\t
MINNESNUMMER
OLIVEBLADET
Half sekelsfest
Den 1-3 Juni, 1913
X
ARG. XIII
PAXTON, ILLINOIS, JIM, T9I3
No. a sy~~
ILLINOIS H1ST031CAI SURVEY
T. N. HASSELQUIST
|| i s t o x x k
*ym* 10 är sedan i dessa dagar fira-
/ , de vår svenska evangeliska
^■^lutherska församling här i
Paxton 40 årsfest, samtidigt
med ett större kyrkomöte, Augustana
Synodens ärliga sammanträde här-
städes. Till minne af denna försam-
lingens storfest utgafs ett minnesal-
bum, redigerad af församlingens då-
varande lärare, pastor E. P. Olsson,
D. D. Denna minnesskrift utgör en
välskrifven, komprehensiv historia
öfver den kyrkliga verksamheten i
Paxton under 40 är, isynnerhet öfver
de första "tidehvarfven." År 1908
utgafs en annan minnesskrift, ett
minnesnummer af församlingstid-
ningen Olivebladet, med anledning
af invigningen af det nuvarande sto-
ra och vackra templet, som uppför-
des under kraftig och energisk led-
ning af pastor G. B. Hemdahl, B. D.,
hvilken ock redigerade nämnda min-
nesnummer. Dessa tvenne minnes-
skrifter, jämte församlingens års-
stämmo protokoll, komma att för all
framtid utgöra församlingens histo-
riska urkunder.
emedan nyssnämnda minnesskrif-
ter, jämförelsevis nyligen utgifvits,
kommer icke nägon ny historik skrif-
vas, utan efterföljande skiss kommer
att i hufvudsak utgöra blott nägra ci-
tationer ur de förra skildringarne.
Ur minnesalbum 1863-1903 citera
vi följande om Paxton och "försam-
lingens grundläggningstid:"
"Paxton, beläget ä Illinois Central-
banan, 103 mil söder om Chicago,
räknar sin början frän 1857, då dess
första tomter utstakades, och kalla-
des dä Prospect City. Detta namn
utbyttes 1859 mot Paxton. Sir Rich-
ard Paxton i England ämnade på sin
tid grundlägga en koloni i Illinois,
och försök gjordes att förmå honom
att förlägga densamma till Ford
county. Genom att kalla den nyan-
lagda staden Paxton hoppades man
desto lättare kunna beveka honom
därtill. Detta misslyckades emeller-
tid. Paxton och den omgifvande
trakten skulle icke befolkas af eng-
elsmän, utan i stället skulle här upp-
växa ett svenskt nybygge och en be-
tydande svensk luthersk församling.
Paxton, som är hufvudorten i Ford
county, räknar för närvarande om-
kring 3,600 invånare. "
"Den förste svensk, som nedslog
sina bopålar i denna trakt, var Sven
Hedenskog, bördig frän Fors, Elfs-
borgs län. Han bosatte sig 1857 väs-
ter om Paxton och flyttade sedermera
till Nebraska där han afled. Carl
Anderson, en sjöman, och Andrew
Olson, bada frän Hälsingland, an-
kommo hit 1859. Anderson flyttade
efter nägra år till Colorado. Olson
bodde å sin farm sydväst om staden
till sin dod 189S.
* * *
"Xels B. Pearson ankom hit 1859,
nägot tidigare än Anderson och Ol-
son. Följande året reste han till
Indiana, men återvände om nägra
mänader. Han har alltsedan haft
sitt hem i eller i närheten af Pax-
ton."— Xels B. Pearson dog den 1
augusti 191 1.
"Hvad som närmast gaf uppslag
till en större svensk inflyttning till
Ford county, var förläggandet af
Augustana College och Teologiska
Seminarium till Paxton. Synoden
hade gifvit läroverkets direktion i
uppdrag att utse en passande plats
för en svensk koloni, dit äfven läro-
verket kunde förläggas. Vid syno-
dens möte i Vasa, Minn., 1862, inbe-
rättade direktionen, att aen sökt
verkställa synodens beslut rörande
val af passande ort för ett nybygge.
Kommittéer hade utsändts till Min-
nesota, Wisconsin och norra Iowa.
Flera tillstötande omständigheter ha-
de gjort det svårt för direktionen att
bestämma sig för någon viss plats.
1'nder tiden hade inbjudning inkom-
mit frän Illinois Central-järnvägens
styrelse att bese dess land. Inbjud-
ningen antogs, och den 16 maj 186 2
reste pastorerna E. Carlsson, J. John-
son, A. Jacobson och T. N. Hassel-
quist samt Ivar Larson och nägra an-
dra landsmän för att bese sagda
land. De orter, som besöktes, voro
Neoga och Paxton. Xeoga hade re-
dan dä ett svenskt nybygge, men an-
sägs ligga för längt "frän Chicago
och de öfriga nybyggen för att utgö-
ra en passande plats för skolan."
Paxton däremot ansågs var en myck-
et lämplig ort, och den omgifvande
trakten gjorde pä de besökande de
bästa intryck. "Paxton," heter det i
den afgifna rapporten, "omgifves af
de vackraste prairier, sädana som
finnas blott i mellersta Illinois, sär-
skildt tjänliga för den vinstgifvande
majsodlingen, som är västerns och
framför allt Illinois' rikedom." (Det-
ta enligt det norska protokollet.)
"Valet föll alltså på Paxton, och
man skred till verket att anlägga ko-
lonien och hit förlägga skolan.
"Vid synodens möte i Chicago den
23-29 juni 1863 rapporterade direk-
tionen genom sin ordförande, pastor
E. Carlsson, följande: "Med Illinois
Central-järvägskompaniet har en öf-
verenskommelse blifvit gjord på följ-
ande villkor: järnvägsbolaget säljer
till Seminariet 1,000 acres land i
närheten af Paxton för $6 per acre
samt betalar %\ per acre, i kommis-
sion för de första 30,000 acres, sålda
genom värt agentskap. I slutet af
februari började vär agent, mr P. L.
Hawkinson, sin verksamhet och har
upp till datum sålt öfver 4,000 acres
land. De, som nedsatt sig i och om-
kring Paxton, äro särdeles belåtna,
och utsikterna för sajtens framgång
äro uppmuntrande. En församling
har redan blifvit stiftad i Paxton,
och pastor T. X. Hasselquist är pä
väg dit för att därstädes bosätta sig.
Ett skolhus, endast tre är gammalt,
30 fot bredt, 45 längt och 16 fot
högt, har i Paxton blifvit inköpt för
läroverkets räkning för $750."
