(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Kungliga Svenska vetenskapsakademiens årsbok"

KUNGL. SVENSKA 

VETENSKAPS-AKADEMIENS 



ÅRSBOK 



FÖR ÅR 



1903 



MED TVA PORTRATT 



STOCKHOLM 

KUKGI.. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 

1903 



KUNGL. SVENSKA 

VETENSKAPS-AKADEMIENS 



ÅRSBOK 



FOR AR 



1903 



MED TVA PORTRÄTT 



LIB«A«Y 
NEW , YOR K 
JfOTANlCAU 

GARDBN 



STOCKHOLM 

KUXGI.. BOKTUYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖXER 

1903 



KUNGL. SVENSKA 

VETENSKAPS-AKADEMIEN 

Maj 1903 



BESKYDDARE 

HANS MAJ:T KONUNGEN 



FÖRSTE HEDERSLEDAMÖTER 

H. K. H. KRONPRINSEN 

Prl\s OSCAR CARL AUGUST BERNADOTTE 

H. K H. HERTIGEN AF VÄSTERGÖTLAND 

H. K. H. HERTIGEN AF NÄRKE 



or- ' -^tCAl» 



Svenska och norska ledamöter. 



A. Efter ålder i akademien. 

* Betyder att en ledamot varit eller är praeses. 

1858, jan. 13. vox Post, Hampus ådolf, professor, f. d. föreståndare för 
kemiska försöksstationen vid Ultuna. Uppsala. 

1859, maj 11. Lindhagen, Daniel Georg, professor. Stockholm. Hamng. 24. 
1861, febr. 13. Lilljeborg, Wilhelm, f. d. professor vid univ. i Uppsala. 

Uppsala. 
1865, nov. 8. Fries, Theodor Magnus, f. d. professor vid nniv. i Uppsala. 
Uppsala. 

1868, jan. 8. Thalén, Tobias Robert, f. d. professor vid univ. i Uppsala. 
Uppsala. 

1869, febr. 10. *Skogman, Carl Johan Alfred, friherre, f. d. kommendör- 
kapten. Stockholm. Drottningg. 47. 

1870, apr. 13. *Adelsköld, Claes Adolf, f. d. major. Stockholm. Yillag. 2. 

1871, dec. 13. Cleve, Per Theodor, professor vid univ. i Uppsala. 

1872, jan. 10. *Almén, August Theodor, f. d. Generaldirektör och chef för 
medic. -styrelsen. Stockholm. Riddarg. 43. 

1873, mars 12. Bergstrand, Carl Erik, professor. Stockholm. Rådmansg. 72. 
> nov. 12. *Dahlandeb, Gustaf Robert, professor och f. d. föreståndare 

vid tekn. högskolan. Stockholm. Stjärng. o B. 

1874, nov. 11. Styffe, Carl Gustaf, f. d. bibliotekarie vid univ. i Uppsala. 

Stockholm. Braheg. 32. 
«sj 1875, maj 12. Smitt, Fredrik Adam, professor och intendent vid riksmuseet. 
Stockholm. Olofsg. 11. 
nov. 10. Odenius, Maximilian Victor, f. d. professor vid univ. i Luud. 
Lund. 
» ? *Akerman, Anders Richard, generaldirektör och chef för k. 
komnierskollegium. Stockholm. Kungsg. 34. 
Y^ 1876, maj 10. Areschoug, Fredrik Wilhelm Christian, f. d. professor vid 
*^ univ. i Lund. Lund. 

to » nov. 8. *Törnebohm, Alfred Elis, professor, chef för Sveriges geol. 
C" -i undersökning. Stockholm. NorrtuUsg. 10 A. 

*-- 1877, nov. 14. *Lovén, Otto Christian, professor. Stockholm. Garfvareg. 1. 
Q> > 1' ^ Malmström, Carl Gustaf, f. d. riksarkivarie och statsråd. 

*— ' Djursholm. 

.,^,1878, mars 13. Bugge, Elseus Sophus, professor vid univ. i Kristiania. 
^V » dec. 11. *WiTTR0CK, Yeit Brecher, professor och intendent vid riks- 
— ^ museet. Stockholm. Bergianska trädgården. 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 



1879, dec. 15. *Retzius, Magnus Gustaf, f. d. professor vid karo!. med. kir. 
institutet. Stockholm. Drottaingg. 110. 

Berggren, Sven, prof. vid univ. i Lund. 

Hammarsten, Olof, prof. vid univ. i Uppsala. 

Ljunggren, Gustaf Håkan Jordan, f. d. professor vid univ. 
i Lund. Lund. 

DuNÉR, Nils Christofer, professor vid univ. i Uppsala. 

Kjellman, Frans Reinhold, professor vid univ. i Uppsala. 

Mittag-Leffler, Gösta, professor vid Stockholms högskola. 
Djursholm. 

Tullberg, Tycho Fredrik Hugo, professor vid univ. i Uppsala. 
*Théel, Johan Hjalmar, professor och intendent vid riks- 
museet. Stockholm. 

Cederbloji, Johan Erik, f. d. professor vid tekniska hög- 
skolan. Stockholm. Östermalmsg. 51. 
*SiDENBLADH, Per Elis, f. d. öfvcrdirektöi och chef för sta- 
tistiska centralbyrån. Stockholm. Smälandsg. 12. 

Nathorst, Alfred Gabriel, professor och intendent vid riks- 
museum. Stockholm. 

Rosén, Per Gustaf, professor vid generalstaben. Stockholm. 
Drottningg. 97. 

Falk, Matths, professor vid univ. i Uppsala. 

De Lav al, Carl Gustaf Patrik, filos, doktor, civilingeniör. 
Stockholm. Kungsträdgårdsg. 2 C. 

Björling, Carl Fabian Emanuel, professor vid univ. i Lund. 

*Cronstedt, Rudolf, grefve, f. d. generaldirektör och chef för 
k. järnvägsstyrelsen. Stockholm. Birgerjarlsg. 6. 
» ■> Nordstedt, Carl Fredrik Otto, filosofie doktor. Lund. 

> Clason, Edvard Claes Herman, f. d. professor vid univ. i 
Uppsala. Uppsala. 

i . von Ehrenheim, Per Jacob, f. d. statsråd och universitets- 
kansler. Stockholm. Malmskillnadsg. 15. 
nov. 14. Backlund, Albert Victor, professor vid univ. i Lund. 

*Odhner, Clas THEODOR,f.d. riksarkivarie. Stockholm. Stureg.50. 
dec. 12. HiLDEBRANDSsoN, HuGO HiLDEBRAND, C. 0. profsssoT vid univ. 

i Uppsala, 
febr. 13. Pettersson, Sven Otto, professor vid Stockholms högskola. 

Drottningg. 90. 
maj 8. Lindstedt, Anders, professor vid tekniska högskolan. Stock- 
holm. Rådmansg. 67. 
» > Svenson, Göthe Wilhelm, f. d. öfverdirektör och chef för 
K. mariningeniörstateu. Stockholm. Storg. 46. 
dec. 11. Klason, Johan Peter, professor vid tekn. högskolan. Stock- 
holm. Tegnérlunden 4. 

> » Ekman, Carl Edvard, bruksägare. Fiskeby. 
april 9. Aschehoug, Thorkil Halvorsen, professor vid univ. i Kri- 
stiania. 

maj 14. Hasselberg, Clas Bernhard, professor, vet.-akad:s fysiker. 
Stockholm. 



1880, 
1881, 


okt. 
maj 
okt. 


13. 
11. 
12. 


> 
1882, 
1883, 


dec. 
maj 
mars 


U. 
10. 
14. 


1884, 


maj 
okt. 


11. 

8. 


» 


nov. 


12. 


} 


dec. 


10. 


1885, 


mars 


1 11. 


1886, 


jan. 


13. 


; 


febr. 


10. 


5 


> 




1887, 


maj 
nov. 


12. 

9. 



1888, 



1889, 



1890, 



LEDAMOTSFORTECKNING. 



1890, juni 11. Brögger, Waldemar Christofer, professor vid univ. i Kri- 

stiania. 
» dec. 10. Nyrén, Magncs, ryskt verkligt statsråd, astronom vid observ. 
i Pulkova. S:t Petersburg. 

1891, jan. 14. Hildebrand, Hans Olof Hildebrand, riksantikvarie. Stock- 

holm. Narvavägen 7. 

1892, mars 9. "Widman, Oscar, e. o. professor vid univ. i Uppsala. 

> dec. 14. Blix, Magnus Gustaf, professor vid univ. i Lund. 

1893, nov. 8. Ångström, Knut Johan, professor vid univ. i Uppsala. 

1894, dec. 12. Ödmansson, Ernst Ludvig Wilhelm, f. d. professor vid karol. 

med. kir. institutet. Stockholm. Karlavägen 43. 
» > r Almström, Robert, fabriksdisponent, fullmäktig i riksbanken. 
Rörstrand. 

1895, dec. 11. Aurivillius, Per Olof Christofer, professor och vet.-akad:s 

sekreterare. Stockholm. Drottningg. 94. 
» > » Montelius, Gustaf Oscar Augustin, professor och förste ama- 
nuens vid K. vitt.-, hist.- och ant.-akademien. Stockholm. 
S:t Paulsg. 11. 

1896, apr. 15. Zander, Jonas Gustaf Wilhelm, medicine doktor. Stock- 

holm. Strandvägen 57. 

> nov. 11. Olivecrona,' Samuel Rudolf Detlof Knut, f. d. justitieräd. 

Stockholm. Klarabergsg. 21. 
!• dec. 9. Tegnér, Esaias Henrik Wilhelm, professor vid univ i Lund. 

1897, mars 10. Zettervall, Helgo Nikolaus, f. d. öfverintendent. Stock- 

holm. Drottningg. 73 A. 
3> nov. 10. Henschen, Salomon Eberhard, professor vid karol. med. kir. 

institutet. Stockholm. V. Trädgårdsg. 17. 
^ dec. 8 Almqvist, Per Wilhelm, professor vid tekniska högskolan. 

Stockholm. Kungstensg. 40. 
» » » Annerstedt, CLAiis, bibliotekarie vid univ. i Uppsala. 

1898, jan. 12. Mörner, Karl Axel Hampus, grefve, professor och rektor vid 

karol. med. kir. institutet. Stockholm. Handtverkareg. 3. 
3 febr. 9. Bohlin, Karl Petrus Theodor, professor, vetenskaps-akad:s 

astronom. Stockholm. 
» maj 11. Charlier, Carl Wilhelm Ludvig, professor vid univ. i Lund. 
s > i SÖDERBAUM, Henrik Gustaf, professor, landtbruks-akademiens 

agrikulturkemist. Stockholm. Experimentalfältet. 

1899, nov. 8. Sjögren, Hjalmar, professor och intendent vid riksmuseet. 

Stockholm. 
5 dec. 13. Tham, Gustaf Wilhelm Sebastian, bruksägare. Husqvarna. 

1900, jan. 10. *Törnebladh, Henrik Ragnar, lektor, fullmäktig i riksbanken. 

Stockholm. Torstensonsg. 12. 

> febr. 14. Nordström, Carl Fredrik Theodor, generaldirektör och chef 

för K. järnvägsstyrelsen. Stockholm. Barnhusg. 4. 
» maj 9. Söderwall. Knut Fredrik, professor vid universitetet i Lund. 
j > » Dahlgren, Erik Wilhelm, vet.-akad:s bibliotekarie. Stockholm. 

» nov. 14. Särs, Georg Ossian, professor vid univ. i Kristiania. 

> > » Ljungberg, Erik Johan, disponent för Stora Kopparbergs 

Bergslag. Falun. 



8 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 



1900, nov. 14. Ki^R, Anders Nikolai, direktör för Norges statistiska cen- 

tralbyrå. Kristiania. 

1901, mars 13. Warfvinge, Frans Wilhelm, öfverläkare vid Sabbatsbergs 

sjukhus. Stockholm. Stureplan 2. 
» april 10. GiLLJAM, Gustaf Fredrik, universitetskansler, f. d. statsråd. 

Stockholm. Knngsträdgårdsg. 20. 
» » » Berg, John Wilhelm, professor vid karol. med. kir. institutet. 

Stockholm. Handtverkareg. 2. 
» > » Phragmén, Lars Edvard, professor vid Stockholms högskola. 

Djursholm. 
■» » » Eriksson, Jakob, professor, landtbruks-akademiens växtfysio- 

log. Stockholm. Experimentalfältet. 
» maj 8. Arrhenius, Svante August, professor och rektor vid Stock- 
holms högskola. Stockholm. Bergsg. 18. 
» okt. 9. Sahlin, Carl Yngve, f. d. professor vid Uppsala universitet. 

Stockholm. Regeringsg. 66. 
» nov. 13. Holm, Edvard Johan Gerhard, professor och intendent vid 

riksmuseet. Stockholm. 
» ■' » Tamm, Claes Gustaf Adolf, friherre, f. d. öfverståthållare. 

Stockholm. Mynttorget 4. 

1902, mars 12 De Geer, Gerard Jakob, friherre, professor vid Stockholms 

högskola. Stockholm. Rådmansg. 67. 
s ' Wirén, Axel, professor vid univ. i Uppsala. 

» Widmark, Erik Johan, e. o. professor vid karol. med. kir. 

institutet. Stockholm. Drottningg. 7. 
» maj 14. Loven, Johan Martin, professor vid univ. i Lund. 
» » ' Hedin, Sven Gustaf, professor vid Jenner-institutet i London. 
3 » » Welander, Edvard Wilhelm, e. o. professor vid karol. med. 

kir. institutet. Stockholm. Skeppsbron 10. 
» nov. 25. Brinell, Johan August, öfveringeniör vid Fagersta bruk. 

Fagersta. 

1903, jan. 14. Mohn, Henrik, professor och direktör för k. norska meteoro- 

logiska institutet. Kristiania. 



I. klassen. 

Ren matematik. 

6 ledamöter. 
Hr Mittag-Leffler. 
Hr Falk. 
Hr Björling. 
Hr Bäcklund. 
Hr Lindstedt. 
Hr Phragmén. 



B. Efter klasserna. 

\\. klassen. 

Använd matematik. 



6 ledamöter. 



Hr Lindhagen. 
Hr DuNÉR. 
Hr Rosén. 
Hr Nyrén. 
Hr Bohlin. 
Hr Charlier. 



III. klassen. 

Praktisk mekanik. 

8 ledamöter 
Hr Adelsköld. 
Hr Dahlander. 
Hr Cederblom. 
Hr grefve Cronstedt. 
Hr Svenson. 
Hr Zettervall. 
Hr Almqvist. 
Hr Tham. 



IV. klassen. 

Fysik. 

6 ledamöter. 
Hr Thäléx. 

Hr HlLDEBRANDSSON. 

Hr Hasselberg. 
Hr Ångström. 

Hr ÅBRHEXIUS. 

Hr MoHN. 

V. klassen. 

Kemi. geologi och mine- 
ralogi- 
vi ledamöter. 
Hr VON Post. 
Hr Cleve. 

Hr TÖRNEBOHJI. 

Hr Pettersson. 
Hr Klason. 
Hr Brögger. 

Hr WiDMAN. 
Hr SÖDERBAUM. 

Hr Sjögren. 
Hr frih. De &eer. 
Hr J. M. LovÉN. 
Hr Hedin. 

VI. klassen. 

Botanik och zoologi. 

16 ledamöter. 
Hr Lilljeborg. 
Hr Fries. 
Hr Smitt. 
Hr Areschocg. 
Hr Witteock. 
Hr Berggren. 



LED AMOTSFÖRTECKNING . 

1 Hr Kjellman. 
I Hr Tillberg. 
1 Hr Théel. 
\ Hr Nathorst. 

Hr Nordstedt. 
i Hr AcRiviLLirs. 

Hr Sars. 

Hr Eriksson. 

Hr Holm. 

Hr Wirén. 

VII. klassen. 

Medicin och kirurgi. 

1.5 ledamöter. 
Hr Almén. 
Hr Odenius. 
Hr Chr. Loven. 
Hr Eetzius. 
Hr Hammarsten. 
Hr Clason. 
Hr Blix. 
Hr Ödmansson. 
Hr Zander. 
Hr Henschen. 
Hr grefve Mörner. 
Hr Warfvinge. i 

Hr Berg. | 

Hr WlDMARK. 

Hr Welander. 

VIII. klassen. 

Ekonomiska veten- 



15 ledamöter. 
Hr Bergstrand. 
Hr Åkerman. 



Hr Sidenbladh. 
Hr De Laval. 
Hr v. Ehrenheim. 
Hr Ekman. 

Hr ASCHEHOUG. 

Hr Almström. 
Hr Törnebladh. 
Hr Nordström. 
Hr Ljungberg. 
Hr Ki^E. 
Hr frih. Tamm. 
Hr Brinell. 
Ett rum ledigt. 

IX. klassen. 

Lärdom i allmänhet. 

16 ledamöter. 
Hr frih. Skogman. 
Hr Styfpe. 
Hr Malmström. 
Hr Bugge. 
Hr Ljunggren. 
Hr Odhneb. 
Hr Hildebrand. 

Hr MONTELIUS 

Hr Olivecrona. 
Hr Tegnér. 
Hr Annerstedt. 
Hr Söderwall. 
Hr Dahlgren. 
Hr Gilljam. 
Hr Sahlin. 
Ett rum ledigt. 



Utländsk hedersledamot. 

H. Kejs. Högh. Storfdrstex Konstantin Konstantinowitch. 

Utländska ledamöter. 



I. klassen. Ben matematik. — 6 ledamöter. 

1851, okt. 8. Kelvin, lord, Netherhall, Largs, Ayrshire. 

1895, apr. 10. Zeuthen, Hieronymus Georg, professor vid univ. i Köpenhamn. 



10 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

1900, juni 6. PoiNCARK, Henri, professor vid univ. i Paris. 

1901, apr. 10. Darboux. Gaston, professor vid univ. i Paris, franska vet.' 

akad:s ständige sekreterare. 
» » > Cremona. LuiGi, professor vid univ. i Rom. 

1902, nov. 23. Weber, Heinrich, professor vid univ. i Strassburg. 



II. klassen. Använd matematik. — 6 ledamöter. 

1875, maj 12. Struve, Otto Wilhelm, f. d. direktör för oLservatoriet i Pul- 
kova. Karlsruhe. 
s nov. 10. Newcomb, Simon, professor, direktör för observatoriet i Wash- 
ington. 

1877, dec. 12. Schiaparelli, Giovanni Virginio, direktör för Brera-observa- 
toriet i Milano. 

1883, jan. 10. Huggins, William, doktor, engelsk astronom ocli f3'siker. 
London. 

1892, apr. 13. Auwers, Arthur, professor ocli ständig sekreterare vid vet.- 
akad. i Berlin. 

1897, febr. 10. Backlund, Oscar, direktör för observatoriet i Pulkova. 

III klassen. Praktisk mekanik. — 8 ledamöter. 

1873, maj 14. Zeuner, Gustaf Anton, f. d. direktör för polytekn. institutet 
i Dresden. 

1880, jan. 14. Reuleaux, Frans, direktör och professor vid tekniska hög- 
skolan i Berlin. 

1885, dec. 9. Thurston, Rorert H., professor vid univ. i Ithaca, N. Y. 

1890, juni 11. Edison, Thomas Alva, amerikansk civilingeniör. 

1894, jan. 10. Thompson, SilvanusP., professor vid Technical college i London. 

1896, dec 9. von Hefner Alteneck, Friedrich, civilingeniör i Berlin. 

1900, maj. 9. White, sir William Henry, chef för engelska marin-ingeniör- 

staten. London. Cedarcroft, Putney Heath. 

1901, mars 13. Tetmajer, Ludvig, professor vid polytekniska skolan i Ziirich. 

IV. klassen. Fysik. — 6 ledamöter. 

1888, dec. 12. Boltzman, Ludvig, professor vid univ. i Leipzig. 

1896, dec. 9. Mascart, Eleuthére Elie Nicolas, professor vid College de 

France. ledamot af franska institutet. 
1899, dec. 13. Röntgen, Wilhelm Conrad, professor vid univ. i Mtinchen. 

1902, febr. 12. Langley, Samuel Pierpont, sekreterare i Sniithsonian in- 

stitution. Washington. 
» okt. 8. Kohlrausch, Friedrich, president för den fysikaliskt tekniska 

riksanstalten i Charlottenburg. 
» dec. 11. Christiansen, Christian, professor vid univ. i Köpenhamn. 



LEDAMOTSFORTECKNING. 



11 



V. klassen. Kemi, geologi och mineralogi. — 12 ledamöter. 



1870, jan. 12. 

1880, nov. 10. 

1884^ . Vi. 

1885, mars 11. 

1892. j 9. 

nov. 9. 

1895, . 13. 

1896, » 11. 

1897, - 10. 
1899, 8. 



Berthelot. Marcellix, professor, ledamot af franska insti- 
tutet. Paris. 

Thomsen, Julius, f. d. professor vid nniv. i Köpenhamn. 

Baeyer, Adolph, professor vid nniv. i Miinchen. 

RosENBuscH, Harry, professor vid nniv. i Heidelberg. 

van"t Hoff, Jacob Henrik, professor vid univ. i Berlin. 

WrsKLER, Clejiens, f. d. professor vid bergsakademien i Frei- 
berg. Dresden. 

SuEss. Eduard. professor vid nniv. i "Wien. 

Geikie, sir Archibald, generaldirektör för Storbritanniens geo- 
logiska undersökning. 

Rayleigh, lord. sekreterare i Royal Society. London. 

Ramsay', William, professor vid University College. London. 

Hjelt, Edvard, professor vid univ. i Helsingfors. 

Jörgensen, Sofus Måds, professor vid univ. i Köpenhamn. 



12 



VI. 

1862, nov. 

1882, dec. 

1883, nov. 

1885, jan. 

dec. 

1888, apr. 

1891. nov. 

1893, > 

1894. dec. 



1895. dec. 11 



klassen. Botanik och zoologi. — 16 ledamöter. 



15. 
14. 

14. 



1897, febr. 
nov. 

1898, maj 

1899, nov. 

1900, okt. 

1901, dec. 



HooKER, sir Josef Dalton. f. d. direktör vid botaniska träd- 
gården i Kew. 
Hjeckel, Ernst, professor vid univ. i Jena. 
Gunther, Albert C. L. G., f. d. intendent vid British Mu- 
seum. London. 
Warming, Eugen, professor vid univ. i Köpenhamn. 
9. Gegenbaur. Carl, professor vid univ. i Heidelberg. 
11 BoRNET, Edouard. ledamot af franska institutet. Paris. 

11. Engler. Adolf, professor vid univ. i Berlin. 

8. ScHWENDENER, SiMON, profcssor vid univ. i Berlin. 

12. Solms-Laubach, Hermann, grefve, professor vid univ. i Strass- 
burg 

Treub. Melchior, direktör för nederländska botan. institutet 
i Buitenzorg pä Java. 

Pfeffer, Wilhelm, professor vid univ. i Leipzig. 

Weismann, August, professor vid univ. i Freiburg (Baden). 

DoHRN, Anton, föreståndare för den zoologiska stationen i 
Neapel. 
8. Agassiz, Alexander, f. d. professor vid Harvard univ. i Cam- 
bridge, Mass. 

10. Gaudry. Albert, professor vid Museum d"histoire naturelie i 

Paris. 

11. Avebury (sir John Lubbock), lord. High Elms. Farnborough, 

Kent. England. 



10 
10. 
11. 



VII. klassen. Medicin och hirurgi. — 15 ledamöter. 

1882, maj 10. von Kölliker, Albert, f. d. professor vid univ. i Wiirzburg. 
1889, febr. 13. Lister, lord, f. d. professor vid Kings College i London. 



12 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 



1890, dec. 10. Tigerstedt, Robert Adolf Armand, professor vid univ. i 
Helsingfors. 

1892, juni 8. His, Wilhelm, professor vid univ. i Leipzig. 

1893, april 12. Koch, Robert, professor och geheime medicinalråd i Berlin. 
» dec. 13. VON Recklinghausen, Friedrich, professor vid univ. i Strass- 

burg. 

1894, maj 9. Runeberg, Johan Wilhelm, professor vid univ. i Helsingfors. 

1896, mars 11. Bouchard, Charles Jacques, professor vid Faculté de mé- 

decine i Paris. 

1897, apr. 14. Mosso, Angelo, professor vid nniv. i Turin. 

1898, nov. 9. von Leydig, Franz, f. d. professor vid univ. i Bonn. 

1900, mars 14. Kocher, Theodor, professor vid univ. i Bern. 

» febr. 13. Czerny, Vincenz, professor vid univ. i Heidelberg. 
» apr. 10. Roux, Pierre Paul Emile, vice direktör för »Institut Pasteur> 
i Paris. Ledamot af franska institutet. 

1901, dec. 11. Kossel, Albrecht, professor vid univ. i Heidelberg. 
1902 nov. 23. Cornil, André Victor, professor vid univ. i Paris. 

VIII. klassen. Ekonomiska vetenskajyer. — 6 ledamöter. 

1880, febr. 11. Beaulieu, Paul Leroy, professor, ledamot af franska insti- 
tutet. Paris. 

1887, mars 9. Bell, sir Isaac Lowthian, industriidkare i Middelsbro (Eng- 
land). 

1894, nov. 14. Levasseur, Pierre Emile, professor vid College de France. 

1897, mars 10. Gipfen, sir Robert, engelsk statistiker och nationalekonom. 
London. 
» dec. 8. Grandeau, Louis Nicolas, professor vid Conservatoire des 
arts et métiers i Paris. 

1902, febr. 12. Mechelin, Leopold Henrik Stanislaus, f. d. finsk senator. 

Uppsala. 



Kungl. akademiens utskott. 

Preses och sekreteraren äro ledamöter af alla utskott. 



1. Redaktions-utskottet. 
En ledamot af hvarje klass: 
Hr Mittag-Leffler. 
Hr Rosén. 
Hr Almquist. 
Hr Hasselberg. 
Hr Söderbaum. 
Hr Wittrock. 
Hr Chr. Loven. 
Hr Sidenbladh. 
Hr Malmström. 



2. Inspektions-utskottet. 
Två ledamöter i hvarje inspektion. 

A. Inspektionen öfver observatoriet 

och de matem. verkstäderna. 
Hr Rosén. 
Hr Lindstedt. 

B. Inspektionen öfver den fysiska 

institutionen och meteor, cen- 
tral-anstalten. 

Hr Åkerman. 

Hr Arrhenius 



LEDAMOTSFORTECKNING. 



la 



c. Inspektionen öfA-er den kemiska 
institutionen. 
Vakant. 

D. Inspektionen öfver biblioteket. 

Hr Théel. 

Hr Hasselbeeg. 

E. Inspektionerna öfver det natur- 

historiska riksmuseet. 
Mineralogiska afdelningen. 

Hr TÖENEBOHM. 
Hr SÖDEEBÅUM. 

Botaniska afdelningen och den 
Bergianska stiftelsen. 
Hr Che. Lovéx. 

Hr SiDEXBLADH. 

Zoologiska och palseontologiska af- 
delningarna. 
Hr Retzius. 



Hr grefve Möenee. 
Etnografiska afdelningen. 

Hr MONTELIUS. 

Hr frih. Tamm. 
3. Förvaltnings-utskottet. 

Tio ledamöter. 

Hr RosÉy. 

Hr grefve Möexee. 

Hr Almsteöm. 

Hr TÖENEBOHM. 

Hr Gilljam. 
Hr Dahlgeex. 
Hr Retzius. 
Hr Akeemax. 
Hr Sidexbladh. 
Hr Lindstedt. 



Ämbets- och tjänstemän. 



Akademiens ämbets- och tjänstemän: 

Prseses: Hr Töenebladh. 

Sekreterare: Hr Aueivillius. 

Astronom: Hr Bohlin. 

Fysiker: Hr Hasselbeeg. 

Kemist: Vakant. 

Bergiansk lärare: Hr Witteock. 

Bibliotekarie: Hr Dahlgren. 

Amanuens vid biblioteket: Jacob 
Adrian Beegstedt, filos, doktor. 

Föreståndare för zoologiska stationen 
Kristineberg: Hr Théel. 

Kamrer: Johan Ludvig Leyonmaeck, 
registrator, f. d. kanslisekreterare. 
Stureg. 5. 

Ombudsman: Cael Albert Lindha- 
gen, borgmästare. Yalhallavägen 
41. 

Redaktör af statskalendern : Karl Si- 
denbladh, öfverdirektör och chef 
för statistiska centralbyrån. 

Arkitekt: Feans Gustaf Abeaham 
Dahl, f. d. v. professor och förste 
intendent. Drottningg. 59. 



Notarie: Otto August Sjögeeen, f. d. 
kansliråd. Linnég. 33 och 85. 

Fysisk instrnmentmakare: Petee Mag- 
nus Sörensen. 

Naturhistoriska riksmuseet : 
Intendenter. 

Hr Smitt, för samlingarna af verte- 
brerade djur. Förste intendent vid 
den zoolog, och palaeontol. afdel- 
ningen. 

Hr Witteock. för de botaniska sam- 
lingarna. 

Hr Nathorst, för samlingarna af 
arkegoniater och fossila växter. 

Hr Théel, för samlingarna af lägre 
overtebrerade djur. 

Hr Holm, för de palceontologiska 
samlingarna. 

Hr Sjögren, för de mineralogiska 
samlingarna. 

Bror Yngve Sjöstedt, fil. d:r, pro- 
fessor, för de entomologiska sam- 
lingarna. 



14 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 



Knut Hjalmar Stolpe, fil. d:r, pro- 
fessor, för de etnografiska sam- 
lingarna. 

Konservator. 

Anders Svensson vid vertebratafdel- 
ningen. 



Statens meteorologiska central- 
anstalt: 
Föreståndare: Hugo Emanuel Ham- 

berg. fil. d:r, professor. 
Amanuens: Nils Ekholm, fil. d:r. 



Kungl. akademiens fullmäktige för Nobelstiftelsen, 
och dess suppleanter. 



Valda intill 1903 ars slut. 



Fullmäktige : 

Hr Åkerman. 
Hr Törnebohm. 

Hr SiDENBLADH. 

Hr AuRiviLLius. 
Hr Cederblom. 
Hr Almström. 



Suppleanter . 

Hr Retzius. 
Hr Nordström. 
Hr Almqvist. 
Hr Rosén. 



Kungl. akademiens Nobel-kommittéer. 



För fysik: 
Hr Thalén. 


Vald intill 
slutet af: 

1903. 


För kemi: 
Hr Cleve, ordf. 


Vald intill 
slutet af: 

1903. 


Hr Hasselberg, ordf. 


1904. 


Hr Pettersson. 


1904. 


Hr Ångström. 


1905. 


Hr Klason. 


1905. 


Hr HiLDEBRANDSSON. 


1906. 


Hr WiDMAN. 


1906. 


Hr Arrhenius. 




Hr SÖDERBAUM. 





Kommittéernas gemensamme sekreterare: 

Knut Wilhelm Palmer, fil. doktor, lektor. Rådraansg. 88 



i 



LEDAMOTSFÖRTECKNING. 15 



Ordinarie ärenden, som skola förekomma vid aka- 
demiens sammankomster. 

1903— 1904. 
1903. 

Sept. 9. Riksdagspetita: minnespenning till högtidsdagen; remisa af inkomna 
ansökningar om understöd från Regnells zoologiska gåfvomedel. 

Okt. 7. Val af ledamöter i Wallmarkska kommittéen; remiss af inkomna 
ansökningar till Beskowska stipendiet (mat. fys. vet.); val af leda- 
mot i den internationella akademiska kommittén för 1904. 

Nov. 11. Val af kommitterade för upprättande af förslag till bortgifvande af 
de Letterstedtska resestipendierna och af den Edlundska belöningen; 
Wallmarkska belöningen och Regnelis zoologiska gåfvomedel bort- 
gifvas; förslag till stat för 1904. 

Dec. 9. Beskowska stipendiet (mat. fys.) bortgifves; gratifikationer. 

1904. 

Jan. 18. Förslag till böndagar för år 1905: Edlundska belöningen utdelas; 
val af revisorer för granskning af Stockholms högskolas och Nor- 
diska museets räkenskaper; val af ledamöter i de Letterstedtska 
kommittéerna; inkomna reseberättelser; gratifikation till afkomling 
af Linné. 

Febr. 10. Letterstedtska prisen och räntan å Schéelefonden utdelas; förslag 
till stat för Bergianska stiftelsen. 

Mars 9. Fernerska, Lindbomska och Flormanska prisen, akademiens rese- 
understöd samt anslaget till instrumentmakeriernas uppmuntran 
bortgifvas. 
> 81. Akademiens högtidsdag. 

April 18. Inspektionsberättelser; val af revisorer för granskning af akade- 
miens räkenskaper; val af preses; presidiets nedläggande. 

Maj 11. Utskottsval. 

Juni 8. Anmälan om Letterstedtska resestipendierna: kalendarium för 1906 
till kommerskollegium: revisionsberättelse för 1903: arkitektens 
förslag till reparationer i akademiens och riksmuseets hus; tjänst- 
ledighetsansökningar. 



Sekreterare-expeditionen hålles öppen kl. 2—8,45 e. m. alla helgfria dagar 
under tiden den 1 september — 15 juni: IG juni — 31 augusti endast tors- 
dagar kl. 12—2. Rikstel. 68 69. ^ 

Biblioteket är öppet för allmänheten hvarje helgfri dag kl. 12—8 e. m. under 
tiden den 1 september — 19 juni samt onsdagar och lördagar kl. 12 — 2 
från den 11 juli — 31 augusti; stängdt den 20 juni — 10 juli. Rikstel. 804. 

Kamrerarekontoret hålles öppet tisdagar och fredagar kl. 3—4 e. m. mellan 
1 september och den 31 maj: 1 juni — 31 augusti endast fredagar kl. 8 
— 4 e. m. 



Årsberättelser. 



Sekreterarens årsberättelse för 1902—1903, 

afgifven på högtidsdagen den 31 mars 1903. 

Då Vetenskaps-Akademien nu åter afgifver berättelse 
för ett gänget arbetsår, kan lion ej annat än med glädje ocli 
tacksamhet erkänna, att hennes verksamhet nnder året ostörd 
kunnat fortgå och att hon och de under henne ställda in- 
stitutionerna fortfarande fått röna prof på erkännande och 
uppmuntran så väl från statsmakterna som från enskilda. 

Skall emellertid Akademiens och hennes institutioners 
verksamhet äfven för framtiden ostörd kunna fortgå blir det 
nödvändigt, att åtgärder inom den närmaste tiden vidtagas 
för undanröjande af de yttre förhållanden, som nu allt mer 
och mer lägga hinder i vägen för en sådan utveckling. 

