1 nytt. 
african, afrlkan, s. bot. ett slags afvikansk 

ringblomma (Tagetes erecta, afv. (A) ~ 

marigold); (A) ~ broom, bot. Aspalathus; 

(A) ~ lily, bot. Agapanthns. '^ize, -iz, m. 

Am. gora afrikansk, liigga under fiirgade 

rasens villde. 
afront, iifr&nt', ad. midt emot. 
aft, aft, ad. eftor; sjB. akter ut, akter ofver; 

a. akterlig ; ptp. ajo. akter om inom bords ; 

~ sheets.' hal an skoten! 'v/-gate, ». nedre 

slusaporten. iN/ward, -w&rd, ad. ajs. akter 

ut, akter ofver. 



&: uotu, i: Jo, u: nor, it: uot, u: tiibc, i: tub, t\: bull, th ! tiling, (lb: tbis, w: wlU, z: bas. 



aftor 



F Tal.prik. 20 P Ligt I 



age 



after, a'ft&r, (l.) prp. om rum, tid. ordning, 

syftemii etter; bakom; niist; enligt; i foljd 
af; ad. sedan, efterat; a. i tm>. senare, 
foljande; efter-, akter-; honj. sedan; (2.) 
homp. (sf aft) akterligare. ~ all, andtli- 
gen ; andS., i alia fall, emellertid ; niir alt 
kommer omkrlng, pS, dot hela taget; it 
is ^ one o'clock, klockan iir of ver ett ; to 
he ~, forfblja; eftertrakta; soka efter 
{truth) ; hafva for sig, halla pS. med. ~ 
■acceptation, «. senaie antagen bety- 
delse; hnna. Benare accept. ~-ageS, s. jJ^ 
efterverlden. rxi-birth, s. efterbord. ~ 
-body, s. bakdel; sja. akterskepp. ~-Clap, 
s. F (obehaglig) efterslang, efterrakning, 
ovantadt Btreck i rilkningen. ~-COSt, 5. 
okad kostnadj F efterviirk, smarta ef- 
terSit. ~-crop, 5. en andra skord aamma 
3,r. ~-date, va, datera senare an ratta 
tiden. ^-dayS, s. pL kommande dagar, 
framtid, jfr n^-life. rx^-dinner, s. eftermid- 
dag (tid efter middagsm&ltiden). ~-eye, 
va. folja med ogonen. <xj-game, s. re- 
vanche, nytt epel; nytt forsok, en annan 
ntviig; '^ at Irish, ett slags bradspel. 
-v-graSS, so -^math. 'x.-growth, s. hvad 
Bom vaxer upp efter&tj ungskog; efter- 
skurd ; jfr nireg. 'x.-guard, s. sja. skansgastar ; 
captain of the 'x/, skanskorpral. /x>-hold, if. 
■j >. akterrum. 'v-hourS, s.pl. foljande tim- 
inar is. ertcr slutadt arbete, jfr '^•time; ad. 
efter slatadt arbete. ^-life, s. Sterstod af 

ens lif, framtid rHknndt rrla viss tldpnnkt, 

mognare S,r; det tillkommande lifvet; 
in ~, i framtiden, langre fram i lifvet. 

i~-liver, S. en BOm ofverlefver en nnnan. 

~(!iath, s. efterslSitter pi hasten. ~m0Sf, 
u. 0. ad. Bja. akterst inom borda. 'x^noon, 
I. eftermiddag. ixi-pains, j. pi. mca. 
eftervarkar. 'x:-part, s. senare delen; 
Bja. akterskepp. ~-peak, s. sja. akter- 
skarp inom bords, akterpik. 'x^-pjece, s. 
tout, efterpjes; sja. rorhal. ~-pr00f, o. 
efterdt kommande bevis. 'x.-reckoning, s. 
efterrakning, tillskott (utbfver beriiknad 
iitgift). 'x^sails, 5. pi. sjB. akteraegel. ~ 
-State, s. kommande tillet§.nd. 'x.-supper, 
». tiden efter aftonm&ltiden. ~-swaritl, 
s. eftersvarm. 'xz-taste, eftersmak. 'x- 
-thought, s. tankar efterit crter en handling; 
efterat kommande, for sen eftertanke, 
efterklokhet (at?. ~-Wit); ursakt. skal, 
BOm man hittat p§, efter3,t. ~-time, s. 
framtid, kommande tid(er) (ortaro I pi.); 

bland arbetare ofvertid. ~-tOUCh, S. konst. 

retouchering. ~-twelve, s. middagslof 
1 skoian. -xi-wise, ~-witted, a. efterklok, 
klok efterS,t. ^-years, s. pi. kommande 
(senare) 3,r. rxiings, -ingz, 5. pi. lok. se 



strippings. -x-ward, ~wards, -wurd(z), ad. 
efter&t, sedermera. 

aftWard, se under aft. 

again, 4g4n', ad. igen, iter, Snyo; vidare; 
3,terigen, S. den andra sidan i ett rasonnc- 
niang; tiUbaka, till svar; [Anm. again 

sitr orta F Tid verb blott rarstllrkande ocb kan Bfver- 

sattas med: fram, starkt, klart, bbgt, o, dyi., 
t- ex. smoke ~, shine ~] ; ~ and ~, g&ng 
p3, gS.ng, onpphorllgt; half as large ~, 
en half g3,ng till s& stor ; as much ~, en 
gJing till B§, myoket. 
against, aglnst', prp. mot; gentemot, jfr 
nedan Over ~ ; 1 riktning mot, nara, vid ; 
emot (i jamforelse med); inemot; band. 

mot kv-itto, i afrakning pS. kredltlvbref, etc.; 

konj. till den tiden da si att nfigot ar i be. 
rcdskap di, i afvaktan p3.att, till dess; 
'x/ the collar, 'x* the grain, 'x* the hair, 
biid. mot naturen, motvilligt, motigt, med 
Bv&righet; to dry ~ the fire, ... vid el- 
den; ~ (the) time, inom bestamd tid; s& 
fort som mojligt; the picture is hanging 
~ the wall, ... p^ vaggen; over ~, midt 
emot. 
agalloch, ag'al4k, ~uni, -'-nm, 3. ett slags 
mjukt, kidigt, valluktande tra frAn Ost- 
indien(Bxcoecariaagallocha). agal-WOOd, 

^'g^lwAd, ae fdreg. 

agamist, 4g'amist, s. en som forkastar iik- 

tenskapet ; en ogift. 
agamOUS, ig'4m&B, a. bot. kryptogamisk. 
agapae, agape, l. k%'a,-pk, s. karleksm&ltid 

hoa de forsta kristne. 
agape, 2. agi'p, Am. aga'p, ap. o. ad. ga- 

pande, med gapande mun; to stand fx., 

St^ ocb gapa af farT&nlng o. a, 

agaric, ag'arjk, s. bot. skifsvamp (Agarious); 
drog af en art rorsopp (female ~, Bole- 
tus igniarius) begagnad till lakemedel 
oob fargning; male ~, Boletus laricis. 
'x.-mineral, min. stenmarg (en art pors- 
linsjord). 

agast, se aghast. 

agate t, l. agi't, ad. o. ap. 1 g.lng. 

agate, 2. tlg'it, s. agat ; boktr. en stil mellan 
pari- ocb nonpareilstil Am.; (gnlddraga- 
res) polevsten; marmorkula tin lek. 

agave, ^g'Av, 5,gi'vi, s. bot. amerlkansk aloe 
(Agave americana). 

age, Adj, s. aider ; lif stid ; tid, tidehvarf , tids- 
aider, geoi. period; &rbundrade; sliigte; 
l&ng tid (is. 1 pi.); myndig 3,lder; frukt- 
sam Aider boa kvinnor ; SIderdom ; vn. Aldras, 
bli gammal; the ~ of man, geoi. manni- 
skans period (kvartarformationen) ; the 
middle 'x/s, hiat. medeltiden; to he an f^, 
vara af en Alder; F jfr ook ncd.; to look 
one's ^, hafva ntseendet for sin Alder; 



i: fate, h.: Tar, i: Tall, i: fat, a: fa.st, i-: hilHc, 5: 



h: licr, 1; line, 1: Un, 1: Ur, 



age 



if. MliiJre bruhllEt. 21 t FSrMili'iirlt. 



agitator 



for an ~ F, (se'n) en evighet; (t!ds hoy is) 
tall for his ~, . . . stor for sin Udei ; tobe 
of f^t vara myndig; to come ofr^t blifva 
myndig; ten years o/~, 10 &r gaxnmal; 
(of) full ~, (vid) myndig aider; (person) 
of middle ~, medel&lders- ; under ^, 
minder&rig; ofvermage; what ~ was hef 
huru gammal var han; what an ~ yoit 
are f, hvad ni drojer lange. ~-WOrn, 
a. tard af ilder, trott af dr. ~d, -ed, u. 
aldrad; gammal, dldrig, bedagad; >i ooh 
si gammal, t. ex. ~ 40 years; the ~, de 
gamla, gammalt folk. ~dly, -edli, ad. 
som en dlderstigen. '^ing, aging, -ing, 
a. som hSller pS, att blifva gammal, 
Mdrande. <v/|ess, -lis, a. ntan Mder, 
tidloG. 

agency, ^'djens!,s.verksamhet,forrattning; 
verkan; atgorande; inflytande; formed- 
ling; agentur, jfr sms. -^ -business, s, 
agenturafEar; faktorihandel. ~-office, s. 
agenturbyri; kommissionskontor. 

agenda, ist. 4djen'dl, s. pi. (eg. saker som 
skola giiras) anteckningsbok, promemo- 
ria (list o/'~); ritual. 

agent, a'djSnt, a. ^ verksam; s. verkande 
vasen; agent (hand.: kommissionar, spedi- 
tor), ombud (for, for); forvaltare; ver- 
kande medel, kraft; r>j of a regiment, 
regimentsintendent ; ~ victualler, Bja.'pro- 
viantmastare. '^ship, f, -sjip, s. agent- 
Bkap, agentur. 

aggerf, adj'ir, s. (rom. amiq. agger) forsvars- 
verk, skans; jordvall. i^ate ti -atj "". 
lagga i hog, hopsamla. 'vatlon, -i'sj&n, 
s. bopande, hog. 

agglomerate, 4gi4m'irAt, a. bot. hopgytt- 

rad; va. nysta ihop, gyttra; hopa till- 
sammans; vn. hopa sig i massa; lopna. 

agglomeration, -r4'sj&n, s. hopgyttring. 
agglomerative, -!r, a. hopande. 

agglutinant, 4gl&'tin^nt, a. sammanbin- 
dande, hoplimmande ; s. lim-medel ; sam- 
manhaftande lakemedel. agglutinate, 
-n^t, va. limma ihop; forena. agglutina- 
tion, -nA'sj&n, s. hoplimning; forening. 
agglutinative, -nAtlv, a. hoplimmande; 
helande, s&rlakande. 

aggrandization, 4gr^ndiza'si&n, «. forsto- 

rande. 

aggrandize, 4g'r4ndiz, va. forstora, ut- 
vidga; (upp)hoia; vn. forstoras. iN^ment, 
-'dizment, (irv. ag'randizment, agrindl'z- 
ment) s. upphojelse, forstoring. ~r, -&r, 
s. en som npphojer, oto. 

aggravate, ^g'r^vat, va. betnnga; forsvdra, 
forrarra; ofyerdrifva, forvranga; nyaro bot. 
F forarga. aggravation, -vA'sj&n, «. for- 
svdrande, tiUbkning (of); ofverdrift; for- 



varrande; forsydrande omstandighet(er) 
(of a crime) ; missf orhdllande ; nyoro bot. F 
fortret, forargelse. aggravating, -ing, 

prt. forsvdrande, etc.; a. retsam, f orarglig. 
aggravator, -ftr, ». P liten hirlock vid 
tinuingen. nhusarkrokn. 
aggregate, ag'rlgit, a. forsamlad; hopsam- 
lad; forenad; samfald; bot, gyttrad; s, 
sammanhopning, hop, massa; aggregat, 
(hop)gyttring; va. hopa, forsamla, sam- 
mangyttra; upptaga till medlem i ett 
samfund; in the ~, bo foij. ~ly, -l!, ad. pa 

det heia, i kiump taget. aggregation, 

-gA'sjftn, s. sammanhopning; mangd; 
gyttring, aggregat; kohesion af likar- 
tade kroppar; upptagning i ett siillskap. 
aggregative, -5v, a. koUektiv; koUektivt 
tagen. aggregator, -ur, s. samlare, ho- 
pare. 

aggress, dgrls', vn. gS, anfallsvis till viiga, 
anfalla; i.tiofoij. ivlon, -grJsj'&n, s.(forsta) 
anfall, angrepp (on, p&). ~ive, -iv, «. 
angripande, gorande forsta angreppet; 
anfalls-, oSEensiv; to act upon the ~, go. 
anfallsvis till vaga. ~ively, -ivli, ad. an- 
fallsvis. iN/iveneSS, -ivnes, ». stridslyst- 
nad; inkraktningsbegar. ~or, -4r, 5. an- 
gripare. 

aggrievance, kgck'vtns, $. so grievance. 

aggrieve, agrl'v, va. fortrycka; oroa, pl&ga, 
besvara; kriinka. 

aggroup, igrJ'p, va. gruppera. 

aghast, 4ga'st, ap. forskrackt, hapen, be- 
stort (at, ofver). 

agile, adj'h, o.hurtig; snabb, lattrorlig, vig; 
behandig. ~ly, -!, ad. agility, -'iti, s. 
hurtighet, rorlighet; smidighet, vighet. 

agio, ^'djii, ^dj'i6, s. band, agio, uppgiild. 
~tage, -tidj, s. kursvingleri. 

agist, idiSet', va. jur. taga emot boskap pa 
bete for betalning. ~age, -Adj, ~ment, 
-mint, s. underhMl af boskap mot betal- 
ning; afgift darfor; skatt till underball 
af fiirdamning, dam, jordvall. ~afOr, 
-kthx, ~er, ~0r, -&r, s. uppsyningsman 
vid statens skogar ofver agistment. 

agitable, Adj'it^bl, a. rorlig; som kan diskn- 
teras. 

agitate, Adj'itit, va. satta i rurelse, upp- 
rbra; oroa, skaka; uppvigla; ifrigt be- 
arbeta; betrakta pS alia sidor, taga i 
noga ofvervagande, diskutera, afhandla, 
dryfta en Mga. agitation, -ti'sj&n, 3. ro- 
relse, svallning; haftig sinnesrorelse, 
(upp)skakning; oro, jasning; orolighet; 
undersokning, ofvervagande, diskussion ; 
skotande (of a business), agltatlve, -iv, 
a. uppskakande, upprorande, &stadkom- 
mande oro eto. jrr nnog. agitator, -&r, a. 



J: note, i: do, ii nor, 6: not, ii: tube, &; tub, u; bull, tb; tUinf;, dli: tbis, w: nill, z: baa 



agitator 



F Tal»iii!lk. 22 P l.»el «rrAk. 



ague-tree 



orostiftare, ledare af folkrurelse, upp- 
viglare ; siktningsmaskin. 

aglet, Ag'l^t, s. stift pS, snodder, Bniiren 
o. d.; mil. aiguillette ; bot. sfcindarknapp f. 

aglow, aglA', ap. glodande (with, af), het. 

agminated, ag'min^ted, u. hopad; tattpac- 
kad. 

agnail, ag'nll, s. nagelbold, fulslag. 

agnate, ag'nat, a. beslagtad (p3, fadernet); 
s. fadernefrande. agnatic, -nat'ik, a. (eom 
hiir till harstamning) p8, fadernet, p& 
manliga linien, pS STilrdssidan. agnation, 
-na'aiftn, s. blodsfrandskap pS. fadernet. 

agnomen, lat. agndi'men, s. rom. auiiq. binamn 
(tillnamn, vedernamn), 

agnomination, agnAmka'sj&n, s. Ijudord- 
lek ; sc vid. fsrcg. 

Agnus, (lat. eg.; lam) ag'nfts, s. km, kjik. bild 
af ett lam. -^-CastUS, -kastfis, s. boi. kysk- 
lietstriid. ~-Dei, -de'l, s. Guds lam; en 
bon Bom borjar med: »AgnusDeiw; vax- 
kaka oi. oblat med bild af ett lam. 

ago, ag6', ad. for... sedan; long ~, for 
lange sedan, en lS,ng tid tillbaka; a while 
~, nyss, for en etund sedan. 

agog, agAg', ap. F lysten, ifrig (for, efter), 
pickhagad (to med infln., att f&...); i g&ng, 
jfr agoing; to set ~ on (for), gora ngn 
lysten efter. rvigled, -Id, ap. stlrrande 

om SgoQ. 

agoing, ^gA'ing, ap. i rorelse, i gang (to he, 

to set ~), i f arten, gilngse, jrr going. 
agonism, ag'Anizm, s. prlstiiflan uti idrott, 
agonist, ag'Anist, s. prisfaktare, kiimpe. 

~ic, ~ical, -'ik(3,i), o. ~ics, -'iks, «. pii. 

prisfiiktningskonst, 

agonize, ^g'Amz, va. pina; vn. ligga i sjal- 
t3,get, kampa i dodskampen; lida kval, 
vandas. 'x/d, -d, pp.; a. som vandas; 
som utmiirker, tillhor dodskampen; <vi 
writhingSj vridningar i dodskvalen. 

agonizing, ag'inlzing, prt.; a. pinsam. ~ly, 
-li, ad. 

agony, ag'Am, (pi. -ies, -h) s. stridf; dods- 
kamp(oria^Z.); (dods)8,ngest; v&nda, pina, 
kval. 

agrarian, agra'rian, a. horande (till ^ker) 
till jordskifte, agrarisk; bot. "vild; ~ laws, 
3.kerlagar (eg. boa romame rorande ikerjor- 
dens rattrisa f ordelning). '^.'Ism, -izm, s. 
asigt som fordrar jordens lika fordelning 
mellan befolkningen. ~ize, -iz, ra. for- 
dela jord. 

agree, agre', vn. vara af samma dsigt, vara 
onse (in, as to) ; vara f orenlig, passa ihop, 
ofverensstiimma (laith, med), h^Ua med 
(with); komma ofverens (on, upon, about, 
for, om; with, med; together, med hvar- 
andra); betinga Big(/o»-); medgifva,sam- 



tycka (to, till), gS, in pS.(<o); a.ita\!i(upon); 
va. medgif va (the fact) ; bilagga en tvist, 
f orsona (; to make (o ~) ; ~ with, iifv. passa 
for; bekomma ngn viil. ^abllityJlC, -ubil'- 
iti, s. fornoisamhet. ^able, -ibl, a. ofver- 
ensstammande, forenlig, enlig (to, med); 
angeniim (to, for) ; F vOlig att samtycka, 
ofverens; ~ to (jfr foij. ad.), i ofverens- 
stiimmelse med; gou are ~f F ni bar in- 
genting diiremot? to make ~, anbefalla. 
'>'ableneSS, -ablnJs, s. ofverensstam- 
melse; behaglighet, det bebagliga (in, 
of, i). iv-ably, -abl5, ad. passande, ange- 
niimt; i ofverensstammelse,! enlighet (io, 
med). ~d,-d,7);). a. afgjord, beslutad; ~.' 
bra, topp, kor! ~ u2>on, aftalad, afgjord, 
faststiild; to be ~, vara ense. >^ing, -ing, 
prt.; a. ofverensstammande, enig; s. of- 
verensstammelse, endriigt; aftal. 'X'ment, 
-m^nt, s. ofverensstammelse, likhet; en- 
driigt, harmoni, ))godt f6rst5,nd»; fiirlik- 
ning, kompromiss ; betingande, aftal, ao- 
kord, kontrakt; noje, behag; to come to 
an ~ (make an ~) (with), forlikas, enas 
(med); traffa aftal (med) (about, om); fa 
ackord nppgjordt (med fordringBegare). 

agrestic, agres'tik, ~al, -al, a. landtlig; 
grof, rh; ~ nobility, landtadel. 

agricultor, ag'rlkftltflr, (---'-), s. iordbra- 
kare. agricultural, -'tiral, a. jordbm- 
kande, jordbruks-; ~ society, hushail- 
ningssaiiskap. agriculture, -tAr (---'-), 
s. jordbruk. agriculturlsm %, -'tiirizm, 
s. landtbusMllning ■Isom votenskap. agri- 
culturist, -'tiirlst, s. (vetenskapligt ut- 
bildad) jordbmkare, agronom. 

agrimony, ag'rimim, s.bot. dkermonja (Agri- 
monia). 

agrin, agrin', ap. grinande. 

agriot, ag'riot, s. weiohBelkorsbur. 

agrOnOmiC,,agrAn4m''{k, ~al, -il, u. agrono- 
misk. agronomy, igrAn'Ami, «. landt- 
brnksvetenskap. 

agrOStOgraphy, igrAstAg'raf?, s. bcskrifning 
ofver griisslagen. 

aground, agrau'nd, ad. p& grund; to be ~, 
stk pS, grund; F vara i kliimman; vara 
pank; to get (run) <v^, komma p3, grnnd; 
to ritn a ship ~, satta ett fartyg p3. 
grund. 

agroupment, ilgro'pment, s.mli. gruppering. 

ague, a'gu, s. rysning(ar), froBS-skakning; 
frosBa; feber; va. framkalla rysningar oi. 
feber bos. ~-Cake, <>. sjuklig uppsvilU- 
ning af lefver och mjiilte. ~-fit, s. 
frossbrytning. 'v;-powder, s. frosspulver. 
'vz-prOOf, a. Baker for frossa; hiirdad mot 
frossa. 'v.-spell, s. troUmedel mot frossa. 
^-Struck, a. angripen af frossa. ~-tree,s. 



A: fate, ^: I'ar, u: fall, u; fat, u: fa.^t, 6: mete, u: uict, 6: her, i: iiuc i; liu, i Ur, 



ague-tree 



;); MliKlro brukllgl. 23 t FOrSldriidt. 



air-machine 



M Sasso/ras. ~d, -d, u. ejiik i froBsa; 
skalfvande ; feberaktig. 

aguish, a'giVisj, a. frossaktig, fross-; feber- 
aktig; darrande af kold; kail. >%<neSS, 
-nJs, s. f eberaktighet ; fvosskyla. 

ah, i, interj. ab ! o ! ack ! ~ me, o ve ! 

aha, khk\ interj. aha! 3,bS,! 5. bo hah-hak, 

ahead, ahld', ad. fiam&t; fore, forut; halB 
ofver hufvud; (jo. for ut, for ofver om 

fOrcDiM utom faorda ocli om farty grts rijrcisc ] emot 

om viudcn; ~ ofj framfor, fi-amom, fore; 
«j». for om; to go ~, g& pS.; gS framdt 
(wy. biid.: get ~) ; to get ~ of, of vertriifEa, 
ofverflygla, fS. ofvertaget ofver; to make 
'v, komma sig fram, bafva framg&ng. 

aheightf, tot, ahighf, ihl', so aloft. 

ahem, ^-hm'. interj. hm! 

ahoi, ahoy, ahoj', interj. .jo. ohoj ! 

ahold ti ahA'ld, ad. sjo. dikt bidevind. 

ahull, abM', ad. njs. for tackel ocb t^g. 

ahungered t, abing'gurd, ap. hungrande. 

al, 4'i, i, A'l, J. zooi. tre-tiad sengSngare 
(Bradypus). 

aid, id, s. hjalp, bistand; bitrade, medhjal- 
pare; adjutant (arv. pi fr. satt ~e, uitai iiko); 
eubsidier; skatt, bevillning;^?. ridk. bjiil- 
per; va. bjalpa, bist& (in, i); '^ and abet, 
racka bialpeam hand; hy the ~ of, med 
tillhjalp af ; in ^ of..., for att hjalpa..., 
till ...s basta; to pray in ~, jur. inkalla 
till bitrade vid forsvaret af en Bak ngn 
eom afven ar intresserad dari; rate in ~, 
extra bevillning. '>'ance t, -AnB, «. bi- 
etfind, hjiilp. ~ant)|(, -ant', a. hjalpande; 

~(e)-de-camp, n-. -de-kang,s. (,2>l. aid(e)s- 

de-camp) (generals)adjutant. ~-majOr, ». 
rorr regimentBadjUtant. ~-prayer, s. jur. 
inkallande till bitrade, etc., jfr oj'/a.npray in 
aid. f^t, rr. bo ofvan. ~er, -ftr, 5. med- 
hjiilpare. ~less, -lea, tt. hjiilplos. 

aiglet, a'glet, s. bo aglet. 

aigref, a'gftr, s. sc eagre. 

aigret, A'gret, -fe, --', bo egret. 

aiguille, rr. i'gwil, agwi'l, ». syllik biirg- 
apets ; biirgborr. 

aiguillette, u. a'gwllet, igwilet', aigulet, 

A'giillt, 5. BQ aglet. 

ailcraw, a'krd, e. bot. en art laf. 

ail, Al, va. impers. pl&ga, beBTiira; vn. pI3,- 
gas; vara opasslig; s. Bjukdom, illa- 
m&ende; oro, bekymmer; what r^s you? 
hvad gSr &t er? hvad fattas er? r^ing, 
-ing, a. sjuklig ; Bmartsam. ~ment,-muut, 
5. Be ail. 

aim, im, vn. o. ra. mS,tta, sigta, syfta (at, 
at, pS,); s. Bigte, syftemal; korn p3, ge- 
viir; m3,l, afsigt; ~ to, striifva att; I see 
where he will r^u for, ... vill han; to miss 
one's ~, Bkjuta miste, forfela ni3,let afv. 



biid.i to tahe ~, sigta, m3,tta {at, p&); J was 
~cd! at, det giilde mig, det var mig man 
&8yftade. ~er, -4r, s. en som m&ttar; 
fingervisning, vink. ~ing, -ing, s. syft- 
ning, mUtande; striifvan(n<). ix/leSS, -l^s, 
a. utan m&l. 

ain't. Ant, lo a'nt. 2. 

air, Ar, s. luft; gas; 3,nga; fliikt; luftvax- 
ling 1 grufvor; Bjd. k&re ; utseende, min 
(pi. fornama miner); melodi, aria; kouBt. 
Btallning (attityd), uttryck; mil. luftper- 
spektiv; ridk. enridhiiBta g&ng och rorel- 
ser; va. ntsatta for luftens inverkan, 
viidra; varma, torka; kylslS, dryokor; lS,ta 
veta, sprida ut; F visa (pS, skryt), »vifta 
medu ; to give ~ to, sprida ut ; to give one's 
self (to put on, to show, to take) ~s, taga 
sig en fornam min, spela fornam, vara 
hogdragen; to take ~, bli kunnig, ut- 
spridas; to tahe the ~, hemta frisk luft; 
high in ~. liogt upp i luften; in the open 
~, i fria lutten. ~-bay, s. tot. frohylsa ; 
looi. BO ~-OTC. ~-ballOOn, «. luftballong. 
~-bath, s. luftbad till torkning. ix^-bed, 
s. l&ng luftfyld dyna af tatt tyg. ~ 

-bladder, s.iuftbil,sa; simbidsa. ~-brake, 

s. broms verkande genom komprimerad 
luft. ~-brick, s. ih&ligt tegel. 'v-built, a. 
bygd i luften; inbillad, cbimarisk; ~ 
castle, luftslott. 'v;-cane, s. luftbossa som 
kan nytjas ss. spatserkapp. 'N.'-Case, «. 
huf p& ett ventilationsrbr. ~-CaS8, ~ 
-casing, li. med luft fyldt fodral kring ett 

rttr 0. d. '^Cell, s. naturr. luftcell, luftblfisa. 

~-Chaniber, s. vaderlida pi on pump etc.; 

bot. zooi. sc •^•celi. ^-channel, ^-conduit, s. 

luftror, jrr '^-escape. ~-COlOUr, s. mil. luft- 
fiirg. ~-COne, s. ofre delen af en varm- 
vattenoistern. 'vCrOSSing,s. so -^-shaft. ~ 

-current, s. luftstrom. ^-cushion, s. luft- 

dyna. >v<-drain, «. lufttrumma tin yttcrmu- 

rnrs skyddando mot fukt. ~-draWn t, a. m&- 

lad i luften, inbillad. '^-dried, a. luft- 
torkad. >v>-engine, «. varmluftsmaskin. 
~"eSCape, 5. byg. ror till lufts bortf orande. 
~"flue, s. luft(inlednings)kanal; varm- 
luftsror. ~-formed, u,. bildad af luft. 
'v/-fountain, «. fontan som drifves af sam- 
manpressad luft. '^-furnace, s. flamugn, 
reverberugn; vindugn. ~-gun, s. luft- 
bossa. rv^-head, bo ~-way, bn-g. ~-holder, 

s. luf tboh3.11are ; gasometer, 'vz-hole, s. 
lufth&l, draghai; burg. luftgot. 'v>-jacket, 

«. lufttroja till bruk vId slmning. ~-lamp, .s'. 

luftlampa. ~-level, «. vattenpass med 
luftblS,8a, doslibell. ~-line, s. riit linic 
rakt dragen genom luften; the r^ distance, 
afstandetfigelviigen. /vz-machine, s. ven- 
I tileringsmaskin, luftror siiisk. 1 grufvor. ~- 



iii liutu, 6: do, 6: iior, ii; aot, i!i : tube, h: tab, u: bull, tb: tbiug, dh; this, w: will, z: lias. 



air-pipe 



F Taltpi'llk. 24 P I.»gt tprSk. 



albinoism 



pipe, s. sjo. etc. Tentileringsrdr. '^■plant, s. 
viixt som blott hemtar sin naring ur luf- 
ten. 'xz-poise, I. luftvS,g. ~-prOOf, s. ac ~- 
tiffht. 'N/-pump, i. luftpump ; ventilations- 
pump i grufvor. ~-SaC, s. luttkiirl has fUglar. 

~-shaft, s. lufisohakt i gruh-or. ~-stove, 

s. kalorifer, luftugn. ^-thermometer, i. 
lufttermometer. 'vj-threadS, s. pi. som- 
maxtrid, spindelvaf. '-^-tight, a, lufttilt. 
~-trap, s. luftsparr, vattenl3,B tin afstung- 

nlQg af me&tiska ftngor fi-^n kloakcr, kanaler o. d. 

~-trunk, s. ventileringeror i byggnador. ~ 
-tube, s. luftror. ~-valve, s. luftventil 

I on Sngpanna. ~-VeSSel, S. lot, zool. luftkiirl ; 

mek. luftbehMlare. ~-way, s. Iuftg3,ng i 
cniufipumpi barg. ventilationsledning. ~er, 
-ftr, s. en som vadrar; torkstallnlng. ~ily, 
-ill, ad. irr ~!/. ~ineSS, -InkB, i. luftig- 
het; friekhet; biid. liflighet oio., jrr ~y. 
'v/ing, -ing, «. Tadring; varmning ei, toik- 
ning framfiir eiden; promenad i fria luf- 
tenj to give an ~, fora ut pS, promenad ; 
lS,ta g4, afskeda; to take an 'x<, hemta 
frisk Inft. ivless, -les, a. utan luf t ; i sak- 
nad af frisk luft. ~y, 1. -!, u. Inf tar- 
tad; luft-; luftig; overklig, tom; liflig, 
munter; lattsinnig; ledig, ogenerad. 

airy, 2. a'ri, se eyry. 

aise, az, s. bot. snairefra (Cnscuta). 

aisle, il, s. bjg. flygel; korsarm, korsflygel; 
sidoskepp, -g2,ng i en kyrka. ~d, -d, a. 
forsedd med flyglar eto. 

ait, at, S. liten l§,g holme vanl. planlcrad mod vide. 

ajar, 4di§,'r, ad. o. ap. pS, giant, halfoppen; 

delade, stridiga {opinions). 
ajutage, 4dj'&tadj, --'-, «. ansatsror, pip tin 

ctt TattenledDingsrSr el. vatteakonst. 

alee, ak, so ache. 

al(imbo, akim'b6, ap. krokt; with one's arms 

~, med handerna i sidorna. 
al(in, akin', ap. slagt, beslagtad {to, med); 

befryndad, liknande. 
alcnee >|C, kak\ ad. o. ap. pi kna. 

aiabandine, aUbin'din, alabandite, -dlt, s. 

min. alabandin (manganblende). 
alabaster, alibast'ur, -'---, s. alabaster; 
parfymvas. i^-glass, s. mjolkglas, ben- 
glas, alabastrian, -rian, a. af alabaster; 
lik alabaster, alabastrite, -rit, s. oiikta 
alabaster; parfymvas. alabastrum, lat. 

-r&m, s. {pi. -stra, -stra), ei. vani. alabastrus, 

-ris, s. bot. blomknopp. 

alack, al4k', interj. ack ! o ve I '>.<aday ;fC, 
-4d^', interj. o ve! hjalp himmell 

alacriOUS, 4lak'ri&s, a. glad, liflig. o^ly, 
-ll, ad. alacrity, -riti, s. gladtighet, liflig- 
het, hurtighet; ifver. 

alamode, rr. alimi'd, ad. o. a. p& modet, 
modern; s. ett slags svart taft. 



a-la-mort, fr„ dlimS'rt, ap. djupt bedrofvad, 
modfald, nedslagen. 

aland t, Aland', ad. i land ; pS, det torra. 

alantine, 4lan'tin, so inuline. } 

alar, i'lar, a. horande till vingar, ving-; -'i 
vingad; bot. sittande i ett grenveck. 

alarm, ili'rm, «. ropet »t01 vapeno; mil. eto. 
larm, larmsignal ; alarm, tumult ; bestort- 
niag {at, ofver); ore, angslan; vackarverk 
1 ett ur; vaokarur; va. kalla tiU vapen; 
mil. alarmera; forskraoka, oroa; to give 
~, vacka oro ; to sound an ~, gora (bl3,8a, 
do.) larm ; to take {the) ~, oroa sig, r3,ka 
i ingest; F ana or3,d; under ~, i oro, 
angslig. ~bell, ». stormklooka. '^-clock. 
5. vaokarklocka. ~-drum, s. larmtrumma. 
~-gauge, s. inrattning i en Ingmaskin, 
som angif ver torrkokning ei. for hogt Sng- 
tryck. 'vj-gun, s. larmskott; larmkanon. 
~-pOSt, s. mil. larmpost. ~-watch, s. ur 
med vackarverk. ~ed, -d, u,. oroad, for- 

• skrackt, uppskramd {at, by, with); oro- 
lig, bekymrad {for, for). ~ing, -5ng, a. 
oroande; F fbrskracklig. '>..ingly, -ingli, 
ad. ~ ill, farligt sjuk. ~ist, -ist, s. oro- 
stiftare; en som soker oroa med ci. en 
som latt blir orolig af politiska olycks- 
rykten. 

alarum %, ald'r&m, «. vaokarklocka ; ic for oft. 
alarm. 

alary, 4l'arl, a. vingformig, vinglik. 

alas, Ala's, interj. ack! ty varr! ~ the day 
{the while), % olyckliga dag! (stund!); 
~ for {such) ..., o ve, hvilken (: det iir 
ilia bestaldt med . . .) ! 

alate t, l- Ala't, ad. nyligen. 

alate, 2. Al'At, a. vingad; bot. vingkantad; 
'x^d, -ed, dots. 

alatern, Al'at&n, s. bot. en buskvaxt (Eham- 
nus alaternus). 

alb, alb, '>.'a, lat. -a, s. katolsk mess-skjorta. 

albaCOre, al'bakdir, s. zool. bonit (ask af makrlu. 

slilgtet). 

albata, albi'ta, s. ett slags nysilfver ur. 

kaiiadt British plate {Sheffield plate) o. Ger- 
man silver, 
albatross, al'batris, e. 2001. albatross (Dio- 

medea exulans). 
albeit, toe'it, sL'lbMt, konj. ehuru, fastan. 
albescent, Albes'ent, a. hvitnande. albes- 

cence, -ens, «. hvitnande. 
alblcore, aVbikir, s. so albacore. 
albificatlon, albfflki'si&n, s. hvitgorning; 

tokn. hvitsjudning. 
albinism, al'blnizm, so albinoism. 
albino, albl'nA, albi'nA, a. zool. albino ; helio- 

fob. />..ism, -!zm, s. en albinos tillst&nd; 

sjuklig fargforandring hos vaxter ooh 

djnr. 



i: fato, l: far, i: fall, 1: fat, i: fast, i: mote, i: met, h: her, i: flue 5; fin, \ Iir, 



Albion 



^ Mliidrs brukllst. 25 f FUrDMrndt. 



algor 



Albion, 4l'biin (-i&n) s. poetiskt namn p& 

England. <vmetal, s. fiiitent bly, 
albit.e, 4l'bit, $. min. aibit, natronfaltspat. 
albuginea, 4lbi!idjin'i^, s. hvithinnan pS. 

ogat; bvita. albugineOUS, -i&s,a.liknande 

aggbvita; borande till hvitogat. 
albugo, 4lbi!i'g6, s. med. bvit starr. 
album, il'billm, s. album, minnesbok; min. 

bargsmor (irr, native ~). 
albumen, ilbil'm^n, s. aggbTitsamne; bot. 

frohvita. albuminoid, -mSnojd, aeproteid. 

albuminous, -min&s, a. inneb&llande agg- 

bvitesnbstans. 
alburn, l. (i'lbAm), al'bim, s. moi. loja. 
alburn, 2. al'bim, «(t. ~um, -'&m, s. bvH- 

ved, splint (;ttre delen sf veden). ix^OUS, -'llS, 

a. hvitveds-. 
Alcaic, 4lk^'ik, a. alkaisk; a. alkaisk vers. 
alcaid, 4lk4'd, Sp. Fon. cic. s. kommendant, 

st&tb&llaie; f4ngvaktaie. 
alcalde, alk^'d^, Sp. «. domare, boigma- 

stare. 
alcali, to alhali. 
alcanna, alkan'a, 10 henna. 

alchemic, (skrirves, Hksom rsij. ord, liven mcd 
y (!) 1 mcllorsts atirrelneii) alklm'ik, i^al, -dl, 

a. borande till alkemi. 'v^ally, -ili, ad. 

alchemist, ^'kimist, s. alkemlst, guldma- 
kare. ~ic, -'ik, 'vical, -'ik4l, a. idkande 

' guldmakeri; alkemistisk. alchemy, -k4mi, 
s. guldmakeri; ett slags kompositions- 
metall. 

aICO, LVki, s. 2001. vestindisk bund (Canis 
amerlcanns). 

alcohol, 4l'k6b6l, «. alkohol, absolut ren 
sprit; ett slags svart pnlver tin egon- 
lockoDs farsDiDg; finaste pulver %. ^ate, 
-at, 8. kcm. alkobolat. ~ic, -'ik, a. alko- 
bolisk; spritf orgiftad. ; s. alkobolist. >%.- 
ism, -izm, i. alkoholism, spritforgiftning. 
'vization, -!z4'BJ&n, t. forrandUng till al- 
kobol; rektifiering »f sprit; pnlveriseringt. 
'N'ize, -iz, va. forvandla till alkobol; rek- 
tifiera; pnlverisera f. ~imeter, -im'kir, 

•vmeter, -'mlt4r, ~ometur, -Am'kir, «. 

spritprofvare. 'x^ometry, -Am'etrf, «. sprit- 

profiling. 
Alcoran, so Alhoran. 

alcove, 4lkAV, -'-,». alkov; nieoh; lofsal. 
Alcyon, ^'slin, so Halcyon. 
alderf l. 4'ld&r, a. i sms. allra, 
alder, 2. d'ld&r, <i. bot. al (Alnus). 'vbuck- 

thorn, so hlaclc-aldertree. 

alderman, 4'idftrman, s. {pi. -men, -mJn) 

Alderman, r&dman ; si. benamning p& half- 
crown ooh turkey, s. d. o. ~ic, -'ik, a. al- 
dermans-. ^like, -ilk, ~ly, -iL a. lik en 
Alderman, graritetisk. ~Cy, -si, ~ry, -rl, 
<vShip, -sjip, s. ildermanskap. 



aldern, 4'ld&rn, a. af al. 

Alderney, 4l'd&rn?, ». mjaikko fr&n On Al- 

derney l CDgolska knaalcn. 
ale, al, 8. 61 (rani. IJust, sragt och sbtt 1 motsats mot 

iee7');giUe. ~berry, 8. olsoppa krjddadi 
01 mod brodbitar. ^COHnor, 8. tjilnsteman 
som bar tiUsyn of ver 61mS,tten. o.<COSt +, 
tecoatmary. ~-drapert, s.krogare. ~-gill, 
«. ol forsatt med ~-1l00f, s. bot. jordrefva 
jrr ground-ivy. 'vi-hOUSe, s. olstuga, biei- 
stnga. ~-keeper, «. kiogare. ~-knlglitt, 
8. krogkund. ~-pole,'v<-post,~-staket, -1. 

st^ng som skylt framfor en olstuga. ~ 
-pot, s. olmngg. 'v:-shot, s. olrakniug. 

~-Silvert, >■ afgift Un Londons lordma.Tor for 

olforsaljning. '^-tastor, a. tjansteman 
som bar tillsyn ofver olforsaljningen. 
'v-tub,s.61fat. ~-vat,s.bryggkar. 'v/-wife, 
8. (1.) krogerska; (2.) sooi. en art liteii 
amerikansk sill (Clnpea serrata). 

aleak, 4U'k, ad. o. ap. .jo. lack. 

aleatory, i'lUtfiri, a. jur. till sin giltigbet 
beroende af en mojligen intraffande han- 
delse, vUkorlig. 

alee, 4U', ad. njo. l la; helm ~, ror i lii! 

alegar, al'^g^r, (-g&r), s. surt 61; attika 
gjordt af ol. 

alembic, 4llm'b!k, ». destiUerkolf. 

alengtht, 4llngtb', ap. ». ad. pS. liingden; 
i sin fnlla langd. 

alert, aU'rt, a. vaksam, beredd; liflig, bur- 
tig, rask, flink, pigg, munter; on the ~, 
p& sin rakt. ~ness, -nls, s. vaksambet; 
lifligbet, hnrtigbet. 

alexanders, iilgzan'd&rz, so aiiaander. Ale- 
xander's foot, 8. bot. Taggort (Parietaria). 
Alexandrian, -drMn, a. tUlhorande Ale- 
xander, ci. Alexandria (library). Alexan- 
drine, -drin, a. alexandrinsk; «. alexan- 
drin(sk vers). 

alexipharmlc, aliksifi'rmlk, alexiteric, 

-ter'ik, a. Terkande som motgift; s. mot- 
gift. 

alga, ut. il'ga, (pi. -gse, -dj4) s. bot. alg; tang. 
~l, -gil, a. borande till algerna, alg-. 

algaroba, alglri'bi, so carob. 

algates f, 4l'g4ts, ^'Ig^ts, ad. lok. alltid, for 
aUtid; alldeles: i alia bandelser. 

algebra, al'djebrl, a. algebra; F ngt obe- 
gripligt. ~ic, '^Ical, -br4'ik(il), a. al- 
gebiaisk. ^x/ist, -br^'ist, a. en som ar 
kunnig i algebra. '>/lze, (-iz), -bra'iz, ra. 
bringa till algebraisk form ; utrilkna med 
algebra. 

algid, 4rdj?d, a. mycket kail. ~ity, -'iti, 
'^.'neSS, -nJs, ». kyla. 

algific, Aldjlfik, ». fororsakande kyla. 

algor, m. ^I'gor, a. mod. stark kyla i ogn 

kroppsdd. 



&: uulu, h: Uo, i>: uur, ii: cot, i!l; tube, &; tub, u; bull, th: thiug, dh: lUis, w; -svill, z: lias. 



algous 



F Talsfrlk. 2G P I.lgl jprlk. 



all 



algous, dl'g&a, a. rik pi alger; algartad; 
alg-. 

Alhambraic, ^lUmbivi'ik, Alhambresque, 

alhim'bresk, o.i Alhambra- (; morisk) stil. 

alias, ^'liilB, ad. o. ap, jor. annars, eljest 
(kallad); den sig ock ... kallar; s. {pi. 
~es, -iz) antaget (falskt) namn; fornyad 
haktningsorder. 

alibi, lot. al'ibi, s. jiir. (bevis om) den an- 
klagadee vistande pS ett annat stalle, nar 
brottet begioks (to prove an ~). 

alicant, al'ikant, s. alicantevin. 

alidad, Arid^d, ~e, -dad, s. alidad, diopter. 
~-PUle, s. dioptei'lineal. 

alien, i'ljln, u. frammande (from, to, for); 
friimlings-; 5. framling, ntlanding, bosatt 
1 ett land men icke dar naturaliserad; va. 
GO fs^ate; ~ duti/, extratull for skepp 01. 
varor Bom tillhora utlandingar; ~ jury, 
jury som till half ten bestir af utlandingar 
(rsr aiikiaead niianaine); ~ q/yice, passbyri. 
'x<ability, -abil'iti, s. ofverflyttbarhet, af- 
handelighet. 'v.able, -abl, a. forytterlig, 
afhandelig. ~age, -idj, s. framlingsskap. 
(N/ate, "it, d. t framling; a. aflagsnad, 
friimmande; va. ofverflytta, ofverlita, 
foryttra, afhandaslg ; goraframmande, af- 
lagsna, bortvanda (from), ^^ation, -i'sj un, 
s. of verlitelse, af hiindande ; aflagenande, 
kallsinnigbet, ovilja; ~ of mind, mental 
~, sinnesrubbning. ^^ator, -a't&r, «. 6f- 
verlitare, afyttrare. ~e, ilji'n, va. bc 
~rt(c. ~ee, -i', s. jur. den till h-rilken 
ngt ofverlites, afhandes.' 'v./ism, -izm, 
se f^arje. ~0P, -6r, -o'r, jur. sc f^ator. 

aliferOUS, alifer&G, aiigerOUS, alidj'er&s, a. 
vingad. 

aliform, 4rif6rm, a. vingformad. 

alight, 1. all't, aj).brinnande,iliga(<osc<~). 

alight, 2. all't, vn. stiga ned, af, ur (from 
a horse, a carriage ; at an inn) ; f alia (sli) 
ned (on, pi; in a ditch). 

align, all'n, va. utsticka (efter snore), ut- 
staka; stalla upp 1 (rak) linie; mil. ratta; 
»n. mil. bilda (rak) linie ; iakttaga riittning ; 
gora planritning tin en TUg. ~ment, -mint, 
5. nppstallning pi linie; rattning(glinie) ; 
rat linie ; planritning tiii en vag, utstakning. 

alike, ah'k, ap. lik; ad. likaledes, pi samma 
satt ; i lika min. 

aliment, al'iment, ff. nilring, naringsmedel ; 
foda, underbill; foder; stofE. ~al, -'ill, 
a. niirande, narings- (t. ex. sap). ~ariness, 
-'arines, s. naringskraft. ~ary, -'ari a. nii- 
rande, narings- ; ~ canal (duct), tarm- 
kanal. ~ation, -a'sj&n, s. nilring, under- 
bill, f orplagnlng ; naringskraft ; mok. mat- 

ning nf en nmskln. '^.'iVeneSS, -'ivnes, ^. tren. 

(organet for) matlust. 



alimoniOUS ;|;, ilimA'mis, «. niirande. 
alimony, arimftn5, «. jar. underbill som till- 

domes en hustru vid aktenskapsskilnad. 
aliped, ll'lpld, a. ■I'ingfotad; n. vingfotadt 

djur (laderlapp). 
aliquant, Al'ikwant, a. mat. om ett tai si be- 

skaffadt, att det icke gir jamt upp i ett 

visst annat storre tal (4 is an ~ part of 7). 
aliquot, al'ikwot, a. mat. om 1.11 jilmt upp- 

giende i ett storre; s. jiimn part; ~ 

part, dots. 
alisander, illsau'dSr, s. en vaxt (Smyrnium) 

fOrr brukad till salad och som krukvii.vt, 

alish, A'lisj, a. olaktig, lik bl. 

alitrunk, i'litr&ngk, al'itr&ngk, s. zooi. ving- 
segment bos insekteraa. 

alive, all'v, ap. i Ufvet, lefvande,^ -rid lif; 
som lefver, som iinnes, jfr oi.; liflig; verk- 
sam; lifskraftlg; mottaglig, kanslig (to, 
for); medveten (to, om); ad. F med lif- 
vet; (the streets are all) ~ with, liflig(a), 
fyld(a) af ; all ~, upprymd; i lif och ro- 
relse; to he ~, teoi. vara pi nytt fodd; 
hlood ~.' kors bevars ! heart ~, kara bjilr- 
tandes ! man ~.' F »kara van", kiira ni; no 
man ~, ingen i hela varlden. 

allzari, aliz'arS, s. hand, krapp. ~ne, -n, ». 
alizarin. 

alkalescency, alkal^s'ens!, s. 6fvergingtill,_ 
beniigenhet att blifva alkalisk. alkale- 
scent, -ent, a. som hiller pi att blifva 
alkalisk; evagt alkalisk. 

alkali, 3,rk4ii (-'-l), s. (pi. -es, -z) alkali, lut- 

salt. ~fy, -fl, — '— , va. forvandla till al- 
kali; vn. blifva alkali. -^genOUS, -di'en&s, 
a. alkalibildande. tv/meter, -'metir, .n. in- 
strument till miltning af alkaliers styrka. 
~ne, -n, 'x.OUS, alki'liAs, a. alkalisk. ~ 
Zation, -za'sjun, s. alkalisering. ~ze, -liz, 
va. gora alkalisk, alkalisera. alkaloid, 
-lojd, a. innehillande alkali; s. kcm. alka- 
loid. 

alkanet, irktmet, s. alkanna (rod nirg at An- 
chusa tinctoria). 

alkekengi, alkeken'dji, se wintercherry. 

atksrmes, alkl'rmes, s. aidie rnrmakop. bjart- 
styrkande dryck af hevmes jrr d. o. 

AlkOran, al'kAran, (bland orientalislcr Ufv. -a'n) 

s. koran. ~ic, -'ik, ~ish, -'isj, u. 
all, al, a. all, alia; hel och hillen; s. alt, 
det hela; pi. si. all ngns egendom; tapp- 
skviittar af branvin, o. d. ; ad. alldeles; 
belt och hillet; idel, bara; ~ (the) d'ly 
((the) night), hela dagen (natten) i anda, 
till slut (arv. ~ d. (n.) long) ; ~ of us, vi 
alia; of ^^ of us, alias vir; ~ about, rundt 
omkring; ~ a^oH^, hela vagen,liings utit; 
i hela sin langd; hela tiden, stildse;'~ 
around (round jrr i. o.), rundt omkring, 



i: fate, I: far, k: fall, a; fat, A: fast, i: mote, C! met, Is: lier, 1: fino, 5: fiu, i: fir, 



all 



^ JTinaro brukllgt. 27 t I'Orliamai. 



alley 



ofveralt; ~ at once, med ens, p8, en gS,ng; 
~ but, alia (alt) utom ; ioke f uUt s& godt 
Bom, nastan; ~ in ~, helt och h&Uetj 
endast och allenast; inolles; alt i allom 
(to, with, for); take him ~ in ~, niir man 
tager (betraitar) honom med alia bans 
egenskaper, goda och d&liga; ~ in the 
wind, «j6. upp i vind, s8, att seglen lefva; 
t\j one, ^ the same, alldelea det eamma 
(likgiltig, negab) (to, for); it is ~ one, 
det kommer pS, ett ut ; r\j manner of, alia 
elags ; ~ ovev, of ver hela (t. ox. the town) ; 
ofver hela kroppen; fr&n borjan till slut; 
»upp i dagen» F; alldeles forbl; ~ out, 
■1. ojamforligt; ~ the (med subst. 1 sing.) 
bela...; ~ the (better) si, myoket (battre); 
'v there ('xj the way there), si. stilig, Blangd, 
duktig; he is ~ there, ai. han iir ioke bort- 
kommen; he isn't ~ there, ai, »lian sir ej 
klar i skaUen»; ~ (of, belt och h&llet; 
r\i which, bvilket allt; ...and ~, F eftcr upp. 
rakninE allesamman, alltihop ; and ~ that, 
med mora (dylikt); to be ~ things to ~ 
men, ratta Big efter alia, eoka gfira alia 
till viljeB; it is ~ np with him, det iir all- 
deles slut med honom; they were 57 ~ 
told (counted), de voro 57 inalles;^i'e ~, 

six 'v» i riikning vid blljard 0. d. fem om fera, 

Bex om sex; when ~ comes to f^, nar alt 
kommer omkring (: after ~, jti after) ; 

at fxj, eftcr nekande nttr. alls (t. ex. nothing 

a< ~); i viikoriigs nttr. 6f verhuf vud ; verk- 
ligen, pS, nigot siitt; ly <^ means, p& alt 
vis ; for all del ; kosta hvad det kOBta vill ; 
for '^ I care, gernafor mig;^or *\^ Iknow, 
B&, vidt jag vet; for ~ that, det oaktadt; 
for ~ the world, alldeles, helt ochhdllet; 
for alt i varlden; for good and ~, for 
godt, spa fuUt allvari), for bestandigt, 
Jdefinitift"; in ~, inalles; in ~ the month 
of Mag next, under loppet af nastkom- 
mande maj; once for ~, en gS.ng for 
alia. (Anm. I de m&nga samman- 
sattningarna (hvaraf har blott 
ett urval upptages), dar all van- 
ligen ofversattea med all-, alt-, t. 
ex. all-wise, all-giver; el. med: i alt, 
allmilnt, helt och hSllet, „. d., t. ex. all- 
happy, har aHaldrigakoent, utom i 
smB. med ndgraenstafviga subs t.) 
~-mOPt, se a-la-mort och amort. ~-fools'- 
-day, -'-, jF. forsta april. ~-fOUrS, s. alia 
fyra (fotterna); ettkortspel; jiimvigt; to 
go (be) on ~ (with), wid. vara fullkomligt 
adekvat, lika (med); ~-gaod, a. allgod; 
s. bot. en art moUa, lungrot (Blitum oi. 
Chenopodium bonus Henricua). r^-hail, 
interj. heU ! va .% helaa. ~-hall0W(S), -hal'- 
A(z), «. allhelgonadag (1 nov.). ~-hal- 



lOW-mas(S), <v-hallOW-tide, «. tiden om- 
kring 1 nov. 'vz-heal, s. bot. rafklor; 
guldris m. ni.; univerBalmedel. ~-Over, 
'V'-OVerish, a. ai. illam&ende, nsjnk i hela 
kroppeni); kviiljande. 'v-rounder, s. «i. 
bog skjortkrage, st&ndkrage; cylinder- 
batt, pskoratenn. ~-Saints'-day, -'--, 
(--'-) ao •^•hallow, 'v-seed, -'-, s. en art 
moUa (Chenopodium polyapermum). ~ 
-sorts, -'-, s. a], blandningsdryck af bvarje- 
handa ekviittar aplrituosa. ^xi-SOUls'-day, 
"'"" (""'■)i '• (katolak fest &) d. 2 novem- 
ber.! i^-spice, -'-, s. Jamaikapeppar. ~ 

-to J, so ofvau "^ to. 

Allah, il'i, s. pr. muhamedanernaa benam- 
ning pS, Gud. 

allay, l. ali', ae alloy. 

allay, 2. AlA', va. stllla, mildra, diimpa, 
minska; slacka torat; vn. atillas, lugna sig, 
aftaga; e. so laij. ~er, -ir, s. den, dot 
Bom lugnar, lindrar cto. 'v/ment, -ment, 
5. lindring ; Ingn, ro ; lindrande medel. 

ailedge, so allege. 

allegation, 4l^g4'BJ&n, ». anforande, utsago ; 
jur. pdst^ende infor riltta; S.beropande, 
stiille som aberopas; andraget bevis; 
ursiikt, nndflykt. 

allege, aledj', va. andraga, anfora (a reason, 
an excuse); beatiimdt p&st& (a fact). 
~able,-abl, a. aom kan anfbrae. ~menlt, 
-ment, s. ao allegation. ~r, -fir, a. en som 
p^stSir, oto. 

allegiance, ilA'djans, «. ISnspligt, undersat- 
lig tro och lydnad ; oath of ~, tro- och 
huldheteed; to pay one's 'n^ to, egna ngn 
sin byllning. 

allegoric, aleg6r'ik, ~al, -ill, a. allegorisk; 
-ally, -al!, ad.; -alnOSS, -alnes, j. det allc- 
goriska (of, i). 

allegorist, al'IgArlat, «. en Bom talar i lik- 
nelser. allegorize, -riz, va. allegoriskt ut- 
tyda, framstalla; vn. begagna allegorier. 
allegory, -r!, «. allegori, bildlig fram- 
atallning. 

allegro, it, 4lVgi-A, ad. o. ». mus. allegro (raakt). 

alleluiah, AlM&'ja, interj. o. s. hallelujah! s. 
bot. BO wood-sorrel. 

allemande, fr. MlSmdnd', «. en tysk dans 
(vale). 

allerion, ilA'riin, «. her. liten orn med ut- 
bredda vingar utan nilbb och klor. 

alleviate, ili'viAt, va. latta, fbrminska, lin- 
dra. alleviation, -i).'sj&n,s.lattnad, minsk- 
ning, lindring; lindringsmedel; mildrande 
omstiindighet(er). alleviator, -4r, s. den, 
det som hindrar; F styrkedryok, "trO- 
stare». 

alley, al'i, l. «. all6, gang, griind; rorr aktie- 
bora i London nrv. kaiind Change ~. 



A; note, S: do, o: nor, J: not, i: tube, &: tub, (\: bull, th: Ihiiig, dh; this, w: will, z: has. 



alley 



F Tnlsprlk. 28 P LSet BprSk. 



alluvia 



alley, Ari, 2. «. (ormst i pi.) etor marmorkula 
till lok, arv. ~-taws, -tdz, ~-tors, -t6rs. 

alljaceous. ilii'siSs, a. lokaktig. 

alliance, all'ilne, ». forbindelse; forbund, 
alUans {between, with); slagtskap gnni gii-- 
termii, frandskap ; to make an ~, ingS, ett 
forbund («».: gifta sig). 

allied, all'd (pp. or ally) a. forbunden, allie- 
rad; slagt, befryndad {to, med). allies, 
-z, pi. of ally. 

alligate)|c, drigat va. binda samman. alliga- 
tion, -gil'sjikn, s. hopbindning ; legeving; 
mat. (jtiZe ofrsj), blandnings- (alligations-) 
rilkning; r^ alternate, berakning huruin- 
gredienser till olika pris skola blandas 
for att blandningen skall ega ett visst 
pris; ~ medial, berakning af blandnin- 
gens pris, nar ingrediensernas ar kaudt. 

alligator, 4l'!gdit&r, s. zodi. alligator, ameri- 
kansk krokodil. ^^-apple, s. vestindisk 
frukt(ar Anonapalustris). ~-pear, s.veet- 
indisk frukt (jft avocado). ~-tortoise, «. 
!ooi. en art stor nordamerikansk skold- 
padda (Olielydra serpentina). 

alligature)!;, alig'atiltr, se ligature. 

alljgnment, allinement, se alignment. 

allision, Mzj'dn, s. sliende emot, stot. 

alliteration, Alit&r4'si&m s. alliteration, 
stafrim. alliterative, al!t'&r4tiv, a. bor- 
jande med samma bokstaf, allitererande, 
alliterations-, alliterator, Mt'&ratur, s. 
en Bom begagnar alliteration. 

allocate)|;, 3,1'Akit, »«. anvisa, tuideia. allo- 
cation, -ka'sjin, s. anvisning, f ordaining; 
jur., hand, tillaggj i engoiska exchequer god- 
kannande af en rnkning; betalningsanvis- 
ning; ersattning. allocatur, -Ir (lat.; det 
erkannes), s. jur. godkannande; intyg att 
en kostnadsrakning godkannes. 

allocution, Aliki'sj&n, s. tilltal, hogtidligt 

tal 13. ar p^fren, af on h&rfSraro till sina truppcr 
ol. a. 

allodial, alA'dial, allodian, -n, a. odal, obe- 
roende, lansfri. allodium, -diim, 5. odal- 
gods, allod, fritt arfgods. 

allonge, 4l4ndj', «. fakt. ntfall; iidk. sprang- 
linaj papper sora vidfastes en vexelj vn. 
nkt. gora ett utf all. 

alloc, Ali', ee halloo. 

allopathic, al6path'ik, a. allopatisk. 'v.ally, 
-all, ad. allopathist, Al&p'athist, s. med. 
allopat. allopathy, al6p'ith!, is. mad. allo- 
pati. 

alioquy t, al'Akwl, ■» allocution. 

allot, alit', va. fordela genomlott; tilldela, 
bevilja {to); anvisa, bestamma {for an 
end, till ett andam3,l); to be <^ted to, om 
pars. fS, (ega) pS, sin lott. ~nienf, -ment, 
s. f ordelning ; lott, andel ; af delning {in a 



^eW : jordlott; in a garden :kvarter); hand. 

post, parti {of goods). ~ment garden, s. 

egolott, tSppa. ~tee, -A, s. en Bom erhU- 
ler ngt genom fordelning. 
allotropiC, ilitr6p'ik, «. kem. allotropisk. 

aljotropism, 4l4t'rApizm, allotropy, -pi, s. 

kem. allotropi. 
allow, Alan', va. erkanna (sasom riktig); 
medglfva, tiliata; bevilja; bestamma, an- 
sU {for, till); tillerkanna, tilldela ((0) ; 
afrilkna, afdraga; godtgora, ersatta {for, 
for); Am. F p&stS,; vn. ~ /or, taga i be- 
traktande, fasta afseende vid, taga med 
i berakning; ~ of, antaga; medgifva. 
~able, -ibl, a. tiimtlig, billig; tUl&ten, 
laglig. ~ableneSS, -Ablnls, i.tillS,tlighet, 
laglighet. ~ably, -Abli, ad. ~anCe, -ans, 
s. erkannande, medgif vande; hansyn, und- 
seende {for); tT§,ngsloshet; eftergift; 
(tIbs snmma 1) underb&ll (for viss tid), 
anslag; (dag)traktamente ; (kostnads)ei- 
sattning ; pension ; understod ; aja, ranson ; 
forknappning {short ~); hand, afdrag; er- 
sattning, refakti; mjnt. remedium; va. ^a. 
satta pa ranson (uf7.<0i)M* on ~); togivei^j 
to, ge ef ter for ; to mahe ~ for, taga hiin- 
syn till, fasta afseende vid ; haf va ofver- 
eeende med; with grains of <x^, (jfr lat.: 
'cum grano salis') med en viss varsamhet 

{aft att maa cj obctingadt antagcr ett p^tileode). 'v- 

er, -ur, s. en som medgifver, etc. 'v<ing, 
-ing, prt.; r^ for, med fast afseende pS,; 
med undseende for. 
alloy, aloj', va. beskioka, legera; genom 
tiJibiandninB forsvaga, forsamra; s. lege- 
ring, blandning af metaiior; halt; tillsats ai 
ngt daiigt ; samre bestS,ndsdel, 'N'age, -adj, 
s. legering, jfr forcg. s. 

allspice, d'lspis, se under all. 

allude, Alil'd, vn. hansyfta, anspela {to, pa: 
Asyfta). 

alluminort, Alu'minftr, =. farglaggare, mi- 
lare (jfr limner o. illuminator). 

allure, AhV'r, va. locka, forleda, forfora, 
{from, frSn; to till); intaga. ~nient, 
-ment, 0.. lockelse, lockbete; frestelse, 
retelse. ~r, -fir, s. forledare; smickrare. 

alluring, AuVring, prt.; a. retande, inta- 
gande. ~ly, -li, ad. ~neSS, -nes, s. loc- 
kelse, forforiskhet. 

allusion, AlA'zjin, s. hansyftning, anspel- 
ning; in 'v/ to, med hansyftning p3,. 

allusive, Ali'slv, a. syftande {to, p§,), full af 
auspelningar. ~ly, -li, ad.pk ett fbrblom- 
meradt satt. 

alluvial, AlA'viAl, a. npplandad, uppkommen 
genom ofversvamning, 

alluvion, alluvium, M'vu\n(-m), s. {pi. 

alluvia, -^), upplandning, jords tillvaxt 



A; fulc, a: t';u', a: I'all, k: fat, k% fust, 61 mctc, hi met, i; bcr, i: fiue i: fiu, i fii-, 



alluvia 



^ MlnJro bruWfsl. 29 t FOrlldradl. 



Alpine 



genom de amnen vattnet ditf or ; svam- 

bildning. 
ally, ill', va. (imp. a. pp. allied, Jfr orvan) sam- 

manbinda, fiirena (to, med); s. (pi. allies, 

-z) bundsforvandt; frande; bekantf. 
alma-mater, (lat.; hold moder),£lrmi\-mi't4r, 

s.namnp&universitetet af dess lariungar. 
almanac(k), A'lm3,n4k, S,'lmAnik, (F &'\mh- 

nak), s. almanack; kalender; that's an 

old ~ F, det ar en gammal historia. 
almandine, al'mindln, s. min. Udel granat, 

vani. kauad precious (jai'net. 
almery, il'm&ri, se almonry o. amhry. 

almlghtiness, aimi'tmls, s. aiimakt. al- 
mighty, -ti, a. allsmiiktig; F valdig, stor; 
the( A) ~, den AUsmaktige (Gud); the ~ 
dollar, Am. SI. )>peniiingenii(B makt), pen- 
ningvaldet. 

almond, i'm&nd, s. mandel sifr. sunt.; slipadt 
(mandelformigt) glas tilt ijuskronor o. d.. 
~-f UrnaCe, (eg. Alman = German ~) s. naig. 
smaltugn, tyskhard. ~-mill{, s. mandel- 
mjolk. ~-nutS, s. pi. ett slaga peppar- 
notter. ixi-oll, s. mandelolja. -xz-paSte, n, 
mandelpasta. 'Vi-powder, s. mandelkli. ~ 

• -soap, s. mandeltT&l. ~-tree, s. bot. m.in- 
deltrad (Amygdalus). 'x^-wiliOW, s. boi. 
mandelpU (Salix amygdalina). 

almondine, il'm&ndin, se almandine. 

almoner, al'munftr, s. allmoseutdelare ; hus- 
kaplan boa furstar ooh hogre andlige. 

almonry, ai'minri, almryf, K'mA, s. en 

almoner's bostalle; stalle diir allmosor 
ntdelas; se via. ambry. 
almost, 4'lm6st, ad. nastan; Tid pass, 
alms, amz, ». (pl. = sff.) allmosa, barmber- 
tigbetsverk. 'v-basket, s. korg for insam- 
ling at de fattige. 'x^-bOX, ~-cheSt, s. 
fattigboBsa. 'v.i-deed, ». bibi. barmbertig- 
hetsverk. 'N/-house, s. f attigbns. 'v.-knlght, 
s. invalidofficer (riddare af Btrumpe- 
bandsorden) med 300 f i Srllg pension. 
"v-man, j.tiggare; allmoaegifvare ;|C. 

'v-people, ~-folk )ji;, «. lonckt. fattigbua- 

bjon. 

almuce, il'miliB, ». palshufva buren af and- 
lige. 

ainage, irnAdj, a. matning med aln; aln- 
matt; skatt p3, alngods. -r, -ftr, o. miltare 
med aln; jnaterare af alnm&tt; forr kon- 
troUor ofver kladeatillverkningen. 

ainight ;jC, ^'Init, >. nattlampa (nxkuks mod 
vGkc). 

aloe, LVi, t. bot. aloe; pi. (-S, -z) inkokad 
aloesaft (lukemedci) ; American ~, Century 
~, sc agave. ix^S-WOOd, so agallochum. ~ 
-tic, -et'ik, ~tical, -et'ik4l, u. beat&ende 
af, tillborande aloe ei. aloes, '^tic, a. 
(tmi. I pi.) lakemedel inneb&llande aloes. 



aloft, alAft', ad. i hojden; hogfc npp; sjs. till 
viiders ; pr/). % ofvan. 

alone, Ali'n, ap. ensam, allena; ad. endast; 
to leave ~, ofvergifva; to let ~, l&ta bli, 
13.ta vara; lemna 1 fred, 13,ta hafva ain 
frihet; ej blanda sig i en sak.e] niimna; 
to let well ~ F, lugna aig, 18,ta aakerna 
bafva ain gS,ng; let ~... F, for att nu ej 
niimna... (>mycket mindre>.., >mycket 
mer ...»); Zei me ~ for that, l&t mig akota 
den saken. 

along, ilAng', ad. p& langden; fram&t; & 
stad; prp. langa efter, utmed;~o/(o)jt) 
(somebody, something) P, 2?rp. (ngna, ngta) 
»fel>, (ngn, ngt) lakulden till>; ~ with, 
tillsammanmed, jamte; to lie **u, sjo. ligga 
ofver, kranga; jfr far ofr. nndcr all, come, 
get, go etc. '%'Shore, ad. langs knsten. ~ 
man, boys, njo. knstfarande; kuatbo(r). 
'vSide, ad. ntmed; gjo (niv. ~-ship), lilng- 
sidea; ~ oj", lingsidea med, bredvid, ut- 
efter. 

aloof, 1. il5'f, le alewife (2). 

aloof, 2. alj'f. ad. pS, afatftnd; ,|o. till lofvart; 
prp. fjiirran fr£n; to keep ~, va. hdlla p3, 
afstind (: hold ~) ; tin. h3.11a aig pS, af- 
Bt3.nd, b&Ua aig undan, ej deltaga (: stand 
~). ~ness, -nis, s. bailande (aig) p& 
afst8,nd; tillbakadragenhet i suit, hogdra- 
genhet. 

aiopecy, al'Ap^sl, s. moa. bJlrets affallandp. 

alose, il'Az, s. seal. Btakaill (Clupea alosa). 

aloud, ilau'd, ad. bogt, med hog rost, Ijud- 
ligen; to think >%/, tiinka hogt, tala for 
aig ajelf. 

aiOW>|s, Ll6', ad. o. ap. l&ngt nere. 

Alp, ilp, (alp) e. alp, hogfjall, snofjiill. 

alpaca, ilpak'a, s. sooi. ett sydamerikanskt 
idislande djur; tyg af dess ull. 

Alpen;|C, al'pln, a. an Alpine. (a)'vStOCk, tj. 
-stSk, 5. alpstaf. 

Alpestrlne, ilpeat'rin, a. fjall-, anbalpin. 

alplia,gr. il'f ^, s. forstabokataf ven i grekiska 
alfabetet; A. and Omega, bibi. A ooh O, 
begynnelsen ooh anden. 

alphabet, il'fibJt, «. alfabet; a-b-c-bok; 
va. stalla 1 alfabetisk ordning. ixiarian, 
-!i'r!4n, so abecedarian. zN-iC, -'ik, 'V'ical, 
-'ikal, a. alfabetisk; bokataflig;|C. 'v/ically, 
-'ikili, ad. 'v/ize, -iz, va. so rarcg. va. 

alphenic, ilfln'ik, alphenix, ilf^'nlks, s. 

mod. hvitt brostaocker. 
alphonsln, ilfin'ain, s. kir. instrnment hvar- 
med kalor nttagas ur s&r. (A) '^6, (mm 

llka) a. ostr. alfonsiak om vlssa Ubellor. 

alpia, il'pii, alpist, al'piat, «. kanariefro. 

Alpine, 4l'p5n, dl'pln, a. horande till Alper- 
na, alp-; naiury. alpin; ». biirgabo; bot. en 
art smultron ; ~ Club, en engelsk klubb af 



&; DOto, 6: do, ^; DOr, &; not, l!l; tube, &: tub, ^: bull, th: tbing, dli ; tlii.s, >v : will, z; bai. 



Alpine 



F Talsprlk. 30 P I.«gt sprjk. 



alveolate 



bargbestigande turister som varit 13,000 
fot hogt. 
alquifoil, LVklfb, s. ett slags blyglans tin 

lorhUrls BlaaoriDE, ttrv. potter^S Ore. 

already, ilh-ed'i, ad. redan; nu, nyss. 

Alsacia, Alsatia, ^s^'sjia, -sja, s. pr. gcogr. 

Elsass; r»rr ett distrikt i London som 
hade asylriitt for forrymda giildeniirer 
o. a. ~n, -BJitn, II. Bcogr. elsassisk; s. el- 
sassare, elsassiska. 

alsine, al'sln, 4rsin, s. toi. figelnarv (Alsine). 

also, isHah, ad, likas^, ocks&, afven. 

alt, alt, se alto. 

altar, d'ltur, ». altare. 'N<-cloth, s. altarduk. 
'^-piece, s. altartafla; altardekoration. ~ 
-screen, s. altarskap. 'x.-wlse, ad. som ett 
altare. r^age, -adj, s. en prasta inkom- 
ster genom g3,fvor p3, altaret, offer. 
■^ist, -1st, 'v:-thane, .?. an priist som 
skotte altartjansten ooh mottog offiret; 
kaplan. 

alter, Sl'lt&r, va. andra; forvandla {to, into, 
till) ; vn. f orandras ; ~ one^s condition, 
gifta sig; ~ one^s mind, komma p3. andra 
tankar,andra beslut. 'vablllty, -abil'iti, ,n. 
foranderlighet. ^able, -abl, a. forander- 
lig. '>^ably, -abli, ad. ~ant, -ant, n. 
forandrande, ombytande; s. sc native. ~- 
ation, -A'sjftn, s. forilndring. >v;ative, 
itiv, a. fororsakande forandringj s. om- 
stammande lakemedel (som vei-kar endnst 
smaniiiEom). fx^ed, -d, pp. a. forandrad ; ~ 
for the worse, forsamrad. r^er, -ur, s. 
en som foriindrar. 

altercate, ii'tirkat, vn. graia, trata. alter- 
cation, -ki'sjun, s. ordvaxling, klf, triita. 

altern, al't&rn, (i aflcdn. alt^'rn) a. omvax- 
lande, skiftevis foljandef; kristaiiogr., mat. 
alterneraiide. ~ant, -tl'rnant, a. gcoi. med 
omvjixlande lager, fv^ate, -te'rn^t, a. 
omvaxlande; omsesidig; tot. skiftevis 
sittande; «. vaxling>(C; Am. prcsbyt. kjik, 
duplikant; va. (iiiv. al't&rnAt) Taxelvis 
utf ora; lS,ta omvaxla ; vn. (uttai jrr va.) vaxla ; 
omvaxla; ~ angles, gcom. vaxel(alternat)- 
vinklar; ~ generation, zooi. bot. genera- 
tionsvaxling. i^^ately, -t^'rnatli, ad. ~ 
ateneSS, -t^'rnatnes, s. omvaxlande, 
vUxling; omsesidighet. '^atlon, -a'sjim, 
s. viixling; forsanilingens svarande vid 
liturgieng Hisando; mat. omflyttning, permu- 
tation. ~atlve, -t^'rnativ, a. omviix- 
lande; medgifvande val mellan tvS, moj- 
ligheter; s. alternativ,valmellantva,moi- 
ligheter; ~ writ, jur. skrift som fordrar 
att nJLgot skall goras oi. att orsaken till 
nnderiatandet angifves. '>.<atively, -tJ'r- 
nativli, ad. alternativt. ~lty, -tl'rnitS, le 
i^aiion. 



althaea, lat. althea, iLith^'a, s. not. iblsrot, 

altdort. 
although, SldhA', konj. ehuru, oaktadt. 
altimeter, ilt5m' itir, «. instrument till liojd- 

mtltning (kvadrant, tcodolll, 0. d.). altlmetry, 

-m4tr!, s. hojdmiitning. 

altisonant, ditis'An^nt, altlsonous, -n&s, 

a. hogljudande; hbgtrafvande, bomba- 

stisk, svulstig. 
altitude, al'titdd, ». hojd, »rv. ustron.; blld. 

hojdpunkt, spets; F vani. ip^ >lyftning», 

lifvad sinnesstamning; to observe {take) 

the {sun^s) ~, taga solhojden; he is in his 

~s F, ban ar » lifvad >. 
alto, ^I'tA, (it. a. : hog) s. mus. alt. ~-clef, s. 

altklaf. ~-OttavO, s. oktaven hogi'e. ~ 

-relievo, -rAiivdi, 'v.-rilievo, -rWa'vA, s. 

hog relief. ~-viola, -vA'Ala, s. altfiol. 

altogether, dltogldh'&r, ad. tiUsammans; 
helt ooh hSilIet; samt och synnerli- 
genj ~ with, tillika medj for ~, for 
alltid. 

altruism, al'trS'zm, «. uj-aro oegennytta, vill- 
vilja; altruistic, -ist'ik, u. oegennyttig, 
valvillig. 

alum, al'iim, s. alnn; va. behandla (beta, 
koka, bestryka) med alun. ~-boiler, s, 
alnnsiudare;alunkittel;~-earth/)C, s. alun- 
jord, vittradalunskiffer. <v/-h0USe,.'!. alun- 
bvuk. ~-pif, 5. alunbrott. i^-SChiSt, ~- 

shale, ~slate, s. alunskiffer. ~-ore, ~- 

Stone, alunsten. ~-water, s. alunvatten; 
tckn. alnnbad. ~-well, s. alunhaltig kiilla. 
~-WOrk, s. on&ipl. alunbruk. ~ed, -d,pp. n. 
blnndadgforsatt, betad med alun. ~en, lat. 
a,lii'men,s. kem. alun. ~ina, ^lu'mini'i,~ine, 
al'iimSn, al'&mln, s. kcm. ren lerjord. ~ing, 
-ing, prt,; s. alunbetning; alunbetii, 
alunlag. ivinic, -in'ik, a. kom. alun-, alu- 
minium-, i^inite, ali'mlnit, s. min. alumi- 
nit. ivinOUS, alii'minfts, re. alunhaltig, 
.alun-, lerjords-. 'x.inum, alii'minim, ~ 
inium, alAmiu'iftm, s. min. aluminium, ler- 
jordsmetall. ~ish, -isj, u. alunartad. 

alumnus, lat., al&m'n&s, s. (pi. -ni, -nl) 
alumn, liirjunge. 

aiunite, ar&nlt, s. so alum-stone. 

alure)|C, al'ir, «. byg. g&ng; galleri, tiickt 
g&ng; trottoar. 

alutaCeOUS, aluta'sjSs, n. laderbrun; aluta- 
tion, -sj&n, j. hvitgarfning. 

alva marina, al'va m.arl'na, s. band, torkad 
hafsting, kroUspint. 

alveary, al'vAarf, s. bikupa; gropen i det 
yttre orat; alveated, -ated, a. formad 
som en bikupa. 

alveolar, al'vA6l&r, alvA'Alir, ~y, -!, n. hii- 
rande till tandhilan. alveolate, -lit, a. 
pipig som en honungskakai 



i: fatu, k: f.ar, A: f:Ul, i.: f;U, i\: fast, 6'. mote, ^: iiiut, h: her, 1: lino, i: Jin, i; lir, 



alveole 



^ Mindre Ijrukligt. 31 f roi-lldmiit. 



ftmbitua 



alveole, AVvkii, alveolus, lat., aiv4'6ii\s, (pi. 

-li, -ll) 5. haiighet; blcell; tandh&la. 
alveus, lai., al've&s, s. anat. kanal, ror; flod- 

biidd. 
alvlne, al'vin, S,rvm, n. horande till undei- 

'lifvet oi. buken. 

alway )|c, ?««., i'lwA, always, -z, ad. aiitia, 

stiidse, bestiindigt. 

am, ^^rn, 1 ]je.rs. .^fj. m-es. ind. nf ie, (jag) ar. 

amablllty, amabii'm, sc amiability. 

amadou, »., am'^d&, s. fnoske. 

amain, amkn, ad. med all ki'aft; sja. p3, en 
gang, raskt; let ffo ~/ loss! lower <^/ 
fira! sd'iie ~ ' l&t lopa! 

amalgam, dmi\l'gilm, s. amalgam, kvick- 
silf verlegeving ; blandning af olikartade 
best&ndsdelar. ~a, -a, «. sc rarog. >N.ate, 
-at, fa. blanda metaller med kTick- 
silfrer; blanda; tin. blanda sig. '>'atlon, 
-a'sjiin, «. blandning; amalgamering; 
barg. utdragande af guld eller silfver ur 
malmen medelst kvicksilfver. 

amandine, u. am'andin, s. mandelpasta, jrr 
cold-cream. 

amanuensis, lat. amaniiln'sis, s. {pi. -ses, 

-siz) amanuens, handsekreteraie, ko- 

pist. 
amaranth, am'aiinth, arv. ~US, -'us, s. i>ot. 

amnrant; jjoet. ett blomster som aldrig 

vissnar; en art rod fiirg. ~-W00d, s. pa- 

lissander, rosentrii. '>'ine, -'in, a. af ama- 

rant; amarant-; purpurrod; poet, ofori'iss- 

nelig. 
amass, ama's, va. samla, liigga i hog; 

s. % hop, massa. ~ment, -ment, s. 

liog, hop. 
amate t, amA't, va. fiirskriicka; gorahiipen, 

foisagd. 
amateur, n-. am'Ater, am'atur, amato'r, .«. 

amatol';, konstiilakare; dilettant. fN/tsh, 

-tu'i-lsj, u. dilettantisk. <x/Ship, -tii'rsjip, 

«. dilettantism. 
amative, am'atlv, a. 6m, kiir; karleks-. ~ 

tieSS, -n^s, s. frcn. konsdrift. 

amatorlal, imati'riAl, amatorian, -li'm, 

amat0ri0US)|;, -i-Sfts, a. aiskogs-, karleks-, 
horande till kiirlek, erotisk; kiir, om. 
amatory, im'at&ri, a. so reicg. 1 ~ potion, 
kiirleksdryck. 

amaurosis, gr., lat., amari'sls, s. med. svarta 
starren. 

amaze, ima'z, I'n.forvina, ofverraska, gora 
hiipen, bestort, forskriicka; s. pool, be- 
Ptortning, hiipnad, forv&ning. ~(/ at [by, 
with), bestort, forv&nad ofver. ~dly %, 
-edli, ad. hiipet, med hiipnad. 'vful, -Jul, 
«. full af bestortning; hiipnadsvackande. 
~ment, -mint, «. bestortning, hapnad, 
forvilning [at). 



amazing, ami'zing,;)?-*., a. forvanande, hiip- 
nadsviickande; «. forv&ning. ~ly, -ll, 
ad. p4 ett forvSnande siitt, hiipnadsvac- 
kande. 

amazon, Im'azftn, s. am.azon, skoldmojkar- 
lavulen kvinna; (A) Amazonfloden. -^ian, 
-zi'niin, a. amazon- ; manhaftig om 
kvinnor; (A) horande till Amazonfloden; 
r^stone, en gron fiiltspat. 

ambages, lat. amb^'dj^z, s. pi. omsvep ; nn- 

d.anflykter; ambagious :^, -dj&B, amba- 
ginous>|(,-bidi'inas, ambagitory)|c, -b4dj'- 

St&rf, a. Tidlyftig, m&ngordig, kringgS.- 
ende. 
ambassador, imbas'^d&r, s. sandebud, am- 
bassador, gesandt. ^lal, -dA'rSil, n. 
ambassadors-; ambassad-. ambassa- 
dress, -dres,«. ambassadris:kTinligt siin- 
debud el. en ambassadors fru, 

ambassage>|c, am'b4s4dj, ambassyf, am'- 

basi, sc embassy. 

amber, Am'b&r, s. bamsten; biirnstensf iirg ; 
ambra ;)C; a. af biirnsten; ambrafiirgad 
(gul); va. parfymera med ambra; yellow 
~ biirnsten ; the (A) ~ Stream, Am. Ohioflo- 
den. 'v.-beads, s.pl. barnstenskoraller. ~ 
-drink, s. dryck af ambrafiirg. 'v.-grease, 
rv-gris, -grAs, s. osterltindsk (grsljambra. 
~-oil, s. barnstensolja. '^-pine, ~-tree, .«. 
bot. ambrabusken (Anthospermnm). ~- 
Seed, «c musk-seed. 'v-WOOd, s. ambradof- 
tande tiii. 'v-yellow, s. en art ambrafiir- 
gad ockra. 

ambidexter, Imbideks't&r, «. ». «. skioklig 
att nytja b&da handerna; (en) som biir 
kappan p5, biigge axUarna; (juryman) som 
tar mntoraf bagge partem a. ~ity, -ter'iti, 
s. fbrm&ga att nytja bada hiinderna lika; 
bedriiglighet, besticklighet. 

ambidextrous, ilmb!diks'tr&s, a. » ambi- 
dexter. -x^neSS, -nis, so ambidexterity. 

ambient, ^m'bient, a. omgifvande som luften. 

ambigu, n-. Am'bSgi, «. maltid hvarvid alia 
riitterna iiro p3. en gSng framsatta; rbra, 
mischmasch. ~ity, -'5ti, ». tvetydighet; 
otydlighet. ~auS, - -'-its, u. tvetydlg, 
oviss; otydlig. ~OUSly, --'-&al!, ad. 
'vOUSneSS, - -'-isnis, s. tvetydighet. 

ambilogy;|c, ambir6djl, ambiloquy;|c, -Akw!, 

s. tvetydigt, dnnkelt t.al; ambiloquOUS)|C, 

-Akw&s, a. tvetydig, dunkel i nttrycken. 
ambit %, im'bit, «. omkrets, omfdng. ~ion, 
~Vjis'j&n, s. iirelj'stnad, iiregirighet;liflig 
cinskan; Am. F hat, groU (against, till); 
va. % ifrigt eftertrakta. -xiionleSS, -bisj'- 
finles, a. utaniiregirighet. ~i0US, -bisj'iis, 
a. iivelysten ; ifrigt traktande (of, ef ter, 
to, att). fviously, -bisj'aslS, ad. ~ude %, 
-ilid, a. se ambit, ~US, lat., ~&s, a. o:nkretp; 



do, u: uor, &; not, i!l: tube, &: tub, &; bull, tb: thlii^', db: tliifi, w; will, z: bus. 



ambitus 



F talsprSk, S9 P Ltgl sprlk. 



amidshipf 



yttevkant, kontur; oppen plats kiing en 

byggning. 
amble, am'bl, vn. gS, i passg5,ng; hoppa 

fram, g& liitt ci. tiUgjordt, trippa; s. pass- 

gSng. ~r, -4r, B. pa8sg8,ngare. 
ambling, ^m'bling, prt. nr rorcg. v.; s. pass- 

g&ng (afr. ~^ace). ~ly, -li, ad. i passg&ng, 

ti'ippande. 
amblotic, amblA'tik, u. fosterfiirdrifvande; 

s.' fosterfordrifningsmedel. 
amblygon, ^m'blig4n, s. trubbvinkUg ti-ian- 

gel. ~al, 4mblig'4nal, a. trubbvinkUg. 
amblyopy, d.in'bli6pi, a. ma. skumogdhet, 

bbvjan till svarta starren. 
ambo, gr. am'b6, ~n, -n, s. laktare, pre- 

dikstol, kateder I aldre kyrkor. 

ambodfiXter, 4mb6deks't&r, s<s ambidexter. 

ambreada, ^mbrM'da, s. oakta barnstens- 
korall (gul glasparla), 

ambrelne, am'brMn, s. fettart i 03terlandsk 
ambia; ambreic, ambrA'ik, a. kem. am- 
brein-. 

ambrosia, ambri'zjia, -zj^, s. ambrosia, 
gudaspis; bot. molla (Chenopodium). ~l, 
-il,o. ambrosisk; riilluktande ; lacker. ~- 
n, -an, (1.) aoforeg.;!;; (2.) (A) a. ambrosi- 
ansk, tillhiirande ci. harledande sig fr3,n 
S:t Ambrosius {St. Ambrose). 

ambry, am'brJ, s. (l.) nisoh, sk§,p el. a. for- 
varingsrum i kyrkor; skank; skafieri; 
(2. jfr almonry) stiille dar allmosor ut- 
delas; en almoner's bostalle, 

an4bs-ace, amz'As, (- -'), «. assen par, assor 
all; 

ambulance, 4m'bi!il^ns, s. mii. ambulans; 
arabulansvagn (nrv. ~ cart, ~ waggon). 

ambulant, Am'bAlant, a. kringvandrande. 
ambulate %, -Ut, vn. vandra af och an; 
ambulation, -la'sj&n, s. kringvandrlng; 
ambulative, -lAtiv, a. vandrande, flyttan- 
de sig. 

ambulator, Jm'bAlatftr, s. kringvandrare ; 
looi. en art tropwk kackerlacka, >det 
vandrande bladet> (Phyllium); ett in- 
strnment till att mata afst&nd, ae per- 
ambulator. ~y, -S, u, gSende, rorlig, 
flyttbar, ambulatorisk; flyktig, >i fiirbi- 
f arteni ; jur. f oranderllg ; zooi. f ormad till 
gdende ; s. bjg. galleri, pelarg&ng, arkad ; 
koromgS,ng; promenadplats. 

ambuscade, amb&skii'd, s. bakh^U; va. o 
vn. se foij. 

ambush, ^m'bSsj, s. bakhS.ll, forsS,t; va. 
liigga i f ors?.t (: to lay in ~) ; fr&n ett 
bakh&U lura p5,, bfverfalla; vn, ligga i 
bakhdll (; to lie in ~), lura {forf p3,)j fN/ed, 
-t, a. pS, lur, i bakhdll, 

ameer, i'mir, sc emir. 

amel f, 4m'el, se enamel. 



amel-COrn, 4m'elk6rn, s. sad hvaraf gjorde 
etarkelse, spelt (Tritioum spelta). 

ameliorable, 4mA'li4ribl, a. forbatterlig 
ameliorate, -rAt, va. fiirbattra; vn. blifv 
battre; amelioration, -rA'sjftn, e. forbatt 
ring. 

amen, kmln', (3,men' I itng) interj. amen. 

amenability, am^n^biritii, s. ansvarighet. 

amenable, imA'nabl, ». ansvarig {to, infor 
for, for); fogande sig {to, efter); eftei 
gif vande {to, for) ; eftergitven, latt ledd 
~ to reason, mottaglig for skal. 'N^neS! 

-n^s, s. se rarcg. n. amenably, ~i, ad. 

amend, ^m4nd', va. battra, f orbattra, npp 
hjalpa, riitta; vn. battra sig, fiirbattras 
■^able, -ibl, a. f brbatterlig ; straSbai 
'^atory, -itiri, a. forbattrande; straff- 
~e, <r., am3,'ngd, s. boter, skadeersattning 
~ honorable, jur. offientlig atbiin. ~ei 
-ftr, s. forbattrare. '^^ment, -ment, i 
fijrbattring; foreslagen andring i ett lag 
fbrslag; jar. rattelse af ett 1 en proces 

begdnget fel, 'X/S, -Z, S. pi. (ofta bnikac 

Bom sj.) vederlag, skadest&nd, godtgorels 
{for, f 5r) ; npprattelse ; to make ~ foi 
gifva npprattelse for; godtgora, ersatt 

fOrliut, skada. i 

amenity, ilmin'iti, n. behagligliet (la. om ei 

lands beiagenUct, klimat, o. d.), behag, Ijufhel 

ament, am'ent, el. lat. -^um, -'&m, {pi. i^i 
-a), s. boi. hange. 'N/aCeOUS, -A'sjis, a 
forsedd med hange; lik ett hiinge. 

amerce, 4m4'rs, va. pliktfiilla {in the sur, 
of); straSa. liable, -sibl, a. forfallen til 
boter. ix^ment, -m^nt, s. plikt, bote 

hvllkaa bolopp ej &r geaom lag bcstlmdt. 

American, am^r'ik^n, a. amerikansk; d 
amerikan(are); ~ cloth, guttaperkatyg 
'N.ism, -km, s. amerikanism, amerikansi 
spr&kegenhet. fvize, -iz, va. amerikani 
sera, gora amerikansk. 

amethyst, 4m' ithist, s. ametist, violbU barg 
kristall; ber. purpnrfarg. fvine, -'in, a. a 
ametist; ametistfargad. 

amiability, imUbil'it!, s. alskvardhet. 

amiable, d'miS,bl, a. yanlig; alskvard (to 
mot). (XineSS, -nSs, s. alskvardhet. ami 

ably, -}, ad. 
amianth, 4m'!anth, ei. <x.us, -'i\s, s. mii 

amiant, en art asbest (urv. earth-flax] 
~Oid, -'ojd, a. lik amiant; s. min. oliv 
gron asbest. 
amicable, ^m'lkabl, a. vanlig, vanskaplij 

~ness, -nia, o. vaniighct; amicabi] 

-\, ad. 
amice, 4m'ls, amict, im'ikt, s. mantel:|! 

massklade for katolska prester. 
amid>{(,el. poet., 4mid', vanl. ~St, km\iit',pri 

midt i; ibland. ^vShipS, ad. midskepp: 



k: fulc, i: far, I: fall, A: fal, i: fast, h: moto, h: met, h: her, i; fluo, 1; fin, i: fir. 



amide 



!)( Mlndro brukllgt. 33 f FOflMraill. 



amplification 



amide, am'id, s. mm. stixikelse. amidins, 

-in, 5. kom. amidin, atarkelseamne. 

amiss, 4mls', ad, o. ap. oratt, ilia, f orf elad ; 
olamplig(t), ilia till pass, ej p& sin plats, 
>itr vagem, p& tok'; s.^ olycka; fel; to 
come, go, Aa^jpen ~,jft-d. o.; to do~,handla 
ilia, oriitt ; to take ~, taga ilia upp ; she 
an't ~ F, ihon ar inte iUa>; nothing 
comes ~ to him, allting passar honom, 
han h&ller till godo med alt. 

amity, am'iti, i. vanskap, vanskapligt for- 
hdliande; endiiigt. 

amman(t), dm'iin(t), s. det t^siia Amtmann. 

ammid, b» amide. 

ammite, dm'it, o. min. oolit, romsten. 

ammo-, 4m'A-, s. isms. sand. 'XiCliryse, -ki-ls, 

s. mis. gnldaand (kattguld). ~dyte, -dit, 
a. bot. Taxt som trifvea i sand; zooi. Be 
sand-eel. 

ammonia, imi'nia, s. kcm. ammoniak. <v<- 
powder, «. ammoniakkrut. r^C, -4k, s. iu. 
gum ~, ammoniakgummi, ett slags pei- 
siskt gummihaiz ; a. ■» nij. ; sal (lat. s4l) 
>v., salmiak. 'v<cal, -ni'ak^l, a. ammo- 
. niakalisk, ammoniak-. ~Cum, -ni'4k&m, 
s. Be atUTnomac. 

ammonite, am'inlt, s. pai. ammonshom (en 

fosall Boacka). 

ammonium, ami'nifim, s. kem. ammoniam. 

ammOny, 4m'(!)n!, se ammonia. 

ammunition, iminisj'in, ». krigsforr&d i.. 
ekjutfornodenheter: kuior, krut, o. d., am- 
munition. ~-bOOtS, s. pi. kommisstoflar. 
'V'-bread, s. kommissbrod. o.'Shoes, «. j)2. 
kommisskor. 

amnesia, 4mni'sia, s. med. foilust af minnet. 

amnesty, im'nestl, s. alhnan tillgift, am- 
nesti; va, ben&da, gifva amnesti 4t. 

amnion, gr. 4m'ni&n, amnios, -6s, s. snai. 
vattenhinnan omkring fostret i moder- 
lifvet; bot. gi-oddsack. amniotic, -At'ik, 
a. borande till amnion. 

amomum, 4mA'm&m, t. kaTdemnmma, 

among, am&ng', <x.St, -st, /irp. ibland; ~ 
themselves, m.nsem.A\a,n; from ~, ntur; 
to get <v, komma in ibland; komma i lag 
med. 

amorett, ^m'Ar^t, amorettef, -rit', «. ai- 

bkare, en f oriilskad; karleksknut ; karleks- 

visa; flyktig kiirleksbandel. 
amorous, im'6r&s, a. alskande; karlig; kiir 

{nf, on, i); kiirleks-. ~ly, -l!, ad. ~neSS, 

-n^s, s. karlighet. 
amorphism, am^'iflzm, s. amorft tlllstdnd, 

jrr Bij. amorphous, -f is, a. min. amorf, ej 

kristallisk, oregelbunden. 
amort, ami'rt, o. (c8. liksomd6d)nedsIagen, 

sorgsen, modfald. ~isation, '>.'ization, 

■izA'sjin, a. jords ofverg&ende till en 



inrattning ci. stiftelse, som anses ej 
kunna upphora; kapiuu amortering. ~- 
ize, -iz ci. -Iz, va. 6fverl3,ta jord S,t en 
korporation ; amortera. -^izement, -iz- 
ment, ae 'isation. 

amotion, imA'BjSn, ». ;|C ei. jur. afliigsnande, 
afsiittning jrr amove. 

amount, imau'nt, vn. stiga, uppgS, belopa 
sig {to, till); va. ;|C6ka; ji. (slat)summa, 
belopp; mangd, massa; hufvndinneb&ll; 
to the ~ of .. ., till ett belopp af . . . 

amour, rr. 4mi'r, s. karlekshandel. 

amove, im&'r, va. Jur. aflagsna, afsatta; be- 
veka %. 

ampersand, Am'p&rsJnd, (rorvr. af and per 
se lat. and) s. tecknet Sz. 

amphi-, 4m'f!-, gr. I sms. pS. tvS. sidor, tve- ; 
omkring. 'x/bia, -f!b*ia, s. pi. rooi. :im- 
libier. >v/bial, -flb'!il, a. ae nij. 'vblan, 
-fib'i^ln, a. amfibie-; s. amfibie. /vbiOUS, 
-fib'iis, a. amiibisk. n.-bioUSneSS, -fib'-, 
a. amfibisk natur. /N^bole, -b6l, a. min. 
.nmfibol (hornblende etc.). 'x/bolic, -b6l'- 
!k, a. liknande hornblende, '^bolite, 
-fibMiit, Be trap min. '>..bological, -b6l- 

Adj'ikil, >v,bolouS, -flb'Alis, a. tvety- 
dig, dunkel; dubbeltydig. ».<boly i)C, 
-fib'il5, s. tvetydigt tal. ~brach, -br4k, 
'^.'brachyS, -fib'r&is, s. metr. amphibra- 
chys (- ). '>.-macer, -tim'isftr, ». metr. 

amphimaker ( ). <x/pod, -p4d, s. sg., 

'>.'POda, -fip'AdI, s. pi. looi. marldjnr (en 

oi'dning af BkalkrUftorna). 'NiSbSBna, -sbA'nl, «. 

rooi. ett slags odla, svansliufviid (Amphis- 
baena). vv/SCianS, -fJsj'Unz, ~SCii, -fisj'll, 
s. pi. inv&nare mellan tropikerna. ~thea- 

tre, -thA'itar, s. amfiteater. ~theatral, 

-thi'itril, ~theatric(al), -thAat'rik(al), 
a. amfiteatralisk. ^theatrically, -thAit'- 
rikili, ad. 

amphora, lat. im'f Arl, s. (pi. amphorae, -rA) 

lat. antikY. amfor, karl med tvS, oron ooh 
smal hals; romerakt vSitvanimSitt. ~l, 
-r>4l, a. horande till ci. lik en amfor. 

ample, 4m'pl, a. vid, bred, ry mlig, utstriickt, 
vidstraokt; ymnig, myoken, rik, riklig; 
frikostig; vidlyftig. '^ness, -nis, s. vidd, 
ry mlighet, ymnighet, f uUhet ; prakt ; fri- 
kostighet. 

ampleclant, iLmplAk'tant, a. bot. omfattande, 

amplexicaul, amplAks'ikdl, a. bet. stjiilkom- 
fattande. 

ampliate, Am'pli^t, va. ntvidga, forstora, 
utliigga. ampliation, -i'sjin, «. utvidg- 
ning ^ jfr f»ij. s. ; rom.'-jur. uppskjutanda 
med dom. ampllative, -ir, u. ntvidgande; 
syntetisk. 

amplification, ^mplfflkji'sjin, ;>. ntvidgntng; 
forstoring; utforlig ci. ofverdrifven skil- 



A: note. A: do, A; nor, A: not, A; tube, A: tub, ii; bull, Ih : tiling, cTli; tUla, w: will, z: has. 
3 — 192303 Enge.laksvensk ordbok. 



attplification 



F Talsprflk. 34 P Lftqt Hprlk. 



analogy 



diing; Tidlyf tighet ; amplifjcativej i,m'- 

plif?kAtiT, amplificatory, am'plifikitiri, 

a. fHrstorande, ofTerdrifvande. 
amplifier, am'pliflur, s. en 8om forstorar, 

ofverdrifver; loftalare. amplify, -fi, va. 

(imp. o, pp. -fled, -fid), forstora, utvidga; 

vidlyftigt framstalla; vn. ntvidga sig; 

ntbreda sig, tala vidlyftigt (on, cifver). 
amplitude, ^m'plitAd, s. i.. yctensn. vidd, stor- 

het, omf^ng, bredd; glanB, vardighet; 

fuUhet, ofverflod; skottvidd; ariiu. kast- 

vidd (~ of range) ; aatr. amplltud. 
amply, im'pli, ad, riiligt jfr ample. 
ampulla, lut. ^mp&l'a, s.iat. antikv. smalhalsad, 

bukig flaska; kyrk. altarkarl rer vinet, den 

holiBi oljan o. d.; anal. bol. flaskformig cl. bl§,S- 

artad bildning. 'vCeOUS, -a'sjftB, a. flask- 
formig, bl&sartad. 

amputate, Am'pitat, va. ampntera, afskiira; 
trtiig. kviata, beskara. amputation, -ta'- 
sj&n, d. kir. acrfputation. 

amuck, maiayska 4m&k', s. moi'd ; to run ~, 
rasa vildt, rS,ka i barsarkaraseri. 

amulet, Jm'iilet, s. amulett. ~ic, -'5k, a. 

amuse, i,mi.'z, va. roa, underhdlla; nppp- 
liS,lla (with fair (idle) promises)^ giicka ; 
~ one's self, roa sig {at, i.t; in mea 
prt., loitk, ined)j ~rf at, som bar roligt 
at ngt; ~cZ with (by), road af. 'v^ment, 
-meiit, s. noje, tidsfordrif, forlustelse. 
■^r ))C, -ur, s. en som roar. amUSing, 
Ang,prt. a. roande, underbdUande, volig. 

amusingly, -ingii, ad. amusive:j<, -iv, a. 

so reroc. a. amuSively>|C, -ivli, ad. 
amygdalate, amig'dMt.a.gjord af mandel; 
s. mandelemulsion, mandelmjolk; amyg- 

dalic, -d4l'ik, a. mandel-. amygdallne, 

-lin, a. mandel-; mandelartad; s. kem, 

amygdalin. 
amylaceous, 4m!la'sj&3, a. starkelsebaltig; 

lik starkelse. 
amyle, im'il, s. kcm. amyl. amylic, -'ik, u. 

amy!-, amyline, -in, s. kem. den oloaliga 

delen i starkelse. 
an, ^n, 1. art. se a, 1.; 2. ifC l:onJ. om (arven ~ 

(/); 3. ^prp. (i si. f. on) jfr a, 2. 
ana, gr. ^'na, an'a, ad. pi recepier af hvnrje 

slag (likamycket); a. o.s.pl. hvarjehanda. 
anabaptism, an^b^p'tizm, s. Tederddpames 

lara. 
anabaptist, anab3,p't!st, s. vederdopare. ~- 

iC, -'ik, r>'ical, -'ikil, a. anabaptistisk. 
anacamptic, in4kim(p)'tik, «. ^tevkastande; 

aterkastad, reflekterad. /v-aiiy, -ail, ad. 

genom reflektion. ~S, -s, s. pZ. (ei. sg.) 

lilran om Ijudeta (cl. Ijuseta ;)C, jft catop- 
trics) literkastande. 
anacathartic, anikithJr'tik, a. mod. (ren- 

sande uppit) befordrande uppkastning 



el. slemnpphoslning; a. kriikmedel, slem- 
afforande medel. 

anachoret :^, in4k'&ret, anachorite ;)c, -rit, 

sc anchoret. 

anachronism, Anak'rJnSzm, «. fel mot tids- 
foljden, anaki'onism. anachranlstic(al), 
-ni8*tik(ill), u. anakronistisk. 

anaclaStlC, anaklaa'tik, a. (lins)8traibry- 
tande. ~S, -s, s. pi. so dioptrics. 

anaconda, an^kiu'da, s. zooi. afgudaorm, 
jiitteorm (Eunectes murinus). 

Anacreontic, anakrAAn'tik, a. anakreontisk; 
s. anakreontisk s&ng. 

anadem, an'adem, irr. 'v.e, -d^m, s. poet, 
kvans cl. band (kring hnfvadet). 

anadrOmOUS, anad'r6m&s, a. som regel- 
bundet gir frin hafvet npp i.flodema 
(ask). 

ansemla, an4'mia, s. mod. blodbrist, anemi. 
anaemic, an^'mik, a. blodfattig, anemisk. 

ansesthetic, anesthet'ik, a. mod. verkande 
ci. borande tillkansloloshet (: ansestliesis, 
-tbe'sis); s. s&dant medel (i. ex. kiorororm). 

anaglyph, in'aglif, s. halfuppliojdt orna- 
ment; drifvet arbete. ^iC, -'&, ~lcal, 
-'ikil, anaglyptiC, -glip'tik, a. i lag re- 
lief. 

anagoge, (ci. -gy :jc), 4n'agAdie(-i), ». svar- 

meri, extas; mystisk bibeltolkning; mod. 

uppkastning af blod. 
anagogical, an^gAdj'ikal, a. mystisk, for- 

sjittande i svarmeri. ~ly, -li, ad. anagO- 

gics, -iks, 5. pi. mysfciska tolkningar. 
anagram, an'agram,s.bokstafsomflyttningj 

va. so fsij. va. '>.<matiC, -mat'!k, 'v/matlcal, 

-mat'ikal, a. anagvammatisk. '^matl* 

cally, -mat'ik4ll, ad. /v-matlze, -'atiz, va. 

0. vn. gora anagram (ofver). 
anal, i'nal, a. anal, borande till anns, anal-. 
analecta, analek'ta, analects, an'alekts I. 

pi. kvarlefvor>|C; valda stycken ur for- 

fattares arbeten. 
analepsiS, analep'sis.s.med. krafternaa 3.ter- 

vinnande. analepsy, an'alepsi, s. mod. en 

art fallandesot. analeptic, -iJp'tik, a. ». 

s.starkande (medel). 
analogical, an^lidj'ik^l, a. analog, likar- 

tad, likformig. ~ly, -li, ad. 'x/nOSS, 

-lies, s. analog beskaffenhet. 
analogism, in4r6djizm, s. bi. analogi.sint; 

undersokning enligt analogi. analogize, 

-djiz, va. gora analogislut; forklara enl. 

analogi. analogon, -gin, s. ae analogue. 
analogous, anal'Agus, a. analog (to, med). 

~ly, -li, ad. analogue, an'aiAg, s. ngt 

snarlikt, analogt. analogy, anaridji, s. 
analogi, en viss likbet, motsvarigbet i 
vissa forh&Uanden, likstilllighet (with, 
med); geom. proportion. 



A: falo, h: f.li-, i: fall, i: fat, i: fast, 4: mote, 4; mot, 4: Ucr, 1. Ihii! i: lin, i 



analysis 



;)C MIndro brukllEt. 5h t FOrairlraat. 



andante 



analysis, anai'Ssis, {pi -lyses, -hii), s. upp- 

losning, analys, undersokning. analyst, 

an'aliBt, s. nmt. analytiker. 
analytic, in^lit'Sk, ~al, 41, a. analytisk. 

"^S, -s, s.pl. analytisk metod; mat. analys. 
analyzable (oi. -yS-), LuiA'zabl, a. som knn 

analyseias. analyzatlon (oi. -ys-),-zA'siftn, 

s. analysering. 
analyze (ei. -yS-), ^n'allz, ra. analysera. 

~r, -ur, o. den, det som analyserar; opt. 

analysator. i 

anamnestic, 4n4mnls'tik, ». o. s. minnes- 

sciirkande (medel). 
anamorphosis, anami'rfAsis, s. teckning 

med forvridna linier, som sedd fr&n ett 

visst h&ll ei. 1 en spegel syues riktig; 

bot. Eooi. successiv omgestaltningj sjuklig 

utveokling. 
ananas, anA'nas, n. bot. ananas (vani. pine- 

apple). 
anapSSt, anapSBSt, an'apest, s. metr. annplist 

(- - — ). ~iC, -'ik, a. arv. 'V'ical, -'ikal, ana- 

pilstisk; 5. anapastisk vers el. anapastiskt 

veram&tt. 
anarch, ^n'irk, s. pout, orostiftare, nppvig- 

Inre. fN,ic, -'ik, ~lcal, -'ikal, a. anar- 

kisk, laglos. ^x/ism, -izm, ». anarki. ix^ist, 

-1st, s. anarkist. ~y, -i, s. anarkl. 
anasarca, 4nasa'rka, s. iricd. bndvattusot. 

anasarCOUS, -kus, a. vattnslktig. 
anastatic, ana$tat'!k, a, med nppliojda 11- 

niev; /v. printing^ zinkografi, 

anastomosis, gr., an^st6m6's!s, s. anat. bot. 

(blod)karls forening, anastomos. anasto- 
motic, -m6t'ik, u. tillhorande anastomos; 
s. mod. medel som bppnar tillstoppade 
blodkaiismynningar. 

anathema, sr., ilnitli'Ima, c. bannlysning, 
fiirbannelse; baunlyst person, 'v^tical, 
-mat'ikil, a. bannlyanings-. '^tically, 
-mat'ik4li, ad. ivitize, -mJtiz, va. bann- 
lysa, forbanna. i^tizer, -mitlzir, s. en 
som nttalar en bannlysning d. forban- 
nelse. 

anatomic, 4nitAm'ik, ~al, -il, a. anato- 
misk. anatomist, -'6m!st, s. anatom. ana- 
tOniize,-'6miz, va. anatomisera, dissekera. 
anatomy, -'Am?, «. anatomi; skelett, ben- 
rangel arv. F: ytterst mager manniska. 

anatron, An'sl,ti-6n, «. glasgalla (skum p3, 
smalt glas); salpeter som aftutcr »lg pi 

vUggar etc, 

ancestor, an'sest&r, a. stamfader; foregS,- 
ende besittare af arfgodsj/jZ. forfader. 

'v.ial, -tA'riai, a. le foij. ancestral, -trai, 

el. - -' -, a. arfd (iirftlig) f rdn fbrfaderna, 
fiiderneiirfd; ~ estate, stamgods. an- 
CestreSS;|(, -ties, ei. - -' -, s. st.immoder. 
ancestry, -ti-J, s. att, anor, bord. 



anchort, ^ng'kftr, l. ae anchnret. 

anchor, ^ng'kftr, 2. s. (skepps-)ankare arr. i 

byggnador och 1 ur samt blld. (bj*g, jfr vid. Cffg and 

anchor); va. forankra; blld. fiista {on, pS,, 
vid) J vn. g& till ankar ; the ~ comes home, 
skeppet drifver for ankar; to cast, drop, 
throw {the) ~, kasta ankar; to weigh {the) 
~, lyfta (latta) ankar; at ~, for ankar; 
io ride at ~, afv. to lie at {an) ~, ligga for 
ankar; to come to {an) ~, g& till ankar. 
~-eSCapement, s. ankarging (afEall) 1 «r. 
~-ground, s.ankargrund. 'vz-hold, s. ankar- 
tag. ~-ice, s. bottenis. oi-lining, s. ankar- 
dyna. ~-Smith, «. ankarsmed. r^-StOCk, s. 
tvaratooken p3, ett ankare. ~-watch, «. 
ankarur; sjo. ankarvakt. 'v.age, -Adj, s. 
ankring; ankargrund; ankaret med till- 
behor; hamnpenningar. ~ed, -d, a. ank- 
r.ad; i form af ett ankare; her. forsedd 
med nt&t bojda spetsar. '>.'ing, -ing, s. 
ankring ; ~ ground {hold, place), ankar- 
grund, ankarplats. 
anchoress, ^ng'kftrJs, s. kvinlig eremit. 

anchoret, ing'k&rSt. anchorite, -rit, s. ana- 

koret, eremit. ~ic, -'ik, 'x^ical, -'ikal, a. 
anakoretisk. 

anchoring, le under anchor, 1. 

anchovy, ^ntjA'vi, s. kooi., kokk. ansjovis. ~ 
-paste, «. ansjovissmor. ~-pear, s. en 
vestindisk frukt (Grias). ~-sauCe, s. an- 
6JovissS,s. 

anchylosed, ang'kilAst, pp. a. med. beluiftad 
medledstyfhet. anchylosis, gr.angkili'sis, 
.5. med. styfhet i ledema. 

ancient, A'nsjJnt, l. «. ;|; ae enseigne; 2. «. 
gammal; urgammal; forn, forntida; s. 

the t^S, de gamle (is. greker o. romare, i mots. 

till the moderns); de aldste. ~ly, -li, ad. 
fordom, i forna dagar. ~ness, -nis. s. 
hog &lder. ~ry, -ri, s. anor, hog bord; 
nrSldrighet. 
ancillary, Jn'silari, a. tjanande (som tjan- 
stekvinna) ; t] anat- ; tillhorande en t jiinst- 
flicka; underordnad. 

ancipital, ansip'itai, ancipitous, -it&s, u. bot. 

tveeggad era stam. 

ancle, ang'kl, ee ankle. 

ancon, lat. gr. An'kAn, s. anat. armb&ge ; bjg. 
horn; horusten. ~e, -kAn, s. bj-g. kon- 
sol, kragsten (jtr console, truss) ; utsprdng. 
~y, -i, s. bang, platt stfingjarn iinnu ej 
ntsmidt i andarna. 

and, and, konj. (] .) och; (2.) % (jfr an, 2.) om, iif- 
venom; ^ so forth, ^.j so on, och sS, vidare; 
~ the like, med mera; there are women 
~ women, det ar skilnad pS, kvinnor; ~ 
(jfr ofvan 2. )|C) please you, om det behagar 
er, med er till&telse, med fiirlof. 

andante, it. AndAn'tl, ad. <>. s. mus. andante. 



"; liulu, 0: do, hi uor, u: uut, i!i : tube, &: tub, u: bull, tb: tbins, db: tliia, w: 



andarao 



F TaUprlk. 3G P I.lgl iprlt. 



angry 



andarac, aa'dllrAk, s. «» real/jar. 

andiron, 4nd')irn, s. jarnstallning hvari 
andan af stekspettet hvilar; liten flytt- 
bar jambock att lagga branslet pS, i en 
oppen eldstad (arv. Jire'dog); pi. se jire- 
irons. 

Andrew's cross, 4n'dvos ki-As, s. Andreas- 
kors, snedt kors; byg. se cross-stay. 

andro-, gr. ^n'dri-, s. 1 jnis. man-, 'vgynal, 

-dridj'inal, ~gyn0US, -dr6di'ini3, a. tvi- 
konad, hevmafroditisk. ~gyne %, -drAd'- 
jini, rvgynUS, -drAdj'infts, s. hermafro- 
dit, ~id, -drojd, {pi. ~ides, -'Az) s. auto- 
mat 1 form af en mllnnlska. '^pStalOUS, -plt'i- 
lus, a. bot. dubbel geaotn fbrvandling af st&n- 

dareikroEbiad. ~SphinX, s.lejon med hufvud 
af en man. ~US, -dr&s, a. bot. ban-. 

anecdote, in'IkdAt, j. anekdot. anecdotic- 

(al), -dAt'ik(4l), a. horande till anekdot; 
anekdotartad. aneCdOtiSt, -!st, s. anekdot- 
bevattare. 
anelectrode. anelek'tvAd, le anode. 

anenio-, gr. an'ImA-, s. i sms. vind-. ~logy, 

-mAl'Adji, .1, laran om viudarna. ~meter, 

-mAm'etftr, s. vindmatare. ~ne, ~ny, 

inem'Ane, -ni, s. bot. sippa. ixiSCOpe, 

-em'AskAp, s. vindflojel, vindvisare. 
anend, aneud', ad. (jfr an, 3, sU.; ore end) tit. 

upp ooh nod, pS, anda om runabuit; till 

sist %. 
anent, inint', prp. Skoti. midtemot; angH- 

ende. 
aneroid, an'Arojd, an'irojd, a. aneroid-j s. 

aneroidbarometer. 
aneurism, an'Arkm, s. puls3,derbi'3.ck. i^al, 

-'iU, a. 
anew, anA', ad. k nyo, aterigen; p3. ett 

nytt satt. 

anfractuose, Jnfrak'tiAs, ei. -uous, -ifts, 

a. krokig is. bot. ; bugtig, slingvande. 
anfraCtUOSity, -Aa'iti, s. kroklgbet, bngt, 
slingving. 
angel, i'ndjll, s. angel; gammalt engelskt 
raynt (omkr. 10 sh.). ~-bed, s. oppen sang. 
~-fish, a. looi. en art baj (Squatina). ~- 
shot, s. lankknlor. ~-watert, s, ett slags 

luktvatten p& rosor, orange och m;rten med myak 

oob ambra. ~et, -6t, s. gammalt engelskt 
gnldmynt (omkr. 6 sh.). 'v>iG(al), indjll'ik- 
(al), a. anglalik. ivica, Jndjel'ika, s. bot. 
tjuton (Angelica), 'v.ically, ^ndjel'ikili, 
ad. /N^icalnSSS, indjirikilnis, s. anglalik- 
het, anglanatur. ^icize, andjel'islz, ~- 
ify, indjel'ifi, va. gora anglalik. ~olatry, 
-Al'atri, s. angladyrkan. ~oIogy, -ArAdji, 
«. laran om anglarna. ~0t, in'djilAt, s. an- 
gelique (ett eiags luia); gammalt engelskt 
guldmynt (omkr. 5 sh.); ett slags norman- 
disk est. ouUS, lat., 4n'djll&a, s. en katolak 



bon till den heliga jungfriin; klamtning 
som gifver teoken diivtill. 

anger, ang'gSr, «. vrede; smarta;|C; va. 
reta, forarga {into, till). ~ly, -li, •» are- 
fjrily. 

angina, Jndjl'na, s. mea. strypsjuka. 

angio-, 3,n'djiA-, s. l ams. anat., bot. karl ; t. ei. 
~logy, -Al'Adji, s. anat. laran om kar- 
len i manniskokroppen. ~SperniOUS, 
-spA'rmfts, a. bet. med frogomme. 

angle, ilng'gl, s. vinkel; tekn. kna;h6rn; 
(ntst§,ende) kantigbet sf». tud. ; vrS,; met- 
krok; metref, metdon; vn. meta (J'orjish); 
biid. >fiska>, strafva, fika, intrigera (for, 
efter, for att f3.); »a. JjClocka, >fiska»; 
at right ~ «, i rat vinkel. ~-bar, ~-ir0n, 
s. viiikeljarn, hornjarn. ~-bevel, s. tevn. 
smyg, rorligt vinkelmitt. 'x.-block, s. aJB. 
klyf block, o^-brace, a. vinkelband; vin- 
kelborr. ~-meter,s.geoi. instrument hvar- 
medskiktsstupningsvinkel mates. ~-rod, 
s. metspo. ~d, -d, a. i ama. -vinklig. ~r, 
-ftr, 5. metare; zooi. marulk (r^x/r-flSh, Lo- 
pbius pisoatorins). 

Anglic, ang'gllk, ~an,-Jn,a. engelsk; angli- 
k ansk; s. medlem af engelska statskyrkan. 
^anism, -4nizm, s. (fasthflllande af) en- 
gelska statskyrkans grundsatser; forkar- 
lek for England och dess forh&Uanden. 
'v.e, lat., -glisA,arf.p8, engelska; p& engelskt 
satt. ~ify /fC, -glis'ifij va. ge fx/tse. 'x.'lsm, 
-glisfzm, s. engelskt talesatt; engelsk 
spr3,kegenhet. ~ise, r^'xze, -glisiz, va. in- 
fora i engelska spraket; forengelska. 

angling, Ang'gling, /j^-i. atangle; s. metning. 
~-hook, S; metkrok. 'x<-line, s. metref. ~ 
-rod, s. metspo. 

Anglo-, ^ng'glA-, a. i sma. engelsk. ~-Anier- 
ican, s. en 1 Amerika fodd afkomling 
af engelsk slagt; a. anglo-amerikansk. ~ 
-Catholic, II. hogkyrklig, rltnalistisk; s. 
hogkyrklig person, ritualist, puseyit. ~- 
mania, -mi'nia, «. vurm for alt engelskt. 
'vmaniaC, -mA'niak, a. Turmande p& en- 
gelskt; s. en som vnrmar pS. alt engelskt. 
~-Nornian, a. anglonormandisk; s. anglo- 
normand; anglonormandiska dialekten. 
~-SaX0n, a. anglosaxisk; ». anglosaxi- 
ska (spr&ket); anglosaxer. 

anaOla, ilngA'l^, s. so angora. 

angor, lat. ang'gAr, s. med. smarta, la. lijart- 
angslan. 

Angora, ^ngA'rl, ». pi-, goog.i (a) gam ei. tyg 
af angoraull; nfv. deta. aom: 'Nz-goat, s. an- 
goraget. ~-rabbit, s. silkeshare. ~-W00l, 
5. angoraull. 

angrily, 3,ng'gr!li, ad. af reij. angry, ang'gri, 

a. ond, Tred, forbittrad, vredgad (at a 
thing; with a person); Strang, skarp >|C; 



il fate, i: f.ar, k: fall, h: fat, i: fast, A: nicto, i: 



^: bor, 1; fiuo 1: Du, i fir, 



angry 



!)C MlnilrB brukllst. 37 f FOrJUrsitl. 



annotation 



retad, liflig)|<; mod. inflammerad ; to grow 

«w, bli ond. 
anguilliform, Angwll'lfArm, «. aiformig. 
anguine, ^n'gwin, ^al, -'eal, u. oimlik, 

orm-, 
anguish, Jng'gwJsj, «. angalau ; va. %3.-a^a\a,. 
angular, ang'gilar, a. vinkel-j vinklig; 

kantig «v. biia. ~ity, -'iti, s. vinklighet, 

kantighet. ~ly, -li, ad. 'x^neSS, -n^s. s, 

ac fareg. 

angulate,^ng'giliUt, 'vd,-ed, angulous,-l&s, 
a. vinklig. angulation, -U'sj&n, anguio- 

Sily, -lAs'lti, 5. Be anfiularity. 
angUSt %, ang&st', n^ate, -kt, a. hoptiangd. 
~atiOn, -A'sjin, s. hoptvangning, in- 

skrankning. nwifoliate, -if 6'lik, ~ifolious, 

-ifA'll&s, o. bot. smalbladig. 
anhelation, anh^i'sj&D, s. flamtning; kort 
andedragt, andtappa. 

anhydrite, ^n'hidilt, 4iilii'dr!t, s. min. an- 

hydrit. anhydrOUS, -hl'di&s, a. kern, vat- 

tenfii. 
anight >|C, 4ni't, 'mS, -b, ad. nattetid, om 

natten. 
anil, 4n'il, s. bot. vestindisk indigo (In- 

digofera anil). 
anile, in'll, a. &lderdomssvag; karingaktig. 

anility, 4nil'itl, s. Skroplighet bos en gumma. 

aniline, In'llin, s. kem. auiUn. 

animadversion, 4n!m4dv4'rsj&n, n. fomim- 

melse)|C; anmarkning, klander; tillratta- 
visning. 

animadverslve, Jnimidvl'rslv, a. fornim- 
mande, f ornimmelse - ; 'N.ness, '^nle, 
s. iakttagelseform&ga; omdomeskraft. 

animadvert, anim^dv^'rt, oti. fomimma; rv 
on, upon, anmarka p&, gora anmarknin- 
gar ofver; kritisera. ~er, ~4r, ». an- 
markare, tadlare. 

animal, 4n'im4l, s. lefrande varelse; djur; 
dum, x% manniska; a. animalisk; ^ eco- 
nomy, lifsprocess; ~ Aea<, kroppsvarme ; 
'V kingdom, ~ system, d]vii:iiket; ^power, 
lokn. anvandning af hastkraft; ivi spirits, 
lifskraft, jfr nervous fluid ; lifsandar, lef- 
nadsfrlBkhet ; fysiskt mod. 'vCule, -'kiil, 
*. {pi. o^CuleS, -Z el. ~CUla, lat. -I) sool. 
infasionsdjor. 'vism, -Izm, s. djuriskhet, 
einlighet. ~ity, -'iti, «. animalisk natur 
el. tillvaro. n./izatlon, -izA'sj&n, s. forlii- 
Dande af animaliskhet; forvandling till 
animaliskt stoS. -vize, -iz, va. gifva ani- 
maliskt lif &t; forvandla till animaliskt 
stoff ; fornedra till djur. 

animate, 4n'im4t, a. lefvande ; va. gifva lif 
4t, besjala; npplifva (to, till). ~d, -i&, 
a. beg&fvad med lif, lefvande; lifaktig; 

lifvad {with, af). ~r, sf?. animator, -4r, 

: lifgifvare. animation, -mi'BJ&n, s. npp- 



lifvande; litlighet. animative, -iv, u,. 

lifgifvande. 
anime, sln'imi, ». gulbrunt harta af ett syd- 

amerikanskt trad (Hymenea courbaril). 
animose, in'imAs, — ', a. llflig, liaftig,het- 

sig. animosity, -mAs'iti, .. haftig ovilja, 

hat, vrede, forbittring {against, to, mot). 
anion, an't&n, s. gai7. elektronegativ kropp. 

anise, £n'iB,«.bot. anis. 'vz-seed, irv. aniseed, 

-Ad, aniafrd; ur. dou. som ~tte, ir. -et', 

s. anisett mar. 
anker, 4ng'kir, hou. ». ankare (: 10 gallons). 
ankle, ang'kl, s. fotled, fotknol. i^-bone, s. 

anat. Bpi'&ngbenet l vrlstcn. 'x/d, -d, a. I 
ama. egande fotknolar; well^, med goda 
(vaokra) fotleder. ~t, -It, s. ring om 
fotleden. 
annalist, in'alist, s. kronikeskrifvare, for- 
fattare af tidebockei. annalize, -liz, va. 
infora i ^rsbockerna. annals, ^n'alz, s. 
pi. tidebocker, kronika; annaler, 8,rs- 
berattelse. 

annats, iln'dts, annates, 4n'j.ts, s. pi, forsta 

&rets inkomst af en prestsyssla; skoti. etc 
balft nS,dS,r 3,t afliden preats arf vingar. 

annattO, hAi'6, ae annotta. 

anneal, ani'l, va. lekn. npphetta och l&ng- 
samt afkyla: aducera, ntglodga; in- 
branna farg {in, i, pS,); briinna jiai, ipgci 
o. d. 'N/Br, -hv, s. glasm&lare. 'v/ing, -infr. 
a. gla9mS,lning (inbranning af favgerj; 
upphettning och l&ngsam afkylning af 
gias, itM o. d., aducering, utglodgning; an- 
lopning af Btai; ~ colour, anlopningsfarg. 

annectant, 4nlk'tint, a. bifogande. 

annex, iniks', va. tillagga, bifoga {to, till); 
ftirknippa ito, med); annektera, infoi- 
lifva; vn. tillaggaa; >. tillagg; so »iii. ~e. 
'v^ation, -i'sjftn, ~ion>|(, in^k'sjin, ~ 
-ment;^, -mint, s. tillagg; bifogning; 
annekterlng; inforlifvande. -xB, aneks', 
s.brg. flygel, tillfogad byggning. 

annihilable, 4ni'hilibl, a. aom kan tillintet- 
goras. annihilate, -l^t, va. tillintetgora, 
foratora; upphafva. annihilation, -li'sj&n, 
». tillintetgorelae ; underg&ng; upphilf- 
Tande. annihilator, -Ut&r, s. is. i ama. den, 
det aom tillintetgor, forator; j?re >>/, es- 
tinktor; smoker, rokfortarare. 

anniversary, Jnivl'rsiri, u,. irligen iter- 
kommande; s. {pi. -ies, -iz) &rsdag; Sr- 
lig S,minnelaedag; ~ week. Am. de reli- 
giosa 5,rsm6tenas veoka (jfr i Srorigo). 

annomination, 4n6min^'ai&n, •. oidlek; al- 
literation. 

annotate, Ln'itLt, va. anteckna, anmarka; 
kommentera, forae med forklarande no- 
ter; vn. gora anteokningar. annotation, 
-tA'sj&n, s. anteokning, skrinug anmark- 



6: uutc, &:.do, S: nor, &: not, ili tube, &: tub, &; bull, tb: tbln^, dh: this, w: will, z: hv.^. 



annotation 



F Tlll«prlk. 38 P LSet iprlil. 



ning; kommentar; mod.' forsta symptom 
af eu intermittent feber. annotator, -&r, 
anmarkare, kommentator, utliiggare. 'Njy, 
-ni'tSt&ri, a. innehillande anteckningar, 
antecknings-. 
annotta, AnAt'a, annOttO, anit'A, ». orleana 

{rOdgul nirg af Bixa orellana tropiskt trttd). 

announce, Anau'ns, va. foikunna, tillkiinna- 
gifva ((0, for) ; kungora, anmiila; bebada, 
beteckna. ^x^nient, -mint, a. kungorelse, 
tillkiinnagifvandej anmalan, annons. 'vT, 
-&r, A*, forkunnare. 

annoy, inoj', va, besviira; forarga, fortreta, 
oroa, skada; pldga; s, )|C se <v-aKce; ~erf 
at, forargad ofver; n^ed with {by), be- 
svarad af. (N^ance, -ans, a. besvar, plaga, 
fortret; skada. ~er, -&r, s. en som be- 
STarar eio,, pl3,goande. ~ing, -ing, prt. 
a. plSgsam. forarglig. 

annual, in'Aal, a, Arlig, ars-j som varar 
ett i,r, hot. enirig; s. bot. enSrig vaxt; 
ilrsskifte; julkalender; F en som liar S,i's- 
biljett pfi. jarnvag; drsabonnement; ~ 
poetry, julkalenderpoesi; ~ rings, bot. 
arsringar; ~ set, drging. -^-ist, -ist, s. ut- 
gifvare af oi. forfattare for en julkalen- 
der. ~ly, -iS, ad. S.rligen. 

annuent, an'Aent, a. niokande, niolcnings- 
(muscles); bifiillande. 

annuitant, anu'itant, «. egare af en 3,rs- 
riinta. annuity, -hi, «. §,rsranta, drligt 
underh&U ; lif riinta. 

annul, anil', va. tilUntetgora, upphafva, 
afskaffaj dterkalla, kontramandera. 

annular, an'ilar, o. ringformig; ring-; 
forsedd med ringar ; i^ finger, ringfinger. 
~y, -if, a. ringformig. 

annulate, an'ilAt, ~tl, -ed, a. nntuFT. forsedd 
med ringar (med ringformiga balten); 
~ animals, ringmaslcar. annulation, -)a'- 
sjftn, s. boi. 7.001. ringformig bildning,balte. 

annulet, an'iilet, s. is. hor. liten ring; bj-g. 

smal platta, list p!l doriska koloonliurvud. 

annulment, an&l'm^nt, a. upphiifvande jfr 

annul. 
annulose, an'AlAs, so annulate. 
annumerate, aniVmurat, va. tillagga, med- 

rillcna, iipptaga med i rakningen {to, till, 

jiimte). annumeration, -a'sjun, s. tiliiigg- 

ning, uppta,i;ande (med) i antalet. 
annunciation, an&nsjla'siftn, s. f orkunnande. 

(A)~-day, s. Jungf ru Marie bebS,delsedag. 
annunciator, infin'sjUtir, s. forkunnare; 

mekanik som tillkiinnager att ngn sig- 

nalerar t. ex. i ett hotull, hvilkcn visar nummein 
pd den klockstrltng man riiigt pi. '^y, -1, «. for- 

kunnande. 
anode, an'Ad, s. jaiy. anod (stapelns posi- 
tiva pol). 



anodyne, iin'idln, a. mod. smartstillande, 
dofvandc (narkotisk); «■ smartstillande 
medel; ~ necA/ace, balsband af pionkar- 
nor doppade i slagvatten nyttjadt for barn 

som fl tundor. aHOdynOUS, -&S, a. so foieg. 

anoint, inoj'nt, va. smorja; helga, inviga 
{to, till); si. ge smorj St, kia. ~ed, -id, a. 
smord; si. inpiskad, arke-; the Lord's ~, 
Herrans smorda. ~ing, -ing, 'N.^ment, 
-ment, s. smorjelse; si. smorj, stryk. 

anomal ^, 3,n'4miil, s. gram, oregelbundet 
ord. ~ism, -'Alizm, s. oregelbunden- 

het. ~istic, -is'tik, mistical, -is'tikil, a. 

jfr faij.; asiron. anomalistisk {year, cio.). 
~OUS, -'ills, a. oregelbunden; olikfor- 
mig. ~y, -'all, s. afvikelae fr3,n regeln, 
anomali, undantag; oregelbundenhet; 
nius. temperatur. 
anon, an4n', ad. genast, strax; en annan 
gS,ng, &ter; ever and f^, tidt och ofta jfr 

under ever. 

anonyma, anAn'ima, s. «i. >gS,r-an-dam». 
anonymous, anin'imfis, a. anonym, namn- 

16s. ~ly, -li, ad. ~neSS, -nes, j. namn- 

loshet, anonymilet. 
anormal, anfi'rmal, so alnormal. 
anorthite, an&'rthlt, s. min. anortit (on art 

fiiltspat). 

anotlier, anfidh'lr, indef. pr. en annan, en 
olika {from, an, mot); annu en, en till, 
sen ny»; you are ^^ F, det kan ni vara 
sjiilf; not ~ tDord, ioke ett ord mer; one 
~, hvarandra; take ~ {cup, cigar), tag ea 
... till! 

anotta, ano(t)to, so annotta. 
ansated, an'situd, a. forsedd med liandtag 
(oron). 

anser, lai., 'in'sir, s. {pi. ~es, -Az) gS,s. ~- 

ated, -ited, a. bcr. BUgcs om kors med andar 
formade till djurhufvuden. ~ine, -in, 
a. borande till en gS-s; gS,s-; ~ shin, 
>honsskinn» (skroflighet i buden). 
answer, an's&r, (a'nsftr), vn. svara {to a 
person, to n question; for, i ngns stiille, 
t. ex. infor rMta); JriisonneraJ, opponera 
sig, gora inkast; ansvara {for, for); 
svara mot {to); vara tillracklig, anda- 
mdlsenlig; gora nytta, duga {as, s&som); 
hand, rendera, gifva vinst; va. svara {a 
person something)', besvara {a letter, a vi- 
sit eto.); motsvara; folja on beraiining; till- 
fredsstalla; svara for; hand, bonoreravuxei; 
racka till (duga) for; losa problem; s. 

SVar (1 allm. ugt som bosvarar ngt, jfr fblj.) \t0, 

pS,); svaromM (ore, angaende); inkast; 
helsning (till svar), motbesok ; losning af 
gfttor, uppgifter; ansvar {for); ~ the bell {the 
rfoor),passapdringklockan(d6rren)(:vara 
till reds att oppna for besokande); ~ 



i: fato, i: far, 4: lall, u: lut, a: tcM, i: 



met, hi lier, 1: lino, i: lin, i: tir, 



answer 



)fC Mlndro brukllgt, 89 f Ffir&ldradt. 



anthology 



a debt, betala en skuld; g& i borgen for 
en skuld; '^ all exspectations^ motsvara 
alt hvad man kunnat vanta; ~ the helm, 
«jB. ly da rodret ; i-^ to the name of , . ,, 
lyda namnet . . .; it ~s the purpose, det 
ar andam&lsenligt; it ~s no purpose, 
det tjanar till ingenting; to send an ~, 
skicka Bvar; for ~, till svar, som svar; 
in ~ to, till (som) svar pS,; to ~, mot- 
evai-ande, passande. 'V'able, -abl, a. som 
kan besvaras; ansvarig {to, infor; for, 
for), motsvarande .{to) ; passande, an- 
viindbar. 'vablenCSS, -iblnls, o. mojlig- 
het att besvaras; ansvarighet; motsva- 
righet; anvandbarbet. ^vabiy, -abli, ad. 
motsvarande, proportionsvis. ~er, -&r, 
*. en som svarar. ^ing, -ing, a. svarande, 
Bvars-; f^jlag, pendant, signal, bjo. svars- 
signal. (vleSS, -lis, a. svarslos. 

an'ttf 1> ^nt, fork, ur an it, om det. 

an't, 2. a*nt, P fl)rk. af am not, are not, ci. 
is not, 

ant, ant, s. myra. ~-bear, ». stor myrslok, 
jfr fsij. ~-eater, s. looi. myrslok (Myr- 
mecophaga). ~-egg, s. s. ic. myragg, myr- 
larv. ~-hill, ~-hillOCk, s. myrstack. ~ 
-juice, s. myriittika. ~-liOII, s. looi. myr- 
lejon (larr till Myrmeleon). 

ant-, ant- (jft- anti) part. 1 smi. mot; ~acicl, 
as'id, u, tjanlig mot syra; x. medel mot 
magsyra. 'v<agonism, -4g'An5zm, s. mot- 
Et§.nd; Btrid;motverkan. ~agoniSt,-ag'4- 
nist, s. motst&ndare, ngnsommotverkar; 
anal, muskel som verkar 1 motsatt rikt- 
ning mot en annan. 'x.agoniSticCal), 
-agAmst'ik(al), a. stridig, motverkande. 
'^agonize, -ig'6niz, va. o. vn. strida (mot 
nga), motstS,. i^algiC, -aldj'ik, u. smiirt- 
stillande; s. smartstillande medel. ~- 

aphrodisiac, -^fridiz'iak, ~aphroditic, 

-afrAdit'ik, a. mca. dampande konsdrif ten ; 
s. medel som dampai konsdriften. ix^arc- 
tic, -d'rkt!k, a. borande till sodra polen ; 
Bydlig; ~ circle, Bodra polkretsen. ~- 
asthmatic, -astbmilt'ik, a. tjanlig mot 
andtappa; e. medel mot andtappa. 
ante-, lat., an'tl, part, i smi. fore. ^aCt, s. 
foreg&ende handling. ~al,-il, o.framfor 
varande. iv/Cedent, -si'dent, a. foregi- 
ende (to, framfor); s. ngt foreg&ende; 
p-am. f6regS.ende ord (korrelat till ett re- 

lativ) ; f orsatS ttv. log. la. 1 ett entrmem ; mat. 

foregdende term i en analogi; pi. fore- 
gaenden, antecedentier. ~Cedently,-s4'- 
dlntli, ad. forut; ~ to, fore. ~ceSSOr, 
-s^s'ir, a. foreg&ngare. '^cliamber, 
-tjAmbir, s. formak; foratuga. ~chapel, 
•tj^pil, s. platsen framfor koret i en 
kyrka. 



antecians, 4nti'sjUnz (-sjdnz), s. pi. m an- 
toeci. 

(ante)CurSDr, -kftr'sftr, ». forelopare, fore- 
bud. ~date, -d^t, va. satta aldre datum 
p&; hafva forsmak af ; gripa i forvag. ~- 
diluvial, -dili'vUl, (oi. -an) a. o. «. befintlig 
fore syndafloden. 

antelope, i.n'th\6p, s. :ooi. antilop. 

antelucan, dntMi'k^n, a. som sker fore 
dagningen. 

antemeridian, WSmMd'ian, u. borande 
till fiirmiddagen, formiddags-. 

antemetic, ilnt^m^t'lk, lo antiemetic. 

(ante)mundane, -mftn'din, a. fore viirldens 
skapelse. r^mui'al, -mii'ril, s. an utan- 
verk. 

antenna, ilntJn'a, *. {pi. -nae, -nk) sprot, 
antenn pi inscnter. antenniferous, -if'lris, 
a. Bprotbarande. antenniform, -'ifirm, a. 
sprotformig. 

(ante)number, -nftm'bftr, s. sifEra framfor 
en annan. '^nuptial, -nip'sjSl, o. fore- 
g&ende broUopet. ~pagment, -pAg'm^nt, 
s. med ornament prydd dorrpost. ^- 
paSChal, -p^sk'A], a. intrai£ande fore 
p&sken. ~paSt, -piist, «. forsmak. ~penult, 

-pSniit', ^penultimate, -penfti'timLit, s. 

tredje stafvelseu frin slutet, antepen- 
ult! ma. 
antepileptic, intepilJp'tik, u. mcii. tjanlig 
mot fallandesot; s. medel mot fallande- 

BOt. 

(ante)port, -p4rt, s. yttre port, yttordorr. 
^position, -posisj'&n, s. gram. Bilttning af 

ett ord framfor ett aanat. 

anterior, intA'rJ&r, u. tm tiaen f6regS,ende 
{to, fore); aldre; till rummct f ramre. ~lty, 
-Ar'itJ, s. foretrade i tiden; friimre lage i 
rummet; prioritet. ~ly, -li, ad. 

(ante)room, -rSm, <,. forsai. ^stomach, 

-st&mik, s. formage, kriifva. 

anthelion, ant-hi'liin, s. {pi. -lia, -a) va- 
dersol. 

anthelmint(h)iC, ant-hMmin't(h)ik, a. mod. 
tjanlig mot mask; maskfordrifvande 
medel. 

anthem, in'thim, «. vaxels&ngt; kyrko- 
musik till ord ur bibeln, motett; bymn. 

anther, 4n'th4r, «. bot. stdndarknapp; ~ 
-dust, s. fromjol. ~al, -ii, u. stindar- 
knapp". 'v/iferous, -if'ir&s, a. frambrin- 
gande,barandeBt&ndarknappar. '^iform, 
-'if^rm, a. med form af stS,ndarknapp. 
'V'Oid, -ojd, a. liknande st3,ndarknapp. 

antho, gr., an'thi, s. I ami. blomma. 'vdium, 
-'diftra, «. bot. svepefoder, bolk. 'v/logical, 
-lAdjikil, a. jtr raij. e, ~logy, -ihiridji, 
s. blomstersamling /)( ; af handling om 
blommor!(C; vald samling skaldestyoken. 



ill Quto, 6: do, It', nor, tj: uot, i!i; tube, &: tub, d; bull, th; tiling, db : tbis, w: will, z: has. 



Anthony's fire 



F T^IsprAk. 40 P LJlgt sprSlr. 



antimony 



Anthony's fire, in'thAnfz fir, a. mod. sjukdo- 

men ros(en). 
anthraciferouS, ^ntln4aif' i\i-&s, a. antraoit- 
forande. anthracite, 4n'thrislt, s. min. 
antraoit, kolblende, (li&rdt) rent stenkol 
som brinner utan 18,ga (an-, blind-coal). 

anlhracitic, -sit'ik, a. 

anthracolite, Whrak'Alit, s. min. tr&dig an- 
traoit (sfv. stone-coal). 

anthrax, gr., 4n'thriks, s. mod. ett slags bold, 
karbunkel ; min. antracitkol (ary. pit-coal). 

anthrOpD-,gr., ^n'thrApA-, «. i sms. manniska; 
'^id, -pojd, a. manniskolik t. ex. om apan. 
'vloglc(al), -l6d3'ik(4l), a. antropologisk. 
~logy, -pAl'Adji, s. antropologi, laran om 
manniskan. 'N^morphism, -mA'rfJzm, ~ 
-morphitizm, -m&'rfitizm, ». uppfattnlng 
af Gud med miinskliga egenskaper. 

'<xmorphist, -mS'rfist, ~morphite, -mA'v- 

fit, s. en somuppfattarGudundermansk- 
lig form cell med manskliga egenskaper. 
'vmorphous, -mA'rf&s, a. med mansklig 
form, i^^phagl, -pAf Adji, s.pl. mannifeko- 
atare. ^phagOUS, -pAf'ttg&s, a. mannisko- 
iitande. '^phagy, -pif'Idii, s. kanniba- 
lism. 

antiar, ant'iir, antjar, int'jilr, s. den gif- 
tiga saften af TJpastradet. 

anti-, An't!, sr. partik. emot; I ems. anti-, 
motsatt; stridande emot; staid, bcliigen 
emot; stS.ende i stalletfor. ~abolJtiDnist, 
-4bAlSsi'ftn!st, s. en som ar emot slafve- 
riets af skaSande. 'N^acid, -^s'id ae antacid. 
'^^billouS, -bil'i&s, a.tianligmotgallsjuka. 

antic, An't!k, a. underlig, narraktig, lojlig, 
besatt, grotesk; s. gycklare, underlig 
figur; gyckel, uppt§,g (voni. i pi.); pi. tje. 
manniska el. djurfigur till ornamente- 
ring; ra.f gora narraktig. ~ly, -li, ad. 
'N'neSS, -nis, s. narraktighet, lojlighet. 

(anti)CarnivOrOUS, -k3,rniv'4rfts, a. mot 
kottatande, vegetariansk. ^Catarrhal, 
-kdtSi'ral, a. tjiinlig mot influensa, mot 
snufva. '^Christ, -krist, s. antikrist. 
'v/ChriStian, -krist'jan, u. stridande mot 
Kristi lara; okristlig; s. kristendoms- 
fiende. ~Chronical, -krAn'ikil, a. falskt 
daterad. ~chronisin,^ntik'rAn}zm, s. tid- 
rakningsfel, fel mot tidsfoljden. 

anticipant, antia'Jpant, a. so anticipatory. 

anticipate, 4ntis'lpAt, to. o. vn. i fortid 
gora, saga ngt, handla, intraffa; anvanda, 
taga lit p4 forhand; njuta i forvag; vanta 
(sig), hafva forsmak af; forutse, motse; 
forekomma, komma i forvag for; hand, 
betala, inlosa fore forfallotiden {a bill). 
anticipation, -pa'sj&n, s. anticipering, 
ngts intradande fore vanlig tid; kom- 
mande i forvag; forutfattad mening; 



forkansla; forsmak; forvantan, hopp; 
mus. f oruttagning ; hy ~, in ~, i forvag; 
in ~ of, forekommande; i forvantan pd. 
antiCipative, -iv, a. so anticipatory. 

anticipator, Ant!s'ipAt&r, s. en som gor ngt 
1 forvag jfr foreg. V. ~y, -1, a. anticipe- 
rande; forutseende; uttagande, nju- 
tande pS, forhand; i fortid skeende, in- 
tradande; kommande i forvag. 

antiCOr, in'tikAr, ». brostbold hos hastar. 

antiCOUS, in'tikfls, a. bot. indt vand. 

(anti)dotal, -dA't4i, ~dotary, -dA'tirl, ~ 

dotical, -dAt'lkJl (-dA'tikil), a. verkande 
som motgift. ~d0te, -dAt, s. motgift. 
'vdysenteriC, -disJntlr'ik, a. tjiinlig mot 
rodsot; s. medel mot rodsot. ~enietic, 
-Imit'ik, a. mod. tjanlig mot krakning; s., 
medel mot krakning. '^epilectic, -epi- 
lek'tikjsoanieyi/epttc. ~episC0pal,-^pi8k'- 
Apal, a. fiendtlig mot biskoparne. ~- 
face, -tia, s. ansigtemidtemot. ~febrile, 
-feb'ril, a. tjanlig mot feber; «. feber- 
fordrifvande medel. '>.<federal, -fSd'ural, 
u. fiendtlig mot federativ styrelseform 
el. mot ngn sarsklid forbundsstyrslse. ~- 
friction, -frik'sj&n, s. amne som formin- 
skar f riktion ; a. i ems. motverkande fi-ik- 
tion; ~ metal, mek. lagermetall. ~-Gal- 
Mean, -gal'ikan, u. fiendtlig mot Frank- 
rike ei. franamannen. /^graph, -gr4f, s. 
afskrift. ~guggler, -gftg'lir, 5. ett slags 
hafvert hvarmed en vatska tappaa ur en 
flaska, utan att bottensatsen uppgrum- 
las. -v-hysteric, -hiater'ik, a. tjanlig mot 
hysteri. ~-inCruStatOr, -inkristA'tftr, s. 

medel (kem. blandning el. mekan. apparat) for 

att motverka pannstensbildning. 'vlithiC, 
-ifth'ik, a. tjanlig mot stenpassion. 
antilope, antil'Api, ae antelope. 

(anti)logarithm, -lAg'arithm, s. mat. tal mot- 

svarande en logaritm. 'N.^maslc, -mask, s. 
ett skamtande interlude mellan afdelnin- 
gar af ett maakspel. '^-maCaSSar, -ma- 
kas'Hr, (eg.: mot makasaarolja) s. antima- 
kaasar. '^maSOn, -m^'s&n, s. motat&n- 
dare mot frimureriet. o^ministerial, -mi- 
nistA'riAl, a. fiendtlig mot ministeren. • 

antimonial, antimA'nUl, u. kom. antimon-; s. 
mod. antimonpreparat. 

antimoniate, antSmA'nUt, s. kem. antimon- 
ayradt salt. ~d, -ed, a. antimonhaltig. 
antimonic, -mAn'ik, a. antimon-; ~ acid, 
antimonsyra. antimonioUS, -mA'ni&s, J. 
antimon-; 'vj acid, antimonsyrligliet. 

antimonite, an'timAnit, s. kom. salt innebSrl- 
lande antimonious acid; min. antimonit, 
antimonglans. antimony, -mini, s. kom. 
min. antimon, spetsglans; white ~, miu. 
antlmonblomma. 



A: fate, i.: f.ir, h falJ, li fat, i: fast, i: moto, J: met, h\ ber, 1: line i; flu, { 



Ur, 



antinomy 



^ Mindre bnihligt. 41 f P^rftldrntlt. 



anything 



antinomy, intin'Ami, ■'---, ». motsa- 
gelse mellan tv& lagar ei. lagbestam- 
melser; fli. antinomi. 

(anlilpapal, -pi'pai, ~papistical, -papiat'- 

ikal, a. antipapistisk. ^parallel, -pAr'i- 
iM, a. lopande parallelt, men i motsatt 
liktuing (to, emot). n^paralytic, -pAii- 
lit'ik, o. tjiinlig mot lamhet; «. medel 
motlamhet. ~pathetic(al), -pithlt'ik(il), 

~pathic, -pith'ik, 'v.pathous, -tip'ithls, 

a. ej sympatisk, antipatisk {to, emot). ~- 
pathy, -tip'ilthS, s. motvilja (to, against':)/^). 
^phlogistic, -fl6dj!st'3k, a. kcm. uat. liktad 
mot eldamneteorin ; mcd. tjanlig mot in- 
flammation; s. medel mot inflammation. 

antiphon, ^n'tifAn, so ~y. ~al, -tlf'Anai, o. 

jfr ^y; sjuugen vaxelvis; s. se raij. ~ary, 
-tif'An^rl, s. rom. kat. B&ngbok innehiU- 
lande psalmer, messan eto. '>.'ic, -'ik, 
'vical, -'iiill, BO ~aZ. ~y, -tif'Ani, s. kyrk- 
lig varelsdng (af dubbe\ kor); mm. anti- 
foni. 
(anti)physical, -fis'ikAl, a. stridande mot 
natarens lagai. ~podal, -tip'idil, u. af 

IBIJ. •x.pode, -pAd, S. (pi. -S, -Z, n( lardc 
ottaladt -tlp'odez) antlpod (inr&QarQ p& mot- 
■alts sldan arjordklotet). '%'P0dean,-pAd4'^n, u. 

jirang. 'x.poison, -poj'zn, s. motgift. ~po- 
pe, -'-pAp, i.motp&fve. 'N'prieSt, -'-prist, 
s. presthatare. ».<puritan, -pA'ritan, s. 
fiende till puritaner, till puritanism. 

antiquarian, ^ntikw^'rian, a. antikvarisk, 
hoi'ande till forntiden; e. f ornf orskare ; 
ett slags ritpapper (i rormat: .52'/2X30'/j 
inm). 'vjsni, -izm, ». karlek for forn- 
forskning. antiquary, 4n't!kw4ri, s. forn- 
f orskare, antikvarie ; antikvitetshand- 
lare ; a. f foxn, ilderdomlig. 

antiquate, in't!kwAt, va. gbra for&ldrad; 
afskaffa, upphafra. ~d, -kd, u. foriil- 
drad. 'x/dneSS, -idnis, 'vness, -nes, as 
nij. antiquation, -A'sj^n, s. gammalmo- 
dighet; afskaffande. 

antique, IntA'k, a. antik, gammal, forntida 

]a, tlUb. den romcrska o. grckiska kultnrcaj gam- 

maldags; fornartad; nuderllg, lojlig ;|C, 
■e antic ! ». f ornlemning, f ornsak, antik ; 

~ gold, tekn. gait guld (icgcring ar guld ooh 

siiffer). ~ly, -l!, ad. ~nBSS, -nes, s. ur- 
3,ldrighet; fornt utseende. 

antiquist>|C, in'tikwiet, «. f ornf orskare. an- 
tiquity, -tIk'wJt!, s.forntid; fomlemning; 
fornsed; urSldrighet, hog Slder. 

(anti)renter, -rin'tftr, «. motat&ndare till 
gruudskatter. ^Sabbatarian, -sabata'- 
nan, s. en som ar emot sabbatens str^nga 
helighUlande, jtr Sabbatarian. ^SCianS, 
-isj'iinz, -Js'jinz, 'v/SCii, -Jsj'ii, -Ss'il, 
». pi. folk, som bo pS, omse sidox om 



ekvatorn, s3, att deras skuggor mid- 
dagetiden falla it motsatta hSU (det». som 
antceci). ~SCOrbutiC, -skArbi'tik, a. mod. 
tjanlig mot skorbjugg; s. medel mot skciv- 
bjugg. 'N.-scriptural, -skrip'tdril, a. fi- 
endtlig ei. stridande mot den heliga skrif t; 
«. P plumpt spr&k. 'vSOptiC, -sAp'tJk, a. 
o. «. (medel) mod. motverkandeforruttnel- 
se. '^.slavery, -sU'T&r!, s. o. a. kampanSe 
mot slaf veri. '^SOCial, -sA'sjil, a. samhiills- 
fiendtlig. ~SpasmodiC, -spizmAd'ik, a. 
mod. krampstillande; s. medel mot kramp. 
^splenetic, -spUn^t'ik, ---'- -, a. tiiinlig 
mot mjaltsjuka; s. medel mot mjiilt. juka. 
'N'tlieiSt, -tbA'ist, s. gudsfornekare. ~inc- 
SiS, -tith'Jsis, .. (pi. ~theses,_-sAz) an- 
tites; kontrast; motsats. 'x/thetic, -th^t'- 
ik, ~thetical, -thlt'lkil, a. motsattan- 
de, antitetisk. '^type, -tip, ». motbild, 
urbild, forebild sursk. tcoi.; aftryck. ~- 
typical, -tip'ikdl, a. motbilden tillhorig, 
antitypisk. '>..vaCCiniSt, -v4k'sinist, x. 
motstindare till vaooinering. ^venereal, 
-Tene'r^al, u. mod. tjanlig mot veneriska 
sjukdomar. 

antler, 4nt'l&r, s. horn pi hjortdjur; gren 
af hjorthorn. ~ed, -d, a, hornprydd, 
grenig. 

antoeci, lat., ^ntA'sl, s. pi. antoiker (de som 
bo pi samma meridian, men pi motsatta 
sidor af ekvatorn ochlikaiangtdarifrin). 

antrorse, AntrA'rs, a. bot. viind framat 
(uppdt). 

anus, lat., A'nAs, s, anat. anuS. 

anvil, 4n'vil, «. stad srv. biid.; va.if. forma 
pS, stad; it is on the ~, det iir under ar- 
bete, 1 gorningen. 

anxiety, Angzl'eti, «. angslan, bekymmer, 
oro ; langtan ; klamma j mod. bekliimdhet. 

anxious, ^ngk'sjils, a. angslig, bekymrad, 
orolig (about, for); angslig, beledsagad 
af oro (labour, ctc.)j if rig, langtande, 
angelagen (to, att); tnod. beklamd. ~ly, 
-iS, ad. 'v/neSS, -nes, «. angslighet, 
angslan. 

any, In'J, indef. (a.) pron. en, nigon, nigra 
(jfr some); hvilken som halst; hvarje, alia 
mojliga; ad. nigot, i nigon grad, alls; 
~ longer, nigot Ijingre, vidare; ~ more, 
nigot mer, ytterligare. '^body, ~One, 
indef. (s.) pron. nigon; hvem som halst, 
en hvar; F en som lar* ngl, person 
af betydenhet. ivhow, ad. F pi ni- 
got siitt, huru som halst; i alia fall; P 
>3i och si». 'X'thing, indef. (s.) pron. 
nigot, hvad som halst, alt; ~ but, alt 
utom, ingenting mindre an; as mod ett 
adj. o5 'x* F, si . . . Bom mojligt (>8om . . , 
kan bli>); /or ~ I know, si vidt jagvel; 



6; Qotc, h: do, h: uor, 6: not, ii: tube, &: tub, ii\ bull, tb; tbing, dU; ibis, w: ^vill, z: hua; 



anything 



F Talsprlk. 42 P I,5g» Bpr&k. 



apodictically 



ty^i (olllpt.) 0111 dot ar ens ngt: pS, sin liojd; 

like ~ F, (det gick) >som en dans*, >Rom 
en oljai, >aom bara tusani oi. d. ~where, 
ad. p5,gonstades, hvar som halst. ~way, 
•vwise, ad. pS, n&got siltt, p& hvad siltt 
(oi.hura) eom halst; i hvad fall 8om hiilst, 
i alia fall, likaval. 

aorist, A'Anst, e. gram, aorist. ~ic, -'ik, ~- 
ical, -'ikill, o. aorlstisk. 

aortaj ao'rta, s. anat. aorta, stora piilsS,dern. 
f^l, -til, aorlic, -tik, u. horande till 
aorta. 

apace, ipi's, ad. hastigt; haftigt, starkt. 

apagoge, er., apagogy, 4p'ilgidjl(i), «. i„s. 

indirekt bevis. apagogical, -gAdj'ikil, a. 

medelbar; »%/ rfe7HOns(7'aiiore, indirekt be- 

vis(f6ring). 
apart, api'rt, ad. &,t sidan, afsides, for sig 

sjiilf ; i sar, Bonder; i^ from {of), oafsedt, 

utom; to set '^ for, eilrskildt bestamma 

(aflilgga, ansl3,) till, ^metlt, -mint, s. 

ram, kammare; v&ning {-.suit of~s);pl. 

bostad, logis; to live in ~s, hyra miib- 

lerade rum. 
apathetic, apathet'ik, ~al, -al,a.kanslol6s. 
apathist, ap'atliist, s. kanslolos milnniska. 

apathy, -thS, s. kiinsloloshet, likgiltighet. 
apatite, ap'atlt, ». min. apatit (fosforsyrad 

kalkjord). 
aps, Ap, i'. (stor) apa; va. efterapa, harma. 

~r, -ir, s. efterapare. ~ry, -&ri, s. efter- 

apning. 
apeak, apeek, ape'k, ad. med spets fiirdig 

att stickas; formad i (till) spets; sj». 

lodriitt, upp och ned om .mkarct; the yards 

rxt, (med) rdrna toppade, kajade. 

apepsia, lipep'sia, apepsy, apep'si, s. mod. 

oiormiga att smillta maten. 
aperient, apl'rient, a. mod. dppnande, af- 

forande; s. afforande medel. aperitive, 

ipeT'itiv, a. so force. 
aperture, ap'irtAr, s. oppning; gcom. (of an 

artffle) vinkeloppning ; glugg, lucka; ob- 

jektivglasets diameter i en kikare. 
apetaloUS, apet'alfts, a. bot. utan blomblad. 

apex, A'peks, s. (pi. ~es, -ez, 01. lat. apices, 

ip'iS^z), bot. otc. spets, topp; gi-am. (") 

teoken for enl&ngvokal; zooi. hnf vndtof s ; 
hjalmkam, hjalmprydnad. 

aphasia, afA'zjla, aphasy, afazJ, s. mod. fSr- 

lust af talformSgan, forlust af ordmin- 
net ooh formSgan af ordens ratta bruk. 

aphaeresis, gr., dfi'risk, aph^risis, afer'isis, 

s. gram, borttagande frdn borjan af ett 
ord; kir. amputation. 

aphelion, afi'iiL\n, s. (pi. apheh'a, -liil) astr. 

aplielium. 

aphis, lat., a'fis, ». (jil. aphides, af'idiz) 

zooi. bladlus. 



aphiogistic, aflidjis'ttk, a. aflogistisk, utan 
lS,ga; ~ lamp, icm. glodlampa, platina- 
lampa. 

aphonic, if6n'ik, aphonous. af'6nus, u. 

Ijudlos, mMos. aphony, M'6ni, s. mod. 

mSUosliet, stumhet. 
aphorism, if'Arizm, «. kort larosats, tanke- 

spr3.k. '>^atiC, -At'ik, ~ic, -'Ik, a, ato- 

ristisk. 
aphorlst, af'Arlst, «. en som nytjar aforis- 

mer. ~ic, -'ik, 'X'icai, -'ikal, a. aforistisk. 