Dr Hasselquist reste säledes frän
synodens möte i Chicago till Paxton
för att bosätta sig. Han hade vid
FÖRSAMLINGENS ANDRA KYRKA OCH NUVARANDE PRÄSTHUS.
föregående besök dels organiserat
församlingen och dels köpt en min-
die taim, belägen a College Hill,
hvarä fanns ett ganska godt och rym-
ligt boningshus, det s. k. Asagärd,
h vilket fick tjäna till bostad för dr
Hasselquist och hans familj under
deias vistelse härstädes. De lands-
min, som under våren inflyttat, sam-
lades i dr Hasselquists hem den 3
juni och stiftade den evangelisk- lu-
therska församlingen i Paxton. Pro-
tokollet, som fördes öfver förhand-
lingarna, har följande lydelse:
Protokoll vid sammanträde
med de till Paxton inflyttade
svenskar rörande församlings-
stiftelse härstädes, hvilket sam-
manträde hölls den 3 juni 1863.
"Efter hållen gudstjänst och bön
om välsignelse till förhandlingarna
öppnades de af undertecknad, ord-
föl ande, med erinran om den bety-
delse, som en församling här har och
bör fä, såsom omgifvande den insti-
tution för uppfostran af församlings-
läiare, härstädes bestämd att upprät-
tas, och blef enhälligt beslutadt, att
de närvarande förena sig till en evan-
gelisk-luthersk församling i Paxton,
hvarefter följande konstitution ge-
nomgicks artikel efter artikel och
antogs, samt slutligen såsom ett helt
antogs.
"Efter det högtidliga antagandet
af denna konstitution skreds till val
af i astor för den nybildade försam-
Fngen, och blef därtill vald enhälligt
undertecknad, T. N. Hasselquist,
som äfven förklarade sig villig att
föi troendet mottaga och, efter den
förmåga och de krafter, Gud ville
förläna, samt den tid, öfriga göro-
mäl lämnade, sköta det heliga ämue-
tet.
"Till församlingens trusteer utsa-
gos i föreskrifven ordning Eric Carl-
son för ett år, Carl M. Johnson för
tvä är och Emanuel Collins för tre
år. Alldenstund församlingen ännu
är liten, uppsköts tills vidare val af
diakoner. Efter bön upplöstes stäm-
man. Sålunda öfverenskommet och
beslutadt intyga:
T. N. Hasselquist, ordförande.
Å församlingens vägnar: Swen An-
derson. E. Collins."
Af intresse vore det säkerligen att
uppteckna namnen å dem, som voro
med dä församlingen stiftades samt
dem, som förenade sig med försam-
lingen de första åren efter dess stif-
telse och ännu tillhöra församlingen.
Men därtill medgifver icke utrym-
met. Det uppgifves att 92 medlem-
mar voro med om att stifta Paxton-
försa ml ingen.
Vidare citera vi ur Minnesalbum:
"Församlingen höll från början si-
na gudstjänster i det Augustana Col-
lege tillhöriga skolhuset, som ofvan
blifvit omnämndt. Detta var den ti-
den beläget ä Washington street,
snedt öfver gatan från A. J. Laur-
ence's boningshus.
"Den 10 iuli 1865 hölls extra stäm-
ma med anledning af ett anbud frän
'the Poard of Directors for A.igusta-
na College and Seminary' att köpa
det direktionen tillhöriga hus, hvari
församlingen hittills hållit sina guds-
tjänster, för det uris direktionen er-
lagt jämte utbetald ränta sedan kö-
pet, uppgående inalles till minst
$900. Stämman ansåg, "att huset i
sitt närvarande skick ej vore värdt
mera än den ursprungliga inköps-
summan"! $750 l, men dä en medlem
af församlingen erbjöd sig att gifva
$100. därest direktionens anbud an-
togs, beslutades med 28 ja emot 1
nej att antaga densamma. Beslut
fattades ock att genom nödiga förän-
dringar och förbättringar apteia hu-
set till kyrka. Det var också bofäl-
ligt och behöfde en grundlig repara-
tion. Är 1864 "fingo trusteerna i
uppdrag att förse fönstren med nå-
gon s&dan inrättning, att de mätte
kunna öppnas." Vid årsstämman
1866 "uttryckte ordföranden sin
egen och församlingens tillfredsstäl-
lelse öfver den omsorg, hvarmed re-
■ arationen af kyrkan hade blifvit ut-
förd, så väl som ock öfver den fri-
kostighet, mänga visat genom sam-
manskjutande af medel till inköp af
prydliga lampor och mattor." I den-
na kyrka höll församlingen sina
gudstjänster till är 1872, då den sål-
des till den amerikanska baptistför-
samlingen, hvilken flyttade den till
East Pells street.
"Församlingen fortfor att växa, och
den lilla oansenliga kyrkan blef gan-
ska snart för liten att rymma de ska-
ror, som samlades till söndaglig
gudstjänst. Församlingen måste där-
för gä i författning med uppförandet
af en ny kyrka, som motsvarade hen-
nes behof. Vid extra stämma den 11
september 1870 "beslutades enhälligt
att försälja den gamla och bygga en
ny kyrka," och "en kommitté, bestå-
ende af N. Dahlgren, J. Swenson, J.
H. Wistrand, Peter Hanson och C. M.
Lawson, blef tillsatt för att dels ta"a
om hand försäljningen af den gamla
kyrkan och dels öfverenskomma, hu-
ruvida den nya kyrkan skulle byggas
af trä eller tegel, samt utsöka en
passande byggnadsplan för densam-
ma." Kommittén fick ock senare
(den 5 oktober) i uppdrag att upp-
taga subskription för den nya kyrko-
byggnaden. Vid årsstämman 1871
valdes byggnadskommitté, bestående
af C. M. Lawson, O. P. Quist, Peter
Paulson, J. P. Lindström och N. G.
Egnell. Äfven församlingens trus-
teer synes hafva räknats till denna
kommittee. Senare invaldes äfven
dr Hasselquist uti densamma.
"Tankarna voro delade med afseen-
de på hvar den nya kyrkan borde
uppföras. Denna sak afhandlades på
DEN ANDRA KYRKANS INTERIÖR.
extra stämma den 23 april, dä det
beslutades med 20 röster emot 18
att till byggnadstomt "antaga lotter-
na 6. 7 och 8 uti block no. 41, skänk-
ta af W. H. Pells." Vid samma tillfäl-
le fattades ock beslut om försam-
lingens inkorporation.
"Kontraktet för kyrkans uppföran-
de öfverläts till C. M. Lawson och
Peter Hedberg. Kyrkan, som är af
trä. bvggdes 1871-72. Dess dimen-
sioner äro: längd, utom torn och
sakristia, 80 fot, bredd 4 2 fot och
höjd 20 fot, hvartill kommer den 100
fot höga tornspiran. Kostnaden, in-
redningen inberäknad, uppgick till
omkring $1 1,000.
Söndagen den 23 juni 1872 blef
församlingens nyuppförda tempel un-
der stora högtidligheter invigdt. Pas-
tor O. Peters höll skriftetal, och pas-
tor E. Carlson predikade i högmäs-
san. Invigningstalet hölls af syno-
dens president, pastor Jonas Swens-
son, som ock förrättade den högtidli-
ga akten, assisterad af de närvarande
pastorerna.
En god, välljudande ringklocka
hade dagarna före invigningen blifvit
upphängd i tornet. Hon hade anskaf-
fats genom frivilliga bidrag, insamla-
de af Fetc-r Larson och John Nelson."