Den ytterst viktiga frågan om nya och fullt tillräckliga 
lokaler så väl för Akademien som för de under henne lydande 
institutionerna har därför under det gångna året varit före- 
mål för en omfattande utredning af en särskild för ända- 
målet tillsatt kommitté. Denna kommitté afgaf redan den 
23 maj 1902 sitt utförliga betänkande i ärendet och har 
sedermera äfven inkommit med utlåtande öfver de yttranden, 
som med anledning af betänkandet infordrats från Akade- 
miens institutionsföreståndare. Ehuru Akademien ej ännu 
hunnit fatta sitt beslut i ärendet, har dock genom den nu 
verkställda utredningen en utgångspunkt vunnits för frågans 
rätta bedömande. Det gäller härvid framför allt att utan 
öfverdrifna kostnader skaffa nödigt utrymme och fullt ända- 
målsenlig anordning så väl åt Akademiens dyrbara bibliotek 

Vetenskaps-Akademiens Årsbok. 1. 2 



18 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

soin åt det Naturhistoriska riksmuseets rika och nu till största 
delen magasinerade samlingar samt att på samma gång tillse, 
att de nya lokalerna i framtiden utan svårighet kunna ut- 
vidgas i samma mån som samlingarna ökas. Hvarje förslag, 
som ej tager hänsyn härtill och till den erfarenhet man 
redan på andra håll vunnit om dylika samlingars rätta an- 
ordning, är därföre fullkomligt oantagligt. För öfrigt hafva 
kommitterade i sitt arbete äfven utgått från den förutsätt- 
ningen, att Akademien och de under henne ställda institu- 
tionerna för framtiden liksom hittills om möjligt borde sam- 
manhållas inom samma område, h varigenom synnerligen afse- 
värda fördelar å ömse sidor kunna vinnas. 



Nya grundstadgar. 

Äfven en annan för Akademien viktig fråga har sedan 
förra högtidsdagen undergått en förberedande behandling. 

De grundregler, som nu äro gällande för Akademien, 
blefvo af Kungl. Maj:t stadfästade den 13 juli 1850. Under 
det halfva sekel, som sedan dess förflutit, hafva förhållandena 
så ändrats och Akademiens verksamhet — isynnerhet genom 
den befattning hon hädanefter skall hafva med Nobelprisens 
utdelning — så utvecklats, att en om ock rätt lindrig omarbet- 
ning af dess grundregler nu ansetts nödig. Ett förslag till 
nya grundstadgar för Akademien har därföre utarbetats och 
föreligger nu färdigt till slutlig pröfning af Akademien. 

Akademiens skrifter. 

Vid sin »sammankomst den 12 november förlidet år fattade 
Akademien ett viktigt beslut afseende en genomgripande 
förändring af hennes publikationer. Det torde därför vara 
lämpligt att nu lämna en kort redogörelse för Akademiens 
bet^^delsefulla verksamhet såsom utgifvare af vetenskapliga 
afhandlingar inom området för hennes verksamhet. 

Samma är, som Akademien stiftades, eller 17o9 började 
hon utgifvandet af en tidskrift i 8:o, som fick namnet: »Kongl. 
Svenska Vetenskaps-Akademiens Handlingar». Därefter utkom 
ett band hvarje år, så att till och med 1854 IIG band utkommit. 
Ar 1855 förändrades Handlingarnes format till 4:o, hvarjämte 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1902 — 1903. 19 

banden ej vidare utkommo ett för hvarje år utan på obe- 
stämda mellantider. Af denna nya serie, som uteslutande är 
afsedd för större afhandlingar eller för taflor, som kräfva 
ett större format, hafva hittills o5 band utkommit. 

Redan år 1844 hade emellertid Akademien börjat en ny 
publikationsserie, som erhöll namnet: ;Öfversigt af K. Veten- 
skaps-Akademiens förhandlingar» och dels var afsedd för en 
kort öfversikt af viktigare ärenden, som förekommo vid sam- 
mankomsterna, dels för mindre, vetenskapliga afhandlingar. 
Af denna : Öfversigt» har sedan dess årligen ett band och så- 
ledes vid detta års början 59 band utkommit. 

Vid 1870-talets början visade det sig emellertid att an- 
talet af de afhandlingar, som inlämnades till »Öfversigten> 
blef så stort, att densamma ej kunde utkomma så fort och 
regelbundet, som det var önskli-gt. På grund häraf beslöt 
Akademien att från och med 1872 års början utgifVa en ny 
publikation i 8:o, som kallades: »Bihang till K. Vetenskaps- 
Akademiens Handlingar;;- och hvaraf intill förra årets slut 
28 band utkommit. 

Ända till år 1 886 hade alla dessa tre publikationer utan 
åtskillnad innehållit afhandlingar i alla de vetenskaper, som 
utgöra föremål för Akademiens verksamhet; men sistnämnda 
år beslöt Akademien, att hvarje band af »Bihan^et.» skulle 
uppdelas i fyra afdelningar, af hvilka en skulle innehålla 
uppsatser i matematik, fysik och meteorologi, en sådana i 
kemi och geologi, en dylika i botanik och en dem, som be- 
handla zoologiens olika grenar. »Handlingarne» och vÖfver- 
sigtens hafva däremot fortfarande ej varit uppdelade efter 
olika ämnen. 

Då emellertid vetenskapernas utveckling medfört en allt 
mer och mer fortgående specialisering och en mer genomförd 
arbetsfördelning bland dess idkare, har Akademien ansett, 
att dess publikationer borde anordnas i öfverensstämmelse 
härmed och därföre beslutat att från detta års början upp- 
höra med utgifvandet af »Bihanget;» och »Ofversigten» och i 
deras ställe utgifva fyra fullt själfständiga fackpublikationer, 
som skola benämnas: 

Arkiv för matematik, astronomi och fysik; 

Arkiv för kemi, mineralogi och geologi; 

Arkiv för botanik; 

Arkiv för zoolog-i. 



20 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

;>Handlingarne;> komma däremot att utgifvas efter samma 
plan som förr, ehuru med iakttagande däraf, att h varje i 
dem ingående afhandling utgifves och säljes för sig så snart 
den blifvit färdig. Dessutom skall en redogörelse för Akade- 
miens sammankomster, kortare biografier öfver aflidna svenska 
ledamöter m. m. lämnas i en särskild årsbok. 

Genom dessa anordningar bör det för hvarje forskare 
blifva lättare än förr att få kännedora om de skrifter, som 
tillhöra hans fack. 

Af Akademiens skrifter hafva under året bandet 35 af 
»Handlingarne», banden 21 och 28 af »Bihanget till Akade- 
miens handlingar», årgången 50 af »Öfversigten af Akade- 
miens förhandlingar», sjunde bandet af »Astronomiska iakt- 
tagelser och undersökningar anställda på Stockholms observa- 
torium» samt 39:e, 40:e och 41 :a bandet af »Meteorologiska 
iakttagelser i Sverige>' fullständigt utkommit. Dessa band 
innehålla tillsammans 111 olika af handlingar, som omfatta 
1,371 sidor med 31 taflor i 4:0 samt 3,110 sidor med 109 
taflor i 8:o. Af dessa afhandlingar behandla 1(5 matematiska 
och astronomiska ämnen, 16 fysik och meteorologi, 15 kemi, 
30 botanik och 35 zoologi. 

Statsanslag. 

Sistlidne års riksdag har förutom de redan under en 
följd af år på extra stat beviljade anslagen till riksmuseet, 
till meteorologiska centralanstalten, till den internationella 
katalogen för naturvetenskaplig litteratur, till den svenska 
regionalbyrån för nämnda katalog, till Nordiska Museet och 
till tidskriften »Acta mathematica» anslagit: 

dels 5,000 kronor jämte två ålderstillägg hvartdera ä 500 
kronor till ailöning åt en ny intendent vid riksmuseet i et- 
nografi ; 

dels 2,000 kronor såsom förhöjning i det naturhistoriska 
riksmuseets ordinarie anslag till honorarirer åt yngre natur- 
forskare för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar 
och till bekostande af sådana arbetens offentliggörande; 

dels på extra stat 9,495 kronor för gäldande af den skuld 
till flottan, som lektor E. Jäderin ådragit sig i anledning af 
den under 1898 företagna förberedande gradmätningsexpedi- 
tionen till Spetsbergen; 



I 



SEKRETERAREXS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1902 — 1903. 21 

dels äfvenledes på extra stat 6,000 kronor såsom under- 
stöd till docenten Axel Hamberg för fullbordande af hans 
vetenskapliga undersökning af en del af Luleå lappmarks 
fjällområde. 

Donationer. 

Af en gifvare, som önskar förblifva okänd, har det natur- 
historiska riksmuseets afdelning för fossila djur mottagit en 
gåfva af 15,000 kronor. Denna gåfva är i främsta rummet 
afsedd för inköp af den i vetenskapligt hänseende synnerligt 
värdefulla samling af pleistocena däggdjursfossil, som af 
friherre Erland Nordenskiöld hemförts från Bolivien. 

Af en annan likaledes onämnd gifvare har samma afdel- 
ning emottagit 1,000 kronor för anskaffandet af en stenskär- 
ningsmaskin jämte därtill hörande elektrisk motor. 

Riksmuseets etnografiska afdelning har af grefve Erik 
VON Rosen såsom gåfva mottagit hela den viktiga samling 
af etnografiska föremål, som han hopbringat under den svenska 
Chaco-Cordiller-expeditionen. 



Afgifna utlåtanden. 

På Kungl. Maj:ts nådiga befallning har Akademien under 
året afgifvit underdåniga utlåtanden i 14 ärenden, som kraft 
en vetenskaplig utredning, nämligen: 

öfver en inbjudning, som genom Förenta Staternas här- 
varande minister ingått till Sverige, att genom officiellt om- 
bud deltaga i den trettonde internationella amerikanistkon- 
gressen, som skulle hållas i New York den 20 — 24 oktober 
1902; 

öfver en underdånig ansökan af t. f. föreståndaren för 
riksmuseets etnografiska afdelning dr Hj. Stolpe om ett under- 
stöd af 2,500 kronor för att dels bevista nyssnämnda amerika- 
nistkongress dels idka etnografiska studier i vissa amerikanska 
museer; 

öfver ett af chefen för Sveriges geologiska undersökning 
professor A. E. Törnebohm afgifvet betänkande rörande an- 
skaffande af n3'a lokaler för nämnda undersökning i samband 
med en eventuell nybyggnad för det naturhistoriska riks- 
museet ; 



22 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

öfver ett genom härvarande kejserlige tyske minister 
öfverlämnadt, af den första internationella seismologiska kon- 
ferensen väckt förslag om anordnande af internationella seis- 
mologiska observationer ; 

öfver ett af riksarkivarien afgifvet förslag till allmänna 
grunder i fråga om ordnande och förtecknande af oifentliga 
arkiv ; 

öfver en genom härvarande kungl. danske minister 
gjord framställning om tillåtelse för direktören för den danska 
gradmätningen general Zacharise att ä ön Hven uppföra en 
dansk astronomisk-geodetisk station; 

öfver en underdånig ansökan af professor G. Mittag- 
Leffler om ett anslag af 3,000 kronor för utgifvande under 
år 1904 af tidskriften »Acta mathematica» ; 

öfver en underdånig ansökan af doktor Sven Hedin om 
ett statsunderstöd af 75,000 kronor för utgifvande af en 
vetenskaplig redogörelse för de viktigaste resultaten af hans 
under åren 1899 — 1902 utförda resa i Centralasien; 

öfver en underdånig ansökan af med. doktor Anton Ny- 
ström om ett anslag å 600 kronor för utgifvande på svenska 
språket af ett redan på tyska offentliggjordt arbete med 
titel: »Ueber die Formenveränderungen des menschlichen 
Schädels und deren Ursachen»; 

öfver en underdånig ansökan af docenten S. Lönborg om 
ett anslag af 3,000 kronor fir utgifvande af ett arbete öfver 
den svenska kartans historia; 

öfver en underdånig ansökan af konservator O. Gylling 
om ett anslag af 750 kronor för en resa till Tyskland i syfte 
att därstädes idka studier öfver bästa sättet att klart, öfver- 
skådligt och populärt framställa naturförlopp och natur- 
föremål; 

öfver en underdånig ansökan af läroverksadjunkten A. 
Heimer om ett understöd af 800 kronor för bevistande af den 
nionde internationella geologiska kongressen i Wien; 

öfver en underdånig ansökan af t. f. läraren vid Stock- 
holms högskola H. Bäckström om ett understöd af 500 kronor 
för bevistande af nyssnämnda kongress; 

öfver inbjudan till Sverige att genom delegerad låta re- 
presentera sig vid den femte internationella kongressen för 
kemi, som skall hållas i Berlin den 2 — 8 instundande juni. 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄUTELSE FÖR 1902 — 1903. 23 

Minnesfester. 

Akademien har låtit sig representeras af sin preses vid 
den fest, som Kristiania universitet den 5 — 7 september firade 
till minne af Nils Henrik Abel; af preses och sekreteraren 
vid minnesfesten i Uppsala den 17 september öfver Olof 
RuDBECK d. ä. samt af professorerna Retzius och Nathorst 
vid aftäckningen af Sven Nilssons byst i Lund den 6 no- 
vember. 

Afgifna berättelseF. 

För resor eller undersökningar, som blifvit utförda med 
understöd från Akademien, hafva i vederbörlig ordning be- 
rättelser blifvit afgifna: 

af professor L. Wide, hvilken såsom Letterstedtsk sti- 
pendiat i och för studier öfver Greklands förklassiska arkeo- 
logi dels besökt museerna i Köpenhamn, Berlin, Rom och 
Athen, dels undersökt graflPält och dekagit i utgräfningar i 
Ättika, Thessalien, på flere af de mindre grekiska öarna samt 
i synnerhet på Kreta; 

af filosofie doktor G. O. Malme, hvilken med understöd 
från A. F. Regnells botaniska gåfvomedel nu tillbragt ett 
och ett hälft år i Södra Amerika och därvid hufvudsakligen 
vistats i de brasilianska staterna Rio Grande do Sul och 
Måtto Grosso; 

af filosofie licentiaten Hjalmar Östergren, hvilken med 
understöd från Hahnska donationen i Norge idkat studier 
öfver Holoturier; 

af amanuensen TrcHO Westergren, som i Skåne stu- 
derat parasitsvampar; 

af medicine studeranden Selim Birger, som undersökt 
Nympheea-formerna i Torneå- och Muonio älfdalar; 

af filosofie kandidaten R. Hägg, som i Bohuslän och an- 
gränsande landskap studerat glaciala och postglaciala marina 
skalbankar; 

af filosofie kandidaten H. Brunander, som undersökt 
Skånes och Gottlands oligochsetfauna; 

af ammanuensen H. Möller, som studerat mossfloran i 
trakten af Torneå träsk; 

af filosofie doktor G. Grönberg, som med understöd från 
Regneils zoologiska gåfvomedel anställt undersökningar öfver 



24 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

de förhållanden, som sannolikt bestämma afkommans kön 
hos de högre djuren. 

Akademiens tjänstemän. 

Från och med den 1 oktober 1902 erhöll föreståndaren 
för statens meteorologiska centralanstalt professor Robert 
EuBENSON, som alltsedan anstaltens upprättande 1873 varit 
dess föreståndare, afsked från sin befattning mot åtnjutande 
af den honom af årets riksdag beviljade pension. Till inne- 
hafvare af den sålunda lediga platsen har Akademien kallat 
och antagit amanuensen vid nämnda anstalt filosofie doktor 
Hugo Emanuel Hamberg samt till dennes efterträdare såsom 
amanuens utsett filosofie doktor Nils Ekholm. 

Sedan 1902 års riksdag på ordinarie stat uppfört anslag 
till aflöning åt en ny intendent i etnografi vid det natur- 
historiska riksmuseet, har Akademien till innehafvare af 
denna befattning antagit t. f. föreståndaren för de etnogra- 
fiska samlingarna amanuensen vid Statens historiska museum, 
filosofie doktor Hjalmar Stolpe. 

Nobelstiftelsen. 

Sedan förslag å personer förtjänta af att ihågkommas 
vid utdelningen af Nobelprisen för fysik och kemi år 1902 i 
vederbörlig ordning inkommit samt blifvit af Akademiens 
Nobelkommittéer och vederbörande klasser granskade, beslöt 
Akademien vid sitt sammanträde den 11 november 1902 att 
dela priset i fysik mellan professorn vid universitet i Leyden 
Henrik Anton Lorentz och professorn vid universitetet i 
Amsterdam Pieter Zeeman samt att öfverlämna priset i kemi 
åt professorn vid universitetet i Berlin Emil Fischer. 

Stipendier och belöningar. 

I öf veren sstänimelse med donationsbrefvens föreskrifter 
hafva de räntebelopp, öfver hvilka Akademien förfogar, blifvit 
på följande sätt utdelade: 

Det LettcrstedtsJca resestipendiet har af Kungl. Landtbruks- 
akademien, som denna gång varit i tur att bortgifva det- 
samma, tilldelats assistenten hos Sveriges utsädesförening 
Anders Elofsson, som, enligt för honom utfärdad instruktion. 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1902 — 1903. 25 

i Tyskland och Schweiz skall studera intensiva metoder för 
potatisodling, odling och förbättring af foderväxter, anlägg- 
ning af konstgjorda vallar samt förbättring så väl af sådana 
som af naturliga ängar och betesmarker. Sedan anmäldt blif- 
vit, att docenten vid Lunds universitet L. V. A. "Weibull, 
som erhöll det Letterstedtska resestipendiet för 1902, afsagt 
sig detsamma, har Akademien beslutat, att stipendiebeloppet 
skall läggas till fondens besparingar. — Det Letterstedtska 
priset för utmärJde författare och viktiga npptäcJcter har till- 
delats professorerna G. Retzius och C. M. Furst gemensamt 
för deras under år 1902 utgifna arbete: »Anthropologia sue- 
cica. Beiträge zur Anthropologie der Schweden». — Det 
Letterstedtska priset för ö feer sättning ar har Akademien för- 
delat i två lika delar, af hvilka den ena tillerkänts skrift- 
ställaren Karl August Hagberg för hans öfversättning af 
José Echegarays dram: :Den store Galeotto» och den andra 
tilldelats professor Hjalmar Edgren för hans öfversättning 
af Alfred Tennysons »Dikter i urval». — De Letterstedtska 
medlen för särskilda maktpäliggande vetenskapliga undersök- 
ningar skola användas för anställande af försök öfver biens 
förmåga att finna vägen hem till sin bostad. — Letterstedtska 
släkt stipendiet bar fortfarande med 2,000 kronor utgått till 
donators dotterson Yves Gabriel Letterstedt de Montmort. 
— Slutligen hafva föreskrifna delar af årsräntan öfverläm- 
nats till domkapitlet i Linköping, till pastorsämbetet i Valle- 
stads församling samt till Serafimerlasarettet i Stockholm. — 
Sedan de besparingar, som uppstått å fonden för det Letter- 
stedtska utrikes resestipendiet, vid detta års början uppgått 
till det af donator bestämda beloppet 20,000 kronor, kommer 
af dem att bildas en fond för ett inrikes resestipendium. 
Räntan å denna fond skall utdelas efter samma grunder och 
af samma myndigheter, som i viss ordning utdela det utrikes 
resestipendet. Vid detta års slut kommer därföre stipendiet 
att för första gången utdelas af Vetenskaps-Akademien. 

Letterstedtska föreningens fonder, som endast förvaltas af 
Akademien, uppgingo vid 1902 års slut till ett belopp af 
765,060 kronor 42 öre. Den för året disponibla räntan 16,589 
kronor 22 öre har öfverlämnats till föreningens styrelse. 

Af Wallmarkska fondens årsränta har hälften tilldelats 
lektorn vid Tekniska högskolan filos, doktor Knut Vilhelm 
Palm^.r såsom understöd för anställande af undersökningar 



26 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

för bestämning af de absoluta potentialdifferenserna emellan 
metaller och elektrolyter och hälften blifvit lagd till kapitalet. 

Den EdlundsTici belöningen har tilldelats t. f. läraren vid 
Stockholms högskola Helge von Koch för hans i Bihanget 
till Akademiens handlingar införda af handling: »Applications 
nouvelles de la fonction exponentielle.» 

Den FernersJca belöningen har tillerkänts docenten i mate- 
matik vid Lunds universitet Thorsten Brodén för en af 
honom författad i Akademiens »Ofversigt» intagen afhandling 
med titel: »Ueber lineare homogene Differentialgleichungen 
mit gegebenen Verzweigungsstellen und gegebene Monodromie- 
gruppe>. 

Den LindbomsJca belöningen för nya och viktiga upp- 
täckter uti de kemiska eller fysiska vetenskaperna har Aka- 
demien tilldelat amanuensen J. W. Sandström för en i 
Öfversigten af Akademiens förhandlingar införd afhandling: 
»Ueber die Beziehung zwischen Luftbewegung und Druck in 
der Atmosphsere unter stationären Verhältnissen». 

Den FlormansJca belöningen för afhandling öfver fysio- 
logiskt eller anatomiskt ämne har filosofie doktor Gustaf 
Swenander erhållit för ett arbete med titel: »Studien iiber 
den Bau des Schlundes und des Magens der Vögel>. 

Liksom under förra året har räntan å den GriUska do- 
nationen öfverlämnats till Nordiska Museets styrelse såsom 
bidrag till underhållet af Skansens djurbestånd. 

Det BesliOH-sha stipendiet, som denna gång skolat utdelas 
för biologisk forskning, har tillerkänts fil. doktor Oskar 
( -ARLGREN för fortsatta studier i Riksmuseet öfver där för- 
varade anthozoer. 

Af räntan ä Vegafonden har jämlikt douationsbrefvets 
bestämmelse ett belopp af 2,180 kronor 29 öre ställts till för- 
fogande af Svenska sällskapet för antropologi och geografi. 

Från Regneils soologislw gåfvomedel hafva såsom under- 
stöd vitdelats: 

åt filos, kandidaten Albert Tullgren 600 kronor för att 
å Riksmuseets entomologiska afdelning bearbeta vissa grupper 
af exotiska hymenopterer; 

åt docenten vid Uppsala universitet L. A. Jägerskiöld 
500 kronor för bearbetning af de af honom och hans följe- 
slagare från Egypten och Sudan hemförda zoologiska sam- 
lingarna; 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1002 — 1003. 27 

åt fil. kandidaten friherre Erland Nordenskiöld 400 kro- 
nor dels för bearbetning af land- och sötvattensmollusker 
från Södra Amerika, dels för undersökning af slamprof från 
gränstrakterna mellan Argentina och Bolivien; 

åt fil. licentiaten Hjalmar Östergren 400 kronor för 
fortsatta studier öfver de skandinaviska och arktiska liolo- 
tnrierna ; 

åt docenten Simon Bengtsson 500 kronor för att i Norra ^ 
Sverige, särskildt i dess fjällområde, studera och insamla 
Ephemerider och Plecopterer. 

ScheeUfondens ränta har denna gång blifvit öfverlämnad 
till Farmacentiska institutets styrelse för att af den dispo- 
neras. 

Den Hahnshi donationens räntemedel hafva tillerkänts 
lektorn vid högre elementarläroverket i Nyköping Sven Fors- 
ling för fraktionering och spektroskopisk undersökning af säll- 
synta jordarter. 

Såsom understöd för resor inom landet i ändamål att 
undersöka dess naturförhållanden har Akademien åt nio yngre 
naturforskare — fil. licent. H. Möller, med. studer. S. Birger, 
fil. kand. N. Sylvén, amanuensen T. Westergren, fil. kand. 
H. WiTTE, fil. stud. A. Roman, fil. licent. N. Holmgren, lektor 
L. Johansson och fil. kand. I. Trägårdh — utdelat ett sam- 
manlagdt belopp af 1,300 kronor. 

Den å bankofullmäktigen J. W. Arnher;is donation upp- 
lupna räntan, som i år för första gången utdelats, har af 
Akademiens åttonde klass öfverlämnats till Akademiens 
ledamot öfveringeniör J. A. Brinell såsom belöning för hans 
utmärkta arbeten rörande järnets och stålets egenskaper i 
fysikaliskt-kemiskt hänseende. 

Statsanslaget för instrumentmakeriernas uppmuntrande 
har lika fördelats mellan instrumentmakarne P. M. Sörensen 
och G. Sörensen. 

Sin minnesmedalj i silfver öfver J. A. Wahlberg har 
Akademien tilldelat Herr Friedrich Wanders i Honkoug så- 
som ett erkännande för de vackra och synnerligen värdefulla 
samlingar, som af honom öfverlämnats till Kiksmuseets etno- 
grafiska och entomologiska afdelningar. 

Berzeliusmedaljen i silfver har öfverlämnats till K. 
sachsiske advokatfisk alen K. B. Kersten, som till Akade- 
miens Berzeliusmuseum skänkt dels en fotografi af hans far- 



2<'^ VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

fader, Berzelius' lärjunge, professor K. M. Kersten, dels en 
afskrift af den dagbok, som nämnde professor förde under 
sill resa i Sverige 1837. 

Till danske undersäten F. A. Möller i Darjeeling, Ost- 
indien, som tvenne gånger genom härvarande K. danska be- 
skickning till riksmuseets entomologiska afdelning skänkt 
betydande samlingar af fjärilar från Sikkim och andra delar 
af södra Asien, har Akademien öfversändt ett exemplar af 
sin medalj öfver Linné i guld. 



Den minnespenning, som Akademien till denna sin hög- 
tidsdag låtit prägla, är ägnad ät minnet af hennes framl. 
ledamot, intendenten vid riksmuseet professor Sven Ludvig 
Loven. 

Akademiens ledamöter. 

Genom döden har Akademien bland sina inländska leda- 
möter förlorat: f. d. professorn vid Tekniska högskolan Olof 
Gustaf Nordenström; f. d. föreståndaren för Statens meteoro- 
logiska centralanstalt professor Robert Rubenson; bruksägaren 
Carl Fredrik Bergstedt och professorn vid Tekniska hög- 
skolan Johan Gustaf Wiborgh samt bland sina utländska leda- 
möter: professorn vid poly tekniska skolan i Paris, ledamoten 
af franska institutet Alfred Cornu; professorn i matematik 
vid universitetet i Berlin Lazarus Fuchs; professorn i pato- 
logisk anatomi vid samma universitet Rudolf Virchow och 
f. d. direktören för fysiska centralobservatoriet i St. Peters- 
burg Heinrich AVild. 

Med sin höge beskyddares Hans Maj:t Konungens sam- 
tycke har Akademien till utländsk hedersledamot kallat 
ryske ordföranden i den svensk-ryska gradmätniugskommis- 
sionen Hans kejserliga Höghet Storfursten Konstantin Kon- 
stantinowisch. 

För öfrigt har Akademien genom inval med sig förenat 
såsom inländske ledamöter: professorn i kemi vid Lunds uni- 
versitet Johan Martin Lovén; professorn vid Jennerinstitutet 
i London Sven Gustaf Hedin; e. o. professorn vid Karolinska 
med. kir. institutet Edward Wilhelm AVelander; öfver- 
inffeniören vid Fasrersta bruk Johan August Brinell samt 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1902 — 1903. 29 

professorn • och direktören för K. norska meteorologiska in- 
stitutet Henrik Mohn och såsom utländske ledamöter presi- 
denten för den fysikaliskt-tekniska riksanstalten i Charlotten- 
borg Friedrich Kohlrausch; professorn i matematik vid uni- 
versitetet i Strassburg Heinrich AVeber; professorn vid uni- 
versitetet i Paris André Victor Cornil samt professorn i 
fysik vid universitetet i Köpenhamn Christian Christiansen. 



Institutionsföreståndarnes årsberättelser. 

1. Akademiens institutioner. 

På Akademiens Oh servat o rium hafva zon-observationerna 
vid Meridiancirkeln enligt den nya arbetskatalogen, om- 
fattande stjärnor, hämtade ur Radcliffe Catalogue of stars 
for 1845.0, efter oförändrad plan fortgått, dock med något 
afbrott till följd af biträdande astronomens vid slutet af året 
inträffade sjukdom. Reduktionerna af zon-observationerna 
hafva ej obetj^dligt framskridit dels genom definitiv beräk- 
ning af stjärnkonstanterna till nya arbetskatalogen (2,139 
stjärnor), dels genom reduktion till medelkoordinater af 1883 
års rektascensions-observationer, hvilka ock blifvit till största 
delen i manuskript sammanställda. Med den till Ekvator eaJet 
anbragta astrofotografiska kameran hafva ett antal astrofoto- 
grafiska plåtar erhållits, af hvilka företrädesvis må nämnas 
ett antal klichéer af den n^^a stjärna, Nova Fersei, som i 
februari framträdde i stjärnbilden Perseus, jämte de märk- 
liga, i hastig rörelse stadda töckenbildningar, hvilka uppstodo 
i omgifningen af densamma. Därjämte hafva ett antal foto- 
metriska observationer af denna stjärna utförts. En defini- 
tiv bestämning af korrektionerna till det vid de astrofoto- 
grafiska observationerna använda r/iftret har utförts och redo- 
görelse för denna undersökning blifvit inlämnad för tryck- 
ning i »Astronomiska iakttagelser och undersökningar anställda 
på Stockholms Observatorium». Sex medelst den astrofoto- 
grafiska mätaxjparaten i fyra lägen och med dubbla mät- 
ningar uppmätta klichéer hafva äfven i det närmaste blifvit 
beräknade. Instrumentförrådet har tillökats med en af Akade- 
miens instrumentmakare herr P. M. Sörensen förfärdigad 



30 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

kasett med positionscirkel. — Af publikationen »Astronomiska 
iakttagelser och undersökningar anställda pä Stockholms 
Observatorium; har under året Bandet 7 N:o 1 omfattande 
en afhandling: »Sur le développement des perturbations plané- 
taires. Application aux petites planétes» varit under tryck- 
ning. — Såsom biträdande astronom har docenten doktor 
K. G. Olsson fortfarande varit anställd, hvarjämte filos, 
kandidat E. A. Xeander innehaft befattning såsom assistent 
vid de astrofotografiska arbetena. ■ — Undervisning har i lik- 
het med föregående år meddelats åt studerande vid Stock- 
holms Högskola i anställandet af astronomiska observationer 
och utförandet af astronomiska beräkningar. — Regelbundna 
tidssignaler hafva under året afsändts dels till Kungl. Flottans 
station i Karlskrona, dels till härvarande Centraltelegraf- 
station. Därjämte har A. B. Svensk Normaltid i och för 
reglering af de elektriska ur, h varmed bolaget nyligen börjat 
tillhandahålla allmänheten, erhållit tillstånd å Observatorium 
för nämnda ändamål uppsätta ett med justerinrättning för- 
sedt normalur, som visat sig funktionera på ett synnerligen 
tillfredsställande sätt och enligt hvilket rättvisande tid 
genom elektrisk signal frän Observatorium delgifves bolagets 
centralstation, frän hvilken automatisk reglering af samtliga 
abonnentur utgår. — Almanackor och kalendarier hafva i 
behörig tid hållits allmänheten till hända. 

Fysiska institutionen. — Af föreståndarens undersökningar 
öfver metallernas spektra i elektriska ljusbågen ha de som 
röra Molybden blifvit i Akademiens handlingar publicerade. 
Likartade undersökningar öfver Wolfram äro nästan afslutade 
och torde i den närmaste tiden kunna lämnas till tryckning. 
För denna metall har nämligen väglängdskatalogen fullstän- 
digt färdigställts och en del af det särdeles vidlyftiga ut- 
mönstringsarbetet af främmande linier genomförts. På grund 
emellertid af spektrets linierikedom, dels det alltmer växande 
antalet af redan undersökta spektra, med hvilka jämförelse 
måste ske, kan detta arbete endast långsamt fortskrida och torde 
för. dess afslutande ännu den kommande sommaren erfordras. 

I likhet med föregående år har äfven under förra som- 
maren lektor Forsling från Nyköping å institutionen varit 
sysselsatt med spektroskopiska undersökningar, för hvilka åt 
honom ett mindre bidrag af lOO kr. af institutionens medel 
beviljats. Dessa undersökningar ha omfattat dels Neodyms 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 31 

emission sspektrum dels absorptiousspektra för dess salter. 
Materialet för detta arbete har framställts af Kand. Otto 
Holmberg ä Uppsala Laboratorium enligt en af honom i Bih. 
till Ak. Haudl. framställd metod. Dessa undersökningar 
komma att äfven under instundande sommar fortsättas, sedan 
lektor FoRSLiNG genom af Akademien beviljadt understöd af 
Hahnska donationen blifvit satt i tillfälle att själf under 
vintern framställa de nödiga preparaten. 

Utom den ofvan nämnda publikationen i Akademiens 
handlingar af Molybdens bågspektrum, hvilken äfven blifvit 
i Amerika öfversatt och offentliggjord i Astrophysical Jour- 
nal, ha därjämte i samma tidskrift och i Memorie degli 
spettroscopisti Italiaui publicerats undersökningar öiver ett 
fall af personlig ekvation vid mikrometrisk mätning af 
spektroskopiska klichéer. 

De justerings- och profundersökningar, som med den stora 
Konkavgitter-spektrografen förliden sommar och höst utförts, 
ha fullt bekräftat denna apparats utmärkta beskaffenhet. 
Till densamma ha anskaffats tvänne elektriska båglampor jämte 
uppställningsinrättning samt en del mindre hjälpapparater 
för samtidig fotografering af två spektra å samma plåt. I 
öfrigt ha under året inga större inköp af instrumenter ägt 
rum. 

De Thamiska föreläsningarna ha under vintermånaderna 
i vanlig ordning hållits och såsom fortsättning af förra årets 
serie omfattat vissa delar af den stellära fysiken. 

Vid Bergiansl:a stiftelsens trädgårdsskola har antalet 
ordinarie elever under året varit 17. Undervisningen har 
omfattat hortikulturens olika grenar samt botanik, entomo- 
logi, geografi, geologi, kemi, fysik, aritmetik, fältmätning, 
trädgårdsritning, bokföring och svenska skriföfningar. 

Omdaning af det bergiga området i trädgårdens syd- 
västra del, Grustafsborg, för hortikulturändamål har påbörjats. 
Så ha å den branta sluttningen mot söder anlagts terrass- 
formiga bäddar för odling i något större skala af sådana 
vinranksorter, som på grund af erfarenhet frän trädgårdens 
botaniska afdelning eller af andra anledningar kunna an- 
tagas möjliga att acklimatisera. 

Stiftelsen har under året ihägkommits med talrika gäf- 
vor. Lef vande växter hafva lämnats af fröken G. Adeldorg, 
docent G. Andersson, kandidat S. Birger, kandidat G. Dahl 



62 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

(fråu Schweiz), amanuens H. Dahlstedt, artist A. Ekblom, 
öfverintendeut A. T. Gellerstedt, professor G. Lagerheim, 
possessionat P. A. Larsson, kyrkoherde J. G. Laurell, lek- 
tor C. Lindman, doktor G. O. Malme (Brasilien), doktor O. 
NoRDSTEDT, botaniske trädgårdsmästaren O. Peterson, docent 
O. Rosenberg, docent E,. Sernander, Sjösa gård, kyrkoherde 
A. Torssander, kandidat J. P. Welander, kollega O. Wu- 
ström, kandidat H. Witte och öfverjägmästaren Th. Örten- 
blad. Frön hafva erhållits af professor E. Almqlist, rektor 
S. Almquist, öfverkontrollör P. G. Borén, kamrer G. Bladini, 
kandidat C. Dahl (Schweiz), amanuens H. Dahlstedt, kyrko- 
herde S. J. En ÄNDER, docent T. Hvass, herr G. Indebetou, 
student Lindegren, doktor G. O. Malme (Brasilien) och dok- 
tor O. Nordstedt. Morfologiska föremål hafva skänkts af 
arkitekt J. O. Lindberg och magister J. A. Österberg. 