~ically, -'ikali, ad. 

aphrodisiac, 4frAdiz'Mk, ~al, -diz'iikAi 

(-dizi'akal) a.mcd. eggande konsdrif ten ; s. 

medel som eggar konsdriften. 
aphyllous, 4fir&s, af'ilSs, a. bot. bladlos. 
apiarian, ipii'rUn, a. horande till bin, bi-; 

s. 10 roij. apiarist, i'piArist, ii. biskotaro, 

biodlare. apiary, i'piari, «. bistock, 

bikupa, bihus. 
apical, ap'ikal, a. speta-. 

apices, so under apex. 

aplCulate, apik'iilat, ei. ~d, -ed, a. bot. med 

en kort, skarp spets. 
apiculture, apik&rtir, a'plk&ltur, ». bi- 

odling. 
apiece, ap4's, atZ. for sty cket; hvar for sig, 

i Sander; pS. hvar. 
apish, A'pisj, a. apaktig, narraktig. ~ly, 

-li, ad. ~neSS, -n^s, s. tokrolighet. 
apitpat, Aplt'pat, ad. tick-tack om bjartats siae 

ol. dyl. 

aplanatiC, aplanat'ik, a., opt. fri fr&n sfarisk 
aberration, aplanatism, ilplan'atism, a. 
frihet fran sfarisk aberration. 

apocalypse, 4p6k'alips, s. uppenbarelse; 
uppenbarelseboken. 

apOCalyptiC(al), ap4kalip'tik(al), a. jfr forog. 
apokalyptisk. '^.■ally, -all, ad. apokalyp- 
tiskt; genom uppenbarelse. 

apocarpous, ip6ki'rp&s, u. bot. med fria 
pistiller. 

apocope, ap4k'Ap4, s. gram, apokope (bort- 
tagande frlin slutet at ett ord); kir. am- 
putation. 

apocrypha, lat. gr., apAk'riffi, s. pi. apokry- 
iiska bockerna (i bibeln). ~l, -al, a. apo- 
kryfisk, ej kanonisk; af tvifvelaktig 
kalla, tvifvelaktig, foga trovardig; s. 
apokryfisk skrift. ~lly, -all, ad. ~l- 
ness, -4lnes, e. egenskap att vara apo- 
kryfisk. 

apod, i'pAd, ~al, ap'Adil, 'x.ous, ap'Adus, 
a. zooi. fotlos; utan bukfenor. ~e, ap'Ad, 
fotlost djur; fisk utan bukfenor. 

apodeiCtiC, apAdl'ktik, ~al, -al, se reij. 

apodlCtiC, apAdik'tik, ~al, -al, a. oemot- 
s.^glig, of vertygande ; apodiktisk. ~ally, 
-all, ad. 



fatu, i: far, h.'. fall, h,: fat, i; fast, 4: mctc, S: uiet, ^i her, i: Hue, i; tiu, i: fir, 



apogean 



;|; MIndre brukUgt. 43 f FttrAldradt, 



appearance 



apogean, ^pidj^'an, ». ar an. apogee, 

ap'Adji, s. astr. apogiEiim. 

apologetic, ^pii^dj^t'lk, ~al, -Ai, a. for- 

STaxande, ursaktande; apologetisk. ~- 
ally, -ill, ad. ix/S, -s, s. pi. (oi. Sff.) tcoi. 
apolo^etik. 

apologize, ipAl'Adjiz, vn. forsvara (for); 
gora ursiikt; be om nisiikt, nrskulda slg 
{to a person; for, for). ~r, -Ar, 5. en som 
forsvarar, nrsaktat (sig). 

apologue, 4p'AlAg, s. eedelarande fabel. 

apology, Aporidji, «. forsvar, ursiikt, af bon 
{to a person; for, for); nodhjalp, surro- 
gate ersiittningSOrd n)r ctt Btai-karu uttrjck; 

to make an ~, bedja om ursiikt, jfr apo- 
logize; in f^ he pleaded, som ursiikt an- 
forde ban. 

apophthegm, sc apothegm. 

apophyge, ipAfidji, s. bye. cirkelformig ur- 
hMknlDg som omiirkligt forbinder en 
del med en annan, is. den insviingda (in- 
dragna) delen af en kolonn, diir den ut- 
gir frSn basen (niv. scape, spring of a 
column). 

apoplectic, ip6plJk'tik, u. mcd. horande till 
slag, slag-; fallen for slag; tjanlig mot 
slag; s. en som ar rord af slag cj. bar 
anlag for slag. ~al, -Al, a. so rei-cg. ; ~ ^« 
{stroke), slaganfall. apoplexed, Ap'ApUkst, 
a. rord af slag, apoplexy, iip'0pllks5, s. 

mcd. slag. 

apOStasis, dpost'asls, ec aposteme. 

apostasy, apAs'tisi, n. teoi. aflEall {from). 
apostate, -stat, n. affillllg; s. affiilling. 
apOStatiCal, -tat'ikill, a. affialllngs-; af- 
fiillig. apostatize, -t^tlz, on. teoi. aSalla 
{from, f rin). 

aposteme, ilp'istim, s.^m. bulnad, abscess. 

apostle, iipAs'l, s. apostel. ~S'-Creed,s. trons 
artiklar. ~-spoon, s. an fbrgyld silfver- 
sked, bvars skaft slutar i en apostlafi- 
gur. 'vShip, -sjip, se roij. 

apOStolate, apos'tilAt, s. apostlaambete; 
apostolisk viirdigbet. 

apostolic, ip6stArik, ~al, -4l, u. apostolisk. 

apostrophe, rr. lat., apAs'trAfA, s. rot. talets 
viindande till n3.gon siirskild (ej niirva- 
rande) ; tilltal, barang ; gram, apostrof ('), 
(tecken fiir) ntelemning af bokstaf. 
apOStrOphIC, -trAf'ik, a. apostrofisk. 
apostrophize, -trAflz, va. vanda sitt 
tal mot, fara ut emot; forkorta med apo- 
strof. 

apDthecary, apAth'ekar!, s. (pi. -ries, -z) 

apotekare (praktiscrar I Eogl. ofta som lakarc) ; 

~'« bill, apotekarriikning ; ofverdrif- 
ven rakning; ^'s latin, kokslatin; 'v^'s 
shop, apotek ; ~'« (apothecaries') weight, 
medioinalvigt. 



apothegm, ip'AtbIm, «. kort sinnrikt tanke- 
spr&k, kiirnspr&k. '>.-atiC, 'x^atical, -th^g- 
mAt'ik(Al), a. inneh&llande tiinkespr&k. 

apotheosis, er., ipAthA'Asis, s. apoteos, for- 
gudning. 

apotome, gr., ApAt'Am^, e. mat. skilnaden 
mellan tvS, inkommensnrabla storheter; 
mua. >)C stor halfton. 

apozem, Jp'AzJm, s. dekokt. '^ical, -'}kll,a. 

appal, appall, ilpil'l, TO. komma att blckna t; 
forskriicka, fdrfiira, sift med fasa; for- 
svagaf; vn. blifva forfiirad; s. poot. 
skramsel. ~ing, -5ng, a. forskriicklig, 
forfarande. singly, -ingi!, ad. 

appanage, Ap'amldi, «. nnderhilHsanslag 
.It fuistosiincr ; bihang; tillhorigbet, lott. 
appanagist, -itn'adjist, s. en som bar 
apanage. 

apparatus, apJrA't&s, (pi. iika ci. ~es, 

-ez) apparat; (samling af) redskap, tiU- 
behor, fcirnodenheter; uppsiittning af 
instrument; organerkoiioktivti kir. stenope- 
ration. 

apparel, apar'el, «. kliidnad, driigt, kliider; 
st4t ; kir. f iirband ; is. ni». utrnstning, f iirrid; 
va. (imp. o. pp. ~led, -d) kliida; pryda; 
utrusta. 

apparent, api'rint, «. yotcoss. apparent; 
synbar;ogonskenlig, uppenbar;skenbar; 
~ death, skendod; heir ~, niirmaste, 
obestridlig arfvinge. ~ly, -li, ad. syn- 
barligen; till utseendet, skenbarligen. 

apparition, aparSsj'in, s. synligblifvande, 
framtriidandesursk. astron. 1 foreteelse; syn; 
uppenbarelse; spoke. ~al, -al, u,. 

apparitor, rlpar'hftr, s. rttttstjiinare, pedell. 

appeal, ilp^'l, w. vjidjacs. iur. (from, fihn ; to, 
till, irv. : iberopa, taga till vittne for 
the truth of it); taga sin tillflykt till, 
anropa (jfr call on); va. (in)stilmma, 
utfordra^;jnr. hiinskjuta etimilum hogro mtt ; 
foretagaettniM; anklaga, &tala(o/*, for, brott); 
o. jur. appell, vad, besviir; anklagelse (jrr 
approvevient) ; viidjande, upprop, upp- 
fordran (to, till; for); to make an ~ to, 
80 ofvan to ~ to ; court of ~, appellations- 
domstol. ~able, -Abl, a. underkastad vad ; 
om domstoi friln hvilken kan viidjas; om pcrs. 
som kan S,talas. ~ant %, -ant, ~er, -&r, 
s. viidjarei anldagare. ~ing, -ing, j)f(. ; 
s. viidjande. 'v.ingly, -5ngli, ad. 

appear, ilpi'r, vn. vara (blifva) synlig, vara 
till finnandes, visa sig, framtriida, komma 
fram; framgi, synas, tyckas, se ut (4»/, 
from, af; to, lor); upptrada (against, 
offoDtiigoD mot), instiilla sig (at a place ; 
before, in a court). ~ance,-ilns,«. uppen- 
barelse, foreteelse, anbliok; upptradan- 
de; utsigt (of, till); utseende; yttre sken 



i: note, i: do, i: nor, 4: not, i: tube, i: tub, 4: bull, th: tiling, dli: this, w: will, z: has 



appearance 



F Talsprlk. 44 P L5gt sprSlt. 



applicaBt ' 



(orta I pi-); sannolikhet; spoke, skenbild; 
jur, installelse infor ratta; ~s are against 
me, jag bar skenet emot migj ~s are 
deceitful, skenet bedrager; at first ~, 
vid forsta anblioken; for ~' sake, for 
syns skull; from ~s, efter skenet j in 
{to) all ~, efter alt utseendej to make 
one's ~, visa sig, infinna aig, upptrada 
(as, som), framtrada, jfr ofvan vn.; to make 
one's first f\/{on the fiia5re),debuteraj to make 
an ~, jfr ofvan to make one's ~, ttfv. vacka 
uppseende J to put in an ~, installa sig 
personligen; afv. visa sig, upptrada s&o. sA; 
to save {keep up) ~s, radda skenet; there 
is no ~ of, det ser icke ut, som cm dot 
blir (t. sx. fine weather); default of f^, 
uteblifvapde (fr&r. ratten) ; great ~, stort 
tillopp (af folk). ~er, -&r, s. en som 
visar sig, installer sig. '^ing, -Jng, s. prt.; 
a. synbar; ». foreteelse. singly, -ingli, 
ad. (vani. apparently). 

appeasable, k-gk'zLhl, a. latt att lugna, stilla; 
forsonlig. ~neSS, -nes, s. forsonlighet. 

appease, apA'z, »a. stlUa,' lugna, blidka, 
forsona, bilagga; slacka tsrst; to ~ the 
stomach, stilla hungern. '>./ment %, -ment, 
*. lagnande; stillande {of hunger). ~r, 
-fir, s. forsonare, fredsstiftare. appea- 
Sive, -IV, a. Ingnande. 

appellancy, ip^rins!, «. vad, vadbarbet. 
appellant, -ant, u. vadjande; vad-; s. vad- 
jande part, kilrande. appellate, -^t, a. 
vad-; 'v* court {judges), ratt (domare) 
bvartill vadjae. appellation, -i'sjfin, s.be- 
namning; jur. vad %. 

appellative, apel'atSv, a. o. s. sram. appella- 
tiv. >v;|y, -li, ad. ~neSS, -nes, s. egen- 
skap att vara appellativ. 

appellatory, 4pel'atfiri, a. vadjande, vad-. 
appellee, dpel4', «. part mot bvilken vad- 
jas,j svarande. appellor, 4pil6'r, Apel'ur, 
s. en som vadjarljC; anklagare, krono- 
vitne (jfr approver). 

append, apend', va. vidbanga, vidfoga, bi- 
f oga, tillagga {to); uppbanga {to a column). 
•viage, -Adj, '^.'ance %, -ins, s. blbang ifv. 
bot. etc.; tillbebor. ~ant, -ant, a. vidban- 
gande; tillborande, underlydande {to)\ 
s. bibang, tillbebor. ~icle, -ikl, ,5. litet 
bibang. '^./jcular, -ik'iilar, ~iculate, 
-ik'ulat, a. bot. forsedd med smS, bibang. 
~ix, -'iks, {pi. '>.<ixes, -iksez, el. lai. 
~iceS, -islz) s. bibang, bilaga, tillagg. 

appense, apens', a. boi. nedbangande. 

apperception, apfirs^p'siun,s.f6rnimmelse; 
sjalfmedvetande. 

appertain, apftrti'n, vn. {to) tillbora, rora, 
angS,. 'x<ment)|C, -m^nt, s. tillbebor; pri- 
vilegier. 



appertenance, ipJ'rtlnins, m appurtenance. 
appertlnent, Apl'rtinent, so appurtenant. 

appetence, ip'^tens, appetency, -i, «. 1.. 

retensk.luat, begar {for, efter), naturdrift; 

fj.. attraktion, strafvan; kansligbet, mot- 

tagligbet. 
appetibility, Apetibll'iti, s. begarlighet. 
appetite, Ip'Jtlt, 5. lust, bSjelse, bag {for, 

for); matlust, aptit; begarelse, kttk; 

fbrem&l for begar ))C; to get {up) an -^i 

fa, skaffa Big genom ktoppsrUrelse etc. aptlt; fo 

give an ~, gif va matlust. 

appetize, ip'ktz, vn. reta aptiten ; va. ja vn.; 
biidi. krydda. ~r, -Ir, s. ngtsomretar 
aptiten. appetizing, -tlzing, prt. a. ap- 
titlig. 

applaud, ipli'd, va. klappa hilndema it, 
appiadera; prisa, gilla. ~er, -fir, s. en 
som appiaderar ; en som prisar, lof talare. 

applause, ipl^'z, «. bandklappning, hog- 
Ijudt bifall, appiad. applausive, -IV, a. 
appiaderande, bifalls-. 

apple, 4p'l, B. apple; va. o. vn. forma (sig) 
likt ett apple ; ~ of discord, tvistef ro, 
tratoapple; ~ of the eye, pupUl; ~ of 
love, BB love-apple; 'x/ of Sodom, bot. 
Sodomsapple (Solanum Sodomeum •!, 
Asolepias procera). 'v/bllght, s. en avtblad- 
lus. ~-brandy, s. Am. appelbranvin (in. 
cider-brandy).'-^buXter, s. applen stuf vade 
i cider Am. ~C0re, s. karnbua i apple. ~ 
-COrer,s. appelrenBare(maskin). <x/-duiDp- 
ling, s. appelmunk. ~-fOOl, so f^-sauce. ~ 
-fritter, s. appelbakelse (fr. beignet). ~ 
-graft, s.appeltradsymp. ~-jack, Am. so ~ 
-brandy. ~-john,s.paradisapple;pZ. arma 
riddare (bakverk). •v.parer, s. appelskalare- 
(maskin). ~-pear, s. giilt bostparon. ~- 
•pie, o. appelpaj ; ~ bed, badd slttillredd 
att man ej farf6tternamellanlakanen;~ 
order si.,fullkomlig ordning (jsa fint som 
i ett dockskdpi). ~-rOSe, s. bot. nypon- 
blomma(Eosavillosa). ~-SauCe,s. appel- 
mos. ~-Snail,s. zooi. enartsnackaCAmpul- 
laria). 'v/-squire )t^, s. alskare; kopplare; 
page; banrej. ~-tart, s. appelt^rta. ~ 
-thorn, s. bot. spikklubba (Datura). ~-tree, 
s. appeltrad. ~-WOman, s. frnktmangler- 
ska. ~-W00d, s. appeltra, apel (virke). 

appliable )|C, ipli'abl, a. so applicable. 
appliance, -ans, s. anvandning; anviind 
sak; tillbebor; bjalpmedel. 

applicable, ap'likibl, a. anvandbar, pas- 
sande, tillamplig {to, for, pS.). ^neSSj 
-nis, applicability, -abil'it!, .9. anvilnd- 
barbet, lampligbet. applicably, -I, ad. 
applicancy, -kansi, s. anviindbarbet. 
applicant, -kint, s. sokande (till en 
tjanst), kandidat; besokande; flitig sta- 



k: fate, I: far, h: fall, h: fat, k: fast, i: meto, i: met, S: lier, 1; ttne h fin, i iir, 



applicant 



if! Sllnilro brukllgl. 45 \ POrMdnat. 



apprize 



dent Am. ^. applicate, -k^t, a. anviind, 
tiUampad j s. mat. korda skuren midt ita 
af en diameter; ~ numbers, beniimda 
(konkreta) tal. application, -kA'siftn, s. 
p&laggning, anbrlngande; anvandande, 
tillampning (to, p&); anmodan, anma- 
lan, annokan: tragen sysselsattning, an- 
strangd uppmarksamhet ; forband, pla- 
ster ; to make ~ for a situation, soka en 
plats; to make 'v to, viinda sig till ngn for 
att f& ngt ; on '^ to, S. anmalan bos, om man 
viinder sig' till, applicative. -kAtiv, «. 
tilliimpande. appllcatOry, -k^t&rl, a. an- 
Tilndande; praktisk; 5. medel. 
applier, ipli'ir, ». en som anvander, etc. jtr 
reij. 

apply, Apil', va. (imp/, o. pp. ~l!ed, -d) 

liigga, satta, anlagga, anbringa (to, pS,); 
anvanda (to, till); likta, Tanda, tillampa 
(to, p&) ; tekn. p3,lagga guia, rargor o. d. (to) ; 
vn. l&ta anvanda sig, pas3a in, ega 
tillamplighet (to, pK); soka, anmiila sig 
bos, Tanda sig till (to; for, for att erb&lla; 
at a place); egna sig &t (to); ~ one's self, 
one's mind to, b1& sig pS., egna sig kt, 
Tinnlagga sig om. ~ing, -5ng, s. lekn. 
p&laggnlng. 

appoint, ipojnt', »o. beatamma (/or, till) ; ut- 
fiiltta tid; berama mote; faststalla; aftala 
(with, med); tillsaga (to, att); bestalla, f 6r- 
ordna; ntse, tillsiitta, utnamna (to); utru- 
sta, ekipera tmpper etc. ; jur. genom en ny 
anordning(t<!9tara(!iitsiUMggo.d.)gdraandring 
i orrori&tcise el. aftradfiise; vn. bestamma, aftala 
(to, att); s. hand, tillskott for att ik en 
jiimn snmma; to ~ one to an office, ~ 
one (as a) minister, utnamna ngn till 
ett ambete, till minister; well ~ed, i 
godt stdnd; val ntmstad; to draw per ~, 
trassera per saldo. <x.able, -Lhl, a. be- 
stambar; anstiillbar. ~ee, -4', s. en som 
ar utnamd, tiUsatt, forordnad, jur. insatt 
i riittigbeter; rorr i Frankr. distinktions- 
korporal. '^ment, -mint, ». ofverens- 
kommelse, aftal (ii. ~ to meet: mote); 
befaUning, bestammelse; anordning; (i>. 
pi.) utrustning, mii. ekipering; (is. pi.) 
anslag, underhdU, gratiiikation, arvode; 
utnamning, anstalluing (to, vid), plats; 
Am. hedersuppdrag, &liggande (sunk, att 
hdlla tal vid en examen o. d.); jur. dona- 
tion till valgorande andamil; sekundar 
ofverl&telsehandling; by ~, etter aftal ; 
he made an /^for me to come, ban stamde 
mote med mig. 

apportion, ^pA'rsjin, va. fordela propor- 
tionerligt, skifta, tilldela. ~er, -4r, «. 
skiftare. rvment, -mint, s. skifte, for- 
delning. 



appose %, ilpi'z, va. forhora. ~r, -ftr, <r. 
examinator; en iimbetsman i the Court of 
Exchequer (: foreign ~ vani. kaiiad the 
poser). 

apposite, ip'Azit, a. yal liimpad, lamplig, 
passande (to, for). ~ly, -II, ad. ~ness, 
-nis, s. lamplighet. 

apposition, apAzSsj'&n, s. tillsats;grim. appo- 
sition. ~al, -il, a. appositions-. 

apposltlve, JlpAz'Mv, a. lamplig, svarande 
(to, mot); i apposition (to, till). ~ly, 
-l5, ad. 

appraisal, ipri'zil, m appraisement. 

appraise, ipri'z, (ipri'z Am.) va. viirdera, 
siitta varde (pris) pS,; taxera. ~ment, 
-mint, 8. viirdering; taxering. -^r, -Ar, s. 
viirderingsman, taxeringsman. 

appreciable, Aprl'sjiibl, a. uppskattbar; 
markbar. appreclant, -sji^nt, a. so appre- 
ciative, appreciate, -sjUt, uppskatta, var- 
dera; Am, oka vardet p^; vn. Am. stiga 
i varde ; to be i^d with, haf va sitt varde 
afven vid sidan af. appreciation, -sjlA'- 
sj&n, s. vardering, uppskattning ; Am. sti- 
gande i viirde. appreciative, -sjiitiv, 
appreclatory, -sjUttiri, a. (upp-)skattan- 
de, erkannande. 

apprehend, 4prlhlnd', t7o. gripa, hiikta; 
fatta, .begripa; tro.; frukta, befara (from, 
af) ; vn. fatta, tro ; frukta. ~er, -ir, «. en 
som griper etc. 

apprehensible, Aprlhln'sibl, u. begriplig, 
fattlig. apprehension, -sj&n, s. haktning; 
fattande, fornimmande; fattningsg&fva; 
uppfattning, forestallning, mening ; miss- 
tanke, f arh&ga, fruktan (of danger; for 
one's life); dull (quick) of rs*, som bar 
trogt (latt) for att fatta; to he under the 
r^ of . . . bysa f arhS,gor for, frukta ngi. 

apprehensive, Aprlhln'siv, a. som bar latt 
for att fatta)^; bojd for att tro ei.miss- 
tiinka; frnktande, orolig, riidd (of, for; 
for, for . . . skull); medveten>|C (of, om); 
kanslig)|C; fornimmelse-; to be ~ of, 
frukta, befara. ~ly, -li, ad. ~neSS, -nis, 
s. fattningsgMva; farhS,ga; angsligbet. 

apprentice, iprln'tis, s. larling, largosse; 
elev, nyborjare; va. satta i liiva (to, bos); 
bound (put) an ~ to, satti lara hos. ~-fee, 
». larpenningar. ~d, -t, pp. jrr orran; to be 
~, vara larling cu.; gora sina forsta liiro- 
spin. ~Ship, -sjip, s. lilrlingsskap ; laro- 
tid. 

appressed, apprest, aprlst', a. bot. om biad 

tilltryckt (to the stem). 
apprise, iprl'z,s.t underrattelae; ra. under- 

ratta (of, om) ; lo sh . appraise. 
apprizal, Aprl'zAl, bo appraisement. 
apprize, Apri'z, le appraise o. apprise, va. 



b'. note, it: do, &: uor, &: not, ii: tube, &: tub, &: bull, tb ; tbing, db; tbis, \v: will, z: baa. 



approach 



r Talspi-Rk. 46 r lAgl sprik. 



apterau^ 



approach, JprA'tj, vn. narma sig, nalkas 

(vanl. umn pvep.; iiagon glng med tO, towards) J 

komma niLra, likna (vanl. mcd to; nflgon gftng 
\iuin prep.) \ va. (jfr vn.) iiilrma {to, till);t^; 
ti-ndE. BO inarch; s. (pi. ~eS, -iz), nar- 
mande (towards), annalkande, ankomst; 
tilltriido (to, till) ; inf art, uppf art; mil. (pi.) 
16pgraf(vai), belagiingsarbeten ; method 
of ~eji, .mat. approximationsmetod. ~- 
abifi, -ilbl, a. Sitkomlig, tillganglig. ~er, 
•he, s, en som nalkas etc. '>'ing, -ing, 
prt., a. annalkande; s. narmande; trtidg. 
(iifv. drafting hy approach) so inarching ; 
~ to, niira. o^leSS, -les, a. otillganglig. 
approbate t, ap'i-Abit, a. giUad, antagen 
Skoti. i va. % gilla, godkanna; Am. so li- 
cense, approbation, -A'sj&n, s. giUande; 
bifall, samtycke; profning, klosternovi- 
ciat %. approbative, -\v, a. gUlande; bi- 

faiia-. approbativeness, -ivnes, «. fron. 

begiir efter bifall. approbatory, -mi, a. 

BO fbrcg. a. 

appropriate, ipiA'pi'ii'it) "• («<>) anslagen,be- 

Stiimd tin ngt sllrakildt Undamill, It iignsilrskildpcr- 

80111 egen; egendomlig; egentlig; liimplig, 
andamillsenlig; va. ansl&, tillegna (to); 
anviinda (to, ht, till); bestiimma (for); 
tillviiUa sig (vanl. ~ to one's self), till- 
skansa sig; gora till sitt (sin egen- 
dom) ; to '>.' a henefce, jur. lagga ett prilst- 
giill under en andlig korporation. ~tl, 
-ed, pp. bestiimd for ett visst andani&l, i 
(redan) upptagen ; that money is ~, dessa 
penningar aro redan bestiimda till ett 
visst iindamal. ~ly, -li, ad. 'v.neSS, -neg, 
s. liiniplighet. appropriation, -a'sj&n, s. 
(jfr Brcg. ».) egnande, anslaende, bestam- 
mande (of a thing, to a use, of a piece 
of ground for a park); tillviillande, till- 
skansande; anvandning; tiUampning (to, 
p&); ofverl&tande; prastgalls laggande 
imder en andlig korporation. appropria- 
tive, -\v, a. tillegnande, anvandande. 
appropriator, -ir, s. en som tillegnar sig, 
anvander ngt; innehafvare af an appro- 
priated benefice, approprietary, -Itiri, s. 
lekman som iltnjuter inkomsterna af ett 
priistgiill. I 

approvable, aprSVabl, a. Tiird att gillas : 
lofvard, beromlig. approval, -val, s. bi- 
fall, gillande; on ~, pS, prof, till pise- 
ende. 

approve, aprSV, va. gilla, godkiinna, sam- 
tycka till, skiinka sitt bifall &t (iirv. vn. 
mod of) ; stadf asta en dom : jur. inhiigna for 
odling; bringa jord till hogre afkast- 
ning jfr improve; ~ one's self, visa sig 
vilrd gillande (to a person). ~d, -d, pp. ; 
u. gillad, godkand, lofvard; allmiint er- 



kilnd, ansedd. ^diy, -edli, ad. ~ment, 
-mint, B. gillande));; Inhiigning af jord 
till S,ker; f6rbiittring;jur. tdcts. som turniny 
king's (queen's) evidence jfr niij. ~r, -ftr, 
s. en som gillar, pr6fvar;|C; jur. en for 
bvott anklagad som erkanner anklagel- 
sens riktighet ooh angifver sina med- 
brottslingar (atr. kaiiad king's (queen's) evi- 
dence); forvaltare p& kungligt goda;|C 
approving,-ing,prp.; a. gillande. approv- 
ingly, -ingli, ad. 
approximate, aprAk's5mAt, a. nara. nar- 
mande sig; mat. approximativ ; va. narma, 
fora narmare (to, till) ; vn. nalkas (to), ^v- 

ly, -1}, ad. approximation, -A'sjin, «. 

niirmande; mat. approximation; mod. smitta 
genom beroring. approximative, -ly, u. 
narmande sig; approximativ. 

appulse, ap&ls', dp'&ls, s. stot; astr. hlmla- 
kropps narmande till konjunktion med 
en annan; ankomst ;((. appulsion, -'sj&n, 
s. stotande emot. appulsive', -'Iv, a. sto- 
tande emot. 

appurtenance, ipl'rtenins, b. tillbehor;;);. 
jur. tillhorigheter, de en egendom nied- 
foljande b3''ggnader, rattigheter o. i. 
appurtenant, -nant, a. jur. tiUborande, 
medfoljande (to). 

apricot, A'prikit, s. Dot. aprikos (Prunns Ar- 
meniaca). 

April, A'pril, b. april. ~-fool-day, s. forsta 
april. 

apron, i'prln, F i'pSrn, s. forklade; for- 
skinn (og. /eo(/(ec-~); biskopskaftan; fot- 
sack; nodre f onsterkarmen ; planklDiidd 
i en docka; sjo. kri, forstafsfoljare; art. 
tackblyet of ver fangbdlet p& en kanon, 
laskapell. ~-man, s. handtverkare. ~ 
-string, s. forkladsband. ~ed, -d, a. for- 
sedd med forklade eto. 

apropos, fr., AprApA', ad. o. a. liimplig(en) ; 
pS. tal (of, om); interj. hor p&! det var 
sant! 

apse, ttps, so apsis, apsidal, -idal, a. at rou- 

apsis, -'is, s. (pi. apsides, -SdAz) tyg. 

absid, kor-rundel; hvalfdt tak, tronhim- 
mel; relikskrin; astr. absid. 
apt, apt, a. bojd, fallen, benagen (to, for, 
for att); liimplig, dnglig (to, for; att); 
skioklig (scholar) ; traff ande nnmarkning o. 

d.; to be f^ to, &Iv. liitt liliiva ol. gOra ngt; ^ tO 

break, skor; ~ to learn, liiraktig. '>.'itude, 
-itAd, s. liimplighet; benagenhet; skick- 
lighet, duglighet; fallenhet (for, for; 
to, for att); laraktighet. ~ly, -li, ad. ~- 
ness, -nis, ao aptitude. 
aptera, lat. gr., ip't&ra, s. pi. ,.m. vinglosa 
insekter. ~l, -ral, a. looi. utan vingar; 

byg. utan sidopolare om clt grck. tompcl. ~n, 



i: fiUc, l: fur, k: f;U), 1; f;it, k: f:i.st, 6: mote, 5: met, (!: lior, i: line i: 



1 iir, 



iftsran 



% Mindrc brukllgt. 47 f FeMimil. 



arch 



-ran, s. vinglBs insekt. apterOUS, -fts, a. 
Moi; ntan vingar. 

aptitude, aptly, aptness, ^ under apt. 

aptOte, ap'tAt, s. sriim. obojligt nomen. 

aqua, mt., A'kwi, s. nmi. kcm. vatten. ~-fortis, 
-f^'rtJs, 5. kcm. skedvatten. '^.marine, 
-mai-A'n, s. min. aqnamarin (siogron beryll). 

'N'-regalis, -rigi'lis, ~-regia, -ri'djia, s. 

tern, kungsvatten. '^tint, -tint, iv/tinta, 
-tin'ti, s. gravyr liknande tusohritning. 
~-vit8B, -vlti, s. bianviD. 'v-rium, ikwi'- 
riini, s. {pi. ~ria, -lia) akvarium. ~rius, 
S.kwa'ri&s, s. Vattnmannen i djui-krctscn. 
^tioCal), 4kwat'ik(al), a. nnturv. som 
lefver (vaxer) i vatten; som alskar att 
vistas p& vattnet ei. vid Jsjoni (jrr raij. s. 
pi.), VEitten-(f owls) ; s. vattenvaxt; pi. 

Tldjenp&(i)vattnet (seeling, rodd, slmning, etc.). 

aqueduct, 4k'w^d&kt, s. akvednkt, vatten- 
ledning; anat. kanal. 

aqueous, A'kweus, a. vattenaktig; ~ rocks, 
Bcoi. barglager bildade genom vatten- 
aflagringai. '>.'neSS, -nls, «. vattnighet, 
fnktighet. 

aquiline, ak'willn, (-lin), a. orn-; krokig; 
^ nose, ornnasa. 

aquosity, akwis'iti, se aqueousness. 

Arab, av'Ab, ». arab; si. gatstrykare (vani. 
kaiiad street <><); a. arabi.sk, rx^esk, ^^esque, 
-esk, s. mil. bys. arabesk, slinga. ~ian, 
ara'bi4n, a. arabisk; s. arab; ~ bird, 
fogelnFenix; ~ n?^(7/iis,Tusenocbennatt. 
~ic, -ik, a. arabisk; ». aiabiska (spri- 
ket). 'X'ical, -'ikAl, a. ee itiee. 'v^ine, -!n, 
te gum-arabic. ~isni, -!zm, s. arabiskt ord 
el. talesatt. 'vjst, -ist, s. kanuare af ara- 
. biska sprSket. 

arable, 4r'4bl, a. lamplig till plojning, od- 
lingsbar; under plogen, odlad, 

arachnida, lat. gr., arik'nida, «. pi., ~n, -4n, 

s. sg. jooi. spindeldjur. arachnoid, -noid, 
o. naturv. lik spindelvaf; bot. spindelvafs- 
h&rig; the ~ tunic, anat. spindelvafs- 
hinnan (omkring hjarnan). 

arack, se arrack. 

aragonite, ». ar'igAnlt, ji. min. aragouit (en 

art spnidelstcn). 

araignee, fr. ilra'nji, ». fort, mingalleri, .sy- 
stem at minor. 

araneous, 4ri'ne5s, a. naturr. lik spindel- 
viif. 

aratory, 4r'it4ri, a. horande till plojning, 
till ikerbruk. 

arbalet, i'rb^let, arbalest, -i^st, arbalist, 

-list, BO arcubalist o. cross-bow. 
arbiter, i'rbitftr, s. skiljedomare ; envalds- 
herre. arbitrable, -trabl, a. godtycklig; 
som kan afdomas. arbitrably, -trAbli, ad, 
arbitrament, ilrbifrilm^nt, «. fri vilja. 



Bjalfbestilmmelse ; afgorande; skiljemans 

dom. arbitrarily, -trArili, ad. or i»u. «. 

arbitrariness, -tr^rin^s, s. egenmaktig- 
het, sjalfrSdighet; godtycklighet. arbi- 
trary, -trAri, a. oansvarig, oinskriiDkt, 
cnviildig; egenmiiktig; godtycklig. ar- 
bitrate, -trAt, va, afdoma efter godtftn- 
nande; bilagga, bemedla; vn. duma som 
skiljedomare {between, mellan; on, ofver). 
arbitration, -tiA'sjfin, s. skiljemans dom ; 
forlikning; kompromiss; -^ and award, 
matismannaord i nissaker; ~ of exchange, 
hand, vaxelarbitrage ; ~Jo«(Z, forbindelse 
att ratta sig efter skiljemans dom. arbi- 
trator, -trAt&r,s.skiljeman, god man; biid. 
domare, envSldsherre. arbltratrix, -tra- 
triks, arbitreSS,-tre5, s. skiljedomarinna. 

arblast, I'rblast, so cross-bow, 

arbor, j'rbir, ». (l.) trad;mek. spindel, axel; 
{2.)searbour. ~-vine, s. bot. en art konvol- 

Vulus Am. ~-Vitae, lat. -vlti, S. anat. lif strJi- 

det; bot. tuja (Thuja). .%<-wheel, s. mck. 
spindelhjul. ~-WOrk, .5. gallerverk, spa- 

lier fbr klUngrllxter. ~eal, -bA'rIil, ~eOUS, 

-bA'rels, a. trad-; triidlik; vaxande pd 
trad. ~ed, -d, a. (1.) forsedd mod spin- 
del el. axel; (2.) so arboured. '^eSCenCe, 
-bAr^s'lns, s. triidlik krystallisering. ~- 
eSCentj -bAr^s'lnt, a. trildartad; tradlik. 
~et;)C, -bAret,s.buske. ~etum,-bArA'tum, 
{pi, '^eta, -A'ta), ». triidplantering, trad- 
skola. ~iculture, -bArik&l'tAr, s. ti'iidod- 
ling. ~iform, -bAr'ifArm, a. triidformig. 
~iStj -bAristt, s. triidkiinnare. 'v.izatlon, 
-bArizA'sjin, s. tradlik bildning af ett mi- 
neral. 'N'OUS, -bAris, a. bildad af triid. 

arbour, arbor, A'rbftr, «. lofsal, lofhvalf, 
spalier. ~ed, -d, a. forsedd med lof- 
Eal(ar), med spalier, ofvertiiokt af lof- 
hvalf. 

arbuscle, i'rbftsl, «. dvilrgtrild, stt3rrebuske. 
arbuSCUlar, -bfis'kililr, u. buskartad. ar- 
bustive,-b&s'tiv, a, trad- ci. bnskbevnxen. 
arbustum, lat. -bftstam, s. kind ; triidg&rd. 

arbute, i'rbi'it, arbutus, lat. Arbii't&s, «. bot. 

smultrontriid, se strawberry-tree, ~an, 

-'can, u. 
arc, irk, s. cirkelbage; b.^ge, hv.tlf ))C. ~ 

bOUtant, rr., -bSta'ng, .?. Btriifb.1ge. 'vado, 

-i'd, «. arkad, rad af hvalfbagar, hvalf- 

B&ng; hvalfbige >)C. -^aded, -i'd^d, a, 

forsedd med arkader. 
Arcadian, irkil,'d}an,u.. arkadisk;Mid. herde-, 

idyllisk, landtlig. 

arcanum, ArkA^nftm, «. {pi. arcana, -na) 

hemlighet; Uikemodel hvars tillredning 
hemlighS,llos. 
arch, 1. art], (Ark-) Oiaraldrlg tonen I sms.), 
a. illmarig, slug, >inpiskad»; skiilmsk, 



o: Hutu, u: do, 6: nor, u: uot, 6: tube, &; tub, (i: bull, 111; tliiiit;, (111: tlii.i, w: \vil], z: bus. 



arcii 



F Tnlsprlk. 48 P I.ilgt <prlk. 



arduoiisness 



skalkaktig, Instig; iivke-, forniimst, Iiuf- 
Tttd-. 'v/angel, irkA'ndjM, ». arkeangelj 
bot. blindnassla (Lamiiim). '>.<angeliC, ark- 
indjel'Jk, a. horande till arkeanglarne. 
'V'b6aC0n,s. fornamsta (liogata) signalsta- 
tion. ^bishop, 9. iirkebiskop. 'vbishopric, 
s, arkestift; arkebiskoplig vardighet. ~- 
deaCOn, i, arkediakon, arkedjakne (i rung 
nsst bisnoparne). 'v.deaCOtiry, s. en ai'kedia- 
kons ambete,3uriBdiktion,bostad ei. stift. 
•videaconship, s, en arkedlakons ambete. 
^diocese, s. arkestift. ~duCheSS, 5. ai'ke- 
hevtiginna. ~duchy, «. arkehertigdonie. 
"^dtlke, s. arkehertig. 'venemy, s. aike- 
fiende (djafvulen). 'v<-pi||ar, «. hufvud- 
pelare. 'vprimate, s. arkeprimas. 
arch, 2. irtj, ». (pi. ~es, -h), (jrr arc) 
bilge, bojning, hvalf ; va. "betacka med 
Iivalf; hvalf va; kroka; vn. hvalf va sig, 
bilda en bS,ge; kroka sig; Court o/'(^)~es 
el. ~es courty ofverkonsistorium under 

arkebiakopen af Canterbury; Dean of(A)'^es, prjE- 

ses i ~es c-t. ~-braoe, s. kriikt stotta. ~- 

buttress, s. b;g. strafbS,ge. i^headed, a. 

byg. slutande med en bS,ge om murur. ~like, 
o. b&gformig. ^^lute, s. ett slags stor luta, 
teorb. ~-pier, s. so impost byg. ~-stone, s. 
byg. hvalfsten; jfr aiv. key-stone. ~-wall, s. 
byg. stenfot. iv/Way, s, hvaltg&ng, port- 
hvalf, brohvalf. r^wise, ad. i hvalfform, 
ai'Chaeologian, ^rkiAlJdj'Mn, s. arkaolog. 
ach8eologiC(al), -lAdi'ik(il,l), a. arkao- 

logisk. archaeologist, -ArAdjlst, s. arka- 
olog. archaeology, -oi'Adji, «. fomkun- 

skap. 
archaic, arka'ik, el. ~al, -al, u. foraldvad, 
arkaistisk. arChaiologlcal, -6l4di'ikal, 

■0 arch<vological. archaiology, -6l'6dii, 

BO archcsology. 
archaism, ^'rkaizm, s. gammalt ord ei. tale- 

siltt, 
arched, artjt, pp. (at arch, 2); a. hvillfd, 

bigformig; prydd med b&glinier; ~ 

mnuldlng, b3,gfris. 

archer, S,'rtiir, «. b§.gskytt. ~-fish, .s. «ooi. 

en fiskart i ostindiska hafvet (Toxotes 
jaculator). ~ess, -is, s. kvinlig bilgskytt. 
~y, -i, B. bSigakjutning ; ~ hat, amazon- 
hatt; ~ meeting, b3,gskyttem6te ; skjut- 
fest. 

arches-court, »o under arch, 2. 

archetypal, i'rketlpil, a. hSrande till ur- 
bilden, ursprunglig. archetype, -tip, s. 
ui'bild, forebild; likarevigt la. ror mynt. 

arcbiater, a'rkUtfir, s. lifmedikua, arkiater. 

arChidiaCOnal, &rkidiak'(!in4l, u. eom tillbor 
en archdeacon. 

archiepiscopacy, ^rki^pla'k&pasi, archi- 

epiSCOpate, -p^t, so archbishopric. 



archiepisCOpal, ili kiepis'kApiil, u. arkebi- 
skoplig. ~ity, -'iti, s. arkebiskoplig var- 
dighet. 

archil, i'rkil, 1,'rtfil, s, »e orchil. 

Archimedean, ilrkim^'dian, a. «r Archime- 
des (-mA'dAs, J. pr.);~ screw, mck. Arkime- 
des' skrnf, vattensniicka. 

arching, 2.'rtjlng, prt. (af arch 2); a. kro- 
kande sigb&gformigt ; s. krokning, sviing- 
ning, bngt. 

archipelagic, Lk'pllid'jik, ». af i»ij. ar- 
chipelago, ^.rkipJl'agi, ». arkipelag, 
ogrupp. 

architect, i'rkittet, s. arkitekt, byggma- 
stare. ~OniC, -6n'ik, '^Onical, -in'ikil, 
u.. arkitektonisk; knnnig i arkitekturen. 
~anics, -An'iks, s. pi., ~ure, -'4r, -'jSr, 
s. byggnadakonst. '^ural, -'liril, a. arki- 
tektonisk. 

architrave, i'rkltrav, «. byg. arkitrav. 

archival, fckl'v^l, 4'rkival, u. arkiv, jiv reij. 
archive, 4'rklT,s. (ci. -S, -z,s.pl.) nrkund- 
samling, arkiv. archivist, Jrki'vbt, i'rki- 
vist, 8, arkivarie. 

archivolt, i'rkivAlt, s. byg. arkivolt. 

archly, i'rtjli, ad. illmarigt etc. le arch, 1. 
archness, -nis, «. iUmarighet, skiilmak- 
tighet. 

archwise, so under arch, 2. 

archy, i'rtji, a. so arched o. arching. 
arCO, S.'rko, s. r& massing i stycken, arko- 
massing. 

arctation, drkti'sjun, arctitude, a'rktitud, 

s. mod. hopdragning; forstoppning. 

arctic, ?i'rktik, a. nordlig, aiktisk; ~ circle, 
norra polcirkeln. ~S, -s, s.pl. Am. hoga 
yllefodrade gummigalosoher, guttaper- 
kakangor (: s. k. half-hoots). 

arcuate, i'rkuit, ~d, -li, a. bojd, bigfor- 
mig, hvalfd. arCUation, -a'sjin, .^. boj- 
ning, krokning; plantering genom af- 
liiggare. 

arCUbaliSt, i'rkAballst, «. armbost (: cross- 
how); kastmaskin. ~er, -ur, ir?. -'&r, ». 
armbostskytt. 

arCubuS, I'rkib&s, se arqueiuse. 

ardassine, fr., irdas'ln, s. fint persiskt silke. 

ardency, a'rdena!, 10 ardor. 

ardent, J'rdent, a. bet, haftig; if rig (in); 
eldig, brannande {with, af); ^n. lofgirig; 
~ spirits, spirituosa; eldiga sinnen; el- 
digt sinne. ~Iy, -li, ad. -^neSS, -nls, se 

raij. ardor. Am., oi. ardour, Engi., a'rdftr, «. 

hetta, brand; eld, eldighet; ifver; liiif- 
tighet. 
arduous, i'rdiis, a. brant, svarbestiglig; 
svdr, modosara, full af modor. ~ly, -li) 
ad. -^ness, -nes, ji. branthet; svarighet; 
besvarlighet. 



i: falo, i; f.ir, i: fall, i.: f.it, 1: fast, 4: moto, i: mot, S: her, I: fine 1: fln, J fir, 



are 



;|C Ulndre brukllgt. 49 t FOrUdradt. 



aristate 



are, 3,r, /, 2, 3. pers. pi pi-es. ind. »r be, aro, 

aren. 
area, i'ril, s. yta; ytinneh&U; oppen plats; 

sankt gS,rdsplan mellan ett bus ooli 

gatanj med. en h&rsjukdom. ~l, -al, w. 

areal-, yt-, 
areca, ire'ka, s. bnt. arekapalm; desa frukt, 

betelnot (ar<r. ~ nut). 
areek, ixk'k. ad. «. ap. rykande. 
arefaCtion, aulf ak'sjin, s. torkning, uttork- 

ning. arefy, ar'efl, va. torka, uttorka. 
arena, iri'na, s. {pi. niv. lat. -nSB, -nA) arena, 

Btrldsbana i en amfiteater ; tiiflingsplats. 

n^CeOUS, -ni'sjfts, ~riOUS, -na'rifta, u. 

sandaktig, sandig. ~tion, -na'sjin, ». mod. 

eandbad. 
arenilitic, L-lnllit'ik, a. sandstens- (t. ex. 

barg). 
arenose, , ar'Inia, arenOUS, ar'lnfla, a. 

sandig. 

areola, mt., irA'Ala, a. {pi. -Ise, -lA) naturv. 

litet fait, maska, mellanrum ; anat. rlngen 
kring brostvjrtan, kringblemmoro. d. ~r, 
-lir, a. borande till, liknande en areola; 
r\* tissue, asat. bot. cellvafnad. ^v^te, -lat, a. 
natarT. natlikt indelad i sm& fait, areoie, 
a'r^6l, se areola, 
areometer, ArAAm'et&r, «. Bankv3,g, instru- 
ment att mata viitskors speclfika vigt. 
areometrical, -mJt'rikal, a. areometrisk. 
areometry, -tri, s. areometri. 

areopagite, arlAp'adjlt, s. mediem af Areo- 
pagus, -ag&S, S. areopag (domatol l Aten). 

argal, 4'rgal, lo argol. 

Argandlamp, i'rgandl^mp, «. aigandisk 
lampa. 

argent, J'rdjent, s. ler. silfverfiirg; blidi. 
silfver; a. silfverbvit, silfverglansande. 
•val, -'til, a. silf verbaltig ; silfver-. ~- 
an, -'-an, 'x.ane, -'-in, «. nysilfver. ~- 
ation, -a'sj&n, s. forsilfring. ~ic, -'tik, 
a. silfver-. 'v.iferOUS, -if'iria, a,, ailfver- 
forande, silfverbaltig. f^ine, -' - m, a. 
silfver-; lik silfver; s. 2001. silfverfisk (en 
an lax, Argentina); min. skiff erspat; hvlt 
forsilfrad metall (»rv. German silver). 
~ite, -'- it, s. min. silf verglans. 

argil, i'rdjil, s. krukmakarlera; lerjord. ~- 
laceous, -a'sifis, a. lerhaltig. 'vllferous, 
-if 'urfia, a. lerbaltig, innebillande mycket 
lera. ~lite, -It, a.lerskiffer. ~lltlc, -it'ik, 
a. lerskifferhaltig. ~lo-, -djil'A-, 1 «ms. 
ler- (t. ex. ~ •ferruginous, inneb&Uande 
jam och lera). 'vious, -'ia, a. lerbaltig, 
lerartad. 

Arglve, S'rgiv, 3,'rdjlv, a. geog. horande till 
Argos, argivisk; grekiak; s. grek. 

argol, i'rgil, s, rk vinsteu; torkad dynga 
tUI brlnile. 



argosy, 3.'rgAsl, s. an stort spanskt oi. por- 
tugisiskt bandelafartyg. 

arguable, i'rgAabl, a. bevislig; mottaglig 
for skal. 

argue, i'rgi, vn. antora grander, tala {in 
favour of, for; against emot); riisonnera, 
disputera {against, with, med); doma, 
alnta {from, af); va. anfora skal for, be- 
visa; visa (ngt, ngn vara), roja; vlttna 
om; undersoka, dryfta, diskutera; >ie- 
skyllaf; to f^ a person into {out of) an 
opinion, genom riisonnemang fS. ngn att 
omfatta (fr3.ng3,) en 3,aigt; to rs^ a thing 
into another, bevisa att ngt ar ngt annat. 
~r, -&r, o. en som raaonnerar etc. ar- 
guing, -hxg, prt. of nires.i s. raaonnemang, 
diapyt. 

argument, J'rgiment, «. slutsats, bevia; 
slutledning; bevisf firing; stridsfriga; 
amne som afiiandias; bufvudinnebiU, ^kort 
begrepps ar en bok;mai. astr. kvantitet p& 
bvilken en eerie af tal i en tabell beror; 
vn. % ae argue; to hold an ~, forfiikta en 
Saigt, diaputera. ~al, -'il, o. beviaande; 
bevianinga-. i^ation, -a'sjfin, s. bevia- 
f firing; rasonnemang, dispyt. '>.'ative, 
-'ativ, a. bevisande, inneb3,llande bevia 
{of, ffir); foljdriktig; disputerande, griil- 

Bjuk. ~atively, -'itivii, ad. ~ativeness, 

-'itivnes, s. egenskapattvarabevisande; 

begar att disputera. 
Argus, 3,'rgua, s. pr. myt. Argus; vakaam 

manniska.-^-eyed, a.sombarArgus-ogon 

(bvars vaksamhet intetundgS.r). -Nz-shell, 

s. jooi. en art porslinsanacka. 
argute, irgi't, a. akarpainnig; gall,skarpt. 

~ly, -li, ad. 'v/ness, -nis, «. skarpsiu- 

nighet. 
argyle, i'rgll, s. dubbelbottnad te- ei. kaffe* 

kanna af bleck. 
aria, it., i'na, s. sS,ngstycke, melodi, aria. 
Arian, a'nan, u. ariansk; a. teoi. anbangare 

af Arii liira: '>'ism, -izm. 
arid, ar'id, a. torr om jordi irv. biid. fSrbriind. 

~ity, -'W, 'N.neSS, -n4s, s. torrhet; 

torka; med. utmagring; biid. kanslolosbet, 

stelbet. 
aright, iri't, ad. ratt, riktigt; val. 
aril, ar'il, 'x.luS, lat., iril'fis, s. bot. frohylle. 

~late, -it, 'v.lated, -it^d, 'vIed, -d, «. 

ffirsedd med frfihylle. 
ariose, ir'iAs, a. melodisk. 
aripple, JrJp'l, a. krusig, kruaande sig. 

arise, irl'z, vn. {imp. arose, krb'z.pp. arisen, 

iriz'n) stiga upp, resa sig upp iir». biid. 
{against, mot); uppg& om soien eto.; uppatd 
1 alia bet.; uppkomma; barrfira {from). 

arista, lat., iris'ta, S. bet. borat p& grilsoni blom- 

QUI. ivte, -tit, a. ffirsedd med borst. 



6i noto, h: do, h: nor, in not, ii: tube, &: tub, &; bull, th: thing, dh: this, vt: will, z: lias, 
4 — .192303. Engelsk-BvenaU ordiok. 



&ristaroh 



F Talsprlk. 50 P Uel «prlk. 



army-woi'm 



aristarch, ^r'ist§,rk, s. Strang granskare. 
aristocracy, 4rist6k'r!l,si, .. adelsvalde, ari- 

Btokrati. 
aristocrat, ar'istikrit, ii-fst'Akilt, s. aristo- 

krat. ~ic, -'ik, ~icaf, -'ikil, o. aristokra- 

tisk. 'N.ically, -'ikiii, ad. 'vicalness, 

-'flcillnla, s. aristokratiskt vasen. 

Aristotelian, JristAtA'lidn, a. aristotelisk; 
s. anhangare af Aristotelea' lara: 'x^ism, 
-izm. 

arithmetic, 4r!th'met5k, ». rakning, rakne- 
konst. ~al, — ' - al, a. aritmetisk. 'N/ally, 
■ - -'- k&, ad. ~ian, -tisj'dii, s. rakne- 
mastare. 

arl{, Jrk, s. ark ; lida, kista ; stor fruntim- 
merskappsack; Am. stor flodb3,t; ~ of the 
Covenant, bibi. forbundeta ark. ~-sliell, 
s. zooi. arkmusala (Area Nose). 

arie, hc\, va. snou. Norra Engl, gif va handpen- 
ningar, stadsla. ~d, -d, pp. u. stadslad. 
~S, -z, s. pi. handpenningar, stadsel. 

arm, Jrm, 1. s. arm; ngt is. lyrtarm, vagnrm, 
del af pedskap, cto. som liknar en arm ; haf s- 
arm; arm af en flod; karm; «». nock; 
biia. t ox. lagona arm, makt; »a. f om- 
famna; to keep (hold) at ~'s length (end, 
reach), h5,lla pi (armBlangds)Tederborligt 
afst&nd, ej l&ta nga komma sig inp&. lif - 
vet; (to walk) 'n/ in ~, arm i arm. fx* 
-bone, s, armpipa. 'v-chair, s. lanatol. ~ 
-file,s.grof fyrkantigfil,beat6tfll. '^hole, 
5. armh&la; armh3,l. fx/S'-length, s. arma- 
langd, jft ofran. ~pit, I. armh&la ; gren- 
veck. 

arm, irm, 2. s. vapen ({ sg. a&llarnt utom i bet.; 
vapenalag); pi. vapen; mil. i kommando ge- 
varl hiir. vapen; boi. taggar; jagt. ben pS, 
en rofES,gel ; va. vapna, bevara, utrusta ; 
forae med; bealS, (a beam); armera en 
magnet, jfr &tr. arming Bjo. : vn. gripa till 
vapen, vapna sig; the cavalry ~, kaval- 
lerivapnet, rytteiiet; to bear ~s against, 
fora vapen (strida) mot; to be in (up in, 
under) ~5, vara (etS) under vapen; to get 
under ~5, g3, i gevar; companion in ^s, 
vapenbroder; bg force ofn./s, med va- 
penmakt, med vapnad hand; to ~s.' till 
vapen 1 i gevar 1 to beat to ~s, slS, gene- 
ralmarsch ; slS. atallning ; to take (up) ~s, 
gripa till vapen. ~ada, sp., -i'dk, s. ator 
fiotta, is. (the invincible 'v) spanska ar- 
madan S,r 1588. '>.'adillo, -idil'A, s. 2001. 
balta (Daaypua). ~ament, -kiaint, s. 
krigaruatning ; bevaring ; krigsmakt, 
krigeflotta. ~amentary ;^, 4mln'tiri, s. 
tyghua, arkli jfr armory, /vature, -atiir, 
<!. bevapning; akyddsvapen, ruatning; 
tot. taggar, tornen 0. d.; jarnstycke tin 
armering ar en magnet; b;g. jarnband, jam- 



beslag till suiknlng. ~ed, (1.) -d, pp. a. 
bevapnad (aw. blid. ss. fx. at all points, i full 
rustning, oS,tkomlig, ~ viith patience etc.); 
rustad, bevarad; armerad bjuike, magnet; 

her. vapnad om djur, hvUkas tander, klor, horn 
0. d. ttro af annan fJlrg an dot Ofrlga ; '^ COaSter, 
bJO. utliggare (rekognoscerlngsfartyg) ; ~ force, 

truppstyrka ; ~ load-stone, armerad mag- 
net; ~ ship, bevaradt handelsfartyg. 

armed, (2.) I'rmid, a. forsedd med armar 
ete. jfr arm, 1.; '^ chair, se arm-chair. 

Armenian, JrmA'niin, armenisk; ~ bole, 
rod bolus; ~ stone, kopparlasur. 

armful, i'rmf&l, s. famn, flng. 

armiger, i'rmidjir, j. vapendragare. -vOUS, 
-idj'ir&e, a. biirande vapen, vapenfor. 

armilla, Jrmil'a, 5. armband; met. jamring 
hvari tapparna af ett hjul rora sig ; anai. 
ligament vid handlofven. ~ry, -'- ftri, 
u. armbandslik; best&ende af ringar; ~ 
sphere, aatr. armillarsfar (ihMig giob med 

olrklar). 

armillet, 5.'rmilet, s. litet armband. 

arming, 4'rming, prt. ^tarm, 2.; s. bevapning, 
utruatning; gripande till vapen; bj». ett 
styoke talg aatt till lodet for att vid 
lodningen erh&Ua bottenprof; pi. ^io. 
skansklader. 

Arminian, irmin'Un, a. arminiansk; k;rkoh. 
s. anbangare af 'vism, -izm, s. Arminii 
lara. 

armistice, i'rmfstla, ». vapenhvlla, stille- 
atdnd. 

armless, i'rmlla, l. a. armlos; 2. a. vapen- 
loa; hjalploa. 

armlet, i'rmlet, s. arm; armskena; arm- 
band, armring; liten bafsvik. 

armor, i'rm&r, se armour. ~ial, -A'rial, u. 
horande till vapenskolden ; beraldisk; s. 
vapenbok; r^bearings, '^ensigns, signs'^, 
adiigt vapen, skoldemarke. 

Armoric, armAr'Sk, u. armorikansk; s. bre- 
tagneaka dialekten. 'x^an, -4n, se fsreg. a. 

armory, i'rmiri, s. tygbua; gevarsforrM, 
arkli, ruatkammare; ruatning; skolde- 
marke ; heraldik ; vapenf abrik Am. 

armour, 2,'Tm&r, s. vapenruatning, panaar; 
to buckle on one's ~, uy. biidi. ruata alg till 
strid. ~-bearer, 5. vapendragare. ~-clad, 
u. pansarkladd ; s. pansarf artyg. 'x^-platB, 
s. pansarpl&t. ix-cased, 'N/-p|ated, a. be- 
panarad om fartyg eto. jfr fOreg. 'x^Cr, -ur, s, 
vapensmed, svardfajare; vapendragare. 
~y, -i, so armory. 

arms, irms, se arm, 2. pi. 

army, 4'rmi, s. bar, armi ; hop. "v-clotll, .'. 
kommissklade. ~-COntraCtOr, .'. armS- 
leverantor. ~-list, «. arm^na ruUa. ^v 
-worm, n, harmaak. 



lit fate, i.: far, k; fall, ili: fut, jl: I'aat, i: mcto, i: mot, i: hoc, 1: fiuo, i: fin, i: fir. 



arnatto 



)|C Ulndrl hruktiBi; 51 f FOrlldrBlt. 



arrive 



arnatto, imat'A, jiv atmatto, » annofta. 

arnot, arnut, il'rn&t, us earthnut. 

arnottO, £rn6t'6, s. k annotta. 

arn't, ^mt, rsrk. ar are not, ei. am not, 

aroint ;j(, se aroynt. 

aroma, £l.r6'iiid, s. arom, vallukt. ~tiC, 
-mit'ik, a. valluktande, doftande, aro- 
matisk; s. aromatisk ort, drog, krydda 
ei. d. ~tiCal, -mit'ik^l, a. se nsrcg. '^tizO, 
-mitlz, va. krydda, fylla med vallukt. 

arose, krh'z, imp. at arise. 

around, irau'nd, ad. rundt omkiing; om- 
kring, hit och dlt Am.; i narheten Am.; 
prp. niudt omkring; omkring i (p4) Am.; 
those fy one, ngna omgifning, dagliga 
eaUskap. 

arouse, 4rau'z, va. vacka, uppvacka (from 
sleep); egga, lifva; upprora. 

arOW, iii'i ad. i rad; & rad. 

aroynt /{(, irojnt', interj. borti bort med I 
undanl va. Bcbasa bort. 

arpeggio, it., Iip4dj'6,>.miu. arpeggio; harp- 
ackompanjemang. 

arquebusade, irkwlbfis^'d, lrkSbiz4'd, s. 
arkebusadvatten ; bakeboss-skott. ar- 
quebuse, ^'rkwlb&s, 4'rkSbiz, s. bake- 
bossa. arquebusier, -z^'r, 9. an bosae- 
skytt, musketor. 

arquifOU(x), ^'rkifj, le alquifou. 

arrach, ar'^k, se orrach. 

arrack, 4r'4k, s. arrak. 

arraign, 1. 4r^'ii, se araignee. 

arraign, 2. LrL'n, va. anordna f ; jnr. nppstalla 
(o writ) ; draga inf orratta (before the bar), 
instamma; taga i fiirhor; anklaga (for); 
». se (isij. -N^ment, -mint, s. ju. dragande 
inf or ratta; stamning; anklagelse. 

arrange, 4ri'ndj, va. ordna (tn a series, 
tin), satta i ordning, anordna ; uppgora, 
faststalla; bilagga; miu. arrangera; vn. 
komma till nppgoreise, forlikas (with, 
med) ; fv one*8 self with, komma of rerens 
med; r^ for battle, ordna till strid. "v- 
nient, -mint, «. ordnande, anordning 
(for, i och for); inredning, anlaggning, 
inrattning; &tgard, anstalt; nppgoreise; 
ordning, system; ords stallning; mns. ar- 
rangemang; hand, ackord; to make i^s 
for, Tidtaga ^tgarder for (till) ; (0 make 
(enter into) 'va with, jfr iBreg. vn.; to come 
to an ~ with one's creditors, f& ackord. 
'vr, -i!ir, s. anordnare etc. Jfr ofran v. 

arrant, 4r'4nt, u. arke-, Tarst, argast ; ne- 
drig, oforskamd. 'x/jy, -li, ad. 

arras, 4r'4s, s. ett slags Taf d (ei. virkad) tapet, 
gobelin (ur. i^-hanging). 

arraswise, 4r'4swlz, ad. her. 1 s&dan stall- 
ning att ofre ytan och tvi. sidor arc 
aynliga om en taming el. d. 



array, iri', «. stridsordning; position vid 
nktning; rad, ordnad skara; trnppstyrka, 
mannkap; anordning; kladnad, skrud; 
jur. forteckning p§, juryman; jury; va. 
ordna; 'monstra; klada (ire, i), pryda 
(with, med); utrusta; jur. nppropa jory- 
munnon \ to ^^ a panel, Jur. satta upp en 
forteckning p& juryman; commission of 
^, f Lillmakt att monstra manskapet i ett 
grefskap. ~er, -ftr, a. ordnare; monster- 
herre. 

arrear, iri'r, ad.f efter&t; baktill, bakSt; 
s. »re8t» Jfr ex.; (vani. ! pi.) resterande 
skuld, restantier ; ef tertrupp(er) f ; i« ~, 
efter, >pi efterkalken»; resterande, annn 
ogulden; to be in *%/ for (with), vara efter 
med; annu vara skyldig. ~age, -idj, s. 
resterande skuld; restlangd. 

arrect t, 4rlkt', a. npprattstS.ende ; npp- 
marksam. ~edt, "Id, u,. (eg. pp.) dets. 

arrentation, arlntis'jiin, s. jur. ratt att mot 
&rligt arrende inhagna jord p4 en skog 
(allmanning); stangselratt. 

arreptitious, iriptlsj'&s, a. (1.) bortsnap- 
pad; besatt; forryokt; (2.) f hemligt iu- 
smngen. 

arrest, 4rlst', va. hamma, hindra, hajda; 
gripa, hakta; lagga beslag p&; fangsla 
(blld. one's attention, etc.); s. hammande, 
hinder, uppehfLU; beslag pi gods; hakt- 
ning; hakte; jur. uppskof (of judgment, 
med doms verkstallande) ; spritt (ett slags 
Bkabh pi histar); ~ for debt, bysattnlng; 
to place (put) under ~, hakta, arrestera. 
nation))!, -i'sjftn, ~ment, -mint, s. hakt- 
ning ; skoti. kvarstad p& (on) en borgenara 
losegendom. 

arret, 4rlt', &. 4ri', ». utslag, dom; se »id, 

fOrcg. 

arriere, fr., 4rl'r, (4rj4'r), >. eftertrnpp(er) 
(nu vani. rear), 'v.-ban, s. uppb&d af adels- 
lanan (kronvasallerna) till krig. ~-fee, 
~-fief, s. lansgods under hufvudlanet. ~ 
■vassal, s. en vaaalls vasall, nndervasall. 

arris, 4r'is, s. kant ntmed hvilken tv& pla- 
ner Inta mothvarandra. 'X'-beam, s. kant- 
bjalke. '>w-fillet,<.b7g. trekantigttraatycke 
som lagges nnder skitter i vinkeln mel- 

lan tv& ytor (t. ex. meUan en skorsten Doh tak- 

ytan). ~-gutter, s. b;g. takranna ntefter 
takkanten i form af ett V. ~-rafter, s. 
hornsparre p& ett tak. -v-vault, o. b;s. 
valmtak. 
arrival, 4ri'v4l, ■. ankomst, framkomst, in- 
traSande (at, in, on, jfr arrive); upp- 
n&ende; ankommande person ei. sak; pi. 
band, tillforsel; on, at, one's ~, vid an- 
komsten. arrive, 4rl'v, vn. anl&nda, 
(fram)komma (at a place, at a town, at 



is noto, i: do, i: nor, i: not, is tube, &: tub, &: bull, th: thing, db: this, w: will, z: bai. 



arrive 



F Taliprlk. 52 P Llgt iprtk. 



article 



the harbour [i hamn] eto.; Mv, blid.: at a 
conclusion^ at an end etc.; in a country, 
in an island, in town, in the road [pS, red- 
den] eto.; on aground, on the Jieldo/ battle 
etc); intiafCa, hiinda t (to a person); 
uppn4 {at, <o))C; at one's end [sitt m§,l], 
at perfection etc.). arriving, -ing, ^j-(. s. 
framkomst; upon ~, vid framkomsten. 

arrogance, 4r'Ag4ns, arrogancy, -i, ^. 

formatenhet; ofvermod, hogmod; in- 

bilekhet. 
arrogant, ar'AgAnt, a. formaten; ofvermo- 

dig; inbilsk; pS.flagen; oforskamd. ~ly, 

-li, ad. 'x.nesS, -n^s, «. so rereg. s. 
arrogate, ir'Ag^t, va. ofvermodigt gora 

ansprSk p§,, (formiitet) tillvalla sig; to ~ 

to one's self, dou. arrogation, -^'sj&n, s. 

oriittmatigt tillvallande ; formatet an- 
sprSik; jur. adoption af en fuUvaxt per- 
son, arrogative ;iC, -Sv, a. formaten, an- 
sprdksfuU. 

arrow, Lx'6, s. pil; landtmiLt. stake, liten p41e. 
~-grasS, s. bot. siilting (Triglochim. ~ 
-head, s. pilspets; bot. pilort (Sagittaria). 
'v-headed, a. kllformig; ~ letters, ~ 
characters, kilskrift (arv, cuneiform c-s). 
~-root, s. bot. arrow-rot (vestiDdUk vixt, 
Maranta); ett af dess rotter beredt mjol. 
~-SUture, s. aunt, pilsommen pS, hufvud- 
skS.Ien. 'Ni-wood, s. bot. en amerikansk 
art af Tiburnum. ~y, -!, a. pil-; pil-lik| 
pilsnabb. 

arse, ^rs, s. sate, anda, bakdel; to hang 
an ~, P sola; vara radd. ~-f00t, s. looi. 
sm&dopping (limagei, Podlceps minor), (v 
-smart, P bo smart^weed. 

arsenti, i'rslnal, s. tyghns, arsenal. 

arsenate, J'rslnit, arseniate, irsA'ni^t, s. 

kcm. arseniksjradt salt. 
arsenic, i'rsemk, s. mis. arsenik (metau); 
hand, hvit arsenik, r3.ttgift (eg. crude ~, 
white *\i, oxide of f^, dots, som arsenious 
acid); a. (--'■) arsenikhaltig; 'x. acid, 
areeniksyra. 'x^-bloom, s. min. arsenik- 
blomma, hyttrok (naturlig arseniksyr- 
lighet). ~-mirror, «. kom. arsenikspegel 

(vld test of arsenic, arsealkprof). ~-red, ae 

realgar. ~-WOrl(S, s. pi. arsenikhytta. 
~al, - -' - al, u.. arsenikhaltig, arsenikbun- 
den. ~ate, - -' - it, va. forena med ar- 
senik. 

arsenious, irsA'ni&s, arsenous, i'rsJn&s, a. 

kem. arsenikhaltig; ~ acid, kem. arsenik- 

syrlighet. 
arsenite, ^'rs^nit, kem. arseniksyrligt salt. 
arseniuret, Irs^n'iliret, balni'iirSt, s. kem. 

forening af arsenik med en bas; ^ of 

nickel, arsenlknickel. >vted, -Id, a. fSr- 

enad med arsenik. 



arsis, lat. gr., ^'rs!s, s. prosodi, mua. arsis, upp- 
slag, riietens hojning. 

arson, i'rs&n, s. jur. mordbrand. 

art, irt, 1. 2 pers. sg. pres. ind. ar be, iir. 

art, irt, 2. s. konst; slojd; id, varf; skick- 
lighet; finhet, f orslagenhet ; pi. konst- 
grepp; to be {have) ~ and part, jnr. Skoti. 

vara deltagare l plaa och atrbraade af en fdr- 

brjteiae, biid. hafva del {in, i); the liberal 
{polite, fine, elegant) ^s, de fria (skona) 
konsterna, mota.: the industrial (meffhani- 
cal, manufacturing) ~s, handasloider, 
handtverk; Bachelor of {A)'s*s, filosofie 
kandidat. '^spun, a. konstgjord. 'v-union, 
s. konstforening. 

arteriac, irtA'r!4k, ». ae mi. 

arterial, Irti'rUl, a. horande till puls- 
^drorna, arteriel (blood); ~ navigation, 
segling p& iloder och kanaler. 'vjzation, 
-izA'sj&n, s. blodets forvandling i ]un- 
gorna fran vencist till arterielt. ~ize, 
-Iz, va. forvandla till arterielt blod. 

arteriotomy, 3,rtAri4t'Am!, ». puisaderlat- 

ning. 
artery, i'rtirl, ». pnlsider (sfir. biia..- -v of 

trade). 
artesian, JrtA'zlan, -zjan, u,. artesisk; ~ 

well, artesisk (borrad) brunn. 
artful, &'rtful, a. konstrik, konstfiirdig; 

konstlad; skicklig, forslagen, fin, llstig. 

iv/ly, -i, ad. rvness, -nes, s. konstfiirdig- 

het; listighet, f orslagenhet. 
arthritiC(al), 4rthr5t'ik(4l), u. horande till 

lederna; gikt-. 
arthritis, gr., itrthri'tis, s. med. ledvark ; gikt. 
arthrodynia, irthrAdin'i^, s. med. kronisk 

reumatism. 
arthrOSia, S.rthri's!l, <>. med. sv&r ledvark, 

gikt. _ 
arthrosis, ^rthrA'sb, ae articulation anat. 
artlad, ^'rtiid, i'rsjUd, s. kem. element n)ed 

jamn ekvivalens. 
artichoke, 4'rtitjAk, s. but. kronartskocka 

(Cynara) ; Jerusalem ~, bot. jordartskocka 

(en art eoiroa Helianthns tuberosus). 
article, ^'rtikl, s. gram. eto. artikel; (hnfvnd-) 

punkt, post, moment; stycke, del, afdel- 

ning la. at en bek, tldakrlR eto.; skriftlig npp- 

sats (on, om, of ver) ; beting, vilkor rid. ett 
artai ; hand, sak, Yara; stycke, persedel, nfr. ai. 
om person: stympare, krak; bot. led; ogon- 
blick ^;pl. larling^ontrakt ; ca. nppsatta 
nnder vissa punkter, specificera, npprak- 
napnnkt for punkt; uppgoravUkor; anklaga; 
forbinda till yissa vilkor; gnm kpntrakt 
anstalla, satta i kondition (((>,ho3); v».)|C 
traSa af tal ; komma of verens (toitfi, med); 
'v of faith, troBartikel ; ~ of food, f odo- 
amne; ivs of war, krlgsartiklai; a prime 



, , - -^ .-. — , g 1 J — jr- — 

i: fatdt k: far, i: fall, i.: fat, k: faat, ii moto, 4: met, it bor, is fine, i: fin, ii fir, 



article 



^ Mlndro brukllgt. 53 f P»rlldr«ai. 



ascaunt 



~, prima vara; the thirty-nine ~», de 39 
artiklarna (i) anglikanska kyrkans tros- 
bekannelee; the next rv? F n&gonting 
annat (som behagas)? ~d, -d, a. kon- 
traktsenligt anstald som mriiog, «iev, bitrudc, 
o. i. (to, bos). 

articular, iitik'i!il&r, a. mod. borande till 
lederna, led-. 

articulate, Irtlk'iil^t, u. nmnrr. f(5rsedd med 
lede*; i^«ioi. artikulerad ; om ijud klar, tyd- 
lig; indelad 1 artiklar)|C; s. leddjur; va. 
forena genom leder; artikulera, tala ut 
tydligt ; f ramstalla punkt for punkt f ; 
tin. tala tydligt; aftalaf. ~ly, -1?, ad. 
punkt for punkt, 1 detalj ; tydligt utta- 
ladt. ~ness, -rxia, i. tydligbet. articu- 
lation, -it'sjftn, s. anst.ledningiledfogning, 
ledg&ng; tot. ledknol, kna; lysioi. artiku- 
lering, tydligt attal; gram, konsonant. 

artifice, i'rtifis, >. konst, konstfardigbet, 
skickligbet; sinnrikt verkf; konstgrepp, 
list, p&fnnd; pi. ranker (bad '\as). 'v<r, 
-tif'is&r, s. konstniirt; bandtverkare ; 
mekanlkus; artilleri-bandtverkare; upp- 
finnare; uppbofsman, Bkapare, ranksmi- 
dare ;)C. 

artificial, irtifisj'al, a. vcicnsk. tu. artifi- 
ciel;ickenaturlig,konstg3ord, eftergjord; 
konstrik, kon8tfardig(t gjord)t; konst- 
lad, diktad, tillgjord; ej inbemsk, odlad 
(plant); skicklig, forslagent jfr artful; 
fs/ lineSf linier p^ en skala som visa lo- 
garitmema for sinus oeb tangenter; '^ 
numbers^ logaritmer; ~ sine, tangent etc., 
iDgarltmerna for sinus, tangent o. ■. t.; 
•vi teeth, lostander. '^ity, -'iti, s. ae 'v/ness. 
~|y, -i, ad. konstgjordt; konstrikt; 
skickligt. f^ineSS, -nis, a. jrr rsrcg. a. 
konstgjordbet, fbrkonstliiig; list;)C 

artillerist, ^rtil'ftrist, <. artillerist. 

artillery, artir&ri, «. artillerl aiiabet.: piece of 
~, artilleripjes, kanon. 'v/-man, s. artille- 
rist, kanonier. ~-park,*. artilleripark. 

artisan, i'rtizJn, ( ') i. bandtverkare ; 

konstnar f. 

artist, i'rtist, «. yrkesman, bandtverkare t ; 
bildad (lard) manf; konstnar, artist (i«. 
m&lare). ~e, fr., 3,rtA'st, s. konstnar af 
lagre rang t. ex. B&ngaro, dansss; en som ar 
utmarkt skicklig i ett praktiskt fack 

kock, h&rrrisilr. modist o. d. 'N/JC, -'!k, fN^ICal, 

-'ikil, a. artistisk; konstnarlig. ~ry ;f;, 

-ri, s. konstverk. 
artless, i'rtlls, a. konstlos; okonstlad; 

enkei, naiv; okunnig, oskicklig. ~ly, 

•li, ad. i^neSS, -nIs, s. konstlosbet, jrr 

nreg, a. 
arum, iat.,i'r&m,s. dot. dansk ingef iira (Arum; 

ift. Calla, Taro, m. «.). 



arundinaceous,ir&ndin^'BJ&s, a.rdrlik,r6r-. 
arundineOUS, ir&ndin'i&s, a. rorbevuxen. 

aruspex, lat., 4r&s'pJks, aruspice, ir&s'pis, 

t. (pi. aruspjces, -pis^z) rom. amik. sp&man 
jrr fiiij. aruspicy, -plsi, s. rom. amik. sp&dom 
af djurs inelfvor. 
Aryan, d'riin, a. arisk; >. arier. 

as, 1. ^S, S. ass romurak Tlgt o. mjBt. 

as, 2, 4z, ad. 0. konj. s& (sir ncd. as . . . as) ; 

likas^, afvens^; (n-amfOrad. utaDJamfOrclacjrrex.) 

belt, mycket; s&som, som (pS. samma 
siltt som; i egenskap af; som till exem- 
pel) ; i den m&n som, alt efter som; (biist) 
somj medan, dd, nar; for ak vidt som, s^ 
vida, i bedfraaden S&, sant; eftersom, enar, 
dS., emedan; f ei. P (i at. f. that he, it, an. 
ertcr so) att ban, det cto.; som omf; auf; 

prn. som efter such, P Uv. eUea ; [Anm. as f 
cl. P ofta plconatiskt aa: when »%* ; toAere ~ ; 
as i/ (jfr dock nedao): om, buruvida] ; ~.... 
~, s&. .. som; (so) ~ to rramtSr InOa., (s&) att ; 
such r^ to med iafln., sS.dan . . att; f^ far f^, 
s& l&ngt som, anda till; ak till vida som, 
si vidt (t. ox. ... / know, ... jag vet) ; ~ 
good ~, s& god(t) som, jfr vid. good; n^ med 

adj. el. ad. '^ (aamma adj. el. ad. upprep.) Can 

be, s& . . . som mojligt (t. ex. ~ poor ~ 
poor can be, 8& f attig som n^on • kan 
vara); ~ mod ett adj. again, en g&ng till 
sS, . . . ; ~ for, ^ to, ang&ende,betraffande; 
/x. how P, burn, burusom; att; ~ if, 
»x/ though, som om; t\j much ('x/, etc.), 
ae nudormuch; ^ per, haad. enligt (odyice, 
eta.); 'X' such, sS,som s^dan, i ocbfor sig; 
~ well, ocksSi, afvensS., likasS, afven, 
dessutom; ~ well ~, afrensom, jrp vid. 
undor well ; ~ what P, n8.&, bva' a' de' ? ~ 
yet, bittHls, annu ; ~ it were, likasom, sS, 
att saga; 'x/ you were, mil. tag tillbaka; 

arv. P om Brverdrifoa yttranden o. d. ; "u cleverly, 

belt bebandigt; ~ / live, s3, sant jag 
lefver; ~ you value life, . . , om lifvet ar 
dig kiirt (gor det el. det) ; ~ / may say, 
om jag sS. m4 saga; ill n.^ he was, sjuk 
som ban var; old ~ lam, sk gammal jag 
(iin) ar. 

asa, is'a, s. fsrr gnmmi. ^x/dulcis, -d&l'sis, 
ao benzoin, ^x-fetlda, ~foetida, -fit'ida, 
fi'tida, s. dyfvelstrack. 

asarabacca, as4rib4k'a, s. bot. basselort 
(Asarnm europseum). 

asbestic, isbls'tik, asbestine, -'tin, -'tin, 

asbeStOUS, -'t&s, a. asbest-, inneblU- 
lande asbest; oforbriinnelig. asbeStOS, 
gr., -tis, asbestUS, lat. -t&s, s. mia., asbest, 
barglin. 

ascaris, ils'karis, s. (pi. -des, -'Id^z) tool, 
spolmask, springmask. 

aSCaunCe, ascaunt f, ao askance, askant. 



^; note, &: do, ii nor, hi uot, ill tube, Li tub, ill bull, tU; tUlng, dh : this, w; will, z: Las. 



ascend 



F Taliprlikl 54 P Ugt sprU. 



ask 



ascend, Hslnd', va. bestiga ; f ara (gS., klattra) 
uppfor, upp i ttfv. en flodj vn. Btiga upp&t 
(to, till), g6, uppfor; nppatiga nty. aitron. ; 
g& tlUbaka l tidcn; mus. g& npp&t til] en 
Mgre Ion. 'vablfi, -abl, a. som kan bestigae, 
tillganglig. ~ant,-slnt,o.Mtr. nppstigande; 
herskande, ofverlagsen; 5. bojd; ofver- 
lagsenhet, inflytande (over, of ver) ; infly- 
telserlk person ;)C; Glagting i uppstigan- 
de led, (pi. fiirfader); osiroi. stjarnbild 
dominevande vid ngns fodelse; to be in 
the ~, vara ofverlageen, hafva makten. 

~ancy ;|c, -^nsi, ~ency, 4nai, s. efver- 

lagsenhet, makt, inflytande (over, ofver). 
ouible, -5bl, sD -able. ~ing, -ing, u. uppsti- 
gande is. yotcnsn.; ~ line, nppstigande 
(slagt)led. 

ascension, isen'sj&n, s. stigning; nppsti- 
gande; Kristi himmelsfard; astron. ascen- 
sion. (A) ~day, s. Kristi himmelsfiirdsdag. 
~al, -al, a. stignings-; ascensions- j 
uppstigande. ascensive, -sit, a. uppsti- 
gande; hiijande; sram. ^ augmentativ, in- 
tensiv. aSCent, Asint', o. uppstigning; 
stigning, hojning; bje. ramp, sluttande 
plan tjanande till uppgSng, nppfart; 
backe, sluttning, bojd. 

ascertain, is&rtA'n, va. bekrafta, gora sa- 
ker, bestyrka; bestamma; forvissa sig 
om, utrona, taga reda pS.; fixera, fast- 
Btalla ^ ; tillf orsakra sig f ; f orsakra, 6f- 
vertyga (of, om) f ; it was ~e(i that, man 
forvissade sig om att . . ; ixyable, -ibl, a. 
mojlig att utrona. ~ep, -&r, s. en som 
utroner eto. ~nient, -m4nt, s.bekraftande; 
faststallande J utronande; faststaldregel, 
rattesnore. 

ascetic, as^t'ik, a. asketisk; s. asket. rvism, 
-isizm, s. asketisk lefnad. 

asci, as'ki, s. pi. se ascus. 

ascian, ^sj'iin, as'ian, i. (pi, ~s, -z, ascii, 

asj'ii) (cgcnti. skugglos) inT5,nare i den 

beta ZOnen (som vlssa tlder 6i kastar n&gon 
ekuggn frflD sig). 

aSCidium, slsid'iftm, s. bot. bladh&lk, 
ascites, asi't^z, «. mea. bukvattusot. 
ascitic, 4sit'ik, ~aj, -4l, a. vattusigtig. 
aSCititiOUS, 4sltiBJ'as, se adscititious. 
aSCribable, 4skrl'b^bl, a. som kan tillskrif- 

vas (to), ascribe, iskrl'b, va. (to) till- 

skrifva, tillrakna, tillagga. 
ascription, ^skrip'sjfin, s. tUlskrifvande, 

tillraknande. aSCriptitioUS, -tisj'&a, a. 

(li{egen)bunden vid torfvan; tillskrifven, 

tillagd. 
aSCUS, 4s'k5s, 5. (pi. asci, as'kl) boi. spor- 
' sack. 
aseptic, aslp'tik, a. ioke ruttnande; mot- 

verkande forruttnelse. 



asexual, 4s^k'sili4l, a. kSnlos; bot. kryptogam, 

~!y, -i, ad. 

ash, Asj, 1. ». (ofta onirltndpaat 1 pi.) bot. ask 

(Fraxinus itr. ~-tree); asktra (atv. -v 
-wood); o.af ask(tra);~AeySj askhangen. 

aSi), 4sj, 2. B. [sUllan (naml. dels F, dels 1 Bms. 

o.kom., SB. bone- ^)4sg., Tani. ipl.{\ 'v/CS, -ez, 
aska; biid. en aflidens stoft; va. bestro 
med aska. /v-bin, e. askbinge, asklir. ~ 
-blue, se zaffer. ~-fire, «. glodeld. ~fur- 
nace, ~-hole, ~-oven, s. askngn vid giu. 

fabrikoreto. ~-pan,~-pit,s. askl&da, askugn, 
askh&l. (A) 'v-wednesday, s. askonsdag. 
'v.-weed, J!, bot. kirsk&l, kvaller (Aegopo- 
dium). 

ashamed, isji'md, ap. flat, blyg, brydd, 
skamsen;{o&e ~ of(at),b\yga,s, skammas 
for (ofver; to, ofver att, for att); you 
ought to be ~ oj" yourself, ni bordeblygas, 
Mveta skamB; I am 'v of you, jag blyges 
ofver dig (»p§. dina vagnarw); to mahe^, 
komma ngn att blygas. ~ly, -medli, ad. 

ashelf ti ^sjelf, ad. ni5. p& grund. 

ashen, asj'ln, l. u. af asktra, ask-; i^keys, so 
ash-keys. 

ashen, asj'en, 2. a. liknande aska, ask-. 

ashery, 4ai'iri, s. askgrop; pottaskfabrik. 

ashes, so ash, 2. 

ashine, Jsji'n, ap. lysande. 

ashlar, ashler, ^sj'lir, ». tyg. sten (oarbctaj, 

s&dan den kommer frfln stenbrottet) ; kvadersten 

f asad af kvadersten, bekladnad af plattor 

af huggen sten. ~-niasonpy, ~-stone' 

work, s. murning med kvadersten; be- 
kladnad af stenplattor. -^ing, -ing, s. 
korta stockar mellan vindsgoltvet ,och 
taksparrarna; le vid. strcg. . 

ashore, asjA'r, ad. «o. i land; mot land; p4 
grund; ap. strandad; afy. biid. F, istrand- 
Batt>; to come (get) ~, landa; to run ~, 
Btranda, jtv ar^. aground. 

ashy, ^sj!!, a. af aska; askgrS.; ask-. ^Ni-pale, 
a. likblek. 

aside, dsi'd, ad. o. ap. Ht sidan, pS. Eidan; 
afsides; &sido; prp. + vid.Bidan af; s. Is. 
teat, ngt' taladt afsides ; this is ^ fro^i 
the purpose, detta hor icke till saken; 
to draw (lay, set, turn, etc.) .~, se nndor 

deKsa ord. 

asinary^, ^s'inir!, asinine, -nln, a. 5,sne- 

aktig, isne-. asininity, ^Binin'iti, s. asne- 
aktighet. 

asitia, gr., asi'tia, ^sit'ii, ^Bisj'ia, s, med. mat- 
leda. 

ask, ask, 1. va. o. vn. aska, fordra; begara; 
bedja; anmoda; inbjuda (to dines 'o 
dinner) ; f riga (om, ef ter) ; to ~ a person 
something, fr2,ga ngn om ngt; to ^ a 
thing of (from) a person, ei. 'n/ a person for 



k: fate, &: far, a: fall, L: fat, a: fast, 4: mete, i: mot, I: her, 1: lino, i: fin, i: Or, 



ask 



^ Ulndrc brukllgt. 55 f FSrlHradt. 



asquint 



something, begara ngt af ngn, bedja ngn 
om ngt; to ~ after (about), fi'&ga efter, 
underratta sig om ogi i ~ about ! F dra g& 
l&ngt Tagen rackerl to •^for, fr&ga efter 
ngD ci. ngt; begara ngt, bedja om ngt; you 
are '\iedfor, man fr&gax efter er; «o ~ in 
marriage, begara till akta; to ~ {people) in 
(the) church, lysa (till aktenskap) for; to 
«v in, inkalla, nodga ngo in; «o ~ one's 
advice, fr&ga ngn till rSds ; to ~ one's 
pardon, bedja ngn om f orl&telse ; (o ~ 
one's way, frlga sig fram ; <o ~ a question, 
fiamstalla en fr&ga. 

askance, ^ska'ns, askant %, 4ski'nt, ad. p& 

eidan, p& tvaren; {to eye, to look) ~, enedt, 
p§, sned, ekelande. 

asker, l. a'ek&r, s. en som fr&gar, Eom be- 
dei om ngt oto. 

asker, 2. I'sk&r, s. water-newt. 

askew, ^kil', ad. enedt, skeft. 'v-arch, s. 
bfg. ensidig b&ge. 

asking, i'sking, prt. ai ask ; s. fr&gande ; bed- 
jande; begarau; lysning; to have for 
one's ~, kunna fk nar man vill (isager 
till>), >knDna taga p& hyllani. ~ly, 
-li, ad. 

aslant, ^sla'nt, ad. pS, tvaren, p& aneijprp. 
enedt igenom, enedt ofver. 

asleep, 4b14'p, ad. <>. ap. i somn, sofvande ; 
till Eomns; i domning, domnad om icmmnr; 
dofvad; biia. dod; sin. om segei eom natt 
och jamt fyllee af vlnden; to be {lie) ~, 
Bofva; to fall {get) ~, Insomna {with 
fatigue); domna; fast ~, djupt insom- 
nad, 1 djup somn; to put {lay, make) ^, 
eofva. 

aslope, 4sl6'p, ad. o. ap. sluttande, lutande. 

asniear>|(, asmA'r, ap. nedsmord. 

asoak, isi'k, ap. insngande yatten. 

asp, 1. asp, s. Eooi. egyptisk hnggoim (Yl- 
pera (Naja) baje); asping, 

asp, 2. ^sp, s. so aspen, 

asparaglnOUS, 4sp4r4dj'm&3, a. sparrisaT- 
tad, sparrisliknande. 

asparagus, int., isp^r'^g&s, s. tot. spams. 

aspect, is'pekt, (. anblick, isyn, utseende; 
ansigte, nttryck, min ; blick f ; utsigt itv. 
biid. ; belagenhet, lage ; sitroi. aspekt ; va. t 
(- -') Bk&da. 'N^able, -'ihl, a. syulig. ~ant, 
-'ant, a. bcr. ansigte mot ansigte. ~lont, 
-sp^k'sjin, ». I.sk&dning. 

aspen, 4s'pln, ». bot. asp (»». ~-tree); a. 

asp-, af asptra. 
asper, 4s'p&T, a. straf, ojamn; s. gram, spi- 
ritus asper, n^atS, -dt, va. gora strixf, 
ojamn. rv>ation, -4'sj&n, 8. gorande ei. 
blifvande straf, ojamn. ~ity, -splr'W, s. 
strafhet, skroflighet; amperhet, kiirfhet, 
skarpa. 



asperglli, is'pftrdjil, s. vigvattenskrast; bot. 
mogelsvamp. '^/iform, -'ifirm, a. bot. lik- 
nande en vigvattenskvast, penselllk om 

mUrkot. '^Um, -'&m, '\'US, -'&S, S. ao fOreg. S. 

asperifollate, £sp&rlf6'iUt, asperifollous, 

-lifts, a. bot. strafbladig. 

aspermatous, ^spl'rmlt&s, aspermous, 

-mfts, a. bot. utan fro. 

aspernationf, 4spftm4'BJ&n, s. ringaktande. 

asperse, 4sp£'rs,ti<z.bestanka; smntsa, ned- 
svarta, yanfrajda, ilia berykta, smada, 
fortala. ~p, -&r, ». smadare, baktalare. 
aspersion, -ajftn, ». bestankning (aursk. 
med vigvatten) ; smadelse, arerorig be- 
skyllning, fortal {to cast ~ upon), asper- 
Sive, -iv, m. aspersory, -iri, a. are- 
rorig, baktalande, smadlig. aspersively, 
-!vl5, ad. 

aspersorium, lat., ^spftrsA'ri&m, i. vigvat- 
tenskvaat ; vigvattenskarl. 

asphalt, ilsfilt', s. jordbeck; asfalt jfr irv. 
~e; va. belagga med asfalt. ~e, fr. (uttai 
lika) s. artificial asfalt, asfalt-cement. ~- 
ic, -5k, ~ite, -it, a. asfalt-. ~Uin, -ftm, 
'v/US, -&s, s. asfalt. 

asphodel, as'fid^l, e. bot. afodill (on art liija, 

Asphodelus). 

asphyxia, ilsflk's!a, >rv. asphyxy, -ik'si, s. 

med. blodomloppetshammande; kvafning; 
skendod. ~!, -il, a. horande till sken- 
dod. 'v.ted, -4ted, u. skendod; dod af 
kvafning, af slag o. d. ~tion, -A'sjftn, s. 
hammande af lifsverksamheten ; tillst&nd 
af skendod, asphyxied))C, -sid, le isrcg. u. 

aspic, ^s'pik, s. (1.) zooi. asping; cut ett slags 
kanon; ett slags kalliatt af kott ei. fisk 
i gel6 ; (2.) »e spike-lavender. 

aspirant, ispl'rint, «. en som efterstrafvar, 
soker {after), kandidat, aspirant (io, till). 

aspirate, as'pir&t, a. gram, uttalad med aspi- 
ration; va. aspirera; vn. vara aspirerad; 
s. aspirationstecken ; aspirerad bokstaf ; 
aspireradt Ijnd. aspiration, -i'sj&n, s. 
andning; gram, aspiration; if rig onskan; 
langtan {after, to, at, for); straf vande, 
syfte. aspiratory, Aspl'ritftrf, a. and- 
nings-, aspirations-. 

aspire, 4spl'r, vn. langta, strafva {to, after, 
efter); biid. svinga sig upp, hoja sig (to). 
~r, -4r, s. en som efterstrafvar ngt. 

aspiring, ispl'ring, prt.; a. hogtstraf vande, 
upp3,tstraf vande ; aregirig; s. traktan, 
begar {after) ; '\i pump, sugpump. ~ly, 
-1?, ad. 'v.neSS, -njs, s. traktan erter ngt 

Btort. 

asportation, isp&rtA'ej&n, s. jur. olofiigt 

undanforande af gods. 
asquat, ^skw6t', ap. nedhnkad, hopkrupen. 
asquint, Askwlnt', ad. o. a;).'pS,sned, snedt, 



i; lw;u, i>; do, o; ^or, it; not^ i; tube, &: tub, fi; bull, th; thing, dli : this, w; \viil, z: ha§. 



asquint 



F Talsprllk. 5G P Lftgl sprlk. 



assiduousness 



skefti skelande; ringaktande ; to look ~, 
skela. 

ass, as, s. {pi. -ves, -Ss) 3,sna irr. biid.; tcun. 
so droppinff'board ; to make anf^ofone^s 
self, beg§, dumheter; she-r^, Ssninna. ~ 
-driver, s. fisnedrifvare. ~-head, ». &sne- 
hufvud, Efr. biid. ~-Skin, s. Sisnelmd; ett 
slags pergament. ~'S ear, s. §,sneora. 

assafetida, se asafetida. 

assagai, Ls'i,gk, $. kastspjut nytyadt at kaff- 
rer etc. 

assail, i,s,k'\, va. anfalla, ofverfalla, angripa 
ofia bill, {with, med). iv/able, -abl, a. an- 
griplig. ~ant, -ant, a. anfallande; s. an- 
gripare. ~er, -ftr, s. se foreg. 

assapan(ic), asap4n'(5k), s. flygande ekorre. 

assassin, 4s4s'5n, ». lonmSrdare; va. f sc 
fijij. ~ate, -At, va. mordafors&tligt; mor- 
diskt ofverfalla t; vn. morda jtr va,; s. f 
lonmord; lonmSrdare. '^ation, -i'sjin, s. 
lonmord. ~atOr, -At&r, s, lonmordare. 

assault, Asi'lt, ;>. angrepp, anfall {upon, 
pa; &tY. biid.); mil. stormning; jur. forsok 
till missliandel, hot (jfr battery); va. an- 
gripa, anfalla, ofverfallaj to carry {take) 
by 'N/, mil. taga med storm, storma; ~ of 
(a«) arms, militaruppvisning. enable, -abl, 
a. angriplig. ~er, -iir, ». angripare,T3.1ds- 
verkare. 

assay, asa', ». forsokf; profning; pro- 
bering af metaiier; ngt som undersokes, 
prof ;»o.o.!)re.pr6fva, undersoka, probera 
metaiier; forsbkaf; -n^ of weights and 
measures, justering af mS,tt, mS,l och 

vigt. ^balance, '^.'Scale, s. proberv&g. ~ 

-furnace, «. proberugn, muffelugn. ~ 
-mark, s. kontroUstampel. ~-master, 6. 

myntproberare, myntmastare, myntvar- 
dein. ~-t6St, s. kem. skarfvel, test, kapell. 
~er, -ftr, s. en som undersoker metall- 
prof; myntproberare. ~ing, -5ng, s. pro- 
bering; mineralanalys; mus. preludium. 

assegay, se assagai. 

assemblage, asem'blAdj, s. samling, bop; 
forening, sammanatallning ; byg. forbind- 
ning, forband; tckn. bo vid. assembling. 
assemblance t, -wins, «. foraamling; u't- 
seende, likhet. 

assemble, 4a4m'bl, va. forsamla, samman- 
kalla; samla, sammandraga {troops); bj-g. 
tim. forbinda; tckn. hoppassa maskin- ci. 
Instrumentdeiar ; likna f ; vn. komma till- 
sammans, eamlas. ~r, -&r, s. en som for- 
samlar. assembling, ■iiig,prt.; s. forsam- 
lande etc. ; hoppassning. 

assembly, ^sem'bli,s.f6rsamling; samman- 
komst, mote; mil. samling(agignal), for- 
gaddring; re_preaentant-f orsamling ; un- 

derhus, is. l Am., Kanada «. »., jfr council; 



forbund, sallskap; giUe; gillebal (str. -v 
-ball); General {A) ~, Skoii., Am. presbyte- 
rianska kyrkana ofverstyrelse. ~-room, 
s. societetslokal, gilleaal, danssal. 
assent, 4sent', vn. samtycka (to, till); in- 
stamma {to, i); (med to) g4 In pS,, bejaka, 
bitrada isigt; s. samtycke, bifall {to, till); 
gillande; royal ~, kunglig stadfastelse; 
with one ~, enhiiUigt. ^ation, -i'ajin, 
is. smickrande bifall. ~atOr ^, -i'tir, *, 
smiokrare. ~er, -ftr, s. en som samtycker. 
~ient, dsen'sjent, a. samtyckande. ~ing- 
ly, -ingl!, ad. till teoken af samtycke; 
bifallande. ~ive ))C, -5v, a. aamtyckande. 

assert, Asl'rt, va. (o. vn.) med bcstilmdhet pS,St^, 

forsakra; forsvara, hafda,f6rfakta(W^/i(s 
and liberties); gora anapr&k pS,, krafva; 
~ one's self, gora sig gallande, iifram- 
hafva sig»; framtrada. '>.'ion, 4sl'rsj&n, a. 
f orf aktande {of one's rights) ; utsago, f 6r- 
sakran. ~er, -&r, se ~or. 'v;ional)|C, isi'r- 
sjundl, a. innehillanda en forsakran. 
~ive, -IV, a. bestamdt forsakrande; be- 
stamd, positiv. 'x/ively, -ivli, ad. ~or, 
-&r, s. en som pfctdr eto. ~Ory, -ftrf, a. 
p§,st3,ende; f orf aktande; bestyrkande; 
flios. assertorisk. 
assess, 4ses', va. beskatta; taxera, upp- 
skatta; faststiilla, bestamma (ett beiopp, 
t.ex. damages), 'vable, -abl, a. som kan be- 
skattas. ~ably, abl5, ad. genom taxe- 
ring. ~ed, -t, pp. o. a. jfr forcg. va.; ~ 
taxes, vissa direkta p5,lagor sa. p% hiutar, 

Ijuadar, tjHaarc, pensioner, arr, m. m. till skilnnd 
fr&n skatterna pi. inkomst. '^.'iOnary )j<, -SJunElri, 

w. biaittande, jfr r^jorial. ~ment, -m4nt, 
n. taxering; beskattning, uttaxerad 
summa. ~or, -4r, s. bisittare i en ratt; 
taxeringsman ; bitrade at en mayor vid 
Tai. '>.'Orial, -A'rial, a. horande till en 
bisittare el. en ratt af bisittare. 

asset, as'lt, s. (vanl. i pi.) jnr. band. tillg3.ng 
la. 1 dOdsbo u. konkursmassa; '^S and debts, 

hand, aktlva och pasaiva, tillg3,ngar och 

skulder. 
aSSevert, aslv'ir, vani. ~ate, -At, va. be- 

tyga, bedyra. '^ation, -a'aj&n, s. bedy- 

rande; hogtidlig forklaring. 
aSSident, aa'ident, u. med. &tfoljande; -v 

signs, ~ symptoms, symptomer vanligen, 

men ej alltid, Stfoljande en sjukdom. 
assiduity, Asidii'iti, s. tragenhet, flit, ihar- 

dighet; artighet, {onupl.) uppvaktning, 

kur, tragna besok; efterhiingsenhet, 

kryperi. 
assiduous, asid'A&a, a. tragen, ofortraten, 

ihardig {at, in, i). ~ly, -li, ad. ~neSS, 

-nea, s. tragenhet, of ortrutenhet, ihardig 

flit. 



A; fate, I: iar, A: fall, i; Lit, A: fast, i: mete, i: met, h: her, i; fine 5: fiu, | fir, 



assign 



;|C Jllndro brukllEt. 57 t FOvSWrnat. 



assign, n.si'n, va. bestamma, anvisa, ansl& 
(as, sSsom ; for, till ; to, iX) ; angif Ta, upp- 
gifva (a reason); p3,peka; utse; jur. af- 
trilda, ofverlita cgemjom; Jur. beviaa, upp- 
visa, konstateraj s. den till hvilken en 
egendom 6fverlS,tes ei. kan komma att 
6fverlS,tas; rattsinnehafvare; tillbehorf; 
tor^a dower, anvisalifstidsriinta &t enkan 
cacr den man ttrfver. 'v<aDl6, -abl, a. bestam- 
bar; angiflig (reason); som mankangifva 
anvlsning pi; som kan p&visas; som kan 

ansl^S, dfverl^tns pi^ en nnaan. fViat, (rr, 

Hsinji') ds'ignat, s. Frank, assignat, anvis- 
ning pi statsegendom. ~ation, asigni'- 
sjin, s. angif vande, anvisande; Skoti. 
of verlitelse af egcndom ; Ryssi. assignation, 
invisningj motesaftal, mote, fxiee^^sin^', 
s. den till hvilken ngt 6fverlS,tea ei. 3,t 
hvilken ngt uppdrages; fuUmiiktig; god 
man; kurator; ofjicial ~. af ratten for- 
ordnad god man. ~er, asl'nir, s. lo as- 
signor. ~ni6nt, asi'nmint, s. bestiim- 
mande, utseende; ofverlAtelse, aftril- 
dandej ofverlitelsehandliug; anslag, an- 
vlsning; hand, invisning, tratta; uppgif- 
vande, uppvisande, konstaterande. ~or, 
4sinA'r, s. jur. en som iif Terliter, af trader 

egcndoni. 

assimilable, asim'il^bl, a. som kan assimi- 
leras. assimilate, -l^t, va. goi'a lika; 
ijtM. eta. assimilera; vn. blifva lika; 
assimileras. assimilation, -l^'sjiin, s. lik- 
liet; bringande dartill; fjsioi.fodoamnena 
forvandling, assimilation; gram, assimila- 
tion, assimilative, -ikiv, assimilatory, 
-liit&ri, a. assimilerande, assimilations-. 

assist, ilsist', va. bist&, bitrada (in doing, to 
do); hjiilpa; vn. bivista, ofvervara (at); 
bidraga (to, towards, till); to ~ a person 
to something, servera ngn (en bordsgranne) ngt. 
~ance, -ans, «. hjiilp, bist&nd, hand- 
rackning; to lend ~, gifva bjalp, hand- 
rackning. ~ant, -4nt, a. bitradande; i 
■ms. under- (~ surgeon, nnderlakare); s. 
medhjiilpare, bitriide, assistent; under- 
liirare; deltagare; tand. handelsbitrade ; 
~ engine, bjalpmaskin. -^antly, -intli, 
ad. ~ep,-Sr, a.lijalpare.bi trade. ~leSS)|<, 
-les, a. hjalplos. 

assize, asl'z, S. jur. namd l frfigor om jord- 

cg.indcrsuti s&dan namd3utslagt;skoti.iury 
I krimineiia mil; domstol, domstolssession ; 
stadga, taxaf; byg. (sten)skikt; yani. i pi. 

('^S, -ez, hv. form afv. brukas ss. slngularis) lag- 
tima ting, gom hvarjc hSst ocb v&r hMlas f landa- 

orten af domare frln the I/lgh Court of Justice, 
assisriitt [jrr>haradsrattii](iirr. coMrt()/~); 
tingstermin; va. faststalla, reglera, be- 
stamma m&tt, mM, vlgt ar ngt, taxa; '^ oj" 



bread, brodtaxa; rent of ~, grundriinta, 
grundskatt. 'v-ball, s. bal after tingots 
afslutande. 'v-sermon, s. tingspredikan. 
~ment, -m^nt, «. undersokning af mitt 
OOh vigt; faststallelse at brodpria o. d. ^^V, 
-ftr, s. justerare; le vid. raij. aSSlzor, -&r, s. 
Skou. jaryman. 

aSSOCiability, d.s6sjibiritl, ■« assodahleness. 

aSSOCiable, ^s6'ei^bl, a. forenlig; silllskap- 
lig; mod. kanslig for sympatisk inverkan. 
~ness, -n^s, s. forenlighet; jfr nirog. a. 

associate, ^36'sjik, ». f orenad, f orbunden ; 
assoclerad; s. kamrat, stallbroder, siill- 
skapare; associ^ (of a society); medbro- 
der; bolagsman, medintressent ; delta- 
gare, bundsforvandt, medhjalpare; va. 
forena, f orbinda tifv. l tankcn (with, med) ; 
npptaga ngn i sallskap, i bolag, ingi bo- 
lag med; bifoga; foljaf; vn. ing& ifore- 
ning, i bolag, i samfund (&tv. f^ one^s self, 
with, med) ; siillskapa, umgis (with, med) ; 
mod. afficieraa sympatiskt; 'x/ in war, 
bundsforvandt; 'Xi Professor, extraordi- 
narie professor; '\^d press, forening af 

tidningar fSr tclcgraOska meddelandcn o. d.; to 

be -xifZ with, sti i samband med. ~Ship){(, 
-sjip, «. kamratskap. 

association, ^s6sii<!i.'ejAn, s. forening; for- 
bund, Biillskap, samfund; anslutning; 
bolags ingiende; (of ideas) idiforbin- 
delse; minne (som vackcs ar (o/) ngt) ; Me- 
morandum of ~, bolagsordning. ~al, 
-4l, a. Amor, foreninga-, eallskaps-. asso- 
ciative, isA'sjlativ, a. forenande, forbin- 
dande ; foreninga-, forbindelse-. 

assonance, ^s'6n4ns, s. assonans,Tokalrim. 
assonant, -ndnt, a. assonerande; s. asso- 
nans. 

assort, 4e6'rt, va. ordna, hoppassa; sor- 
tera; foree med alia sorter; vn. ofverens- 
atamma; paaaa; nmgia (with, med). ^v- 
ment, -mint, «. aortering; klass, sort; 
hand, sorteradt lager, sortiment; urval. 

assuage, ilsw^'dj, va. mildra, lindra; stilla 
torat', dampa, lugna, blidka; vn. sakta sig, 
lagga sig, aftaga. '>.'ment, -ment, s. liii- 
dring, mildring; aftagande. 'x/f, -&r, s. 
en som mildrar eto. 

aSSUasive)fC, iswa'siv, a. lindrande; mil- 
drande, lugnande. 

aSSuetude, 4s'witi!id, s. vana. 

assume, aaii'm, va. antaga, taga (form, 
name etc.), taga pi sig (a look, airs etc.); 
itaga sig, anavara for (afv. ~ upon one*s 
self); tillegna sig, tillvalla sig, tilltro 
sig (arv. ~ to one's self); uiun bovia 
forutsiitta, antaga; taga at eig, tilliimpa 
pi sig; biid. anliigga, ikliida sig (a garb, 
a mask etc.), litsa; vn. vara anspriksfaU, 



t; nolu, i: do, t; uor, o; «ot, i; tube, &: tub, i: bull, thi thmj, <lh ; Ibis, w: will, z: Uai. 



assume 



F TaUprtk. 58 P Llet >prSk. 



astrometei 



upptrada ofvermodigfc; jur. itaga sig en 
forbindelse; ~,(7ie chair, intaga talare- 
Btolen; &taga Big ordforandeskapet; ~ 
too much to one's self, hatva for hoga 
tankar om sig sjalf. «vd, -d, pp.; a. an- 
tagen, IStsad. ~r, -&r, s. en som anta- 
ger cto.i Inbilek person, assuming, -ing, 
prt.; a. ansprSksfull, inbilsk, formilten; 
s. formatenbet, inbilskhet. aSSumingly, 

, -mgli, ad. 

assumpsit,iat., ^eim'sit, s. jur. frivilligt lofte 
el. atagande; rattegi\ng for lofteB(kon- 
trakts)brott. 

assumption, as&m'BJ&n, s. pMagande, ikla- 
dande; upptagande,. antagande; till- 
vallande, formatenliet; f orutsattning ; 
(Jungfru Harias) upptagande till him- 
ihelea; log. nndersats i en kategorisk 
skiUedning. 

assumptive, as&m'tlv; «. antaglig; forut- 
satt, antagen. ~ly, -li, ad, genom an- 
tagande ; antagligen. 

assurance, asj&'rans, s. forsakran; TiBshet, 
. tillforsigtj. fast ofvertygelse (of, om); 
stS,ndaktighet, fasthet; BJalffortroende; 
Bjiilf siikerliet, dristigliet; oblyghet; fraok- 
het, foimiitenhet; forsakring (against, 
mot; is. lifforsakring: ~ on lives, jrr in- 
surance); Land. jur. (skriftlig) Bakerhet; 
pi. fastebref. 

assure, isjo'r; va. forsakra, forviBsa (of, 
om); tillforsiikra (something to one); 
trygga; assurera (is. one's life ; jrr insure). 
~d, -d, pp.; assurerad etc. j a. Baker, be- 
tryggad, visB; ofvertygad (of, om); tU- 
litsf ull; dristig, oblyg; to rest ~, trygt lita 
p4 ngt. ~tily, -4dli, ad. iv/dneSS, -idnes, 
s. jrr tarcg. a., viBshet; sakerhet. ~r, -5r, 
s. en Bom forsiikrar etc. 

aSSurgenCy>|C, iB^'rdjInB?, «. nppstigande. 
aSSUrgent, -ent, «. bot. bSgformigt upp- 
Btigande. 

assuring!/, asi^'ringl!, ad. forBakrande. 

aSSWage, se assuage. 

astatic, astat'ik, a. OBtadig om en magnet, -v- 

ally, -all, ad. 

aStay, aBti', ad. sji), etagSVlB om ankarct nlr 
kettiiigcn stSr i spetsig vinkel mot vattenytan, 

asteism, Ast'eizm, s. fin ironi. 

aster, as'tur, «. tot. aster. ~iated, ast^'ri- 

Ated, It. stjarnformig. ~isk, -iBk, »-. bottr. 

stjarna (*). -v/ism. -izm, s. stjarnbild; 

boktr. * * *. ~lte, -it, s. mln. se star-Stone. 

~0id, -ojd, s, (pi. -S, -z, 61. -es, -oj'dez) 
liten planet; a. stjarnlik. 'v.oidal, -oj'dal, 
a. B.T rorog. s. 
astern, astl'rn, ad. Bjo. akter nt; akter 6f- 

ver om f&rem&I utoni bords och om fartj gets rorelae ; 

i^j of, akter om; to bach f^, backa; to be 



~ of the reckoning, vara forut med be' 
sticket; to drop ~, sacka akter nt. 

asthenia, gr., Jsthlnl'l, astheny, as'th^nl, 

s. med. Bvaghet, kraftloshet. asthenic, 
^sth^n'lk, a. svag, kraftlos. 

asthma, 4st'm^, (^m. is'ma) s. andtappa, 
~tic, optical, -mAt'ik (-&1), a. andtapt; 
astmatisk. 

astir, isti'r, ad. o. ap. i rorelse, pS, benen 
lefvande. 

astonish, istAn'iaj, va. forvina, gora hapen 
el. bestort, ofverraska. ~ed, -t, pp. for- 
vSnad, hapen, bestort (at, ofver; to med 
Inf. ofver att; that, ofver att); to be 'v, 
f6rv3.nas. 'N.'lng, -ing, prt.; a. forv&nande, 
markvardig. singly, -ingli, ad. ^x/ment, 
-ment, i>. forv&ning, hapnad, bestortning 
(at, ofver; to, ofver att); ngt som vacker 
forv&ning etc.; to one's 'x/, till ngns for- 
Taning. 

astound, 4stan'nd, va. bedofva, forfara; sla 
med hapnad. 'x.ing, -inp,,prt. a. hapnads- 
viickande. 

astraddle, i^Btr^d'l, se astride. 

astragal, aa'tragal, 5. byg. etc. rundstaf, rad- 
bandslik list pS en pelare etc.; anat. ic ankle- 
lone ; bot. kloarter. 

astrakhan, as'trakin, slstr^kin', s. ett slags 
Bkinn ar oredda lam, siberiskt lamskinn ; n. 
(A) f r3.n el. horande till Btaden Astrakan ; 
lamskinns-. 

astral, is'tr4l, a. stjarnlik, stjarn-; <v lamp, 
astrallampa. 

astray, astri', ad. vilse, pa afvagar Ur. biid. 
(to go, lead, turn ~). 

aStriCt, ^strikt', va. hopdraga; Skoti. in- 
skrankanyttjanderatten.~ion,-ik'sj&n,s.hop- 
dragning, hopbindning; med. underbind- 
ning; hammande af blodning; forstopp- 
ning. ~ive, -iv, a, se astringent. 

astride, astrl'd, ad. o. ap. med titsparrade 
ben; grensle; prp. grensle ofver, tvars 
ofver. 

aStringe, astrSndj', va. Bammandraga^; for- 
binda, nodgaf. '^nCy, -ensi, s. samman- 
dragande (hammande) kraft. ~nt, -ent, 
a. sammandragande; karf; med, astrin- 
gerande; s. aBtringerande medel. <^ntly, 
-entli, ad. 

astrite, is'trlt, (jrr asto'ite), astroit, -trojt, 

se star-stone. 

astro-, gr., lat., ds'trA-, s. isms. Btjam-. '>.'gnosy, 

-Ag'nosi, s. stjarnkunskap. 'x..graphy, 
-Ag'rafi, s. stjiirnbeskrifning. '>'labe, -lab, 
s. astron. astrolab. ~latry, -Aritri, s. stjarn- 

dyrkan. '^loger, -6i'Adj4r, <^logian)|c, 

-lA'djian, s. astrolog, stjarntydare. ~|0" 

gize, -ArAdjiz, vn. ofva astroiogi. i^logy, 
-Ar&dj!, s. astroiogi. ~meter, -Am'^t&r, 



i: fate, i: far, K; fall, a: fat, a; fast, A; mctc, S: uiet, 6; ihor, 1; fiae 1; fui, ' fir, 



astrometer 



!)> Mlndra brukllgt. 59 f FOrlldradt. 



atlantlo 



*. etiarnmatare. ~nOllier, -An'Amfir, ~ 
■nOIIliant,-nA'inUn,!.astronoin. 'vnomic, 
-n4m'ik, 'vnomical, -nJm'ikAl, H. astio- 
tiomlBk. 'v.nomy, -An'6mi, ». astronomi. 

astrut, istrftt', ad. stiuttande, posande. 

aStUCiOUS, ist&'sj&s, a. ae astute, n^ly, -l!, 
so astutely. BStUCity, -siti, s. ne astuteness. 

astutie, ^sti't, a. slug, ekarpsinnig, listig, 
foislagen. ~ly, -li, ad. 'vneSS, -nls, s. 
skarpsinnighet, slughet, 

asunder, is&n'd&r, ad. i ear, eonder, &tskils. 

asylum, lat., Asl'lftm, «. (pi. ■v.S, -S, el. lat. 

-la, -1&) fristad,' asyl; dfi.rhiis {-.lunatic 
*N-) ; idiothem (: idiotic »\/) j institut for 
dofstumma (:nu J^or the deaf and dumb); 
iilstitutf6rblinda(: f\^fortlie blindei. blind 
~) ; incurable ~, hem for obotligt sjnka. 

asymmetrical, dsfm^frlkill, a. osymmetrisk; 
mai. t inkommensurabel. asymmetry, 
Aslm'etrl, «. brist p& symmetri, missfor- 
hallande; mat. t inkommensurabilitet. 

asymptote, is'imtAt, (--'-)«. mat. asymptot; 
a. asymptotisk. asymptotic, -tAt'ik, u. 
asymptotisk. 

asyndetic, dsindet'lk, a. asyndetisk, med 
iitelemnadt bindeord. asyndeton, gr., 
aein'd^tAn, s. gram, utelemsande af bin- 
deord, asyndeton. 

at, at, prep. uttr. l allm. en n&rhet och njttjas om 
rum, tid, B&tt, tillsl&Dd, ajsscls&ttQitig vld, i, pd; 
riktning, ayrte till, at, p&j gripa etc. efter J 
pris till, forj aoledniDg, yttre creak till siiiiics- 

Bt&mDiDg ofrer, for; skickiigbet i. [Anm. *\* 

rarek. afv. framf&r adverb, medbvllkadet 
d& bildar ett sius. adrorb, J fr oedan '^ 

once, 'v unatvares.'] ^^ two o^aloeh, klockan 
2 J 'v about six o^clock, omkring kl. G; 
<v ten, kl. 10; Tid 10 &rB &lder; ~ noon, 
vid middngstiden; ~ niffjit, nattetid; ~ 
once, pi en g&ng, med ens; ~ a place, 
p3, en ort; anHnda tiUenort; ~ church, 
i kyrkan jfr church ; ~ the court {in Stock- 
holm, of Sweden), vid hofvet; ~ a di- 
stance, p& afstdnd; ~ the door, vid dor- 
ren; knackning o. d; p3, dorren; genom dor- 
ren; isj home, ad. hemma; «. mottagning; 
~ the house, i huset eller nSgonstades i 
dess granskap, >hemikring> (jrr in the 
house); >v sea, till sjos, pS. hafvet; ~ 
table, vid bordet, till bords; we live ~ 
Upsala in' Sweden; he looked out ~ the 
window,... gcEomfonstret; heis'^Pari.-:, 
ban vistas i Paris i den trakteo (jfr have you 
been in Paris); -v the North Pole, ~ the 
Cape of Good llope; *^ my cost, pd 
min bekostnad; ~ a price, till ett pris ; 
'v ease {leisure), i Ingn, i ro, i maklighet; 
f\j his suit, pa bans aQsokan ; /^ unawares, 
oforvarandes, oformodadt, oforhappan- 



des; to be >v, hSlla p& med; to be {hard) 
~ it, vara (riktigt) i tagen; to be ^^ a 
person, ansiitta ("vara ilt>) ngn; now he 
is ~ it again, >nu ar ban dar igen», nu 
g&r ban p& p& sitt vanliga siitt; what 
would he be ~.' hvart vill ban komma? 
— ~ all, 'Ni best, f^j first, 'v last, ~ least, 
'^ lenfjth, eta. etc., ItfvuDsom at efter verb, adj. 
0. subst., se dcssa ord I 

ataghan, ilt'^gln, le yataghan, 

ataunt, ^ti'nt, r^O, -6, ap. ijo. hog em reialag; 

fardigriggad. 
atavism, ilt'^vkm, s. atavism (rarridraiikhet). 

ataxia, gr.,ltik'si^, ataxy, it'ilksi, s.it. med. 

oordning, oregelbundenhet. ataxic, -'ik, 

a. med. oregelbunden, 
ate, (it) it, imp. af eat. 
atelier, fr., it^lja', ». atelier; verkstad. 
atlieism, A'th^zm, s. ateism. 
atheist, i'tbAkt, «. ateist. ~ic, -ist'ik, 

~ical, -ist'ikal, a. ateistisk. 'x.ically, 

-ist'ikal!, ad. 'vicalneSS, -ist'ikalnes, «. 

gudsfornekelBe, atheize/jC, -Iz, bo. gora 

till ateist. 
athelingt, ith'Jllng, se adding. 

athenseum, atheneum, ath^nA'ftm, s. (pi. 

let. -nxa, -nA'a) liiroanstalt; literiir 
klubb, laseforening, liisesalong. 
athermancy, itb4'rmlnB5, s. fys. egonskapen 
att icke vara varmeledande. atherma- 
nOUS, -nfts, a. icke viirmeledande. 

atheroma, gr., Ath&A'ma, s. med. grotsvulst. 

athirSt, dthJ'rst, ap. torstig; biid. torstande, 
liingtande, traktande (for, efter). 

athlete, Ath'lAt, «. (pi. ~s, -s, oi. -etse, 4'tA) 

eg. aniik. prisfaktare, kampe nfr. bUd. ath- 
letic, -llt'ik, a, atletisk; kampalik, stark; 
s. pi. kroppsof ningar ; idrott. athletic- 
ally, -ik'ikki, ad. 

athrob, 4tbr6b', ad. o. ap. med klappande 
hjiirta. 

athwart, ithwJ'rt, ad. p& tvaren, p& sned, 
snedt; oratt, galet, bakviindt, olagligt; 
prp. tvars ofver; eji), midt for; tvarsfor; 
~ hawse, bjd. tvars for stafven; ~ the 
fore-foot, tvars for bogen om ekarpt pnij"- 

Diogsskott som befallcr stoppande eller bidrcJoiDg; 

~ ships, tvarskepps. 

aliif, LibV, ap. o, ad, nikt. i position med 
filldt vapen rer att gora en etbt; i lutning, 
Intande, p& ball om fat o. d. 

a-tiptoe, 4tjp't6, ad. p3. t&; bild. i spand 
viintan, 

atlant, itlAnt', t. (vanl. l pi. .- ^eS, -iz) byg. 
bel el. half mansfigiir tjanande som stod, 
atlant. (A) ~ean,-A'iln, a. horande tillbtirget 
Atlasci. till fln Atlantis, atlantisk; bUd. gi- 
gantisk. (A) ~iC,-ik, a. atlantisk, horande 
till bargct Atlas el. till atlantiska oceanen: 



i; note, 6: do, fi: nor, i: uot, i; tube, i: tub, d: bull, tb: tbing, dh: tbid, w: will, i: baa. 



atlantio 



F Tulaprik. 60 P LSet apr\k. 



attar 



t!ie {A) ~, el. the (A) ~ oceaji. 'v.ideSj 
-lan'tidiz s. pi. ustr. BJustjiirnorna; at- 
lantev;|<. 
atlES, 4t'la8, s. (pi, 'x.es, -ez), atlas samiinE »: 

kartor el. upplysande plBDscher; stoi't foliofor- 

mat (ntv. ~-folio); ett slags stort ritpap- 
per; aoat. otversta halskotan; bjg. eo at- 

lant (mod pi. Ilka dctta ordg) ] atlas slden ; sil- 

kespapper. 
atmo, dt'mi-, s. gr. 1 sms. dunst, Singa. i^- 
Itieter, -Am'lt&r, s. fya. afdunstningsma- 

tare (instrument). '^Sphere, -Sf4r, t). luft- 

krets, atmosfar; lys. luftkretsens try ok 

pa en-heten af ytm&tt vanl. pi en kvadrattum. 

~SpheriC(al), -sfer'ik(il), a. atmosfaiiskj 
~ railway, jiirnTag dar taget framdrif- 
vea i ett ror getiom Inftens tryok; ~ 
stones, meteorstenar. 

atoll, atjr, at'Al, s. ringformigt korallref el. 
krans af koi-alldar som innesluter en 
lagnn. 

atom, at'6m, at'fim, s. atom; partikel,(minRta) 
smddel; solgrand, obetydlighet, »3tniila» 
{to crush to ~s). ~JC, '^ical, 5.tAm'ik(al), 
a. atom-; sammansatt af atomer; atomi- 
Btisk {theory, philosophy, mo). ~iSIIl,-lzm, 
fi. atomism, atomlara; atomistisk lilosofi. 
"v/isf, -ist, s. anhangare af den atomisti- 
ska filosofien. '>./IStiC, -Is'tik, a. atomi- 
stisk. 'N.jjzatlon, -izet'sj&n, s. upplosning 
i atomer. fN/Jze, -iz, va. upplosa i atomer. 
~lzep, -izir, n. med. atomiseringsapparat 

fur inhalation o. d. 

atOnable, sltA'nabl, u. som kan godtgoras, 

forsonas. 
atone, 4tA'n, ap. f ense; vn. komma otver- 

ensf; forsona, lida for, uppvaga {for); 

godtgora {to a person, for something) ; 

plikta fijr {for; by, med); tia. forsona; 

forlikaf. ouinent, -ment, s. forlikningf; 

forsoning, godtgijrelse {for). ~r, -fir, s. 

en som forsonar. 
atonic, atAn'ik, a. tonlos; ej Ijadande; med. 

utan spanstighet, slapp; s. gram, ord utan 

tonvigt; klanglost Ijud. 
atony, at'Ani, s. mod. slapphet. 
atop, 4t4p', ad. i toppen, ofverst. 
atrabilarian, atrabili'rian, s. melankoliker, 

hypokondriker; a. so raij. atrabilarJDUS, 

-rifis, alrablliar(y), -bil'iar(i), atrabilious, 

-bil'ms, u. gallsjuk; melankolisk, hypo- 

kondrisk. atrabilariousness, -ri&snls, s. 

gallsjuka; melankoli. 

atramental, dtramen'tai, atramentous, -t&s, 

a. svart som black; black-, atramenta- 
rloUS, -ta'rius, u,. lamplig till bliiokbe- 
redning. 
atrip, atrip', ap. sjo. nppdraget, latt om an- 
karot; under uppbissning om ■esei. 



atrocious, iitrA'sjls, a. hisklig; skandlig; 
graslig, gruflig. ~ly, -15, ad. ~ness, -nis, 
s. skandlighet, graslighet. atrOCity, 
atrAs'hi, s. skJindligbet; graslighet; 
styggelse. 

atrophy, it'rAfi, s. mod. atrofi, aftiiring, nt- 
margllng, tvinsot. 

attach, atitj', va. fvlsta {to, vid, p3,, till cto.) ; 
(med to) vidhiifta; intaga, tjusa, dragatill 
sig ; anstiilla ; mil. beordra {to, hos) ; jur. 
kakta, lagga beslag pS.; vn. vara fastad 
{to, vid); TidlS.da, medfolja; ~ blame to, 
lagga nsn till last, tadla; ^ credit to, 
Batta tro till; /^ importance to, fasta 
vigt vid. 'x/able, -ibl, a. som kan haktas 
ei. tagas i beslag ; liitt att fasta sig (vid). 
~e, fr., -sjii,', s- attache. ^N/ed, 't, pp.; a. 
{to) (vid)fast; biid. fastad vid nen,net,tillgif- 
ven ; anstiild, siirskiidt kommenderad (rid en 
kir, etc.), '-vment, ment,5.hopfastiiing;ngt 
som faster; ngt som vidfogas >a. tiiuau, 

hjalpapparat som vldriistes en maskln, ett instru. 

moat; haktnlng; beslag, konfiskation; till- 
gifvenhet; bojelse, forkiirlek {to); ~- 
screw, klamskruf ; foreign r\^, beslag pa 
giildenars egendom i tredje mans hand. 

attack, At^k', va. angripa, aufalla; bfver- 
falla (with, med); s. anfall i alia bet. (on, 
pil). ~able, -abl, a. som kan angripas. 
~er, -ir, s. angi-ipare. 

attain, ata'n, va. uppna, hinna, n& (an end, 
a place); vimia, forvarfva; vn, mod to, 
dots. ~able, -abl, u. nppnfliClig, mojlig 
att ni; dtkomlig. ~abllity, -abil'M, ~- 
ableness, -^blnls, «. uppn^ellghet; &t- 
komlighet. 

attainder, ata'ndur, 5. flack, skam flack, van- 
ara, skammande, belaggajide med van- 
ara; jur. forlust af medborgerliga rattig- 
heter, >blodets skammande* {itcorruption 
of bloods) samt egendoms konfiskation 

en fVlJd af hrarje faUande dom 1 llfssak, eakanae- 

ligen njr bagmaisbrott ; bill of ^, parlaments- 
lagforslag innebarande n&gons belag- 
gande med attainder, 

attainment, atii'nmint, s. nppn3.ende, er- 
niende; ngt forvai'fvadt; pi. insigter, 
talanger; above f^, oupphinnelig. 

attaint, ^t^'nt, ap. fald 1 llfssak, vanarad; 
va. flacka, vanara, brannmarka; jur. falla 
med pifolid at attainder; s. flack t; 
dkomma, opassligbet f ; voter, skrubbs&r 
pd en basts bakfot; jur. anklagelse mot 
ea jury for oratt utslag. ~mentt, ment, 
~Ure t, -Ar, -jur, J,, besmittelse, skam- 
mande; fiiUande; arans forlust gnm laga dom. 

attal, at'al, s. b&rg. a£Eall se attle. 

attar, at'ar, afUr, s. afr. ~ of roses, orien- 
tallsk roseneasens. 



it: fate, l: far, i: fall, 1: fat, a; fa.-it, i; mote, i; met, h: her, 1; Hue \: fin, I fir, 



aftemper 



^ Mlodre brutillgt. 61 f FUrlldrailt. 



attitudinize 



attemper:{<, itJm'pir, va. mildia, mode- 
l-era; utblanda, tiUblanda, (with, med); 
afpassa. 'Mate, -Lt, a.f behorigen blan- 
dad, afpassad; va. » attemper^; tokn. 
reglera temperaturen. 'v.ment, -mSnt, ». 
mildring; blandning i behorig propor- 
tion. 

attempt, atlmf, wo. forsoka, bjuda till (to, 
att; stuDdom Died prt.) ; foretaga; freBta^fC; 
angripa, forgripa sig p&; a. forsok (at, 
till, to med Inf. att) foretag, tilltag; 
angrepp, attentat (upon, against). ~- 
able, -abl, a. soni kanforgokas; blott- 
stiild for angrepp etc. ~er, -ftr, a. en som 
forsoker eto. 

attend, dtind', va. nppmarksamma>|C; folja 
(&rr. biid.; a class, a course); &tfolja, led- 
saga; folja efter, i sp&ren, vara en foljd 
af; nppvakta, passa upp p&, betjana; 
vdrda, Bkota patieatcr; ombesorja; be- 

vista, besoka nreliisningar, kjrkaD (: tO rx/ 

church) etc.; passa p&, spionera p&, 
Tanta p&f; vn. gifra akt p&, lyssna till 
(to); vara tillstades, infinna sig (at, on, 
upon, yid, hos); passa upp (on, upon; 
ledsaga, nppvakta); sysselsiitta eig med 
(to); egna omsorg d.t, skota om, se till, 
passa p4 (to); lio. vara klar; vantaf; to 
'v school, g& 1 skola; to nu to one's devo- 
tions, fiirratta sin andakt ; to -^ to one's 
duty, nppfylla sin pligt; to ~ to formali- 
ties, iakttaga alls formaliteter; / cannot 
/v to every thing F, jag kan icke racka 
tiU for alt ; the theatre (church) was well 
i^ied, det var ganska mycket folk p& tea- 
tem (i kyrkan). ^ance, -ans, t. uppmark- 
samhett (to); tjanstgoring; ledsagande, 
nppvaktning (upon); skotsel, v&rd (on, 
upon); narvaro, besok (at); tillsyn; f orsam- 
ling, publik, folk (at a meeting etc.) ; be- 
tjaning, folje; in 'm, i tjanst, tjanstgoran- 
de, uppvaktande, narvarande ; to be in '^ 
on, uppvakta, tjanstgora hos; to he re- 
gular in one's r\j at church, regelmassigt 
g& 1 kyrkan. 'v.ant, -4nt, a. ledsagande, 
fitfoljande; narvarande (at, vid); upp- 
vaktande (on); jar. underordnad, bero- 
ende; ». tjanare, foljesven, uppvaktande 
person, ledsagare (on a person); delta- 
gare (at a meeting), besokare, gast (at the 
theatre em.); beroende person; foljd; 
biomstamdighet; pi. folje, uppvaktning, 
betjaning. ~ed, -ii, pp. &tf61jd (by, af 
en penon), forknippad (with, med). ^er, 
•hi, s. foljeslagare. <vjng, -ing, a. upp- 
marksam; uppvaktande; 'v on, S.tfdljan- 
de, haxrorande frSji. 'kingly, -Sngli, ad. 

attentates, 4tln'tits, attentats, -t4ts, s.^;. 
jir.olagllga tilltag af en domareei, domstol. 



attention, fit Jn'sj&n, s.(to) uppmiirksamhet; 
omtanke, sorgf allighet ; hoflighet, artig- 
het, viinlighet;;jZ. artigheter, uppmark- 
aamhetsbevis jrr ex.; ~ ! mil. gif akt j to at- 
tract ~, vacka uppmiirksambet; to call 
(direct) ~ to, fiista ngna uppmarksamliet 
pS.; to draw one's ~ to, rikta ngo» npp- 
marksambet p&; to give (bestow) -^ to, 
egna uppmarksamhet 3.t; uppmarksamt 
folja (&b6ra eto. jfr attend); to pay ~ to, 
■e Krcg. 0. (iifv. ~5) njij.; to show ~ to (a 
guest eto.) visa ngn uppmarksamhet, be- 
mota med uppmarksamhet; to pay one's 
^s to, uppvakta, jfr under addresses. 

attentive, AtJn'tiv, uppmilrksam (to, p&; 
mot ded); omsorgsfuU, p&passlig; to be 
f\^ to a discourse, afhora ett fiiredrag 
med uppmarksamhet; to makc^^, fiingsla 
ngDs uppmarksamhet. ~ly, -li, ad. ^vneSS, 
-nes, s. uppmarksamhet. 

attenuant, atln'AAnt, a. fortnnnande; s. 
med. utspadande medel. attenuate, -At, a. 
fortunnad; va. fortunna, utspada; forsva- 
ga, forminska; gora smal, draga ut p& 
langden ; utmargla ; vn. f ortunnas, min- 
skas, af taga. attenuated, -iiii, pp. for- 
tunnad; spenslig; utmarglad, afmagrad. 
attenuation, -i'sj&n, «. fortuuning; ut- 
miirgling ; f orvittring ^. 

atter(r)ate, At'&rAt, va. bilda nytt land gnm 

nppiiBmning. atter(r)ationt, -A'sjin, s. upp- 

landning, uppvallning, nybildningaf land 

gem oppBlamnlng o. a. 

attest, fLt^st', va. bevittna, Intyga ; kalla till 
vittne; «.t intyg, vittne. 'vation, -A'sjftn, 
s. skriftligt ei. muntligt intyg; vittnes- 
bord, besked; attest. <N<er, '^Or, -&r, s. 
en som intygar, vittne. 

Attic, it'ik, a. attisk; fin, kvick, smakfull; 
s. bjg. (sr». ~ story) attika, l&g v&ning med 
pilastrar; vindsv&ning, vindskammare ; 
i^ salt, attiskt salt, fin kvickhet, '>.'isni, 
-is!zm, s. fint och klassiskt rent nttryck. 
~ize, -isiz, vn, bruka atticismer; ut- 
trycka sig fint och klassiskt rent. 

attire, Iti'r, s. skrud, (prydlig) kladedragt, 
kladsel; prydnad; hnfvudbonad; h&r- 
kliidsel ; her. jagt. horn p& en hjort ; va. pryda, 
klada. ~d, -d, a. prydd; kladd; uer. be- 
hornad. attiring, -ing, prt.; s. drilgt, 
skrud ; hnfvudbonad (ofta i pi.). 

attitude, 4t'iti!id, «. h&Uning, etallning uv. 
biid. (towards mot, i forh&llande till); to 
strike an ~, antaga en (viss) h&Uning, 
Jfr attitudinize, attitudinal, -'in4l, u, af 

f9reg. «. attitudinarian, -in^'riin, s. en som 

poserar, studerar sina attityder. attitu- 
dinize, -'inlz, vn. posera, antaga en till- 
gjord h&Uning och min. 



&: note, hi do, hi nor, it; not, ill: tube, &: tub, A; bull, th: tblug, db: this, vt: will, z: ba 



attle 



F Tulsprlk. 62 P List Iprlk. 



augmentabl'e 



Ettle, atl, s. bttrg. affall; ofyndigt >gr&barg» 

(bortskradd aten); of vergif ven anledning ; 

slagg(varp). 
attolent, ^tir^nt, u. anai. upplyftande; s. 

lyftmuakel (dotn. >om elevator). 
attone f, le atone. 
attorney, itl'rni, ». stallforetradaref; ad- 

vokat, praktiserande jurist: jjwih'c ~, ~ 

at law (eg. Tld domstolar, eom fttlja Common 

Law, numera ttfy. vid Courts oj^ Equity, jfp 
solicitor); lagaombud, ombudsman:;jTOa(e 
'>'j 'N. in /act ; va. f utratta genom ombud; 
anvanda som ombudsman ; power (letter, 
warrant) of ~, fuUmakt som ombud. 
(A)'>'-General (of the Crown), s. kronju- 
rist, generalprokurator. 'v.ship, -sjip, ». 
en attorney's sysslaj ombudsmanskap. 

attract, atrdkt', va. r;a. attrahera; aiim. o. biid. 
draga. till sigj ^draga sig uppmtLiksnmbct, 
biickar etc.; locka, fangsla, vinna, intaga; 
his eyes were ^ed by,., bans ogon faste 
Big vid. 'N/able, -abl, u, som kan attra- 
heras af ngt. ~ing, -uig,-prt.; a. jfr ry^ive. 
'kingly, -ingli, ad. p& ett tUldragande 
satt. fvioil, -k'sj&n, s. Tya. attraktion, drag- 
ning; dragningskraft; lockelse, behag 
(for, for), ivive, -iv, a. attraherande, 
attraktions- ; i tilldragande, intagande, 
lockande; s. le nreg. s. 'lively, -Svl!, ad. 
~iveneSS, -5vn^s, s. dragningskraft; det 
lockande, det retande (of, i, hos). ~or, 
~er, -fir, s. ngn ei. ngt som drager till 
Big, iy«. attraherande kropp. 

attrahent, 4t'r^hlnt, a. attraherande; till- 
dragande; lockande; a. ngt som drager 
till Eigt; med. dragande medel. 

attribute, afribAt, s. m. koiiiit eto. attribnt; 
egenskap, kannetecken ; tillhorighet ; 
gram, bestamning; va. (--'-) tiUagga, till- 
rakna, tillskrifva (to), attribution, -bi'- 
Bjfin, s. tillraknande ; egenskap, attribnt; 
berom, goat vitsordf. 

attributive, ^trib'^tiv, a. tillilggande en 
egenskap ; s. ord som uttrycker en nar- 
mare bestamning (irr. adverbial etc. men 
■irsk. ;) attribut. ~ly, -li, ad. attributivt. 

attritef, lltri't, a. afnott; leoi. forkrossad 
(slagen af fruktan for syndens straff, jn- 
contrite), attrition, 4trisj'&n, s. notning 

geaom gnidniDg; teol. anger jTr fOrcg. a. 

attune, ^tii'n, va. mug. komma att Ijuda i 
harmoni ; stamma s,iy. bUd. (to, till, ef ter). 

atwaln, itwA'n, ad. f ei. poet, i tu. 

atween, ^twi'n, ad. f ei. poet, se between. 

aubin, 4'bin, «. rw. ett slags kort galopp 

• (vani. Canterbury-gallop). 

auburn, d'bim, a. rodbrun, kastanjebrun. 

auction, A'ksjftn, s. auktion (of, p&); saker 
s&lda p& auktion ; va. % salja p& auktion ; 



Dutch ~, auktion i upp- och afslag 
to buy at an ~, kopa pd auktion; a sal 
by (Am. at) ~, (forsaljning pS,) auktioi 
(arv. ~-sa!e); to sell (to be sold) by (a«) ~ 
forsalja (saljas) p& auktion; to put uj 
(set up) for (to) ~, gora auktion p&. <v 
ary, -iri, a. auktions-. ~eer, -A'r, s 
auktionsf orrattare ; auktionskommissa 
rie, auktionist; va. salja p3. auktion. 

audacious, idi'sjfts, a. djarf, of6rvagen;|< 
frack, oforsynt, of orskamd. ~ly, -li, ad 
~neSS, -n^s, s. djarfbet, frackhet. auda' 
city, idis'M, s. djarfbet, tilltagsenhet 
frackhet, oforsynthet, trots. 

audibility, idibh'iti, s. borbarhet. 

audible, i'dibl,a.horbar; hogljudd. <vneSS 

-nis, s. BO ibreg. s. audibly, -i, ad. 

audience, i'diens, ». horande; uppmart 
samhet Bom egnaa co taiare; foretrade, audi- 
ens (with, hos); (samtliga) ihorare, audi- 
torium; to give fN. to, lemna gehor &t 
to give (grant) an ~ to, lemna audiens ^t 
court of'^, ~-COUrt, s. forr domstol undei 
arkebiskoparne af Canterbury o. York 
audient, -ent, a. &horande, lyssnande. 

audit, 4'dit, s. jur. granskning af rakenska- 
per; revision; af horande af parter ocli 
vittnen darvid; bUd. rakenskap ; slutrak- 
ning; va. afhora mil; granska, revidera; 
verifieera; un. gora upp rakning(en); com- 
missioners of audit, >kammarratt(en)>. -v 

•ale, S. utsokt 51 fr&n det bryggerl Bom Ullh. 

Trinity College I Cambridge. ~-day, s. fest. 
dag vid universitetet i Cambridge. ~ 
■house, s. ett till en domkyrka horande 
bus for dess varldsliga angelagenheter, 
^-office, s. revisionskontor; Englands 
kammarratt. ~or, -ir, «. Chorale; revi- 
BOT. 'vOrium, lat., -i'ri&m, «. ihorareplat- 

Ser 1 en teater, I en f&reltlsningssal ■>. d. tvOr* 

ship, -ftrsjip, s. revisorsskap. ~Ory, -&ri, 
a. anat. horsel- ; s. f orsamling af &horare ; 
auditorium, horsal; domaresate; ^s* pas- 
sage, borselg&ng. fv/reSS, -ris, s. dhorat- 
inna. 

au fait, fr., hik, a. fnllt hemma i en sak. 

Augean, idj^'4n, a. m;t. Augias'dtaii); bim. 
mijdosam; smutsig. 

auger, 4'gftr,«.nafvare; jordborr, bargborr. 
~-bit, s. borrjarn. '%.-hole, s. l3orrh&l. 

aught, it, prn. indef. n&got; is. i nij. uttr. : 
for <v I care, gaina for mig; /or ~i 
know, sa vidt jag. vet. 

augite, d'djit, s. min. augit (gron pyroxen). 

augltic, -it'ik, a. 

augment, i'gmint, *. tiUokning, tillaggt; 
gram, augment; med. en ^jukdoms tUltagande; 
va. (•-') fSroka, forstora, utvidga; w. 
okas, tilltaga. 'N'able, -'4bl, o. BOm kan 



k: fata, i.: Car, i: fall, t: fat, i.: fast, k: moto, i: met, t: bcr, 1: fluo, i: fln, 



kugment£ibla 



^ Mlndro brukllgl. 63 f MrtMraat. 



ftui^cultatoi'y 



fdiokas, utvidgaa. 'vation, -A'sjin, s. foi- 
okning, tillokning; tillvaxt; tillskotc; 
forhojning {of price); mcd. >e auj/ment, s.; 
her. sai'skildt hedersteoken ; mus. fordnbb- 
ling af noteinas valor i en fuga. i^dAne, 
•'Lthr, a. f orokande ; s. grnm. augmentati- 

Tlim (mots, domlnutlvum). ~atively, '-'ativl5, 

ad. ~ep, -'ftr, s. en som foiokar, 

augur, d'gir, s. angur; teckentydare; va. «. vn, 
sp& (eg. af tiglan Sygt oeh luten), f dl'Utsaga ; 
ana, gissa, sluta {by, from, af); b&da, 
forebida: to ~ well for, bdda godt for. 
~al, d'giral, ~ial, agi'riil, a. horando 
till en augnr, augur-, 'v.ate >JC, 5,'gurAt, no 
augur, v. 'vatiotl, ^gikr^'sj&n, s. sp3;doni, 
forntsagelse (er tccken ei. rerebed). '^er>f:, 
i'gir&r, se augur, s. ~OUSt, i'giiius, 
u. foreb&dande. ~ship, -sjip, s. en augurs 
syssla el. vardighet. ~y, i'gir?, «. sp3,- 
domskonst; jartecken; forebud; fornt- 
sagelse. 

august, iglst', a. upphojd, Tordnadsvard. 
August, 4'gSst, s. pr. anguatl. (A) ~an, 
-'4n, a. augustisk, klassisk (literature) ; -^ 
Confession, augsburgiska trosbekannel- 
een. (A) -x-in, ~ine, -'in, '%..inian, -in'iin, 
I. augnstinermunk ; anbangaie af Augu- 
stini lara. ~ly, -'!}, ad. ivneSS, -'nJs, o. 
majestat, hogbet. 

auk, ak, s. 2001. alk (AIca). 

aularian, ill^'ijin, a. oifori unw. borande 
till en hall; s. medlem af en hall a. d. o. 

auld/fC, 4ld, (stoti. for old) a. gammal; ~ 
lang-st/ne (stoti. rar old long since), (en sing 
om) den gamla, goda tiden. 

aulic, i'llk, a. borande till ett bof; s. i 
T;aki. etc. teologie doktors-disputation ; 
*%/ council, arr, tysk bof ratt j «v counsellor, 
tjukt bofrattsr&d, 

auin, 4n, se aune. '^age, se alnage. 

sum, am, 8. housndBk &m (:omkr. 40 gallons). 

aumbry, i'mhA, aumry, I'mrl, ee ambry. 

aumuce, i'mus, se almuce. 

auncel, i'usll, s. tan ett slags besman; to 
sell by '\>-weight, lok. salja kiitt for hand 
utan T&g. 

aune, Ir., 6n, 9. gammal fraask aln, 

aunt, hat, s. faster, moster; karingf ; iv; 

Sally, docka med lerplpa 1 it. I. nSsa mOt 

hvilken kappar kastas till m&ls (foikuk 

Tld marknader o. d.) ; &tv. p& akjotbaoor den figur 

som kommer upp d& man triiffar pricken. 

~ie, ~y, -!, s. F lilla tant. 
aura, i«t., I'ra, s. (pi. aurSB, -rA) (utstrom- 

ning af) S.nga, deft, dnnst; med. (kansla 

af) drag, strom; aooi. en art korp. 
aural, 4'rll, (l.) a. borande till luf ten; (2.) o. 
" borande till orat ei. borseln; ~ nerve, 

horselnerv; ~ surgeon, oronlakare. 



aurate, a'rAt, s. guldparon; kem. guldsyradt 
salt. ~d, -^d, (1.) a. kem. forenad med 
guld; inneb&llande guld, guldfargad, 
gyllene ;|C ; (2.) a. forsedd med oron. 

aureate, i'riit, a. gyllene. 

aurelia, are'lia, 0. zooi. puppa; en art fos- 
forescerande manetdjur. ~n, -in, a. 
pupp-; s. insektsamlare. 

aureola, lat., W'AiS,, aureole, 4'rlil, ..stril- 

krans, gloria. 

auric, a'rlk. It. kem. guldhaltig, guld-; '^ 
acid, guldoxid. 

auricle, 4'rikl, «. yttre orat; hjartorat; bor- 
lur. ~d, -d, u. forsedd med (yttre) oron, 
el. med bibang liknande oron. 

auriCOmOUS, Arik'imfts, o. gullh&rig;guld- 
fargande h^rct. 

auricular, flrik'&lir, a. borande till orat ei. 
borseln; borbar; Sbora; ryktesvis med- 
deladf; borande till hjiirtorat; s. fjiider- 
tofs vid oppningen af en f&gels ora (ur. 
~ feathers); lillfinger (arv. f^Jlnger); ~ 
confession, oronbikt; 'v* evidence, &bora 
Tittne ; ~ tradition, tradition ; ~ tube, 
talror. ~ly, -li, ad. i orat, bviskande, 

hemiigt. auriculate(d), -iit(Ad), u. nature. 

oronformig; oronflikad; forsedd med bi- 
bang liknande oronflikar. 

auriferous, irif'ir&s, «.. guldforande; guld- 
h.altig. 

auriform, i'rifirm, a, oronformig. 

auriga, lat., iri'gE, s. aatron. kusken; med. f jarde 
lefverfliken; kir. ett slags bandage. 

auripigmentum, drSpigmln't&m, ■» orpi- 

vient. 
auriscalp, i'riskalp, s. oronrensare, orslef 

la. as. klrurg. Instmment. 

aurist, I'rlst, s. oronlakare. 
aurited, 4'ritJd, a. se auriculate. 

auro-, a'rA-, ». i smi. guld. '>.<cyanide, -si'3,-. 

nid, s. kem. guldcyanid. 'x^tellurite, -tel'i- 

rit, s. Be sylvanite. 
aurochs, ty., 4'rAks, a. looi. uroxe (Bos urns) 

ci. bison (Bos bison). 
aurora, irA'ra, s. morgonrodnad; ^ austra' 

lis (lat., istri'lis) sydsken; 'v borealis (lat., 

bArSA'lis) norrsken. ~l, -al, a. tillborande 

J. liknande morgonrodnaden ei. norrske- 

net; biid. rosig. 
aurum, lai., il'r&m, s. kem. guld; ^ fulminans 

(lat., f&l'minins), knallguld; ~ musivum 

(miisl'vim), ~ mosaicum (mAsi'ikim), 

musivguld (tennsvafla). 
auSCult, dskilt', vn. lysBna)|C; mcd. au kul- 

tera. 'x/atiOH, -a'sjftn, s, &b6randet; med. 

undersokningmedelst lyssnande, auskul- 

tation med atetoskop. ^vatOP, •^ • lit&r, S. mcd. 

en som auskulterar. rvatOry, -Itftri, ». 
auskultations-. 



0: uuiu, S: do, 6: nor, ti: not, ixi tube, &; tub, A: bull, tb: tbiug, db*. tUl3,'W: will, z: baa. 



ftuspicatd f Taisprik. 64 

auspicate, 1,'spikiit, a.f i> auspicious; va. 

f6reb8,da, antyda>|;; gifva gynsamt upp- 

Blag dt ngt, inviga. 
auspiCB, 4'spls, s. Bpldom af ngiar; fore- 

bud, jai'teoken; pi. (~s, -^z) auspicier; 

lyokosamt inflytande, hiign, beskydd; 

under the auspices of . . , 
auspicious, 3,spisi'&s,(i. af lycklig betydelse, 

lyckob3.dande; lycklig, gynnad af lyckan; 

gynnande, bev3,gen, gynsam. ~ly, -ll, ad. 

■vneSS, -nia, 5. gynsamt utseende; beva- 

genhet: lycka. 
austere, IstA'r, a. karf, bitter; straf ; h&i-d, 

sti'iing. ~ly, -li, ad. ~n8SS, -nes, s. >o 

mij. austerity, Ltir'iti,s. striinghet; striif- 

hetj.striing tukt. 
Austin, i'stin, a. 1 sms. augustiner-. ~-friar, 

s. '>j-nun, 5. ~-Dr(ler, s. augUBtiner- 

munk, -nunna, -orden. 
austral, ^'strAl, a. sydUg ; ^ signs^ aatron. de 

sex sista tecknen i djurkretsen soder om 

ckvatorn. 

authentic, Jthen'tik, ~al %, 4l, «. troviir- 
dig; Tittnesgill; i behorig form, laggiU; 
tillf oi'litlig ; iikta; oforfalskad; egande 
auktoi-itet, myndighet; mu». autentisk 

Clots, pisgaiuk. 'x/ally, -i&, ad. 'x^alness ){<, 

-alnle, 5. aktbet ; trovardigbet. ~ate, -it, 
va. gorarattagiltig; dokumentera; bevisa 
aktheten af, bestyrka. 'vatlon, -i'BJfin, s. 
akthetsbevisning ; bestyrkande; legalise- 
ring. ~ity, -tiB'iti, s. trOTardighet; lag- 
giltigbetj akthet. 
autlior, d'thftr, s. upphof, upphofsman (of, 
af, till); foi'fattare, skriftstallare; for- 
fattarinna(yemaZe'x.), 'vCSSj-es, s.kviniia 
Bom ar upphof till ngt ; f orf attarinna. ~- 
lal ^, -thA'riil, a. tillhorande f orf attare. 
'X'itative, ith4r'it4tiv, a. hafvande beho- 
rig auktoritet, myndighet; bemyndigad; 
afgorande, befallande, bestamd, myn- 
dig (mV etc.). ~itatively, 4th4r'itAtivli, 
ad. med behorig myndighet; pS, ett 
myndigt satt; ur godkalla. ~ity, ithir'iti, 
s. myndighet (pi. myndigheter, auktori- 
teter, styrande personer) ; (hogvederbor- 
lig) laga makt (over a person ; to do) ; he- 
fogenhet, anaeende, inflytande, respekt; 
troTardighet; vittneabord, stod, hemul, 
auktoritet (for); berattigande, bemyndi- 
gande, fallmakt, tilHtelae (to, att) ; jur. 
prejudikat ; pi. akrif ter hvilka ega aukto- 
ritet ; by the ~ oy, pi bef alining, bemyn- 
digaude af; from good ~, fr&n eiiker 
hand, ur saker kalla; to leinr^jylia, makten 
i handerna, vara vld makten; on (under) 
the "v of, p8i HBM auktoritet; p^ upp- 
drag af ; berattigad genom; upon thei^of 
the samples, hmd. enligt prof; printed 



Lfigl aprSk 



autumnal 



with ~, tryckt med behorigt tillstind. 
~ization, ath6rizi'sj5n, 5. berattigande, 
bemyndigande, tilldtelse. 'vize, d'thAriz, 
va. bemyndiga; legalisera; berattiga, 
stadfasta, gifva atod, helgd it (to). ~- 
leSS, -IJb, a. utan fiirfattare ; utan hemul, 
ej trovardig. ~let, -ifet, ~ling, a. liteu 
forfattare, pennfiiktare, »akribl6r>i. ~- 
slllp, -Bjip, s. forfiittarakap. 

auto-, d'ti-, gr. pron. i »ms. ajiilf-. ~biogra- 

pher, -bi6g'rafir, s. sjiilfblograf. ~blo- 
grafiC(al), -bi4gr3.f'5k(al) ; a. Bjalfbiogra- 
iiak. 'v/biograpliy, -blAg'rilfi, s. sjiUfbio- 
grafi. 'v'ClltllOn, AtAk'thin, s. (pi. -BS, -4z) 
urinfodlng. ~chthonic, -tAkthAn'ik, ~- 
ClltllonOUS, atAk'thAnis, a. nrsprnnglig, 
infodd. ~Crasy, iltAk'rilai, «. envillde. ~- 
Crat, -krat, s. ajalfherakare. '^'Cratic, ~- 
Cratical, -krit'ik(al), a. autokratisk,ajalf- 
herakande. ~Cratrice, itAk'ritris, ~Cra- 
trix, dtAk'r3,triks, s. ajaltherakarinna. 

autO-da-fe, autA-da-fa', (portug. ; troB-akt) s. 
(pi. autos-da-fe) forbranning af kiittare 
el. kiitterska booker. 

(autO)genOUS, dtAdj'Infis, a. Bjaiairambragt. 
~grapll, -gr3,f , s. egenhiindig akrif t, hand- 
skrift; ajalfskrifvande maskin; a. se fuij. 