Så längt Minnesalbums berättelse
om den s. k. grundläggningstiden.
Under dr Hasselquists ämbetetid
var, fränsedt de pä grund af fattig-
dom svära ekonomiska omständig-
heterna, församlingens tillständ
godt. Nog fanns där nit om Gud, lät
vara icke alltid visligt. Synd och
otro fanns där ock; men den guds-
mannen Hasselquist var outtröttlig
med att i tid och otid varna och för-
mana. Och biträdd af medarbetare
och studeranden utsådde han ordet,
visserligen under tårar och starkt
rop men frimodigt, och blef det en
makt till barnaskap för dem som
mottogo Herren. Förtroendet till
d:r Hasselquist blef fastare ju längre
han verkade. Idel försakelse var
hans lott. Pä hans eget förslag, dä
han öfvertog församlingsvärden, blef
lönen $200. Är 1867, dä ett antal
medlemmar ä västsidan, med försam-
lingens medgifvande, utgingo och bil-
dade egen församling, i Farmersville,
nedsattes lönen till $150.
Paslor Hasselquist inlämnade är
1871 sin afskedsansökan, emedan
han ansåg att arbetet vid skolan tog
hans krafter i allt för stort anspråk.
Men pa församlingens enträgna be-
gäran fortsatte han som dess lärare
tills är 1^75, då han, pä grund af
Augustana Colleges flyttning till
Rock Island, måste af säg?, sig för-
samlingsvärden.
Välsignelsen af den verksamhet,
som utfördes i Paxtonförsamlingen
under grundläggningstiden hvilar än-
nu ofver oss, som här bo En djup,
allvarlig och orubblig grund lades,
som i trots af svårigheter, brytningar
och stormar, hvilka under vissa ti-
der framfarit, består intill denna
dag och som i en tid af yppighet och
ytlighet utgör församlingens bärkraft
och är det tongifvande för den and-
liga verksamheten bland vårt folk ä
denna ort.
PASTOR N. TH. WINQUISTS ÄMBETSTID— 1875-1878
PASTOR N. TH. WINQUIST.
Pastor Winquists ämbetstid i
Paxton blef kort. Den synes
ock ha varit uppfyllt med myck-
en oro. Den trogne läraren fick
dricka djupt ur lidandets bägare.
Hans känsliga själ mäste ha lidit
obeskrifligt under svära, grofva för-
olämpningar af högmodiga. Tack-
samt är det att dem som gjorde det
bittert för honom och församlingen
blefvo skilda frän församlingen.
Äter citera vi ur Minnesalbum 1903:
"Den 29 mars 1875 hölls stämma
för att välja efterträdare till dr Has-
selquist. "Först sedan prof. Hassel-
quist änyo uttalat sin försäkran, att
han ej tilläts af andra omständighe-
ter att bifalla församlingens enhälli-
ga och hjärtliga önskan att kvar-
stanna såsom dess lärare, skreds till
val af pastor." Stämmans första gö-
romal var att bestämma pastorslö-
nen, hvilken fastställdes till $700
per år, jämte fri bostad. Pastor N.
Th. Winquist valdes till församling-
ens nye lärare, hvarefter beslutades,
att "han skall inträda i sina ämbets-
äligganden den 1 juli."
I bref till pastor Winquist af den
K maj beklagar dr Hasselquist, att
han icke kunnat vårda församlingen,
såsom han bort, att dess medlemmar
i allmänhet äro fredliga och snälla,
men där är brist på själfverksani-
het, hvartill orsaken varit, att "hon
genom skolans lärare och elever va-
rit befriad frän de flesta af sina gö-
romäl." En annan mindre gynnsam
omständighet var, att skolans flytt-
ning gaf uppslag till en ganska stark
utvandring från trakten, och icke så
fa af församlingens mera försigkom-
na medleminai begäfvo sig till andra
orter.
Församlingen anskaffade eget pas-
torsboställe 187 7 genom inköp af
skolans spisställe, "Valhalla" kal-
ladt, för ett öfverenskommet pris af
$900. Direktionen återskänkte $400
af inköpssumman såsom vederlag för
den förlust, församlingen lidit genom
läroverkets flyttning.
Pastor Winquist arbetade med nit
och trohet på församlingens uppbyg-
gande och förkofran. Tili en början
syntes hon ock blomstra under hans
värd, men längre fram inställde sig
svårigheter.
Församlingen hade under dr Has-
selquists t'd ovanligt små utgifter —
liastorslönen var blott $200 per är,
och organisten ersattes med tvenne
kollekter. De löpande utgifterna,
som nu pä en gäng mångdubblades,
blefvo till en början rätt kännbara
för församlingen, som dessutom häf-
tade i betydlig skuld å sitt kyrkobyg-
ge. Denna skuld var 1875 $3,000
och hade 1877 vuxit till $3,971. Föl-
jande året reducerades den till $2,-
971. Skulden förorsakade pastor och
församling mänga bekymmer och var
det stäenue öfverläggningsämnet vid
sockenstämmorna under denna tid.
Allvarliga försök gjordes tid efter
annan att afhörda sig denna skuld-
summa men utan att lyckas.
En kommite tillsattes 1877, som
fick i uppdrag att upptaga en frivil-
lig subskription till skuldens betäck-
' ordförande framlade för försam-
lingen ett förslag, hvarigenom med-
lemmarna skulle taxeras, så att man
rättvist kunde fördela skulden på en
och hvar." Denna plan blef af stäm-
man antagen. För att bättre kunna
utföra detta arbete och inkassera
medlen, indelades församlingen, en-
ligt kyrkostyrelsens förslag, i sex
rotar med hvar sin "rotemästare,"
Att bekläda detta nya ämbete inval-
NUVARANDE KYRKAN.
ande. Denna kommitté, som är an-
märkningsvärd därför, att den hade
flera kvinnliga medlemmar, bestod
af Emma Olson, mrs C. J. Fridolph,
Tilda Egnell, Peter Larson. J. I. An-
derson, John Johnson, John Nelson,
Peter Hanson, John Nelson, A. J.
Laurenee och Ola Olson. Under det
kommitteen arbetade på att utföra
sitt uppdrag, kallades ny stämma i
ämnet, då kyrkostyrelsen genom sin
des N. G. Egnell, N. H. Pearson, Pe-
ter Anderson, Fred J. Johnson, John
Lindahl och C. G. Johnson. Den
förstnämnde afsade sig sysslan vid
årsstämman 187S, och A. J. Laurence
blef invald i hans ställe. Rotemäs-
tareinstitutionen fortfor till 1S79, då
den af skaffades och rotemästarne
förklarades "vara lediga från sina
befattningar." Uttaxerings planen
hade under tiden blifvit mycket
opopulär och fått många motstånda-
re. Den utgjorde ock, enligt mångas
mening, själfva början till det miss-
nöje och de svårigheter, som hem-
sökte församlingen under senare del-
en af pastor Winquists tjänstetid.