Till stiftelsens botaniska tafvel samling hafva gåfvor 
lämnats af docent G. Andersson, professor Cn. Aurivillius, 
kemigraf J. Cederquist, kandidat C. Dahl, amanuens H. 
Dahlstedt, artist A. Ekblom, professor J. Eriksson, professor 
G. Lagerheim, arkitekt J. O. Lindberg, doktor G. Malme, 
professor A. G. Nathorst, professor G. Retzius, professor A. 
E. Törnebohm, professor N. Wille samt professor Bergianus. 

Vid det internationella frö- och fruktbytet, som årligen 
äger rum, har trädgården utsändt frö till och mottagit frö 
ifrån mer än 90 botaniska trädgårdar och motsvarande in- 
stitvitioner. 

Akademiens zoologiska station Kristineher(j har under det 
gångna året för studier och vetenskapliga undersökningar 
varit begagnad, utom af föreståndaren, af professorerna G. 
Retzius, t. Tullberg, A. Wirén, D. Bergendal, docenten 
E. Lönnberg, licentiaten I. Arwidsson, amanuensen Fr. Ing- 
varson, ingenjör C. Billberg, kollegan A. Fridell, kandidat 
E. (Jvergaard, studeranden N. Hoffsten, fröken G. Linder 
samt doktorerna Druner och Krause från Berlin. 

De ämnen, som utgjort föremål för vetenskaplig forsk- 
ning och utredning, hafva varit: Nervändningar hos maskar, 
Spermatogenes hos broskfiskar, Hörselorganen hos fiskar i 
allmänhet, Nervus sympatiens hos broskfiskar, Echinodermer- 
nas utveckling, Maldanidernas anatomi och systematik, Ne- 
mertinernas anatomi, Alens ungformer, Mesodermbildningen 
hos fiskar, Biologiska studier hos släktet Nephthys, Hörsel laby- 



IXSTITUTIONSFÖRESTÅXDARXES ÅRSBERÄTTELSER. 33 

riutens betydelse Jbos fiskarna ni. m. Dessutom hafva yngre stu- 
derande användt sin tid med studier öfver djurlifvet i allmänhet. 

Sedan de Letterstedtska räntemedlen för särskilda makt- 
påliggande undersökningar ställts till stationens förfogande 
för året, liar vid beliof ångbåt kunnat förhyras för dragg- 
ningars utförande, hvarigenom flera sällsynta djurformer för- 
värfvats. 

Enligt den byggnadsplan, som blifvit uppgjord, skall 
stationen med vinterlaboratorium och allt vara färdig inom 
loppet af nästa år. Denna tidsutdräkt har betingats dels 
däraf att af sparsamhetsskäl mellanhänder så vidt möjligt 
undvikits — någonting som till stor del är att tillskrifva 
den nye vaktmästarens ovanliga duglighet i allt hvad som 
rör byggnadsföretag, sten- och snickeriarbeten — , dels däraf, 
att byggnadsverksamheten måst inställas under de tre som- 
marmånaderna, då de vetenskapliga arbetena vid stationen 
varit i full gång. 

I fedogörelsen för Kristineberg för det första byggnads- 
året 1901 — 1902 har redan blifvit omnämndt, hvad som då 
medhunnits och afslutats. För året 1902 — 1903, för hvilket 
här skall redogöras, hafva följande arbeten blifvit planlagda 
och äro ämnade att innan sommaren bringas till fullbordan. 
En fast pir af granit har utlagts från östra ändan af den 
äfvenledes nu förlängda stenkajen för att lämna behörigt 
skydd vid N. O. vindar för vatteutrumma och dess ledning 
ut på djupare vatten. Det gamla tornet med dess vatten- 
reservoar, hvilken dels var mycket för liten, dels blott hvilade 
på några träbjälkar, har rifvits, hvarigenom en betydande 
mängd för andra nybyggnader fullt brukbart virke erhållits. 
Grunden till ett nytt vattentorn, helt och hållet af granit, 
är redan uppförd på en bergshöjd inom stationens område, 
på hvilken de nya reservoarerna skola direkt hvila, och trä- 
resningen där ofvanpå, som skall skydda reservoarerna för 
värme och kyla, är så långt framskriden, att den inom kort 
bör vara färdig. De reservoarer, som äro ämnade att emot- 
taga det uppumpade h af s vattnet för att sedan sprida det till 
akvarierna, har föreståndaren efter mycket öfvervägande 
funnit lämpligast att låta förfärdiga af trä, god och tjock 
furu, och har han tillika funnit det i stationens intresse att 
anskaffa fyra stycken, hvilka hvilande direkt på granit- 
grunden skola rymma bortåt 56,000 liter vatten tillsammans, 

v etemkaps- Akademiens Årsbok. 1. O 



34 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

eller något mer än dubbelt af den vattenmängd, som den gamla 
reservoaren inrj^mde. Erfarenheten har lärt, att trä i vårt 
klimat torde vara det bästa material att använda för djdika 
reservoarer, tj^ det härdas af salt vatten och lämnar ingen 
för djuren skadlig bismak. Metall duger ej, och en reservoar 
af tegel och cement eller cement enbart är otillförlitlig, men 
dessutom mj^cket kostbar. Temperaturväxlingarna jämte 
hafsluftens inverkan göra dessutom, att tegel har visat sig 
högst opålitligt och ohållbart och att cement lätt rämnar. 
Dessutom har man stor erfarenhet vid Lysekils och Fiske- 
bäckskils badanstalter om hållbarheten af reservoarer af trä. 
Dessa kar af trä med 3 tums tjocka väggar och omgifna af 
massiva galvaniserade järnband synas efter allt att döma 
vara för vår västra kust de mest lämpliga. Tillika får ej 
förbises, att flera kar äro att föredraga framför ett; skulle 
ett fel uppstå hos ett. af karen, är detta lätt att reparera, 
utan att detta behöfver inverka till skada för pågående under- 
sökningar och arbeten. 

Ifrån sjön till det nya tornet är en 2 fot djup kanal 
nedsprängd i berget för att skydda rörledningen för värme 
och kyla. 

Dessutom hafva betydande reparationer och förändringar 
utförts i det för de studerande afsedda boningshuset; ett 
stängsel, hvilket hittills saknats, har uppförts för att be- 
gränsa Akademiens område ifrån andra tomtplatser. Afven 
i laboratoriet hafva en del nödvändiga reparationer och för- 
bättringar utförts. 

Under nästa höst och följande är skall det nya vinter- 
laboratoriehuset resas, och därmed är för denna gång bygg- 
nadsföretaget vid Kristineberg afslutadt, sannolikt för en lång 
följd af år. 

Under det gångna året har stationen fått emottaga 
värdefulla gåfvor, hvaribland särskildt må nämnas flera 
serier af vetenskapliga arbeten berörande hafsdjuren och 
deras organisation, hvilka donerats af professor Gr. Retzius, 
samt äfven af annan person ej obetydliga andra bidrag till 
hennes biblioteks kompletterande. 

Såsom vanligt hafva samlingar af djur, väl och modernt 
konserverade, öfverlämnats till Riksmuseum, Sveriges hög- 
skolor och en del läroverk. 



INSTITUTIONSFORESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. ÖO 

Akademiens BihliofeJc har under året liällits tillgängligt 
på stadgade tider. Statistiken öfver dess begagnande ut- 
visar, att under 257 tjänstgöringsdagar de besökandes antal 
varit 2,933, att till begagnande framtagits 4,845 volymer, af 
hvilka 2,387 utlämnats till hemlån, samt att 2,111 låntagna 
volymer blifvit återställda. Vid årets slut voro omkring 
11,176 band ock häften utlånta. Genom inköp, gåfvor och 
byten har boksamlingen tillväxt med 5,777 band, häften och 
småskrifter. — Akademiens egna skrifter utdelas för när- 
varande till 960 institutioner och personer, af hvilka 277 
inom och 683 utom landet. 



2. Det Naturhistoriska Riksmuseet. 

Mineralogiska afdelningen. — Sedan, på grund af Akade- 
miens bibliotekaries skrifvelse. af d. 7:de nov. 1901, hvari 
påpekades faran för biblioteket af att mineralogiska afdel- 
ningens laboratorium vore beläget omedelbart under detsamma, 
ett förslag blifvit uppgjordt att flytta laboratoriet till de 
fem rum i mineralogiska intendentens f. d. boställsvåning, 
som dittills användts hufvudsakligen till magasin och upp- 
lagsrum, och Akademien hos Kungl. Maj:t begärt, att af 
h^aTsmedel för kvarteret Grönlandet Södra skulle för de nöd- 
vändiga ändringarne få användas kr. 2,021, gaf Kungl. Maj:t 
genom nådigt bref af d. 31 dec. 1901 sitt bifall till nämnda 
underdåniga anhållan. Arbetena med förändring och apte- 
ring af lokalerna för deras nj^a ändamål togo omedelbart sin 
början, men enär dessa kunde pågå endast i några rum i 
sänder, blefvo desamma ej fullt afslutade förrän under årets 
sista månader. Genom de gjorda förändringarna hafva, för- 
utom det hufvudsakliga ändamålet, att afvända eldfara från 
Akademiens bibliotek, äfven för afdelningen vunnits afsevärda 
fördelar, i det att laboratorielokalen blifvit förlagd mot en 
ljusare, mot söder belägen plats och ett vågrum. hvilket 
förut saknats, erhållits i samband med laboratoriet. Där- 
jämte hafva i de fyra rum, som förut utgjorde laboratorium 
och intendentens arbetsrum, erhållits dels tva rum för upp- 
ställande af den nyanlagda bergartssamlingen, dels också ett 
rum för uppställande af den Sjögrenska samlingen. Men 
dessa fördelar för afdelningen hafva också af densamma måst 



36 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

dyrt betalas, i det att alla kostnader för laboratorieinred- 
ningeiis flyttning och aptering i den nya lokalen äfvensoni 
för inledandet af vatten och gas måst bestridas af afdel- 
ningens medel. 

Under året har en omordning i förening med förenklad 
katalogisering af den stora i monterlädorna härbärgerade 
mineralsamlingen ägt rum i ändamål att göra denna mera 
tillgänglig och underlätta inrangerandet af nya förvärf i 
densamma. Likaledes utfördes under nov. och dec. månader, 
då museet är stängdt för allmänheten, väsentliga föränd- 
ringar i uppställningen af den i glasmontrerna upplagda 
samlingen, i det att flera mineralgrupper, som förut voro 
upplagda för sig, äfvensom en del lokalsviter, nu inflyttades 
på sina platser i systemet. Uppställningen är fortfarande 
grundad på det Millerska systemet, hvilket tillämpades vid 
samlingens första uppställning i denna lokal år 1866, och 
ehuru densamma icke nöjaktigt motsvarar nutidens syste- 
matiska fordringar, har man dock för närvarande måst afstå 
från en fullständig nyuppställning, hvilken skulle göra sam- 
lingens stängande för en längre tid nödig och dessutom 
undanskjuta andra viktigare arbeten. 

En petrografisk samling, hvilken hittills saknats, har 
börjat att anläggas, och har för densammas uppställande ut- 
setts intendentens förra arbetsrum och det bredvidliggande, 
åt gården vettande laboratorierummet. Den petrografiska 
samlingen skulle enligt den härför uppgjorda planen bestå 
af dels en allmän, systematiskt ordnad bergartssamling, dels 
en samling af svenska typbergarter. De sviter af bergarts- 
stuffer, hemförda af svenska expeditioner från de arktiska 
länderna, livilka hittills varit inrangerade i mineralsamlingen, 
komma i mån af utrymme att därifrån afsöndras för att ut- 
göra en särskild afdelning af bergartssamlingen. 

Under augusti månad anlände den af professor Sjögren ge- 
nom gåfvobref af den 1 jan. 1902 till afdelningen skänkta mine- 
ralsamlingen, bestående af 6,763 stuffer med tillhörande 10 ma- 
hogniskåp och två kataloger, en bladkatalog och en katalog Ho- 
pande nummerföljd, och börjades uppackning och uppställning af 
densamma i den därtill afsedda lokalen, hvilket arbete emel- 
lertid icke under året hunnit afslutas. Af andra gåfvor, som 
afdelningen under året fått mottaga, märkes särskildt en stor 
och värdefull kalkspatkristall från Helgnstadir på Island, 



INSTITUTIOXSFORESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 37 

skänkt af grosshandlaren Thor E. Thulinius i Köpen- 
hamn. 

Grenom köp har afdelningen under året förvärfvat dels 
sviter af bergarter från Jämtland, Medelpad, Dalarne, Hel- 
singland. Uppland, Västmanland och Småland, afsedda att ut- 
göra stommen till samlingen af svenska typbergarter, dels 
också mineralsviter från Nordmarks grufvor i Värmland, 
Skottvång i Södermanland och Broken Hill i Australien. 

Från afdelningen har under året utlämnats undersök- 
ningsmaterial till dr M. Blix i Berlin, till Lunds Universi- 
tets geol. Institution och till lektor S. E. Forsling i Xv- 
kTjping. 

Till afdelningen för arlxegoniater oeh fossila växter hafva 
såsom gåfvor lämnats: 

Framlidne presidenten Hans Forssells efterlämnade stora 
samling af mossor, hufvudsakligen från Skandinavien och 
Schweiz, af änkepresidentskan, fru Zuleima Forssell; en 
värderik samling exotiska mossor af dr V. F. Brotherus i 
Helsingfors; mossor från No vaja Semlja af lic. O. Ekstam; 
skandinaviska mossor af Lunds universitets botanisTca museum ; 
mossor från Madeira samt Skandinavien af lektor Carl A. M. 
Lindman; mossor från Lappland, hopbragta af dr Hj. Möller, 
af Ä'. Vetenshaxis Akademien; fossila växter från Skånes kol- 
grufvor af ingeniörerna O. Curtz i Skromberga, H. A. Meul- 
LER oeh M. v. Post i Höganäs, M. Svanberg i H3'llinge, I. F. 
Svedberg och N. Schavartz i Billesholm samt professor A. G. 
Nathorst; en fossil ormbunke från stenkolsformationen af 
frih. C. Kurck; en särdeles värderik samling kritväxter från 
Skåne af Sveriges Geologiska Undersökning genom dess chef, 
prof. x\. E. Törnebohm; fossila hasselnötter från Ångerman- 
land af rådman A. Tingwall i Örnsköldsvik. Därjämte har 
änkefru Emilia Borgström till afdelningen öfverlämnat ett 
äldre mikroskop. 

(renom^ hyte hafva erhållits en större samling mossor från 
Danmark samt diverse skandinaviska mossor, pteridofyter och 
barrträd. 

Genom inl;öp hafva förvärfvats en större samling mossor 
frän Sydamerika samt växtfossil från Skåne och Bornholm. 

För vetenshapliga studier hafva samlingarna anlitats af 
dr O. Ekstam, lektorerna N. C. Kindberg och C. A. M. Lind- 
man, professor G. Lagerheim, redaktör L. Loeske i Berlin, 



38 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

doktorerna C. Ostenfeld och M. Porsild i Köpenhamn samt 
kyrkoherden A. G. A. Torssander. 

Kamrer C. H. Brandel har liksom under föregående år 
kostnadsfritt biträdt vid arkegoniatsamlingarnas ordnande. 

Följande af handlingar, grundade på afdelningens mate- 
rial, hafva under året utarbetats: 

F. Ingvarson, Drifveden i polartrakterna; Hj. Möller, 
Bidrag till Bornholms fossila flora, Pteridofy ter ; Densamme, 
Bidrag till Bornholms fossila flora, Gymnospermer; A. G. 
Nathorst, Zur oberdevonischen Flora der Bären Insel; Den- 
samme, Beiträge zur Kenntnis einiger mesozoischen Cyeado- 
phyten. 

Botaniska afdelningen har under året vunnit stor till- 
växt. Bland samlingar, som genom köp förvärfvats, må 
främst nämnas en särdeles rik och värdefull samling pressade 
fanerogamer samt på olika sätt konserverade morfologiska 
växtföremå] från nordvästra Argentina och södra Bolivia; 
samlingen hopbragt af amanuens Hob. E. Fries under Sven- 
ska Chaco-Cordiller-expeditionen 1901— -02. Vidare hafva in- 
köpts växter från Novaja Semlja och Wajgatsch af licentiat 
O. Ekstam, lafvar från Teneriffa af assistent Tullgren, fane- 
rogamer från Afrika af G. Zenker m. fl., växter från Bra- 
silien af Reineck; samt följande exsiccatverk : Collins, Hol- 
den & Setchell »Phycotheca Boreali-americana» 18, Migula, 
Sydow & Wahlstedt ^Characese exsiccatfe» 4, J. E. Tilden 
»American Algae» 6, T. Westergren »Micromycetes rariores 
selecti» 20 — 25, Cummings »Lichenes Boreali-americani» 1 — 25, 
H. Dahlstedt ;>Hieracia suecica exsiccata» 14, E. Wolosczak 
»Flora polonica exsiccata> 9, samt F. Pax »Herbarium cecidio- 
logicum» 11. 

Genom byte hafva bekommits: fanerogamer från Brasi- 
lien och alger från skilda länder af Universitetets bota- 
niska museum i Köpenhamn, fanerogamer frän Kamerun och 
characéer från flera länder af Kuugl. botaniska museet i Ber- 
lin, samt Afzelianska växter från västra Afrika af universi- 
tetets botaniska museum i Uppsala. 

Såsom gåfvor hafva erhållits: asklepiadéer från Sydame- 
rika af professor F. Kurtz och apotekare T. Stuckert, samt 
Pleuropogon Sabinei från Altai af docent G. Andersson, och 
skandinaviska växter af lektor E. Adlerz, adjunkt J. Berg- 
gren, öfverkontrollör P. G. Borén, amanuens H. Dahlstedt, 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 39 

kyrkoherde S. J. Enander, hofkainrer O. Hafström, kandidat 
H. Källmark, adjunkt K. JohanssojST, possessionat P. A. Lars- 
son, riksdagsman A. F. Liljeholm, fröken E. Nathorst, råd- 
man A. TiNGWALL, kyrkoherde A. Torssander ocli kollega O. 
WiJK STRÖM. Särskildt må nämnas, att grosshandlaren Ludvig 
Peyron till afdelningen förärat sin sons, kandidat T. Peyrons, 
efterlämnade, omfattande växtsamling. 

Delar af de skandinaviska, arktiska, allmänna och Heg- 
nellska herbarierna hafva varit utlämnade för bearbetning till 
specialister i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, 
Belgien och Schweiz. För vetenskapliga undersökningar hafva 
samlingarna varit på museum anlitade af rektor S. Almquist, 
ufverkontrollör P. G. Boren, kamrer C. H. Brandel, amanu- 
ens H. Dahlstedt, licentiat O. Ekstam, kyrkoherde S. J. 
Enander, amanuens R. E. Fries, hofkamrer O. H. Hafström, 
adjunkt K. Johansson, adjunkt T. O. B. N. Krok, studeran- 
den Lindegren, lektor C. A. M. Lindman, docent N. Svede- 
Lius och kyrkoherde A, Torssander. 

1 egenskap af Regnellsk amanuens har till den 15 aug. 
1902 tjänstgjort doktor N. Svedelius, samt efter denna tid- 
punkt licentiat E,. E. Fries. Af Regnellske resestipendia- 
ten doktor G. O. Malme hafva mycket värderika växtsam- 
lingar tvä gånger hemsändts från olika delar af Sydamerika. 
De synnerligen väl preparerade samlingarna hafva alla fram- 
kommit i bästa skick. 

Den Zoologiska delen af BiJismiiseef har såsom vanligt 
hållits öppen och tillgänglig för allmänheten på de af Aka- 
demien bestämda tider, söndagar och onsdagar fritt, lördagar 
mot en personlig afgift af 25 öre. Ett afbrott häruti för- 
orsakades under månaderna maj och juni genom den af aka- 
demien beslutade anordningen med insättande af nya järn- 
dörrar mellan åtskilliga musei-rum och den i samband där- 
med företagna reparationen af de två till zoopaleeontologiska 
afdelningen hörande förevisningsrummen. De betalande be- 
sökarnes antal har uppgått till 339; vid de förevisningar, då 
tillträdet är fritt, räknas ej de besökande, men dessas antal 
har som vanligt varit ganska stort, säkerligen uppgående till 
flera tusental. Efter särskild begäran hafva 1,261 skolele- 
ver, anförda af 65 lärare och lärarinnor, haft fritt tillträde; 
och under juldagarne besöktes museet af 200 rekryter från 
Svea garde under ledning af dess befäl. 



40 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

Den Zoo-palceontologisTia afdelningen har under 1902 i 
gåfvor emottagit: af docenten J. Gr. Andersson i Uppsala en 
slipad kalkstensplatta med en orthoceratit frän Nerike; af 
kyrkoherden J. F. Ronqvist i Atlingbo, Gotland, några värde- 
fulla Crinoidé-exemplar; af prosten A. H. Nyberg i Rute, 
Gotland, några Gotlands-fossil; af med. dr P. F. Landelius 
kambriska fossil frän Vestanä i Östergötland: samt af fil. 
kand. baron Erland Nordenskiöld en mindre samling kam- 
briska, devoniska och andra fossil från Syd-Amerika. Silu- 
riska fossil hafva dessutom insamlats af intendenten under 
resor i Väster- och Östergötland samt på Gotland. 

Genom inköp hafva förvärfvats kambriska och siluriska 
fossil frän Öland och Gotland. 

För vetenskapliga arbeten har afdelningen anlitats af 
Akademikerna Th. Tschernyschew och Fr. Schmidt i St. Pe- 
tersburg, dr K. A. Grönwall i Köpenhamn, dr H. Munthe, 
dr Hj. Möller, doc. A. Hamberg och herr G. von Schmalen- 
SEE i Stockholm, hvarförutom afdelningens tecknare herr G. 
Liljevall för mr Frank Springer's i East Las Vegas i New 
Mexico räkning utfört undersökningar och teckningar af en 
del af de i Riksmuseum förvarade originalexemplaren till 
figurerna i Angelin, Iconographia Crinoideorum. 

För bestämning och bearbetning äro vid årets slut ut- 
lånade: till professor O. JvEKEL i Berlin Crinoidéer från Got- 
land; till professor H. Raufp i Bonn Spongier funna såsom 
lösa block på Qotland; till professor J. Bohm i Berlin mol- 
lusker från Triassystemet på Spetsbergen; till docenten A. 
Hennig i Lund samtliga Br3-ozoer frän Sveriges kritsystem; 
till Akademiker Th. Tschernyschew i St. Petersburg hela 
samlingen af karboniska fossil frän Gåskap på Novaja 
Senilja. 

Arbetena inom afdelningen hafva utgjorts af onidanings- 
och uyordningsarbeten i och för en fullständigt ny upplägg- 
ning af såväl hufvudsamlingen som den för den stora all- 
mänheten afsedda skädesamlingen. På härifrån ledig tid har 
intendenten arbetat med vetenskaplig bearbetning af en del 
siluriska djurgrupper, såsom Gotländska Graptoliter, Kam- 
briska och Undersiluriska Brachiopoder jämte studier af facies- 
bildningar på Gotland. 

Afdelningen för lägre Evertehrater har i likhet med före- 
gående år vunnit en betydande tillväxt. Såsom gåfvor hafva 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 41 

erhållits: en samling Holothurier tagna vid Saint-Yaast-la- 
Hougue (Manche) af professor Mälard-Duméril; flera värde- 
fulla samlingar af hafsdjur tagna af docenten dr E. Löxx- 
BERG vid Sveriges västra kuster och af hvilka den från Tore- 
kov är betydelsefull, emedan Riksmuseum förut har i sin ägo 
endast ett ringa antal evertebrater frän den trakten; sviter 
af ryggradslösa djur, insamlade och bestämda af doc. E. Lönn- 
BERa, öfverlämnade af Landthruksstyrelsen\ Maldanider insam- 
lade från hafvet vid Triest af professor Karl Cori; diverse 
kräftdjur och oligocheeter, hemförda från Syd-Amerika af dr 
G. Malme, och af Baron E. Nordenskiöld div. land- och söt- 
vattensmo-llusker, insamlade under hans färd till Syd-Amerika. 
Genom inJiiJp eller hyten hafva äfven samlingar förvärfvats, 
bland hvilka särskildt må omnämnas en frän Baron E. Nor- 
denskiöld inköpt sådan, innehållande Mollusker, Bryozoer och 
I ntestin almaskar från Sj^d- Amerika. 

För vetenskaplig bearbetning, bestämning och granskning 
hafva delar af samlingarna varit utlånade till zoologer inom 
och utom landet. För att utarbeta ett faunistiskt arbete 
öfver nordiska borstmaskar har Professor A. Wirén haft till 
lans stora sviter af dessa djur. Professor D. Bergendal har 
fortfarande för bearbetning till låns en betj-dande del af 
Riksmuseets Nemertiner. Professor H. Ludwig i Bonn har 
fortfarande under arbete Eldslands-expeditionens Echinoder- 
raer, och Dr Joh. Thiele i Berlin är sysselsatt med samma 
expeditions svarapdjur. Professor Dr A. Skorikow i Peters- 
burg, som håller på med ett arbete öfver Stjärnmaskar, har 
till låns dylika djur insamlade vid Eldslandet och från våra 
nordiska haf. Doktor H. I. Hansen i Köpenhamn har för 
bestämning sviter af exotiska kräftdjur. Lektor L. Johans- 
son bearbetar ett antal iglar från Riksmuseum. Docenten L. 
Jägerskjöld har under händer ett större arbete öfver Nema- 
toder från Egypten, och Fil. Kandidat Th. Odhxer förbereder 
likaledes ett arbete öfver Trematoder från samma trakter af 
vår jord. Licentiaten Hj. Östergren har under arbete Mu- 
seets Holothurier från Eldslandet äfvensom ett antal nordiska 
former af samma djur. Licentiaten I. Arfwidsson har för 
sina arbeten haft till låns vissa grupper af borstmaskar och 
Licentiaten W. Sandberg betydande samlingar af nordiska 
spongier. Doktor G. Andersson, som under en längre tid ar- 
betat med Ostrakoder. har åter.ställt de samlingar, som till- 



42 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

höra Riksmuseet, bestämda och till stor del bearbetade samt 
förökade genom planktonformer, öfverlämnade såsom gåfva af 
Professor Cleve. Baron E. Nordenskiöld arbetar med Riks- 
museets mollusker från Syd-Amerika samt med nordiska Lim- 
neor, och slutligen har Licentiaten N. Holmgren för sina 
studier öfver kutikular-bildningar haft till låns en del 
Eolider. 

Afdelningen har äfven förmedlat lån af vissa original- 
exemplar af slägtet Psolus från British Museum för jämförel- 
sers anställande här hemma af yngre forskare. 

Sviter af dubbletter hafva öfverlämnats till följande sko- 
lor: Högre Elementarläroverket i Gefle, Nya Lärarinne-semi- 
nariet i Stockholm, Elementarläroverket för flickor i Norr- 
köping och Seminariet för flickor i Landskrona. 

På afdelningens egen lokal hafva gjorts vetenskapliga 
undersökningar, hvilka haft till mål att ordna och bestämma 
vissa djurgrupper samt därigenom vidga kunskapen om djurens 
utbredning i våra haf. Sålunda hafva de nordiska mollu- 
skerna och Gephyreerna utgjort föremål för vetenskaplig 
behandling från intendentens egen sida. Docenten O. Carl- 
gren har allt framgent arbetat med Riksmuseets rika Actinie- 
samling. Assistenten Alexander Sghidlowsky frän Charkow 
har granskat och studerat en del af våra nordiska Hydro- 
zoer. Licentiaten Hj. Östergren har ägnat en tid af hösten 
åt att studera och bestämma Riksmuseets nordiska Asteri- 
der. Kandidat R. Hägg har en tid på afdelningen studerat 
Nilens och Röda hafvets Mollusker. 

iVrbetet med samlingarnas grofordnande, inregistrerande 
och vårdande har för öfrigt fortgått oaf brutet hela året. Af- 
delningens mycket rika och värdefulla samling af skal af 
Mollusker, hvilkeu hittills förvarats i öppna askar, glasrör, 
strutar m. m., har till en betydande del ordnats och omlagts 
i slutna askar, noga etiketterade, och torde numren af dessa 
uppskattas till många tusen. Genom att ökad arbetshjälp 
kunnat förvärfvas, har det också varit möjligt att taga ihop 
med Bryozoernas klass för att bringa den i ordning och tids- 
enligt skick. 

Det är en bjudande plikt att här påpeka den brist på 
utrymme, hvaraf afdelningen länge lidit, men som nu hotar 
att omöjliggöra allt ordnande eller omfattande vetenskapligt 
arbete vid institutionen. Utom intendentens eget arbetsrum. 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 43 

— ett f. d. inuseirum, uppfyldt med tusentals spritflaskor inne- 
hållande djur af Molluskernas och Echinodermeruas klasser, 
men hvilket dessutom lider af den stora olägenheten, att in- 
tendenten under sina arbeten är nödsakad att hålla fötterna 
tätt ofvanpå den värmeledning af dubbla rör, som är dra- 
gen genom rummet just där arbetsborden måste stå — , så 
finnes endast ett mindre rum för vetenskapliga biträden. 
Detta har beredt nästan oöfverstigliga svårigheter, när man 
tor vetenskaplig behandling behöfver hafva till hands för 
jämförelse större sviter af djur inom en klass. I skåpen, där 
djuren i deras flaskor och burkar äro ordnade, stå dessa i 8 
till 10 rader bakom hvarandra. ett förhållande som gör en 
öfverblick snart sagdt omöjlig. Men oaktadt, för att besjjara 
utrymme, trängseln i skåpen är olidlig, skulle utrymme helt 
och hållet saknas för flera tiotusentals flaskor, hade ej för- 
stugan och trappan till afdelningen kringbyggts med skåp, 
som nu äro fyllda med föremål i sprit, samt tillika den pa- 
Iseontologiska afdelningen upplåtit till begagnande alla läk- 
tare jämte ett fönsterskåp i dess för allmänheten afsedda 
förevisningssalar. Med bäfvan motses den tidpunkt snart 
vara inne, då inga samlingar mer kunna på afdelningen här- 
bärgeras, såvida ej ett betydande ökadt utrymme kan be- 
redas. 

Bland de gåfvor, den cnto)n ologiska afdehiinr/en under det 
förflutna aret fått mottaga, intages främsta rummet af fram- 
lidne dr Emil Haglunds efterlämnade berömda Hemipter- 
samling, som genom donation af godsägaren och kommen- 
dören Harald Röhss öfverlänmats till museet. Genom denna 
i bästa skick varande, om ock till största delen oordnade och 
obestämda samling, som vid granskning visat sig omfatta om- 
kring 23,077 ofta utsökt vackra exemplar, har museets redan 
förut synnerligen rika samling af dessa insekter fått en ytterst 
värdefull tillökning, så att den nu torde vara den största och 
genom sin rikedom på typer värdefullaste samling af denna 
grupp, som för närvarande finnes. Största delen af sina öf- 
riga samlingar öfverlämnade dr Haglund som gåfva till mu- 
seet. Dessa omfatta betydande förråd af svenska och äfven 
finska Hymenoptera (c:a 11.300), framför allt parasitsteklar 
(däribland finska), men äfven växtsteklar, Apidfe och Cra- 
bronidcie samt en del exotiska former (c:a 242), exotiska och 
svenska (c:a 10,406) Diptera, framför allt Nemocera, svenska 



44 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

Hemiptera (c:a 5,267), Neuroptera (c:a 1,580), Orthoptera (c:a 
100), Pseudoneuroptera (c:a 90) och Microlepidoptera (c:a 836) 
samt vackra samlingar af Coleoptera (e:a 7,816), hufvudsak- 
ligen Erotylider, Endomychider, Cocciiiellider, Carabider och 
Bnprestider, eller tillsammans öfver 60,000 insekter. De äro 
förvarade i tillhopa 220 lådor, hvaraf 54 äro dubbla. Här- 
till kommer en del torrpreparerade samt i sprit bevarade 
spindlar kompletterande Westrings och Thorells samlingar, 
däribland hela serier af Epeira-varieteter, typerna till Eri- 
goniderna, omnämda i Thorells arbeten m. m. De svenska 
insekterna äro af stort värde ej blott för sin omsorgsfulla 
preparering, utan äfven emedan ibland desamma mycket före- 
hnnes, som behöfves eller till och med saknas i museets sam- 
lingar. Den värdefulla samlingen af palearktiska Staphylini- 
der och Dytiscider, som i testamentet tillföll tandläkare L. 
Haglund i Kalmar, kommer enligt af denne gifvet gåfvobref 
att framdeles öfverlämnas till museet. 

Utom Dr Haglunds samling har museet fatt mottaga föl- 
jande gåfvor: 

af J. Ertl, Landshut, Bayern, några ostafrikanska fjä- 
rilar och skalbaggar; af E. Mjöberg, Stockholm, några säll- 
syntare svenska skalbaggar; af E. Sandin, Göteborg, några 
sällsyntare skalbaggar, däribland tre af honom för Sverige 
nyupptäckta arter; af prof. Aurivillius 52 arter exotiska 
Cerambycider; af F. A. Möller, Tukvar, Darjeeling, Ost- 
indien, en samling omsorgsfullt konserverade ostindiska fjä- 
rilar, utgörande 134 arter i tillsammans 541 ex.; af prof. 
Aurivillius en samling fjärilar och skalbaggar från tyska 
Ostafrika; af prof. Aurivillius en af omkring 100 ex. bestående 
samling fjärilar från Mashona-landet; af hortikultören A. 
Berggren en af omkring 6,10 ex. bestående samling fjärilar 
tagna i provinsen Santander i Columbia på en höjd af 3,000 
—5,500 m.; af I. Faust, Pirna, några Curculionider; af lektor 
C. Lindman, Stockholm, några insekter och biologiska före- 
mål från S. Amerika; af dr Gr. Malme några larver, skal- 
baggar och myriopoder från Porto Alegre, Sydbrasilien; af L. 
Peringuey, Capstaden, en del vackra Locustider och Acri- 
diider; af G. C. Champion, London, 16 arter bestämda Cur- 
culionider; af L. Haglund, Kalmar, det första i Sverige tagna 
exemplaret af Dirrhagus Sahlbergi Mannh.; af fil. kand. A. 
Tullgren några svenska insekter: af stud. W. Kaudern, Stock- 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 45 

holm, några svenska Neuroptera; af hr C. G. Hoffstein, Run- 
marö, tvenne af honom fanna, för Sverige nya Hemipterer; af 
med. kand. J. Peyron, Stockholm, vackert uppblåsta larver 
till II arter svenska mätarfjärilar. Dessutom har kand. Pey- 
ron genom öfverlämnadt gåfvobref till museet donerat dels 
hela sin samling af preparerade skandinaviska Macrolepidop- 
terlarver och -puppor, dels hela sin samling af för mikrosko- 
piskt ändamål preparerade ägg af skand. Macrolepidoptera, 
dels slutligen samtliga af bildningar af nämnda ägg för så 
vidt desamma ännu ej blifvit publicerade. Dessa samlingar, 
som fortfarande utvidgas, komma först i en framtid att till- 
ställas museet; af lektor G. Adlerz, Sundsvall, talrika ex. af 
den af honom i Sverige upptäckta nya myran Formica sue- 
cica; af lic. H.j. Möller, Stockholm, några lappländska insek- 
ter; af lektor G. Adlerz, en samling svenska fjärilar, steklar 
och flugor från Medelpad; af G. A. K. Marshall, Salisbury, 
en af 38 ex, bestående utvald samling fjärilar från S. O. 
Afrika; af kyrkoherde N. W. Wetterlund, Flöda, Dalarne, 
några prof pä af hästmyran mineradt trä; af L. W. Distant, 
Norwood, England, några för museet nya Lygseider; af apo- 
tekare J. A. Westerlund, Norrköping, $ ef af Leucorrhinia 
caudalis Charp.; af dr R. L. Trafvenfelt några svenska 
mätarfjärilar från Medelpad; af prof. Theo. D. A. Cockerell 
East Las Vegas, N. Mexico, ex. af typerna till Lecanium noc- 
turnum Cocker.; af dr F. Silvestri, Bevagna, bo af Termes 
striatus från Uruguay; af Charles S. Banks, Maao, Negros, 
Philippinerna, en samling af 15 arter Odonater i talr. ex., 
flera arter termiter samt vackra prof på deras svampodlingar; 
af F. A. Möller, Tukvar, Darjeeling, Ostindien, en ny sänd- 
ning väl preparerade fjärilar, omfattande 152 sp. i 576 ex. 
från Sumatra, 117 sp. i olH ex, från Birma samt 40 sp. i lo5 
ex. från Andaman-öarne; tillsammans 1,029 ex., nästan alla 
bestämda; från Smithsonian Institution, Washington D. C, en 
samling bestämda amerikanska Odonater, omfattande 81 arter 
i 212 ex.; för denna gåfva, som var så mycket värdefullare, 
dä det gällde en i museet hittills föga representerad grupp, 
står museet främst i tacksamhetsskuld till Curatorn vid U. S. 
Nat. Museum, den berömde hymenopterologen W. H, Ashmead, 
som äfven förut till afdelningen öfverlämnat skänker; af fram- 
lidne läroverksadjunkten dr K. O. E. Stenström, enl. testa- 
mente, en samling svenska insekter, omfattande 13 dubbel- 



40 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

lådor skalbaggar och 16 dylika lådor fjärilar; af prof. AuRi- 
viLLius 23 arter Ceramby cider i 43 ex., de flesta nya för 
museet. 