^graphic, ~grapliicai(al), -graf 'ik(il,i), a. 

egenhiindigt akrif ven, egenhiindig; tekn. 
autografiak (ink, paper, press, telegraph). 
~graphy, dtAg'rifi, s. handskriftakiinne- 
dom; egenhandig akrift; ntograflskt ofver- 
tryck jfr «reg. tekn. ~niatll, /jv, -math, s. 
autodidakt. 'x^matlCCal), -mat'ik{3,l), a. 
automatisk; ajalfrorlig; maakinmasaig; 
traioi. ofrivillig (action), /x/inatisnij ^tAm'- 
atSzm, B. ajalfrorlighet; tysioi. ofrivillig 
rorelae. '^maton, itAm'itAn, s. (pi. -lM.\di, 
■xaiti, el. -matons, -mil.tAnz)_ ajalfror- 
lig maskin; automat. 'vHOmian, -nA'- 
mUn, a. sjalfstyrelae-. 'vHOmlc, -nAm'ik, 
~nOmOUS, itAn'Amfis, a. ajalfatyrande, 
oafhangig. 'vnomlst, itAn'Amiat, s. for- 
faktare af ajalfstyrelae. ~nomy, dtAn'A- 
mi, s. ajalfstyrelae;. BJalfbestamning. ixi- 
psia, dtAp'aia, ~psy, d'tApsi, s. mystiakt 
Bialfsk3.dande; seende med egna ogon, 
peraonlig iakttagelse; mod. medikolegal 
likbesigtning. ~ptic(al), itAp'tik(al) ij. 
aedd med egna ogon; grundad pa hvad 
man ajiilf aett. '^.'theism, -thA'izm, s. ajillf- 
forgudning. '>'theiSt, -thA'ist, s. ajalffor- 
gudare. ~type, -tip, s. f otografiskt tryck, 
Ijustryck. 
autumn, I't&m, «. boat (atv. biid, of life); in 
~, p3, (om) hosten ; in the ~ of 1884. ~- 
al, dt&m'nal, u. hostlig, host-; «. (oftaat 
pi.) hoatblomma(-mor); ~ ejairaoa;, host- 
dagsjiimningeu. 



i; fato, i: far, i: fall, L: fat, it fast, Is: mote, i: met, &: licr, 1: fine i: Su, i fir. 



attxiliar 



!f; Minili-o bruklljl. 65 t rorlldrajt. 



avooato 



auxiliar t, ^zil'iar(-i&r), a. hjalpande, be- 
hjalplig;hjalp-. ~ly, -li, ad. med hjalp. 
~y, -!, a. jft- (orcg. hjiilp- (engine, forces, 
troops, verb, etc.); s. medhjalpare, bitrii- 
de; hjalpverb; mat. hjalpkvantitet; pi. 
(~ies,-iz)bundsf6rvandter;hialptrapper; 
forstai'kningamanskap vid en kanon. 

avail, Av4'l, va. gagna, hjiilpaj sn.gagna, vara 
till nyttaj s. gagn, nytta {to a person; in, 
i, vid); pi. vinst, inkomst)|C; to ~ one^s 
self of, begagna sig af (t. ex. the oppor- 
tumty)\ it ~5 you nothing, det tjanar 
dig till ingenting ; it r^snot, it ~s nothing, 
it is of no ~, det tjanar till ingenting; 
what *\'S it f of what ~ is it f hvartill 
tjanar det? of no ~, fruktlos; to he ~- 
ed of Am., veta om, vara ofvertygad om, 
'^ability, -abil'M, is. Am. ae '^ableness. ~- 
able, -abl, a. gagnelig, nyttig (to, till, 
att); gallande (for, for en yias tw), gil- 
tig, verksam; anvandbar (for, till); 4t- 
komlig, som kan bekommas, som man 
kan begagna sig af. '«.:ableneSS, -ablnis, 
s. gagneligbet, tjiinlighet, fdrm3.nlighet, 
nytta, verkan; giltighet, laga kraft. ~- 
ably, -abli, ad. 

avalanche, rr., 4v'ulinsj, s. lavin, snoskred, 

avantf, 4v4'nt, &*. se van ; interj. ae avaunt. 
•Ni-COUPier, fr., 4vang'kSrir, s. forelopare, 
forebud. 'N<-guard, s. fortvaf, fovtrupp. 

avanturlne, ^v^n'tArin, ae aventurine. 

avarice, ky'iua, «. girigbet, (la. penning-) 
sn3.1het. 

avaricious, avarlsj'ia. It. girig, sndl (of, 
efter). ~ly, -l!, ad. ^neSS, -nis, s. gi- 
rl ghet. 

avast, 4va'st, interj. ajo. stopp, vast, b3,ll an. 

avaunt, ivi'at, interj. bort! utl 

Ave-Mary, A'vimirl, Ave-Maria, i'vlmiri'a, 

S. Ave-Maria (ea katolsk b&a till JuDgfru Maria); 

ringning morgon och afton till Ave- 
Maria. 

avenacious, ivlni'sjis, a. hafrelik, hafre-. 

avenage, 4v'lnidj, s. hafretionde. 

avenge, 4vlndj', va.o.vn. taga (riittvis) hamd 
(for), bamnas en person el. auk; straffa; ~ 
one's self of (on), hiimnas pS, ngn (for, 
for). 'N<ment, -mint, ». bamnande; ratt- 
vist straff; vedergallning. ~r, -4r, ». 
hamnare. 

aven(i)OUS, av4'n(i)i8, a. boi. ntan blad- 
nerver. 

avens, av'ens, ». bot. knmmer (Geum, u. G. 
urbanum). 

aventuref, Aven'tjlr, s. jur. olycksfall aom 

filrorsakar ngns dsd, vddadod. 

aventurine, dvln'tinn, ». min. aventm-in 
(kvarts); ett slags rodaktig skimrande 
glasflnss; a. aventurin-. 



avenue, iv'^ni, ». inging, passage; vag, 
uppf art, all6 ; is. Am. aveny, bulevard (bred 
tradplantorad gata); blld. tiUtrade. 

aver, L\h'i,va. bestamdt forklara, forsakra; 
Jur. intyga, erbjuda sig att bevisa. 

average, iv'ftrAdj, a. i medeltal, medel-, 
medeltals- ; F ordinar, sddan som arten 
iir i allmanbet; s. medeltal, medelpro- 
portion; berakning efter medeltal, me- 
delpris; jamn fordelning; tana. ajs. haveri 
(ajoskada, el. omkostnader aom traffa rart^g el. 
last); DO. jamt fordela beioppet af; berilkna 
efter medeltal; bestamma medeltalet af ; 
F leverera (gora, producera) i medeltal; vn. 
ntgora, hS,lla i medeltal; ^eWy (small) ~, 
det lillahaveriet, ordinart haveri, min dre 

omkostnader (gcmensamma ar skepp och last, as. 

for lotaning o. d.); general (gross) ~, gemen- 
samt (stort) haveri; particular (simple) 
~, enskildt (enkelt) haveri; adjustment 
of ~», dispache ; ~ bond, f nllmakt for 
en dispachor; arbitrator of ~s, judge 
for matters of ~, '\j-stater, dispachor; 
upon (on) an t>u, 1 medeltal. 

aver-COrn, ^'v&rkSm, s. arr jar. afradsspan- 
mS.1. 

averment, 4v4'rmint, s. bestamd fiirkla- 
ring, forsakran; bekraftelse, bevis (me. 
dels Tittnen); jni. parts erbjudande att 
skaffa bevis (numora vemfcation). 

averruncate>)C, Avlrftng'kit, va. afvanda; 
utrota. averruncator, -ki'tir, *. stor 
tradgS,rdssax. 

averse, iv4'rs, a. bortvand; obenagen (from, 
for); afvog, ogynsam (to, mot, for). ~ly, 
-li, ad. bak&t; lit vid. i>, 'v.neSS, -nis, s. 
ovilja, obenagenhet (to, from f). aversion, 
-sj&n, 8. motvilja, afsky (to, from f, a 
thing ; to, for /|<, from f, towards f, a per- 
son) ; forem&l for motvilja, afsky ; to have 
an ~ to, to hold in ~, hafva (bysa) mot- 
vilja mot; to take an ~ to, fatta mot- 
vilja mot. 

avert, 4v4'rt, va. vandabort, afvanda^rot?;) 
I alia betydelaer; Vn. if. vanda sig bort. 'N^er, 
-ur, s. den, det som afvander. 

avian, k'-nk-a, a. looi. horande till f&glarna, 
fSgel-. aviary, -ar!, «. f&gelhus, voliire. 
aviculture, -k&lti!ir(-tj&r), s. fligelskdtsel. 

avid ;iC, 4v'id, ~i0US %, -'i4s, a. sniken (of, 
efter), girig, snSl. "vity, -'iti, s. haftigt 
begar, lystnad (for, efter), glupskhet; 
if ver, begarlighet; '^tohnow, vetgirighet. 

avigato, ilvigi't6. ae avocado. 
Avignon-berry, av'injAng-blr'i, ». avignon- 

bar, bar af Bhamnus infectorius br. girva 
ett gnlt furgnmne (krysoramnln). 

avocado, ivAk^'diii, avocato, -th, s. bat. ett 

vestindiskt trad (Laurua Persea ei. Per- 



il note, h: do, h: iHir, i: uot, i: tube, &: tub, fi: bull, tb: tbing, dh: this, w; will, z: baa. 
5 — 192303 Engelsksvensk ordbok. 



itvocato 



F Talspr&ll. 66 P I.^gt spr&k. 



aw( 



sea gratissima), hvara frukt nfrcn kallas alii' 
gator-pear ei. F midshipmen^s butter, 
avocatef, iv'Akit, t>o. bortkalla; jur. Mn- 
visa till hiigre ratt. aVOCation, -ki'sj&n, 
s. bortkallande t; Jur. hanvisande till 
hogre rsitt; mellankommande (storande) 
goromSil, forstroelae, sm3,bestyr; rarf, 
lefnadskall (forvaxiinB mcd vocation). 

avocet(te), Jv'AsIt, ui. ~ta, -'t^,, «. jooi. 

skarflaoka (en yaaa™, EecuTvirostra avo- 
cetta). 

avoid, Jvojd', va. uttomma, afforafjut- 
rymma, lemnat; undvika, sky, undgS, 
(to do, doing) ; jur. upphafva, gora ogiltig, 
annullera; vn. draga sig undan; jar. bli 
ledig; (examples) to be ~ed, som ej 
bor(a)f61jas. rw-flakeSjS. maskinhTaTmed 
eilkets hoptofvande vid spinning fore- 
kommes. ~able, -^bl, a. undviklig; som 
bor undvikas; som kan bli ledig, ogiltig. 
r^anCG, -^ns, s. afiedande, afloppfj nt- 
rymmandet; skyende, undvikande; le- 
digbet, vakans; upphafvande, annuUe- 
rande. 'v-er, -&r, *. en som afleder, und- 
Tiker eto. ; karl o. d. bvarmed ngt bortfo- 
resf. ~ing, -ing, i. ~ of blood, blodfor- 
lust. i^less, -l4s, a. oundviklig ))(. 

avoir-du-pois, 4v&rdiipojz', s. vanlig Tigt- 
berakning, viktualievigt (/ pound = 16 
ounces), jfr troy, 

avOSet >e avocet, 

avouch, ^.vau'tj, va. oppet forklara, be- 
Btiimdt pSstI, forsakra; anfora till for- 
Bvar (Jor; for); intyga, bekrafta, stadfii- 
sta, f orsvara ; svara for ; s. ^ f orklaring ; 
vittnesbord. ~able, -4bl, a. som kan p4- 
st&s, intygas. ~ep, -ir, n. en som p3,stilr, 
etc. '^ment, -mint, 5. forklaring, bekraf- 
telse ; garanti. 

aVOUtry, ss advoutry. 

avow, ivau', va. tillstS,, erkanna; forsvara; 
st& for ; oppet forklara, oppet bekanna ; 

jur. vidgSi i afslgt att fijravara, jfr ncdan; to fyj 

one's self a ..., erkanna sig vara en ... . 
f^able, -ibl, a. Bom kan erkannaa, for- 
Bvaras, rattfiirdigas. fx/ably, -abli, ad, 
oppet, erkandt. ~al, -4l, o-. oppen forkla- 
ring; frimodig bekannelse; erkannande. 
~ant, -ant, s. jur. BTarande I sjairpantningsirisi 

bvilkon fBrflvarar sitt &tg&rande. 'v/Sdly, -Sdli, 

ad. efter eget erkannande; oppet, er- 
kandt. ~66, -A', i. as advowee. ~Py, -r\, 
s. jur. Bvarom3,l, forsvar 1 ^aiiiiantiilngsiiilLi. 
avulsed, ^vMst', a, lossliten, bortrifven. 
avulsion, -ftl'BJ&n, s. fr&nslitning, bort- 

ryckuingt; jar. losryckning af mark gnm 
vattnetg luTerkan; losslitet Stycke f. 

avuncular, Avfing'kiilir, «. tiUhorande far- 
bror 01. morbror. 



await, tmkt, va. afvakta, vanta (pS,); Tars 
i beredskap for, vara nga forbeh&Uen 
s. t bakbSll. 

awake, 4wi'k, ap, vaken; biid. vaksam, npp- 
marksam; bi. liemma i en sak, knnnlg; va 
[imp. awoke, awi'k, awakod, -t; pp 
awaked] vacka, uppvacka (from, out oj 
sleep; to, till) afy. Md.; egga, lifva; tin 
vackas, vakna (from, to) aiv. biid.: f4 nytl 
lif; to be ~ to, si. vara vaken for, bevaka 
(one's interests); inse, genomsk&da. "vtl 
-n, va. Hc forcg. va.; vn. % se foreg. vii 
~ner, -nftr, ». vackare. ~ning, -ning, 
prt.; a. vackande afv. bua.; s.uppvilckande, 
uppvaknande afv. biid.; religioB vackelse, 

awanting, iw4n'ting, ap. som felas, fattas. 

award, ^w^'rd, va. tilldoma, tillerkanna: 
forskaSa, skanka, best& (to); vn, fiiUa 
dom; s. dom, skiljedomares ntslag; till- 
erkannande; anslag, foraring. ~er, -ir, 
5. en som tilldomer, skiljedomare. 

aware, 4wA'r, ap, varse, varskodd; ofver- 
tygad, medveten (of, om); varsam, pS 
Bin vakt; inter j. Be uppi akta eri to be "v 
of, veta, veta af, kanna till, liafva reda 
pd, liafva Big bekant; bli varse; marka, 
inse ; to become ~ of, varsna, bli varse, 
fornimma; to be ~ that, veta (redan) att, 
marka att, inse (nog) att; to make ~ of, 
gora uppmarksam pS,, varsko, forbe- 
reda pS.. 

awash, ^w6si', ap. «. ad. sj9. i vattenbrynct 

om aokarct Bl> om etl grund. 

away, awi', ad. bort, undan, ur vagen, sin 
vag ; borta ; interj. bort ! bort med ! Idtom 

OSS g&I (Anm. 'v» nytjas ofta Bom for- 
starknlng el. uttrycker en fortaattning 
afen handling; p3.; t. ex.: fre f^\ skjut 

afl ibrassa p3.> ! laugh ~! skratta >p4> 
bara I skratta f ritt ! 6a£ 'X' ! at >p&> ! iit 
npp!); ~ with! bort med ... ! tag bort,..! 
and *\i F, och >girva aig i vag> eiiipiiskt 

ertcr verb Bom uttryoka rttrelae ; / cannot -^ 

with..., jag kan ej t^a, smalta ,..; £0 (2c 
'v, undanrodja, afskaffa; todrinht^, supa 
upp; to viahe f^ with, gora af med; doda; 
far ~, lingt bort; F vida, allra (vani. hj 
far), '^-going, a. bortg&ende, lemnandc, 

aftradande is. om arrendator (tenant) som Icm- 
nar sltt arrendej S. bortg3.ng; ~ cropS, vid 

aftradet vaxande groda. 
awe, i, s. frnktan, bafvan; skrack; vord- 
nad ; va. ingif va vordnad, f ruktan, impo- 
nera pS; skramma (into, till); to com- 
mand (inspire) ~, bjuda (ingifva) vord- 
nad, respekt; tofll (impress, strike) with 
~, fylla med vordnad, bafvan; to injlu- 
ence by ~, imponera pS,; to keep in ~, 
MUa 1 respekt; to stand in "v of, hysa 



i; futo, h: far, k: full, 1: fut, a: fast, 4: moto, i: mot. &: bor, 1; (iiio, i: fin, i: lir. 



awe 



)|s MIndrc brukllst. 67 f FDrMdradt. 



azymous 



vordnad (skriick) for. '>^-StruCk, a. sla- 
gen af biifvan, fyld med vordnad. ~(l, 
-d, pp.'j a. ae farcg. 

awBary, iwA'ri, ap. poet. «» weary. 

aweather, awldh'ir, ad. sjo. 1 lofvart; helm 
~! upp med rodretl 

aweigh, aw4', ad. ijg. latt om ankaret. 

awesome, 4'Bftm, a. s^m. forfiirlig. 

awful, 4'fSl, a. frnktansvard, hiipnadsviic- 
kande, skrackinjagande; vordnadsbju- 
dande, imponerande; dyster, allvarllg, 
hogtidlig; angslig, raddhSgad fj F iiksom i 
m. hT«rd«gsipr«ii >forskraoklig>, >ryslig>; 
ad. ai, >rysligt> (~ handsome^ o. a.). ~ly, 
-!, ad. '>'ness, -nJs, s. Tordnadsbjudande 
el. skrackinjagande karakter; det impo- 
nerande (of, i); hogtidlighet; vordnads- 
f ull skrack f. 

awhile, 4liwi'l, ad. en tidhortat; en stnnd. 

awk, dk, a, Tanster, Tansterhiindt t ; balc- 
Tiind, galen, oriktigt; lot. klumpig, 
oskicklig. f^ward, -'wftrd, a. Jvanster- 
yriden>, tafatt, tolpig, oskicklig, gene- 
rad, foiiagen om peraoner; bakvand, ovig, 

diumlig, klumpig, SmakloS om personor o. 

lakcr; brydsam, kinkig, ^kltslig>, otreflig, 
obehaglig, forarglig, >genant>, >fatal> 
om aakeri forvand, Tr&ng, forstockadf; 
motig, olycklig f. -vwardly, -Vftrdll, ad. 
'vWardneSS, -'w4rdnls,s.tafatthet; bak- 
Tandhet; brydsamhet eto. jcr (orcg. a. 

awl, il, S. skomakarea etc. Syl; pryl; boktr. 3.1. 

'v-bird, s.zooi. gronhackspett. '^.-shaped, 
a. sylformig. 'xiWOrt, «. bot. sylort (Su- 
bularia). 

awless, 4'lJs, a. ntan vordnad, ntan fruk- 
tan, oforskrackt, formaten; som ej fdr- 
mdr vacka vordnad ; ntan lespekt med sig. 

awm, BO aum. 

awn, in, s. bot. borst pS. blomfjaU, agnborst, 
snarp. ^ed, -d, u. forsedd med agnborst. 
~er, -ftr, s. sadesvanna. 

awning, i'mng, s. solsegel, Boltalt; markis 
pi funster; aj8. en del af byttdack. 

awnless, d'nlls, a. utan agnar. 

awny, I'nl, a. fnll af, forsedd med agnar. 

awoke, iwA'k, impf. af awake. 

awork t, 4w4'rk, ~ing, -ing, ap. 1 arbete, i 
gSng. _ 

awry, ilrl', ap. skef, sned; skelande; for- 
vand, vr&ng; ad. vridet, pS, sned, for- 
vandt, 

ax, dks, va. t ci. P K ask. 

axe, afi. .im. ax, iks, «. yxa, bila; broad 

~, bila. -v-formCed), o'-snaped, «. bot. 

yxformig. 'x.-head, s. yxbammare. ~ 
-helve, s. yxskaft. 'v.-stone, s. mm. en art 
nefrit. ~-vetCh, ~WOrt, s. bot. kroniirt 
(Coronilla). 



axial, ak'siil, a. axel-. ~ly,-i,orf. i axellinien. 

axil, Ak'sii, el. lat. ~la, ■% «. (pi. ~l8e, -'A) 

8. armhSila; bot. bladvinkel, bladveok. ~- 
lar, -ftr, ~iary, -ftrS, a. borande till arm- 
h&lan; eittande i bladvecket. 

axinite, ak'sinlt, s. min. axinit. 

axiom, ilk'si&m, s. sjalfklar sats; allmant 
antagen grnndsats. 'N/atiC, '^atical, 
-AmAt'ik(4l), a. sjalfklar, axiomatisk. ~- 

atically, -6m^t'ikiii, ad. 

axis, lat., ik'sis, (pi. axes, -Iz) s. axel jfr faij.; 
goom. min. eto. axellinie ; anat. andra bals- 
kotan; ^ oj" a gun, en kanons karnlinie. 

axle, ak'sl, s. hjulaxel; leading <n/, jurnv. 
framaxel ; trading n^, bakaxel, ~-arm, n. 
hjuinai. ~-bar, s. hjulstock. ~-box, s. 
hjulbossa. iv-grease, ». hjulsmorja. ~ 
-guard, ». axelbWare. '^'-journal, 'N' 
-neck, s. axeltapp, bjnltapp. ~-pin, s. so 
linch-pin. ~-tree, s. hjulaxel af tn. ~d, 
-d, a. 1 sms. forsedd med axel, 

axunge, ^k'sftndj, s. svinister. 

ay, aye, l. aj, ad. ja (is. to vote 'v), ja visst, 
jaha; verkligen? burn? inter j. ah, ack; 

8. (pi. ays, ayes, S.jz, Ajz parlamentsottal) ett 

ja; en som voterar >ja>j the ~s have it, 
ja iir ofvervagande i omrostoiDgcD ; ~ me, se 
ah me. 

aye, 2. d, ad. i.. poet, alltid. 'X'Qreen, so 

house-leek. 

aye-aye, ^j'ij, «. lool. ai-ai (afrlkamk gnagaro, 

Cheiromys). 

ayry, k'A, se eyry. 

azarole, dz'drol, s. bot. en art hagtoin (Cra- 
tsegus azarolus). 

azimuth, az'lmftth, s. aatron. azlmut; ^ circ- 
les, horisontalcirklar. ~al, -al, a. 

azoic, Azi'ik, a. geoi. ntan organiskt lif, 
ntan spS,r af lefvande varelser. 

azot(e), iz'At, (- -'), «. kcm. kvafve. ~ic, 
4zAt'ik, a. kviifvehaltig; ~ gas, kviifgas. 
~ite, -It, s.kom. salpetersyrligtsalt. 'v.ize, 
-Iz, va. kcm. forsatta med kvafve. 'v.ized, 
-Izd, a. kvaf vehaltig ; ~ food, kviifve- 
haltiga naringsmedel. 'vOUS, -'fts, u. 
kvafvehaltig jfr nitrous. 

azure, i'zjftr, i'zjSr, izj'ftr, a. himmelsbla; 
s. himmelens bUa farg (fait); himmels- 
bl&tt; her. biatt fait; va. farga himmels- 
blS,; ~ of copper, so '^-copperore. ~-blue, 
s.mli. kom. smalts. 'v.-COpporore, a.kopp.ir- 
lasur. 'v<-spar, 8. mia. so azurite. '^-StOne, 
s. niin. lasursteu (lapis lazuli), nfv. jfr foij. 
ii. ~d, -d, pp.; a. himmelsbla. azurite, 
-It, s. min. azurit, lazurit, kopparlasur. 

azygOUS, az'igfts, a. anat. enskild, ej i par. 

azyme t. ^z'im, «. osyradt brod; pi. 
(~S, -z), sotebrodshogtiden hos judarne. 
azymous, -&s, u. osyrad. 



note, 5: do, it: nor, u: uot, i!i : tube, l.-. tub, ii: bull, til: tblnj;, dli: iWin, w: will, 7.: has. 



B 



F Tnlsprlk. 68 P Usl sprlk. 



baet 



B. 



B, b, bh, t. bokstafven J; mn«. noten, tonen 
h; si. hrandy; ~ jiat^ mua. noten, tonen h; 
P vagglus; Fdrk. B., mu8. ifls.s, iase; booh; 
b., Jorm; B. A., Bachelor of Arts ; British 
America; bar., barrel; Bart., Bt., Baro- 
net; B. C, bad character (dS,ligt betyg); 
before Christ; Board of Control; B. C. 
L., Bachelor of Civil Law; B. D., Bache- 
lor of Divinity; Bd., bond; bound; bds., 
in boards (kartonerad); B. I., British India ; 
Bib., Bible, biblical; BiOQ., Biography, 
biographical; Bk., bank; booh; B. L., Ba- 
chelor of Laws; B/L., hand, bill of lading; 
bl., barrel; B. L. L., (lat. Baccalaureus 
Legum) te B. L.; B, M., Bachelor of Me- 
dicine; British Museum; Bot., botanical, 
botanist, botany; Bo't., 1 nkningar bought; 
Bp., bishop; B. R., (lat. banco regis, ei. 
reginaa) King's, ei. Qaeen's Bench; Br., 
Bro., irstis?-; Bt., se jBart.; bu., ftMs&e?,- 
B. v., (lat. beata virgo) Blessed Virgin 
(den heliga jungfrun); (lat. bene vale) 
farewell. 

baa, hi, vn. braka ; s. brakande. 

Babbit's metal, bab'its m^t'al, s. tekn. en 
lagermetall (icgcring). 

babble, b^b'l, vn. babbla, jollra; pladdra, 
prata hit cell dit, skvallra; jagi. vara 16s- 
gliifst, skalla for tidigt om bund pi ulag; 
sorla om en bttck ; va. pladdra om; 5. 
pladder, prat; sorl. 'vment^, -mints, se 
rareg. 'v-r, -ftr, s. sladdrare, pratmakare ; 
zooi. en art trast. babbling, -ing, prt.; 
s. se babble. 

babe, bi.b, s. dibam, spadtbarn; dockaf. 

Babel, bi'bJl, s. pr. Babel; (b) biid. forbist- 
ring. 

babirOUSSa, b4b!r6'sa, s. zooi. hjortsvin (Sus 
babirussa). 

babish;|C, bA'bisj, a. barnslig. ~ly)|C, -ll, ad. 

baboon, blibo'n, s. vmi, babian (Cynoce- 
phalus). 

baby, bA'b!, s. spiidt barn, dibavn, »bam- 
unge» ; docka; a. isms. barnslig, barna-;va. 
behandla som ett litet barn, kela med. 
~-farill, a. stalle dar spada barn motta- 
gas till inaokordering. ~-fariner, s. 
kvinna som mottager spada barn etc. se 
roreg. ^-farming, s. affaren att mottaga 
spada barn till inaokordering. '>'-hDUSe, 
s. dooksk§,p. ~-in-aril1S, s. lindebam. ~ 
-jumper, s. ett slags i taket fast gunga p& 
elastiska band. ~-pin, s. sakerbetsn&l. ~ 
-things, «. pi. leksaker. »./hOOd, -h&d, s. 



spad barndom. ~ish, -isj, a. barnslig. '>- 
ishness, -isinla, «. barnsUghet. ~isitl 
-!zm, s. se ~hood; barnsligt talesatt. ■v 

ship, -SJip, S. se nuhood. 

Babylonian, bibilA'ni^n, a. babylonisk; 
forvirrad;s. babylonier; stjamtydare. 

Babylonic, Babylonical, babii6n'ik(ii), Ba' 

bylonish, -A'msj, a. babylonisk; for- 
■virrad. 

bac, back, bik, s. farja, pr&m; kar, mask- 
kar, kylfat. 

Baccalaureate, b4k^ll.'rik, s. baccalaureat, 
lagsta akademiska grad; B. sermon, im, 
afskedstal till en afg3.ende klass. 

baccate, bik'^t, a.barartad, saftig; forsedd 
med bar. <\.<d, -^d, a. barrik; besatt med 
parlor t. ^ ^ 

bacchanal, bak'anal, n. bakkanalisk, rum- 
lande, svirande; s. rnmlare, fyllbult; pj. 
(~S, -z, o. ~ia, -nA'lia) bakkanalisk feat, 
rummel, supkalas. 'v>ian, -nd'liin, a. o. s, 
se fiireg. f^ianly, -n^'Mnl!, ad, 

bacchant, b^Lk^nt', s. Bakkosdyrkare ; drvc- 
kesbroder. ~e, bikant', t. (pi. -x/es, -ez), 
Bakkoaprestinna, bakkant. 

bacchic, b4k'ik, i^al, -&l, a. bakkiak; vinbe- 
rusad, yr, nppsluppen. 

baCCiferOUS, blkaif'&r&s, a. bot. som bar 
biirfrukt; barrik. 

baCCivorus, biksiT'ir&s, a. baratande (t. ei. 
birds). 

'baCCO, bak'A, 'baccy, bak'l, P = tobacco. 

bachelor, b^tj'll&r, s. nngkarl; unw. bacca- 
laurens (of arts, of law eto.), en som ta- 
git Baccalaureate, kandidat ; lagre (nng) 
riddare ; nngmastaie i ett Bkr& t; current 
f^/, en som blifvit baccalanreus af gnnst 
och n&d blott genom diplom, mots, form- 
ed ~; Knight ~, en eom blifvit npphojd 
till Knight utan att blifva medlem af ngn 
riddarorden. 'v^'s-button, e. bot. vixtnamn 

som tilmgges flere arter, ss. : en Lyclmis; 

dubbel Ranunculus acris; en art klint 
(Centaurea nigra); to wear ~-s, vara 
ungkarl, gd ogift. <s<'S-f are, s. ungkarls- 

kost (ost, brad ocb kyssar). 'V'hOOd, -bud, 

~ism, -izm, a. ungkarlsstfind. ~shipi 
-aiip, «. se fopeg. J baccalaureat. 

back, 1. to bac. 

back, 2. bJk, a. bak, rygg itr. budi. (of a 
chair etc.), baksida ; ryggstycke af en bad, 
(pi.) sullader; bjg. (of an arch) se extra- 
dos; insida af mur; ijo. stjart pS, katt- 
gineblock; jrr vid. nedan; ad. tillbaka i sin 



k: falo, i: f.ar, L: fall, 1: fat, a: fast, i : mclc, i: uicl, h: bor, I: line i: fln, 



fir, 



back 



;(C Mlndro biukllet. fi9 t FDrliaradt, 



baok-snatcb 



bet. bak&t, bakeftei, baktill; baklanges; 
igen; «. bak&t ei. bakom liggande; af- 
lagsen; va. stiga upp p& ryggen pS,; fora 
bakut, draga tillbaka, ridk. rygga, stryka ; 
h&Ua tillbaka; stota intill p& baksidan 
(om byesnader; fifr. vn, med U^On); b&Ua ngn 
ryggen fri, understodja, bist&j p&skrifva 
p& baksidan, pMeckna, genom p&skilft 
gora giltig; endossera t&xoI; b&lla pcn- 
mingar pS; forse med lygg; ni». brassa 
back, backa; katta ankare; vn. rora sig 
baklanges, g& tillbaka; om en b&st stiyka; 
Rj». backa (arv. ~ astern^ jfr ncdan); ~ ojf 
a letter, baksida af ett bref; ofta ntan- 
ekrift, adress; ~ of the rudder j sja. for- 
Btarkning af rodret; 'x* of the stempost, 
aj9. akteiBtalef oljare ; ~ to ~, rygg mot 
rygg, med ryggarna mot ^varann; to 
beat ~ and belli/ P, genomprygla; to keep 
t*u and belly P, klada ocb foda; to break 
one's (the) ~, bryta ryggen af sig ; F gora 
bankrutt; to make (give, proffer) a ~ F, 

kroka ryggen &t ngn att sUta p& el. boppa orvor ; 

to put (set) one's ^ against F, visa ovilja 
(iborsta sig>) mot; to turn one's 'nj on.., 
vanda ryggen fit, af». biid. at. i bt. ej bry sig 
om, lemna i sticket; at the -^ of, p3. bak- 
sidan (ryggen) af; bakom; to have at 
one's ~, hafva bakom ryggen, biid. ega 
ett stod i...; to be on another's r^ F, strangt 
tadla; forlojliga; to be on one's (own) rxf 
F, vara >p& kneken>; to have no clothes 
(shirt, coat) to one's 'x/, icke hafva klader 
{»en trasa>) p& kroppen; ~ of, bakom; 
to draw, go f\j, ge dessa ord ; to »%» thefeld, 
■e naierjield; to f^* a letter, skrifva p4 bak- 
sidan af ett bref hvarifrlLndetkommer,jrr 
ock ^ofa letter; tot^a rope, bj». tira en anda 
med finare garn;77/~Aimyora,..,iagvill 
v&ga hvad som halst p& bans ekickligbet 
eSiSom ...; ril ~ him to do it, jag slir vad 
att ban gor det ; to ~ astern, f^the oars, 
~ water, backa, stryka med aroma; to ~ 
down, Am. draga sig undan etc. jiv fsij. ; to 

*\' out, va. stryka med en vagn, en b&t ; vn. 

aflagsna sig baklanges ; F draga sig un- 
dan (from, of, fr&n, nr, iirgo back from); 
draga sig nr spelet, gifva sig, afsti, Mn 
ngt; toi^i up, understodja, bistS.; hajda, b1& 
tillbaka (a ball), stanna. (Anm. back 

bar 1 sms. alltld tone D, atom Inedansar- 
iklldt betecknade andantag, och Dt- 
tryeker: bak-, tillbaka, etc. Jfr ofvan o. 
0. ad.; ellcr i fr&ga om ram 1 ett bus: bolft- 

genbet it baksidan, >&t gl.rden>, t. ex. 'x; 
-room, t^j-parlour, etc.) 'v/-balance, s. 
mek. ingm. motvigt. '^-band, s. rygg- 
band, ryggrem pi «eidon i jar. fiirbindelse 
som upphafver en annan. -x^-bar, s. st&ng 



i en spis att lianga kokkarlpi. '^-basket, 
s. korg som hanger p3, ryggen. 'v/bite, 
va. baktala. 'N/biter, s. baktalare. ~bi- 
ting, u. 0. s. fortalande. 'v:-blow, s. slag 
i ryggen ; slag med handens af vigsida. 

'N'bOard, ». ryggbrade l on bit, el. ■>. ortopedUkt 
tnatrument; tokn. formbrade 1 gjaterlor; bJO. 

hackbrade ; ajo. slag som man forlorar pd. 
^bone, s. ryggkota, ryggrad; topogr. vatten- 
delare; biid. ngt som hMler uppe, stod; 
kraft; karaktarsstyrka ; to the ~, anda 
igenom,helt och h&Uet; anda intillhjart- 
roten. '^-Center, s. dubb i loparedockan 
& en svarf. '^-chain, so '^■band. 'v/-cloutS, 
5. pi. blojor. 'N.-COmb, s. naok-kam. 'v/ 
-door, s. bakport; mil. utfaUspost; biid. 
smygvag. iv-eddy, s. bakstrom. ^v-end, 
s. bakdel; lok. ei. ai. slutet af hosten. fv/- 
fallerf, ». affialling. 'N.-fare, «. aterfards- 
01. af hemtningspengar. 'x,-f reight, s. &ter- 
frakt. '^gammon, -g4m'&n, s. triktrak 

(ett alaga bradapel) ; va. sl& motstiLndarcn dubbelt 
1 triktrak. '^grOUIld, S. bakgmnd i alia bet;d. 
'N/-half, 8. bakdel afkreatur. 'v/haild, va. visa 
bort med bandon; s. bak&t lutande handstil; 
a. ae fisij. o'handed, a. o. ad. med afvig- 
eidan af handen; bakit lutande; indirekt, 
p& sidovagar, oarlig(t). iNihander, s. slag 
med afvig hand; biid. sidohugg. 'vhOUSe, 
s. hus inp& g&rden; aftrade. <vilash, s. mek. 
glapprum. ~-|ight, s. Ijus baklfr&n ; f ou- 
ster ofvanom baksatet i en vagn. ~ 
-Iining,s.ryggfader.~-l00k,s. S.terblick.'x 
-painting, «. ett slags glasmMeri,poticho- 
mani. oi-part, s. baksida; bakdel. rv-pay- 
mentS, s. pi. kvarst&ende atbetalningar. 

~-pieCe, S. ryggstycke t. ex. arott barno«k; 

bakstyoke. ~-preSSure, s.ingm.mottryck. 
'vi-rent, s. skoti. arrende som betalas efter 
skorden. ~-rope, s. ajo. stampdavertsgaj, 
kirskankling. ~-Saw, ». ryggsSg, tysk 
f ogsvans. ~Set, a. \ anf alien i ryggen ; 
s. bakstrom; skoti. motighet; recidiv. ~ 
-settlements, ». pi. aflagset liggande 
granskolonier, nybyggen gransande till 
vildmarken. 'N<-settier, s. gransbyggare. 
~-Shop, s. bodkammare. i^-show, s. titt- 
skip som bares p& ryggen. '^side, s. 
baksida; bakdel, anda P. ix/Sided, a. tekn. 
forsedd med vankant, snedvuxen. 'n/ 
-sight, e. sigte p& gevar; syfte bakit yid 
nivciiering. '^-SinCWS, t. pi. senor p^ bak- 
sidan af benet ii. boa biaton. 'Nj-slang, s. 
satt att tala med bokstafsordningens 
omkastning. -vSlide, - -', vn. gllda till- 
baka; afvika; tool. aSalla. ~-Slider, - -'-, 
affialling. '^sliding, - -' -, a. bak&t gli- 
dande; affiillig; s. undflykt; affiall. ~ 
-slum, s. (tjuf)naste, h&la. 'x.-snatch,s.ett 



ii i note, ^ : do, 6: nor, hi not, i ; tube, & : tub, & : bull, th ; thing, dh : this, w ; will, z : has. 



back-snatch 



F T!llsp^^k. 70 P lAel iprSk. 



bafflci 



slags klumpig dans bland de liigsta f olk- 
klasserna. 'vz-speed, s. andra drifhjulet 
a en Bvarfstol. 'x^-Square, s, vinkelhake 
med tjockt anslag. i^-Staff, s. Jakobsstaf 

(farrbrukllE mlddaeshojcinilltiire). 'v,Stair(S),S.bak- 

trnppa; kokstrappa; lontrappa; a. frSu 
baksidan; indirekt, pS, bakviigar, oarlig. ~ 
•stay, s. nji). bardun. ~-Stitch, s. efter- 
styng; stickning. ~-Strap, s. stropp p& 
Beldon; pi. se Hessians. 'x^-Str6ait1, s. 
bakstrom. ~-Street,«.bakgata. ~-Stroke, 
5. mck. baksliig. ^-swanked, a. svank- 
ryggig. ~-SWeep (nf the waves), s. mot- 
BJo, svallv3.g fr3,n etranden. ~-SWOrd, s. 
huggvarja; faktkapp med korgfaste jtr 
simjle-slich. ~-l00ls, s. pi. bokbindar- 
stamplar, filetter. ~-train, s. jm-nv. Mer- 
vandande tS,g. ~-trick, s. anfall bakifr3,n; 
knep vid brottning bvarigenom man 
kommer &t sin motst&ndare bakifr§,n. 
~Velvet, s. kyprad sammet. ~water, 
s. bakvatten ; nppdamdt flodvatten ; 
det af ett vattenhjul bakS,t kastade 
vattnet. '^WOOds, s. pi. afliigsna skogs- 
trakter p5. granserna af nyodladt land, 
Is. de vestligaurekogarnaiN. Amerika. ~- 
WOOdStnan, «. nybyggare i de vestliga 
nrskogarna i N. Amerika. ''u-wool, s. 
rygguU (basta slags uu). ~WOrni, s. tra,dmask 
hos faikar eto. '^-WOUnding, a. s3,iande i 
ryggen, bakifr&n; baktalande. ~ed, -t, 
pp. ; a. med ...rygg(t. ci. broadly ~, broad- 
ly, med bred ry gg) ; sittande p§, ryggen ar 
nsn ci. ngi. ~er, -ur, s. en som for bakS.t; en 
Bom bestiger (ryggen at ngn el. ngt)i »rygg- 
Bt6d», ensomunderstodierngn, som sh^ller 
ngn ryggen frit; en som >h§,ller»(vad) p3, 
ngn, eto. jfr back, V. ; byg. smalt skifEer lagdt 
p3, de andra. ~ing, -ing,prt.;s.backning; 
stod, biBtS,nd; ntanskrift, adress p& ett 
bref ; forseende med rygg; tckn. rygg pi 
en bok etc.; fyllningsmur ; traverk ("back- 
ningj) bakom pansarpl&t; bottenvaf i 
samnict eto. ; inridning ; gront tin blombu. 
ketter; ^ 0^ the wind, vindens dragning 
motsols. ~ward, -wftrd, a. bakvand; 
bakS,t vand; Hngsam, sen, trog (in, i; to, 
att); ej lS.ngt forsigkommen, »pd efter- 
kalken>;f6rsumlig {in payments); ovillig; 
tveksam; forg^ngen; ad. (ar?. ~wardS, 
-wards) baktill, bakp&, bak&t, baklan- 
ges; tiUbakaj to be rsj in the world, vara 
i klena omatandigheter. ~wardly,-wirdli, 
ad. bakvandt; motstrafvigt; forvandt. ~- 
Wardness, -w&rdnea,s.ia,ngsamhet, trog- 
bet; senfardighet; egenskap att ej vara 
nog forsigkommen (in, i); motvillighet. 
bacon, b^'kn, s. flask, skinka snitad o. rukt; 
svin ; to save one's ~, slippa helsldnnad 



nndan. ~-faced, a. F med fylligt ansigte 
~-fed, a. godd, fet. ~-llog, s. godsvin. 

Baconian, bSkA'nian, «. horande till fliosofti 
Bacon (Baco af Verulam). 

baculometry, b3,kul4m'ltr}, s. matning med 
stanger. 

bad, bad, a. (komp. WOrse, wSrsj sup. 
worst, w4rst), daiig; end, elak; osnnd; 
Bjuk; ankommen, skamd; fordarfvad, 
lastbar; falsk om mjnt; skadlig (for); 
oskioklig; olycklig; b1.- svar; ~ courses. 
d3,lig vandel; ~ egg, rcitagg tst. biid.; ~ 
fortune, olycka; ~ growth, missviixtj 'v 
jjapers, band. F jsamre (vardelosa) papperi 
vasinr, etc. •,~ weeds, ogras; ~ words, skymf- 

Ord; *>* blood, -^ hours, ^^ odour, etc. ae unrlci 

dossaaubst. ; ~ o_/" a /eMr, febersjuk; i( I'i 
~ of you, det ar elakt (ilia gjordt) af er; 
t^j's the best (F rerk. ar it is a ~ one at tlu 
best), i basta fall ganska d&lig; things an 
(go) ~ with him, det ar ilia staldt (gii 
ilia) for honom ; to make ~ worse, f orvarrj 
Baken ; (to go) from ~ to worse, (blitvii) 
alt varre; to go to the ~, si. komma pa 
f orf all, p§, villovagar ; bli ruinerad. ~ly, 
-lijffid.illa, d§,ligt; F is. Am. BTS,ra, mycket; 
~ off, ilia daran. ~neSS, -nke, s. ondska. 
elakhet; d&lighet, d5,lig beBkaffenhet; 
osundhet; skadligbet. 

bade, b^d, imp. ar bid. 

badge,b^d3,s.kanneteckensoni bares, (tjanste-] 
marke; areteoken, ordenstecken; nil 
distinktionstecken; sja.nedre sidogalleri; 
va."^ beteckna, ntmarka med sarskildl 
(are)tecken. ^v/less, -les, a. utan badge. 
~r, (1.) -ftr, s. en som ar berattigad atl 
bara badge. 

badger, (2.) badj'ir, s. looi. grafting (Melei 
taxus); mni. pensel af grafsvinsh&r; pri 
viligierad spanrndlsbandlarefj va. an- 
satta, pl&ga. '^/-legged, u. med ben al 
olika lilngd. 'v<ing, -ing, a. o. s. pl&gande 

badigeon, badidi'&n, b4d'izb.&n, s. bild 
huggarkitt ; snickarekitt af B&gsp&n ocl 

lim att rjlla apriokor 1 tril 1 ett slagS gulaktlf 

f arg hvarmed mnrar bestrykas. 
badly, bad'li, badness, b^d'nes, so under lad 
badminton, bad'mint&n, s. ett slags spel : 
fria Inften liknande lawn-tennis; ettslagi 
dryok af kryddadt ooh sotadt rodvin. 

baffaty, bAf'4t!, baffetas, baftas, baf'tas, i 

ett ostindiskt bomuUstyg. 
baffle, baf'l, va. gacka, svlka; bedraga 
lura; omintetgora niriioppningar; gora flat 
forvirra; dfverg4 ngna rorvUntan el. rormfiga 
trotsa all beskrlrnlng el. alia bemOdanden; Vn. ' 

begS, bedrageri; aju. kasta om vindcn. 'vt 
-&r, s. den, det Bom gackar, eto. ; ngt bod 
bringar en nr fattningen, som komme 



ii fato, I: far, k: fall, a: fat, A; fast, 4; moto, a: mot, I; her, 1: fluo, i: fin, i: fir, 



baffler 



X MIndre brulcltRt. 71 f FOi-AlcIradt. 



bakehouse 



en att tiga. baffling, -Ingfprt.; i^' winds, 
oetadiga vindar, kastrindar. 

bag, b^g, s. saok, p&se, pnng; lesvaska, 
natteack; jagtvaska; Mrpving; hand, bal; 
en visB mangd af somliga varor ; pi. \iAa 
benklader; va. (imp. o.pp. ^ged, -d) stoppa 
i en siick (p&ee, i fickan, etc.) ; siitta ofver- 
drag pi mubicr; F Btoppap& sig, stjala; mid. 
drifva in i en fitervandsgriind, instanga, 
f dnga Bom 1 en BHok ; gora en boll 1 biljard ; be- 
lasta med sackar; fullproppa; meja pray.; 
!.'«. vara (blifva) fuUproppad, svalla, 
posa; 'Nj and baggage, (med) pick och pack; 
i^^ of bones F, >beni'angel>, mycket mager 
manniska; to make a good 'x/, gora en 
god f&ngst; the sei-vant has got the ~, 
tjanairen bar fitt afsked; to give a per- 
son the ~ F, lemna i sticket; afskeda; to 
~ one's self, biij. forlopa eig. •x.-lock, s. 
nattsacksbangl&s. 'x/inan, s. (F im com- 
mercial traveller) handelsresande, »prof- 
ryttare*. <xi-net, s. hif. fxjpipe, s. Biick- 
pipa'; va. sjo. 'xy the mizzen, backa mesan; 
'^.'Piper, s. Bsickpipblisare. <N<piid(ling, s. 
klimppndding kokad i p&se. 'vreef, s. sjn. 
nedersta refvet nor fjpa onnos. ~-frusS, 
I. br&ckband, BUBpensorium. >vi-wig, s, 
peink med h&rpung, pungpeiuk. 

bagasse, n-., bdgils', s. utpressadt Bockerior 

till brtinsle. 

bagatelle, tr., bagatel', •. sm&sak, lappii; 
Epel liknande biljard. 

baggage, b4g'idj, «. bngage, packning, 
trosB ; is. Am. en TeBandeB sakei (Eng. lug- 
gage); llderlig kvinspeiBon; F >stycke>, 
Blinka, janta. '\'-bill, <■ kontTamaike & 
TeBgods. 'X'-maSter, s. Am. tUlsyningsman 
for bagaget. 'v>-train, ». godst&g. ~- 
waggOn,8.jitmT. tackt godsvagn; mil. pack- 
vagn, trossTagn. 

bagging, big'ing, prt. «( bag ; s. instoppande 
i en bag, inpackning; sackvaf, packduk; 
nppbl&Bnlng, Bvallande; afmejning. <n<- 
bill, >x<-hOOk, s. skara. 

baggy, b^g'i, a, los eom en sack el. p&se ; 
sacklik; >%/ cheehs, kinder Bom hanga Bom 
pisar. 

bagnio, it., b^n'ji, e. badhuB; Turk. Blafhns; 
It., Frinkr. etc. kaBem for galerslafvar; bor- 
dell; -v heeper, badmaBtare; bordellviird. 

baguette, &., bigit', s. kapp, Bpd; laddBtock; 
b;g. Bmal rundstaf. 

bah, bl, interj. bah I 

ball, 1. b^l, S. (eg. Cere erd af olika blrledning) 

signaleld, v&rdkaB; spiltbalk; i&g&ng i 

,-1 skog ; grepe, handtag, jfr aiy. wicket >» ; 

■e iid. bale 1. 

ball, 2. b^l, I. borgen, borgensman (oi. 

-man) rar instaucise infbr rstia; f ligifning mot 



borgen (l doaia bet. ulQn pi. jfr ox.)j pi. pCr- 

soner eom mot betalning tjana som 
borgen infor riitta; va. gS, i borgen for 
(lifToa vn. med for) ; frigifva mot bor- 
gen j anfortro varor under nga BUrflkild fOrplig- 

toiBo (t. tx.tor\iclothto a sailor); deponera ; 
(ftfv. bale) osa en bflt; (lifv. ~ out) osa ut, nt- 
tomma vatten; a couple of ~, ett par 
borgesmanj to stand {be, become) ~, ga 
i borgen (for, for); to find (give) ~, to 
put in ~, Btalla borgen; out on ~, fri 
mot borgen; to AoW^o ~,tvinga att stiilla 
borgen; to be nued out (admitted to ~), 
slappas fri mot borgen; to be r^ed for 
trial, tvingas att Btalla borgen for sin 
installelae infor ratta; to be ~ed over to 
keep the peace, tvingas att stalla borgen, 
d& man blifvit ertappad vid forsok att 
beg& en y&ldsam handling (dueii o. d.}. '^- 
bond, apiece, s. skrlftlig borgen. o.<able, 
-abl, a. for hvilken kan stiillas borgen. 
i^age, -Adj, «. hamnfogdetjanst; ett slags 
utforseltull till staden London. ~ee, -i', 
o. depositarins ; forvaltare. ~er, -hr, s. 
en Bom deponerar gods Eom sakerhet; 
oskar. ~ey,-i,«. rerrfastningsg&rd; nufan- 
gelse(g3,rd); Old (.B)~, f angelse i London, 
Bate for the Central Criminal Court, 'n.-Ic, 
-I, B. Bkoti. magistratsperson i en rogal 
burgh (motrr. eng. alderman). ~iff, -5f, «. 
fogde, befallningsman ; liinsman, lagre 
rattstjanare, exekutionsbetjiint; g&rds- 
fogde, rattare; High ~, ofveramtman; 'Ni 
of a port, hamnfogde. ^iwick, -iwik, «. 
en bailiff's omr&de. ^nient, -ment, s. 
deposition af egendom >■. bail; anfor- 
trodt gods, inlagsfa. ~y f, -5, imdr. at 
bailiff el. bailiwick. 

bain-marie, rr., b4ng-m^ri', k. kokk. imkok- 
ningsgryta, dubbei kastruu ibr vattenbad, 

bairn, b^m, s. Skoti. bam. 

bait, 1. bit, va. hetsa (t. ox. a bull with dogs), 
uppreta; anfalla; vn. sll. med vingarna; 
'Xf at, anfalla om romgiar. 

bait, 2. bit, va. Batta bete pS.; beta, fodra; 
locka med bete; v». beta hastarne; in- 
taga forfriskningar under en rcsa; s. bete, 
lockmat. <x/-wOrni, s, metmask. ~ing, 
-ing, prt.; s. betes sattande p3, kroken; 
betande, forfiiskning under en resa; ~ 
place, raststalle ; vardshuB vid vagen. 

baize, biz, S. boj (gron ;llet;g). 

bake, bik, (rog.; pp. uv. ~n, -n) va. genom 
varme gora torr, h&rd: baka, griidda; 
(agns)torka, -steka; rosta; branna tegci 
(ttfv. the sun ~s the ground); vn, torka, 
h&rdna; baka ihop sig. ~d, -t, pp. u^, a. 
Daturv. som bakat ihop sig; rework, byg. 
Be coffer-work, 'vhouse, ». bageri, bagar- 



^: note, it: do, u; uor, it; uut, A: tube, &: tub, A: bull, tli: thing, dli: tUis, w: will, z; Las. 



bakehouse 



F TalsprSk. 72 P I.Ssl »prl*- 



ball 



Btnga. ~r, -ftr, s. bagare; liten potatis- 
ugn af plS-tjarn; ~'s dozen, bagardussin 
(13 ei. 14) J ~'s sAop, bageri; bagarbod; 
~'s salt, hjorthornBsalt; i^i-legged, ko- 
bent. ~ry, -&ri, s. bageri; bagaryrke. 
baking, bA'king, prt. ; s. bakning, graddning 
do. jfr fores- i branning; bak, Bit mycket 
Bom sattes i ugnen hvarje g&ng; bagare- 
yrke. o'-appleC-pear, cw.), s. matapple (etc. 
: vinterfrukt). 'vdish, s.baktrS.g. ~-heat, 

S. stekvavme &W, bild. om luftens tempcratur. 'x> 

-pan, ~-tin, s. form un tlrtor 0. d. ~-pow- 

der, s. jastpnlver. 
balaam,bJi'lam,s. (eg. B. bim. pr.) 81. tidnings- 

notis af vidunderligt innehS,!! tjaiiande 

som spalttyllnad. 
balan, b3.1'an, s. looi. en art gyltra (oa Ssk, 

Labrus). 
balance, bal'^ns, s. v§.g, v&gek§,l; jamTigt 

(nrf. even ~); motvigt; otvervigt, otver- 

skott; hand, balana, bokslut; saldo, be- 

h&Uning ; Am. F ^terstod ; ofvervagande ; 

ovissbet, tvekanj maii. balans, motvigt; 

ore 1 elt ur; astron. T&gen ; va. gora lika; 

bringa ei. h&Ua i jamvigt; nppvaga, mot- 

vaga; 6fvervaga;iamfora;afslutarakcnska- 

per J ai». svigta ett segel ; i dana figUrera mOt ; 

era. balanaera; >3t& ooh Tagai; vara i jam- 
vigt;utjamnasig;besinnaeig,tveka(aAoMj, 
i atseecde p8,); figurera i dan»; ~ of trade, 
handelsbalans ; ^ due to me, ~ in my fa- 
vour, saldo mig till godo; to strike {draw) 
a ~, goraupp ett saldo, afsluta ett konto; 
bild. gora upp rakningen, gora en jamfo- 
relse; taga ett medeltal; (to be) off one's 
~ F, bragt nr jamvigt, ur fattningen, 
villrSidig ; upon a ~, efter narmare ofver- 
vagande j t\jd in account, salderad i mot- 
rakning. 'x.-bridge, s. vindbrygga med 
motvigt. ~-fish, s. zooi. hammarhaj (Car- 
charias zyg£ena). ~-fly, s. zooi. troUslanda. 
~-frame, s. motvigt pS, en vindbrygga; 
bJo. balanseringsspant. 'x^-gate, s. svang- 
port I en >ius9. ~-knife, s. balansknif. 
~-pole, ~-rod, s. balanserstSng. ~-reef, 

S. Bjtt. kryssref (diagonalt ref pi gaffelsegel). '>.' 

•sheet, s. hand. Bummariskt utdrag ur 
hnfvudboken, balanskonto, ofverslag. ~ 
-Stay, s. vSghaUare. ~-wheel, s. steghjul 
I nr. ~d, -d, pp. a. i jamvigt, stadig; 
(val) afvagd, symmetrisk. ~r, -ir, s. en 
Bom vager, balanserar, eto. ; v&gmastare; 

tool. BVangkolf hoa inscktordnlngcn tvUvingar 

(fiugor). balancing, -mg, prt. «( mreg. v.; s. 

jamvigt, balansering; hand, saldering, 
bokslnt -ji^pole, balanserstS,ng ; ~ board, 
gnngbrade. 
balas, balass, bal'fc, irv. -v-ruby, s. en art 
(Ijnsrod spinell-)rubin. 



balaustine, bali'stin, ». vildt granatapple- 
trad. 

balcher, bal'tjfir, s. ung lax. 

balconied, b3,rk4nid, a. forsedd med bal- 
kong «o. jft raij. balcony, -ni, s. balkong 
altan; sin. galleri; in the ~, p4 bal- 
kongen. 

bald, bild, a. skallig, kal, bar, naken; eliit 
daiig, torr, platt om siii o. d. ~-buzzard 
t. so osprey. 'vhead, s. flintskallig person, 
~headed, a. skallig. ~kite, s. looi. orm- 
vrS,k (Buteo vulgaris). ~pate, s. kali 
hufvud; a. le «U- ^pated, a. flintskallig, 

baldachin, baldaquin, bii'dElkin, baldachino 

It., -ki'nA, s. baldakin, tronhimmel, sang- 

himmel. 
balderdash, bi'ldfirdasj, s. nSgot hoprordi 

utau reda och urskilning; mischmasch, 

smoi'ja, svamlande tal, galllmatias;»a. j 

blanda, forfalska dryckcsvator. 
baldly, bi'ldl!, ad. bart, naket; rent nt. 
baldmony, bd'ldmuni, s. bot. st&lort (Menm 

athamanticum), 
baldness, bi'ldnls, s. kalhet, skallighet, 

nakenliet; platthet {of style o. d.). 
baldric, baldrick, bi'ldrik, s. rikt smyokadt 

balte; gehiing. 
bale, 1. bAl, «. bal, packe, bundt; va. in- 

packa, emballera; ~ of cotton, bomulls- 

bal. ixi-gOOdS, s. pi. varor i balar. 
bale, 2. bll, s. (iff. '^-fire) signaleld, vSrd- 

kas jfr bail, 1. 
bale, 3. bal, va. osa, j'rr bail 2. 
bale t, 4. bil, 5. ondt, olycka. 
baleen, balA'n, s. hand, (hval)fiskben. 
baleful, bA'lffil, o. olyokllg, bedroflig; 

olyoksbringande, skadlig, fordarflig. ~' 

ly, -i, ad. ^ness, -nes, s. olyoklighet, be- 

drofvelse; skadlighet, fordarflighet. 
baler, ba'lftr, s. oskar (arv. bailer). 
baling, ba'ling, s. (l.) packning i balar; (2.) 

uttomning, osning, lansning. 'vi-engine, 

>v<-machine, s. ett slags mudderverk. -v 

-press, 5. press hvarmed balar samman- 

packas. 
balister, bal'istir, (I.) le baluster; (2.) « 

cruss-boio. 

balize fr., b^li'z, S. Stdng, b&k, trSsUUnlnS Fl, 

sjomarke ci. granamilrke. 
balk, b4(l)k, 5. balk, bjiilke, timmerstook] 
ryggmellanplogtS,ior;tvarstreck; istreok 
i riikningenj, oformodadt binder; va, 
grofhugga, skrada timmcr; lemna &sido 
orord (eg. vid pwjning, «tv. bild.) ; tiUintet- 
gora; gacka (jrr 6a^Ve) ; bedraga, narra, 
(of, p§,) ; vn. vagra att hoppa om husia' 
tviirstanna Am-; to have a fine (snrf) ^ F 
missrakna sig betydligt; fo ~ o sliof 
gora att kunderna ofvergifva en bod. ~ 



A: falo, ii: far, ii fall, k: fat, A: fast, 4: meto, I: met, k: her, i; fine \: flu, i tir. 



balk-book 



)fC Miudro brukllBt. 73 f FiliHIiInidt. 



balustered 



-book, s. bok med tygprofver. ~-Staff, 
». koit knolp3,k. •ver, -&r, a. en som avi- 
ker eto., iff v.; utkik pi stimmen vid sill- 
fiske, jfr conder. ~ingly, -5ngli, ad. p5, ett 
gaokande, hindrande satt. ~y, -i, a. fallen 
for att tvarstanna Am. 

ball, b^l, l.s.balidansnoje. -v-rOOniiS. dans- 
salong. 

ball, bill, 2, t. (1 sum. net Uotnindt) kula, klot, 
b3,ll, arr, jfr JtoluSj voter, ball l h&stcns hof; 

b&llBpel ; nystan; mil. gevarskulor (koiukt.); 
pendelskifva; boktr. fargbS.U (rsrr brukiig) , 
birg. ae hloom; va. gora klotformig; nysta; 
vn. bilda sig till b&Uar; om en hast f& (ler-, 
sno-)klumpar under hofvarna; fire ~, 
granat; svjeet ~, bisamknoppj zyas/i ^j 
tvMkula; <Ae ~ of the, eye, ogonsten; the 
rw oy the hand, det tjocka kottet under 
tummen; the *%/ of the kingdom, riksiipp- 
let; the '>> of the knee, knask&len; to keep 
up the f^, to keep the ^x/ Tolling, biid. 
hS.lla kouTersationen uppe, >m3,lron Tid 
makt>, leken i g&ng. '^-and-SOCkOt, s. 
•ist. ledhufvud med ledsk&l ; ~joint, mck. 
fog, led med notrorelse, kulscharn^r. ~ 
-cartridge, s. skarp patron. ~-COCk, s. kran 
som reglerasaf enflytande kula. ~-draw- 
er, ~-SCrew, «. plnnderskruf. ~-flower, 
s. ett ornament inom gotiska byggnads- 
konsten. '^•gudgeon, 'v>-plvot, s. mck. kul- 
tapp. ^N'-proof, a. knlfast. 'x<-SOda, se 
ilackash. 'v.-valve, s. mek. kulventil. -^ 
-vein, s. min. en art jarnmalm (limonit) 1 
losa b&Uar. 
ballad, b4r4d, «. ballad, folkrlsa; gatvisa. 
'v-monger, s. Tissaljare; rimsnidare. -^ 
-singer, «. gats&ngare. ~er,-&r,«.ballad- 
forfattare el. -sSngare. ~ry, -A, a. ballad- 
poesi; balladstil. 

ballarag, b4r4r4g, P » bullyrag. 

ballast, b^l'^t, e. (JO. jarnv. ballast irr. blld. : 

ngt som gifver nodig jamvigt (styrsel); 
va, ballasta fartyg, jamrag. f^-bed, s. byg. 
stenkista. ~-Car, ». jamr. grusvagn. ~ 

-heaver, *. mudderverk. '>./-lighter, ». 

lastpr&m; mudderpr&m. '^-road, s. ma- 

kadamiserad vag. ^age, -idj, s. afgift 

for ballast, ^ing, -ing, s. ballastning; 

amne som nytjas till ballast; grusning af 

en Tag. 
ballatry t, bil'itri, ». dansvisa; ballads] un- 

gande; balladpoesi. 
ballet, a., b^l'et, hiVi, s. balett; danssk&de- 

spel. 
balliage, bil'iadj, >. en tuUafglft i London 

(jfir bailage). 
balliards, b^l'j&rdz, ae billiards. 
balling, bJ'ling, prt. .r ball; s. formande 

till b&Uar eto. i tckn. Jfr blooming. ~-fur- 



nace, s. viiUugn. 'v-machine, «. nyst- 

maskin. 
ballister, b4l'!st&r, - -' -, ». (l.) ao cross-bow, 

(2.) ){< ae baluster, 
ballistic, bdlist'ik, ». balUstisk, horande 

till kastmaskinerci. kastade kroppar. iv/S, 

-s, s. pi. ballistik, laran om kastade krop- 

pars bana. 
balliunt, b4l'i&m, i. mrr fastningsg&rd, jfr 

bailey. 
balloon, bili'n, s. (luft)ballong; glaskula; 

kern, sf arisk glasreoipient; fyrverkerikula ; 

hje. kula, knopp t. ex. ofvaiip& ea pelare; ett 

slags bSiUspel t; captive ~, luftballong 
fast vid marken. ~ed, -d, u. nppsviild 
lik en ballong. ~ery, -ftri, ^ing, -ing, 
'N/ry, -ri, s. konsten att forfardiga ocli 
handtera luftballonger. 'x^ist, -ist, s. Am. 
en som gor ballonger; luftseglare. 

ballot, b4l'4t, s. liten kula som nytjas vid 
omrostning; (sluten) ralsedel; sluten om- 
rostning; vn. rosta med kulor ei. slutna 
sedlar. 'v-box, s. valurna. ~ep, -4r, s. en 
som rostar. 'x/ing, -ing, s. sluten omrost- 
ning. 

balm, bim, s. balsam afr. biid. ; bat. citron- 
meliss (Melissa); va. lagga balsam pa; 
balsamera; lindra, stilla; ~ of Gileatl, 
mekkabalsam. ixz-gentle, '^■mlnt, s. boi. 

Citronmeliss. ~-fir, ~-tree, ae motar. under 

balsam. •^Ily, -ili, ad. jfr raij. a. ~y, -i, a. 
af balsam, balsamisk; doftande ; lindran- 
de, mild; Tederkvickande; Ijuf aomn; ai. 
finig; s. ai. somn. 

balmoral, bilmir'lll,a.fr&n kungligaslottet 
Balmoral i Skotland; s. tjock nnder- 
kjol af randigt ylle; (pi.) ett slags frun- 
timmerB-(snor)kangor ; segelduksskor. 

balneal ;)C, bil'neal, a, horande till bad. 

balneary )|;, -ne4ii, ». badmm. balnea- 
tory)ic, -nl4t&ri, a. ae balneal, balneology. 

-Al'6dji, 5. laran om bad. 

balsam, bd'lsilm, s, balsam; bet. jfr 'vitree/ar 
af7. f^iine; va. f ao balm. ~-pear, s. muskat- 
paron. 'Nj-trec, s. bot. Copaifera; Abies 
balsamea (afv. ^N^-fir}, m. n. tradslag. 'vic, 
'^icalf, -sam'ik(4l), a. balsamisk; s. mcj. 
balsamiskt medel. 'x^iferOUS, -if'iris, i.. 
frambringande balsam, 'x.jne, -in, s. bot. 
balsamin (Impatiens balsamina). ~OtlS, 
-As, a. balsamartad, balsamisk. 

Baltic, bi'ltik, u. baltisk, horande till 
dstersjon (the ~, ei. the ~ Sea); ~ wood, 

band. furu. 

Baltimore-bird, bi'ltimclirbird, s. aooi. en 
art amerikansk gylling (afy. golden robin, 
Oriolus). 

baluster, b4l'&st&r, s. docka, liten kolonn 
i en balnstrad. ix/Cd, -d, a. forsedd med 



6: Qote, &; ('o, 6' nor, 6: not, ii: tube, &: tab, A: bull, til: thing, db: tbia, w: will, z: has. 



balustered 



F TaliprH. 74 P IJgt iprlk. 



bank 



baiustrad. balustrade, -strAd, ', «. 

balustrad, geuombrutet skrank, 

bam, biHm, s. Bi. knep, bedrligeti; va. lura. 

bamboo, b4mb J', «. bamburor, spansktror; 
ett slags porslin; va. prygla med bambu- 
ror. <x;-habit, s. ett slags simgordel af 
bamburor. ~-ware, s. ett slags fint 
gult lergods. ~ing, -Sng, s. bastonad, si. 
stryk. 

bamboozle, b^mb&'zl, va. P bedraga, lura, 
(into, till); forbrylla, vilseleda. ~r, -fir, 
s. bedragare. 

ban, bin, 1. s. bann; offentligt pdbud; 
f orbannelse ; pi, (~nS ci. ~S, -z), lysning 
till aktenskap; va. forbanna; forbjuda. 

ban, ban, 2. n. fin indisk bomnll; (3.) «. 
roiT ungersk, nu kroatisk gavernor. 

banana, ban^'na, ban^'na, s. banan, fiukt 
af Miisa eapientum. 

banco, bang'k6, «. bank; a. banko; (to sit) in 
"v, »i fnllsutten ratt», in pleno, sages om 
domarno vid ngn ftf the Superior Courts of 

Common Law (jfr cour^, d& do gemonaamt 

d(jma i ett TigLigt civiit mil {trial at bar), 
band, bind, «. band, uv. byg. tckn. sjo.; bindel, 
bilndsel, snore; (f runtimmers)balte,skarp; 
prestkrage; uppslag pi rocitnr; men. drag- 
rem jtr 4eft;ring, rorka; hjulring; trupp, 
ekara; (o/ music) musikk^r; byg, platt 
list; bot. isdald pi dcifrukt; va. siitta band 
p4; binda; linda; samlaibop, forena; vn, 
samla sig, rota sig tillsammans. 'V'bOX, 
s. (frantimmei's-)liattask, kartong for 
toalettsaker. 'x/master, s. musikanforare. 
~-Saw, s. banda&g (andlos sig). ~Sman, 
5. medlem af ett band; musikant. '^ 
■String, s.bokb. haftsndre; kragband. 'x/age, 
-Adj, s. kir. bandage, bindel, forband; 
br&ckband {suspensory/ 'x*) ; va. forbinda. 
'v/agist, -adjlst, s, en eom forfardigar 
bandager. 

bandan(n)a,bandin'a,bandannoe,bandan'A, 

s. ett slags »OBtindiBk» (silkes)nasdak. 
banded, hLn'Akdjpp, aiiand; a. ombunden, 
forsedd med band etc.; forenad, samman- 

slutcn (i ett parti, en sknra, trupp etc.) 

bandelet, bin'dellt, s. litetband; byg. smal, 
slat list. 

bandelore (-lorum, -More, -loir), bin'd^- 

l6r, S, ett slags leksak mycket i bruk i bSrJ. 
af dctta &rli. 

bander t, bin'd&r, s. en som forenar, sam- 

lar ett band ; medlem af ett band. 
banderol, se bandrol. 

banding-plane, bin'dingplin, s. tekn. staf- 

hyfvel. 

bandit, bin'dit, banditto)^, it., bandlt'ii), s. 

{pi. ~S, -s, el. ~ti, -'i) bandit. 
bandlet, bind'lit, se bandelet. 



bandog, bin'd6g, s. bandbund. 
bandoleer, bind&l^'r, s. mt brukiigt gehang, 

bantler (med) patronkok. 
bandoline, bin'dilin, s. ett slags hS,rvatten, 
bandore, bin'dAr, - -', «. ett slags luta. 
bandrol, band'rAl, «. liten flagga, vimpel; 

trumpettofs. 

bandy, bin'd!, a. krokig om bon, so ned.nn sms. ; 

o. bAUtra, salltrii; ett slags bSllspel; si. 
sex pence; va, {imp. o. pp. "ied, -d) slji 
fram och ater cu biii; kasta (ikring); 
vaxla biickar; utbyta ord; vn. ordvaxlii, 
tvista; tafla, strida; ~ together, rota sig 
tillsamman; ^x* about F, draga i tvifvels- 
m5,l. ~-jig, s. ett slags dans (>bagar- 
valsen»). ~-leg, s.krokigt ben. 'x.-legged, 
a. med krokiga ben, hjulbent. 

bane, bin, s. Orr st. bane) dodligt gift; nnder- 
g&ng, fordiirf J en sjukdom bos fSr (vsnt. 
kaiiad rot); va. t f orgif ta, f ordarf va. ~berry, 
s. bot. troUdrufva, paddbar (Actasa). ~ 
wort, s. bot. belladonna (Atropa). o-ful, 
-fill, a.giftig; skadlig, fordiirflig {to, for). 
~fully, -fill, ad. >N,fulness, -f Sln4s, B. gif- 
tighet; skadlighet, fordilrflighet. 

bang, bang, l. s. se bhang. 

bang, b4ng, 2. va. banka, s\h, dunka p&, sIS. 
pi; smalla igen dorr; misshandla; P ofver- 
tra£Ea; s. slag, stot; duns, small; drill; 
interj. pang! /N^-up, som a. o. ad. si. rar 
first-rate, skon; praktig, >vrakig>; klok. 
/ving, -ing, o. P stor, stark; ofverlagsen; 
5. smallande; stryk. 

bangle, bing'gl, s. arm- el. fotring bos viida 
foiksiag. iv-ear, s. hangande ora, slokora 
p& hast. 

bangue, bing, s. se bhang, 

banian, ban'jin, --', s. indisk kopman; 
(ostindisk) nattrock; so »ia. ~-«ree. ~ 
-days, s. pi. sja. dagar d& skeppsfolket ej 
f&r kott. -v-tree, «. hellgt fikontrad i 
Indien. 

banish, ban'isj, va. landsforviaa; fordrifva; 
bannlysa. ^ment, -mint, s. landsforvis- 
ning, bannlysning. 

banister, ban'ist&r, rervr. «r baluster, 

banjo, ban'jA, i!. ett Sjags af oegrer brukad gi- 

tarr; ?j6. propeUeraxellager. 
bank, bangk, s. (sand)bank; vail; (jord)- 
npphojning; dam, fordamning; (vag)- 
bank, obaussee, bankett afr. fort.; strand- 
(sluttning), alf brink; rabatt; (roddar)- 
bank; (penning-, 6pel-)bank sank. atv. 
ror savings ~; banko; jur. domarebank; 
eittande ratt; utlagsbord vid en tryck- 
press; va. damma {up), sjo. ftngm. >banka 
upp>, (: minska, slaoka oidarna, the fires); 
kasta upp en vail ; omgifva med en vail 
(bank); kupa planter; satta in i en bank; 



A: fate, A: far, A: fall, A: fat, A: fast. A: moto, S: met, A: her, 1: fine, i: fin, 



fir, 



bank 



^ Mlndre brukllgt. 75 f PHrMdriilt. 



bar-post 



vn. satta in penningai (t» a banh; with, 
hos) ; drif va bankatEar; ~ for loans, l&ne- 
bank; f^ for savings, savings f\i, spaibank; 
~ of circulation, girobank ; ~ of deposit, 
depositobank j ~ of issue, sedelutgifvande 
bank; ^^j on shares {iU. joint-stock f^), aktie- 
bank; to break the ~, spranga banken; to 
touch at the f^, lyffca pcooiDgar p& banken ; 
in ~, 80 in banco j to ^ up, hopa sig. ~ 
■bill, s. Taxel utgifven af en bank, bank- 
anvisning edb. ; banksedel Am. 'V'-book, .'f. 
en persons kontobok i en bank. 'v/-char- 
tep, s. bankoktroj. ~-Credit, s. kreditiv 
i en bank, ^-holder, s. banker vid hasnrj. 

spoi. ~-martin, ~-swallow, «. zooi. stiand- 

Bvala. ~-nOte, s. banksedel. ~-post, s. 
tunt postpapper. 'x.-prOtBCtOr, s. Tattonbyg. 
Ekyddsdam. ~-share, s. bankaktie. ~ 
-stock, ». kapital i bankaktier; pi. bank- 
aktier. 'x<abl6, -4bl, a. som mottages i en 
bank. ~ed, -t, pp.; a. ijii. som grundstott 
och fastnat p& en bank, 'vCr, -ftr, s. 
bankir, vaxelmaklare; banker; arbetare 
vid bankanlaggning; stolsdyna >|< ; tckn. 
modelleringsbord ; sjo. fartyg anviindt 
till fiske pa sandbankar; r^j's commission, 
bankirproTiBion. ~lng, -ing, s. uppdiim- 
mande; viixelhandel, bankiraflfar; bank- 
Tasende; sandbanksfiske ; /v* account, ngns 
riikning i en bank; ~ company, bank- 
bolag; -N/ house, bankirhns. 
bankrupt, b4ngk'rfipt, «, bankrutt ; s. en (is. 
jcopman) som gorkonkurs; jnr. bedragliggal- 
denar; va. gora bankrntt, riiinera, f orsatta 
i konkurs (: to make ~); vn.%h\\iv3, b.ink- 
ratt (: to turn, become 'x.), '>.'-COmniission, 
<. kollckt. gode man i en konkurs. o/-lawS, 
s.pl. konknrslag. ~'s estate, «. konknis- 
massa. '^Cy, -si, ». konknrs ; act of ~, 
aftradande af egendom till borgeniirera 
fomojande. 
banner, b^n'ftr, s. ban^r, fana. ~ed, -d, a. 
fanbarande, flaggbeprydd. ~et, -et, s. 
liten fana f; ojrr riddare af visa rang 
mcWsaibarono. knight (iTv. knight <%'); ban6r- 
lierre. ~ol, -Al, so handrol. 
bannister, bin'istir, so baluster. 
bannock, b^n'ik, s. Skoti. hafre- ei. korn- 
mjoUkaka. '>^fluke, s. Skoti. so turbol. 

banns ci. bans, s. pi. so ban, 1. pi. 

banquet, bing'kwJt, *. dessert t; gaatabnd, 
f estmiltid ; % so ~<e ; va. f estligt und- 
fagna; vn. kalasa, festa. ~er, -&r, s. 
f esttillstallare ; f eatdeltagare ; »festare>. 
~-ing, -tng, prt.; s. kalasande; ~ room 
(house), giistabudslokal. ~te, fr., b^ngket', 
s. fort, bankett, bank, afaats att Bt& p& 
p& inre aidan af ett brostvarn oi. inscninr. 
p5, en viigkant. 



banshee, bdn'sji, >. iri. Skou. skyddsande; 

dodsffi, 
banstlckle. b^n'stikl, se stickleback. 
bantam, ban'tim, «, en art javanesiska bona; 

(ar». ~ work) utakuret och rikt m&ladt 

traarbete crtorhllrmando Jnpanskt. 

banter, bin'tftr, va. f orlojliga, gora narr af, 
akamta, retas med ; 9. skilmt, gyckel, 
stickord; he ^ed him about {the girl), ... 
brydde bonom for .... ~er, -&r, a. gyokel- 
makare. ~ing, -?ng, a. skamt, gyckel. 

bantingism, ban'tingizm, «. Bantingakur 
mot korpnlens. 

bantling, bint'ling, ». P (jfr iv. 'batting') litet 
barn; oakta barn. 

banyan, so banian-tree. 

baobab, bA'(lib4b,s.bot.apbrodstradet(Adan- 
sonia digitata). 

baptism, bap'tkm, s. dop, dopelse. fval, 
-'ul, a. dopelse-, dop-; i^ font, dopfunt; 
~ vow, dopelselofte. 'v^ally, -'all, ad, 

baptist, b^p'tkt, s. dopare; tool, baptist. 
John the (B)~, Johannes Doparen. -v- 
ery, -6ri,s.dopkapeil, ~ic,~ical, -'}k(il), 
a. dop-; baptistisk. 

baptize, bclpti'z, va. ddpa; F skimi. utspiida, 
utblanda. ~r, -4r, s. dopare. 

bar, b^r, 9. st^ng af trti oi. motaii, spak ; bom, 
tvarsl^, rigel; plants, tacka af udoi mctaii; 
strimma; (tvar)streck i skrift cto. ; hinder; 
Bjo. grund, bank tvsrs ofvcr tariedon; skrank ; 
disk; skankrnm; domstol; advokatKt&nd; 
nius. taktstreck; (en) takt(8 langd); rid. 
Totor. den del af en basts kak dilr betslet 
ligger, (pi.) lader, laner; (of the hoof) 
liornstod; (of a saddle) sadelb&ge; bcr. 
tvarbalk; boktr. pressbangel; jnr. tillfyllest- 
goiande avaromS,!, exception; va. (imp. 
0. pp. ~red, -d) forse med bommar 
etc.; stanga, bomma till; ofverkorsa mei 
iicro tviirstrook ; bindra, utcsluta (from, f rdn); 
underbinda en ider ^ undantaga; jur.liamma 
en rittogSng, excipiera; vn. giira ett forbe- 
hill; a case at ~, ett mSl under hand- 
liiggning; trial at ~, vietigaro rattegings- 
m&l vid ngn af the Superior Courts infor 
domatolen >in pleno>, jfr banco', to sit at 
the ~, jfr in banco; to be called to the r\^, 
upptagaa i advokatst&ndet, erh&Ua befo- 
genhet att pladera infor riitta; to ~ out, 
utestiinga, jfr barring-out; to ~ up the 
window, stanga fonstret. iv-frame, s. 
rostram, 'X'-gown, 5, en barrister's ambeta- 
dragt. ~-iron, 'vz-copper, ow. ». jam, 
koppar etc. i stiinger, ~-keeper, (atv, se ~ 

-maid), -^man, S. krdgare Bom stir Tld disken ; 

ofverkypare. 'N;-loom, a. bandstol. ~ 
-maid, s. akilnkmamaell. -v/master, s. so 
bergmaster. rwi-post, s. grindstolpe, ~ 



uotc, ii do, 6: uor, 6: not, ii: tube, ii: tub, d: bull, th: thing, (lb: tbls, w: will, z; has. 



bar-room 



-F Tnlsprlk. 7G P I.Sgt sprlk. 



bargain 



■room, IS. ekankrum, kallarsal. 'xz-shoe, s. 
Tetor. rundBko. '%'Shot, s. st&ngkula, lank- 
skott. 'v/-sinister, s. tcr. tvarband ofver 

vapenskold ei. tccken arolkta b»rd. ~-SOap, 

a. tval i etanger, ^-tender, se i^heepev. 

~-way,~-wise,od.8oin ett gaiieT.~-wig, 

3. en harrister's peruk. -'v^WOOd, s. bot. ett 
afi'ikanskt traslag, Angolatra, afrlkansk 

rodholtS till sUtar 0. rSdtarsuiiig \ bot. Blagtet 

Baphia. 

baratry, se barratry. 

Barb, bS.rb, «. hast ci. dufva fr&n Berberiet. 

barb, b^rb, s. n3,got 6om liknar skagg; 
hulling; fttrr nunnors (enkors o. a.) hak- 
klade; fBrr hastharnesk jfr barbe; hot. hS,r 
i knippen; sooi. se barbel; pi. jooi. (fransar 
p§,) barderna p§, en hvalfisk ; tommar ; wa. 
raka t; forse med hullingar; kliida en 
hist i harnesk; mm. hvassa; to Jire in 
'V, art. (af)skjnta ofver bank. 

barbacan, ba'i'b^k^n, s. utanverk vid on nist- 

ning; vakttorn, Skans vld ett brohufvud el. eu 
Btadsport; skottglugg i en mur. 

barbacue, b^*i'b4kili, se barbecue. 
Barbadian, barb4'di4n, s. inv&nare pS. m 

Barbados. 
BarbadoeS, b&rbi'dAz, s. pr. Barbados, i^ 

-cedar, se under c. ~-cherry, ;.. frukten 

af Ualphighia glabra, '^./-leg, a. med. ett 

Blags elephantiasis (ett slags spctllska bvarvld 

lenen svnina). ~-nut, 5. frukt af Jatropha 
curoas. ~-tar, s. (ett slags) bargstjara. 

Barbarian, birba'rUn, 1. a. frS.n Berberiet; 
s. berber. 

barbarian, barb^'rian, 2. u. barbarisk; s. 
barbar. 

barbaric, birbar'lk, a. barbarisk; tillho- 
rande, ntmarkande barbarer ci. obildade 
folkslag. barbarism, bir'barizm, s. bar- 
barism, grymhet; vildt tillstftnd; rdhet; 
spr&kfel. 

barbarity, bSrbar'iti, o. omansklighet, vild- 
het ; sprSkf el f. 

barbarize, b&r'b^riz, va. fdrvilda, gora 
grym; vn. f begS. spr§,kfel. 

barbarous, bir'bir&s, a. Tild, omausklig, 
grym; grof, ohyfsad; sprjkvidrig. ~ly, 
-li, ad. i^neSS, -nes, s. se barbarism. 

barbate, bi'rb^t, ei. '>.'d, -ed, a. forsedd med 
hullingar; bet. med h&r i knippen. 

barbe, b^rb, s. hastharnesk. 

barbecue, bi'rbiku, s. v. ind. helstekt svin 
(oxe o. d.); folknoje 1 fria luften med ka- 
lasande pS. helstekta djur o. d. Am.; terrass 
kring ett hus ; platform hvarpi kafie eol- 
torkas; va. helsteka. 

barbed, bir'bid, bS.rbd, a. skaggig; forsedd 
med hullingar; vapnad, jarnkladd om 



barbel, bi'rbM, i. looi. barbfisk (Cyprinus 
• barbus) ; skaggtom p& fiskar ; pi. veter. ut- 
vaxter under tungan pS. hastar u. bo- 
skap. 'Nzjate, -it, a. bet. ae barbate. 

barber, bi'rbir, s. barberare; va. raka och 

kiippa. ~-mongert, »■ spratt. >v-chi- 
rurgeon, t ~-surgeon, s. faitskar (och 

barberare), »badaremastare>. ~'s-basin, 
s. rakfat, barberarbacken. ~'s-pole, ~'s 
-sign, s. barberarskylt. ~eSS, -es, s. bar- 
bererska. 

barberry, bi'rbW, s. se berbery. 

barbet, bfc'bJt, s.iooi.pudel;entropiskfagel 
(Buoco) ; ett slags mask. ~te, fr., b Jrbet', 
$. fort, upphojning hvarp3, en kanon stdr 
som skjuter ofver bank; styckeviirn utan 
skottgluggar. 

barbican, bi'rbSkan, so barbacan. 

barbies, bl'rblz, s. pi. se barbel, pi. 

barcarolle, b3,r'kar(lil, «. (eg. venetiansk) 



bard, bJrd, l. «. flaskskifva till spackning; 

hastharnesk (rarrr. af barbe). ~ed, -^d, a. 

kladd 1 harnesk, rustad is. om stridshnst. 
bard, bird, 2. t. bard, skald (eg. bos koi. 

icrna). ~ic, -!k, 'v>ish, -5sj, o. -^ism, -izm, 
s. bardemas teoslara och vishetsregler. 
bare, bitr, a. bar, naken; kal; barhufvad; 
luggsliten; fattig, utblottad (of, pi); 
okonstlad*; blott och bar; allena; s. mill, 
det nakna, nakna delar; va. gora bar, 
kal; blotta (t. ei. the breast); ber6fva (of); 
(to be) under ~ poles, «o. under topp och 
tackel (utan segei). 'x^baclc, ad. barbacka. 
^baolced, a. osadlad, barbacka. •v/bone, 
«. mager menniska. '>^boned, a. ytterligt 
mager. o-bones, s. F religios fanatiker, 
>lasare>. '^faced,a. medblottadtansigte; 
oforstald; oblyg, oforskamd, frack. ~- 
facediy, ad. ~faCedneSS, s. ofbretaidhet; 
oforskamdhet. /x^fOOt, a. o, ad. baxfota. 

'vfooted, a. barfota. ~handed, u. bar- 
handt. rvheaded, a. barhufvad; med 
blottadt hufvud. 'v.'legged, a. barbent. 

~necl<ed, a. barhaisad. ~pici<ed ;|c, ~- 

ribbed ;|C, a. ntmagrad. 'x.wOm, a. bar- 
sliten. ~ly, -li, ad. naket; toi'ftigt; blott 
och bart, bara; knapt, natfc och jamut, 
med Bv3,righet. ~ness, -nes, s. nakenhet, 
kalhet : f attigdom ; magerhet )|C. 

baret, bar'lt, c. katolsk prastmossa, le vld. 
biretta. 

bargain, bi'rgen, ». handel, kop; beting; 
entreprenad; kopevilkor; fordelaktig han- 
del, vinst; godt pris; vn. handla, kopsl^; 
ackordera, traSa aftal (/or a thing, om 
en sak; with a person); prnta; va. F s^lja, 
afyttra; pruta pS,; by ~, enligt aftal; into 
the ~, pa kopet; to yet {buy) a thing a ~ 



i: fate, i: far, h. fall, i.: fat, i: fast, k: mete, I: met, i: bcr, 1: fine h fiu, i fir. 



bargain 



;|< Ulndl-e brnkUgt. 77 t Mrlldradt. 



barracan 



(a great ~j tt daad ~), f3. n&got for 
(mycket) billigt pris ; to relinquish (give 
up, set aside) a ~, upphafva (lS.ta g& till- 
baka) ett kop ; to sell a ~ (~s), salja for 
godt pris; biid. gifva fyndiga (och grof- 
korniga) svarf; to strike (c/ose) o ~, sluta, 
uppgora ett kop ; to take (give) for the 
~, taga (gifva) i af trade; (it is) a ~, det 
ilr afgjordtl I had a hard (tight) ~ of it, 
jag m&ste prata duktigt; ... was no ~, 
det Tar ingen vinst att medhafva (taga, 
ekaSa sig etc.)... ; / didn't ~ for that F, 
det vantade jag mig icke. ~-maker, s. 
maklare. ~ee, -e', ». jur. kopare. ~er, -fir, 
~0P, -A'r, jur. s. saljare. 
barge, b3jdj, l. (i sm.., for»r. nt verge). ~ 

-board, 'x.-couple,'v:-course,9eaiidert;eri7e. 

barge, b Jrdj, 2. s. slup ; praktslup ; chef s- 
slup ; prSm, barkass ; flodb&t som bogse- 
ras im. ~man, s. slupstyrare; ekut- 
skeppare. ~master, s. skeppare, egare 
af en barge. rsjQ, -e', fx^P, -ur, s. se f^man. 

baria, b^'ria, se baryta. 

baric, ba'rik, a. kem. innehillande barium. 

barilla, up., b^ril'a, s. Lani. spansk soda ufqjs. 
T&xtea Salaola kali. 

barillet, bir'SlIt, fjaderhus i tu ar; pnmp- 
stofvel. 

baring, bi'rlng, ^r«. at bare; s. blottande. 

baritone, sc barytone. 

barium, bi'ri&m, «. barium (en metaii). 

bark, b^rk, l. vn. skalla (at, p&, arr. blid.); 
s. skallande, 

bark, bfck, 2. s. ijo. barkskepp; bark, liten 
farkost, b&t, jolle Ur. i^'boat (1.). 

bark, b^rk, 3. s. bark, bast; (Pertivian 'v., 
Jesuit's f*J) kinabark; va. barka; afbarka, 
afskala, skrapa skinuet af ; betacka med 
bark, 'vbared, u. afbarkad. fNibed, s. drif- 
bank af bark, /xt-boat, (2.) s. barkb&t. t^ 
-bound, a. tryckt af for tring bark om 
trad. 'X'-galled, a. skadad i barken, 'x^-mill, 
I. barkkTarn. ivi-paper, s. barkpapper. 
~-.pit, «. garfvargrop. '^-StOVe, s. biidd 
af garfrarbark i drifbankar. 

barkantine, bl'rk^nt^n, «. ais. barkantin, 
skonertskepp. 

barker, bi'rkar, l.s. en som skaller, glafsar; 
gralmakare; P utropare vid auktion pa 
skrapvaror; en som trngar in kunder i 
kladmaklarbodar; si. pistol. 

barker, bi'rkSr, 2. ». afbarkare; B-'s (npp 

flnnarcna namn) mill, ae reaction-wheel. rs^y, 

-i, s. ae tan-house. 
barking, bS'rking, l. prt. arbark, 1.; s. glaf- 

sande; skallande, skall; ovett. rviron, 

(1.) s. ai. pistol. 
barking, b^'rking, 1.prt.Ktbark,.1.i s.afbark- 

ning. ~-iron, (2.) s. afbarkningsverktyg. 



barkless, b&'rkies, a. utan bark, barky, 

-ki, a. af bark, bark-; barkbetackt. 

barley, b&'rii, «. korn, bjugg. iv-bird, s. looi, 

gronsiska (Fringilla spinas) ; gronfink (F. 
Chloris). ~-brake, '^.-break, s. en lek vid 
skoiden. ■vz-broth, s. soppa pd korn, kS,! 
oobkott; P starkol. ixiCOrn, s. bjngg- 
korn; helgryn; ett langdm&tt (V3 tom); 
lot. 61; John ~, peraoniflkntioD af maltdryc- 
ker. 'vz-mill, s. helgryns- o. pilrlgryns- 
f abrik. ^v-sugar, s. brostsocker. ~-water, 
s. dekokt p8, korngryn. 

barm, bdrm, s. jilst; skum pS, Tort. ivy, 
-?, a. 

barn t, b&n, 1. ». ao bairn. 

barn, b§.rn, 2. s. lada, loge ; fahus ; va. livgga 
i lada. ~-d00r, s. ladu-, logdorr; ~fowl, 
fjaderfii (is. yani. bom). ~-floor, s. loggolf. 
'Nz-OWl, s. zooi. uggla (Strix flammea). '>.. 
-swallow, s. zooi. ladusvala (Hirundo ru- 
stica). ~-yard, s. ladag&rd, stallg&rd i>& 

landet; a. Iadug3,rds-; f^fowl se UDder r\i-door. 

barnacle, b&'m^kl, s. leoi. Unghals (Lepas); 
en g^s enligt fabeln nppvaxande fr&n 
Lepas ;p/. noaklamma, broms »r bastar; si. 
glasogon. 

barney, bi'mi, «. si. folkhop. 

barnf ul, bS'rnf &1, «. s4 mycket som rymmes 

i en lada. 
barograph, bur'igraf, a. sjalfregistrerande 

barometer. 
barolite, b4r'6lit, a. kem. kolsyrad baryt, 

barometer, b£r6m'et&r, a. barometer, baro- 
metric(al), -mk'r5k(ili) a. barometer-, ba- 
rometrically, -m^t'rik^lt, ad. formedelst 
barometer, barometry, -^trl, a. konsten 
att forfardiga barometrar. 

baron, b3,r'&n, ». baron (rorr : omedelbar 
kronvasall), friherre (jfr nobility) ; titel pi 
domare 1 Court of Exchequer ; jur. akta 
man; »%/ of beef, de tvS. sammanhangande 
landstyckena p& oxen. o.<age, -id], s. fri- 
herrevardighet; baroni; samtliga baro- 
ner. /x^eSS, -^s, *. baronessa, friherrinna. 
~et, -It, a. baronet, jrr pseudo-nobility. 
'>.'etage, -ItAdj, s. samtliga baroneter; 
as Tid. foij. ~etcy, -Itsl, a. en baronets 
titel och viirdighet. ~ial, bAri'nfil, u. 
horande till en baron; ~ hall, herresate. 
~y, b3,r'6nf, a. en barons Tardighet; ba- 
roni; samtliga baroner; iri. harad, under- 
afdelning af ett county (unger. motsv. eng. 
hundred). 

baroque, rr., birik', a. skef, sued, lojlig. 

barouche, biri'sj, ». ett slags oppen fyr- 
hjulig vagn med sufflett. 

barque, bkk, le bark, 2. 

barracan, b^r'ikin, a. berkan (ett aiaga grei 
kamlott). 



it: uote, ii'. do, ^: uur, it: not, &: tube, &: tub, u : bull, tb; tbiug, dh; tbi^, w: will, z: baa. 



barrack 



r Talsprftk. 78 P Lftgt aprfih. 



base-brdom 



barrack, bir'Ak, «. (vani. i pi.) baraok, liiger- 
koja; oaait pi. kasern. 'v.-bed, s. brits, fiilt- 
sang. ~-niaster, s. kvartermastare. 

barras, bUr'As, «. grank&da (ntv. gallipot) ; 
saokTaf. 

barrator, bir'itftr, s. processmakare ; krS.n- 
gelmakare; skeppare eombeg3,rin)'i'a()7/. 
barratrous, bir'itrfts, a. skyldig till 
barratry, barratry, b^r'atri, s. oiedligt 
forfarande; Skot, jur. tagande af mutor; 
xindei'slef af skeppare (ei. besattning) uu 

redai'ncs cl. assurndtlrcrnaB fdrHlng. 

barred, bdi-d, pp. or bar; a. randad, ofver- 
korsad med (flere) tvarstreck, randig, 
strimmig; tillbotnmad, reglad, stangd; 
forsedd med stanger. 

barrel, bar'll, «. fat, tunna (slsom mitt: 31 '/j 
gallons vin -J 3G gallons ai; 19G pounds mjni; 
1000 Bt. sill eto.); den cylindriska delen 
af ngt; (iliS,lig) vals, cylinder, jfr drum; 
gevarspipa, -lopp ; trumman i orat; b§.len 
iios hastar; fjaderhiis i ctt ur; {of a pump) 
pumpstofvelj va. {imp. o. pp. ~ed ei. ~- 
led, -d) inpa6ka i tunnor ; tein. gora en 
vag kuUrig ; to ~ ttp^ packa in (i tnnnor) ; 
'N* up sleep P, Bofva sig fuUsofd. ~-beI- 
lled, a. med mage Bom en tunna. ~ 
■boiler, «. cylindrisk Sngpanna. 'x/-bulk, 

s. ett m&tt (5 8116. kub.-fot). ~-drain, «. (af- 
loppa-)trumma. ~-forger, ~-welder, «. 

gevarsamed. iv-howel, s. daxel (tunnbindaie. 
vcriiyg). »^-maker, s. tiinnbindare. ~-or- 
gan, s. poeitiT. ~-vault, s. bjg. tunnhvalf. 
~ed, -d, pp. Inpackad i tunnor; a. for- 
sedd med en barrel (vani. 1 sms. t ex. 
double-'^.' gun, dubbelboBsa). 
barren, bslr'en, «. gall, ofruktsam, ofrukt- 
bar; fattig. arm, mager, torr; s. hogliind 
med smS.Bkog bevaxt landstracka, mo 
Am. ~-Jvy, s. vanlig murgrona. "N^-Oak, 
s. Bc blaclcjach, bot. ~-prJvet, s. bot. taklok 
(Sempervivum teotorum). ~-WOrt, s. bot. 
biskopshatt (Bpimedium). '^ly, -li, ad. 
^neSS, -es, s. ofruktsamhet; frukt- 
loabet; torrhet; andefattigdom; brist 

("/, P&); 
barret, bar'et, ar». ~-Cap, s. rorr ett slags 

militiirmoBsa utan skarm; ae vid. biretla. 
barricade, barlki'd, o.. barrikad; hinder; 

Bjo. racke, brostviirn; pi. tornerskrank ; 

vn. barrikadera; forbomma, tillspiirra. 

barricade, -6, s. ae nieg. 

barrier, bir'iur, s. skrank, (afstangnings-) 
balk, -bom; grans(be)f aBtning(ar) ; tuU- 
bom Tid vagar; hinder, grilns. (Nz-gate, s. 
gallerport. ~-reef, s. korallref jamlo- 
pande med kusten. 

barring, bi'rSng, j;i'<. ar6ar;s.tillbommande; 
prep. si. med undantag af, utom. ~-OUf, 



B. Utestangande (is. on lararea af upprorlaka 
Bkolpojkar). 

barrister, b^r'5st&r, ». jurist, advokat, som 

blifvlt upptagea 1 adTokatst^ndet ooh egcr rattlghct 
att utfBra rttttcglngar vld hfigro domstolar, 

barrow, bir'A, (l.) s. (kastrerad) gait; (2.) 
s. kummel, attehog; barg. varp (jfr attle); 
(3.) s.b5,r(jrr/iam(i-~); skottkarraOtrwAeeJ 
-~); korg on BBiiB graacring. ~-bunfer, s. 
fruktsaljare. 'N'-pump, s. sug- och tryck- 
pump. ~-WOnian, s. fmktm&nglerska. 

barruly, bi'rftlt, barry, b3.'r!, ». her. ett ge- 
nom flere tvarband afdeladt fait. 

barse, bira, s. imi. hafsaborre (Peroa la- 
brax). 

barter, bi'rtir, vn, idka byteshandel; va. 
utbyta, byta bort (away) (for, emot); s. 
byteshandel; bytesvara; aritm. bytesrak- 
ning. ~er, -ur, 5. byteshandlare. 

barth, birth, ». pror. kalfkatte, f&rkatte, 
bS,s. 

Bartholomew-tide, birthArAmitld, s. tiden 
kring 24 aug. 

bartisan, bartizan, bi'rtizan, ---', s. b;g. 

litet ofyerhangande (vakt)torn vid tak- 

kanten. 
barton t, bi'rtn, s. g&rdar under ett gods; 

manbyggnad med uthus. 
bartram, bi'rtram, s. ae bertram, 2. 
baryta, b4rl'ta, baryte, barl't, s. kem. baryt; 

sparry ~ (el. baryteS, -4z), svafvelsyrad 

baryt (tungspat). barytiC, barit'ik, a. ho- 

rande till baryt, baryt-. 
barytone, bar'itAn, a. 13,g, djup oni taner; 

gram, utan accent p3. sista stafvelsen; s. 

mug. bariton; ett gammalt violoncellen 

snarlikt instrument. 
barytum, bari'tim, se barium. 

baryum, se bai-ium. 

basal, ba'aal, a. has-; kem. basisk. 

basalt, basi'lt, s. min. basalt; ett slags svart 

porslin. ~ic, -ik, it. basaltisk, basalt-. 

~-ine, -in, o. mia. basaltistt hornblende; 

basaltpelare. 
basan, bas'an, ~e, fr., baza'n, s. beredt 

"(brunt) fdrskinn tin bokbnnd. 
basanite, baz'anit, Be touchstone. 
base, bis, (1.) a. l&g; ligbordigt; oaktaf; 

lagsinnad, OTardig, nedrig ; oadel My. om 

metaller; Underhaltig om mynt; djUp ton; s. 
mu8. bas (jfr bass); (2.) mat. kem. etc. bas; 
byg. atv. biid. grundval, postament, sookel, 
fot (afv. of a mountain); fotpanel; bet- 
ningsamne vld rargning; »bo5, granslinie vid 
ickar, se vid. prison-base ; va. (1.) ^ sanka,. 
nedsatta, forsiimra; (2.) grunda, stodja 
(on, p&, afv. biid.) 'v;-ball, s. ett slags bS,ll- 
Spel (en mora utvecklad lS.ngb§Jl, jTirounders). 
~-born, a. oakta, l&gbordig. 'N<-br00m, s. 



i: fate, K: far, a: i'ali, a: I'at, a: laat, i: mete, h: mot, 5: lier, 1; lino, i: lin, ; ; llr, 



base-broom 



Hf. Ulnlre brukllgt. 79 f FOrMdradt. 



bastard-saffron 



bot. fargginst (Genista tinctoria). ~-bur- 
ner, «. sjalfmatande kamin ei. ngn. ixi 
-coin, s. underbaltigt mynt, 'v<-COUrt, 9. 
bakg&id, stallg&id, J& /arm-yard; jur. 

underratt. 'v-(corner ei. '%'edge)-orna- 
ment, s. byg. bornblad. ~-knotgrass, s. tat. 

f&gelort, g&rdsgiiis (Polygonum avlcu- 
lare). 'v.-linG, s. landtm. oto. baslinie. ~ 

-minded, a. l&gsinnad. 'v-moulding, s. 

byg. Bockelgeeima. '^-part, s. mus. bas- 
parti. 'xz-platO, s. fotpl&t 1 en maakln. 'x< 
-ring, S. art. platt (bakersta friscn p& en kanon). 

•x-rocket, s. not. oakta van, vildreseda (B. 
lutea). 'N'-SOuled, oj-Spirited, a. modlos, 
feg; l&gsinnad, foraktlig, -v-String, n. 
basstrang. 'v-table, s. byg. sockelplatta. 
'»'-tre6,s.bot.giillregn(Cytisus laburnum). 
~-ViOl,«. B8 under iass. ~d, -d, (1.) o. dAlig, 
underhaltig; (2.)^^. baserad, grandad (on, 
pa). <N.|eSS, -lis, a. giundlos; ogmndad, 
OTerklig. ~ly, -li, ad. l&gt, nedrigt, jfr 
ofvaD a. /vniBnt, -mint, s. grundmur, sockel; 
jordTaning,kallarT&ning(ur. '^•story), ~- 
ness, -nis, s. l&ghet, uselhet; oakta bord f; 
nnderhaltigbet; toners djup. 

bash, bisj, va. F slS,, kl&; vn. f skammas. 'x/- 
ful, -f&l, a. blyg, skygg; forsagd. 'xfuliy, 
-fdl!, ad. nufuiness, -fdlnis, ». blyghet. 
'V'feSS t, -lis, a. skamlos. 

bashaw, b^sj^', ae pasha. 

basic, b^'sik, a. kcm. basisk. 

basify, b^'sifi, va. kcm. forrandla till en bas. 

Basil, biz'il, (1.) s.pr. Basilius; (b) bet. basi- 
likeort (Ocymum); (2.) s. sned egg pi 
verktyg; va. snedslipa; (3.) ae basan. 'v 
■weed, s. bet. bargmynta (Clinopodium). 

basilic, bizil'ik, «. le >x.a ; a. ae '^al. ~a, -a, 
a. anat. armens hnf nid&dra; byg. antik. basi- 
lika, domsal, ealnhall u. d. ; (dom)kyrka 
med platt tak utan kor. ~al, -al, a. ho- 
lande till en basilika, jrr fareg. s. ~0n, -4n, 
g. baeilikesalTa. 

basilisk, b^z'Msk, >. basilisk (rabelaktig Sdla) ; 

zoei. en ait legnan (udia); fordom slanga (ctt 

Blags grof kanon). 

basin, bAsn, «. sk41, karl; fat, handfat ; vigt- 

ek&l; backen; bassiing; dam; skeppsdocka; 

flodomr&de. ~ed, -d, a. inneeluten i en 

sk&l (i en bassang cte.). 
basis, lat., b^'sis, s. {pi. -ses, -shz) grund- 

val, bas. 
basist t, b^'sist, s. mat. basist. 

bask, bask, va. varma 1 solen ei. trumtar ciden ; 

vn. sola sig iry. biid., badda sig (in the 
<un),»gassa sign ; ~imj shark, zooi. hasthaj 
(Squalus maximus). 
basket, bl'sklt, s. korg; mil. skanskorg; 
ytterplatspien diligens; va. lagga i korg; 
to make up a ~, samla gUror (gamia kuder, 



0. d.) for de fattiga; to be in the 'v F, vara 
efter (<p& efterkalken>) mod ngt arbete, *^ 
-fish,8. sooi. BJ6stjarna(Asteracanthion).'N' 
•hiltjj.korgfaste, sabelfaste som skyddar 
hela handen. >v-maker, s. korgmakare. 
~-nian, «. korgbarare; forman for coal- 
whippers. 'x<-salt, s. bordsalt. <N/-W0man, 
s. kvinna som silljer varor i en korg. ^ 
-work, s. korgarbete; flatverk. ~ry, -ri, 
s. korgarbeten; korgar. 

bason, se basin. 

Basque, b^sk, (l.) a. basklsk; s. basker; 
(2.)(b)fruntimmerBkoftamedkortaek6rt; 
skort. 

bas-relief, birlU'f, se bass-relief under bass, 3. 

bass, 1. b^S, S. (jfr barse) gOS (m. a. arter ar 

Perca). 
bass, 2. bas(bis), s. bet. lind; lek. bastmatta 

(1 kyrkor.ufv. 'N'Mat), dorrmatta, bordsmatta. 

~WO0d, s. lindtra; bet. amerikansk lind 

(Tilia amerioana). 
bass, 3. bis (jfr base) a. 13,g, djup ; s. mus. 

bas; violoncell. 'x-clef, s. mus. basklav. 

~-relief,bisrAl4'f,s.lialfupph6idt arbete. 

o'-trombone, s. baabasun. ro-viol, s. Tio- 

loncell. 
bassa, biis'L se pasha, 
basset, b^s'lt, s. geoi. ett lagers tradande i 

dagen; (ttfv. - -') ett slags kortspel; o. rik- 

tad upp&t; vn. triida npp i jordytan. ~ 

-horn, s. mus. bassetthorn, krumhorn, Y- 

klarinett. ~ing, -ing, s. gooi. riktning 

nppdt. "vtO, 11., -'6, a. mus. ett slags liten 

basviol, 
bassinet, ~te, n-., bis'lnet, «. baroelonette, 

korgsiing med sufElett for smS. barn; 

liten b&l; rsrr latt bjiilm. 
baSSOCk, b^s'6k, s. bastmatta, jfr bass 2. 
bassoon, bas&'n, s. mus. bassong, fagott. '^- 

ist, -ist, s. fagottbldsare. 
basso-relievo, u., bisArelii'TA, se bass-relief. 
bast, b4st, s. bast; bastrep; bastmatta, jrr 

bass 2. 
basta, it., bas'ta, interj. hS-ll! nogl ». klof- 

ver ess 1 1'hombre-spel. 

bastard, bis'tftrd, ». oakta barn; djur afladt 
af tv& olika arter; pannsocker; stor socker- 
form; ett slags eott vin t; alo. stor galir; 
bredfock, storsegel pS. en galtir; a. oiikta; 
va. ^ so ~jze. 'v.-alkanet, «. bot. sminkrot 
(Lithospermum arvense). ~-cl0ver, s. 
bot. alsikeklofver. 'N./-(CUt)-file, o. medelfin 
fil. 'v-hemp, se hemp-agrimony, 'v-indigo, 
B. bot. nordamerikansk buskvaxt (Amor- 
pha fracticosa). 'x-oats, s. pi. bot. vUd- 
hafre (Arena fatua). ^.^parsley, a. bot. 
rodfloka (Torilis). 'v.-ribs, ». pi. anat. fal- 
ska refbenen. 'v-rOCket, se dyers-weeii . 
^-saffron, s. bot. safflor (Carthamus). 



i: note, l>\ do, u: nor, i; not. A; tube, &: tub, d: bull, tli: tiling, dU : this, w: uill, z: has. 



toastard-sugar 



F TolsprH. SO P Lis' "P'lk- 



battening 



~-SUgaP, s. pannsocker. 'v.-title, s. boktr. 
smutstitel. 'v-toadflax, s. boi. spiudelort 
(Thesium). 'x^-wing, s. looi. liEvingen (smirro 

Btyfva fjttdrar pi foglarnes tumtne), ^^186, "126, 

-iz, wa. gora till ei. f orklara for oakta. ~- 
ism t, -izm, s. oakta tord. 
baste, bAst, (l.) »o, prygla; to*, frasa iipp 

en Btek med sraflr o. d. ; (2.) va. trS.ckla (iliop)j 

lok. marka rir. ~r, -fir (1.) s. oselef jfr ofvan 

va. kok. ; (2.) F (kapp)rapp. 
hasten, bas'tn, a. af bast, bast-. 
baStile, bisti'l, -' -, s. befast slott; Bastiljen 

i Faria. 

baSlinade, bastln^'d, s. bastonad p\ fotsuiorna, 
prygel; va. prygla. baStinado, -A, so 

fui'Cg. .9. 

basting, bi'sting, ^r*. ^i baste; s. (1.) pvyg- 
lande; uppfrasande mod smor; (2.) trick- 
ling. 

baMion, b3,Bt'jin, s. tort, bastion. ~ed, -d, 
a. bastionerad. 

baston, bc\s't6n, s. nrr staf, klubba; byg. se 
loriis; her. bastardstrang (Strang el. katle lagd 
ginbalksvis af\'er skaideraarket, antydandeonktabfird) 

basyle, ba'sil, bas'!l, ». kem. basradikal, 
bat, bat, 1. s. fladermus, liiderlapp. ^-foW' 
ling, s. nattlig f&geljagt (fackeljagt). ~ 
'S-wing, 'v/Wing, s. laderlappsvinge ; be 

nilmnlng p& den 1 gatlyktor vanllga gasl^ga: 

ungcf. haifcirkcirorm, saint pi gasbrannareu som 

Jlstadkommor den ( : f^ hurner). 

bat, bat, 2. ». p3,k; salltra; min. bituminos 
skifEer; tegelbit jfr brickbat; vadd; dS.lig 
stofvel; va. o. vn. 813, med ett salltra. 
~sman, s. den som for salltraet i cricket- 
spelet. 

batatas, bat^'tas, s. bet. batat (amer. jordfrukt 

Convolvulus batatas). 
Batavian, bitJt'vian, a. batavisk; boUandsk; 
s. batavier; hoUandare. 

batch, batj, S. bak, b& mycket som graddas el. 
suttes in i en ugn pJV en giVng; tekn. sats, massa; 

kuU. '>u-chaps, -tjAps, s. rokt svinbufvud. 

bate, bat, va. sis, af, forminska; borttaga; 
vn. minska (of); (with) ~ti breath, (med) 
tillbakahlUen andedragt; (med) diimpad 
rost. 

bath, bJth, s. bad, badhus, -inrattning, 
-anstalt, etc.; badkar; (B) Bathorden; (B) 
i^freestotte, se f^-stone; to have a fsd, taga 
Big ett bad, bada i kar o. d. (B) ~-brick, 
.■>. beromd tegelstenssort f ran Bath; sknr- 
sten ror knir»ar. (B) ~-bruSSelS, s.pl. en sorts 
engelska spetsar. ~-Can, s. vattenkanna 
med pip, sprutkanna, tradg&rdskanna. 
~-Chair, s. rullstol med suSlett ar bam 
ei. sjuka. 'N/-COatlng, s. tyg till badskjortor. 

•v-keeper, «. badmastare. (B)~-meial, 

a. en blandning af zink oohkoppar. (B)~ 



-nOte(-paper), «. skrifpapper af visst 
format. ~-room, s. badrum. (B) ~-StOne, 
s. min. en art mjuk kalksten, romsten. 

bathe, bidh, lio. bada, fukta, badda ; vn. 
bada i eppna sjon, taga bad; ». Skoti. bad. ■v- 
er, -4r, s. badare, badgast. 

bathing, bA'dhlng, prt. nr bathe; s. bad, 
badning; i sms bad-. ~-IJOX, s. afklad- 

ningsrum. '^-machine, ~-van, ;>. bad- 

vagn (afkiadnlngsrum pi lijul Horn drages ut i 
Tattnet vid hafsbad). ~-Cap, a. badmOSSa. /Xi 

-dress, ~-suit, «. baddriigt. ^-establish- 

ment, «. badinrattning. ~-place, s. bad- 

stiille; badort. ~-rOOni, s. badrum. ~-tub, 

s. badkar, badbalja. ~-van, se or»an. ~ 

-woman, «. baderska. 
bat-horse, bi'hors, bat'h^rs, s. trosshiist. 
bathos, bA'thJs, i. ret. (lojligt) nedfallande 

fr3,n det sublima till plattbet. 
bating, bA'ting, prt at bate; s. minskning; 

prp. )|C med undantag af . 
batist, bAt'ist, s. batist (fint iiirft). 
batlet, bit'lit, s. klapptra. 
batman, b^'miln, bAt'man, .;. trosskarl. 
batmoney, bi'm&ni, b^t'm&nl, ii. troBskarls 

afloning. 
baton, tr., bating', batOOn, batS'n, s. klubba, 

staf; kommandostaf ; taktplnne; her. se 

baston. 
batrachia, gr., batra'kia, s.pl. 2001. groddjnr. 

'x-n, -An, a. horande till grodorna; s. 

groddjnr. 
batSter, bAt'stilr, s. so batsman under bat 2. 
batta, bAt'a, s. ind. tilliigg till officerarnes 

Ion vid tjanst i Ostindien; dry ~, sold i 

pengar ; net ~, sold in natura. 
battalia t, bata'lil, ». slagordning; bar; 

drabbning. 
battalion, batirjun, «. slagordning, triifE t; 

bataljon. fx/Cd, -d, a. formerad i batal- 

joner, i slagordning. 

battel, 1. t, bAt'l, S. jnr. envig sisom gudsdom. 

battel, 2. bdt'l, a. t bordig; va. t gora bor- 
dig; goda; vn. blifva fetf; Oxf. ligga vid 
universitetet; vara skyldig for mat och 
dryok ti&n the buttery; s. varor tagna 
frin the buttery; riikning diirfor. ~er, 
~ler, bat'l^ftr, battler, -ir, s. Oxf. student, 
Is. en som ar skyldig for battel. 

batten, bit'n, l. vn. fetma; goda sig, srr. 
biid.; smorja sig, moja sig; va. goda. 

batten, bat'n, 2. s. planka (7X2 '4 oi. 3 t.); 
ribba, list, liikt; riktlineal; slagbom 1 en 
vufatoi; sja. latta, ek&l; mindre barling; 
va. besl^ med ribb; klappa bomuii; ~ down, 

Bjo. lagga f ast pressenningen Ofver luckorna med 

triisl&ar, skalka. fx^ends, s.pl. furulakter. 
~fl00P, «. bradgolf. ~ing, ■tng,prt.; s. byg. 
ribb (: traribbor koiiekt.); ribbeslagning. 



i: falc, h: fur, d: fall, i; fat, i; f.isl, t: mote, i: met, i: her, 1: fine, i: fiq, i: flr, 



batte* 



if. Mlndro Ijrutllgl. 81 f P»rl1drai!l. 



bay 



batter, b^t'&r, l. ae batsman unjor bat 2. 

batter, bit'&r, 2. va. sia, oupphorligt etota; 
sis, ned; krossa, demolera; starkt be- 
Bkjuta; tillknola, buokla, fara ilia merl ; 
nbta ut; kok. arbeta (viapa em.) en dog; vn. 

bugta sig, luta bak&t om en mur; S. kok. deg, 

sraet; haftig beskjutning; en mors utskjii- 
tande, lutning (bak&t); dossering; ~ at, 
angcipa, ffirgvipa sig p&; ~ in, bIS, in en 
dorr, o. d. ; ~ >'» breach, skjuta bresch (i) ; 
on the ~, SI. utom hus, ute >p3. vift», pii 
rummel. ~-head, s. slagsklnn p& en 
trumma. f\jBd, -d, pp. jfr ofvan ilia med- 
faren, tillbuoklad, utsliten (t. ex. hmt). ~- 
er, -fir, s. en aom alS.r eto. 'N<ing, -mg, 
pH. ; s. (onppliorligt) Bl3,ende, stotande ; 
beakjutning; en mars lutning; ~ ravt, 
murbraoka; tokn. (upphangd) slagga, he- 
jare; ~ train, belagi'ingsartillei-i(park). 
~y, -I, a. mil. sj». fjs. tekn. batteri; upp- 
siittning »( t. ei. kokkari; slagBm3,l, jnr. miss- 
liandel, ofverv&ld; barg. etc. stampho; 

tekn. battniakarcs Talktafel; hand, liamradc 

massingskarl; in r\^, art. till vails, fardig 
till afskjutning; from fs^, out of ^, art. 
indiagen till laddning; ~ gun, kulspruta. 

batting, b^t'ing, s. al&ende, piskande; (i ci'ic- 
ket, etc.) b&lltiats forande; bMlspel; vadd. 
'v-machine, s. klappmaskin, jrr blower, 1. 
~-Staff, s. klapptra. 

battle, bati, e. slag, drabbning, batalj ; 
hufTudhaif; armikiif; vn. strida, kampa 
(for, om); va. besatta med trapper; (mest 
1 pp. Be ned.) forse med tinnar; ~ royal, 
af gorande strid ; allmant alagsmM ; to 
give ~, leverera batalj (angripa) ; to join 
*\t, leverera batalj (mottaga angrepp); 
at the ~ of.., i slaget vid.... ~-array, s. 
alagordning. '>.i-axe, s. stridsyxa. ~-Cry, 
«.stridarop;fa]tskri. 'v-door, ~dore,-dir, 
s. salltra i oiderbluspei. ~-field, s. alag- 
falt. 'N'-grOUnd, s. stridsfalt nfv. biid. ix/ 
-holder, se bottle-holder. 'v,-piece, s. ba- 
taljmS,lning. <vd, -d, pp. a. forsedd med 
tinnar, krenelerad ; bef ast ; ~ wall, f aat- 
ningamnr. <vment, -m^nt, «. broatvarn 
med tinnar; |)/. tinnar, kreneler. 'N.men- 
ted, -minted, <*. krenelerad. 

battling, bit'ling, prt. af battle; ». atrid, 
kamp, 

battology, bit4rAdj!, ». upprepande af det 
samma, svammel, tomt prat, ordavall. 

batton, b4t'&n,'«. (l.) se batten, 2.; (2.) k 
baton. 

battue, fr.,b4t'&, s, klappjagt; genom klapp- 
jagt uppdrifvet vildt. 

batty t, bit'5, (l.) a. laderlapps-; (2.) s. .i. 
aportler. Ion. 

batwing, le under bat, 1. 



baubee, se bawbee, 
bauble, ae bawble. 

baudekin, baudkin, bi'dkin, ». (driigt af) 

guldbrokad. 
baudriC t, bd'drlk, se baldric. 
bauge, bddj, «. ett alaga groft ylletyg. 

bauk, baulk, bilk, sketi. se balk. 

bavaroy t, bAv'iroj, (- - -') s. ett alaga 6f- 
verrock. 

bavin, b^v'Jn, s. apS; ria, riabundt; lek. oren 
kalkaten ; pi. mil. faakiner. 

bawbee, bdb^', s. suoti. se halfpenny. 

bawble, bd'bl, s. lappri, am&sak; glitter; 
lekaak; Krr (a fool's 'v) kapp med ut- 
akurna daneoron. 

bawd, b^d, s. kopplaret; koppleraka; rn. 
idka koppleri. ~ily, -W, ad. otuktlgt. ~- 
ineSS, -In^s, ». otukt, skorlefnad. ~ry, 
-ri, s. koppleri ; otukt, loaaktighet ; otuk- 
tlgt tal. '^ship, -sjip, «. kopplarea yrke. 
~y, -I, u,. otuktig, liittfiirdig; ryi-house, 
bordell. 

bawdriC, se baldric. 

bawhorse, bd'hSra, se bathorae. 

bawk, se bauk. 

bawl, bl.1, vn. (jfr ib&lhojan, bola), ropa med 
full hals, akr&la, akrika; va. (iifir. ~ out) 
(offientligen) utropa, hogt forkunna; s. 
akr&l, akran. ~er, -fir, ». en som ropar eto. 

bawman, bd'm^n, se batman. 

bawrel, bd'rM, s. en falkart. 

bawsin, bawSOn, bi'zn, s. (l.) grafsvin; (2.) 
se basan, 

bay, bi, 1. a. rodbmn, fuxrod om basiar, urv. 

'v-coloured; a ~ horse, en fux. ~-yarn, 

s. ullgarn. 

bay, bi, 2. «. nodataldt lage ; f oravar niir 
man ej kan undkomma, nodvarn; vn. 
skalla {at, p&); tjuta om vargar; va. akiiUa 
pS,; to bring to ~, formdi att fatta at&nd, 
anfalla (och hindra fr&n flykt), drifva 
till ajalSorsvar; drifva till det yttersta 
(: drive to f^) ; to hold {keep) at 'v, bjuda 
ngn spetaen, aoka afvarja; to stand at r^, 
eg. jagt. bjuda apetsen, h&Ua at&nd; vara 
b&rdt ansatt. 

bay, b4, 3. ». lagerbarf; bet. lager (Laums); 
pi. lagerkrana; Am. lagerlund, -hack. ~- 
berry, «. bot. lagerbar; vaxbuake (Myrica 
cerifera); vaxbuskena frukt; ~ tallow, se 

rsA-wax. ~-cherry, '>'-laurel, «. bot. en art 

korsbaratrad (Prunua lauro-oerasus). ~ 
-leaf, s. lagerblad. 'v-rum, «. likor p& 
lager(bara)blad. iv-wax, e. gront vax, 
myrtenvax. 
bay, bi, 4. s. hafavik, -bugt; fordjupning; 
dam, vatienbeh&llare;,alusagraf; bjg. af- 
delning i en vagg meiian pcioro eto., fack, 
fait; mellanrum mellan tvarbjiilkar; ok 



i: uoto, 6 s do, i: uor, 6: not, d: tubo, &: tub, i: bull, th: tbing, dta; this, w: will, z: baa. 
6 — 192303 Engelsk-svensk ordbok 



bay- 



f Talspr&k. 83 r L&gt tptiA. 



Deadleshlp 



nf en brjggii ; (doiT-, f 6n8tei')6ppning ; ekjut- 
glugg; afdeltiing i en lada, logrum; va. 
■0 emhay. ~-ice, ». nybildad is. ~-Salt, 
s. hafssalt; hand. >gr5,tt» salt, grofkornigt 
salt. ~-Stall, s. bank i en fonsternisoli. 
(B) ~-State, Am. F Massachusetts. ~-win- 
dow, s. utbygdt mSnghornigt fonster. ~ 
■work, s. vagg indelad i afdelningar, 
fackverk. 

bayadere, bijadi'r, «. bajader, indisk dan- 
serska. 

bayard tj bi'ird, s. (l.) brun bast; hast (is. 

ea bliDd bllst onitalad i gamla romaner) ; (2.) nar- 

gtogen §,sk^dai-e. ~lyt) -l5, a. blind, dum. 

bayed, bid, a. Or* bay, 4) bjg. delad i afdel- 
ningar, forsedd med mellanrum, fait. 

baying, ba'ing, pi-t. ar bay, 2; s. skallande; 
tjutande. 

bayonet, bi'inJt, s. bajonett; va. bruka 
bajonetten mot, (f6r)di'ifva med bajo- 
netten; nedstota med bajonetten. ~ 
•clutch, o. mek. bajonettkoppling. r^-Stud, 
s. bajonettklack. 

bayoo, bayou, bi&', »•. Am. en sjos utlopp, 

flodranna, kanal. 
bays, (1.) 80 bay, 3. pi.; (2.) itv. ~e, ae baise. 
bazaar, bazar, baz^'r, s. basar, (eg. usterundst) 

saluplats, byggnad med salubodar. 
bdellium, del'i&m, del'j&m, s. ett ostindiskt 

valluktande gummiharts. 
bdellometer, dllim'lt&r, «. S,derl3.tuings- 

Instrument som mater blodmangden. 

be, b^, {l.)jprejix is. tin bildaode af transitiva verb, 

t. «. becollar, forse med halskedja, jrr 
collar. 
be, bA, (2.) hjdlpv. (pres. am, 4m; {mpf. 
was, wJz; pp. been, bin, bin, jfrd. o.) 
vara; blifva; sjdlfst. vn. vara, finnas, ega 
tillvaro, existera; befinua sig (at aplace), 
till bciRan: m&; med tidsuppgift racka, vara, 
p^g^; med taluppgirt, band, kosta, galla; (3.) 
pres. konj. af samma v.; (Anm. 1. Om 
brukct af hjalpy. be med ^r^ (: bS,lla p& 
att; st4 i begrepp &ti; to he going to...); 

med pp. (: blifva) pasBlvbildande; med to 

0. i n f i n. (: skola, komma att, bora, kunna) 

etc., Be gram, A.n7n. 2. be med eamma Bubst. 
som subj. o. pred. uttryeker att fSrem&let 
omtalas B&aom varan de for handen i hOgsta 

grad af fuiikomiigbet, t. ex. engines are 
engines now, nn for tiden bar man ma- 
ekiner »som (beta) dugai, ... >8om gora 
skal for namnet») ; (his wife) that is to ~, 
(bans) >tillkommande>, bllfvande, till- 
amnade ; to ~ ten, etc. (an age), vara tic, 
etc. &T (si oob Bi gammal) ; to ~ six feet, 
vara 6 fot iing; to ~ eight (nothing), epoi. 
>stS, pS.>, raknaM'ta poang (ingenting); 
salmon was a penny a pound, laxen galde 



1 penny sk&lpundet; how are you? hum 
m&r ni? ....it is, bjo., .... »var det, ia> (i 

BJBfolketB upprepande af en btjrd befallnlng); (he 

has) been and... (pp.) F, ...>varit Sstad cch 
...», »gatt ooh...>; let ~, l&t vara, l&tbli; 
~ it so, m& si vara; ske alts&; antaget 
att e& ar ; -x/ that as it may, darmed vare 
burn Bom halst, i hvilket fall som balst; 
(Anm. be i talesatt, &tf01Jdt ar adj., adv. 
eller prep., Bs. '^ about, '^ above, etc., a e u n d e r 
dessa aenare ordi) 

beach, bAtj, ». strandbradd (la. sandig) ; flack 
(hafs-, BJ6-, ufv. Btorre flod)8trand; va. satta 
ett fartyg p& land. ~-C0mber, s. vrakplun- 
drare; Am. l&ng bafsv&g som ruUar in 
ofver en flack strand. ~-glaSSeS, s. pi. 

morka glasogon (eg. tin akydd mot de fr&n ea 
aandstrand tiUbakakaatade aolatr&larna). f^Od, -u, 

pp. uppkastad p& stranden, strandad; o. 
forsedd med strandbradd ; utsatt for vig- 
slaget. ~y, -5, u. itr ibreg. a. ; strand-. 

beacon, b^kn, s. v&rdkas; Mid. ledstjaina; 
aj&. BJomarke, b&k, prick; landmarke; mil. 
larmst&ng; va. tanda v&rdkas; lagga nt 
aiam&rke ; Upplysa. 'vz-f IrC, s. slgnaleld, jfr 
ofv. mil. 'v/age, -Adj, ». bjo. b&kpengar. ~- 
ed, -d, u. forsedd med en beacon. r^\6SS, 
-lea, a. ntan beacon, 

bead, bid, s. liten genomborrad knia uu 
haisband o. a., parla; droppe, biibbla; korn 
pS, gevar (to draw a f\*, taga sigte); byg. 
liten kula i en list; rundstaf, list, jrr 
astragal; pi. radband; byg. parlstaf, kul- 
list; va. af runda timmei i kanten ; pryda 
med parlor etc. ; to be at (to say over, to 
tell) one's ~5, lasa sina boner (eg. bedja 
pater noster oto. efter radband). ~-CUffS, 
«.^i.parlstickade manschetter. ~-hOUSe, 
s. bonhus; fattigbus (afv. bedehouse). ~ 
-mould, s. Dot. ett slags mogelsvamp. ~ 

-moulding, s. byg. kul-list. ~-proof, a. som 

hSiller parlprofvet (ett elitt att profVa aprlt- 
drycker). 'x.-rOll, 5. kal. kyrk. forteckning p3, 

dem for bvilkas sjalar boner skola liisas; 
lista. 'N/S-man, s. boneman; fattigbus- 
bjon (»fv. bedesman). 'xiS-WOman, s. bone- 
kvinna; fattigstuggumma (ufv. bedeswo- 
man). '^-tOOl, «. svarfvareverktyg med 
konkav egg. ~-tree, 5. bet. paternoster- 
trad (ett ostindiskt nfltb&rande tr&d, Melia azeda- 

raob). iving, -ing, prt. ; i. band, parlande 

bos spritdrycker; parlor, droppar, o. d. kollekt. 

(t. ex. fnkt som >rinner af vaggarna«), 
byg. listverk. 
beadle, bA'dl, s. pedell; kyrkvaktare, kyrk- 
stot; stadstjanare. fxidom, -d&m, 5. samt- 
liga rattstjanare. ~ry, -ri, s. en pedells 
•to. tjanst el. distrikt. ix/Ship, -sjip, s. pe- 
dellstjanst. 



k: fatu, h. far, I: fall, !>.: fat, h.: fast, 6: mroto, I: met, S: her, 1: fine, i: ttu, i: &c, 



beady 



if. Walte lirliklKt. 83 f ForMdraiit. 



beaf 



beady, b4'd!, a. parlformig, parlande om 

■kam eto. ; klar, tindrande om egoa. 
beagle, b4'gl, s. stofrare, harhund (itv. o' 

■hound). 

beak, b^k, <. nabb ; spets ; ndd, pynt (nrv. 
eeogr. : Bpetsig ndde) ; born pi stud ; bake ; 
pip; qio. skagg; «i. fredsdomare, polisbe- 
tjant; va, tuppraktD. med nabben fatta tag 
i. 'xi-head, s. vt. framsta delen afskagget. 
~-irOn, i. epetsigt jam; tekn. sparrborn 

(at&d med bora : apcts) ; bom p& Btad. fN^ed, 

-t, a. forsedd med spets etc. ; nabb- 

formig. 
beaker, bi'kfir, s. kopp med pip; stor 

(dryckes)bagare. 
beal, bil, s. blamma, finne; vn, mogna, 

vara sig. 
beam, b^m, s. bjalke, balk, bom ; sji). dacks- 

balk; bredd pt fartygj v&gbalk; vafbom; 

plogtistel; vagnstistel; stam i bjortens 

bom; stock i ett aakar«; balans p& en &Dgiiia- 

akiD; (sol- ate.) str&le; vn. str&la trv. biid. (loitk , 
af); va. ntstr&la; yarn, nppbomma; to kick 

(strike) the 'X<, Stiga Upp om en vlgskU ; F 

biid. vara for latt, >ei vaga tnngt i vSg- 
skS.lea>, ej hafva mycket att betyda; 
aiaft the ~, ajo. akter om tvars, Mrings- 
vis; before the ~, ajo. for om tvars, kran- 
balksvis; on the ■v, ajo. tvarS ut, tvars; 
breadth of "x*, ajo. bredd of ver dacket ; to 

fv a tubj tata ett laggkarl med varmt vatteo. 

~-bird, s. looi. gri flugsnappare (Mnsci- 
capa grlsola). ~-board, t. stor vagskSl 
af tra. 'v-COmpaSS, s. Bt&ngcirkel. ~ 
-ends, s, pL aio. dackstvarbalksandar; to 
be on the <v, ijo. ligga med ena relingen 
under vattnet; biid. vara 1 nod. '^-engine, 
s. ingm. balansmaskin. '^-feather, s. l&ng 

vingfjader bos roiraglar. <N.-knife, S. garrvares 

skafknif. iv-tree, ». bet. hvit oxel (Sorbns 
aria), -vlet, -let,».liten strSle. ~ed, -d, a. 
med fuUt ntvaxta horn, -^ing, -Ing, prt. 
a. str&lande (with af); s. (ut)str&lning ; 
nppbomning. ~y,-i,a.bjalklik;stra,lande; 

bebornad om bjortar. 

bean, bin, e. bet. bona (Faba); si. pengar. 
~-Caper, ». bot. bonkapris (Zygopbyllum 
fabago). »^-COd, s. bonskida; portug. liten 
fiskarb&t. 'v-flat, «. bonfalt. -vfly, a. looi. 
en fluga som trifvea pS. bonblommor 

(hvars larr kallaa mida), 'x^-gOOSC, S. zool. 

sadg&s (Anser segetnm). 'x/-mOUSe, n. zooi. 

skogsr&tta. >Xi-ShOt, S. yid mlaslngsbnik (imt 
randa) kopparkom hvaraf ti&d drages. '\* 

■Stalk, s. hogt klangande bona, 'v.-tree, 
«. bot. Cytisus-arter: gnllregn, oakta eben- 
holts, m. n. 'N/-trefoil, e. bot. ett slags bon- 
trad (Anagyris). 'v-tressel, «. bot. kyndel 
(Satuieja). 



bear, bAr (bir), 1. so bere. 

bear, b^r, 2. S. bjdm afv. aitron. •,. blld. ; ajll. 

ett trastycke till renskrapniug af dacket; 
burg. massa som samlar sig i botten af en 
blasterugn; band. ii. borsspelare som speku- 
lerar p& prisfaU, saljaren, jfp bull; «Ae-~, 
bjorninna; va. ai. drifva ned priset p&. '\f 
■baiting, s. betsning af hnudar p& bjorn. 

~-berry, *. bot. mjolon. '>.<-bind, «. bot. 

skogsvinda(ConvolvuluBsepium). ~-gar- 
den, s. bjorng&rd; biid. stalle dar det g&r 
vildt till, 'vz-herd, «. bjSmvaktare. ~-lea- 
der, s. bjornforare; F (beledsagande) in- 
formator, resehofmastare, -gnvernor. ~ 
-pit, ». bjorngrop. •x^'s-breech, bot. bjorn- 
klo (Acanthus). ~-'S-ear, s. bot. bjornova 
(Primula auricula). ~'s-foOt, s. bet. prust- 
rot (Helleboms). 'v'S-garllC, s. bot. rams- 
lok (Allium ursinum). ^'s-grease, s. 
bjornister. ivSkin, ~'S-skin, s. bjombud; 
ett slags klade med ling lugg (kalmuck); 
bjornskinnsmossa. ~'S-WOrt, s.bot. bjorn- 
floka (Heracleum). <vward, se '\j-herd. 

bear, bir, 3. va. {imp. bore, bAr [bare t, 

bar, f6dde];^p. bome, bArn; born, bArn 

[blott 1 betyd. fodd]) bara (l allm. Ilka «y. ; is. 

ngt tnngt, jfr Carry), fora; bara upp, form 3, 
uppbara; uppehilla; ega, hysa; utbarda, 
fordraga; till&ta, medgifva;innebara;al- 
stra, foda, bara frukt; vn. varatdlig; vara 

f ruktbar; lyckas; aje. bara om skeppets direktiou; 

styra kosan, h&lla af (upon, mot) ; stracka 
sig, ligga, vara riktad (ary. bim, ; upon, jfr 
nedan); ~ arms, fora (bara)vapen;~aM«Ao- 
rity, hafva anseende; *%* a body, mM. om farg 
blanda sig med olja, tacka, hafva korpus ; 
*N* company, b&Ua sallskap ; 'v a grudye 
(malice) to, hysa agg till; ~ a hand, 
bjalpa till, hugga i, is. sin.: skyndasig; ~ an 
office, beklada en syssla; t\i a part, del- 
taga; fsj hard on, h&rdt ansatta, b&rdt 
behandla ; ~ in mind, hafva i minnet, 
stadse ib&gkomma, fasth§,lla; val betan- 
ka; f\j it, segra; ~ a due proportion (to), 
st4 i riktigt forh&Uande (till); vara pro- 
portionerlig ; ~ resemblance (to), likna ; 
>v rule, ~ sway, hafva makten; ~ testimony, 
vittna, intyga; /^ witness, afgifva vitt- 
nesm&l ; bara vittnesbord ; jrr nireg. ; ~ f o 
sea, b&lla sjbn; there is no r\*ing this, 
det ar odragligt; ~ one's self, fora sig, 
uppfora sig; 'n* one's self upon, skryta 
med; this tree *\j8 well, detta trad bar 
mycken frukt; ~ away, va. bortfora; 
vinna pris; vn. njo. hMla undan nr vindcn ; 
billa af ; f\* away large, 13.ta gS. forde- 
vind; ~ back, drifva tillbaka; ~ rfoton, 
va. nedtrycka, ofvervaldiga; vn. sanka 
sig; sis. ned (upon); ajo. h&Ua ned (upon. 



A: note, &; do, S; nor, tt not, ix: tube, &: tub, d: bull, tU: thing, dh: this, w; will, z: has. 



bear 



Talsprflk, 



P Llgt spi-ftk. 



beaten 



p&, mot); r^ forward, fora, drifva framS,t; 
~ireM;ii/t,(ii).hS,llanediiiot;~o^, va. bara 
bort ; Bkjuta undan, parera ; ^jo, bara af ; un. 
sjo. h^la ut till Bjos; ru On, va. bara fram§.t; 
understodja; vn. hvila p§,, stodja sig pa 
ufT. bj8- i syfta pS,, hafva afseende p&, jn- 
'^ upon; f\j out, va. understodja, forsvara; 
visa som resultatj vw. tyg, skjuta fram ; 
~ up, va. understodja, MUa uppe; I're. 
harda ut; hS,lla sig uppe {against : gora 
motst&nd mot, trotsa); jjo. h3.11a af ; ~ 
up the helm, sj». lagga upp rodret, falla 
ned {to, towards, mot, till); ^ upon..., sc 
'N» on, vn.; mil. bestryka; biid, hafva in- 
verkan p§,; vara af betydelse i afseende 
pS; (kunna) tillampaa pS,; ~ with, stS ut 
med, hafva t3.1amod med, fordraga. ~ 
-cloth, se hearing-cloth. 'X'able, -abl, a. 
som kan baras, draglig. oiably, -4bli, ad. 
beard, bArS, ;>. skagg; murrhSr; hulling; 
nyckelax; timmcrra. skarp kant; bot. enarp ; 
agn; zooi. galar p& ostroD o. d. ; harder p& en 

hval; fan P& ea ^ndcr; voter, ganascher p& en 

hast; astr. en komets strS-lar framS,t; va. 
ryoka i skagget; (bort)rensa (galarna pit) 
ostron, o. d. ; trotsa, reta; to *%* cloth, ofver- 
skara kliide, rv-graSS, 8, bot. Here gras- 
arter (Polypogon o. Andropogon). <x<e[l, 
-ed, a. forsedd med skagg, eto. 'viess, 
-les, a. skagglos. 

bearer, b^'r&r, $. barare, of verbringare ; 
innehafvare (of a hill); stdd,barande del, 
underlag; fruktbarande trad; hor. skold- 
h&Uare; ~ waits, budet vantar pi svar. 

bearing, bi'ring, prt. a. barande, uppe- 
h3.11ande; ii. barning; h&Uning; upptra- 
dande, uppforande; stallning, forh&llan- 
de; syftning, afseende {on, p§,); verkan, 
tillampning, betydelse {on, p3., i och for) ; 
vidd, omfattning, omf&ng (biid. t. ex. af 
en Mga, en sats i atr. pi.); fruktsattning, fo- 
dande; geogr. o. aja. lage, riktning eftcr 

Icompassen af ett (rarskodt) forem&l, baring, paj- 

ling; byg. fri langd, spann, strackning 

af en bj:llke (den del aom icke Hr undersUldd) ; 

mek. understodspunkt; (axel- etc.) lager; 
Badelbagar; her. figur p§. vapenakbld, 
skoldemarke; pi. tie, armorial hearings; to 
take f\ts,!^ii. bestamma laget (eftcr komposson) 
af ett r(jrem8Li ; biid. orientera sig ; to lose one*s 
~s, forlora all kannedom om hvar man 
ar; blifva vilsekommen. fx^-cloth, s. dop- 
kladning. '^-line, s. sigtlinie. ~-rein, s. 
rldk. stuptygel. 

bearish, bi'risj, a. bjornaktig, plump. 

beast, bAst, s. fyrfota djur; fa, kreatur; 
biid. best, r& miinniska. i^ish, -isj, '^lil(e, 
-Ilk, u. djurisk; ofornuftig. '^lineSS, 
-linls, s. djuriskhet; r&het. 'vly, -if, u. 



djurisk; brutal, r3,; F otack afy. om saker. 
beastings, se Uestings. 

beat, bJt, va. {imp/, beat, bit; pp. beaten, 

bA'tn, beat,bAt)3ia; bulta,banka,klappa, 
stampa; smida; piska; troska; stota,kros- 
sa; kokk. frappera, vispa, omrora; trampa, 
bana tub; g& ofver terrung, genomstrofva, 
■soka; jagt. afdrifva; >kl3,>, besegra i Btrid, 
J tiiiian, ofvervinna, ofvertraffa, >stukaj>; 

F ofvergS. ngna rarmiga; F gacka anstrttngningar; 

F ntraatta; vn. sla; klappa &tv. om hjartatj 
pioka, knappa om ett or; strofva; eticka 
era Boien; grubbla {on, pS.); vara orolig; 
»je. kryasa, gora slag; strida {against, 
mot); mu9. sis. takt; s. slag; moa. taktslag; 
mua. forslag; en kiockaa knilppande; mil. 

trumslag; den atrUcka ngn paaaerar framo. tlllbaka: 

rund, ronde, poUsbcijanis pass; tillhdll; ap. 
F utmattad af anstrungnlngar, genomtriitt; 
'X* an alarm, a charge, a retreat, the troop 
{to arms) eto., mil. sl41arm, slS.(: gif vasignal) 
till anf all, till retratt, till samling etc. ; 
~ the air, sl3, i luften, f akta i vadret, an- 
stranga sig forgafves; ~ one's hrains 
{head) ahout, brdka sin hjarna med; -v 
hollow F, grundligt besegra, »grundkli»; 
~ the hoof P, traska till fots; ~ to quar- 
ters, sje. slSi »stallning till kanonerna>; -v 
time, sli takt; 'n/ the wing, fiaxa; ~ ahovt, 
vn. soka ofveralt {for, efter) ; gora (en) 
omvag(ar), forsoka olika vagar; nja. lo- 
vera; -x/ ahout the hush, ae hush; 'x/ bach, 
drifva tillbaka nrv. mil.; 'x/ down, va. sla 
ned ; undertrycka {opposition etc.), jfr hear 
down; sl& af; bjuda mindre an;sokafil 
ngn att sl3, ned priset; vn. vara obeslut- 
sam; f^^ in, va. sl4 in en apik, en tuna, 
botten o. a.; drifva in; kora in; «w. bita 
in, tranga in ; /x/ into F, plugga in i, mod 
mada «f^ i ngn ngt" ; 'Xi off, sl& tillbaka, 
afsld; boktr. af klappa; 'x* out, sld ut; ut- 
hamra ; uttroska ; uttrotta ; markera (sis, 

stampa, trumma etc.) en melodi o. d. ; '>.' One out 

of, jfSi ngn fr3,n ngt» (tifv. ~ a thing out 
of one's heart), fk ngn att lagga bort; 
■v up, genomstrofva, genomsoka; jagt. 
afjaga, afdrifva {a wood etc.); uppdrifva; 
uppsbka; rora om, skaka om; vispa igg; 
mil. plotsligt of verf alia, alarmera ; ~ up 
recruits {for a work) F, soka f& hjalpare 
(i och for ngt arbete); n^ up for soldiers, 
viirfva soldater; 'x^ up and down, jagt. 
springa af och an om bjorten ; 'x, upon, npp- 
repa, inskarpa genom upprepande; the 
clock is out of r\^, klockan haltar; dead 
~ F, »alldele3 f6rbi>, >uppgifven» af 
trbtthei; >grundstukad». ~en, -n, ;>;). jfr 
va.; a. banad; utnott; beprofvadf; 'ie'*' 
track, biid. den gamla vanan; slentrianen; 



i; fato, l: far, h. fall, i: fat, I: fast, k: mote, I: met, h: her, 1: fine, i: fin, \: fir, 



beaten 



;|C Minare brukllgt. 85 f roi-liaraJt. 



bed-chamber 



t^ outj genomtrott F; utan arbete om arbc- 
tarc. ~er, -4i', s. en som BlS,r oic, (tegel-, 
guld-)slagare J tokn. klubba, slagtra etc. 

(verktjg el. maskin livarmod ngt alJUj kroi'sns etc.) ; 
mortelstot; jungfru (stcnlftEgareverktyg); ~ 

np, jagt. en som drif ver upp ; pi. dreftolk. 
beatifiC(al), biatSf'ik(^l), o. saliggorande. 

nation, -^'sji\n, £. saligforklarande af 

piirvcQ. 
beatify, biat'ifl, va. ealiggora; forklava 

salig. 
beating, bA'tSng, at beat; s. sl&ende, piskan- 

de, klappning; slag; stryk; piokning; 

ti-umning; boktr. p&laggning Af tryokfarg; 

Kio. kryssning; mus. svafvande af tv4 toner 

Bom ej riktigt stamma; ~ up^ jagt. afdl'ifning; to 

give one a ~, ikia npp> ngn; besegra 
ngn. >v-machlne, s. slagmaskin i bom- 

ullsspinnorler. 

beatitude, bMt'itJid, s. salighet, sallhet. 
beau, fr., bA, «. {pi. ~X, -z) spratt; kavaljer 

(a girl's ~a;). 'v-ideal, -idA'4l, s. skonhets- 

ideal. 'xi-monde, fr., -'mAngd, s. den fina 

varlden. 
beaufet, bA'fit, s. skank, skankrnm. 
beaufin, bA'fln, le biffin. 
beauish, bA'Isli, a. sprattig, elegant, 
beauteous, bA'ttfts, a. skon. ~ly, -li, ad. ~- 

neSS, -nes, s. skonhet. 
beautifier, bi'dtiftr, «. forskonare; skon- 

hetsmedel. 
beautiful, bA'tifdl, «.. skon, fager; fortrafe- 

lig. ~ly, -i, ad. (v^neSS, -nis, s. skonhet. 

beautify, bili't!fi, oa. forskona, pryda; 

VH. % blifva skon. 
beautileSS, bA'tills, a. ntan skonhet, oskon. 
beauty, bi't!, «. {pi. -ies, -Sz) skonhet; 

skon person; F ngt utsokt vaokert (t. ex. 

on vacker bukctt, etc.); F iron. »sk6n juvel* ; F 

det Instiga (t. ex. of the story, i historien). 

~-Sleep F, s. somnen p§, f ornatten. '\<-spOt, 

s. musoh, skonhetsplS,steT. 
beaver, bA'v&r, l. «. vislr, hjalmgallerj 

hjillm. ~ed, -d, a. hjalmprydd. 
beaver, b^'vftr, 2. «. bafver; bafverskinn; 

kastorhatt; filthatt (ifi. ~-hat); ett slags 

klade {uy. '^-cioth). ~-eater, «. filf ras, i arf . 

~-glOVeS, «. pi. ett slags kladesvantar. 

'^'■Pat, Be musk-rat. 'N/'s-COdS, s. bafver- 

gall. ~-teen, -tin, s. ett slags tjookt kyp- 

radt bomuUstyg. ~-tree, s. magnolla- 

triidet. 
beblubbered )|C, bJblib'iid, «. uppsvuUen 

af grdt. 

beGafico, it., bikifJ'kA, s. {pi. ~es, -z) .« 

Jig-eater. 
becalm, beki'm, va. sis. hSllaistiltje, tvinga 
att ligga stilla for stiltje; biid. hSlla i 
stillhet, i Ingn, stilla; ~ a sail, taga 



vinden ur ett segel; to he '\ied, komma i 
(ligga i) stiltje. ~ing, -ing, s. sin. stiltje. 

became, b^ki'm, imp. m become. 

because, blk^'z, honj. emedan; ^ of, prp, 
for, for... skull, med anledning af. 

beccabunga, bJkAbftng'ga, so brook-lime, 

beCCafiCO, blldf A'kA, so fig-eater. 

bechance /|C, bltj^'ns, vn. ske, intraSa; va. 
vederfaras; ad. f handelsevis. 

becharm %, bltj^'rm, va. tjusa, locka. 

beck, b4k, (1.) f »e beak; (2.) s. lon. back. 

beck, bJk, (3.) s. vink, nick; vu. so beckon; 
at one's i^, rid (pS.) ngns vink; till ngns 
forfogande. 

becket, b^k'lt, «. sjs. liten stropp, (fast) 
refsejsing; knafring; fotboja; torfepado. 

beckon, bik'n, vn. gora teoken, vinka, 
nicka {to, &,t); va. vinka, locka; Jw ~<'</ 
him back {near, over, etc.), ban vinkade 
&t honom att komma tillbaka (narmare, 
ofver, etc.). 

becloud %, beklau'd, va. omtockna, for- 
dunkla. 

become, bikim', vn. {imp. became, -ki'm; 
pp. become) blifva; skicka sig for, passa, 
anstS., klada; what has {is) ~ o/...; hvad 
har blifvit af...? 

becoming, bJkim'lng, prt. af forog. ; a. pas- 
sande, tillborlig; artig; kladande em 
drigt. ~ly, -ll, ad. ~neSS, -nis, s. an- 
Btiindighet, det passande {of); artighet. 

bed, bJd, 5. badd; sang; aofplats; lag, 
skikt ; lager ; underlag ; tradg3.rdssang ; 
flodbadd; (ostron)bank ; jamr. ballast- 
ning; iikta sang; aktenskap; va. {imp. o. 
pp. fxyded, "^d) biidda ned, inbadda; be- 
grafva, gomma; fora till sangs; lagga; 
j)lantera ; lagga hvarf tals ; byg. tekn. f orse 
med underlag, uppsatta (t. ex. en ingpanna); 
f iista med murbruk, bly o. d. 1 sia, ned sa- 
den, om orMor; till, ligga till siings, sammanbo 
{with a woman)', ~ of boards,hvits; ~ of 
ease, latbanken; ~ oj a gun-carriage, rikt- 
planka ; ^ of a lathe, vangsty cken pS, en 
svarfstol; '\j of a stone, mur. ligg; ~ and 
board, kost och husrum; {to be separated) 
from ~ and board, jur. forr till sang och 
sate; to get {go) to ~, gS, och lagga sig; 
to keep one's ~, vara sangliggande (sjuk); 
to lie in i^, ligga till Bangs; to make the 
/x,, badda sangen ; to be brought to ~, ned- 
komma {of med); to put to 'n/, lagga (a 
child); forlosa {a woman, afv. to bring to 
~); to put up {take down) a ~, sl3. upp 
(sis, ihop) en sang; to take to ~, lagga 
sig sjuk; o child of the second ~, ett 
barn i andra giftet. '^-bug, s. vagglas. 
~-Carpet, s. sangmatta. ~-Chair, s. hvil- 
stol. 'N,-chamber, «. sangkammare; ladies 



& ; note, b ; do, u : uor, ii: uot, i!i : tube, hi tub, in bull, tli : thing, dli ; this, w : will, z : ba3 



bed-chamber 



F Talsprllr. 86 P Ligt Bpr&k. 



beef-witted 



of the ~, statsfruar; •v womejif kam- 
marfruar; lords (grooms) of the ~, kabi- 
nettskammarherrar (kammarjunkare). '^ 

-clothes, s. pi. eangkiader. ~-corner, s. 

mellanrum mellan sangen oohTaggen; 
alkov for sangen. n.>-CurtainS, s.pl. spar- 
lakan. 'vfellow, 'N/fnate, «. sangkamrat. 

~-fraine, «. sangstomme. r^-hangings, 

s, pi. BO '^f-curtains. /vjojnt, s. byg. hori- 
sontelfog mellan stenar. 'vlinen, s. sang- 
linne (latan o. urngstt). ~-maker, s. stadei- 
eka. ^-moulding, s. byg. kamis. ~-pan, 
js. sangvarmare. 'v/-piece, ~-pIate, s. fot- 

pl^t 1 ea maskia. 'vz-pOSt, 5. Sangstolpe. '>^ 

-presser, 3. lathund. 'v.rid, ^ridden, a. 

af sjukdom sangliggande; medtagen. ~ 
-right, ~-ritet,saktenskapsratt. ~rooin, 
5. sofrum, /v/SidBj b, sidan af sangen j 
sangkant. ~site, s. alkov. ~-SOreS, s. 
pi. Ilggs3,r. 'x/Spread, «. Am. sangtaoke. 
ivStead, s. sang utan singkmdisr; Gangstall. 
"vz-Step, s. (vani. 1 pi.) trappsteg till en 

hog badd (orta tjanande tin nattduksbord el. d.) 

~-StOne, s. undre kvarnsten. i^-Straw, 
s. sanghalm; bot. Jnngfru Marie eiing- 
halm (Galium verum). ~Swerver t, s. 
aktenskapsbrytare. ~-tick, s. bolstervar. 
~-tlin6, 5. tid att gS, cell lagga sig, sang- 
dags. ~-WOrk ;(C, s. latt arbete. ~ward, 
-wird, ad. till (§,t, mot) sangen. 

bedabble, bedab'l, va. biota, nedstiinka; 
nedsmorja. 

bedad, bldild', m. Bvordom, ffirTr. at by God. 

bedaggle, bedl.g'1, va. nedsmutsa (t. ei. 

klader). 

bedarken, bedi'rkn, va. formorka. 
bedash, bedasj', va. biota ned, stanka ned. 
bedaub, bedi'b, va. nedsola, nedsmntsa, 

nedkiudda. 
bedazzle, bedaz'I, va. blanda. 
bedder, bed'lr, 5. undre stenen i en (olje-) 

kvarn. 
bedding, bld'lng, s. baddningj sangklader; 

stro for boskap ; fiackt underlag ; geoi. ett 

lagers lage. 

bede, bid, 'v/house, 'V'Sman, ae under bead. 

bedeck, b^dek', va. pryda, smycka. 

bedegar, bedeguar, bId'igJr, 5. gailappie 

p3, vilda rosenbusken. 
bedel, se beadle. 
bedevil, bedev'l, va. (imp. o. pp. <x^led, -d) 

forhaxa, fordarfva; misshandla, tilltyga, 

bringa i oordning. 'vltient, -ment, s. stor 

oreda. 
bedew, bJdA', va. daggstanka, fukta. ~er, 

-fir, 5. ngn ei. ngt som stanker. 
bedight(ed), hidi't{ii), pp. (at bedightf, va.) 

kladd, smyokad, prydd; ill ~, ilia tillty- 

gad, vanstald. 



bedim, bedim', va. {imp. .. pp. 'vmed, -d) 

formorka, fordunkla. 
bedizen, bJdl'zn, bidlz'n, va. grant, osmak- 
ligt utstyra. ~ment, -mint, «. grann ut- 
styrsel, •bondgrannl3,t». 

Bedlam, (rsrk. ar Bethlehem) bld'lam, «. 

dSrhuset i London; (b) d&rhus srr. biid.-. 
gaining t; a. d3,rlius-. ~like, -lik, o. d4r- 
husmassig. ~ite, -It, 5. dirhuslijon. 
Bedouin, b^d'SIn, s. beduin. 

bedrabble, bidrab'l, bedraggle, bidrig'i, 

va. nedsmutsa kladerna p& smatsiga Titgar, eta. 

bedrench, bidrlnsj', va. dranka, biota. 

bedrop, bldrAp', va. bestanka. 

beduck, bJdfik', va. doppa ned; vn. dyka 
ned. 

bedung, bedfing', va. godsla; orena. 

bsdust, bed&st', va. damma ned. 

bedward, bed'w&rd, so under bed, 

bedwarf, bSdw^'rf, va. gora liten, dvarg- 
aktig. 

bee, be, s. Eooi. bi (Apis); Am. mote till under- 
stod S,t behofvande genom gifvor eller 
gemensamt arbete (: ayrsrcningar o. d.), ci. till 
ofning ocb tailan nti bvarjebanda intel- 
lektuell idrott (t. ex. spelling i^) ; mus. ror 
till munstyoket p& en oboe; ajs. foljare 
pS: sidorna af bogsprotet med skifgatt 
for stangstagen; to have u, ~ (~s) in 
one's head ei. bonnet, Skoti. vara orolig; 
vara virrig, litet vriden, >yr i mossam. 
~-bird, so beambird. 'vi-block, s. bH. fiol- 
blook. o.'-bread, s. bibrod, fromjol in- 
samladt af bin. ~-eater, s. zoei. biatare 
(Bgci, Merops). ~-flOWer, s. bot. honings- 
blomma (Ophrys apifera). '^/-garden, s. 
plats dar bikuporna stS,. '\<-glue, s. bi- 
harts, forvax. 'N'-hawk, se honey-buzzard. 
~-hive, ^. bikupa; stol af flatad balm, 'v 
-holder, so r^-master. ~-hDUSe, «. bihns. 
~-line, s. rak linie, figelvagen. ~-IIia- 
Ster, s. blodlare, >bigubbe>. ix/S'-wax, 
s. vax; ai. samre mjuk ost. 'v:S'-waxed, 
a.bonadmedterpentinoobvax.~s'-wing, 
». bdrlik bildning i gammalt portvin; 
pi. rynkor kring ogonen. 

beech, betj, «. bot. bok (Fagus). ~-masl| 

s. bokS,llon, koiiokt.; bokallonbete. /x>-nut, 
s. bokSllon. ~-oil, s. olja af bok§,llon. 
~en, -n, ~y, -?, a. af boktra, bok-. 

beef, b4f, s. (pi. beeves, bAvz) oxe;(otan 
pi.) ox- (el. ko)kott. ~-brained, a. se ~ 

-witted. ~-eater, s. stark och fet karl; 
P [rarvr. ar ft. buffetierj lif gardist; stinghacka 
(fflgoi, Buphaga). nj-fork, s. forskarare- 

gafEei. ^-headed, u,. so '^-witted. ixi-knife, 

s. forskararknif. 'vi-steak, 5. bifEstek. ~ 
-tea, «. klar bnljong tap (juka. ~-witted, 
u. kokvick, dum «i. trog, tjockhufvad. 



i: fate, i: far, a: fall, i: fat, h: fast, i: meto, J; mot, d: her, I: fine i: fla, { fir, 



beef- wood 



))< Sfliiaro briikllgl. 87 f FOrllldroat, 



begin 



~-W0Od, BO Bolany-Bay-wood. ~ing, -kg, 
s. proT. slagtoxe ; ugnstorkadt apple. 

beemol t, Khemol. 

been, bin, bin, pp. «f he. 

beer, b4r, ». ol, drfcka; pi. P olglas; ~ for 
keeping, lagerol; small ~, table ~, svag- 
dricka. ~-Chiller, ». karl att kylsM ol. 

~-cock, s. kran p& oifat, ^-engine, ~ 

-machine, 'v-pull, «. maskin byarmed 61 
iippumpas nr fatet. ~-hOllSe, "v-shop, 
s. olstuga. ~. money, s. drickspengar. ~ 
-posset, s. oloBt. ~y, -i, a. T&t af 61, 61-; 
berusad. 
beest, bAst, 2 pers. sg. pres. honj. af he. 

bees'-wax, bees'-wing, k under hee. 

beestings, bA'stlngz, so Uestings. 

beet, bit, s. bot. beta (Beta); red ~, r6d- 
beta ; white ~ hvitbeta. ^-radish, ~-rave, 
-riv, 5. rodbeta ■■. salad. ~-rOOl, s, bvit- 
beta. '^root-sugar, s. hvitbetssocker. 

beetle, bA'tl, 1. s. stor (tra)klnbba (knoster, 

ramm, etc.); jungfru (gatnl&ggnlngsTerktrg) ; 

klapptra; va. b14, stota. ~-head, (1.) s. 
p&lklubba I en piikran. ~-stOCl{, s. hand- 
tag till en beetle. 

beetle, bA'tl, 2. ». lool. Skalbagge (ordnlngcn 

Coleoptera, is.) tordyfvel (Soarabaens). ~ 

-crusher, s. P stor piatt fot. ■x.-head, (2.) 

s. dumhafvud. ~-waferS, ».^Z. sm& kakor 

mot ohyra. 
beetle, bA'tl, 3. »n. hanga fram ; skjuta ut, 

luta. ~-brOW, «. fi-amskjutande (bnskiga) 

ogonbryn; dyster min. ~-brOwed, a. 

Bom bar bnskiga ogonbryn; dyster; snr- 

mnlen. 
beeve %, bAv, ». (sman i ag., jfr beef) oxe ; pi. 

(~S, -z) notboskap (vani. blach cattle). 

befall, (befal), hlii'i, m. «. va. {imp. befell, 

•ii\, pp. befallen, -en), handa, ske, veder- 

faras (ofta em ngt ondt), drabba. ~ing, -ing, 

.■!. (ovantad) handelse. 
befit, bifit', va, f6rse, utmsta (with, med) ; 

passa, anstS.. 
beflatter, bM^t'ir, va, smickra; vinna ge- 

nom smicker. 
beflower, blflau'Sr, va, bestro med blom- 

mor; betaoka med flaokar (blemmor). 

befogged, blfAgd', a. (eg. pp.) insvept i 

dimma. 

befool, befS'l, va. narra, dSra; goranarr af. 

before, bif A'r, prp. f ramf or I rum, rang, vardo ; 
fore; Innan; infor; ajo. for om inom borda; 
ad. framtill; f ramf or ; forut; fordomdags; 
hittlUs; redan; konj. innan; forran; ~ 
long, inom kort, snart; ~ novj, tillforene, 
forut; to be (go) ~ the mast, sjo. vara sim- 
pel matros; ~ the wind, sjo. f6rdevind; 
we have 5 minutes '^ us, vi ha 5 minuter 

pi, OSS. ~-cited, ~-mentioned, u. forut 



namd, ofvan niimd. 'v^hand, ad. o. ap. 

framfor, forut; tillf6rene; piforhand; 

tin en Ijorjan; i forskott; framom; fore 

sin tid, iina iikar; i goda omstandigheter ; 

~ with, framom, fore ; (o Se ~ with, foro- 

komma. 'X'tlmO /fC, ad. fordomtima. 
befoul, bAfau'l, va. orena, smutsa ned. 
befriend, bAfrInd', va, vara vanlig emot; 

gynna, understodja. ~ment, -ment, s. 

gynnande, understodjande. 
befringe, blfrindj', va. befransa; pryda. 
befur, bAfA'r, va.- pelsfodra; pryda med 

pelsverk. ~red, -d, pp. 
beg, bAg, hi, l. bo bey. 

beg, bAg, 2. va, (imp, o. pp. ~ged, -d) 

begara; fordra; be, tigga (om) (one's 
bread; one's life); utbedjasig; speii. kopa 
kort; vn. tigga (from, of, af ; for, om), 
bettla; ~ a thing of (from) a. person, 
bedja ngn om ngt; ~ the g«es£ion,-antaga 
en Bats utan bevis, utan grand taga ngt 
for afgjordt; / beg (leave) to, jag tager 
mig friheten att..., jag ber att f&...; / ~ 
your pardon, jag ber om forl&telse; 

>hvad befalls>? (Mr man ej bSrt riktigt). 

began, bAg4n', imp. at begin, 
begem, bldjAm', va. smyoka med adelste- 
nar. ~med, -d, pp. 

beget,bAgAt', va. (imp. begot, bAgit', begat;|(, 
bAg^t', pp. begotten, blgAt'n, oi. begot) 

afla, foda; frambringa. ~ter, -fir, s, af- 
lare, fader. '>.<ting, -ing, s. aflanje, af- 
lelse. 
beggar, bAg'ftr, s. tiggare; etackare, usling; 
en som antager ngt utan bevis; va. gora 
till tiggare; utblotta (o/pa); uttomma 
(t. ex. all description, jfr baffle); to go by 
the ~'3 bash, ruinerasig. 'xz-my-nelghbour, 
«. ett Blags >Bvalta raf > (kortspei). ~'s-laCe, ■<. 
grofvaspetsar. ~'s-lice,s. munkl6ss,pigg- 

fro(tagglEa fmktcrafvlflfla vttxtcr, CyUOgloSSUm, 

Bohinospermum m. a.). ~'s-velvet, s. 
plys. ~-tick, s. bot. brunskara (Bidens). 
~ed, -d, pp. bragt till tiggarstaf ven, rui- 
nerad. '>'lineSS, -linAs, s. fattigdom, usel- 
het; ISghet. ~ly, -l5, a. tiggaraktig; 
fattig; futtig, usel, ringa; ad. t elandlgt; 
fattigt. ~y, -!, e. tiggeri, (yttersta) ar- 
mod. 
begging, blg'lng, prt.; a. tiggande, fattig; 
s. tiggeri; to go a ~, gS, ooh tigga; biid. 
>g3,medh&fven>, ej finna gehor, ej lyokaa 
vinna bif all; ~ letter, tiggarbref; ~yViiir, 
tiggarmunk. ~iy, -l!, ad, 

begild)|c, bAgiid', va. forgylla. begilt,-lt',pi). 

forgyld. 

begin, bAgin', vn. (imp. began, bAg4n', be- 
gun, poet, bAgin'; pp. begun) borja, be- 
gynna (with, med; to, att; 6y (with) jamto 



i; uote, h'. du, u: nor, t: not. i!l; tubo, &: tub, A: bull, th: thing, dli: thia, w: will, z; ]ia.s, 



begin 



F Talspilk. 88 P Ligt Bprlk. 



belfry 



ett prt., med att); uppkomma; wo. be- 
gynna; ~ the world, gora sitt intrade i 
vai-lden; borja som sin egen. ~ner, -ir, 
s. nyborjare. ~ning, -5ng, e. begynnelse, 
ureprung; pi. de forsta grunderna; at 
ly, on (in) the ~ of, vid (i) borjau af. 
~ningle5S, -ingles, a. utan borjan. 

begird, big4'rd, va. (imp. 0. pp. ~ed, -^d, 
ci. begirt, bigj'rt) omgjorda; omgifva; 
mil. innesluta, blockera, belagra. 

begnaw jfC, bend', va. gnaga pS,, frata pi. 

begone,b^gin' (og. imper. ar he o. gone) inlerj. 
borti undan! 

begored, b^gA'rd, «. solad med blod. 

begot, ~ten, imp. o. pp. nf beget. 

begrease, begri'z, va. smorja (med f ett). 

begrime, bigri'm, va. sotaned; nedsmutsa. 

begrudge, begridj', va. missunna. 

beguile, bjgi'l, va. bedraga, lura (ngn of, 
p3, : afnarra ngn ngt); komma ngn att 
glomma ngt; (listigt) undvika, undan- 
draga sig; fordrifva (iiaon, with, med; imi 
nad, bek;mmer, by, med); tjusa, locka, for- 
leda; afvapna biia. ; to ~ the way, forkorta 
tiden under vagen. 'N/inent, -m§nt, s. be- 
drageri. ~r, -ftr, s. bedragare. 

beguine, blgwln', beg^'n,s.barmliertighets- 

syster (ar en visa andlig ordcn). 

begum, b^'gftm, l. «. o. ind. prinsessa, hog- 
fornam dam. 

begum, bSg&m', 2. va. ofverstryka med 
gummi. 

begun, imp. % o. pp. ar begin. 

behalf, hhA't, s. fordel ; nytta, basta ; hjiilp, 
forsvar; in, on ~ of, till form^n for; p3, 
Dgns vagnar; for... skull. 

behave, b^hA'v, va. t styra, leda; vn. upp- 
fora sig (arr. to be... /x/rf) (towards, to, 
emot); ~ one's self, uppfora sig; veta 
att skicka sig; om barn vara snail; well 
~rf, med godt uppforande. 

behaviour, b4h4'vj4r,s.uppf6rande(«OMior(Zs, 
to, emot) ; satt, skick, b^Uning biid. ; d\i- 
ring good ~, om ambetaman s3. lange de f nll- 
gora sin pligt (raktiskt dets. som ipSilifstido); 
to be (be put) upon one's (good, best) ~, 
taga sig i akt, visa sig fr3,n sin biista 
sida F; jur. stS. under (polis-)uppsigt. 

behead, blhld', va. balshugga. ~ing, -ing, 
halshuggning; ~ machine, guillotine. 

beheld, imp. o. pp. af behold. 

behen, bi'hen, s.- bot. white ~, en art Cen- 

tauTea;re(i~, ormrot(StatioeLimonium); 

Bc Tid. ben. 

behest, blblst', s. befallning poet, i lolte t- 

behind, hhlck'nA, prp. bakom; efter (iifv. uitr. 

uoderiagsenhct) ; bakpa (t. ox, en vagn) ; ad. 

bakom, bakpS., baktill, bak&t, tillbaka; 
ap. biifven efter, kvar; to he ~ in, vara 



efter i ngt; 'n/ the age, efter sin tid, »som 
ej foljt med sin tid», gammaldags, okun- 
nig; urmodig; ~ one's hack, bakom ryg- 
gen pa ngn bUd. sa. i bt. ; to he r^ one's 
time, hafva forsinkat sig, komma for 
sent, vara for sent ute. 'N/hand, ad. o. 
ap. bakut, tillbaka, bakom; efter; (for-) 
sen(t); efter sin tid, p3, efterkalken (in, 
i); ~ in one's circumstances, ~ in (with) 
the world, atsigkommen,i daliga omstan- 
digbeter; 'x/ with, efter, ej i jambredd 
med; efter med, forsumlig 1. 'x<time)|C, ad. 
for sent, efter sin tid. 

behold, beh6'id, va. (imp. o. pp. beheld, 

beheld') 8e,Bk3,da; S,se; interJ.(imper.)Bil 
~en, -en, a. (to) forbunden, (tack) skyl- 
dig (for, for). ~er, -fir, s. §,sk3,dare, be- 
traktare. 'ving, -ing, s. 3,skS,dande; for- 
bindelse. 
behoof, behj'f, s. fordel, form&n. 

behoove )|c, behove, behov, vn. no enda.t 

opers. hofvas, passa, tillkomma. 

behung, behing', pp. 0. ap. behangd, dra- 
perad. 

being, bA'lng, prt. at be ; s. tillvaro, existens ; 
varelse, vasen ; uppeh&Usort ; it ~ thus, 
dS, s4 forh^Uer sig; for the time t\/, for 
det narvarande, tills vidare ; ~ that, d4 
bS, ar att, emedan; to call (bring) into ~, 
gifva tillvaro it, kalla till lifs. 

bejewel, bedj6'el, va. pryda med juveler. 

bejumble, bidj&m'bl, va. forvirra. 

belabour, bela'bir, va. bearbeta; P klS, 
prygla. 

belace, blla's, va. pryda med spetsar; P 
kl5., »randa> ; sjo. gora fast, belagga. 

belate)^, bela't, va. forsena; uppcMllain 
pS, natten. ~d, -ed, pp.; a. forsenad, 
uppehiUlen. 'v/dneSS, -4dnJs, «. forse- 
nande, drojsm&l. 

belay, beia', va. (imp. o. pp. ~ed, I.U. be- 
laid, -d) lura pit; sparra, besatta, bloc- 
kera t ; Bjo, beliigga. gora fast (a rope), "v 

ing-cleat, s. ijo. bornkiamp. 'N.ing-pin, s, 

Bji). koiiernagel. 
belch, belsj, vn. rapa; va. stotaupp, utspy; 

5. rapning; P diligt 61 1- ~er, -ftr, s. en 

som rapar, tolp,; b1. bli bvitprickig hals- 

duk (afv. bird's eye wipe); ett slags oakta 

guldringar. 
beldam, bJl'dam, ~e, -dim, js. skon dam f; 

farmer oi. mormor t; karing, baxa. 
beleaguer, belA'gftr, va. belagra, blockeva. 
beleCture, bllek'ti&r, va. biUa forelasning 

for; pliga med fbrmaningar; laxa upp; 

mastra. 

belflower, belfounder, so under bell. 

belfrey, belfry, bel'fri, s. klocktorn; klock- 
stapel; klookrum i kjrktom; klookstol (stau- 



i\ fate, A: far, 4: fall, il: fut, h.; fast, i!:: nictQ, ^; met, h; her, 1: line, \: liu, i- tir, 



belfry 



^ Mlndro brukllgt. 89 t FDrlWiail. 



belly-plnohed 



nlng hvarl (kyrk)tloclior hUnga) i (|0. klockgalge ; 
Brr mil. belagringstom ; v&i-dtorn. ~-arCh, 
s. byg. Ijudoppning i klooktorn (jtr louver- 
window). 

