(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Dansk-norsk-svensk ordbok"

This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 
to make the world's books discoverable online. 

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject 
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that's often difficult to discover. 

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the 
publisher to a library and finally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 

We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of 
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
any where in the world. Copyright infringement liability can be quite severe. 

About Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers 
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 



at |http : //books . google . com/ 




Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibhotekens hyhor innan Google omsorgsfullt skannade in 
den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet. 

Den har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok 
som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte 
varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap 
som många gånger är svårt att upptäcka. 

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken finns med i filen. Det är en påminnelse om bokens 
långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig. 

Riktlinjer för användning 

Google är stolt över att digitalisera böcker som har blivit allmän egendom i samarbete med bibliotek och göra dem tillgängliga för 
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi 
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har 
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor. 

Vi ber dig även att: 

• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke 

Vi har tagit fram Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, och vi vill att du använder dessa filer för 
enskilt, ideellt bruk. 

• Avstå från automatiska frågor 

Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, text igenkänning eller andra 
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är 
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov. 

• Bibehålla upphovsmärket 

Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa 
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den. 

• Håll dig på rätt sida om lagen 

Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är lagligt. Förutsätt inte att en bok har 
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av 
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett 
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker 
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt. 

Om Google boksökning 

Googles mål är att ordna världens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att 
upptäcka världens böcker och författare och förläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben 



på följande länk http : //books . google . com/ 



Kt. r 



UC-NRLF 



$B 137 571 



DANSK-NORSK- 

SVENSK -t 

ORDBOK 



AV 



NAT. BECKMAN 




STOCKHOLM 

P. A. NORSTEDT Å: SÖNERS FÖRLAG 



STOCKHOLM 

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT k BÖNER 

1907 



A 



■PJD 



sr^ 



FORORD. 

Att vi behöva en prisbillig, något så när fullständig och 
framför allt pålitlig ordbok till hjälp vid svenskars stadier av 
Danmarks och Norges språk och litteratur, är alltför allmänt 
erkänt för att behöva här närmare bevisas. De för universite- 
tens studerande utarbetade studiehandböckerna ha måst anvisa stu- 
denten att gå över Östersjön efter vatten, i det de måst hän- 
visa honom till ordböcker, som närmast skrivits för danska och 
norska skolgossars tyska temaskrivningar. Det är denna brist 
förf. med föreliggande lilla arbete har velat avhjälpa. 

Redan i S.«^ Lundblads dansk-norsk och svensk ordbok (1819) 
påpekas, att man i ett arbete av denna art kan göra en myc- 
ket stor besparing av utrymme genom att utesluta sådant, som 
varje svensk läsare kan gissa sig till. Denna tanke är här på 
det sätt upptagen, att den egentliga ordboken föregås av en kort 
redogörelse för de allra allmännaste ljud motsvarigheterna och 
bokstavsmotsvarighetema mellan å ena sidan vårt modersmål och 
å andra sidan dess nordiska systerspråk. De ord, vilkas svenska 
motsvarigheter med kännedom om dessa enkla regler kunna sä- 
kert konstrueras, äro alltså här ej upptagna, därest ej särskilda 
skäl talat för ett motsatt förfarande. Uteslutna äro även av- 
ledningar av upptagna ord, då de med kännedom av de mest 
elementära ordbildningslagar kunnat av sig själva förstås. Lika- 
ledes uteslutna äro sammansättningar, då de kunna översättas 
genom en enkel addition av ledernas betydelse. På sådant sätt 
torde vår bok med sitt billiga pris, sitt fickformat och sina nå- 
got över 20,000 ord göra ungefär lika god tjänst som ett tre 
gånger större arbete av vanlig typ. 

Så enkla dessa regler vid första påseendet kunna synas, 
erbjuder dock deras tillämpning ofta ganska stora svårigheter. 
Det enligt reglerna konstruerbara »direkt motsvarande» ordet 



17.248923 



IV 

kan kanske ha en till vissa orter eller vissa kretsar inskränkt 
användning. I sådant fall är det naturligtvis riktigast att upp- 
taga ordet och förklara det såvitt möjligt på ett för alla begrip- 
ligt sätt. Skåningen vet ofantligt väl, vad en ambolt är, för de 
flesta andra svenskar torde en förklaring vara nödig. Dessutom 
förekommer det, att på vissa områden ordens betydelse så skarpt 
växlar från ort till ort, att den noggranne läsaren ej litar på 
att den regelrätta motsvarigheten till ett givet ord också är en 
sakligt riktig översättning. Exempel på sådana ord bjuda växt- 
namnen ; den samvetsgranne botanisten litar ej på att fiuehlomst 
betecknar samma art, som hans flora kallar flugblomma, utan 
han är nog tacksam för att i sin ordbok få ett klarare och säkrare 
besked. Facktermer äro av detta skäl ofta översatta. 

Inom vederbörliga gränser är dock rätten att gissa över- 
sättningen från närskylt språk att anse som fullt grundad. Ord- 
boken vill dock söka såvitt möjligt skydda mot de risker, som 
en dylik gissning medför. En bekant skolanekdot berättar, att 
»Så talade gubben» av en slarvig skolpojke vid översättning från 
tyskan återgavs med »Så sprack den grisen». Historien låter 
otrolig, men även i arbeten, som göra anspråk på stor sakkun- 
skap, möta vi översättningar från danska och norska, som icke 
äro en bit bättre. Med användning av en idé, som gavs mig 
av prof. Noreen, har jag i en kort minneslista i slutet av bo- 
ken sammanfört de viktigaste ord, som även för en tänkande 
läsare kunna vara försåtliga. Då denna lista även ur teoretisk 
synpunkt torde erbjuda något intresse, vågar jag rekommendera 
den till ett ej alltför hastigt .genomögnande. Den bär titeln 
Förvillande likheter. 

Beträffande arbetets plan och källor torde följande böra här 
meddelas. 

Boken är i främsta rummet byggd på J. Kapers förtjänst- 
fulla Dansk-norsk-tysk Haandordbog, 4:e upplagan, 1900. Jämte 
denna ha dock använts A. Larsens Dansk-norsk-engelsk Ordbog 
och Brynildsens Norsk-engelsk Ordbog. För övrigt ha de ord, 
som upptagas i Falk & Torps Etymologisk Ordbog i allmänhet 
införts, för så vitt de tillhöra det norska »Bymaalet», varemot 
dialektord naturligtvis ej falla inom arbetets plan. 

Med blotta ordböcker kommer man dock ej alltid till må- 
let. Det visar sig ofta nödvändigt att taga i bruk källor, som 
avse att tjäna icke i första rummet språkliga utan sakliga ända- 
mål. Bland dylika källor förtjänar främgt att nämnas Salmon- 



sens Store nordiske konverBationsleksikon, vars utkomna delar 
genomgåtts och skänkt ett stort antal excerpter, givande dels 
nya ord, dels värdefulla bidrag till förut kända ords tolkning. 
Detsamma gäller om de stora sammel verken till 1900 års ut- 
ställning, däri båda ländernas främsta fackmän givit tidsenliga 
framställningar av Danmarks och Norges kultur och natur. Det 
har nämligen varit författarens avsikt, att boken skulle kunna 
användas även vid studiet av åtminstone elementära läroböcker 
i diverse fack, särskilt sådana, som närmast avse danska och 
norska förhållanden, och det har därför varit nödigt att upptaga 
och omsorgsfullt behandla ett ganska stort antal fackord, vilka 
eljest torde förefalla en och annan läsare som en onödig barlast. 
I samma syfte ha t. ex. följande arbeten använts och excerpe- 
råts, varvid jag ofta för tolkningen fått en alldeles ovärderlig 
hjälp av olika fackmän. 

I naturvetenskapliga ämnen ha genomgåtts Sundström- 
Trybom, Atlas till naturriket, under jämförelse mellan den svenska 
och danska upplagan samt Kolthoff-Jägerskiöld, Nordens fåglar, varur 
jag upptagit alla fågelnamn, som ej uppgivits vara eller genom sin 
form annonsera sig såsom dialektiska. För fiskfaunan har genom- 
gåtts Norges fiske av Brunchorst, som snarast utgör en katalog 
för Bergens museum. Det rikhaltiga namnmaterialet har tolkats av 
prof. Lönberg, d:r L. G. Andersson m. fl. vänner, vilka för öv- 
rigt biträtt även vid andra naturvetenskapliga ords tolkning. I 
anotomi har genomgåtts prof. Guldbergs lärobok, varvid prof. 
Hultkrantz lämnat tolkningar. 

För växtnamn ha ej särskilda excerperingsarbeten behövts, 
emedan dessa efter Jensen-Tuschs förträffliga förarbeten i Nor- 
diske Plantenavne äro väl företrädda i de använda lexika. Jag 
har för min del blott att tillägga, att jag i avseende på urvalet 
och prövningen av vad som skulle som riksspråk anses i all- 
mänhet låtit ovannämnda ordböcker vara normgivande och att jag 
i avseende på svensk terminologi har ställt mig på den av prof. 
Nathorst angivna och av Krok-Almquist accepterade ståndpunk- 
ten. Måhända finnes dock en del nytt på svamparnas och eko- 
nomiväxternas områden. Andra botaniska termer ha samlats ur 
E. Warming, Plantelivet m. fl. arbeten. Även i andra discip- 
liner ha läroböcker genomgåtts, för många att här uppräkna. 

En mängd ord från det borgerliga samhällslivets olika om- 
råden ha vunnits ur Munch, Samfundskuudskab. Även yrkes- 
språk har fOrf. Önskat tillgodose så pass, att t. ex. en svensk 



VI 

lantbruksstipendiat kan få de allra nödigaste fackord säkert tol- 
kade och en yrkesidkare kan läsa en annons i en av grannländer- 
nas tidningar. För lantbruket har jag genomgått en del ar- 
beten av Prosch och fått tolkningar av dir. Hamnström, Skara. 
Sjötermer ha samlats i den svenska flottans instruktionsbok. 
En norsk sjöman, hr Stovsland, har försett excerpten med de 
norska motsvarigheterna. Snickeriets och träslöjdens ordförråd 
har tillgodosetts sålunda, att Salomons Handbok i snickerislöjd 
excerperats, varefter hr cand. theol. Th. Siersted i Odense gjort 
sig mödan taga reda på såväl det egentliga hantverksspråkets 
benämningar som de ofta mer puristiska uttryck, vilka brukas 
inom den pedagogiska slöjden. Kokkonstens viktigaste uttryck 
äro samlade ur ett flertal kokböcker och försedda med över- 
sättning av fröken I. Norrby m. fl. lärarinnor vid fackskolan 
för huslig ekonomi i Uppsala. Utom dessa excerpter, som ju 
huvudsakligen avse fackspråk, har jag gjort rätt många anteck- 
ningar dels ur tidningar och böcker, dels och förnämligast ur 
norskt samtalsspråk, varmed jag sedan 1896 har så gott som 
daglig beröring. 

Oftast ha de sålunda gjorda excerpten, ett tiotusental, blott 
givit hjälp vid översättningen, men ett och annat har dock 
blivit antecknat, som kompletterar förutvarande dansk-norska 
ordböcker. Vad beträffar mitt förhållande till min svenske före- 
gångare (Dalin), så vill jag säga, att jag visserligen ibland haft 
hjälp av den framstående lexikografens väl uttryckta översätt- 
ningar men däremot, då hans arbete innehåller flera faktiska 
fel, gjort mig till regel att ej upptaga någon uppgift därur, om 
den ej kunnat på annat håll verificeras. I det avseendet gör 
boken anspråk på full självständighet. 

Sedan på grund av dessa källor ett manuskript utarbetats, 
har detta granskats av vänner i grannländerna. Alltsammans 
har lästs av d:r August Western i Fredrikstad, olika delar 
dessutom av adj. E. G. Wivel i Aalborg, d:r K. Mortensen i Odense 
och cand. mag. M. Kristensen i Askov. Härmed ett enkelt, varmt 
tack till dem för oförtrutet, oegennyttigt och ovärderligt arbete. 
Det bör kanske tilläggas, att förf. ofta nödgats avgöra frågor 
själv och alltså ej kan eller vill på sina värderade hjälpare 
kasta någon del av sitt eget ansvar. 

Boken börjades 1901 på initiativ av Nordiska föreningen 
under den skandinaviska stämning, som rådde vid den tiden. 
Att dess användbarhet skulle vara beroende av de illusioner, 



VII 

som upplöste sig 1905, tro vi dock ej. Vi inse i Sverige alltför 
väl fördelen att med ringa möda kunna läsa tre nationallittera- 
turer för att låta politiska misshälligheter därpå inverka. Lika 
visst som vi böra vara botade för skandinavisk sentimentalitet, 
lika visst böra vi vara för stolta att avböja ett tankeutbyte, varav 
vi ha fördel. 

Skövde i mars 1907. 

Förf. 



vm 



Ljud- och bokstavsmotsvarigheter. 

Alla vokaler i svagtonig ställning ha i danskan övergått 
till e. Ex. Det bedste, det bästa. Likaså i det norska litte- 
raturspråket. 

De 8. k. hårda konsonanterna />, t, k ha, i det danska ut- 
talet inuti ordet och i dess slut övergått till ljud, som tecknas 
6, dy g. Samma skrivsätt liar i norskan varit gällande ända 
till 1907, ehuru uttalet i de flesta fall varit detsamma som i 
svenskan. Man har alltså i båda språken skrivit lohe^ liden, 
kage^ ehuru norskan uttalat lepe, liten; käke. Efter 1907 
skola enligt den officiella stavningen i Norge de ord, som i lan- 
dets bildade uttal ha p, <, k^ även skrivas så. Detta kan göra, 
att man måste söka ord på någon annan plats än de närmast 
borde väntas. 

I övrigt kan om dansk och norsk stavning erinras: 

i ord, där vi ha k och g före len vokal, skriver danskan, 
vars stavning vi här följt, blott g och ä-, t. ex. kcep, gcerde. 
Norskan infogar här ett j, kjcep, gjcerde. Även denna olikhet 
torde vålla ringa olägenhet. På en del ställen ha vi insatt 
hänvisningar; 

den diftong, som danskan och efter dess bruk vår ordbok 
tecknar or, skrives i norskan au. Vi skriva t. ex. sjover, i 
norskan skrives ordet sjauer. 



A. 



1. aa*. -kände näokros (Naphar, Nym- 
phsea). -leje flodbädd, -mané Btröm> 
karl, näck. 

2. aa åhl <N. naa /jas&I 

aaben öppen; *\>t Uj glest tyg; 'n#< «»- 
doM6fizen< . . io blanko; han sagde mig 
det i mine aabne 0jne . . rent nt. -har- 
ring Johannes- uppenbarelse, -lydt hör- 
bart för alla. -lys öppen, offentlig. 
•mund pratmaknre, gaphals. -mundet 

lösmynt, som ej kan bevara en b<niligb«t. 

aabid frnkoat. 

aabod eg. förbättring; husröta. 

aadrS = aare, 

aadsel as, kadarer, åtel. -bills dödgrä- 
vare (Necrophonis, Silpha). -bj#ni 
= landbjom. -fluS, asflaga, goldgrön 
flnga (Mnsca caesar). -fugl = 'grib. 
-gräver = -bUle. -grib asfägel, asgam, 
smutsgain (Neophron percnopterus). 
-planta asblomma (Stapelia). -em eo 
falkgam (Polyboms brasil). 

aafare tillfälle. 

aag ok. -hammel träet l ett bärok. 
-skyle rep i' ändan ay ett bärok. 
-StOk (bro)pelare. — ^^e oka. 

aagjer ocker. — »x^re ockra. 

aaxer = äger. -bter åkerbär (Rubos 

arcticns). 
aaklSBde fignrväyt tyg till Täggpryd- 

nad, enklare gobeläng med matema- 

tlBka figurer, väggbonad. 

aakorn ollon. 

aah flak (Angailla); *ajl »U upptag» aatta 
adlar med; *inMU 1 apel; *grodd; *rand pft 
rjrggtiD av ett djur el. i vaitnct ; göre til /v 



= <x««. 've-brosme åibrojme,dinpTaitriM- 

flak (Lycodes). -färing ålyngel. -gr»8 
bandtång (Zostera marina), -htved* 
damhnvad. -jem åUjuster. -kam 
harka, ett augs Uoater. -kene = 'kvobbe. 
-kraake*^, -krage storskarv (Phalacro- 
corax carbo). -kvabbe ålkiissa, tång- 
lake (Zoarces viviparns). -maage 
hafstmt (Lams marinas), -moder =s 
-kvabbe, -padde ålödla (Amphiama). 
-ruse ålryssja, homma. -Stade ålgård. 
-tyv = -kraake. -vaad ålnät. — 've 
driva in absnrdiim. 

aalam tacklamm. 

aalge sUlgrissla (Uria troile). 

aame eu aUga larv. kålmask. 

aand ande; själ; anda; snille, -fllld, 

-rig anderik, spiritneii. — «ve-nianer 

andebesvärjare. «v8-anl8Bg själoanlag. 
-fortnrende själsmördande. -fravsB- 
rende tankspridd, disträ. -liv knl- 
tarliv, andlig knltnr. -nSBrVSSrelse 
sinnesnärvaro, rådighet. -$leif sin- 
nesslö. -SVSkkelSe under livet Inträdd de- 
mens. — 'x-ig andlig; et »vj vasen luf- 
tigt, eteriskt. 

aande andedräkt; v. andas, vare i >>» i 
tagen; jeg skal forecge at holde ham 
i «x» hålla honom varm, i verksamhet. 
-fång andetag, -gisp kippande efter 
andan. -Stank elak andedräkt. 

aar*; ad 'n/6 till nästa år; til »^s till 
åren. -gangsvand kvarnvatten, som 
räcker för hela året. -gran vinter- 
grön, -msrke årsring, -rekke följd 

af år. -ti årtionde. -VBJ års^körd. 



i ord. o/ = o i bo. al tr>ckatavel«e, l&ug vokal, al' trjckatavelae, kort vokal. 

Dansk-norsk-svensk ordbok. 1 



ak!MA' 



albinde 



• "Y*§ spin varje ^år ger säker aavkast- 

' -filat sätfan 'fel. -^*<^^niaäl fifrpagt- 
ning paa långt -«x» på lång tid. -VIS i 
åratal. — 'v.S-barn årsgammalt barn; 
årsbarn. -Ung6 årsgammalt barn; det 
er ingen />* ingen «parvange, barn- 
unge. — /vBS åldras, 'ving t '\^inger 
i åratal, 'x.ling årsgammalt djur. 

aarbuk farna, bredpannad id (Lencis- 
cus latifrons). 

1. aare åder. -bristning åderbrock. 
-hinde kärlhinna, -knuoe ådersynlst. 
-tång knöltång (Ascophyllnm nodo- 
Bum). -vingede steklar (Hymenopte- 
ra). -VSid källsprång. 

2. aare åra. -pind årtuii. 

3. aare = arne. 

aarette kU; v. klia. 

aar-fugl orre (Tetrao tetrix). -hsne 
orrhöna. 

aarte tidigt. 

aarold = arild. 

aarsag orsak. 

aarvaagan vaksam; &v. = overvaagen. 

aaS = aate. 

aastsd plats av vikt för en rättssak ; 
paa '\'et på ort och ställe. 'vS-bCfa- 
ring domstolsförhandling på ort och 
ställe. 

aaSSd växande gröda. 

aaSSdeS-bereltiget berättigad att med 
utlösande av medarvingar besitta 
ärvd egendom, -rst motiv, bördsrätt. 

aat* imådjur som Ijäaa till föda fOr Oskar el. 
leva pnrailtiakt p!k dem. 

aatS lockbete, agn; = aat; bj0m sky- 

des paa 'v vid åtel. 
aatte v. imperr. of «;>, ägde. 
aavirke fälla och hugga tm uiuracr. 
abe apa. -brsdtrae* (Adansonia digi- 

tata). -SgCrn aj (afrikansk gongare Chei- 

romys). -Icat apa; kvcele -f>^ten rumla 
om. -Spil gyckelspel. — »x/ri spek- 
takel. 

ablld apel. -gråa, -'v hest apelgrå, ap- 
pelkastad (äppelkastad) häst. 

abiette löja (Aspius albumus). 

aborre abborre (Perca). -graSS nate 
(Potamogeton). 



abrod*** åbrodd (Artemisia abrotannm)* 
abSOluf *, du maa <%< komme nödvän- 
digt; ja 'V alldeles säkert. 
aCCidsnser haut frtvnuga sportler, arsk. 

till prilster. 

ad åt, till; reise ^v F. til H. över, via; 
ind »v dåren genom. 

adams-figen banan, -naal växten Yucca 

gloriosa. -StaV växten Euphorbla la- 
thyris. -sble adamsäpple; nanin på 

vissa frukter t. ex. citron. 

adcitsrs kalla, instämma en tredje p-trt. 

adtord uppförande; handlingssätt, be- 

* teende. 

adaanp tillträde; tillgång; tillfälle. 

adfelctivisk''', 'x. bisatning relatlTsats, 
attributssats ; jfr apposition. 

adjunkt motsv. läroverksadjunkt. 

adlcomst tillträde; åtkomst; rätt, an- 
språk; besvoerlig 'v til den gaarden 
besvärligt att komma, -brev åtkomst- 
handling, fångesbrev. 

administratör*, retUns /v ordförande. 

admiral amiral ; äv. dngf}&riin Vanessa 
atalanta; su&ckaa Conus ammiralis ; «js. 
ammeral, ett siags pyts. 

adreSSeaviS annonsblad. 

adskille|lig delbnr, skiljbar. /vnde gr.ini. 
disjunktiv. 

adskilMig åtskillig. 

adsprsdS skingra; förströ. *\^\s% för- 
ströelse, tidsfördriv. 
adSta'dig stadig, stadgad. 
advarje vama. ^vsel varning. 
advis = aviso, 

advokat advokat, som efter praktiskt prov er- 
hållit kompetens att fiira talau i iiflgata instans : 

jfr overretS8agf0rer. 

af*, le '\t skratta åt; en ven f\t min fa- 
der i\\].\jeg kjender ham >^ navn till; 
'\^ vejen! ur. 

afbenytte begagna så mycket man be- 
höver. 'vISB, til offentlig f^flse till 
allmänt bruk. 

afbeStillO* ge återbud på en beställning, 
kontramandera. 

afbigt avbön. 

afbinde*, '^ et A^Muppföm korsvirket; 
^x/ en vorte binda om för att avlägsna 
den. 



* »ren det direkt motsvamude sv. ordet. *\t artikelns huvndrubrlk eller vad tom 1 den ittr fOre { . 



afblade 



anak 



.afblade blada. 

afblSBSe*, 'v tn kanon rensa med löst 

km t. 
afbrSBndt*, 'v r0dvin rödvinsglögg. 
afbrud aybrott. 
afbruge = af benytte. 
afbrtise, vreden er f>*t har rasat at. 
afbryde*, ^ et ku» riva ned. 
afbud återbud. 

afbygd aysides belägen bygd, avkrok. 
afbygger innehayare ay en af bygger' 

gaard. -gaard (aysides liggande) g&rd, 

som attkiftatt från en stSrre (årda el. bjri Igor. 

afbyrd aykomma; härstamning. 
afbslge, «v erter sprita. 
afbsda sona med böter; ayrärja. 
afcirklet aymätt. 

afda'g6 m ondcr dag. 

afdal aysides liggande dal ; sidodal. 

afdraat aykastnlng l mc^eriprodakter. 

afdrage*** amortera. 

afdrive'*', /v et dyr driya för hårt. 

afdrSt = afdraaU 

afdsd ayliden. 

affads tappa. 

affanga döda Rkjntft vuiebru. 

affarvat som förlorat färgen t. ex. geaom 

bårmioing; som har en iögonfallande 

bjärt el. ovAutad färg; brokig. 
affaddS binda ay i härvor. 
affaje avfärda. 
affinda ayspisa ; •>/ eig komma till rätta, 

komma öyerens. 
affritta ntfråga, >pnmpa>. 
affutjaga layett. ^era ordna kanoner i 

stridsställning. 

affsBldig, a^ffaeldig skröplig, bräcklig. 

afgaa* njo. slutta om grund. 

afgada sidogata, sidogränd. 

afgang* sluttning om grund. 

afgjort* avhållen. 

afgjere se afg^e. 

afgr^da aykastnlng ay jord, gröda. 
afpre* göra färdig. 
afnaare beröya håret. 

afhald sluttning. 

afhjaske = afjaske. 
afhjamla beediga. 

afhold avhåUsamhet. ^vS-mand nykte- 
rist, absolutist. 



afhold|a^ <%« «Ki^t/l(erii« bestrida. «^ail 

[-da] återhållsam, 'x.aiibadsaaiakab 

förening för moderat nykterhet, /vt 
ayhållen. 

afhuda flå. 

af huka ^o. avhaka rodret; hugga nr beke. 
afbul avkrok, kråkvinkel. 
afhylla ayhölja, blotta, ayslöja. 
afhtald sluttning. 

afhsang sluttning, 'va bero. «vig bero- 
ende. '%/ighada-fami objektsform. 

afilta borttaga syre från, redncera. 
af jaga sluta jakten; genom jagande 

beröya. ^t utkörd, utschasad. 
af jaaka* om kuder o. d. : snuska ned, gå 

illa åt; om erbete: slarva ifrån sig. 
afkald eg. erkännande, att man ej har 

anspråk på ngt (t. ex. ett rcdovlut arO; 

give ei. g0re <n< /mki noget avstå från, 
aysäga sig, försaka. 

afkima sluta att ringa. 

afklara klara, rena vin ; skira smor. 

afklask klisché. «x.a kllschera. 

afknuge pressa hårt ror att otdriTa raktig- 
het; utpressa. 

afkag dekokt. /va genom kokning till- 
laga, göra dekokt på; urkoka: *>>tf8k 
kokt. 

afkartat gcom. stympad. 

afkrsfta försvaga, göra kraftlös; om 

rfttUlig hsndliog: göra Ogiltig. 

afkysa = afskrakke. 

afkele avkyla. 

aflad uppehåll; avlat. 'vS-aar jubelår. 

af lada avlasta, lossa ett fartyg; rorr: l>e- 

frakta; låta avrinna; avlåta, avgiya; 

aylägsna; avstå, upphöra; r^^ fra en 

virksomhed, <x» vandet. 
afladen förfluten, förllden. 
aflejra avlagra. 
aflava, han har rs^t är avliden; gr. *\tt 

utlevad. 
aflide förflyta. 

afliggenda avlägsen. 
afligna avpassa. 

afliverskrig jämmerrop, nödrop, aom om 

kniven aulte i halson p& en. 

af lödda uppdela; loda. 

afiuga rensa bort ogr&s, rensa eit land. 

aflUK box ror kaWar. 



ord. £0 = i bo. al tryckstaTCIre, lång rokal. al tryckstaTeUe, kort vokal. 



allyd — 

aflyd* missljud. 

ftfly86 f«ooai offeDtlfg kangOrelM npphävai 

återkalla; Ijsa slnt uu ikt«Dskap. 

af tegge*, godt njlagt bra betald, lönad. 

aflflBgS nrmodig; föråldrad ; ålder- 
domsskröplig; det er »y^ naivt. 

aflserS dressera; lära ut, sluta sin läro- 
tid ; lära sig av med. 

af ISSe rättsligt fastställa, att ett ting- 
Icest förhållande upphört; döda intcok- 

ning o. d. 

aflad brokig färg. 

afmagt yanmakt; srimning. 

af malke mjölka ur ; sluta att mjölka. 

afmaske demaskera. 

afmede afmäta. 

af melde kontramandera, ge återbud om. 

afmelke = afmalke. 

afmflBgtig vanmäktig (t. ex. 'V olding^ 

modstand)) blive <X' svimma. 
afnege binda i kärvar. 
afnada avtvinga. 

afparr6 ordna parvis, sammanpara. 
afpilie avplocka; /x^f utmärglad. 
afpimpe riva med pimsten; pimpla ur; 

sluta pimpla. 
afprelling återstud8ning. 

afprOtSe brösta av kanon. 

afpudsning siojd. kälbyvling. 

afpsplc uppmäta 1 pasgl. 

afpSld utstaka; påla. 

afraat [slakt]avfall. 

afreba avmäta med rep. 

afretta dressera djur tiii ogt; efter snöre 
rikta en mur; justera, avpassa luaskia- 
doiar; avbila, fyrhugga tinimer; toppa 

el. avfila kAgtander. 

af rida rida fördärvad en h&nt; till häst 
avrösa ett fuit ei. besiktiga eo gräns ; rida 

ut on storm. 

afrids grundritning. 
afsa släppa ur sikte, undvara &sjnen av. 
afsidder = a/bygger. 
afsiat silad, passerad. 
afsige återkalla, kontramandera ; säga 
ifrån sig tidning; avstå från; avkunna. 

afSigt en svncratta dom. 

afsindig vansinnig. 

afsinat sinad om ko. 
afskage «jo. lossa tAg. 



— afstryge 

afskakke snedda, göra sluttande. 
afskalle skala; skala sig; fjälla efter 

iv{akdom. 

afskad*, reise uden *\, ta bondpennis> 
sion. 'N/S-bal slutbal. -patent skrift- 
ligt intj-g om erhållet avsked. — »vige 
avskeda. 

åfskeje vika av; t^* fra sandheden. 

afskiidre avmåla; KT. avskilja. 

afskin återsken. 

afskokka avlägga i skockar, sextiotal. 

afskova hugga skog utan att sörja för 
återväxt. 

afskrjdte stega upp. 

afskrivning* renskrivning. 

afskraBk skräck, motvilja. 

afskrSlle skala, barka. 

afsky^elig avskyvärd. 

afskyplge schattera. /N^ning nyans. 

afskafte taga lös från skaftet; avstocka 

gevär. 

afsksnke hälla av. 

afSkSring pyts av aTs&gad tunna. 

afslag* avkortning. 

afslutte'*', 'N/ /anger befria, lösgiva. 

afslare avslöja; avtäcka. 

afsnit segment i cirkel ; avdelning i bok; 

skede ; ci <>/ «/" mit liv. 
afSOd avkok. 

afSOne avtjäna straff, bölcr. 

afspring sidosprång, avstickare. 
afspSBndje* nedspänna tAge; *>.^t mod. 

slapp. 
afstamning härstamning. 
af8te'd no., afsted' da. åstad, bort, i väg. 
afStede avfärda. 

1. afstemlme omrösta. 'x.nings-orden 

propositionsordnin g. 

2. afstemme avmejsla. 
afstik kopparstick. 

afstivle stötta under, styva, /vlling bot. 

stödpande organ]. 
afstOKke taga stocken av ankaic. 
afStraale reflekteras. 
afStrega utmärka med streck; stryka 

under; upplinjera. 
afstrigie skrapa hast; klå upp. 
af strimla skära i strimlor. 
afstryga*, ^ en kniv stryka, »dra»; 

måla vttgg med grundfärg, grunda. 



* ftren det direkt motsvarande sr. ordet. *>* artikelns hnvudrubrik eller vad som i den slår förö | 



af städse 



5 — 



I avstnbba. 
afStumiM Btjmpa; fönlöa. 
afslvder aTrisare, hörnsten. 

afsiiger^ sngymp. 

afsvaje snedhngga. 

afsaBt avsats. 

afsStjte*, f^te et ben amputera, 'x/flilig 

jur. motsvarnr Skingringsförbnd men Inne- 
bär kV. förnilncrfttt i dco BTscdda »fcuAonicu. 
afS0ge mll. genomsöka ett in&r. 

aftogn i ett djur* ntri ntmärkande tecken, 

igenkänningstecken. 
af ten*, apise »v. -bakkd flädermus; 

nattskärra (Caprimulgns enropaens). 

-falk* (Cermeis vespertina). -higl = 

-SVCermer. -Riand penon. com sitter UaRe 

oppe : nattfågel, nattnggla. -rsde afton* 
rodnad. -SOmmerfugl = 'svarmer. 
-Stjaerne* nattylol (Hesperis matro- 
nnlis). •SVSrmar skymningsfjäril 

(Sphinx o. nftritående). 'vS-bOlll kvälls- 

▼ard. 

aftinet avtöad, borttoad. 

aftning skymning; afton. 

aftO avtvä. 

aftrin avsteg, felsteg. . 

aftrsde* genom steg utstaka grän- 
serna för c. ex. OQ tradg&rdsaiiDg. 

aftraedelSSSVSereise rnm där man tar 

in Tid eiu» bciök i staden. 
aftrSk avdrag; ntr r&k: utlopp; pftgevur: 

avtryckare, ^vke avdraga; boktr. taga 

avdrag; stryka rakkniv; slätfiia; bona; 

ställa ur; avtrycka gertr; avsickla. ^v- 

ker tryck pft gevÄr, avtryckare. «N/ker- 

Sten bryne. 
aftaegt undantag, födoråd. 
afvanO, komme i t\, komma ur vanan. 
afveksle omväxla. 
afvendje* bortvända, -ig avfällig, 

upprorisk. 
afvente avvakta, 
afvigt förfluten. 
afvisning jur. dom, varigenom en rätt 

förklarar sig icke kunna upptaga mål 

till prövning. 
afstse etsa bort. 
ag sjögång. 
1. age da. åka, köra; no. åka kälk- 

backe. -bakke kälkbackc. -fsre släd- 



före, •bfnde yagnsdynA. oStf I k&nr- 



2. age aga. 

äger åker. -blaas^aBrne mådd (She- 

rardia arvensis). -bsnne bondböna. 
-ehampignea ljus ol. allmän champin- 
jon (Psalliota arvensis). -dylle fet- 
tistel (Sonchns arvensis). -dyrker 
åkerbrukare. -evighedsMemSt ea art 
noppa (Gnaphalium arvense). -fly 
= 'ugle. -fure plogfåra; åkerren. 
•gaas sädgås (Anser arvensis ci. se- 
getum), -gaasaurt åkerkulla (Anthe- 
mis arvensis). -galtetand åkersyska 
(Stacbys arvensis). -guldstjerne ludd- 
vårlök vCragca arvensis). -hejre ren- 
losta (Festuca arvensis). -hyrdetaske 
åkerskärvfrö, penninggräs (Thlaspi 
arvense). -hane rapphöna (Perdix ci- 
nerea); = -rikae; rapphönstnnnsnäcka 
(Dolium perdix). -harsilke linsnärja, 
linsilke (Cuscuta epilinnm). -kaal = 
•aennep; åkerkål (Brassica campest- 
ris); = kfiddike. -kofade åkerkovall 
(Melampyrum arvense). -lo ljung- 
pipare (Charadrius apricarius). -maa- 
ne småborre (Agrimonia eupatoria). 
•mus åkersork (Arvicola agrestis). 
-mynte* (Mentha arvensis). -nuiun- 
kel åkersolöga (Rannnculus arven- 
sis). -rikse kornknarr (Ortygometra 

crex). -ryg* tegrygg. -rssddik* = kid- 

dike. -rflevehale renkavle (Alopecu- 
rus agrestis). -sennep* (Sinapis ar- 
vensis). -slSSel jordrök (Fumaria). 
-Skorpe matjordslager, -siseber sladd. 
-Snerle åker?inda (Convolvulus ar- 
vensis). -snerpe = -rikae. -svine- 
melk = 'dylle. -stenfrö sminkört (Li- 
thospermum arvense). -tjdssl* (Cir- 
slum arvense). -tfOnile vält. -ugie 
jordfly (QäriuiHktet Agrotis). -uld = 
kasruld. -SBrenprJS åkerprisa (Vero- 
nica agrestis). -Srt* (Pisum arvense). 

agern ollon. 

agie ragla. 

agn*. -sk»l blåmussla. — fve-hald, 

-hold huUing i,& metkrok. 

agnet forell. 

agnete alfågel (Hareida glacialis). 



latta ord. <tf = O 1 bo. al trj-cksurelae. Ung Tokal. al' trjeketarelae, kort vokal. 



agnor 



— 6 



ahnisselem 



' = agnekald. 

agramaner snörmakeriarbeten w. pryd- 
nad pft damdrtkter. 

agt*, ået var ikke min f\t avsikt, -paa- 
givénde uppmärksam. — ^e* giva 
akt; ämna; anse. 'N/Slse aktnlDg. 

agtenffor akter nt; «x/ tvasra akter om 
tvärs. 

agter*, det gaar til tstsfor kam bakut. 
-haler aktergaj, undergaj. -kastel 
akterkastell på äldre tidera fartyg; ända, 
stnss. -ligat aktra liket. -OVer akter ut. 
-sting efterstyng. 

agurk gurka; snodiff ~ konstig kropp. 
-Salat pressgurkor i iittika. -urt = bo- 
rasurt. 

ahorn lönn. 

ajle gödselvatten. 

akavet klumpig. 

akevit = akvavit. 

akker bläckfisk. 
akkreditiv kreditiv. 

akkurat noggrann ; adv. precis. 

akleje* (Aquilegla). 

akse axel(linje); axel i gråsens ax. 

-hus skärmfjäll hos grusen. 

aksel axel, skuldra; hjulaxel, -blade 
stipler. -far axelbred. -knop sido- 
knopp. -millC yttersta dcleo av hjulaxeln. 

-skav smöi-j beck. -skflBrf gehäng. -tOfV 
torg för matvaror. 

akslB kasta över axlarna; /v sitskind 
ge sig i väg. 

akt el. ndskrift i f>jS form fullständigt 
protokoll med alla bilagor; ->/€»• hand- 
lingar. 'x;e'r6 framlägga handlin- 
garna 1 ett mål. 

aktionaer* aktieägare. 

aktör åklagare. 

akvavit dnbbelrenat brännvin. 

1. af* adj. naar ~< kommer til f\^t 
kommer omkring; *\*le som en var- 
enda en. 

2. a'l ibst. cg. alf : ett Blngi järnhalttg jord- 
art, Kom inmmaiikittas, så att don likiinr sten. 
-Iiede* vanlig på JfUand. 

3. al kärna, kärnved i gran och fur. 

4. al årder, krok, enklnrc plog för en liUst. 

/N/B plöja med al, kroka. 
1. aland, alant alant, ålandsi^ot (Inula). 



8. aland = aarbuk. 

albue armbåge, -knoke armbågsnt- 

skott. -Sk»l skålsnäcka (Patella). 
albuni* mått Vi9 skasppe hartkom, se 

hartkom. 
aldersformand ålderspresident. 
aldrig*, <%' «aa snart kom kun, f^r hun 

brast i graad; *%/ s<m galt, saa er det 

godt for noget intet ont utan något 

gott. 
alen aln = 0,628 m. ; de er to fy,, af et 

stykke de uro av samma ull. -godS*, 

-kram manufakturvaror, -ridder akftmts. 

om skrttddare, Iftrftskramhandlare : riddare av 

alnen. 
alf* älva. 
algie åUjnster. 
alike = allike. 
alimentationsbidraguppfostringsbjäip 

av fadern till oäkta b.irn. 

aik = alke. 

aikanne* vuxten Anchusa ei. Alcanna 
tinctoria. 

1. alke ikv.bredncBbbet r^ tordmule (Alca 
torda) ; spidsncebbet *%/ sillgrissla (XJria 
troile); fuld som en f\> kaja. -konge 
alkekung (MerguluH alle). 

2. alke gå och vngga som en anka. 

alkOVe mindre rum ofta med snedtak vid 
sidan av ett stOrrc, tj&nnnde som sovrum. 

allehaan'de kryddpeppar, jamajkapep- 
par. -trae kryddpepparträd (Eugenia 
plmenta). 

allenfals värd. i alla händelser. 

aller- allra. 

alle vegne överallt. 

alligevel likväl, i alla fall. 

aililEe alika, kaja (Corvus monedula); 

saa fuld som en ^. 
alm* = elm. 

almanak'trykker sktmus. lögnare. 

almen allmän, gemensam för alla. 
-Skole, h0jere ">» da. motsv. högre all- 
mänt läroverk. 

almin'delig allmän, vanlig; 'y^egode ev- 
ner ordinär begåvning; »v spidsmus 
vanlig näbbmus. 

almindlng allmänning; fattigkyrko- 
gård. 

almisse allmosa, -lem allmosetagare. 



* KveD det direkt motsvarande sv. ordet. *\> artikelns huvadrabrlk eller rad som I den står fOre I 



almue 



- 7 — 



ankerklods 



almue allmoge. -Skole folkskola; naar 
-f>*n bliver en virkelig folketikole. — 
'x/S-maal allmogemål. 

alt 86 = majfisk. 

alpe-aster T&xteo Anter aipixms. -bni- 

nellc alpjärasparv (Accentor alpintis). 

-håra* nordhare, SkandlBavIcna ooh alper- 



I art (Leptis variabiliB). -jor 
bakkejordbter. -kraake, -krage alp- 
kråka (Fregiliu gracnlas o. pyirhoco- 
rax). -ravn = 'kraake. -SpflBtle mur- 
kr jpare (Trichodroma ei. Gerthia mn- 
raria). -Stenbuk* (Capra ibex). .SVa- 
le* klippseglare, alpseglare (Cypse- 
Ins melba). -VIOl* (Oyclamen). 

airune almna (Mandragora officinalis). 

alsik^klaver]* (TrifoUam hybridam). 

1. alt* »«. -nagie aitkiay. 

2. alt* redan. 

altan* balkong, -varelse ram med 
egen balkong. 

alter altare; gtia til «v9 till nsittrarden. 
-bog kyrkohandbok, -gäng kommu- 
nion, nattvardsgång, -tone prediko- 
ton. 

alv = al/. 

alver^den alla människor. 

ahroYllg allvarsam. 

amUigere värd. taga i tjänst. 

amboit städ, ambolt. 
ambra grå ambra; = abrod. gul *\, = 
rav. 

amerikansk*; ^ oHe ricinolja. 
amme*. -naal säkerhetsnål. -stuefor- 

telling amsaga. -tra skyddsträd. 
ammoniak'*, -vand kaastik ammoniak. 

amning ^j». amning. 

amt moUT. lån. -mand mour. landshöv- 
ding. -Stue ett amts nppbördskontor. 

— 'x^s- i ains. »v. ämbets-. 'x^s-fforvalter 

da. ämbetsman, som verkställer skatte- 
uppbörden, -raad motar. landsting. 
-raadskreds mour. landstingsområde. 

-ting no. = -rcMd. 

amabe* (Amoeba verracosa). 

an I mil. fyr! 

anliefaiing »r. an'- rekommendation. 

anbringa* placera; logera; anställa. 

'x^nde påstående. 
and* anka (Anas m. fl.); hvidpjet fv 



vigg (Fnlignila nyroca); rödgul /%/ 
rostand (Tadorna casarca); ridhove- 
det «v rödhnvad dykand (Fnlignla ra- 
fina); Steller» »v alförrädare (Enico- 
netta stelleri). — 'vO-hval näbbval 
(Hyperoodon rostratns). -mad* (Lem- 
na). -Stegg ankbonde, andrik. 
anden annan, andre; »st juledag annan- 
dag jnl. -eksamen (mn-) en nrbercdaode 
•xamea, aoni toga vlJ anivcraltctet eit &r efter 

iDskriTDinRen, »examcn philosophicnm». 

andfattes skavfottes. 
andfatting antipod. 

andhSBles baklänges. 

andnegi nitnagel. 

andpusten andtrnten. 

andrage*, det ^r saa meget belöper 
sig till. 

anduve styra mot land. 

anelse Anmgijeg har paa fvn jag kän- 
ner på mig. 

anerkende erkänna; fv en dom förklara 
sig nöjd med. 

anfegte*; ^ et testamente klandra. 

anfarselStegn citationstecken. 

ang|e andtäppa, kort andedräkt faoa 

bftat. -brystei -brystig trångbröstad. 

ange! metkrok ; tånge pft kniv. -jem ett 
aiac* rävsax, -mus näbbmus (Surex). 
-taske = havelle. anglOSnOr metrev. 

ångest ångest; ängslig. 

angjaslde gälla, angå. 

angreb* en första betsa. 
angst = ångest. 
anllOld[else] häktning. 

aning lätt bris. 

anis* (Pimpinella anisum). 

ank oro. 

1. anke atat. klagan, besvär; invänd- 
ning; T. klaga, besvära sig; vara led- 
sen över. -bog bok för införande av 
klagomål, anmärkningsbok. -maal 
besvärspnnkt. -protokol = -bog. 

2. anke abat. anka, ett alogs form för knapp- 
gjutning. 

ankel*, -knoke fotknöl, -sko låg sko. 

anker ankare, -bolt murankare, -bsnd 
ankarstek. -flig ankarfly. -hjsrto an- 
karkryss. -kjSBttinghekS röringsklam. 
-klods ankardyna. 



">/ aenaate MnmaiUBtta ord. O^ = O 1 bo. al trjoksUTelte, lång rokal. al tryokatavelae, kort vokal. 



anledning 



— 8 - 



anle'dning* tillfälle, lägenhet. 
anlig'genae aDgeiagenhet. 

anlsg anläggning; anlag. 

ftnlab anlöpande; anlopp; anfall. '^'S- 
8ted ställe, Bom anlöpefl, mellansta- 
tion. 

anma886 aig tillvälla sig, göra anspråk 
på. /vise anspråksfullhet, förmäten-, 
het; usurpation. 

anmelde anmäla. 

anmaBrkS* anteckna. 

anordfl|e* ordinera, 'ving p& admioisirtttiv 

viig tiiikomnieo förordning. 
anprise berömma, rekommendera. 
anrefning*, det var enjin /v gott bord ; 

köld f\, kallt bord, kallrätter. 'vS-bord 

serveringsbord. an'rette anstifta. 
anse'elS6 anseende. 
ansenlig ansenlig, betydande. 
anSJOS ansjovis, 
ansjovis uv. cBffte /^ zooi. sardell, äkta 

ansjovis (Engraulis enchrasicolus). 

anskue åskåda, ansku^elig åskådlig. 

ansku'else åskådning. 

ansiag**", give »v paa anvisning. /x/S- 
belab ungefärligt, beräknat belopp. 
-vis på ett ungefär. 

anspore sporra biidi. 

anSpasndS spänna ; f\, alle sine krasfter. 

anstaltmager i projektmakeri. 

anstånd'*' värdighet; jeg maa tage det 
med /v. 'N/S-dame >förkläde>. 

anstillje anställa rorsök o. s. v. ; »ve sig 
ställa sig, bete sig, låtsa, 'ving an- 
bud, offert. 

anstrag anstrykning, övermålning. 

ansted* stöt; et »v af feber anfall. /vS- 
Sten stötesten. 

anssette*, /v en vare for hejt värdera ; 
/v en dag bestämma; fast ansat, ansat 
ved konstitution fast anställd, anställd 
genom konstitutorial; kx>mme 'y.nde 
rusande, >sättande». — »vise, /an en 
/v. anställning, fs^r artm. sättare. an- 

sstnings-skrue sjö. skruvtackei. -stik 

märlspiksknop. 

ansagje, ^ om et embede söka. /vP sö- 
kande, /vning ansökan. 

anttkvaY antikvarie; antikvarisk bok- 
handlare. 



antimMium antlmon. »brint antimon- 
väte, stibin. 

äntrade tillträde. 

antrsek dräkt, klädsel. 
anven'delig användbar. 
appellant klagande, -skab juridisk 

person som klagande, klagandebolag ; 

selskabet paaankede byretsdommen til 

h0iesteret, som frifandt "»^et. 
appOSition, adjektivisk *\, apposition; 

adverbial 'v predikativt attribut. 
approbation* godkännande; stadfäs- 

telse. 

1. ar ärr; bot. märke, -ret ärrig. 

2. ar, ard = 4. al 

arbeid[e] arbete; r. arbeta. 'vS-hold 
arbetslag. — /v/er arbetare, -raad da. 
myndighet som leder yrkesinspektio- 
nen. -Spag handspak, »straf straff- 
arbete. 

arg* ondskefull; äv. ond, vred, förbitt- 
rad; jo »vere skalk, des bedre lykke; 
mine fs^este fjender bittraste, /^e op 
reta, förarga. 

argus'*'. -fasan (Argus gigantens), -ajne 

av. vreda blickar; for nogen skrcshke- 
lige "\t du kaster. 

arild*, fra *%/« tid från uråldriga, ur- 
minnes tider. 

ark* frontespis, vindsknpa. 

arm^-fadder armfotingar (Brachio- 
poda). -Iain[e] armstöd p& stoi. -Sav, 
spännsåg. -tag tag med armarna vid 
•imning; famntag; livtag. 

armbrast armborst. 

armod[sdomj armod. 

arne härd; den hjemlige /x*. -Sted = 

arne biidi. ,* pestens -<%'. 
arpe hud tom miar av, »hcdningehud» 

hos barn. 

arrest* beslag. 

arrig ondsint, lättretad, bitter; äv. = arg. 

ars, arts bakdel, stuss, -balde ena 
hälvten av stussen, skinka. -Isder 
bakläder. 

art* slag; sätt; det har ingen *>* det 
duger inte. »vS-betegnelse gram. art- 
namn, appellativ. /vS-valg naturligt 
urval. — f\^e brås; s0Hnen *\*er ikke 
efter faderen. 



* tvea det direkt motsvarande sv. ordet. <^ artikelns huTudrubrik eller vad •om i den atftr fOre | . 



arteiie 



9 — 



baake 



arterie artar, pulsåder. 

1. a'rtig*, et *\^t bam snällt; vmr saa 
*\t var så god. 

2. ar'tig konstig; du er en *\> raring en 
konstig kropp. 

artiskek kronärtskocka. 

arti|Hin gymnasiets aygångseznmen, 

mogenhetsexamen, stadentexamen. 

'N/a^ner abiturient, studentkandidat. 
anim dansk ingefära (Arum dracnncu- 

lus el. maculatum). 
arv*, gaa fra *>* og gjmld göra sig ur- 

arra. /vB-afgift arvsskatt, -begravelse 

familjegrav, -faldsret rätt till dana- 
arv, -teste ärftligt arrende, -fflge* 
tronföljd. -buS furstehus med irrtug ratt 

tin kroDfta. -kjab aVgin fBr atllBniagar ttll- 
falUndo arr. — 'X/Blig ärftlig. 

arv0 rödarv (Anagallis arvensis); tv. 

narv (Alsine media). 
asald norsk oxel (Sorbus aria). 
aS6*, 'V tig Ull släpa ut sig. 

aSan åsna gammaU o. •om skftllsord. 

asgaardsrejen vilda jakten. 

asia, asia sötsyltad g orka. 

askaride spoimask. 

a8ke*-li8 = -lådd. -kage glödkaka. 
-lådd, -pot askunge. 

1. asp* = esp; &T. namn på hela släk- 
tet Populus. 

2. asp* fiflk (Aspius rapax). 
asparges sparris, -ert* (Lotus siliquo- 

sus el. tetragonoglobus). -kaal* (Brås- 
sica oleracea aspargoides). 
aspiC kött- el. fiskgelé. 

assessor bislttare »v. i bög>ta domstolen. 

assistent motav. amanuens. 
assistents-hus pantlånelnrättning. 
-seddel pantsedel, pantkvitto. 



aaters aster (Aster). 

astrild namn på flera barfåglar av fa- 
miljen Yidainn. 

aStragel backsöta (Astragalus). 

asyl* M home-, sindayge-asyl. 

atlasfugl fågclslaktet Ptilinorhynchns. 

atiask atlas, sidensars. rvSS av atlas. 

atling[and] arta (Anas querqnednia). 

atpaa ovanpå, på köpet, -slsng, paa 
">éen på efterkälken. 

ätten aderton. 

ätter åter. 

attest* betyg. 

attraa åtrå; om djar: begär, brunst. 

au! aj! 

aubin ett slags köttpudding. 

aur grus; grusartad alv; det nedre 
tåget i en not. -posS ung abborre. 
-VSlte = reole. 

aure = ^rred. 

autorisere befnllmäktiga, förordna. 

ave aga, tukt, lydnad ; v. aga ; holde i 
/%* ; <>/ sine begärlig heder tygla. 

avertie're annonsera. 'N/issenien't an- 
nons. 

avind avund; agg. -skjold, /0re -'n. 
mod hongen bära vapen, fientlig sköld. 

1. avls tidninrjc. -and tidningsanka. 

2. aviS, 'N'0 notifikation; avis. /vO-vek- 

sel eftersikteväxel, som betalas vins tid 
efter uppvisandet. 

1. avi avel; gröda; åkerbrak, jordbruk, 
boskapsskötsel, /x^e-drift fortplant- 
ningsdrift. — /v-e* producera. '>/lng 
gröda, skörd. 

2. avi smidesässja. 
avn masur. 

avnbag avenbok (Carplnus betulus). 
avne agn på säd. 



B. 



baad* &t. bot. köl. -ben juiiben. -bro 

pontonbro. -fugl arla (Motacilla). 
-nsb sydamerikansk häger (Can- 
croma). -RaSt båtskjul, -rip sjd. rå- 
halt[sgång]. -Stad landningsplats för 
båtar. — 'x^e-bro pontonbro. 



1. baade frakta i båt. 

2. baade hava fördel el. båtnad av; 
båta, gagna; sbst. båtnad. 

baae skär, klippa; boj. 

baag hinderlig, tvär, svår, ovillig. 

baalc*, ~e sjömärke, boj. 



''\t aenaate MU&maiuatta ord. 



£c>= O i bo. al tryeksUTelfe, lång vokal, al' tryckstaTelse, kort vokal. 



baand 



— 10 



bankskat 



baand band; ligament. -fiske* (Tra- 
chypteridae). -gopl6 veniisgördel (Ces- 
tum veneris). -grflBS randgräs (Pha- 
laris arnndinacea picta). -|0b lindad 
bösspipa, bandpipa. -maal måttband. 
-pil korgvide (Salix viminalis); vit- 
pil (S. aiba) m. fl. -sammentojiring 

bandfog. -slyngnilig bandslinga. -Sta- 
ga ämnesträ för tunnband. -Stal* 

tannstol, skärbänk t&r tillverkande ar tuDn- 

band. -VSV band[väv]8tol. -aks däxel. 
baare våg, bölja; bår. 

badskasr fältskär. 

badutspringer voitigör ; budi. vindflöjel. 

bag bak; det kom ts» paa os som en över- 
rampling. -bSIl* J satte sig paa "\^ene 
på tvären, -bord babord. -b8B8t krea- 
tur, ikäUiord. -aftar efteråt; bakom; 
bakpå; '^ kommer tyndt 0I ordspråk, som 

brukas, d& n&goo sli'.Tker Orer med hartassou. 

-fjsl bakbräde på arbetsvagn, -flig 
klacklapp. -grab handstöd på skrabb- 
hyvel. -hjärnan lilla hjärnan, -hon 
ytbräde, sågbak. -hovadben nackben. 
-hun = 'hon. -laaga liten bakport. 

-Ildan den frftn solen v&nda sIuttnlDgen i 

en dal. -ala svansrcm. -Sal våning i 
bakhuset, gårdshuset, -skot akter. 
-SmSBk obehaglig efterräkning, bak- 
slag, -smskka = -fjai. -snak förtal, 

baktalande. -tOg[t] eftertrav, efter- 

trnpp. -va[d]ske baktaia. -vinter 

eftervinter. 
baga*. -r bagare. 'vr-OVn bakugn. 
bagst bak. 'v.a-helle plåt, varpå flad' 

bröd bakas, -lav ogräddad kaka. 

1. baj bukt, vik. 

2. bal boj, grovt ylletyg. 

1. bakka bricka; /v op T. bulla upp, 
traktera rikligt, -bard [serverings-] 
bord med kantlist. 

2. bakke backe, -drag höjdsträckning, 
rad av kullar, -hefd backsluttning. 
-jordbsr backsmultron, nejkon (Fra- 
garia coUina ei. vesca viridis). -nelli- 
ke* ängsnejlika (Dianthus deltoides), 
-sele = digesvale. -Star lundstarr (Ca- 
rex montana). -Stjeme gråbinka (Eri- 
geron acer). -SVale* = digesvale. -tid- 
Sel spåtistel (Carlina vulgaris). 



8. bakka backa, fiskredskap. 
4. bakka ardelnlng. vanliteo 6 idm. Mtn ata 
tlllsammaus, backlag. 

6. bakka brytjäm p& byrei; klnff, käft 

p& tftnc- 

bakkal8[a] klenat. »va-baBst = bagbwst. 

bakkanbart kindskägg, polisonger. 

bakSe arbeta sig fram med armbAgama; 

baxa; streta; föra fram med hävstän- 
ger, -barn artiii. handspak. — *\>r 
boxare. fs^S boxas. 

1. bar (-let) bal. 

2. bar {'len) boll. 

8. baM bråk, besvär, »va plåga sig, göra 
sig besvär. 

balanciar-maskine balansmaskin. 

balda mest i sms. kuddliknandc bildning, 

t. ex. det tjocka köttet inuti handen el. under 
foten ; boktr. SVärtboU. 

baldersbraa surkulla (Anthemis co- 
tula); baldersbrå (Matricaria ino- 
dora). 

baldrian vänderot (Valerlana o£Sci- 
nalis). 

baldy^re poet. brodera med guld. 

bälg svärdsbalja, skida. 

ballada* värd. spektakel, upptåg; mun- 
tert gille. 

1. balla bal, packe; ris papper. 

2. balla no. testikel. 

3. balle, ballie balja. 

balsam*, -asp balsampoppel (Populus 
balsamifera). -gran* (Abies balsamea). 
balstyYig bångstyrig. 

baltre = boitre. 

bamse björnhanne. 
bamsing* stort och fett djur. 
ban'y 1. band bann. -Sat bannlyst. 
2. band = baand. 

1. banda svär.i. 

2. banda rövar- o. 8. ▼. band; taskspelar- 

trupp. 
bana bana; bane, ban pä hammare, -la- 
ga me banvall. 

banga rädd. 

banjer understa däcket på ett skepp, 
t ossbotten. 

1. bank slag, stryk ; du burde ka «%/. 

2. bank*, -daler, -'v. covrant p& nw taiet: 

kr. 3,so. -draft bankväxel. -Skat da. 



* trea det direkt motsvarande sv. ordet, fs* artikelns huvudrubrik eller rad aom 1 den står fSre I 



banke 



— 11 - 



bede 



en akatt på rutl^het Ull fSrmla Rr aaUoBsI- 

baukeo. 

1. banke* bulta, knacka på dorr«o; slå, 
ge stryk, -byg = helgryn. -kJ0d ungef. 
kallopa. 

2. banke äs, bank. 
bananer baner. 

1. bar bar. -frost barvinter, -ryg 
darrål (Gymnotus). -SVSelg skogs- 
plister, galsnga (Galeobdolon In- 
teum). 

2. bar barr. -fr0 gran- och tallfrö. -fugl 

nninn p& vissa jaklfAglar ar onrrtKUroas grupp. 

-lind idegran (Taxas baccata). 

1. barbe barb[fi8k], skäggkarp (Cypri- 
nns barbas ei. Barbas Tulgaris^. 

2. barbe hårprydnad ei. (knyt)hal8dnk 
av spetsar. 

barberje raka; bUdi. skinna. -SSbe rak- 
tvål. 

bare sig ; jeg kunde ihke *>* mig for at 
le låta Wi; jeg kan ikke *%/ mig for 
kulde bärga mig. 

1. bark* ranjg. -rigget barktacklad. 

2. bark*, -bille barkborrare (Botry- 
chus). -borer* (Tomicus typogra- 
phus). -dyr* (fosiiu åireudjur Ehytina). 
-podning okulering. -Stof garvsyra, 
tannin. -torn bot. tagg. 

1. barke* v. et ^^^t ansigt väderbitet. 

2. barke luftstmpe. 
barlaug, barlog vört. 

barn, pl. l d». o. »Ank. I ålderdomlig no. 

b0m, barn. -agtig barnslig i dAiig mcninc, 
dåraktig. -dOHI*, gaa i bamdom^menl 
bli barn på nytt. -lig barnslig i god 
moDiug; '\flig gliede, den »^lige ålder. 

barre* stång, tacka •& sk. av ädel metall ; 

spak; «jö. bank, barr. 
bars havsabborre (Labrax liipus). 
barsel barnsäng; barnsöl, -gilde fad- 

derskap, barndop. -Stue barnsängs- 

mm. -stuesnak amsagor. — barsie 

nedkomma. 

bart mnstasch. 

ba's* arbetsförman i >ht i nskariag; över- 
man. 



! sträva, träla. 
basilikje, '>^es-urt basllik (Ocynum ba- 
eilicum). 



baSk dask, slag med SaU banden, »^^eltag 

slagsmål. — /x/O daska, slå; hanen 
fs^er med vingene flaxar. 

baSSe stort djur ar bankdo, s&rsk. sviu ; 

stor, grov karl ; smekord »vn min. 
basserarie muntert dryckesgille. 
bastard*, -aarfugl rackelhane. -fil 

medelgrov fil. -laas enkelt lås utan 

tiUhåUare. -nattorgal* (Hypolais hy- 

polais). 
baste binda med bast. 

batte förslå. 

baug =^ bog, bov. 
baun = barm. 

bauskäck. 

bause rumla; »e är. buse ud. 
baute sjo. kryssa, lovera. 
bavian babian. 

bavi prat. /N/O prata dumheter. 
bavn vårdkas. 

beaandet rönet, svagt aspirerad. 
beaf biff; f\j ä la labskous finare lapps- 
kojs. 
beboer invånare. 

bebrejde förebrå. 

bebrillet försedd med glasögon. 
bebyrde belasta, besvära; jeg vil ikke 
'V Dem der med; /v/ hukommelsen. 

1. bed {-et) blomstersäng, rabatt. 

2. bed {-en) bete[sfoder] ; give hestene 
en /N/. 

bedage sig sjo. bedarra, ^lig långsam 
och högtidlig, betänksam och för- 
siktig. 

bedding «}o. beting. -Stag, tage "\* Bjö. 
betas. 

1. bede sbst. kastrcrad bagge; v. kast- 
rera, snöpa. -kellO fårbog. 

2. bede stst. men i Mms. beta; jn- roe. 

3. bede v. be[dja]; oj en til bryllup 
bjuda, -dag böndag; [slore^ -o, heig 

da;:, som 1 Danmark och Norgo firas fjiirdc 
n-cdagea efter p:\sk. -dagSaHSlgt be- 

gravningsmin, kyrkmin. -mand por- 
son, som går omkring och bjuder till bröllop 
och besravning. -HiandSänSlgt likbjudar- 

min, officiell sorgemin, begravnings- 
min. 

4. bede t. beta, rasta med b&starna. 

5. bede tekn. beta. 



-'V senaste a 



t. ord. £c; = O i bo. al trjokstaralse, lång vokal, at tryoksUrelse, kort rokal. 



bedrag 

bddrag bedrägeri; sansemes ^v sinne- 
nas villor. 

bedrje adj. o. ndr. bättre; T. b&ttra; Gnd 
^e det Gudi klagat, -ing förbättring; 
hod og '\eing ; god fs^ing jag hoppas 
du blir snart bättre. 

bedrift'*' affär, företag. 

bedst bäst; ha en til />/« ha någon till 
driftkuckn. 'vB-borgere, byens -fs, sta- 
dens notabiliteter. -fader farfar ciicr 
morfar, -faderstol gammaldags länstol. 
-foreldre far- oncr morföräldrar. 
-mand* förste matros, -moder far- 
mor eller mormor. 

bedsrvejs skämmas om mat; dansk er 
hare noget rw< norsk. 

been = ben. 

befa'1 befäl, officerskår. /N»e befalla. 
/N^ing befallning. 

befalde behagn[s]; hvad ^rf vad be- 
hagas, befalls? 

befippet häpen. 

befrygte befara; det er at /n/ att frukta. 

befxngje, by en blev f^^t med pest smit- 
tad ; ~e med titoj bekajad med ohyra. 

befaerdet trafikerad. 

befaSStning*, himmehns f\* fäste. 

beftfie giva befogenhet, auktorisera; 
'\^t befogad. 

beftfre i hemlighet angiva, nedsvärta. 

begaa*) ~ sig klara sig, reda sig; han 
har f^et en bog skrivit en dålig bok. 

begegne bemöta, behandla. 

begejstrje hänföra. ^N/ing hänförelse, 
entusiasm. 

beg i ve avstå från; *%/ sjöen sluta att 
vara sjöman; <x» en rejse; *%/ sig be- 
giva sig; om tSg: slakna: det begav sig 
av. det upphörde. 

begivenhed händelse, tilldragelse ; eve- 
nemang. 

begravelse begravning; boktr. lik, ute 

glömdn ord. 

begrunde giva skäl för, motivera, be- 
visa; fs^nde grnm. kausal. 

begraede begråta. ~lig beklaglig: kla- 
gande, sorglig, bedrövlig mest t liftnandc 
mening: et r^jligt atisigt^en ~ tone. 'x/fse 
klagan, gråt; fs^lsernes bog Jeremie 
klagovisor. 



12 - 



belave 



begunstige gynna. 

begflBring begär; begäran. 

benage*, hvad *s,r vad befalls? vnd 
sa'? 

behjaelple, ^e sig med noget reda sig. 
-som som förstår att reda sig. 

beholdning* förråd ; min «v av kul mitt 
kolförråd. 

behaeftelse inskränkning i äganderät- 
ten, t. ex. genom InteekDing el. scrvitat, gra- 
vat ion. 

behaendig händig, valhänt. 

beh^r tillbehör. 

beh0Vle hyvla till; sttrsk. om en oeremonl 
med njrrordna suickargcsaller, jfr ubeh0vlet. 

beit värd. knipa. 

bejdse betsa. 

bejle fria, gilja. 

beitel mejsel. 

bej[t]8e betsa. 

bekendt bekant; en /%/ historie, sag, 
mand; jeg kan ikke va;re ham *>* icke 
kännas vid honom ; jeg vil ikke vofve 
det f\é erkänna ; en god ->/ a/ mig god 
vän. -g0re kungöra, -skab bekant- 
skap, umgängeskrets. 

bekkasin beckasin (Gallinago ei. Tele- 
matias); stor /v/ da. dubbel b.; dob- 
belt ty* da. enkel b. ; enkelt ci. stum a^ 
da. halvenkel b. -klire, rodbrystet -%- 
beckasin snäppa (Macrocamphns gri- 
sens), -ryle myrsnäppa (Limicola pla- 
tyrhincha). 

beklakke fläcka, plnmpa ned. 

beklamret kvalmig. 

beklippe beskära; inskränka. 

bekneo, beknev, bekntb sjd. komme i '^ 

i knipa. 
bekomme tillkomma; denne ret '\»r mig. 
bekomSt, han fik sin 'v. han fick vad 

han behövde och förtjänade. 

bekraefte* jaka. 

bekOStelig dyrbar. 

bekvemmelighed bekvämlighet, mak- 
lighet: våning. 

bekymring bekymmer. 

beladje belasta; f^^t med gceld belastad 
med skulder. 

belave sig^ vare *\*t paa et angreb be- 
reda sig, vara beredd. 



* ftTcn det direkt motsvarande sr. ordet. <x/ artlkeiut haradrabrik ellor rad som i den tUr fttre 



belejlig 



- 18 - 



besklkko 



beiejlig bekyäm, passande, läglig, 

lämplig. 
belp[e] >« hcBl<^e\. 
beliggenjde belägen, •hed belägenhet, 

läge. 

belive nppllva, liva. 
belje ao balge. 

beiiis tnsensköna (Bellis perennis). 
beh[e] se hcel^e], 
belaeg*} lidet ^ liten frekvens t. ex. pK 

Kjukhus. '^^gC*, '^ge et folk med skatter 

pålägga; /N»^e med arrest arrestera; 

^ge en pläds >vika>, beteckna som 

upptagen t. ». i jftruTag*kapé. 
belSBrje lära ; «x/«t af erfaring klok av 

erfarenheten; fs^ende lärorik. 
bel0b belopp. 
b6ni8Brk|e märka, ^elig märkbar, ^v- 

ning anmärkning, iakttagelse. 
benurjc besvära ; ^ sig bemöda sig. 

1. ben sbst. ben; ar. fot; skoene er for 
store, de gaar rundt på *\>ene; han 
har faaet et fedt <x» en god pris, ett 
gott brödstycke; have »x* i näsen ha 
skinn på; spaande >\> slå (sätta) krok- 
ben ; raskjjlinh til rw* god fotgängare. 
-brssk myrlilja (Narthecinm ossifra- 
gum). -dyr ryggradsdjur, -edder ben- 
röta, -legemer benkorpuskler. -|j08*, 
"fs^e fugle oxrallader, falska järpnr. 
-rad skelett. -SOft bensvärta, puiTciisc- 
rat bcnkoi. -8t0V benmjöl, •tsrne små- 
tärna (Stema minnta). -urt puktöme 
(Ononis). -VCd benved (Evonymus 
europaea) ; kristtorn (Ilex aquif olium) ; 
snöbollsbuske, olvonbuske (Vibnr- 
num opulus); try (Lonicera xylo- 
steum). 

2. ben adj. rak, gen; fstt ud rent ut. 
-vei genväg. — -vke göra rak. 

benauejlse beklämning. /vt beklämd, 
bekyttad. 

bene af lägga i väg. 

benefiCeret Sag m&l i vllkct part &r terrlad 
från rätteg&ngskoilnader; 'X» Jord privile- 
gierad. 

benytte begagna. 
benSBgte neka. 
beplante plantera ett fHit o. d. 
beplette befläcka. 



bepustet ron«t. aspirerad. 

beraabe sig paa åberopa. 

benia'd ibBt. överläggning; tage noget 
i ryu i övervägande, beraad' adj. med 
*>/ Ätt med berått paod. 

beram', paa 'v på måfå; paa eget ^ 
efter eget gottfinnandc. 

berberis* surtorn (Berberis vulgaris). 

berefning emoicn berättelse, anmälan. 

berette*, 'v en syg giva nattvarden åt. 

berg se bjerg. -gylt berggylta (Labms 
berggylta). -Icnop fetknopp (Sednm). 
-iaics guldlax, större silverfisk (Ar- 
gentina silus). -nSBb blAgylta (La- 
bms mixtus), »var* luden vnr (Len- 
gopterus punctatas). 

bergine tjs. begine. 

berige göra rik, rikta. 

beriinerbr^d* pumpemickei. 

tMrm avsats mellan vall och grav p& 

niBtDlQg. 

berme &« bcerme. 

bernhardS-krebS eremitkräfta (Enpa- 

gurus). 

bero uppskov, v. ♦ kvarligga; om förslag: 

vila; stille, scette en sag i ^ npp> 
skjuta, tills vidare låta bero. 

beroiige lugna. 

berygtet llla beryktad, vanfrejdad. 
beryx beryxfisk (Beryx decadactylus). 
besan ■« mesan. 
Iiesegie besegla eg. mod sigill ; rs, sin tro 

med sit blod. 
besejle*, /x/ et hav segla på. 

besiddeise besittning. 

besigte besiktiga. 'vIse besiktning. 
besindje besinna; jeg vil ^^e mig pa^ 

det fundera på det. 'N.ig beslnnings- 

fuU. 

beskadige skada. 

beskeden anspråkslös. 

beskeler beskällare, avelshingst. 

beskikke anordna; inrätta; utnämna, 
befordra; förordna; faslställa; till- 
dela, beskära; jur. : genom notnrins pubiicus 
el. trä vittnosgilla personer meddela ngn ngt 
el. iufordrn fCrklarIng o. d. fr&n ngn; 'X; Sit 

hus; han f>>^de mig i sit sted; vmr til- 
freds med det, skoebnen hav /vi dig be- 
skärt, förunnat. 



-'N/ senaste samma usatta ord. ft) = 1bo. O / tryckatavelso, lång vokal, artrycksta velse, kort vokal. 



beskjes- ^ lé 



bikagre 



beskj»- se beska^. 

b68kriv6*y <x^ et ark; give et ahudamaal 
beskrevet utfärda skriftlig orlovssedel. 

beskub', paa bedste «x/ på måfå. 

beskytte skydda. 

beskyttelse skydd. 'x/S-lighed skyd- 
dande likhet, »mimicry». -mand tuU- 
skyddsvän, protektionist. 

besksftige sysselsatta. ^Ise syssel- 
sättning. 

beskaBmme komma att blygas. 

beskjeit skeppsskorpa. 

beslaa"*^, vel i\*et med penge försedd ; 
vel f^tet i en sag styv. 

beslag* beläggning. -Sejsing beslags- 
band. 

beslufjning beslut, 'x.nings-dygtig be- 
slutsmässig. — #N/le besluta. 
besmitte* befläcka. 
besnilde överlista. 

besprasnge bestänka. 

beSpSBnde, »>* med strenge förse med 
strängar ; <>/ en skov med garn spänna 
nät omkring; ~ alle d0re spärra; det 
af torg bespcendte hjerte uppfyllda. 

best = bceat. 

bestalling [kunglig] fullmakt k ftnibctc 
o.d.; jfr bestilling. 

bestede jordfasta, begrava. 

bestedt stadd ; 'V i n^d. 

bestemmelse* beslut; bestämning; 
ta^e en anden 'x; ändra sitt beslut; 
vare sin fiirsie ^ tro stå fast vid sitt 
första beslut. 

bestik*, gore galt '\t eg. oriktigt be- 
räkna fartygets läge genom koaatraktlon 
p& sjökortet; biidi. göra Upp räkningen 
utan värden. 

bestilling tjänst hos stat och kommua utan 

kunglig fullmakt. 'N/S-Riand tjänsteman. 

bestrsebe sig bemöda sig. 'x/lse bemö- 
dande, ansträngning, 8trävan[dc]. 

bestyre förvalta, stå i spetsen för, före- 
stå; «N/ et gods, et rige, et embede^ en 
skole. /v/Jse förvaltning, direktion. *\*r 
förvaltare, föreståndare ; vice värd. 

bestedfil fil av gröfsta slag (12 å so hugg 

p& 25 niiu.)- 

best0Vning tot. befruktning, polline- 
ring. 



besvangre göra havande, hävda. 

besvlme svimma. 

besvasring besvär, klagomål. 

besyv, faa sit /N» ind/0rt, give sit ^ 
med få säga sin [lilla]* mening. 

beSSBt, v(Bre i »v sitta fast i isen. 

besastning* kreatursbesättning. 

beSSBtte'*', mine timer er besatte upp- 
tagna. 

beS^rge ombesörja, bestyra. 

betaget betagen; medtagen; om djur: 
brunstig. 

betalingsskole da. Ȋrsk. folkskola med 

terminsavgifter. 
betjdS tidigt, i rutt tid. 
betimellg lämplig, opportun. 

betinget villkorlig. 

betonie humlesuga (Betonica). 

betrsk överdrag, 'vke bekläda, över- 
kläda. 

betuttet bekyttad, rådvill. 

betyde*, jeg ry^de ham^ at ... lät honom 
förstå. 

betasnde inflammera, 'x^lse inflamma- 
tion; torröta. 

betending rad av bojar. 

bevant van. 

bevar, t »%* i förvar, /v-e*, ikke vel '\^€t 

inte riktig i huvudet. 
bevldst medveten; mig /%/ såvitt jag 

vet; den '^e sag ifrågavarande sak. 

-hed medvetande. 

beVilling tillstånd av myndighet, kouces- 

sion; äv. dispens. 
bevirke verka, åstadkomma. 
bevislighed verifikation. 

bevoksning skogs bestånd. 

bevasgje röra; 'x/e hcender og f0dder ; 
jeg kar »y^et kam dertil förmått. 
-grund bevekelsegrund. — '%^ellg rör- 
lig. 'N/else rörelse. 

bevasrtje undfägna, 'vning undfägnad : 
han har en rymning ett värdshus. 

besBngste ängsla. 
beaere hedra. 

1. bi* partikel. -bSBger bot. foderholk. 
-hjaernen lilla hjärnan, -lager bi- 
läger, -saetning bisats. 

2. bi* sbst. -hastte bihuva. -h0g bi vrak 
(Pernis apivorus). -kage honungs- 



* &ven dot direkt motsvarande sv. ordet. f\t artikelns huvudrubrik eller vad som i den står fttrc 



bimoder 



^ 15 - 



bister 



kaka. -moder bidrottniDg. •niyre* 

(Kntilla). -md = voksmél -Stade bi- 
knpa. -tyv grå flngSDappare (Mnsci- 
capa ficedala); bastardnäktergal (Hy- 
polais hypolus). -asder biätare (Me- 
rops apiaster). 
bibernelle pimpinell (Poterinm san- 
guisorba). 

1. bid'(-<ie<) bett; f^tdetpaa enpibe man- 
stycket; ^detpaa 8elt0i betel, betsel. 

2. brd (-en) bit. 

bid|e*, »ve cergrelsen i sig srälja förtre- 
ten ; peberen *\*er paa tungen bränner. 
/x/e-tang avbitart&ng, kniptång. — 
fvSk som vill bitas ; biidi. vare r^ tom 
en hund ilsken. 

bidslei betsel, 'vie betsla. 

bidskenSr ett slaca bib& brOd ar mOrdeg i form 
•T arlADg» skorpor. 

bie Tänta, bida. 

bjgsle = hidsle. 

blKke falla; «v över mista balansen. 

bikkje hnnd; eg. hynda, tik; der er 

fler t flekkede «N/r endprettens brokiga 

hundar, -koldt otäckt kallt. 
bikse kaxe. 

1. bil stnnd. 

2. bil bila. -fsrdig sj«. om rartjg: som 
har skrov och nndermaster. 

bilad BDick. bänkräDna. 

bild, 'v.e, rwe-jsrn kvamstenshacka. — 

^vB hngga upp en kvarnsten. 
biide ind inbilla. 
biled gram. bestämning, »iirak. adverbial. 

"vS-biSietlllng adverbialbisats. 
biile skalbagge. -bO stäkra (Oenanthe 

Shellandrinm). 
Ied|e bild, porträtt, -f lade perspek- 
tivtavla. -storerjern bUdhaggarjäm. 
-VSV konstväv, t. ex. un viggbouad med 
växt-, djnr- och människofignrer; jrr 
aakhede. 
billettere sälja biljetter. 

billige gilla. 

billing smnla, grand. 

bilflBggerOVn en gammaldags ngn utan 

rost cl. s&rskilt askrum, ofta eldad fråa an- 
gränsande rum. 

bind bokband; bindel. 'x<e-egn trakt ph 

Jylland, där strampstlekuing är viktig hemslöjd. 



•folk folk som binder kärvar, •gal 
spritt galen, -hud bindehinna i ögat. 

-ord* konjunktion. -SlUe ställe där man 
samlas fBrstruropatioknlng. -lOgn gram. binde- 
streck. — bind-hago murankare, -plas- 
tOr häftplåster. -ekS vedyxa, smal 
yxa. — fx/O* banda; »vé an inlåta sig 

1 strid. 

binding korsvirke. «x/8-iniir mnr som 

ntfyller korsvirkesvägg. -V8Brk vägg 
med korsvirke och mnrfyllnad. 

1. bindsel {-et) bindsle. 

2. bindsel (-«n) förstoppning. 
bing stor låda. f\^B* gödselstack. 
bingelurt bingel (Mercarialis perennis). 

bingse, binne björnhona. 

biord adverb. 

1. birk i-en) björk, 've-brsnde björk- 
ved, -bsltet björkens område, i mei- 

lonU Nergc 880—1100 m. 0. b. -OUO* rySS- 

olja. 

8. birk (-eO «S- utbrutet JurisdiktloDsomrftde, 
äldst om städerna, sedan om onir&dcn, som sor- 
tera under konungen el. u&gon adelsman s&som 

godsägare; nu = herred, 've-domnier 

domare över ett birk. -rol da. hist. rätt 

att utnämna birkedommer. 
birkelange = byrkelange. 
birkes-bred berkis, bergis, vallmobröd, 

brOd med pistrOdda vallmofrön. -fre Vallmo- 
frö. 

bisam*. -faar, -okse = moschus-okse. 
bisk = bidsk. 

bisk[en] smeknamn för bundar: V0v[en], 

vov-vov. 

biskop* bischof. 'vS-kage en sockerkaka. 

bislag förstugakvist. 

bismer besman. -pund vikt om 12 ptmd 

= 6 kg. 
bisn vidunder. 

bisp biskop. /N^e-eksamen rorr: motsv. sa- 

cerdo talexamen, -raad forr = kirke- 
ra ad. 

1. biSSe = bisk. 

2. bisse löpa omkring, flacka omkring; 

kesa. -kram krämarvaror. -krsemmer 

gårdfarihandlare. -Isedor, have ^v i 
skoene vara ostadig; icke kunna bliva 
stilla. 

1. bister* brun vattcnnirg. 



'fy^ senast* sammansatta ord. Qi = Iho. al trjrekstavelsa, lång vokal, al tryckstavelse, kort voknl. 



bister 



- 16 -« 



blaaataal 



2. bister* förbittrad, -gal ursinnig, ra- 
sande. 

bistrupskandidat dårhnsmässlg person. 

bitte, *>/ liden liten, liten; en lille ^v 
mand en liten, liten man. 

bitter* atst. en besk, ett slags mag- 
droppar, -maelic bittermjölke (Picris 
hieracioides). -spat dolomit. -Stfd 
besksöta, kvesved (Solanum dnlca- 
mara). 

bitterling karpaakcn Ehodens amarus. 

bivaane bevista. 

bjelde, bjelke se bjcelde, bJcBlke. 

bjeluga husblosstör (Acipenser husio). 

bjerg berg. -and bergand, vitbuk (Fu- 
ligula marila). -askS bergblått. -drift 
bergsbruk, -flnke bergfink (Fringilla 
montifringilla); = -irisk. -flette mur- 
gröna (Hedera), -fyr dvärgtall (Pinus 
mnghus ei. montana). -guidblomme 
hästfibla (Arnica montana). -htfr berg- 
lin, asbest, -irisk gulnäbbad bämp- 
ling (Linota fl:i vi rostris). -klaver 
backklöver (Trlfolium montanum). 
-knop gul fetknopp (Sedam acre). 
-ISBrke* alplärka (Alauda ei. Otocorys 
alpeatris). -Riand bergsman; bergs- 
gubbe, bergakung. -mynte konig (Ori- 
ganum vulgäre), -r^rlivene bergrör 
(Calamagrostis epigejos). -slette hög- 
slätt, bergplatå, -ugie berguv (Bubo 
bubo). -uld = 'h0r. -vipstjert gråärla 
(Motacilla melanope). — jfr berff. 

bjerge bärga. 

bjerk = /. birk. 

bjsef bjäbb[ande]. /vfe om knftbuud bjäbba. 

bjselde skälla, klocka, bjällra; binde /%./ 
paa katten, -fugl = blaakoelk. 

bJ8Blk{e* ajö. längdstycke; bom. -lag* 
avdelning ei. fack mellan två bjälkar. 
-VSger sjo. balkvägnre. 

bjserge bärga; rädda; f\/ foden nätt 
och jämnt förtjäna sitt bröd. 

bj«rk* = /. birk. 

bJ0rkne björkna (Abramis blicca). 

bj«rn*. 'N/B-bffir björnbär (bär a? Rubus 
fruticosus); mjölon (bftr av Arbutns ei. 
Arctostaphylus uva ursi). -far björn- 
spår, -kjsics, -klo ett slags björnloka 
(Heracleum sphondylium). -krebs- 



björnkräfta (Scyllarus). -IftTVe larv av 
björnspinnaren (Arctia). -mOS björn- 
mossa (Poly trichum). »turt tolta (Mul- 
gedium). 
blåa*, det skal du bli »v for fri för ; t\t 
mandag frimåndag; »^ b0nne gevärs- 
kula; tstt trcB trä med blåyta. -aX älv- 
äxing (Sesleria coerulea). -btik ikai- 
baggcD blåjon (Callidium violaceum). 
-baer (bar »r Vaccinium myrtillus). 
-drOSSel stentrast,kllppskvätta (Mon- 
ticola cyana). -falk pilgrimsfalk 
(Ealco peregrinus); lärkfalk (F. sub- 
buteo); dvärgfalk (F. sesalon); blå 
kärrhök (Girens cyaneus). -ifarV6 
smalt, koboltglas. -fisk ung grön- 
landssäl. -fod fiskgjuse (Pandion Ha- 
liaetus). -haj* (Oarchanias glaucns 
o. Galeus vulgaris). -halS == 'keelk. 
-hat ängsvädd (Scabiosa succisa). 
-hval jätteval (BalsBnoptera mnscu- 
lus L.). -irisk = 2. brunelle. -klokks* 
(Oampanula rotundifolia). -knude ett 

Blass dubbelknut. -kobbSr kopparlasUT. 

-kop = -mej se. -kom = komblomst. 
-kraake no. råka (Corvus frugile- 
gus) ; nötkråka no. (Nucifraga caryo- 
catactes) ; blåkråka (Coracias garrula). 
-kugler blåelse. -kaeft = konge-uer. 
-kSBik blåhake(sångare) (Luscinia sue- 
cica). -laden bläaktig. -langO = byr- 
kelange. -maago havstrut (Larus ma- 

linus). -mader* = -stjeme. -mage 

no. blåmus, blåkäxa (Spinax niger 

el. Etmopterus spinax). -mandag 

fri måndag, -mave pigghaj (Acan- 
thias). -mejse* (Parus coeruleus). 
-munke blåklint (Centaurea cyanns); 
monke (Jasione montana); vadd (Sca- 
biosa); stormhatt, blåduvor (Aconi- 
tum napellus). -musling ätlig blå- 
mussla (Mytilus edulis). -paplr kal- 
kerpapper, kolpapper, -raage da. råka 
(Corvus frugilegus). -raake no. blå- 
kråka (Coracias garrula). -regn* (Vi- 
etaria chinensis). -rypO fjällripa. -rflB¥ 
blå*\'arietet tiY fjceldraiv. -Simmer = 
-re;», -skacl = •musling. -spaan = 
'trce. -spole = asp iisk. -SpSBtte nöt- 
väcka (Sitta europea). -Ståal* banucn 



ftvcn det direkt niotsvaraude by. ordet. »* artikelns huvudrubrik eller vad aoni i den atir fdra 1 



blaastak 



- 17 — 



bunkes 



•y -stak. -Stak blågylta (Labras mix- 
tus). -Stenbit blå ei. biedpannad hays- 
katt (Anarrhichas latifrona). -Stjeme 
blåmadra (Sherardia arTensis). -Stru- 

besanger = -kcBik. -taske = -mave. 

-tSrne syarttärna (Hydiochelidon 
nigra). -trS blAholts, kampeschtrå 
(Hsematoxjlon caDipeschianum). -urt 
= kornblom st. 
blabre pladdra. 

blad* skiva; partiet kring Bkuldcrbladea bos 

Tiiiebråd; det vanclrende *>* *ioaekt (Phyl- 
linm); o/ pcM en vceo vävsked; anu 
(vende) om paa et andei 'v slå In 
på en annan bog. -bedS mangold 
(Beta vnlgaria cicla). -bille gnld- 
i>°gS^ (Cetonia, Chryaomela). -deig 
beignetdeg. -fadder* bladfotingar (u(re 
kraodjur: Phyllopoda). -häng lövrerk. 
-hat skivlingi skivsvamp. -hj^me 
bladvinkel, bl aidveck. -horn6d0 famiueB 
Lamellicornia buod skMibasgar. -hoved 
ti&itel (Cirsinm). -husblas gelatin. 
-hveps växtstekel; bladstekel, såg- 
Btekel (Tenthredo). -jord mylla av 
mnltnade blad. -kaal blåkål. -krave 
prästkrage, -krebs krustaoésiäktet Ple- 
sinrus ei. Phyllozoma. -krudt fu aUgi 
rökfritt krut. -lopper* famiuen Phyl- 

lidese biand skinnbacgarna. -lUS* (Aphis). 

-mos* (Hypnnm splendens). -neger 
notisjägare, -nsse bladnos (Rhino- 
lopus hippocrepis, en atdemaa). -Omi 
bladätande larv. -ribbe bladnerv. 
-ruller rnllvivel (Bbynchites) ; hals- 
vivel (Apodems, Atelatus). -sild sill 
i andra året. -skaerer tapetserarbi 
(Megacbile). -smutte bastaidnäkter- 
gal (Hypolais hypolais); grönsån- 
gare, skogssångare (Pbyllopiciistes ei. 
Sylvia sibilatrix). -SRl^rer tidnings- 
skrivare, bläcksudd, murvel. -SOp = 

'hat, -suger = -loppe. -vikler* veck- 

lare, ekvecklare (Tortrix). -viser kus- 

tod. — 'N/e*byg korn lom ej g&tt 1 ax; 

horge paa ">* sälja huden innan björ- 
nen är skjuten, -häng = bladhang, 

1. blade bläddra; blada, avblada; <v 
kaal. 'vS löTas. 

2. blade härma rågetens läte. 



blaf £3kt, pust. 'vfe, ^vre fladdra, 
flämta. 
blaK blekaktig, Ijushårig, brungul. 

blakkert ljusstake. 

blakre fladdra. 

blafldle*. -korn* blandaid •r havro och 
korn. — 'ving*. 'vingsldyr bastard. 

-ordning kompostgödning, -ffiiniste- 

rium koalitionsministär. 
blank* pank; = '0rred, -aal = gaard- 
aal, -fisk = haagylling. -frred två- 
årig havsöring. — 've-kniv knipa 
(Clangula glaucion). -kobber jngre 

exemplar av grOnlandaallea Phoca groeu- 
landica. -Skind buden ar roreg. 

blarand sothöna (Fulica atra). 
bias' blek. 

ble biöja!^ 

bleg*. -ffs person som ser klen ut; 

bleknos. -kalk* klorkalk. -laden blek- 

lagd. -pulver = 'kalk. 
blege björkna (Alramis blicca); glys- 

kolja (Gadus minntus); no. vltling 

(G. merlangus); tvåårig lax. 

1. blegne* blekna. 

2. blegn[e] blemma, bläddra. 

blefe no. = 'ble, 

blej kil, vigg. 

blenke bläcka, märka trid, jrr blink- ax. 

bleke no. = blege. 

blendering blindering. 

blide blida, kastmaskin, katapult. 

blidemaaned februari. 

blidne blidka; blidkas. 
1. blik blick; 
8. blik = blink. 

3. blik järn[bleck]. ^vken-slager bleck- 
slagare. 

bllkstille* fullständig vindstilla. 
blind*, f^t alarm falskt ; gaa i <x«e. -muS 
blindrätta (Spalax). -trSB det ti&, som 

ligger under faneret. — r^e-gafler sjö. vis- 

kertar, gajdävertar. 
blinding blindbroms (Chrysops csecu- 
tiens). 

blingse = blinUe. 

blink* prick på skottafla. -fiskeri fiske 
med drag. -fyr blänkfyr. -skytte 
mästerskytt. -0X märkyxa ror timmer, 
stämpelyxa. 



'fy^ senaste sammaosatta ord. fi> = O i bo. al tr/ckäCbTalao, l&ng vokal, al tryckaurcUe, kort rokal. 

DanBh-norBh-avenak ordbok, 2 



blinkse 



18 — 



blSBreonn 



blinkse skela. 

blis' bläs. -and bläsand (Anas pene- 
lope) ; = -Ä0«€. -gaas bläsgås (Anser 
albifrons). -h^ne sothöna (Fulica 
atra). 

bliSter knmmel, stockfiEk (Merluccias). 

bJistre vissla. 

blHte skärfiäcka (Recnrvirostra avo- 
cetta). 

bllV6*, fs^nde sted varaktig stad. 

blod*, koldt vand i r\jet. -ail6 ett slags 
mjältbrand. -brok åderbrock, -ler- 
sken blodpersika (Persica Isevis). -fugl 
rödstjärt (Luscinia phoenicurus). 
-hirse blodhirs (Panicnm sanguinale). 
-igie'*' (Hirado medicinalis). -kar 
blodkärl, -klever (Trifoliam incarna- 

tum), -korn, -kugie blodkropp, -kul 
djurkoi. -legeme = -kom. -mangel 

blodbrist, -midde fästing (Ixodes ri- 
cinus). -orm larven av fjädermygg 
(Chironomus). -Dig outvecklad, blod- 
fylld fjäder, -plade blodplätt, blod- 
platta, -plet blodfläck, -ret blods- 
domstol. -ribS roscnbribs (Ribes san- 
guineum). -POd* (Potentilla erecta). 

-skild blodutgjutning l kroppens vUvnadcr; 

höftvärk, lumbago. -StjSBli = -fuffl. 
-tab blodförlust. -trSB kampeschträd 

(Haematoxyium). -valle,-vand*, -vaBd- 

Ske blodvätska, serum. — 'x.S-draa- 
be*, Kristi 'V (Fuchsia). -hest full- 
blodshäst. 
blok* huggkubb ; stupstock ; klabb, stö- 
velblock; fattigbössa; avsågad stock; 
skogsbestånd, trakt, -bly verkbly i 
tackor, -bog bok med träsnitt. -htlS* 
sjö. hus. -Sten, ohuggen sten. -trin 
nedersta trappsteget. — 'vke-bser 
odon (Vaccinium uliginosum). 

1. blomme* gula i Agg; have det som 
r\fn i et ceg må som pärla i guld. 

2. blomme da. plommon. -hvepS plom- 
monstekel (Tenthrcdo morio). 

3 blomme = 2.flomme. 

blomraadden genomrutten. 

blomSt blomma, blomning; bouquct hos 
vin ; svans pa hnre ; ^cn t cehlet. 

blomster-blad kronblad, -bsger blom- 
foder. -duSk blombukett; tät blom- 



vippa, -dyr koralldjur. -dskko hylle. 
-flue bivarg (Phllanthns). -kOSt (<w) 
bukett, -mel frömjöl, -potte blom- 
kruka. -r0r* pärlväxt (Canna). -ske- 
de biomhöister. -skaerm flock. -Stånd 

blomställning. -rt«V = -mel. -SttfV- 
pung ståndarknapp. -veric blomster- 
prydnader av konstgjorda blommor. -0Je 

knopp. 

blonde* spets. 

bloster bot. hylle. 

blöt* ens. *>- te*, 'v.ici, /or utblottad på. 

blu blygd, blygsel, -fasr^dlg blygsam. 

blund* lur. 

blunke blinka. 

blus bloss; i sms. -låga; sjö. bloss, flare- 
up-light. -re^d blossande röd. 

blUSe* goss-, arbetsdräkt; klänUingsUv. 

bly*, -gistte, -gled blyglete, silver- 

giitt. -hat sksimts. rus. -msrke biy- 

plomb. -OVerilte blysuperoxid. -POk 

blyvind för dragning av fönslerbly. -Salt 

blysocker. -Sand blygrå sand å de dan- 
ska hedarna. -SkrUO = -VOk. -SkUffl = 

•gl0d. -snor lodlina. -Spat blykro- 
mat. -Stege boktr. steg, utslutning. 
-tamp blydagg. -Vinde = -rok. 
blyant grafit; blyertspenna. 'vS-tTS 
kanadiskt cederträ. 

blystre vissla. 

1. blasde blada [av]. 

2. blasde, bISe skrika som hjorten, h&rma 
hjortens Iftto. 

bl86k*, -hat bläcksvamp (Coprinus). 
-hus bläckhorn, -klat [bläck]plump. 
-Smerer bläcksudd. -8prut[te] bläck- 
fisk, -suger läskdabb. 

blaemme*. -staal biåsstål, ccmentstäi. 
blaenke se hUnke. 

blaBre blåsa; uppblåst person; »v sig 
göra sig viktig, -billo spansk fluga. 
-buskblåsbuske(Coluteaarborescens). 
•bSBper judekirs (Pliygalis alkekengi). 

-baBlg, -bsBlle = -husk. -feddet dyr 

blåsfoting. -gniS med. grus. -gr0nt 
saflgrönt (av Rhamnus catliartica). 

-halskjerteten blåskörteln, -kler = 

'tång. -ned pimpernöt, vild pistacie 
(Staphylea). -orm ekinokockband- 
mask (Tsenia echinococcus), som \åi 



* ttv«a det direkt motsvarande sv. ordet, 'v arttkclus huvudrubrik eller vad wm i dcu stAr fOro | . 



blssrerod 



- 19 



bomme 



Inr hydatidfljukclomeii. -rod bläsÖTt (ntri- 

calaria). -SiltBlds tarald (Bilene in- 
flata el. venosa). -Snogl, -Sliekke toAek- 
■läktcna Balla, Philine m. a. -Slail = 
bicemme-staal. -Star blåsestarr (Carex 
vesicaria). -SSl* klappmyts (Oynto- 
phora). -tång* (Fucns vesicnlosns 
m. «.)• -tf® = 'busk. — ~t viktig. 

blaese v. blåsa; det ^rjeff ad {af) det 
strantar jng i ; det er »om bleest är. där 
finnes inte ett dammkorn ; jeg vit *>* 
kam et styhke jag ger katten vad 
han säger, -lampe bläster. -V6ntil 
markvéntil. — «vr bläster. 

blaB8't blåst; gére 'v o/* väsen. 

1. bM mjnk; han er *>* [jaaa hjernen] 
inte klar i huvudet, halvgalen; ~ kage 
tårta, -agtig veklig. -bly olegerat bly. 
-buller (Malacodermata). -dyr blöt- 
djur, -finnet mjukfenig. -fisfc färsk 
(icke torkad) fisk. -kogt löskokt. -Se- 
den eg- löskokt; biidi. sötsliskig. ^ -tne 

träd med lOs ved; trftd. Bom rixer på fuktig 
mark. 

2. bUrd* «bst. lagge sit hode i*\t bry sin 
hjärna. 

1. bUrde regnskur; t. blöta. 

2. bled|e blöda; lade en *\* få ngn att 
punga ut, åderlåtit. «vning8tryk bot. 
rottryck. 

bobie bubbla. 
bobieton pudding i form. 
boborelle judeklrs (frukt av Physalis 
Alkekengi). 

bock-bler, -el «tt «tarkt oi. 

bod*, 'x.s-fsngsel cellfängelse, -prse- 

dikant väckelsepredikant. 
boddike dosa med lock; bot. kapsel. 
boe = baae. 

boeuf biff. 

bofiSt bofis ett alagt rOksvamp (LyCOpcrdon 

bovlsta). 

1. bog (a) bok. -guld bladguld. -he- 
fcer, -kraemmer gottköpsbokhandlare, 
antikvarisk bokhandlare. -Iu9* (Troc- 
tes). -mel dödsur (Anobium). -rool 
bokhylla. -8korpion*.klokrypare (Che- 
lifer). 

2. bog {a) da. bokollon med dess fksto. 

3. bog {of) = hov. 



bOgfink[e] bofink (FrlngiUa coelebs); 

da. ir. bergfink (Fringilla montifrin- 

gilla) ; *stnB horeunge bergfink. 
boghveide bovete (Polygonum fago- 

pyrum). 
bogstav*. -hummer kejsarbnmmer 

(Nephrops norvegicns). 
boja'n damejeanne. 
boken halvtorr, sammanskrnmpen om 

flak och kOtt. 

bok^l = bock-bier. 
boks* katte. 

1. bol litet hemman; no. rede, bo. -Stod 
= bol. -SVifl hemmagött svin (en gsrd 
= » rikadaier). — 'N^s-msud mindre 
hemmansägare. 

2. bol stock, stubbe. -eX timmeryxa. 
bolig bostad. 

bolk skiljevägg, balk. 

1. bolle spillkam; bål; sjo. kompasskål. 

2. bolle bulle; klimp; frikadell, -dojg 
målet kött. -mflslk kokt mjölk med 
klimp, stänkvälling. 

bollen svullen. 

bolne bulna. 

belsje karamell. 

bolster* bolatervar. 

bott bult, nagel; järnbult; järnstång; 

stryklod; vjo. fSrstarknlug å legeldaken, 

styrkduk. 
boltite fjällpipare (Eudromias mori- 

nellus). 
boltre »ig tumla sig. 
bolverk* kaj av lutande trä. 

bom*- i smt. KT. trä-, -forpagter tuli- 

förpaktare, person som arrenderat 
väguppbörd el. bropengar. -huS rakt- 
stnga för upptagande av vägavgift. 
-Isrke kornsparv (Bmberiza miliaria). 
-mand brovakt. -penge bropengar, 
vägpengar. -SkolO träskola. -Stilie 
mol tyst. -Stsrk stark som en björn. 
-taije bomskot. 

bombarderie* (d). -bille skjutbagge 

(Brachinus crcpitans). 
bombe* (d). -kit bildhuggarkitt. 
1 bomme* skjuta bom. '>'rt dumhet, 

blunder. 

2. bomme sjO. vanda genom att hala in ator- 
seglet midfkcpps och föra det at pft andra sidan. 



-'^ seuiMto sumnuiiuaita ord. £(> = O i bo. al tr>'cksLaviil4e, llug vokal, al iryckaurelae, kort vokal. 



bomme 



- 20 - 



braak 



3. bomme «bst. låda, box; matsäcks* 

skrin; trumma. 
bommende »tille = homatUle. 
bommesi tjockt kyprat bomullstyg, 

parkam. 

bomre göra damheter; dundra. 
bon skattkammarväxel. 

bonde* knekt i kortspel, -bsst, -frederik 

bondlurk. -ful bondslug. -jord opri- 
vilegierad jord. -jsgor sön dags jägare. 
-pige bondflicka; tiUlorede "\*r >bond' 
pigor med flor», äpplen med rivebröd 
och vispad grädde. -rOSO pion (Pseo- 
nia). -VflSrling videsparr (Emberiza 
rustica ei. borealis). 

bOnitOrO gradera, tlll godheten besUmm» 
(jord). 

bonnit* en fljgnsurt (Thynnus pelamys). 

bOnUS* vinst som tniraller de försäkrade. 

bopsi bostad, bopålar. 

bor borr. -Snefcfce (Terebellum). -SVing 

borrskaft, borrsläng. 
boras-urt stofferblomma (Borago offi- 

cinalis). 

1. bord bord; koldt 'v [dukat bord med] 
kallmat; aabent /x* öppen taffel; skil- 
les /ra '\» og seng till säng och säte. 
•blad bordskiva, -dame, min -^ den 
dam, som jag för till bordet, -dug duk 
att duka till måltid med. -fslio bordskam- 
rat, -lampe lampa, som står på bor- 
det; jfr hdenge-y staa-lampe. -pengo 
taffelpengar. -ring tallriksbricka. 
"StabelbafckeiSO mördegskakor. -tSBp- 

pe duk till prydnad. 

2. bord skeppsbord ; inden f\*e ombord ; 
i /v6 bordvarts; gaa starkt om f>^e 
med en hårt ansätta. — 'n.O lägga 
ombord med; äntra. 

3. bord bräde, -fclsdc brädfodra, boa- 
sera. -Skjsrer sågverksägare. -Stabol 
brädstapel. -tOmt brädgård. -VOd 
bränsle av vrakbräder. 

bordursten kantsten. 

bore borra, -bille tjuvbagge, borrbill 
(Ptinus); träbill (Anobium). -mus- 
ling borrmassla (Phalus). -orm skepps- 
mask (Teredo navalis). -ty¥ inbrotts- 
tjuv. — 'vr* vedborrare, trädödare 
(Comus ligniperda). 



1. borg borg. 

2. borg kredit; ta ge peta '\t borga. 

3. borg stropp, brok: kättingsborg. 

borgemester*. -dyd, Forsigtigked er 

en -fs* försiktighet är en dygd. -maage 
vittrut (Lams glaucus). -mavO prost- 
mage. 
borg er* medborgare, -daad fredlig 
bragd, -kaptajn kapten vid milisen. 
-krig inbördes krig. -mester = borge- 
mester. — '^lig*, det er t^^lig tid det 
är tid att gä till sängs; t^lig sag 
civilmål. 

bOrket black om hastar. 

borre kardborre (Lappa). 
boret fibla (Leontodon). 

1. bort snörmakerinrbete. 

2. bort* adT. le sig ^s* skratta sig för- 
därvad. fx/O*, de have deres l0n ^ve 
fått sin lön ; jeg blev aldeles 'x<e jag 
höll på att svimma. 'x/O-bleven spår- 
löst, försvunnen. 

bortsIcjflBnit* skämd om mat. 
bosiddende bofast. 

bOSlidSniand person, som opplOst slU bo och 

dtrfOr äger rätt att uppsåga eljest ooppsägbart 
arrende; jfr btfgsel. 
bOeSeJ klot l kägeUpel. 

botaniser-kasse portör. 

botelur = buttelur. 

bottlenOS = ncebhval. 

bOUp = bov. 

bOUillon-hU8 soppkokningsanstalt. 

boute = bovte. 

bov bog. -anker*. -blad skulderblad. 

boven* sjo. ovan. -brambarduner över- 

brambardnner. -krvdssaling kryss- 
bramsaling. -krydssejl kryssöver- 
bramsegel. 
bovist = bojist. 

bovne svälla. 

bOVt hJu. slag. /x^e kryssa, lovera. 

braa bråd. -hast stor brådska. -Sinne 

häftighet, uppbrnsning. -Standse 
tvärstanna. -vakkor iögonfallande 

vacker geuom stark hy och bftrfllrg. 

1. braad = bröd. 

2. braad brottsjö; no. brottstycke. 

1. braak* väsen. 

2. braak (pi. brceker) linbråka. 



* även det direkt motsvarande sv. ordet. *\f artikelns huvudrubrik ellor vad som 1 den at&r R»r« ) . 



braane — 21 

braane smälta. 

braat = 2. braad. 

braate* förhuggning; svedjeland; hop, 
massa. 

1. bråd i ■««. stek. 

2. bråd bråd. •ordet, -sindet häftig. 

bradspii brådspel. 
brage, *\* hor bråka lin. 

1. brak imp. ar hrmkke. 

2. brak adj. n» ncese tmbbnäsa. 

3. brak något salt. -vand* blandalng av 
salt ooh tOit Tattcn, svagt »allrattcn, bräckt 

vatten. 

4. brak träda; henyUet »s* tr&da, varpå 
sKa groofoder el. d. : Ugge /x/ 1 träda; i 
lägervall, -aar trädesår. -äger träda. 
— 'x/ke v. träda. 

brak-al brakved (Bhamnns frangala). 
brake en (Junipems communis). 
brakket ncsse insänkt näsry gg, >gädd- 

hnvud». 
brak-svale vadaresvala, sandhöna 

(Glareola pratincola). 

bralie skrika. 

1. bräm prål; skryt. «vme pråla; skryta. 

2. bräm l sms. betocknlng fOr vad som iiUliOr 
maateoii Översta del. -SellSkulJng sådan vind, 
att ett fartjg kan segla bidevind mod braninegel, 

bramsegeisknitje. -sidebarduner 

bramlovbardii ner. 

brambSBr björnbär, björnhallon (Ru- 
bns fruticosns). 

bramgaas vitklndad gås (Branta lea- 
copsis). 

1. brand* sköre i uus; hele havet stod i 
braat og 'v var vitt av skum. -aks 
= kulaks. -bseger allmän korsört 
(Senecio vulgaris). 'bslte uthuggen 
gata i skogen, -feber butsjukdom, som 

reljer eftor kvarka, -fod trefot. -gaaS = 

gravand. -gods kasserat tågverk o. d. 
-gyde brand gata. -hane brandpost. 

-njflBJp brandstod. -hjslpspenge 

brand försäkringspremie, -lille brand- 
gul lilja (Lilium bulbifernm). -ma- 
ler! glödritning. -mUS åkerråtta (Mus 

agrarius), hemma på Lolland o. Falstor. 

-plet fläck, där gräset ej trives, vani. 
1 niirbeton av ett trBd: brandfläck, brand- 

grop, ett sings grav frftn jKruålderu med roster 



brUJantgnlt 

från likbålet. -priTVe sprutmönstriug. 
-Salve liniment. -Stifter mordbrän- 
nare. -Stue värmestnga. -taage brand- 
rök, torvrök, -takst brandförsäkrings- 
värde. -VOgn brandkårsvagn. — <ve 
snyta ^tt ijus. 'N^er brännare; ordlek. 
'vOt randig, (mörk)striinmig. 

2. brand lång, tunn «tåag, tjAnande som pryd- 
nad på gaveln elfer på skeppsstaven; stor 

karsk karl. 
branke sveda, vidbränna. 

branting = bUtte. 

brås brass. -arm storebrassdävert. 

1. brase brassa; «%# Uvende upp i vin- 
den. 

2. brase steka; stekas, fräsa; knattra. 
brasen braxen (Abramis bräma), -fod, 

-fade braxengräs (Isoetes lacustre). 
brasti last og r\* ljuvt ooh lett. 

1. brat plötsligt, tvärt. 

2. brat brant, /x/te brant sluttning. 

bratsch altfiol. 

braute = brovte. 

brav bra, präktig, duktig. 

1. bred' brädd. 

2. bre'd bred. -flab mamlk (Lophius 
piscatorius). -faslget bredrandig. 
-sav* spännsåg. -gäng sjo. brädgång. 
-Sisde tvåsitsig släde. — 'vde bredd. 

'vning utvidgning, sttrsk. l LimQorden. 

bregne ormbunke, -red roten av Aspi- 
diam filix mas. 

breie-mel mjöl till utbakning. 

brem'8, ^^e två nagsukien : styng (O est- 
rus); ar. broms (Tabanus); broms en 

inrättning fSr att dOva oroliga bUslar; inrättning 
for att stanna järnvägsvagnar. «ve-knijde 

bulnad, där nötstyngets larver leva. 
brev*, -drager brevbärare, -hus no. li- 
ten postanstalt, som ej liandlAggcr varde 
brev. -kasse brevlåda, -mappe port- 
följ, -samlingssted da. poststation. 

-talcst brevporto. 
bridsk kanonbäddning. 
bridurt knytUng (Herniaria glabra). 
brik[ke] trätallrik; [tallriks]bricka; 

[spel]bricka; schackpjäs. 

briks brits. 

briljant*, -blik förtennat spegelblankt 
järnbleck, -grant mal.ikltgrönt. -gult 



-/x# senaste sammansatta ord. A> = 1 bo. al tryokstavelse, lång vokal, al tryokstavcUo, kort vokal. 



briUantstof 



22 - 



bmsksammenf0jiiingr 



namn på fler» gula tjftrnrgor. 'StOf m äng- 
färgat siden. 
brille[r]* pi. glasögon; Bg. ringformigt 

stöd ror svnrTllninet, d& detta ar l&ngt. brilld- 

and vitnackad sTärta (Oedemia per- 
spicillata). -Slange glasögonorm (Naja 
tripudians). 

1. bringe*. -koppel stångkoppei. -styk^ 

ke brösta på scie, bröstloka. 

2. bringe*, impr. bragte; *>* det til noget 
bli något; *%* noget över sit hjerte ha 
hjärta till; 'xi tilbage återlämna. 

bringebSBr hallon (Bubns idasns). 

brint väte. 

1. brisk en (Juniperus commnnis). 've- 

laag, -laug enrisiag. 

2. brisk = bridsk. 

3. brisk = briks. 

brisling vassbuk, skarpsill (Clupea 
sprattus). 

1. briSSel bresllja. 

2. briSSel [kalvjbräss; brässkörtel. 
brist* reva. 

1. bro*, -kar* bropelare, -stifkeno 

skänklarna till hjärnbryggan. -V8Bgt 
vagnvåg. 

2. bro brygga på skepp el. 1 hamn. 
-penge hamnnmgälder. 

3. bro stenläggning, -isgge stenlägga. 
-Sllder gatstrykare. -Sten gatsten. 

brod'* gaddytagg; kläiige ; stampe imod 
i^den spjärna mot udden; d0d, hvor 
er din 'v .' AvB gullfrö (Xanthium). 
— 'X/de brodda en hmt. 

brodjden skör, sönderslagen; f\tne har 
i alle lande, roser sig med torner 
Mande; ^ne pander blodiga pannor. 

brog byxor; nattsäck; sje. stoppkätting. 

brogeblit = biitte. 

brok* grävsvin. 
brokat bronspulver. 
brok-fugf* ljungpipare (Charadrius 
apricarius). 

brokke smula. 

brombser = bramb(er. 

bronse brons. -ibiS svart ibis (Plega- 

dis falcinellus). 
brOSme* lubb (Brosmius brosme). 
brott* brottstycke, skärva; grnnd, strid 

plats i en älv. 



brOVte skryta. 

1. brud' brott; brottyta; der er kommet 
til et f\» imellem dem brytning, -linie* 
geoi. förkastningslinie. 

2. bru'd*. 'x.e-fSBrd bröllopståg, -leje 

brudsäng, -iys blomvass (Butomns 
umbellatus). -plge brudtärna. -8l0r 
brudslöja; såpört (Gypsophila). 

3. bru'd småvessla (Mustela vnlgaris). 
brudlden bruten; /vfie tal. 

bruduf je förvirring, uppståndelse, spek- 
takel. 

brudurt knytling (Herniaria glabra). 

brug* i sms. -drift; have f\>for behöva. 
'x/S-forenIng konsumtionsförening. 
-haver innehavare med nyt^aiia«rjitt. 

'hest* tjilnlig fOr nrbcto men ej fOr a%'cl. 

'hsvd hävd. -maade användnings- 
sätt, -ret nyttjanderätt, -tyveri olov- 
ligt begagnande. — ^e* använda; 
den er ikke til ai 'v oanvändbar; »v 
mund, *s* sig vara ovettig; htm 'vr 
/or mange penge gör av med. 

brugde = brygde. 

brumle surra; muttra, mumla. 

1. brumjme morra, brumma. -baSSO 
nalle; brumbas, tvärvigg; brum- 
snurra. 

2. brumme «. kurra. -tur, kan fik en 
maaneds -»^ fick krypa in på en månad. 

brun*, slaa^ en f\t og blåa gul. -Mak 
brunröd. -jSBrnSten myrmalm, -kaai 
brynt hvitkålssoppa. -nakke brunand 
(Fuligula ferina); bläsand (Anas pe- 
nelope). -rod flenört (Scrophularia). 

-rsBV brandf ax. -redt ockra, -svenske 

hftmpllngarten Linota siuica. — ~lig 

brnnaktig. 
brunel' lasting; starkt tyg tiii «kor o. d. 

1. brunefie brunört (Brnnella vulgaris), 

en läppblommig vUxt. 

2. brunelfe järnsparv (Accenter modu- 
laris). 

brunere* brungöra t. ex. gevttrsdelar. 

brus* lemonad, -hane* (Machetes pug- 
nax). -hirns familjen brockfåglar (Cha- 
radriidse). -limonado lemonad. 

brusk brosk. -bold en buksvamp (Sclero- 
derma). -hat brosksvamp (Marasmius). 

-sammenfejning broskfog. 



* även det direkt motsvarande »v. ordet. 'X/ artikelns huvudrubrik eller rad »om I den står före 



bryde — i 

1. bryde bryta, -atang biackjäm, ko- 
fot, — 'vr brottare. 'vS brottas, bryd- 
ning brottning. 

2. bryde no. bry; undåkyld, at jeg 
bry[dey Dem besvärar; 'v ait hoved 
med noget. bryderi* besvär, bryd- 
Sem* besvärlig. 

brygde brygd (Oetorhinas maxi- 
mas). 

brygge* ». -hus, 'x.rS brygghus, tvätt- 
stuga. 

brynde biånad, brunst. 

bryst bröst; ansats på hosgjäm; anslag, 

anlägg p& viDkel, strjrkmAtt o. d. -bam 

barn, som får di. -bSBr bär av Zisy- 
phus vulgaris. -kaSSe bröstkorg. 
-krampe Angina pectoris. -lim la- 
kritapasta, käringskinn, -lungehulhe* 
den lungsäcken. • plov torvskärnings- 

plog, Bom man skjatcr frkrafSr gig. -Skjold 

thorax bos iiucktor. -Sting håll. -te de- 
kokt mot hosta, -vatret sånger bröst- 
vattrad el. hökfärgad sångare (Sylvia 
nisoria). 

brs evigt snötäcke; glaciär, jökel. 

brasde-sav enbladig ramsåg. 

1. brSBk reva; bräcka; skada. 

2. brsek utskott. 
braeker bo hraah. 

1. brskke*, »^^ hulpaaen^aske öppna; 
*%* et brev bryta; ^v op jakt. taga ut 
inälvorna nr villebråd; '%« ud falla 
omedelbart vid skallet; 'v sig kräkas. 
•rod kräkrot. -vinSten kräksalt. — 
braBk-VOgn bromsvagn. 

2. brSBkke buske. 
brsmS = brems. 

1. bnende bränsle; kastved. -sav ved- 
såg. 

2. bl*8Bnde* brinna; han brcendte inde 
med sit lager fick det inte sålt ; ^s^nde 
kjmrlighed studentnejlika (Lychnis 
chalcedonica) ; »s^nde omelet omelett 
med brinnande sås. -breV mätbrev. 
-gople* hårmanet (Cyanea capillata). 

-naelde brännnässla (Urtica). -skjaerm 

krusfrö (Selinum carvifolia). -snude 
tisdagssoppa, saltsoppa, -vinsrot sprit- 
rättigheter. — braend-haette, -nesle 
brännässla (Urtica). -vable utslag, 



^ — bagne 

som man får, då man br&nt sig på Däaalor o. d. 

— braendsef bränsle. 

1. brast da. bräde; no., da. bricka; staa 
paa det sorte ^ vara illa anskriven. 

2. braet veck; Icegge /x/ i en bog vika 
ett blad ; Icegge 'x/ paa en sag vikt. — 
-te vika; '\.te ud veckla ut, breda ut. 

bred*, det gaar som varmt {fersht) *%/ 
går åt som smör. -biiie ett fiaga dödsur 
(Anobinm panicium). -boller klimp 
av stötta skorpor, -korn brödsäd. 
-knimme inkråm. -les*, -/v* arbeide 
olönat, -nid yrkesavund. 

brede skuld, brottslighet. . -bevidst 

skuldmedveten. 

brejte bryta väg. 

brek bråk, brutet tal. 

brei vrål. ^e böla^ rårna, vråla. 'vC- 
abe vrål apa (Mycetes). *s*%t stor dum- 
het, > groda». 

brend brunn, -karse källkrasse (Na- 
sturtium aquaticum). -vippe brunns- 
våg, brunnssvängel. 

brendsel brunskära (Bidens tripartita). 

bresig morsk, högmodig. 

brest brist, -faerdig bristfällig, skröp- 
lig, »hoiden förfördelad ; de äldre ak' 
tioncerer blir br0stholdne lidande. 

bu no. bod, hytta. -dej'e mjölkpiga, 
ladugårdspiga, -draat avkastning, av 
ladugårdsskötseln, -driver kreaturs- 
handlare, -fae nötboskap, -blind vall- 
hund: naniu på viisa suUckor, t. ex. Neptu- 

nea despecta. 

1. bud = bu. 

2. bud*. -Stikke budkavle. 
buddike = boddike. 

bue båge; valv; stråke, -fil eit slags 

metaiisåg. -fereise = 'strog. -stilken 

kotbågens rot. -Streg stråkf öring. 

buffer puffert. 

buffet* gående bord. 

bug* >jo. bog. -kous bukstropp, -iine 

bolin. -linspryd bolinsprnta. -sem* 

bot. bos pistillen och fruktOD. -talje buktalja. 

-vrid kolik, magknip. 

bugie buckla, -horn jägarhorn, signal- 
horn, -rund konvex. . 

bugne bågna ; böja sig ; bordet 'vr afret- 
ter dignar; brcederne '\'de ud slogo sig. 



-*\* senaste sammansatta ord. £(^ = 1 bo. a t tryokstarolsa, lång vokal, al tryokstavelse, kort vokal. 



bagsere 



24 



bnstdlvel 



bugsere bogsera. 

bugt* kTÖkning; mellersU delen *v rtt tAg; 
han har ^x/en og begge endene han har 
hela makten, -hevi späckskiva; hyvel- 
kniy. 

bugu lieskaft. 

buhne = indbygning, 

1. buk book; bagge; rentjnr; [trä-, 
kuskjbock; liten hopphäst; ramm, 
mnrbräcka. /x/kd-blad* vattenklöver, 
blacken (Menyanthes trifoliata). -bfO 
bro, vilande på strävor och stöttor. 
-b8BP storrams (Convallaria multi- 
flora). -horn ftrtviixtcu Trigonella foe> 
nnm grsecnm. -Spring krnmsprång, 
kapriol. -tOrn bocktörne (Lycinm). 

2. buk bugning, 'vke bocka sig; *\,ke 
under duka under. 

3. buk = aarbuh. 

4. buk* dumhet. 

bukar myskmadra (Åsperula odorata). 

bukjkel hårbuckla, hårlock. «N;let vå- 
gig, krusnd om hår. 

buksbom* (Bnxus sempervirens). 

bukse r, i det hus har könen fs^me paa 
har hustrun makten; hans hjerte sank 
i f^trne han fick byxångest. -bJ0rn 
nattpåse med två ben ror sm&bam. 

bul stock, stam; liv pA klädesplagg; skaft 

p& pelare. 

bulbider bulidogg. 

bulbil groddknopp. 

bule buckla; bula; simpel krog. 

bulk knöl. 

1. bulle oxe, kastrerad efter könsmog- 
naden, tjuroxe, kagg. 

2. buHe bulla. 

bullen svullen. «vne ud svälla. 
bulmeurt bolmört (Hyoscyamus niger). 
butter se huller. 
bumand fast bosatt man, motsmt uonvi- 

dorna. 

bumbaad kattdrejarbåt, proviantbät. 

bumle svira, rumla. 

bump duns. 

bumse ned falla med duns; dimpa; 

flbst. madusa; en svcer 'x<. 
bund botten, -bor upprymningsborr, 

gnavare. -fald bottensats, fällning. 

-fast, isen er 'v det är bottenfruset. 



-fattig utfattig, -forstsrkning för- 
stärkning pi kanon. -gatH storrc fisk- 
not, vad. -gamstado plats där va- 
den sättes ut. -gsr jäst, bottensats. 

-hugge rothugga. -I^tier 8käggdox>- 

ping (Podiceps cristatns). -raadden 
genomrntten. -skraber* mndderverk ; 
ostronskrapa. -Slsbovaad trål. -Styk- 

ke slutstycke p& kanon o. d. -sulten 

hungrig som en varg. -tarm ändtarm. 
-iemmer sjunket timmer, som tiiiraiier 

Rottningsforeningcn, dykare. -Vand slag- 

vatten. -VOntH, aabne -/ven släppa en 
fjärt. — '\>% bottna, förslå. 

bunding stickning. 

bune = indbygning. 
bunk buckla. 

1. bunke* hop, massa. 

2. bunke tåtel (Ålra).^ 

buntjet brokig, -papir kulört papper, 
aftrskiu ytrnrgat. -spotto hackspett. 

buorm snok (Coluber natrix). 

burde borde; böra. 

burkne bergspring (Asplenium). 

burknob överhandsknop. 

burre = borre. -snerre snärjmåra (Ga- 
lium aparine). 

bursk bondsk. 

bus' [tobaks]bu88. 

buse ud med noget inte kunna hålla 
inne med något. 

busk buske, -h^g vårfågel, större torn- 
skata (Lanius excubitor). -nellike 
borstnejlika (Dianthns barbatns). 

-rsrsmutte, -sånger gräshoppsång^e 

(Locustella nsBvia ci. Sylvia locnstella). _ 
-8kvel[te]* (Saxicola rubetra); sort- 
strubet -^ svarthakad buskskvätta 
(Saxicola rubicola). — 'vadS, »vet' 
buskage. 

buskap kreatursbesättning, hjord. 

bUSker »kKnita. = bukser. 

busmskker kirskål, skvallerkål (Acgo- 
podium podagraria). 

buSSemand bnse, rom nmn akitlMiuicr barn 
med. 

buSSeronne barnförklädc med ärmar. 
buSSerull arbetarblus. 
buSt borst; slaas saa ^a {'\^ene) fyger 
så att hårtofsarna ryka. -divel igel- 



* Kven det direkt motaTarande ■▼. ordet. *\* artikelns huvadrubrik oller vad som 1 den står nir« | . 



bnste-lyng 



- 25 ~ 



bfldngrel 



kött. — /x^e-lyng ljung (Callnna vnl- 
garis), -peer mfsig pojke. — «vet 
rufsig. 

1. buf trnbbig, slö, tvär, ej kiirormig; om 
i>enoii tvär, butter. 

2. buf bytta. 

butare en branalg. Alarla eSCUleuta, Mia 
ijftn&r djar och delris mflnnlskor till fOda. 

btilet = hutteU 

butlask plankända, stockända. 
butleri »jo. ntvägningsrum. 
bifttelur ^}9. halsdävert. 
butterdeig smördeg. ^vS-fcage smörba- 
kelse. 
buttet knubbig. 

1. by stad ; da. ar. = landihy. -foged da. 
nngef. stadsfiskal, polismästare; qo. 
polisdomare och notarius publicns. 
-folk stadsbor, -frihed stadsrättig- 
heter, -gäng tnr ut i staden ; da. av. ut- 
svävning, -maal Stadsspräk, aArnk. om 
dot dRDsk-Donka rikaapråket, jfr lattdsmoal. 

-mark allmänning. -pOSt lokalpost. 
-raadet da. stadsfullmäktige, -ret råd- 
husrätt, -StyrBt no. = 'raadet. -StSV- 
ne möte[8plat8] för byamännen. -Sva- 
le hussvala (Hirnndo urbica). -Svend 
stadstjänare. -SSlger ensamförsäljarc 
för staden, platsförsäljare, platsagent. 
-ting, rådhusrättens session, -valg- 
mand elektor för en stadskrets. — 
'^8-barn, vt er -«v vi äro frän samma 
stad el. by. 

2. by = byde. 

byde, &#<2, budt bjnda. -Riaade impe- 
rativ. 

1. byg kom, >bjugg> (Hordeum); gold 
/v = byggrms. -and gräsand (Anas bo- 
schas), -brand = 8t0vhr(md. -eng nå- 
got högre belägen strandäng, -fiigl 
göktyta (lynx torqullla). -grSBS vild- 
korn (Hordeum mnrinum). -kom va- 
gel på ognt. -SUppe avsilad soppa pä 
komgryn. 

2. byg byk. 

bygd* no. socken; komme på 's*en fat- 
tigvärden; bg og *>* land och stad. 
»x/e-iag bygd, grupp av angränsande 
socknar, -maal* dialekt; »Arsk. om de 

▼rrkllgen Ulade folknålcn, jfr landsmaal. 



1. byge* t. byka. 

2. byge regn-, stormby, -velr byigt 
väder. 

bygelhorn = bughhom. 

bygge*, -hvepse grävsteklar (Fos- 
soria). 

bygning*. ^vs-flugt tomtlinle. -kom- 
mission byggnadsnämnd. -Isreytter- 
lära. -Skat fastighetsskatt i stad. 

bygS|ef nrrende l allm. på arrcuintorn» ocit 

iinna flnkas iivsti.i. — »x/le i>å livatid arren- 
dera; /x/Ze bort arrendera ut. 

byld böld. 'x<e-moder varmoder. 

bylovpirol sommargvlling (Oriolas gal- 
bula). 

bynke gr&bo (Artcmisia vulgaris). -fugl 
buskskvätta (Saxicola rnbetra). 

byrkelange birkelånga (Molva byrkc- 
lange ei. alyssoriim). 

byse båt anvind vid sllirångtt. 

1. bySSe kabyss. 

2. bySSe vyssja. 

bytte byta; byte; fst gaarde lek kappas 

om hålet; »s» penge växla. 
byx hopp, språng. 
bsger* blomfoder, -blad foderblad. 

-baelg skärmfjäll bos gräsen, -svamp 

skålsvamp (Peziza). 
baek*. -arvelånkesärv(Elatine). -dfpS- 

Sel = Vand-åteer. -PFJ amcriknniik lax- 
art, Salmo fontinellas, nSgon g.^ng od- 
lad 1 Norge, -erred forell, blicköring 

(mladre ras av SalmO trutta, Ibland kallad 

S- fario). 
bSBldet om fåglar: naken. 
baelg* skinn, avdraget iicit, päls; bot. balja; 

buk. -f nigt boi. balja ; skidfrukt. -kap- 

sel kapnel, som blott Öppnar sig i buksöninicn, 

baljkapsel. -mork kolmörk. — 'vO i 
sig häva i sig ; *>^e arter sprita. 
bslle bot. balja. 

baelmark = b(Big-m0rk. 

bselte* skärp ; zon på ett kiot. -dyr bälta 

(Basypus). 
bdBndel smalt band. -Orm bandmask, 

binnikemask (ToBnia m. a.), -tång 

bandtång (Zostcra marina). 
bflSndsel* rJ». bändning; rundbänsel. 
pressbängel. 



-'N/ aenaate sammansaUa ord. C^ = O 1 bo. al tryckataTelae, lång vokal, al tr/ekataveltc, kort vokal. 



bssaJc 



- 26 ~- 



b0s 



bsenk*, värme ^en p& bal klä väggarna. 
-aal nära könsmogen ål. -batteri öp- 
pet batteri, -dup, -hage hake på hy- 
velbänk. — /x/e-bider gråsugga (Onis- 

CU8 asellufl o. närstående). -fOFSlaQ för- 
slag gjort på rak arm. 
bmr*, falske r^ falska frukter, -drue- 
munke trolldruva (Actaea spicata). 
-grant saftgrönt,kinagrönt. -gult gul- 
bärslack. -karse lndiankra«se (Tro- 
paeolum). -kisde silduk för .aribercd- 

uiug. -kogie bärkotte hot cneo. -lyng 

lingon-, blåbärsris o. g. v. (Vaccinium). 
-Strie = 'klaede. -taege bärfia (Penta- 
toma). 

1. bsere livmoder. 

2. baere* v. dette t0j r^r ihke vand imod 
et andet tål ingen jämförelse med; 
-N. över ha fördrag; det rs^s mig for 
anar mig; ^v sig väsnas. 

baerke barka. 

1. baBrme drägg; dränk; avskum. 

2. baerme avsats på Bluttando jordvan, ar. 
seende att hindra ras. 

baeve*, f\*nde hjerter = bcevre-grais. 

baBVer* (Castor fiber), -hat kastorhatt. 
-rotte desmanråtta (Castor zibethia- 
cus); sumpbäver (Myopotamus coy- 
pns). 

baBVre bäva. -asp mnng asp (Populus 
tremula), -grses darrgräs (Briza me- 
dia), -naal fjunpensel. -rust eu rogt. 
gvanip (Gymnosporanginm). -Svampe 
gelésvampar (TremellineaB). 

både bot. 

badker tunnbindare. 

bet biff. 

b0g bok (Fagus sylvatica). -hjOrt en 
Bkaibagge Dorchus parallelopipedus. 
•tröst röd vingetrast (Turdus iliacus). 
— /vO-drOSSei sångtrast, taltrast 
(Tnrdus musicus). -ioppe en vivei (Or- 
chestes fagi). -skraelcke smäskrake 
(Mergus serrator). -spindor streckad 
fjädertofsspinnare (Orgyia antiqua). 

båge böia. 

bafe = 2. bt/ge. 

1. b0Je boj; T. förse med bojar. 

2. b0j|e*. 'x.e-Straf strängt arreststraff, 

dttrvld fåogeng fötter fäatng, gå att han rj kan 



•odra piaU, blott ttttllniog. — «N;||ilKI*. 
'x^nings-vinkel lutningsvinkel. 

b0jle bygel; båge t. ex. för krocketgpel; 

Biö. kläm, röring. -naal bågspänne, 

säkerhetsnål. 
b^r = 7. bulle. 
htle binge. 
btflge*. -bevaegelse vågröreifee. -blik 

korrugerad plåt. -homsnegl valt- 
hornssnäcka (Buccinum undatum). 
•Ilnie våglinie. -skaerill yttre skydd 
för vågbrytaren. — f\,t vågig. 
b^ling kreatursflock, hjord. 

1. bÄlle odon, blåbär (Vaccinium). 

2. btflle = 7. bulle. 

3. balle ligapojke, slagskämpe; din 
lille »v din lille tjuvpojke, skojare, 
skftmts. -lov da. lag om kroppsstraff för 
våld å person. 

b0nder*. -Steder lägenheter och 

[bond]hemraan. jfr bonde. 
banne* gnmk. bondböna (Vicia faba); 

jakt. harens exkrement. -trBB guldregn 

(Cytisus). 

1. b0r bår; = trilleb0r: da. gammal 
hatt. 

2. b0r medvind. 

8. b0r livmojler. -knuder [liv]moder- 
kottar. -skede slida, könsöppning. 
-SprSBkken blygdöppningen. 

4. bar börda. 

barn pi. av barn. 'vO-asyl barnhem. 
-dagen menlösa barns dag (ss dec). 

-have kindergarten. -hjaBlpsdagen 

barnens dag, då medel issamlag för Tauvår. 

dado barn. -Omi springmask (Oxyu- 
rus vermicularis). -penge förmyndar- 
medel. 

b^rse bössa. 

b^Slng bussning. 

b0rst tukt. 

b0rste*. -kogleakS borstsäv (Scirpns 
setaceus). -ormo borstmaskar (Chae- 
topoda). -SIV borsttåg (Jnncns squar- 
rosus). -svin att giagg igelkott (Cen- 
tetes), -tand* en tropisk fisk Chaetodou. 
— 'vt borstig; borstad. 

bart förr: färja. 

b0S ond; tvär. 



♦ även det direkt niofvarande gv. ordet. «m artlkelng huvndrubrik -eller vad som i den alar f»re | . 



bosnittg 



27 



dampkedel 



basning hjalbösea. 

b08S, ikke et f^ inte ett fnask. 

bassning = hosning. 

baste skinka. 



1. batlB bytta; ämbar: klumpig hatt, 

> skopa»; hold din '\* trät. 
8. batlB butta, piggrar (Rhombos 

maximiis). 



C. 



Calla* (Calla palnstris). 

Carré sTinhare. 

Cembrafyr* brödtall (Pinas cembra). 

censur bedömande, utlåtande. 

centner*. -gneekar jättepumpa (Cn* 

cnrblta maxima). 
centrtfuge* separator. 

chalup slup. 

champignonanker = parapiyanker. 

Charlotte* ett siags bianc mänger, -kage 

äppelkaka med stekt franskt bröd. 

chartreusekniv legjmkniy. 

Cbaussere makadamisera. 

Ciffer chifFer, hemligt skrivtecken. 



Cikade [sång]strit (Cicada). 
Cikorie* (Cicorium intybns). 

cirkel*, -afsnit segment, -rokke, -ska- 

te sandrocka, spättrocka (Raja circn- 
laris 91. falsovela), -udsnit sektor. 
Citant kärande i oiviim&i. -Skab juridisk 
person som kärande, kärandebolng. 

Citron*, -draaber cedrooija. -melisse 

(Melissa officinalis). -SOmmerfugl ci- 
tronfjäril (Gonopteryx rhamni). 

CremainS fyllda pastejer. 

Creme vispad grädde. 

Cykjel*. 'x.le-belle vårdslös cyklist. 

CypergrSBS ag (Cyperus). 



D. 



1 daa, -dyr dovhjort (Oervus dama). 
2. daa* (Galeopsis). 
daab dop, döpclse. 

daae = 2. daa. 
daare*. -kiste dårhus. 

daarllg dålig; dåraktig. 

daase dosa; ^6. kompass-skål; dank; 
dumbom; sköka, -ilbelle dosvatten- 
pass, -mlkkel dumbom, trögmåns. 

dadel tadel. 

dafnie vattenloppa (Daphnia pulex). 

dag*, tage en af f\te »bräcka», avspisa. 
-arbejder daglönare, dagsverkare, 
dagakarl, -bergart* ytbergart. -blide 
dagsmeja. -konO hjälphustrn. -leje 
arbetsavtal för kortare tid. -lille* 
(Hemerocallis). -paafugloeje påfågel- 
öga (Yanessa lo), -pengo dagtrakta- 
mente, dagavlöning, -renovatlon ren- 
hållning av gator och gårdar ; jfr nat- 
renovatlon. -Stedt dagligen, varenda 
dag. -SVaermer dagfjäril. -Viottrad- 



gårdsnattviol (Hesperis matronalis). 
-verd frukost, dagvård på laaact omkr. 

kl. 10. -VSiger spåman, som mtlar kIk efter 
boijdclscrulia dagar. — 'vHg*. 'vllg-StUe 

vardagsrum. 

daggert dolk. 
dake lätting. 
dal*, -lare dalgång, -rype* (L^opus 

albus). — 'vO* sjunka; ^y^nde rytme 
fallande. 
daler rore isss = 2 kronor. 

dalte = diite. 

dam* behållare i ajtande ii>iksump. -kul- 
tur fiskodling. -musling flodpärl- 
mnssla (Unio ei. Margaritana); dam- 
mussla (Änodonta). -rOkkO en blndfotioK 
(Apus). -taege vattenmätare (Hydro- 

. raetra). 

dame*. -taske arbetspåse. 

damp ånga. -afskaeringsapparat ex- 
pansionsinrättning, -ftejte ångvissla. 
-gummi dextrin. -kedel ångpanna. 



-'V/ senaste aaiumausatta ord. Ce' = O i bo. al tryokatavaise, l&ag vokal. oX trjckatavelse, kort. vokal. 



dampkolbe 



- 28 



dlptam 



-kolbe pistong. -kugie* beronsknla. 
-kuppel ångdom. -mantel cylinder- 
tröja, -paket post&ngaTe. -puster = 
•kugie. -sksremslle ångsåg: -terring 

basning, — »ve ånga; ångkoka. 

danebrOg* dnuska riksbaneret; daoaka flag- 
gan. 'vS-mand Inncharare nv dannebrogs- 
tecknet. 

danefSB UU kronan bemrullei arvc- cllcr bitte- 
goda; jfr tv. danaarv. 

danehof liist. riksdag. 

dank slant; drive 'x/ slå dank. 

danne bilda, forma. 'vIse bildning; 
formation; gestalt, /x/lses-fejl miss- 
bildning. -V8BV* = delingsvcev. — »N^t 
bildad; i smt. oftn: -formig, -lik. 

dannis bedervärd, redlig. 

dansk"^. -harve = fohiharve. 

dase dåsa. 

datter"^, pi. d0tre. -mand måg. 

david dävert. 

davre da. frnkost. 

de*, De ni; snrsk. da. I om Hera. 

debitor guldenär. 

defenSOr försvarsadvokat i kiiminaim&i, 

svarandeombud. 'va't uppdrag som 

defensor. 
deger däcker, tio stycken imdnr. 
degn roi-r: klockare; til 'x/e maalte alene 

studenter beskikkes. 

dejCg] deg. 

dejlig vacker, präktig, utmärkt, här- 
lig, förtjusande. 
dejse'*' dimpa, falla; gå akter över. 

deicaStére rymdmUtt om 10 kubikmeter. 

deklarere* eklatera; ~ enforlovehe. 

1. dele gränslinie, rågång. 

2. deije* v. dommeren skal ^ os imel- 
lem döma; 'v^ blad flikat. 

deifin*sprlngarc.-snekke(Delpbinula). 
delikat^ere traktera; hun sat og fs^erte 

sig med nogen kager smorde sig; 

jeg blev 'veri med diverse spydigheder. 

'x/esse*. 'vesse-forretning charku- 
teri affär. 
deling* pluton, 'v.s-punkt'*' hjäippunkt 

för flunaude av ett pcrBpektivIskt lilge. "V8BV 

dclningsvävnad, bildningsvävnad, 
kambium. 

delkrederefond ett sing* reservfond, ar. 



■edd att vid förluster taga fOrtta stöten och apara 
den egentliga reservfonden. 

demerara råsocker. 

der'*', den mand^ «n< gav mig bogen som ; 

'V var en gäng en konge det. -hen' dit. 

-övre där borta. -SOm därest, om. 

-til* dit. 
dere ni om aera, no. talspråk. 'vS er, edcr; 

da. sin, Deres er om en. 
derrik lyftkran med rörlig arm. 
des'*, -aarsag därför, fördenskull. 

-angaaende med avseende därpå. 
desma'n* (Myogale moschata). 

desmer mysk. -graes = -urt. -kat = 

viverre. -Uli desmeknopp (Adoxa 
moschatelina). 

destroyer torpedbåtsförstörare. 

detailhafldel minuthandel. 

dett fall. /X/O dimpa, falla. 

devis dävert. 

differens*, -nekke aritmetisk serie. 

dige* damm, vall; vallgrav; sovende f\^r 
äldre, övergivna dammar, reservdam- 
mar, -bserme område närmast dam- 
men, som ej får plOJas cl. gr&vas. -lag Tor- 

cning av intressenter i en dammbygg- 
nad. -SnUJtte, gråa -^ stenskvätta 
(Saxicola oenanthe); sortstrubet -/n* 
svarthakad buskskvätta (Saxicola ru- 
bicola); brunstrubet -/x* buskskvätta 
(Saxicola rubetra). -SValo backsvala 
(Cotyle el. Hirnndo riparia). 

digter* skald, -gage fast forfattarstl- 
pendium. -Spind påfund. 

dikkedarer onödiga omvägar, åtbörder 
el. ord, krumbukter. 

dild dill (Anethum); fettistel (Soncbns 
arven sis). 

dill delirium; snakke bare »x» persilja. 