Om det andliga tillståndet inom
församlingen lämna kyrkorädsproto-
kollen frän denna tid en och annan
upplysning. Det klagas öfver "att åt-
skilliga församlingsmedlemmar äro
så begifna på rus och rusgifvande
drycker." Äfven andra synder näm-
nas.
Men kyrkorådet hade ock glädjen
"att gemensamt tacka Gud för hvad
han gjort och gör inom vår försam-
ling med afseende på fattiga själars
frälsning." Om denna väckelse skrif-
ver pastor Winquist: "I början af
februari (1877) utgick frän någon
af härvarande amerikanska försam-
lingar det förslaget, att vi skulle för-
söka få någon främmande predikant
hit för en tid, ty det ordet af vår
Frälsare är dock alltid sant: 'En pro-
fet är icke af hållen i sitt fädernes-
land.' Löfte erhölls af Rev. Mr. Mor-
ton, att han skulle besöka oss. . .
Predikanten kom; han befanns Vara
full af tro och den Helige Ande, med
ett enkelt och klart framställnings-
sätt, och evangelium var i hans mun
en kraft, som verkade med makt pä
själarne. Möten höllos trenne gång-
er hvarje dag under hans närvaro,
och efto;r hans afresa tvenne gånger
dagligen i tre veckors tid. På mor-
gonen voro vi svenskar tillsammans
med amerikanerna, men pä aftonen
voro vi i vår egen kyrka, och vi hafva
hållit täta och talrikt besökta möten
hitintills. Obeskrifligt nådigt har
Gud välsignat sitt ord på våra hjär-
tan."
Denna på unionistisk grund ståen-
de rörelse, som till en början syntes
så lofvande, urartade ganska snart,
så att den i förening med andra till-
stötande omständigheter hotade för-
samlingen "med fullständig förvirr-
ing och upplösning." "Knappast har
väl någon af våra församlingar,"
skrifver pastor Winquist, "fått erfa-
ra den bedröfvelsen, som det blifvit
denna församlings lott att erfara."
Det var en pröfningens och sällning-
ens tid för församlingen. Denna tid
var ju ock en brytningarnas tid för
mänga af våra öfriga församlingar.
Den andliga rörelsen, som berörde
mänga, och de utständna pröfningar-
na blefvo icke utan nytta och välsig-
nelse för församlingen. Herren slår,
men han helår ock.
Pastor Winquist afsade sig för-
samlingen hösten 1.878 pch flyttade i
mars månad följande är till New
Windsor, där han verkflce till 1885,
då han återvände till Sverige. Han
är nu sedan flera år tillbaka förste
stadskomminister i Jönköping. Han
hålles fortfarande i kär någkomst af
många bland sina forna åhörare i
Paxton, hvilka minnas hans nitiska
församlingsarbete och helgade um-
gängelse. — Pastor Winquist är se-
dan några är tillbaka död.
PASTOR AUGUST EDGRENS AMBETSTID— 1879-1888
Församlingen hade erhållit afböj-
ande s.ar rå kallsls3 utfärdad till
pastor C. B. L. Bohman i Chicago.
Valet föll nu pä pastor August Ed-
gren i Ishpeming, till hvilken fur-
samlingen vcnde sig med enträgen
hön om att han mätte blifva dess
lärare. Kallelsen antogs och den 30
mars 1879 höll han inträdespredikan
i samma kyrka i hvilken han nära
t e år förut blifvit prästvigd. An-
miirkningsvärdt är dat, att pastor
Edgren, tiilsamniEns med en annan
Paxtonite, som deltager i vär jubel-
fest, dr N. Foisander, den äldste rep-
resentanten för Augustana Teologis-
ka Seminarium "som en läng följd af
är hade ett godt hem i Paxton," lirar
denna månaden 4 årsdagen af sin
pra st in vigning. Pastor Edgren hade
tillbragt sin studietid i Paxton och
säkerligen var han, såsom andra
prästkandidater, dr Hasselquist be-
hjälplig i församlingsarbetet. Det
var därför ingen främling för för-
samlingen som nu blef dess pastor,
såsom ock fältet var väl kändt för
honom.
De brytningar och stormar som
öfvergätt fältet och en tid hotade att
förstöra Herrens plantering, hade
genom Guds förvandlande nåd
vandts till godo och tjänat som en
välgöiande rensning. Paulus säger,
"Partier måste ju finnas ibland
Eder på det att de rättsinniga mätte
blifva uppenbara." Församlingen
hade lärt sig bekännelsetrohet och
genom denna enighet tillväxte för-
samlingen i inre styrka. Genom ut-
flyttningar till västern å-en 1875-79
hade församlingen förminskats be-
tydligt i medlemsantal. Dessutom
hade medlemmar i Rankin utträdt
ur församlingen och stiftat egen för-
samling där år 1875. Men under
pastor Edgrens manhaftiga ledning
gick den bepröfvade församlingen
framåt. Den kärnfulle och frimodige
pastorn grep verket an med beslut-
samhet och kraft. "Kyrkoskulden,
som så länge varit en stötesten," he-
ter det i Minnesalbum, "utplånades
är 1879 genom pastorns och försam-
lingens förenade ansträngningar.
Juldagen hulls tacksägelse til! Her-
ren för förlänai njälp och seger."
År 1880 antogs synodens reviderade
förslag till församlings konstitution;
188 2 inköptes den s. k. "Skärseld-
en," en af Augustana Colleges gamla
byggnader tili skolhus och kyrkoväk-
tare bostad; 1884 insattes ny piporg-
el. År 1881 stiftade medlemmar bo-
ende i Gibson City egen församling
och är 1887 petitionerade medlem-
mar boende i Clarence att stifta egen
församling där. Petitionen bivilja-
des, pä villkor "att icke något prose-
lytmakeri skulle få göras ibland den-
na församlings medlemmar." Med
rätta säger dr Olsson: "Det länder
Paxtonförsamlingen till heder, att
den med största beredvillighet be-
PA.STOR A. EDGREN.
viliat inkomna ansökningar om til-
låtelse att fä stifta nya församlingar
i dess närhet eller på dess ursprung-
liga område."
Församlingen tillryggalade sitt
första fjärdedels sekel söndagen den
3 juni, 1888, då den firade en högtid-
lig 25 årsfest Härom skrifver dr
Olsson i .Minnesalbum: "På förmid-
dagen hölls högmässogudstjänst med
nattvardsgäng, då pastor O. V. Holm-
grain höll skriftetalet och dr Hassel-
quist högmässopredikan. På efter-
middagen samlades landsmän och
trosbröder frän när och fjärran i den
smakfullt dekorerade kyrkan. Hög-
tidstalet hölls af dr Hasselquist,
hvarefter pastor E. Rosenquist höll
ett tal pä engelska och pastor Holm-
grain ett pä svenska, allt under om-
växling med säng och musik. Dotta
var dr Hasselquists afskeds besök i
Paxton."