Belgravia, b^lgri'vii, ». »r. fomam stada- 
del i London. 'niII, -an, s, o. «. aristo- 
krat(isk) ; fin och f oinam (person). 

Belial, bA'llal, s. pr. Wbi. Belialj ond ande; 
biid. ond manniska; fordarf. 

bellbel, blll'bl, va. smada (i skrift). 

belie, bell', va. (prt. belying, -!ng) be- 

Ijuga; beskylla for logn; motsaga; beslS, 
med logn; baktala; misstyda; gacka; 
poot. liarmaj 'v one^i sc//", motsaga sig. 

belief, b4l4'f, s. tro (on, t», p&); of vertygelse; 
easy (light) of ~, lattrogen; beyond -v, 
otrolig. 

believable, b^l^'v^bl, a. trovardlg; trolig. 

believe, bJliV, va, tro, satta tro till; vn. 
tro (in, pa t. ex. God)] tanka, mena; ~ 
on, tro p3, grund af , tro p8, (~ on a per- 
son's word). ~r, -&r, s. (en) troende (in, 
p&); rattrogen (true ~). believing, -ing, 
prt.; a. troende; s. tro. believingly, -ingli, 
ad. troende ; i tron. 

belike %, blll'k, ad. Bannolikt; formodligen 
(orta ironiskt) ; kanske. 

belime, bllL'm, va. bestryka med f&gellim ; 
biid. insnarja, ii, fast. 

belittle, bllit'l, va. Am. forminska; gora 
liten ; nedsatta. 

bell, hh\, s. klocka, bjallra, skalla; i aiim. 
kiookformig kropp; blomklocka; mus. 
klockstycke (ncdre oppningen) p^ bl&sinstru- 
ment («». 'v.-mOUth); byg. tambnr (jfr 
Corbet}; ai. B^ng; sjb. glas (: bairtlmme); 
pi. klockor lom hsrai, ringning; va. 
aatta klocka p&; vn. vaxa klockformigt; 
brola, skria aom eo brunstlg bjort; to bear 
the <x/ F, vara ledaren, gS, i spetsen; 
vara ypperst; to bear (carry) away the 
t\j, vinna priset; to t\j the cat, (eg. satta 
klocka pS, katten) foraoka att gora 
en ofverlagsen motst&ndare oskadlig, 
djarft g& ea UvorMgsen inp& llfvet; to -^ out, 
gora posig; posa, svalla ut. ~-animal, s. 
Eooi. klockdjur (Vortioella). ~-arCh, »o6c^ 
frey-areh. -v-bird, b. zooi. en sydameri- 
kansk fUgel (Procniaa); en australisk 
fSgel (Myzantha). ~-bit, «. klockformigt 
munstycke pS. betsel. 'x.-buoy, s. boj med 

klocka (till yarning under tjocka). <N/-buttOn, 

ae i\>-handle. ».<-clapper, «. klockklapp. 
''"-crank, s. ratvinkelformigt jam pi kioek- 
■trangar; vinkelhafst&ng. i^-end, s. klock- 
ci. trattformig anda. 'xi-flower, s. bot. 
(bl3.)klocka (Campanula), 'x/founder, «. 
klockgjutare. ru-gable, >. gafvel kront af 
ett klocktom (jtr ^-turret). 'v-glaSS, s. 



glasknpa rsr rmtor o. d. '^/-handle, s. ring- 
ledningsknapp. 'v-hanger, s. en Bom 
satter upp ringklookor- 'vman, a. offient- 
lig ntropare; farr nattvaktare. 'Nz-metal, 
s. klockmetall, -malm. 'v-mOUthed, a. 
med klockliktvidgad mynning. ^-pepper, 
s. bot. ett slags riidpeppar (en tradgirdsvuxt, 
Capaicum). 'v-pull, s. klookstrang ; ring- 
knapp. ~-ringer, «. ringare, ~-rOOf, *. 
byg. klockformigt torntak, knpol. ~-rOOt, 
s. bot. Mandsrot (Inula heleninm). ~-rope, 
^-String, s. klockstriing. 'x<-shaped, a. 
kiookformig. '^-Swipe, so r^-crank. ~ 
■tongue, eo '•^-clapper, 'vtower, ». klock- 
tom (loko pi kyrkor). ~-tPap, ». ett slaga 
Vattenl&S l bppnlng aom nedfbr ytvattcn 1 en 

kioak. '^-turret, s. litet klocktom pi takot. 

'>'-wire, s. klockstrang nr mlailngtrHd, o. d. 

~weed, 'x/-WOrt, s. Am. bet. en lokvaxt 

(Uvularia). ~-wether, «. skallgumae. 
belladonna, it., belad&n'4, s. bet. tirm. bella- 
donna; en lilja (Amaryllis belladonna). 
belle, fr., bM, «. skon kvinna; skonhet p& 

modet (reigning 'v/); '\js lettres, (fr., bel- 

l^t'r), vitterhet, skonliteratar. 
belled,b^ld,a.forseddmed klocka, behangd 

med klockor. 
bellicose, bel'ik6s, a. krigiak. 
bellied, bll'id, a. onaat i sma. bukig. 
belligerent, bMidj'irInt, u.. krigforande; 

krigisk; s. krigforande makt. belllge- 

rOUS t, -ftr&s, a. krigforande. 
belling, bll'ing, s. hjortens skriande under 

brunsttiden. 
bellon, h^l'dn, s. mod. biykolik. 
bellow, blr6, vn. bola, r&ma, skria; om ater. 

mon ryta; om lakes dundra; .s. r&mande; 

tjut; rytande; brus. ~er, -ir, «. en som 

r&mar ete. ~ing, -ing, s. r§,mande, jtr 

bellow. 

bellows, blr6z, bIr&S, S. (cgcntl. pi. men brukes 

arren aom eg.) bl&sbalg, puat; ai. lungor; a 
pair of ~, en balg. 'v-bloWCr, s. biilg- 
dragare, balgtrampare. ~-fish, «. en iisk 
med l&ng snabel (Centriscus scolopax). 
~er, -ir, s. P slagimaggropen; kippande 
efter andan. 
belly, bM'i, «. (pi. -ies, -5z) buk, mage, un- 
derlif; bukighet; buktiga delen ar ngt, 
buk (of a retort, a sail etc.); Ijudbotten 

pa inatrumentcr ; Vfl. SValla ut; bukta sig. ~ 

-ache, «. P kolik, >bukref>. 'v>-band, s. 
gordel; bukgjord; ajo, bukband p{L aegci. 
>>.<-board, s. tra till resonnansbottnar; 
reaonnansbotten. 'v/-bOund, a. P forstop- 

pad. ~-cheatt, "• Pforkiiide. ~-cheert, 

s. god mat; vn. frossa. ~-fretting, s. 
bukref boa blister; skafsS,r oraakadt af buk- 
gjorden. 'x/-god, s. matgud. 'x.-pinched ){<, 



^; uutc, ii do, 6: uur, u: uot, ill; tube, &: tub, d: bull, tb ; thing, dh; thiy, w; will, z; bus. 



belly-pinched 



F T«l«prlk. 90 P Llgt •prlU. 



bending 



a. utsvulten, >Bv5.ng». >vroll, «. ett slags 

vait. ^-timber, «. n. mat. >v-worm, s. 

spolmask. ~fi||, s. P bnkfylla; lystmate. 

~ing, -Sng, a. bukig; nppsvald, 
belman, k bell-man. 
belmetal, so bell-metal. 
belomancy, b4l'6m!lns5, u. sp&dom af pilars 

flygt. 

belone, blrAnA, s. moi. nabbgadda. 

belong, bllAng', »«. tlUhora, tillkomma, 
passa, betraffia {to) ; to ry/ to ei. in a place, 
vara frin (hemma S.) en ort. 'v/ing, -5ng, 
u,. tillhorande ; s. tillbehor ; egenskap ; pi. 
ngna omgifnlng, anhoriga F; tillhorighe- 
ter; det som tillhor, ang&r ugn. 

beloved, blliv'la, („. pp. tibeUve t, b Jl&Td), 
a. alskad, omtyckt. 

below, bMA', prp. under (arv. om rang, vlrde) 1 
nedom, nedanforj ad. nedanfor, nere, p3, 
marken ; harnere pi jorden ; i afgrnnden ci. 
under jorden ; «jo. under daok ; it is ~ him, 
det ar under bans vardigbetj f\i criticism, 
under all kritikj '^ par, hand, under parij 
biw. otillracklig; ~ stairs, en trappa ned; 
i ]ordv3,ningen, jfr nnder stairs; trial ~, 
undersokning vld en underratt {court ~). 

\i%\v\n^^V,sebeU-ringer. belrope, so bell-rope. 

belsire t, bel'slr, s. farfar, morfar; stamfar. 

belt, belt, s. balte (1 aiia bet.), gordel; ban- 
dage ; brSekband ; dragrem i ett maskineri ; 
upphuggen linje i ekogon, glad; oppen 

plats I en park; en SJukdom hos fir J her. 

teoken till ridderlig vardighet; bjg. niur- 
band; kranslist; va. omgjorda; klippa 
bakdeien p& fftr; the great {little, lesser) 
{B) ~, geogr. Stora (Lilla) Bait. ~-Saw, s. 
bandsig, s^g utan anda. /^ed, -ed, u. 
omgjordad; prydd med (tTar)bhJte; bu- 
ren i baltet. '>.'lng, -ing, s. material for 
balten, dragremmar o. d,i remmarkoUoktivt. 
beluga, bil&'gl, s. jooi. hvithval (B. cato- 
don) ; stor (Accipenser huso). 

belvedere, belvldere, bli'vedir, bli'vid^r, 

5. lusthus med vacker utsigt; utbyggnad 

(utkik) pj ett tak; oppet galleri ofverst 

i en byggnad. 
bemask )|<, blma'sk, va. dolja, maskera, 
bemaze, bimi'z, va. forvirra. 
bemire, blml'r, va. nedaola. 
bemoan, blmA'n, va. begrita; beklagaf. 
bemolsten, blmoj'sn, va. fukta. 
bemock, bemAk', va. bespotta, h§.na, drifva 

gack med. 
bemol t, bA'mAl, s. mus. half ton; noten, to- 

nen b. 
bemuffle, blmftt'l, va. insrepa {with, i). 
bemused, bimi'zd, (eg. pp.) a. forsjunken 

i drommerier; berusad, omtooknad, vir- 

rig {in, with, af). 



ben, b4n, (l.) «. Orr behen) bot. (not af) Mo- 
ringa-tradet (afv. ~-nut); (2.) ii. (wrk. .r 
benejit) recettj (3.) Skoti. so under but, 1, 

bench, binsj, i. bank, sate; domarebank, 
•sate; domstol; verkbank, hyfvelbank; 
afsats, terrass; ingen. bankett, berra; 
landtm. flxpunkt; samling af nutmida hun- 
dar; va. forse med bankar; banka t; 
tin. sitta p4 biink; the {sacred) (iJj-v, 
biskoparnes bank i srrerbtiaet; to be raised 
to the iv,, utnamnas till domare. ^v 
-axe, s. handysa. 'v-cheek, s. t&ngbrade 
i en byfteibisk. 'N'-COal, is. ofversta sten- 
kolsilotsen. rvi-cramp, 0. ■Dickares knekt. 
^-hammer, s. bankhammare, slagga. iv 
-hole, s. fjol. 'v/-hook, s. bankhake, bank- 
nagel (-kloss). ixi-mark, s. fixpunkt; 
jirny. Mnderp&le. ~-plane, s. hyfrel till 
slatande (aiin. benimning). ~-plank, s. bank- 
blad 1 en b^rreibiink. '^.'-rcel, s. en sorts 

nystfot att rastskmtva 1 bordo. d. ~-SaW,S. cir- 
kels&g ISstad Tld en TCrkbSnk. '>^-SCreW, 
S. tS,ng p& en byfrelbunk. rxz-ShearS, so 

stoclc-shears. ~-show, ». hnndutstallning, 

~-StOp, o. dubb i hytTClbilnk, jft ~-hoolc, 

~-vice, s. skrufstad; arr. >e i^-screw. "m 
-warrant, s. utslag afgifvet af en ratt, ~- 
er, -&r, 5. Alderman i ett skr§,)j(; direk- 
tionsmedlem i en inn of court; domare t; 
krogkund f. ivership, -irsjfp, o. ambete 
el. vardighet af bencher, 
bend, bend, va. {imp. o pp. bent, bint, 
bended %, -Id) boja, kroka, banda; tekn. 
bocka; spanna en b&ge; biid. spanna, an- 
stranga ; vrida sender, f ordarf va (t. ex. en 
nyckei); rynka pannan; boja, kufva; luta; 
vanda, rlkta {one's eyes, frowns, etc. on ...; 
one's steps towards {to)...; one's attention, 
mind, etc. to...); styra {one's course, kosan, 
to, till); fija. sticka pS., fastgora; sl§. under 
eegei ; vn. buga sig {be/ore, to, infer, for) ; 
b&gna; svigta; vara krokig, vara (sitta, 
stS, eto.) nedlutad, luta; bud. boja sig, foga 
sig {to, for, efter); s. bojning; bugt; v&g- 
linie ; sjn. bandning, stek ; her. balk (med- 

bjulke g&ende fr&n fifre hogra tUl ncdre Tftnstra hOr 

net ar Tapcnskoiden) ; pi. tlllskuma sullader- 
stycken; ^b. so wales; rs* the Jist, knyta 
nafven {at, &t); ^ sinister, her. ginbalk 

(sncdbjalkerr&oTanstcrtillhOgerantydandco&ktabOrd); 

[jfr Tidaroien*]. ~-hldes, 5. JO?., ~-leather, 

.f. proT. bastasorts suUader. ~-ware,s.proT. 
smiden, jam- o. st&lvaror. (^able, -4bl, a. 
bojlig, smidig. >ver, -ftr, s. en som bojer; 
maskin till bojning, bockningsmaskin; 
bojande muskel; Am. arm, ben; si. sex- 
pencestyoke ; P Am. gladt lag, f est. ^Ing, 
-ing, s. bojande, krokning; sluttning; 
spanning, anstranguing; ~ machine. 



i.: fate, a; far, I: fall, i: fat, h: fast, i: mete, J: mot, I: her, Ij fine 5; fin, i fir, 



bending 



! Mliidro brukllgl. 91 t FerMJradt. 



benting-time 



bocknlngsmaskin fUr pi&t. '^letj -l^t, s, 
her. smalt balte anbragt balkvis (anodO- 
~y, -i, a. her. delad med mcda balkar. 

bene, b^n'i, l. «. tot. sesam. 

bene, ut., b^'n4, 2. ad. val; ei. u. o. ad. bra. 

beneaped, bJn^'pt, » neaped. 

beneath, hlnk'th, prp. under (om rum, weo, ottn 

med blbegrcpp af tryck; om rang, T&rdc); nedatlf Orj 

ad. nedantill, nere; ~ one, ~ one's dig- 
nity, nnder ngns vardighet ; ~ one's no- 
tice, ej vard(t) att uppmarksammaB af 
ngn; ~ one's station, under (ovardigt) 
ngns rang, 
benedicite, lat., blnedia'iti, s. sing nytjad 
vid morgonbonen i engelska kyrkan. 

benedick, b^n'ldik, sc nij. 

benedict, bin'idikt, s. F akta man; F si,. 
nngkarl; (B)'vine -'tfn, a. o. s. benedikti- 
ner(munk). ~ion, -dik'sjftn, s. valsignelse 
(valsignande). ~ive, -'Iv, ~Ory, -'4ri, u. 
valsignande, valsignelse-. 

benefaction, blneMk'sjftn, ». valgaming; 
nad. benefactor, -fak't&r, s. yalgorare, 
gynnaie. benefactress, -tris, s. Talgorar- 
inna. 

benefice, ben'lfis, a. prestgall, pastorat, 
prebende ; valgaming f ; feodai. Ian. ~d, 
-t, a. innehafvande en henejice. fv^nce, 
-nlf'is^ns, «. valgorenhet. ~nt, -nef'is^nt, 
a. val^orande. <v;ntly, -nef is^ntli, ad. 

beneficial, benefisj'^l, a. valgorande, gagne- 
lig, fordelaktig, nyttig, helsosam (to, 
for); jar, Bom bar afseende p&, om pera. 
berattigad till, afkomst af ngt. ~ly, -\, 
ad. o.<neSS, -nes, «. nyttighet, valgoiande 
beskalfenbet. 

beneficiary, blnefisj'iri, a. egande n&got 
genom sarskild gunst;beroende, feodai; 
s. innehafvare af ett prestgall; undei- 
stodstagare; stipendiat. 

benefit, bln'efit, s. valgaming, ynnestbe- 
visning; nytta, f ordel, vinst, gagn; privile- 
gium ; recett, benefice (sfven ~ play) ; va. 
gora godt 3,t, gagna,befordra;gynna; vn. 
draga nytta (by, from, af ; aft. to be ~ed 
^y)\ for the ~ of, till nytta, formSn for; 
for att draga nytta (njuta) af bad, lufi, o. 
d. ; to confer a ~ on, bevisa ngn en ynnest ; 
tillskynda ngn en f orm&n ; to give one the 
~ o/, jfrwreg.; raknangutiUfortjanst, b3,lla 
ngn rakning for; to derive (reap) r^from, 
to find ~ by (from), draga nytta af ; to 
take a ~, tk en recett; to tahe the ~ of, 
draga nytta af, begagna sig af ; to take 
the ~ of the Act (nimi. A. of Bankruptcy), 
blif va sinaf ordringsegare kvitt genom att 
gora cession; ~ of clergy, presterskapets 
frihet frSn svarcm&l infor varldalig dom- 
stol; ~s of nature P, oppet lif. 



benevolence, b8n^v'6lJns, s. valvilja, god- 
het (towards, to, emot); manniskokarlek. 

benevolent, b^n4v'6l^nt, a. vaMllig; val- 
gorenhets-; '\i fund, understodsfond. ~- 
ly, -li, ad. 

beng, bing, u bhang. 

Bengal, blngi'l, s.pr. Bengalen; hand, en 
sorts tyg af hS,r och silke; a. bengalisk; 
~ lieat, tropisk varme. ~-beanS, «. pi. 
en art gallapplen. ixz-cane, s. spanskt 
ror. ~-fire, ~-llght, ». bengalisk eld. ~ 
-stripes, s. pi. ett slags randigt bomulls- 
tyg. ~ee, -A', ben'giU, b^nga'lA, a. ben- 
galisk; s. bengaliska spr&ket. 'x/OSe, 
-i'z, h&ngilh'z, a. bengalisk; s. (pi. = sg.) 
bengaler. 

benight, binl't, va. omt6ckna;inh61jainatt, 
i morker. ~ed, -Id, pp. ; a. of verraskad 
af natten; berofvad Ijuset ifv. biid. ; to 
be ~, lefva i morker hiid., la. teoi. 

benign, blnl'n, a. valviUig, gynnande ; belso- 
sam, nyttig, valgorande (t. ex. medicine); 
godartad (disease). ~ly, -li, ad. ~ant, 
bInfg'nJnt, a. adelmodig; valviUig. ~ity, 
benSg'niti, s. valvilja; mildhet tos lun, 
kiimat, valgorande inflytande, helsosam- 
het. 

benison, bln'izn, s. post, so benediction. 

Benjamin, bSn'dj^min, (l.) s.pr. Benjamin; 
b1. stor of verrock; f^'s mess, >brorslotten»; 
(2.) (b) (tsrvr. af benzoin) s. hot. trad p4 
Sumatra (Styrax benzoin) hvars harts 
ar benzoe; farm, benzoe. 'xj-bush, s. hot. en 
nordamerikansk buskvaxt (Laums ben- 
zoin). ~-tree, o. bot. le biggo isreg. s.; en art 
fikontrad (Ficus balsamina). 

benjy, bin'dj!, ». ai. vast; l&gkullighalmhatt 
med mycket breda bratten. 

benne, se bene, 1. 

bennet, bin'lt, s. hot. sc avens, 

benshie, bln'sj4, ao banshee. 

ben't, bent, fBrt. af be not; P i at. f. is not. 

bent, bent, 1. imp. o. pp. at bend; a. tckn 
bojd, krokig, krum; hot. nedhangande; 
ap. (on) beredd p3,; bojd, h&gad for; be- 
gifven p&, >pickhagad>, JlifvadJ for; 
ifrigt upptagen af ; besluten for; s. boj- 
ning; spanning, anstrangning; riktning; 
Binneeriktning, afgjord bojelse, benii- 
genhet (towards); vilja; sluttning >)C. 

bent, bint, 2. s. hot. angsbven (Agrostis, nfr. 
~-grasS); visset gras, stubb. 

benti(n)ck, bln'ti(n)k, ». ,111. Am. mt Engi. 

ett aiagi triangelformigt undersegel nj-Uadt 
ai. gaffciapa. 'N'-boom, s. rMocksbom. ~ 
-shroud, s. borgvant. 
benting, ben'tkg, u. :« reij. i mager, elandig. 
~-tinie, s. tid innan arterna aro mogna, 
da dufvorna fS. lefva p^ stubben. 

A: note, 4: do, h: nor, 4; not, 4: tube, 4: tub, 4: bull, th; thing, dhj this, w: will, z; has. 



benty 



F Talsprlk. 92 P LSgt sprlk, 



beside 



benty, ben'ti, «. bevuxen med griisstnbb ; 

liknande griisstubb, 
benumb, ben&m', va. gora stel, kanslolos; 

isa trv. biid. ~e(l, -d, a. stel {with cold). 

'x.edness, -Idnes, ~ment, -^nt, '^ness, 

-n^s, 5. kanslolosbet, stelhet; dvala. 

benzene, benzine, beu'z^n, se benzole. 

benzoate, hin'z6kt, s. uem. benzoesyradt 
salt, benzoic, -z(^'ik, a. kcm. benzoebal- 
tig; ~ «cW, benzoesyra. benzoin, -z&'in, 
-'zA!n, s. benzoeharts; kem. so benzoic acid. 

benzole, ben'zd)!, benzoline, -in, «, kem. 

benzol, benzin. 
bepinch, bepinsj', va. nypa. 
beplalted, bipla'ted, a. flatad. 
beplaSter, biplis't&r, va. smorja ofver; 

sminka. 
bepowder, bipau'dftr, va. pudra. 
bepraise, bepra'z, va. (of verm&ttan) lof orda, 

beprisa. 
bequeath, bekw4'dh,wa.testamentera;efter- 

lemna at arrtinsar. ~er, -fir, s. testator. ~- 

ment, -m^nt, s. testamente. 
bequest, bekwest', s. testamente, legat, 

donation. 
bequote, bIkwA't, va. ofta oitera. 
berate, blra't, va. haftigt banna, gifva 

ovett. 

berberis, bl'rbfiris, berberry, bJ'rbfiri, s. 

bot. berberis. 

bere, b4r, s. skoti. sexradigt korn. 

bereave, beriV, va. {imp. 0. pp. bereft, be- 
reft', CI. rog.) rofva ngt fr. ngn, plundra 
nga pa ngt, berof va (a person of a thing). 
anient, -ment, s. berof vande; forlust (i«. 
gnm doden). ~r, -fir, «. en som berofvar. 

bereft, bg undor ffircg. ; ~ of reason, berof vad 
fornuftets bruk. 

ber(r)elta, beret'a, k Uretta. 

berg, ty., sv., birg, s. isbarg. ~-fall, I?., s. 
bargras, jordskred. ~master, s. barg- 
mastare (i Derbyshire), '^meal, ~mBhl, ty., 
-mil, A-. mia. bargmjol. 'v'niote, -mit, 

S. bargsting, grufratt (i DcrbyaUiro). 

bergamo, it., b^'rgami, e. hand, ett slags 

grofva mattor frln Bergamo, '^t, -mot, s. 

bergamottcitron (Citrus bergamia, triidet 

och frukton) j af bergamottcitroa bcrcdd berga- 

moessence (arr. essence q/" ~); ett slags 
med bergamoessenoe parf y meradt snus ; 
bergamottparon. ~tted, -mAt'ed, a. par- 
fymerad med bergamoessenoe. 

bergander, bl'rgandfir, «. zooi. grafand 
(Anas tadorna). 

Berlin, bi'rlm, birlin', s. berlinare (resyagn) ; 
se vid. '\j-wool; pi. se t^-glovesj a. berli- 
ner-. ~-blue, se Prussian blue. ~-gl0VeS, 

5. pi. tr^dvantar. ~-repository, ~-shop, 

~-warehDUSe,s.tapi53eriliandel. ~-W00l, 



». brodergarn ; double ~ kastorgarn, bot- 
tengarn; single ~, zefirgarn. -v-WOrk, s. 
tapisseriarbete. 

berme, birm, s. ton. berm, afsats ei. g&ng 
mellan ett brostTiirn och en graf ; ingonior. 
afsats etc. pS. vag- oi. kanalbank. 

bernacle, bl'mikl, se barnacle. 

Bernard, bl'mird, s.pr. Bernbard; ~ the 
hermit, lool. eremitkrafta (Pagurns). 'v- 
ine, -in, s. bemhardinermunk, -nunna. 

bernouse, bfimS's, le bumoose. 

berried, b^r'id, a. betaokt med biir; for- 
sedd med rom ; pp. jtr reu. va. 

berry, b^r'i, s. (pi. -ieS, -z), biir; fiskrom, 
vn. {imp. 0. pp. -led, -d) bara (frambrin- 
ga) bar J plocka bar; va. befrukta. 'v 
-wax, s. Tegetabiliskt vax. ~ing, -5ng, 
prt.; s. barplockning; to go a r^- F, gd och 
plocka bar. 

berserker, isi., bl'rsfirk&r, s. barsark. 

berth, birth, s. sjo. ankarplats; svajrnm; 
mass; bytt; kojplats; sof plats i -ea jsrn- 
ragsvaga; plats, anstallning; va. anvisa 
hytt- ci. ankarplats &t ; lagga for ankai ; 
to give a wide {good) ~, lemna godt 
svajrnm; hS,lla 13,ngt ut ifr&n; biid. h^lla 
sig p3, vederborligt afst&ndfr&n. ~-deck, 
s. sjs. bunkdack. ivage, -^dj, s. sju. afgift 
for ankarplats i ea daeka el. bsmo. 'ving, 
-ing, B. gjD. reling, bradg&ng, bradkladsel 
ofver skarndack. 

bertram, bi'rtr^m, «. bat. hvit tnsenskon 
(Achillea ptarmica). 

beryl, bir'il, s. mia. beryll. ^.-line, -!n, II. 
beryllartad; klargron. '\^liuni, -'lum, s, 
kcm. beryllium (mctau). 

beSOreen, biskri'n, va. skyla, dolja, skydda. 

beSCribble, biskrib'l, va. klottra ner. 

beseech, blsi'tj, va. {imp. 0. pp. besought, 

bes^'t, ci. reg. t) anropa, besvarja {to, att); 
entriiget bed] a om;|C. 'x/ing, -hxg, prt.; a, 
bonfallande, bedjande. rv-ingly, -5ngli, 
nd. '>jment, -ment, js. entragen bon. 
beseem, bese'm, va. passa (sig for), anst&, 
tillkomma. 'N'ing, -ing, a. passande; an- 
stiindig; belefvad; 5. skick, h3,llning. ~- 

ingly, -ingii, ad. 
beset, beset', wo. {imp. o. pp. beset) {with) 

besiitta, besl3,; innesluta, belagra, om- 
rlnga; angripa, plS.ga; ansatta, anfakta; 
bringa i forlagenhet. 'vting, -ing, prt.; 
u. (stilndigt) anfaktande ; herskande, in- 
rotad; ~ sin, skotesynd. 'N.'ment, -mint, 
s. inneslutning; hufvudfel, skotesynd. 

beshrewt, bisjri', va. forbanna; interj. 
ve (ofver...) 1 

beside, bisl'd, prp. vid sidan af, bredvid; 
biid. p3. sidan om, utom, ej horande till; 
jiimte, utom ;|C (vani. besides); ~ thepur- 



i,: fate, I: far, i: fall, 1: fat, i: fast, A: mete, J: met, 6: her, 1: Uue 1: flu, i Br, 



beside 



;|; MIndre brukllgt. 93 f f DrtMrudt. 



bestow 



pose, ej horande till saken, oliimplig ; it 
is Of my • husinesSj det ar ej min sak ; 
things ~ nature, Sfvernaturliga ting; to 
be ~ one's self, vara utom eig (for, of ver; 
with, af). ~S, -z, ad. dessutom; prp. 

utom, jamte [ufrlga bet. se dut 1 dcsaa TBDlIgaro 

beside]; ~ that, utom det att; dessutom. 
besiege, b^sA'dj, va. belilgra; una. bestorma, 
ansatta (with), ^metlt, -mJnt, s. belag- 
ring. ~P, -ftr, s. beliigiare. besieging, 
-ing, prt. af fiiree. va. ; a. i sms. beliigrings- 
(army, battery, etc.); entragen. besieg- 

ingly, -li, ad. 

beslaver, besldv'&r, va. driigla ned, ned- 
sola. 

beslobber, besl6b'iir, beslubber f, -sl&b'&r, 

se fSrcg. 

besmear, b^sm^'r, va. smorja ned. 
besmoke, blsm6'k, va. roka, toi'ka i rok; 

nerroka. 
besmut, besm&t', va. sota ned, sviirta; 

smutsa. 
besnow, bJsnA', va. betiicka med sno; ned- 

snoa. 
besom, bi'zSm, s. kvast, viska; va. % sopa. 

~ep, -4r, s. sopare. 
besootfiment %, hhh'ShmhA, n. trdst. 
besot, besAt', va. (imp. o. pp. ivited, -Jd) 

forsupa, forsloa, foisoSa (by drink, etc.); 

bed&ra. 'vment, -mint, s. dagllgt su- 

pande, sk3,psupande. ~tedneSS, -Idnes, 

», forfiiadt (f orsupet) tlllstS.nd ; d&raktig- 

het, bedS.rmg. 
besought, b^sd't, imp. o. pp. af beseech. 
bespangle, bispang'gl, va. pryda med 

glitter. 
bespatter, bispat'&r, va. stanka ned; ned- 

svarta, fortala. 
bespawl, bispi'l, va, nedspotta. 

bespeak, blsp^'k, va. (imp. bespoke, -spA'k, 
bespakef, -api;k;pp. bespoken, -sp6'kn) 

forut tala om; bestalla, tinga p&; fornt- 
saga, forkunnat; beteckna, utvisa, an- 
gifva; poot. tilltala; s. teat. ai. benefice- 
forestallning, recett; that ~s him (visar 
att ban ar) a monster. >ver, -&r, ». en som 
bestaller etc. 

bespeckle, bispik'l, va. ilacka;goraflackig, 
brokig, 

bespew, bJspi', va. epotta pS, spy p& ngt. 

bespice, bispi's, va. krydda. 

bespit, blspit', va. (imp. o. pp.iti spit) spotta 
ned, nedsmutsa. 

bespoke, -^n, se unaer bespeak. 

bespot, bIspAt', va. (imp. o. pp. ~ted, -iS), 
flacka ned, orena. 

bespread, bisprld', va. (imp. o. pp. be- 
spread, -sprld') betacka; bestro (t. ei, 
with flowers). 



besprent, bisprint', ap. poet, bestilnkt, (be-) 

strodd. 
besprinkle, bSsprkg'kl, va. bestanka; ned- 

stanka; bestro; biid. (sparsamt) blanda 

mod ngt. 

besputter, blapftt'ur, va. spotta ned. 

Bess, biss, 01. ~ie, ~y, -}, s. pr. mrk. af Eli- 
zabeth; P brytjiirn; kofot; brown 'x/ P, 
geviir, muskot. 

Bessemer, bis'lm&r, «. pr. ^-apparatus, 

~-plant, a. Bessemerverk. ~-COnVerter, 

a. biirg. konvertor, Bessemerugn (-gryta). 
'N^-Steel, 9. BessemerstS,!. 

best, bist, a. 0. ad. (superl. af good a. well) 
bilst; s. (one's ~, the ~) biista; fordel; ~ 
part, storsta delen; to do one's ~, gora 
sitt basta (for); (I) had ~ (t. ei.go), (jag) 
gor (gjorde) bast i att (gS,); to have the 
~ of, hafva fordel af ; vinna pS.; segra i 
ngt; to make the ~ of, draga storsta 
mOjliga fordel af; hjiLlpa sig fram med; 
laga att man fS,r minsta mojliga oliigen- 
het af ; to make the ~ of one's way (to), 
skynda sig sfi fort som mojligt (till); at 
t^, 1 basta fall; 1 bogsta grad, mest; to 
be at one's ~, visa Big frS,n sin fordelak- 
tigaste sida, vara lyckligt disponerad ; at 
(in) the ~, lindrigast sagdt; at the ~ 
hand, band, ur f orsta hand, billigast ; (it is 
all) for the ~, (alt lander) till det biista; 
pS. basta sitt; I did t<yor</te~, jag gjorde 
det i basta afsigt; to the ~ of..., s4 l&ngt 
ngt stracker sig (t. ex. ... my knowledge, 
for sS. vidt jag vet). ~-beloved, a. hogt 
alskad. '^/-bidder, s. den mestbjudande. 
'^-bower, s. ijo. sv&raste bogankaret. •>.< 
-fresh, 5. F finaste bordsmor. 'xz-man, ». 
brudgummens marskalk. 'v-metal, ». biirg. 
konoentrationssten rid koppartiiir. ~-Se- 
lected copper, s.raSinadkoppar. 'v-WOrk, 
s. barg. skradd malm. 

bestain, blsti'n, va. fliicka, 

bestead /|c, bistid', va. (imp. 0. pp. bestead, 

bested, bistid') anordna; placera; for- 
satta i en viss stiillning; ansatta; sorja 
for, forse med; gagna, gynna, tjiina. 

bested, bis'tid, a. ai. lurad, narrad. 

bester, bls'tftr, s, »i. bedraglig vadhftllare. 

bestial, bis'tiil, a. djurisk. ~ity, -'iti, s. 
djuriskhet; tidelag. -^ize, -Iz, va. forfiia. 
~ly, -I, ad. 

bestick, bistik', va. (imp. o. pp. bestuck, 

-st&k'), f ullsticka, genomborra med m&nga 

sm& h&I. 
bestir, bistl'r, va. satta i rorelse ; p&skynda 

(oftast refl. :) ~ one's self, skynda sig, 

>Taska p&> ; anstranga sig. 
bestow, bIstA', va. besti, gif va, skanka, f 6r- 

lana, tilldela, utdela (rv a thing on (upon) 



l>: nolo, hi do, is nor, &; not, is tube, &: tub, A: bull, tb: tbing, db: tbis, w: will, z: baa. 



bestow 



F TaHprlk. 94 P Ltgt iprik. 



betuline 



a 7)erson)j anvanda, pd,kosta (on, p&), 
egaa (t. ex. moda &t); bevilja, bevisa en ganat 
(on, at), bete, visa godhet, viiTiija; gifta bort 
(upon, med); lagga, etalla (iindan), pla- 
cera; forvara. ~al, 4l, ~ment, -m4nt, 
s. tilldelande ; gMva. ~er, -4r, s. gif vare. 
bestraddle, bistrad'l, va. se bestride. 

bestrew, bIstrS', va. (^^z.-.pp. srv. bestrewn %, 

-strA'n) bestro; fukta; bestanka. 

bestride, b4atrl'd,iia. (imp. bestrode,-Btri'd, 
bestrid, -atrid'; pp. bestridden, -strJd'n, 

bestrid) sta afyer; sitta gi-ensle ofver, 
rida pS,; satta sig upp p3,; etiga ofver. 
bestUCic, b^stik', imp. o. pp. af bestick. 

beStUd, bjstid', va. besatta mod knappar, Idel- 
Bteaar o. d., Smycka. 

besure %, b^ejc'r, ad. F sakert, visst. 

bet, bit, (1.) t pp. at beat; (2.) s. vad, vad- 
b&Uning; va, slS vad om, hSUa (six <o 
one, Bex mot ett; on, p5,); to lag a •\^, 
h&Ua vad (that, att), hS,Ua (ore, pS); to 
take a r^j, antaga ett vadj / ~ i/ou a 
dollar, jag Bl&r vad med er om en dollar; 
... _/ ~ you, det Bl3,r jag vad med er om. 

betail, bet^'l, va. forse med svans (ei. Bt&ng- 
piska)j F Bkamta. bugga Bvansen af. 

betalce, beti'k, va. (imp. betOOlc, -tik'j pp. 
betalcen, -n) tagaf; gifvaf; ~ one's 
self to, bege sig till (sleep, ro) ; taga sin 
tillflykt till, gripa till; ofverlemna sig 
&t (drinking, bad habits) ; ro one's self to 
one's heels, >ta till f6tters», bege sig pS. 
flykten. 

betel, b4'tl, «. betelpeppar (Piper betel, 
iiT. ~-pepper). ~-nut, ». not af areka- 

palmen (som tuggas tllla. med betel). 

Bethel, beth'll, s. bouehus tsr dissenters; 

(Betel)kapell or sjofoik. 
bethink, bethink', va. o. vn. ^ (imp. o. pp. 

bethought, -thi't) (be)tanka; Tanl. reflex.: 

*>.* one's self (of), betanka (sig), besinna 
(sig); erinra sig; f& ett infall; fore- 
taga sig. 
Bethlehem, beth'lehem, s. pr. ; se vidare Bed- 
lam; ~ star, hot. stjarnlok (Ornithogalum). 
•^ite, -it, bethlemite, -lemit, s. inv&nare 
i Betlehem; d&rliusliion. 

bethought, se under bethink. 

betide, beti'd, vn. (med to) o. va. (imp. o. pp. 

•^A, -ed, el. betid, -tid') handa, tillstota, 

mota, vederf aras j ske (afr. of, med). 
betime t, blti'm, ~S, -z, ad. tidigt, bittida; 

snart ; i (god) tid. 
betle, se betel. 
betoken, blti'kn, va. beteckna,atvisa, fore- 

stalla; foreb&da; beb^da. 
beton, ft-., bA'tn, betAng', s. byg. beton. 
betony, bit'in!, s. bet. humlesuga (Betonicaj 

lemaer en fin markgul ftlrg). 



betook, bit&k', imp. af betake. 

betray, bStrA', va. forr&da; upptacka; ut- 
lemna (to the enemy); rbja; forleda, fdr- 
fora (into, till); bedraga; svika. ~al, -al, 
~nient t, -mint, s. forrSdande, forriideri. 
~er, -4r, s. forradare (of, mot); for- 
forare. 

betrim, bitrim', va, pryda, smycka, sira. 

betroth, bItrJth' (bltrA'th), va. forlofva 
(to, med); the f\*ed, brudparet. ^al, -al, 
'N'Ing, -ing, rv/ment, -mint, s. trolofning. 

betrUSt %, bitrist', va. betro, anfortro. .v- 
nient){C, -mint, «. anfortroende ; ngt an- 
fortrodt. 

better, blt'Sr, l. se bettor, 

better, bit'ir, 2. a. o. ad, (komp, iigood o. 
well) battre; F langre, mer, darutofver; 
s, fordel, ofverband; en fornamare, eu 
>yppare», en ofverlagsen (yani. i pi, „. 

med possess, proa., Jrr nedan ex.) ; va, f orbattra ; 

gynna/|C; vn. blifva battre; to be (all) 
the f>^for, haf va nytta af , vinnapi, >hafva 
det battre for> ;yor r\*, for worse, ordapr. 
det mi gS, val eller ilia, jpS Gads for- 
syn» (beredd p& b&de goda och onda 

foljder; l brudWgseln Jfr STonaka : >i lust OCh 

n6d») ; for the ~, till det battre ; so much 
the rv, sk mycket battre; to get «v, 
blifva battre till beisan; to get the ~ of, 
besegra, ofvervinna; vinna i ngt; hemta 
sig ef ter ngt ; to give the ~ of it, gif va 
ngn foretrade; you had *>* (go), ni (gor) 
gjorde bast i att (g&); to have the ~ of, 
besegra, vara ofverlagsen; you have the 
~ of it, ni bar fordelen, >ni Ugger ofven; 
to like ~, tycka mer om; to think ~ of, 
(it), tanka narmare p& (saken), besinna 
sig, komma p3, audra tankar, &tra sig; 
which is the *\* man ? hvem ar star- 
kast (rikast, ofverlagsen)?; one's ~s, 
personer af hogre st3.nd (rikedom, SJder, 
fortjanst, begS,fning o. d.) an en sjalf ; to 
~ one's self F, komma sig upp (fore), 
komma i battre omstandigbeter, fS, det 
battre _(f orm&nligare, trefligare : to be ~ 
off)- ~ing, -ing, s. forbattring; »/ house, 
korrektionslms. ivment, -mint, s. for- 
battring; jur. (otta^Z.) grundlig forbattring 
af en egendom, 
betting, bit'ing, «. vad, vadhSUning. ~ 
-book, s. vadbok. '>.'-man, s. en som idkar 

VadhlLUning (vld kappUpnlngar o. d.) sSiSOm 

afEar. bettor, -4r, s. en som sl&r vad. 
Betty, bit'i, s. F man som lagger sig i frun- 

timmersgoromSil ; P brytjarn, kofot; ai. 

ofverflatad olje- el. vinflaska. 
betuline, blt'ililin, s. kem. ett amne i bjork-' 

bark (ryaaolja), hvarmed juftlader bere- 

des. 



i: fate, i: Tar, I: fall, i.: fat, l: fast, h: mcto, h; met, I: her, 1: fine, i: fin, h fir, 



between 



;|C Ulndre brukllst. 95 f fSllldradt. 



bibUoal 



between, b^twi'n, prp. emeUandg.memintvii) ; 
bland ; s. midt ; pi. hand, saker af medel- 
EoTt, Btrsk. halflliBga syn&lar; >%< the lights, 
1 skymnmgen •fr\^^Dindandv}ater,i vatten- 
gS.ngen; {to hit) ~ wind and water, tiw. 
pa ett omt&ligt, failigt etiille; 'ni whiles, 
emellau&t, d& och d&; (xj you and me (P 
... andl), '^ ourselves, oss emellan sagdt; 
fsjus (you, them, the two, etc.) tiUsammaus, 

gexaensamt (om egaade, om BamverkBD) ; jar f^, 

•e under y.; there is nothing in the r\>, 
det fins ingen medelvag. ~-deckS, n.pl. 
mellandack. 

betwixt, bitwikst', prp. emellan. 

bevel, blv'Jl, s. slnttning; lutnlng artTll;tor 
mot hrarann ; tekn. gli, gmng, itr mitre; smyg, 
vjnkelm&tt med lorliga ben (itr. ~-rule, 
•xoSquare); snedslipad kant; fasett; a. 
slnttande, sned, ekef ; va. snedhagga; af- 
fasa, aftiubba; enedslipa; mata med 
smyg; vn. bilda en vinkel; slnttaj ~ 

angle, sned vinkel (hvarken en r&t eller cii 

haifrtit); bad *%/, Yankant. ~-geaP, S. mck. 
kuggbjnl som gripailiYarandra och bilda 
en vinkel, koniska hjnl. 'x.-wheel, s. ko- 
niskt hjnl. ^ing, o.'ling, -ing, a. sned, 
skef ; s. snedskaming, skefning; standing 
~, trubbig vinkel; under ~, spetslg vin- 
kel. 'vment, -mint, s. sned sida ei. vinkel; 
afiasning af en kant; snedslipning. 

bevile,bSv'il, «. ber. ginstam (trte tredjedelcn 

af en TapenBkfiid) nedtill bruten i en spetslg 
vinkel. 
bevert,bJv'ir, bi'vlr, ». latt m&ltid mellan 
linfvndmS,len; vn. intaga ett mellanm^l. ~- 
age, bJv'&ridj, s. dryck; utspadd cider, 
lemonad; traktering vid intrude ei. tiiiii-Mo, 

d& man f&tt n;a kinder o. d. 

bevy, blv'i, s. flock, svarm ii. om ngiar [rakt- 

lap, lltrkorj o. kvlnnor 

bewail, biwi'l, va. hogljadt (be)klaga, be- 
giMa; vn. klaga. ~ing, -5ng, <x.ment ;)c, 
-ment, •• klagan. singly, -ingll, ad. kla- 
gande. 

beware, hiwk'r, vn. (nu bioit i injin. o. imper.) 
akta sig, taga sig till vara (of, for). 

beweep % bJwA'p, va. (imp. 0. pp. bewept, 

-wipt') begrita; fnkta med t&rar. 
bewilder, biwil'dir, va. forvllla; miasleda; 

gora hapen, forvirra. '^edness, -dnis, 

~inent, -mint, e, forvirring. 
bewitch, biwStj',i;a.f6rtrolla;f6rtjusa.~ing, 

-Jng, a. f ortroUande ; troll-; s. fortroU- 

ning. 'vingneSS, -ingnes, 'vltient, -mint, 

s. tjusning, troUkraft. 
bewrap ^ bir4p', va. insvepa. 
bewray jjc, bhi', va. forrSda; roja. 

bey, ba, S. bey (tnrklsk ititbUlare). 'N'lick, -ilk, 

s. provins styrd af en bey. 



beyond, bijind', ad. diir borta; forbi; prp. 
p& andra sidan (om), bortom ; utofver 
(utv. om tid); mer an; lutan, utom aU> ... 
our ei.); ~ me, ofver mina krafter, jrr 
nedan ~ the reach ; ~ one's self, utom sig ; 
~ bearing, odraglig ; ~ compare, ~ corfi- 
parison, utom all jamforelse, ojamfSr- 
lig(t); ~ dispute, obe8tridlig(t) ; ~ doubt, 
otvif velaktig(t) ; 'x* expression, obeakrif- 
lig(t); ~ the reach of, oupphinnelig 
for ..., ofver ngns »horisont»; ~ reco- 
very, obotlig(t) ; ~ retreat, for l§,ngt f rani ; 
Be fUr fifr. under vederb. s. ; to go t>j, g& Ut- 
ofver ngt; 6fverskrida;6fvertraffa;6fver- 
lista; fora bakom Ijuset; jrr vid. under 
depth. 

bezan, blz'^n, s, ett slags bengaliskt (ran- 
digt) bomullstyg. 

Bezant, biz'^nt, bizint', s. bysantiskt mynt 
jtr Byzant; her. bysantin rcanutud bb. en cir- 
kel af guld. 

bezel, (bezil). biz'l, i. infattning pi en ring. 

bezoar, b^'zor, s. bezoarsten. 'v-goat, s. 
Boei. bezoarget. >^-mineral, t. min. antl- 
monblomma. ~-rOOt, s. bot. roten af Dor- 
stenia (nytjas mot ormbett). 'X'dic, bizd^'rdik, 
a. inneh&llande bezoar; s. lakemedel af 
bezoar. <x/tic(al) ^ b4z4i'rt5k(il), u. ver- 
kande som motgift, 

bhang, b4ng, s. hascbiscll (ett orleutaliskt rusmedel 
beredt af vlld bampa), 

bi-, bi, ad. (jfr bis) i ims. dnbbelt, tvk- ; kem. 

tvUaldt. 'xangular, -4ng'gila&r, <v,angu- 

late, -ing'giHit, 'v.angulOUS, -ang'giil&s, 
a. tv3,vinklig, tvihornig, 

bias, bi'4s, s. lutning, slnttning; snedd; 
riktning; benagenhet; fordom, partisk- 
het; inverkan, (eido)inflytande ; tyngd; 
bly instopt i en b&U (jft bowling) ; inta- 
gen kil i kladesplagg; ad. snedt ofver; 
va. boja kt en sida, gifva en viss lutning, 
vanda, rikta; inverka pS., leda; intaga, 
forleda; to cut f^*, afsnedda; to put out 
of "x/, bringa ur fattningen. ~ed, ~sed, 
-t, pp., ap. p5,verkad, ledd (by, af); bUd. 
lutande (to, &t). 

bib, bib, vn. >)C Bupa, smntta ; s. haklapp, 
dragellapp; looi. bredtorsk (Morrhua 
lusca). 'vCOCk, 8. afloppskran. /vatory >|;, 
■ithA, ~itOry;t;, -itftri, a. dryckenskaps-, 
superi-; dryckes-. 'v-ber, -ftr, «. (ib. i ims. 
t. ex. wine rw) drinkare ; vn. griua (gr&ta). 

~ler, -l&r, 0. BO fUreg. a. 

bibble, bib'l, bo babble, 'v-babble, s. slldder- 

sladder. 
bibbs, bibz, t. pi. ijs. BO cheehs (of a mast). 
bible, bi'bl, ». bibel. •v-oath, s. ed p& bi- 

beln. 
biblical, bib'lik^l, u. biblisk. ^ly, -i, ad. 



in note, 6: do, S: nor, &; not; ii: tabe, &: tub, d; bull, th: tbing, db: tbis, w: will, z; bas. 



blblioisin 



F Tilsprlk. 96 P Llgt Bpr*t. 



big 



biblicistn, bib'lisizm, n. bibllBk lardom ci. 
literatur. biblicist, -sist, s. bibelkannare. 

biblio-, bib'iiA-, s. i .m.. bok-. .^grapher, 

■6g'r4fi\r, s. bokkannare. ^graphy, -Ag'- 
rlji, s. bokkiinnedom. 'vlatry, -Al'ltri, s. 
afgudande af bocker, is. af bibeln. ~lo- 

gical, -lid'jikii, I., ar reij. ~logy, -ArAdji, 

s. bokkannedom : biblisk litteratur. ~- 
manCy, bib'liAmansi, s. EpS,dom genom 
bibelna uppsl&ende. ~mania, -ma'ni&, ~- 
many, -Am'ini, s. bokvurmeri. ~nianiac, 

-mi'niak, 'v.tnanist, - Am'anist, s. bokvnrm , 
biblioman. ~phile, -fil, 'v.philist, -Af'ilist, 
s. bokvan. -vpole, -pAl, '^polist, rAp'Alist, 
». bokbandlare. ^^polic, -pAl'ik, a. bok- 
handels-. ~theca, -thi'ka, ~theket, -thek, 
s. bibliotek. ~thecal, -tbe'kal, -Ath'ekal, 
a. biblioteks-. 

biblist, bib'list, s. bibelkiinnare; en aom 
bdUer sig strangt till bibeln. 

bibulous, bib'ulfts, a. BOm insuger viitskor, 
poros, avampaktig ; F so m gilrna Jdricker>, 
aupig; ~ paper, laskpapper. 

bicameral )|C, bikdm'&ial, a. poiit. tvS,kam- 
mar-. 

bicarbonate, bik3.'rbAnAt,s.kem. bikarbonat; 
~ of potash, dubbelt kolayradt kali ; ~ 
of soda, dubbelt kolayradt natron (aoda- 
pulver). 

bice, bis, s. mil. biirgbiatt; green -v, barg- 
gront. 

bicephalous, bialf il&s, a. tvahofdad. 

biceps, lat., bi'slps, u. tv&hofdad; s. mat. 

tvihofdad muskel i orvcrarmen el. Uret. 

bicipital, biaip'it^l, biCipitOUS, -As, a. anat. jrr 

fUreg. ; bot. tv3.hofdad. 

bicker, bik'ftr, l. =. Skoti. liten traakSl; 

at&nka; jrr beaker. 
bicker, bik'ur, 2. vn. smattra, klappra; 

gnabbas, trata, munhuggaa; -vara i oro- 

lig rorelse, bolja, porla om vattcn, fladdra 

om en i&ga; susa; skarmytsla, aldssf; o. 

Skoti. slagam3,l, is. afcenkastning mellan 

skolpojkar. ~er, -ftr, a. gralmakare. 
bickern, biCkorn, bik'&rn, se beak-iron. 
bicolour, bl'kfildr, bik&l'&r, a. tvafargad. ~- 

ed, -d, dels. 
biconjugate, bikAn'djAgat, a. bot. dubbelt 

parbladig. 
bicornCed), bi'kSrn(d), bicornous, -kA'rn&s. 

biCOrnute,-kA'iniit, a. is. natuir. tvS.hornad; 

forsedd med tvS, hornlika utvaxter. 
bicuspid, bik&s'pid, s. anat. mindre kindtand: 

a. se Hij. iv-ate, -kt, a. dubbelspetsad. 
bicycle; bi'sSkl, s. tvahjulig Telooiped. bi 

cycling, -ing, s. yelociped3.kning. bicy' 

CliSt, -1st, s. Telociped3,kare. 
bid, b5d, va. (imp. bid, bade, bad (bid) i pp 

bidden, bid'n, bid) bjuda, befalla; tillon 



ska, helaa (farewell, etc.); erbjuda; kun- 
goraf; bedja (om); s. bud, kopeanbnd; 
~ the banns of matrimony, af kunna lys- 
ning; 'v beads, bedja efter radband; fv 
defiance to, tiotsa; ~ /atr, ae bra (lof- 
vande) ut om saker, arta aig val; lofva, se 
ut (to be ..., att blifva ...); '^ for, bjud.! 
p3. vld auktionsn vinnlagga sig om; ~ over, 
f^ up, bjuda ofver, stegra pi auktioner. 'v- 
ale, -il, ~all, -&l, s. lok. bjudning till en 
f attig mans bus (rur att dar vid ctt glas 01 It hnm 
gOra en Insamling). -v/dabie, -ibl, a. lok. lydig, 

beakedlig. ~der, -ftr, s. en aom befaller; 
epekulant, en som gor anbud pi auktioner; 
the highest ~, den meatbjudande. /v- 
ding, -ing, s. bef alining, p^bud; afknn- 
nande jrr otv. ; anbud ; inbjudning ; bud ; 
begaran ; *x/ prayer, bon for aflidna vill- 
gorare; to do one's 'n*, lyda ngna bud, 
uppfylla ngna begaran; at the ^ of, pi 
begaran (befallning) af. 

biddy, bid'i, 3. F llten bona, pulla; tjiinst- 
flicka; interj. pull! pull I 

bide %, bid, V. bida, se vid. abide; to ~ one's 
time, bida sin tid, afvakta gynsamt till- 
falle. 

bident, bl'dent, a. bot. brunskara (Bidens). 
~al, -'3,1, ~ate, -'it, a. tot. etc. tvitandad. 

bidet, fr., bidet', bidi', s, liten hast, klip- 
pare ; bidet (ett alags tvilttfat). 

bidhook, bid'bok, n. eji. bdtshake. 

biding t, bi'd5ng, s. Tiatelse; bostad, hem- 
viat (afv. 'x<-p|ace). 

biennial, biJn'ial, a. tviirig; intriiflande 
hvart annat ir; s. tvS,§,rig vaxt. ~ly, -i, 
ad. en g^ngbvart annat ar. 

bier, b^r, s. iikb3.r; likvagn. 

biestings, b^'stingz, s.pl. r^mjolk, 

bifariOUS, bki'rifts, a. tvifald, tvetydig; 
bot. tv&radig. ~ly, -l5, ad. 

bifer/|C, bi'fftr, s. vaxt aom bar frukt tv4 
ginger om S,ret. <x.0US, b5f'&rus, u,. bii- 
rande frukt tvS, gdnger om &ret. 

biffin, bif 'm, s. ett alags apple Mn Norfolk \ 
agnstorkadt, plattryckt apple. 

bifid, bi'fid,a.bot. tvaklufven. ~ate, bif'idit, 

a. se tiireg. 

bifold, bl'fAld, a. tv&fald, dubbel. 
bifoliate, blfA'liit, a. bot. tvabladig. 
biform(ed), bi'f6rm(d), «. med dubbla for- 
mer. 

bifurcate(d), bLf4'rkit(ed), bifurcous, -k&s, 

a. gafEeUormig, tvaklufven. bifurcation, 
_ -ki'sjftn, s. tveklyfning. 

bjg, big, (1.) va. Skoti. bygga; (2.) se bigg. 

big, big, (3.) a. (homp. ~ger, -ftr, superl. ~' 
gest, -1st) fuUvuxen, >stor>; stor, grof, 
tjook; dragtig (with young), hafvande 
(afT. biia.)i full (with, med, af); F upp- 



it fate, i.: far, h falJ, k: fat, i: fast, h: mote, %: met, ht bcr, 1: flue i: fin, 1 fir, 



big 



;|C Mlodre brukllst. 97 f PSrSldradl. 



bill 



bl&st, posig;, hBg, fornam, jfr imi, t Btolt, 
(6fvei')modig; (jB) ~ Ben P, det stora 
iiret i parlamentBbyggnndens torn; to 
look n^j Be stolt (>morskY) ut, »Batta 
nasan i vadret* ; to talk ~, vara 
stortaligj to get the 'n- birdj si. bli ut- 
hvisslad. 'x^-bellied, It. tjockniagad. ~ 

-bodied, a. korpuient. 'vbonnets, 'v-bugs, 

s. pi. P ao nj-mig, pi. '^horn, «. tjock- 
hornsfir, vildt amerikanskt f&r (Ovis 

canadensis). 'x.-kniVeS, S.pl. Indlanikt namn 

pi de hvite. ix^people, s. storfolk. ~ 
■sounding, a. >som liter stort>. ~-whi- 
Sliered, a. l&ngskaggig. o.'-wig, *. Bi. do- 
mare, ambetsman; hoglard ei. konser- 
vativperson, >perukstock>; vigtig person, 
»matador>j73Z. >atorgubbar>, storfolk. fx. 
■wigged, a. a. betydande, vigtig, dryg. 

bigamist, big'am!st, «. en som beg3.tt tve- 
gifte. bigamy, -ml, «. tvegifte; mS,ng- 
gifte ; ene. k^nmiag. gif te for andra g&ngen. 

bigaroon, bigarS'n, s. bigar&. 

bigg, big, s. toi, (sy. bjugg) sexradigt korn. 

bigger, biggest, le under big, 3. 

biggin, big'in, (I.) *. f ci. prov. byggning; 
(2.) ». advokatmossa; barnmoBBa; natt- 
mossa; (3.) s. liten trakanna; kaSedosa 

1 katTekokara. 

bight, bit, s. bngt, bojniug; aju, bugt af en 

titganda; vik, liten hamn. 
bigly, big'ii, ad. n, big, s. bigness, -nes, 8. 

storlek, grofiek, tjooklek, jn- big, 3. 
bigot, bJg'&t, ». bigott manniska; blind dyr- 

kare, ofordragsam ifrare. <N/ed, -id, a. 

blindt f astad (to, vid) ; ofordragsam ; ~ 

to an opinion, blindt tillgifvenenmening. 

~edly, -Idli, ad. ~py, -ri, a. blind ifver; 

Bkenhelighet. 
bijou, fr., bizjo', s. juvel, smycke, prydnad 

nrv. Mid. ~try, -tri, s. jnveler; nipper. 

bijugate, bldj&'gat, -'--, bijugous, -gfis,-'--, 

a. but. parbladig med tr& par smS,blad. 

bilabiate, bllA'bUt, a. boi. tvaiiippig. 

bilander, bil'Andir, *. litet (hoUUndskt) ka- 
nal- o. kustfartyg. 

bilateral, bllilt'urill, a. natnrr. tV&Bidig. i^- 

ity, -'iti, a. tvisidighet. 
bjlberry, bll'ber!, ». biabar; odon. 
bilbo, bil'bA, s. (pi. ~es, -z) viirjklinga Mn 

siaden Bilbao ; (oriant pi.) Is. sjo. (fot)black. 
bilboquet, fr., bil'bik^t, «. bilboquet (atv. cup 

and ball). 
bile, bll, (1.) s. % sc loil, 1.; (2.) s. galla srv. 

biid.T Vrede, bitterliet. 'x.duct, ». anai. 

gallforande kUrl. 'x.StOne, >. med. sten i 

gallbUsan. 

bilge, bildj, S, bJO. slag l skepp (brodaste deleo 

ar ctt Bkeppg skrof) ; bnk pi ctt fat; vn. Bpringa 

liick. '>'-keel, s. siagkoi. <v-keelson, s. 



ByaterkolBvin. 'N<-plank, «. Blagyiigare. ~ 
■pump, a. Blagpump, lastpump. o^-water, 
s. >slagvatten> (ruttot vatton l kblrummot). 'n/ 
-watery, o.skadadaf slagvatten. ~-wayS, 

S.^2. Slapplankor vld allSpnlng frSn stapclD. r^A, 

-d, a. lack, bilgy, -i, a. luktande som (ci. 
af) ruttet vatten. 
biliary, bll'jftri, a. anat. gall-; kolerlsk; -v 
calculus, gallsten; ~ duct, gallg3,ng. 

bilingual, blling'gwii, bilinguar, -gwfr, bi- 

linguOUS, -gwfta, a. tvetungad; som ar 
skrifven p3, ei. talar tv& spr&k. 

bilious, bil'j&s, a. horande till gallan; gall-; 
gallsjuk; full af galla, blid. argsint, het- 
lefrad; F xacklig i magen» af for myckct 
BOtsaker o. d. ; 'N/ complaint, gallsjuka; F ondt 
i magen. ^N^ness, -nis, s. gallsjuka. 

bilk, b!lk,iia. narra, lura; s. "^ knep; tomma 
ord; bedragare. 

bill, bil, 1. e. nabb; en ftgciB late; hillebard; 
stenhacka; skiira, tradg&rdsknif ; faskin- 
knif ; «]o. pynt p& ett ankare ; vn. niibbas, 
kyssas. <N>-board, n. ankardyna. 'v>-fish, 
e. makrillgadda (Scomber esox). 'v.-hook, 
s. stor bredbladig knit med krcikt spets ; 
mil. faskinknif. i^man, t. en som brukar 
en yxa, eta.; timmerman; en som kvistar 
liilckar; MUebardier. 

bill, bSl, 2. e. skrifven iippgift; skrift, fcir- 
teckning; rakning (of, p&); anslag (~ 
posted, put up), annonB; affisch (o/ (Ae 
play); biljott; sedel; viixel (for a sum; 

on London); bevis far aflcmnad vara o. d. ; 

motion i parlamentet, lagf orslag ; (skrift- 
lig) anklagelse (~ of indictment); va. be- 
kantgora medelst anslag, aSiBchera, an- 
nonsera; f\j payable, tratta; ~ receivable, 
(ing&ende) remissa; ~ after date, dato- 
vilxel; ~a(sia!moM</is' date, sex m&naders 
viixel; ~ at sight, f^ on demand, ii- vista- vii- 
xel ; 'x/ at usance, usoviLxel ; '^ in chancery, 
~ in equity, klagoskrif t ingif ven till chan- 
cery-court (jfr court); ~ in sets, vaxel 
in duplo; ~ of adventure, mottagnings- 

bevlS tor varor som p!L egarena risk fraktaa i far- 

'ye; ~ of bottomry, bodmeribref ; ~ of 
^ carriage, fraktsedel i»r foror; ~ of credit, 
kreditbref; statsobligation, as. sedel Am.; 
"x of divorce, skiljebref; ~ of entry, 
tullapecial; ~ of exceptions, iuT. besviirs- 
gkrift; ~ of exchange, vaxel; ~ of ex- 
chequer, skattkammarinvisning ; ~ of 
fare, matsedel; leat. F program; ~ of 
fount, boktr. gjntsedel; ~ of freight, ~ of 
lading, fraktsedel, konnosaement; ~ of 
health, sundhetspass; ~ of indemnity, 

indemnitetabill tin akjdd f»r rcgerlngon o. 

dcHs agenter; ~ of mortality, mortalitets- 
lista; ~ of parcels, faktura; ~ of pre- 



^: uam, h'. do, h: nor, &: not, &: tubo, &: tub, d: bull, tU: thing, db: this, w: ^'ill, z: has. 
7 — 102,103 Engelsksvensk ordbok. 



bill 



F Tnlsprik. 98 P Us' ' 



binding 



scription, med. reoeptj ~ 0/ rights, en- 
gelsk grnndlag af 1C88 — 89; ~ of sale, 
kopebref; saluannons; ~ of sight, inte- 
rimsbevis, tilldtelse att lossa utan fak- 
turaj ~ of store[s), provianteringssedel 

(tlllstjVnd far kOpmiln att tullfritt proTlaDtera ctt far- 

tyg) ; ~ of tonnage, intyg om ett f artygs 
driigtigliet, miitarebref (: ~ of admea- 
surement); long {long-sighted) rw, viixel pa 
Idng sigt; short [short-dated) 'x/, vilxel p3. 
kort sigt J single {sole, only) ~, solavilxel; 
true ~,jur. anklagelse som af en grand jnrij 
befunnits grundad ; to bring ar\j before the 
House, to bring -in {introduce) a ~, pari, 
viicka en motion; to post {setup)a'>j,gijvii 
(siitta npp) ett anslag; toput in a'v-jBiitta 
npp pd riikning, upptaga i raltning. ~ 

-account, ~-book, «. vaxeikonto. ~-bro- 
ker, s. vaxeimakiaie. ^-brokerage, «. 

viixelkiirtage. ~-Case, s. pHnbok; vaxel- 
portfolj. ~-doer, 5. diskontor; viixelryt- 
tare. '^.holder, s. vaxelinnehafvare. ~ 
-jobber, s. vaxelryttare. 'v^-jobbing, s. 
viixeli'ytteri. ~money, s. viixelkiirtage; 

viixeistiimpeiafgift. ~-poster, ~-sticker, 

s. annons- ci. iiffischnppkliatrare. 'v. stamp, 

s. Stiinipel pavaxlar, rilkningar o. d. 'V-WallSt, 

s. pldnbok, vaxelportfolj. 
billage, bil'adj, as bilge, 
billed, bild, u. (i sms. jtr bill, 1.) foi'sedd med 

niibb. 
billet, bil'et, 1. 5. litet bref, biljett; sedcl, 

nota; inkvarteringasedel; Icvarter (bosta.i 

nir soldatcr); h.;r. biljett (liLen afl^ng fyrkant) ; vn. 

iitdela inkvai'teringssedel &t, inkvavtera 
{upon, hos); vn. vara inkvarterad (iirv. to 
be upon one^s ~); every bullet has its ~, 
oraspr. hvarje kiila bar sin pollet. rNj-doUX, 
fr., bilido', s. kiLrleksbref. 'N*-niaSter, a-. 
mil. kvartermastare. 
billet, bir^t, 2. s. vedtrad; pinne, kafle, 
kloss, bradstnmp, traknubb; byg. cylin- 

derformigt ornament (i den normandiskasLileii); 

se Tid. billot. ~-head, sJb. (enkel) galjon. 
^-moulding, s. byg. m-haikad list, hdlkcl 
med af vaxlande billets, jfr ofv. byg. 
billiard, birjftrd, a. horande till biljard. ~S, 
-z, ii. p?. (el. SI/.) biljard(spel). ~-ball, s. 

biijardbau. ~-cue, (~-queue), ~-stick, .-.■. 

biljaidko. ^-marker, «. markor. ixi-table, 
s. biliard(bord). 
Billingsgate, bil'ingzgit, s. pr. fisktorg i 
London; (b) P ovett; p6belsprfi.k, groft 
tal {&tv. ~ eloquence, -^ language). 

billion, bil'jun, S. billion (en million mlllloncr 
Kngl. ; ett tusen milMoner cnl. franskt ber&kningasUtt). 
billman, se under bill, 1. 

billon, fr., b5l'6n, s. myntmetall. i^-mint, s, 
skiljemynt. 



billot, bil'it, s. guld- el. silfvertaoka. 

billow, biri, s. bolja, T&g; vn. bolja. ~ 
-beaten, a. kastad hit och dit af vjgor- 
na. ~ed, -d, ~y, -?, a. gaende i vSgor, 
biiljande. 

billy, bill, (1.) s. ett slags spinnmaskin, 
■jit stretcher ; (2.) Skoti. kamrat, >gosse>; 
(3.) P jiirnskrot; P niisduk; ii. nattvakts 
staf, polisbetjiints battong. ~-boy,«.flod- 
bat, litet kustf artyg. ~-C0Ck, s. P bred- 
skyggig hatt (ifv, ~ hat). 

bilobate, blii'bdt, bilobed, bl'iiibd, a. bat. 

tviflikig. 
bilocular, bilAk'ulLli-, a. bot. tvHrummig. 

bimane f, bl'mAn, bimanous, blmi'nis, n. 

zooi. med tv3, bander, horande till ord- 

ningen bimana (bimcl'na). 
bimensal, bimln'sdl, u. intriiffande hvar- 

annan m3,nad. 
bimetallism, blmit'alizm, «. dubbel mynt- 

fot (grundad p& bilde guld och silfvcr). 

bimonthly, bimunth*li, a. se bimensal; afr. in- 
triiiiiande tvS, ganger i m3,naaen. 

bin, bin, (1.) 1 1 St. f. be o. been; (2.) «. kista, 
lili', binge rar mjui o. d. ; oppen f orvarings- 
plats, fack ror vinbuteijcr; va. liigga i en 
kista etc. 

binacle, se binnacle. 

binary, bl'nari, a. bestdende af tva enhe* 
ter, dubbel; ^ number, tvisiffrigt tal. 

binate, bi'nat, u. bot. tvdflngrad om biad. 

bind, bind, va. {imp. o. pp. bOUnd, baund) 
binda, fasta {to, vid); hopbinda; binda 
till, hopsnprpa, sammandraga; omgifva; 
omgjorda; forbinda sftr; byg. binda murarmod 
ankarcjbjiiikar etc.; bin da in (6tjo£s in ca7/',.ctc.); 
kanta med band, o. d. 1 beslS. ctt hjul;-Mid. 
binda (nfv. med kontrakt o. d.); hamma;nodg(i, 
fiirpligta {to, till, till att); era. ega biii- 
dande kraft; binda; vara bunden; sam- 
mandragas, tjockna, h3,rdna; vara kram 
om snii; med. hafva forstoppande verkan; 
s. humleranka, refva; koiiekt. 250 st. 41 
(~ of eels); mug. bdge; burg. se clunch; iv 
{out) a servant, stiidja en tjiinare; ~ (fl 
person) apprentice to (afv. ~ a p. outto ...) 
siitta (ngn) i larahos; ^yV-om, hindrafr^n; 
~ in, instanga; bamma; ~ over, jur. for- 
pligta (till installelse for riitta); stam- 
ma; rsj up, binda ihop;ombinda;fangsla, 
instanga; forbinda. 'x/-weed, s. bot. &kei- 
binda (Convolvulus). ~er, -ftr, s.bindare; 
bokbindare; ngt som binder, forbind- 
ning; byg. murankar, ae \\A.hond-stone;^taV^. 

losa pilrmar Wr noter, tldnlngar, papper o. d. ~- 

ery, -4ri, s. Am. bokbindarverkstad. rving, 
-5ng, a. bindande; s. bindning; forband; 
inbindning of buckcr; (bok)band; bS.i'd; 

beslag; mus. b&ge; byg. ae bond; pi, akeppab. ge- 



A: fate, iv: f:ir, h.: fall, i: fat, h.: fast, A; mcto, fe: met, h; licr, i: fine *i: liu, i fir, 



binding 



/f; MIndi-e brukllgt. 99 t FSrMJrndl. 



blrthhour 



mcnsamt namn pH aiiaf orBt^urkande oi.saniinn.li- 
bindande delarj ~ beam (Joist, piece), byg. 
bindbjiilke; ~ gold, bladguld; ~ screw, 
klamskruf; ~ stone, so bond-stone. ~ 
strate, ^jo. skiirstock, lifhnlt; ~ roire, ut- 
glodgad jarntr&d; ~ and loosing, icoi. 
binde- ooh losenyokeln. 

bine, bin, ». ranka, refva (jfr bind, s.) 

bing, bing, s. binge, hog; vn. prov. surna. 

binnacle, bin'akl, s. uo. nakterhus. '^-COm- 
paSS, s. styrkompass. ~-lisf, s. njo. foi- 
teckning pk sjuka. 

binOCle, bin'Akl, s. dubbelkikare; diibbel- 
lornjett. binocular, bm6k'ililir, a.forsedd 
med, afsedd for tvi ogon. 

binomial, blnA'mial, i». »ig. binomisk, bino- 
mial- j s. binom. 

binot, binAt', s. ett slags plog mod tv& fjoiar. 

binOUS, bi'n&s, sc binate. 

biographer, blAg'rafir, ». biograf. biogra- 
phic(al), -giaf'ik(ai) a. biografisk. bio- 
graphy, -fi, s. lefvernesbeakrifning. 

biologic(al), blAlAdj'fkil, a. biologisk. bio- 
_ logy, biArAdji, «. biologi, laian cm litvet. 

biparOUS, bip'arfts, bipA'rfis, u. fodande tvd 
foster p& en gdng. 

bipartible, blpa'rt5bi, bipartile, -t5i, a. som 

kan delas i tva (lika) delar. bipartite, 
-tit, bip'3.rtit, a. jnr. bestdende af tvH mot- 
svarande delar, iippsatt i tvd exemplar; 

boi. tvidelad. bipartition, -tisj'&n, s. tu- 
delning. 
biped, bl'ped, s. tvUfotadt djnr; a. go raij. ~- 
al, bip'edil, bipi'dal, a. tvifotad; tvd fot 

bSg, l&ng eto. 

bipennate, bip Jn'it, a. jooi. tvavingad ; bot. sc 

bipinnate. 
bipennis, blpen'fs, 5. dubbelyxa; hillebard; 

Bin. anterbila. 
bipinnate, blpin'it, u. bot. dubbelt par- 

bladig. 
bipolar, blpA'lir, u. egande tvS polcr. ~ity, 

-lai'iti, s. dubbel polaritet. ~y, -!, u. k 

rarcg. a. 
biquadrate, blkwAd'rat, «. w„t. bikvadrat, 

fjilrde dignitet. biquadratic, -drat'ik, u. 
_ bikvadratisk, af 4:de graden. 
birch, birtj, .-.. bjork; bjorkris (nfv. ~-rod)i 

va. piska med ris; '%/ oj" Jamaica, en art 

pistacie. <v-bark, s. bjorkbark; nafver. 

'^-cainphor,Beiete/i'»e. 'v-juice,~-water, 

s. bjorklake. ~-oil, s. ryssolja. ~-wine, 
s. dryck af bjorklake. »ven, -n, a, af 
_ bjork. -ving, -Sng, s. risbastu. 
bird, bird, s. fS.gel; vn. fS.nga (jaga, skjuta) 
fdgel; ~ 0/ calm, iefigel (Aloedo); ~ 
0/ passage, flyttfigel; to kill two ~« 
with one stone, ordspr. sld tvS, flngor i en 
small, rw-bolt, s. an ett slags trubbig pil; I 



looi. lake, n-cage, s. figelbur. -v-Call, .■>. 
lookpipa nf motaii. ~-catcher, s. fdgelfan- 

gare. ~-cherry, s. bot. hagg. '>'-clapper, 8. 

vadei'skramla 09. f dgelskramma. ~-eye, ne 
-'s-eye. ~-eyed, a. skarpsynt; piggogd. ~ 
-fancier, «. iilskare af faglar;fagellland- 
la^e BOm B&IJer lofvando ffiglar. fXi-fly, S. nool. ko- 

libri. ~-graSS,s.bot. ang8gr6e(Poapraten- 
sis). ~-like, a. f .Igellik. 'x.-lime, s. fagellim. 
~-man, ». f dgelf angare ; figelhandlare. 
~-nGte(S), 5. (pi.) fagelkvitter, -sSng. ~ 
-pepper, «. en skarp art Cayennepeppar 
(Capsicum minimum). ~-seed, s. fro ftt 
fdglar. ~'s-eye, i. boi.kastloser (Adonis); 
majvifva (Primula farinosa); ett slags 
tobak; a. tagen i fAgelperspektiv; allman 

(ej IngAeDdo i dctaljcr); brokig (i ~ wipe P, 

halsdnk med hvita prickar, jfr belcher, si.); 
masur-, masurerad oia trttdsiag; ~ maple, 
sockerlonntrii; ~ view, f&gelperspektiv. 
~'S-f00t, s. bot. f&gelfotter (Ornitbopus) ; 
~ trefoil, bot. gigelsiirt (Lotus cornicu- 
latns). >v.-shot, s. dunst (ana iiagei). ~'s 
-mouth, s. bjg. klo, hak i ilndan af en 

stock till att mottaga kantcn af on annan. '>j S 

-nest, s. f&gelbo; kinesiskt (atligt) sral- 
bo; sio, rarr mastkorg; bot. rild morot; 
nastrot (Neottia nidus avis), ivs'-nesting, 
a. plundrande af f&gelbon. iv-Spider, s. 
sooi. f&gelspindel (Mygale). >v's-tares, 
s. bot. krdkvloker (Vicia oracca). ~'s 
-tonguCj s. bot. en art boort (Seneoiopahi- 
dosus). 'v-witted, a. obetanksam, ofcir- 
sigtlg, flygtig, Jattsinnig. ~er, -fir, s. 
fagelfiingare. ~lng, -Sng, s. fdgeljagt; ~ 
piece, fdgelbossa; ^ pouch, skjntvaska; 

~ shot, dunst (aaa bagel). 

bir(r)etta, biret'a, a. fjikantig mossa buren 

af katolska andlige. 

birgander, so bergander. 

birk, _b4rk, BO birch. 

Birmingham, bl'rmfngam, s. pr. Birming- 
ham; ~ /(, ett i uttalet oratt tillsatt ci. 
utelemnadt h. 

birOStrate(d), birA8'trat(ed), a. boi. tv&- 
niibbad. 

birr, bir, vn. surra; rassla om kvarnstcnar; i. 

surr, rassel. 

birl, b4rt, o. zooi. en art hvar (nundra, Rhom- 
bus). 

birth, 1. BO berth. 

birth, 2. b^rth, s. fodelse, fcidscl; bord, 
sliigt; foster; kuU; forlossning; borjan, 
ursprung; new ~, tool, nya fodelsen; to 
give ~ to, gifva lif &t, foda, nedkomma 
med; gifva upphof S,t; foranleda; at a 
~, i en kuU; p& en gS,ng; by ~, till bor- 
den; (o man) of '\,, af (hog) bord. /x-day, 
». fodelsedag; to keep (fira) the 'v. >x/h0Ur, 



i: uulu, 6; Uu, o: uur, i: iiut, i; tube, i: tub, i; bull, lb: tbiug, dh; this, w: will z: baa. 



birthUour 



F Tnlsprllk. 100 P Llgt jjirllt. 



bitingly 



s. fodelsetimrae. ~-lliarl<, s. fadolsemiir- 
ke. ~nighl, s. fodelsenatt. '>^place, ». 
fodelseort. ~-prOud,,n. andryg. ~right, 
n. forstfodsloratt; bordsratt. /v^rOOt, ^. 
lot. en amei'ikansk vaxt (Trillium). ~sin, 
s. arfsynd. ~WOrl, b. hot. hillvot (Ari- 
stolooliia). ~dom t, K rii/ht. <N.|eSS, -\ls, 
a. of odd; utan bord, ,af Ifig harkomst. 

birlhing, m berthing. 

bis, lat., bis, ad. tv& g&nger; mus. (uppiagei fr. 

fraiiBkan) da CapO ! as. blftiU. 

bisCOtin, bis'l^Atin, s. ett Blags socterbvod. 

biscuit, bis'kit, s.skeppsskorpa(irr.~-Cal(e); 
koiickt. skorpor; skorpa af hvete ei. majs 
(biskuit, >cakes>); liten rund kaka ar ngt 
annat fimne; oglaseradt akta porslin; sweet 
f^s, Bookerbrod. 

biSGCt, bxsekt*, va. skiira i tvanne lika de- 
lar; vn. dela sig (i tu). 'vioit, bisek'sjin, 
s. gcom. delning i tv3. lika stora delar. -^j- 
I'ix, -riks, s. miner, opt. etc. Unje som skar 
polarisationsvinkeln i tn. 

biseXOUSt, bisek'sns, bisexual, -si.k\, bot. 
tvdkonad. 

bishop, bisj'Ap, bisj'up, 5. biskop ; lopare i 

schack; F bisohofE (liryok) ; haklapp ; (lun- 

timmers tiirnyr ; va. konfirmera; hogtid- 
ligen upptaga; bokir. fiikta; P lura; narra; 
genom konstgrepp gifva en hasi ett yngre 
iitseendej to ~ milk P, l^ta Tnjolk briin- 
nas vid. '^.'likB, a. biskoplig; lik en bi- 
skop. ~*S-Cap, .■!. bot. biskopsmossa 
(Mitella). ~'s-finger, s. P vagvisare vid 
korsvagav. 'v'S-weed, s. tot. en nmbellat 
(Sison amomuni). ~'S-WOrl, 5. bot. Bvart- 
kummin (Nigella). ^dom, -dim, 'vpic, 
-rik, s. biskopsdome, -ambete; biskops- 
stift. '^'ing, -ing, prt.; s. konfirmation, jfr 

vid. fiJrog. V. 

bisl<, bisk, s. ett slags kottsoppa; fordel 

gifven hi svagare spelare i tennissfeh 
biskfit, bis'ket, se biscuit. 
bismuth, biz'muth, s. min. vismnt; sulphuret 

of ~, arv. '^-glance, ~ine, -in, s. vismut;- 

glans. 
bison, bl'sfin, bl'zftn, (biz'un), s. bisonoxe, 

I. k. amerikansk buffel (F uv. buffalo) (Bos 

ci. Bison amerioamis). 
bisque, fr., bisk, n. biskuit, oglaseradt iikta 

porslin ; kriiftsoppa. 
bissextile, bislks'til.s. skottir; a. skottirs-; 

~-day, s. skottdag. 
bissiings, bis'lingz, le biestings. 

bister, bis'tir, S. bister (en mOrkbnin rurg); 

(Ijust) smutsbrunt. 
bIStOrfjbis'tSrt, s. bot. ormncifva (Polygonum 

bistorta). 
bistoury, bis'tovi, .s. kirurgisk knif. 
bistre, k bister. 



bisuicate, bis&l'kdt, bisulcous, -fis, ». .ooi. 

tv&klofvad. 
bisulphate, bls&l'fat, s. kem. blsulfat. 
bit, (1.) le bitt; (2.) imp/. 0. pp. tt bite, itr i. 0. 
bit, bit, (3.) s. bit, smula; munlag pi betsei; 

betsel; lekn. lost jarn (borrjilrn, hjrveljsrn, 
etc. se fifv. copper ~); kjift p4 en tftns: o. d. ; 

art. se primer; si. litet silfvermynt ]b. Am. 
Vs dollar; ett vestindiskt mynt (= C 
pence); si. pengar; ra. betsla; tygla; "v 
of a key^ nyckelax;.<4rfa7»'s~,anat. adams- 
iipple ; to give a person a ~ of one's mind, 
lata ngn forstSi sin meiiing, saga ngn 
sin tanke rent ut, isjiinga ut» forngn; 
to take the '\i between the teeth, varaista- 
dig, skena; ~ bg ~, bit for bit, litet i 
siinder, Bm5,ningom ; bg ~s, bitvis, stye- 
kevis; not w 'x* F, >inte en smul», icke 
det ringaste; no<o ~ of it, iagenting ditit; 
everg ~ of it, »hvar enda smul>, helt 
ooh h^let. ~-brace, s. borrskaft, hand- 
lira. 'v<-maker, s. en som gSr betsel. ~ 

-mouth, s. munlag pii betsel. iv-rlng, s. 

tygelring. '^.-StOCk, se '\'-brace. 

bltartrate, blti'rtrit, «. tvMaldt vinsyradt 
salt; fv of potash, vinsten, jfr tartar. 

bitch, bit], s. hynda; hind; bona; skiiiiorfi 
pi samre kvinfolk; el. Oxf. ti; vn. P bete sig 
klenmodigt, kvinligt, tafatt >som ett 
hbnsj, »hyppja> ; forratta kTinfolkssyss- 
lor om man; ~ in whelp, dragtig.tik; (/le 
~ goes, liyndan ar lopsk. 'x^-booby, s. liltt- 
fiirdig bondjanta. ~ery, -firi, s. liittfiir- 
dighet, otukt. 

bite, bit, va. {imp. bit, bit, pp. bitten, bit'n 

el. bit) bita; ^stadkomma smiirta i, sticka 
i (pi), brilnna (p&) anslgtet, tungan ; fatta 
tag 1 om ankarc 0. d. ; si. lura; el. stjala; vn, 
bita om en knif; bitas ; nappa {at the hook, 

ttfv. F bild.); taga om skruf, ankare o. d.; smarta, 

sticka; s. bett, bitande; napp; bit, beta, 
en mun full; det tirbitna, inskarning; tag 
(jrr va.); si. bedrageri, knep; bedragare; 
~ ore the bridle F, >suga pS, ramarna> 
(lefva i nod); ~ the dust {ground), bita 
i graset ; '^ one's thumb at, racka l&ng 
niisa St; ej bry sig om, ej frS.ga efter; ~ 
in, etsa; bita in sig, frata; ~ off, bita af 
(sig). ~r, -fir, s. en som biter, nappar, 
etc. bedragare; the ~ bit, en som ar fin- 
gad i sin egen snara; ordspr. »den som 
grafver en grop 3,t andra faller sjiilf 
daruti>. 

biternate, bltS'mit, u. bot. dnbbelt tredelad 
(-fingrad). 

biting, bl'ting, prt. ar bite; a. bitande, skavp 

(ilfv. bild. om kaid, vind, tadel, sklmt) ; 5, bett) 

bedrageri; i>j in, etsning. ^ly, -li, ai. 
bitande, sarkastiskt. 



k: fato, i; far, i: lall, A; fjt, 4: fa.sl, i; moto, i: met, I: Lcr, 1; fine, i; fin, i: fir, 



bitless 



"^f. MJiidro brukllet. 101 f FOrAldradt, 



black-coat 



bitless, blt'lSs, a. utan betsel, jfr bit, 3. 
bitt, bit, a. Bj8. (ofta 1 pi.) beting, betings- 

knekt; pall; va. fiira till betings, lagga 

fast kaboi, kottiog. 'v-hesd, s. tit. betings- 

. huf vud. 
bittacle, bit'akl, ■!> binnacle. 
bitten, bit'n, pp. at bite; a. F f&ngen (nfr. ar 

ngaa bchag; forlllskad), >fast>; lurad, 
bitter, blt'ir, l. «. sjo. slag af en anda kiing 

betlngen. 
bitter, bit'&r, 2. a. bitter, bitande (orta biid., 

jfr biting); hiiftig, svir; hii-d {to, mot)j s. 

bittert amne, (oOmi pi.) bitter diyck, 

»bask> J mcd. bittervattenj p/. bitterhetcr ; 

va. forbittra; a ~ child, ett styfsint barn. 

'v.-almond, s. bittermandel. ~-apple, <>' 

•cucumber, ~-gourd, «. bot. kolokvint. ~ 

-cress, s. bot. biickkrasse (Cardamine 
amara). ~-earth, s. mln. bitterjord (talk- 
jord). ~-oal(, s. bot. ett slags ek (Qiiercus 
cerris). 'v-prinoiple, s. kcm. bitteramne. ~ 
■salt, s. min. engelskt salt, ivi-spar, s. mln. 
bitterspat. 'X'-SWCet, a. sotsur ; s. sutsurt 
apple; bot. kvesved (Solanura dulcamara). 
~-vetCh, s. bot. gokmat (Orobus). ~-wa- 
ter, «. bittervatten. ~-W00d, s. bot. o. farm, 
kvassia. '^-WOrt, s. bot. gul baggsuta 
(G-entiana lutea). '^ing, -ing, prt. af njreg. 
va.; s. bitteramne. -^ish, -isj, «. bitter. 
fx/ly, "Ii, ad. (jfr otvan a.) sv&rt, starkt. '>-n, 
-n, (1.) s. moderlut i snitvcrk; bitteramne 

(kockclliilrnor, m. m.) till fbrfalakniug ar bl. 
bittern, bit'firn, (2.) S. aool. rordrum (on vadarc, 

Ardea stellaris). 
bitterness, bit'&rn4s, ». bitterhet; forbitt- 

ring {towards, against). 
bitters, ao under bitter, 2.; so afr. bittern, (I.) 
bittOCk, bit'6k, s. Skoti. liten bit, litet styckc. 
bitume t, bitu'm, ~n, -en, s. bitumen, as- 

falt, jordbeck. bitumlnate, -Sntlt, va. im- 

pvegnera, matta med jordbeck. bituml- 

niZe, -iniZ, va. forvandla organiska amncu 

till bitumen; ur. k nircg. bituminous, 
-!nfts, a. bituminos; 'y wood, traartadt 
brunkol. 
bivalve, bi'valr, a. tviskalig; e. 2001. tv&ska- 
lig mussla; bot. tvfckaligt frogomme. ~d, 

-d, a. so roij. bivalvous, -hs, bivaivular, 

-'lilSr, a. 2001. bot. tviskalig. 
bjvaulted, blvi'ltcd, a. dubbelhviilfd. 
biviOUS t, bi'vius, a. forande pi tvanno 

vagar. 
bivouac, bir'Sak, t. mil. bivack; vn. bi- 

vaokera. 
biweekly, biwA'kl!, a. intraffiande hvar f jor- 

tonde dag; uv. intraSande tri ginger i 

Teokan. 
bixwort, biks'w&rt, s. en brasiliansk vaxt. 
biz, biz, Am. F nik. af business. 



bizarre, tr., bizi'r, «. siillsam, besynnerlig. 

blab, blilb, va.{im2).o.pp. 'vbed, -d) pladdra, 
skvallra; va. pladdra cm, spiida ut, for- 
rida; s. pratmakare. ivber, -in, s. skraf- 
lare; skvallrare; vn. skrafla; pladdra; 
hvissla it en hast niir ban skall stanna. 
•vbing, -ing, prt.; a. skvallrande; s. prat, 
skrafvel. 

bllCk, blik, a. svart; mork {with, af), biid. 
sorglig, dyster; F otaok, >STfi,r>, elak, af- 
skyvard; F trumpen, vresig, dyster, ond; 
3. STarta; syart (tryck-)f arg; kimrok {burnt 
~); F sorgdriigt {oit^ipl.); neger; svart 
iliick; Poknamn;^/. sot; va. svarta; bor- 
sta skodon; (ji). lappsalva; a ~ eye, ett af 
siagl^l&tt oga; a ~ man, neger; t^ people, 
svarta, negrer; ~ piff 'iron, h&rg. myckot 
nodsatt, ofvergart tackjarn; ~ tea, brunt 
t6; -Ni type, fetstil; a ~ woman, neg- 
rinna; to beat ^ and blue, sla ogn gul ouh 
bli; to wear 'xj {be in ~, go in ~) F, 
bara sorgdriigt {for, efter); in {under) ~ 
and white, skriftligt; to go into {put -on) 
~ F, anlagga sorg. ~-aCt, s. engelsk lag 

mot tjufskyttar. ~-alder(-tree), ». bot. 

brakved (Rhamnus frangula). ~-am- 
ber, s. miu. gagat. i^amOOr, -'amir, 
s. morian, neger. ~-art, s. svartkonst, 
besvarjningskonst, troUdom, spidoms- 
konst. 'v-ash, s. band, naturlig soda. 
~-ball, «. svart kula, nejsedel; blank- 
smorja; pi. ett slags bakverk; so vid. 
f.v-as/t; va. genom omrostning utesluta, 
forviigra intriide. 'N<-band, s. barg. kolhal- 
tig jarnmalm 1 stenkoisniraado lager. ~-beetle 
F, so cockroach. ~berry, s. bjornbiir, 1 
aiini. frukt af slagtet Bubus; ~ summer, 
eftersommar. iNibird, ». koltrast; ~ cat- 
ching, si. (neger)slafhandel. i^-blende, s. 
mln. uranin. ~-board, s. svart tafla; an- 
slagstafia. '^-boding, u. olycksbidande. 
~-boil, s. 1 skedvatten upplost koppar tm 

blaokskurnlug, '^-bOHnOt, S. zool. siifsparf 

(Emberiza schceniclus). 'x;-b00k, s. svart- 
konstbok; syndaregister; skoi. anraark- 
ningsliggarej namn pi vissa gamlafor- 
fattningssamlingar; to be in a person^ s 
~s, vara ilia anskrifven hos ngn. ~-box, 
a. P advokat. 'N/-brOwed, a. som bar 
svarta ogonbryn; surmulon. '>.<-buck, s. 
en antilopart. ~-Cap, s. zooi. svarthuf- 
vad singare (Sylvia atrioapilla) ; entita 
(Parus palustris); afv. namn pi en mas 
(Larus vidibundus) m. a. figiar; brunstekt 

iipple. ~-Cat, c. genott (sklnn af svart 

kact). 'xz-Cattle, tf. hornboskap tin stagt. '-w 
-chalk, «. svartkrita. ~-Cherry, s. bot. fi- 
gelbar(strad) (Prunua avium), 'xz-choler, 
s. F melankoli. 'v-coat, ». F svartrook. 



iil note, h\ do, h: nor, i: uot^ ii: tube, &: tub, d: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has. 



black-coat 



F Talsprftk. 10^ P l.ftgt sprik. 



■blackening 



prest. ~-COCk,s.orrtupp; orre. '^/-copper, 
s. r&koppar. ~-COpper-0re, ». min. fahl- 
crz. ~-COUIltry, s. manufakturdistrik- 
ten i mellei'sta England. ~-Currant, s. 
svarta vinbar. ~-tlainp, s. grufgas, jtr 
choke-damp, 'vj-day, s. olyoksdag. ~ 
-death, s. digerdoden pa isoo-taiet. ~-dia- 
monds, s. pi. oarbetade adla Btenar; 
SI. stenkol. ~-di¥er, s. zooi. sjoorre (Fuli- 
guia nigra). 'x<-dose, ~-draiight, s. ott 
laxermedel af cng. salt o. sennatiiaa. ~-drop, 
s. vinattika med opium. ~-eagle, s. stmi. 
(ung) kungsorn (Aquila fulva). ^-earth, 
s. svartmylla. ~-extraCt, s. extrakt pi 
kocltelkarnor. ~-eyed, a. svartiigd. ~ 
-faced, a. morklagd. ~-fish, s. sooi. en 
nordamerlkansk hafsfisk bc tautog; en 
art liten hval; kolaborre (Perca atraria)j 
.skoii. fiskyngel. ~-fisheP, s. stoti. tjuf- 
fiskare. 'v-flag, s. Bvart flagg uii icokcn 

alt ingcn pardou gifvcB ; SJOrofvarflagg. f^ 
-flea, a. zool. en art jordloppa som ar skad- 

lig Mr rorvor (Haltica nemorum). ~-flux, 
i. blandning af kol ocb kolsyradt kali 

till metallcra Bkodniog. '^-fly, S. zool. bonlus 

(Aphis fabse). ~-fOOt, s. ett slags akten- 
Bkapsmaklare Skoti. ; (B) svartfot (on Indian- 
Biam). ~friap, s. dominikanermunk. ~ 
■furniture, s.ebenholtBm6bler.~-game,~ 
-grouse, s. orrf&gel. ~guard, blag'ai-d (F 
-giird), s. (cgonti. koiiekt.) lagsta tjilnsteper- 
sonalenf; kokspojket; hundsfott, slyn- 
gel, hamnbuse; Bkojarej ett Blags anus; 
n. uid. l^g, rS,, gemen, ovettig; va. P 
linndstottera, okvada, skjillapS. ~guard- 
ly, ad. 'v.-guardism, (jrr orvan) s. Ifighet, 
rahet, gemenhet, ovettj ekojeri. skiirk- 

streck. ~-gUtn, S. bot. ett amerikansk trild 

(Nyssa multiflora). ~-heart, s. ett fint 
morkt tviislag. ~-hearted, a, elak, hat- 
full. ~-hole, s. mork arrest; hundhdl. 
~ iron, 5. Bvartbleck; smideBJarn;~«J07*A, 
grotsmide. ~-jacl(, s. laderflaska; burg. 
zinkblende; bot. en art ek (Quercus 
nigra), 'v-japan, s. mil. asfalt-lack. ~ 
-((not, s. knut Bom ej loper. ~-lead, (- -' 
ei. -' -) s. blyerts; aja. pottlod; va. svlirta 
med blyerts. ~-leg,s. en sjukdom hos f&r 
». kalf var (»aoi. i^^); spelare till j-i-kot, bedra- 
gare, skojare. ~-letter, s. boktr. gammal 
engelsk frakturstil; fetstil; ~ man, en 
som vurmar for gamla booker j a. Bkrlf- 
ven ci. tryokt med frakturstil ci. fetstil j 
biid. forSldrad. ~-list, o. bjo. svarta tat- 
lan; hand, forteckning p4 cessionanter, 

insoiventa o. d. ~-niaiden-hair, ». bot. 

lanke (Asplenium adiantum nigrum). ~- 
mall, s. tarr skyddsafgift till rofvare pi 

BkotBkagransCQO. iHfiglUndcrnai Am. lltpressning 



af pengar genom att bota med anklagclBO el. 
Bkandal I tidningar; BO vid. ^^^-rent. ^-martin, 

s. looi. tomsvala (Cypselns apus). 'vz-match, 
s. fnoske. ~-meat, s. harkott, hjortkott. 

~-niettle,j.svartskiffer. (B)~-Monday,.i, 

annandag p&sk; olycksdag; forsta skol- 
dagen efter ferierna. '^-ni0nl<,8. benedik- 
tcrmunk. ~-m00r,se~amoor.~-m0Utll8d, 
a. >ful 1 mun>. ~-neb, s. Skoti. en med 
rcgeringen imissnojd* person, rabulist, 
~-nob, s. ai. arbetare som vagrar atting4i 
en arbetarefdrening ci. som fortsatter att 
arbeta narhanskamraterstrejka. 'Nz-Oak, 
BC quercitron. '^-oal<um, s. tjaradt dref. 
~-OUSel, s. koltrast. ~-peopled, a. be- 
bodd af svarta. ~-pepper,s. svartpeppnv. 
~-pigment, s. kimrok. ~-pinS, s.pl.h&r- 
n3,lar. 'v.-plates, a. pi. ofortent jarnpl&t. 
^-points, s. pi. svarta glasperlor. ~-pol, 
'v-puddlng, s. blodpudding; blodkorf. -v 
-rentjS.jordranta utgjord in natura (aad ci. 
uitl. ~-rod, s. svart staf ; en hog hoffunk- 
tionar, oeremonimastare vid strampc- 
b.andsorden och hogste tjansteman (ce- 
remonimastare) hos ofverhuset (ruiistiin- 
digt Gentleman Usher of the (.B)~). -v 
-rust, s. sot, brand pS hvete. ~-Salt, s. 
r& pottaska. (^-sheep, a. biid. forloradt 
f3,r, olycksbarn, Jmauvais Bujet>. ~- 
Smitll, »-. grofsmed; hofslagare. ~-Snake, 
s. zool. en art amerikansk snok (Coluber 
constrictor); jamaika en svart orm (Na- 
trix atra);Austr. en svart gif tig orm (Trime- 
resurus). ^-SOap, s. gr6n6S,pa. •x.-spaul, 
ji. en kreaturssjukdom. ~-StOne, s. mia. 
svart jaspis. ^v-Stralie, s. sjo. ilackplanka 

(bordlaggning strax Ofver o. under barghultet). 'V 
-Strap, S. si. (IB. bland sjOniUn) dS,ligt port- 

vin el. spanskt vin; Am. sirapsbranvin. 'v 
-tail, s. zool. gers (Acerina). ~thorn, s. bot. 
sl&n (Prunus spinosa); en hagtornsart 
(Cratsegus tomentosa). fx^-tin, .t. bokad 
och vaskad tennmalm. ~-varnish,s. sten- 
kolstjiira. ~-V0ltlit, s. svart krilkning iguia 
fcbern. ~-wad, s. min. hausmannifc, en art 

brunsten (mangannialm). 'x-Wall-hltCh, S. BJD. 

enkel taljerepsknop. z^-walnut, s. bot. en 
amerikansk valnotsart (Juglans nigra). 
~-wash, 6-. svarta, svart farg; ett slags 
vatten for sdrnader ; va. Bviirta. ~-wateP, 
s. F magsyra; en farsjukdora. ~-wltcll, 
s. bot. iingshven (Agrostis alba). ~-W00d, 
s. ebenholts; Am. urv.virke af hemlooks- 
tallen; hand, falskt (smngglings)namn p& 
blS.holts {logwood). ~-WOrk, s. grofsmi- 
de. ~en, -n, va. svarta (ifv. biid.)i ira. 
svartna. ~ener, -nftr, s. (ned)svartare. 
'vening, -n5ng, prt.; s. Bvarta u. tor gjat 
foi-marj jiirnldsning for att svarta ladei. 



i: fate, K; far, k: fall, a: fat, i; fast, 4: meto, J: mot, &: Ucr, 1: lino, I: flu, i: fir, 



blaokey 



^ Mlndro brukllgt. 1 03 t PSriiamdl. 



blanquette 



<vey, -1, s. F so ~omooi\ '%'ing, -lng,prt.; 

s. svartande; sviirta; blanksmorja; aso. 

lappsalfning; ~ brush, ekoborste. 'x.ish, 

-fej, a. svartaktig. "vly, -li, ad. svart, 

nedrigt, aifskyvardt. 'vneSS, -Ii4s, ». 

sviirta, svai'thet; morker. 
bladapple, bl£d'4p1, s. bot. en art kaktus. 
bladder, blid'&r, s. bl&sa, bladdraj blemma; 

uiinbl&ea; eimbl&sa; bot. trogflimnej va. 

blSsa upp. ~-fern, «. bot. slagtet Cystop- 

teris. ~-kelp, 10 i^-wrack. '^'-nut, e. bot. 

vild plBtacie (Staphylea). 'v.-pod, s. bot. 
' Vesicaria. 'v-sentia, s. bot. bl&sart (Co- 

lutea). ~-tree, ». tot. en amerikansk not- 

buske (Staphylea trifolia). ~-WOrt, s. bot. 

bl&sort (Utrionlaria). '%<-wrack, ». bot. 

bl&B-t&ng (Fucns vesiculoBus). ~-ed, -d, 

a. uppsvald; uppbl&st arv. biid. ^^y, -I a. 

lik en bl&sa; fall af bl&sor. 
blade, blad, >. blad, grasstrS.; bind (knirbUd, 

trblod, Elkgblod o. d.), klinga; onat. Bkllldci- 

blad; F ^ dugtig (bra) karl; lustig 
(munter) tare, >kiirre>; va. iovse nied 
klinga, blad, etc.; a fine ~ F ;jC, en st&t- 
lig karl ; to ~ it P, yfvas ; skryta. ~-bone, 
s. «iiat. Bkulderblad, 'v-fish, «. looi. en in- 
disk fisk (Xiphichthys). <v.-mlll, s. sHp- 
verk. iNz-smlth t> *• Bvilrdfejare. ~d, -ed, 
a. fursedd med blad; mia. bladig. 

blae, bla, s. skoti. tunn pl&t, skifva; skrof- 
lig yta efter signing, o. d. ; a. Skoti. bid, 
bidfrusen, bldblek. '^berry, s. Skoii. bid- 
bar jfr bilberry. 

blain, bldn, 8. bold; tnngsjukahos fdr. 

lilamable, bl^'milbl, u. tadelvard, straffbar. 
^neSS, -n^s, a. tadelvardbet, felaktighct. 

blamably, -!, ad. 

blame, bl^m, <. tadel, skuld (o/, for); va. 
tadla, forebrd, klandra (for, for) ; to lay 
the t\j on, skjnta skulden pd; to be to '^, 
vara att klandra, vara tadelvard. 'vWOrthy, 
a. tadelvard. 'v^ful, -ful, a. tadelvard. ~- 
leSS, -!es, u. oforvitlig. '>.'lessness, -Ire- 
nes, s. oforvltlighet, oskuld. ~r, -&r, s. 
tadlare. 

blancard, bl4ngk'^rd, s. band, ett slags nor- 
mandlBkt linne. 

blaneh, blansj, va. gora hvit gcnom nreemi bort- 
tiigatide,bleka; hvltkoka; hvitlimma; skala 
maodei, skdlla; kok. afkoka; uid. stryka of- 
vor, skynda of ver, nndvika f ; vn. hvitna, 
blekna (with fear; arvon to be ~eii); gora 
undflykterf. ~-fapni, ^-holding, 3. arren- 
de med afgift i penningar (oita obctydiigt, 
biott pro rbrma). ~er, -&r, «. blekare; hvit- 
garfvare, hvitkokare ; so vid. blencher. ~- 
Ing, -!ng, «. blekning; fortenning; hvit- 
kokning; <» liguor, klorkalklosning tin 
blekning. 



blanc-mange, rr., blilmingzj', bUmdngzj', 

blanc-manger, bidngmllngzjd', s. bianc- 

manger, ett slags efterratt. 

bland, bland, a, Ijuf, blid, smekande. i^j- 
lloquence t, -il'Akw^ns, s. fagert, smick- 
rande tal. '>.<isll, -isj, va. smeka, smlckra. 
'N'Ishment, -isimcnt, e. smicker, smek, 
Installsamt tal, «sota ord>; vanlighet. 
~ness, -n^s, s. mildhet, saktmodjljufhet. 

blank, blingk, a. blank, hvit, blek; torn, 
onpptagen, ode; oskrifven (~ t/eed, wri(, 
0. d. botjdor blankett for en handling or 

iri-Agararande art, Jfr nod. omji.) ; nedslagen, for- 

bluifad, >snopen>; hjillplos, hopplos (de- 
spair); ren, pur, oblandad, fullstandig; 
orimmad; s. tomhet, Incka, tomrum; 
oskrifven plats pd ett papper; rent blad; 

1 at. f. obckant fDrnanin N.N.; blankett; blanko- 
fuUmakt; prick Tld mMskJutnlng ; nit l lottori 

(nfv.biid.:) felslagen forhoppning, ngtmiss- 
lyokadt; uttrycksloshet (on a face, i ett 
ansigte) ; hacka i kortspoi ; tokn. oacbetadt 
nietallstycke, » amne > (t. ex. iiton piatta tm >iiii. 
pennor, till nijot); ett gammalt underhaltigt 
cngelaktsilfvermynt;ettgammaltfranskt 
kopparmynt ; va. hvitkoka ; f orvirra, gora 
flat; utpldna; upphafva; a nu day, en dag 
dd man ej fdr ngt (jagt)byte, ej utrattar 
ngt; to look ~, >bli Idng i synen > (be- 
utort, forbluifad, snopen); m'v»,jur. hand, in 
blanko ; how in f^ can you . . .? hur i all 
verlden kan ni . . ,? (o leave in ~, lemna 
tomrnm for namn; ~ me, jfr confound. f\^ 
-bond, s. Krc blankett till forbindelse. 
'N'-Charter, «. f»rr blankett, oskrifvet for- 

mular is. under lilkard II:s rcger. 'N>-bOOk, li. 

skrifbok. 'N/-cartrldge, s. los patron, lost 
skott. ~-COVer, «. brefkuvert utan adress. 

~-door, ». byg. biinddiirr. ^-indorsement, 

5. viixel med blott utstallarens namn. 
~-verse, ». orimmad vers is. rcmfotad 
jambisk : blankvers. 'v-wlndOW, c blind- 
fonster. 
blanket, bling'kJt, .. (ylle)filt, ylletacke; 
ett slags paron (jfr blanquet); pi. mil. ma- 
teiiel till brannare; va. betacka med en 
filt if. ; (itv. to toss in a ~) pralla, kasta 
af och an i ett tacke tin stracr ei. bin; a wet 
~, biid. afkylning, kail dusch of»cr nirbopp. 
niQgar; to be bom on the wrong side of the 
~, vara af oiikta bord "vod, -Id, pp. ; 
a. ; ^ cattle, ett slags boiiiindsk notboskap, 
jfr cattle. 'V'Ing, -ing, yllotyg tin tuoken; 
kastande i en filt. 

blankly, biingk'ii, ad. ar blank, blankness, 

blingk'nJs, s, blekhet; tomhet; forla- 
genhet. 

blanquet, tr., bling'klt, ~te, - -', «. ett slags 

frikass^; ett slags hvitt vin; ett slags 



iti note, 5: do, S; nor, 6; not, A: tube, \: tub, A: bull, th: thing, dU: tbis, w: will, z: has. 



blanquette 



F Talspilk. 10-1 P Ugt ipr&k. 



bleeding 



paron; hand, naturlig soda fr&n Pro- 
vence. 

blctre; blar, 1, vn. bola, rdma, skrika; 
skalla; skara om toa, fdi-g; s. larm; skull. 

blare, blAr, 2. «. ni». tjara och Mr till k;il- 
fatring. 

blarney, bl3,'rni, (eg. s.pr. ettslotti Irian rl) 
s. hala, installsamma ord; groft smic- 
ker; lognaktigt snack, skrafvel, humbug; 
va. groft smickraj snarja ogDmcdsmickcr 
och hala ord. 

blaspheme, blAsfA'm, va. hada, forbanna; 
smada; vn. utstota hildelser, forbanncl- 
ser. blasphemous, -'femis, a. hadisk. 

blaspheming, -ing, blasphemy, -'Mml, s. 

smadelse, hadelse. 
blast, blast, s. (haftig) bl&st, vindstot; stiit 
af bissiostrumonii andetag; luftdrag, luft- 
strom ; birg. blaster (mv, ~-air) ; bl3,6niiig ; 
forbrukad Snga i en S,ngmaskin;pest3,ng:i; 
fordari; olyoka; spriingning, explosion ; 
Siskskada; Bprlingsats; inilammatioti ; 
mjoldagg, brand 1 aMj en BJukdom lies 

fdr; va. bldsa p^ (eg. om on hetTind, o. d.), 

forbranna, fortorka, fordiirfva, harja; 
pl&gaj nedsiitta; Hacka (a character); 
Bpriinga; skymfa, forbanna; utspridaf; 
vn. vissna; fl^sa Skoti. ; skrafla Skou. ^ 
you! ... annamma dig! in full i\j^ on the 
~ F, i full svang(fart), p&g&ende som 

bast. 'N'-engine,s.bi&smaskin. '^-furnace, 

s. blasterngn, is. masugn. ~-hole, s. lu'ii 
i botten pa en pump ; borrhSl for spriing- 
ning. ~-nozzle, 'N/-orlfice, «. birg. myn- 
ning(sstycke) af en ~-pspe. 'vi-olntment, 
s. salva mot branns&r. rv-plpe, s. tekn. 
Sngafloppsror ; bl3,sbalgsror, bliisterror; 
tatta. 'x/ed, -Id, a. forvissnad, forbriind j 
forstord, hiirjad; fliickad; forbannad; 
full af mjoldagg om sid. ~ep, -&i', en som 
bliser etc. ; stensprangare. 'vlng, -ing, u. 
fordarflig, forharjande, forstorande; s. 
pest^nga; fordiirf, flack; explosion; 
sprangning; »./ pipe, blSsror. n.<lng-pDW- 
der, s. sprangkrut. 

blatant, bla'tant, u. brakande, bolande, bUd. 
jfr babbling. 

blatter t,bl4t'&r,»».pladdra,larma;smattra. 
~er t, -^r, 5. pratmakare, skriiflare. ~- 
Ing t, -mg, s. pladder, snatter. 

blay, bl^, 6. se bleak, s. 

blaze, blaz, 1. s. bids pihistar-, finne; bliicka 
i ti-iid-, va. miirka, blacka trad till niuniag ci. 
T&gvianlDg ; utstaka en vag. 

blaze, blAz, 2. s. l%a, flamma; ]jnsstrS.le; 
Ijus {the full *v of day); ara, glans {of a 
name, of fame); utspridande af rykto; larm, 
bnller; pi. P helvete; vn. 13.ga, flamma, 
lysa, skina, strala; va. utsprida; utba- 



suna (af?. ^ about, 'v abroad); all in n 
~, 1 Ijusan lS,ga afy. biid. ; like "vs P, >al 
helTete>, forbannadt, rysligt; -v oway, 
underhilla gevarseld; biid. >fyra p4>, 
gfl, p& ; ~ off, barg. af briinna htai. 'vF, -&r, 
s. en som utsprider rykten. 

blazing, bli'zing, prt. at blaze, 1. 0. Z.; a. 
lAgande, flammande; P forbannadt, hel- 
vetes-. ~-off, s. barg. afbranning {of steel); 
~-StaP, s. komet; bot. Chamselirium m. a, 

blazon, bla'zn, va. uttyda ett skOldemarkei bcl;. 
deise, blasonnera, kolorera en vapemkaid; 
framstalla, skildra; smycka; pr&la med; 
utmSla, ntbasuna; vn. ))< skina, lysa; «. 
heraldik; vapenskold; skildring; pr&l; ut- 
basunande. ~er, -fir, «. heraldiker; bla- 
Bonnerare; ntspridare, is. baktalare. -vryi 
-r5, 5. blasonnering; heraldik. 

blea, hik, s. hvitved, splint, (vberry, ». 

Skon. odon. 
bleach, bUtj, va. bleka; vn. blekas, blekna; 

hvitna. ~-fieId, ~-green, ~-yard, «. 

bleke, blekplats. ~-WOrkS, s. pi. blekevi. 
~er, -fir, 5. en som bleker, blekare, ble- 
kerska. ~ery, -in, e. bleke, blekeri. <v- 
ing, -ing, s. blekning; ~ ground, bleke; 
~ powder, blekningspulver (kiorkaik). . 

bleak, bUk, a. blek f; utsatt fur kalla vin- 
dar, blS.sig; kal; kail, kulen, raskig; dy- 
sler, kuslig; nedslagen; s. looi. loja. ~- 
ish, -iBJ, a. kylig, rS,. ^ly, -ll, ad. ~- 
neSS, -nes, 5. blekhett; kyla; oppetliige. 

blear, bl^r, a. rinnande, sur, rod om tgrn 
{from weeping, from disease); dimmig; 
forblindande f; va. gora skum; gorasui- 

ogd. ~-eye, «. mod. ogonfiuss. ~-eyed, 1. 
Burogd, skumogd afr. bud. ^-eyedness, 

5. Burogdhet; skumogdhet. ~y, -i, s. 
vattgrot. ~ed,-d,;j2'.; a. jfp6/ea7*. redness, 
-ednes, s. egenskap att vara rinnande 
{of eyes : surogdhet). 

bleat, bl4t, vn. braka ; s. briikning. -v oiil, 
biid. pladdra om. ~er, -&r, s. en spin 
bi-aker; far. ~ing, -ing, s. briikning. 

bleb, bleb, s. blemma; bliiddra, luftblasni 

Tottcn, I glas cto. ~by, -1, a. full af luft- 

blisor. 
bleed, bl^d, vn. {imp. o. pp. bled, blld) bloda 
afv. biid.; forbloda; droppa; dderl&tas (: 
to be bled); biid. F ge ut (mycket) pengar; 
va. S,dei'13,ta {in the a7-m); tappa safven 
ur ett trad; si. aftvinga pengar; ~ at the 
7iose, bloda nasblod; 'x^ to death, vn. for- 
bloda; va. 18.ta forbloda. ~er, -ir, s. 
Sderl&tare, f altskiir. 'x.ing, -Ing, a. bio- 
dande (atr. biid. t. ox. heart); s. blodning; 
blodflode; blodstortning; &derl8,tning; 
tappning af trad ; -v case, kir. Jidorlitnings- 
bcstick. 



A; fate, k: I'lir, u: Tall, ii: fat, ii: fast, i; mete, £: mot, 6: licr, i: liuc h liu, i tir, 



blemish 



^ Mlndie brukllgt. 105 f I'UiAMi'ndt. 



blinking 



blemish, blJm'isj, va. vanstaUa, skamma, 
fordarfva; flaoka, skiinda; fortalaj s. (pi. 
~es, -Jz) fliick (on); fel, bvist, ofuUkom- 
lighet, vank; skam (to, for). ~less, -lis, 
a. flackfi'i, utan vank, tadelfri. 

blench, blJnsj, »». tveka; atudsa, rygga 
tillbaka (at, for); blinka (at); va. hindra, 
mota; rygga, &tertaga f; »■ t tvekan; foi'- 
virring. 'v-holdlng, no blanch-holding, ~- 
ert, "4r, «. ngn ei. ngt som skriimmcr; 
djurg&rdsvaktare; djurg&rdsstiingBel. 

blend t, blend, 1. 11! blind, va. 

blend, blond, 2. va. (imp. 0. pp. rcg. oi. blent t, 
bl^nt) blanda; hopblanda; »«. blanda 
Big. 'v-water, «. ett slags lefversjukdom 
hoa boskap. ~er, -ftr, s. en Bom blan- 
dar, do. ~lng, -5ng, «. blandning; fiiig- 
blandning. 

blende, blind, >. min. zinkblende, blende.' 
blendouS, -&s, «. min. blendehaltig. 

Blenheim, blln'im, s. en adel bundras rrAn 
Blenheim Castle 1 Oxfordshlra (hOrando till the 
spaniels, so d. o.) 

blenny, blen'i, «. zooi. t&nglake (Blennius). 

bless, bils, va. (imp. o. pp. rog. ci. blest, 

blest), viilsigna, lyckliggora (with, med); 
inviga; prisa, lofra; ~ one's self at,koiB;i 
sig vid, af httpnad o. d. Ofvcr; ~ One's self 
with, prisa sig lyoklig ofver; gora sig 
glad med; /x/ me (my soul, my life, vnj 
heart, my eyes), kors bevare migl GiiJ 
bevare oss! (ar det mojligt?); God i^ you, 
farvilll gu'hJLilpI -^^ from, skyddafur. ~- 
ed, -t, pp.; a. (-4d) Talsignad; lyoklig, 
sail; salig; helig; himmelsk; lyckliggO- 
rande; kar, aUkad; the ~, de saliga. ~- 

edly, -Idli, ad. 'N^edness, -Idnis, s. siiii- 

bet; single ~, so under single, 'x/ing, -ing, s. 
valeignelae irv, blbi. : n&d; lycka (to, for) ; 
fordel; F hvad man f&r p& kopet p& bi-od, 
0. d. i pi. valgarningar, skatter. 
blest, bllst, imp. 0. pp. af bless. Fll be ~ P, 
jag vill vara fordomd; Arabia the ~, 
Lyckliga Arabien. 

blet, blet, S. iliick p& frakt aom nrrarati langc. 

'vted, -Id, a. flackig om rrukt. '^tlng, -Sng, 
s. flackighet, jrr blet. 

bletonist, bli't&nist, «. en som eger formS- 
gan att upptacka kiiUor. 

blew, bli, imp. af blow, 1 o. 3. 

bleyme, bl^m, e, inflammation i foten p& 
en 'hiiBt. 

blight, blit, s. skada p& vaxter; frostskada; 
mjoldagg, rost, brand; skadlig Insekt, 
bladlus; biid. pest, fordarf, skada, olycka; 
skamjlack; Am, ett hudntslag; va. skada 
(eg. om rost, brand, o. d.}; frata, fordarf va, 
harja; gacka, bringapJL skam (hope). 

blind, (afv. ~e) blind, 1. so blende. 



blind, blind, 2. a. blind (of, pS,; biid. to, for; 
with, af) ifr. om dbda ting {Ma, map, window, 
eta. Jfr sms.); mork; dunkel; hemlig, osyn- 
lig; okunnig (of, om); ofornuftlg; utan 
urskilning, utan -besinning; va. gora 
blind; forblinda; formorka; mystiflera; 
bedraga; mil. blindera; s. (ofta \pl.) blind- 
b&ge, flacknisch (ufr. 'v/-arch); blindfon- 
Bter; mii. blindverk; skygglapp; bolje; 
fonsterlncka; f onsterskarm ; st&ende ja- 
lusi; spflnjalusi, perBienne( Venetian >>/«); 
rullgardin (rolling >%/); biid. tomt skon; 
blandverk; forevandning, omsvep, und- 
flykt; *>* alehouse, lonkrog; f^ excuse, 
dMig ursakt; 'v school, skola for blinda; 
f\* writing, olaslig pkrift; to go it ~, ni. 
rusa bllndt S,stad; to strike r^, sl& med 
blindhet. 'X'-alley, s, Uervandsgriind. 

'N'-beetle, 'v-buzzard, s. looi. &llonborre. 

<v>rCOal, s. niin. antracit. 'v-drunk, a. F 
dodfuU. '^-fittings, «. pi. rullgardinstill- 
behor. iN^fold, va. binda for ogonen pi, 
afr. biid. ; a. med f orbundna ogon; ifr. biid. : 
besinningslos. 'v.-furnace, s. mufEelugn. 
'>.<-gut, s. blindtarm. ~-Harry, 10 ~- 
man's-buff o '\*man's-ball. 'N.-hOOkey, 
a. ett slags hasardspel. ixi-lane, so ~ 
■alley, '^man, s. en blind; posttjanste- 
man Bom utletar otydliga adresser. '\i- 
man's-ball, «. bot. stor roksvamp (Lyco- 
perdon bovista). <vman's-buff, s. blind- 
bock, 'x.-nettle, s. bot. flenort (Scropbu- 
laria nodosa). 'v-Operator, s. mekanism 
for fonsterluckor. 'x<-roller, «. ruUgar- 
dinskapp, (vside, s. F bUd. svag sida, 
fordom. 'xi-staircase , *. lontrappa. ~ 
-story, s. (1.) karingsaga; (2.) byg. trifor, 
blindaikad. 'x.-wall, «. flyttbar afdel- 
ningsskarm; bjg. blindfasad. ~-way, se 
•yj-alley. 'x<-W0rm, s. zooi. kopparorm,orm- 
eld. fxiage, -^dj, s. rort. blindverk. •ver, 
-ur, s. ngn ei. ngt som forblindar; }}l. 
Bkygglappar. i^ish, -Isj, a. tamligen osyn- 
lig. ~ly, -li, ad. 'vness, -nis, s. blindhet 
(ufv. biid., to, for); villfarelse. 
blink, bllngk, va. blinka; plira; blinkafram; 
tiudra svagt; se otydligt; jagt. forlora 
spdret; va. blinka, blunda med ettoga; 
(biid. ufv. vn. mod at) blunda for, ej Idtsa 
om, undvika; sticka under stolen med, 
dolja (to, for); s. blinkning; blink, lia- 
stigt sken; sj». klara, klar fliick pa en 
mulen bimmel; ~ of the ice, isblink, ~ 
•beer, ». gammalt lagerol. i^ard t, -iid, 
t. n&got som (svagt) tindrar; en som 
plirar med ogonen; en skelogd. 'ver, 
-&r, ». blink.ire; ngt som skymmer sy- 
nen;j)2. Bkygglappar; si. glasogon. ~ing, 
-Ing, 2"''.; s. blinkning. 



li'. note, it: do, d; uur, h: uut, &: tube, &: tub, d: bull, tU: tUiug, dh; tUU, w: will, l: has. 



bliss 



F Ta^rrlll. 106 P L&gt 8p^^k. 



bloodshotten 



bliss, blls, s. eallhet, salighet. ~ful,-fil, 
a. lycksalig, eilll. rvfulneSS, -lulnSs, e. 

so fOreg. S. 

blister, blis't&r, t. bladdra, bl&sa, blemma; 
dragpl&ster ; va. draga upp bUsor p8,; 
vn. draga upp bl&sor; fh bl^sor; falla af 

80m fjall om nirg p& talior, o. d. 'vi-be&tlG, ^x/ 

-fly, s. spansk fluga (afvon ~in3 fly). ~ 
-copper, s. bl&ekoppar. >v-Steel, a. bias- 
stil, cementst&l. "v-ed, -d, pp.; a. »c foij. a. 
~ steel, se fdrcg. ~y, -l, a. full af bldsor, 
bladdrig. 

blite, blit, el. ~S, -s, s. bot.r6dmMla(Blitnm). 

blithe, blidh, u. blid; munter, glad, lustig. 

~ful t, -fAi, ~sonie, -sum, a, ae foreg. ~ly, 

-li, ad. 'vneSS, -nes, 'V'SOmeneSS, -sim- 
nis, s. hjstighet, glildje. 

blizzard, blizz'&rd, s. Am. pmtsHg, hurtig (is. 
sno-)3tonn. 

bloach, bl(!)tj, ^. blemma, bidsa. 

bloat, bl6t, 1. va, bl£sa npp; vn. Bvalla, 
vara uppblS.st. ~ed, -id, {l.)pp.; a. upp- 
svald, uppblist (atf. wia., with pride). ~- 
edness, -idnJs, «. uppbUsthet, svullnad. 

bloat, blAt, 2. va. roka, torka i rok (jfr blote). 

'v-herring, ~er, -ftr, s. roktsUi,b6ckilng. 

~ed, -id, (2.) pp.; a. rokt om sin o. d. 
blob, blAb, (1.) vn. SI. prata; klaga; s. si. 
jammer, klagoldt iioa liggarei (2.) s. liten 
klump, droppe, bl2,sa, trubbig anda. ~ 

-cheeked, a. pussig. ~-nose, ». tjook 

nasa. ~ber, -&r, s. bubbla, blfca. ~ber 
-lip, s. tjook hangande liipp. -vyber-lipped, 

a. med tjocka lappar; storordig. 

block, bl6k, S. block nf ston 0. d. ; stock llfr. 

Wr trasniti; klosB, kubbe; (hisB-)blook; 
stupstockj ett sammanbangande belt af 
sIldaDt som piagar bcst& af Here delar; hand, 
parti is. araiiiicr, o. d. ; kvavter, bus, bygg- 
nadskomplex, husrad, langa j hattf orm ; 
perukstock; hinder; dumbufvud; si, huf- 
Tud; va. spilrra, stanga, blockera (vani. 
mod np) ; bindra, mota (t. ex. biiien i cricket 
mod b&iitriit); stilrka med block ci. klossar; 
to ~ the wheels, uiid. lagga hinder i 

vagen J 'x* out, sdga nt timmer tiil plank ; 

tillhugga, (groft) tillforma, tillyxa, wv. 

bild. gOl'a Utkast till. 'v-bOnd, S. byg. se 

English-bond, iv-book, s. boktr. bok med 
trasnitt. 'v-furnace, s. farskningsugn. ~ 
■hammer, so stamp-hammer, rvihead, ii. 
trogskalle, dumhufvnd. '>.'headed, i». 
tjockskallig, dum. o^house, s. blockhus. 
'V'like, a. lik enklosa; dum. ~-maker, 
a. blookmakare. ^-printing, s. tryck af 
trasnitt; se vid. handprintinf/ ; ~-Slghl, a. 

fast sigte pH en b9ssa. 'v.-SketChbOOk, S. 

skizzbok mod i kanten hopfastade blad 
-system, s. jumv. signale- 



fOr akvai-oll. 



ringSSystem tSr att bindra ■ammanstStnlDg mcllaa 
US, pi hrarandra foljando «g. ~-tin, «. block- 

tenn, tenn i tackor; rent, massivt tenn. 
f^-Wheel, s. solidt hj ul 1 e 1 1 stjoko, ei med ckt-o;, 
■^-WOOd, s. kampesch-trad; koii. trakubbar, 
>^.<ade, -A'd, s. blockad; va. blockera; ~ 
man, kustbevakare. ~ader, -A'd&r, ». en 
BOm blockerar. ~er, -ir, s. ngn, ngt eom 
spiirrar oio., jtr ofvan va.; timmermausbiU. 
•ving, -ing, s. blockering, blockad (ih. 
~ up); stockar, klossar o. d. tin stud, fv- 
ing-COUrse, «. bjg. afslutande lager af 
mursten ofver en kransllst. 'x/ish, -isj,a, 
trog, dum, drumlig. 

bloke, blAk, s. P man, karl. 

blomary, bli'mfiri, se Uoomery. 

blond, blind, a. Ijuslett, blond, 'vz-lace, i, 
blonder (ett slags spctsar). ~-Silk, s. silkes- 
blonder. ~e, fr.,blAnd,a.sori!rcg.a.;«.blond 
person (is. ktinna), blondin; blonder. <v- 
ness, -nes, s. Ijusletthet, blondtutseende, 

blood, bl&d, s. blod; harkomst, blodsband; 
sliigt, ras; sinnelag, natnr; manniska, 
varelse; si. hetsig, liilig (ung) mauf; ung 
man pS, modetf; utgjutet blod; mord, 
dr3,p; va. bloda ned; dderl&ta; vanjavid 
blod; upphetsa fj vn. bloda; 'n* and bree- 
ding, god f arailj ; his ~ is vp, bans blod 
kokar, han brusar upp; bad ~, ond blod; 
bild. osamja, groU {between, mellan); full 
fv*, fuUblod; in cold ~, med kallt blod, 
kallblodigt; of half r^^, af (blott) samma 
far ci. samma mor; of the whole ~, af 
samma far och mor; to breed ill ~, viioka 
ond blod; to let (a persora) 'x/, &derl3.ta 
(ngn) ; to make one's -v* run cold, komma 
blodet att stclna i ddrorna p3, ngn; it 
runs in the ~, det ligger i blodet; (o 
wash with ~, aftv& i blod. 'N.-baptisID, 

e. kjrkoh. martyrcis bloddop. '>.'-beSpOtted, 

~-bolteredt,a. blodbeflackad. 'v-bought, 
a. kopt med blod. ix^-brother, s. kottslig 
broder. <x<-dock, s. bot. blodsyra (Eumex 
sanguineus); blodnjifva (Geranium san- 
guineum). ~-flower, s. bot. en lokvaxt 
(Haemanthns). 'x.-guiltineSS, «. blod- 

skiiid. 'x<-heat, «. biodviirme. ~-horse, 

s. fullblodshast, <x,-hot, a. blodvarm. ~ 
-hound, 5. blodhund, spdihund. ~let!|;, 
va. ftderU\ta, tappa blod af ngn. 'vietter, 
s. SderlStare, reletting, s. mod. blodaf- 
tappning, §,derl3,tning. ~-m0ney,s.blod8- 
pengar. ~-raill, s.blodregu; bot. ensvamp- 
art (Palmella prodigiosa). ^.--pudding, «. 
blodpudding; blodkorf. ~-red, a. blod- 
rod. 'v.-relation, s. slagring. ~-root, s. 
bot. Sanguinaria; Potentilla; Geumcana- 

d«nse. 'x.shed, 'v.shedding, j.. biodsut- 

gjutelse; mord; dr&p. 'x.shot, 'X'ShOttent, 



^1 fiuo, i: far, k: fall, k: f.it, i; fast, i: mcto, i: met, i: her, 1: fine i: fin, i fir, 



bloodshotten 



)|C Mlndre trukrigt. 107 f POrlMradt. 



blow 



M. blodsprilngd. >v-Snak6, «. 2001. en art 
snok (Coluber cenaBtes). 'v-Spavin, 0. 
blodspatt hos tasinr. 'V'-Spilling, s. blods- 
utgjutelse; a. utgjutaDde blod. ^-Stained, 
a. blodbeflackad sh. tin. <v-StOne, s. min. 
blodstens m aim; bellotrop (en art gr&n roanuckig 
kalccdbn). 'v-Strokef 5. mcd. blodslag. f^ 
■sucker, s. blodsugare «». biid. ; mor- 
dare))C; blodigeljTampyr. 'v-SUCking, u. 
blodsugande. ~-SWelled, ~-SWOln, a. 
uppsTullen af blod. ~-thirsty, a. blod- 
torstig. ~-veSSel, s. blodkarl. ~-warm, 
a. blodvarm; s. blodvarme. ~-wife f, a. 
blodvite, boter for blodsntgjutelse. ~ 
-won, a. vunnen med blodsutgjnlelse. ~ 
•wood, ». blodtra, kampeschtra. ~WOrt, 

£. bot Be r>j-dock 0. f^-roOt; arr. namn pi vaxtcr 

•f ordningen HsmodoraceEB. ~ed, -Id, a. 
I sms. med... biod (t. ex. cold-i^). ~ily, -ili, 
ad. blodigt, giymt. 'N/ineSS, -inis, s. blo- 
dighet; giymhet. <x.|ess, -lis, a. blodlos ; 
ej flackad af blod; oblodig (victori/); liflos; 
andefattig. ~y, -!, a. blodig; mordisk; 
gruflig; grym; P forbaanad; ad. P rys- 
ligt; va. t gova blodig. ivy-back, s. P ok- 
nama p& engelsk soldat. -x^y-eyed, a. som 
bar Tilda, grymma ogon. ~y-faced, 
a med giymt utseende. ~y-flux, s. rod- 
sot, 'vy-flttxed, a. som bar rodsot. >v,y 

■huntingt, '>'y-minded, a. blodtorstig. 

"vy-red, a. blodrod. ~y-sweat,s. blodsvett 
(•engeleka svetteni). ~y-Thursday )|C, ». 
forsta torsdagen i fastan. 
bloom, bl5m, (1.) s. blomma (arr. tokn. t. ox. svaf- 
veibiommaeto.),blomning(afv.i)iid.);blomstran- 
de farg; detfina stoftet ei. f jimet (: Jdagg«) 
p& drufvor, plommon, o. b. t., afr. Unt stoft p& ny- 
praglade mynt o. medaljer; blomstring, f rlfikbet; 

(2.) barg. smalta, lupp; smaltstyoke; vn. 
blomma, blomstra; ~OK«,utspricka(iMds 
~ out into Jlowers), ~apy, Be f^eri/. ~er, 
-fir, (eg. ». pr.) s. ett slags mansdvjigt 
for kvinnor; fruntimmer som bar dylik 
dragt. ~ery, -firS, «. barg. fiirskhard. ~- 
ing, -ing, a. blomstrande; «. blomstring; 
barg. farskning; mu. dnnkelheti fernlssan 
& en tafla; ~ machine, lerotatory squeezer 
under tq. ; ~ rolls, :e puddle-rolls. ~y, -5, 
a. full af blommor; blomstrande. 

blossom, bl6s'ftm, s. blomma, blom; blom- 
krona; vcter. peraikofilrg pS Ustar; vn. 
blomstra. ~ed, -d, a. blomstei-prydd, 
blomstrande. ~ing, -ing, s. blommande, 
blomstring. ~y, -5, «. blomsterpry dd ; 
blomstrande. 

blot, bl4t, va. {imp. o.pp. ~ted, -IS) plumpa, 

Sndda ner ett papper; Stryka nt ngt skrlfvel, 

(ar7 t>.j out); ntpHna; torka {a page) med 
piinpappor; svarta; fliicka; vn. slS. igenom 



cm papper; flacka;Budda,plumpa;«. plump; 

flack; klick; ntstrykning; blotta 1 bradipeii 

biid. (8kam)flack. 
blotch, bl6tj, B. blemma, finne, flack; va. 

betacka med blemmor; flackaned. ~ed, 

-t, a. finnig, flJickig; a. mil, em rargcn sam- 

lad i tjocka fliickar. ~y, -i, a. finnig. 
blote, bl6t, va. torka i rok, roka. 
blotter, blAt'ftr, s. ngn ei. ngt som plumpar 

cLc., jfr hloi', Ijiskpappcr; band, kladd. 
blotting, blAt'Jng, prt. «. plumpande, ned- 

suddande eic., jrr blot; ~ in, ett bredt ma- 

n6r i akvarellm&lning. iv-book, <s. hand. 

kladd ; so vid. reij. ~-Case, ~-pad, a. enbok 

af liiakpapper till underlag vid skrifning. 

~-paper, «. lilskpappor. 
blouse, blauz, s. blus rnr man! ;|( blnsman, 

arbetare ia. fransk. ~d, blaust, a. blus- 

kliidd. 

blow, blA, 1. (imp. blew, bi6 ;/;;). blown, 

blon) vn. blomma, blomstra arv. biia. i s. 
blom, blomning; blomstersiing. 
blow, blA, 2. s. slag, Btot aft. biid. : plotalig 
(ovantad) olycka; at a ~, at one ~, med 
ei. i ett slag, pS, en g3.ng; to make (deal) 
a ~ at, m&tta ett alag &t; anfalla; to be 
at ~5, sldss, bafva kommit i slagsm&l ; to 
come to ~s, komma till (r3,ka i) Blagam3,l. 

blow, biA, 3. vn. {imp. blew, bl J, pp. blown, 

blAn), blS.sa; flS.sa; Ijuda om bilsiiistr. ; Am, F 
skrafla; va. blS,sa, afv. tekn, : smalta me- 
taller; bl.fea pS, 1 {the fire; a trumpet; 
one's fingers); bl8,sa upp en biiua o. a,, arv. 
biid, 1 gora andfS,dd, spriinga en mbI; ut- 
sprida; P angifva; si, grala p&; om fluger 
liigga agg i, fylla med maskar, smutsa 
ned; 5. bl&sning pi ett instrument; bl&snlng, 
Sprutning ar on hval, dellln o, d, ; (baftig) 
blfat; flugaggs kliickning i koii; fingiigg; 
si. ovett; P so ~-0M<; ~ the bellows, draga 
billgen; trampa orgeln; ^ glass, bl^a 
glas; ~ hot and cold, an gynna (tala 
for), an motarbeta (tala mot); vackla; the 
wind ^8 a hurricane, det bldser en or- 
kan ; ~ a kiss to F, gifva ngn en slangkyss ; 
~ me I P kors bevare mig! ^^ one's nose, 
snyta sig; ~ one's self, bli andf§,dd; ~ 
away, ~ off, bl3,sa af, bort; forjaga; ut- 

bl^Sa, slappa Ut ftnga; laska en kanon; f^ 

down, va. blS,sa omkull; barg, ae ~ out; ~ 
in, elda upp, pdbldsa en ngn ; ~ out, va. 
blS,sa iit; slacka; burg. nedblftsa masugn; 
vn. pusta ut; svalla upp; ji. skriifla, 

vara OVettig; S. so nodan bland smB. ; ~ Out 

one's brains, skjuta sigforpannan; ^ over, 
lagga sig om Btorm ; skingra sig, g& f orbl 
utan Torkan; ~ up, vn. explodera, springa i 
luften; va. bl&saupp, gorauppbl&st; under- 
blS,sa; spranga i luften; gora om intet; 



6: uote, i; do, &; nor, i: not, i: tube, i: tub, A: bull, th: thing, dh: this, w: will, i: has. 



blow 



F TnUitrilk. lOS P Lftgt sprMl. 



blue-gum 



F griUa (>skalla>) pS, {to ■%< one up sky 

hiffh) f S. Be DcdaD bland sms. ; f\* upon^ 

bl&sa pi; tadla, krltisera; nedsatta; 
brlnga i mlsskredit; skamma, gora osmak- 
lig; Bi. Bkvalira om, fori'S,da, angifva. ^ 
■ball, >■ but. blomkorg sr maskros 0. d. mcd 
l&nga frofjun; maskros i fro. ~-fly, s. 
spyiluga. 'N/-gun, n. luftbossa for rjudcr- 

pilar. 'xz-hOlB, 5. salara o. hvalars, etc. lufthlll 
1 IsCDi Bpi'Uth&l bei bvalnr. ~-mllk, S. blS.- 

Bkummadmjolk. 'v-off-COCk, ('vOff-pIpe), 

s. Ingm. utblS,8ningskran(roi-). ~-OUt, s. P 
kalas, rummelfest. /xz-pipe, s. kcm. bldsror; 
ify. jft blower, (2.) tekn. r^-polnt, s. ett ror 
hvarigenom smj, n&lar blSsas (icksak). ~ 

-through-valve, S. ao ams. under blowing. ^ 

-tube, s.M'^-gunjscur.viiiiirblowing. ~-up, 
B, explosion, utbrott; bannor, ovett; ~ 
pan, klarpanna i aockerrardnadcrl. f^ed, bl(!)d, 
a. P fordomd; ... be ~, mS, f-n ta ... ~en, 
-^n, o^eSS, -is, s. P gladjeflicka. 

blower, blA'ir, s. (l.) Qrp blow, 2.) battor, 
Blagmaskin till piskning el. klappning i 
apinnerier; (2.) bl3.Bave; glasbldsare ; (tenn-) 
Bmaltare; draglucka i eidstad; tekn. blii- 
Bter (Biikt, btiig, oto.)i inEm. Teiitilator; ut- 
Btromning at gas i en grufva ; P flickslinka; 
P uppbrusande manniska; bjo. F hval. 

blowing, blA'ing, prt. (jfr blow, 1. o. 3.); s. 
bldsniug; a. bl&sig, bUsande; ~ in, off, 

etc., jtr blow, 3. in, off, etc. ~-englne, s. 

bUsmaskln. 'x:-hole, s. munh,11 p& en 

flojt. ~-horn, 5. aiphorn. iv-house, s. 
tennhytta. ~-irDn, i^-pipe, ~-tube, ». 

glasbl3,sares blS,Bror. <x/-machlne, (1.) ac 
blower, 1,; (2.) us -y^-engine, <N/-snake, s. 

BOOT, en amerikansk giftig orm som bitaer 

upp aig innan ban atlnger. rv-thrOUghC-ValVe), 

s. nick. genomblS.sning(s-ventil). 

blown, blin, 1. pp. a( blow, 1 ; full -v, i full 
blouming uy. biid. 

blown, bldin, 2. pp. nt blow, 3; a. uppbldst; 
(upp)svald (arten af Tinden) ; vaderstinn, pla- 
gad af raderspanningar em b&star etc.; 
Bpriingd om bttstar; andfS,ddj alldeles ut- 
trottad; F angripen, fordarfvad; full med 
bldaor oin ajutjarn j vardelos ; ~ glass, van- 
ligt glas (l mots, mot cut-glass, Blipadt g.) ; 
~ kisses, slangkyssar; ~ up, uppbl3.st 
(with, af); spvangd; ilia beiyktad, ned- 
Bkiild (ifT. ~ upon) ; 'v up % water, under- 

griifd af Vatten om murar o. d. 

blowth, blAth, s. Am. blomning, blomstiing. 
blowze, blaaz, ( 1.) s. ae blouse ; (2.) s. t trind 

cell rodbi'usig fliclca. 'vd, -d, blOWZy, -i, 

a. solbriind, vadeibiten, rodbrusig; med 

trinda och roda kinder. 
blubber, bl&b'&r, s. bl&sa f; tool, sjonassla 

(en art Medusa); hvalfiskspack, -tran; vn. 



gr&ta och tjuta a& ett kindcrna avuUna; Va 
komma kinderna att SVuUna gcnom gr&t. (V 

■cheeks, s.pl. ? tjocka kinder. ~-llpped, 
u. med tjooka lappar. ~ed, -d, u. Ujjp- 
Bvald, uppsvuUen. ~ing, -ing, prt.; s. grit 
( och tjut. 

Blucher, blS'tj&r, blJ'kir, ». pr. BlUcher. ~ 
-boots, o. ~S, -z, «. pi. ett slags starka, 
grofva manskangor, snorhalfstoflar. 

bludgeon, blld'jun, «. kort kiipp med bly- 
kula. 

blue, bl6, a. bis,; Mid. akta; nedslagen; F 
nedsl&ende, ledsam; forvirrad, ekamsenj 
Strang, konservativ, pedantisk; liird, 
litterar om fruntimmor; F sUpprig, >latt»;ii. 
ttfv. biott rdratarkandc ; s. bl3,tt, bid farg ; bla- 
else; blSnad ; blS.strumpa; ;)i. (the [BJ~S, 
-z), engelaka llfgardet till hiist ; b1. >e "v 
-devils; va. farga h\&; bUna; gora f 6r- 
lagen; ai. pantsatta; ~ blood, blitt (ari- 
stokratiskt) blod, gammal oblandad htir- 
komst; a ~ dai/, en Icdsam dag; a true 

'V, BO under true, ama. ; to look 'x, upon P, Be 

snedtpS.; to come ojf ~, komma ilia frin 
en sak. ~-apron Statesman, s. kannstu- 
pare. ~-asheS, s. pi. kopparbldtt, baig- 

biatt. (B)~-beard, ». biaskiigg. ~-bell, 

ii. bot. bl3,klocka Skoti. ; blddrufva (SciUa 
nutans) Engi. ~-berry, «. Am. blS.bar. -v 
-bird, s. zooi. en art amerikansk siden- 
Bvans (Sialis). '>.<-bllly, s. tekn. rostad 

kis v[d svafvelsjrctillvci-kning; P bl^hvitprickig 

halsduk. '<.<-blaCk, s. ritkol; ett slags 
svart akvarellfilrg. '>.<-blanket, ». F grof 
kavaj. ~-bonnet, s. zooi. blimes (Parua 
coeruleus) ; bot. bUklint ; tjook, bl& yUe- 
mossa; daraf i pi. oknamn pi skottarne. ~ 
-book, s. samling af infor parlamentet 
framlagda ofEentliga aktstycken; adels- 
kalender Kngi.jstatskalender Am. ~-botlle, 
s. bot. biaklint; looi. blS, spyfluga; ai. po- 
lisbetjant. ~-boy, ». barnhusgosse, jft 
'•u-coat. 'X'-breast, s. aooi. bl3,hakesS,ngare 
(Lusoiola Bueoica). ~-Cap, «. F skotte; 
zooi. en art lax; arv. bl&mes se ^-fiortnei; 
bot. blihattar, angsvadd (Suooisa praten- 
sis). 'v-COat, s. F gosse i the (B) ~ School 
(dots, aom Christ's Hospital). 'v.-CUrls, o. tot. 
Triohostema diohotomnm (»fv. bastard 
pennyroyal). ~-devlls, s. pi. b1. nedslagen- 
bet, missmod; (orsm^djaflartf aodda under) 
fyllerigalenskap. ~-eyed, u.. bUogd. ,~ 
-fire, s. (bia) bengalisk eld. ~-flsh, ». looi. 
en art makrillfisk (Temnpdon saltator); 
ah. ao coryphene. ~-glasS,s. smalts (Lurars). 
~-gOwnS, s. pi. skoti. ett slags privilegie- 
rade tiggare. ~-grasS, s. tot. barggroe 
(Poa compressa). iv-guni, s. bet. austra- 
liska gummitriidet, febertradet (Eiica- 



k: talc, i; far, i: fall, i: fat, i: fast, 4; moU", I: mot, t: hex, i: liiio i: liu, i lir. 



bltle-gum 



!)C Mlndre brukllgt. lOt) f FilrlMrtdt. 



boar-thlstle 



lyp.tns globulus), 'x.-jacket, ». F bl&troja, 
BJomnn, ~-john, s. mtn. flnsa-spat. ~ 
-knight,«.ilddaieaf blSiabandet, Hti'umpe- 
bandsriddare. ~-lawS, s. pi. im. F stranga 

Ligar (Is. en aldro IngRamllng i Conncotlcut). '^ 

-lead-ore, s. bl4 blyerta. ~-light, s. jfr 

r^-fire; sjo. briinnare (nattsigniii). 'v.-mantle, 
s. I'iksharold i Kngi. ~-inaSS, Jfi' '^-pill. ~ 
-metal, s. burg. bid koncentratlonssten 

via koppartlllverknlng. '^-ItlOOtl, B. Bl. obe- 

gransad tid. ^^-nOSe, 5. Am. F oknamn p& 
invdnare 1 Nova Scotia. fx<-ointnient, 
s. merkurialsalva. '^.'-Peter, ». ajo. bid 
flagg Died hvit fyrkant {signal tin araogiing). 
~-pill, s. merkurialpiller; pi. F blyknlor, 

hagel. '^'-riband, ~-ruin, ». ?tegin. ~-rlb- 

bon, o. strumpebaadsorden ; strumpe- 
biindsrlddare; nykterhetsinarke;i>iid.b6g- 
sta areteoken, mdlet for ngn« hogsta are- 
lystnad. <N/-spar, s. mln. bid f iiltepat, lazulit. 
'N/-stOCking,s.bld9trumpa;zooi.amerlkansk 
skui'fliicka (RecUTvirostra amerioana). ~ 
-StOCkinglsm, s. bldstiumpeaktlgbet. 'v> 
-Stone, s. niin. galmeja, zinkspat; kem. se '^ 
-vitriol, '^/-throat, Be f^-hreast. ^-vat, s. 
bldkyp. 'N'-velned, a. bldddrlg; biid. hog- 
adlig. ~-verdlter, ». bremerbldtt, barg- 
bldtt. 'v.-vitrlol, s. kem. kopparvitriol. ~d, 
-d, a. forbluffad; bi. full, 'v.jng, -ing, se 
bluing, (v-ish, -is], ti hluisli. ~ly, -iS, ad. 
bldtt; P ddligt, ilia. -v-neSS, -nia, s. bld- 
nad, bid fiirg; F alipprighet, anstotlighet. 
~ts, -^ts, ». pi. orter med bid blommor. 
~y;(C, -i, a. bldaktig; s. ,1. bly. 

bluff, blftff, u,. tjock cch lunsig; trubbig; 
tvar; rattfram, butter; plump, grof, ohot- 
lig; tvarbrant; i. brant klippetrand; 
brant bank ei. backe; F uraakt; Am. ett 
alaga kortspel ; pZ. prov. akygglappar; va. 
Am. afanasa (ofts med off), afskramma niin 
all; P nraakta; proT. binda for ogonen pd. 
~ly, -li, ad. ivineSS, -nJa, a. lunsighet; 
tvilrhet; barekbet; plumphet. ~y, -}, a. 
full med branta, framakjutandc klippor; 
P komisk, luatig. 

bluing, bli'ing, pit. af Uue; s. bldning, bld- 
nad; bldelae tin iturkning. 

bluish, bl&'Saj, a. bldaktig. -vly, -l!, ad. ~- 
ness, -n^a, s. svag bid fiirg, bldaktighet. 

blulsni, bl&'km, «, se blue-stockingiam. 

blunder, bl&n'd&r, vn. begd ett groft miaa- 
tagj forgd sig, forplumpa aig (in, i); 
krdngla in aig, > stanna i atopet > ; atappla ; 
s. groft miastag, svdrt fel, miasgrepp, 
bock; <%/ about, famla; plumpa datad; 
'v out, framatamma, ibacka» fram; 'x/ 
through, atappla aig igenom; ~ upon, 
etiipa pd; oforvarandea atotapd. ivbuSS, 
s. mnakedunder; drummel, tolp. 'xhead, 



"ver, -ir, s. tankloa varelse; drummel. 
rvijng, -ing, a. tankI5.a, obetanksara, dum- 
driatig; drumlig, oredig, vdrdslos. 

blunger,'blin'diir, m plunger. 

blunk, bl&ngk, 8. (oru 1 pi.) band, akotakt 
kattun. ~er, -ir, «. kattuntryckare. 

blunt, bl&nt, u. aid; trubbig; atympad (cone, 
kon); trog, olaraktig, dum; rattfram; 
tviir; grof (with, mot); kanaloloa; s. flo- 
rett; si. penningar; pi. hand, korta ayndlar; 
va. gora aid, aftrnbba; mattallpa giaii 
foravaga, hamma (jfr unier edge); ~ file, 
halfspetaig fil. ~-witted, a. alo, dum. ~- 
ing, -Ing, ». hammande. ~ish, -iaj, a. nd- 
got alo; grof; rattfram. ~ly, -li, ad. ~- 
neSS, -n^a, s. alohet, grofhet; tvarbet, 
riittframbet. 

blur, bllr, s. flack, plump; oredig bild; 
akamflack; va. (imp. 0. pp. ~red, -d) 
fliicka itv. biid. I fordunkla; ofveraudda; 

Ofveratryka mod pennnn. 

blurt, bllrt, va. yttra obetankaamt; ~ al, 
tala med forakt om; forlojliga; ^ out, 
pladdra om; Idta undfalla aig, loat fram- 

kaata ett ord, en frflga. 

blush, bl&s], ». (pi. ~es, -?z) rodnad;blek- 
rod fiirg (is. 1 sma.); plotalig ayn; akymt; 
vn. rodna (at, vid, ofver; from, with, af); 
blifva biyg, forlagen; blygaa (at, for, 
for, 6fver;yor, infor); blomma, blomatra; 
va. % komma att rodna (: to put to the 
'V.); at the frst ~, vid foreta anblicken, 
vid haatigt pdaeende. 'x^-COlOured, a. 
blekrod. ~-rOse, ». blekrod roa. ~et t, 
-it, t. blyg flicka. ~ful, -fil, a. rod- 
nande; blyg. 'V'lng, -ing, prt. a. rod- 
n.inde; blomstrande; «. rodnad. 'x.jngly, 
-inglS, ad. ~leSS )|;, -l4a, a. friick. ~y ^, 
-i, a. rodlett, rodnande. 

bluster, bl&a't&r, vn. eg. om rinden ddna, 
bmaa; buUra, larma ; prata atort och bog- 
Ijiidt, akriifla, >akrana>; va. bldsa ned; 
». ddn (ddnande vindstotar), bnller, ova- 
een, larm; akrafvel, »8kran>. 'vatlon, 
-A'ajfin, t. prov. o. Am. larm, atoj ; akrafvel. 
~er, -ftr, s. atojare; akriifiare, »akranare>, 
'x.jng, -ing, u. bruaande, stormig; ato- 
jande, akraflande; ». larm, buller; akriif- 
vel oio. jfr ofvan. '>'ingly, -ingli, ad, 

bo, bA, interj. bu I peep ~ I titt ut I ~-peep, 
- -', «. »titt-ut> en lok. 

boa, b6'a, «. jiitteorm ; Idng haladuk af 
piilaverk, boa. o'-COnStriCtOr, », «ooi. 
kungaorm (Boa conatrictor). 

boar, bAr, «. fargalt; vildavin; vn. om histar 
hdlla noaen hogt, kaeta med hufvudet. 
~-Cat, s. lok. katthane. ^-plg, «. ung far- 
galt. ~-spear, s.viidavinsapjut. ~-thistle, 

s. bot. viigtiatel (Ciraium lanceolatum). 



ht nolo, &: do, S: uor, 6; not^ ii: ttibu, ii: tub, &: bull, tb ; tbiiig, Ub; this, w: will, z: has. 



board 



f TaHrrlt. llO P Ugt Gpr4k. 



bob 



board, bArd, s. briide (og. tunnaro an batten, 
deal, etc.): skifva, bricka; bord, bank; ^a. 
bordlaggningsplanka, skeppsbord, -sida; 
papp; papp-parm, kartong; bord" kost,in- 
ackorderingj r3,dsbord, domarbord; am- 
bete; ratt, koUegium; komitd, namd,sty- 
relse, direktion; rniivcra. i Cnmbvidge tafla 1 
hvarje college med namnen p3, medlem- 
marne; >ja. slagvidkryssning; birg. ic stall; 
pi. teatertiljor, seen; studentkatalog; va. 
tacka med briider, bradfodra; liigga golf i 
(aroom); gS, ombord pd; antra; hafva som 
inaokorderad; inaokordera; tokn. krusa, 
satta narf pS, lader; vn. spisa, vara inaokor- 
derad {at, in a house; at a price; with, 
hos); ~ and ~, sjo. bord om bord, Idng- 
sides med hvarann; *%/ and lodging, bed 
and ~, kost och logis; ~ and men, briide 
och pieser; ~ of commissions, komitd, 
utskott; ~ of conference, protnings- 
komit6; ~ of customs, tnllverlcet ; ~ of 
directors, is. jnruv. sfcyrelse, direktion; ~ 
of green cloth, riksmarskalksambetet; 
spelbord; biljard; ~ of guardians, sty- 
relse for en vcilgorenhetsinrattning; ~ 
of health, sundlietskollegium; snndheta- 
iiamd {private ~ of h.); ~ of officers, 
officerskdr; ~ of trade, kommerskoUe- 
gium, handelskammare; ~ of visitors, 
nniversitets-aenat Am.; ~ of worJc, bygg- 

nadsniimd I London; above r^, se smg. under 

above; {to sell) free from ~, ... fritt om- 
bord; in ~, inom bords; in ~s, karton- 
nerad, styfhliftad om backer ; on ~, ombord; 
ombord pd (tirven on ~ of); to be a mem- 
ber on a '^.f, to have one's name ona^^, vara 
medlem af en namd etc.; to be on the ~5, 
vara inskrifven eSsom student; over ~, 
by the ~, ofver bord; to deal oi}er ~, 
handla oppet; to make a stern ~, Bja. for- 
lora p3, slaget; to put {out) to ~, inaokor- 
dera. ~-land, ~-load (~-lode), ~-service, 

HO under bord. 'vz-man, .<!. en som forsaljer 
visor 0. a. vid oppet 6t3,nd. ~-Officer, ». 
iitskottsmedlem. ~-partition,s.bradvagg, 
cloisonviigg. 's^-rOOf, s. briidtak. 'vz-rulB, 
s. skala som utvisar ytinneh^llet af en 
briida. ~-SChool, s. folkskola. 'x.-trunk, 
s. kista, 13.r. ~-wageS, s. pi. kostpengar 
fit (jiinare ; to be on ~, dtnjnta kostpengar. 
'^able, -abl, t*. mojlig att antra, ~ed, 
-ud, pp.; a. Is. 1 sms, af briider, briid- 
{ceiling, partition etc.) ; jfr sms. ofvun. ^QV, 
-ftr, s. kostgangare; en inacltorderad, 
pensionar; y'a. iintergast; half {full) ~, 
]ialf-(hel-)pensioniir. ~ing, -ing, prt.; 
s. Btiillning af briider; briidfodring, 
golfliiggning; aja. iintiing; inackorde- 

ring; foda, kost. 'ving-axe (-nettings, 



-pike, etc.), s. sja. iinterbila (-niit, -pile, etc.). 

~ing-house, ~ing-place, ». bus dar in- 

ackordering mottages, inackorderings- 
Btiille; spiskvarter. ~ing-joiStS, ae ii'jWi/- 
ing-joists. ~ing-OUt, a. utackordering. 
'ving-SChool, s. helpension (aick- ei. gosskon 

med Innckorderlng). 

boarisll, bA'rish, a. svin- ; grof, ra, ohyfsad. 

boast, bAst, vn. skryta, yfvas {of,in^,ufvei, 
med); va. skryta med; prisa; beromma; 
beromma sig af (att ega) (vani. 'v of); 
biidh. mur. grofhugga; V. reflex, yfvaa {of, 
in %, af, ofver); s. skryt; fdfiinga, stolt- 
het {of, ofver); foremdl for ngns stolthet; 
~ oj}', npphoja till skyarna; to make a 
~ of, skryta med ; to be the r^ of , vara 
ngns stolthet. 'x.ed, -id, u. beprisad. fv- 
ei", -ftr, s. storskrytare ; tokn. grof mejsel 
(iiff. o^ing-tool). ~ing, -ing, pn.; s. tekn. 

grofhuggning. ~ful, -ful, a, stortalig; 
hogfiirdig. ix-less, -les, a. ntan skryt, 
anspr&kslos. 
boaston, bA'stfin, s. boston (ctt slags kottspci). 

boat, bit, S. b&t (ilfT. om storre fnrt.Tg, as. i ar., 

ih packet ^, etc.), fiirja; sja. jolle; va. fora, 
frakta i b&t; befara med bdt; vn. fara 
(ro, segla) i bdt; open ~, oppen, odiic- 
kad b3.t; to be {row) in one {in the savie) 
~, ordspr, vara i lika belagenhet; to ~ 
the oars, liigga in arorna (: upphora att 
ro). ~-bill, s. zooi. en art sydamerikansk 
hiiger (Cancroma); en art ostindisk kraka 
(Enrylaimus). ~-bridge,s.pontonbrygga. 