Afven en annan af svensk forskare ho^^bragt storartad 
samling kar under det gångna året blifvit införlifvad med 
riksmuseets entomologiska afdelning, nämligen den frejdade 
arachnologen prof. T. Thorells efterlämnade kollektion af 
spindeldjur, kvilken genom ett af riksdagen 1901 beviljadt 
extra anslag, med tillskott af medel från afdelningens års- 
anslag, blifvit inlöst och till museet öfverlämnad. Samlingen, 
som f. n. är under ordnande, omfattar omkring 2,026 arter 
spindeldjur, förvarade i 3,012 rör och 440 flaskor. Därtill 
kommer en svensk spindelsamling, innehållande c:a 297 arter 
i 600 rör samt 34 sp. Acarider. Genom köp hafva ytterligare 
förvärfvats af lic. Hj. Möller, Stockholm, en af 36 arter be- 
stående samling myriopoder från Java, däribland typer till 
12 arter; af J. N. Ertl, Landshut, en samling fjärilar och 
skalbaggar från tyska Ostafrika; af docenten L. A. Jäger- 
SKiöLD, Upsala, en samling fjärilar, hemförd af svenska Sudan- 
expeditionen ; af H. Fruhstorfer, Berlin, en samling Curcu- 
lionider, Cerambycider och Lepidopterer; af J. N. Ertl, Lands- 
hut, Odonater, Lepidopterer och Coleopterer från tyska Ost- 
afrika; af H. Fruhstorfer, Berlin, en af 198 ex, bestående 
utvald samling Odonater samt några egendomliga Ortho- 
pterer. 

Genom byte har afdelningen erhållit: 

af konservator H. Muchardt, Helsingborg, Leptura fulva 
De Geer; af kand. Hugo Ågren, Lund, sex arter svenska 
Collemboler, däribland af typerna till tre af honom beskrifna 
nya arter; af L. Péringuey, Capstaden, sex arter termiter; af 
dr H. Friese, Jena, några afrikanska bin; af dr F. Silvestri, 
Bevagna, 27 arter för museet nya myriopoder, däribland 21 
af hans co-typer; af L. Hauschild, Gjentofte, Danmark, en af 
70 arter i 112 ex. bestående samling skalbaggar, de flesta nya 
för museet; af Kgl. Mus. fur Xaiurlimde, Berlin, sex arter, 
28 ex., afrikanska termiter, af typerna till här på museet 
beskrifna arter; af H. Gebien, Hamburg, en samling af 135 
för museet nya, bestämda Tenebrionider; af J. Desneux, 
Bruxelles, några afrikanska termiter. 

Af museets dubbletter hafva under året samlingar ut- 
delats till följande personer och institutioner, ofta såsom er- 



INSTITDTIONSFORESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 47 

sättning för bearbetning af museets material: till ingeniör 
I. B. Ericson, Mölndal, några skalbaggar frän Spetsbergen; 
till L. Périxguey, Capstaden, en del Tenebrionider; till Sta- 
tens Entom. Anstalt svenska Hemipterer; till Smithsonian 
Institution, Washington, en samling af 117 arter afrikanska 
fjärilar; till Mus. i Bruxelles ett par Longicorner; till Hu- 
(liJiSvaUs h. a. läroverJ: en samling svenska skolinsekter, till 
Jönköpings h. a. läroverk en samling svenska fjärilar och 
sländor, omkr. 300 arter; till dr M. Régimbart, Evreux, några 
Dytiscider och Gyrinider, till dr F. Oh^us, Hamburg, Rute- 
lider, till O. ScHWARZ. Berlin, Elaterider, till E. Brenske, 
Potsdam, Melolonthider, alla från Kamerun och såsom ersätt- 
ning för bearbetning af museets material från denna trakt; 
till S. ScHENKLiNG, Hamburg, några Clerider och till dr F. 
Ohaus, Rutelider. 

För vetenskaplig bearbetning och bestämning samt för 
jämförelse med typer hafva museets samlingar varit lifligt 
anlitade af hufvudsakligen utländska specialister, men äfven 
af svenska forskare, hvilka alla efter afslutadt arbete, där 
annat i det följande ej anmärkts, i vederbörligt skick redan 
återlämnat det dem anförtrodda materialet. Så har W. L. 
DiSTAXT, South Norwood, England, upprepade gånger erhållit 
t3^per från Heraiptersamlingen; Thorells typ af Mnesitheus 
asper har af kand. A. Tullgren noggrannare beskrifvits och 
studerats; I. B. Ericson har för studium erhållit några Sta- 
ph^dinider från Spetsbergen; P. Stein, Genthin, Brandenburg, 
har för kritisk jämförelse erhållit en del Dipter-typer ur 
Fallénska samlingen; I. Faust, Pirna, har för jämförelse haft 
några Curculionider och dr F. Ohaus några Rutelider; J. 
Desbrochers des Loges, Tours, har från Chevrolats och Schön- 
herrs samlingar å museet fått till granskning ett antal Cur- 
culionid-typer; dr F. Sp.^th, Wien, har bearbetat och äter- 
sändt museets material af kamerunska Cassidider, såväl en 
samling af torrpreparerade djur som äfven i sprit konserve- 
rade sådana; äfven andra museet tillhöriga insekter af denna 
grupp hafva samtidigt bearbetats; dr H. Friese, Jena, har 
bearbetat och i tryck utgifvit en uppsats om museets mate- 
rial af kamerunska Apider; M. Aulin, Stockholm, har för 
undervisning haft till låns div. gallbildningar; kand. H.j. Borg, 
Linköping, har afslutat och i tryck utgifvit en afhandling 
öfver museets material af kamerunska Blattider, hvaraf huf- 



48 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

vutlsainlingen behörigeii återlämnats; prof. Lameere, Bruxel- 
les, har för en revision af dessa grupper till bestämning och 
jämförelse haft museets Maerotomider, Mallodontider och 
Remphanider, hvaraf de tvenne första sändningarna återläm- 
nats; (t. F. Hampson, London, har vid olika tillfällen för 
kritisk jämförelse fått låna typer af Noctuer; G. A. K. Mar- 
shall, Salisbury, som under sommaren en tid vistades vid af- 
delningen, har för en tilltänkt revision af Curculionidsläktet 
Hipporrhinns studerat dithörande material i Chevrolats och 
Schönherrs samlingar å museet; nästan alla af honom lånade 
typer hafva redan, och i oskadadt skick, återkommit; äfven 
G. L. Champion, London, har för kritisk jämförelse haft typer 
från dessa samlingar; H. Schauteden, Mus. Bruxelles, har be- 
arbetat Haglunds material af afrikanska Scutellerider samt 
haft till jämförelse flera typer; dr F. Silvestri, Bevagna, 
har för sina studier från museet lånat co-typer till några 
afrikanska myriopoder, af hvilka en del redan återlämnats; 
A. Roman, Uppsala, har bestämt Haglunds material af sven- 
ska Evanider samt en del Cryptider; dr F. Ohals, Hamburg, 
har bearbetat och i Akademiens (jfversigt publicerat en upp- 
sats öfver museets kamerunska Rutelider; museets hela obe- 
stämda material af Clerider, omfattande 237 ex., har af S. 
Schenklixg, Hamburg, specialist på denna grupp, bearbetats, 
hvarigenom ej mindre än 92 för museet nya arter af denna 
rel. obetydliga grupp kunnat införas i allmänna samlingen; 
prof. AuRiviLLius har afslutat bearbetningen af museets kame- 
runska Lasiocampider och öfver desamma publicerat ett ar- 
bete; A. Grouvelle, Paris, har afslutat bearbetningen af de 
kamerunska Nitiduliderna ; E. Brenske, Potsdam, har full- 
bordat arbetet med museets kamerunska Melolonthider, öfver 
hvilka en i manuskript föreliggande afhandling alFattats; Ch. 
Kerremans, Bruxelles, har bestämt museets kamerunska Bu- 
prestider; dr M. Régimbart, Evreux, de kamerunska Dytisci- 
derna och Gyriniderna, öfver hvilka en uppsats publicerats; 
Otto Schwarz, Berlin, har afslutat en i manuskript förelig- 
gande uppsats öfver de af honom bearbetade kamerunska Ela- 
teriderna; dr F. Ohaus har bearbetat, förutom de kamerunska, 
äfven museets öfriga obestämda Rutelider, uppgående till 394 ex. 
Utom i och för dessa redan afslutade arbeten har mate- 
rial från museets samlingar under året för vetenskaplig be- 
arbetnina: anförtrotts äfven åt andra forskare. 



INSTITUTIONSFÖRESTÅND ARNES ÅRSBERÄTTELSER. 49 

Så har L. Péringuey, Gapstaden, för fortsättning af sitt 
omfattande, i flera volymer utkommande verk: »Descriptive 
Catalogue of the Coleoptera of South Africa», fortfarande frän 
museet erhållit ej ringa material såväl obearbetadt som 
typer för kritisk jämförelse. Detta material har delvis, under 
flera sändningar, återlämnats; dr L. Melichar, AVien, har till 
bearbetning dr Haglunds vackra material af Flatider och 
Ricaniider, utgörande ej mindre än sex hundra ex. Den fram- 
stående Curculionid-kännaren I. Faust, Pirna, har, utom andra 
Curculionider, museets material af kauierunska dithörande 
former. Lic. N. Holmgren har för anatomiska studier några 
vivipara Blattider. Prof. KRiEPELiN, Hamburg, har museets 
ganska omfattande material af obestämda Scolopendrider. 
Prof. Tullberg, Upsala. en Sminthurus variegatus. Prof. J. 
Sahlberg, Helsingfors, har förutom några palearktiska Cara- 
bidtyper museets obestämda material af sibiriska Carabider. 
Dr E. Rousseau, Bruxelles, har till granskning och bestäm- 
ning en del af museets Panageeider, under det att vissa delar 
redan återlämnats. J. AVeise, Berlin, har museets material 
af kamerunska Coccinellider, A. Fauvel, Caen, Staphylini- 
derna, M. Jacoby, London, Phytophagerna, prof. Kolbe, Ber- 
lin, Dynastiderna, dr A. Senna, Firenze, Brenthiderna, S. 
ScHENKLiNG, Hamburg, Erotyliderna, prof. Theo. D. A. Cocke- 
RELL, East Las Vegas, N. Mexico, Cocciderna, kand. I. Trä- 
gArdh, Acariderna och G. F. Hampson, Brit. Mus. London, 
Pyraliderna. Från Haglunds samling har kand. A. Roman 
för bestämning svenska Cryptider. Kand. I. Trägårdh har 
till jämförelse några Thorellska Aearidtyper. Dr M. Régim- 
bart, Evreux, har för bestämning 416 Dytiscider och 132 Gyri- 
nider, Lic. E. Wahlgren en del Siphonaptera och kand. H.j. 
Borg, jämte några Blattider, museets material af kamerun- 
ska Forficulider. 

På ort och ställe hafva afdelningens samlingar studerats 
af til. kand. Hj. Borg, Linköping, lektor C. J. Johansson, 
Västerås, stud. E. Mjöberg och W. Kaudern, Stockholm, fil. 
kand. A. Tullgren, Stockholm, G. A. K. Marshall. Salisbury, 
lektor C. O. v. Porat, Jönköping, M. Aulin, lic. X. Holmgren 
och med. kand. J. Peyron, Stockholm. 

I synnerligen stor tacksamhetsskuld står afdelningen till 
Vetenskapsakademiens sekreterare, prof. Aurivillius, som med 

Vetenskaps-Akademiens .h-sbok. 1. 4 



50 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

oförminskadt intresse, så långt hans tid medgifvit, där fort- 
satt sina entomologiska arbeten. Så har hans bearbetning af 
museets Cerambycider fortgått och de nybeskrifna arterna 
publicerats, såsom äfven varit förhållandet med de kamerun- 
ska Lasiocampiderna. För »Svensk Insektfauna > hafva de 
svenska bina bearbetats. Afven arbetet med de aculeata stek- 
larnes bestämning till släkte och ofta äfven till art samt 
deras provisoriska ordnande har fortgått, ett för museet myc- 
ket värdefullt arbete, då dessa insekter förut ofta stått oord- 
nade i hvarjehanda lådor. Slutligen må nämnas det fortsatta 
arbetet med de afrikanska fjärilarnes ordnande. 

Med understöd från afdelningens anslag har assistenten 
vid Statens Ent. Anstalt, fil. kand. A. Tullgren, under tre 
månader varit sysselsatt med ordnandet af Thorells samling 
samt med prepareringsarbeten. Med undantag af myrioj)oderna 
har hela spritsamliugen genomgåtts, h varvid sprit påfyllts i 
rör och burkar. 

Intendenten har omordnat den allmänna samlingen af 
Forficulider och Blat tider, af hvilka de förra inordnats i 9, de 
senare i 56 lådor, då de förut stodo hopträngda i resp. 1 och 5. 
Härvid äro etiketter .skrifna och plats lämnad för öfver huf- 
vud taget alla f. n. kända dithörande former. 

Utrustningar för insamling till entomologiska afdelningen 
hafva lämnats missionär Laman, Matadi, Kongo, och horti- 
kultören Axel Berggren, Columbia, hvilka båda förut till 
riksmuseet öfverlämnat värdefulla samlingar. 

Museets samlingar hafva lämnat material till följande 
publikationer: 
Chr. Aurivillius. Neue öder wenig bekannte Coleoptcra 

Longlcornia: Ent. Tidskr. 1902, p. 207—224. Textfig. 

1—9. 
— — Beiträge zur Kenntniss der Insektenfauna von Kame- 
run, N:o 11, Lepidoptera Heferocera, 1, Lasiocampidce. 

Ent. Tidskr. 1902, p. 271—288, Taf. 4—6, Textfig. 

1—8. 
Hj. Borg. Blattodeen ans Kamerun: Bih. Vet. Akad. Handl. 

Bd 28, IV, N:o 10, Taf. 1—2, 38 pag. 
W. L. Distant. African Tingididce (ex. p.); Ann. South. Afr. 

Mus. vol. II 1902, p. 237— 2.Ö4, pl. XV. (Beskr. och 

afbildn. af flera Ståls typer). 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 51 

H. Friese. Apidcs aus Kamerun, Westafrika, welche Prof. 
Yngve Sjöstedt auf seine Reise 1890 — 1892 beobacb- 
tete. Ent. Tidskr. 1902, p. 225—231, Textfig. 1. 

F. Ohaus. Verzeichnis der von Herrn Dr Yngve Sjöstedt in 
Kamerun gesammelten Ruteliden (coleoptera lamelli- 
cornia). Öfvers. Vet. Akad. Förb. 1902, N:o 10, p. 343 
—352, Textfig. 1. 

M. Régimbart. JDijtiscidce et Gyrinidce recueillis au Cameroun 
par le d:r Yngve Sjöstedt. Ent. Tidskr. 1902, p. 295 
—300. 

Yngve Sjöstedt. Svensk Insektfauna. 3 Pseudoneuroptera, 
1 Odonata. Ent. Tidskr. 1902, p. 1—27, 41 fig. i tex- 
ten. 

— - — Termites uovos ex Africa reportatos descripsit. Ent. 

Tidskr. 1902, p. 40. 

— — Eine neue Termite aus Kamerun. Ent. Tidskr. 1902, 

p. 254. 
Neue afrikanisebe Termiten. Ent. Tidskr. 1902, p. 302 

—304. 
1. Trägårdh, Zur Kenntnis der litoralen Arten der Gattung 

Bdella Latr. (ex. p.). Bib. Vet. Akad. Handl. Bd 27, 

IV, N:o 9. 
Alb. Tullgren. Spiders collected in tbe Aysen Valley in 

Soutb-Cbile by Mr. P. Dusen. Bib. Vet. Akad. Handl. 

Bd 28, IV, N:o 1, p. 1—75, pl. 1—7. 
tJber Mnesitheus asper Tbor. Ent. Tidskr. 1902, p. 

289—294. 

V ertehrat-af delningen bar med skänker varit ihågkommen 
af grossbandlaren C. F. Liljewalch, j:or, som öfverlämnat två 
fullständiga skelett af myskoxe, kauslisekreteraren C. F. Vougt 
ocb kandidaten baron E. Nordenskiöld. Bland större inköp- 
må nämnas en Equus Przewalskii, död i Hamburg, ocb en 
samling fiskar från Medelbafvet. 

Det vetenskapliga arbetet vid afdelningen bar fortgått 
med fisksamlingens bestämning ocb katalogisering. På kon- 
servatorsverkstaden bar största delen af arbetet ägnats åt den 
fortsatta uppställningen af museets bvalskelett, livilken kraf- 
tigt måste påskyndas, då förvaringen af dessa stora skelett 
i lösa delar ocb i skäligen olämpliga magasin alltid medför 
risken af förväxling ocb förstörelse. Två sådana skelett hafva 



52 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

under året kunnat färdiga inflyttas i det provisoriska hval- 
museet på kvarteret Grönlandet Södra, nämligen ett af den 
antarktiska knöllivalen (Megaptera Lalandii), henifördt af 
kandidaten "baron E. Nordenskiöld, och ett af den sällsynta 
Sowerby's näbbhval (Ziphius Sowerbiensis). I samband med 
denna uppställning och till förberedande af en blifvande veten- 
skaplig bearbetning af dessa skelett har påbörjats en fotogra- 
fering af de särskilda skelettdelarna, och har afdelningen med 
egen apparat hittills tagit omkring 200 fotografiplåtar med 565 
stycken afbildningar. En serie aftryck af dessa plåtar, upp- 
tagande alla skelettdelar till ofvannämnda näbbhval, har 
öfverlämnats till Uppsala universitets zoologiska museum. Då 
museiutrymmet, såsom Akademien är väl bekant, redan länge 
varit till yttersta grad upptaget, har uppstoppningen af hudar 
till förevisningsafdelningen måst inskränkas till de viktiga- 
ste bland inkomna sevärdheter, såsom en nyfödd, utmärkt 
vacker elgkalf och sex stycken varghundvalpar; i tredje led 
härstammande från korsning mellan eskimåhund (i) och varg 
($) och visande återfall mot den rena hundtypen. Trångbodd- 
heten i museet har ock medfört nödvändighet att till det i 
vetenskapligt hänseende viktigaste inskränka uppköpen af ut- 
ställningsföremål; men 15 hudar och skelett hafva blifvit pre- 
parerade och inlagda till förvaring i magasin. 

För vetenskapliga studier har afdelningen varit anlitad 
af dr A. Jensen i Köpenhamn, dr T. Renvall i Helsingfors, 
dr K. Dahl i Trondhjem, dr E. Lönnberg, dr N. Holst, baron 
E. Nordenskiöld, fil. licentiaten L. G. Andersson och en del 
studerande från Stockholms Högskola. 

För den efnografisJva afdelningen, som sedan ingången af 
år 1900 stått under ledning af en t. f. föreståndare, bevilja- 
des af sistlidne Riksdag ordinarie intendentur och utsåg Aka- 
demien den 12 sistlidne november till intendent afdelningens 
dittillsvarande föreståndare, dr H.jalmar Stolpe, som med in- 
gången af innevarande år tillträdde denna befattning. Un- 
der tiden från den 20 sept. till den 20 dec. åtnjöt dåvarande 
föreståndaren tjänstledighet för att i oft'entligt uppdrag, så- 
som representant för Sverige, bevista den i New York den 
20 — 25 okt. församlade 13:e internationella Amerikanistkon- 
gressen samt göra studier i etnografiska museer i Förenta 
Staterna, och uppehölls under hans frånvaro hans befattning 
af prof. A. G. Nathorst. 



IXSTITUTIONSFÖKESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. OÖ 

Afdelningens samlingar halva under året ökats med i det 
närmaste 7,000 nummer, af hvilka 147 tillkommit genom in- 
köp, allt det öfriga genom gäfvor. Af dessa har det mesta 
tillfallit den amerikansla afdelningen, som allt mera artar sig 
till att blifva museets hufvudaf delning. Sålunda har H. M. 
Konungen behagat öfverlämna ett dyrbart facsimile af en 
fornmexikansk handskrift, den s. k. Codex Nuttall. Af grefve 
Erik von Rosen har museet erhållit hela den stora och syn- 
nerligen värdefulla, till öfver 5,000 nummer uppgående etno- 
grafiska och arkeologiska samling frän gränstrakterna mellan 
Bolivia och Argentina, som han med stor omsorg hopbragt 
under den forskningsresa han under åren 1901 och 1902 till- 
sammans med frih. Erland Nordenskiöld företagit i dessa hit- 
tills i etnografiskt och arkeologiskt afseende föga kända om- 
råden. En af frih. Nordenskiöld under samma resa bildad 
samling af 11 fullständiga skelett och 4 kranier af recenta 
indianer af olika stammar har af prof. G. Retzius, fil. kand. 
Hjalmar Wijk och generalkonsul Th. Caspersson öfverläm- 
nats till museet, som sålunda kommit i besittning af ett 
värdefullt material för jämförelse med de talrika mer eller 
mindre deformerade kranier, som tillvaratagits i de af grefve 
v. Rosen undersökta forngrafvarna. Själf har frih. Norden- 
skiöld såsom gåfva öfverlämnat en till öfver 300 nummer 
uppgående samling af rätt tillslagna stenredskap från samma 
trakter. Af prof. A. Gr. Nathorst har afdelningen erhållit 
den öfver 600 nummer räknande samling af fynd från forna 
boplatser samt grafvar å Grönlands ostkust, mellan 70° och 
75 n. br., som under hans senaste Grönlandsexpedition sam- 
manbragts af dr Josef Hammar. Andra värdefulla bidrag till 
den amerikanska afdelningen hafva lämnats af direktorn för 
Nat. Hist. Soc. Museum i Cincinnati, dr Josua Lindahl (omkr. 
100 fornfynd från trakten), hertig de Loubat (gipsmodell af 
en Maya-skulptur från Guatemala), directorn för etnogr. 
arkeol. museet i Toronto, Canada, dr David Boyle (äkta vam- 
pum-pärlor af musselskal och gammalvenetianska glaspärlor 
från grafvar i trakten), Mr E. AV. Hickson i Toronto (16 forn- 
saker af sten från Virginia), Mr David Bushnell J:r (6 forn- 
saker från Missouri), prof. M. H. Saville (Mixtekisk nephrit- 
amulett från Mexiko), lektor Carl Lindman (5 föremål från 
Gran Chaco) och dr Carl Bovallius (kalebasskål från repu- 
bliken Colombia), hvarjämte afdelningens intendent öfverläm- 



54 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

nat 45 af honom vid besök vid den gamla indianborgen »Fort 
Ancientv i Ohio tillvaratagna föremål. 

Den asiatisla afdelningen har af dr Sven Hedin riktats 
med en mycket värdefull samling bestående af omkring 70 
föremål af öfvervägande religiös art frän Tibet, en samling 
träsuiderier från Lon-lan vid norra stranden af gamla Lop- 
nor, omkr. 150 kinesiska manuskript på papper från 3:e år- 
hundradet samt 42 stafvar af tamariskträ, likaledes med kine- 
sisk inskrift, ett antal fynd (fragment af mynt) från samma 
fyndort, moderna fiskredskap från Lop-nor, omkr. 200 föremål 
af terrakotta från Borasan nära Khotan, buddabilder af gips 
från ruinerna af en gammal stad i öknen mellan Khotan och 
Kerija Darja, samt 3 Parsi-kranier från begrafningstorn i 
norra Persien. — Af löjtnant Didrik Bildt har afdelningen 
erhållit en af 151 föremål bestående samling dels från det 
förut i museet alls icke representerade Ainu-folket på Jezo 
(47), dels från Japan (63), Kina (8), Burma (23) och Indien 
(10). — Dir. för universitetets i Philadelphia etnografiska 
museum Mr Stewart Culin har öfverlämnat två äldre, egen- 
domliga mynt af bly från sultanatet Johore på Malåka, dr 
F. P. Martin ett äldre keramiskt föremål från Japan samt 
en ridpiska från Indien och dr T. Stenbeck ett guldmynt 
från Japan. Den under bildande varande samlingen från de 
svenska lapparne har af grefve Erik von Rosen erhållit ett 
par fragment af båt med hopsydd bordläggning från »Offer- 
holmen» nedanför Stora Sjöfallet, utvisande den forntida kon- 
struktionen af lapparnes farkoster. 

Den afrikanska samlingen har af grosshandlaren Knut 
Knutson riktats med 9 snidade träbilder från Ashante och 
slutligen har Söderliafsafdelningen af Mr C. C. Willoughby vid 
Peabody-museet i Cambridge, Mass., erhållit en gipsafgjut- 
ning från Havaiiska öarna. 

Totala tillökningen under de 3 ^/4 år de etnografiska sam- 
lingarna utgjort en särskild afdelning af Riksmuseet belöper 
sig till öfver 19,300 nummer mot 17,929 vid slutet af 1899, 
hvadan museets material således under sagda tid mer än för- 
dubblats. 

Det jämförelsevis ringa antalet under året inköpta före- 
mål har berott på nödvändigheten att företrädesvis använda - 
afdelningens ytterst begränsade medel till anskaffande af nya 
skåp för samlingarnas bevarande. 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 55 

I deposition liar afdelniugen af prof. och fru G. Retzius 
mottagit dels en synnerligen vacker och rik samling af före- 
mål från X. W. Indianerna i Brit. Columbia, dels en till 
3,108 nummer uppgående, ytterst värdefull samling (den s. k. 
Pfaffska) af äldre föremål från Grönland. 

Samlingen af fotografier har ökats med 65 stora fotogra- 
fier af indiantyper från Argentina och Bolivia, skänkta af 
grefve Erik von Rosen, 2 af Chipeway-indianer af hr Axel 
Lindegren från Wisconsin och 1 (Nicaragua) af dr Carl Bo- 

VALLIUS. 

Afdelningens boksamling har riktats med gåfva från 
American Museum of Nat. History i Xew York af museets 
samtliga publikationer af etnografiskt-antropologiskt inne- 
håll. 

Arbetet inom museet har som förut bestått i katalogise- 
rande af nyinkomna samlingar samt reformerande af inven- 
tariet öfver och omsignering af äldre materialet. 

Likasom under föregående år har hr C. V. Hartman i 
museet varit sysselsatt med bearbetningen af den af honom i 
Costa Rica hopbragta, af ingeniör Ake Sjögren skänkta arkeo- 
logiska samlingen och afslutade före sin afflyttning till För- 
enta Staterna det stora, af ingeniör Sjögren bekostade, prakt- 
verket Archfeological Researches in Costa Rica, hvilket å 
museiafdelningens vägnar af dess föreståndare framlades för 
den i oktober samlade internationella amerikanistkongressen 
i New York och där rönte rättvist erkännande. 

I museet hafva för öfrigt arbetat: grefve Erik von Rosen, 
som redan fullständigt katalogiserat den af honom skänkta 
etnografiska samlingen (1,011 nummer tillhörande stammarna 
Tobas, Chorotes, Matacos, Chiriguanos och Tapietes) och för 
närvarande är sysselsatt med bearbetningen af den arkeolo- 
giska; amanuensen vid Statens Historiska Museum fil. lic. T. 
Arne, som studerat de asiatiskt religiösa samlingarna, samt 
mag. Uno Sirelius från Helsingfors, som idkat komparativa 
studier af naturfolkens fiskredskap. 

Afdelningen I (Australien och Amerika), som redan före 
föreståndarens afresa till Förenta Staterna i sept. månad 
var fullständigt uppställd efter nytt system, men på grund 
af nya reparationer af lokalen hölls stängd till årets slut, har 
frän och med insrånsren af detta år, i likhet med afdelnins^en 



56 VETENSKAPS-AKADExMIENS ÅRSBOK. 

II (Asien), jiå bestämda tider hållits öppen för allmän- 
heten. 



Den Meteorologiska Centralanstalten. 

Anstalten har under året drabbats af en svår förlust, i 
det att dess föreståndare professor R. Rubenson efter en 
längre tids sjuklighet aHed den 14 oktober 1902 efter 
att den 1 oktober hafva erhållit sökt afsked från sin befatt- 
ning. 

Till föreståndare efter professor Rubeiison kallade och 
utnämnde Knngl. Vetenskapsakademien den 12 no v. Ii »02 
amanuensen vid Meteorologiska Centralanstalten hl. doktor 
H. E. Hamberg, hvilken på förordnande skött föreståndare- 
befattningen från den 12 februari s. å. ; till amanuens vid 
nämnda anstalt kallades och antogs den 25 nov. vetenskap- 
liga biträdet vid anstalten fil. doktor N. Ekholm, och till 
dennes efterträdare förordnades docenten vid Uppsala univer- 
sitet doktor J. AVestman, h vilka båda sistnämnda pä förord- 
nande skött sina nya befattningar alltsedan den 12 feb- 
ruari. 

Meteorologiska Centralanstaltens verksamhet har under 
året fortgått oförändradt efter samma utvidgade plan, som 
tog sin början med är 1894. 

De dagligen året om inkommande morgontelegrammen 
innehålla afton- och morgonobservationer öfver väderleken vid 
14 inländska och 47 utländska stationer. Med stöd af dessa 
telegram konstrueras dagligen tvenne synoptiska kartor, af 
hvilka morgonkartan offentligen anslås å 4 ställen i hufvud- 
staden och i förminskad skala återgifves i 4 här utkommande 
dagliga tidningar. Det viktigaste af de i morgontelegram- 
men upptagna iakttagelserna meddelas i 10 dagliga tidnin- 
gar i hufvudstaden i en tabell, åtföljd af en sammanfattning 
af väderlekstillståndet samt väderleksutsikter för det när- 
mast följande dygnet, hvarjämte nämnda sammanfattning 
med hänvisning, där så ske kan, till det af professor Hilde- 
brandsson utgifna kartbladet »Typer för synoptiska väder- 
lekskartor» tillika med utsikter på telegraåsk väg öf versän- 
des till 11 kommuner i riket (däraf 6 året om och 5 endast 
under sommarmånaderna), hvilka till Kungl. Telegrafverket 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDAKNES ÅRSBERÄTTELSER. 57 

erläg-ga de härför stadgade afgifter. En mera kortfattad sam- 
manfattning af väderlekstillståudet jämte utsikter öfversän- 
des också till Kungl. Styrelsen för Statens Järnvägstrafik, 
som på egen bekostnad låter anslå densamma å alla större 
järnvägsstationer. Denna anordning liar äfven blifvit vid- 
tagen på flera privata banlinier, hvilka de flesta erhålla sina 
uppgifter frän närmaste statsstation. Sistnämnda kortfattade 
sammanfattning meddelas äfven Svenska Telegrambyrån i 
Stockholm, hvilken j^tterligare sprider densamma till sina 
kunder. 

I öfverensstämmelse med hvad som ägde rum under före- 
gående år anordnades äfven under juli^september månader 
vid anstalten en särskild väderlekstjänst till jordbrukets 
gagn. För detta ändamål erhöll anstalten under denna tid 
morgontelegram, innehållande afton- och morgonobservationer 
från ytterligare 6 inländska och 1 utländsk station, samt 
eftermiddagstelegram från 17 inländska och 18 utländska sta- 
tioner. jMed stöd af dessa telegram dels kompletterades de 
ofvannämnda synoptiska kartorna, dels upprättades en sär- 
skild karta öfver eftermiddagens väderlek, i enlighet med 
hvilken kl. 6 e. m. utfärdades särskildt för jordbruket af- 
sedda väderleksutsikter beträffande nederbörd och nattfrost 
under påföljande dygn. Dessa eftermiddagsuppgifter anslo- 
gos i likhet med morgonuppgifterna å 4 offentliga platser i 
hufvudstaden samt meddelades i tvenne här utkommande dag- 
liga morgontidningar och sändes genom Kungl. Telegrafsty- 
relsens försorg till flera af dess ofvannämnda abonnenter samt 
delgafs Kungl. Järnvägsstyrelsen. 

De till anstalten ankommande morgontelegrammen hafva 
fortfarande och till samma utsträckning som förut publice- 
rats i sBuUetin du Nord-., en tidskrift, som bekostas af de 
trenne skandinaviska anstalterna gemensamt. 

Statens meteorologiska stationer äro för närvarande 34 
till antalet. Därförutom anställas å flera privatstationer ob- 
servationer öfver lufttrycket, nederbörd och temperatur med 
egna eller från anstalten till låns bekomna instrument. Full- 
ständiga observationsserier hafva inlämnats af läroverksrek- 
toren P. R. Billmanson i Nora, från Ronneby hälsobrunn, 
Gysinge bruk och Ulricehamns sanatorium samt från Landt- 
bruksakademiens Experimentalfält vid Stockholm, vidare 
frän två stationer i Hallands och en i Uppsala län, de trenne 



58 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

sistnämnda inrättade och underhållna på de respektive hus- 
hållningssällskapens bekostnad. 

Det system af s. k. o:e klassens stationer för iakttagel- 
ser hufvudsakligen öfver nederbörden och delvis öfver luft- 
temperaturen, som 1878 anordnades med de K. Hushållnings- 
sällskapens medverkan, är ännu i fortsatt verksamhet. Om 
till hithörande stationer läggas statens meteorologiska sta- 
tioner, såväl de hvilka sortera under Meteorologiska Cen- 
tralanstalten som under Kungl. Nautisk-Meteorologiska Byrån 
samt de privata stationerna, vid hvilka alla nederbörden ob- 
serveras efter en och samma plan, blir antalet af nederbörds- 
stationer i riket inalles 454, eller 7 flera än under föregå- 
ende året. Alla dessa stationer insända sina iakttagelser vid 
hvarje månads utgång. Desamma publiceras i en månatlig 
tidning med titel: »Månadsöfversikt af väderleken i Sverige , 
hvilken tidning redigeras under anstaltens inseende och uppe- 
hålles hufvudsakligen genom prenumeration af de K. Hus- 
hållningssällskapen. Af denna tidning hafva 22 årgångar 
hittills utkommit, nämligen 1881 — 1902. 