1. dillo* = dill. 

2. dillo fettistel (Sonchas). 

dilt lunk. -dalt prästalunk. /vO lunka, 

larva. 
dimi8'pr8edikon > praktpredikan > r«r 

praktisk teologisk examen. 

dimittond abiturient. 
dimling tränagel, dymling. 

dingetdangel bAngando grannlåt, Orhnngen, 
berlocker o. d. 

diptam* stjälkborre (Dictamns). 



* liven det direkt motsvarande sv. ordet, »x» artikelns huvalrabrik eller rad som I den atlr fttr« t 



dirre 



drei 



dirr6 darra: tamderne 'vc^é skallrade. 
disk* tallrik; patén; vor dug og »v 

er alt bered . , . bordabon. 've-springer 

(bod)knodd. — 'vö op duka npp, bulla 
upp. 

1. dtSS6 dessa. 

2. diSSe gunga, skaka. 
diset diet; dagtraktamente. 
djsevolslid ängsvädd (Scabiosa succisa). 
do das, avträde. 

1. dobbe flöte. 

2. dobbe örhänge. 

dobbelsuger tvåfläckig dnbbelsugare 
(Lepidogaster bimacnlatus). 

dobbelt dubbel; f\* kramsfugl åMhYyel" 
trast (Turdus viscivorns). -bekkaSJn 
da. enkel beckasin (Telematias galli- 
ivago), no. dubbel beckasin (Telema- 
tias major), -finnot dubbelt parbla- 
dig. -flint dubbelböBsa. -fsddedo, 
-fadder amfipoder, märldjur. -gråtet 
dubbelgradig. -hage isterhaka. -ban- 
net tvämännig. -hiirl hyvel med dub- 
bel tand. -klUp redBknp ror matning av trftda 

tjocklek. -I0b dubbelbössa, -slutning 

sammansatt slutledning, -takket bot. 

dubbels&gad. -trost dubbeltrast (Tur- 

dns viscivorns). 
dodder dådra (Camelina). 
dodenkop caput mortuum, biprodnkt vid 

framstftllnlng av rjkande svavelsjra. 
dOgISp bringlapp p& kreatar. 

doktor*, -fisk kirurg (Acanthurus). 
dol bord skarndäck. 
dol hus dårhus. 

1. dolk klump. 

2. dolk*, -hale moluckkräfta, dolk- 
svans (Limuhis). 

dolphin stampdävert. -gaier klrskänk- 

lingar. -Slag stampstag. 
dom* (d) los. omdöme ; k&be i dyre 'vme 

dyrt. /x/S-akt fullständigt protokoll 

med alla bilagor. 'x/ffiand = meddoms- 

mand. 
dommer*. -pSBl målstolpe vid tavUng. 
dompap (of) domherre (Pyrrhula pyr- 

rhula); dumbom. 
donkraft domkraft. 
donneniors = dun-kammer. 

donner rus. 



dont arbete, verksamhet, kall, syssla. 
dop = dup. 
dor = dom. 
dorg = dorj. 

dorme taga en lur, slumra. 

dom stamp, puns. 

dorsk slö, sömnaktig. /vO slöa, lata sig. 

dosmer dumbom, våp. 

1. dot villebrådets död. 

2. dot tott t. ex. av bomaii; viljelös, be- 
skedlig människa. 

doven lat ; ^^t ol duvet ; jeg er ^ i ar» 
men armen har domnat, -dyr trög- 
djur (Bradypus). 

dOVning bjudning rar grannar, gom hjMipa till 
att raskt utfQra e.t arbete, »körhjälp». 

draabe droppe, -tseller droppflaska. 

draag = drag. 
draat = drat. 

drabelig dråplig, väldig, präktig; /x. 

80d väldigt. 
draft dragen växel, trätta. 
drag* hisståg; landtlunga; et fs» över 

nakken slag; ^^^et pd en le skaftet på 

en lie. 
drSjUdokke alruna. 

1. dragé* v. 'v kendselpaa känna igen. 
^r bärbjälke, »x/t strimmig. 

2. dragé drake (Draco volans och mjs 
tiakt vtsen). -hovod drakblomma (Dra- 
cocephalum ruyschiana) ; *drakfi8k 
(Scorpsena draco). 

dragt dräkt; börda; en ty^ prygel ett 
kok stryk. 

draine = drasne. 

dram eugeiak vikt 1,8 gr.; snaps, sup. 

dränker drinkare, -asyl alkoholist- 
hem. 

dräp ofärgat kläde, vadmal. 

drap-farvet smutsgul, gulgrå, matt grå. 

draphavre knölhavre (Avena elatior). 

drasle rasslande falla ned. 

drasse släpa. 

draf klump, smula. «vte falla, dimpa. 

draUg olycksbådande SpÖke, loni visar sig p& 
sjön 1 en balv båc. 

drav mäsk, drägg, dränk. 
drava't häftig stormby. 
dravle mjölk, som ystat sig. 

1. drei stöt, slag. 



-<v aeaaat* Miiunansatta ord. Of = ibo, al UjeJuuv«Iae« lång vokal, al trjokstavolse, kort vokal. 



drei 



- 30 - 



dnbbe 



2. drei = drejning. 

8. drei = drag. 

dreje vända, vrida; svarva; /x. til en 
klämma till ; samtalen /vr sig om dig 
rör sig. -baBnk svarvstol, -hage cit 
slags stöd för järnsvarv. -hals = vende- 
hah. -lad svarvstol, -led vridled. 
-Skive vändskiva. -8l0l nrmakarsvarv. 
-Syge kringsjnka; jfr faare-kvoise. 
-taarn vridbart ptvnsartorn. — ~r 
svarvare. 

drej[e]l dräll. 

dreng da. pojke, -kall gammal nngkarl. 
dress kostym. 

drev* driv[hjul], kugghjul; snöyra, 
drift* ea uppköpares kreatursllock ; arbei' 

det er i fuid 'v gång. ^vs-bestyrer 

trafikdirektör, -herre arbetsgivare. 

-kapital rörelsekapital. — 've-bonde 

kreatursägare, -mand kreaturshand- 
lare. 

drifte dryfta; vanna säd. 

drikfsldig begiven på dryckenskap. 

dril, paa *s* på retsamhet. — »vle re- 
ta[s]. 

drive*, han drev ham en drev till; ^ 
det til nog et lyckas bli ngt; 'x/ af vand 
drypa; fs^nde fuld stupfull. — driv- 

bed drivbänk, -mur spaijévägg. -vaad 

dyvåt. — 'vB-brO flottbro, -rum svaj- 
rum. 
drog lätting, odäga. 

drole djävul. 

drone drönare, vattenbi. -slag drönar- 
slakt. 

drople|r fläckar p& bäst. 'vt småfläckig, 
apelkastad. 

drOSSel d. trast, -klap ångventll, drot- 
telventil, strypventil. -maskine = 
'Stol. -r^rsanger trastsångare (Gala- 
moherpe turdoides). -sanger rörsån- 
gare (Calamoherpe arnndinacea) ; säv- 
sparv(Emberizaschoeniclus); = -r^r- 

sanger. -StOl trOStelstol, en spinnmaskin. 

-Stsr rosendrossel, roaenfärgad dros- 
sel (Pastor roseus). 

drOSt drots. 

drue druva, -bor = vimmelbor. -eg vin- 
terek (Quercus sessiliflora). -hyacint 
pärlhyacint (Muscari botryoides). 



-kam druvstjälk. -kvas grums efter 
pressade druvor, -lus vinlus (Phyl- 
loxera). -munke trolldruva (Actsea 
spicata). -Olie = kognahoUe. -Orin 
vinvivel (Curculio bacchus ei. Eu- 

moipus vitis), -rodlus = -lus. -skim- 

niel en svamp pä ruttnande väztdcinr (Bo- 

trytis vulgaris). -SOrt frankfnrtsvart. 

-svamp skadesvanipen Oidium tuckeri. 

-valse stjärnaskid (manteidjur Botryl- 

lus). 

drukkenbolt drinkare, fyllbult. 
dnikne drunkna; dränka. 

1. drum dån. rx/me dåna. 

2. drum liten malmådra. 
drtinte vara senfärdig. 

dryge dröja. 
drynte = drunte. 

dryppe droppa: 'x/ stegen ösa. dryp- 
VSerk torkhus. — »vrt dröppel, go- 
norré. 

drySSe dråsa; ösa, strö. -ske ströskcd. 

drse rågens blomning; t^gen 'vr ryker. 

dnebe* döda; f\^nde kritik mördande, 
nedgörande. — /x^r norman, stoppare. 

drsg dragg; av. dörj. 

draek träck. 

1. draene surra. 

2. draene, drsnere dränera; sursk. täck- 
dika, drsenr^r dräneringsrör. 

draBnke trampa om fSgiar. 

drset notvarp; gång om koiredskap; drag- 
tyg; avel av husdjur; foder i kläder. 

drsve tala släpigt. 

draevle prata strunt. — »vr pratnta- 
kare. 

dr^bel tungspene; i maskia äv. ^klap = 
drosselklap. 

dr0J dryg ; 've oi'd hårda ; humören var 
vel 'x. kraftig; et ^t arbejde styvt. — 
've göra dryg, dryga ut. 

drsmpel sjö. övre portdrympel. 

dre^n dån, dön. 

drev halvtuggad föda hos idisslaro; 
er det Julingen fra sidst du gaar og 

tggger ^paaf -tygge idissia. -tygger 

idisslare. . 
drevel — dr0bel. 
drevelse gammau ord bedrövelse. 
dubbe niga, nicka. 



* även det direkt motsvarando sv. ordeL *\* artikelns huvuirubrik eller vad som i deo står fttro | , 



dubbel — 31 — 

dubbel = jiydhoit. 

dublet* dubbelbÖBsa. 

dad6 dårrepe (Lolium temnlcntum). 

1. due dnva. -blORISt stormhatt (Aco- 
nitnm napellns). -falk pilgrimefalk 
(Palco peregrinng). -fod duvnäva (Ge- 
ranium columbinnm), »hcg* hönahök 
( Aatnr paJumbarius) ; ir. = 'falk. -Ska* 
blOte fältvadd {Scabiosa colnmbaria). 
-tröst dubbeltrast (Tnrdus viscivorus). 
-urt kropp, mjölke (Epilobiam an- 
gustifoliam) ; penningört (Lysimachia 
thyzsiflora). — 'x^rik duvhanne. 

8. due duga. 

1. dtt'g duk. 

2. dug' dugg, dagg. -pH daggvide (Sa- 
lix daphnoides). -rod rot, som ligger 
i dagen. 

dugur frukost. 

1. dlricke docka ; dragspclshnvud. -hjem 
Överdrivet nätt hem. -spil marionett- 
spel. 

2. dukke dyka; få att dyka. — 'vft 
doppning. 

dllknakket med böjd nacke, stukad. 
duks primus i en klass, -hoved dot- 
kopf. 

duksten tuff. 

dulere siikta. 

dulpt dold. 

dulnaBrdet härdad pä ytan. 

1. dttlle xlgenaret o. »Ddna strjrknreB > kvinna >. 

2. duHe gå och pyssla. 
duime lindra; f&rr at. slumra, bli sva- 
gare. 

lllrit knuff. — ^e ge en knuff. 
dum* (a>) oklar; matt; dov; stum. 

1. dump dov. 

2. dump duns ; tungt fall. — *s*^ dimpa ; 
rwe til examen bli kuggad. 

S. dump fördjupning, håla; fotrum i 

TagD eller al&de. 

dumpling kokt pudding med mör- 
deg. 

dumrian dumbom. 

dun* fjun, ludd. -baar* f junhår, ull- 
hår, -hammer, -kjevle kareidun (Ty- 

pha). -VSBT plats där dunfångst be- 
drives. 
1. dundre dundra. 



dvsBrgUn 



2. dundre klumpigt fruntimmer, ma- 

dnsa. 
dunkraft domkraft. 

1. dunk kagge. 

2. dunk stallkarl vid liftstregempote. 

dunnemOS ~ dunhammer. 

1. diip stift, tapp ; hylsa. -skO dopp- . 
sko. 

2. dup nick. 

1. duppe slå stift i. 

2. duppe doppa. 

3. duppe spad, sås. 
du'r brus, dån; aiiinftuoare: entonigt ljud, 

i. ex. entonig läsning. — «N<e, f osten, 
m0llen «ver. 

dus, vare <%• du[bröder], dusyskon. 

duse d&sa. 

dusfnkram gottköpsvaror, sekunda- 
varor. 

dusk tofs; but. sammansatt ax. -grSS 
gräs med dti$h. — 'x<e-lue norsk stu- 
dentmössa. 'vOt tofsprydd. 

dust, ikke en rv grand. 

1. du1[t]e dua. 

2. dutte, «v en noget paa skylla ngn 
för ngt. 

duvl = flydholt. 
dval fadd, äcklig. 

dvale*. -bsr alruna (Mandragora offi- 
cinalis). -drtk sömndryck sank. i »• 

goroa. 

dvask slö, Bömnaktig. 

dvejli dVflSl, skurtrasa av garnåadar eller 
klutar på ett skaft, SVabb. 

dvsle dröja, uppehålla sig, dväljas. 
dvsig grovt linne, säckväv, kanvas ; åv. 
= dvejl. 

dvaerg*. -birk* (Betuia nana). -bunke 
vårtåtei (Airopsis). -bsndeltang (Zo- 
stera minor ei. noltei). -benne (Pha- 
seolus compressns). -falk* (Falco 
ffisalon). -flagermUS* (Vespertilio 
minuta). -fyr = bjergfyr. -oaas fjäll- 
gås (Anser erythropiis). -glénte brun 
kärrhök (Circus seruginosus). -hsjrs 
dvärgrörd rom (Botaurus minutus). 
-hvede kubbvete (Triticum sati- 
vum tenax compactum). -ber dvärg- 
lin (Radiola). -lappedykker smådop- 
ping (Podiceps fluviatilis). ^in = 



'f>é eeiiaste saumoasatta ord. fi> = i bo. al trjeksUivelse, llug vokal eU tryekstavclae, kort vokal. 



dvsergmaage — \ 

'Iwr. -maage dvärgmås (Läras mi- 
nutiis). -mider trögfotingar (Tardi- 
giada). -mispel oxbär (Ootoneast&r). 
•mus* = havremu8. -palme* (Cha- 
mserops humilis). -rvle Bmåsiiäppa 
(Tringa minuta). -rsrdrum* = -hejre. 
-rsrh^ne liten samphöua (Porzana 
parva). -Silkeand = laj^pedykker. -SIV 
dvärgt&g (Jiincus i.ygmaeus). -skud 
bot. kortskott. -SpidsmuS dvärgnäbb- 
mna (Sorex pygmseus). -StrandLaber 
= -ryle. -SUmphane = -r^rhone. 
-trappe småtrapp (Otis tetrax). -tser- 
ne småtärna (Sterna minuta). -uglo 
sparvuggla (Athene passerina). -ulk 
oxsimpa (Oottus bubalis). -VSrling 
dvärgsparv (Emberiza pnsila). 
dy sig behärska sig ; jeg kunde ikke <v 
mig Icenger hålla mig. 

dyb djup. rwde djupQek]. 'vdd-maa- 

ling pejling. 
dybel tränagel, dymling. 
dyd dygd. 

dyffel doffel. 

dygge bestänka, fukta. 

dygtig duktig, duglig; kompetent. 

dylc-and, spidsnoBbbet -/x/ sillgrissla 
(Uria troile). -nagel stamp, 

dykke*. ~r dykare; vatten-, gas- el. 
kloakledning under vatten ; dykfågel, 
sftrsk. om lou och doppiog; dykerteplk. 
^rter dykertspikar. 

dyle = dgbel. 

dy II 8 = dille. 

dylte täta, tillstoppa; knuffa. 

dynd dy, gyttja. -Smerling dyätare, 
dylake, stor grönling (Cobitis fos- 
silis). -snekke dammsnäcka (Lim- 
nseus). -sadgrSS narvgräs (Glyceria 
aquatica). -urt dyört (Limosella). 

dynke dänka, bestänka. 
pe doppa. 



1. dyr dyr. 

2. dyr djur; ut. aUrsk. om bjurtdjur. t. ex. 
rådjur el. ren. -kolid hind. — 've-liave 

djurgård, -olie Dippels olja, hjort- 
hornsolja. »Steg da. rådjursstek; no. 
lenstek. — 'visk* animalpsk]; t\,isk 
magnetisme ; ^s^iske produkter. 
dyrfce* odla, idka. 



I — dodninghaand 

1. dysse gravhög, stendös. 

2. dys 86 vyssja, tysta. 

1. dyst dust. -lab ringränning, törne* 
ring. 

2. dyst mjölstoft, mjöldamm ; kli. 
d8Bgg6*ybr kela med, göra väsen av. 

dsBK*. — 'vs-bjsBlfce däcksbaik. -fejer 

ett sias« skeppshaubits. -fjsk mastfisk. 
-naad, -nad spricka mellan däcks- 
plankorna, -stopper däcksklam. 

daBkke täcka; duka. -taj duktyg. — 
dSBk-blad bot. stödjeblad; loigarr: täck- 
blad, -fjser konturfäder, -fraede bot. 
gömf röiga, angiospermer. -gnind krlt- 
grund o. d. Tid etsning, -pläoe främre 
tanden pä en släthyvel, kappa; låsets 
täckplät; träskiva, som påskruvas fur 
att styra arbetsstycket, då skruvar 
utskäras ur trä; plåtstycke, som läg- 
ges under niten ; tunn täcksten. -sksel 
kottefjäll. -Stilling gardställning. — 
dskS-blad = dak-blad. 

dsknings-kab handoi köp, avseende att 
möjliggöra förut tecknad leverans. 

dSBkken hästtäcke, sadeltäcke, -taj 
grovt ylletyg. 

1. dSBksel lock; täckbly tiii r&ngbåi. 

2. daeksel* bandyxa. 

1. dSBl, dSBlle grop i huden. 

2. dSBi suggans juver. 
dsemper sordin ; ajo. bekajure. 

dsemre skymma; dagas. dsmrlng 

skymning; gryning. — dsmmer-, 

daemrlngs-sksr svag gryning. 

dabel ett auga mört (Leuciscus dobula). 

1. dad*abat.; hun er «x/«en« dödens barn; 
den sorte *\é digerdöden; se ud som 
/ven /ra Lubeck vara likblek; «x/sen« 

forkjoiet våldsamt. «N;S-formodntngs- 

dom dödförklaring, -sag blodskuld, 
dödlig förbrytelse. -SOJIeren den fly- 
gande holländaren. 

2. dad* adj. -bagt* degig, -bider loj och 

tråkig person ; dålig seglare, -druk- 

ken stupfull, -gäng den del av en maskina 
gftng, »om ej gOr ngt arbete. -hOVeO gjut- 

huvud. -nslde = d0vnmld€. 
dadning död person. «ve-bUle döds- 
bud (Blaps mortlsaga). -farV6 lik- 
färg, -haand korkkorallea >dÖd manS 



* även det direkt mot«rar»ndo av. ordet. 'n« artikelns bavadrubrik eller vad . em i den står fOra I 



d0dninghoved 



33 - 



ege 



hand», läderkorall (Alcyoniam dl- 
gitatum). -hoved* dödskallefjäril 
(Acherontia el. Sphinx atropos). -skib 
spökskepp, -ur trabill (Anobinni pcr- 
tinax). 

dFgenifct odåga. 

dagling näbbval (Hyperoodon). 
d^gn dygn. -f luO dagslända (Ephemcra 
vnlgata). -vild yeokrill. 
dirive öyeTvinna, fä bukt med; lank. 

vtd tftrlao. 

dirie uthärda. 

dirit grand, smnl. 

diri dalbo. /x/Cr ett sias* småbröd av 

mördeg. 've-hest häst av östnorsk ras. 
deigsmaal hemlighet; fcdt i *>* föda i 

lönndom, lägga barn å lönn. 
dalie hylsa av lueuii. -bajonet vanlig 

bajonett motsatt Mbolbajoovtt. 



d^mmekraft omdömefaförm&ga]. 

d0n dån. 

djffnnehat = åwn-hammer. 

åB'r*f falde med /ven ind i huset kom- 
ma bnrdns ; /eje for sin egen »v sopa 
rent för sin egen dörr; inden f\,e 
inomhns. -fyldning dörrspegel, -plade 
namnskylt. -Stok tröskel. 

d^rgende, *\* fuld propp, sm ack foll. 

d0rK litet tvärdäck nere i skep- 
pet. 

d^rSlag stamp, Tarmed Blåa b&l i metall ; 

dorkslag. 
dirrlrip va)g. diarré, >rannis>. 
d0S dvala, halvslummer. 

d0v* da. slö; en ^x/ oig. -nsBlde (>tve- 

tand) vltplister, blindnässla (Laminm 
albnm). — 'xre-drifc smärtstillande 
dryck. 



E. 



ed*, -svorneret jnry. 

eddor etter; rorr var. -kop spindel. 

-koplirt sandlilja (Anthericnm ei. Pha- 

langinm). 
edder-fugl = ederfngl. 

eddike ättika. -aar=: -orm. -flue,-myg 

(DrosophUa fanebris). -Orm ättikål 
(Angulllnla aceti). -rOS6 *törnros, 
provinsros (Bosa gallica). -urt dra- 
gon (Artemisia draonncnlus). eddiks- 
bryggeransigt bedrövlig, snr min. 

eder-and, -ftigl ejder (Somateria mol- 
lissima); pukkelhodet '*\* = -honge. 
•konge pri^tejder (S. spectabilis). 

efeu mnrgröna (Hedera helix). 

effekter band. säljbara artiklar, aank. 
värdepapper. 

effen jämn. 

efta foiki. eftermiddag. «v8-VtBl afton- 
vard, måltid omkr. kl. 5. 

efter*, -aarhöst. -biileder eftersensa- 

tioner. -di' emedan, eftersom, -forsk- 
ning* sarak. polisnndersökning. -grSS 
andra grässkörd. -gr«de efterskörd. 
-hveKt så småningom; -^ som allt- 
eftersom, -lade efterlämna arv. -laden 



försumlig, -lödning fördelning ar gods 

efter det egentliga arvskiftet. -Iffn pension. 

-Iirsning efterhörd, -mad andra rätt. 
-mand efterträdare; efterföljande 
växelgäldenär. -n^lor eftersläntrare. 
-paa efteråt, -refning underrättel- 
se, -refningsvaesen kunskaparväsen. 
-reftelig, holde sig "^ ställa sig 
till efterrättelse, åtlyda. -Skud efter- 
betalning. -sISBt efterskörd. -Smsek 
bakslag, obehaglig efterräkning. 
-SOmmer indiansommar, brittsommar ; 
sensommar. -Stik kopia ar gravyr. -Syn* 
tillsyn; beseende; besiktning, -tid 
följande tid, framtid, -valg fyllnads- 
val. 

e-fugl, -konge = eder^. 

1.6 g* (Quercus). -hjOrt ekoxe (Luca- 

nus). — A^e-bladsgallebveps ekbiads- 

galläpplestekel (Cynlps quercus fo- 
lii). -bladvikler ekvecklare (Tortrix 
viridana). -brOgnO ekbräken (Phe- 
gopteris). -nsd ekollon. 

2. eg' = ag. 

egde nötväcka (Sitta europaa). 

1. ege hjuleker. 



i ord. ai = O 1 bo. al tryokstavaUe, lång vokal, al tryoksta velse, kort vokal. 

Dansk-norsk-svensh ordbok, 8 



erfaring 



- 36 



fal 



erfaVing erfarenhet, 'v.s^videnskab 

empirisk vetenskap. 
erhverv förvärv, näring. 

erin'dre* minnas. 
erke - oBrhe. 

erken'delse knnskap, insikt; $and- 
hed8*\t. 'vS-laBre kunskapsteori. 

6rken'dtlig erkännsam, tacksam, -hed 
erkänsla. 

erklser|e offentligt förklara. ^\n% för- 
klaring, utlåtande, uttalande. 

erkyn'dige sig inhämta underrättel- 
ser. 

erie* (Motacilla). 

ern8B're föda, underhålla. 

erstafning ersättning, skadestånd; 
gottgörelse. 

ertB reta. 

ertS malm ; gedigen f\* metall. 

erv = J(erv. 



esdragon dragon (Artemisla dtocun- 

culus). 
eskadro^n skvadron. 

esp = cup. 

esparsette* (Onobrcchis). 

6886 smidesässja. 

688ing reling. 

6t ett; M en. -baer ormbär (Paris qiia- 

drifolia). -maal «jo. dygn. 
6tag6 våning. 
6tat kår, stat. <xSraad dansk hederautol ; 

virkelig "\* en gradfOrhOjnlng i nBmnd» tftel. 

6V6ntyr* saga; Ändersens •>». 

ev6rt = kuf. 

6Vig*. -hcidsblomSt kattfot (Gnapha- 

lium). 
6VJ6 Ingnvatten vid sidorna även ström. 
6Vn6 förmåga; t. mäkta, förmå; gode 

<vr anlag; över «ni över förmåga; över 

sina tillgångar. 



F. 



1. faa* bleka, röta iin; tbit. ställe, där 
lin rötes. 

2. faa*. -maBit, -talend6 fåordig. 

faar*. 'x^e-brems fårstyng (Oestrus 
ovis), -flynder (-dre) fårlevermask 
(Destoma hepaticnm). -hold f åravel ; 
schäferi; antal får, som hålles, -kop- 
per svanshudlöshet hos får. -kvaBSe 

bl&sbandmasken CoOUUruS Cerebralis, Bom 
framkallar kringqjuka. -kyillng syrsa (Gryl- 

lus el. Acheta). -kalls fårlår. -leger 

trift, gräsnejlika (Armeria elon- 
gata). -lus* = 'tage. -Opdnet får- 
avel. -sne aprilsnö. »SOp ticka (Poly- 
porus). -8ti fårhns. -SVingel* (Festuca 
ovina). -Syge fårskabb, fårkoppor; 
hos människor öroumandelsvullnad, pås- 
sjuka (Parotitis). -tunge* = vejbred. 
-tiege fårlus, fårets Insfluga (Melo- 
phagns ovinus). 

fabrikeinepeklarr yrkesinspektör. 

fad*. '>«e-bur spiskammare, skafferi. 
— rwB tömma på fat. 

faddersiadder prat, skvaller. 

fading vagnskorg. 



fadflBSB dumhet, »groda». 

fag fack, [skol]ämne; yrke, specialitet; 
to *\i8 vcerelse rum med två fönster; 
5 <v gardiner lufter. -IflBli arbeide 
arbete som kräver yrkesskicklighet, 
»skilled labour». -plan undervis- 
ningsplan. -VflBlHc = bindingsvasrk. 
-VSBrksbrO gallerbro. 

fage haBtig[t], rask[t], snai[t]. 

fager-gaas gravand (Tadoma tador- 
na); no. storskrake (Mergus mergan- 
ser). 

fagot* ett slags okluven famnved med upp 
till so em. Uoeklek. 

Öter fukter, konster. 
Imalm falerts. 
fahllaeder till överläder garvat skinn. 

fak-bU6 hattmakarens faktbåge. 

fakke gripa. 

fakS manke. 

faksCe] losta (Bromus). 

fakslodde hanen av lödde. 

fal rörformig del t. ez. på ipade. vari 

skaftet inpassas; hinna ei. skinn på 

mjölk o. d. ; falaska. 



* Bren det direkt motsvarande it. ordet, o/ artikelns havodrubrlk eller tad som i den står fftre | . 



falb[ö]lad[e] 



- 37 — 



fattig 



faib[e]lad[e] veckad kappa på en kJän- 
ning, falbolan. 

1. falid fall. -hammer* hejare, -pa- 

ler* spärrinrättning pä vindspel. 
•tOUge livlejdare. /x/S-barm fallbom, 
spriet. -maal[8b0de] böter för tredska 
el. van vördnad mot domstolen. 

2. faldf&u. 

1. faldB falla, infalla; min v ej ^x/r igen- 
nem by en går; sägen ^er ken för- 
faller; '\t paa komma på, hitta på; 
det 'x.r rent igennem ved siden af det 
andet kan icke jämföras med. 

2. falde fålla. 

falk* (Falco); kom på kanon. 

falk|ad6 bakbenen» starka böjning vid 
häftig ansats i språnget, 'vere göra 
falkader. 

falkenters plnnderskrnv, krats. 

falle lodrät rigel. -laas patentlås, som 
låser sig självt. 

fallent bankmttör. — fallere göra fal- 
lit, konknrs. 

falniB vissna; bli nrblekt, changera. 

1. fals*. -ll0Vl sponthyvel. 

2. fals = fahh sbat. ; ^v slåar s^ifi egen 
herre paa hals oärlighet hamnar sig. 

falsk* ftr. sbst. förfalskning: falskhet. 
/vner f orfalskare. 

falsum falsarium. 

famiiie* släkt; vi er (t) »v. 

fanddn fan, satan, djävnlen ; ry^s mcelke- 
botte höstfibla (Leontodon). 

fåne* fan pH rjadrar ; kompani, skvadron ; 
segel i ftrtbiomnia; snödriva. 

fång fång; sköte; fallandesot, epilepsi; 
stdde paa ry^et på knät. -skind för- 
skinn. 

fånge fånga ; sbst. fånge, -dag, det er hver 
dag jagedag men ikke hver dag -'\> det 
lyckas inte alltid, -dsemning fång- 
damm, kajdamm, spärrdamm. -lim 
fågellim. -Iineskinkler sjo. ridare. 

-ringSlinie l perspektlviaran: skuggränS- 

linie. — fang-arm arm p& bläckask. 

fanger grönländare sysselsatt med 

säi- och fiskfångst. 
fångst* vilddjnrets dödande, -knlv 

hirschfängare. 
fann snödriva. 



fant, han er *>> en ntarmad stackare, 
strykare. /x/B-fBlge tattarfölje. »»e 
tosing, våp. 'v/BTI strantprat, dum- 
heter. 

1 far* gubbe lilla. 

2. far spår. 

faraorotte faraokatt (Herpestes Ich- 
nenmon). 

1. fare*, vcsre ilde *N*n vara illa däran; 
han vidste ej, hvordan kan var »vn 
linr han hade det; blive o/n haj a till. 

2. fare grisa. 

farm båtladdning. 

f armand gammalt: köpman, gom drirer nt 
rikes handel. 

fars[e] färs. 

fart* resa ; i regelmässig «ni med regel- 
bundna turer. — 'vO omkring vara 
pä resa; vara i farten, 'springa om- 
kring i trenden. 

fartej* s&rsk. mindre båt. 'v.s-bunden 

hålskeppet, -folk båtbesättning. 

farve abst. färg; v. färga, -boskyttelso 

skyddande likhet, >mimicry>. -blyant 
kritpenna. -brSBt palett, -eg kver- 
citronek (Quercus tinctoria ei. velu- 

tina). -fy Ide färgmättnad, -gaaseurt 

färgkulla (Anthemis tinctoria). -kaSSB 
färglåda, -malt rostat malt. -r^d 
kräpp, -sans färgsinne, -skftr färg- 
skiftning. -Sten rivbäll. -tidsel saff- 
lor (Carthamus tinctorius). -vau vau 
(Reseda luteola). -VISSO färgginst 
(Genista tinctoria). 
fasan* (Phasianus). /vdérot >hög> om 

villebråds lukt. 

fasbinder tunnbindare. 

fast*, -bölder murankare; skruvtving. 

-SaBtte fastställa, bestämma. — ^vO- 

Stangen sjo. svåra stången. 

fastelav'n faatiag. /vs-boller unger. fet- 

tisdagsbullar, semlor. -Itfjor fastlags- 
upptåg. 

fatte*. -evne fattningsförmåga, -krods 

horisont biidi. '>^t behärskad, lugn; 

'x/ paa alt beredd. 
fatter farsgubbe. 
fattes* saknas; sakna. 
fattig*, efter 'x/ lejligked efter råd och 

lägenhet, efter omständigheterna; f\>e 



">>* senaste sammaosatta ord. A? = o i bo. al tryckstarelse, lång vokal, a^ tryekstavelse, kort Tokal. 



fattigblok 



— 38 



flgen 



riddere fattiga grevar, arma riddare; 
<v lejlighed pytt i panna, -blok fattig- 
bössa. -bOrgermeStOr* en av KOpenbanms 
4 borgmästare. -forStander = 'VCBrge. 

-mand* ar. = mj. -mandsbakkeise 

klenat. -V8Brge fattigvårdare inom ett 
distrikt. -V8BSen fattigvård. 

faur, faver fager. 

fautefragt fraktavgift för kontraherad 
last, som icke blir avlämnad. 

faVn* tom mått = Bfod = 1,88 m. ; 6n fx/ 

h0 fång. /x/B-braende kastved. 

favorit'* ett aiagi nedhängande härlock. 

feber*, -bark kinabark. -d0S feber- 
slummer. -kl0ver = bukkeblad. -nel- 
likerod nejlikrot (Genm nrbanam). 
■urt frossört (Scntellaria) ; vitsippa 
(Anemone nemorosa). — febri'l8k fe- 
beraktig[t orolig]. 

1. fed landtunga, a&rsk. långsträckt låg 
landtunga utanför en kust. 

2. fed' docka om 120 trådar (264 m.) 
lingam el. 80 trådar (161 m.) ullgarn. 
— 'vde avdela i dockor. 

d..fe'd fet; f\,€ 0Jne ögon med tjocka 

ögonlock, -ved tyre. — /x/e-kvaeg 
gödboskap, -vareforretning viktuaiie- 

och delikatesshandel, -varer viktua- 

lier iftrsk. ur djurriket. — *s*B göda. 

fedt* flott; han skal faa sit '\* sin 
varma mat; droppe en i sit eget /x/ be- 
tala med samma mynt; det er mig et 
(Hge) fv sak samma, -bille fläskbagge 
(Der mestes lardarius). -fugl* guacharo 
(Steatorius caripensis). -gaaspingvin 
(Aptenodytes). -kvartS mjölkkvarts. 
-ler bolus. -Iseder smorläder. — '>^e- 
bod eländig bod. -br^d flottsmör- 
gås, -fad, komme i -^et råka illa nt. 

-greVer grevar vid •m&Uoing nv talg o. d. 

-kraBmmer, -per, -prins kiåpare. -taet, 

"\* emballage smörpapper. — /ve flotta 

el. smörja ned. — /verl knussel. — 

'x.et flottig. 
fed[d3el fiol; ett aiags skampåle. 
fegte_ = fagte. 
1. fei, t en /N* i ett huj. 
2.iB]=feJg, 
feje* sopa; sota; om hjortdjur avskrapa 

hornens hud, feja hornen; *>* q/" av- 



snoppa; det ser fs*nde ud flott, gentilt. 
-skarn sopor, gatsmuts. 

1. fejer sötare. 

2. fejer ett slags dauf. 

fejg feg; no. nära döden. 

feji fel. -syn oriktig åsikt, -ta^gelse 

misstag, -trin felsteg. — /ve* slå fel ; 
misstaga sig. 
fejr fager, blomstrande. 

fejre fira. 

felbereder vitgarvare. 
fele fiol. 

felpel långhårig sammet, plysch. 

fem-byrding, -boring stor båt med 5 

el. 6 rum. -fingerurt revig fingerört 
(Potentilla reptans). -tal femma. — 

femling en spergelart (Spergula nodosa). 

— femmer femma; no. näst lägsta be- 
tyget. 

fennikel fänkål. 

ferniseringsdag vernissagedag, dag. då 

utstMlIning Oppnaa. 

fersk*, />aa *^/od stående ; paa »v gär- 
ning bar. 

ferskvand sötvatten, /vskvabbe lake 

(Lota vulgaris). -lampret bäcknejon- 
öga (Petromyzon planeri), -polyp arm- 
polyp (Hydra). -SVamp sötvattens- 
svamp (Spongilla fluviatHis). 

fersken persika (frukt av Frunus per- 
sica). -mandel nektarin (av Fersica 
laevis). 

fest*, det skal blive mig en sand ^v ett 
stort nöje. -grSBS myskgräs (Hiero- 
chloa odorata). 

1. fibel* halskörtelsvulst hos basur 

2. fibel abc-bok. 
fid =fed. 
fiddel fiol. 

fide'l glad, vänlig. 

fidimere vidimera. 

fidsel fiber. 

fif knep, list; grannlåt, ståt. -dame 

elegant, >fin> dam, dam av socie- 

teten. 
flg örfil. 

1. fige örfila upp. 

2. fige da. ila, hasta. 
figen fikon (Ficus). 



även det direkt motsvarande sv. ordet, ^v artikelns huvudrubrik eller vad som i den sUr ISr* I 



fikle 



- 39 — 



fiske-badding 



fikte göra tafatta rörelser med hän- 
derna, fnmla; fs» paa looset ; Kan *\ide 
paa urkaden og vidsle ikke, hvatd han 
skulde sige. 

fiks*, ~ og/ctrdig klappad och klar; 
en 'x/ /pr en smart man. 

1. fikse op snygga upp. 

2. fikse snärta. 

fikscre fixera; f9rr: driva med. 
fiks-forretning baisse-spekulati o n . 
fil*. 'N'6-klo filklove; s&gklämma. 
filarmasse trädmassa, spongloplasma 
fifere spinna (lirtk. «iuc«) ; knyta nät. 

1. filet filé (kötträtt och nätverk). 

2. filet filett, rand på en bokrjgg. 

filipens finne. 

fille trasa; i ims. ort» dålig, eländig 
strunt-, -fant trashank, -grejer strunt, 
skräp, -onkel fars el. mors kusin, -rye 
trasmatta, -tieppe lapptäcke. — 'vt 
trasig. 

filolog* person, som avlagt filologisk 
ämbetsexamen, »humanist»; jrr rea- 
list. 

filOSOfikum da. en preliminärexamcn 
för studenter. 

filteri trassel. — filtet bot. filtluden. — 
filtre sig filta sig, bli tovig. 

fimre löpa hit och dit; vibrera, skälva. 

fimmer- ei. fimre-celle, -haar cUie, 

flimmerhår. 
fimse fjärta. 

1. fin' finne; do. lapp. •marksgaas 

fjäUgås (Anser erythropus). -marks- 
pOSt skvattram (Ledum). -sko lapp- 
sko, -sksg f^tagg (Nardus stricta). 

2. fi'n fin. -ftflelse finkäuAlighet. -hol- 
dighed halt ar idei »euii, finhet. 

finanslov* budget, statsverksproposi- 
tion, statsreglering. 

flnbankere ett slags äldre danska gjnt- 
järnskanoner, mBjiiceo ft-ån rtnspång. 

finde* hitta ; 'V /rem taga fram, leta 
npp ; hitta vägen ; 'x; sted äga rnm ; 
tlet 'x^r sig nok klarar; />/ a/scstning 
röna. 

fine'r faner. 

fingeling fingerllng, rorögla. 

finger*, -aks = blodkirse. -b0l[le] fin- 
gerborg; fingerhatt, fingerborgsört 



(Digitalis purpnxea). -hirSO en htnart 
(Panicum glabrum). -hsttO handsk- 
tnta, fingertuta, -klampo skotklamp. 
-kys slängkyss, -nom händig, -pog 
fingervisning, vink. -SOp, -SVamp* 
(Clavarla). — *\STB fingra. 

finke* (Fringilla oeh Dtriiåande aUkten). 

-htfg sparvhök (Astnr nisus). -nOt «Jö. 
räcke omkring hyttdäck. 
finkor en stuvning av kött. 

1. finne fena. fin[ne3-lival rörval (Ba- 
Isenoptera physalns L.). 

2. finne = u/n; =/lipens. 
finnet, *>* blad parbladigt. 

finte ftkt. skenanfall, fint; knep, spratt; 
pik. 

1. fiol*, lade <Nien s0rge låta fem vara 
jämnt, vara sorglös. — flOlin* 4«. 

2. fiol viol (Viola), -rod* (rot ar Iris 
florentina). 

fioringrSS krypven (Agrostis stolo- 

nifera). 
fip spets ; spetsigt hakskägg. 

1. firje fyra. -ben ödla; almindelig -*\^ 
sandödla (Laoerta agilis). -blad orm- 
bär (Paris quadrifolia). -fisle = 'ben. 
-hannede fyrmänningar (Tetrandria). 
-hugget gjord fyrkantig med yxa. 
-hunnede med fyra pistiller (Tetra- 

gynia). -monning brylling, -msgtig 

bot. fyrväldig; kem. fyrvärdig, -sinds- 

tyve åttio, -skaarén om ummer gjord 

fyrkantig med såg; om person under- 
sätsig, axelbred. -skaftet fyrskäftad. 
-Stolet fyrsitsig. -8Bring fyrårad båt. 
-0Je dubbelöga (Anableps, en Stk). 
-0jne da. knipa (Clangnla glaucion). 

— />^e-gangsnane fyrgångskran. — 

2. fire r. fira. 
firling narv (Sagina). 

fjrs åttio; i f^eme på 80-talet. 

fisk* boktr. = svibel/sk; /risk som en 
/x/ mört ; han tog det /or god »v det 
gick i honom, han trodde det. ^ve- 
and, hvid "\t salskrake (Mergus al- 
bellus); liden -^v småskrake (M. ser- 

. rator); stor "\t storskrake (M. mer- 
ganser). -bonSSkJBrt krinolin, styv- 
kjortel, -bjerg massa av fisk. -bJ0rn 

en parasit p& flak (.^ga). -blldding,/or- 



= o 1 bo. al tryekstaTebe, lång vokal, al tryekstarelae, kort Tokal 



ord. ca 



fiske-gjoe 



— 40 — 



fjerding 



loren 'ry^ falsk fiskfärs. -gjOB = blåa- 
fod. -grånade fiskfärspnddlng med 

stnvniiig. -hale fiskstjärt. -haiBbraBn- 

der det vanliga slaget av gasbrän- 
nare. -hejrc grå häger (Ardea cine- 
rea). -hJ6ld ställning för torkande av 
fisk. -hÄfl brun kärrhök (Circus seru- 

ginOSns) ; = -gjoe. -igel* Igel, som lever 
parasitiskt piV fiskar (Plsclcola, Pontob- 

della m. a.)- -kager fiata fiskbullar. 
•kjaBlke ett siogs (kortare) sparkstötting. 

-kOngB form ar Tissa fiskarter med stor puo- 
kel i pannaD. -kraft fiskspad. -kVaSS 

båtsump. -lus* (ett kräftdjur CaligTis). 

-maage, -maase fiskmås (Lams ca- 
nns). -maaned september, -mading 

metmask. -mSBik mjölke. -odder fisk- 
utter (Lutra). -skifer kopparskiffer. 

-sksel fiskfjäll, -svulst sarkom. -tång 

pincett. -tite drillsnäppa (Actitis ei. 
Totanus hypoleucus). -tunge [sjö-] 
tunga, såla (Solea). -vejr gynnsamt 
väder för fiske ; det er ikke -^ i dag 
det lönar inte att gå med haven. 
-V8Br fiskestation; fiskläge. -0rn = 
blaa/od; da. ar. = hav0rn. — *>/er- 
kvase båtsump. 

fiskuS statskassa. 

fisle skvallra, baktala. -tud skvaller- 
bytta. 

fistel* falsett. 

fivrelde fjäril. 
fjantet fjollig. 

fjas strunt; det er ^ med ham klent. 

'x.e prata strunt; 'x/c livet bort låta 

livet gå upp i struntsaker. 
fjaske genom fingrande söla ned eller 

bringa i olag. 
f jeder* resår, -busk* häckspirea (Spi- 

raea salioifolia). -delt pardelad. -fli- 

get parkluven. -grSBS* (Stipa pen- 

nata). -h0Vel* sponthyvel, nothyvel. 

-kraft el asticitet. 'kr2i= fjerkra. -lap- 

per Jakt. lappar, som fUstai pl soOren ooh an* 
vändas för att genom skrämsel blUa villebrådet 
Inom ett visst omräde. -lappet bot. par- 
flikigt. -m0l fjädermott (Petropho- 
rus). -nellike* (Dianthus plumarius). 
-passer* fjädercirkel, -pen gåspenna. 
•pose spole p& en fjäder, -ribbct fjäder- 



nervig. -sjsl ijäderspolens inne- 
håll. -Stevler resårpjäxor. — jfr äv. 

fjeld* berg. -brud bergras, -bygger 

bergsbo, -del en del av tinning- 
benet, -dompap tallbit, dumsnut, 
[natt]vaka (Pinicola enucleator), 
'd rossel björktrast, snöskata (Turdus 

pilaris). -dUO klippduva, Umdnvans siam 

form (Columba livia). -dusk = -frue. 
-egn bergstrakt, -fin fjällapp, -flok 
blågull (Polemonium ccBruleum), 
•fras filfras, i ärv (Gulo borealia). 
-frue fjällbrud (Saxifraga cotyledon), 
-gaas da. vitklndad gås (Branta leu- 
copsis); no. fjällgås (Anser erythro- 
pus). -g ed stenget (Oapra ibex). 
•grund berggrund. -grSBvling klipp- 
dass (Hyrax). -hammer klippspets. 
-hjerpe ljungpipare (Charadrius apri- 
carius). -jO fjällabb (Lestris longi- 
cauda). -kaabe* (Alchemilla alpina). 
-knät bergtopp. -lo = 'hjerpe. -BIO, 
-mopil, -mor dvärgvide (Salix herba* 
cea). -nut bergtopp. -pist = 'hjerpe. 
-plistre, liden "\> fjällpipare, pome- 
ransfågel (Eudromius morinellus). 
-rakke = -rav. -ribs måbär (Bibes 
alpinum). -rls = greplyng, -rOSe = 
'filte; = •timmer. -rOttO = lemming. 
-rype* (Lagopus mutus). -raBV* f jall- 
raoka, polarräv. -skarv = -rype. -slin- 
mer ^ällsippa (Dryas). -skraent berg- 
sluttning. -Sneppe = hvidklire. -SOLoj 
knölsmörblomma (Ranunculus bulbo- 
sus). -Stue koja i fjäUet tiii harbtrg* nr 
▼»gfarande, >turisthydda>. -Syre*(Oxy- 

ria). -tröst = -rfro5«c;. -vaag[e] fjäii- 

vråk (Buteo lagopus), -vand ^ällsjö. 
-vidde öde slätt i högfjället, -tfrn 
kungsörn (Aquila chrysaetus). -0rr6d 

rjällälvamai varietet av lapplandsröding 

(Salmo alpinus). 

fjer = f jeder. -bed fjäderfält på rågeim 
kropp, -icrffi fjäderfä. -krSBtyfuS höns- 
kolera. -Stjerne hårstjäma (Antedon). 
-Vildt fågelvilt. 

fjerding* fjärdedel ; da. ölmått = 82,8 
liter; da. smörvikt = 28 kg. netto; 
no. sädesmått = 34,7 liter; no väg- 



* även det direkt motsvarande ir. ordet. 'V artlkeliM huvudrubrik eller tad ■■ om 1 den når fSre | . 



fjerdingaar 



— 41 — 



flaske 



m&tt = */4 mil. -aar kvartal, -kar 

sädesmått =s 4 Vs pot = 4,4 lit. 
f jermer, den '^[e] hest högerhästen. 
f^ern aTlägsen, fjärran. 
fjog svagsint person. rw6t fjollig. 
fjols = fjog. 

f|Ong abst. elegant snitt; adj. snobbig. 
fjord*, -and ärta (Anas qnerqnednla). 

-hOSt bäst ay västnorsk ras. -poll 

en mnd Dtvidgning 1 fjorden med 

kringliggande bygd. -88bI knabbsäl 

(Phoca vitulina). 
fjOlte fåoa. — -Nit fånig, v&pig; da. 

smntsig. 
fjae- ae a», fje-. 
fJ8Bi bräde, fjol. /vB-bod brädskjul. 

-bodstykke gottköpsskådespel. -bod- 

teater marknadateater. 
f jaer = fjeder^ fjer. -mU8 = fjare'. 
f J8Bre låg strandbädd, Mm rid ebb Kår nn- 

der ralien; ebb. -kurV = 'p\9t. -fflakk, 

-mark sandmask (Arenicola). -fflUS 
svartbent strandpipare (.^g^alitis 
alexandrinns). -piSt da. större strand- 
pipare (JEgialitis hiaticnla); do. skär- 
snäppa (Tringa striata). -urt back- 
glim (Silene nntans). 

fjaBrsing*, fjaBSing (Tracbinns draco). 

fiaBS rard. ansikte; t 's.et >i sjnai. 

fOBSer upprispade trådar, trasor. 

fj08 ladagård, fäbns. -Stel ladngårds- 
skötsel. 

1. flaa adj. flat, vid upptill. 

8. flaa sbit. DO. avsats i en bergslutt- 
ning. 

3. flaa = 1. fiaad. 

4. flaa* v. skinna, utplundra. *\*%X gni- 
dare, skinnare, blodsngare. 

1. flaad flöte. 'x.e-holt flöte av trä. 

2. flaad med. flnss. 

flaado flotte; flotta; ▼. flotta timmer. 
-holder dåltg seglare; medelmåtta. 

flaas lösmynt person. 

flaaÖ^e] flott, fästing (Ixodes). 

flad*, »stt vand grunt; en 'x/ vHtiffhed 
tarvlig; hans tanken er *\t ytlig, -aks 
dvärgag (Cyperns), -baad ökstock. 

-br0d tunnbröd, oj&at. papperstunt brOd, 
ranl. av toppalktat faavremjOl, ofta uppblandat 
med potatis. -bundOt flatbottnad; blldl. 



flaok, ytlig, -bygd slättbygd, -btslg 
vial (Latbyms). -fisk flnndiefisk. 
-haffliner sätthammare. -Jern flack- 
jäm. -knap nattviol (Uabenaria). 
•kravet bot. tallrlkformad. -kuHur od- 
ling på släta marken; jrr hamhultnr. 
•lus* (Pbtbirins). -M kapplöpning 
utan hinder. -Orm plattmask. -pullot 
flatknlllg. -ribbet om but med svagt 
böjda revben. -SOng improviserad 
säng på goiret. -St jer ne stjärnblomma, 
ary (Stellarla). -tång flacktång. 
f lade yta; flatsida. 

1. flag flagga, -fald >jö. sejnfaii. -spette 

backspett (Picus). 

2. flag isflak. 

1. flage t. flagga. 

2. flage isflak; da. torkbotten [av flät- 
verk j i en kfilna; da. grind [ar flitrerk] på 

kol vagn. 

3. flage vindstöt, stormby. 

f laggerguld = Jlagreguld. 

flaggermus fladdermus, flädermus, lä- 
derlapp, -ben kilben i näsan, -brsn- 
der den vanliga gasbrännaren. 

ftagre fladdra, -abe pälsfladdrare, ka- 
g^ang (Graleopithecns). -egem = 
jlyveegem. -guld tunnaste mässings- 
bleck, Imiterat bladgnid. -pungabe 
flygpnngmus (Acrobates pygmaeus). 

1. flak' adj. flack, grund ; sbat. sandbank. 

2. flak no. flik, sköt på kiftder; jfr skjorte- 
Jlak, 

fläkt flackt. 

fiamme-skrift eldskrift, -stil bj(. flam- 

boyant. 
flammet, »^ tra krumtrådlgt. 
flamsk*, '>' sild marinerad. 
flane v. vara flyktig ei. lättsinnig; ibx. 

lättfärdig kvinna. 
flanker* hungergrop. 

flaS mjäU i båret. 

1. flaske* abat. -agurk kalabasspumpa, 
flaskkurbits (Lagenaria), -bakke bu- 
teljbricka. -fodcr* skämts, dryckesva- 
ror i matsäcken. -grSBSkar = -agurk. 

•kautschuk rå kautschuk, -skaar 

söndrigt buteljglas. -8eble ett siags 
melonäpple. 

2. flaske T. *\j op et barn uppföda med 



-'^ senaste sammansatta ord. A^ == O 1 bo. al trjokstarslse, lång Tokal. at tryokstarelso, kort vokal. 



flate 



— 42 



flovse 



flaska; det 'x/r sig ordnar sig, reder 
sig, går ihop. 

flate = Jlaat. 

flattOrey hatten er meget *^nde kläd- 
sam ; dit billede er r\ft förskönat. 

f lau = ^ov. 

fledespitte större hackspett (Picns 
major). 

fledf0ring Overl&telie av fast egendom mot un- 
derhMl i motUgareos buib&ll, ett slagi nndan- 

tag. 

flegel töip. 
fleinskallet flintskallig. 

fleip no manvig person. 
fidis ansikte, >fles>. 

f lekke = faskke. 

f lekspette = Jledespette. 

fien gajffelklo. 

fler-foidsfrugt sammansatt frakt, -ko- 

neri poiygami. -planslegeme flerpia- 

ning, poljeder. -tal* majoritet; gram. 
pluralis. 

flj pryda, ordna; räcka, lämna. 

flies, den gyldne *\t det gyllene skinnet. 

flig* snibb; kuvertklaff ; «jö. [ankar]fly. 
-ISBbe, cegbladet -/v; tvåblad (Listera 
OYata). — ~et hot. om blad: inskuren 
intill halva avståndet mellan blad- 
kant och mittnerv. 

1. fllkkB beslag p& väderkraniont axel vid 
vingarnas tdsie. 

2. flikke v. lappa, laga. 

flimre lysa svagt, flämtande; luften 
*\>r över lyset fladdrar, darrar. 

flink* duglig, skicklig; en *\i Icerer; 
f\* i historie ; rivende ~ t huset. 

flint flinta; da. bössa, [eg. flintlås]gevär ; 
/yre t /x/ {a/rcueri). '>.'e-knude run- 
dat, tillhacka t flintstycke rr&n stenåldern. 
•laj gro^t, starkt porslin. 

{|ip snibb; halskrage, -krave, négen- 
strenget »v sandkrasse (Iberis oi. Tees- 
dalia nndicaulis). 

1. flire flina, skratta. 

2. flire vimba (en braxenask Abramis 
vimba); åv. om ung individ av braxen 
(A. bräma). 

flise stenhäll; trottoarsten; flis. -gulv 

stengolv. 
flitsbue armborst. 



flltfte] snäppare, åderjärn. 

flitter glittergald. -aks slokgräs (Me- 

lica). 
flittig flitig; hilse saa /x/ mycket. 

1. fio lager. 

2. flo myr. 

1. flod' = flaad, 

2. flod*(a'). -bsekken flodområde, -dige 
fördämning i flod. -ilder* = nirts. 
•krebS* (Astacns flaviatilis). -lam- 
pret [flodjnejonöga (Petromyzon fla- 
viatilis). -leje flodbädd, -negen^je 
-ni0Je = 'lampret. -SBng = -/e/e. 
-Skildpadde enropeisk träsksköldpad- 
da (Emys). -svin* vattensvin (Hy- 
drochsems capybara, en gnagare); knöl- 
svin (Potamochoerus, ett sviodjur). -ulk 
stensimpa (Cottns gobio). -0rn = 
Jiske-gjoe. 

floke knut[ar}, tova p& garn, samm an- 
filtad massa; binda, dtlr timmer rosmnr; 
T. trassla ihop, samman filta. 

flokse rasa, väsnas; abst. förflugen flick- 
unge; *s* med gutter. — <x*t stoj i g, 
bråksam ; *\tt i tale lösmynt. 

flom vårflod, översvämning ; da. kärr. 

1. flomme svämma över; om b&r bölja. 

2. flomme ister. 
flonel flanell. 

1. flor* Bv. ludden på sammet, -mel 
finsiktat (florsiktat) vetemjöl, -molls 

florsiktat socker, -vingede, -vinger* 

(Neuroptera). 

2. flor floe, ladugårdsgolv mellan bås- 
raderna. 

flOre qfi. lager l lasten. 

floret* flor, gas. 

1. flOS = flås. 

2. fl0S'fälb. -hatfälbhat, cylinderhatt. 
— '>^8e rugga, göra lurvig. 

1. flot = flaat. 

2. flot'* gentil, slösaktig; en *\i Ujlig- 
hed elegant; leve *\> överdådigt. — 
'x/te sig vara gentil. 

flOV handel, fläu, utan nämnvärd omsätt- 
ning; sjo. svag, laber om vinden; fadd; 
matt, slapp; förlägen, generad; den 
f\,e tid den döda säsongen; en <ni vit- 
tighed en fadd kvickhet. — »x/Se = 
fadase. 



' även det dlr*kt motavarande sv. ordot. <v artikelns fauvndrubrlk eller tad lom 1 den står fSre 



fltl 



- 43 



flsBske-klaner 



flU klippa el. bank, gom tM Sodtld Srer- 
sTimmas. 

fl|]6 fluga; havh «^r t hovedet myror. 
-aat en inigei (Limaclna arctica). -D6n* 
pnrrbaTre (Avena strigosa); en vari- 
ant ar Tanlig hayre (Avena sativa 
brevis); flyghaTre (Arena fatua). 
-blomst* blomma, som pollinerns med 
hjälp ar flugor; flugblomma (Ophrys 
myoides); nattviol (Habenaria bi- 
folia). -fanger hundkål (Apocynum 
androssemifolium) ; flugfälla (Dionsea 
mnscipnia) ; &v. = -snapper, -sklllllet 

hest flngskimmel, meå nmå svarU flftekar p& 

ijaa botten. -Sffiaekks flugsmälla; flug- 
fälla (Dionsea muscipula). -Snapper* 
(Mnsclcapa). -SOp = -svamp. -Sten 
arsenik, anrmd aom flngpuirer. -SVaRip* 
(Amanlta). -trSB kvnssia. 

flugt flykt; fuglenes, haarens *^; i *s* 
i samma höjd, plan; 's* i kropp^i reu- 
matism, -htfjde kulbanans lodräta av- 
stånd från siktllnien. -punkt i pompek- 
tiviiran gränspunkt, -stol ett siagivil stol. 

flunke glänsa, skina; »s^nde ny split- 
ter ny. 

l.fluS =Jlas. 

2. flus givmild; duktig; det er *\it med 
gott om. 

flussyre fluorväte. 

1. fly flygande insekt, flygfä; agn. 

2. fly vid och fuktig fjällslätt med små 
kärr. 

3. fly T. räcka, överlämna; lade sine 
hlteder 'x/ låta laga. 

4. fly* jfr/yrfi. 

flyde-batteri flytande batteri, -bom 

fiottbom. -brygge båtbrygga, som fly- 
ter på vattnet, -evne en rarkosta bär- 
kraft, -fyr fyrskepp, -grflcnse tekn. 
sträckgräns, -kork korkflöte. -sand 
av vatten genomdränkt sand, som ej 
kan motstå tryck. -vaBgt areometer. 
— flyd-holt flöte av trä. 
flyfitle flicka, som springer efter man- 
folk. 

1. flyg fly. 

2. flyg flygfärdig, flygg. 

flyger piano, -banker, -helt piano- 

klinkare. -hom jägarhorn. 



flykke fläsksida. 

flynd|er flundra (Pleuronectes); dum- 
huvud; aja. [Iogg]skädda; ajs. styrarm; 
aj9. rorskädda; itr faare-Jlynder. 

1. flynder = fiyndre. -byg = ris-lyg. 



-Syge levermask hoa Ar. 
2. flyi ■ 



-omni- 



2. flyndre kanta smörgås. 

flytte*, -fold flyttbar fårfålla. 
DUS möbelvagn. 

ftyve* springa; '\tnde sint ursinnig; det 
'vr saa i kroppen om gikt; »vnrfe sommer 
•e sommer. -blok ijo. märsefallblock. 

-brast fluster, bride på biknpa. -egem, 

-ekorn flygande ekorre (Sciuropterns 
«i. Pteromys). -fisk* (Bxocetns). -hav- 
re* (Avena fatua). -hede hastigt inträ- 
dande feberhetta, alnk. hoa noga kTinnor. 
-hul fluster på biknp». -hund* kalong 
(Pteropus). -h0ns stäpphöns (Ptero- 
clidas). -knurrer flyghane, flygsimpa 
(Dactylopterus). -kuller koller hoa 
b&atar; = drejesf/ge. -rygte löst rykte. 
-Skytte[l] snäll-, ryckverksskyttel. 
-spring galopp. -Ulk = -knurrer. 
-4gle flygödla (Pterodactylns, en foasu 

Odla). 
flaB- BO Ir. ^e: 

fisebe grina, lipa. 

flaeg svärdslilja (Iris pseudacorus) ; 

kalmns (Acorns calamus). -kirlle ka- 

veldun (Typha). 

1. flaBk trä till tunnstäver. 

2. fläsk*. -Sperre mellanspett (Picus 
medins). -Stenbid panterfärgad havs- 
katt (Anarrhichas minor). 

1. flflskke r. snett avskära en kant, av- 
fasa: en '\tt tvebak en kluven skorpa. 
-Sild [kluven] böckling. -erter sprit- 
ärter. 

2. flffikke ibat. flintspån från aten&ldems 
flinthnntvcrk. 

3. fisekke större by, köping man atads- 

rttttghetcr. 

fiseng aa ijiceng. 

flflSnge [våldsamt] fläka el. riva upp. 
flaBr[r]e reva, skråma. 
fl8BSe veckad garnering, falbolan. 
fIflBSk*, scelge '» gå med underkjolen 
hängande under klänningen. 'x/O-ed 

kötted. -kage fläskpannkaka, -klaner 



.naatta ord. CO^O i bo. al (ryckatavelae, lång vokal, dl tryekataTOlae, kort Tokal. 



flseske-maxMlag 



— 44 — 



foder-vikke 



= fedte-bille. -mandag första män- 
dagen i fastan, -onsdag Jfr fttreg. -Steg 

stekt färsk skinka, -tyv talgoxe (Pa- 
rns major). -SVOf, -SV8Br fiäsksyäl. — 
fs^B op hugga upp; biidi. vara stor- 
ordig, skryta; 'x; i karva i, sarga. 
i\8 stiga om bar«TAttn«t. -fflaal högvatt- 
nets gräns. 

1. fltfde grädde ; ▼. sknmma; skumme <v» 
af tilvcBrelsen vara på livets solsida; 
fedtet aff\tn gräddan av societeten, la 
créme de la créme. -gr^d >flötgröt>, 

kokt av grädde o«b Tetemjftl, a& att imOret kom- 
mit ut: •tterns delikatesa, motar. SmÖrgrÖt. 

-kager, trondhjemske -«>/ små bakel- 
ser, gräddade i krnsade pappersform 

mar. -lapper gräddpiättar. -maalsr 

[gammaldags] mjölkprovare. -mugge, 
-nSBbbe gräddsnäcka, gräddsnipa. 

-ost* ftr. om mindre griddbaltiga aptitostar. 

-SkaBg eg. skäggfjan; mjäkig och litet 
snobbig ungherre, -skacgget klemig, 
omanlig. -SUppe ett slags soppa med 
vin och grädde, -udskillor separator. 

2. fl0d{e flotta ummer. 'N^nings-dirok- 

tion flottningsförenings styrelse. 

fl0p fullfjädrad. 

fl0J flygel; flöjel; fällskiva påaiagbord; 
= -mur. -bord slagbord, -fisk stor 
sjökock (Callionymns Ijtd^)] Jlakket 
">* liten sjökock (O. macnlatas). 

-knap knapp på flaggatång, klot på vant 

etc. -mur skyddande sidomur rid en 
bröt landfftste. -molrJk vingskruv, nöt- 

skrUV i geräralåa. 

fl0J6l sammet. ^x/S-and svärta (Oede- 
mia fusca). -blomst sammetsblom ni a 
(Tagetes). -grSS luddtåtel, lentåtel 
(Holcus lanatus ei. mollis). -gr0d unge- 
får smörgröt. -handske, tage paa en 
med -f\*r handskas ytterligt försiktigt 
med. -mide en rod apindei (Trombi- 
dium). 

fl«jfille = Jlyjille. 

fl0jte flöjt; flöjtskepp, en fSråldrad tjp; 

r. vissla; gaa [i] rwn gå till spillo, i 
putten; skcere en en <ni dra vid näsan. 
-tyt kustpipare (Oharadrius helveti- 
cus). 
1. f|0'8 flabb. 



2. fl0S' = flat. 

f llrte = 2. fl0dé. 

fiBSkflel skålsnäcka (Patella). 

fnat' skabb, -mide mmniakana skabbdjur 

(tiarooptes scabiei). 
fnok' = fnug. -urt kärrnocka, fält- 

nocka (Senecio palustris ei. integri- 

folius). 
fnug' solgrand, dammkorn, ulldamm; 

bot. = 'haar. -haar pappus, fruktf jun. 

-piller pedant, småaktig person. 

fOd*y aom mått ngt längre än den svenska, da. 
0,8189 m.; no. 0,8187 m.; jakt. villebrådets 

spår och dess lukt: tage 'n/ i haand lägga 
benen på nacken; give pengene fad- 
der at gaa paa; kugge ned for /x,e 
rubb och stubb, i massor, -blad fot- 
snia, -brast panel utan list; fot- 
bräde, -fald, 'g0re -^ falla till jor- 
den, till fota. -födsel [förlossning i] 
fotbjndnlng. -gäng gående, skritt. 
-gigt podager. -hammer drivham- 
mare. -lag en basts o. s. t. sätt att gå; 
gånghastighet, takt; holde "x; med 
förmå följa, hålla jämna steg med, 

hålla tropp med. -lager, -ioje, -pande 

undre lagret vid en vertikal axel. 
-passer krnmcirkel. -post gångpost 
på landet; äldre anordning för brev- 
utdelning i Köpenhamn, stadspost.' 

-punkt* i perspektivläran: synpunktens 
horisontalprojektion, -ribbot fotner- 
vig. -rod vrist, -sav spännsåg. -skifte 

= 'lag. -skive sugskål bos igei. -slag 

ljudet av ett steg. -Stykko bottenstock; 
sockel, piedestal. -S8Bk fotpåse, -tap 
stödtapp. -tOV ^jo. göling. -trSB fot- 
stocken i korsvirkesbyggnad, -toj 
skodon. 

1. foder*, -banne = he8te'b0nne. -fugle- 

klo serradella (Ornithopus sativus). 
-grube grop för ensilag^beredning. 
-iiest häst, som för någon tid bort- 
ackorderas för utfodring. -kVflBg stall- 
fodrad boskap, -mark träda o. d., som 
besås med grönfoder, -mester foder- 
marsk. -SnacglebSBlg luzern (Medi- 

CiigO Sativa). -Stand ett djurs av utfod- 
ringen beroende tillstånd, hull. -VlkkC 

vicker (Vicia sativa). 



även det direkt motsvarande sv. ordat. *>* artikelns huvudrubrik eller vad som 1 den står fbre 



foder 



- 45 - 



forbide 



2. foder* fodral. -VSrk kläder med 

pälsfoder. 
fodse sparka. 
feg' snöyra. 
foged fogde, rootsT. kronofogde; kon- 

gen» o/ öTerexekntor i Köpenhamn. 

1. fold färf&Ua. 

2. fold yeck; alaa nne is*er roa sig; 
hjerteta hemmeligette o/«r yrar; IcBgge 
ansigtet i alvorlige /ver allvarsamt 
rynka pannan; homme igen i stne 
gamle ^er gängor. -blad nysrot (Ve- 
rntrum). -fre spenört (Laaerpitinm 
latifolium). -harve gamxnaldaga trä- 
ramsharv 1 tvä stycken, -hat dfikaTanp- 
•iftktet Helvella. — 'v^e-bjaerg genom 
▼eckning nppkommet berg. -bOfd 
slagbord. -bflMik vändbänk, bänk med 

rörligt ryggstöd, så au vllken «ida •om 
hebt k«n bli ftruntida. -klliV fäUknlv. 

-mave bladmage. -seng fältsäng, tält- 
säng. -SnegI ralekaläktet Yoluta. -StOl 
fällstol. — rwe yika; vecka; *s»e sine 
händer knäppa; ^sit om virke: vresig, 

. kmmtägig; is*dé tänder streckteck- 
nade. 

8. fold, give fem, it »\* femte, tionde 

kornet; fOrr = ftm, tio gåncer ntotdot, na 
fem, tio tannor per tanoland el. hl. per kar. 

folie*, SiBtte in peta «>/ på upp- och av- 
skrivning, på giroräkning. 

folk* IT. tjänstfolk; mange *\i mycket. 
'^^e-demilie nju ord: folkvälde; rike. 
-fsrd slag av människor, folkslag; 
germanemef gudbrand8d0leme er et 
kraftigt -^. -hjsip, -llOld tjänar- 
skara, tjänstfolk, -kaaren folkvald. 
-liste sjö. namnlista över besättnin- 
gen, folkpass. -ilikaf manskapskoj. 
•munde, t -^v i vars mans mnn, mest i 
dftiig meniBg; det lever i -*\i på folkets 
läppar, -ond folkilsken. -ting Dan- 
marks andra kammare; '*\iet vtelges 
ved almindelig valgret. -ttngsmand 
mour. ledamot av andra kammaren. 

-tingeparlamentarisme den princi- 
pen, att ministrarna skola ntses inom 
det parti, som har majoritet i fol- 
ketinget, underhnspaxlamentarism. 
-universitet mouv. akademiska som- 



markurser, nnlversitetsntvidgning. 
-vaBbningssamlag mour. länsskytte- 

förbnnd. -VSBrgO försvarare av fol- 
kets rättigheter, folktribnn. — <ve aig 
bli folk, arta sig. 
fomle famla, fnmla. 

1. fond* kapital. 

2. fond, fenn evigt snöfält. Jfr fann ; 
hele «ver af alger massor uppkastade 
av sjön. 

font dopfunt. 

1. for' prep. för; ondt 'v hrystet ont av 
maten; i atrop: *s* et dejligt tyn! vil- 
ken, en sådan härlig syn I «>« nog et tev 
du tnakker vad pratar du för strunt ! 

2. for' koBj. ty. 

8. for' adr. framtill; [allt] för. 

4. foK- i emi. beteeknar bl. a. : 1. fram-, 

främre, ex. ybr'-6e«, 'fod^ -vogn. 2. 
förut, på förhand, ex. for' 'betinge^ 
-dom. 8. för mycket, [aig] till skada, 
ex. '\f'ko'ge, '»te^ge, -««AVc, •vaa'get. 
4. sönder, ex. 'N*-*fitt'^«,-r€'ren. 6. fel-, 
miss-, ex. ry^-reg^ne sig^ -tnakfke tig; 
på övergång till 3 : <>«-maa7e tig. jtr 

nedan. 

for'aar vår. iN^e-jasvndegn vårdagjäm- 
ning. 

for'an prep. framför ; adr. framtill, främst, 
i spetsen. 

foran'dr|e*, *\>e ng ak&mto. gifta sig. — 
'ving* omväxling; 'finger menstrua- 
tion. 

foranle'dige föranleda; föranlåta. 

forar'ge[r]lig förargelseväckande, an- 
stötlig, skandalös ; *\*t samliv jor. kon- 
kubinat. 

fora'set tröttkörd, utkörd. 

fOrban'dt förband, ett alaga murrerk. 

forbav'8e förvåna, göra häpen. 

for'beder* medlare, förespråkare. 

forbe'dring8-hus ensamhetsfängelse 
med arbete, korrektionsanstalt. 

forbere'del8esek8afflen preiiminär- 

examcn; almindelig o/ da. en examen 
mellan realskolexamen och student- 
examen. 

for'betyd|e förebåda. ~ «>/ning förebud. 

forbi'd|e bita sönder; »s^t' af lopper 
uppäten. 



itta ord. a> = o I bo. a'Z trjekauvelee, lång rokal. al* trjeketarelae, kort vokal. 



forblndelsesvarme 



— 46 - 



forgro 



forbin'dei8e8Varme ken., bildnings- 
värme. 

forbis'tret förbittrad ; fördömd. 

for'bjerg udde; ^^^et förberget, promon- 
torium. 

for'bjerger bärgarförman. 

for'biad första bladet oi. bladen p& ett 
sidoskott. 

fforblsen^dje bjgg. bekläda, /x/ings-sten 

fasadsten, fasadtegel. 

fforbod'm6* r&ttsT. pantsätta genom bod- 
meri. 

foKbogstav begynnelsebokstav, initial. 

for'brog ijo. stävband. 

ffOrbru'gSforening konsumtionsför- 
ening. 

forbry'der$k brottslig. 

for'bryst bringa pä slaktkreatur; övre 
del av bröstet på fågel. 

forbraBnder skott, som icke brinner av 
strax efter hanens fall. 

for'bund*. /vS-faelle bundsförvant. 

forbun'dt lärlingstid; lärlingskontrakt. 
— ^er lärling, gesäll, som för kor- 
tare tid tog anställning hos en mäs- 
tare. 

f0rdain'p6 avdunsta. 

for'del* f ramdel; vinning. 

fordi' emedan. 

fOr'draaber förlank, tann vätska, som de- 
stinerar över fOre den egentliga spriten. 

f Ordra'gelig fördragsam ; föga br. dräglig. 
for'dr|e* stämma för rätta. /vingS-ljffS 

anspråkslös. 
fordreFe förvrida; välva ögonen; vränga. 

fordruK'ken försupen. 

ff0rdrum'm6 sig min. om malmåder: för- 
grena sig. 

fordufte avdunsta; skämta, göra sig 
osynlig. 

for'dlim8 förgången, förutvarande, för 
detta. 

fordaBg'tig misstänkt. 

fordaekl dold. 
fordaem^ning* förladdning. 

ford8Br'velig'*^ underkastad förskäm- 
ning. 

ford0J'e smälta mat. — 'vIse matsmält- 
ning, fvlses-kanal* tarmkanal. 

1. fore = fodre. 



2. fore åid. = adfcBrd. 

forebringe**^ framlägga, framställa; in- 
berätta. 

foregangs-folk ett folk, som går i spet- 
sen, -mand banbrytare. 

forelaeg framläggande; kostnadsför- 
slag; no. villkorlig [bötes]dom av ad- 
ministrativ myndighet, vars godkän- 
nande befriar den dömde från van- 
ligt åtal. 

foreltfbig provisorisk; «dv. tills vidare: 
danne sig en <n< mening. 

förenade jakt. dö. 
foren-fra, -om framför. 

forer'tse förvandla till metall. 

for'esat, min f\,te min förman. 

foreskyde* förebara. 

foresp0rgsei förfrågan; interpellation. 

forestille* framställa. 

f Oretraekke föredraga, giva företräde ät. 

1. fOr'fang tafs på metrev. 

2. förfång' förfång. 

forlangst första fångst. 

forfa're* erfara. *vn erfaren, rutinerad. 

for^fil medelgrov fil, bastardfil. 

forfip^pet = bejippet. 

forfjam's(k)et förvirrad, häpen. 

forf|0J'en* yr; lättsinnig. 

foKfod framfot. 

förförde = for/0dde. 

for'fra framifrån; vJö. för ifrån; om- 

igen ; från början. 
forfrein'nie främja; befordra tui tjinst. 

'x/lse befordran. *\>S förkovra sig. 
forfris^ke uppfriska, vederkvicka. 
forfaeng^elig fåfäng; tage Guds navn ^v 

missbruka. 
forf8Br'de förfära. 
forf0d'd6 sätta nya fötter på atmmpor ocb 

atoviar; försko. 

forf^rge* fullfölja. /N/lsesret = stånds- 

ningsret. 

for^gaard* förmak i örat. /vs-vindue 

fönster i orat. 
for'gang förhall; försteg, företräde. 
forglem'migeJ förgätmigej (Myosotis). 
forgna'V6 gnaga sönder; en »stt melodi 

utsliten. 
forgro' om aår bilda ärr, läkas; om tru- 

eård[sgångl o. d. växa igen. 



* &vea det dlreki motsvarande sv. ordet. *^ ftrtikelni huvadrubrlk eller vad som 1 den atår Are i 



forgrsemmet — 47 

f Orgriem'inet tärd av aorg ; >f örgrämd» . 
forgu'de avguda biidi. 

forgierdet skuldsatt. 

fornaa'bentlig som jag (ei. mau) hoppas. 

for'haands-dom förhastat omdöme. 

forhaler kjö. förgaj. 

f orhadi hatad. 

for'hainmel försåg, sräBgel på vagoeni 

Unelst&ng. 

for'hammer slägga. 

for'haV6 trädgårdsterrass mellan ett 
hus och gatan. 

forhejMe = forkaU. 

for^hen förr, tidigare. -VSrende förre, 
för detta. 

forhip'pe|n, '>^t överdrivet ivrig oi. an* 
gelägen, häpen; '\* paa at gifte sig. 

forhjaS^ke = forjaske. 

for'hold förhållande. /N/S-attest intyg 
omTandel. -fald, -forffl kasus. -fflaBS- 
sig proportionerad, -ord preposltion. 
-tal relationstal, -talsvalg proportio- 
nella val. -vis jämförelsevis, relativt. 

foKhoved framhuvnd. 

forhu^de förhyda. 

1. foKhug den inhuggning, som göres 
i ett träd, d& det skall fällas. 

2. forhug' förhuggning. 
forhuS^ke sig missminna sig. 
forh«ftelse = hthafteUt. 
forhaer'delse* »ed. förhårdnad. 
forh0're*, *>» sig förfråga sig, höra !-i.( 

för; höra miste. 
foKilte kem. protoxid. 

foKind om vinden mot. 

forln'den om ud förut; om mm innantill. 
fo'ring = fodring. 

for|as'ke g& uia åt mtder. 

forjsefte sia om, förebåda, lova; tlet 

f>Jde land förlovade. *\>\SB bibi. löfte. 

fork grep, högaffel; Neptuns /v treudd. 

for^kammer förmak. 

forskar! fördräng. 

forke'rt bakvänd, förvänd; adv. på tok, 

galet. 
for^klm förgrodd. 
forkla^ge anklaga. 
forklam'pe ijö. fästa med klampar. 
forklis'tret förvekligad, förklemad. 

forklud're förfuska. 



forloren 



forkni[s']t're förpnffa. 

for knyt' försagd, skygg, blyg. 
forkom'me* förlägga, slarva bort. 'x.n 

nära att förgås. 
forkryp^pet böjd l knäform. 

forkraen^kelig förgänglig. 

forkr0b'let förkrympt. 
forku'e kuva, förtrycka; hindra i 
växten. 

forkvakle förfuska. 

forkvik'ning*, forkv»'gning amaiga- 

mering. 

forkyn'delse jar. delgivning. 

forky'St förskrämd. 

fork8B'i6 klema bort, skämma bort. 

for'k8erre = plovkcen^e. 

forkirlelse* förkylning. 

1. forla'd|e lämna; övergiva; förlåta; 
~/ orv danaarv. 

2. foria'de lasta för tungt; ladda för 
skarpt. 

3. forla'de sig paa lita, förtrösta på. 
for'tadegevsr mynningsladdare. 
foKlagStéj nollskiva, Bom gOr det mojligt 

att Icoppla nr en arbeitmaskin. 

for'land lägre land, som stöder sig till 
högre, låg havsstrand; framskjutande 
udde. 

förlängde fordra, begära; åstunda. — 
'x/flde anmodan. 

foKled mat. föregående term i en analogi. 

forle'den^, *s* [dag'] häromdagen. 

forle'gen* i förlägenhet; ivrig. 

ffOrli'be sig förälska sig. 

1. förlig 8jo. lik p& segel, liktross. 

2. forli'g förlikning. 'vS-klage stäm- 
ning till förlig elseskommission. — 
'x.elseskommission förlikningsdom- 
stol, infOr vilken de flesta aaker måste beband- 
laa, Innan de av vanlig ritt kunna upptagas. 

forli'8 förlust ; f örlisning, skeppsbrott. 

— ~e* förlora. 
forlods i förlott, utom lott och byte 

vid arvakirte; på förhand; i förskott. 
förlo' rjon förlorad; den f\*ne sen; *\tent 

haar löshår eg. av det, man själv förlorat; 

'ven tand löstand; 'x/en ncsse lösnäsa; 
~cn skildpadde falsk sköldpadd- 
soppa; /N/n c kalvekyllinger kalvkyck- 
ling. 



-'N» senaste sammansatta ord. A> = O i bo. Ctl tryekstavelae, lång vokal. €U tryokstavelse, kort vokal. 



forlove 



- 48 - 



forrive 



förlo' ve*| min ^de min fästman, -mö. 
forlo'V6r yittne ei. borgensman, som skaii 

bostjrkn och ansvara fiir att brud och bmdguui 
tro berttitigndo att ing& ftktcnskap. 

fOr'lyd uddljud, anljad. f^S-fm allit- 
teration, uddrim. 
fforlSBdor fotsack ; överluder på iko. 

1. forl8eg'ger förläggare. 

2. for'l8Bgger försättare, support p& 

srarvstol. 

forlasndSy forlsengs framlänges, framåt. 

fOrlaCndS-SSBde baksäte, d&r maa &ker 
franiläDgcs. 

for l8ena'8t länge sedan ; sedan länge. 

1. fOrl0'D förlopp. 

2. for'l0b Jakt framben. 

1. forl0b6r förelöpare; förbäst; ^jo. 

förlöpare, ett rersta, omUrkt stycke p& logg- 
llnnn. 

2. foritf^ber förlupen biljardkula. 
for'l0fte borgen; det ansvar, som en 

forlover påtager sig. 

forl0i'et lögnaktig. 

forlarve permlttera; avskeda. 

form* berg. forma. -kasSB formflaska. 

formaa'ende inflytelserik. 

for'maal ändamål, syfte. <N.8-tjenlig 
ändamålsenlig. 

forinaa'le sig mäta sig själv till skada. 

for'mad förrätt; da. supanmat. 

for'mand föregångare, företrädare ; ar- 
betsförman; förste man i ledet; före- 
gående endossent; ordförande, tal- 
man; DO. ir. medlem tkv formandska- 
bet. -Skab[et] no. beredningsutskott 
inom stadsfullmäktige, som i vissa mii 

igor beslutander&tt. 

forma8'te sig understa sig. #vlig för- 
mäten, oförsynt. 

for^mavS bos idiasiaraa: vom ocb nät- 
mage. 

forme'ntlig förment; adv. enligt förme- 
nande. 

1. forme're formera. 

2. formeY{e* öka. /x^ing fortplantning. 
'tingshus hus för drivande av plan- 
tor och sticklingar. 

formirde mildra. 

formo'd|6ntlig sannolik, förmodad ; adv. 
förmodligen. '>^ning jar. presuroption. 



foKmue förmögenhet, 'vs-faelleskab, 

-fasliig egendomsgemenskap. — 'vnde 

förmögen. 
formum'me maskera, förkläda. 
for^mur* bålverk. 
forn gåva, förning. 
for nejden nedtill, nere. 

fOrnegrftS dött gräs, som kt^urstnr sedan 
fdregllcndo sommar. 

fornet = /runnet. 

forn»g'te [för]neka. 

for^nSVnt* ovannämnd. 

forna^den behövlig, nödig; t ^tfald 

i händelse av behov. 
fom0J'el|ig nöjsam; rolig; lustig. <NiSe'*' 

nöje ; da vi sidst havde den n^lse at se 

Dem. 

for o' ven upptiu. 

forpag'te* arrendera på visa ttd; jfr 
bygsel. 

foPpiben frambenet[8 skenben]. 

forpi'n|e utpina; jeg var saa *\tt af lat- 
ter det var mig nästan omöjligt att 
låta bli att skratta. 

forpius'ke illa tmtyga. 

forplan'te omplantera; fortplanta. 

forpiuill'r6 röra upp; bii*d. krångla till; 
<>< sig trassla In sig. 

forplUS'ke = forpjushe. 

forplBJning åkerren, vändteg. 

fOrprang förköp, nppkOp på rsrhand ar torg- 
förda raror i syfte att bAja priset. 

forpur're göra om intet. 
forpU8'tet andfådd, andtruten. 
for rang högre rang, företräde. 
forrang'let utfestad, förstörd av då- 
ligt liv. 
forVede = plovkcsrre. 
forre-mSBrSSejI förmäraeegel. 
for'reSt främst. 
föraret* förmånsrätt; företrädesrätt. 

forrefning* affär, 'va-farerprokurist; 

förste bokhållare; verkställande di- 
rektör, -haand affärsstil. AbS trög, 
flau. -orden föredragningslista. "Stil 
ämbetsstil. -udvalg verkställande ut- 
skott, arbetsutskott. 

forring'e* försämra. 

forrFve riva sönder; fs^nde storm = 
forrygende. 



* avan det direkt moUvarande sv. ordet, ^v »rtikelos huvadrnbrlk eller vad lom 1 den står fBre I 



forrygende 



- 49 



forstykke 



forry^gende, '^ vind rasande storm. 

for'raeer forr&r. 

forr8Bk'ke försträcka, vricka ur led. 

forr«'get nedrökt. 

for saa' vidt så till yida. 

1. for$a'ge*, '\* djceveUn avsTärja. 

2. forsa'ge förlora modet. 

1. forsag't, arbejde i (paa) rw på be- 
ting, för stycklön. 

2. forsagi försagd. 
for8ain'flng*, jfr menighed. «v8-r6t för- 

samlingaMhet. 

forsan'd6S uppgrundas av sand. 

for'sang försj un gande. 

for'8at8{blad försättsblad. -dar dub- 
beldörr, -vindue dubbelfönster. 

förse'* sifj förgå sig. /vBIsB*, a/, ved 
en *>>* av misstag, oförvarandes ; ingen 
'x; ingen orsak [att förlåta]. 

forsid^det, jeg f0ler mig rent <v trött 
av att sitta. 

forsim^ple förenkla; göra simpel. 

1. forsin'ke* fördröja, försena; toget 
er '\ft. 

2. forsin^ke = forstsnke. 

3. forsin^ke = forzinke. 
forsrre utsira. 

forskaile slå fast ribbor till fäste för 
murbruk el. gips. 

for'skank framlägg. 

foKskel skillnad. — forskeflig olika; 
åtskillig; särskild. 

forsker't8e [genom lättsinne] för- 
spilla. 

forskre^gen utskriken, hes; förgråten. 

forskri've* skriva fel. 

forskru'e skruva i olag; '\* hovedetpaa 
en förvrida. — /x^t excentrisk, över- 
spänd; en *\ft stil uppskruvad, till- 
gjord. 

forskub^be »ig förskjuta sig. 

forsklim'piet sönderruskad av en diiig 

TagD. 

forskus'l6 smussla bort. 

fOrsky'de*, de havde forskudt h-udtet 

skjutit bort; 'n/ et raad förkasta. 
for'sk8Br = forhammel 
forskse^re skämma bort gm felaktig 

tillskärning; blanda via; 'v sig ^jo. 

fånga en uggla. 



for^SkSBrer •lojd. förskärartand. -J8Bni 

förskärarkniv pi grov bjvei. 
for^Sksmi smutsskärm, stänkskärm. 
for'skirder pi. förstagssegelskot. 
forslaa'*, slå fördärvad; fördriva tiden; 

<Ni en talje ansätta vant; ^v tankeme 

slå bort; dyr f ra Nordlandet kan *v«« 

til vore kyster förirra sig. 

1. föreslag försla^g; mos. manernot, 
prydnadsnot, fö^rslag; första slaget 
t. ex. i kftgeispei ; bHnge en i f>^ föreslå. 

2. forsta^g drygsel ; der er saa lidet f\t i 
Jisk man varar så litet mätt. 

forslam'{mes bli fylld el. höljd med 

slam. 'vlling krutsmuts. 
forslid^t utsliten tv. biid. 

for8lu'gen glupsk. 

forSinul're smula sönder. 

forsmaB^delig* odräglig[t]; det er /x, 
hedt. 

for^Smffikke framgavel på en vagn. 

forsnak'ke sig försäga sig, säga miste; 
säga mer än man ville el. borde, för- 
råda sig. 

forsnas^vret förträngd. 

forsordet utfestad, utrumlad. 
forSO^ren, en ^v fyr som ger allting 

tusan, lättsinnig. 
forspis' t övermätt. 
forspr8Bn'ge spränga en btet. 
först odlad skog. 
forstaa'*, lade sig *\i med noget ge en 

vink om ngt. — 'x^else, t god f^ehe 

förstånd ; den rette fs^else uppfattning. 
forstaa'le stålsätta, härda. 
foKstag fockstag. 
forStan'der föreståndare, -skab besty- 

relse, direktion. 

forstan'dig* begriplig. 

for'Stang förmärsstång. 
for'stavn förstäv, f ramstam. 
for'Strand yttersta stranden; itrfjoire. 

»x/S-rOt strandrätt, rätt till vrak. 
forStreng ryggmärgens främre del. 
for^Stue-SVale* ladusvala (Hirundo 

rustica). 
for'Stump hårt revat förmärssegel. 
forStu'[v]e vricka, försträcka. 
for^Stykke f ramstycke; p& kanon: långa 

fältet; aj». skamfilningsmatta. 



-'X' senaate — mm a n aatto ord. O) = O i bo. al trjrokauyalae, lllng vokal, alf tryokatavelse, kort vokal. 

Dansk-nor sk- svensk ordbok. 4 



forstyrre 



- 50 



fortarner 



forStyKre störa; göra om intet. — <x/t 
oredig, virrig ; du er ihke gal, men du 
er 'vi. — 'v/ISB oreda, förvirring. 

forStSBrkning* bt. reserv; kaptejn i 
fKien. 

foKsttfd kantnfng på kiåder. 

forst0'de stöta tUl, skada; utstöta, för- 
skjota. 

forstef ning utriggare. 

forsurten utsvnlten. 

foKSVar*. 'x.s-evne värnkraft. 

for8VaV|e*, jeg kan ihke ^v ai lade ham 
alene stå till svars för. — o/lig till- 
fredsställande; i f\>lig stånd; et '\elifft 
arhejde dugligt. 

for8vin'dings{linie i perspektwitrui: linle 

mot gränspunkten, -punkt gräns- 
punkt. 
forsvrret utmmlad. 

fOrSV8Br'ge svara på Att alldeles l&tii bU eo 

aak ; man skal intet *s* osvuret är bäst. 
foKsvaBrm första svärm. 
foKsyn* tafs på metrer. 

f 0r8y'n|e förse ; godt fK^et väl försedd ; 
Tid bordet: vcer 8aa god og *>/ Dem ser- 
vera er; er De *^tf skall det inte 
vara mer? — ^ving hand. ny ^sting er 
indkommet lager, sändning. — 'x.lig 
förtänksam. 

for'88Bde f ramsäte; presidium, ord- 
förandeskap. 

'for88en'ke* = sanke; f>* en havn gm 
sänkning ar nmjg o. d. göra oduglig. 

for8Sn'k-bor försänkningsborr. 

iafSSBl föresats; jur. uppsåt. — for- 
88efiig uppsåtlig, avsiktlig; adr. med 
flit. 

1. for'8aetning försats. 

2. for88Bt'ning ^o. avdrift. 

3. for88etning vägg av plankor, spikade 
bredvid varandra. 

for8«ne* felsätta; förflytta till annan 
tjänst, transportera; «jo. sätta nr rätt 
knrs; blanda, legera; *\^s i sin vcskst 
stanna i växten. 

foKsaetter* på tTarvstoi : support. 

for'S0g*. 'vS-mark experi mentalfält. 

forS0m'{me försumma; 'K>me toget 
komma för sent till; <v^e bern van- 
vårdade. 



for80rge'*'. 'vl8e8-8t6d den ort, där 
man har hemortsrätt. 

fort da. framåt, vidare; no. snabbt*; yVire 
*>* fortsätta; 'n/ vcek jämt och stän- 
digt, litet emellan, rätt som det är. 

iorXdke ne fortalle. 

forta'b|e* förlora; 'v* i betragtninger 
försjunken; se <x/t ud modlös; hand- 
fallen. 'vSUB förlust som rlttsUg påroijd. 

forta'g6*st^ gå över; uveiret har ts^t sig. 

fortan ding slnkning; krenelering, 
tandlik avslutning på mur. 

foKtang sisjd. framtång. 

1. fortB sig rappa sig, kvicka sig. 

2. forte = furte. 
for'tegn* mat. tecken {+,—). 

foKtid förfluten tid, forntid ; gram. im- 
perfektum; en mands <ni anteceden- 
tia, -er. 

fortrden för närvarande. 

for'til framtill. 

fortnd skrida framåt ; mit ur *s>r drar 
sig före. 

for^toft gräsbeväxt gårdsplan. 

fortork|e tyda, tolka. 'vnings-kun8t* 

hermeneutik. 
forlog, foKtOV trottoar. 
for'toni = fort0vime. 
for'trtn företräde; f örtjänst. — forlrin'- 

lig förträfflig; utmärkt. 
foKtrOSSe «jo. förtöjning, förvarp. 

fortruk^ken se fonraikke, 

fortry^de ångra; <v j^aa förarga sig 
över. ~llg förargad. 

1. for'tryk brotungt utgivande av skrift, 
innan den av författaren utgivits. 

2. fortryk' förtryck. 
fortryllende* bedårande, förtjusande. 
fortraB'd*, g^re nogen 'x/ göra skada, 

för när. — ^vOn förargad. ~|ge göra 
skada. 

fortraBk'k6 draga sig undan ; 'v ansig- 
tet förvrida; uden at 'x/ en mine ändra 

fortrSBng^e undantränga. 

fortr0'den förargad, misslynt. 

fortui let förvirrad. 

fOrtumlet yr i huvudet 

for'tlimer den bäste gymnasten, vice 
befälhavare för en gymnastikavdel- 
ning. 



* aren det direkt motsrarando sr. ordet. *\f artikelns buvndmbrlk eller vad aom i den står Ar* i 



fortvsek 



— 51 — 



fr6mdel68 



foif v»k' ■« fort. 

fortSBliS, impf. fortalte, berätta; i^tnde 

scetning påstående, narrativ; 'x/ntfe 

maade indikativ. 
fort8en'kt f andersam ; tankspridd. 
fortSeriigB ting förbrukningsartiklar, 

som tillintetgöras «▼ braket. 

fortsr^SkSt, en *\t historie ntsliten. 

fort8eV|te* kondensera. /vnings-puRipe 

kompressionspnmp. 
f Ort0J'ning*. «^8-ank6r moringsankare. 
-bvirvel förtojningslekare. -ring mo- 
ring. 

f0r'tffnini6 tafs på en metrvT. 

fortor're uttorka. 

foKud*, /x, for framför, före. 
forulej'lige besvära. 

1. forulem^pe bereda obehag. 

2. foi^ulempe* förnärma, ank. genom 

kroppsligt Tåld. 

forun^dringsstol understol. 

for'uren[8]iB ei. -ren'- förorena, be- 
smitta. 

forurolige oroa. 

forvan^ske* försnilla, förskingra; van- 

ställa, skämma. 
for' varsel förebud, omen, varsel. 
forven'tning förväntan, avvaktan. '>^8- 

fuld förboppnlngsfnll. 
for^verden forntiden. 
forvik'le inveckla, intrassla. 
forvirde* förvilla. 
forvin'de övervinna, hämta sig efter; 

«xi en sygdoniy f\, krigens f0lger. 
forvi8'ke sudda ut, utplåna. 
for'V0k8* kittvax. 
forVOKpen fördärvad. 
forVO'ven (4) oförvägen, överdådig. 
forvrrde* vrida ur led. 
fervSBn'ne låta få ovana, skämma bort. 

1. fo'rV8Brk (eo) = fodervcerk. 

2. for'V8erk utanverk. 

foryng'else i skogsbrak: återvaxt. 

forzin'ke* galvanisera med zink. 

forfle'dting* ympning, oknlering. 

for8Brde{8 föråldras, 'x/lee preskrip- 
tion. 

1. f08'* tämligen lodrått vattenfall, -koge 
häftigt koka. — <x;8e-grim strömkarl, 
näck. -kal strömstare (Ginclus). 



2. f08 dåligt kort, hacka. 

8. f08 adj. överilad; porös, otät. 

foee sparka. 

f08forlatV»rge ett slags råttgift. 

f08ter-hlnde vattenhinna, -leje liv- 
moder, -mord fosterfördrivning. 

fougt den spiralform iga insänkningen 
mellan trossarna i en kabel. 

fra från; /v. hinanden, hverandre isär; 
det er '\i og til med hans helbred upp 
och ned. 

fra från; i smi. &▼. av-. -bodO undan- 
bedja, -braekker sjo. aviedare. -fald 

avfall, -falde avstå från; -<x;n avfäl- 
11g. -gaa* avg^; "x, sin underskrift 

neka för. -Ilggende avlägsen. -Iseggo 

sig frånsäga sig t. ex. Msraret; rentvå 

sig från t. ex. en misstanke. -ntfdO av- 
tvinga, -raade avråda, -eagn sägen. 
-8krlve skriftligen frånkänna. -8nige 
gm list avhända någon något. -8taa av- 
stå, -trsde avträda; -*\* et förbund ut- 
träda ur. -vendO beröva; bortvända. 
-vlgo uppgiva en mening; awlka från 
•Ttaiade villkor, -vriste fråurjcka. -VSer 
[-elee] frånvaro. 

fraad|e fradga, skum. -8ten kalktuff. 

fraadSB frossa. , 

fragt-brev* fraktsedel, forsedel, -kusk 
forman, -mand skutskeppare. 

fraky 'x»ke bonjour; överrock. 

framefsnge backfisch, byxtös. 

fransk-br^d no. smörbröd; kungsbröd; 
da. vetebröd, -fodet om hast: med fran- 

Sysk ställning, rramroitema utåtrrldna. 

-guld guldlegering användbar för 

bladguld; talmiguld. 
frase knastra, fräsa. 
fred* frid. -helfig okränkbar, fridlyst. 

-klokke bönklocka, aftonklocka. -|0S* 

sbst. videört (Lysimachia). -skOV da. 

skyddsskog, skog, som ej får huggas, otan 
att återvftxten tryggas. 

frejdig frimodig, oförfärad, käck. 

frelse räddning, frälsning; r. frälsa. 

frem fram. -arv arv i nedstigande 
linie. -blik blick framåt; blick in i 
framtiden. -bringO'*' framföra, -brud 
dagens -'x; inbrott, -bydo utbjuda, 
erbjuda. -de'tes fortfarande; vidare. 



-'X/ senaste sammansatta ord. 01 = 1. bo. al tryckstarelse, lång vokal a/' tryckstavelse, kort vokal. 



ttemåeT 



- 52 — 



Mtte 



-d^r port, gatdörr. -elske genom kär- 
lek sf all vård utveckla, -fatd UrmoderDi 
frainfall[ande]. -fusende överilad, 
>het p& gröten», -fserd uppförande, 
beteende ; ha -~ energi, -gäng* fram- 
steg, utveckling; til kunstens *\* be- 
främjande, -gangsmaade tillväga- 
gående, -herskende förbärskande, 
rådande, -holde* fortsatta. -hSBVe 
betona, framhålla; kureivera, spärra. 
-kalder* i fotogna utvecklingemedel. 
-kom'metig'*' farbar, trafikabel. -taan 
utlåning av det man själv lånat. 
-lager lager för en tid framåt, -leje 
uthyra det man själv byrt. -ligoende 
bot. nedliggande, krypande, -lyd gnm. 
anljud, uddljud. -lySS utlysa, annon- 
sera t. ez. bittegodi; opers. framgå. -ISBg 
inlaga. -madS inställelse; r. inställa' 
sig. -over framåt, -pant överlåtelse 

av pant. -plble sippra fram. -ragende 

framstående, -rykket framskriden. 
-sal rum åt gatan. -Salg återförBälj- 
ning. -seenda förutseende, -sigt = 
-syn. -skot förstäv. -SkrJdt framsteg. 
-Skuende som ser långt in i fram- 
tiden, fjärrsynt, framsynt. -Skynds 
påskynda, -slsngs = framsltBnge. 

-spring bjgg. utsprång. -staaende ut- 
stående. -Stffd blid. impuls, -syn förut- 
seende, -synt* profetisk; clairvoyant. 

' -SStte framställa, -tarv framtida be- 
hov, -tid* gram. futurum. -toning före- 
teelse, -trffiden uppträdande, sätt att 
vara. -ture framhärda. -tSBnkt förut- 
seende, förtänksam, -vlrks framkalla. 
-Seske frammana; utmana. 

fremme främja; »bit. främjande, from- 
ma, »vllg långt kommen, utvecklad, 
avancerad; brådmogen. 

fremmed främmande, -agttg ovanlig, 
sällsam. -besUrvnIng bot. korspolline- 
ring. -laden = -agtig. -ord* främ- 
mande ord, utt igvnkiiDt, lånord, -ret 
utlännings rätt; utländsk rätt. 

1. fri* «dj., maa jeg taa vare »y^for det! 
det skall jag be att få slippa; maa jeg 
V€Bre saa «x/ ta mig friheten; i dag har 
Jeg '\f lov ; i *\> mark i det fria ; det 
var ei ^s^t inte utan. -bonds icke ho- 



veripliktig bonde ; i sohaek *. -d^mmei 
-finde frikänna, -gsnger innehavare 
av fribiljett, -hedshue jakobinmössa. 
-hedsber0VelS6 brott mot annans fri- 
het, -kronbtadede bot. koripetaler. 

-kvartser motsv.iominotsrast. -laden fri- 
modig, -land kalljord, -mand soldat 
el. sjöman, vars tjänstetid är ute. -me- 
nighed församling utom statskyrkan; 
jfr valgmenighed. -mestsr mästare, 
som står utom skråna. -pOStIg fram- 
fusig, näsvis, -seddel mil. skriftligt 

tillstånd att gifta sig. -Skole p& Dan- 
marks landsbj-gd: •▼ den grandtrigek» rikt- 
ningen grundad privat folkskola; l Dan- 
marks stftder: folkskola utan termins- 
avgift ; jfr betalingsskole. -sluSS damm- 
lucka. -SpaS, have sin ">^ fritt tal. 
-spiller en, som dragit frilott; i krocket 
fribytare. -Spormsrke hinderpåle. 

•talande frispråkig, -trappa trappa 

utanför huset, -vand överflödigt vat- 
ten, som r&r bortrinna. -Sgt fri skjutS. 

2. fri T. [be]fria. 

8. fri fria. — *>»er friare. 

frikadelle simplare, flat köttkaka; en 
rar 'x# en trevlig historia. 

friser-kaabe kamkofta, pelgnoir. 

frisk* färsk; paa »v gärning bar; det 
gjorde han «x/ vak alltjämt utan att 
låta sig bekomma; begynde paa ny <x* 
på ny räkning, på ny >kula>. -fyr 
vildhjärna; muntergök. -fyrsri pra- 
tighet. <x;e lägga 1 vatten salt kott ci. 
aask. <x;ning färskning. 

friSler frisel, en nuiagtijakdom ; Ir. röda 

hund. 
frist* viss utsatt tid ; uppskov, anstånd ; 
til ana0gninger, der inkommer efter 
<x;en« udhb^ vil der ikke blive taget 
hensyn ansökningstidens. 

1. friste med möda uppehålla iivet. 

2. friste pröva; fresta. 
fritbor vridborr. 

fritflue fritfluga, slökomsfluga (Osci- 
nisfrit). 

1. fritte frett, en fSr kauinjakt anvlnd illerart 

(Putorius el. Mustela furo). 

2. fritte [glasjf titta; ▼. värma en paiT«r- 
fonnig maisa så att komen klibba fast 



* aren det direkt mourarande ir. ordet. *st artikelns buTudrobrik eller rad som i den itår fSre | 



fritteovn 



- 53 



ftikssvejf 



utan att smälta helt igenom. -OYII 

kaldnerngn. 
3. fritte fråga. -Syg frågvis. 
fro munter, glad. 
frodig* yppig. 

fromagO blancmanger. 

fromme vara till fromma, gagna. 

front-cirkel i perspektivuran : Cirkel paral- 
lell med perspektivtavlan. -morSBne 
ändmorän. 

fropre[di]ken ottesång. 

frOSk groda. 

frOSSen frasen, -pind frusen stackare. 

frost*, -bunden frusen, -byld vargån- 
gen kylskada. -btfjo = froisen'pind. 
-flytter kryofor. -kendt frostlant. 
•knude frostknöl. -maaler kryome 
ter; frostfjarll (Greometra). -nem = 
-kendt. •rev[ne] frostspricka i tr». 
-r0g frostdimma. -SOmmerfugl frost- 
fjäril (Oheimatobis). 

frue*, vor «v« sengehalm backtimjan 
(Thymns serpyllum). -bar jungfru- 
bär, stenhallon (Rnbns saxatilis). -dag 
Marie bebådelsedag (25 febr.); Ma- 
rie besökelse (2 juli); Marie himmels* 
färd (15 ang.), -haar jungfruhår (Adi- 
antum capiUns Veneris); da. björn- 
mossa (Polytrichum commnne). -kir- 
ke vårfrukyrka. -klOSter änkhus. 
-noder fina frufasoner, -nykkor en 
förnäm dams nycker. -skO guckusko 

(Cypripedium). — /^ns-arbojder 

damskomakare. — /^r-bur fruntim- 
mersvåning I OreklKDd oeh i folkrlaan. 
-hund knähund, -pige kammarpiga. 

frugt*. -bar* rik på fmkt: produktiv. 
-blomst honblomma, -bund blom- 
fäste, fruktfäste, -ftffge växtföljd, 
cirkulation, -gemme frukthylle, peri- 
carpium. -hob sporgömmesamling. 
-h08t fruktskörd. -is fruktglass. 
-knude fruktämne, -lojo = -bund. 
-80m'fflelig bävande, -traehveps frukt- 
trädstekel (Lyda pyri). -VOj pistill. 
— «x»e gagnn. 

fryd fröjd, glädje. — «x,e glädja; för- 
ändring «x»cr förnöjer. 

frygt fruktan, /x^elig fruktansvärd, för- 
skräcklig; m&v. >förfärligt>, »väldigt>. 



frynser fransar. 

fryse-byge frysningCsanfall]. -balte 

glassmaskin, -maskine ismaskin. 
frytle fryle (Luzula). 

1. fra frö. -bille en skalbagge (BruCUS 
granarius). -blad hjärtblad. -dsekkO 
fröskal, fröhylle. -haHe = grif el- kale. 
-kappe = 'dakke. -kom utsädesfrö. 
-plante fröväxt. -Stjerne ängsruta 
(Thalictmm flavum). -Stol söm mel- 
lan pistillens fruktblad. 

2. fra groda; almindelig, brun *\» van- 
lig groda (Råna temporaria); grön 
*\» ätlig groda (R. escnlentA). -bid 
dyblad (Hydrocharis morsus ranss). / 
-peber alt öga (Ranunculus flammula). 

fraken*. -kloster anstalt för ogifta 
ämbetsmaosdöttraT och da. adelsmans- 
döttrar, -lakrits lakrits i tunna stän- 
ger, -stånd, det var Pernilles korte ->>* 
det var en kort glädje. 

frannet mnrken. 

fuge fog. -bank mycket lång rubank. 

fugl fågel; der er ikke '\>a f0de paa 
kam han är bara skinn och ben. «x«e- 
bsr rönnbär (ar Sorbns aucuparia); 
= 'kirseboir; bär av kvalkved. -Oddor- 
kop fågelspindel (Mygale m. a.), -fra* 
trampgräs (Polygonum aviculare). 
-grSS nörel (Alsine); = roij. -grses- 
fladstjerne våtarv, nata (Stellaria 
media). -kirSObsr fågelbär, sötbär 
(Prunus avium). -klo*, liden -f\* klovic- 
ker (Ornithopus perpusillus). -konge 
knngsfågel (Regulus); skyttekung. 
-msik stjämlök släktet, sank. morgon- 
stjärnor (Ornithogalum, sank. O. um- 
bellatum). -rodO fågelbo ; nästrot (Ne- 
ottia nidus avis). -Stav dunst, ezm- 
fina hagel. -Vlkke kråkvicker (Yicia 
cracca); häckvicker (V. sepium). 
-vildt skogsfågel. -VflBr plati*, där ej- 
derdnn samlas. -Sertor = -vikke. -ajo- 
trs sockerlönn (Acer saccbarinum). 

fugtig*, en «x/ ^o^er en drinkare. -hodS' 
maaler hygrometer, psykrometer. 

f uks* mörkröd häst ; ultimus, den säm- 
ste i klassen; ^er «jö. lårding; faxis. 
•svans fogsvans. -SVanSOr llsmare. 
-SVejf = "svana. 



-'X/ lenaste sammansatU ord. 07 = i bo. a' I tryckstarelse, Ung rokaL a/' trjrekataTelse, kort vokal. 



fal 



— 54 — 



f8dlles-k0ii 



ful* DO. slug, listig; det var lidt ts,t at 
komme/rem besvärligt. — /^aS skttmts. 
lurifaz. 

fuld*; i ims. som efterled: så mycket SOm 

rymmes i; 's* og bi skarpt bidevind. 

•baaren fallgången, -befaren «jfi. hei- 

befaren. -bringe fullborda, fullkorn na. 
•en'de* fullborda, -komme fullkomna. 

-myndig* d«. över 25 år, d& man f&r ritt 
Mt( r&da Orer b&da sin perion och sin egendom ] 

jfr mindre-aarig. -mS9'tig i handel för- 
ste bokhållare, prokurist; i ftmbeoverk 
graden mellan assistent och bureau- 
chef. -sild sill med utvecklad rom el. 
mjölke. -skab, i -'x; i fyllan och vil- 
lan, under rusets inflytande, -slag 
jämnt klockslag. -Sntlde fyllkaja. 
-Stebt helgjuten. -trO trofast; din -/n^ 
ven. 

fumle famla. 

fund fynd. 

fundjere fondera; grundlägga; no. fun- 
dera. <x;ats stiftelse urkund, 'x.ertng 
grundläggning. 

funkje gnista. «vle gnistra. 

funtUSl där har jag det! 

fur, faa »x* bli körd på porten. 

1. fure köra ut; tjo. sätta ut en bom. 

2. fure fåra, ränna; r. rynka; '\,de pil- 
ler räf&ade pelare. 

8. fure = /yr. 

furte vara sur, stött, 'x^n stött,, sur. 
furu DO. = /yr. -korsnsb större kors- 
näbb (Lozia pityopsittacus). 

furunkel* spikböld. 

fuse rusa; da. kvälla fram. 'x^ntast 
person, som rusar på utan att tänka 
sig för. 

fusel dåligt brännvin, finkelbrännvin 

fustage fat, tunna, fastage. 

1. fuf ruter; en gut, som der er 'x/ t. 

2. fu't rardagl. = foged. 

3. fuf vips. ~te flamma upp och för- 
brinna i ett ögonblick. 

futil värdelös, gagnlös, fåfäng. 
futteral fodral, 
fyg, /aa ^ bli utkörd. 
fyae yra, virvla i luften, -vejr urväder. 
fyld fyllning; stoppning i täcke o. d. ; 
fylla. '^N^e-bug storätare. •b0tte, -fant, 



-hals fyllbult, -horn ymnighetshom. 
-kalk biidi. fyllnadsgods, spaltfyllnad. 
-mad korvmat; fyllning i mat. »Stykke 
Bja. mellanlägg. — *\,e full het, rike- 
dom; T. fylla; tidens *\*e fullbordan. 

fylding dörrspegel. 

fyidest, /aa, g0re f\, fullt vederlag, va- 
luta. 

fynd eftertryck; der er f\* og Jclem i 
hans tale kläm och eftertryck. -Sprog 
kärnfullt språk. — /v Ig kraftig, ut- 
trycksfull. 

1. iyr' fura, tall (Pinus silvestri»). /x/rs- 
[blad]hvep8 vanlig tallstekel (Lophy- 
rus pini m. n.). -naalsbad tallbarrs- 
bad. -Splnder tallsplnnare (Gastro- 
pacha el. Lasiocampa pini). -Svermer 
tallsvärmare (Sphinx pinastrl). -ugie 
tall fly (Trachea piniperda). 

2. fy'r* eld. -aben, -aften den tid på 

aftonen, då hantverkarna sluta sitt 
arbete. -bSBkken sängvärmare. -b0- 

der eidare. -knosk = -svamp, -laas 

luntlås. -Sted eldstad. -Stikke tänd- 
sticka, -svamp fnöske. -t0J elddon. 

3. fy'r* karl; en lystig 'x», en flink /x*. 

4. fy'r ds. röta genom svamp. 

fyrre fyrtio; i ^rne på fyrtitalet. -tyVB 
fyrtio: 

fysikus da. ongef. provinsialläkare; jrr 
stadsfysikus. 

f»*. -drift boskapsskötsel, -hoved får- 
skalle, -kar boskapshandlare, upp- 
köpare, -raak fädrev. -sjaa krea- 
tursmarknad. 

faegte-kaarde florett. 

fSBI otäck, motbjudande, vederstygg- 
lig; her var /x** med roiv förskräck- 
ligt, väldigt. 

fstd bofällighet. 

fsldle fälla, -tid hårfällningstid, rugg- 
ningstid. <x;nings-sav stocksåg. 

fslen, bllve 'x/ bli skrämd, så att det 
går kalla kårar över ryggen; kuslig 
till mods, ängslig, haj. 

faelge hjuUöt. 

fSBlle mcit i »ma.: kamrat; jfr csgtS'faBlle. 
— 'x^S gemensam; have noget til f\,s. 
'X'S'begreb släktbegi epp. -bo oskiftat 
bo. »japetisk indoeuropeisk. -ken 



»ven det direkt notaTarande ar. ordet. *\* artikelns huTudrabrik eller vad aom i den står (bre 



fiBBlles-meJeri 



- 55 — 



gråa 



grmm. icke-neatmm, ntram. -m6|eri 

bolagsmejeri tUl tkUlnmd fråo snd«laiB«ierl. 

•navn appellativ, artnamn. -nSVnSr 
gemensam nämnare, -skab gemen- 
skap, gemensamhet; tr. solskifte. 
-Skabsfolslse samhörighetskänsla, 
samkänsla. -Sprog riksspråk, -udvalg 
i da. riksdagen: gemensamt ntskott med 
uppgift att samman jämka tingens 
beslnt; totalisternes '^ nykterhets- 
vännernas centralstyrelse. 

fSBlled fälad, allmänning. 

fasllig = faUetskab. 

fasnge ta eld. — 'vlig eldfängd. 

fsnasle* häkta. 

terd* beteende, uppförande; sp&r; 
fra f^rait «x* början, stund. — /x/Söl 
trafik. 

1. fsering färöbo. 

2. faering fyrärad b&t. 

fsrt spär ; faa «x/efi af nogen få korn, 
spaning på. 

faeste* städja, fasta; arrende på livstid 
eller med rätt att låta avtalet gå i 
arv; t. städsla, leja, arrendera på livs- 
tid, -bonde skattebonde, -brev ar- 
rendekontrakt, -kontor kommissions- 
kontor för tjänare, -mand kommls- 
slonär för tjänare, -ord underord- 
nande konjunktion. -pengO städsel- 
pengar, — 'v^S-gaVB fästegåva, fäst- 
manspresent. 

fseStiqhed förtöjning. 

faestnings-slave fästningsfånge. 

fSBtter manlig kusin : jfr kusine. 

1. fade*. -korn bi l säd. -midler nä- 
ringsmedel, -raad* undantag. 

2. fadje*. /vB-by fädernestad. flSBk 

födelsemärke. — /vSOl födelse; ned- 
komst, förlossning. <x;8el8-adel börds- 
adel, -dagskringie avestakrans, -dele 



könsdelar, genitalia. -Stiftelse bam- 
bördshus. -vidonskab obstetrlk. 

1. faje föga. 

2. faje foga; foga sig efter, göra till 
viljes; sbtL fog; med ^ med fog, rätt- 
visligen, skäligen. «v|ig medgörlig; 

om Tlnd: förlig. 

fajse fösa, köra nt. 

f aite driva omkring, ränna på gatorna. 

farfod hästhov (Tussilago). 

fåle känna; *\* sig känna sig stolt, veta 
vad man går för; det kan man ta ge 
og »\t paa det är solklart, påtagligt. 
-horn antenn, trevare. — '>-lig känn- 
bar; märkbar. <x;|8e känsla; känsel. 
<%»ri sentimentalitet, fallng mn. känning 

t. ex. med fienden. falSOffl sentimental. 

1. falge följd; tage til ^ bifalla, efter- 
komma. — <x;|ig följaktligen. 

2. falge följe, sällskap. -brOV adress- 
kort; fraktsedel. 

faiging årsgammal kalv. 

falle föia. 

1. far förut, innan, -dåtid, -fortld plus- 
kvamperfektnm. -fromtld futnram 
exaktam. -nutld perfektum. 

2. fa'r* fyllig, korpulent. 
8. far, farr fyrtio. 

1. farje föra. <x;er anförare, ledare. 
'ving last, frakt, föming. 

2. fare* väglag, -faid menföre cenom 

tOTilder. 

farlighed rörelseförmåga i en lem. 
farsel transport, last. 
farst*, naar du f\* er her, kan du vel 
bli[ve'] en stund när du en gång är här. 

•hannet bot. proterandrisk. -hunnot 

bot. proterogynlsk. — <x;e-dag jnl- 
dag; påskdag; pingstdag, -grade bibi. 
förstling. 
fastre avkomma. 



gaa*, kolde det *\>ende i gång; hvad 
f\*r det af dig vad går det åt dig; »x^ 
for sig gå till, vara på färde, äga 
mm ; *>*fra sinprceken komma av sig; 



det <x;r i mig det kryper i mig; denne 
plan gik ind igen det blev ingenting 
av den; »s* med gå åt; vinden er f\*et 
om har vänt sig; det *\*r tit paa det 



-<x/ MiutBte nunmuimtta ord. OI = O i bo. al tryokstnrelie, lång rokal. al tryokstarelae, kort roksl. 



gaard 



- 56 — 



ganghjta 



händer ofta; »^ til gå åt; <x« iidfra 
äv. taga för givet. 
gaard* »v. hus i en stad. -aal vanlig 
ål (Anguilla vulgaris) fångad i aale- 
gaard, ho mål. -brug6r da. arrenda- 
toi; hemmansägare, -ejer do. hus- 
ägare, fastighetsägare i stad; da. = 
-mand. -fugl tam. fågel, -faeld hus- 
röta, -faester ett slags arrendator; jfr 
fceste. -jente bonddotter, hemma- 
dotter, -mand hemmansägare, da. 
mellan 1 och 12 tonder hartkom. 

•mandskone bondhustru, -sidder, 
'Saede torpare. — 'N^s-plads tomt. 
-rum gård. 
gaas'*'. ^e-blomme nagelört, rågblom- 
ma (Draba verna). -blomst trif t, gräs- 
nejlika (Armeria maritima); = -diid. 
•dild surkulla (Anthemis cotula). -fod 
målla (Chenopodium). -gäng gås- 
marsch, -havre luddlosta (Bromus 

mollis), -kamille = -dild. -maage 

havstrut (Larng marinus). -mad trav 
(Arabis), -potentil gäsört, silverört 
(Fotentill a anserina). -StCgg gåskarl, 
gåse. -Sti gåshus. -ugie berguv (Bubo). 
-urt = 'dild: tusenskön (Bellis per- 
ennis); prästkrage (Chrysanthemum 
leucanthemnm). -Vin »oxpunsch>, 
skftmts. vatten. -0Jne'*' citationstecken. 
-0rn havsörn (Haliaetos albicilla). 

gabe*. -klap = br0nd-karse. -Stok 
skampåle. -StregCr okynne. — gab- 
flab skränfock. -mund = -Jlab; sporr- 
blomma (Linaria). 

gad la gide. 

gadS"^ fOrr namn p& bjna hela mark. -dig6 

da. jordvall omkring en by. -d0r yt- 
terdörr, -hus backstuga, -ild bloss, 
omkring vilket ungdomen dansar. 
-lam eg. lamm, som uppfödes hemma i 
byn; smekunge. -Sprog slang, -vise 
skillingstryck. 
gadisse alfågel (Hareida glacialis). 

gaffel* »löjd. slitsstycke, -deling bi- 

furkation, vattenfördelning. -HalC 
gaffelsvans (fjäriisiaktet Cerura ei. Har- 
pyia). -hjort spetshjort, hjort i andra 
året. -Storsejl sjö. apa. 
I fast lön. 



gajer gajar. 

1. ga'l galen ; naar '\>t skal vcere i värsta 
fall. -frans galenpanna. — /ve-hus 
dårhus. 

2. gar gallbildning; jfr galle. -hvepS 
galläpplestekel (Cynips). -Biyg gall- 
mygga (Cecidomia). 

galan älskare. 

galant* artig, hövlig; ftr. slipprig. 

gald klippväg, hålväg. 

1. galde*. -baer hundrova (Bryonla 
alba). -tarmen tolvtum starm en. 

2. galdje, ^^er hanplantan av hampa. 
/vre skörda hampa. 

galej* galer, galeja. 

galgen-fjSS bovansikte, galgfysionomi. 

-knebel gaigfågei. 

galla gråtrut (Lnrus marinns). 

galle galläpple ocb Hkunnde ntvilxter; 1 aU- 

miiDbet sjuklig utväxt på blad; jrr gal. 
galnebsr belladonna (Atropa bella- 

donna). 
galt da. kastrerad galt; no. f argalt; i ams. 

iiv. = loibejisk. /^e-knap brudbröd 

(Spiraea filipendula). -tand suga (Sta- 

chys). 

galloppadebudding mandelpudding. 

gam grip sagodjur. 

gamanderurt ärenpris (Yeronica). 

gamasche damask. 
gamling* gubbe. 

gamme jordkoja, biukllg boa aakariappama. 

gammel*. -dags* gammalmodig; omo- 
dern; -'x/e kläder. -OSt, bergensk -/v. 
jäst ost. -skat da. motar, grnndskatt; jfr 
hartkom. -vin ett slags franskt vin. 

gamp kamp, häst. 

gamse snappa, hugga med munnen; 
föra väsen. 

1. gan, 've trolldom boa Uppnma. 

2. gan huvud och innanmäte hos fisk. 

1. gane* rensa fisk. -jente renserska. 

2. gane gom. -spalte harmynthet. 
gäng* jfr pladegang ; al k0det8 'x» all 

världens väg; blive vist ud paa »x/cn i 
förskngan ; den ^ på den tiden. -brSBt 
spång; landgång, kobrygga. -br^d 
ett slags rågbröd, -bygnlng gånggrift. 
-dag dagsverksdag för karl utan häst. 
-d0r förstudörr. -hjul tramphjul. 



* »Tea det direkt motsTarnnde »v, ordet, ^n* artikelns havadrubrik eller rad om i den atår fOre | . 



^ang-kone 



- 57 - 



genbog 



-kone hjälphustra, uppasseiska i sjnk- 
hus. -kurv gångstol för barn. -Spserre 
stelhet i benen efter längre vand- 
ring. -VOgn gångstol. — /vö multi- 
plicera. 
gånger passgångare; stridsbäst, gån- 
gare; ett slags dans eller marsch. 

gangraen kallbrand. 

gannet haTssula (Sula bassana). 
gante narr. f\*S skämta, gäckas; göra 

narr. 
gar gärdesgård. 

gärder gardist. 

gardin*, -praeken spariakansiäxa. 

garn* träd ; nät, dsr Biken fkatnar 1 mankoroa ; 

lin 1 fliikredakap. -hSBSpel härva. -n^gle 
nystan, -ruse ryssja. 

garp öknamn pä tjakarna i Bergen. 

garpe kraxa. 

gartner trädgårdsmästare, /vi han- 
delsträdgård ; trädgårdsskötsel. 

garver*. -jern skavjärn. -m^lle bark- 
kram. 

gas'* lysgas. -arter gaser, -beholder 

gasklocka. -bluS gaslåga. -hane gas- 
kran, -mester gasentreprenör. 

1. gas[8]e gåskarl, gåse. 

2. gasse sig gotta sig. 
gasterere slå på stort med mat. 

gaf analöppning; »jö. gått. -finne anal- 

fena. 
gau skicklig, listig. 
gailfg]! pratgås (Branta bernicla). 
gaUK lönnkrögare. 
gaule hojta, ropa. 

gaupe lodjur. 

gatir* (Bos gaurns). 

gausta-gai, -gasten yadstenamässig. 

gavle gåva. -mild frikostig, givmild. 

gavn gagn; til '\*8 Gddi nog; ordent- 
ligt, så det förslår, -plante odlad 
växt. -trSB gagnvirke. 

gav-kanalje skojare, -strik skälm, -tyv 

listig tjuv. 
gazelle* (Antilope dorcas). 
geaat vanlig labb (Lestris crepidata). 
gebet gebit, område. 
gebis' artificiell tandgård, tandgar- 

nityr. 
gebrokken, tale <x;f med brytning. 



gebnekkelig lytt, pnckelrygglg, ofär- 
dig. 

geburtsdag födelsedag. 

gebyr avgift, nmgälder. 

gebasrde tig bära sig åt, åbäka sig. 
/x,r åtbörder. 

ged get. 'x.e-blad try (Lonicera). -fod 
= 9V«/*"- -kl*V vattenklöver, blac- 
ken (Menyanthes trifoliat:i). -malker 
= natravn. -rams getrams, liljekon- 
valje, storrams (Convallaria polygona- 
tnm, majalis och multiflora); kropp, 
mjölke (Epilobium angustifolinro). 
-Skaeg havrerot (Tragopogon). 

gedde* (Esoz). 

gede splint, ytved. 

gedehams geting (Vespa); stor *\> bål- 
geting (V. crabro). 

gefrejder nngenr korpral. 

gehalt halt. 

gehejm hemlig, privat, 've-arkiv det 

ena av Danmarks riksarkiv, inneratund« 

bl. a. den kangiiga fanilljeni arkir. 

1. geji brnnstig; kättjefuU. 

2. gejI no. väg, gata med gärdesgårdar 
pä bägge sidor. 

3. peji ginst (Genista); tv. = gyvel. 
gejrfugl garfågel (Alca impennis). 

gejsfod, gejsfus sisjd. getfot, T-rormigt 

jKrn. 

gejst uumora ■kämta. ande. 'x/Hg andlig, 
prästerlig, teologisk, /vjigheden de 
andlige, prästerskapet. 

geiassen behärskad, Ingn. 

geled' led; slutte *\,der sluta leden. 

gelejde ledsaga, följa. 

gelaender ledstång, räcke; staket. 

1. gem|nie gömma, förvaringsställe; r. 
gömma, /^me-frugt vinterfrukt. — 
/vSel gömställe; lege »^sel leka kurra 
gömma. 

2. gemme gemma, kamé. 

gemse* stenget (Rupicapra tragus). 

-kugle tysk bezoar. -rod, -urt CD art 

iinstfibia (Arnica doronicum). 
gemyse grönsaker. 
gen' i >»■. åter, mot. 
genbo granne, som har utsikt in i ens 

fönster. 
genbog motbok, kontrabok. 



-'V senaste sammansatU ord. O^ = O i bo. al trfskstarelse, lång rokal. at tryokstavelse, kort vokal. 



genbrev 



-- 58 



gid 



genbrev mott<'igiiingsbeYis, recepisse; 
revers. 

genbyrd pånyttfödelse. 

gendeber vederdöpare. 

general*, -auditar* d». ämbetsman, 

som inför konungen föredrager vissa 
konungen underställda krigsrätts- 
mål, -debat principdebatt, remiss- 
debatt, -direktorat järnvägs-, post- 
ocb liknande styrelse, -församling 
bolagsstämma, större årsmöte, -fuld- 
magt generell fullmakt, fullmakt in 
blanco. -kvittering erkännande om 
likvid för samtliga fordringar av en 
person, -tsge överfältläkare. -nSBV- 
ner gemensam nämnare, minsta ge- 
mensamma divisor. -pardon allmän 
amnesti, -prokursr aoder env&idet: en 
konungens juridiske rådgivare. -pr0- 
ve generalrepetition. 

genert blyg. 

genfordring återfordrande; motford- 

ran. 
genforlslle med egna ord återgiva en 

berftiteis«, återberätta, reproducera. 

genfaerd spöke, vålnad. 

gengånger person, som går igen, gen- 
gångare, spöke. 
gengsrdelse vedergällning. 
genhage bulling, mothake. 

genholden sparsam. 

genindf0re återinföra, reimportera. 
genindpodning revaccination. 
genklage rekonventlonstalan. 
genkrav = genfordring, 
genne driva, jaga. 

gennem*. -ligning liggsår m. a. »juk 

liga för&ndrlogar efter I&Dgvarigt aftngliggnnde. 

-maal diameter, -rldning ridsår. -sig- 
tlg genomskinlig, -snit* medeltal; 
genomskärning. -Snitlig beräknad i 
medeltal, medel-. -Stryge* kok. pas- 
sera, -syn, til '<\* till påseende. -trS- 
dende hest björnfotad. 
genoprette åter upprätta. 

genoptagelse jar. resning i siutgtuigt av- 

dOtnt ni&l. 
genpart rldimerad avskrift, kopla. 

genregning moträkning. 

gensidden kvarsittning i skolan. 



gensidig ömsesidig, inbördes. 

gensi^e motsäga. 

genskin återsken, reflex. 

genstand föremål; det er ingen «x/ det 
är ingenting att tala om. <x;S-forni 
ackusativ. -ord objekt. -SStning ob- 
jektssats. 

genstridig motspänstig. 

gensyn återseende ; paa <x» .' vi ses igen ! 
an revoir! 

gentage upprepa. <x;lses-8traf skärpt 

straff på grund av återfall i brott. 
-telegram med flera adresser. 

gentryk nytryck. 'xiS-form vidertrycks- 
form. 

genvalg omval, återval. 

genvisit kontravlsit. 

genvoKdighed vedervärdigbet. 

geraade råka; lända; han *>^de i ra- 
seri ^ i stor ^rmodf det ~r dig til 
stor are. 

gerere sig uppföra sig, bete sig. 

gerigt fotlist, fotpanel. 

gering* aiöjd. gir. 

gerne'*', det kan <x« vcere det kan gott 
hända, det är mycket möjligt; jegr 
h0rer ham fs* hver morgen nästan; 
han er i\* hjemme paa denne tid bru- 
kar vara. 

gerning*, tage viljen i r^ens sted, «x»8- 
ord verb. -Synd verksynd. 

gerrig girig. 

gertrudS-fugl spillkråka (Picus mar- 

tius) ; gröngöling (P. viridis). 
geskaeftig beskäftig, beställ sam. 

gespenst spöke. 

gester klockfodral. 
gestUS gest, åtbörd. 
gevandt draperi. 

gevindler, 'vt skruvgänga. 
gevinst vinst. 

gevir hom på hjortdjur. 

gevorben värvad ; paa ^ fod med mi- 
litärisk stränghet och övermod. 

gev9Bkst utväxt, växt i el. på krop- 
pen. 

gibbe sjo. gipa. 

gibbon långärmad npa (Hylobates). 
gid, aa^ 'x/ jeg var der I ack om jag 
vore där, eja vore jag där; aa »v vad 



* även det direkt motsvarande it. ordet. «\/ srtlkelni buvndrabrik eller vad som 1 den står (ttr* ] 



gide 



59 



glas-fljndre 



säger du! nej men ...! bevars v&ll 
Herre Gnd! 
gide gitta, Idas, vilja; han gad ihke 
r0re tig; j eg gad vide jag nndrar. 

gidsel gissel. 

gie »JO. giga. -biok svårt ginblock. -tOV 
gigtåg. 

1. gilt det, som gives i ett tag, giva, 
portion, ranson. 

2. gift*, det han De tage /v paa det 
kan ni ge er på. -byg, -hvede kom 
eller vete med stryknin för dödande 
av skadliga smådjur, -rod tnlkört 
(Oynancbum vincetoxicum). -rug råg 
med mjöldrygor. -tyde sprängört (Ci- 
cuta virosa). 

gifte* bortgifta, -fsrd förberedelser 
till bröllop, -gal giftaslysten, -kniv 
äktenskapsmäklerska. 

giftig* ar. givande. 

1. gigt* reumatism, -feber reumatisk 
feber. 

2. gigt uppsättning i en masugn el. 
kalkugn. -gaS masngnsgas. 

gild präktig, utmärkt, prima. 

1. gilfle*, han kommer til at betale <x«< 
får betala fiolerna, -skraa skråord- 
ning. 

2. gildje snöpa, kastrera, gälla, 'x/ing 
snöping, eunnck. 

gil[d]kar jäsningskar. 

gitling sjo. valv under akterspegeln. 

gimmerlam taokiamm. 

gimp tafs av metalltråd. 

1. gjinpe gunga. 

2. gimpe ett slags gammaldags sätt 
att virka (med gaffel). 

gips*, -daekke, -loft gipstak. -urt 

grusnejlika (Gypsopbila muralis). 
-vaerk stuckatur. 

gir spergel (Spergula). 

girjant endossent. '>^0-kontO check- 
räkning, upp- och avskrivningsräk- 
ning. 

gisp flämtning, kippande efter andan, 
stönande, /^e draga efter andan. 

giSSe* ijo. göra bestick. 

gissen gisten. 

1. gitter galler. -rUSt = hcevrerust. 
-Sav ramsåg. 



2. gitter «jo. skovel till att kasta vatten 
upp på segel el. däck. 

give*, faa f^^ndes till skänks; «%/ tig 
jämra sig; doren har *\,t sig slagit 
sig; <x« en noget for ge till uppgift, 
föresätta; nu «x«r det paa at sne tar 
till; hvad ^r du mig for at hun 
a jorde taa! kan du tänka dig I 

givtov gigtåg. 

gjald gällt Ijnd. 've genljuda, gälla. 

gjeb sur min el. grimas. ix»6 hänga 
läpp, vrida till munnen som små 
barn, då de skola till att gråta; 
skäcka. 

gjeit = ged. «vSkor = gederams. 

gjord*, alaa ^ leka med tunnband. 
-bue stärkring, gördelbåge. 

gjuv = juv. 

gj8B >e gcB. 

gjseid gall, icke dräktig, icke mjöl- 
kande, sinad; i im». kastrerad. 'x^e = 
gilde. 

gjSBte vakta, valla, gata. f^f vallhjon. 
'vr-gut vallpojke. 

gJ0maaned göjemånad, februari. 

gJ0n, drive f\t gyckel, ^e gyckla, göra 
narr. 

gj0rme dy, gyttja. 

gJ0r8 gös (Lucioperca sandra). 

giacésukker glasyr. 

glad*, vcere *\* ved ei. i en hålla av; r^ t 
barn barnkär ; lige '^ lika nöjd, liknöjd. 
glam hundskall, -hul ljudglugg. 

glane glo. 

glans*, -billede bild att klistra fast 
som bokmärke o. d. -blad tennfolium. 
-blik bleck förtent med rent tenn. 
-fisk* = Iak8e8t0rje. -flue lysmask 
(Lampyris). -fr* kanariegräs (Phala- 
ris canariensis). -hat blanklädershatt. 
-Isder blankläder, -papir kulört pap- 
per, -pil bastard av Salix pentandra 
och fragilis. -SOd sotet av bokved, som 

aDT&ndes fOr framstailDlDg «v blater. -traad 

slinke (aigsiäktat Kitella). 
glapSti villoväg; gensti bliver ofte -x* 
genvägar äro senvägar. 

glaY glas. -vaedske glaskropp i ogat. 

'as'*, -aal ålyngel. -ertS silverglans. 
flaad = 'havU -flyndre glasvar (Le- 



-<>./ genaate lammaosalta ord. A> = 1 bo. al tiyckitavelae, l&og vokal, dl tryckstavelae, kort vokal. 



glaskavl 



- 60 - 



firi0fir 



pidoihombns wbiff). -kavi glasflöte. 
-klokke glasknpa. -kutling glasstabb, 
glasbult (Cryst al logobin B nilssonii). 
-malm = -erts. -paste glasflae, strass. 
-puster glasblåsare. -$kum glasgalla. 
-Slange, -Snog glasslå (Ophiosanms). 
-SVSrmer glasvingesvärmare (Sesia). 
-t0J glasvaror, -urt* (Sallcornia her- 
bacea). -V8Bd$ke glaskropp i ogat. 
-Sble klar astrakan. -j0Je emaljöga; 

Opigmenterat öga hoa gloaögda hftatur. 

glasur* emalj, -sukker 80ckerglas3rr. 
glat* hal; icke fasonerna om trg; have 

en ^N/ tutiffe ba en hal tnnga, vara en 

smickrare; sige sin mening *\, ud ei. 

vcek rakt nt, ntan att genera sig. 

-bselg lins (Ervnm). -haaret släthärlg. 

-haget skägglös. -haj* (Musteius 

IsBvis). -is hal is; /0re en paa 'r\* 
föra ngn på det hala. -labet slätbor- 
rad, oräffiad. -rokke, -Skate slätrocka 
(Rajabatis). -snog = hasselsnog. -ulk 
grentaggig ulk (Gymnocanthus yen- 
tralis). -V8Bk rakt ut, ntan att genera 

sig, jtrfortVCBk. 

glavind glaven, glay. 

gled, bringe paa /x/ f å i gång. 
glemme glömma: gaa i »s* falla i 

glömska, -bog, skrive i -^en ej lägga 

på minnet. 

glemsom glömsk. 

glente glada (Mil vas). 
gletta klar fläck på himmeln. 

glib fiskhåv, kasse l rjrkaotig ram. 

glid glidning; ae gled. '^^B* kana, balka, 
slinta; f>*e let över slinka över. 'vB- 
bana isbana, kana, skrilla. -k0l cen- 
terbord, lösköl, svärd för avdrift. — 

i\,er siid. 

gliedarmand modelldocka med leder, 

mannekäng. 
gllme glad, öppning, uthnggning i en 

skog ; gata uthuggeo tér att ge akjtten fritt 
b&ll ut i ratlnet. 

glimmar*, -guld kattguld, -hvid glän- 
sande vit. -Salv kattsilver. -Vid sämre 
kvickhet. 

glimra glänsa, glimma, blänka; ^ ved 
sin fravcBrehe lysa; en fy^nde forret- 
ning en briljant aifär. -SygS prålsjuka. 



glimt* skymt, -fyr blänkfyr. 

glinse glänsa. 

giip, gaa f>* afnoget gå- miste om; slaa 
'X. slå fel. 

1. glippe halka, snäva; slå fel; gå om 
intet; gå miste om; krcefterne '\»d€ ei. 
glap sveko. 

2. glippe klippa med ögonen. 

glise visa tänderna; le hånfullt; fnissa. 
<x»n gisten, otät. 
glissan = grissen. 

glitte glätta. 

1. glitter glattare. 

8. glitter svarttärna (Hydrochelidon 
nigra). 

1. glo* glöda; glänsa: stirra; *>*ende 
f ärver skrikande, -bist gapare. 

2. glo, pi. glar glöd. 

globus jordglob: himmelsglob. 

glome se skarpt. 

gloppe klyfta i berget. 

glor glans, prakt. -V8er'dig ärofull; 

glOTVyrdig. ^N^e glänsa, aaraklU om skri. 
kände, »granna» f&rger. 

glose* speglosa. 

glubende* rovgirig. 

glubsk* ilsken, vildsint. 
gluffe håna. 'vr pi. glåpord. 

1. glug*. -maaned januari. 

2. glug, han blev shudtfor <x; slagen nr 
brädet. 

glunt pojke. 

glup duktig, förträfflig, präktig, ståtlig. 

glUt' litet barn, >glytt>; aom amekord: 

älskling, docka. -Snoppe glnttsnäppa 
(Totanus glottls). 

glye gelé ; slem[migt ämne]. 

glyse glyskolja, glystorsk, kaplan (Ga- 
dus min u lus). 

glytte titta; /v paa d^ren sätta på 
glänt. 

gISBde glädje; r. glädja; bordets «vr 
fröjder, njutningar, 'vlig glädjande, 
glad om aak; *\flig jul! god juli 

gisense göra glansig, polera. 

glad*. -Spaan oxidskorpa, som bildas 
på oädla metaller, då de glödgas. 
-Stof ett slags torvbriketter, som in- 
läggas i strykjärn. 

glag' klok, snabbtänkt; om våg: känslig. 



* ftren det direkt notaTannde av. ordat, /x» artikelna hurndrubrik eller vad aom 1 den atår fOra 1 



gl0tte _ 61 — 



graasanger 



giBtte = glyite. 

gnadrje muttra, 'x.ig gnatig. 

gnaale käita. 
gnap* käit. 

gnaP litet stycke. »\At avgnaga, knapra 

på. odling = gnal. 
gnaske knapra, mumsa. 

1. gnav ett slags spel med brickor. 

2. gnav vresig person, briimbjöm. fx/e 
gnaga, skava; kälta, vara envis, gnata. 
<x;en gnatig, kinkig, knarrig. 'vBr*. 
'ver-abe, -dyr aj-aj (CMromys). 