~-builder, s. batbyggare. ~-cleats, se 

•^'s-chocks. '^-cloak, s. kavaj. 'x.-davit, 
s. sja. bitdiifvert. ^-expreSS, s. sniiUtSg 
st3.ende i forbindelse med och tm tidcn be. 

roende af en S,ngb§,t. ~-fly, ~-inSeCt, S. zool. 

ryggsimmare (en insekt Notonecta glauca). 
~-hOOk, s. batshake. 'v.-house, s. b&thuB 
(-skjul). ~-keepei",s. b&tf orare, b&tegare, 

~man, s. batkari, roddare. ~-race (~ 
-racing), n. kapprodd. ~-rope, s. f&ng- 

lina (rani, painter), 'vz-sheli, s. looi. en art 
musselkriifta (Oymba). '>.'-Sling, s. gja.bdt- 
brok. 'x.'s-Chocks, s. pi. tin. b&tklampar. 
~'S-gripe, s. sja, b&tbrok. ~-Staff, s. b&ts- 
hake. ~SWain, bi'tswin, vani. F bAsn, s. 
hogbdtsman, ofverskeppare ; ~'s call, 
(ifverskepparena pipa; ~'a mate, b&ts- 
mansmat, underskeppare. 'v>-tackie, s.sja. 
bdtgina. ~-tail, s. looi. en amerikansk 
stare (Quiscalina). -Nz-wright, i. bS,t- 
byggare. 'vable, -abl, a. farbar for b&t. 
o-ing, -ing, «. rodd, roende; bdtsegling; 
bitfart; varors fraktande i bat; r\* excur- 
sion, utf cird i bit. 
bob, b6b, s. ngt som dinglar; orring; sank- 
lod; skifvan pS, en pendel; vimpel; nn 



k: I'ato, il: r'ar, h; fail, !i: ful, i; fast, i: mclo, 



i: lier, i: fine i; fin, { Br, 



bob 



^ Ulndre brukllgt. Ill t POrlldradl. 



body-physloiail 



inetma8k(aT), bete via Mnske; flote; etot, 
knuif , ryckning ; kny ok ; vid mctning napp ; 
ett visst antal slag vid niockringning ; re- 
frang, ornkvadef; stiokord, gyckelikort- 
hilrig pernk; si. i «t. t. ahilling; a. in- 
fanterist, knekt; va. ryoka p&, nicka 
med; Bvanga, sliinga; knycka, skaka, 
knnffa; >trumfa pi», slS; klippa, stiibba; 
liina; hira, aflnra; vn. sviinga, dingla; 
fara upp och ned, fram oob tillbaka rjck- 
Tis; meta iij »kiiixa>, gora sma knyokar 

p& kroppcD Tid Digntng, pil mctsp&ct vid tiske etc. ; 

(Irij ~, Eton si. gosse 8om egnar sig &t 
cricket^ foot-ball o. A., motsats: wet ~, 
gosse som slir sig pS, rodd o. d.-, ~ into, ~ 
one's head into, sticka in hufvudet i ocii ha- 
siigt dpaga dot tillbaka; ~ it, si. lemna, ej vidare 
biy sig om ngt. ~-Cherry,s. enbainlek (cii 

Apple cl. kOrsbAr bAngcs s&, alt dct Blilr mot munnCD 
o. skall f&ngas med tandcrna). '^-lillCOln, se bob- 
link. ~-Sled, ~-sleigh, «. Am. slade sam- 
mansatt af tv& kalkar, timmerkiilke. ~- 
Stay, s. sjo. Tateistag; F hatt^nodd att 

flxla vid rockkaappch. '^Stay-pieCe, i.^D. stag- 

stycke (stsrvcn). ~tail, b. stubbavans; pack. 
'vtailed, a. stubbsvansad ; ~ coo(P,frack. 

~tail-wig, ~wig, «. kort peruk. ~-white, 

n. Am. noTdamerikansk lapphona. <^ber, 
-flr, ». Skoti. flote. 
bobbin, bub'in, s. (knyppel)pinne; ti&drune; 
spole; bobin; tciegr. induktionsspiral. ^ 

■block, s. F prov. diiftkuku. ~-frame, «. 

spolmaskin. r^-tOOls, if. pi. knyppeldon. 

~- work, s. knyppladt arbete (spotsar, snmeu, 

0. d.). ~et, -et, s. spetsbotten; spetsar for- 

fiirdigade pfi. maokin. 
bobbish, bib'ish, a. SI. natt och fin; mycket 

bra till hcisan, >Tid snnda viitskon ; lustig, 

npprymd. 
bobby, bib'i, s. si. poliabetjaat. i^-wen, s. 

7001. gardsrayg (Troglodytes enropasus). 
bob(0)link, b6b'((li)link, s. sooi. nordameri- 

kansk risf&gel (Bmberiza oryzivora). 
bocal, bi'kil, b6k'^, a. glasburk med kort, 

vid hals. 
bocasine, bAk'asm, ». ett slags fin parknm. 
boce, bAs, «. T.001. hafsiuda (Spai'ua). 
bockey, bik'i, ». Am. karl af en kurbifs, 

kalebass. 
booking, b6k'ing, (l.) i. pwr. bockling; (2.) 

s. ett slags grof boj ei. fris. 
bOCkland, b6k'land, se booMand. 
b0G(k)man, b6k'mi!tn, ». innehafrare af ett 

boohland. 
bode, bid, va. (f6re-)bdda, forespdj ana, fiir- 

utse; vn. vara ett forebudj bdda (cv/7, 

ondt, ill, ilia; well, godt). ~ful, -ffil, «. 

forebSdande; ominos. ~mentt) -m^nt, s. 

forebud, omen. 



bodice, (boddice), b6d'is, s. snoriif, lif- 

stycke; kladnlngslif; full ~, rynkadt 
lif ; plain {tight) ~, slatt lif. 

bodied, b4d'id, a. (i sms big-r^i, korpu- 

lent) forsedd med ... kropp; gestaltad, 
formad. 

bod(l)ikinSt, bAd'(l)lklnz, interj. for tnsan ! 

bodiless, bAd'il^s, a. kropplos, utan kropp. 

bodily, bAd'ili, a. kroppslig; materiel, tim- 
lig; verkligt; ad. kroppsligt; med, till 
hela sin massa, belt och billet; duktigt; 
(jo. p4 sidan; in ~ fear, jar. hotad med 
vAld, i fara for misahandllng; /nj oath, 
liflig ed; she went q/7'~ to leeward, hon 
(akutan) dref tviirs nod i la. 

boding, bA'diug,/)rt. ntbode; s. foreliSidande, 
forebud, omen; aning. ~ly, -li, ad. be- 
tydeisefullt. 

bodkin, bAd'kin, (l.) s. se haudehin ; (2.) syl, 
pryl; bokir. &i; triidnil; h&rnal, hirpil ; 
dolkt; to be {ride, tit) i\i between two, 
sitta mellan tv& andra pS, ett siite som 
sir bestamdt endast for tv&; family ~ 
F, familjeviin. 

bodle, bAdl, s. rarr ett skotskt skiljemynt 
(: ^1^ penny). 

body, bid'i, s. {pi. -ieS, -Iz) kropp (nrv. fvs. 
gcom.; solid figiu'); bil; hufvudmassii, 
hufvuddel; dod kropp, lik; jur., F person, 
miinniaka; massa, materia; verklighet; 
inneb&U, kiirha; det inre af ett laad, etc.; 
styrka bos via ; f asthet, en viss konsistens ; 
mil. korpus; persona moralis: stat(skropp), 
korporation (jfr ned. ~ politic); samfimd, 
kar, myndighet; mil. hufvudatyrka; afdel- 
ning, skara, aamling; system; lif pi en 
kiadalngj (vagns)stomme; (f artygs)skrof ; 
byg. linghus; tokn. lermassa; va. gifva 
kropp &t, bilda, forma; ~ and bones 
F, helt och billet, alldeles; ~ and soul, 
(med) lif och sjiil, jfr arv. nireg. ; ~ corpo- 
rate, moralisk person, korporation ; F 
(mivnniBko)kropp; ~ politic, Btat(skropp); 
korporation; i^ of a book, den egent- 

liga texten (l mola. mot fgrklarlagar, blliang, 

etc.): 1^ of a column, pelarskaft; ~ of 
divinity, teologiakt system; r^ of laws, 
lag-amling, kodex; open ~ F, oppet lif; 
to keep ~ and soul together, >hanka sig 
fram>, bafva helsan; ~ for ~, en och 
en ; in a ~ (rr. ; en corps), i sluten masaa 
(trupp), samt och synnerligen; pS, en 
g!ing; fruit ei. issue of the body, is, jur. lifs- 
frukt, afkomma. 'v/-clOth, s. biisttacke. 
'>>'-ClotheS, s. pi. gingklader. 'N'-COat, a. 
lifrock. 'x-COlour, s. mil. tjock farg, tiick- 
fiirg; ~ drawing, gouachemilning. ~ 

-guard, >. lifvakt. 'N.-linen,8.linne som burrs 
pikroppen. 'N,-louse,s. fiatius. 'v-physlclan, 



iii uutu, 6: du, ^: uur, 6: uul, u: tuUc, ft: tub, it: ball, tti : tbing, dh; this, w: will, z: bus. 



body-phyaiciatt 



F Tiilsnrfk. 112 P Ugl iprlk. 



bolster 



>. lifmedikus. i^-plan, s, »ji). spantritning. 
~-pOSt, s. akterstaf i .kniBrnnyg. ~-servant, 
». kammartjanare. 'v-snatchcr, s. liktjuf ; 
P lansman, rattatjanare. 

BiBOtian, bii'sj^n; a. bcBotisk; biid. slo, 
diim; 3. boeotier; slo, dum miinniska. 

bog, b4g, s. kiirr, tl'ask; myr, mosse; Am. 
tufva i trask; byg. se absorbing-well; si. af- 
tiade ; va. {imp. a. pp. 'N.ged, -d) nedsanka 
i ett trask ei. i dy^ vn. nedsjunka i dy. 
'^'-bfian, s. boi. vattenviipling (Menyan- 
tlies trifoliata). 'x^-bfirry, s. tot. tranbar 
(O.xycooou3). ~-bumper, s. >» bittern. ~ 
-earth, s. myrjord. '~-hole, s. latringrop; 
dyngstad. 'v-hOUSe, s. aftrade. ~-land, 
i. sumpland. '^-lander, s. traskbygga- 
re; bi. irlandare. 'x^-moss, s. rodmossa 
(Spbagnum). ~-myPtle, s. le sweet-gale. 
ni-oak. s. triiskek ' (Qaercus palnatris). 
'~-OrchiS, s. boi. myggblomma(Malaxis). ~ 

-lire, (~iron-ore), s. myrmaim. ~-reed, 

s. ror, vass. "vi-rush, s. bot. knappag(Shoe- 
nns); zooi. safsingare (Calamoherpe scboe- 
noboenus). -v-Spavin, s. yeicr. blotapatt. 
■v-trotter, s. traskbyggare ; reraitilg bcnnm. 
ling pi skotsk griinsrofvare o. pi irlandare. 
~-W00d, ». »i! ~-ooi. ~-whort, «.bot. odon. 
bog(e}y, bi'gi, l. s. vamlf, spoke, bnse; 
blnck t\*, sotarmurre; old ^^ >den ledei 
(djttrTiiicn). 'vistn, -izm, ». spokvasen; barm 

Skrammande genam apBkhistorier,' o. d. 

bogey, bA'gi, 2. s. se bogie, 2. 

boggle, b6g'l, vn. vaokla, tveka, rypga till- 

baka; gora STSrigheter, >krnmbugta»; 

Iiyokla; va. P satta i trangm&l ; fordiirfva; 

a. 19 bogey, ]. -vr, -Iftr, s. en Rom tvekar; 

P fuskare. boggling, -iSng, a. oskicklig, 

tafatt. 
boggy, b4g'!, n. sampig; sump-. 
bogle, 1. s« bogey, 1. 
bogie, bA'g!, 2. jimr. bogie-vaguj Be vid. 

trolley. 
bogle, bA'gl, bogy, bA'gi, se bogey, 1. 

bogus, bA'g&s, s. Am. ett sings rnsdryck af 
rom och slrap; a. Am. falsk, oakta. 

bohea, bAhA', «. samre brant ti (af Thea 
bohea). 

Bohemian, bAhA'mMn, a. bomisk; >boh6mi- 
en->; a, bomare; zigenare; "»bob6mien> 

(llltemtOr, honatntlr. o. a. sam for en urventyrlig t[ll- 

Tsro); ~ chatterer, ~ warbler, moi. siden- 
svana (Ampelis garrula). '^ism, -izm, s. 
1 >boh<in!iien»-lif. 
bol^r, boj'Sr, BO boyar. 
boil, bojl, 1. med. spikbold; blind ~, bold 

Rom g&r tillbaka utan att mogna. 
boil, bojl, 2. «n. sjuda, koka (mv. biid. with, 
' af)j bvuaa upp; va. koka, npphetta; basa 
pmak; Btopa, smalta; s. uppvarmning; 



kokningj ~ed bee/ (si. biott ~ed), salt >ox- 
bringa>; '^ away, koka in; afdunsta; "v 
down, kokaihop; biid. reduoera, samman- 
draga; ~ over, koka ofver; biid. koka 
(with rage) ; ~ up, va. viirma npp. .ver, 
-ftr, s. kock; kokkarl, kittel, gryta; S,ng- 
panna; pi. lattkokta gronsaker (iirtor etc.). 

~er-maker, ». kopparsiagare. ~er-iron, 
~er-plate, s. lekn. pannpUt. ~ery, -M, 

s. eaitsjnderi. o'lng, -ing, prt.; a. ko- 
kande; s. kokning; kok; sjudning; <v 
point, kokpunkt; the whole ~ F, «liela 
baket". rx^ingly, -5ngli, ad. 

boisterous, bojs't&rus, a. T&ldsam, haft'g, 
stormande; buUersam, larmande; inten- 
siv i/i. ~ly, -li, ad. ~neSS, -nia, s. vild- 
aamhet, obandigbet; buUeraambet. 

bolary, bo'l&ri, a. lerartad jrr bole, 2. 

bold, bAld, a. djarf ; driatig; kack; fri; Ba- 
ker; framfasig, frack; oppen; med djupa 
former, framst&ende, i ogonen fallande, 
stark, hog reiler; brant (coast); as -v as 
brass, oblyg, ofoTskamd; as fs* as a lion, 
modig som ett lejon; ~ of heart, behjiir- 
tad; to make 'v., to he ~, drlsta aig, taga 
sig >fribeten> (to, att), arv. taga sig »fri- 
heter> (with a person) ; to be so ~ as to .,., 
tagaaigdenfriheten att... ~-face,s.frack 
miinniska; frackhet. '>'-faced, a. friick. 
'>.'-Spirited, a. kaok, dristig. ~en t, -H| 
va. giira djarf. ~ly, -li, ad. 'x.neSS, -nSs, 
.«. djiirfhet, kiickhet; friickhet; branthet. 

bole, bAl, (1.) s: tradstam; (2.) s. min. bolus 

(ett slags lerjord); farm. % piller, dosis; (3.) «. 

urhaikning, nisch, glugg, (4) f «e bowl, 
1.; (5.)t Beio", (2.). 

bolection, bAiek'sjim, nfr. ^-moulding, ii. 

bjg. tekn. list som skjuter at (stir fram) 
ntanfor ramen i pn dorr. 
boletus, lat., bAlA'tfts. .5. bet. rorsopp. 

bolis, gp., bA'i?s, ifv. bolide, bA'ild, «. (pi. bo- 
lides, bAll'd^z) meteoraten, eldkula. 

boll, bAl, (1.) s. bot. frogomme; (2.) s. skoii. 
fBrr torrrarnmAtt om 6 bushels; vn. gSi 
fro. 'N<-WOrm, s. en mask pfibomuU. 

bollard, bAl'ard, s. sJ». pMe; p&Uare; ■pi 
duo d'albe. 'v-head, «. p&Uare. '>^-tiniber, 
ne knight-head. 

boiling, bA'ling, s. af kviatadt trad, jrr ^oi- 
lard. 

bolster, bA'lst&r, S. kudde (is. en Itag ronl 

biifvudkuddo under the pillows), dyna, puta, 

pol; kompreaa; tckn. byg. (t allm. namn pd vlssi 
utskjutande oiler burando delar) Talk, vnlst; 

underlag, kovt trarayll o. d. ; smed. lock- 
ring, hilskifva; mittra plcnknlf; art. brost- 
nagelabank; tvarbjalke 1 ett vagnsundemiie; 

sja. kalf & l&ngsalnlngen for godset; Va. lilggil 

kudde (underlag, oto.) under; understodja 



i,: fato, i: far, k: fall, 4: fat, i; fast, 4: mete, S: mot, &: her, i: fine, i: tiu, 1: flr, 



!)olstef 



;|( Mlndro brukligt. 113 f FOrBldrailt. 



bonduo 



(orta nicd up); komma att svillla. ^-bolt, 
~-pin, e. art. bi'ostnagel. ^er, -ftr, o. for- 
Bvarare, hjiUpaie; P tjufgommare. <v<ing, 
-ing, s. nnderstod; elagam&l medkuddar 

(skollck). 

)Olt, b6lt, 1. va. s&lla, sikta; rensa; profva, 
iindersoka; s. Bikt, s&ll; -v out, s&lla 
fram, bortrensa; biid. utforska, bringa i 
dagen. 

lOlt, b6lt, 2. s. stor spik, nagel, bult trv. 
nrt. ; cylindtisk projektil; stor skruf; l&s- 
kolf, regel; trubbig pil, skiikta; Sskvigg; 
boja, black; ett stycke (28 ainar) segelduk ; 
F svaljning, tngga; en hnu skyggande 
och kastning at sidan; Am. F omBadling 
1 poiitik 0. d. ; va. fiista med en bult; for- 
bulta; regia till; tait igeii> butikcn; 
fjattra; hastigt uttala; F »sluka>, sviilja 
utan att tugga; Am. plotsligt ofrergilva 
sitt parti; jagt. drifva upp ; vn. Btorta (rusa) 
fram, upp; skygga och kasta sig &tsidan; 
SI. '>smlta>, rymma; Am. F Badla om i po- 
iitik o. d. ; ad. F plotsligt, tviirt; jfr vid. 'x* 
•ujjrifflU; 'N/ in, va. Btilnga in; vn. stoi'ta 
In. ~ out, vn. rasa ut; ge sig af; va. 
ofovsigtigt yttra. 'v-auger, s. vindborr. 
•v-tioat, s. Btarkt bygd b&t. fv-haildle, 

«. tekn. >angrepp» rar en regel. ~(-)head, 

s. splkbuf vud ; destillerkolf ; uy. se rareg. 
'v-key, s. Bpi'int genom iindan af en bait. 

'v.-nab, B. ofverfall pi ett ina. ~-rope, s. 

^jo. lik pi& ett Bcgei. '>.'-Sprit, se bowsprit. 

•vi-Staple, s. >ofverfall> med hake, ^^-toe, 

t. >angTepp> rsr insnoifven. '^-upright, u. 

0. ap. kapprak. 'x.ant, -int, a. Uer. om hare 

el. tanin sprlngande fram. ivel, se bouUel. 
lOlter, bA'ltlr, s. (1.) sikt, 6.111; ett sLngs 

metref; (2.) skyggande hiist; rymmare 

etc., Jfr holt, 2. va. o. vn. 
lotting, bi'lting, l. prt. af loll, \.; s. sik- 

tande, E3,llande ; dryftning. <x/-bag, s. 

(kTarn)Rikt. ~-clOth, s. siktduk. ~-cheSt, 

~-hutch, 'X'-tub, s. sikti&da. ^-machine, 

'v-miil, s. Biktreik. <v-rOOni, s. Bikt- 

kammare. 
lOlting, bA'ltiiig, 2. prt. ar holt, 2. ; ». rog- 

lande; fastnaglande, forbultnlng; fast- 

bnltande; skyggande; rymmande. 
lOluS, bA'l&s, 3. mlD. bolns; med. voter, medi- 

kamenteknla, Btort plUer irv. biid. i ii. apo- 

tekare, >piUertrillare>. 
lOm, b6m, >. en stor, oskadlig amerikansk 

orm. 
lOmb, bdm (b&m), s. dunderf; klockslagf; 

bomb ; birg. slaggkula •,va.\ bombardera ; 

vn. t dina, buUra. iv-ketCh, s. bombkits. 

~-vessel, 8. morsarefartyg. 'x<-prOOf, a. 

bombfast; s. bombfritt hvalf, kasematt. 

'x-Shfill, I. bomb; va, o. vn. ae ihell. 



bombard, bAijibi'id (-' -), ». bombard (on 
rarr brukiig grof kanon) fj bombavdering %; 
vinfat f ; so vid. ~o; va. (- -') mil. bombar- 
dera. ~i6P, -A'r, s. artillerist som kastar 
bomber ;|;; artillerikonstapel ; jooi. en 
insekt (IJraohinus crepitans). 'N.ment, 
-m^nt, s. bombardemang. ~0, -A, ~on, 

-An, S. bombardong (bllslnstromont llknando 
baaun). 

bombasin(e), bombazine, b&m(bAm-)bilzA'n, 

a. halfsiden. 
bombast, bAm'bist (b&mbasf), s. ett slags 

tyg till vaddering f ; svulst i uttryck; a. 

se ~ic; va.\ (- -') Taddera; nppblSsa. 

~iC(al), -'ik(Al), u,. bombastisk, svnlstig. 

~ry, -ri, s. parkam (ett tjg); bombast. 
bombic, bAm'bik, a. silkesmask-. 
bombycinOUS, bAmbis'in&s, a. af silke ; tin 

Rlrgcn lik silkesmasken (genomsklnllgt gul). 

bon, bAn, (1.) s. egyptiskt namn p3. kaffe- 
busken; (2.) rr., bAng, s. bankinvisning; 
kvickt infall, witz f (iir». ~-mot, -'mA). ~ 
-bon, rr., -'bAng, 3. konfekt, namnam. 

bona-fide, lat., bona-fl'dA, a. o. ad. ai'lig(t), 
uppriktig(t), pS, god tro. 

bonanza, bAniln'za, 9. Am. F >galdgrufva> 
(eg. o. blld. : ngt hvaraf ovantadt stor vinst ^s), 
lycktrafE. 

bond, bAnd, ». 1 aiim. ngt som binder, band 
Mr. blld. ; f orbindelse, skuldsedel, revers 
(for, pi); obligation; pligt; borgen;bor- 
gensman; tekn. hopfogning, forbindning, 

Sammanbindning Ct. ex. af tlmmer); mur. for- 

band;^Z. bojor, f&ngenskap; sjo. hand, ne- 
derlagsvaror ; byg. i aiim. alia i en mur 
inlagda timmer, nfv. jfr wall-plate; va. 
nppliigga varor som sakerhet i packhus 
under tulloni slgUl; gifva siikerbet for; b;g. 
forbinda stenarna 1 en mur; a. bunden, 
fdngen; <>* in roofing, taktegels o. d. lag- 
gande kant ofver kant; to ~ in, inmura 
en sion; ~ed goods, varor pS, nederlag i 
packhus; transitogods; ~eii scores, tran- 
Bitonpplag; <x,ed ei. ~;wjr warehouse, ne- 
derlag(8magaBin), packhus; in ~, p3, ne- 
derlag; under ~, mot kantion. (vimaid, 
s. Blafvinna. i^man, s. lifegen, trill. ~ 
■papor, J. fint papper hvarpS. obligationer 
0. d. tryckas. '>./Sman, s. tral; borgen- 
(sman). -v-StOne, s. byg. bindaten trin 

Ofvcr murens Uooklok ; mOck ~, koppstycke, 

jfr header. 'N.-tlmber, s. bindbjalke iniogd 

Ungsclter 1 en mur. '>.'age, -Adj, 8. litegen- 

skap, traldom i fftngeuskap; tvSng, for- 
pliktelse. ~ep, -ftr, s. k otvan r^-slone 
(af». ^-timber). 
bonduc, bAn'd&k, s. bot. en vestindisk klan- 
gande ortraxt (Guilandiua, uy. nickar 
-tree). 



t>: note, h: do, h: nor, As not, h: tube, &: tub, A: bull, th: thing, dbi tbia, ws will, z: bai. 
8 — 192303 Engelsk-ivenak ordbok. 



febile 



F Talsprlk. 114 P Llgl uprlk. 



book' 



bone, bdin, s. ben, knota; (is. I pi.) smisalter 

gjorda af ben (bs. tUmlngar, ett Blaga kastaa- 
jctter, knjppelplDnar, epelmarkcr, etc.); V(Z. Dena, 

jaga nt benen ur kott i satta hvalfiskben 
uti; landtmiit. Bigfca; Bi. stjalaj ryj of con- 
tention, tvistefro; a ~ to pick (gnaw) F, 
biid. ngt att gora, att fundera p3,j / have 
a n^ to pick with you F, »jfig bar en gds 
oplockad med dig»; to break no ~s, ordspr. 
vara oskadlig (beskedlig) ; to make no ~.9 
F, ej gora n&gra svS,riglieter ei. betank- 
ligheter (of, about, at, vid, i afaeende 
pi\); bred in the ~ F, medfodd; to be 
(fall) upon the t^s of P, ofverfalla nen 
med hugg oeh slag; body and ~, (med) 
hull och bir. ~-ace, s. ett kortspel. ~ 
-ache, 5. ledviirk, gikt; veneriska sju- 
kan f. <%'-b6d, 5. jordlager innehdllande 
fossila ben. ~-binder, s. en art kalktuff 
(osteocoUa). '>.'-black, s. bensvarta. ~ 
-breaker, s. hafsorn; stormfSgel. 'v-duSt, 

~-manure, ~-powdep, ». benmjol. ~ 

-earth, s.deoorganiskaaranenai ben, &ter- 
stod vid bens brannande; kem. kapellaska. 
~-fish, s.koffertflsk (Ostracion). 'v.-glasS, 
s. benglas, mjolkglas. 'vglue, s. benlira. 
~-laCe t, «• oakta knypplade spetsar. ~ 
-niill,s. benkvarn. ~-picker, s. F bet j ant. 

'N.'-Set, va. satta bea 1 led, laka benbrott; 

s. bot. en art floka (Enpatorium perfolia- 

tnm). ~-selter, s. kirurg. ~-shave, .'. 

boftvark. ~-spavin, s. tmcf. benspilt. ~ 
-tired, u. genomtrott. ~d, -i, pp. henai, 
utan ben; a. i Bms. med ... ben (t. ex. big-'\i, 
strong-'^, med grof benbyggnad, stor, 
stark; high"^, med fram,st3.ende kind- 
knotor). ~leSS, -les, a. benfii, benlos. 

Boniface, bAn'ifis, s. F treflig vardshus- 
vard. 

bonfire, b6n'fir, ». lusteld. 

bonetta, bAnet'a, »e bonito. 

boniform t, b4n'tf6rm, a. valskapad. 

boning, h6'm.ng, prt.; s. benande; tckn, syf- 
tande, sigtande, inriktande. "Nz-rod, ~ 
-Stick, 3. landtmatarstdng. 

bonito, b4n4'tA, s. en makrillavt (Scomber 
el. Tbynnus pelamys, afv. striped tunny). 

bonnet, bAn'^t, S. mans-mossat; rranllmmera- 

hufva, kapott-hatt; toit. bonnett; sjo. bon- 
nett (afv. ~-Sall); tckn. buf, fodr,i];gnister- 
Slackare pi lokomottvBkorstcn ; si. bulvan i 
airarer, 1 Bpei J Va. satta mossa pS-tj taga af 
mossan p& ngn, far ngn; slS. ned batten ofver 
ogonen p3, ngn; locka in i spel; drawn 
»v;, rynkhatt. z^-box, s. fruntimmers-battask. 
~-pepper, s. bot. en art epansk peppar 
(Capsicum), ^-shape, s. batt-stock. ~ 
-trimmings, s. pi. kladsel pS, en hatt. ~- 
ed, -hd.,pp.; a. f oraedd medbonnett; ikliidd 



mosaa »io. ~er, -fir, s. »i. lockf&gel, bul- 
van Is. 1 Bpel. 

bonnibelf, b&n'ibM, bonnilassf, -las, .. 
vacker flicka. 

bonnily, b6n'!li, ad. muntert, trefligt, gladtf; 
vaokert, tiickt, natt Skou. bonnineSS, -nis, 
8. munterhetf; tackbet, natthet, skon- 
het Skoti. bonny, -I, (l.)a.munter, fomojd, 
trefligt; vacker, tack, frodig, skoti. 

bonny, bAn'5, (2.) s. bsrg. malmkortel. /v 
-clabber, j. sur tjammjolk; Am. sur mjolk, 
filmjolk. 

bonten, bAn't^n, «. ett Blaga ylletyg. 

bonum magnum, ut. bA'n&m m4g'n&m (tg. 

n&gonting mycket godt) 8. ett slaga atora 

plommon ; modenamn p& &tBklUIga Taror, bs. ett 

slaga st&lpennor m. m. 

bonus, bA'nfts, a. band, premium Brett ISd; 

extra ntdelning; extra proviaion. 

bony, bA'ni, a. af ben; benlg; af stark ben- 
byggnad; stark; knotig; >bara ben ocli 
skinn>. 

bonze, bAnz, «. ostindlak is. buddbistisi: 
prest. 

booby, b&'bi, s. tolp, drummel; akoi. si. den 
siste i klaasen; sooi. sula (en hafsf&gei, Sula); 
a. drumlig, dum. '^-hatch, s. sjij. aktev 
kapp, akterlncka. 'vz-hut, s. Am. ett slags 
tackt Blade, 'v.-hutch, s. simpel tackt 
vagn. tNiish, -iaj, a. drummelaktig. iv- 
ism, -izm, s. drummelaktighet. 

Boodhism, bA'dizm, se Buddhism, 

boody, bS'di, vn. f vara misslynt, se sur nt 
(with, pS,). 

book, bdk, s. bok; handela-, antecknings-, 
vadbok; (afdelning af) literart arbete; 

band, ae r\*-muslin ; spel. Sex Spel 1 wblgt; 

pi. Bi. ett spel kort; va. inskrifra i 
en bok; bokfora; inregiatrera; polet- 
tera (owe'a luggage, to a place) ; beatalla 
Plata ; a heavy ~, bi. vadbok med betyd- 
liga summer; ~ in sheets, bok »i exem- 
plars, obaf tad bok ; ~ of accounts, konto- 
bok; ~ of cargo, fraktbok; *%/ ofcommis' 
sions, bok ofver bestalda varor; 'v of 
fares, 8,kartaxa; ~ of rates, tuUtaxa; 
~ of receipts and expenditures, inkomst- 
ocb utgif tsbok ; ~ of the four kings F, 
kortlek ; to keep r^s, fora booker; to mate 
(up) a ~, si. (slugt) anordna sina kapp- 
lopningsvad ; to be at one^s ~, sitta vid 
boken, studera; to be in a ~, hMla pa 
med, studera en bok ; to be in a person'^ 
f^ts, st^ i skuld till ngn, st& till boka hos 
ngn ; &fr. bitd. stS. val bos ngu ; to be in a 
per,<!on's good (bad) ~j, vara (st&) val 
(ilia) anskrif ven bos ngn ; to bring to ~, 
kalla till rakenskap; to go to 'N#ybr, f& 
anavara for; to speak by ~, tala aom en 



i: falo, .'i: far, L: fall, i; fal, i: fa.st, i: mote, i: met, i: her, i: line 1: fin, i flr, 



book 



^ illndre biuUlgt. 115 f ForHldradt. 



boot 



bok; without ~, utantiU; >utan papper>, 
extempore J utan auktoritetsstSd; to ~ 
one's self to, taga biljett till en on; to 
~ one to Ms word, binda ngn vid bans 
ord (16fte)j r^* down, anteckna, jfr va. ~ 

-account, S. igns kontO 1 bandclsbok. '^-blll- 

dep, s. bokbindaie. ~-bindery, s. bokbin- 
darverkstad. 'v.-binding, s. bokbindar- 
yxke. 'v.-case, s. boksk8.p; bokfodral; 
bokvaska. ~-claim, ~-debt, ». hand, for- 
dran, skuld enl. bok. 'xz-club, s. laaefor- 
eniug. ~-COVer, s. bokband; bokfodral. ~ 
-fair, 5. bokmarknad. ~-fashion, a. ibok- 

form. ~-holdert, bs prompter. ~-keeper, 

s. bokforare, bokh&llare ; F skiimu. en som 
ej dterlemnar l&nta booker. >xi-keeping, 
s. bokfiiring, bokh&lleri; ~ iy double 
{single) entry, dubbelt(enkelt)bokh3,neri. 
~-knOwledge, s. belasenhet, bokvett, jf* 
i\,-learning. ivland, s. jur. rarr fralsebem- 
man. ^-learned, a. belast, boksynt; bok- 
lard, jfr niij. ~-learning, s. belasenhet, 
boklardom; kunskap iahamtad genom 

booker I mots, tin erfarenhet. ~(-)linen, S. 

larf t till bokband ; tand. ett slags saxiskt 

larft hopviket 1 bokforia. ~-IOllSe, S. jool. bok- 

liia (Troctes). >x/-madness, s. bokvurmeri, 
bibliomani. 'v-maker, *■ bokskritvare, 
kompilator, bokmakare; bi. vadhS.llare 
vid kapplopningar. '^■making, s. bok- 
makeri; jtr yid. of»an to make a booh, >amt 
hedging, 'w-mafl, s. en lard man, laskarl; 

bokkannare. ~-mark, ~-marker, s. bok- 
marke. ixz-market, s. bokmavknad(en). ~ 

■mate, >. skoikamrat. ~-mindedness if., 

s. kiirlek till booker, ^-monger, 5. (anti- 
k7arisk)bokhandlare. 'N.-muslin, s. ett 
slags fin muslin, organdin. 'v-oath, s. ed 
pi bibeln. />/-post, s. paketpost for boo- 
ker; per ~, under korsband. ~-rack, s. 

bokstall bTarp& boken ligger oppBlagen. fNj-Saie, 

s. bokforsaljning; bokanktiou, 'x<-seller, 
s. bokhandlare; ~*5 shop, se '\j-shop; ~'s 
trade, ae nij. 'N.-selling, s. bokhandel u. 
arnir, yrke; commissionarg <%', sortiments- 
bokbandel. 'v.-shelf, s. (brada i en) 

bokhylla; pi. bokhylla med flere hyllbradcn. 

~-Shop, Eng., ~-Store, Am. ». bokhan- 
del, bokl&da. <^-slid6, le f^-tray. ~ 
■Stall, ». bokstdnd. 'vz-stand, s. le Nrcg. ; 
bokstall. 'xz-StltCher, ». bokhaftare, -er- 
ska. ~-trade, s. ae i^-selling. ~-tray, 5. 
bokstall att skjuta ibop. '^■trlpe, s. 2001. 
bladmage bog idiaiare. ~-wheat, ao buck- 
wheat, ~-WOrk, s. boktr. boktryck (t mots. 

till acoldenslryek). 'V.-WOrm, S. jool. bokmal 

(Anobium), uy. bUd. ~ed, -t, pp.; a. bok- 
ford, nppskrifven; F bestiimd (to, Lt;for, 
till); d6md; to be (v F, vara utan hopp om 



en ajuk; to be ~ for, vara siiker om; ej 
kunna undgS ngt. ~ery )(C, -ftri, s. boksam- 
ling; smak for booker. ~ful f, -fdl, a. full 
med inproppad lardom; s. si mycket 
som en bok inneh&Uer. (Nilng, -ing, ^r(. ; 
s. bokforing, inskrifning; biljettforsalj- 
ning »id jarnvugar 0. a. i "N/ clerk, biljettfor- 
saljare; ~ office, inskrifningsbyril; bil- 
jettkontor. fvish, -isj, a. begifven pi 
booker, som hanger nasan ofver boken; 
kammarlard, pedantisk; a r^ man, pe- 
dant, bokvurm. '%'ishneSS, -isjnis, s. las- 
girigbet, biingande ofverboken. 'v<lesS)|C, 
-l^s, a. utan bocker; obelast, oliird. 

booley, bS'li, «. iri. an nomad, los (ej bofast) 
person. 

boolwork, ae buhlwork. 

boom, bim, 1. s. ajo. bom; stangsel 1 far- 

Tatten, framfOr en hamn; ledsegelsspira; Sting, 

prick (ajomttrko) ; pi. lOo. kobrygga; va. ut- 
hala ett aegci pi bommen. ~-brace, s. ai». 
spirebrass. ~-irOn, s. sjo. ledsegelsbygel. 

~-lift, s. fii. dirk. 'Nj-malnsail, n. ■konena 

storsegel; briggsegel. '>.'-sail, s. bomsegel. 
~age, -idj, s. (hamn-)bompengar. 
boom, bim, 2. vn. dina, dundra; brnsa, 

Bvalla om T&gor; skalla; Skrika som en rordrum; 

(ary. ~ along) rusa fram, gi for fuUa segel 
(arv. to come, to go ~ ing along); s. din, 
dunder {0/ cannon, etc.); brns; rordrum- 
mens skri; hand. ai. >feber», >rusning». 
boomerang, bfi'mJring, ». ett slags kastva- 

pen af tra (N;a Holland). 

booming, bi'ming, (1. „. 2.) prt.; a. snall- 

seglande, jrr boom, 2.; s. (1.) tillsiittande 

af (bom)segel; (2.) brusande; dinande. 
boon, b&n, s. (1.) bon, anh&Uan f ; gif ra, 

viilgarning, ynnest; (2.) skafvor, linboss; 

u. umgangsam, treflig, glad (companion); 

vanlig. 
boor, bSr, I. bonde, landtman; ri, obildad 

manniska, tolp. ~lsh, -5sj, a. bondaktig; 

~ work, se rustic w. 'v.ishly, -isjli, ad. <v- 

ishneSS, -!sjn^s, e. tolpaktighet. 
boose, biz, 1. s. lok. bis. 
boose, bJz, 2. vn. F supa. ~r, -ftr, s. supare, 

fyllbult. bOOSy, -5, a. F lindrigt beruaad, 

smifull, »kn61». 

boost, bist, va. Am. P skjuta pi en kuttrande, 

lyfta; hjalpa »pi trafven>; s. hjalp pi 
vag, >pi trafveno. 

boot, b5t, 1. s. bitnad, vinst, fordel; mellan- 
gif t ; byte, rof t ; va. (ortast impers. : what 
~« itf) bita, gagna, tjiina till; rikta; to 
make ~ of, draga nytta af ; to ~, dartill, 
(till) pi kopet. 'vz-liale t, va. 0. vn. draga 
ut efter byte, rofva. 

boat,bit, 2. 8. stofvel, ka,nga,,pl. skodon 1 aiim.; 
vagnslida; fotmagaain (rid ei. under kusk. 



ii: uute, h: do, 6: uor, i): not, &; tube, &: tub, A; bull, lb; tliin;;, db; IbiH, w: will, z: ba-i. 



boot 



F Talsprik. 116 P Llfit jprlk. 



borough-master 



bookcn); kuskbocksplats pS, diligens; fot- 
saok; Bpanska stofveln (tortyrredsHnp); la- 

derfodral rar flaskor vid korknlng ; ^Z. (auvlind 

SB. s(j.) F skoborstare, Bpringpojke pi vards- 
baa; si. tjknamn pi yngste officeren vid ett 
regementej si. (med ett adj.) karl, person; 
va. siitta stoflar pil, forse med stoflar; 
~ and saddle, (fijrniinBdt at tr. boute- 
selle) trumpetBisnai : »till hast!» ~-blaCkt, 

~-catcher t, m ofvan boots. ~-closer, s. 

en som ndtlar >resefter». ~-Crimp, n. 
Btofvellaat. ~-garter, s. stofvelatropp. 
~-hook, 5. atofvelkrok. ~-h0Se, s. (rid-) 
damasker. 'x>-jack, s. stofvelknekt. ~ 
-laCB, s. kiingsnore. ~-laSt, so ~-<)-ee. ~ 
-leg, n. Btofvelskaft. ^u-lick, s. Am. F, 
Bmiclcvare, jrr toady. ~-niaker, s. sko- 
makare. ~-raCk, s. hylla hvari stoflar 
hangas upp ooh ned. 'N.<-StOCkingS, «. pi. 
se ~-/i05e. ~-Strap, s. Btropp. ~-tOp, 
s. Btofvelkrage. 'v/-tOpping, s. sjo. ranygs 
halfkriingning for bottens skrapning. ~ 

-Stretcher, ~-tree, «. stofveibiock. ~ 
-vamps, s. pi. >reBefteri>. '>^-webbing, s. 

band till stofvelstroppar. f\j^dj -ed, a. 

forsedd med stoflar. ~ee, -k', s. (1.) half- 

stofvel; (2.) ett slags muslin. 
booth, bodh, s. bod, skjul, saluBtS,nd, 

barrack. 
bootikin, bS'tikin, s. liten stotvel ei. kanga; 

skinnsocka ei. skinnvante mot gikt. 
bootless, bS'tlea, u.. (1.) onyttig, f.Uangj 

(2.) utan stoflar. ~ly, -iS, ad. forgafves, 

utan nytta. 
boots, so boot, 2. pi. 
booty, bo'ti, s. byte, rof ; to play '\i, spela 

oiirligt (lappa afsigtUgt). 

booze, boozy, se boose, boosy. 

bo-peep, BO under bo. 

borachio t, biratj'A, »-. vinliigel; suput. 
boracic, bArils'ik, a. kern, som inneh&Uer 

borax; ~ acid, borsyra. 
borage, b4r'adj,bur':idj, 5. bot.stoffiorblomma 

(Borago officinalis). 
borate, bA'rAt, s. kom. borsyradt salt, borax, 

-riks, s. kcm. borax. 
borcer, bA'rsir, s. stenborr. 
bord t, bArd, s. jur. 1 sms. bord, koat. ~-half- 

penny, S. rorr torgskatt rar mitighot att saija i 

stund. iN/land, s. rsrr taSelgods. >^lpad, iv- 

lode, ~-ServiCe, S. torr skogskorslor samt 

skatt in natura till egare af taffelgods. 
'^man, s. rarr brukare af tafEelgods. ~age, 
-adj, BO rsaload. 
border, bA'rdiir, s. bS,rd; kant, rand, briidd; 
stad pi tjBi grilns, gransland (is. engelsk- 
skotska gransen); strand; list, ram, in- 
fattning; rabatt; vn. (mod on, upon) gransa, 
stiita intill; niirma sig irv. tiid. i va. 



kanta; infatta; begriinsa, gransa till; 
his age t^s upon Jifty, ei. he is i^ting 
upon Jifty, ban narmar sig 50-talet; a 
f\*ing town, en gransstad; a colour f\>inij 
on blue, en farg som stoter i bldtt. ^er, 
-ftr, s. gransbo (is. inbyggare pS, engelsk- 
skotska gransen); en som stir niira (on, 
till). ~lng, -5ng, s. infattning. 

bordure, bA'rdur, s. her. bird, skoldkant. 

bore, bAr, l. imp. at bear. 

bore, bAr, 2. s. borr; borrb&l; kanal, lopp 
i ett skjutvapen, kaliber; besTar, pUga ; ngt 
odragligt,uttr&kande; l&ngtr&dig manni- 
ska, pl&goande; flodvattnets haftigainrn- 
sande i en alfmynning;vo.borra;urhdlka; 
genomtriinga; besviira, pl&ga, uttrika; 
trunga en medtaflarevidkappiiipDiDg,kapprodd, 
o. d. mot stangslet; vn. intranga em en borr, 
borra sig fram; l&ta borra sig; borra 
med liwfvudet em oq hnst; f^^d to death, ut- 
ledsen ; to be ~d, vara (blif va) nttrdkad, 
ledas, laaf va tr&kigt. 'x.-chips, s. pi. bori- 
Bp&n. 'v-COle, a. bot. blfi,kS,l. ivi-bit, 'V 

-frame, ~-rod, se am«. ar boring, 'v-hole, 

s. borriai. ~-tree, se elder, 'v-dom, -dim, 
s. trikighet, l&ngtr&dighet; utledsenhet. 

Boreal, bA'rAal,a.nordllg, nordisk. BoreaS, 
lai., -Ais, s. nordanvind. Bore. 

borel, bAr'el, a. ett slags halfsidensars. 

borer, bA'rur, «. borrare ; (storre) borr (birg- 

borr etc.). 

boring, bA'nng, prt. ar bore; s. borrning; 
borrhS,l;pZ.borrsp§,n, borrmjol. ~-bench, 
'V'-frame, s. bonbiink. ~-blt, ». borr- 
Bpets, borr, borrjiirn (af en starre borr, iord- 
borr, etc.). 'Nz-maChlne, 'x-mill, s. oUks slagi 

borrmaskin. iv-table, s. borrbord; ar?. jfr 

nircg. ~-bar, ~-rod, «. borrsting. ~-head, 

'v-wheel, s. borrhufvud. 

born, bArn, pp. af bear; a. fodd; medfodd; F 
inkarnevad, >akta» ; ~ again, teoi. p&nytt- 
fbdd; {all one*s) 'v days F, llfsdagar; 
base ~, oakta fodd; lowly./, af ringa bord; 
well ~, af god barkomst; the eldest ~, 
den forstfodde. 

borne, bArn, (l.) pp. at bear, buren; a. s]o. 
(afv. ~ up) flott; (2.) s. afvisare. 

bornlte, bA'rnlt, «• min. bornit, kopparlefver, 
tellurvismut. 

bOrnOUS, ~e, bAmA'z, se bournotts. 

boro', rorkortn. far borough. 

boron, bA'rAn, n. kem. bor, 

borough, b&r'A, n. koping, sm&stad; stads- 
kommun el. stadsvalkretssomegervalratt 
till parlamentet i Kngi. : rotten i^s, afsig- 
komna kopingar. iNi-English, s. jnr. stad- 
gande bvarigenom egendom ofverg&r till 

yngste sonen, 'v-elder, 'v-head, ~-hoJider, 

s. Brr >tiondeman>, byfogde. 'Ni-master, 



k: falo, k: I'ur, K: fall, !i; (at, A: fuat, A: mold, i: met, hi licr, 1: liuo, is flu, i: flr, 



borough-maatcr ;(! Mindr« brukiigt. 117 t r'»ri>'i™<"- 



bottle-rack 



s. borgmiistare. ~-niOnger, i. valkramaro, 
rostsaljare. iv-rate, s. kommunalskatt. 
'v-tOwn, sc corporate town. 

borrow, bAr'A, va. boiga, lilna «rv. biid. {of, 
from, af; on, p&); «. t 1^"! pant. 'vOr, 
-ir, s. en som Unar af Egn, l&ntagare. ~- 
ing, -Ing, s. l&nande. 

borsella, bArslrii, «. instrument hvarmed 
glas uttanjesei. sammanprelssas, glassax, 

borsholder, bA'rshAldSr, so borough-holder. 

bort, bArt, s. tckn. affall viddiamantsUpning. 

boscage, bAs'kAdj, s. bnskar; lund i BmS,- 
skog; BnSr; mil. ekogslandskap. 

bosh, bAsj, (I.) s. t kontur, figur; (2.) turk., 
s. f nonsens, dnmheter; (3.) s. (ci. ~es, 
-ez, e. pi.) ofveiBtall, etallband i en 
masugn. 

bOShbok, bAsj'bAk, so bushbok. 

bosk, bAsk, s. t ci. poet. Bma,skog. ~et, -St, 
s. bei's&. ~y, -S, u,. buskig, skogig; si. 
dmcken, >lurfvig>. 

bosom, bflz'&m, bA'z&m (P b&it'm), s. broBt, 
barm,f amn, skote(ortabiid. : in the '^ oj one^s 
familji); va. gumma i barmen ; omBorgs- 
fullt, trogetbevara;pa7"(nc7'(wiyc) of one's 
~, akta hiilft, hjiirtevan. ~-eneiny, .?. 
hemlig fiende. ~-friend, s. fovtrogen viin; 
barmklade. 'v-interest,s. dyrbart intresse. 
•xi-pOCket, s. brostficka. iKz-sin, s. skote- 
Bynd. <x.-snake, ». biM. en orm man ^ilit 

vidfiln egen barm (otacksaiu, f»riildi!>k skjddsling; 
iKv. om ngt smygaadc oodt, t. ex. sjukdom). 'Xf-tnlCl, 

s. hustjuf. 

boson, bA'Bn, se boatswain under boat. 

bosquet, bAs'kIt, sc bosket. 

boss, bAs, ] . «. Am. bisonoxe. 

boss, hbs, 2. s. im. arbetsforman, forg3.ngs- 
man, >baB>; «i. »gubbe»; Eng. lok. ofver- 
man; a. Am. si. utmarkt, »buBBig>; va. o. 
vn. Am. si. mastra, spelahnsbonde (ofver, i). 

boss, bAs, 3. s. buckla, knol, knapp, knopp ; 
uppbojdt arbete; utBtaende prydnad, 
beBlag; murbrukstr&g; mek. forstarknlng, 

tjock del af en axel; sc yid. Sioaffe; Va. ut- 

arbeta till ei. pryda med bucklor ci. 
knappar, drifva; the f^* puzzle, >femton- 
spelet>. n.'-eyed, «. P med ena ogat »igen- 
muradt>. <x<-head-bolt, s. Btor Bplk med 
platt rundt hufvud. 'v<age, -idj, *. tjg. 
framspringande sten i en mur; so vid. 
rustic work. ~ed, -t, a. prydd med buck- 
lor, knappar, uppbojdt ci. drifvet arbote. 
~et, -It, s. hornspr&ng pS. r&book. 

bossy, bAs'i, S. Am. barnnamn yi. kalf; a. sc 

bossed. 
boston, bAs'tAn, se boaston. 
bot, bAt, 8. zooi. larv af hiiststyng; pi. daraF 

orsakad sjukdom. 'N'-fly, s. zooi. haststyng 

(Oestrus equi). 



botanic(al), bAtan'ik(al), a. botanisk; ~|)/ty- 
sician, lakarc som anvander blott vege- 
tabiliska lakemedel. ~S, -s, s. pi, botanik. 

botanist, -Inist, s. botanist, botanizo, 

-'^niz, vn. botanisera. botanizing-bOX, 

-'Anlzing-bAks, s. portor. botany, -'ini, s. 

botanik. 
Botany-Bay, bAt'Anibi, s. pr.; ~ resin, 

gnmmlharts af australlska grilstriidet; 

~ wood, ett h3,rdt, tungt, svart triislag 

(af Achras sapota) tin ansnickeri. 
botargo, bAtfl'rgA, s. ett slags kavlar (loiagd 

rem af mullet). 

botch, bAtj, «. (I.) bold, svulst; (2.) lapp, 
klut; fuskverk; va. lappa, flicka, fiiska 
ihop; ~ vp, lappa ihop. ~edly, -edli, 
ad. fuskigt. ~er, -ftr, s. lappare (sko- 
flickare,lappskraddare); f nskare. ~erly:!|C, 
-i\i'li, a. oskickllg; fuskande. ~ery /)C, 
-fivi, s. fuskverk. ~y, -!, u. full af bolder. 

bote, bAt, S. jur. numcra blo*t 1 sms. bot, skade- 

orsiittning. n.'less, -lis, se bootless. 
both, bAth, prn. b&da, bagge; ad. b&de; 'v 

n/' us, vi b3,daj ... q/~ of us, biigges v3,r. 
bother, bAdh'&r, va. f pliga, forbrylla; be- 

svilra (about, med, i afseende pS.); vn. 

»bi'3,ka»; s. F bryderi, forlagenhet, plaga; 

besvar, brak; (nytjas ofla som od mlldarc svoi-doni) 

~ ! ~ ii.' '^ take it.' jag ger strunt i ...! 
tusan... ! anamma...! what a ~! dumt 
pr.it! B&d.int br&k! 'x^er, -ftr, s. F pligare. 

'v.ation, -A'sj&n, F, ix^ment ^, -mint, ». so 

bother, s. 

bothie, bothy, bAth'i, s. stou. koja, stnga; 
drilngstuga. 

botryoid, bot'rlojd, ~al, -'al, «. mln. drut- 
klasformig. 

bott, bAt, 8. (1.) knyppeklyna; (2.) so bot. 

bottle, bAt'l, 1. 5. knippa (lio); va. bund- 
ta ihop. 

bottle, bAt'l, 2. ». flaska, butelj; va. tappa 
p3. butelj ; ~ up, buteljera; bevara, gom- 
ma; li&Ua inne med, hilla tillbaka. ~ 
■bottom, s. buteljbricka, -stiiU. ~-bump, 
«. zooi. rordrum (Ardea stellaris). ~-Case, 
s. flaskfoder. ~-CaSt0r, s. (laskstiiU. ~ 

-companion, ~-friend, s. supbroder. ~ 
-flower, «. bot. bHklint. ~-gourd, s. bot. 
flaskkurbits, kalebass (Lagenaria). ~ 
-grass, <. bot. gr6nkafvolhirs(Setariaviri- 
dis). ~-green, n. buteljgron; 3. butclj- 

gront. ~-hamper, ». buteljkorg. ~-hea(l, 

s. dumhutvud; so vld. '^•nose, zooi, ~-hol- 
der, s. si. sekundant vid boxning; med- 
hjiilpare; forsvarare; stod, ~-jack, s. 
lodriit stekviindare. ix-nose, s. briinvins- 
nasaj zooi. ett slags sviirdfisk (Hyperoo- 
don). <N<-nOSed, a. tjocknast, rodniist. ~ 
•rack, s. stallning (by Ua) for (tom)butelj er. 



i: note, A: do, 5: nor, it: not, i; tube, h: tub, fi: bull, th: thing, dli: tbia, w: will, z: has. 



bottle-screw 



F Talspilk. 118 P Ugt iprJk. 



bounding 



~-SCrew, s. korkskruf. '^-Stand, 90 ~-6o«- 
tom. 'v-tlt, 4*. zooi. flaskmes (on art Parus). 
~-tray, «. buteljbrioka. ~tl, -A, pp.; n.bu- 
teljerad; tjookbnkad;|;. ~r, -ftr, s. en som 
tappar pS, biiteljer, (ol-, vin-)fcappare. 

bottling, bAt'lkg, s. tappning p§, buteljer. 

bottom, b6t'&m, 1. s. nystan; to. nysta. 
nysta upp; n^ of a silkworm, kokong. 

bottom, bit'um, 2. s.botten;dJHp;diild,iag- 
land; mark, gnind; grundval,bas;Bkepps- 
skroivet under vattnet; ekepp, fartyg, 
>k61> ; nedersta delen, nedre andan ar ngt, 
underkantj slut, ande; bottensatej sits 

1 ea stol; b&rg. S^la; mU, Spegel 1 OD patron; 

art. stotbotten; det vasentliga af ngt; 
Btyrka, uthJUighet, enevgi, mod; gi-und, 
orsak, upphof; andam§,lj va, grunda; 
stodja pS,; satta botten (sits em.) i; tokn. 
dacka aociier; utgi'unda; vn. stodja sig (on, 
upon); ~ of the table, nedre andan af 
bordet (dar vitrdon sitter);. '^^ of the belly, 
underlifvetj ~ upwards, upp- och ned- 
vand(t); at ~, i grund ooh botten; at the 
'v* of the page, nederst p3, sldan (la. under 
liiiicn dir notor sti, b&i. : J>i noten>)j to be at 
the ~ of, biid. ligga under (bakom) ngt (on 
plan u. d.)i "vara upphof, orsak till; /com 
the ~ of one's heart, af innersta hjarta; 
on one's own ~, pS,egen grand och botten, 
sjalfstandig(t); to go to (get at) the ~ of, 
biid. gd till botten med en sak; a horse of 
good ~, en starkt bygd hast; to take ad- 
vance money on a ship's ~, upptaga ett 
bodmerildn. (Anm. 'n/ uttr. i sms. oftaj io. 
Itokniska ord; nedre, under-, i. ex. ~ 
-fash, '\i-plate). /xj-clack, s. sugventil. ~ 
-fishing, s. metning cndaat med siinke, 
»pS, kiinn*. ~-fu!ler, s. tekn. ansatssilnke. 
~-glad6, 5. 13,gt liggande oppen plats. ~ 
-heat, 5. markens konstgjorda varme i 
dririiua. ~-land, s. alluvialland narmast en 
flod, sidland jord. ~-pit, ;.. afgi'und, djup. 
~ed, -d, u. i sniH. -bottnad; stor; stark. 
~ing, -ing, s. isiittning af bottnar, jrrofvan. 
~leSS, -lis, a. bottenlos; outgrundlig; 
the ~pit, afgrunden. ~ry, -ri, s. «jb. bod- 
meri; P Botany-Bay; letter of rv, 'n/ bond, 
bodmeribref. 

bottony, bot'oni, u. tor. om kors med knappar 
ol. knoppar i andarna; cross ~, klofver- 
bladskors, 

bouch, nfv. (fr.) ~e, bSs], «. mynning; art. 
tiirning i fiinghiM; va. art. tarna. 'ving, -Jng, 
s. sja. bussning i block. 

bond, baud, s. maltmask. 

boudoir, fr., bS'dwAr, «. litot rum, (fruntim- 
mer8)kabinett. 

bough, ban, 5. Mn stammcn utgHonde gren mod 
vldsittande lor; lofruska. 



bought, 1. b6t, imp. o. pp. ti buy. ~en, -n, 

O. Am. lok. koi^t (oj hcmgjord). 

bought, 2. baut, s. bugt, bojning; lank f; 

slinga, lycka pft en snara. 

bougie, fr., b&'zi^, ». mod. raxad veke, vax- 

vele. 
bouilli, fr., b&'lji, s. kokt kott. bouillon, 

fr., bS'ljAng, s. kottsoppa; voter, kottaktig 
utv&xt i en hiists hof. 
boulder, lo bowlder. 

boulevard, boulevart, rr., bA'lvir, s. ua tast- 

ningavall, bastion; nu bulevard. 
boulimy, bJ'limi, so bulimy. 

boult t, bAit, va. se bolt. ~el t, -Si, ~in, 

-in, s. byg. skaft af en knippepolare; ett 
slags rundstaf (: torus, vulst, echinus). 
bounce, banns, vn. sld, klappa, bulta; tungt 
hoppa; rasa, springa (in, at, in, genom; 
out of, ut fr&n; upon, pS, : ofverraska); 
studsa; stota mot ngt; dunsa, knalla;skralh, 
larma; F skrafla, skryta, Ijuga; va. stota 
(at, mot); drifva; P lura, bedraga; s. 
haftigt slag; hopp, skutt; skriill; F skryt, 

grof logn; interj. (aa. Ijndhltrmning) bums! 

bom ! ~ the door open, sld in doiTen. 
'^-r, -fer, s. F en som sl&r, bultar, hpppar 
etc.; storskrytare, lognare; grof logn; P 

ngt stort, dugtigt, klumpigt om porsoner 0. 

saker; »madusa> ; P en som stjal i bodar. 

bouncing, baun'sing, prt.; s. bultande; hop- 
pande; larm; skryt; fyrv. »tyskt slag", 
knallsats; a. F stor, dugtig, stark; effiekt- 
fuU; t\j of a gun, sc jumping. ~ly, -li, ad, 
skrytsamt. 

bound, baund, l.s. grans, rdmarke; skranka; 
landtmat. l&ugsida af ett rektangelformigfc 
fiilt; va. innesliita, begransa; inskranka 
(to, ef ter) ; vn. gransa (on, till) ; to set ~s 
to, siitta en grans for; to be ~ed i^, gransa 
till (on the west, i vester); beyond the ~s 
of (reason, possibility, eto.), utora (alia 
,..s) granser (omojligCt); within ~s, inom 
gvanser(na); med rndtta. ~-setter, s. en 
som satter rdmarke, landtmatare. -v 
-Stone, (1.) s. granssten, rdmarke. ~ary, 
-arl, s. grans, landaraiire; «.* line, geogr. 
granslinie. ~er, -ir, (1.) s. begriinsare; 
landtmatare; griins f. ~ing, -ing, (!.)«. 
inskriinkning; begransning; t*. niirgran- 
sande; ~ stone, (1.) granssten. rv/leSS, 
•lis, a. granslos. ^lessly, -lesli, ad. ~- 
lessneSS, -llsnes, s. gransloshet,' 

bound, bannd, 2. vn. hoppa, skutta; ciaatiski 
fara upp, studsa (back, tillbaka); s. hopp, 
skutt. ^-StOne, (2.) s. so nedan f\iing Stone. 
~er, -&r, (2.) s. Si. ett slags droska. ~- 
ing, -mg, (2.) s. hoppande; a. springande 
Bnabt, hoppande; yster; ~ stone, (2.) sten 
att leka ci. spela med. 



k: fate, i; far, a: fall, k: fat, i: fast, h: mcto, h: met, k: her, 1: fiue, I: fin, i: fir, 



bound 



)(( Mlndre brukliet. 119 f FOrJldradt. 



bower 



bound, baund, 3. imp. o. pp. t.ibmd; a. bun- 
den; ombnnden, forsedd med band; for- 
bunden, tack skyldig {to one, for) ; f 6r- 
pligtad, skyldig (to, till); F visa, saker 
{to, att); Bit. bestamd, destinerad till, pil 
vag till {J'or, to)', ~ up in, nara forenad 
med, varmt tillgitven; »uppgS.ende> i; 
'^ in honour, so under h.; "^ into a knot, 
bunden tillhopa i en knut; ... I'll be ~, 
F, (det) kan jag forsakra, (det) ar jiig 
ofvertygad om, »(det) vill jag lofva>. ~ 
-bailiff, s. jur. af ensAeri^forordnadriUts- 
betjant. ~en, -n, a. forbundonf; dl^igd, 
tvingande {duty); his ~ duty, >lians fur- 
baskade skyldighet*. 

boundary, >c under bound, i. 

bounder, >e under bound, 1. 0. 2. 

bounding, m undiir bound, i. o. 1. 
bounteous, baun'tl&s, bountiful, -tifnl, n. 

god, viilgorande, gifmild, frikostig {of, 
p&, to, mot). ~!y, li, ad. '>.-neSS, -nJs, s. 
valgorenhet, frikoetigbet. 
bounty, baun'tS, s. godhetf; Talgoionhot, 
f rikostigbet ; gdfva; band, premie tin upp- 

muntran Kt induatrl- el. liandelsKrctae (t. ex. r^/ 

OB exportation, utf orselpremie) ; hand- 
penningar vid varfning. 
bouquet, rr., b&'kA, ». bukett; doft ar Tin, 

blommor, parrynipr. 

bourgeois, b&rdjojs', s. boiiir. borgls (ctt iiae> 

stil cmcllan petit ocb Itorpue); (fr., boi'zjwa') 

borgare. 
bourgeon, bJ'rdjun, «. knopp; vn. sli ut, 

knoppas. 
bourn, bom, (bAin), s. (1.) grans; (2.) s. 

back. '^leSS, -Ics, u. granslos. 
bOUrnOUS, birn&'z, s. arabisii burnue; rruntlm- 

mers-kappa med kapuscbong. 
bourrans, bo'ranz, s.pl. haftiga nordostliga 

snostormar p& Rysslands stepper. 
bourse, fr., bSrs, {jti burse) s. bors (bjsBnad) 

Is. den I Paris. 

bouse, bousy, se boose, boosy. 

bout, bant, (1.) a. bvarf, gS,ng, tnr; dust; 
dryokeslag, rummel (: drinking ~); (2.) 
(jfr about) va. nja. ~ ship, vanda; at one ~, 
med ens, i ett tag. 

bovine, bb'vln, a. tillhorande oxslagtet, ox-. 

bow, ban, va, boja, kroka; kufva, nedtryo- 
ka; under bugningar ledsaga; med en 
bngning ei. bojning pS, bufvudet ut- 
tryoka; tcitn. fakta (jfr ncd. s.);.vn. boja 
sig; kroka sig; bocka (sig), buga sig 
{to, for); segna ned; s. bojning, bugning; 
sj». (ofta ipl. ~S, -z) bog, afv. i St. f. '\i-oar; 
(i roij. bet. bA) rundning, krokning; 
b&ge; regnb&ge; gradb&ge; pilb&ge; 
bi.glinial; i aiim. bvarje bojd el. b&gfor- 
mig sak; sadelbom; bygel; strike; ok; 



ogla, slejf; bandrosett (~ of ribbon); 
ring pi en nyciieii bjg. b&ge; strafbigo; 
teitn. battmaitarcB faktbdge; fx; assent, sam- 
tycka bugande; ~ down, va. nedbdja; 
vn. boja sig ned {before a person; upon 
one^s hnees); ~ one's self, 8oorvanU7i.;~o«i, 
va. bugande ledsaga till dorren; tm. under 
bngnlngar bege sig ut; on the ~, «j». p& 

bogen. [obst sms. bafva uttalot b6-, ditr 
oj annorlunda Ur nnmarltt]. 'xz-bOarOr, S. 

extraofverjagare.(B) ~-bell, s.pr. klockan 
i 'v-Church, s.pr. St. Mary le Bow i Lendons 
City. iNi-bent, a. krokig. ~-Chaber, bau'- 
tjAs&r,s.sj».bogkanon.~-compasses,s,/iZ. 
passare (ciritei) hvars ena ben loper p& en 
graderad bdge af massing; liten passare 
med en o^-pen (s. d. o.)ienabenet. ~-driil, 
5. drillborr. ~-dye, s. en skarlakanstiirg. 
~-faSt, bau'fast, s. »js. bogfortojning. ~ 
-grace, bau'grAs, s. sjo. friholtaf t§,gvirke. 
~-hand, ». venstra banden isr bigsitjiiar; 
hogra handen far vioiinapeiare. ~-inSlru- 
ment, s, str&kinstrument. 'v-knot, s. ogle- 
knut. ~-leg, s. krokigt ben. rv.-legged, 

u. krokbent. ~-length, s. bigbail. ~line, 

.!. bige, kroklinie; (sjo.) (bau'lin, bA'lin, 
bi'lln) bolin; on a ~, dikt bidevind; ~ 
on the bight, dubbelt p3.1stek; ~ bridle, 
bolinspruta; ~ hitch, ~ knot, p&lstek; /v*- 
man, s. b&gskytt; sjo. (bau'mJn) en som 
f6rbogJiran,plikthuggare.~-net,s.ryssja, 
mjarde, ~-oar, bau'-4r, s. sj», bog3,ra; arv. 
so ~mam. ~-pen, s. dragstift till liniering; 
rostral, 'v-piece, bau'pAs, se '\'-chaser. 
~-pOt, ban'pit, s. F blomkrnka; bukett. 
~-Saw, s. rundsS.g, itr frame-saw. ~-shot, 
s.b&gskottiaiiabot.; pilh§,ll. ~Sprit,b(i'sprit, 
bau'sprU, s. sis. bogsprot. (B) ~-Street, 
s. pr. gata i London dar deteittiva poiisun 

bar Bitt Itontor, darfdr ofta ] St. f. denna Is. 1 sms. ('^■« 

officers, etc.). 'x^-String, s. b&gstrang; (i 
Turiiict) snara tin str;pning; va. strypa. 'n' 
-wheel, .e~-me«. ~-windOW,s.bagformigt 

utskjutande fonster (jfr bay-window, bvar. 

med det olta farrUIas). 'x/able, a. bau'ilbl, a. 

bojlig; eftergifvande. ~ed, -d, pp.; ~ 

down, nedbojd; nedtryokt, forodmjukad. 
bowel, bau'll, s. (vani. i pi.) inelfvor, innan- 

mate; biid. bjarta, medlidande; i^ mage; 

va. taga ut inelfvorna ur; tranga in i; 

how are the ^sf med. bar ni oppning? 'n* 

-complaint, s. kolik. ~led, -d, a. bukig; 

urb&lkad. ~less f, -4s, a. kanslolos. 
bower, tj., bau'ir, 1, s. knekt i euchre- 

spei; right ~ trumf knekt; left ~, knekt i 

l&gtrumf. 
bower, bau'&r, 2. ». en som bojer, bugar; 

bojmuskelf; >j». bogankare; best ~, dag- 

lig-ankare; small ~, tojankare. 



i: uotc, h: do, h: nor, 4: uot, it tube, 4; ttib, d; bull, tkt tliiuj, db: tbii, w: will, z; has. 



bower 



F lalsprSk. 120 P LSgl jprSk. 



boy's-marblos 



bower,' bau'&r, 3. s. lofaal; lustlius; landtlig 
hyddati landtlig tillflyktsort, tillbaka- 
dragenhett; gemak, budoar, kabinettf; 
va. f omhagna, skydda, hilrbargera. ~ 
-bifd, s. looi. en australisk f&gelart (Ptilo- 
norynohua). ~e(l, -d, a. forsedd med lof- 
sal(ar). ^y, -i, a. sc fares- ; skuggi'ik. 

boweSS, bau'ls, bowet, bau'et, s. ung falk. 

bowge, so bouge. 

bowie-knife, bA'mif, «. Am. etor knif (10—15 

tura l&ag 0. 2 turn bred) brukad ss. jagtkuif ol. vnpcQ. 

bowing, bau'ing. prt. at how; s. bojning; 

bugnlng; (bA'ing) strikf bring. ~ly, -li, 

ad. under bugningar. 
bowl, bil, 1. s. (dryckea)b5,l, sk&l, spilkum ; 

bagare poot. ; cistern, backen, bassilng t J 

i aiim. urhMkad del af ngt (skedblad o. d.); 

piphufvud; sjs. (mat)back. 
bowl, bAl, 2. s. b3,ll, klot; pi. tc howling, 2.; 

va. kasta, ruUa b&u, klot; b3,lla; vn. so va.; 

ruUa om vagnar 0. d. ; ~ Out, 1 Cvichet sld 

the hatsnian (s. d. o.) ur spclet gnm att mod 

don it hnm kastado ballon trafTa liaus wiclcet (s. d. 

o.)i ~ off, «i. g§, bort, iruUa i vag>, do; 
~ over, 6i. sld omkull. ~der, -d&r, 5. 
niUston, klappersten, faltsten; geoi. erra- 
tiskt stenblock (irv. ~der-StOne); ~ da;/, 
glacial-lera. ~er, -ftr, s. en som kastar 
bill, klot; I cricket den Bom kastar bMlen 
att spelas af the hatsman; en som spelar 
howling. 
bowleSS,,bA'les, It. utan bige. 

bowline, bo unaor low. bowling, i. so how- 
line. 

bowling, bA'l?ng, 2. prt. ar howl; s. kastande 
raed bSU (sirsk. i cricket); ett spel mod 
afplattade ooh ensidigt belastade (jir 

bias) klot hv. ruUa i kroklinicr. ~-alley, S. 

taokt bana for howling-spel. ~-green, «. 
grasplan for howling-spel', tradg. anlagg- 
ning med griisplaner i olika form. ~ 
-ground, s. plats for lowlitig-spel, 

bowse, bauz, I. so hoose. 

bowse, bauz, 2. vn. sis. hala {upon a tack); 
va. baxa kanonorna; ~ away, hala alia p3. 
en g&ng. 

bowtell, bA'tel, so houltel. 

bow-wow, bau'-wau, s. hundskall, Tov-vov. 

bowyer, bA'jur, s. bagskyttf; en som for- 
fiirdigar b&gar. 

box, bAks, ]. s. slag mod handcn; va. slS, med 
handen; vn. sldss, boxas; (to hit (give) 
one) a ".I on the ear, (gifva ngn) en orfil; 
to ~ one^s ears, gifva ngn orfilar. 

box, bAks, 2. s. (pi. ~eS, -Iz) boi. buxbom 
(Buxua, irv. ~-tree); l&da, kista, dosa, 
ask; ekrin, schatull; koJEEert; faok; hylsa, 
fodral; sparbossa; fattigbossa; kassa- 
kiata ; (tarnings)bagare ; formflaska; 



kuskbock; afplankning(>bas>); spilta, jrr 
loose-box; (teater-, vittnea)loge; (valtt-) 
kur; (jagar-, fiskar)koia, (jagt)liydda; 
(biul)b6ssa, (hjulaxel)hus, jit vU. journal 
-~; pumpkanna; skofvel pS, vattenhjul ; 
g3,fva (jrr Christmas-'^); va. liigga in (i 
dosa, etc., afv. mod up); forse med fvcs 
(hjui, etc.); Begla rund; ~ and needle, 
sjfl. kompass; 'v for letters, breflEack; 
f^i of a screzo, skruf mutter; in a ~ 
F, i klamman; to be in the wrong >v F, 
hafva hoppat i galen tunna; to i^y a tree, 
tappa lake ur ett triid ; to ~ it, repa upp 
ngt bakfram; to *%* the C077i;)ass, repa upp 
kompassens streck; to ~ off, va. afplanka, 
afdela genom afplankningar; vn. sjs. draj- 
viinda; to go ^ing, gS, ut vid juuidcn och 
liiimta upp frivilliga g&fvor. '^-barrOW, 
5. skottkarra. ~-bed, s. sangakilp. '>.<-COat, 
s. kuskkappa; stor, grof ofverrook. ~ 

■drain, s. tackt afloppstrumma. ~-elder, 

s. bot. en nordamerikanak 16nnart(Negun- 
dium americanum, arv. ash-leaved maple). 
~-haul, ;>. «». driijviind.a. ~-ir0n, 5. stryk- 
jarn mod strjuod. ~-keeper, s. logevakt- 
miistare. ~-lDbby, *. logekorridor. ~ 
-lock, s. kist-(skrin- ctc!.)13.sj tekn. sc case- 
lock. f\j-m0nGy,s.iaitigb6ssper\ga,r;dncks- 
pengar. ~-Offlce, s. toat. biljettkontor. 
~-rOOm, s. skrubb, kontor for l^dor etc. 

'x.-staple, s. siutkappa vid lis. ~-thorn, j. 

bot. booktorne (Lyoium). '^'-ticket, s, 
logebiljett. 'x.-turtle, s. en amerikansk 
skoldpadda. 'v-waggon, ». jsrny. (tiickt) 
godsvagn, bagagevagn. '\.-W00d, «. bux- 
bom (virto). ~en, -n, a. af buxbom; lik 
buxbom. ~er, -ftr, 1. s. juror, stoppare 
for syllar. 

boxer, bAk'sir, 2. 5. (jfr box, 1.) knytniifB- 
kampe, boxare; en aom utdelar orfilar. 

boxing, bAk'smg, l. prt. ar box, 1.; s. box- 
ning, knytnafskamp. ~-glove, s. box- 

ningahandake (stoppad, som oytjos vid bfniugar). 

~-match, s. boxningakamp. 

boxing, bAk'aing, 2. prt. sxbox, 2.; s. inliigg- 
ning i, forseende med en box (jrr box, 2.); 
jarov. grusning; byg. dorr- ci. fonsterfoder; 
pi. bjg. fordjupningar i vaggen for foii- 
aterluokorna; grofsigt (mjoi). ~-day, (~ 
-night), a. annandag ]ul (di i Kngi. juigHrvorun 
uidoias). ~-Shutter, s. so folding-shutter. 

boy, boj, ». gosae, pojke ; from u, ~, alt- 
sed.an goasS,ren; when a ~, aS,aom gosae, 
(redan) igoss§,ren, i barndomen; that's the 
~ for me, si. det passar just fortrafEligt 
for mig. 'v.-God, s. Cnpido. ~'S-l0ve, s. 
bot. abrodd, 5.brodd (Artemisia abrota- 
num). ~'s-play, s. barnlek ui. biid. ~'S 
-marbles, «. marmorkulor att loka mod. 



i: falo, i; far, i: fall, i: fat, i; fast, 4: inoto, 6; mot, h: bcr, I; fine, i: fln, i: fir, 



boyar 



;)C Mlndrc brukllgl. 121 t PBrHliliaill. 



braider 



boyar, boj'&r, boj'^r, s. bojar (idciimin i Rjai- 

land, m. fl. Blariska l&ndcr}. 
boyau, rr., boj'A, e. fort, rak del af kommu- 

nikationslinier meUan lopgrafvar. 
boyer, boj'ftr, ». ett slags holliindsk ship. 
boyhood, boj'hfld, s. bamdom, gossilr. boy- 

ish, -isj, a. tillhorande gossar, goss-j 

barnslig, pojkaktig. boyishly, -isjli, ad. 

boyishness, -isjnis, s. barnslighet, pojk- 

aktighet. boyiSltliic, -!zm, s, barndom; 

barnslighet. boyship f, -sjip, s. barndom ; 

barnslighet. 
brabbiB t, br^b'l, s. trata, kabbelj vn. griila. 
braCCate, br^k'^t, u. zooi. fjosbent (mcd (judcr- 

bcklndda tarser). 
brace, br4s, s. ngt som h&Uer tillsamman, 

Bom starker (eg. nr att motvcrka tr^ck), la. b;g. 

timmer tvars ofver ett horn: snedstotta, 
tvarband, bindbjalke (sr». ankar), strilfva; 
band, rem som h&ller ngt uppe : stropp; 
hangrem, fjiiderrem pi vagn; ?i8. brass; 
lokn. borrstallning, borrskaft (jn- crank 
-~, hand-r^); targ. schaktoppning ; boktr. 
klammer, klauderlngsteoken ; jagt. ett 

koppel hundar, ett par af Tissa djur (t. ex. a -N/ 

of ducks, a 'N/ of partHdges, jfr couple, pair; 

afr. Fa f^ of pistols, etc.; ordets plural form i 
dcDoa bet. Jfr ned. ex.); bfld. Spanning; 

armskenat; pi. hilngslen; streck bvariued co 
trumma spiinncg ; Bjtt. rattspakar; va. samman- 
binda, binda om; draga till, spanna; for- 
starka nied tvarband etc.; spanna, starka (t. ox. 
Dcrverna); gjii. brassa; two 'N/j tv& par; in r^is, 
parvis ; ~ aback, brassa back ; ~ about, 
^ round, brassa rnnd; /x* forward, ~ 
sharp, ~ up, brassa skarpare (mcra) bide- 
vind; >v. in, brassa upp; ~ to, slilcka pa 
labrassar och hala iipp 1 forbrassarna i o. 

for v&ndDiug. '^-and-bit, 8. SQiokares borr- 

skaft (handlira) med borrjiim. '^/-band, s. 

hangsle. 'x.-bit, se boring-bit. '>^-butt0n, 

s. byx(hangsle)knapp. '%..-pendant, s. ^t,. 

brasskankling. 'v-ribbon, s. stroppband. 

~-Spl*in9S, s. pi. fjadeiTemmar pi es vagn. 

~let, -let, s. armband; armskena. ~r, 

-&r, s. bindel, gordel, hangsle; armskena; 

nervstarkande medel. 
brach, brik, «. hynda; ett slags spilrhund. 
brachial, brA'kMl, brik'ial, a. anat. hijrandc 

till armen, arm-; armlik. 
brachiate, brAk'Ut, a. bot. med grenarna 

korsTis; korsvis vaxande. 

brachiopod, br4k'i4p6d, «. (pi, ~a, -ip'Ada) 

zooi. armfoting. 
brachmatlj br4k'min, le brahmin. 

braChy-, brik'!-, gr,, l sms. Telcnsk. ord kort-. 

~Braphy, -kig'rafi, s. stenografi, kort- 
skrifningskonst. '>'logy, -kil'Adji, s. ret. 
kort, koncis framstiUlning. 



bracing, br.Vsing, prt. af brace; a. spannan- 
de, sttirkande (air, exercise, etc.); s. span- 
nande; spanning; b;g. forstiirkning med 
tviirbahd «, d. ; ijii. brassning. 

brack t, brJk, s. brilcka, bresoh, sprioka, 
lucka; af birutet stycke; litskottsvara; brist, 

bracken, br^U'en, s. boi. so brake, 1. 

bracket, brilk'^t, &. b^g. stod Utskjatande 
fr3,n muren; kragsten, konsol; kloss «om 
«t»d, hornpost, uppst&ndare; .jn. kfaa; sido- 
planka p& en lavett; go vid. ama.\pl. klam- 
mer [ ] ; »o. forena med, inneeluta inom 
klammer; sammanfora, stciUaijambredd, 
likstalla; stodja med konsoler cto.-, ~« 
of the head, njo. galjonstraa. 'xi-lantj), s. 
lampett. 'v-light, s. gasarm f ramskjutande 
friln en .yiigg; nfv. se forcg. 'vShelf, (~ 
-table), s. hylla (bord) uppburen af en 
konsol. 'v-tall, a. lavettsvans. ~ed, -Id, 
pp.; a. likstald. 'v/ing, -ing, prt. ; s. bjg. 
rad af stod (konsoler etc.). 

brackish, brak'isj, u. saltaktig, >brackt' ; 
~ water, brackvatten. runfiSS, -nJs, s. 
salta, kiirf (bitter) smak. 

bract, briikt, Ml. (lat.) ~ea, -Mt, (pi. -ese, 

-ei) s. bot. skarmblad. -x-eal, -lal, 'veate, 
-eat, ~ed, -Id, a. forsedd med skarm- 
blad. 'veates, -Mts, s. pi. brakteater 

(tunna antika niynt). ~e0le, -I6l, 'vIet, -lit, 

s. enskildt skarmblad. 'v.'leSS, -lis, a. 

ntan skarmblad. 
brad, brid, s. trossbottenspik, dykert ; stif t; 

pi. ai. pengar. 'N'-aWl, s. tekn. bred syl : 

ilatspetsborr ; aadcim. bindal. 
bradoon, br^dl'n, «. bridong, trena. 
brae, br4, ». skoti. kuUe, jfr bray, 3. 

r4g, vn. (imp. o. pp. fvged, -d) braska, 

ekrafla, skryta (of, ofver, med) ; a. skryt, 

skrafvel; stolthet; ett slags kortspel; a. 

t stolt; liflig. 'x/gadOCiO, -Adi'sjiA, s. 

skryt; ae tIs. rsij. 'x<gart, -4rt, u. skrytsam; 

s. ae foij. ~ger, -ftr, ». storskrytare, skriif- 

lare. 'N/ging, -ing, prt.; a. skrytsam; >. 

skryt. 
bragget f, brAg'lt, e. ett slags mjod. 
Brahman, br^'min, s. bramin, Bramas 

prest, hindu af hogsta kasten. -v-ee, -nl'. 

'x/OSS, -Is, s. en bramins hnstru. ~ic, 

-mln'ik, a- bramansk, bramlnisk. 'vism, 

-?zm, ae Brahminism. 
Brahmin, bri'min, s. bramin, jfr efran. ivism, 

-izm, s. Brama-kulten, braminska roligi- 

onssystemet. ~ic, -'ik, a. ae Brahmanic. 
braid, brAd, va. (l.) flata, sno, vafva anorma- 

keriarbotcD; besatta, kanta med snoren o. d.; 

(2.) Utblanda (t, ex. atUrkolae med Tattco) ; S. 

fliita ; snorband, snodd, kordong ; ganser, 
(kant)band, garnering; kant, b&rd; mil. 
trens, belaggningssnore, passpoal. ~er, 



0; note, i: do, S: uor, 6: not, ix: tube, &: tub, d: bull, tb: thing, db; tbis, w; will, z: ba.s. 



braider 



F TalsprSk. 122 P I.Sgl spriU. 



brandlsti 



•hr, s. en aom kaiitar etc.; snoddapparat 
pS, symaskin. ~ing, -}ng, s. flatning; kant- 
ning; snormakeri; garnering, t^rd. 

brail, bral, s. jagt. rem hvarmed en falks 
f otter bindasi (jo. gigt&g pS, gaffielsegel, 
brok, girding; va^ (~ up) giga. 

brain, brin, s. hjarna; (ofia lp?.)hjarnas&som 
tankeverksamhetens organ, forstdnd; 
vett; va. slS ut hjarnan pS. ngn ; doda, tijr- 
Btora; to blow otit one's fx^, sc under blow; 
to break {cudgel) one's ~s about ..., to 
rack one's 'vs to mod innn., br&ka sin hjarna 
med att. 'v.-COral, s. en art korall (Melan- 

, drina). ~-fever, s. hjarnfeber. ~-pan, s. 
hafvudsk&l. r^-racking, a. forbryllande,- 
brydaam. 'v-sjck, a. sjuk i hjarnan; f3.nig, 
>rubbad>; tanklos, dJlraktig. ~-sickly, 
ad. '^-sickness, s. f^nighet; tankliishet. 
~-Sl0ne,8o '^-coral. ~-throb, s.dnnkande 
hufvudvark. ~-W0rk, s. tankearbete. ~- 
ed, -d, u. 1 sius. forsedd med ... hjiirna. 
~ish)|C, -isj, a. hetsig. n./leSS, -les, a. 
utan hjarna,; obetanksam, enfaldig. 

braird, brard, s. Skou. brddd; vn. apira npp. 

braiSB, br^s, va. kok. Bteka i dngtiitt kiirl ; 

Si kottstektiingtiittkLiri. braislng-pan, 

s. S,ngtat kastrull for atekning. 

bralt, brat, s. tckn. oalipad dlaniant. 

brakfi, brak, 1. s. boi. braken; ormbunke; 
ormbunks8n3,r; taggigt snir. 

brakB, brak, 2. imp. af break; s. (hamp-, 
lin-) br&ka,; tiing harf; nodapilta; vetcr. 
broma; skarpt betsel; skolvagn ror hasiais 
inkorning (jrr break); framvagn; biiktr^g 
med knadningsapparat; mek. jurar. etc. 
brom8(apparat); haf3t&ng,baftyg; pump- 
■vipp; va. br&ka iin, hampa; bromsa en vagn. 
'X'-bloCk, 5. bromsskoklosa (den del ar en 
bronis boiu liAlIcr brcniBskon). 'v-rUDDSr, '^ 

-shoe, s. bromssko. 'vman, 'N/Sman, s. 

bromsare. <x,-van, s. jarnr. bromavagn. 
~-wheel, s. bromshjiil; urmak. ateghjul. 

braken t, brA'kn, sc brake, 1. bot. 

braker, bri'kuv, (jfr brake, 2. v.) a. en som 
brakar iin etc.; sc vid. brakesman, braking, 
, -ing, prt. ; s. (lin)br&kning. 

braky, bra'ki, a. bevuxen med ormbunkar, 
tornig, t.iggig; full af sn3,r. 

Braniah, bri'ma, s. pr. ~-lock, s. ett slags 
dyrktritt konstlsls. ~-desk, s. pulpet med 
dylikt 1S.S. ~-preSS, s. hydranlisk press. 

bramble, bram'bl, 5. bot bjornbarsbuske 
(Rubus, Is. K. frutioosus); taggig buske, 
tornbuske (ar». ~-bush); zooi. (arv. brainb- 
ling) biirgfink (Frigilla montifringilla) ; 
pi. (taggiga) busksnS,r. ~-berry, s. bjcirn- 
bar, svarthallon, bl&hallon. ~-net, s. f&- 
gelnat. ~d, -d, arv. brambly, -S, a. ofver- 
vuxen med hallonbuskar; sn&rig. 



Bramin, le Brahmin. 

bran, brin, s. kli, s&dor. <%<-f aced, a. F finnig; 
fraknig. 

bran-new, brJn'-ni, se brand-new. 

branch, br^nsj, ». gren, kvist; utgrening; 
biid. gren, arm; tekn. skankel, skalm; barg. 
(malm)S,der; del, afdelning, fack; Am. 
lotsfullmaktj^Z. grenverk; (insekt)8pr6t; 
betselstiinger; armstake; byg. gordlar, 
ribbor i ett gotiskt hvalf ; vn. grena sig, 
breda nt sig; va. dela i grenar, i afdel- 
ningar; forse med grenar etc.; ~ of wine, 
vinstock; ~ of business, .(yrkes)fack, 
afliarsgren; 'Vi off, grena ut sig; biid. ar- 
vikando frln ttranct vidlyftigt utbreda sig 
(fin, ofver). '>^-bank, s. filialbank. -v 

-establishment, «. fiiiaikontor, miai. .v 

-line, ». sidolinie, bilinie; so arv. raij. ~ 
-road, s. biviig; jarnv. bibana. ~-peaS6, 
5. pi. storade arter (sockerarter). ~-pilot, 
4'. Am. lota med fuUmakt att lotsa alia 
slags f artyg (: a full branch, jfr ofpac, s.). 
~-W00d, s. trii, ved af grenar. ~ed, -t, 
a. forsedd med grenar, armar; grenig; 
f ordelad ; ~ candlestick, armstake ; ~ veh 
vet, blommigt sammet; ~ work, bj-g. gren- 
verk som prydnad. 'ver, -fir, S. ngn cl. ngt 

som grenar sig; biid. stamfader; jagt. nng 
falk (cl. aonan f^gel) som borjai lomiia 
boet. ~ery, -i\ri, 4. grenverk; bot. karl- 
forgreningarifruktens kottiga del. ~ing, 
■ing, prt.; a. forgrenande sig; s. forgre- 
ning. (vleSS, -lis, a. utan grenar. ~let, 
-let, s. grenskott, apiid gi'en. ~y, -1, a. 
grenig; lummig. 

branchiae, lai., brilngk'U, .■>-. jyl. anat. giilar. 
branchial, -k5Al, a. tiUhSrande giilar; som 
sker medelst giilar {respiration), bran- 
chiate, -kiat, a. forsedd med giilar. 

brand, brilnd, s. eldbrand; briinnmiirke ofia 
biid. ; poet. Bvard; S,skvigg; bot. &kcrbr. brand 
P& raxtcr; band. Inbrandt miirke p& kari, 

lada. etc. (angirvandc varans kralitct, Tabrikant o. 

d.); slag, sort, sandning; y/. halfbranda 
triikol; va. miirka med hctt jam, brannmilrka 
ttfv. biid. (: to cast a r\t upon) ; to f\i with in- 
famy, stampla med vanara. ~-fox, s. 
tool, brandraf (Canis alopex). ~-gO0Se, 
n. zooi. prutg&s (Anser torquatus). ~-iron, 
«. briinnjarn; trefot. ~-new, a. sprittny, 
splitter ny. ~ed, -ed, /yj.; a. hand, forsedd 
med inbriindt marke; ^ loith infamy, 
brannmarkt, vanarad. 'N.-er, -fir, s. en som 
brilnnmarker; brannjiirn; Skoti. balster;??. 
nniT. »Brandfuohsi>, student pS, andra ter- 
minen. rvied, -id, a. foraatt med konjak.; 
P styrkt med en konjak. ~ing, -ing, s. 
briinnmarkande ; »%/ iron, brannjarn. 'v- 
ish, -iaj, va. aviinga ett vapcn; s. sviingning. 



A: fate, k: far, i: fall, i: fat, l: fast, 4: mete, h: fict, S: her, 1: fiuo, !; fln, i: fir, 



brandling 



^ Mindro bnikllgl. 123 f mrlUradl. 



braying- 



'vling, -iSng, s. daggmask. ~rHh, -rith, 
s. lok. trefot; jarnringj bnmnsskrank. fv-y, 
-i, s. Jtaei. konjakj Am. konjak ei. branvin 
af Older el. persikor o. d.; destillerad sprit- 
dryck, branvin; *>* und water, konjak och 
(kallt) vatten; ~ balls, konfektkulor med 
konjak; ~ faced, rodbrusig; ~ fruits, 
frukt inlagd i konjak; ~ pawnee, lud. ii. 
ror 'V and water; 'x. wine \, konjak. 

brangle '^, brang'gl, m wrangle. 

brank, bringk, (1.) 10 buckwheat; (2.) lok. so 
scoldinfj-bridle ; Skoti. ett elags grimnia. 

brankursine, br^ngk'ftrsin, k hear's-breech. 

branlin, bi4n'lin, s. ett slags liten forell. 

branny, bran'!, a. af kli; kliartad. 

brant, brant, s. (sfr. -^-^WSe) mbrand-goose ; 
afr. i St. r. foij. ~-fOX, ae brand-fox, 

brasen, «o brazen. 

brash, brasj, (1.) a. liaftig, hastig, obetank- 
sam; (2.) a. Am. skor; s. isstyckeh, krossis; 
afbrutna kvistar; geoi krosstenslager; mod. 
haftigt BJiikdomsfall Skoti. 

brasier, se brazier. 

brasif, so brazil. 

brasque, brask, s. bars, blandning af kol- 
slybb och lera tin stybbeshiird. 

brass, bras, s. legering af koppar och zink 
: massing {yellow ~), maim; brons; kop- 
par {red ~ txv. : rod massing, tombak) ; 
biid. F oforskamdhet; mcb. lagerpaiina, pL 
tapplager; si. pengar; pi. (~es, -oz) me- 
tallkiirl, -redskap; men. tapplager; i graf- 
etenar inlagda platar med inskrift; min. 
stycken af svafvelkis istcnkoi; va, ofver- 
draga med 'n^. 'xz-ball, s. massingsknla (3 

sldana aro I Eogl. vanllg skjlt tdr pantl'incliontor). 

'^'-ban(l, s. massingskvartett (-kvintett 
etc.). ~-batlery, o. massingsbleok; miis- 
singslcarl koucki. -v-beater, ». miissingb- 
slagare. 'vz-bell, so eccentric bell. ~-Clip- 
pingS, ». pi. massingsskrot, -spink. ~ 
■dust, s., ^-filings, s. pi. metallfilspan. 
~-foil, s. oakta bladguld. ~-forge, ». 

massingsbruk. ~-founder, ~-maker, s. 

gelbgjutave. ~-leaf, s. flittermassing; af», 
se •\^-foil. ~-ore, s. miu. galmeja, zink- 
Bpat. 'vz-plate, ». massingspiat. '>.<-plate 
-merchant, «. agent for kolhandel. ~ 
-shruff, a. massingsskrot. ~-S0d6r,~-SOl- 
der, s. miissingslodning; elaglod. ~ 
-Visaged, «. frack. ~-WOrkS, .. p/. mas- 
singsbruk. ~age, -idj, ». «„ skatt till 
bestridande af myntningsomkostnader. 

brassart, bras'irt, 3. ofverarmskena oh tint- 

' ning. 

farasse, bris, s. zooi. gos (Lucioperca). 

braSSet, 1>r.^s'et, s. nrrhjalm. 

braSSineSS, br^'slnls, «. likhet med massing, 
Jfr my a. brassing, -s5ng, «. ofverdragning 



med massing. braSSy, -s!, a. miissings-, 
malm-; lik massing; hard; F oforskamd, 
frack. 

brat, brlt, s. barnunge; lok, forskinn; lok. 
skinn pi mj»ik o. a. \ hud; skoti. driigellapp; 
tool. 80 turbot; pi, lumpor; affodaj". 

brattice, brlt'is, s, targ, afplankning i ett 
schakt. 

brattle, br^t'l, ». prov. smattrande; vildsamt 
slag, haftig rorelse; vn. dundra, skralla, 
smattra; va. kvista trad. 

brauls, brS,Iz, s. pi. hmd. bl4-.och hvitran- 
diga bomullsdukar. 

braunite, brd'nlc, s. min. brannit (nungunosid). 

bravado, brAvi'dd, s. skryt, trots. 

brave, brav, a. modig, tapper, v&gsam, 
djarf ; adel, fortriifBig, rattskaflens; stilt- 
lig, priiktig, harlig; pi-ydlig, grann, prun- 
kande)|C; lok. bra, vid god hiilsa; s. vAg- 
bals ; indiansk krigare ; of yersittare t ; 
trots t; skryt t; va. trotsa, bjuda spetsen; 
yf vas of ver f ; gora skon f. ~ly, -li, ad. 
~n8SS, -nSs, s. djarfhet, mod. ~ry, -&r}, 
«. mod, tapperhet, oforskrackthet, stor- 
sinthet; prakt, stdt; skryt f. braving, 
-ing, 2>rt.; a. trotsande; s. trots. 

bravD, It., hvl'vii (brA'vA), «. (pi. ~es, -z) 

bandit, lejd lonmordare; interj. bravo! 

bravura, u., bri\v&'r^, s. mus. bravurarla; 
urns, bravur. 

braw, brd, u. Skoti. fin, vacker; elegant. 

brawl, brdl, vn. griila, skrika; larma, bnllra; 
t;a.bortskrammageiiomlarm;s.(h6gljudd) 
triita, skrik, larm; oljiid, ovasen; upp- 
lopp; ett slags runddansf. ~er, -&r, s. 
griilmakare; en som gfir ovasen. '^ing, 
-5ng, prt.; a. griilande; sorlande; s. griil; 
ovasen; jur. 'forargelsevaokande bete- 
ende> inom kyrka oi. doss omridc 

brawn, briln, s. flask af vildsvin; salt flask; 
pressylta; kiittig del af kroppen, (fram- 
st&ende) muskel; muskelstyrka t ; armf; 
va. gcira muskelstark t ; nedsalta {vjid- 
Bvins)nask. ~-failen t, «■ aftnagrad. ~er, 
-ftr, s. vildsvin(sstek). rviness, -injs, s. 
kottighet, f asthet; styrka. ~y,-i, a.kottig, 
miiskulos; stark; Hid. hiirdad. 

brawS, br^z, «. pi. skoti. biista klader,>stass>. 

braxy, br^k'si, s. ett slags inflammation hos 
ffa; fS,r(kott) angripet af ~; a. sjuk af ~ 

bray, brd, (l.) va. stota, krossa, mala sen- 
der; rifva rarg; (2.) vn. skria om Ssnor; 
skrilUa; smattra; s. dsneski'i; skriill; (3.) 
». t jordkuUe; sluttning, hojning; joid- 
vall; torn, blookhus. ~er, -&r, s. (1.) 

IU&1. boktr. lopare hvarmcd rargOQ omrttrcs; (2.) 

$. en som skriar som on isna. 'v<lng, -ing, 
(l.)prt., a. stotande; skriillande; s. skrall, 
smattrande, larm; {i.)prt.; a.;'«.skriando. 



i: note, b: do, b: nor, 4: not, 4: tube, i: tab, d: bull, th; thing, dh; this, w; will, z: has. 



brayle 



F TalnrrSk. 124 P LSgt iprlk. 



break 



brayle, se brail. 

braze, bi-iz, va. of verdraga mod koppar cio. 
(jfr brass), bronsera (~ over); loda samman 
(jfr hard-solder); bUd. liiii'da, st3.lBatta. 
~n, -n, a. af malm, massing cto. Un brass); 
oblyg, frack; vn. vara oforskamd, trotsa 
{to ~ it); the -v age, myi. koppar3.1derii ; 
the ~ sea, jud. antikv. kopparhafvet; to ~ 
out, ofoi'skamdt trotsa; fraokt vidhMla; 

fraokt forneka. 'x.n-browed, 'v-n-faced, a. 
»med panna af koppan, frack; oblyg, 
skamlos. ~nly, -nli, ad. -N/nnesS, -nn&e, 
s. to brassiness ; oblyghet, fraokhet. 

brazier, brA'zjdr, s. (l.) gelbgjutare, mas- 
singsarbetare;kopparslagare; bleok- och 
pl&tslaga.r^ ; (2.) fyrfat, glodpanna. <N/y, 
-i, s. mji^smgsvai'or. 

brazil, brazir, s. bresllja (&rr. 'v-wood); bot. 
bi-esiljetrad (Cassalplnia ecbinata, m. n.) 
"^--iflk, s. rodt black, 'v.-nut, s. brasiliansk 
not (frukton af Beitholletia excelsa). ~ 
-tea, s. taaii. 'N^ettO, -et'A, s. samre bre- 
sllja Mn Janinaa. (B)'x<ian, -jAn, M. brasili- 
atisk; ~ pejyper, Spansk peppar; ~ 7'oot, 
kriikrot (Ipecacuanha), •xitl, briz'ilin, 
se breziline. 

brazing, bra'zing, prt. af brane ; s. lokn. bras- 
ning, lodning med slaglod; bronsering. 

breach, brAtj, s. brytning (afv. biw. : bor- 
jande oenighet; between, emellan); bry- 
tande, brott (oj^ faith, of law, of p7'o- 
mise etc.); of vertradelse ; brilcka, remna, 
luoka, oppning, brosch; jjo. brilnning; 
en. 0. vn. mil. gora brescb (i); ~ of duty, 
pligtforgatenliet; f\* of privilege, krank- 
ning af endera parlatnentshusets var- 
digbet ci. plivilsgier; 'v of the peace, sto- 
rande af allman ordning; the ~ of the sea, 
hafvets fortiirande inverkan p3, kusterna; 
~ of trust, mlssbrukadtfortroende. ~ing, 
-ing, prt.; s. breschskjutning ; ~ battery, 
breschbatteri. ~y, -!, a. orolig om boekap 

som vlU Haja. 

bread, bred, «. brod, srv. blld. : foda, iippe- 
hiiUe; blach ~, surt r&gbrod (sur limpa, 
ankarstock); brown 'x*, brod af samman- 
malet mjol; white 'x/, hvetebrod. "N^-and 
■butter, s. smorg.ls; F DSdtorftigt uppehallc, 
utkomst; a. F kanslosam, romanesk. ^x/ 

■basket, s. brsdkorg. ~-berry, «. akorp- 

viilHng. 'xj-chipper, s. brodskarare; tjana- 
re. 'x.-corn, s. BpanmS,l; blandsad. ~-fniit, 

a. brodfrukt (fration af tsij). ~-fruit-tree, 

s. bot. brodfrukttrad (Artocarpus). ~^nul, 
s. frukt af det vestindlska kotriidet (Bro- 
simum). 'vrOOm, «. (js. broddiirk. ~^rOOt, 
s. en atlig, betlik amerikansk vast (Pso- 
ralea esculenta). '^'■Sauce, s. sSsaf hvete- 
brod, mjolk, lok, eto. 'vStuff, s. Am. span- 



mil. <vtree, «c 'y-fruit-lree ; Saint John's 
ix,, Johannisbrcidtrad. ~-winner, s. for- 
stirjare (t. ex. ramMjcfadom). 'vcn, -n, a. af 
brod. /x-less, -l^s, u. saknande brod. 
breadth, brJdth, «. bredd (arv. mil. : -x, of 
effect)) viddr itv. : vid yta. 'x.less, -l^s, a. 
iitan bredd. 

break, brik, va. {imp. broke, brAk, brake t, 

brak; pp. broken, brAkn) bracka, bryta 
I aiiQiht; knacka nottcr, etc.; sonderbryta {to 
pieces, i stycken), hafva sonder, slita af, 
slita, rifva, rycka i tu; krossa (sff. biid, 
the heart) ; bryta af sig {the neck, the ley, 
ate); bryta upp, oppna, gora en oppning 
i; skiira for viidti bryta (sig) (frara) genom, 
bana sig {a way); skingra (t. ei. moioca); 
afbryta srv. biid. ; gora afbrott i, stora; 
up^losa {a knot; uv. biid.) forstora, rui- 
nera; forsvaga; minska styrkan af enawt, 
ott fall, 0. d. ; biid. kufva, tamja, dressera 
(jfr ~ in) ; bringa d bane, 3. tal, (plotsligt) 
komma fram med, yttra, framkasta (a 
jest); afvanda, afviinja. (oy, fr2,n); afskeda, 
afdanka; bryta lofic, yana, etc. ; bryta mot 
lag; tckn. br3,ka, jfr brake ; vn. hrista, {uv. 
biid. om hjartat, etc.; with soi'row, af sorg); 
briiokas, spi'icka sonder; g4 af, g& i tn, 
ga sonder, falla sonder; Btorta; oppna sig 
(afv. biid. upon one's view, for ens blickar); 
bryta sig {out, ut; through, genom; into, 
in i) ; bryta sig, f orandras (e. oj. om vadcr- 
ickcn); bryta fram (om soicn cto.), skina 
fram; inbryta, gry; losslita sig {from, 
fr&n); skingra sig, mn. bryta leden, 
gora hoger och venster om marsoh; ut- 
bvyta, bryta los ; sjs. bryta om sjon; of vergS 
ir&n ett till ett annat, falla (in i, into; i<. ora 

hiistar i en aoDan takt (allyr)); kommaimilbrot- 

tet om rostcD; andra sig omvadrct; skiira sig 
om TMskor; forsvagas, tyna af; mieslyckas 
1 affiiicr, bli ruinerad, gora bankriitt; biyta 
{with a person) ; komma till en f orkla- 
ring {with a person); s. brytning (ni». biid. 
with a person); (dag)brackmng; oppning; 
brott, bracka, sprioka; afbrott; paus; 
luoka, mellanrum; tankstreck; boktr. spa- 
tie, mellanslag; bjg. eto. afbrott frUn en 
gitven riktifiing: vinkel, fordjupning, at- 
sats, af sprang, utsprS,ng; tokn. jsmT. eio. 
■e brake; ett slags rak (fyrsitsig) vagn 
med knskbook och betjantsate {jabrake); 
Ikcrbr. nyplog ; to ~ the back, bryta ryggen 
af; biid. ruinera; ajs. bracka kolen och kol- 
svinet ; biid. gk igenom den viirsta delen 
af ngt: to ^ a bank, spranga en bank; 'n' 
f^ bond, so 'x^ joints; ru one's brains, se 
under d. o. ; 'xj company, bryta laget; -x* 
cover, jagt. lomna sitt gomstalle om viidt; 
~ the fast, bryta fastan, iita frukost; ~ 



d; fate, a: f^r, A: fall, ^: fat, k: fast, in luctc, i: met, S: Lcr, 1: tiac \: tin, i iir, 



sreak 



^ MIndre brultllgt. 12o f Ferllilrailt. 



breast 



ground, tryta upp marken, borja griif- 

ningar tin {J'or) plantorlogor, vagar, lupgrafvar, 

o. ■. T. ; BjB. latta ankaret hin botten ; biiii. 

taga i tu med ngt; *^ one's head, ae under 

h.; fy^ the heart, komma hjartat att brista; 
~ jail (pi-ison), bryta sig ut ur f ilngelsct ; 
fx/ joints, byg. lagga mursten 1 forband; 'n* 
(6 matter to a person, varsamt meddela 
ngn ngt, forbereda ngn p& ngt j ~ one's 
mind, yppa sina tankar; utgjuta sitt 
hjarta {to, for); ~ a set, skamma etthelt 
genom att taga bort en del; ~ sheer, 
sjij. bryta skaret, sTaja oriitta vagen; ~ 
short, knacka af, bryta tviirt a{ ngt skort ; 
biid. tviirt af bryta (jtrr. mcd off) ; ~ small, 
bryta i ami bitar; ~ toinrf, sliippa vii- 
der; ~ wind upward, rapa; ~ upo?t the 
wheel, r&dbr&ka; ~ wool, sortera hU; 
'v* loose, bryta (sig) los; rymma; gora 
sig fri {from, fr&n, ur); ~ open, bryta 
upp, oppna; ~ away, losrycka sig; ha- 
stigt afliigsna sig; rymma; skingra sig; 
~ down, va. nedrifva; nedbryta, nedsld 
arr. biid. ; bryta, krossa; vn, falla sunder; 

om Tagnar Yalta OCh g& Bonder; om b&star 

storta; biid. ofvervaldigas, blifva bruten 
(forkrossad) (t. ei. tin baisan, at sorgo. d.)i mifls- 
lyckas;bUfvai)kuggad»;'vyoriA,plotsligt 
f ramtrada, bryta f ram ; ntbrista {into, in, i 

t. ex. t&rar, akratt); 'n/ in, va, sl& in en dorr; 

rida in, kora in, dressera, tiimja; vn. in- 
tranga; inbryta, (haftigt) intriida; to ~ 
in upon ..., storta in ofver; g& lost p&; 
afbryta, ofverraska, stora; hemsoka; 'x< 
off, afbryta (ttfr. biid. t. ex. ettsamtai); afsUta; 
upphora med (t. ex. business, rorelsen) ; 
lilgga bort en orana ; vn. plotsligt uppbora ; 
to ~ off from ..., ryoka sig 16s fr&n; skilja 
sig fr&n aitt lUiskap ; biid. bryta med ngn : 
upphora med, lagga bort att (t. ex. smo- 
hing) ; ~ out, va. bryta ut ; vn. bryta sig 
ut ; bryta ut (ona biid.) -, ntbrista {into, t); 
om Bjukdom utbryta, la. bryta fram uti ut- 
slag, >sl& ut« ; f& ntslag {he has broken 
out with smallpox); spricka sonder; om 
vftten ofversvamma; to 'n/ out of the trot, 
falla ur trafven; *\* over, bryta, bandla 
mot; ~ through, bryta (sig) gengm ; bryta 

mot en Tana; ofvervinna binder; "V up, Va. 

bryta upp atenar, en dorr, etc.; bryta sonder, 1 
bitar; upplosa ett mbtc, bolag,enhlLr,o. d.;6kara 
upp (for); ajb. slopa; inerbr. la. Am. upploja; 
vn. bryta upp om auiakap etc. ; g& Upp (Bon- 
der), >g& &tskils>, Bondersl&s; dela sig 
{into, i) ; skingra sig om dimma ; upplosa sig 

om mbten, rsrsamllngar. akolor etc.: Upphora, slutil; 

skara sig, ej h&Ua sig, surna; om vider 
itndra sig ; om kbid b1& sig ; tina upp ; >%< 
up one's quarters, mil. bryta upp (fr&n sina 



kvarter); a. o. s., so nodan ama. \ a **»* in the 
horizon, enljasniiigp3,inulenhimmel;biid. 
en (llten) fiirhoppning under sv&ra om- 
Btand!gheter;~o/</rty, dagbriiokning; ~ 
of the voice, m&lbrott. 'V'bon6-feyer,aei2en- 
(?ue.~-tlOWn,».valtning, omstorti)ing;t6r- 
storelse; missode, olyoka; mlsslyck^nde, 
>kaggning>; ai. la. Am. hiiftig dans som 
afslntar en bal; munter fest; o. halsbry- 
tande, hiiftig. iN/faSt, br^k'filst, s. frukost; 
vn. iita frukost; f rakostera {on coffee, eto.) ; 
va. gifva frukost &t; at i^, vid frukpsten; 
to have {tea, etc.) for ~, ... till frukost; 
~ parlour, ~ room, frukostrura iiariiigare 

matrum &t buaeta baksldn, orta 1 at. f. Ultra r7/) ; 
>>< things, frukostservis (tallrlkar m. m. lom 
njtjai Tid frukoaten). 'vfaStllig, S. frukoste- 

rande; frukostsallskap. '^-iron, s. tekn. 
kappa i ett dubbelt hyfveljarn. 'v.man, 
ae brakevmn. ^mz\i, s. balsbrytning; 
stalp, brMstupa; sv^r landningsplats; 
fordilrf; a. halsbrytande. 'x.share, s. en 
fjlrsjukdom, 'vS-man, ae brakesman. •%/ 
-Stone, s. bot. stenbriicka (Saxifraga). ~ 
-up, o. nppbrott; upplosning; akoi. afslnt- 
ning; iinde, slut; a. hiirande till jippbrott, 
afslutnings-, slut-, 'vz-yap, ae brake-van. 
'X' water, s. vdgbrytare, hamnarm; ajo. va- 
karboj. zvable, -abl, a. som kan brytas 
(sonder), briioklig, skor. <^age, -idj, ». 
sonderbrytning; band. >brackage>, re- 
fakti, ersiittning for under forsling ska- 
dadt gods. ~er, -Ir, s.ngn,ngtsombry^er 
{of the law, lagbrytare), ew.; isbrytare; vftg- 
brytare; blindskiir; stiirtsjo, brottsjo; 
vattenfat till ballast; i>l. briinningar. 
~ing, •\n^,prt.; s. brytning; upplojning 
etc.. jfr ofvan va. o. vn.; bankrutt; ~ of (he 
king's peace, edsorebrott; ~ of wine, 

Tinprofning l ott far luften utaatt glaa; ^ in, 

inbrott (t. ex. bostena); inbrytande {of wa- 
ters); inkorning, inridning, dressering; 
~ off, afbrytande; skilsmassa; uppslag- 
ning at roriorning; ~ out, utbrytande, ut- 
brott; of versviimmande ; <v up, nppbry- 
tande {of ground); nppbrott; upplosning 
ill, kem. ; fyj up of school, terminsafslut- 
niug, skolferiernas intriidandej ~ up of 
the ice, islossning. 

bream, brAm, l. «. braxen (Cyprinus 
Brama). 

bream, brim, 2. vn. ajn. brilnna, genom sved- 
ning rengiira ett fart^gi botten. '>'ing, 'ing, 
». svedning jfr Breg. 

breast, brlst, «. brost, barm, bringa; tekn. 
byg. ar>. etc. framsida, brost, briistning; 
biid. hjiirta, sinne; singrost f; va. gfi, rakt 
emot {the current); bUd. manligt mota, 
bjuda spetsen, trotsa; to make a clean ~ 



6: note, i: do, i: nor, 6: not, i; tube, &: tub, &: bull, tb: tUing, dh: tbla, w: will, z: lia 



lafeast 



f TnlsprAk. 126 P Llgt sprlk. 



breeches-pocket 



(of it), latta Bitt samvete genom afgif- 
vande af fuUstandig bekannelse, >om- 
tala alltsamman> ; at the ~, Yid brostet 

om ett barn; tO 'x. up, kUppa en hack. ~ 

-backstays, s. pi. bj». framsta stangbar- 
dunerna. 'v-band, s. sJb. lodhyfvaresej- 
sing. »^-beam, s. brSstbom pi en vat- 
Btoi; njit. hufviiddacksbjalke; ne via. buffer 
■beam, 'v.-bone, 5. brostben. ~-bOrer, ~ 
-drill, s. brostlira, handborr, drillborr. 
~-Chain, «. art. prolongekedja. ~-Cloth, 
s. brostlapp. ».>-deep, a. o. ad. si djup(t) 
som upp till brostet. ~-faSl, s. bJo, mid- 
skeppsfortojning; landfasta. 'x.-fOUtltalll, 

~-glass, s. Bpengias, dinapp. ~-gasket, 

s. i(io. beslagssejsing pi en ri. '>.'-harneSS, 
s. brostsele. '^.-height, s. rort. bjg. inre 
sluttningen af ett brostvarn ; brostnings- 
hojd. ~-high, a. o. ad. jambog(t) med bro- 
stet. ~-hook, s, nil). Btafband, spant i bo- 
gen; stockbake; art. biostnagel. /v;-knOt, 
s. broBtrosett. "u-pad, s. Butares brost- 
dyna. 'v^pjece, brostatycke (i aiieh. bet.); 
bi'ostbild ; ajDart. broatkolf. 'x.pin, s. brost- 
nS,!, 'v:-p|pe, se r^-glaas, 'vplate, s. brost- 
haiaesk; broBtplit (nfr. tokn.), broat- 
sklfva (borrskif va) ; brosta (seidon). ~ 
-plough, 'N'-plow, s. torfakainingsplog som 

man afcjnter framfSr slg. 'v<-pOCket, S. bl'OSt- 

ficka. fv-rail, 8, racke, ofre kanten af en 
barrier, balnstrad „. d. fNi-rope, s. sjo. se 
r^t-band; racktalja. ^o-Strap, s. broatrem; 
bogrem, 'v-summer, s. byg. underlag, lig- 
gande barbjalke ofver en oppning i en 
mnr (t. ei. dorr). ~-wall, ». brostningsmur. 
'v.-wheel, ». brostfallahiul. ~-work, s. 
broatvarn; barrier, balustrad; «». racke, 
ledat3,ng, fv^ed, -Id, a, i sma. forsedd med 
... brostj'broatad (t. er. broad"^, bredbro- 
Btad; well'f\* f, med skon stamma). ~- 
Ing, -ing, 5. hackklippning ; ranna for ett 
brostfallshitil;^/. se biestings. 

brBath, britb, a-, anda, andedragt; andetag 
-drag; lif; andrum, hvila; kort mellan- 
skof, pans; ogonblick; {of air) flakt; 
hviskning, ord; last 'n', sista suck; ranh 
~, elak andedragt; to catch the ~, kippa 
efter andan; to draw (fetch) ~, bemta 
andan, andas ; to give (the horses) 'v, lita 
(hastame) pusta ut; to take ~, hemta 
andan, pusta ut; below one's 'x/, under the 

' 'v, with bated r^, med dampad rost; (all) 
in a~, in the same ~ i ett (eamma) ande- 
tag (ogonblick); p§, samma g&ng; out of 
*v, andtruten (with, af ) ; short of "v-, and- 
tappt, andfidd ; shortness of. (V, kort 
andedragt; andf&ddbet. ~-SOUnd,s. apr3,k- 
Ijud. >vable, br^'dbibl, a. som man kan 
Inandas; 



breathe, brAdh, m. andas ut (from, efter: 
hvila); dofta (of, af); va^ andas (t. ex. hamd); 
inandas; ntandaa; inblisa (into, i); in- 
gifva; l&ta andas ut, l§,ta hvila (yVom, 
efter) ; gora andf S.dd ; hviska f ram ; glf va 
luft i,t, uttrycka, uttala; bl^sa ett instrument; 
framdofta;6ppna on Ider; ^ after, Btrafva, 
trakta efter; ~ one's seZ/,hemtafriskluft, 
taga motion; ~ (out) one's last, utandaa 
sin aiata auok ; (not to) ~ a word, (ioke) 
yttra ett ord (to, till); (icke) knysta; -v 
out, utandas; utdunsta. 'vd, -Id, pp.; a. 
andfidd; uthvilad;iains. med ... andedragt; 
spriki. utandnings-, klanglos, atum, bird 
(mots, voiced). ~r, -fir, s. en som andaB, som 
lefver; en som yttrar ngt; ingifvare; ngt 

t. ex. slag, proroenad, hiirtfgrldto. d. BOmberofvar 

en andan. breathing, -ing, pr«. ; o. dof- 
tande ; lef vande, talande om biidcr ; s. and- 
ning, andedragt; ingifvelse; flakt; ilufti, 
uttryck (to, S.t); hemlig onskan, bon; 
hvila; spr&ki. gram, utauduing, aspiration 
(rough ~, Bpirltus asper ; smooth "x/, spi- 
ritua lenia); ~ courtesy, tom artighet; ^v 
hole, andh&l, lufth§,l; ~ place, hviloplats; 
hvilopunkt, takthvila, casur i vera; f^pore, 
bot. andbil; ^ space (time, while), and- 
rum ; bvilotid, rast. 

breathless, brlth'les, a. andf3,dd;utan att 
kunna andas (with, af), andlos (arr. expec- 
tation, etc.); dod; a ^ pace, en fart som 
gor att man Jtappar andan>. 'vneSS, 
-nes, s, andfiddhet etc., jfr njreg. a. 

breccia, u., brltj'ia, s. geoi. breccia (ettiiagi 
bargart). fvted, -4t4d, a. breccia-artad, 

bred, brld, imp, o. pp. af breed; ofta t smi. 
(t. ex. half-r^, ill-^, we?/-~, s. d. o.); to he 
n^ a soldier, uppfostras till aoldat; "v 
out of Barnabas by a Middleton mare, om 
sn hast fallen efter B. undan ett M. ato, 
'^SOre, s. rotsir; nagelbold; fulslag. 

brvjech, brltj, britj, s. sate, bakdel, gump; 
bakstycke pS, kanon, pS, ettgevar (: svana- 
akruf, kammarstycke, stotbotten); sjo- 
yttre bugten pi krumtimmer;^/. ("ves, 
britj'lz) knabyxor, atv. atundom (ling)byxor 
(itr trowsers, pantaloons); vn. kliida i 
byxor; gifva stut; forse (a gun) medbak- 
atycke, jrr ofvan s.; fiista med brok (jrr 
'\'ing); sjo. art. se bowse, 2. ~-band, s. hin- 
dertyg pi scidon. '^-knob, s. drufva 3. en 
kanon, ~-loader, s. bakladdare, bakladd- 
ningsvapen (-kanon, -geviir eto.). ~-loa- 
ding, a. bakladdnings-gcvar etc. ; a. bak- 
laddning. iNi-pin, ~-SCrew, s. svansskrut. 

~-Sight, S. sigte (mote, mot korn). ~eS, -iz, >• 

pi. se ofran; to wear the t\i, bafva husbond- 

valdet. -ves-bearers, 'N.es-slings, ». P 

byxbiingslen. 'ves-pocket, s. byxficka; 



i: fate, i: far, A: fall, 1; fat, i: f.-ist, 4: nicto, i: met, d: her, 1: fine i: fin, i fir, 



breeohes-pooket :|! Mimire trutiigi. 12'? t j'orHiJmdt. 



br'lcolo 



to carry in one*s f^ F, >ha p& sina fern 
fingrar>, forfoga ofver. ~ing, -!ng, s. 
bakdel; risbaatuj hindertyg; l&rull; «j«. 
kanonbrok. 
breed, brAd, va. {imp. o. pp. bred, br^d), 
afla, foda; uppfoda; utklaoka; uppfostva 
{to, for); npptanka; alstra, fororsaka, 
frambringa; vn. afla; foda bam; vara haf- 
vande (driigtig); fostras, todas, uppsti; 
tillvaxa, forokas; s. foster; afvel, ras, 
slag, Blagte; kuUf; bord, >blod», hiiv- 
komst; to t>j teeth, ik tander; f^ in and 
in, uppfoda en ras, fortplanta en djamri i 

samma ras (d. t. b. utan koraaiDg med andra 

rajor). ~-bate t, «• orostiftare. ~er, -fir, s. 
ngn, ngt som foder, frambringar; upp- 
fostrare; uppfodare {of horses etc.). ~- 
ing, -iug, s. fostrande, uppfodande; 
afvel; nppfostran, blldning, lefnadsvett, 
umgangessatt; u. fodande, afvelsam; 
frambringande ; ~ cage, ~ mare, le andcr 
brood; ~ sore, bd bred-sore. 

breeks, br^ks, s. pi. Skou. n breeches. 

breeze, brAz, l. s. kolstybb, koksaffiall. 

breeze, br^z, 2. s. looi. broms, styng (Taba- 
nus, »fv. Oestrus), 'v-fly, s. dets. 

breeze, br^z, 3, s. bris, fl^t, kultje; F het- 
sig stamniug, trata; vn. flakta, bl&sa. iv- 
leSS, -lis, a. vindlos, stilla, lugn. 

breezily, br4'zil!, ad. .r mj. breezy, bri'zi, 

u. bliisig, luftig; aval, frisk (ur. biid. om 
personer:) rask, burtig, >lifrad>. 
brehon, brA'hAn, bri'hin, •. iri. i»rr domare. 
•v-lawS, >. pi. de gamla oskrlfua Irland- 
ska lagarna. 

brent, brent, jamte aniB., se brant, med Bins. 

bressumer, bres'&mfir, se breast- summer. 

brest, brlst, s. bje. Be torus. <v-sunimer. Be 

breast-summer, 
bret, brit, pror. Bc birt, 
brethren, bridh'rin, ». pi. n nnder brother. 
Breton, brit'fin, a. bretaguisk; s. bretagnare. 
brett, brit, ». Be britzka. 
brettice, brIt'Ss, s. birg. timmer, planka 

anvand sSsom stod i giufvor; jrr «rr. 

brattice. 
breve, biAv, », jur. ae brief; sidre miiB. not 

|c| af 2 takters tldsvarde; bektr. tecken 

for kort vokal ("'). 
brevet, briv'it, brivit', s. oppet (knngligt) 

bref ; mil. (fnllmakt pS.) rang i arm^n (-n/ 

rank) hogre an den Terkliga tjanstegra- 

den ] va. Utnamna tin ea tIbb rang Inom armen. 

•v-niajor, •. major 1 arm^n. '^Cy, -si, n. 

rang inom arm^n (jfr ofran). 
breviary, bri'vl^ri, «. katolsk handbok, 

bonbok. 
breviate, briVUt, >. sammandrag; va. f 

forkorta. 



brevier, brivA'r, s. bokir. petitstil. 
breviped, briv'ipid, a. zoei. med koitaben; 

<. f&gel med korta ben. 
brevipen, br4v'ipin, s. zoei, f&gel med korta • 

vingar. 'v.nate, -At, a. kortvlngad. 
brevity, briv'lti, s. korthet; kortvarighet. 
brew, brJ, va, brygga; blanda, tiUaga; till- 

reda, >kokaihop>; vn. dragaBigtillhop.a; 

om ovftder o. d. vara i annalkande (ofta /^ 

up), vara & bane; s. brygd. '^-house, ». 

bryggstuga, bryggeri. ~age, -idj, ». 

brygd; blandnlng. ~er, -fir, s. bryggare; 

~'* copper, bryggkittel. ~ery, -firi, s. 

bryggeri. ~ing, -ing, prt.; s. bryggning; 

brygd; bjo. stormforebud; hotande moln. 

~iSt, -'s, »• spad; flottbrod, >dopp>. 

~Ster, -stir, s. lok. bryggare; bryggerska. 
brezilin(e), brezirin, ». rodt fiirgUmne i 

bresilja. 
briar, se brier. 

bribable, bri'b4bl, a. mutbar, besticklig, 
bribe, brib, s. bestlckning, mutor; lockelse ; 

va. muta; ofvertala; to receive a ~ (el. 

~3), taga mutor. iN-leSS, -lis, a. obestick- 

lig. ~r, -fir, «. en som mutar. "vry, -firi, 

s. bestickning; 'v oath, edlig forsakran 

att man e] tagit mutor. 
brick, brik, s. tegel; tegelsten; kaka, stycke 

som tin formen Uknar en tegcUten, (I. ex. af tvjll, 

eio.)i ett slags brod; si. bra karl, treflig pojke, 
>bederspascba>, >hedersgumma>; va. 
mura, belagga med tegel; gifva utseende 

af tegel medelst rOdstr^knlng oob TogBtrykning ; 

with a i\t in one's hat, Am. F nihatteni, med 
nblyhattn (drneken) i to ~ in, ~ up in ..., inne- 
sluta inom en mur, inmura; ~ out, ute- 
stanga genom murar. >x>bat, s. tegelflisa, 
tegelstensbit. 'v-clay, ~-earth, s. tegel- 
lera. 'v/-COUrse,<. tegelstensskikt. 'X'-duSt, 
s. tegelmjol. fN^faClng, 9. en murs beklad- 
ning med tegel. 'v-field, s. fait af tegel- 
lera. 'x<-fielder, s. Austr. stort dammoln. 
~-grave, s. murad graf. n.'-klln, «. tegel- 

ugn; tegeibruk. flayer, 'V'-mason, ». 

murare. '^laying, ». murning (med tegel- 
sten). 'vmaker, «. tegelslagare, tegel- 
brannare. <v-moulder, ». tegelslagare. ~ 
-nogging, >. murverk mellan resvirke. ~ 
-ore, S. mln. tegelmalm (en koppaminlm). t^ 
-tea, B. tegelt^ (karavant^ BammaDpreBsadt till 

kakor). ~-trininier, s. b&ge af tegel under 
en spisball. 'v-trowel, s. murslef. 'x<-wall, 
t. tegelstensmur. ~WOrk,s. murning med 
tegel ; ngt muradt af tegel ; {ati^ pi.) tegei- 
bruk. "v-yard, «. tegeibruk, 
briCOle, rr., brikA'l, s. biljardbolls Uerstuds- 
ning mot vallen; hangsle, sele for man- 
skap som drager kanoner; va, buj. bri- 
koUera, 



i>: note, h% do, li: nor, ts not, &: tubo, i: tub, &: bull, tb: tbing, db: this, w: will, z: ba 



bridal 



f Tnlsprlk. 128 P LJgl sprik. 



brill 



bridal, brl'dAl, «. biud-; broUops-; s. trol- 
lop. ~-diiy, s. broUopadag, , ~-flowers, 

». pi. brudkrans. 

bride, brld, «. brad; nygift fru ; fastmo ; wa. 
t gora till brudj to ~ it F, npptrada soni 
brad, speja bind. '>/-ale f, «■ (bond)brollop. 
•v-bBd ;|C, ». brudsang. 'v>('s)-Cake, brol- 
lopsksika. '^-chamber ^, s. bvudgemak, 
nygiftas sangkammare. rvj-elcct, s. »ut- 
kor8dB>, fastmo. »./-favDur, ». vid broUop 
buren bandios. 'N-grootn, s. biudgmn; 
nygift man. '^maid, ~'s-maid, a. brad- 
tarna. ^^mai), ~'s-man, s. brndaven, 
brollopamarskalk. 'vStalie f, «• sting att 
dansa omkring vid broUop. 

Bridewell, bri'dwel, ». pr. ett tukthns i 
London ; (b) i aiim. tukthus. 

bridge, bridj, s. brygga arv. biid., broj nas- 
I'ygS (~ o/ the nose) ; stall pS, fiol ; sjo. 
kommandobrygga \A hjuiangare; tvarregel 

& en kaQODlavctt; gjut. damhallj yolt as. kocp 1 

koriapei; va. b1& bro ofver (»fr. ~ oaer); 
aammanbincla genom en bro; ^ over, sc 
oftoni biid. undanvodja hinder for ofver- 
enskommelse (: bana vag till forlikning, 
forening); ~ of boats, pontonbrygga. ~ 
-board, s. bjg. vangstycke (sidost7cke i en 
trappa). 'v-boat,'3. ponton, 'x.-decic, !« brtdi/e, 
Bjij. '^-head, s. brofiiste; fort, brohufvud. 
~-niaSfer, «. brovaktare. ~-StOne, s. liten 
bro, spSng ofver en area, ». d. o. ~-loll, 
bropeng.ir. 'x/-train, s. mil. pontontrang. 
rvless, -l^g, a. utan bro. 

bridging, brWj'jng, prt. ar rereg. ».; s. tyg. 

apaijnbjiilke (arv. ~-piece). ~-jpist, ». «e 
bindingrjoist; mindre golfbjalke hvilaude 
p4 andra; l&ngayll i en brygga. 
bridle, bridl, ». betael, ridtyg; tygel iifr. biM. 
: tv3,ng; anat. band, ligament; stndel i 
bossies ; Bjo. forjL,ojning med lekare; jrr 
iu. bowline ~; va. betsla upp; tygla; vn. 
krima sig, satta nasan i vadret; moraka 
sig, bli stuisk (ui, ~ tip). 'N.-blt, s. bett, 
mnnlag. ~-ciitler, 'V'-maker, s. en som 
forfiir.digar betsel, sporrar, o. d. ~-hand, 
s. venstra handen. VNi-path, ~-road, ~ 
-way, s. ridvag. ~-port, s. sjo. klys, port 
for en bridle. ~-rods, s. pi. styratiinger 
I en ingmaskin. ~r, -&r, s. en som tyglar. 
b.ridjing, -ing, prt.; a. apm aiitter niisan 
i vadret, morsk, stnrsk. 
bridOOn, brid^'n, s. tUt. bridong, trens, 
brief, brAf, a. kort, kortvarig; aamm.an- 
trangd, kortfattad; s. kort skrift; jur. 
skrif velse frln laga myndlgbet ; kungorelap em 
tiUst&nd till Insamlln^ for TUlgOrande el. allmiLonyt- 
tigt nndamU; protokoUsotdrag ; en af en 
attorney till ledning for advokaten (jrp 
barrister) uppaatt framstiillning af en 



klienta mil; pS,fligt ei. apoatoliskt bref; 
miu, Be breve; va. i kprthet aammanfatta; 
in ~, (i. kortfattad (t. ex. news in ~); ad. 
i korthet Bagdt; to ^ apersonwith ...yiT^ort- 
het meddela ngn nodiga fakta. '^man ^, s, 
en som nppsiitter a brief; rorr bokafskrif- 
vara, 'viess, -iSs, a. som ej harngnklient, 

utan kunder om en advokat, ~ly, -li, 0(/. 

kortligen, i fk ord ; inom kort, snart. -v- 

neSS, -nis, «. innehillarik korthet, aam- 

mantriingdhet. 
brier, brl'&r, «. tombuake. ~-teeth, ae gallet 

-teeth. ~ed, -d, a. bevaxtmedtornbuskar. 

~y, -1, a. tornig, full af tornbuskar; s, f 

tornhiick, -sn&r. 
brig, brig, i. s. Skon. «e bridge, 
brig, brig, 2. «. sjo. brigg; hermaphrodite ■v, 

skonertbrigg. 
brigade, brigA'd, s. mii. brigad: va. formeva 

i brigader, forena rogomonten till en brigad; 

~ major, brigadmajor, brigadgenerals 

adjutant. 

brigadier, br!gidA'r, (uf?. ~ general), s. bri- 

gadgeneral. 

brigand, brlg'ind, s. fribytare, strdtrofvare; 
torp lattbevapnad fotsoldat. 'v^age, -idj, 
«. str&trofveri, plundring, rof ; staid, -v- 
ine, -in, s. (Brr l.^tt pansarakjorta. 

brlgantine, brSg'lntln, -tin, «. lorr sjorot- 
varpfartyg; brigantin, skonertbrigg; m. 

t ae fOrcg. S, 

Bright, bnt, 1. s.pr.; 'N.'s disease, agghvits- 
sjuka (Horbua Brightii). 

bright, brit, 2. a. klar, Ijua, blank, lyaande, 
gUinsande ifr. tud., genomskinlig ; ogon- 
skenlig; arofull; glad, gladjestr&lan^e 

ansigte, lyoklig (sfv. dag, tld, eto.) i hoppfuU; 

skarpainnig; beg&fvad; kvick; munter; 
fKi and early, i dagbriickningen, bittida 
p& morgonen; it is ~, det ar Ijust (da- 
ger); to look at the r^ side, betrakta saken 
frS,n den Ijuaa sidan; ~ thought, lycklig 
tanke, iljaa idfij, kviokt infall. ~-eyed, 
u. klarogd. <^-haired, s. Ijuah^rig. 'vBn, 
-n, va. gora klar, Ijus, gliinsande Qfr ofvan); 
klara, glatta, polera; forklara, belysa, 
utveokla, kasta Ijua ofver; gora lyaande; 
uppmuntra, gliidja; vn. blifvaklar, gliin- 
sande, etc.; Ijnsna, klarna em vUderlek etc., 
&fr. bild. ; glansa; atrdlanfr. om ansigte, etc.; 

~ up, Ijusna, lifvas. 'X'ening, -ning,^rt.; 

S. jfr fOreg. , sUfvera blickuing Tld smUltnlng. 

~ly, -15, ad. ~neSS, -nJa, 5. klarhet, 

glan.1; genomakinlighet; akarpsinnighet; 

munterhet. 'v/SOme t, -a&m, a. ae bright. 
brigue t, ft-., brig, s. tvist, trata; intrig; vn. 

tviata; intrigera. 
brill, bill, s. zool. sliithTar (en art llundra, Bhom- 

bua levia). 



i: fato, ii: far, i: fall, i: fat, I: fast, i: moto, l\ mot, I: her, 1: fine, i: fin, i: fir, 



Drilliauce 



;)C MIndre krukllst. 129 f FOilMrtlt. 



bring 



brilliance, brli'juns, brilliancy, -i, «. gians, 

lysande sken, prakt; eld hoi udeistoosr. 

brilliant, biil'jslnt, a. str&lande, glanaande, 
praktfuU; lysande, arofuU; ~ idea, ic 
bright thought; s. briljant; glanakattun; 
boktr. minsta stilsoit. ~ly, -ll, ad, -vnCSS, 
-nes, s. glass, prakt. 

brills, brilz., s. pi. h&r pi en hilsts ogonlock. 

brim, bnm, s. bvilm, briitte, kant, bradd, 
rand: bryn; vn. vara briiddfuU, rSgad ; 
va. fylla till briidden, rS.ga; forae mod 
bram; ~ ore?-, fioda ofver. 'v/ful, -fdl, n. 
braddfuU, rigad; biid. ofverfull. ~ful- 
neSS, -tiilnfe, ii. ofvertuUhet; rage. ~- 
leSS, -l^s, u. utan briim, ntan briitten; cj 
infattad. ~nied, -d, a. i nms. -briiddad; 
med ... bram ei. bratten. 'v.mer, -i\r, s. 
brilddfuU bilgare, fyldt glas; liatt)|C. ~- 
ming, -ing, a. brliddfall, skummande. 

brimstone, brlm'stin, s. svafvelj a. svafvel-. 
brimstony, -!, a. avatvel-, svafvelhaltig; 
lik svafvel. 

brinded /|C, brin'd^d, ac brindled. 

brindle, brmdl, s. strimmighet, brokigbet. 
~d, -d, a. (Is. om djur) brokig, strimmig, 
spracklig. 

brine, brln, s. saltvatten; aaltlake; aaltlos- 
ning Tid saltsjuderier ; poet, haf; tdrar; vn. 
liigga i aaltlake; inaalta; aalta; stopa aud. 
'^-copper, I. kittel for saltsjndning. '>' 
-pan, s. saltpanna; salt(kristalllBerlngs)- 
dam, '^-pit, 0. saltkalla; salt(losninr;s)- 
grop; saltdam i en bara-aaiia. '^-pond, fi. 
saltdam (anrikningsdam). 'N.-prOver, s. 
saltprofvare. ».-pump, s. ingm. silltpnmp, 
utbl&snlngapnmp. 'v-spring, s. aaltkalla. 

bring, bring, va. (imp. o. pp. brought, br6t) 

bringa {into, i, till; to, till, till att); biira, 
fora (till deo taiande, mots. : take); medfura, 
hafra med sig; bemta, skaSa, taga(med); 
satta fram ci. in; form&, iS, (ain tin att 
gura ngt, to do ...); dstadkomma, medfora, 
foranleda; inbringa i faraiijniDg, betinga 
prla : rendera, af kanta i ranta ; ^fruits, biira 
friikt; ~ (rt person) low, nedali, forod- 
mjuka (ngn); ~ one's self to, iormi, ug 
att; '%/;jrq^f,gifvavin8t,lonasig; r^asuit, 
bdrja riitteging, vacka ital {against, mot); 
'v witnesses, framskaflpa vittnen; ~ word 
(to), meddela, underratta (jrr »id. word); 
~ a bill before (t. ex. the House), viicka 
en motion, framliigga ett forslag inforj-N/ 
(a ship) by the lee, gira S,t la under rum- 

Skotssegling aS «tt joglen alll baok ; ~ {a ship) 

by the wind, lofva sd nara vinden eom 
niojligt; ~ into, bringa, fora till, i {dis- 
repute, misskredit; poverty, fattigdom ; 
trouble, besvilr, obehag, fdrargelser; etc.); 
'V into the books, baud, fora in i boc- 



kerna; ~ into court, draga infor ratta; ~ 
into execution, siLtta i verket; *%/ into mo- 
tion, satta i g&ng; ~ on one's self, &draga 
sig; ~ (a matter) on the tapis {upon the 
carpet), fora p& tapeten (bringa & tal, & 
bane); ~ aperson on his way, folja ngn till 
viigs; ~ to account, fora upp pi rakning; 
jfr vid. account; ~ a person to hi7nself {to his 
senses), iterfora ngn till medvetande, till 
sans ifv. Mid.; »till f6rnuft>; '>j to justice 
{trial, the bar) dragainforriitta;~(oK^/;(, 
bringa i dagen; ~(oien^,anviinda,tilUim- 
pa, jrr ~ (o pass; ~ cannon to bear upon ..., 
placera avtilleri afi.attdetbestryker,rikta 
artilleri pi, mot; ~<o;)a»s, drifvaigenom, 
iitfora, ivagabringa, istadkomma; 'n.. iipon 
the ftaye, tent, uppfora; bUd. framfiira; nn- 
deratodja (t. ex. en vnikandidot). {Aum. bring 

med adj., med anbit. med el. otaD prep., ae 
I allm. under desaa ord). 'x< about, iviiga- 

bringa, istadkomma; genomdrifva; verk- 
stjilla; ~ along with one {him, it, etc.), 
fijra med aig; ~ away, bortfora; skaffa 
bort; 'N/ back, iterkalla; iterfora; iter- 
biira; komma tillbaka med; iterstiilla; 
~ before, framf ora (draga) infor; ~ down, 
taga, fora, hemta, ete. ned (tt den taiande) : 
fi ngn el. ngt ned; trycka ned priaor, ned- 

Siitta kntterno; jagt. mil. »pIocka ned», 

fiilla, skjuta ned {from a tree, from the 
horse, etc.); sjo. hala ned; barg. smiilta; biid. 
foravaga; nedali, forodrajuka; ~rfo«Jn the 
house F, >taga ner taket>, taga publiken 
med storm, ryoka forsamlingen med sig 
b\ att den appi&derar; f^ down to the present 
{time, ei. year etc.), fulUolja, fortsiitta en 
akiidring o. d. anda till niirvarande tid; f^ 
forth, frambringa, producera, bringa till 
viirlden, framfoda; framliigga, framstalla; 
framf ora, utfora; draga fram iljnaet;juv. 
instixlla for ratta; ~yorzfa7'(/, foraframit; 
hjiilpa, befordra;framBtiilla, vi8a,utstiilla 
Qfr ~ out); anfora; infora; foreali; band, 
ofverfura tin annan aida, ci. bok; '^ in, fora 

in (l allm., jrr in), taga in (At den talande); 

draga in ngn i ngt, inleda; infora i allm. (ett 
bruk, ett mod, taror), importera; inbringa; 
framliigga (o bill, a petition); forebringa 
{argument);\ny3Xia, {\ parUm., yor a county); 
kufva, tiimja; ~ in {not) guilty, doma 
skyldig (frikiinna); ~ the hand in, viinja 
handen vid ett arbete; 'N./ off, bortskaffa, 
bortfora; befria, fOrhjiilpj, ngn frin ngt, 
rildda ; f i ngn frin ngt, af rida ngn ; laga 
att Lgn blir frikiind; ~ off one's word, 
t.aga aitt ord tillbaka; ~ on, fora fram, 
framit; fora med sig (framit); siitta i 
ging, ivagabringa; fcirorsaka, iatad- 
komma, foranleda, medfora; isamka; 'x* 



t>: note, i: do, h: nor, i: not, 4: tube, 4: tub, d; bull, th: thing, db; this, w: will, z: baa. 
9 — 192303 Kngelsk-svensk ordbok. 



bring 



f Talaprlk. 130 P LSgt sprlk. 



broad 



out, fora (heruta, drnga), ut (afr. bud. : ur 
iTirishet, jrr ~ off); draga (tk) fram; ut- 
bringa (a toast) ; fora ut i varlden (surak. 

en ung flicka i Billlakapalifvet) ; utbreda, utsprida 

rjkto, bekantgora, omtala; uppdaga, upp- 
taoka, framstalla, visa; lS,ta ngn upptrada 
p3, tiljan; uppfora ett teatorstyoko; fS, ngu 
att tala, att saga ut; ntgifva, publicera, 
f orlagga tok, eto. ; satta i verksamhet, i 
g&ng; frambringa, orsaka; ~ over, ofver- 
f Ora (af7. hand. : en poat pi rolj. slda) ; omvauda, 
ofvertala, bringa ngn till ofvergS.ng (ofver 
till motpartiet);bfverbevisa;~ over a^ain, 
forsona; ~ to, Sterfora till medvetande 
en afavimmad, till sans, till f ornuf t (kuf va) ; 
■j». {the ship) dreja bi; lagga kabein till 
spels; ~ together, sammanbringa, fora 
ihop, samla; sammanfora; forsona ovsnncr: 
~ under, underkufTa, tygla; bringa till 
lydnad; *%/ up, bemta, fora upp; fora 
fram, framdraga {arguments); nppresa, 
Dringa (S,ter) pi, benen; uppfoda, upp- 
fostra {children; to a trade); rora upp en 
hiatoria; komma Upp med, bringa d bane, 

infora ett bruk, ett mod, ngt 1 modet; taga in, 

satta fram, servera maten, en miitid; upp- 
kasta Biem; Jur. draga for ratta; mil. l^ta 
ryoka fram; ajo. lagga for ankar; upp- 

bringa ett tartygi tekn. rodglodga en degeli 

f>^ up short, tvart hejda; 'x, upon (jfr ~ 
on), ^draga, fororaaka. ~er, -&r, s. ba- 
rare, of verbringare ; ~ in, inf orare; ~ up, 
uppf ostrare ; ^s up, mil. sista ledet, ko'n. 
'>^ing, -Ing, s. forande; ~ forth, fram- 
bringande ; f ramf odande; produkt, alster; 
o- up, uppfostran. 

brinish, brl'msj, a. salt, saltaktig. 'x/neSS, 
-nea, s. aaltaktighet, salta. 

brinic, bringk, s. brink, rand, kant, bradd; 
on the ~ of, p3,randen(branten, briidden) 
af, nara. 

briny, bn'nS, a. salt-, saltaktig. 

brisk, brisk, a. liflig i alia bet., hand. eto. (t. ei. 

~ Jire, liflig eld afv. mil.) ; kry , frisk, rask, 
munter; hurtig, flink, kvick {at, in, i); 
akummande ; eldig om »in i j;a. (orta uied up) 
upplifva; vn. ae fBij. ~en, -n, vn, blifva 
liflig, munter. ~ly, -li, ad. '>.<neSS, -nes, 
.1. liflighet eio., jfr ofvan a.; eldigbet boa Tin. 

brisl(et, bris'klt, «. bringa pS »laglkreatur. ~ 

-plate, s. pannrem pi beiaei. 
bristle, bris'l, s. borat; avinborst; va, resa 
bUr, borat pa anda, iborsta upp>; siitta 
borat p^; vn. reaa sig aom borat, atS, pi 
anda; vara fullsatt (betackt) af {with) bI 

att «det atlr aom borati, jfr nedan bristling; fv, up, 

va. uppmuntra; vn. iborsta sig>, morska 
Big, vara trotsig {to, mot), ^-fem, s. bot. 
en arthallebraken ("Woodsia hyperborea). 



~-graSS, s. bot. kafvelhirs (Setaria). /v 
-shaped, a. bot. boratlik. ~d, -d, u. bor-, 
stig; grof, styf. bristlineSS, -inJe, s. bor- 
atigbet. bristling, -5ng, prt. ar bristle; 'v 
with arms, spaokad med vapen. bristly, 
-i, a. borstig, full af borat; boratlik, 

Bristol, biis'tii, ». pr. 'v.-board, s. ett 

alaga fint hvitt papp (kartong). 'X'-brlck, 
s. ett slags akirrsten for at&lvaror. r» 

-diamond, se ~-stone. ~-flower, s. u\. 

gokblomma (Lychnis). ~-paper, s. fint 
ritpapper, velin. ~-StOne, s. en art biirg- 
kristall, oaktadiamant. ~-water,s.halso- 
vatten fr&n Bristol. 

brit, brit, s. zooi. en liten fisk af sillsliigtet 
(Clupea minima). 

Britannia, britan'ia, s. (eg. pr.) pliiter (legering 

af tenn, antimon, Tiamut o. koppar, ILfr. 'N,-nietal). 

brite, brit, vn. lok. blifva of vermogen. 

British, brit'isj, a. britisk (vani.: engelsk);ona 
i ama. varunamn inhemsk (: eftergjord, oakta); 
the 'V, Association, ett engelakt natiir- 
vetenskapligt samfund; the ~ language 
{tongue), walesiaka, apriket i Wales; Hii 
{Her) ~ Majesty, Hans (Hennes) Majestat 
Konungen (Drottningen) af Storbrita- 
nien. '>./-built, a. bygd i England, -v-gum, 
s, en art rostgummi, dextrin, iv-oil, s. ett 
alag.s (mineral)olja (medei mot glkt). ~-oint- 

niQnt, S. ett slags Salva (mot atalag). 'v 

-plate, se albata o. German silver. 'v-tO- 

baCCO, ae colt's-foot. ~er, -ftr, ». Am. F en- 

gelsman. 
brittle, brit'l, a. sprod, akor, bracklig; biM. 

svag, forganglig. ~ly, -111, ad. ~ness, 

-nes, s. brackUghet, sprodhet. 
britzka, ry«k., brit'aka, s. l&ng fyrhjulig 

resvagn. 
brize, brlz, (l.) »■. t broma (jtr breeze); (2.) 

va. Skoti. krama, trycka, preasa. 
broach, brAtj, s. stekspettf; brostnil, broBch) 

tekn. rymni,!, uppvymmare, rifvare, skat- 

borr; pror. Syl; dorn; lira (musiklnatr.); Jagl. 

tagg pd hjorthorn; prov. tillapetsad tra- 
sticka, Jfr vid. candle-rod ; prov. tornspira; 
va. spetsa, trada upp pH spett, el. ngt apctsigt 

t; tekn. Upprymma ett llM; slS, upp en tanca, 

tappa; oppna ett njrrad, afy. bUd. om tat- 
amno; yttra, utsprida; komma upp med, 
bringa & bane, borja; ~ to, vn. aja. f&nga 

Uggla (kilra upp i Tindcn o. r& aeglen back). f^iT, 

-&r, s. stekapett, etc. jfr nireg. f ; en soin 
sl&r upp, bringar h tal, eto. ; upphofsman 
{of till). 
broad, br4d, a. bred, vid, ator; omfattande, 
allmiin; frisinnad, liberal; oppen; ofor- 
tiickt, otvetydig, tydlig, klar; betydlig, 
dugtig (orta aa. ad.) ; okonstlad, of orbehSll- 
Bam, >ei noga>, >ogenerad»; liittfilrdig, 



k: fate, &: Tar, i: f.all, i.: fat, h.: fast, k: mcto, h: met, I: kcr, 1: lu\a, \: liu, i: Ir, 



road 



;|; illndro tlrukllgt. 131 f fOrildradt. 



broken 



djarf, fraok; ri, grof ; s. (the ~ o/...) flatan 
af Bvard, kror\pl. si. spelkortj tobeasnuas long, 
>komma p& ett iit>, vara enahanda, lik- 
giltig(t) ; ~ awake, alldeles vaken, >klar- 
vaken> j ~ daylight, stora, Ijusa dagen ; 
a ~ laugh, flatskrattj at 'v noon, midt 
p& Ijusa dagen. ~-arrOW, s. trubbig pil; 
eng. regeringens stampel pS. statsegen- 
dom. 'v<-axe, s. »rr stvidsyxa ; tioimeryxa, 

bila. Oil-backed, a. brediyggig. ~-bean, 

s. bondbona. '>'-bill, s. looi. hvltbuk (en 
TadniefSgei, Fuligula marila). '>'-blawn %, le 
full-blown. ~-brim, «. bredskyggig hatt; 
F kvakare. ^-brimmed, u. bredskyggig. 
'V'CaSt, s. s&ning for band; va. si. med 
handen, sprida omkring vidt och bredt 
(: to sow ~); a. B&dd med hand; vidt 
spvidd; ad. vidt, ymnigt, >med riklig 
hand>. 'v-chested, a. bred ofver bro- 
stet. (B}~-Church, s. kyrkligt parti eom 
hS,ller en medelvag mellan High- o. 
Low-church; i aiim. frisinnad och for- 
dragsam religios riktning; (ortam n. adj. i 
■ma., t. ex. ^ opinions), 's^-cloth, s. fint klade 

(af mer an 29 eng. turns bredd). 'V-6y6d %, a. 

vidt seende. >v<-faced, a. bred 1 ansigtet; 
oradd, rattfram. 'v-glass, s. taSelglas, 
fonsterglas. 'v-hearted, ss large-hearted. 
■v-gauge, s. jimT. bred 8pS.rvidd (»— 7 eng. 
fat), 'v-horned, u. med vidt ntst&ende 
bom. fv-leaf, 8. bot. ett trad p& Jamaika 

(Terminaiia). ^..-leafed, ^-leaved, u. 

bredbladig; bredskyggig. 'v-pendant, a. 

BjO. toppstandert (liten koiamodoHflagga). fV 

■piece, >. gammalt engelskt gnldmynt, is. 

ettfr. Jakob I, THrdt omkr, 24 sh. 'v-SeEl, 8. Stats- 

sigill. -v-set, u. underaatsig. <v-sh8et, s. 
ngt tryokt pj ett belt oviket ark, plakat; 
tidning. 'vside, s. bred, ntstraokt yta 

(framslds af ett bus, o. d.) ; sjb. (fartygs) sida; 

■ill. bredsida, glatt lag; boktr. liggande 
kvart etc., wt. se ^-sheet; to Jire, to pour 
in a <v, gifva ett glatt lag; to take on 
the tsi, behandla utan krus, »ogene- 
radt>. 'v-sighted, u. Ungsynt. /vsmail, 
». si. se card-sharper, o'-speaking, ~ 
■spoken, a. som for ett r&tt spr&k, >grof 
i mun>; rattfram; med simpelt uttal. <v 
-spread, a. vidt utspridd, utbredd. ~ 
■Stitch, 8. plattatyng. ^-Stone, s. kvader- 
aten. 'vsword, s. bredavard, buggvarja; 
~ exercise, rs^play, hnggning p& sabel. ~ 
-weaver, s. sidenvafvare. ~wise« ad. p4 
bredden, tvars ofver. ~-WOrm, s. binni- 
kemask. ^en, -n, vn. blifva bred, vidga 
sig; va. gora bred, mera vidstraokt. <v- 
ISh, -isj, a. (tamligen) bred ; fri, slipprig. 
•vly, -11, ad. n./ness, -nJs, ». bredd; rSihet, 
grofhet; platthet. -vy, -I, ». P se '\.-cloth. 



brob, brib, s. tranagel, dymling. 

Brobdi(n)gnagian, brAbdi(n)gnJg'Un, a. 

jattelik, kolossal; s. jatte, koloss Oft a<iiii- 

vers resor), 

brocade, brik^'d, s. brokad (slden med invarda 

guLd- el. sllfvorblommor). 'vd, -ed, a. Vafd B&- 

som brokad, gnld- el. silfverstickad; 

kladd i brokad. 
bl'OCage, bri'kAdj, le brokerage. 
brocard, br4k'&rd, s. maxim, regel. 
brocatel, br6k'it4l, ~lo, it., -tel'A, s. grofre 

(bomullB)brokad (tiii tapeter, „. d.); strim- 

mig marmoT. 
broccoli, it,, br4k'6li, «. sparriskai. 
broche, se broach. 
brochure, fr., brAsjS'r, ». broacbyr, bafte, 

stroekrift. 
brock, br6k, s. grafsvin; tvS,S,rig bjort 

(afj. ~et, -^t). 

brodekin, brodequin, brA'dkin, brAd'ekin, s. 

nirr ett slags balfstofvel. 
brog ^, brAg, s. mickares pinnsyl, spetsborr. 
brogan, brA'gaa, brAgan', s. grof sko u. 

kanga. 

brogue, brAg, ». (l.) grof sko ar ett enda ogarf. 
vadt el. halfberedt stycke Iftder; (2.) ddllg (raal. 

irlandsk) dialekt, stark brytning; pi. 
byxor f . 

broider, ~y, t «!• poet., se embroider, n./y. 

broil, brojl, 1. 8. buller, ovasen, >br&k>, 
gral, strid; oroligbeter. <ver, -&r, (1.) ». 
gralmakare; br&kmakare. 

broil, brojl, 2, va. halstra, rosta; vn. vara 
(blifva) halstrad; wid. stekaa, nppbettas, 
gloda; 8. halstradt kott; /^ed bones, npp- 
stekta lemningar efter stek, f&gel etc. >^- 
er, -&r, (2.) ». halster, rost. <^ing, -!ng, 
prt. jfr ».; a. stekhet, glodande; s. hal- 
string. 

brokage, brA'kidj, se brokerage. 

broke, brAk, l. vn. makla; kopplaf, 

broke, brAk, 2. imp/, af break. 

broken, br A'kn,ffp. mbreak; a. brackt, bruten, 
krossad; Bonder, 1 tu; kasserad; i m5.1- 
brottet om posteni nedslagen; bankrutt, rui- 
nerad, af sigkommen ; ~ beer, olskvattar ; 
'■^ coals, kolstybb; ~ coZowrs,blandfarger, 
tertiarf arger ; "v English, bruten en- 
gelska; a ~ hint, en >liten vink>, >half- 
kvaden visa" ; ~ meat (victuals), ofver- 
lefvor af (kdtt)mat;~mefaZ,metallBkrap, 
Bkrot; -v money, lospengar, slantar; ~ 
mouth, mun bvari flere tander fattas; '%< 
number, brutet tal, br&k; ^y^ r6e<Z,kroasadt 
ro bibi.j n&got otillforlitligt; 'v soldier, in- 
valid; f\/ stones, makadam; ^w voice, bru- 
ten, svag stamma; «nj ware, gammalt 
skrap; <%/ week, vecka med belgdag; 'n, 
down, brackt etc. och nedf alien; bruten 



note, i: do, i: nor, i: not, i: tube, il: tub, &: bull, tb: tblug, dh: tbis, w: will, z: baa. 



broken 



F Tal.prlk. 132 P Uet sprSk. 



brougham 



biid. ; utmattad; lam; om hastboglam; foi- 
krossad ; ruinerad ; ~ in, dresserad, in- 
riden, inkord. ^-backed, a. ryggbruten 
irv. sj». ~-betlied)|C, a. som bar tarmbrick; 
vanslagtad. ~-foOted, ~-handed, a. lam 

i foten, i handen. ~-hearfed, ^-Spirited, 

14. forkrossad, djupt bedriifvad. ~-wind, 

«. vcter. kvickdrag. 'v.-winded, S. om lilisi 

sprangd; andttlpt. ~ly, -li, od. '>..ness, 

brd'kenes, «. brutenhet; ojiimnhet; tiij. 
forkrosselse (~ of heart). 
broker, bi-A'kur, s. nnderhandlare, »mellan- 
liands, maklare ar». hand. ; agent, kommis- 
Bionshandlande; kladmiiklare; kopplare t; 
~'jj certijicate {contract, merfiorandum, 
note), maklarebevls, slntsedel. 'v<age, -id j, 
s. maklaresyssla; miiklare-arvode, -pro- 
vision, kurtage; ocker. ~ly f, -li, ft. lig, 
krypande. ~y f, -i, ». miiklaresyssia, jrr 

broking, bvA'klng, «. maklare-, makleri-. 

brom, brim, s. munlag pi betsel. 

broma, brA'ma, s. chokolad. 

bromal, brA'mal, s. kcm. en farglos oljig 
viitska frambragt af brom ooli alkobol. 
bromate. -dt, s. mm. bromsyradt salt. 

brotne, brom, (l.) tr., ». >e bromine. (2.) ~ 
-grass, s. tot. Ifista («» gnu, Bromns). bro- 
mic, -Sk, a. kcm. brom-; ~ acid, bromsyra. 
bromide, -id, s. kcm. bromid; ~ of potas- 
sium, bromkalium. bromine, -in, s. kem. 
brom. bromize, -Lz, va. bereda, forsatta 
med brom. 

bronchial, brAng'kiai, bronchic, -kik, a. anat. 

horande till luftg3,ngen. 

bronze, br6nz, s. brons; arbete, konstverk 
(liteu 8tat7, medaij, o. d.) af brons; kanonme- 
tall ; bronaf arg, bronsering; va. bronsera, 
gif va bronsf arg ; of verdraga, betacka med 
broDtj, u. d. ; biid. gora hdrd, forharda, jrr 
brazen. ~d, -t, pp. ; a. bronserad, brons- 
fargad, jrr va. bronzine, -in, u.. bronsfar- 
gad; bronslik. bronzing, -ing, s. bronse- 
ring; 'Ni liquid, ~ salt, amnen hvarmed 
bronseras (kioramlmon). brOnZy, -i, a. lik 
brons, jfr t^ine. 

brooch, brAtj, s. brosch, brostnS,l, jirbroach; 
kcnit. m3,lning i en farg (sopia, tuich, o. d.), jtr 
camaieu; va. ^ pryda med hroBch; grey 
~, tafla m&lad gr^tt i gr&tt. 

brood, brSd, 5. (jrr breed) afvel, knll; affoda; 
tare. gS,ngart; vn. ligga pS, agg, rufva arv. 
biid. : grubbla (on, over); om ovudar draga 
ihop sig; ligga, hvila (ofver, over : be- 
tacka); va, rufva ut, utklacka ar». biid.: 

rufva p^; ombulda (og. as, bfinan slna kyck- 

iingar), vdrda. ~-Cage, s. haokbur. ~-hen, 
I. ligghona. ~-mare, afvelssto. fving, 
-ing, prt.) a. rufvande; liggvarui; grubb- 



lande; rotfast. ~y ^, -l, a. rufvande; io». 
vresig. 

brook, bruk, 1. va. tS.la, fordraga (re- 
straint, etc.). 

brook, bruk, 2. ». back, rannil. ~lime, s. 
bot. backbona (Veronica Beccabunga). 
~mint, s. bot. vattenmynta (Mentha aqua- 
tioa). ~weed, s. bot. strandpunge (Samo- 
las Valerandi). ~let, -let, s. liten back. 
~y ;|C, -i, re. full af backar. 

broom, brJm, 1. va. le bream, 2. 

broom, br&m, 2. s. bot. ginst (Grenista); m. 
Cytisus, Is. C. scoparius ((fi/er's ~, SpnB!s/( 
r\*, etc., Be under d., S., etc.); kvast; ruska 
el. d. till tecken att ngt ar till salu. -v 
-bind-weed, «. tot. urosentrads (Convol- 
volus scoparius). 'v-COrn, se durrka. -v 
-girl, s. flicka som saljer kvastar o. d. ~ 
-grass, s. bot. luddt&tel (Holcns lanatns). 
~-h00k,s.tradg&rdsknif nr huekar. 'N.-land, 
s. ginsthed. ~-rake, s. skorf. ~-rape, s. 
bot. snyltrot (Orobanche, arr. andra liknnnde, 
IS. Lathraea, Monotropa etc.). ~staff, ~ 
-stick, s. kvastkapp; ~ match, ~ weddlnij, 
ett slags giftermS,! bland det lagsta fol- 
ket (to be married over a f\i). 'v-woman, 
s. kvastgnmma. ~y, -i, a. ginstbevu.\eu. 

brOSe, brAz, S. Skotl. ett slags bafre., kora. «. 
ttrtmjOlsgrot. 

broth, brAth, brAth, s. (kott)spad; kraft- 
soppa; ii. a ru of a boy (el. d.), en dngtig, 
rask pojke (for doing ... till att gora dei 
el. del). ~-Cakes, ». pi. bouillon de poche. 

brothel, brAdh'Sl, s. bordell (sr,. 'v.-houSC). 
~ler, -ftr, s. liderlig manniska. ~ry, -ri, 
s. liderligbet. 

brother, bridh'lr, ». (pi. ~S, -Z; nnmerabloll 

biid. el. I hogtidiig stii brethren, br^dh'r^n) 

broder; medbroder; ens nasta; ~ Jona- 
than, skamtsam benamning p& Nord- 
amerikanaka Forenta Staternaa folk; -v 
in arms, vapenbroder; ~ of the buskin, 
sk&despelare; ~ of the co(/", jurist; ~o/ 
the gusset, kopplare; ~ of the quill, skxMi- 
stallare; half-"i, ~ of the half-blood, 
halfbror; full ~, helbror. (v-biade, s. «i. 
medbroder, kamrat (eg. krigskamrat). "v-gfir- 
man, ». (pi. ~S-g.) helbroder. 'v-in-law, 
». (pi. ~s-in-l.) sv&ger. ^-officer, «. am- 
betsbroder; officerskamrat. ~-twin, .'. 
(pi. ~S-t.) tvillingbroder. 'v-uterine, ». 
(pi. ~S-U,) halfbror af samma moder. 
~hOOd, -hid, s. broderskap ; brodraskap, 
samftind, gille. 'N.JineSS, -llnJs, s. broder- 
lighet. ~ly, -if, a. broderlig; ad. !); bro- 
derligt. 
brougham, br6'4m, brAm, s. ett slags liitt 
vagn, »knp^i>, (single ~) tv&bjulig, si. 
(double ry/j fyrhjulig. 



i: futc, i: far, i: I'all, A: fat, iL: fast, i: mete, i: met, i: Uor, 1: fino, i: fin, !: flr, 



brought 



)|f Mlndrc tirukllKt. 133 t F0r&l<lra4t. 



brusher 



brought, brAt, imp. 0. pp. at bring. 

brow, brau, s. (skogs)bryn ; rand, kant sf ott 
brtddjap, o. a. ; ogonbryn ; panna; biid. ofor- 
skamdhet; ansigtauttryok, utaeende; 
topp; va, bilda en rand omkring, inne- 
slnta; begransa; to bend (knit) the ~s, 
rynka, draga ihop ogonbrynen; to con- 
tract (purse, wrinkle) the ~, rynka pannan. 
•^-ague, *. migran (oti nags hurrudvtrk). ~ 
•antler, s. forsta ekottet p^hjoTtenshom. 
'>'beat, va. se bittert ei. bogdraget p& nen ; 
behandla ofvermodigt; (soka) skramma, 
afsnasa, agtnkan, 'vboater, s. ofversit- 
tare. '>'beafing, s. ofvermodigt vasen, 
ofversitteri. 'vbOUnd)|C, a. bekront. ~- 
ed, -d, I*. I ams. med ... ogonbtyn. '>^less)|(, 
-lea, a. utan ogonbryn; akamloa, ofiir- 
ekamd. 

brown, brann, a. brnn; mork; oblekt; s. 
brun farg; brunhet; b1. halfpenny; va. 
brunf arga, gora brun ; tonn. brunera ecvsrs- 
pipor, eto. i kok. bryna; tin. blifva brun; to 
do ~ F, kl4 (gul ocb bis,); Inra, narra. 
•v-beetle, «. S,llonborre. '^'-bill, s. hille- 
bard. 'vz-bread, *. groft brod af osik- 
tadt hvete- (ei. r4g)mjol (». k. Grutiam- 
brdd); Am. limpa af majsblandadt (hvete-) 
mjol. 'xi-chalk, F se umber. 'v-COal, s. 
brunkol. '>'-George, «. P kommissbrod ; 
handfat af lera; opudrad peruk. ~-hol- 
land(S), s. ett Blags oblekt larft (kanfas). 
~-Owl, «. kattnggla. ixz-paper, *. gr&- 
papper, karduspapper; tjarpapper; ett 
slaga packlarft. 'X'-pink, B. en gulbrun 
(mS.lar)farg. 'x.-quaoruples, i. pi. band, 
ett slags groft schleaiskt larft. ~-rat, 
s. stora husr&ttan. 'x.-rust, s. roat i bvete. 
~-Spar, a. brunspat. 'v.-stone,s. min. brnn- 
sten (p;roiusit). 'x>-stOllt, o. stark porter. 
~-Study, s. grnbbel, djupatankar; tank- 
apriddhet, drommerier. ~-Sugar,«. brunt 
farinsocker. ~-Toniniy, ». P kommiss- 
brod. "v-ware, ». (bruna) lerkarl, laten- 
karln. ~WOrt, s. bot. en art flenort (Scro- 
phularia vernalis); brunort (Prunella). 
~ie, -i, B. Skoti. tomte. ~ing, -ing, /irJ.; 
B. brunfargning, brunering af jam, etc.; 
brandt socker (»knl6r»). ~ish, -isj, /v/y f, 
-i, a. brunaktig. "uneSS, -^s, b. brunhet, 
brun farg. 

browse, brauz, va. afbeta; afbita, nafsa af 
i6f, kvisiari vn. beta; foda sig (fin, af) ; s. 
kvist, skott, jtr roij. ~-W00d, ». apada bu- 
akar, kvistar „. d. hvaraf djur beta. ~r, 
-&r, s. djur som (af)betar. brOWSing, -5ng, 
«. (af)betande jrr ofvan v.; buskrik plats. 

bruin, brJ'Sn, «. F eg. 1 ajopcpos brunpela, nalle. 

bruise, br6z, va. krossa; bM,, bulta, atuta 
(nfr. 1 mortei), grofmala, skrota, rif va ; kra- 



ma, klamma Bonder; sondertrampa; gifva 
kross&r (kontusion); umorbultan; vn. 
boxas; ». slag, stot; (kross)8kada, kontu- 
sion, bl&nad. ~-rOOt, s. bot. svalort (Che- 
lidonium). "vwort, «. vaxt som anaes 
helande for kroaskador, jrr conifrey,SQap- 
wort, eto. ~r, -Ar, 5. ngn, ngt som krossar 
etc.; tcka. alipsk&l; Pboxarc; alagskiimpe, 
of versittare ; bot. se, tsrog. bruising, -ing, 
pH.; ». krossning; slag, atot; ett kok 
stryk; bula, bl&nad; boxning; ~ mill, 
gropkvarn. 

bruit, br&'it, brSt, s. rykte; va. utsprida rjkieni 
ttfy. ~ about, gora allmiint bekant. 

brumal, bri'mll, a. vinterlig, vinter-. 