Denna glädjefest skulle dock ef-
terföljas af sorg i det att den afhåll-
ne läraren redan en vecka efter fest-
dagen inlämnade sin afskedsansökan
til' församlingen. Han flyttade till
Evanston i september. Ett godt ar-
bete till församlingens yttre utveck-
ling och inre uppbyggande utförde
pastor lidgren. Han hade åtnjutit
allt Uran början församlingens för-
troende. Och ännu hälles han i tack-
sam hågkomst af de äldre och hans
konfirmander för den skickliga själa-
vård som flitigt utöfvades.
PASTOR E. R OLSSONS ÄMBETSTID— 1888-1906
Till pastor Edgrens efterträdare
kallades först pastor C. V. Vestling i
l.ndington. Michigan. Han besvara-
de kallelsen nekande. Församling-
en sände nu pastor E. P. Olsson i
Marquette, Kansas kallelse, hvilken
antogs och höll pastor Olsson sin in-
trädespredikan A d v e ntssöndagen
1888. Den 10 april 1S89 blef han
inställd i sitt ämbete, af konferens-
ens ordförande dr M. C. Ranseen,
som ännu innehar denna tjänst. Det-
ta var den första gängen en pastor
formligen inställts i pastorsämbetet
i Paxton. Före denna tid var icke
pastorsinstallationer så gängse i värt
samlund som nu. Dr Ranseen hade
valt till text för installationstalet
Joh. 1:19-28 med ämne, "Johannes
ett mönster för en evangelisk predi-
kant."
Uuder den nye, kraftfulle och väl
lärde läraren gick församlingen er.
läng, lugn verksamhetstid till mötes,
dä församlingen kunde "ostörd fort-
sätta och utvidga sin verksamhet
samt arbeta på sin tillväxt inät och
n tät." ■ Under dr Olssons ämbetstid,
mer än. fördubblades församlingens
kommunikants och medlemsantal.
Flera församlingsföreningar stifta-
des. Hvarjehanda beslut fattades
och förbättringar gjordes till försam-
lingens yttre och inre gagn. Härom
citera vi följande ur Minnesalbum:
"Af göromäl och beslut som blifvit
fattade, må följande anföras:
"Afgiftsfri undervisning skall med-
delas i församlingsskolan, och dess
utgifter skola bestridas nr den all-
männa kassan: tjugufemcentsafgift-
en till Augustana College skall utbe-
talas ur samma kassa; en aflönad or-
rel ti am paresyssla har inrättats (or-
geltrampningen hade hittills be-
stridts frivilligt); ny sängbok och ny
gudstjänstordning hafva införts; fle-
ra nya föreningar hafva kommit till
ständ; månatliga förenings- och upp-
byggelsemöten hafva anordnats i
hvarie af församlingens trenne
landtdistrikt; medlemmar, som där-
till hafva råd, hafva ombedts att fri-
villigt höja sin afgift till ett. högre
belopp än den stadgade medlemsaf-
giften; församlingens utgifts- och
aflöningsstat har höjts med ansenli-
ga summor, i den mån dess tillgäng-
ar blifvit rikligare, en församlings-
tidning, Olivebladet, har börjat ut-
gifvas.
"Bland gjorda förbättringar å för-
samlingens egendom förtjäna följan-
de att nämnas: Xy värmapparat har
anskaffats för kyrkan, elektrisk bet-
lysning har införts; nytt spåntak har
lagts på kyrkan, hvilken tid efter
annan undergått betydliga förän-
dringar och målats; nya trottoarer
hafva blifvit lagda, och skolhuset har
omändrats och förbättrats. Sommar-
en 1901 underkastades kyrkan en
omfattande renovering till sitt Inre»
Väggarna betäcktes med väf och ta-
ket med metallplåt, hvarefter hon
målades.
"Församlingen afyttrade sitt gam-
PASTOR E. P. OLSSOX.
la pastorsboställe 1892, och följande
är uppfördes det nya pastorshuset,
hvilket kunde ske utan skuldsätt-
ning. Tomten hade församlingen
glädjen att mottaga säsom en gåfva
af Col. och mrs Bogardus. Byggnads-
kommitteen utgjordes af Fred .1.
Johnson. Albert Anderson. Charles
Aspergren, P. G. Peters, Andrew
Swanson, A. J. Hanson, Carl Fager,
C. G. Johnson, A. J. Laurence, C. A.
Xordgren, C. A. Larson och John An-
dreen. Kontraktörerna voro C. E.
Johnson och Andrew Jacobson.
"Enhälligt beslutades vid årsstäm-
man 1902 att påbörja en kyrkobygg-
nadsfond, och en kommite, bestående
af John F. G. Helmer, C. A. Xord-
gren och A. F. Swan, utsågs, hvilken
fick i uppdrag att verka för denna
sak och förvalta inkomna medel."
Sä långt Olivebladet.
Pä årsstämman 1902 beslöts det
att församlingen inbjuder Augustana
Synoden att hålla sitt årliga sam-
manträde här i juni 1903, då försam-
lingen firar en 40 årsfest. På års-
stämman 1903 ombad församlingen
dr E. P. Olsson att utarbeta och
skrifva en församlings historik. Sitt
uppdrag uppfyllde han med heder och
utgafs ett Minnesalbum sommaren
1903. då synodalmötet hölls och en
storslagen 40 årsfest firades.
Dr Olsson inlämnade sin afskeds-
ansökan till församlingen på års-
stämman 1900 och afflyttade till
Kansas i april samma år, efter en
stilla och stadig verksamhetstid pä
nära sjutton och ett half år härstä-
des. Han har nu i några 'år varit
president för Kansas konferensen.
PASTOR G. E. HEMDAHLS ÄMBETSTID— 1906-1912
PASTOR G. E. HEMDAHL.
Pastor, numera teologie doktor,
Albert W. Lindquist i Kansas City,
Missouri, kallades till dr Olssons ef-
terträdare, men kallelsen besvarades
nekande. Vid samma stämma beslöts
det,' att "en kommitté tillsättes att
samla medel för "paving" och för
utlöpandet af plumbing o. s. v. af dr
Olsson som han själf päkostadt." Dr
Olsijon hade, nämligen, påkostat in-
sättandet af värmapparat och vatten-
ledning i prästhuset och ville för-
samlingen inlösa detta, då han afflyt-
tade.
På extra stämma den 25 april val-
des pastor G. E. Hemdahl i Prince-
ton, Illinois, med det största röstan-
tal som någon lärare erhållit frän
denna församling. Lönen höjdes ock
med $400. Pastor Hemdahl tillträd-
de första söndagen i oktober 1906.
Med den nye pastorns tillträde gick
församlingen en ny period till mötes
och upprycktes till lifaktig verksam-
het. Redan pä årsstämman 1907, tre
månader efter pastor Hemdahl an-
ländt, fattades beslut, som slutligen
ledde till uppförandet af den stora
och vackra kyrkan som församlingen
nu äger.