-pindsvin piggsvin (Hystrix). -pung- 

Oyr pnnggnagare (Phascolomys). 
gnid gnet. <x;r6 skriva gnetigt, plita. 

«wrcl gnetig. 
gnide*. -lyd frikativa, spirant. 
gnidsal gnisslande; ffraad og tasn- 

der g 'x#. 
gnidsk gnidlg, glrig. 
gnie vara snål, girig. 

gnikke gnida. 

gnikse, gniSSe knarra, gnissla. 

gnispe = dvergtame. 

gnitre » knitre. 

gnog gnagde. 

gnubbe, gnugge gnngga ; *\* sig op ad 
en vara påträngande. 

gnaegge gnägga sakta, >gamra>, 
>mäckra>. 

god*y du har «>^t ved at tale du kan 
gott tala, det tjänar ingenting till, 
att dn talar; de var lige »^e om det 
både lika stor del i det; det ger han 
for et f^tt ord för rakt ingenting; du 
ser *\>t ud du ser frisk nt. -d8B'dig 
välgörande, -fjot beskedlig, mjäkig 
person, mes. -lidande godlynt, god- 
modig, vänlig; snäll, beskedlig; hygg- 
lig, trevlig, -skriva gottskriva, kredi- 
t€ra. -Snakka lirka med, genom lam- 
por övertala, -troende godtrogen ;jur. 
som är i god tro. -ved kärnved, -vejf 
vackert väder. -VSgt vikt utöver den 
debiterade, som i vissa branscher plä- 
gar lämnas köpare. 

gode gott, det goda, förmån; det er 
et stort fy* en stor fördel; det har 
sine »^^r. 

gods* da. Btrsk. egendom, uppdelad i 



fastegaarde. -ejsr* d«. ägare av mer 
än 12 tender hartkorn; tank. större 
godsägare med faestegaarde. 

gadslig godmodig. 

godt-beflndenda, efter eget -^x* efter 
behag, -gare* bevisa. — 'vO-bnet 
bricka med konfekt o. d. 

gojfugl garfågel (Alca im pennis). 

gold ofmktsam, gäll; ofruktbar; fv« 
aks tomma; 'v blomst blomma, som 
saknar befruktningsdelar; en f^ ko 
utsinad, -amma sköterska, som ej ger 
di. -aks vildkorn (Hordeum muri- 
num). -tid den tid då en ko står i sin. 

gopla manet (Medusa, Cyanea m. fl.). 
-polyp polypmanet. 

goring kil, trekantigt stycke av ett 
segel. 

gor-kim, -kyte elritsa, alkuva, äling 
(Phoxinus phozinns). 

gråa*, -and gräsand (Anas boschas). 
-ask amerikansk askart (Frazinus 
pnbescens). -aSp = -iwppel. -bensild 
vinterlekande, stor varietet av sild. 
-bu, -bynke gråbo (Artemisia vulga- 
ris). -dodder grådådra (Alyssum ca- 
lycinum). -drOSSOl sångtrast, talltrast 
(Turdus musicus). -dyr ren. -el gråal, 
arre (Alnq0 incana). -falk fjäll vrak 
(Bnteo lagopns). -gaas* (Anser an* 
ser); stor -^ sädgås (Anser segetum). 
-grib grå gam (Yultur cinereus). -hat 
håstörje, bethaj (Galeorhinus gä- 
lens), -hare banmo Lepus europsBus; 

iåglandets. Ir. nsnmarks art. -hOJrO grå 

häger (Ardea cinerea). -hjeimOt om bo- 
akap grå med vitt huvud, -irisk järn- 
sparv (Accentor modularis) ; »v. hämp- 
ling (Linota cannabina). -kjold röd- 
bena (Totanus calidris). -kraage 
ranUf kråka (Corvus comix). -ladan 
gråaktig, -lysning första gryningen. 

-maage, -maase vittrut (Lama giau- 

cus); stor ">* gråtrut (Läras argenta- 
tus), -mejse kärrmes, entita (Parus 
palustris). -mOS mouiiktet Grimmia. 
-nakke fiskmås (Lams canus). -Of = 
'el. -pil gråvide (Sallx cinerea). -pop- 
pel Populhs canescens. -riS = -vidje. 
-sånger törnsångare (Sylvia sylvia 



">* sMiatte sammaiuatu «rd. 0^ = O i bo. al trjrekataralaa» läng rokal. oX tfyakatavolae, kort vokal. 



graasej — ( 

el. canescens). -SBJ* (Gadus carbona- 

rins). -sidsken, -sisik, -siske grå- 

siska (Acanthis ei. Fringilla linaria). 
-skalle mört (Leuciscaa rutilus). 
-Skind gråverk. -sneppe spovsnäppa 
(Tringa subarqnata); knstsnäppa (T. 
canuta). -SO honan av sjnrygg (Cy- 
clopterua). -spurv* (Passer domesti- 
cus). -spStte giåspett, grågöling (Pi- 
cus canus). -StenerSBble graTenstci- 
ner. -SSel* (HaUchaerus grypus). -taS* 
>ta8se>, > gråben», varg. -tavlet vit- 
grå med gtora mörkare fläckar, -tcjst 
tobisgrissla (IJria grylle). -trOSt snö- 
skata, björktrast (Tnrdus pilaris). 
-vagten sj». babölingarna, drottnin- 
gens kvarter, -vakke geoi. gråvacka. 
-vidje krypvide (Salix repens) ; grå- 
vide (S. cinerea); sälg (S. caprea). 

-0IT6d trol. Oldre h«Do nr baviOrlng, grå- 

lax. 

graadig glupsk. 

1. gracTokastrerad. 

2. grad*, om temperatur vanligen = 
grad Réaumnr, som svarar mot 1,86 
grader Celsius ; forhudne '\ter släkt- 
led. -b0Jning komparatlon. -fflaal 
skala. -Stok* »v. termometer. — /N.e 
bestamma alkoholhalten iios ngt. *\t%' 

■ Stok alkoholometer, spritprovare. 

g raks drägg, bottensats. 

gram gramse. 

grams gripande, snappande; kaste 
penge i '\» eg. kasta ut för att låta 
vem som helst hugga för sig; kasta 
för alla vindar. 

1. gran' grand; stoftgrand. 

2. gra'n* (Picea abies). -barklus* 

(Chermes abietis). -holt grandunge. 
-korsnasb mindre korsnäbb (Loxia 
curvirostra). -mejS6 svartmes, kol- 
mes (Parus äter). -Sanger* (Phyllo- 
pseustes coUybita). 

grånade ett slags fisk- ei. köttpudding. 

grand tydlig, klar; no. fin, tunn. -gl'- 
vellg tydlig, klar, noga;ye^ saa det '^. 

grand-onkel fars el. mors farbror el. 
morbror. -tantO fars el. mors faster 
el. moster. 

granské* forska. 



S — griffeltag: 

granvoksen smärt och reslig. 

grassat, hbe r\* gå el. löpa omkring 
på gatorna för att göra ofog; »r. gå 
sysslolös på gatorna; kpre 'v köra 
vilt, i ursinnig fart. 

grät skarp kant, egg; filgrad. -htfvl 
gradhyvel. -liste gradlist. -sag, -Sav 
gradsåg. 

gratist frielev. 

grav* jakt. rävlya; kalkede «v« vitme- 
nade grifter; han trodde^ at den hel- 
lige f\i var vel förvaret att allt var 
gott och väl. -and*, -gaaS (Anas el. 
Tadorna tadorna). -hund tax. -jaot 
grytjakt. -klokke själaringning, -mslo 
gravvård, -ptads forbistoriak gpravplats. 
-r08t gravlik röst. -sakS mil. tenaille. 
•80 slampa. -Sted gravplats, familje- 
grav, -svale backsvala (Ootyle ei. Hi- 
rundo rlparia). 

grave gräva; 'X' t metal rista, gravera; 
fs* og sp0rge fråga envist. -hvepS rov- 
stekel ; grävstekel (Pompilus, Sphex). 
— /x/r dödgrävare. 

grej redig, klar, reell, >rejäl», ordent- 
lig; det er ikke saa »\it lätt, gott. <xie 
v. klara, ordna; reda, utreda; stMt. sak, 
don, tyg; «x,er grejor. 

1. grer bjärt, skrikande, grell om Arg. 

2. grel = kystvihe. 

grepa adv. vardagi. 00. väldigt; det er «x« 
moro väldigt livat. 

greplyng krypljung (Azalea procuro- 
bens). 

grever avfall vid smältning av talg, 
grevar. 

grib' gam ; gul «x, gåsgam (Vultur f ul- 
vus). 

gribbenille argbigga, ragata. 

gribje*, jeg greb mig i det eller det kom 
på mig med. <x;S-god8 herrelös egen- 
dom. 

gridsk girig, begärlig. 

grif grip (lagodjur). 

griffel* bot. stift, -hale spröt; nellike- 
rod {Drgas) har -»v paa smaa/rug- 
teme. -pudo honungsgömmet hos um- 
bellatema. -8t0tte den med ståndar- 
strängen sammanväxta pistillen hos 
orkidéerna, -tag griffelutskott. 



Uran det direkt mouvarnnde ar. ordet. «v artUelaa bavadrabrik eller vad aom i den atår fdra 



^rini 



^rasom 



grim avskyvärt fal. 'vrian ful perBon. 

grime timmerbom, länsa; grimma. 

griroet strimmig i bavudet, grillrig on bo 
■k*p ; smntBig i ansiktet. 

grin*, d*. skämt, gyckel ; no. gnäll, -ag'- 
tig löjlig. — 'x/a'tU8 sur, grinig per- 
son, grinolle. 

1. grind, -hval grind val. 

2. grind*, -sav spännsAg. 

grlp0'ni6ntl8 öknamn i>å polii och andnt ritt- 
Tltana tjänar», 'gris* ) &r. Öknamn på barn- 
norska. 

1. gris*, 've-kanin marsvin (Oavia co- 
baya). »N/e-tang knöltång (Ascophyl- 
Inm nodosam), rs^e til snnska ned. 
<x;eri svineri; snask. 

3. gris ugnen under en maltkölna. 

3. gris i spel opåräknad tur, sinkadus. 

4. gris fina gryn. -mellcage manna- 
grynskaka. 

6. gris smörja. 
grisk ae gridsk. 

grissen gisten. 

1. gro groda. 

2. gro växa; läkas; no. gro. -blad* 
(Plantago major), -hotd, -KBd läkkött. 
-vejr för årsväxten gynnsamt väder. 
— fy^B grodd. 

gros*, karens »x» huvudstyrka. 
grOSke äta godsaker. 
grOSSerer grosshandlare. 

1. grov bäck, ränna, vari en bäck fly- 
ter fram. 

2. grov*, nu var De /x,. -fil grov fil, 7 
bugg p& cm. ;yort af 'fy^en bli hårt med- 
faren. -hjOVi skrubbhyvel. -kul orent 
kol i stycken, -tasrondo matfrisk. 

gm rysning; det er en fs* at tcenke paa 

tfet jag ryser, när jag tänker på det ; 

dette menneske er mig en r^ är min 

fasa. 
grubbe mala grovt, gröpa. 
gmbber* skumpharv. 
gmbo gruva; grave en *\t for andre 

grop. -lod* bergverksaktie. -t0mmer 

gruvstöttor, pitprops. 
grud' grams, kaffesump. 
1. grue rysa, rygga tillbaka, gruva sig; 

Jeg 'x^r /or at både i dag, det er aaa 

koldt. 



2. grue eldstad. 
8. gru6 = gruv. 

grugg = gmd. 

grum grym (no. Qtui gi'^m) ; no. iv. präk- 
tig (attai grtom). <x;m6 {ta) väldigt. 

grund*, tandet '\> botten; t {bnnd og) 
*>* i grund och botten, egentligen; 
a/ viste *\*e skäl; scelge <x;0 tomtplat- 
ser, -adel besutten adel, lan tadel. 
-afgift jordränta, tomtören, -bladene 
de nedersta örtbladen, -brod* »jo. våg, 
vars dal når bottnen, -byrdo grava- 
tion, servitut. -beger fastighetsböc- 
ker, -digning dränering, -ejer jord- 
ägare, tomtägare, -evno grundkraft. 
-f jeld urberg, -flade bottenyta. -f lado- 
baand måttband, vara mati avläser 
trädets genomskärningsyta. -foring ut- 
läggande av lockmat för Ijnsterfiske. 

-gaaende ^jo. djupgående, -gods gods, 

som kastats över bord, vrakgods. 
-jflBm botten järn. -led subjekt, -lede- 
mod basalfalang på anger. -lOJO = -af- 
gift. -linie bas. -lov grundlag. -lovS- 
dag dag för Danmarks konstitution, 

den 5 Juni, OCh NorgOS, dan 17 naj. -lOVS- 

fjendsk antikonstitutlonell, reaktio- 
när, -ord stamord ; subjekt. -ridS plan. 
-rig bottenrik. -skrift original, grund- 
text, -sksev grundfalsk. -SluSO damm- 
lucka i bottnen. -Stof kem. grundämne. 

-se sjö, som av okända, mOjl. volkanlaka 

orsaker uppträder på vattnet, -taljo 
reservtalja för rodrets manövrerande. 
-tegning grundritning. -VSrk grund- 
val för byggnad i vattnet. — 'x/OrO 
grunda, måla med grundfärg, /x/et 
på grund av. »x/ig grundlig. 

2. grund* adj. -laBndt med grund jord- 
mån. 

grundling sandkrypare (Gobio fluvia- 
tilis cl. vulgaris). 

grunker pluringar, slantar på kist- 
bottnen. 

grus*, -bunke, -dynge hög av väggrus, 

grushög, -hob ruinhög. 
grusk stolt, präktig, ypperlig; tjene 

*\te penge grova. 
grusom grym; en ^ hede en gräslig 

hetta; /x,^ styg ohyggligt ful. 



-<x« aenaate aammaniattft ord. Al = O 1 bo. al trrekstarelse, lång vokal, af tryokstaTolae, kort Tokal. 



grät 



- 64 



gnlaks 



grut' gröpe ; = grud. Me gröpa. 
gruV| liffge 'x; ligga på näean. 

grybing >jö. urskäming. 

gryde*. -ler krnkmakarlera. •malm 

gjatjärn. -ske slev. -Sten* täljsten. 

-ven tallriksslickare, mat fri are. 
gryle bola, rama. 

grylletejste tobisgrissla (Uria grylle). 
gryn*, -mel grrovt målet kornmjöl. 

-80d uDgef. slaring. 

grynte grymta. 

grasde gråta, -kone bibi. gråterska. -pil 
tårpil (Salix babylonica). -VlSe klago- 
yisa. -VOrn gråtmild. 

grSBker grek; yrkesmässig falskspe- 
lare. 

grsend grannskap; by. 

grSBnse* rågång, ägoskillnad; mat. 
gränsvärde, limes. 

grSBS'*, gaa paa *>* på bete. -and d«. * 
(Anas boschas); ds. snatterand (A. 
strepera); no. bläsand (A. penelope). 
-bJ0rn ung björn, -bleget blekt i so- 
len, -blind sjöbotten med grön vege- 
tation, -dyr = 'bj0rn. -fedning göd- 
ning på betet, -fly nattfjäril, nattily. 
-gaard hemman med goda betesmar- 
ker, -gäng nsturug betesmark, natarlig 
äng. -gsid betalning för bete. -hop- 
Sanger* = busksanger. -kar pompa. 
-korn mannagryn; mannagräs (61y- 
ceria flnitans). -krabbe vanlig strand- 
krabba (Carcinns moenas). -leje den 
tid, då åkern ligger som vall. -mark 

vall, Bom lag&r i den odlade Jordens olrkala- 

tiongbrnk. -nelllke gökblomma (Lych- 
nis flos cucuU). -okse oxe, som tagits 
emot för att mot betalning hållas på 
bete. -pl8Bn[e] gräsmatta, -rust en rost 
svamp (Puccinia). -rytter, blice til -~ 
falla av hästen, -raade grässnultra 
(Labrna exoletns). -Sild småsill. 
-Smutte ärtsångare, grässmyg (Sylvia 
currnca); gråa -'v törnsångare (S. 
syUla el. cinerea). -tOrsk små exem- 
plar av torsk. — 'x^se beta; gräsa. 
'N^Set gräsbeväxt. 

graetten kinkig, gnatig, retlig. 

grsvling* grävsvin (Meles taxus). 
d* kräm. -hoved pnndhnvad. -1$ 



issörja. -mundet som har grötig 
stämma. 

grade* skörd; da. växtlighet, växt- 
kraft. 

greft dike. /^e dika. 

gryning = grundUng. 

gr0n'*| scet dig vid min *\tne side ; paa 
sit 'vne 0re; 'x^ne bord spelbord; exa- 
mensbord; ämbetsverksbord; bjrrå- 
kratvälde. -aar år, då säden ej 
mognar, -äger träda, -celle kloro- 
fvUförande cell. -finke* = svenske. 
-handlerske grönsaksmånglerska. 
-Irisk = svenske, -jord träda; grön- 
sand, glaukonit. -kone = -handlerske. 
-korn korn av omoget vete; kloro- 
fyllkorn, -kuling ensilageberednlng. 
-laden grönaktig, -raade kärrsnnltra, 
skolta (Labrns melops). -Saltet rim- 
saltad, -sand giaukonitsand. -sanger 
skogssångare (Phyllop senates sibila- 
trix). -Sldsken* (Acanthias spinus). 
-Skolling = gypHng. -Spsette grön- 
göling (Grecinus viridis). -SVSr gräs- 
matta, grästorv. -tSBmet grönrutig. 
-0gle grönödla (Lacerta viridis). — 

'^N^t-handel grönsaksaifär. -kuliiig = 

gr0nkuling. — 'N^nOS grönska. <x;ning 
gräsmatta. *\,SB\ grönsaker. «x/Ske 
grönska, grön färg; grön vegetation 
i vatten. 

granlandS-due alkeknng (Mergulus 
alle), -hval* (Balaena mysticetas). 
-Sael* (Phoca groenlandica). 

grap' håla, grop, >dälpa* i vägen. 

gr0r pi. grodor; s« gro. 

gr0S' rysning. /vSe rysa. 

gr0tsten täljsten, f ettsten. 

gud*, vi har [en] f\fS velsignelse af 
sltBgtninge Gudi nog. 'vS-beSpOttOlse 
gudsförsmädelse, hädelse. -forgaaen 
gudsförgäten, gudlös. -Ord*, -♦>» /ra 
landet lantlig oskuld. 

guddommelighed*, t en ^ oavbrutet. 

guffe, gufie t sig stjälpa i sig. 

gufs pust; vindfläkt. 

guide mn. riktbefäl; tekn. gejd. 

1. gul jämn stadig vind. 

2. gul*, -aate gult tarminnehåll, mest 
annelidlarver, hos siiien. -aks vårbrodd 



* äTsn det direkt moUrarande ■▼. ordet. »\t srtUielns buTadnibrlk eller Tsd som i den et&r ISre I 



gxiXblymBim 



— 65 



gntte-flokse 



(Anthozanthum odoratum). -blymalm 
vulfenit. -bug = bastardnattergal. 
•er\e* (MotaciUa fiaya). -haa havs- 
mus (Chimsera mon strosa), -irisk gul- 
hämpling (Serinns serinns). •Jsern- 
Sten mTrmalm. -kisver liggklöTer 
(Trifoliam procnmbens). -maure gul- 
måra (.Galium yerum). -pil Salix Ti- 
tellina, -rod = r\terod. -silre gnll- 
bräcka (Baxifraga aizoides). -simmar 
gulsippa (Anemone ranuncaloides). 
-Skjoldat svagt gulflammig wm Unne, 

di det legat Iftoge. ,-8kr6p Storskxakc 

(Mergns merganser). -spink = -er/e. 
-Spurv gnisparv (Emberiza citrinella). 
-syn violettblindhet, -tra gnlholts, 
gammal pestik. -viSSe färgginst (Ge- 
nista tinctoria). -V8Brllng = -spurv. 
— 've-rod morot (Bancus carota). — 
»•^rig gulaktig. 
guld*, -basse gnidsmed, gnidbagge 
(Cetonia). -blllB guldbagge, guld- 
pytta (Chrysomela). -blomme bäst- 
fibla (Arnica). -brand ringfinger, -bust 
stäm (Lenciscns grislagine). -drOS- 
S6l sommargylllBg (Oriolns galbula). 
•dusk topplösa (Lysimacbia thyrsi- 
flora). -fakS gyllene lockar, -fasan* 
(Phasianns pictus). -finger ringfinger. 
-fod guldmyntfot, -folie bladgnid . 
•f ugl gulärla (MotaciUa flava) ; guld- 
mynt; rik arvinge, guldfisk. -f0tting 
sillmåse (Lams fuscus). -g0g* (Chry- 
sococcyx anratus). -haar en Ttxt (Chiy- 
socoma). -hare* brasiliansk kanin, 
agnti (Dasyprocta aguti). -havrs gul- 
havre (Avena flavescens). -horn^strik. 

tTeone guldhorn faooa rid Gallehus 1689 ooh 

1734. -hveps guldstekel (Chrysis). 

-h^ne, -h^ns = -biile. -kage ett slags 

sockerkaka med äggulor; jfr 60lvkage. 
-karpe guldfisk (Cyprinus auratus). 
-karse åkergyllen (Erysimum chei- 
ranthoides). -knäpper odlad form av 

Ranunculus repens med fyilda bloiumor. 

-laks* större silverfisk (Argentina si- 
Ins); fläckpagell (Sparus centrodon- 
tus), -leje guldlager. -Isder gyllen- 
läder. -I0bebille jordlöpare (Carabus 
auratus). -makrel* dorad (Cory- 



pbiena). -mine guldgruva, -mor guld- 
brokad, -muldvarp* (Chrysochlorls). 
-mus »sjörätta*, »havsmus >. guUmus 
(eo boratmask, Aphrodito). -pirol = -(/ro<- 
ael, -regn*(Cytisa8labamum). -ribs* 
(Ribes aureum). -Sand = -sabe; = 

'St0v. -skalle = rudskalié. -skrspps 

strandskräppa (Bumex maritimus). 
-smed* troUslända (Libellula de- 
pressa). -SOmmSrfugl dukatguldvinge 
(Polyommatns virganrese). -spurv = 
gulspurv. -Stjsrne vårlök (Gagea). 
-Stykke guldmynt; mit -^ mitt gnll. 
-Stev det ntvaskade kornformiga gul- 
det, -syre guldoxid. -saebe guid- 

haltig sand el. dy. -torblst = -basse 
el. -biile. -tVSBt guldvaskning. -ugls 
gammatecknat metallfiy (Plusia 
gamma), -vinge = 'biile. -0rn kungs- 
örn (Aquila chrysaetus). 

Gulland Gottland. 

gulpe op stöta upp födan ; 'n» i sig sluka 

utBD att tugga. 

gulv golv. -tSBppe golvmatta. 

gumle mumsa, tugga med slutna läp- 
par, fvre ordBiogen Eden täta, tandfat- 
tiga blaod dAggdJuren. 

gumme {co) tandkött; faa paa »vme få 
på nosen, -lyd supradentaler, apiko- 
alveolarer. 

gummi*, -linned kragar o. d. av cellu- 
loid. 

gump*. 'x.e-fod = lappedykher; = lom. 
•hane höna utan stjärt. 

gumpe guppa, skaka, stöta om åkdon. 

gumre bräka; skratta hjärtligt. 

gunge gungfly. 

gunstig* gynnsam. 

gurkemeje gurkmeja (Gurcuma). 

gurm grums. 

gurme = gj0rme. 

gurpe rapa. 

gurtbue byggn. stärkrlng, gördelbåge. 

guse bavsdimma. 

gust vindpust. 

gUSten gulblek, gråblek. 

1. gut' pojke, gosse; dräng, -unge liten 
pojke; pojkvasker, pojkvalp, »vte- 
floks[e] flicka, Bom springer efter 
pojkar. 



aammansalta ord. a; = i bo. al tryekstaTelse, l&og rokal. al trycks tareUe, kort vokal. 

T)ans1>norsh'Svensh ordbok. 5 



gut 



66 



gore 



2. gut snkesmaskens första trådar; 

tafs på meirer ar sådan tråd. 

1. gyde gränd; smal väg. 

8- (jydB gjata; om Ask: lägga rom, leka. 
-fisk fisk med rom el. mjölke. -fasr- 
dig lekfärdig. -jern götjärn. 

gylden*. -lak lackviol, -ris gniiris 

(Solidago virganrea). -StykkS brokad, 
gyllendnk. -vand ett slags brännvin, 

destillerat Över oitronskal m. m. och 1 vilket 
simmade smådelar av äkta gald. 

gyldig giltig. 

gylp = gulp. f\>e stöta upp redan för att 

idissla. 
gylte snyltra (Labrus). 

gynge gunga. 

gypling pojkvalp, gröngöling, spo- 
ling. 

gys rysning, -fugl f jällnggla, snönggla 
(Athene nyctea). — f\>e rysa. 'velig 
gräslig. 

gyve driva omkring, virvla omkring 
för vinden. 

gyvel harris (Sarotbamnns scoparins). 
-kvaeler snyltrot (Orobanche). 

gsek* klinka 1 lås. 'vke-blomst snö- 
droppe (GalanthHS nivalis). -brev 
brev med en snödroppe. -Iilje = 
•blomst. 

1. gaeld* skuld, -herre borgenär. — 
/vs-bevis skuldsedel, -fragaaelsesbo 

urarva konkursbo, -f^ngsel bysätt- 
ningshäkte. 

2. gsld* socken. 

8. gaeld om ko: sinad. -buk kastrerad 
gumse. -ko gäll, ofruktsam ko. -okse 
oxe. 

1. gselde kastrera. 

2. gSBlde gälla; det /v» (gcelds) ikke gil- 
las 1 lek. 

gselen vuig. galen. 

gaelle gäl. -gitterlignende bot. hårfint 

delad om biad. -lus*, -orm parasit- 
kräfta (Lernsea). 

1. gaenge* skruvgänga; med p& sUdar 
och vagRor; gångjärn. 

2. gSBnge gång; sägen maa kave sin /x/; 
vcere i god r\t på god väg. 

g8Br jäst. -munker jästmunkar. 
gsrd, der er noget i 've i görningen. 



1. gserde gardesgård; levende *\> hack. 
-bukketorn bocktöme (Lycium bar- 
barum). -fång gärdsle, virke för gär- 
desgård, -gnessmutte ärtsångare, ärt- 
smyg (Sylvia curruca). -hirrsilke 
snarreva (Cuscuta europSBa). -kOPge 
gärdsmyg (Troglodytes troglodytes). 
-körvel taggkörvel (Anthriscus vul- 
garis). -pligt Mtängdelskyldighet. -psel 
gärdsgårdsstör. -SVinf^Br ^ greessmutte. 
-Smutte = -konge] stor -r^ järnsparv 
(Accentor modularis), -snsrle björn- 
vinda, skogsvinda <Calystegia sepi- 

um). -stente stätta. -valmue råg- 

vallmo (Papaver dubium). -vikke 
häckvicker (Yicia sepinm). -vippe = 
-konge. 

2. gaerde sjo. [gaffeijgärd. 

1. gaere jäsa. 

2. gaBre foga tillsammans på ge- 
ring. 

gaesling*. 've-blomst nagelört, råg- 
blomma (Draba verna). 

gaest*. -mild gästfri. — ^e-hjem här- 
bärge, -ret da. särsk. form för be- 
handling av sådana mål, som bråd- 
ska, emedan en part är resande; dom- 
stol för behandling av dylika mål. — 
'cerere kalasa, festa. 

gaette gissa, 'vri ideligt gissande. 

gaev duktig, ypperlig, förträflSig. 

gaeve, gaevn handfull. 

g0 skälla. 

g^dje göda Jorden och (oo.) kreatur. 'V/Hing* 

gödsel. /vSke göda Jorden; gödsla. 

g0g* (Cucuius canorus). 'v.e-blomst 

gökblomma (Lychnis flos cuculi). 
-lilie nattviol (Habenaria). -mad har- 
syra (Oxalis). -moder = gardegrcBS' 
smutte. '-rokke = nebskate. -Spyt grod- 
spott (av spotutriten Cercopls spuma- 
ria). -syre = -mod. -urt nyckelblom- 
ster (Orchis). 

g«gl gyckel. ^B gyckia. 've-kunst 

taskspeleri. -lyS irrbloss. 
g0re*, det er mig meget om at *\> det 
ligger mig mycket om hjärtat; det 
kan jeg ikke 'v for det kan jag inte 
hjälpa, det rår jag inte för; 'v opsigt 
väcka uppseende; han g0r meget af 



* även det dlrtkl motsvarando sv. ordet, /v artikelns huvudrubrik eller vad som I den står fOr* ] 



80rtler 



— 67 



haartmkken 



kende håller av, sätter värde på; dét 
g0r hverken fra eller til iDgenting 
till saken; /v i penge förrandla. 



g^rtler gälbgjntare. 
008* liten flagg. 
Gotland Gottland. 



H. 



1. haa haj (Sqaalas, Acanthias); airtk. 
= pighaa. -brand* hämär (Iroras cor- 
nabidea ei. Lämna), -gylling havsmns 
(Ohimsera monstrosa). •ising = mare- 
flynder. -kdW, -kflBrring håskärding 
(Lsemargns borealis). -kSBrringstenbit 
= blaastenhit. -m9Br* = -brand. -skjSBr- 
ding* = -kall. -torsk haj (Squalns). 

2. haa det efter höskörden växande 
höet, efterslåtter. 

haab hopp ; ^et er lysegréni grönt är 
hoppets färg. -laS* ohjälplig, nrbota. 
— 'vB hoppas; jeg vil ikke 'x.e, at han 
kommer hän måtte väl inte komma. 
fve-fuld hoppfnll; hoppglvande, för- 
hoppningsfull. 

haaball, haaboll midsommar, lätsom- 
mAr,- tiden mellan plöjningen och hö- 
slåttem. 

haakfykje --= krykje. 

haal hal. ^ke halka. 

haand hand; han fkriver en smuk '\* 
handstil; have /v i hanke med en ha 
makt över, hand med ; give en över 
hatnderne på fingrarna; '\* og magt sjo. 
handkraft; komme o/* Aa;nde komma 
bort. -arbejder yrkesarbetare, hant- 
verksarbetare, fabriksarbetare, -bag 
ntsldan av^ handen, -blad insidan av 
handen, »d^lt bot. fingerlik, hand- 
delad, -faaet handfången; 'x« pant 
löspant. -flade ^ 'blad. -flld hem- 
slöjd. -fSSte handtag, -gängen, vare 
en "\* ha underkastat sig ngn och in- 
gått i hanB tjänst, -gerning hand- 
arbete, -hjul sländtrissa. -hSBve upp- 
rätthålla, handhava, -jern handklo- 
var. -kamp handgemäng. -kast sten- 
kast. -kISBde handduk, -kab småköp, 
köp från apotek ntan recept, -koffert 

kappsäck, -liste ledstång. -m8eng[e] 



handgemäng. -nORI händig; behän- 
dig, bekväm. -Orgel kammarorgel; 
da. positiv, -pant löspant. -pig kort 
spjut, -pose liten väska. -p08 äm- 
bar, pyts, hink. -ramme = rambuk. 
-ribbet bot. handnervig. -rod hand- 
love, -rok slända. -skilling liten pen- 
ningsumma, som lämnas utan att re- 
dovisning behöves, nålpengar, -skri- 
ver handsekreterare, -skrue tum- 
skruv. -SkytS handgevär, -snolde 
slända. -Spojl nackspegel. -Splgor 
handspak. -sVIng ver. -tag* skälm, 
skänkel. -talje* mindre fyi«kuren 
tälja, -ten slända. -tOt styvhalad för 
hand, så att man ej med handen kan 
taga isär styckena, -trumle vält. 
-vaad vacL' som dragés in utan Ttnd- 
spel. -vinde drillborr, bröstborrskaft. 
-vingede yingfetade. -vol skaftet på 
en slaga. -VSgter hantlar, handtyng- 
der för gymnastik. 

haant hånfnllt; lade *\> om tala för- 
aktligt om, förakta. 

haar*, de ligner hverandre paa et /v 
soin ett par bär; ikke et ><* bedre hårs- 
mån, -affald sjukdomen al opeci a, hå- 
rets avfallande, -blind huvuds vål. 
-bSBlg hårsäck, -dug hårduk; tagel- 
duk; flaggduk, -dsekkehärtem. -goplo 
= brandegople. -kar* kapillär. -krjOl- 
le hårlock; papiljott. -lag hårbekläd- 
nad, -lag hårrot, hårpapill. •^Orme 
trikiner. -pisk stångpiska, -rod* små- 
rot. -rar hårkärl. -Saar ömpiet] i 
hårrötterna; bUdi. ömtålig, -slmo kir. 
hank. -Skjorte tagelskjorta, botgörar- 
skjorta. -skSBrer hårfrisör, barberare. 
-Stjerne* (Cbmatula), -stram hårrem. 
-Såekmidde hårsäcksdjur' (Demodiex 
folliculorum). ^trukken håldragen. 



a ord. a> = O i bo. a' I trjoksuvolse, lång Tokal. ot trTOksUvclse, koH vokal. 



baarvUdt 



68 - 



halvlssrred 



-Vildt jaktbara, matnyttiga däggdjur, 
motsatt peU- och fjedervildt. — /x*e 
fälla hår. 

haard^i ^v hud sträv, -bundsh^ hård- 

vnllshö. -f0r hård, oöm, härdad, -nak- 
ket envis, -ved hårt träslag. 
haarr harr (Thymallns vnlgaris). 

haaS vardagl. heS. 

habengUt rardagl. ägodelar. 

had*| laigge for f\t fatta hat till ; göra 

hatad, 'x.gk hätsk. 
hadde hank på en gryta. 
haentite talltlta (Parus borealis). 
haa skicklig. 

1. hage haka. -SmflBkke haklapp. 
-kflBde kindkedja. 

2. hage hake; äv. hakebössa; ▼. haka. 
-blad haklask, sticklask. -fisk nt- 
lekt lax. 

3. hag|e hage. -torn* (Orataegas oxya- 
cantha). 

haj* (Sqnalns). -lodS lots (uten flak, aom 

rsijer bajen: Naxicrates ductor). 

hakfrugter namn på rotfrukter m. m., 
sora växa på drillar, så att rensning 
kan ske däremellan. 

hakke*. -blok hackho. -mad finhac- 
kat kött, köttfärs ; lave -'>« af grund- 
ligt prygla. -sp»t hackspett (Picna). 

hakkebrast cymbal; nselt piano; över- 
sta delen av skeppets akterspegel, 
hackbräde. 

hakrykje = k?ykje. 

hald renens brunst. 
hale^ svans; stjärt, -ben* tångben. 
-hvirvel svanskota, -ikter cerkarler, 

en seoeratlonsform av leTarmsiken. -kirtOl hos 

fågel: gampkörtel. -mejse stjärtmes 
(Orites ei. Pams candatas). -nerve* 
tångbensnerv. -padde olm (Proteus). 

-pindsvin piggsvin (Hystrix). -stykke 

jrtterlår. -tudse grodlarv, »klnmp- 
mask>. 

halling invånare i Hallingdalen; ett 
slags karakteristisk norsk dans. -kaSt 
ett språng t hallingen^ aå au roten n&r 
taket : högt hopp. -Hiand sprattelgubbe. 

halm*, komme af dynen i »sten ur askan 
i elden, ur regnet i takdroppet; have 
ren fs* i 8t0vlene gott samvete. 



hals*) kan er engehkmand paa en ei. sin 
'\* helt och hållet engelsman, vill inte 
veta av annat än att vara engelsman. 

-baand* fris på en kanon, -baands- 
braksvale = brakåvale. -baandslom 

islom (Colymbns glacialis). -baand- 
Stenvender roskarl (Strepsilas inter- 

pres). -barm sjö. halshorn. -brvnde 

halsbränna, -hvirvel halskota. -knob 
taljrepsknop med krona, -leje övre 
lagret för en vertikal axel. -|0S, en 
"\> geming en gärning, som medför 
livsstraff, -pude dyna under lokorna 
på en sele. -syge = halse-syge, -tap 
övre tapp på en vertikal axel. -til- 
fflSlde halssjukdom. -tone falsetton. 
-t«rkl9Bde halsduk, -urt nässelklocka 
(Gampanula trachelium). — 've-fok 
förgaffelsegel, gaffelfock. -Syge*, tre 
dages -<%/ halsfinss; trondhjemsky 
ondartet -'\* difteri. — /vS ge hals, 
skälla. 

halun'k skojare, slyngel, kanalje. 

halv*, det »x/e kunde vare nok hälften ; 
hverken helt eller /vt varken hackat 
eller målet; f^^e forholdsregler hslY' 
mesyrer; det saa jeg med et '\tt 0je 
det såg jag strax; h0re med et '\*t 0re 
höra med det ena örat, höra med slapp 
uppmärksamhet, -balance halvbalk, 
växelbalk. -brak träda, som lägges 
vid midsommartid, sedan marken 
förut varit besådd med gräs el. dyl. 
-byg blandsäd av korn och havre. 
-dagSSkole skola, där två klasser läsa 
i samma lokal var sin del av dagen. 
-del hälft, -dakker halvdäckad båt. 
-etage entresolvåning. -femS nittio ; 
t -t^^eme på nittitalet. -femslndstyve 
= -fems. -finnet parkluven, -fjerd- 

sindstyve sjuttio, -f jers = nreg. ; t 

•»s^eme på pjuttitalet. -fflSttSr manlig 
syssling. -gaaen halvgången: klok- 

ken er -<%/ 12 halv tolv. -gaardsffland 

da. mindre hemmansägare, -gryn korn- 
gryn. -hun'drede femtio, -hus skjul 

med »pulpettak» (taket alutUode åt blott 

en elda); Jfr -tag. -kaH drängpojke. 
-klflSde kasimir. -kusine kvinnlig 
syssling. -ISBrrsd tyg av lin och 



* åYen del direkt uoteYsrande ir. ordet. '\t artikeln! havadrubrik eller vad lom i den etår fOre | . 



halvmajoxmaise 



- 69 - 



harbakke 



bomull i blandning, -mayonnaise 

kokt majonnäs. -Otting en sextondels 
tunna, -part hälft. -rO halYspänn. 
-skjorta da. kort skjorta. •SkjflBrm bot. 
kvast, -skygge anordning av skogs- 
träds uthuggning, så att marken en 
del av dagen har skugga, -slag* ajo. 
halvstek. -SpOVe smäspov (Namenius 
pheopus). -Stik = -slag. -Stof halv- 
tyg 1 pappeniDdDitrlon. -Studfiret r0ver 

halvlärd person. -SVtfb vildpersilja 
(Aethnsa cynapinm). -syre oxid. 
-tag pnlpettak; jrr -hus. -talje enkel 
tälja el. klapplöpare, -tinte mellan- 
färg, övergängston. -tiur rackelhane, 
bastard ay tjäder och orre. -trsds fem- 
tio: t "\ieme på femtitalet. -tred- 
Sindstyve = -treds. -t0m halvslag, 
halYBtek. -uld halvylle, -ulk halvalk 
(Centridermichthys). -verdSJI* demi- 
monde. -SBSel halvhäst, balvåsna, 
dschiggetaj (Eqnus hemionns). — 
'x^e-gryn = halvgryn. <%/©re*, f^^eret 
jem blandning av vitt och giått tack- 
järn. 

1. ham honom; det er f\t det är han. 

2. ham hamn, skepnad: skinn; foster- 
hinna; shyde r^ byta om skinn. 

1. hamle, kunne 'V op med en kunna 
hålla ngn stången, vara ngn vuxen. 

2. hamle ro baklänges, >hamna>. 

1. hammel svängei på en vagn. -bolt 

sprint till svängeln. -rsb draglina. 

2. hammel fullmogen ; strid om »m. 
hammer* ordförande-, auktionsklubba ; 

brohuvud; no. brant klippa; komme 
under f\*en gå under klubban, säljas 
på auktion, -bolt lödkolv, -haj* (Zy- 
gsena). -musKng en mossia Malleus. 
-maerke bläcka i träd. -m^lle hammar- 
smedja. -Skiel hammarslagg. -VSBrk 
= -m0lie. -jffSterS = -musHng. -0X0 
yxa med hammare på baken. 

hamp hampa, -kage oljekaka av hamp- 
frö. — 'Vfe^mejse kärrmes (Parus pa- 
lustris). -naelde mjukdå (Galeopsis 
ladanum). 

hamper barsk, hård. 

hams skål, vari hasselnöten sitter. 

hamster* (Oricetus frnmentarius). 



han* ibit. hane. -bl drönare. -dyr 
hane. -kat katthane. -k^n* gnm. 
masknlinum. 

1. handel* affär. ^S-betjent handels- 
biträde, -borger borgare, som dri- 
ver handel, -fart kofferdifart. -fuld- 
mSBfltig förste bokhållare, prokurist. 
-telie bolagsman, kompanjon, -gerd- 
ning artificiell gödning, -karl gård- 
farihandlare. -kompani kompanjon- 
skap; handelsbolag, -kyndlghod han- 
delsvetenskap. -OphflBvelse, udsalg 
paa grund af'f\* realisation på grund 
av affärens upphörande, -register yr- 
kesregister, -ret* handelsrättighet; 
handelsdomstol, -samkvom handels- 
förbindelse, -skik handelsbruk. -Stand 

köpmanskår med tnråknlog »T biträden. 

2. handel skaft på tröskslaga. 
handelig lätthanterlig. 

handlje*. /ve-maade handlingssätt. 
'vingstid förfallotid. 

handsel handsol. 

hane* tupp; kran, vindflöjel; f0r8te, 
h0jeste /v i kurven högsta hönset. 
-baand = -bjälke, -ben, g^re "\> til 
nogen rardagi. göra sin kur. -bjflslko 
sammanhållande bjälke, han[d]bjälke 
I takstol, -fod* smörblomma (Bannncu- 
lus acris); ajo. *tåg, fäst som i en 
hängmatta, -gal hanegäll. -kam* bot. 
vftxtan Oelosia cristata. -kamp tupp- 
fäktning, -kro tuppkräva; = hamp- 
ncBlde. -kylling stridstupp biidi. 
-marsch på stället marsch, -mulo 
tekn. käft, klo. -Skrue nötskrav i ge- 
vKraiås. -sksg tnppslör. -Spore höns- 
hirs (Echinochloa). -trin tuppspatt, 

bästsjukdom, bestående i att bkaten lyfter benet 

r«r httgt ; = -trit. -trit frö i ägg. 
häng böjelse, benägenhet. 
hänger han gare, skänkling. 
hangetlte kärrmes, entita (Parus pa- 

lustris). 
hank handtag, öra t. ex. på kopp ei. 

kruka. 

han8vur'st pajas. 

happe stamma. 

har harr (Thymallus vulgaris). 

harbakke = shnih. 



-»>» acBaste a 



I =r o 1 bo. a' I tryoksUTelse, lång vokal, at tryokatavelae, kort Tokal. 



batcellas 



70 — 



haygaiBdse 



harcell|a'S letsamhet, gyckel, skämt. 
'^Bre gjckls, skämta. 

hardhaus hårdhänt person. 

hare*, dansk /v = graahare; avenak *\i 
= nordhare; Jinde en r^ vid skidlöpning 
falla, -baeig harskinn. -fod hartass; 
harklöver (Trifollnm arvense); före 
noget över med en -'n/ göra ngt vårds- 
löst, -kaal = -mad. -kl0Ver harklö- 
ver (Trifollum arvense); harväppling 
(Anthyllis). -killing unghare, -lab 
hartass, jrr -fod; kattfötter (Gnapha- 
liam dioicnm). -mad harkål, tomtört 
(Lampsana commnnis). -mund har- 
mjnthet. -fflUS harmus, chinchilla 
(Eriomys); piphare (Lagomys). 
-Skaar = -mnnd. -sky harhjärtad. 
-Star* (Garex leporina). -SBVn sömn 
med öppna ögon. -0re harfloka (Ba- 
plenmm). 

harlekin*. -stieppe svartsnäppa (To- 

tanus fasens). -Spinder krusbärsfjäril, 

kräsbärsfläckmätare (Abraxas gros- 

sulariata). 
harm harmsen. <x/6 harm. 
harpax vanlig tömskata (Lanins col- 

Inrio). 

harpe*. -snegi, -snekke davidsharpa 

(Harpa). 

harpiks harts. 
harr = har. 

harril salttåg (Juncus gerardi, karaiitc- 

riatiak fOr Väsljjl landa Illgre saltftngar). 

harsk härsken. 

hart s haardt. -ad nästan, så goH 
som, hart när. 

harthugger stenhuggare. 

hartkorn da. äldre beskattningsenhet, 
beräknad efter en på 1600-talet gjord 
värdering av gårdamas godhet och 
storlek. Skatten för en tQnde ^ ut- 
gick förr med en tunna av det i or- 
ten vanligaste sädesslaget, råg el. 
korn, nu kr. 13,67. Denna skatt kallas 
gammeUkat. Föroäljningspriset pr 
t0nde ^ var 1890 — 94 i medeltal 
6521 kr. Slaa i »s* skära över en kam; 
det store /x* godsägame, fyrkväldets 
män. 

hartlooper snabbseglare. 



harve*. -brand slå i n h«rr. 

has' el. ha'8 h.a8, löjlig person ;/aa 'x/ 
paa få bakt med, få slut på. 
hasald vit oxel (Sorbus aria). 

1. hasa nötfnas ; r. taga bort f näset på 
nOttar. 

2. hasa hasled; hassena; 8m0re »^r 
lägga benen på nacken, ta till har- 
värjan, fly. 

haspe dörrhaspe ; knäpphärvel. 

hassel* (Corylns avellana). -fedt påk- 
olja, smörj, -hane järpe (Tetrao bo- 
nasia). -muS* (Myoxns avellanarias). 
-orm = 'Snog. -rod hasselöxt (Asa- 
rum enropsBum). -Snog* slät snok 
(Ooronella anstriaca ci. Isevis). -urt 
= -rod. 

hast*, det har ingen f\* det brådskar 
inte. -vark*, have meget stort "^ 
ha mycket bråttom; -'v er lastvark 
skynda lagom. — 'vC* t. brådska. 
'V Ig* häftig. 

hastemt uppskruvad, högtravande, 
falskt patetisk (i dyster riktning); 
'vc dityramber över Ringeriges skon- 
hed; religiös digtning uden '\* patos. 

hat* i ams. ofu: -SVamp. 

hattaer skrattmås (Lams ridibundns). 

haubit halsbränna; jrr hugbit. 

haud eg. haud illatådabilis Ic^Ee utan 

beröm ; andra betyget uppifrån i äm- 

betsexamen. 
haug hög; kulle; ättehög; råge på mål. 

r>^% sig bukta ut; jorden /^r sig ved 

ekvatoren. 
hauke ropa, skrika, hojta. 
hauS skalle. 

1. hav*, -aal havsåi (Conger). -aborre 

= bars. -and havsand (Fuligula). 
•blik spegelblankt vatten vid fullstän- 
dig vindstilla, -boer kustbo, -brasen 
Rays havsbraxen (Bräma raji). -bsn- 
del tång. -damp tjocka på havet. 
-elefant sjöelefant (Cystophora pro- 
-boBcidea). -ellO alfågel (Haielda gla- 
cialis). -engel en b^jart (Squatina). 
•erkn, -ert storsal, storkobb (Phoca 
barbata). -folk havsnymfer oCh trito- 
ner, -gaard mångård/ijusring. -gasse 

småloni (Golymbus septentripnalis) ; 



* &Ten det dinkt motjiTarande av. orde». /n/ »itllMlns huvudrabrlk eller Tad eom 1 den etår fOre | . 



havgrses 



— 71 — 



havregrsBs 



biidi. aigfiint person; stor -'v stor- 
skiake (Meigns merganser). -gr8BS 
håmate (Bappis). -gille Bjöyind. 
-gunnar mindre lira (Paffinns anglo- 
rnm). -gus kall dimma, som från 
Västerhavet drives in över Jylland. 
-hest sjöhäst (Hippocampus) ; storm- 
fågel (Fnlmams glacialis). -imber, 
-immer lålom (Oolymhus glacialis). 

-jUnker en medelhaTBflik (Coris jnlis •!. 

Jnlis mediterranea). -kal, -kalv hå- 
skärding (Scymnns borealis •!. Som- 
nioms microcephalas); marsvin, -kat 
havsmas (Chimseramonstrosa); havs- 
varg (Anarrhichas Inpns). -karudSB 
havsrada (Ganthams lineatas). -ko 
sjöko (Manatas). -kritme havsfenk&l, 
b»TtTtzt, anTånd lom sallat (Chritmam ma- 
ntimam). -kvabbe skärlånga (Mo- 
tella). -lainpret havsnejonöga (Petro« 
mjzon marinas), -lig på stranden 
appkastat lik. -litCano), -lyk = -eile. 
'\eq havslök (Sqnllla). -maage havs- 
trat (Läras marinas, tv. kallad sort -*\f) ; 
gråtrat (Läras argentatas, et. kaiiad 
gråa -r^). -Riand* triton. -IIIU8 havs- 
mns (Chimsera monstrosa). -negeil0Je 
= 'lampret. -oddor* havsntter (En- 
hydra marina), -okse = -ko. -orre 
svärta (Oedemia fanca). -padde = 
rognkax. -rype vitmås (Läras ebnr- 
neaf>). -side havsband, kast. -skild- 

padde havsaköidpadda. -skomager 

Blepharis ciliaris. -skuffimer stor- 
labb (Lestris catarrhactes). -skyl det, 
som havet uppkastar, såsom strand- 
gods, tång o. d. -sksr, toppet -<%/ 
fikäggdopping (Podiceps cristatas). 
-Siange havsorm, vattenorm (Hydro- 
phis). -sneppe trnmpetfisk (Centris- 
cas el. Hacrorhamphosus scolopax). 

-SOmmerfugl en art ■kuggask el. skyggfisk 

(Blennias ocellaria). 'Stok den del 
av strandbrädden, som påverkas av 
böljorna, -sule havssala (Sala bas- 
sana), -taske = bredjiab, -tcrne röd- 
näbbad tärna (Stema macrara): fisk- 
tärna (Stema' hirnndo). -torn hav- 
tom, finnbär (Hippophne rhamnoi- 
des). -tflBge havslöpare (Halob^tes). 



-argie legaan (Igaana). -tfrn havsörn 

(Haliaetes alblcillu). 
2. hav handtag, grepe. 
havareret skadad genom haveri; om 

varor: sjöskadad. 

1. have hava; <^ det godt må bra; hvor- 
iedes har De detf har står det till? 
det f\*s ikke her finnes ej att få; denne 
saga /v« t to haandskrifter föreligger; 
den "bedste grammatik, som '\ts finnes; 
förändringen kunde 'v mere paa sig 
innebära mera; kan har det med at 
snakke for meget han är na en gång 
sådan, att han pratar för mycket. 
-Syg girig, vinningslysten. 

2. have trädgård: no. et. hage. -bed 
trädgårdssäng, -brug mindre yrkes- 
mässig trädgårdsnkötsel ; jrr gartneri. 

-dyrkning trädgårdsskötsel, -gnes- 

Smutte = -sånger, -gr0nt grönsaker. 
-Irisk bastardnäktergal (Hypolais hy- 

poiais). -jordbaer jordgubbar, -karl 

trädgårdsdräng, -karse trädgårds- 
krasse (Lepidiam sativam). -malurt 
äkta malört (Artemisia absinthiam). 
-mand appsyningsman över en träd- 
gård, -melde trädgårdsmålla (Atri- 
plex hortensis). -rose «n art «tor, tat ro« 
(Rosa centifolia). -r0n rAnnartea Sor- 
bas domestica. -sangsr trädgårds- 
sångare (Sylvia salicaria). -skade 
svarthavad sångare (Sylvia atrica- 
pilla). -smutte = -sånger, -snegi* 
trädgårdssnäcka (Helix). 

8. have da. häck el. grind på vagn. 

4. have = 2. hav. 

1. havn hamn. /v^e-daemning hamnpir. 

-faestigheder förtöjningar, -lab segel- 
ränna till en hamn. .-mester hamn- 
kapten, -mole hamnpir, -penge hamn- 
amgälder. -tid den tid, som förflyter 
mellan månens kiilmination och hög- 
vattnets inträdande. 

2. havn bete. '>.'e-fae betande boskap. 
-gäng bete, betesmark. — f\>% beta. 

havre* (Avena, ■ånk. A. sativa); gul 'x« 
vithavre ; gråa /v svarthavre, -brand 
= stovbrand. -fugl arla (Motacilla). 
-gaas pmtgås (Branta bernicla). 
-grSBS da. laddlosta (Bromas mollis); 



-<%/ senasM tammanBatta ord. 01 = O i bo. a I tryckatavelaa, l&ng vokal, al trjokstavcite, kort vokal. 



havremus 



72 - 



helling 



da. bergslok, Inndslok (Melica nntans 
och uniflora). -HIUS dyärgmus (Mus mi- 
nutus). -rod* (Tragopogon). -Skifte 
no. åker, som i flera år å r.id besås 
med havre och sedan får vila. -skraa 
havregröpe. -SSd sädesärla (Mota- 
cilla alba). -vimpe = -sced. 
hed'*', det er mcget f^^t emellem dem det 
är mycket väl mellan dem. -VSBfl* 
fastlagsbuUar och varm mjölk. 

hedde d». l. hede no. heta. 

2. hede hetta, -blegn av solfaettnn 
framkallat utslag, hettblemma. -flade 
värmeyta. -slsg solstyng. -ttfj hett- 
blemmor. 

8. hede hed. -faar får av den på Jyl- 
lands hedar vanliga rasen, -falk blå 
kärrhök (Circus cyaneus). -lyng ljung 
(Calluna vulgaris). -ISBrke skogslärka, 
trädlärka (Alauda arborea). -nelde 
brännässla (Urtica dioica). -n^dder 
fingerört (Potentilla). -Selskabet säll- 
skapet för uppodling av Danmarks 
hedar, -ugle jorduggla (Asio brachy- 
otns). 

1. heden hednisk, -jortl ovigd jord. 
•Old hednisk tid. -skab hedendom. 

2. heden hädan, -fart hädanfärd. 

1. hefte .0 hcefte. 

2. heftje tidsförlust; v. hindra: und- 
skyld j atjeg r>^er Dem stör er i ert ar- 
bete, -som hindersam. 

hegle häckla: en gammel f\t ett gam- 
malt rivjärn. -hOVdd häcklare, kland- 
rare. -kam fallkam i häcklings- 
maskin. 

hegn stängsel; inhägnad; i viua namn: 
skog; levende /x* häck. »x^SpaBle ek- 
stolpar för järnvägarnas inhägnande. 

hegre = hejre. 

hegt, j^^fi '^«« P& vippen. 

hej no. obebodd, skoglös fjällplatå el. 

högslätt. 
hejgut, spille f\* med en göra narr, föra 

spektakel. 
hejle över klema bort. 
hejlo brockfågel, ljungpipare (Chara- 

drius apri Carins). 
hejn hen, brynsten. 
1. nejre häger (Ardea och närstående 



släkten) ; aort ^^ d». svart stork (Clco- 
nia nigra). -grSBS = 2. heire. -nSBb'* 
näva (Erodium). -SVJngel vissa svin- 
gelarter (Schedonorus). 

2. hejre lösta (Bromus); = svimling; 
almindelig ~ råglosta (B. secali- 
nus). 

hejse hissa, -blok hissblock, lyftkran. 

heks häxa; njo. kläm. /ve-bsr mnnk- 
hätta (Arum maculatum). -mel nikt 
(■porer ar Lycopodium). -Riester troll- 
karl; han er ingen -»x;. -Skud rygg- 
skott. -Sti harens gång genom säden. 
•sting = -skud. -aeg trollägg, stink- 
svamp (Phallns impudicns). — »v^e 
klämma; f\,e i sig sluka. *\,%f\ trol- 
leri; det er ikke noget '>>'eri ingen 
trollkonst. 

1. hel*, et 'x^t spektakel riktigt; i det <%/« 
över huvud, alls; '\*t til Kristiania 
ända; ligge »^^t orer ligga krängande 
med ena relingen under vattnet; f\>t 
foritd dikt förut; et ordnet /x/g helt. 
-brak träda, som ej under någon del 
av sommaren är besådd, -geviert boktr. 
kvadrat, -kronet sambladig. -SpOVe 
storspov (Numenius argutus). <Stof 

i papperstillverkning; heltyg. -taQ Vanligt 

kroppåstak; jfr halvtag. — 'v.e-gryn 
hela komgryn, 

2. Hel dödsgudinnan. hel-SOt sjukdom 
till döds. 

helbred halsa; gody daarlig *\*; jfr 
sundhed. 

helbrede läka, bota. helbre'dellg som 

kan botas. helbre^delse tillfrisk- 
nande. 

1. held lycka, tur; framgång, medgång, 
välgång. /x>ig lycklig, lyckosam; 
gynnsam; lyckad; jeg var '\*ig med 
vejret hade tur; det udtryk var ikke 
*\ft lämpligt. 

2. held = hofid. 

helgemesse allhelgonadag. 

1. helle hall, häll; = bagste-helle. -flint 
hornsten, ett iings kvart*, -knop fetknopp 
(Sednm). 

2. helle hälla, tjnder. 

8. hell|e tj0. bända, -ing* tåg, varmed 
tvenne varptåg förenas, kabelstek. 



* ftven det direkt Biotsvarande st. ordet. <x/ artikelaa hoTadrabrlk eller rad ■om i den ttår Of | . 



heUé-fisk 



73 - 



herveksel 



belle-fisk, -flyndre helgeflnndra (Hip- 

poglossae rolgariB). 
hellegat ijo. uppbördsrnm. 
hellemisse allhelgonadag; itr helmisse. 
holisr, <^ nedslaaende rätt, ganska, 

bra nedslående. 

hellig*. -aften heigdagsafton. -br^de 

helgerån; sabbatsbrott. 

1. helme = hjalme. 

2. helffle Blnta, höra upp. 
helmisse ~ htllemisse; hästkrake, eg. 

lom aoTlndei fQr hOa^plOjnlDceD ooh dOdades 
den 1 noT. 

helo = hélun. 

Iielse hälsa, -slaa slå fördärvad. 

1. helt sik (Coregonns lavaretns). 

2. helt hjälte. 

helun Ijnngpipare (Charadrins aprica- 
rios); spansk f\> kustpipare, kostvipa 
(CharadriuB helvetlcus). 

belunger = hehm. 

belvade*. /vs-olie ricinolja, -sten la- 

pis, silyemitrat. 
hempe = hcempe. 

1. he'n brynsten. 

2. hen' hän, bort; fram; stnere *s* 
längre fram; stcM »\> m hensiaa. 

henbringe tillbringa. 

bene bryna. 

henfalde hemfalla; &▼. multna. 

hengaa förgå, förlidn, förflyta. 

henglven* tillgiven; />« tilapH begiven 
på; /x; t sin skcebne nndergiven. 

henhold åberopande, hänförande; i <x/ 
til grundhvena § 79 likmätigt, 1 för- 
mågo av; t cw til den Icengere vejen 
gennem luften i betraktande av, på 
grund av. 'vS-vIS respektive; De vil 
have at hetale •>>* 1000 og 900 kröner. 

1. henholde tig til åberopa, hänvisa 
till. 

2. henholde hålla kvar, fördröja. 
henh^re höra [tlll]; denne sag »\>r til 

en anden ret faller under ett annat 

forum. 
henlmod inemot, nära. 
henkaste nämna, omtala i förbigående 

utan närmare eftertanke. 

henkoge inkoka; genom inkokning 
konservera. 



henligge Hgga, bli liggande «ud au nå- 
got gerea el. kan gOras åt aakeo; *\i paa ma- 
gasin ligga upplagd, lagrad; »agen 
har «v< Jlere aar legat begraven; 
pengeskahet hlw *s*nde 5 degn i ild- 
mérje. 

henne borta; der *\t; jeg ved ikke^ 
kvor han er <%» vart han har tagit 
vägen. 

henregne räkna med, hänföra till an 

klass. 

henrette avrätta. 

henrive hänrycka, förtjusa. 
hense'ende avseende ; i saa <%/ i detta 

avseende. 
hensigt avsikt; ändamål. 'vS-RMBSSig 

ändamålsenlig. -SSBtnJng final bisats. 

— 'vende gra», relativ. 
henstaa stå utan att något göres åt 

saken; jeg läder det <%/ lämnar det 

oavgjort. 

henstand anstånd. 

henstille hemställa. 

hensyn*, der tages intet «v til klagen 
besvären lämnas utan avseende. <x«8- 
betegnelse gram. medelbart objekt, 
dativobjekt. -form dativ. »led = -be- 
tegnelse. -tfigen hän8yn[8fullhet),kon- 
sideration. 

hensynke försjunka. 

hentydning* anspelning, allusion. 
benved inemot, nära; jrr henimod. 

henvej bortväg. 

henvende hänleda, vända, rikta; <%/ sig 

vända sig. 
hep, y, 'N. hånfnllt tillrop till judar. 
hepatlka varietet av blåsippa (Ane- 

mone hepatica) med fyllda blommor. 
heppen = heldig. 
her*, 'XI til lands här i Inndet; «x« og 

kisty hist og *\* här och där. -an', ilde 

-'X» illa däran; kom -^x» kom på bara. 

-efterdags hädanefter, -hen, •'hid hit. 

-frem härföibi, denna väg fram. -hos 
härmed, härjämte, dessutom, där- 
jämte, -neden här på jorden; jrr hist' 
oppe. -övre här uppe. -til* hit. -ved* 
härmed; härbredvid; härigenom. 
-veksel återväxel, returväxel, recam- 
bioväxel. 



-'x/ senaaM eammansatta ord. £0 = O 1 bo. al tryckaurebrc, låog rokal. al trjekatarelse, kort vokal. 



h^rd. 



- 74 — 



himmelkom 



herd** -ovn smidesässja.- -saalo spis- 
häU. 

herk ekr&p, dåligt arbete. 

horliyhed* onger.. den rätt, Bom inne- 
havaren av. en herrgård förbehåller 
sig med avseende på underlydande 
atrendegärdar. 

hermelUi* (Mustela erminia). -kage 

ett slags sockerkaka, garnerad med 

äggvita och mörk sylt, 
hermetik' konserver. 
herre*, de ^^r herraifna]. -kloster 

kloster med jordegendom, -ffland* 

godsägare, patron, -tskke herrtycke. 

herred hämd. 'vs-foged . da. motsT. 

häradshövding [och kronofogde]. 
-prOVSt motsT. kontraktsprost, -skel 
häradsgräns. -Styre kommnnalsty- 
relse på landet, -udvalg p& isiand vald 
kyrklig representation för étt härad. 

1. nerse träla; plngga. 

2. herse = herde. 

hersens, denne 'V denne här roraktiigt. 
herska'belig som passar för herrskap, 
fin^ elegant, överklassig; *^ lejligked. 
hest*, -folk rytteri, -tel hing.«»tföl. 

'x^e-bj^rn fullvuxen björn- -bredderne 

vindstillans bälte, hästlat i tu dem». 
-bremse haststyng (Grastrus ei. Oe- 
strus equi). -b^nne* foderböna (Faba 
vulgarié). -drSBber stäkra (Oenanthe 
phellandriufn). -dUQI kodum. -faks 
hästman, -gäng hästvandring. -grses 
mji>ktåtel (Holcas). -gynge karusell. 
-haar tagel, -hale* hästsvans i Tju 
m«rgén ][CaUda equina); ledgräs {Hip- 
■puris). -helbred berghälsa, »hilde 
tjuder. -h6v*(;TnB8ilago farfar.i); pes- 
tilensrot (Petasites officinalis). -igie* 
(Aiilostomum). -kastanje* (Aesculus 
•hippocastanum). -lykke kolossal tur. 
-makrel taggmakrill (Caranx trachu- 
rus). -mynte vattenmynta (Mentha 
.aquatica). -natur krafter och hälsa 
49om en häst; jrr -helbred. -omgang 
plats för hästvandring, körhus; den 
upptrampade vägen kring hästvand - 
ringan, -pranger hästhandlare, häst- 
skojare. -pSBre hästlort. -reje räka 
(Crangon). -skaaner hästskyddare. 



-Skonasse* (Rhlnolphus, en nudeimas). 
-Skue hästutställning, -sksl eo arktisk 
kammuHia (Pecteu islandicus). -Sprieng 
kräsbräken (Cryptogramma crispa). 
-Str0get = •breddeme. -tOV «j». bom- 
tåg. -tr0 hästhage. -tunge* ostronört 
(Mertensia maritima). -Vikke foder- 
vicker (Vlcla sativa). -VSBrk maskin, 
driven med hästkraft. 

hi bjnrna ide, råvv gryt. 

hib, hip hugg, gliring, snärt. 
hid*. -r0re härröra, -tidig hittills- 
varande d. -gällande. 

1. hidse = hisse. 

2. hidsje hetsa. -blSBSende » hcesebla- 
sende. -paafant grälm åkare. 

hidsig hetsig; häftig; en 'x« ordstrid^ 
et /x/t menneske. -prop, -tag argsint 
människa, som tar eld som krut. 

hige e/ter ivrigt trakta, åtrå, trängta. 
/x/n om Bto: brunstig. 

hik hickning. 

hikste snyfta häftigt, ■& att man kippar ener 
andan lom fOrgråtna barn. 

hil hell. 

hilde tjuder; ▼. snärja in; vcere 'x/t t det 
antikke sitta fast i antika föreställ- 
ningar; *\tt i fordotntne. 

hildre förtona sig, i dimma framträda 
otydligt men med större dimensioner 
än de verkliga. 

hille[m8Bnd3 eg, heliga [män], kors, vas- 
se rra. 

hilsen hälsning; vare paa <xi med en 
vara så bekant, att man hälsar, vara 
»fiaggbekant». 

himbser hallon (Bnbus). 

1. himle eg. fara till himmeln, dö; 
himla sig. 

2. himle med röret kasta rodret över 
från det ena bordet till det nndra. 

himmel*, -byg himalajakom, himmels- 
korn, Bkalina rarietet av vanligt kom (Hor- 

deum vulgäre coeleste). -dug siles- 
hår (Brosera), -egn himmelsstreck. 
-falden som fallen från skyarna. 
-hJ0rne väderstreck, -hund usling, 
odjur; svärta (Oedemia fupca). -h0Jt, 
raabe -/v ropa av alla krafter, så att 
taket kunde lyfta sig. -kom = -hyg- 



ftron det direkt motirannde st. ordet. *\* artikeln* huTadmbrik eller vad i 



k i dea etår fftre I 



himmellegeme 



— 75 - 



;^erte 



"iegeme himlakropp, -raabende him- 

xneleakriande. -SSHQ sparlakansssng. 
-Spraet högt hopp; Uge "\* med en 
på lek kasta ngn upp med ett lakan, 
prälla. -8tr0g = -egn. *vejr herrans 
väder, våldsamt oväder. 

himinerig{[e]^. 'N.s-mundful läcker 

smakbit, läckerbit. 
himphamp oredig blandning, röra. 

hin den, den där, om dea aTlagmare ar tvi ; 

rw karlen hin, satan, -anden var* 
andra. 

hindbaBr hallon. 

hinde*. - -bSBger marrisp (Statice limo- 
ninm). -knSB rödnarv (Spergalaria ei. 
Lepigonum). 

hindring hinder. 

hingst*, /x^e-fugl enkel beckasln (Te- 
lematias gallin ago). 

hinke halta. 

1. bipi det er <xi som hap ei. f\*å [^8]om 
haps det är hugget som stucket. 

a. hip = hib. 

hirse hirs (Panicum miliaceum). 

hisse hissa. 

hisset där borta, på andra sidan; där 
ovan, i himmelen, jfr hist. 

hist där borta, på andra sidan. -OppS 

där uppe l himmelen. 

bit säck av helt skinn. 

hittevaegge hetvägg. 

1. hive kasta ; lätta ankar. 

2. hive da. pusta, andas tungt, ^^n klen- 
het, skral tighet. 

hivert ms. 

hjadjder pladder, prat. 'vre pladdra, 

prata. 
bjal[d] brädloft; hönsvagel. 
bjalp hjälpte. 
bjappe gläfsa; sluddra på målet, tala 

fort och oredigt. 
hjaske vara värdslös, slarva; sköta 

vårdslöst, slarva med. 
hjejie Ijnngpipare (Cfaaradrius apri- 

carius). 
hjelm* hatt pä destillerpanna; tak på 

fyra stolpar för säd el. halm; no. bot 

fruktbalja, hylsa. -l(8Bbede rätvingar. 

-snekke Bo&ciisiiiktet Cassis. 
hjelme =^ kjcBime, 



bjelmet om boskap: med mellanhuvudet 
vitt. 

hjem hem. -avle inbärga, -fni* im- 
porterad, -lod, -mark ägoiott, som 
ligger sära gården. -Stavn hemort, 

Tarifrån man btnUmmar. -StaVnSret hem- 
ortsrätt i ikuigT&MsbåuetBde. -stsd hem- 
ort, dår maa bar ala boatad; födelseort. 

-Stedsskildring >He;matknnde>, hem- 

hygdttknnskap, akUdriof av hemorten a&- 
•om gnindtag IBr geograOaka stadier, -ting 

nnderrätten i en persons boningsort. 
-ve hemlängtan. -viSOjur. återförvisa. 
— 'V lig hemlik. 

hjefflle skaffa hemul åt; giva lagligt 
berättigande åt, berättiga; styrka 
lagligheten av; «v< efterretning be- 
styrkt; loven /N/r dette f^ro/* stadgar. 

bjemme hemma; have '\i höra hemma; 
det kar intei sted «x; det är vanvet- 
tigt; du er t\* til gagrds hemmastadd. 
-virket av inhemskt fabrikat, in- 
hemsk. 

hjemmel hemnl, ansvar för den egen- 
dom man sålt, såvida den skulle vi- 
sas icke lagligen bekommen; lagligt 
berättigande. /x/S-Riand hemulsman; 
sagesman, auktoritet. 

bjerne*. -betsendelse hjäminflamma- 
tion. -bjaelke* hjärnbaik. -bf^dbed 

hjärnförmjukning. -boller queneller 
av hjärna, -bor trepan, benborr. -brO 
hjärnbrygga. -brud huvudbry. -foSter 
osann föreställning, chimär, -bild 
hjämhinna. -kaSSe, -kiste hjärnkap- 
sel, hjärnskål. -lap hjärnlqb. -marv 
märgsubstans i hjärnan. -maSSS 
hjärnsubstans, -rystelse hjärnskak- 
ning. -skal hjärnskål, h järnkapsel. 
-Spind = 'foster. -Stilk hjämskängel. 
-Vindinger hjämvindlar. 

bjerpe = kjcerpe. 

bjerte* tekn. klaif, ventil i pump; kalv, 
hjärta p& tåg; förstärkning p& azei; 
insida av krumtimmer vid största 
bukten; ankarkryss; de er to ~r og 
et slag deras hjärtan, slå i samma 
takt ; jeg kan ikke bringe det över mit 
'x^ jag har inte hjärta till det; min 
«vi mand min älskade man ; han h<vr 



-'>>> senaste sammansatta ord. A> = O i bo. al tryckstavelse, l&ng rokal. al tryokft^rela^, Jiert Tokal. 



l\Jertebanken 



- 76 



holde 



t>>ft paa Icebeme han är alltför upp- 
riktig, -banken hjärtklappning, -blok 
«jo. klyvarbomskloss. -blomst bl o me- 
terlyra, löjtnantshjärtan (Dicentra 
el. Dlelytra). -bolt >jö. bult i ett knä. 
-bnekkende omkansyärd, bedrövlig. 
-baendsel* dubbel bändsel; -'x# t hryds 
kryssbändsel. 'b2BWn = -banken, -dan- 
net = -formig, -forkammer förmak i 

hjärtat, -formig bot. hjärtlik, -frisk 

hjärtesund, alltigenom frisk, -gran- 
sker hjärterannsakare. -grSBS darr- 
gräs (Briza). -hjul hjärtformigt hjul. 
-hSBVelse bröstböld hos hästar, -knu- 
ser hjärtebetvingare ; kvinnotjnsare; 
enstaka lock i pannan, -liv känslo- 
liv. -Isebe myggblomster (Malaxis). 
-ment av hjärtat gående, uppriktig. 
-musling* (ätlig) hjärtmussla (Car- 
dium ednle). -naghjärtängslan. -onde 
lijärtfel. -pose, -pung hj ärtsäck (Pe- 
ricjirdium). -rod bot. p&lrot: djupet 
av ens hjärta, -skive = -hjul. -Spand 
hjärtstilla (Leonnras cardiaca). -Straa 
= -gräs. -Stykke i »plrvaxei: kors- 
ningsspets, -toner hjärtijud. — '>-n8- 
fryd* citronmeliss (Melissa officina- 
lis). 
hjort*, 'v.e-bakkelse kakor av mördeg 

med hjorthorn SSalt, n&got liknande klenat. 

-hals* nedåtböjd hals. -kolle lår- 
stykke av hjort, -rod säfferot (Liba- 
notis). -svin* babirupsa (Porens ba- 
byrussa). -tak hjorthorn; = -hahkelse. 
-taksdraaber pilnsens [gula] drop- 
par, -taksolie Bippeis olja. -takssalt 

hjorthornssalt. -torn havtom (Hip- 
pophae); vägtorn (Rhamnns cathar- 
tica). -trjOffel hjortsvamp (Elapho- 
myces). -trtfSt hampflox (Eupato- 
rium cannabinum). -tunge* mjält- 
bräken (Scolopendrium oflSclnale ei. 
vulgäre). 
hjul*, slaa '%' hjul a. -bandage hjul- 
ring på juravflgsbjui. -beslag hjulnng. 

•bor hörnborr med konlak utväxllnjc. -b^r 

skottkärra, -dannot bot. hjnlformig, 
hjullik. -dyr* virveldjur (Rotatorla). 

-f länge fläns. -formet, -formig = 

-dannet. -knag kugge, -f^re vagn- 



före, -skuffe hämsko på hjul, brlnk- 
hake. -StUO hjulhus. -tvingO = -skuffe. 

h{ul|)en hjälpt, hulpen. 

hiuring herdepojke. 

h|8Bld loft av lösa bräder; ställning tiii 

torkning st flak. 

hjSBlme sandrör (Ammophilaarenaria). 

hjslpe*, det /vr /or hver dag går 
framåt: -^ paa komma till hjälp: 
hjälpa upp, fråmja. -gording lOe. slabb- 
gårding. -Isrer biträdande lärare; 
privatlärare, informator. -I^gn nöd- 
lögn, -mast reservmast: nödmast. 
-Skat tilläggsskatt. -Stag .jo. borg- 
stag, -vaterstag stampstag. — f\*r*, 

hjälpers '\* medhjälpare, hantlangare 

oftast 1 brottslig handling. 

hjasrpe* (Tetrao bonasia). 

hj0rne höm; väderstreck; naarhaner 
i det '\* lynnet ; t det rette *\t i gott 
lynne, i sitt med görliga lynne, -baand 
vinkelband. -klap gyllen (Erysimum). 
-ret rätvinklig i hörnen. 

bobo' oboe. 

hode = hoved. 

hof hov. -kaarde clvil uniformsvärja, 
paradvärja, -kryb föraktligt: hovman. 
-praest hovpredikant. -rOt, hof- og 
stadsret domstol, förlagd i Köpen- 
hamn och för denna stads vidkom- 
mande tjänande som civildomstol i 
första instans, eljest som andra in- 
stans för östiften. — -Snog = 'hryh. 
-tvang etikett. 

hoffaer^dig högfärdig. 

1. hofte höft. 

2. hofte da. sakta, taga av om ovtder. 

1. hold hull. -saar köttsår. 

2. hold* skotthåll; faa *\* paa noget 
fatt i; /v t brystet håll; de blev delte 
i tre f\> avdelningar, lag: nyt *\i afar- 
bejdere ny styrka; forshellige f\t af 
elever jfr huld; der er intet 'v t kam 
hållning, stadga, fasthet; der er intet 
'X; t dette töj hållbarhet, -dame mä- 
tress. 

holde* sikta; jeg ^r ikke af pcsrer 
tycker inte om ; han maa altid ^for 
det är alltid han, som får ta töm; 
f\f et arbejde imod et andet jämföra; 



* ftren det dlrtkt motiTaraDde sr. ordet. *\/ artikelns huvudnibrik eller rad ■om I den står fBre | . 



bölden 



/v en med seUkab hålla sällskap med, 
göra sällskap; <xi udover sticka nt 
från land. »x;!) välbehållen, bärgad. 

holdtlhalt! 

holC, der er intet at f\> att få. 

1. boik ett slags flatbottnat lastfar- 
tyg. 

2. holk doppskO) sammanhållande me- 
tallring. 

8. holk bytta, holk, träkärl av flera 

slag, i. ex. en avsågad tanna. 
holke halka. 
hollflBn'der* ladugårdsarren dator ; otere 

skaU som en ^ vara tölpig. 

holm se fBij. 

1. holmo holme; tvärbjälke, tyärträ. 
-huast skogsbr. traktblädning. 

2. holme ringa in en bjarn. 

holt dange, land. -SJcrue träskrav, au 
BkruTa in i un. -snOppO morkulla (Sco- 
lopaz rusticola). 

hon = 2. kun. 

honning*. -blomst (Meiianthns). -blflsre 

honnngssäck hos bin. -bflBQer honangs- 
glandel. -SVamp honnngsskivling 

(Agaricns melleus), som på skogstri<len 
fl-ankailar jordkräfta. 

honnarlig honnett, gentll; hun er /v, 
hun betaler sine folk godt. 

hop no. diai. liten vik, mellanram mel- 
lan två bryggor. 

hope rygga, vika tillbaka. 

hoppe sto. 

hopsa hoppsan; en dans. 

1. hörde hord. 

2. hörde da. ett l befästningskonsten 
använt flätverk. 

hore*. -kippe skökonäste, -unge* boktr. 

ntgångsrad överst på sidan; nätter- 
galens -<%/ bastardnäktergal (Hippo- 
lais hippolais); hogjinkens -'v berg- 
fink (Fringilla coelebs). 

horg hop, flock, mängd. 

horK[e] en art gärs (Acerina cemna). 

horn* nos på en hy vel ; giffel ett slags 
bröd. -blad homsärv (Ceratophyllnm). 
-bly klorbly. -drager salepsrot (Ana- 
camptis pyramidalis). -ertS hornsil- 
ver, klorsilver. -fIsk, -gJ8Bdde, -pjsl 
näbbgädda (Belone acns). -gulu en 



— 77 — hovtvi^ig 

galdlegering om o:a 10 karat, -hud 
valk i huden, -kvabbe tångsnärta 
(Chirolophis galerita). -kv9Ba horn- 
boskap, nötboskap. -kvMOHlV kalo- 
mel. -lag homlager. -marm = -erts. 
'XiB^ sjönöt, vattennöt (Trapa na- 

tans). -plante = -blad. -rokko djä- 

vnlsrocka (Gephaloptexa). -riiSt rost- 
svampsläktet Gymnosporangiom. -sll 
stor spigg (Gasterostens acnleatns). 
-Skulpe strandvallmo, möblomma 
(Glancinm). -slango homorm (Cera- 
stes). -Snskke snåckaiakut Cerithinm. 

-Spalte homklyft. -SVamp sYampaUUitet 

Keratosa. -Oalv = -erts. -tand en t 

Danmark vanlig mossa (Ceratodon pnrpu- 
rens). -uglo, almindelig^ liden -*\' 
hornuggla (Asio otns) ; stor •<%/ berg- 
uv (Bubo bnbo). — *x,et behornad. 

hOlT = harr. 

hors häst; siirsk. sto. 'xiO-gBg enkel 
beckasln (Telematias gallinago) ; här- 
fågel (TJpupa epops). -moder sto. 

hortulan, -VflSrling ortulansparv (Bm- 
berisa hortulana). 

hosbond husbonde. 

hOSe [lång] strumpa; g0re sine ^N^r 
granne söka ställa sig in ; saa let som 
fod i f\* pom om det vore smort, -pind 
strumpsticka. -SOkker, gaa paa "\* 
i strumplästen. 

hospital sjukhus; fattighus. 'N.s-brand 
lasarettsfeber; kallbrand, -lem pa- 
tient på sjukhus; fattighjon. -VOgn 
sjukvagn, ambulansvagn. 

hospltium klosterhärbärge. 

hotel*, -karl vaktmästare, som ombesarjer 
hämtning av ressndes saker, borstning o. d. 

houg = haug. 

1. hov så där ja! raska på bara! 

2. hov (a) håv, fisknot. 

3. hov' tråg, bytta, ämbar. 

4. hov' ring omkring sol och måne. 
6. hov' da., ho'v no. hov. -bar oskodd. 

-blad homsnia i hoven, -jern, -klingo 

verk järn. -kljeft homklyft, hornspalt 
bos hästar. -krSBft strålkräfta; strål- 
röta. -pattedyr hovdjur (ordningen IJn- 
gulata). -rand bärrand. -tvang hov- 
trång. 



ord. a> = o I bo. al tcyekctavelse, lång Tokal. al' trjokstoTelae, kort vokal. 



hande-arberjde 



— 80 



hnsugle 



— .x,e-arbejde handgöra. -dftgene 

rötmånaden, -dild surkulla ( Anthemis 
cotnla). -d^d hundk&l (Apocynnm 
androssBmifolium). -fiol hundviol (Vi- 
ola canina). -fok stagtackel för loss- 
ning, lossningstackel. -galskab vattu- 
skräck, rabies canina. -glam hund- 
skall. -grSS hundäxing (Dactylis 
glomerata). -haar* styva hår i fårull. 
-hale* stjärnbilden Lilla björnen. 
-hvede lundvete (Trlticum caninum). 
-hvene brunven (Agrostis canina). 
-hsg brakved (Bbamnus frangnla). 
-h0r lindådra (Camelina foetida). 
-kjaekS* hundloka (Anthriscus syl- 
vestris). -koldt otäckt kallt, så kallt, 
att man inte vill släppa ut sin hund, 
> svinsvalt f. -kunstor narraktigheter, 
tokerier, -persille vildpersilja, glis 
(Aetliusa cynapium). -pyr hundträck. 
-rakker hudavdragare, rackare. -rOSC 
vinternypon, törne (Rosa canina). -ryg 
lymmel, -sennep dillsenap, stillfrö (Si- 
symbrium sophia). -Stag, -Stejle stor- 
"spigg? tretaggad spigg (Gasterosteus 
aculeatus). -Stjerne stjärnan Sirius. 
-SultCn hungrig som en varg. -tSgn 
skattemärke för hundar, -tunge munk- 
fnat (Cynoglossum). -urt ■= -dild. 

hunner0rret atm&rkt laxöring från Mjö- 
sen. 

hurd dörr. 

hurie om figiar: flyga upp med ett sur- 
rande ljud. 

hurlomhej spektakel, kolorum. 

hurragut glad lax. 

hurpO snörpa ihop; tbst. slarvigt el. 
smaklöst klätt fruntimmer, /^t slar- 
vig, smaklös i kiadsei. 

hurtig snabb, hastig; r\ft fort. -pr6886 
snällpress. -Skrift stenografi. -tOg 
snälltåg. 

hus'*' da. ar. lägenhet (fOrr med blott betea- 
r&tt p& byns mark, nu med litaa jordlott, under en 

tönde hartkorn) ; i ams. av. tam- ; f cere til 
'v»6 [som] hemma; der vil ligge et 'n/ 
där blir ett rysligt spektakel ; bringe 
i '\t bärga in; alt i ^s^et allting fritt; 
scBtte paa /vet pantsätta, >stampa>. 
-and islandsknipa (Glangula islandica). 



-arbejde innearbete, -arme pauvres 

honteux. -arne huslig härd. -bagt 

hembakad, -bond familjefader, man- 
nen i egenskap av hustruns målsman. 

•brug, til "x; till husbehov, -bonds- 
dreng fördräng, rättare, -brand = 

2. brand, -dag dagsverksdag. -due 
tamduva. -dyravi, -dyrbrug husdjurs- 
skötsel, boskapsskötsel, ladugårds- 
skötsel, -edderkop husspindel (Tege- 
naria), -faarekylling hussyrsa (Gryl- 
Ins domestica). -flag rederiflagga. 
-flid hemslöjd. -fluC* (Mnsca dome- 
stica ooh Homalomyia canicularis). 
-f rakke arbetsrock, -f SBlle kamrat i bo- 
staden, medpensionär, granne, -fasng- 
Sel hasarrest, arrest på egna rum. 
-ged tamget (Gapra hircus). -grin 
knarr, knarrig familjefader, -herren 
husfadern, herrn i huset, -hordnings- 
fedt flott, -hordningsforening kon- 
sumtionsförening, -hordningshandel 
kryddbod, speceribod. -hugJ8Brn större 
lockbetel, huggjärn med pipa. -hygge 
hemtrevnad. -indUStri industri, som 
drives i hemmen men genom sam- 
arbete i större stil. -kall = gråa- 
spurv. -kone torparhustru ; jfr mand. 
-kreds familjekrets, -leje [bostads-] 
hyra. -lod mindre lägenhet, -ly tak 
över huvudet. -Isnge flygel; hus- 
rad. -l0g taklök (Sempervivum tec- 
torum). -maar stenmård (Mustela 
foina). -mand no. torpare; är. lä- 
genhetsägare, småbrukare i Danm. 
med under / t^nde harthorn, i Norge 
med jord, som ej särskilt upptagits 
i jordebok. -mandsplads torp ; &r. li- 
ten arrenderad jordlott. -muS lilla 
husråttan (Mus musculus). -nisse 
hnstomte. -n0d bostadsbrist, -raad 
huskur, -rotte stora husråttan (Mus 
rattus). -spurv = graa-spurv. -Stånd 
husfolk, -stel sätt att sköta sitt hus, 
hushållning. -Svale* ladusvala (Hi- 
rundo urbica). -SVamp* (Merulius de- 
vastator ei. lacrymans). -SJffm gemen- 
samt namn på större spiksorter, -toft 
tomt. -troppar livtmpper. -tugt hus- 
aga. -ugie kattuggla (Striz aluco). 



* aren det direkt motararande av. ordet. '\* artlkelna haradrabrik eller vad aom i den itår fSre j • 



husvärme 



- 81 ~ 



hvldtemet 



*VSrin6y det var '/y^n som gjorde det 
ordspr. om tv& personer, som bott i samma r«- 
mllj med pftföljd, att det blivit parti. -¥611 

vän till familjen, intimare amganges- 

vän. — rvB hysa. 
husblas gelatin; husblofis, fisklim. 

-Stor* (Acipenser huso). 
husk hylsa. 

1. huslce DO. gunga. -StUS uppståndelse, 
spektakel; sällskap, där alla tala pä 
en gång, polsk riksdag. 

2. huske minnas, komma ihåg; 'x; pna 
minnas; påminna om. -kage Örfil, 
minnesbeta, -seddel minneslista, nota. 

huskoinhoj, paa f\t på måfå. 

huttetUi hututU det var otäckt, hu då! 
husa kallt! 

bvad* ajrtaode p& sats: något som, vilket; 
fs* der vad som ; »x* enten vare sig. 

hval*. -aat valfrat, valliskagn (Clio[ne] 
borealis). -fadder, -kopper rankfotin- 
gar (Cirripedia). -Iu8 valfisklus (Cya- 
mus). -ros* (Eosmarns). -skrotfjold 
g«oi. rundhäll, »roche moutonnée>. 
-Spyd harpun. -Bgie fisködla (Ichtyo- 
saurus). — /vg-fin fiskben. 

hvalp* 8j». spelklamp, speldocka, ^ving 
sjo. klädsel på spelstocken för att 
hindra skamfilning. 

hvart välvd. 

hvas*. -bug*, -Sild skarpsill (Clupea 
sprattns). 

hvede* (Triticum vulgäre); veteskor- 
pa; tyrkisk *%/ majs. -avl veteodling. 
-baSS6 veteskorpa, -br^d* aiirsk. bul- 
lar, wienerbröd o. d. >kaffebröd>. 
-br0d$dage smekmånad, -knop semla. 
-myg Kaiimyggan Cecidomyia tritici. 
-SSBO vetegröda. 

hvem* är. rei. : vilken, som. 

hvene* (AgroStis m. a. styva gris). 

hveps geting; stekel. /vO-buSSard, 
falk, -g0g, -h^g bivråk (Pemis api- 

vorus). -rede getingbo, -vaago = 

'husaard. 
hver var, varje ; efter *%.< så småningom ; 
efter *\*t som allteftersom; /v den 
som var och en som, den som. 

hverdag* söknedag. 'x.s-créme fil- 
mjölk med stötta skorpor. 



hvergarn = /. kverken. 

1. hverken hemvävt tyg vanl. med rtln 
nlog av liagarD och ioslag av allgarn oller 
halvjllet garn. 

2. hverken varken, -kon = intetkon. 

-konnet könlös. 

1. hvid da. mynt c:a 5 öre; kan har 
hverken *v eller skilling inte ett rött 
öre. 

2. hvid vit; <x/ Ugn nödlögn, -bag hus- 
svala (Hirundo urbica). -bode, -bete 
mangold, romersk kål (Beta vulgaris 
var. cl(4a)- -birk vanUg björk (Bctula 
alba). •DJ^m isbjörn (Ursus mariti- 
mus). -olad brudborste, borsttistel 
(Cirsium heterophyllum). -blik för- 
tent järnbleck. -blORISt sommar- 
klocka (Leucoium »stivum). -b0g = 
avnb0g. -falk jaktfalk (Falco gyr- 
falco). -fisk* vitval (Belphinapterus 
leucas). -fugl skärfläcka (Recurvi- 
rostra avocetta). -f^dning albino; 
glosögd häst. -gran vltgran (Picea 

alba Lk., amerikansk, i Danm. odlad). -kUrO 

glattsnäppa (Totanus glottis). -kl0- 
Ver* = 'koll. -kobber nysilver, -koll 
vitklöver (Trifolium repens), -korn 
stärkelsebildare i cellen, -ladon, -let 
vltaktig. -fflaage ismas (Pagophila 
eburnea). -mad fettisdagsbullar och 
mjölk. -Riaur vitmåra (Galium bore- 
ale). -m08[e] vitmossa (Sphagnum). 
-nasse vitnos (en vai Lagenorrhynchus 
albirostris Gray). -or = graael. -08t 
vanlig ost, motsatt mysost. -pil* (Sa- 
lix alba). -poppol silverpoppel (Po- 
pulus alba). -rod storrams (Conval- 
laria mnltiflora). -roer = f^e-roer. 
-raev fjällräv, polarräv (Canis lago- 
pus), -side salskrake (Mergus albel- 
lus). -sild yngel av skarpsill och 
vanlig sill. -skallO löja (Aspius al- 
burnus); braxenlöja (Spirlinus bi- 
punctatus)., -skate blaggamsrocka 
(Raja lintea), -skrskke = -side. -SkSB- 
Ving vitsiding (en vai Lagenorrhynchus 
acutus Gray). -SnoppB drillsnäppa 
(Actitis bypoleucos). -SOkket vitfotad. 
-svale = 'bag. -SVSrmOr vitvinge 
(Pieris), dit k&irj&rUn hor. -tornet vit- 



fc ord. a> = Oibo. a / tiyokstavelse, lång vokal, a^ trjckstavelse, kort vokal. 

Dansk^orsk^svensk ordbok, 6 



hvidljem — I 

rutig. -tJ0rn, -torn hagtorn (Cratse- 
gus oxyacantha). -V6J8 vitsippa v Ane- 
mone nemorosa). -0rred laxöring 
(Salmo trutta). — 'x^B-riS krypvide 
(S »lix repens), -roer niajrovor. -red- 
der palsternackor. 'vt-Bl svagdricka. 

1. hvidte vita i ägg. 

2. hvidte vitmena, vitrappa. 
hvidling* = hvitting. 

hvil6*, hanen er i '\* på halvspånn, ned- 
spänd. -aysr tråda, -gäng vilande 
gång i or. -punkt tyngdpunkt. — ^r 
«jn. fender, frihult. 

hvilling = hvitting. 

hvinje*, f>^ende skrig, stemme skärande, 
skarp; du 'x«er lige i 0ret paa mig 
skriker, -and knipa (Olangula glau- 
cion); isländsk •'\t islandsknipa (C. 
islandica). 

hvirrs, det '>*rfor mine ejne svartnar; 
rw med hovedet skaka pä. 

hvirveh ryggkota; ijö. svivel. -bi lie = 
hvii-vler. -centrum barometermini- 
mum, oväderscentmm. -dyr rygg- 
radsdjur. -hekS lekare, vridbar länk. 
-kanal ryggmärgskanal. -I0S rygg- 
radslös, evertebrerad. -skive skiv- 
snäcka (iPlanorbis). -Slag trumvirvel. 
-Stattei -S0Jle kotpelare, ryggrad. 
-top hjässa. — hvlrvler virveldykare 
(Gyrinus). 

hvis pron. vems; vars; konj. om. 

hvisle väsa. -lyd* sibilaut, frlkatlva. 

hvisSe lulla, vyssja. 

hvitting vitling (Gadus merlangus). 

hvo vem, ho; *^ der vem som helst, 
som, den som. 

hvor var; huru; *s* det er n0dvendigt 
där sä erfordras, -dan huru; huru- 
dan. -hO$ varjämte, -lunde huruledes. 

-naar när? -naest varpå, -om*, -^ 

alting er för att komma till huvud- 
saken, -vel ehuruväl. -vidt i vad 
mån; huruvida. 
hvslv valv; bottnen på en omstjälpt 

båt. 've* kantra, 'vning valv. -nings- 

linie valvkontur. 
hvaesse*. -sten brynsten. 
hy dun, Indenhet, fjun, t. ex. »t akugg ei. 

mOgel. 



I — hytte 

hy ben nypon, -busk nyponbuske (Bosa). 
hydrant brandpost. 

hye no. piska, gissla. 

1. hygge «bat. trevnad; vcure til nytte 
og /v gå frun till hända; han havde 
megen 'xi af hende i sin sorg tröst. 
'vlig trevlig; et f\,t brev vänligt. 

2. hygge v. i^* for nogen göra trevligt; 
/v sig til nogen finna trevnad hos; vi 
f\tde os godt hade mycket trevligt. 

hyl tjut. 'N^e tjuta; HT. gråta. 

hyld fläder (Sambucus nigra); klase- 
blomstret /v druvhyll, druvfläder (S. 
racemosa). 

1. hylde sbst. hylla; vcerepaa sin rette 
fx» på sin plats i iivet. -vejeii tjs. balk- 
vägare, sträckband. 

2. hylde 8b>t. = hilde. 

8. hylde v. hylla. 'vSt hyllning; yn- 
nest. 
hylde-mor huldra. -Skudt galen. 
hylke band om skaftet. 

hylie hölja. 

hyllike barnmössa, barnhuva. 

hylster hölster; mantel på blötdjnr. 

hymen* mödomshinna. 

hynde hyende, dyna, kudde. 

1- hyp tiu hKst: hopp! 

2. hyp, hypken ett slags kortspel. 

hy; pe kupa t. ex. potatis. -plOV drill- 
plog. 

hyppig ofta förekommande, ranlig; »dr. 
ofta. -hed frekvens. 

hyrde herde, -fugl jassana (Parra). 

•hund fårhund. -klokke skälla, -taske 

lomme, pungört (Capsella bursa pa- 
storis). -time herdestund, kärleks- 
stund. 
hyre* ajömana hyra; han skalfaa sin *%. 
det skall han få [betalt] för; have 
sin fulde fx^ ined ha fullt upp att göra 
med. -ba8[se] förhyrare av sjöfolk, 

aom underhåller kunderna, tills plats ansknflTais, 
och tar betalning, d& bjrn erhållits. 

hys hysch. 'v.se hyscha. 
hyse kolja (Gadus seglefinus). 
hyssing* segelgarn; snöre i aiim. 
hyt nbst i '\» og vejr på måfå. 
hytjep buskskvätta (Saxicola rubetra). 
1. hytte koja, hydda; hytt ovanpå dac- 



* åvea det direkt motsvarande er. ordet. r>»* artikeliia buTudrubrik eller vad som 1 dea står Kf \ . 



bytte — I 

ket, rökhytt; smälthytta, masugn; 
hätta. 

2. hytt6 ▼. akta, y&rda; 'xi sig taga sig 
till vara. -fad fisktank, fiskcistern. 

3. hytfe T. hota, hota med handen. 
haBfte* fästa; *>* for gjmld häfta; der 

f\ir en stor gjceld paa hans hus vilar. 
-bSnk haftlåda ror bokblodare. — ^IS6 
häktning; gravation, inteckning. 

haeftplasfer maschplåster. 

h2Bg* (Prnnns padus). 

hsge värda, omhulda; ^ sig värda 
sitt yttre, hålla sig snygg. 

hsgt og tcBt 4jo. fnllt klart, fullt sjö- 
dugligt. 

hflBgte sbBt. hake; t, haka; «x;r og mal- 
ier hyskor och hakar ; kommt til 'x/rne 
igen komma sig, bli bättre; det stod 
paa *\>n det var pä vippen. 

1. hddWy ligge i »u ligga [och ruva] på 
ägg. 'x/ke häcka. 

2. hSBk'*. 'x;ke-Sak8 trädgårdssax. 
-Skeder, -ySBrk spjälorna på väder- 
kvarnsvingar. 

3. hsk foderhäck; ^jo. den plats i ak- 
tern, där den styrande sitter, -baad* 

•om hftQger 1 dirertar akter ut. *bjSlk6 

häktbalk, -bOlfl akterdävert. -brst 
^}5. hackbräde. -jolle = -baad. -kns 
häktbalksknä. -sUmner, -StjStter hörn- 
stöttor, till vilka spegelklädseln och 
akterdelen av sidoklädseln fästes. 
-frsr, -t^mnier akterspegeltimnier. 

hsekle virka, -lej virkning. 

hsl* klack; man ser hellere hans 'x/ 
end hans taa man ser honom helst 
på ryggen, -flek, -fllg klacklapp. 
-fOd klumpfot. 

hflBld lutning, sluttning; det erpaa^^en 
upphällningen. -0re perfeon, som 
hänger med huvudet, skenhelig, sal- 
velsefull person. — »x/C* luta. ~lng 
lutning; paa »yaingen på upphäll- 
ningen. 

hsle skyla, dölja; »x; med en tyv mot- 
taga stulet gods. — f\jT tjuvgöm- 
mare. 

haelt = helt, 
haemme*. -lyd frikativa. 

hSBinpS ögla, stropp, hanka. 



\ — hsdve 

1. haBnde av haand; i 'x« i handen, i 
handom; jfr ihsende". 

2. haBnde*, »>*% r. ske. ^^lig som kan 
hända, möjlig; jar. oförvåUad. 

hflBng böjelse ] et »^^ af vind en fläkt. 

haenge*. -aks = fitteraks. -dop, -dup 

nedhängande ändskoning till lem o. d. 
-dynd gungfly. -grflBS = fittergras. 
-kéje hängmatta, koj. -iampS tak- 
lampa, -leje hänglager fäst i taket. 
-loft hängande lave. -pil tårpil (Salix 
babylonica v. a.), -piade geison, ge- 
sims på grekiska byggnader, -skur 
utbyggt skjul; utbyggt tak. -$8ek 
gungfly. -tite koltrast (Parus äter). 
-trSB klädhängare; dagdrivare. 
hSBngsel gångjärn; flytande bom för 
uppfångande av timmer; lås pt mas- 

•eUkal. 

hsngsfe = hangsel. -bund lösbotten i 
mudderpråm. 

hsr^ -bISSt dån av trumpeter, -fugl* 
(Upupa epops). -lOY krigslag. -Orill 
larv av myggan Sciara militaris. -pop 
= 'fugl. -Skjold eg. krigssköld ;y0rc 
"x/ börja krig. -skue mönstring, pa- 
rade -VSrk härjning, ödeläggelse. 

haerde skuldra, -bred azelbred. -top 
manke. 

hsrsling stäm (Leuciscus grislagine). 

1. hse' större stack, hässja. 

2. ha)'8 hes. -blaesende andtruten. 

haeslig ful, otäck. 

hSBSpe sbst. garnvinda; garnhärva; v. 
haspla, -trae garnvinda; hun er et 
gammelt -»x». — /x/l = hcespe-tras. 

haeSSel = hassel. 

haette*. -broder kapucinermunk. -maa- 

ge skrattmås (Larus ridlbundns). 
-terne fisktärna (Sterna hirundo); 
rödnäbbad tärna (S. macrura). 

haev nyttig, duglig. 

haevd* no. av. odling, hävdande; göd- 
sel. »X/O* göda. 

haeve* höja, lyfta; »x» et (no. en) kon- 
trakt upphäva; sägen /x*« målet av- 
skrives; procesomkostningerne »^s 
parterna skola själva vidkännas sina 
kostnader; retten '\>t sammanträdet 
upplöst; /x/ belejringy strid, strejks 



-'x/ aenaite lammansatta ord. a> = O i bo. al trjokauvelie, låns rokal. at tryokitavelM, kort Tokai. 



hBBve-bJselke 



— 84 



honse-laget 



aybryta; »x. dejg låta jäsa; dejgen 'x/r 
sig jäser; »v j^en^e lyfta, taga ut; N/ 
hinanden ta nt varandra. •bJ8BllC6 
hävbom. -buk flyttbart vinds pel, kran. 
-hainni6r slägga; vipphammare. — 
^l86 svnllnad. 
haBVn hämnd; hämndgirighet. -ksr 
hämndlysten. — ^e hämnn[s]. 

1. h0*. -aan = -onn. -avling höpro- 
duktion, höskörd, -maaned juli. -fyk 

högafPel, hötjaga. -onn höand, hö- 
bärgning, -skrsäcke gräshoppa. -v8egt 

hövåg; din klokke gaar efter -<x»e» 
\j>aa Mosa] alldeles på tok. 

2. h0 rund bergtopp. 

h0f'lig* artig, -hed, -»x. ko$ter ingen 
penge hövlighet skadar aldrig. 

hjafte vågbrytare, hamnarm. 

hag* hök; blåa »u blå kärrhök; der er 
t\t över f\t var och en är herre över 
sin stackare, /x^e-nsb kalfatrares nät- 
hake, -sånger hökfärgad sångare 
(Sylvia nisoria). -SkflBg klofibla (Cre- 
pis). -ugie* (Sornia nlnla). -urt hök- 
flbla (Hieracinm). 

hai DO. hö. «x;e bärga hö. 

1. haj adj. hög, Jfr höjestt héjst; det er ^x/ 
Igs dag m 'lys; da varjeg ikke meget -x» 
[t hatten'] då var det inte mycket med 
mig, mitt mod ; hun er noksaa /v lång. 
-bard, sidde til '*\>s ha en av hedersplat- 
serna vid bordet, -bardat om fartjg : hög 
över vattenlinien, försedd med högt 

bord. -daad ädel gärning, -dykker 

skäggdopping (Podtceps cristatus). 
-fermaaanda mycket inflytelserik. 
-fomadan högst nödvändig, högnödig. 
-frugtaommaljg i fran^kridet havan- 
deskap, -kam ryggstycke på slakt- 
kreatnr; hantelissevävnad. -kant*, den 
staar paa -»x* på sin smalare sida, si 
att hOJden blir stOrtt. -klrka* kor i en 
kyrka. -lyS, ved -'v dag mitt på 
Ijnsa dngen. -modig högsint, storsint. 
-mosa högmosse, »t Sphagnumarter. -OVn 

blästerngn, masugn, -piillaf om hatt: 
högkullig. -reb, -ribbor högrev på oxe. 
-sangen höga visan, -skola* ona folk- 
högskola. -SkOV* Bkof . vari trid otvooklata 
ar (Mn; regelmässig -<x« med trakt- 



huggning, -StjOrt en duTvarletet (Go- 
lumba livia laticauda). -tid*, g^re -'x/ 
af göra mycket väsen av. 

2. haj Bbti. hög. 

hajda*, paa «v med i jämnhöjd med. 

haje le h0ie. 

hajast adj. högst; t det 've på sin höjd; 
pcM sit ^6 på sin kulmen, på sin hög- 
sta höjd. 'x/a-ref högsta domstol[en]. 
-retS-advokat jurist, som erter arskiit 
proT förklarats berättigad att föra ta- 
lan i högsta instansens domstolar. 

-retsassesaor mot«v. justitieråd. -reta- 
sagfarar = -adcokat. 

hajra adj. höger; sbst. högern, höger- 
partiet. 

hajs! adv. högst, -befalanda högstkom- 

menderande. 

hakjer* mindre handlare, ssrsk. med mat- 
varor. «x^re mångla, schackra. 

hal fördjupning i en bäck el. flod. 

halje, det r^de ned regnet stod som 
spön i backen. 

hane*, jeg har en «x* at plukke med dig 
en gås oplockad ; det gaar den vejj, *>*n 
sparker kräftgången, -blund tupplur. 

hans*, kloge f\* gare ogsaa i naldeme 
det kan gå galet för vem som helst. 
<x«a-bana = bulmeurt. -bid våtarv, 
nata (Stellaria media), -bryst gås- 
bröst (pectus carinatum, föijd vr engeiBka 

sjukan). -bSenk hönsbur, hönshock om- 
bord pft rart.vc -bserkernal, -bsertrae 
hårdved, hönsbär (Cornus). -garn 
rapphönsnät. -grSBS trampgräs (Poly- 
gonum aviculare). -hirse* (Panicum 
crus galli). -hjal ■ hönsstång, höns- 
vagel, -hag duvhök (Astur palumba- 

rius). -kone hönsgumma, -råna = 

'hjal. -rumpo ^|o. fartyg med inkni- 
pen akter. -8ti hönshns. -tarm höns- 
arv (Cerastium). 
2. hans, give «x/ i iombor>pei: betala ut 
för honnörspel. «x»e* betala ut, betala 
fiolerna; punga ut; ge drickspengar. 
'x.e-gildet, -laget det gille, som de ny 
vordna medicinarna i Eristiania ge 
för sina äldre kamrater; mouv. »osteo- 
logzwycken» i Uppiaia, »stora toddy- 
dagen» t Land. 



SToa del direkt moUrarand* av. ordet. «v artikelni haradrabrlk eller vad lom i den itår fOre 



her 



85 



ildbestandig 



hjfyr Un (Llnum asitatissimnm); vild »v 
▼ildlln (L. catharticam). -aal lin ål, 
jngei 9,v Jlodlampret. -doildBr lind ådra 
(Camelina). -ribbe, -rive llnstråka. 
-8illC6 nässelsilke, snarreva (Cascuta 
enropsea). -Snerre linmåra (Galiiim 
spurium). 

1. harlc*, ~e vel/or noget få beröm för. 
her! under diskussion: bravol det kan ^e« 
det låter höra sig; de kar ingenting 
at lade hverandre »s^e de kunna vara 
lika goda, kunna ta varandra i hand. 
-fcnogler hörselben. — 'veise hör- 
sel. /v|g hörsam, lydig; rsrr: under- 
lydande. 

2. h0re*, det *\*r mig til; som sig h0r 
og bpr som tillbörligt är. 



\Mli* skörd. -bMe höstregn. -bOTSt, 
-fivol höstfibla (Leontodon autnmna- 
lis). -folk skördemän, skördefolk. 
-gr^de efterskörd. -haver höhäck. 
-Simmer = levemrt. -fidl«8 tidlösa 
(Colchicnm autumnale). ~ «ve skörda. 

htfve passa, amtå; det ^r sig det hö- 
ves. «x»lig passande; en f\,lig bejler en 
acceptabel friare. 

h0Ved stycke rid mknlnc av DOlkroatnr, nÖt; 
som skällsord: fä. 

IlffVBr hovar. 

html hyvel; faa /x, få på huden. -1118 
hyvelspån. -forinig om biad: nedåt par- 
flikig, -jaern* hyveltand. 

htfvre orv på sele. 

h«vring ett sUgs krabba. 



I. 



i adv. 'x/ hvordan huru än; »x; hvo eho, 
vem än. -hvorVBl ehuru. 
Jalfald åtminstone. 

iben-holt, -tne ebenhoits. 

iberegne inräkna, medräkna. 

ibi$*, sortf europeisk f\t svart ibis (Ibis 

falcinellus). 
ibOBnde »dj. inneboende. 
ichneumon faraokatt (Yiverra Ichneu- 

mon). 
1. ide*, -mört id (Leuclscus idus). 
8. id|e, -vande bakvatten, motström rid 

•trtndcrna i smala farvattco. 

idé*, -forladt idélös, utblottad på 

idéer. 
idraef handling, verksamhet; idrott, 

sport. 
td0mme ådöma. 

ifalde hemfalla till, bli ådömd cit siiafr. 
iflsng utan åtskillnad, om vartannat; 

vcelge f\* på måfå. 
tfofet om sto: betäckt, iföl, dräktig. 
ifsrd, jeg er /x, med at g0re det jag 

håller på att. 
if0df medfödd. 

ifjOfge enligt; »^ lov om ... jämlikt. 
igaaet intim, förtrogen. 
igelkser sjöborre (Echinns). 



igen*, -fordt pånyttfodd. -levende ef- 
terlevande. Jfr gen-, 

igie blodigel (Hirudo). -graeS krypöga 
(Bannnculus reptans). 

igleni'me, gaa ^x; bli glömd ; bringe *\> 
göra, att något glömmes. 

tat varsäck i en böld. 

i gsid hist. skadeersättning för rån. 

ihvorvel eharuväl. 

ihsnde i handom, till hända, -havor 
innehavare. -Havorpapir skuldsedel, 
ställd till innehavaren, löpande för- 
skrivning. , 

ikkun = kun. 

ikorn = egem. 

ikte levermask (Distoma); 'vr hema- 
toder, sagmaskar. 

ikslvet ikalv, dräktig; 'x, med be- 
täckt av. 

1. il no. fotsula; da. valk, iträb på fot- 
sulan. 

2. il skyndsamhet, brådska. -fflB^dig 
brådstörtad. -sindet häftig, uppbru- 
sande, hetlevrad. -tOg da. snälltåg, 

mindre snabbt In ekspres-tog. 

ilave i stånd, i ordning. 
ild eld, smidesässja; mellem en dobbelt 
f\t mellan två eldar, -beständig eld- 



-'x» senaste sammansatta ord. Ct^ = Oibo. A / trjekstarelse, låog rokal. a^ trjokitarelse, kort vokal. 



ildbJflBrg — I 

fast. rbjsrg yidkan. -bsekken, -fad 

fyrfat, -flue* lysande knappare (Elär 
ter nootiluca). -förgyllning'*' bränn- 
förgyllning, -fork eldgaffel, -gäng 
eldrör, rökfång. -huS hus med eld- 
stad; såriik. brygghus. -kranS beck- 
krans, -lilje brandgul lilja, brandlilja 
(Lilinm bulbiferum). -les eldsvåda. 
-nSBrende brännbar, -orm lysmask 
(Lampyris). -pande fyrfat, -pusfer 
blåsbälg. -p^lse manteidjnret Pyrosoma, 

■om bidrager tUl »mareld». "Pager eldgaffel. 

-P0P* = 'gäng. -skarnat skörbränd. 
-Stäng tio. eldspett, -sten sten att slå 

eld med. -tjärn, -tOrn en hagtormart 

(Gratspgus pjrracantha). -tudse = 
klokkefr0. -tasnder brastandare. -taj 

eldgaffel m. m. ntstyrt lom prjdnad. -tandé 

tjärtunna för lusteld, -tarrst brän- 
nande törst, -valsa = 'p0Ue. — 

'^^e-brand eldsvåda. ^N/S-paassttelse 

mordbrand. 
ilde illa. -klmgende missljudande. 

-spaaende, -varslande olycksbådande. 

lider* (Mustela putorius). 

jldgsrningsmand* ■kimto. eidare. 

ildsindt ondsint, illasinnad. 

1. lie skynda. 

2. i le no. källa. 

8. lie sänksten tui asknät. -tOV band- 
göling. 

Illgemaade likaledes; tak! ,,. *s* tack I 
tack själv 1 godt nyt aar! ... «-.' det- 
samma igen. 

Iligne vid taxering påföra m akau. 

iling storm- el. regnby. 

ilk fotsula. <N«e valk, >träl> på fot- 
sulan. 

ill-rot, -råte skorv. 

ilt syre; aktiv *\t ozon. -blflBSflamme 
syrgasbläster. — <ve abst. oxid; t. oxi- 
dera; f\*e sig syrsättas, oxidera. 

liter häftig, uppbrusande. 

ilsgge ådöma »n pukt. 

imber islom (Colymbns glacialis). 
Imbredage dagarna i veckan före jul. 
ImedenS da. konj. medan ; d«. åv. emedan ; 

adr. under tiden. 
lmen'S = imedens. 
inrnier alltid. -VSk immerfort. 



5 — indgangs-penge 

imade till mötes, -gaa hejda, hindra; 

gendriva, bemöta, vederlägga. -kORI- 

me tillmötesgå; lidet -'x/ncfe ogin. 

-kommen[hed]. tillmötesgående, -se 

emotse. 
Ind*, ~ under jul inemot, strax före. 

indanke genom besvär hänskjnta tm hOgre 

lastans. Överklaga, besvära sig över. 

indavfe inbärga. 

Indbildt* inbilsk. 

indbl8BS|e*, ^« af Gud ingivet, inspi- 
rerat. 

indbo lösöre, bohag, hnsgeråd, inre in- 
ventarier. 

Indbygning utfyllning i en flodbädd rer 

reglering av deaa tvärproBl. 

Inddampe avdunsta. 

Inddig|e genom fördämning avstänga 
från havet. «^nlng invallning. 

inddamme, ^ i/orbedringahuset döma 
till korrektionsfängelse. 

indefter «jo. i riktning mot land. 

inde*. -gemt dold, latent; instängd, 

kvav om laft. -Sluttet bildl. slutCU. 

Inden*. -ad innantill, -bords ombord; 
du har ikke meget "\> inombords, i 
huvudet, -byes från denna stad. 

inder-avne blomfjäll bos gräsen, -skrue 

skruvmutter. -skade läsegels Inner- 
skot. -Stevn f örstävsf öljare ; inre ak- 
terstäv. 

inderst[e] person, som med eget hus- 
håll hyr hos en bonde. 

indfald*. »^S-lod* perpendikel i in- 
fallspunkten, normal. 

indfed fet invändigt. 

Indfiltre intrassla. 

indful illmarig. 

Indfsldning inläggning i träarbete; isätt- 

ning i sömnadsarbete. 

indfa)St|e taga i besittning genom ar- 
rende; itrfoiste. ^nlng betalning vid 
övertagande vr fa&stt. 

indfadsret hemortsrätt, indigenatsrätt, 
medborgarrätt. 

indgang*, hävt fA f\* tillträde; denne 
mening finder let '\/ insteg ; ybr Zan^ 
r^, inledning. 'x/S-kone kvinna, som 
skall kyrktagas. -penge inträdes- 
avgift. 



* ävaa det direkt motSTarande sy. ordet. *v artikelns huTudrubrik eller rad som J den itår före I 



indgetogen 



— 87 



indstrygningsfil 



indgetogen tillbakadragen. 

Indgift dosis. 

indgrave ingravera. 

indgsid ntest&ende fordringar i ett 

■tlrblms. 

indhale* upphinna. 

indhente*, <%« t hbet upphinna; ^ det 

fors0mte ta igen. 
indhold*, kugUm ^ kubikinnehåll, 

rymd, volym. 
indhug kavallerichock; ■kimta. g0re et 

dvgtigt 'v t maden. 
indhul konkav; ihålig. 
indhus boningshns. 

indigo*. -r^rhat lömsk rörsopp (Bo- 

letos Incidns). 

indiord ägor nära gården. 

indklage stämma inför rätta. 

indlcrseve inkassera; fordra betalning 
för. 

tndkabsforening* konsumtionsför- 
ening; år. koopentiT rorenlng av mindre kOp- 
mftD. 

fndlaan inlåning. 

indlemme införliva, inkorporera. 

indleve're inlämna. 

indlyse var^ klar, tydlig. «N/nde evi- 
dent, uppenbar. 

indlSBg* inlaga; bilaga till ett brev; 
skjortbröst; inkvartering; hos pri- 
vata inhyst fattighjon. 

indlsnding eu laniu invånare ; lårsk. med- 
borgare. 

indmad innanmäte; ränta i siiJttkrMftar. 

indniarig[sl(] iUmarig. 

indmaric den årligen skördade marken 
(åker och naturlig äng) närmast går- 
den. 

indmelde inrapportera; anmäla till in- 
träde i fBrenlng el. djl. 

indom*, gaa /v Drager anlöpa; gaa ^v 
sirad deren titta in till. 

indopfage assimilera. 

indpode inympa; biidi. inplanta, in- 
pränta. 

indprikice «jo. utpricka. 

indprSBg prägel, stämpel. 

indre*, *>» objekt innehållsobjekt, -de- 
partement DO. nrr mouT. Civildeparte- 
ment, -mission talrik religiös frak- 



tion, som verkar genom lekmanna- 
predikanter. 

indnillere enrollera, uppföra på rulla, 
inskriva Tiropaktise. 

indr0mme*, »^ en nogU varelser upp- 
låta; det vil jeg ikke 'x/ erkänna; »y^ 
en megen frihed, en frist medgiva, 
bevilja. 

indsats* limpanna i vattenbad. 

indsidder = inderst. 

indsig flikHtimi insteg, stigande. 

indsigelse invändning; gensaga; pro- 
test; reservation. 

indslcud inskjutet tillägg, interpola- 
tlon 1 en text; inbetalning, bidrag tiii en 
kaaia: insättning, deposition i en b«nk; 
insats i epei. 'vS-pladO lös bordskiva 
iUi neibord. -Sav gradsåg. -SOng in- 

^ skjntbar säng, akottsäng. 

ind8l(yd|e* interpolera i ekrifi; insätta 
1 bank; provskjuta ett geTftr; ingiva, sug- 
gerera; 'X/e sig under en hejere dom- 
stol vädja till. ^else inskjutet till- 
lägg, interpolation ; ingivelse, impuls. 
^er insättare 1 bank. ^ning grad- 
ning, spåruttagnlng. 

indslagsmine tladdermina, kvävmina. 

Indslapte nedslakta för insaltning. 

indsmigre sig ställa sig in. 'x.nde in- 
ställsam. 

indsnsvrie tränga ihop ; r>*et damp av-, 
åtstrypt ånga. <\«ing smalt ställe, 
Bund el. pass. 

indspilie sig öva sig tillsammans ; vel 
*\éd« samspelta. 

indstemme hoptappa, infälla med 
tapphål. 

indstillje inställa; justera en meikin; til 
hfffoged i T. har regeringen »>^et M. 
föreslagit M., hemställt, att M. måtte 
utnämnas; r^et som nummer 1 uppförd 
i första förslagsrummet; hommitéen 
^«r pcM, (U utskottet hemställer, att. 
'X/ing förberedande utlåtande, hem- 
ställan, förslag av •tour&det, ett utskott o. d.; 
examen med fsting med särskild re- 
kommendation för framstående skick- 
lighet. ^ingS-ret rätt att föreslå t. ex. 

till prästerligt ftmbete. 

indstrygningsfil skärfil. 



■"V senaste sammansatta ord. 09 = O i bo. al tiyokstaTeleef lång vokal, af trjoksU velse, kort vokal. 



IndstsBndig — J 

indst8Bn'dig enträgen. 
indstsvnje instämma inför domstol. 
~te svaranden. 

indsvigte mo. 

indsynge sig sjunga tillsammans for 
att bli samsjnngna. 

indssetf 6*, »^ jcem sätthärda. 

indtagende •jo. ett fartygs rymd. 

indtegne [låta] anteckna, genom an- 
teckning anmäla. 

indtilbens med fötterna in. 

indtinge inackordera. 

indtold införseltull. 

indtraede* hända, inträffa. 

indtullet inbyltad. 

indtur infärd. 

indtaegt inkomst. 

indtaendt, >>* arrig ursinnigt. 

indtirmmer förtimring, intimring. 

indtirr alltigenom torr. 

indvarsle genom allmän kungörelse 
utlysa el. inkalla. 

indvig liten vik. 

indvilge bifalla, bevilja. 

indvolde inälvor. 

indvSBkke et sUb såga genom isen. 

indynde bringa i gunst: »x/ sig ställa 
sig in. 

indSBdt undertryckt; «x> harme. 

indSBSkO stämma inför rätta. 

informjation undervisning. 'v/Cre un- 
dervisa, ge lektioner. 

ingeffSBr*, dansk ^x» munkhätta (Arum 
maculatum). -0| sockerdricka med 
ingefära. 

ingen* inga. -Sinde aldrig någonsin. 
-vepne ingenstädes. 

inhabil inkompetent. 

inklination* böjelse; tycke; hans f^ 
flamma. 

inkompetent vidne person, som på 
grund av tystnadsplikt är förhindrad 
att vittna. 

inkvirent undersökningsdomare. 

inserat* da. annons; DO. insändare. 

in$pekt|0r* i no. skou av. : lärare, som 
biträder rektor med ordningens uppe- 
hållande; av. rektor för folkskola. 
'x/ri'ce no. motsv. första lärarinna vid 



I — iskl0ft 

insek^t*. -be$tevning pollinering ge- 
nom insekter. 

instrijk'8 föreskrift, instruktion. 

instruktör* [musik]anförare. -StOk 
taktpinne. 

interessent*. -Skab bolag med el. utan 
personlig ansvarighet; konsortium. 

intet*, -karte tom postkarta. -kj9n* 

gram. ncutrum. 
intrader statsinkomster. 

inventar*. 

ir ärg; spanskgrönt. 

irette till rätta. -SSette tillrättavisa. 

jriS*. -musling havsöra (Haliotis). 

irisk hämpling (Linota cannabina); 
svensk /x* grönfink (L. chloria); gul- 
nebbet »u gulnäbbad hämpling (L. 
flavirostris). 

irr = ir. 

1. irre arga. 

2. irr|e*. 'v/ing misstag. 

irrigator lavemangsspruta. 

ir0re befästa ändan av t&g. 

is* glass, -and alfågel (Hareida glaci- 
alis). -baand «jo. band, som förbinda 
stävarna med skeppssidorna, -bal 
hockey, -ben blygdben. -bJ0m* (Ur- 
sus marinus). -blink* ljusreflex från 

isfält, -blomst* av. = 'piante. -brago 

rämna, råk i isen. -brand skada på 
gräs o. d. av is. -brOSme enfärgad ål- 
brosme (Lycodes frigiduä). -br® gla- 
ciär. -b0SSe glassdosa, glasshink. 

-drev, -drift ipgång. -eddtk[e]* ren 

ättiksyra, -farende så frusen, att isen 
bär. -fugl kangsfiskare, isfågel (AI- 
cedo ispida); alkekung (Mergnlus 
alle). -iBr = '/ärende, -galt lång- 
stjärt (en djupvattensflsk Macrurus fabri- 
cii). -gaerde morän, -hal = havkal. 

-haVSrjBr en varletet av röding (Salmo 

stagnalis). -havstangbrOSRie nordisk 
skärlånga (Onos septentrionnlls). -hud 
..jö. friholt av tågvirke. -HiTSt den is- 
mängd, som under ett år upptages. 
-jokkel, -J0kel isplgg, istapp, -kalv is- 
stycke, som lösbrutits från ett isberg; 
frostspricka i trä. -kamp genom sido- 
tryck uppstaplad ås på ett isfält. 
-kav issörja. -klaft ppricka i isen; 



* även det direkt motsTarande sr. ordet, 'x* artikelns huTudrabrik eller vad 'om i don itår fBr« | . 



iskrav — i 

frostspricka i trä. -Icrav nybildad is. 
-landsfalk* jaktfalt (Falco gyrfalco). 
-ländsk isländsk; -/>« moir islandslay 
(Cetraria islandica) ; -/x^ ctgat obsidian. 
-lom* (Colymbns glacialis). -maago 
ismåa (Pagophila eburnea). -mOli lyr- 
torsk (Gadas poUachiusj. -OlJe sva- 
velsyreanhydrid. -pil isbill; isnäl. 
•plante* (Mesembryanthemum cry- 

staiiinam). -pose isbiäsa. -ranunkel 

renblomma (Ranunculas glacialis). 
-Skil isdelare. -skruning •• skrue. 

-slag isbark. -sfap = -kav. -storm- 

fugl stormf&gcl (Fulmarus glacialis). 

— 'N^ning bo /. ising. »v ne, blodet 

»y^ner stelnar av »krtck. 
ise tumlare (Belphinus phocsena). 
isei mjölke hos torskfiskarna. 
ISSn- i uns. järn-, -kram järnvaror. 

-SVSrte blyerts. 

1. ising isbark; sockerglasyr till kakor. 

2. ising d». sandskädda (Plearonectes 
el. Platessa limanda). 

i sist inslag i Yäy. 



) — Janhagel 

isse hjässa, -lap hjässlob av hjärnan. 

-finkel azimnt. 
ista' Tardagi. för en stånd sedan, i jåns. 
IStaa', gaA ^^i baklås, köra fast. 
istand i ordning; scette ^ reparera; 

homme »* komma till stånd. 

isteden, istedet i stället. 

istcmme stämma upp; stämma in i; 
instämma i. 

1. tster'*'. -blomme = fiommé, 

2. ister,-vidje jolster (Sallx pentandra). 
jstykker sönder. 

iSUnd vardagi. BÖnder. 
iSSr i synnerhet. 
itel Qymf]körtel. 
itle = tinte. 
itnikken iförd, iklädd. 

itrsek' l sträck. 

itu sönder. 

i vare tillvara. 

ivejen, hvad er der *\*f h v ad fattas? 

hur är det fatt? 
i^refaldende lättfattlig, som man lätt 

lär utantill om muaik. 



j. 



ja*, f\* veV javisst, -broder person, 
som aldrig kan säga nej. -men san- 
nerligen; vil du ikke, saa kan du -/x* 
lade vcBre. -Ord* förlovning; holde -»u 
fira sin förlovning. 

jaalje tala el. uppföra si^ enfaldigt; 
•bst. narraktig kvinna, ^ing enfaldig 

_ karl. 

jabbe trippa. 

jafs munsbit. 

jag fart, brådska; et /x» sild stim. 

jage*, hon blev r^t fra sin post bort- 
körd, -boh* drivbnlt. -dag se /ange- 
dag, -line för hästar, som motione- 
ras. -trOSSe sjö. jaglina. 

1. jager* utiekt lax. 

2. |ager sj». jagare, segel o. skepp. 

1. jaat*. den vilde 'x* jn- aasgaardsrejen. 
-edderkop randad jaktspindel (Dolo- 
medes fimbriata) m. fl. av gruppen Ci- 
tigrada. -falk* = hvidfalk. -herllg- 



hed på privilegium grundad jakträtt. 
-hold jaktfölje med utrnstning. -kik- 
kert fältkikare, -ord jaktterm. -pisk 
hundpiska. -skJIt tjänstemärke för 
skogvaktare, -taske jaktväska, -tegn 
biljett o. d., som bevisar jakträtt. 

2. jagt* ett fartyg, -seji briggsegel. 

Jakel, mester ^ harlekin. 

Jakob*, 'vs-blomst altea (Altbaea ofii- 
cinalis). -orses stånds (Senecio jaco- 

bsea). -lejder sjO. jakobsstege vid bräm- 
stingens akterkant. -mUSlinQ en karoniussla 

(Pecten jacobseus). -pulver antimo- 
nialpulver, febermedel. -Stige*äv. vixt: 
blåguU (Polemonium coernleum). -urt 
= -grces. 
jamne lummer (Lycopodium). 

1. Jan*, 'x. van Gent havsula (Sula bas- 
sana). 

2. jan* i spel : pank. 

janha^gel pöbei. 



-'x/ lenaste lammansatta ord. £c7 = O i bo. al tryokstarelae, lång vokal, at IrjekaUvelsd, kort vokal. 



Janket 



90 



Jordtoff 



janket enfaldig; svag. 

jappe = hjappe. 

jar[e] tand, kant; egg, stad pft tjg. 

jase hare. 

jaske = hjashe. 

jasmin jasmin (Jasminnm odoratissi- 
mum); schersmin (Philadelphus coro- 
narins). 

jätte medj »jamsa med», alltid hälla 
med, säga efter, inte ha någon egen 
mening. 

jennystol bomnUsBpinnmaskin. 

JsnS Jöna; pigernes 'x» flickornas gnnst- 
ling. 

jente* tös, flicka; piga. 

jer er, eder. 

jern*, gammelt *\t järnskrot; han er et 
t\, [til at arbejde'] outtröttlig; arbejde 
i f\é straffarbete i bojor, -al myr- 
malm. -ban6 se nedan. -bejtSC järnlös- 
ning, järnbeta. -ben stålben. -biOIII- 
Ster aragonit. -bunden järnbeslagen; 
-/x/ kyst = jem-kt/st. -fång järnvaror. 

-forhudning plåtbeslag, -forilte järn- 

oxidnl, ferrooxid. -garn ett slags 
glansig tråd. -hammer stångjärns- 
hammare, -hat lätt hjälm, stormhatt. 
•lite jfr 'forilte, 'mellemilte ooh -tve- 
Ute. -kno[k] boxhandske, -kyst klip- 
pig, otillgänglig knst. -magnet na- 
turlig magnet, -målat äpplesyratjärij. 

-mellemllte järnoxidoxidui. -naetter* 

no. frostnätter i senare hälften av au- 
gusti, -pr^ve* prövning av järn eller 
järnmalm; järnbörd, -pulver pulver!- 
serat metalliskt järn. -r0dt kolkotar, 
engelskt rött. -safran polermedlet 
crocus martis, järnoxid. -SCepter järn- 
spira; «jo. järnscepter, järnstötta. 
-Sinner jämslagg, sinter. -Slrup med. 
järnjodid. -skrab järnskrot, -skxl = 
•sinner. -SO klump av p& besvärligt stäiip 
stelnat järn. -SOrt grafit, -spurv* 
(Accentor modularis). -Stang* kofot. 
-sten järnmalm. -SVSBlie = -béjtse. 
-traad ståltråd. -traadstOV jämtross, 
ståltrådslina, -tveilte järnoxid, ferri- 
oxid. -urt*('Verbenaofficinalis). -ved* 
(Siderooxylum). -vaBfk* järnbruk. 



jernbaiie järnväg*; år. tåg. -postkontor 

postkupéexpedttion. 
jerpe* (Tetrao bonasia). -trOSt = due- 
tröst. 

1. jo* ju; I bisats till nekande sals: der er 
ingen tvivl om, at han i>*faar det utan 
tvivel får han det. 

2. jo labb (Lestris)j = Jiskeern. 
joa' bokstaven j. 

|Dg impf. jagade. 

jolsträtta (Angelica sylvestris). 

1. jolle, '>« afsted rulla i våg i ett iiit 

åkdon. 

2. jolle juUe; göling. -bom båtdävert. 
jomfrii jungfru, mö; mamsell; rorr t>e- 

teckning ffir ioke adliga »fröknar»; nn beteck- 
ning fOr ^ftnarlnna, som har Överordnad ställ- 
ning, el. 1 allm. f&r »frOken» i lägre social ställ- 
ning; Jfr butik' j sg-jomfrus «J0. dotkopp; 
*x/ Marie Jlg om fly nyckelpiga; f^en 
i det grenne flickan i det gröna (Ni- 
gella damascena); n0gne »x/er = tid' 
Ua. -finger sabellilja (Gladiolus). 
-födsel fortplantning utan befrukt- 
ning, parthenogenesis. -haar björn- 
mossa (Polytricum commune). -kam 
nålkörvel (Scandix pecten). -karl 
jimgfrupilt, veklig man. -kloStOr jung- 
frustift, stiftelse för ogifta kvinnor. 
-klumme boktr. alldeles felfri kolumn. 

-Iirve Qär|isuktet Sphiux. -porgamont 

finaste pergament, -plads hushåller- 
skeplats, -syge bleksot, -trane* (An- 

thropoides virgo). ^- 'x;na'lsk sjåpigt 
kvinnfolksaktig, pryd; om man: med 
flickansikte. 

jon skällsord: JÖUS. 

jonsok midsommardagen. 

jord*, -artiskok = -skok. -arve = 

'fuglegroBS. -baand jordskorpa. -bl = 
2. 'humle, -bund jordmån; jord med 

avs. pä flyslsk beskaffenhet. -bSBltO geogr. ZOU. 

-baer se nedan, -doling ägostyckning. 

-drot jordägare, särsk. till jor4, som 
är utarrenderad, -egen självägande; 
-«x/ bonde, -egom europeisk zisel (Sper- 
mophllus citillus). -faSt*, -<%. ejen- 
dom fastighetfer]. -fjeme astr. apoge- 
um;jfr -ncBre, -flyende* bot. negativt 
geo tropisk, -fog jordyra, snö el. sand, 



* även det direkt mouvarande sv. ordet. 'V artikelns hnTudrabrlk eller vad som 1 dea står före I 



Jordfanden — 91 — 

som yr utefter marken, -funden fun- 
nen i jorden ; fossil. -fSBllesskab sam- 
bruk, tegskifte, solskifte, -gäng un- 
derjordisk gång. -gJ0dning kompost- 
gödning. -god& tobaksplantans ner 
dersta blad. -graver = -svin. -gravet 

gods jordfynd. -hunilSi 1. da. johan- 
nesört (Hypericum); no. röUeka, mil- 
lefolium (Achillea millefolium); da. 
vinda (Conyolyulus). -humle, 2. jord- 
bi, grävbi (Andrena). -h0P berglin. 
-kenne yattenralle (Rallus aquati- 
cns). -krebs mullvadssyrsa (Gryllo- 
talpa vulgaris). -IcgemB jordklot. 

-leie arrende, -loppe* (Haitica). -man- 
del* mandel såv (Cyperns esculen- 
tus). -maske* mu. travers, tvär- 
vall, -mide en rSd iplndel (Tromobi- 
dium). -mue äkersork (Arvicola). 

-nsBre, -nasrhed perigeum, den punkt •▼ 

en himlakropps bana, lom Ir nåmiaat Jorden. 

-njed* (delar ar Arachis hypogsa •!. 
Bunium bnlbooastanum). -olie berg- 
olja, petroleum, -plet litet jordstycke, 
jordlapp; = -slaff. -rOtte vattensork 
(Arvicola amphibius). -rystelse jord- 
skalv. -r0g* (Fumaria). -salt berg- 
salt, -skifte ägoskifte, -skive jord- 
bröd, alpviol (Cyclamen), vara puttade 

Jordatam tj&nar till ivinfSda. -Skok jordärt- 

skocka (Helianthus tuberosus). -skyld 
grundskatt, -slag fläckar, som pä ut- 
lagda^ kläder bildas av jordens fuk- 
tighet. -Stjerne jordstjärnor (en ivamp 
Geaster). -Strengorm masksläktet 
Mermis. -StSBngel jordstam. -Svale 
= digesvale. -SVln* (Orycteropus). 
-ugle'^ (Asio brachyotus). -ulv jord- 
varg, zibethyena (Proteles blandil). 
-vedbend jordreva (Glechoma hede- 
racea). -vej skogs- el. gärdesväg, 
som ej grnsas el. makadamiseras ; 
åkerjord; jordbruk; gaard. med -'v*, 
park og frugthave. -vindende trav 
vägvinnande, drivande. -sebler = 

^ skok. 

jordbaer smultron ; «&rak. marksmultron ; 
jfir have-jordbar. -klBVer blåsklöver 
(Trifolium fragiferum). -plaote* (Fra- 
garla). -Spinat bärmålla (Blltum), 



Jnx 



-trs smultranbusken (Arctostapbylus 

unedo). -seble kal vill. 
jorde åker, gärde. 
jOrd[e]moder barnmorska; han rider 

efter *n* hästen går durk med honom. 

-mand i aiim. man, som lever på hus- 
truns arbete. 
jorte idissla. 
jotun jätte. 
Judas*. -jare begonla; en gvamp (Peziza 

auricula); ^d. ♦ strävpoUare, mellan 

vilka bogsprötet ligger. 

juggef, jugl flärd. 

juks upptåg, skämt, skoj, strunt, 
smörja; no. bedrägeri. 

jul*, 'x.e-bud julens budskap, evange- 
lium, -dag*, anden -%# annandag jul. 
-kage dansk julkaka. -leg .arak. pant- 
lek, säUskapslek. -mSBrker eg. iakf 

tagelser, som cjordes de 18 dagarna efter Jul och 
anslgoi beteckna de kommande 18 ni&nadernas 

Taderiak; gammalt tecken, väderleks- 
märke; om ikke alle -'x* slåar fejl alla 
gamla märken; e/Ver alle -/x/r efter 
alla tecken att döma, -rose rannnkei- 
Tftzton Helleborus niger, Tara» räa prust- 
rot. -Stue julgille. -trflB julgran. 
-vaette julbock, jultomte. 
jule no. piska upp. 

1. juling smörj. 

2. juling vallpojke. 

1. junge ambar. 

2. junge no. bordkniv; fällkniv. 
junker*. -gylte = havjunker. 

jura se f5ij. 

1. JUS juridik. 

2. jUS (vani. ntt. schy) köttspad, steksås, 
sky. 

jUStitlariuS rättens ordförande. 

jUStitS rättsväsen; ir. myndighet som 
sköter rättsskipningen; holde 'x/ biidi. 
hålla ordning, disciplin; i sms. : justi- 
tie-. -protokol dombok, -raad ett slags 
bedersiitei. -sagsr mål, som ligga över 
polisdomstolens befogenhet. 

jutui jätte. 

ju V djup klyfta el. rämna i berget. 

JUX = juks. 



ord. o; = O i bo. al trjcksUrelse, l&ag vokal. aV tryekstavelse, kort vokal. 



jyde 



jyde jutiänning; jute. -kserling* t= 

marejiynder. -potte oglaserat lerkärl 
från Jylland, -tung^ = marefiynder. 

j8Bder = jar. 

JSBger*, ridende »u dragon. -h6St no. av. 
dragonhast. -latin otroliga jägarhisto- 
rier. -Stykket ryggstycket. -SUppe* 
soppa på vilt. 

JABg! = jagt; tänk. i norra Norge an- 

^ vänt kustfartyg med råsegel. 

jaerpe* = hjcerpe^ jerpe. 

jaerv* (Gulo borealis). 

jaette*. -stue gånggrift. 

jaevn jämn ; slät, glatt ; rättfram, okonst- 
lad, enkel; om Ojuode åmnen: någOt 

tjockflytande, simmig, sttrsk. avredd; 



lagom, ordinär; likformig, konstant; 
en r^ mand en man av folket, en 
bland de många; uv. en medelmåttig, 
obetydlig man. -aldrende jämnårig. 
-baaren jämbördig, -d^gn vår-, höst- 
dagjämning. — 'x/ö jämna; bilägga; 
avreda. «^Jng, 1. jämlilce. 8. av- 
redning. «x;|ig ofta Inträffande; sdv. 
ofta. 

jaexel oxeltand. 

J0de jude; återstod i en tobakspipa, 

»länsmani. -kager judebröd. -kirse- 

baer* (Physalis alkekengi). -land Pa- 
lestina, -smavs snuskig jude. 

jjBkel* skrid jökel, glaciär. -VOld morän. 

J«tUn jätte. 



K. 



kaa kaja, alika (Corvus monedula). 

kaabe kappa, -hstte kapuschong, -slag 

kappkrage, -snegi sDigeio Amphipep- 
lea glutinosa. 

kaad* kattjefull, sinnlig; uppsluppen; 
okynnig. -mundet alltför frispråkig. 

kaag flatbottnad båt. 

kaal* (Brassica, sirsk. 6. oleracea); de 
80her ihhe godt /%/ sammen komma icke 
bra överens; det er kogt bort i '\*en 
det har ingenting blivit av, det har 
torkat in. -fly kålfjäril (Pieris bras- 
sicse); »t. = -ugle. -jordloppe* (Hal- 
tica oleracea)j. -raul*, överjordisk 
-/>, = knudekaal ; underjordisk 'f\t — 
rutahaga. -ra'bi8tapp6 stuvade kål- 
rötter, -raps rovraps (Brassica na- 
pus var. oleifera). -rOS = rutabaga. 
-ru letter kokta kåldolmar. -SUppe* 
kål Bom rfttt. -ugie kålträdgårdsfly (Ma- 
mestra brassicae). 

kaar [ekonomiska] omständigheter; 
[levnads]villkor; no. äv. = afta:gt. 
-mand undantagsägare, födorådsta- 
gare. 

kaar'de stickvärja, -plade parerplåt. 

kaarje* välja, 'x/ing, valgt ved f>,ing 
handuppräckning; r^ingen det natur- 
liga urvalet. 



kaaS kosa, kurs. 

kabah patiens. 

kabbaS = krabas. 

kabbe träklump, träkloss. 

kabbeleje kabbeleka (Oaltha palustris). 

kabe sjömärke på land, båk. 

kabel*, -garnstrop lu». serviginfstropp]. 