Det system af iakttagelser öfver isförhållanden, åskväder 
och fenologiska företeelser, som år 1881 öfverflyttades från 
Uppsala Meteorologiska Observatorium till Meteorologiska 
Centralanstalten, har fortgått efter oförändrad plan, och 
hafva till anstalten inkommit journaler från 71 observatörer 
öfver isläggning och islossning, från 68 öfver iakttagna åsk- 
väder och från 89 öfver periodiska företeelser inom växt- 
och djurriket. 

Synoptiska tabeller hafva upprättats för livarje dag af 
året 1901 upptagande nederbördens art och mängd, åsk- 
väder, dimma, dagg, rimfrost, luftens genomskinlighet, sol- 
rök, norrsken m. m. I dessa tabeller ingå samtliga sta- 
tioner. 

Under året besöktes och inspekterades af dr Hamberg 
följande stationer: Gräfle, Falun, Västerås, Nora, Skara, Jön- 
köj)ing, Ulricehamn, Visby, Umeå, Stensele, Hernösand, 
Östersund, Storlien, Växjö, Karlshamn, Kalmar och Ny- 
köping. 

Anstalten har slutligen meddelat en mängd upplysnin- 
gar åt såväl in- som utländska m^mdigheter och enskilda per- 
soner. 



Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 

31 mars 1903. 



1. Nyare undersökningar beträffande gas- 

nebulosor. 



Af 
KARL BOHLIN. 



Upptäckten af den s. k. spektralanalysen tillhör de ve- 
tenskapens stora eröfringar, inom hvilkas områden ständigt 
en liflig utveckling förblifvit beståndande och där nya skör- 
dar alltjämt uppspira. Till K. Vetenskaps- Akademiens Hög- 
tidsdag förlidet år lämnades en redogörelse för en ny viktig 
användning af spektralanalysen på astronomiska frågor, be- 
stående däruti, att man genom undersökning af fixstjärnor- 
nas spektrum med afseende på dettas ljusstyrka i olika delar 
numera är i stånd att med relativt ganska stor tillförlit- 
lighet bestämma den temperatur, vid hvilken den ifrågava- 
rande iixstjärnan befinner sig. Sålunda visar det sig, att de 
stjärnor, hos hvilka det röda ljuset är öfvervägande, befinna 
sig vid en betydligt lägre temperatur än vår sol, under det 
att åter motsatsen är förhällandet med de stjärnor, hvilkas 
ljus ligger mest åt det violetta. De värden, till hvilka man 
kommit för temperaturen för flera sålunda undersökta stjär- 
nor, angåfvos äfven och befunnos vara i och för sig fullkom- 
ligt antagliga. 

Vid dagens tillfälle ärnar jag beröra en med den ofvan- 
nämnda i så måtto analog undersökning, som den har afse- 



60 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

ende på den relativa ljusintensiteten för de olika färgerna i 
det ljus, som utskickas från de s. k, gasnebulosorna, och 
skall därjämte en redogörelse lämnas för de resultat, till 
Il vilka man f. n. kommit beträffande dessa sällsamma him- 
melsföreteelsers natur. Låtom oss emellertid först i minnet 
återkalla hufvudmomenten i den metod, som har till ändamål 
sönderdelningen (analysen) af en ljuskällas ljus i dess olika 
färger samt i och härmed den närmare undersökningen af 
det ljus, som från densamma utsändes. 

Man kallar spektrum (det latinska ordet för »bildv) den 
färgbild, som uppkommer, dä ljus genomgår och sprides af 
ett prisma eller äfven på annat sätt sprides. Ett sådant, af 
naturen själf framställdt, spektrum är t. ex. regnbågen lika- 
som ock hvarje bild af solljuset, såsom man säger, i regn- 
bågens färger, som vi i dagliga lifvet ofta hafva tillfälle att 
observera, då solljuset af genomskinliga föremål bry tes. 

Det hvita ljuset är, såsom sedan Newtons tid varit be- 
kant, icke enkelt, utan består af strålar af flera olika färger, 
hvilka strålar hafva olika brytbarhet vid desammas gång 
genom ett prisma. De röda strålarna brytas minst, de vio- 
letta mest. Så erhåller man, då hvitt ljus får passera genom 
ett prisma, en färgad bild, där färgerna ligga i följande 
ordning: rödt, orange, gult, grönt, blått och violett. Sam- 
manbr3^tas dessa färger, så erhåller man åter hvitt ljus. Ar 
åter en ljuskälla icke hvit, utan t. ex. enfärgadt gul, så 
bry tes visserligen äfven dess ljus vid genomgång genom ett 
prisma, men det uppstår då blost en rent gul bild, emedan 
spridning i olika färger ju då icke kan förekomma. Emeller- 
tid inträffar det, då ljuset från ett hvitt föremål bry tes, så 
snart föremålet har någon viss, utsträckning, att de olika 
färgade bilderna, som efter brytningen uppstå, delvis täcka 
hvarandra, så att man icke erhåller en ren färgbild. För 
att åstadkomma en sådan kan man betrakta föremålet genom 
en smal rätlinig springa eller, precisare uttrj^ckt, anbringa 
en sådan springa mellan ljuskällan, låt vara t. ex. solskifvan, 
och det prisma, som åstadkommer brytningen. I stället för 
solskifvan ser man då endast en ljuslinje, som af prismat spri- 
des i en följd af bredvid hvarandra lagrade, till färgen olika, 
räta ljuslinjer, hvilka tillsammans utgöra ett spektrum. 
Detta spektrum är desto renare, ju smalare den ifrågavarande 
springan är. Spektrum kommer alltså att te sig såsom ett 



BOHLIN, UNDERSÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 61 

färgadt band. Ar ljuskällan åter punktformig, t. ex. en fix- 
stjärna, så ter sig spektrum såsom en schatterad linje. Då 
emellertid färgerna i en sådan linje är svåra att urskilja, 
brukar man genom ett särskildt konstgrepp, nämligen an- 
bringandet af en cylinderlins framför den till användning 
kommande tuben, åstadkomma, att stjärnans bild blir ut- 
dragen till en linje och att sålunda dess spektrum erhåller 
en viss bredd. 

Är ljuskällan hvit, innehållande, såsom t. ex. solen, alla 
gradationer af färg, så innehåller äfven dess spektrum alla 
gradationer af färg och kallas då hontinnerligt. Detta är 
förhållandet med glödande materie, då densamma befinner 
sig i fast eller ock flytande form. Finnes åter i en ljus- 
källa blott en färg t. ex. en gul färg, så kommer dess spekt- 
rum vid ofvannämnda anordning med en springa att fiJrete 
en och endast en gul linje. En monokromatisk ljuskällas spekt- 
rum utgöres sålunda af en enda linje. Ar åter en ljuskälla bi- 
kroniatisk, d. v. s. om den utsänder två och blott två ljussorter, 
exempelvis ett ljus af gul färg och ett ljus af blå färg, så 
antager den för blotta ögat en ny färgnyans, i nämnda fall 
grön. men dess spektrum består då af två och endast två 
linjer, en gul och en på något afstånd från denna liggande 
blå linje. Innehåller ljuskällan tre färger, så består dess 
spektrum af tre linjer o. s. v. Ett dylikt af distinkta ljusa 
linjer på mörk botten bestående spektrum kallas disJcontinuer- 
ligt. Glödande materie, som befinner sig i gasformigt till- 
stånd, har i regeln ett diskontinuerligt spektrum, och ljuset 
från en gas innehåller alltså ett bestämdt antal distinkta 
och rena färger. Vi kunna därför med spelitroshopet — det 
instrument, som tjänar till att sönderdela ljuset i färger — 
afgöra. huruvida en ljuskälla är gasformig eller icke. I 
fiirra fallet gifver den nämligen ett diskontinuerligt spektrum 
(linje-spektrum), i senare fallet ett sammanhängande färg- 
band, kontinuerligt spektrum. 

Om det ljus, som utskickas från en glödande fast eller 
flytande kropp, genomgår en gas — såsom t. ex. då ljuset 
från solens inre genomtränger solens atmosfär — , sä utsläckas 
eller — som man säger — absorberas vid passagen alla de 
färger i det genomgående ljuset, som motsvara gasens egna 
färger. Resultatet häraf blir ett spektrum, som i hufvudsak 
är kontinuerligt, men i hvilket vissa distinkta färger saknas, 



62 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 

hvilket man ser därpå, att färgbandet är genomdraget af ett 
visst antal mörka (färglösa) linjer, s. k. absorptionslinjer. Ett 
sådant spektrum är solens spektrum. Ifrågavarande mörka 
linjer i solspektrum upptäcktes af Wollaston 1802, stiTde- 
rades omkring ett decennium senare af Fraunhofer och 
kallas för de FRAUNHOFERska linjerna. De tydligaste af 
dessa betecknas med A i yttersta rödt till D i violett. 

Så snart en ljuskälla ger ett spektrum, kan man alltså 
icke blott sluta till, att en viss gas befinner sig framför den- 
samma, utan äfven bestämma, h vilka färger denna gas i 
glödande tillstånd utstrålar. Ett spektrum af denna art 
kallas ahsorhtionsspeMrum. De flesta fixstjärnor besitta ab- 
sorptionsspektrum. 

Undersöker man nu olika ämnen med afseende på det 
spektrum, de gifva, då de äro i gasformigt glödande till- 
stånd, så visar det sig, att olika ämnen kafva olika spektrum 
och att samma ämne (under i öfrigt lika förhållanden, tem- 
peratur och tryck) alltid gifver samma spektrum. Sålunda 
erkåller man af natrium, ett ämne, som ingår i koksalt, ett 
spektrum bestående af tvenne gula, mycket tätt belägna 
linjer. Dessa motsvara den FRAUNHorER'ska linjen D. Af 
vätgasen åter, h vilken ingår såsom beståndsdel i vatten, er- 
hålles en serie olika färgade linjer. De motsvara de Fraun- 
H0FER'ska linjerna C, F, G, H m. fl. De tunga metallerna, 
t. ex. järnet, gifva, då de upphettas till gasformigt tillstånd, 
hvilket bäst sker i den elektriska ljusbågen, spektra, som 
äro högst komplicerade och rika på linjer. Dessa linjer kunna 
emellertid med lätthet, genom uppmätning af deras läge, 
identifieras, och det är så, som man bemödat sig att närmare 
bestämma hvarje särskildt ämnes spektrum med den succés, 
att det sålunda ej blott blifvit möjligt att med spektrosko- 
pet påvisa de ringaste mängder af de särskilda ämnen, som 
finnas i en ljuskälla, utan att man äfven lyckats på detta 
sätt komma på spåren och upptäcka nya, förut okända ämnen. 

Man kan nu fråga, hvadan denna motsvarighet emellan 
ett ämnes spektrum, alias dess ljusart, och dess kemiska be- 
skaffenhet kommer. Det är visst, att detta sammanhang» ej 
blott är ett yttre eller blott spelar rollen af ett instrument 
för kemiska undersökningar, utan att detsamma är ägnadt 
att för oss i någon mån uppenbara den inre strukturen af 
materien i dess minsta delar. Flera förhållanden inom fysiken. 



BOHLIN, UNDERSÖKNINGAR RÖRANDE GASNEBULOSOR. 63 

såsom kroppars utvidgning, då värme tillföres dem, samt 
gasernas med växande temperatur tilltagande tryck, hade 
redan ledt till antagandet, att de bestå af vissa ytterst små, 
själf ständiga och sinsemellan jämförelsevis fria delar, de 
s. k. moWkylcrna, samt att dessa i sin ordning bestå af vissa 
ännu mindre delar, atomerna (ett grekiskt ord, som kan 
öfversättas med »de odelbara»), genom hvilka kropparnas ke- 
miska egenskaper äro betingade. Från och med den meka- 
niska värmeteoriens grundläggning, sedan det blifvit visadt, 
att värme kan öfverföras i arbete (såsom t. ex. genom ång- 
maskinen) och tvärtom arbete i värme, samt att en viss 
värmemängd noga motsvarar en viss mängd arbete, blef den 
åsikten med ganska stor visshet bekräftad, att värmet hos 
kropparne måste bestå i små osynliga rörelser, såsom det 
antogs hos molekylerna. Ty vore nämligen ej detta förhål- 
landet, så vore det omöjligt att inse, huru af värme rörelse 
eller arbete skall kunna åstadkommas. I analos-i härmed 
antog man, att äfven atomerna besitta rörelse och att här- 
igenom alstras det ljus, som kroppar utsända. En viss 
svårighet härutinnan, som dock ej torde vara omöjlig att 
öfvervinna, finnes emellertid i den omständigheten, att värme 
och ljus ej äro åtskilda fenomen, h varför det ock förefaller 
öfverflödigt att antaga tvenne system af partiklar, af hvilka 
det ena subordinerar under det andra. 

På senare tider hafva nya atomistiska begrepp utbil- 
dats. Så har teorien för den s. k. elektrol3^sen ledt till an- 
tagandet af elektriskt laddade partiklar, s. k. ioner (ett 
grekiskt ord, som kan öfversättas med »de vandrande»), af 
hvilka tvenne med motsatt laddning antagas ingå i h varje 
molekyl. Denna föreställning, först framstäld af Faraday 
och sedermera adopterad af Clausius och Williamson, har ock 
af Arrhenius närmare utarbetats och ligger till grund för 
hans elektrokemiska teori. Faraday, hvars vetenskapliga 
verksamhet var kännetecknad af en hart när visionär upp- 
fattning, räknar äfven bland sina efterföljare Maxwell och 
Helmholtz. Den förre har på Faradays uppfattning af 
elektriskt laddade ioner grundat sin teori för ljuset, h vilken 
går ut därpå, att ljus alstras vid oscillerande rörelse af 
dylika elektriskt laddade ioner eller, såsom man senare äfven 
brukat säga, eleJdroner. Denna elektriska dallring fortledes 
i rätliniga strålar genom etern, hvilken af M. uppfattas ej 



04 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

såsom en fast elastiskt substans, utan såsom ett system af 
fria celler, inneslutande livar och en en kulformig eteratora eller 
elektron — en uppfattning, hvilken må synas konstlad ocli 
säkerligen äfven af dess uppliofsman icke betraktades såsom 
definitiv, men hvilken erbjuder fördelen af att förklara de 
olika naturagensens fortplantning genom rymden, nämligen 
ljusets genom elektronernas oscillerande rörelse, elektricite- 
tens genom deras rätlinigt framflytande rörelse och magne- 
tismens genom en roterande rörelse hos desamma. Uppen- 
barligen befinner sig emellertid hela denna uppfattning af 
materiens och eterns sammansättning i dess minsta delar 
ännu i sin första begynnelse. Det vore ock ett lönande före- 
tao- att i en sammanfattande studie revidera densamma med 
hänsyn till samtliga de naturfenomen, vid hvilkas studium 
de 'olika ffireställningarna om materiens inre beskaffenhet 
hafva framträngt. 

Emellertid har det ofvannämnda antagandet af elektriskt 
laddade ioner eller s. k. elektroner på sista tiden på ett 
slående sätt blifvit bekräftadt genom de undersökningar öfver 
magnetismens inflytande på ljuset, hvilka af de från de se- 
naste Nobeldagarna härstädes för den svenska allmänheten 
kända holländske vetenskapsmännen Zeemann och Lorentz 
utförts, af hvilka den förre påvisat det märkliga fenomenet, 
att spektrallinjerna från en ljuskälla under inflytande af ett 
magnetiskt fält två- och tredubblas eller äfven flerdubblas, 
under det den senare af dessa lärde teoretiskt förklarat denna 
högst märkvärdiga växelverkan mellan ljus och magnetism. 
De positivt och negativt laddade ionerna erhålla hvardera 
under inflytandet af det magnetiska fältet svängningar af 
olika period, motsvarande en linjedublett i spektrum. Det 
är dock nödvändigt att härtill antaga, att elektronen i ljus- 
källan är underkastad icke blott en magnetisk kraff, utan 
äfven en elastisk kraft, analog med den, som förut uteslu- 
tande tillskrifvits atomerna och molekylerna. Det beror nu 
vidare på ljusstrålens riktning i förhållande till kraftlinjerna 
i det magnetiska fältet. En rätlinig vibration på grund af 
elastiska krafter i kraftlinjernas riktning utsänder icke ljus 
i kraftlinjernas riktning, men väl vinkelrätt emot dessa. De 
två vibrationer, som uppstå på grund af magnetiska krafter 
äro enl. Lorentz i allmänhet cirkulära och gifva i allmänhet 
upphof till en linjedublett. Så snart den elastiska rätliniga 



BOHLIN, UNDEESÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 65 

vibrationen tillkommer, uppstår en linjetriplett. Af ven sj'-- 
nas dessa olika strålars polarisationsförhållanden genom den 
ifrågavarande teorien hafva blifvit nöjaktigt förklarade. 

Vid detta betraktelsesätt angående materiens konsistens 
i dess minsta delar hafva vi att föreställa oss, att ioner och 
atomer äfvensom molekylerna äro stadda i oupphörlig rörelse. 
Huru än dessa rörelser äro beskaffade, så är det tydligt, att 
desamma åtminstone i medeltal för längre tidsrum måste 
uppfattas såsom periodiska, ty i annat fall skulle atomerna 
af skilj as från molekylerna och dessa senare åter skulle ut- 
träda ur materiens molekylära struktur, hvilket är omöjligt, 
då vi anse materien oföränderlig. Dessa periodiska rörelser, 
som vi benämna svängningar, oscillationer eller vibrationer, 
upptagas af etern, genom hvilken de utbredas i vågor i r3'm- 
den. Summan af alla under inverkan af en ljuskälla upp- 
stående etersvängningar kalla vi, från denna synj)unkt sedt, 
speliirum. 

En kropps tillvarelseform är i väsentlig grad beroende 
af dess inre molekjdarrörelse. Ar denna så beskaffad, att 
molekylerna lätt lämna sitt jämviktsläge och därvid kunna 
röra sig jämförelsevis obehindradt, så säges kroppen befinna 
sig i gasformigt aggregationstillstånd. Detta tillstånd med- 
för äfven en större frihet hos atomerna, så att äfven dessa 
i sina rörelser icke väsentligen hindras af nästliggande mole- 
k3'ler. Då nu antalet atomer i en molekyl måste förutsättas 
vara ändligt, så uppstå ett ändligt antal distinkta regel- 
bundna oscillationer, nämligen en oscillation och således en 
färg för hvarje slag af svängande atomer, och häraf framgår 
det med evidens, hvarför gaserna gifva ett diskontinuerligt 
spektrum, bestående af vissa bestämda ljussorter och spektral- 
linjer, flera eller färre, men till ändligt antal. 

Det fasta aggregationstillståndet hos en kropp åter be- 
tingas af en ringa frihet hos molekylerna. De samma kunna 
icke mera obehindradt lämna sina jämnviktslägen och mäste 
ömsesidigt undantränga, förhindra och pesturbera hvarandra. 
De så uppkommande oskillationsrörelserna måste uppenbar- 
ligen komma att gestalta sig så, att alla möjliga olika per- 
ioder förekomma och detta i oändligt många skiftningar. 
Den fasta kroppen kommer därför att utsända en strålkom- 
plex, i hvilken alla möjliga färger äro representerade, och 
bör därför gifva — såsom förhållandet i verkligheten är — 

Vetenskaps- Akademi ens Årsbok. 1. 5 



66 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

ett kontinuerligt spektrum. Det flytande aggregationstill- 
ståndet befinner sig mellan de båda nämnda, men närmar 
sig i spektralhän seende hufvudsakligen till det fasta aggrega- 
tionstillståndet. 

Det har äfven blifvit försökt att på samma grunder för- 
klara uppkomsten af det s. k. ahsoijjtionsspelärum. 

Af denna öfversikt framgår tydligt, huru spektroskopet 
och spektralanalysen blifvit det tillförlitliga instrument för 
undersökning af materiens kemiska sammansättning, hvarom 
här förut talats. 

Det är af intresse att härutinnan tillägga, att redan 
Leonhard Euler i sin Theoria lucis et caloris uttalat den 
principen, att hvarje kropp absorberar ljus af samma våg- 
längd, i hvilken hans minsta delar oscillera. Foucault lyc- 
kades redan erhålla ett reverteradt spektrum af natrium, och 
Ångström uppstälde år 1853 den satsen, att de ljusstrålar, 
som en kropp absorberar, äro precis desamma, som de, han 
i glödande tillstånd förmår utsända. Fraunhofer hade se- 
dan iakttagit, att den dunkla linjen D i solspektrum mot- 
svarar natriumlinjen. Kirchhoffs epokgörande undersöknin- 
gar i dessa hänseenden slutligen datera sig från år 1860. 

För vår moderna uppfattning af världssystemets natur 
och allmänna egenskaper hafva de spektroskopiska observa- 
tionerna af celesta objekt varit af afgörande betydelse. De 
första observationerna riktades naturligtvis på solen. Så 
blefvo de s. k. FRAUNHOFERska linjerna i solspektrum syste- 
matiskt undersökta och bestämda af Anders Jonas Ångström 
i Uppsala. Denna undersökning har sedermera under senare 
tid förnyats af Rowland i Baltimore. En fullständig atlas 
har sålunda öfver de FRAUENHOFERska linjerna i solspektrum 
blifvit utarbetad, och det är så som man blifvit i tillfälle att 
konstatera, att de flesta jordiska ämnen äfven finnas i solen. 
Härmed analoga undersökningar af fixstjärnorna förtälja oss, 
att äfven där samma ämnen förekomma, så att det såsom 
allmänt resultat af spektralanalysens tillämpning inom astro- 
nomien framgått, att likasom samma kraft — den NEWTONska 
attraktionen — leder himmelskropparnas rörelser, hvarhelst 
de än må befinna sig, så hafva dessa öfverallt väsentligen 
samma kemiska beskaffenhet, och en allmän likformighet visar 
sig; sålunda inom världen vara rådande. 



BOHLIN, UNDERSÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 67 

En afvikande ställning intages emellertid af kometerna 
och nebulosorna. De förra bestå enligt spektroskopets vitt- 
nesbörd — och därom kan intet tvifvel mera vara rådande — 
väsentligen af kolväten i gasformigt tillstånd, då spektrnms 
hufvudkaraktär utgöres af trenne ljusa band tillhörande nå- 
got kolväte. En helt annan spektralkaraktär hafva åter de 
s. k, gasnehulosorna, med hvilka vi här hafva att sysselsätta 
oss, till hvilka räknas dels en stor klass af s. k. planetarisTia 
nébulosor af en af rundad, reguljär form, dels äfven vissa 
större nébulosor af irreguljär form och som i regeln lysa med 
ett matt ljus, bådadera förekommande hufvudsakligen i vin- 
tergatans zon. Dessa nebulosors spektrum karaktäriseras 
nämligen af hufvudsakligen fyra ljusa linjer, h vilkas våg- 
längder, uttryckta i 0.001 mm., hafva följande värden: 0,5004, 
0.4957, 0.4361, 0.4341. Understundom är den sistnämnda af 
dessa linjer icke synlig. 1 andra fall åter uppträda än flera 
linjer, dock aldrig något synnerligen stort antal. 

De första undersökningar beträffande gasnebulosor här- 
stamma från den engelske astrofysikern William Huggins, 
hvilken år 1868 beskrifvit sina iakttagelser härutinnan huf- 
vudsakligen beträffande den bekanta Orion-nebulosan. Han 
finner i denna nebulösas spektrum tre ljusa linjer, af hvilka 
den första och ljusaste, belägen i spektrums gröna del, af 
honom komparerades med kväfvespektrum och befanns nära 
koincidera med en af kväfvelinjerna. Dock är denna kväfve- 
linje dubbel, under det att intet spår till duplicitet kunde 
upptäckas i nebulosalinjen. Den tredje linjen fann H. full- 
ständigt öfverensstämma med en af vätets linjer i blått, mot- 
svarande den FRAUNHOFERska linjen F. På grund af denna 
linjes något diffusa utseende i nebulosaspektrum antager H. 
att vätet i nebulosan existerar i något större förtätning än i 
vakuumröret, som gaf fullkomligt skarpa linjer. Den mel- 
lersta linjen — ehuru nära öfverensstämmande med en ba- 
rium-linje å ena och en syre-linje a andra sidan — kunde 
emellertid icke återföras på något kändt ämne. Huggins' 
slutsats (Philos. Transactions 1868) är, att gasnebulosorna 
hufvudsakligen bestå af väte och kväfve. 

Den, som efter Huggins på ett mera ingående sätt stu- 
derat gasnebulosorna, är numera direktorn för Astrophysi- 
kalisches Observatorium i Potsdam, H. C. Vogel. Hans obser- 
vationer utfördes å observatoriet i Bothkamp och publicera- 



68 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

des år 1871 (Astron. Nachrichten N:o 1864). Med afseende 
på Orion-nebulosan kom Vogel till samma resultat som Hug- 
GINS, nämligen tre ljusa linjer med våglängderna 0.5005, 
0.4960 och 0.48G2. Han undersökte vidare följande planeta- 
riska nebulosor. Nebulosan N:r 4234 ur Herschels general- 
katalog visade tre ljusa linjer samt ett kontinuerligt spekt- 
rum emellan 0.570 och 0.480 tusendedels millimeter. Vidare 
undersöktes N:r 4373 med de tre vanliga ljusa linjerna samt 
ett svagt kontinerligt spektrum mellan 0.530 och 0.450, 
dessutom spår af fyra andra ljusa linjer. N:r 4390 ur gene- 
ralkatalogen innehöll samma ljusa linjer som Orion-nebulosan 
och ett svagt kontinuerligt spektrum från 0.600 till 0.470 
samt ännu några andra ljusa linjer. Ringnebulosan i Ltyv&n 
innehöll de tre vanliga linjerna. N:r 4628 ur generalkata- 
logen innehöll de tre ljusa linjerna och ett kontinuerligt 
spektrum mellan 0.600 och 0.470, därsammastädes ock en ljus 
linje skönjbar. 

Slutligen undersöktes N:r 4510, 4532 och 4572 af general- 
katalogen, h vilka befunnos innehålla de tre vanliga ljusa 
linjerna utan skönbart kontinuerligt spektrum. 

Senare mätningar af Huggins gåfvo vid handen, att huf- 
vudlinjen hos nebulosorna icke sammanföll e med den dubbla 
kväfvelinjen, emedan afvikelserna i alla undersökta objekt 
gingo ät samma håll och det vore högst osannolikt, att alla 
nebulosor skulle hafva precis samma rörelsehastighet i syn- 
linjens riktning. Enligt senare observation af Liveing och 
Dewar antogs den ifrågavarande nebulosalinjen tillhöra en 
magnesiumoxid, och åter andra iakttagelser ansågos tyda på 
liniens sammanhang med en blylinje. 

Betydligt noggrannare än de nämnda mätningarna äro 
de, som härröa af Iveeler och publicerats i Lick-observato- 
riets annaler för år 1894. Keeler har undersökt ett vida 
större antal nebulosor än sina föregångare och i regeln be- 
kräftat deras resultat beträffande förekomsten af de tre liuf- 
vudlinjerna, hvar jämte i flera fall ännu en eller äfven flere 
ljusa linjer iakttagits. Keeler har äfven bestämt nebulo- 
sornas rörelse i synlinjens riktning samt härför korrigerat 
sina mätningar. Denna rörelse är af samma storleksordning, 
som för fixstjärnorna och de flesta af de undersökta nebulo- 
sorna synes närma sig till solsystemet. 



BOHLIN, UNDEESÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 69 

I alia de undersökta nebnlosorna äro linjerna fina och. 
markerade, vätelinjerna i vakuuniröret äro icke finare eller 
skarpare. Blott vid nebulosans kärna äro linjerna breda och 
diffusa — ett förhällande, som gifver vid handen, att de 
planetariska nebulosorna bestå af gaser, hvilka äro i färd 
med att kondenseras och hvilka i centrum redan besitta en 
jämförelsevis stor täthet och där förekomma under afsevärdt 
tryck. 

Ett märkvärdigt förhållande är, att den första af vätets H- 
linjer saknas hos nebulosorna, under det den i det GEissLERska 
röret framträder tj^-dligast af alla vätgaslinjer. Detta för- 
hållande, som äfven gäller en del variabla stjärnor, såsom R 
Andromedfe, V Cassiopeja och ji Lyrte, skall måhända en 
gång gifva oss en närmare förklaring på dessa objekts natur. 

På det hela taget är enligt 'Keeler nebulosornas spektrum 
ett sådant, som tyder på en hög temperatur, huru svårt det än 
må vara att gifva en förklaring på detta faktum. Men tem- 
peraturen kunde vara hr)g i den bemärkelse, att jämförelse- 
vis få molekyler halva mycket stor hastighet och rörelse- 
energi, under det att större delen af molekylerna befinna sig 
i mindre hastiga oscillationer, så att gasens medeltemperatur 
dock må kunna vara låg. Det ofta observerade kontinuer- 
liga spektrum tyder ju ock på ett glödande tillstånd hos de 
centrala delarna af nebulosan, något som naturligtvis ej ute- 
sluter, att de yttre partierna kunna vara i ett elektriseradt 
tillstånd och utsända elektriskt ljus. 

LocKYER är åter för sin del af den åsikten, att nebu- 
losorna i det hela befinna sig vid låg temperatur. Han till- 
skrifver den t. ex. i G. C. 4390 uppträdande Dg-linjen någon 
modifikation af vätet, en åsikt, som dock torde böra känne- 
tecknas såsom otillräckligt begrundad. 

Ingendera af de båda första nebulosalinjerna kan enligt 
Keeler identifieras vare sig med kväfve, magnesium, bly 
eller något annat kändt element, och äfven är det tvifvelak- 
tigt, om den stundom, såsom t. ex. i Orion-nebulosan före- 
kommande D.j -linjen, verkligen får tillskrifvas helium. 

]\Ien då de båda första nebulösa-linjerna, såsom Keeler 
först anmärkt, hafva ett konstant intensitetsförhållande för 
alla undersökta nebulosor, så föreligger någon sannolikhet 
för, att de härröra af ett och samma ämne, måhända ett ele- 
ment af samma natur som helium. Antagligt är i alla hän- 



70 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

delser, att dessa gåtfulla iiebulosalinjer tillhöra en gas, hvil- 
ken, likasom vätet, i och för sig har mycket liten täthet. 

Det ifrågavarande inteusitetsförhållandet mellan dessa 
båda samt den tredje nebulosalinjen har nyligen med stor 
omsorg blifvit bestämdt vid observatoriet i Potsdam. Detta 
arbete har utförts af Scheiner och Wilsing med en spekt- 
ralfotometer af ny modell, som möjliggör jämförelse mellan 
nebulosaliujerna och artificiella linjer, uttagna ur det konti- 
nuerliga spektret af en elektrisk lampa. Detta ernås genom 
ett totalreflekterande prisma och en rörlig skärm försedd 
med en springa, på hvilken lampans spektrum projicieras. 
Scheiner och Wilsing hafva sålunda studerat nio olika ne- 
bulosor, bland hvilka Orion-nebulosan, hvilken de undersökt 
på fem olika punkter i densamma. Af dessa undersöknin- 
gar har framgått, att intensitetsförhållandet mellan de båda 
första nebulösa-linjerna (0.,5004 och 0.4957) är inom alla ne- 
bulosor detsamma och utgör 2.49 motsvarande 0.99 i stor- 
leksklasser uttiyckt. Däremot är förhållandet mellan den 
första och tredje linjen högst variabelt, varierande mellan 
0.30 och 2.45 storleksklasser. Det synes således af dessa un- 
dersökningar, som i allo bekräfta Keelers, som om de båda 
första linjerna tillhörde en och samma okända substans, un- 
der det att den tredje linjen härrör af väte, som förekommer 
i variabla kvantiteter. Den första linjens absoluta ljus- 
styrka är i öfrigt betydligt olika i den ena och den andra 
nebulosan. 

Det är, då vi sålunda närmare lärt känna gasnebulosor- 
nas ljusart, af största intresse att framhålla det egendomliga 
förhållandet, att de nya stjärnorna efter det de uppflammat 
och befinna sig i utslocknande förete ett spektrum, som full- 
ständigt (jfverensstämmer med gasnebulosornas, innehållande 
de fyra här of van nämnda ljusa linjerna och understundom 
andra flera eller färre af de öfriga för nebulosorna karakte- 
ristiska linjerna. 

E-edan den nya stjärnan i Svanen från åren 1876 — 78 
blef med afseende på sitt spektrum underkastad en ihållande 
undersökning af A. C. Vogel. Det visade sig därvid, att 
den till sist utsände monokiromatiskt ljus. Den 25 oktober 
1877 var denna stjärna af 10:de storleken, blott ett spår af 
kontinuerligt spektrum kunde skönjas, däremot tydligt en 
enda ljus linje, som otvifvelaktigt var identisk med den 



BOHLIN, UNDERSÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 71 

första nel3ulosalinjeii (0.5004). Till och med den 18 februari 
1878, då Nova Cygni var svagare än ll:te storleken, kunde 
denna linje iakttagas. 

Den näst föregående nya stjärnan från år 1866, Nova 
Coronse, blef visserligen ej spektroskopiskt observerad under 
höjdpunkten af dess föränderlighet, men den har sedermera 
visat sig af vika från de öfriga nya stjärnorna, ty den är 
ännu synlig såsom en stjärna af 10:de storleken, men före- 
ter ej något anmärkningsvärdt spektrum. 

Vida fullständigare studier gjordes af den nya stjärnan 
i Kuskens stjärnbild från 1891 — 92. Oss intresserar i detta 
sammanhang egentligen stjärnans senare period under hösten 
1902. EspiN iakttog i september .monokromatiskt (enfärgadt) 
ljus, motsvarande den gröna nebulosalinjen (0.5004). Andra 
observatöror, såsom Belopolsky, Copeland och Lohse, iakttogo 
två af nebulosalinjerna. Sedermera iakttogos äfven linjerna 
D eller Dg och F. Fullständigare spektra erhöllos fotogra- 
fiskt. Ungraren Hereny fann det fotografiska spektrum öf- 
verensstämma med ringnebulosans i Lyran, och Campbell å 
Lick-observatoriet fotograferade icke mindre än elfva linjer, 
bland hvilka tvenne vätgaslinjer och åtminstone nio andra 
linjer voro identiska med nebulosalinjer. Utom de båda of- 
vannämnda ännu ej identifierade linjerna förekomma andra 
vätgaslinjer samt flera helium-linjer. 

LocKYER ansåg sio- hafva konstaterat tillvaron af flera 
af dessa nebulosalinjer under stjärnans tidigare stadium. Och 
flera linjer i deras omedelbara grannskap hade äfven af åt- 
skilliga observatörer iakttagits. Hans åsikt bestrides emel- 
lertid af sådana auktoriteter som Vogel och Huggins, och de 
ifrågavarande linjerna (ss. 0.5014 och 0.4921) synas äfven i 
stället koincidera med linjer i solarkromosfärens och protu- 
beransernas spektrum. 