Brummagem, brim'adj^m, a. ai. 01. F fr&n 
Birmingham; oakta, falsk; ^ button, 
knapp af gnld-imitation. 

brunel, br4n'4l, ». brunell (ett iiags [torkadc] 
plommoD). 

brunion, br&n'j&n, b. nektarin(enfriiktartinciian 

plommon ocb peralka). 

Brunswick, brinz'wlk, s.yjr. Braunschweig. 
~-black, s. en svart fernissa for jiirn- 
varor. ~-Cl0Cks, s.pl. tyska (tra)vaggur. 
z^-green, b. ett gront fargamne (basisk 
kiorkoppor). ^-mum, B. B. mumma. 

brunt, br&nt, 6. (8trids-)lietta, vS,ldsamhet; 
(plotalig) anstrlingning, (v^ldsam) herd- 
ring ;|<; anfall, slag, stot)|<. 

brush, br Jlaj, s. borste ; (grof) pensel ; kvast; 
blomkvast; raf- ei. ekorrsvana; lunta; 
ria, risknippa; rji. elektriskt str&lknippe ; 
8m3,3kog, sn&r; skarmytsling, angrepp, 
wnappatagM (haftig ordvftxUug.o. d.); rask viind- 
ning; kort «. snabb resetur; ai. m3,lare; 
va. borata; sopa; stryka (ofver) med 
pensel; fara ofver, vidrora; birg. lok. bryta 
toi ; vn. fara af , skynda bort, ge sig i vag 
(afr. med along, away, off); svafva (over, 
ofver); ila, snudda, »skymtao (by, forbi); 
after the first ~, sedan borjan val iir 
of verst&nden ; to give some one a '^ P, an- 
falla, sis, kullkasta ngn; ~ aside F, biia. 
undantranga; ~ awjfl^, ua. borstaaf (bort); 
bortsopa; drifva p& fiykten; vn. jrr ofvan; 
~ by, jfr ofvan; liltt vidrora; ~ o^,bort8opa, 

jfr ^ away; tokn. lossa sookortoppar UT for- 

marna; ~ up, borata upp, any gga upp; mS.la 
ofver; biia. uppfriaka kunakapcr; vn. F taga 
mod till sig. ~-board, *. (insiittninga-) 
tra I en borate, '^hoad, s. brttahufvud. ~ 

-iron-ore, s. t&gig jiirnmaim. ix-maker, 

s. borstbindare. ~-turkey, «. tool. Austr. 
bnskhona (Talegalla Lathami). 'v.-wheel, 
s. mek. hjul som genom friktion aatter ett 
annat 1 rorelae; tckn. roterande poler- 
borste. zxiWOOd, >. sm&skog; ris, ved af 
grenar. "vBr, -&r, «. en som borstar, eto. 



4; note, h: do, h: nor, 4; uot, ii tube, &: tub, i; bull, th: tiling, dh: this, w: will, z: has, 



brushiness 



F Talsprll. 134 P Llgt «prlll. 



buckler 



•^inBSS, -in^B, s. borstighet, jfr ~y. (ving, 
-Ing, prt. ; s. borstning, jfr brush ; a. i sms. 
b6rstnings-(»Boc/w'ne, etc.); latt, Bnabb, 
rask; ~ gallop, straokt gallopp. 'v.ment, 
-mint, ». sm&Bkog, BkogssnS.r. ~y, -i, a. 
borstig, raggig; obyfsad, grof. 

brusk, brusque, tr., bi&sk, brSsk, a. tvar, 
haftig, grof, barsk, vresig. ^neSS, -nis, 
s. tvarhet, baftighet, vresighet. 

Brussels, br&s'ilz, s.pr. ~-Carpet, s. bryssel- 
matta. -vz-SprOUtS, «. pi. brysselkil. 

brustlef, brus'l, vn. knaBtra, rassla, frasa; 
gorma, skriiflaj ~ up to one, fara upp mot 
ngn, g4 hotande mot ngn. 

brutal, bro't4l, a. djurisk; rk, grof, brutal; 
grym, omanBklig. ^./jsm, -5zm, ~ity, -'iti, 
s. djuriskhet; omanskligbet; r&het. ~- 
iZB, -iz, va, forfaa, gora (sduan vn, vara, 
blifva) djuriek, vild, rS.. ~ly, "i, ad. 

brute, brSt, a. kanBloloB; ofornuftig, oska- 
lig; djurisk, vlld; i& {force; matter : 
materien); s. oskaligt djur, fa; vild, r^ 
manniska. ~ly t, -li, ad. brutify, -itl, va. 
forfaa; gora vild, rk, 

brutish, brS'tisj, a. oskalig, djurisk; dju- 
riskt omS,ttlig, sinlig, llg; bIo; rl,, vild. 
~ly, -li, ad. ~neSS, -nes, s. ofOrnuftig- 
bet, djuriskhet; r&het. brutism, -tizm, 
s. djurisk sjalsslobet, faaktighet; r3.bet. 

bruttO-weigKt, brftt'A-wat, s. bruttovigt. 

bryology, brlol'Adji, s. laran om mossorna. 

bryony, bri'6ni, s. lot. hnndrofva (Bryonia); 
rough ~, white ~, vanlig hundrofva (B. 
alba); hlach ~, aiagtet Tamus. 

bub, bub, (1.) s. P starkol; surdeg; ~ and 
grub, mat ocb dryck; (2.) se hubby. 

bubble, b&b'l, s. bubbla; tomt prat; tom in- 
billning; humbug, svindel(affiar); enfal- 
dig manniskaf; bubbla, porla; va. % lura, 
bedraga; to make u ~ o/* P, dra ngn vid 
nasan; z-w and squeak P, kallt kott upp- 
stekt med gronaaker. ~r, -ur, s. svind- 
lare, bedragare; ett slaga amerikansk 
flodfisk. bubbling, -ing, prt.; a.; s. bubb- 
lande, porlande. bubbly, -i, a. full af 
bubbler. 

bubby, bub'i, «. (l.) Am. F liUe bror; (2.) P 
kvinnobro.'it. 

bubo, lat. bi'bA, s. {pi. ~eS, -z) med. Ijumsk- 
bold. ~nOCele, -bAn'As^i, s. med. Ijumsk- 
br§,ok. 

buccal, b&k'4l, a. anat. horande till kin den. 

buC(C)aneer, (ei. -ier), bukane'r,5.8J6rofvare 

(eg. i Central-Am. i fijreg. ftrhundradcn) ; Vn. idka 

BJorofveri. 
bucentaur, bisen'tir, s. mjioi. bucentaur; fsrr 

statsslupen i Venedig. 
buck, bfik, 1. s. book (iirv. ~-goat); rabock 

(arv. roe-~); dofhjort {ur. fallow"^); har- 



hane {irv. ~-hare),kaninhane(»fv.'v-COny, 
~-rabbit); spratt, >lejon>; •vildbasare>; 

6§.gb0Ck; vn. para Sig om barar, etc.; st&n- 

gas. ~-bean, le bog-bean, •xz-board, ». 
(vagns-, karr)rede. ~-eye, s. bet. ett 
slags amerikanskt kastanjetrad(Aescnlns 
fiava ; red ~, Ae. pavia) ; Am. P Ohiobo, 

~-eyed, ». snrogd. >N/-hound, s. hjoit- 

bund; Master of the {B) ~s, ofverhofjag- 
mastare. ~mast, se beech-mast. ~-Saw, 
s. hands3,g i jarnb3.ge med skaft, losS,g. 
~*S-horn, s. hjorthom; bot. en art not- 
blomster (Lobelia ooronopifolia); iv 
plantain, bot. en art groblad (Plantago 
coronopus) ; ~ tree, bot. virginisk Bumak 
(EhuB glabra), '^-shot, s. grofva hagel. 
'N'Skin, «. hjort-, ridjursskinn; Am. F boI- 
dat under frihetskriget; Tirginia- ei. Ma- 
rylandsbo ; P flabb, ung narr ; buckskinii 

(ett slags tiookt byityg, kjpert) i pi. buckskinns- 

byxor; a. bjortlader-; buckskinna-. -v 
-Stall, s. rSidjursnat. '^.>thorn, :>. bot. get- 
apel (Ehamnus catharticus). <^-waggon, 
8. rede, simpel fyrhjulig karra. /^weed, 
bot. videort (Lysimachia nummnlaria). ~- 
wheat, 8. bohvete. 

buck, b&k, 2. s. byk; bykklader; byklut; 
va. o. vn. byka; barj. boka (och akriida) 
malm. ~-asheS, s. pi. Intaska. '^-basket, 
5. korg for orenaklader. ~-Stage,5.tvatt- 
brade. ^-washing, s. bykning. ~er, -ur, 
5. bftrg. en eom bokar maim. 

bucket, buk'et, (1.) vn. si. skynda, rida fort; 
(2.) s. ambar, pyts, hink; hjulakofvel; 
pnmpkolf ; to kick the P, do. ~ful, -fSl, 
s. ett ambar fullt. 'Nziug, -ing, f. ambar 

etc. boUckt. 

buckety, bfik'eti, s. vafklister. 

bucking, bik'mg, jiW. at buck, 1., 2.; s. (1.) 
parning; (2.) bykning; blekningslut; 
malms bokning o. skradning. ~-Staol, s. 
tvattbank. i^^-tub, s. bykkar; tvattbunke. 

buckish, bftk'isj, a. bocklik; okysk; narrak- 
tig, sprattig. 

buckle, buk'l, 5. buokla; spannbuckla; 
spanne; h§,rlock; sjo. bugt pi en mast; for- 
vridning af ansigtct; va. spanna, knappa 
ihop, igen (sry. med up); Skoti. hopviga; ra. 
boja sig, kroka aig, knoUra sig; Jspanna 
ihop», drabba tillaamman {with, med, ftfr. 
to be ~d); to ~ one's self {to,for)x\istASi%, 
bereda aig (till); >taga i tu» (med); >lagga 
sig pi> {study); ~ in, innesluta, begransa; 
Am. f atta om lifvet; ~ in with, bbrjahand- 
gemang med; ^ on, spanna pit (om) sigj 
~ to, spanna till, ihop; vinnlagga sig 
om, gripa sig an med ; si. analuta sig till, 
gS, in pIL ; skoti. hopvigas, gif ta aig (med). 
~r, -ir, s. skold; «ii. klystafla. ~r-nilJ. 



it fata, i.: tat, i: fall, t: fat, h: fast, k: mete, I: met, I: her, 1: aue, i: fin, ii £r, 



buckler-mustard % Ulndre brukHgt. 135 t FOrlldnult. 



bugler 



stard, s. bot. Biscuteiia. '^r-thom, >. bot. 

Be Chrisfs-thom. 
buckra, b&k'r4, s. o>iand ncgreO hvit man; 

a. hrit m&Dnlska o. d. 

buckram, b&k'i4m, g. styf kanfaB;p2. bot. 
lamslok (Allium ursinum); a. styf; stel, 
pedantisk, kruserlig; va. gora styf, Btel; 

Btyfra med kaofas. 

buck-shot, buckskin, buckweed, buckwheat, 

Bb under buck 1. 

bucolik, biikirik, a. idyllisk, herds-, landt- 

lig; s. herdedlkt. ~al, -il, u. ee foreg. n. 
bud, bid, a. knopp (nrv. biid. t. ei. F a™, ung 

flicka nyss atkommen i Biillskapslifvet); 

oga p& eD Ttixt; adelBten; vn. {imp. o. pp. 

'^ioi, -Id) knoppas nr. biid. ; spricka ut; 

va. okulera, ympa med knoppar; to crush 

in the ~, biid. kvafva 1 lindan. vvdcd, -Id, 

a. full med knoppar. 'ving, -ing, prt.; a. 

i knoppnlng; s. knoppning; oknlering. 

'v.ingneSS, -ingnls, s. knoppning(8-till- 

Bt^nd). 
Buddhism, bid'!zm,«.Buddaslara.buddhiSt, 

-ist, s. buddist. 
buddle, b&d'l, c. bsrg. Blamgraf, vaskhard 

(trSg fbr rasknibg af teaninalm) ; Va. Vaska malm. 

huddling, -ing, s. malmvaskning. 
budge, bfidj, l. vn. rora Big ur stallet; a. f 

munter, glad. ~r, -&r, s. en som ror eig 

ur stallet. 
budge, b&dj, 2. s. (beredt) firskinn; a. f 

Btcl, pedantisk. <^-bachelorS, s. pi. rerr 

officiantervid Lord-Mayorns installering 

(kladda i l&nga BkiQQbrilmade rockar). 'N^-barrel, 

5. krutkagge med laderpHse. "vt, -It, s. 
sack, pung, p&te, skinnvaska; forrdd u. 
af Djbeier; riksstat, budget (ustatsverkete 
tillstSnd och behof»); to open the ~, pari, 
framlagga budgetfoislaget. budgy f, -i, 
a. af palsverk; lurfrig; b1. drucken. 

budlet ){(, b&d'llt, s. liten knopp, sm&knopp. 

buff ;]<, bftf, 1. «. o. va. Be iuj'et, 2. 

buff, buf, 2. ». buffelf; samskad hud, siimsk- 
skinn {ut. ~-skln); kyller; skinntrojaj F 
bara skinnet {7iative 'v); samskgul fiivg; 
med. fic bujfy-coat; tekn. sklfva kladd med 
samskskinn (jrr sma., tekn.)j pi. oknamn pi 
3;dje engelskalinierogementet; a, liider- 
fargad; ogenomtriinglig; os&rbar; orubb- 
lig, niorsk, dugtig; to be all in ~ F, vara 
epritt naken; to 'x* it P, klada af sig. ~ 
-belt, s. laderbalte. ~-COat, ». kyller. ~ 
-jerkin, «. skinntroja, samskskinnavast. 
~-leather, ». samskskinn; tekn. polerlader. 

'X'-StiCk, S. tekn. polerpinnE! kUdd mea Bklnn. 

~-wheel, s. tekn. polerskifva. 
buffalo, bif'ilA, ». {pi. ~es, -z) 2001. bufEel 
(Bnbalus); amerikansk buSel, bisonoxe 
(jfr bison) ; hud af bisonoxen beredd med 



kvarsittande h&r (ar?. ~-robe); looi. Am. 
en sotvattenflsk (Taurichtys, nrv. ~-fish). 
'N/-ChipS, >, pi. Am. torkad spillning efter 

bufflar D7tjad aom brtLnalo. 'v-ClOVer, u. bot. 

Am. ett slags klotver (Trifolium penn- 
sylvanioura). ~-grass, s. bet. Am. ett slags 
elfgras (Sesleria daotyloidos). 'v-head, 
oe buffel-dnck. ~-nut, s. bot. :Am. Pyrularia 
oleifera {t.u. oil-nut). ~-Snake,s.boa-orm. 

buffel, bftf'l (annan form af buffle). ~-dUCk, S. 

looi. en art amerikansk dykand (Anas 
bucephala, ei. Ciangula albeola). 
buffer, b&t'&r, a. jarnv. buffert; P boxare; 
hasttjuft; hudafdragare t; en som syar 
falsktt; P uglad siiU», "treflig pojke», ~ 

-beam, «. jimv. buffertpianka. ~-head, s. 

stotkudde p3. en buffert. 

buffet, bifit, 1. 5. serv^eringsbord, skank; 
buffet; pall (ifv. ~-StOOl)t. 

buffet, bftf'et, 2. s. stot, knuff, slag efv. wid. 
(t. ex. fortune^: ~s); orfil; va. stota mot, 
»buffai> till, sis. till; kampamot;t7n.boxas, 
bI&bs; knuffas, kampa sig fram; to i^ a 
belly dampa Ijudet af en klocka gnm att 
omlinda klappen. 'N.er, -&r, s. boxare. ~- 
ing, -ing, 0. Btot, slag; slagsm&l; kamp; 
motstS.nd. 

buffing, bftf'ing, prt. af buff, 1 ; a. Bc buffe- 
ting. '>.<-apparatu5, «. jimv. buffert. 

buffle t, bif '1, ( 1.) (detB. Bom buffalo) s. buffel ; 
(2.) vn. vara forbluffad, villridig. ~ 
-headed, a, tjockhufvad; dum. 

buffoon, bifS'n, «. narr; gyoklare, paja9;.a. 
narraktig; va. % forlojliga; vn. ijf. spela 
narr, gyckla. ~ery, -&ri, ~ing, -ing, ~- 
ism, -izm, *. (groft) gyckel, narraktigt 
uppt&g, tokrolighet. »./ish, -isj, ~ly)|C, -I'l 
a. gycklaraktig, pajasartad, toklustig. 

huffy, b&f'i, a. laderfargad; med. belagd med 
en galaktig hinna om Mod; P berusad. ~ 
-coat, ». se buff-coat; mod. gul hinna pi Mod. 

bug, big, (1.) s. lus, vagglus; (2.) s. t bc ~- 
bear; (.3.) a. P inbilsk, dryg. ~bear, .f. 
buse, skrambild, BkrS,puk; o. forskrilck- 
lig, fikrammande; va. skrarama. ^^bane, 
~W0rt, ». bot. vaggluBort (Cimioifuga). 
'>.'ab00, -ibh, s. buBe(n). 

bugginess, b&g'inis, s. jfr fsij. a. 

buggy, blg'i, (l.) a. full af vaggloss ; (2.) a. 

liltt &kdon for en hast (tv&hjuligt : gigg, 

Echas, Engl. 1 fyrhjuligt med ett siite o. 

med el. utan suflett Am.), '^-plough, s. 

dubbel plog med sate for den plojande. 
bugle, bi'gl, (I.) s. t buffel, vildoxe; (2.) s. 

(afv. ~-horn) jagarhorn, mil. signalhorn; 

dryokeshornt; (3.) t. (svart) str&parla; 

a. svart; (4.) s. bot. karingruka (Ajuga). 

~-weed, s. bot. strandklo (Lycopus vir- 

ginions). ~r, -4r, s. hornblisare. 



i; Oule, Oi do, 5; opr, 4i not, 4; tube, 4; tub, 4; bull, tb; tbing, dh : (bis, w; will, z: has. 



bugloss 



F Talsprlk. 136 P r.Se' iprHk. 



bullet-wood 



bugloss, bil'gMs, s. bot. oxtunga (Anchusa). 

buhl, bill, bil, a.piirlemor, skoldpadd, mas- 
sing, matt guld 0. d. till inlilpgning vid 
finsnlckeri. '^-furniture, s. mobler med 
inlaggningar. ~-saw, s. lofs&g. ~-work, 
s. arbete af skoldpadd ei. tra inlagdt med 
piirlemor, massing, guld oto. 

buhr-StOnB, b4'rstAn, «. mia. en art kvaits 
nytjad till kvarnstenar. 

build, b&d, »«. {imp. o. pp. built, b5lt, ci, rp5. 
^1^)1 byggS' Iff. "iw. : grunda (upon, pfl); 
liopsatta (dfr. ~ up), forfardiga; upprcsa, 
uppstapla; uppgora (o Jire, en brasii); 
vn. bygga ar^. btid. : lita (on, p3.); ~ vj>, 
itr ofvaiii biid. framja, starka, stadga; s. 
byggnadssatt, form, fason, modell; m, 
kroppsbyggnad; stil, smak. ~er, -fir, s. 
byggmastarej timmerman; ~ in general, 
byggnadsentreprenor; ~'5 certificate, Hjd. 
bilbref. ~ing, -ing, s. byggande; bygg- 
ning, byggnad; ~ society, bostadsf oreuiii g, 
~ing-Up, s. uppbyggande, (t, ex. kaiionii») 
sammansiittande af flere delar. ~ing 
-yardj s. skeppsvarf. 

built, but, pp. or fareg. v.; a. bygd siirsk. i sms. 
: iikiiande till formen (t. ex. cH/iper-^ 
skip), formad, skapad; tekn. sammaiisatt 
af flere stycken (viast, (jun, etc.). 

bulb, b&lb, s. rundt utsviiUande del (kiila, 
klot, knol, etc.); utviixt; bot. lok; vn. skjuta 
fram, sviilla ut (out); ~ of the eye, ogon- 
glob; ~ 0/ /im'i', hilrrot. ~-irOn, s. tckn. 
dacksbjalkjarn. ~aceOUS, -A'sj&s, a. so 
~0S6, ~ed, -d, o. forsedd med en 16k; 
lokformig; trindskallig. -x^lferOUS, -ifi- 
r&s, a. bet. lokbiirande. '^OSe, -As, ~OUS, 
-4s, a. lok-; lokformig; utsvallande. 

bulge, bildj, s. buk p§. en tunna; utbugt- 
ning; sja. se bilge; vn, skjuta fram, sviilla 
ut, vara bukig; springa lack, bulging, 
-ing, prt.; s. ae ofran. bulgy >|C, -i, a. f bu- 
kig, utsvallande; ~ legs, hjulbentket. 

bulimy, bii'limi, s. med. bungersjuka.. 

bulk, bftlk, s. bil; storlek, omfSng, massa; 
bop, bog, klump; bufvndmassan, storsta 
delen; det bela; flertal; utsprSng p3, en 
byggnad; bjo. ett fartygs hela last; vn. 
svalla ut &tv. biia. ; cargo (goods) in f^, 
skeppslast utan siirskild inpackning (as. 
kaik o. d.); to break 'v., aju. borja lossa; 
by (in) the ^, p3, det hela taget, i klump, 
i parti; ~for ~, proportionsvis. '^..head, 
a. aja. skott; trabackning (t. ex. bakom en 

pansarpllVt). 'N^-Ioad, ae ofvan cargo in bulk. 

~y, -1, a. stor, tjock, skrymmande. 
bull, bdll, 1. s. sigillkupa pa pSflig bulla; 

p&flig skrifvelse, bulla, 
bull, bill, 2. s. tjur; bane af stort djur; 

hand. ai. borsspelare som spekulerar p& 



prisstegring, koparen (1 mota. mot bear, 2. 
jrr); lojlig motsagelse, kokvickhet, (yttrad) 
dumliet, Dbocki); va. hand. ai. drifvaupp 
priset pS; John (B)~, typisk personifika- 
tion af det engelska f olket ; to take the fst 
by the horns, ordapr. >taga oxen vidhornen>. 
'N'-bait, va. betsa bundar pS. tjurar; for- 
folja. -xz-baiting, s. tjurhetsning; ai. bors- 
intriger mot bulls, jfr ofvan. ~-bee, s. 
broms, fiifluga. ~-beef, s. grott oxkStt. 
'xz-bcggaP; s. tiggare med licens af p4f- 
ven; buse, jfr bugbear. ~-Calf, s. tjurkalf; 
dumbufvnd. ~-Chin, s. tjock hangande 
haka; tjockt pussigt barn. ~-COmbep, 
-kAmftr, s. en skalbagge. ~-dog, s. bull- 
dogg; barg. puddelslagg ; P pistol ; ai. ratts- 
tjanare, »gi'iphumraer>. ~-eyed, «. stor- 
ogd. ~-faced, a. med stort, groftansigte. 

~-feast, .0 '^-Jight. ~-feist, -fAst, ~fice, 

-fis, s. bot. storr6ksvamp(BoviEta). 'X'-fight, 
5. tjurfaktning. 'x.finch, s. looi. domherre; 
lok. hogback. ~-fly,8o~-iee. ~-frog,s.zooi. 
bolgroda (Rana pipiens). ~-head, s. en 
tjurs hufvud; dumhufvud; zooi. simpa 

( Gottus); hvirf vel bill (en Utcn avart vatleiiinsckt, 

Gyrinus). ~-hide, s. oxhud. ~-ring, s. in- 

hilgnad plats vid tjurhetsning ei. i slag; 
terier. ~-rope, s. ajo. en anda fr&n bog- 
sprotet for att hMla en boj klar frSn 

bogen. ~-rush, ae bulrush. ~'s-eye, «. 

byg. rund Ijusoppning, i>oxoga»; prick pi 
m;\iskjutningstafla; astr. Oxens oga, Al- 

debaran; glaalillv. OXOgadlnsformig tjock aklfva); 

fiinster af tjockt glas i dack ci. skott; dci 
eiida glaset i en (blind)Iykta; r^a. samlings- 
lins; stort fickur, nrofvan; ett slags ba- 
kelse; ej». klot, trakaus; litet moln med 
rcidaktig center (stormrorebud). ^'s-nOSe, 
s. byg. yttre vinkeln af en mdngborning. 
~-trOUt, 5. zooi. gr§, lax (Salmo eriox). "v 
■weed, ac knapweed. ~-WOrf, ae bishop's- 
•weed. 

bullace,bi\ris, s. bot. krikon (frukt: ~-plum, 
o. trad: "x^-tree, Prunus insititia); ae vid. 
bully-tree. 

bullary, bil'ari, s. (l.) samling af p&fliga 
bullor; (2.) (i st. i. boilary) saltsjuderi. 

bullate, bul'At, u. bot. bladdiig. 

bullen, bdl'n, s. prov. hampskiifvor. ~-nail, 
.«. mobelspik, platthufvud. 

bullet, bAl'lt, s. (liten) metallkula; gevars- 
kula; kanonkulat. ~-COmpaSSeS, ~-di- 

viders, s. pi. koitcirkei. ~-headed, a. 

rundhufvad; biid. tjockbutvad. 'x.-irOD, s. 
Bvenskt st&ngjarn. 'v<-niOuld, s. kulform. 
~-prOOf, u. som st&r mot gevarskuloT, 
skottsiiker. ~-shell, .9. exploderandeknla. 
~-ShOt, s. skarpt skott (kulpatron). '^ 
-valve, s. kulventil. >v.-W00d, s. ett h&vdt 



i: fate, K; far, 1: fall, i: fat, i: fast, A: meto, A: met, A: Lcr, I: flae I: fin, J iir, 



bullet-wood 



)fC MlDdrfl brakllgt. 137 f POrAldrndt. 



bunion 



brungront vestindiskt trilslag «f hully 

-tree^ ae d. o. 
bulletin, b&l'ltin, s. bulletin, kort offentligt 

meddelande ; rapport. 
bullion, biri&n, s. omyntadt,oarbetadtguld 

ci. silfver; guld- ei. silfvertaoka; hanij. 

metallisk valuta; buljon, kantilj; 6ii"Hii». 

se bull's-eye. ~isl, -ist, s. ifrare mot 

pappersmynt. 
bullirag, bdrii-Ag, va. P skalla ned, vara 

ovettig mot, jn- bully. 
bullish :tC, bAl'isj, «. lojlig, misslyokad om 

uttryok. 

bullock, bSl'Ak, s. stut (ang oio). ~'s-eye, «. 

lltet tjockt takfonster. 
bully, bul'i, a. skraflare, gralmakare; ofver- 
sittare; a. P rask, praktig, >bua8ig>; vn. 
(imp.o.pp, -Hied, -d)skrafla, grala,larma; 
va. epela ofversittare mot, skalla ner, 
okvada, ofverrosta med skrafvel el. lar- 
mande prat; pocka sig till {out of, af); 
genom pockande drifva ngn (into, till). ~ 
-fly, s. zooi. ekoxe (Lacanue). ».<-ganiester, 

t. P ficktjuf. ~rag, so bullirag. ~-tree, s. 

bot. ett vestindiskt trad (Chrysophyllnm 
cainito); ett trad (Sapota Muelleri) i 

Gruyana bvarar fiVa ballata (ea art kaatschuk). f^- 

ing, -ing, «. skriifvel; ofversitteri. 
bulrush, bdl'r&sj, s. bot. saf (Scirpus lacu- 
stris); kafveldun (Typha); Am. vass, saf 
(Scirpus, Juncus, etc.). ~y, -!, u. gjord af 
ci. full af vass. 

bult, bftlt, S. tckn. pHtlask pX jamfartyg; Va. 

nagla, nita piit. 
bulwark, bdl'w^rk, «. b&lverk arr. biM. ; ba- 
stion; aj». reling, briidg&ng; skansklade; 

va. befasta, skydda. <N/-netting, s. ajo. 

linknat, 
bum, blm, (1.) ». P bakdel, sate; (2.) vn. 

dina, sorla; surra; s. sorl; surr. ~bags, 

e. pi. P byxor. -xibailiff, ac bound-bailiff. 

'%'barge, ~boat, s. stor klumpig b&t; »j6. 

kattdrejarbS,t, proviantb&t. 
bumbard, ao bombard. 
bumbast, ae bombast. 
bumble, bSmb'l, vn. surra; s, prov. ae bittern, 

2. ~-bee, s. zooi. mjodhumla. 
bunikin, b&m'k!n, s. sjo. i oiim. kort utskju- 

tande bom, utriggare; halsdavert, brass- 

diivert. 'v-'braces, ~-shrouds, ». pi. bu- 

tellionsstag. 
bummaree, hhrnlnl', s. mellanhandlare 
mellan fiskare ocb fiskforsaljare p& bu- 

lingagate-torgct 1 London. 

bummer, bim'ir, «. a™, latting som lefver pi 

andrafl bckostnad, losdrlfvare som foljer en Irupp 

Boidater, marodor. 
bump, b4mp, s. (turgt) slag, stot, duns; doft 
buUer (jtr vn.); svulst, knol, kula, bula; 



frcuoiog. » organ*; vid kapprodd torn med bo- 
gen mot foreg&ende bit; vn. stota, dunsa; 
tOrna mot; l&ta som en rordrum; va. 
sl&, stota ngt omot ngt (t. ex. the head 
against a wall); slS, samman; r^ up, upp- 
sviiUa. ~er, -dr, (I.) s. ngn, ngt som 
stoter, etc.; jarnv. ao buffer {-head); ajo. is- 
brytare. 

bumper, b&m'pftr, (2.) »-. braddfullt glas, 
bagare; teat, fullt bus; apei. alia poiing, 
(stick, cto.) vunna af ena parten. 

bumpkin, bftm'kin, ». ajo. ao bumkin ; F drum- 
mel, lurk, tolp. 

bumptious, b&m'sjds, a. F inbllsk, ofvermo- 
dig, dryg, »nosig». ~neSS, -nis, s. dryg- 
het, unosighet". 

bumpy, bim'p}, ft. knolig, buoklig, ojamn. 

bun, bdn, 5. semla (ett alaga bnkvcrk). 

bunch, b&nsj, s. knol, puckel; klase; knippa, 

bundt; tofs, buske (af h&r, fjadrar o. d.); 

klunga arr. blid. F; barg. ac bonny, l.;vn. 
svalla ut; tofva ihop sig; va. bundta ihop. 
'V'-backed, a. puckelryggig, krokig. ~ 
-grass, n. bet. svingel (Festuca). 'x<-ineSS, 
-inis, s. knolighet; vaxande 1 klasar; 
tofvighet. ~y, -}, a. knolig; viixande i 
klasar; barg. om en grufva som bar malmen i 
kortlar, ojamt gifvande. 

buncombe, b&ng'k&m, S. Am. (eg. namn pi ett 

county, derfitr afr. B.) tal for syns skull 
utan eakinnebdll; (tal for) lokala ci. parti- 
intressen {to speak/or (B) ~). 
bundle, b&ndl, s. bundt, knippa, knyte, 
bylte, packa; paket, an. jamtnif. i rulle; 

band. (vlBB mangd af Tisaa varor, i. ex.) tva ris 

papper, tjugu buudtar gam, etc. i va. bundta 
ihop, binda samman (ofta med up) ; »f osai, 
sskjutsa* undan; on. packa in, ibop; F 
ge sig af {away); Am. sofva i syskonbadd, 
ligga kliidd {with, tillsammans med ngn); 
~ off, va. visa p& dorren; ifosas undan; 
vn. packa sig i vag; 'n/ on, »kila» 1 vag, 
skynda (vidare, fram&t); ~ out, kora ut, 
utkasta. ~-plllar, s. bjg. knippepelare. 

bung, bing, s. sprund; tapp, propp; tjutf; 
va. sprunda, tiippa igen ; ~ Kp, tilltappa ; 
instanga, insparra; P uta ett tags ror att 
utrora ngt. ~-bDre, ~-hole, s. sprundh&l. 

bungalow, b&ng'gal6, s. ind. latt sommar- 
boning ; gastgif vareg&rd. 

bungle, bing'gl, vn. fuska, klSpa; bara sig 
tafatt &t; va. fuska, flicka ihop,hoplappa; 
bortfuska; s. fusk, fel, oskicklighet. ~r, 
-fir, fi. fuskare ; 'v* in politics, politisk 
kannstopare. bungling, -ing, prt. af roreg. 
V. ; a. klumpig, tafatt; fuskig, ilia gjord ; 
5. fusk, fuskverk. 

bunion, b&n'jfin, «. med. svulnad i storta- 
leden. 



0: note, i; do, 6: nor, 6: not, i; tube, 4; tub, i; bull, th; thing, dh; this, w. will, i; lia^, 



bunk 



F Tsliprllc. 138 P Llgt iprlll. 



burial-service 



bunk, b&ngk, j(. fdUbank; brits, koj (asr nore 

ftro som hyllor ordnade Ofver hvarann) ; Am. tvar- 

b]alke pS en timmersladej vn. sofva 
i en ~ ; krypa till kojs. ~er, -fir, 5. (kol-) 
Idr, kista; skoti. fonstei'bank med lock, &rr. 

tjtliinnde bh. kista, 

bunkum, se buncombe. 

bunn, se ^ura. 

bunnian, bunnion, » bunion. 

bunny, bfin'!, «. barg. 10 bonny, lok. kanin. 

bunsing, b&n's5ng, «. sooi. en sydafrikansk 
mS,i'd (Mustela putorius). 

bunt, bftnt, s, si<j. buk (miaten) af ett segel; 
sot i hvetc (Tilletia caries); giastiiiv. bc bulVs 
•eye; vn. svalla, posa; F etota, bnffas. ~ 

-line, s. Bja. bukgi,rding. 'v-line-cloth, s. 

foderduk for bukg&rdingama. ~er, -fir, 

(1.) s. ai. lumpsamlerska; gatnymf. 
bunter, bfin'tfir, (2.) s. geoi. ofre ny riid 

sandsten. 
buntine, bfin'tln, ». flaggduk; konekt, flaggor. 
bunting, _bfin't!ng, (J.) prt. ar bunt; (2.) s. 

K buntine; (3.) s. zooi. sparf (Bmberiza). 

~-iron, s. glasbl&sares ror. 
bunyon, bs bunion. 
buoy, boj, (bwoj), s. Bj». boj ; vo. nil), boja 

(upp); h^lla Tippe i lufteD el. Tattnet, h&lla 

flott; biid. bara upp, h^Ua nppe (orta mcd 
up, t. ex. the spirits, modet)j fasta vid en 
boj; utmarka, utpricka med bojar (ifv. 

'N> off); vn. hdlla Sig nppe t luften el. vattnet ; 

flyta ofvanpS,. -v-age, -adj, s. rad (sam- 
ling) af bojar. '^^ancy, -ansi, <.. egenskap 
att flyta upp, hMla sig uppe; farkosts bar- 
kraft; biid. latthet, lifiighet, spanstighet. 
~ant, -ant, a. flytande uppe: barande om 
vatskori latt, liflig, spanstig, hoppfull. 

bur, h&v, s. taggig frukt (ss. kardborre, ka- 
etanj m. fl.) ; se vid. burr, fv^dock, s. bot. 
kardborre (Lapp.i). ~-flag, ~-reed, s. 
bot. igelknopp (Sparganium). ~-graSS, 
0-. bot. Cenohrns. ~-marigold, s. bot. brun- 
skara (Bidens). ~-weed, se r^dock. 

burbot, bJ'rbot, .1. jooi. lake (Lota). 

burdelais, be'rdela, «. ett slags drufvor. 

burden, b4'rdn, l. s. mus. omkvade, refriing; 
ssekpipans brumbas; biid. hufvudinnehSiU ; 
standigt talamne, Bgammal trails; to beat 
the ~, sjunga basen oi. inRtamma i re- 
fraugen tin en e&ug. 

burden, b^'rdn, 2. «. borda, last, tunga, 
tyngd {to, for); fartjgs dragtighet; skepps- 
last; lifsfruktf; birg. beskickning; en 
tIss vlgt (120 pounds) st&l; (3.)f eeburdon; 
va. belasta; nedtynga (with, med), be- 
Bvara; belamra; p&borda;)C; ~ of proof , 
jur. bevisningsskyldighet (the ~ of ... 
rests upon, ... S,ligger); beast of ~, last- 
djur, ok. ~-Car, s. godsvagn. ~-er, -fir. 



I. en som pS,lagger border. ~OUS |, -fls, 
~SOme, -sfim, a. tung, betungande, be- 
Bvarlig, tryokande (to for). 'vSOmeness, 

-sftmnis, s. tyngd, besvarlighet. 

burdock, bl'rdOk, >e under bur. 

burden t, bl'rdn, s. pilgrimsstaf. 

bureau, tr., bfirA', -' -, «. sltrifbord; Am. byri, 
dragkista; ambetsrum; ambetsverk; ett 
slags tjookt tyg. ~cracy, -rAk'risi, s.am- 
betsmannaviilde. ~Cratic(al), -kr4t'ik(4l), 
a. byrikratisk. 'vCrat(ist), -r4k'rAt(i6t), 
«. byrS,krat. 

burette, fr., bfirlt', ». kcm. byrett (gradcradt 
glaarSr). 

burg, bJrg, se borough, burgh. '%/Ward t, ». 

borgvakt. i^agc, -Adj, s. jur. ett slags 

tenure Cjir d. o.) for stader o. kopingar. 
burgall, bj'rgil, s. zooi. en liten nordameri- 

kansk art snultra (en ask, Ctenolabms 

coeruleus). 
burgamot, se bergamot. 
burganet, bl'rganit, s. ett slags hjalm. 
burgeoiS, se bourgeois. 
burgee, bfirdj^', s. ett slags sm& kol; ijg. 

trekantig namnvimpel; tvS,tungad flagg. 
burgeon, se bourgeon. 

burgess, bl'rdjis, S. borgare 1 en stadskomnisi ; 

(magistratsperson ei.) kommunalman i en 
borough : »rSidmani>, Dstadsfullmaktig)]; 
parlamentsledamot for en borough %, "v- 

liSt, r^rOJI, a. Tallangd l en stadskommnn. 'v- 

ship, -sjip, s. burskap. 

burggrave, ty,, b^'rgrav, s. borggrefve. 

burgh, bir'fi, s. Skoii. so borough. ■vRIOte, 
bl'rg-, s. domstol(ssession), lallman rSd- 
stugas. ~-niaster, bl'rg-, se burgomasttr. 
~al, bl'rg^l, a.horandetillenkopingmed 
valratt. ~er, bl'rgftr, »-. borgare; Skoii. 
kyrkob. medlem af ett visst religiost parti, 

burglar, bl'rglfir, ». jur. inbrottstjuf. ~ 
-proof, u,. dyrkfri. ~iOUS, -gla'rifts, a. in- 
brotts-. ~y, -\, s. jnr. inbrott (sng. jur. natt- 
ligt inbrott), inbrottsstold. 

burgomaster, be'rgimastfir, s. borgmastaie 

i Tjdki. etc. ; zool. stortrut (arktisk rigel, LarUB 

glaucus). 
burgoo, burgout, bl'rgS, i,. hafregrot. 

burgrass, se under bur. 

burgrave, se burggrave. 

Burgundy, bJ'rgfindi, s. (eg. pr.) Bourgog- 

nevin. '>.--pitCh, s. (renad) kSda af lark- 

tradet. 
buriable, blr'Ubl, ». som kan ei. f&r be- 

grafvas. 
burial, bir'ial, s. begrafning; graft- ~-Casei 

s. lufttat likkista. ~-Crape, s. ylleflor 

till liksvepning. ~-ground, ~-place, 

s. begrafningsplats. ~-service, begraf- 
ning SB. kyrkiig akt. ; jordfiistning; begiaf- 



^; fate, ft: fiir, i: fall, a: fat, a: f:ist, i; mete, 



met, 



her, ii fine 5: fin, ) fi'i 



burial-service 



;)C MIndro bruklut. 139 t FOrMdr.dt. 



burst 



ningsritual. buried, -Id, (imp. <,.) pp. .f 

bury, begrafven («t7. biid. in, i). burier, 

-lir, s. en som begrafver. 
burin, bA'nn, s. grafstickel. 
burke, b4rk, (eg. ». pr.) va. kvafva (eg. msn- 

niskor for att salja liken till anatomi- 

salen). 
burl, bill, s. knut p& tr&d, noppa pi tyg ; 

va. noppa kiiao, o. d. ~er, -ftr, «. noppare ; 

pi. nopptdng. 
burlace, b^'rlis, se burdelais. 
burlap, bl'rlip, ~se, -s, «. buldan tin mc 

kar o. a.; jUte- el. hampVafnad tin gardl- 
ner o. d. 

burlesque, fp., birlesk', n. groft komisk; 
tokrolig, >besatt>; s. putslustig forvrang- 
ning; fars; va. forlojliga, travestera. 

burliness, bl'rlin^s, s. tjockhet, fetma, om- 
fing; dugtighet; buller. 

burling, bl'rling, Ofr burl) prt. ; s. noppning. 
~-iron, s. noppt&ng. 

burly, b^'rli, u. grof tni kropp»brBgoad, frodig, 
fet, dugtig; fyld, full; buUrande, lar- 
mande. 

burn, blrn, 1. «. Skoti. back. 

burn, b4rn, 2. va. {imp. o. pp. rcg. ci. ~t, -t) 
branna i aiia bet. {with, med, pk) ; teko. tirv. in- 
branna t. ex. en bokstaf; afbriinna arv. : glodga 
7in; jfr carbonize ; branna vid, upp; for- 
branna; briinntniirka; (i6ozf)/in^-speiet)till- 
f alligtvis rnbba {the bowl) ; vn. brinna aft. 
biid. {with, af ; to med inf., af begar att ...); 
branna(s); lysa; gliida; fovbrannns om Btii 
etc.; Fiiek vara niira; s. branning ar tcBcio d.; 
branns&r; brand; brandskada; briinn- 
marke; ~ daylight, branna Ijus medan 
det annn ar dager; ~ one's Jing em, briin- 
na fingrarna pS. sig arv. biid.; the light ~s 
6Z«e(tHm),ljusetbrinner matt, >s6mnigt>; 
~ away, {vn.) brinna ut; ~ down, {va.) 
briinnaupp,laggaiaska; (un.) brinna ned; 
'x/ in, {va.) innebranna; {vn.) brinna inne; 
'vo»,(Drt.) fortfara att brinna; r^ tog ether, 

tcka. loda ihop med sm£lU metan af samma sing; 

~ up, {va.) branna npp; (km.) brinna npp; 
torka; {to feel etc.) all of a '\j, -lUdeles 
glodhet. <x,er, -ftr, o. en som branner 

kol, tegcl, 0. d.; brannare p& lampor, gnsrOr, o. d. 

burnet, b^'rnlt, «. bot. namn pi pimpinell 
o. beslagtade (Poterium, Sangiiisorba 
etc.). 'N.-mOth, s. sooi. en skymningsfjiiril 
(Sphinx). ~-rOSe, 3. skotsk res. ~-Saxi- 
frage, s. bot. anis (Pimpinella). 

burnettize, bl'metiz, va. toko, inpregnera 
tn.uafoadcr.tSgverko. d. med klorzinklosning. 

burning, bi'ming, prt. at bum, 1.; a. bran- 
nande; brinnande, i 13.ga, i eld ocb 13,- 
gor, glodande, haftig srv. biia.;fortorkad)|C; 
«'. brand; brannande, briinning, tckn. jfr 



baking; ~ secret, jagi. fiirskt 8p3,r. ~-buSh, 
9. bot. Buonymus atro-purpurens. 
i. BOlglas. 'v-house, 9. birg. rosthuB. 
-in, s. innebrannande ; tekn. inbrilnning af 

fsrg 1 gioa. ~-mirror, ~-reflector, s. briinn- 

spegel. '>.'-point, >. antandningstempera- 

tur rur petroleum, 0. a. 

burnish, b^'rnisj, va. gora blank, bliinkande; 
polera; uppdraga i svarfstol; vn. blifva 
blank; vaxa ut, utveckla sig; s. % glans, 
polityr. ~ed, -t, pp.; a. blank, blankan- 
de ; ~ gilding, f orgyllning med bladguld. 
~er, -ftr, s. polerare; poleringeverktyg 
(stM, eten, 01, etc.). i^lng, Sng, py«.; polering 

etc., Jfr fOrcg. V.; t>* Stick, polerst&l; akomakarcs 

putsholt. 

burnoose, bl'miz, burnOS, -niz, s. bnrnns, 
(gg. arab.) kapprock med kapuschong ; liltt 
fruntimmerskappa. 

burnt, pp. af burn; ~ ear, sot p3, Biid; ~ 
liquor {wine), glodgadt vin, glogg; ~ 
ojfering, ~ sacrijlce, brannoifer; ~ sorrel, 
Bvartbrun (hast); <%' out {out of house and 
home) husvill genom eldsv&da, brandska- 
dad; ned-, ntbrnnnen; ~ tn, vidbrand. 

burr, hh, 8. grad (skarp kant); kant pa me- 
tallarbeten, gjutsom; jarnring p8. enka- 
non el. lans; tokn. metallstycke aom si&s ut 
geoom punsning; nitbleck; oi'snibb ; horn- 
knopp pn rftdjur; flocksilkej gutturalt uttal 
af r, skorrning; taggig frukt, jfr bur; 
■e vid. clinker; vn. skorra. ~-niillStone, 
~-StOne, ae buhrstone. ~-Oak, «. but. en 
amerikansk ek (Qnercua raacrocarpa). 
'>.'-punip, ae bilgepump. ~-WOrk, ae rustic 
work. 

burrage, bftr'Adj, ao borage. 

burraspipe, bftr'ispip, ». flaska for fratande 
amnen. 

burrel, bftr'Jl, s. rodt smorpiiron. ~-fly, o. 
broms. ~-ShOt, s. skrotskott. 

burrock, bfit'Ak, s. liten dam tin n«krjng»t. 

burrow, bir'A, l. ae borough. 

burrow, bfir'A, 2. s. jordkula far kanlncr, o. d.; 
potatisgrop, jfr camp; biirg. hog af ofyn- 
digtbarg; afskriide; vn. grafva i jordeii; 
bo i jordkulor, grafva ned sig nrv. biid. ; 
gomma sig. ~-duck, ». zooi. grafand (Anas 
tadorna). 

burry, b^'rl, a. full med kardborrar; lik en 
kardborre. 

bursar, b^'rsfir, ». skattmiistare i oti kioitcr 

el. on akola; unlv. stipendiat. ~Ship, -sjfp, 

s. skattmiistarsyssla. ~y, -i, (klostcr- ei. 
Bkol-) kassa; aaiv. ii. skoti. atipendium. 
burse, b^rs, s. bora f ; Skoti. univ. stipendium ; 

bors (bjgfinad) f. 

burst, berst, en. {imp. burst; pp. burst, ~- 

en t, -n) brista, remna, spricka, springa 



4: note, 5; do, i: nor, 4: not, A; tube, 6: tab, i: bull, tli; thing, dh; tbls, w; will, a; \xm. 



burst 



F Taljprlk. 140 P LSgl iprlllt. 



busked 



Bonder; (mcd adv. cl. prep, jfr ocdno) rUSa, 

Btorta; slita siR IBs {from, out of) ; Btorta 
fram {from, fi-§,n); instorta {into a room); 
biid. brista {with grief), Bpricka {with 
laughing, o. d.); va. epranga, slita Bonder, 
Bpraoka; a. brusten; behaftad med brUek t; 
s. remnande, spriekande; utbrott (hiftigt 

uttrjckande af k&aslor, etc. jfr ex.) ; remna ; 

mod. brick f; jagt. fuUt dref; full fart 
(flang); ~ forth, bryta nt; plotsligt 
frambryta; ~ in upon, falla ofver, 6f- 
verraska; ~ into a fit of ..., f§L etfc an- 
fall af ...; ^ open, bryta upp, spranga 
{a door); ~ out, utbrista {laughing, ci. 
into laughter, i skratt; crying, cl. into 
tears, i t^rar, i grA,t); est up, hand. F gora 
bankrutt, gi ofver anda; ~ upon the sight, 
plotsligt visa sig ; ~ upon the wing, flyga 
upp om rigiar; a ~ of applause, en bifalls- 
storm; a fs^ of tears, en Strom af tirar; 
a r>u of thunder, iskslag. ~WOPt, s. bot. 
knytling (Herniaria). ~er, -ftr, s. ngii 
el. ngt som spranger sonder. '>'ing, -ing, 
prt.; s. bristande, sprangning; explosion, 
ui'laddning, utbrott; ~ into leaf, lof- 
spriokning. 'ving-Charge, s. sprangsats; 

tandsats af fiat krut 1 en spr&Dgladdning. 

hurt, se hirt. 

burthen, bl'rdhn, ee burden. 
burton, b^'rtn, s. igo. mindre, fyrskuren talja. 
'^-ale, s. ett slags starkt 51. 

bury, bir'l, (1.) S. (la. I namnaadelscr) se borough; 

(2.) se burrow. 
bury, ber'i, 3. va. {imp. „. pp. ~ied, -d) be- 

grafva, jorda; nedgrafva, gomma {in, i). 

•x^ing, -ing, prt.; ~ ground, '^ place, be- 

grafningsplats, kyrkogS,rd. 
bury, ber'i, 4.S. smorparon (itr. ~-pear). 
bus, b&s, s. F fijrk. Wr omnibus, f^mau, s. P 

omnibuskusk. 
busby, b&a'bi, s. mil. bjornsldnsmossa utau 

pljlt (far husarer etc.). 

bush, bus], 1. s. (hiul)b6sBa;mck. lagevpanna; 
metallbussning i en nockskifia i tarning i 
fdnghai; Byring Am.; va. forse med lager- 
panna etc. ; bossa hjui. '^■metal, s. lager- 

metall (en blandning af tenn och koppar), 

bush, b&s], 2. s. buske (arr. of hair); busk- 
snar; sm§,Bkog; ruska; skogstrakt, ut- 
mark, obygd; rafsvans; vardshusskylt (eg. 
en murgronsranka) ; va. plantera medbu- 
skar; stora medbuskar(^ea5, eto.);harfva, 
jfr f^'harrow ; vn. viixa i buskf orm, vara 
(blifva) buskig; to beat {go) about the ~, 
ordspr. »g& som katten kring het gr6t»; 
to take to the ~, rymma till skogs, blifva 
en fs^-ranger; a bird in the hand is worth 
tiDO in the ~, ordspr. >en figel ihanden iir 
biittre an tio i skogen> ; dsrar birds in the 



"v, ovissa forhoppningar. ^v-bean, ne W- 
neybean. ~-buck, s. en sydafrikansk an- 
tilopart. <N<-fighting, «. >lilla kriget> i 
skogsbygd, tiraljering i skogsmark. iv 
-harrow, ». ett slags (enkel) barf, 'x-man, 
s. skogsman; kolonist i de inre delarna 
af Australien; ifr. bosjesman i Atrika. ^v 
■ranger, s. skogsstrofvare, la. forvymd 
brotteling i Australien. 'v-whacker, ». 
skogsstrof vare ; bondtolp; stark lie tiu 

buskara afsktirande. 'Ny-whaCkiUg, s. fard ge- 

nom skog, vildmark, etc. 
bushel, bAsj'll, 1. se bush. 1. 

bushel, bisj'il, 2. s. skiippa (torrrarumltt = 8 

gallons = 36,3*8 liter). 'X'age, -adj, i. 

skatt utgiende efter bushel. ~er, "vjer, 

■iiT, «. Am. lappskraddare. 
bushineSS, b&sj'in^s, s. buskighet, yfvighet; 

grenars tathet. buShy, -1, a. buskig; tat «m 

grenar o. d., yfvig; tofvig, full af BnS,r. 
bushing, busj'ing, prt. at bush, 1.; s. isiitt- 

ning af en bush, bossning, bussning; 

syring Am. 
busily, biz'ili, ad. at busy, a. 

business, biz'nes, s. {pi. ~eS, -ez, fsrekommtr 

aaiian) Bysselsattuing, goromil; arende; 
»g6ra>, syssla, yrke; angelagenhet; liiin- 
delse; affar; affai-er(na), handel(n); to do 
{transact, carry on) ~, gora afEarer {in, i 
en vara) ; what is your fv* with me, bvad Jir 
ert arende till mig ; it is none of my ~, 
it is not my ~, det ar en Bak som icke 
angir mig, det ar icke min sak; it was 
my 'N/ to be gone, nu galde det (for mig) 
att komma undan; it is a f\* of time, det 
fordrar tid; to have no ~ to med lafia., 
ej hafva riitt ei. befogenhet att; yon 
have no ~ here, ni bar bar ingenting 
att gora; to make it one's ~ to mod innu., 
13,ta sig angelaget vara att, med allvar 
soka att; what f^ had you to med. iuiin? 
hvarf or skulle du ... ? hvad orsak hade du 
att ...? mind your own ~, go about your 
~ F, skot du ditt gora (ocb bry dig ej 
om mitt)! packa dig borti to do the rv 
for one, doda, fordarfva cl. ruinera ngnj 
to send one about his business, affarda 
ngn; on ~, i (och for) afEarer;/u!/ nf~, 
som har mycket att gora; man of ~, 
affiirskarl, praktisk man; ngns »homine 
d'affairej, agent. ~-Card, s. afEarskoit 

fiAnliandlande. ~-hand,S.kontorsstil. ~-lil(e, 

a. a£f arsmassig ; praktisk; ordentlig. 
buskf, bi\ak, 1, va. rusta, gorafardig,klada; 
vn. P gd omkring och bjuda ut varor el. 

prestationer (om akrobater o. d.). 

busk, bisk, 2. s. planschett i ett snonif. ~ 
-case, s. platsen for plansohetten. ~eil| 
ed, -t, a. foraedd med plansohett(er). 



i; fate, I: far, J-. fall, 4: fat, i; fast, 4; wete, i: met, A: ber, i; fine, i: fin, {: Sr, 



busket 



if. Stlnrtn hruHlet. 14l f Pl)rfllrln.1t. 



butter-and-eggS 



busket>|C, b&B'k^t, s, liten buskej triiddunge; 

knippe (nr blad, ri>, 0. d.). 
buskin, b&s'kin, s. hog snorstofrel rsrjngnrii; 

koturn, tim. tragedi(en). ~ed, -d, a.kladd 

i ~s; traglsk, patetisk. 
buss, bis, 1. le lus, 
buss, bis, 2. pnss, kyss; to. pussa; (S.) s. 

litet tTS,mastadt f.irtyg till sillfiske; (4.) 



bust, bftat, s. byst, broatbild; brost, bS,l. 

bustard, bfta'tird, «. looi. trapp (Otis). 

buster, bis'tir, s. Am. =1. fiirsk bulle; ngt 
ovanligt stort; bullersam salle; munter 
fest, »svyck». 

bustle, bfts'l, vn. vara i standig rorelse; vara 
beskiiftig; bvMska, fjaska; goraviisen; 
BO. !|{ satta folk i rorelse, 'skjutsa hit och 
dit>; s. (I.) oro, br&dska; >br&k>, rorelse, 
buller coh bing; (2.) rrnntlmmera >turnyr>; 
to be in a fx*, vara orolig, jfr vn. ^r, -fir, 
s. orolig manniska, br^kmakare. bust- 
ling, -ing, prt.; a. brddskande, fjaskig, 
bestallsam; orolig; liflig (t. ex. itad); >br3,- 
kig» (iif». om tid o. d.), brdd. 

bustO, it., bfis't6, se bust. 

busy, biz'i, a. sysselaatt (with, in, about, at, 
med);flitig,idog; ifrig, rorlig, bestallsam, 
beskaftig; fjaskig; liflig, br&d {season, 

eto. jrr nedaa); Va. (imp. o. pp. -led, -!d) 

sysselsatta (©ria rejlex.); ~ day (season, 
hour), >het>, brdd dag (tid, timme); (to 
be) ~ working (el. at worlc), (vara) ifrigt 
syaselsatt med arbete; don't ~ yourself, 
Jbekymra er inte> om den hir eaken. ~body, 
s. beskaftig manniska, fjask, ixz-braln, s. 
oroligt hufvud; forslagsmakare. ~-niin- 
ded, a. driftig. i^-sack, «. m. nattsack. 
but, b&t, 1. konj. men, (efter legatioiiO men 

daremot, ntan; (ss. aubordlDerande koQj., elUpt. 
f at. f. det nn vanllgare f^J that, efter nekaode el. 
fr&gaade eatser el. aUdaaa Bom uttrycka tTlfvcl) Utom 

det att, att jn (icke), utan att; forran (jtr 
ex.); (loho knows ~? whom did Imeet ~?) 

om ej ; (efter nekaade el, fr&gaado satser, 1 at. f. 

reiaiir med negation) BOm 6] ; annat an ; ad. 
endaat, blott, bara; prp. undantagande, 
utom; 84 nar som p4 ... ; a. >men>, in- 
vandning; '\i for ..., om ej ... hade varit; 
'vi just, alldeles nyas, just nu; ~ lately, 
f first helt iLyligen, p& allra slsta tiden ; 
~ now, nu f first, just nu ; ~ that, annat 
an att, utom att, om an icke, s4 vlda 
icke; forran; I don't doubt ~ that ..., jag 
tviflnr icke att (ju); ~ though, dock, lik- 
viil; »v to (med Inf.), om ej for att; ~ yet, 
icke dess mindre; not ~, icke ... mer an; 
not ~ that, icke som om icke, ehuruval; 
no sooner ..., ~ ..., (i n. t. rikiigare than), 
knapt, ffirran ... ; the last ^ one, nast den 



siate; the last ~ two, den tredje fr&n alu- 
tet; ~ (i do«« ttijta 1)01. : utantill) and ben 
(b^n), Skoti. utan och innan (ts. om yttre ooii 
inre rummet 1 cu dublctt). 

but, bftt, 2. .0 butt, 2. 

butcher, bdtj'uv, <,. slagtare «f7. biid. ; vn. 
slagta. 'Nv-bird, s. zooi. tornskata (Lanius). 
'X'-hall, s. alagtavhus. ~-rOW, s. rad at 
kottstind. 'Xi's-broom, s. bot. muatonio 
(Ruacns aculeatns). ~('s)-nieat, «. slag- 
tadt kfitt at (tam)kreatur (i mots, tin viidt, 
tJgei, fisk o. d.). ~'S-Sleeves, ». pi. Ifisarmar 

af linne Kr elagtaro, kirurger, o. s. T. '^inQ, 

-5ng, s. slagtaryvke. 'v.ljneSS, -lin^s, «. slaj;- 
taryrke; grymhet, barbari. ~ly, -li, a. 
blodtorstig, gvym. ~y, -i, s. slagtaryrke; 
slagtande aiv. wid. ; alagteri. 
butler, bfit'l&r, n. mnnskank (UUnare lom bar 
vEird om TlnkUllareu) ; liofmastare (fflrate dome. 
Btlken I rornSmare bus), taSeltiickare. -^age, 

-idj, s. forr jur, vinskatt. iN/eSS, -fe, s. hua- 

hfi,llerska. ^vShip, -sjip, s. taffeltiickare- 

tjanst. 
butment, blt'mlnt, ». byg. stfid, vederlag; 

strafpelare; landfaste. 'v;-cheek, s. snick. 

triiet omkring ett tapph&l. 
butt, bfit, 1. 9. liggare, pipa, fat (ss. mut: 

108 gallons 61, 126 g. vin). /v-beer, ■•!. 

starkol, porter. ~-hOwel, s. liggaredexel 

(tunnbtndareverktyg). 

butt, bfit, 2. s. stot, puS, st&ngning; ntfall 
1 mktcing; mS,l, griins; skottafia, biid, fore* 
m41 for (alias) skamt, >driftknku>; elt 
stycke land lemnadt oplfijdt vld andan 
af ett ^kerfiilt, landtm. kortslda af ett rek- 
tanguliirt fait; (tjock)anda; plankanda; 
lapp i enlask;dfirrhake,jfr'v-/u'«/7e;tjockt 

lader (rygg- el. Bidostycke af en bud), p^ SuUiider; 

va. byg. stodja med striif vor; vn. (to) stfita 
intill, gransa till; va.o, vn. atotamcdbufvudet, 
bu£Ea(B), st&nga(s); ~ and ~ (afy. ~-J0int), 

tekn. stum fog (med andarna ibop utan fogllst) ; 

fs.i's length, skottlangd; to meet full ~, 
stfita ihop med; to run full *\^, rusa med 
hufvudet mot ngn (ngt); to stand the ~, 
vara skottafla ar skamt, o, d. 'v-end, s. 
tjockanda; plankanda som stomt (jrr butt 
•joint) stater till en annan ; (geviirs)kolf ; vn. 
utdela kolfstfitar. ~-hinge, s. dorrhake 
fastBkrufvad i kanten. '^"SCarf, s, skeppsb, stuf- 
lask; jfr vid, ^-joint. 
butter, bfit'&T, s. smfir; amne liknande smor 
(ss. 'xj of antimony, 'v of cacao, etc.) ; biid. 
smekande tal, smicker; va. bestryka med 
smor, breda amor pS,; P smickra (»ani, mod 
up); vn. Bi. fordubbla insatsen; ~ed ale, 
ett slaga aggol; to know the '\^ed side, 
ordspr, vara klok, vavaomeig. ~-and-eggS, 
», bot. en art narciss (Narcissus incom- 



iy; note, 6; do, 6: nor, 6: not, ^: tubo, &; tub, d; bull, th; thing, dh: tbU, w; will, z: has. 



buttef-and-egga 



F Taliprlk. 142 P Ust «prik. 



by 



parabilis); F »Biirk&lstrampning> (nir man 

Akep kaDa med ena fotcn ocli aparkar p& med 
dca andra). 'v-bjrd, se bobolink. /^-bO^t, 

s. skM (»snipa») for skiradt smor. ~ 
-boom, /v-bump, .e bittern, 1. n^-box, s. 
smoi-ask. ~-bur, «. bot, slagtet Petasites. 
'^CUp, ~-f|ower, s. bot. smorblomma (is. 
Ranunculus bulbosus). 'x.-fingerS, ». pi. 
Bi. >ini61kfingrar> (klena fingrar). ~fly, 
s. f jaril if\r. biid. i ~ shell, en snaoka (To- 
luta); ~ valve, mek. ventil Bom bestSir af 
tvanne lock forenade med gS,ngjarn; 'n* 
weed, en amerikansk medicinalvaxt 
(Asolepias tuberosa). ~man, '^monger, s. 
Bmorhandlare. >>..milk, o. karnmjolk. ~ 
-nut, s. bot. en art nordamerikansk Talnot 
(: hvlt valnot) (Juglana cinerea, Mr. oil-' 
nut) ; By damerikansk Buwarranot (Caryo- 
car); a. i sms. Am. brun {coat). ~-pat, s. 
fasonerad smorklimp for bordet. ~-print, 
.~-Statnp,s. smorstampel (-f orm). ~-t00th, 
s. bred framtand, >bet>. ~-tree, s. bot. 
smovtrad (BaBBia butyracea). ~-wif6, ~ 
-woman, s. smorforBaljerska, r^.'W0rt, s. 
bot. fetort (Pinguicula). ~ine,-}n,s.konst- 
gjordt Bmor. 'x^y, -i, a. lik Bmor, smorig, 
Bmorartadj s. skafferi; univ. mess (rum dar 

rorrrlnkotngar tillbaadah&llas studeaterna}. 

butteris, b&t'&ria, s. verkjarn for borrar. 
butting, bftt'ing, l. prt. af butt, 2. ; s. (jfr butt, 

2.) Btotande, stS.ngande; granBlinie. ~ 

-joint, ae butt-joint. 
butting, bit'mg, 2. s. (jtr butt, 1.) tappning 

pS. fat af Tin, eta. 

buttOCl(, bfit'Ak, s. bakdel, Bate; >ji). ett far- 
tygs rundning i aktern, 13,ring. ~-beef, 
s. landstycke af oxe. 

button, bit'n, 5. knapp, knopp; dorrvred, 
-handtag; korn pi akjutgevar ; korn vid me- 

tallers probering; kem. bottenBatB vld Smalt- 
ningj rldk. lopare (lltea mderring aom kan 
Bkjulas fram ocb tillbaka p& t^gcln); drufya p& eo 

kaaon; zooi. sjoboire (EcMnus); P med- 

bjalpare vid trollerier 0. d. ; pi. jfr ned. ~S ,* Va. 

knappa; besatta med knappar; long ~, 
knapp med ogia; to hold by the ~ F, hUla 
fast vid knapph41et; biid. uppehMla med 
onodigt prat; »pumpa> {on a subject); to 
put the horse under the ~ Ofr ofvan ridk.), 
forkorta tygeln; he has not all his ~s 
F, ban bar icke alia skruf var i bebaU ; 
~ on, knappa pS, sig; ~ up, knappa 
igen; F noga forvara, hemlighMla. ~ 

-bail-treB, sc r^-wood. 'vz-bJanic, »e '^-mould. 

~-bush, s. bot. en nordamerikansk busk- 
vaxt (CephalantUB occidentalis). ~-fish, 
s. zooi. BJoborre (Echinus), 'v/hole, i. 
knapph&l; F blomma el. bukett som bares 
i knapphS,let; va. F ae ofvan to hold by the 



~. ~-hool<, «. handskknappare. •^-ma- 
l<er, s. knappmakare. ~-mOuld, s. knapp- 
form. ~-Over, a. med dubbla slag om en 

rook o. d. ~-shanl(, a. knappogia. ~-solder, 

s. bvitt slaglod. ~-t00l, «. ett slags oen- 

tvumborr for utskarning af knappf ormar. 

'^^-WOOd, 5, bot. en artnordamerikansklonn 

(Platanus occidentalis, Mt. sycamore) ; af?. 

ae ~-6msA. ~er, -ur, s. knappmakare. ~s, 

-z, s. (eg. pi.) F betjantgosse. ~y, -i, o. F 

med knappar rikt utstyrd. 
buttress, bit'res, (1.) s. strafpelare, stod; 

va. Btodja med ~; (2.) ae butteris ; flying 

~, ae arch-buttress. 
butty, b&t'i, s. mellanhand, entreprenor yia 

grufvor, jfr charter-master J si. kamrat, bi- 

trade, medhjalpare. 
butyraceOUS, butirjt'sj&s, a. kem. Bmorartad. 
butyric, butlr'ik, a. kem. Bmor-; smorsyrad; 

~ acid, smorsyra. butyrin(e), -' -rm, s. 

kem. smoramne. butirOUS, bu'tir&s, u. le 

butyraceous. 
buxeOUS, bik'si&B, It. buxbom-. 
buxom, bik'sim, a. frisk, fryntlig, glad o. 

treflig; mnnter, lustig; karligf; efter- 

gifvande t ; lydig, f oglig t- ~iy, -15, ad. 

~ness, nes, s. raskhet, fryntlighet, mnn- 

terbet, jfr f»reg. tt. 

buy, bl, va. {imp. o. pp. bOUght, bit) kopa, 
at?, biid.i tiUbandla sig {at a price; of, af; 
with, for) ; vn. kopsl^ {with, med), handla; 
~ Xat the) flrst hand, kopa ur forsta 
band; ~ the refusal, betala for rattig- 
heten att vid viss tid f 3, kopa for ett visst 
pris; 'N' for cash, kopa kontant; ^ on 
credit, taga (kopa) pS, kredit; ~ in, kopa 
andel i ngt; gora inkop; dterkopa; vidauk- 
tion ropa tillbaka; ~ off, frikopa; afvanda; 
muta, kopa ngna tystnad ei. medh5,U; n, 
off counsel, muta en advokat att cj bjaipi 

ena motpart; 'nz out, loskopa; inlOSa; 'V Ollt 

u person, kopa ngns andel i ngt; ~ up, 

Uppkopa; besticka for att sjnir vlnna manna- 

m&n. ~er, -ur, s. kopare; spekulant; -v 
of a bill, viixeltagare, vaxelkopare. 

buz, b&z, s. F en raknelek; vn, P stjala om 
flcktjufvar. 'vman, 5. P angifvare. 'v-nappor, 
s. P ung ficktjuf. 

buze, buz, s. luftledningsror i grufvor. 

buzz, biz, s. surr, sorl, bviskning; sladder, 
prat, rykte ; vn. surra, sorla, mumla, livi- 
ska; tissla ocb taasla; va, hemligen ut- 
sprida; ~ a bottle, ai. dela ut S.terstoden 
i en bntelj. ~-saw, s. cirkels&g. ~er, 
-&r, 5. orontasslare. 

buzzard, blz'ird, s. looi. vr5,k (Buteo); Am. 
oknamn pi inv&nare i Georgia; dumhufvud. 

by, bl, prep, vid (afT. om tid, jfr ex.), bredvid, 

bos; forbl; af (uttr;ck. upphofamanncn, agenten, 



A: fato, i: far, A; fall, i: fat, i: fast, A' mete, i: met, d: her, i: fioe, \: fin, f: fir, 



>y 



^ UlDdra brulillgt. 143 f FOrMdradt. 



fiyzautind 



t, ex. it was done '\/ him; a novel, a statue 

by ...) j genom, med (uttryck. mcdiet o. oraakcB); 
nndau jfr hred; vinna, Wrlora p&; vid (i edor)j 

>u dsma ef ter, enligt (~ my watch ; ~ his 
account; to live, build, etc, ^ rules); r&k- 
nadt efter, for (~ the yard, ~ the dozen, 
»v the year ; *%/ the hundred, i hundratiil) j 
p& (~ the hour, per timme); till, med (i 

jamforelser, framf&r taluppgUter ; OfversattCB ofta cj 1 

■»., i. ex. : larger ~ o Ao//', en half g&ng 
storrej older ^ Jive years, fern &r aid re; 
lessen ~ a iAiVJ, minska (med) en tred- 
iedel)j p3,, med, ofver (vid fardor; ~ rail- 
way; /^ stage-coach; ~ sea, ejovagen; 
~ the fields); ofver, >vla> (a letter ~ 
England); om, under (~ day, ~ night); 

till tid (~ i0-7?I0rro«7); i aiiaecndetill(~fitW/i, 

•N^ profession, ~ (7'ade); mot (io (io ... ~ 
one); ad. nara; tillstades; forbi; &t sidan, 
undan, bort; ». le bye; ~ and ~, snart, 
of ortofvadt, innan kort ; sedermera, efter 
hand, en annan g&ng, vid (lampligt) till- 
f alle ; '^ the r^, so under bye ; ~ far, vida, 
i hog grad; not •^.i far, ej p& l&ngt nar; 
*\i name, vid namn, till namnetj '^ £Aa£ 
name, under det namnet; ~ one's self 
{himself, itself, etc.) for sig sjalf; ensam; 

afsides; p& egen hand (utan hjUp ar andra); 

•N/ fujoa or threes, tv& eller tre i sanderj 
«v one o'clock, klockan ett, vid ett-tiden; 
fv now F, vid det har laget; /vi Sunday, 
om sondag; /^ this, p& det viset, harige- 
nom, jfr Tid. DDder this; 'N' this morning, i 
dag p& morgonen ; fx/ ^Az> time, vid denna 
tid, nu, jfr under this; six yards ~ two, sex 
yards l&ng, tv& y-» bred (hog) ; north-west 
~ iflest, >j5. nordvest till Vest ; I have no 
money ~ me, jag har inga pengar p& 
mig (el. : till hands); a son of my brother 
•ss Mary ... son med M. ; ~ the board, jjo. 
ofver bord; (W work) 'v candlelight, (ar- 
beta) vid Ijtis; iv/ the head, ajs. i>p& nasam) 
(p& foren); «x* heart, ntantill; ~ inches, 
tnm for turn, sm&ningom; f^ letter, i ei. med 
bref , skrif tligen; (to write, send)'\' the post, 
... med posten; '\- the stern, ijs. pS. aktern 
(■tyriastlgtaet) ; /xf the way, le by the bye; ^ 
the wind, bidevind. lAnm. 1. ix/ med mi j. 

■ ubBt. le fOrOfrigt under desia aenarc. 
Anm. 2. -v l gma. motsv. ofta rirt bi-]. 
■v-bidder, t. Am. en som vid en auktion 



soker dyrka iipp priset. 'N/-blow, s. sido- 
hugg; tlllfiillighet; P oiikta barn, -v-bu- 
SineSS, s. blsyssla; bisak. 'x^-COmer, s. 
yii, krypin; alkov. 'N.-court, s. it sidan 
belagen g&rd ei. kringbygd plats. ~-de- 
pendence, s. biomscandighet. ~-dish, s. 
mellanratt. '>.<-drinking, s. sk8,psupande. 
'^'SOne, It. forfluten, forgSngen; s. endast 
I pi. (t. ex. let i^s be ~5, l&t det forfiutna 
vara glomdt). 'v.<-lan6, s. sidoviig; afsidei 
iiBgando grand. ».<-law, s. reglemente; lokal 
lag; stadgar r&r korporationer, o. o., statuter 

far caakilda saUakap. provinciallogcr, eto. '^-mBtlBP, 

s. bisak. >v<-nanie, s. oknamn. '^-passage, 

a. bivag. nhz-pathf s. bivag; biid. omvilg. 
'v-place, s. oppen plats vid sidan af en 
gata; afsides liggande plats, (^..-play, 
*. teat, stumt spel. ~-plOt, s. (1.) afsides 
belagen jordlott, utjord; (2.) biintrig. 
~-prof its, s.pl. bif6rtjanst(er). ~-purpOSe, 
'^-respect, «. biafsigt. iN^-road, ao o^-way. 
•^-Stander, s. narst&ende ; Sskidare. ~ 
-Street, s. bakgata. ~-Stroke, «. tiUfalligt 
slag, sidohugg. 'v.-turning, s. bivag; af- 
viig, tvarvSg. ~-view, ». biafsigt, egoi- 
stisk hansyn. iv-wash, s. (afloppsranna 
for) ofverloppsvatten. ~-way, «. biviig; 
afvag. 'v-word, «. ordspr&k, ordstaf; 
skymford, oknamn. 'v-work, s. biarbete; 
sidobyggnad. 

byard, bi'&rd, S. dragrem for arbctarcikolgrutvor. 

bye, bi, s. (1.) boning, hemvist; i itak. lekar 
en medspelares bestamda plats ; (2.) ngt 
som ligger p& sidan om bufvudsaken, 
bisak; F i at. t. ama. (t. ex. i^-hall); by the ~, 
on the f\*, i forbig&ende sagdt; p4 tal 
harom, »apropos», ivet du hvadi), lodet 
var santo; good ~, ae under ^ood. ~-altar, 
s. sidoaltare. >^-ball, «. (i criciei-apeiet) 
en boll som ej motas, iiviiket lerthebatsman 
tid att apringa. jfr crossing. ^•A&y, s. ledig 
dag. 'vj-tiine, 9. ledig tid; in ~s, p^ lediga 

Stunder. (OWg» ama. ae under by). 

byre, blr, s. bmm. fahus. 
byssine, bis'ln, a. byssusliknande, byssns-. 
bySSUS, -&s, s. (pi. -si, -si) auUk. byssus 

(ett alaga But tjg af llnne, bomull el. ailko) ; naturr. 

byssus; dammossa, violmossa; min. asbe»t. 
Byzant, biz'4nt, s. ae '%'ine, s. 'N'ian, -'Un, 
a. bysantinsk. >^ine, -'in, (-' - -) a. ae tcng, 
u.; s. ett stort guldmynt frin Bysanz. 



u; note, i: do, u: nor, t: not, i!i: tube, &; tub, &: bull, th; thing, dh: this, w: will, z: baa. 



F Talaprlk. 144 P Ust ipfS*. 



cabic 



C, C, si, s. bokstafven c: tigt bojdt i form 
af ett Cj mus. noten, tonen c; teokcn far ■*/^ 
takt; P ae aggravator; ~ flat, mua. cess; 
~ sharp, mua. cias. -v-shaped, a. C-formig. 
'>'-Spring, s. C-fiildei'.Faik.C.,(iat. centum) 
a hundred; cent; lat, Ccesar, etc.; chapter; 
Congress; Consul;C.H.,Chie/Accounlaiil; 
Controller of accounts; Cb., California ; 
Cal., calendar; California; Cam., Catnb., 
Cambi-idge; Cant., Canterbury, jrr afv. can- 
tab; iiibi. Canticles; Cap., capital; capital 
letter; (lat. caput) chapter; CapS., capilnh; 
Capt., Captain; Cash., cashier; Cath., 
Catharine; cathedral; catholic; C. B., 
Companion of the Bath; C. C, lat. teckcn 
Rir 200; County Commissioner; County 
Court; Land, confra, credit; (rr. compte 
courant) account current; C. C. C, Co?-- 
/)«« Christi College; Christ's College, Cam- 
bridge ; C. C. P., Court of Common Pleas ; 
CCy, coy, currency; C. E., Canada East; 
Civil Engineer; Cf, Cf, (lat. confer) com- 
pare; C. G., Captain of the Guard; Coast 
Guard; Commissary General; Consul Ge- 
neral; C. H., Court-House ; Custom-House; 
Ch., chaldron; Charles; Charlotte; chap- 
ter; church; Chan., ChanC, Chancellor ; 
chap., chapter; Chem., chemistry; Chr., 
Christian; Christopher; Chr. Ch., Christ 
Church ; Chron., bibi. Chronicles , chrono- 
logy; chronometer; Cif., ae texien; Cit., cita- 
tion; citizen; city; Civ., civil; C. J., Chief 
Justice; CI., clergyman ; clerk; C. M., com- 
mon metre;CW.Ci.j Companion of the Or- 
der of St. Michael and St. George; CO., Co- 
limial office; Criminal Office; Crown Office; 
Co., company; county; court; C. 0. D.,band. 
cash on delivery; Col., Colonel; colonial; 
bibi. Colossians; boktr. column; Coll., col- 
league; collection; collector; college; (ary. 
COlloq.) colloquial; Com., commentary; 
commerce ; commission ; Commissioner ; 
committee; Commodore ; common; Comp., 
comparative; compare; compass; Com., 
Ver., Common Version; COn., (lat. contra) 
against; in opposition; hand, consols; Cong., 
Congress; Conn., Connecticut; CoP., bibi. 
Corinthians; Cor. Mem., Corresponding 
Member; Cor. SeC, Corresponding Secre- 
tary; COS., cosine; COSS., (lat. conaules) 
Consuls; Cou., cousin; C. P., Clerk of the 
Peace; akoi. common penal mark ; Common 
Pleas; Court of Probate ; C. P. C, Clerk 
of the Privy Council; C. P. S., (lat. custos 



privati sigilli) Keeper of the Privy Seal; 
C. R., (loi. custos rotulovuin) Keeperofth 
Jliills; Cr., band, credit; creditor; Crt., 
current; C. S., Clerk to the Signet; Court 
nf Sessions; (lai. custos sigilli) Keeper of 
the Seal; C. S. A., Confederate States nf 
America; C. S. I., Companion of the Star 
of India; C. S. N., Confederate States 
Navy; Ct., Connecticut; Count; Court; m 
vid. Bij.i Ct., cent; (lat. centum) a hundred; 
CtS., cents; Cu., (lat. cuprum) copper; CUP., 
curt., current; C. V., so Com. Ker; C. W., 
Canada West; Cwt., CWt., (lat. centum; 
1 00 och wt far eng. weight) a hundredweight; 
CyC, Cyclopwdia. 
cab, k3,b, s. (eg. ferk. ar cabriolet) enspiiijdt 
tackt &kdon (tvi- ci. fjrhjuiigi), (S.kar)dro,'ia| 
kur for lokomotivf oraren ; ar?. ai. rark. r. -v- 

man; vn, (ofta i fdrbindclae mcd it) F, &klL (1 

droska). (v-farc, n. dkartaxa; drosklegn. 
^man, s. droskkusk, dkare. <N>-stand, s, 
flkarestation. 

cabal, kab^l', s. kabal, ranksmideri; hem- 
ligt f orbund ; ae Tid. ~a; vn. smida ranker, 
intrigera. ~a, -' ■ L, s. Kabbala (jodirnei 
bcmiiga lira) ; hemlig kunskap. ~ist, -' -iat, 
s. kabbalist, en som ar hemmai,ei.forkla- 
rar Kabbala. ~lstiC, 'vistical, -58t'5k(il), 
a. kabbalistisk. ~ler, -&r, s. ranksmidaie, 
konspirator. 

Cabaliine, k^b'^lin, a. hast-; s. en hastkui 
af aloe; ^ sjyring, myt. kiillan Hippokrene. 

cabaret, rr., kab'aret, s. krog. 

cabbage, kab'^dj, s. bet. kal (Brasslca).; P 
kladesspint; vn. knyta slg om k&i; akoi. 
tjuflasa; va. stjala undan tjg tW iiiiikarnioj 
at kiader. ~-bark, s. barken af vestindiska 
tradet Andira inermis farr anvund aa. niiiak- 

medei. ~-garden, «. ka,igird. ~-h8ad, .'. 

k&lhnfvud; skore pi opuuadi ijua. ~-headeil, 
a. lik ett kilbufvud; med skore jfr tung. 
~-lellUCe, s. hufvudsallat (Lactuca sati- 
va). ~-nel, s. nat bvari k&l kokas. ~ 
-palm, se ~-(ree. ~-rOSe, s. en art stor 
iat ros (Eosa centifolia). >v-SOUp, »■ 
hvitk&Kssoppa). ~-tree, s. bot. kfiipalm 
(Areoa oleracea). '^-turnip, s. kilrot. ~ 
-wood, s. trii af kalpalmen; bot. liguster. 
~-W0rm, s. kalmask. 

Gabbling, kib'llng, «. b«rg. sonderhnggning 
af skrotjiirn for omsmidning till stiinger. 

cabby, kab'i, ai. ae cabman. 

cabin, kab'in, 5. kammaro, litet rum; hydda; 
koja; aje. kajuta; hytt; vn. bo i en 'vj 



i: I'ato, &: far, i: fall, i.: tat, k: fast, h: mete, h: met, i: her, i: lino i: fin, i ih 



bin 



)|C Mlndrs braVlIgt. 14') + FBrSldrailt. 



cadet 



efva knapt; va. \ instanga i en 'v. ~ 
•boy, s. kajutvakt. 

binet, kib'lnet, s. kabinett, kammare, min- 
3re skS.p med ISdor; (sk&p for) samling 
rr nea. ; skrifpulpet; ski'in; kabinett, mini- 
star (^nm.i/ic( C')~ bestArfaktlakt sklldt 
■rftn Privy Councilj eburu aldrig Ugllgen 

jrkandt)j ~ ministers, medlemmar af 
ministiiren; f\j of minerals, mineralsam- 
ling. '^-council, s. konselj, ministerofver- 
iiggning, kabinettsnld. ~-l1iaker, s. sja- 
fcuUmakare, konstsnickare. 'v-making, s. 
konstsnickeri. ~-organ, s. kammarorgel, 
srgelharmonium. fv-pianO, s. pianino. ~ 
-picture, 'X'-Specimen, «. kabinettstycke 

mindre, men dyrbar m&lDiDg). 

ble, kA'bl, a. ajo. kabel; ankarketting ; byg. 
cepstaf (iir». 'V'-mOUlding) ; telegraf kabel 
3. den mellfto Engl. o. Am ; va. fasta med ka- 
Deltdg; nyure telegraf era, sanda med ~. 
■v<-gram, «. n.va™ kabeltelegram. /xz-laid, 
I. iji). kabelslagen. 'v's-length, s. sjo. ka- 
jellilngd (lao famnar). ~-Stage, s. Bjo. kabel- 
jatt. fxetier, s. (go. Be roreg. ; bugter af en 
cabel, ~d, -d,pp.; a. sc '^-laid. '^t, -it, 
:. sja. smacker kabel, pertlina. cabling, 
ing, prt.; s. bjg. (prydande med) repstaf. 
bob, kibAb', S. (1 Orienlcn) kott stekt pS, 
spett; farbog tillagad med sill, kryddor 
)ch gronaaker; va. rosta, halstra. 

lociied, caboshed, kilb6ejt', cabossed, 

b6st',a. ber. prydd med djnrhnfvud fram- 
Itvandt och ntan hals. 
lOOdle, kabo'dl, s. Am. F the whole -v, 
"hela surfveni, shela konkarongen>. 
boose, kab&'s, s. sja. kabyss; jarnv. finka. 
30S, kib'As, J!, ett slags lake. 
botage, rr., kab'Atadj, s. Bjo. kustfart. 
Jriole, kibViAl, «e capriole. ~t, rr., -et', 

■a', S. kabriolett (latt enspandt ftkdonmedsurflctt). 

3Urn, kib'firn, s. aja. kabelgarn. 

:aO, kikA'A, «. t>ot. kakao (Theobroma 

3acao); chokolad, jfr cocoa. 

:halot, kasj'ilAt, s. zooi. kaskelot, pottfisk, 

spermacetihval (Physeter). 

:hectic(al), k4kek'tik(al), a. mod. kakek- 

Ask, full af osnnda vatskor. Cachexy, 

81, J. med. kakexi, osiindhet. 

)hinnate, k^kin'Jt, vn. gapskratta. ca- 

:hinnation, -A'sjftn, s. gapskratt,vMdsamt 

hysteriskt) skratt ; gniiggning f. 

;holong, kasj'AlAng, kak'AlAng, a, min. en 

irt rajolkhvit kalcedon. 

;llOU, rr., kisjo', s. kasjupastilj. 

;k, kka, vn. kacka, gora sitt tarf . /verel, 

■iiel, s. zooi. ett slags hafsruda (Spams 

nnena). 

;kle, kak'l, vn. kackla, pladdra; fnittra;s. 

:ackel, pladder. /v/P, -&r, s. figel som 



kacklar; pladdrare; komisk c/ott« i en drum. 
cackling, -ing, prl.,- s. kacklande. 

CaCO-, gr., kak'O-, a, I ems. vctonsk. eg. gr. ord 

daiig. ~Chymy, -kimi, s. med. osunda viit- 

Bkor. ^daemon, 'xdemon, -di'mftn, s. ond 

ande; med. t maran. ~ethes, -A'thiz, ,<i. 
dilig vana; med. elak.artad beskaffenhet 
bos en iijukdom ; rots3,r,' i^ scriltendi (lat. skrl- 
ben'di), skrifkl&da. ~graphiC(al), a. jfr 
raij. ~graphy, -kAg'rifi, s. daiigt (for- 
viindt) skrif- ci. stafsiitt. 'vphonOUS, -kAf- 
Anfts, a. missljudande. ~phony, -kAf'An5, 
s. ret. mus. mlssljud; med. d&lig beskaften- 
liet (bristande klang) hos rosten. ~lrO- 
phy, -kAt'rAff, s. med. d&lig nutrition. 

cactaceous, k^kti'sjfts, a. bot. kaktusartad. 

cactus, lat., kik'tfts, s. (pi. ~eS, -ez, el. (lat.) 
-ti, -ti) bot. kaktus. 

cad, kad, s. springpojke, i aiim. en som till- 
fiilligtvis utriittar liigre sysslor; omnibns- 
pojke; gatpojke, si. >silmre karl», slusk; 

Univ. sj. bracka (en Icke akademfak medborgare). 

cadastral, kUdAst'rAi, a. jordeboks-. Cada- 
stre, rr., -st&r, s. jordebok. 

cadaver, lat., kidi'vir, s. Uk. ~iC, -dav'Srik, 
a- tillhorande kadaver, lik-. r^OUS, -div'- 
4ris, a. lik-; med ntseende af ett lik, lik- 
blek, spoklik (ar^. '^OUS-looking). ~OUS- 
nesS, -d^v'irisnes, s. ntseende af ett lik. 

Cadbait, kad'bit, so caddice. 

Cadbotefly, kid'bAtfll, .e caddis-fy. 

caddice, caddis, k4d'is, i. s. >aoi. husmask 

(afr. ~-W0rni, larren af raij.). ~-fly, S. jool. 

n.attslanda (Phryganea); urv. asfluga. 
caddis, kid'Ss, 2. ». ett slags triins ei. kyp- 

radt band af ylle; remsa af engelskt 

charpi; mjukt finludet tyg. 
caddish, kid'isj, a. vulgar, simpel, obor- 

stad, jfr cad, si. 
Caddow, ki,A'6, s. prov. kaja. 
caddy, ksld'i, «. (l .) t^ask ; (2.) Skoti. (spring-) 

pojke, jrr cadt/. 
cade, kid, 1. i». ^ hemtam ; va. tamja, upp- 

fiida djur ur hand inom bus. 'v/-|amb, .'. 

ett inom bus uppfiidt lam ; biid. morsgris, 

favorit. 
cade, kid, 2. i>. kagge, fjarding: ,'500 .tyck. 

sMI, el. 1000 styck. hvaasbuk. 

cadence, ki'dens, cadency, -1, ». ret. mn.. 

sJutfall, rytmiskt tonfall; kadena; ridk. 

mil. takt; va. kadensera, taktmiissigt af- 

mata. 
Cadene, kAdA'n, s. ett slags griifre turkiska 

mattor. 
cade-oil, kiVdojl, «. olja af en art en (Oxy- 

cedrus). 
Cader, kA'dftr, «. mii. kader. 
cadet, rr., kitdet', s. kadett; officersaspiranti 

yngre broder f. 

nolo, 6: do, i: nor, 4: nut, i: tube, i: tub, i: bull, th; lliing, dli: tbl.s, w: will, z: ba.i. 
10— 792330 EngeUk-svensU ovdhok. 



cadew 



F Talsprflk. 14G P I-As' iprSk. 



Calandei 



cadew, kAda', .« caddke. 

cadge, kildj, va. lo*. bara p& ryggen till naiu; 
vn. lok. gS, omkring ooh ealja; si. g& och 
tigga, lefva pS, andras bekostnad. ~r, 
-&r, s. en som biir iigg, emor e. d. till torgs ; 
8i. en som lefver pi andras bekostnad, 
tiggare, loadrifvare. 

Cadgy, kadj'i, a. lok. miinter (af viilfiignad), 
iippslnppen. 

cadi, ka'di, s. tnrkisk ci. arabisk domare. 

Cadism, kad'fzm, .<!. obufligt siitt. 

Cadmean, kadmu'iin, a. horande till Kad- 
mus; ~ letters^ de af Kadmiis i grekiska 
alf.nbetet infiirda IG enkla bokstiifvevna. 

Cadmia, kad'tniil, .!. biirg. ugnsbrott; rorr gal- 
meja. Cadmiuit), -niifim, s. min. en hvitbla 
nietall; zinkmalmf; r^ yellow, enhoggiil 
fiirg. 

cadre, fp., m cader. 

Caducean, kadi'si'm, ■ -, a. nr mij. cadti- 

CeuS, i^t., -fts, s. ni.vt. Mercuriistaf.kadiu;!', 

caducous, kadiVkils, n. boi. tidigt affallande. 

Cady, kad'i, «. Skoii. bilrare, stadsbud. 

cae ... BO ce ... 

caffeic, kate'ik, a. kaffe-. Caffeine, -in, .■.. 

kcm. kalTein. 
caftan, kill'lin, - -', s. osterlUndsk fotsid 

rock. 
Cag, kig, (1.) .!. (jn- a. v,rai. leg) kagge, fjiir- 

ding; (2.) va. Joravga, ret.i. 
cage, kAdj, .«. bur; inhiignad kring net, skj'd- 

dande omkliidnad, hnf, foder; fortimring; 

iiiii-g. uppfordringskorg; aknrra*, arrest. 

lindrigt fiingelse; va. siittaibiir; inspiirra; 

r^j of a staircase, tr.appbus. ~-bird, .'. 

ffigel i bur. ~-work, a. genombrutet 

arbete. 
Cagg, kag, .■.■. P lOfte ia. nykterheta- ; vn. P 

afliigga (n3'kterliets)Iofte. 
Caggy, kag'l, a. om m.iivuror smakande af 

kilrlet. 
Cagmag, k'lg'mag, .<!. P gammal seg ga.i; 

segt, d3,l]gt kott; en smilvaxt f5,rrn3. 
Cahier, fr., kilSA', .s'. hiifte; skrifhok; cii .aii- 

skaps liandlingar, (§,rs)berattelse; memo- 
rial, betiinkande. 
Cail, kiU, 5. kS,l, jfr cole, hale. 
caiman, se cayman. 
caique, turk., ka^'k, .i. ett slag.? liitt farkost 

begagnad i Bosporen, 
cairn, kArn, s. Skoti. stenhog, rose, (graf-) 

kummel. '>-gOrm, s. (eg. prop.) min. rijktopas 

(gulilktig bargkristnll). 

caisson, kaso'n, ki'sAn, s. mil. underjordisk 
bombkista Bisnm mina; kisttorpedo, sju- 
mina; ammunitionsvagn; b^g. djnpare in- 
siinkt del i ett innantak; brokista; ^a. 
ilytande docka, docksiitt; ponton livar- 
med sjankna fartyg goras fiott. 



caitiff, kA'tif, s. krigsf3,nget; usling, ekurki 
a. elandig, skurkaktig. 

Cajeput(-Dil), kidj'^pftt, ». kajepntolja.rf/if 
~ tree, ett ostindiskt trad (Melaleuca), 

cajole, kddjA'l, va. smickra, stalla sig ii 
hos; genom installaamt tal f orleda, of ver 
tala (into, till), vinna (out of, af). ~r, -h, 
s. smickrare. ~ry, -ftri, ~nient)|C,-niJnt|», 
smicker, halt o. fagert tal, instiillsamhet 

cake, kiik, s. kaka i alia bet. : rand ocli plati 
massa, stycke, skifva, kliimp; eti brod 
(bulle, limpa), bakelse; (tvai)kula; (kop. 
par)sprita; isstyckej va. forma till kakor; 
vn. bilda (flyta ihop till) en sammanhiiii' 
gande massa; h3,rdna; sintra ibop, bak.i 
ihop sig; one's 'v, is dough, ens planihat 
misslyckats; you can't eatyourr^andham 
it (too), ordspr. >den som spar hanhan; 
the land of ~s F, Skotland. ~-bread, s. 
ett slags tint, hvitt brijd. ~-C0al, «. hop- 
sintrade stenkol. 'N-d, -d, u. hopbakad, 
tat. caking, -ing, ^r«. ; s. hopsintring; iv 
coal, se ofvan sms. ; jfr afv. forge-coal. 

Cal, kal, s. lok. biirg. wolfram. 

calabar, kal'abar, s. siberisk ekorre. ■v 
-bean, s. en giftig bona (rra afarrik. artviixtfn 
Physostigraa). 'x<-skinS, a. pi. akta grS- 
verk. 

calabash, klVabasj, s. kalebasB. ~-tPee, s, 
boi. kalebasstriid (Crescentia cnjete). 

Calade, n-., kala'd, s. rtdk. en ridbanas sliitt- 
ling- 

Calaite, kala'it, bc turqnois. 

calamanco, kalamang'kA, 5. kalmink (eii 

Blags glansigt ylletvg). 

Calamar, kal'/lmar, ~y, -i, looi. bliickfisk 

(Loligo vnlgavis). 
CalambaC, kilrambak, s. ett fint, viilliilc 

taude indiskt tra(d)slag (ofia oriktigi kaiiadi 

aiopirft) jfr agalloch. 
Calambour, kil'i'imbSr, .■>. grout aloetriiirt 

n^rcg. 

CalamiferOUS, kalamlf'Sr&s, n. aUtrande 
rovviixter; bot. med ihdlig stiingel, rorlik. 

calamine, kil'imin, «. min. (adel) galmejj, 

calaminth, kil'amint, ». bot. hartimjan (Ca- 
lamintha). 

Calamit, kal'amit, ortare ~e, -mit, s. mi., 
hornblende; pal. en fossil frilkenavW 
viixt. 

calamitous, kalam'itAs, a. olycklig,eliiiitli«. 
~neSS, -nes, s. djnpt eliinde. Calatniljf, 
-tf, s. stor (och allmiin) olycka. 

calamus, ut., karam&s, ii. (/)/. ~es, -fei'i 

-mi, -mi) ror, strS,; penna af rot; bDi. 
kalmns (Acorus calamus); rottingpalm 
(Cal .am us). 
Calander, kAl'andur, (l.) .e calender, 2.;(2.) 
BO mu. 



fate, A; f;ir, I: fall, 1: f:it, h: fiLst, 4: 



J: met, &: lior, I: lino i: fin, i li'i 



Calaudra 



>)( Mlnilre brukllgt. 147 t FOrlMraill. 



Caliatour-wood 



Calandra, it., kah'n'drii, s. ett slags larka; 

Be vid. corn-weevil. 
calash, kalilsi',.«-kalesi,lattpromenadvagn; 

1 Kannda ett slags glgg tned kuskbock; 

siifflett (arv. ~tOp); viidorhufva, ki&ka; 

galosj. 
CalCar, kark3.i', ». (l.) tot. sporre; (2.) kem. 

kalcinerugn. ~eo-, -kA'rlA-, a. i smu. kalk- 

haitig, kaik-. '>^eo-argillaceous, -ilrdji- 

l^'sj&s, tt, innehdllande kalk och lera. ~- 
eOUS, -kfl're&s, a, kalkartad, kalk-. ~ 
earth, kalkjordj ~fur, pannsten; ~ rock, 
kalksten ; ~ spar, kalkspat. 
CalCeated t, kal'siAtJd, a. kliidd i skor, 

skodd. calceiform, -sMMrm, calceolate, 

-s^AlAt, a. bot. toffelformig. 

Calcedon, kil'sedAn, s. f al &der i en adel- 
sten. "^iC, ~y, le ch ... calces, im., kal'sez, 
pi. af calx, calcic, -sik, a. kcm. inneh&l- 
lande calcinm, kalk-; 'x* hydrate, kalkliy- 
drat; ~ oxyde, calciumoxid, kalk. Calci- 
ferOUS, -sif'Ms, a. kalkhaltig. CalCJfy, 
-sifi, va. forvandla tOl kalk, kalkvandla; 
m. ofvergS, till kalk, kalkvandlas. 

calcimine, kal'simln, s. ett slags finpnts 

{flnaste murbruk t[U rappDing) : va. finrappa, af- 

pntsa med ~. 

calcination, kulsina'sjfin, s. kern, kalsinering, 
oxidering; birg. rostningarmaim. Calcina- 
tory, -sln'ituri, s. kalsineringsdegel. 

calcine, k^lsl'n, -'-, va. kalsinera; rosta 
Diiiim; vn. kalsineras; oxidera och sonder- 
falla i pulver; s. blandning af tennoxid 
och blyoxid. t\^r, -&r, s. en som rostar 
etc.; kalsineringRUgn; rostngn. Calcining, 
-ing, prt.; s. se calcination; ^ pot, kalsi- 
nerdegel. 

calcite, kal'sit, s. min. kalsit (kalkspat). 

calcium, kal'si&m, s. kern, calcium (enkel mc 
tail, baaen I kalk); hydrate of 'N.-, ae calcic 

hydrate, ^-light, s. kalkljus, 
CalCOgraphical, kkkigrafikul, u. jrr mij. 

CalCOgraphy, kalkdg'raf!, s. 1-itning med 

krita; svartkritmandr. 
Calc-sinter, kilk'smt&r, s. mia. droppsten 

(kalkspat). Calc-Spar, -spiv, a. kalkspat. 

CalC-tuff, -t&f, t. min. kalktuff, data, som 

cnlcite. 

calculable, k^l'kAlabl, a. beraknelig. 

calculary, k^l'killilri, a., med. horande till 
Btenpassion ; s. h&rda gryn i frnkter. 

calculate, k^l'kAldt, va. berakna, utrilkna; 
afpassa, afse (for, f6r);i!ra.rakna, gorabe- 
rakningar; rakna, lita (on, p&); Am. F for- 
moda, mena; amna. ~d, -id, pp.; a. be- 
riiknad, afsedd (for, for); af naturen eg- 
nad (to, att). Calculating, -ing, prt.; a. 
raknekunnig ; beraknande; s. berakning; 
•V machine, laknemaskin. Calculation, 



-A'sjSn, s. boviikning; ~ of exchanr/c, 
va.\elkuvsbei'iikning; (o«c(/com~,bandla 
med (af) egennyttig bcriikning. CalCU- 

lative, -iv, a. beraknande. Calculator, 

-ftr, s. en som beriiknar ngt, raknekarl ; 
rilkenskapsfovare, kontroUant. calcula- 
tory, -&i-i, a. horande till rakning. 

calculose, k^i'kAiilis, calculous, -ifts, a. stc- 

nig, gvusig, stenartad; pligad af sten. 
calculus, lat., -Ifts, s. (pi. -li, -it) sten ..ti 

rllkua mod; mod. Sten, grus (sjukllg bildnlng) ; 

(pi. ~es, -ez) mat. kalkyl, utriikning; 

raknesiitt; the ~, infinitesimalkalkylen 

(: infinitesimal fv.). 
caldron, k^'ldr&n, .s. kittel. 
Caledonian, kaled6'nian, II. skotsk; s. skottc; 

pi. ett slags kadvUj. 
CalefaCtiOn, kalefak'sjftn, s. uppviirmning. 

CalefaCtOr, -tfir, «. ett slags liten ugn. 

calefactory, -t&rl, a. uppvilrmande; s, 

rum till uppviirmning; hvardagsrum 1 ett 

kloster; Tarmpanna, handviirmare rsr den 

vid altaret tjanstgorande presteo ; "^ apparatus, 

varmapparat. Calefy, -'-fi, va. viirma, 
upphetta; vn. f blifva varm, het. 

calendar,, kfll'endftr, .?. kalender; fcirteck- 
ning, register; va, inregistrera. ~-month, 
s. kalenderm^nad. '^ial, -di'rial, u. ka- 
lender-. 

calender, kil'endfir, l. .■:. medlom af en 
viss tiggarorden i medeltiden; ett slags 
osterlandak dervisch. 

calender, kil'endir, 2. s. mangel; yarm- 
press; (arv. pZ.) satineringsmaskin wrpapper; 
va. mangla, pressa i varmpress; gliitta, 

satinera. ~er, -he, calendrer, -drfir, s. 

en som skoter en calender, manglare. 
calends, kal'endz, s. pi. lat. antik. calcndfc 

(fUrata dagcn I livarje m^aad). 

calenture, kal'entilir, s. en klimatfeber i 

varma lurtatreck, liknande aelEtTng, 

CaleSCence, kales'^ns, s. upphettning. 

calf, kif, «. (pi. calves, kivz) (l.) kalf; hjort- 
kalf; salunge, hvalunge;kalfskinn; F dum- 
hnfvud, y&p ; ijo. isstycke som losgijr sig 
fr3.n isbiirg eller kustglacier; liten 6 ei. 
holme bredvid en storre: (2.) vad pibenet; 
in ~, cm kor ikalf ; om bok bunden i kalf- 
Bkinn(srygg ci. -band), 'v-binding, a. kalf- 
skinnsband, franskt band, rvlick, »e cow- 
lick. ~-like, a. lik en kalf; dam. ~-love, 
B. skolpojkskarlek, barnbalsinklination. 
~'S-f00t, 8. bot. dansk ingefiira (Arum). 

^'s-pluck, ». kaifranta. 'v.-skin, ~'s-skin, 

s. kaltskinn. ^..'s-SnOUt, ». bot. skalle- 
blomma (Antirrhinum), 'v.-ward, s. Skoti. 
kalfkiitte. 
CaliatOur-WOOd, k^'jat&rw&d, a. ett ostin- 
diskt rodt fargtra. 



&: note, h: do, h: uor, &: uut, A: tube, &: tub, d; bull. Lb: tblng, dli: this, w: will, z: has. 



calilDer 



F Tnujlrllk. IAS P Llgt sprtk. 



call 



caliber, calibre, k'll'ibur, s. kaliber : lop- 
pets tviirlinie i elt (eld)ror; en projek- 
tils (kulas) diameter; pelares genomskiir- 
ning; art, beskaffenhet, halt, varde; fijr- 
miga. 'v.-compasses, s. pi. krumcirkel, 
miltcirkel, jrr calipers, 'v^-rule, s. kaliber- 

Btock, -tolk nit milta inrc diameter. ~-SqUare, 

Be diding-square. ~d, -d, a, nppmiitt nied 
miltcirkel ei. tolk. calibrate, -brit, va. 
kalibrera, mata inre tvarlinien at nst.smsk 
tormometov. Calibration, -bra'sjun, s. jrr raros , 
kalibrering. 

CaliCe t, klris, » chalice. ~S, -ez, «e ca- 
lyx, pi, 

calico, k^l'ikA, .^. uns. kallik&j Am. kattnn ; 
a. lik kattun; Am. F om djur med stora 
fliickar af starkt afstickande larg. ~ 
■printer, s. kattuntryokare. '^/-printing, s. 
kattun try ckning. 

C3lif, se caliph. 

caligraphic, calipash, calipee, >e colli ... 

caliper-, kal'ip&l-, (annnn form af caliber och 
fdrckom. blott I sma. hvilka sea under detta ord). 

~S, -z, 6-. pi. krumcirkel tin miitntag af bu- 

kiga kroppar. 

caliph, ka'lif, .s. kalif. ~ate, ,-at, ~ship, 

-sjlp, .s. kalifat. 
Calisthenic, kalisthen'ik, a. or reij. ~S, -s, a. 

pi. fi-ist3.ende (estetisk) gymnastik. 
Calix, se calyx. 
calk, k4k, 1. va. kalkera en ritning. ~lng, 

-irg, s. kalkering. 
calk, kik, 2. va. dikta, drifva och beok.i 

nflten i ett fartyg; brodda httsfikor Am.; .s. Am. 

se ~7W.. ~er, -fir, s. sjB. kalfatrare; (is-) 
broddj p skepparhistoria; sup, snaps; ~'a- 
v7"ow, se ^ing-iron. ~in, -in, s. brodd, is- 
hake pi instskor. 'v.ing, -mg, s. broddning; 
b,vg. ftistande af bindbjiilkarna i golf och 
tftk; 3je. kalfatring. 's^ing-mallet, a. drif- 
klubba. '>.'ing-irOn, .t. diktjarn, drifjarn. 
call, kdl, va. kalla (for), benamna {after, 
efter; by [a] name, vid namn); uppkalla 
{after, efter); saga ngn, ngt vara ngt, jrrex.; 

kalla (ogn to, till t. ex. tin ordning, till vittne ; 

till ett ftnibete: utniLmna); tillkalla ; p&kalla, 
skicka efter; inbjuda; Bammankalla (orta 
med together); kalla (p3,), ropa (pS.), ropa 
fram en vagn; uppropa(jrr ~ over); anropa; 
utropa,hogtuttala;begaraikoftapei(~ One'.'i 
game); viicka ur somn, ajo. purra (ut) ; pil.- 
kalla, erfordra; nppsaga {a bond) till in- 
betalning; vn. ropa {after, efter; to a 
person for help, etc.); {med on jfr ncdan) 
anropa; om rigiar locka; gala; gora visit, 
komma pS besok {at a place, at Mr N's, 
on a person : helsa pil); taga in {at an 
inn); ajs. anliipa {a.t a port); s. rop, skri; 
toat. inropning; upprop {of, af, med), mil. 



appell; hcirhMl; ilkallan; uppfordran, for- 
dran, bnd {of duty), ansprdk (on, pS,); 
kallelbe (i alia bet., nrv. jir calling; to, till); 
kail, ambete t in calling; jagt. lock; lock- 
pipa; kommandopipa; signal med pipa ei. 
horn; vink, Jfr ex.; pJihelsning, visit, korl 
besok; kortsp. invit, bud; hand, efterfrdgaii 
{for, p8,); tillskott, inbetalning Jakiie; 
forkopsriitt p3, vardepapper; ~ a card, 
fordra utspelandet af ett visadt kort 
(lutslaget kort skall ligga»); ~ one na- 
mes, ropa oknamn p3. ngn ; ~ ira question, 
aiitta i fr^ga, draga i tvif velsm3,l ; ~ in 
vain, missbruka Ouds namn ; ~ to account, 
kalla till rakenskap; stiilla till ansvav; 
~ to mind, p3,minna (sig) (om); ~ to re- 
membrance, erinra sig; how far do you 
~ it from this to ..., liuru l^ngt menar 
ni det ar harifr&n till ...; we will ~ 
him about 50, 13,t osa saga att han ar 50 
S,r ; what age do you '^ that child, hum 
gammalt tror ni detta barn ar? / ~ 
cousins with him, vi kalla hvarannkusin; 
that I ~ running, det kallar jag att 
springa; 'x^ away, bortkalla, jrr f^* off; ~ 
back, ropa tillbaka; ^terkalla, S.tertaga 
lurte, sitt ord; ~ down, Topa ned; nedkalla 
{curses upon, ... of ver) ; sanka, satta ned 
priaet; ~ for, ropa p3. (efter); teat, inropa; 
efterfraga, begara, bestalla(bef alia) fram; 
gora anspr^k p3,; p3,kalla, afv. om ting: 
kriifva, nodvandiggiira; besoka, komma 
for att traffa; (komma och) afbemta. ~ 
forth, framkalla; frambringa; nppbjuda 
{all one's faculties, hela sin formdga); 
biid. satta i rorelse krarter etc.; ~ home, 
hemkalla, tillbakakalla; draga sig till 
minnes;~in, va. ropa in, inkalla; inbjuda; 
kalla till hjillp, tillkalla; anlita {the aid 
of ..., ngns bist3.nd) ; hand, indraga ur clr- 
kuiationeni infordra; uppsiiga; inkassera; 

3,tertaga sltt ord; 3-terkalla lag, rorordnlng; 

mil. inkalla, draga tillsammans trapper; vn. 
gora visit, >titta in>, helsa pS. {at a house, 
on a person); 'n^ off, kalla bort, ut; af- 
hdlla, afvanda {one's attention, etc. from, 
fr&n) ; ~ on {upon), anropa, bedja {for, 
om), vanda sig till ngn {for, for att fa); 
vitdja till; uppmana, uppfordra {to, att); 
p&kalla, taga i ansprik; ~ out, ropahogt, 
utropa; kalla, ropa ut; uppb3.da, inkalln 
{militia); utmana pS, duell; ~ om( (o ..., 
tillropa ngn; ~ over, hogt npplasa en 
Usta; uppropa namn; genomgS,; genomgii 
minuet; ~ up, uppkalla; uppropa; upp- 
taga tm bebandiing (d bill eto.) ; framkalla, 
vaoka; frammana {spirits, andar, spoken); 
3,terkalla i minnet, erinra om ; a^^to the 
bar, ntnamning till barrister; to get a "v, 



i: fato, &: far, k: fall, i: fat, i: fast, 4: mete, S: met, i: her, I: fine, \: fin, !: Sr, 



call 



^ Mfiidre brukliKt. 149 t FfllMtJradt. 



calx 



tc&t. blifva inropad; to ffiveat*ujg6r!ienp&- 
helsning {at a place, on a person); to give a 
~ to, tillropa; kalla (to an office) ; what r^ 
had he to (do it), hvarfore skulle han gora 
det, hvad Ekal (befogenhet) hade han 
att ...? to make a /x/, gora visit jfr ofvan V7i.; 
hand, infordra ny inbetalning pS. aktlerj 
at ^, till hands; genast, p& stallet; hand, 
vid anfordran; (to have) at one's ~, till 
sitt f orfogande ; to be ready at a ~, st3, 
fiirdig (tlUreds) vid minsta vink; on ~, 
pa kallelse; vid anfordran; (to be) within 
~, inom horh&U, till hands, till tjanst. 

'v-bell, 5. bordklocka med Qader att ka&mm 

pi. ~-bird, s. lockf5,gel. ~-bOy, s. mu 
gosse som kallar aktorerna att infinna 
Big; sj». gosse som npprepar betiilhafva- 
lens kommando. 'xz-loan, s. l&n mot BUkor- 
hct ar vtirdepapper att betalas vid anfordran. 
~-nOle, *. lockton. <x.ed, -d, pp.; to be 
'V, heta; much ~ J'or, band, som roner 
stark ef terf ragan ; so ~, sS. kallad ; Post 
Office, till ~ for, pi brer poste restante. 
~er, -4r, s. en som kallar, ropar eic; 
vackare; en besokande. 

Callid %, kil'id, a. slug. ~ify, -'!ti, s. slughet. 

Calligrapher, k4lig'raf&T, s. skonskrifvare. 
CalligraphiC(al), -giilf'ik(4l), a. skonskrif- 
nings-, kalligrafisk. CalligraphiSt, -fist, 
skonskrifvare. calligraphy, -f!, s. skon- 
skrifningskonst. 

CallimanCO, k4l!mang'k6, >e calamanco. 

calling, kl'ling, prt. at call; s. kallelse (iif». 
till ett ftmbete, etc.), rop; fram-, p3,- etc. kal- 
lande, jfr call; benamning, titel; kail, 
yrke ; skr&, klass ; band, inf ordring, anfor- 
dran, uppsagning; 'n/ on,'\/Over etc., jtrcall. 

Calliope, k4li'Ap4, ». pr. m.^t. ; Am. 5,ngorgel. 

Callipash, k4lipisj', s. kottet narmast en 
skoldpaddas ryggskold. 

Callipee, k^lip^', s. kottet narmast en skold- 
paddas bukskold. 

callipers, •« calipers. 

Callose, kirdis, a. bot. forh&rdnad. Callosity, 
-lAs'itl, s. valk, hS,rdnad. 

Callot, k4l'6t, se calotte. 

callous, kk'iia, u,. forhardnad ,e. om hud, 
valkig; hS,rd, ofta biid.; kansloloa (to, for). 
~ness, -nis, s. hdrdnad; kansloloshet. 

callow, kal'A, a. ofjadrad, naken; biid. omo- 
gen ; ung, oerfaren. 

callus, lat., kil'ua, s. valk, forhardning i 
huden; ny benbildning; tradg. ny barkbild- 
ning. 

calm, kim, a. lugn, Stilla (om vadcr, tjb, etc. ; 
afv. in temper, in vianner); lidelsefri; s. 
lugn, stillhet; yjo. stiltje (a dead, flat ~); 
va. lugna, stilla; mildra, lindra; it (the 
wind) fell "v, vinden bedarrade (miiuadc 



aO, det mojnade ut. ~-brOwed, «. med 
lugn uppsyn. ~er, -ftr, s. ngn, ngt som 
lugnar; rogitvande medel. '>.<ness, -n^s, 
«. stillhet; ro, lugn; sjalslugn, saktmod. 
'v<y, -I, a. poet. lugn. 

Calography, kAlAg'rifi, sc calligraphy. 

calomel, kilrimel, 0. farm, kalomel (kvicksur. 

TCrklorur). 

caloric, k^lAr'ik, a. ryn. varme-; s. varme. 
~-engine, s. varmluftsmaskin. ~ity, 
-ris'iti, s. 1st. egenskap att utveckla viir- 

me. calorie, rr., so calory, calorifere, 

-if^r, s. kalorifar, varmapparat med hett 
vatten. Calorific, -rif'ik, a. utveoklande 
varme; uppvarmande; varme- (rays). Ca- 
lorification, -fiki'sjfin, s. utveoklande af 
varme. calorimeter, -rim'^tir, .?. (js. instru- 
ment som mater kroppars viirme. Calori- 
metry, -nm'etri, s. fja. varmematning 

(matalng af antal yftrmccnhotcr). CalOrlmOtOr, 

-mA'tir, s. ett slags galvaniskt batteri, 

deflagrator. 
calory, kil'Ar!, «. rja. varmeenhet. 
Calote, calotte, fr., k3,lAt', s. kalott; rygg- 

skifva p& svardfiiste; bjg. flat kupol. 
CalOtype, kJl'Atlp, ». fotografi p3, papper. 
Calp, kilp, s. min. jarnhaltig kalksten; kalk- 

margel. 
caique, kdlk, so calh, 1. 
caltrap, kil'trap, caltrop, -trAp, s. fotangel; 

vargspjut; bot. stjiirntistel (Tribulns, arv. 

~S, -s). 
calumet, k^l'umlt, s. indiansk rokpipa, 

tcckcn till fred cllcr krig. 

calumniate, kil&m'niit, va. falskligen an- 
klaga, baktala, fortala, smiida. Calum- 
niation, -4'sj&n, 10 calumny, calumniator, 
-fir, s. falsk anklagare, baktalare. Calum- 
niatory, -firi, 10 fbij. 

Calumnious, kalum'nifis, a. smadande, 
smadlig, arerorig; baktalande. ~neSS, 
-nes, s. smadlighet; smadolse, fortal. 

calumny, kil'fimn!, s. falsk anklagelse, for- 
tal, smadelse (against, upon). 

calvary, kil'vir!, «. (eg. C. pr. Ealvarie- 
barget, Golgata); kat. kjrk. litet kapell dari 
pinohistorien ar afbildad; ber. kors pS. fot 
(: cross ~). 

calve, kiv, vn. kalf va ; f oda ;|C. 

Calver, kilVfir, va. kok. gora sk3,ror i icfvando 
dak rar att r& kdttct fastarc; vn. draga hop sig 
om farsk tisk hvari ak&ror goras. 

calves, kivz, pi. at calf. ~-SnOUt, ao calfs- 

snout. 
calville, tr., kAl'vil, - -', ». ett slags iipplen. 
calvjsh, ki'visj , a. lik en kalf, drumlig, taf att. 

Calvity, kil'viti, ». skallighet la. ofvanpl bjaasan. 

calx, lat., kilks, s. (pi. ~es, -h, el, (lat.) cal- 

ces, -s4z) kalk; kalcinerad metall,metall- 



o: uutti, ^; do, b: nor, it: not, ii: tube, &: tub, ti; bull, tb: thing, dh; tbis, w: will, z; bas. 



calx 



F Tftlflpr&lt. 150 P LSgt Bpr.\k. 



campaign 



askaj tuku. ghisskiirfvor eom kastas till- 
baka i degeln; crude ~, oslackt kalk. 

calycinal, k4iis'5nii, calycine, kai'isin, u.. 

horande till blomfodret. 
Calycle, kal'ikl, s. iiot. foderholk. ~d, -d, 
calyculate, -'kilAt, a. med foderholk. 

calypter, kaiip't&r, calyptra, lai., -trS,, s. bot. 

moBsa pS, iino=sors fruktkapsel. 
calyx, lat., ki'liks, a. (pi. ~es, -ez, ei. (lilt.) 
calyces, kal'isiz) bot. blomfodev; zooi. skal 

boa Bknldjur. 

cam, kam, s. mck. excenterkam, kam p4 hjui- 
atook, lyftarm, friskel. ~-wheel, s. mot. 
hjul med e.xoenterkam(inar) ci. lyftarmar 

aom incddular CD ofvaxliindo rtii-else. 

Camaleu, k^ma'jj, s. tvS,targad, skuren 
adelsten (vaniieen ouyx), kam^; malulng i 
en end a farg (t. ei. grStt i grltt). 

camail, kami'l, s. koi't prestkappaj hals- 
brynja; ett slags kofta. 

camber, kam'bftr, s. bvalfnlng, krokning 

ia. byg. af en bjiilke (t. ex. Hen bjttlkrbratarkning); 

krumtimmer; ajs. kattrygg. ~-arch, .«. 
hviLlfd (fonster)b3.ge. ^-nOSe, a. ornnasa. 
~-wlnd0W, s. hviilfdt fonster. ~ed, -d, 

u. bojd uppS,t. ~ing, a. se Mieg. i S. Jrr ofi-au, 

tokn. bojning upp3,t. 
Cambial, kam'bial, a. viixlings, vaxle-. 
cambist, kam'bist, 5. viixlare, bankir. ~ry, 

-ri, s. vaxelaffar; kannedom om viixel- 

och kui-sfdrhdllanden. 
cambium, kam'bium, 5. bot. safring; mod. 

forr kambilim ctt autagct narande amue i ki'opitcQ. 

Camblet, so camlet. 

Gamboge, kamb6'dj, ac gamboge, 

CamboOSe, kambo's, ae caboose. 

Cambrasine, kam'brasin, 5. tint egyptiskt 
linne, jfr cambric. 

cambrel, kam'brel, .1. krokattliangak6ttp3,. 

Cambrian, kam'brUn, a. (1.) walesisk; (2.) 
frS.n Cambray; (3.) fr&n Cambridge; s. 
walesare (ar^. Cambro-Briton). 

cambric, kA'mbrik, s. kambrikjkammardnk, 
batist; kammardukskladning. o.^-muslin, 
s. finaste muslin. 'N..-needle, s. kanimar- 
duksnai. ~-paper, s. sllkespapper. 

came, kam, 1. imp. af come. 

came, kim, 2. s. fonsterbly. 

camel, kim'el, s. kamel; ponton medhiifin- 
rattning ait lyftafartygistiiUning forstrnmp- 
vafningsmaskin. ^-backed, a. puokel- 

ryggig. ~-bird, 5. struts. ~-driv8r, o.. 

kameldrifvare. ~-halr, ~'s-hair, ^. ka- 

melh^r; hand. vanl. Iamall3,r(-ull) ; ofta i ama. 

a. kamelhS,rs-, liknande kamelhir (t. ox. ~ 
pencil, fin milarpensel). ~'s-hay, s. bot. 
Biagtot Andropogon. 'vOpard, -'ipird, s. 
looi. giraff. fN^Ot t, kam'lot, ac camlet, fx*- 
ry, -ri, s. atalle diir kameler lastas. 



Cameleon, ao chameleon. 

cameo, kim'IA, «. kam^, UrcamMieu. ~-lype, 
s. medaljongvignett. 

camera, kim'dra, s. byg. hvalfdt tak; cnfoio- 
grafs kamera. 'v|istiCS)|C, -list'lks, s.pl. ka- 
meralvetonskap. ~te, -rit, va. hviiltva, 
forse medhviilfdttak. ~ted,-ritld,7?p.;rt. 
hviilfd; om Boaokor afdelad i kammare. -v- 
• tion, -ri'sjin, e. hviilfning, hvalfbygg- 
ning. 

CamerOnianS, kim&rA'nianz, s. pi. skotsk 
sekt i slutet af 17:de 3,rhundradet; F ett 
engelskt infanteriregemente : omoioit Ca- 
meron Highlanders. 

Cameroon, kimlr&'n, <>. ett ylletyg. 

camion, n-., ka'miAn, s. art. kanondrog, -karra. 

Camis t, kam'ls, B. tnnn kladnad. -ade, -a'd, 
~ado, -a'dA, s. rerr mil. skjorta som vid 
nattliga anfall drogs utanpS, kladerna; 
nattlig ofverrumpling. 'x.ated, -ited, u. 
ikladd hvit skjorta utanp^ kliiderna. fv- 
ole, -Al, s. dtsittande (under)troja, vast; 
tv^ngstroja. 

camlet, kam'let, s. kamlott (tyg ar «iHo, yin 
och gctbar), ~ed, -ed, a. randig, vafd i 
upphojda riinder. 

CanimaS, kam'as, s. bot. en nordamcrikansk 
vaxt med atliga rotknolar (Camassia 
esculenta). 

CammOCk, kam'fik, s. hot. so rest-harrow. 

camomile, kam'Amil(-mil), s. bot. kamomill, 
ia. romersk k. (Anthemis nobilis). 

Camouflet, rr., kamo'fl^, s. mil. ftaddermina, 
kvafmina. 

camp, kamp, s. lager (bUo om platacn, taltcg 
och dca lagradc atyrkan :) bar; Akerbr. grop ei. 

jordbog till forvaring af rotfrukter; Eng. 
lok. ett b3.1]spel; va. f orliigga ilager ; for- 
vara i grop ; vn.sla. liiger ; kampera, vara 
lagrad; to break up {raise) a ~, bryta 
npp (fr§,n ett liiger) ; to pitch a ~, slS 
liiger ; to ~ out, bo i talt, f ora liigerlif . -v 

-bedstead, 6. tiiitsang. 'x^-ceiling, s. brutct 

(innan)tak llknando talt, ofta i vindarum. fv 

-equipage, s. fiiltutrustning, utrednings- 
ocb bekladnadspersedlar for falttjitnRt. 
~-equipment,s.lagerinventarier,-per8ed- 

lar. '>.'-fight, S. fbrr envigeskamp aa. gudsdom. 

~-fo!lower, s. civil (16s) person som utan 
anstilllning foljer en krigsbilr {markctco- 

tnro, etc). ~-forge, s. fiiitsmedja. ~-mee- 

ting, s. Am. mote is. till gudstjiinst {'vs 
-service) pS, fria filltet. 'v.-StOOl, s. fall- 

Stol. '^-vinegar, s. en S&S (blaDdulug af mtilia 
cayeancpcppar, ansjovis, aoja, vainotsaft o. hvitlOk). 

Campagnol, k4mpag'n6l, ao meadow-mouse. 

campaign, kAmpa'n, s. fait; f iilttSg, kam- 
pajn,.(ttrv. biid. poiit. hand.:) den tid af &ret 
ett arbete drifves; vn. % ligga i fait, gora 



i: fate, i; I'ai-, i: fall, i: fat, i: fast, 4; mcto, S: met, h: hor, 1: fine, i: fin, i: fir, 



mpaign 



;f: Slindro lirukllct. 151 f I'Orlldroilt. 



candidncsa 



'iiltt&g; to open a ~, begynna ett fiilttilg, 

Iraga i fait (om en liar ol. bcnilhufvarc). 'vCr, 

■ftr, 5. gammal krigserfaren soldat, vete- 
ran. 'V'ing, -ing) s. fiiltt&g; ~ boots, fiilt- 
itoflav; ~ song, sti'idesSing. 
mpana, lat., kampi'na, s. kyrkklocka; bot. 
ic pasque-Jloiver. Campaned, -nd, a. her. 
Drydd med klockor. Campanifori11,-pin'i- 

f&rm, a. bot. klockiik. Campanology, -pil- 

(lirAdji, 5. klockringningskonst. 
mpanula, k^mp4n*i!llu, s, bot. klocka, 80 
'jell-jlower. ~te, -At, a. bot. klockiik. 

mpeache, kampi'tj, campeachy, -5, ~ 

■wood, s. kampesjtra (mni. logwood). 

mpestral, kampes'tr^i, campestrian, -Un, 

1. talt-; vaxande p& oppna faltet; vild 

llonima. 

mphene, camphine, kWfin (- -'), s. kam- 

[in, ran terpentinolja tin lyae. CamphogCn, 
■fAdjen, EC forog. 

mphor, kam'f ir, «. kamfer. >v-oil, s. kam- 
Eerolja. ~-tre6, s. bot. kamfertrad (Laurus 
samphora o. Dryobalanops camphora). ~ 
'WOOd, o. virke af kamfertrad. 'x^aCOOUS, 
•a'sjis, a. kamferartad, inneh&Uande kam- 
fer. '^ate, -At, s. kamfersyradt salt; va. 
Fursatta med kamfer; u. af kamfer, jrr 
■brcg. o. feij. ~ic, -f6r'ik, a. Inneh&Uande 
kamfer, kamfer- (~ acid, -syra); liknande 
kamfer. 

mping, kam'ping, prt.; s. taltande ; loh. ett 
bdllspel; ~ out, nattens tillbringande 1 
tiilt ol. under bar liimmel. 
mpion, kam'pi&n, s. namn fS. Sere orter ss. 
Cucnbalus, Lychnis, Silene. 
mptulicon, kimti'lik6n, ». tokn. en vatten- 
tat komposition af pulveriserad kork ocb 

kautsjuk till golflKgguing I badrum, etc. 

mWOod, k^m'wdd, so bar-wood, 
n, kAn, 1. va, kunna, forst&f; kunna, for- 
ma j; BB. hJalpT. (c&ml. pr. Isd. ; iDflnll. BahDaB ; 
imp. could, kud; pp. saknas) kan (nttr. ror- 

mJiga); "x/ but, kan blott (ej mer iin, p3. sin 
iiojd); (F ror cannot but) kan ej annat an; 
{to do ...) (IS best {one) -n/, bS, godt man 
kan; how ~ (/«i« ie? hnru ar detta moj- 
ligt? what ~ this mean? livad (i all varl- 
den) betyder val detta? 
n, kAn, 2. s. kanna, burk af metall; va. 
inlagga i burk, jtr «. ~-bU0y, s. tin. stor 
konisk boj. ~-h00kS, s. pi. bjs. loshakar 
>tt bugga om fat. ~h00k-Sling, s. Bjb. fatliinga 
[t&g mod l&Bhakar). 

inada, kin'idi, s.pr. '^-balin, '>'balsain, 

8. finaste terpentin (som lu af raij.). ~-fir, s. 
bot. Abies balsamea. ~-riCe, s, bot. ett griis 

(Zizania aquatica) vaxande i NordAmcrikas 

sctraiten. Canadian, -nA'diAn, a. kanadisk; 
s. inr&nare i Kanada. 



Canakin, kAn'Akin, s. liten kanna, jrr can, 2. 

canal, kAnal', s. (grtird} kanal arv. anat. o. bUd. ; 

vattenledning; riinna, ror; klr. spjala. ~ 

-boat, S. kanalb&t (is. Bom dragcs a( bUstar). 

(-' -)'v-COal, sf cannel-coal. ~-lift, s. hy- 
dropnevmatisk elevator oi. sluttande plan 

med vindspel hvarmcd rartyg liojcs Mn en lilgro 
vallcnjta till en Mgro. ~-l0Ck, S. sluSS. ~iza- 

tlon, -izi'sj&n, s. kanaliaering. 

canard, tr., kind'r, kinA'rd, s. tidningsanka. 

canary, kani'rJ, a. tillhorande oi. komman- 
de fr&n Kanarieoarna: {C)'^Islands; s. ka- 
nariesekt (: -vin), -fdgel, -tra; ett slags 
dans t; va. t dansa kanariedans. ~-blrd, 
~-flnCh, s. kanariefigel (Carduelis Cana- 
ria). 'N.-graSS, s. bot. kanarieflen (Phalaris 
canarlensis) (hvarar ris toij.). ~-Seed, o. ka- 
nariefro. ~-StOne, a. min. ett slags gul 
karneol. -x^-weed, s. oraelj, jfr orchil. '^ 
-wood, ;<■ ett slags mahogny. 

canaster, kAn4s't&r, s. eg. rorkorg nir tobak ; 
knaster (atv. ~-tobaCCO). 

cancel, kan'sll, va. (imp t>. pp. '\^\e(i, -d) 
strykaut, ofverkorsa; utpl&na; iipphiifva, 
forklara ogiltig, ^terkalla testamento etc. ; 
makulera trycksaker; s. boktr. makuleradt 
ark; makulering. '>'late, -it, ixilated, 
-Atld, a. forgallrad; gallerformig, rutig; 
uaturv. natformig, natlik. 'v/lation, -A'sjun, 
.■?, utstrykning, ofverkorsning; mat. for- 

kortning, utstrykning af gcpicnsarama raktorer 
1 LJiljarc och namnarc. 'V'ling, -ing, prt. ; S. bc 

rorfg. ; *>/ oj an insurance, hand, ristorno. 
~li, lat., -'1, s. pi. gallerfonster, 'n^IouS, 
-ft 8, a. anat. cellformig, natlik. 

cancer, lat., kan'sftr, s. zcol., ortast med. aatron. 

kriifta. fx^ate, -At, vn. mod. blifva kriiftar- 
tad. 'x/ation, -a'sj in, s. med. kraftbildning. 
~lte, -it, «. pal. fossilt kraftdjur. ^OUS, 
-&s, a. mod. krilftartad. 
Cancriform, kAng'krifSrm, a. kriiftlik, ifv. 
BO fsreg. CanCrine, -in, a. Uk en krafta i 
ogonskapcr; ~ verses, verBcr som kunna 
liisas bide rattfram och bakfram. can- 
croid, -rojd, a. horande till kraftdjuren, 
kriiftlik; mod. kriiftartad, kraft-. 

candelabrum, lat., kAndMA'br&m, «. {pi. ~s, 

-z o. -bra, -brU) kandelaber, prydlig arm- 
stake ; Btallning for Ijusstakar. 

candent, kAn'dent, u,. hvitgiodande. Can- 
descence, -djs'lns, s. hvitglodgning. 

candid, kAn'did, a. hvitf; oppen, uppriktig 
{with, mot); opartisk; frimodig; enkel, 
naturlig. ~acy, -Asl, s. kandidatur. ~- 
ate, -At, s. kandidat, sokande {for, till); 

~ for St. Luke's (Hospital 1 London), dS,rhu8- 

kandidat. ^ateshlp, -Atsjip, ^ature, -AtiW, 
s. kandidatur. ~ness, -n4s, «. uppriktig- 
het, jfr candour. 



nute, 6: do, o: iior, o: not, A: tube. A: tub, &: bull, tb: thine, db: tbi.q, w: will, z: has. 



candied 



F Talaprlk. 152 P LiVgl sprSk. 



canni 



candied, kan'did, a. kaiiderad, inkokt med 
socker; forvandlad till likhct mod socker; 
Mid. insockrad, honinftss6t;~/)ee(, syltade 
pomeransBkal. Candify %, -A, va. o. vn. 
kandera(B). 

Canditeer, kandite'r, s. mil. skyddstak for 

skansgrafpare, 
candle, kJnd'l, «. Ijus at talg, tit, stearin o. d. ; 

to burn the ~,a( both ends, slosa; slosa 
med halaan, ofveranstranga sig, Btorrni 
pS, sin halsaj to hold a fs^ to a person (oria 
mod negation), (ioke) vara en vavdig med- 
tiiflare till ngn, kunna mata sig med ngn 
(in, i) ; bargain {sale) by inch of^u, anktioii 
djir buden f§, p^ga s3, liinge en Ijusbit 
brinner. ~-berry(-tree), s. bot. vaxbuske 
irr bayberry; bo vid. ~-reM«, 'vz-bomb, s. 

knallglas (Utcn kula inncb&llaDdc vattcn som ?!Ulcs 
i ott Ijua ocli cxplodcrar vid uppvarmning). '^"UOX, 

~-case, s. ijusUda. ~-branch, s. arm pa 
armstake; lampett. 'x/-broaCh, >o ~-rod. 
'v-COal, so cannel-coal, 'x^-end, se '^^s-entl. 

'v-extinguisher, s. ijusslackare. ~-fixer, 

5. pappholk hvarmed IjuBet li§,lles rakt i 
etaken. ~-grease, s. Ijnstalg. ~-holdei", 
d. Ijushi-llare ; medhjillpare, bitriide. ~ 
-jack, 5. Taxstapel ss. Ijustandare. ~-light, 
s. IjuslSiga; Ijussken; by ~, vid IjuB. ~ 
■lighlep, s. liustandare,jfr~-jaci,-ett slags 

fidibus till cigarrtandniug. ~-niaker, S. IJUS- 

stopare. (C)~ltias, -mas, s. kyndels- 
messa. 'x.-mould, s. stopform rar ijus. ~ 
-nut, s. bot. frukten af en euphorbiacd 
(Alenrites triloba) pi stnia hafvcts »ar, hviikcu 

brlnncr mod klar 13ga. 'Nj-papeP, S. omslags- 

papper om Ijua; pMiusmanschetter. ~-rod, 
5.1jusspett, Ijussticka. ~-Safe,s.ljuBman- 
schett. ~-Saver, ». Ijusknekt. ~'s-end, 
5. Ijusbit, Ijusstump; pi. lemningar som 
tagas vara pS.; sportier, -^--shears, s. pi. 
Ijussax. ~-Snuff, s. Ijusbrand. ~-snuffer, 
s. Ijusputsare; Ijussax. r^-stand, s. so can- 
delabrum. o./Stick, s. ijusstake. ~-stone, 

i. en art gul karneol. ~-Stuff, o. Ijus- 
ilmne (taig, rax, o. d.). ~-thief, s. tjuf pa 
Ijus. ~-waSter, s. Ijusodare; lok. tjuf ini 
Ijus; nattrucklaref. ~-wedge,s. Ijusknekt, 
jfr '^■Jixer. ~-wick, 5. Ijusveke. ~WO0d, 
«. .. k. citrontra. '^WOrkS, s. pi. Ijus- 
fabrik. 

Candock, kan'dAk, s. etc slags sjogriis 
(Bquisetum ; arv. Nymphaea, Nuphar). 

candour, kan'dftr, s. redlighet, uppriktighct; 
oppenhet, oppenhjartighet, frimodighet; 
naturlighet, enkelhet. 

Candroy, kan'droj, s. tekn. utbredningsappa- 

rat far bomullstyger som skola tryckas. 

candy, kan'di, s. kandisocker(arv. ~-Sugar); 
kanderad frukt; va. (imp. o. pp. -led, -id) 



kandera, inkoka med socker, ofverdra 
med socker; kristallisera ; ofverdra 
med kristaller; vn. ofverdragas m 
socker; kristallisera; blifva h4rd 
genomskinlig. ~tuft, s. bot. Iberis. <vir 
-Jng, prt. ; s. kandering. 

cane, kAn, «. ror; sookerror; spatserkap 
spo, rotting 0. d. tin prygei; akoi. lindrlgn 
aga; kastspjnt; band, ett liingdm&tt (5- 
fot) ; va. rappa, prygla ; satta ror (rottin 
i. '^-blinds, s. pi. rorjaluaier. ~-bral( 
«. rorsn&r; bot. ett slags ror (Arundinari 
~-Chair, s. rorstol, rottingstol. ~-eyf 
s.pl. hil for kapptofsen. n^-head, s. kiip 
krycka (-knapp). ~"hole, s. f&ra hva 
sockerror planteras. ~-juiCe, 'v-|iqu( 
s. rS, sockerrorsaft. '^man, s. kiipphan 
lare. ~-mill, s. sockerrorskvarn. ~-pe 
Cil. s. blyertsstift. ^-platting, s. flit; 
rotting i fltoiar. ~-Spirit, a. sockerroi 
branvin, rom. f^-String, s. kapptofs. 
-sugar, s. rorsooker. ~-trash, s. uipre 
sade sockerror tin brsnsio. 

caned, kind, (l.)jjp. arcoree; (2.) a, grumli 

tjock om attlka. 

CaneSCent, kanes'ent, s. hvitnande. 

canicula, lat., k^nik'iliia, ». canicule, kk' 

kil; s. astr. hundstjarnan (Sirius). ^r, -i 
a. horande till hundstjarnan; ^ dtttj 
bunddagarna, rotmanaden. 

canine, kanl'n, a. bund-; hundaktig; • 
appetite, omattlig hunger, varghuiigei 
~ letter, bokstaf ven r ; ~ madness, vattt 
skrack; ~ teeth, ogontander. 

caning, ki'mng, pi't. ar cane; s. prygel, bi 
stonad, stryk; aga. 

canister, kan'ist&r, s. flatad korg; kanifite 
dosa af bleok ror ti 0. d.; P hufvud. ~-shli 
B. skrot(kappe), skr&skott, kartescli(er 
'>.'ed, -d, se canned. 

canker, kang'kftr, B. kriifts&r; mod. veneriek 
sir; biid. kriifta, friitande ondt; ford.iil 
rost; kraftsjukdom hos trad ; kraftsviils 
i en hiists hofvar; nyponbuske t; fn. W 
tas ; rosta, oxidera t ; f ordarf vas, I'utte 
bort; va. frata; fordiirfva. ~-bit, a.bitei 
af en giftig tand. 'Nz-bioom, ~-bloSSOI« 
s. nyponblomma; biid. friitande maek. -» 
-fly, s. skadlig insekt p5, trad. ~-lik6,« 
tarande som en kriifta. ~-rash, 5. mri 
s&righet i halsen som 3,tfoljer skarla 
kansfebern. ~-WOrni, b. en skadlig masi 
p^ triid (larvcn it Geometra brum ata)j biid 
kriifta; ifriitande mask> {bekymmero. Jl 
~ed, -d, pp.; a. elak, illvillig, led. ~OIIS 
-us, a. friitande; krilftartad. ~y, -i, " 
uppfriitt; rostig; illvillig, elak. 

canned, kind, y/i. ^i can, 2.; a. inlagdie" 
can ; ~ f/oods, konserver i bieckburkar. 



i: fate, a; I'ar, il; fall, i: fat, a; fast, A: mete, e: ruet, I; her, 1: liue i: liu, i fifi 



oannel-coal 



^ Mlndro brukMgt. If).'! t FOlftlilrudt 



canter 



Cannel-COal, kan'Mkil, s. glanskol (biuta lorta 

[: bitumiDfisaJ stookol). 

Cannequin, kan'ekwiu, s. etthvittostindiskt 

bomuUstyg. 
cannery, kin'Sri, «. fabrik for konserver. 
cannibal, kan'lbM, s. manniskoatare. ~isni, 

-izm, s. manniskoatande ; mordiskhet. 
cannikin, kan'lkin, le canaMn. 
canniness, kin'JnJa, ». klokhetcto.jfr canny. 
CartniperS, kan'ip&rz, se calipers. 

CarinOn, kin'Jn, S. (pi. llUa mr stjoken i en 

artiiioripnrk rnknns) kanon, styoke, (artil- 
leri)pie8; mok. cylinder, ror som sitter 
fritt omkring en rorlig axel; (of a 

bell) >ora>, krona p& en rlngklooka; retcr. gc 
shank; kir. boktr. o. biUard., Be canon. ~ 
-ball, ~-bullet, s. kanonkula. '>^-bone, s. 
mellanfotsbenet bos hastar. ~-hol6, s. styc- 
keport. ~-lock, s. perkussionslia p5, ka- 
non. ~-metal,s.kanonmetall.~-plnion,s. 
tapp for minutvisaren pS, ett nr. ~-prOOf, 

u. skottfri; ekottf ast (som motat&r kanoDskott), 

~-ShOt, s. kanonekott; kanonkula; skott- 
Mll for kanoner. ~s'-niOUth, s. kanon- 
mynning. ~-StOve. s. kanonugn (cyiindrisk 
jarnkamtD). 'N/adS, -a*d, a. kanonad; va. o. 
vn. (be)skiuta med kanoner. ^./ading, 
-A'ding, prt.; s. kanonad. 'x^GCr, ~ier, 
-e'r, s. kanonler, styokjunkare. ~ry, -ri, 
s. artilleri. 

cannot, kan'6t, Bammanskrifning af Can not; I 

~ hut afp., jag kan ej underl&ta att; it 
(that) ~ be, det ar omojligt. 
Cannular, kan'iilar, It. ihS.lig, rorformig. 

canny, kan'l, a. SkotL., Nord EdsI. (mod btt. skir- 

tande pi oiika suiiiod) skicklig; vacker, pryd- 
lig, natt; passande; lycklig; p&litlig; 

(Ens. is.) klok, slug. 

canoe, kinS', s. kanot, liten indlansk bit; 
to paddle one's own i^, F, taga eig fram i 
varlden pi egen hand; (C)~ Indian, 
eldslandare. 

canon, kan'&n, s. regel, rattesnore; fore- 
skrift; farm, recept; mat, formel; mus. ka- 
non; ordena-(kloster-)stadga; kanoniska 
bockerna; kjrk. kanik, kanonikus; hel- 
gonforteckning; biij.caiambolage; kir. nil 
att.hopsy sir med; boktr. grof titelstil 
(flat r\i, grof kanon; lean oi. little ~, liten 
kanon); regular (secular) ~, kanik sotn 
lefver i (utom) sitt kloster. «N/-bit, s. mun- 
lag pi betsel. ~-law, s. kanoniska lagen. 
~-lawyer, s. kannare af kanoniska lagen. 
'vOSS, -Is, s. stiftsfioken. >^ic, ^ical, 
-nAn'ik(al), a. kanonisk; kyrklig; ~ hours, 
timmirr for viasa kyrkliga forrattnin- 
gar (ki. 8 f m.— 12 e. m.); daremot sva- 
rande delar af handboken. 'x.icalness, 
-nin'ikalnes, s. enlighet med kanoniska 



lagen; kanoniskt anseende. 'v.icals, 
-nin'ikils, s. pi. en kaniks dragt vid full 
ornat; masskrud. fx^icate, -nAn'ikat, bo ~- 
ship. ~icity,kAnAn?s'k5,Bo~ica/MC«s. ~ist, 
-Anist, s. en som ar kunnig i kanoniska 
lagen. 'x.istic, -is'tik, a. kanonistisk. ~- 
ization, -!z^'sj&n, s. kanonisering. '^ize, 
-n6niz, va. kauonisera, forklara for hel- 
gon. ~ry, -ri, 'N'Ship, -sjlp, s. kaniks iim- 
bete 01. inkoraster. 

canopied, kin'Apid, a. forsedd med canopy; 
•N/ bed, sang med tak. Canopy, kan'Api, 
a. (pi. -ieS, -iz) tronbimmel, baldakin; 
(ofiast^?.) bj'g. framakjutande listverk om- 
kring spetaen af en gotisk bige (darr, ron- 
Btor etc.); ~ of heaven, himlahvalfvet; va. 
(imp. 0. pp. -ied, -id) tiicka med en bal- 
dakin. 

canorous, kAuA'rus, a. singfuU, vallju- 
dande. 

can't, kS,nt F, fork, af cannot. 

cant, kint, 1. s. auktion. utbjudning till 
salu; va. bjada ut (salja) pi auktion; 
bjuda pi. 

cant, k^nt, 2. s. gnallande tal bos tiggaro; 
skrymtaktigt (tillgjordt) tal; konstsprik 

njr sarskilda yrken, soktor el. partier; rotviil- 

ska, tjufsprik, pobelsprik; jargon; a, 
tillgjord, vulgar om sprUct; vn. tala i 
gnallande oi. tillgjord ton; tala konst- 
sprik, pobelsprik; ekrymta, f orstiilla sig, 
byckla. 
cant, kint, 3. s. vinkel, kant; sued rikt- 
ning; stot, knufE; hornt, vraf; ". af- 
sneddad, affasad; va. resa pi kant; valta, 
stjalpa omkull, stota of veranda (arv. '^ 
over); kanthugga; sjo. kantra; ~e(i column, 
mingbornig kolonn. ~-Chisel, ». apjiil- 
stickel, kantbetel. ~-file, s. ryggfil. ~ 
-hook, Am., s. kantringsstake, handapak 
med krok i ena andan. ~-frame, ~-tini- 
ber, 5. sjo. kantringaspant. '^-wall, «. bjg. 
mur aom bildar vinkel med annan. 

Cantab, kantab', s. F fork, af f»ii. 'x/rigian, 

-ridj'ian, a. f rin Cambridge; s. Cambridge- 
student. 

Cantaleup, so cantaloupe. 

Cantaliver, kUn'tilivir, so cantilever, 

cantaloupe, kan'til&p, s. en art Ijua melon. 

cantankerous, k4nting'k&rua, a, F bitter, 
elak, giftig, gemen. 

cantata, it., k^nti'ta, -^'ta, 5. mus. kantat. 

canteen, kintA'n, ». filltflaska; kantin; mat- 
aacksskrin; marketenteri, aoldatkrog. 

Cantel, k^n'tl, so cantle. 

Canteloup, k^n'tel&p, so cantaloupe. 

canter, kan't&r, 1. (jrr cant, 2) s. gnallande 
tiggare; en som talar pobelsprik; hyck- 
lare. 



h: note, 6: do, h: nor, i: not, i: tube, &: tub, d: bull, tb; thing, db: tbis, \v : will, z: bas. 



canter 



f Taliprilk. 154 P [,agt Bprlk. 



cap 



canter, (rork. « Canterbury) kan't&r, 2. s. 
kort galopp; biid. hastigt ofverfarande; 
vn. galoppera i kort galopp; to win in 

(at) a ~, segra (vid knppldpnlng, utan all rida i 

kaiTicr) Died storsta liitthet; it is a ~ far 
hiniy det iir en Bm^sak for honom. 

Canterbury, kan'tflrberi, s. (»6. pr.) 6tagere, 
Is. notbord. ~-bell, s. bot, ett slaps bld- 
klocka (Campanula media), 'v-gallop, so 
canter, 2. 'v-tale, s. fabelaktlg berattelse, 
saga (eg. en diktc.Tkei ICanterbmy Tales] 
ar Chaucer). 

Cantharides, kinthar'idAz, pi. ar (oij. s. ; ~ 
plaster, dragpl&ster. Cantharis, lai., kin'- 
tharis, s. zooi. spansk fluga. 

CanthuS, kin'this, «. anal. ogonvrS,; greater 
~, inre, lesser fx*, yttre 6gonvr3,n, 

Cantica, kan'tika, Canticoy, -koj, s. Am. F 
scare med dans; hogljudt samtal. 

canticle, kan'tikl, s. sangt; koral;p?. Sa- 
lomes hoga visa. 

Cantilation )|C, k^ntil^'sj&n, s, massande 

(fdrcdrag som likdar del musikatiska recltativct). 

cantilever, kan'tllev&r, canlilivur, -liv&r, s, 

byg.lconsolsutskjutandestodjbjalklinfvud. 

canting, kan'ting, l,(jfr cant, 2) a. gnallande; 

skrymtande, gadsnddlig; ~ arms, her. ta- 

lande Vapen (vapcn med flgurer livilka fiiaoiu en 
rebus uttrycka namoet), 'v-neSS, -1168, S, gnal- 
lande, gudsnS-dlig ton. 

canting, kdn'tmg, 2. Qfr cant, 3) s. villtning, 
omstjalpningj kantring. /v-wheel, s. urm. 
ki'onhjul. 

Cantle, k4n'tl, s. kaut, horn; bit, stycke; 
bakre sadelbS-gen, sadelbom ; bakhn f- 
vud; va. stycka, dela. /x/t, -let, 5. kantj 
stycke, bit. 

canto, it., k^n'td, 5. sS,ng (dcl ar ett skaldcstyckc); 

inus. sopran. 
canton, kan't&n, a. kanton, diatrikt; trakt; 

afdelning; her. fyrkant (arakild del ar anDan 
t&rg i IJfra hflrnct af en vapenskOld); va. (mil. ofta 

k5.nt6n') deia i sm3,afdelningar, afdela; 
mil. kantonera, inkvartera; f^ed building ^^ 
byggnad prydd 1 hornen med pelare o. d. ; 
~erf columns, smi, kolonner i hornen af 
en storre fyrkantig pelare. ~al, -al, «. 
horande till en kanton; indelad i kan- 
toner, ^^ize, -iz, va. dela i kantoner. ~- 
ment, -mint, kant6rL'ment, s. kantone- 
ring, inkvartering. 

CantOOn, kanto'n, s. ett slags starkt bom- 
nlls(byx)tyg. 

cantor, kan'tfi.r, 5. kantor, ledare af kyrko- 
B§,ng. ~al, -al, a. kantors- ; ~ staff, en 
kantors taktpinne. 

cantrap, kan'trap, cantrip, -tnp, s. skoti. 

fortroUning, >f6rgoruing>, >otyg», ill- 
fundigt d&d. 



Cantred, k^n't&rd, «. \ waies harad, 

canty, kan'tl, a. Skoti., Eng. lok. lifiig, munter. 

canvas, k^n'vas, «. kanfas; hS,rduk; stra- 

malj; groft linne ei. hamptyg; lua. eegel- 

dak, smarting; duk, segel orta koiickt. ; tiilt- 

duk; duk tm m&lQingar; Utkast till ett konat- 

vcrk; topografiskt nat; va. ofverklada 
med~. ~-aCtOr, ~-clOWn,5.akt6r, konst- 
makare som upptrader pS, en marknads- 
teater (: '>^-theatre). fvi-back, s. zooi. en 
art dykand (Fuligula valisneriana). -v 
-blind, a. fonstermarkis. 'x^-Cllmber ^, £. 
en EJoman som g&r till vaders for att 
manovrera segel. ^N^-paper, a.kartonnage. 
~-WOrk, A. tapisserisom. 'v.-yarn, s. se- 
gelgarn. 
canvass, kA-n'vis, va. sS.lla, sikta; profva, 
granska; undersuka; hackla, tadla; varfva 
roster af ngn (*>- a person for his vote); 
genomstrofva {a district for votes); vn. 
varfva roster {for, for en person, till en 

Plata); genom bearbetning arbeta {for)\ S. prof- 

ning, gvanskning; diskiission; rostvarf- 

ning {for votes), subskribentsamlande; 

gunstsokeri; ee vid. canvas, s. f>^ZVj -&r, s. 

en som profvar en valforrattning o d. j 

rostvarfvare, lycksokare. '^ing, -lugjprt.; 

s. Be canvass, s.; ~ agent, subskribent- 

samlare ; rostvarfvare lit andra. 
cany, kA'n?, a. full af ror; ror-. 
canyon, k4n'j&n,5.Am.j&tLeBtorkIyftaci.remna 

i terrangea, raviu, l&ng, smal, djnp dal, 
canzonet, kAnz6nlt', .«. liten visji. 
Caoba-WDOd, k^^'b4-wdd, s. sockerkist (bra- 

sIUnnNkt tra(d)slag). 

caoutchouc, ko'tj&k, s. kaut&chuk. /v-tube, 
kautschukslang. 

cap, kap, s. mossa, barrett; i aiimunhet ngt 
som liknar en mossa: toka. tackande och 
sammanhdllaude ofverdel, hatt, hiitta, 
huf, hylsa, kappa, krona (jfr capping); 
det ofversta af ngt : topp, spets; mil. 
Blaghuf, knallhatt; bjg. kapital; sjo. esel- 
hufvud; Bjo. mossa p3, en tamp; hand, strut; 
va. {imp. a. pp. 'x/ped, -t) sJitta mossa (ar?. 
tukn.) p&; betacka; balsa pS,; t^stota skor; 
ofvertriiffa; F sl& mossan af ; ^b. satta ett 
eselhufvud pd; vn. f taga af sig mossan 
{to, for); ~ and bells, narrmossa; i*<t of a 
cannon, tackbly, plattlod, jfr apron; ^ of 
maintenance, statsmossa vid kroning bu- 
ren framfor konungen; <>- of the knee%i 
knask3.1; militarg 'v, BJakS, (a. i. kepi); 
to set one's '\t at, om ett n-untimmcr gora sig 
till for ngn, >lagga an pi ogn>, >liigga 
sina krokar f6r» ; to r\i a botthe, binda 
ofver en butelj, ofverdraga korken och y 
halsen af en butelj med ngt (stannioi o. d.)[ to .': 
~ verses, vaxelvis framsaga verser; to 'v 



A: fate, Ki far, k: fall, h.', fat, u: fast, h; mete, £: met, h: Iicr, 1: lluo, 1; £n, i: fir, 



p 



;|C Minaro brukllst. 1")5 t FOrlldradt. 



Capitol 



exts, i tiiflan draga fram bibelspr&k; to 
v< the climax, 6fverg& alt hvad man kan 
orestallasig. 'N<-aCquaintanCe,s. Fbekant 
A hvUken man bloW '^aisar. ~-a-pie, 
a-ni', ttjj.; ad. (vapnad) fr&n topp till t&. 
v-bridle,8. m^ssl'em.'x.■nlOney/|C,.'!.pengat 
>om insamlas &t the Jtuntsman, niir tilf ven 
Ir dodad. '^-paper, s. brunt omslags- 
Dapper, karduspapper; ■« tM. foolscap. 
v-peak, s. musskarm. iv-piece, s. bje. 

ifverstycke, tvartra afver en dorr o. il. : mck. 

ityfcke som taokor ngt annat. ~-sheaf, 
!. hatt pi en sadesskyl. ~-shore, s. sjo. 
jselhufvudstotta. 'x.-squarB, s. an. tapp- 

)fvei'fall fbr att fasth&tla en kanon Tld lavcttcn. 

vStOne, s. byg. sc coping; pal. fossil sjo- 
)orre. ~-tin, s. tenn till kapsuler; hand, 
inaste Malakkatenn. 
)ability, kApabiriti, s. sklcklighet, for- 
a&ga {of, till, to, att); f attningsg&f va ; 
il. anlagj egenskaper. 
lable, ki'pabl, a. i st&nd, duglig, skicklig 
of, till : miiktig); egnad; mottaglig (of); 
ymlig ^} ~ of duty, tjanstduglig; the 
vhole ~ of duty, mil. hela tjiinstbara styr- 
:an. 'x>ness, -nes, s. skioklighet, form&ga 
of tm, i) 

laciOUS, kapA'sjis, (J. rymlig; omfattaride 
afy. memory, mind u. d.) ; stor, vidstrackt. 
'.-neSS, -nis, s. rymlighet, vidd, omfatt- 
ting arv. tiia. 

lacitate, kapas'itAt, va. gora ekicklig, 
luglig, jur. g6rabefogad,kompetent;Batta 
stS.nd (for, till). 

lacity, kipas'iti, s. rymlighet, vidd ; gcom. 
:ubikinneh3,ll; «». driigtighet; mottag- 
ighet; duglighet (for, of); jur. befogon- 
let, kompetens; f6rmS,ga (of, at; to, att); 
attningsgdfva; samballsstilUning; egen- 
kap; hanseende ; ;)^ anlag, egenskaper; 
n the ~ of, i egenskap af; ~ fur heat, 
n. vatmekapacitet; ~ of weii/ht, biii- 
:raft. 

larison, kapAr'is&n, n. hiisttiicke, sja- 
irak; mil. liiistmundering; rik kliidsel; 
lugnilt; va. pryda (med ~), mundera; rikt 
oh prilktigt kliida. 

le, kAp, 1. s. (kapp)kragc, »pelerin>; 
Spanish ~, kapusjong. ~-line, s. ampu- 
ationsbindel. 

e, kAp, 2. .1. udde, kap; kapvin; V7i. njo. 
tafva. -v-fly-away, ». ?ja. mistbank. (C) 
"■hare, se jerboa. 
lelan, kAp'elAn, sc caplan. 

ellet, kAp'llJt, «. voter. St&lsvamp (svulluad 
en taaats hof). 

er, kA'pfir, 1. s. kapai-e(fartyg). 

er, kA'pftr, 2. J!, bot. kapris. 'x<-bush, 

'•tree, ». kaprisbuske. 'v.-congou, ~ 



-tea, s, en art brunt t£. 'xz-sauce, s. ka- 

pi'issds. 
caper, kA'p&r, 3. s. skutt, luffspr&ng, ka- 
pnoi; n. gora luftsprang, gUidjespr&ng, 
Jhoppa och dansa» (iif». to cut ~s) {upon, 
af gladje ofver). ~er, -fir, «. en eoni gor 
luftepr&ng. ~ing, -ing, prt.; ». hopp, 
skutt. 

capercailye, kApfiika'iji irv. caper-cailzie, 

-zi, 5. Skoti. tjiider. 
capful, kAp'fdl, B. en mossa full; obetyd- 

iighet, smula. 
capias, mt., ka'piis, s. jur. (iifv. writ o/^v) 

order till en sheriff att forsakra sig om 

ngns person. 
CapillaceouS, kApilA'sjfis, a. k capillary. 
Capillaire, rr., kapiht'r, it. saft af Adiantum 

Capillus Veneris (en ormbuukc : »iunEfruli.1r.) 

med tillsattning af pomeranssaft; sirup 
med orangevatten. 
Capillament, k.^pil'amlnt, „. naurr. trddlikt 
organ. 

capillariness. kap'iiArlnea, - -' - - -, capilla- 
rity, -lAr'iti, 5. hS,rfin beskaffenhet; liar- 
rorskraft, kapillaritet. 

capillary, kAp'hir?, --'--, «. hirlik, hJrfin; 
s. fint ror, hte-or (uv. ~ tulie); ~ attrac- 
tion, h&rrorskraft. 