-tegn handsvabel, mindre svabel. — ' 
'v/jaring kabellarium. 

kabliov stor torsk. 

kabuds kapuschong, -kaal huvudkål 
(Brassica oleracea capitata). -kobbs 
klappmyts, blåssäl (Oystophora cri- 
stata). 

kabys* skeppskök. -bestik dåligt be- 
stick. 

kachot cell, skrubb för arrest. 

kadrejer skeppare, som driver handel 
med förbiseglande fartyg; fartyg, av- 
sett för detta slags trafik, kattdrej ar- 
båt, proviantbåt. 

kaffe*, -dokter, -knaegt kaffe med 

brännvin, kaffegök. -SlabsraS prat- 
stund vid en kaffekopp. -Stel kaffe- 
servis, -tragt apparat för »extra- 
kaffei. -vikker kaffevicka, kaffeklo- 
ärt (Astragnlus bceticnS, odlad som kaffe 

surrogat). -aBft kikärt (Cicer arietinum). 
1. kag kåk, skampåle, spöpåle. 



* aren det direkt moUvarande sr. ordet, 'x/ artikelns havudrnbrlk eller rad som i den står fttre 



kag — 93 

2. kag' norsk båt med spetsig för och 
akter. 

kags* lårik. småbröd; stfv aret <N«r tår- 
tor; bhd »x» större tårta, t. ex. valnöts- 
tårta, -hjul brödsporre. 

kagge* kutting. 

kanyt kajuta. <N«8-kappe kapp över 
kajutstrappan. -plads hyttplats. 

1. kaje* = kaa. 

2. kaje T. pika rårna. 
kakadue kakadu (Gacatna) 

kakeriak* (Biatta). 

1. kakke göra sin tary. 

2. kakke d«. slå. 

fcakkelovn* ir. knmin. 

1. kal da. årsring; märg i trä; mtten 
el. mnrken ved i stammen. 

2. kal no. tåg, rep. 
kald'*' sank. ordinarie prästerlig tjänst; 

kvis han var i prcsstekkederjSaa skulde 
han faa «%/ ; /0le ^ til nogtt kallelse. 

'N^s-arbejde ämbetsgöromåi. -brev 

fnllmakt på prästerlig befattning. 

•herre patronus. -kapellan ständig 

adjunkt, pastoratsadjnnkt, t*» nnit«n- 

ntttf Icke år beroende at vem lom är den avcr- 
ordnade tjlnttens toaehaTore. -ret utnäm- 

ningtsrätt; patronatsrätt. 
fca'de'*' kalla med öknamn. 

kale = 2. kal. 

kaleSChe sufflett. -VOgn större täck- 
vagn. 

1. kalk*, -disk patén. 

2. kalk*, -alger iitkte t Lithothamnium. 
-brsf mnrarbräde. -blind kalkgrund. 
-hydrat kalcinmhydrat. -kelle mur- 
brukssladd. -slaa* kalka, kalkrappa. 

kalkun* (Meleagns gallopavo). 'N^sk, 
vare som en f\tsk hane blåsa upp sig 
som en arg kalkon; en *s*sk bonde 
diyg, grötmyndig. 

kall no. gubbe. 

kallet rutten, murken. 

kallun innanmäte, ränta hos slaktade djur; 
sårsk. löpmage, -ruller rullsylta av 
ox- eller lammkrås. -SUppe mour. slarv- 
sylta. 

kalmar* en Uoarmad blftokfisk (Lollgo). 

kalmerot kalmn8[rot] (Acorus cala- 
mus). 



kamp 

kalv* «j«.^ hjärta, dukt i fyrslaget tåg- 
verk. •!$ isblock lösbrutna från en 
glaciär, ^ve-baas kalvkätte, kalvbox. 
-banker »kalvsklnnsplåflrare», trum- 
slagare, -bent kobent. -briSSel kalv- 
bräss. -kryde krusigt skjortbröst, 
krås. -kr«S kalvkrås, tarmkäx av 
kalv; = 'kryds, -kusk åkare för gods. 
-tand brun- tand i tandsnitt. 

1. kam* nyckelax; vävsked; träkugge; 
mek. excenterkam; [no. tandadl berg^ 
rygg; han har faaet <\« til »it haar 
har fannit sin överman, fått ett riv- 
järn till hustru, -bregne kambräken 
(Blecbnnm splcant). -DUnke an art xot*- 
åiing (Eoeleria cristata). -gras kam- 
äxing (Cynosurus cristatus). -hjul 
^iigS^JQ^ •▼ (>«- -kultur odling på dril- 
lar som (. ex. roTor. -RlUSling* pilgrims* 
mussla (Pecten). -SkSl pilgrlmsmDssIan 
Pecten maximus, vars skal användes som 

assiett, -stykke halsstycke, -takket, -'v 

gavl trappgavel. -trOmle tallrikharv. 

2. kam da. vattenbehållare, dir ratten frln 
en Tattenledning uppsamlas. 

kamacher damasker. 
kamaraderi = kammeraderi. 

kamel*, -ged angoraget, -balsfluer 

ormsländor (Raphidia). 
kamelblomst sötblomster, kamillblom- 
ma (Matricaria chamomilla). 

kamelOt kamlott, urspmof Ugen av kamclbtr. 

kamille* = kamelblomst, -te kamo- 
millte. 

kamin* strsk. öppen ugn. 'vovn hög 

kamin, som liknar kakelugn. 
kammer kammare; laddningsrum på ka- 
non, -potte nattkärl, -sag kameralmål. 
-Skrue svansskmv. 

kammeraderi kotteriväsen. 

kammers = kaminer; nrr sårsk. säng- 
kammare. 

1. kamp*. -dommer stridsdomare. 
-hjens stridstuppar, -udygtig försatt 
ur stridbart skick. 

2. kamp gråsten; rundad bergstopp. 
'x.e-fjeld granitklippa. -Sten granit- 
block, stenblock. 

3. kamp da. ved av ett träd, som hug- 
gits efter sedan det dött. 



I ord. £tf :s o 1 bo. al tryekatoTelae» lång vokal. aV tijekstavelse, kort vokal. 



kams 



— 94 — 



karamel-fromagre 



fcamS anrättning av fisklever och 

mjöl. 
lcam8e'leon ei. -o'n (a>) kameleont (Oha- 
" mseleo vulgaris) ; bimi. om person, som 

lätt ändrar utseende. 
kanal*, -bro akvednkt. 
kanarie-fugl* (Fringilla canaria). 

-flfa&8* (Phalaris canariensis). 
kanarisak förr bmklig vinsort (et. torrt 

vin) från Kanarieöarna; »kanariesekt». 

kanCelli kansli 1 Danmarjc fOrr ämbetsverk 
fOr justitie- ooh olvil ärenden. 

kanda'r stäng på betsel. 

kände*. -bSBrer kannväxt (Nepenthes). 
-staber* eg. tenn[kärls]gjntare; efter 
Hoibergi komedi yden politiske 'r^y be 
nimoing p& ovederhäftig politisk prat- 
makare. 

kändis kandisocker. 

kane släde, -fart slädparti, -gaenge 

slädmed. -top tofs pä slädtravarens 
"betsel. 

kanel*, -rose* (Rosa dnnamomea). 
kannelere* räffla. 
ka'no, kano' kanot. 
kanon*, -besaetning sei^vismanskap. 

-betjening servis. -SpejI karteschspe- 
gel. f\fB'v kanoniär. 
kans tillfälle, möjlighet, chance; se 
sin »x/ til se sig utväg till. 

1. kant adj. vcere 'x. og klar ha allting 
klappat och klart. -SflBtte* sätta seg- 
len i rätt ställning. 

2. kant* sbst. vcere paa ^x/ med leva p& 
mindre vänskaplig fot med, vara 
osams med, inte dra jämnt med ; vcere 
paa en ^v* på tre kvart, litet beskänkt. 
-bselg sparrisärt, bran klöverärt (Te- 
tragonoglobus pnrpureus). -havi be- 
stöthyvel. -malle kvarn med två ste- 
nar, -naal* oak (Syngnathus). -Spant 
resning. 

kantliSSe första avdelningen av den 
medicinska ämbetsexamen, motar, me- 
dikofilen. 

kanteffel, en heldig 'x/ en lycklig ost. 

kanilt' halvt akämtJtaml: skojare. 

1. ka'p* d»., kap' no. udde. 

2. kap'* t '\/, Of» 'X. i kapp. 

3. kap = latgtekap. 



Icapellan* präst l underordnad ställ- 
ning; residerende *x* komminister; jfr 
kalds-f personelkapellan. <x»|' en ka" 
pellans ämbete, kommibistratur. 

kaper* kapare; matrosvärvare, utlig- 
gare, runnare. -VOgn bönhasvagn, •om 

konkurrerar nted åkardroskorna. 

kapers kapris (av Capparis spinosa). 

kapitel*, -fast färdig att citera bibeln 
med kapitel och vers, bibelsprängd : 
aiiminnare; mycket kunnig, bergsäker. 
»x/S-takst motsv. markegång. 

1. kappe* hårklädsel, mössa för frun- 
timmer; munkhätta; mantel hos mol- 
lusker ; kapp, huv over kajuttrappan ; spis- 
kappa; hängande draperi, överfall tin 
gardiner; garnering, falbolan, volang p& 
ki&nning; bakplåt p& gevärskolv; tage no- 
get paa sin f\* på sitt ansvar, -hvslv- 
ning krönlist, murkappa. -muSkel 
kapuschongmuskel. — «x;t om rigtar: 
prydd med kam el. tofs. 

2. kappe kapa; «x« trcBr topphugga, 
tukta. 

kappejs*. ^vstrid tävlan. 

kapre* kapa, uppbringa; bortröva för 
att göra till matros; om åkare: göra 
bönbaskörning. 

kapsel* barometerdosa; infattning för 

ädelsten; koka, vari porslin är insatt vid 
bränningen. -frUgt frÖhuS. 

kapuciner*. -rose gul törnros. 

1. kar'* kärl. -baand tunnband, -klud 
kökshandduk, disktrasa, -mager tunn- 

^ bindare. -IflCre läran om kärlen i 
människokroppen. -Strong bot. kärl- 
sträng. 

2. ka'r = karl. 
kärade charad. 

karakter* betyg, vitsord; kancelliraads 
'X* titel; furste »x/ högsta betyget. 

-bog motsv. anmärkningsbok men inne- 
hållande äv. betyg rOr varje gång eleven haft 

frftgan. -dragt dräkt för utklädning. 
-orden, t -'x/ i ordning efter betyg. 

-seddel betyg, papperet, som innehåller sär- 
skilda knrakterer. 

karamel*. -budding bryiépndding. 

-fromage nugatpudding, blanc man- 
ger med nugat. 



* även det direkt mouvarande sv. ordet. *>* artikelns havndrubrik eller vad lom I den itår fOre I 



karbonade 



— 95 — 



kastesten 



karbonade pannbifE ; åv. — 'Stykke; 'x/ 
afhellefish stekt helgeflundra. -Stjfk- 
ket kotlettraden. 

karavel'* = kravel. 

karde*. -bolle, -borre kardtistei (Dip- 

sacas). 
kardialgi* magkramp, allmänt namn 

på av d&lig matsmältning framkallade 

plågor. 

kard8BS'ke ryktborste; kartesch. 
karduS patron ; patron väska; lugg, luy, 

kaluv. 
käre gräva, skrapa. 
karet = kärret. 
karjol = karriol 
karilinkei karbunkel. 
karl* da. dräng. 

karmin*. >dompap, -spurv rosenflnk 

(Carpodacus erythrinus). 

kamap'* utbyggnad på ett hus, med 
fönster i flera riktningar, > burspråk». 

karnifie slå, klå, dunka på. 

karniS*'. -b«vl kelbyvel. -piano två- 
strängad flygel, kabinettsflygel. 

karnorfle = kamifie. 

karotte morot. 

karpe karp (Cyprinus carpio). - laks* 

(flik hr camiijeD Chai;acinidse). 
karre kärra, -hest kärrhäst, åk bäst. 
kärret landa, miodre kd kaleschevogn. 

-hest vagnshäst. 
karrl kurry; ~ af kalveked kalvfri- 

kassé med kurry. 
karrjg karg, snål, girig. 

karriol* enaluigt tv&bjuligt åkdon med plats 
bakpå fBr akintapAJken. 

karse trädgårdakrasse (Lepidium sati- 

vum). 
karsk bibi. frisk, helbregda: de <%.« have 
. ikke lagen behov. 

karSlig karlaktig, I fiaiTt ironiak meniDf. 

1. kart* omogen frukt. 

2. kart karta. 

1. karte karda. 

2. karte brevkarta. 
kartere* polettera resgoda. 

kartoffel potatis, -bille koloradoskal- 
l>agge (Boryphora eL Chrysomela de- 
cemlineata). -tog charlottenlök. -Sti- 
velse potatismjöl. 



kartaetske kartesch. 

karud'S, karu^SSe ruda (Carassius vnl- 
garls). 

1. karva kummin (Carnm carvi). -kaal 
(-SUppe) grönkål på kumminväxtens 
blad. 

2. kärve* skära (i små stycken). -mflBrke 

bomärke. -StOk* stook, rarl rUenskapa- 
ni&rkea inskäraa. 

kase hÖ8t av lort. 

kaseking' förr bruklig promenadrock 

med uppslag. 
kasen något skämd el. sur, west om flak. 
kasket* mansmössa med skärm. 
kassation uii. degradering. 

1. kasse låda, lår; skrin; kassaskåp ci. 
-skrin ; gjutflaska, ram för formsand ; 
infattning för ädelsten ; bur för ka- 
niner o. d.; fisksump. -bord liten 
bräda, -fangodsmning koffertdamm. 

2. kasse kassa; komme paa '^n faUa 
fattigvården till last. -Oftersyn in- 
ventering, revision. -Stykke kassa- 
pjäs. 

kassörer kassör. 

kasse olle kastrull. 

kaSSia v&xtalftktet Cassia, aom låmoar SCUna- 

blad. 

kast* no. IT. utläggande av vaden; 
ställe, där vaden utlägges ; et f\t grite 
kull; et »* med hovedet knyck; scstte 
alt paa et /x/ eg. på ett Umlngkait, på ett 
kort, gi sig i f\t med i lag med. 

kaste* DO. ir. fiska med vad: har De 
alt fsttf rakkent lagt bort överrocken; 
'x/ et dige uppkasta en vall; /x» korn 

skövla säd, rOr» om den för att hindra 
den att unkna; no. iv. kasta dcu fÖr att 

frånskilja agnar o. d. ; 0Uet.r\,r sig 
surnar; k0det /vr sig får en bismak, 
blir en smula skämt ; om bi lägga bi, 
dreja bi ; 'x/ /ra kasta loss ; ^x» t om 
btat: slå i sko; 'XI en nog et i näsen 
retsamt påminna om; t^ o/> kräkas; 
/x/ op et ord slå upp i lexikon, -blok* 
klippblock, jättekast, -gam större 
not, vad. -kSBp struntsak, värdelös 
sak; han er ingen "\^ han är ej att 
leka med. -nOt, -nOt = -garn. -SkytS 
mörsare; kastvapen. -Ston slungsten. 



ord. fil =" O i bo. al tryckstaTOlae, lång vokaL al trjckatavelae, kort Tokal. 



kirkevsdrge 



klap 



(Strix texigmalmi) ; kattuggla (Striz 

alnco). -VSerge mour. kyrkyärd. 
kirr6 rödnäbbad tärna (Sterna ma- 

cmra). 
kirSCbSBr körsbär; no. särsk. om de lum 

•orterna. -finkB, -fugl = kamthider. 

-ratafia ett slags likör. 
kirsej = kersej. 
kirtel körtel; kirtler rardagi. skrofler. 

-haar bot. glandelhär. -SVag skrofnlös. 
kis, g0re 'v med skämta med. 
kisle'*' få ungar om katt. 
kispUS en lek. 

kissel kittiig. 

kisselinke sköka, fnask. 

kiste*.. -gal spritt galen; jrr daare- 
kiste. -glad förtjnst, hjärteglad. -kjole 
skämu. högtidsdräkt. -klflCr allra bästa 
kläder. 

kittel bins. 

kjaak »sträy», jäkt. 

kjaava springa ivrigt ay och an. 

kjake käkben; kind. 

kjangle kivas. 

kjap rask, snabb. 

kje- le iT. ke-, kcB-, 

kjegie kivas, träta. 

kjalp tallgång, vari åran vilar; skära. 

kjeisa kesa om boskap. 

kjekke op % vinden styra så nära npp i 
vinden som möjligt. 

1. kjeks stång med krok att taga in 
fisken med. 

2. kjeks ett slags liten båt. 

3. kjeks = kiks. 

kjeld strandskata (Hsematopus ostra- 

legns). 
kjeng = king. 
kjertel = kirtel -mund flockarv (An- 

drosace septentrionalis). 
kjevje vänstra handen. -hSBndt vän- 

sterhänt. 

kjole i herrdrtkten: frack; I damdrftkten : 

klänning. 
kjon dnmbom. 
kjOne kölna, torkria. 
kjOS smal vik el. bukt. 
kjOVe labb (Lestris) ; lille <%« fjällabb 

(L. parasitica); spidshalet *\t vanlig 



labb (L. crepidata); stor <>* storlabb 

(L. catarrhacta). 
kjS- le år. kcB-, 
kjSBkle == kcBvle. 
kjsrring*. -ris dvärgbjörk (Betnla 

nana). -Stok fräken (Equisetum). 
kjSte kättja, kåthet; ysterbet. 
kjsette katta, katthona. 
kjaBVle sbst. degkavel ; t. kavla. 
kjja ae IT. k0'. 

kjjse ung forell. 
kjaine böld, blemma. 
kjjar[r]el kärl ar tn, laggkärl. 

klaa kHa. 

klaade nio. mlle, kavel, varöver tåg lö- 
per; rardagi. = klodHan, 

klabbe hänga vid, atrak. om an«. 

klädans klimp, klump av ngt klibbigt. 

klaf* p& kiider; Jfr klap. -bund mudder- 
pråm med lösbotten. 

1. klage = klake. 

2. klage* r.; ab.t. kla^n, klagomål; i 
en almindelig civilproces bruges ikke 
'V til retten men stevning til mod- 
parten. 

klak' piump. «^ke piumpa. <N«ke-papir 

läskpapper. 
klake frusen jordyta. 
kläm fuktig; da. om sno: kram. 
klamaj' drivjäm, jagrabb. 

1. klamme sig låta krama sig till 
bollar. 

2. klamme kiove. 

klämmer rop, larm, gräl, klammeri. 
klammerurt gulmåra (Galium verum). 
klamper «jo. knåpar; dockor. 
klamre »ig klänga sig fast. 
klaner [fläsk]änger, fläskbagge (Per- 
mestes). 
klang*, -bund resonansbotten, -ken 

tonsläkte dur ellor moll. 

1. klap klaff, ventil, valvel; bry tjärn p& 
hyvci; skygglapp; lösbotten i mudder- 
pråm. -norn mui. ventilhorn. -I0ber* 
enkel tälja, Tojt. -mysse klappmyts 
(Cy stophora cristata). -sko kvarn- 
klapp. -trS grimma för tjudrad ko. 
— 'x.pe-Sygdom fel l hjärtats valvler. 

2. klap klapp[ning]. 



* ftren det direkt motararande ar. ordet. f\* artikelna burndnibrik eller rad aem i den aiår fOre I 



klapper — 1 

1. klapper klappMngst. 

2. klapper dreykarl i klappjakt. 
klapperslange skaUerorm (CrotalTls). 
klapperter jn* smalderter. 

klapre*, mine tcender f\*de jag backade 

tauderna. 

klapS slag med flata handen. 
klar*, en »x» kjole genomskinlig, -kut- 

II ng, -Stil b klarstubb (Apbja minnta). 

1. klare göra klar; ^x/ en regning göra 
npp, klarera ; 'x/ pynten lyckas segla 
om den ; /x, biffen^ arterne klara ski- 
van. 

2. klare klama. 
klaref renad flottyr. 

klase*. -Skaerm, \_pibet -^'] pipstakra 
(Oenanthe flstnlosa). 

klask smäll med flata handen; aiimin- 
nare om Ijud, som nppkommer, då 
man slår med ngt mjnkt och v&tt. 
/x/.' klatsch! 'x.e-lyd smackljnd. *\0% 
klatscha: 'x/e med tungen smacka. 

fclasse*. -anssettelse Uassifikation. 

klaf litet stycke: liten klump; klick', 
bläckplnmp ; en f\* Jord en liten jord- 
lapp ; kele f\,ten hela alltet, hela sab* 

berten. -finger kiåpare. -fingret ta- 
fatt med fingiarna, »yalhänt». -gSBld 
småsknlder. -haaret toyig i håret. 
-papir läskpapper, -skllling liten 
^ant, allmosa. 

klatre klättra. -aborre klätterfisk 
(Anabas). -muS [långsYansad] skogs- 
sork (Arvicola glareola). -spldsmuS 
spetsekorre (Cladobates). 

klatte plnmpa; ^x» sine penge bort 
plottra bort. /vri fuskarbete ; stycke- 
verk; sndd. 

klaus sillgrissla (Uria troile). 

kla ve = klove. 

klavre kravla, krypa, klättra på alla 
fyra. 

klebersten taijsten. 

klejn klen; tunn, mager; ömtålig; no. 
klen till hälsan. -SRied klensmcd, lås- 
smed. 

klejne klenat. 

klejse sluddra på målet, tala otyd- 
ligt, läspa; »y^t r T utan tungvibra- 
tioner. 



) — ^^^ klire 

klem, paa f>* på glänt; med fynd og «x/ 
«e fynd. -hage bankhållare, knekt, 
valet, -hane klämmare. — 'vme ibst. 
skruvtving; knipa; klädklyka; t. 
klämma, /x^melse beklämning. 

klepfisk klippfisk; .« klipjisk. 

kleppert liten häst, ponny. 

kleptra =: klaptra. 

klerk* katolsk präst. 

klev brant, svårtillgänglig backe, med 

gång- el. ridT&g. 

kleve litet rum, kammare. 

klid kU. -hat = laderhat. 

klie ha kväljningar. 

klimpre klinka, spela. 

klin ett kok stryk. 

kline klena, smeta, klistra; staa ikke 

der og klin och häng; ungen r\tr »ig 

inpaa sin mor; leve klint in paa hver- 

andre som packade sillar. 
kling fladbr9d med smör. 
1. klinge* sågblad ; gaa en haardt paa 

/X/n anfalla häftigt, gå nära in på livet. 
S. klinge* ▼. 'vnc/e frost så aét det 

knarrar under fötterna. <x«r sonor, 

klingande. 
klingergaas sädgås (Anser segetum). 

klink*, spille 'x. singla slant, -hage 

spärrhake, -nagie nitnagel, -plaoe 
nitbleck. 

1. kllnke krämpa, sinka; r. nita, sinka 
ihop. 

2. klinke[r] klinkei-ttegel. 
8. kl inke klinga med glas. 

klint brant klippa, bergklint. -SVale 

backsvala (Cotyle riparia). 
klinte klätt (Agrostemma githago) ; «x»n 

blandt hveden bibi. ogräset. 
kilpe = klype. 
klipfisk* Mltad ocb torkad. 

1. klippe*. -due* tamduTans stamart (Co- 

lumba livia). -grSvling fjällgrävling. 
-sej ler alpseglare (Cypselus melba). 
-ugie berguv (Bubo bubo). 

2. klippe, 'x/ över klippa av. 
klipSjem klippspik. 

klire snäppa (Totanus); gr0nbenet f\t 
=i kvid klire; = tinksmed; sortgraa /x» 
Bvartsnäppa (T. fuscus); graabenet 'x. 
= svaleklire; rödbenet *\t = r^dstilk. 



"Xf leuaite nmmanaatu ord. £0 = 1 bo. al trjckataveUie, lång vokal, at trjckitavelse, kort vokal. 



kliresneppé 



100 - 



kltissé 



-Sneppe beckasinsnäppa (Macrocam- 
phns griseas). 

klisse klibba, klena; tala snddigt, läs- 
pa, rwt slipprig. 

klister*, -aal (Angnlllnla). 

klit' sandås bildad ar vind och hav ; 
fötter dyner, -halm = -taag. -rose 
pimpinellros (Rosa pimpinellifolia). 
-SIV östersjötåg (Jnncns balticns). 
-taag sandrör (Ammophlla arenaria). 

-V8BSen da. aaramaDrattolng av de aDStalter, 

•om bn till uppgift att ekonomiskt tillgodogOra 

Jriianda djorr. — 'x/te-tlliSBl martom 
(Erynginm maritimum). 
klo*, skrive en daarlig rw ba dålig stil, 
pigstil; han er en ^ han är om sig, 
han är en rakkniv, -fod vattenskor- 
pion (Nepa). -SftkS saxklo, t. ex. de 

största klorna p& krSftaD. -SkatS klorocka 

(Baja radiata). -tång en tångart (Pelve- 

tia canaliculata), aom användes till foder; 

blåstäng, klottång (Fucns vesicnlo- 
sns). 

klode klot; himlakropp; ^K^n jord- 
klotet, 

klodderagtig llla gjord, förfnskad. 

klodrlan fuskare, tölp, dumbom, pnnd- 
hnvud. 

1. klods = hlos. 

2. klods klots; = hlodrian. -hovod fyr- 
kantig plpskult av sjösknm; pnnd- 
huvad. -major = hlodrian. -Stads 
bistock, -torv tramptorv. — «x;e v. 
det f>^er ikke det tjänar ingenting till. 
<x;et klumpig, tafatt, tölpig. 

3. klods tr^toffel. 
klog* {a), 'velig visligen. 

klokke* liten underkjol, som btres andcrst; 

ostkupa; = -blom st. -blomst blå- 
klocka (Campanula); stor -'v hässle- 
klocka (C. latlfolia). -dyr* (Vorti- 
cella). -ensian höstklocka (G-entiana 
pneumonanthe). -fr* klockgroda 
(Bombin ator igneus oi, bombinns). 
-hyacint blådruva (Scilla nutans). 
-knevel klockkläpp. -ko skällko. 
-lyng* (Erica tetialix). -8l«t klock- 
slag, -stol klockställning. -tim6 jämn 
timme om 60 minuter; 4 svenske 
skoletimer er 3 -»vr; jeg har ventet 



i Jire stive -^r fyra runda timmar. 
-vintergren* (Pyrola media). 
klokker klockare; dumhuvud. 

1. klop spång. 

2. klop = klap. 

klopffaBgter prisfäktare, boxare till 

yrket. 
klore riva, klösa. 
klos'* tätt intill. 
kloster* stiftelse för oförsörjda damer, 

änkhus, jungfrustift, -frue, -freken 

dam, som tillhör ett kloster, -latin 
munklatin, -lem fattighjon. -ISNTed 

fSrr forekommande fint tyskt lärft. 'VtM 

nunna. 

1. klov klöv. -dyr partåiga hovdjur. 
-Olie klövfett. 

2. klov klove. -Sav klosåg. 
klove klave. 

klUb ett slags palt. 

klub-alke toi-dmule (Alca torda). 

klu'd* lapp; trasa, /^e-handel lump- 
handel. -Skraedder lappskräddare. 
-papir lumppapper. 

kludjderi der er r^der % regnshaheme 
något på tok. 'x/deri fuskarbete, rw^re 
fuska. 

kludS = klvs, kludder. 

kllikke* em faous skrocka. 

kiumme boktr. kolumn. 

klump*, »^en i slakt: fransyskan, -fisk* 
(Orthagoriscus mola). -nuslk = holle" 
nicelk. -n8BSe brännvinflnsisa. — 'N#e- 
bly verkbly i tackor, -jem tackjärn. 

klumse genom trolldom fästa på en 
plats; göra mållös. i>Å otymplig, ta- 
fatt. 

klundre arbeta sig fram med svårig- 
het; arbeta tafatt. 

klunger nyponbuske (Bosa caninam. fl.). 
•kjer[re] björnbärsbuske. 

klunte kloss; klump; klumpig person ; 
v. vara klumpig, /vt klumpig, tafatt. 

klup gängkloppa, gängskiva; skogs- 

klave att niåta tradens tjooklek med, mätar- 



klus = Mudder; det er saa megtt *\t 
med de ungerne besvär; pjosk. 'N#se 
= kludre; pjoska; det er bedst ikke 
at f\fSe mere med det bråka med det 



ftren det direkt motsvarande sv. ordet. *\t artikelns huvudrabrik eller vad aom i den står Are I 



klyde 



- 101 ~ 



klyde skärfiäcka (Recnrrirostra aro- 

cetta). 
klydS »JO. klys. 
klyne torv i tegelstensform. 
klynge klunga, hop, skara; klase. 
klynger växt ar hallonsiaktet (Rn- 

bns). 
klynk klagan, jämmer, gnäll. ^x/B 

gnälla. 
klype v. nypa; sbti. nypa: klyka, 

klämma. 
klypper duktig karl; baddare, över- 

dängare. 
klyse slemmig upphoitad klump. 
klystér klistlr, lavemang. 
klyve kliva; klättra. 

klyver 40. kiyvare. -|iyiitefletsta§ 

stampstag. 

klsbje klistra fast; klibba. -VOkskitt- 
vnx. »xe-skive bot. klibbsklva. »x/er- 
Sten ■« klébersten. 

kt»lle*. 'v$ av kläde. -|»on kläde- 
bonad, klädnad, -kells •}«. klädkila, 
mnskila, servingskila. -mtfl, -Orm 
klädesmal (Tinea sarcitella). -0'p- 
kradser raggare. — /vlig klädsam. 

klaBdnlng klädnad, klädsel, dräkt; be- 
klädande; Bjo. bordläggning. «x«8* 
Stykke klädesplagg. 

1. kla'g seg, fet, lerblandad gyttja; 
da. åv. = f^et. /x/Bt klibbig, lerig. 

2. klflBg' broms (Tabanns o. niirstftende). 
kisek mjuk; späd; svag. 

klaskke räcka till, förslå, 'x.lig avse- 
värd, nämnvärd, betydlig; en *\*lig 
mulkt. 

klasp klimp i grot. <x«pe sig klimpa sig. 
-aal varietet el. exemplar (gamin hooor) 
av aaX. 

V\e r. klia. «v[e] «twt. klåda; en dygtig 
<x»e ett bra kok stryk; efter den gode 
f^k^e kommer den sure svie det kommer 
surt efter. 

klaer pi. a^ klo; klor. 

kleft klyfta; rämna; grop i hakan; 
klyka; bak på excenterlåset. -arm 
excenterhävstång. -fodet med skilda 

tår. -haininer klohammare, -maage 

svarttärna (Hydrochelidon ni gra). 
-naal strandkål, sparriskål (Grambe 



* '' o " • ^ » J^ m 

-éadel 



maritima), aom blelcea oeh Km. 
klövsadel, -vej hålväg. 

kl«ge = klié. 

kl0gt skarpsinne, klokhet, 'x/ig klok ; 

ikke meget i^^ig klyftig. 
klapper = klypper, 
klery tvådelad börda, som lägges över 

J7"ggei» P^ lastdjur, -sadel ^. 

1. klerve klövja, lasta el. transportera 
på hästryggen. 

2. klerve klyva; ^x; br<ende hugga ved. 
-bmnde ved om 15—90 em. tJo«k)ek. -^ksB 
vedyxa. /x/r-maagB = kléftmaage. 

klever* (Trifolinm). -aal en rnnd- 
mask, som lever parasitiskt på klö- 
ver, -salt = syresalt. -Silke klöver- 
snärja (Cuscuta trifolii). 

ktov-krone sprödarv (Malachium aqua- 
ticnm). -plade sandvita (Besteroa). 
-traadalger kiselalger (Diatomaceae). 

klevne klyva sig, gå 1 Rår. 

klavsav enbladig rnmsåg. 

kna knåda. -OSt ett slags skarp ost av 
sur mjölk. 

knab bergsspets. 

knabbe nappa, knipa, snatta. 

knabbes kivas, gnabbas. 

knag' krok, pinne, spik att huog» kinder 
pt; kugge 1 ett krarnbjai; kuagg, hand- 
tag p& lieskaft; spak p& ratten. /vgO- 
rskke klädhäng^re. 

knagfrOSt mycket stark frost. 

knald* pisksmäll, klatsch, -bod sim- 
pel krog. -b0SSe leksaksbössa, plugg- 
bössa. -fsBngrar slagrör. -hytte låg, 
usel koja. -hflStte tändhatt, knallhatt. 
-luft knallgas, blandning av syre och 
väte. -Iltftlampe kalkljus. -perie rysk 
smällare. -Sted ställe med knall- 
eifekt. 

1. knap* adi. »s^pe klasr trånga; /x; vind 
= nan; i\>t vand kok. kort spad. 

2. knap* sbat. han har dre jet dig en »* 
narrat dig, slagit i dig en dalkarl ; 
miste fs^pen huvudknoppen; /^^ »iW« 
gi en -x/ for at faa se, hvordan han 
klaver sig vad som helst, -urt prin- 
sens knappar (odlad rorm av Banunculns 

repens med ryttda bloumor). 'vpe-RaalS- 

penge nålpengar. — /v<pe knappa. 



-'V fei|aat« sammanMtta ord. <iC = O | bo. al tr^ekataTeli e, lån| Tokal. al tr^ekatayelae, kort vpka^ 



knapo»t. 



^' 102 - 



knor 



knapi9t'ett slags små gnla ostar, som 

tillagas av sur mjölk. 
knar-and snatterand (Anas strepera). 

•VOren knarrig. 
knark gammal, vresig person, knarr. 
knart = Jtnat, 

knäs skoj, upptåg; sötsaker, gotter, 
snask; gaa i*\t i kras. fs^B krasa mel- 
lan tänderna; tugga, sä att det kra- 
sar mellan tänderna, 'vke tugga hör- 
bart. 

knast kvist, knut i trä; en gammel 'v 
en rik el. hård gammal man. 

knat[t], knaus liten bergstopp. 

knauser girigbuk. 

knaveh (Scleranthns). 

knavre ringa •vin. 

kn6bb6r, Itide rwe» hbe låta mun- 
nen gå. 
knebjel, *>Jb m knevel, Jsnevle. 
kneben knapp; snål, gnidig. 
knebling knävring. 

knebre klappra om ■torkeo. 
knepen gnidig. 

kneik liten backe el. krökning på en 
backig väg. 

kneipe värdshus, krog. 

knejse bära huvudet högt; héje hatk- 
ker tvinger k0eme at -x/; slottet f\,r 
över byen reser sig stolt; han rwr över 
alle är huvudet högre; *>* med nak- 
ken knycka på nacken, räta på sig 

■om teekoD av stolthet. 

knep[s] = knips. 
knepkager pepparkakor. 

knert liten sup; gök, kaffe med hraiiiivlii. 

knev = knev. 

knevel munkavle; = klokke^; = 'vtf- 
bart; sjo. knävring. <x»8-bart musta- 
scher. 

1. knevle sätta munkavle på: det var 
let at '\j de norske präster i 1905. 

2. knevle avriva knopparna på lin. 
i^tf linknoppar. 

knibe* kn3'cka, stjäla; i kort: maska. 

knib-baBndsel ^jo. klnk. -tång* hov- 
tång; sval stjärt, frack. 

knibsk överdrivet el. tillgjort ängslig 
i avseende på det passande, blyg, 
sipp, pryd. 



kniks* liten nigning. 
kniplinger knypplade spetsar. 

1. knippe d». blinka. 

2. knippe* bunt. -brående bränsle ar 
ris. 

knippe! klubba, knölpåk; käpp med 
blyknot; knöl, bängel, lymmel. 
-brSBnde ved, grenar o. d. uuder 10 cm. 
genomskärning. 

knipler stångkula, länkskott. 

knips knäpp, näsknäpp; göre 'X' t töm- 
men knyta näven 1 byxfickan, ^ve 
knäppa. 

knirke knarra. 

knis fnitter, flin. 

1. knise fnittra. 

2. knise em hund: tjuta. 

knistre cm eld = knitre; om mlnnleka = 

/. knise. 
knitre om eid ; spraka, knastra, knattra, 

prassla. 
kniv* bottentand på centrumborr. 

•mtisling knivslida (en muMia Solen en- 

Bis). -skammel, -stol knivstöd. -tiur 

rackelhane,biistard ar tjäder och orre. 
kno knoge. -fedt knytnävslag. 
knob sjo. knop. 
knogie ben, knota, -bladhed engelska 

sjnknn. -f0r med grov benbyggnad. 

•manden döden, tänkt som ett ben- 

rangel, liemannen. 

knOke benknota, särsk. p& knä och anublge. 

knokkel = knogie. 

knold bergknall; jordkoka; bot. knöl; 
geoi. boll; drummel, lurk. -baeger- 
svamp svnmpsiaktet Sclerotiuia. -for- 
raadnelse våtmttnande, rotsjuka (en 

sjukdom hos potatisen, framkallad av sxnOniyre- 

bakterien Clostridium butyrlcum). -rasd- 
dike rättika. -sikko = jordskok. 
knop'*, -gräs kvicke (Triticum re- 
pens), -orm gräsmask o. d. larver av vissa 

naitfljn (Noctnse); strsk. Agrotls sege- 

tnm. -Skydning knoppning, kOnlOi fort- 
plantning. -skSBi knoppfjäll, -spor bot. 
märke efter knoppfjällen. -SVanO 
tam svan, knölsvan (Gygnns olor). 
•urt väddklint (Centaurea scabiosa); 
rödklint (O. jacea). 
1. knor' ett slags fartyg. 



* Rven det direkt nottvarande sv. ordet. 'V artikelns huvndmbrlk eller v«d acm 1 deq står fBre I 



knor 



— 103 



kobbel 



2. knor knorrhane, knöt, gnoding^ 
(Trigla gnrnardos). -and snatterand 
(Anas strepera). -ulk simpknot (Tri- 
glops pingelii). 

knort knöl på trä. 'v^e-kaep, -Stok knöl- 
påk, -gaas prutgås (Branta bernicla). 

— <x»et knagglig. 

1. knof sandfluga (Simnlium). 

2. knof [trä]knapp. 

8. kno't tillgjort Ul. 'N^e tala tillgjort 
ned •rerdrlvet bink ta frtmnaDde ord •!. •▼ 
bokspråk. 

knub' träknbb, block; avsågade plank- 
andar till bränsle, -skib farkost av 
en enda stock. -8¥ane = inopåvane. 

— <x«bet knabbig; »xtbede ord hårda, 
skarpa ord. 

knubbes gnabbas. 

kniibs knuff. 

knudO knnt; utr. nod[us]; utväxt, 
svulst, knöl; = ferskvandekvabbé ; en 
*\*paa traaden fnnrra; /x/r vresiga trä- 
stycken. -ai*V6 knntarv (Gentancolns 
minimus), -feber förätning. -grSS en 
art kämpe (Phleum nodosum). -kaal 
överjordisk kålrabbi (Brassica olera- 
cea gongylodes ei. caulorapa). -punkt 
svängningsknut. -tsndor knöltänder. 

kni|dre{t knottrig; knagglig; f^^de tam- 
der knöliga. 

knuge trycka, pressa, klämma. 

1. knur = 2. knor. 

2. knur morrande, -haar morrhår. 
*>/TB morra; om katten: spinna; knorra. 
'N/re-baSSe, -potte brumbjöm, vresig 
person. 

knU8|e krama sönder, krossa; *\*ende 
overlegen komplett. -t0r krnttorr. — 
«x/e-tand oxeltand. 

knuskfnöske. -t0r krnttorr. 

knuspe krasa; '\*nde tar = knust0r. 

knuvle slå med knytnäven. 

kny r. knysta; ebat. svagaste ljud, knyst. 

knyg snöstorm. 

knyst kvist i trä; valk under foten, 
frostknöl. 

knytte^, -knude hårdknut, -pind 

strnmpsticka. -p0lse bierwnrstjfrank- 
furterkonr. — 'x.lse »ia. knyttel, sejs- 
ning. 



kna*, gaa if*k*eme med krokiga knän; 
komme paa <x«em« på obestånd; til 
*\>a' till knäna, -bugt knäveck, -dult 
spark i knävecket, -fald pall vid al- 
tardisken. -grSS fi-äken (Equisetum); 
spergel (Spergnla). -baS knäveck. 
-h0ne harhjärta. -tebo skogsf rn (Epi- 
pogon). -plade ^0. balkbricka. -rem 
skomakares spannrem. -rod* (Goo- 
dyera). -sk»! knäskål. 

knaede knåda. 

knagt* karl; dräng; slyngel ; stötta. 

1. knmk =fed. 

2. knak. -and arta (Anas qnerque- 
dnla). -parasol parasoll med ledat 
skaft, -pil skörpil (Salix fragilis). 
-Stag »i^. borgstag. -stopper begag- 
nat tågvirke, som fästes vid en kabel 
med ändamål att brista, om spännin- 
gen blir för stark. 

knaole falla, ligga på knä. /N/re ntiäDdek 

luaektegrapp, beclftkUd ned rllvlngar. 

knal, -hval puckel val, hnmpback (Me- 

gaptera longimana Bnd.). 
knas pojke, yngling. 
kntfSk = knusk. 

knatter = bjergiriek; = kornvcerling. 
knav da. diai. nätt, vacker, söt; duktig, 

rask. 

ko*, -ben* kofot, bräckjäm. -bjaslde 

koskälla; backsippa (Pulsatilla). 
-blomme kabbleka (Galtha palustris) ; 
= enghlomme, -brOmS nötbroms (Oe- 
struB bovis). -driver koherde; ox- 
lägg, gullviva (Primola veris); melet 
-'V majvivft (P. farinosa). -fangor* 

stenpiog på lokomotiv, -forpagter 

= holltender. -fado* ko vete, kovall 
(Melampyrum). -gäng kobete, kohage. 

-haset kobent, kohasig. -hvede* ae 

'f0de. -kaal* jättekål (Brassica olera- 
cea acephala IsBvis). -kaSO komocka. 
-patte humleblomster ((}eum rivale). 
-sop sträv rörsopp (Boletns scaber). 
-vang = -gäng. -aje litet runt föns- 
ter, oxöga. 
kobbe sal, sälhand. -klyse manet. 

1. kobbel koppel, sammanbundna djnr. 

2. kobbel åkerskifte för cirkulations- 
bruk. 



•/x/ senaite MUHnaDsatts ord. CJ^=0 Ibc. Cl I trjrekatRvelte, Ung vokal, al trjekataTelae, kort vokal. 



kobber 



— 104 - 



kommers 



kobber koppar; kopparstick, -aske 
hammarslagg av koppar, -dank kop- 
parslant, •fortlts kopparoxidnlfkupro- 

Oxid. -hOVed lansorm (aordsmwlkaaik 

orn, Trigonocephalns contortrix). -hud 
kopparbeslag, kopparförhydning. 
-h0ne rödspoT (Limosa legocephala). 
-rose »kopparnäsa), -rust spansk- 
gröna, kopparacetat, -smsd koppar- 
slagare. -sneppB, rfidbrun ">* myr- 
spov (Limosa lapponica) ; «orMa^e< •'x/ 
= •'h0ne. -takt koppartäkt. -tveilte 
kopparoxid, kuprioxid. -¥8Brk kop- 
pargruTa; etablissement för koppar- 
indastrl; iitterir» verk med koppar- 
stick. 

1. koble koppla; f\,t bot. fingrad. 

2. koble da. om 4»D, d& Ttnd ooh sj» b« not- 
■att rlktnlot, 

kobolt tomte. 

kodde testikel, testlkelpnng. 

kode has, karled på häst. -bejning knr- 
ledens baksida. <x.t som kotar öfer, 
går med fram&tböjda karleder. 

kof {ca) = kuf. 

koffert'*' kappsäck; amerikansk *>* kof- 
fert. 

kofllnagie koffemagel. 

1. kog[g] no. = skceffte; da. = kaag. 

2. kog da. invallat stycke mnrskland. 

3. kog kokning. 'Ce*. 've-kakkoloYii 

kakelngnsspis, kamlD, aom ävon kaa brukas 

tni apia. -rende ajo. baspanna. -Stel 
köksattiralj. 

kogger [piljcoger. 

koggers kardnskoger. 

1. kogie öva trolldom, -spil gyckel- 
spel. 

2. kogIe kotte, -aks sär (Scirpns). 

-kirtel taiikottkörtei. -palmer ramiijen 

CycadesB bland palmerna. -skSBl kot- 
tefjäll. Jfr kongle. 

1. kok kock. /vke köksa. ^ko-kone 

kokfra. 

2. kok da. tupp. 

3. kok da. hög, bop; hösäte, höstack. 
kokleare skedört (Cochlenria). 
kokosmakroner makroner, >bi8kvier> 

av riven kokosnöt. 

1. koks* brtDBle. 



2. koks sk&l med skaft, slev. 

kolbe kolv. -and rödhavad dykand 
(Folignla rufina). -hlrsO kolvbirs, en 
art kavelhlrs (Panicnm ai. Setaria ita- 
lica). 

kold kall. -feber frossa. -gafleP smör- 
gåsgafflar. -huS växthus med 2— 6^ 
-krem, -krim kylpomada för ansiktet. 
-skar kallbräckt om jäm. 

kole skål med veke i, tranlampa. 

kolera*, -flue slökomsflnga (aa blåa- 
foting Thrips). 

kolik*, -mslkehat skäggig peppariing 
(Lactarins tona inösas). 

kolje* = hyse. 

koll topp, huvud, hjässa; randad bergs- 
topp; blomvippa. 

kolle mjölkbunke; rundad bergstopp. 

kollet knllig, hornlös; skallig. 

kolllUlle* (Gadufl poutasson). 

koloniaUiandel diversehandel, krydd- 
bod. 

koloime* kolumn. 

kolp kotand; jättegryta. 

kolv pil; kläpp. 

komager lappskor. 

kome'dle* lustspel; spills <v spela 
teater. 

komfur (komfyr) [jämjspis. 

kommando* kommandoflagga, befäls- 
tecken, -taarn manövertorn; 

komme* v.; abat. ankomst; *\t af med 
sin formus förlora; 'v efter komma 
under fond med; kvis S. skal »>* tfitr 
i matenuUiky hirori han staar mtfftt 
tilhage hinna fatt kamraterna; han 
kom rent fra det det föll honom all- 
deles nr minnet; «v i med at tpille 
börja spela (»om vana); <n« op imod gå 
upp mot, kunna jämföras med; 'v ^7 
noffet få något; råka ut för något; 
han kan ^v ud af det med lidet 
reda sig; han kom ud af det kom av 
sig. 

2. komme låta komma, bringa, till- 
sätta; kom mere salt i; kom ft^dé i 
kajfen ; *>* i lave bringa i stånd. 

kommen = kärve» 

kommers spektakel, sko}, skämt; ia/e 
'v.en hela smörjan, alltet, rasket. 



* iTOQ det direkt uotavaraado pr. or^et. <v artlktlaa bovadrnbrlk ell^r rad aoa» I 4«a »tår fbra 



konixnission 



- 105 - 



komfalk 



ktmmissiOfl* d«. »otoT. särskilt ntskoU. 
'>'S-dom8tol särskilt fdrordnad dom- 
stol. 

komitté* no. storting^ntskott. 

komnMfIe byrå. -Sknffe byril&da. 

kommune*. -I«ge stadsläkare, -skole 

folkskola. 

komparent jur. en, som inställer sig. 

koilip6tence befogenhet, behörighet. 

kompIcniBllt* gram. prepositionsnttryck; 
adjektiviak *>* prepositionsattribnt 

koropres' boktr. kompakt, ntan mellan- 
slag. 

komse halvdäckad båt. 

komtesele = kumtesele. 

kondolere nttala deltagande, beklaga 



duite nppförande; vandel. 
kone hnstra; giftkrinna; hjälphnstra. 

-bHad eakimåbåt, lom ro* ar kviDDor. 

-frsndB släkting på hastrnns sida. 
-mand toffelhjälte. 

konfekt* av. russin och mandel, stu- 
denthavre; en haard »y* en hårdhänt 
behandling. 

kong spikböld; s konk. 

konge konung; jfr Jiake-konge. -arv 
danaarv. -brsgnB* safsa (Oamunda 
regalis). -edsrfligl praktejder (Soma- 
teria spectabilis). -fisker = isfugl. 
-flyndre* Tstörre exemplar av r0rf- 
spcette. -ffugl en amerikansk flng- 
snappare (Tyrannus Intrepidiis) ; 
knngsfågel (Begnlns cristatns). -grib 
knngsgam (Sarcorhampus papa). -gult 
königsgelb. -hfttte nätmage, hnva hos 
idiMiar«. -krabbe trollkrabba (Lltho- 
des maja). -kronC* kung^ängsHlja 
(Fritillaria meleagris). -loven Dan- 
marks grundlag av 1665. -lys kungs* 
ljus (Verbascum). -pen, almindelig 
"\t rotfibla (Hypochoeris radicata). 
•pengvin* (Aptenodytes patagonica). 
-rtBkke konnngalängd. -UBF blåmynt 
knngsfisk (Scorpsena dactyloptera). 
-flBgt kungsskjnts. -0rn* = sten öm. 

kongie = kogle. -bit tallbit (Pinicola 
enncleator). 

konk* valthomssnäcka (Bnccinum un- 
datum). 



konkylia mnssla, anäckB, sink. atm* wk- 

dan tlU prTdaad. 

konsistorittm m»ur. mindre akademiska 
konsistoriet. 

kOttSUm förbrukning, konsumtion. 

konsumtion konsnmtionsskatt. 

kontingent* medlemsaTgift till för- 
ening. 

kontor* arbetsrum ar. i boaudaTånioc. 
-boldSttdgifter kontorskostnader, -tid 
mottagningstid . 

kontra-part motpart; person, mot vil- 
ken man har motvilja. -SOfSniaal 
motstämning, kontrastämning. 

kentrol'*. -förening da. amk. förening, 

som för sina medlemmars räkning 
utför beräkningrar av mjölkboskapens 
rentabilitet. 
konvoluf* kuvert; cböU i ^ äpple i 
knyte, äppelmunkar. 

1. kop'* eg. huvud; do. tv. träskål, trä- 
kärl; koppglas; ajo. spelhnvud; ^}«■ 
Torhnvnd. -okat personlig skatt, hu- 
vudskatt, -skorv faras, ondskorv, kad- 

sjukdom framkallad av sTaMpcn Achoilon 

schoenleinii. -SSttO koppa. 

2. ko'p flabb. /vO gapa, glo. 

koral*, -kirsebftr jndekorsbär (Phy- 
salis). -red korallrot (Oorallorhixa). 
-Slange karmosinorm (Etaps). -trs 
korallbuske (Erythrina). 

korb»r blåhallon (Bubus csesins). 

kordei ajo. kardel. 

korender korinter. 

koriander* (Coriandrnm). 

kork*, -eg* = -trce, -liviler korkfri- 
hult, korkfender. -tr» korkek (Quer- 
cus snberosa). -flBlm* (IJlmus sube- 
rosa). — 'x«e-tr9kker korkskruv. 

korke an lav (Lecanora t artarea), som an- 

vftndea till nrgiiiog. 

kormoran[Skarv] storskarv (Phalacro^ 
corax carbo). 

korn* säd, spannmål, -aager = 'prang. 
-arter sädesslng. -avling spannmåls- 
produktion, -iiaand kärve, -bille = 
'snudebille. -blomst blåklint (Centaa- 
rea cyanus). -brsBndovin » sades >. -bur 

spannmålsmagasin, ställt på pelare 
för att skydda säden mot råttor, -falk 



-^V Mnastf aamiDa«aatta ord. a> = O I bo. €1 I trjekatavelao, Itog vokal, ol tryeksUvolM, kart wkal. 



komfni 



— 106 



kragpeand 



blå kärrhök (Oirons cjaneua). -fre 
frö ay vildsenap. -knopurt = ^blomst. 

-kraake, -krage råka (Gotnu frnffiie- 
gns). -lasrke = -voBriing. -lebebille 

«n ■ydskaodlnaviak »kalbagf* (Zabras gib- 

bus). -mo[d] kornblixt, -mal* (Tinea 
granella). -Orm larvenia av 'hbebUle 
och -m#/. -prång, -pugeri illojal spe- 
kulation i höga spannmålspris, -rid- 
derspore vanlig rlddarsporre (Del- 
phinium consolida). -roSG komyallmo 
(Papaver rhoeas). -rust rost (Uredo). 

-skrige = skovskade. -smalder sä- 

desknäppare (Elater segetis). -snu- 
debille komborrare, kornbill, kom- 
yivel (Galandra granaria), -spurv = 
'VCBvUng. -saBd ntsäde; sådd. -tång 

pincett. -valmue = -roae. -vasrling 

kornspary (Emberiza miliaria). — 
rvBS sätta kom, mata sig. «viet kor- 
nig. 

kornel'* (Comns). 

korporllg kroppslig; »v/ r«/*c/M kropps- 
straff; »^ ed >liylig>, kraftig. 

kors*. -bSBrtrae vägtorn (Bhamnns 
catharttca). -eddorkop korsspindel 
(Epeira diadema). -flsk = -trold. 
-knap, -knop jordreya (Glechoma he- 

deracea). -krabbe = -trold. -naeb* 
(Loxia). -rygfletningen.nat. korsflätan. 

-trold sjöstjärna (Asterias). -urt* (6e- 
necio). -VOd = -hcertra. — «x,e* sig 
ta illa vid sig, gripas ay sedlig barm 

•k&ntU. 

1. kort {å) sbst. karta; kort. 

2. kort adj. kort; ^k» fskemad för litet 
seg, för litet arbetad ; «x» kröp bom- 
mad, -celle parenkymcell. -Isebe lök- 
saga (Tencrtnm). -sigtig* korttids- 
Ttxei. -Stilk ett slags kortskaftade 
äpplen. 

kose åig triyas, finna sig väl, känna 
hemtrevnad, 'vlig trevlig (atarkare än 
hvggelig). 

1. kos = kaos, 

8. kos hop, hög. 

1. kost (c) kvast; do. är. borste; bn- 
kett; ai9. prick, 'x.e-gyvol hareris 
(Spartinm scoparinm). 'lyng ljung 
(Gallnna vnlgaris). -nelliKS sarons- 



blomster (Dianthus armeria). — 'x.e 
jaga bort; sopa. 

2. kost (d) kost; i ^i maten: det har 
gaaet til />/ det har blivit pannkaka 
av. -gsnger regelbunden matgäst. 
-Skole helpension. 

3. kost (d) kostnad, -bar* dyrbar; vär- 
defull, dyr; g0ré »ig -/v göra sig rar. 
— ~e*, Jeg vil /X/f mig en ny kjole 
kosta på. 

koster tjuvgods. 

1. kof skrubb. 

2. kot no. fiskyngel, småfisk. 
kOUS kaas. 

kove (d) litet ram, kammare. 

kraa vrå. 

kraake = krage. -bolle = sj^pind- 

svin. 

kraas* muskelmage hoi ngur. 
krabas-lov lag »m nu. -tammer omärkt 

timmer, som i regeln fSntljos (Sr floltnlngt- 
roreotngoos räkning. 

krabask karbas. 

1. krabbe* slutbleck i lås; båtbrok, 
båtlänga, -dykkor alkcknng (Mergu- 
Ins alle), -edderkopper krabbsplnd- 
lar (Laterigradae). -huSO ett slags 
mnnkar, kokta i flottyr. -kran, -Spil 
mindre gångspel, vinsch. 

2. krabbe krypa, klättra. 

krable = kribU: det kriblér og 'vr i 
mig. 

kradse riva, krafsa; det er noget som 
<\*r något rafflande, -maskino ragg- 
maskin för kläde, krads-uld sboddy, 
lumpull. — 'v.r I gevär: plunderskruv, 
krats; raggare, nllkardare; en rund- 
mask (Echinorhynehns), paruit på än- 
der ooh sTin ; stark snaps, snp. 

kraft* spad. -ktfd soppkött, buljong- 
kött, -rod ginseng (Panax quinque- 
folium). -stol vävstol, driven med 
mekanisk kraft. -SUppO buljong. 

1. krage d». trädstam med till hälften 
avhuggna grenar, använd till stäng- 
sel ; klätterstång med insatta pinnar. 

-trSB häng, p& laen av halmtak. 

2. krage kråka (Gorvns cornix); it. 
svart kråka (G. corone) ; <x« t^ger mage 
kaka söker maka. -and sillgrissla 



* även det direkt notavarande •▼. ordet. 'V »rtikelna hnvadrubrlk eller vad som 1 den itår Are I 



kragebffir 



- 107 — 



krime 



(Uria troile); lille -«%» alkeknng (Mer- 
g^lns alle). -bflBr = krceklinger. -fod 
kråkklöYor (Comamm palustre). -guld 
kattgnid. -Jolle ett slags segelbåt, -klo 
bnsktöme (Ononis spinosa). -inaal 
»fikonspT&k>; i •iim. rotvälska, obe- 
gripligt språk, -rod = -ib/o. -silver 

kattsilver, ett slags glimmer. -taoer 
kråkfötter. -0Jn6 rävkaka. 

1. kräk (-ken) större pall att sitta på, 
bänk, brasbänk. 

2. kräk (-ket) krasch; at afstive defal- 
dende aktier for at udshyde det uund- 
ffoaelige *\>. 

kraken ett ar fabelns haysvidnnder. 

krakrisk grälsjok, stridslysten. 

krakugie höknggla (Strix nisoria ei. 
Snmia nlula). 

kram*, -burotte knodd, silktrypare. 
-karl gårdfarihandlande, knalle, krä- 
mare. «vimerr strnntvaror, lappri. 

1. krampe* krämpa; knnt, slejf. 

2. krampe* kramp, -aal darrål (Gym- 
notns electricns). -aar6 ådersrolst. 
-fisk daTrocka(Torpedo). -graad kon- 
▼nlsivisk, hysterisk gråt. 

kramsfugl trast (Turdus); •tnk. snö- 
skata, björktrast (T. pilaris). 

krans*. -bjSrSte dosta (Glinopodinm). 
-cirkel bjcgo. valTställning, yalvstom- 
me. -konval kransrams (Gonvallaria 
verticillata). -naal sträfse (Chara). 
-Skovmasrke myskmadra (Aspemla 
odorata). -#1 = *\*e-gUdé. — 'x^e-gilde 
taklagsfest. -kage kransar o. d. av 
mandelmassa, nrspmngligen lagda 
ovanpå varandra i form av en pyra- 
mid, allnlat iDTind tom finare efterrätt. 
-lag = -gilde. 

1. krap* ebtt., -plante krapprot (Bubia 
tinctomm). 

2. krap trång, knapp; nja. krabb. 
krapvl pack, slödder. 

krasle prassla, fräsa. 

kraf snår; revl og >>* pick och pack. 
-SkOV småskog, nnderskog. -Snerre 
backmåra (Galinm silvestre). -Yikke 
buskvicker (Vida dumetorum). 

1. krav* fordran. 

2. krav tunn isskorpa. 



1. kravs ng börja lägga sig, börja be- 
täcka sig med en tonn isskorpa. 

2. krave krage; löst skjortbröst, natt- 
kappa, -ben nyckelben, -haj (Chla- 
mydocebacns anguineus). -Jem kms- 
jäm. -trappe kragtrapp (Otis mac- 
qneenii). 

kräver karavell, ett slags föråldrat 
fartyg; nnderlagsbjälke i skepps- 
däck. 

kreatuY*, ^«r nötkreatur. 

krebs kräfta (djar). «ve-klo vattenaloe, 
dyborre (Stratiotes aloides). -0Je 
kraftsten. 

kredit*, -förening en förening med 
begränsad ansvarighet, som genom 
obligationslån bereder sig medel att 
lämna sina medlemmar försträcknin- 
gar; motar, folkbank, hypoteksförening 
m. m. 

krediter* borgenär. -Udvalg gode män 

1 koDkara. 

kreds* distrikt, -bane omloppsbana. 

•bue cirkelbåge. -leb* cirkulation, 

[blod]omlopp. 
krejert en föråldrad fartygstyp, kre- 

jare. 
kreper|e •■. spricka; åö;Jeg lo, saajeg 

h€Adt paa at i>te; det '^»er mig retar 

mig, så att jag kunde spricka. <v<lig, 

»>0lig hedt så att man kan gå åt. 
kri be Ideligen om samma sak, kälta. 
krible krypa; jeg har en i\tnde /or- 

nemmelse det kryper i mig; jfr krable. 
krid[t] krita, -hus, voire i -rw hos en i 

gunst, i smöret. 

1. krig*, det er 'veiw gäng så går det 
till i krig. rvS-bygningskunSt forti- 
fikation, -vis krigsbruk. 

2. krig = /. kHk. 

1. krik krok, vinkel. 

2. krik, 'vke hästkrake. 

krikand kricka (Anas crecca); ar. knipa 
(Olangula glaucion). 

kri'l gli, småfisk; ett kr&rtdjur (Boreo- 
phausia inermis), aou tjinar tiii rairsda. 

krille klia, kittla; abat. mässling, -hoste 
torrhosta. -Syge dragsjuka, förgift- 
ning av mjöldrygor. 

krim[e] snuva. 



»rd. 01 = O i bo. al tryokatarelae, låof vokal, at tr7ekatare)ae, kort vokal. 



kring 



- 108 - 



krydajolle 



krinjl smidig, behäDdig, rask, bekräm. 
krinple* no. tv. liten rand skiva. 
krisrejem glasBkärare. 
krisple sätta narv pä lador. 

krist-patme (Bicinas). -torn* (nex 

aquifolinm). 
kritle bäckla, smäaktigt kritisera. 
kritte, d0d og ^! död och pina! 

1. krO kräva hoi flglar. 

2. krO krog; da. allmftnnare: gästgivar- 

gård, värdsbns. -hoMer, -mand gäst- 
givare: krögare. 

3. krO = kraa. 

krog krok; krökning: hörn, vrä; 
spcende fs* lägga krokben; trcshke »^ 
fingerkrok; 8taa i i^en skamvrån. 
-barst bot. hake. »lakS* gammal lax- 
hane. -IO¥e knep, krokvägar. -nSBb 
tallbit (Pinicola enncleator). -Spyd 
spjnt med hullingar. -Stav kråkla, 
ki-nmstav. -tarm tnnntarm. — »N^e- 

line Jjlltndskt flakredskap. = bakke. 

krok stackare. 

krokan knäck, nngat. 

kron|e* ▼. kröna, -aar gyllene år, nt- 
märkt år. -arbejdo arbete, ådömt för 
ett oäkta barns underhåll, -artiskok* 
(Oynara scolymns). -boil pannben. 

-bladagtig bot. kronlik, -råge raka 

hjässan som en mnnk. -Stifk blom- 
skaft, -vikke kronärt (Goronilla). -vildt 
högdjur, aftrak. kronhjort. -«rt bukett- 
ärter (Pisnm umbellatum). — ~8- 
fistel fistel i hovens kronrand. -guld 
18 karats guld. -udvaBkSt kronut- 
skott. 

kronglet knutig, kvistig om trft, krång- 
lig; en *\t fodsti. 

krop'*' struma boa mtaniakor; kvarkknutar 
hoa htaur. -and skedaud (Anas clype- 
ata). -byld körtelsvullnad. -hoStO kvar- 
ka hoa faftatar. -kirro rödnåbbad tärna 
(Sterna macrura). -krodslabot stora 
kretsloppet. -luS klädlus (Pediculus 
corporis »i. vestimenti). -rod fienört 
(Scrophnlaria nodosa). -sallat vår- 
Ballad(Yalerianella olitoria). 

krOS-ben korsrygg, länd. -VOd snö- 
bollsbuske (Yibumum opulus). 

krote utflira med krumelurer. 



krotlO syssla med småsaker, klottra, 
knåpa. 
krudt*. >aate svartåt, »Arak. tagghu- 

diagslarver, aom ata« »t alllaa oob gftra den 

dfciiK. -brsndor" brandnyckelblomster 
(Orchis ustulata). -damp krutrök. 

-grever grovt kmt. -kjaBrring käring- 

fis, vått krut. -in«tle krutbruk. -Slaill, 
-SOd krutsmuts. 
krukke* apoteksburk. -fomiig bot. 
umlik. 

krull krumelur, släng t. ex. efter namn- 

teokning; liten hög, hop. 
krum krokig, -hals halsvred ; oxtunga 
(Anchnsa). -holt kmmtimmer. -kagor 
ett slags rån, formade över stock, 
motar. spåu. -paSSOr krumcirkel. -StV- 
ning bågsågning. -slutning* ett straff, 
bestående i att delinkventen böjdes 
dubbel, -tap vev. -tarm tunntarm. 
'x/Hing krökning, kurva. 

1. krumme sig kråma sig. 

2. krumme inkråm i bröd;'fvr er ogsaa 
br0d smulor. -SUkkOf druvsocker. 

krus* mugg; slantar, »pluringar>; tes- 
tiklama hos vissa torskfiskar, -fad 
lerfat. 

kruse'*'. -myn'te* (Mentha crispa). -— 
«x«t krusig; han g0r mig hovedet /x^f 
gör mig yr i huvudet. 

1. kry morsk; stolt; han er »x» og över- 
Ugen. 

2. krv v. vimla, myllra. 

krybbe kmbba. 

kry be*, -x, [m<q om tyg: krympa, -fisk 
kiätterfisk (Anabas). -krage, -stang 

klätterstång. — kryb-dyr kräldjur, 
reptilie. -skytteri tjuvskytte. -vidjo 
krypvide (Salix repens). 

krydderji krydda, kryddor, -mynta 

kryddmynta (Elsholzia). 
kryds kors; [ländjkors, kmppa; tunn- 
bindares märk järn; kryssning; ankar- 
kiyss, ankarkrona; D dur har 2 *>*; 
p€M f\* og tvärs kors och tvärs, härs 
och tvärs, -baad tullbåt, -ben kors- 
ben I rjci»<ien. -botjont kustvakt. -brås 

kryssmärsebrass. -fald kryssmänefall. 
-hOYOd tvärstycke på ångmaskin; för^ 
bindelse mellan stempel och phji- 



ItveQ det direkt luotavarande pv. Mr4et. 'x» utlMlO bavndrubrik ell^r vad aem | d«» står f^re | 



krydsjolle 



109 - 



knlnioisé 



stäng, -jolle stängvindarerep till 
kiyssmärsståDg. -klampe hornklam- 
par. -knap sejnfallsknapp på kryss- 
topp, -mast mesanmast. »liiejsel 
stämjärn med eggen på den kortare 
leden, lockbetel. -Opsyn kustbevak- 
ning, -punkt skärningspankt. -rta 
kryssmärsrå. -rejsning, -rig rigg till 
märsrå. -rem syansrem. -sejl märs- 

segei. -8k0der märseskot. -slqfgning 

Bchaffrering. -Skyskrafee skyskrapare 
på mesanmasten. -Spruig kapare. 
•Stången sråra stången. -SttYSr kross- 
strava, krosstötta. •«t8Migebardttn 

stångbardnn. -togt kryssning, -turn 

kryssning, tur. -vant vant, rigg, gods 

till kryssmärsstången. 
krykje, krykke ringtjäe (Laros trldac- 

tylus éi. Rissa). 
kryl puckel; n4j. pnckelryggig. 
kryste* trycka bårdt; .artk. trycka 1 

sina armar. 
kryster kujon, bare. 
krSB kräk, eländigt kreatur. 

krSBft kräfta, ajnkdom. 

kraBfter krafter. 

krflegde mässling. 

krage krikon (Pmnus insititia). 
kraek kryp. ^e krypa. 
kraskand = krik-and. 

krsekkebaBr, krsskiinger kråkbär. 

knekling-lyng kråkbärsris (Empe- 

trnm nigrum). 
krCmmer kramare, minuthandlande. 

-eg dåligt slipad egg. -Iws strut; bot. 

stipelslida (hoi ram. Yaginales). -latin 

kökslatin. 
kraBmte harkla. 

kraeng duktig, flink. 

1. krflenge ^o. nackslag; kink. 

2 kr«nge, 'v en hare flå. 

kranke*, fv en pige förföra, skända. 

krses* läckerheter. «x»en kräsmagad, 
kinkig med mat. 

krStS* avfall i gnldsmedsverkstad. 

krSBVe*, *\» en til regnékab fordra rä- 
kenskap av ; fv til vidfie stämma, taga 
till vittne. 

krabbel-gang att gå som en krymp- 
ling, -spil vinsch, krabling kiympling. 



krakle nors (Osmerus eperlanus). 

1. kr0l mjölke bos stöiTe fisk. 

2. krel = kruU. 

krerljle Mbtt. lock; = kmll; r. krusa, 
göra lockar på hftr; pkrynkla kitdcr. 
^\%\ lockig; skrynklig. -haar 
tagel; vegetahUUh -^ vegetabiliskt 
tagel, tillandsiatåga (av Tillandsia us- 
neoides). -baarslav disksvampsläktet 
Cornicularia; tornet -'\* O. acnleata. 

1. kr^ krås, tarmkäx. 

2. krW = kryd$, 

3. kr^* fals i laggkärl. 

kub träkubb, hnggkubb. -aike tord- 
mule (Alca torda). -hvede* (Triti- 
cum sativum tenax compactum). 

kubbe = kub. -stol stol, arbetad ur en 
enda stock. 

ku = ko. -sk«l (isländsk) bollmussla 
(Cyperina islandica). 

kue kuva; ingen f are kan /v kana mod 
nedslå. 

kuf holländsk koff. 

kuffert = koffeH. -fisk kolEertfisk (Os- 
tracion quadricornis). 

kugie kula; klot; der skal »x. til en 
Trönder tröndema äro ej goda att 
rå på; st0be fs^me spinna intrigen. 
-asters bergskrabba (Globularia). 
-blaat blåelse. -UomSt smörbollar 
(Trolllus), -dyr »klotdjur», »rullande 
klot» (en alg Yolvox globulator). -fång 
skottvall. -fast skottfri. >fisk tagg- 
bukfisk (Tetrodon). -byacint mörk- 
blå pärlhyacint (Hyacinthus botryol- 
des). -krone = -östers, -prop skott- 
plugg, mynningspropp, -sektor klot- 
sektor. -Skikkelse klotform ;/or<;eR« 

"^. -tende kiotformig boj. -udsnit 

= -sektor. 
kukelure dåsa; sidde og '\t i kakkelovns- 
krogen. 

kukkejr, -mand gök. 

kul' kol. -akS SOtax, roratOrt ar brand el. 

ro8t. -and sjöorre (Oederoia nigra). 

-brinte kolväte. -braBnder kolare. 
-damp kolos, -lite koloxid, -jernsten 

kolhaltig järnmalm i kolförande la- 
ger, -kasse kolbox : pi rartjg. -leje 

stenkolslager, -mejse svartmes (Pa- 



''\> leoaate aamroaBaatta ord. O? = O 1 bo. al tryekatavelao, lång vokal, ol' irjekataTelae, kort vokal. 



knlmtdd 



- 110 - 



kast6 



rus äter), -mule, -mund = blUter. 
-pande fyrfat, -so bonnn »T sjurygg 
(Cyclopterua Inmpus). -8tof kemiikt rent 
kol. -Slev kolstybb. -SUkker Tallört 
(Symphytam officinale). -SVier ko- 
lare; = skivefish. -Sviertro kolartro, 

kolaret orubbligt fasthållaa vidskepelse, 

vidskeplig tro. -tiden stenkolsperio- 
den, -tjaere stenkoistjära. -vandstof 

kolväte. 

2. ku'1 knla pä kroppen. 

kulant tillmöte5!gående. 

kuld* uppsättning av elever, som un- 
der ett år fylla en klass ei. som följas 
åt ; vt har et godt <x/ til artium i aar 
en bra klass uppe i studentexamen; 
lyse i *v og h0n = -/yw; ^ paa r^ 
från släkte till släkte; i löbet afsom- 
meren fremhringer bladlusen jlere ^ 
generationer. -Iy86 genom rättslig 
handling upptaga ouu barn som lik- 
berättigat med äkta. 

kulde köld. -grad, det er l "^er det 
är 7 grader under 0. — kuld-SkSBf 
ömtålig för köld. -slaaet kylslagen. 

kuldet = kollet. 

kuldgrave grava två spadtag djupt. 

1. kUie jordkula; brann, håla. -graYB 
= kuldgrave. 

2. kule liv av ett fartyg, knla. 

3. kul|e blåsa upp. 'x.ing'1' frisk vind. 
kuliSSe* 1 iDgmaakia: exceuterskiva ; ar. 

gejd. -feber rampfeber. 
kulk matstrupe, svalg; klunk. 

1. kulke kolka. 

2. kulke fuska, klåpa, bära sig ta- 
fatt åt. 

1. kulle kola. 

2. kuHe* klippspets. 

1. kuller kolja (Gadus seglefinus); bred 
»v bredtorsk, skäggtorsk (G. barba- 

tUS el. lusCUs). 

2. kuljler koller hos hästar, /vre ha 
koller, 'x^ret kollrig, galen. 

kullet = kollet. 

kulp göl, t en älv. 

kult ne. tjock, rund figur. 
kulten halvruttcn, upplöst om Rak. 
kultUS-mlnister da. ecklesiastikminister, 
kulör* färg; enklare soja. 



kuni[me3 bassäng; flsksump; splllkum; 

kar. 
kummel ett slags likör. 

kummen* = kärve. 

kummer bekymmer, '^^lig, et *>*ligt 
br0d knappt; f0re en *\,lig tilvcBrelse 
leva i små omständigheter. 

kumpan* kamrat. 

kumt bogträ, loka. ^e-sele loksele. 

kun endast, blott, bara. 

kundbar allmänt känd. 

kuns = kun. 

kunst konst, -drejer konstsvarvare. 
-fflBlle kamrat i en viss konst, -grense 
artificiell gräns, -hjul vattenhjul. 
-kammer musenm. -malle kvam, dår 

allt arbete med traneport eker mekaniskt, -niu 

konstnärsavund, -ord teknisk term. 

-ost iknmn^OlkBost med tillaatt frtmmande fett, 

margarinost. -S0l¥ nysilver, -tavle i 
biekouei: artificiell vaxtavla, som mot- 

avarar mellanbalken 1 blnaa vaxtavlor. -yndOr 

konstälskare. — »v^ig konstlad, arti- 
ficiell, konstgjord. <v/nerisk konst- 
närlig. 

kunters, kuntjes kilar att fastgöra fat 
med. 

kunt-vagere ajd. drängar, -eje ajd. stol- 
pe; Imgge -«vi splltsa; lige "v kapa. 

kuppel kupol; [Iamp]kupa. 

kurant* ledig, bekväm; en «v sag en 
klar sak, en sak som ej behöver dis- 
kuteras. 

kurator* förmyndare för halvmyndig 
{mindreaarig) person; förvaltare av 
konkursbo. 

kure* glida. 

kurkuma = gurkemeje. 

kuri spindelblomster (Listera cordata). 

'vO-baand = sal/)e. 

kurre knut; en 'v paa traaden fnnrra. 
kursus [läro]kurB. 

1. kurv = pphe. 

2. kurv korg; tage paa /s^en snilla un- 
dan ; give paa 'ven ge drickspennin- 
gar. -daBkke bot. blomholk. ['ve}pil* 

(Salix viminalis). 
kusine kvinnlig kusin. 
kuske, kuste stuka, kuscha, tvinga till 

lydnad. 



* iven det direkt motavarande ev. ordet, rs^ artikelns havndrubrik eller vad som 1 den står fbre ( 



kttsmft 



- 111 - 



kvitlaarskarv 



kusma påssjaka, oroumandelsTalst. 

kuStUSy* holde fs* över en spela herre. 

kute springa. 

kutling smörbalt (Gobins). 

1. kutte kåpa. 

8. kutte skära. 

kuvet konyez. 

kliX andel i bergverk. 

kV- I no. KeDom dUlektinflyteade är. = hv. 

1. kvabbe lake (Lota). 

2. kvabbe buk, mage. 

kvabjbet, 'vfed, 'vset tjock, fet, flaskig 

om frantimmer. 

kvab-skade vanlig tömskata (Lanius 
collnrio) ; jfr kvapskadé. -SO = kul-so. 

kvad kväde, sång. 

kvadder dy, gjttja; småstycken, ■tnk. 
ar !■; snattrande ar änder. 

kva[d]e kåda. 

kvadrat*, -ekat en fastighetsskatt, be- 
räknad .efter golvytornas storlek. 

kvag. slaa i »>* Ml kras. 

kvakie handla uUn fasthet, fnska; 
Bftrtk. kvacksalva. 

kvaks geting. 

kval = kvade. 

kvalk[ved] snöbollsbaske (Yiburnum 
opnlns). 

1. kvalm adj. kvav;yé^ er «v har kvälj- 
ningar. — /ve kväljningar; ▼. kvälja, 
äckla. 

2. kvalm T«rd. uppståndelse, spektakel, 
väsen. 

kvalt kvävd; 80 iE;9a/«. 

kvann namn på två båtformade ben 1 

fiskens havnd. 
kvanne[r] stråtta, kvanne (Angelica). 
kvaRt[8>t8 för syns skull. 

kvappe säga klafs, då man trampar i åj. 

kvapskadé, gråa -'*\f tömsångare (Syl- 
via Sylvia); jfr hvabskade. 

kvar lugn. /ve sig gä till vila. 

kvarre mndder; issörja; t. vara full av 
mudder el. issörja. 

kvartal* no. kvarter i »tad. /x^s-dranker 

periodsnpare. 

1. kvarte'r da. kvarter, 157 mm.; kvart, 
15 minuter. «viS*trd, et -/>* ungefär en 
kvart. 

2. kvarte'r* logis; stadsdel; bede om, 



give t\t pardon, -affest arrest på 
egna rum, kasernarrest, permissions- 
förbud. 
k vas ris, ved, som är klenare Anfagot; 
'>éet af druer stjälkar och skal, som 
bli kvar vid pressningen. 

1. kvase klämma sönder. 

2. kvase fartyg med sump för trans- 
port av levande fisk. 

kvast tofs; svanstofs, t. ex. p& åraan; bot. 

(tvåsidigt) knippe, 
kve inhägnad för kreatur, fålla. 
kveJI i ringar upprullat tåg. <x.e rulla 

upp ett tåg; skjuta upp det i öglor. 

kvejs, 1. kvejse = 0ikveis. 

2. kvejse no. kvesa, kvissla, finne. 
kvejte helgeflundra (Hippoglossus vul- 

garis el. maximus). 
kveke = hmk-grces. 
kvekke = 2. kvatkke. 
kveld[ing] = kvald[ing']. 
kveppe ry oka till, då man blir skrämd, 

haja till. 

kversll, kversild = kvca-sil. 
kvidgiord bukgjord. 

1. kvie kviga. 

2. kvie »ig rygga tillbaka, tveka, ha 
svårt att komma sig för. 

kvtk* livlig, munter, -finke bergfink 
(Fringilla montifringilla). -grass, 
-hvede, -red kvickrot, vitrot (Tri- 
ticum^ repens), -sand flygsand. : — 
/x^ke-tjeld rödbena (Totanuscalidris); 
svartsuäppa (T. fuscus). -*- »vke upp- 
muntra; f>*ke op uppfriska. 

kvikle flygsand. 

kvinand knipa (Clangula glaucion). 

kvind kvins. 

kvinde kvinna, -len län, som ärves av. 
på kvinnolinien. -menneske kvinn- 
folk. -VOrn fruntimmersaktig. 

kvine kvint, t. «x. i loueri. 

kvlnke klaga, jämra sig. 
kvint* vikt om 5 gr. 

kvinterne = kvine. 

kvisle flodarm. 

kvist* vindsvåning; bo paa f^fcn i en 
vindskupa. -VSBrelSS vindsrum. 

1. kvi't vit. -bjern isbjörn, -laaring, 

-laarskarv storskarv (Phalacrocorax 



I ord. Of = 1 ho. al trjokauvelM, l&ng yokal. a^ trjckaurelae, kort vokal. 



MietA 



- 112 



ksdnuiid 



carbo). -0rn fjälluggla, snönggla 
(Atene nyctea). 
2. kvit'*, jeg er glad /v ham glad att 
vara ay med honom. 

kvttt|ance, ^vering kvitto. 
kvitting = hmuituf. 

kYOtient kvot. -raékke geometrisk serie. 
kYflBde kTltten. -trSB* (Cydonia). 

1. kV8Bg [nötjboskap ; han er et stort *>* 
ett riktigt fä. »beStand kreatursbe- 
sättning, -haar nöthår. -hold bo- 
skapsskötsel ; = -hestand. -hoved dum- 
huvud, oxe. -myg sandfluga (Sima- 
lia). -Skue kreatursntställning. -tiende 
kvicktionde, -torv kreatnrsbasar. 

2. kvasg- i sns. = hvik-, -sand flyg- 
sand. -80l¥ kvicksilver, -tiende m om o. 

kvaegje vederkvicka. -SOm uppfri- 
skande. 

kv8Bk' kväkande om grodor; kacklande 
om kbu; ikhe et «>/ ljud. 

kv»ker kväkare; = -Jinke. -finke berg- 
fink (Frlngilla montif ringilla). 

1. kvSBkke kväka; kackla. 

2. kvaBkke rycka till; det kväk % mig 
klack till. 

1. kvaold*. -knar nattskärra (Capri- 
mulgns europseus). ^ving*, i f^^en på 
kvällkanten. 

2. kvfleld = vaHd. 

1. kvaslde* mörkna, lida mot kvällen ; 

om «ol oob Di&ne: gå ned. 

2. kvselde* välla fram. 

kV8Bl|e plå^a, kvälja btidi. ; kväva, stry- 
pa; med kvalt sUmme halvkvävd. -Stof 
kväve. -Stofforilte kväveoxidul, lust- 
gas. -Stoftvetlte kväveoxid. — 'vOr- 
Slange kungsorm, jätteorm, boaorm 
(Boa constrictor). 

k¥8Br tyst, stilla; itt kvar. 

kVSBrk strupe; kvark, Intlda av ett knä. 

fx/O abat. kvarka; v. kväva, strypa. 
kv8Brn enklare kvarn; t», kvarnsten. 

've-kall upprätt kvarnhjul, enklaste 

turbin. 
kV8Brsil[d] kvarka. 
kvaerve förvända, förvrida. 
kvftse = faarekvcese. 

kVftSt|e genom oljckthändelae tlUfoga ett 

sår; slå till skada. -hu8 lasarett. 



kvaBSUrt blodtopp (Sanguiaorba offici- 

nalis). 
kyle kasta, våldsamt dänga, slänga. 
kylling kyckling; forlorne «ver kalr- 

kyckling. 
kymbel = basseralle. 
kynder barnvärkar. 

kyndig kunnig. 

kyper föreståndare för en vinkäl- 
lare. 

kys'*. -haand, g0re med -^ med glädje ; 
han tog imikl tilbudet med -^v* med 
förtjusning. 

1. kyse liten mössa, kråka fsr b«m. 

2. kyse skrämma. 

kyst kust. -brokfugl kustpipare, knst- 
vipa (Charadrius helTetlcus). -dig6 
damm mot havet. -skytS kustartil- 
leri, -sneppe ku&tvipa (Tringa ca- 
nuta). -terne rödnäbbad tärna (Stema 
macmra). 

kyte skryta. 

kasbe = kawe. /nT ho* tnsokter: maxtller; 
»lok. käftar på tång; kindbackar. 

kaBde kedja; varp, ränning. -brO häng- 
bro, vindbrygga, -garn varptråd. -led 
länk. -pumpe = kasttingpumpe. -traad 
= -gam. 

ksefeift] rus. 

kSBft*, grov f\i no. grogg av vaangt vatiea 
oob konjak. 

kaolder*. -fortaBlling följetong, -hals* 

(Daphne mezereum). -mand dålig 
vits, göteborgsvits, -melk ett slags 
tätmjölk, som kan gömmas lång tid. 
•SnegI (Lim ax variegatus). -YSeksel 
växel, dragen på obefintlig firma. 
-SBSel gråsugga (Oniscns). 

kale for smeka, -barn, -tegge faro- 

rit, guldgosse, -navn smeknamn. — 
'>.n som tycker om smekningar; kle- 
mig; ömtålig, veklig; planten er *\>n; 
'x/fi opdragehe. 

kSBlke* da. slädmed. 

kaslling käring, -tand käringtand (Lo- 
tus corniculatns) ; engelsk ginst (Gc- 
nista anglica); oxlägg, gullviva (Pri- 
mnla veris), -unge bortskämt barn. 

kaelve kalva. 

kaBmme kamma med finkam. 



* iven det dlr«kt aaoisrarande sv. ordet. /x. artlkelm buvudrubrtk eller rad aom i dan står fOre I 



keemfer 



- 113 -- 



k0jne 



kaBinfer stock ovanför en dörröppning. 

ksemner motsv. stadsfogde. 

kaempe* jätte; groblad (Plantago 
major); mida&öra, trädgårdsanäcka 
(Strombns gigas). -dy8S6 stenknm* 
mel; gravhög. -gra¥, -hffj gravhög. 
-musltng jättemnssla (Tridacna). 
-okse uroxe (Bos prlmi genius), -old 
hjälteålder, -slange = kvaUrslange. 
-SVingel långsvingel (Festuca gi- 
gantea). -vejbfCd groblad (Plantago 
major). 

ksense ett ay snörena i bakhe. 

kasntre kantra. 

kddp*, det gaar tom <x;[pcr] t hjul som 
det var smort, -h^j stnrsk. 

1. k»'r*. -min'de förgätmigej (Myo- 
sotis). -tegn smekning. 

2. kSdf*. -and gräsand (Anas boscbas). 

-brandbaeger guidbo (Senecto pain- 

doens). -dueiirt kärrdnntrav (Epilo- 
bium palnstre). -dun ängsnll (Erio- 
phoram). -fladbaslg snmpvial (Lathy- 
rus palnstris). -h»g* (Circus). -krage- 
fod kråkklöver (Comamm palustre). 
-Itfbcr myrsnäppa (Linicola plathy- 
rhinca). -m086 vanlig mosse, myr. 

-mysse missne (Calla paiustris). -sån- 
ger träsksångare (Calamoherpe pa- 
iustris). -SCline ett slags krusfrö (Se- 
linum palustre). -SneppC grönbena 
(Totanus glareola). -Snsrre vatten- 
måra (Galium palustre). -Star brnn- 
starr (Garex acutiformis). -Storke- 
naeb kärmäva (Gkranium palustre). 
-SVinemSBlk gåstistel (Sonchns pa- 
iustris). -SVOVlrod mossrot (Peuceda- 
num palustre). -tidsel kärrtistel (Gir- 
cium palustre). -trchags kärrsälting 
(Triglochin palustre). -uld = 'dun. 

kflBre sig om bry sig om. 

kaereste fästman ; fästmö. 

kaerlig kärleksfull, -hed kärlek, -heds- 

grSS = biBvregrcM. 
1. kasrne* käma, m; kärnved; kanal, 

lopp i skjatTapen , bÖna I baitens man ; säd 
•om foder, kärnfoder, kraftfoder; bgens 
'x* contrum. -bider stenknäck (Cocco- 
thraustes vulgaris). -fodsr sädesfoder. 
-frugt stenfrukt. -Iftder prima läder. 



-Stamme planta, som uppdragits nr 

frö. -Sietning sideni matning. 
2. kasrne [smörjkärna. 
kasrring = hmlHng, -ris dvärgbjörk 

(Betnla nana). »rok fräken (Equise- 

tum). 

karris ackja. 
kserte ljus. 
ksese ostlöpe. 

ksttingpumpe paternosterpump. 

kasve käk, käft; ihkabe. -baand mun- 
läsa hos hästar. -kSBde kindkedja. 
-Stykke sidrem. -8t«rk munvig* 

kaSYl käbbel. 

1. k8B¥le[s] käbbla, träta. 

2. k«vle smalt okluvet vedträ; deg- 
kavle. 

kfl^b*, han släp for godt 'x/ pris; give f\f 
ge tapt. 'vB*, jeg ved ikke, om jeg er 
*\*t eller soigt jag vet inte, var jag 
är hemma, hur jag har det. — »x^e- 
BYne köpkraft, -lyde brist, fel, ska- 
vank. -SUm köpeskilling. 

k«bmand* handlande, -skab*, et godt 
-/v* en god affär. — 'vS-bog handels- 
bok, -gods «&r«k. = 'sild. -sild sälj- 
bar sill. 

kabstad* i orsoieii •wu stad. -gods län- 

deri. -kald prästbefattning i stad. 
-ret stadsrättighet[er]; rådhusrätt. 
-svale hussvala (Ohelidon urbica). 
ke^d kött; det er ham i 'vet baaret 
medfött; al *\>et8 gäng all världens 
väg. -bSBger = jordbcerspinat. -dejg 
målet kött, köttfärs, -farce finare 
köttfärs, -flue* (Sarcophaga carna- 
ria). -gryn köttsoppa med gryn. -ho- 
ved tjockskalle. -HaBvelse sarkom. 
-JUS köttmust, steksås, -kager kött- 
bullar; pannbiff. -kvsg gödboskap. 
-mejse talgoxe (Pams major), -mund 
köttätare, »rovdjur», -paatagelse in-* 
karnation. -sa¥ ryggsåg, fogsvans. 

-trevi muskeitäga. — 'x.s-paatagelse 

ae ovan. 

kae ung forell. 
kerer kor; ao ko. 
k0Je koj ; hängmatta, -stjert det tåg, 

vari hängmattan hänger. 
kejne böld, blemma. 



k ord. iU = o i bo. al trjrekataveUe, läng vokal, al tr7okataTelae, kort vokal. 

Dansh-norsh' svensk ordbok, 8 



kokken 



114 - 



labercUm 



kekken kök; koldt 'x. kallmat. -fedt 
stekfett, flottyr. -madding sophög; 

1 arkeotogleo: namn pl avfallshögar, särsk. 

innehållande mnsselskal, Mm beteckna 

■ten&lderni bopiaUar. -Sfllt grOTt koksalt. 
-skriver aknmu. herre, som lägger sig 
i köksarhetet; intendentnrsoldat. 
-Sluske köksbjörn, -taj kökssaker. 
-Urter grönsaksväxter, -vogn vagn 
med säte och plats baktill för gods. 

1. kal kylig, /ve avkyla; det r^er det 
blåser en sval fläkt. — *v|g kylig. — 
/ving äv. sval fläkt. — rwne svalna, 
bli kylig. 

2. kel* pA hrtjs. -blek stapelblock, -bue 

bjoD. åsneryggbåge. -gäng sambords- 
planka; kölsträcksplåt. -skaBi led- 
snäcka (Chiton). -Snegi kölfoting 
(Garinaria). 

1. kelle klnbba; lårstycke av slakt- 
djnr; ^jo. klädkyla. -bllle, -bsrer 
myrbiU (Claviger). -Svamp finger- 
svamp (Clavaria). -valmue spikvallmo 
(Papaver argemone). 

2. kelle kölna, torkria. 
kellert kyller. 



kel-makk, -mark den l ■&« leranda larven 
av komsmoilder. 

1. ken' kön; gram. genus; det meniiefke- 
lige rw människosläktet. 

2. ken' da. vacker. 

kenreg kimrök. 

kere* åka; /N* tn rundt förvirra; 'v et 
fartoj träcka, förhala; han er kommet 
forkert (aktmta. godt) op at ^ han har 
råkat illa (> trevligt t) nt. -hastighed 
tåghastighet, -len skjatslega; frakt. 
-plan tidtabell. -Stol rullstol. -trOSSO 
ajd. bogsertross. -tej åkdon. 

kerom ett slags filmjölk, serverad med 
sylt el. socker och stött bröd. 

kerrel [t.rä]käri. 

kerne skilja kom från borsten. 

kervel körvelkäx (Anthriscns cere- 
folinm); tpansk »v körvel (Myrrhis 
odorata); vild /v hundkäx, hund- 
loka (Anthriscns sylvestris). -roe 
körvelrova (Cheerophyllom bulbo- 
sum). 

kes ven (Agrostis spica venti). 

keter eg. hund av obestämbar ras, 
bondhnnd; slusk. 



L. 



laad' ludd; fjun på växter; vårull. /v- 

den luden, /vden-graes luddtåtei (Hoi- 

cus lanatus). 

1. laag lock. ^^e-fad karott. 

2. laag lag, vatteo, aom pågjatlta ogt oob inne- 
b&Iler CO del ar deaa muat. 

3. laag vlndfällt träd. 

laage liten dörr; grind; halvdörr, hälf- 
ten av en vågrätt delad dörr. 
laagesild siklöja (Ooregonus albnla). 
laak usel, dålig. 

1. laan*. -les skuldfri. — ^ve*, laan 
mig $m0rret får jag be om. f^er lån- 
tagare. 

2. laan no. rad av långsträckta pa- 
ker; husrad; lång byggning; sval- 
gång. 

laar*. -bensknoke vändknöl. -bugten, 

-bejningen Ijumskvecket, Ijumskfå- 



ran. -kriget = -hugten. -tungen ml- 

Inden. 

laare ^jo. fira. 

laas* no. ett instängt sillRtim, stäng; 
dymling; fog; bag <%» og lukke under 
lås och bom. -bue armborst, -gäng, 
-gasnge inrikte, villa, -trykker dörr- 
vred. — 've-kappe fingertuta för att 
stänga fänghålet med. -tine antänd- 
ningsrem, fyrsnöro till kanon. -Slld 
instängd sill. -sem kort spik med 
stort huvud. 

laave lada; loge. 

laban bängel, räkel. 

Iab[b]ank tvärband, tvärslå. 

labbe gå med möda, larva, traska. 

Iabbellen'sk obegripligt språk, rot- 
välska. 

laberdan nys^tad stockfiek. 



'*' ftveo dat direkt moUvarando »r. prdat. «v artikelaa bavndrubcU aller T»4 »•■> 1 dt» atir ff | . 



labU 



- 115 - 



landmsBrke 



la bli vuian Uta bli. 
labskovs lappskojs: l-emifk ^ lapp- 
skojs i form av paj. 

labyrintsvamp Bsedaiea. 
1. lad lat. 

2. lad' BtäUning, bord» varpå t. ex. vcrktrg 
el. arbetiMjeken Tlln; jfr dreje-y save-lod. 

laddar sockor. 

1. lada lada; låda: jfr läder, -gaard* iv. 
en fattiggård i Köpenhamn, -gaards- 
iem fattighjon. -SVala* (Himndo m- 
Btica). 

2. lada ladda; lasta, -atad lastageplats ; 
BO. mindre handelsplats (mottT. kö- 
ping) vid knsten, dir goda Mu utlandet ej 

f&r lowta. -Stok laddstake, läskstång. 

3. lada låta; underlåta; lämna; det 
»vr jfg kam om överlåter jag åt ho- 
nom ; man maa f\* kam, at han er en 
dygtig arbejder ge honom det erkän- 
nandet; ^ haant om förhåna; ^ et 
shih udruste låta ntrnsta. -jani snäp- 
pare. 

4. lada låtsa; kan lod, $om kan var 
vred låtsade; vinteren ^s^r til nt hlive 
köld artar sig, ser nt. 

6. lada »ig lata sig. 
laden i amt. -artad, -aktig. 
läder laner, underkäkens tandlösa del 
hos hästen, där betslet ligger. 
ladning*. «v,sflaske leidnerflaika. 
laft knut i bjggning. 

1. lag lager; lag, gille; handlag; no. 
handtag; et *\* kanoner; hvor paa "^ 
var ungefär, -dellng skiktning. 

2. lag I DO. amt. : lag. -mandsrat instans 

över meddomsret. -ting Norges första 
kammare, som räljes nr och av den 
andra, odeUtinget. 

1. laga [saltjlake; lag; r. lägga in i 
lake, insalta, -agurk saltgurka. 

2. laga = lave ; 'vt förutbestämd. 
lägg = lugge. 

lagt rard. oo. legat. 

lak'*. -ska blankläderssko. 
laka* (Lotta), -sild siklöja (Coregonus 
slbula). 

1. lakke lacka. 

2. iakka skrida, lida om tidea; *>* hjem 
knalla sig hem. 



lakkalas felfri. 

läks* (Salmo salar), 'x.a-abar »n ameri- 
kansk fiskart Micropterus salmoides, aom 

odlaU i Non;e. -Slld* en prlckflsk (Mauro- 

liens). -Siarja glansfisk (Lampris gut- 
tatus). 
laktuk sallat (Lactuca). 

1. lalla da. tass. 

2. lalla lalla. 

1. lam*, »vma-grlb lammgam (Gjpa- 
etns barbatus). -binda vattenhinna 
omkring fostret. 

2. lam' lam. «N.ma förlama. '>^maisa 

förlamning, lamhet. 

lamm fjärdingsblock. 

lamprat' nejonöga (Petromyzon). 

lampa*, -feber rampfeber. 

lancatfisk* (Amphioxus lanceolatus). 

land*, -bo lantman, -bohajskole lant- 
bruksinstitut, -boreformer lagstift- 
ningsåtgärder till jordbrukets hö- 
jande, aftrvk. från 1788 och fram«t. -dag 

lantdag; «jo. fridag, -dolk bondtölp. 
-drot = jorddroti. -foged en ämbets- 
man på Island och Färöarna, -flrben 
skogsödla (Lacerta vivipara). -gäng* 
landstigning, -gilde da. landsskyld, 
arrendeavgift, -havra flyghavre (Ave- 
na fatna). -haSt häst av lantras. -huk 
udde. -inspaktar lantmätare, -ind- 

Vinding landvinning c«nom ^lOaånknlag 

o. d. -jordan torra landet, -kando 

landmärke. -koH karta, -krabba* 
(Gecaicinus rurioola). -ligger stadsbo 
på landet, sommargäst, -lov landper- 
mission, -lukket instängd på alla si- 
dor av land. -lysa landsförvisa. -I0- 
ber vagabond. -maaler* lantmätare; 
mätare (Geometra). -militS utskriven 

härstyrka på 1790-talet mod någon sOndags- 

excreia. -race* naturras, bondras. -ret 
landsrätt; landskapslag, -skilpadde* 
(Testndo). -StodhingSt beskällare till 
allmogens ston. -toning landets upp- 
dykande ur havet, -vaesen lantbruk. 
-am kungsörn (Aquila chrysaetns). 
— 'N^a-fejde inbördes krig. -modo da. 
konvent av stiftets prostar, aom beaiuter 

i vissa angclHgcnbeter angående kjrka ooli skola, 

stiftssynod, -mttrice gränslina, gräns. 



-'>' aenaato fannanamtta ord. 6; = O 1 t>o. a' I trjckaurelse, lång vokal al' tryekatavelae, kort vokal. 



landeret 



116 — 



latinskole 



-rst landslag, -vej landsväg. < — ^n^S- 

S' by, samhälle med atadtllk bebjKgelse. 
yagtig lantlig, bondaktlg, tarylig. 
-lod fiskares avgift till fiskerättens 
ägare, -maahtiirsk. det i Norge av Ivar 
Aasen utarbetade på de talade folk- 
målen byggda norska skriftspråket. 
-Overret motsv. hovrätt, -ting Dan- 
marks första kammare, van uiedlemmar 
delvU utses »v konungen, delvis Indirekt av 
folket under former, som tillförii&kra de förmög- 
nare stOrre iuHjtaude. 

i. land no. urin. 

landskab*. ^S-gartner motsv. länsträd- 
gårdsmästare. 

landauer landa. 

laner* = lader. 

\B,ng*, -aarer äror. -agtig avlång. 

-bjelkB balkvägare, sträckband, under- 
slag, -bold tre slag och ränna, -drag, 
trcBkke i -f\> dra ut pä tiden, -drsgtig 
senfärdig. -dySSB stendös, omgiven av 

en långsträckt, rektangulär hOg. -fant tattare, 

zigenare, -hals långhals, »stockand» 
(Lepas). -htfvi rnbank. -leg = '^e-leg. 
-iine = bakke. -nsb pilgrimsmussla 
(Pecten) ; = -ncebbe. -nxbbe spov (Li- 
mosa). -r^r rörval (Balsenoptera mu- 
sculus). -sav kransåg, stocksåg, stor 
såg för planksågning, dragen av två 
man. -sigtig långtids- (om vaxiar). -Skaei 
= knivmusling. -skodde slingerskott. 
-Skadet med långa skört, -spil = '>^e- 
leg. -Stjert* = isgalL -takkel märs- 
segeltalja. -vejs långväga. -VOgn lång- 
bom mellan bak- och framvagn. — 
'Ni^e-leg, -lelk ett citterliknande in- 
strnment. 

1. länge v. langa; />^e Jlittigt tilfadet 
göra heder åt anrättningarna. 

2. länge långa (Molua molva). 
längs längs; ^aa fs* längscfter. 

langsom* no. tråkig. 

langSOm'melig, % ^e tider lång- 
liga. 

långt*, *>* om Icenge sent omsider; *\* 
ifra* nej, rakt Inte. -rskkende med 
stor skott vidd; vittut seende. 

langU8'te[r]* (Palinurus). 

langvia eillgrlssla (Uria troile). 



lanse*. -Slange mockaslnonn (Trigo^ 
nocephalus). 

lansenér ulan. 

lanterne*. -drager eldfluga (Fuigora). 

lap'* 1 sms. -lob; «vPer plättar, -fod 
smådopping (Podiceps fluviatUis) ; 
svarthakedopping (P. aurltus). -Spurv 

= laplandsspurv. — 'x^pe-dykker dop* 

ping (Podiceps); komet -'v. svarthake- 
dopping (P. auritus) ; lille -'v. smådop- 
ping (P. flnviatilis); r0dhaUet -<%* grå- 
hakedopping (P. rubricoUis) ; töppet 
-^ skäggdopping (P. cristatus); 0ret 
"tst svarthalsad dopping (P. nigricol- 
lis). -fod årfot (flikfot) bos fftgiar. -lom 
dopping; graastrubet -^ gråhakedop- 
ping (P. rubricoUis); liden -/v» små- 
dopping (P. fluviatilis); kvidstrubet 
-/v» skäggdopping (P. cristatus) ; sort- 
knlset -'X,* (P. nigricollis) ; sorthravet 
-/v» svarthakedopping (P. auritus). — 
'x.pet bot. flikad, inskuren. 

Lapland*. 'x/S-mejse lappmes (Parus 

cinctus). -spurv lappsparv (Emberiza 
lapponica). -ugie lappuggla (Strix 
lapponica). -VSerling = -spurv. 
laps sprätt, snobb. «ve sig snobba. 
'N^eri snobbighet, snobberi. 

larlng lätt bris. 

larv eländig varelse, stackare. 
larve larv; mask. -lim ett skydds- 
medel mot larver som rsrstora träd. -pest 

sjukdom hos bilarven, framkallad av flugan 

Phora incrassata. -sluger en art töm- 
skata (Campephaga). 
ia'S trasa. «vet trasig, så att trasorna 

hänga om en. 
lasere glasera, glätta. 
lask kil i tyg; läsk, fog. 
I asket fet, dast, okostig; laskede kin" 

der hängande av fetma. 
last* skogsprodukter som handelsvara; 

sjö. hålskepp; rund 'x; timmer; skaa' 

ren o^ bräder. 'vS-flaadO timmerflotte. 

-handier timmerhandlare, -pråm lik- 

tare. 
lasur*. -mejse azurmes (ParuB cya- 

neus). 
latin*, -skole rorr: högre allmänt läro* 

verk. 



* även det direkt metsTarande st. ordet. <\d artikelns huvudrubrik vller T«d Mm 1 den stftr f«r« I 



latter 



— 117 — 



legere 



latter skratt, löje; vare til *\*for heU 
hyen åtlöje. -dUB = åkoggerdue. -gaS 
lustgas, -krampe hysteriskt skratt. 
-maags skrattmås (Larus ridibandas). 
-mild som har syårt för att h&Ua sig 
för skratt. — 'x.lig löjlig. 

lattun latun, mässingsbleck. 

latV8Brge latverg, mos ; tank. ett avförande 
medel. 

laud, lauda'blli$ högsta betyget, lan- 
datnr. 

laue = hje. 

1. laug = /. lav. 

2. laug = laag. 

lauparStevler Skidpjäxor I rönn »t lapp- 
skor men av lider. 

laurbaer = lavrixer. 

1. lav, -et skrå. 'x.S-aand skråanda. 
-frihed frihet för skråna; frihet från 
skråna, näringsfrihet, -mester mäs- 
tare, som tillhör ett skrå. -Skraa 
skråordning, gillestadga. 

2. lav, -en (Lichen). -bSBltet lavar- 
nas bälte, 1 mrllersU NorfO ISOO m. 0. h. 

-Skrige, -Skrike* (Garmlas infan- 
stas). 

3. lav adj. låg; *>* af vaJut liten, små- 
yäxt. -benet med korta ben. -hjertet 
lågsinnad. -Isnde lågt beläget land. 
-maal minimum, -mose* yanlig mos- 
se, myr. -pandet med låg panna; biidi. 
lågsinnad, tarvlig, -skov lågskog. 

appkommen ar etnbbar. -Vandet grund; 

han betegnede angrebene paa d:r II. 
tom lavvandedé. 

4. lav 1 ema. = lov. -ålder lagstadgad 
minimiålder; it. myndighetsålder. 

-byde = lovbyde. -haevdsdom ntsiag, 

varigenom hävd konstateras. -VSBrge 
god man för änka. 
lava*, -bank stelnad lavaström, lava- 
bädd. 

1. lave, a/, » «># nr, i lag; soBtte sig i ^ 
till rätta. 

2. Iav|e göra, laga till, laga; det har 
'\*et ng taaledes fallit sig; '\*et gjord, 
konstlad, 'x^lilng, vilkaarlige ^ninger 
godtyckliga nybildningar. 

J3. lave hänga och dingla, aånk. om rik- 
lig grannlåt; han var saa gild, al det 



lyste og *s*de; det *>>*de afham afpragt 

og glans, 
lavere lovera, kryssa. 
lavrbflBr lager (Lanrens) ; hvile paa sine 

's* lagrar, -asp lagerpoppel (Popnlns 

lanrifolia). -blad lagerbarsblad. -pil 

jolster (Salix pentandra). 

1. le lie. -mand slåtterkarl, skörde- 
karl; -*\>en biidi.* döden. 

2. le skratta. 

1. led', -détj no. 'den* ; aritm. term; et *>* i 
en kasde länk. -afsetnlng amputation. 
-grube ledhåla, -harve = /oldharve. 
-knop ledhnvnd, ledknapp. -Orme 
ringmaskar (Annalata), -skaah led- 
panna. -Stykke bot. stjälkstycke mel- 
lan två knntar. -SflBtte vrida i led. 
-vreden vriden nr led, vrickad, -vsd- 
Ske ledvatten. — '^.[dje-dukke man- 
nekin. -reumatisme ledgångsreuma- 
tism. 

2. led', -det, ♦ grind, -hus grindstuga. 

3. Ie'd*, -en, håll, riktning; farled. 

4. led adj. * ful, motbjudande. 

1. lede leda, föra. -ild löpeld, stubin. 
-snor ledband, -traad* kompendium. 
— 'xjIsO ledning. 

2. lede leta, söka. 

3. lede leda, det att man ir led. 

ledig*, -gäng dagdriveri, sysslolöshet; 
"\* er djcBvelens hovedpude fåfäng gå 
lärer mycket ont. 

ledlke = laidike. 

ledtog, voire i f\* med en göra gemen- 
sam sak; han havde Jlere i *>>* var i 
lag med, i komplott med. 

ledved try (Lonicera xylosteum). 

leersie vildris (Oryza). 

lef le driva lättf ärdigt skämt, föra lätt- 
färdigt tal; ^s* med lättfärdigt umgås 
med, hångla med. 

\9^Wjladbr0d^ som under själva grädd- 
ningen sammanvikits ror att h&ua sig 

mjukt. 

lege leka; ebat. leksak, -ioj leksaker. 

Iegem[e] kropp, iegemiig kroppslig, 

lekamlig; Iegemiig vinkel solid vin- 
kel, hörn. 

1. legere kem.*; kok. reda av. 

2. legere stifta ett legat, testamentera. 



-'>' aenaate ■ 



k ord. Ctf := o 1 bo. al trjekaurelaa, lånc rokal. d( tryekaUrelte, kort rokal . 



legg 



118 — 



leverrim 



legg = i. lag. 

leguan* ödla i Sydamerika (Ignana). 
Ib], det var ^^jt tråkigt, ledsamt; jeg 
blev taa «v ledsen ; du er $aa *\* tråkig. 
lejder ajs. trappa, lejdare. 

1. leje, -t, läger; lager; komet gaar i 
tst säden lägger sig. -88ed säd som 
lagt sig. 

2. leje, -«, ■b.t.liyra,lega; v. hyra, leja; 
eje gaar for ^ köp bryter kontrakt. 
-bibliotek lånbibliotek, -boer hyres- 
gäst, -brev hyreskontrakt, -dreng 

springpojke. -foNc hyresgäster. -hoS 
hus med våningar till nthyrnlng, 
hyreskasern, -jord arrenderad jord; 
da. mindre lägenhet, jordlott, som 
arrenderas. -konO bjälphnstra, hjälp- 
gumma, -maal hyres-, arrendes-tid. 
-Svetid legohjon, daglönare ; köpt red- 
skap. — 'v.r hyresgäst. 

lejermaal lägersmål, samlag. 

jeile — lägel. 

lejlighed lägenhet; våning; tillfälle; 
*>* g0r ty ve tillfället gör tjuven ; efter 
fattig »>» efter bästa förmåga, så gott 
man kan. ^8-digt tillfällighetsdikt. 
-kab tillfälligt (lyckat) köp. -skat, 
formues- og -<%* en skatt bestämd 
efter förmögenhetens storlek jämte 
skattdragarens underhållsplikt gent- 
emot familjemedlemmar. -viS tillfäl- 
ligtvis; vid tillfälle. 

lejiaending arrendator på 6geD Mh tnkiu 

liviild. 

lejr läger, -baal lägereld, vakteld. 

-samling övningsläger. 
lektio läxa. 
lel ändå, i alla fall. 

1. lem, -men, lam, lucka; loft i uthus; 
grind till vagnkorg el. hökorg. 

2. lem, 'tnet, no. åv. 'men, lem, i nu», 
-hjon. 'vme-dasker lång smal per- 
son, »flaggstång», -stiftelse sjukfaas; 

fattighus. — 'X/me stycka ett RUktat djur. 

lemfttldig mild, skonsam, varlig. 

lerfimen = lemming. 

lemmergat ijo. våghål, varigenom vatt- 
net avrinner till pumparna. 

lemmike bäckgröna (Yeronlca becca- 
bnnga). 



lemming* fjällämmel (Myodes lem- 
mas) ; blåa *>* = tkovltmming. 

lempe*. 'N.lig skonsam, försiktig ; •«▼. 
med lämpa. 

lempe-jem flyttbar barlast. 

lemStOr = Icemster. 

lemaen = lemming. 'x.S-griS fjälluggla 
(Atene nyctea). 

len län, förläning. 

lense flytande bom för uppfångande 
av timmer, timmerläns. 

lenSOport lucka utanför kajutfdns- 
ter. 

lensmand*. 'x.S-karl länsmansbiträde. 
-80Vn låtsad sömn, då m«Q •or«r rtr. 

lente dröja, söla. 

ler lera. -flyndro* glipskädda (Dre- 
panopsetta platessoides). -klining'*' 
tätning med lera. -mflsl jordfall. — 
*\*B lerig mark. 

lerk = lasrk. 

let* upphissad, lättad om ankaret. -fSBII- 
gelig eldfängd; uidi. som lätt blir för- 
älskad, -korn slösäd. -livet lätt på 

tråden, som tar livet lätt ei. med gott 
humör. — 'x/tO* Ivfta; 'v.te paa skuld' 
reme rycka. 'vtelSO lättnad. 

lote paa fresta på; det /vr ikképcui dig 
går ingen nöd. 

lev en kaka fladbr0d. 

levange aje.* skurborste. 

leve*, kvorledeSf hvordan ^r De t hur 
sUr det till? -aldor livslängd, -dag 
levnadsdag; pi. livsdagar, -dygtig som 
har kraft att leva. -maado levnads- 
sätt; kost; han har ingen -<x» ingen 
förmåga att skicka sig. -mand man, 
som lever med, lever högt. -vej kall, 
verksamhet. — *\*n liv, oväsen, spek- 
takel. 

lever*, tale fra ^en fritt ur hjärtat, 
ur skägget, -blomst = -urt. -OrtS le- 
vermalm, en kvlckeilvermalm. -flyndOr, 
-ikte = 'orm. -jo vanlig labb (Lestris 
crepidata). -lap lob i levern, -iars 
stormsvala (Procellaria pelagica). 
-mos levermossa (Jungermannia). 
-mirlje anrättning av fisklever och 
havrebröd. -orm levermask (Deatoma 
hepatlcam). -rim extemporent, im- 



ävcn det dlrakt mottrarande av. ordet. «^ arakelua huvudrubrik eUer rad aoai 1 dun atflr fllre I 



levemrt 



— 119 — 



lind 



proviserat rim; mour. grötrim. -Uli 

slåtterblomma (Paraassia palnstris). 
Ieve'r{e lämna; leverera, /x/ing lere- 

råns, så mycket, som levereras på en 

gång; häfte. 
levkej' lövkoja (Cheiranthus). 
lev^ned levnad. 
lev^ning överleva, kvarleva. 
Ii lid, backe, -rype dalripa (Lagopns 

albns). 

liberi' livré. 

libbaber* spekulant, hngad köpare. 
licitjatioil entreprenadanktlon. /x^Bre 
utbjnda på entreprenadaaktion. 

1. lid Ut, förtroende. 

2. lid, sida, kant, bål], led. 

1. lide lita. 

2. lide = 2. lid. 

3. lids lida; han er godt lidt gärna 
sedd; han kunde godt ^ den unge 
mand tyckte bra om. -form gram. pas- 
sivum. 

4. lide lida, skrida; hvor långt /x/r det 
paa dagen? det ~r ikke med nrbejdet 
går inte framåt, blir Ingenting av. 

lidelse lidande. 
liden liten. 

lidenskab lidelse. Iidenska^bolig lidel- 
sefull. 

lidet litet; no. bl. 1 bet. föga, icke myc- 
ket; Jfr lidt; kan er 'v pam ful. 

lidkab köpskål. 

lidse «jo. litsa. <vr skosnören; ganser. 
-toug tjD. litsor, litslinor. 

lidt litet; no. b]. I bal. en smnla, nå- 
got litet, något; jfr lidet; «v efter /v 
så småningom. 

lif lig ljuvlig. 

1. lig adj. lik; en hrone er *\* 100 0re 
lika med. <vere bättre. 

2. lig sbst. lik. -fald fallandesot. -fSBrd 
jordafärd, likbegängelse. -hll8 sorge- 
hus; gravkapell. -kaSSe kassa för be- 
gravningshjälp, -epaan hyvelspån- 
liknande bildning av talgen från ett 

brinnande talgljus, amedd som töcken till 

Ibreitåendo d«4iftii. -SVfÖ liklakan. 

3. lig 1^0. lik. -boH skoning med segel- 
duk på seglen för gårdingama. 

1. lige 4». kanta. 



2. Kge rak, rät; jämn (icke udda); lika; 
<x» til «e 'til; *>* i pjeblicket strax på 
stunden; han gik <x. til kongen direkt; 
<N« til den lyte dag ända; ^v överfor 
rakt mitt emot; btidi. gentemot; jeg 
er *st glad det gör mig alldeles det- 
samma; jfr -glad; Jfr fedt, -dannet 

likformig, -linnet blad parbladigt 
utan uddblad. -fre Hl enkel, rättfram ; 
verklig; adr. rent av. -glad liknöjd, 
vårdslös, obekymrad, -gyldig likgil- 
tig, betydelselös. -liniet rätlinig. 

-mand jämlike, -meget lika gott. 

-nervet blad enkelnervigt. -OVerfor 
■e ovan. -Stemt med lika sinnesstäm- 
ning. -Strenget med vertikala strän- 
gar, -til rent av; det er ikke saa -«x» 
enkelt, -vidde bäckenets ena genom- 
skärning (conjugata vera). -VSgt jäm- 
vikt. 

ligelig jämn, likformig; *\ifordelt, ud- 
viklet. 

ligervis likaledes. 

ligge*, ^s* under for dnka under; han- 
delen 'vr ligger nere. -bi drönare. — 
<vnde-f8B Mbi. skatt. — »vP* reserv- 
ankare. 

lignje likna; f\j en for en vis indtasgt 
taxera, /x/else*, i Guds ts*else avbild, 
beläte. 'x/ing tnxering; ekvation. *>*%» 
kommission taxeringsnämnd. 

S lister* (Ligustrum). 
e tycka om ; <x. sig trivas. 
lille* Aa. liten, -cirkel parallelcirkel. 

lillle* (Lmum m. fl.), -konval* (Con- 

vallaria). -vaand liljestängel; poot. 
smärt flicka. 

1. Ii'm \\m\flydende ^ fcräkitt. -hodor* 
garveriavfall. -OVn limhall. -pind lim- 
spö, -potte limpanna. -Urt klibblim 
(Silene viscosa). -VOkS = forvoks. 

2. Ii'm kalk. -grav slamgrav. 

lime kvast. 

lin* linne; gam, Kjllva ntttet i Oskeredskap. 
-aal* yngel slv jlodlampret. -bSfldfel] 
spergel (Spergnla). •eVIO sädesärla 
(Motacilla alba). -IflBrred lärft. -Skav 
linneskav, charpi. -Otpy blånor. 

1. lind* (Tiiia). 

2. lind mjuk, len, mild; en 'v gr0d för 



Diattaerd. <tf=:0 1bo. a'^ (iTekaCarelao, ttag vokal, artryékitarolte, kort vokal. 



lindsaltet 



— 120 — 



loknm 



litet salt. *8altet lätt saltad, rim- 
saltad. 

1. linde mildräder, tÖTäder. 

2. linde mildra, lindra. 

3. linde linda, vira; abat. *. 

line backa fi«kred«k«p. -fisk fisk fångad 

på backa. 
lingeri-handel yityamliandel, larfts- 

krambandel. 

linie* trjeki. skriren rad. »begnivelse be- 

grävning på f attigkyrkoglbrden. -dan- 

net, -formigt blad jämbrett. -tropper 

no. tmpper, som nnder anionens tid 
fingo användas även i Sverige. 

linne = linde. 

iinned linne; lintyg. 

linse lins (Ervnm lens). 

1. lire lira (PnflRnns). 

2. lire lyra. -kaSSe positiv. 

3. lire, '^ sin lektie af rabbla upp ntan 
att begripa. 

lirpe lirka. 

Ilrumlarum kiingkiang. 

1. list*, 'vig listig. 

2. IjSt list; lista. 

1. liste smussla, smyga; *s*e sandheden 
ud af en locka nr, narra ut\ fste $%g 
til at gare noget stjäla sig till. 

2. liste förse med lister. 
litsenbroder postvaktmästare. 

liv*, af alle 'vjSfM krafter a,r alla 
krafter; tre skridtfra *\*«t! håll er på 
mattan! have aabent f\* obehindrad 
avföring, -aare pnlsåder. -ag^tig livs- 
levande; han g0r -^v tom en hund 
skäller förvillande likt ...; hun er 
moderent "\^e billede modem npp i 
•dagen, -fuld*, et '*\*t prygl ett or- 
dentligt kok stryk, -holter tjo. [slag-] 
vagare. -jSBgere Köpenhamns stads 
milis, borgargarde, -kalv* påläggs- 
kalv, -kjole frack. -kO mjölkko, avels- 
ko. -ret* favoriträtt, -salig härlig. 

-0re undantag, födoråd. — 'vs-arving 

bröstarvinge, -br^d, faa -'n* få en 
brödkaka, bli försörjd för livstiden. 
-faBSte arrende på livstid, -gave gåva 
med varm hand. -kaar levnadsvill- 
kor, levnadsomständigheter, -knude 
boi. rothals, -lyst levnadslast. -trSB 



thnja (Thnja); i lUiniftB! arbor vitss; 
'*\tet btbi. livets träd. -varighed livs- 
längd. 

Ija, Ijaa lie. 

liom eko, återljud. ^vO återskalla. 
Ijore rökhål i taket. 

1. lo Indd. 

2. lo loge. 

loaf eng. formbröd, m lof. 

1. lod' lod; et pund er 32 *>». -Iinio* lod- 
rät linie. -ret* vinkelrät. -Skud*, vi 
fik intet '*>* vi fnnno ingen botten. 
-vand klorzinklösning till lödning. 

2. lod lott; det store 'v högsta vinsten. 
/vtS-ejer jordägare. 

8. lod {CO) lät; låtsade; m lade. 

1. lödde löda; loda, sondera. -boH löd- 
kolv. 

2. ledde lödda (en neraiik dik, Kallotas 

villosOS, aom ntgOr Talan oeh tortkara fOdn). 

-fiske fiske på torsk, som förföljer 

loddan, -hval = fin-hval. 
lodje rysk smack, lodja. 
lodden Inden. 
lods (la}'s) lots. -fisk = hajlods. -skejtO 

lotsjakt. 

lof formbröd, ett slags vetebröd. 
loffe driva omkring som luffare. 

loft* vind; tak inne l rammet; no. Kr. 

vindskupa. 

lofugl strandskata (Hsematopus ostra- 
legus). 

1. log' ^)o. *. -flyndre loggskädda. — 
/x^ge* kasta ut loggen. 

2. log lägg. 

logere bo i förhyrd möblerad lägen- 
het (rum); f\*nde hyresgäst, inackor- 
dering. 

logi*, -skib logementsfartyg. 

logre vifta med svansen; fjäska, ställa 
siflf in. 

1. lok [hår]lock. 

2. lok lockpipa. -skyttO merkaiiakytte 
på lock. — 'vke-mad lockbete, -smil 
förföriskt leende. 

1. lokke locka. 

2. lokke göra hål i, genomborra, lok- 

bejtel lockbetei. -hammer pans. 
lokomotiv-remlse lokomotivstaU. 
lokum ett visst ställe, avträde. 



* Uren del direkt moterannde er. ordet. «v nrtlkelna hnmdrvbrlk eller vad aom 1 des atlr fSre | . 



lollik 



121 



lugtlapper 



loliik inv&naie p& Lolland. 

1. lom (ft>) ♦ (Colymbus). -vie eill- 
grissla (Uria troile). 

2. iom ärlom. 

lombarders utlåna mot pant IT t. •>. 

raror el. MkUer. 

lomme (a) ficka; ha en i /x/e» knnna 
linda om fingrarna; vcere i ^s^n paa en 
vara i någons makt. -bOO plånbok. 
-klud = t0rkl<Bde. -Isrke plnnta. 
-penge pengar, som ej skola redovi' 
sas; fi-uens -rsi nålpengar, -prokura- 
tor brännvinsadvokat, -ivrklaede näs- 
duk. 

lomre rödtnnga (Plenronectes micro- 
cephdlns). 

lon stilla flytande vatten. 

lons ajo. ranson 

lop' groda. 

loppe*. -alant loppört (innia puli- 
caria). -frs fr» ar -ur t. -StSBr lopp- 
starr (Carex pnllcaris). -torvot för- 
säljningsplats för gamla kläder. -uH 
loppfröört(Plantago psyllinm). -Sedor 
larvätare, flåtthackare (Grotophaga). 

lorJB pråm att föra timmer på. 

lort* smuts, -and kricka (Anas orecca). 

1. los' loss. 

8. lo'S {(o) hundens skall, då han för- 
följer villebrådet ; f\jen gaar. <x>BndB 
skällande; haren jages med los f\,ende 
hund. 

3. los' (d) = gaupe. 

lostikke, lOStilk llbsticka (Ligusticnm 
levisticum). 

1. lov* tillstånd, tillåtelse; Jeg faar 
iklce *N* affär får inte för. 

2. lov lag; riksdagsbeslut; ybr«Za^ <{7 
«N* om opf0réf»e af bygninger for et 
rigshospital ; seUkabets '\je förenin- 
gens stadgar; bolagsordningen; uden 
*>* cg dom utan dom och rannsakning. 
-bOmlet lagstadgad. -bydo på lagitadcat 

stU hembjnda jord åt allkttogar, Innan den 

•»ijea. -fast laglig; -*># vidne. -forms- 
lig i laga ordning. -giVBnde lagstif- 
tande, -gyldig laggiii. -hievd jrr lav 
heevdtdom. -kyndig rättslärd. -maal, 

uden -'xt og dom rannsakning och dom. 

-maessig lagenlig, -tidende mouv. for* 



fattningssamling. -triBkkari lagvräng- 
ning. — /x^S-kraft laga kraft. 

8. lov* beröm. 

lovaattBr, lovatter (af) vantar med blott 
tamme, mul Vantar, tumvantar. 

leve handlore. 

1. lovlig betydligt, t tämmeligen>; dette 
er et f>* lav t udtryk. 

2. lovlig laglig; lovlig. 

1. lu ludd på kläder, -slidt luggsliten. 

2. lu knack tpei. 

lub, lubbe da. lyrtorsk (Gadus poUa- 
chius); no. paddfisk (Baniceps). 

lubben fyllig, knubbig. 

Iucer'ne luzem (Kedlcago sativa). 

lud lut; der skal skarp *\* til skurvede 
hoveder så'nt läder skall så'n smörja 
ha ; gaa for fs* og koldt vand få sköta 
sig själv, bli vårdslösad, slita ont. 
•doven stormlat. -lej uppled sen. 

lude skjul. 
ludende Uj = ludiej. 

1. lue låga. -skrift eldskrift. 

2. lue mössa, luva. 

luf 4Jo. styr närmare vinden! lova! 

1. luffe vante ; namn på valarnas och 
vissa sköldpaddors simorgan. -gaas 
pin g vin. -Skildpadde havssköldpadda. 

2. luffe lovera, lova; jfr luf 

luft* allmännare: gaS. «art gns. -brSttd 

luftschakt 1 gniror. -fomijg gasformig. 
-kaStel luftslott, -vev luftstrupe; and- 
rör, traké. -rsrshoved struphuvud. 
-syn hägring. — 'x/C*, det <x«r paa 
vandet kommer en fläkt, 's^lg* lätt- 
sinnig, 'x^ning fläkt. 

1. lug = 2. lugge. 

2. lug lugg. 
Iuga'r hytt. 

1. luge lucka. 

2. luge rensa. Inka. 

1. lugge lugga. 

2. lugge skåra i ändan på tunnstäver, 

lägg- 

lugger «jo. loggert, litet fartyg med 
rektangulärt råsegel. -SOJI loggert- 
segel. 

lugt*. 'x^e*! ^e lunten osa bränt horn, 
ana oråd. 'x.e-benet silbenet. -kolbor, 
-lapper laktlober. 



wtta erd. €0 =s O I bo. a' I trjokatarelae, lång rokal. oT trjekaUTelee, kort vokal. 



luif 



122 — 



lydt 



luif = lofugl 

lllka'f avstängt mm; folkenes f\> 8j«. 
akansen. 

1. Iukk6, gemme under laaa og 'v nå- 
der lås och bom. 

2. lukke stänga; fs^t vogn täckt; en *\*t 
bog tillsluten, -lyd fonet. klnflil, ex- 
plosiva, -muskel slntmuskel. Luk- 
0Je, Ole -'V. Jon Bland. 

iuksus lyx. -genstande lyxartiklar. 
lukt vuig. direkt, rakt; en kan «e »v » 

vandene nedenunder; slaa sig 'v ihjel 

på fläcken. 

1. lummer kvalmig. 

2. lummer lopplnmmer (Lycopodinm 
selago). 

lumpe, il^ke lade sig *>* inte låta hnttla 

med sig. 
lumpen* skamlig; nedrig; det er f\ft 

af dig. 
iump-Sukker* kaksocker 1 stora bitar. 
lumre brinna ni an låga, glöda ; en f^^nde 

hede tryckande. 
lumsk lömsk. /x/Crl lömskhet; sattyg, 

rackartyg. 
lun eg. skyddad för vinden, lugn ; lagom, 

behagligt varm ; en 'v krog en varm 

vrå; den t\te vestenvind milda; sidde 

'\,t inden d0re i lugn och ro. 
lund*, -fladstjerne lundstjarnblomma 

(Stellaria nemorum). -fredl08 galarv 

(Lysimachia nemorum). -rapgrSBS 

lundgröe (Poa nemoralis). 
lunde lunnefägel (Mormon arcticns). 
iundStlkke hjulsprlnt, hjulpinne, luns. 
lune lynne, temperament; gott lynne, 

humor; nyck, infall, -fuld nyckfull. 

-faenger griUfängare. ~t nyckfull. 

lunge*. -betaendelse lunginflamma- 
tion, -fisk* (Lepidosiren o. särBtåcnde). 
-lap lob i lungan, -lav* (Sticta pul- 
monaria). -mOS (1.) lungmoa. -mOS 
(2.) läkemedel av -lav. -plben pipan- 
de kvickdrag, hästsjukdom. -ryStelSS ett 
gott skratt, -slag moder ti ack, stort 
födelsemärke, -snegi lungsnäcka (ord- 
DiDgen Gastropoda pulmonata). -urt* 
(Pnlmonaria). 

lunken ljum; kylslagen. 

1. lunn timmerstapel; ttminerflotte. 



2. lunn trästycke att släpa en båt 
o. d. på. 

1. lunne stapla Ummer. 

2. lunne = 2. lunn. 

8. lunne = lunde. 

1. lunte lunta att tända med; jfr lugte, 

2. lunte en lit«n vägbit; ▼. gå lång- 
samt, knalla, -trav »prästalunk». 

lUntStikke = lundstikke. 

1. lup^e lupp, förstoringsglas. 

2. luppe mindre smälta, lupp. 
lupin* (Lupinus). 

1. lur*, ligge paa »v. 

2. lur* blund, 'x.e-taeppe filt för mid- 
dagsluren, överkast, couvré-pied. 

3. lur*, -lok locklåt spelad på lur. 

4. lur knepig. 

lurk* påk. 

lurv hårtofs, kaluv ; de udskjceldte ham 
for en *\j uden doktorhat. *\^ZX trasig, 
luggsliten. 

lurveleven domedagsregemente. 

lus* ftv. pi. löss. -ängel en lusig stackare. 
— -aur mindre röd fisk (Sebasfces vi- 
viparns). -flue da. namn på hästflugan 
m. fl. av gruppen Pupipara. — -N.e- 
fr0 = éabadillefr0. ' -grSS åkersper- 
gel (Spergula arvensis). -knaekksr 
snål varg, glrigbuk. -krud staffansfrÖ 
(Delphinium staphlsagria). -raad, an- 
grebet af -'v av rötfiäckar. -WPt kärr- 
spira (Pedicularis palustris). 

lusing örfil. 

luske smyga; ^ a/loma av. 

luSSing = lusing. 

lut luta. -spiller*. 

1. lutter ett slags brännvin. 

2. lutter* idel; han er ^ »re. 

1. luv ludd; Jfr /u. 

2. luv lovartsidan på ett fartyg; tage 
f^en fra ta loven av. /^e = luffe. 

ly skydd för regn och storm. 

lybsk == Ubsk. 

lyd ljud; slaa til "w äska ljud. -btflger 
ljudvågor, -forskydning Ijudskrid- 
ning. -himmel tak över predikstol. 
-hul Ijudglngg. -Il0r som har fin hör- 
sel, -skrift fonetisk skrift, Ijndbeteck- 
ning. — <ve lyda, ljuda. 

lydt, k0jt og ^ högljutt; det er <si i 



' BKen d«» ålv9U moUvarånd« tf . «r««t. #v •rtncvlnl fauvadrabrik «ller T*d mm I iA tåt mn \ . 



lygto 



- 123 



Isegdforstanderskab 



denne lejHghed[en'] man hör från 
andra väfiingar, det är tunna tross- 
bottnar. 
lygte lykta, -mand lyktgubbe, irrbloss. 

1. lykke inhägnad. 

2. lykke* snara, ögla, maska; länk i kedja. 
8. lykke lycka; ^ paa rejsen lycklig 

resa; pna fs* og fromme pä måfå. 

-konMkt äventyrsaytai. -penge, -9kil- 
Itng dr^slant. 

lymfe*. -bryetgangen stora bröstgån- 
gen. 

lyn blixt, -afleder åskledare. -Mik 
ljungande blick. -fotografI fotografi 
av blixten; ögonblicksfotografi med 
biixiijuii. -Itd blixt, åskvigg. -slag åsk- 
'^IgS* -slagen (s6m) träffad av blixten 
biidi. -snar blixtsnabb. — »x^e Ijunga, 
blixtra. 

lyng ljung (Calluna Tulgaris o. uknand«) ; 
i-Bmii. -ris. -and bläsand (Anas pene- 

lope). -lerke - trcBimrke. -mose* 

rismosse, -orm huggorm; lindorm. 
-Skjold lagret under ljungen p& bedama. 
-Snerre stenmåra (Galium saxatile). 
-Vibe = hjejle. 
lyrlyrtorsk, sejlyra (Gadus poUachius). 

1. Ijfre = Ijore. 

2. lyre lyra. -dannet bot. lyrformig. 
-hale lyrfågel (Menura). 

lys ljus ; holde ^s^et bli lurad ; ryge i f\*et 
gå upp i rök. -bi lie lysmask (Lam- 
pyris), -blakket ljusgrå. -Clkade eld- 
fluga (Fulgora). -glver ljuskälla. 

-hUgSt Ijusfauggning, ett alags gallring ar 

■kog. -kasse ljusöppning framför ned- 
grävt fönster. -krSbS ett krilftalkkte, Eu- 
phaUSia, lom har lyaapparat. -laden IJUS- 

lätt. -levende livslevande. -tonST i por- 
spcktiviftran : skuggomas valörer. -vaa- 
gen alldeles vaken, klarvaken. — ^ve- 
brand = -tane. •garn Ijusveksgam. 
-frtaile lägre ljusstake. -SiV veketåg 
(Juncus effusns). -tan[d3e tjuv i lju- 
set, -ner — lusaur. — /ve fisklevef- 
tran. ^vne ljusna; i tkogsbroket: göra 
förhuggning, stark gaiiriug. 'v.ning* mor- 
gongryning: glad, uthnggning i skog; 
föiksteröppning. 
1. lyeing morgongryning. 



2. lysing no. kummel, berglax (Merlttc- 
cius vnlgaris ei. smiridus); i NordUnd 
= h vitting. 

1. lyske ljumske, -feld, -fure* ijumsk- 

veck. 

2. lyske löska. 

lyst lust; ej blöt til r^ inte bara för 
förnöjelsen; ^^er lustar, begär, -an- 
iaeg anläggning för nllmänhetens 
trevnad, park. -gaard villa. -gaS* = 
lattergas. -haVS* Motiatt koksirAdgård. 

-bavende, -haver spekulant, -skev 

park. — «vig glad, munter, skämtsam. 

lyster ljuster. 

lysterglas ett slags metallglänsande 
glas. 

1. lystre ijustra. 

2. lystre lyda. 
lystring glänst af t. 

lytte lyssna, -r^r hörlur. 

iyve ljuga. 

lae*. *bflelte skyddande bälte av träd^ 
skyddsbälte; da. område omkring en 
stad, där vissa näringar för stadens 
skull äro förbjudna. -^antnlng 
skyddsplantering. 

laebe läpp. -celler klyvöppningsceller. 
-fisk flskRiäktet Labrus, aårsk. =z berg- 

gylt. -klamp sjo. ekotkiamp. -krone 

tvåläppig blomkrona. -IbS* blAsuga 
(Ajnga). 
ISBder*. -fil polerpinne klädd med lä- 
der, -gummi kautschuk, -hat aramp- 

•iftktet Panus, iftrkk. P. stiptlcus. -IflBr- 

red namn på flera iHta och fasta IlnneTftvnadcr. 

1. l8B'g da., laeg' no. vad, underben; 
ankarlägg. 

2. laeg' veck på kläder. 

3. Iae'g olärd; /ve dommere lekmanna- 
domare, Illiltcrat rådman, nimndcman. -fvik 
lekmän, -mand lekman, man utom 
facket; = -jyroidikant. -prtedikant lek- 
mannapredikant. 

4. IflB^g qje. låg om strand. 

Isgd utskrivningsområde för värnplik- 
tige vaul. motsvarande en aoeken; fattig- 
understöd genom fri bostad och vlvre 
hos de underhållspliktiga; gaapna ^v 
gå på socknen, -fsrstandsrskab di- 
strikt vani. motsr. att hirad av flera leeg- 



k ot^d. Ctf=aoib6. €k'l ttroksfaTelae, Itttg Tokal* at tryektuv«la«, keft vokal. 



Iffigd 



— 124 - 



l0bebrev 



der, som åtgör del av en udskrivningg* 
kredå. 

2. laegd, gaa i ^ lägga sig om aid. 

Isge läkare; r. läka; i •!■•. oru beteck- 
ning för arten officinalis, officinale 
inom resp. släkten, -igie blodigel. 

laeger lägerrall. -val för vinden utsatt 
kust. 

Isgge* värpa; f\* $m0r packa in; 'v «n 
äger plöja upp; *^ hartojler sätta; fs* 
»ig efter slä sig på, ägna sig åt; /v* i 
[ovnen\ elda; rw ind jord invinna för 
odling; *>* op tU examen anmäla sig 
för, ge sig upp för; /%/ paa hesten 
sela; <xi til* släppa till; S0en er lagt 
til har lagt sig, är frusen ; <x» en sav ud 
skranka; 'v. sig ud med en bli oi^ams; 
^x/ sig ved vidbrännas. — l8eg-hag6 
skränkjärn. — laegge-brod äggläg- 
gare ho« insekter. 

I»gte läkt, ribba, -kap = hmU>. 

ISKat* hermelin (Mustela errolDea). 

Ittkker*, gere sig ~ ställa sig in. -bls- 
ken läckerbit. »tand läckergom. /v* i 
gotter, snask. 

laeksing ung, könsmogen lax. 

Ismme lamma. 

IsmSter stel i lemmarna. 

laend*. -hvirvel ländkota. 

IXndS mark med h&DSTD nu möjligbeten att 
komma fram. 

IsndSB läns, timmerbom. 
IsnB luta; 'vi sig, ^ hovedet. 
Isngde*. -dal längsgäcnde dal. -ur 
kronometer. 

1. laenge länga, rad. 

2. IflBngJB länge; långt om f\te sent om- 
sider; /or t>^8t för länge sedan. 

8. laenge förlänga. 

4. laenge långa, -barn långebam (Lam- 
penus lampretiformls ooh maculatus). 

1. laenges bu längre. 

2. Iaeng|es längta. /x/Sel längtan. 

laenke* kedja, -hund bandhund, -knäp- 
per dubbla manschettknappar •amman- 

bandaa med eo liten kedja. 

laente dröja. 
laeppe läppja. 

laeraom*, han har faaet en god <x. en 
god uppfostran. 



1. laere* Pi>«t. och r., <v en noget ayiära 
något av någon; det vil vmre ham en 
god *\* läxa, lärdom, -brev gesäll- 
brev, -datter bammorskeelev. -klud 
= pr0veklud. -nem läraktig. -Svend 
lärjunge, -time undervisningstimme. 

laervillig läraktig. 

2. laere schablon, formbräde. 

laerer lärare, -forsamling urtk. da. mouv. 

större akademiska konsistoriet, -raad 
kollegium. -Skole seminarium. 

1. laerk* lärkträd; = nu. 'x/B-trae virke 
av lärkträd ; lärkträd. 

2. laerk läddika. 

1. laerke = lommelcerhe. 

2. laerke* (Alauda); tank. = sanglarke. 
-falk* (Falco snbbuCéo). -spore nun- 
neört (Corydalis). 

laerred bomulls-, hamp- och linneväv, 
lärft; kan har målet et stort f^ en 
stor duk. 'x/S-bluse bomullsblus. . 

1. laeS-lass; Jeg har mit <x. med ham 
f nllt upp att göra. 

2. laeS 1 piké: slam. 

laese*, ye,9 skal »i op for ham, saa han 
husker det; 'x» en teksten lafiSk IsLgcn; 
faa loBSt og paaskrevet få ordentligt 
på huden. -heSt plugghäst, bokmal. 
-taske bok väska; läsesällskap. 

laeske*, '^ kaik släcka. 

laesse* lassa. 

1. laeet läst. 

2. laest skomakarläst. 