Äfven beträfi'ande den senaste, underbara nya stjärnan i 
Perseus hafva numera utförliga observationer delgifvits såväl 
från England af Sidgreaves, Stonyhurst Observatory (Monthly 
Notices Dec. 1901) som från Amerika af Campbell och "Wright 
(Lick Observatory Bulletin N:r 8). Båda öfverensstärama 
däruti, att stjärnans spektrum under dess senare period från 
hösten 1901 har öfvergått till en karaktär, som liknar nebu- 
losaspektrum. Anmärkningsvärdt är, att ännu vid denna tid 
breda linjer eller band voro för stjärnans spektrum karakte- 



72 V.ETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

ristiska, tydande på ett ännu högt tryck. Vätgaslinjerna 
äro i september enligt Sidgreaves icke mera synnerligen 
framträdande. De utgöras af svaga likformiga band octi äro 
uppenbarligen stadda i försvinnande, utan att bredden afta- 
ger. De två härförut ofta omtalade linjerna (0.5004 och 
0.4957) hafva framträdt i stället för heliumlinjerna 0.502 och 
0.492, som hafva försvunnit. Den blå heliumlinjen 0.447 har 
försvunnit, och i stället har en annan linje 0.47 tilltagit i 
intensitet, sä att den är den mest framträdande i spektrum. 

De amerikanska iakttagelserna äro fullständigare än de 
ofvannämda, sträcka sig längre och omfatta ett större antal 
linjer. Då observationerna i juli och augusti 1901 kunde 
återupptagas, befanns spektrum af Nova Persei innehålla ett 
stort antal ljusa band af betydlig bredd af hvilka 11 enligt 
jämförelse sammanfalla med principalbanden hos Nova Aurigpe 
från 1891. Nebuloskaraktären af spektrum är fullkomligt 
evident, i det alla principalbanden motsvara kända linjer, 
som existera i nebulosspektrum. Af dessa band tillhöra 
flera helium. 

Med afseende på dessa senare har uppmärksamheten blif- 
vit riktad på ett remarkabelt förhållande. Det är nämligen 
kändt genom undersökningar af bland andra Runge och 
Paschen, publicerade i Astrophysical Journal Vol. III, att 
heliums spektrum består af två serier af linjer och att rela- 
tiva intensiteten af dessa båda serier varierar med det tryck, 
under hvilket den strålande gasen befinner sig. Af dessa 
båda serier är det emellertid endast högtrycksserien, som före- 
kommer i den nya stjärnan. Däremot synes det, som om 
båda serierna vore representerade i flertalet nebulosor, ehuru- 
väl deras relativa ljusstyrka är mycket varierande. Denna 
omständighet beträffande heliumlinjerna synes bevisa, att 
strålningen särskildt hos den nya stjärnan icke försiggått 
under något ytterligt lågt tryck. Därpå tyder ock, såsom 
of van nämndes, de oerhördt breda banden i dennna stjärnas 
spektrum. 

Enligt hvad som sålunda blifvit anfördt kan analogien 
mellan den nya stjärnans spektrum i dess senare stadium och 
gasnebulosornas spektrum icke vara underkastad något tvif- 
velsmål. Det synes dessutom vara tydligt, att vid stjärnans 
utslocknande de tyngre ämnena äro de, som först upphöra 
att utsända ljus och att strålningen varar längst hos de lätta 



BOHLIX, UNDERSÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 73 

gaserna, såsom väte och helinm. Det är därför älven an- 
tagligt, att det okända ämne, som framkallar de ofvannämnda, 
ännu ej identifierade linjerna i nebnlosornas spektrum, till- 
hör någon lätt gas, som måhända är någon modifikation af 
helium. Enligt hvad vi förut anfört har det ock visat sig 
omöjligt att hänföra dessa linjer till någon af de substanser, 
som försöksvis hade blifvit föreslagna, såsom kväfve, magne- 
sium eller bly. 



2. Skogarnes inflytande på klimatet. 



Af 
H. E. HAMBERG. 



»Det är ett nästan obestridt faktum, att skogarne i hög 
grad inverka på de klimatiska förhållandena». — »När skogen 
nedhuggits, skall värt land förvandlas till en ödemark, de 
kalla fjällvindarne skola förstöra all växtlighet». — »Islands, 
Greklands och Spaniens öde hotar oss». 

Dessa och andra, liknande j-ttranden. fällda under de heta 
debatterna i skogsfrågan i vår riksförsamling, vittna om en i 
vida kretsar rådande föreställning om skogens stora inflytande 
på klimatet. I sanningens intresse bör dock nämnas, att 
dessa yttranden blifvit motsagda, och det stundom på ett 
sätt, som i sin ordning icke varit fritt från öfverdrift. 

Denna skogsklimatiska fråga har lifligt intresserat natur- 
forskningen och till följd af sin stora praktiska innebörd 
framkallat en rik litteratur. Att så mycket behöft skrifvas, 
torde bevisa, att den varit svårlöst. Ja, G-ay Lussac, som 
på 183()-talet deltog i en kommission för att revidera en 
paragraf i dåvarande skogslag i Frankrike, ansåg till och 
med dess lösning vara hart när omöjlig. En viss svaghet 
vidlåder emellertid de allra flesta af dessa skrifter, och denna 
synes åtminstone till en del sammanhänga med meteorologiens 
ungdom och sena utveckling såsom vetenskap. Man finner 
sålunda en otalig mängd rön och isolerade observationer re- 
laterade och mer eller mindre vetenskapligt begrundade, 
äfvensom uttalanden af framstående, ja snillrika vetenskaps- 
män, men mera planmässiga och i större skala anlagda, om 
ock icke alltid tadelfria, undersökningar hafva först under 



7<i VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

de sista o decennierna kommit till ntförande och hafva hit- 
tills varit jämförelsevis få. De viktigaste äro utförda i 
Europa, nämligen i Frankrike, Bayern, Preussen och andra 
tyska stater, Österrike och Sverige; härtill kommer, hvad 
regnet beträffar, Indien och Nordamerika. Då jordklotet är 
stort och klimaterna samt de geologiska förhållandena af 
mångahanda slag, kräfvas nog ännu flera systematiskt an- 
ordnade observationer och försök för att komma till full 
klarhet i denna sak, hvilken i själfva verket är både in- 
vecklad och mångsidig. Emellertid äro undersökningarna nu- 
mera så pass långt framskridna, att en kort öfversikt af de- 
sammas resultat torde vara af intresse. 

Man får egentligen dela denna fråga i tvenne, nämligen 
den hydrografiska eller frågan om skogarnes inflytande på 
vattentillgången och afrinningsförhållandena i floder och 
bäckar, på grundvattnet, källorna o. s. v., och den i inskränkt 
mening klimatiska, det är deras inflytande *på luftens och 
nlarkens temperatur, luftens fuktighet, vindens styrka, neder- 
börden m. m. Det är egentligen med denna senare del af 
frågan vi här skulle sysselsätta oss. Den bildar i vissa af- 
seenden så att säga det teoretiska underlaget för ett rätt 
bedömande af den förra, hvilken dock i praktiskt alseende 
är minst lika viktig som den klimatiska. För fullständig- 
hetens skull böra dock några ord nämnas äfven om den förra. 

Af österrikaren Wex's bekanta, 1873 publicerade, under- 
sökningar öfver vattenståndet i flera större medeleuropeiska 
floder framgick, att de högsta vattenstånden sedan 1700- 
talet alltjämt stigit, och att de lägsta däremot sjunkit, hvari- 
genom olägenheterna å ena sidan af öfversvämningar, å den 
andra af vattenbrist blifvit allt större och oftare påkom- 
mande. Samma erfarenhet har uttalats af fackmän i åtskil- 
liga andra länder, t. ex. Ryssland, och utgör för öfrigt en 
bekräftelse af den vattenbrist, som i historisk tid uppstått 
i de varmare och öfverhufvud vattenfattiga länderna vid 
Medelhafvet, på en del öar i Västindien, i Indien, södra 
Afrika o. s. v., där de små floderna förvandlats i störtbäckar, 
hvilka utskära marken under den regniga årstiden men ut- 
torka under den varma. Förklaringen har ganska enstäm- 
migt sökts dels i skogarnes uthuggning, dels i landets upp- 
odling. Wex's åsikt, att äfven flodernas medelnivå sjunker, 
bar däremot rönt motstånd. Den bekräftas åtminstone icke 



H^^MBERG. SKOGARNES INFLYTANDE PA KLIMATET. i i 

af nederbördsobservationerna, hvilka i de flesta länder, där 
sådana i längre tid försiggått, äfven i vårt, icke tyda på 
något aftagande i nederbördens årliga mängd. 

Emellertid äro härvid en mängd omständigheter att taga 
i betraktande, såsom skogsmarkens förmåga att genomsläppa 
och magasinera det atmosfäriska vattnet, afdunstningen från 
marken och trädens kronor, temperaturen m. m. Huru in- 
vecklad frågan om skogsmarkens inflytande är, framgår bland 
annat däraf, att medan å ena sidan otaliga fakta anförts för 
skogens stora betydelse för källbildningen och regleringen af 
nederbördens afrinning, direkta observationer å andra sidan 
af Ebermayer och andra ådagalägga, att skogsmarken i rot- 
regionen är torrare än naken mark, och att skogen således 
verkar uttorkande. Ett af de nyaste rönen i detta afseende 
är det, som gjorts af rj^ssen Ototzky under flera år af 1890- 
talet, särskildt i skogsstepperna i guvernementen Voronesch, 
Cherson och Saratov, Genom att nedsänka borrör i marken 
på flera ställen dels inuti skogarne, hvilka utgjordes såväl 
af barrskog som af löfskog, dels på längre eller kortare af- 
stånd utanför desamma, kom han till det resultat, att vid 
lika geologiska förhållanden grundvattennivån är lägre i 
skogen än på steppen, att depressionen tilltager, när man 
närmar sig skogen, och att den är större under de äldre 
träden än under de yngre. 

Det kan emellertid med anledning af Ebermayers observa- 
tioner anmärkas, att dessa väl gälla flack eller föga sluttande 
terräng, hvaremot skogen på branta bergsluttningar torde 
spela största rollen beträfi^ande källbildningen och därstädes 
vara af obestridlig nytta genom att hindra de lösa jord- 
lagrens bortsköljande af regnet, flodernas igengrundande och 
plötsliga öfversvämningar, fördröja snötäckets afsmältning 
om våren samt att befordra ett jämnare vattentillopp till 
bäckar och floder. 

Den i växternas och trädens organer och väfnader ut- 
vecklade värmen är så svag, att den icke utöfvar något 
märkbart inflytande på deras värmeförhållanden. Skogens 
temperatur lånas därför utifrån och bestämmes dels af sol- 
strålningen, dels af den nattliga utstrålningen från trädens 
kronor, dels af den omgifvande luftens temperatur, dels slut- 
ligen af den afkylning, som uppkommer till följd af afdunst- 
ningen från den mer eller mindre fuktiga marken samt från 



78 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

trädens löf eller barr. Det är otvifvelaktigt i olikheterna i 
dessa afseenden mellan skog och fri mark, som man har att 
söka förklaringen till det mildrande inflytande, hvilket enligt 
mångas vittnesbörd, exempelvis Woeikovs, en yppig träd- 
vegetation utöfvar på temperaturförhällandena i de varmare 
länderna, nämligen dels genom att minska värmeextremerna, 
dels genom att sänka medeltemperaturen. 

I tempererade och kalla klimat, såsom i mellersta och 
norra Enropa, har detta inflytande visat sig vara mindre 
tydligt. Motsatserna i jordytans beskaffenhet äro ock här 
mindre än i de varmare länderna. Här är icke fråga om å 
ena sidan en tropisk högstammig vegetation och å den andra 
en öken eller af solen uttorkad och förtvinad mark, utan 
vanligen mellan våra furu- och löfskogar å den ena och od- 
lad eller med naturligt gräs beväxt mark eller någon gång 
naken berggrund å den andra. För den tryckande hettan 
fruktar man för öfrigt i våra trakter mindre än för kyla 
och nattfroster. 

Att det äfven hos oss under varma sommardagar är 
svalare i skogen än på slätterna, torde man knappast be- 
höfva öfvertyga sig om genom termometerobservationer. I 
mellersta Sverige visar sålunda en maximumtermometer i 
juli och augusti i medeltal 3 grader lägre i en tallskog 6 fot 
öfver marken än på en slätt utanför densamma, och nästan 
lika mycket eller 2 ä 2 V2 gr. lägre visar den i medeltal 
under mars — juni samt i september. I Tyskland är förhål- 
landet nästan detsamma, med den olikhet blott, att skill- 
naden i den dagliga maximumtemperaturen mellan skog och 
slätt i mars och april icke är fullt så stor som i Sverige 
utan endast omkring 1 gr., hvilken olikhet mellan de båda 
landen åtminstone till en del torde bero på en större kvar- 
liggande snömängd i de svenska skogarne vid denna årstid. 

Minimumtemperaturen åter pä nyssnämnda höjd öfver 
marken är i skogen för året i sin helhet omkring ^/2 gr. 
högre än på slätten; skillnaden är dock något mindre om 
sommaren än om vintern. Fästa vi oss icke vid extremerna 
utan vid dygnets medeltemperatur, så befinnes denna vara 
om sommaren omkring ^,'2 gr. lägre och om vintern ungefär 
lika mycket högre i skogen under träden än på slätten, då 
båda räknas vara belägna vid samma nivå. 



HAMBERG. SKOGARNES INFLYTANDE PÅ KLIMATET. 79 

Det kan emellertid sättas i fråga, om detta skydd, som 
skogen lämnar emot de höga värmegraderna om sommaren 
ocli i någon mån mot de låga om vintern, oafsedt dess tvifvel- 
aktiga värde i vårt klimat, är af någon egentlig klimatisk 
betydelse, ty man odlar ju icke eller har sitt hemvist under 
trädens kronor. Inrättar man nämligen sina skogsstationer 
på fria platser i skogen och sörjer för att dessa stationer 
äro likformigt anordnade med slättstationerna, således för- 
lagda på jämn, torrlagd och gräsbeväxt mark samt aflägs- 
nade från störande temperaturinflytelser af andra slag, så 
erhåller man, då medelvärden beräknas af liera stationer och 
för flera år, skillnader, som icke längre äro angifna i hela 
eller halfva grader, utan endast i 1, högst 2 tiondels grader 
och för året i sin helhet i hundradels grader. 

Nu har man i Tyskland uppfunnit en ventilationstermo- 
meter, nämligen Assmanns s. k. aspirations-psykrometer, som 
tillåter en noggrannare bestämning af luftens temperatur än 
som kan ske medelst de i de vanliga termometerställningarne 
utsatta termoraetrarne, hvilka till någon del påverkas af 
strålningsförhållandena. Och en liten strid har uppflammat, 
hvari den ena parten förfäktar den åsikten, att de temperatur- 
skillnader mellan skog under träd och slätt, hvarom jag 
nyss talat, genom användandet af detta nya instrument skola 
kunna nedbringas icke så obetydligt. 

Man har mycket diskuterat frågan om skogens inverkan 
pa temperaturen på längre afstånd från densamma; men att 
en sådan verkan under nu påpekade förhållanden måste vara 
ytterst ringa, torde vara uppenbart. Af den olika dagliga 
temperaturför ändringen i skogen och i dess trädkronor mot 
pa slätten kan man dock draga den slutsatsen, att ett, om 
ock svagt, luftutbyte dem emellan genom lokala luftström- 
ningar bör äga rum. Däremot är det bevisadt, att skogen 
på nära håll, inom några hundra meter, utöfvar ett visst 
inflytande, såväl om dagen genom att inom ett mindre af- 
stånd under klar väderlek litet höja temperaturen, som om 
natten genom att, likaled es vid klar väderlek, inom smärre 
skogomslutna områden sänka densamma och därmed bidraga 
till en rikligare daggbildning, men ock till nattfrost. Orsaken 
är att söka i den genom det större lugnet i skogens närhet 
befordrade uppvärmningen till följd af instrålning om dagen 
och afkylningen till följd af utstrålning om natten. Att skogen 



80 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

är till skada, om den far undanhålla solstrålningen på när- 
liggande odlingar, torde knappt behöfva påpekas. 

Men af obestridlig nytta, kvad temperaturförhällandena 
beträffar, är det skydd skogen gifver mot kalla ock pinande 
vindar, synnerligast i nordliga länder, såsom Skandinavien, 
Ryssland och vissa trakter af norra Amerika. Dock är det 
gifvet, att ett sådant skydd ej kan sträcka sig långt från 
skogskanten, och att det skulle kunna beredas äfven på annat 
sätt, vare sig medelst ett naturligt eller konstgjordt vind- 
skydd. Den franske fysikern Aragos förslag att nedhugga 
skogarne i Bretagne och Normandie för att lämna de milda 
hafsvindarne lättare tillträde till norra Frankrike, och att 
plantera skogar i de nordöstra departementen för att däri- 
genom i någon män afhålla de kalla vindarne från konti- 
nenten, kunde därför vara berättigadt endast i fråga om 
lokalt inflytande. 

Under en af de i början af detta föredrag åsyftade 
riksdagarne yttrade en framstående ledamot af första kam- 
maren följande: »1 Västergötland har man bestämd erfaren- 
het af att, sedan skogarne kommit bort och kärr, moras och 
andra frostbehållare utdikats, och marken i stället blifvit 
odlad, klimatet blifvit 30 å 40 mil sydligare, bättre och mil- 
dare.» Västergötlands klimat skulle således, enligt denne 
talare, något tillbaka i tiden varit jämförligt med t. ex. 
Hälsinglands eller norra Dalarnes. Så orimligt detta på- 
stående än kan synas vara, innehåller det dock på sätt och 
vis ett uns af sanning. Skulle nämligen skogsvegetationen 
till den grad utrotas, att marken blefve fullständigt naken, 
såsom gatorna i våra städer eller klipporna vid våra kuster, 
så skulle, då ju afkylningen till följd af afdunstningen upp- 
hört, af allt att döma, medeltemperaturen under den varmare 
årstiden något stiga, såsom ock fallet är i städerna. Det 
torde icke heller kunna förnekas, att våra fruktbaraste och 
mest odlade bygder äro skoglösa, och att skördarne där i 
allmänhet icke utfalla osäkrare än i skogstrakterna, snarare 
tvärtom. 

För fullständighetens skull bör här äfven erinras om ett 
annat inflytande af skogen i afseende på temperaturen, det 
må nu anses vara fördelaktigt eller icke, nämligen på mar- 
kens temperatur. För att endast hålla oss till Sverige och 
särskildt det inre af Svealand, kan nämnas, att denna är på 



HAMBERa. SKOGARNES INFLYTANDE PÅ KLIMATET. 81 

V2 och 1 meters djup under träden om \dntern obetydligt 
högre, men midt i sommaren öfver 3 grader lägre än på fria 
platser och på slätterna. Detta är tydligen en följd af den 
bristande solstrålningen på skogsmarken, hvarigenom denna 
långsammare uppvärmes och tjäle och snö senare bortsmälta. 
Jämför man däremot fria platser i skogen med slätten, är, 
under i öfrigt lika förhållanden, olikheten i markens tem- 
peratur ytterst obetydlig. 

Den halt af vattenånga, som luften innehåller, förskrif- 
ver sig som bekant till allra största delen från världshafven, 
hvilka upptaga ^'i af jordklotets yta. Inom tropikerna upp- 
går den till omkring 20 mm., i ångtryck räknadt, och kan 
stiga ända till 30. I våra trakter är den i medeltal endast 
omkring 6, större om sommaren, mindre om vintern, och 
endast under en het, kvalmig julidag kan den närma sig till 
20 mm. Fuktighetsprocenten, som flerstädes i de heta trak- 
terna håller sig omkring 80, är hos oss mycket växlande och 
kan någon gång nedgå ända till 15. I öknarne, som vanligen 
ligga på läsidan af bergskedjor eller på krönet af höglands- 
platåer, och till hvilka hafsluften icke inkommer, förrän 
den blifvit uttorkad genom kondensationen mot bergens sidor 
eller på annat sätt, är såväl den absoluta som den relativa 
fuktigheten ytterst låg. Så anför Woeikov, att i öknen utan- 
för Xukuss (söder om sjön Aral) den absoluta fuktigheten en 
sommareftermiddag var 6 mm. och den relativa endast 12 
proc; temperaturen var samtidigt +37°. I oasen däremot 
hade den konstgjorda bevattningen förökat den absoluta fuk- 
tigheten till 10.9 mm., den relativa till 20 proc. samt sänkt 
temperaturen till -f- 32.9'. 

Sist anförda exempel kan tjäna som illustration på det 
lokala inflytandet af en fuktighetskälla på luftens fuktighet 
i en af jordens varmaste trakter och bekräftar den allmänna 
åsikten, att i dylika länder skogen genom sin starka af- 
dunstning höjer luftens fuktighetshalt. I tempererade och 
nordliga trakter äro dylika lokala inflytanden på den abso- 
luta fuktigheten mindre lätta att påvisa. Att större sjöar 
utöfva ett sådant, därpå skulle nog flera exempel kunna an- 
föras, icke minst från vårt land. Men då det gäller svagare 
fuktighetskällor, såsom små sjöar, kärr och särskildt skogar, 
gifva instrumenten mindre bestämda svar. Orsaken härtill 
ligger till någon del däruti, att det hittills använda sättet 

Vetenshaiis- Akademiens Årsbok. 1. o 



ö2 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 

att bestämma luftens fuktighet medelst psykrometer gifver 
något för låga värden pä för vinden utsatta platser mot på 
mera lugna sådana. Xu har emellertid, för att hålla oss till 
Sverige, sedan man beräknat medelvärden för flera år och 
för flera stationer, skillnaden i absolut fuktighet mellan skog 
under träd och slätt i medeltal för året befunnits uppgå till 
blott 0.1 mm.; och skillnaden under de särskilda månaderna 
är äfven h varken större eller mindre än O.i mm., en kvanti- 
tet, som måste betecknas såsom ytterst liten och väl saknar 
någon praktisk betydelse. Men till och med denna lilla skill- 
nad torde vara för stor. Af en jämförelse mellan de skogs- 
stationer i Sverige, som voro förlagda på fria platser i skogen, 
med motsvarande stationer på slätt, och där således instru- 
menten, hvad utställningen beträfl'ar, voro fullt komparabla, 
framgick nämligen, att skillnaden, i medeltal för året, upp- 
gick till endast O.oi mm., d. v. s. kan betraktas såsom 0. 

Af de undersökningar rörande samma sak, som utfördes 
i Preussen, Bayern och Österrike, hafva erhållits skillnader 
i absolut fuktighet mellan skog under träd och slätt, som 
äro något litet större än den nyss nämnda O.i mm. i Sverige. 
]\Ien dessa ha på sista tiden ganska enstämmigt ansetts vara 
för höga och bero på mindre god utställning af mätnings- 
instrumenten. Efter anställda försök med Assmanns aspira- 
tionspsykrometer synes man i dessa länder numera också 
vara böjd för det antagandet, att i medeltal någon mätbar 
skillnad i luftens absoluta fuktighet mellan skog och slätt 
icke finnes. Och detta stämmer fullkomligt med det resultat, 
som förut framgick af den svenska undersökningen rörande 
denna fråga och som nyss anförts. Ja, så ringa synes skogens 
inflytande på luftens halt af vattenånga i våra, i oceanens 
närhet liggande trakter vara, att det icke ens i den torraste 
väderlek lyckats, trots omfattande observationer, påvisa någon 
olikheten därutinnan mellan skog och slätt. Det kan i detta 
sammanhang anmärkas, att nordvästvinden, som mer än någon 
annan vind kommit i beröring med landets skogstrakter, är 
den torraste och minst regnförande af dem alla. 

Afdunstningen från en fri vattenyta uppgår på våra 
slätter i juni, då den är störst, till i medeltal 150 mm., i 
skogen däremot endast till en tredjedel däraf eller omkring 
50 mm., något olika i olika tät skog. Dessa siiFror uppen- 
bara för oss kanske den största klimatiska olikheten mellan 



HAJIBERG. SKOGARNES INFLYTANDE PÅ KLIMATET. 83 

skog och slätt. Däraf förklaras den större hygroskopiska 
fuktigheten i skogsmarkens öfversta lager. Skogen hämtar 
ock sitt vatten mera frän djupet för att genom trädens 
kronor åter aflämna det till atmosfären; fältens örtvegetation 
sin mera frän ytan. Huruvida, i stort sedt, skogen i våra 
trakter lämnar något större bidrag till atmosfärens vatten- 
halt än vanlig gräsbeväxt eller odlad mark, såsom förhål- 
landet är i varma och torra länder, låter emellertid icke med 
säkerhet afgöra sig. Att, i fall ett sådant öfverskott möj- 
ligen förefinnes, detta emellertid måste vara ganska obe- 
tydligt i jämförelse med de förråd af vattenånga, som till- 
föras frän andra fuktighetskällor, såsom världshafven och 
sjöarne, torde bäst framgå af det förut anförda resultatet af 
observationerna öfver luftens fuktighetshalt i skog och på 
slätt. Såväl af detta som af andra skäl torde därför den 
åsikt, att skogen genom en riklig tillförsel till atmosfären 
af vattenånga skulle i afsevärd mån föröka nederbörden i 
ett land med tempereradt eller kallt klimat, hafva föga ut- 
sikt att vinna bekräftelse. 

Af de undersökningar rörande skogens inflytande på 
regnmängden, som blifvit utförda i varmare länder, vilja vi 
här särskildt omnämna Blanfords i Indien. På en areal af 
omkring 61,000 engelska kvadratmil i det inre af södra Indien 
hade före 1875 genom en egendomlig plägsed hos infödingarue 
skogen till största delen uthuggits, men genom regeringens 
kraftiga ingripande undertrycktes denna plägsed, och hela 
den stora ytan betäcktes småningom åter med skog. Genom 
en lycklig tillfällighet fanns såväl inom detta område som 
utanför detsamma ett betydligt antal nederbördsstationer, 
hvilka varit i oafbruten verksamhet såväl under en del af 
den skoglösa tiden som under den därefter följande återväxt- 
tiden. Det befanns då, vid en jämförelse mellan regn- 
mängden inom området ifråga under ett tiotal år före och 
ett tiotal efter 1875 och den i den omkring liggande trakten, 
att mängden under aterväxttiden alltjämt tilltog, och att 
förökningen under det senare årtiondet belöpte sig till i 
medeltal icke mindre än 12 procent; sista året, 1883, var 
regnmängden till och med 20 proc. större än 1875. Af dessa 
observationer, sammanställda med andra dylika, synes man 
kunna sluta till, att inom tropikerna skogen förmår att stegra 
nederbördsmängden. 



84 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

För norra Amerika har Gävett sökt att utröna, om uågot 
inflytande på nederbördsmängden kan spåras till följd af de 
förändringar i vegetationsformen, som genom människan 
åvägabragts, nämligen i trakter, som särskildt framstått vare 
sig genom uthuggning af skog (Ohio, Nya England) eller 
plantering af sådan (Prairie-regionen) eller genom sädes- 
odling (Västern). För detta ändamål hade långvariga observa- 
tions-serier tudelats och medelvärden beräknats för hvardera 
hälfterna. Emellertid visade dessa resp. hälfter af hvarje 
serie i det närmaste samma medeltal för nederbördsmängden ; 
och han drager däraf den slutsatsen, att hvarken afverkning 
af skog eller plantering af sådan eller odling i ett land ut- 
öfvar något märkbart inflytande på dess nederbördsmängd. 

Iakttagelserna i Europa beträffande skogens inflytande 
på nederbördens mängd äro ganska talrika, men hafva, i det 
hela taget, ännu knappast ledt till något bestämdt och oom- 
tvistadt resultat. Af Mlittrichs försök på Llineburgerheden, 
ett upprepande i liten skala af Blanfords iakttagelser i In- 
dien, har man dock trott sig äfven för Tyskland finna en 
bekräftelse af Blanfords resultat. Vidare hafva flera tyska 
observatörer framhållit skogens egenskap att vid dimma och 
rimfrost, synnerligast under den kalla årstiden, samla och 
till jordytan tillföra afse värda mängder vatten i flytande 
eller fruset tillstånd. 

Af öfriga europeiska undersökningar rörande skogens 
inflytande på regn- och snömängden inskränka vi oss till 
att något redogöra för resultaten af den svenska, som på- 
gick under åren 1877 — 1896. 

En af de största svårigheterna vid en exakt nederbörds- 
mätning, särskildt i vårt blåsiga klimat, härrör af vinden, 
hvilken gör, att nederbörden icke faller i fullt vertikal rikt- 
ning utan mer eller mindre devieras, alltefter vindens hastig- 
ket och beskafi'enheten af de hinder, som från jordytan upj)- 
skjutande föremål af olika slag erbjuda mot densamma. 

För att nu till en början hålla oss till nederbördsmät- 
ningen på fria platser, dels på slätt, dels i skog (icke under 
själfva träden), har sålunda ett insamlingskärl på den van- 
liga höjden, 1 ^/2 meter öfver marken, befunnits lämna under 
den varmare årstiden på öppna platser i medeltal 7 proc. 
mindre regn än ett som är nedsatt i marken på det sätt att 
dess mynning ligger i markens nivå, men skillnaden kan, 



HAMBERG. SKOGARNES INFLYTANDE PÅ KLIMATET. 85 

alltefter platsernas storlek och den närmaste omgifningens 
beskatFenhet, växla mellan några få och ända till 13 proc. 
eller till och med mera. Hus, träd, häckar och dylika före- 
mål kunna medföra en ökning alltefter vindens riktning af 
ända till 15 proc. af den mängd, som uppsamlas i ett fullt 
fritt utsatt uppsamlingskärl, men, i fall dessa föremål stå 
mycket nära, stundom äfven en minskning af flera procent. 
Att utsätta en regnmätare för fritt är alltså ej bra, och icke 
häller att sätta den för skyddadt; man måste söka finna ett 
visst lagom. Men som detta »lagom» är så godt som omöj- 
ligt att erhålla i verkligheten, har man vid den svenska 
undersökningen sökt kvantitativt uppskatta det fel i neder- 
bördsmängden, som vidlåder h varje station eller grupper af 
sådana, och anbringa korrektioner härför i slutresultatet. 

Om man betraktar en karta öfver nederbördens fördel- 
ning i vårt land, skall man finna, att nederbörden i allmän- 
het tilltager med höjden öfver hafvet. Tilltagandet, räknadt 
i procent af regnmängden på den Jägre platsen, har i Sverige 
alltefter belägenheten befunnits växla mellan i medeltal 0.7 
och 3.1 proc. för en stigning af 10 meter. Då nu våra skogs- 
trakter i allmänhet äro högre belägna än slätterra, uppkom- 
mer af denna anledning ett skenbart öfverskott af nederbörd 
på de förra gent emot de senare, hvilket öfverskott för en 
höjdskillnad af t. ex. 100 meter alltså stiger till det icke 
oansenliga beloppet af 7 till 31 proc; men detta härrör då 
naturligtvis icke af skogen, utan måste man vid en jäm- 
förelse äfven härför göra ett afdrag till slättens förmån. 

Slutligen måste man äfven komma ihåg, att nederbördens 
fördelning beror af det geografiska och topografiska läget i 
allmänhet, hvarför det naturligtvis icke går an, att vid en 
utredning af skogens inflytande jämföra trakter, som t. ex. 
utmärka sig för sommarregn, med dem som utmärka sig för 
höstregn, trakter vid hafvet med sådana inuti landet o. s. v. 
Likaledes måste äfven närbelägna berg och åsar undvikas, 
emedan de framkalla uppstigande rörelser i den regnförande 
vinden och därmed lokala höjningar i nederbörden. Ett för- 
biseende af dessa omständigheter medföra lätt fel i resultaten, 
och man har måhända häruti att söka en af orsakerna till 
de olika meningarne om skogens inflytande på nederbörden. 

Af den svenska undersökningen framgick bland annat, 
att nederbördsmängden på 2-1 skogsstationer på fria platser 



86 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

i större skogstrakter i olika delar af landet, efter behöriga 
korrektioner, under maj — oktober i medeltal per station och 
af flera år var något öfver o proc. större än motsvarande medel- 
mängd pa 32 korresponderande slättstationer. Skogstillgången 
på de förra var inom en radie af 2.5 kilometer i medeltal 
57.8 proc, på de senare 17. o; skillnaden i skogsprocent så- 
ledes 40.8. Af en mängd enskilda fall vill det emellertid 
synas, att där den regnförande vinden kommer från en jämn 
yta, såsom ett haf, en större insjö eller en vidsträckt slätt, 
och träffar en skogstrakt, den procentiska förökningen i regn- 
mängden öfverstiger icke obetydligt nyssnämnda medelvärde, 
o proc. Detsamma är äfven händelsen med skog på berg. 
Däremot kan icke sägas, att i torr väderlek, då regn är be- 
höfligt, skogen är i stånd att i nämnvärd mån framkalla 
sådant. 

Orsaken till den nämnda lilla förökningen i nederbörds- 
mängden torde vara trefaldig. För det första framkallar 
skogen, liksom hvarje annat lokalt vindskydd, inom mindre 
afstånd relativt Ingna områden, där nederbörden nedfaller i 
något större mängd än på de blåsiga slätterna; för det andra, 
då en regnförande vind träffar en skogbeväxt trakt, lyftes 
den i höjden så mycket som svarar mot trädens medelhöjd, 
hvarigenom afkylning och kondensation blir en följd; och 
för det tredje måste skogen presentera en större friktion mot 
luftströmmen än slät mark, hvarigenom luften erhåller täta 
impulser till uppstigande rörelser, och däraf blir ock en för- 
ökad utfällning af vattenånga en följd, 

Regnmängden under trädens kronor är betydligt mindre 
än den som uppsamlas vid trädtopparne eller på de fria plat- 
serna, och äfven mindre än den på slätterna. På mycket 
täta ställen i granskog nedkommer under den varmare års- 
tiden i medeltal endast V^ — ^/3 af den regnmängd, som träffar 
trädkronorna. Den relativt största förlusten drabbar de små 
regnfallen. 

Den mängd snö, som faller på själfva skogsmarken under 
träden, är naturligtvis liksom regnet beroende af skogens 
täthet och sannolikt till någon del äfven af dess art. I en 
tämligen tät skog är den säkerligen icke obetydligt mindre 
än på slätten. Detta hindrar icke, att snötäcket i våra 
skogar till följd af den svagare afdunstningen i skogen, den 
bristande solstrålningen och snöns däraf förorsakade lång- 



HAMBERG. SKOGARNES INFLYTANDE PÅ KLIMATET. 87 

saminare afsmältning, erhåller under vinterns lopp en allt 
större tjocklek och längre varaktighet än på slätten. 

Redan professor Edlund fäste uppmärksamheten vid att 
den raska temperaturstigningen i Sverige om våren vid en 
viss tidpunkt af någon anledning hämmas. Denna stigning 
är nämligen i norra Sverige från april till maj omkring 1 
grad mindre än såväl från mars till april som från maj till 
juni. Han uttalade ock den förmodan, att detta beror af 
is- och snösmältningen. Om, såsom det vill synas, denna för- 
modan är riktig, skulle alltså våra skogar, hvilka vid denna 
tid kvarhålla icke obetydliga snömängder, åtminstone icke 
förbättra den mindre behagliga sidan af vårt lands klimat, 
som kännetecknas af dess långa och kalla vårar. En fördel, 
ehuru mindre af klimatisk art, har dock den i skogarne kvar- 
liggande snön med sig. Den bidrager nämligen att om våren 
dels något föröka vattentillförseln i vattendragen, dels också 
att göra denna mera jämn. Särskildt torde skogarne på 
bergen och i fjälltrakterna i detta af seende utöfva ett afse- 
värdt inflytande. 