I Olivebladets minnesnummer
190S har pastor Hemdahl kortfattat
men tydligt framställt "Förberedel-
serna för Kyrkobygget," samt gifvit
en lättfattlig beskrifning på kyrkans
storlek, utseende och inrednirg. Vi
anföra ordagrannt ur denna berättel-
se följande:
"Vid årsstämman den 2 jan., 1907,
tillsattes en kommitté, som fick i
uppdrag att undersöka huruvida
församlingens kyrka kunde höjas, sä
att undervåningen kunde inredas till
en ändamålsenlig samlingssal för
ungdomsmöten och församlingsfes-
ter. Kommitteen bestod Sf följan-
de medlemmar: A. J. Laujence, C.
H. Swanson, N. H. Pearsop C. A.
Larson, F. L. Wesslund, C. F. Hel-
man. Barney Johnson, F. J. Johnson,
C. A. Anderson, Louis Runneberg
och församlingens pastor. Vid stam-
man hallen den 27 febr. rapportera-
de sagda kommitté att omkostnader-
na för att anordna en lämplig under-
våning, göra utbyggen så att kyrkan
blefve en korskyrka, bekläda väggar-
ne med tegel, insätta nya fönster,
samt ny inredning skulle kosta om-
kring $11,500.00. Rapporten dis-
kuterades cch efter en stunds diskus-
sion gjordes förslag att församling-
en skrider till verket och bygger ny
kyrka, hvilkens kostnad tillsammans
med inredning ej får öfverstiga $20,-
000, och att ej kontraktet för kyr-
PASTOR A. P. WESTERBERG.
kans byggande får uppgöras förr
än hela summan är tecknad. En in-
samlingskommitte tillsattes. Den
skulle bestå af: C. A. Larson. Frank
Wesslund, Fred Johnson, C. H.
Swanson, W. O. Johnson, John Wess-
lund, C. Aspergren, Th. Froyd, G. J.
Johnson, Albin Anderson, Victor
Pearson, V. E. Johnson, Elmer Lau-
rerice, Hannah O. Johnson, Irene
Wesslund, Linda Johnson, Lillie Bro-
berg, Carrie Peterson. Til! byggnads-
kommitté valdes församlingens trus-
tees som voro: W. O. Johnson. Fred
Johnson, Henry Swanson, Barney
Johnson, Albert Anderson och John
Wesslund: dessutom valdes: A. J.
Laurence, C. A. Larson, Frank Wess-
lund, N. H. Pearson, C. A. Anderson,
C. F. Helman, Louis Runneberg, C.
A. Nordgren, O. J. Egnell samt för-
samlingens pastor. Till ordförande i
denna kommitté valdes församling-
ens pastor och till sekreterare A. J.
Laurence. Vid denna stämma fingo
församlingens trustees i uppdrag att
pä bästa sätt afyttra församlingens
gamla kyrka och skolhus.
"Tnsamlingskommitteen, och sär-
skildt C. A. Larson och Frank Wess-
lund grepo hurtigt verket an och vid
stämman hållen den 17 april rappor-
terades att insamlingen belöpte sig
till öfver $2 2.000. Ett förslag till
ritning framlämnades utfördt af ar-
kitekt P. O. Moratz från Blooming-
ton, Til. Detta förslag med några än-
dringar antogs. Byggnadskommitte-
en fick fullmakt att församlingen vi-
dare oätspord drifva kyrkobyggnad-
en till fullbordan.
"Den 15 juni antogs D. D. Den-
mans anbud att bygga kyrkan. Han
utlämnade sedan murarearbetet till
Turner bröderna och målningen till
Fred Anderson och A. Melby. Kon-
traktet för värmapparat och "plumb-
ing" utlämnades af byggnadskom-
itteen till C. A. Nordgren. Byggnads-
materialerna skulle vara för väggar-
ne "Cayuga pressed brick" och Bed-
ford sten. Taket skulle läggas med
skiffer. Träarbetet invändigt skulle
utföras i ek.
"Den gamla kyrkan såldes strax
därpå till "The Chautauqua Associa-
tion" för SfOO.OO. Denna förening
flyttar kyrkan, och församlingen får
rätt att obehindrat bruka den tills
den nya kyrkan blir färdig.
"Den 20 juli uppgjordes kontrakt
med Flanagan & Biedenweg, Chica-
go, att insätta fönstren, som skulle
vara af kulört opalglas med bibliska
och kyrkohistoriska målningar. Kost-
naden var $1675.00. Th. Larson till-
sattes att upptaga särskild insam-
ling för att bekosta denna utgift.
"Den 15 oktober lades hörnstenen
för den blifvande kyrkan af 111. kcnf.
ordförande pastor F. A. Linder. Det
egentliga festtalet hölls af honom i
den gamla kyrkan. Texten var 1
Tim. 3:14-15. Ämnet: "Sanningens
pelare och grundval." I sammanhang
med denna festlighet hölls missions-
möte, då alla distriktets pastorer vo-
ro närvarande.
"fram i>å våren 1908 uppgjordes
kontrakt med Kilgen & Son, St.
Louis, att bygga en piporgel för kyr-
kan. Den skulle kosta $2300.00.
Den gamle orgeln såldes till Tabor-
församlingen i Chicago för $500.00.
"Bänkar, operastolar i bönesalen,
och på läktaren, predikstol, altare
och altarring äro förfärdigade af
Stafford Mfg. Co. som ha en bransch-
verkstad här i staden. Kostnaden
för detta kontrakt var omkring
$2,000.00.
"I augusti månad detta år öfver-
lämnades kyrkan färdigbyggd af
kontraktören. Inredningen var då
redan gjord, med undantag af att
orgeln ej ännu var insatt. Preskomäl-
ningen var också utförd. Den 12
november var kyrkan fullt färdig
för invigning.
"Kyrkan är 106 fot läng, 50 fot
bred i koret, 62 i tvärskeppet och 64
hvardera sidan om koret, föreställan-
de Jesus välsignar barnen och Beth-
lehemsängden. Tvenne i samma stor-
lek finnas i bakdelen af kyrkan, en
öfver hvarje ingång, den ena före-
ställande "Jakobsstegen" och den
andra "Jesus stillar stormen." Al-
tartallan, som är ett verkligt konst-
stycke, är målad af prof. O. Graf-
ström, lärare i konstafdelningen vid
vår skola i Rock Island.
"Den elektriska belysningen kostar
omkring $1,000.00. Med undantag
af den belysningen, äro halfbågarne
markerade med mindre elektriska
ljus till ett antal af 170, hvilka an-
tända gifva en skön anblick.
"Fönstren utgöra ett skönt bilder-
galleri. I de båda altarfönstren ha
vi "Den gode Herden" och "Jesus
klappar på hjärtats dörr." I de
större sidofönstren (storlek 18x26)
äro anbrakta, i det norra "Uppstån-
delsen" och i det södra "Jesus vid
tolf års ålder i templet." Ett af bö-
nesalens fönster har Hasselquists
NUVARANDE KYRKANS INTERIÖR.
fot bred tvärs öfver ingängarne. Des-
sa dimensioner äro tagna från kyr-
kans insida. Från kyrkans golf till
spetsen i det götiska bäghvalfvet är
42 fot. Det högsta tornet är 110
fot högt och det lägsta 7 5 fot. Emel-
lan de båda ingängarne är ett rum
32 fot bredt och 4 2 fot långt, som
användes vid bönemöten och ung-
domsföreningens möten. Detta rum
kan medelst "rolling doors" öppnas,
så att det blir en del af den egentliga
kyrkan, öfver detta är en läktare
anbrakt. Bakom predikstolen är en
ändamålsenlig sakristia och bakom
orgeln ett rum för sängkören att
samlas uti. Dessa båda rum och
nedgången till den bakre delen af
undervåningen ha en gemensam in-
gång och farstu på östra ändan af
byggnaden.