3. laest groende säd. 

4. laest eg. läsning; den hellige *>» den 
heliga skrift. 

laetter grind l höskrlnda. 

1. I0b lopp; pipa 1 akjutrapon; mellanfot 
hoa riglar. 

2. M matsäckskorg. 

1. I0b|e* springa; Igset 'x^er rinner; 
tamderne <x/ i vand det vattnades 
i munnen; t0jet f\ter ind krymper; 
det *\,er om i mit hoved går runt; det 
>>* mig koldt ned ad ryggen gick en 
kall kåre; *>*e sammen ysta sig; det er 
ikke at rwe til inte så enkelt, 'v.e-aar 
innevarande år. -baand dragband, 
dragsko. -bane karriär biidi. -bilie 
jordlöpare (Carabus). »brev cirkulär. 



* svan det dirtkt motavarande ar. ordat. *\é ariikolna hurndrabrlk cllar rad aom 1 dan ctår fllra | . 



l0bebro 



- 125 -. 



maade 



-bro flygbrygga, sual bro nr rotfolk 00b 

•nataka rjttaro. -brst Bprångbräde, tram- 
polin, -dags respitdagar, uppskoTS- 

dagar. -frakke Tapenrock. -knude 

rannsnara. "kugle kula ay mindre 
kaliber än geyärspipan. -pas, give 
en -'%« köra på porten, ge respass. 
-Seddei cirknlär ; extrablad av tid- 
ning. -Stag livlejdare. »Stald ridstall, 
ridhas. -taBppe g&ngmatta. -BJe ögla, 
rosett. — I^DSk om baatar: skenande; 
l0be ^ skena. 

2. Lffbe skala. 

3. Ifbe få mjölk att löpna. 

leé färg; aårak. hårfärg på djur. 

1. Me färga, -guld gediget gnid. 

2. ItfdO vara nära att kalva, -ko^lräktig. 
iBft lyftande, tag. 

1. I^fta lyfta; /ve til shyeme nppböja; 
^nde hevageUe hög kD&rörelse. -mus- 
kel lyftare. -Stang hävstång. — 'vjse 
lyftning. 

2. I«fte löfte; jar. avtal. 

\e% lök .tam; lök (Allinm); almindt" 

li(j{t] ^ vitlök, -draaber dyveis- 

träcksdroppar. -fr0 (Råna fnsca). 
-karse löktrav (Alliaria). -rOve knip- 
pe lök. -Urt löksnga (Teacrinm). 
l0gn*. »hals lögnare. 

1. l0J ljög; ae lyve; 've* ljugit. 

2. \b\ lat, loj; en /x» vind svag; »sitpaa 
röret aj«. fallgirigt. -bsnk stoppad 
vilobänk. 

8. i0{ = 2. Ujer. 

1. 10 e lata sig; om vinden: mojna. 

2. I0 e lyrtorsk (Gadns pollachins). 

1. l0jer skämt, spektakel, förlnstelse. 

2. I0 er löja (Aspins albarnns). 
l0Jert da. ett slags kjol för småbarn ; 

•jö. löddra, ring. 

1. iekke = 1. lykke; ao. landställe. 

2. I0kke = Z. lykke. 



Ummeh. -ålder siyngeiår. 

1. l0n'* (Acer). 

2. l0n'* belöning. 

3. l0n'* hemlighet. -bO kryptogam. 
-kone mätress. 

1. l0nning avlöning, lön. 

2. I^nning reling. 

I0rje = lorje, 

I0S*, det gaarpaa livet f^^t gäller; »x-e 
muskler mjnka, lymfatiska. -barn 
oäkta barn. -gsnger landstrykare, 
lösdrivare; representant, som står 
utanför partierna, vilde, -hammel 
svängel. -karl daglönare, -lade los- 
släppa, -mundet lösmynt; pratig, lös- 
gläfst. -sige förklara fri. -slaaetlöst 
snodd eller tvinnad, -sluppetl* otyg- 
lad, uppsluppen, -unge = -bam. — 
'vne lossa; lossna. 

I0V* växtens vegetativa system: bål 

boa tuoaaoma, mycelium faoa aramparna. 

-blad Örtblad, mellanblad. -bladroset 
rosettlika örtblad, -faid lövfällning. 
-fr* lövgroda (Hyla). -fugl (Phyllo- 
pseuustes ei. Sylvia trochilus). -grss- 
hoppe vårtbitare (Locusta). -hegn löv- 
verk, -planter tot. bålväxter, thallo- 
fyter. -Salsfesten lövhyddohögtiden. 
-sånger = -fugl; gr0n -^ grönsån- 
gare, skogssångaie (P. ei. S. sibila- 
trix); nordisk^ nhirisk -»x* (Phyllo- 
Bcopns borealis). -skud bladbärande 

skott, -skydning - -spring, -smutte 

= -sånger, -SpOreplante bålväxt. 

-spring, -spr»t lövsprickning. -stikke 

llbsticka (Leviaticum officin ale). 
l0ve lejon, -föd daggkåpa (Alchemil- 

la). -manke lejonman, -mule, -mund 

lejongap (Antirrhinnm majus). -tand 
maskros (Taraxacam officinale). 
levinde lejoninna. 

I0verdag lördag. 



M. 

maa får; måste; jf^ maatte; det «v til I maade sätt, vis; måtta; gram. modus; 

är nödvändigt. I Ubi. mått; paa en *\^ i visa mån, på 

maabe ha munnen öppen,8tå och gapa. | sätt och vis; paa m^en fx^* alldeles 



-'x/ aeuaato aammanaatta ord. 0^ = 1 bo. O / tryokatarelae, lång vokal, a/ trjokatavolae, kort vokal. 



maadehold 



- 126 - 



ma^ 



inte; i llge r^ se ili(/emaade; person^ 
lig f\* finit modns; /orestillende *>* 
konjunktiv; hetingende *\* konditio- 
nalis. -hold måttlighet, moderatlon. 
-holden måttlig, ayhållsam, återhåll- 
sam; moderat. — »N/liQ* tarvlig. 
maag* person, till vilken man står 1 
svågerlag. 

1. maage mås (LnmSf Lestris); kvid- 
vinget ~ vitvingad trut (Larus leu- 
copterus); stor hvidvinget /n* vi t trut 

(Läras giaacus). maag-skeiv, -skidt 

vanlig labb (Lestris crepidata). 

2. maage göra rent, mocka. 

1. maal språk; *\*et it. = landsmaalet. 
-binde stoppa munnen till på. -dJ8Brv 
frispråkig, -fsre dialekt. -Sageil strä- 
vandet att skaffa Norge ett natio- 
nellt riksspråk. -StrSBV strävandet för 
maahagen. -Strsver förkämpe för 
mcuilstrcBvet. -trOSt sångtrast, taltrast 
(Turdns musicus). 

2. maal mått; ytmått om 10 ar; mål; 
uden *\* og med ntan plan, på måfå. 
-forhold proportioner, -tagning ar- 
betsritning. 'viS-tammer timmer, som 
har föreskrivna dimensioner. — ^6 
mäta. 'x/e-bue gradskiva, -punkt mät- 
punkt, dclningspunkt. -Stok skala. 
-lod sänklod. — ^BT mätare (»v. oariiar 
Geometrae). 

maane*. -fisk klnmpfisk (Orthago- 
riscus mola). -hOV mångård. -kalv 
månadskalv. -ruds låsfräken (Botry- 
chiam lunaria). -saa vallmofrön. 

-skinslampe ampel, -skulpe nuktet 

Lunaria; vedvarende -'v månviol (L. 
rediviva); toaarlg -^ peterspenning, 
Judas' silverpenning (L.biennis). -Syg 
galen, sinnessjuk ; bibi. månadsrasande. 
-vild = -syg. -viol* = 'skulpe. 
maaned månad. 'v^S-dag, -*\>en efter 
på dagen en månad senare. -drOSSOl 
ringtrast (Turdus torquatus). -due 
icke förädlad tam duva, som liknnr stam- 
formeD. -flaad månadsrening, men- 
struation. -kOne hjälphustrn, fom kom- 
mer regel buDdct t. ex. morgon oeh aftoa; Tasl. 
•DsiAlM pk H dagar* oppsScnfog- ~l0Jtnant 
fOrr : lojtnaot ned tillflUlif anstUlnlDf fOr krigs- 



behov, reservlöjtnant. -SygO = -ftaad. 
-ti'd ungefär en månad, -tider = 
'Jlaad. 

1. maar mård (Hustela martes). 

2. maar översta jordlagret på jutska 
ljungheden ; jfir mor. 

3. maar poet. mö. 

maase = maage. 

maaske' kanske, törhända, måhända. 

1. maatte icOnitiY uu maa : vara tvungen, 
nödgas; få; impf. måste, var tvungen, 
nödgades; fick; olle jemdele som »x/ 
Jindes i melet som till äventyrs, even- 
tuellt finnas. 

2. maatte matta, -kurv sävkorg. 

machaon-sommerfugl* parasollfjäril 

(Papilio macbaon). 

mad*. -bomme bläcklåda för förva- 
ring av mat. -brik[ke] träbricka att 
sätta tallriken på för att skydda bor- 
det, -bur = fade-bur. -dUHSt matos. 
-fedt [buljongs]flott. -gaffel köttgaf- 
fel, -hus, godt -*>* ställe^ känt för 
gott kök. -krog köttkrok; person, 
som tycker mycket om mat, matvrak, 
gourmand. -lej utan aptit; vid dåligt 
lynne. -Ond snål på kosten, -pibe 
matstrupe, -skik bordskick. -8tel 
matlagning. -SVamp ätlig svamp. 

maddik[e] >mask>, larv utan extrcmi- 
teter. 

mad[d]ing agn. 

made* satta agn på. 
madeS mata sig om ofld. 
mag mak; i ro og *^ i lugn och ro. 
'vS-vejr lindrig vind. 

1. mage make, maka; han S0ger sin ^ 

like. -brev = -ski/tebrev. -laeg, -Isg- 

ge = -skifte, -skifte byte av fs»t egen- 
dom ; byta rast egendom, -sklftobrev kon- 
trakt, om ägobyte. 

2. mage* = mave. 

magistrat no. borgmästare; da. sam- 
manfattning av stadsstyrelsens främ- 
sta män. 

magt*, i ens f\f våld. -brynde makt- 
sjuka, -fy Ide maktfullkomlighet, -ran 
usttrpation. -Stjaalen kraftlös, med- 
tagen ; -'VI afskrcsk. — 'veS-108 kraft- 
lös, matt. — /ve förmå. 



* även det direkt wouvarande av. ordet. «V artikelus huvudrubrik eUer vad aom 1 den står fOre j . 



mi^ 



- 127 - 



ttantelank 



maj*, pynte kirken med «v med grönt. 
-blomme = ttuindfryd. -blomst ekorr- 
bUr (Majanthemnm). -fisk etamsill 
(Clnpca alosa). -fugl gnlärla (Mota- 
cilla flaya). -auld gnid pudra (Chryeo- 
plenmm). -lilfis = UUie-kouval. -nSBpO 
maj rov». -rOS6 = kanelrose. — «v6 
kläda med grönt. 

maJlaMlder invånare 1 Milano. 

mak mask. 

makjke no^et »ammen röra ihop. -verk 
fnskverki mackverk. — »vker med- 
spelare; en dnarVg ^ stackare. 

makrer makrill (Scomber soombrns). 
'fJlMit* (Scombereaox sanrus). -8t9r- 
je* tonfisk (Thynnna ei. Orcyuus thyn- 
nus). -tsrna = hatteteme. 

makron* biskvi. -kage mordegstärta 
fylld med kram och blskvier. 

1. mala mala; om kutun: spinna, -kube 
kvamskrnv. -tand kindtand, oxel- 
tand. 

2. maJe måla. 'vr målare. 'x.r-braBt 

palett, -flise rivhäii. -gängen nj». 

bordläggningsgången närmast skarn- 
däcket, råhultet. -guld ayfall ay 
bladgnld. -kOSt {(o) stor målarborste. 
-musling målarmnssla (Unio picto- 

rnm). -potte, -pjes färgpyts, -skrin 

färglåda. -Sten rlyhäll. -Sygdom bly- 
förgiftning. — *>*tV tavla. 
malje hyska. 

malke mjölka; I •B», mjölk-, -foder 

mjölkdrlvande foder, -r^gter ladu- 
gårdskarl, som har skyldighet att 
även mjölka. 

1. malle = malje, -krave pansarring- 
krage, halsharnesk, -panser ring- 
brynja. 

2. malle mal (askeo Silurns glanis). 
mallemukke stormfågel (Fulmarus gla- 

cialis). 

malm* kärnved ; geoi. översta delen av 
jurasystemet. -furu, -fyr furuved, som 
är fri från save. -r<est klangfull röst. 
-SVSrd bronssvärd. 

malt*. -fj3l maltloft, maltlave, malt- 
botten, -hus malthus, mälteri. -kj^Ue 
kölna. -sirup maltextrakt. -spirer 
mäskdrav. -Virkning mältning. 



maltraktere misshandla, malträtera. 
malurt*, -bynke (Artemisia absin- 
thium). 

malva* (Malva). 
malvasir maivoisir. 
mamelukker* bysholkar. 

mand*, med f^* og mus med man och 
allt; V€ere f>j i sitt hus herre, -bldsk 
folkilsken. -dom •• nedan. -f0r manbar. 
-gal karlgalen. -jsvning person jäm- 
förelse, -sliet manfall. — 've-bot 
mansbot. — '>'S-alder mogen ålder; 
mansålder, -fadder manlig fadder. 
-lod brorslott av arv. -trO martorn 
(Eryngium maritimum). 

manddom* mannaålder. 'vS-aar manna- 
år, -gerning manlig gärning; manna- 
ålderns verksamhet. 

mand|el*. ^x^/^r öronmandlar. /vOl-dOJg 
mandelmassa. -kagO mandeltårta; 
franske '*\»r mandelberg. -klid avfall 
vid pressning av mandelolja. -pil* 
(Salix triandra). 

mandig manlig. 

mandrir* babian (Cynocephalns mor- 
mon). 

måne* kräva, anmana. 'vr andebe- 
svärj are. 

mange många; 'V tak tack så mycket: 
hvor *\* er klokken mycket, -fold 
mångfaldig, -bannet bot. polyandrisk. * 
-hUBOet polygynisk. -kant månghör- 
ning. -IjOV taggbräken (Aspidinm ei. 
Lantrea filix mas). 

mangel brist, -fuld* bristfällig. 

1. mangie fattas, »aknas; j6<7 f\*ler det 
nadvendigste lider brist på, saknar. 

2. mangie mwigia. -braet, -fjael gam- 
maldags mangel, -holt mangelkavel. 

mangold beta. 

manke* man. -brudt selbränd, sadel- 
bruten, -lav = kr0lhaarslav. -OliO 
simpel hårolja. -Stol sel båge, orv. 

manna*. -ask*(Fraxinns omus). -grss 

vanligt mannagräs (Glyceria fluit&ns). 

-lav = skorpe-lav. -tTflB = -wjfe. 
mansket'*, st0dt paa ^Un i kanten. 

-skjorta stärkskjorta. 
mantel* spiskappa; tjo.* muit«ltalja. 

-Saek kappsäck. 



-'^z senaste saniniansatta ord. Cc; = i bo. a i trjrckstareJse, lånf vokal, al trjokstav«ia«, kort vokal. 



manuducend 



- 128 - 



marode 



nianu|dlicend elev, stadent, Bom tar 
lektioner, 'vducére ge privatlektio- 
ner, no. aank. i Juridik, 'vduktioil prirat- 
nndervisning, lektioner, 'x^duktffr lek- 
tionsgivare. 

mappe portfölj, skyddskartong tiii foto- 

graOer o. d. 

mar i am«. har-, sjö-, -bakke stark 
sluttning längs strandbädden strax 
nedanför tidTattensgränsen. -halm 
strandråg (Elymus arenarius); band- 
tång (Zostera marina), -torn krist- 
torn (Ilex aqnifolium). -vidje = hvi- 
deris. 'vB-halm = marhalm. 

1. mare*. -kors häxfot. -kvist mar- 

kyast, mareris, gren med samman- 
Yuxna kvistar, -lok martova. 

2. mars nn-. eU 8l»g« ed el. bekrftftelsc; eg. 

Haria ! -fjyndsr bergskädda (Plenro- 
nectes microcepbalns) ; >jjdetnnga>, 
skärflnndra (P. cynoglossus). 

märg = margen. 

margarste-taske väska, använd i stal- 
let för ficka, näsduksväska. 

margsn marginal, brädd. 

marpstjaels beröva kraften. 

Mari|6*, jomfru Marie fly om fly = 
'h0ne. -glas genomskinlig gipsvarie- 
tet, brakad i helgonbilders ögon; tr. 
glimmer. -guld gnllkrage (Chrysan- 
* tbemum segetnm). -guldsko käring- 
tand (Lotns cornlculatns). -haand 
jungfru Marie hand (Orcbis macu- 
lata). -hsnS guUhöna, nyckelpiga; 

dagfjäril, -kaabs = hvefod. -nsgls- 

baand = kodriver. -rOk stjärnbilden 
Orion. -sengehalm gulmåra (Galiam 
verum), -tidsel sempertin (Silybnm 
m arian um). 
mari-graes myskgräs (Hierocbloa). 

-guld, -haand =maWe- -mjslde kovall 

(Melampyrum). 

marinade* lake. 

marina* flotta, •dspartsment, -ministe- 
rium motiv, sjöförsvarsdepartementet. 
•Styrelsen no. avdelningen för flottan 
inom försvarsdepartementet. 

marinere nedlägga i saltlake; f\»t tv. 
sjöskadad. 

marins maräng. 



1. mark* fält; da. åkerfält, no. skogs- 
mark; da. ttv. trädeslag, åkerlott, 
som samtidigt lägges i träda; i *\fen 

ute på åkerfältet motaatt i trkdgårda- 

Jord ; rykke i fs^en draga i fält, i här- 
nad. -ahorn naverpönn] (Aoer cam- 
pestre). -arbejds arbete ute på åkern. 
-blomst vild blomma, -bog jorde- 
bok, -bynke fältmalört (Artemisia 
campestris). -Champignon ängscham- 
pignon (Psalliota campestris). -dod- 
der sanddådra (Camelina campestris). 
-due = ringdue. -entian fältstålört 
(Gentiana campestris). -faarekylling 
ängssyrsa (Gryllus campestris). 'f nok- 
urt fältnocka (Cineraria campestris 
el. integrifolia). -forgiemmigej åker- 
förgätmigej (Myosotis arvensis). »fred 
fred ning av åker, stängselskyldighet. 

-faellesskab ^ jordfaiiesskah. -gär- 
ning åkerarbete, -jordbser smultron 
(Fragaria ves<ja). -kaal slag av ko- 
kaal. -karse kung Salomos ljusstake 
(Lepidinm carapestre). -ISBrke sång- 
lärka (Alauda campestris). -mUS åker- 
sork (Arvicola agrestis). -plbsr fält- 
[pip]lärka (Anthus campestris). -rOSS 
nyponbuske (Bosa canina m. ii.). 
-springer sand jägare (Cicindela). -Sti 
d«. stig över åkerfältet; no. skogsstig, 
bergsstig. -SValS ladasvala (Hirundo 
rustica). -tidsel åkertistel (Cirsium 
arvense). -tyveri stöld av utestående 
säd. -aerenpris fältärenpris (Yeronica 
arvensis). -8Brt gråärt (Pisum ar- 
vense). — 'x/S-gaard no. fjällgård 

-gäng revision av gränserna. -h0 ne. 
skogsbo, bergshö. -skel ägoskillnad. 
-Slaat no. skörd av bergsbo. 

2. mark mynt da. 1814-1876: 88 V« öre; 

no. isootalet: 80 Öre. 

8. mark gammal vikt, da. = 285 gr. ; 

no. 249 gr. 
4. mark mask. 

marked marknad. /v8-bod stånd, -gäng 

tur ut på marknaden. -Stade stånd. 
markskriger marktschreicr. 
marker* kypare. 
marlok = mare-lok. 
marode kraftlös, utsliten, utmattad. 



* Bvea det direkt moUvitnnde av. ordet. «v artikelns huvudrubrik eller vad tam i den atår fOre | . 



marrowfatsserteif 



129 — 



inedf0i^ 



marrowfatsaerler märgärter. 

roarrube kransborre (Marrabinm Tul- 

gare). 
marSk matsklandy Ifl«a kaattrakter Tid 

NordqjokosMo. -feber sumpfeber, -hest* 

låglandshåst. 

marsipan* mandelmassa. 

marskandiser försäljare av gamla klä- 
der m. m., klädmånglare. 

marstall kungligt, furstligt stall. 

marsvin tumlare (DelphlnuB phocsna); 
mars-vin (Cavia cobaya). r^S-fugl sill- 
grissla (Uria troile); tordmnle (Alca 
torda). 

martingal stampdävert 

martre martera. 

martS mara. -Sne blanc-manger. -viol 

laktvlol (Viola odorata). 
marulk mamlk (Lophius piscatorius) ; 

röbsimpa, ulk (Cottus scorpius). 
marv märg. -kaal ett slags hokaal med 

nppsTiud attogei. -kogle ryggmärgens 

nedersta ända, conus medullaris. 

-skere frostspricka i ml -straaler 

märgstrålar, ögon i trå. 

1. mas möda, besrär, fjäsk, oro. 

2. roas, ttBde i o# stöta sönder; koge i 
rs> koka till småstycken, mos. 

3. mas i biuard: * större kö. 

1. mase sträva, arbeta nervöst; kälta. 

2. mase krossa. 
maser masur. 
mask mäsk. 

1. maske maska; ▼. sticka. 

2. maske mask n»r anaiktet; yeck el. 
knöl, som täcker blommorna i lejon- 
gapsfamiljen, -blomstrede lejongaps- 
familjen, acrophulariacese. -formig 
krone = foy. -krone maskerat läpp- 
formig blomkrona. 

maskepi maskopi. 

maskin-karl maskinist, -rulle meka- 
nisk mangel, -timmer grovt [ek-] 
timmer till underlag för maskiner. 

masret trm masur. 

mast*, -bolt stotlapp. -buk sax för 
mastens resande, -fisk hål i däcket för 
masten; mastdyna. -grav mastgrop, 

mastdamm fSr fOrvarinc &▼ masttrftd o. d. 

-huSrundhultsskjul. -lÉrave stagkrage. 



maSttarm^ ändtarm. 
mat*, -blik plåt överdragen med tenn- 
legering. 'Ni^teVe göra matt på ytan. 
matematik'* lank. algebra. 

material-bandier droghandiare. -hest 

trossbäst. 
materialist* ir. = materialhandUr. 
materie* ämne; var. 
matjeSild sill, som fångas, innan den 

fått rom eller mjölke. 
matrem bertram (Pyretram partbe- 

nium). 
matrikel* jordebok. -Skat jordränta, 

grundskatt, matrlkulere införa i 

jordebok. 

maule = gumU. 

maur = maurer; du var en modig maur 
du var en djärv krabat. 
maure vltmåra (Galinm boreale). 

maurer mor[er]. 

mave mage; det ligger mig tungt i o*n 
det är svårt att smälta ; ligge paa *\*n 
for en krypa, ligga på knä; hun gaar 
med en minister i t\,n han tror sig 
vara ett ministerämne; /x. sig ligga 
på magen, krypa på magen. -bitter[t] 
ett slags starkt kryddbrännvin. -baelte 
maggördel. -bsevert magpump. -ka- 
ger magpastiUer. -knib*, Jeg Jik -/v, 
af at se paa den lejlighedenf men den 
var for dyr jag fick en förfärlig last 
på den. -pibe matstrupe, -pine ont 1 
magen, -porten nedre magmunnen. 
maver mager. 

1. med tbit. mål, ändamål; landmärke; 
fiskeplats, -drag fog mellan stockar. 

2. med prep. * ; hold i frakken rv mig 
åt ; jag Iceser 'v kandidat Halling tar 
lektioner för; er De »^t förstår ni 
mig? -aarsag bidragande ors^. -bej- 
ler medtävlare, rival. ^ -besiddelse 
gemensamt ägande, -bringer mek. dri- 

vare. -bringerskive p& »varv: anhåiis- 
skiva. -bsr medvind, -domsmand 

icke juridiskt fackbildad domare, lek- 
mannadomare, moUT. illiterat rådman, 
nämndeman, jfr ncsoning. -domsrst 
rätt i fttrsta insuns, som har lekmän till 
bisittare. -ejer delägare, -faerd med- 
fart. -f0r, i -'V af den stilling, Jeg 



"'X/ aeiuiite nnunaiiMtte ord. £0 = O 1 bo. al trjokatarelce, lång Tokal. at trjekatoTOlM, kort rokal. 

Dansk-norsh-svensk ordbok, 9 



medgaaende 



- lÖÖ - 



mellemstok 



indtager i kraft av; efter tidens -^ 
efter tidens krav, efter sig företeende 
omständigheter; t embeds -^ å äm- 
betets vägnar, '^aaende tider uppåt- 
gående, -gift hemgift, -gjaenger kem. 
elektronegativ kropp, -nold*, hans 
meninger fandt -fs* hos mange bifall, 
understöd; han vil Jinde -'\* hos re- 
geringen gillande ; t "\f af loven en- 
ligt, i kraft av. -indbefattet medräk- 
nat, -levende samtida. -Skabt med- 
född, -skyldig medbrottsiig. -troende 

troBfrände[r], trossyskon, -vidende, 
uden mit --n/ ntan min vetskap, mig 
ovetande. 

1. mede da. slädmed. 

2. mede meta. -Sntfre metrev. 
medenS medan; nnder det att. 

medister-dejg* målet fläsk o. fläsk- 
kött, -pirlse fläskkorv. 
medusa-hoved* medusahuvad (Astro- 

phyton, BjOstjarDa med grcnlga armar). 

meduse manet. 
megen mycken. 
menank = stankelben. 
mej slädmed. 

1. meje meja. -maskine skördemaskin. 
-red mejbåge. 

2. meje om bust föra framfötterna ntåt. 

1. me jer skördeman. 

2. mej[er mejerist. 

3. mejer locke, väggspindel, >helga 
högben» (Phalanginm). 

mejeri*, -gaard gård med stor mjölk- 
produktion. 

mejran = merian. 

mejS korg av vide, aftrck. att bära på 
ryggen. 

meise mes (Pams). 

mejsel* plattjärn. 

mel mjöl. -bille mjölbagge (Tenebrio). 

-bolle klimp till köttsoppa o. d. -bser- 

ris släktet Arctostaphylos ; stedsegron 
'f>, mjölonris (A. nva nrsi); Uvfcsl- 
dende -^ fjällbärsris (A. alpina). 
-drirje mjoldryga. -dug mjöldagg 

(Brysiphe, en parasit p& gröna växtdelar). 

-dyst mjöldamm. -kalk släckt kalk. 
-mide mjölor (Acams farinee). -orm 
mjölmask, larv av mjölbaggen (Tene- 



brio molitor). -skrilbbe = 'bille. -StOf 
stärkelse, -ellebrad avredd ölsnpa. 
— 'v/C mjöla ; -v. sin hage sko sig. 

melangebudding finare fiskfärs med 
hummer. 

meld hasselbnskens hänge. 

meidje anmäla, rapportera; meddela; i 
kort: begära; vi r^^te os til dem til mid- 
dag >bjödo oss själva> ; n^e sig biidi. 
infinna, inställa sig: ^x» sig ud an- 
mäla sitt utträde. ~ing meddelande, 
underrättelse. 

2. melde gråmoiia (Atripiex). -kaal 

trädgårdsmolla (A. hortensis). 
melis finaste strösocker. 

melk = mcslk. 

mellem mellan; i ama. ofu medel-; cen- 
tral-, -aarsag medverkande orsak, 
en orsak bland andra, -art bastard, 
hybrid, -begreb log. medelterm. -bc- 

nytteise skogsbr. föravverkning, -be- 
stånd de träd i en skogstrakt, som 
fällas mellan de ordinarie hygge- 
na. -CeliestOf intcroellularsubstans. 
-draet vaddenng. -flagspette mellan- 
spett (Picus medius). -fomirjet halvt 
om halvt belåten, -frak höst- odi 
våröverrock, -frist lagstadgat eller 
medgivet avbrott i vatten- och bröd- 
strafif. -gade* tvärgata, -gam inslag. 
-grund mellersta delen av perspek- 
tivet på en tavla, -gulvet mellangär- 
det, diafragma, -handel transitohan- 
del. -kjove bredstj artad labb (Lestris 
po marina), -kjirdet stället mellan 
könsdelarna och sätet, mellangärden, 
perineum. -kisede kläde av medelgod 
kvalitet, -lag mellanlager; vw byte: 
mellangift. -led mellanled; medium; 
log. medelterm. -mad mellanmål. 
-reb enkelbilf. -regnlng avräknlngs- 
konto. -rente* intemsurium, avkor 

tad ränta, rAntcvinst, som borgra&r gOr ge- 
nom skuldbelopps Inbetalande fftrc rorfnlloliden 
ooh ibland är skjrldig ntt ilterbttra. -rO halv- 
Spänn. -Skoie da. motsv. realskola, fyra- 
&rig, n&rmast fOr ftldcru 11—16 ir. -SkOV 

skog av medelålders träd. -SpSBtte* 
a= -flagspoRtte. -Spove småspov (Nu- 
menins phaeopus). -Stok bot. rotstock. 



* Kven det direkt motsvarande sr. ordet. t\» artikeln^ buVQdrabrik eller vad som I den atår fBre { . 



mellemtrin 



- 131 - 



ttidtpaxikt 



-trin mellanstadiam. -VOld vall mel> 
lan två bastioner, knrtin. -V8Br6nd6 
mellanhavande. -VSrk mellanspetsar. 
melon*, -greeskar äppleknrbits, melon- 
knrbits (Cacnrblta melopepo). 

melotenkiever sötväppUng (MeiiiotuB). 
melrakke = fjaidrcev. 

1. me'n* fel, brUt, skada, -slaa slå tUl 
skada. -8 VSerge begå mened. -SVOren 
menedig. 

2. men' men ; utan. 

menagje huahåll; mäss. 'veYe hus- 
hålla, spara. 

menje* tro, anse. 'x«ing*, den offentlig e 
t>éing opinionen ; en god rs^ing om sig 
selv hög tanke; det er ingen f\,ing i 
at bcere tig ad saa rim och reson; 
tage alt i den bedste *K,ing tyda allt 
tUl det bästa. 'x/ingS-fsUe menings- 
frände. -|0$ orimlig. 

menig*, -hed församling, kyrkokom- 
mnn. -hedsmad motir. kyrkoråd. 

menneske*. -heden mänskligheten, 

människosläktet, -kserlig människo- 
vänlig, -k^n människosläkte. -r08 
människopris. -8Bder* kannibal ; män- 
niskohaj (Carcharlas lania). 
mente, « <%/ in mente, i minnet; 3 op 
og7 i »^ i minne. 

mer*, -indtsegt inkomstökning, -pro- 
duktion överproduktion, -tydig fler- 
tydig, tvetydig. 

merian mejram (Origannm). 

merifer otuit ironiBki: bravader, stor- 
verk, galenskaper. 

merie ^jo. * t. tränsa. 

merskum sjösknm. 

mesan sjs. *. -stäng kryssmärsstång. 

1. messe mäss. -lukaf officersmäss, 
gnnram. -ponge taffelpengar. 

2. messe mässa, -bord altarbord, -ha- 
gel, -kaabe mässhake. 

me'st* no. kr. nästan. 

mester*, han har fundet sin f\* över- 
man, -lektie ron-: högsta klassen 1 en 
latinskola, -pulver osvikligt läke- 
medel, livselixir, -rod* (Imperatoria). 
-Skaslm äri^eskälm. -SVOnd den främ- 
ste av gesällerna, -ty V stortjuv, -urt 
= -rod. 



metar* mässing, brons, malm. -bO- 
holdning, -fond \ bank: metallisk kassa. 
-förråad metallisk valuta, -hud för- 
hydnlng av metall, -lite metalloxid. 
-konge kemiskt ren metall, regulus. 
»Skinne metallskena; fjäder på noibjrvei. 
-skum slagg. -S8Bbe putspomada, sil- 
vertvål, -ärlv oäkta bladsilver. -tvIst 
trådnät, gles metallduk. 

mtave jama. 

mid = mide. 

midaften senare delen av eftermidda- 
gen. fx^S-mad aftonvard. 

mldald|er medelålder, 'vrende medel- 
ålders. 

middag*, 'x^s-abonnent middagsgäst. 

-bestik ajs. middagsarbete, beräkning 
av den väg ett fartyg tlllryggalagt 
från middag till middag, -biomst* 
middagsblomma (Mesembiianthe- 
mum). -cirkel meridian, mlddags- 
llnle. -kikkert Mtnn. passage[observa- 
tions]instrum6nt. -kreds = 'cir&el. 
-laget tiden omkring kl. 12. -linio* 
= 'cirkeL -paj ett slags köttpaj. 

-selskab middagsbjudning, -timen kl. 

12—1. 
middel medel; i smi. medelstor, medel- 
god, genomsnitts-, medel-; do. = mid- 
delklasse skoi. -aldor* medeltid, -al- 
derlig medeltida. -bOVSegelse medel- 
hastighet, -brud inskärning i nyckel- 
ax, -kjove = mellemkjove. -klasse* 
no. ikoi. klass i middelskolen. -lOVOtld 
medellivslängd, -sild sill i fjärde året. 

-Skole no. motsr. realskola, nogcrmniiftre 

realskolans klasser 3—6. -Skolo- 
eksamen mour. realskolexamen. -Spant 
^0. noUkrysspant. -SpOVO = mellem-. 
spove. -stånd 1 aanifaftiiet: medelklass; 
genomsnittlig ställning, höjd o. s. v. 
-tid medeltid aatr., medelsoltid. — /vS 
medelmåttig, genomsnittsmässig, or- 
dinär. 

midje kvalster; f^^er akarider. 'v/rot ful) 
av or, oren ; om oac: maskäten. 

midlertldig provisorisk, tillfällig, tem- 
porär; adv. tills vidare; f\*t subjekt 
formellt. 

midt*. -nerve* bot. = -ribbe. -punkt- 



«>rf ffenaste aainniBDHitU ord. 09 = O I bo. al tryckstavelae, ling vokal, at UjekataTelM, kort rokal. 



midtpunktflyende 



— 132 -- 



mod 



flyende centrifngai. -punktsirgende 

centripetal. -ribbe medelnerv. -stillet 
cegatol bot. centralt fröfäste, -vejs [un- 
gefär] mitt på vägen, -vinte rS mitt 
på vintern. — <ve »bat. mitt; t vor '^e 
i vår krets. — Rlidter- i ami. = midt-. 

mig*, det er *>* jag. 

mikke repai. mick, skärp&le. 

Mikkel Mikael, mikkehräv. ^s-b»r 

= boUe. 'vdag 29 september. 

mikmak mischmasch. 

mil*, dantk /v = 7,632 meter, '/* 
svensk; celdre nortk «%/ = 11,295 me- 
ter, en dryg svensk, ^ve-vis miltals, 
milsvitt. 

1. mile bett pfc beuei. -kede hakkedja, 
kindkedja pfc BtåDgbetsei. 

2. mile mila. -kul träkol. 

3. mile da. sandbank. 
mlliegrses hässlebrodd (Milinm). 

milt mjälte, -bregne bjorttunga (Sco- 
lopendrinm vulgäre), -urt gullpudra 
(Chrysopleniom) ; kambräken (Blech- 
nnm). 

mimre bräka som en get; låta läp- 
parna hastigt röra sig, darra med 
läpparna. 

1. minde meat l ortnamo: flodmynning. 

2. minde samtycke; med mit f\* med 
mitt goda minne. /x/lig godvillig. 
'vlighed, i '\flighed i godo, i sämja. 

3. minde minne; t. påminna, /v^lse på- 
minnelse, maning; släng ar sjukdom. 

mindre'^, -aarlg'^ da. ank. haivmyndig, 

om perioa mellaa 18 och 26 år, aom råder fritt 
Arer aio person men f viktigare ekonomUka an- 
gelftgenheter måate rådfQra alg med en kura- 

tor. -mand fredlös man; man, som 
förlorat medborgerligt förtroende. 
•tal minoritet; reser vant[er]. 

1. ffllne de mina. 

2. mine min. 

8. mine mina; arak. i ims.: grnva. 
mineral-fil ett slags slipredskap av 
smärgel. 

mineYje*. -edderkop minörsplndei 

(Oteniza). 

minervas-ugie* = kirhe-ugie. 

ministerium ministär; dB. regeringsde- 
partement. 



minke minskas, avtaga. 

minut'*, -grsd blixtgröt, retemjOlagrOl. 

mire landtm. ett slags signalbricka, baiften 

■Tärt och hftlftcn Tit, anTtnd vid ataknlng aT 
kurror. 

mis'* van-, -billige ogilla, -byrd miss- 
fall, abort, förtidig förlossning. -dSB- 
der missdådare, ogärningsman, -fald 

misshag, -fare få missfall, -förbin- 
delse mesallians, -fornajelse miss- 
nöje, -fadsel = 'byrd. -gerning större 
förbrytelse, •haab misströstan, -hol- 
den förfördelad ; vcere -^ med en kon- 
trakt förlora pä. -klang missljad. 
-lede vilseleda, -lykket* felslagen. 
-lanne illa, otillräckligt löna. -priS 
vanpris. -tillld misstroende, -tolke 
förtolka, yantolka, misstyda. -trOJSk 
misstrogen, misstänksam, -tvivle miss- 
trösta, förtvivla. -t8en'kelig miss- 
tänkt; misstänksam. -un'delig avund- 
sam, avundsjuk, -un^delse avund, 
missnnnsamhet. 

miskmask mischmasch. 

mislig tvivelaktig, vansklig; felaktig, 
oriktig; ogynnsam, olycklig, dålig. 
•holde bryta ett kontrakt; försumma att 
i rätt tid betala en iknid, icke inlösa 
en obligation; f\*holdt obligation nöd- 
lidande, -holdelse kontraktsbrott. 

mispel* (Mespilus); no. tv. oxbär (Go- 
toneaster). 

misse plira med ögonen. 

fflissive i. namn p& kunglig resolution. 

miStbsnk drivbänk. 

mistel* (Yisoum). -drOSSel dubbeltrast 
(Turdus viscivorus). -ten* (Viscum). 

mistelig umbarlig. 

mitis* ett aluminiumhaltigt, mjukt 

gjutjärn av svensk nppflnoing. 

ffljave jama. 

mjeld = meld. 

mjelke* kropp (Epilobium). 

mo torr, sandig slätt, hed, sandmo, 
sandhed, -hare* form av nordhare. 
-irisk da. gulnäbbad hämpling (Li- 
notaflavirostris); no. gråsiska (Acan- 
this linaria), -rype* (Lagopus Booti- 
ous). 

1. mod modlös, nedslagen. 



* tTon det direkt notaTamnde st. ordei, *>, artikelns hnTndmbrtk eller vad lom 1 den står Ittre ] 



mod 



— 133 - 



mosekone 



2. mod mod ; kave 'v paa lust. 

3. mod mot. -bakke nppförsbacke. -bo- 
faling kontraorder, -by^dolig motbjn- 
dande. *b0r motvind; biidi. mothngg. 

-grund motskäi. -hage hniiing. -kla- 

ge motstämning, rekonyentionstalan. 
-SOt = mosot. -Staaende*, "\* vidnes- 
hyrd motsägande. -Standspillo reder- 
lag, sträypelare. -Stiller motsättare, 
muAei. -strid, i 'f\* med i strid med, 
i motsats mot. •SStning motsats. 
-SStningskonjunktion adyersativ kon- 
jnnktion. -veksel rekambioväxel. 

mode mod, brak; i ams. : på modet, mo- 
dern, -blad modjournal. 

moden mogen. 

moder'^ livmoder; kunstiff 'v äggkläck- 
ningsmaskin; ingen *s»8 sjasl inte en 
skapad varelse, inte en katt. -faar 
tacka, -flod vita flnssen. -korn mjöl- 
dryga, -krampe hysterisk kramp. 
-mSBrke födelsemärke. -rOt matriar- 
kat. -traeer fröträd. 

moderation* pnsnedsättning. 

modne bringa till mognad; ^a mogna. 

mOi mull, organdin, tant tjg, n&got gleMre 

in Unon. 

molbojer nour. Täije tokar, -historier 

amsagor. -tais enfaldigt prat. 
mold mnll. -bakke = marbaUe. 
mole vågbrytare, pir, molo. 
moleviften, hele «%/ hela smörjan, 

rasket. 
molter = multer. 
motton = muhum. 
mon' m&n, märkbar skillnad; grad; 

ökning; det gjorde en god *>* det tog; 

det er ingen >>, det förslår inte. 'v/[n]e 

förslå; göra verkan; det f^^ner det 

tar; det förslår. 
ffloppe mops ; da. liten tegelsten. 

1. mor* = moder. 

2. mor morian, mor. 

3. mor torv, bildad på torr mark, rå- 
hnmns; paa steder, Kvorfra regn- 
ormene forjagea^ der akifter det över- 
gte jordlag beskaffenhed, og i steden 
for muld danner sig '\*; er dette til- 
faildet i skoVj udebliver den naturlige 
foryngehe, og, hvis mennesket ikke 



griber indy omdanne» »koven til hede; 
jnr maat. -bakkO = marbakke. 

morbSBr mnllbär. .-tr»* (Moms). 

mord'^. 'vOr mördare. /vOrlig mordisk ; 
ohygglig» kolossal ; en f\*erlig mängde. 

more roa; rv sig ha roligt; mor dem 
godt! mycket nöje! 

morel'* sötbär, fågelbär. 

morgen*, i hele *>* hela dagen 1 mor- 
gon, hela morgondagen, -dulig mor- 
gonfrisk, van att stå npp tidigt, -frue 
ringblomma (Calendula officin alis). 
-fugl ottefågel. -ländsk österländsk. 
-mand person, som står tidigt upp, 
ottefågel. -rade morgonrodnad. 
-Skjser första gryningen, -sko toffel. 

morild mareld. 

1. morin* gnlholts, gul bresilja. 

2. morin moaré, vattrat ylletyg. 
morkel murkla (Morohella esculenta). 
morken murken. 

moKjO nöje; have /x/O roM^; for f\*08 
skyld för ro skull. -Skab = 'X'0. -Skabs- 
bog »rolig bok>, bok för nöjesläsning. 
-som rolig; lustig. 

mort mört (Leuciscus rtitilus): yngel 
av torskarter, sftmk. graasej. fx^e- 
fserge islom (Oolymbns glacialis). 

Mörten'*' namn på haren, Jösse. 

mOrte'r mörsare. 

mortificere jar. förklara ogiltig, döda; 
annuUera ett rordringtboru o. d. ; återtaga 

•n beikyllnlng. 

1. mo'S {a>) mossa; tT. om alger, lavar; 
irländsk ^ krustång, caraghen (Chon- 
drus crispus); isländsk *\, islandslav 
(Cetraria islandica). -dyr* (Bryozoa). 
-humle* (Bombus muscorum). -mor 
råhumus i skog, där mossa täcker 
marken. -Skorpioner klokrypare (ord- 
DiDgon Pseudoscorpionida). 

2. mo'S (o)) mos. 

1. mOSe {a>) göra mos av. 

2. mo'se (o;) mosse; no. mossa, -and 
gräsand (Anas boschas). -brug moss- 
kultnr. -bunke tuvtåtel(Airacaespito- 
sa). -bjOlle odon (Myrtillus uliginosa). 
-gris = jordrotte. -h0g = koirkgg. 
-mdustri torvindustri. -konO, -'vn 
hrygger »mosskäringen eldar», det 



-'V penaste aaminaiiMtt^ or^. C9 = O ( bo. al ii/oksuvelWf l&n^ Tok^. at tr^oksiarelM, )(ort to)m1. 



moselyng 



134 - 



mtmdkok 



är dimma över kärren, -iyng sumpig 
hed. -pors, -post pors (Myrica gale). 
•SnogI dammsnäcka (LimnsBas stag- 
natilisj. -snoppO halvenkel beckasin 
(Telmatias gallinnla). -tOrnS svart- 
täma (Hydrochelidon nigra). •iigie = 
»umphornuffle. -Vintorgrtfllt ögonljus 
(Pyrola rotnndifolia). 

moskus mysk. -dyr* = -hjort, -faar 

= -okse. -hjort myskdjnr (Moschns 
moschiferns). -katost desmcros (Mal- 
va moschata). -okse* bisamoxe (OtI- 
bos moschatns). -rOtte zibetråtta, bi- 
samråtta, ondatra (Fiber zibethicus). 
-svin* (Dicotyles). 
mOSOt populärt oamn fsr bleksot, blodbrist 

o. A,f som blott botas av kloka gummor J mcuUt 

for ts* behandla. 

mOSt (oi) fruktsaft, ojäst druvsaft. 

mOUSSO efterrätt, bestående av grädd- 
sknm med tillsats. 

movere Äg ta motion. 

fflUdder* dy, gyttja; biidi. väsen, spek- 
takel, -hui mudhål, rengöringshål i 
ångpanna, -kliro drillsnäppa (Actitis 

hypoieucos). -skovi, -skuffe, -spand 

mndderskopa. -SnoppO = -klirt. 
mudrO muddra; föra väsen. 
muff 6 muif ; v<Bre ved /N/n ha gott om 

plnringar. 
muffedi'$e stickad armmndd. 
mufflon* (Ovis musimon). 

1. mug', mugl mögel, muggen möglig. 

2. mug = muffge. 

1. mugs mocka, föra ut gödseln. 

2. muge d«. samla i högar. 

mugefmulte (Mngil, en taggfonlg flak). 

muggO* glas- cl. porslinnkärl med 
handtag, tillbringare; handkanna; 
gräddsnäcka. 

1. muk' mugg, hasdjantjukdom. 

2. muk' (w), ikke et r\^ knyst. 

1. mukker spånor. 

2. mukker, ^\ slägga. 

1. mur = mol. 

2. mur mögel. /N^len möglig. 

3. mul stryk, smörj. 

muld* mylla ; öven ~c ovan jord. -aks 
ax, skadat av brand. -brSBt form- 
bräde; = 'fjoel. -fjael vändskiva på 



plog. -kurv skanskorg, -lag matjords- 
lager. -Sluffe mullskopa. -varp mull- 
vad (Talpa europ»a) ; akamti. ingenjör- 
soldat, -varpeskud mullvadshög. 
mulde geoi. synklinal. 

1. mule dunka på. 

2. mul|e, -dyr mula. -sesel mulåsna. 

3. mule* mun ; översta delen* på skruv- 
städ; kilhål på hyvel; hål på hjul- 
nav; T. gå och tjura; ge oågea på tru- 
ten, -bremse nosklämma, broms för 
hästar, -ring axelring, lunsring. -Stik 

mulstek, ett aUga vjömaDsknut, aom ir Utt 
att IOto. 

3. mule mulmaskin. -tvist mulgarn. 
mulig möjlig, -vis möjligtvis. — «x«en8 

möjligen, kanhända. 
mulict plikt, bot. 'vOYe bötfälla. 
mull = mol 

mulle rödfisk (on havtnsk MuUns). 
mulm mörker; i f\* ogviorke i djupaste 

mörker. -SOrt nattsvart, kolsvart. 

1. mulne mörkna. 

2. mulne mögia. 

muite* = mugel. 

multe|r hjortron. -b»r = 'vr. -I«r- 
busk* (Bubus chamsemorus). -grad 
krossade hjortron, som vinterförvaras 
och kokas till kräm. -myr*. 

muKum svanboj, ett slags tät, grov 
flanell. ^ 

mummeri utklädning, maskerad; rorr: 
narrspel. 

mund*, bruge f\* vara otidig; 'x«en le- 
ber i vand det vattnar sig i munnen ; 
han har det mest i '\*en han talar så 
vackert, men det är inte att lita 
på. -bid 1. -e» munsbit, -bld 2. -det 
bett pfc betaei ; AT. munstycke på pipa. 
-diarrhoe* kolossal pratsjuka; ord- 
flöde, -djerv frispråkig, -fuld munsbit; 
klunk, -godt rorr: ett starkt öl; on: 
gotter, sötsaker, -harpe större häst- 
skoformig mungiga. -hold uttryck, 
som någon ofta för på tungan, favorit- 
uttryck, »valspråk»; allmänt gängse 
uttryck, ordspråk, ordstäv, slagord. 
-kaad obetänksam i sitt tal, alltför 
frispråkig, pratsam, -klemmo mun- 
läsa, munhäfta, ett slags stelkramp, -kok 



* ftreq 4«( 4lr<>l|t moisvafaode st. ordet. «x/ ariikalus huvudrubrik eller rad fom 1 den »tår Ara | 



iHimdkopper 



- 135 



mynde 



livkock. -kopper favoritkopp med 

fat. -krampe = -hlemme. -ladnings- 

-g6V8Br m^mziingBladdare. -lag rönet, 
artiknlationsbas. »orgdl mnnbarmo- 
nika. -poiiioil ranson, portion, -skold 
blemma i mannen. -skSQ niiista- 
Bclier. -spaHe munspringa, mnnöpp- 

ning. -stykke'*' bett på beuet. -syge*, 

mund- og klovesyge mnl- och klöv- 
sjuka, -travi skäggtöm på fl«k; mun- 
trad på insekt, -ven falsk vän. — 'vS- 
vidne vittne, som intygar vad det 
hört 

iminding mynning. 

mundlir mundering. 

municipalraad kommnnalstyrelse. 

miinition ammnnition. 

munk* = i»e'fugl. '>'e-gre8 gräsnej- 
lika (Armeri<i). -bogstavsr mnnkstil. 
•fugi svarthnvad sångare (Sylvia atri- 
capilla). -hOVed = lavetand. -hSBtte* 
stormhatt (Aconitum napellos). -luS 
gräsngga (Oniscas). -S8BI (eo stiart I 
uedeiiiavet. Pelagltis monachas). 

munke monke (Jasione montana). 

mur*, -baand mnrankare. -brokker 

byggnadsgras. -bygning stenbnsy te- 
gelhus, -dsekke = -tag. -flugt mur- 
yta, -fod sockel, -gaard stenhus, te- 
gelhus. -grflDnSS gräns för det om- 
råde i en stad, där trähus äro för- 
bjudna, -hus = -gaard. -kit murbruk. 

-krans, -krone kreneiering. -krudt 

väggört (Parietaria offidnalis). -l0ber 

= -8paUe. -nmldt =^ 'krudt. -polerer 

ntrr: murarförmau. -ruds murruta 
(Asplenium ruta muraria), -sejler = 
kirke-tvale. -Ske murslev, -sksrver 
= -brokker. -Spids gavelspets. -SpSBtte 
murkrypa (Trichodroma muraria). 
-Sten tegel[sten]. -SVale = kirkesvale. 
»tag murkappa, -takker tinnar, mel- 
lanpelare mellan skottgluggar, -tvang 
lagstadgad föreskrift om förbud mot 
trähus i en stad. -irgie* (Lacerta mu- 
ralis). — »ver* frimurare. 

mure fingerört (Potentilla). 

mus* ir. ledråtta; cjo. ett slags knut; 
<%^en musblacken, hastDamn. -hirg, -vaag 
ormvråk (Buteo buteo). -vit, -Vitmejse, 



-vitte talgoxe (ParuB major), -sert 
sparvlins (Ervum tetraspermum). 
«x/e-bid hårginst (Genista pilosa). 
-byg vildkom (Hordeum murinum). 
-falk tornfalk (Falco tinnunculus). 
-fSBlde råttfälla, -hale råttippa (Myo- 
Burus). -hBg ~ mushfig. -pulver rått- 
gift. -Skjser = tpidtmus. -torn myr- 
tentörne, mnstörne (Rnscus aculea- 

tus). -urt ullört (Fiiago). -vaagCe] = 

mwh0g. -vikke kråkvicker ( Vioia crac- 
ca). -BJet kisögd. -BJne små ögon. 
-0re gråfibla (Hieracium pilosella); 
förgätmigej (Myosotis). 
musit parasit. 

musivarbejde* mosaik. 

musk damm ; dammoln, 
muskedonner muskedunder; kaveldnn 
(Typha). 

1. muskel*, -felelse muskelsinne, -far 
muskelstark, muskulös. -SVeb mu- 
skelns bindvävshylle, fascia. -tmvl 
muskelfiber. -VSV muskelvävnad. 

2. muskel mussla. 

muskef musköt. 

muskovit kaliglimmer. 

muskus = moskus. 

musling mussla; aftrak. = blaamusling. 
'v/e-ben näsmussleben. -guld = maler- 
guld. -krebs musselkräfta (Cypris 
monacha). -SBIv rivet bladsilver Mm 

xatxentirg. 

musse ung sill. 
muf trumpen. 

mutation målbrott. 

mute fälla fjäder. 

mutter Tara. om husmodern el. äldre 
kvinna: kära mor, gamman. -vitS 
medfödd kvickhet, fyndighet. 

mye T»rd. mycket. 

1. myg' mygga; langbenet -n/ = ttan- 
kelben. -blomSt myggblomma (^a- 
laxis). -flue sandfluga (Simulium). 

2. my'g mjuk; bfidi. beskedlig, undfal- 
lande, medgörlig ; g0re en 'v stuka. 

mygl mögel. 

myhank = stankelben. 

mylder, mylr vimmel, myldre vimla, 

myllra. 
mynde vinthund. 



-'V f«iM»t9 «amiQAaMtt« ord. O; = O I bo. a' I trjdutevelae, lånf Tokal. at tryekitavelaOf kort vokat, 



myndiglied 



— 136 — 



mpgbed 



myndighed* jfr mindreaarig, kurator, 
varge. 'x/S-misbrug maktmissbrak. 

1. mynte mynta r.; det er *\tt paa dig 
det var en pik åt dig; jfr fn0né[e]. 

2. mynte mynta (Mentha). 

myr* kärr. -bser = muiter. -dun == 

karuld. -dyrknJng mossknltor. -fiol 
= engjiol. -hat kråkklöver (Coma- 
rnm palustre). -kongie = calla. -sig 
dalsänka med mosse i bottnen. -Snep- 
pe morkallti. -Snipe = rustbrun kob- 
berneppe. -uld = kasruld. 

myrde mörda. 

myre* (Formica m. fl.). -bj0rn = -«?»- 

ger. -kryben, -lab myrkrypning, 
känsla som av krypande myror, -leve 
myrlejon (Myrmecoleon formicaTi- 
ns). -pindsvin vanligt myrpiggsvin 
(Ecbidna hystrix). -sluger myrslok 
(M3rrmecophaga). -tue myrstack. 
myrmand do. nomineii ägare av en all- 
deles obetydlig jordlott, nrr oria giTea 

1 rOftrirTDiDSMjrte. 'x*8-stemme röst, 

grundad på skenbar jordbesittning. 

1. myse = misae. 

2. myse vassla. -ost mesost. 
mySlke, myske = skovmasrke. 
mysse missne (Calla palnstris). 
myte rugga, fälla hår el. fjäder. 
m8ece'n mecenat. 'v.a'tseksemplar de- 
dikationsexemplar. 

maegie mäkla, medla, ^vr* medlare; 
trappspindel. 

mflehSB* person, som ingenting vill; 
dumbom, nolla; han er et 'v en kä- 
ring; han har/anet et 'v til kone. 

msBkre bräka som en get. -fugl, -gauk 

enkel beckasin (Telmatias galli- 

nago). 
msel bög strand. 
mSBle tal, röst; r. tala, yttra; have 

hverken maal eller ^v inte få fram ett 

ord, inte få ord för sig; han f\,de ikke 

et ord, 
mSBik mjölk. 'N.e-blande »mjölkbland», 

mjölk och vatten, -birtte* = /#»»«- 

tand. -fjses intetsägande ansikte. 

-gäng mjölksaftkärl, lymfkärl, -glas* 

vitt glas, benglas tiu lampkupor o. d. 

-grird d». mjölk och gröt; do. gröt. 



kokt i mjölk, vit gröt. -gysen lindrig 
mjölkfeber, -hat mjölkskivling (Lac- 
tarius) ; velsmagende -»n» riska (L. de- 
lioiosus) ; r0dbrun -^ giftig brötling 
(L. rufus) ; draabeplettet -*>* L. blen- 
nius. -hul* mjölkkälla, mjölkfontän. 
-kar* iv. = 'gäng. -kolla mjölkstäva. 

-kopper frisei. -ly = -varm. -mand 

mjölkbud, -pap slätvälling. -porten 
nedre mjölkfontänen, -ringe filbunke. 
-rod mossrot (Penoedannm palustre). 
-salt* lymfa, kylus. -skorpe torsk, 
barovjukdom. -80p = 'hat. -SplSO mjölk- 
mat, -suger = natravn. -SUppO väl- 
ling, -tidsel fettistel (Sonchns arven- 
sis); = marietidsel. -urt jungfrulin 
(Polygala).^ -valle vasale. -varm spen- 
varm. -vejen vintergatan. — 'veri 
mjölkförsäljning, mejeri. 
2. m»lk, 'N^e mjölke. 've-fisk* fisk- 
hane. 

1. msend män ; jn- mand. 

2. msnd, nej f^f om jeg det vil san- 
nerligen, om. 

msnge* blanda. 

mser d». häBt[krake]; no. sto; sköka; 
din *\» ! skiiuord. 

1. mserke* tecken, kännemärke; iQrr: 
baner; sjömärke, prick; ▼. märka: 'n» 
tig lägga på minnet, -drager baner- 
förare, -kniv ritsjärn till krabbning. 
-penge = prikkepenge. -pind kärv- 
stock, -psel gränsstolpe. -Sten gräns- 
sten. — «^«iig* märkvärdig; märkbar. 

2. mserke* (Sium); jfr vandm€Brke. 
msrker pi. et 3. mark. 

msrsk = mank. 

mSBSk mäsk. 'vO maska rid brjggntog; 
göda. 

mådd ing gödselhög, gödselstack; jfr 
k0kkenm0dding. -StOd gödselstad. 

made* gå tlU mötes; hända, inträffa; 
infinna sig, inställa sig; råka, träffa; 
■bat. * sammanträde, session; han 
m0dte ikke nteblev; gi *s» i retten 
inställa sig. -Sted mötesplats, sam- 
lingsplats. 

mirdig trött. 

miOe värd. mycket. 

mag gödsel, dyoga. -bed drivbänk. 



* tron del direkt motaranknde it. ordet, 'v artikeln* haTvdrabrlk eller vad cob 1 den atår ftro | . 



m0gbimke 



— 137 — 



naglegab 



-bunke gödselhög, hög av exkrement. 

-bsenk = -bed. -bar dyngkärra. -dynge 

= •bunke, -flue dyngfluga (Scato- 
mjza stercoraria). -gadtling naturlig 
gödning. — »x^e gödsla; mocka. 

m0Je möda. ^ 

niJVJte koppel. 

maV mal (Tinea). -urt en art knngs- 
Ijiis (Yerbascam blattaria). 

mirlje anrättning &yJIadbr0d och flott. 

mirlie kyam, da. aarak. väderkvarn; 
kvamspel. -arm kvarnvinge, -bom 
kvarnaxel, -brug kvarnverk. -dige 
kvarndamm, fordnmuingea. -gSBStkvarn- 
knnd. -jem långjärn. -ligger nndre 
kvarnsten, liggare. -laber övre kvarn- 
sten, löpare, -skralde kvamklapp. 
-skyld kvarnarrende, -sluse kvarn- 
Incka, dammlncka. -spll vindspel vid 
väderkvarn; kvarnspel. -Stjert svang- 
bom för vridning av väderkvarn. -8e 
kvarndamm, ▼attensatniiDgen. -totd kvarn- 

tnll, enlttntng in natura Wr malDing. 'V/r 

mjölnare; ärtsångare, ärtsmyg (Syl- 



via curruca). 'vr-hene'* fet höna. 
— /x,rl malningsförfarande ; kvarn- 
indnstri. 

man', måne ryggås, takås. m0n[8>aa8 

takåsbjälke. m0nne lägga tak över 
ryggåsen. ^ 

m0nst|er*. 'ver-glvende, -gyldig mön- 
stergill. -VSBrdig exemplarisk. 'x^ret 
fasonefad. 

menstjre*. 'nerskriver*, 'vrings-kon- 

tor förhymingskontor för sjömän. 
mJBnX da. mynt ; ^v og krone krona och 
kla ve; jfr mynt. -beskrivelse* nn- 
mismatik. -guafdejn myntproberare. 
-mester chef för myntverket. 

mirr*. -bråd filé och hare. -bradsteg 

rostbiff. ~ne bli mor. 

mark*, -agtig halvmörk, dnnkel. -löf- 
tet översta -vinden, > kattvinden». — 
*\*e mörker; t. göra mörk, förmörka. 
'x^e-blaa mörkblå. 

fflirrsk syrlig; et ^vt <Bble. 

mirrtel mnrbmk. 

metrik skmvmntter. 



N. 



1. naa!*, *>* saahde» jaså, på det viset; 
aa f\t ! jaså ! 

2. naa* hinna; jeg ~r det ikke % af ten; 
vi var ^^et til tredje kapitel; med 100 
daler <vr man ikke långt kommer. 
•Vidde räckvidd. 

naad' söm, nåt, fog. 

naade nåd. -len* ir. gratifikation, pen- 
sion. — 'x/ns-aar = naadsensaar. — 
'x/S-urt jordgalla (Gratiola ofiicinalis). 

naadsens-aar* nådar rBrpr&atramiij. -bred 

nådebröd. 

naadle nåtia. -tång böjtång. 

naal* barr; /x^e nålar, ett slags smala damm- 
läckor av upprittstående brftder el. spärrar. f>^B' 

baeger spindelört (Thesinm). -fisk 
kantn&l (Syngnathiis o. nftrstriende). 
-kogleaks nålsäv (iScirpus el. Heleo- 
charis acicularis). -lav lavsläktet Ca- 

licinm. -plade Styngplåt på lymaskin. 

-skev barrskog, -trs barrträd 



naalys ljus for likvaka. 

naar adr. o. konj. nar om rramtfd el. upp- 
repade händelser; Om, ifall. 

näbb pinne att hänga kläder på; fram- 
skjutande bergshöjd. 

nabo* granne, -fred grannsämja, -lag, 
-lav grannskap; grannskapets folk, 
grannar, -lod angränsande jordlott. 
-vinkel snpplementvinkel. 

nad = na<zd; liten spets. 

nadver nattvard; högtidligt: aftonmåltid. 

nafta* eterdroppar. 

na'g aggande känsla: samvetskval; 
agg, groll, 've kvälja, plåga. 

nagel* spik; jfr nagle. -faSt jur. ; -^vc 
appertinentier eg. väggfasta tillbehör, 
effekter, som räknas till fastigheten, 

t. ex. fOnster. 

nagle spik, nagel; r. nita; iv. spika fast, 
fastnagla. -bor skedborr, pinnborr. 
*gab spikhål; uden at jeg faar se 



-'V senaste sammansatta ord. A> = O i bo. al tricks tavelse, låpg Tokai. 01 tryokstavaise, l(orfe rokal. 



nagletorn 



138 



naat 



-<v«< t hans kasndtr jnh. W: ss, -toril 

spikntdragare, spiktång. 
najade havssärv (Kajas marina). 

naje uo. ^ -bsndsel ogonbandsei. 

-ströp blockstropp. 
nakk6* ban på 7xa; da. ynal hög halvö; 
•js. löparhål i bioek ; vare paa »v» af 
tn förfölja, -baand'^ nackllgament. 
-ba>r backsmultron, nej kon (Fragaria 
vesca viridis ei. coUina). -drag slag i 
nacken, -fistsl svDlst i nacken p& bas- 
tar. -grube nackgrop. -kniide näck- 

knöl. -mus = 'fistel, -muskelen hn- 

vndnickaren. -pisk stångpiska, -pude 
chinjong. -skllning nackbena. -SklBg 
bakstycket på gammaldags frantim- 
mersmössa. -Stllk enkel taljreps- 

•knopp. -Stykke nackkam. 

nam' jar. ntmätnlng. • 

nannest ett slags tionde. 

nansenkage en sockerkaka med kryd- 
dor och korinter. 

1. nap girig; knap og *\* nätt och jämnt. 

2. nap tapplur. 

napoleOnskage ett slags tårta med 
glasyr. 

nar'* do. na> da. •aglig'^ •ank. löjligt 

fåfäng. 'N/re-brikS käpp med ut- 
skurna åsneöron, skallra o. d. tillhö- 
rande narrens kostym, ^vrifas larifax. 

närde nardns. 

narhval* (Monodon monoceros). 

narv*. -Side hårsida p& uder. 

naske äta aotitaker; no. = rapse. -ri snat- 
teri. 

1. nat''^, rent bort i *\»ten rakt åt sko- 
gen, rent på tok. -abe* (Nyctipithe- 
cus). -bord nattduksbord. -fiol träd- 
gårdsnattviol (Hesperis matronalis ei. 
tristis); nattviol (Habenaria bifolia). 
-fugl nattfågel; nattfjäril, -fly natt- 
fjäril. -gaBnger nattvandrare; sömn- 
gångare. -hojro natthäger (Nyctico- 
rax). -hus ajo. nakterhus. -hyacint 
tuberos (Polianthes tuberosa), -kap- 
pe nattmössa för fruntimmer, -kjolo 
nattrock, -le jr bivack. -lyS* gulltrav 
(Oenothera biennis). -mand hudav- 
dragare, rackare; natthämtare, som om- 

beitlrjer tämnlng av latrinklirl. -Hiandsfolk 



tattare, zigenare. -mandSVOgn ren- 
hållningsvagn, -nieoter förman för 
natmcBnd. -niJOl lysmask (Lampyris). 
-paafugleaje lilla påfågelspinnaren 
(Saturnia pavonia). -ravn nattskärra 
(Oaprimulgus europsens). -renOVation 
natthämtning, tömning av latrinkärl. 
-okade = ^ravn; = sort natskygge. 
-skrin nattstol. -skygge, sort ->^ natt- 
skatta (Solanum nigram): bittersed 
-<N/ besksöta, kvesved (S. dulcamara). 
-Sk^nne nnderblomma (Mirabilis ja- 
lappa, lom Öppnar aln blomma om aftoaen). 

-sommerfugl nattfjäril, -svaermere 

mätare^ärilar (GeometrsB). -SAdo 
plats, där en fågel sitter om natten ; 
da. nattskoj, nattsol på värdshus efter 
stadgad stängningstid, -uglo katt- 
uggla (Strix alnco); sllmlUiaaro: om alftk- 

tena Bymium ocb Ulula. -vak = maal- 
tröst, -vakke = spcetmejse. -viol = 
'Jiol. -VOgn = "mandsvogn. — ^tC- 
gasnger ■• natgtsnger -kommers natt- 
sudd, nattsol. 4y natthärbärge. -U- 
beri nattsprlng, nattkurtis, -ravn = 
natravn. -rangol rum mel om nätterna. 
-Sidden nattvak. -Stade nattkvarter. 
-SVir = -rangel. -SSdo = natsasde. 
— '>'tes bli natt. 

2. nat, 1. nate = naad. 

2. nate ^jo. väta med svabb; = ntsse. 

natron* popuUrc namn Ar bikarbonat. 

natte •]». = nate. 

nattergal näktergal (Luscinialusclnia) ; 
r^^ens koreunge = bastardnattergal ; 
= gulbug: norsk »>* = maaltrost. 

natur*, -erkendelse kunskap om ytter- 
världen, -evne naturligt, medfött an- 
lag, -frembringelse naturalster, na- 
turprodukt, -garn ofärgat gam. -gran- 
sker naturforskare, -grund naturlig, 
fysisk orsak. -Stand naturtillstånd. 
-sten ohuggen sten. -trO naturtrogen, 
naturlig, -valg naturligt urval, -vid 
= muttervid. — '>-a, » *-^a in natura. 
'va-ydelse prestation in natnra, na- 
turaprestation, besvär. 

nau ajo. om viodon: nästan rakt mot 

nauer = näver. 

naut nöt. 



* l^v•^ 4e( dirakt moUvarande pt. or^el. <v arUktlna buvadrubril^ oller v^ som ( 4ea st&r fBre | . 



nauta 



- 139 — 



nippe 



nautil pärlbåtssnäcka (Nantilns). , 

nav* hjulnav; pi tagmatkin : förstärkning 
tjockare del av axel. -btW = näver. 

näver [-bor] navare, grov borr. 

navle* bot. navelgrop, fröärr, öga. 
-lav tnschlav (Gyrophora pnstulata). 
-Snekke navelBnäcka (Natica lineata). 
-snor navelsträng. -SVin mysksvin 
(Dicotyles torqnatas). -urt fjällbrud 
(Saxifraga cotyledon). naviing = 
navlesnor. 

navn*, af kv<id <>« ncBvnes kan av vad 
namn det vara m&; affs» till namnet; 
hun n€Bvner sägen ved den» retté *>* * 
skräder inte orden. -f| jeten känd, 
namnkunnig. — 've-biflel märkbläck. 

-digt akrOStikon med iDladningaboliBaTenia 
ttll veraraderea •& ralda, »U dt Mida tU oamii. 

. -dtig märkduk. -form nominativ; in- 
finitiv. -fSBSte faddergåva, -fattor 
namne, -klud märkdnk. -led uttryck, 
som fungerar substantiviskt, substan- 
tiv, substantiviskt pronomen el. sub* 
stantivering. -maade infinitiv, -ord 
substantiv, -papir förskrivning till 
•viss man. -plade, -sWIt dörrskylt, 
namn plåt. -V8Brdi nominellt värde. 
— /vlig särskilt, i synnerhet; d«. år. 
vid namn. 

navr naveipönn] (Acer campestre). 

ned*. <br«ttet nedvlkt. -b«r neder- 
börd, -dysse nedtysta, -faldsfisk, 

-faldslakS vraklax, som efter leliniDgeii I 
■Stratieii d&Hgt -nlrd vloder om Ull havet. 

-fsldning raiek. biadning. -gaaende*, 

-♦N* priser fallande, -ladning = -f (Eld- 
ning. -kiOrsel nedköming; nedkörs- 
väg. -lagt*, "\*e häger änglamat, %1- 
terationskräm, »förlåt hastigheten». 

-tegge* insätta, deponera, -ringot 

urringad; dekolletterad. -slag* ned- 
slående blixt; nederbörd. -Stamme 
härstamma. -VSerdige förnedra. 
nede nere. 

neder* i >m>. -drsegtig nedrig, -del* 

da. kjol. -tysk lågtysk, plattysk. 
nedring mindre fisknät. 
neg nek, kärve. 'X/e'binda i kärvar. 
negen0Je nejonöga (Petromyzon). 
neger*, -hirse darrakorn, kafferkorn 



(Sorghum vulgäre), -kaffe Gassia oc- 
cidentalis. 

neg I nagel; bot. klo pft-kroobiad. -fingor- 

benet nagelfalangen. 'vO-bld nagel- 
språng, -ledemod nageiicd. -spraBk, 

•Sprst = 'bid. 
negte = nmgte. 
neje niga; ^j«. naja. -Strop najögon- 

stropp. 

nelde = wBide. 

nellik, *^% nejlika (Dianthns); vUd «n« 
backnejlika (D. deltoides). '>^e-rod* 
(Geum urbanum). «SOp nejlikbrosk- 
svamp (Marasmius oreades). -spiger 

nnbb, aogeflr al ling som en krjrddDejlika. 

-svamp = 'Sop. -Stfm = -spiger. 

titta' lättvindig, behändig, bekväm; 
rask i uppfattningen. <vnie fattnings- 
förmåga; T. fatta; Aar« trängt r^me ha 
svårt för sig. 

nenne, neppe = nc^nne^ näppe. 

nereide havstusenfotlng (Nereis). 

nerve nerv. -fiber* nervtråd, -knlv 
skalpell. -pirrende nervretande, irri- 
terande, -ribbet bot. nätådrig. -rys- 
teise nervskakning, nervattack. 

nesle = nalde. 

1. nef nät; kasse. 

2. nef nätt; -op just, precis. 
netto = nitte. 

neV0' bror-, systerson. 

1. ni nio. -bannet niomännig, med 
nio ståndare. — '>^er nia. 

2. ni- i sma. = nid. 

ni-aai = Jlodlampret. -0Je = Äar- 
lampret. 

nid' da., nrd no. avund ; f sms. fBrstärkaodfl : 

ur-, -flot = raaflot. -kSBr nitisk. -Syg 
avundsjuk. 'Stlrre storbliga. 

nidding*. 'vS-Streg skurkstreck, ni- 
dingsverk. 

nidsk avundsjuk; snål, girig< 

niece bror-, systerdotter. 

nifs hemsk, ruskig, kuslig. 

nikke*, ^^^nde bot. nedhängande, -bro- 
der jabroder. -dlikke person, som in- 
gen egen åsikt har. 

nip läppjande, smuttande; vcsre paa 
*\>pet på vippen, helt nära. -tång pin^ 
cett, nyp tång. — 'vpo läppja; smutta; 



->« lenaste sammaiisatt^ ord. <ic/ = 1 b^. al tr^ekstarelve, lång To^al. al tr^okstavelse, kor^ vfll^t* 



nipe 



140 — 



nammen 



försiktigt plocka; taga med mannen ; 
fy^pe et haar ud plocka nt. 
nipe brant bergstopp. 

nipflOd lägsta flod, di aol ocb mine deWla 
upphäva Tarandraa rerkan. 

nips nipper, sm& toalettsaker. 

nirtS flodiller (Patorius lutreola) ; skinn 

av denna och närstående. 
nise tamlare (Phocsena commnnis). 

1. nisse tomte. 

2. nisse barnnprfck: pinka, >ki86a>; sbBt. 

nrin. 
niste matsäck; r. lägga matsäck, -boni- 

me matsäcksskrin. 
nite, 1. nitte lott, som ej vinner. 
2. nitte nita, staka. 
nitten nitton, -gryn, Per "^ herr Petig. 
nod' nnbb. «>.de nabba. 

node not I musik. -n0gle klav. 

noder åtbörder; nycker; jfr utioder. 

nogen någon; några, siiisk. i no., d& ut- 
aen ftr nekande; de havde ingen bern og 
kunde ikhe vente at f na ^; >>* hver 
litet var; *>* ... »v, nogle ... nogle 
somliga . . . andra. 

nogle några ; m nogen. 

1. nok' nog, tillräckligt; nog, väl, tän- 
ker jag; /v en gäng än en gång; «x> en 
gäng saa rig dabbelt; lad kam vcBre 
ry* saa språk än så käck, har käck 

som helst; r^, saa of te no. nSstnn alllld: 

rätt, ganska, tämligen ofta; da. väl, 
fällt at sä ofta; Norge har en »y» saa 
respektabel jlaade. -Sftft ae nok. -SSgt 

eg. nog sagt, rsraiktigt Qttrjok dl man vill 

oDdvika ett aiitfor Fult ; du er en •'x». -som 
nog, tillräckligt, till fallo. 

2. nol(, nolclce igo. nock. 

1. non (o;') tiden mitt på eftermiddagen. 

2. non' (d), <v« contemnendus dkUgt betyg: 
försvarlig. 

nonne nanna; = -and; * Qirii (Liparis 
monacha). -and salskrake (Mergns al- 
bellos). -boje, -beje tannboj, spetsboj. 
-Icage ett slags sockerkaka. -sl0r 
nnnnedok. -tit ett slags äpple. 

noppe noppa på tjg; t. göra noppor på. 

nopre = noppe r. 

1. nor {ta') dibarn, spädbarn. 

2. nor fjord med trångt inlopp. 



nord nord; norr. -bagge fjällhäst, 
liten norsk västlandshäst; da. tr. "* sk- 

namn pl nornnan. -eftOr norr at. *f|Orfl- 
heSt = 'bagge, -hare* SkandlnaTiska halr- 
»na och Alpernaa art (LepaS timidus). 

•hval* = grenlandshval. -kapor nord- 
kapare (Bal sena biscayensis). -mand 
= normand. -lys norrsken. -OVOr 
norrut, -paa i norr, på nordkanten; 
norr ut. — f\*tn nordan. 'X/On-fjelds 
norr om Bovre. -SnO skarp nordan- 
vind. 

norkand kricka (Anas crecca). 

normand {o>') norrman; ajo. norman, 
stoppare; ^jo. kattass. 

nors* (Osmerus). 

nOSSe testikel ; könslem på hästar. 

1. not fisknot, redskap, avsett alt sMoga lo 

flaken; Jfr gam. -brug not med dess 
tillbehör, -lag* vadlag u-is man. 
-Sild vadsill. -mand = *s.e-bas. — 
'vO-baS förman för ett vadlag. 

2. not spont, urholkad fåra, fals. -hevl*. 
— 'v/ning snick. spårottagning. 

notabeh, -forsamling* a&r«k. om Eids- 

voldsförsamlingen 1814. 

nOte not under texten och diplomatisk. -Sklfte 

notväxling. 
notgrses notblomster (Lobelia dort- 

manna). 
notice*, notitS annotation, -bog notes, 

annotationsbok, anteckningsbok. 
nOV knät, hörnfog på timmerhus. 

1. nu*, /x» til dags ae uedan; 'X' og da 

då och då. -OmStunder = -tildags. 
-tid* gram. presens. -tildags nuför- 
tiden. 
2. 4111 oo. vattenho. 

nubbe = nuppe. 

nudd nnbb. 

nudel* ett slags makaroni. 

nufse rycka; knuffa; siger han noget 

morsomt, saa nu/s i mig ryck mig i 

rocken. 
nul noll; nummer *\t den, som ingen* 

ting betyder. 
numer penge köpares ersättning till 

den betjäning, som utlämnar köpt 

skog. 

nummen valhänt. 



* även det direkt motararande sr. ordet. 'V artikelns huvudrubrik eller Ta4 aom ( dei( itår Kf I 



nnpereUer 



-- 141 — 



XLsarlng 



nupereller frivolitetsarbete. 
nuppe noppa tyg. -jern noppjärn. 
nurk liten panrel, pnttifnasker. 
nU8 kyss; litet barn. *\^S% pyssla, kela 

med; f^se rotiner befria fiån stjälkar, 

rensa. 

nuSStOrte valnötstårta. 
nu't bergstopp; kvist i trä. 

1. ny*, f^e poteter färska; fy^^este ^vt 
sista nyheten, -blaat blandning av 
stärkelse och indlgo. -bSBr som ny- 
ligen kalvat, nybnren. -foundltsnder 
newfonndlandshnnd. -Itfbeil om ko: 
nyss betäckt, -modens nymodig. •*- 
'V lig nyss; ligéfor*^ alldeles nyss. 

2. ny* nytändning; i f^» og na då ooh 

då, någon gång, leke tjnDCrllgcn ofUu 
nyde njnta; åtnjuta; y«^ har ikke ny dt 
nogenting ätit, förtärt; f\t godt af ha 
gott, fördel av. «\«lig förtjusande; det 
var JO fstligt ironUkt: det var ja at- 
märkt, 'x^lse njutning; efter *\fhen 
af strax sedan jag förtärt. 

nygIS dyvika tapp, pingg i bottnen ar on båt. 

-hul hål för båtens tömmande. 

nying* eld, uppgjord ute i skog el. 
mark. 

nyk ryck. 

nykke nyck, infall, påhitt. 

nyn' svag sång. 'vne gnola. 

nype nypon; jrr kyben. -rOS6 nypon- 
blomma (Bosa canina m. a.). 

ny re njure, -bsger njurkapsei. -taelle 

njurtalg. 

1. nys' nyss. 

2. nys'* underrättelse, notis; give en /x» 
om en vink; /aa t\i om. 

3. nys' = glyse. 

4. ny'S nysning. »vS*. 'vS-rod prust- 
rot (Helleborus). -rirllike, -urt nysört 
(Achillea ptarmica). 

nysgerrig no., ny'sgerrig da. nyfiken. 
nysie pyssla. 

nysselig = nydelig. 

nyfte gagna; sbct. nytta; hvad han det 
*\f at forsvare Danmark'^ vad tjänar 
det till? det r^r ikke lönar; »v lejlig- 
heden, tiden begagna, -moraisn uti- 

lismen. -regning aritmetik. -Virkning 
nyttigt arbete hos matkin. 



nyVB bister min; rynkning av pannan. 
nSB nedan; jfr 2. ny. 

naB'b da., nSb' »o. näbb; pfc ankare; pynt; 

på antikt rammskepp: snabel; give en över 
*\»bet på nosen; hun er et 'v en näbb- 
gädda, -bis s tangsnarre, -dyr* 
kloakdjur (Ornithorhynchua). ^TB 
myrag (Bhynoospora). -gedds = 
tangatikling. -hval* (Hyperoodon). 
-munde[de] Bkinnbaggar(Hemiptera). 
-mus* = 9pid$mu8. -Sild = horn' 
Jisk. -skate gökrocka (Raja fullo- 
nica). -Snog = naalejisk; ett o«tindiakt 
omuiåkte (Dryophis). — <vbe-dyr näs- 
vis varelse, -no'8 näbbgädda bUdi. — 
'vbs kanna att hälla ur, snipa, 'vbst 
försedd med näbb; näsvis, näbbig, 
nosig. 

nflegtS neka; «x* at gere vägra; slige 
anelser kan ikke en gäng r^s dyrene 
frånkännas ; 'v sig hjemme låta säga, 
att man icke är hemma, ^vlss ne- 
kande; negation; vägran, avslag. 

nslde nässla (Urtica). -konge rotgel, 
rödhakesångare (Luscinia rubeola). 
-80mfflerfugl*(yanessa urticffi). -tr8B* 

•tt ■ydeuropelckt trid med hårt rlrke (Gcltls 

australis). 

nflBm[nie] se nem[tne']. 

nflBnjnS nännas. -SOffl varsam, försik- 
tig, med mjuk hand ; '\^somt hetegner 
noget Jinere end varsomt. 

nSBpS röva (Brassica rapa rapifera). 

-braate rovåker, rovtäppa. -grad 

rovmos. -rapS* = rybs. -StappS = 
'gr0d. 

nSBppe knappast, knappt, näppeligen. 

n8Br nära; ^k, ved vandet;jeg havde <%/ 
ikke kendt Dem så när, nästan; noget 
f\/ så gott som, nästan ; ikke f\/ saa 
meget på långt när, tillnärmelsevis;- 
vi er lige 'v icke längre komna, stå 
där vi stodo, stå där igen. -gaaende 
närgången, kran kände, påflugen. -paa- 
rarsnde närsläktad. -ved nära; -'x* 
skyder ingen hare ordspr. : om inte om 
hade varit emellan. 

nSBre nära, föda; <%# tvivl^ ei haah 
hysa; *>* sig da. tv. klara sig. 

1. nsring*, satte tcsring efter *v rätta 



-f>* senaste sammansatta 



ord. £tf = Oibo. a ( tryckstavelse, lång Tokal. aZ trjoksUvetse, kort vokal. 



Bfidrings-adkomst 



142 - 



Norre-jjlland 



man efter matsäcken. 'v/S-adkomSt, 
-bevillning, -bevis [bevis om] ratt att 
driya visst yrke. -bnig yrke. -bniger 
yrkesidkare. -drift == -brug. -evne 
näringsvärde, -kilde förvärvskälla. 
-Skat ett slags prodnktionsskatt. -Sor- 
ger* brödbekymmer, -tab jur. nedsatt 

arbetsförmåga •om grund fSr •rtittolngi- 

anspråk. -VOJ yrke, utkomst, -vid föd- 
geni. ^ 

2. nsering d*. = nedring. 

3. nSBring taffelformat berg, strsk. i Finn- 

marken. 

nses' näs. ['V se] -konge fylkeskonnng, 
småkung, leksakskung. 

nflBSe* nos ftr. p& hjvei; dreje en en »* 
draga vid näsan ; gaa lige ^fter «x*n 
dit näsan pekar; have ben i f^^n skinn 
på; pege '\* räcka- lång näsa; epille 
paa 'vn driva med ; ligge paa »x*» ha 
f ören för tungt lastad ; bide en över 
*^n snoppa av någon ; bcere sin ^ i en 
kind skämmas; yaa en ^v en näs- 
bränna; min »v kler derefter jag har 
stor lust på det. -baand nosrem på 
betsel, -blad hudbihang på nosen 
hos vissa flädermöss. -bjirrn snabel- 
björn (Nasua socialis). -bor* tekn. ång- 
mun. -fisk första fisken i en fångst; 
"\*en er aldrig god tidig framgflng 
är farlig, -flig näsvinge. -gniS fram- 
stupa, på näsan, -haj = »ildehaj. 
-horn noshörning (Rhinoceros Indi- 
ens), -hornbtlle noshomsbagge (Oryc- 
tes). -homfugl hornskata, tok (Buce- 
ros). -jern broms ror bbur. -knipS 
näsknäpp, -rem nosrem.* -StyVOr slag 
på näsan. -S0 sjö rakt emot. — nSS- 
horn = n€esehoi'n. 

nsest* närmast. -afvtgte nästlidne. 
-formand vice ordförande. 

naeve**. -fegter boxare, -nyttig händig. 

— 'vS skaka labb, skaka tass. 
njBVer*. -Skrukke liten korg .-i. väska 

av näver, näverkont. 
nSBVn da. jury. ~ing jurymän, som nvgör 

huvudfrågiin ; Jfr meddomsmand . 'v/inge- 

dommer jurymän, -domstol, -ret 

domstol, som är förenad med jury. 
1. nad, -c«, nötfkreatur]. 



2 nad', -den, nöt, rrukt. 'v.de-busk hassel 
(Corylas). -hakker nötväcka (Sitta 

europsa). -haso nötfnae. -kraake, 

-krage, -krige nötkråka (Nncifraga 
caryocatactes). »kul små fyrkantiga 
stenkol. -oliO valnötsolja. -skHoe* 
(Garrulus glandarius). -SniHiebliie 
nötvivel (Balanins nncnm). -trflB 
valnötsträd; tv. hasselbnske ; »m Tirk«: 
valnöt; en "\*s »pejl; amerikansk -^n* 
hickoryträ. -VSekkO* = -hakker, 

3. nad, -en, nöd; Hl *>* i nödfall; nätt 
och jämnt; nödtorftigt; med />» og 
nejjpe med nöd och möda, med knapp 
nöd. -adresse p& nxei : nödfallsadress. 
•grav rävens gömställe i nödfall. 
-lid eld som fås genom trästyckens 
guidning. -ret nödvärnsrätt. -tat 
rujern grått tackjärn. -talJ6 «j». not- 
talja. -vaerge nödvärn. — ^vS-tiKlBl- 
de nödfall. 

nådde mindre klubba. 

nadje tvinga, nödga, 'vt nödsakad, 
tvungen. 

nådig* adr. ogärna. 

nagel = l. nogU. -ost kumminost. 

nagen naken: paa den nogne jord 
blotta marken. >>* jomfru = tidlos. 

1. nagie, -n, nyckel ; mos. kiav. -basse 

pluggbössa. -Imnk nyckelknippa, -kam 
nyckelax. 

2. nagIe, -«, nystan; bot. blomsternys- 
tan, blomstergyttring; r. nysta. 

3. nagIe, -», = nygle. 

nagtern nykter; fs* kalv spädkalv, nyk- 
terdansare. 

naj|e noga; den *\*este pris lägsta, sista 
priset; stna i et f\*ejforhold nära, in- 
timt. -ag'tig noggrann; »dr. noga. 

'vo-regnende, -seende nogräknad; 

kinkig; sparsam, g^idig, om sig. 

najeS låta sig nöja. 

najSOm anspråkslös, lätt att tillfreds- 
ställa. 

nak', 'v.ke näck. rx.ke-rose* = aakaude. 

nake sjo. plåga rouet med onödigt ar- 
bete under fritiden. 

nale dröja, söla. -VOrn senfärdig. — 
*s»t\ långsamhet, söl. 

nar' norr. Narre-jylland Jylland i 



* iren det direkt motsrarande sr. ordet. *\f artikelns hnvodntbrlk eilor Tod som t dea atår fSro I 



ndrd 



•- 143 - 



omhyggdlig 



moisala mot de av Preussen auu?klcrado hertig- 

.ittmena {SendrejffUand). 
n0r6 ne. folkligt: tända; «N« tig ild; »^t 

paa värmen ; «x> op. 
ntfrk% = nysle. 



n9rZ = nirts. 

n«8t båtfikjul. 

n0Ste nystan; t. nysta. 

n0t* = naui. 

naler fisknotar; ■• not. 



O. 



Oberst (af) öTerste. 

objekt*, 'x.s-predikatsord objektiv pre- 

dikatBfyllnad. 

ObliQfttlOII tT. om enskild mans fÖrskliT- 

ning; jfr/)ante-, veksel-ohlxgation. 
Ohligo förpliktelse; «</en <v vid rixei- 

endonsement : ntui retar. 

Od' spetB. fvds ndde. 

Odder mtef (Lntra). -bSBlg ntterskion. 

Oddl odal. 'vS-jente flicka, som väntar 
att ärva hela gården. -r6t no. rätt för 
arvinge att efter hembnd och taxe- 
ring återlösa jorden från ny ägare; 
»otsr. bordsrätt. -sagsmasi den rätts- 
liga procednr, varigenom odelsret gö- 
res galande, »ting norska stortingets 
andra kammare, som sjiirt vtijer lag- 
tinget. 

odinS-hane smalnäbbad simsnäppa 
(Phalaropns hyperborsens). -hane 
hona av föreg. 

offentlig*} den r^^e mening allmänna. 

Ofte*, aidrig 'x/w mer. 

Okker ockra. 

Okte ankel, fotknöl. 

okse*; »«. ty. tjnr. -bremse nötsting 

(Oestris ei. Hypoderma bovis). -driver 
trädgård sviva (Primnia elatior). -fr0 
ox groda (Bana mngiens). -tungO* 
(Anchnsa otflclnalis). ^ -tungOSOp'* 
(Fistnlina hepatica). -0Je prästkrage 
(Chrysanthemnm lencanthemum) ; 
gnl -«x« gallkrage (C. segetam). -0Jne 
gammaldags norska kakor av smör- 
deg med sylt i mitten. 

Oi val, 80 stycken. 

OlafSSklBg bergspring (Aspleniam). 

M ålder; t sms. erta forn-. -frue före- 
ståndarinna, hnsmoder på sjukhus o. bad- 
ort ete. -gransker fornf orskare, arkeo- 



log, -norsk fornnorska; »t. isländska. 
— «x,e-fa[!ery bedsté/aders ei. bedste- 
moders far. — 'ving gammal man, 
gubbe, åldring. 

oIden ollon, -berre* (Heioiontha). 
oider = or. 
oMtfnie = oidfrué. 

oleander* rosenlager (Nerinm). 
Olie*, amerikansk »^ ricinolja, -bilio 
majbagge (MeloS). -blad olivblad. 

-basr oliv. -lasrred vaxtaft. 

olle källa. 

Olm adj. f olkilsken ; en 'v okse. 

Olsok olsmässa, 29 juli. 

om koQj., adr. prep. * omkring, kring; i 
sms.: på nytt; det er mig t>^ at g^re 
det är mig angeläget, ligger mig om 
hjärtat ; ham »x» det det blir hans sak. 

-bestemme sig ändra besint. -brinoe 

bära omkring; bringa om livet, -bud* 
kommission, offentligt nppdrag. -byt- 
te* inlösa sedlar, -dolo utdela genom 
kringbäring; -'V 6reo0. -drejningsflade 
rotationsyta. -drejnmgslegeine rota- 
tionskropp, -drift clrknlation i jord- 
bruk, -endskont även om. -fade om- 
tappa vin. -far omgång, -faree fara 
förbi varandra ei. mötas, utan att man 
vet om det. -fattondo bot. stjälkomfat- 
tände, -foronot överenskommen; -«%/ 
daglBn. -fromt på köpet, -gaa kring- 
gå; -*%/ loven, fienden, -oang* nm- 
gänge ; galleri, -gangsskole flyttande 
[folkjskola. -gangesyge epidemi. 
-gSBldende vederbörande, åsyftad. 
-gtBng'elig som är lätt att nmgås med 
-g8Bn'gelse* ; ">* mod naturen ona- 
turlig last. -hu omsorg, omtanke. 

-hvserv = omfar. -hyg^golig om- 

ftorgsfall, omtänksam, sorgfällig. 



-'X' eemiMe ea n t—n satto ord. £9 ^ O 1 bo. al tryeksM velse, I&ag vokal, oi (ryekatavelBe, kort vokal. 



ömkostning 



144 — 



opl0se 



-kOStning [omjkostnad ; acigens -*\>er 
rättegångskostnader, -kringssdig bot. 
omkringsittande. -kumplB kasta om 
vartannat, -land omnejd, -lidt' om 
en stund. -l0b omlopp; •'x* • hovedet 
rörlighet i intelligensen, -raade sig 
tänka sig om. -rids grnnddrag, kort 
framställning. -rirmni6 sig klara sig. 
-Sagn gnm. predikat. -Skiftelig för- 
änderlig, obeständig, -slagsvejr 
ostadigt väder, -slagstermill betal- 
ningstermin för ränta el. kapital. 
•SOnSt förgäves; gratis. -StillJng cpråkT. 
metates. -Strygerkringstrykare, land- 
strykare. -SVing plötslig vändning el. 
förändring. -SVirb omhölje; omsvep. 
-sy 67 omkring ; sy in. -SSetfling nt- 
växlingi maskin. -talS omnämnande ; bli 
gjenstand for almindelig -'x/ allmänt 
samtalsämne. -tren't ungefär, -tren^t- 
lig ungefärlig, -vendt*, -'ve spanter 
•j«. kontraspant; -'x« haUstilling = 
hjortehals. -VCrden världen omkring 
oss. -vaeltning omvälvning. 

1. OmniBy helt f\f i naboens mark ända 
borta i ; hist 'v ved hjgmet där bortom 
hörnet; bodens tid er 'v förliden. 

2. omme «». ansvällning i kons juver 
vid kalvningen. 

Oné*,jeg^k r^t jag svimmade; jrr vond. 
-skab ondska, -skabsfuid elak. 'x.e 
sbat. ont; vaelge mellem to ^er onda 
ting. 

onkel farbror, morbror; uret er hos *\» 
på stampen. 

Onn bråd tid, skördetid. 

Op upp; gaa *>* og ned är. fram och till- 
baka; det gaar «x« t 'x/ det är hugget 
som stucket. 4:2 gaar *>* går jämnt 

upp. -ale uppföda, uppfostra, -be- 
vare förvara, -beredning anrikning 
av malm. -bild Uppbåd; koukurs pä 
gäldenärens begäran; gere -«x« ge 
upp staten. >byde*. "*** sit gods til 
hreditorerne avträda, -byder bank- 
ruttör, konkursgäldenär. -bserer- 
bind suspensoar. -dage upptäcka. 

-da'gel8e upptäckt, -dager upp- 
täckare; detektiv. -dragé upp- 
fostra, -dra^gelse uppfostran; han 



har ingen "\* förstår inte att skicka 
sig. -dreje skruva loss. -drst upp- 
födande, pålägg av boskap ; uppfödd 
boskap, ungboskap, -drstte uppföda. 
-dskning servering, anrättning, -el- 
Ske [med kärleksfull vård] uppfostra, 
uppdraga; selvbeherskningen '^yts til 
en kunst. -evje kölvatten, bakvatten. 
-farende uppbrusande. -fin^dSOni upp- 
finningsrik, påhittig. -fordre* upp- 
mana, -fordring, paa -r^ på be- 
gäran; jeg har ingen -^x» til at gare 
det känner mig icke manad, -frodo 
skydda under uppväxten. -f0r86l 
uppförande, beteende, -gavo upp- 
gift; problem; ämne för skript^^m. 
-give*, -fx* sit bo ge upp staten. 
-gsld kursskillnad, aglo. -gei* upp- 
görelse. •g0relse* avslutande av rå- 
ken »kaper, bokslut, -halerline ^)b. 
revlina, revdämpningslina. -hav ur- 
sprung. -haV8-mand upphovsman. 
-hobe hopa. -hold uppehåll; uppe- 
hälle; vistelse; dröjsmål, -holdskildo 
förvärvskälla. -holdSStOd vistelseort. 
-hseve*, -'x/ hinanden ta ut varandra; 
sägens omkostuinger -f>^s parterna få 
vidkännas var sina kostnader, rätte- 
gångskostnaderna kvittas. -h8B'vel- 
80*, gare -'x^r göra väsen, -har upp- 
hörande, slut. -kas^teise kräk ning. 
-kavet, htm er -'x* hon har ett förfär- 
ligt stök. -klare, -'x* «n hemmelig- 
hed bringa klarhet i, bringa ljus i. 
-klaebe uppklistra; -rw paa losrred 
uppfodra. -knobon väderspänd, upp- 
blåst. -kom[me] käUa. -komst*, m- 

denskabemes -/x^ uppblomstring. -krSB- 
ve inkassera, indriva. -kVOJle ^jo. 
uppkransa. -lag upplag, lager; upp- 
laga, -lagsbevis b«nd. vågattest, våg^ 
sedel, -lagt* disponerad; ^x* malkBui 
mjölk, från vilken vasslan fått av- 
rinna, -längor uppiänga. -lasnding 
person från trakterna kring M josen. 
-Isesning offentlig föreläsning av poesi 
o. d. -Ub upplopp. -Loben som skju- 
tit upp i vädret; en "\* dreng; en -#>* 
rad en >flaggstång>. -1080* lösa; '*^ 
en ligning, -«\« sukker i vand, -Los- 



* ftvea det direkt motsTarande it. ordet, ^x* artiktlua liuvudrubrik oller vad lom I dea at&r fOra I 



Opl0siiiii^ 



— 145 - 



oriov 



ning lösning, -maal = topmeutl, -maa- 
ling*. -roaaiings-cM mouv. chef för 

[generalstabens] kartverk. -maiul 

ordförande med oUlagirOst l akiljenftmnd ; 

ndda skiljeman. -navn öknamn, 
vedernamn, -nuul r&dlös. -rejs- 
niRg* skadestånd; upprättelse; res- 
ning 1 mål, dtr dom vunnit Uga kraft. 

-rin'delig nrspmngiig. -rtR^delse nr- 
sprnng. -r«r nppror. -rirre*. -r«rer 

uppviglare, upprorsman, insurgent. 
-Sat, '*\ipaa livad för; jfr 'Satte. -8id« 
dar = gactrdmand. -sig = indsig. 
-Sigt* uppseende; tilhyn. -skove 
hugga och lägga upp, avverka aksg. 
-skrift [mat]recept. -sksrpst oppsli- 
pad. -skörtet DO. jäktad; altererad 

av hastigt påkommet arbete: da. = foTtH, 

-8lll0ge röka upp, till slut; kavla 
upp; med 'f\*de arme. -Spilat upp- 
spärrad, -spilt uppspelt, -spind dikt, 
p&bitt. -Stånd upplopp, resning. 
-Stan^dar ståndare; »je. avledarmlle, 
spelrulle. -StivS stimulera, morska 

upp. -stopparnasa uppnäsa, -stram- 
må muntra, liva, stimulera. -Stram- 
mer = -stiver. -Styr vasen, spekta- 
kel, larm. -Stad uppstötning; moral' 
ske -*\t BksmtB. ont samvete. -SVUtm- 

ning ansvällning, -svulmningar gang- 

lier. -svam alluvium. -syet färdi^- 
sydd. -syn uppsikt, tillsyn. -SBBtSig 
uppstudsig. -SSette* uppskjuta; -«># 
en ragekniv stryka. -tElfsat uppris- 
pad, nppsnodd. -tagalS6* intagning. 
-tag procession, -trin uppträde, -tmk 
drag uppåt, -trakksr bedragare 1 
smått, person som tar oblygt betalt. 
-trskkari' prejeri; for at undgaa •*>* 
maa man träffe a/tale med kusken i 
forvejen, -tufset '= -tafset. -tajsr 
upptåg; oroligheter, upplopp, -tam- 
mar stuptygel, -vadsk disk; bord- 
kärl som diskas; biidi. > stortvätt». 
-vakt vaken biidi. ; et /xi barn. -varte 

uppvaktat, ex. med en bokett. -Vartar upp- 

passare, kypare, -var^tningspiga upp- 

passerska, på ångbAt el. leJd r»r en tillatatl- 
Bing. -visning* mönstring, parad, -arst 
land alluviaJland. -.ast upphetsad. 



aparmant anrlpigment. 

1. appa* uppe; han er rigtigt f\* t dag 
riktigt 1 tagen, -bia avvakta, -barsal 
uppbörd. 

2. appa åig rycka upp sig; Jeg skal »>* 
dig väcka, sätta liv i. 

aptant* airsk. person, som, ehuru bo- 
satt i det erövrade slesvigska om- 
rådet, på begäran fått behålla sitt 
danska statsborgerskap. 

ar (lo), fsS'trm al (Ainus). 

arfl^r träda. 

aranga*. -vingasvamp brandgul kan- 

tarell (Gantharellus anrantlacus). 

arbug = aarbuk. 

ard*, /0re det store *>* orda <vitt, ta 
munnen full; have et godt f\*paa sig 
gott rykte; han graeder/or et godt ^ 
för ingenting, -bräm ordprål. -brud 
löftesbrott, avtalsbrott. -faSt ordhål- 
1ig. -flam ordflöde, ordsvall, svada. 
-fårar den person som i riksdagen 
för ett partis, ett utskotts el. en ut- 
skottsfraJ^itions talan ; kommunal- 
styrelses ordförande; bgens -'x/ motar, 
stadsfullmäktiges ordförande, -lyd 
ordalydelse, -rat ordagrann, -skifta 
ordväxling; diskussion, -spll ordlek. 
-Stilling ordföljd. -Styrar ordförande. 

1. ardan ordning. fx/S-duks ordnings- 
man. 

2. ardan oiden. 

ar'dantlig*, et *>^t menneske aktnings- 
värd, oklanderlig i sin vandel; vcer 
nu »x/ bråka inte mer, var inte dum; 
han fik *x* [meefl pryl grundligt; det 
ferste n^e storting ordinarie, lagtima. 

ardra order. 

1. ara ouppodlad mark; allmänning. 
-dra V = överdrev. 

2. ara förbindelse mellan ok och drag- 
stång. 

ärat möglig, angripen av svamp. 

argal*. -baSSa kulspruta, maskin- 
gevär. 

arkastanat håv, varmed den i vaden 
instängda sillen upphämtas. 

artag*, /are tu f\*s gå i BJökrigstjänst. 
'x/S-gaSt båtsman. 

arlav permission. 



»ord. <tfs=0 1bo. a'/ trjokMavelaa, lång TiAal. o/ tryeketavelee, kort vokal. 

Dansk^norsk-svensk ordbok, 10 



onoÉk. 



146 — 



oveirkodet 



orm maflk; do. * = slange; for' 
fangelightd er han$ />i skötesynd. 
•Stukkdn maskstungen, maskäten. 
/x/B-gang slingrande, ormlik rörelse; 
maskh&l. •grCBS ormbunke, -h&in 
ormskinn. -hHfQ = mtisevactg. -krtldt 
renfana (Tanacetom vulgäre), omus- 
ling skeppsmask (Teredo). -naal 
liten havsnäl, krumnosig tångsnipa 
(Nerophis Inmbriciformis). -pulser 
gruppen SynoptidsB bland sjögurkor. 
-SlO ormslä (Angnls fragil! s). •8Uk* 
ker maskfrö. -sygdom mask. -flrgie 
ormödla (Ampbisboena). 

orre* = aarfugl. 

ort 24 no. el. da. skilling. 

Ortolan *hortulan (Emberiza hortu- 
lana). 

Orv lieskaft. 

1. 08' oss 

2. OS växtsaft, save. 

3. OS f odmynnlng. 

4. OS os. 

OSksel bergskal (en muiaia Modiola vul- 

garis, nskeagn). 

OSp = asp. 

ost*, »x^e-flue* (Piopbila casei). -kar 
ostkorg. -kasse ostlåda, fondue. -kit 
mikroorganismer, som framkalla os- 
tens mognad, -mido ostor (Acarus 
siro). -skorpe ostkant, ostskalk. — 
«x*e ysta. 

Oter = odder. 

otte åtta. -aering = ottring. ottring båt 

med åtta åror; aiimaonare : större båt. 

OUtrere oyerdriya. 

OVen upptill; ru t hehet till på köpet. 
-paa*, han er -/x* han är på det torra, 
rangerad karl; han iir morsk. 

OVOr över ; han glemte det /%/ IcBsningen 
för läsningens skull ; sove f\* sig för- 
sova sig; tale «x/ sig tala i yrsel. 

OVerbesigtigelse* andra besiktning. 

OVerbevis|e* övertyga, -ning överty- 
gelse, /x/t övertygad. 

Overbid framskjutande överkäk. 

Overblade skärra, laska Btookar. 

overblflrde bloda ned. 

overbrat' plötsligt, ett tu tre. 



Overbredsel det man har över sig i 
sängen; å\t; täcke; bolster. 

OVerbnrendO fördragsam, tålig, över- 
seende. 

OVOrdrage överlåta, transportera. 

OVOrdrev gemensam betesmark, byall- 
männing. 

Overdyne bolster, använd som täcke. 

OVerdeve överrösta; döva. 

Overef , vi kan ta det /%/ på en gång, i 
ett tag.' 

OVerfangSglas delvis färgat glas. 

overfladfe yta. /x/isk ytlig.' 

OVerfl0'dighed*. /x/S-horn ymnighets- 
horn. 

OVerfloje överflygla. 

OVerfOffre vinterfodra, fodra över vin- 
tern. 

överfor mittemot; Hgef\> biidi. gent- 
emot, i förhållande till. 

overformynderi da. statsanstalt, som 

förvaltar omyndigas kontanta medel, 
motav. förmyndarkammare ror heia riket. 

overfrak[ke] överrock. 

OVerfuse överösa med ovett. 
OVerferde = over/odre. 
overferre överbevisa. 

overfirringsbiiledemetakromatypibiid. 
overgemt förlegad. 

OVergivB'" överlämna, *\* en by npp- 
giva; — A^n uppsluppen, okynnig. 
<vt uppgiven. 

Overgrat övergrad på Bi.- 

OVergrund matjordslager. 

OVerhaandS övermåttan, utomordent- 
ligt. 

OVerhaling*, faa en <v en grundlig 
skopa ovett. 

OVerholde iakttaga, ställa sig till efter- 
rättelse, hålla i helgd, åtlyda. 

OVerilte högsta oxid, superoxid. 

Overhyp öyergrad på si. 

OVerhsendig våldsam; et /xi< vejr. 

OVerhseng besvärligt, ständigt tillopp 
av n^änniskor. 

OVerhirr|e förhöra, hålla förhör med; 
icke höra; det ord har jeg »x/t detta 
ord undgick mig; f\*e en lektie höra 
upp. 

OVerkodet som kotar över. 



* åTf n det direkt motavarande sr. ordet. f\* artikelns huTudrubrfk eller vad : om 1 den etår fOre | . 



overkottuné 



U1 -^ 



övre 



OVSrkomme gå ut med. gå i land med ; 

komma över. OVerkom'melig möjlig 

att komma nt med. 
Overkomplet övertalig. 

1. överlade överlåta, överlämna, lämna. 

2. överlade överlasta, lasta för mycket. 
Overiang' längs efter; hun er sna *>* 

sävlig, långsam. 

överlast förfördelande; gsre en f\* för- 
fördela, begå övergrepp mot; lide 'n/ 
lida förfång; bli illa tilltygad. 

Overlegen överlägsen; morsk, högfär- 
dig. 

overlemmer övre extremiteter. 

Overlever|e överlämna. <>«lng tradi- 
tion. 

OVerlseg överläggning; med ^ med 
uppsåt, med berått mod. 

overlserer mour. lektor. 

OVerlseSSe överlasta, lasta för tnngt; 
överhopa; /x* med arbejde. 

OVerlirb besvärligt, ständigt tillopp; 
översvämmande; överlöpande till fien- 
den. 

OVermaade övermåttan, i hög grad. 

Overmaal för högt npptaget mått I bok- 
slut. 

Overmand mii. överordnad krigsman. 

OVeropeigt, OVeropsyn överinseende. 

OveroKdentlig utomordentlig; extra- 
ordinär; urtima. 

overpostmester motar, postdirektör. 

OverprflesidORt högste chefen för Kö- 
penhamns magistrat, mouv. överståt- 
hållare. 

OVerret domstol l andra instans; da. 

' mouv. hovrätt, o^s-prokurator, -sag- 

firrer advokat, som är berättigad att 
föra talan i andra instansens dom- 
stolar; Jfr hBJesteretsadvokat. 

overrisle vattna. 

Overrflekke överlämna. 
överse* förbise. 
OVerseng == overbredsel. 
OVersldde försitta, ^x/r kvarsittare. 
OVerskib skeppet ovan vätte nlinien. 

overskrsev^s giensie. 
overskyet mulen. 

Overskseg mustascher. 
Oversksenk överste -munskänk. 



överskon nj T&rd«riDg: Jfr akgny overbc' 
sigtigelse. 

OVerspSflde* överanstränga. 

OVerStadIg uppsluppen; adr. övermåt- 
tan, utomordentligt. 

OVerStaRder akogsbr. kvarstående träd 
av äldre generation. 

overstemme överrösta t rotering. 
översten löpare. 

OVerStrirmnieRde översvallande. 
OVerstyY, gaa *\é* gå om intet; satte 

/x/ göra om intet; göra slut på, 
OVersnd säd, som sås efter en annan 

gröda; i*ug er en god ru til eng. 
OverSSede = forsade. 
OVerSflBdig bot. översittande. 
OverS0isk transatlantisk. 
OVertaksatlOR ny värdering. 
OVertandlyd roaet. supradentaler. 
OVertimelig överjordisk. 
övertro* vidskepelse, vantro, skrock. 

/x/isk vidskeplig. 
OVertrset så trött, att man icke kan 

sova, nervöst trött. 
OVertVSeKt, bryde 'x* bryta tvärt av; 

biidi. göra slag i saken. 
OVertyde övertyga. 

OVertislne Överteln, det Orre tåget 1 en not, 
rarl flotet fistes. 

OVert#j ytterkläder. 

Overvaagen, kan er saa t\é han kan 

omöjligt somna. 
Oververden den högre världen, motsatt 

v&r rårid; deu syuliga världen, motsatt 

underjorden. 

OVervindelse självövervinnelse. 

overvurdere överskatta. 

OVervselde »bst. övermakt; T. överväl- 
diga, överhopa. 

Overvser närvaro. 

OVervsetteS övermåttan; adj. utom- 
ordentlig; ikke saa /v glad icke så 
synnerligen, inte så värst. 

OVerervrlghed instans mellan lokal- 
myndigheten och regeringen, sirsk. 
= amtmand. 

Ovn ugn, eldstad, kakelugn, kamin. 
-S8Bt så mycket bröd, som går in i 
ngn en på en gång. 

övre, hist fS4 där borta. 



-rot, senaste sammansatta ord. £0 = Iho. al tryoksurelse, lång rokal. at trjckstarelse, kort rokal. 



paa 



- 148 



pakdffiksel 



1. paa = paafugl, 

2. paa* I am«. åv. &-; det er nu tide[n] 
tid på; Ärt» er ^ det dryg, högmodig, 
stor på det; 'x/ skud inom skotthåll. 

paaanke klagomål, besvär; r. klaga, 
anföra besvär över. 

paaberaabe åberopa. 

paabid något att tugga på, en bit mat; 

napp vid fiske. 
paadflfmniB fälla dom i en sak. 

paafugl* (Pavo cristatus). '>^e-tr8e 

vresigt virke av sykomorlönn (Acer 
psendoplatanufl). -«je* (Vanessa lo) ; 
allmännare raiuiijen Satamidee. 

paaf0r6*, f^ en en ulykke bringa nå- 
gon i, ådraga. 

paagaaende som går på, bnrdns, på- 
flugen, framfusig. 

paagribe gripa, häkta. 

paagnensendO angränsande. 

paagseldende ifrågavarande, vederbö- 
rande. 

paaholdeR sparsam, snål; med nu pen 
— paaholdt. /x/de snål, sparaam. paa- 
holdt med nu pen med hand i penna. 

paahaeng'elig benägen för att »hänga» 

om barn. 

paahflrr, i mit nu i min närvaro, inför 

mina öron. <>«e åhöra. 
paakende = paademme. 
paaklage föra talan i, anhängiggöra ; 

den nude sag. 

paakrflevet ar behovet påkallad. 
paalang's längscfter. 

paalemast mast l ett enda stycke. 
paaligne vid taxering påföra. 

paalStaV »Skaftcelt», ett slngB broiiRjxn. 

paalydende, den nu vcerdi nominella 

värdet bot ett pappor. 

paaing pålaga, skatt; ökning i en ntcirt; 
påökning av lon; ålä^ande; sovel p& 

brM el. aaOrgA*. 

paalflfbjen upplupen; nune renter. 

paapakning en skopa ovett. 
paapegende* gram. demonstrativ. 



paaprOSning uppbröstande. 

paamre* vidkomma; mine nunde mina 

släktingar. 
paasagn anklagelse, beskyllning. 

paase tillse. 

paasige beskylla för. 

paaske påsk. -dag, ferate -'^ påsk- 
dagen; anden ">^ annand^ig påsk. 
-lillia* (Karcissns pseadonarcissus). 

paaskraa' på sned ; dragé sig nu tilbage 

■försiktigt dra sig ur spelet. 

paaskud förevändning. 

paaskirnne erkänna det goda hoe nffa, 
rftttvUt uppskatta. nu\st erkännande. 

paasm^gningshsette ^e. bramtratt. 

paastaa*, sigtede paaUod åig fri/un- 
det svaranden yrkade att bli frikänd. 

paa$taa'elig envis l »in» påatlendea. 

paa8taa'elighed rätthaveri. 

1. paastand påstående, yrkande. 

2. paa8tan'd på fläcken. 

paastyr = postyr. 

paastevne anhängiggöra. 
paasStte*, *>* ild anlägga. 
paataget* tiUgjord, affekterad. 
paatale t. åtala; klandra; »b»t. åtal; 

klander; nu sin ret yrka, förfäkta. 

-myndighet åklagarmakt. 
paatrukjken*, den ^ne trassaten. 

paatvser'ke på tvären, budi. 

paatvnrs på tvären, egentligt. 
paavente avvaktan. 
paavSBrende, hans nu pläds »inneha- 
vande». 

padde* (Bufobnfo); tv. groda, -brosme 

paddtorsk (Raniceps raninns). -hat 
[hatt]svamp. -leg pärlbandsalg (Ba- 
trachospermum moniliforme). -rok 
fräken (Equisetum). -spy grodspott. 
-ulk paddulk (Cottunculus microps). 

pagt förbund; den gamle nu gamla tes- 
tamentet. *x»er = forpagier. 

pak-bod litet magasin, stråk, godsmaga- 
sin på järnvägs- och ångbåtsstation. 

-dug packiärft. -daBkseJ i åagmMkiD: 



%vea det direkt motivaranda av. ordet, 'v artikelns buTudrubrtk eller vad som 1 dea etår fAra 



pakftdd 



— 149 — 



lock pä packdosan, -fuld proppfall. 
-sadel klövsadel. -VSCrk faskinbygg- 
nad. -tesel laståsna. 

pakke paket, -neiriker pick och 

pack. 

pakt = pafft. 

pal spelpall. /x^e-moder pallstotta. 
påle något större, nng gråsej (i^s år 

gftnimal). 
pallask pallascb, cidogevftr med bred klinfa, 

ryttaraabel. 
palm sälg- och pilarters hanhänge. 
»x^e-pil = graavidje. 

1. paim|e*. ^Yn yegetabUUkt smör. 

2. palme mått: handsbredd. 
paltorsk = taske-kve^be. 
pampasgrSS* Gynerinm. 

1. pande* i havodet. -brask hjärnskäi, 

skalle, -haar lugg. 

2. pande* att steka i ; fångpanna, -grtis 
pannsten. -grird stekt gröt. -kage*, 

siaa •'N/ kasta smörgås. 

panseruik = skcBgulk, 

pant*, o^e-attest gravationsbeyu. -bog 

inteckningsbok. -brev = -obligation. 
-gsld intecknad skuld, -len inteck- 
nad statsjord. -obllgatJOn intecknad 
revers, inteckning, -protokol inteck- 
ningsprotokoU ; skBde- og -«>« inteck- 
nings- och lagfartsbok. — ^k^B göra 
ntmätning hos. 

panter*, -fluesvamp flugavampen Ama- 

nita pantherina. 

papegirje* ^jo. drlvare[segel] ; papegoj- 
fisk (Scarns); svensk ei. norsk 'x/ tall- 
bit (Pinicola enucleator); isländsk ^x/ 
Innnefågel (Mormon arcticns). -and 
tordmule (Alca torda). -mast gack- 
mast. 

papiY papper, -blomst pappersblom- 
ma (Zeranthemnm). -gräs papyms 
(Cyperns papyrus), -morbsertm ja- 
panskt pappersmuUbärsträ (Morus 
papyrifera). -mefUe pappersbruk. 

•sm^rer biäcksudd. -snskke* 

(Argonauta). — 'x/S-krerlle papil- 
jott 
par'*, -aarer handåror, vrlckäror. 

paradr$*, hoppe ^u hoppa hage. -ligen 

banan, -fugl* (Paradisea). -piBrer vit 



patent 

(Malas precox); 



doyenne. 
»T. tomat. 

parafin* ar. fotogen. 
paraply-anker $i6. skålankare. 

parasol-Svamp fjalUkivling (Leplota); 

stor /x« stolt fjällskivling (L. procera). 
paral färdig. 
parcel' mindre avsöndrad jordlott. 

'x/leYe stycka i smålotter, t. ex. ror egna 

hem. 'x«lis't lägenhetsägare. 
pardon! ursäkta! 

park* fiskdamm; bassäng i fisksump. 

-landskaber luvängar. 

parres para sig. 

part* del, andel, lott; alrak. del, aem går 

jAmnt opp I det beia. -haYCr delägare. 

•reder jnr f«ij. -rederi rederibolag. 

parti* grupp av elever, som [privat] 
undervisas tUlsammans, läxlag, -ftelle 
meningsfrände, partikamrat. 

partisan bardisan. 

paryk'*. -blok perukstock, -blakhat 

fjsdlig bläcksvamp (Goprtnus coma- 
tus), -due (Columba cucullata). -tr» 
perukbuske, sumak (Bhus cotinus). 

1. pas*, det er til r\f/or dig det är rätt 
åt dig I väl bekomme! 7*6^ er ikke rig- 
tig til fy^ mår inte riktigt bra. 

2. pas* bergväg; respass. 

passage>*. -gods resgods. 

1. passé adT. lagom. 

2. passé T. *; /x* sine forretninger 
sköta sina åligganden; *>* et barn se 
till; pa» dig selv! sköt dig själv! pas 
dig! akta dig! «x/||g lämplig, passan- 
de. 

passer* bågcirkel. 

passia'r prat, kallprat; vi slog af en «x« 
tog oss en pratstund ; /v .' prat ! ^e 
spraka. 

passion*. 'x/S-blomst* (Passiflora). 

passi¥*, »x/ deltager, interessent kom- 
manditdelägare, -formet verbum de- 
ponens. 

pastinads-rod, pastinak' palstemacka 

(Pastinaca). 

pastoral*, -seminarium prästsemina- 
rium. 
paté puff. 

patent* brev, lom benttlgar iUI olOTande ar 



-fx.» Moaatc ■aamaiiMtta ord. a>=:0 I bo. al (ryokstaTolie, låag rokal. al trjdutaTotie, kort Tokat. 



patentsten 



150 



personel 



TiMt 7rke; aflj. Utmärkt, förstklassig. 
«v som loda. *St6n sknrsten för 
Bkeppsdäcket. 

paternitetSSag mål angående fader- 
skap till otku bara, bamnppfostrings- 
mål. 

patron patronns. 

patt6 spene ; Toigärt bröstyårta pä kvin- 
na; T. dia. -brik napp. -dyr däggdjnr. 
-glas amglas. -griS spädgris. -told 
napp. -VOrter bröstvårtor. 

pauke paka. 

påve påve ; magsäck i hommer. 

peber* (fk-oo ar Piper nigmm); spansk 
»sé* (Oapsicnm annnum). -fugl peppar- 
ätare, tnkan (Bamphastns). -mynte* 
(Mentha piperita), -mselkehat en 
pepparling (Lactarins piperatns). 
'Vne gammal ogift dam. -IflflrplantB 
Aspedistrinm. -pOStej ett slags pa- 
stej på fårkött. -rod* (Nasturtium 
armoracia). -SVend gammal ungkarl. 
-trae* (Piper); källarhåls (Daphne 
mezereum). 

pebling gammaldaga : djäkne, skolpojke. 

pedel'* vaktmästare i skoia. 
reder Petter; *\i drikker alkekung 
(Mergulus alle). 
peg skälmstycke. 

1. pejs öppen murad spis. 

2. pejs tjnrens könslem. 
peise paa klå pä, piska. 
pelekunter rötsimpa, ulk (Cottns scor- 

pius). 
pelikan* (Pelecanns). 

peloton (p) pluton. 

pels*. -lus pälsätare (Nirmus). -mflri 
pälsmal (Tinea pellionella). 

1. pen' pen pä hammare. 

2. pen' penna [med skaft], 'x.ne-holder 

pennskaft. -Split stålpenna utan skaft. 

8. pe'n adj. = pcBti. 

penge pen[nin]gar; penning, mynt; 
rene ord for fs,ne klart besked, ord 
och inga visor, -blad penningarv (Ly» 
simachia nummularia). -blok fattig- 
bössa, -brev ■åmk. assurerat brev. 
-grses höskallra (Bhinanthns). -kas- 
Se penningskrin, -lim kontant lön. 
-masse ett und* penningtillgång, -mil- 



ger, -puger ockrare. -Skab kassask&p. 
-tirt skärvfrö, penninggräs (Thla- 
spi). 
pennal pennfodral. 

penning slant. 

pensel*, -skimmel en BTamp (Penicii- 

lium glaucum). -tUngede en AgeiramiU: 

honungsätare (Meliphagidse). 
pensemand tM jamTigen : spärväxlare. 
pente njo. skot; spröt. 
pepperllng* (Lactarius piperatus). 
rer*, ^ Tot dumbom, -drikker = Peder 

dHhker; tobisgrissla (Uria grylle). -lo 

fjällpipare, pomeransfågel (Eudro- 

mias morinellus). 
per prep. * ; rs, steinme^ kasse vid ; *>» 

snude Yardagi. per man, >per skrov». 
perfid trolös; lömsk. 

perial litet rus. /^iseret pimm. 

perik{on, /x/Um johannesört (Uyperi- 
cum). 

perie*. -and snatterand (Anas stre- 
pera). -bernner ett slags vita skär- 
bönor, -dykker pärifiskare. -farvelt, 
-/v* hest grå och apelkastad. Fm 
Lenngvens "^de stole. -fluesvamp 
rodnande flugsvamp (Amanita ru- 
bescens). -hunurr briljant lyn- 
ne, -hirne* (Meleagris numidica). 
-maage vittrut (Lams glaucus). 
-moder pärlemo[r]. -mOrfisk Offers' 
plattfisk (Argyropelecus offersii). 
-morfugl (Argynnis). -musling äkta 
pärlmussla (Unio margaritifera). 

-skrift* halvkorpus, -stikkeri pärl- 

broderi. -tigle no. * (Strix tengmalmi); 
Aa. tomuggla (Hybris flarn mea). 
pernonsmat gärdsmyg (Troglodytes 

troglodytes). 

perpendikulser vertikal. 

perrelit vitkindad gås (Branta len- 
copsis). 

perse pressa; *\é en til at gtrre noget 
truga, tvinga; «v til eksamen exami- 
nera skarpt, >klämma>. 

persille* (Petroselinum) ; vildfs** (Ae- 
thusa cynapium). -blad* ömtålig 
person. 

person*, jeg for min f\» del. /x/el' per- 
sonlig; <ve7 kapellan ■• kapellan. 



* åvm ««t dtrekt meUTarande nr. ordet. i>t artlktlni hnmdrabrlk ttler vad lom i dea lUr IBrt | . 



perspektiv 



— 151 - 



pindlast 



perspektiv*. -Snekke en viryeUnäcka 
(Trochna perspectivns). 

pertentlig överdrivet, ängsligt nog- 
grann om renlighet och ordning. 

perfyrline ajo. penterlina. 

pest*, -eddike rovarättika. 

pestilens*, -urt skr&p, pestilensrot 
(Petasites officinalls). 

Peter*. »vS-fisk* (Zens faber). -fugi 
stormsvala (Procellaria pel«gica). 

pibe**b«t.pipyeck; skorsten; ▼.* gnälla, 
yissla; Vina; det er ikke en /v tobak 
vaerd tvä rnttna lingon, -and bläsand 
(Anas penelope). -blomst en art håll- 
rot (Aristolochia sipho). -busk jas- 
min, -fisk* (Fistnlaria). -hare* (La- 
gomys). -konsert kattserenad, vissel- 
konsert. -Iscrke* (Anthns). -Iirg (Al- 
linm fistnlosnm). -StilkS smala ben. 
-svamp oxtnngsvamp (Fistulina he- 
patica). -ved = 'busls. 

pib-skid TDig. pipskägg, -sur ättiksnr. 

pjedestal högt, smalt skäp. 

pig'* tagg; pik; jfr /. pik. -dyr piggsvin 
(Hystrix). -fald pikefall. -Iiaa, -haj* 
(Acanthias sKnk. vnlgaris). -fm* (Lap- 
pnia), -hudede djurprovinten tagghndar 
(Bchinodermata). -hvar[re]* (Rhom- 
bns maximns). -makrel = hestemakrel. 
-musling en bjssnsmnssla (Pinna no- 
bilis), -rokke spjutrocka (Trygon). 
-Sild spigg (Gasterostens) ; åv. = 'tna- 
krel. -Skate knaggrocka (Baja radiata 
•I. clavata). -SOp, -SVamp taggsvamp 
(Hydnnm); almindelig, bleg "x^ blek 
taggsvamp (H. repandum). -Straaler 
taggsträlar i askar* fenor, -tromle mll- 
harv. -ulk taggsimpa (Cottus lUje- 
borgii). -var = 'kvar. -teble spik- 
klnbba (Datnra stramoninm). 

pige flicka; tjänsteflicka, jungfru. 

•ireng flickaktig pojke, -gaek sprätt. 

-tljem tjänarinnehem. -kys maränger. 

-VSerelse jungfrukammare. 
pigg no. full. 

pigge färdas p& släde med hjälp av pik. 
pij8Bkkert kort överrock, kavaj (för 

sjömän), stortröja. 
1. pik' pik; spjut; »r. manslem, -irxe 

stridsyxa. 



2. pik knackning, fvke knacka, haoka 

med näbben. 
pikkenik utfärd i det gröna. 

1. pil* att akjota ned; höjdlinie I etrkel- 

aegment. -alke sillgrissla (Uria troilc). 
-and stjärtand (Anas acuta). -blad* 
(Sagittaria). -dannet pillik. — ^e 
afsted rusa i väg som en pil. 

2. pil* vide (Saliz) ; red f\* = purpur- 
pil; gr et f\é bindvide (S. anrita). -fin- 
ke* (Passer montanus). — /x/e-gSBrde, 

-hegn pilhäck. -spinder plivitgump 

(Liparis ei. Leacoma salicis). -urt* 
(Polygonum). 

3. pir 1 aiM. se 8. pille. 

pilchard* sardin (Olupea pilchar- 

dua). 
pilegrim*. 'x.S-falk* (Falco peregri- 

nus). 
pilk konstgjord fisk. /x«e fiska med drag. 

1. pille pelare. 

2. pille abat. piller; en f\* en smula. 
-bllle egyptisk skalbagge (Ateuchus). 
-drager klotgräs (Pilularla). 

3. pille T. peta; fs* barken af et trm 
skala av; ru erter sprita; f^^jfiskf kaal 
rensa; niks f\*! inte röra! -mel kom- 

kli. — pil-erter spritärter, -finger 

kl&finger. -kvem gröpkvam, gryn- 
verk, -raadden genomrntten. — pillen 

= pertentlig. 
pilte trippa, larva, knalla. 
pimpe dricka, supa, pimpla. 
pimpenille sippt fruntimmer, nipper- 

tippa. 
pimpinelie backanis, bockrot (Pimpi- 

nella saxifraga); pimpinell (Sangui- 

sorba). -rOSS = klitrose. 
pinagtig plågsam, besvärlig. »séB tider 

knappa tider. 
pind pinne; outvecklad fjäder; 

strumpsticka; en f\* til hans ligkitte 

spik; have en ru t* livet ha sväljt en 

linjal; ativ som en rs, stel, otillgänglig. 

-gris = pindsvin. -hOSe mugg, hist- 

ajukdom. -SVln ae nedan. — '^S-byggOt 

byggd på klink, -hugger vedhuggare, 

som hugger av ria o. d. ; Småaktig ,häck- 

lare. -huS skröplig koja. -kniv träd- 
gårdskniv, »tast småträd, grenar o. d. 



-'V aenaste samnaDsalU ord. 01 = O I bo. a'/ trjckstarelat, lång vokal, a/ trjrokatavtleo, kort Tokal. 



pindspil 



— 152 — 



plaatebor 



-Spil BkrapnoBspel ; pick och pinne, 

driva katt. 
pinde* stift; -pind. 
pindsvin igelkott (Erinacens enropens). 

-fisk piggfisk, klotfisk (>i&kteDa Diodon 

oob Tetrodon). -knop igelknop (Spar- 

ganinm). -tlStel ett slags kaktns. 

'x/e-hvede = dwBrghvede. 
pine*, ^ sig op aio. pina sig fram. -gal 

spritt galen. 
pinie* (Pinns pinea). 
pink aja. fartyg med smal akterstaT. 
pinne a/ förtunna. 
pinOldukke l svarvBtol: löpdocka. 
pinse pingst. •AZf^* itr paaskedag. -lll- 

lie* (Narcissus poeticas). 

pinseben kofot. 

pi'nsel kval, plåga. 

pip*, pipskägg; tcBtte 'x/en til dö, >kola 

av»; tage r>^tn fra en kuraget. 
pipa, -tudse snrinamtossa, pipa 

(Asterodactylus pipa). 

pip-and, -lairke ■« pibe-. 

pipling pipping, ippleaort. 

pippeyVem titta fram, bli synlig. 

pips sjukligt barn. «x«e ständigt gnälla. 

pir ung makrill. 

piraal* (Myxine glutinosa). 

pirke peta. /x/ri petgöra. 

pirkom = perikon. 

pirogier smördeg med inbakt fyllning. 

pirol sommargylling (Oriolus galbnla). 

pirr|6 peta på; reta, irritera. <x«e-niid- 
dsl retmedel, stimulans. — 'x/Slig ret- 
1ig, irritabel. /x/ingS-tSBrskel fy-ioi. ret- 
ningströskel. 'vis liten kantig person. 

pisk spö; hårpiska; vcerepaa en f^ på 
tre kvart. 'x/Ö*, «x*e flede vispa. /x/Sr 

piskande träd, aom Ttzt f8r rört l höjden 
och ilår mot de kringetående. 

pist gnäll, pip; gnällig person, stac- 
kare. 

pjaaltsr grogg av kolsyrat vatten och 
konjak. 

pjalt klädestrasa; stackare, krake. /x«e- 
bod bod för gamla kläder; lumphan- 
del. — ^x^et trasig, klädd i paltor. 

pjank dålig dryck, pjask; biidi. strunt- 
prat, smörja, rappakal ja. 



pjask|e planka, slaska. -foM stapfnU. 

-vaad dyvåt. 

pjat struntprat, -has ^ *\ite-hovéd. 
*>At prata, pjoUra. /xite-gaas prat- 
sjakt fruntimmer, -hoved pratmakare. 

pjece* broschyr, ströskrift. 

p arrot pajas, clown. 

p evi gnäll. 

pJOf (d) vekling, stackare, kräk. 



ig (d) vekl 

ijok' HM. = 



2. pjok' ne. liten pojke. 

pjolter = pjaalter. 

piudS = pjog. 

pJUSka göra lurvig, rufsa tilL <x«t 
rufsig. 

PJSkkert = pijakkert. 

pises = pjece; sUnr »kropp», person. 

piadder* gyttja, dy. -fuldbräddfuU; 
stupfull. 

plada plåt; bakplåt, bottenplatta, la- 
mell; skiva (bord-, bänk- o. ■. r.); yta; 
[låg] ljusstake; ^|«. litet grund; pan- 
sar, harnesk; slaa en en *\* narra, lura 

■ftrsk. fl>r att r& lina pengar, -baand för- 

bindnlngsplåt. -bly bly i skivor, val- 
sat bly. -gängen ^j«. stråken, -glas 
taffelglas i stora skivor. 
pläds* no. = husmandsplads ; gaa paa 
'V.' gå och sätt dig I -angest agera-' 
fobi, torgskräck, -folk torparfolk. -for- 
Valter inspektor. -hjOli hjort, som 
efter striden under brunsten behåller 
platsen, -hund gårdshund, gårdvar. 
-loge fondloge. -mand = kugmand. 

-svimmelhed = -ångest. 

plaffe fara ut med en smäll. «x<rt plugg- 
bössa. 

1. plag da. fåle, unghäst. 

2. plag no. klädesplagg. 

plape plåga. 
plaid = picBd. 

plama'se vanprydande sår el. fläck i 

ansiktet. 
plan* Jfr kereplan. -tOg ordinarie tåg. 
planko*, -kap avsågade plankändar 

auTända till bränsle. -VSOrk plank. 

ptantage plantering; skogsplantering. 

plantarmuskel* fotsuimuskei. 

plante* växt; r. plantera, -bed avdel- 
ning i en plantskola, -bor böjd spade 



* &▼«» det direkt Beuvarande ev. ofdet. «%* artlkelD* hotradrObrik eller vad mb i dea står nr» I 



planteoellestof 



— 153 



till omplantering. -COlICStof celln- 
lösa, Täxiträd. -dyr djnrväxter, zoo- 
fyter. -haV6 plantskola. -jOrd, -muld 
matjord, mylla, -silke konstgjort 
silke, kollodiumsilke. -smiir vege- 
tabiliskt smör. 

plapre pladdra, sladdra. 

plase = plamase. 

plasér förnöjelse^ förlustelse. 

plaster*, -smtfrer piilcrtriiiare. -stry- 
per spatel. 

plat', ^ og krone krona och klave. -bor 
bred syl, drill, -fod*, '^e.n »jo. hnnd- 
vakten, -gattet »jo. med bred akter- 
spegel, -hammer plåthammare, -nseb* 
(Todus). -rand ^a. märsrand, mära- 
ribba. -rokke slätrocka (Raja batis). 
-SSletej bröstsele. -silke otvinnat 
[broder Jsilke. 

platdemenage bordsyrtnt, bordupp- 
sats. 

platine* jämskena, varav gevarspipa 
tillverkas. 

platmenage = platdemenage. 

platonisk*, ^ letjeme reguljär polyeder. 

plattenslager (ta. pl&tslagare; bUdi be- 
dragare, svindlare. 

pleje pläga, bruka: v&rda, sköta; abst. 
vård; /x* sin mageliffked göra det be- 
kvämt åt sig. -anstalt = -stiftelse. 
-barn fosterbarn, -hjem^ sttnk. hem, 
som mot betalning mottagit enstaka 
fosterbarn. -moder fostermoder; 
-stiftelse vårdanstalt, barnhem, fat- 
tighus. 

plejel da. slaga. -stäng vevstake i ång- 

maskin. 

plent THifftrt alldeles; det var /%/ som en 
herer en humle precis; han ville ~ 
ggre det ovillkorligen, partu. 

pleskener små sockerbröd. 

1. plet fläck, -fugl nötkråka (Nncif råga 
caryocatactes). -Skud träff i pricken, 
prick. — o^te fläcka; ta fläckar, fläc- 
kas. 

2. plet nysilver, 'x/tere plätera. 

1. pligt* skyldighet, -arbejde* dags- 
verksarbete, -foged nppsyningsman 
över dagsverkare. -huS lägenhet, som 
icke fåi sammanslås med annan jord. 



-kersel hästdag8verke[n]. -lod brost. 

arvinges laglott. — *séB vara skyldig. 
2. pligt tjo. *. -Stik röringstek. 
plire sbit. blåsa. 
pliStre vissla. 
plog*, -onn den tid, då plöjningen skall 

ske. -Skate plogrocka (Raja vomer ci. 

oxyrhynchus). -Sksrben plogben. 

plom|me plommon, -pudding plam- 

pudding. 
plov plog; jfr plog. -aas* plogtistel. 
-fJ8Bl mullf jäl, vändskiva, -gäng om 
forntida bruk att på askonsdagen 
spänna nakna jungfrur för en plog. 
•hefVl spånthyvel, nothyvel. -jem no. 
plogbill; plogjäm, ploghuvud, -penge 
ett slags skatt, -ksp plogspade. 

-kerfugl = bynkefugl. -rydde = -keBp. 
-skar kiogbiii. 

pludder dy, gyttja; obegripligt tal, 
babbel, -buksor, -hosor förr bruk- 
liga vida knäbyxor, -is issörja. -VSlsk 
rotvälska. pludrO pladdra; kalkunen 
pludrer kacklar. 

pludselig piöt6iig[t]. 

pludsejt, -fed pusslg, onaturligt fet. 
plug' pligg; han er rigtig en /x/ en 

knubb. -ge pligga. 
plukke plocka; /x. chafpi rispa. -fIsk 

stuvad fisk. -mad stuvat kött. — ^x/ri 

småplock. — pluk-f isk t* plukke-^k. 

-gSBid småskulder. -hugst blädning. 

1. plump* klumpig. 

2. plump plumsande ljud, plums. /x^e 
plumsa; ^x/e ud med noget obetänk- 
samt säga ut. 

plumre grumla, -stäng puls »r utke. 

plyses av plysch. 

plystre vissla. 

pinde = sandjiyndre. 

pted-rem* filtrem, bärrem. 

pl8Bn,'x^e gräsplan, gräsvall, /ve-klipper 

gräsklippningsmaskin. 

plep = pl0h. 

pleie* sponta. -lag matjord. 

plirk' pligg, plugg; påle. 

plerr[e] dy, blöt jord, sörja. 

plirse blåsa; v. bilda blåsor; malingen 

r^r sig, 
plusen = pludset. 



-'X; MOMta Mnnanntta ord. 09 = O i b», al te7«k*(»v«be» l&ng Tokal. ol trynkaUrclM, kort vokat. 



pode 



— 154 



potetesroxQetter 



pode ymp, ympkviBt; avkomling, 
>planta>; r. ympa; kan er en vamme- 
lig /x; en otrevlig persedel. 

podeks bakdel, etnss. 

pog pojke. 

poxker*, en /%«« dreng satans pojke. 

pointsinand = pensemand. 

pol Ingg, lo på tyger. -isl8Bt polväft. 

polar-*, -lom Islom (Colymbns gla- 
cialis). -okse = m&shusokae, -rflBV 
fjällräv, fjällracka (Oanls lagopns). 
-torsk* (Gadne saida). 

polej*mynte poleja (Mentha pnleginm). 

polorje*. -al npprymmare rar tapphu i or. 
-sten brynsten. 

polis'k knipslng, listig, illmarig. 

polltl poli8[myndigliet]. -betjent polis- 
konstapel, -forholdsregel poiisätgärd. 

•fSBRgset tillfälligt polishäkte, finka. 
-ret polisdomstol, -skilt polisbricka. 
-stav batong, -vedtsegt polisförord- 
ning. 
polsk*, ^ osffteskab vilt; leve paa rv 
i vilt äktenskap. 

pOiStre stoppa möbler. 

polyedrisk vinkel solid vinkel, hörn. 
pomerans*. -fugl* fjällpipare (Eudro- 

mias et. Obaradrius morinellns). 
pompoit* bollfrans. 

poncere pnnsa. 

pontificalier, alle nne 'N' all sin ståt. 
popo' = podeks. 

poppedreng papegoja. 

popjiel*. -buk aspvedbock (Saperda). 
-pil svartpoppel (Popnlns nigra). 
-SVSermer poppelnattsvärmare (Sme- 
rinthns popnli) ; = pilesvarmer. 

porcellSn [finare] porslin. 'x.S-blomst 
två arter stenbräcka (Saxifraga nm- 
brosa oob Ceespitosa). -snsekke* orm- 
skalle, kanri (Cyprssa moneta). 

porre purjolök (AUium porrnm). 

pors* (Myrica gale). 

port*, -drirmpel övre portdrympel. 
•hund vakthund, -faaqe liten dörr 
el. grind i porten, -lysing portgång. 
-rum portgång, -seddel inträdesbil- 
jett, -skinkel portskänkiing. -skrivor 

skrivare vid en tullport, -slaa dörr- 
regel. -Stabel hake för en styckeport. 



portefeuille portfölj; minister uden f\t 

motar, konsoltativt statsråd; minister 

med f\t departementschef. 
portion* kok. sats; dohhelt ^ dubbelt 

av vad som står i kokboken. 
portner portvakt; «v6fi magporten, 

nedre magmunnen. 
portulak'* (Portulaca oleracea). 
pose påse, väska; spole i atder; tale 

rent ud aft\M tala ur skägget, sjunga 

ut; ha rent mel i *>/n ha sin sak klar; 

tale for sin />i be för sin sjuka mor. 