Capifliform, kipirifJrm, .,. h&rformig. 

Caping, ki'ping, s. jrr capping, coping. 

capital, kAp'ital, a. hufvud-; hufvudsaklig; 
fornamst; F utmiirkt, fortriifElig, ypporlig, 
praktig; tillhorande stora alfabetet; .1. 
bjg. pelarhufvud, kapital; hufvudstad; 
hand., ttfv. fort, kapital; stor bokstaf, versal ; 
tekn. ae capitulum ; kapitel; ^ crime (ojf'en- 
ce), lifssak; ~ letters, stora aifabctcts bok- 
staf ver, versaler; cubical ~, tarningskapi- 
tiil; indented ~, veokkapital; to make ~ 
of F, vanda sig till nytta, JslS, mynt af>. 
~-StOCk, s. grundfond. ~-title, s. boktr. 
huf vudtitel. ~ist, -Ist, «. kapitalist. ~ize, 
-Iz, va. kapitalisera; trycka med stora 
bokstaf ver. ~ization, -iza'siin,s. kapitali- 
sering; bruk at stora alfabetetsbokstaf ver. 
~ly, -i, ad. jur. till lifvet; hufvudsakligen; 
utmiirkt, fcirtraffiligt; ~ convicted, domd 
till doden. ^neSS %, -n4s, s. utmarkthet; 
jur. egenskap att vara lifssak. 

capitate, kap'itAt, a. hot. viixande i hufvud. 

capitation, kApitA'sjin, «. folkriikning; per- 
sonskatt, mantalspengar (vnni. ~-tax). ~ 
-Stuff, ». ett slags halfylle. 

Capite, lat., kAp'iti, S. in ~, Jur. om beslttning at 

jord omedelbart frdn konungen. 
Capitellate, kipit'JlAt, a. hot. viixande i smd 

hufvud. 
Capitol, kAp'itil, s. Capitolium i Rom; Am. 

det hus hvari kongressen sammantriider; 



note, it: do, h: nor, i: not, li: tube, &: tub, d: bull, tb: thing, db; this, w: will, z: ba^j. 



Capitol 



F Talspr&k. 150 P Lflgt sprik. 



captivated 



senatene lius i hTarje stat. ~ian, -tA'liin, 
~ine, -in, a. horande till Capltolium. 

capitular, kipit'ilir, a. horande till domka- 
pitel; bot. jfr capitellate; s. domkapitels 
bcslut; samling af sS,dana beslut; lag- 
samlingj konsietorieledamot; hufvuddel. 
~y, -1, a. o. 5. (pi. 'x/ies, -iz) so mstatee. 

tapitulate, kapit'ilAt, tire.upprattaettslmft- 

ligt aftalf; mil. dagtinga. Capitulation, 

-la'sj&n, s. Bki-iftligt uppsatt aftal; mil. 

dagtingan. CapitulatOr, -ur, o,. en som 

kapitulerar. 
Capitulum, lat., kaplt'ilim, ». bot. blomhuf- 

vud; tcka. hatt, hjalm ofver en distillei- 

kolf. 
Capivi, kape'vi, se copaiba. 
Caplan, kip'lan, Caplin, kap'lin, s. 8001. lodda 

(en aorslik fisk, Mallotus viUOBUs); lok. lilder- 

rem pS. en slaga. 
Capnomor, kap'n6m5r, s. farglos olja ur 

tratjara. 
CapOC, ki'pAk, - -', s. en art fin kort ostin- 

disk bomuU (anvllnd till stoppaiDg). 

Capoch, EC capouch. 

capon, ka'pn, s. kapun; va. »e ~ije. ~ize, 

-iz, va. kastrera tupp v. a. ~ier, ~niere, 

fr., kap6ne'r, s. roit. kaponier. 
Caporal, rr., kap'iral, s. ett slags roktobak. 
Capot, k4p6t', s. slam ipiquctspoii va. gora 

ugQ slam i piquet. 

capote, fr., kipA't, «. (fruntimmers)regn- 

kappa ; Boldatkappa, 
capouch /)!, kapo'tj, s. munkhufva; kapu- 

sjong; va. satta hufva p§,; forblinda. 
capped, k4pt, imp. o. pp. af cap; a. kap'ed, 

kront, betacktj rv hoch, voter, piphas; ~ J*rtt7, 

jarnvagsskena med st3,lhufvud. Capper, 

-fir, s. mossmakare, mosshandlare; F en 

(ngt) som ofvergSr alia andra (alt annat). 

capping, -ing, s. p&sattande af mossa etc. 

jfr cap, v.; tekn. betiickning; ofverstyckej 

BG via. coping; ~ day, promotionsdag. 
Capreolate, k^pr^'AUt, a. bot. fijrsedd med 

klange. 
CapriC, kap'rik, a. get-; ~ acid, kom. kaprin- 

syra. 
caprice, fr., kaprA's, s. nyck, infall, kapris. 
capricious, kaprisj'us, a. nyckfuU; ostadig. 

~neSS, -nes, s. nyckfuUhet. 
Capricorn, kap'rikArn, s. nstr. stenbocken; 

pi. en skalbaggsfamilj (Tetramera). 
Caprid, k^p'rld, a. get-. 
CaprifiCation, kaprifika'sjin, s. ett siitt att 

med konst p§.skynda mognad (af fikon) el. 

med konst befrukta (dadlar). 
Caprifole, kap'rifAl, s. bot. se honeysuckle. 
caprine, kap'rln, a. liknande en get, get-. 
capriole, fr., kap'rlAl, s. ridk. dans, kapriol. 
Caprizant, k^p'rizant, a. mod. ojamn om puis. 



Caproic, kiprA'ik, se cnpric. 
capsicum, lat., k^p'sik&m, e. bot. 

peppar. 
capsize, k^psi'z, va. sj9. kantra, vauda up| 

cell ned p&; vn. kantraj s. (-' -) kantring 

~d, -d, pp. a. kantrad. 

capstan, k^p'st^n, uy. mindrc riktigt capstem 

-stfirn, s, mek. bftrg. vind, haspel ; sjo. ging 

spel. ~-bar, s. spelbom, handspak. 
capsular, kip'sulAr, ~y, -I, u.. kapsellik 

kapsel-. 
Capsulate, k3.p'silAt, ~d, -id, a. inneslutet 

i en dosa ci. kapsel, inkapslad. 

capsule, kap'sul, S. bot. anat. med. kapsel (ih 

pi en bnteij) ; kem. liten smaltdegel, prober 
degel; liten flat (porslins)sk3,l, afdunst 
ningssk&l; mil. knallhatt. 
captain, kap'tin, s. mil. sjs. kapten; formiui: 
anforare, ledare, befalhafvare; faltherrej 

sjo. i krigsflottan, jfr ex. ncdan, korpral; Am. Farr. 

tuei for jarnvagskonduktorj a.JfCfornamlig; 
tapper; ~ o/* the after-guard, skanskor- 
pral ; ~ of the eight, b3,tstyrare for en 
attaS,rad kapproddb&t ; ~ of the eleven. 
ledare for ett cricici-parti; ~ ofthefitet, 
flaggkapten; ~ of foot, kapten Tid in- 
fanteriet; ~ of the forecastle, backskoi^p- 
ral; ~ oftheforetop, utkik pk formaraei; 
f^ of a gun, kanonkommendor; 'v 0/ 
horse, ryttmastare; -^^ of a top, mars- 
korpral; ~ ITackum, ei. storskrytare; "v 
Tom, si. anforare for en pobelkop, t^ 
-general, s. general-en-chef; general- 
kapten; guvernor ofver en koloni. a, 
-generalcy, s. generalkaptens ambete, 
myndighet, omrSde. ^-lieutenant, s.lojt- 
nant med kaptens rang, kaptenloitn^qpt. 
'^■PaSCha, s. kapudan-pascha (turkisk «ior- 
amirai). ~Cy, -SI, «. kaptens tjanst. 'v.Cy 
-general, so ~-generalcy. ~ry t, -rf, ~- 
ship, -sjip, s. kaptenstjanst; militarisk 
(strategist, taktisk) skicklighet, fait- 
herretalang;befalhafvareformdga,ledare- 
form^ga. 

captation t, k^pti'sj&n, s. sokande efterbi- 
fall, lyckscikeri, installsamhet, smickfc 

caption, kip'sjin, s. jnr. arrestei-ingt; i«i- 
attest, intyg ; Am. F inledning tin ett kspiiei, 

en bokafdclnlng etc. 

captious, k^p'sjfis, a. snarjande, fors^tlig; 
kitslig, kritisk, tadelsjuk ; gnatig, gralig; 
stingslig, kinkig, snarsticken (about, i 
afs. pa); rymlig f. ~ly, -li, ad. stingsligt, 
»med humori. ~neSS, -nes, ». spetsfu?- 
dighet; tadelbegar etc., jfr roreg. a. " 

captivate, kap'tivit, a. t tillf§,ngatagen;M, 
fangsla, taga till fangaf; vinna(aper»(i»'i 
favour); intaga, fortjusa. ~d, -ed,^;!,.;f» 
be ~, vara (blif va) f angslad afngn el. os'.f"'' 



i: fcte, i: far, a: fall, i: fat, k: fast, i; mete, i: met, i: her, 1: fine h fin, i fir, 



itivated 



)|! Mlndro brulcl{?t. If)? t FOrMdrtidt. 



eard-board 



ust i {with, by). Captivating, -ing, prt.; 
. fangslande, intagande. Captivation, 
fa'sjftn, a. fangslande tiid. ; tillf&ngata- 
ande f. 

live, kiip'tiv, a. f&ngen; horande till en 
itige; biid. intagen; s. krigsfinge; biid. 
ti som ar fangslad, intagen; tillbedjare ; 
nj. f se captivate; to lead 'n<, bortfora i 
ingenskap; to take ^, taga till f&nga. 

aptlvity, -tiv'M, n. fSngenskap. captor, 

;&r, s. tillf dngatagare ; gripare; lyo. upp- 
ringare; kapare. capture, -tAr, s. gvi- 
ande, tillf 3,ngatagande ; nppbringande 
fartjg; rof, byte, pi'is; va. taga med vdld, 
emaktiga Big; bortanappa, nppbringa 

t fartyg. 

UChIn, kapiisji'n, kap'osjin, s. hnfva, ka- 
iisjong; kapnsinermnnk (: ~ friar); 
runtimmers-)kappa med kapusjong; zooi. 
.ossdufva; bot. vild balsamin (Impa- 

ens); sfr. dcta. lom ~-tnonkey, se fsij. capu- 
ne, kip'Asin, s. zooi. kapnainapa (Cebus). 
ulet, kap'ilet, so capellet. 
ill, lat., kA'pit, s. rerr en hogata myndig- 
3t vid nniversitetet i Cambridge; ~ mor- 
um (ui. m&'rtil&m), kem. Tardelos dter- 
;od ; en dunkelbrun farg. 

kar, s. karra; triumfvagn, char; sp&r- 
ign (; tram-~); Am. afv. jainvagsvagn; 
jndol till en luftbaiiong; astron. kailavagnen. 
>-basl(et, s. Am. jarnv. nat for passagerar- 
ss sm&effekter. 'v-cab, «. Am. kur p& 
komotivet. ~man, ». forman. 'x.-trUCk, 

Am. jarnvagavagnsunderrede mod axiar, 
Bi, eto. 'M-wheel, s. Am. jamvagavagnahjul. 
ibine, kir'ibin, le carbine. ~er, -k'r, ■» 
irbineer. 

lC(k), kar'iik, s. forr stort portugisiakt 
xndelafartyg. 

ICOle, fp., kar'akAl, s. ridk. half volt; byg. 
)iraltrappa; tire, gora half volt(er), tumla 
n hast. 

ICOli, klr'akAl!, ». en legering af guld, 
Ifver och koppar. 
ife, fr., kirif, s. vattenkaraff. 
ighecn, se carrageen. 
imel, fr., kAr'amel, 5. karamell, brandt 
loker; konfekt af chokolad, amor och 
rap. 

ipaCB, kar'apas, Carapax, -paks, «. rygg- 
:old af en skoldpadda; ofre akalet pd 
■Uftdjiir. 

It, kir'at, X. karat (24 t. = rent guid) ; dia- 
ant- och piirlvigt (= 4 gran); Tarde;)C. 
IVan, k^r'avan, - - -', s. karavan; Btor 
svagn, ofvertackt ru,9tvagn for kringre- 
ide koQstmakare 0. d. ~e6r, -e'r, X. karavan- 
rare. 'x.Sary, -'suri, ~Sera, -'s&ri, s. 

Lravanserai (aateriandskt harbarge for reaande). 



caravel, kir'iv^l, s. mrr litet spanakt ci. por- 
tugisiakt fartyg; fransk sillfiskarbilt. 

caraway, kir'awil, «. bot. kummin (Carum 
oarvi); ett slags iipple; konfekt med 
kummin. ~-seetl, .>■•. kummin (kryddo). 

carbide, ki'rbld, s. kem. fOrening af kol med 
en baa. 

carbine, ka'rbln, ». karbin. ~er, -A'r, n. 
karabinier. 

carbohydrate, ka'rbAhldrat, «. kem, kolhy- 
drat. 

carbolic, k?irbArik, «. ~ add, kavbolsyra. 

carbon, k3,r'bAn, s. kem. kol. 'v.aceous, 

-a'sj&s, a. kem. kolhaltig. ^adO t, -ad, ~- 
ado t, -a'dA, s. kok. karbonad (ett siaga kot- 
lett); va. hacka Bonder afy. biid. 'x^ate, -it, 
■■!. kem. kolayradt ealt; tekn. kalcinerad 
aoda; ~ of ammonia, kolayrad ammo- 
iiiak, luktaalt; ~ of potassa, pottaska; 
~ of soda, soda, kolsyradt natron ;ycHojo 
~, rk (ej renad) Boda. '^ated, -At4d, a. for- 
satt, behandlad med kolayra, kolsyrehal- 
tig. ~ic, - -'ik, a. kem. kolhaltig, kol- ; 
~ acid, kolayra; ~ oxide, koloxid. ~ife- 
rOUS, -5f'i\rAa, a. geoi. kolforande. ~iza- 
tion, -!zi'ajun, s. kolning; karbonisering, 
jfr tbij. ~ize. At,, va. forkola; behand- 
las med kolayra; karbonisera, miitta ijsgas 
med Sngor af kolvaten for att oka ijskratien. 
'v.ohydrous, -Ahi'dr&s, a. kem. kol- och 
viitehaltig. 'X'OUS, -fts, a. kolhaltig. 

carboy, k^'rboj, s. stor omflatad glasflaska 
(for ayror u. d.), dame-jeanne; kem. ballong. 

carbuncle, ki'rbftngkl, s. karbunkel (hogrod 
adeiaien); elakartad bold, ^xd, -d, a. besatt 
med rubiner; full af bolder, carbuncu- 
lar, -'kdlfir, a. karbunkelrod ; inflamme- 
rad. carbunCulation, -kAli'aj&n, s. knop- 

pars vissnande genom hetta el. kOld. 

carburet, ki'rbiret, ». kem. nriK carbide; 
f>^ of iron, koljam. ^er, -ir, s. apparat 
for karbonisering af lyagas. 'vted, -^d, 
ti. f orenad med kol ; ~ hydrogen{ga»), kol- 
vate ; aumpgaa, grufgas. 

Carburization, k4rbi'iTizi'sj&n, «. karbonise- 
ring, jfr foij. carburize, -rlz, va. karbo- 
nisera lyagaa, jfr Carbonize. 

Carcanet, ki'rkanet, s. iuvelband. 

carcass, (carcase )|C), k.Vrkas, «. dSd kropp, 
lik, as; benrangel; skrof, stomme; ruiner; 
brandbomb(roMreo! ~); kassolett, rokelse- 
kar, -urna. ~-butCher, s. slagtare i stor 
skala. 'x-COmpOSition, «. art. fyrr. brand- 
Bats. ~-r0Ckef, ». braudraket. 

Carcel-lanip,k3,'ral-lii,mp,«.moderat6rlampa 
(med urverk). 

career, ut., kd'rs&r, s. fiingelse; skrank. 

card, kird, 1. .!. karda, ullkam; hageltorm; 
va. karda, kamma ut. 'x-board, (1.) bord 



lote, h: do, h\ nor, 6: not, A; tube, ft; tub, A: bull, th: thing, rlh : tbi.s, w: will, 



Card -board 



f TnlsprHk. 158 P Llj' sprlk. 



caribo 



el. bank for nllkammar. ~-Cloth, s. fiU 
(till hattar o. d.). ~-maker, (l.) s. kard- 
makare. 
card, kird, 2. s. (spel-, visit-, bjudnings-) 
koTt;;)Z.kortspel; koinpasskifva; (Pmcitect 
naj.) person; wB.spelakcrt; aknowin(f^,en 
kiinnare; losing 'n/s, small ^^s, d3,liga kort, 
hackor, mots.: winning ~s; suc/i an old ~, 
en sddan gammal Infver; a queer ~ P, 
en nnderlig kurre; to lilay one's ~s we//, 
skota sina kort val, irv. biid. ; to piny 
one's last ~, spela ut sitt sista kort, nrv. 
biid. ; it is on the f^s, det ar bestilradt, en- 
ligt pl.anen; it is (about) the ~ F, det ilr 
(vill) det rattaste, det basta, det mesta 
man kan f3, (ei. d.); it is (the likeliest thing) 
upon, the ~s, det ar det mest sannolika. 

'v-assembly, n. speisaiiskap. 'xz-basket, 

«. korg for visitkort. '^board, (2.) s. 
kartong, fint papp. ~-box, ~-case, «. 

ask, fodral for kort; visitkortl3,da. ~ 

-castle, s. korthns. '^-Catalogue, s. for- 

teckning med hvarje nnmmer p3, ett 
Biirskildt kort. ~-COUntei"S, .i. pi. spel- 
marker. ~-match, .5. strykpl&n (for svaf- 
velstickor); spelparti. ~-maker, (2.), ~ 
-printer, s. kortfabrikor. ~-party, s. spel- 
parti (ipclande personer). ~-player, .1. (kort-) 

spelare. ~-rack, s. stiill, liS,Uare for vi- 
sitkort, bref o. d. ~-sharper, «. falsk- 
spelare. ~-tabIe, s. spelbord. 

Cardamine, ka'rdamin, s. bot. angskrasse. 

cardamom, ki'rdamim, afy. ~um, -mA'mfim, 
5. bot. kardemumma. 

carder, k^'rdur, (l.) s. uUkardare; (2.) f, •■•■ 
kortspelare. 

Cardia, ka'rdia, 5. amt. magmnn ; hjarta. ~C, 
-ak, a. hjart-, jTr rareg.: hjartstyrkande; ~ 
wheel, lijart(formigt)lijul. /^cal, -di'ilknl, 
a. Be mreg. 'N'Igy, -di^ldji, s. ined. kardialgi. 

cardinal, ki'rdinal, a. hufvudsaklig, framst; 
.t. kardinal; forr ett slags fruntimmers- 
kappa; glodgadt rodvin; <%* numbers, 
kardinaltal; ~ points, de 4 vaderstrecken; 
~ signs, aatr. vaduren, v3,gen, kraftan ocli 
stenbocken; ~ virtues, de (4) fornamsta 
dygderna;~ winds, de 4 hnfvudvindarna. 
~-blrd, ao '■^-grosbeak. ~-fl0Wer, .■!. bot. 
kardinalblomma (Lobelia oardinalis). ~ 
-grosbeak, s. looi. rodhufvad grSspink 
(Fi-ingilla erythrina). ~ate, -it, -v/Ship, 
-sjip, s. kardinalsvardighet. 

Carding,k4'rding,(jrrca?-d, 1, 2;) (1.) s.'kard- 
ning; (2.) f s. kortspel. 'v-englne, ~ 

-machine, s. kardmaskin. ~-frame, .^. 

iillkarda. ~-W00l, »•. kort fin uU. 
Cardioid, kiVrdSojd, s. mat. hjiirtkurva. 
carditis, lat., kardl'tis, s, med. hjiirtinflam- 

niatioD. 



Cardoon, kdrdo'n, s. bot. en art liten iir 
Bkocka till saiiad (Cynara carduncnlus). 

care, kAr, s. sorg, bekyinmer; omsorg,sorj 
filUighet; v3,rd; foremilet for omsorgi 
v8.rd; vn. angslas; beky mra sig, ibry si; 
(about, om ; for, om : f r&ga efter, ir». 
tycka om, vara kilr i ; to, cm att) ; (to tin 

'\j of, pi brof erter utanskriften >adre8S» flj 

el. den, smedfoljer ...a post* ; (o Afltie -v 
take ~, akta sig, tiiga sig i akt (to, att) 
Art ye a ~.' take ~.' akta er! se opp!( 
take ~ of (for), akta, vara radd om ; dr 
forsorg om, skota om; to take ~ o/one' 
self, skota om sig, akta sig; skOta, red, 
sig BJiilf ; with 'v, utanpA paketer o. d. »akta 
noga» ; / don't ~ (if I do), det gor mij 
detsamma, mil gora! / don't 'v o^i 
(button, pin, rush, straw, twopence) fn. 
it F, jag bryr mig ej ett fnask (ett dug; 
tv3, styfver) om det; what do /'v, Pwj/ta 
~ /.* hvad bryr jag mig om det? hvai 
rijr det mig? i^-Crazed, a. rubb.id a 
Borg ooh bekymmer. ~-taker, ». virdare 
nppsyningsman. -x^-taklng, a. vdrdandi 
sig (of, om) ; s. omv3,rdnad. ~-tiP6d, ^ 

-troubled, ~-worn, ~-wounded, a. mi 

tyngd, medtagen, tiird, utsliten af sor; 
och bekymmer. 

careen, kar^'n, va. Bjo. kolhala, kranga 
knllvinda ett fartyg; vn. aj8. kranga, iliggE 
6fver» (ttfv. ~ over, aiv. taga en ofver 
halning). f^age, -Adj, s. plats ei. omkost 
nader for kolhalning. ~ing, -ing, prt.j 
s. kolhalning; kriingning. 

career, kir^'r, s. rannarebana; bin. bana; 
f uUt lopp, karrier ; vn. i full fart spriiiga; 
ila, ekynda; to pass the ~s, ofverskrida 
ekrankorna ; at full ~, i full karrier. 

careful, ka'rful, a. bekymrad, bekymme^ 
sam; omsorgsfuU, sorgfallig, torsigtig, 
aktsam, radd (of, about, om; to, att), 
'x.'neSS, -nes, 5. bekymmersamhet; nog- 
grannbet, omtanksamhet, ete. jfr oftan, 

careless, ka'rles, a. Borglos, obekymraJ, 
likgiltig (of, about, om, for); obetankaani, 
oforsigtig; oaktsam, v2,rdsl6s (in, i), '^• 
neSS, -n^s, s. sorgloshet, oaktsambet, m, 

caress, kares', va. smeka; s. smekning, 'v- 
ing, -ing, a, sraekande; smeksam. 'v- 
ingly, -ingli, ad. smeksamt, p& ett sue- 
kande satt. 

caret, ki'ret, (eg. lit.; det raitas); s. inskjnt 
ningstecken i skrif t ( A )• 

cargo, ki'rgA, s. (pi. ~es, -z) (skeppsjW 
laddning, fraktgods. 

CargOOSe, ki'rgos, s. moi. tofslom, doppingi 
(Podiceps cristatus). 

cariboo, ei. -bou, kar'ibo, s. amerikanskrei 
(Cervus silvestris). 



i: fato, i: far, i: fall, i; fat, i: fast, i: mcto, i: met, i: hor, 1: Uuo, i: Uu, 1:0', 



Caricature 



)(; SIlDdre hnikllgl. 1.10 f FOrHUrndt. 



earpentef 



caricature, kir'ikitiW, ». karikatyr; va. 

', karikera, forlojliga. Caricaturist, 

- - - -'Sst, s. karikatyrtecknare. 

CariCOUS, k^r'ik&s, a. med. fikonlik. 

caries, lat., k^'ri^z, med. benrota. 

carillon, kirilin, s. klockiingning (-spel). 

carina, lat., kan'mi, S. bot. kol 1 jlrtblomiiiiin. 

~te, -nit, '^ted, -nAtJd, n. bot. kulformig. 
Cariole, kar'i&l, n. karriol, trilla. 
Carion, se cnrrion, 
cariosity, 'k.kAb&'M, ,e carUs. 
carious, ki'rl&s, i». med. angripen af caries, 

anfriitt. 
Cark;{<, kirk, ». bekymmer; vn. bekymra 

sig; va, bekymra, tiira {'^inij care). 
Carl;tC,~e,k&rl,s.(l.)(grof,r&)'karl;(2.)hon- 

(cf. han)3t&nd af hampa; vn. f uppfiira 

sig brutalt. "An, -in, s. lok. dugtig kiiring; 

P kona. 
Carlic, ki'rlik, le charlock. 
Carline, ka'rlln, l. s. karlin, ne.ipolitanskt 

silfvermynt (omkr. 20 ore); siciliauskt guld- 

mynt (= 25 rmncs). 

carline, ka'Hin, a. 5. ■« ■^-tUsiU; (3.) ■<! 

carlijifj. '^/-thistle, s. bot. stjiirntiatel (Car- 
lina). 
Carling, ka'rllng, «. ijd. karfvel (kort timmcr 

mcllaa balkama lilog^kepps under diicksplankonia). 

'^-knee, $. bJo. vinkelknii tin uodcr^tod rsr 

dAcksbalkarna. 

CarlingS, ka'rlingz, s. pi. en art gr&a arter 

aom ataa sOodagen ffire palniRaDdaRen. 

CarlOCk, ka'rl6k, s. ett slags fin husblils (tin 

vins hlaroaDde) ; bot. so charlock. 
carman, ae under car. 

carmelin, k^'rmeiin, a. karmellt-. Carmelite, 

-it, s. karmelitmunk; ett slags paronj.o. 

se nreg. a. 

Carminated, k^rminalud, a. karminfilrgad; 
karmin-. 

carminative, kirmin'ativ, a. med. vaderfor- 
delande; s. medel mot viiderspUnningar. 

carmine, k^'rmin, ka'rm!n,s. karmin (rod rarg). 
Carminic, -min'ic, ». karmin-. 

carnage, ki'rnAdj, «. blodbad; slagtning. 

carnal, ka'mAl, a. kottslig, sinlig; blod- 
torstigt; ~ intercour$e, ~ knowledffe, 
leoi. jur. kottsligt umgange. 'v.-minded, 
a. kottsligt sinnad. ~ism, -!zm, ~ity, 
•nil'iti, s. kottslighet; kottsli"; lusta, (rS.) 
sinlighet. ~ist, -ist, ~ite t., -it, s. kotts- 
ligt sinnad milnniska. 'x/ize, -Iz, vn. gora 
kottslig, sinlig; beflilcka med kuttets 
synder. 

Carnary, ka'rnJri, le cltarnel-lwuse. 

CarnaSSial, k^rnas'lal, (I. om Under lampad 
for kottatning; s. sddan tand(arv.~£oo(/t). 

carnation, k^md'sj &n, s. kottf ilrg, liffarg; bat. 
tradg&rdsnejlika (Dianthus caryophyllus. 



m. n. arior, ifv. ~-pink); uiii. kamation. 

'N-ed, -d, a. kottfargad. 
Carnaval t, k3,'rnavAl, le carnival. 
Carnel t, ki'rn^l, a. formlos. ~-work, » 

ca7-vel-work. 
Carnelian, (-on) kimA'liin, -i&n, ». karneol. 
CarneOUS, ki'rnMs, u,. kottig, kott-. 
Carney, ki'mA, s. munsjuka (torsk) hos fol ; 

el. lismande tal; vn. ai. lisma. 
CarnifiCation, kamiriki'si&n, «. kottbild- 

ning. Carnify, kd'mifi, vn. forvandla 

till kott. 
carnival, ki'mfvil, ». karnaval ivrv. biid. 
carnivorous, kJrnlv'diris, a. kcittiitande. 
Carnose, karnA's, CarnOUSjka'rnftB, n. kottig. 
CarnOSity, kim&s'iti, «, med. kottig utvil.\t; 

kottighet. 
Carny, vn, ae camey. 
Carob, kar'Ab, .1. minsta hnndels%'igl (: '/,, 

gran); bot. frukt af johannisbrodtiiulet (~ 

-tree, Ceratonia siliqua) iri. ix^-bean, ~ 

-bread. 

carol, 1. ae carrot, 2. 

carol, kir'Al, 2. s. f»rr danslek med s.ing; 

visa, is. lofsilng, hymn, kvilde; ™. sjunga; 

va. lofsjunga; besjnnga. 

CarOlin, kar'6lin, n. karolin (benHmnlng pt fler. 
faldiea tnynt, ST., tj., etc.). 

CarolitiC, karAlit'ik, a. byg. sirad med skiilp- 
terade blomstergirlandor el. loffeatoner. 
Caromel, >» caramel. 
caroon, kar&'n, 9. en art korsbar. 
Carot, se carrot. 
CarOteel, klriti'l, s. hand, stort fat rar lorkod 

fnikt 0. d. 

CarOtiC, kArAt'ik, n. med. dvallik ; nnat. «c Mlj 

carotid, ki\rot'id, s. anat. halspnlsdder; a. 
(iu. ~al %, -al) horande till halspuls- 
&dern. 

carousal, karauz'al, ,1. (1.) fest, kalas, dryc- 
keslag; (2.) f karusell, ringriinning. 

carouse, karan?.', vn, hMla dryckeslag, 
rumla, pokulera; va. \ dricka, tiimma; .t. 
briiddad pokal, >bottenbagare>t;rummel, 
dryckeslag; to q^iaff^s, tomma briiddade 
biigare. ~r, -ftr, «. festare, rnmlare. ca- 
rousing, -!ng, prt.; f, rnmlande. 

carp, karp, 1. s. looi. karp (Cyprinns oarpio). 
~-bream, se bream. 

carp, karp, 2. vn, hacka, htickla {at, pa : 
klandra man skai); va, t klandra, hiickla. 

carpal, ka'rpil, u. anat. liOrande till hand- 
leden. 

Carpel,k?i'rpJl,~lum, -'ftm, «. bot. fmktblad, 
karpell. ~lary, -'firi, o. fruktblads-; ~ 
leaf, fruktblad. 

carpenter, ki'rpentftr, «. timmerman, grof- 
sniokare; vn, snickra; ~'s ftencA, hyfvel- 
biink; ~'s gauge, atrykmS,tt; ~'« level, 



I)', nolo, h: do, t: uor, h: uot, i!i: tuLic, &; tub, d: bull, th: thiug, db ; tbia, w; will 'i: liaR. 



carpenter 



F TalapTlk. IGO P Ligt sprlk. 



carry 



vattenpiiss, lodt:i(lii; ~'i' ma(e, ajo. iinclei-- 
timmerman; '>/'.s rw/e, tumstockj ~'s 
scene, se front-scene, 'x^-bee, ». zooi. trii- 
stekel (Xylocopa). 'ving, -ing, ». se raij. 
carpentry, -tri, s. timmermans (snick nv- 
jfr or™ti) yrke, -konst, -arbete; hoptimring, 
ngt hoptimvadt. 

carper, ki'rpftr, ». hiioklare, klandrare. 

carpet, k^'rpet, s. (golf-, blomster-)matta; 
va. forse med matta; to be on the ~, 
vara pS, tapeten. 'x.-bag, s- nattsaok. ~ 
-bagger, s. Am. F politisk lycksokare inom 

Bjllstatci-Da erter intjOrdeskriget, kommaDde frfln dc 
norra statcrna. 'O'-danCB, S. anspr&kslijst 

dansnoje, inproviserad bal med mattoma pji. 
~-knight t, «■ riddare som vunnit sina 
lagrar i salongerna o. ej i krig; salongs- 
hjiilte. 'xi-monger, s. matthandlare; vek- 
ling t. ~-rod, ~-wire, $. mattkapp (amai 

elflDg el. metallteu Iivarmed en matta fastliilllcs vid 

ti-a'ppstegeD). ~-wa!kt, «• grasbevuxen g8.n g. 
~-Way t, .'. jrr fbreg.; S,keiren. ~-weed, 
s. bot. en slingervaxt (MoUngo). ~ed, -ed, 
n. mattbelagd. 'X'ing, -ing, s. material 
till mattor, mattvafnad(er), matter koiiokt. 

carping, ka'rping, prt.; a.; s. hiicklande. 

Carpology, karpAl'ddj!, s. bot. liiran om 
frnkten. 

carpus, lat., ki'rpus, s. anat. liandlofvc. 

carpy, ka'rpi, 5. bot. af veubok, annbok (Car- 
pinua Betulus). 

Carrack, kar'ak, se caracls. 

carrageen, kar'agAn, ~-mOSS, .t. bot. karra- 
genmossa (ett siagg t&ag, Chondrus). 

carrat, carraway, se cm-a . . . 

carrel, kar'el, (1.) 5. skiikta, armbostpil, 
jrr quarrel; (2.) se carroL 

carriage, kar'idj, s. forflyttande, forande, 
fortskaffande, forsling, transport; ry.i. 
fortplantning ar ijud etc.; fordon, dkdon, 
Tagn; Engi. iarnvagsvagn; tekn. rorligtnn- 
derlag : vagn, slade, slapa; stfv. tapplager, 
lagerstol; art. lavett; boktr. presskilrra; i.vg. 
(o/ stairs) vangstycke, sarsk. extra bjiilke 
Gom i midten uppbar trappstegen (arv. ~ 
-piece); forlon, frakt; g&ng, hillning, 
satt; tillvagagiende ; ledning; ~ and si:r, 
ekipage med sex bastar; ~ watt?, frakt- 
fritt; r^ of a conckf underrede pd en 
vagn; ~.<f of a waist-belt, mil. »stolpar», 
>sti3t- och sliipremJ pa sabelkoppel ; 
to heep one's [own) ~, b^lla eget ekipage; 
hen St of~, ok, dragare, lastdjur. ~-body, 

~-frame, «. vagnsstomme. 'v-builder, s. 

vagnmakare. ~-drive, a. uppfartsvilg. ~ 
-horse, s. vagnshast. ^-linker, s. ham- 
kedja. 'v.-jock, ~-StOpper, s. jiirnv. broms- 
inriittning. ^-people, s. (pi.) F rikt folk 
med cgct ekipage. ~-shed, «. vagnslider. ~ 



-Stand, s. 3,karstation. ~-Step, s. vagns- 
steg. ~-tOp, s. vagnstak. ^vz-wall, se string- 
wall. ~-way, ."T. korbana. (se fur Ofrigt sma. 
under car), '-^abie %, -4bl, a. korbar, far- 
bar for 3.kdon; som kan foras p5. S,kdon. 

carrick-bend, kdr'ik-bJnd, s. bjb. kabelstek 
(ett slags knut). CarriCk-bit, S. ajo. brottspeia- 
beting. 

carried, kar'id, imp. o, pp. ar carry; to he 
~ away, foras bort, ryckas bort, biui. hiin- 
foras {by passion, etc.); sja. springa cm 
spiior, «. d. carrier, -ttr, s. barare; bud- 
bilrare, of verbringare ; i aiim. en som Sta- 
ger sig varutransport (: jur. common ~), 
forman; akare far goda; speditor; mS,ng- 

lare som far omkring slna varor p& en karra; mek. 

maskindel (hjui, etc.) som ofverflyttar ro- 
relse; lekn. svarfklbf ve ; brefdufva (afv. ~ 

-pigeon). ^ 

Carrigeen, kar'Igen, se carrageen. 

carrion, kar'iin, s. as, kadaver, Inder; nselt 
kott; a. i sms. lefvande p3, as. ~-beetle, 
». zooi. asbagge (Silpha). ~-cr0W, s. looi. 
askrS,ka (Corvus corone). ~-flower, .». 

bot. asblomma (ett s.vdarrikangkt artaltlgto, Sta- 

pelia). 'x«-|ean, a. mager som ett skelett. 

Carrol, kar'ul, 5. liten afskild plats far aiuaier 
o. a.; fonstersmyg, fonsterbiink, jtr bay- 
stall. 

Carrom, kar'&m, .^^ iiiij. karambolage. 

carronade, karina'd s. karronad (kort skeppi- 

kanon). 

CarrOOn, karo'n, (1.) .1. ilkarskatt i London; 

(2.) se caroon. 
carrot, kar'6t, «. morot; pi. si. riidt liav. ~- 

ineSS, -?nes, s. morotsfiirg; rodharighet. 

'vy, -\, a. morotsf argad ; rodgul om blr. 

~y-headed, «. rodhMg. 

carry, kar'i, va. (imp. „. pp. -led, -d) fora, 
bilra; forsla, befordra; draga, ledajfram- 
fora (a message); ofverfora (af*. hand.: to 
account, pa rakning), ofverflytta; bedrif- 
va (ifr ~ on); innebara, innefatta, vi.sa; 
drifva igenom, vinna; hand. Am. h^U.i i 

forvar vardepapper o. a. tar annan persona rilk 
ning; mil. erofra, taga; med reflei. (upp)fol'a 

sig )|C; vn. g& om skjutgoTir; fora sig, sti om 

hailning Is. hoa hastar; S. Skotl. molnens rurelse; 
Am. born (stracka mellan tv.\ billeder efver livllkPn 
liltarna mSste drogas); ~ all (~ the WOrllt] 

before one, slS, ned alt 1 sin vag, hafvii 
oerhord framg&ng; ~ arms, bilra vapen; 
mil. i armen gevar! ~ a candidate, drifva 
sin kandidat igenom vidvai; ~ (/terfayOn-oek 
bell), vinna slaget, behi,lla platsen, segra; 
~ double, bara tv^personeromhastariracka 
till for tva (t. kx. om parapiyer); ~ a matter 
(a question), ~ one's point, vinna sitt m&l. 
drifva en sak igenom, lyckasi sitt syfte; 



i: fnto, ii: far, I: fall, 1: f.nt, 5.; fast, c: mcle, 



not, i: her, 1: fine i: fin, i fir, 



carry 



yji simdre bfutllBt. 161 f FOrlldradt. 



dartridge-holder 



~ pins, sis, (falla) kiiglor; ~ a price, be- 
tinga ett pris, komma att kosta, stS till ; 
~ the pHze, vinna prlset; ~ a suit, i kort- 
spei UUa en f arg; ~ o« </»e point of the bayo- 
net (by storm), mil. taga med bajonetten 
(med storm mt. tiid.) ; ~ into efect{execu- 
tion), satta 1 verket, Terkstalla, utforaj 
~ too far, drifva for l&ngt, gi for l&ngt 
i; ~ it, ik ofverhanden, segra; mod nd. 
handla, bete sig, uppf ora sig {high, stolt); 
~ it fine, taga saken noga ; ~ away, bara, 
fora bort; sjo. komma att springa, segla 
af master etc.; hanfora, jfr under earned; t^ 
forth, leda fram, visa; uttala; r^^ forward, 
fora fram&t; hand, ofverfora en post i bok; 
'x, off, bortbilra, bortfora; rycka bort om 
doden o. d., taga bort; vinna pri>; utfora, 
bringa till slut; »%/ it off well, komma frin 
saken med heder, vinna seger, bifall; ~ 
things off, draga sig ur spelet; ~ on, va. 
fora vidare, framSt; fuUfolja, fortsatta; 
utratta; fora, leda, bedrifva (a business), 
skota (a farni), idka, handhaf va ; bjalpa, 
understodja; befordra; vii. F >gS.p&>, >fara 
f ram>, >lefva vildt* ; ~ on heavily, jfr 
nireB. F g3, p& >varre> ; ajo. fcira for mycket 
segel; ~ out, bara, fora ut; utfora, satta 
iverket, genomfora, fuUborda; tillampa; 
h&Ua uppe, understodja (anda till slut); 

kasta ut pengar; f^ out the bat, (t cricket) g4 

ut ur spelet utan att vara utdrif ven {out); 
~ over, ofverflytta, transportera, ofver- 

f ora &fren 1 r&kenakaper ; ^ through, f Ora Ige- 

nom; fullborda; stodja, uppehS.lla ngn 

under ett *ttrf, en tld (t. ex. this Sum will 'X, 

me through this month). 'x<-a||, rervrttngniug 
•f cariole. 'v-tale tj *■ skvallrare. ~-up, 
a. hand, motst&ende. 'ving, -\ug,prt.;s. 
foraude, ledande; forslande, transport, 
varutrafik; bedrifvande; exploatering : 
(skog3)afverkning, barg. grufdrift, malm- 
bi-ytning (ooh -uppf ordring) ; spedition; 
•N/ establishment, godstrafikbyr^, spedi- 
tionskontor, speditionsafi^ar ; f\* places, 
landstrackor mellan tvS, b&tleder jrr ofvan 
carry, s. ; ~ trade, sjo. (utrikes) f raktf art ; 
se Tld niij.; ~ traffic, godstrafik (sirskiiiii 
jBrnT.); speditionsaSar ; ~ van, godsvagn. 
'ving-On, «. f ortsattande ; vildt uppfo- 
rande, sus och dus ; sjd. f orande af alia 

segel. '^ing-out, '^ing-through, «. utfo- 

' rande, genomf orande. (jfrtorofrigt carry 

med ad. o. prep.) 

Carse, k^rs, s. Skou. bordig strandremsa ut- 
med en flod. 'v-latld, s. odladt alluvial- 
land. 

cart, kirt, s. karra, (eg. tv&bjuligt) fordon, 
lastvagn, forvagnj rackarkarra; va. fora, 
forsla & karra; jarnr. scbakta jord ; vn. nytj a 



karra ; to put the ~ before the horse, ordnpr. 
saga el. gora ngt i oratt ordning, bak- 
vandt. 'N.-body, s.karrskrof, rede. '>.<-bote, 
s.jur. virketillhusbehof. ~-horse,«. drag- 
hiist, arbetshiist. ~-house, s. kiirrlider. 
~-jade, a. gammal biistkrake, utsliten 
kamp. o.'-load, s. vagnslast. ~-raCk, s. 
vagnsstege. ~-road, s. korbana & laDdsvag. 
~-rope, s. rep hvarmed ett kiirrlas^ fast- 
h&lles. ~-rut, s. hjulspar. 'v/'s-tail, '^^-tail, 
s. bakdel af en karra. ~-tire, s. hjulskena. 
~-track, s. bjulspir; byvag. ~-way, s. 
korvag; jfr i^-road. ~-wheel, s. vagnshjul; 
mynt om 5 sh.; to tumble '\^s, hjula. ~ 
-whip, s. formanspiska (iter, grof piska). '^ 

-Wright, 5. vagnmakare for arbetsUkdon. fN/- 

age, -Adj, «. bruk af karra; forslande, 

kovning; forlon; jarnr. schaktning af jorj. 
carte, rr., kirt, (l.)s.raktk.kvart;(2.)s.(Tisit-) 

kort; matsedel. /v^-blanche, fr., blansj, s. 

blankofuUmakt. 
cartel, fr., ki'rtll, s. fordrag om utvaxling 

af f&ngar; utmaningsbref t; parlameu- 

tarfartyg {it,, r^-ship). 
carter, kl'rt&r, s. forman, (gods)l,kare. 
Cartesian, kirt4'z(j)itln, s.; a. kartesian(sk); 

~ devil (diver), »gubbea i flaskani. 
cartful, ki'rtf&l, s. karrlass, vagnslast ■&. 

eom mUtt. 

carthamin, kJ'rthim5n, s. kem. rodt farg- 
amne i safflor. GarthaiTIUS, -m&s, s. bot.' 
saffior. 

Carthusian, klrtii'z(j)iin, ». ,- a. kjrkoh. kar- 
tusian(sk). 

cartilage, kivtil^dj. s. brosk. cartilaginian, 

-lildiin'iin. Cartilaginous, -lidi'infis, «. 

broskartad, brosk-. 
carting, ki'rtlng, jjr*.; s. forsling med karra, 

korning. 
cartographer, k4rtAg'raf4r, «. kartritare. 

CartOgraphiC(al), -'ik(al), a. kattografisk. 

cartographically, -'!kiii, ad. (framstaidt) 

med el. p3. karta. Cartography, -fi, «.kart- 

ritningCskonst). 
carton, fr., kS,'rtin, s. kartong : papp, papp- 

ask; «fv. ge cartoon. ~-plerre, fr., -pii'r, 

s. stenpapp. 
cartoon, kart6'n, s. kartong (utkasi p> >t;it 

papper till en mlLlnlng o. d.) ; tecknlug sa, lUu- 
atratlon. 

CartOUCh, kart&'sj, s. niu. patron; skrot- 
kappe, kartesclidosa; patronkok (arv. f^ 
-box); permitteringssedel; byg, utspr&ng 
i takfoten; (infattning omkring en) tafla 
for inskrift. 

cartridge, k^'rtrJdj, s. patron, kardus. iv/ 
-bag, B. torn kardus. 'v-belt, s. rem med 
bylsor for patroner; lifrem (med ei.) fur 
patronkok. '>.,-box, ~-holder, <■. patrou- 



&: note, hi do, S: nor, i>: uui, A: tube, h: tub, d: bull, tb: thing, dh: tbU, w: will, z; baa. 
11 — 192303. Engelsksvensk ordhok. 



cartridge-holdef 



F Talapllk. 162 P List uprlk. 



daseinented 



kok; 8j8. art. se mij. ~-case, s. (kardus-) 
koger. ~-ohesl, s. amtnunitionskista rer 
infanteri; karduskista. 'x-form, s. pntron- 

Stook (plnne alt roma patronor). ~-ne6dle, S. 

art, rymiiS,!. ~-paper, s. patronpapper, 

karduspapper; tjockt ritpapper. ~-wire, 

se priming-wire^ 
cartulary, k3,'rtilari, s. register, arkiv i 

kyrkor o. kloster; klosterskritvare, -arki- 

varie. 
caruncle, kar'ungkl, s. mcd. anat. miiikjkottig, 

naken utviixt; bot. nafveltilcke (bihang be- 

lackandi! MUM), carunculap, -'iiur, carun- 

Culate, -'lilAt, a. "f roieg. 

carve, karv, s. iithiigga, Bkara ut (afv. ~ out); 
snida; gravera, sticka; Bkara for; biid. 
skara, yxa till, planlagga; fordela (orta 
med out) ; vn. karfva, skara i trii (vara 
bildhuggare, trasnidare); skara for kott 
(sLuadora medyo7'); f^ one'5 Hvinff, sjalf sorja 
for sin utkomst, jrr ex. under carver^r^ one's 
way, tranga sig, med moda arbeta sig 
flam (arv. bUd. i Tarlden). ~d, -d, pp.; 
-ed, u. ntskureB,genombruten, uthuggen, 
snidad, skulpterad; ~ work, bildhuggeri- 
arbete, jrr carving ; masverk i gotik. 

carvel, ki'rvll, (l.) ss caravel; (2.) bot. sjo- 
niissla (Urtica marina). fN^-built, a, bygd 
pa krav^l. ~-WOrk, s. sjo. kray^l (dl bord 

lilggniag.?plankoraa laggas kaat mot kaot). 

carver, ki'rvir, s. bildhuggare, sknlptor 
(vani. trasnidare o. elf enbensskarare) ; for- 
skarare; f orskararknif ; "^ in wood, tra- 
snidare, ftrv. i bet. xylograf; to he one's 
own ~, >vara sin egen svaltare> (forsorja 
Big sjalf), vara sin egen lyckas smed. 
carving, -v5ng, prt.; s. snldande; bild- 
h-Uggeriarbete, snideri is. i tra (; 'x* in wood) 
u. benj forskarningj ~ chisel, skraddjarn 
med saed egg; ~ forlc, f orskarargaff el J ~ 
knife, forskararknif. 

caryate, kir'i't, n. {pi, ~s, -ez) se kw. ca- 
ryatid, -at'id, ». {pi. ~S, -z, el. ~es, -U) 
byg. karyatid; a. (urv. Caryatic, -at'ik) ka- 
ryatid". 

caryophyllaceous, kariAfiii'sifts, caryo- 
phylleous, kariifli'l&s, caryophylious, 

-fil'us, a. bot. nejlikeartad om blomkrona. 

CaSal, ka*s4l, u. gram. betra:Sande kasus, 
kasus-. 

Casarca, rjsk., kasi'rka, ». zooi. rodgul graf- 
and (Vulpanser rutilus ei. Tadorna ca- 
sarca). 

CaSCabel, Cascable, kas'kabel, s. art. botten- 
forstarkning pi kaoon; drufva (arv. ~ 

-button). 

cascade, kciski'd, s. kaskad afv. fjrv. o, biid. ; 
vattensprS,ng, mindre vattearikt vattenfallj 
vn. spruta fram %; lok. P spy. 



Cascarilla, kiskarh'a, o. rarm. bot. kaskarill. 

case, kis, 1. s. gram. etc. kasus J fall, han- 
delse, forhSUande, tillstand; med. (sjuk- 
dom8)fall; en patient; jur. sak, mS,l; ratts- 
grund, ratt; »%» in point, so noder^. ; "x* of 
conscience, samvetssak, samvetsfr^ga; as 
is the 'x/, as the f^ stands, this being the /v, 
som saken nu 8t§.r; as the ~ may be, alt 
efter omstandigheterna si ei. ■!, hvilket- 
dera det nu ar ; such {that) is the ~ {with), 
s3, st2,r det till, s5, forh&ller det sig (med); 
ii was a t^ of . . ,, det var f r&ga om . . . ; 
{this boy is) a hard ~, (. . .) svdrhandter- 
lig; to put the ~ {any way), gora ett an- 
tagande ang&ende ngt, uttyda ngt (sd ei. 
si); put the ~! >ponera kasusi, antag 
(att s& f orh&Uer sig) ; in ~ of, (prep.) i 
hiindelse af ; in ~ {that), (konj.) i fall; in 
any ~, i hvilket fall som hiilst; {to he) 
in good ~, i godt BtS.nd, vid god halsa, 
vid full kraft; were you in my ~, om du 
vore i min stallning; the7'e is . . . in the 
•x/, det ar . . . med i spelet. 'N>-ending, s, 
gram, kasusandelse. 

case, k^s, 2. 5. skrin, lS.da, ask; hand. Btsrre 
lS,da, ntv. fat kt torra varor ; f odral, slida, 
hylsa; bestick, etui; boett; breffaok; lS,d- 
fack; 13,skaBt; stilkast; ofverdrag; leko. 
bekladnad(smnr etc.), huf, foder, mantel 

{llfv. art., af bly omkring en granat); mil. Be i>j-shot; 

va. lagga in, packa in i en ~ ; of verdraga, 
beklada, omklada; besl& ett bjui; marmo- 
rera; berofva omholje, fl& f. 'v-bag, s. 
byg. tvartimmer mellan bjalkarna i ett ej 
bradbelagdt golf. ~-bay, bjg. bjalkJaok 

(mellanrum mellan bjUkar). 'v.'-bOttle,S. resflaska, 
jagtOaska Ofrei-klldd med litttQiog el. l&der. 'N' 

-cope, s. glut, formkappa. 'x.-harden, va, 
gora h§,rd pS, ytan : stala, harda, aarsk. 
siittharda, kokillharda. 'v.-hardenlng, ». 
hardning, jir roreg. ~-knife, s. slidknif; 
stor bordsknif. 'v/-lDCk, s. tekn. omkladt 

is,s. ~-man, s. boktr. sattare. ~-paper, s. 

ytterark i en bok ei. ett ris. ~prOOf, a. som 
st&r mot kartescher; biid. hardad, h&rd. 
~-Shot, s. art. skrot, kartesch(er). ~-wine, 
s. buteljeradt vin pi iidor. ~-WOrm, s. larv 
som spinner in sig, se caddice, -x-d, -t, pp.; 
a. infattad, omkladd, bekladd; flS.ddt. 

Casein(e), ki'sMn, s. kem. kasein, ostamne. 

casemate, ki'sm^t, s. kasematt, bombfritt 
hvalf ; byg. se cavetto. ~d, -4d, a. forsedd 
med el. bygd s&som kasematt. 

casement, ki'smJnt, »-. fonsterram; fonster. 

(ilka med de bos osa vanliga att bppna som en dorr, 

mota. sash-window); French ~, espagno- 
lettfouster. iNi-Stay, s. (f6nster)storm-: 
hake. ~ed, -Id, u. forsedd med fonster- 
(ram). 



A: fate, H: far, ii full, i,: fut, i: fast, <!: ; mcto, hi met, i: licr, 1; iiue, i: Ud, i; fir, 



seous 



!|s Ulndrs brukllEt. 163 f FSrildradt, 



Cast 



SeoUS, k^'s^&s, a. keni. ost-. 
sern, kA'zirn, (kizl'rn), «. kasern. 
seum, k4'sl&m, se caseine. 
Sh, k^sj, s. kassa; leda penningar, kon- 
banter; a. i sms. kontant; va. forvandla i 
penningar, invaxla; diskontera vaxei; in- 
losa; running ~, cirkulerande myntjybr 
~, mot kontant; in ~, inkasserad, be- 
tald ; per kassa, kontant ; F om person stadd 
vid kassa; out of '^, utan kassa, pank. 
^-account, s. kassakonto ; kreditiv i en 
bunk, 'v-balance, s. kassabalans, saldo & 
kreditsidan. 'v-book, t. kassabok. 'N<-b0X, 
s. kassaskrin, -sk&p, -l&da. '^-Credit, s. 
kasBakreditiv. 'v-day, s. betalningsdag ; 
forfallodag; afloningsdag. '>^-keeper, s. 
kassor. ~-nOte, n. invisning. '^/-office, 
s. kassa (lonsien). ~-price, s. pris pr extra 
kontant. '^-purchase, s. kontant handel. 
'X'Sd, -t, ^p. ; a. i kassan. 
shew, kasjo', s. bot. elefantlnstrad i y. 

[nd., hvaraf ffts bvit mahogny (AnaCardium, ftfv. 

~-tree). ~-nul, 5. frukt af elefantlus- 

bradet. 

shier, klsji'r, 1. ;s. kassor. 

shier, kisj^'r, 2. va. kassera, forkasta)|:; 

afskeda. «N^er, '&r, s. en som kasserar etc. 

'ving, -ing, prt.; s. afskedande. 

Shmere, k^sj'm^r, s. kasjmirsial; ettfint 

fUetyg liknande kaBJmirsial; a. i ims. 

kasjmir-. 

shoo, kisji', le catechu. 

simere, casimire, k^s'im^r, s. kasimir 

(ant kMde). <v-nanking, «. bomullskasimir. 
sing, ka'sing, j9rt. er case 2.; «. inlaggande 
ifodraletc.; omkladande; ofverdragande; 
betackning, omholje; inpackning, om- 
slag; hylsa, l&da, hnf, mantel, jfr case; 
b;g. bekladning; fortimring; fodermur; 
bradfodring; rappning; tekn. ofverdra- 
gande af fargadt glas med hvitt glas ei. 

tvartom (hTarigenom f&a ttrrerf&ngeglaa) ; &ngm, se 

air-case. 'x/-paper, ». omslagspapper. 
sine. It., k^si'no, s. landthns, villa; klubb 
(med danssalong) ; le Tid. cassino. 
Sk, kisk, s. (vatten-, vin-, sand. »fr. far tor™ 
Taror, t. ex. Bocker-)fat; tnnna;aeYid. casjue; 
91. le brougham; f " ~e(; va, tappa p& 
fat. <v-brldge, s. pontonbrygga oytande pi 
tunnop. ~-Staf f, s. kim, lagg ; pi. (-staves) 
stafver. '^-sugar, s. r&socker, •xz-wine, 
a. Tin p& fat. >x<-W00d, s. virke tUl staf- 
ver. <vet, -it, s. (juTel)skrin, sjatuU; byg. 
kassett (rordjnpadt rait i tak) ; sjil, ae gasket ; 
im. likkista; va. skrinlagga. <ving, -Ing, 
prt. ; s, tappning p5, fat. 
Sque, rr., kisk, s. hjalm, pickelhufva, 
stormhatt. 
SSf, kia, (1.) le cassino; (2.) le cashier, 



lii, Be cassava. 
Cassareep, kis'ar^p, s. Inkokt saft af ma- 

niok, Jfr cassava. 
cassation, k^s^'sj&n, s. upphafvande. 
cassava, k4s'4vi, k4sii'va, s. naringsilmne 

af maniokrot (af Manlhot, en euphorbiac«). ^^ 

-bread, s, maniokbrod. 
CaSSaware, kas'aw^r, le cassowary, 
CaSSe-paper, k<^s'pip&r, le case-paper, 
cassia, k^sj'a, k^s'ia, s. bot. kassia (oateriandikt 

trtid af Artvilxteraas famllj hvaraf senneablad erh&llas); 

kanelkassia (Laurus cassia); ~ in the 
cane, se ly^-stick. ~-bark, s. kassiabark, 
oakta kanel. 'N<-budS, «. ^i. kanelblom- 
mor. '^-Ilgnea, -lig'n^a, sc ~-iari. ~-Stick, 
s. kassiaror, oakta kanel i st&nger. 

CassideOUS, kasld'Ms, «. bot. bjalmformig. 

Cassidony, k4s'idin!, s. bot. ett slags eter- 
nell (Gnaphalium stoechas) ; ett slags la- 
vendel (Lavandula stoechas) ; min. ae chal- 
cedony. 

CaSSlmere, so casimere. 

CaSSinette, kasinlt', s. kaslnett (ett baif- 
jueiyg). 

CaSSinO, k^si'n^. s. kasino (ett kortspei). 

cassio-berry, k^s'iAb^ri, *. frukten af en 
nordamerikansk buske (Viburnum laevi- 
gatum). 

cassock, kls'ik, a. soldatkappa t ; katoiska 

preatera kaftan. 

cassowary, kas'WiiJ, i, looi. kasuar. 
cast, kist, va, (imp, •. pp, CaSt) kasta (ofta 

blld. : bliekar, tankar, Ijus, glana, eto.; at. On, pS.; 

to, &t, till) ; kasta bort, aflagga (t. ex. km. 

der), f alia (t. ex. frukt, ttnder) ; kasta upp t ; 

ntstro, sS.; sprida omkring aig (heat, light, 
smell); utdela roner; afgifva rtster; kullka- 

Sta, f alia Omkull (sank, blatar, kreatnr) \ f ilUa, 

>r7. biid. doma skyldig; forkasta; berakna, 
ofvervaga; ofvertrafEaf; gjuta, stopa, 
forma; vn, kasta ut metrefren; kasta sig, 
sl& sig om trti; graf. forkasta sig; Ikta, 
forma sig; krokas; rakna; tanka (med about 
: ofvervaga); aio. falla af; a. kastande, 
kast; kastvidd; gjutning; gjutform; gjn- 
tet arbete, aftryck; form, ntseende ; min, 
blick; skiftning, nyans, anstrykning; 
prof, prof bit; slag, art, sort; rollfordel- 
ning, roUbesattning; drag, streck, knep; 
a. som (for)kastat sig, vind, skef ; gjaten, 
stopt; utmonstrad, utskotts-; ~ accounts, 
rakna; rw an account, satta upp en rak- 
ning; ~ anchor, kasta ankar; ~ the ba- 
lance, tynga ned v&gsk&len ; gif va utsla- 
get ; <%* clothes, byta om klader ; rs* a dra- 
pery, konat. ordna draperiet, drapera; ~ 
lots, kasta lott; fv on^^s lot, bestamma 
nga ode; one's self on, sia, aig pS.; ofver- 
lemna sig it t. ex. ngna n&d ; '>' a person's 



note, h: do, b: nor, &; not, h: tube, &: tub, fl: bull, tb; thing, dh: this, w: Yvill, z: baa. 



east 



F talnprlk. 164 P LUgt SFllU. 



cast( 



nativity f stalla ngs horoskop; 'v a piece, 
teat, f ordela roUbeaattningen i ett styoke ; 
'x* seed, s&; nu a shoe, om hast tappa en 
sko; ryj young, om ajur kaata (a missfcii); ~ 
aJoui, jagt. Boka crter spirct; ~ about for, 
86 sig om efter, soka efterj ~ aside, kasta 
bort; S,sidosatta, foraktaj fN/ away, va. 
kasta bort; stota ifr3,ii sig; forvisa; for- 

Spilla; a. o. a. bo nedan Bms. ; to be 'n/ away, 

forolyckas, sirsk. bjb. forlisa; ~ behind one, 
kasta, stota bort ifr3,n sig; ej (mer) vilja 
tanka p&; ~ by, forsm^.; ~ down, kasta 
ned; sl& ned ogoncni nedsl^, bedrofra; ~ 
forth, fordrifs-a, forjaga; utstota, utka- 
sta; kasta fram; sprida omkring sig, ut- 
dunsta; «x» in, taga med pS, kopet; ~ in 
one's lot wi^i, forena sitt ode med; ~ in 
one's teeth (dish, nose), slunga ngn (en 
beskyUning) i ansigtet ; f orevita ngn ngt ; ~ 
off, kasta af sig, afkasta borda, ok ; aflyfta 
uiaskor, afmaska; falla fjitdrar, skino; aflagga 
kiadcr; stota ifr3.n sig, tillbakavisa ; for- 
kasta, ofvergifva; afskeda, afdanka; sjo. 
kasta loss, l§.ta gj; jagt. slappa los; ~ off 
copy, boktr. genom prof bestamma antalet 
trycksidor for ett manuakript; ~ on, 

lagga upp maakor; Be vid. 'N* upon; ~ Out, 

kasta ut; framkasta; forkasta; fs* up, va. 
kasta upp ; uppkasta afr. en vall a, d. ; bI& 
npp ogonea ; satta iipp en rakning ; snmmera 
ihop, gora ett ofverslag ofver; foreliS,lla 
ngn net; vn. krakas; 'n/ upon, banskjuta 
till; kasta skulden pS,; satta alt p& ett tir- 
ningskost o. d. \ to be f^ upon, Tata hanvisad 
(bragt) till ; «o 6e ~ in . . ., vara (blif va) 
domd, botf aid, till . . .■,to be new ~, vara 
omgestaltad; *%* of countenance, ansigts- 

•bildning, fysionomi, uttryck; ~ of dra- 
pery, veckning pS ett draperi, drapering; 
a f>j in {of) the eye, skelande; a f^ of 

' tlie eye, ogonkast ; a ^ of green, en skif t- 
ning (dragning) i gront; ~ of mind, ain- 
nesart; fy-st ~, utkast, borjan; a aiAtm- 
sica?~, bojelse for excentricitet; 'n* glass, 
gjutet glaa; ~ knitting, afvig stiokning. 
~ away, a. bortkastad; forkastad; aflagd; 
utskjiiten ni samhallet, olycklig, foro- 
lyckad nv. tja.; s. ngt bortkastadt, biid. 
utskott, afskrap; forolyckad, forskjuten 
manniska; afslag, vagran. f^-braSS, s.T-l 
massing. ~-irOI1, s. gjutjarn, taokjarn (arv. 
'v-metal). ~-Off, a. bortkastad, aflagd; 
t. ae r^away. ~-ShadOW,s.mU.slagskugga. 

~-steel, s. giutst3.i. o^-work, s. gjutet 

arbete, gjutgods. 
Castanet, k^s'tinlt, s. kastaujett. 
Baste, kast, s. eg. 1 udien kast, arftlig sam- 

ballsklass; to lose fv, forlora sin sam- 

hiillsstallning. 



castellan, kAs'tM4n,s.kastellan,slottsfogd 

~y, -5, s. kastellani. 
castellated, kas'tilited, a. kringbygd;f6: 

sedd med torn cell tinnar. 
caster, ka'st&r, s. en som kastar, gjutf 

etc., jrr cast; beraknare; teckentydan 

roUfordelare ; flaska ror pcppar o. d. som Ek 

kas ut genoin hLl i locket; bOrdstuU (afv. (v! 

a set of ~s) ; ae vid. castor, 1, 
castigate, ksLs'tig^t, vn. napsa,tukta, straS: 
ratta, forbattra. castigatlon, -ga'sjin, 
napat, bestraSning; rattande. CaStlgatOI 
-Ir, s. tuktare. castlgatory, -ftri, a. tul 
tande, bestralfande ; s, se ducking-stoo 
Castile-SOap, kastA'l-sAp, s. ett elags fi 
marmorerad tv5,l. CaStillan, -stirjin, c 
kastiljansk; s. kastiljanare (spanjor); ka 
stiljanska (spanska apr&k«t). 
casting, ka'sting, prt.; s. kastande; gjui 
ning; (Ijus)stopning' fallande ir born o. d 
ombyte arskinn; mil. drapering; teat, roll 
fordelning; gjutet, arbete, pL gjutgods 
aftryck; falskt silfvermynt; rappning, ji 
rough-cast; ~ oywjoo£Z,virkeskastniug(.iii 
det siir «ig.). ~-b0X,«. gjutflaska. ~-h0USe,s 
gjuteri. ~-ladle, s. stopslef. 'x<-mOuld,i 
gjutform. ~-net, «. fisknot. 'x<-p|ate, '^ 

-slab, B. gjutskifva nr imalt glasmaua vid Kll 
Terkning af spegelglas, etc, '^■pOt, S. SQialtde' 

gel. 'v-shovel, s. kastskofvei, ~-table 

■e '\i-plaie, ~-VOiCe, 'v,-V0te, s. ntslagB 
rost. '^■weight, :. nigot som gor atsla§ 

p& en vd,g (kommer T&gsk&len att sjunka), 

castle, kaal, s. kastell, borg, slott; iri. F (tk 
(C) ~) regeringen, bofvet; torn i •oiiict 
apei; sjo. back, skaus ; vn. o. va, rockerai 
■chackspei ; ">- in the air, *\/ in Spain, luffc* 
slott. ^-builder, <.. en som bygger luft- 
slott, projektmakare. ixz-crested, a. slotts- 
kront. 'v-Crew, s. aja. backsgastar. '^' 
■guard, s. gamlson; Brr Ian mot (riddar-) 
tj anst ; f astningBomrS,de ; skatt p& boning 
inom fastningaomr&de (uy. ~-ward). ~ 

-keeper, <.. siottsfogde. >v-soap, am. « 

castile-soap. ^-yard, s. borgg^rd. ~d, -d, 

a. forsedd med faste, kastell, etc.; eslott!- 

prydd>. ~ry, -ri, s. Blottsforvaltning; 

garuison, ~t, -et, s. litet slott, kastell. 

castling, -ing, l.^?-*. ;s. rockadiichaciipti. 
castling t, ki'atling, 2. s. i fortid fodt fo- 

ater af djur. 'x.-skins, s. pi. skinnaf 

of odda lam. 
castor, ka'stftr, 1. s. (fothylsa med) tiissa 

p& mbbler. 

Castor, ka'stftr, 2. ». pr.; -v and Pollin, 
astron. tvillingame; meteor. St. Elmseid, 
irrbloss, lyktgubbar. 

castor, ka'stir, 3. s. bafver; baf vergiill; e« 
sorts tjookt klade; F (ka8tor)hatt. " 



A: fate, i: far, h: fall, 4: fat, i: fast, 4: moto, J: mot, J: hor, 1: fine I: fin, 1 i'l 



;astor-bean 



/j< MlQdro brukllgt. 1G5 f FUr&ldr&dt. 



oatamotintain 



■bean, <N<-nut, s. fro, frukt af ki'istnspal- 

meu hraraf T&b riclnolja. r^-liat, S. kastorhatt, 

'v-Oil, s. rioinolja. ~een, -Ari'n, j. ett 
ylletyg. ^euni, u't., -sti'reim, s. rarm. 
bafvergall. ~ine, -in, s. kcm. ett egendom- 
ligt amne i bafvergall. 

lastrate, k^s'tr^t, va. kastrera, galla; biid. 
stympa; rensa on bok. Castration, -i'sjin, 
s. kastrering; stympningj rensning. 

iastrensiai /|C, k4striii'sj4l, a. horande till 
lilger. 

;aSUal, k4zj'oal, a. tillfallig; s. (: ~ hand) 
tillfalligt antagen arbetare; ~ expenses, 
oforutsedda utgifter (omkostnader) ; ~ 
wages, tillfallig arbetares afloning; ~ 
ward, gesallharbarge, fattigharbarge f»r 

vaDdraode tiggare o. d. 'v/nGSS, -nes, S. tiU- 

fiiUighet. ^ty, -ti, s. tillfallighet, han- 
delse; olyoksfall; vSdadod; sportier; mii. 
forlust i doda och sirade; ~ list, return 
of -ties, mil. forlustlista. 
;asuist, kizj'Jist, s. teolog som loser sam- 
vetsfrSgor. ~ic(al), -'ik(al), a. kasuistisk. 
~ry, -ri, s. kaBuistik; fyndighet i tvietiga 
m^l; sofisteri. 

)ai, kat, 5. (aDsea oTtast aa. femiaint, B&ledea ; 

katta) katt; dubbel trefot for brods rost- 
ning; pinne hvarmed spelaa i tip-cat; 
&fv. spcict tip-cat, se d. D. ; ^0. dagg; ett slags 
kolfartyg; kattgina (arr. -vz-tacklG); va. sjo. 

katta aakarct (; Ijfta det till kranbalkea) ; 'n/ 

and dog, stallning rramtor eidon att hilla 
mat Tarm; ae via. tip-cat; to lead a ~ 
•and-dog life, lefva som bund och kattj 
~ of nine tails, ajo. >]iiosvansade katten», 
dagg af nio t3.gaiidar; a ~ and afddle F, 
struntprat, dumbeter; as (however) the 
'x/ jumps F, huru saken an mk utfallaj 
to let the ~ out of the bag, ordspr. >skvall- 
ra Ur skolan> (rarridi hcmllgbetcr) ; to turn a 
fsj in the pan (afv. to turn a ^s^-in-paii), 

(af llga beTekelaegraiider) blifva ofverlopare, 

vanda kappan efter vinden. '>^-biril, s. 
zooi. en nordamerikansk trast (Mimas 
Carolinensis). ^-block, s. «j». kattgine- 
blook. 'Nz-boat, s. segelb&t med ett enda 
segel pa en mast s4 l&ngt forut som moj- 
ligt. 'v/Call, s. hvisselpipa. ~-eye(l, a. med 
kattogon; med form3.ga att se i morkret. 
~-fall, 5. Bis. kattginelopare. ~-fish, s. 
zooi. hafskatt (Anarrhichas lupus); ae vid. 
horned pout under p. fv/gold, s. min. katt- 
guld (glimmer). '^Qut, s. tarmstrang; ett 
slags gles bS,rduk; (silkeB)stramalj ; ~ 
scraper F, birfilare. '>'-harpingS, s.pl. ajo. 
svigtningar. 'v.-head, ». katthufvud; ajo. 
kranbalk; ~ stopper, njo. penterlina; an- 
karlds p3. kranbalken. -xi-hole, s. ajs. katt- 

hal i aklern fSr kabel. 'v-hOOk, I. (IS. katt- 



bake hrarmcd ankaret kattas. 'N'lap, 5. P t6- 

slask. 'vlike, 11. lik en katt. '^mint, ~- 
nip, ;>. bat. kattmynta (Nepeta). 'v/nap, s. 
F tupplur. ~-o'-nine-tails, bo ofran ~ of 

nine tails. >^-pipe, an '^call. ~-rake, s. 
borrsook. ~-rope, ao -^-fall. ~-salt, 
s. finkornigt (hafs)3alt. 'v's-cradle, s. 

»vagga», >skel» (lok med en mcllan hilndorna 

BpSnd trld). ~'s-ear, s. bot. Blitterfibla (Hy- 
poohEeris). ~'s-eye, s. kattoga; min. katt- 
ogon (grOnaktIg kvarla, en ftdeistcn) ; ~ gum, 

dammarbarts. ~'s-f00t, s. kattf ot; bot. jord- 
refva (Glecboma); to live under the '•w F, 
fits, under tofieln. ~-silver, 5. min. ett 
slags glimmer. ~'s-nieat, ao dog's-meat. 
~'s-milk, s. bot. rilfrnjolk (Buphorbift). 
~'s-paw, 5. kattass; F en som 13.ter narra 
sig att vara en annans verktyg, >att 
krafsa kastanjerna ur elden>; ai<*. latt 
krusning pi vattenytan; ajb. bondstek 
(knut). ~-S()uirrel, s. zooi. gri ekorre 
(Sciurus cinereus). 'v-Stick, s. salltrii i 
tip-cat; pi. vedpinnar; F smala ben. 
~'s-tail, ~-tail, s. kattsvan.s; bot. kafvel- 
dun (Typha); timotej (Phleum pratense, 
ifv. '^ grass); ae vid. cirrus, bot. o. meteor. 
~-thyme, s. bot. gamander, loksuga (T«u- 
crinni). 

cataclysm, kat'aklizm, s. ofversvamning, 
alt ofverBvammande flod mt. biid. ; mod. 
dusob. ~al, -4l, a. 

catacomb, kat'^lk^m, s. katakomb. 

CataCOUStiCS, katakau'stiks, s. pi. laran om 
Ijudets aterstudsning. 

Catadr0m6,kat'adr6m, 5. kapplopningsbana; 
mck. hiss(kran). 

catafaico, .t., katafii'ki, catafalque, fr., 

kat'4falk, s. katafalk. 

CatagmatiC, kAtagmat'ik, a. mod. tjanligmot 
benbrott; s. medel mot benbrott. 

CataleCtiC, kat^lek'tik, 11. mcir. ofuUstiindig, 
en stafvelse for kort om vers. 

catalepsy, kit'ilSpsi, (art. gr., -psis, -lep'nis), 
s. med. stelkramp, nervforlamning. Cata- 
leptic, -lep'tJk, a. stelkramps-; fallen for 
stelkramp. 

catalogue, kat'alAg, s. katalog, register, 
forteckning; va. katalogiseta. 

catalysis, kitirisSs, »-. kcm. torr upplSsning 
geaom beroring; biid. upplosning, forsto- 
relse, forfall. batalytic, -lit'lk, a. upplo- 
sande. 

catamaran, katamardn', s. flotte af tre stoo- 
kar nrtjad i ostindica etc.; stor Hatbottuad 
b&t; brannare; F tratgirig kLlring. 

catamenia, gr., k^tam^'ni^, s. mod. minads- 
rening. ~i, -al, u. menstruations-. 

catamount, kat'^maunt, '>.'ain, -In, a. zooi. 
puma, kuguar (Felis concolor) ; vildkatt. 



^: notQ, I): do, h: nor, i; ootj^; tube, &: tub, li; bull, tU: tiling, dli ; tbi», v; ; will, z; has. 



catapiaract 



F TalBpr&k. 1G6 P LJlgt Bprik. 



catob^ 



Calaphracl,k4t'4fr4kt, s. fjallpansar ir,..ooi.i 
fuUstiindig rustning t»r hint ooh kari; ryttare 
i full rustning ;)C. ~ed, -^d, u,. »fv. zooi. be- 
kladd med fjallpansar. 

cataplasm, kilt'^plizm, s. mod. uppmjnkande 

Omslag (pUster, aeg, grOl). 

catapult, kat'^pftlt, s. utik. mil. katapult 

(kaBtmaakin njr stcnar, pilar etc.). 

cataract, kat'ar4kt, s. storre vattenf all ; mod. 
Starr (grS, ei. hvit); mok. ett slags hydrau- 
lisk regulator; fort, fallgaller; F bred 
halsduk med nedhangande andar. ~OUS, 
-'is, a. med. horande till starren, starr-. 

catarrh, kat^'r, s. med. katarr, fiuss; snufva. 
~al, -al, /NjQUS, -&s, a. flussartad, fluss-. 

catastrophe, gr., katils'trAfe, «. katastrof, 
ornhvaifning, v^ldsamt slut; upplosning 
af ett drama. CatastrophlC, -strifik, a. kata- 
strofisk. 

CatawampOUS, kat3,w4ni'pa8, a. Am. P haf- 
tigt el. plotsligt anfallande. 

Catawba, k^t^'bl, s. en nordamerikansk 
drufart. 

catch, katj, 1. 5. hand, se catechu. 

catch, katj, 2. va. (imp. o. pp. Caught, kat, 

afv. rcg. t) f atta (tag i eg. med handeo ; ngu bf/ 

the hair, i h&ret, etc.); fatta i om eidun; 
gripa &rv. biid. ; fdnga; uppf^nga afv. ijud, 
biid, etc.; uppsnappa; uppsamla, upptaga 
t. ex. regDvattcn ; hinna fatt; hinna (att 
komma) med t. ei. ett bantlg i traff a ogat, 
arat, jfr ex. ; f2, fast, ertappa, ofverraska 
(at, in o prt., ei. ock biott prt.); taga in, in- 

BVanga ett plagg ; Sidraga sig amitta, dOd, upp- 

marksamhet, etc.; fatta, begripa; fangsla, in- 
taga, tjusa; snarja, lura; fS,, taga, gora 

(jfr ced. ex. samt under vederb&rande BUbst.) ; Vtt. 

fatta tag; fatta i, haka i; g3,lgen, smalla 
igen em Us ; f astna, forblif va i ett ira.kadt 
lage; vara smittsam; «. (pi. ~eS, -ez) 
grepp, tag; fangande, ertappande; upp- 
f&ngande; f&ng, fingst, (fiska)fange, not- 
varp; byte, vinst; begagnadt tillfallo, 
fordel; smitta; lindrig akomma; plots- 
ligt infall; bastigt, latt intryck; ryck, 
stund, kort mellanrum; bit, styoke; sniir- 
jande, bedrageri, knep; ordlek, g5,ta; 
mas. kanon, rnnds^ng; mek. tekn. (sparr-) 
hake; griphake, griptiing; lyf tarm, knagg; 
klinka; angrepp, sluthake & Us; Ingi". 
stoppare; boktr. tenakel; sk&l pS, en bil- 
boquet; i cricket bS,ll som uppf3,nga3 af 
motspelare; uppsamladt ytvatten; dike 
till of versilning, jfr '^-drain ; sj». »e ketch ; 
boktr., teat., ee~-2(;07'(^; plotsligt innehSillande 
af andedragten, jfr '^ing; ~ cold, for- 
kj'la sig; ~ one's eye, falla ngn i ogonen ; 
~ a fall F, snafva, falla omkull; ~ Jlre, 
fatta eld; ~ the foot, om en hast sla mot 



med foten vld Bpr&ng tlfrer Dgt; 'v hold oj 
fatta tag i; r^ one in a lie, komma pi 
ngn med en osanning; ~ the point, fattj 
(den egentliga) meningen; ~ a scent 
jagt. f & vader af ett vildbr&d ; ~ sight oj 
fS sigte p3,, f4 i sigte; ~ it f, f& en upp 
strackning, f4 stryk j ~ me (at that) F 
>liar du sett mig flygal>; <%- me comtnj 
here F, pass p& om jag kommer hit me] 

(: jag kommer aldrlg mera hit) ; '^ at, gripa 

nappa efter; trakta efter; soka f4 ngi 
fast; fasta sig vid blid,; ~ in, gripa i 
hvarann om hjui, om maskindeiar; 'v/ On, f astna, 
blif va hangande ; -n/ up, rycka till sig; 
uppflinga; npplyfta, uppryoka; radda, 
barga; afbryta; ~ up with F, hinna fatt; 
a great >%> F, ett godt kap ; ett godt parti 
om en person; by fs^es, ryckvls, skoftals, d§ 
och da; to be (Jlie) upon the 'v, liggapa 
lur. ~-all, s. F skrapgomma, skrapnun. 
'v/'basin, ». bo cess-pool; afy. se ^ment, geogr. 
~-Club, s. B5,ngf6reniiig. 'v-drain, s. grop 
el. (sido)dike till uppsamlande af ytvatten. 
~-'em-alive, «. P falla; flugpapper; fin- 
kam. ~-fake, s. sjo. kink pS Ug. ~-f ly, s. boi. 
vaxt med klibbiga blad (Visoaria m. «.). 
~-land, s. Eng. landstyoke tvistigt mellan 
tv3, omrltden t. ex. socknar. ~-line, S. boktr. 
slutrad. '>.'matCh, s. i hastuppgjordhandelvid 
hvilken man blifvit narrad. ~-inead0W, 
«. ang med ofvervattning. 'x,-malion, s. 
omkastningsvaxel pi en svarf. 'v-pennjf, t. 
F ngt blott anlagdt pd, att locka till Big 
den stora hopens pengar (panorama etc.); 
skrap (is. skriipbok o. d.) for godt pris; o, 
anlagd pi, att locka till sig folks pengar; 
ytterst vardelos. ~-pit, s. slamgrop i 
kioak. ~poll, ~-rogue, s. F griphummer, 
bygel (poiisbetjsnt). ~-waler. Be ~-(irai». 
~-weed, s. bet. snarjm^ra (Galium Apa- 
rine) och liknande vaxter. •^weight, s. 
sport, fri vigt; ad. jrr to ride ~, rida 
utan tillsats af vigt (i mots, mot handi- 
cap). 'N./Wise, ad. (jfr oivan s.) mus. vaxelvis. 
~-WOrd, s. lystringsord, replik i skldeipiii 
poiit. etc. slagord; boktr. kustod. ~-WOrk| 
s. ofversilningsverk, angsvattning. ~- 
able, -abl, a, som l&ter gripa sig, latfr 
fSngad. ~er, -fir, «. ngn, ngt som griper 
etc., (upp)fangare, gripare; snara; niit; 'v 
bargain, se under foij. '^.'ing, -ing, pri./fl. 
f iingslande; smittsam; s. f S,ngande; f&ngst; 
mck. ingripande at hjui etc.; kippande efter 
andan; haftig snyftning; ~ bargain,\isi 
mot hog ranta kt omyndig arftagare. ~- 
ment, -mint, «. stalle dar ytvatten npp- 
samlas; geogr. iiod-, vattenomr&de. ~yi-ii 
a. si. benageu for att kapa &t sig; let- 
full; sv3,r att lara el. utfdra. 



A: fate, i: far, I: fall, 1: fat, 4: fast, 4: mete, I: met, I: her, 1: fiue i: fin, i 8r, 



catchup 



if. Mlndi'o brakllgt. 167 t rtrtldriult. 



cattle-leader 



catchup, k^tj'&p, s. pikant s&s af champln- 

joner, tomater, valnotBaft m. m. 
Catechetic(al), kitJkk'ik(^l), a. kateketisk, 

affiattad i frSgoT och svar. ~S, -s, ». pi. 

kateketisk undeivisningsmetod. 
Catechine, kit'lsjin, ». kem. adstringeiande 

amne i katekn. katechin. 
Catechisation, k^t^kizi'sj&n, s. kateketlse- 

ring, ill- catechetic. CatCChise, -' - klz, vn. 

kateketisera. 
catechism, kat'lkJzm, s. katekes; nnder- 

Tisning oi. larobok i fr&gor och svar. ~- 

al, -'kl, a. katekes-; as vid. catechetic. ca- 

techist, -kist, a. kateket. 
Cathechu, kat'lsjJ, s. kateka ei. terra japo- 

nica (brunt extrakt af ea akacienrt, anrandt aa. 
BdatriDgeraode mkemedel, garf- o. filrg&niDe). 'vlC, 

-'!k, a. katekn-. 

catechumen, katlkii'mln, <., k;rk. en som 
undervisas i kristna laran for att uppta- 
gas 1 kyrkan, neofyt aft. biid. 'x.ical, -'ikal, 
a. katekamenisk. 

categorical, k4teg6r'ik4l, a. log. tiUhorande 
en kategori; kategorisk, beatamd, ovil- 
korlig, oemotsaglig. ~ly, -i, o!d..katego- 
riskt, bestamdt, afgorande. ~ness, -nes, 
». oviikoriighet. categorize )f:, -' - rlz, va. 
ordna i kategorier; klassificera; katalogi- 
sera. Category, -' - - rf, s. kategori; klass; 
tillst&nd, beliigenbet, fdrhS,llande. 

CateleCtrode, katellVtr&d, >a cathode. 

catena, lat., kat'^na, «. (pi. -nas, -n^) kedja, 
foljd af citat o. d. ~rian, -na'riin, a. kedje-; 
kedjeartad. ~ry, -n4ri, a. sc foreg. ; s. mat. 
kedjekurva (iif», ~ curve), -v^tion, -ni'sjun, 
s. sammanlankning, foljd. 

cater, k^'t&r, l. S. fyra p& kort, t&rnfngar etc. ; 

va. skara diagonalt. 'vi-COmered, a. Eogi. 

lok. o. Am. diagonal. 'v<-COUSin, is. aflagscn 

slagting 1 liarde led (: brylling el. pysling). 
cater, k^'tftr, 2. vn. anskafEa foda; draga 

forsorg, sorja (for, for); s. f ae ~er. ~er, 

-ftr, s. skaffare,proviantmastare, inkopare. 

f^eSS, -is, s. Inkoperska. 
Cateran, kit'iran, ». Skoti. irregulier soldat; 

hoglandsk fribytare, rofvare. 
caterpillar, klt'&rpil&r, s. fjarilslarv, kai- 

mask, lofmask. 'N/-catcher, 'vz-eater, s. 

7,001. en art tornskata (Campephaga). 
caterwaul, k^t'&rwll, vn. jama, skrika om 

kaitor. iving, -ing, ». kattskrik; kattmu- 

sik, olS,t. 
Gates, kAtz, 5. (lacker) foda, undfiignad. 
catgut, ee nndcr cat. 
Catharine med ams., ae Catherine. 
catharlst, kath'4rist, ». en som gor ansprdk 

•pk mera renhet an andra, pnritan. 
cathartic, kAthi'rdk, a. med. renande, affo- 

rande; ». afforande medel. ~al, -^1, a. ae 



r«rcK. r^alneSS, -Alnus, s. egenslcap att 
verka afforande. cathartina, -tin^ (oi. -ne, 
-tin), a. kem. bitteramne i senna. 
cathedra, lat., eg. gr., kilthA'drS, (-'Jdra), ». 
kateder, lilrostol; biskopsstol. ~l, -il, ». 
katedral, domkyrka; a. tillhorande en 
domkyrka ei. biskopsstol; utsagd med 
biakopiig myndighet, afgorande; ~ glass, 
f argadt glas hvaraf kyrkf onsterbopsattas; 
/v walks, poet, g&ngar liknande skeppen i 
en kyrka. 

Catherine, kith'&rin, «. pr. ~-pear, s. ett 

slags smS. paron. ~-wheel, s. b;g. rosett- 

fonster; tyrr. sol, hjul; P hjnlande. 
Cathetal, kith'itil, a. tiUhorande en katet, 

perpendikular. 
catheter, kAtb'et&r, s. klr. kateter. 
CathetUS, ut., kath'it&s, s. (pi. -ti, -tl) mat. 

katet. 
cathode, kitb'&d, «. fja. den negativa polen 

af en galvanisk stapel (ei. battcri). 
catholic, k4th'6l'ik, a. allmannelig; frisin- 

nad, liberal; katolsk; s. katolik. ~ism, 

-Al'isizm, ~ity, -lls'iti, s. allmannelighet 

(i kyrkligt afseende); religios frisintbet; 

katolicism; omfattande af den (romerskt ci. 

grckiskt) katolska troslaran. ^nCSS, -nes, 

s. allmannelighet. ~0n t, gr., -thAl'ikAn, i. 

mod. universalmedel. 
catkin, k^t'kin, s. bot. hange. 
catling, kJt'ling, s. kattunge; kit. tveeggad, 

skarpspetsig knif; fin skaggmossa pa 

trad; tarmstrang. 

catmint, catnip, ae under cat. 

CatOCathartiC, k^tAkithi'rtik, s.med.purger- 
medel. 

Catonian, k^ti'nian, u. katonisk; Strang, 
allvarlig. 

catoptric, k^tip'trlk, a. optik. katoptrlsk, 
reflekterande, reflexions-; ~ telescope, 
spegelteleskop. ~al, -^1, a. deta. 'vS, -s, 
s. pi. laran om Ijusets reflexion. 

catsup, kilt's&p, so catchup. 

cattish, kk'isj, u. kattlik, katt-. 

cattle, kit'], s. (kollckt., alltld i aing. form, jfr ex., 
men med plural betydelae) boskap, kreatur, is. 

notkreatur : black ~, horned ~; belted ~, 
blanketed ~, hoimndak boslcap med ett rnndt 
om gS.ende hvitt balte p^ den eljessvart.i 
kroppen; ten head of f^, ten ~, 10 stycken 

notkreatur. ~-box, ~-truck, 'v-waggon, 

s. jaruT. kreatursvagn. ~-breeder, s. 
kreatnrsuppfodare. 'v-disease, ae ~ 
-plague, 'v.-fair, s. kreatursmarknad. ~ 
-feeder, s. ae r\j-breeder; inriittning 
for kreaturens utfodring, ^^.-guard, s. 
jarny. stangsel ei. dike vid vagofverging 
for att afh&Ua boslcap frdn banan ; vag- 
underg&ng. ~-Ieader, ». kreatursf orare ; 



4; noto, h: do, i: nor, i; not, 4; tube, &: tab, 4: bull, tb: tbing, dh; tbis, w; will, z: h.ls, 



cattle-leader 



F Tftlsprftk. 168 P Lftgt ipr&k. 



cavazion 



nosring pi krcatur. n.'-plague, s. boskaps- 
pest. ~-range, s. Am. oppen landstraoka 
dar kreaturen fl, gS,, »falad>. '>.:-rearing, 
«. boskapsakotsel. '>^-sh0W, i. kreaturs- 
utstallning. 'v.-stable, s. kostall. ~-Stall, 
s. kreatursb&s. 'xj-tie^ s. bom ei. d. bvarvid 
kreatur bindas. 

caucus, ki'kls, s. Am. F forberedande val- 
mote. 

caudal, ka'dal, a. zooi. svans-, stjiirt-. 

caudale(d), ki'dAt(ed), «. ^ooi. foreedd med 
evans. 

Caudex, lat., ki'deks, (pi. ~es, -ez, oi. lai. 
■dices, -dis4z) s. bot. tradstam. 

caudle, ki'dl, 5. starkande dryck f&r barn- 
aiiBgskvinnor o. sjuka af kryddadt vin el. 61 
med agg och brod. 

Cauf, k^f, s. fisksump; korg for stonkols- 
uppfordring. 

caught, k^t, imp. o. pp. ar catch. 

Cauk, k^k, s. min. tiit tungspat. ~y, -?, u. 
tungspats-. 

Cauker, ki'kJr, .e calker. 

Cauking, kJ'king, (1.) se calking, (2); (2) se 
cogging, (2.). 

caul, k^l, s. h3,rnat; anat. isterhinna (omen- 
tum); fosterhinna; segerhufva; botten 

(n&t, skinn etc, hvarpiV Ibsh&rCD) 1 en peiuk (aro 
rastadc); snick, tolaga. 
cauldron, «e caldron. 

Cauli-, lat., ki'li- 1 ama. stjalk-. ~-flOWer, .■!. 

blomkM. ~Cle, -kl, s. bot. kort stjalk. ~- 
COle, -kAl, -v-CujuS, lat., -'kiilis, s. bjg. liten 
bojd (aoantlius)stangel i korintiskt ka- 
pital. '^ferOUS, -'fftrfis, a. forsedd med 
Btjalk. ~ne, -m, «. bot. horande till 
stjalken; fastad (omedelbart) pi Btjalken. 
~S, lat., -s, s. ortstam, stjalk. 

caulk, ~er, '>^ing, ae uodcr calk, 2. 

causal, k^'z4l, o. gram, kausal; se Tid. causa- 
tive; s. kausal konjunktion. ~ity, -'iti, .5. 

kausalitetsforb&Uande (rarhailandet mellan or- 

■ak 0. vcrkan); fren. formdga att utfinna or- 
sak. ~fy, -ti, s. birg. lattare, jordaktiga 
malmpartiklar som bortgS, genom vask- 
ning. causation, -za'sjftn,s.fororsakande; 
jfr vid. ~ity. Causationism, -zA'sjimzm, .■!. 
laran att alt bar en orsak. CauSatiOllist, 
-za'sjunist, s. en som bar den isigt att 
alltlng kan harledas fr3,n en or.sak. Cau- 
sative, -zitiv, a. kausativ mv. gram.,uttryo- 
kande orsak el. Terkande som orsak. 
cause, kiz, j.. orsak, grand (of, till); anled- 
ning (of, for, till); angelagenhet, sak; 
parti, sak; rattegdng, m3,l; forolampning 
som leder till duellf; va. orsaka, foran- 
lata, foranleda, ISita, laga; efficient f\j, 
Terkande orsak, grund; _;?reai ~, andam§,l; 
material f^, ngts materie ; formal, 'v, form 



(idd) i ngt; proximate -x*, niirraaste orsak, 
anledning; to show ~, jur. angifva sina 
rattsgrunder; to '\> a person to be (to do), 
laga att ngn blir (gor) ngt, lita ngn . . ,; 
to f^^ a thing to be done, lita gora ngt, 
~ful, -fil, a. egande (tillracklig) grand. 
~leSS, -les, a. utan orsak, grundlos; utan 
(bestamdt) andamal, tillfallig. ~leSS- 
neSS, -lisnes, s. grundloshet. ~r, -ir, s. 
ngn el. ngt som fororsakar; foranledare; 
(an)stiftare. 

causeway, ki'zwa, causey, ka'z!, s. chaussee, 
upphojd (brolagd, stenlagd) Tag;vagdam; 
brobank for bitar. ~ed, -d, a. stenlagd; 
brolagd. 

causidical, kizid'ik4l, u. advokat-, juridisk, 
ratteg&ngs-. 

CauSSOn, ki'sftn, se cavezon. 

caustic, k&'stik, a. brannande, fratande; 
skarp afy. biid. : satirisk, sarkastisk; s. 
f ratmedel ; geom. brannlinie (arr. ~ curve), 

~al, -al, a. ae roreg. ti. -x-lty, -stis'ltl, ~- 

neSS, -nes, 5. fratande verkan; skarpa, 
sarkasm. 

Cautel t, ki'tel, s. f orsigtighet ; list, forsla- 
genhet. 

Cauter, kl,'t&r, 5. brannjam. 'v,ant, -ant, 5. 
fratmedel. ~islTl, -izm, se ~y. 'N.'izatlon, 
-izi'sjun, s, med. brauning. ~ize, -iz, va, 
med. brauna. ~y, -1, s. branning (med 
jarn, actual ^•, med fratmedel, 7>o(e7i(iaZ 
~); fratmedel; brilnnjarn. Cauting-lron, 
ka'tingl&rn, ». roter. brannjam. 

caution, k^'sj&n, s. forsigtigbet, varsambet; 
Taming, r3,d (to a person)', mil. lystringa- 
ord; jirnT. Tarningssignal; Skoti. sakerhet, 
borgen; Am. F botande 3,tbord af otJlig- 
het; va. Tama {against, for; not to, att 
icke). ~ary, -&ri, u,. gifTen som saker- 
bet; Tarnande; 5. se '^ry. ~er, -ftr, a. 
Tarnare ; Skoti. loftesman, borgensman. 
~ry, -ri, s. Skoti. borgen, sakerbet. 

cautious, k^'sjfts, a. Tarsam, forsigtig (in, 
i) ; grannlaga ; to be f^ of a person, akta 
sig for, misstro ngn. '^neSS, -nls, s, Tar- 
samhet; forsigtigbet. 

cavalcade, k^T'alkid, s. bogtidligt ryt- 
tartS-g. 

cavalier, kaTale'r, 5. ryttare, riddare ; be- 
lefvad krigsman; kaTaljer i aUa betyd,, afv. 
hist, ocii fort, p a. krigisk, ridderligt; stolt, 
trotsig, ofTermodig; fri, ogenerad, mun- 
ter; hist. Engl, horande till kavaljerspar- 

tiet (Karl Iislea parti). 'x^lSHI, -Izm, S. kaTal- 

jerskap; kaTaljeriskbet. ~neSS, -nis, *. 
ridderligt, stolt ei. bogmodigt Tasen. 
cavalry, kAv'ilri, «. rytteri, kaTalleri. 

cavate t, k^'T^t, ae excavate, cavazion, 

-T^'zj&n, s, bjg. grundgrafning. 



.^! fate, i; far, i: fall, i; fat, i; fast, 4; mete, i; mot, h; her, 1; fine, i; fln, \: fir, 



cave 



^ Mlndre brukllgt. 16!) f rOrHldrailt. 



celestial 



cave, kav, s h&la, grotta; kiillare; h&lig- 
hetf; va. urhS,lka; vti. vistas i Mlor ei. 
kallare ;|;; (oriant med in) falla in och bilda 
en grop om jord 1 II. gif va tappt, gifva med 
Big; si. komma af sig. 

caveat, (eg. lat. : iniL hnn akts sig), ka'v44t, s. 

jar. foreigtighetsm3,ttj protest, gensaga; 
varning; Am. interimspatent ; va. inliigga 
protest (afr. ente7' a *%/); Am. taga ut ett 
interimspatent; ~ emptor, lat. jur. mS.kd- 
paren se sig fore, 'v.ing, -iting, s. aktk. 
jspetsunderfly ttning> (degagement) hasiigi 

itvertdraado ar Tfirjan frilii cna aidaa om motst&n. 
darcns rarja till den aodra. 'XfCr, -atur, s. en 

som inliigger protest. 
cavendish, k^v'lndish, s. tobaksbladpressa- 

de i afl&nga kakor. 
caver, ka'vfir, ^. Dci'bjshiii! malmtjuf; gruf- 

tjansteman. 
cavern, kav'arn, s. hdla, jordkula. ~ed, -d, 

a. h&lig, full af h&lor; boende i hS-loi't- 

~OUS, -&s, u. fall af hdlor ei. af h&lig- 

heter. 
Caves(S)On, kav'esAn,cavezon, -ezAn,s.kar- 

son p& hastar, afr. bild. 

CavettO, 11., kavet'A, s. bjg. halkel af '/, olrkcis 

proQl, is. i en koroisch. 

caviare, kav4'r, k^viil'r, kavU'r, s. kaviar. 

Cavlcorn, k4v'ik6rn, c, zooi. idlslare med 
ihaliga horn. 

cavil, kav'il, vn. gora retsamma inkast; 
klandra spetsfundigt, hiickla, anmiirka, 
tadla (at); va. + tadla; s. spetsfundigt in- 
kast, hacklande; sofism; lagvrangning; 
tekn. liten murarhacka. 'x.lation t, -A'sj&n, 
so fijreg. s. ~ler, -4r, s. klandersjuk per- 
son; sofist; ordryttare. ~ling, -ing, a. 
tadlande, hacklande ; s. ic cavil, s. 

Cavin, kiv'in, «. mu. fordjupning i terran- 
gen, sanka, liS,lvag (passande tin betackoing). 

Cavings, ki'vingz, «. pi. agnar jrr chaff. 

cavilled, k4v'!t5d, a. af f»ij. cavity, kav'lti, 

s. hilighet; ih&lighet; kavitet, nrh&Ik- 
ning; hala. 

Cavi, ki'vi, s. looi. marsvin (Cavia, jfr Gui- 
nea-piff). 

caw, ka, vn. kraxa; s. kraxande (afr. 'ving, 
-ing). 

CaWI(, ~y, se caui, ~y, 

CaVvlcer, se calker. 

Cawl, se caul. 

Caxon t, k^k'sn, s. Si. peruk. 

CaXOO, kak'sS, s. bm-g. (en tunna) malm far- 
dig for hyttan. 

cayenne, kijln', kA4n', s. cayennepeppar 

(afv. ~-pepper). 

cayman, ki'm^n, s. ^ooi. kajman, alligator. 
Cazik, kizik', Casique, kaz^'k, s. kazik, in- 
diansk hofding. 



cease, sis, vn. upphcira {to do oi. doing, att 
gora DgDi sluta {from, med); va. gora 
slut p&; npphora med; s. + slut, dod. ~- 
leSS, -l^s, a. oupphorlig; andlos. '^leSS- 
neSS, -llsnis, s. beetandighet; andloshet. 
ceasing, -ing, prt. ,- s. upphorande {from). 

CeCChin, sJk^'n, se zechin. 

cecils, sA'silz, «. pi. kok. kottbullar. 

cecity t, sA'slti, s. blindhet. 

cedar, sA'd&r, s. bot. ceder (eg. Larix cedrus 
: ~ of Libanon); a. af ceder; ceder-; 
American ~, Barbadoes ~, Ilavannah ~, 
Cuba-oeder (Cedrela odorata; tvaraf socker- 
kist, >cigarri&dstra>); Bermuda f^, pencil r^, red 
~, Spanish ~, virginisk en (Juniperus 
Virginiana ei. J. Bermudiana, hvaraf .biy- 
crtspenntrai fis). ~-bird, s. zoei. amerikansk 
eidensvans. ~-W00d, 5. cedertra (vani. tra 

af de namda amcrik. tradarterna). fX/Bd, -d, a. 

prydd med cedrar. ~n >)C, -n, u. ceder-. 
cede, sAd, vn. gifva vika; tillfalla; va. of ver- 
lemna, 6fverl§.ta, aftrada, afst& {to, it). 
~r, -ftr, s. en som 6fverl8,ter, etc. 

cedilla, sidh'a, S. cedilj (tccknct under 9). 

Cedrat, s^'dr^t, «. bot. ett slags citrontrad 

(Citrus medica). 
Cedrine, sA'drln, a. af ceder; ceder-. Cedrl- 

um, -dri&m, s. cederbalsam. Cedry t, -dri, 

a. cederartad ; cederlik ; cederfargad. 
ceil, s4l, va. (brad)beklada innantaki forse 

ett rum med (innan)tak. 'N'ing, -ing, s. 

innantak, tak i ett rum; sja. inre bradbe- 

kladnad, garnering; on the ^, i taket. 

'>'ing-J0lSt, S. taklakt I mcllantak. 'vlng- 

piece, s. takmMning. 'ving-plank, s. sjo. 

garneringsplanka, vagare. -ving-plate, 

.s. takrosett. 
celadon, fr., sel'adin, s. Ijust sjogron farg. 
celandine, sM'indin, s. bet. svalSrt (Cheli- 

donium). 
ceiature t, si'latir, s. gravering i metall. 
celebrant, sM'^brint, s. tjanstforrattande 

fkatolsk) prest; afv. se celebrator. 
celebrate, slribrit, va. lofva, prisa; hdg- 

tidligen fira, beg^; h^Ua gudstjanst. ^x^d, 

-ed, a. beromd, fraidad,Tyktbar(ybr,f6r). 

celebration, -bra'sjin, s. pris, berom, iira; 

firande, bogtidlighillande; beg&ende Vr 

nattrarden. CelCbratOr, -hc, s. lofprisare ; 

fostfirare; se vid. celebrant, celebrity, sc- 

Ub'riti, s. rykte, ryktbarhet, namnkun- 

nigbet; ryktbar person. 
CeleriaC, seler'iik, s. bot. en art selleri (Apium 

rapaceum). 
celerity, selSr'iti, ». snabbhet, hastigbet. 
celery, sel'&ri, «. bot. selleri (Apium gra- 

veolens). 
celestial, selest'ial, a. himmels-, himla- ; 

himmelsk, 6fveriordisk;5.himlainv&nare; 



6; note, &; (lo, 6; qor, i; not, i; tubo, ^: tiib, w; bull, tb; tbing, dU: tbis, w: will, z; b:t3. 



celestial 



F Tnlappik. 170 P Ugl jprlli. 



oentennlal 



(C)~ (Is. pi.), himmelska rikets inv&nare 
(kines); (C)~ empire, Kina. ivize, -iz, 
va. gora himmelak. 

Celestine, Blrlstin, «. (l.) (C) oelestiner- 
munk; (2.) min. celestin. 

celiac, s^'liik, a. anat. horande till bnken, 
underlifs- ; ~ passion, av3,r diarrS. 

celibacy, slrib3,si, «. ogift stand, oelibat. 
celibate, -bAt, a. ogift; «. celibatf; en 
Bom lefver ogift. Celibatist >|C, -lib'4t!st, 
s. en som lefver ogift. 

cell, sel, i!. cell, litet rum; bot. looi. cell; 
boktr. fack i en stilkast; opt. infattning 
kring en lins; bjg. kappa, hvalfEiilt; byg. 
(tempel)cella (arv. ~a, -a); afv. sa galva- 
nic '\';va.% inneslnta i en cell. ~ar, -&r, 
s. kallare; a. kallar-; ~ ioo J, bok som 
fores af the butler ofver vinWg&ngen. ~- 
arage, -irAdj, s. kallarrum (: rum for el. 
i kallare); rad af kallare; yarors inliig- 
gande i kallare ; kallarbyra ; af gif t for 
(vin)lager. ~arer, -urir, s. spismastare 
i ett kloster; ambetsman som bar v&rden 
om ett domkapitels ekonomi: domkyrko- 
syssloman; kallarmastare. 'v-arct, -firet, 
s. buteljsk§,p; flaBkfoder. ~ariSt, -ftrJst, 
86 rearer. ~etl, -d, a. i »m«. forsedd med 
cell(er). -viiferOUS, -if'&ris, a. nature, cell- 
frambrlngande; egande celler. ~0, ii., 

tjel'A, se violoncello. 'N^ular, -lil&r, S. naturv. 

cellular, cellformig; egande celler; cell-; 
~ envelope, den yttre grona barken; ~ 
tissue, cellvafnad; ~ vault, byg. gordel- 
hvalf; ~ wheel, tckn. vattenhjul med celler 
(skopor); skofvelverk for vattenuppfor- 
dring. ovulated, -lilated, u. cellformig, 
byggd af celler. ^vule, -lil, »• naturv. liten 
cell. 'x.'Ullne, -lilin, s. so '\julose, s. '>.'Uloid, 
-lilojd, s. tokn. celluloid. '>.'Ul0Se, -i\lAs, u. 
innehillande ei. besc3,ende af celler ; *. 
cellsubBtane. 
Celt, Belt, «. kelt (toiksiag) 1 (C) fornr. celt (imiE 

broDS- el. etcnyxa). 'vIC, -ik, a. keltisk; S. 

keltiBka (sprSket). ~icisni, -isSzm, s, kel- 
tisk sed el. spr&kegenbet. 

CeltJS, sel'tis. Be lote, bot. 

cement, siment', s. cement; kitt; bindeme- 
del; cement(erings)pulver; biid. forenings- 
band; va. kitta, sammanfoga (eg- tckn. med 
cement), forbinda; biid. befaBta; cemen- 
tera stai; vn. bilnga samman; binda om 

cement, murbruk o. d., &tv. blld. '^.'-StOppinQ, S. 

kittning, spattling. ~al, -al, u. cement-. 
'vatlon, -A'sjin, s. kittning, sammanfog- 
ning; cementering; ~ steel, cementatal. 
~atory, -aturi, u. tjiin.ande till att hop- 
kitta, cementera, etc. ; f orbindande, fast 
forenande, befast,inde. ~er, -fir, s. hop- 
kittare; sammanfogare; bindemedel. ~- 



ing, -ing, prt. ; s. cementering oto. i -y fur- 
nace, brann(stli,lB)agn. ~itiOUS, -isj'is, k 
f^atory. 

cemeterial, slmlt^'rUl, a. «f ««. cemetery, 

sim'ltirS, s. kyrkog&rd. 
CenatOry, si'nit&ri, a. horande till afton- 

mS,ltiden. 
Cenobite, sen'AbJt, «. klostermedlem (i men. 

till eromit). cenobitic(al), -bit'ik(4i), a. 

kloster-. 

cenotaph, sen'Atif, ». >tomgraf>, grafvird 
S,t ngn som ar begrafven annorstadea. 

cense t, slna, l. s. skatt, afgift; uppskatt- 
ning; rang. 

cense, sins, 2. va. roka med rokelae. ~r, 
-fir, s. rokelsekar; genomborrad parfym- 
fla^ka; kolpanna. 

censor, s^n'sfir, a. censor, granskare (af .eder, 
af backer); aededomare ; laroverkscenaor ; 
skoi. ordningaman ; kritiker, backlare. ~- 
like, -ilk, a. lik en cenaor, Strang. ~ial, 
-sA'rSil, ~ian, -eA'rUn, a. censors- ; sede- 
domare-. '^ious, -aA'rifis, a. granskande; 
kritisk, Strang; tadelsjuk. ~i0USneSS, 
-sA'riusnes, ^. stranghet; kritiekhet. ~- 
ship, -sjip, 5. oensorakap; oensur {of tht 
press), 

Censual, sen'eiSil, a. census-; beskattnings-; 
underkaatad beskattning. 

censurable, sen'sjArabl, a. tadelvard, straff- 
vard. r^neSS, -nes, 5. tadelvardhefc. 

censure, sen'sjAr, sen'sjfir, n. klander, ta- 
del; napst; Btraffidom;)C; kyrkligt straffjf;; 
omdome, granskningt; va. tadla, klan- 
dra, ogilla, anmarka pS, (afv. to pass 'v on); 
granska t ; doma f ; vn. + f alia dom {on, 
ofver). ~r, -fir, i. tadlare; kritiker. 

census, sen'sfis, s. folkrakning; formogen- 
betsuppakattning; mantalslangd. f^-pa- 
per, s. blankett till mantalsskrifning. 

cent, sent, rdkn. (blott i vlssa fOrbindelser el. fraser. Be 

ex.) hundra; s. cent (amerik. mynt : 0,oi dollar)', 
arv. centime (0,oi ar en fransk franc el. on 
itai. lira); per ~, >f6r hundra>, procent; 
~ per ~, hundra procent. '>./age)|C, -Adj, 
5. rantef ot ; procent (vani. percentage). ~- 
al, -al, a. grundad pa hundra, p^ centner 
(~ system) ; s. centner. 

centaur, sen'tAr, s. mjt. centaur. 

centaury, sin'tari, s. bot. klint (Centaurea). 

centenarian, sentenA'rian, s. hundra&ring. 
centenary, sen't^nari, a. innehaUande 
ett hundratal (af ir etc.), hundra-; bo vid. 
centennary; s. hundratal ))s; 3,rhundrade )|C; 
hundra&rsfest. Centennary, sentJn'iri, a. 
intraffiande hvart hundrade ir; hundra- 
3,rig; hundra§,rs-, till minne af ngts 100- 
ariga tillvaro. Centennial, slntJn'iAl, a. 
Be fftrcg. ; s. huudraarsf est. 



i; fate, a: far, A: fall, a: fat, h.\ fast, i: mcto, S; met, h; lier, 1: fine i ; liu, i fir, 



center 



/|C Ulndre brukligt. 171 f Fflrflldrndt. 



oereous 



center, B^n'tftr, med smi., le centre. ~ing, 
-\ng,prt.; s. uppsokande af medelpunkten 
etc., jfr centre, v.; bjg. hvalfstomme. 

centesimal, slntls'lmil, a. hundrade-; s. 
hundradel. 

Centi-, s4n't5, l imi. eg. vetensk. ord hundra-. ~- 

grade, -grid, a. hundragradig; s. {the ~) 
den hundragiadiga (Celaii) termometern. 
'^gramme, rr., -grim, s. centigram. ~- 
litep, ~litre, tr., .-til'itfir, -Utftr, s. centi- 
liter, 'vmeter, tr., -tim'Jt&r, -mit&r, s. 
centimeter, '^ped, -p^d, ~pede, -pAd, j,. 
m&ngfoting (insekt) ; a. hundiaf otad. 

centner, slnt'n&r, s. centner. 

cento, sJn'tA, «. {pi. ~S, -z) dilct samman- 
plockad af verser fr&n flere forfattare; 
mua. potpourri, 'v^nism >{<, -nizm, n. hop- 
plockning, kompilation. 

central, sen'tral, a. center-, central; belagen 
midt uti ; (C)~ Kingdom, Midtene rike 
(Kina). ~ism, -izm, ~ity, -'iti, <,. oentra- 
litet, centralt liige. o'Ization. -iza'sjfin, 
*. centralisation, jfr ray. i^ize, -iz, va. cen- 
tralieera, sammanfora till, hopa p& en 
medelpunkt. 

centre, sln'tftr, s. medelpunkt, midt, cen- 
trum, center (Uv. mil.); byg. se Centering; 
tekn. dubb p& evarf ; va. opt. art. centrera; 
Boka medelpunkten far ogt; stalla, satta i 
en midtpunktj sammanfora, koncentrera 
{in, i); vn. vara (blifva) central, (kon-) 
centreras ; haf va sin medelpunkt (afv. bud. 
: ty ngdpunkt, styrka) , samla sig {in, i ; 
round, omkring) ; ~ 0/ gravity, tyngd- 
punkt; 'N/ of a picture, ogonpunkt; dead 
~, dod punkt I. en kurva; fast dubb. ~ 
-bit, 5. centrumborr. 'N'-board, s. «8. cen- 
terbord. 'v-lathe, s. dubbsvarfetol. ~ 
-piece, s. bordnppsats. 'N<-punCh, s. tckD. 
midtsokare, kornare. 'x^-tabie, s. rnndt 
(divans)bord pS e n f ot. 

CentriC(al), sln'tr5k(4l), a. central; ratt 
borrad om skjatvapon. 'vjty, -trls'itf, s. cen- 
tricitet. 

centrifugal, sentrifiigAl, a. mek. etc. centri- 
fugal (striifrande fr&n medelpunkten) ; r^ drill, 

borr som skar &t ett h3.ll. 

centring, sla'trfng, prt. af centre; s. centre- 
ring, etc., le centering. 

centripetal, elntrip'ltil, u. mek. etc. centri- 
petal (strafrande mot medelpnnktcn). 

CSntumvir, ut., sentftm'vir, s. {pi. •^i,-i)med- 
lem af hundramannarjd. ~al, -al, a. hun- 
dramanna-. 'x.ate, -at, s. bundramanna- 
rS.d; centnmvirat. 

centuple, sen'tipl, a. hnndrafald; va. for- 
oka hnndrafaldt. 

centurion, sinti'riin, «. rem. antik. centurion 
(kapten); blbi. ihof vitsmanJ. 



century, sln'tAri, a. hundratal))(; Srhun- 
drade, sekel; rom. antik. centuria (afdeining 
af 100 mon)i ~ plant, i. k. hundrairig aloe, 
amerikansk aloe. 

cephal-, sSf'al, s. 1 ,m.. hufvud-. '>..algic, 

-Al'djik, a. horande till hufvudvark; s. 
medel mot hufvudvark. ~algy, -irdji, 
n. med. hufvudvark. ~ate, -It, ». sooi. 
snackdjur. ~ic, -'ik, a. hufvud-. ~itis, 
-I'tis, s. med. hjarninflammation. 'v.iza- 
tion, -iza'sj&n, s. vetensk. hufvudets ofver- 
vagande i djurs organism. ~opod, -'ApAd, 
5. {pi. afv., gr., '%'Opoda, -Ap'Ada) zooi. huf- 

vudfoting (en klass af blatdjuren). 'x/OUS, -6s, 
u. zool. forsedd med hufvud om en tIbs af- 
deining ef mollUBkerna. 

CeraceOUS, s^r^'sj&s, a. vaxartad. 
CeragO, siri'gA, s. se bee-bread. 
ceramic, sJram'ik, i*. horande till lergods ; 
~ art, keramik; 'x/ ware, lergods (vascr 

etc.). "N^S, -B, s. pi. se blda de fercg. ex. 

cerate, si'rit, s. med. oerat. ~d, -ed, ;)/;., • 

a. ofverdragen med vax. 
cere, s4r, s. naken hud vid nabbroten hos 

roff&glar; va. vaxa, ofverdraga med vax. 

'X'Cloth, s. vaxadt tyg, vaxduk; liksvep- 

ning; farm, hafta. 
cereal, si'rMl, «. horande till sadessl.igen; 

s. (afv. ~ grass) sadesslag. ~ia, -i'li'i, ti. 

pi. sadesBlagen; rom. antik. fest till Ce- 
res* ara. 

cerebel ;|c, slr'^b^i, ~lum, ut., -'&m, s. uiia 

hjarnan. ~lar, -'ir, 'vlous, -'is, u. ho- 
rande till lilla hjarnan. 

cerebral, sJr'ebral, sere'bral, a. horande 
till hjarnan, hjiirn-. -v-isni, -izm, s. fjsioi. 
Ssigt enl. hvilken psykiska foreteelser 
ai'O funktioner ei. produkter af hjarnan. 

cerebrate, slr'ebrAt, vn. hafva hjarnan 
verksam. cerebration, -brA'sjiin, s. hjar- 
nans verksamhet. cerebric, s^ri'brSk, a. 
horande till hjarnan, hjarn-. cerebrum, 
slr'ebrim, serA'brftm, s. stora hjarnan. 

cerement, si'rm^nt, s. (vaxad) liksvepning. 

ceremonial, seremA'nUl, a. hogtidlig, cere- 
moniel; hMlande p3, etiketten, kruserlig-f, 
jfr ceremonious; s. ceremoniel; formali- 
tct; hogtidlighet; fx* law, ceremonialla- 
gen, levitiska lagen. ~ism, -izm, ^^ness, 
•n^a, s. afmatt vardighet; kruserlighet. 

ceremonious, s^remA'ni&s, a. ceremonios; 
hogtidlig; kruserlig; afmatt, stel, om- 
Btandlig. ~n8SS, -nes, «. hogtidlighet; 
kruserlighet; afraatthet. 

ceremony, sfo'lmftni, s. {jil. -ies, -?z) cere- 

moni, hogtidlighet; formalitet; artighet; 
without ~ (01. -ies), utan krus; Master of 
-ies, ceremonimiistare. 
CereOUS %, sA'r^&s, «. af vax; boi. vaxartad. 



4; note, h% do, i: nor, 4: not, 4; tube, 4: tub, d; bull, th; tiling, db; this, w; will, 



has. 



oeriferous 



F TnUprllt. 172 P Llgt iprlk. 



Chaffing 



CeriferOUS, slnfuris, a. vaxalstrande. 
CBrine, se'nn, s. kern, cerotinsyra (smuc i Tax); 

min. cerin. 
cerite, s^'rlt, s. min. cerit(Bastna8 tungsten). 
cerium, si'riam, ». cer (mctaii). 

cerographic(al), a. ar rmj. cerography, b^- 

rAg'rafi, s. skrifning ei. graveling i vaxj 
vaxm^lning, enkaustik. 

Ceroplastic, s4rApl4s'tik, u. modellerad i 
vax; s. modellering i vax. 

certain, sl'rtin, sJ'rtin, a. viss, Baker {of, 
om, pa; to med infln., om att, pS, att); till- 
fcirlitlig, obestridlig; tydlig, bestamd; 
(en) viss, iikgon; for ~, belt sakert; to a 
~ degree (extent), till en viBS grad (nt- 
strackning). ~ly, -li, ad. sakert, bestamdt, 
belt -visst; sannerligen, javisst. <^neSS, 
-es, ~ly, -ti, s. sakerbet, vissbet; to{o/) 
a 'V, Bi. for a dead 'x», alldeles visst, sa- 
kert ocb bestamdt. 

certificate, sertlf'ikAt, «. skriftligt bevis, 
intyg; (afskeds-, afgangs-)betyg; attest 
(~ of haptism, o. a.); tullsedel; certifikat 

(tin rattighet att fdra fartjg ; till jagtratt); va, gif va 

ett intyg (betyg) §,t; bekrafta gnm int3^g; 
*>.* of health, snndbetspass; medical ~, 
lakarebetyg; ~(? bancrupt, galdenar bvars 
konkurs infor ratten ar afslutadj f^d 
attorney {conveyancer), jurist som eger 
ratt att 3,taga sig privata uppdrag men 
ej ar called to the bar. Certification, -ka'- 
sjin, s. intygande, intyg; betyg; pass. 

certified, s^'rtifld, imp. 0. pp. af certify. 
certifier, -fi4r, «. en som intygar. Cer- 
tify, -fi, va. {imp. o. pp. -fied, -d) for- 
sakra; betyga, intyga (afT. vn. med to); be- 
krafta {to, infor); underratta (o/, om); ^v 
under one'3 hand, skriftligen intyga. 

certiorari, lai., s&sjiira'ri, s. jur. Infordran 
fr&n underdomstol af protokoU i ett m^l. 

certitude, se'rtitud, s. vissbet, sakerbet. 

Cerule t, s4'r5l, ~an, -'ean, '>..DUS, -'eis, a. 
bia, bimmelsbia. cerulin, -in, s. ett indi- 
gopreparat. 

cerumen, lat., s^ro'men, s. orvax, 

ceruse, s4'r6s, «. blyhvitt. 

cervical, sl'rvik^l, a. anat. nack-. 

cervine, s^'rvln, a. bjort-. 

cesarean, cesarian, s4za'rian, «. borando 

till Caesar; kejserlig; ~ section, kir. kej- 
sarsnitt. cesarism, sk'zkilzjn, s.poiit. csesa- 
rism. 

CesiuS, se'zius, a. bot. bligr^. 

CespitOSe, sIs'pitAs, n. bot. vaxande i tufvor. 

cess, sis, 1. s. F 0. Skoti. skatt, p&laga; Skoti. 
jordranta; va. njrvr. ar assess, se d. o. 

cess t, ses, 2. vn. forsumma en skyldigbet; 
uppbora. ~ant^, -ant, a. upphorande. ~- 
ation, -^'sjfin, 5. uppborande (from,-med; 



of, af), installande; afbrott, stillestS,nd ; 
slut; ~ of arms, mil. vapenbvila. ~avit, 

(eg. lat. ; ban bar uppbdrt), -a'vit, S. jur. utpant- 

ningsansokan p8, grund af ~er. ~er, -ir, 
s. forsummadt utgorande af arrende i 2 
&r. ~ible t, -ibl, a. ef tergif vande ; f or- 
ytterlig. ~ion, sesj'in, s. eftergifvande f; 
6fverlS,tande ; aftradande {of a province; 
of rights and property :) cession ; hand, 
endossering. 'x/ionary, sesj'inM, a. inne- 
barande oi. angaende aftradande (afegen- 
dom); a. cessionant (vani. ~ bankrupt), 
~0r, -ir, s. (1.) jur. egendomsinnebafvare 
som ej fuUgor Stagna forbindelser, jfc 
~er; (2.) f en som beskattar, taxerings- 
man. 
cess-pipe, sls'pip, s. afloppsror, kloakror. 
cess-pool, s. (arv. sess-pool) latringrop; 

kloakbrunn (grop som upptager de rasta bestaada- 
delarna i afloppsvatteo) ; af7. bild. : dypol. 

CeStUS, ses'tus, 5. rom. antik. kvinuogordel; 
bandske af laderremmar ror knytnafskampar. 

CeSUra, sezd'ra, s. {pi. '^S, -z, ei. lat. CSBSUrX, 
-h) cesur i vera. ~l, -al, a. cesur-. 

cetacean, s^ta'sjan, -sean, a. bval-; s. bval. 
cetaceous, -sj&s, u. bvalartad. 

Cetin(e), se'tin, s. kom. oetin, ren bvalraf. 

Cetology, set&rAdji, o. zooi. larau om bva- 
larne. 

chace, as chase. 

Chack, tjak, vn. om hastar kasta med buf- 
vudet. 

chafe, tjAf, va. nppbetta (genom gnid- 
ning) ; bild. upphetsa, reta, upprora ; skaf- 
va, gnida; sja. skamfila; vn. skaf vas; skam- 
filas; fi ridsar; uppbettas; bli bet, brusa 
upp; s. betta gnm gnidning; uppbmsning. 

~-WaX, S. vaxvarmare (rorr vaktmastare i kana- 
list som varmde sigillvaxet). ~r, -ur, (1.) S. en 

som gnider, uppbetsar; fyrfac, (kol-) 
panna t- ~ry, -uri, s. bard, assja. 

Cliafer, tjA'fir, (2.) ae cock-chafer. 

chaff, tjaf, 1. 5. bot. agnblad, fastefjall; ag- 
nar, boss, skafvor;backelse;skrap,strunt, 
lappri; he is not to be caught loith ~ F, 
ban ar ej latt att lura. ~-CUtter, s. en 
som skar hackelse ; backelseknif ; backel- 
seldda; se vid. raij. rvt-engine, s. backelse- 
maskin. ~-finch, so chaffinch. ~-V7eed, 
s. bot. kattfot (Gnapbalium); ah. knutarv 
(Centunculus minimus). 

chaff, ti§,f, 2. 5. F gyckel, retsamt tal, nojs; 
va. F gyckla med, retas med; vn. Fgyckla, 
nojsa {at, med), bjabba (mot). ~er, -ir, 
(I.) s. F en som retas, gyckelmakare. 

chaffer, tjifir, (2.) vn. scbackra, kopsli 
{for, om); prata, slamra; va. f k6pa,byta; 
s. t vara. ~er, -&r, s. kopare, saljare, 
bytare. ~ing, -ing, s. sohackrande ; prat. 



i,\ fate, i.: far, 4: fajl, J; fat, a; fast, 4; mete, S: met, i; licr, i; floo, i: fin, i: fir. 



chaffinch 



if; Mfndre brukllgl. 173 f POrtldradt. 



Challenge 



chaffinch, ti4f insj, s. bofink. 

chaffing, tia'fing,;jre.,-s. gyokel.jir cAn^, 2. 

Chaffless, tj4'fl4s, a. fri fr&n agnar. chaffy, 
-fi, a. JEull af agnar, eto., jfr chaff, 1.; lik 
agnar; vardelSs, strunt-. 

chafing, tj^'flng, prt. nr chafe; s, gnidning, 
skafning; rids3,r; upphettning; uppbrus- 
ning. '^-board, s. ajo. skUlning, latta mot 
akamfiiDing. '^-flish, s. glodpanna att varma 
tallrickar ocb fat y\& bordet. ~-gear, s. sja. 
slabbning ei. mattor (: fx^-niats) mot skam- 

fllniDg. 

Chagreen, se shagreen. 

chagrin, sjagrA'n, -r}n',s.fortret;forargelse, 
harm (at, ofver); va. fortreta, forarga. 

chain, tjAn, s. kedja (of silver oto.; of moun- 
tains); ketting; sammanbangande rad, 
foljd {of ideas, of events) ; girland, krans ; 
landtmatarkedja (s&som mStt 22 yards); 
varp 1 en Tur; pi. BjB. rostj puttingarj va. 
fastkedja (to, vid); fastlanka ; (samman-) 
bindaj (un.maup) f jattra, lagga i bojor irr. 
biid; stanga t. ». en bamn med kedjor; mata 
med landtmatarkedja. 'v/-boat, s. barkasy 

med Spel tm appUgande af ketting o. d. 'xz-bOnd, 

B. inmurad ketting ei. ankare (jarnst&ng)j 
■e vId. bond-timber. '^-bridge, s. hang- 
bro pS, kedjor; vindbrygga. ^-bullets, s. 
pZ. lankkulor. 'x<-cable,s.sj9. ankarketting. 
'^-COalcS, s. pi. ikeppib^g. f asta beldammar, 
sicksackdammar. ixi-course, s. ije. skikt 
af '\i-b0nd3. ~-gang, s. en trupp samman- 
lankade f&ngar. '^■lace, n. snodd som 
doljer en som. 'x.-mail, *. ringbrynja. ~ 
■moulding,!, b^rg. kedjeformiglist. o.z-plpe, 
s. ijo. dacksklya. 'v-plate, «. «». rostjarn; 
pnttingsjarn. 'v-pump, s. kedjepump; «e 
atj. ~-pumpworl(, s. paternosterverk. ~ 
-rule,s.kedjerakning. ~-shot,.e~-6uWpte. 
~-StltCh, s. kedjemaska 1 virkningi kedje- 
stygn; ~ed seam, kedjesom. ~-teSt, 5. 
kettingsprof. 'v^-wales, »j». ae channels. ~ 
-wheel, s. hjul som drifves af en andlos 
kedja. ~-WOrk, s. kedjelikt arbete; ked- 
jesom. -x/less, -iJs, a. utan kedja; ohej- 
dad, otyglad. ~let, -l4t, «. liten kedja. 
chair, tjAr, ». stol; ambetsstol; kateder, 
larostol, professor; presidentstol ; ordfo- 
randeskap (ordforande, jrr ei.); giggt; 
barstol ; lekn. stol ; axellager ; jitrnr. sken- 
stol; va. satta i stol, bara i stol; to be 
in, to sit in, to hold, (to be called ei. elec- 
ted to, to be put into) the ~, vara (valjas 
' till) ordforande ; the i^^ is taken, sessionen 
(motet, sammankomsten) ar borjad; to 
address the ~, tilltala ordforanden; ~! 

uppmaning till ordfbranden att kalla ngn till ord- 

ningeni 'N'-bit, s. oylindrisk pinnborr med 
tillspetsning. ~-bottoni, s. stolsits. ~-bot- 



tomer, s. en som insatter sitsar i stolar; 
rottingsitsflatare. ~-niaker, s. stolsnic- 
kare. 'x/man, s. rorr portohasbarare ; ord- 
forande. 'x-manship, s. ordforandeskap. 
~-panS, s. pi, stolsrygg. -Nz-saw, s. 
rundsSg. 'v.-StepS, s. pi. trappstol. 
chaise, sjAz, s. schas (med sufflett); ~ and 
pair (rt»d/oM)0,...medtva(fyra)hastar. ~ 
-cart, s. fjaderkarra. 'x.-lounge, s. scliiis- 

l&ng (ett ilags eolTa). 

Chalaza, kAli'z^, sr». -ze, -U'z, s. bot. nafvel- 
flack pji rriiet. 

chalcedonic, kais^d6n'ik, u. ar foij. chalce- 
dony, -sld'6n5, B. kalcedon (en baimkta 

adclsten). 

chalcography, kalkAg'r4f!, a. koppavstickar- 
konst. Chalcographer, -ir, s. koppar- 
stickare. 

Chalcopyrite, kalkApl'rlt, s. kopparkis. 

Chaldalc, k^id4'!k, Chaldee, kiid^', Chal- 
dean, kild^'^n, a. kaldaisk; s. kaldaiska 
spr&ket. 

Chalder, tji'ld&r, ». ett torrvamm&tt tor >ad, 

0. a. (: 8 [for hrete o. mjbl] el. 11 Vj [wr frukt, 

potatis o. d.] imperial quarters). 

chaldron, tj^'ldr&n, s. d London) ett torrvaru- 
m&tt Br koi (: 36 bushels); en vigt (: 25 '/a 
cwt koi). 

chalice, tjAl'is, s. bagare f; kalk. 'x.d, -t, u, 
bagarlik. 

chalk, tj4k, i. krita; F kritstreck s&som 
marke, (dsraf) rakning, jit ex. ; va. krita, be- 
stryka med krita; beteckna, marka (med 
krita) ; kritslS, ; goda med krita, margla ; 
brown ~ F, umbra; French -x*, Spanish "n/, 
skraddarkrita; min. steatit; grey ~, krit- 
margel; ^for cheese, i ordspr. n&gotvarde- 
lost i stallet for nS.got dugligt; to walk 
one's (el. the) ~ P, gi sin vag; f& afsked 
ur tjansten; by a long f^* F, Tida; r^ down, 
~ up F, (eg. med krita) skrifva upp pi 
rakning (jfr Tin »p& krita»); ~ out, 
rita upp, utstaka, gora utkast till. '\t 
-cutter, s. kritbrytare. ~-drawing, s. pa- 
Btellritning. ixz-ground, s. mu. kritgrund. 

~-hOlder, «. kritatift. 'x.-ljne, S. tlmmer- 

mans kritsnore. 'N'-marJ, s. oren krita, krit- 
margel. '^/-painting, «. pastellm&lning. -x. 
~-paper, «. (ton)papper till ritning med 
krita. 'X'-pIpe, s. kritpipa. 'xz-pit, s. krit- 
brott. 'v-StOne, ». itorre kritstycke; med. 
giktknol. fving, -Ing, prt.; s. kritning, jfr 
ofvan v.; ritning, utkast i krita. ivineSS, 
-in^a, s. kritbalt, kritaktigbet. ~y, -l, a. 
af krita; kritaktig, kritbaltig; nedkritad; 
~ clay, margel; ~ cK^«,kritbarg, -klippor. 
challenge, tjal'lndj, s. utmaning (to, till) ; 
uppfordran; anspr&k (to, mot); mil. en 
■kiidtvakti anrop; jagt. forsta skall; jur. jaf; 



l>: note, i: do, i: nor, i>i not, h: tube, &: tub, &; bull, th: things, dh; thia, w; will, z; ba 



challenge 



r Talsprlk. llli P Llgt npi-ik. 



chance 



va, utmana {to, till); trotaa; gora anspr&k 
pS,, krafva, taga i anaprS,k; ropa an; jagt. 
ge an, vacka; bestrida, eatta i fr3,ga; jur. 

jafva en jury (~ tO the array), el. enskilda 
jui-yman ("N/ to the poll), Am. afv. ea valman. 'n* 

-cup, K. pokal ci. a. som taflingspris. ~- 
able, -Abl, a. ansvarig. ~r, -4r, s. ut- 
manare; en som gox ansprdk pi agt; en 
som bestrider ei. jafrar. 

challis, chally, siari(s), s. ett fint tyg af 
ylle (och silke). 

chalybeate, k^lib'lat, u. jam- ei. st3,llialtig; 
s. jarnhaltigt lakemedel a. helsovatten ; 
~ spring, st3-lkalla; ~ water, st&lvatten 
till hardning. chalybite, -'-It, s. min. jarnspat. 

chciniacle, sjamA'd, s. mu. parlamenterings- 
ei. kapitnlationssignal. 

chamber, tji'mbftr, ». kammare (afr. poiit. 

tekn., jfr nedao), rUm Is. enstaka, «1. i ofre v&- 
ningea; mil. ktutkammaie L CQ mUrsare, 1 en 

uiina; liten salutkanonfi afdelning af lag- 
stiftande forsamling; F le nj-pot; pi. 

afEarsbyr^ (is. en domarcs el. jurists privata) ; 

lokal for rakenskapsverk, for domstol, 
etc.; (omoblerade) hyrda rum; va. inne- 
sluta i en kammare ; vn. bo i kammare, 
jfr ofvan ; lef va >i kamrar och okyskliet> f ; 
(C) ~ of Commerce, handelskammare, 
kopmannaforenlng; (C) ~ of London, Lon- 
don3 stadsranteri; ~ oy o ^mto^, pump- 
stofvel; ~ of state, praktrum, gemak; to 
live in ~5, hyra (omoblerade) rum is. cm 
ungkariar; to sit at ~s, jur. prlvat ^hora 
m§,l, etc. jfr raij. '>^-business, s. en jurists 
(afv. domares) privata praktik. ^-candle- 
stick, S. l§,g Ijusstake, lik en skritbords- 

slake. ~-closet, 0. nattstoi. ^-conveni- 

ence, n. nattkarl. ~-COUnCil, s. privat ei. 
hemlig rSdkammare. ~-COUnsel, ~-COUn- 
Sellor, s. jurist som pS, sin privata byrS, 
meddelar rUd (ej far talan InWr ratta). ~-fel- 
lOW, 5. rumskamrat. 'x<-hanglng(S), s. {pi.) 
tapeter. ~|je t, ~lye ti «• urin. '<^maid, 
s. kammarjungfru; staderska far nngkariar. 
'v.-maSter, s. skomakare som arbetar p^ 
Btyck for ett storre magasin; >sjalffor- 
B6rjare»; >fuskare». 'N'-mUSiC, s. kammar- 
musik. ~-oil, s. spermacetiolja, 'v<-organ, 
s. kammarorgel. ~-pot, ^. nattkarl. ~ 
-practice, se ~-6MSJreess. 'v-StOOl, s. natt- 
stoi. ~ed, -d, u,. IS. naturv. afdelad (i kam- 
mare), forsedd med celler. ~er t, -ftr, s. 
kammartjanare; intrigor; vallusting. "v- 
ing t> -ingi <*. losaktig; s. losaktigt lef- 
verne. 'vlain, -lAn, -lin, s. kammarherre; 
kamrer; kammartjanare t; (C)~ of the 
Exchequer, kunglig rantmastare; (C)~ 
of London, stadskamrer i London; Lord 
Great (C) ~ of England, ofyerste-kammar- 



herre; Lord {C)'^ of the Household, chef en 
for bofEorvaltningen. ~lainship, -lAnsli5p, 
-linsjSp, s. kammarherretjanst, -vardighet; 
kamrerssyssla. 

Chambrel, k^m'br^l, u gamhrel. 

chameleon, kimi'llin, a. zooi. kameleont, 
afv. biid. ; kem. se manganate of potassium. 
~-like, a, kameleontisk, skiftande i alia 
farger. ~ize ))(, -iz, va. gora skiftande i 
farg. 

chamfer, tjam'fir, s. bj-g. tekn. reffla, f&ra; 
sned afskarning at en kant, affiaaning, jfr 
bevel; snick, afv. not; va. byg. tekn. snedt af- 
skara en kant, afEasa; reffla, fS,ra. '>.'-Clamp, 
fi. tekn. kantklofve, riifklofve. 'v.ing, -ing, 
s. afsneddning, affasning. chamfret, 
-fr^t, s. se chamfer, chamfrettlng, s. se 
ofvan f^ing ; byg. (f6nster)smyg. 

chamfrain, tj^m'fr^n, chamfron, -fr&n, >. 

harnesk for hasthufvud. 

Chamlet, se camlet. 

chamois, tr., sjam'wi, -oj', s. looi. stenget 
(Eupicapra) ; samskskinn (afr. ~-!eather). 
^-dressing, ». samskgarfning. ~e, -ojz', 
va. samska. ~er, -oj'z&r, s. samskmakare. 
~ing, -oj'z5ng, s. samskning. 

chamomile, se camomile. 

champ, tjimp, (1.) vn. bita, tugga {upon, 
pS,); va. tugga, bita i; ~ up, tugga, bita 
Bonder; (2.) afv. ^e, (uttai lika) s. byg. fiilt 
for sniderier. ~er, -&r, s. en som tug- 
gar, etc. 

champagne, a-., sjlmp^'n, s. champagne- 
(vin, afv. ~-wine). 

champaign, sjimpi'n, (-'-), s. oppet slatt- 
land; a. slat, oppen om en trakt. 

Champain, sj^mpA'n, s. ner. vanhedrande 
marke p3, dens skold som dbdat en krigs- 
f&nge hvilken bedt om pardon. 

Champerlor, tj4m'pirtftr, s.jut. ensomofver- 
tar ett rattsansprik ei. en process pH 
egen bekostnad mot andel i Tinsten. 
champerty, -ti, s. jur. kop af en process, 

jfr fareg. 

champignon, rr., champinion, sjiLmpk'j&n, 

s. bet. champignon. ~-rail, s. jarnv. skena 
med kuUrigt, hvalfdt hufvud. 

champion, ti4m'piin,s. kampe,valdigstrids- 
man, hjalte; forkampe, representant for 
ett land (forening etc.) vid idrottstaflin- 
gar (~ of England, of the world: den ypper- 
ste i ngn viss idrott) ; a. erkandt ypperst ; 
va. utmana t;forsTara,f6rfakta,npptr»da 
sisom kampe for. ~eSS, -is, s. kvinlig 
kampe. 'x.ship, -sjip, s. egenskap af cham- 
pion; ofverlagsenhet. 

chance, tjans, s. slump, handelse, tillfallig- 
het; sammantraff ande ; >6de>; mojlighet, 
eannolikhet, utsigt {of, af, till; /or, for; 



i; fate, K; far, 4: fall, i: fat, L: fast, 4; mete, 4: met, d: her, i: fine, i: fin, i: fir. 



charted 



;)C Minare lirukllgt. l'/'5 f POrliamdl. 



changeable 



to, att; with, hos); risk; ntg&ng; lycka, 
lyoktraff (fac% ~); olyoka, olycksfall 
(ill -v); a. tiUfallig; od. ;|C tillfalllgtvia; 
DM. hauda, skej »fy. lyokaa («o, att); till- 
falligtvis komma, r&ka {to, att; upon, p& 
: stota j)&) ; BO. riskera, T&ga ; ore even ~, 
lika utsigt for ooh emot ; /air, good ~, 
goda utsigter; an odd ~, en egen tillfiil- 
lighet; storre mojlighet mot anfdrsgt; 
poor ~, f oga ntsigt ; to give one a ~, l&ta 
ngn f& forsoka; to have one's ~, f& for- 
8oka 8ln lycka; they had no 'n/ /or their 
lives, de hade iugea mojligliet att kunna 
radda lifvet; to run (stand, take) one's ^, 
vSga forsoket, stS, sitt kast; to stand a 
>v, hafva tillfalle, mojlighet, ntsigt (of 
. . . ing, att .,.); to take the 'n< o/, utsatta 
sig for mojligheten af ; iy -v., af en slump, 
en tillfallighet (mot ei. ntan berakning, 
afsigt); game of fsj, hasardspel; theory 
(doctrine) of-^s, probabilitetskalkylen. ~ 
-comer, ». en (gast) som kommer ovan- 
tadt. 'v.-game, s. hasaidspel; vSgspel. ~ 
-guest, s. ovantadt fiammande. '^-med- 
ley, s. jnr. T&dadr4p (vid sjalJEorsvar). 'v 
-fight, s. aUman strid, allmant slagsm&l. 
'vful >|C el. poet., -fil, a. v&gsam. ivIeSS, -l^a, 
o. ntan utsigt till framg&ng, hopplos. 

chancel, tjin's^l, ». korskrank; hogkor; 
domstolskrank. <Ni-arch, s. trinmfb&ge i 
en kyika. ixz-table, s. nattTardsbord. 

chancellery )|(, tja'nsll&r!, >. ■« chancellor- 
ship. 

chancellor, tja'nsM&r, «. kanslar, en regents 
f orate r&dgifvare; hogste styresman ei. 
anibetSDian; Lord (C)^, fuitstftndigt Lo7'd 
High (C)~ of England, lordkanslar, Eng- 
land! justitieminister (hegete jnriduke umbcti- 
man, president i the Chancery division [se 

d. O.J af bogsta domstolcn, talman 1 OfVerhnset, samt 
med rang bland vtlrldsliga p&rer ntlrmast kongl. busots 

medieramar) ; ((7)~ of the Exchequer, skatt- 
kammarkanslar, finansminister. 'vShlp, 
-sjip, s. kanslarsambete, kansleriat. 
chancery, tj^'ns&ri, t. kansll; jnatitierevi- 
aion ; court of ^x/, numera biQtt Am. domstol 
Bom domer efter equity, sir a. o. j Court of 

(C)f\t, fSrr Englands hogsta domstol, numera 

appg&ngcn i the Sigh Court of Justice (~ 
division), jfr court; bill in ~, suit in ~, kla- 
gan, proceaa infor court of'^;^ suit, so 
fBreg. ; F blid. ngt som drar ut p3, tiden ; /n* 
man, advokat vid court of '^•, t^ ward, so 
ward of court; to fall (get) into '•^f ,'komraa 
i bekymmer, i klamman, rS,ka ilia nt; to 
get (el. hold) in ~, vid boxning fh. motst&n- 
darens hufvud fast under sin venstra 
arm b& att man fritt kan bearbeta det 
med hogra nafven ; biid. f S. i sitt v&ld, f S, 



ngn fast, i klilmman ; in 'x/, under behand- 
ling i the ~, oafgjord; i klamman. 

chancre, ir., sjing'kSr, ». med. (veneriskt)vot- 
sar, ohanker. chanCrOUS, -krfts, u. behaf- 
tad med chanker. 

chandelier, ir., aj4nd4lA'r, ». armstake; Ijua- 
krona; njrr fort, rorligt faskinskydd. 

chandler, tja'ndlftr, a. Ijusstopare ti ortnsi 1 
sms. handlande, kramare. ~y, -5, s. varor 
som saljas af en chandler; Ijusbod. 

chandry t, tja'ndri, «. Ijussk&p, -lada. 

Chanfrin, tjan'frin, s. framdelen af etthilst- 
hufvud; se iifT. chamfron. 

change, tji'ndj, va. byta, utbyta (for, mot; 
with, med); byta om; omsa kmder; andra, 
forvandla (from ... into, to, fr&n ... till); 
viixla (into, i); forvaxla, forblanda; vn. 
forandras (for the better, for the worse); 
andra sig; vaxla, skifta; s. andrlng, 
forandring; byte; ombyte; omkastning; 
skifte; vaxling; tool, battring, omviindelae; 
omg&ng at kiader „. o. ; sjo. reservgods; 
mellangift, pengar som f3,s tillbaka vid 
kop; »Taxel», sm&mynt, slantar (: small 
^) ; band, agio ; (F rer exchange, ofta skrifvet 
'Change) bors; vaxelkurs; mns. variation, 
enkel melodi ringd med klockor, jrr nedan 
ex. ; ~ and ~ about, oupphorligt viixla, 
akifta; 'n* berth, sj&. forhala; f^ colour, 
blekae ur; ary. le rbij.; ~ countenance, skifta 
farg (rodna, blekna); ~ hands, byta om 
bander i dans ; band, byta om egare ; ^ a 
horse (~ hand), ridk. boja hastens hufvud 
&t andra aidan; ~ lodgings (quarters), 
flytta; ~ one's mind, andra dsigt, komma 
pd andra tankar; 'xi white, klada sig i 

hvitt; hvitna om djur ondcr Tintern ; the milk 

has been ^s^d, ... har surnat; r\'for a coach, 
hastombyte; to experience a ~, underg& 
forandring, jfr ofvan vn.; to get i^, ii, vax- 
ladt; to give one ^ Jor, vaxla ngt &t ngn; 
F betala med samma mynt, ge lika godt 
igen; will you give me the ~, vill ni ge 
mig tillbaka (for, p3.); have you ^ for 
..., kan ni vaxla ... ? to put the /^ upon, be- 
draga ngn ; to return the ~, gifva tillbaka 
Tid likvid; to ring the ~s, ringa med klockor 

melodiskt (s&aom klockapel); (med upOn) Va- 

riera ett tema, atandigt repa npp samma sak ; 
bedraga; as a i^,for a ~, till ombyte, for 
ombytes skull; (to be, to go) on ~| (vara, 
gd) p& boraen. 'x^-house, s. akoii. bier- 
stuga, vardahus. ~-rlngerS, ». pi. (ett 
BarBkildt8allBkap)klookringare,utf6rande 
'x.-ringing, s. ett alags klockapel, jrr ofvan to 
ring the ~s. -x/- wheel, s. mek. utvaxlinga- 

hjul som utbytes for att t^ ollka bastlghct. 'x/abl- 

lity, -ibiritl, s. foranderlighet, ombytlig- 
het, ostadighet. 'N.able, -ibl, o. skiftande, 



A; note, i: do, J; nor, 6: not, i; tabo, &; tub, 4: bull, th: thing, db; this, w: will, z:.has. 



changeable 



r talsprik. 176 P Llgt aprlk. 



Charcoal 



uy. om tyger som «chaiigera» J f oranderlig ; 
ombytlig, oetadig, ojjestandig. n^able- 
neSS, -iblnla, se ^ability. ~flll, -ful, a. 
obestandig, ombytlig. 'x/fulness, -filii^a, 
a. ombytlighet, jrr Breg. ~leSS, -lis, a. 
oforanderlig. -^ling, -ling, s. bortbyting; 
obestandig manniska; dumhufvud, idiot; 
a. f bortbytt ; obestandig. ~r, -4i', s. f 6r- 
andrare; vaxlare; ombytlig manniska. 
changing, -ing, prt.; a. vaxlande, skif- 
tande, ombytlig j s. vaxling. 

channel, tjan'el, s. kanal (naturUgi srv. bUd.); 
ranna; f&ra, reffla siirsk. bjg. p&eakoioQD; 
fals; snnd, gattj stromfira; segelranna 
(: navigable '^);pl. «o. r6st(iirT.~-boardS); 
va. f 3,ra, reffla, byg. kannelera en koionn ; ~ 
of a block, skifgatt; the (C) ~, Engelska 
kanalen. (C) ~-islands, s. pi. oarna i en- 
gelska kanalen. /N^-leaVCd, u. bot. med 
rannformiga blad. 

chant, tjant, vn. sjunga is. recitatiymassigt, 
sursk. om s^ng i kyrkac : massa; va. sjunga, 
jrr »n. j-besjunga; s. s&ng, massande. ~er, 
•flr, 5. s&ngare ; kantor, f ors&ngare i f^ry ; 
tenorstiimma i en sackplpa. 'v/icleer, 
-ikUr, s. eg. i djursagan, poet, (galande) tnpp. 
'V'ing, -Ing, prt.; ^. s&ng, massande. ^Or, 
-ftr, s. kantor, jrr ~ej'. ~reSS, -rea, s. 
s&ngerska. 'vry, -ri, s. kapell for sjala- 
massor. 

chanterelle, rr., sjant&rel', s. kantarell (Can- 
tharellus cibarius). 

Chantlate, tjant'l^t, «. b;g. tralist vld tak- 
foten. 

chaos, ki'6s, s. kao3, forvirring. ChaOtiC, 
-At'ik, a. kaotisk, f orvirrad. 

chap, tjip, tj4p, 1. vn. (imp. a. pp. 'vped, -t) 

spracka, komma att spricka; skoti. slS.; 
vn. spricka, fi sprickor; remna; Skoti. sla, 
klappa, knacka; s. spricka, rltsa (t. ex. i 

bark, i markeu, i sklnnet) ; remna (t. ex. 1 jordeo) ; 

Skoti. slag, knackning. 
chap, tj6p, 2. (vani. 1 pi.) kak, kaft (arv. P : 

mun); mek. kaft, mule (platt faath&llande del af 
ea t&ng, ett skrufst&d o. d.). '^'fallen, u. med 

hangande kak; nedslagen. 

chap, tjap, 3. vn. handla, kopslSf; «■ (fork, 
af rsjnian) kopare, kramaref; F karl, pojke, 
jfr fellow, customer; old f^, gamla gosse! 
'^-book, s. bok s&ld af kolportorer, flyg- 
skrift; litet liafte (bok). ^vman, s. ko- 
pare el. saljare, bandlandef; gS-rdf-tri- 
bandlande, mS,nglare. 

chaparral, •?., tj^paraV, s. I>. Am. sn&r af 
tornbuskar el. Idga ekar. 

chape, tjAp, s. hake, bygel som h&ller ngt 

fast p3. sin plats (t. ex. p& ett spHnoe); dopp- 

eko p& en varjslida ei. sabelbalja; klyka 
pi en vigbalans. 



chapel, tjap'Sl, s. kapell; en aekts samlings- 
hus, >bonebus> ; forening ei. samman- 
komst af boktryckeriarbetare ; boktryc- 

kerit; mus. kapell (kOr el. orkeitei); P af- 

trade; vn. aja- »fS.nga uggla* (owrmodadt 

g& Ofver stag och vUDda genom vinden); f^ of ease, 

annexkyrka, en andra kyrka i en folkrik 
forsamling. ~-royal, ^. slottskapell. ~8f, 
-et, s. mek. paternosterverk ; ae via. chaplet, 
ri'dk. ~lany, -ani, ~ry, -ri, ». kapellfur- 
samling. '>.'llng, -ing, prt.; s. iji). ofri- 
villig vandning genom vinden, 
chaperon, rr., sjap'ur4n, -rAn, s. hufvudbo- 

nad; atmmpobandariddares barett; hufvud- 

prydnad pd likvagnshiist; F skyddande 
ledsagarinna, >f6rklade» {to a lady);'iiit 
fruntimmers beskyddare, kavaljer; va. (nr. 
~e, -rdin) ledsaga, uppvakta is. ss. >f6r- 
klade>. f^^age, -adj, s. ledsagande af ett 
ensamt fruntimmer, >f6rklades3kydd*. 

Chapfallen, se under chap, 2. 

chapiter, tjap'itftr, $. jur. fSredragningslista 
pS, mil; byg. t se capital. 

chaplain, tj^p'lAn, (-lin), «. kaplan, kapell- 
predikant; (domestic ~) huspredikant, 
lifT.' hofpredikant (: f^, to the Queen ei. 
King); faltprest, skeppsprest. ~Cy, -si, 
~ry >(C, -ri, -^Ship, -sjip, s. kaplans etc. 
syssla el. gall, sacellani. 

ChapleSS/|C, tjap'lls, u.. utankak; med in- 
sjunkna kinder. 

Chaplet, tj^p'llt, 8. krans; ladband, parl- 
band; byg. ladbands-, parllist; fjadertofg 
pi piageishufviid ; ridk. ett par stigbyglar med 
remmar; litet kapell; va. pryda med ~. 

chapped, tjipt, tjApt, pp. ar chap; a. (m. 
Chapt, tjipt) sondersprucken, spriokig 
(skin), chapping, -ping, prt.; s. sonder- 
sprickning. chappy, -pi, a. full af spric- 
kor; remnad, klufven. 

chapter, tj^p't&r, s. kapitel i alia bet. (on, om); 
sandeskrifvelse ; domkapitel; ordenaka- 
pitel ; ordensfilial ; bestraSningsplats; m, 
t tillrattaTiaa, tukta ; ~ and verse, biid, 
regler, alt bvad som kan dberopas Bom 
stod for ngt (t. ex. he can give ^ and 
verse for it; the established r\^ and verse of 
conventionality); se vld. under accident, 'v 
-house, ff. kapitelhus; kapitelmm i en 
domkyrka. ~al, -il, a. kapitel-. ~ly, »• 
0. ad. i kapitel. 

Chaptrel, tjap'trel, s. byg. impost (kspltu lom 

atod fbr ea hvalfb&ge). 

char, tjir, 1. s. looi. alpforell (Salmo alpinna, 

1 im. S. fontinalis). 
char, tjir, 2. va. (imp. a. pp. ~red, -d) kola; 

forkola; branna; S. tekn. la. i sms., se sms. at 

roij. 'N'COal, s. brannkol, trakol; va. filt- 
rera genom trakol; <%. blacks, fina svarta 



i: fate, i.: far, i,: Sa.\\, i; fat, i; fast, 4; mete, I: met, I: lier, i: Una, i: fin, i: fir, 



charcoal 



^ Mindre brukligt. 177 f FOrlldrodt. 



Chargeable 



filrger (elfeiibensvart, kolsvart eto.)j ~ 
burner, kolare; ~ cone, ~ point, kolspets 
for eiektrigkt ijus ; 'N' crayon, fyj pencil, I'ltkol, 
kolstift; ~ dust, '^powder, kolstybb; ~ 
filter, kolfiltvum ; ~ furnace, ugn for kol- 
ning; masugn for tvlikol; ~ heap, ligg- 
mila; '^ pile, resmila; ~ stack, liten kol- 
mila; ~ steel, r^stdl; ~ works, (storre 
anliiggning med minga) kolmilov. 

char, tjAr, 3. .1. goromil ; sm&arbete af tin- 
miust logdt iijon, dagsverksarbete (iifv. ~ 
■work); vn. gora dagsverksarbete; »g& i 
hjillp i husen* ; va. t arbeta; utfora. ~ 
-woman, s. hjalpbustru, >hjalpmadam>. 

character, k^r'Aktftr, s. karaktar; skaplynne, 
egendomlig pragel; utmarkande beskaf- 
fenbet, egenskap(er) ; karakterisering (is. 
Engi.l; kannetecken ; skriftecken, bokstaf ; 
hanUstil; siffra {numeral ~); titel, sam- 
hiiUsklass, BtS.ud, yrke; roll; framstlende 
person; F original om en person; rykte, an- 
scende {for, fiir); sinnelag; vitsord, in- 
tyg, betyg srv. kouekt, {for a servant) ; va. 
inskrifva, inristaf; karakterisera; a bad 
~, dS-Iigt vitsord, betyg; ddligt anseende; 
ilia kiind person, smauvais sujeta (: loose 
fx/, loio n^); to act {perform, play) the 'n* 
of ..., spela ...s roll, rollen af ...; to bear 
a good ~, bafva godt vitsord om sig, 
hafva godt anseende, vara en valkand 
person; to give a good {high) ~, form&n- 
ligt vitsorda; gifva ampla loford, prisa, 
beromma {of, for) ; to hold a high ~ for 
..., hafva hiigt anseende for ... ; by the ~ 
of, under the ~ of, i egenskap af, sS-som ; 
in one's ~ as {a ...), i (sin) egenskap af ; 
to act in ~, handla i enlighet med sin 
roll; to act out of ~, falla ur sin roll 
af7. biid. ; it is out of ^ for a judge to ..., 
det anst&r ej en doraare att ... . 'v'istic, 
-ist'ik, a. karakteristisk, ntmarkande, 
egendomlig {of for); s. kannetecken, 
kiinnemarke {of, pS,); karakteristik, (ka- 
raktars)skildring ; gram, karaktarsbokstaf ; 
mat. exponent; index; karakteristika. ~- 

istical, -ist'ik^i, u. se rareg. ~isticalness)|(, 

-5st'ik5.1nes, 5. egenskap att vara karak- 
teristisk; det karakteristiska i {of) ngt. 
'vization, -izi'sjln, s. karakterisering; 
kannetecknande, beskrifning, angifvande 
af utmarkande kannetecken. i^'lZB, -iz, 
va. karakterisera; utmiirka; beteckna {as, 
s4som); beskrifva; to be ~£^ by, utmiirka 
sig fiir (genom). ~leSS, -lis, a. utan ka- 
raktar, utan egendomlighGt;karaktarsl6s. 
~y t, -1, «• marke, tecken ; karakterise- 
ring, kannetecknande. 
charade, ir., sjari'd, sjarA'd, s. charad; acted 
r\i, >ciiarade en actions. 



charcoal, se under chai; 2. 

chard, tjArd, «. en artbvitbeta;blektablaa 
af iirtskockor o. d, 

chare, tjAr, (1.) lo char, 3; (2.) s. lok. grand, 
tr&ng gata. 

Charfron, ti3,'rfr&n, ae chamfron. 

charge, ti3,rdj, va. lasta, belasta; ofverlasta, 
betunga; ladda; p&lagga (akatt, etc., on land, 
etc) ; (a person with something) 3,lagga n^n 
ngt, uppdraga, anfortro ngt tt ngni anbe- 
falla, inskarpa; tiUrakna, tillskrifva (mod 
orb 01. against); anklaga, beskylla (wi</j, 
for : p^borda ngn ngt); beliigga mod afgift, jrr 
ox. ; hand. pMora (1 rakning) ; debitera (ngn, 
for, for; to one's account), notera {at, till 
ett prU); taga i betalning {two shillings for ...); 
mil. anfalla, storma fram mot; vn. gora 
anfall, atorma fram, g& p§, fienden; hand, 
lilta betala sig, taga betaldt; s.last,borda; 
laddning afv. i akjutvapen ; biirg. uppsattning 
i en masugn, kaikugn etc.; anf ortrodd sak; mynd- 
ling, skyddsling; uppsigt, vSrd (oy, ofver); 
forvar {in ~); fangsllgt forvar; uppdrag, 
pligt; anstiillning, ambete; &laggande, 
anmaning, uppmaning; (f6rmanings)tai 
af domare till en jury, af biskop till sitt 
presterskap, o. a.; anklagelse, beskyllning 
{against); afgift, pMaga; &satt (noteradt) 
pria; fordran, rakning; iskares, jurists hono- 
rar; utgift, kostnad, vani. pi. koatnader 
{of, for), hand, speser, umgalder; mil. an- 
fall, Birsk. kavallericbock; ett vapens anfalls- 
stallning; veter. ett slags plaster; mm. 
ofverdrift i framstiiUning, karikering; 
her. vapenbild, skoldemarke; to ~ one 
with, anfortro 3,t ngn; 3,lagga ngn; an- 
klaga, beskylla ngn for; debitera ngn 
for; to ~ the glasses, fylla glasen; a ~ 
nf lead, 36 tackor bly ; ship of ~, djupt 
lastadt fartyg; to bring a ^ against, fram- 
komma med en anklagelse mot ngn, till- 
vita ngn ngt; to take ~ of, taga »hand» 
(vS,rd) om; to be at the r^, bestrida omkost- 
naderna {of for); bayonets at the ^, (med) 
f!ild(a) baionett(er); to live at the ~ of, 
lefva p& ngns bekostnad; in ~ {of), om 
person, 8om bar v3.rd om ngt; som fdttngt 
sig ombetrodt; tjanatgorande; to give in 
r\^ to a person, gifva &t ngn i forvar ; an- 
befalla dt ngn; anfortro S,t ngn; to take 
in ~, taga i forvar; arrestera; to lay to 
one's ~, lagga ngn till last, p&bovda ngn 

ngt. ^ability, -4bir5ti, >e ~ableness. ~able, 

-4bl, tt. som kan belastae; som kan be- 
laggas {with, med afgirt, t. ex. wine is ~ 
with a duty); om afgirt o. d. som kan pA- 
liiggas {on, pS,; t. ex. a duty is ~ on wine); 
som kan beskyllas, anklagas {with, for) ; 
som kan tillskrifvas (on); beaviirligt; 



0: uute, h: do, I nor, u: not, i: tuie, K: tub, ii: bull, tli : tiling 
12 — 19230-1. Engelsk-sven.sk ordbok. 



chargeable 



F Talsprlk. 178 P Lie' sprlk. 



chase 



koBtsam t- ~ableness, -iblnSs, s. egen- 
Bkap att kunna pMaggas, belaggas mod 
afgift etc., jfr fBreg. ; kostflamhet, dyrhetf . ~- 
ably t, -ibli, ad. koatsamt. ~leSS t, -l^s, 
a. kostnadsfri; billig. ~r, -&r, s. en soni 
laatar etc.; laddskyfiel; laddningsapparat 
rer hageigevnr : stridsbiist ; stort fat f. 

charily, tji'rili, ad. varsamt, forsigtigt; 
Bpareamt. charineSS, -nes, s. forsigtighet; 
sparsamhet, tarfligbet. 

charing, tji'ring, pr«.; s. ae char, 3, 

chariot, tj^r'ttt, s. mrr atridsvagn; fyrhjulig 
(statB)vagn med ett sate; va. f foiaivagn; 
Gentleman's ~, se break. ~-raC6, s. kapp- 
korning. ~ee, -A', s. fyrhjulig liitt vagn 
med tv3, eaten, -veer, -A'r, s. poet, kor- 
sven. 

charitable, tjar'itabt, u. kailekstuU, barm- 
hertig, cim mot medmatiniskor, valgo- 
rande (to, mot); valgorenhets-, for villgti- 
rande andam^l (bazar o. d ). '^nCSS, -nes, 
s. viilgorenhet. 

charity, tjar'iti, s. manniskokarlek, kristlig 
karlek; barmbertigbet, Tiilgorenbet; kar- 
leksverk; almosa; from stiftelse, valgo- 
renbetsinrattning; ~ begins at home, 
ordspr. man ar sig sjalf narmast; in ~ 
with, i frid med; out of ^^ to, af kristlig 

- karlek till; out of r^ witli, i oenigbet med; 
sister of ~, barmhertigbetssyater. ~ 
-school, s. fattigskola; friskola. 

charivari, u., sjariv'iri, Biii-iT2,'rA, s. katt- 
musik. 

charlatan, sji'rlatan, n. cbarlatan, kvack- 
salvare; bedragare. ~ic, ~ical, -'ik(al), 
a. lik en charlatan, bumbugsartad, be- 
draglig. '^ism, -izm, "^Ty, -ri, s. cbarla- 
taneri. 