'Dekorationsmälningen, som är
mycket smakfull, är utförd af F. A.
Lundahl frän Moline. Han har också
pä duk och i olja målat de tvenne
bilderna, som synas i fronten, en på
biid och ett annat Luthers. A fön-
stret i den norra ingången är anbrakt
"The Spirit and the Brlde say come"
och ä det i den södra ingången "O
come let us worship." Alla de öfri-
ga mindre fönstren ha bibliska bilder
eller symboler.
I kyrkans undervåning är anord-
nat ett skolrum med bänkar för 80
barn, en större samlingssal för fes-
ter, rum för bränsle och värmeappa-
rat, kök samt "toilets."
Kyrkan kostar tillsammans med
inredning $31,458.00. Strax före
kyrkobygget tegelsattes gatan på
två sidor om kyrkan hvilket kostade
församlingen $1165.00. Dessa om-
kostnader ha till största delen be-
stridts med den stora allmänna in-
samlingen, vidare med en insamling
bland de unga som belöpte sig till
$4,300.00: dessutom ha de olika fö-
reningarna gjort sina insattser. "The
Young Ladies Endeavor" ha betalt
för altartafla, predikstol, altar och
altarring: de äldre damernas före-
ning ha betalt för mattor och fresko-
mälning; "The Luther League" har
möbelerat och laggt ner mattor i
ungdomslokalen; och fönstren ha be-
talts såsom nämnts genom särskild
insamling genom Th. Larson. In-
komsten frän den gamla kyrkan och
orgeln belöpte sig till $1,400.00. En
gåfva pä $600.00 för ny kyrka hade
af familjen Jonas Swenson skänkts
för flera år sedan.
Församlingens medlemmar ha med
ytterst få undantag gifvit ovanligt
liberalt och villigt. Inga slitning-
ar ha förekommit inom församlingen
pä grund af kyrkobygget. Inga gräl-
stämmor ha hållits eller tvistemöten
inom kommittéerna under detta ar-
bete. Det har i trots af det extra ar-
betet varit en lust att få vara med.
"Trustees" har tillsatt veckotals af
tid, byggnads och- insamlings kom-
mittéer ha haft sina dryga del, men
något knöt öfver det myckna arbetet
har ej förnummits. När allt var fär-
digt, hade vi en liten kärleksmåltid
tillsammans i pastorshuset, och det
var en lust att höra på huru de olika
kommittéerna berömde hvarandra.
Det är ljufliga minnen, inget enda
bittert, församlingens pastor bär
med -sig frän detta arbete." Så långt
pastor Hemdahl.
Den 13-16 november 1908 hölls in-
vigningsfest, hvilken började med
att den nya orgeln profspelades af
professor A. D. Bodfors frän Sions-
församlingen i Rockford. Vid festen
höllo Rera bemärkta män goda tal
och predikningar, däribland läro-
verksrektorn dr G. A. Andreen, pas-
tor F. A. Linder, då konferens ord-
förande, professor A. W. Kjellstrand,
pastorerna C. A. Lindvall. J. I. Berg-
strand och P. Pearson.
Vid årsstämman 1909 fattade för-
samlingen tacksamhetsresolu tioner
till alla utom församlingen, stående
som bidragit till kyrkobyggnadskas-
san och beslöts det "att denna reso-
lution offentliggöres i stadens veck-
otidningar." Likaledes gaf försam-
lingen byggnads och- finanskommit-
teen ett hjärtligt tacksamhetsvotum
för väl utfördt arbete. Särskildt
omnämnande fingo "C. A. Larson och
F. L. Wesslund för deras osparda
möda med subskriptionen; T. J. Lar-
son för hans öfver förväntan lyckade
resultat med fönstren: Albert Ander-
son för all den tid han använde un-
der det arbetet pågick å byggnaden;
församlingens kassör för allt hans
myckna arbete som kommit på hans
lott med församlingsräkenskaper och
kyrkobyggnads kassan, samt försam-
lingens sekreterare och kyrkoväkta-
re." Ett vackert erkännade för hans
trogna arbete erhöll pastor Hemdahl
genom följande tacksamhets betygel-
se, som upplästes af Ingeniör C. F.
Helman och af församlingen antogs:
"En betygelse af tacksamhet och
erkännande, egnad församlingens
herde pastor G. E. Hemdaht.
"Ehuru med den nya kyrkobygg-
nadens uppförande, sedan någon tid
varit fulländat och de olika kommit-
téernas därmed förknippade göromål
sålunda redan upplöst, erbjudes oss,
medlemmar af byggnadskommitteen
först i dag ett tillfälle att tillfreds-
ställa ett länge känt behof, att till
denna kommittés ordförande, pastor
NÅGRA AF SAMFUNDETS FÖRTROENDEMAN SOM INBJUDITS TILL HALFSEKELSFESTEN
L A. JOHXSTOX, D. D.
Augustana Synodens President.
G. A. RRANDELLE, D. D. R. X. O.
Augustana Synodens Vice Pres.
(5=^=9
GUSTAV AXDREEX D. D. R. V. O.
R. X. O.
President Aagustana College.
(5=^=5)
X. PORSANDER, D. D. R. X. O.
Seniorn bland lärarne i Augustana
Theologieal Seminary.
l. g. abrahamson; d, D. R. X. O.
Hufvudredaktör Augustana.
M. C. RAXSEEX, D. D.
Illinoiskonferensens ordförande.
öfversta raden: Manda Anderson, Anna Nelson, Anna Lundeen, Manda Johnson, Mrs. Leander, Anna Eklund,
Florence Swanson, Clara Samuelson, Olga Nielsen.
Mellersta raden: Jessie Swan, A. P. Swan, Arvid Swanson, Carl Hedstrand, John Leander, Mrs. E. W. Chrisman,
Nedersta raden. P. J. C. Peterson, Linda Gylander, A. W. Kjellstrand, Pastor A. P. Westerberg, A. J. Laurence,
Carrie Peterson, A. G. Hammarstrand, Mrs. N. O. Valline.
SÖNDAGSSKOLLÄRARNE.
Hemdahl frambära ett varmt tack
och erkännande för hans taktfulla,
systematiska och i allo förtjänstfulla
sätt att leda kommitteens förhand-
lingar, hvarigenom enig samverkan
af dess medlemmar för fullgörandet
af de dem älagda uppdragen, i säll-
spord grad ernåtts, görande deras
möten utmärkta för en broderlig an-
da och fostrande entusiasm för ett
arbete, hvars ansvarsfullhet och där-
med förenade svårigheter skulle un-
der andra förhållanden blifvit mödo-
samt nog att utföra.