-kiger tullsnok. -not snörpvad. -8Br- 

mer puffärmar. 
pOSSementmager snörmakare. 

1. post* plats, anställning, -aabner 

poststationsföreståndare. -aabneri 
poststation. -brSBt = -tavle. -bud* 
brevbärare. -duO brevduva. -fri por- 
tofri, -fuldmngtig postmästarens när- 
maste man. -nold skifte på postväg. 
-hold^r person, som håller posten 
med hästar; entreprenör, som till- 
handahåller hästar för landsvägs- 
posten, -horn* glatt pipranka (Ari- 
stolochia sipho); posthorn (biteksik- 
siåktet Spirula). -huS postanstalt (kon- 
tor, station o. s. v.) -kaSSO brevlåda. 

-konduktör postii jon. -kontrahent » 

-ÄoWer. -merke poststämpel; fri- 
märke, -opkrsevning postförskott. 
-ruin tunt postpapper. -Sted post- 
anstalt med dess verksamhetsområde. 
-tavle anslag om postens tärer. 

2. post skvattram (Ledum palnstre). 
8. post vattenpost, pump. -helffier 

ikAmu. vatten, >pumpenheimer>. 

-rende pumpränna. — *x»e pumpa. 
pOStej pastej. 
pOStyr oväsen, spektakel; position, 

ställning. 
pOS0r person, som maskerar sig för 

att dupera folk. 
pot mått: 0,986 liter; en ^ kegler spel. 

-erl anger, svagdricka. 
pote tass. 
potens*, t tusende «x< i högsta grad. 

potetejr*, «-s*. 'x/S-grses potatisblast, 

-lampe tunnbröd av potatis, -lappor 
potatisplättar el. bullar, -roulotter 



' ftT«å ««t «lr*kt motarannde §r. ordot. «v artlkelni haTudnibrlk alltr Tsd som I dea ittr Art | . 



potetesstappe 



155 — 



provinsiallove 



Tonda potatiskroketter. •8tapp6 po- 
tatismos, potatispnré. 

pothval* kaskelot. 

potte* knika; <>«n er ude nn år det elnt; 
A er *\* og pande hos B allt i alla, B:8 
högra hand; paa f\t i knipa, -aal in- 
lagd &1. -fugl gT& flngsnapparc (Mnoci- 
capa ficednla). -kram lergods, -ler 
kmkmakarlera. -mager krnkmakare. 

-ost potkes. -plante krnkväxt. -skaar 

krnkskärvor. -$ke slev. -sllkker tall- 

rikslickare. 
praas dank; ynkrygg, stackare. 
praat*. -bille praktbagge (Buprestis). 

-ederand, -ederfugl praktejder (So- 

materia spectabills). -hest Ijrxhäst. 
•Stjeme kl&ttblära (Lychnis dioica »i. 
Melandrinm). 
prairi prari. -hund* (Cynomus). -ulv* 
— steppeulv. 

prakker tiggare. 

praksiS* praktik. 

pral skryt, -hunne rosenböna (Phaseo- 
Ins Tolgaris coccinens). -hanS stor- 
skrytare. — *N^e pråla; skryta; f\tnde 
f ärver bjärta, skrikande. 

pråm' pråm, liktare. -SprerjtO flod- 
spruta. 

1. prange mångla; schackra; ru med 
heste. f\tT gatahandlare; gärdfari- 
handlare; hästbytare. 

2. prange pråla, ståta, prnnka. 

8. prange forcera, pressa med segel, 
prånga. 

1. prelle [kraftlöst] studsa tillbaka. 

2. prelle retas, gyckla; «v en narra 

•årak. ntr att fA låna peagar. f^T\ prejeri. 

pren pryl. 
prent t^ck. 

pres*, under *n* af sejl med fulla se- 
gel, -foder* ensiinge. <N^$e-karm bokir. 

presskärra, -kommando avdelning, 
som sändes i land för t^ngsvärvning. 
*>ramme boktr. remmika. «x«se press; 
pressa; tTängsTärming. 

presserende brådskande. 

prik'*. -fisk nordisk lazslll (Maurolicus 
miilleri ooh Bcopelus elongatns). rvke- 
naal sticknål. -penge båkavgift 

prikle planter omskola. 



prim vassla. -ost simpel meeost. 

prime ljuga, skarva. 

prtmstav runstav. 

prioritet* inteckning; ferste ^. ^%' 
aktie preferensaktie, -haver inteck- 
ningshavare. -laan hypotekslån. 
-obligation inteckning. 

prippen snarsticken. 

1. pris*, satte '\tpaa värde, -heretning 

priaredogörelse, prislista, -fortegnei- 
se, -liste pnsknrant. -vaKdig lov- 
värd, berömvärd. 

2. pris*, »d^mme förklara för god pris. 
-ret prisdomstol. 

1. prise*, r\* sommeren kläda sig som- 
marlikt, sitta för öppet fönster o. ■. ▼• 

2. prise förklara för god pris. 
probabel sannolik. 

probat* beprövad, säker, tillförlitlig; 

et rs* middel. 
probenreuter provryttare. 
prObere* pröva utrak. »etaller. 
procedere föra process. 
procent*, »x^er »v. provision. 

procession*. 'N.s-larve urv ar r»u- 

-Spinder ekprocesslonsspinnare (One- 

thocampa ei. Taumatopoea). 
profit'*. -Stage besparingsapparat, ljus- 
knekt 
proklama moUT. årsståmning, offentlig 

stämning. 
prOkuratOr »Mre, nomera nediåltandc namn på 

sakförare, advokat. 
prolik'S långrandig. 
prop', en liden /%/ en liten knubb till 

pojke, -penge korkpengar. 
proponent förslagsställare. 
proprietser patron, snar* utei m gaard" 

mand, 
prOSSe, fs* af brösta av ; ru paa brösta 

upp. 
protokol* protokollsbok; akoi. klass- 

liggare. 

protse = prosse. 
proteus olm (Proteus). 
prov vittnesmål. *\*e vittna. 
provenu vinst, behållning, avkastning. 
provins* landsort, -folk landsortsbor. 

-kredS valkrets i landsorten. — ^vial- 

love landskapslagar. 



ord. a» 33 o I bo. a' I trjokitaTClaa, lång rekal. of tiyoKttaTtlt*, k«rt Tokal. 



provisor 



156 



pnkkelhval 



provisor apotekarena föista biträde, 
som kan vikariera på eget ansYar. 

provisorisk*, *»* Jinanshv olaglig för- 
ordning, som av danska regeringen 
under en följd ay år utfärdades, då 
folketinget nekade regeringen bevill- 
ning. 

provisorium, jrr provisorisk finanslov. 

provst*. <N^e-peRge prostetnnna. -ret 
prostettng, en domstol, bestående av 
prosten och herrtdsfogdeny som i 
första instans dömer angående tjän- 
stefel av präster och folkskolelärare. 
— f\\' prosteri, kontrakt. 

prtld poetlakt stolt. 

1. pruner branört (Bmnella). 

2. pruner lasting. 

prunk ståt, prakt, -lus enkel, anspråks- 
lös. 

pruste frnsta. 

pryd prydnad. 

prygl käpp; en dragt fs* ett kok stryk; 
en stor 'x/ en lång karl. 

prflB företräde. 

prSBOeteris {n- laudabUis pra ceteris) 
borOnllS framf&r da Övrig»), nvr: hÖgsta 

betyget vid artium. 

prsdikat* av. titel, rvs-infinitiv, objekt 

med -'N' objekt (»acknsativ») med in- 
finitlT. -ord predikativ, predikats- 
fyllnad. 

prseg prägel biuii. ; et f\, af sandhed. 
o«e prägla. <><e-lini myntskatt, slag- 
skatt. 

prSBk prat. *\*B predika; tala för myo- 
ket.^ 

praBJiminaBreksamen d*. nn en examen 

på skolans mellanstadinm, meiian reai- 

•koIexameD och atadentexameu ; Jfr realeksa- 

men. 
prsmisser jur. motivering av dom. 

prflBRumerando i förskott. 
pr8esenter|e*, ~e gevmr skyidra. -bak- 

ke, -brset bricka. 
prsest*, gaa til f\*en gå och läsa. f\*B' 
flynder = kongeflynder. -folk prästen 
med fru. -gjseld pastorat, -kjolo 
prästrock. -kraVB* (Chrysanthemum 
Icncantbemnm); större strandpipare 
(Aegialitis hiaticnla). -luS snärjgr&s. 



snärjmåra (Galinm aparine). -pengo 
prästskatt. -StaRdOII prästerskapet. 
-Stykke läckerbit. -SygO halssjnk- 
dom. 
pr0V6 abat. proT; försök; bevis; repeti- 
tion till konarrt el. teaterrepresentation; v. 
prÖTa: försöka; 'n/ st g f rem treva sig 
fram genom försök, -balloil försöks- 
ballong, -billede provkort. -klud ^^g. 

märklapp, ajdd av njbi»rj&re; försöks- 

objekt. -maal likarmått. -middei 

kem. reagens. -mflBrke hallstämpel, 
guldsmedsstämpel, -naal probernål. 
-SBIv kontrollerat silver. — »vIm 
prövning. 

publtkum aUmänhet[en]. 

pude kudde ; sy f^^r under armene peta 
en lägga hyenden under någons ar- 
mar. 

1. pudS [kalk]pnts; ståt. 

2. puds puts, skämt. f\*B narra. 

3. puds = /. piis. 

4. puds till hundar: blfcn. 

1. pudsO putsa; f\* ncasen* snyta sig. 
-garn trassel, -klud polertrasa. -kiliv 

garvareoR skavjäm. -RiaSkina topp- 

kardsputsningsapparat. -ske mur- 
slev. — pudsholt smärgelskiva. 

2. pudSe tussa en hnnd. 

pudseYlig, pud^sig lustig. 

1. puf knuff; puffärm; puff, sofPa utan 
ryggstöd; tage nog et paa «>« krita; 
gaa op p€Uå 'x/ »fläkta» i examen. 
'>-fe*, 'v/e noget til eksamen låta bli 
att läsa det i hopp att ej bli hörd. 

2. puf potatisbullar, fyllda med kött- 
rester och stekta i flöttyr. 

puffer puflfert. 
puffert liten pistol. 

1- pug' pl^Sfi^ ; kunne noget peta «x« orda- 
grant utantill, 'vge plugga. 

2- pu'g gnideri. o^e skrapa samman 
pengar. 'vOR girigbuk. 

1. puicke knacka iten. -Sten packsten, 
makadam. -VSrk stampverk nr kram- 

ning av malm. 

2. pukke {a)) pocka, tvinga; han 'vr 
paa sin rigdom skryter av. 

pukkeh*, give en paa f>*en på huden. 

-blaat, -fedt påkoija. -hval* = knmi- 



' aves del direli» BolMraranda ar. ordei. «s» M-tUelna hnvodmbrrfe eilar vad teoa i dan aOr Mm | 



I^kkélokse 



-^ 157 - 



psen 



kval. -okso bisonoxe; «ebnoxe. -yn- 
-gel drönaiyngel. — puklet pucklig. 

pul[d] knll p& hatt. 

pulard gödd kyckling. 

puldre mnssera, bilda bl&sor. 

pulje I apel: palla, pott. 

puller[t] sjo. pollare. 

puls*, -vanter, -varmere stickade arm- 

mnddar. 

puH pnlpet. -ost gammal ost med kum- 
min, -tay = halvtag. 

pulterkammer skräpkammare. 

pumpe {<&) pnmp; v. pumpa, -drag 
pampslag. -emmeiipnmpsko. -hjerte 

klaff, ventil. -nikke pumpvipp. 

-spiger = nellikspiger. -stempsl 

pnmpkolv. -svejv punipvev. -tud 
pip. 

pund (efter 18S9 t da. jamot) V» kllo, da. no. 

skålpund, -kage konntkaka. -laedsr 

grovt sulläder, buntläder. -pSBre ett 
slags stora päron, -traad grov tråd. 
punder stort besman, pyndare. 

pung*, -abe* (Phalangista). -bjirrn* 

koala (Phascolarctös cinereus), -dyr*. 
-Cgern* flygande pungekorre, flyg- 
pungdjur, sockerekorre (Petaurus 
Bciureus). -gliaver Phascolomys. 

-grsvling* (Perameies). -maar* 

(Dasyurns). -ni6fSe* (Parus penduli- 
nus). -mus = vombat; namn på 
mindre pungdjur i allm. -Oddsr* 
■ slmpnngdjur (Chirioectes). -rOtte* 
opossum (Didelphis). -StSr en ame- 
rikansk fågel (Icterus). -ulv pung- 
varg (Thylacinus). 

punktum punkt, BkHJeteeken. 

punS, ^B\ puns. /X/te pnnsa, ciselera. 
puntlSSder = pundlceder. 

puppe*. -hylster kokong. -snegl sntek. 

släktet Pupa. 

1. pu'rren. 

2. pur' en massa tjockt, tovigt bår. 

-naar lockigt bår. -haaret lockig. 

-havre* (Avena strigoaa). -tlig gräs- 
lök (AUium scboenoprasum); itrporre. 

purfc liten parvel. 

purke so. 

purpur*, -hejre* (Ardea purpurea). 
-pil = rsfdpil. -ekS&l purpursnäck». 



1. purre = porre. 

2. purre haaret få håret att stå. 

3. pur|re marbacke. /x/let marig. 

1. pu'S amekord: kisse; lilla docka; det 
lUle /N/ da. det lilla väsendet. 

2. pu'8 var. -bekken varhärd. 
pUSle, f\t halmen i 8eng«n rnska om ; 

r\t et barn kläda och tvätta; ^ med 
noget, ^x/ om pyssla; /e^r herer noget nu 
röra sig, prassla. 

puStet krasfllig. 

pusling liten dvärg, tomte. 

puS8elan'ker små händer och fötter. 

1. pust* fläkt; no. andedräkt; trtekke 
n^en hämta andan. /x/S blåsa; andas. 
/X/er blåsbälg. 

2. pust strid, dust; et dröjt nu sjuk- 
domsanfall. 

1. putte stoppa, lägga; /x/ noget i lom- 
men. 

2. putte höna ; aom smekord : puUa, putte. 
pylre om klema bort. 

1. pynt spets; udde; topp. 

2. pynt prydnad; grannlåt, ^x/e* göra 
fin ; n^e sig göra omsorgsfull toalett. 
/x/e-bord toalettbord, -dukke mode- 
docka, kokett, -haandktede parad- 
handduk, -säger monteringsartiklar. 
— 'x^eltg nätt, snygg. 

pyntenet-stag stampstag. -strasber 

stampdävert. 

pyramids*, -brusk kambrosk. -poppel 

== rispoppel. 

pyrchjagt smygjakt på hjortdjur, var- 
vid varje jägare för sig förföljer ville- 
brädet. 

pyt vattenpuss, -and kricka (Anas 
crecca). 

pytting upplänga, del av ett spant. 
-bolt ajo. puttingdbult. 

pflBgf 0,S4S liter. 

pfBl påle,^ stolpe, /x/e-aag bryggok. 
•befsestning pallssadbefästning. -bttk 
pålkran, hejare, -krebs borrkräfta 
(Limnoria terebrans). -maSt mast i 
ett stycke, -musling, -orm skepps- 
mask (Teredo). -rod pålrot. -Stik sjo. 
påistek. 

pttn vacker ; et n^t menneske välupp- 
fostrad. 



-rw genaite fammainsstta örd. 0>=so I ho. a I trjrcksttfrelse, lång vokal al tryekataTeiae^ kort vokal. 



{»edott 



-^ 158 -^ 



table 



paBOIt pion (Pffionia). 

pSBre päron, -dansk nrdansk, äkta 
dansk, jn- kavnorsk. •dum kodarn. 
-fuld BtnpfuU. -has svullnad i has- 
lederna, plphas. -tång tiogartea Macro- 
cystCB pyrifera. -vigtig urdryg. -vriTVl 
genuint strantprat. 

p8BSe flämta. 

pirit dålig yara, skräp. 

piri* kndde, dyna. 

pflrlse korv; det kommer ikke an paa 



«A f\f i slagtetiden det är inte så 
kinkigt; rosinen i »x^n huvudsaken, 
det bääta. -pind korvsticka; koge 
suppe paa en -/n^ på en spik. -snak 
nonsens, dumheter. 

pirnalstipulation överenskommelse om 
vite för kontraktsbrott. 

pflrnSB fundera; «x< paa hevn ruva. 

P08 pyts; gammal hatt, skopa. <N^e, 
det r^er ned regnet faller i strömmar, 
det ösregnar. 



Q. 



qu-. Franska och latinska ord med 
qu torde vanligen återfinnas i ett 
svenskt lexikon över främmande ord 



eller i franskt eller latinskt lexikon. 
qv-. Da. och no. ord med qv se 
kV. 



R. 



ra «tt Blags grusås, tndmorttn, aårtk. vid 
Krist!»Diaf}ordeD. 

1. raa råget, -buk råbock. -dyr rådjur 
(Cervus capreolus). -gjeit* av. enkel- 
beckasin (Telmatias gallinago). -kfflld 
rådjursbog. 

2. raa »jö. rå. -hänger råbogsstropp. 

8. raa »aj. rå; f\* produkter råvaror; 
ceggtne er fs* alltför löskokta; f\tt 
brände sur ved; fs^t vejr ruskigt, grå- 
kallt, -bagt degigt, bakat med stål- 
kant om bröd. -bjergst inbärgad 1 fuk- 
tigt tillstånd, -damp fuktighet i luf- 
ten, -flot urgentil, vräkig, -hugger 
grovhuggare, -jern tackjärn, -koldt 
vejr gråkallt. -rand stålrand 1 bröd. 
•Skaer = r0d8kcBr. -S'lag kött av ny- 
b1 aktat djur. -vaad om tr»: otillräck- 
ligt torkad, rå. -BBg* = ruceg. 

raab rop. /x/e ropa. »^^en* tv acklama- 
tion, »ver* språkrör. 

1. raad råd; da. •&rsk. 1 sma. om olika 
slag av kommunal representation; 
han ved ikke «?*n[e] arme f^ han vet 
varken ut eller in, vet sig ingen 
levande råd. -fserdig rådig, beslut- 



sam, -mand ledamot av magistra- 
ten; vanlig flundra (Plenronectes fle- 
sus). -Snild rådklok. — 'vjghed dis- 
position, förfogande; til minrstighed; 
vcBre ude af n^ighed över sit bo icke 
råda över sitt gods, vara satt under 
förmyndare. 

2. raad' eg. förruttnelse; var. -plante 
mullväxt, saprofyt. -SVamp saprofy- 
tiskt levande svamp, motaatt snylte- 
»vamp, — 'x/den rutten. /x»ne ruttna. 

raade bergsnultra (Labrus rupestris). 

raag = /. raage. 

1. raage råge, liten hög. 

2. raage* = komkrage. 
raake do. blåkråka (Coracias). 

raal ris, skräp av grenar i akogen. 

raane fargait. 

rabalder väldigt buUer. 

rabarber* (Bheum). -parasolsvamp 

rodnande fjällskivling (Lepiota ra- 
chodes). 

rabat* uppslag på uniform. -Jern driv- 

järn. 

rabb[e] ofruktbar bergås. 
rabl klotter, kludder. ^e* skriva fort 



* Kvea det direk't motavamnde av. ordet. 'X Artikelna havndrubrik eller vad som 1 dea itår f«re | . 



rabundns 



- 159 



Mtnkekniv 



el. vårdslöst, klottra; det t^er for 
kam det går runt i hnvadet för 
honom, han är inte riktigt klar i 
knoppen. 
rabundus, gaa ^x^ gä ät skogen, i put- 
ten. 

1. rad*, *\*en kommer til mig turen. 
-byg tvåradigt korn. -gaas priitgås 
(Branta bemicla). -mager mager som 
ett skelett; jrr benrad, -renser klös- 
harv. — o^e-lmr bergspring (Asple- 
nium); rundjinnet -'n* (A. trichoma- 
nes). 

2. rad' bängel, lymmel; en snu f\* en 
slug rackare. 

radbrsekke rådbråka. 

radekop nsel cigarr. 

radesyge en hudsjukdom, ofta av ijfliu 

tiskt orspruDg. 

radi'8 = rceddike. 

rafie kasta tärning, spela raffel. 

raft stäng, stör; takfot, utskjutande 
tak. f\,e ett slags pitprops, huggna 
träd om 7 till 20 cm. i diameter. 

rag skum, vågskum, sjöstänk. 

1. råga röra: abit. matt I ams. eldraka; rs, 
i tiden röra om i kakelugnen, rykta 
elden, sköta om brasan; r\f noget 
tammen rafsa ihop; räfsa samman; 
med t^t koved rakat; hvad ^vr det 
digt angår, -kniv* biwi. rivjärn. — 
'vIse gammalt värdelöst gods, skräp. 

2. råga sticka fram, npp, ut. 

ragg* styvt hår. -SOkker sockor av 

getragg fOr skldåknlDg. 
rapna = rakne, 
raj-gaaS = radgaas. -grSBS renrepe, 

engelskt rajgräs (Lolium perenne). 
rajole = reole, 
rak' pack, rackarfölje. 
rakefisk fisk (tärsk. 0rred) som jäst, 

nngef&r bori BarstrOmmiog. 

rakitiS* engelska sjukan. 

1. rakke «jo. räck; rackbaite. -klaade 

rackklot. -line rackupphalare; räck- 
tälja. -trOSSe rackbälte. 

2. rakke, *>> til gå illa åt, smutsa ned ; 
ryj nedpaa tala illa om, nedsätta. 

rakkelhane* bastard av tjäder ocb orre. 

rakker* hndavdragare; bödelsknekt; 



•tt kortspel. -mSCr skinkmärr; liderligt 

kvinnfolk. 
rakle bot. hänge, -traer hängeväxter 

(AmentacesB). 
rakne om som: slippa npp. 
raketer räfsning; det som räfsas upp. 
rakstvej smal skogsstig, fädrev, fästig. 
ralle rossla. 
rallike häst, krake. 

1. ram skarp, amper, frän. 

2. ram slag; /aa /N/ paa komma åt. 
-buk pålkran, hejare. 

ramaskrig klagoskri, jämmerrop; jrr 

Matt. 2 : 18. 

ramaSSe järnskrot. 
rambu'S ett slags hasardspel. 
ramdug = ravndug. 

1. ramle para sig om bårar, -tid hareus 
parningstid. — »x^r harhane. 

2. ramle* störta samman; larma. 

1. ramme träffa; skuddetj slaget, lynet, 
bebrejdelsen »\ér kam; <x pasler ned 
driva ned pålar, ramma. 

2. ramme ram. 

1. rams ramslök (AUium nrsinnm); 
rams (Oonvallaria polygonatum o. 
multiflora); kropp, mjölke (Epilo- 
bium angustifolium) ; nattviol (Ha- 
benaria bifolia). 

2. rams rabbel; Icere paa *sé ntantill. 
o<e rabbla; sbst. ordramsa, rabbel, 
prat. 

ramshoved [häst med] böjd huvud- 
form. 

rait rån. /x^S-mand rövare, rånare. <><e 
råna. 

rand* kant. -blomst bot. kantblomma. 
'irtj hvashaaret -/x/ rödfloka (Torilis 
anthriscus). 

randsel = ransel. 

rangel rummel. 

rangere* växla j&mvftgsvagnar. 

1. rangie vackla, ragla; mmla, festa. 
-fant festprisse. 

2. rangie skallra. 

rangSKib linieskepp. 

rank högväxt, smärt. 

ranke* v. binda upp; f\f sig slingra sig 
npp. -firdder rankfotingar, e& avdelning 
bland krttftdjaren (Clrripedla). -knIv träd- 



li ord. £0 = o i bo. al trjrokaUTOlM, lång vokal, at tryckstavelse, kort vokal. 



rankevsdkst 



- 160 



redan 



gårdskniv. -V8Bk$f elingerväxt, kläng- 

växt. 
ransel ransel. 
ranson* lösepenning, •fad vattenfat, 

vattenliggare ; köttina. 
rante = radgaas. 
ranunksi* smörblomma (Rananculns). 

1. rap'* slag; i t^pen på ögonblicket. 

2. rap'* rask. -mundet munvig. 

3. ra'p glidning, skred, jordskred. /x/B 
glida, börja glida. 

4. rap andens läte. 
rapee' ett slags snus. 
rapart' kanonlavett. 
rapgraes ängsgröe (Poa). 
raph^ne* åkerhöna (Perdix). 

1. rappe snattra; == riehe. 

2. rappe* kaiksiå. 

rappenskralde grälsjnk kvinna, xan- 
tippa. 

raps* (Brassica napus); jrr rybs. 

rapse hugga åt sig, snatta, ^n snat- 
teri. 

rapunsei rapunsel (Phyteuma spica- 
tnm); rapnnselklocka (Oampanula 
rapnnenlus); stor blåklocka (C. per- 
sicsefolia); ängsklocka (O. patnla). 

rar da. präktig, förträfflig, god, söt; no. 
underlig, konstig, o-ing no. underlig 
kurre. 

ras* DO. anfall ; et f>^ af uskikheli^hed, 
af fiid. /x/C rasa; no. rasa ned; en 
ry^ende smerte ursinnig, våldsam. 

1. rask rask, tjg. -magergarn kam- 

uUsgarn. 

2. rask* avfall, skräp. 

3. rask «dj. rask; ^ vcek utan tvekan. 
raske »ig om deg: gå upp, börja jäsa. 
rasp* grov fil: rivebröd, stötta skor- 
por, -hus äldre straffatbetaanstalt, 

där fllngarua flngo raspa fftrgträ. 'V/e*tUn9e 
rlvtnnga bo« anlglar. 
raSpe rasp, en nUlagaRJukdMa på hästena 
ben. 

rassel höskallra (Bhinanthus). 
rast överställ, ställband i maaugc. 
raf ratt, spakhjul. -line drilltåg. 
ratafia* Hkor ; fmkt nedlagd 1 rom. 
raie avbetalning, -veksei i Nord«u obrak- 
lig växel, ställd på avbetalning. 



ratihabere godkänna, t. «. om ntmjn. 

dåre, rars myndliug ingått en fBrplIktelse. 

raute om kor: rama, böia. -gaas vit- 

klndad gås (Branta leucopsis). 

1. rav' da., ra'v no. alldeles,. spritt; *>^ 
ruskende galen ^ = -gal. -gal spritt 
gillen, -jydsk äkta jutsk. 

2. rav' da., ra'v no. bärnsten. 

3. rav torkade fenor m. m. av helge- 
flundran, favoritratt på Västlandet; jfr vek- 
ling. 

rave famla. 

ravlegaas = radgaas. 

ravn korp (Corvns corax). -kaatO kaja 
(G. monedula). -SnegI en snäcka (Sne- 
cinea). -SOrt* kolsvart. — /N/e-fod* 
kråkkrasse (Coronopns). -kragB svart- 
kråka (Corvus corone). -krog krok- 
vinkel, -moder onaturlig moder. — 

'X/S-kOp ramskopf hos hästen, då bQTudeta 

profil bildar båge utåt. 

ravndug ett slags segelduk, tältduk, 
buldan. 

reah. -afgangseksamen da. nrr = prai- 

limincereksameh. -aftium oo. motsr. stu- 
dentexamen på reallinien. -eksameil 
da. offloieut: en examen, som avläggcs 
i den ettåriga överbyggnaden på 
mellemskolen ; no. popuiurt : matematisk- 
naturvetenskaplig lärarexamen, -fag 
matematisk^naturvetenskapliga äm- 
nen, -klasse da. ettårig överbyggnad 
på mellemskolen. -Stildent* no. per- 
son, som avlagt realartiUm. -Stltde* 
rende no. student, som förbereder sig 
på matematisk naturvetenskaplig 
lärarexamen. — »x^ist no. = realstu- 
derende^ lärare med matematisk- 
naturvetenskaplig lärarexamen; da, 
forr: lärjunge i jrealklassen. 
reb rep; da. är. =re»; tage ^ i sejlene, 
-kaus revhål. -IJner revband. -Itfjeii 
revlödra. -skinkel revtaljeskänkling. 
•Streg revband. — rwerbane repsla- 
garbana. 

rebronnements-piHikt* matem. = spid*. 

-station 4station, där spåren gå in i 

spets vinkel. 
red redd. 
redan (ap') mii. sågverk. 



* ftven det direkt motavarande ar. ordet. «v artikelua huvudrubrik eller vad aoaa i dca atAr Are j . 



reåe 



m - 



fen 



1. rede reda, ordning; adj. redo, fär- 
dig; have pna »x/ haand ha ngt klart, 
i ordning; o^ pen ge reda, kontanta. 

2. redd* fågelbo, näste; näste i dåug 

inraiaK, däligt folks tillh&ll. -rod nästrot 

(Neottia nidus avis). 

8. rede v. reda till, göra i ordning; f\* 
en ihle til fara illa med ; ~ [op] en 
genff bädda; som man ^x^r, faa?' man 
ligge som man kokar, får man äta: 
»x/ haaret kamma. 

redebon redobogen, villig. 

redelighed* äv. reda, klarhet. 

referat*, mundtUgt ^x^ [rätt till] munt- 
lig föredragning. 

refie rensa: »x» h0nner. 

refundere återbetala, återbära, gott- 
göra. refusion restitntion. 

regalere traktera. 

reg|el*, »^hr månadsrening, menstrua- 
tion. 
regimenfe regemente, regering. 

registrering* jur. bouppteckning. 

regie ramsa. 

regliSSe lakrltsbåtar o. d. 

regn*, -bue regnbåge. -buefl8l( = ha 

non »T havjunker. -bue-0rred regn- 

bågslax (inplanterad knlifortiisk nrt, SalmO 

iridens). -byge regnby, regnskur. 
-fång behållare för regnvatten, -fugl 
= 'spove. -orm daggmask, metmask 
■ (Lumbricns terrestrls). -piber = 
'npove. -sej! regntält, soltält till båt. 
-SkSBrm paraply. -Sicyl störtregn. 
-slag regnkrage. -Spove spov (Nu- 
menias); enkelt, lille -»x/ småspov (N. 
phaeopus); dohhelt -»x/ storspov (N. 
arquatns). -StykkS regnkappa. 
-svänger regnbådande, regndiger. 
-tSBt vattentät. -Isj vattentätt tyg. 

1. regne regna. 

2. regnje räkna. <x/e-kunstner räkne- 
mästare. -StOk proportionsskala med 
mot varandra rörliga delar, enkel 
räknemaskin. -Stykke räkneuppgift, 
>tal>. -tavle griffeltavla. — 'x,ing*, 
det Bvarer ikke »x» lönar sig icke. 
'x/ingS-art räknesätt, -bud inkasserare. 
-Svarende inbringande, lönande. 

regnfang = rejnfan. 



rejder nj». förstärkning, kloss. 

reie räka (Palsemon). 

rejekt knggad i examen ; gaa 'v falla 

igenom, rejicere underkänna. 
rejnette renett, appie. 
rejnfan renfana (Tanacetnm vulgäre). 

1. rejse uppresa; «x/ en trcette börja; 
/x^ en sag mod en anhängiggöra. 
-gilde taklagsfest. 

2. rejse resa, fara; sbot. resa, färd; 
lykke paa »x»» lycklig resa. -fflslle 
reskamrat, -gljde avskedsfest, -ksr 
reelysten. -pOSe resväska, -rekvisita 
reseffekter. -rute marschruta, resplan. 
-SSk kappsäck. -taske resväska. 
-lej bagage, resgods ; ytterkläder. 

rck' tvärstång, bom, räck. 

rcke driva; ligga vårdslöst. 

rekling torkade buk- och sidostycken 

■ av helgeflundra; jfr rav. 

rektapapir värdepapper, ställt till viss 

man, icke till order. 
rekurS regress. 

rekvirenten sökanden i iagsökniag.oaieiido. 

rekvisit|a*, 'xSr «iirsk. skrivmaterialier. 
'xUS den lagsökte. 

religion* com nkoianme: kristeudom;^/»^ 
i '\j. 'xyS-fasller trossyskon. 

rem*, hare «« f\^ af huden ha samma 
svaghet; gaa ^f ort som r>^mer og toi kan 
kolde' allt vad tygen hålla. -Orm Li- 
gula. — 'xyme-sasi storkobb (PhoCa 
barbata). 

remedier don, apparater. 

remise vagnsskjul. 

rempe — rimpe. 
remse ramsa: no. remsa. 

1. ren* = rensdyr. -bolling huden på 
renens ben. -blom[me]*, -blomst 

månöga (Ranuncnlus glacialis). /vS- 

dyr te ncdnn. 

2. ren*, holde f^ »Mtinfniålla tyst;^0re 
sig ganske »v ge ut sin sista slant: 
paa det 'xc klara; det havde j eg f\^ t 
^/emf alldeles; have 'xf mel i posen 
vara alldeles oskyldig, ha gott sam- 
vete, ha klara papper, -g^ring stor- 
städning, -g^ringskone skurgumma. 
-livet kysk, fläckfri. 

3. ren åkerren. 



-'x« lenaste lanimausatta ord. Ci> = Oibo. a / tryokscaTalso, lång vokal, attrj-ckstorelse, kort vokal. 
Dansk-norsk- svensk ordbok. H 



rend 



— 162 - 



Rliiii[en] 



rend rännande, spring; löpning. 

1. rende springa, ränna. -banO täv- 
lingsbana, kapplöpningsbana, vädjo- 
bana. -buk mnrbräcka. -kliude löp- 
knnt. -kslling gamma, som går med 
bnd; skval] erkär ing. -Ifikke löp- 
snara, rännsnara. 

2. rende rinna; sbst. ränna, -arbejde 

process för framställning av smides- 
järn direkt nr malmen, -bor pnmp- 
borr. 

3. rendje varpa, ränna; ib«t. skärkrona. 
-bom varp. -garn ränning, varp. 

renovation renhållning; jfr daff-y nat- 
renovation. 

rensdyr ren (Cervus el. Rangifer taran- 
dus), -brems renbroms (Oestrus 
tarandinus). -lav, -m09 renlav (Cla- 
donia rangiferina). -tak renhorn. 

rense* rena, rengöra; f\> tig for en Äe- 
skyldnlng bevisa sin oskuld, rentvå 
sig. -hul p& lugmaikin: manhål. -ma- 
Skine sädesrensningsmaskin, kastma> 
skin. — /v/lse rening. /v«lses-ed vär- 
jemål sed. 

rente*, ^M.» f\* ränta på ränta, sam- 
mansatt ränta, -nydor rentier, ron- 
te're avkasta, rendera. 

reol bokhylla; sättarpulpet, regal. *x*e 
gräva ett land två spadtag djnpt. 

reparter|e re partisera, dela utgiften. 

'N^ings-regning bolagsräkning. 

repri mande förebråelse, tillrättavis- 
ning. 

reprsÉsentant*. -skab no. motsv. stnds- 

fnllmäktige; förtroenderåd, utskott 

Inom hankbolag o. d., (tom utttvar tlllsTn med 

»tyrcucni förvaltning, förstärkt styrelse. 
reps tyg med upphöjda (snett gående) 

ränder, rips. 
re'8eda reseda (Ke-seda odorata). 

reservensring bot. upplagsnäring. 

residere vara bosatt; jrr kapellan. 

reslei'e hjälpa tlll rätta. 

resoller rissoler. 

respekt'*', -stridig respektvidrig, van- 

vördig. 
rest*, staa til <^ restera. 
1. ret rätt: rak, rät: ikke f^tere endjeg 

ved så vitt jag vet; ti kendes for /x» 



alltså prövar rätten skäligt, -baaren 
legitim. -fSBr^dig* rättvis, -hasotrak- 
haslg. -holter parallellskiva, -hval* 

=8Utbng. -kant rätvinklig figur, 'led- 
ning vägledning, handledning, led- 
tråd, -lasrende renlärig, ortodox. 

-massij rättmätig. -8ke[de] »lek. 

gradskiva. -Staaende hmmer lodrätt 
stående. — ~ten rätan, rätsidan. 
2. ret Bbst. rätt, domstol; g^re enhver 
/x» og skel göra skäl för sig, göra var 
man rätt. ^S-auktion exekntivank- 
tion. -bog dombok, -brud rättskränk- 
ning, -bygning rättssystem, -forfirig- 

ning rättsprocedur. -foHig förlikning 
inför rätta, -gebyr rättegångskost- 
nader, -gyldig laggiii. -handel avtal, 
-kendelse utslag, dom. -kraft inga 

kraft, -kreds jurisdiktionsområde. 
-kyndig lagkunnig, lagfaren. -listB 

uppropslista, ' ruttens roredragulngillstn. 

-mord justitiemord, -mtfde session. 
-pleje rättsskipning, -sag mål, pro- 
cess. -Skik rättsbruk, praxis. -Sprog 
lagspråk. -Stridig lagstridig, rätts- 
vidrig. »StSBVning inkallelse, besluten 
av vederbörande rätt. 

8. ref maträtt. 

retirade återtåg; klosett. 

retning riktning; i f>j af politik vad 
politiken angår. ^S-punkt = Jlngt- 
punkt; gränspunkt för skuggkontu- 
rer. -rodO rikt ro te. 

rette rätta; räta; rikta; avratta; <x/ an 
servera, -plads, -StOd avrättsplats. 

1. rev* pft »cgci; 1 Tsttnpi; för nioinlng. 

2. rev linda, 'x.er-klud linda. 

revisionsdepartementet »otiF. kam- 
marrätten. 

revi ; *%» og kr a t rubb och stubb. 

1. revle sandrcvel, sandbank. 

2. revle da. tvärträ, som slås över en 
dörr för att hålla den samman. 

3. revle skogssträcka. 
revling = kroBkUng. 
revne remna, spricka. 

revse straffa. /v«ise, korporlig f\,lse 
kroppsaga. ^vlsOS-ret rätt att utöva 
husaga. 

Rhin[en] noden Rhen. 



ftven det direkt niotavarunde sr. ordet. *\> artikeloa buvudrubrik eller Tsd : ou 1 dca står före | . 



ti 



- 168 - 



nnge 



1. rl, /N^ e T. fästa, fastgöra, snrra, naja; 
tråckla. 

2. ri kort och häftigt anfall nv en ajukdom, 

oviidcr o. d. 

3. ri lång, böjlig mätstång, som brn- 
kas vid Bkeppsmätning. 

rib rev. 'x^ben revben. -benspsBr, -ben- 

Steci revbensspjäll. 

1. ribbe plocka av fjädrarna på; »x» sig 
skynda sig. 

2. ribbe valvstråle: nerv i biad; uo- 
tvärskeppsliggande timmer; spant. 
-gopleP; -manseter kammaneter (Cte- 
nophoise). -urt spetsgroblad (Planta- 
go lanceolata). 

rible strimma. 

ribbrSBJt, pi. 'x/c/er mararcs pntsbräde. 

rrbe repa. 

1. ribs röda vinbär (Ribes rubrum). 

2. ribs* = reps. 

ridder*, arme ~e fattiga grevar (rid- 
dare), -baand ordensband, -hat mus- 
seron (iirampaiakieiTricholoma). -Spore* 
(Delphiniam). -svend knape. -tegn 
ordenstecken. 

ride*, det f^r han altid paa det är 

hans käpphäst, -foged under livegenoka- 

pent nd: inspektoT på ett stort gods, 
gårdsfogde. 

rids rits. -bor ritspets. 've-spids re- 
gelstift. 

rier »jn. ridare. 

riffel [rafflat] ^ gevär. . -bSBnk räffel- 
bänk. -förening d». mrr-. skarpsk3'tte- 

förening, mod rfivolutionär nn«trykulng. 

-SkytS rafflade kanoner. -Skyt skarp- 
skytt. 

rifie räffla; oo. ^ riffel ;^t for utblot- 
tad på. 

rift reva; skråma; det er megen »n^ om 
det det röner ivrig efterfrågan, det 

.får en strykande åtgång. 

rig rik. 

rig|e*. ^^^s-advokat no. -anklager da. 

chef för landets offentliga åklagare. 
•arvlng tronarvinge, -dag* daoBk och 
Kvensk. -dagSSamling rlksdagssession, 

den ttd, då riksdagen ttr samlad. -dagS' 

ni0de sammanträde i riksdagen, 
plennra. -daler ». mynt = 2 kronor. 



-maal riksspråk, no. moUatt landstmftl. 

-ort da. mynt om 50 öre ; no. mynt om 

80 öre. 
rigel* kolv i lås; tvärbjälke i korsvir- 
kesbyggnad. 
rigelig*, det er »x, godt nok for dig 

alldeles. 
rigtig*, det ved jeg ^ ikhe verkligen. 

-nOK visserligen. 
rjkke mbba, få nr fläcken. 
rikkeise tomsvala (Cypselns apns). 
rikket tvärstrimmfg, randig, ådrig, 

spräcklig. 
rikse rall rågcisiakiet (Rallns). 
rikSOrt - rlgsort. 
rii en livlig eg. skotak dans. 
riile liten fåra; smal springa; mörk 

strimma på månen. 

1. rrm rimfrost. 

2. ri'ni rim. f\i^ T\vcim&',jeg kan ikke 
*y^e disse to ting sanimen få dem att 
gå ihop. 

ri^meiig rimlig, resonlig, förnnftig; 
sannolik; var nu »x/ var inte oreson- 
lig, var inte dam; det er ikke mere 
end f\^t än man kan vänta. -viS* san- 
nolikt. 

rimpe sy löst, tråckla, nästa fast. 

rimte id (Leuclscns idns). 

ring*, spUle *\*e kasta krans, -blomst 
ringblomma (Calendula). -bOIH driv- 
bom. -bug ringbak (Liparis). -drOSSOl 
ringtrast (Turdus torquatus). -duO* 
(Columba palnmbus). -oHe siides- 
ärla (Motacilla alba). -fod ringkota, 
hastjOnkdom. -gaas prntgås (Branta ber- 
nicla); gravand (Tadorna tadorna). 
-haa hågäl, katthaj (Scyllium me- 
lanostomum ei. Pristrurus catnlus). 
-haj hundhaj (Scyllium). -hvirvel 
översta halskotan. -Orm revorm. 

-ormgraes, -orfflgulv törel (Enphor- 

bia). -spii kranskastning. -SpindOr 
trädgårdsringspinnare (Clislocampa 
neustria). "SygO = drejesyge. -sasl 
ringlad sal, vikarsäl (Phoca foetlda 
el. hispida). -trost = -drossel. -0 atoll. 

1. ringe ringa, sätta ring på. 

2. ringe mjölkbunke. 

3. ringe* med klooka. 



-/x« aenasie asmmaDaatu ord. Cc; = O i bo. (Z / trjrok»tfcV0lse« lång rokal. oT tryckatarelae, kort rokal. 



ringe 



^ 164 - 



i^ögnkjolse 



4. rings »dj. ringa; »s/re rarer er van- 
skelige at afscette sämre. -&gt ring- 
aktning. 

ringel-due = Hnf/dve. -gaas prntgå» 

(Branta bernicla). 
rining tråckling; jfr ri. 
rink bukt av ett tåg. 
riole = reole. 
rip' råhnltsgång. 
ripe = ribe. 
rippe op ta npp en glömd (otrevlig) 

sak igen. 
ripS = reps. 

1. ris* midc.siag (Oryza). -crem hol- 

ländsk rispudding. -grSBS vildris 
(Oryza clandestina). — '>.en-gryn ris- 
gryn. 

2. ris* visp. -by g skyffel kom, majs- 
korn, plymagekorn (Hordeum zeocri- 
ton). -poppei pyramidpoppel (Popn- 
lus pyramidalis). -tång gisseltfing 
(Chordaria flagelliformis). 

3. ris* 20 böcker papper. 
rise rese, jätte. 

risilcere riskera. ri'sil(o risk. 

rislte riska (Lactarins deliciosus). 
risle sorla, porla. 
risp becktråd. 

1. rispe plöja så, att man lämnar ryg- 
gar emellan el. låter tiltan falla på 
det oplöjda. 

2. rispe* riva upp. 

3. rispO berättelse, ramsa. 

1. rist, uden ~ og ro rast. 

2. rist rost, galler, halster. 'vB rosta. 

3. rist vrist. 

riStei plogkniv, plogrist. 

rit' vävsked. 

ritratte returväxel, åtcrväxel. 

riv frikostig. 

riva'f näsbränna, skrapa. 

1. rive räfsa; hussvala (Chelidon urbi- 
ca). /x/lse >rak>, > stråk» deu sud, ■om 

efter ktlrvlilndningen niAste rlifsas smnnian. 

2. rive* v. ~ vittigheder af sig strö 
omkring sig; f»^ ned paa en tala illa 
om, hacka på: »x/ * bjnda på, spende- 
ra; det er revet ud imellem dem de ha 
blivit osams; t>^nde af scetning sivy- 



kande åtgång; »y^nde fart rasande: 
r^nde gal spritt galen : det er et '^»nde 
menneske energisk, dnktig: fy^nde 
Jlink. -brSBt bord för tillredande av 
fyrverkeripjäser: manres putsbräde. 

-kligie, 'HbUB rivsten för Plrgrlvnlng. 

löpare. -tTSB tråmortel för fyrverkarc. 

— rivihjel slitvarg. 

river, fremllggende *x# paddfot, riva 

(Asperngo procumbens). 
rivning* friktion. 'ver slitningar, 

misshälligheter. 
1 ro*, hanen er i /x» på halvspann : 

tag det med f\f lugna dig. 

2. ro råegg pä eggjam. 

3. ro vrå. 

4. ro* v. I båt; f^i fshe ro ut att fiska. 
-b0Jle klyka för årorna, -foroning 
roddklubb. -pOrt roddport. 

roandrik raggande hane av gräsan- 
den (Anas boschas). 

robank = rubank. 

robbe själhund. 

robbert = rubbert. 

robertsurt stinknäva (Geraninm ro- 
bertianum). 

r0bi'nie akacieträd (Robinia). 

rod rot. -fordsrver en neka (Polypoms 

radiciperda), lom är farlig parasit för gran. 

-hugger* pout. radikal, -hstte rotmös- 
sa, -kaal = rutabaga. -klatrer rot 

med klätterrötter. -kniv legymkniv. 

-spire rotskott, -siorrelse matem. 

radikal. -SBgtO som är alltigenom 
av samma art, icke ympad. 

1. rodC rote. -ild eldgivning rotvis. 

2. rode rota; -x» om i nog et röra om, 
göra oreda. 'N/ri oreda, röra. ~t ore- 
dig, skräpig. 

3. rode da. längdmått = 0,S2 m.; yt- 
mått = 0,984 — 0,986 kvm. 

1. roe röva (Brassica rapa); = runkel- 
roe; rotfrukt i aiim. utom potatis, -aal 

en rundmask (Heterodera SChachti) aom 
lever parasitiskt p& vitbetan. 

2. roe skorpa, ruva på sår. 

3. roe sig komma till ro, lugna sig. 

1. rogn rom. -fisk fiskhona. -kjekso, 

-kj^ise stenbit, sjurygg (Cyclopterns 
lumpus). 



* ftvea det direkt motsvarande av. ordet. *\t artikeln* huvudrubrik eller vad aom 1 den st&r fOro | 



rogn 



— 165 



pubbert 



2. rogn rönn (SorbQB ancuparia). -as- 
ald rönnoxel (Sorbns fennica). 

1. rok' spiDnrock. rvke-drejer svar- 
vare, -snelde = ten. 

2. rok'* en fågel i arabiska sagor. 
8. rok skam, fradga. 

4. rok = raak. 

1. rokke röra fram och tillbaka, nnika 
på; rnbba. -akSOl balanseringsaxcl. 

2. rokke rocka (Raja). 

rolig ingn. 

1. roile roll. 

2. rolle om rav, gruviiiiK lu. fl. vara bruns- 
tig, -tid brunsttid. 

roliing liten mlting, parvel. 

rombe*. -muskel rutmuskei. 

rOm[m]e, -graeS myrlilja (Xartbeci- 

um). 
romhelg dagarna mellan jul och tret- 

tondug. 
rone = raane. 
roper berguv (Bubo bubo). 

1. ror* roder. -bJArn rortrnmma, ror- 
hål. -brog rorkrage. -bSBnk toft, rod- 
darbänk, -fisk — 'björn, -flat rorhål. 
-hänger sprlnglina. -kile rorlås. 
-kiste rortrumnia. -kop rorbuvud. 
-kult* rorpinne. -I^kko fingerling. 
-pinde* rorlmlt. -skaft bjärtstock i 
roder. -Skinkel sprlnglina, sorklina. 

-spiger* rorjämsnagei. -stabel = 

-lokke. -Stamme, -Stilk, -Stok roder- 

hjärtstock. -SUggC rorlampn. -taljC* 
nottaljn, styrtalja, grnndtalja. -tap 
rorhake. 

2. ror rodd, roning. -kSBtting drilltåg. 
'vS-karl eg. roddare, tullroddure, tull- 
vaktmästare, packhnskarl. 

1. rO'S* beröm. •V8Br'dig prisvärd, lov- 
värd. 

2. ros' spånor : hele f^^set hela rasket. 

3. ros' häst. -baare hästbår. -tjeneste 

rusttjänst. 

1. rOSe berömma; i^unde lovordande. 

2. rOSe ros (Rosa), ^x^n-baand rosiifär- 
gat band. -bi «u atekei (Megachile cen- 
tnnculata). -drOSSel rosenstare (Pas- 
tor rosens), -feber* rosen, -kaal brys- 
selkål (Brassica oleracca gemmifern). 
-pil rödvide (Salix purpurea). -rod* 



(Bhodiola rosea). -skftr rosenskim- 
mer. -StSr = 'drossel. 

roset'*, -bakkels ett slags småbröds- 
krustader i form av en rosett, fyllda 
med sylt el. gräddskum. 

rOSi'n russin; -piller knodd, sill- 
strypare. 

rosmar vaiross. 

rosmarin*, -lyng rosling (Andromeda 

polifolia). 
rOSme = rusme. 

1. rOSSe kastvind. 

2. rOSSe da. besegra, övervinna. 
roste* underlag av halm, varigenom 

vörten silas; v. maska. 
rotation* laotbr. cirkulation, växelbruk. 

1. rot (<y) det inre taket. 

2. rot rått, masttopp. 
rotskaer = rodskar. 

1. rotte siy sammen sammangadda sig. 

2. rotte råtta (Mus rattus och decuma- 
nns). -hale råttsvans; timotej, kampc 
(Phleum pratense); spetsig rund fil. 
-krudt arsenik. -rumpO sticksåg. 
-saks råttfälLi. 

3. rotte målet, boet i bollspel; sina 
paa f^n leka tre glag och ränna, slå 
boll. 

4. rotte, fiolde ~» ud pinan. 
rouletter ett slags runda kroketter. 

route, routine >e rw. 

rov (d) rov. -begsBrlig rovgirig. -bille 

rovskalbngge, kortvinge (Staphylinus 
caesareus). -fluo* (Asilus). -hvopso 
rovsteklnr (Ichneumonideaj). -maage 
labb (Lestris). -mord rånmord, -tcr- 
ne skräntärna (St erna caspia). 
rove svans. 

1. ru rynka. 

2. ru = 2. roe. 

3. ru ojämn, sträv, skrovlig. -bladodO 
familjen Asperifoliaeci. Borragin. '10683, 
strävbladsfamiljen. -handsker gants 
de Suéde, svenska handskar med n ar- 
ven inåt. -hevl skrubbhyvel. -jom 
tackjärn, -asg råegg. 

rubank* långhyvel. 

rubbe gnida ; »x/ af ge sig av, skudda 

stoftet av sina fötter. 
rubber[t] i spei : robbert. 



-'X/ aenaste Bammansatta ord. = { bo. al trjekstavelre, l&ng rokal. al tryekttavolac, kort vokal. 



rabbet 



— 166 



nmkelroe 



nibbet ruggig. 

ntbike = mnrrule. 

1. nid6 mta (Rnta grayeolens); = 
maanerude. 

2. rud6 fönsterruta. -Stok proberstock 
för kärl, pejlstock. 

ruder rater. 

rudera rester, ruiner. 

rudref rutig. 

rudskalle earv (Leuciscus crythroph- 

thalmus). 
rU6 skrymma. 
ruelse* ånger. 

1. ruf , t c» 'V i ett huj. 

2. ruf* tak på vagn, suflett. 

1. ruffe vara kopplare. ~ri koppleri. 

2. ruffe sif/ avgå. 
ruflet skrynklig. 

rug råg (Sscale cereale). -gaas sädgås 
(Anser sogetnm). -hejre råglosta 
(Bromus secnlinus). -Svingel = -hejre. 

rugde morkulla (Scolopax rnsticola). 

ruge ruva, ligga på ägg. -kasSe fågel- 
holk, -maskine äggkläckningsma- 
skin. 

rugge rubba. 

ruagei kalkalger (Lithothamnium). 

ruke hop, hög; v. stappla upp, råga. 

rul' rulle; ett slags ruUsylta; loggruUe. 

rulle* trissa; mangel ; namnlista, rulla; 
v. rulla; mangla; rs>t dejg kfivla. >aal 
rul åder av ål; -»x/ i (jeU å la daube 
på ål. -ben språngben, -bor drill- 
borr, -buk kanfas. -dejg utkavlnd 

deg. -kammer mangelbod. -klaBde 

mangelduk, -knlv hackekniv. -kobber 
kopparplåt i rullar, -p^lse ett slags 
ruUsylta. -sktfjte* skridsko på trissor. 
•Stok mangelkavle. -lej mangelklä- 
der. 

rult liten tjocking. 

rulte pmtgås (Branta bernicla). 

1. rum* utrymme; sJö. lastrum, -fång 
kubikinnehåll, rymd, volymenhet. 
-maal rymdmått, -vinkel *^olid vinkel. 
'x/S-bjaelke mellandäcksbjälke, last- 
bjälke. 'N-lig rymlig. 

2. rum rymlig. -Sktfds 8jo. rumskots; 
sej le -'x, gå för eu slör. 

3. rum rom, sprltdryokcu. 



niinle skramla, bullra, damra; det *\*r 
i min mace bullrar, kurrar. 'kaSSe 
skramlande vagn. -potte brumsnurra, 

som BjuDser, då dco (år. '^V bråk* 

makare, agitator, 'x.rier (revolutio- 
nära) intriger. 

1. mmme rymma, ha utrymme för. 

2. mmme om riadea: rymma, draga sig 
akterligare. 

rummel i piu: rommél; /o rstaa, kende 
i>uea förstå sin sak. 

rumpe bakdel, stusp, stjärt; 'v en hest 
op fästa upp svansen på. -and stjärt- 
and (Anas acuta). -ballen sittkad- 
den. -ben sittben. -fjeder stjärt- 
penna, -hul stolgång, aniis. -rem 
svansrem. -spalte analfåra, ao al veck. 
-trold, -tudse grodunge före förvand- 
lingen. 

rumstere göra oväsen, ställa till oreda. 

run' rusning, panikartad tillströmning 
till bank, då allmänheten fruktar att 
förlora sina tillgodohavanden. 

rund* frikostig; snakke en »y^t prata 
någon yr i huvudet, -bugtet bot. bukt- 
bräddad. -bselg, fful -«%» hai-väppling, 
rävklor (Anthyllis vulneraria). -danS 
dans, i vilken man dansar runt, mot 
•alt tiirdiioii. -fisk torkad fisk, som upp- 
skurits i buken men icke flängts, -fijgl 
fjällpipare, pomeransfågel (Eudromi- 
as morinellus). -gäng cirkelgång. 
-gattet med rund akter, -hul kon- 
kav, -jern järn i rnn da stänger, -jttle 
genom prygla, •kast, gore -/v hjula. 
-korn balgväxter, balgfrukter. -last 
rundvirke, -orm rundraask. -sav cir- 
kelsåg, -slld sill med rom eller mjöl- 
ke i. -skulpe, 602)pet -~ korndådra 
(Neslea paniculata). -Stykke ett slags 
kuvertbröd. -takkot blad naggat. 
■tång böjtång. -tapning borrtappning. 
— 'N-ar rundel, /x/jng rundel; g0re 
81/1 »uing rond. ^tOnom stor smörgås, 

cg. p& hela kakan. 

rune*. -kaevle runstav. 

runae runga, skall:), genljuda. 
runxelroe foderbeta (Beta vulgaris 

campestris); uv. sockerbeta (B. v. sac- 

charifera). 



* liven dot dirtkt motivarnnde »v. ordtt. f\i artikelns huvudrubrik cUer rad »om I den »tår fUro j . 



ninken 



— 167 - 



ryllik 



runken skrumpen. 
runn buske. 
ruppe = rubhe. 

1. pur = 2. roe; skorv. 

2. rur, /ve havstnlpan (B.ilauus). 

1. rus' receiitior, novitie, nybakad 
student. 

2. ru'S rus. 

3. ru'S, paa en /v p& niAfå ; friujte per 
'V i hel skeppslast, -salg säljande på 
slump, i klump. 

ruse ryssja; mjärde. -btfjler grenar 
och kvistar, som kunna bojas i cirkel. 

1. rusk småregn, duggregn, »vet fuk- 
tigt och kallt eiu vader. 

2. rusk skräp, nifall. 'vORISnuSk un- 
derlig blandning, mischmasch; en 
rätt av. köttrester och grönsaker. 

3. rusk ruskande, ryck. 'vS Iwr = 
t-yske. 

4. rusk galen; er du t\,? er du rav 'v- 
cnfZc (/a/? spritt galen. 

ruskle gers (Perca cernua). 
rusle knalla, larva, trippa. 

rusme vippa. 

ruSS|er ryss. /ve-kaal ryssgubbar (Bu- 
nias orientalis). /vlsk rysk. 

rUSSiadug Un rysk segelduk. 

rust rost. 'vand rostand (Tadorna 
casarca). -klt jämkitt. -skorpe rost- 
lager. •SVampe* ordningen Uredinese. 
/ven rostig; en »^en stemme hes, 
skrovlig. ■ 

1. ruste rosta. 

2. rust|e rusta. «vVOgn ammunitions- 
vagn. 

rustificeret gjord bondsk. 

rufaboga kålrot, > rotabagge > (Brassica 

napus rapifera). 
rute tidtabell; marschruta, resplan. 
rutine rutin"; slentrian. 
rutSCh|e kana. -hane rutschbana. 
rutte slösa; /v med penge strö omkring 

sig; han har ikke stort at /v med att 

röra, svänga sig med. 
PUVe skrymma, se" större ut än det är. 

1. ry rykte; komme » 'v i ropet. 

2. ry öde, vild, ödslig. 
8. ry skrovlig* 

4. ry dråfa. 



rybs rovraps (Brassica rapa oleifera) 
ryddje städa, röja, rymma upp, lägga 
var sak på sin plats; <\je op i vcereUet 
städa, göra i ordning, /ve-hakke rot- 
hacka, rotyxa, korp, bredhacka, -kurv 
lappåse. -land rödja. -pOSe = -kurv. 
— /vig i ordning, städad; rytterne 
gjorde pladsen f^ig for folk rensade. 
rydning uppröjd, uthuggen plats i 
skogen. 
rye* grov väv; trasmatta. 

ryg'*, -ben ryggrad, -fodskrabbe uii- 

krabba (Dromia vulgaris). -hvirvel 

ryggkota, -tene ryggstöd, -marv 

ryggmärg, -marvsforlsengelsen för- 
längda märgen (roednlla oblongata). 

-marvsnerver* spinainerver. -marvs- 
tsring tvinsot, -rem svansrem. -sag, 

-Sav* fogsvans. -Stempel bokbindar- 
stämpel, filett. -Styklce*, garve ens 
-'vr klå upp. -8V0mmer ryggsim- 
mare (Notoneota glauca). -tagg, -tind 
taggutskott på ryggkota, -tsering = 
•marvstcering. — 'v ge-tag livtag. 
ryge ryka; da. röka. 

rygge rabba. 

ryggeslirS nedrig, gemen, liderlig, last- 
bar. 

rygning takås. 

rygte*. -bsrer nyhetskrämare. 'vS, 
det 'VÄ, at det går det^ ryktet, folk 
säger, att; det r^des helt did ryktet 
gick ända dit. 

ryk'*, et /v gjorde han meget af hende 
ett rapp, ett tag. ^^'d trafik ut och 
in. /vke rycka; kräva;" ryk ud med 
sproget sjung ut; «vl*e i marken rycka 
i fält, draga i härnad ; 'vÄc noget ind 
i en rtv/Älåta införa, 'vker fordrings- 
ägare, »björn», /vker-brev kravbrev. 

ryle snäppa (Tringa) ; krumncBbbet »v, 
lille r0dbi^stet »v spovsnäppa (T. sub- 
arquata); stor r&dbrystet 'v, isländsk 
-v kustsnäppa (T. canutus); sortgraa 
f^ = fj(B7'pist; almindelig 'v kärrsnäp- 
pa (T. alpina) ; hvidbrystet 'v svart- 
bent el. vitbröstad strandpipare (Ae- 
gialites cantianus). -Strand Itfber kärr- 
snäppa (T. alpina). 

ryllik = rollike. 



-'V »enaBto mmmamatta ord. 0^ = 1 bo. al tryckstavelse, l&og vokal al tryckstavcUe, kort vokal. 



rympo 



- 168 — 



rodhud 



rympS = rimpe. 

rype ripa (Lagopns); skotsk ^x» moripa 
(L. scoticus). -falk jaktfalk (Falco 
gyrfalco). >gr8BS ormrot (Polygoniim 
vivipnrum). -orre riporre, bastnrd. -tiur 
riptjäder, bastard, •urffugi = -orre. 

ryr no. odryg, ovaraktig. 

ryske kpr, kamp repa, sönderplocka. 

rysts skaka häftigt, ruska, rista; 'n/ 
st0vet af shie f0d(ler skuååa: »x/ bar- 
net af (er7net trampa ur barnskorna; 
en f\^nde beffivenhed uppskakande : en 
t\,nde tale gripande; ~ afkulde skäl- 
va; han i>urpna haanden darrar, -per 
pultron. -sold häntesåll. — /vise 
uervskakning. 

rytter*. -veksel ackommodationsväxcl. 

rasbe rapa. 

raBd'*. -hare sjåp, pultron. 

r8Bddik[e] rädisa (Baphanns sativus). 

rseder testikiar. 

raedsel fusa, skräck. — 'x/Slagen sla- 
gen, stel av fasa. 'vS-aar fasans- 
[fnlla] år. -fuld förskräcklig, ryslig. 

rSBdSOm fasaväckande, förskräcklig; 
äv. I skaiiusam överdrift: kun er '\jt styg av- 
skyvärt fnl. 

rSBer rår; se ra a. 

raBge = reje. 

raegie ramsa. 

raeic se rcekel. 

rSkS driva, aUrsk. p& vattnet. 

rSBkel* lång person, som icke kan föra 
sin kropp; jakthund. 

1. raekke rad, följd, längd, serie; hvir- 
veldyrenes r\f ryggradsdjurens pro- 
vins: en f\* af vcereUer fil; 'vn i k0k- 
kenet tallrikshyllan; staa i ferste f^u 
ledet; harmonisk 'v matom. harmonisk 
serie, progression. -fAlga ordnings- 
följd. 

2. rskke v. *; 'x, op repa upp en stick- 
uinK o. d. ; han rakte tunge räckte ut 
tungan; ^ sig i sengen sträcka; bar- 
net f\ir til moderen sträcker ut ar- 
marna, 'vevne räckvidd, bärvidd. 
-nagie spännhake, bårdhake. rSBk- 
hals smålom (Colymbus scptentrio- 
ualis). 

3. rskke skanskläd ning på skepp. 



raekiing = rekUng. 

rSBling reling. 'vS-anker pliktankare. 
rsppe snattra om ankor; kackla om gftss. 

1. rasr hästens kön slem. 

2. rser rår; so raa. 

rSSe röka cl. torka skuren Ask, Bänk. lax. 

1. rSBV*(Canis vnlpes); soiite rs,en tilat 
vogte gces bocken till trädgårdsmäs- 
tare; den lille ^ nässelfjärilen (Va- 
nessa nrticse). 'vB-abo maki (Lemur). 
-agn lockmat för räv. -bjslde finger- 
borgsört (Digitalis purpurea). -bslg 
rävpäls. -gaupe rävlo. -grav räygrop. 
-graes kavlegräs (Alopecurns). -haj* 

en hajart (Alopjas Vulpcs). -haiO räv- 

svans; = -grces; amarant (Amaran- 
thus cruentus ci. candatus). -kio* bot. 
= rundbcelg; gaa paa -kloer braka 
list. -pelS* biidi. räv, lurifax. •rURlpe 
rävsvans; ett spel med siffror. -SkurV 
alopecia. -Star rävstarr (Carex vul- 
pina). -Streg rävknep. 
2 rSBV no. = podeks. 

raevlingebaer = krakUng. 

r0be röja biidi., visa; ^ sig förråda sig. 
r0d*, gore en <v i hovedet få ngn att 

rodna; bli r^ i toppen bli rasande; 

lade den *x»e hane gale över et hus 

sätta eld på. -aate rödåt smä krustucéer, 

sttrsk. som siiiföda -arV6 rödarv (Anagal- 
lis arvensis). -barke logarva. -bsde 
rödbeta (Beta vulgaris rapacea). -beil 
= -stilk; sort -~ svartsnäppa (Tota- 
nus f uscus). -bliSSet röd med bläs. 

-bynke en syra (Rumex aCUtUS, niöjl. 

hybrid av R. obtusifoUus och R.crispus). 
'drOSSel rödvingetrast (Turdus ilia- 
cns). -eg no. vinterek (Quercns ses- 
sili flora), -el vanlig al (Alnus gluti- 
nosa). -falk tornfalk (Falco tinnun- 
culus). '\\n\i = -kcelk. -fi8k = ««r; 

lille "V = lunaur. -fjscrding = 

rudskalle. -fodfalk aftonfalk (Falco 
vespertinus). -garVB logarva. -gran 
vftr vanliga gran (Picea excelsa). -gpj- 
met rödrandig. ^ -grsdt förgråten. 
-gr0d kräm. -haj* doggfisk, hundbaj, 
havshund (Scyllorhinus canicula). 
•hals = -k(Blk. -hjelmet röd med bred 
vit strimma i huvudet, -hud röd- 



* ttvcQ dc( direkt pioiBvaruude sv, ordet, f\t artikelns huvudrubrik eller vod som { den står f<)r« . 



rodhsdtte 



169 



rerhat 



Bkinn. -h8Btt6 TÖdlnva. •irisk enhämp- 
ling. •jernSfen röd blodstensmalm. 
-kjols rödrock, t. ex. engelak soldat. -ki0- 
ver* = -koll. -knorr storgnoding, fen- 
knöt (Trigla lucerna). -knSB bergs}'ra, 
kråksyra (Kiimex acetosella). -koll 
rödklöver (Trifoliam pratense). -koile 
ko av gammal nordisk ras. •ksik[e] 
rödhakesångare, rotgel (Liiscinia 
rnbecnla). -laden rödaktig. -l0g* 
(Allium cepa). -morf = riuhkolle. 
-mus rödbrun skogssork (Hypa- 
daeus ratilns). -muSSOt rödmosig. 
•nakke bmnand (Falignla ferina). 
-nSBb rödnäbba: honan av bert/nceb; 

en paraaiUTiinip yk körsltkr (Gnomonia 

erythrostoma). . -pil rödvide (Salix 
purpnrea). -SilrO purpurbräcka (Saxi- 
fraga oppoeitifolia). -Skalle = rud- 
skalle. -Skjoldet med svaga röda fläc- 
kar. -Skjsr ett slags kabeljo, torkad p& 
st&nger. -SkrSppO = -bynke. -Skudt om 
dgon: rödspräDgd,blodsprängd. -SkSQ* 
rödfisk (Mnlhis). -skirr om juru: röd- 
bräckt. -sneppe knstsnäppan (Tringa 
canutus) i sommardriikt; varietct av mor* 
kullan (Scolopax rnsticola). -spove 
myrspov (Limosa lapponica); sort- 
hålet '^ rödspov (L. 8Bgocephala). 
-SpSBtte rödspotta (Pleuronectes pla- 
tessa). -sten rödkrita; tegelsten. 
-Stilk rödbena (Totanns calidris). 
-stjärt* (Lnscinia phoenicuriis); 
sortbrystet •'\j svart rödstjärt (L. ti- 

thys). -strubesanger = -htik. -syre 

= 'knoi. -tJ0rn röd hagtorn (Cra- 
tsegas oxyacantha rosea). -top röd- 
hårig person: rödkulla (Odontites 
rnbra) ; = -irlsk. -tOrsk* = iaretorsk. 
-tunge bergskädda (Pleuronectes 
niicrocephalus). -tSBrnOt rödrutig. 

-vingO; -vingetrost* = -drossei. -vitte 

myrspov cl. rödspov l loiumardräki; jfr 

'spove. — ^lig rödaktig. 'vRie v. rod- 
na; sbiit. rodnad. 

1. r0de röta; var. 

2. r«de kräpp. 
röding blånor, drev. 

r^dlinger röda hund. 

re^dne lägga Hn att rötas. 



rmlsksBr, retsksBr, se under rod, 
r«e = 2. r0j. 

rtfffel skrapa, skopa ovett. 
r0fure lavskrika (Garrulus infaustus). 
mg*, det gik som en /x» i en handvänd- 
ning, -hat, -haette rökfång, rökhnv. 

-krystall röktopas. -mand eu, som 

röker kött; rökpastill, rökgubbe, -pibe 
skorstenspipa. -pulver rökelse. -SOp*, 

-svamp* = bojist. — rve*. 'x,e- 

eddlke träättika. -Slld rökt sill, böck- 
ling. 'vIse*. 'vIse-lyS,. -top rökljns. 
rÄgt rykt; skötsel, vård, ans. 'vC vår- 
da, sköta; rs,e sin dont sköta sitt kall : 
t\*e et (erinde uträtta. 'vOr ladugårds- 
karl, kreatnrsskötare. 

1. r0J tjäderhöna; jfr tiur. 

2. r0J, re'je röding (Salmo alpinus). 
r0Jel bovenbramsegel. 

r0jert tullvaktmästare. 

r0K skyl, 24 kärvar. 

r0liik[e] rölleka (Achillea millefolium). 

r0mer remmare. 

1. re'mme rymma, försvinna från en 
plats, -jern skrap järn, skavjärn. -naal 
rymnål. ramningsmand rymmare, 
desertör. 

2. r^mme sig härska sig. 

3. r0mme grädde, aärsk. aur. -gr0d = 

fl0degr0d. -kollo filbunke. 

1. r«n'* = 2. rogn. 

2. r«n klippgrund, skär. 

r«ne* pröva, erfara; c/ci ~r^« a fres- 
tar på. 

1. r0nne enkel beckasin (Telmatias 
gallinago). 

2. r«nne fallfärdigt hns, ruckel. 

1. r0r* säv (Phragmites communii*); 
r^et paa en b0sse pipan, -build botten 
genom vävd av sävrötter. -drOSSOl 
trastsångare (Calaraoherpe turdoi- 
des); = vindrossel, -drum* (Bota- 
urus stellaris), -falk brun kärrhök 
(Circus seruginosus). -gople rörma- 
net (Siphonophora). -grSBS rör- 
fien (Bfildingera ci. Phalaris arundi- 
nacea). -hannet med sammanvuxna 
ståndarknappar. -hat rörsopp (Bole- 
tus); rufodet -^ sträv rörsopp (B. 
Bcaber); morkegul -«%»* (B. lutens); 



-'V aenaiie sitiumaoaatta ord, 6> = O | bo. a I ttyokBUvelre, låug vokal, ni tryckstaveiao, kort vokal, 



rorhinde 



- 170 



saar 



spiselig -/n/ läcker rorsopp (B. edn- 
lis); skarp -^* (B. piperatus), -hinde 
tarmtång (Enteromorpha intestina- 
lia). -hval* (Balaenoptera mueculus). 
-hvene gräs av rörsläktet (Calama- 
grostis). -HäQ = 'falk. -h«ne no. sot- 
höna (Fulica atra); plettet -/x; da. 
= 'vnyteli rodölhset -^n/ rörhöna 
(Gallinula chlaropiis). -knippe säv- 
bnnt. -knokkel cylinderforniigt ben. 
-knaj knärör. -korai orgelkorall. 
-krone rörformig blomkrona, -libelle 
vattenpass med Inftblåsa, doslibell. 
-mOSe mosse med vegetation av säv 
o. d. -orm rörmask (Serpula o. uui- 
•lacnde). -sånger* rörstig (Calamo- 
herpe arundinacea) = #ir»a«</er. -SkSBf 
sävskörd. -Smutte rörstig, se -sånger; 
gul -'N/ = sivsanger. -SneppB halv- 
enkel beckasin (Telmatias gallinula). 
-sop = -hat. -spurv = sivspurv; — 

-sånger, -stav = -stok. -stemmer ett 

or«?elregister av tungpipor. -Stok 
rottingkäpp. -StOl stol med flätad 
rottingsits. -SUmp vassbunkar. -SVamp 
— •hat. -SflBde stolsits av rotting. -S0ni 
nubb med platt huvud. -Vagtel 
sumphöna (Porzana porzana). -V3Br- 
iing = sivsjyurv. 
2. r«r = 2. r0j. 



3. r0r prat, snack, dumheter. 

4. p«r = lyske. 

1. r0re prata strunt. 

2. r0r|e*, fiske i rert vand grumligt. 
~»g åggröra. 

3. r^re linda om, surra. 

r^rig käck, kraftig, frisk ; rask og 'x/, 
o^ for sine aar; »x» mad hårdsmält. 

r^rken i>& gev&r: laddstocksrörka. 

rörlig*, /v#« og urgrUgt gods löst och 
fast. 

r0S*. r«s'kat vessla, lekatt, hermelin 
(Mustela erminea). 

r0S'lig ståtlig, imponerande; en <x/ kar. 

r0Styng ljung (Calluna vulgaris). 

1. TB%X «jo. * pnttingar. -beslag röst- 
järn, puttingsjärn. -bolf puttingbult 
i röst. -jern* = -beslag, -ksde röst- 
kätting. -line rustlina, penterlina. 

2. r0St = /. r0ste. -Stue ryggåsstuga. 

1. r0Ste husgavel, takvinkel, takres- 
ning. 

2. r0Ste rosta malm. 

3. r0Ste byta hår, fälla. 

4. r0Ste poet. tala. 
ritter = krykje. 

r0Ve*. /v^r lövare; lege /x/r og soldat, 
post og fyjr tjuv och tagare, rövare 
och fasttagare. ^r-fsrd rövarliv. 
-ktfb rövarpris, rampris. 



1. Saa adv. *; 'xy som ~, 'x/ la la si och 
så, si så där; det var ~ vidt\ atjeg 
kunde seuätt och jämnt; /or saa' vidt 
såtillvida; det er f\i sin sa g det är en 
kinkig sak, det har sina sidor; 'x» taa- 
lelig något så när. 

2. saa v. *. -bed såddbädd, dur pIoDtorna 

gro. -br8Bt redskap för att göra fåror 
med för sådd. -erlo gul arla (Mota- 
tilla flava). -gj^g göktyta (lynx 
torqnilla). -kaSt teg. -mand nyit ord 
såningsman. -S8Bd utsädesspann- 
mål. 

3. saa vnttcuså. 

1. saa'd, rwor sådor, kli. 



2. saad' spad. 

Saadan* ujv. så; ^x^ rigtlgt til Ounds; 
8aa*n en tolv, trttten aar så där. 

saagar till och med. 

Saagud vid Gud ; ja f\> er det sandt. 

1. saal, /x/B sula. /x;e*g8enger häi- 

gångare. 

2. saal = 2. sol. 

saald såii, sikt. -sastning sättning rur 

nialmgorterlng. 

SaamSBnd minsann, verkligen. 

Saa'n = saadan. 

saape* — soibe. -koger sölkorv, stym- 

parc. 
saar* adj. sårig, öm, hudlös; ömtålig; 



* ftvea det dirikt motavarnnde ar. ordvt. «x« artlkeloi huvudrubrik eller vad um 1 den itår t6n ] . 



saardifteritis 



- 171 



sandarve 



/x» grand bitter, -dlfteritis lasaretts- 
feber. -ISBge kirurg. 

Saare mycket; sa a /v är. s& snart. 

Saat drevmanskap. 

Saate* höstack, hövolm; r. sätta bo i 
stack. 

Sabadillefr^ husai-frö (riöa ar Yeratrum 
sabadilla m. o. växter). 

sadel* geoi. antiklinal. -hynde sadel- 
dyna, -rygget svankryggig. -S8bI 
grönlandssiil (Phoca groenlandica). 
-tag'^ vauiigt kroppästak. -tryk sadel- 
brott. -trSB sadelbom. 

saft*, -bladhat vaxcikiviiDg. -bugning 

avverkning under savningätiden. 

-plante köttig växt. -stigning sav- 

ning. 

1. Sag sak; rättssak, mål; det er ingen 
ty^ det är en bagatell; syn fov 'x/en 
sägen; med uforrettet o^ ärende; an' 
Icegge '\* börja rättegång, -farer ad- 
vokat, (alltid examinerad) Jutiat, som nulclorl- 
scrata att fUra m&l i underrätt. -SagSr kä- 
rande, -sagte, -volderen svaranden. 

2. sag såg. -brug sågverk, sågkvam. 
-fl is sågspån, -mugg sågspån, -tak- 
ket blad sågtandat. 

saga sarsk. isländsk saga. 

SagI dregel, fradga. '\*e dregla. 

Sagn sägen, saga. fx^S-mand sages- 
man. 

Sagt|e*. -faer^dig som ej gör buller av 
sig, stilla. — /x/CnS nog, visst; det 
kan du fs^ens yore verkligen, /x^ne 
sakta, stilla, lugna; = i>une8. -neS 
stillna av; stormen rs^nes. 

saigre bergv. segra. 

Sak|ke* bagud bli efter, /x^ning »jo. 
dejsning. 

saks*, -naeb* (Rhyncops). <x.e-fugl 

saxstjärt (amerikaniik flacrinapparc: Mil- 

vulus foröcatus). 

sal*, anden rv da. våningen två trap- 
por upp. 

Sale-$8Bl = grynlandsscel. 

salg försäljning; til »^us salu. 

Saling sjo salning. «x»S-knaeer ijo. kind- 
backar. 

Salmebog psalmbok; blad mage ho» 

Iditslnre. 



SalomonS SegI rams (Gonvallaria poly- 

gonatum). 
Salpe manteldjuret Salpa. 
Salpetersyrling salpetersyrllghet. 
salt*, »x/Ä taarer bittra, -urt glasört 

(Salicomia herbacea). 
Satve smörja; Herrens f\>de smorda. 

/x/lse* smörjelse. 

Salve't rard. Servct. 

SalsV arvode. 

sam-*, -aldrende samtida, -byrd sam- 
tidig födsel; släktskap; biidi. endräkt; 
inavel. -drSBgtig cndräktig. -eje ge- 
mensam egendom, cgendomsgemen- 
fikap, bolagsförhållande, -frugt sam- 
mansatt frukt.' -fuld, tre -^c dage 
tre dagar i sträck, -fund* sällskap; 
samhälle, -fangt- samtagen, osor- 
terad, -hold sammanhållning, -kuld 
kull av syskon i ett aktcnsknp. 
-kvem förbindelse, samfärdsel, -lag 
förening, bolag; no. Riirak. brännvins- 
bolag enligt giiteborgflsystemct. -lOJC ge- 
mensamt förhyrande; samlag, -lyd 
samklang; medljud. -lydende mcd- 
Ijudande. -rar hopröring, hopasöl. 
-tydig synonym, -viftighed samvete. 

-vittighedsnag samvetskval, -vaer, 

-vaBre[n] samvaro. 

samarie prästrock. 

Samel bangc (Samolus valerandi). 

Samlje* sammanfoga; f>^e sig återfå 
fattningen; en i-^et optrceden enigt; 
Jeg kunde ikhe f\*e, hvad kan sagde 
hålla reda på, uppfatta, 'x^ing*, er du 
rentfra sans og f\iing har du alldeles 
förlorat vettet? jfr rigsdagUamliug. 
'x^ingS-bajle ajo. föreningsklam. -ord 
kollektiv. 

samme*, det kan vvere det ^ gör in- 
genting. 

sammen samman: slaa SBnder og t^ 
slå i kras. -hold sammanhang, sam- 
manhållning; iiv. jämförelse, -hsng 
sammanhang, -lag sammanskott, -lig- 
ne jämföra. -Skrab snmmelsurium. 
-Stilling aatron. konjunktion. 

1. sand* sandig strand ; punktum Hru 
/x^ paa punkt och slut. -aal tobis 
(Ammodytes tobianus). -arve narv 



-'x^ aenaato •ammanaattB ord. a> = 1 bo. Oi I tfjokatavelae, I&ng vokal, al tryokitavolte, kort vokal. 



sandbakkels 



172 - 



sohuhu 



(Arenftria). -bafckels* in andelfor mar. 
-bille Bandjägare (Cicindela). -bJ0rn 
amerikansk grävling (Meles labrado- 

rica). -blad = 'Ciods. -flugtsareal 

flygsandsfält. -flyndre'*' sandskädda 
(Plenronectes limanda). -IrBStjernfi 
backiuta (Thalictrnm siiuplex). -gaa- 
Semad sandtrav (Arabis arenosa). 
-gods ett slags tobak. -grftS strand* 
råg, elm (Elymns arenarius). -graBV- 
ling '= -aaZ. -hjelmd sandrör (Ammo- 
phila arenaria). -htfnO'*' stapphöna 
(Syrrhaptes paradoxus). >kage = 
-bakkels. -klitter sanddyner, -kryb, 
almindelig -f\* strandkrypa CGlaux 
maritima), -kverv piggvar (Rhomb.us 
maximus), -loppe lopparten Piilex 
penetrans. -ISBrkO alplärka, berglärka 
(Otocorys alpestris). -I0ber= selning; 

— sandöiiie. -marehalm = -//»•««. 

-mige = -muding. 'inile sandhög. 
-musling sandmnssla (Mya). -male 
brant sandkulle. -m0rkle stenmiirkla 
(Gyromitra esculenta). -nelllke'*' (Di- 
anthus arervarius). -Orm sand mask 
(Arenicola). -pil piiaiiou Salix arenaria 
fiisca. -pumpe ett slags mudderverk, 
som medelst en stark vattensträm 
suger till sig bottensanden, -rotte- 
hale sandkarape (Phleum arenarium). 
■ryle strandpipare (Aegialites). -TBT 
= -hjehie. -Skred bergsimpa (Got- 
tus poecilopus). -SkrUbbe vailclet nv 

-flyndre. -skSBg borsttåtel (Wein- 
gsertneria). -Spaan ankarpynt. -Star 
sandstarr (Garex arenaria). -SvalS = 
difjesvah. -vaanor = -nrve. — 'X/O- 
vrivt större strand pipare (Aegialites 
hiaticula). 
2. sand sann; .7><7 si y er for 'v« jag för- 
säkrar; /v;i no^ visserligen, -hod san- 
ning; 'o^en tro sanningen att s»ga. 
-dru sanningsenlig, sanningskär. 

-sy'nlig sannolik. -sy'nllghedsreg- 

ning probabllitetskalkyl. 

sandart gös (Perca lucioperca). 

sang sång. -bund resonansbotten, -ci- 
Cade* sångstrit (Gicada). -drOSSel 
eångtrast, taltrast, nattvaka (Tur- 
dus musicua). -Iserko* = vmrklivrke. 



-SVane'*' (Cygnus mnsicus). -frOSt = 
'drossel. — »ver*, sortstrubet f\,er 
rödstjärt (Luscinia phoenicnrus) : fful- 
buf/et »^er = hastardnattergal. 

Sanikel sårläka (Sanlcula europsBa). 

Sanke samla. 

SankthanS midsommar, -baal = •hlu8. 
-billo lysmask (Lampyrls noctiluca 

ni. n. ■kalbngsar). -blOHISt skogsnäva, 

midsommarblomster (Geranium sil- 
vaticum). -bluS, -lid midsommareld, 
motsv. påskeld, valborgsmässoeld. Ab% 
kärleksört, fetblad (Sedum telephi- 
um). -orm larven av 'bille. -urt jo- 
hannesört (Hypericum): = -l0*J. 
Sanktpetersfisk sjöhaue (Zeus faber). 

sanktveitsdans danssjuka. 

sans sinne; de fem f\*er; sund /x/ sunt 
förnuft, sens commun. /v/S-bedrag 
sinnesvilla, sinnesillusion, hallucina- 
tion, -billede sinnesåskådning, -kage 
örfil, >tankställare>. -redskab sin- 
nesorgan. — »x/S uj»pfatta med sin- 
nena; fatta, /v^elig sinnlig. «x«nlng 
uppfattning med sinnena, iakttagel- 
se. 

Santerning surming, vulning. 

Sar kyndel, sa ver (Satureja). 

sardin'*' (Giupea pilchardns). 

Sarre sarga, kälta. 

Sart späd, vek, öm. 

Sarve kläda ett (»R. 

1. Sat'* stadgad; et »v vtesen; 'v ålder. 

2. sat vftrd. setat; se 2. sidde. 

saturej = sar. 

Sau får. -Sksl ätlig hj ärtmussla (Gar- 
dium ednle). 

sauce, saus så?. 

Sav = 2. sag. -arm tvärstycke på klo- 
såg. -fisk = -rokke, -gyltS skärsnultra 
(Grenilabrns). -rokkS sågliaj (Pristis). 
-Smuld sågspån. -tSBndsr mellantän- 
der iioB rovdjur. -udlSCgger skränkjärn, 
skränktång. 

1. Save såga. 

2. save save. 

3. save du. fiber, tåga. 
SavI = sayl 

Savn saknad. 'n/S sakna. 
SChuhu berguv (Biibo bubo). 



(ivua det direkt niotavaraude sr. ordet. i\* artlkelui huvudrubrik eller vad lom i dea Bt&r fOro 



sohyeitsei* 



- 173 



ölgö 



SChveitSer'^ ladufogde; jfr svejtser. 
se*, <>/ ad se till; lad os «%» at hlire 

färdigt idag försöka; »x» til se pj\. 

■glas synglas. — '\*W siare. 
seg sjönk; ae /. .v/Vt;. 
1 segi skära, -blad skilrfloka (Fnlca- 

ria). 

2. segI sigill. 

3. segI = seji. 
seig = /. «c/. 

1. sej seg; klibbig. 

2. sej gråsej (Gadns virens ci. ciibo- 
narius). -ufs stor sej. 

sejgre bcrgv. segra. 

SejI segel. -fSSte barlust. — »ve segla ; 

jeg lod ham 'xyc sin egen stf sköta sig 

själv, /ver seglare; av. om fSgei (Cyp- 

selus). 
Sejr seger. -SkjOlie segerhuva. 
SekretSBr sekreterare, -fugl* = slnnoe- 

falk. 
seks*, det siger «%/ heter dnga. -ender 

hjort med tre grenar på hornen. 

-ring, »ring sexårad båt. 

sel = scbl. sele = sale. 
Selje = silje. 
Selie karl. 

selleri* (Apium). 

Selning sandlöpare (Calidris). 

selskab* bjndning; bolag. selska'be- 

llghed sällskapsliv, umgänge. 

selsnaebe = gifttyde. 

selv själv; till och med; ~ om även 
bm, om än. -angivelse självdeklara- 
tion, -besmittelse självbefläckelse, 
onani. -eje full äganderätt, -torgelig 
självklar; adr. natnrligtvis. -hjulpen 
som kan stå på egna ben, självför- 
sörjande; stemmeret for enhver "^ 
mand. -h0r egen iakttagelse, anta- 
kusi. -koger temaskin, samovar. 
-samme, den ">^ just densamma. 
-Skyldnerkaution proprieborgen, bor- 
gen såsom för egen skald. -Styre 
självstyrelse; kommunalt -«%». -syg 
egoistisk, -syn egen iakttagelse, iakt- 
tagelse i första hand, antopsi; et ved 
-/N^ rundel kendskab av den antikke 
kultur. -tSBgt självpantning. 



SemOUlegryn semolinagryn,cttsiogs kross- 
gryn ar vete. 
Sempertin = mariethhel. 

sen*. •dr8eg'tig, -ffler'dig* långsam. 
sendingskost förnlng. 

sene sena: 'vr = -gnes. -grSBS namn pi 
flera snndväxter: = sandstor; = sand- 
hjelme; = kntteskceg; = kvkkgra>s. 
-p0lse simpel korv av senigt kött. 

seng*. 've-baand sänghjäip. -hest 

löst sidobrädc i en säng. -stav, -Stok 

sängstolpe, -tage vägglns (Cimex 

lectularius). 
SengSVin halvgött svin. 
senn, i -x» på en gång: lidt om *>- så 

småningom. 
Senter »jö. långsent, berghnltsplanka. 
Separere* ådöma meta makar skillnad 

till säng och säte. 
Sepuja rullapa (Cebns). 
Serin syren (Syringa vulgaris). 
Serradel' serradella (en foderrHxt Orni- 

thopus sativus). 

servant kommod. 

session* »nr^k. inskrivningsförrättning 

för värnpliktige. 
Seter geoi. issjöterrasser. 
sevenbon sävenbom (JnnipeniP sa- 

bina). 
Sevje save. 
Sgu = saagud. 

1. si = 2. sige. 

2. si sil. /ve sila. 

3. si- i ams. : ständigt, -regne regna 
oavbrutet. 

sid lång; sid länt. 

1. Sidde längd; /vr» pna kjolen 

2. sidde sitta. f\.nde blad bot. oskaftat. 

side sida. -daekning sidopatmii. -far- 

tjSJ låringsbåt. -Ordne sidoställa, sam- 
ordna. 
siden sedan; eftersom. 

sidensvans* = sHkehah. 

Sidser^nnike gråsiska (Acanthis li- 
naria). 
sig sjunkande. 
Sigd = /. segl. 

1. sige sjunka; rinna långsamt. 

2. sige säga; han er ikke en gäng for- 
lovet end »v gift än mindre, att icke 



-<%' senatte lamnianaatta ord. O? ^^ O i ho. al trjckstnreUe, Iftng rokal. al Irjekatarelse, kort vokal. 



si^selt 



^ m 



djapt>6 



tala om; efter (häng) fyutide enligt 
[lians] nppgift. 

sighaelt - sik. 

sigte syfta; t^k^de jur. svaranden under po 

ISsundersOknlngcii. 

1. sik sik (Coregonns). 

2. sik' bläckslagarterm sicka. 

sikklinge siöjd. sickling. 

Sikle* = saffle. 

Sikr|e tillförsäkra; trygga, '»»ingstje- 
nesto mil. bevakningstjänst. 

1. sii sandal, tobis (Ammodytes). -and 
småkrake, pracka (Mergns serrator). 

2. Sil* = 2. si. 

Sild sill (Clnpea); ikke vcerd en sur /x» 
två ruttna lingon. -aSlte ■« ante. — 
've-haj håbrand (Lämna cornnbica). 
-hval rörval (Balaenoptera musculns). 
-konge sillkung (Regalecns glesne). 
-maage sillmås (Lams fuscus). -r0l 
= -hval. -pirris alkeknng (Mergulus 
alle)/ -Sisrje tonfisk (Thynnns). 

sildje sent. 'V ig sen. 

1. Sildre bräck» (Saxifraga). 

2. Sildre = silre. 

Silje, -pil sälg (Salix caprea). 

Silke'^ siden; i sm«.: snarreva (Cnscuta): 
-abC flidenapa, nistiti (lacoims vul- 
garis). -hale sidensvans (Ampelis 
garrnlus). -hare silkeshare, angora- 
kanin (variet?t av Lepns cnniciilus). 
-hejre silkeshäger (Herodias ei. Ardea 
garzetta). -lOKl svarthuvad dopping 
(Podiceps anritns). -Orm* larv av 
-sommerfvgl. -SOmmerffugl silkes- 
fjäril (Bombyx mori). -Spaan silkes 
avfall. 

silre porla. 

Sime band; kir. hank. 

1. simle semla. 

2. simle renko, vaja. 

1. simmer sippa (Anemone). 

2. simmer antal av 40 hädar. 
simplel'*'. '»le folk förr: folk av arbets- 
klass, »sämre folk». 

8imsh0Vel nothyvel, sponthyvel. 
Sind sinne; til »»s sinnad, -sygeasyl 
hospitjal. — 'V Ig betänksam, lugn, be- 
.slnningsfnll. 
Sinde gång; ingen 'v aldrig någonsin. 



sinder hammarslagg. 
singel* klappersten, småsten, grus. 
Singie klinga, klirra. 
singleton ett kort eller en färg i kort- 
spel. 
Singot väl bekomme, prosit. 
Sin|[r0n vintergröna (Vinca minor), 

1. Sinke sinka; klackjärn. 

2. sinke ett slags trumpet. 

3. sinke laxstjärt; v. sinka samman med 

iHxaUiirtar. -SaV sUtssåg, 

4. sinke försena, fördröja, uppehålla; 
■bst. sölkorv; tjockskalle. 

Sinna no. mig. = sint. -tag argbigga. 
sinne häftig vrede; i f>^ i vredesmod. 
sint ond. 
Sintjer* slagg; »»re hopgyttra. 
Sip' ~pet tillgjord, sipp. 

1. Sippe sipp dam. 

2. sipLpje = fl(Bbe. 
Sir prydnad. 
siren = serin. 

Sirene ångvissla, mistlur. 

Siris' syrsa. 

sir[t]S finaste färgat kattun. 

Sisik = sislcen. 

Siske väsa. 

Sisken grönsiska (Acanthis spinns). 

Sisselrod stensöta (Polypodium vul- 
gäre). 

Sitgult en gal lackfärg. 

Sit|re darra. /v«ter-aal darrål (Gymno- 
tus electricus). -rokke darrocka (Tor- 
pedo). 

Siv säv, vass (om arter «v Phragmites 
och Juncus). -buk rörbill (Donacia). 
-sånger sävsångare (Calamoherpe 
schoenoboenus). -skO sävtofflor. -Spurv 
sävsparv (Emberiza schoeniclus). 

sive sila, sippra. 

SJaafiyndre = glasfiyndre. 

Sjagger snöskata, björktrast (Tnrdus 
pilaris). 

SJakke sjo. klämma. 

1. SJakre om räginr kraxa. 

2. SJakre = skah-e. 
SJangIe ragla, vackla. 

1. sjap liten butik. 

2. Sjap slam, träsk, smnts. -is issörja. 
— o-pe trampa i smuts. 



även det direkt niourarande ev. ordet, »x* artikelps buradrpbrlk eller vad aom i dea si&r fOre | 



sjask 



175 - 



skampris 



sjask slam; råt, smutsig trasa. 

sjat Blått. 

Sjau sjå; at flytte, er en fml /x*; jiv bjop. 
— /x,er sjåare, hamnarbetare. 

SJegte = ikmhte, 

Sjofel (a>) skamlig, oanständig, oblyg. 
f\\%\ oblyg person ; da. illa klädd per- 
son, slusk. 

SJokke gå tangt och länka. 

1. SjOV = ijau. 

2. SJOV DO. schå: schan; da. nppalnppen 
glädje, spektakel. 

SJUSkS v. slarva; abst. slarvig person. 
f\\ slarvig. 

SJ8BI* av. det inre i en fjäder. 'N/e-ga- 
ver gåvor, avsedda att utgå efter gi- 
varens död. 

SJ8Blden sällan ; sällsynt, ndj. o. adv ; hun 
er fsi pasn sällsynt vacker. 

SJA = 80,^ -fjaBr = 80/jer. -orre = hav- 
orre, -pindsvin = sepindsvin. •pungo 

= egpunge. -p^IsS = sapolse. -ravn 
= aalekraake. -traBSr* kolonibildan- 
de koraller it. i oonka Oordar. 

skaade = 2. skodde. 

Skaak pi. skjosker draglina, skakel. 
Skaah tefat; geoi. synklinal. -frugtfa- 

milien bot. familjen Cupuliferse. -omi 

= skolopender. -pund ett halvt kg. 
-kopper vattenkoppor, -lav en träd- 
lav (Parmelia tiliacea). 

Skaale skjul; förstugnkvlst. 

Skaanlo skona, 'x^sel skonsamhet. 

Skaaning = roddrossel. 

1. Skaar skåra; han gjorde et >>* i bar- 
ken; der er nogen *>* i eggen hack; et 
*>* i gloBden en droppe malört i bäga- 
ren. 

2. skaar skärva. 

3. skaar* liesträng. 

Skaare hugga av. -«ks liten yxa, 

skogsyxa. 
Skaaren skaren, 10 skare; han er godt 
./N* for. tungehaandet har gott mun- 
läder. 

1. ska'b skåp. 

2. Skab' skabb sirak. p& djur. -hals ynk- 
rygg, stackare, -mide skabbdjur (Sar- 
coptes scabiei). 

Skabje*; 've sig göra sig till, sjåpa sig. 



~erl tillgjordhet. 'vlling skapad va- 
relse. 
Skabelon schablon. 

skabiken, -hode bulvan; skunsord om rnia 

personer: hästskrumma. 

1. Skade skata (Pica). 

2. skade skada, -fro skadeglad. — ^S- 
IjSS* •ftrak. jar; -fs^e sagsomkostninger 
fullständig ersättning för alla bevis- 
liga rättegångskostnader; -f\* träns- 
port öfverlåtelse av fordringBbevi» med 
ansvar för dess belopp; -'>^betaling 
betalning av kapital och alla ford- 
ringsägarens förluster, inräknat ränta 
på ränta; "v* kvittering kvitto, som 
innebär förpliktelse att återställa det 
i kvittot åsyftade, om det förutsatta 
anspråket på dess utfående skulle vi- 
sas vara ogiltigt. 

3. skade rocka (Raja). 

skaft* bot. stängel, -hul* pi hammnro: 

Öga. — 'N^e-Stevler långstövlar. 
Skage sig om vind : skrota sig, ändra sig 

långsamt. 
Skagie = skaak. 

1. skak' sned ; paa fs^ke på sned. 

2. skak'* schack, -brikker schack- 
pjäser. 

Skakre schackra. 

skal' skal. -dynge Kirak. hög av mussel- 
skal i k0kkenm0ddinger. -flue = snyl- 
teflue. -lus larvsnäcka (Chiton). 
-Ststte ppindel i snäcka. 

Skaik* stock, varpå takskägget vilar. 

1. skalle skala. f^S bli skallig. 

2 skalle da. mört (Le^ciscus rutllus). 
-Sluger skrake (Mergus) ; stor^ gul -'v^ 
storskrake (M. merganscr); hvid -nw 
ealskrake (M. albellus); toppet ">* 
småskrake (M. serrator). 

3. skalle* dansk skalle; v. ge danska 
skallar. 

Skalot chalottenlök (AUium ascaloni- 
CHm). 

skalte, 'V og valte styra och ställa. 

skam skam; i amk. ofta: som hör 
till könsdelarna, blygd-: det ved 
jeg /N* ikke sannerligen, -ben blygd- 
ben, -byde missbjuda, -k^b kqp 
för vrakpris, smörköp. -prls rövar- 



'/y* M&aate aaiaiiMOMtta ord. £t> = O 1 bo. al trjokstaTClie* l&ng vokal, al trjokataTelae, kort vokal. 



skamroSé 



^ 176 - 



skik 



pris, vrakpris. -roSO överdrivet be- 
römma. 
Skamfere gå illa åt, skamfila. 

1. Skanme si o skämmas. 

2. skam me nd skämma nt. 

skammel paii. 

skampion champinjon. 

skänk d». halt. 

Skandskrift skandalskrift, nidskrift. 

1. skar inskärning; et xlar i fjeUlkam- 
men. 

2. skar Ijasskare. 

skare* på «n«n. -rype fjällripa (La- 

gopns mntns). 
skarn* cxkrcment, gödsel, träck; det 
ry^s mennegke den nsla människan. 
-baSSe tordyvel (Geotrupes). -tyde 
odört (Coninm maculatum). -t^nde 
latrintnnna. 

skarpsild = sprott. 

1. Skarre no. skorra; jeg er fra Vest- 
landety Ofj endda f^r jeg ihke. 

2. skarre d»., Skarve skarva, fälla in 

ett trilstjckc i ett annat. 

1. skarv = aalekraake. 

2. skarv stackare. 

3. skarv naken klippa. 

1. skat skatt, -bar beskattningsbar. 
-jOre belopp som betalas i skatt för 
varje skattepliktigt belopp av 100 kr. ; 
motsv. skatt pr bevillningskrona. — 
'v/te-bevillingsret beskattningsrätt. 
-fod skatter i procent av inkomsten. 
-ligning skattefördelning, -raad and- 
ra instans i bevillningsfrågor. -takst 
taxeringsvärde, -thing ting för av- 
dömande av beskattningsmål. 

2. skat no. toppända av fällt träd. 
Skate rocka (Raja). 

Skaut hnvndkläde. 

Skave* avsickla. -graBS skavgräs, frä- 
ken (Equisetum). -jsrn, -klinge sick- 
ling. 

SkavI snödriva med spetsig kant; stört- 
sjö. 

ske sked. -and skedand (Anas clype- 
ata). -blad vanlig svalting (Alisma 

piantago).-bor = Ä«Mor. -gaaSj-Heire, 

-stork skedgås, skedstork (Platalea). 
•urt skörbjuggsört (Cochlearia). 



skede skida; slida; bladfot. -Iiomede 

ardelolng nr idiislare : boskapsdjnr (Cavi- 

cornia, Bovidae). -knSB pilört, orm- 
rotsört, trampgräs, åkerbinda (Poly go- 
nnm). -musling knivslida (musslan 
Solen ensis). -SVamp ivampsiiktet Epl- 

chloe tom lever paraalttakt pi riasa grils. 

skedevand salpetersyra. 

Skejdning anrikning på torr väg. 

Skeje vika av ; f\> ud komma på villo- 
spår, leva utsvävande; sy», npphöra 
med ett arbete. 

1. Skel = slyel. 

2. skel skelögd. 

Skelne göra åtskillnad, skilja. 

skene kesa. 

Ski. [kast] vedträ; skida, -gar gärdes- 
gård, -rend skidlöpning. 

skib skepp, fartyg, /vs-bomandings- 

liste fjö. mönstermlla. -fjOrcr befäl- 
havare pä iinndci.ixkopp. -mandtlig sjö- 
maning, -mandsgarn sjömansgarn. 
-holder sngfisk (Echeneis remora). 
-hoifl ställhyvel. '*orro skeppsmask 
(Teredo). -Snabol skeppsspröt. -rodO 
förr: skcppslag. 'SBm Spik på 50 — 
125 mm. -trelap* = biskuit. — /v/bc 
köra på porten. 

skld[d]en smutsig, -faerdig osnygg. 

•t0J smutskläder. -8Bg hårdkokta ägg 
med senap. 
Skidt* smnts; strant. -mads kort- 
spel: svartepetter. 'N^e-fugl = hcer- 

skifte* byta [om], ömsa; dela, växla 
om t&g; sbst. skjutsstation; arvskifte; 
f\f8 tura om. -församling borgenärs- 
sammanträde, -kommission i Kopcn- 
hjimn: avdelning av ho/- og stodfret- 
terij som handlägger arvskiftes- och 
konkursmål m. m. -rOt underrätten 
såsom handläggande arvskiften och 
konkursbon, likvidation av bolag samt 
liknande mål. -Samling = 'försam- 
ling', iir. sammanträde med delägare 
i ett dödsbo. 

Skifting bortbyting, trollbam som laninatK 
i stttllet rOr ott niKnn iskobara. 

Skikkelse* gestalt; form. 
skik bruk, sed. 



* &vcn det dirrkt motsvarande sr. ordet, /v artikelns hurodfubrik eller vad som 1 dea står fOre j .' 



skll 



- 177 - 



skoledirektion 



skir bena. 'x/le skilja; bena, skära sig. 

'N^ning bena. 
Skildpadde sköldpadda; 8je. skivtacka. 
Skilling no. rorr ungef. 8,s öre; da. rorr 

2,5 öre; aUmftnoarc: slant, styver. /x^e 

sam men »skramla», sala. 
skilt skylt; ett slags läder. 
Sktmle mögla. 

1. skimlet möglig. 

2. skimlet skimlig, grå; en *>>, hest en 
skymmel. 

1. skimmel mögel. 

2. skimmel skymmel. 

skin* sken. -baYlig livslevande; den 
•fK>e djatvel; det förekom mig 'rsj all- 
deles tydligt. 

Skind skinn, hnd; gaa ud af sit gode 
~ krypa nr skinnet, -fattig utfattig. 
-hyre skinndräkt för fiskare. -Syg = 

skinsyg. -tryter pi. odon. -vingede 

ratvingar. 
Skingjer gäll. fvre klinga, smattra, 

ljuda gällt el. skarpt. 
Skink orm ödlesläktet Scincus. 
skinkel njo. skänkling. 

1. Skinne tbat. skena; fjäder på nothy- 
vel. -ben skenben. -St^d skenskarv. 

2. Skinne v. skina; kornet '^r ö/ säden 
brännes bort av solen. 

skinsyg svartsjuk, avundsjuk; om djur: 

ilsken. 
Skipper skeppare, -sken, paa et -fy, pä 

en hum. 
Skippund skeppund, [om kr.] 160 kg. 

skive* ; v. lägga &rorna flata, -blomster 

bot. diskblomma, -fisk sjurygg, sten- 
bit (Cyciopterns). -gople, -manst 

manet, -lav lavsiaktct Lecidea. -Snegl 
skivsnäcka (Planorbis). -spalter skiv- 
yxa, ett slags flintyxa. 
skjaa genomskinlig hinna. 

Skjald skald, särtkilt om islfiodak akald. 

Skjaller höskallra (Rhinanthns). 
Skjel råskillnad; skillnad; skäl; kom- 

me til ~» aar og ålder komma till 

mogen ålder, få folkvett, 'vie, det 

f\,ler dig ikke rör, angår. 
Skjelmer ärtbaljor. 
1. Skjold oköld. -bille sköldbagge (Ca- 

mida). -brsgiie taggbräken (Aspidi- 



um). -bugie sköldbuckla, -drager va- 

pendragare ; frossört (Scutellaria ga- 
lericnlata). -drOSSel ringtrast (Tnrdus 
torquatns). -laV lavaiaktet Peltigera. 
-lus* (Coccns). -nflSb = skeand. 

2. skjold fläck, t synnerhet om avngnre riKck 
p& kläder, som atAr krnr aednn en annan tagits 

ut; Jeg har taget ud fiekkene^ men der 
staar '\.er igjen. f^^ét flammig. 

Skjor = skaire. 

Skjorte*. -flak det nedersta av skjor- 
tan. 

skjul* gömställe; lege *%/ leka knrra 
gömma, 'x.e dölja. 

SfcjSBker skaklar, pi. »v skaak. 

Skjaere skata (Pica). 

Skjaersöte ädel el. norsk stålört (Gcn- 
tiana purpurea). 

Sk|8B a» kt. sk(e. 

Skli kana. 'vC kana, skrilla. 

sko sko; der var mad der över en lav 
sko massvis, >i långa banor», -dug 

skoning. -IftSt* en djapvattenfl^k (Ma- 

crnrns rupestris). -Stald nödspilta ror 

att ako istadiga biatar. -Stlk sjö. skotstek, 

holländare, -visk agtes /or en -^ för 
ingenting. 
Skod fönsterlucka; sj». vattentntt skott. 

1. skodde dimma. -f«l enkelbeckasin 
(Telmatias gallinago). 

2. skodde slån. 

3. skodde ▼. stryka bakåt med årorna. 
~ for hala in skoten. 

4. skodde = skod. 

Skofte grovt bröd, kllbröd, hästbröd. 

skog* no. = skov. 'N/S-ved ved, som di- 
rekt huggits i skogen; motaatt den van- 
liga, aom år sftgverksavfan. -V8BVe = skov- 
hgge-urt. 

Skogjre skratta; om rågiar knttra. ^v ger- 
due skrattduva (Colnmba risoria). 
-I ätter skallande skratt, -le gapskratta. 

Skokle skakel. 

Skoldje skålla, -koppor vattenkoppor. 

-korn ar rost, brnnd o. d. skadad säd. 

'>^e-blegn blemmn, brännblåsa. 
Skole*, tage en i »v/ skola upp, skrn- 

pensa upp. -aar läsår, -bestyrer 

skolföreståndare; rektor för privat 

(förr &v. konimunaO skola. -dirOktlOn dn. 



-'X* aeoaste sammansatta ord. 0^ = i bo. al tryokatavelso, lång rokal. a» tryckata velse, kort rokal. 

Dansk-norsk-svensk ordbok. 12 



skoledirektor 



178 - 



skovmns 



motsT. folkskoleöverstTrelsen i Stock- 
holm, alltså omfattande ett distrikt, 
ett provsH. -direlctlir no. mot«v. folk- 
skoleinspektör ror ett stift. -hJBIII skol- 
karhem. -inspektar da. överlärare ; no. 

i atOrra priratakola: lektOFS biträde vid 

ordningens upprlitthållande ; no. kom 
nnmai folkskoleinspektör i stod. -klugt 
pedanteri. -kommiSSion da. styrelse 
ror en skola, -kreds skoldistrikt. -Iflrn, 
-pengO skolavgift^ terminsavgift. 

•raad no. kollegium, -styre no. = -di- 

rektion. 
Skolle = skrolU. 
8kolm[e] skida, balja pH artvHxter. 

skolopender*, skolorm mångfoting, 

tusenfoting (Scolopendra). 

Skolt skalle, hnyadskål; hjässa. ^N^e- 
finner, -lapper grekisk-katolska lap- 
par. 

Skonnert skonare, skonert. 

Skonrog, Skonrok grövre skorpa, angefär 

som grabamskorpa. skoppSSkorpa. 

Skore strävpelare; v. stötta. 

Skorpe yta; brödkant, ostkant o. d.: 

sårskorpa. -laV stUrkelserik, persisk lav 

(Lecanora esculenta). 
skorpion*, -hale skorpionflnga, hom- 

slända (Panorpa). -taBge klodyvel 

(Nepa). 
skorsoner scorzonerarötter, rötter av 

svartrot (Scorzonera hispanica). 
skorsten-svale ladnsvala (Hirnndo ni- 

stica). 
Skorte fattas, brista, saknas. 
Skorv spergel (Spergula). 
Skose {o}) stickord; v. ge stickord. 
Skosse genom sidotryck upptornade 

isstycken på ett isfält. 

1. skot för el. akter pä båt. 

2. skot = bislag. 

3. skot skott, mm 1 ett fartyg. 

Skot-h^vl skrubbhyvel. 

Skot-rende ränna i vinkeln mellan två 
tak. -spaer kälbjälke. 

Skotrok stor spinnrock. 

skotte se snett, se förstulet. 

SkOV skog. -abild vildapel (Pyrus ma- 
las), -anemone = hvidvejs. -benyt- 

telse skogBhygge utan hänsyn till 



återväxten. -bingelurt bingel (Mer- 
cnrialis perennis). -blakke = brand- 
mus. -brandbflSger bergkorsört (Se- 
necio silvaticns). -broder eremit. 
-brug rationell skogshushållning. 
-bund matjorden i skogen, -burre ett 
slags kardborre (Lappa in termedia). 
-byg grftset Hordenm silvaticum. -di- 
rektor no. chef för forstväsendet. 
-djsvel* ett redskap, varmed träd dra- 
gas omkull, -due* blådnva (Colnmba 
oenas); stor '^ ringduva (C. palum- 
bus). -engkarse skogpbräsma (Carda- 
mine silvaticå). -flaat* fästing (Ixo- 
des ricinns). -ffladbaslg backvial (La- 
thyrus silvestrls). -flitteraks Inndslok 
(Melica uniflora). -fogod siovride- 
rens biträde, -forglemmigej^ (Myo- 
sotis silvaticå).. -forvalter no. = 'Ti- 
der, -fyr fura (Pinus silvestris). -fasld 
vindfälle, -galtetand stinksyska (Sta- 
chys silvaticå). -grftS hässlebrödd 

(■ubarktiakt gifts Hillum). -grSBSKOPpe 

gräshoppa (Locnsta). -hammer märk- 
yxa, -hejre strävlosta (Bromus asper). 
-hornugie hornnggla (Aslo otns). 
-hugst skogshygge. -hull8Bbe skogs- 
knip prot (Epipaetis helleborine). 
-hyacint blådruva (Scilla nntans ei. 
Hyacinthns non scriptus). -hyld 
olvonbuske (Viburnum opulus). 
-hogeurt skogsfibla, ett slags hökfibla 
(Hieracinm vulgatnm). -honS gemensamt 
namn for tjäder, orre och järpe. -jord- 
basr = markjcrdbar. -kappO akogsbr. 

stormkappa, plantering av sUrkt l«r- 
kl&dda kanttraa till skydd mot vinden. -klO- 

ver stenklöver (Trifolium alpestrc). 
-kofode skogskovall (Melampymm 
silvaticum). -kogleaks skogssäv (Scir- 
pus silvaticns). -kvanner strätta (An- 
gelica silvestris). -lemming blålem- 
mel. skogslemmel (Myodes schisti- 
color). -lillie*(Cephalanthera). -laerke 
trädlärka (Alauda arborea). -Juber 

skogvaktare, som delvis cppah&ller sig med 
extra arbeten. -JjOg* (AlUum SCOrodo- 

prasnm). -maar skogsmård (Mustela 
martes). -mOSO mosse med lämnin- 
gar av forntida skog. -muS* skogs- 



* även det direkt motsvarande sv. ordet, 'v^ artikelns bavadrubrik eller vad som i den itår fSre I 



skovmynte 



— 179 — 



skrene 



råtta (Mus silyaticna). -mynte grå- 
mynta (Mentha silvestris). -myre* 
(Formica rufa). -mand människoapa 
(Simia). -menneske en människolik- 
nande apa (Pithecus). -maBrke mysk- 
madra, myska (Aspemla odorata). 
-nellike gökblomma (Lychnis flos 
cnculi). -piber trädpiplärka (Anthas 
trlyialis). -pil sälg (Salix caprea). 
-pragtStjerne en klättblära (Melan- 
drinm silvaticnm). -ranke akogsranka 
(Clematis). -rider jägmästare, -rikse 
vattenrall (Rallus aquaticus). -ryd- 
ning kalhnggning. -r^rhvene piprör 
(Calamagrostis amndinacea). -Salat* 
skogslaktnk (Lactuca muralis), -sa- 

nikel = sanihei. -sav Btocksåg. -ska- 

de nötskrika (Garrulus glandarius). 

-skrike = -skade. -slagtning skogs- 

skövling. -SnegI svart skogssnigel 
(Limax äter). -Snelde skogsfräken 
(Equisetum silvaticum). -Sneppe 
morknlla (Scolopax rusticola). -spurv 
pilfink (Pasaer montanus). -Står* 
(Carex silvatica). -Stjerne duvknlla, 
sjustjärna (Trientalis europaea). -StOr- 
kenSBb = sankthansurt. -SVale au- 
stralisk skogssvala (Artamus). -SVln- 
gel* (Festuca silvatica). -Syge blod- 
Btallning, blodpinkning, huRdjurs^jukdom. 
-syre harsyra (Oxalis). -troldurt gran- 
spira (Pedlcularis silvatica). -tulpan 
vild tulpan (Tulipa silvestris). -tur 
skogsparti, lanttnr. -tvang lagstad- 
gade regler angående vården av en- 
skildas skogar. -t0rk uttorkande av 
skog. -udvisnlng stämpling av träd. 
-ugie kattuggla (Strix aluco); lille -~ 
pärluggla (Strix tengmalmi). -vikke 
skogsvicker (Vicia silvatica). -vubber 
= hcerfugl. -SBble vildäpple. — 'x.e 
fälla skog. /x^ning skogsavverkning; 
skogsköming. 

SkovI skovel. -and = skeand. -nsb 
skedstork (Platalea leucorodia). 

1. Skraa sned: v. pnedda; 'vs över 
snett över. -korS snett kors, andreas- 
kors, -plan lutande plan; det bragte 
ham paa ">^et på det sluttande pla- 
net, -pude snedkudde. 



2. skraa tbst. skrot; v. skrota, -kugie 

kartesch, druvhagel, -mejsej avskro- 
tare. -saks plåtsax. 

3. Sfkraa \ hiatorUk 8tii: lag; jfr luvskma. 

4. skraa tuggbuss; v. tugga toh:ik. 
-tobak tuggtobak. 

5. skraa gröpe; v. gi'öpa. 

skraais skrovis. 

skraal*. -terne = rovteme. 

Skraame namn på bredbladiga tång- 
arter. 

skraanje slutta, ^ving sluttning. 

Skraap[e] mindre lira (Puffinns ang- 
lorum). 

skraasikker tvärsäker. 

skrab skräp ; ett slags glögg, -handier 

lumphandlare. 

1. Skrabe skrapa. 

2. skrabe = 8kraap[e]. 
Skrade = skjaller. 

Skraffere skugga med [kors]streck, 

schraffera. 
Skrald skräll; ett slags avfall vid gnt- 

sopning, jfr/e;, -le skr:«tta högt. 

1. skral le r. skral na. 

2. Skralle abat. skral stackare, klen- 
dank. 

Skram schakt, gjort för att söka en 
malmfyndighet, schram. 

skramm-e skråma. 
skrammel skräp. 
skrammereret utstofferad. 

Skrangie skramla. 

Skrantje vara skral. f\,en häng.sjuk, 
skral, 'x/ning sjukling. 

skrap' duktig; de f>^peste midler skar- 
paste. 

Skrasle skratta. 

1. skratte abat. = skrade ;.= hyrde- 
ta ske. 

2. skratta da. ge ett sprucket ljud; no. 
gapskratta. 

Skravere = skraffere. 

SkravI prat; stackare. ~e prata. 

1. skred skred. 

2. skred »dj. brant, -hejre grå häger 
(Ardea cinerea). 

Skrej stortorsk (större v&rmngnt exemplar nr 

G ad US callarias). 
skrene rymoBsa (Bryum). 



-'N/ Moaate aamnianaatta ord. Cc) = O 1 bo. U I tryokstarelie, l&Dg vokal, al trjckatavelac, kort vokal. 



skridt 



- 180 — 



skrseppeblad 



skridt steg. -gäng passgång. — f\^e 

uppmäta med steg. 

skrift* stil. -art stilsort. -ejendoms- 

ret författarrätt. -metal typ metall, 
[stiljtyg. -kasse stilkast. -klog skrift- 
lärd. 

1. skrifts bikta: cbst. bikt. -segi, un- 
der --V/ under biktens insegel. 

2. skrifts da. tröska med slaga. 
Skrigand gråhakedopplng, grästru' 

pig dopping (Podiceps rnbricollis). 

Skrige^rn* (Aqnila naevia). 
skriks nötskrika (Garmlns). 
SkrikkS om rågeiiäte: skrika. 
Skrinnelblom backbränna (Arabis hir- 

suta och thaliana). 
skrivs skriva: »^ sig noget bag 0ret 

lägga något på minnet, -kugls Maiiing- 

HaiiRenn skriTmaskin. -mappS portfölj. 

-skrift skrivstil, -papir brevpapper. 

-Stue billigt advokatkontor. — r^T 

skrivare; notarie; »v. = sorengJcriver. 

'^-r-brjsd ett slags rån av korn- eller 

ärtmjöl. -SSel vnrd. kontorsstol. 

SkrOdSr skrot vid mrntoing. 

Skrofs lira (Puffinus). 
Skrog {ä) skrov; f\,et af et shih^ en 
gaas; et stahkels f^ kräk, krake. 
1. Skrolie v. skrymma. 
2.'skrolle sbst. lunta, gammal bok. 

1. skrot (ft>) skräp. 

2. skrot' fartygsskrov; kropp. 
Skru = skrue. 

1. Skrub i>i. stryk. 

2. skrub varg. -Sulten hungrig som en 
varg. 

3. skrub hönsbär, skrubbar (av Cornus 
suecica). 

4. skrub rödvinstoddy. 
6. skrub = 2. skrtMe. 

1. skrubbs = melbUle. 

2. skrubbs skmbbflandra, skrubb^käd- 
da (Pleuronectes flesus). 

3. skrubbs gnida. 
skrubgal spritt galen. 

skrubtudse padda (Bufo vulgarisj ; biidi. 
ful person. 

1. Skrue v. skruva; isen ~»' isen tornar 
upp sig. -Is packis. 

2. skrue »bst. skruv; propeller; strejk; 



en underlig *%* en konstig kropp. 
-aks ruxtainktet Spiranthus. -blik 
gängskiva, -brsskksr strejkbrytare. 

-gäng, -mo[de]r, -m^ttrik skmv- 

mutter. -palfflS pandan (Pandanus, 

tropinkt trftd). -pands skrnvhuvud. -pa- 
tron skruvhylsa. -pumpS Arkimedes' 
skruv. -Snsgl skruvsnäcka (Turbo). 

-SpidS medelpunktsspets p& centrumborr. 

-Staal verktyg för utsvarvande av 
träskruvar. -Stlkks filklove, skruv- 
städ. -trSBkker skruvmejsel. 

1. Skrukke abst. skrynkla, rynka, <^.t 
odj. skrynklig. 

2. skrukke abst. näverask, näverkorg. 

3. skrukke skrocka. 
Skrukketrold = bcenkehider. 

skrukrygget = skmtrt/gget. 

Skrulle skrymma. 

skrullst stoiiig. 

Skrummsl stort oformligt föremål: 

stort tomt hus. 
Skrupgal spntt galen. 

SkrUpSUlten se under 2. skrub. 

skrut buk. 

skrutryg puckel. 'N-get kutryggig. 

1. skruv kvarnskruv, kvarntratt. 

2. skruv = skrue. 
SkryllS skrymma. 

Skrasdder skräddare; akaibaggen Lethrns 
cephalotes. -fugl skräddarfågel (Syl- 
via sutoria). -ring syring. -SHIII klän- 
ningssöm, motaatt lioneacm. -taljS enkcl 
tälja. 

skraekkelig förskräcklig. 
skraeksom rädd. 

Skrsl skal. 'vie skala, /vje-plov skum- 
plog. 

1. skrsBlling avfall, t. ex. av k»tt. 

2. skrSBlling sjukling, ömtålig person, 
klendank. 

Skrasmsel fågelskrämma. 

skrSBndSS låta glida ut, skräcka tflg. 

Skrftnt backe, brink. 

1. SkraBppS nhtn. beteckning för växter 
med stora blad, t. ex. [nkräppejsyra 
(Rumex domestlcus m. fl.), kardborre 
(Lappa) och aftriik. skråp (Petasites 
ofl&cinalis). -blad, ">jey der rar san 
heje^ a t smaa bern kunde staa op- 



* ftvea det direkt motavarnude av. ordet, /v artikelns huvndrubrik eller Tad »om i den atår nire . 



skrsBppeskov 



181 



skvsBtte 



rejste under de sterste. -skov, latinen 
bredte »ig udover og groede som -»n/c» 
i eventyret hen över ligt og uligt. 

2. skraBppe sbst. ränsei. -handier, -karl 

gårdfarihandlare. 
Skrsepfugl ängsknarr (Crex crex). 
skrSBV skrev; det gaar över ^et det 

går för långt, 'x.s grensla. 

1. skrymt förställning, sken; g^re no- 
get paa rsj låtsa göra något; ar. göra 
det på narri. ~e hj^ckla. 

2. Skremt spökeri, trolltyg. 

Skmne uppdiktad historia; v. berätta 

skepparhistorier, skarva. 
Skua no. storlabb (Lestris catar- 

rhactes). 
Skub knuff, ^be knuffa. 
Skud skott; et ^y* krudt. 
Skudde eg. skaka; en god knuget og fs>t 

maade Luk. 6: 88. »v, t rågad. 

skuddermand färjkari. 

Skuddermudder, gaa ir^ gå.i putten, 
bli pannkaka av, 

Skudre rysa. 

Skudsmaal orlovssedel; jur. formeii in- 
vändning; kave et godt ^ paa sig an- 
seende. 'N/S-bOQ tjänstebok. 

Skudt skjuten; /v sats med mellanslag. 

Skudte - skutte. 

1. Skue sbst. anblick; v. skåda; til f\* 
till påseende. 

2. skue da. labb (Lestris); jfr skua. 

1. skulle] («)[drag]låda;akovel. -be- 

draver = -tgv. -jern skyffel, -neb = 

skeheire. -tyv bodtjuv. 

2. Skuffe skyffla. -pJOV årder. 

3. skuffe T. narra, svika, leda till miss- 
räkning, leda vilse; mit haab blev f^^t 
kom på skam ; jeg blev f^t jag kände 
mig besviken; ry^nde lighed förvil- 
lande likhet, rolse missräkning. 

Skuffelhjort dovhjort (Cervus dama). 
Skulde skulle; du ^x^ ikke have denf 

har väl inte? 
skulder skuldra, -hajden'*' sknlder- 

bladskammen. -leje bogläge. -ring 

skuldergördel. 

Skuldgaard inbftgnad av risknippor, vari r»d- 
spottoi rångoii, som föras dit med floden och 
tsgos vid ebb. 



Skuldre lägga på axeln: ^v geva:r 

skyldra gevär. 
Skule se snett, se under Ingg. 
Skulke skolka, -syg skolsjuk. 
1. skulle da. = rgdspcBtte. 
2 skulle v. skola. 
Skulp = skglp. 

1. SKUlpe ärtskida. -Svamp cu parasit 

svamp LeptOSphaBria exitiosa, som an- 
griper olika k&lnrler. -tång en brunalg (Hu- 

lidrys siliquosus). 

2. skulpe da. skvalpa. 

skum*. -Cikade spottstrit (Cercopis 
spumar/a). -JS pai-faits, glass, som biott 
delvis frusit. -kSBdS kindkedja. -SOld 

>häntesåll» for sädens skiljande fr&u agnarna. 

Skumle [förstucket] klandra, 'vr las- 
tare. 

skumme! skum, dyster. 

Skumpe skaka, stöta om ftkdou. 

Skumpelskud en som är bortstött, ask- 
unge, hackkyckling. 

Skumple = skumpe. 

Skumre skymma. 

Skungre ljuda gällt; jrr skingre. 

1. skur skörd. 

2. skur skjul. 

3. skur no. regnskur. 

1. skur|e sbst. skåra, -last, -temmer 

sågat timmer. 

2. Skure t. skura; lad det fs, låt det 
masa; baaden fvr ken över sandet 
skrapar. -Sten skjutsten. 

Skurre skorra, ljuda illa; en f\,nde lyd. 
Skurv skorv. -hat [hatt]8vamp. 
Skusle bort plottra bort. 

skutrygget kutryggig. 

skutte skaka sig. 
Skvadronere skryta, skrävla. 
Skvalder sladder, prat. -kaal skvaller, 

kirs (Aegopodium podagraria). 
Skvat sbst. skvätt; r^! plask! — ««te 

skvätta ut. 
Skvip' dålig dryck, black; det var rig- 

tigt noget 'yj den kaffen. 
Skvulpe skvalpa. 

skvaet siatt. -laeder fotsack. — /x^ten 

skvätträdd om hast, som rjcker till av rftdsla. 

1. skvsette stänka, skvätta; av. rycka 

till av skrämsel. 



"N/ lenaste sannuaosatta ord. (U = Oiko. a / trycksUvelse, Iftog vokal, a/' trjckstavelse, kort tokal. 



skvsette 



— 182 



sksBre 



2. Skvaeite buskskvätta (Saxicola). 

1. sky abat. moln. -banke molnvägg. 
•brud skyfall, -fald = -brud; skäl- 
ving (.ii-t geiatiuösa svamiisiaktct Trcmella); 
iiattskiirra (Cai)rimnlgus europeeus). 
•fuld mulen, -pumpe akydrag. 

2. sky* köttjus. 

3. sky adj. skygg; en ^y, hest. 8ky[k]lap 
skygglapp. 

Skyde »kjnta framrdr sig och uied gevär; 

trtcet 'x.r blade får blad, lövas; hjort- 
tu 'X/7' tahker mister, fäller hornen; 
slanyen ry^r skin ömsar skinn; ^y* 
tanker ne fra sig slå bort tankarna; 
'X; sig ind under en anden domstol 
vädja, appellera till; han vil »x* sig 
ind under, a t han har for meget at 
gure nkylla på; ~ til skive skjuta 

till måls. -bomuld bomullskrut. -linie 

boktr. mellan.^lag. 'vS skjuta på var- 
andra. 

skyds skjuts. 

Skydsel brödspade. 
Skye mulna; f^^t mulen. 
skygge skugga; mösskärm, hattbrätte. 
-bille mjölbagge (Tenebrio), -givning 

schattering. -knapp eu bladmossa 

(Splachnum). 

skyl regnskur, -regn störtregn. 

skyld skuld, -mark norsk beskattnings- 
enhet för jord; njedehJUdc 1900: 1,700 kr., 
i sni&lirukel dock unsculigt högre. -SSBltS 

skattlägga, taxera. 

Skyldo skylla, beskylla; vara skyldig; 
ha att tacka ci. skylla för; han ry^r 
migpenge, tak;jeg ~r ham min lykke; 
det fy^s dig, at jeg erulykkelig; det 
fy^s hans arbejde beror på, är frukten 
av. — Skyldner gäldenär. 

Skyldfolk släktingar. 

Skylle v. skölja; Bbsi. = skyl. 

skylp = skolp. 

Skytgult schyttgelb. 

SkytS skjutvapen; det svcere »x/ [det 
grova] artilleriet, -lade lavett. 

SkytS-aand skyddsande. -engel skydds- 
ängel. 

Skytte skytt; skyttel; dammlucka; = 
-fisk. -fisk sprutfisk (Toxotes jacu- 
lator). -kaede skyttelinie. 



Skytter skytt, /vi skytte. 
sky ve skjuta framför sig. 

skaebne öde. -svänger ödesdiger, -tro 

fatalism. 

SkaSfte stock pa gev&r. 

Skseg*. r^^get paa en n0gle axet. -fugl, 
•gng ou tropisk rAgci Bacco. -mejse (Pa- 
rus biarmicus). -nellike borstnejlika 
(Dianthus barbatus). -peSt skägg- 
svamp, -ulk bottenmns (flak Agonus 
cataphractiis). — 'vge-grSBS grässiakict 
Andropogon. 

Sksl fjäll; musselskal: musshv; strsk. 
ätlig mussla, blåmnssla (Mytilus edu- 
lis); der faldt som /x* fra hans »Jne. 
-agn musslor som ngn. -and bergand 
(Fuligulamarila). -banke musselbank, 
skalbank. -brOSme vanlig bartel,kum- 
rill (nsk Physis blennoides). -dyr myr- 
kott (Manis laticaudata). -hat sramp 
•luktet Phaliota. -finne-fisk ett tro- 
piskt fiskslakte (OhaBtodon). -rod, 
'tBBd vätteros (LathrsBn). -Sand geoi. 
skalsnnd. -vinget fjäll vingad. 

1. skaelm = skolm. 

2. Skselm skälm. 

SkSBnd bannor. /x/C banna, gräla; 
skända, våldföra, ^x/e-prsken moral- 
kaka. 'vSel skändlighet. 

Sksene knappag (haivgrkaet Schoenus). 

Skeppe Vs t0nde; /x. hartkorn Va t0nde 
hartkorn se hartkorn. 

1. Skasr* ren; en ^ hud en fin hy. 
-SOmmer poet. försommar. 

2. Skaer* klippa, -and knipa (Clangula 
glauclon). -gardssild strömming. 
-ising skärflundra, >jydetnnga> (Pleu- 
ronectes cynoglossus). -piber, -plp- 
ISBrke'*' (Antbus obscurns). 

3. skaer piogbiu. 

4. skasr ljusning; färgskiftning; et /x* i 

0St. 

5. skSBr ängsskära (Serratala tincto- 
ria). 

6. SkSBr eg. som kan skäras; f\,t tra 
rättklnvet. 'x.i k0d rent rrin ben och 
■enor ; 'v äger mogen ror ucn. 

skSBre v. skära; ~ an«»^<cr göra gub- 
bar, grimaser; skaaren last, sågat 
timmer; skaarne sm0rrebr0d bredda 



* ftven det direkt motsvaraude sv. ordet. /X/ artikelns huvudrubrik eller vad Mm i den atår fBre | . 



sksBrekiste 



183 — 



slagel 



smörgåsar. -klStehackelsekista. -maal 
strykmått. -melle sågkvarn. Skftr- 
mU8 = spidsmuf. 

SkSBrf halsduk, knutet skärp. 

Skseriine sj». tåg, fäst som i en häng- 
matta; jfr hanefod. 

Skaerm* bot. flock, -aks kavelhirs (Ce- 
taria). -arV6 fågelarv (Holosteum). 
•brst BTdoitiingsskärm. •trser skärm- 
träd, till skjdd mot aol och fro»t. 

8ksrp6 göra skarp ; söka efter malm- 
fyndigheter; '\,nde omstaindiff heder 
jar. försvärande. 

skaerstok >jo. 

skSBrver stenskärv, makadam. 
SkaBV sned, skev ; det f\*e taarn lutande. 
SkSVe skava; se '%«» t sin broders 0ie 
grandet. 

1. Sk«d skarv. 

2. Skad skört. 

1. Skade >bst. skot; v. sköta i, skarva. 
•traia liv med uppslag på ärmarna. 

skadbarm skothorn. 

2. Skade köpebrev, gåvobrev, i aiim. 

baodling, varigenom fastighet Overl&nioai Ull uj 

ägare, fångeshandling. 

3. skade* skarva. 

skadeslas vårdslös. 

Skaj skoj, gyckel, skämt. 'x«ar skälm; 
du er en /x^er. 'N/er-ffailt landstrykare. 

1. Skajte skridsko, -lab skridskoåk- 
ning. 

2. skajte skuta. 

skalp skölpjärn, hålmeJRcl; kip. 

1. Skan'* adj. -aand starkt estetiskt 
anlagd person, »schöngeist». -Issning 
välläsning. 

2. Skan' subjektiv mening, åsikt; av. så- 
dant rättsligt uttalande, som under 
domaransvar gives och får bindande 
kraft, t. ex. värdering; överslag, un- 
gefärlig beräkning; shatteyderens f>^ 
vil lettelig hli staaende mod lignings' 
kommissionens *\* skattdragamns åsikt 
kommer lätt att stå i strid med taxe- 
ringsnämndens åsikt ; e/l^er /v på känn, 
på en höft; efter bedste «xi efter bästa 
förstånd och samve|e; efter et hsf 
ligt f^; et vilhaarligt »x/; efter mit «xi 
enligt min mening; lovbestemmelseme 



hjemlede absolut lovbestemte straffe 
og af skar ethvert '\* över det enkelte 
tilfcelde. 'x/S-mand syneman, värde- 
ringsman, av rftiteu tillkallad Sakkunuig.. 

-mSBSSig beroende på envars om- 
döme, subjektiv, ungefärlig. — ^v^ne 
bilda sig ett omdöme; förstå; ajo = 
gisse; »^^ne över göra ett överslag. 

skånsk värd. paa en halv f^^sk på hum, 
på måfå, som det faller sig. 

Skant fastän, ehuru. 

1. skar*, -and storskrake (Mergus 
merganser). -hat kremla (Rassula). 
•pil* (Salix fragilis). -tidsel mjölk- 
flbla, mjölktistel (Sonchus). 

2. skar löpnad mjölk. -OSt sunnjölks- 
ost, upplagd sur mjölk. 

skarbug skörbjugg. ^vs-gras skör- 

bjuggsgräs (Gochlearia). 

skarsav = shovsav. 

Skarsta ^jo. förkorta, sträcka. 

skatte sköta. 

1. Slaa sbst. regel; = slaaen. 

2. slaa v. slå; '\é paa noget göra antyd- 
ningar om ngt; den slagne landevei 
släta landsvägen, ^v; över göra ett 
överslag ^ til räcka, förslå, -skafti 
•Stage lieorv. 

Slaabrok nattrock. 

slaaen, -torn slån, slånbärsbuske 

(Prnnus spinosa). slaape = slaaen. 
Slaat slätter ; eg. siag p& itniDgea. trall, låt. 

slabbe söla. -dask slusk. 

Slabbera'S liten bjudning, kafferep. 

Slad|der* prat, skvaller, r^re skvallra. 

Slaffse sörpla. 

1. slag* hattbrätte; fel vid hjul, 
skruvar o. d., som gör, att dessa ej 
gå väl. -aare pulsåder, -bolt i gcvar : 
tändstift. -bout ajo. förlust vid 
kryssning, sackning. -falk* jätte- 
falk (Falco cyanopus ei. laniarius). 
-flaad = -tilfalde. -fiigl^ rovfågel, i 
aht örn. -gam slagnät. -jSBm hugg- 
järn. -knap ställknapp p& rubank. -til- 
telde slaganfall, -ugie* (Strix ura- 
lensis). -urt ett slags riika ci. suga 
(Ajuga chamaepitys). -volder = '^el. 
— f\,e lovera, kryssa, »v, el det kortare 
stycket av en slaga; lerklubba. 



-'V ■eoasie nuDiaomtta ord. O? = O 1 bo. al trjckstavsUe, l&ng vokal. CU tryokatfe velse, kort vokal. 



tflacr 



184 — 



slik 



2. tfaif = Blag». 

8. tfaif frUkstda på kn.atv. 
4. tfaif grop i licca. 

5. slaf , -fer slagg. 

tfaif t sUg, sort; af den 's,;/olk, af 

nlle *s» 
tlaot* slaktl^reatur. 
tlaUC ij». srag. -vande dödratteD aeiia. 

rkb och fl«d ; 'vke göra slak. 
tfaUtker] = »laglgtrj. 
tlalom backlopp på skidAr utan gnpp- 
tlam* gyttja, dy. -bad gyttjebad. 

-herde härd r«r »orikDinc på våu Tåfea. 

tlamp persoD som uppför sig ovårdigt 
1 sitt yttre nppträdande. *\»f\ OTår- 
dig. *\» amper = »lamp; eländig 
dryck. 

tiange orm; slang ;yV?a 1 med <%« med 
streck efter; ■krskiii atmArkt betjg. eximie 
laudatur, -falk sekreterarfågel (6y- 
pogeranns serpentarias). -gran orm- 
gran nied outvecklade grenar och baktande topp. 

-ham ormskinn. -hoved blåeld (Echi- 
nm vulgäre), -kort kors med ormhu- 
vuden p& armarna, -myrder svartrot 
(Scorzonera hispanica) ; ett slags håll- 
rot (Aristolochia serpentaria). -naal 
vanlig havsnål, tångsnipa (Nero- 
phius ophidion). -rodpi leurt stor orm- 
rot (Polygonum bistorta). -rer buk- 
tigt rör. -Sten serpentin som aoaiga oskad 
iiggoro ormgift. 'StjSBrne ormstjäma 

(Ophlura). -tr8B ormträ, grenar ar den 

ostiDdiika vixten Strychnos colnbrina. 
-tunge ormtnnga (Ophioglossum vnl- 
gatum). -Urt = slangerodpileurt. 
-ern ormöm (Circaetus galliens). 

1. slank smärt; /v^ tros rät-trådigt, rätt- 
fallet. 

2. slank sänkning. 

Slapskoet icke skarpskodd, slöskodd. 

Slarke hänga och slänga. 

slask* Blarvig person. 

siat, 'vten »lapp, lös, elankig. 

slavs slav; fästningsfånge; kalfaktor 
hos officer, -fre, han er et -^ han är 
född för galgen, ett > busfrö >. 

Slaver slav; russeme er »ve slaver. 

sleben slipad. 

Sledsk = slesk. 



tiefdalaga. 

Skff i e d irilla, konkabin. 
tle|d kana. isbana. 
. tiejp glatt, aiipprig. 
! 1. Sleni a4i. dålig, ond, elak, stygg; han 
er 's» til at lyre svår; dem <x.aie syye 
fallandesoten; de» »s^me den onde: 
/y for den 'N«ne K*}f9^^ fy för tusan. 
2. slem sto., i Tiaa, slam ; lille o»; åtore »x.. 
SlemlMlt akcypsb. nppklossningsknä, 
stävföljare. 
; 1. Slenine leva i sns och dus, ramla; 

*S0 og demme. 
t 2. Slemne slamma. 