Charles'^-wain, tji'rlzezwAn, «. astmn. kar- 

lavagnen. Charly, Charlie, -ii, o. pr. di- 

minutiv Ealle; P nattvaktare f ; jagt. si. riif. 
charlock, tj3,'rlAk, s. bot. dkersenap (Sinapia 

arveneia) ; ikerrattika (Rapbanus Rapba- 

nistrum). 
charm, tj&m, s. troUformel; trollmedel; 

amulett; fortroUning, fortjusning, behag 

(for, for); jil. bebag; F berlocker; va. o. 

lire. troUa, fortrolla, tjusa; bedraga; ban- 

fora, banryoka; ~ away, troUa bort; ~ 

down, fangala, kufva, Stilla gnm behag, genom 
mugnetisk kraft el. moralisk flfrerl&gaenhet ; f^.! It 

wisely, ~ it with all wisdom F, gifva aig 
all mojlig moda. ~ed, -d, pp. fortroUad; 
a. (-ed) hanford, fortjust (at, vid, ofrer; 
by, af ; with^ af, ofver; to med infio., ofver 
att). ~er, -&r, s. f ortroUare ; troUkarl f ; 
fortjuaande varelae, tjasare, tjuserska. ~- 

eress,;)c, -&rls, s. fortjuserska. ~ing, -ing, 
prt.; a. fortroUande, forforisk, fortju- 



aande; intagande; F »charmant>, prak- 
tig, ntmarkt. ~ingneSS, -ingnes, s. tjua- 
ningskraft, behag. '>.'leSS, -iJs, u.. utan 
behag. 
Charnel, tjJ'mel, a. % i «m». Inneh&Uande 
lik el. diidas ben; s. benhus (srv. ~ 

-house). 

charpie, fr., tj^'rp!, s. med. oharpi, linneskaf. 
charr, no char, i. 

charre, tjir, le charge (of lead). 

charred, tjird, pp. at char, 2.; ~ wood, ko- 
ladt tra (bnadt pi ytan). charring, -ring, 
prt.; s. kolning; ~ place, kolbotten. 
Charry, -ri, a. kolad, brand; kolaktig. 

chart, tjirt, (1.) s. karta, oriast sjokort; ta- 
bell; va. forse med karta; kartlagga; (2.) 
s. lok. bed. ~a, lat., ki'rta, s. papper etc. 
bvarpS, ngt ar skrifvet; ae yid. i\jer. ~el, 

HO cartel. ~er, -&r, S, at regering utnirdadt 

oppet bref, fribref, privilegium; oktroj; 
(iarnvags)koncession; poiit. karta, oktro- 
jerad forfattning; uthyrande el. forhy- 
rande ar fartjg, befraktning; (arr jur. band- 
ling, kontrakt, namera blott s&rsk. med en iv 

-master; wa.f6raemedcAarier;priTilegiera; 
ajo. utbyra ei. befrakta (for, till); People's 
~5 karfcisternaa petition af 1842. (C)~er: 
House, s. (tijrvr. at Chartreuse) en storartad 
valgorenbetsinrattningi London medkyr- 
ka, skola, hospital m. m. 'N/Cr-land, s. le took 
■land. ~er-niaster, «. entreprenor af en 
kolgrufva. ~er-parly, «.BjB.certeparti,be- 
fraktningsbref. 'vCr-SChools, s. pi. engel- 
ska protestantiska skolorilrland. ~erer, 
-ur&r, s. befraktare; pror. innehafvare af 

freehold. '>.'isni, -Izm, S. dct gamla engelaka 

dcmokratiska partiets radikala &sigter. rx^ist, 
-ist, s. eng. bist. kartist (anhangare af 
People's charter), radikal. '>'leSS, -lea, a. 
utan karta, ej kartlagd. iN/Ography, -og'- 
ritl, le cartography. ^Ometer, -Am'^tfir, 
s. instrument till kartmatning. <^ulary, 
-i!ilari, so cartulary. 

chartreuse, &., ajSrtro'z, s. kartusiankloster; 
chartreuse (en likor). 

chary, tji'ri, a. varsam, forsigtig, radd (of, 
om); tarflig, sparsam, rndttlig (of, i, 
med, p§,). 

Chasable, tja'sibl, a. som kan bli forem&l 

for jagt om vildt. 
chase, tj^a, l. va. infatta t. ei. idelsten I guld; 

ciselera, drifva metaiier; s. boktr. formram 

fbr uppsatta kolumncr; art. l&nga faltet af eE 

kanon; rad af trad ei. bnskar; tekn. bred 
ranna, fals; ~d work, drifvet arbete. '^r, 
-4r, (1.) s. ciselor. 
chase, tj^s, 2. va. jaga i haek o. hM, gora jagt 
pS,, forfolja; forjaga (~ away, off); s. jagt 
(mt. biid. of, efter t. ex. lyokaa), forfoljelae ; 



A: lute, K: far, i: fall, \: fat, k: fast, h: mete, I: met, h: her, i: fine, i: fin, \: fir, 



obase 



if. MIndn brukllgl. 179 f Pl>rlldr«dt. 



Oheok 



jagadt viUebrad; jagadtfartyg; (i tennis) 
staUe dar b&llen nedfallit; oinhtgnid, privst 
jagtmark; the ~, iagt(en) ». iport oi. jruo; 
to give ~ to, gora jagt pi, forfolja ett inr- 
tyg, en tjuf, eto. ; to be in 'N^ o/*, ttfv. biid. vara 
p& jagt efter, forfolja. <v..gun, ». bJo. bog- 
kanon. ~-port, s. sj». kanonport for ei. 
akter. ~r, -fir, (2.) «. jagare, forfoljare; 
forfoljande fartygj bog- ei. akterkanon. 

chasing, tji'aing, l. prt. tt chase, 1.; s. in- 
fattningj ciselering; drifning; uppkup- 
ning af bieokarbeten ; drifvet arbete. ~-hani- 
mer, s. drifhammare. 

chasing, tji'sing, 2. prt. «f chase, 2.; s. 
forfoljande, jagande. 

chasm, kizm, s. gapande remna, svalg, af- 
grund. 'x,ed)|Ci -di ~y, -i, a- full af 
remnor. 

chasselas, rr,, sjas'Mas, s. en drnfsort. 

chasseur, jr., sjasJ'r, Bja3'6r, i.. mu. jagare, 

HfT. : betjant boa en ruraam person. 

Chassy, tj4s'i, *. tekn. byg. ram, iufattning 
(o/* a window^ etc.). 

chaste, tjdst, o. kysk, ren nr?. om sprik, om 
■tii : T&rdad, smakfall. ~-tree, le agnus 
-castus. ~n, tj^sn, va. tiikta, straffa; rena, 
luttra. ~ner, tji'snur, s. tuktare. -vness, 
-nis, (e chastity, 'v^ning, tji'sning, ». aga, 
tuktan, bestrafEning. 

Chastisable, tj^sti'z4bl, a. straffbar. 

chastise, tj^sti'z, va. tukta, straffa, aga; 
ratta, rensa, korrigera om skrirt o. d. ~- 
ment, -'tfzmint, a. tuktan, straff. ~r, -4r, 
s. taktomastare j en som rattar etc.jfrofran. 

chastity, tjis'tit!, s. kyskhet; renbet biid. 

chasuble, tj^z'iibl, s. masshake. 

chat, tj4t, 1. s. kvist, liten gren ; y)Z. (hog 
af) malmstycken; irr. le nij. <%<-pOtatOes, 
a. pi. sm&potatis, grispotatis. 'v<-inill, 
'^(S)-roller, s. le crushing-mill. >vW00d, 

S. ris tin brtnsle. 

chat, tjit, 2. lira, spr&ka, prata {on, om); s. 
prat, smiprat ; rsrtroiigt Bamsprl,k orrer Uk. 
gijtiga uninen; looi. ettnordamerlkanskt a4ng- 
fdgelslagte (loteria), Uy. jir stone-chat; 
let us have a ~, kom s& ti, vi spr&ka litet. 

chatelain, 'N<e, »-., sj^t'lUn, •. nyckei- «>. 

Urbake ar guld, bnren af fruntimmer vid mldjan. 

Chatellan, ejat'M^n, s.kastellan;slottBfogde; 

borggrefve J Bt&th&llare pi ett .lott. ~'y t, 

-i, s. kastellani, en kastellans ambete ei. 

ambetsomr&de. 
chatoyant, »., sj4toj'£nt, a. skimrande, farg- 

skiftande ; s. min. skimrande sten. 
chattel, tjit'el, s. i.m. alt slags egendom som 

ej '3.r freehold; ia.pl. loaoren, losegendom. 
chatter, tj4t'&r, vn. ekallraomtandema; skram- 

la;,krasa; snattra; pladdra; prata; t>a. 

skramla, skallra med; sladdra; s. pladder. 



^•basket, ~-box F, «. sladdertaska, prat- 
makare (-ker.ska). >^ation t, -i'BJ&n, •. 
pratsamhet. ~ep, -ftr, a. pratmakare; looi. 
sidensvans (Ampelis garrula). ~ing, -ing, 
prt.; s. skallrande Ijud; prat, slammer; 
~ plover, tool, pipare, brockfS,gel. chatty, 
-t5, u. (1.) pratsam, pladderaktig ; sprik- 
Bam, talfor; (2.) P full af ohyra. 

Chaud-medley, sjA'dmSdl?, s.j«r. drApibrid 
skilnad. 

Chauffe, i*., sjif, s. tekn. bsrg. eldstadsliioka. 
~r, -nr, s. kem. llten flyttbar ugn. 

Chaunt, tj§,nt, se chant. ~ep, -ftr, s. ,i. gat- 
singare (ib. en patterer som gar musik fijr ati 
Bamia folk); bastskojare. 

chavender, tjiv'ind&r, ». moi. se chub. 

chaw, tja, va. F el. P la. Am. ae chcw ; ~ over, 

Omtugga, idisla ngns yttrande for attb&na; ~ up, 

Am. Bi. ge ngn sln beskarda del. 'v-bacon, 
s. P tolp, bondlurk. 

Chay, sj4, s. P Be chaise. 

chay-root, tji'rJt, o. chayaver-rot (ar en ost 
Indisk vuxt, Oldenlandia nmbellata). 

cheap, tjip, s. t top; a. godtkops-, billig; 
af ringa Tarde; vardelos; skrapaktig, 
futtig; ad. billigt; ~ Jack, ~ John P, en 
som pi marknaden afyttrar sina varor 
(n&istoiskram o. d.) genom Dutch auction ; r^ 
shop, godtkopshandel, ramprisbod; to 
feel 'V, Bi. kanna sig stnkad ; to go *%/, gS, 
for rampris, saljas billigt; to hold ~, 
anae vardelos, ringakta, >ej hilla (myc- 
ket) p&>; on the *>- F, billigt; aparaamt. 
"v-en, -n, va. kopsIS, om, efterfr&ga priaet 
p&t; pruta pi; aatta ned vardet pi. 'v,- 
ener, -n&r, s. en som kopslir, prutar, etc.; 
gnidare, smulgrit. ~ly, -l!, ad. billigt, 
otta biid. lindrigt, for godt kop. ~ness, 
-nis, s. billighet, billigt pris; godt kop. 

cheat, tjit, (1.) s. t bvete; ett slaga hvete- 
brod : ~ bread; (2.) se chess, 1. 

cheat, tj^t, (3.) va. bedraga ngn i sm&tt, narra, 
lura (into, till; of, out of, pi : afnarra 
ngn ngt); vn. ofva bedrageri, gora knep, 
skalmstycken; s. bedrageri, knep ; skalm, 
bedragare, akojare; fuakare; ett aiags kort- 
spel; to put a /^ upon, se ofran va. 'x^ablc, 
-abl, a. som kan bedragaa, som liitt liter 
lura aig. ~er, -fir, s.bedragare, skojare; 
afr. t Be etcheater. iving, -ing, prt.; s. be- 
drageri. 'kingly, -5ngli, ad. bedragligt. 

ChebaCCO-boat, tj^bik'ibAt, s. ett slags 
amerikanskt fiskarfartyg rar bankoske yid 

Newfoundland. 
check, tjek, S. Schack (drag, stUlnlng 1 achnck. 

spei); hammande, hinder, ngt som hiller 
tillbaka, hejdar; bUd. band, tving, tygel 
(ore, to, pi, for); forebrielse; forargelse; 
fortret; anstot; marke i kanten, forpriok- 



i: note, i>\ do, h: nor, 6: cot, ill: tubo, &: tub, A: bull, tb: tbiug, db: tbia, w: will, z: bas. 



check 



F T«l.pr4k. 180 P Llel 1 



cheese-rennet 



ning; kontramiirke; mottagningsbevis, 
■polett; ruta i ctt mBnsterj rutigt tyg; 

teko. letterstdl (myntpragllDgaverktyg) ; so vid. 

cheque; a. i ems. rutig; va. hiimma, hej- 
da; tygla, kufva, hilla tillbaka, lilgga 
band pS passionor 0. d.; S,tei'h§,lla (one's 
self from); met. jamv. bromsa, stoppa, 
(af)stanna; i^a. stoppa ankarkettlog; skriicka, 
Blilcka pi en andaj satta marke vid, 

forpricka namn o. d., en llsta (atv. ~ off); 

mavka jarnviigsbiijett; kollationera, kontrol- 
lera idkning o. d. ; banna, ge snubbor; vn. 
Bohacka; ary. med reacx. hejda Big, stanna 
{at, vid); r§,ka i strid, vara stridig {with, 
med); ~ to the king, schackl to give ~ to, 
scbacka kungcn; to give a >\j to, hejda, 
hiimma; to take ~ at, stota sig pS,, taga 
ilia upp ; to he at a ~, to come to ~, jagt. 
tappa Bparet; to fly at ~, om jagtfaik flyga 
efter oratt villebrdd; to keep in ~, balla 
i Bcback, biid. hilla i styr, kontroUera; to 
~ a yard, sja. brassa en r3, mer fyrkant; 
to ~ round, om vindcn springa om. ~-aC- 
count, s. motiakning. 'v-book, s. hand, 
kontrollbok; hiifte af vaxelblanketter, 
(bank)anvisningsbok. 'v.-brace, s. vagns- 
rem (mrr i at. r. liggoader). 'x^-bridge, be flre- 
hridge. 'N^-clcrk, s. kontroUant oryer intra- 
desbiijcttcr o. d. '^.'-hook, s. mek. sparrhake. 
~-key, ae latch-key. '^■lOCk, *. Ids med 
apan-igel. ~-llUt, s. mok. stiillmntter. ~- 
mate, s. schackmatt; afgorande nederlag; 
va. gora ngn schackmatt; fuUstandigt be- 
segra, gora slut pa. ~-rail, s. jarny. led- 
skena. ~-rein, s. stiiptygel som hSiier hast- 
bufvudet uppe. ~-roll, 5. lista pd (hof)betja- 
ning. ~-Strap, 6". hakrem pi en hjaim. ~ 
-String, s. drogsnore inifrdn vagnen till 
kuskbocken. ~-taker,s.biliettmottagare, 
(loge)vaktmastare. ~-valve, ae stop-valre. 
~ed, -t, a. rutig. ~er, -ur, s. en som 
tyglar etc.; ruta; schack- ei. dambrade; 
rutmonster; Am. brioka, pjes idamspel;/)/. 
Am. damspel; va. gora rutig; gorabrokig, 
omvilxlande. ~er-bepry, ae partridge- 
berry o.wintergreen. ~er-board,s. schack- 
ei. dambrade. ~er-wise, ad. i rutor. ~er 
-work, s. rutigt monster, Tutverk. iv-iered, 
-&rd, pp.; a. rutig; brokig, omvaxlande. 
~leSS, -lea, a. som ej kan hejdas; 
hejdlos, tygellos. ~y, -i, a. rutig; s. (ary. 
Checqil(e)y) bor. rutverk, schackspelsru- 
tadt fait. 

Cheddar, tjed'ftr, s. (arv. ~-cheese) ost Mn 

byn (C)~ i Somersetshire. 
cheek, tjik, s. kind, kindben; aja. kindback, 
task; Bi. >panna», djiirthet, frackhet, 
oblyghet; ai. del, portion; la. pi. tekn. delar 
af ngt som forekommer parvis ooh mot- 



svarande : skanklar ph en sax o. d., sido- 
vaggar i ett block, etc. ; dorrposter ; sido- 

plankor i en layett, i en tryckpreas; gruf. hiin- 

gande och liggande (tak och botten) ; sluss- 
troskel; mellandel af en tredelad gjutfla- 

ska ; klyka pi en vdg byarl tung&n ror a!g ; Va, 

II. behandla oforskiimdt; trotsa, forarga, 
reta; ~ by jowl, Jkind vid kak>, tatt in- 
vid hvarann ary. om ting, i fortrolig narhet, 
i fortroligt lag; I couldn't ~ it, jag hade 
ej panna till att gora det; ^s.' P ett 
hinando utrop. ~-bOne, s. kindben, kak- 
ben. 'Ni-piece, ii. kindstycke, sldostycke. 
~-rail, so check-rail. ~-lOOth, s. kindtand, 
~-Varnish, «. F smink. ~ed, -t, pp. ; a. 
med kakar etc.; ford in till kinden. ~y, -?, 
n. ai. oblyg, djarf, frack, oforskamd. 

cheep, tj^p, va. o. vn. pipa, kvittra; s. pip, 
kvitter. 

cheer, tj4r, s. ansigtsutti-yck, minf; mod, 
sinnesf orf attning f ; munterhet, gliidje ; 
jubel; bifallsrop, hurrarop (yam. i pi.); 
gastabud, traktering, undfagnad; kost; 
va. uppmuntra, gladja, lifva (afy. 'v up); 
halsa med gliidjerop, med hurrande; till- 
ropa bifall, uppmuntran; vn. fatta mod; 
vara, blifva glad (~ up); jubla, hurra; to 
make good (x,, lefva godt; what t^, how ^v 
you F la. ,ji)„ huru stir det till? o/yoorf 
~, vid godt mod; ~ up.' friskt mod! 
'vCr, -&r, s. ngn el. ngt som uppmuntrar 
etc. ~flll, -ful, a. glad, gladlynt, gliidtig; 
gladjande((idjn9s),lifvande;rolig,treflig, 
vanlig. 'vfulneSS, -filnes, s. gladtighet, 
gladt, godt lynne. "-ily, -ill, ad. gladtigt, 
lifiigt. ~ineSS, -!nls, S. ae fOreg. S. -vinQ, 
-ing, prt.; a.; s. gladjande; lifvande; ju- 
blande. 'x.leSS, -lis, a. gladjelos, bedrof- 
lig. ~ly ti -li, "■ glad, IWig; ad. ae ~i7y. 
~up, -&p, va. F muntra, lifva; ae afy chir- 
rup. ~y, -1, a. munter, liflig, jtr r^ful. 

cheese, tj^z, s. est; ostlik massa (t. ex. aarsk. 

af pressade applen tsr oiderberednlng) ; P nd- 

gonting utmarkt.ngt roligt; ngt bra, var- 

defullt (ae fraa under chalk); ~ it! P hdll 

mun! tyst! ~-bowl, s. ostkar, ostform; 

ostfat. 'x.-cake, s. ostkaka. 'v-cement, s. 

cement njr poraiin etc. af gammal ost, kalk- 
vatten och agghvita. 'v-colouring, s. ost- 
farg (Orleans). ~-ClirdS, s. pi. ostmysja (i»i 

baimirdlg oat). ~-fly, «. sool. OStfiuga (Pio- 

phila casei). ~-frame, 'v-mOuld, s. ost- 
form. ~-glue, s. kern, kaseinlim. ~-hOOPi 
~-preSS, s. ostpresB. ~-lep, s. ystp&se. 
~-niite, s. looi. ostmask (Acarus sire). ~ 
-monger, s. OBthandlare. ixi-pale, s. ost- 
profvare, ostborr. <N,-paring, ». ostkant; 
a. F 1 ams. sn&l, knusslig (~ ways). ~-ren- 
net, s. lope; bot. gulmdra, lopegras, Jung- 



i; note, i: do, 6i nor, 4; not, A: tube, i: tub, S: bull, th: tbing, dh: this, iv ; yyill, z; has. 



cheese-ronnot 



;); MIndro brukllgl. 181 t FOrlldridt. 



chevalier 



fru Maria sanghalm (Galium verum). ~ 

-running, s. vassia. 'v-scoop, 'v-taster, »« 

r^-pale. '^-toaster, s. spett hvavpS, ost 
I'OBtas; skamts. varja, >stelcEpett>, 'xz-vat, 
s. OBtkai-. chsesy, -l, u. ostaktig, ostlik; 
P praktig, utmarkt. 

Cheet, ti4t, vn. kvittra, pipa. 

cheeta(h), tj^'tl, s. moi. jepard (Felis jubata). 

chef, &., sJM, i. ofverhufvud, chef; (fransk) 
masterkock (&fr. ^^ de cuisine). '^-d'OBUVre, 
fr., sj4d6'vr, 8. masterverk, 

chepoe, tj%'6, chegre, -&r, le chigoe. 
cheiropter, p., klrAp'tar, d. (pi. ~a, -5.) looi. 

fiadeimus. '^OUS, -&8, a. hoiande till fla- 

derm6sseii(B ordning). 
Chekoa, tj4kA'i, «. kinesisk porslinslera. 
Chelifer, k^rif &r, ^. sooi. klokiypare (en ntcn 

skorpioiart). 'N'OUS, - -' - is, a. looi. med t&ng- 

foimiga bihang. Cheliform, -fArm, a. looi. 

t&ngformig (sa. en kmrtkio). 
Chefonian, kelA'nicln, s. zooi. skoldpaddaj'a. 

tillhorande skoldpaddorna. 
ChsmiC, kem'ik, >v/al, -4l, a. kemisk. 'vally, 

-4li, ad. kemiskt; i enlighet med kemiens 

principer; pk kemisk vag. fx/als, -4lz, s. 

pi. kemikalier, 
chemise, rr., sjemj'z, s. lintyg; byj. fort, be- 

kladnadsmur. ~tte, ir., -et', s. chemisett, 

fhintimiiiers underkrage. 
Chemism, kem'izm, s. kemisk kraft, atti'ak- 

tion, frandskap. 
chemist, k^m'ist, i. kemist; farmaceat, apo- 

tekare; ~'s sJiop, apotek. ~ry, -ri, s. 

kemi. chemitype, kem'itip, s. kemitypi. 
Chenliie, ir., ej^n^'l, s. snilja, sniljor. 
cheque, tjik, $. hand, bankanvisning, -invis- 

ning, Taxel (on a banlc^for a sum). ~r, hc 

checher. exchequer, 'xzy, ae cheeky. 
Cherif(f), BJJr'if, «. muhammedansk otverste- 

prest; hederstitel for Muhammeds efter- 

kommande. 

cherimoya, tjJrimoj'a, ei. -yer, -jftr, *. ett 

peruanskt triid (Anona cherimolia) aamt 
deaa trutt: cbirimoya, bonungBapple. 

cherish, tjer'isj, va. halla af, h&lla kar, om- 
hulda, omt v&rda; smeka; nara i sitt 
sinne, Iiysa; '^^ one^s memory^ beb&lla ngn 
i kart minne, ~er, -ftr, «. virdare; viU- 
gorare; alskare ar ngt; nppmnntrare. ~- 
Ing, -!ng, prt.; s. T^rd, understod, upp- 
muntran. 

Chermes, ae kermes. 

cheroot, e^krb't, s. (l&ng Manilla)oigarr. 

cherry, tjer'i, s. korsbarj tekn. kulforsankare, 
knlfraearej a, korsbarslikj rod >som kore- 

bar» (kind, mun); korsbiirsfargad (r&dbrun); 

to make two bites of a ~, ordspr. huttla, 
krusa, >taga i tvi Tannor>. ~-bay, ae ~ 
•laurel. ~-bounCe, *. scitt korsbarsbriin- 



vin. '>./-brandy, s. korsbarebranvin. ~ 
-Cheelced, a. rodblommig. 'N'-jam, «. kors- 
barssylt. ~-juice, s. korsbarssaft. ~-iau- 
rel, 3. bot. ett slags lager (Laurocerasus). 
~-pepper, «. bet. en art spansk peppar 
(Capsicum oerasiforme). ~-pit, s. lek med 
korsbarskarnor som kastas i en grop. ~ 

-StiCiC, 5. Weichsel (valluktandfl trii till pipskaft). 

~-StOne, s. korsbarskarna. ~-tree, s. 
korsbarstrad. ~-water, s. korsbilrslikor 
(Kirschwasser). 
Chersonese, k^'rsin^s, s. halfo. 

chert, tjlrt, s. mln. hornsten (ett ilags kvana), 

~y, -5, a, bornstensartad. 

cherub, tjJr'&b, «. (pi. ~s, -z, m^. ~im, hcbr., 

-5m) kerub. ~ic(al), -rA'bik(al), ~imiC, 

-im'ikj a. kerubisk, anglalik; angla-. 
Cherup, tj^r'ip, ae chirp, chirrup. 
chervil, tj4'rvil, s. bot. sTensk korfvel (An- 

thriscus Cerefolium). 
cheslip, tjes'lip, o. looi. ett slags grSsugga 

(Oniscus). 
Chesnut, ae chestnut, 
chess, tj^s, 1. s. bot. r3.g1osta (Bromus seca- 

linus). 
chess, tj^s, 2. s. 8chack(spel). 'N'-apple, s. 

bot. en art hagtorn (Cratffigus terminalis). 

~-board, s. schaokbrade. ~-man, s. 

schackpjes. 'v/-player, «. Bchaokspelare. 

~-tree, s. aio. halsklamp, storre beliigg- 

ningskrysshult. 
cheSSei, tj^s'l, s. ostform, ostpresB. 
cheSSOm, tjes'im, «. los, lucker lerjord, 

>pinnmo>. 
chest, tjist, s. kista, l&da; brostkorg, brost; 

va. lagga i en kista el. 13,da; ~ of draw- 
ers, dragkista, byra. ~-beliDWS, s. pi. 

vaderUda pt en orgci. 'v<-founder(ing), «. 

vetcr. muskelreumatism i bringan hos hit- 
star jamte andtiippa. ~ed, -ed, a. i ams. 

•brostad, med ... brostkorg (t. ex. narrow 

-~, tr&ngbrostad). 
chesterfield, tjes'tirfild, »•. (eg. pr.) Uitt, vid 

rock. 
chestnut, tjes'nut, s. aktakastanje (fmkt, trsd 

o. trii); u. kastanjebrun (afT. ~-COloured); 

a ~ horse, fax. ~-m0Untaln-0ai<, 5. bot. 

en ekart (Quereus prinus). ~-tree, s. bot. 

akta kastanjetrad (Castanea). 
Cheston, tj^s't&n, n. ett slags plommon. 
Chetah, ae cheetah. 
Chettilc, tjJt'ik, «. upastradj upasgift. 

chevai, n-., sjlv4i', «. (pi. chevaux, -tA') 

bast; pi. kavalleri; tokn. bock, stiUIning. 
~-de-frise, rr., -defr^'z (vani. 1 pi. : che- 
vaUX-de-frise) s. tort, spansk(a) ryttare. ~ 
-glass, s. stor pS, golfvet stiende toalett- 
spegel, >pByke», '>-ier, -A'r, -' - -, s. ka- 
valjer, riddare. 



i: note, i: do, o: uor, t>: uot, i: tube, &: tub, A: bull, tb: thing, Ub; tbia, w: will, z: ba.9. 



cheven 



F Taliprtk. 182 P Llgt iprt*. 



Child-bed 



cheven, tj^v'ln, chevinf, -in, ». zooi., >« chuh. 

cheviot-wool, tji'viit-wM, s. cheviot-uU 

(eg. af fir frjin Cheviot i Skotland). 

chevisance, sjlv'izSins, s. handling, bragdt; 

jur. (i«. otill&tet) aftal, uppgorelse; vitiBt. 
Chevrette, (r., gjlTi-lt', s, art. vagnsvind. 
chevron, BJ^v'rin, a. hsr. sparre; mii. ohef- 

ron, distinktionsmarke af 2 galoner i 

vinkel; byg. sicksackformigt ornament. 

'ved, -d, a. forsedd med chevron etij. ^el, 

-^1, s. liten chevron etc. 
Chevrotain, &., sjevrAtA'n, s. zooi. dvarghjort, 

myskhjort (Moschus). 
chevy, tjSv'i, ae chivey. 
chew, tj6, «a. tugga; biid. (onpphorligt) 

tanka pS,, grnbbla p&, rufva pS, t. ex. hamd; 

ura. grnbbla (upon, pi); s. P tugga; (to- 

baks)bnBs; io ~ the cud, idisla; grnbbla 

(o/, p&). ~ing, -5ng, p?-*.; ». tnggande; 

grubblande. '>.'ing-ball, s. veter. medika- 

mentskula (bolns) for haatar mot bri- 

stande matlnst. "vS, -z, s. pi. stenkol 1 

smi stycken. 
Chewink, tj^'wink, s. Am. ae nround-robin. 
chiar(0-)OSCUrO, «., kiir(4-)6sk&'r6, le dare- 

ohscure. 
chiasm, kl'azm, (va, -'I, s. anat. korsstall- 

ning. ~IIS, -'Sb, s. gram. ret. korBstallning. 
Chiboulc, chibouque, tunc., tjib&'k, n. turkisk 

Tokpipa. 
Chica, sp., tj^'kl, s. rodt fargamne af en art 

Bignonia; majs-ol. 
chicane, sjikA'n, s. advokatknep, lagvrang- 

ning; vn, bruka knep, kr§.ngla. ~r, -ftr, 

s. lagvrangare, rankmakare. ~Py, -4r!, s. 

Re chicane. 
chiCCOry, ae chicory. 

chich, tjitj, se chick-pea. ~ling, -ling, 'vling 

-vetch, s. bot. vial (en artTSit, Lathyrus). 

chick, tjik, 1. vn, gro, Bkjnta npp. 

chick, tjik, 2.s.kyokling; >pnlla>; intcrj. pull! 
pull! ~-pea, s. boi. kikart (Cioer). ~-root, s. 
bot. portnlak (Portulaoa). ~-weed, s. bet. 
nate, narv (Alsine, Stellaria o. d., i«. Stel- 
laria media). ~aberry, -4beri, le winter- 
green. ~abiddy, -^bidl, ». Am. F la. bamspr. 

kyckling. ^adee, -4d4', B. Am. ae black 
-cap, zooi. ~aree, -4r4', s. zooi. nordameri- 
kanak rod ekorre (Sciurns Hudsonius). 

~en, -n, 5. {pi. I koUekt. bet. lika) kyckling; 

f&geiunge; barnunge, ordspr. >dufunge». 
'ven-breaSted, a. med platt, trS,ng broBt- 
korg. ~en-butCher, «. fjaderfahandlare. 
~en-gpape, s. bot. en amerikansk vinranka 
(Vitis oordifolia). ~en-hatching,«. (bona-) 
aggklackning ; ~ oven, aggklaoknings- 
apparat. 'v.en-hearted, a. >harhjartad>, 

radd, feg. -^en-hazard, ~en-play,s. ligt 

haaardapel. ~en-stakes, s. pi. jn- rsreg. ; 



l&ga insatser. ~en-p0X, s. vattenkoppor. 
•vling, -ling, «. liten kyckling; ~ vetch, 
■e chichling. 
chicory, tjik'Art, s. bot. (hand.) cikoria. 

chide, tjld, va. (imp. chid, tjid, chodet, 

t]h6.;pp. chid, chidden, tiid'n)banna, fore- 
brS,; tillrattavisa, napea, bestrafEa (med 
ord); tadla (for, for); vn. bannas; 
kifvaa; larma));. ~r, -&r, s. en aom bannar, 
tillrattavisare, napsare, tnktomaatare. 
chiding, -ing, prt. ; s. f orebrSLelse ; banner, 
niipat, tillrattavianing. 
chief, tjif, s. chef, anforare, ledare; hof ding; 
hufvudman, ofverhufvud; hufvnddel at 

ngt ; her. glnatam (Dfrerata tredjedelen af en Tapea- 

akoid) 1 a. hufvnd-, hufvndaaklig, fornamst; 
1 titiat ofver-; ad. % fornamat; (Lord) (O-v 
Baron, rarr president i the Cov/rt of Ex- 
chequer; ~ clerk, f orate aekreterare i 
Tiasa ambetBTerk; 'v. commander, commander 
in ~, ofverbefalhafvare, general en chef; 
~ constable, hogate polistjanstemannen 
i ett grefskap; (Lord) (C) ~ Justice, ofver- 
domare, president i en ratt, fsrr airak. presi- 
dent i the Court of Common Pleas; Lord (C) 
~ Justice of England, president i Queen's 
(King's) Bench Division ar hsgata domatoien ; ~ 
justiceship, of verdomareambete ; in ~, i 
spetaen; f ornamat, hufvnd-, jfrofvan a., -jur. om 
isn omedelbart af konnngen. ~leSS, -lis, 
a. utan ofverhufvud; ntan ledare. (x-ly, 
-li, ad. hufvudsakligen, fornamligast; 
ofverat, hogst. ~rie fj -ri, s. liten j ord- 
ranta till lanaherren. 'vtain, -tin, 'tin, 
8. hof ding, anforare; hufvudman for en 
att, ia. akotak klanhofding. 'N/tainCy, 
-tinsi, -v/tainship, -tinsjip, «. hofdingeviir- 
dighet, anforarskap. 'v^taineSS y|C. -tines, 
s. anforarinna. 

Chiel, tjAl, ~d, -d, s. loi. ung karl, pojke. 

chiff-chaff, tjiftjif, s. sooi. grans&ngare 
(Ficedula). 

chiffonier, tr., sjifAnA'r, s; forvaringsmm for 
lappar, trasor o. d. ; skS,p ; lumpsamlare. 

chignon, it., sji'njAng, s. chignon. 

chigoe, tj4'gA, Chigre, tjig'&r, s. looi. en ame- 
riskanak loppa aom lagger sina agg under 
skinnet (Pulex penetrans). 

chilblain, tjil'blan, s. kylakada, froatknol, 
kyls&r; va. 3iStadkomma kyls&r pS,. 

child, tjlid, «. (pi. children, tjii'drln, tjir- 

d&rn) barn (i alia bet.); gosse ei. flioka; af- 
komling, attling la. i pi.; lok. fliokebarn; 
vn. t o- va. t fodsi; from a ~, fr&i. barii- 
domen ; when a ~, sliBom barn, i barn- 
domen; to get with ~, bli hafvande; to be 
(go) with ~, vara hafvande ; P vara lysten, 

ifrigt 4stunda ngt. 'x<-bearing, ~birth, «. 

barnsbord, nedkomst. ~-bed, s.-barna&ng; 



A: fate, i.: far, k: fall, ^: fat, k: fast, 4: mete, S: met, ^: her, 1: fine, \: fin, i: fir, 



child-bed 



^ Mlndre bnikllgt. IS'J f FBrM.lriidt. 



chinch 



~ woman, woman in ~, bamsangskvinna. 
^-exposure, s. (nyfodt) barns utsattande. 
~like, u. lik (ett) barn; barnasinnad, 
menlos. ~-murder, «. bamamord. ~ 
•slayer, s. barnamordare; barnamorder- 
ska. ~'S-play, s. barnlek, tfr.biid. ~e,tiild, 
s. junker, iing adling, i>. aldste son af en 
adlig iitt. ~ermaS-day, tjil'dftrmasdA, 
s. menlosa barns dag. ~hOOd, -hAd, s. 
barndomjbarnslighet. ~ing /|C, -Sng, a. bai- 
nafodande; fruktsam. 'v.ish, -Isj, a. barns- 
lig, barn- ; enfaldig. 'vJshneSS, -Isjnis, s. 
barnslighet. ivIeSS, -lea, a. barnlos. ~ly, 
-li, a. barnslig, barn-. ~ren, pi. at child; 
~'5 party, barnbjudning, barnbal. 

chiliad, kil'iad, «. tusental; Srtusende. chl- 
liasm, -^zm, s. laran om Kristi tusen- 
§,riga rike. chliiaSt, -ilst, s. kiliast, an- 
bangare af laran om tusen^riga riket. 
Chiliastic, -4s'tik, a. jtr rerg. kiliastisk. 

ChilifaCtlve, sc chylifactive. 

chill, tjil, a. kail, kylig, afv. wid. ; frusen (af 
sig); kanslolos; nedslagen, modloejned- 
el&ende, nedtryokande; s. kold, kyla, »ry, 
biid. i kansla af kyla, frusenhet, rysnlng; 
barg. kokill, tack]arnsform; va. kyla, isa 
biid. ; gora modfald; kylslS; toko, hiirda 
genom plotslig afsvalning, jfrCflse-Aarrfen; 
vn. t rysa, vara frusen. ~ed, -A, pp.; a. 
kokillhardadj stel; mli. dunkel, jrr bloom- 
ing; ~ work, kokillgjutnlng; kokillgods 
(Hartguss). ~er, -ftr, s. afkylare; kail, 
kanslolos mannlska som yerkar kylande 
pS. sin omgifning. 'v^iness, -inia, ~ness, 
-nes, 5. kyla, kyligbet; frusenhet, rysnlng. 
~y, -!, (1.) a. kail, kyllg, kulen; frusen 
af sig, omtdlig for kyla; ad. (s.h. 'x.ingly, 
-ingli) kallt, med kold, kyligt, 'afky- 
lande>. 

chilli, chilly, 2. tjll'i, s. m capsicum. 

Chilopod, ktl'ApAd, s.iooi.tusenfoting(Iulu8). 

Chiitern Hundreds, tjii'tftm hin'drldz, «. 

ett distrikt i Buckinghamshire med triibarg 

och skogar som tillhttra kronan. [Den nomlnela rdr- 
Taltningeu daraf girrea som ea slaekur &t ledamot af 
uDderbusetj hrilken Snskar nedldgga Bill mandat, enar 
delta kan Eke endast genom att erbSlla ett ambeto 

under kronan. Daraf] to accept the Steward- 
ship of the ~, afsaga sig riksdagsmanna- 
skapet. 
Chim^ tjim, va. vaska guidsand. 

chimb, '^-'C, se rsij. 

chime, tjlm, 1. s. tunnb. kim, lagg; kros (kant 

af laggkirl). ~-hOOp, s, ofversta bandet pa 

en tunna o. d. 

• chime, tjlm, 2. b. samklang; klockljnd, bar- 

monisk klookringning; klookspel (ett belt af 

■ Here klockor stamda I aamklang); vn. klinga, Ijuda 

1 samklang; ringa, b13, om siagverk i ur; 6f- 



verensstiimma; va. lita klingaj l&ta Ijuda, 
om kiookor ringa (a 'v); r>u in with, harmo- 
niera med; passa tillsammans med; taga 
del ij h&lla med. ~r, -&r, «. klookspelare. 
chimera, lat., gr., kimA'ri, «. mytoi, ett fabel- 
aktigt vidunder; hjarnspoke, inbillnings- 
foster, chimar; zooi. hafsmus. chimerical, 
-mir'ikal, a. inbillad, ogrundad. 

chimley, tjim'ii, lok. •» aij. 

chimney, tjim'nt, «. skorstenj rokledning; 
dragror; lampglas; kamin, spisel f. ~ 

-board, S, Spiselskarm aom tackcr appningen 
nar ej eldaa. ~-Can, se '^-pot.- ~-COrner, S. 

spiselvr&, den »husliga harden* (oTze's 
own ~). 'v-doCtOr, s. en som lagar spisar 

0. d. som roka in (kakclugnsmakare). ~-dreSS- 

ing, s. ornamenterad spiselinfattning. /n^ 
■flue, s. skorstenspipa. '>.-glaSS, s. spegel 
ofver en spisel. ~-head, s. skorstenshuf. 
'N'-hoOd, s. rokfAng. '^-hook, s. krok i 
spisen att hanga grytor o. d. pft; krok for 
eldtdng o. d. '>.<-OrnamentS, s. pi. spisel- 
kransprydnader(7a8ero. d.)~-piece, s. prydiig 
spiselkrans, spiselram. ~-pot, s. rokhatt 
af lera; F iskorsteni, cylinderhatt. ~ 
-shaft, s. skorstenens ofvan taket synliga 
del. o/-Stack, s. massa af sammanbygda 
skorstenar; skorsten p3. lokomotiv, dng- 
fartyg eto. ~-SWall0W, s. looi. en svalart 
(Cypselus pelasgi'us). ~-Sweep(er), s. 
sotare, skorstensfajare. ~-tile, s. kamin- 
hall. 'v<-tangue, s. bjg. skiljetunga. ~-tbp, 
>e ~-head. ~-valve, s. draglucka i ett 
skorstensror. ~-vent, sc '^-jlue. 

chimpanzee, tjimp4n'z4, s. zooi. ehlmpans 
(evart afrik. orangutang, Troglodytes niger). 

chin, tj5n, s. haka; double ~, isterhaka. ->/ 
-cloth, s. haklapp. o^-SCab, j. en fSrsjuk- 
dom. ~-Strap, s. hakband. 

China, tjl'na, s.pr.; (c) porsiin. ~-aster, s. 

bot. Aster Chinensis. ~-blue, s. porsline- 
biatt (koboitoxidoxidui). ~-Clay, s. porslins- 
lera, kaolin. 'N.-graSS, se Chinese grass. 
'x^man, s. kines F; porslinshandlare. ~ 
-orange, «. apelsin. ~-pink, s. bot. Idne- 
sisk nejlika (Dianthus chinensis). ~-rOOf, 
s. bot. farm, kiuarot (Smilax China). ~ 
-rose, 6. bot. kinaros (en malvac4, Hlblscus 
rosarsinensis). ~-shop, 5. porslinshandel ; 
t^handel; a bull in a ^, ordapr. en som 
genom otymplig v&ldsamhet forstor ngt, 
>en som trampar i klavereta. ~-silver, 
«. nysilfver, jfr electroplate. ~ware, s. 
porsiin. ~-warehouse, «. porslinslager. 
~-water, s. ett slags fin fernissa. 

chincapin, tjihg'kipin,. ». tot. dvargkastanj 
(Castanea pumila). 

chinch, tjJntj, «. moI. vagglus; biirfis (aiagtot 
Cimex). 



; uotc, i;-Uo, ^: uor, ti: not, d; tube, i: tub, i: bull, tli: tlilug, dU; this, w; will, z: lias. 



chinchilla 



F TuUprtk. 181 P LSgl spiik. 



chitty 



chinchilla, tjintilra, =. zooi. chinchilla (ij-d- 

amcr. gnagare nied flo pels, Chinchilla). 

ChinCOUgh, tjm'kif, s. nun. klkhosta. 

chine, tjln, (l.) ao chime, I.; sjs. ofre delen at 
Taterbordsplankorna; (2.) s. lok. klyftn, 
dalkjusa. 

chine, tjln, (3.) s. ryggrad; ryggstycke pi 
slagtkreatur J va, hugga ut ryggbitar af 
iroatur. ~(l, -d, u. i tins, ryggrads-j med ... 
ryggrad. ^ 

Chinese, tjlni'z, n. kinesiak; s. (pi. likn) ki- 
nes; kinesiska (spr&kct); 'v bellSj mus. turkiuk 
halfm3,ne; ~ crane, mek. ett slags enkcl 
men kraf tig hissinrattning ; ~ grass, spa- 
nadsviixt af niissleslagtet (Urtica tena- 
cissima m. n. arter)j ~ rced, jute, ostindisk 
hampa; ~ shades, kinesiskt skuggspel; 
~ white, mfii. kinesiskt hvitt (hvlt zinkoii.1). 

chink, tjingk, 1. A", spricka, remna; vn. epric- 
ka; Tara sprucken; gapa, oppna sig om 
•prickop; va. epracka, gora Bprickor i; fylla 
sprickorna i t. ex. on mur. 

chink, tjingk, 2. s. klang, skrammel af mc- 
taller, mjEt etc.; bleck, tunt metallstyckc ; 
ti[. slantar, pengar; vn. klinga, pingl:i, 
skramla om siantar o. d. ; va. skramla med 
slantar a. i. ~er, -4r, s. ngn, ngt som skram- 
lar; pi. si. pengar. 

chink-bug, tjmgk'big, so chinch. 

Chinky, tjfng'k'i, «. full af sprickor, remnad, 
gapande. 

chinned, tjind, a. i sms. med ... haka. 

Chinse, tjins, vn. sjB. dikta, tata med dref. 

ChintS, chintz, tjmts, s. sits, brokigt kattun. 

Chioppinef, tjApi'n, sa chopin, 2. 

chip, tjip, va. skara i sm3. stycken; spanta, 
k^ta, talja, hugga Bonder; tckn. hugga 
bort smS, stycken af, aftalja, afsnibba 
(afv. '^ off)] afskrota, afputsa, mejsla me- 
taiivaror, (af)skafva; vn. gS. sender i smS, 
stycken; F inbringa n&got; s. affall, spjln 
(ofta pi.); spillra; litet styoke, smula; F 
fnasker, strunt(karl) ; sjo. Ftimmerman; 
pi. P pengar; it is a f^ of the old block, 
>han ar sin fars son>, det ar fadern upp 
i dagen; it is like ~ in porridge, det gor 
hvarken till eller frdn, det ar som >hvita 
pl&stretJ. ~-axe, 5. spantyxa, bila. ~ 
-bonnet, s. fruntimmers spS,nhatt. ~-box, 
s. trilask, ep&nask. -v^-chop, a. bruten, 
Buddig, sluddrande om tai. 'v.-hat, s. sp.^n- 
hatt, panamahatt. '>.<mOnk, -v-muck, -niuk, 
'N.'inunk, -mungk, a. zooi. amerikanek jord- 
ekorre (Tamias). ~per, -ftr, (1.) 5. en som 
skar, taljer etc. 

chipper, tjip'ir, (2.) vn. lok, kvittra; knarra; 
a. Am. F munter, liflig, spr3,ksam, >frisk». 

chipping, tj'p'ing, prt. ar chip; s. spantning; 

metallarb. skrotning; afputsning; porsllna 



sonderstotning i kanten; sp&n, spillra. 

~-bird, BO chippy, $. ~-piece, s. liten 

smal list. Chippy, -pi, a. full af sp.1nor, 

splitter eto.i s. zooi. en nordamerik.insk 

sparf (Zonotrichia socialis). 
Chiragon, er., kir'4g4n, s. skrifstallning for 

hlinda. 
Chiragra, lat., gr., klri'grS,, kir'Agra, a. med. 

handgikt. Chiragrical, -Ag'vlkil, a. 11- 

dande af handgikt. 
chirk, tjirk, vn. t kvittra; knarra; gnissla; 

a. Am. BO chipper, 2. u. 

chiro-, Rr., ki'rA, s. 1 sms. hand-. ~grapher, 

-rAg'rifftr, s. skriflarare; ambetsman i the 
Court of Common Pleas, som uppsatter 
kontrakter : fines, jfr a. o. ; en som BpS,r i 
i hand, ^graphical, -grif'ikil, a. hand- 
skrifven. '>.'graphist, -rog'rafist, s. (skon-) 
skrif vare ; en som sp&r af handena liniev. 
~graphy, -rAg'r^fi, s. handskrift; skrif- 
konst; se vid. ~mancy. ~gyninaSt, -djim'- 
nilst, s. mekanik till fingerofningar ftir 
pianospciare. 'x/logy, -r6r6dji, 5. fingerspr&k, 
teckenspr3,k. ^..nianCy, -minsi, s. konst 
att spS, i handerna. 'x/mantic(al), -m^n'- 
tik(M), tt. kiromantisk. <x.pod, -pAd, s. 
Booi. diiggdjur med hander. ~podist,-r4p'- 
Adist, s, hand- och fotlakare; liktorns- 
operator. 

chirp, tjirp, vn. kvittra, surra, pipa; knarra 
om Bjrsor; s. kvitter, surr; sjraans knarr; va. 
BO chirrup, (1.). ~er, -4r, s. kvittrande 
f^gel. '^ing, -ing, ;>r£. kvittrande; lifvande, 
muntrande; s. kvitter. 

chirrup, tjir'&p, (l.) va. muntra, lifva, gora 
glad ; vn. vara glad ; inter j. hej ! lustigt ! 
(2.) vn. kvittra, surra; s. kvitter. ~y, -i, 
a. kvittrande, spriksam, munter >som 
en larka». 

Chirurgeon t, kirl'rdjftn se d. o. jamto otrlga af 
Gamma Btam under Surgeon etc. 

chisel, tjizl, i. mejsel, huggjarn, stamjarn, 
sliitjarn, plattmejsel; i aiim. hirarje verktyg 
att hugga eller skara med, »jarn>; P 
oriitt vinning, uppskortande; va. mejsla, 
uthugga, ciselera; F >kl3,J, uppskorta i 

handel; ~ off, afmejsla. 

chisiey, tjiz'li, a. grusblandad icrjord. 

chissels, tjis'4is, s. pi. kii. 

chit, tjit, s. brodd; F barn, unge; kattunge; 
litet bref , breflapp ; f rakne ; virta ; verk- 
tyg till att klyfva traribbor; vn. f gro. 
•viChat, s. prat, snack, smiskvaller. ~lin, 
-lin, a. bit, stycke. 

chiton, gr., kl'tAn, grek. antlk. kiton. 

Chittert, tj5t'ir, vn. skalfva. ~ling, -l5ng, 

s. brostkr&s t ; pl- kr&s, innanmate at s»m 
etc.; smS, (flask-)korfvar, siskonkorfvar, 
chitty, tjit'i, a. barnsligt; s. breflapp. 



il; falc, d; far, k'. fall, a: fat, a: fa.^t, i!;: uictc, 5: uiut, h: Licr, 1: fine \; tin, \ fir, 



chivalrio 



/f; Miiidro brukllBt. 1S5 f for-aidn 



choose 



chivalric)|c,silT'!lir}k, chivalrous, -rfts, (tjiv'-) 

a. horande till riddcvskapot; ridderlig, 
adel. chivalry, -rl, (tjlv' - -) s. riddorskaj), 
riddarorden; ridderligliet; liln mot russ- 
tjanst. 

chive, tjiT, s. bot. st&ndaref; griislok (Allium 
Schoenoprasum). 

Chlvey, chivy, tjiv'i, inte7\j. nt 7U8t rop Ti.i 
iiet^agt; s. ai. hetsjagt; ovett; va. b1. jaga, 
hetsa; grala, vara ovettig pd. 'N/-chaSC, 
s. en lok lik ijagave ooh liund>. 

chloral, kiA'rli, s. kcm. kiorai. -vz-hydrate, 

s. kcm. kloralhydrat ; mod. kloral hb. somn- 
medel. chlorate, -rit, s. klorsyradt salt. 
chloric, -Ilk, a. innehHUande kloi. Chlo- 
ride, -rid, s. klorid; ~ oj" amnionium, 
salmiak, jrr muriate of ammonia; rxi 0/ 
lime, klorkalk; ~ 0/ potash, klorkali. 
chlorine, -rln, -i-5n, s. tcm. klor, klorgas. 
chlorite, -rit, s. kcm. klorsyiiigt salt; min. 
klovit. Chloritic, -rft'ik, 'a. klorithaltig 
sand. Chlorodyne, -r6din, s. rarm. ett klo- 
ralmedel. chloroform, -r6f6rm, s. kloro- 
form; isa. kloioformera. Chlorophane, -rA- 
fan, s. min. fosforescerande flnsspat. Chlo- 
rophyll, -rAfil, e. bot. kem. kloiofyll (d« 

grdna fiirgiininct 1 viixtcr). ChlOrOSlS, gr., -r6's!s, 

s. mcd. bleksot (kloros); se vn. etiolation. 
■ Chlorotic, -rAt'ik, u. bleksots-, bleksiktig. 

chlorous, -rfts, a. kcm. klor-, klorhaltig. 
Choak, sc choke. 
ChoCa, IjA'ka, i^. blandning af kafEe och 

choklad. 

chock, tj6k, s. tckn. kil, kloss att l»ggs nodcr 

ugt; bi'omssko pd hjul; sjo. kalf, klamp; 
va. lagga en kil under; vn. fylla jiimt 
upp, passa noga in {into a hole); ad. «jo. 
dikt; ~ aft, ~ home, ~ out, gjo. dikt for. 
~-a-blOck, ad. block om block. ~-full, a. F 
proppfuU. 

chocolate, tj6k'Al4t, s. choklad. 'v-house, 

5. rerr f orfi-iskningsstiille diir choklad ser- 
verades. -xi-iiut, «. kakaobona. 
choice, tjojs, «. val, urskilning; val, det som 
viiljes af ngn (some one's ~); sortiment, 
urval afv. hand.; det basta af ngt, >karna»; 
a. utvald, utsokt, fortrafflig; omsoj'gs- 
full; noggrann, granntyckt; sparsam (o/*); 
to have one's ~, hafva fritt val, fa viilju, 
fd gora som man vill; / have no ~ F, det 
gov mig detsamma; to make ~ of, nt- 
valja, utsoka; to take one's ~, valja efter 
behag; it was a matter of '^ which I should 
take, jag kunde fritt valja hvilken(t) jag 
ville; men o/ ~, utvaldt folk. ~leSS ))C, 
-les, a. utan valfrihet; tvungen. ~ly %, 
-li, ad. med nrskilning; noggrant; fijr- 
traffligt. ~neSS, -nis, ,'. utsokthet, for- 
trafflighet; sorgfiillighet. 



choir, kwlr, s. singkor ii. tw en kfrkni kor 
nrv. bj-g. 11. del af k;rkai sdngliiktaTe; vn. 
sjunga i kijr. '>^man, s. kors&ngare. ~ 
-organ, s. mus. svaga stammor i en orgel. 
~-SCreen, s. korskrank. 

choke, tjik, va. kvafva, strypa; (ortimodwp) 
till^toppa, tillepiirra; kufva, hamma; tjn. 

strypa en rakcthylsa; vn. kvafvas Mv. blld. 

(with, af); kikna; sparras; s. stocken af 
en arfcskocka; hi. stor hvit halsduk, jrr 
choker; ~ a tackle, ajo. beknipa en talja; 
~ ojf F, bringa till tystnad ; tranga ut 
(ur ett sallskap). ~-berry, s. bot. en app- 
elart (Pyrus arbutifolia). ~-cherry, s. bot. 
en art vildt korsbar (Prunus borealis). 
~danip, s. kvafvande osnnd gas, is. gruf- 
gas i stenkolsgrufvor. ~-full, a. F propp- 
fuU. ~-pear, s. surt paron; bitande an- 

markning som tystar munnen. ~-VetCh, ~ 

-weed, s. vaxt som kvafver andra. 'N.-d, 
-t, pp.; u. igensmetad, igengrodd; '^ 
pumps, Bjo. oklara pumpar. ^r, -&r, s. ngn 
ci. ngt som kvafver, etc. ; F pdstdende ci. 
anmarkning som bringar en annan till 
tystnad; ai. etyf halsduk. Choking, -ing, 
prt.; a. kvafvande; kviifd stamma; s. kviif- 
ning; fyr». strypning; tckn. tillstoppning 
I. ex. ar IcdniDgsrOr. '^y, -1, a. so fotj. ; F nara 
att kvafvas, tjock i haUen af grit oi. a. 
choky, -}, a. kvafvande. 

Choler, kAl'Sr, s. galla, vrede, ilska. ~a, 
■a. 5. asiatisk kolera (arv. ~ asphyxia, ~ 
morbus, Asiatic -v, 7nalignant '^); common 
-N/. British f^, English f\j, f^ nostras, in- 
hemsk kolera, kolerin. ~9Sc, -k'Xk, a. 
kolera-. ~ic, -ik, a. gallsjuk; hetlefrad; 
ilskefull. ~ine, -in, s. kolerin, ej fuUt 
utbildad kolera. 

CholiC, kAl'ik, a. gall-. 

Chondrin(e), kAn'drin, «. brosksubstans. 
Chondroid, -drojd, a. liknande brosk. 

chondropterygian, -diAptirid'jiAn, s. zooi. 

broskfisk; a. med broskartadt skelett om 

flskar. 

chonkey, tjAng'ki, s. ett slags bakelse. 

choose, tjAz, va. (imp. chose, tjAz; pp. cho- 
sen, tjAzn, chose t) valja, utvalja (for, 
till; out of , from among, bland); fore- 
draga; behaga, hafva lust till (to, att), 
finna for godt, taga sig for (to, att); vn. 
valja (between, mellan); ~ sides, vid nf- 
lingsickar dela sig i 2 partier; ~ another 
card, begara annat kort, begara >biLttre»; 
/ cannot ~ but, jag kan ej l&ta bli att, 
jag kan ej gora annat an; / dun't ~ to F, 
dot faller mig icke in, jag har icke lust; 
you don't ~ him to come, ni vill icke att 
han skall komma; there is nothing to ~ 
between A and B, det iir just ingcn skil- 



l,'. UQtlJ, 



40, 6 



nor, o: not, A: tube, &; tub, u: bull, th: tbiug, dh: this, w: will, z: bas. 



choose 



F Tal.prlk. 18G P Ugt sprlk. 



ohrismatory 



nad mellan A ooh B, de aro lika goda. 
~r, -ftr, en som valjer; valman; beggars 
cannot be ~s, ordspr. den f attige fir ta' 
hvad han fir. 

choosing, tj&'sing, pr<. ; s. val, valjande. ~- 
ly, -li, ad. genom val, frivilligt. 

chop, tjAp, 1. va. kopa, byta (bort); ntbyta, 
vaxla (jtr bandy) ; vn. kopslS. + j grala, ord- 
viixla t ; skifta, vaxla, andra sig, kasta 
om viQdeD (nfv. ~ about); $. kop, byte- si. ; 
vaxling, skifte (endaat i frasea -v^s and chan- 
ges F, omkastningar, >upp och ned»); 'n* 

logic, dlsputera med -pedantlskt lakttagande af 
loeiska termer. ~-church, S, ■!. handel cl. 
byte med kyrkllga prebenden; en eom 
Bchackrar med prebenden. 

chop,'tiAp, 2. va. hugga, sll, af (vanl. med off); 
hacka sender; klyfva, splittra; spracka, 
gora spfickor ij talja med yxa, spanta; vn. 
snappa, gripa, b18., hugga (at, efter); 
spricka, remna (jfr chap, 1); .s. slag, hugg; 
Btycke, skifva; (f&r)kotlett; sprioka, 
remna, oppningf (jirchap l.);~tra,komma 
in plotsligtj afbryta en talande, falla in, 
>hugga sig in> ; ~ in with, lampa sig 
efterj ~ off, afhacka; barg. afskrota, af- 
hugga; /^ out with, bryta ut med, gifva 
plotslig luft at; ~ up, hugga Bonder, 
sonderhacka; )fC sluka, snappa bort; P 
hakta; ~ upoti, stota pi; begarligt kasta 
sig ofver; at the first ~, >i forsta huggeti, 
med ens. ~-hammer, s. skrothammare. 
~-h0USe, (1.) s. spiskvarter, niiringe- 
stalle, g&rkok. 

chop, tjAp, 3. s. kak, kaft (jrr chap, 2.); P 
mun, skiiftJ ; en munsjukdom bos hustar; 
(vani.ij;^)kanal-ci, flodmynning. ~-fallen, 
a. F med hiingande lapp, nedslagen, 
modfald. 

chop, tj6p, 4. s. Kina stampel, varumarke; 
Blag, sort; utklareringssedel ; a ~ of tea, 
ett parti t6 af en sort;^7*s( ~, bi. prima 
vara, forsta klass, forsta plats. ~-boat, 
5. prim i Kina. ~-h0USe, (2.) s. tulUius i 
Kiha. ~Slick, 5. kinesisk atpinne; P gaffel. 

Chopin, ti6p'm, l. s. ett aldre vitvarum&tt 
(l Frankr. = ^|^ pint; i Skotl. = 2 pints). 

chopin, tjAp'in, 2., irv. ~e, -p4'n, s. hog trS- 

sko (eg. blott sula mod klossar) farr burcn af fruQ- 
timmer ocli rastspltnd UQdpr annan fotbcklndnad. 

chopneSS, tjAp'nls, s. ett slags spade. 

chopper, ti6p'ur, s. en som hugger, etc.; 
kottyxa; hackknif ; hackelseknif. 

chopping, tjjp'ing, prt. at chop; a. (1.) sjo. 
kommande fran olika riktningar, om >sjan» 
(vSgorna) krabb; (2.) t stor, dugtig, frodig; 
s. (1.) se chopin, 2. ; (2.) handel, byte, upp- 
gorande; ordvaxling, tvist; (3.) huggning; 
Bonderstyokande; (s6nder)haokning ; tiil- 



jande. 'v.-bl0Cl<, s. hnggkabbe. >v-board, 

s. skarbrade, hackbriide ar k»tt. ~-l<nife, 

s. (kott-)hackknif. 
choppy, tjAp'i, a. full med spriokor ei. skr4- 

mor; krabb om sjan. 
choragus, lat., eg. gr., k4ri'gis, s. korag, kor- 

anforare. 
choral, kA'ril, u. tiUhorande en kor, korrj 

sjungen i kor; 5. koral. ~ist, -ist, s. kor- 

singare. ~ly, -i, ad. i kor. 
chord, k6r.d, s. Strang; mm. ackord; har- 

moni; geom. korda; va. stranga, forse med 

strangar. 

chore, kAr, a. (otta l pi.) Am. smisysslor, jfr 

char, 3. 
chorea, gr., kA'rea, kiri'i, s. med. St. Veits- 

dans, danssjuka. 
Choregrafy, kirlg'rifi, e. konsten att be- 

teckna dans med skrifua tecken. 
choriamb, kA'riamb, arv. ~US, lai., -am'b&s, 

s. metr. koriamb ( — ^ '-^ — ). ~ic, -'ik, a. 

koriambisk; s. koriamb. 
choric, kA'rSk. a. se choral. 
chorion, gr., kA'riAn, s. anat. yttre hinnan som 

omgifver fostret; bot. frohinna. 
chorister, kAr'istfir, s. korsingare; Am. an- 

forare for en kyrkokor; singare i aiimht. 
Chorography, k4rAg'r4fi, «. beskrifning o. 

kartlaggning af landsdelar ci. af ett saf- 

Bkildt land. 

chorus, lai., kA'rus, s. {pi. ~es, -Iz, ei, -ri, -rl) 

gr. antik. kor, kors&ng; kor mas. o. dram. 

afv. biid.; va. falla in i kor: instamma (i re- 

frangen) ; ropa i korus. 
chose, fr., sjAz, 1. i-. jur. sak; ~ in action, 

sak som man ej eger i handom, men kan 

lagligen utkrafva (mots, 'v* in possession). 
chose, tjAz, 2. imp. ~n, -n, pp. ,it choose; 

a. ufcvald, ufcsokt; he had been ~ leader, 

han hade blifvit vald till anforare. 
chough, tjftf, s. zooi. alpkrika (Pyrrhocorax, 

afv. red-billed jackdaw). 
chouse, tjaus, va. akoi. si. lura, bedraga (of, 

out of, pi); s. narr, enfaldig stackare t; 

knep, bedrageri ;jC. 
Chowchow, kines., tjau'tjau, a. blandad af 

hvarjehanda; s. ett slags blandad pickles. 
chowder, tjau'dftr, s. Am. en riitt af fisk, flask, 

16k eto. ; lok. fiskminglare; va. Am. gora ^ 

af. ~-beer, »•. ett slags dryok af tallstruut 

och sirap. 
Chowry, Mnd., t'jan'ri, ;.. 0. ind. flugvifta. 
Choy-root, tjoj'rAt, so chay-root. 
Chrestomathy, kreatAm'athi, 5. lasebok. 
chrism, krizm, s. invigd olja. ~al, -al, a. 

invigd om olja; s. karl for invigd olja; dop- 

klader; dopklade. 'v^ation, ri'sjftn, s. 

smorjning med invigd olja. ~atOry, 

-aturi, i. forvaringskiirl for invigd olja. 



A: fate, k: f.ai-, K: fell, i; fat, i; fast, 4: mole, I: met, h: her, I: fine 5; 8n, i fir, 



chrisom 



^ Mlndre tirukllgt. 187 t FOrliaiadt. 



Chuck-hole 



chrisom t, kriz'im, s. barn son dor strax 
efter dopelsen; dopkliider; duk smord 
med invigd olja (irv. ~-Cloth). ~-Calf, s. 
F m&nadsgammal kalf (elagtad), jnykter- 
daneare*. 

Christ, krlst, s. pr. Kristus. ~-cross-row, 

krk'krAsrA , ». alfabet, abc-bok, ~'s 
-thorn, s. boi. judetorne (Ebamnus spina 
Christi oi. Paliurus australis). 

christen, kris'n, va. kristna, dopa; nppkalla 
(by a name), 'x^dom, -d&m, s. (utan art.) 
kristenhet; kristendom f . '^iny, -5ng, s. 
kristning, dop. 

Christian, krlst'jin, u. kristen; kristligj 
kyrklig; s. kristen; ett slags nnitariansk 
baptist; va. f kristna; ~ name, dopnamn, 
fornamn. ^like, «. lik, passande en kri- 
sten. ^ism t, -izm, ae foij. o. Christendom. 
'vity, kristian'it!, s. (otan art.) kristendom, 
kristna religionen, laran. (C)~i2e, -Iz, va. 
kristna, omvanda till kristnalaran, '^lyyjC, 
-li, a. kristligj ad. kristligt. 

ChriStleSS %, kn'stlJs, a. utan (sann tro p&) 
Eristus. 

Christmas, kris'mas, s. jnl, jnldag; mt. F 
prydnader (gront) som brukas om julen 
jfr va. ; va. F pryda en kjrka etc. tm jnien med 
jarnek ooh mietel; ~ season, ~ tide, ~ 
time, jultiden; at ~, i Jul, om jalen; to 
spend ~, tillbringa julen. ~-b0X, s. jul- 
klapp; inlklappBl&da ))C. ~-Carol, s. ]'ul- 
viea; julsaga. 'vz-day, s. jnldag. 'v.eve, s. 
julafton. >v.-flower, le ~-rose. ~-holy- 
days, ». pi. julhelg; julferier. ~-log, s. 
julkubbe. ~-pie, s. ett slags ragoutpastej 
ooh 'N'-puddlng, s. ett slags plumpudding 

&ro at&ende jnlratter 1 England. ^^-rOSO, S. bot. 

BTart prustrot (Helleborns niger). ~-tree, 
s. jnltrad, julgran. '^.'ing, -hg, s. bandel 
el. prydande med jamek och mistel. 

Chromate, kr6'm4t, s. kem. kromsyradt salt; 
~ o/ iron, s. kromjarn(sten); ~ of lead, 
kromsyrad blyoxid; ^ of potassa, krom- 
syradt kali. 

chromatic, krom4t'5k, a. horande till far- 
ger, farg-; mua. kromatisk; <^ printing, 
iristiyok. ~S, -s, s.faiglara. chromatism, 
-'mcttizm, s. bot. abnorm farg bos vaxter. 
chromatography, -tjg'rifi, s. farglara; se 
vid. chromo-lithography. Chromatometor, 

-tAm'Jt6r, *. fargskala. chromatrope, -'- 

trip, 3. opt. f argsnurra. chrOmatypO, -' -tip, 
s. beredt papper till fotografering; foto- 
grafering med beredt papper; fargtryck; 
fotografi i uaturliga farger (nfr. a. i .ms.). 
chrome, krAm, s. kem. krom; kem. teko. bikro- 
mat, tv&faldt kromsyradt kali. ~-Colour, 
s. kromf arg ; farg i pulverf orm. ~-red, s. 
kromrodt. ~-yellOW, s. kromgult, dots, som 



chromate of lead. chromiC, -Ik, a. inne- 

liS,llande krom; •\/ iron, ic niij. chromite, 

-!t, «. min. kromit (kromjarn). chromium, 

•5ftm, s. kem. krom. 
ChromO-, krA'mA, «. i «m». farg-; F rork. far ~ 

-lithograph, «. (tafla i) fargtryck. 'x.-lithO- 

graphy, -lithAg'rafi, «. fargtryck (konitlf. 

~-phOtOgraphy, -fAtig'rifi, s. kromo- 

fotograii, fotografering i naturliga farger. 

~-sphere, -sfir, s. astmn. aoions kromosfar. 

~type, 88 chromotype. 
chromule, krA'miil, s. (ioke-gront) fargamne 

i vaxter. 
Clironic(al), krAn'ik(l,l), ». horande till tid, 

tid-; med. kronisk sjukdom. 
chronicle, krin'ikl, s. kronika; pi. bibi. Kro- 

nikebockerna; vd. anteckna i kronika; 

uppteckna. ~r, -4r, ». kronikeskrifvare, 

hafdatecknare. 

chrono-, gr., krin'A, s. 1 ims. tid-. ~gram, 

-gr4m, S. kronogram (ett slags g&ta grundad p& 
bokBt&fvers valor s&aom romerska Bifft*or). z^grapn, 

-graf, s. se roreg. i tidmatare. i^loger, -nol'- 
Adjir, ~logist, -nAl'Adjlst, s. kronolog. 
~logy, -nAl'Adji, s. tidrakning. ~meter, 
-nAm'et&r, s. kronometer(nr) ; mua. me- 
tronom. ~metric(al), -mht'Ak(iV), a. kro- 
nometrisk. ~metry, -nAm'^tri, s. tidmiit- 
ning. 'vSCOpe, -skAp, s. tidmatare (tsr a- 

nare vetensk. lakttagelscr). 

Chrysalid, kr!s'ill!d, s. so nu. ; a. Hr nij. 

chrysalis, lat., gr., kris'dlis, s. {pi. -litfes, -sal'l- 

dAz) zooi. puppa. 

chryso-, gr., kris'A, s. i ams. guld-. -vchlore, 

-klAr, s. looi. afrikansk guldmuUvad. ~- 
graphy, -sAg'rifi.s.skrifningiguld. ~lite, 

-lit, S. mIn. krysolit (Udelaten). ~praSe, -prAs, 

8. krysopras, appelgrou kalcedon (udei- 
Bten). ~type, -tip, s. fotografi formedelst 
guldklorid. 
chub, tj&b, s. zooi. bredpannad id (Leuciscus 
cephalus); P tjookskalle, dumhufvud, tolp. 

~-cheeked/|<, ~faced ))c, a. pussig. ~bed, 

-bAd)|<, ~by, -i, a. tjockbufvad; pussig; 

knubbig; kort ooh tjock. '^bedness, -ed- 

nle, s. puBsighet; knubtighet. 
Chubb-lock, tjib'lAk, s. ett slags saker- 

hetsl&s. 
chuck, tjik, vn. kackla om bona; Bkrocka; 

skratta (jtr chuckle); va. locka (som honan 

alna kyokliogar) ; Bakta klappa under hakan ; F 

kasta, slanga, »hyfva> ; tekn. satta fast i 
en patron; s. kackel; kyckling, >pulla>, 
>snut> t; lindrigt buUer; klapp under 
hakan; kastning; mok. patron pi en avarf; 
borrhuf vud; ~ and toss, bo pitch and toss; ~ 

up F, gifva tappt. ^^a-biddy, ~aby, -ibi,™ 

chick-a-biddy. ~-farthlng,8cpi«cA-/. ~full, 
a. P proppfuU. 'v-hole, s. hil i ett hjul- 



i: note, 6: do, J: nor, 6: not, i: tube, 4: tub, i: bull, lb: tbing, dh: tliis, w: 



chuck-steak 



F Talsprlk. 188 P LJgt iprlk. 



cicatrization 



spS,r. 'xj-steak, s. F bifEetek urhalastyoket. 
^■will'S-widoWjS.jooi.enamerikansknatt- 
Bkarra (Oaprimulgus carolinensia). 'x^ie, 
-1, 5. Skoti. fjaderfa, pulla Uv. biid. f^lQ 
-stones, s. pi. skou. en kastlek med smU. 
stenar. 
chuckle, t]&k'l, vn. skrocka om onhAna; skratta 

(Ijudlost, liksom iar&rtCB); va. locka om cd 

hanii ; kela med ; i. skrockande ; (dampadt, 
Ijndlost) Bkratt. ~head, s. F tjookskalle. 

'^.headed, a. tjockhufvad; dnm. Chuck- 
ling, -ing, prt. ; s. kaokel, honas look, skroc- 
kande; kvafdt skratt. 

Chufa, tjS'fa, «. bot. jordmandel (Cyperua 
esculentus). 

chuff t, tjif, «. drummel, lurk; grobian; 
knarrig manniska; o. lok. drumlig; knar- 
rig. ~iness, -inia, s. tolpaktlghet. ~y, 
-i, a. tolpig, grof; fet, lunsig; knarriggled. 

chum, tj&m, s. F Is, uniT. rumkamrat; skote- 
van; vn. bo tillBammans ('x* together); va. 
fora ihop (i samma rum) (ore, with, med). 

chummy, tjim'i, s. P BOtarpojke; l§,gfilthatt. 

chump, tj&mp, n. triiklabb, kubbe, klosB. 

'v-end, S. kok. steken (^ockagtc dolGD af l&r- 

stjckct) pS, kalf el. f^r. 

chunk, tjingk, S. unlv. jfr chum! Ens. lok. o. Am. 

F ngt kort o. tjookt, klump; klosa, jrr forcg. 
~y, -S, a. Am. kort ooh tjook. 

church, tjlrtj, S. kyrka (l alla bet. at dot av. or- 

dot); prestest§,ndet ; gudstjanst (utao art.); 
nattvardsgaater Am.; va. h&lla tackaagelae 
efter; kyrktaga; ~ is done, ~ is over, 
gudstjansten ar alut; to attend a f\j, 
bevista Taniigcn gudstjansten i en visa 
kyrka; to be at ~, vara i kyvkan; to ask at 
ixi, lysa for; to go to ~, gS, i kyrkan (bevi- 
ita gudatj&nBten) ; to be oj^ the ~, tiUhora det 
andliga atindet; to be ~ed, kyrktagas; 
vigas. 'x.-ale, s. jrlig kyrkinvigningsfest. 
'v-attire, e. masakrud. 'x>-bench, s, bank 
i vapenhnaet. ~-bred, s. nppfoatrad till 
kyrkanstjanst. 'xj-bug,s. ettalagsgrS-sngga 
(Oniaous aaellua). '>.'-burial, s. begraf- 
ning enligt kyrkana ritual, ixz-golng, o. 
(regelmaasigt) besokande kyrkan; kal- 
lande till kyrkan (till gudatjanst); s. ky rko- 
gS,ng. ~-law, s. kanoniska lagen. r^man, 
s. prest; medlem af engelska statskyr- 
kan. n^manly, a. presterlig; hogkyrklig. 
^manship, «. egenakap att vara preat ci. 
medlem af engelaka statskyrkan. ~-mlli- 
tant, o. atridande kyrkan. ~-modeS, s. 
pi. mus. gregorianaka kyrkotonarter. ~ 
-mouse, s. kyrkr§,tta(iord»p.aS2)oo)'osa~). 
~-OUted t, a. bannlyst. ^-plurality, s. 
innehafvande af flere kyrkliga befatt- 
ningar. ~-prefei'ment, »•. prestlagenhet, 
pastorat; befordran (inom kyrkan). ~ 



-rate, s. kommunalskatt till kyrkliga be- 
hof. ~-rule, s. kyrklig atyrelse. ~-ser- 
Vlce, 3. offientlig gudstjanst. 'v.warden, 
s. kyrkvard; kyrkofuUmaktig; P l&ngto- 
bakspipa. 'v-WOrk, s. arbete pS. ei. for en 
kyrka; F l&ngsamt arbete. ~-wrlt, a.skrif- 
velse fr&n kyrklig myndighet. ~yard, 
s. kyrkog&rd ; ~ cough, ih&lig (luBgsots-j 
hosta (jtr > att hyfla p& sin likkista>). ~- 
dom t, -dim, s. kyrkans myndighet. -v- 
ing, -ing, s. kyrktagning. ~ism ))C, -Szm, 
s, kyrklighet, etrangt fastbMlande vid 
kyrkan. ~ly, -ll, a. kyrklig; kyrkligt 
sinnad ; kyrksam. -N/Shlp, -sjip, s. kyrko- 
forfattning. ~y, -\, a. f kyrklig. 
churl, tjirl, s. bonde; tolp, drummel; gni- 
dare. <N/lsh, -isj, ~y f, -i, a. r&, ohyfsad, 
drumlig; girig; led, vresig, surmulen, 
straf, obojlig; sv&r att arbeta (t. m. om mo- 

taller); Sprod om mlneraller. 'x.ishneSS, -isjnes, 

«. tolpighet, sn§,lhet etc., jtr rareg. 

churn, tjlm, s. smorkama; va. karna imtr; 
skaka, skvalpa, satta i haftig rorelse {n. 
amttr 1 k&rnan); vn. kama smot; Bvanga, 
snurra omkring; genom haftig rorelse, 
Bkakning o. d. blifva (into, till; t. ex. the 
snow rs^ed under the hoofs into mire, snon 
trampades under hofvarna till sorja). iv 
-owl, se goat-sucker. ~-Staff, s. karnstaf ; 
bot. reformsort (Euphorbia Helioscopia). 
~ing, -ing, s. karning; b& mycket Bom 
karnas p§, en g&ng. 

chute, rr., BjJt, s. vattenfall; damlucka i en 
floddam, timmerranna; trumma hvarige- 
nom ngt nedalappes. 

chutnee, tj&t'ne, -ney, -nf, n. kok. ind. ett 

slags >pickles> af aOta frukter, cayensepeppar cic. 

chyle, kll, 5. fysioi. chylus (mjolksaft). chyll- 

factlon, -ifak'Bj&n, chyliflcation, -Mk^'- 

BJ&n, s. chylusbildning. chyllfactlve,-if4k'- 
tiv, a. ohyluBbildande. chyliferouS, -if- 
firSs, a. ohylusforande. ChyllflC, -if'ik, o. 
chylusbildande. chyloUS, -is, a. best?,- 
ende af mjolksaft; chylus-, 

chyme, klm, s. rysioi. chymus (»matgrot>). 

ChymiC, kfm'ik, Chymist, etc. >e chem ... 

ChymifiCation, klm(kim)ifikA'sjftn, s. for- 
vandling till chymus. chymify, -' -fi, va, 
forvandla till chymus. ChymOUS, ki'mCis, 
a. horande till chymus. 

CibarluS, Bib^'ri&s, a, mat-, atlig. 

ClbjOl, sib'AljCiboul, -bS'l, s. graslok. 

cicada, lat. sik^'da, s. zooi. strit. 

cicala, h., sik^'lL s. lo rsreg. 

cicatrice, sik'4tris, s. arr. cicatricle, -trikl, 

d. zooi. arr p& agg; bet. froari'. cicatrislve, 
-tri'siv, a. arrbildande. Cicatrizant, -trl- 
zant, s. med. lakemedel som bildar arr. cica- 
trization, -trizA'sj&n, s. ilrrbildning, s&r- 



i: fate, K: far, ii: fall, k: fat, i: iusz, i: mete, fi: iiict, ^: ber, 1: fiuo, i: fiu, i: fir, 



oicatrize 



;|( Itlndre brutligt. 189 f IfOrllJrnlll. 



elrcla 



lakning. cicatrize, -ti'iz, t)a. laka ett sir; 

vn. laka ihop, iiira eig. 
cicely, s!s'4li, s. tot. korfvel (Soandix, Os- 

morrhiza, m. n. umbciiatcr) i SMJeei ~, spansk 
_ korfvel (Myrrhia odorata). 
CicerO, sls'ftrA, ». (eg. lai. pr.) boktr. oioero (en 

Btiisort). ~ne, It., -'n^ (tjitjlri'nl), 5. cioe- 

ron, f orevisande ledsagare. 'v.nian, -'nlJn, 

a. ciceroniansk. '^.'nianisln, -'nlAnizm, s. 

ciocronianek atil, cioeronianskt uttiyck. 

cichoraceous, sikAr^'sjfts, ». ar mj. cicliory, 

sik'oi'i, s. sc chicory, 
CicisbeO, u., tjitj!sba'6, sisls'bei, s. cicisbe, 
iippvaktande kavaljer hos en fru; tofs pi 

promcnadkltpp, BTardfliste o. d. 

cider, sl'dftr, «. cider, appelvin; hard ~, 
Burt cider; small ~, so '^kin. 'xz-brandy, 
s. ciderbranvin. 'N.-eager, ». cideriittika. 
'vicin, -kin, s. iippeldricka. ~-man, s. ci- 
derbryggare; ciderforsaljare. ~-inill, ~ 
-press, s. appelkrossning.'jmaskin. ix/ist, 
-1st, 8. ciderbryggare. 

ci-devant, rr., sidivJ'ng, a. fSrdetta; s. for- 
detting. 

Cif J sif , ad. (teiegraffsrkortniDg fjjr carffo, insurance^ 
freight) att lerereras tull- o. fraktfritt. 

cigar, sigi'r, n. cigarr. ~-box, 5. cigavrldda. 
~-Case, a, cigarrfodral. '^/-holder, ~ 
-tube, s. cigarrmnnstyoke. 'N^ette, -IV, s. 
cigarett. 

cilery, sir&ri, j. d^b. lofverk pS. pelarhufvud. 

cilia, lat., sil'i^, 8, pi. annt. ogonh^r ; cilier; 
bot. kanthiir; frans; zooi. flimmerbir. <>.'- 
ry, -j&r!, a. horande till ogonh&ren etc. ~- 
te, -at, zxited, -atid, u. bot. hSrbraddad; 
anat. forscdd med cilier. 

Cima, le cyma. 

Cimbia, sim'bia, o. bjg. list, band (t. si. omkring 

ett koloDQakaft). 

Cimbric, sim'brik, a. cimbrisk; s. cimbriska 

spriket. 
Cimeter, sim'et&r, ». kort turkisk kroksabel. 
cimia, slm'la, se cimbia. 
CimiSS t> si'mis, ». vagglna. 
Cimmerian, sim^'riitn, u. poet, mork, svart, 

forsankt i natt; ~ darhness, cimmeriskt 

morker. 
cinchona, smki'na, s. sydamerikanskt triid 

bvaraf kloabarkcQ f &8 ; kinabark. ^CCOUS, 

-na'sj&a, a. jrr rorog. cinchonla, -ni^, Cin- 

chonine, a!n'k6n!n, s. kinin. 
cincture, sSngk'tjir, -tilir, s. balte,band;g6r- 

del; inhagnad; byg. list, ring kring pelar- 

akaft fa. yid bas och bala, 'vd, -d, u. 

omgjordad. 
cinder, sin'dir, s. ainder, smidesslagg, glod- 

ap&n; afeliickta, utbranda kol; askmorja, . 

kol och aska; tckn. koksaffall. ~-frame, 

s. gniatroat. ~-StOne, ». alaggtegel. ~ 



-wench, '^-woman, s. kvinna aom ur ask- 
miirjan uppsamlar kol; askunge. ~ella, 
-4l'S., s. >asknnge(n)>. -vy, -i, a. inne- 
hdllande oi. lik ainder etc. Cind(e)rouS ))C, 
-drua, a, so rurog. 

Cineraceous, alnSri'sjia, a. lik aaka, aak- 
fiirgad. 

cinerary, ain'&riri, ,,. horande till aska, 
ask- ; ~ urn, antlk. urna med en afiidens 
aska. Cineration, -ra'sj&h, s. forvandling 

till aska. Cinereous, -n^'r^&a, cineritious, 

-risj'ia, a, asklik, askfiirgad, askgr^. 
cinnabar, sin'ibSr, a. cinober; drakblod 
(saften af Calamus draco). ~ine, -in, a. 
innehUlande cinober. 

cinnamic, smam'ik, cinnamomic, -mim'ik, 

a. kanel; ~ acid, kanelayra. 

cinnamon, ain'ilmin, 9. kanel (ar Laurua 
ainnamomum) ; bastard ~, oakta kanol 
(Cassia). '^-StOnC, s. mln. kanelsten (ett 
Blags granat). ~-water, a. mod. kanelvatten. 

cinque, alngk, s. femma pi kort; pi turolngar : 
»8inka». ~-foil, «. bot. Potentilla is. P rep- 
tana; bjg. prydnad liknande fem finger- 
blad. »/-pace, s. dana i '/< takt. 'x.-ports, 
s. pi. fem af Vilhelm I privilegierade 
hamnar d Englands sydostra kuat (sedan 
ukade med 3). ~-quatre, -kat&r, s. tumingssp. 
sinkafyra. 

Cintre, sin'tur, ■< centering, byg. 

Ciper-tunnel, al'p&r-tinl,' s. byg. blindskor- 
sten, 

cipher, si'f&r, s. siitrat; nolla, Hy. biM. om 
person; akrifteckeu ; iiamnchiflEer, mono- 
gram af hopnatade bokaturrcr ; marke ; pria nt- 
satt pi\ en vara; atampel; hemligt skrif- 
tecken; ohiffierakrift (to write in ~); vn. 
skrifva chiffer; rakna; va. skrifva med 
chiller; betecknaf; what's the ~ F, hvad 
kostardet? ~-key, s. nyckeltillenchiflfer. 
~ing, -iag,prt.; s. raknande; rilknekonst; 
zv* slate, riiknetafla, 

CipOlin, aip'ilin, s. cipolin (grbn, Idrig romersk 
mnrmor). 

Circassian, sirkas'ian, a. tseherkessisk; .<:. 

tacherkeaa; ett alags tunt ylletyg, cir- 

casaienne; ~ circle, circaasienne (en dans). 
Circean, airsA'in, a. tillhorande, lik Circe ; 

fortroUande, forforiak, lockande i for- 

dlirf. 

circinal, ai'rainii, so nsij. u. circinate, -nAt, 

II. bot. Bniickformigt hoprullad om siambia.i 
rore utveokiingen ; va. t gora riind ; vn. t gi 
riindt omkring. CirCinationf, -ni'sjin, ji. 
kretsrorelae. 
circle, sirkl, ». cirkel 1 aiu bet., iirv. log. (In 
reason in a ~);kretBging;krets, omkret.s ; 
ring; cirkus; logerad, galleri i en teater- 
salong; samling, sallskapakrets; omrS,do; 



it: note, o: do, li: uor, 6: not, ij *. tube, i; tub, li : bull, lb: Ibing, dh: thU, 



will, 7.: liaa. 



eirole 



F 



Talaprlk. 



190 



L&gt spr&k. 



eircumsoribe 



omskrifning. ;)C; va. >(C omtretsa, kringgS.; 
omgifva; vn. g& i kretegS,ng; kretsa, 
slingra sig; ~ in, innesluta. 'yij-djpp.; 
a. poot. rund. ~t, -^t, s. liten cirkel; rand 
tebricka; lok. rnnd bricka att stuiia uoder 

fat pil bordet. Cil'Cling, -lag, pi't. ; S. krets- 

rcirelse. 

circuit, si'rkit, s. kret8g3,ng, omlopp; krets, 
omkrets; elektrisk stromledning ; om- 
ride; disti'ikt; krana, ring, diadem JjC; 
omTiig, omsvept; jur. (jfr assizes) domares 
rundresa ; orarS,de for domares rundresa, 
»domsaga»; vn. f rora sig i krets; va. f 
siitta i kretsrorelse ; drilTa omkring i. 
~-c!oser, ». tougr. nyckel, stromslutare. 
~-COUrl, Be court of assizes under a. ~- 
eer )(C, -4'r, s. en som g&r rundt omkring; 
resande domare. ~OUS, -kii'it&s, a. kring- 
g.^ende; vidlyftig, indirekt, pS, omTagar; 
a ~ road, en omvag. ~y, -ku'iti, 5. krets- 
rorelse ; omvag, omsvep, omstandlighet. 

CirCulable)fC, sl'rkul^bl, a. somkanomkret- 
sas ; som kan bringas i omlopp ; g&ngbar. 

circular, si'rkiil&r, a. cirkel- (t. ex. arc, 
sector); cirkelrund, kretsformig; gS^ende 
i krets ; cirknlerande ; regelmassigt 3,ter- 
komihande; oykliskjjC; hvardaglig, sinj- 
pelf; s. rundskrifvelse, cirkular (srv. ~ 
letter); notifikationsbref ; ~ head, bjg. 
rundb^ge; ~ letter of credit, ~ note, 
kredit-cirkularbref, resekreditiv (dei». som 
biott I. o. c); ~ mind, oredigt hufvud, in- 
skriinkt f6rst3,nd; ~ sailing, bjb. segling 
utef ter en storcirkel ; ~ saw, cirkelsftg ; 
~ style, rundb3,gsstil ; ~ staircase, spi- 
raltrappa; ~ sweep, met. art. pivot. ~ity, 
-lar'iti, s. cirkeHormighet. ~iy, -li, ad. i 
krets, kretsformigt. 

circulate, si'rkilAt, vn. gS, i kretsg^ng; 
vara i omlopp; cirkulera; vara gdngbar, 
galla; va. resa rundt omkring; 15.ta cir- 
kulera; bringa i omlopp, hand, girera 
vtixiar; kringsprida; biirg. afdrifva biy; s. 
mat. periodiskt decimalbrl,k. circulating, 
-Ing, prt.; 'ni decimal, decimal (el. deci- 
malgrnpp) som Sterkommer i en viss 
ordning i ett periodiskt br&k; ~ library, 
13,nbibliotek; ~ medium, hand, valuta (mynt, 
vuxiar, 0. d.) i omlopp. cirCulatiOH, -la'sjin, 
s. kretsgilng; cirkulation; omlopp; om- 

Sitttning; spridning (t. ei. af en tuning) ; barg. 

afdrifning at biy; banic of ~, girobank; 
/x. of air, luf tvaxling ; ~ of the blood, 
blodomlopp; to put in f^, satta i omlopp. 
Circulative ){t:, -Iv, a. tiUhorande cirku- 
lation; fororsakande omlopp. cirCulatOr, 
-i\r, s. ngn ei. ngt som cirkulerar. Circu- 
latory, -ftr!, a. cirkelrund, gdende i krets; 
cirkulerande ; s. kem. cirkulationskarl. 



Circum, sl'rk&m, lat. prop, omkring (ob.. 

*^ Inglr flom prefix I mdnga eng. ord 
flj&lff ttrklarllga pi grund af delarnasbe- 
tydelHfi, kvadan bar nedan blott ett urval 
upptages). 

circumbendibus, sirkfimbln'dlbis, s. P, 
omsvep, krokvilg. 

circumcise, si'rkftmsiz, vn. omskiira. cir- 
Cumcision, -sizj'in, s. omskiirelse. 

circumduct, sirkdmd&kt', va. fora omkring, 
leda vilse f; tarr jur. upphafva, gora ogil-, 
tig. ~ion, -duk'sjfin, s. forande omkring; 
omvag ;|(; forr upphafvande. 

circumference, snkftm'fdrlns, s. omkrets; 
krets, rund yta; va. f innesluta i el. med 
en cirkel. circumferential, -In'ejil, a. 
horande till omkretsen. circumferentor, 
-'tdr, s. kompass for landtmatare. 

circumflex, si'rkimflfes, s. gram, cirkum- 
flex; va. utmarka med cirkumflex; a, 
kringgS,ende. ^ion, -fl^k'sj&n, s. bojning 
(till b3,gtorm), krokande; kretsg5,ng. 

CirCumfluence, sirkfim'flJIns, s. kringflyt- 
ning af, inneslutande med vatten. Cir- 
cumfluent, -Int, Circumfluous, -flous, u.. 
kringflytande. 

CirCUmfuSe, sirk&mfA'z, va. kringgjuta, ut- 
breda. CirCumfuSion, -filt'zjfin, s. kring- 
gjutande; utspridning. 

circumgyration, sirkimdjlri'sjln, s. hvirf- 
velrorelse, ruUning (kring en axel). 

Circumjacence, sirk&mdja'suns, s. tillst&nd 
att vara kringliggande. circumjacent, 
-dji's^nt, a. kringliggande, omgifvande. 

circumlocution, sirkftmlAkii'sj&n,. s. om- 

■ skrifning, vidlyftigt uttryck; omsvep. 'v- 

al, -^1, a. omskrifvande, perifrastisk, cm- 

atandlig. 'v^ist, -ist, a-, en som brukar 

omskrifningar ei. omsvep. CirCUmloCU- 

tOry, -lAk'itftri, se otran ~aZ. 

Circumnavigable, sirkumnav'igabl, a. som 

kan kringseglas. Circumnavigate, -git, 
va. kringsegla. circumnavigation, -gi'- 

sj&n, s. kringsegling; varldsomsegling. 

circumnavigator, -gat&r, «. kringseglare; 

vaiidsomseglare. 
Circumpolar, sirkumpi'lSr, a.belageniundt 

omki-ing polen; cirkumpolar am etjirnor. 
Circumposition, sirk&mpAzisj'ftn, .<!. upp- 

stiiHning i cirkel. 
Circumrotary, sirkimrA'tftri, a. kringrnl- 

lande, roterande, bvirflande. CirCumrota- 

tion, -ti'sj&n, s. kringruUning, omhviiif- 

ning. Circumrotatory, -rA'tAt&ri, semreg.o. 

circumscissile, sirkimsis'il, a. bot. kring- 

' skuren, oppnande sig med lock om rra- 

gummc. 

circumscribe, si'rkamskrib, va. skrifva 
rundt omkring t; geom. omskrifva; be- 



A; fate, &: far, d: fall, in fat, i: fa.st, h: mote, h: met, h: her, 1: line, i: fin, 1: Ur, 



elrettmsoribe 



;{< Mlndie brukUgl. IDl f FSrlldridt. 



cittern-head 



gransa, inskranka inom vissa granser. 

circuinscriplion,-Bkrip'sj&ii,s.omskrift:^; 

omkrets, kontur(er)j inskrankning, be- 

giiinaning. Circumscriptive, -skrip'tiv, 

o. omskrUvande, konturbetecknande ; 
begriinsande. 

circumspect, si'ik&msplkt, a. omsigtig, 
uppmarksam, vai-aam, foraigtig, graiinla- 
ga. ~ion, -8pek'BJ&n,5. omsigt, uppmiirk- 
Bamhet; foraigtighet. ~ive, -'iv, ■« cir- 
cumspect. '>'ively, -'Ivli, ~ly, -iS, ad. med 
omsigt, foraigtigt. 'x.neSS, -nisjS. omsigt, 
forsigtighet. 

circumstance, si'rkimstans, s. omstandig- 
het; forhillande; tillf allighet ; biomatan- 
dighet; detaljer, omstandlighetCnni.koiiekt. 
biott 1 sing.); pi. sakemaB tillst^nd, lagej 
lefnadsomstandigheter, formogenheta- 
vilkor; va. foraiitta i (vissa) omstandig- 
heter, i visst lage; foga biomstandighe- 
ter till; omstandligt beskrifva; aggrava- 
ting (extenuating) ^s, for8v3,rande (for- 
mildrande) omstandigheter; according 
to ~j, efter omstandigheteina; to be in 
bad (loWj narrow^ straitened) ~s, vara i 
daliga (knappa, betryckta) omstandig- 
heter ; (to be) easy in one^s ~s, in good, 
easy ~s, i goda omstandigheter ; in (under) 
the (these) 'vs, under dessa omstandig- 
heter; ~d as we were, i det lage i hvil- 
ket vi voro. 

circumstantial, sirk&mstan'sjal, a. Eom be- 
ror pi, ligger i omstandigheterna; jnr. 
indirekt (evidence); omstandlig; ova- 
sentlig ; tillf allig ; 5. (oftast I pi.) tillf allig- 
het, biomstandighet. ~ity, -sjiiriti, a. eu 
aaks beroende pi omstandigheterna; om- 
Btandlighet. 'x-ly, -i, ad. beroende pd 
omstandigheterna; omstandligt. 

circumstantiate, sirkftmst^n'sjUt, va. fdr- 
aatta i sarakilda omstandigheter ){(; om- 
standligt beskrifva; detaljeradt beviaa. 

Circumvallate, slrk&mv^l'it, va. kringskan- 

sa. circumvailation, -U'sj&n, s. mii. cir- 

cumvallationslinie, kringskananing tin 

Bkfdd fSr en bel&gringsk&r mot anfall utifr&D. 

circumvent, airkftmvint', va. snarja, ofver- 
liata, narra. ~ion,-n'Bi6n,i. ofverlistande, 
f orande bakom Ijuset ; svek. ~ive, -iv, 
a. snarjande, liatig, svekfuU. 

circumvolution, sirkftmvAli'sjin, s. ruUan- 
de, kringhvalf ning ; ngt som ruUas om- 
kring ngt annat; nid. omsvep, krumbug- 
ter;pl. aoat. hjarnana vindlar. 

circus, si'rkfts, s. (pi. ~es, -li) cirkua; 
rundt torg; konstberidartrupp. 

Cirl, slrl, 01. '^-bunting, ». hackspaif (Em- 
beriza cirlus). 

cirque, sirk, se circle o. circus. 



Cirrose, sir'As, cirrous, -fis, a. tot. foraedd 

med klangen. 
cirrus, lat., sir'fts, «. (pi. -ri, -rl) boi. klange; 

meteor, fjadermoln; booi. flimmertrid. 
cisalpine, sisil'pln, -pin, a. beliigen pi 

denna sidan Alperna (rr. Rom rnknaai), - 
cisatlantic, sistoln'tik, a. beliigen pidenna 

aidan Atlantiaka hafvet. 
Cismontane, sismAn'tAn, «. beliigen hitom 

bargen (Alperna el. Pyreneerna). 

cist, s!st, s. ontik. bjs. kiata, I3.da ; keltiak graf 
(stenkista); rysioi. se cyst. 

Cistercian, sistl'rsjiln, a. ciatercienser- 
munk. 

cistern, aSs'tlm, ». cistern, reservoar, be- 
hillare, kar. 

CistiC, ae cystic. 

Cit, ait, s. (rork. af citizen) unl7. si. kiilkbov 
gare, bracka. 

citable, si'tabl, a. som kan clteraa. 

citadel, sit'adel, o. citadell. 

Cital /{<, Bi'tdl, s. jnr. stiimning, kallol?c; 
iberopande, citerande; forebrielse. 

citation, sit4'aj&n, s. jor. stiimning, kal- 
lelae intor mtiai iberopande, citerande; 
citat, anfordt stalle (from). 

CitatOry, Bi't^t&ri, a. stammande, inkallan 
de; kallelse-; stamnings-. 

cite, alt, va, jur. stiimma. inkalla; aberopa; 
anfora, citera ett staiie i eo bok etc.; to f^ 
for (el. as) one's authority, anfora ngo som 
sin killla ; to ~ a passage from an author, 
anfora ett atalle ur en f orf attare ; to ~ 
a person, iberopa som sagesman, som 
kalla, som vittne (as evidence); to ~ a 
law, iberopa sig pd en lag. /vr, -ur, «. 
en som instammer; en aom citerar etc. 

cithern, sith'lm, se cittern. 

Citicism %, ait'isizm, s. en atadsbos siitt och 
vanor. 

Citied, sit'id, a. tillhiirande, ci. lik en atad. 

citizen, sit'fzin, s. boigare; atadsbo; med- 
borgare ; r^.^ of the world, varldsborgare, 
koamopolit. ~ize %, -iz, vn. gora till 
(med)borgare. ~ship, -sjip, s. borgarriitt, 
burakap. 

citrate, sit'rit, s, kem. citrat, citronsyradt salt. 
citric, -rik, a. kem. citron-; ~ acid, citron- 
ayra. Citril-finch, -trllfinsj, s. jooi. citron- 
fink (Fringilla citrinella). citrine, -r!n, 
a. citrongul; s. mln. bomiak topas, gnl 
bargkriatall ; mii. en grongul farg; ~ 
ointment, tarm. ett siagi kvickailf veraalva. 

citron, sit'rin, B. citron. ~-tree, s. bot. oi- 
trontrad (Citrus medloa). "v-water, ». 
likijr pS. citronskal. 

Citrul, ait'rftl, o. bot. vattennielon (Citrullua). 

cittern, ait'^rn, s. cittra. 'v-head, s. F tjook- 
skalle. 



&: uuto, h: do, u: nor, &: not, t^: tube, &: tub, d: bull, tb; tbijig, Ub: tbis, \v : will, k; has. 



city 



P Tal.prlk. 152 P Llgt sprlk. 



elain 



city, sit'i, i,. (ill. -ics, -iz) stad; stor stad 

(eg. en aom ttr el. varit blakopssato) ; [the {C) 

~] den aldsta delen af London (annrsUfvets 
modeipunkt) ; stadsbefolkning, borgerakap; 
n. liorande till en ~ ei. the (C) ~ (i London); 
~ article, borsberattelse i en tidulng; ~ 
editor, forfattare af borsbei'attelsev; ~ 
commissioners, medlemmar af komlt^ 
som bar uppaigt ofver renh§,llningen i 
~; *>/ coitrt, Am. r3,dstnratt; ^^^ freedom, 
borgarratt; ^ hall, r&dhns; ~ missio?i, 
inre missionen; t-sj remembrancer, ilm- 
betsman som afger berattelse ofver 
hvarje parlamentsblll som beror the Ci- 
ty^s intresaen; «%< solicitor, Btadsfiakal; ~ 
ward, stadavakt. 
Cives, siTz, bot. graslok (Allium SchcEno- 
praaum). 

civet, Siv'^t, a', zibet (en parrym Bom f&a af zibet- 

kaiicn); zooi. zibetkatt (Viverra civetta, m-. 
'vz-Cat); va. % parfymera med zibet. ~ 
-box, s. parfymdosa. 

civic, aiv'ik, a. medborgerlig; medborgar-. 

civil, Biv'il, a. borande till ett ordnadt sam- 
f and, stad el. atat ; medborgerlig ; varlda- 
lig, lekmanna-; civil (mois. miiiiar)! inr. 
civil; inhemsk, inbordes; belefvad, liof- 
lig {to, mot); 'x* action, jar. civilm&l; ~ 
death, jur. borgerlig dod; ~ disability, 
forlust af visaa medborgerliga riittigbe- 
ter; r<u engineering, vag- ocb vatten-, 
samt maskinbyggnad (mots, military e.); 
1^ law, civilratt, romerak ratt; fv- list, 
statsutgifterna med undantag af dem 
som gS. till forsvaret t; samtliga oivila 

tjilnateman; civillista (tm regentensunderhllDi 

to he {placed) on the ~ list, 3,tnjuta pen- 
sion af allmanna medel ; '^Lord, densiate 
af de 5 L-s oj" Admiralty ; ~ service, am- 
betsmannatjanat i statens (forvaltande) 
verk, civilforvaltning; ~ service commis- 
sion, ambetamyndighet som bar att prof- 
va kandidater for ambetsmannabanan ; 

'v state, civilstdndet (samtliga medborgare som 
ej hilra tilt mllit^ra och presterliga st&nden) ; ^Nf 

suit, civilproceaa; to say ~ things, siiga 
artigheter; ~ trial, (handliiggning af) ci- 
vilml.1; ~ war, inbordes krig; r^^ year, 
borgerligt 3.r. fv-ian, -'jan, s. en som iir 
hemma i ei. stnderar civil law; lekman, 
civil person. ~ist, -lat, s. se nireg. f; for- 
fattare i civilratt. -^ity, -'Iti, s. borger- 
ligbett; belefvenhet, hofligbet, artigbet 
(to, mot); civilisation t- "N-izable, -I'zibl, 
a. som kan oiviliseras. 'vization, -5zi'- 
BJLin, s. civilisering; civilisation, knltur, 
odling; hyfsning, bildning; jnr. ett kri- 
minelt mals forvandling till civilt f. ~- 
ize, -iz, va. civiliaera, odla, bilda, byfsa. 



forfina. '>'ized, -izd, pp.; a. civiliserad. 
~izep, -Iz&r, s, ngn ei. ngt som eivili- 
serar. Civistn /)C, afv'izm, s. medborgar- 
riitt; medborgaranda. 

clabber, klib'&r, s. tjookanrmjolkjfilmjolk; 
vn. om mjflik stanna, snrna och tjockna. 

clack, klak, s. slammer, skrammel; small; 
F pladder, Bladder; mck. ventilklapp; 
kvarnklapp, kvarnleka; ekallra, skramla 
(till rigeukramma); vn. skramla, smalla, klappa 
om ijudct; F pladdra, slamra; va. skramla, 
klappa, smalla med; F pladdra om, fram; 
to ~ wool, akara bort fjrmiirket pd uU 

Kr att minska vigten. rxj-bOX, A. mek. ventilHda; 

P slammertacka, >sladdra>. ~-disll t, «'. 

en tiggares trafat med lock hvarmed slamrades. 

~-valve, s. mek. klappventil. ~8r, -fir, s. 
portklapp; kvarnklapp. '^ing, -mg, ;?r(-; 
s. amallande, skrammel; slammer, prat. 

clad, klid, imp. 0. pp. af clothe; a. (mest brnkl. 
i sms. as. irOn-f\t, wlOSS-'Xi, etc.) kliidd. 

claim, klim, va. gora anapr&k pS,; begara, 
fordra, kriifva (s§£om rattighet, arv. ~ as 
a property); pakalla; bjuda upp till dang; 
kalla t ; vn. gora anspr&k ; haf va en rat- 
tighet; s. fordran (against, on a person, 
for a sum); anspr&k (to, on, p3.); rattig- 
het; sak hvarpS, anspr&k gores; Am. Austt. 1 
jordlott, inmiitning; to have a ~ io (on) 
hafva ansprik p&; to lay, make -v* to (to 
put in, set up a ~ to), gora ansprdk pa ; 
a substantial ~, ett grundadt ansprik; 
to substantiate, to make good a ~, grunda, 
bevisa ett anspr&k; bevaka sin fordran i 
konkurs (: to ~ upon an estate), ^v/able, 
-abl, a, som kan fordras. fNiailt, -ant, s. 
jur. en som gor ansprak (for, p3. ngt) ; en 
aom anfor beavar ofver ngt bonom olag- 
ligen undanhSllet; krafatallare, preten- 
dent ; f ordringsegare ; sokande (/or, till). 
~er/|C, -ftr, s. en aom fordrar, etc. ~leSS)|C, 
-les, a. utan rattighet. 

clair, rr., klar, a. i sms. klar, t. ex. 'v-obsCUre, 
so clare-obscure. 'x.voyance, -voj'ana, s. 
f6rra3,ga att under magnetisk somn se 
med sjiilens ogon. 'v/-VOyant, -voj'ant, a. 
0. s. clairvoyant. 

clam, klam, 1. s. larm; klookringning; vn. 
larma; ringa med alia klookorna. 

clam ;|<, klam, 2. vn. (imp. o. 2>P- ~med, -d) ; 
vara fuktig, vara klibbig, klibba (upon, 
vid); va. smeta fast, ofversmeta (with); 
f8,nga med limspo; s. klibbig massa; 
klibbighet. | 

clam, klam, 3. vn. o. va. vara nthungrad, | 
svalta. '^- 

clam, klam, 4. s. looi. flere arter musslor 
(round ~, venusmussla; long ■vi, trSg- 
mussia, Mya,); pi. (jir clamp) ator hofting, 



falu, !l: fur, Sl: fall, i; fat, i: fast, i: moto, i: met, i: her, i: fine, 1: fin, i: fir, 



data 



if. Uliidrc brukllgl. 103 f FOrilldradt. 



clarionet 



skruftving. 'x.-bait, s. mussla som bete. 
'Nz-bBke^ »'. Am. aurattaing af muBBlor stektu 
p& Btenar; folkfest hvarvid musalor for- 
tiiras. '^-Catcher, s. Am. P oknamn p& iu- 
byggara i New-Jersey. n^-SCrew, s. tekn. 
kliimskruf. '^-shell, s. musselskal ; pi. P 
kiift, mun. 

Clattiant ;|C, klam'int, a. poet, klagande; bed- 
jande. 

clamber, kl^'b&r, vn. kliittra; va.>|C kliittra 
upp p&, klanga sig upp i, p& (iry. ~ up). 

clamminess, kl^m'in^s, s. klibbighet, en TUt. 
■kas segbet. clammy, -mi, a. klibbig, seg. 

clamorous, klam'ftr&s, a. skrikande, hog- 
Ijudd, bullersam, lavmande. 'v.ness, -nus, 
5. hogljnddbet, buUersamhet. 

clamour, klam'ir, s. rop, skrikjlarm, buUer; 
vn. skrika (/or, pa, for att f3.); larmaj 
bogljudt yttra sig (against, mot); va. ut- 
ropa, framskrika; ofverrosta f. '^er, -fir, 
s. eu som skriker, bullrar etc. 

clamp, klamp, s. traklamp; klosa, kaflc ; 
krampa,- tekn. ofverfall; bygel; sverklist; 
Bk&lning ; skruftving ; klof vej spannbleck 
lak-utstad; sats tegei, malm, koi Bom branncs 
pa en g^ng; ^ju. balkvagare; klampande, 
tungt tramp; va. forstarka; hopfoga (med 
'v); betacka planter med jord; vn. klampa, 
gi tungt. ~-JrOnS, s. pi, jiirngaller i en 
kamiii; skjutbara jarnskifvor pa sidorna 
af en kamin. 'v-nall, n. bordlaggnings- 
nagel; grof spik. ~er, -ir, s. isbrodd pa 
skor. '^Ing, -5ng, s. hopfogning, klam- 
pande. 

clams, se clam, 3. pi. 

clan, klan, s. stam, klan i Sketi. ; skara, parti, 
klick; vn. /j( salla sig tillhopa (together') i 
en klan. 'x.sman, s. en som tillbor eu 
klan. 

clandestine, kl^ndJs'tm, a. hemIlg1iS,llen, 
lonlig; f^ trade, Bmygbandel. 'vness, 
-es, *. hemligbet, londom. 

clang, kl^ng,s.klang,skall;v».klinga,skalln; 
va. klinga, skramla med metaiier o. d. : '->- 
of arms, Tapenbrak. <^orDUS, -gAria, a. 
klingande, gall. 'N.Qur, -g&r,s. klang, skall 
(t. ex. of trumpets). 

clank, kl4ngk, 5. skrammel; rassel (t. ex. af 
kedjor); Va. skramla med; vn. skramla; 
slamra, ramla. 

clannish, klin'Ssj, a. klanartad; beniigen 
for Bammanslutning, for stark aamman- 
h&llning (>«. 1 en clan). o-neSS, -n^s, e. 
samm anbillning. 

Clansllip, klin'BJtp, s. forening i en klan ei. 
d. : klanskap. 

clap, va. (imp. e. pp. ~ped, -t) (1.) klappa; 
smalla, sl§, (till, igen, ihop etc.) ; hastigt 
lagga, kasta, sl3,; sl& med Tingarna o. d. ; 



boklappa; appliUora; (2.) P amitta ned, 
jfr s.; vn. klappa, ali, smiiUa, skalira; 
appl&dera; raakt gripa sig an mod (to, 
into); sladdra, prataf; s. (1.) klapp, slag; 
handklappning; knall (t. ei, of thunder), 
skriiU, smiiU; plotalig rorelse, handling, 
el. hilndelae; en falka undre nabb; (2.) 
P gonorr^ ; ~ one's hands, klappa (i) hitn- 
derna; ~ hold of, fatta tag i; taga i be- 
slag; ^ a loch on the door, satta l&s for 
dorren; ^ spurs to a horse, gifva en 
hiist sporrarna; ~ a trick upon one, spela 
ngn ett spratt; 'n. a writ on one's bach, lS,ta 
bilkta ngn; ~ in (into), va. hastigt drifva 
ngt in i ngt ; akulf a in ; sXt, in en spik o. A.-, 
vn. raskt triida in; borja; ~ on, va. ha- 
Btlgt p3,lagga; ije. aatta an, gora fast; 
rilcka ut en itnda; vn. rida pd, g& p&; 'x. on 
all sails, aatta till alia aegel; f^ to, sla 
igen, alS, till; ~ up, haatigt afaluta, upp- 
gora; insparra, hiikta; ~ up together, 
packa in; at one ~, i ett tag, plotaligt; 
~ on the shoulder, va. klappangnpaaxeln; 
biid. tala Tal vid ngn ; s. slag, klapp pa 
axeln; F haktning for akuld. 'x.board, 
klab'Ard, a. Kng. lagg, kim; Am, planka 
till bradfodring; va. Am. bradfodra. ~ 
-bread, ~-Cake, «. tunthafrebrod. ~-dlsh. 
He clack-dish. ~-net, 5. liirknat. 'Nz-trap, 
s. knep att f£i,nga applMer, att >taga 
publiken* f ; atora ord, alagord, tomma 
fraser; a. anlagd p& efEekt; falsk, torn, 
ytlig. 'Xi-valve, le clack-valve, ~per, -ur, 
s. ngn, ngt som klappar etc.; klapp; port-, 
pump-, kvarnklapp; alagtra p& en slaga; 
lock till en clap-dish; skramla sa. figei- 
skramma; P tunga. 'x.perciaw, -&rklA, va. 
kia., klosa; vara ovettig pS,. 'x.pjng, -iug, 
prt.; s. handklappning. 

claque, rr., kllk, s. teat. klack,lejdaklappare. 

clarence, klir'lna, s. (eg. pr.),- taoktfyrhju- 
lig vagn med ett siite. 

clare-obscure, kli'r-4bskir, ». mli. kliirob- 
skyr, Ijuadunkel; teckning i tv& farg- 
toner. 

claret, klAr'lt, ». rCdt franakt (Bordeaux-) 
Tin; .1. blod. "--coloured, u. vinrod. ~ 
■cup, s. »sommarbil>, r6d\'inBbS.l. ~-jUg, 
5. rodvinskanna. 

Clarichord, klar'ikSrd, ». ett alaga klaver 
el. spinett. 

clarification, klWfiki'ajin, s, klarning. 

clarifier, kUr'lfl&r, ». den, det som klarar; 
klarpanna (t. ei. i ■ockerbmk). clarify, -fi, 
va, (imp. o. pp. -fied, -d), klara »iu, etc.; 
upplysa;j<; vn. klarna. 

clarinet, klar'in^t, s. klarinett. 

clarion, kl4r'i&n, s. klarln (ett aiags gun trumpet), 
>krigstrumpet». ~et, -it, a. klarinett. 



i: note, &'. do, h: nor, it: not, i: tube, i: tub, i; bull, tli: tbiii^', db; tbia, w: will, z: baa, 
13 — 192303 Engelsk-svensk ordbok. 



olaro-obscuro 



f Talaprlk. 104 P Ligl «prSk. 



claw 



ClarO-obSCurO, kliiA-Absk&'rA, » dare-ob- 
scure. 

clary, kli'rl, ». bot. balvia (Salvia sclarea). 
'V'-water, s. aalviebranvin. 

clash, kl4sj, s, skrall, small, klang, skram- 
mei; disharmonl ; oenighet; strid; vn. 
sl& mot hvarann med skrall; skralla. 
klinga; skramla; kommaikolllsion (with); 
vara oense (in); ej stamma ofverens, vara 
oforenlig, >skrika> mot hvarann; va. sl3. 
ihop, skramla med; ~ oy arms, vapen- 
brak. '^ing, -ing, prt.; a. skrallande, 
skramlande; skiirande, stridig, oforenlig: 
s. jfr Krog. singly, -ingl!, ad. med skrall ; 
disharmoniskt; skarande. 

clasp, Hasp, s. hake,hakta;knappe; spanne; 
haspe, (liten) krampa (t. ex. nir en rcsei) ; 
omfamning; va. bakta, haka, spanna el. 
knappa till, ihop; fatta om, omfamna; 
trycka {in one's arms, to one's breast), f^ 
-fork, *. gaffel som kan fallas ihop. ~ 
-hooks, s. pi. sj9. syskonhakar. ~-knife, 
s. fallknif. 'xy-lock, a. Ids inrattadt att 
smalla igen; knappe. ~-nail, s. bitspik, 
taksp3,nsspik. ^-SpOOn, a-, sked som kan 
fallas ihop. ~er, -fir, ». ngn, ngt som 
omf attar, etc.; hake, krampa; haspe; bot. 
klange; klangvaxt. 'XfGred, -fird, a. bot. 
klangegrenig. <%/|ng, -ing, prt.; a. klan- 
gande, slingrande. 

class, klas, s. (pi. i^es, -ez) klass i alia sr. 
ordeta bet.,; art, slag; samhallsklass, stdnd; 
skolklass; ofta i pi. larokurs; va. indela, 
ordna i (into) klasser ; rakna, anse sdsom 
tillhorande en viss klass (to f\* ... among 
...); afternoon 'x», aftonskola, aftonlektio- 
ner;yMm'o7-~es, iagreklassernaienskola; 
upper ly^es, hogre st&nden; akoi. of re klasser- 
na; to attend a «%/, geriomgS, en larokurs. 
~(-)book, s. larobok, skolbok. 'x.-feilow, 
~-niate, «. klasskamrat. ~-man, s. Oxrord 
nniT. en kandidat som vid examen (jfr 
greats) placeras i ngn af de olika heders- 
klasserna. ~-r00ni, s. (skol-)klassrum. 
'vibiB, -ibl, a. som kan hanforas till 
ngn klass. 

classic, klis'ik, a. klassisk;s.per&onhemma 
i klassiska stndier ; klassisk f orf attare ; 
pi. klassiska spr&k, den klassiska (rom. o. 
Brek.) literatnren; ~ orders, de grekiska 
byggnadsordningarna. ~al, -al, a. klas- 
sisk; tUlhorande en klass; ~ education, 
klassisk bildning, lard uppfostran. 'v- 
allsm )|C, -4l!zm, s. klassisk stil; klassiskt 

uttryckssatt. 'v.ality, -ii'it!, ~alness, 

-alnis, 4. egenskap att vara klassisk, 
klassicitet. '>.'ally, -all, ad. i klasser, sy- 
stematiseradt t; p& ett klassiskt satt. ~- 
ism, -!sizm, ae f^alism. ■>.'ist, -isist, s. en 



som har klassisk lardom, en som ar hem- 
ma i klassiciteten. 

Classif ic ;|C, klasif 'ik , a. horande till klass, till 
klassindelning. 'v/ation, -A'sj&n, s. klassi- 
ficering,indelning i klasser. 'N'atOry,klis'- 
ifikitfiri, a. horande till el. medgifvande 
klassificering. 

classifier, kl4s'ifiir, «. en som klassificerar. 

classify, -fl, va. (imp. o. pp. -fied, -fid) 

klassificera, oidna i klasser. 
Classis, lat., kl4s'is, s. (pi. -Ses, -aiz) k;rt. 
mote, konvent as. kyrklig domstol faom 

fraoaka o. bollandaka reform, kyrkoroa. 

classman, classmate, ae under class. 

Clathrate, kl^th'r^t, a. bot. gallerformig. 

clatter, kl4t'ur, vn. rassla; larma, slamra, 
smattra; pror. Idta tnngan lopa, pladdra; 
trata ; skallra (med tandema) ; va. slamra 
eto, med ngt; s. rassel; slammer; smatt- 
rande; proT. pladder. ~er, -fir, s. ngn, 
ngt som rasslar, slamrar, eto. ; sladdrare ; 
'%'ing, -ing, prt.; s. Be clatter. 

clause, kliz, s. klansul, sarskild bestam- 
melse, f orbehS,ll s&som tillagg i fsrordoaode, 

teatamente, f&rdrag, etc.; artikel, paragraf. 

claustral, kld'stril, a. kloster-, klosterlik. 
Clausular, kld'zfilfir, a. som har klaasuler; 

som ntgor klansul. 
Clavate, kli'v^t, -vd, -Id, a. aua,-,. klubbUk; 

knolig. 
clave, kl4v, l. t ivip. af cleave. 

clave, klAv, 2. <. borrblock (blocfcmakani 
borrbtlnk). 

clavecin, fr., klav'esin, ae harpsichord. 
clave!, kliVel, se clavg o. clevg. 
Clavellated, klav'llated, a. (biott i :) 'V ashes, 

pottaska. 
Claver, kli'vfir, vn. Skou. o. norra Kngi. prata 

dumheter, slamra; s. sladder, slammer. 
Claviary, kla'vSiri, s. mna. notsystem, linie- 

system; klaviatur, 
clavichord, kl^v'ikSrd, ae darichord. 
clavicle, klJv'ikl, s. amt. nyckelben. 
Clavicorn, kl4v'ik6rn, s. zooi. skalbagge med 

klnbblika antenner. 
clavicular, klavik'ulfir, a. nyckelbens-. 
clavier, kli'vifir, s. mna. klaviatur. 
Claviform, klav'if Arm, a. natorr. klubblik. 
claVUS, kl^Vas, s. mjdldryga, brandkorn 

p& siid; med. »hysterlsk spik>. 
clavy, kla'vi, s. bjg. spiselkrans, spisel- 

kappa. 

claw, klSt, S. klo (pi djur, aarsk. krlllor o. i. ; pi 

t&ngcr etc.; afv. bot.); ram, tass; tag, gripande; 
teim. kloformigt klufveu pen p5, en ham- 
mare; jfr ftfF. '-.^-wrench; va. klosa, rifva, 
sonderslita; rispa; krafsa p&; kla (ary. P 
: gif va stryk) ; smeka, smickra % ; ~ away 
P, vara ovettig p&, »hunsaupp>; >kl& i 



i: fato, a.: far, k: fall, i: fat, .1: fust, 4: uiete, k: mot, i: hvt, i: flue \: fill, i Sr 



elaw 



!)! Ulodre br'jtllgl. 105 f Forlldriuil. 



clear 



vag> med, hastigt undanstoka eii «rbote ; so 
▼id. wij. : ~ ojfy Blita af ; P utskalla, »hnnsa 
Tippj; sja. pressa med segel for att komma 
klar fr&n iagerv«ii (ei. in land); kila nndan. ~ 
-backf, ;. smickrare. '^-fOOted, a. med 
Rioformiga f otter, 'v.-hammer, s.kloham- 
mare; skamts. >g3,speiina>, 'svalstjart* (gam- 

malmodig frack). f^-SiCkj a. klofsjuk om f&r. ^ 

-sickness, s. kiofsjuka. ~-wrench, s. hof- 

t&ng; kofot. ~ed, -d, a. foreedd med 
klor. 'N'ing, -5ng, s. klosande eto.; ~ off, 
(i». pressning for att gi klar fr&n land. 
^leSS, -lis, a. utan klor. 
clay, kli, s. lera; lerjord; biid. jord, stoft; 
F iBrk. rer fst-pipe; va. betacka (goda), be- 
stryka, tillstoppa, med lera; tekn. dacka 
Booker; 'N;e(2 sugar, kassonad. '^-COld, u. 
liflos, iskall. ~-grOUnd, •» n^-land. ~ 

-ipon-ore, ~-iron-stone, s. min. lerhaitig 

jamockra (jarnlera); lerblandad Bphero- 

Blderit (jarnspat) (jarnmalm vanllg I itenkoLi. 

lagren 1 Epg.). 'N.-land, ~-SOil, s. lergrund, 
lerbotten, alf af lera, lerjord(m&n). *%* 
-marl, s. lermargel. •N<-pipe, s. lerpipa. 
•^■Slate, s. lerskiffier. <N/-stOne, s. lerhai- 
tig kalksten. 

clayes ifC, kl4z, >, pi. fort, spjalverk, flatverk 
till skydd. 

clayey, kl4'i, a. ler-; rik p4 lera; lerig. 
clayish, -is], a. lerhaitig, leraktig. 

claymore, kl4'm6r, s. skotskt slagavard. 

Cleading, kU'ding, se clothing, maikin. 

clean, kUn, u. ren (i aiia net. ifv. biid. :) obe- 
smittad, obeflackad, oskyldig; omangd; 
snygg; nypntsad, nytvattad; fri fr&n 
skada ei. fel; kristfri; glatt, blank; aje. 
Bkarp(bygd) (jn- try. '^■shaped); skicklig, 
handig, behandig; natt; follstandig, hel 
ooh h&Uen ; lyckligt ntf ord (: som g&rklar 
for hinder, t. ex. leap, o. d.); genomg&ende, 
>reel>; ad. rent; klart, skickligt, lyckli- 
gen; belt och h3.11et, alldelee; va. rena; 
rengora, putsa, sknra, enygga; rensa; 
upprensa, muddra hamn «. d. : '^ bill of 
health, rent sundhetspass; /^ breast, %o 
nnder 6.; a ~ hand, (be)handighet, skick- 
lighet; »< hands, rena bander, biid.: osknld, 
oforvitlighet; "v proof, boktr. nytt (2:dra) 
korrektnr (jtr revise) ; ~ sweep, rensop- 
ning, fuUstandig omhvalfning, >table 
rasei pi ngt; -xi water, aj». rent (far)Tatten 
(fritt frUn grand, o. d.) ; ~ gone, totalt borta, 
»putsweg> ; to ~ boots, borsta sko- 
' don; t\* down, skura af ; fst out F, >ren- 
8krapa>, >pung8lS.», lansa p& pengar; 
- stada, stalla i ordning {iu. ~ up). ~ 
I -handed, a. bim. >med rena hander>, red- 
' lig, oforvitlig. ~-liearted, a. renhjiirtad. 

t 'v-ljmbed, ~-shaped, •v-timbered ti »' 



viilvaxt, smiirt. ~er, -flr, s. ngn, ngt Bom 
renar; putsmedel; putBbrade, rifbrade; 
renaningsmaskin. ~lng, -ing, ^r«.; «. re- 
ning; rengoring; voter, efterbord bos bo- 
skap; ~ rod, mil. laskst&ng. -xllneSS, 
klln'unlB, s. renhet; renlighet, Bnygghet. 
~ly, (1.) -li, ad. snyggt, jfr clean, a.; (2.) 
klln'li, a. renlig, snygg; ren; renandef; 
behandig, skicklig f. ~ness, -is, s. ren- 
het; felfrihet; oskuld. 'vsable, klln'zibl, 
a. som kan renaa, snyggas. ~se, kllnz, 
va. rensa, (af)pntsa, anygga, feja, tvatta 
npp; Bopa ren (~ by sweeping). ~ser, 
klln'z&r, s. ngn, ngt som rensar; mod. re- 
nande medel. 'N/Slble, klln'zibl, te t^- 
sable. 'vSing, klln'zing,^r^; a. renande ; 
pnrgerande ; «. rening, rengoring, puts- 
ning; rensning; pi. sopor. 

clear, kUr, a. klar (l alla bot., >■. om IJns, IJnd, 

etc., My. biid.), Ijns; genomskinlig; tydlig, 
uppenbar, otvetydig; redig; ren, fri {of, 
from, fr&n binder, fel), fliickfri; kvistfri; 
obemangd; bUd. lidelsefri; fordomsfri, 
opartisk; otadlig, ostrafflig, oforvitlig, 
oskyldig ; ajs. klar (: fri, f ardig, to, att) ; 
hand. behS-llen, netto, ren yinst; ad. klart, 
tydligt; F helt ooh h&llet, alldeles; va. 

gora klar, blld. Jfr nedsn, ijb. ; klara, try. tekn. 

: rena, rektificera; raffinera; afdrifva 
guid, Biifyer; forklara, gora tydlig; rensa 
(of, from, frin, nty. mil. med beskjQtnlng) ; fri- 
gora; biid. fritaga, frikiinna (yVom, frSn) ; 
rodja land, yig; afrodja; afstoka, rodja nr 

ett mm o. d. ; gallra skog; Upploja Jord; b&rg. 

afrymma; undanrodja, aflagana, jrr >%/ 
away, off; npprymma ett bll, ett yaruloger; 
aj». klara, gora klar (for action, till atrid, 

etc. ; &fy. F om andra fOrb&llanden) ; Bjfl. gSi klar 

for, komma klar (f r&n) land eto. ; ajs. kla- 
rera (at the customhouse); band. >klarera>, 
nppgora, aaldera, likvidera; taga in i 
ren vinat, fortjana i ren beh&Uning (by, 

p&); Vn. klama (ofta med prep., Jfr ncdan); 

blif va klar, tydlig, fri jrr ofvan a. ; gS, klar, 
fri; komma 16s; bJo. klarera (in, in; out, 
ut); ntklarera (for, till); band, om banke 
eto. nppgora mellanvarande aSarer; «, 
byg. fritt mm mellan vaggarna af ett bos, 

ett ram, ett ktlrl, eto. ; fNj cOast, se under COast ; 

~ complexion, frisk ansigtsf arg, klar by ; 
~ day, klar, vaoker dag; ledig dag; (4, 
5, 9 eto.) ~ days, jor. (4, 6, 9 eto.) mellan- 

dagar som rtknas, med nteslatande af begynnelse- 

o. Bfsiutningsdagen; 'v* debt, obestriddfordran; 
~ estate, ograverad egendom ; ~ gauze, 
skirt flor; ~ head, klart, redigt hufvud, 
godt f 6rst3,nd (: ~ reason) ; anndt, of 6r- 
villadtomdome (: '^judgment);'\^majority, 
abaolut majoritet; ^v mind, jfr »>* head; 



i>: note, u: do, h: nor, 4: not, A: tube, ft; tub. A: bull, th : thing, rth; this, w: will, z; has. 



clear 



F Talsprlk. 19G P Ugl iprlk. 



eleft-sticl 



rent sinnej ~ reputation, rent rykte; ~ 
sight, klarsynthet; fri utsigt; ~ title, 
ojafaktigt anspr3,k; ~ wafer, klartvattenj 
oppet (; isfritt) vatten, jfr nfv. cleanwater; 
~ weather, klart vaderjren, genomBJgtlig 
luft; ~ OS day (ci, noonday), klar(t) Bom 
dagen; ~ of charges, kostnadsfrij (a 
hrooh) 16 feet ~ of water, ... IG fot bred 
i vattenytan; to get ~ (from, of) komma 
los, bli (gS,) fri (£ran); g3, klar (lor ngt, 
t. ex. of lanA); to get (ei. come) ~ off, 
komma lyckligt fr3,n saken; to keep ~, 
halla fri ; (mea of, from), undvika, gS, ur 
vagen for, akta sig for; underlSta; ej 
blanda sig i; to stand ~, gS. ur vagen, 
lemna plats; vara fijistSende; to leap 
(jump) ~ over, hoppa ofver utan att 
fastna i; to ^j an account {business, debt), 
gora upp en rilkning etc. ; to ~ the bowels, 
laxera; to ^^ a hedge, hoppa (satta) ofver 
en hiick ; to ^ a port, klargora en hamn ; 
utlopa fr3,n en hamn; ~ the road {track, 
way)! ur vagen I to ~ the shop, realisera 
sitt varulager; to ~ the table, duka af; 
to ~ a title, bevisa ett rattsanspr&k ; ~ 
away, va. rodja undan; borttaga; undan- 
stada; gora sig fri fr^n; bjo. kasta loss; 
vn. om dimma o. d. skingra sig, klarna; Bja. 
gora (segel)klar; ~ in, njo, inklarera; ~ 
^^i jfr '~ away; afbetala skuider; afputsa; 
afdraga, afskumma; ~ out, va. rodja ur; 
bortskaffia; bJo. utklarera; F laga sig i 
vag; ~ up, va. klargora, utreda (arr. aixdrcr), 
reda svirigiicier; f orklara; gora klar, f ardig; 
afv. af sluta ratniog ; vn. klarna om vadret ; 
komma pi det klara med saken; to ~ up 
to a day, afslnta lopande rakning till en 
viss dag; 12 inches in the ~, 12 tum in- 
naitill. ~Cale, -kAl, n. krita utrord i 
limvatten tin grundDing; va. bestryka med 
~. 'x.-headed, a. beg§,fvad med redigt 
hufvud, klartankt, f6rst2,ndig. ~-head- 
edneSS, s. godt forst^nd, redigt hufvud. 
~-S6eing, '^'Sighted, u. klarsynt, skarp- 
sinnig. ~-seer, s. en som ser klart; clair- 
voyant. ~-sightedness, s. skarpsynthet. 
~-Starch, va. starka (ooh finstryka) iinne. 
~-Starcher, s. fintvatterska, strykerska. 
'^-Starching, s. fintvatt, starkning och 
strykning. ~-StOry, s. byg. delaf enkyrkas 
hufvudekepp (med fonster) som hojer 
sig ofver sidoskeppen. ~-stllff, s. felfritt 
virke. ~-tOned, a. medklarton. '^■VOiced, 
u. med klar stamma. ~ance, -ins, s. kla- 
rande; rensning, nndanrodjande, af-, ur- 
rodjning; forklaring; upplysning; aio. kla- 
rering(s8edel); band, ren vinst, nettobe- 
h3,llning; slutforsaljning, realisation (afT. 
~ sale); Ingm. spelrum (»skadligt rums) 



mellan pistonen och cylinderns look ei 
botten; Be vid. ~m(/. ~e, kl4r, s. tokn. kla 
rad Bookersirap. ~ed, -d, pp. klarad ett 
jfr ofvan va.; a. (~ in, ~ out) in-, utklarerac 
Tia tuueo. ~edneSS))C, -dnSs, s. tillstind ati 
vara klarad, frikand etc.; renhet, -^er, -hr 
s. ngn, ngt som gor klar, rensar, etc.; tckn 
hamphaokla; vandare(val8) p& en kard- 
maskin. ~ing, -ing, prt.; s. klarning 
(upp)klarnande; rensning; barg. skradning 
rodjning; ikorbr. upplojning; planerinj 
af terrang; afrodd mark; barg. (af)rymning 
rattfardigande, forsvar, fritagande; in 
vid. clearance ; mek. mellanrum mellan tyl 
kuggar 3. ett hjul ; band, uppgorelse at lo- 
pande rakningar mellan banker ei. ban- 
kirer; ~ of the throat, harkling, liarsfc 
ning. '>.<ing-llOIJSe, «. {Bankers' ~) afrak- 
ningsbyrS, likvidationskontor ; kontroll- 
byr3, for telegram; jarnv. tariffkontor. "v- 
ing-nut, s. en indisk frukt (af Strychnos 

potatorum) bvarmed dricksvatten renas. ~Iy, 

-li, od. klart, rent; tydligt; oppet, utai 
omsvep; arligt, redbart; utan afdrag, 
netto; belt och h3.11et. ix^neSS, -nes, s, 
klarhet; renhet; tydlighet; redlighet, ofor- 
vitlighet. 
cleat, klit, s. e1&, klamp (afr. sjo.) till for- 
starkning; iarnsk§,lla (t. ex. pi ekor), klack- 
jam; bjo. krysshult, knap; va. forstai'ka, 
forse med 'x/. 

cleavable, kU'v^bl, u.. klyfbar. cleavage, 

-vAdj, s. klyfning; min. klyfbarhet, genom- 
gang; is* plane, mia. genomgSngsyta. 

cleave, ki4v, i. va. {imp. cleft, kilft, clove t, 
kiiv, clave t, kiAv;;);). cleft, cleaved t, 

-d, cloven t, klAvn) klyfva, flaka, spalta, 
spracka; vn. klyfva sig; remna, spricka. 
~-Saw, s. kransig. ~r, -ftr, (1.) s. ngn, 
ngt som klyfver ; vedhuggare ; (k6tt)yxa. 

cleave, kiAv, 2. vn. (reg. ; imp. atv. clavc ti 

kUv) klibba fast, »lada» {to, vid); halla 
sig fast, hanga fast, vara fiistad (to, vid). 
~P, -&r, (2.) s. kliingvilxt; pi. se catch' 
weed, cleaving, -ing, (1.) prt.; s. fast- 
klibbande, vidladande. 
cleaving, kli'vSng, {2.) prt. ,^1 cleave, 1.; >■ 
klyfning. ~-block, «. huggkubbe. ~ 

-grain, S. en (k7ader)BtenB naturliga liggyta. -v 

-plane, ». min. genomg3,ngsyta. ~-saW| 

EC cleave-saw. 
Cledge, kledj, s. barg. of versta lagret valk- 

lera. cledgy, -5, a. lerartad, styf on lord. 
clef, kllf, s. mu9. klav. 
cleft, klSft, imp. o. pp. af cleave, 1. ; ». klyffcii 

sprioka; spillra, sticka; retor. horhspalt. 

^-footed, a. forsedd med klofvar. ~ 

-graft, va. kiyfympa. ^-grafting, s.W' 

ymp. iv-stick, s, F trAugmal, knipa. 



f.-ilo, h: f.ar, I: Ml, .\: fat, i: fast, i: moto, u: met, h: Ler, i: fiuc i: fin, i Of, 



olog 



;f; MIndro brukligt. 197 f FUrMdradt. 



climber 



Cl6g, klig, «. norm EngLSkoti. hastfluga; broms; 

tusenkonstnar, troUkarl. 
clemency, klem'ens?, s. mildhet ut. om irs- 

lidcr etc.-, forbarmande, n§,d. 
clement, klem'^nt, It. mild; barmhertig, 

nSidig. (C)'xjine, -In, a. kyrkoii. klementinsk. 

clench, klensj, (1 vlssa bot^dolior boa mtnga fSr- 
fattare dea Tanligaro formon) so clinch. 

clepsydra, lat., sr., kl^p'sMri, -si'dra, s. antik. 
vattenur. 

Clere-Story, >« char-story. 

clergy, kll'idji, s. piesteiskap u. cnsciska 
itatskyrkans ; andliga st&ndet; lardomf; so 
Tid. benefit of f^ nndor h. ; twenty f\t F, 
20 prester. ~man, s. prestman is. uimor. 
eng. siatskyrkan. 'vablc, -abl, a. berattigad 
till el. (om Bak) medgifvande benefit of 
clergy (i. oi. ~ felony). 

ClerJC, kllr'ik, s. prest; a. no fsij. ~al, -L\, 
u. presterlig; tillhorande oi. utmarkande 
presterskapet; tillhorande en clerk; ~ 
agents maklare mellan en prest och en 
innehafvare af jus patronatuB nom viii saijo 
Bin ratt till presentation^ el. mellan prester 

som vilja byta ut sina platscr; '^ error, afskrif- 

vares fel, skriffel; ringa, forlfttligt fel, 
forbiseende; ~ labour, skrifveri. 'x^alism, 
■Alizm, 8. presterskapets makt, inflytande 
el. an6prS,k. ~ity, -ris'iti, s. egenskap att 
vara prest, andligt stSnd. Clerisy,kler'lsi, 
j.kleresi, andliga stS,ndet; det larda 
sti.ndet. 
clerk, kl3,rk, (Am. kl4rk) s. lard man f; prest 

(bumera blott Tid Bi}kande, 1 mots, till patronus) ; 

(skrifvar)bitrade; notarie; kanslist; se- 

kreterare (tttel arv. tat m&ngea ambctsmao af be- 

tydenbet); bokh&llare, kontorist; Am. han- 
delsbitrade; klockare (ni parish-"o) ; ar- 
ticled ~, juris stndiosus anstald hos en 
praktiserande jurist; lawyer's ~, advo- 
katsbitrade; (C) ~ ojfthe Crown, expedi- 
tionschef i the Chancery Department; 
(C) ~ of the ffouse of Commons, foistese- 
kreterare i underhuset; (C) ~ of Parlia- 
ments, forste sekreterareiofverbuset; (C) 
~ of the Peace, sekreterare vid quarter 
sessions. ~-ale f, s. Eng. klockarfest. ~- 
leSS % -lis, a. oliird. 'x.lJneSS, -linis, s. 
egenskap att vara ~Zy. ~ly, -li, a. lik 
en lard; skrifvarmassig (a ~ hand); ad. 
t lardt. '%<ship, -sj5p, s. lardom; andligt 
Bt§,nd ; en cleric's befattning. 

Cleromancy, kllr'Am^nsi, s. epadom me- 
deist tarnings- ei. lottkastning. 

Cleronomy, kllr6n'4mi, s. arf, arfslott. 

clever, klev'&r, s. skioklig, kunnig, dugtig, 
dnglig {at, in, i); intelligent, talangfnll; 
fyndig, ainnrik, natt, bebandig; lamplig, 
passaude t; valskapad, vaokerf; Am. 



snail, godmodig, hygglig, vanlig; a ~ 
fellow, en flink fyr; too ~ by half F, full 
af bin. ~ness, -nls, s. skioklighet, dug- 
tighet, BBrsk. teknisk fardighet (i mots. sfv. 

till djupare loaigt och fijrmaga) ; Am. godmodig- 

het, vanlighet, artighet. 

clevis, ki^v'is, clevy, -v5, «. lok. o. Am. forvag 

p3, andan af en plog ei. vagnstistel. 
clew, so clue. 

click, klik, vn. klicka (Ijndol) om banon pi ctl 

gevsr, klappra, knappa, pioka; satia smalla, 
sl3,; raspa om on penna; knastra, spraka; 
b13. i mod bofvarna; va. (1.) knappa, smalla 
med; (2.) lok. snappa St sig; s. knapp, 
knappning etc., jtr vn. ; tungamall i BydaW- 
kanska spr&k; lok. dorrklinka; sparrbake p^ 

kaggbjuii Bj». pall. ~-and-ratchet-wheel, 

s. mek. Bparr(hjul med hake). ~er, -4r, 
s. bokir. ombrytare; akom. tillskiirare; P 
bodbetjaut el. bodmamsell eom lookar 
in kunder. ~ett, -it, s. portklapp; so 
Tid. latch-key; P tunga, >sladdra» ; vn. 
pladdra. '^ing, -\rt.^,prt.; s. knappning etc. 

Cliency, kll'lns5, s. klientskap. 

client, kll'int, s. klient, skyddsling; en som 
anlitar en jurists bitrade. 'N>age, -Adj, s. 
klientel, samtliga klienter. ~al ;j<, -dl, 
a. klient-. ~ed, -ed, a. egande klienter. 
'v/ele, -^'I, s. klientel, samtliga klienter, 
skyddslingar; irv. t so toij. ^ship, -sjtp, s. 
skyddslingsskap, klientskap. 

cliff, klif, s. (1.) brant klippa, bargklint; 
(2.) t BO clef. ~y, -l, a. klippig. 

Clift t, kl!ft, .5. (1.) BO cleft; (2.) so cliff. 

climacteric, klimak't&r&, -tirlk, s. mod. kli- 
makteriskt Sr, kritiskt lefnads5,r (hv,irt 
7:do, is. dct 63:djo : the grand ~); «. kli- 

makterisk (kritisk om IcfnadaSr). ~al, -ikal, 
a, so fflrcg. 

Climatal, kli'matJl, a. klimatisk. Climate, 
-mit, s. klimat; to adapt (inure) to a ~, 
vanja Tid ett klimat, aoklimatisera. 

climatic(al), -mat'ik(ii), a. climaticity, 

-tis'it!, s. f ormSga af aoklimatisation. cl i- 
matize, -tlz, va. acklimatisera; vn. vanja 
sig vidklimatet. Climatological, -t6lidj'- 
ikil, a. klimatologisk, jtr bij. climatology, 
-tAl'Adjl, s. klimatlara. 

climax, kli'miks, s. rotor, klimax, stegring 
i uttryok; hojdpunkt. 

climb, kllm, vn. (imp. a. pp. rog. oi. clomb t 
el. poet., klAm) klattra, klifva {over, ofrer; 
to, upp till); klanga upp {into a tree); klif- 
va npp {upon, pS,); va. (srr. ~ up) klattra 
uppfor, klifva upp i {a ladder, a hill, 
a tree); s, f kliingande, klattrande. ~« 
able :^, -abl, a. som kau klattraa uppfor, 
upp i. ~er, -&r, s. klattrare; zooi. klatter- 
f&gel (ordnlngen Scansores); bot. klangviixt; 



: flute, h: do, 6: nor, i: not, ix: tube, ii: tub, u: bull, th; thing, db: this, w: will, z: has. 



climbins 



F Talsprlk. 198 P I.Sgt «iirlk. 



clock-work 



vn. t klattra. '>^ing, -ing, pTt.; s. kliittran- 
de; uppstigning; ~ boy, arr sotarpojke; 
'^ irons, jarnkrarapor aom bindas under 
sulorna for klattring; ~ plant, klang- 
Tiixt; ~ pole, B&pad stSng till klattring. 

clime, khm, poet. 8G climate, 

clinch, klinsj, va. omfatta, gripa tag om; 
knyta narven, bita hop tandernft; klinka, 
nita en splk; fastgora, fasta, biid. starka, 
(afgorande) bekrafta (t. er. an argument); 
s. tag, grepp, f asth&Uande ; krampa; nit- 
ning ; tvetydighet, ordlek )|C ; t j». kabel- 
Btek, ankarstek; to 's^ a cable, inbanda 
en kabel i ankaret, fastgora en kabel med 
ankarstek; in order to ~ matters, for att 
fS, saken obestridligt afgjord. ~er, -ir, 
s. ngn, ngt som hS,ller fast, som (be-) 
faster; kramla, krampa; afgorande el. 
driipande svar; ovedersagligt argument; 
■I. grof logn, Miinohhausiad. '^er-bullt,a. 

•a. bygd pa Mink (: ~er-work). ~ing, 

-ing, prt.; S. nitning; boriJbelllgBningaplaDkors, 

bradois laggande kant ofver kant. 

cling, kling, vn. (imp. o. pp. clung, klftng) 
eluta sig tatt (about, omkring; to, intill); 
klanga sig, fasta sig, billa sig fast (&fv. 
biia. to, till, vid); fastna, klibba (to, vid); 
va. klamma fast; bopkrympa, fortorkaf. 
~"StOne, tf. en art persika hvars kott uitter 
fast vid kj^roan. ^y, ~l, a. fastbangaude, 
fastklibbande. 

clinic, klin'ik, a. se ~aZ,* 5. en sangliggande 
6Juk; fBrr en som mottog dopelsen p§, 
dodsbadden; med. klinik. ~al, -41, a. sjuk- 
Bangs-; klinisk. ^cllly, -all, ad. vid sjuk- 
siingen. Clinique, u., kline'k, s. med. klinik. 

clink, klingk, vn. klinga, skralla, skramla, 
pingla; va. komma att klinga; skram- 
la med; s. klingande, klang, skrall, skram- 
mel; skoti. small (siae); skou. pengar. ~ 

-Stone, i. min. fonolit (en art riltepat). ^BP, 

-4r, s. kliukert, hSrdbrandt tegel; (smi- 
des-, masugns-, vulkaniskt, etc.) slagg; 
pi. (stenkols)slagg koiiekt. ; P bojor, f iin- 
gelse. ~ery, -ftri, a. liknande slagg. 
clinker-built, kliug'k&rbilt, so clincher-built. 

ClinO-, gr., kll'nO, 1 ama. mcst vetensk. termer lu- 

tande, lutnings-. ^meter, -nAm'etir, s. 

birg. eto. instrument till matning af barg- 

lagers lutningsforh^Uanden. rx^inetric, 

-met'rik, a. mia. klinometrisk. 
clinquant, fr., klmg'kaut, b. glitterguld; 

glitter t; a. glittrande. 
clip, klip, va. (imp. o. pp. 'x^ped, -t) klippa; 

afklippa nrr. biid., stympa, afhugga; af- 

Btubba; tcku. afknipa, afskrota; r&dbr&ka 

ett spnVk; Omfamnaf; wra. Wrr ralkooerarterm 

flyga bort; numora P ila, skynda, (ortast ~ 
it) >kila 1 viigj; s. klipp, klippning; si 



myoket afklippt uU som f &s i en klipp- 
ning; omfamningt; lekn. (jarn)band, be- 
Blag ; kappa, grepp p& tastako ; F slag med 
handen; pi. sax; ~ the King's (Queen's) 
English, stappla p& m§.let afT. af run; t^ 
one's words, Jsviilja (delar af) orden>, jrr 

iBreg. ei. ~peen, -4'n, 5. P slag. ~per, 

-&r, s. en som klipper, i». myntklippare ; 
barberare ; stor sax (t. ex. rer att klippa ha- 

star); iji). klipper (farlyg bjgdt fOrsnalUegling); 

F ngt utmarkt, ngt dugtigt, >klippare>, 
• buggare> ; pi. afEall efter klippning. <v- 
per-built, a. «». bygd som klipper. 'x^ping, 
-5ng, prt. ; o. F suabb ; F utmarkt, priiktig, 
>kilig>; s. (af)klippning; afklippt stycke, 
spink; pi. jfr forcg. i?Z. ; omfamningf. ~- 
ping-time, «. f&rkUppningstid; to come in 
~, komma i rattan tid, alldeles lagligt, 

clique, u., kl4k, «. clique, kotteri, >ringj. 
cliquish, -isj, a. kotteri-. cliqulsm, -izm, 
5. kotterisystem, -anda, -vasen. 

Clish-Clash, klisj'klasi, s. slidder-sladder. 

clivers, kll'virz, s. pi. (dels, aom cleavers), ge 
catch-weed. 

Clivity %, kliv'iti, s. lutning, sluttntng. 

cloaca, lai., klAa'ka, s. (pi. -C8B, -si) kloak 

is. aaat. o. patol. 

cloak, klik, s. kappa, mantel; biid. tack- 
mantel (under the ~ of)-, va. betacka, in- 
holja; bemantla, dolja. 'V'-bag, b. kapp- 
saok. <N/-bearer, s. en som bar upp ngm 
slap. ~-pin, s. kladhangare (krok). ~ 
-room, s. kapprum, tambur. ^vedly ;)(, 
-edli, ad. f6rtaokt,iliemlighet. ~ing, -ing, 
s. inholjande; bemantling; kapptyg. 

clock, klik, 1. s. brodering ei. utsydd 
svickla (kil) pS, en strumpa; va. brodera, 
utsy en strumpa. 'v-StOCklng, s. broderad 
strumpa. 

clock, klAk, 2. s. klooka, (vagg-, torn-, pen- 

del-)ur is. med Blasverk; fickur fj zool. tim- 

merman, >d6dsuret> (Cerambyx); by the 
~, vid tidsnppgirt precis ; an hour by the ~, 
en full timme ; o'~ njrt. at : of the ~; it 
is (a quarter past) ten o'~, klockan ar 
(en kvart ofver) tio; a quarter to eleven 
(o'~), tre kvart pS, elfva; what's o'~ ei. 
what o'~ is j«.*hvadar klockan? ~-beetle, 
s. tordyfvel. ~-Case, s. klockfodral. ~ 
-casting, «. verket i ett stone ur. ~-dial, 
~-face, s. urtafla. o.'-finger, s. mindre 
visare (minut- och sekundvisare). 'xi-hand, 
s. (tim)visare. ~-maker, s. urmakare. ~ 
-movement, s. urverk. ~-setter, s. en 

som staller klockor. rv-Stand, s. klock- 
stall, klockfodral. ~-StaPS, «. pZ. stiarnor 
efter bvilka astronomiska ur stallas. ~ 
-work, s. urverk; ~ lamp, se carcel-lampi 
like <%*, as regular as ~, punktlig. 



i: fate, ^: far, L; fall, a: fat, k; fast, i : mete, S; met, ^: her, i; fine i; tiu, ; fir, 



clod 



>|< MlQdre briikllgt. 199 t FOrlldrnlt. 



close 



clod, kl6d, s. klimp, kluns, (jord-, ler-) 
klump; (jord)koka; torfva, mark; bua. 
jord, Btoft; drummel; vn. klimpa eig, 
samla sig i klump(ar); va. kasta kokor 
pS,. 'x.-beetle, «. klubba hvavmed kokor 
sondersl&s. 'v-coal, s. stenkol i stycken. 
'^headjS.tjockskalle, drummel. 'chopper, 
s. bondtolp; so try. all- ~pate, ~poll, s. 
tjockskalle, drummel. ~pated, a. drumlig, 
dnm. 'v-thumper, «. k -^-hopper, '^.'ded, 
-ed, a. Btelnad, tjocknad,kllmplg. ~dish, 
-isj, a. klumpig, drumlig, dum. ~dy, -\, 
u. kllmpig, full af kokor; bUd. grof, sim- 
pel, gemeu. 

Cloff, klif, le dough, 2. 

clog, klig, e. klump; tyngd; klamp, black; 
biid. hinder, (ngt som ar till) besvar; trii- 
toffel med ofvanlader; trasko; lok. sc 
clai/; va. (imp. o. pp. 'x.ged, -d) nedtynga 

Died DgD tjoclE Tldhaagando mofisa; ofverlasta 

maecn'; betunga ; besvara, vara hindersam 
for, hamma, stocka; stoppa till, igen (~ 
vp); vn. nedtyngas; blifva tillstoppad; 
klimpa ibop Big; stocka Big. ~-danCe, 

se •^.-hornpipe, 'vi-dsncer, ~-hopper, s. 

en som ntfor traskodans, jcr toij. 'v-jiom- 
pipe, s. grotesk traskodans. '^ger, -&r, 
s. traskomakare. 'vgineSS, -!nes, d. bin- 
derlighet; besvar; tlUstS^nd att vara till- 
stoppad, hammad; klibbighet, klimpig- 
het. 'x.ging, -ing, prt.; s. ngt som ned- 
tynger, tillstoppar etc. ; liinder. ~gy, -5, 
a. hinderlig, hammande; tillstoppande ; 
tjock, kllmpig, klibbig. 

cloister, kloj'stftr, ». kloBteromgS,ng, pelar- 
g&ng kring en (klo8ter)g&rd; kloster; wa. 
Instanga, satta i kloster; biid. insparra, 
inmura. ~ed, -d, pp.; a. kringbygd; in- 
stangd i kloster; afstangd fr4n viirlden, 
enslig. ~er, -ftr, s. klostermedlem. cloi- 
stral, -str4l, a. kloster-, klosterlig. Cloi- 
stress ti -stres, ». nunna. 

Cloke, >c cloak. 

Clomb t, klim, so under climb. 

clonic, kl6n'ik, a. md. krampaktig (spssiu). 

Cloof, kl&f, s. Skoti. hof. 

Cloot, kl&t, e. Skoti. klof. 

doom, kl&m, va. lok. kitta, Bmeta till, igen. 

Cloop, kl&p, s. klonk, kluck. 

close, klAs, a. sluten, tillstangd ; instangd ; 
undangomd; mil. betiickt, skyddad; dold, 
hemlig; fortegen, p&litlig; tat, fast; 
knapp, tr&ng; tiitt packad; tilltiippt; 
kvaf, kvalmig, tung (air, weather) ; niira, 
narbelagen (to, by) ; f ortrolig, intim ; nog- 
grann, Strang (inquiry, investigation ; pri- 
son, conjinement); ifrig, tragen, flitig (stu- 
dent, study); uppmarksam; tat, samm.in- 
trangd «iii, urv. biia. : konolsf; strangtlo- 



gisk, konsekvont (reasoner, reasoningyj 
noggrann, trogen crioibiidning ; sm&aktlg, 
snil; nastan lika i rosteantal pi bvardom 
eidan, tvifvelaktig, BvS,rafgjord (contest, 
election, vote); ad. nara, tiLtt, sj». dikt 
(by, to, intill, bredvid); noga, noggraat, 
strangt; s. (kliz) slut irv. mm. : dubbelt 
taktstreck; afslutning; hopfogning, fog; 
mil. skfttoiiutcB anslutning och inryck- 
ning; handgemiing, F (lif)tag, brottning; 
(klAs) inbiignad plats, jordlott, tappa; 
g&rdstomt; skolg3.rd med iDkpis(s,kyrkplats, 
klosteromride ; pror. smal g&ng, grand 

Icdande rr&n gatan till en kringbygd g&rd (jfr COUrt); 
Jur. ratt till (inkomst af) irren ioke inblgmd 

jordlott; va. (kliz) slata (tillsammans) 
(ifv. mil. leden), stanga, tillsluta (the door 
upon, dorren om ; arv. biid. : egon, »ron, etc., 
against, for, to, for, mot); afsluta (arv. 
narsk. hand, an account, a bargain); om- 
sluta, innesluta; hopf oga, nS,tla; vn. (kliz) 
sluta, afslutas; slnta sig tillsammans; 
ansluta sig (on, till) ; draga ihop sig t. ex. 
am a&r; stangas, tillslutas (upon, om); 
komma ihop l itrid, taga liftag, brottas; 
gora upp, ofverenskomma (on, OTn;with, 
med, Jfr nedan); ~ ball, biij. bill invid 
vallen ; ~ betting, vad dar utslgterna aro 
lika p3, b&da sidor; ~ borough, koping 
(valkrets, jfr b.) dar val till parlamentet 
ligger helt och h3.11et i en jordegares 
hand; ~ breeding, fortplantning inom 
samma stam, jfr breedinandin;'>u cari'iage, 
taokvagn; ~ coat, 6.tsittande rock; 
•^ communion, nattvardsforening; kom- 
munion af blott lika tankande ; ~ corpo- 
ration, samfund i hvilket intrade sker 
blott genom kooptation; ~ encounter, 
sammandrabbning man mot man, hand- 
gemang; ~ fight, handgemang ; 7)^. se ~ 
quarters, bjb. ; ~ jest, bitande Bkarat ; ~ 
order, mil. sluten ordning; stallning med 
slntna led; ~ prison, strangt fangelse 
(cell); ~ prisoner, en som hMles i strangt 
fangelse; ~ quarters, direkt beroring; 
tringt utiymme; bjb. skyddsskott; to (be at) 
come (get) to ~ quarters, eg. om miiitara forpo- 
8tcr (vara) komma i handgemiing; bringa 
saken till af gorande; 'v ways, knussel ; ~ 
work, mafisivt i mots, tin genombrutet arbete ; 
~ at hand, nara for handen; tatt invid; '~ 
upon, strax efter, (to tread) tatt i sp§,ren ; 
to keep ~, gomma noga, h&Ua p3,, bevara, 
hemlighUla; h&lla sig dold; ijo. h&Ua 
dikt bidevind; to lie ~, ligga nedhukad, 
dold; om en bund kUBJa; at the '^ of (the) night, 
vid nattens (inbrott 01.) slnt; to '\: a seam, 
fiista en sommed6fverkast;~(o(/(eri5A(.' 
mil. riittning till hSgerl ~ to the wind, 



A; note, &: do, i: nor, 4; not, A: tube, &: tub, i; bull, tli: thing, dh: this, w: will, z: has. 



cloge 



F TaUprlk. 200 P LSgt .prlk. 



clotty 



tin. dikt bidevind; to ~ in, va. innosluta; 
viu sluta sig niirmare tillhopa; om aagaraa 
pi hasicn blifra kortare; to ~ ire upon, 
(Irkn alia sidor) sluta sig omkring, om 
mtirkret, etc. omholja; to "^ iw w^/i, sluta 
sig till; komma i handgemang med, g3, 
Dgn in pi lifvetj the evening has ^jd in, 
aftonen bar inbrutit; to ~ on (upon), vn. 
tillslutas (om); enas, ofverenskomma 
(om); to ~ round, omringa; to /v> up, va. 
tillsluta ; lagga ihop, f orsegla eit trcr; till- 
stoppa, tillsparra; foga tillsamman: m. 
sluta sig narmare tillBamman, maka ihop 
sig; to ~ with, (jft or™n vn.) g& in p&, an- 
taga Tiikor; ofverenskomma, enas med; 
kjimpa i handgemang, brottas med; to 
~ with the land, bjo. komma tatt under 
land, ^-bodied %, a. tatt S,tsittande ma- 

dcspiaeg. ~-fisted, 'N'-handed ;|c, a. snM, 

sniken. 'vz-hauled, a. sja. (halad, brassad) 
dikt bidevind; om fartjg med eeglen bras- 
sade dilit bidevind. ~-pent, a. tatt till- 
sluten; insparrad. ~-reefed, a. ija. bot- 
tenrefvad. ~-set, a. tatt (be)satt; tiitt 
planterad. 'v/-StOOl, s. nattstol. ~-time, 
s. forbjuden tidrerjagtci.fiske. ~-tOnguedt, 
a. fortegen, tystl&ten. ~-writS, s. pi. jur. 

kungligt (tillst3,nds)bref under etora eieillct 

(mots, letters patent). ~ly, -li, ad. tatt, 
nara; sakert, noga, noggrant; flitigt, if- 
rigt; intimt; hemligtf; sn&lt. ~neSS, 
-nes, s. slutenhet; afskildhet; narhet: 
tranghet, instangdhet; tathet, fasthet; 
noggrannhet; konsekvens (in reasoninrj) ; 
hemlighetsfuUhet, forbebillsamhet; for- 
trolighet; sambdllighet; snMhet; ~ of 
a vote, nara lika rostetal far oHka particr, 
ringa mnjoritet vid en omrostning. r^v, 
klA'zur, s. en som slutar, afslntar, till- 
stanger etc.; en som n3,tlar; bjg. slntsten 
1 ett hvaif; smal tegelsten tin fanning i elt 
ekikt. ~t, klAz'it, s. litet sidorum, kam- 
mare, kabinett; alkov; vaggsk^p, (klad-) 
ski\p; korridor; klosett; va. forvara, in- 
stiinga i en ~; mottaga i enrum, ofver- 
lagga i enrum med; 'n- sin, hemlig synd; 
to he r^ed (with), vara i enrum (med ngn). 

Closll, klAsj, s. voter, st founder. 

closing, klAV.ing, prt. af close; a. slutande, 

slut-; S. slut; slutning af en clektrisk atram; 

sammanslutning, mil. anslutning (jfr close, 
s.); tillslutning; stangning siirak. aiimiinDa 
lokaiers; skiljevagg, cloison-vagg; samman- 
slagning af tsg; nS,tling. cloSUI'e, -zjftr, s. 
tillslutning; ngt som tillslutev, faster till: 
afslutning; afshitande afcnangoWgeaiiot, is. af 
debatten i en rSSpiigandc forsamiing; inhagnad. 

clot, klAt, a. klimp, kluns at ngt mjukt 0. klibbigt; 

vn. (imp. u. pp. ~ted, -^d) klimpa sig. 



tjookna, lopna, koagulera. ~-buP, le bur- 
dock, 'vpoll, so clodpoll. 

cloth, kiAth, s. (pi. ~s, -s, ivisjabetjd. clotlies, 

klAdhz, Bcnedan) tygiaiimiit; klade; duk, tyg- 
stycke; bokb. klot; segeldukt; mS,larduk; 
bordsduk; taeke; ambetsdragt, uniform, 
prestdragt; stS-nd, klass, ia. andiiga Bt&n- 
det, presterskapet (: the '%»); broad ~, ae 

under b. ama. ; lonff 'v/, Am. IjOmuUstyg; 

fN/ of State t, tronbimmel; to draw (take 
away) the ~, duka af ; to lay the -x*, duka 
bordet; de