■'Men icke allenast inom denna
kommittees verksamhetsfält har pas-
tor Hemdahl inlagt mycken och er-
kännansvärd förtjänst, utan har han
i hela verket, frän dess första plan-
läggning, allt intill dess fullbordan,
varit den ledande andan och spänsti-
ga driffjädern i företaget, och genom
inläggandet och uppbjudandet af sin
personlighets fulla dragningskraft
och aldrig slappande energi, under-
stödd af det förtroende och den akt-
ning och tillgifvenhet han förstått
att i så rikt mått åt sig förvärfva in-
om församlingen, har pastor Hem-
dahl i så hög grad bidragit till resan-
det af detta tempel inom hvars mu-
rar vi i dag för första gängen äro
till årsstämma församlade, att hans
namn skall städse därmed vara för-
knippat och hållas i tacksam håg-
komst i förening med denna vår för-
samlings minnesvård, hvars spira,
där den sträfvar mot himmel och
solljus, är en vacker sinnebild af
hans utkorade lifsverksamhet och
visar leden till hans lefnadsmäl, till
hvilket mål, om än skuggor och dag-
rar växla längs en stundom törne-
strödd stig, färden dock städse bär
uppåt mot solljuset och höjden; där-
om äro vi alla förvissade.
"Vi bedja pastor Hemdahl motta-
ga dessa rader, icke såsom tomma
meningslösa fraser, utan såsom en
ur hjärtat sprungen yttring af varmt
erkännande, samt tillgifvenhet och
aktning."
Att detta tacksamhetsvotum icke
var ett tomt, fruktlöst skryt visar
sig däruti att så snart pastor Hem-
dahl blef färdig därför, gafs honom
tvänne år senare en väl behöflig hvi-
la genom en nära sex månaders
tjänstledighet, då han företog en re-
sa till det heliga landet och besökte,
jämte sin fosterjord, Sverige, flera
Europeiska länder. En lärare kalla-
des att betjäna församlingen under
pastorns bortovaro, hvarjämte pastor
Hemdahl erhöll full lön under sin fe-
rietid. Då han återvände frän sin
länga resa mottogs han på ett stor-
slaget sätt af församlingen som ock
öfverlämnade åt honom en riklig
välkomstgåfva.
Pastoral och kyrkoråds rapporter-
na under pastor Hemdahls tid äro
de enda som protokollfördts in toto
och hafva äfven dessa sin historiska
betydelse. Kapporterna äro alltige-
nom uppmuntrande, på samma gång
som de äro fyllda af heligt allvar och
nit om församlingens andliga väl och
själarnas frälsning. De visa att ehu-
ru mycket uträttades på det yttre
området, det andliga arbetet icke
blef försummat, utan var det hufvud-
saken. Rapporterna påpeka ljus-
punkterna i församlingens andliga
tillstånd, så långt människoöga kun-
nat upptäcka dessa, men skuggsidor-
na framhållas ock i oförtäckta ord.
O i! vers ta raden: Fred Anderson, Arthur Martinson, Elmer Laurence, Clara Engström,
Carl Martinson, Agnes Laurence,
Mellersta raden: Manda Anderson, Anna Lnndeen, Myrtle Palmblade, Hazel Nelson, N. O. Valline, Esther Engström,
Ciira Kjellstrand, Torie Rydén, Esther Froyd,
Nedersta raden: Edna Larson. Florence Swanson, Elmer Palmblade, Olga Lundeen, Austin Laurence.
"■•71 KÖREN.
Där manas till ett flitigt och vörd-
nadsfullt bruk af nådens medel: or-
det, dopet, nattvarden; där varnas
för vär tids tilltagande liknöjdhet,
välldslikställighet, vällust och njut-
ningsbegär. Men där hänvisas ock
till Kristus, Världsöfvervinnaren,
som säger "jag har öfvervunnit värl-
den;" och huru församlingen kan öf-
vervinna världen och världens väsen
genom den "seger som öfvervinner
världen, vår tro."
I april månad, 1912, erfor försam-
lingen en svär missräkning, då pas-
tor Hemdahl alldeles oförmodat in-
lämnade sin afskedsansökan För-
samlingen gjorde allt i sin förmåga
att behälla sin afhällne lärare, med
hvilken den blifvit fästad med oslit-
liga band af förtroende och kärlek.
Men han lät sig icke öfvertalas, utan
troende sig af Gud hänvisad till ett
större fält, att där verka under sina
kraftfullaste dagar, antog han kal-
lelse till den folkrikaste svenska för-
samlingen i Amerika, nämligen den
svenska lutherska Sionsförsamlingen
i Rock förd. Sista söndagen i sep-
tember, 1912, just sex år efter han
tillträdde, höll han sin afskedspredi-
kau.
Den 24 juli 1912 erhöll försam-
lingens nuvarande pastor dess kallel-
se. Allhelgonadagen höll han in-
trädespredikan. Ännu har han icke
på långt, när hunnit blifva bekant
med alla närvarande förhållanden
och omständigheter, mycket mindre
det förflutnas. Därför har han ock
måst anlita de historiska skildringar-
ne, till hvilka redan hänvisats. De
små antydningar som gjorts här och
där i förbigående om de förra pasto-
rernas "personliga kvalifikationer"
äro slutsatser som dragits från sam-
tal med äldre och yngre. Omdömen
om den verksamhet som i förra tider
utförts och de pastorer som betjänat
församlingen kan sammanfattas i de
ord. som en af de äldre bebyggarne i
denna trakt nyligen sade: "Allt om
allt har allt gått utmärkt och alla vå-
ra förra präster hafva varit utmärk-
ta, allihop."
öfver allt detta har en god och
nådig Gud ledt sin församling fram-
åt. Hos honom är mycken förlåtelse
och han låter allt väl gå genom sin
barmhertighet.
Må vi som nu lefva och fått afsluta
en välsignelserik verksamhetstid på
ett hälft sekel, så förhälla oss mot
den nåd som är oss gifven att dä se-
kelsfest firas, de som dä lefva må
glädja sig öfver sina fäders tro så-
som vi få tröjda oss öfver våra fä-
ders tro. Vi få icke mena att med
denna fest är arbetet afslutat. Det
är endast början till större värf. Sko-
la vi tsga det vi nu hafva och för-
valta det sä, att vi likmätigt föröka
vär Herres skatter såsom har skett
under öe flydda 50 åren? Därpå föl-
jer hans välsignelse.
luthersk traktat- oih nyhetstidning, ut-
<ifves i början af hvarje månad 1 Pax-
•on Til.
Rev. A. P. Westerberg, redaktör.
P. J. C. Peterson, manager.
Office with Paxton Record.
Entered at the post otflce at Paxton,
T 11.. as second class matter.
Prenumerationspris 26 cents per år.
Olivebladet (The Olive L<eaf) is pub-
liahed at Paxton, 111., the first of each
month.
M| N m| EHS ' Ty 0F ILLIN °IS URBANA
3 0112 062496606