Af hvad jag nu haft äran anföra torde framgå, att skogen 
äfven vid nordliga breddgrader i många fall utöfvar ett för- 
delaktigt inflytande på det lokala klimatet, någon gång äfven 
ett mindre fördelaktigt sådant. Men det vore en lika stor 
öfverdrift att påstå, att dess uthuggande skulle förvandla 
vårt land till en ödemark, som att hoppas, att man genom 
skogsplantering skulle kunna förvandla öknarne i varmare 
länder till paradisiska ängder. 



3. Termiterna och deras biologi. 



Af 
YNGVE SJÖSTEDT. 



I så väl gamla som nya världens varmare trakter anträffas 
allmänt en grupp, i större eller mindre kolonier leiVande in- 
sekter, kända under namnet termiter eller hvita myror. 
Grenom sitt egendomliga samhällslif, genom sina många, i hög 
grad diiFerentierade, för olika förrättningar afpassade slag af 
individ, hvilka vi i det följande närmare skola lära känna, 
genom sitt ofta i ögonen fallande uppträdande i naturen, där 
ej blott deras lätt igenkänliga, af jord eller hård trämassa 
uppförda bostäder, hvilka ofta nå en storlek och äro af en 
styrka, som måste väcka förvåning, då man finner, huru små 
de byggmästare äro, som uppfört dessa kolosser, och slutligen, 
och ingalunda minst, till följd af den ofta betydande skada 
de genom sina angrepp på människors bostäder, husgeråd m. 
m. kunna förorsaka, hafva dessa insekter ända från äldsta 
historiska tiden ådragit sig uppmärksamhet. Vända vi oss 
till nyare tidens litteratur, hafva väl icke många af de re- 
sande, som skildrat sina färder i tropiska eller subtropiska 
trakter underlåtit att — om än mycket ytligt — nämna ter- 
miterna, hvilkas bon, isynnerhet på öppen terräng, stundom 
kunna förläna ett karakteristiskt utseede åt hela landskapet. 

Ehuru termiterna sålunda till sitt allmänna uppträdande 
voro kända sedan långt tillbaka, är det först i senare hälften 
af 1700-talet, som studiet af dem blef mer ingående, och 
många af de viktigaste observationerna rörande deras biologi 
och termitkoloniernas sammansättning tillhöra den närmast 



90 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

förflutna tidens forskningar. Den epokgörande utveckling 
inom naturvetenskapernas olika grenar, hvartill Linnés verk 
lade grunden, skulle icke ens lämna denna lilla insektsgrupp 
oberörd. Det är nämligen hufvudsakligen Linnés arbeten, vi 
hafva att tacka, att noggrannare och mer ingående studier 
öfver termiterna frän denna tid började anställas, och snart 
finna vi tvenne zoologer, den ena i Asien, den andra i Af- 
rika nästan samtidigt genom en rad af noggranna iakttagel- 
ser kasta ett första klarare ljus öfver termitsamhällenas or- 
ganisation. 

Att tolka alla de slag af individ, som bilda dessa sam- 
hällen, och tyda de funktioner, som tillkomma dem, förmådde 
dock hvarken den ena eller den andra af dessa, och först 
fortsatta ingående studier hafva sedermera bragt klarhet i 
dessa kombinerade frågor. 

I ett fullständigt organiseradt termitsamhälle finna vi 
följande slag af individ: större och mindre arbetare, större 
och mindre soldater, bevingade hanar och honor, neotener 
samt larver af olika slag och åldrar, Särskildt anmärk- 
ningsvärd är den ofantliga dimensioner antagande visen eller 
drottningen. 

På lägsta steget af utveckling stå de vinglösa, oftast 
blinda arbetarne, som hos hvarandra närstående former 
stundom ej ens kunna skiljas, liksom de ibland icke eller 
knappast afvika från larverna af den art, de tillhöra. Dock 
bilda de i regel att fullt differentieradt, visserligen de små 
indifferenta larverna mycket liknande men åtminstone genom 
färg och storlek väl skildt slag af individ. 

Arbetarne hafva det viktiga åliggandet af boets bygg- 
nad och underhåll på sin lott, de anskaffa födan, transpor- 
tera äggen samt vårda de uppväxande larverna. 

Hos svampodlande termiter utföra de dessutom svamp- 
kulturen. Det är af stort intresse att iakttaga arbetarne 
under deras byggnadsarbeten. 

Söderslår man ett bo — t. ex. ett af de svampformiga, 
tillhörande Eutermes fuugifaher — försvinna termiterna 
hastigt i det inre, men söka snart att reparera skadan och 
afstänga det förhatliga ljuset. Arbetarne samla sig då i de 
sönderslagna cellerna och börja tillmura hålen rundt om- 
kring deras kanter. Hastigt löper därvid en arbetare fram, 
afsätter en jordklimp af ett knappnålshufvuds storlek, som 



SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 91 

vidare bearbetas ined käkarne och blandas med saliv, samt 
försvinner därpå äter i labyrinten. 

Rester af det sönderslagna boet inmuras äfven i den nj'- 
bildade väggen, sedan de krossats och blandats med det hojv 
kittande sekretet. 

Så länge termiterna måste vara i ljuset, gar arbetet lång- 
samt. Ofta försvinna de därvid i sina gångar och synas 
tveka att åter visa sig; men då en liten skyddsvägg väl 
blifvit färdig, bakom h vilken de kunna uppehålla sig, går 
arbetet hastigare, och man ser den ena lilla jordkulan efter 
den andra skjutas fram på randen, utbredas och förenas med 
det förutvarande. Ar öppningen emellertid för stor, nöja de 
sig för tillfället med att täcka den rundt omkring, sä att ett 
smalt rum bildas mellan den nya och gamla väggen. Här- 
vid mura de dels öfver- dels underifrån, och när de nya väg- 
garne kommit hvarandra nog nära, afsluta de arbetet med 
att mura tvärs öfver den smala öppningen. 

Mot sina döda och sårade kamrater visa dessa termiter 
icke någon vidare ömhet. 

Ar någon i fara, får han ingen hjälp, och ligger en död 
i vägen under arbetet, inmuras han utan vidare. Arbetarne 
af denna termit äro i det hela värnlösa och synnerligen öm- 
tåliga varelser, om än deras käkar äro kraftiga, och de med 
dem kunna åstadkomma stor skada. En lätt trj^ckning är till- 
räcklig att krossa den späda organismen, och äfven solstrå- 
larna, som direkt falla på dem, fördraga de icke länge. Kros- 
sar man ett bo och utsprider djuren pä marken, infinna sig 
genast massor af myror och börja sina anfal] ; larver, solda- 
ter och arbetare, allt bortföres och uppätes, och termiterna 
bjuda ej ens till att försvara sig, utan släpas bort af de obe- 
tydligaste små myror, som om de vore liflösa ting. 

Det är arbetarne, som genom sina härjande angrepp 
gjort termiterna så illa beryktade. Den skada de genom 
dessa angrepp förorsaka på människors bostäder, där väggar 
och tak, utan att ytan skadas, så kunna genomborras, att de 
slutligen störta tillsamman, genom söudergnagaudet af hvarje- 
handa husgeråd, kläder, papper, läder o. s. v. med ett ord 
allt af organiskt ursprung, som ej genom sin hårdhet eller 
af annan särskild anledning undgår deras åverkan, är så om- 



92 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

fattande, att den till fullo förklarar det rykte säsom svåra 
förstörare termiterna hafva i sin hemort. 

Termiterna göra dock ej endast skada. 

I naturen spela de en stor roll vid multnande vegetabi- 
liska ämnens omsättning, och de tjäna dessutom ej blott 
talrika djur utan t, o. m. människor till föda, i det att de 
vid svärmningstiden uppsamlas, rostas och krossas samt, blan- 
dade med mjöl, bakas till bröd. Det är dock endast några 
af de större arterna, som kunna få en sådan användning. 

Det andra slaget af vingslösa former inom termitsamhället, 
och hvilket i regel, liksom det föregående, alltid anträffas, då 
man öpj)nar ett sådant bo, är soldaterna, som hos skilda 
arter nästan alltid visa de största olikheterna, och på hvilka 
arterna därför lättast åtskiljas. 

Deras uppgift är att försvara boet, hvarför de äro för- 
sedda med kraftiga, tångformade, långt utstående käkar, som 
uppbära ett ofantligt hufvud. Hos större arter äro de ofta 
mycket aggressiva och kunna gifva skarpa, blödande bett. 
Öppnar man ett sådant bo, rusar soldaterna fram ur gångarne, 
bita i ordets egentliga mening blindt omkring sig — ty de 
sakna ögon — , hela djuret, synnerligen hufvudet med de 
stora käkarne, skakar nervöst mot underlaget och åstadkom- 
mer därigenom ett vibrerande ljud, en varningssignal, som 
höres på flera stegs afstånd. Hellre än att släppa sitt tag, 
då de gripit fast, låta de rycka sig i stycken. 

Dock äro de ej alltid så modiga. Hos mindre termiter 
äro de t. o. m. rätt fega, åtminstone då de hafva en sådan 
motståndare som människan. Söderslår man t. ex. ett bo af 
det svampformiga slag, som här (vid föredraget) blifvit af- 
bildadt, skynda soldaterna visserligen fram ur det inre och 
sträcka sina stora hufvuden med de öppna käkarna ut ur gån- 
garna, men draga sig, om de för mycket oroas, snart åter 
tillbaka. Hos vissa termiter förekomma två slag soldater: 
större och mindre. Hvilken speciell roll de senare hafva, är ej 
fullt utredt. 

Ännu ett slag af soldater, s. k. :>nasuti>, och äfven af 
dessa större och mindre, anträffas hos vissa termiter, där de 
ersätta de vanliga. De hafva ett egendomligt, retortformigt 
hufvud, och sakna de långt utskjutande käkarna, som utgöra 
de andras försvarsvapen. 



SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 93 

I deras ställe äga de en stor körtel, som genom det 
noslikt utdragna hufvudets spets afsöndrar en skarp vätska, 
med kvilken de försvara sig. 

Den viktigaste rollen inom termitsamhällena tillkommer 
de bevingade, iniagines, som efter svärmningen grundlägga 
nya kolonier. 

I olikhet med de vanligen blinda arbetarne och solda- 
terna äro de alltid försedda med väl utvecklade ögon. 

Termiterna äro nästan alltid nattdjur, och deras svärm- 
ning infaller i tropikerna vanligen i början af regntiden nå- 
gon afton efter de första regiifallen. De i jorden boende 
arterna hafva därvid ingen svårighet att ur sina gångar 
komma fram i det fria. 

Men huru kunna de svaga, bevingade formerna af de 
arter, som lefva inuti fasta, ofta stenhårda bon, komma ut ur 
dessa pa alla sidor tillslutna fängelser? 

Visserligen kunde man förmoda, att de borrade' sig fram 
ur jorden kring dessa eller hade nog kraft att sönderbryta 
de rätt tunna väggarna på de från boet at skilda håll ut- 
gående täckta tunnelliknande gångarna, men samstämmiga 
iakttagelser hafva visat, att svärmningen sker från själfva 
boet. 

Här är det arbetarne, som med sina kraftiga mandibler 
komma de svaga bevingade djuren till hjälp. Då tiden för 
svärmningen är inne, röra sig de bevingade oroligt i gångar 
och rum. Arbetarne br^^ta då plötsligt sönder väggarna pä 
skilda ställen, och ur dessa öppningar störta i våldsam träng- 
sel de bevingade skarorna fram, höja sig fladdrande i luften, 
där den oaf brutna, strömmen af upps värmande insekter med 
deras stora, hälft genomskinliga vingar på afståud ter sig 
som en uppstigande rökpelare. Detta gäller isjmnerhet de 
större formerna; de mindre hafva ej så mycket observerats 
vid svärmningen. 

Sedan de bevingade lämnat boet, tillsluta arbetarne åter 
de uppbrutna väggarna. 

Men termiternas lif som bevingade varelser, då de fritt 
kunna vimla omkring i luften, är af kort varaktighet. 

Knappt ha de tunna vingarna höjt dem några meter upp 
i luften, förr än man ser den ena termiten efter den andra 
störta till marken. Vingarna äro nämligen vid basen i en 
linje tvärs öfver mycket tunna, hvarför desamma vid bero- 



!)4: VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

ring, ofta blott sa svag, som när de flygande insekterna stöta 
mot hvarandra, brytas af. De flesta fortsätta visserligen sin 
färd och kunna, synnerligen med vindens tillhjälp, sprida 
sig till längre af stånd, men efter natten är hela svärmnin- 
gen öfver. 

Följande morgon ser man de nu ofta vinglösa eller med 
ett par hängande, obrukbara vingar försedda termiterna löpa 
omkring på marken, där de ifrigt förföljas af sina många 
fiender; och ehuru de svärmande insekternas antal är mycket 
stort, äro dessa fiender så talrika, att det nästan kan förvåna, 
att ens några kunna undkomma för att grunda nya samhällen. 

Deras dödsfiender äro myrorna. 

Utom redan anförda slag finna vi bland termiterna ännu 
en kategori, livars betydelse länge varit en gåta. Sedan 
långt tillbaka hade man i termitkolonier utom de obevingade 
larver, från hvilka arbetare och soldater utveckla sig, obser- 
verat förekomsten af tvenne slags larver med större eller 
mindre vinganlag. 

Att det ena af dessa, de med allt mer växande, fritt 
utstående, mjukare sådana anlag utvecklade sig till bevingade 
insekter, blef snart ådagalagdt. 

Men hvad kunde det andra slaget vara, de med för- 
krympta, smala, fjälliknande, ej vidare växande vingar, och 
hvilken funktion tillkom dessa egendomliga liksom på larv- 
stadiet ständigt förblifvande former? 

Denna fråga, som studerats af flera entomologer, skulle 
slutligen lösas och därvid kasta ljus öfver ett i hög grad 
egendomligt förhållande inom termitsamhällena. 

Så länge dessa utveckla sig normalt, förblifva nämnda 
former — i regel — utan särskild funktion. Skulle däremot 
någon olycka drabba det egentliga paret, vare sig det dör 
eller uttages ur boet, och koloniens fortsatta utveckling 
därigenom hotas, då finner man den stora roll, dessa individ 
hafva att fylla, i det att de då ersätta det förra och så- 
lunda i sista hand betrygga samhällets bestånd. 

De benämnas neotener. 

Haviland borttog vid fem tillfällen det egentliga paret 
ur boet hos en malajisk termit och träffade 3 — 4 månader 
därefter hos tre af dessa utbildade neotener. Grassi gjorde 
motsvarande experiment med ett 80-tal bon af Calotermes i 
södra Europa och återfann senare alltid neotener. 



SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 95 

Enligt nämnda författares långvariga och noggranna 
iakttagelser rörande Calofermes återfinner man aldrig något 
par af det vanliga slaget i ett bo, livariir detsamma en gång 
borttagits eller dött, utan det ersattes alltid och för alla 
tider af neotener. 

Skulle neoterna dö eller borttagas, ersättas de snarast 
af andra neotener. 

Det är ännu ett förhållande, som gjort studiet af ter- 
mitsamhällena mycket kompliceradt, nämligen att olika arter 
stundom lefva tillsammans, blandade med hvarandra, och 
många felaktiga åsikter hafva därigenom uppstått, innan 
detta förhällande blef fullt kändt och noggrannare beaktadt. 

Det är t. ex. detta förhållande, som gaf anledning till 
Jherings framställning om förekomsten af generationsväxling 
hos sydamerikanska termiter. Vid undersökning af ett slags 
termitbo i Brasilien konstaterade han förekomsten af tvenne 
generationer bevingade, hvilkas flygtid inföll i juli och no- 
vember. De larver, från hvilka dessa enligt hans åsikt sam- 
höriga bevingade individ utvecklade sig, visade sig emel- 
lertid ganska olika. Jhering drog häraf den slutsatsen, att 
ifrågavarande termit hvarje år utvecklade tvenne genera- 
tioner bevingade individ af liknande utseende, under det att 
desamma uppstodo från larver af typiskt olika skapnad. 

En rad af fortsatta studier kom honom emellertid att 
uppgifva sin åsikt om generationsväxling, då han slutligen 
konstaterade, att hvad han ursprungligen antagit vara en art, i 
själfva verket omfattade två tillsammans boende arter med 
h vardera en flygtid på året, den enas i juli den andras i no- 
vember, och hvilkas bevingade individ voro hvarandra så 
lika, att han förväxlat dem, under det att de larver, från 
hvilka de utvecklade sig, lättare kunnat skiljas. 

De många olika slag af individ, som vi nu sett bilda 
ett termitsamhälle, utvecklas alla från ur äggen framkom- 
mande larver af i början samma utseende. 

Dessa larver benämnas indifferenta. 

Efter ett antal hudömsningar inträder emellertid en stor 
förändring, i det att en grupp utvecklar sig till fertila in- 
sekter, och därvid antingen till normalt utbildade eller till 
neotener, de öfriga till sterila. 

Men öfvergången till den ena eller andra af dessa olika 
grenar är icke med nödvändighet från början bestämd, och 



96 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

liär möta vi åter ett förliållande af stort intresse, dock ana- 
logt med lios andra insekter kända, i det att det beror på 
insekterna själfva, åt hvilket häll larvernas utveckling 
skall gå. 

Genom en rad af observationer har det l^^ckats Grassi 
och Sandias att hos Calotermes påvisa, att öfvergången till 
neotener betingas af förändring i larvernas föda. 

De uppväxande indifferenta larverna födas i början af 
de äldre med en ur munnen utsipprande vätska, som af de 
små larverna uppsuges. 

Sä länge de lefva endast af denna vätska, äro de genom- 
skinliga, glasklara, erhålla sedan annan föda bestående af 
multnande trä och dyl. och antaga då en gulaktig färgton. 
De som nu bestämmas till neotener, erhålla under en längre 
tid endast sekret, genom hvilken, som det häraf framgår, mer 
närande diet de få kraft till en hastig, brädmogen utveckling. 

Hos de larver, som utvecklas åt den sterila grenen, och 
hvilka snart få lifnära sig af hufvudsakligen trämassa, upp- 
träder i matsmältningskanalen en mängd parasitiska mikro- 
organismer, protozoer, som däremot saknas hos de neoteniska. 

Det har varit föremål för långvariga undersökningar, 
huruvida den hastiga utvecklingen af neotenerna — som ju 
till det yttre hela sitt lif förblifva på larvstadiet — , skulle 
bero uteslutande på näringen, eller frånvaron af parasitiska 
protozoer och möjligen andra orsaker, därvid skulle spela en 
viktig eller kanske en afgörande roll. 

Så mycket har man för närvarande kunnat afgöra, att 
frånvaron af protozoer ensamt för sig ej är tillräcklig att 
framkalla neotener. 

Hvad som förorsakar differentieringen mellan soldater 
och arbetare, är en ännu ej löst fråga. Dock torde utan 
tvifvel äfven här vare sig kvantitativt eller kvalitativt fö- 
dan spela en viktig roll. 

Då det sålunda visat sig, att det beror på termiterna, 
uti hvilken riktning larverna skola utvecklas, följer häraf, 
att den proportion, uti hvilken de olika slagen förekomma 
inom deras samhällen, bestämmes af insekterna själfva. 

Sedan vi härmed tagit en kort öfverblick öfver de olika 
slag af individ, som befolka en termitkoloni, och de funk- 
tioner, som tillkomma dem för det gemensamma samhällets 
bestånd och utveckling, följt dem i deras genetiska samman- 



SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 97 

häng och berört de orsaker, som bestämma deras utveckling 
åt ena eller andra riktningen, skola vi närmare betrakta de 
varierande former termiternas bostäder hafva, byggnadsma- 
terialets olika beskaffenhet och några af de biologiska egen- 
heter, dessa insekter visa. 

Det är icke blott på marken termiterna uppföra sina 
bon, ehuru detta mycket ofta är fallet. Några bygga dem 
under jorden, andra på trädens stammar och grenar, under 
det att vissa slag ej hafva några bostäder alls, utan lefva 
under stenar o. a. föremål, i de gångar de borra i murknande 
trä, eller parasitiskt hos andra termiter. Ofta hafva de på 
marken stående byggnaderna formen af upptill afsmalnande, 
med eller utan utsprång och spetsar försedda kullar, och äro 
af mycket varierande storlek, hos mindre arter fothöga, hos 
Termes hellicosus och goUatli någon gång ända till 20 fot 
höga och med en omkrets vid basen af 50 — 60 fot. 1 van- 
liga fall höja sig de senare dock endast 7 — 12 fot, spridda 
på större eller mindre afstånd. Stundom kunna de vara af 
så betydligt antal, att de på afstånd te sig som negerbyar. 

Hafva de nått omkring manshöjd, förlora de sitt nakna 
utseende och täckas så småningom af en ofta rik vegetation. 
Boets yttre, ända till 1,5 fot tjocka, af stora gångar genom- 
dragna väggar äro så fasta, att de endast med starka verk- 
tyg kunna genombrytas. Det inre visar en mängd af gångar 
och rum för olika ändamål, somliga för de i det kommande 
närmare skildrade svampodlingarna, andra för magasinering 
af förråd o. s. v. och slutligen visens stora från de öfriga 
afvikande cell. 

Vid uppförandet af dessa stora bostäder bygges först på 
marken uppskjutande, små toppformiga kullar. Dessa för- 
storas allt mer; rundt omkring dem uppstå flera, hvilka slut- 
ligen genom hopadt byggnadsmaterial sammansmälta vid ba- 
sen. Allt mer skjuter den mellersta i höjden, mellanrum- 
men kring de olika bona fyllas igen, till dess det hela bil- 
dar en enda sammanhängande, tillspetsad byggnad, hvarvid 
dock ofta de särskilda delarnas spetsar förblifva fria. Un- 
der tiden borttages midtpartiet med undantag af spetsen, 
som bildar kullens tak, inre skiljeväggar bortbrytas, så att 
de olika delarna slutligen bilda en enhetlig byggnad. I boets 
centrum, vanligen 1 — 2 fot öfver marken, ligger visens stora 
cell. Den cell, uti hvilken visen under hela sitt lif inne- 

Vetenskajts- Akademiens årsbok. 1. • 



98 VETENSKAPS-AKADEMIBNE ÅRSBOK. 

slutes, är hos termiterna stundom af samma utseende, som 
cellerna i allmänhet. Ofta är den dock af särskild form och 
vida större än de andra. Så är förhållandet t. ex. hos de 
nämnda T. hellicosus och goliath. Cellen är där ugnliknande 
med hvälfdt tak och flat botten, väggarna äro ovanligt 
tjocka och blott längs cellens nedre rand försedda med en 
rad små hål, genom hvilka arbetarne kunna intränga för att 
afhämta och borttransportera äggen. Visen uppnår med sä- 
kerhet en ålder af ett par år. 

Savage observerade under fem års tid ett bo af T. helli- 
cosus växa och fann däri en mycket stor vise, af 4 ^/s tums 
längd, som han antog ha varit af samma ålder, hvilket 
också synes hafva varit fallet, då enligt nyare undersök- 
ningar, såsom redan omnämnts, en vise alltid ersattes af 
neotener, om den dör, och aldrig af en sådan som haft utbil- 
dade vingar. 

Omkring visens cell, sä väl öfver som under, finna vi en 
mängd andra, runda eller ovala celler af olika storlek och 
läge, hvilka alla stå i förbindelse med hvarandra, direkt 
eller genom gångar, och som hysa talrika soldater och ar- 
betare, af hvilka de förra bevaka visens cell, de senare tran- 
sportera äggen till de rundt omkring och ofvan liggande stora 
kammare med platt golf och hvälfdt tak, där den egentliga 
svampkulturen är innesluten, och de snöhvita larverna uppfödas. 
Hos andra termiter, där bona sakna den stora centrala hålig- 
heten, ligga dessa kammare antingen periferiskt ordnade när- 
mast under boets yttervägg eller spridda genom hela byggnaden. 

Som nyss blifvit antydt, förstå termiterna stundom 
själfva att odla svampmycelium, hvarmed de uppföda sina 
larver, och härmed äro vi inne på ett af de mest beundrans- 
värda kapitlen af insekternas biologi. Det är arbetarne, 
som helt och hållet utföra så väl insamlandet af det mate- 
rial, hvaraf substratet för svampkulturen beredes, uppföran- 
det af dessa egendomligt formade, stundom grofporiga, bad- 
svampliknande, stundom af veckade och hoptryckta skifvor 
bestående eller storcell iga bildningar, på hvilka s yta svamp- 
myceliet gror, som utförandet af själfva kulturen. 

I boets första stadium befinna sig svampodlingarna, som 
då ej äro större än nötter, nära intill visens cell. 

Men då, i den mån visen tillväxer och dess cell försto- 
ras, ett allt större antal rum kring densamma fordras för 



SJÖSTEDT, TERMITEKNA OCH DERAS BIOLOGI. 99 

det växande antal vaktande soldater samt arbetare, som där 
samlas för att afhämta och borttransportera äggen, hvilkas 
antal kan nppgå till 80,000 på dygnet, borttagas de små 
svampodlingarna nära visens cell, ombyggas förstorade 
längre bort, på samma gång som deras antal ökas. Sålnnda 
förstora termiterna oafbrutet sina rum, rifva ned skiljeväg- 
garne ock bygga åter upp dem förändrade allt efter 
behof. 

De kammare, som innehålla svampkulturen, sträcka sig 
slutligen från visens cell uppåt till ungefär ^/s af byggna- 
dens höjd och står genom talrika gångar i förbindelse med 
boets öfriga delar. Svampkulturen utgöres af en tät väfnad 
af myceliumtrådar, hvilka utskjuta små knoppar af ungefär 
ett knappnålshufvuds storlek eller större, eller på spridda 
ställen sammanknyta sig till små runda skifvor. Detta 
svampmycelium utgör termiternas, särskildt larvernas föda. 
Och ännu ett egendomligt drag. Svamparna behöfva, som 
bekant, fuktighet för att trifvas och skulle i de murade 
rummen, som utifrån upphettes af den tropiska solen, under 
vanliga förhållanden här ej kunna trifvas. Grenom termiterna 
hållas emellertid väggarna till rummen för svampkulturen så 
fuktiga, att jordmassan här stundom kan sammanknådas till 
en deg. 

Rummen för svampkulturen omgifvas, synnerligast inåt, 
af spridda kammare, omväxlande med celler och gångar, som 
fortsätta åt alla håll genom byggnadens ytterlager. Dessa 
kammare innehålla magasinerade förråd af reservnäring. 

Den stora komplicerade byggnaden är emellertid i sitt 
fullbordade skick icke allt igenom en labyrint af celler, 
gångar och kammare såsom i början. 

Hela den öfra delen bildar sedermera inuti ett stort, 
öppet, af bågar stödt hvalf, liknande domen i en kyrka, hvars 
nedre delar gränsa till de talrika på sidorna rundt omkring 
belägna rummen för svampkultur och magasinen. Denna 
stora hålighet har till uppgift att förmedla en jämn tempe- 
ratur i de rum, som innehålla svampodlingar, ägg och lar- 
ver och vidare att genom i håligheten utmynnande stora 
gångar sprida en fördelad värme genom boets väggar. 

Det hela blir en central värmeledning, där den i domen 
af den tropiska solen upphettade luften genom rör sprides 
åt olika håll. 



100 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

Termiternas bostäder växla emellertid mycket så väl till 
utseende som storlek och hafva oftast en vida enklare bygg- 
nad, utan någon central hålighet, svampkultnr eller förråds- 
magasiner. Några af de mest karakteristiska typerna vilja 
vi här i korthet anföra. 

Den, som företager en exkursion i Västafrikas täta sko- 
gar, undgår knappast att redan från första stund fästa sig 
vid de egendomliga, ungefär fothöga, svampformiga, af jord 
uppmurade byggnader, som där öfver allt anträffas på mar- 
ken i synnerhet i fuktig s. k. »bush-skog), och hvarje europé 
kan där genast upplysa, att de äro uppförda af termiter. 
De tillhöra en vida mindre art än den, hvars bo vi nyss 
närmare skildrat, knappast så stor som en stackmyra. Man 
träffar emellertid äfven bon af klubblik form, men dessa äro 
ej af någon annan art utan endast sådana, som ännu ej blif- 
vit afslutade. Den egendomliga, öfre, paraplyliknande delen 
fullbordas sist. 

För öfrigt äro dessa bon mycket olika; några äro korta 
och breda samt försedda med större tak, andra smalare med 
litet tak, och mellan dessa extrema former finnas många mel- 
lanformer. 

Dessa bon äro uppförda af jord med inblandade kvarts- 
korn och mycket hårda. 

Den öfre, hvälfda delen är genom sina tunnväggiga celler 
mer bräcklig. Det hela är inuti en labyrint af celler, som 
genom små cirkelrunda hål stå i förbindelse med hvarandra. 

Hos denna termit finnes ingen särskildt formad cell för 
visen, utan denne anträffas hvar som helst i boet i en van- 
lig cell. 

Mycket ofta äro af jord uppförda bon fastade på stam- 
mar och grenar och äro af varierande form; vanligen likna 
de oregelbundna, nedhängande jordvalkar med skroflig yta. 

Ännu en typ af bon är af intresse att lära känna näm- 
ligen de kulformiga, ej af jord utan af hård trämassa upp- 
förda, som byggas kring trädens grenar. Äfven dessa träffas 
gärna i tät, fuktig »bush-skog» och äro från en knytnäfves 
till ett människohufvuds storlek. Uppförda af söndersmulad, 
med ett kittande sekret uppblandad trämassa hafva de en 
betydande hållbarhet och bilda inuti en labyrint af celler 
och gångar. Den hårda, på ytan mycket ojämna kärnan, är 
omgifven af ett papperstunt, bräckligt af samma substans 



SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 101 

bestående hölje, som från det inre afstänger det af termi- 
terna skydda ljuset. 

Från termiternas bostäder, vare sig dessa äro särskildt 
uppförda eller endast bestå af gångar, under bark eller i trä, 
leda alltid täckta gångar uti hvilka de ljusskygga djuren 
röra sig ut åt alla riktningar. Tydligast iakttages detta, då 
boet sitter på en stam, som då omspinnes af dessa tunnlar, 
hvilka framför allt ställa det i förbindelse med jorden, men 
äfveu sträcka sig uppåt trädets krona. 



Huru skola vi nu uppfatta den konstfärdighet, vi fuunit 
hos dessa insekter, hvilken synes vara yttring af ett högt 
själslif? Är den uttryck för en medveten själsverksamhet, 
eller fullgöra insekterna dessa funktioner rent mekaniskt, 
utan att själfva förstå eller kunna bedöma, hvad de före- 
taga sig? 

Ehuru senare undersökningar angående insekternas själs- 
lif med rätta borttagit mycket af den nimbus, som förr om- 
gaf dem, i det att deras själslif ingående jämfördes med 
människans och gjorde insekterna till miniatyrmänniskor, 
som målsmedvetet och beräknadt utförde alla de mest kom- 
plicerade handlingar, kunna vi å andra sidan icke frånkänna 
dem all själfständig omdömesförmåga, då de ej sällan logiskt 
anpassa sig efter för handen varande omständigheter. 

Det synes därför vara en föga berättigad tolkning att, 
såsom nyligen Bethe, uppfatta insekternas alla handlingar 
såsom omedvetna och dem själfva såsom blotta reflexmaskiner, 
om de också icke vid alla tillfällen, då vi finna förhållanden 
enkla och påtagliga, veta att betjäna sig af dem för att nå 
sitt mål. 



BIOGRAFIER. — NILS PETER IIAMBERG. 103 



Biografier. 



616. 
Nils Peter Hamberg. 

* Vii 1815. t 13/2 1902. 

Invald 11,12 1878. 

Med porträtt. 



Nils Peter Hamberg föddes i Katarina församling i 
Stockholm den 4 november 181ö. Föräldrarne voro kofferdi- 
kaptenen Nicholas Hamberg (f. 1785, d. 1830) och dennes 
maka Magdalena Lovisa Löfwenberg (f. 1791, d. 1863). Efter 
att under åren 1824 — 1829 hafva åtnjutit undervisning i Maria 
högre lärdomsskola och i juni sistnämnda är aflagt afgångs- 
examen till Stockholms gymnasium ägnade sig den unge 
Hamberg därpå någon tid under ledning af enskilda lärare 
åt studiet af främmande lefvande språk. Han var ännu icke 
femton år fyllda, då hans val af lefnadsyrke — tillsvidare 
— afgjordes: den 13 februari 1830 antogs han till elev hos 
apotekaren Ringquist å apoteket Grripen i Stockholm och be- 
dref här sina studier med den framgång, att han den 3 de- 
cember 1834 kunde undergå farmacie studiosiexamen inför 
Apotekare-societetens direktion, hvarefter sedermera, den 2 
maj 1838, följde provisors- och apotekareexamen vid Karo- 
linska institutet. Ungefär ett år senare, nämligen den 28 
maj 1839, erhöll han privilegium på det af honom den 1 
april samma år inköpta apoteket Hjorten på Kungsholmen 
i Stockholm, hvilket apotek han sedermera innehade i 11 år. 



104 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 

Knappast hade emellertid Hamberg fullbordat sin ut- 
bildning för den i förstone utstakade lefnadsbanan, förrän 
hans håg drogs till ett annat, om ock med det tidigare när- 
besläktadt, verksamhetsfält. Redan 1840 beslöt han efter 
samråd med Anders Eetzius m. fl. gynnare och vänner att 
efter inhämtande af erforderliga förberedande kunskaper af- 
resa till Uppsala universitet för att där studera till medi- 
cinska graden. Detta beslut sattes ock ofördröjligen i ver- 
ket; den 7 maj 1841 inskrifven i filosofiska fakultetens al- 
bum, genomgick han den 2fi november samma år fullständig 
studentexamen i Uppsala och aflade ett år senare, den 14 
december 1842, medicinsk filosofisk examen därsammastädes. 
Under de båda närmast följande åren studerade han i huf- 
vudstaden anatomi, fysiologi och kemi vid Karolinska in- 
stitutet, men återvände därefter till Uppsala, där han den 
20 juni 1846 absolverade medicine kandidatexamen. På sin 
34:de födelsedag, den 4 november 1848, undergick han vid 
samma universitet medicine licentiatexamen. Redan den 15 
juni samma år hade han för medicinska gradens vinnande 
ventilerat en afhandling »Om vegetabiliska drogers insam- 
ling och förvaring» under inseende af dåvarande professorn 
i medicin och botanik, den bekante Göran Wahlenberg. Efter 
att ytterligare den 21 februari 1849 vid Karolinska institu- 
tet hafva aflagt kirurgie magisterexamen och några dagar 
senare, den 1 mars, i K. Sundhetskollegium förrättat medi- 
cinskt ämbetsprof, erhöll han slutligen den 1 juni samma år 
af Uppsala universitet medicine doktorsdiplom utan pro- 
motion. 

Efter sålunda aflagda lärdomsprof fullt beredd att nu- 
mera odeladt ägna sina krafter åt läkekonstens tjänst, af- 
yttrar han följande år sitt alltjämt innehafvande apotek. 
Hjorten, till apotekaren C. R. Leffmann. 