Sleng = slang. 
. Slent skikt, lager, 'x.et lagrad. 
. slentre gå och driva, flanera. 
Slesk lismande, inställsam. »séB lisma. 
slet adj. slät, jämn; dålig; adr. alldeleS; 
alls; 'x/ ikke, ingen, intet; *>* Jil fin fil, 
S5 bngg på om. 'V/ vej dålig väg; jämn 
väg. -bag grönlandsval, rättval (Ba- 
laena mysticetus). -faUk dnvhök, höns- 
hök (Astur palumbarius). -flyndre 
= 2, slette. -hvarre slätvar (Bothus 
rhombus). -rokks slätrocka (Baja 
batis). — /N«S alldeles, alls. 

1. slette slätt. 

2. slette sandskädda (Plenronectes et. 
Platessa limanda). 

3. slette klister, lim att kUstra varpen med 

i en Täv. 

4. slette bcrgv. rämna. 

5. slette T. göra slät; «x/ ud utplåna; om 
rftmad: limma; f\i tviatighéter slita. 

Sli = elim. 

Slib slipgms. /vS^papir sand-, glaspap- 
per o. d. /veritemmer massaved. 

Slibberslabber prat, sladder. 
Sliddaekke körbana. 
slidse snitt, skåra, springa; sprund. 
Slid'*' slitning. -SOm som tål att slitas, 
slitande; et -/vt arheide strävsamt. 

1. Slig Slig ant bokad, slanimad lualm. 

2. slig pron. sådan; adr. &&;jegmener 
du er /v jag tror du är galen ; »v slag 
sak samma. « 

1. slik' bagatell; spottstyver; Jeg Jik 
det for en »v. 



*^ Kvoo det dirvkt uotavarninlo av. ordet, ^v arikflu* huvudrubrik eller vad >om i den vtftr före 1 



slik 



185 — 



sleenge 



2. slik slam, gyttja. 

Sliklke slicka; ^ solskin ligga och sola 
sig. -asparges kokt stångsparris med 
smör. -erter släpärter, -mund läcker- 
gom. — 'vkori sötsaker, gotter, 
filisk. 

Sli'm slem. -aal pirål (Myxine glutino- 
sa), -dyr (Sarcodina). -fisk slem- 
fiskar (Blenniidse). -fflaad katarr, sjuk- 
lig slemaysöndring. -hftt avamparteu 
Leotia lubrica. -hud slemhinna. -laV 
uvaiaktet OoUema. -p0S6 slemsäck, 
bnrsa. 

Slinger slingrlng; ingen ^ i valsen! 
inga krumbukter, inga undflykter! 

slingning biining. 

Slintre senor i kött. 

slip Bjo. skillnaden mellan propellerns 
stigning och skeppets rörelse för ett 
propellerslag; give *>* paa noget 
släppa ifrån sig, avstå från. 

1. Slippe sbst. gränd. 

2. slipps T. släppa; slippa; hvor var 
det vi släp sidste gangf slutade; han 
släp ned i et hul föll ned, kanade ned ; 
0llet er sluppet o;>, vi er sluppet opfor 
0l ölet är slut; han släp til at komme 
med han hade turen att konpLma med; 
släp det saa udf är det slutet på vi- 
san? 

slipps rt stor, grov borste. 
slips kravatt, lång halsduk att knyta. 
Slire, glida; gbat. Qo. lång värja; da. 
svärdbalja, knivslida. 

1. slo inälvor av fiskar; -Sild sill, som 
blott innehåller inälvor, icke rom el- 
ler mjölke. 

2. SlO kvicke i horn. 

3. slo = ornislo. 
Slobrok nattrock. 
Slodde ett slags släde. 
Slof sängkamrat. 
sJop = slo. 

SlOje lortlolla. 

Slom nors (Osmerus eperlanus). 

Slothamp honexemplar av hampa. 

1. slubbe smutsa; söla ned; sust. slar- 
vigt fruntimmer. ~rt drummel. 

2. slubbe förspinna, draga ut uiiknrdan 
och giva den en lätt snoning. 



Slubre sörpla; st0vlene fy^r stövlarna 

säga klafs, klafs. 
Slud snöblandat regn. 
Sludder prat, dumheter; henene sinar 

f>^ for Aam han kan inte stå på benen. 
SluOSke se sjuske. 
Sluffe DO. tung, stor åksläde; da. sten- 

släpa. 
Slufset våt, slaskig. 
slug svälj ning; klunk; svalg; klyfta, 

djup avgrund ; rökfång pä cidsiad i ftng- 

uaskia; koustgjort bete, sluk. -hals 

storätare. — f\^9Xi glupsk. 
Slukjke släcka, /v ne slockna. 
Sluk«ret slokörad. 
slump rest. 'N^e-trasf lyckträff. 
Slunken slankig. 
Slunt[r]e gå och driva; det f\,r af det 

går för sig, det >knallar> ; /v undaf 

slinka undan. 
Slure fira loss, låta gå. 
Slurk klunk. 
Slurpe = slubre. 
Slurv slarver, f^^ sbst. slarva, slarvigt 

fruntimmer; v. slarva. 
Slu'se sluss ; hitnmelens r^jr bibi. fönster. 
SluSke = fjuske. 
Slutblik = laasblik. 
Slut|ning slut; slutledning; aarets 

fy^ning, en logisk rening. r^XB sluta; 

f^tet hest sluten, bommad. 
Slutter fångvaktare, /x^i bysättnings- 

häkte. 
Slyde höskulle. 

1. Slynge slunga, -kaster slungare. 

2. slyngje v slingra; der f\*er sig sceter- 
stien. -plante klängväxt, slingerväxt. 
-traad klänge. 

1. Siftber pi. tofflor utan bakkappa, ha- 
sor. 

2. Siseber sg. bogserbåt. -bom vater- 
bom. 

Slaegt* släkte. -Skabsavi inavel. — - 
~e brås; han 'vr sin mor paa. 

Slaek -= slak. 

sISBne = slcening. 

Siseng släng, kast; följe; et *>** er det 
det är ett följe, pack. 

SISBnge slänga; lad ikke brevet ligge og 
f\, låt icke brevet ligga framme, -va- 



"N/ Bcnasie sanmianaatta ord. <y = O 1 bo. a I trycka tavclfe, l&ng vokal, al tryckatavelae, kort vokal 



slsBngnavn 



- 186 



smag 



ne dagdrivarvana. SiSBng-navil ök- 
namn, -ord glåpord. 
SlaBning töväder. 

1. Sl8Bt klockslag. 

2. 8l8Bt höskörd. 

slaBtfalk duvhök (Astnr palumbarins). 

1. Sl^j vid, rymlig; da. slapp, kraftlös. 
-kjole barn dräkt, -knae gallionsknä. 

2. Slej uo. slug. 
sluje vara slarvig. 

1. sllrife Rbtt. bandrosett; ögla. 

2. SlBlfe T. slopa, rasera rn nutoiug ; hop- 
pa över, sitta över, gå förbi; binda 
toner ; jttj tror vi *\*r kaffen jag tror vi 
inte bryr oss om kaffet; toget '>,r al/e 
stationer /ra Kristiania til Ski går 
förbi ntan att stanna, passerar. 

Sluke-jol strätta (Angelica silyestris). 

1. S\bT* slöja, flor; anBiktskrets boa ru 
ga ugglor, -ugle tornuggla (^Strix ei. Hy- 
bris flammea.) 

2. sljQr sldvind, låringsvind. 

1. Sl^re beslöja; et n^t blik. 

2. Sinre segla rummare. 

1. sIav >bat. slev. 

2. SIDV slö, tttrsk. blldl. 

Smaa*; f^tfodt^j trånga skor; det be- 
fiynder sa a f>^t så småningom, -bek- 
kasin halvenkel beckasin (Telmatias 
gallinago). -lom* (Colymbus septen- 

trionaiis). -laBnding = -mand. -mand 

småbrnkare. -oi ger flickor eg. i bama- 
åldern, -red sel,-rente präst- och kloc- 
karlön in natara. 'Sill tobis(Ammo- 
dytes lancea). -skarV toppskarv (Pha- 
lacrocorax graculus). -skulpe kort ski- 
da, -spove småspor (Nnménlus phse- 
opus). -stads småsaker, strant. -Stik- 
iing smfispigg (Gasterostens pnngi- 
tns). -tare fingertång (Laminaria di- 
gitata), -trappe liten trapp, dvärg- 
trapp (Otis tetrax). -tsrende nättä- 
ten, -var* (Sophthalmns norvegicus). 
-vejr = hygevejr. — ~llg småaktig, 
småöinnad. «vtteri småsaker, bagatel- 
ler. 

Smad|der, t r^^der i kras. 'vre slå i 
kras. 

smag smak; i den f\* i den stilen, -knop 
smaklök. 



smak somak (Rhos coriaria). 

smakke liten båt, smack. 

smal smal ; paa 's» kost på knapp kost ; 
-buk bredstjärt (akaibaggen Leptnra)-dyr 
ettårig hind. -hanS| det bliver altid 
-'x/ for os knappt, -rad råget, -sav 
randsåg. -tSBge vattenmätare (Hydro- 
metra). -vinge = 'buk. 

smala rard. i Norge o. Smale flock, hop ; 

strsk. flock av småboskap; äv. om en- 
skilt smådjnr (får eller get); hele 
smala hela alltet. 

Smal1[e] smalts, bi& rtrg. 

Smask smäll med munnen, smackning, 
kyss. 'v^e smälla med munnen ; han 
*\*er, naar han spiser. 

S masker pi. lammskinn. 

Sroatte smacka p& hftaur. 

Smattet sllppng, glatt, smetig. 

Smaug smal passage, gränd. 

1. smavs kalas. 

2. smavs da. = jodesmavs. 
smede smida. -J8Brn stångjärn. 
smek = smak. smelde = smalde. 
1. Smelt nors (O^merus eperlanus). 
2.smelt smält ister. 

3. smelt emalj. 

Smeltang blåstång, klottång (Fucu8 

vesiculosus). 
Smerling grönling (CoMtis). 
Smette «io = 2. smttge. 
smide kasta, slänga. 
Smidske = smiske. 
sm ig bjggn. sned vinkel mellan väggar. 

•Stek, -vinkel ställvlnkel, smyg, Tiokci 

hake ror niätniug av »ueda .vinklar. 

Smig|er smicker. /X/re smickra. 

Smil leende, f^e le. /ve-Hul grop pä 

kinden, d& mau ler. 

sminke-baer sminkbser (Biitum). -rod 

rams (Convallaria polygonatnm). 
smiske småle, Kmila; akoivprik: fjäska. 
Smit[t], hver fK> cg smule^ hver f\j vy 

bid vart enda prand. 
smitte fläcka ned; färga ifrån sig; 

smitta; 8b>t. smitta; klister; »xi sin cere 

fläcka; ttfjet 'x^r. 
smok (co) handskflnger, handsktuta. 
SmOVS = smavs. 
1. Smug kryphål, smyg; i /v i smyg. 



Kven dot dlrtkl luouraraode sv. ordet. *>» artikelns hiiradrubrik eller rad i 



I i den når fOro 



smug 



— 187 — 



snepudding 



2. smug tiång gata. 
Smuk Täcker. 

1. Smul d«. damm, stoft; /allde hen i /v 
falla sönder i stoft, /x^re falla i 
smulor; smnla sönder. 

2. Smui* stilla om vatten. 

Smurt renat ister. 

smurnmg smörja. 

smurt smord. ^^IflSddr smorläder. 

1. Smut = smok. 

2. smut, kastCf slaa fx» kasta smörgås. 
8mut|te smyga, -hul smygh&l, kryphål. 
SmSBk smäll, sl:ig; smackande; et 'x. 

med munden; slaa to Jiuer med et 'x; 
i en smäll. 

1. Smsekke flugsmallu. -lyd smack- 
Ijiid. 

2. SmSBkke haklapp n>r baru; bröstlapp 
])& rorkiadc. 

8l1l8Bld smäll, /x^e-blomst, -grSBS tarald, 
smälla (Silene intiata). 

smaeldjer knappare (Eiater). -erter 

träsmälla, kastanjetter. 
Smaere klöver (Trlfolium). 
SmSBtte = smutte. 

1. Sm^ge abst. smal gränd. 

2. Sm^ge v. kränga; sju. smyga; hesten 
n^er af sifj hästen kränger av sig 
betslet. -Ströp »j«j. krängögonstropp. 

3. sm^ge v. småröka. 

Sm^je sticka igenom nftgot tr&ugt. 

Sm^l sölkorv. /x^e söla, yara långsam. 

1. SnijSr' smör. -blid nyter, -blomst 
solöga (Ranuncalns). -bolle bnlle- 
blomster (Trollius europaeus). -buk 
kärleksört (Sednm telephium). -dyp- 
pelse skirt smör, smörsås un flak. -ffugl 
gnlärla (Motacilla flava). -kranser 
mandelsprits. -SOp mörkgul rörsopp 
(Boletus Inteus). -Stlkker värnpliktig, 
som är intendentens biträde. -tr8B 
drittel. -BJe smörhåla i Riöt. — ^re- 
br^d smörgås. ~ret smörjig. 

2. Sm^r smörj. 

SniJSre skråma, sår; förlust. 

Sni0r[r]e smörja; stryka smör på; <x/ 
halsen smörja kråset; 'x* marf breda 
smörgåsar, -hane smörjkran, smörj - 
kopp. -midlsr smörj ämnen, f^jfl om 
d&ii«! skrift el. mUniog: kludder, sndd. 



Snaal* no. TMrd. trevlig; hun er förf (rr- 

delig *>* til at Jlirte med. 
Snab liten munsbit. 

snablisere sung prata. 

Snadde liten pipa, snugga. 
Snad|re snattra, 'x/dsr-and snatterand 
(Anas strepera). 

snage snoka. 

Snaif' tal, prat. ^kS tala, prata; sidde 

^you*^^*o ^9 '^^'^ saiamen. »x/ke-salig 

pratsjuk, tal trängd. 
Snap-kaal berggyllen (Erysimnm hie- 

racifolium). -laas fjäderlås. 
snaps* sup. -tinget skämta, riksdagens 

restauration. 

1. snar snar; gen: vu:r »x, dröj into 
länge, skynda dig. -vel genväg. 
-vending handvändning. — •x.t snart: 
det ene er f^jt lige godt som det andet 
nästan; rs^t ... ^t än, ... än. 

2. snar oo. snår. 

1. snare v. sno. 

2. snare sbat. snara, -rype ripa, aon^ 
fångas i snara. 

Snarrer snöskata, björktrast (Turdut 
pilaris); stor 'x* dubbeltrast (T. visci- 
vorus). 

Snask buskrog. 

Snau kal, naken ; om viu.k-u : skral, -hugst 
kalhuggning. -kllppS klippa ytterligt 
kort, snagga. — ~e göra kal. 

Snavegedde = tangsnarre. 

SnavS smuts, snusk; det er nog et »x^ 
dot är strunt, skrap; en f\* karl en 
strnntkarl. 

Sne snö. -böld snöboll. -boldetrSB den 
odlade formen av Viburnum opulus 
m. fl., snöbollsbuske. -br8B ständigt 
snöfält, -fann snödriva. -finkO bj.i- 
europciak Ankart (FriugiUa nivalis). -fog 
snöyra, snöstorm. -fonn = -fann. 
-fugl snösparv (Emberiza nivalis). 
-gaas snögås (Anser hyperborealis). 
-narO = alpehare. -illng övergående, 
häftigt snöfall. -kavO tätt snöfall, 
djupt snölager, -klokko* = vintergcek. 
-linlen snögränsen. -IsrkO berglärka 
(Alanda alpestris); = -fugl. -mand 
snögubbe. -muS småvessla (Puto- 
rius nivalis). -pudding blancmangé. 



-«xi senaste sammansatta ord. 0)== O i bo. al tryjk^ittiTalso, lång vokai. af tryckstil velse, kort vokal. 



snesilre 



— 188 - 



snae 



-silre en (jaiiväxt av släktet bräcka (Saxi- 
fraga nivalis). -skavi stor snödriva. 

-spurv. -titing = -fugl -ugie* f jäU- 

uggla (Atene nyctea). -VSBrling = 

'fu()l. 

sned ig knepig, slug. 

Snedker snickare, -lim draglim. 

SnegI snigel, snäcka. -bunnO snack- 
bön ;i (Phaseolus caracalla). ~6-bor 
spiralborr. -b8Blg smäre (Medicago), 
-gäng snigelfart; spiralformig gång; 
'fsjtn i Jiunde taarn. -hat Bvampaiaktct 
Limacium. -huS sniicka, av. i orat. 
•vindue fönster i örat. — /x^e krypa 
med snäckans fart. 

Snekke = snahke. 

Snel snabb. 

Sne|de = sncdde. 

Sneller slagfjäder, snällare. 

Sneppe uo. snäppa (Totanua): da. mor- 
kulla (Scolopax rusticola). -fisk hava- 
snäppa, eu fisk med l&ng Huabcl (CentrlsCllS 

scolopax). -klire beckasinsnäppa 
(Macrocamphns grisens). 
Sneppert snäppare, lansett med Quder- 

iiiekaDiam, auvänd vid åderl&tiiing. 

Snerie vinda (Convolvulus): åkerbinda 
(Polygonnm convolvulus). 

Snerpe v. draga samman, snörpa ihop; 
sbst. pryd person; du ved nok, at byn 
heder ^ men ikke hcor den ~< hen 
har en hum om saken. »A pryd. 

1. snerre sbst. mara (Galium), särsk. 
snarmåra (G. aparine). -pileurt åker- 
binda (Polygonum convolvulus). 

2. snerre v. brumma, morra, hväsa; 
r-^ af nogen snäsa av ngn. 

Snert = sncsrt. 

SneS tjog. 'x/e-Sild vanlig stor sill. 

-vis, i -~ tjogtals. 
Snever = sncever. 
Snibbe bannor, snubbor. 
Snibel frack. 

snidser litet fel. 

Snigje smyga. /X/mord lönnmord. 
snil snäll. 
snild slug. 

Snile = »nejl; kringla. 
snille* intelligens. 



Snip* flik, hörn; uo. krage, -terne 
småtärna (Sterna minuta). 

Snippe kantnål (cd fisk Syngnathus). 

Snirkel* krumelur, släng. 

Snit* skär vid Hägniug; der skal et eget 
rs* dertil det fordras ett särskilt 
grepp därtill; ae sit /v/ til at hbe vcbk 
finna utväg, -delt blad delat. -Ing 
gräslök (AUium schoenoprasum). — 
'N<ling sättkvist. — »vte skära, /v/te- 

bflSnk bock fOr raitb&Uaade av stycke aoiu ar- 
betat mod baudkniv. -b^nneP skälbönor, 

turska bönor. 
Snive v. andas genom näsan med ett 
pipande ljud; äv. smäkoka; absi. rots 
[hos hästar]. 

1. sno sbst. kall vindfläkt; v. fläkta 
kallt. 

2. sno sno, vrida; vejen f^^r sig gennem 
kratttt slingrar sig. -abo ruUapa 
(Cebus). -hale gripsvans. 

Snodig underlig. 

Snog snok. — 'N<e-pande ormskalle, 
porslinssnäcka, kaurl (Cypraea mo- 
neta). -Spyt grodspott. -nglO en kop- 
parormen närstående ödla (Scincus). 

SnomaSt sjö. snaumast. 

snor snodd, snöre, -lige snörrätt, -orm 
mätareparv] (inrv av Geometra). — 
<ve-niager snörmakare. -ugJO jord- 
uggla (Asio brachyotus). -VSVer = 
'tnager. 

Snorke snarka. 

snört adj. = snurt, 

SnOt sbst. slem i nttsan, suor. 

SnOV, -Skib ett slags tvåmastarc, r<>rr 
kaiittd snau. 

1. Snu v., vända. 

2. snu Bbst. nys. 

8. snu adj. slug, knepig. 

Snub, i en fs* i en handvändning. 

snubbo, 'x/ noget af stubba av, trubba 

av, klippa av ngt;^ orrfc»« o/* äta 

upp orden. 
Snuble*, '>^nde ncer alldeles inpå. 
Snude nos. -bille snabelbagge, vivel 

(Curculio o. nariit&CDde). 

Snue andas h&rbart genom näsan, snusa, 
vädra; sbat. snuva; ligge og.r^t snusa 
och sova. 



* tivea det dirtkk niolvvaraude sv. ordet, /v artikelns huvudrubrik eller vad som i dea st&r fOre | . 



snup 



— 189 — 



8OI0J6 



snup = snub. 

snuppe få fatt i, nappa, >hagga>. 

1. Snur halvt rns: med hatten paa ~ 
med hatten på tre kvart, 'x/fende 
halvTusig, beskänkt. 

2. snur fnurra. 

Snurpe person, som är fin på det. 
Snurre v. snurra; katten 'vr spinner. 

-basse snurra, snurrebnss, topp. 

-vaad snurrvad. 

snurrig = snodig. 

Snurt, 'ven fnurrig. 

snus* pris snus; det er ikke en ^ 
T(erd. 

Snuse andas hörbart genom näsan, 
snusa, vädra; hunden r^^r efter spå- 
ret; 'x/ tohok; ligge og 'v snusa och 
sova. snushane spårhund, spion. 

Snut, min f^ min sötnos. 

Snyde'*' narra ; '\j naesen, lyaet ; jeg blev 
sngdt for lurad på; ^s^nde gal spritt 
galen. -Sindt ursinnig av vrede. — 
/x^ri bedrägeri, prejeri. 

snyg hurtig. 

Snylte* \ »m». parasit-, -fisk tandfieras- 
fer (Fierasfer dentatus). -fluS häst- 
fluga (Hippobosca). -hvsps oäkta pa- 
rasitstekel (Microgaster nemorum); 
namn på flera familjer av steklar. 
•rod tallört (Monotropa hypopitys). 
-sop parasitsvamp; jfr raadsop, -traad 
snärja (Cnscuta). 

SnaBbel storsik (Coregonus oxyrrhyn- 
chus). 

Snslde trådrulle; spindel i spinneri: 
fräken (Equisetum). 

Sn8Br6 snöra samman ; baandet f>^r strli- 
nar. 

SnSrk skinn p& kokt mJölk el. grttdde. 

Snsrre = 2. snerre. 

Snaert* släng, elakhet; ojämnhet i väv- 
nad : ?iave en lille ~ florshnva. 

Sn»v|er trång. 'ver-Synet trångsynt. 
— 'x.ring smalt, trångt ställe. 'X'rings- 
lyd frikativa. 

Sn^bel gapande mun. 

Snafte snyfta; frusta; nosa; snusa 

sn«g, sn^k smärt. 

snur slem i näsan, snor. 



Sn^rS tunn snodd, aarsk. metrev; hand- 
snöre, dörj. 

Sn0Vl sölkorv. 'vC dröja, söla; snövla, 
tala i näsan. 

SnUVSf gaa fra ^en tappa huvudet. 

SO*. -bSBr nattskatta (Solanum ni- 
grnm). -grSS fågelgräs, trampgräs 
(Polygonum aviculare). 

SOb rorhäl, akterstävföljare. 

1. SOd = 8({,ad. 

2. SOd {a}) sot. -h^ne* (Fnlica atra). 
SOdaurt* (Salsola cali). 

SOgn socken, /x^e-barn församlings- 
bor, -baand au avskaffnd förpliktelse att 
låta kyrkliga förrättningar verkstäl- 
las av egen församlings präster, -fo- 

ged motav. fjärdingsman, -forstandsr- 

Skabet = -raadet. -kald pastorat. 
-menighed de statskyrkan tillhörande 
invånarna i en socken. -praSSt kyrko- 
herde, -raadet kommunalfullmäktige 
på landet. -VOJ byväg, »prästväg». 
— /vO, jeg ~€r til Vor Freisers me- 
nighed jag tillhör V. F:s församling. 
80jab«nne sojaväxt (Dolichos soja), 

varav töja fås. 

SOk' sock. 'x.ke-due duva med fjäder- 
klädda fötter. 

SOkn släpnät, botten skrapa. ^0 söka 
med »x». 

1. sol sol ; naar man tåler om 've», saa 
skinner den när man talar om trollen, 
så ä' de i farstun, -bakko backsvala 
(Cotyle riparia). -blom = volverlej. 
•blomSt solros (Helianthus annuus); 
= volverlej. -bfljr svarta vinbär (b»r 
av Ribes nigrum), -dug sileshår, sol- 
dagg (D rosera). -OJO = '0Je. -ejehOV 
kabbeleka (Caltha palustris). »ejkonge 
stjärnöga (Ranunculns aconitifolius). 
-fisk ejöhane (Zeus faber). -gangSVind 

omvttxllngen mellan SJÖvind OCh laudviud. 

-hov solgård, -hvervsdag solstånd. 

-kuller soistyng. -maerke solvarv, 

dygn. -ring = -hov. -Sikke solros, ae 
-blomst. -Skive* solvisare, -skud soi- 
styng. -sort koltrast (Turdus me- 
rula). -SpaBtter fräknar. -Sten aven- 
turinfältspat. -Stik - -skud. -ulv vä- 
dersol. -vendel = -sikke. -irje soi- 



-'x» tenaate BamnianBatta ord. ft> = O I bo. al tryckata velse, I&ng vokal al tryckatarelae, kort vokal. 



soiojealant 



— 190 — 



specie 



vända (Heliantbemum chamaecistas); 
solöga (Ranuncnlns). -0Jealant ett 
plags ålandsrot (Innia britannica). — 

'x/e-maerke solvarv, dygn. 

2. sol (ä) tåagartcrna: Laminiarla sac- 
charina (sockerbi adst ån g) ocb Rbody- 
meria palmata. 

1. sold gille, dryckeslag, ^^.e-broder 
supbröder. — ^mO festa. 

2. sold* lön; syndens '\* er döden. 
8. sold såll. 

4. sold mjölk el. mjölk ocb bär med 

ibrutet /a c?6r0d. 
SOle saltvatten, varur salt kokas. 
SOmniBr sommar; prise r^en le prise. 

Jlyrende <n/ sommartråd, .ipindcitrid, nom 

fljgcr omkring noder »eniioinuiaren. -ulOniSt 

ettårig växt. -dag*, förste ">* = 

-maal. -dlgS thII, nom ftr ber&knnd att 
OTertvänimai ar höit- och vArflod nnmt ar rlu- 

terna högraiten. -Sfl stenek (Qnercus pe- 
dnncnlata). -fugl fjäril. -gSBk = vin- 
tergcek. •tiavn sommarbamn; som- 
marbete, -hval näbbval (Balsena 
rostrata). -hyld sommarhyll (Sam- 
bncns ebulns). -krikand arta (Anas 
querqtiednla). -lidO solsida, -maal 
början av sommarhalvåret, 14 april. 
•maerke* jnr. dygn. -pletter fräknar. 
•raps* (Brassica napus annna). -rybS 
Tarictct av rovraps (Brassica rapa an- 
nna). -rseddike rädisa (Rapbnnus sa- 
tirns radlcnla). -skov skog av blad- 
fällande träd, hos osa lövskog. -SpOtter 
= -pletter. 

SOil = 4. sold. 

SOmle (ca) söla, dröja. 

sone sona. 

sop' svamp. 

SOpe-lime sopkrast. 

SOpken = snaps. 

SOppe vada; slå hop timmer i flottar. 

SOrenskriver underdomare på landet, 
motsT. häradshövding. r^V en soren- 
skrivers område el. rätt, motsv. dom- 
saga; häradsrätt. 

1. sort {co) ftdj. svart; jfr svart, -and = 
svartand. -baj = svartbag. -drOSSel 
= sol sort. -hai ett slags tagghaj (Spi- 
nax niger), -njelmet svart med vitt 



hnvud,om boskap. -hABtte —fnunkefugl'. 
ar. en arla (Motacilla atricapilla). 
-h0ne = sodhone. -klrre svarttärna 
(Hydrochelidon nigra). -kraake svart- 
kråka (Corvus corone). -kVOJte = 
snartketjte. -mejse svartmes (Pams 
äter). -myrS Bvartmyra (Formica 
nigra). -Otder = svartor. -popol 
svartpoppel (Popnlns nigra). -SneppO 
svartgrå snäppa (Totanus fascas). 
-SpaBtte spillkråka (Picns martins). 
'terne = rustand; — blaateme. -trOSt 
— solsort. — . 'x/O-ben sjukdom hos 
växter, som visar sig i att nedersta 
stamdelen svartnar. -baBP kråkbär 
(Erapetrum). -per svartepetter, kortspel. 

2. sort sort. /x^erer* vid aSgvcrk: klara- 
pare. 

SOVe sova; ^x/ över sig försova sig. 

SOVS sås. 

spaan*. -hul kilhål på hyvei. -kniv 

bandkniv. — 'v.e-have vedbacke : gan 

i r^n hamna på sophögen. 
spade abst. spade ; r. gräva. 
Spadel = spatel. 

1. spag spak ndj. -f8Br'dig stillsam. 

2. spag spak abst. 

Spalte sbst. klyft, spricka, smal springa: 
spalt; r. klyva, -aabning bot. klyv- 
öppning, -frugt klyvfrakt. 

spänd spann, ämbar, hink; »^. inngdmått: 

spann (den utspärrade handena bredd, ungpr. 

= 21 cm.); ett slags skatteenhet; 
gaarden har saa mange fs^ ökar, par 
av dragare. -dag dagsverke med karl 
och dragare. 

Spanke spankulera, stoltsera. 

spansk* budi. stursk. -rarspalme rot- 
tingpalm (Calamus rolang). -Vind 
inaränger. 

spant*, omvendte »n^ kontraspant. ^e- 
vinkler spantjärn. 

spare'*'. -kasse sparbank, -suppe 

soppa på ben och köttrester. 
Spartle spackla. 
SpartograeS espartogräs, sylgräs (Ly- 

genm spartum ei. Stip^ tcnacissima). 
Spa'S skämt. 
Spatle = spartle. 

specie mjnt = 4 kr. 



* »iven det dir«kt motavarnnde av. ordet, o* artikelns huvudrubrik eller rad som I åvn atftr före j 



Bpeoies 



- 191 - 



spire 



SpeciejS nrt; 4 ^^8 de fyra räkne&ätten; 

^re ~r ett slags mnmielformar. 
Spedalsk spetalRk. 
Spede-haiS = smaalom. -lys = spid- 

delys. 

1. Spsge salta och röka ei. torka kott 
o. d. 'pBlse metvnrst. -sild spickesill. 

2. 8p6ge förvirra. 

8p6Jd6 speja, spana. o«r-biik spanande, 

forskande blick. 
SpejI spegel; akterspegel: ho« mjotk- 

boakap: mjölkspogel; märgstrålar, ögon 

i tra. -bjaelke skeppsbjälke, häktbalk. 

•bug skeppsbnk, niastsax, rnr hiRsando 

av nktcrspegolsroi-tini ringen. -gftäS rödhnl- 

fiad gås (Anser ei. BernicLv mficollis). 

-Odder utterarten Lntra canadensis. 

-SBg stekt ägg. — o«e spegla; <N/e eeg 

steka. 
Speiskobalt ett slags koboltlegering. 
Speit* (Triticum spelta). 
Spsnte, '>' og spare spara så mycket 

man förmår. 

spergel* (Spergiiia). 

Spermacaethvah kaskelott (Physeter 

macrocephalus). 
SpettG = spcette. 

spianter råzink. 

spid spett, 'x/de-lys stöpt ijas. — 'v.de 

sticka igenom med spett; spetsa; 
'>^de paa bajonetten. 
Spids spets: matem. rebroussements- 

pnnkt dar två grennr av en knrra roOtas omkr. 
gentcnnam tangent: adj. spctfilg. -ftlkS = 

lomvie. -and stjärtand (Anas acnta). 

•artikel ledare, -bor syiborr. -borger 

kälkborgare, -byld spikböld, blod- 
böld, -gab fågelarv (Holostenm um- 
bellatnm). -glanS antimon. -hale 
ormax (Leptums). -kaal sockertopps- 
kål, -kasse spetslåda rsr anrikning. 

-kjole frack, -laerke tofslärka (Alandii 
cristata). -l0n vanlig lönn (Acer plata- 
noides), -mus näbbmus (Sorex). -rod 
spö; Me -/x* gatlopp; biidi. bli kriti- 
serad på alla håll. -rOtte = desman. 
-Sisde kappsläde, -tende spetsboj, 

med form av eo dubbel kon. '^e-kage ett 

slags sockerkaka med sylt, utskuren 
i triangel formade stycken. — 've*, 



«ve en blyant formera; ~c korn bort- 
taga groddar och borstdelar. 
Spig|er* aa«k. stor spik över 125 mm. 
längd, 'x/er-bor skedborr. »vre spika. 

1. Spikke spänta, tälja. 

2. spikke = nunkefugl. 
spikolie lavendeloija. 

Spir spel; vindspel, -arm handspak. 
-faegteri spegelfäkteri. -hoved gång- 
spelshuvud, -hvalpe, -klamper* spel- 
dockor; fyllning el. klädsel av trä 
för att hindra skamfilning av kättin- 

gen. -knaegt brottspeisbeting. -koge 

koka häftigt; -/vncfe sjudande het. 
-kop, -krone undre spclhnvudet på 
dubbelt gångspel, -op' upptåg. -Skyt- 

teri Spelskytte på orre och tjäder. — 'v.le 

spela. 

spild förlust, r^^* spilla, /x^e-ked 

köttrester, -vand* slaskvatten. 

spildre spjäie. 

1. Spilje = spildre; spiltbalk. -bom 
spiltbalk. -toug spilta. 

2. Spile eg. sätta upp med spjälar; 
spärra upp ; f>^ op munden^ ^jnene. 

Spiliing plommonträd (Prnnua domc- 
stica). 

Spind spanad: Dnriiara, spiudiar*) etc. trå- 
dar, spindelväv, o-e*, '>-c »ilke of 
noget vinna på ngt. '>..e-bod övertäckt 
repslagarbana. -mide spinn, spinn- 
kvalster (Tetranychns telearins). 
-planter spånadsväxter. — ~er* Bv. 
om fjärilsläktet Bombyx. 

Spindel-abe apsiaktct Ateles, bekant ror sinn 
långa cxtrcraiteler. -dukkC docka pA svnrv: 

jfr spinol. 
Spinke = gpente. 
Spinkel tunn, mager, smärt, spinkig. 

SpinOl dubb, mot vilken arbctnstrckct snurrar. 

-dukke löpdocka. 
Spint spllnt, ytved, vitved. 
spion* reflektionsspegel, »skvaller- 

spegeU. 
spir spira; tornspira; da. smäckert 

rundhult. -haa, -haj = pighaa. -jolle 

spirgöling. 

spiral*, -kage miibukeise. 

Spire* v. gro; sbst. brodd, grodd, skott: 
biidi. frö; föät med ~n til sin under- 



-<%/ aenaate »ammanaatta ord. f(^ = Oibo. ^ / tryckstarelae, lång vokal, a/ trynkatavelae, kort voknl. 



BpitCOVIlé 



— 192 - 



dprogr^edlseg^ 



yoHf/: 'VA til alt ond t roten. 

grobarhet, groniDgsförmiga. 
Spirrevip speleviok, Tuper. 
Spise* äta. 'Ttt mat^tnipe. -i 

n ajdiiDdtk kctnmiDart. CaniiDUm CVmi- 

nnm. -ske mat.«kc^. spiskammer 

skafferi. 

spitsbergsmaase ismas (PagophUa 

elamea). 

Spjaake sig til spöka nt sig, klä ng 
smaklöst. 

Spjaelk spjäla. 

SpjSt, det fjnv et >>, i mig det klack till. 
'x/te sparka, pprattin. 

Spledse, Splejse, Splidse splitsa sam- 
man : nu er de to »plejset »kimu. gifta. 

Splint* Jfr »pint; sticka, flis, skärra: 
jeg jik en «m under neglen. *\*%ny 
spritt ny. 

Splif smal öppning: sprnnd: sprint: 
tnnga på flagga: '^^ten i en »kjorte, en 
pen. -flag flagga med tnnga. -tar, 
"terne rödnäbbad tärna (Stema ma- 
crara); kentsk tärna (Stema cnntiaca). 

— ~t8 splittra, skingra. 

splitter-gal spritt galen, -negen spritt 

naken. 

spole*, -ben Strålben 1 nrroeo. 

Spolorm spolmask (Åncaris). 
Spon = *paan. 

1. spor {a?) spår; skär vid aiigaing; ikke 
/x/ af inte ett grand, -brud övergång 
från en spårvidd till en annan. 
-skifte växel. -Skifter växlingskarl. 

2. spor el. spord fiskstjärt. 

1. Spore r. spåra. 

2. spore rorr fara med spårvagn; jfr 
trikke. 

8. spore ibit. sporre ; jfr -jern ; t. sporra. 
-jern sporre för utskärande av bak- 
verk. -VflBrling = laplandgnpurv, 

4. spore abit. spor. 

spöt hån, spott, -kjeb, -pris rövarpris. 

— 'vte håna; det ^s^ter al besknvelse 
trotsar. '^^tO-fugl, -geg trasten Tar- 
dns polyglottns ; spefågel. 

Spove spov (Niimenius). 

Spraa bliva skör, spröd, aarsk. om ägg, di 

kyokllnspn bildatf. 

Spraader paraplyställning. 



spö, tunn käpp. 
I Sprade sprätt; T.snobbx -baSSe snobb. 
I Spraglet spräcklig: brokig. 
! sprede v. sprida: skingra: »bst. säng- 
täcke: »T förkläde. 
' Sprike vara öppen. ^T ntåtförare, 

I ■»kel. 

1. spring språng: nj». spring, -balsa- 

mine ilmpatiens noll tangere). -ben 
språngben i roten, -bilk springbock 
(Antilope cnchore). -flod springflod. 
bftgMa flod. -fra = -balsamine. -fyr 
nng snobb, spelevink. -hale hopp- 
stjärt (Podnra). -hare en gnagare 
(Pedetes). -beSt beskällare, avels- 
hingst. -biide tjnderiina, hälla rsr be- 
unde krciuar. -hoH spännram för tyg. 
-hval = springer, -klap ängskrasse, 
bräsma (Cardamine). -knap blid- 
nässla, väggört (Parietaria). -kom = 
'balsamine. -mUS springråtta (Dipns). 

-orm spolmask; rots bos hsatar. -pad- 
dor stjärtlösa grodor (ordn. Annra). 
-penge språngavgift, betäckningsav- 
gift, -piade ijo. berghnltssträek. -Stok 
stav nr sUTipriiog. -taj betsel och rem- 
tyg för hingsten, då han skall betäcka. 
-wel liten bit väg. — <>*er ostmask 
(larr av Mnsca casei). 

2. spring resår; ha 'v t hatten, -fjedor 
resårfjäder, spiralfjäder, -matras re- 
sårmadrass, -sko resårsko. 

3. spring källa: av. vattenledningsrör, 
kran; du maa skylie dette, hold det 
under fsien. -vand vattenkonst, spring- 
brunn; vattenledning; •>>* i kjokkenet 
er almindelig i de norske fjelddale. 

springs springa; glasset sprang; han 
sprang afsted; fuglen sprang flög sin 
väg; »x/ buk hoppa bock; *\* över et 
ord hoppa över; vinden sprang om 
kastade; det f^nde punkt punctum 
saliens. — <N/r springare; särsk. vaiarten 
Delphinns delphis; i schack springare, 
häst. — springsk brunstig; ostyrig, 
yster. 

Sprinkler pi. gallerverk; fläckfeber. 

Sprog språk, -del ordklass. -falolSO, 
-sans språkkänsla. -vedtSBgt språk- 
bruk. 



* även det dirikt motsvarande sr. ordet. fKi artikelns huvudrubrik eller rad som i den atir fOre | . 



dprok 



- 193 - 



staal 



Sprok larv ar nattsländan (Phryganea), 

hnamask. 
SprOSSe trärribba i rsnster. 
Sprot = /. sprut. 
Sprude = sprutte. 

1. sprut skarpsill, yassbnk (Olupea 
sprättas). 

2. sprut ett slags mnnkar, kokta i 
flottyr. 

sprutts stänka: pennen ^vr; It/set fs^r 
sprakar. Sprutbakksis spritsbakelse. 

spryd spröt. 

1. Spr8B'k käck, morsk, kraftig. 

2. SpnBk', '^'kS sbit. spricka. -kS v. 
spricka. 

SpraellS sprattla, -mand sprsttelgabbe. 

SpraBngS spränga ; lätt salta, rimsalta ; 
sprängt faarekj ad. sprsng-bus sträv- 
båge, -frost, -kulde stark köld. 

1. Sprset sprätt. 

2. SprSBt ryckning, sprittande. 

1. Sprsette spritta; röra sig häftigt 
hopp vis ; '\t % s0vne ; 'x/ dynen af sig 
kasta ar sig täcket. 

2. spratts r. sprätta; ^s* maven op. 

8. SprSBttS v., levet r^r träden slå nt. 

Spr0d sbst. = spryd. 

Sprsjte sprnta. -fisk sprntfisk (Ches- 
todon el. Toxotes). 

Spuls ^0. spola. 

SpunS sprand, tapp; sprnndstycke på 
hyvel. -fuld stupfull. 

spurt eg. sport; ansträngning. 

Spurv sparv, »urek. gråsparv. ^vS-Hsg 
sparvhök (Astur nisus) ; lille -^ dvärg- 
falk (Fal CO aesalon). -kongs = lov- 
sånger, -trav prästiunk. -ugls* 
(Athene passerina). 

spy spyflugans ägg. -flus* (Musca ei. 
Calliphora vomitoria ooh erythroce- 
phala). 

Spyd spjut, -glans antimon. -pil blek- 
vide (Salix hastata). — 'vig spetsig, 
elak. 

spyle = spuie. 

Spyt ppott. 'x/tS-gBg gröngöling btidi. 

SpsgS göra spak; späka. 

Spaek*. -huggsr spackhuggare (Del- 
phinus orca). -h^ksr = haker. — 
<vkS*. o.ke-bret, -fjael skärbräde. 



Spaei stnbbsvans. 

Spsnd spann; spark; gare ^v driva 
spektakel. 

SpsndS spänna; sparka, -hjsrts bygel 
på ett spänne, -klo skravhylsa. -krOg 
spännhake, bårdhake. -Stok skrnv- 
pinne. -trSB bjälke. -tf^jS tvångströja. 

spsndig spänstig, elastisk, spsnd- 

tr8B vävspännare. 
SpsndeS, de to «v« ikke de två förlikas 

ej, ec gå ej i par. 
Spaer spjut; sparre. -holt spärrbjälke, 

spärrsträva. -hom sparrhorn, luet stad. 

— «-rS sparre. <>«re-loft, -StUS loft, 

mm med synliga bjälkar. 

spaerlagen sparlakan. 

SpSrleinmet spädlemmad. 
Spsetmejse nötvacka (Sitta europaea). 

1. SpSttS hackspett (Picas). 

2. SpSttS fläck. ^X fläckig; ^t scel 
spräcklig säl (Phoca vitulina). 

sp^g skämt; han slog det hen i f\i han 
låtsade som det hade varit skämt. 

1. Sp^gS skämta. 

2. Sp^gS spöka; det spagte for hans 
liv hans liv var i största fara. <x»lig 
hemsk. <N>lse spöke; en gräshoppa 
(Phasma). ^^^IsS-abS spökdjur (Tar- 
sius). 

1. Spal, 'vB spole. 

2. SpsI slaskvatten, skulvatten ; dränk. 

•kumme sköijkopp. 

SpsrgjS T. fråga. '^'S-maal fråga. 
-maalStSgn frågetecken. 

sta istadig. 

Staa stå; uret er gaaet i <n/ har stan- 
nat; samtalen er gaaet i ~ har stan- 
nat av; en liter melk om dagen r^r 
ikke förslår icke; det f>vr til liv det är 
[gott] hopp om för livet ; ~ sig godt 
med nogen komma väl överens: 
resten af summen kan ^ hen kan 
anstå; det faar vi lade o« hen låta 
bero ; ^r til laud har utsikt att få. 

Staahej, Staak larm, oväsen, bråk. 

1. Staal* »varvjäm. -orm kopparorm, 
ormslå (Anguis fragilis). -SnSppS 
kastsnäppa (Tringa canutns). -SSBt- 
ning härdnlng. -trOSSO järntross. 

2. Staal no. stapel, hop, packad massa. 



-'V senaste samoiaiuatta ord. £t>^0 i bo. al tryokstavelfe, Ung vokal, al tryokstavelse, kort vokal. 

Dansk-norsk' svensk ordbok. 18 



stabbe 



194 — 



star-blind 



1. stabbe* hnggknbb. -StM sten aom 
ledning vid Tägkanten. 

2. Stabbe g& och tnlta. 

Stabbor ttolpbod, Tuthnsbod, w« f»r 

■U ckjddas ttmt råttor står på stal|Mr. 

StabejS gammal knnirig nian. 

1. Stabel* brädstabbe; em '\, dalert 
rolle. -senf säng med omhängen. 
StaUer stabbläggare. 

2. Stabel dörrhake. 

Stad*. 'x.S-fysikuS förste stadsläkare. 

'teStenuUld auktoriserad kommissio- 

när för tjänare. 
Stade uppehållsort, yistelseort; stånd- 
punkt, stadium ; bikupa, -penge hyra 

för marknadsstånd. 
Stadig ständig. 
Sta'ds ståt, grannlåt, stass; sidde paa 

r\f^en] göra ingenting. -heSt lyxhäst. 

-Stue bästa rummet. — ^e ståta. 

'x^elig grann. 
Staffere kanta. 
Stag*. -Sild = kestemakrel. 
Stagge håUa tUlbnka, lugna. 
ståhej larm, oväsen, brak. 

1. StHK höhässja. 

2. Stak agnborst på vipsa gräs. 

3. Stak kjol, stubb. 
Stakaandet andtrnten. 
stakade palissad, pålverk. 
Stakkel stackare. 

stakket kort. 

stal, gna över ^k* om ba«t: bli hindrad 
att i rätt tid ställa. 

Stald*. -daekken hästtäcke, -hue läger- 
mössa, -kaad vild, yster efter att ha 
stått länge på stall, -lem, -loft stall- 
ränne, höskuUe. -Okse gödoxe. -trSV 
— 'lem. — 've sätta på stall; ställa 

om haaUr. 

Stalke gå med jättesteg, stylta, gå 

med värdighet. 
Stalling harr (Thymallus vulgaris). 
stam stamninnde. 

1. Stamme stamma. 

2. Stamme stam; bål, stomme; bja. 
hjärtstock p& Tiadupci; bJo. spindel pä 
roder. -StadS nioderknpa. -viS stam 
för stam. Stam-bog* minnesbok, poesi- 
album, -fagot ved om 7— 18 cm. dia- 



meter av aasB ttammmr. -IMIS ett sIngS 

fideikommiss. -sMd stakaill (Clupea 
finta). 4al antal träd per ytenhet 

3. stamme härstamma. 

stamp balja. 

Stampe*, staa « ^x/ l stöpet, icke kom- 
ma nr fläcken, -le ullflock, ylleflock. 

Stånd stånd, klass, kår; ekillnadeo 
mellan vad ett nr visar och den 

lälta tiden; stam ar elt jaktbart djar: 

göre i 's* göra i ordning; städa; lagii: 
paa /%/ strax, på stunden, -biltede 
staty i stående ställning, -fisk fisk, 
som alltid nppehåller sig 1 en trakt. 
-fugl stannfågel, -häftig ståndaktig. 
-keje brits, -seng = stabeheng. -trc 
fröträd. -vildt jaktbara däggdjur, som 
icke lämna boningsplatsen, även om 
de oroas. — 'x/S-mSSSig efter sitt 
stånd; som ståndspersoner, fint. 

Standart standar. 

ständer, '>>{* trekantig signalflagga. 

Stånds stannande. '\*B stanna; »^esine 
beialinger inställa. 'x/ningS-ret sälja- 
res rätt att i vissa fall avbryta trans- 
porten av sända varor, då köparen 
blivit insolvent. 

Stäng ståug. -arm skakcltvärträ. -bolt 
tistelbult. -brilier glasögon med bå- 
gar, -benner störbönor, -fiske met- 

ning. -hest* häst som går vid tistel- 
stången, då man kör i spann. -hjOrt 
treårig hjort, -kaeds kindkedja pä 
stångbetsel. -mlle stångbetsel. -pflS- 
Ser stångcirkel. -skOV slanskog. 
-Springning stavsprång. — -^^e stån- 
ga; o«e tänder peta. 

Stank*, -dyr = stinkOyr. -rense desin- 

ficiera. 
Stankelben harkrank (Tipnla). 
Stap mos. 

1. Stappe r. krossa till mos; sbst. - 
stap, 

2. stappe stoppa. 

1. står = står. 

2. StaK starr (Carex). -gr«S starr. 
"\>Ber etarrarter, carexarter. -saflfl®'' 
vattensångare (Calamoherpc aquatl- 
ca). 

Star-blind = starblind. 



* ftrua det dirtkt mouraraodt sr. ordet. «v artikeloi baradmbrik eller val lom i dea stir fOr« | 



stasé 



- 195 - 



ätempel 



8tas[e] = stods[e]. 

stat*. ~S-drift förvaltning genom sta- 
tens organ. -forbryddlSG politisk för- 
brytelse. -fsngSBl da. (minst 10-årigt) 
fängelse för politisk förbrytelse eller 

dnell. -grund statsskäl. -haandbog 

statskalender utan kaiendarium, rikska- 
lender. -htfjhed jur. territorialhöghet, 

statens rfttt att inom nitt omrslde bestämma även 
över rrämmando imdersÄtar. -pOSt Statstjänst. 

-Streg* statsknpp. -tidende Danmarks 
officiella tidning, -tilskud statsbidrag. 
— '>^elig ståtlig, reslig. 

Station*, ^s-billet fast biljett, aiideies 

färdig, motHAtt blankobiljctt. -meStGf* stati- 

onsföreståndare, stationsinspektor. 

'>^ering stakning av järnväg. 
Sta'tue staty. 

Staude örtartad, flerårig prydnadsväxt. 
Staur stör; jfr staver. 

1. Staut ståtlig, som ser stark och käck 
ut. 

2. Staut ett slags bomullstyg, domes- 
tik. 

Stav* av. i ögat; = /. fttave. -kirke* 

en norsk kyrkobyggnad av upprätt 
timmer, -sele gammaldags sele med 
lokor, -trae loka; trä till tunnstäver. 

1. StavG tunnstav; falde i /vr gistna; 
bild. bli tankspridd. 

2. Stave* bokstavera. -N/lse*. 'vlse- 
gaade charad. 

StaVGr stör, staver. 

Stavn hemort, hembygd ; sjö. stäv. o-S- 

baand rorr (173.'V-1788) gällande förpliktel- 
se för den danske bonden att icke 
lämna hemorten. 
Stavre gå stapplande. 

steady I fjö rätt så! 

Ste'd ställe, ort, plats; i sms. %iy\- xjinde 
~ äga rum; geometrisk '^ ort, lokus; 
blivende ~ varaktig stad. -barn styv- 
barn, -bunddn beroende av orten. 
-egen specifik för orten, utvecklad på 
orten ; det stedegne kvceg sejrede över 
hele linien. -fundcn som ägt rum, in- 
träffad. -fSStelSe lokalisering ar en laga 
o, d. -hukommelse lokalminne, -mo- 
deP styvmor, -modersblomst* styv- 
morsviol (Viola tricolor). -ord prono- 



men, -sans lokalsinne. — ^\\^ lo- 
kal. 

2. Sted* = ambolt. 

Stede giva tillträde, admittera; städja. 
^« til jorden jordfastas. StedS-maal 
städja. 

Stedse* alltid, -gr^n ständigt grön, 
vintergrön. 

Stedt stadd; ilde '>^ illa däran. 

Steffensurt häxort (Circea lutetiana). 

1. Steg stek. 'v<e steka; no. grädda, 'v.ers 
kök. 

2. steg* boktr. regiett. 

3. steg i 1&8 stndel. 
Steger = stasger. 

Steog hane av vissa fåglar. 
StejI brant, -dy b bråddjup. 

1. Stejle stegel ; påle %tt hänga fisknät 
på; v. stegla. 

2. Stejle kvicke i hornet. 

3. Stejle stegra sig; jeg ^^de jag höll 
på att falla baklänges av bupnad. 

stel' ställ ; uppsättning, samling av sa- 
ker, som höra tillsammans, servis; slet 
/x/ misshushållning; det ergodt <%/ paa 
det hotellet det är väl skött; der er 
smaat ~ fattigt ; det er ^ ! det är ord- 
ning I — 'X/le sköta, ordna, styra och 
ställa med; ~Ze en hest, en lampe; 
'Kfle for en hushålla; »v/c paa snygga 
upp, reparera. 

1. Stemme röst, stämma; röst, votum; 
per /x/ vid röst. -dygtig röstberätti- 
gad; beslutsmässig, -flerhed majori- 
tet, -givning votering, -hest stall pn 
fiol. -kasse motsr. röstnrna. -kvseg 

valboskap, -ridse röstspringa, glot- 
tis. -rum det enrum, där den da. val- 
mannen i ensamhet skall ifylla sin 
röstsedel. -Stok Ijudpinne. 

2. Stemme stOSS p& bjulekcr. 

3. stemme stämma överens; bringa att 
stämma, stämma ett instrument o. d 
-fl0Jte stämpipa. -hammer stämnyc- 
kel. 

4. stemme göra hål. -jern* huggjärn, 
hål järn. 

5. stemme sätta emot; dämma upp. 
•dige damm. -VSerk fördämning. 

Stempel* plstong, kanna i ångmaakin; 



-/V) seuaste aammansalta ord. <V = i bo. al tryckatarelae, lång vokal, dl trjekstavelae, kort vokal. 



atempelmaskliie 



m 



dtikkappé 



kolY t. ex. i pump; gatläggares jungfrn. 
•maskine maskin, driven genom cylin- 
der t. ex. med komprimerad luft. -SlSQ pis- 
tongslag. 
sten*, -ask vaniig ask (Fraxinns excel- 
sior). -bane makad amiserad väg- 
bana, -bid*. -blder = skivejisk. -bit 

havskatt (Anarrhiclias). -blomster 
en fossil grupp bland tagghudingar. 

-brand = stinkbrand, -brydermaskine 

stenkross. -brsek stenbräcka (Saxi- 
fraga). -buk* (Capra ibex). -dalp = 

'duip. -dre jer = -vender. -drossel* 

= blaadrossel. -dulpi -dylp sten- 
skvätta (Saxicola oenanthe). -eg* 

sydeuropeisk art (QuercUS ilex). -falk 

dvärgfalk (Falco apsalon). Wb* (Li- 
thospermnm). ^gang = 'm0lle. -godS 
= 'tf^j' -gaerde en gärdesgård, sten- 
mur, -honning sockrad honung. 
-hylle stenhäll, -h^ns sydeuropeisk 

hönsfågel (Caccabis), nom ror jaktnndaro&I 
Infört» i Danmark, -kar brokar. -klSte* 

hällkista. -kl0Ver sötväppling (Meli- 

lotus). -knusermaskine stenkross. 

-kobbe knubbsäl (Pboca vitulina). 

-laas flintlås, -lim stenkitt. -maar 

stenmård (Mustela foina). -masse ett 
ämne framställt av pappersmassa. 
-morkel stenmurkla (Gyromitra escu- 
lenta). -m08 en lav Parmelia saxatilis. 
-Olie bergolja, petroleum, -pap, -papir 
= -magse. -peber fetknopp (Sedum 
acre). -pikker stenhuggare ; = -dulp ; 
brun "\» buskskvätta (Saxlcala rubet- 
ra). -plante korall, -salt bergsalt. 

•skvstte* (Saxicola). -smut, -smutte, 

-Smaet = -dulp. -Sneppe = horsegQg. 
•sop läcker rörsopp (Boletus edulis). 
-Spil en lek. -suger = skivefisk; av. = 
marejlynder. -SVamp = sop. -telnC = 
undertelne. -tyggor stenkross. -lej 
krukmakargods ; sämre porslin, fajans. 
-ugle Minervas uggla ( Athene noctua). 
•ulv = hubro. -Urt fetknopp (»laktet 
Sedum); aank. = -peber. -VOnder, 
-VSBlter roskarl (Strepsilas interpres). 
-0rn kungaörn (Aqnila chrysaetus). 
-erred = bcekorred. 
Stengel = stcsngel. 



stente stätta. 

1. Steppe*. -braksvale ett slags vadar- 
svala (Glareola melanoptera). -hirg 
blek kärrhök (Girens swainsoniiV -he- 
ne* = sandhane. -ulv prärievarg 
(Canis latrans). 

2. Steppe sticka ihop. 

sterbens dödligt kär. 

Sterlef * en stör (Acipenser ruthenus). 

StervbO dödsbo, stärbhns. 

8tet[te] fot på glas o. d. 

Stev ett slags enstrofig lyrisk folkdikt: 
åv. omkväde; ordstäv, -kamp impro- 
visationstävlan, vanligt nfijc vid norska gil- 
len, -to ne melodi till stevets strof - 
form; ex. Den raske gut kan J eg ald- 
rig glemme. Ak, hvorfor blev han da 
ej her hjemmef Ak, ve mig arme, hvad 
kar jeg gjort, at med min lykke han 
rejste bort? — 'x/jOS öva stevkamp. 

Stevn = sttevn. 

1. Sti vagel på ögat. 

2. Sti stig. 

8. Sti stia; soitte gces paa <v göda. 
Stif- i ■m«. = sted: 

1. Stift* nubb. 

2. stift* biskopsdöme. -amtmand amt' 

man i stiftsstaden, bisUtare l sttrtadlroktto- 
nen, förr övriga amtmäns chef. — ^X/S-DOfa- 

lingsmand = -amtmand. -dame äld- 
sta medlemmen i ett Jrakenstiyt. -di- 
rektion myndighet, bestående av bi- 
skop och stiftamtmand. -fystkus 
ungerar försto provinsialläkare, över- 
ordnad distriktslcegen. -prOVSt motav. 
domprost, -tidende forr.- tidning, i 
vilken stiftets officiella kungörelser 
infördes. -Bvrlghod = landemode. 
Stif te* ; ~ goild göra. 

1. Stig|e stiga. -bord*, -hjul steghjnl. 
•rem stegläder, stigbygelsrem. 

2. Stige stege, -trin stegpinne. -trS 
sidostycke i stege. 

1. Stik' stick, styng; ijo. stek; no. tim- 
mer om 10 — 16 cm; holde '\t hålla 
streck, -afflbolt mindre städ, hand- 
städ. -blad pärer plåt. -brev arreste* 
ringsorder, -flue* (Stomoxys culci- 
trans, Bnariik iiafiflagan). -kappO mindre 
valvkappa, som skär in i ett valv. 



ftrea det direkt motavarande ar. ordet. *>* artikelna huTndrobrik eller Tad tom i den etår fOre I 



stiklog 



- 197 — 



stjemebor 



-i^g lök avsedd att planteras ut. -Ord 
sista ordet i en replik. -palm6 = 
kristtom, -pengS mutor, -pille stol- 
piller; retsamhet, spydighet. -plattG 
= -blad. •pr0ve godtyckligt uttaget 
prov. -SJOver bärare, som står till 
hands i gathörnen. -sksrpB en lös 
hake, som stickes in i ett hål på häst- 
skon och trampas fast. -tBJ martin- 
gal, -^kse redskap att putsa upp 
hål med. 

2. Stik förstärkande: precis, rakt; ^v mod- 
sat, '\t 0»t. 

Stikke*; kan du ^ denf gör något 
bättre! jeg ved ikke hvad der fK>r kam 
kommer åt; ^ paajlasken Ibörjal ta av 
den; stik paa saltet* skicka mig det; 
'x/ med bölden bränna, bolla; kan fy^r 
ikke dybt det är inte mycket med ho- 
nom; jeg ved ikke^ hvori det ^-r hur 
det kommer sig; blive f\.nde bli sit- 
tande fast; /v en Hd uttränga ur nå- 
gons gunst, slå ur brädet; »v i at gra- 
de ta till lipen, plötsligt börja gråta; 
*%* noget til nogen i hemlighet under- 
stödja; 'x/ jpart det ene ben halta lind- 
rigt, »dra» ; det /%;»• noget under där 
ligger en hemlighet, -jern = stemme- 
jern. 

Stikkel martom (Erynginm). 

Stikkelhaar* korta, spetsiga hår på i 
det hela nakna kroppsdelar. ^t\ 
med isprängda grå hår, gråsprängd. 

stikkelsber* krusbär (Bibes). 'x^s-maa- 

ler krusbärsfiäck mätare (Abraxas 

grossulariata). 
Stikkan snarstncken, snarsticken. 
Stikle ge gliringar. 

1. stikiing* sättkvist. 

2. Stikling = hundestejle. 
Stikning* utsättande av sticklingar. 
stil*, dansk (norsk) r^ kriaskrivning. 

rx/S-bog temabok, 'x^ig hogUdiict: stil- 
full; begravelsen var enkel men 
yig. 
Stila, dette brev er godl 'vi väl skrivet, 
-x/ h0Jl syfta; ~ hen tviod styra ko- 
san. 

stilfaer^dig stillsam. 

Stilk stjälk = rédstilk. -akS spärrlosta 



(Brachypodinm). 'x/Btang = aaretang. 
— 'x/Bt blad skaftat. 
Stillands [byggnads]ställning. 

1. Stilla adj. o. ad?, stilla, tyst; stillsam; 
Bbst. vindstilla; v. stilla; den 'x; ugt 
påskveckan; »x/ «e/«Äa6 kommanditbo- 
lag, -liv stilleben. 

2. Stille ställa; rs» betingelser uppstäl- 
la; det er ikke noget at ^s* op mod kam 
han är omöjlig: jeg r^de i rette tid 
infann mig; 'x./or sig skaffa man i sitt 
ställe, -kil riktkil. -maal zinkstryk- 
mått, -pind i fiol : ljudpinne; mick. 

spännsticka. — 'x.r vid danskt rlksd.ngs- 

mannavai- person,som uppställt cu kan- 
didat och är lagligen förpliktad att vid vultlll 
ftillct tnla ffir hans val. 

Stilling ställning; ställ; anställning: 
han er i ~ han är försörjd. 'x-S-ret 

friköpning^rätt, rorr gAliande ruit att fuil- 
gOrn aln vilrupiikt genom lejd ställforetrudure. 

stillids steglitsa (Acanthis carduelis). 
Stilne* bli stilla. 
stilsten { masugu-. ställsten. 

1. Sti'lll stim. 'x<e stimma, väsnas. 

2. Stim ånga. 

1. Stimlmel skara, hop. ^x/le skocka sig. 

2. Stifnmel slktstomme. 

Sting styng; have »u i siden håll. -sild 
= hundestejle. 

stinkle'*'. -brand* ho. vete (Tilletia). 

■dyr* (Mephitis). -fluc = Jlorvingt. 
-kalk orsten. -SVamp* (Phallus). 
Stint = smelt. 

stipeller stipier. , 

Stiplet fläckig. 

StirridS «jö. förvaringsrum för bordscr- 

vis, proviantartiklar m. m. 
Stiv styv; stel: egensinnig; en ~ pris 

högt. -hamre kallhamra, -krampe 

stelkramp, munläsa. -Syge engelsk 
sjuka, rakitis; osteomalaci. — 'x.e gö- 
ra styv; »^le et hus stötta; ~e toj stär- 
ka, 'x.else stärkelse, /x/else-gummi 

dextrin. 'x-CP ajö. mellanstolpe. 

Stjaalen stulen; ae stjoile; »^t förstu- 
let. 

Stjerne*. -anis* (Ilicium anisatum). 
-DJOmSt stjärnblomma (Stellaria) -bold 
=• jordstjerne. -bor försänkningsborr. 



"X/ aooaile aammaosatu ord. (0 = i bo. al trjckstbvelse, låog rokal. at trjekaUvclaa, kort vokal. 



stjernelvlul 



— 198 



stormfngl 



•hjul kngghjul. -konge kungefågel 
(Regulns regulns). -koral* (Madrepo- 
ra), -ndrvet, -ribbet bot. med nerver 
åt alla håll, från ett bladskaft, fäst 
inpå bladet. -$ilre stjärnbräcka(Saxi- 
frnga stellaris). -skud stjärnfall. 
-SkflBrm stjärnfloka (Astrantia major) ; 
prustrot (Helleborus niger). -S^pung 
stjärnaskid (Botryllus). -taage stjärn- 
moln, nebulösa. -tidsel spåtistel 
(Carlina). 
Stjaert* fiskstjärt, fågelstjärt; stån- 
gen, varmed en väderkvarn vrides; 
ploghandtag, -and* (Anas acuta). 

-mejse* = haiemejse. — r^e-talje 

stängtackel. 

Stod hästflock; stuteri, -fold, -haVB 
hästhage. -hingSt avelshingst, beskäl- 
lare. 

Stodder tiggare, -foged uppsynings- 
man över de fattiga. 

Stof * ämne. -skifte, -veksel ämnesom- 
sättning. 

Stok'* käpp; DO. timmerstock; no. kort- 
lek ; dona för fågel fångst ; af den gam- 
le 'x/ stammen, -and gräsand (Anas 
boschas). -hamp honplantan av ham- 
pa, -hus militärt arresthus med stock 
el. andra plågoanstalter. -kaardS 
spatserkäpp med dold väi-ja. -I^bning 
uppkomst av fröstockar på rotfruk- 
ter, -mester fångvaktare, -ross* (Al- 
thea rosea). -VSrk våning. — 'x/kc- 

baand käpptofs. -drev mek. trilla. 

-mand bist. nämndeman, -m^lls pul- 
veriseringsmaskin. 

1. stol* slutmuskel i ostron; kyrkbänk; 
i>ä suäkinstrunicut: stall ; gaa til f^s ; set- 
te en 'ven /or d^ren få någon fast. 
-h0vl rundhyvel; spockskiva. -kserrO 
gammaldags kärra med ryggstöd. — 
~e-brev kvitto på erlagd bänkhyra. 
-Skab gammalt hörnskåp, som stod på 

bäukea i bög^ätcshöruet. -StddS bänkrum 
I kyrkan. — »^^ lita. 

2. Stor studel. 
Stolp i lås: fjäderess. 

StolprO gå osäkert som barn och gam- 
la. 
Stolt*, -hendrik korsört (Senecio vul- 



garis) ; lungrot* (Blitum ei. Chenopo- 
dium bonus Henricus). 

StoppO*, 'x/ op ta slut. -birSSe packdo- 
sa i ångmaskin, -dejg, deg att göda 
fjäderfä med. -gaffel broms, hämsko. 
-Sted anhaltstation, hållplats, -tseppe 
vaddtäoke. -VOgn bromsvagn. — '^T 
Bjö. stoppare. 'x^r-talje klamtalja. 

StOppin stubin. 

Stor*, f^t kvceg nötboskap; du f>ue min! 
men i all världen ! -bunden med stora 
maskor. -fugl orre ei. tjäder (Tetrao). 
-gaffel sjo. apgaffel. -hans storskry- 
tare. -jO storlabb (Lestris catarrhac- 

tes). -karl pamp. -kjove = -jo. -klok- 

ke hässleklocka (Campanula latifo- 
lia). -kobbe* (Phoca barbata). -kon- 
val storrams (Con vallaria multiflora). 
-kors* kommendör med stora kor- 
set. -korsn8Bb större korsnäbb (Loxia 
pithyopsittacus). -laden storartad, 
storslagen; stor på det. -loni* (Colym- 
bus arcticus); islom (C. glacialis). 

-maage fiskmås (Lams canus). -ma- 
gasin = store. "HlOdig högsinnad, 
storsinnad, stolt, -regne störtregna. 
•sej utvuxen graasej intill 1 m. längd. 
-Sil tobiskung (Ammodytes lanceo- 
latus). -Sild sill i sjätte året. -skarv* 
(Phallacrocorax carbo). -Skserm sam- 
mansatt flock; mästerrot (Imperato- 
ria). -skede storskot, bomskot. -slaaet 
huggen i stora stycken; storslagen. 
-Snudet uppnosig. -SpOVe storspov 
(Numenlus arquata). -StUSn stora 
rummet, salongen. -SV0b svepe. -S8BI 

= -kobbe, -talende storordig, -tare 

en art bladtång (Laminaria hyperbo- 
rsea ci. cloustoni). -ting Norges riks- 
dag. — rv^e-bJArn stora björnen. 

Storaks*, -trae* (Styrax officinalis). 

store kooperativ förenings utminute- 
ringslokal. 

stork* (Ciconia). rs.e-mdb näva (Gera- 
nium); = -snahel. -snabsl pantograf, 

transportör, en apparat, avsedd ntt avteckna 
en Qgur likformig med originalet i fUrstorad rllc- 
föriuinskad skala. 

storm*, -baand hattband ; ståndare i 
fackverk, -fugl stormfågel (Fulmarus 



* tven det direkt motavarand* ar. ordet. «v artikeloa huradrubrilc eller vad som i den aULr fOra | . 



stonuhat 



— 199 — 



strandsneppe 



glacialis); lille -'x/ stormsvala (Pro- 
cellaria pelagica). -hat lätt hjälm; 
stormhatt (Aconitnm napellns). -lidt 
skadad genom storm, -potte mar- 
schall. -p«l stormpåle. -SVale* (Pro- 
cellaria). -valse bom med taggar till 
skydd mot stormning. 

stötte stamma. 

StOUt, StOVt = staut. 

Straa* halm; vare h^jtpaa ^v ha kom- 
mit sig npp i världen, -enke gräsän- 
ka, -junker snobb, -kel loskoi. -lagt 

b alm täckt, -mand balvan, fågelskräm- 
ma; stikke til '\* fakta mot manne- 
käng. -Stol rottingsstol. -SSdO rot- 
tingsits, -vin vin av halmtorkade dra- 
vor. 

straage nrr-. sikta. 

Straale* manlig könslem. -dyr* (Ra- 
diatnm). -haerdning härdning, varvid 
vätskan får strömma ut över stålet. 
•master strålförare vid ipruta. 

Straf '*, under /v af ti daler böter, vi- 
te, -feldig förfallen till straff, -ud- 

maallng straffmätning. — ^fo-afdo- 

iing fi)rr: militär straffanstalt, disci- 
plinkompani, -dom mer brottmålsdo- 
mare, -sag brottmål, -truselteori 

varningsteori, avskräckningsteori. 

Strakt sträckt, -leddet bot. med långa 
leder. 

stram'* spänd ; en <n/ smag frän, am- 
per: *\* hud hård, fast. -bukS smörj i 
bakparten, etut. /v me spänna, sträc- 
ka; /ra ibiken '\f'mer sitter trångt. 

stramaj, stramej, stramin stramaij. 

strand*, -aborre vanlig abborre i 
bräckt vatten, -alant en art krisle (Inn- 
ia dysenterica) ; saltarv (Ammodenia 
peploides). -aster(s)* strandkil (Aster 
tripolium). -bedo Beta maritima. 
-bo strandpryl (Litorella). -brink 
brant strand, -brokfugl kustpipare, 
kastvipa (Charadrias helveticus). 
•dild, -fenikel havsfenkål (Grithmum 
maritimum). -firling strandnarv (Sa- 
gina maritima), -fladbselg strandärt 
(Lathyrns maritimas). -fladO låg 
strandremsa, långsluttande strand. 
-fyr svarttall (Pinas maritima ei. ni- 



gricans). -hare^rO harfloka (Ba- 
pleoram tenaissimam). -hejro tnv- 
losta (Bromas mollis hordaceas). -hOS- 
tehOV spjntskråp (Petasites spurius). 
-hindebaBger marrlsp (Statice limoni- 
um). -hjejle = 'brokfugl -h^g labb 
(Lestris). -kaal* = khftnaal -kant- 
belg klöverärt (Tetragonoglobus sili- 
quosns). -karpo = rimte. -karSO bitter- 
krasse (Lepidium latifoliam). -kleft- 
naal = khftnaal -krabbe krabbtaska 
(Carcinas moenas). 'kvih^sandkryh. 
•kvik (Triticam repens Tar. littora- 

lis). -VxRVn^lostikke. -kflellingetand 

smalbladig kärringtand (Lotns tenai- 
folias). -lo = 'brokfugl. -labor, sort- 
benet '*\> vitbröstad strand pipare 
(Aegialites cantianus); bredncebbet 
-~ myrsnäppa (Limicola platyr- 
rhincha); almindelig -^v kärrsnäppa 
(Tringa alpina); isländsk ">» kust- 
vipa (T. canatas); krumncebbet -^x/ 
spovsnäppa (T. snbarqaata); sorte- 
gråa •'\* skärsnäppa (T. striata). -leg 
sjölök, havslök (Scilla). -maago havs- 
trut (Larus marinas). -malurt* 
(Artemisia maritima). -mandstro 
martorn (Eryngium maritimum). 
-melde strandmåUa (Atriplex lito- 
rale). -neliike praktnejlika (D lan- 
thus superbus). -nOt vad. -Odder = 
-maage; = havodder. -piber skärpip- 
lärka (Anthus obscurus); strand- 
pipare (Aegialites). -ravn en pelikan 
(Pelecanus carbo). -rOt rätten till 
strandat gods. -rider kustvakt. -riS 
klådris,strandljung(Myricaria). -rug* 
(Elymus arenarius). -rylo skärsnäppa 
(Tringa striata); strandpipare (Aegi- 
alites). -rytter = styiteUber. -raed- 

dike marviol (Cakile maritima), -sa- 
mel bunge (Samolus valerandi). -SSn- 
nep = 'rcBddike. -Siddor* i Noigea kust- 
distrikt: ägare av litet hus vanligen 
på ofri grund, -siv havssäv (Scir- 
pus maritimus). -Skado* = lofugl. 
•Skalle = rimte. -skreppo* (Rumex 
maritimus). -snegi strandsnäcka (Li- 
torlna). -SneppS rödspov (Limosa 
aegocephala) ei. myrspov (L. lappo- 



-'N/ senast* sammaiisatta 



ord. £t> = O i bo. al trycksUrelst, liog rokal ol tryokstarelse, kort rokal. 



strandsnipe 



— 200 — 



stryge 



nica) båda i TiDtenirfLkt. -Sllipe drill- 
snäppa (Actitls hypolencos). -Stsd 
fiskläge, -svale backsYala (Cotyle ri- 
paria). -SVingel Festaca tiorea. -80d- 
graBS strandgröe (Glyceria maritima). 
-tidsel = -mandstro; — -trekage. -tile 
= 'Snipe. -trehage havssältlng (Tri- 
glochin maritimam). -tudSO stink- 
padda (Bufo caiamita). -tusindgyllen 
en art äran (Erythrea litoralis). -vad- 
sker lik, som uppkastats på kasten. 
-valmue* moblomma (Glaacinm In- 
team). -VBJbred satt (Plantago mari- 
tima). -Vibe = -hber. -vindel = gcer- 
desnoBrU. -SBrt* = -JladboBlg. 

stratigle tillyxad stock, -skeide] Mdeim. 

stränglyft a. -ved ved i knippor. 
Strant träd l skogen, som på grund av 
bristande Ijas Täxt för fort i höjden. 
/vBt för hastigt växt ; om person : skrang- 

lig., 

strås * ett slags glasflnss. 

Stratenraver stråt rövare, stigman. 

Streg streck; repa. -bflclg getruta, get- 
klöver (Galega officlnalis). ^8 dra 
streck; ~e över stryka över. -maal 
strykmått. 

Strejf strimma. 

Strejfje ströva; snudda, -fugl strykfå- 
gel, -korps strövkår. -lyS osäkert 
ljus, som kommer och försvinner; i 
m&itiiug: skarpt infallande ljus i ett för 
övrigt mörkt parti, -skud sår av ku- 
la, som blott snuddat men icke trängt 
in. -tur strövtåg. 

1. Streng* da. mätt för tråd = 1,606,5 
m. -orm s9 Jordstrengorm, vandstreng- 
orm. 've-tang* sudare (Ohörda filum). 

2. Streng*. -smeltelig, -flydende svår- 

smältlig. 

Stribe strimma. -llBJene de streckade 
kropparna i hjiiman. -Syge bladfläck- 
sjuka hos koru, rrnnikallad av svampen Hel- 
minthos porium gramineum. »x/t 
strimmig; /vrfe tänder streckteck- 
nade. 

Stribs stryk. 

1. Strid'^, ~ paa en sag envis; et f^^t 
forlangende hård fordran, -buk tjur- 
skalle, -regne störtregna. 



3. strid* kamp. «v8-niend kämpar 
(Plantago). — »x/es tvista. ~lg* envis. 

Strie grövre tyg av blånor o. d. ; säck- 
väv; buldan. 

Strigie skrapa ror rvktniog; v. lykta, skra- 
pa. 

1. Strik' skälm, tjuvpojke. 

2. Strik" resårband, resår. 

1. strikke sticka stmmpor o. d. -skede 

etui för strnmpstickor. -tB) handar- 
bete, som besttr i stiokning, Stickstrumpa. 

2. strikke rep. 

Strikmaal = stregmaal ; dobbelt 'v tapp- 
strykmått. 

StrikS sträng, bestämd, noga. 

Stri'l namn på kustbefolkningen i Ber- 
genstrakten. 

Strimmel litet stycke, strimla, remsa. 

1. Strippe litet ämbar, träkärl. 

2. Strippe taga ut nerverna ur tobaks- 
blad. 

3. Strippe trippa. 
StripS stryk. 
Stripsel = trippel se. 

1. Stritte streta; et *\*nde gver uiBpant; 
haarene '^r ud til alle sider stå i alla 
väder; *>»> med benene skreva, »breka», 
stå bredbent. 

2. Stritte kasta kraftigt, slunga. 
ströp'* hälla under foten. 

Strube* den sida av en befästning, som 
är vänd från fienden, -plben hast^jnk- 
dom, Jfr lungepiben. -SpejI laryngoskop. 

strude = sti^tte. 

Strudel virvel. 

Struds* (Struthio). -vinge strutsbräken 

(Struthiopteris). 
Strunk rak i ryggen, styv ; stolt. 
Struntjsger labb (Lestrls). 

1. Struf litet fyrkantigt vetebröd. 

2. Strut trut. 

Strutte* pösa, svälla; et f\*nde yvtr = 

strittende. 
Stry blånor, drev; narre en op i »^ 

grundligt lura. 

1. stryg* smörj. 

2. stryg no. grunt ställe i älven, där 
strömmen är stark, fors. 

stryge stryka ; <x« mursten göra tegel ; 
'N' til eksamen stupa, bli kuggad; •>/ 



* itveo det direkt motsvarando st. ordet, 'v artikelns huvudrubrik eller vad tom i dca står fOre 



strygebolt 



^1 — 



sttunphalet 



op klå upp. -bolt stryklod, -plade 
strykplån. -grld, -gPJS strykugn. 

-instrumenter stråkinstrument, -kvar- 

tet stråkkvartett, -lak lackfernissa. 

-rem rakstrigel. -Spaan strykspånför 

liar; strykträ för mätning. Stryg- 

brst lucka på duvalag o. d. -maal struket 

mått 
Stryk = 2. stryg. 

StraBbS sträva, ^vr stötta; »streber». 
Strsde gränd; sund. 
StraBk slag rid kryssning' 
Straekke*. '^ til racka till. -dam damm 

för fiskyngel. — 'x/lig smidig, som 

kan uthamras. 
Stnsk-bj^Uce spännbjälke, bindbjälke. 

•graBnse* ■•= flyde-grcense. -hammer 

räckhammare. -IsgtS de vågräta läk- 
tena i ett staket, -toug rålejdare, liv- 
lejdare. 

StrSngel kvarkknuta, ett «lagi atrupnjukn. 

StraBV strävan, strävande. 

1. 9tr«*. -pulver nikt, frömjöl av Ly- 

COpodium Clavatum, tafI piller f«rv«ru. 

-tanke lösryckt tanke, aforism. — 

»velse strö. 'velses-muld torvmull. 

2. 8tr0 underlagsbjälkar, syllar. 
Str^g trakt; et ^ med buen stråk; et 

«v med pengelen streck, drag. -f ugl = 
»trejffugl. 

str«m*. -aabning avlopp, -and* (Cos- 

monetta histrionica) ; do. = storjieke- 
and. -baad flodbåt, -fald ställe med 
starkare ström, -gäng strömmens 
riktning; strömdrag, -kantring* tid- 
vattnets vändning, lägsta ebb, högsta 
flod. -kobling sjögång orsakad av 
stark tidvattenströmning i smalt far- 
vatten, -ksentring = -kantring, -ras 
= 'kobling. -sild* mindre silverfisk 

*( Argentina silus). -Skalle löja (Aspi- 
us alburnus). -SkavI häftig uppsjö: 
= 'kobling. -Snsppe, bredncebbet -<n/ 
brednäbbad simsnäppa (Phalaropus 
fulicariua). -StflBr* = vandstcer. — 
/vt, det er fstt här är stark ström. 

Strempe strumpa, -svikkel svickla. 

Stub' stubbe; jrr stgd; stubb; no. stump. 
-jord stubbåker, -mells tysk väder- 
kvarn, aoni hel och htilen vridei niot vinden. 



— /vbe-gaas gås, gödd på stubb- 
åkern. 
Stud oxe, som kastrerats före könsmog- 
naden och därför har mycket av kons 
form och lynne; jfr belle. /vO-gaard 
gård, som huvudsakligen driver upp- 
födning av gödoxar, -pranger ox- 
handlare. 

Studel* i bOMlia. 

student*, /ver-forening Danmarks äl- 
dre, mer konservativa studentkår. 
-nelllk borstnejlika (Dianthus barba- 
tus). -samfund no. studentkår; d«. den 
yngre, mera radikala studentorganisa- 
tionen. 

Studere* fundera. 

Studiegaarden äldre namn på Köpen- 
hamns universitets gård. 

Studiosus perpetUUS överliggare. 

1. Studs munstycke tiii ror. 

2. studs, paa en /v i hast, plötsligt. 

3. studs kort om huvudet ; no. förargad. 

1. Studsje beskära träd. /vning iDick. 
stötning. -rasp grov ohärdad fil ror 

ben, bom o. d. 

2. Studse bli förvånad, häpen. 
StudsmuS sork (Arvicola). 

1. Stue rum, salong; no. litet hus, 
stuga; da. —'etage-, acette ^y^npaa taget 
vända hela huset upp och ned. -ar- 
rest arrest på egna rum. -bryllup 
bröllop i hemmet, -birrn barn upp- 
växta inom fyra väggar. -Otago da. 
bottenvåning. -fluO hnsfluga. -gäng 
sjukhusläkares rond. -huS bonings- 
hus, -kone sjuksköterska, -lejlighod 

da. våning på nedre botten, -luft då- 
lig luft. -Iserd kammarlärd. -orgel 
kammarorgel, -pigo innepiga, hu.sa. 
-Sidder innesittare. -ur väggur i fodral. 

2. Stue stuka till, skada genom stöt. 

3. Stue stuva mat. 

4. stue = 1. stuve. 
Stulle pyssla. 

1. Stump trubbig; en <v kiegle stympad 
kon. -tende flytboj, som är flat på 
översidan. 

2. stump* stycke; stuv; ankarstock; 
/ven min mitt socker, -hålet .stubb- 
svansad, kuperad. 



"V genaate fammapaatta ord. <^^= O i bo. al tryckatareiae, ling vokal, al tryokatavelae, kort vokal. 



stnmpe 



— 202 — 



stsBviie 



Stumpe Tara för kort; stöta om ban; 

'x/ o/ förkorta, kapa av. 
Stund* tid, UV. några dagar; ha r^er tid; 

'n/CS-IBS rastlös, nervöst orolig. 

1. Stunde* nalkas. 

2. Sttinde längta, sträva. 

1. Stup bråddjup. 

2. Stup', Stup'e stomp. Stupere teckna 
med stomp. 

Stupin = stoppin, 

Stur nedstämd. f^B vara nedstämd; 
fuglen sidder og o^r vantiives. ^Btl 
= stur. 

StUSlig tråkig. 

Stuf kort. -flag rektangulär flagga. 
•garn, sove paa -r^ m^d kläderna på 
för att ögonblickligen vara färdig. 
-lap stotlapp till märsseglets skydd 
mot skamfilning. 

Stuthingst = stodkingst. -mSSter hingst- 
skötare. 

Stutting kort släde, stockkälke. 

StUV* rest; fågelstjärt. 

1. StUV|e* packa; ^nde/uld proppfull ; 
-holter stnvningsved, bäddning under 
lasten. 

2. Stuve* = 3. stue. 

Styg'* ful; jeg er f^t bange for at det 
er sant jag är verkligen rädd. -VCJr 
dåligt väder. 

Stykke*, et »^ mad en smörgås; kan 
spiste fire ^r smörgåsar; slaa^ gaa i 
f^r sönder, -tälj 6 tälja med vilken 
kanonen flyttas. 

Stylepig = mudderkUre. 

Stylit pelarhelgon. 

Stylte*. -fod framåtböjd karled på 
häst. -iBber styltlöpare (Himantopus). 

Styne beskära. 

1. Styr upptåg; no. buller, oväsen. 

2. styr styrsel; jfr överstyr. 

1. styrs föra oväsen, larma. 

2. styre styra; ^e til freds lugna. 

•aag rorok. -fjaer stjärtpenna, -ord 

proposition, -segmsnt = aag. — <%/|- 
Se*, prepvsition med r^lse rektion. 
Styring styrande; i &ugtuaskiu: Watts pa- 
rallellogram. 

styrlasttghed styrlast. 

1. styrt stråldusch. 



2. styrt bjuii skränkning. 

Styrte störta, -bad = i. styrt, -dykker 

Störtdykdre, gimrågel, ton blott rråa larten 
kan dyk* ned i vattnet. -kafrS vippkär.a. 

-88Bng skyddsbyggnad under över- 
fallshjul mot bottnens utgrävning. 
styrvolt ett slags kortspel; värdelöst 

kort, ■aisk. I lomber. 

styv fågelstjärt. 

Stsdig cg. om bast: ifitadlg; mmi. envis, 

tjurskallig, trilsk. 
Ståeger sadelbom. 

1. StSekke* sätta i stack. 

2. Staekke* förkorta, klippa vingar; top- 
pa el. fila sågtandor. 

Stsmskalle == kcenling. 
StaBnder stånd; jrr stånd; ständer. 
-vaerk korsvirkesbyggnad, fackverk. 

1. Staenge höloft, ränne. 

2. staenge märsstång. -hjaelpestag 

stängborgstag. -SSelhoved bramesel- 
huviid. 

3. Staenge regla, -not vad. 

4. Stasnge störa, sätta störar vid; o« 
erter. 

Staengel stjälk; bot. stam. -blad stam- 
blad, -brand en sotsvamp (Urocystis); 

rugens -'v» arten IJ. OCCnlta, som fram- 
kallar stråbrand, -knold stjälkknöl. 
■led led, internodie. -orm en rund- 
mask (TylenchuS devastatrix), aom an- 
griper klöverfälten. -SpirO kuopp. -StykkO 

mellanled, internodium. 

staenke*, 'v t0j dänka. 

Staente stätta; liten stege. 

1. Staer starr, ögcnijukdom. 

2. Staer stare (Sturnus). -drossel = 

rosendrossel. -kaSSO starholk. 

3. Staer starr (Carex). 

Staerk stark; det var et *\*t stykke det 
var det värsta, -vand skedvatten. 

staevn stäv. 

1. Staevne styra kurs, ställa sin kosa. 

2. Staevn|e hugga grenar och topp av, 
toppa, tukta. ^ingS-skOV lågskog, 

(soni uivecklas ur okott. 

3. Staevne kalla till inställelse »arik. iu- 
för rattn, Stämma; sbst. uppgjort möte; 
han kar r^t mig herken ställt mig hit ; 
han kar sat mig <v ker bett mig möta 



* aveu det direkt motsvarande sv. ordet. fKi artikelns huvudrubrlk^ller vad ^om 1 den siAr fOre | . 



stsevnedag 



— 203 — 



snbbe 



här. -dag inställelsedag. -mand stäm- 
nlnp:sman. -m^de möte i kärleks- 
ärenden, rendezvous. -VJdnS = 'tnand. 

1. 8t0 landningsplats för båtar. 

2. St9 stadig, säker, pålitlig, fast; 'vt 
ständigt ; det kan du vcere r^ paa det 
kan du ge dig på. 

8t0b| Icegge i f^ lägga kom i blöt rsr att 

Di&Ua det el. frOa fOr att nnderlvjälpa dcnu gro- 
uiogsfOrmtga. 

siabe* gjuta, -hals = -rand. -jern 

gjutjärn, -knold gjuthuvud. -lys stöpt 

ljus. -malm gjutmetaii. -rand gjut- 

SÖm, där formarna mOtaa. -SSddSl boktr. 

lista, efter vilken antalet av olika 
stilar bestämmes, gjutsedel. -skal det 
▼anligen hårdare yttersta lagret på 
.gjutjärnsstycke. -SlCB stöpslev. -tap 
= -knold. 

1. Stffd stöt; ett slags skarv mellan 
bräder el. timmer ; liten lapp på skor ; 
stötton, laryngal explosiva, eu för damka 

uttalet yttci-st karukteriitiiik cgcohct, som i ord- 
förr&dct mota\arai- \ftr akuta acceni och som 
beetär i att stänibaDdeu tév ett Ögonblick stttuga 

luftens vftg. -brSBt sättsteg i en trappa, 

-bundskrue svansskruy. -dykker - 

styrtedykker. -fuge vertikal fog; stöd- 
fog. -hflBvert stöthävare, hydraulisk 

vädur, -lade snick. stötiåda. -plade 

skarvribba, -pude puffert. -side* den 
inåt land vända sidan av >roche mou- 
tonnée>. -tand bete. -tång tång för 
tråddragning. -tOnS* jfr ovau. — ^vC 
stöta, hyvla i stötiåda; '%< an mod skik 
og hrug av oaktsamhet bryta; *%/ 1 sin 
tale stamma, ^v-e-buk pålkran. -ma- 
Skine fräsmaskln för tapphål. — /x/Cr 
mortclstöt; en gammel rs^er gammal 
stackare, gammal krake. 

2. stad stubbe; jfr atuh. -skud skott, 
som växer upp i kanten av en stubbe. 
-svamp svanipsiftktct Xylarla. — ~e- 
brsnde ved av stubbar, -pistol järn- 
rör för sprängning av stubbar. 

3. sted = sto. 

St9|e stoj a, larma. 
Siait, ta sig en ~ en sup. 
Stekker = hestemakrel. 

1. Stffl styv, stel i lederna. 



2. stal mjölkplats i en avlägsen betes- 
mark; säter. 

1. Step grop, dälpa i vägen. 

2. Step DO. bägare. 

1. siar* = 8tau7'. /ve kråka »äå, sätta 
upp s&d på pålar för att torka den. 

2. Star* flsk (Acipenser sturio). 
StarhuS uthus med eldstad, brygg- 
hus. 

Starje •« makrelstorje, laksestörje. 

Starkne stelna, övergå från flytande 
till fast form; den bhdejord *>^r ved 
solens värme torkar. 

Starrelse storhet, kvantitet; storlek; 
byens fs^r notabillteter. 

stat! behåll kursen! rätt så! stötta 
med rodret! 

slätte* stödja; sbat. stöd: pelare; stod. 
-Celle stödjecell. -flade undre yta. 
-gäng kolonnad, pelargång. 

stav damm; stofc; frömjöl, pollen; i 
sms. små partiklar, -stoft; /ylde '^^ets 
aar 70 år; kaste en f^ i 0Jnene blå 
dunster; t0rre ^ damma; s/j^^e^^ei 
for ens fod kyssa marken, -bad im- 
bad, ångbad. -blad = -drager, -blomst 
hanblomma, -bold röksvamp (Lyco- 
perdon). -brand sot på säd (Usti- 

lago). -briller ögonskyddare. -dra- 
ger bot. ståndare, -fång bot. märke. 
-gran stoftgrand, dammkorn, sol- 
grand, -knap stånd arkapp. -korn 
pollenkorn. -kalle pollenmassa, -lig- 
nende fi^ömjölsllknande. -regn dugg- 
regn, -rar pollenslang. -suger*va- 

cuum-cleaner. -traad ståndarsträng. 
-vej pistill. 

1. Stave damma, röra upp damm: torka 
damm. -klud damnitrasa. 

2. stave* söka efter villebråd; /v om- 
kring ströva, »vr stövare. 

Stavle stövel; känga; en god r>^ åwm- 
heter! vcere paa f^^rne vara fnll. 
-Snabel uppåtvänd näsa på stBvle. 
-Snude näsa. /vt bestövlad, med stöv- 
larna på. 

Subbe söla, plaska; abst. slampa, snus- 
kig människa; lad det <v låt gå, basa: 
gaa i tejler og /v gå och släpa med 
benen. 



-'V senaste sammansatta ord. A> = O i bo. al tryokstavelie, lång rokal. al trjokstavelse, kort vokal. 



sabjekt 



204 — 



snsixig 



subjekt*. 'vS-antyder formeUt sab- 
jekt. 

substantiv*, 'x.isk*, '>>t9k bUatning 
att-sats och indirekt frågesats. 

SUder sntare, lindare (Tinca vnlgfaris). 

suge*. -aarer lymfkärl, -drag motsjö, 

bakåtg&ende svallvågor, -fisk* = 
skibsholder. -glaS spenglas. 
SUgg stor karl ; stort exemplar av djur; 
hnggare, baddare. 

sukker socker, -bede* = -roe. -b«88e 

sockerdosa. -godt karameller, -klypo 
sockertång. •KUl^r billigare soja av 
socker. -I^n* (Acer saccbarinam). 
•maBrke* sockerrot (Siarn sisarnm). 
'rod* = 'tnarke. -roe sockerbeta (Beta 
Yulgaris saccharifera). >tare socker- 
bladtång (Laminaria saccharina). -t0J 
sötsaker, karameller, konfekt, -unge 
allra sötaste barn, sockergris. 

8Ul sovel. 

SUlamiftSn, hele ^s* smosan, smörjan, 
rasket. 

SUld,re, gaa og *\t söla, dröja, vara lång- 
sam i vändningarna. 

SulS havsula (Sula bassana), -kongs en 
albatross (Diomedea melanophrys). 

Sulryg = grenlandsacel. 

Sult svält, hunger. ^6 hungra. 'vSn 
hungrig. 

SUm' summa. 

SUmak* (Rhus corlarla). 

SUmle {(o) söla, icke få det att bli nå- 
got av ; !>* bort slarva bort. 

1. SUmme summera. 

2. SumniS sig återvinna fattningen, 
hämta sig. 

3. SUmme surra. 

sump* {(o) kärr, mosse, träsk, myr. -eg 
australisk växt (Casuarina equiseti- 

foiia). -erts myrmalm, -evigheds- 

blomSt Bumpnoppa (Gnaphalium uli- 

ginosum). -feber malaria, -firben 
vattenödla (Triton), -forglemmigej* 

(Myosotis csBspitosa). -hornugie jord- 
uggla (Asio brachyotus). -hull8Bbe 
kärrknipprot (Epipactls palustris). 
•heg brun kärrhök (Circus asrugino- 
suh). -HegeskflBg kärrfibla (Crepis pa- 

ludoaa). -h»ne* (Porzana). -kogleaks 



sjösäv, kolvass (Scirpas lacostris). 
-tellingetand stor käringtand (Lo- 
tas uliginosas). -Itfber = karleber. 
-mejse kärrmes, entita (Paras palus- 
tris). -Odder flodlllcr (uBder«ltktet La- 
treola oBder Putorius). -sanger = kar- 
sånger, -skildpadde kärrsköldpadda 
(Emys B. fl ). -skneppe* (Bumex pa- 
lustris). -skflN^m krypfloka (Heloscia- 
dium). -snegl sutcbiaktat Paludina. 
-Snerre våtmåra (Galium uligino- 
sum). -Straa knappsav (Heleocbaris). 
-Ugie = -hoi-nvgU. 

1. sund*, -karl färjkari. -mave sim- 

blåsa. -Sted färjställe. 

2. sund* frisk; hälsosam. 'vO sig åter- 
vinna fattningen, hämta sig. — 'x.hed 
god hälsa ; drikke pcM ens *Kiked dricka 
någons skål. 'N^hedS-br^nd hälso- 
källa. '>«hed8-koilegium monv. medici- 
nalstyrelsen. '>^heds-kommi88ion häl- 
sovårdsnämnd, 'x/heds-rejse rekrea- 
tionsresa. o^heds-VOdtSgter sanitära 
förordningar. 

superfin*, 'v// finfin. 
superklog överkiog. 

SUppe soppa; 'x/ paa en pelaepind på 
en spik. -fedt buljongfiott. -kage ta- 
blett av köttextrakt o. d. -kvaSt = 
'visk. -ked kött att koka soppa på; 
urkokt buljongkött. -kekken sopp- 

kokningsanstalt tar bcupUDinc ar fattiga. 

-mad supanmat.' -visk en bunt av 
grönsaker och kryddväxter, som an- 
vändes vid kokning av soppa. 

SUppeda'S, vtBre i en slem *>* vara i 
klistret. 

SU'r sur; i imt. -syrad; det er »^t og koldt 
i dag kallt och ruskigt, -flttig närig, 
snål. -klever harsyra (O.Kalis .'iceto- 

seiia). -kleversyre oxalsyra, -mule 

gå och sura. -Stof syre. -tOm* (Ber- 
beris vulgaris). 

2. SuK Burr; det leber '\* for mig det 
går runt för mig; jeg leber »v i nav- 
nene namnen gå i ett enda virnrarr. 

SUrre*. -laget ett känt tjuvband i 
Kristiania. 

SUSJet tafatt, enfaldig, virrig, /ving 
underlig figur, våp. 



* ftvttu det dlrtikl motararaade »v. ordet. o« artikelns huvudrubrik eller vad loni i den »tlr före I 



dtit 



övigerdatter 



1. SUt'* (Plantago maritima). 

2. 8llf något att snga på för små barn. 
'x^te snga, dia. 

3. 8U't klagan, gnäll. 8Uf re smägnälla, 
pjunka. 

Sliter smörbult (Gobius). 
SVaber sj». svabel, svabb. 
SVaberg glatt, kal fjällsida. 

svag'*', 'v.elig klen. 

1. SVaj = svej. 

2. SVaj böjlig, smidig. 
SvakkenhalS tågända med en knnt i 

ändan. 

1. sval* kylig, ^e-bakke kylfat, kyl- 
skepp. 

2. sval = /. svale. 

1. svale* svalgång. 

2. svale svala (Hirnndo m. fl.), -hale 
svalstjärt; makaonfjäril (Papilio ma- 
chaon); = -rumpe. -klire = -snepj^^. 
-rod tulkört (Oynanchum vincetoxi- 

Cam). -rtimpe laxstjärt, ett slngs lask. 

-Sneppe skogssnäppa (Totanus ochro- 
pus). -spurv svart och vit flugsnap- 
pare (Mascicapa atricapilla). -urt, 
almindelig -fs* skelört (Chelidonium 
majus); lille -*>>» svalört (Banuncnlas 
ficarla). 

Svalker drucken sjöman. 

svamp tvättsvamp; do. = sop. 

Svane svan (Cygnus) ; isländsk^ vild *>>» 
sångsvan (G. musicus); rgdncebhet, 
tam f\t knölsvan (C. olor). -halsstop- 
per sj«. klamstoppare. 

1. svang inskrumpen; om ax: ntan kär- 
ila, omatad. 

2. svang hålfot. 

svangs ljumske. 

svänger havande, -skab grossess. 

SVanShammer stjärthammare. 

1. svar = 8VCB1'; et 'vc strcev ett kolos- 
salt besvär, »x^lig svåra, svårligen. 

2. svar*, ^e svara; hun ^cr mig sva- 
rar näs vist; ~e sine skatter^ '>^e en bil- 
lig rente erlägga. 

svart* = sort. -aate* = knuUaate. 
•and svärta (Oedemia fnsca); sjöorre 
(Oe. nigra). -bag = -bagmaage; ladu- 
svala (Hirundo rastica). -bagmaage 
havstrut (Larus marinus). -bugskate 



svartbnksrocka (Raja nidarosiensis). 
-fugle alkor. -kop kärrmes, entita 
(Parus palustris). -kvejte lilla helge- 
flundran (Hippoglossus hippoglos- 
soides). -or vanlig al, klibbal (Al- 
nus glutinosa). -side = grBulandsscel. 
-Slile = kirkesvale. 

SVe svedjeland, sved. 

sved svett: odj. svettig, -blegn = /ris- 
ler. -daekken sadeltäcke. -fukS* röd 
häst med rödgrå man och svans 

-kniv* för att skrapa srettig bftst med. -SOt 

engelska svetten, -spaan svettkniv. 
— ~e svettas. 'x./S-kasSe varm bad- 
stn. 
sveder e«. svensk; gamle ^ gamle 
gosse. 

1. svej spö. 

2. svej böjlig, smidig, -rygget svank- 
ryggig. — ~e böja. 

Svejfje driva, hamra ut i buktig form 
om meinii; utskära i båglinier. -sav 
randsåg. — »x^nlng bågsågning. 

Svejse svetsa, -jem välljärn. 

Svejtser* mejerist; portvakt; no. ladu- 
gårdskarl. 

svejv vev. 

svek' engelska sjukan, rakitis. 

Svelle syll, sliper i järnväg. 

Svend* gesäll, 'x^e-lade eg. gesällför- 
eningens dokumentlåda; gesällför- 
ening. -Stykke gesällprov. 

svensk*, -grirnt Scheeies grönt, -harve 

klÖsharV l form av en Ukbent triangol. -OVtt 

vanlig kakelugn av tegel [el. tälj sten] 

med långa rörledningar. 'vC svensk; 

grönfink (Linota chloris) ; g0re en ~e 

"f ^W gö'** sig osynlig. 
SVeske sviskon. 
SVibel blomsterlök; hyacint, -fisk boktr. 

Svibel, stil, som fallit i oredig massa. 

Svide sveda; bortskaffa utstående Ii år 

t. ex. på (3'g; bränna vid mat; skålla srin. 

-maskins ett slags ryktskrapa. 
SVie sveda, svidande känsla; v. svida; 

det kommer han til at 'x/ for sota för, 

känna av. 
SVig svek. 

sviger- 1 «ma. : svär-, -sen måg. -datler 

sonhustru. 



-*\t senaste sammansatta ord. ^7 = I bo. a i tryckstarolse, I&og rokal. al tryckstavelse, kort vokal. 



Bvigt 



— 206 — 



dv9dr 



«¥igl böjlighet. 

1. SVigtS*, min hukommehe <x>r mig 
sviker. 

2. SVigtje reva segel, 'x^ing ajo. 8 vikt- 
ning. 

svik' svicka, tapp. 

SVikke reva aeelcn pi en Tlderkrarn : gÖra i 

ordning biaukosoni; klippa nkicsrt. 

svikkel eg. kil; bot. ensidigt knippe. 
-StrBmpe genombmten, mönstrad 
stmmpa; broderad prydnad på 
stram pa. 

SVlll sy 11, botten.stock i bos; dörr- 
tröskel. 'vS = srelle. 

SVimje svimning. »x^lc bli yr, hisna. — 
'x/mel yr. 

SVimling dårrepc (Lolinm temulen- 
tnm); lösta (Bromus). 

SvimSrkS inbränt märke, svedmärke. 

svin*, hare *>* pcia »koven d». vara mb- 
bad; oo. ha en svng punkt i sina en- 
skilda affärer. -tokS grävling. — ^e- 
binde binda ett fartyg på fyra leder. 
-bloinst korsört (Senecio vulgaris). 
-brys svinho. -bSBSt svinpäls. -Il0r- 
Sler* = kaltestJcceg. -bestS skinka. 
-difteritis svinpest. -dild = -maslk. 
-fsdt ister. -fJ86r, ligge i -'%/ Bk&mts. 
ligga på halm. -hflle* bot. vau (Reseda 
Inteola), -hsld svinaktig tnr. -kaal = 
gkvalderkaal. -kam fläskkarré. -kot- 
let fläskkotlett, -mel orent mjöl; &▼. 
kli. -melde gårdmolla (Atriplex pa- 
tulnm). -maelk mjölktistel (Sonchns). 
-polis'k knipslug. -Side fläsksida. 
-Smuit ister. -Steg helstekt färek fikin- 
ka; boktr. fortel. -sten orsten. -tISSel 
= -mcelk. -t0nde avfnllstunna, skul- 
tunna. -0Je klubbfibla (Arnoseris). — 
'x.eri snusk, 'x.sk svin ak tig. 

Svind försvinnande; förlast vid vissa 
metallurgiska processer; krympning, 
då upphettad metall avkyles. -hat 
= bruakhat. -maalestok den större 
måttstock, vari det gjutna arbetet 
måste beräknas med hänsyn till sam- 
mandragningen, -sot lungsot; tvin- 
sot. — ~e krympa. 

SVing sväng; svängning: jrr haandsving; 
derved fik tagen det rigtige fs* vänd- 



ningen, turnyren; en »^ wi i karen 
sväng, tur. -basse nickhake, sväng- 
kanon. -bOP = rimmelhor. -flSr ving- 
penna, -bammel förvåg, -kafle sväng- 

kolv bos flugor. -SHV == rundsao. -traail 
cilie. — /X/C svänga; svinga: *^ende 
fuld bräddfuU: *>#« kor skäkta. 

1. SVing|el svängel; pumpvipp, pump- 
arm. fx/le vackla, ragla. 

2. SVingeh (Festnca); dårrepe (Lolinm 
tcmulentnm). 

SVinke röra sig hit och dit; sbst. undan- 
flykt. 

SVint rask, rapp: interj. vips! <x/e *ig 
kvicka sig. 

1. SVip ögonblick, blink: han rar en 'x* 
i Berlin en titt. 'v/pe indom titta in. 

2. Svip slag, klatsch. 

SVi'P rummel: tlet var en *\* Jor ham 
en stor förnöj el s?. ^e svira, rnmla. 

SVirpe svida som ett piaknpp. 

SVirre kretsa, slingra. 

SVirSk som har den rätta svängen, 

stilig; en ^ jente. 
SVitse bryna; «x» i lidt smör. 
S viska s viskon. 
SVOlk spö: en gtor »x» en stor klnmpig 

karl. /x/S ge prygel : ligge og '\'e paa 

åj0en kämpa. 
svor sval; grästorv. 
SVOVi svavel. -ertS svavelkis. -lite 

svayelsyrlighet. -rod mossrot (Pen- 

cedanum). -syrling, -'x.s-anhydrid 

svavelsyrlighet. 
SVtlll = svulst ; issörja. 
SVUlme svälla. 
svulst* svullnad, tumör. 
SVtindjen försvunnen : »^ne dage flydda. 
SVUpS i en ^ vips. 
SVSkke försvaga. 'X/fsS för^^vagning, 

svaghet. 

svflBig svalg: bot. pipöppning, -aabning 

svalgmynning, -hvslv övre delen av 
svalget. — 'x»e* frossa; et fs^ende dyb 
bibi. ett stort svalg. 

1. svaer svåi. 

2. svaer stor, väldig; tjock; det var o,t 
det var det värsta; gére det ^ere svå- 
rare ; 'vi skyts [grovt] artilleri : /x/f tor 
grovt; fs^t rytteri tungt; »y^e silketojer 



* iTeo det direkt mou varande av. ordet. *>* artikelns boradrubrik eller Tnd som 1 des står f&r« i 



svseranker 



- 207 



&yten 



tjocka; ^x* jembane järnväg med tung 
överbyggnad; du er '\/ mod ham svår, 
elak; ~* ^fiink väldigt, -anker skep- 
pets största ankare, dagligankaret. 
'lemmet grovlemmad. -tOV ankar- 
tross. 
SVSBrd* plankkonstruktion på vissa 
flatbottnade fartyg, avsedd att hindra 
drift; ramm. -brirdre svärdsriddare. 

-btfnne (Phnseoins innatus). -dannet 

svärdlik. -fisk* (Xiphias gladins). 
-lillic* (Iris). 
svaerge sväm. 

SVSerme*. -hul flusterhål på bikupa, 
flyghål. SVSermlinie kavalleriets sprid- 
da ordning. 

SVSrte svärta; av. figoin Oedemia nigra. 
-grSBS, -V8Bld strandklo (Lycopns eu- 
ropaeus). 

SvaBV vev; svans; plankton. 

1. 8V86Ve sväva; '\*nde gfehl* flytanile 
skuld. 

2. SVaeve = h0geurt. 

SVirb linda; bot. svepe och holk. -blad 
svepe, holk, skärmblad. 

1. SVjffba linda, svepa, -bam linde- 
barn. 

2. SVirbe piska; biMi. gissel, -rem pisk- 
ftnärt. 'x*r fjö. taljerep. 

8V0ft rev i segel. 

8V0inni6 simma; <x> hesfene låta sim- 
ma, bada >sunda>. -bSBlte simgördel. 
•dykker jrr styrtedykker. -f laade flotte 
för badhus, •hinde simhud. -pr0Ve 
prov för frö, som läggas i vatten, 
varvid do svagare och lättare flyta 
ovanpå. -SneppS simsnäppa (Phala- 
ropus). -sender gruppen Anatinse. — 
/v/F flytande föremål, varmed man 
mäter vattnets hastighet. 

sy* njo. sniTa. -garn tråd. -pige söm- 
merska; glyskolja (Gadus minntus). 

-Sten* att satta raat arbetet i, Syklump. 

-toug "JO. syning.- -t0J sömnad, hand- 
arbete. — 'x.ning sömnad, söm. 

syd söder; *^ for söder om. -bansn no. 
järnvägen Kristiania— Fredrikshald. 
-bo .sydlän ning. -OStpiber strandskata 
(Haematopus ostralegus). 

Syde koka. 



syg sjuk. 'x.e-beretning bulletin, -kost 

sjukmat, sjukdiet. -lejo sjukbädd, 
sjukdom, -passer sjukvårdare, -plejs 
sjnkvård. -plsjsrske sjuksköterska. 
— »N/e*, fy for den slemme 'x* ic slem. 

Sykomor* (Ficns sycomorns). 

syl*, -blad sylört (Snbularia). -hvaS 
uddvass. 

syld = svill. 
sylie, sylle = soije. 
sylier solv i väv. 

sylte*, 'N/ en sa g uppskjuta, fördröja. 
-labber syltfötter, grisfötter. -tlTJ sylt. 

sylt salthaiti g låg strand, som vid hög- 
vatten översvämmas, -eng växtsam- 
hälle, mest bestående av saltplanter, 
som finnes på strandängar vid havet. 
-grSBS = trehage. 

syn* besiktning, syneförrättning; 
åskådning; tahe en af f\^e ur sikte; 
r>j og skon besiktning med rättsver- 
kan, -kvervlng synvilla, /vs-felt 

blickfält, -grense synrand, horisont. 
-maade sätt att se, betraktelsesätt, 
åskådning, åsikt, -mand besiktnings- 
man t. ex. fnr atftngael, stramlv&rd o. d. 
-mSBrke l pontpektinaron : Syufält, omrÄdc 
inom BjnTinkeln. -StraalO i pergpcklivlftran : 

linie från synpunkten till en punkt 
bakom perspektivtavlan. -VOrdon sin- 
nevärlden, -vidne åsyna vittne. — 
'x/Sk klärvoajant. 

synd*, jeg lod ham ikke do i ^e» jag 
gav honom klart besked, på huden, 
sade honom sanningen. 'x^S-bevidst- 
hed syndamed vetande, syndakänne- 
dom. 

synes tycka; synas; ~ om tycka om. 

Synge sjunga. -Spil sångspel. 

SynR sänke på metrev. 

1. Synke sjunka, -fond amorterings- 
fond, >sinking fund>. 

2. synke sluka, svälja; han kunde knapt 
rK, en draabe få ned. -nOt sänknot. 

1. syre* (Rumex). -salt bläcksalt, 
bläckpulver (av Oxalis). 

2. syre* syra kem. 

3. syre räffla i gevärspipa. 

4. syre* göra sur. 

syren = syring (Syringa). 



't\* senaste aaiuniansatta or<l. £c^ = O 1 bo. al tryckatavelsa, l&ug rokal. al trjckataTeltef kort TOkal. 



dysld 



- m 



ödettefisk 



Sy8|le*. 'v/SBI syBsla, sysselsättning; 

ämbetsområde. 'vS6l-kong€r fylkes- 

konnngar, pmåkonungar. 
8y't jämmer, gnäll, /x^e klaga. 
sytt en (ö) sjatton. 'x.endS sjuttonde ; 

'^ende maj Eidsvoldskonstitationens 

minnesdag. *>*\ sjuttio. 
sy V sju; snakke i ^v/ länge og <x/ brede 

i långa banor; det vårte i ^ länge og 

f\^ brede en hel evighet, -hannet sjn- 

männig. -SOVSr* hassclmus (Myoxus 

o. nämtsicnJc). -tal SJua. '>.«6nde SJDU- 

de; til f^^ende og sidst när allt kom- 
mer omkring, -x-er sjua. 
Saebe tvål; såpa; gr0n »%/ såpa. -bark 
kvillajabark. -bSBrtrSB såpbärsträd 
(Sapindiis saponaiia, ett tropiskt tråd). 
-Sten* saponit. -tr8B = -bm-tras. -urt 
såpnejlika (Saponaria). 

1. ssed sed. -vanlig vanlig, 'veligheds- 

attest testimonium vitae, bevis om 
god vandel. 

2. S8Bd* spannmål, stråsäd; utsäde; av- 
söndring av det manliga könsorganet. 
-bille kornborrare (Calandra). -biSBre 
sädesblåsa. -dyr, -fim spermate zoer, 
sädeskroppar. -flaad poUutioner, sper- 
matorré. -fjfflge växtföljd, växelbruk. 
-gaas* (Anser segetum); kortncehbet 
-ro apetsbergsgås (A. bmchyrhyn- 

cims). -legeme = -dyr. -maaned ok- 
tober, -omskrivning markegångssätt- 
ning; itr kapitfhtakst -skIfte växel- 
bruk. — 'v/e-byg utsädeskorn. -mand 
såningsman. -8Brt åkerärt (Pisum sa- 
tiviim). 

88Bde säte. -bad sittbad. -baller skin- 
kor, klinkor, ron, sittkuddar. -ben 
sittben. -Stilling vid föiiossDiDK : sätes- 
bjudning, dil bnrnet kommer mod sUtet fOr«t. 

S8Bing gråtrut (Lams argentatns). 

S8Bk'. -baeger en art månviol (Lnnaria 
biennis). -bacrer säckspinnare (on fjurfi 
Psyche). -dyr manteldjur (Tunicata). 

-sky stackmoln, cnmuius. -spindere 

rjUriiramilJeo Psychidse. -SVampe svamp- 

kia«!.cn Asconiycetes. -SVUlst cysta. 

'x^ke-lserred säckväv. 

1. S8Bkke tömma i säck; hänga som en 
säck. 



= s^kke. 

1. S8BI no. glad, förnöjd. 

2. Saeh säl[hnnd] (Phoca). -Spyd har- 

pun fOr sftlsr. 

3. SSl Säter. 

SSlde sålla, sikta; fy^nde fnld full, 

överströdd, översilad. 
S8Ble sele; »^r hängslen. /v^tBJ seldon. 
SSelge sälja, -brev köpekontrakt. 

1. SSenke* sbut., -n, sänksten på not; 
förstärkning, tjock del av en axel. 

2. SSenke sbst., -t, * på metrev. -bof 
= scenkkolbe. -muSkel neddragare. 

ssnk-grube avloppsledning, -kasse 

underjordisk bombkista såsom mina. 
-kolbe flatspetsborr. -verk faskiner. 
SflBr dn. egendomlig, icke som andra 
människor; no. snarstucken. -avtryk 
separat. -de'leshed, i -~ i synner- 
het, -eje sftrsk. makars ar ttktensknpsfSr- 

ord betingade enskilda cgeudom. -krone 

buskar av slliktet Amorpha. -kSflde 

kännetecken, särmärke, -kuldsbarn 
barn av olika äktenskap, -kirnnet bot. 
skildkönad. -prSBg individuell prä- 
gel, -^tilling undantagsställning, -syn 
ovanlighet, sällsynthet. -tOg extra- 
tåg, -tryk* separat. — ^llg särskild. 
Saerk* linntyg. 

1. SSet sätt; paa *%/ og via på ett eller 
annat sätt. 

2. 88Bt' ryck, tag, hopp; samling av 
sammanhörande ting; t et 'v oavbru- 
tet; i mange 'x. repriser; et fv klceder 
kostym, omgång; det gac et *%/ i mig 
klack till; et ~ doRkketBJ duk med 

Serveter av samm.i tyg. 

1. S8Bte harens bakdel. 
2 SaBte om ho: sätta i volm, stacka. 
SaBter* fäbodvall. -VOld = udslaat. 
SSBtre ligga vid sätern. 

saefning sats. 

SSBtte* Jakt. föda. '>.' sit ur ställa: scet 
at antag; en hcevehe r>^r sig en svulst 
sjunker, går tillbaka; ^ et ben of 
amputera; *>.» op en kniv slipa, vässa; 
~ paa lägga på kreatur; vejret 'vr sig 
stadgar sig; ^ paa faldet fira. -dam 
fiskdamm, -dommer särskilt tillför- 
ordnad domare, -fisk fiskyngel tiii 



uven det direkt motsvarande sr. ordet. *>» artikelns buradrubrik eller rad som I dea står fOre | . 



Sffittepil 



- $09 - 



S0ivkag6 



oditog. -pil piiatickiing. -skipper eg. 

kaptenens ställföreträdare; person 

berättigad att föra fartyg i kastfart. 

— »X/f harhona. 
88BV* (Scirpns lacnstris). 
1. 80 sjö, hav; lad ham åejle sin egen 

'\* låt honom sköta sig själv, -abor 

= uer. -agurki" Bjökorr. -anefflone 

havsanemon (Actinia m. fl.), -ben, 
scette -rs, stå bredbent. -bJ0ril en säl- 
art (Otarla ursina). -blad = aakande. 
-borre* = -pincUvin, -brug bruk till 
sjöss; näring som drives på sjön, 
•ftriik. fiske. -djSBvel = hredflab; djä- 
vulsrocka, havsdjävul (Ceratoptera). 
-dygtig sjövärdig, -edderkop havs- 
spindel (Maia). -elefant elefant&äl 
(Cystophora proboscidea). -etat ma- 
rin, -fjer sjöpenna (Pennatula). -fiigl 
sjöfågel; d». strandskata (Heematopus 
ostralegus). -gaaende*. -guS havs- 
dimma, -hane knorrhane (Trigla 
gumardus); smålom (Colymbus sep- 
tentrionalis). -hare* en •nåeka (Aply- 

sia). -hest* (Hippocampus). -karpe 

en karpvarietet ; = rudskalle. -karuS 
= bergnab. -kat havsmus (Chimsera 
monstrosa). -knSBJere familjen Stoma- 
topoda bland kr&ftdjur. -kO* (Mauatus); 
sirendjur (Sirenia). -kogleaks = scbv. 
-konge* = alUkonge. -kork = d0d- 
n/w^«»/Kmnrf.-lillier liljestjärnor (Ante- 
don, Rhizocrlnus m.a.). -Iirg = strand* 
hg. -Iirve = 'hj0rn. -maleri marin- 
målning, -mus «n oregelbunden SJÖborre 
(Spatangus) ; = haagt/Uing. -naal kant- 
nål (S3'^ngnathus). -nSBlde brännande 
manet, -odder = havodder. -Orre = 

havorre. -palmer = 'liiiier. -papegeje 

lunnefågel (Mormon arcticus). -pino- 
SVin sjöborre (Echinus, Cidaria m. a.). 
-pung* (Ascidia.Cynthia m. fl.), -ptflse 
sjökorv, sjögnrka(Holothnria). -ravn 
= aalekraake. -FOk skum. -r0r en 
rormask (Serpula). -sag sjörättsmål. 

-sol sjösol (Soiaster). -sommerfugie 

= vinge-snegle. -Stjome* (Astcrias). 
-svale = -teme; hv. = stormsvale. 
-tand doppskosnäcka (Dentalium). 
-terne fisktärna (Sterna hirundo). 



-tuNpan havstulpan (Balanus). -ulk 
rötsimpa, olk (Cottus scorpio); gam- 
mal sjöbass. -ulv havsvarg (Anar- 
rhichas); = tangxpral. -vejsregler 
sjöfartsregler, -vifte hornkorall (Gor- 
gonia). -VSern sjöförsvar, sjövapen, 
marin, flotta. -VSBliS sjöledes. -»g 
= -pindsvin. -0re näcköra (en sniicka, 
Haliotis). -0rn havsörn (Haliaetus 
albicilla). -0rred havsöring (Salmo 
trutta). 

2. $0 spad. 

$0be äta med sked. -kaal kålsoppa. 
-mad supan mat. 

S0d*. -grses mannagräs (Glyceria). 
-rod = sidselrod. -skSBrm körvel (Myr- 
rhis od orata). 

80ft den del av segel, som vid revning 
indrages, /x/e reva. 

S0g{e söka. «x»ning, ha god rening 
många kunder. 

S0gn socken, ^^e-dag* vardag. 

S0g8maal stämning. 

S0ie tacka, honr&r. 

S0jle pelare; piedestal, -bord bord med 
en fot. -hoved kapital. 

80kk sjunkande, svikt. -gr0per geoi- 

gravsänkor innanför tv& fOrkastoingsIinfer. 

n^e sänke. 
S0l dy ; en alg Bhodymenia palmata. 

1. 80le söla; = sel. -bette sölkock. 

-f0re smutsigt väglag, -mikkel söi- 

korv, senfärdig person. 

2. 80l{e det ställe, där axeln vilar i lag- 
ret, -flikke beslag på väderkvarnens 
axel till skjdd mot notniug. -Steu lidret 
vari väderkvarnens axel går. 

S0lje SÖlja, brOstnil med flligranarbete. 

1. 80lle enfaldig: det ^v skrogi stackars 
kräk! 

2. S0lle solv i väv. 

S0lv silver; lille »^et = krykje. -asald 
vitoxel (Sorbus aria), -asp silverpop- 
pel (Popnlus alba). -blad silverbuske 
(Elaeagnus). -brasen havsbraxen 
(Pterycombus bräma), -fasan* (Pha- 
sianus nycthemerus). -gran tysk sil- 
vergran (Abies pectinata). -grSS = 
'urt. 'hejre vit häger (Ardea alba). 
-kage sockerkaka med användande av 



ord. 6^ = 1bo. a / tryaksUvelse, l&ng Tokal. a^ tryoksta velse, kort Tokal. 

Danak-norsk-avensk ordbok. 14 



S0lvknapper 



— 210 — 



taddergaas 



blott äggritorna; jrt-^M/dA;a^«. -knäp- 
per kaltnrform ay soleikonge med 
fyllda blommor. -kraB fjällborstsvans, 
silverfisk (Lepisma saccharina). 
-kvejte vogmar (Tracbypterus arctl- 
cns). -lind* (Tllla tomentosa). -Iirve 
puma, amerikanskt lejon (Puma con- 
color). -mor silverbrokad, -pil* = 
havtom. -pop förvaltare av det kung- 
liga silvret, -poppol* (Popnlns alba). 

-potentil == 'urt. -skimmel silvervit 

häst. -Urj bordsilver, silversaker utom 

smycken, -urt silverfingerört, femfinger- 
ört (Potentilla argentea); = gaase- 
potentil. — 'x.er-glird blyglete, sil- 
verglitt, bijoxid. 

1. S0ni, -met, spik; trceffe, ramme '>^niet 
paa hovedet slå biivndet på spiken ; 
*\* taber i vore dage % anvendelse til 
fordel for troadstifter. -bOP pinn- 
borr, skedborr. -rokkO knaggrocka 
(Raja clavata). 

2. SjOtn, -men, söm; gaa en efter i 
f\*mene syna i sömmarna, -foldor fåll- 
apparat, -förbindelse SUtnr, som meUan 
iv& bon. 

1. S0mme spika. 



2. 80nime sy, söm ma. 

3. 80mine tig passa, /x/lig passande, 
anständig. 

80n' son. 'K^ne-kone sonhustm. 
sunden söder, -f jelds söder om Dovre. 

1. S0nder söder, -jyde person frän det 
nu tyska Nordslesvig. 

2. 80nder*, *laa <x/ og 8am7nen slå i 
kras. -knUSe förkrossa, -lemme styc- 
ka lem för lem. 

S0pl, 80ppel sopor, seple-dynge sop- 
hög, -brast sopskyffel. 

SOT söder. 

Stfren eg. Severin; det var «x» katten; 
«x» Jakob alkekung (Mergolus alle). 

S0rge sörja, -daekke bårtäcke, -kaabe, 

-kappe sorgmantel (Qåriin Yanessa an- 
tiopa). -pil tårpil (Salix babylonica). 
/x^lig sorglig. 

S0rpe sörja, röra. 

80rv = rudskalle. 

S0Ster syster, -blok syskonblock. -ka- 
ge* fin vetekaka med korinter, -mand 
svåger. 

SBterod baggsöta (Gkntiana purpurea). 

8«vn*, i ~c i sömn[en]. -drukken yr- 
vaken. »x»e somna. 



T. 



taa*; pi. ta:r. -bjselke sjö. stinnare. 

taabé enfaldig människa, fåne, våp. 
'x*lig tåpig, fjollig, dum, fånig. 

taag rottåga. -basr jungfrubär, sten- 
hallon (Knbus saxatilis). 

taage dimma, tjocka. -dflBkketQi höljd. 

-horn, -lur mistlur, -signal mistsig- 

nal. -Stjerne nebulösa, ^t dimmig. 
taale*. 'x.ljg hjälpUg, försvarlig; adv. 
någorlunda. 

taalmo'dig tålig, '^hed tålamod. 

taar* droppe; en ~ över törsten en tår 
på tand. 

taare tår. -birk hängbjörk. -blad grå- 

skivling (Hebeloma). -karunkol* det 
röda Invid ögat. -kvalt, med -fsj stemme 
med gråten i halsen, -pil* (Salix 
babylonica). -vaeld tåreflod. 



taarn torn. -falk* = musefalk. -kage 

= kransekage. -SOnnep rockentrav 
(Turritis glabra). -Skib pansarskepp. 
-Snsekke* (Turritella). -SVale = Ati- 
kesvale. -tSBrtO = kransekage. -Ugie* 
(Hybris flammea). -urt = 'sennep. 

taate sudd att suga på. 

taatt dukt, kardel, varav ett tåg snos. 

tab förlust; gevinst og rs^s-konto vinst 
och förlustkonto. — ~e förlora: mit 
ur ~fr går efter; floden *\,er sig i 
sandet förrinner; krigens fgl g er har 
r^ut sig blivit omärkliga; Jf arven »^er 
sig bleknar, cbangerar. 

tabei'*, den store /x* mnltlplikation.s- 
tabellen från 2 x 11 till 9 x 19. 

tad gödsel. 

tadder = boghvedt. -gaaS prntgås 



Uveo det dirtikt moisvurnnde sv. ordet. 'X; artikelns huvadrubrik eller vad som i den st&r Dire 



taddervikke 



— 211 — 



tapgang 



(Branta bernicla). -vikke sparvlins 
(Vicia tetrasperma). 
taf fel*, -and = r0dnakke. -VSegt brygg- 
våg. 

1. tag tak. -bryn takskägg. -fl0J vind- 
flöjel, -formet, -lagt bot., looi. tegel- 
lagd, -hegeskaeg klofibla (Grepis tec- 

torum). -Iirg* = htuhg. -Riaar = 

husmaar. -TBT [blad]vaps (Phragmi- 
tes commnnis). -Skyvning geo]. över- 
skjutning. -Sten taktegel, -svale = 

hussvale. 

2. tag tag; brottning. «x>e taga; 've 
land nppnå; »^e en i en l^tjn komma 
på, ertappa, beslå med; r\,e sig sam- 
men rycka upp sig; hanjik 'vfi sine 
ord i sig äta upp; '^e af bordet duka 
av; f^te a/sted ge sig av. 

3. tag'[g]*. -makreh = hestemnkrel. 

'x.e-bregne = skjoidbregne, -skulpe 

= takkeklap. 
tagi styvt hår, aärak. svanstagel. 

1. tak' tack ; mange 'x» tack så mycket ; 
tage til '\/ke te til. -adresse tack- 
sägelseadress. •neni'melig tacksam. 

2. tak = 2. '\/ke; hjortens r^^ker horn. 
-vinge påfågelöga (Vsinessa io); nal- 
den." "^ nässelfjäril (V. nrticae). 

1. takke tacka. 

2. takke kugg l hjul. -klap rysskål, 
ryssgubbar (Bunias). «>*t tandad; *%»</€ 
tinderakker. 

3. takke = bagstehelle. 

takkel* &*. tälja, -baendsel tagUng. 

-garn taglingsgam. -jolle göling. — 
'x/a'ds tackling. — takie tackla; tagla. 

taks itlegran (Taxus baccata). 

taks|atlon taxering, 'vt taxa. 

tar tal ; siffra, -felge tnlserie. -lotteri 
nummerlotteri, -menneske sifferkarl. 
-ord räkneord. -VSrdi siffervärde, 
numeriskt värde. 

tale tal; T. tala: holde en rs* ; kan jeg 
faa ham i «x» få tala med honom; der 
er ikke />/ om det det kan inte komma 
i fråga, -brug språkbruk, -del ord- 
klass, -r^r lufttelefon. 

talg*, -oxe*, -tite = k0dmejse. -trae 

kinesiskt talgträd (Stillingia sebi- 
fera). 



1. talje figur, 117. 

2. talje tälja, -rebstik ^o. bonde. 
tall* ung fura; m9 furu. 

taller'ken tallrik, -rist tallriksvärmare. 

tam' tam. -h0ne* (Gallus domesticus). 
-SVane knölsvan (Cygnus olor). 

tamp* tågända, sladd; dagg, stryk av 
tågändan; grovlemmad karl; 'ven 
brcender i lek : det bränns. 

tamperdag fastedag vid det kyrkliga 
kvartalets början. 

tand*, tniné tänder hber i vand det 
vattnas mig i munnen, -bogstav den- 
tal, -braekker tandtång. -baeger en 

art vårsallat (Valerianella dentata): 
bonässla (Ballota). -bselg axsvingel 
(Sieglingia). -hjul kugghjul, -kim 
pulpa, -krone* ^a. tandkrans. -kyS- 
ten Elfenbenskusten, -pine tandvärk. 

-rod* iv. växt (Dentaria). -skiftning 

tandömsning. -Slang järnvägs^skcna 
med kuggar. -Stiklcer tandpetare. 
-88Bt tandgård. -urt = knarel. 

tände, tane ijusskarc. 

1. tång tång, redskap, -forrelning för- 
lossning med tång. 

2. tång tång, havBv&xt. -aal = naal. 
-aske* ^- kelp. -brosme skärlånga 
(Onos). -gaas pmtgås (Branta ber- 
nicla). -kvabbe skyggfisk (Blennins 
pholis). -lake skärlånga (Onos). 
-loppe märla (Gammarus pulex ei. 
locusta). -lus havsvattensgråsugga 
(Idothea). -naal havsnål (Nerophis). 

-snarre = -stikUng. -snelde kautnåi 

(Sii'honostoma typhle). -sprsl teste- 
fisk (Centronotus gunellus). -Stikling 
tång- pigg (Spinachia vulgaris). -Urt 
luddmålla (Kochia). 

tange landtunga: tunge på kniv o. d. 

tanke*, have ~ til en pige böjelse för: 
k0det har en *>.» har en svag ansats 
till att bli skämt, -fyldig tankerik, 
tankcdiger. -seddel minnessedel, nota. 
-Snild skarpsinnig. -Spaanor tanke- 
korn, aforiamer. 

tant flärd ; fare med *>.» tala narraktigt. 

tante* faster; moster. 

tap'*, f^per lUo. fingerlingar. -bor* 
sprundborr. -gäng aoiok. spår vid tapp- 



-OJ seaaste aamnianaatta ord. CO = O i ho. al trjckstavelie, l&ng vokal, al tryckstavelae, kort vokul. 



tapholsjem 



— 212 — 



testationsgrrasnse 



ning. -hulsjern lockbetel. -hvirvél 

nndra hals^koton. -kile motkil. 

tappenstreg tapto. 

1. taranter*^ (Lycosa tarantula). 

2. taranter tarantella en dans. 

tare tjlng, bredbladign nrtcr. ullrsk. Lnmina- 
ria. -brSBnding* nr framBtännlng av jod. 

-Strand strand, där värdefulla tång- 
arter m. m. driva i land. -torsk 
bergtorsk, rödtorsk, torsk, som gått 
över rödalger. 
tarm», -bad kiystir. -kres tarmkäx. 
-Itfb broek; -r^r tarmkanal. -tOtter 
tarmlndd. -trevJer tarmludd. -vrid- 
r0n svdiignrc, äv. dnnsic rönn (Sorbns tor- 
min a) is). 

tarre = inre. 
tarse xooi. tärs. 

tarteletter pastejer av smördeg el. mör- 
deg med fyllning. 

tarv* behov; varetage ens /v/ intressen; 
tjene ens ~ lända till fromma, för- 
mån. -Iirs gagnlös, onyttig. 

taske väska, påse; tös, jänta: snärta, 

slinka, slyna mindre vänligt om flickor, Rtun- 
dom dock blott Bkttmt.iamt. -QrflBS = hyrde' 

taske. -krabbe krabbtaska (Cancer 

pagnrus). -lomtne näsduksväska, -urt 

= hyrdetaske. 
tass liten obetydlig figur; björn, nalle; 

varg, gråben. 
taStjatlir klaviatur. ~e tangent. 
tat metspö ror &i. 'N^te aal meta. 
ta'ter tattare. 
tatergaaS = taddergaas. 
tatovere tatuera. 

taug = tov. 

tauS = tavs. 

tave fiber; fv sig sammen tova ihop sig. 

tavi fält, väggfält o. d.; tärning; bräd- 
spel; skibet gih under med top og ~ 
med man och allt. -bord schackbord. 
-brSBt schackbräde, -mirnster rutat 
mönster. -V8Brk parkett på golv; pa- 
nelning. — 'x.et rutad: allmännare: med 
rätvinkligt mönster; om djurs hud. fläc- 
kig: f\jet gnlv parkettgolv. 

tavle svart tavla; griffeltavla; kyrk- 
håv med klocka; vaxkaka; tabell. 
-bly bly i skivor, valsat bly. -bxrer 



kyrkstöt. -glaS taifelglas. -globus 

jordglob av skiflPer, varp& kan tecknas med 

grifTei vi. krtia. -land platäland, -sten 
skiffer, -tal oberoende variabel i fnnk- 

- tionat.ibcii. -tryk tryck av träsnitt. 

tavs tyst; tystlåten. 'Yi^å, paabyde »x»- 
hed äska ljud. 

taVSe rev i en backa . 

tazet'* (Narcissns tarzetta). 

te». -Stel teservis. -vandsknsegt te 

med konjak. 

te sig bete sig. 

tedne fisktäma (Sterna hirundo). 

tegi tegel. 

tegn tecken; skiljetecken; stjärnbild. 
-billede sinnebild. -Isre läran om 
sjnkdomssj-^mtonien. -skrlft chiffer- 
skrift. -S8Btning kommatering, inter- 
punktion. 

tegne teckna, rita; han »^r til at hlire 
en bra mand artar sig. -bog ritbok; 
plånbok, -penge inskrivningsavgift. 
-Stift häftstift. 

tejebSBr = taagbcer. 

tejg teg. 

tejne = tene. 

tejSte grissla (Urla). -fisk testeiisk 

(Gunelhis vulgaris). 
teksel = tcengsel. 
tekst», loise en »y^en Ingen. 
telg = mangel0v. 

telt». -daekke tältduk. -Iserred tält- 

duk, som ämne. 

tempel» i väv : vävspännare. 
tenaille mii. tångverk. 
tene ryss ja, mjärde. 

1. terne tern i lotteri. 

2. terne» tjänstflicka. 

3. terne» (Sterna); sort /x* = mose- 
ter ne. 

4. terne = fodleje, fodpande. 

ter|e, -fugl = tiur. 

térge reta. 

terpe dunka, plugga. 

terrain terräng; perspektiviskt grund- 
plan. 

terts ters. 

tes', han er ikke noget »v» det är inte 
något med honom. 

test{ationsgr8ense gränsen för arvlåta- 



även det direkt moUvurunde av. ordet. f>^ artikelns huvudrubrik eller vad »om i den atår fBre 



testere 



213 - 



tllsigte 



rens rätt att tm brostarviogars fDifång tes- 
tamentera bort sin egendom, 'vere 
testamentera; npprätta testamente. 

tete käiTmes, entita (Parus palustris). 

tev = tceft. 

thi ty; ailtså, förty. 

tlllng — ting. 

Thomas'*', . ~ i gasrdetj liden f^ gärd- 
smyg (Troglodytes troglodytes); 'v/ 
el. rs, vinter röd hakesånga re, rotgel 
(Lnscinia^ rubecula). 

Thor*. 'x.S-hane brednäbbad sim- 
sniippa (Phalaropns fiilicarius). 

thunfisk tonfisk (Thynnus). 

1. ti = thi. 

2. ti tio. -aar årtionde, -sksg en isbava- 
fisk (Agonus decagonns). 

tid*, det har /v det brådskar inte, är 
god tid; I rette 'x. i sinom tid. -havn 
hamn, tillgänglig blott vid högvat- 
ten, -kort tidsfördriv. -Svarende tids- 
enlig. — 'x.s^^afdeling, -alsnit skede, 

period, -bajning* temporalböjning, 
konjngation. -kljOft tidrymd, -prseg 
tid-okaraktär. 

tidende* underrättelse; tidning. 

tidig disponerad. 

tidlig tidig; ndv. * bittida. 

tidljÖS tidlösa (Colchicam). 

tidse = havtorn. 

tidsel tistel (Cardmis, Cirsiiim m. ti.); 
tomstcBfiglet 'x. piggtistel (Carduus 
acantoides). -gran Picea sitohensis, 

nordamcrikanflk eran, odlad i Danmark. -kOgIe 

bolltistel (Echinops sphaerocephaliis). 
-rust rostsrampsiaktct Paccinla. 
tie tiga. 

tiende tionde. 

tier tia; tiotal; to enere og en n^. 

tie|re oftare: jfr tit. f^St oftast; alt 
som f^^st. 

tiger*. -Snaekke en fläckig porslins- 
snäcka (Cypraea tigris). -Staden skämts. 
Kristiania. ttgrot tigerfärgad, tigre- 
rad. 

tigger*, -ranunkel vattensmörblomma 
(Ramincnlus scelerutus). 

tikke picka, säga tick, tack om klockan. 

til'*, »Vy ugen nästa veoka; *%/ shie tider 
tidtals. -aa'rs till åren, bedagad. 



-ag'ter8. baklänges; kommen -'v/ på 
efterkälken. -aCtOrS till nattvarden, 

till skrift. -ba'ge «e nedan. •be'ns, 

rask -tyu god fotgängare, -blivolse 
uppkomst, -byde* erbjuda. -bjo'jelig 
til benägen för, böjd för, -birjelig- 
hed böjelse, benägehet, -egnelse de- 
dikation. -forla'delig tillförlitlig, på- 
litlig; ndv. med säkerhet, förvisso. 

-fo'rn tillförne, fordom. -fre'dshed 

belåtenhet, tillfredsställelse. -fSBlde* 
fall, händelse; tillfällighet, slump; 
fall av sjukdom; anfall av sjukdom; 
i -»Vy i så fall; eventuellt; det er -f^t 
med mig fallet, förhållandet. -fSBlleS 
gemensamt. •f0Je tillägga, tillfoga. 

-firrsel tillägg; påteckning. -gav'ns 

så det förslår, grundligt, -gift på- 
bröd; i -~ på köpet. -givO* förlåta. 

-gi'velig förlåtlig, ursäktlig. -gi'velse 

förlåtelse, -hjemiingsed jur. partsed, 
varigenom käranden hävdar sin rätt 
till stulen egendom, -hold* förstän- 
digande, åläggande. -ho've vid hovet. 
-hu'se hemma, hemmastadd, -hasng 
bihning, påhäng, -hsenger anhängare. 
'herer åhörare, -kende tillerkänna, 
tilldöraa. •ken'de, give -/n/ till känna. 
-knytte anknyta, -kommonde blivan- 
de, -kor^t, komme -/v komma till 
korta; komma på balans i sina räken- 
skaper, ej få dem fil att stämma. 
-landing landets tillväxt genom av- 
lagring ur havet, -lid* förtroende. 
-Ildshverv förtroendeuppdrag. -ISBg* 
gram. attribut, -laegsbisaetning attri- 
butsbisats, -laegsdyr avelsdjnr. -Jaegs- 
kalv påläggskalv, -isegsled ord, som 
fungerar som adjektiv. -laBgsmaade 
particip, -lacgsord adjektiv, -faert in- 
lärd. -liOb tillflöde; tillströmning. 
-mad grönsaker. -man'ds per man. 

-me'd tui och med. -naermede tal 

approximativa. -o'vers över, kvar; 
han har meget -~ for dig sätter stort 
värde på: jeg ser, at jeg er -»^ över- 
flödig, -pas'* till lags ; lagom. -rOJ- 
Sende resande, främling, -rtindet av- 
rundad, -sagn löfte. -si'de* å sido. 

•Sige lova; inkalla, -sigte åsyfta. 



-'X' avnasie sanimauBatta ord. 01 = 1 bo. al UjikiX.vrs\B&, låAg Tokai. at tryokataTOlse, kort vokal. 



tUskikket 



214 — 



tjeld 



-Skikket* beskärd, -skuer åsk&dare. 

-slag klubbslag rid auktion ; flnSS, medel 
till berordrande av amältiiiug. -SlftgBr dCD, 

80Q1 för Släggan, -slagshannner släg- 
ga, -snigelse logiak snbreption. -staa* 

bevilja. -Staaelse erkännande, be- 
kännelse. -Stede tillåta. -Ste'de till- 
städes, närvarande. -Str8Bk'kelig till- 
räcklig, -svar ansvar. -SVarende mot- 
svarande, -syn* inspektion, -syns- 
Udvalg no. representation för föräld- 
rarna till barnen i en folkskola. 
-Sy'ne, komme -^ bli synlig; lade 

konnne -*>- ådagalägga. -sy'neladen- 

de skenbar. -S8Btning segels sätt- 
ning. -taa'IS; slaa siff -<x/ ]åta sig 
nöja. -tag*, det er et -/x* at begynde 
man har svårt att besluta sig för; 
der er saa lidet -'v i ham så litet fart, 
tilltagsenhet. -tak'ke, tage -f\* hålla 
till godo. -tale* åtal. -talte svaran- 
den. -trSBkning dragningskraft, at- 
traktion. -van'dS, rlde ">u driva in 
absurd um. -vant invand. •vaBd'S, «/aa 
-'x, hålla vad. -vaerelsS tillvaro. 
tilba'ge*, blhe, have />, kvar. -blik 
återblick, -bllvende som blir efter; 
kvarblivande, -fald jur. återfall i brott. 

-gangspunkt niatem. =spid8. -holdende 

tillbakadragen, reserverad, -holdel- 
sesret rätt att behålla gods såsom saker- 

het för fordran. -ISggS tlllryggalägga; 

et tilbagelagt ståndpunkt övervunnen. 

-slag bakslag, -syn = -bUk. 

time timme; v. stunda, nalkas; 'vs 
ti ma; give /v^r lektioner. -brSBt logg- 
bräde. -StOk solvisare, -tabsl tidta- 
bell; läsordning, schema. 

timlan* (Thymus vulgaris); vild /x. 
backtimjan (T. serpyllum). 

timotejgrSBS timotej,äDgskampc (Phlc- 
um pratense). 

tin' tenn. -blad* stanniol. -folie stan- 
nio]. -rSBkke hylla för tennsaker. 
-sten tennmalm. 

tind, ^B tinn, topp; harvtinne. 

tinder mellangärde bos djur. 

1. tinding = tinde. 

2. tinding*. -lap tinninglob. 

tindved = kavtom. 



1. tine träask, trälåda med handtag på 
locket; bytta. 

2. tine töa, upptina. 

3. tine plocka flak ur nätet; rensa kom 
från agnar. 

1. ting*, -e», sak. 

2. ting*, ei, session i rätten; = stor- 
tings om Tardera avdelningen i Slorttng el. 

rigsdag motsv. kammare, -bog dom- 
bok, -dag rättegångsdag. -hold i^am- 
manträde i rätten. -ISBSS i laga ord- 
ning offentliggöra och införa i rättens 
protokoll; inteckna; lagfara, -skriver 
notarie. -Stud bråkmakare, sämre ad- 
vokat, brännvinsadvokat. 

tinge* förhandla om en affär; ackor- 
dera; göra upp en affär; <x> eu i kost 
inackordera. 

tinksmed grönbena (Totanns glareola) : 
sort, hvidprikket »x» skogssnäppa (T. 
ochropus). 

1. tinte dynt, blåsmask. /vt behäftad 
med dynt. 

2. tinte färgnyans. 

tip vink; underrättelse om tävlandes 
utsikter i kapplöpning; topp; /x/ top mö- 
derne ultramodern, -oidefar farfars 
farfar. 

tipvogn vagn, som kan stjälpas, vipp- 
kärra. 

tiriltunge käringtand (Lotus cornicu- 
latus). 

tirre reta, irritera. 

tiske viska, tissla, tassla. 

tispe tik. 

tiSSe, tissel = tidse, tidsel. 

tist|e, -and tobisgrissla (Uria grylle). 

tistel* = tidsel. 

tit' ofta. 

tite* no. mes (Parus); da. snäppa (Totii- 

nus). 
ti'llP tjäder (Tetrao urogallus, hancu). 
tjadder sladder, pladder. 
tjaik ett slags fartyg med rund för och 

akter samt galeastackling. 
tjat' lätt slag. 
tjaVS hängande trasa; haaret häng i 

^er. 'x.et så trasorna hänga. 

1. tjeld = lo/ugl. 

2. tjeld fjäll. 



* ftven det direkt motsvarande sr. ordet. <%« artikelns huvudrubrik eller vad som i den at&r före 



träng 



217 - 



trykker 



traug = trug. 

traust fast, oinbblig. 

traV6 bnnden kärve, -hob sädcsskyl. 

travt bråd; som har brått: den ^ve ar- 
bejder flitige, trägne; jc^r har {det) »yut 
bråttom ; en egen »x» h0fiighed beställ- 
sam. 

tre*. -dsBkkerbekkasin dubbeibecka- 

sin (Gallinago major), -foldighed* 
treenighet. -fork treudd; sälting 
(Triglochln). -hannet tremännig. 

-kant*^ triangel, -kfirft. -koblet blad 
treflikigt. -maenning sysslin?, -slaaet 

tretrådig. -tal trea. -vangsbrUQ tre- 
årigt växelbruk. — *N^er trea. 

tred'ive trettio; t /v/mc på trettitalet. 

tremme tvärträ; stegpinne ; ribba, spjä- 
la. 

tr6mpelv8Bg den del av väggen, som 
bygges ovan loftsbjälkarna. 

trende varpa, ränna. 

trense träns; r. sjö. ti ra. 

tres sextio; i f>,erne på sextitalet; 
'^indstyve eg tre gånger tjagn, sextio. 

treSSe galon, galler av snörmakeriar- 
bete, träns; t. göra hårarbeten. 

treV höloft ar »tttnccr. 

treven trög, långsam, senfärdig. 
trevi = trcevl. 
tridse trissa. 

tridt = trit. 

triel tjockfot (Oharadrius oedicnemus). 

trik' elektrisk spårvagn. »N/ke fara med 

spårvagn. 
trille* drill; T. drilla. -blW skottkärra. 
trimle falla omknll, rulla. 
trin' steg, ståndpunkt, stadium ; »K^nene 

paa en trappe, stige; '>»netpaa en vogn 

fotsteget, »x^e träda, stiga. 
trind* tjock, fyllig. 
trinse = trense. 

triplik jur. kärandens tredje inlaga. 
trippe trippa. -taske, -tes gatslinka, 

dagdriverska. 
trippelse trippel. 
triV steg; holde «%/ jämna steg. 
trjve gripa. 
trivelig som trives, frodig, kraftig, i 

gott hull. 
trivjes frodas. /v/Sel välbefinnande. 



1. tro trogen; »andheden f\, sanningen 
att säga. 

2. tro tro. -Skyfdig förtroendefull, 
omisstänksam, tillitsfull. — 'x^S-Saill- 
fUfld kyrkosamfund. 

3. tro ho. 

trold* jätte, -and vigg (Fulfgula fnli- 
gula). 'hd^T = Jirblad. -hat flugsvamp 
(Agaricus muscarius); alpstormhatt 
(Aconitiim lycoctonum). -hval kaske- 

lott. -haeg = hundehag. -kaerring* 

trollpacka ; = krudtkcerring ; — fjan^ 
sing, -SmBr* (Aetalium septicum). 

-SmerSVamp •lenisrampsläktet FullgO. 

-spy t grodspott. -unge* elak unge, 
byting. -Urt = luseurt; = steffensurt. 
— 'vet elak, otäck. 
trom drum, trådar i ändan på en ned- 
klippt väv. 

tromle vält. 

trommel[t] rund blecklåda. 

tromme trumma, -kedel metallcylln- 

dern i en trumma. -Stikke trumpinne. 

-Syge trnmsjuka, tympanitis. 
tronfipe't trumpet, -blomst Bignonia. 

-fisk — aneppejisk. -kfOne = -blomst. 

•SnegI = konk. -Snsekke* (Tritoninm 

nodifernm). -tr8B*(Cecropia). — ^Sr* 

stympare. 
trop*, holde f\* med hålla jämna steg. 
trOSkab trohet. 
tros* no. = kväs. 
trOSSe troas. 
tröst trast (Turdus). 
troug = travgy trug; geoi- synklinal. 
trudsel = trusel. 
tme hota; truga. 

trug tråg. 

truger = tryger. 
trunte trästubbe. 
tru'sel hotelse. 

trutne svälla. 

trutte tuta 1 horn. 
trybel nedstämd. 
tryger snöskor. 

trygie be enträget. 

tryk'* -maaler* manometer. — 'x/ke*, 

f>jket af sadelen sadelbniten. ^kc- 
Sted tryckort, »vker* dörrvred, lås- 
vred. 



■ammoniBtta ord. (O^=^0\hQ. (7 / tr^ekstavelre, lång Tokal. aZ tryokatarelsc, kort vokal. 



tryUe 



— 218 — 



tndsefisk 



trylle trolla; 1 «nt. troll-, -hassel troU- 

liassel (Hamarailis virginica); = -kvist. 

•kvist slagrntil mt Bona vatten med. 

tryte trut; abborre. 

trae trä: träd. -agtig bot. vedartad. -bi 
trästekel (Xylocopa). -borer skepps- 
mask (Teredo). -brand = -brynde, 
•brikS träbrits, -brynde kallbrand hos 
träd; torröta. -buk* trädbock (skal- 
baggar Cerambyx, Lamia) ; jfr tömmer' 
mand. -bul trästam. -dskker diibbel- 
beckasin (Telmatiaa major). -fång trä- 
kärl, träföremål, -gaard fruktträd- 
gård, -hammer träklubba; jfr skov 
hummer, -hveps hornstekel (Sirex). 
-hSBndt tafatt; man er saa -^v med 
vatt er kan inte använda sina händer. 

-kaal hogyitxt furnt ar kokaai. -klamper 

trätofflor, -kryber =- -pikker. -last 
timmer. -ItlS gråsupga (Oniscus): bok- 
lus (Troctes). -Iserke skogslärka, träd- 
lärka (Alauda arborea). -I0ber = -/>iifc- 
ker. -mand bUdi. stel, bortkommen 
person, -mordef'*' celaster (Celastrus). 
-nagie träpinne. -Orill trämask, larv 
av Anobium {tgmmermand). -pibdf, 
-piplSBrke trädpiplärka (Anthns ar- 
boieus). -pikker trädkrypare (Certhia 
familiaris); lille -/n/ liten hackspett, 
småspett (Picus minor), -pindsvin 
kuandu (Cerculabes); = f/narerpind~ 

svin. -piplserke* --= -piber. -skomand 

träskomakare. -SkOnaCb afrikansk vadare 

(Balaeniceps). -skrtie* nv trä, jfr holt- 
skrue. -Sksrerkunst träsnideri. -sll- 
beri pappersmassefabrik. -Sneppe = 
holtsneppe. -Sten förstenat trä. -Stof 
cellulosa, trämassa, -syre träättika. 
-taege stinkfly, bärfis (Pentatoma ru- 
fipes). — 'x.en, '>-et träaktig, tränig. 

1. trSBde träda nh\; sjö. smyga. 

2. trSBde*, ~ (lansen tråda; *%/ i snavset 
trampa, -mirile trampkvarn, -pude 
trampdyna. -POk vauiig spinnrock. 

3. traede» = brak. 

trasf lyckträff, slump, tillfällighet. 

traeffe*. 'x^r träff. 

trSBg trög. f^Bj det f\^er mig förargar, 

retar, > mattar > mig. 
trSBgt = tragt. 



1. trSBk drag. -aabning draghål, ven- 
til, -fuld dragig. 

2. trsk överdrag; drag i ansikte o. d.; 
morkullsträck ; tre gange i '\> i rad, 
i sträck. -br0nd djup brunn, ur vil- 
ken vattnet npphinkns. -fugl flyttfå- 
gel, -klinge sickling. -papir läskpap- 
per, -plaster blåsdragande plåster. 
-rem draglina. -Sag, -Sav stocksåg för 
två personer. -Skytten sträckskytte 

pil iitorkulla. 

trSBkke draga; skibet »iker vand läcker; 

det '>.>r fra vinduet drar. 
traer* slav; valk i handen; en karpfisk 

(Gyprinus ei. Leuciscus dace); = ab- 

lette. »x/ke göra till slav. 
traen bantåg; träng. 

traendse iu«- tira. 

traenge tränga; behöva. 

traenglsel*. 'vier trångmål, nöd. 'N/Sels- 

aar nödår. 

traesk, 'x.elig slug. 
traeske tröska. 
traef trött. 

1. traette trötta. 'x.S tröttna. 

2. tractte träta; mttlkt for wwdig f^ 
böter för rättegångsmissbruk. -Syg 
trätgirig, gräls juk. 

traBVen = treven. 

traevl fiber; tåga. ^^e-gipS gipsaggre- 
gater i märgel, -krone gökblomster 
(Lychnis). -mund lansettfisk (Am- 
phioxus lanceolatus). -rod birötter. 

trir inhägnad för kreatur. 

treffel tryffel. 

tr^je*, /(ta en banket ^ få huden full 
med stryk; vove sin »x» sitt skinn. 

tr^jeduS sinkadus; paa en "k, på måfå. 

trirske murket Irä; torsk hos bam. -Saft 
medel mot torsk, borax. — 'v/tt, ~t 
murken. 

trirst*. ~C* tro sig till. ~lg hoppfull. 

tuberOSe* ostindisk hösthyncint (Po- 
lianthus tuberosa). 

tud pip. -brusk kannbrosk i struphuvudet. 
-Skraale gallskrika, storlipa, storm- 
tjuta. — f\^2 tjuta, lipa. 'x<e-vorn 
gnällig. 

tudse padda (Bufo); större strandpi- 
pare (iEgialites hlaticula). -fisk = 



'*' liven det direkt moMTarand* sv. ordet. *>* artikelns huvu Irubrlk eller vad son i den atilr fSre I 



tndsefre 



- 219 - 



tveget 



bredjlab. -fr0 paddgroda (Bomblna- 
tor ni. fl.), -graes, -siv kryptåg (Jun- 
ciis bufonins). 

tue tuva. -graes starr (Carex). -myre 

stackmyra (Formica rnfa). 

tuft strunt, skräp. /x/S något tovigt ; 
fusk; vb. fuska, bringa oreda. 

tugt'*' aga. -hus gemensamhetsfängelBc 
för långvarigare straff, över två år; 
straffarbete, »vig kysk. 

tukan'^ (Ramphastus). 

tuk|kel krångel, 'x.le fusk», huttia, 
krångla; '\*le sig til med gjaler bylta 
på sig. 

tull virvel, kretsgång; rulle, bylte; h' 
be rs, i byen springa hit och dit, icke 
finna sig till rätta; det gaar *>- for 
dem de bli förvillade; han er en ~ 
det är ingen reda med honom. /x/B- 
rus'k spritt galen. — /vB rulla sam- 
man; ^e «f^ 6o;'t komma vilse. 'vBt 
fjollig. ~lng virrig person. 

tulla lillan. 

tullemuf tumult. 

tumling {coi) dumbom. 

tummelt tumlare. 

tummelumsk («>, €0) yr i mössan. 

tumset {oj) fjollig, tosig. 

tun (gräsbeväxt) gårdsplan p& cu boud 

gärd. 

tunflsk = thutifisk. 
tunfugl skata (Pica pica). 

tung*, -heendet tung på handen, -hirr 

lomhörd. -jOrd* buryt. -nem som har 
svårt för sig, tröglärd. •vind[t] be- 
svärlig[t], obekväm[t]. 

tunge [sjöjtnnga (Solea solea); blad på 
vinkelmått m. m. ; ucegte »vy, ~n« hart' 
unge lerfiundrn, »jydetunga» (Pleu- 
ronectes platessoides). -baand* v(Ej'e 
godt skaaren for -fsjet ha gott mun- 
läder, -formig bot. tunglik. -fsBrdig 
munvig, -hvarre = var. -var en auudro- 
fisk (Arnoglossus latema). 

tur*, paa ~en fra Berlin til Ilamborg 
färden, resan; et laas hor to -x-e vri- 
des två gånger, -dans* med turer 

t. Gx. fransäs. 

tur'ban turban, -lilie krollilja (Lilium 
martagon). 



turde tordes; torde; töras. 

ture eg. göra utflykter; festa, rumla; ^ 
jul skaniis. fira. 

turnje gymnnsticera. -förening gymna- 
stikförening, -sko gyninastiksko. — 
~er gymnast. 

turnlps rovor. 

turteldue turturduva (Turtur); sior-N, 
större turturduva (T. orientalis). 

tUSind {tusen)*, -ben tusenfot (lulns 
m. fl.), -blad axslinga (Myriophyllum 
spicatum). -fryd tusensköna (Bellis 
perennis). -fr* dvärglin (Radiola). 
•gylden arun (ErythrcBa centaurium). 
-Skirn* = 'fryd; amarant (Amaran- 
thus). 

tUSk tusch. 

tUSk|e byta. -handel byteshandel. 

tusle tasKa, gå sakta; gå och pyssla. 

tUSmirrke halvdager, skymning. -SVaer- 
mer skymningsfjäril. 

1. tuSSe jordnnde. -lad stackars idiot, 
enfaldig stackare. 

2. tuSSe = tudse. 
tUSt slaga. 

1. tuf strut; en e>u penge rulle, 'vte 
lägga in peugar i rullar. 

2. tu't pip; trut. 
tvaage skurtrasa. 

tvang tvång. /v^S-anstalt tvångsarbets- 

anstalt. -arV bröstarvingaid laglott. 'ZT' 

ving arving, som icke kan göras lott- 
lös genom testamente: jfr livsarving. 
-b^der wr »iiiskut fan förelagt vite. 
•OmlSBgning påtvunget jordbyte, t. ex. 

för gatuicglerlug. 
tväre kräkla, visp av furutupp, anvilnd för 
gr<)ikokniog ni. ni. 

tve- i Bm». två-, tve-, -bak skorpa; gam- 
• maldags fickur, >rova>. -bO tvåbyg- 
gare, -delt tudelad. -fork gaffel med 
två klor. -ilte superoxid, -kroget 
dubbelviken: -~ af latter. -lyd dif- 
tong, -moden ojämt mogen, -stjaett* 

= 0rentvist. -tand plister (Lamium); 

klotfisk, piggfisk (Diodon). -tulle 

hermafrodit, tvåkönad varelse. 
tvede halvö, landtunga. 
tvege gaffelformig gren. f\,t gaffelfor- 

migt delad. 



-'N' avuasie sauiniausatla ord. (O — O i bo. (Z I tijrjkntuvalao, l&ng vokal. CLl (ryokatavelse, kort vokal. 



tvlgBBld — S 

tvigaeld böter dubbelt upp. 

1. tvir kypert. 

2. Ivi1 = trivl. 

tvine jämra sig, gnälla, kvida. 

tvinge skruvtving; v. tvinga. 

tvist bomullstyg av grovt garn. 

tvivi tvivel. 

tvSBP' ögen; no. avstubbad, trubbig; 
plötslig; fs^ttroB motved. -bakker geoi. 
>kames>, cit siaga åsar. -b6n spätt. 
-brat* bråddjup. -driver tjurskalle, 
tvärvigg. -maal diameter, -sadel 
fruntimmerssadel. -Snu göra en tvär 
vändning. -Stånd dissonans. -SUm 
siffersumma ; -'sjmen i 12 . er 3. -SXk 
säck i två delar, lagd över hästen, -tag 
tvärntskott, sidoutskott på ryggkota. 
•tap processus transversus. -tr8B* 
svärkträ. — ~S*, paa f\t8 på tvären ; 
paa kryds og »^s härs och tvärs. — 
'V/t*, bri/de över rs,t göra slag i saken. 

tV8Bre ud röra iit; biidi. dr.nga ut en cak, 
göra deu långrandig. 

tVSette* bibi. två. 

1. ty blandning av nialiu och gr&bcrg. 

2. ty* ta sin tillflykt; det '^er ihke til 
räcker. 

tybast tibast, källarhåls (Daphne me- 
zereuin). 

tyddel = teddel 

tyende tjänstefolk, -lov tjänstehjons- 
stadga, Icgostadga. 

tyage tugga. 

tyk' tjock ; yere sig rs, af noget göra 
sig viktig; *>- mcelk filbunke; ry^t 
nemme liten begåvning, -bygd tätt 
befolkad bygd. -eng tätt bevuxen 

äng. -kammen tjocka reven. -Isggen 

tjockbenet. -mSBlkSUppe surmjölks- 
soppa, -sak >tjockis>. -sten diamant 
i briljantform men för tjock för att 
väl reflektera ljuset. -Stegen fran- 
syskan. — 'x.kelse tjocklek, /vykert 
>tjockis>. 

1. tykke* mening. 

2. tykke snögiopp. 

tylde sig fylla sig, dricka mycket. 
tyl[v]t tolft. 

tynd tunn ; *>- te svagt ; f^^t liv diarré ; 
V(ere fs* i et fag svag, klen; bede 



!0 — tsene 

/X/t bevekande, -boven tnnna reven. 

-brystet tunna bringan. ^fSBngt något 

tunn. -Skvat diarré. -Stegen en del 

av rostbiffen. 
tyne förstöra, göra slut på. 
tyngsel tunga, besvär. 
typograf* barkborrare (Tomicus typo- 

graphus). 
tyr tjur. -mie tjurens könslem. — «>,e 

plugga. 
tyri töre, »torr ved». 

tyrk*. 'vor-knob «jö. pärtkunta. 

tys' sch ! »x/Se hyssja. 

tysbaSt = tybast. 

tyskendack mel landa ek. 

tyst = terstetrm. 

ty t gnäll. »x»e gnälla; sippra. 

tyttobsr lingon (Yaccinium vitis idsea). 

tyv tjuv; f<^e skalbs^gsfamiljcn Pti- 
nidae. -jO, -maage labb (Lestris). 
— r^e-brsndt eg. brännmärkt; elän- 
dig; -~.' fördömt! -knuden nackknö- 
len. -kOSter tjuvgods, -rad tjuvrac- 
kare. -rede tjuvnäste. — 'v»eri stöld; 
grovt />* stöld under försvårande om- 
ständigheter, 'veri-forsikring stöld- 
försäkring, inbrottsförsäkring. /N^tS 
skälla för tjuv. 

tyve tjugu. 

tyved = tybast. 

t8B[e]r tår; jfr taa. 

taBft lukt, väderkorn; have f\,eH af 
kom på. 

tSBge namn på flera skinnbaggar (He- 
miptera); wr halvvingar, skinnbag- 
gar. 

taeger rottågor; ae taag. 

taegtedag rättegångsdag. 

tSgtekvSBg stallfodrade kreatur. 

1. tsekke behag, grace. rv^S* hålla till 
godo; tak! (avar:) tak som /v«. '>.y|ig* 
behaglig; en f>^Ug ung dame. 

2. taekke täcka. 

taBl[e] tjäle. 

1. taeile talg. -pikker = k0dmej8e. 

2. tSlle tälja med kniv. 

3. tSBlle räkna. «x*r räknare; täljare. 

tSBJne teln, t&get upp- oob uedtlH på flakcuät. 

taemme tämja. 

tSBne telning. 



fcvcu det direkt wotavaraude av. ordet, /v artikelua huvndrnbrik eller vad aom I den atår fBre 



tsengsel 



221 - 



tove 



tSBngSSi ett elngS yxa för tuunbindBre. 

tsenke'^. -evne tankeförm&ga. — /N/lig 

tänkbar, taenkning tänkande, taenk- 

SOm tänkande, reflekterande. 
tSBppC täcke; matta; borddnk; ridå. 

-grses narvgräs (Catabrosa aqiiatica). 
tsrbe = pifjskate, 
t8Br|e*, soen r^er sjön snger. 'x/inQ* 

förtäring; lungsot; det nytter ikke at. 

tage sig '\jing af det att gå och hänga 

sig; jfr ncering. 
tsrge reta. 

1. taerne = teime. 

2. tSBrne tärning. ~t rutig. 

taerpe = terpe. . 

taers ters. 

tsrsk smörj, ^e tröska, /x/e-maskine 

tröskverk. 

1. tSBrskel klappträ. 

2. tSBrskel tröskel. 

tSBrt ung, könsmogen lax. 

taerte smörbakelse, -kringler smör- 
degskrin glor. -p8Bn tillgjort noga om 
att vara fin, sipp, sjåpig. -ringe vol- 
au-rent av smördeg. — *>-! =^ tcerte- 
pcen. 

tsese, t8B886 plocka, reda ut uit. 

taef tät. -bygget undersatsig. -grsendt 

tätt bebyggd, 'x.te täta. '>^te'gr8BS 
tätört (Pingaicula). 
tacv = taft. 

1. t8BVe tik. 

2. tSBVe mun, käft; v. ge på käften; 
faa paa /vn tafsen. 

tffddel prick p& PD bokstav. 

t0dder = tivr. 

Urffel toffel. -blomst* (Calceolarla). 

t0f le af loma av. 
t0i no. sträckning, 've* sträcka, tänja 
toj tyg; kläder; i sms. -don; gon i ^et 

låta narra éig; vnere i »^et i selen, i 
- arbete. 'N/eri nonsens. 
iffjanker* styrbords ankare. 
UJIe tygel; v. tygla. 
t0jr tjuder. -slag cirkeln, inom vilken 

det tjudrade djuret kan röra sig. — 

'x*e tjudra. ^e-hild6 tjuderlina. 
tjffjs prat, dumheter. '>.«e prata smörja. 
tajle sköka. 
tom = /. t0mme. 



1. tBlfime töm; v. sätta töm på. 

2. temme tömma. 

t0mnier timmer, -bl trästekel (Xylo- 

COpa). -blinker tUmmare, »rbetare, Roni 
sysslar med mliikning av tlniater. -Diyant 

timmermansblyertspenna, -bu koja 
i skogen för timmerkarlarna, -di- 
rektion flottningsföreningssty velse. 
-hasngsel timmerlänsa, -klave* redskap 

r»r miitDing av timriier. -ISBRSe timmei- 

bom, länsa, -mand'*' skalbaggen Asty- 
nomus sedllis; =: troebuk. -mSBnd 
kopparslagare, huvudvärk efter rus. -mSBr- 
ker = -blinker. -Sav såg, avsedd att 
dela stocken på längden. -SVend tim- 
mermansgesäll, -vej* basväg. -VSBlte 
timmerhög, timmeratapel. 

tirnde tunna; boj; »vy land tunnland: 
♦x» hartkorn jfr hartknm. -lad ställ- 
ning för tunnor. -SnackkO'^ fatsnäcka 
(Dolium). 

tirnder tunder, fnöske. 

\BT torr; kamp paa f^^re neever med 
knytnävarna, -aar torrår, -banke 
genoraprygla. -vaerksgrses ängsruta 
(Thalictrum flavum). — '>.»re torka. 

te^raf tillrättavisning, näsbränna. 

tjffrke torka, -planter växter, organi- 
serade för att kunna leva under hård 
torka. 

tern omgång; törn. '>./e-tOV det tåg. 
som håller skeppet k var, så att det 
ej går för långt, då det skall löpa av 
stapeln. 

terne vanka; traske og '\j, 

ternskade törnskata (Lanius); gråa ~ 
större törnskata, vårfågel (Lanius ex- 
cubitor). 

terst törst; adj. törstig. 'vC-slange 

en orm (Coluber dipsas), 
tjerStetrSB brakved (Rhamnus fran- 
gula). 

terv torv. -mose, -myr torvmosse. — 

~e-niel torv som i pulveriscrad form 
blåses in i ugnen, -ramme torvprcsss. 
-Streelse fibröst torvströ. 

tes* gatslinka. 

tev dumt prat. 

1. teve prata strunt. 

2. teve tova, dröja. 



-'N/ seuasie aammansattA ord. £i:> = Oibo. a / tryckstavclse, lång vokal. aZ trjckstavolse, kort vokal. 



naar 



- 222 



iidgangsr0r 



u. 



Uaar missväxtår. 

uadskirielig osklljbar, oskiljaktig. 

uafholden om&ttiig i njutning. 

uafhsengig* oberoende. 

uafla'delig* onpphöriig. 

|jafse'lig oberäknelig, oöverskådlig. 

uafSO^nlig som ej kan sonas, urbota. 

uaftalt ej avtalad; oräknad. 

Uafvi'dende, mig n^, ovetande. 

uafVSBrgelig som ej kan avvärjas, ound- 
viklig. 

uagtpaagivenhed onppmärksamhet, in- 
advertens, förbiseende. 

ualmin'delig ovanlig, sällsynt. 

Uanf8eg'telig oangrlplig, oantastlig; 
odisputabel, oemotsäglig, otvivel- 
aktig. 

Uanven'delig otillämplig; obrukbar. 

uar'tig* om bnm: obeskedlig, stygg. 

ubebyrdet ograverad, om egendom. 

ubedragelig osviklig. 

Ubefaengt obesmittad. 

Ubeftfjet som saknar befogenhet; obe- 
fogad, obehörig, omotiverad; han er- 
kl(Brede sig f\j. 

ubehjaerplelig, 'N.som tafatt, hjälplös. 

Ubehaendig mindre händig. 
UbehjffVlet obelevad, oborstad, tölpig. 
Ubekvem* opassande, otjänlig; at skabe 

er at ggre noget af intet eller af en 

'\j materi e. 
ubelavet oförberedd. 

ubelej'lig oläglig. 

Uberaad, med ^ ku oöverlagt, över- 
ilat. 
ubsrettet utan att få sakramentet. 
Uberygtet* välfrejdad, oförvitlig. 
ubesindig obetänksam. 

ubeskadiget oskadd. 

ubeskeden anspråksfull, oblyg. 
Ubeskikket opåkallad, utau bemyndi- 
gande. 
Ubeslaaet oskodd; om tnnna.- obandnd. 
Ubesmittet'*' obeaäckad. 

ubestein'melig obestämbar. 



ubetaMelig ovärderlig, oskattbar. 
ubetidS på olämplig tid. 

ubetrmelig oläglig, olämplig. 

Ubetinget* ovillkorlig; jeg synen />/, at 
du burde sadge den alldeles bestämt. 

ubevant ovan. 

ubevidst omedveten; halo *>j under- 
medveten; mig *>/ mig ovetande, utan 
min vetskap. 

ubeV8B'gelig orörlig; obeveklig. 

Ublu oblyg. 

ubllJf8Br'dig okysk, oanständig; fräck. 

Ubodelig ohjälplig, irrcparabel, oer- 
sättlig. 

|jbrij'gelig* oanvändbar, obrukbar. 

Ubrugt obegagnad. 

ubrydelig, ubrjedelig obrottslfg. 
ubjenh0>lig obeveklig. 

ud*, Ärt» sprang 'v» af vinduet ut f^e- 

nom. -adtil utåt. -aiie urarta, -arv 

sidoarv. -aS6t utschasad. -b6de% 
svar -~« o. 8. a. -bedre reparera; -/x* 
et måleri restaurera, renovera, -bre- 

de* sprida, -bredningsmiddel bot. 

spridningsmedel, -bringelse af breve 
kringbärning. -brud utbrott, -brudt* 
förrymd, -brugt utsliten, förbrukad. 
-bygd ing främling, -bytte* avkast- 
ning; utdelning pft aktier o. d. ; resul- 
tat, vinst, -bjffde kastrera, borttaga 

äggstockarna på hondjur, -drejestaal 

upprymningsstål. -dybe fördjupa. 

•dybning^maskine mudderverk. -ef- 
ter utåt. -faldsvande sjunkande tid- 
vatten, -fiaad fluss. -flugt* und- 
fly kt. -flyttergaard från byn utflyttat 
hemman, -folde utveckla, -fordre ut- 
mana; kräva, -fugle sjöfåglar, som 
häcka på avlägsna skär. -fSBrdige 
utfärda, -fjerselseddel produktions- 
bevis, -gangsbillet kontramärke, giil- 
lande som biljett; tage -*%/ göra sig 
o.synlig, försvinna, -gangsderr stora 
dörren till gatan, porten, -gangshest 
gammal hästkrake, -gangsrjffr på äug- 



* ftren det dirtkt motsTarnndc sr. ordet, fs* artikelns huvudrubrik eller rad tom i den atår fOre | . 



udgangstold 



udtomningshane 



mnabln : tltstrÖmningSTÖT. -gangStOlfl 

exporttull. -gangSiffg = 'gangfkest. 
-gave upplaga, ^iftsbilag verifika- 
tion. -g8Bld skulder, passiva, -gsrde 
stängsel mot grannens mark. -haler 
»jfl. *; utsvävande person, rumlare. 

-hule urholka, -hsengsark uthängst, 

provark. -hflBVe framhålla, framhäva; 

kursivera, -kommo utkomst, -krage 

förse, stödja med kragsten. -lade ur- 
ladda; lossa; -»N* 8ig utlåta sig. -lede* 
härleda; draga slutsats, sluta, -le- 
vere utlämna, -ligger hJ». utnggare: 
P& Grönland : föreståndare för ett udsted. 
-ligne utjämna; utdebitera. -linie yt- 
terlinie, kontur. -ISBg* utmätning, jfr 
'pantning; gräs el. klöver, som E>ås i 
annan säd; gere -<n« t taga i mät; 
fuldt ">* til treditoreme 100 %:s ut- 
delning; dedsboet slutte» ved r^ til 
arvlnger eller kreditorer. -l8Bgger* 
utriggare. -l8Bgshaver borgenär vid 
utmätningsförrättning, -lerb skepps 
utlöpande; flods utlopp; tids till- 
ändagående, förlopp. •Ijebe"' »T. för- 
falla, -leber vågrätt, nedliggande 
skott från de lägsta blndvecken (ex. 
Fragaria och Tupsilago). -maal jord- 
lott, jordstycke, -mark* skogs- och 

betesmark, no. eg. om det oiurädo, ■om bra- 
kai till saterdrifl. -Iliane Utdriva onda an- 
dar, -marve utmärgla; pina ut jord. 
-maset krossad till mos; no. = -nuet. 
-melde nämna; -'x» skBusmcend. -ni8Br- 
ket*, -~ godt hogBta betjget: berömlig. 
-navn öknamn. -OVer utåt; det ligger 

-»N* strött över högt och lågt. -pant- 
ning utmätning på annan grund än 
dom ; jfr -/ff^r. -parcclering styckning 
av jord, hemmauskly vulug. -plantningS- 
plante växt, som står inne om vintern 
och ute om sommaren, -prlkle om- 
skola; skovplantning med "^de plan- 

ter. -raabsord interjektion. -randet 

bot. urnupet. -rede* utrusta ; tillväga- 
bringa, anskaffa, komma ut med pen- 
gar; lägga ut, betala, bekosta, -redning 
jijö. förskott åt fartygsbesättning, -rin- 
gel urringad. -rydde utrota, -sagns- 

Ord verb. -Salg försäljning; försälj- 



ningsställe; realisation, -sig, paa "\t 

om flskntim : på väg fråu kusteU. -Slgt* 

översikt; länge ">^er utsikt till lång 

väntan, -skaiaren snidad, -skejelse 

utsvävning, -skiftning iigoskifte. -skll- 
le avsöndra, -skrift, simpel ">* proto- 
kollsutdrag; jfr akt. -Skrive* nn ttv. 
plagiera. -SkrivningskredS inskriv- 
ningsområde, rullföringsområde. -Skur 
skjul. -Skydelsesret pnnn rätt att ute- 
sluta jurjmnn. -skydningstiastiglied en 

kulas begynnelsehastighet. -Slaat no. 
fält längre från gården, diir Atmtnstonc 

i d&liga år hO inbftrgaa. -SlagCn*, den heh 

udslagne dag dagen i ända, hela guds- 
långa dagen, -slagmasklne pun.s- 
maskin. -slette utplåna. -slSt ut- 

slng; orm, en utslngSRJukdom hoa hftstnr. 

-Snit inskärning från kanten ; jfr cir- 
kel- o. kugle-udsnit. -SOne sig för- 
sona; -'x/Ä med penge sonas med bö- 
ter. -Spekuleret utstuderad, slipad. 
-spring källa: ursprung, upphov, upp- 
rinnelse; utsprickning; lövsprick- 
ning. -Springe upprinna; slå ut. 
-Staa*, jeg kan ikke -»n* ham uthärda, 
tåla, lida. -Sted pi Oroninnd; mindre 
handelsplats, som sorterar under en 
koloni. -Stede utställa, utfärda. 

-stemme ntvotera. -stikkende fram- 

stickande, utskjutande. -Stilling ut- 
ställning. -Stoppe stoppa, vaddera; 
stoppa upp djur. -Strege utstryka. 
•Stykning = -parcell ering. -Styr ut- 
styrsel. -Styrsforretning bosättnings- 
magasin, -syn utsikt biidi. -S3Bd utsäde. 
-Saette* uppskjuta; mu». sätta, arran- 
gera; -~ en sum placera så, att blott 
räntorna kunna disponeras; du har 
saa meget at -~ paa alting anmärka, 
klandra. -SaBttcIsejnr.. vräkning; upp- 
skov, anstånd, -ssttelsesforretning 

handräckning för utfående av sak. 
-SStterhest utrangerad, utmönstrad 
häst. -tager utmätningsman. -tilbenS 
med fötterna ut. -tjene avtjäna, -tog 
utdrag, sammandrag. -trflBde trampa 

ut. -traevle utdraga trådvis. -tvaeret 

långrandig, -tynde gallra -tSret av- 
tärd, utmärglad, -temnlngshane p& 



-•"w lenaste anmmansatta ord. C0 = I bo. a I tryckatarelse, Iftng vokal, al IryckataTelse, kort rokal. 



udtorring 



— 224 — 



tiheld 



iDgniodkiu : utströmniDgskran. -iffrring 
torrläggning, sjösänkning, -valg nr- 
val; utskott. -vaigsindstJlling ut- 
skottsbetänkande, -e* avlägsen ö. 
■jerk[en] ödemark. 
ude*, ~ of 0\e^ nK, af sind. "lade ut- 
lämna. -Iukke[nde] uteslata[nde]. 

*pige ladugårdspiga m. ti., ■om ha sUt ar- 
bet»* nte. 

uden.* -ad utantill, -adslaesning utan- 

läsning. -adstegning minnesteckning. 
-bords utombords; kaste -/x/ över 
bord. -bys utanför staden; -'v. med- 
lemmer som ej bo i staden, från 
landsorten. -forStaaOnde utomståen- 
de, -omsbekvemmeligheder uthus. 

-OmslSBSning överloppsläsning, över- 
kurser, -retsstevning vanitg stämning, 

uttagen av part. -SOgHS lltsOCkneS. -Vet- 

den yttervärlden. -VSBltS kort, som ic- 
ke är trumf. 

udu'elig oduglig. 

udyg'tig [cl. U'] oförmögen; ur stånd; 

okvalificerad; inkompetent; sygdom 

ff0r ~ til arbejde. 
udj0d våldsam, bråd död. 
ueffen, ikke f^j inte oäven, illa. 
ue'nig ei. Ij'enig* oense ;ye9 er «>- met? 

ham kan icke dela hans åsikt. 
uens olika. 

uer kungsfisk, rödfisk (Sebastes). 
uerken'dtlig otacksam, föga erkänn- 

sam. 

uerstaftelig oersättlig. 

uf usch ! aj ! 

Ufjelg obehaglig genom vanTård ar sitt yttre. 

ufordra^gelig odräglig; olidlig; omöj- 
lig att komma till rätta med; oför- 
dragsam. 

ufordjej'elig osmältbar, hårdsmält. 

uforglem'melig oförgätlig. 
uf orhaabentlig oväntat. 

uforholdsmSBSSig oproportionerlig. 
uforknyt oförskräckt. 
uforkr8en'kelig oförgänglig', ovansklig. 
uformuendG oförmögen ; medellös ; som 

ej får hemgift. 
Ufornjeden obehövlig; frivillig. 
Ufornjffj'elig föga nöjsam; oförnöjsam. 
uf Orskammet oförskämd ; oblyg. 



uforstaa-elig obegriplig. 
uforstyr'relig, />/ ro orubbligt lugn. 

uforsaeflig ouppsåtlig, oavsiktlig. 

uf ortalt, en kver ~ utan att vilja kland- 
ra någon; hnns dygtighedfor0vingt f>j 
utan att vilja förneka. 

ufortrjOden oförtruten. 

uf 0njdS6'6lig som ej kan förutses ; f\j 
hcBndelse ijo. olyckshändelse, som ej 

kunnat förebyggas och frltager rr&n ansvar, 

vis major. 
Uforvi8'nelig ovansklig; 1 Petr. 5:4. 

ufravendt oawänt. 

Ufravi'gelig orygglig; oeftergivlig; ~ 
mening^ hedutning, betingelse. 

ufiremkom'melig ofarbar. 
ufrugtbar steril. 

UfS = seyufs. 

ufy'selig obehaglig, otrevlig, otäck. 

ufjoielig omedgbrlig, ögen. 

uforlelig omärklig. 

UfaJsom okänslig. 

uforre dåligt väglag ei. före; dy. 

ugagn odygder, okynne. 

Ugalant ohövlig, oartig. 

Ugavn = ugagn. 

Uge vecka; have r\t mti. ha jour; i skolan : 
ha vakt; til i\*n i nästa vecka, -dag* 
vardag; dagsverksdag. -Stodt varen- 
da vecka. 'N/lltlig varje vecka. 

Ugg, scBtte f\t »borsta sig», morska sig, 
sätta sig på tvären. 

1. ugie* (Strix m. a.); nattfjäril (ar fa- 
miUcQ Noctuidse). -billode, hun er et 
-/x/ en riktig fågelskrämma, -gylp 
ugglans spybollar. -hiOg blå kärrhök 
(Circus cyaneus). 

2. ugle Ud spöka ut. 
Uglspil ulspegel. 

ugrej oredig, intrasslad. 'N/O bringa i 
oordning; sbst. oreda, trassel ; svårig- 
heter; förtretligheter, tråkigheter. 

ugu'delig ogudaktig, gudlös; han har 
'V. niange penge »okristligt». 

ugunst'^, vititerens «>/ hårdhet. f\,\q 
ogynnsam. 

ugyldig ogiltig. 

uhand cjder (Somateria mollissima). 

uhelbre'delig obotlig. 

Uheld otur; missöde; misslyckande; 



* &vca det direkt motsvaraDde av. ordet, f^ artikelaa huvudrubrik eUer vad som I den står fOr« ) . 



nheldsvangéi^ 



5^5 - 



timanerlig 



til ~ olyckligtvis; sidde i ~ ha ge- 
nomgående otur. -svänger olycksdi- 
ger, uherdig som har otur; som in- 
nebär otur: kan var lidt '\, det föll 
sig litet illa för honom ; en ~ orden 
olämplig; en r^ hegriindelse misslyc- 
kad bevisning: kan kom i et f\,t oje- 
blik olyckligt. 

uhensigtSmseSSig olämplig; ändamåls- 
vidrig. 

Uhildet fördomsfri. 

uhjemlet obefogad; t\t besiddeifte ille- 
gitim. 

uhumsk gemen, lumpen, -hecl snusk, 
osnygghet, smnts; -^^er oanstiindig- 
heter; grovheter. 

uhygge otrevnad; vantrevnad, uhyg'- 
gelig otrevlig; hemsk, ruskig. 

1. uhyre »bBt. vidunder. 

2. |jhy'r6 adj. oerhörd; aåv. oerhört. 
tlhjff^rlig ohörbar. 

Uhjert* oerhörd. 

uh0'velig ohövisk. 

uiberegnel frånraknad, icke medräk- 
nad. 

uigendreven ovederlagd. 
uigendri' velig ovederiäggUg. 
uigenkardelig oåterkallelig. 
uindfriet oinlöst. 
uinteresseret* oj avig. 

ukampdygtig stridsoduglig, nr strid- 
bart skick. 

ukend'elig oigenkännelig. 

Ukendt*, v(Bi'e 'v. med obekant. 

uklar'*', ragcj ryge 'x, med bli ovän med, 
komma i gräl med. 

Uklse^delig mindre klädsam; mindre 
passande. 

Ukomplet ofullständig, inkomplett. 

ukring obekväm, ohanterlig. 

Ukrud[t] ogräs. 

ukr8Bn'kelig okränkbar, oantastlig. 

ukvemSOrd okvädinsord, glåpord. 

ukaerlig kärlekslös. 

1. ul tjut. -N^e tjuta. 

2. ul [något] skämd. 

ulag[e] = uiave. 

Ulas'telig oklanderlig; '^t rygte fläck- 
fritt. 
tllave olag; komme^ bringe i ~. 



uld*, hel 'V helylle, -arbejder yllevä- 

vare. -gerning yllevävnad, -klokke 

yllen underkjol, -kradser uUkardare. 
-mus chinchilla (Eriomys lanigera). 
-taeppe yllefilt. -terj* yllekläder. -Ull* 
(Filago). — rv,cn yllen; krusig: et 
^ent k öved. 

ulej'lig|e besvära, göra omak. -hed 
besvär. 

ulempe olägenhet; det har sine ~r; 
det gjorde os ingen *%/. 

ulige olika; et 'v> parti omaka; et «%< tal 
udda; det er *%/ bedre ojämförligt, vi- 
da, -dannet olikformig, -linnet blad 

parbladigt med uddblad. 

ulivS-Saar dödande sår. -sag livssak. 

Ulk* stensimpa (Cottus gobio); röt- 
simpa (C. scorpius); sjöman, bcck- 
byxa. 

ulme glöda svagt el. under askan. 

ulnarnerve* armbågsnerv. 

Ulne bli skämd. 

ulovformelig stridande mot laga for- 
mer. 

ulv* varg; den ene ~ cederikke den an- 
den den ena korpen hackar icke ut 
ögonen på den andra. ~e-fiS = bo- 
Jist. -fisk = aalebrosme. -fod matt- 
Inmraer (Lycopodium clavatum). 

-fodsfamilien inmmerväxtema. -gau- 

pe fullväxt lodjur, varglo. -grav 
varggrop. -hule vargkula. -maeJk = 
vortemailk. 'TBX\ — kvalkved. -SOp = 
bojist. -Stue = -grav. 
ulykke* olyckshändelse ;/y /or en f^! 
fy tusan ! gid dufaa en ~ Gud straffe 
dig! gore en »* paa sig selv »göra 
sig illa>, ta livet av sig. -Spaaen- 

de olycksbådande. — 'x^s-forsikring 

olycksfallsförsäkring. 
Ulystm obehaglig. 

uiSBna oländig. 'x-e oländig, öde trf\kt. 
ulaen'kelig lång och skranglig, som 

icke kan bära upp sin kropp. 
Umaadeilg adr. övermåttan. 

umaalelig omätlig. 

Umage omak, besvär; v. besvära; det 

lonner >^n mödan. 
umane'rlig utan förmåga att skicka 

sig; adv. omåttligt; *\* rig. 



-f^j senatte saiumantatta ord. W = O i bo. al tryckstavelsa, l&ng rokal. aV tryckstavelse, kort vokal. 

Dansk-norsk-svensk ordbok. 15 



nmberåsk — S 

timberfisk havsgös, orm fisk (en delikat 
meAeitaaTaask Sciaeoa aqnila ei. Umbrina 
cirrosa). 

umedhordelig lagstridig. 

uniin'(leiige tt<f er urminnes. 
IJmiStaen'kelig icke misstänkt; icke 
misstänksam. 

umu'lig omöjlig. 

umyn^dig*. -gjffre sätta under förmyn- 
dare. 

UltlSlende m&Uös, stum; hun er alde- 
les /x/ säger aldrig ett enda ord; et *\f 
dyr oskäligt. 

unijffr om kalk : otillräckligt bränd. 

Unau tyåt&ad sengångare (Bradypus 
didactylus). 

Undaf undan, ur vägen. 

tinddrage undandraga. 

Unde*, dersom det r\*8 mig förunnas. 

1. under'" sbst. 

2. under* piep.; det er tydeligt^ at der 
maa ligge ei. stikke noget ~ ligga nå- 
got under; ~ hevillingens fortahehe 
vid äventyr av koncessionens förlust. 
-benklaeder* kalsonger, -bid under- 
tänder, som skjuta framför övertän- 
dema. -drag = -dgnning. -dyne bol- 
ster, -djffmme = -kende. -diffnning 

underström efter storm, -fånge under- 
mura, lägga ny grund under, -fundig 
listig, ränkfull. -givC* underkasta. 
-grät undergrad på fil. -grund lagret 
under matjorden, alv. -grundsplOV 
alvlnckrare. -halS nedre delen av 
hästens hals; hesten har -»n^ halsens 
nedre del bildar båge nedåt, -hold- 
ning underhåll: underhållning, -hyp 
= -grät. -ilte lägre oxid. -jagt jakt 
på mindre djur. -kende upphäva en 
lägre instana' utslag, -kravebensveno nyc- 
kelbensven, -kebe muta. -lemme 
nedre extremiteter. -Ilv* livstycke. 
-laben med blod färgad med utträngt 
blod, blånad, -maaler undermålig 
person, -mand underordnad krigsman. 
-neden nedtill, -rakke rackbälte. 

-retssagfarer advokat ouridukt budad), 

som har befogenhet blott att föra mål i 
första instans, -ref ning underrättelse, 
-rig »jö. undergods. -Sat undereätsig. 



6 — nngmand 

-8kaal tefat. -Skorpe det hårda under 
brödet. -skOV småskog, nnderbestånd. 
-8kud* deficit, underbalans, brist. 
-8kudt understucken. -skjffrt under- 
kjol, -slaa försnilla, förskingra; ^s. 
sticka på, fastgöra. -Slag jar. för- 
snillning, -sisb underslev, försnill- 
ning -Sten undre kvarnsten, liggare. 
-Strege understryka. -Stryge stiyka 
med grundfärg. -StjOtteise understöd. 
-SSdig bot. nndersittande. -SSlge un- 
derbjuda; han 'f^^r sine konkurrenter. 
-Sä = -dgnning. -Sjffisknndervattens-. 
-tag = nftcegt. -t^den ibland, stun- 
dom, -trense brldong, träns, -tvinge 

underkuva, -tasgt = aftcagt. -laelne 
underteln, nedre taget i n&t o. not. 'Xb\ un- 
derkläder. -vej's på vägen. -vi'snings- 
raad i skolfrågor sakkunnig rådgi- 
vande församling inom norska kyr- 
kodepartementet. -VOgn vagnsunder' 
rede. -vurdere underskatta. -V8Bgtig 
som ej håller föreskriven vikt. -flBnd- 
ring underamendemang. -SSelhove- 
det sjö. svåra esselhuvudet. -iffvrighed 
amtmannens underordnade. 
Undfange koncipiera, bli havande med. 
'N/lse avlelse. 

undgaa'elig undvikiig. 

UndgSBlde umgälla, sota för. 
Undlade underlåta. 

undlive avliva. 

Undliffbe undkomma, avvika. 

undre*, ~ sig förundra sig. 

Undse sig ha försyn, blygas, ha svårt 
att komma sig för. undseHg blyg, 
förlägen. undse'else försyn. 

Undsige trotsa; uppsäga tro och lyd- 
nad, 'v^lse strafEbart hot. 

undskylde ursäkta, undskyldning ur- 
säkt. 

Undslaa sig avböja, vägra. 

Undta'gelse undantag. undta'gen un- 
dantagen, med undantag av; undtaget 
tyveri stöld nnder förmildrande om- 
ständigheter; HT. snatteri. 

Undvige* awlka; en undvegen slave 
förrymd. 

ung*, fra *\j af från min ungdom. 
-mand jungman. 



* även det direkt mouvarande av. ordet. *\å artikelns huTudrubrik eller rad som i den slAr fOr« | . 



tmoder 



- 227 - 



ustyrllg 



unoder o arter, oseder. 
unse jaguar; asiatisk panter (Felis 
nncia ei. onca). 

unaeg'telig onekligen. 

unsenSOm hård, skoningslös. 
unjedven'dig (ei. u'-) onödig, överflödig. 
ljnj0jag'tig (ei. U'-) icke noggrann, 

mindre korrekt. 
U0ing8Bn'gelig adj. svår attnmgås med; 

adv. onndgiingligen, oundvikligen. 
UOmskiftelig oföränderlig. 
liOmstrrdelig oomtvistlig, obestridlig. 

uomst0'delig oomkullstötlig. 

UOmtaagel nykter. 

UOmtalt onämnd. 

UOpdragen illa uppfostrad; ouppfost- 
rad. 

UOphordelig ofördröjligen, oförtövat. 

UOplagt indisponerad. 

IIOpnaa'elig oupphinnelig. 

UOpreftelig oersättlig, obotlig. 

UOpSSeftelig som ej tål uppskov, 
brådskande. 

UOrden oordning. 

UOrdholden icke ordhållig, som bryter 
löften. 

UOverdragelig som ej kan överlåtas. 

UOVerenSStemmelse brist på överens- 
stämmelse, stridighet. 

UOverkom^melig som man ej kan gå i 
land med, omöjlig; en ^ vanskeliyhed 
oövervinnelig, oöverstiglig. 

UOverSelig oöverskådlig. 

UOverta'lelig omöjlig att övertala. 

upaakla'gelig oklanderlig. 

upaaset obeaktad. 

Upaask^nnet icke behörigen erkänd. 

upar omaka. 

Uplettet fläckfri. 

upligt, til f\j med orätt. 

1. ur* klocka, -kapsel, -kasse urboett. 

2. ur fjällsida fylld med rasblock, geoi. 
>ur>. -laendt, 'v/Cl fylld med ras- 
block. 

3. ur i sms. orre (Tetrao tetrix). -hane, 

-hjene. 

Uraad*, det er ~ omöjligt. 
Uraa'delig icke tillrådlig. 

ure'delig* oärlig. 

Uredt okammad. 



uret*. -faBr'dig* (ei.u'-) orättvis. 

urevcn* okrattad. 

urfjeld urberg. 

UrqrjenSten grönsten, diabas. 

Urian, saa tag jeg Herr r^ ved nakken 

gunstig herrn. 
uri'melig orimlig; oblllig. 

urok'kelig orubblig. 

urokse uroxe; bisonoxe. 
Urold urtid. 

1. Urt ört; grenne *\*er. ^e-agtig ört- 
artad, -bad kryddbad. -bed kålgårds- 
land, -borer legymjäm. -drik dekokt. 
-kost bukett, -kram kryddkrämar- 
varor, specerier. -OSl ett slags krydd- 
ost. -potte blomkruka. -Suppe växt- 
buljong. 

2. urt vört. 

uryd skräp. uryd'deiig, uYyddig skrä- 
pig. ^ 

UrjOrlig*, '^ejendom fast. 

usandsy'nlig osannolik. 

USigtbar om lurt: disig, tjock, dimmig, 

> osiktig». 
USikker osäker. 
USkaa'nSOm skoningslös. 
USkatteYlig oskattbar, ovärderlig. 
USkik'kelig* opassande; no. obeskedlig, 

stygg, olydig om barn. 

USkikket oduglig, icke skickad. 
USkirielig oskiljaktig. 

uskyrdigned oskuld. 
uslrdelig outslitlig. 

USmag dålig smak; det er nogen rv, ved 
dette det smakar icke riktigt gott. 
USma'gelig* smaklös, fadd. 

USO handelsbruk. 

USOlid opålitlig, o vederhäftig. 

USpi'selig oätlig, oätbar. 

USSel*. -ryg ynkrygg. 

USta'dig* vankelmodig. 

UStand oreda; i *>; icke i ordning. 

UStan'dselig oavbrutet. 

UStel oordning. rs,\ i oordning. 

UStemt* tonlös, klanglös. 

UStivet ostärkt. 

UStyg'geligt stygt vidrigt. 

UStykke skälmstycke. 

UStyr oreda, villervalla. USty'rlig orc- 
gerlig. 



-1^ senaste sammansatta ord. O^ = O I bo. al trjokstavelse, l&ng vokal, al' tiyckstaTelse, kort vokal. 



ustyrtelig ' — S 

UStyKtelig oerhört, kolossalt; *\j rig. 
listad] osäker; han er 'v i grundhegrf 

beme. 
USUnd* ohälsosam. 
UStfdot okokt; give en ränt. for 'X' lika 

för lika. 
UStfdygtig icke sjövärdig. 
IIS0m'melig opassande. 

utaalelig olidlig. 
utaalmo'dig otålig. 
utaknem'melig otacksam. 

Utal, et f\^ af en oändlighet. 

Ute^rlig okysk, oanständig. 

Utrdig, en »* ftygt omotiverad ; hnn er 
saa fyj sjåpig, onödigt ängslig el. 
gråtmild o. s. y.\jeg er meget ~ in- 
disponerad ; 'V/ til mad utan aptit. 

Utiibtffelig obenägen, ovillig. 

Utilfreds missnöjd. 

utilgrvelig oförlåtlig. 
utilla'delig otiiiåtiig, olovlig. 
utilnaer^melig otillgänglig. 

Utilpas opasslig. 

utjenstdygtig otjänstbar. 

Utlsg fredlös person, petson som står 

utanför lagen. 
Utro otrogen. 

Utrrvelig* som icke trives el. mår väl. 
Utrsngsmaal, i '\^i oträngt mål. 

utuskeagtig eländig. 

Utyske troll, spöke, otyg. -agtig ne utus- 
keagtig. 
Utaek'kelig obehaglig; slamsig, slam- 

pig om flickor I ■Ijn&ldern. 

Utoj ohyra. 



B — Vftftgrö 

Utorst otörstig. 

UUdhordelig outhärlig, olidlig. 

uudsleftelig outplånlig. 
uundgaa'elig oundviklig. 

UUndskyrdelig oursäktlig, oförlåtlig. 

uundvaerlig oumbärlig. 

Uvan rasande, ursinnig; en f\f tyr. 

UVand icke bortskämd, enkel, lätt att 
tillfredsställa. 

uvant ovan. 

UVarig o varaktig. 

UVedkommende obehörig; '^ förby des 
adgang; den sag er mig t\j angår mig 
icke. 

UVejr oväder. '^'S-fugl stormsvala (Pro- 
cellaria pelagica). -Sky regnbådande 
sky el. moln. -Svanger som bådar ovä- 
der, hotande. 

UVSjSOm ofarbar, obanad. 

IJVel,/0^« sig »* illamående. 

uvrdende okunnig. 

UVildig oväldig, opartisk. 

uvilkaaYlig (ei. u'-) ofrivillig. 

1. uvillig ovillig. 

2. uvillig = uvildig. 
UViS'nelig* ovansklig. 

UVitterlig okänd, obekant: inig />/ mig 
ovetande. 

UVOrn vårdslös; fräck; svinagtigt f\,t 
gjort da! tänk att han vågade! 

UVUrder'lig ovärderlig, oskattbar. 

IJV8er'dig*, jeg er saa r\t över det för- 
tretad. 

UV0rn = uvorn. 

uaenset obeaktad, förbisedd. 



v. 



Y-jaBrn = geisfu^. 

vaaben vapen, -baand tvärbjälke i va- 
pen, -billede sköldemärke, -dygtig 

vapenför. -f8Blle vapenbroder, -kam- 
iner rustkammare. -kongO överhärold. 
•mj0 sköldmö, amason, -nijanstring va- 
pensyn, -svend knape, vapendragare. 

1. vaad = vod. 

2. vaad våt. -laBndt fuktig, vattensjuk 

om mark. 



vaade*. 'x.s.gerning, -vaerk oförvåiiad 

handling. 

1. vaag = vog. 

2. vaag havsbukt; råk i is. -mSBr = 
solvkveite. — 'N/O-Hval vikval (Balse- 
noptera acutorostrata). 

8. vaag i sm*, vrak. 
4. vaag = ror. 

1. vaage vak, råk; ränna i isen för 
skepp. 



* även det direkt motsvarande it. ordet. t\* artlkelne huvudrubrik eUer vad som i den stär fBre | 



vaage 



valgmenighed 



2. vaage vaka. -Stue likvaka. — r^n 
vaken; et ^nt eje vaksamt. vaagnO 
vakna. 

vaak = 1. vaage. 

vaalen = valen. 

1. vaand mjuk kvist, stjälk, stängel. 

2. vaand vattensork (Arvicola amplii- 
bia). 

vaande*, ^^t sig stöna av vånda. 
vaaning bostad. 'vS-huS manbyggnad, 
karaktärsbyggnad. 

1. vaar var, överdrag; bolster varstyg. 

2. vaar*. -brunröd vårflenört (Scro- 
phularia vernalis). -basr som väntas 
kalva om våren, -fiol luktviol (Viola 
odorata). -flOffl vårflod, översväm- 
ning, -flue natt.slända (Phryganea). 
•forglemmigej en art ormöga (Ompha- 
lodes verna). -frak sommaröverrock. 

-grflrn friskt grön. -gaeslingeblomst 

rågblomma, vårälskling (Draba ver- 
na). -hare hare i bmnsttiden. •hun- 
detunge vit förgätmigej (Ompha- 
lodes linifolia). -hvidblomme snö- 
klocka (Leucojum vernum). -jsvn- 
djegn[spunkt]et vårdagjämningen. 
-kaal svalört (Ficaria). -kanten vår- 
sidan, -klokke = vintergcek. -kniben 
den foderfattiga vårtiden, -kom vår- 
säd, -lagt plöjd om våren. -Onnen vår- 
anden, vårbrådskan, -parten vårsi- 
dan, -potentil vårfingerört (Potentilla 
verna). -Salat* (Valerianella). -Sild 
vår fångad sill. -tOrsk vårfånga d torsk. 
-vandstjerne sommarlånke (Callitri- 
ché vernalis). -vikke vårvicker("Vicia 

lathyroides). -vlol=-/o/. -aerenprJs* 

(Veronica verna). 
vaas prat, dumheter, nonsens. f\^B 

prata strunt, 'vet fnoskig. 
vaaf, vaatte vante med blott tumme. 
vable blemma, blåsa, loppbett o. d. 

1. vad = vod. 

2. vad*, 'v.e-fugl vadare. 

1. vadsk slaskledning, vask; </«« i ~en 
förödas. 

2. vadsk tvätt; tvättkläder. ~e tvätta; 
Jeg 'vc?' mine hcender tvår; det er gut^ 
som ha?' ~c< sig det är något till poj- 
ke; *K-e op diska. — 'vC-anStalt tvätt- 



inrättning. -bj«m* (Procyon). -blaat 
blåelse. -brst tvättbräde ; fuktbräde, 
-bSBkken tvättfat, -fad* bandfat. -fille 
disktrasa. 4iandsker* sämskskinns- 
handskar. -huS brygghus; tvättstuga. 
-jord valklera. -kar tvättbalja, -klud 
disktrasa;, tvättvan te, tvättlapp. -kO' 
ne tvätterska, tvättgnmma. -sed- 
del tvättnota. -Skind sämsksklnn 
-svamp* (EuApongia). -tin vasktenn, 
-lej tvättkläder. -vandsbollO hand 
fat, tvättfat, -vandsmugge handkan- 
na, -vandsstel tvättservis. — '>^er' 

kone = vadskekone. <x^erS tvättstuga. 

vadsaek nattsäck. 
vaer = var. 

vafler vofflor; värme r\t örfilar. 
vage* flyta lätt. »^r båk; flöjel. 
vagi* sittpinne för fåglar. 
vagnhund = spaikkugger. . 
vagt*, -baair -blus vakteld, -glas tim- 
glas/ -hold avdclnlog, som t. n. utgCr vakt. 

-skifte vaktombyte. -Stue högvakt. 

vagtel* (Cotumix cotumix). -konge 

ängsknarr (Crex crex). ■ 
väjd vejde (Isatis tinctoda). . 
vajne = l. vegne. 
vajsenhuS hem for föräldralösa gossar. 

vakker* käck, duktig. 

vakt väckt; »9 voikke. 

val valplats, »rov likplnndring. 

valbirk sykomorlönn, tysk lönn (Acer 

pseudoplatan us). 
valbyg kom, sRrak. tvåradigt. 
valen* valhänt. 
valg val; bundet '^ val mellan vissa 

bestämda t. ex. dem, ■om vid föregående val 
erbållit de flesta rOsterua; Stille sig til /x/ 

mottaga kandidatur, -akt valförrätt- 
ning, -berettiget valbar, -bestikkelse 

röstvärvning genom mutor. . -brOV 
handling, som intygar någons val; 
-f^/enes pr0velse fullmaktsgransknin- 
gen, -fil valknep. -fl8BSk bålstora val- 
löften o. d. -handling valförrättning. 
-kamel alltför grovt -flaisk. -kamp val- 
strid, -kampagne yaistrid. -kapitu- 
lation valkartell. -listO valmanslista ; 

valprotokoll, -mand elektor vid medel- 
bara vai; &v. urväljare. -menighed da. 



"V ■enaite lammaaaatta ord. &> = O 1 bo. al trjckRtavelse, lång vokal. Ot trjokiUveUe, korl vokal. 



valgmonarki 



— 230 — 



vandmserke 



fÖrsamliDg, vars medlemmar frivilligt 
åtagit sig att löna sin präst och där- 
för äga rätt att välja honom bland 
Btatskyrkans präster, -monarki val- 
rike. -sISBgt valfrändskap, -tryk* röst- 
värvning genom hotelser o. d. 

valle vassla. -Sukker mjölksocker. 
-syre mjölksyra. 

valm takvinkel, -tag valmtak. 

valmue vallmo (Papaver). 

valne bli valhänt. 

vålnad* (Jaglans). 

valse*. -bly bly i skivor, -formet cy- 
lindrisk, -snekke (Yointa). 

vam|le äckla. ^me\ äcklig. 'x,mel-s«d 

sötsliskig. 

1. van'*, phje «x; vara van. 

2. van i »11. van-, o-, miss-, -held 
olycka, surkare &o uheld. -hdldet van- 
ställd, -kundighed djnp okunnig- 
het, -ris vattenskott. -r^gt vanvård, 
vårdslösande. -sirS vanställa, -sksb- 
ne olycksöde. -Smag ond smak. 
-Smaegta försmäkta, avtyna. -Stelt 

illa skött, -synet = -heidet. -treven 

klen. -trives da. icke kunna utveckla 
sig; no. ttv. vantrivas, kännaotrevnad. 
-trivning förkrympt varelse. -trO otro; 
iidj. tvivlande; vcer ikhe -~ men tro- 
ende Joh. 20. -vare oaktsamhet, inad- 
vertens, förbiseende, -vid galenskap. 
-Viftig* vansinnig, -vyrde vanvörda. 
1. vand vatten; i sms ttv. -lösning: do. 
liten sjö, tjärn; holdt i>^ i blodet! 
icke för häftigt! blive til ~ gå om in- 
tet; ride en til 'n<« gå illa åt i diskussion. 
gaa i *>-*et låta narra sig. -aks nate 
(Potamogeton). -aloe* dyborre (Stra- 
tiotes). -bakkels* »petlts choux». 
-beholder reservoar; vattenbad till 
limpanna, -bi* drönare; «jö. frivakta- 
re. -bille dykare (Dytiscus). -billebo 
stäkra (Oenanthe aquatica). -bords- 
hiSJde fribord, däcks el. relings höjd 
över vattnet, -brunrod en art flenört 
(Scrophiilaria aquatica). -byld vat- 

tensvnist. -drossel = -stcsr. -edder- 

kop vattenspindel (Argyroneta m. «.). 
•fennikel = -billebo. -fiol = -rolUke. 
-firben = -salamander, -fjom vatten- 



flöde, -flue = vaarjlue. -fri syre an- 
hy d rid. AtB ätlig groda (Råna escu- 
lenta). -fsrdsel förbindelse sjöledes. 
-ferier person, som kan upptäcka käll- 
drag med slagruta, -fering vatten- 
massa i ett rtDoaode rattao. -gäng vat- 
tenlinie; det var en -r^j for ham 
där gjorde han en dumhet, bet sig i 
tummen, -gifttyde sprängört (Cicuta 
virosa). -gren vattenskott. -grO krans- 
svalting (Alisma plantago). -Iiaar 
aigsuktet Conferva. -hose skydrag. 
•hus avträde, -hyld = kvalkved. -he- 
ne rörhöna (Gallina chloropus) jrr 
sumphone; sort •f\j sothöna (Fulica 
atra). -hensetarm en art hönsarv 
(Cerastium aquaticum). -jomfru vat- 
tennymf, -kalv dykare (skaibaggasiaktcua 
Dytiscus, Agabus). -kam vattencis- 
tern, -kandemusling Aspergillum. 
-kandeskimmel eu mogeisvanip (Asper- 
giiius). -kanten vattenbrynet, -kapa- 
citet Jordarts förmåga att behålla vat- 
ten, -kappe däckei på seltyg, -karse 

bäckkrasse (Cardamine amara); da. 
källkrasse (Nasturtium aquaticum). 
•kasse cistern, tank. -kiger kranpas- 
sare, person, som har uppsyn över 
vattenledningskranar, -krans hårsärv 

(Zanichellia). -kvanner strandfornieD av 

kvanne (Angelica archangelica). 
-ksmmet slätkammad, slickad, vatt- 
kammad. -kasr vattenbagge (Hydro- 
philns). -laas* luftspärr på kloakrör. 
-lidt som tagit skada el. lidit för- 
lust genom översvämning. -lillie 
= aakande. -lod vattenpass, -loppe 
cyklop (Cyclops). -lukke = -laas. -leb 
vattendrag; avlopp, -måleri akvarell. 
-mand vattenbärare ; förcätåndare för 
lastrummet; manet (Medusa <•!. Aure- 
lia aurita); -~en astroo. Vattumannen. 
-melon* (Cucurbita citrullus). -mes- 
ter, gas- off -/x< entreprenör för gas- och 
vattenledning, -mide vattenkvalster. 
(Hydrachna). -mynte* (Mentha aqua- 
tica). -mSBrke vattenmärke; bäck- 
märke (Sium latifolium och angustifo- 
lium); selleri (Apiiim graveolens); 
mossrot (Peucedanum palustre); vat- 



ttven d«t direkt motsvarande sv. ordet, 'v artikelns huvudrubrik eller vad som i den it&r fOre j . 



vandnavle 



- 231 - 



vare 



tensmörblomma (Banuncnlus scelera- 
tns). -navle spikblad (Hydrocotyle 
vulgaris). -nymfe* jungfrusläuda, 
flickslända (A grion). -Iljed vattenbrist ; 
vattnnöd. -pastinak vattenmärke 
(Siarn latifolinm). -peber bitterblad, 
jungfru tvål (Polygonum hydropi- 
per). -peberrOS vattensenap (Nästar- 
tiam ampMbiam). -perie glaspärla. 
-pest* (Elodea). -pibe narghilé, tnr- 

ki-^k pipa, däri rOkeo ledes geoom raltan. 

-piber skärpiplärka (Anthus aqua- 
ticus el. obscurus). -pladdor plask. 
•portulak rödlånke (Peplis portula). 

-raJle* = -rikse. -rensningsmaskine 

filtrerapparat. -ret vågrät, -rikse = 
skovrikse. -rottö* (Arvicola amphi- 
bia); %.v. bruna hnsråttan (Mas rat- 
tas), -r^llike vattenblink (Hottonia 
palnstris). -r^r vattenledningsrör; 
tub i ångpanna; [blad]vass (Phragmi- 

tes commanis). -r^rsanger, -r^r- 

SHIuttd vatten.<tångare (Calamoherpe 
aqnatica). -Salamander vattenödla 
(Triton); stor -~ större vattenödla 
(T. cristatus); lille -~ mindre vatten- 
ödla, -sånger = 'i-arsanger. -seji 

mindre segel under ett annat, -sen- 
nep* = 'peberrod. -skarntyde = 'gift- 
tyde. -Skel, -8kil[le] vattendelare. 

-skorpen vattenytan, -skorpion klo- 
dyvel (Nepa). -skrue* Arkimedes' 
skruv. -SkrflBppe* (Rum ex hydrola- 
pathani). -Sky som är rädd för vat- 
ten. -Skyds båtskjuts, -skyl starkt 
regn, skyfall. -SkflBr näbbmas (Sorex). 
-Slaaet skadad, fläckig av vatten. 

-slange slang; = -snog. -snarre = 

-rikse. -SnegI vattensnäcka; = -skrue. 
•Snog vattenorm. -SOt vattusot. -Spids- 
muS vattennäbbmus (Sorex fodiens). 
-Spir hästsvans (Hippuris vulgaris). 
-spring springbrunn; vattenkastare. 
-Sprerjt yrande skum. -Standsglas 
pannglas. -Stenbrsk pipstäkra (Oe- 
nanthe fistnlo.<(a). -Stjerne lånke (Cal- 
litriche). -Stof väte. -Strengorm tagel- 
mask (Gordius). -Strippe litet ämbar, 
pyts, öskärl. -Stsr ströms tare (Cinc- 
las cinclas). -Stovle sjöstövlar. -SVSig 



vattenvirvel. -S^ger kälkökare. -tren- 
se vattningsträn.s. -tr8Bder simsnäppa 
(Phalaropns). -tSBge vattenskinnbagge 
(Hydrochorisa, Corixa, Sigura). -vag- 
tel sumphöna (Por/.ana porzana); = 

-rikse. -vagten frivaktama. -vejbred 

kranssvalting (Alisma plantago). 
-vaedsken kammarvattnet i ögat. -0gle 
vattenödla, -arse skopa. — jrr ami. på 
vas-, fx/et vattnig. 
2. vand svår att tillfredsställa, kinkig. 

1. vande vattna; iWt. vattenström ; vat- 
tenstånd. 

2. vande försmå, rata. 

vandre*. -blok erratiskt block, flytt- 
block, -bog ett slags pass för vand- 
rande gesäll, gesällbok. -Celle vand- 
ringscell, -drift vandringslast. -due 
vandringsduva (Colamba migratoria). 
-falk pilgrimsfalk (Falco peregri- 
nus). -grSBShoppevandringsgräsboppa 
(Acridiam migratorinm). -Stjerne ko- 
met. — vandrings-rotte brun råtta 
(Mus decamanas). 

vane vana. 

vang liten äng. 

vange vngn.stycke, sidostycke i en 
trappa, en mast. 

vanke* vandra; vankas; t\, i et hus va- 
ra trägen gäst. 

vanske försmå, vraka. 

vanskelig svår; han er />/ (paa det) 
nogräknad av sig; vise sig f\f i en sag 
ögen. De vil r\^ Jinde en bedre tjener 
svårligen, -g^ro försvåra. 

1. vant van; /?aa ~ vis vanligt. 

2. vant >j0. vant. -knob vantknop. 

1. vante sakna; saknas. 

2. vante*, han er en r^ stackare. 

1. var uppmärksam, vaksam; blive '\t 
varse. 

2. var* överdrag. 
3 var* = vor. 
varbjOrSter morrhår. 
varde båk ; vårdkas; stenrös. 
vardejn ko ntroUör för ädla metaller. 

vårdager varsel. 

1. vare taga i akt; tage ^^ paa sine 
pligter; ~ en ad varna; det kan man 
ikke ~ sig for värja; tage ~ paa. 



aammaoMtta ord. 0?= O i bo. al tryckatarelae, låog rokal a« tryokat&Telse, kort vokal, 



varebind 



232 - 



vej 



-bind skyddsomslag om eu bok. -tage 

tillvarataga, sköta, -tegn förebud; 
«jö. båk, sjömärke, -taegt tillvarata- 
gande. -ISBgtSfaengSel rannsaknings- 
häkte. 

2. var|C vara, räcka; det ~ie noget^ in- 
den han kom dröjde. — 'x.lg varaktig. 

3. vare handcuvara; tage nogetforgodt 
/x^r för kontant, -beholdning lager. 
•fortegnelse faktura; tulldeklaration. 
•frembringelse produktion, -hus ma- 
gasin, -kundskab varukännedom. 
-Optaelling inventering. 

4. vare i sms. »jö. reserv-. 

varm*, modtage efterretningerne gan' 
ske ~e färska; sidde ~^ inden d0re 
vara välbärgad; det gik r^t til hett; 
gaa som 'v.^ br0d som smör. — -x/C* 
värme; värma; no. äv. eld; v. värma; 
~e bcenkene klä väggarna p& bai. -x/C- 
bed drivbänk ; bladgrupp med gödsel- 

uppvärming. -bsekken fyrfat, -basltet 

heta zonen, -fylde specifikt värme. 
•Spild värmeförlust. 
vars|el* förebud; varning; kallelse till 
sammanträde, utfärdad inom viss lag- 
stadgad tid; uppsägning; med kort f^. 
på kort sikt. 'v^els-fuld olycksbådan- 
de. — ~le båda, förutsäga; kalla, in- 
stämma. ~ler vårfågel, större törn- 
skata (Lanius excubitor). 

varsko, varsku! giv akt! se upp! 

vårte op passa upp. 
vartegn ae varetegn. 
varlpenge ersättning som tills vidare 

utgår för ämbetsman, vilken utan eget 
förvällande blivit satt uf tjänstgöring men för- 
uiodas kunna vinna ny austailning, väntpen- 

gar, expektanslön. 

1. vas'- i snis. vatten- ; jfr vand-, -drag*, 
-kjeld svartsnäppa (Totanus fuscus). 
-pip = musvaage. -sild guldlax, större 
silverfisk (Argentina silus). -SSele 
vattenbärarok. 

2. va's = vaas. 

1. vase vas. 

2. vase trassel, tova; risknippa, vase, 
faskin. 

Vask[e] = vadskle"]. 

vasse vada, gå barfota i vattnet. 



vassen vattnig. 

väst ajO. håll upp med arbetet! 

vat vadd. -tSBppe täcke, stoppat på 

svenskt sätt. 
väter- t sma. vatten-, vatttt-; sjö. väter-. 

-masklne vaterspinnmaskin. -skant 

da. förhyrare av sjöfolk. 
vau* (Reseda luteola). 
ve* smärta, lidande: -x/er fodsiovärkar. 

1. ved' da., ve'd no. ved. -borer en mal- 

fjäril (Corsus ligniperda). -have ved- 
backe, där vedliiigguiug äger rum. -kOSt 

vedstapel, -ski vedträ, -torn bot. 
torn. 

2. ved vid; miste livet *>/ et skud ge- 
nom; vcere ~ erkänna; det er ikke 
noget ^ ham med. -blive fortsätta; 
fortfara, fortgå; -~ sin paastand stå. 
fast vid. -bjerlig vederbörlig, tillbör- 
lig, -fjeje bifoga, -gaa arv og goeld 
övertaga boets tillgångar och skul- 
der, -holdende ihållande, -haeng bi- 
han g. -kende sig kännas vid, erkänna. 
-komme* angå, röra. -kommende ve- 
derbörande; for mit ">* för min del, 
vad mig angår, "lagt bilagd, bifogad. 

-ligeholde bibehålla, -({'geholdelse 

aärrik. väghållning, -isgge bilägga, bi- 
foga, -rare = -komme. -skrive till- 
skriva, tillägga, -tag beslut, -tage 
antaga ett rorsiag; besluta; ena sig om. 
-tagen vedertagen, övlig, -tacgt be- 
slut; för kommunen gällande förordning; 
vedertagen sed, konventionellt bruk. 

-taegtshensyn konvenanshänsyn, -vare 

fortfara. 
vedbend[e] murgröna (Hedera), ved- 

bend-korsknap jordreva (Glechoma 

hederacea). 
vedde = viedde. 

veder- i sms. *. -kvaege vederkvicka. 

-part* motpart. 

vee, veer so ve. 

veg vek. -ryggen korsryggen, -sten 

tälj sten. 

1. vegne böja: nita; 

2. vegne vägnar; alle 'v överallt. 

vej väg; af r^jenl ur vägen! hun er pan 
'x.ew, paa gode /v,e >på det viset», i 
grossess; det er ikke saa rent af r^en 



* &vea det direkt motsvuruudc sv. ordet. »>* anikelus huvudrubrik eller vad i om i dcu stir f«re 



vejbar — 2 

inte så galet; det er noget i^en med 
ham på tok ; er der noget i *>^en med 
Demf är det något, som fattas er? 
der er intet i f^en ingenting, som 
hindrar; det var svcert, saa du tager 
paa 'v-e tar munnen full. (1.) -bar far- 
bar. -bred groblad (Piantago). -fre- 
den allmänna säkerheten. -Isrke tofs- 
lärka (Alauda cristata). -maal av- 
stånd, vägsträcka. -pileurt trampgräs 
(Polygonum aviculare). -sennep väg- 
senap (Sisymbrium officinale); Jin- 
bladet -'v dillsenap, stillfrö (S. so- 
phia). -Skcl, -Skil vägskäl, korsväg. 
-skSBrver krossad sten, makadam. 
-SnejI naken snigel (Limax). -viser* 
äv. adresskalender. 
vejde fånga, jaga. -haar = vejrhaar. 
-tit = stenvender. 

1. veje väga. -maskine stor våg for 

tunga varor el. lastade vagnar. -Sed- 

del bevis om vUgning p& stadona vftg, våg- 

sedel. — (2.) vejbar som kan vägas. 

2. veje nedlägga, döda; 'v tid en 
hare. 

1. ve jer vågmästare, -gebyr, -penge'*' 

vågpengar. 

2. vejer »jö. = vceger. 
vejle vadställe. 

vejr väder; andedräkt; väderkorn; 
komme under »* med noget under- 
fund, -beretning väderleksrapport. 
-beständig som ej tar skada av väd- 
ret, -bidt väderbiten. -faSt kvarhål- 
len av vädret, -fisk = tangstikling. 
-gab öppning i bergen, som släpper 
in storm. -glaS barometer, -glergg 
kunnig i att spå väder, -haar morr- 
hår. -haard icke skyddad mot vä- 
der, -hane väderflöjel; tupp p& kyrk- 
tiiket. -haneri opålitlighet, vankel- 
mod, -hoved ofullständig regnbåge. 
-kave stark väderil, by. -kule = ku- 
ling, -lag väderleksförhållanden, kli- 
mat, -lys sanktelmseld; = kornmod. 

-schakt luftschakt i gruva, -slaaet 

väderbiten. -Smuldring förvittring. 
-syn hägring. — 'N^e*, 've bort dun- 
sta bort. 
vejt ränna, dike; uv. smal gata, gränd. 



3 — Venusspejl 

vejtsdanS, m sanktveitsdans. 
VeiV vev. 

veksel*. -kaution avai. -obligation utt 

slagji skuldförbiadclsc fdr onisiiltDiusslåu, till 
anvttndulngen möts v. omslagsrcvers. -SaV 

handsäg. 

VekSel{erer växlare, «om tiUhaudabållor ut- 
Iftndskt mynt. -Sag växelmål. 

vekSt = veekst. 

vel' väl; klokken er *>/ Jire no. något 
över ; da. troligen, -boraad, med -^ hu 
med berått mod, med vett och vilja. 
-bestaltet vederbörligen installerad, 

skumt*. -dsB^dig välgörande, -gaaondo 

välgång; välbefinnande; i bedste -»^ 
i högönskelig välmåga; i hejeste -~ 
i välsignat tillstånd, -havendo väl- 
bärgad ; -r\t byer välmående, -holden 
= -havende. -hjOStOt välbärgad; -^ 

Ä0. -naeret* välfödd, korpuient. -set 

gärna sedd. -Stelt väl skött. -ta'lende 
vältalig. -tsenkende rättänkande. 
-VSre välbefinnande. 

vele spricka; flaga, blåsa i metall; 
svans. 

velie träaxel. 

Vende*, ~ kaaben vända kappan efter 
vinden ; vinduet /x/?' ud til gaden vet- 
ter, -cirkel vändkrets. -halS göktyta 
(lynx torquilla). -kaabo person, som 
vänder kappan efter vinden, vind- 
flöjel. -S0jle väggpost, den mot vflggcn 
väuda pelaren i en slussport. — VOndlng*, 

man maa hjcelpe sig i en sncever ven- 
ding man får hjälpa sig ur klämman, 
så gott man kan. 

vendelrod vänderot (Valeriana). 

veng hytt på mindre fartyg. 

vennemerde vänmöte; religiöst möte 
inora den grundtvigska riktningen. 

venstre* vänstern, -drejet vänster- 
vänd. 

vente*, have i o^ ha i utsikt, ha att 
vänta, -penge = vartpenge. — ^\\% 
som man kan ei. kunde vänta. 

ventil*, -talerken* ventilsäte. 

Venus*, -baelte venusgördel (Gestum 
veneris), -fluesmaekko flugfälla (Di- 
onaea). -musling, -Snekke* (Venus). 
-SpejI en art klocka (Campanula spe- 



-ryj senaste sammansatta ord. Cc> = i bo. al tryckatavelse, lång vokal, al tryckstavelte, kort vokal. 



Venusvogrn 



234 



vinrose 



culnm). -vogn stormhatt (Aconitam 
napellus). 
verden värld; världen; han bestiller 
ingen «x;a ting rakt ingenting ; du store 
~/ men i all världen. 'N«S-histOrie* 
allmän historia, •hjjffrne väderstreck. 
•mand belevad man. -menneske värl- 
dens barn. 

verling sparv. 

verken = /. hverken. 

vesle lilla. -VOksen lillgammal. 

vespe = hve2)8. -falk = spurveh0g. 
-Vaag bivråk (Peinis apivorns). 

vest väster, -landet no. landet väster 
om Lindesnäs. -paa väster ut. — ~en- 
fjaeldsk väster om Langfjeld. -VindS- 
Are stormsvala (Procellaria pelagica). 
— /x^er-Jiden poet. västerled. 

vet = 1. vid. 

vevi = voivi. 

Vibe vipa (Vanellus); polsk »n. roskarl 
(Strepsilas interpres). -and vigg (Fu- 
ligula fiiligula). -fedt tätört (Pingai- 
cula vulgaris). -aBfl* damspelslilja, 
knngsängslilja (Fritillaria meleagris). 

1. vid' vett; kvickhet. 

2. vi'd*, ~c eren breda. rv,de vidd; 
no. stor slätt, t. ex. Havdangervid' 
den. 

1. vide ud utvidga. 

2. vide veta; jfr gide; det »^s ikke med 
sikkerhed är icke bekant. -begSrlig 
vetgirig, /vnde vetskap. 

viderrist manke på häst. 

Vidie vide (Salix); vidja. -beltet salix- 

arternas område, i mellersta Norge onikr. 
1,300 nj. över havet, -pil = graapil. -SpilfV 

videsparv (Emberiza rustica). 

vidne vittne; vittnesbörd; v. vittna. 
-fast adj. bevisad med vittnen; adv. 
i vittnens närvaro, -penge vittnes- 
ersättning, -prov vittnesmål. — ~S- 
fast ae vidnefast. AzT vittnesgill. 

vidt*, det var saa »n* nätt och jämnt; 
det gaar for 'x, för långt. 

vidunderblomst underblomma (Mira- 
bilis jalappa). 

vie viga; t>o sig til ägna sig åt. 'n^IsC 
vigsel. 

vifte vifta; »bst. solfjäder, -byg = ris- 



byg. -brSBnder vanlig gasbrännare' 
-palme solfjäderspalm (Latania). 
vige*, »^ plads[en\for uppgiva; f^ si t 
sasde om domare: förklara sig jävig; />/ 
en sav skranka. -Spor växelspår, mö- 
tesspår, vipjern skränkjäm. 

vigtig*, -hedf vikt budi. -per, -paere in- 

bilsk person. 
Vikke vicker (Vicia). -havrs blandsäd 

av havre och vicker. 
vikle*; ao vrikke. »vr vecklarfjäril 

(Tortrix). 
Vikse växa. 

vil bj&ipvcrb* kommer att, m ville. 
vild*, de 'N/e vildarna; lede en ~ vilse; 

sgnge i 'v/en sk'y så taket kunde lyfta 

sig, av alla krafter, -baoe jaktmark. 

-baSSe vildsvin; vildbasare. -gaas 

grågås m. A. -gaasejagt* dagdriveri. 

-lede vilseleda, -orne viidgait. -skab 

alltför uppsluppen stämning, -spor 
villospår. -Straa, komme paa -*>/ 
komma på villospår, bli förvillad. 
-Styring vildbasare. -tysker skryt- 
sam tysk. — /^es komma vilse. — 
~ni8 ödemark. — 'v.SOm villsam, för- 
villande. — 'vt*. 'vt-huder oxhudar 
av transatlantiskt usprung. -tyv tjuv- 
skytt, krypskytt. 
vild[e]rede villervalla; oreda. 

vilkaar* undantag, födoråd. '>^s-mand 

undantagstagare. vilkaaYlig god- 
tycklig. 

ville vilja; skola; han maa vcsre saa 
jfomem som han vil som helst; hvor 
vil du henf vad menar du egentli- 
gen? det vil ikke vare Icenge kommer 
icke att dröja. — f^^X avsiktlig. 

Villing = hvitUng. 

Vilter yr, vild ; en *>/ gut, pige. 

vimmel borrskaft, borrsläng. -bor borr 
i skaft. 

vimre irra; det ^rfor0jnene skimrar. 

vims yr, virrig, ^e fara hit och dit. 
'v^et virrig. 

vin*, -aand alkohol, -candel ett slags 

stärkande vinsoppa. -drOSSel röd- 
vingetrast (Turdus iliaous). -rodlus 
vinlus (Phylloxera). -rose luktnypon, 
ängeltorn (Bosa rubiginosa) ; gul törn- 



* area det direkt uotavaraade av. ordet. «>/ artikeloa huvudrubrik eller vad lom 1 den itår f&re I 



yinstenslav 



virkeaar 



ros (R. eglanteria). -Stenslav (laTtrten 
Lecanora tartarea). 

1. vind* sned. 

2. vind, Ivegge /v. ^;aa vinn. -ski'belig 
påpasslig, omtänksam, driftig, trä- 
gen, oförtruten, flitig. 

3. vind* blåst; v<ere i *\*en no. vara i 
viften, vara mycket eftersökt; da. vara 
i förlägenhet; plages af «x;« väder- 
spänningar, -aabdn utsatt för vin- 
den, -bestinrning polllnerlng genom 
vinden, -boble luftblåsa. -brud = 
'skore. -eg* ägg utan skal; da. ofrukt- 
bart ägg. -fald, -faeide* kuiifaiiet 

träd. -fång utbyggning framför hus- 
dörr. -Hage vindstöt, -haard utsatt 

för vinden, blåsig, -harpe eolsharpa. 
-bas pratmakare. -hosé virvelvind, 
skydrag. -kammer väderlåda i orgel. 

-hund = -s/?«7/er. -kast, -kave vindstöt. 

-kedel luftbehåUare i spruta m. m. -lyS 
tändraket. -maoer storpratare. -nijelle 
väderkvarn, -pibe ventil eringsrör. -ret 
rakt mot vinden, -rose kompassros. 
-Ske[d] vindski, skyddsbräde vid än- 
dan av ett tak. -skjere väderspricka, 
frostspricka i trä. -Spiller vinthund. 
•Spraekke = -skore. -Streg kompass- 
streck. -Str0g vindriktning. -Syge 
väderspänning, -vaage vak i isen. 
-Sg ce 'eg. -jffje, lige op i ">^t rakt 
mot vinden; diai. = vindue. — ~et 
torkad i luften; f\^et hvitting soltor- 
kad. — ~ig blåsig; skrytsam. 

1. vinde vindspel, -bom spelbom, hand- 
spak. 

2. vinde tvinna. 

3. vinde vinna; f^j /rem hinna, nå; 
uret ~r drar sig före. -Syge vinnings- 
lystnad. 

4. vinde vinda med ttgoucn. 

vinding vindel, vindling i hjärnan. 
vindsel litet ny.stan, nystat på papper. 

vindu[e] fönster, 'v.lejs-brystningbröst- 

ning på balkong, -lem fönsterlucka. 
-rose rosfönster. -Skodde = 'lem. 

-sprosse, -tremme fönsterpost. 
ving, ~e vinge, ^x^e-basken vingslag. 

-bord slagbord, -bredde avståndet 
mellan vingspetsarna, -fång = -bred- 



de, -kast vingslag, -snegie ving- 

fotingar, fenfotingar (Pteropoda). 

-snekke Strombus. -staekket ving- 

klippt. -svamp kantarell. 

vinkel*, -jern hörnjäm. -led* gångs- 
led, -skriver brännviusadvokat. -VSgt- 
Stang vinkelhävstång. 

vinn = 2. vind. 

vinster idistiarona bakmage, löpmage. 

vinter*, tU '>^\_€n'] nästa vinter, -and 
stjärtand (Anas acnta). -blomme vin- 
tergäck (Eranthis hiemalis). -dag* åv. 
14 oktober, -dige damm, avsedd att 
motstå av. vinterns och vårens hög- 
vatten, -eg* (Quercus sessiliflora). 
-fugl snösparv (Plectrophanes niva- 
lis). -fe^re slädföre, -gr^n vinter- 
gröna (Pyrola). -guldkarSS en art gyl- 
len (Erysimnm barbarea). -gsk snö- 
droppe (Galanthus nivalis). -hy re* 
&v. vinterdräkt ror fåglar, -karse en art 
Bomraargyllen (Barbarea precox). -lil- 
lie = -gr0n. -ISBgge höstplöja. -lerg 
piplök (Allium tistulosum). -muS- 
vaage fjälWråk (Buteo lagopus). 

-nat* ttv. 14 oktober, -nattergal = 

jernspurv. -rapS* (Brassica napus). 
-ret vinterting. -rybs varietet av rov- 
raps (Brassica rapa oleifera). -r8Bd- 
dike rättika (Raphanus sativus niger). 
-Sneppe skärsnäppa (Tringa striata). 
-torsk = skr ej. -vej*, vise en -t\>eH 
köra på porten. 

1. viol* =/oi. 

2. viol = violin; lade o^en sorge slå 
bort sorgen, 'vin fiol. 

vip, slaa fx/ leka pick och pinne, driva 

katt. -SnegI en utbredd pclagisk tuttcka 

Janthina. 
Vippe gunga upp och ned; sbst. gunga; 

vippa; fyj af pinden kasta ur sadeln. 

-bjaelke, -bom klyvare. -brSBt gung- 

bräde. 
Vipstjert arla (Motacilla); gul f\j gul- 

ärla (M. flava); hvid r^, sädesärla (M. 

alba); gråa ~ gråärla (M. melanope). 
vire metalltråd. 

virilstemme mansröst. 

virke verka; hans mave har n^t han 
har haft avföring, -aar verksamhets- 



-'N' »enaste sanimanaatta ord, A^ = O 1 bo. O I trycks tavelie, \kng Tokal. al tryokatavelse, kort vokal. 



virkedag 



2B6 



vor 



år: -dag sökncdag. -kreds verknings- 
krets, virkning verkan. 

virkelig verklig; verkligen. 

virie drillsnäppa (Actitis hypoleucos). 

1. virre vända hastigt; rnnka på hu- 
vudet. 

2 virre vira in, linda in. 

1. vi'8* sätt. 

2. vi'8* klok. -nSSet näsvis. 

3. vis' viss; se »^t se skarpt. 

1. vise* sång. -kraemmer försäljare av 
skillingstryck. -kslling gatsångerska. 
-Stub visatnmp. 

2. vise* låta se; 'x/ om i huset föra 
omkring och visa. — -x/r visare; vise, 
bidrottning. — 'vr-gut springpojke. 
-gutSkontor gossexpress. -Stotte väg- 
visare. 

visér, visir korn på skjutvapen. 

visk halmviska; grönsaker till soppa. 
~e torka; f\^e ud ntplåna. — ~e-l8B- 
der kautschuk, gummi, radergummi. 
~er ngnsviska; viskarhuvud. 

Vi8'ne vissna, -politik obstruktion, 
kamp mot ministären genom budget- 
vägran. 

1. visse ginst (Genista). 

2^ visse vyssja. 

vissen.*} -pind svag, klen person, klen- 
dank. 

visvas nonsens, prat. 

vitterlig som man vet om, känd, noto- 
risk; en <v Ugn. -hedSattest bestyr- 
kande underskrift på en handling, 
vidimation. -hedsvidne vittne på 
handling, testamentsvittne. 

vittig kvick. 'N.hed kvickhet, -heds- 

blad skämttidning. 
vitting = hvitUng. 
Vivang besksöta, kvesved (Solanum dnl- 

camara). 
vivendel vildkaprifol (Lonicera pery- 

climenum); tiv. om andra BliDgerväxter. 

Viverre zibetkatt (Viverra). 
Vixe växa. 
Vlies = Jlies. 
VOd vad. 

1. VOg adj. som väger. 

2. VOg vikt om 18 kg., 12 bismerpund. 
VOgmar = solvkveite. 



VOgn vagn ; til r^^s på hjuldon, per axel; 
han er ikke tabt bag af en f\j inte 
bortkommen, -bom långbom mellan 
bak- och fram vagn. -buk kuskbock. 
-bygger vagnmakare, -fading vagns- 
korg, -f^re, der er -*\* man måste åka 
i vagn, det är icke slädföre, -hammel 
springvåg. -haver grindar å vagns- 
häck, -kaede hämkedja. -mand åka- 
re, -rem hängrem, fjäderrem på vagn. 

-remise vagnskjul, vagnbod. -rum- 

mel vagnsbuller, -skrin vagnslåda. 
-skur vagnskjul, vagnbod. -Stang tis- 
telstång. 

VOgte vakta; akta. 

VOkS vax. -laerred vaxduk, oljeduk. 
-mer! vaxmal, bimal, bifjäril (Galleria 
melonella). -nsse*, scette en en -^ 
paa dra någon vid näsan. -StikkS 
vaxtändsticka. 

VOkse växa; »n* til växa igen; växa upp; 
f>un vuxen. 

1. vol val, 80 stycken. 

2. vol rorpinne, rorkult. 

1. VOld vall; oo. UV. gräsvall, äng. -btfS- 
Se vallkanon. '\iB ängshö. -plads = 
-sted. -rev korallrev, jämnlöpande 
med kusten. -StOd plats, där en borg 
har stått, -timian harmynta (Cala- 
mintha acinos). 

2. vold våld. -gift skiljedom, -giftsdom 

utslag av en skiljenämnd, -giftsmand 
skiljedomare, -give överlämna åt 
skiljenämnds avgörande; voere en "\^n 
vara i någons våld ; -»x/ sig ens indjly- 
delse helt överlämna sig åt. — 'x.S- 
biOder plikt för våldsamt uppträ- 
dande, -fsrd våldsam framfart. 

VOlf vulf, öppnare. 

VOlumen volym[enhet]. 

VOlverlej hästflbla (Arnica montana). 

VOm mage; våm. 

von vån, sannolikhet, hopp, utsikt. 

1. VOnd (d) = 2. vaand. 

2. VOnd {(o) ond, vred. -Ord bannor, 
förtret. 

1. VOr var. 

2. vor vår. 

3. vor årslag, rummet mellan årslagen. 

4. vor' kölvatten. 



* iivvu det direkt luotavarande sv. ordet. *\* artikclui huvudrubrik eller vad ■om i deo står fOre | . 



Torde , — 2 

VOrde varda. 

V0r6 antal av tio Hakar. 

VOrsn i sms. -vulen, -aktig. 

VOrned livegen. 

VOrte vårta; ankarnöt. -mSBlk törel 
(Enphorbia). -rodranunkel svalört 
(Ficaria). -SVin* (Phacochoerus). 

VOtt = vaatt. 

1. VOVe våg, bölja. 

2. VOVe våga; soitte livet i *%/ på spel. 
/vlig djärv, vågsnm; da. farlig, vådlig. 

vraade borra. 

Vrag*, haste {slaa) *\* paa vraka, för- 
kasta, -brudt skeppsbruten. -fIsk* 
(Polyprion cemium). -godS utskott, 
sämre gods. — *\*%T sorterare. 

Vralte gå och vagga som en anka, län- 
ka. 

VrampSt skev, vind, om tm. som kaatat alg. 

vräng vrång, bakvänd, oriktig; oo. o- 
gen, tvär; strikke *\*t og ret avigt. 
•bord kant, stickad avigt och rätt. 
-flyndre högervänd individ avi regeln 
vänstervänd flundreart o. tvärtom. 
•IflBre irrlära, villolära. -Side avigsi- 
da, -villig illvillig. — 'x/Cn avigan, 
frånsidan. 

vranten grinig. 

vred*, -agtlg häftig. — 'x;e8 vred- 
gas. 

Vredent troB kmmtrådigt. 

Vrevl = vrcevl. 

vrid vridning; knip i magen, -blegn 
blemma. — 'vB*. 'x.6r dörrvred. 

vridtorn vägtorn (Rhamnus catharti- 
ca). 

vrien ögen, krånglig. 

vrimle vimla. 

vring|el kråugei. /vel-hornet med lån- 
ga krokiga horn. /v^le krångla, svänga 
sig. /vler spetsfundig person, ordkly- 
vare. 

Vrinsk brunstig, /v^e gnägga. »vOr 
hingst. 

vriompeis bråkm åkare, brännvinsad- 
vokat. 

vrippen snarstucken. 

vriSSe vara snäsig. 

vriStO våldsamt vrida ei. rycka från nft- 

gon nigot. 



1 ^ Vfiögllg 

vr«l vrål, skrål. ^vO* vråla. 

vrange*, ~ en käre flå. 

Vrsvl trassel, tova. ^vB trassla in. 

Vmvl prat, struntprat; kan gör althl 'x; 
krånglar alltid. '>/6 prata smörja. 
'x/O-birtte pratmakare, skrävlare. 

VUbber härfägel (Upnpa epops). 

VUgge vagga, -barn spädbarn, -bue 
stöd för kur över barnets huvud, -ga- 
V6 eg. faddergåva ; faa noget i -/n/ som 
gåva av en blid natur. -gSBnge medc 
på vaggan, -kniv hackkniv. -lad un- 
derrede till vagga, -nor spädbarn. 
-penge gåva till amman på barnets 
dopdag. -8tU6 barnkrnbba. 

VUl|e* «jö. surra. 

vunde sår. 

VUrdere värdera; taxera; skatta. 
vurst Bjö. med drev stoppad dyna på 
bogsprötet. 

vyrde = v0re. 

V8Bd' vad; slaa til ^s slå vad. /vido 
hålla vad; jeg '\^der kundrede daler 
mod en håller, 'x/do-kamp tävlings- 
kamp, -korsel kappköming. -l0b 
kapplöpning, kappridning. -labshOSt* 
ar. engelsk fullblodshäst, -maal vad. 
-ridt kappritt. 

vaed(d)er vädur, gumse; murbräcka; 
ramm på krigsfartyg, -bug = rimte. 

1. V8Bg' no., V8B'g da. vägg; paa vid 'x/ 
gavel; drive en til ^s^s fullständigt 
övervinna i diskussion, -mojor väggspin- 
del (Phalanglum apilio). — 'x^go-dyr 
= 'lus. -lus* (Cimex lectulariu.s). 
•pryd*, vcsre -»x; klä väggarna, icke 
bli uppbjuden på bai. -t8Bppe vägg- 
bonad. -t0J väggohyra. 

2. VSBg gatkrasse (Lepidium ruderale). 

3. V8eg = vaggge. 

vaege veke. -Siv veketåg (Juncus effu- 
sus) ; knapptåg (J. conglomeratus). 

vaegelsind vankelmod. 'x/Ot vankelmo- 
dig. 

vaeger sj». vagare. 

1. vaBgg[e] vigg, kil. 

2. vaegge = 2. vakke. 

vaegt vikt, tyngd; våg. -fyldO specifik 
vikt. -Stäng hävstång. — 'x^ig full- 
viktig, fullödig. 



-O' aenast« aammansatta ord. o; = O 1 bo. al ttjekstnveU; läng vokal, al' tryokstavelse, kort Tokal. 



V8Bk 



weymouthsfyr 



VJBk bort; i e< »x/ oavbrutet; vaere -v t 
en alldeles betagen ; han er *>- af glae- 
cle alldeles utom sig. 

1. vaekke väcka. 

2. vaekke hugga vak i isen. -klamej 

djo. klamaj. 

V8eks|e växa. -laerred vaxduk. 

VaekSt växande, tillväxt; kroppsbygg- 
nad; om vinteren er '^c» »tandset. 
-grsnse vegetationsgräns, -lag del- 
ningsvävnad, kambium. — /verlig i 
full växtkraft om skog. 

Vaeld flöde. — ~e/rcwi kvälla. 

VSBlgs välja, /x^r valman, nrväljare. 
'x.r-foik valmanskår. 'IIIBCis valmöte. 

vaelig eldlg, yster. 

Vaelse tekn. runda. 

V8eit, voBre i f^en i farten, vara med, 
vara i svängen, i ropet, på modet, 
en vogue. 

1. Vaelte* vältra: sneen *\*de ned. -fjael 
plogfjöl, vändskiva. — 'x*n som lätt 
välter. 

2. VSBlte röra, massa. 

V8emme|lig* otäck, 'v.lse äckel, ^vs 

vämjas. 
vaenge inhägnat fält, gärde, teg. 

vsenne vänja. 

1. vaer fång«tplats vid kusten; jfr c??m-, 
^fiske-j fugle-^ cp<7^e-. 

2. vaer- 1 »ms : svir-. -fader'^. 

V9erd adj. värd; värdig; sbm. värde i aiim. 
f>A' penningevärde. 'vT-hold mynts fin- 
het. 

V9ere vara; det kan vel *%/ hända; /x* i 
med noffen vara intim; han vil ikke 
/x; ved det erkänna, -maade sätt att 
vara. 

vsrelse mm. 

VSBrft fikepp.svarv. 'x;S-lll6Ster arbets- 
förman vid ett varv. 



1. VaergS försvara, värja. 

2. vaerge förmyndare, da. för helt o- 
myndig person; jfr kurator, -maal 
förmynderskap. -raad kommnoai barna- 
vårdsnämnd, aom har uppsikt Över raniär- 
dadc och rarnartlga barn. 

3. vaerge förvar, värn. 

1. Vaerk* fabrik, -baenk verkstadsbord, 
verkstadsbänk. -f0rer verkmästare. 
-silke silke till vävnadsarbetc — ^vS- 
drift fabriksdrift. 

2. vaerk blånor, drev; pille /x* repa 
drev. 

8. vaerk* smärtor; bulnad. — 'x/B-fin- 
ger flngervärk. 

Vaerken = hvergam. 

VSrling sparv (Emberiza). 

VÖBrn*, bcegge 'x/ både här och flottn, 
båda vapnen, ^e*. 'vC-aand skydds- 
ande, -dygtig vapenför, -fri friknllad 
från värnplikt, -kopper skyddskop- 
por, vaccin, -ting det ting, varunder 
någon lyder. 

vaert värd ab«r. 'x/in^de värdinna. 

VSSel vessla (Mustela). -hale svingel 
(Festuca ei. Vulpia). 

vaesen'*', et jint '^ sätt. 

V8e'sentllg väsentlig. 

vaette'*' jordande. -ild eld, som enligt 
sägnen brinner över kämpens hög. 
-lys lyktgubbe, irrbloss; miner, vätt- 
sten, belemnit. 

Vaev* vävnad; vävstol; det er hare -x» 
prat. 

1. vaBver vävare, -kam vävsked, -knsgt 

locke, en Bpindei (Phalangium). -lad 
vävstol. 

2. vaever vig, rask, livlig. 

V8BVl[e] höband. V»vling .jö. vävling. 
V0re vårda sig till, bry sig om. 
VBfter vört. 



w. 

weymouthsfyr wcymouthtall (Pinus strobus). 



Kren det direkt mottrarandc ar. ordet, ^x/ artikelns havudrnbrik eller vad rom i den atår fflre 



yde 



— 239 — 



sede 



Y. 



yde fullgöra; prestera; frambringa; 
giva; utgiva, utbetala, erlägga; ~ 
sikkerhed erbjuda; »x* beskyttelse^ ~ 
bidrag lämna; han vil aldrig kunne 
~ nnget åstadkomma: *%/ modstand 
göra; havet 'vr ^ää; skänker : joos^ie- 
styrelsen '\,r laan utlämnar, beviljar; 
alle disse f^r jeg min bedste tak brin- 
gar, -evne prestationsförmåga, -korn 
säd, som betalas som arrende. — '^Ise 
prestation; avkastning; utbetalning, 
bidrag. 

yder- i sms. ytter-. >baeger ytterfoder. 
-frakkS överrock, -lemmer extremi- 
teter. -pOSt utpost. -Sk0de vater- 
skot. 

1. yderlig (no. uttai ytterlig), lampen 
staar saa ~ nära kanten. 

2. yderlig (no. uitai yderlig) ytterlig 
bildl. 

ydmyg ödmjuk, »x/e förödmjuka. 'N.el- 
Se förödmjukelse. 

1. ydre (no. mtai yttre) yttre. 

2. ydre (no. uttai ydre) yttre, biidi. ; yttre, 
»bst., utseende. 



ymte tala sakta: der ~5 om det man 
talar om det man och man emellan. 

ynd|e tycka om, vara förtjust i; sbst. be- 
hag, täckhet, grace, cliarm. ^N^er äl- 
skare, amatör. '>west ynnest, ^ig in- 
tagande, förtjusande, 'x.ling gunstling, 
favorit. 

yngie*. -knop groddknopp. -lag grodd- 
lök. 

ynk ynkedom, elände. ~e ömka, be- 
klaga; '^e sig jämra sig. '^es bibi. för- 
barma sig, varkunna sig. 

ypern alm (Ulmus montana). 

yppe börja, åstadkomma; /x/ kiv muc- 
ka (moka) gräl. 

ypperst*, ^e-praest översteprä.st. 

1. yr- i sms., so or-. 

2. yr no. fint regn. 
yre vimla, myllra. 

yrke material, ämne, som nSRot är gjort ar, 

virke, -dag vardag. 
ysop isop (Hysopus). 
yte ytvirke, splint. 
ytring* yttrande. 

yver juver. 



Z, 



zaffer safflor. 

zahlkammer räntekammare, statskon- 
tor. 

zart = sart. 

zebra*, -sne snöfält, som på grund 
av solförhållandena sträcker sig 



nedom den egentliga snögrän- 
sen. 
zibetkat* (Yiverra). 

ziehklinge = sikkUnge. 

Ziffer chiffer. 
Zitre darra. 



JE. 



Sble äpple. -gr0d kräm av äpplen. 
-mOSt äpplevin, cider. -sWver* äp- 
pelmunkar. -Snudebille äppelvivel 
(Anthronomus pomorum). -vikler* 



Oäriien Tortrix el. Carpocapsa pomo- 
nana. 
»ddike = eddike, 

8Bde* bibliskt och om djur ; eljest äta glupskt; 



---w senaste snmmansatta ord. (O — O i bo. al trjckatavelse, lång vokal, al tryckstarelae, kort vokal. 



tededolk 



- 240 - 



aövred 



fräta; han ^r mig vel ikke han kan 
inte äta upp mig. -dolk storätare. 
•fsber hungersjuka. -lySt foderlust, 
matlust, aptit, -varer matvaror. 
8Bdel*. -fasan* (Phasianus colchicns). 

-gran* (Abies pectinata). -koral* 

(Corallium nobile). -mand*, poUk -<%* 
bergand (Fuligula marila). 

8Bdru nykter, ej berusad. 8edni'elig av- 
hållsam från starka drycker, nykter. 

8Bdse — <Btse. 

ae-fugl = ederfugl. 

1. seg ägg; bot. fröämne, -dannet ägg- 
rund, -formet = -dannet. -hUS frukt- 
ämne, -ost* äggkräm, gräddkaka. — 

'vge-blomme äggula, -baeger äggkopp. 

-bubbert finare äggstanning som ef- 
terrätt, -glas = -hoiger. -lefse ett 
slags tunn, fin pannkaka. -piskSF 
äggvisp. -plante Melongena. -punch 
äggtoddy. -Snekke en snllcka Ovula. 

-S0be äggöi. -vaer häckplats, där Hgg 

ugas. -0llebr0d ett slags ölsupa. 

2. aeg egg. 

flegis sig ind paa en mucka gräl. 
SegnC förse med agn. 

8Bgt körsla som utgOres B&9om dagsverke. 

aegtS äkta. -folk makar, -faelle make, 
man oi. hustru, -pagt äktenskapskon- 
trakt; äktenskapsförord, paktum. 
•Vie viga. 

Skel vämjelig; otäck. 

8eld|e ålder, 'vgammel urgammal, ur- 
åldrig, 'x^es åldras. 

aeilng fiskyngel. 

8elle-folk, -konge se ellefolk, ellekonge. 

Selling andunge; ankunge. 

aelm alm (Ulmus). 

aeitS knåda; sbst. smuts; 'x; isnavset rö- 
ra; /x; smer arbeta. 

sends6 = «pw«e. 

Seng trång. 

SBngSte ängsla, 'x/lse oro. 

8BnS6 bry sig om ; han 'vr ikke penge ; 

ikke cens det rör inte det- 
aBP = valbirk. 
8erb0'dig aktningsfull, vördnadsfull; 

f^tst I brev: med utmärkt högaktning. 



SBre ära; heder; gere f\t af anretningen 
heder åt; mren er det fejreste trce i 
skoven hedern framförallt; naarsnavs 
kommer til /n/, ved det ikke^ hvordan 

det vit va>re ordspr. om uppkomlingar. 

-fornaermelse ärekränkning, -frygt 

vördnad. — 'x^S-bevJSnJng hedersbe- 
tygelse, -fornaermelse se ovan. -felel- 

86 hederskänsla, ambition, -medlem 
hedersledamot, -oprejsning upprättel- 
se, -ord hedersord, -redning försvar 
för någons ära. -tab vanfrej d. 

SBrenprlS* (sarsk. Veronica oflBcinalis). 

Serlnde ärende. 

aer-fugl = ederfugl 

Srgjerlig retsam, retfnll, förarglig, 
försmädlig, förtretlig; hlive >\>erlig 
förargad. f>^Tt förarga, reta: '\,re sig 
gå och vara förargad. 'x<relse för- 
tret, förtretlighet. 

SerlJg*, det er en ^ sag det är ingen 
skam att tala om; et godt '\^t skind 
en ärlig själ; ay* 'x.e yb»'cpWre heder- 
liga, hedervärda. 

flerme ärm ; binde en noget paa f\jt in- 
billa. 

flBrt*» -fly ärtträd gårdsfly (Mamestra 
pisi). -graeS ärthalm. -kaejllng vek- 
ling. 

aese jäsa. 

aesel åsna. -foder ulltlstel, tistelborrc 
(Onopordon acanthium). -hoved sjö. 
eselhuvud. — 'x.s-0re hundöra. 

aesing reling. 
aesk, 'vo-trae = ask. 

1. Seske fordra. 

2. aeske ask, dosa. 
aesle ämna; mena. 
aesp = asp. 

aBt*. -leding adoptivbarn.-— 'vte-gaard 

stamgods, -tavlo stamtavla, ättartal. 
aetle ämna. 
aetse etsa; ^x/ en hyld bränna med lapis. 

aeventyr* saga. 

aevi = vrövl. 'vO kivas; = vrovle. 
8evre|d| »^X stubbåker, slagen vall ; op- 

give f^t ge sig, uppge försöket, rymma 

fältet. 



aren det direkt motsvarande av. ordet. *\* artikelns huvndrnbrlk eller vad »om I deo atår fOre 



0de 



241 



orken 



0. 



1. 0de* ödemark, öken. -IdBggS för- 
störa; -'x/ sine klcedeVy sit leget0J. 
-laeggelse förstöring; förslösande; 
-f>^ns vederstyrjgelighed förödelsens 
styggelse. 

2. 0de 04a, förslösa, -land slösaktig 
person. ~r förslösare. 

0ds|el slösaktig, ^x/le slösa. 'x;len bIö- 
seri. 

0g arbetshäst, hästkrake; fä. 

0ge öka. 

0gle ödla; jeg har fostret en /x^ ved 
min barm orm. -padde salamander. 

0gt = 0kt. 

0Je öga; faa f\* paa syn; itde af f\é, 
ude af sind; hruge 0Jnene ha ögonen 
med sig; kokettera med sina ögon; 
holde ~ med uppsikt; han nagtede 
det i mine aabne 0Jne mitt i ansiktet 
på mig; have et ~ paa hver finger 
icke låta narra sig ; gaa en under oj- 
nene vara någons ögontjänare, -be- 
drag synvilla, -blink blinkande, -byld 
vagel, -klap skygglapp. -kranS ögon- 
krets 1108 ugglor, -krig, -krog ögonvrå. 

-linsen kristallinsen, -maal ögon- 
mått, -med ändamål, syfte, ögon- 
märke, -paa le vitlinglyra (Gadus es- 
marchii). -punkt i perspektivmran: Syn- 
punkt, -syn, i -~ ögonsikte, -seble 

ögonklot. — '^n-Skalk ögontjänare. 
-Stikker jungfruslända (Libellula). 
-$y'nlig ögonskenlig; synbar. -tr0St 
ögonfröjd; * (Euphrasia); buskstjärn- 
blomma (Stellaria holostea). -vipper 
håren på ögonlocket, ögonhår. 

1. 0Jne få ögonen på, bli varse. 

2. 0jne ögon; se 0je; ögon, märgstiälar 
i ved. 

0k$e yxa. 

0kSel utväxt, knöl p& kroppen. 

0ksen, 0ksne oxar. 

0kt [arbets]tiden mellan två måltider, 
V* dagsverke, beta; tiden omkring 

kl. 8 e. m., 1 andra trakter en annan tid ; 

afton vard. 



1. 0I'*, bagefter kommer tyndt f\* ordspr- 

d& nftgon kommer med vänliga ord efter att ba 
varit ögen och besvttrlig. -baS bränn vlns- 

bas. -bimpel ölkagge. -huS ölstuga. 
-kippe buskrog. -kvejS delirium, dille. 
-mand ölntkörare. -rCt rätt att ut- 
skänka öl. — 'x/le-br0d ölsnpa. 

2. 0"! stark hetta. -r0g solrök. 

0m'*'. -finllig ömtålig, känslig, -kse- 

vet vekmunt. — ^me sig ved ha svårt 
att besluta sig för. 
0nske önska; sbst. önskan, -maade mo- 
dus optativus. — /x^lig önskvärd. 

1. 0r yr. '>^ske feberyrsel. 

2. 0r* låg sandstrand, sårak. vid flod- 
mynning, som uppkommit av upp- 
slammat grus, alluvialland. 

3. 0r i sma. förstärkande, -liden för- 
svinnande liten. 

1. 0re öra; holde r^^ne stive låtsa, som 
man ingenting hörde; man skal here 
meget fer f^ne f ålder af; holde en i 
f^^ne kujonera, hålla under färlan. 
-ben hörselben, -fedt örvux. -flip 
örtipp, örsnipp. -gäng hörselgång. 
-gople blåmanet (Aurelia aurita). 
-hat hatt, knuten under hakan; ka- 

potthatt. -horn hörlur, -hygge ör- 
lapp. -klaf, -klap = -fiip. -knuden 

vårtutskottet på tinningbenet, -lap, 

-tep = -fiip. -ske örslev, -skriftemaal 

öronbikt. -SnegI (Helix auriculata). 
-svin marsvin. -S8B| sjöbjörn (Otaria). 
-trommen trumhålan med trumhin- 
nan, -trompeten eustakiska röret. 
-tuder örontasslare. -tvIst = oren- 
tvist, -taeve örtii. — ~n[8]-lyd, /«« 
-»x* lyckas göra sig hörd. 0rentvist 
tvestjärt (Forficula auricularia). 

2. 0re* 0,01 krona. 

0rekyte kvidd, elritsa, äling (Phoxi- 
nus aphya). 

0rende = er- 1 ams. 

0rk öken. 

0rke[n]dag vardag, arbetsdag. 

0rken öken. 



-'N; Bcnaate aammansatta ord. Ö> = I bo. al tryekstarelae, lång vokal, al tryckatarelse, kort vokal. 

Dansk-nor sk' svensk ordbok. 16 



0rkesl0s 



242 - 



0vriglied 



0rke8lj98 sysslolös; ordet staar her 
ganske '>ft ändamålslöst; det er 'x;^ 
at ncegte lönlöst, gagnlöst. 

0rn* (Aquila). /vC-bregne örnbräken 
(Pteris aqnilina). -fisk havsgös (Sciae- 
na aquila). -rokke* (Myliobatis). 
•ugie bergav (Bubo bubo). -vaag en 
sällsynt orm vrak (Buteo ferox). 

0rre{d| »vt laxöring, grålaz, Norgo* vik ti- 
gstte BfitvnttcQsflak (Salmo trutta) ; jfr hcek'^ 
s0-0rred. 

Brsk se 0r. 

086 ösa; abat. skopa. 

0Sk8n handtag; hyska. 

08t öster; naar man sperger i >>,, sva- 
rer kan i vest han svarar uppåt väg- 



garna, goddag yxskaft, -banen järn- 
vägen Kristiania — Charlottenberg. 
•efter åt öster, ostvart. -landet lan- 
det söder om Dovre och öster om 
Langefjeld. -lacnding invånare i Öst- 
landet. — 'ven-for öster om. -fra 
från öster. 

0Ster*. -fugl småspov (Numenius 
phaeopus). -tut storspov (N. arqua- 
tus). 

08ter8 östra, ostron (Ostrea ediilis); 
dum som en f^. 

0Ve öva. 'x.lse övning; blive i r^sen 
se till, att man icke kommer ur va- 
nan. 

0vrigh6d överhet; myndighet. 



ftveo 4o( 4Ir«k( iaot8va)au4e sv. ordei, 'v »rtlkelas buvudrubrik eller rat) «om i den står fOre I 



adjunkt 



243 - 



eras 



Förvillande likheter. 



adjunkt blott läroverksadjunkt; jfr ha- 

pellan. 
afdrag amortering, avbetalning. 
affaBJdig skröplig; itr frafalden. 
afleden förfluten ; jfr afdgd. 
afrette dressera; jfr henrette. 
afse släppa ur sikte. 
afsigt en synerätts dom; jfr hensigt. 
agte ha aktning; ämna; jfr vogte. 
aning lätt bris; jfr anehe. 
anledning tillfälle, lägenhet; jfr for- 

anledingende. 

ansaette* anställa. 

avle* producera; jfr undfange. 



baadsmand underofficer av sergeants 

grad; jfr orlogsgast. 
bakke* bricka. 
bände svära; jfr skoende. 
befalde behaga; jfr befale. 

begrunde motiverisk. 

ben* no. ofta fot. 
blyerts blymalm ; jfr hlyant. 
bl0d mjuk; jfr drivende vaad. 
ht£l%i brist ; jfr brgst. 
buk* gumse ; itr gedebuk. 
by stad ; jfr landsby. 



Ciffer chiffer; jfr tal. 

Crem vispad grädde; jfr redgrpd. 



departement da. byrå inom ett stats- 
departement; jfr ministerium. 
domherre hög kanik; jfr dompap. 
dreng da. pojke, gosse; itr ds. karl. 



drSBgt kull av ungar; jfr drag t. 

dyne bolster; itrpude. 

dynge hög, hop, binge; jfr meg. 

E. 

endda ännu; jfr alligevel. 
enlig ensam, enstaka. 
ens enahanda; jfr enig. 
erkende äga kunskap. f^\s% insikt; jfr 
indremme, indremmelse. 

eventyr* saga. 

F. 

fl0de grädde. 

forargerfig förargelseväckande, skan- 
dalös ; jfr cergerlig. 

fortade lämna, överge; jfr tilgive. 

formaal ändamål, syfte; itr genstand. 

förse sig begå en förseelse; jfr for- 
sy ne sig. 

forStyrre störa; jfr edelagge. 

forsvarlig tillfredsställande; jfr taa- 
lelig. 

försynt försedd; jfr beskeden. 

fortabelse* förlust; jfr undergång. 

fortolke tyda, tolka; jfr mistolke. 

fortryde ångra. 

fOS vattenfall ; jfr stryg, 

frak, frakke överrock; jfr kjole^ snibel. 

fremdeles fortfarande; jfr herefter, 

senereken. 
fynd kläm, eftertryck; itrfund. 
fyndig klämmig, eftertrycklig. 
f8BStemand kommissionär för tjänare; 

jfr forlovede^ kareste. 

G. 

gam grip ; jfr gvib. 
ganske hel; jfr noksaa. 
gas lysgas; jfr luft\art']. 



--x» aeoaste sanimaoaatta oid. Étf = O i bo. al tiyokstavelse, lång vokal, at trycksteveUe, kort vokal. 



glasseble 



— 244 — 



l0bsk 



glasaebie klar astrakan. 
glaSjffjS emaljöga; jrr brille. 
glSBnse göra glansig; jrr glinse. 
gnSBgge gnägga sakta; jrr vrinske. 
grad om tempentar i allmänliet grad 
Réanmnr. 

granske forska. 

grib gam ; jfr gam, grif. 
gro växa ; jfr spire. 

grundgaaende djupgående. 

grSBnd grannskap; jfr gyde^ strcedej 

vejt, smug. 
guldn0ne gullbagge, guUpytta (Chry- 

somela); jfr Jom/ru Marie ^y om fly. 
gumme tandkött; jrt- gane. 
gydeiern götjäm ; jfr st0bejem. 
gaerde gärdesgård, stenmur; jfr jorde. 



H. 

have trädgård. 

hospital sjukhus; jfr asyl. 

hvedebr0d no. kaffebröd, småbröd; jfr 
J'ran8kbr0d. 

hvisle väsa; jfr hlystre^ plystre. 

hyro sjömans hyra; jfr leje. 

hsengeplante yäxt med nedhängande 
grenar: jfr rakleplante. 

hBJmodig storslnt, högsint; jfr hov- 
modig. 

h0St* skörd ; jfr efteraar. 

h0velig passande; jfr hgffelig. 



I. 



ialfald åtminstone ; jfr alligevel, i hvert 

fald. 

ide motström ; jfr hi. 
illl0degaa bemöta, gendriva; jfr im0de- 

komme. 
\%* glass. 
iSSBr i synnerhet; jfr [det giJc] fra hver- 

andre. 

J. 

justitsraad en titel utan ämbete; jfr 
hejesteretsassessor. 



K. 

kakkelovn större ngn, kamin ; jrr sven- 
skeovn. 

kane släde; jfr sklie. 

kappe hårklädsel ; jrr kaabe. 

karl da. dräng; jnr mand. 

karotte morot ; jfr laagefad. 

kasse låda ; Jfr net. 

kendsel igenkännande; irr/0lelse. 

kirkeraad konferens av rikets bisko- 
par; jfr menig hed sr a ad. 

kittel blus; Jfr kedel. 

kjole frack; klänning; jry 8k0rt, neder- 
del. 

klyve kliva; jfr kl&ve. 

kisdning beklädnad ; jfr kjole. 

kl8Bp klimp ; jfr kiievel. 

koffert kappsäck; jrr amerikansk kof- 
fert. 

kommode byrå; jfr servant. 

korn säd, spannmål; jfr byg. 

krog* vrå. 

krokan knäck ; jfr kransekage. 
kry morsk; itr frisk. 
krseft kräfta, Bjukdom ; jrr krebs. 
krSBfter krafter ; jrr krebs. 
kunstlg konstlad, artificiell ; jrr snodig. 
kury korg; jrr p0/«e. 
kusine kvinnlig kusin; jtrfcBtter. 
kuske stuka, tvinga till lydnad; jfr 
k0re. 

kvaele kväva. 

kyle kasta, slunga ; jr^ k0le. 
kSBRime kamma med finkam; jrt gre. 

kaempe* jätte. 

ksreste fästman; fästmö; otan poetiaic 

bismak. 

L. 

landsting Danmarks första kammare; 

jrr amtsting. 
le skratta; jrr smile. 
lempelig med lämpa; jfr passende, 

heldig. 
lidelse lidande; jrr Hdenskab. 
liflig ljuvlig; jrr livlig. 
I0b8k skenande; jrr springsk. 



* iLven det direkt motavaraade st. ordet. *\t artikelns huvudrubrik eller vad som 1 den står fOre I 



maA 



- 245 - 



skonne 



M. 

maa måste, får lov; måtte; ^n/ ikke 
får inte; maatte måste, fick lov; jfr 
maa. 

mangel brist; jfr rulle. 

markegång revision av gränserna; jfr 
kapitelstakst. 

medvidende vetskap; jfr bevidsthed. 

middelaider medeltid; jrr midalder. 

mindreaarig da. siirsk. haivmyndig, bo 

aid. 182. 

misfald misshag; jfr mUbyrd, mis- 

födsel. 
mug'[ge] tillbringare; handkanna; jfr 

krus. 
mulne mörkna; mögla: jfr blire över- 

skyet. 
myse kisa med ögonen ; jnr smile. 



N, 

nBJagtig noggrann ; jfr forsvarlig, til- 
fredsstillende. 

O. 

obligation* &r. om enskHd mnns förskriv- 
ning, skuldsedel. 
Okker ockra; jfr aager. 
Optog procession ; jfr opt0jer. 
orm mask: jfr slange. 
Overbevise övertyga; jfr overf0re. 



padde groda; jfr [skrubyudse. 

parafin fotogen. 

piedestal högt skåp; jfr sojle. 
pige* flicka; jfr tjenestepige, Jente. 
pindsvin igelkott; jfr gnaver-y hule-y 

trce-pindsvin ; pigdyr. 
pisk spö ; jfr sv0be. 
pladder gyttja, dy; jfr skvalder. 
porcellaen finare porslin; jrr stentgj. 
potte* kruka. 
prov vittnesmål; jfr prgve. 



rable* klottra. 
rar* no. konstig. 

rejsetej ytterkläder. 

1. roe ar. beta; jrr nape, turnips. 

2. roe sig lugna sig; jfr more sig. 
rolig Ingn ; jfr morsom. 

rumle bullra; jfr svire. 

raeddike rädisa; jn- knoldr(Bildike, vin- 

terrceddike. 
r0gte vårda. 

ränne kåk, koja. 



SaaledeS så; jfr alltsaa. 

sabel* sobel. 

saga isländsk, historisk saga; jfr sägn, 

eventyr. 
sal* da. våning; anden »v våningen två 

trappor upp. 
samfund* samhälle. 
samlag bolag; aarak. brännvinsbolag: 

jfr samleje. 
sams osorterad; adv. om vartannat. 
sans sinne; jfr besitidigked. 
selskab* bjudning; bolag, 
semester termin; jfr yc7ne. 
sen* långsam. 
Sigte* åtala. 
silke* siden. 
Skate rocka; jfr skatre. 

skaal* tefat. 

skalle* mört. 

Skene kesa; jfr l0be lebsk. 

skidden smutsig. 

Skidt strunt. 

Skikkelig anständig; itr flink. 
skinbarlig livslevande; jfr tilsyne- 
ladende. 

skingra ljuda gällt. 

Skorpe brödkant; jfr kavring, tvebak. 

skriat steg. 

skrift, -c», stil ; jfr shrifty -et. 
Skrivepapir brevpapper. 

Skryde skrika om &anor. 

skur* skjul, skörd. 

skanne förstå. 



"^ aenaato eamroaDaatta ord. £0 = O i lio. a' I trjckitavelae, låag vokal, al' trjokatavela«, kort rokal. 



skört 



- 246 -r- 



ogrle 



Sk0li kjol ; Jfr skede. 

slange'*' orm. 

slet* dålig. 

Slutning slut; slntledning; jfr hfehHnff, 

shraaning. 
Slutte sluta: jfr haelde. 
Smaalsending småbrukare. 
Smile le; jfr smiske. 
Snakke spraka, prata. 
Snip* krage. 

snor snöre ; jfr snot^ snar. 
Sn0re metrev; jfr snor^ hysing. 
SOkn dragg; jfr sogn. 
Spire* gro, grodd. 
SpOt[te] hftn[a]; jfr spyt[te]. 
Sp0ge* skämta. 
StSd ställe; jfr ambolt. 
stilig stilfull högtidligt; jfr svirsk. 
Stok käpp. 
Stud oxe. 

stund* iv. några dagar, en tid. 
St8Bng6 regla; jfr hikke. 
sa$t*, paa 'x; og vis på ett eller annat 

sätt; ih paa en maade. 



tegnebog* plånbok. 
tegnestift häftstift. 

tidig disponerad; jfr ttdlig. 
tilgift påbröd, tillägg; jfr tilgivelse. 
tjener betjänt; jfr tyende. 
trSBk drag; jfr skarn. 



u. 



uartig obeskedlig, stygg; jfr uhnffelig, 

ugalant. 
udmane utdriva; jfr udfordre. 
Uhyggellg otrevlig, ruskig. 
uhyre vidunder; jfr ut0J. 
Ut0J ohyra. 

UVan rasande, ilsken ; jfr uvant. 
UVilkaarlig ofrivUllg; jfr ubetinget. 

V. 

vanr0gt vanvård. 

vanStelt vanskött; jfr vankeldet, van- 
si r et. 
vantro otro ; jn- övertro. 
vanvyrde vanvårda; jfr vanaire. 
Vll* kommer att. 

Vjlkaarlig godtycklig; jfr betinget. 
virkO verka; jfr hcekle. 
VSBRimolig otäck; jfr vammel, cekel. 



yppe åstadkomma, börja; jfr rebe. 
yte splint, ytved ; jfr överlade. 

0. 

0dela$gg6 förstöra; jn- Itegge ede. 
0gle ödla; jf^ hkke. 



* »ven det direkt motsvarande »v. ordet, »x; artikelns huvudrubrik eller vad »om i den står före j . 



- 247 — 



St 



Förkortningar- 



A aar. 

a. anden. 

afd. afdode; [den] avlidne. 

Cf[r]. confer; jfr. 

D. Dannehroy »ordenen. 

d. A. detts aar; d. å. 

Dbm., Dm., D. M. Dannehrofjsmand. 

D. D. M. M. Deres Majestteter. 

d. d. dags dato; denna dag. 

d. e. det er; d[et] vpll] s[äga]. 
dpsk. dampskib; ångf. 

D. S. B. danske atatsbaner. 
dSS det samme som. 

6d$. edsvoren. 

efl. eftermiddag; e. m. 

6nst. enstemmig; enhälligt. 

e. 0. efter omstcendighederne. 

E. S. eget segl; eftersJcrift (P. H.). 

f. ex. for exempel; t. ex. 
fpd. foregaaende. 

f nv. forkenvierende ; f [öre] d[etta]. 

f k. ferstkommende ; nästkommande. 

f. l^.forrige maaned. 

f. n. fra neden; nfr. 

f. a, fra öven; ufr. 

f, t. for tiden ; f[ör] n[ärvarande]. 



gd. yade; gata. 

g. d., C ■- 

dagen. 



g åars dato; under går- 



gl. gammél. 
gpb, gaardbruger. 

SpI. grundloven. 
ds Maj. Hendes Majestcet. 
Hs M., Hs Maj. ^an« Majestcet. 
ib[d]. ibidem; sammastädes. 
iftg. ifelge; enligt. 
indst. indstilling. 

istfr, i St. f. istedenforj i Stedetfor. 
i^[r]' Jevnfer j[äm]f[ö]r. 
ifp. Jomfru. 
K. n. kongelige norske. 
kpl. Är»m2wa//ot?en[«]; strafflagen[s]. 



k. 8. kort sigt ; kort sikt. 

kSt. konstitueret. 

K. T. kongelig Tjeneste. 

kv. kvint. 

I. /or. 

tign. lignende. 

Lst. punc? sterling; £. 

Matr.-No. matrikelnummer; jordeboks- 
nammer. 

m. h. t. m6(2 hensyn til. 

m. p. p. med paaholdt pen; m[ed] 
h[and] i p[enna]. 

m. V. med videre; &c. 

N. nord. 

n. norsk. 

n. br. nordlig bredde. 

ni. nemlig. 

N. L. norske lot^s^. 

0. a. d. o^ andet deslige; m. m. dyl. 

0. I. og lignende; o. d. 

0. R. Sagtorer overretssagfarer. 

0. S. offentlig sag; tj[än8te]br[ev]. 

OVfr ovenfor. 

P. privattelegram. 

P, p. prcBter plura ; m. m. 

S. 52/<^; statstelegram; da. da/. 

Sb. »r«r betalt. 

S. E. & 0. 0a/ro errore et omissione; 
med förbehåll för misstag och förbi- 
seenden. 

8. d. samme dato; g[amma] d[ag]. 

SJ. sjelden. 

S. K. storkors. 

8. m. samme maaned. 

Smi. summenlign ; jfr. 

8in8. sammensetning . 

SinSt. sammesteds. 

Smstgg sammensetning er, 

Spd. speciedaler. 

Sqq sequentia; hosföljande. 

OU sankt; bo vidare ordbokslexteu. 

St da. [i] stuen ; n[edre] b[otten]. 



-'V aeoajtQ aainmanaatta »rd. ö/ = O i bo. a'/ tr/okauvelse, låog vokal, at trjoksUTelae, kort vokal. 



stkr. — 2 

8tkr. stykker. 

St Prp. stortingsproposition. 

S. II. svar udbedes; o[m] 8[var] a[u- 

h&Ues]. 
td. tsnde. 

tilt. tiltalte; svaranden. 
tjb. tjenestehemarkning; tjänstcanmärk- 

ning. 
U. under. 



8 — markbmg 

U. f. I. udenfast len; övei stat. 

U. g., ug. udmcerket godt högsta be- 
tyget. 

U. K. K. F. unge kvinders kristelige 
förening; K. F. U. K. 

U. R. underrand. 

vedk. vedkommende ; vederbörande. 

vedi. vedlagt; bilagd, bifogad. 

Xania Eristiania. 



Tillägg och rättelser. 



abeligejer grimaser; ggre ^w. 
ayismappe tidnlngshållare. 

bjeluga = hvidjisk; textens uppKift torde 
Tara felaktig. 

bjarneklo* (Acanthus). 

blodtarS = sukkertare. 
balgetelegrafi telegrafering utan tråd, 

gnisttelegrafering. 
dskfrugt säd, vari klöver eller gräs 

sås. 

sgernhale = vceselkale. 

ener enhet, jfr tier. 

flodbrsnding den företeelse, då .sti- 
gande tidvatten bryter sig mot en 
flods egen rörelse. 



fugletunge ett slags nmdm. 

graBSUgIe gräsmaskfly (Chara^as gra- 
minis). 

gr0nsaltet saltad utan att torkas. 

guardejn = vardejn. 

hazardkontrakt = lykkekontrakt. 

haverkn = graasoel. 

havkvabbe b&Ure naom: Onos. 

hornulk homsimpa (Cottus quadricor- 
nis). 

hsftelse äv. ekonomisk ansvarighet. 

haesselskraekke vanlig törnskata (La- 
nius coUurio). 

markbrug åkerbruk i inskränkt me- 
ning. 



'* avea det direkt motararunde ■▼. ordet, 'x* artlkeloa huvadmbrlk eller vad rom I den Btår fore { . 



HOME USE 

CIRCULATION DEPARTMENT 

MAIN LIBRARY 

This book is due on the last data stampad balow. 
1-month loans may be renewed by calling 642-3405. 
6-montli loans may bo recharged by bringing books 

to Circulatlon Desk. 
Renewals and recharges may be made 4 days prior 

to due date. 

ALL BOOKS ARE SUBJECT TO RECALL 7 DAYS 

AFTER DATE CHECKED OUT. 



MAR 1 4 1975 1 6 



-. , MAK 14 1975 1 6 ,,/ 



m,fM.mik% 



LD21 — A-40»w-12,'74 
(S2700L) 



General Library 

Univertity of Californla 

Berkeley 



\C130207 



I