Icke nöjd med den utbildning han inom fäderneslandet 
förvärfvat, beger sig emellertid Hamberg inom kort till ut- 
ländsk botten för att ytterligare förkofra sina insikter, före- 
trädesvis på den fysiologiska och patologiska kemiens om- 
råde. I egenskap af civil resestipendiat anträder han 1851 
på försommaren en resa till Tyskland, Belgien och Storbrit- 
tannien. Till en början arbetar han på professor Karl Gott- 
help Lehmanns privatlaboratorium i Leipzig, men besöker 
ännu samma år världsutställningen i London, där han med 



BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 105 

särskildt intresse ägnar sig åt studiet af kemiska och farma- 
ceutiska preparat, på samma gång han ej försummar att 
taga noggrann kännedom om Englands farmaceutiska för- 
hållanden i allmänhet. Därjämte bevistar han under några 
månader professor Jonathan Pereiras föreläsningar vid Phar- 
maceutical Institution. Följande är återfinna vi honom ånyo 
på kontinenten, där han under sommarmånaderna arbetade 
på den bekante kemisten Otto Linné Erdmanns laboratorium 
i Leipzig och sedermera en kortare tid på dr Florian Hel- 
LERs laboratorium i Wien för att slutligen hösten 1852 åter- 
vända till hemlandet. — En omedelbar frukt af denna resa 
var den utställning af »naturalster, fabrikater, instrumenter 
och konstsaker», som Hamberg i augusti 1853 anordnade i 
Karolinska institutet. Genom offentliga bidrag vidmakth öl- 
los och förökades dessa samlingar, så att ett .museum för 
naturvetenskap, slöjd och konst' år 1854 kunde inrättas. 
Detta museum ägde bestånd till 1864, då föremålen dels för- 
såldes, dels bortskänktes till undervisningsanstalter o. d. 

De två årtionden af Hambergs lefnad, som närmast följa 
efter studie- och rese-åren, kännetecknas i främsta rummet 
genom en mångsidig och omfattande lärareverksamhet, gent 
emot hvilken hans utöfvande af det praktiska läkareyrket 
alltmera träder i bakgrunden. Hans läkareförordnanden äro 
fa och af öfvergående natur: är 1848 hade han den 12 juli, 
således före licentiatexamens afläggande, blifvit förordnad 
till karantänsläkare vid Djurhamn i Stockholms skärgård, 
där han i denna egenskap tjänstgjorde till den 19 augusti 
samma ar. Det var den andra stora koleraepidemien, som 
nu hotande närmade sig Sveriges kuster. Den 18 april 1850 
antogs han till fattigläkare i Kungsholms församling, från 
hvilken befattning han afgick den 1 april 1853. Och slut- 
ligen var han från den 14 till den 29 juli 1856 förordnad 
att vid k. Svea lifgarde bestrida t. f. regementsläkaren C. 
Lindhagens tjänsteåligganden. 

Hambergs lärarebana tager äfven den sin början 1848 
men utvecklar sig inom kort till ojämförligt större betyden- 
het. Den 17 januari nämnda år erhöll han af Sundhetskol- 
legium förordnande att under sex månader bestrida adjunk- 
turen i kemi och farmaci vid Karolinska institutet och där- 
jämte under samma tid laboratorsbefattningen vid Farma- 
ceutiska institutet. På hösten (den 28 september) förlängdes 



106 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

vikariatet för den förra befattningen, och vid årets slut (den 
7 resp. 28 december) förordnades han af Sundhetskollegium 
till ordinarie innehafvare af båda. 

I nära sex års tid ägnade han sig därefter ät deras skö- 
tande endast med af brott för den nämnda utrikes resan 1851 
— 52. Den 23 februari 1854 erhöll han på därom gjord an- 
sökan entledigande från bägge dessa tjänster. 

Sedan Berzelii efterträdare på kemie och farmacie pro- 
fessorsstolen vid Karolinska institutet, C. G. Mosander, pä 
hösten 1858 efter endast några få dagars sjukdom oförmodadt 
aflidit, erhöll Hamberg den 8 november förordnande att under 
ledigheten bestrida professionen, h vilket förordnande af honom 
uppehölls till den 17 mars påföljande år.^ — Den 3 september 
1860 förordnades han att tillsvidare vara extra lärare i kemi, 
farmakologi och toxikologi vid Veterinärinrättningen i Stock- 
holm och den 6 juni 1861 att fullgöra de åligganden, »som 
tillkomma en af k. Teknologiska institutets lärare med ke- 
miska kunskaper». Samma år den 5 september återupptog 
han sin sju år tidigare nedlagda lärareverksamhet vid Far- 
maeeutiska institutet, denna gång af Sundhetskollegium för- 
ordnad till lärare i kemi m. m. därsammastädes, en befatt- 
ning, som han bibehöll till den 1 oktober 1873. Och den 24 
mars 1868 utnämndes han slutligen af K. Maj:t till lektor 
vid Veterinärinstitutet. 

Med början af 1870-talet kan Hambergs offentliga verk- 
samhet sägas inträda i ett nytt skede. Redan 1855 i april 
hade han i Keyserska huset i Stockholm inrättat ett enskildt 
kemiskt laboratorium »för landtbruk och näringar», alltså ett 
slags föregångare till de tjugutvå år senare med statsmedel 
inrättade »kemiska stationerna för jordbruket och näringarna». 
Att den verksamhet, han på detta laboratorium utvecklade, 
icke var ringa, framgår bäst af det stora antal iakttagelser 
och rön på den kemiska kontrollanalysens område, som han 
under de följande åren offentliggjorde i flera olika facktid- 



^ Med detta förordnande inträffade det egendomliga förhållandet, att 
Hambekg erhöll detsamma i strid mot Karolinska institutets lärareråd, som 
i sin till k. Sundhetskollegium aflåtna förslagsskrifvelse enhälligt förordat — 
landtbruksakademiens dåvarande agrikulturkemist, professorn Alexander 
Muller. Saken väckte på sin tid stort uppseende, föranledde klagomål från 
den förbigångne och liflig skriftväxling mellan vederhörande myndigheter samt 
gjordes slutligen äfven till föremål för debatt i dagspressen. Detta gaf Ham- 
berg anledning att i 3:ne broschyrer oftentliggöra samtliga till målet hörande 
handlingar. 



BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG, 107 

skrifter. Och att b] and dessa alster af hans penna ett fler- 
tal kom att afhandla hygieniska och farmakologiska spörs- 
mål, var en naturlig följd af den studieriktning, på hvilken 
han från början inslagit. Den vidsträckta erfarenhet han 
under denna sin verksamhet fick tillfälle att samla, gjorde 
honom synnerligen skickad att öfvertaga det på sjuttiotalet 
organiserade rättskemistämbetet. Också finna vi honom år 
1872 af Sundhetskollegium förordnad att från den 1 novem- 
ber samma år tillsvidare uppehålla denna befattning, ett för- 
ordnande, som han den 1 juli 1874 nedlade för att slutligen 
den 31 december följande år af K. Maj:t utnämnas till be- 
fattningens ordinarie innehafvare, i hvilken egenskap han, 
jämlikt den för rättskemisten utfärdade instruktionen af den 
29 oktober 1875, erhöll professors titel. På denna plats verka- 
de Hamberg sedermera oafbrutet, ända till dess han den 27 
juli 1883 pa därom gjord ansökan erhöll afsked, sedan riks- 
dagen samma ar beviljat honom pension å allmänna indrag- 
ningsstaten. 

Vid sidan om sin egentliga lifsgärning fick Hamberg 
äfven tillfälle att låta sina insikter och sin erfarenhet kom- 
ma det allmänna till godo i och med fullgörandet af talrika, 
olikartade uppdrag af mera tillfällig natur, som tid efter 
annan kommo honom till del. Ar 1863 anmodades han af 
Sundhetskollegium att vara ledamot i komraittéen för ut- 
arbetande af en ny veterinärmedicinaltaxa. Härtill kom 1865 
ledamotskapet i kommittéen för afgifs^ande af förslag till 
förbättrad upplaga af pharmacopoea suecica och 1868 i kom- 
mittéen för veterinärfarmakopéens omarbetande. Ännu ett 
närbesläktadt uppdrag mottog han 1879, då han af Medicinal- 
styrelsen förordnades att vara ledamot i den kommitté, som 
då tillsattes med anledning af begärda förändringar i gäl- 
lande laborations- och medicinaltaxa. 

Om Hambergs utländska resa 1851 — 1852 är ofvan taladt. 
Med understöd af statsmedel besökte han är 1862 för andra 
gången London i ändamål att vid därvarande världsutställ- 
ning taga kännedom om naturalster m. m. af intresse för 
hälso- och sjukvården. Vid 1866 års allmänna industriut- 
ställning i Stockholm fungerade han som prisdomare, likaså 
1868 resp. 1876 vid 12:te och 14:de allmänna svenska landt- 
bruksmötena i Stockholm och Norrköping. Ar 1863 af Sund- 
hetskollegium anmodad att vara inspektor vid Farmaceutiska 



108 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

institutet, fulJgjorde han detta uppdrag till 1873, då han pä 
egen begäran därifrån entledigades. Någon tid efteråt mot- 
tog han det ånyo, denna gång dock blott för ett läsår, 1876 
—1877. Efter att 1874 från den 13 april till den 17 juli 
hafva varit adjungerad ledamot i Sundhetskollegium förord- 
nades han sistnämnda dag af K. Maj: t att till årets slut för- 
valta ett medicinalrådsämbete i samma kollegium och den 
28 april 1876 att vara ledamot i direktionen för Allmänna 
barnhusinrättningen. I sistnämnda egenskap kvarstod han 
till 1884. 

Slutligen må icke lämnas oanmärkt, att han flerfaldiga 
gånger erhöll Sundhetskollegii resp. Medicinalstyrelsens upp- 
drag att inspektera eller afsyna apoteksinrättningar i olika 
delar af riket: så 1867 i Gröteborgs och Bohus län samt Hal- 
land, 1870 i södra och mellersta delarna af Sverige, 1872 i 
i Norrland voch närgränsande landskap», 1877 i Eksjö m. fl. 
orter och 1878 i Stockholm (apoteket Svanen). 

Utom af Svenska läkaresällskapet, i hvilket han 1839 
blef ledamot, 1864 — 65 fungerade som ordförande och 1889 
(den 3 dec.) valdes till hedersledamot, var Hamberg ledamot 
af följande in- och utländska lärda sällskap: 

K. Landtbruksakademien i dess hushålls- och slöjdafdel- 
ning (invald den 15 april 1872). 

K. Vetenskapsakademien i dess 5:te klass (invald den 
11 december 1878). 

Pharmaceutical Society of Great Britain; hedersledamot 
den 7 maj 1856. 

Det norske medicinske Selskab (invald den 20 maj 1863). 

Philadelphia College of Pharniacy; hedersledamot den 2 
februari 1875. 

Bland öfriga yttre utmärkelser kommo Vasa- och Nord- 
stjärneordnarnas riddarekors på hans del, det förra 1861, det 
senare 1872. 



Hamberg, som äfven efter afskedstagandet fortfor att 
vara bosatt i Stockholm, afled därstädes den 13 februari 1902 
i den höga åldern af öfver 86 år. Han var under de sista 
åren af sin lefnad blind. Redan från och med år 1882 hade 
synförmågan börjat försvagas till följd af grå starr, och 
en sedermera företagen operation ledde icke till åsyftadt 



BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 109 

resultat. Ännu 1884 företog han dock, nära 70-årig, en resa 
till Tyskland, Frankrike och Italien. 

Den 21 maj 1854 ingick Hamberg giftermål med Emma 
Augusta Christina Härnström, född i Norrköping den 2o 
mars 1833, dotter af f. d. landtbrukaren Carl Magnus Härn- 
ström och Anna Ulrika Juringius. I detta äktenskap föddes 
sex barn, af hvilka tvenne döttrar afledo vid späd ålder. 
Ende sonen, Axel, född 1863, är sedan 1893 docent i kristal- 
lografi och mineralogi vid Stockholms högskola. 



Utgifna skrifter m. m. 

Medicinsk farmaceutisk drogsaraling, utgifven 1843 — 1848 i 5 
afdelningar; af K. Sundhetskollegium den 7 februari 1848 belönad 
med 20 dukater. 

Om vegetabiliska drogers insamling och förvaring. Akad. afhandl. 
Uppsala 1848. 15 s. 8:o. 

Förteckning på naturalster, fabrikater, instrumenter och konst- 
saker, samlade under en resa 1851 — 1852 och ä K. Karolinska institutet 
utställda under augusti 1853. Stockholm 1853. 

Handlingar rörande bestridandet af den genom professoreu m. m. 
C. G. Mosanders död lediga kemie och farmacie professorsbefatt- 
ningen vid K. Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Stockholm 1858. 
35 s. 8:o. 

Ny följd af handlingar i samma ämne. Stockholm 1859. 50 
s. 8:o." 

Analyse des Victoriabrunnens, tryckt i Aachen 1862 under titel: 
Dic Burtscheider Thermen bei Aachen von B. M. Lersch. I, II 
och III. 

Vägledning vid beseendet af Museum för naturvetenskap, slöjd och 
konst. Stockholm 1863. 47 s. 12:o. 

Undersökning af vatten från Arstaviken och af vattenlednings- 
vatten, skrifvelse till l:ste stadsläkaren dr C. G. Grähs, tryckt i: 
»Om vattnet i Arstaviken och Stockholms vattenledningsvatten.» Stock- 
holm 1874. 8:o. 

I K. Yeteiiskapsnkadcmieus handlingar: 

1878. Bd 16: Undersökning af badgyttjan vid Marstrand. 32 s. 



110 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

I Bihang till E. Yctenskapsakademicns haudlingur: 

Bd 12. 1886. Afd. II: Arseniksyrlighetens förändring i beröring 
med ruttnande animaliska ämnen. 17 s. 

I Ofversikt af K. Yetenskapsakademiens förhandlingar: 

1868 s. 159: Kemisk undersökning af vattnet uti åtskilliga 
brunnar i Stockliolm. 

1879 s. 95: Olika organs förmåga att upptaga och kvarhålla 
arsenik vid förgiftningar. 

1885 s. 101: Undersökning af ölets alkoholer. 

I K. Landtbruksakadcuiicns tidskrift: 

1873 s. 42: Sammansättningen af ostindiska s. k. rapskakor. 

I Tidskrift för landtin.- och komni.-ekonomieu, utg. af J. Arrhe- 
NIUS: 

1856 s. 193: Undersökningar af komjölk och dess grädda. 

I Tidskrift för teknologi och tillämpad iiaturlära af G. R. 

Dahlander och A. W. Ewert: 

1861, juli — december s. 80 — 82: Undersökning af hydraulisk kalk 
från Berg vid Göta kanal. 

I Nordiskt medicinskt arkiv: 

6, 1874: Kemisk undersökning af luften i boningsrum beklädda med 
arsenikhaltiga tapeter. Med 1 träsnitt. 21 s. 8:o. 

I Sveuska läkaresällskapets nya handlingar: 

8, 1854 s. 312: Topografisk ofversikt af naturalster och kemiska prepa- 
rater uti »London Great Exhibition» 1851, förnämligast de i medi- 
cinskt och farmaceutiskt hänseende märkvärdiga. 

I Svenska läkaresällskapets handlingar, 2:a serien: 

1. Några ord om legala kemiska analyser vid förgiftningar. Tal 
vid ordförandeskapets nedläggande den 3 okt. 1865. 

I Hygiea: 

5, s. 194: Subskriptionsanmälan för. medicinsk farmaceutisk drog- 
samling. 

6, s. 99: Om gallan af J. J. Berzelids. Öfversättning ur Encyclo- 
pedie der Physiologie von R. Wagner. 

9, s. 585: Exposé af medicinsk farmaceutisk drogsamling. 

11, s. 257: Om kloroform. 

» s. 835: Bref från missionären Th. Hamberg, Hongkong 1848, om 
medicinens ståndpunkt i Kina. 

12, s. 52: Farmaceutiska anteckningar. 



BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 111 

13, s. 363: Medicines, their uscs and mode of administration, by 
J. MOORE Xeligan (referat). 

14, s. 37: Salicylväte i aqua castorei af J. Pereira (öfversättn.)- 

17, s. 29: Das chemische Laboratorium der Universität Christiania imd 
die darin ausgefiihrten cbemischen Untersuchungen von Adolph 
Strecker, 1854 (referat). 

» s. 93: Pbarmacopoea norvegica (recension). 

18, s. 715: Undersökning af färgade konditorivaror. 

19, s. 647: Om Storax, af Daniel Hanbury (öfversättn.). 

22, s. 385 och 449: Undersökning af Ronneby hälsobrunnars 
vatten. 

26, s, 465: Om anilinfärger. 

27, s. 162: Pbarmacopoea fennica (recension). 

29, s. 17: Kemisk undersökning af vattnet i »S:t Ragnhilds hälso- 
brunn». 

30, s. 27: Utdrag ur berättelse till K. Sundhetskollegium om år 1867 
verkställda apoteksinspektioner. 

32, s. 3: Om Marienbad, dess hälsokällor och bad. 
» s. 555: Om karbolsyra. 

33, s. 143 och 211: Utdrag ur berättelse till K. Sundhetskollegium 
om år 1870 verkställda apoteksinspektioner. 

34, s. 115: Polymorphe Balneologie von B. M. Lersch, Erlangen 
1871 (referat). 

37, s. 325: Die chemische Werthbestimmung einiger starkwirkenden 
Droguen etc. von Dr G. Dragendorff, S:t Petersburg 1874 
(referat). 

38, s. 177: Water analysis as it should and as it should not be performed 
by the medical officer of health, by Cornelius B. Fox, London 
1875 (referat). 

39, s. 166: S. GIRARDIN, A. RlVlÉRE och J. Clouet, Undersök- 
ningar af blyhaltig förtenning, särskildt sådan, som är bestämd 
för flottan. Journal de pbarmacie et de chimie, 1876. 

» s. 652: Die Herbstzeitlose im Bier, von Dr G. Dragendorff 
(referat). 

40, s. 44: Preussiska författningar rörande arsenikhaltiga tapeter 
m. m. 

41, s. 43: Jämförelse mellan naturliga mineralvatten och konstgjorda, 
tillverkade vid Apotekarnes Mineralvattens-aktiebolag i Stock- 
holm, meddelad af AuG. Almén, Ups. Läkareförenings förh. 1878, 
(referat). 

42, s. 489: Nekrolog öfver Alfred Swaixe Taylor. 
» s. 490: Nekrolog öfver August Wiggers. 

44, s. 197: Undersökning af vatten från Lejonkällan vid Strömstad. 
» s. 442: Aix les Bains och några andra kurorter i Savojen. 

45, s. 289: Giftiga verkningar af stenmurklan (jämte dr SondÉN). 
» s. 665: Fysiologiska försök med de flyktiga ämnen, som före- 
finnas i brännvin. 

47, s. 18: Några ord om likförbränning. 
49, s. 16: Några ord om receptskrifning. 



112 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

I Syenska läkaresällskapets förhandlingar: 

1849—50 s. 17: Falkners sedative solution of opium. Kinesiska 
droger. 

» 8. 18: Förfalskning af senegarot. 

» s. 34: Analys af ett arcanura innehållande arseniksyrlighet. 

» s. 39: Kalcinerad magnesia mot arsenikförgiftning. 

» s. 40: Folia Gongonoe. 

» s. 52: Analys af blod vid blyförgiftning. 

» s. 67: Brännvinsberedning af sjuk potatis, solaninhalt i 

dranken. 

» s. 91: x^nalys af urinblåsesten. 

» s. 94: Caragben-bröd för diabetespatienter. 

» s. 95: Dextrinlikt ämne i urin. 

» s. 134: Syrgasens förmåga att återupplifva kloroforraerade. 

1850 — 51 s. 7: Svenska tvålsorter. 

» s. 63: Mylabris-arter. — Lapisstång med platinatråd. 

» s. 64: Olika sockerslag i honung. — Om kloroform. 

» s. 79: Saliv m. ra. hos tändsticksarbetare. 

» s. 81: Engelsk kalcinerad magnesia. 

» s. 125: Kalcinerad magnesia beredd af magnesialösning. 

1852 — 53 s. 18: Föredrag om moschus, hyracium m. m. 

» s. 33: Om amorf fosfor. 

» s. 34: Kinesiska gallutväxter, laminaria- arter för jodtill- 

verkning m. m. 

» s. 63: Adress till allmänheten om gagnet af vaccination. 

» s. 67: Flytande aloé m. m. 

■« s. 100: Om Cannabis sativa var. indica, harts och extrakt 

däraf m. m. 

» s. 122: Försök med Cannabis indica och dess extrakt. — 

Om Artanthe elongata, Manihot utilissima, Camphora offi- 
cinarum, Nectandra roditei m. m. 

» s. 125: Dr Rosenthals kontaktelektriska apparat. — Fy- 

siologiskt kemiska preparater af urin. 

» s. 162: Kalcinerad magnesia beredd af professor Ullgren 

m. fl. 

» s. 165: Limkapslar af utmärkt beskaffenhet, tillverkade af 

apotekaren B. Lindman. 

» s. 167: Olika slag af muskot, rabarber och scammonium. 

» s. 196: Exposition af droger m. ra. på Karolinska insti- 

tutet. 

» s. 258: Bref från provisor G. E. Bergh om blodiglars för- 

varing. 

» s. 260: B. Lindmans limkapslar. 

» s. 261: Bref från Th. Hamberg från Hongkong om kine- 

siska läkares kurer. 
1853 — 54 s. 25: Urinprofvare af Aderman. — Analys af kvacksalf- 
varepulver från Småland. 

3> s. 38: Svenskt opium. 



BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 113 

1853 — 54 s. 51: Om flyktig bitterraaudelolja, 

» s. 89: Svensk terpentin från Claestorp. 

1854 — 55 s. 45: Giftiga fiskar. 

» s. 7 1 : Tuggkäda. 

» s. 72: Vegetabilier från Paraguay, — Referater ur Pharra. 

Journal 1853: Pikrinsyras upptäckande i öl; koppar i 
brännvin m. m. 

» s. 95: Undersökning af Cortex Rhamni frangulae. 

» s. 96: Bref från professor C. G. Lehmann i Leipzig (blod- 

kristaller, Marienbadergyttja). — Bref frän G. E. Bergh 
om förbättrad blodigelreservoir. 

» s. 97: Zinkhvitt. 

» s. 141: Wooraragift från Caracas. Äkta scammonium från 

Srayrna. Amomumfrukter och frön från Kina m. m. 

» s. 150: Drogskåp för Pariserexposition. 

» s. 178: Frukter af Psidium pyriferum och Eugenia uui- 

flora från Brasilien, af Mangifera indica, Auacardium, Ano- 
na, Terminalia m. fl. 
1855 — 6G s. 17: A. MULLERS komplementär-kolorimeter. — Förfalsk- 
ning af födoämnen, läkemedel m. m. 

» s. 71: Ferrum reductum. Dekomponerad kloroform. 

» s. 104: Om glycerin, citronsyrad magnesia m. m. 

>' s. 128: Mentiou honorable för Svenska Läkaresällskapet 

från Pariserexposition, 

» s. 133: Analys af Aseline, arcanum från Athen. 

5 s. 134: Kopparkärls inverkan på bärsafter. 

» s. 148: Analj^s af bajerskt öl. 

» s. 160: Reseapotek på fartyg, som segla utrikes. — Om 

»wood oil:> af D. Hanbury m. m. 

» s. 203: Undersökning af färgad konfekt. 

1856 — 57 s. 30: Komprimerade droger. 

» s. 57: Bark från S:t Jago del Estero i Argentinska repu- 

bliken. Meloncilla-rot. Kopparhaltig lakrits. 

» s. 83: Aubergies lactucarium. Pipitzahoa-syra m. m. 

» s. 85: Kinesernas sätt att använda risgryn; ur bref från 

missionären Lechler. 

» s. 107: Penghawar Djambi. — Kolets desinficerande verkan 

m. ra. 

» s. 119: Olika slag af lakrits. 

» s. 166: Undersökningsmetoder och reaktionsprof från ke- 

miskt patolog, laboratoriet i Wien. 

» s. 221: Amylén. Wood oil eller Gurjun-balsam. Piller 

öfverdragna med tolubalsam. 

» s. 244: Metod att upptäcka stryknin enligt Rodger och 

GiRWOOD. Kontrollering af konstgjorda mineralvatten. 
1857—58 s. 40: Blyhaltig arrowrot. Giftigt buteljlack. 

» s. 61: Pepsin. 

» s. 129: Receptskrifning på svenska. Farmaceuters under- 

visning. 

Vetenskaps-Akademiens Arnf/ok. Bd 1. o 



114 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

1857—58 s. 200: Vattenledning för Stockholm. 

1858 — 59 s. 19: Dödsfall af kloroform. Anestesering medelst elektro- 

galvanism vid tandutdragning. 
1859 — 60 s. 351: Atropin i öl å apotek i Norrköping. 

» s. 358: Analys af trossmedel hitsändt af D. Fryxell i 

S:t Ybes. 
1800 — 61 s. 6: Hälsokällorna i Ronneby af dr Hellman. 
1861 — 62 s. 267: Nya läkemedel från Amerika. Åtskilliga prof af 
s. k. granular effervescing medicines. Kristalliserad kar- 
bolsyra. Lösning af öfvermangansyrad kalk. Axungia ben- 
zoata. Icke giftiga tändstickor. Persiskt opium. Euca- 
lyptus manna etc. 
1862 — 63 s. 30: Svenska medicinalvikten. 

.• s. 48: Toxikologiska undersökningar: massa för löständers 

fästande; giftiga glaspärlor. 
» s. 51: Guanofabriken på Långholmen. 

» s. 77 : Fosforescerande fisk. 

» s. 222: På analys grundade anmärkningar rörande blyrörs 

användning till vattenledning. 
» s. 223: Analys af eau de la Floride. 

1803 — 64 s. 187: Om blyrörs och förzinkade järnrörs användning till 
vattenledning. — Pikrinsalpetersyrad kinin. 
» s. 200: Blyintoxikation antagligen orsakad af nya vatten- 

ledningsrör af bly. 
» s. 230: Analys af tallbarrsextrakt. 

» s. 363: Jodhalt i Laminaria digitata från västkusten 

m. m. 
» s. 364: Arsenikhalt i anilinfärger. 

» s. 395: Fall af anilinförgiftning. 

1865 s. 80: De officinella barkarna af S. O. Lindberg (referat). 

» s. 126: Om kolaiiöten. Om blodiglars skötsel. Kloroformpröf- 

ning med bilirubiu. 
» s. 203: Förgiftningsfall med Jalappa-rot blandad med Aconi- 

tum-rötter. 
» s. 255: Glycerinsalva. 

1866 s. 27: Ammoniakfabriken i Stockholm. Gaturenhållningen. 
» s. 52: Antimon och arsenik funna i svinlefver. 

» s. 55: Konfekt, klädningstyg och tapeter innehållande arsenik. 
» s. 145: Preparerade hajfenor, svalbon, trepang, opiumpipa m. 

m., från Kina hitsändt af missionären R. Lechler. Anförande 

om opiumrökning. 
» s. 248: Carbonas maguesicus, magnesia usta, chloretum ferri- 

cum, subnitras bismuthicus m. fl. läkemedel, beredda vid Farm. 

iust. för ny upplaga af Pharmacopoea suecica. 
» s. 253: Förgiftningsfall härrörande af kokkärl, rengjorda med 

bly- och kopparhaltigt skurpulver. 

1867 s. 5: Försök med löjtnant J. Dahlers isoleriugsapparat för 
matlagning. 



BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 115 

1867 s. 45: Supercarb. ammon. pyrol., hydratocarb. ferros. saccharat. 
m. fl. farmaceutiska preparat, beredda för ny uppl. af Pharma- 
copoea suecica. 

» s. 60: Citras cbinic. ferric, järnoxidhydratsyrup etc. 

» s. 134: Vésicatoire d'Albespeyres, kollodiura etc. Icke giftiga 

tändstickor. 
» s. 222: Formler för essentia dulcis Hartm. och elixir pectoral. 

Roséni. 
» s. 246: Kopparhaltig tinctura absinthii. 

1868 s. 9: Giftiga visitkort. 

» s. 55: LiEDZÉNS ångapparat för dekoktberedning. 

» s. 56: a. Kloroforms sönderdelning. b. Om bilirubin. c. 

Molybdensyra såsom reagens på morfin, af A. Almén, ref. nr 

Upsala Läkareförenings förhandl. 
» s. 180: Ovanlig förfalskning af subnitras bismuthicus. 2:ne 

beredningar af tartr. kalic. ferric. in lamellis. 
» s. 181: Analys af Hairs vegetable sicilian hair renewer. 

1869 s. 52: Magistralformler såsom diskussionsämne. 
» s. 87: Suppositorier m. m. 

» s. 143: Reaktioner på atropin. 

» s. 144: Cinnoberhaltig tandborste. 

» s. 252: Hälsokällor och bad vid Marienbad. 

1870 s. 86: Fysiologiska försök med apomorfin. 
» s. 88: Kloralhydrats pröfning. 

» s. 89: Halloways piller. 
» s. 124 och 151: Undersökning af karbolsyra. 
» s. 323: Gahns amykos-aseptin. 

» s. 324: Salpetersyrad amyleter. Förfalskad saflran. Vatten 
från Hunyadi Janos bittersaltkälla i Ofen. 

1871 s. 53: Emplastrum oxidi plumb. et adhsesiv. beredda med rof- 
olja. Olika slag af kloralhydrat. 

» s. 54: Jodoformbildning såsom reaktion på alkohol. 

» s. 98: Etylidenklorid, dess beredning och användning såsom 
anesteticum. 

» s. 222: Polymorphe Balneologie af B. M. Lersch 1871 (re- 
ferat). 

1872 s. 3: Analys af hydratocarb. ferros. saccharat.; Syrupiis jodeti 
ferros., dess beredning och förvaring m. m. 

» s. 4: Pulverisering af fosfor. 

» s. 60: Krotonkloralhydrat. 

» s. 61: Flera prof af järnoxidhydratsyrup. 

» s. 100: Analys af Weplers arcanum antiepilepticum. 

• » s. 101: Olika morfinsalters hållbarhet i lösning; morfinhaltens 
bestämning efter förvaring. 

;^ s. 148: Reaktioner med olika slag af terpentin. 

» s. 150: Arsenikhaltigt svafvelväte. 

» s. 243: Om kloroforms pröfning. 

» 8. 322: Undersökning af ett arcanum kalladt sundhetssalt. 

» s. 324 : Försök med kloroform. 



116 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 

1873 s. 8: Franska farmac. preparat. 
» s. 9: Arsenikhaltigt kattun. 

» s. 100 och 107: Beredning och analys af trochisci acetatis 

morphici. 
» s. 159: Chloralum cotton. 
» s. 160: Cyanetyl och propylamin. 
» s. 294: Undersökning af luften i boningsrum med arsenikhal- 

tiga tapeter. 

1874 s. 91: Analys af mineralvattnet och dricksvattnet vid Bie. 
» s. 92: Arsenikhaltig tapet. 

•» s. 264: Analyser af Marienbadersalt å Farmac. institutets la- 
boratorium. 

j> s. 265 — 274: Bref från dr W. ACHARIUS om farmaceut, för- 
hållanden i Förenta Staterna. 

» s. 295: Oxidum ferric. dialysatum. 

1875 s. 140: Die cheraische Werthbestimmung einiger starkwirkenden 
Droguen etc. S:t Petersburg 1874 von Dr G. Dragendorfe 
(referat). 

» s. 141: Tapeter, tyger m. m. undersökta 1874 på civilingen- 
iören W. Cronquists kemiska byrå. Arsenikhaltigt tarlatan 
m. m. 

» s. 142: Ueber eine neue Art giftiger Kleiderstoffe von W. GiNTL, 
referat ur Pharm. Centralh. 

» s. 143: Nekrolog öfver Daniel Hanbury. 

» s. 191: Litionhaltig mineralkälla i preussiska Rhenprov., analys, 
af H. WoHL. 

» s. 192: Tjärämnen i ammoniak. 

» s. 193: Strykniuförgiftning botad med kloralhydrat. Förfalsk- 
ning af kinesiskt te. 

» s. 194: Om läkares namnteckning å recept. Farm. tidskrift. 

1876 s. 20: Cornelius B. Fox, Water analysis, London 1875 (re- 
ferat). 

» s. 72: Zyraotiska eller Pasteurska profvet, utfördt med åtskilliga 

vattenprof. 
» s. 74: Ammouiakbestämningar i vatten. 

J. Wallers analys af Porlavatten. 
Aachener-vattnets sammansättning och förvaring. 
G. Dragendorfes analys af mjöldryga. 
Nekrolog öfver apotekar Justus Adalrik Hjalmarson. 
Blyhaltig förtenning och glasyr å kokkärl. Arsenik- 
undersökningar. 

1877 s. 158: J. Wallers analys af nya källan och Tuppenhofs- 
källan vid Porla. Kopparhalt i artificiellt Porla-vatten. 

» s. 160: Analys af dr KiLLiSCHS arcanum mot epilepsi. 

» s. 322: G. Dragendorff: Die gerichtlich-chemische Erraitte- 

lung von Giften. S:t Petersburg 1876. 
» s. 327: Analys af dr Laurentius' arcanum mot spermator- 

rhoe. 

1878 s. 86: Tymol, dess egenskaper och användning m. m. 



s. 


100: 


s. 


128: 


s. 


190: 


s. 


195: 


s. 


270 



BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 117 

1878 s. 117: Badgyttjan vid Marstrand, aflagringar, hvaruti bemälda 
gyttja förekommer m. m. 

» s. 153: Analyser af A. Almén å vatten: 1, från Drabo hälso- 
källa; 2, från Karlstads järnkälla; 3, frän Leka brunn. Referat 
ur Uppsala Läkareförenings förhandl. 1878. 
s. 236: Ovanliga albuminater i människouriu. G. Bolling (re- 
ferat). 

» s. 279: Jämförelse mellan naturl. minex-alvatten och konstgjorda 
etc. af AuG. Almén (referat). 

» s. 280: Analys af arcanum: Kräutermehl des Herrn A. Kr^ii- 

MER. 

» s. 282: Analys af vatten frän Tulseboda hälsokälla. 

1879 s. 114: Arsenikhalt i tändsticksaskars strykplån. 
» s. 2(33: Analys af inhalationsvätska. 

1881 s. 117: Om arsenik i tapeter med guldtryck. 

» s. 171: Fosforförgiftningens statistik och rättsmedicinska under- 
sökning. 

1882 s. 50: Om Lejonkällan vid Strömstad. — Fall af förgiftning 
med blåsyra och kloroform. 

» s. 149: Meddelande om den giftiga stenmurklan. 

» s. 151: Skrifter om Aachens källor. 

s. 189: Förgiftningsfall af stenmurklor. 

1885 s. 40: Kurorten Roncegno i Syd-Tyrolen. 

1 Fannaceutisk Tidskrift: 

1800, 7 suppl. s. 3: Om Kreuznacher »Mutterlauge» i flytande ocli 
fast form. 

1861, 7 s. 1: Om arsenikhalt i röda tapeter och i egentligen oskad- 
liga färgämnen. 

» 10 s. 1: Minnesteckning öfver C. G. MOSANDER. 
» 11 och 12: Svensk fannaceutisk bibliografi. 

1862, 9 s. 1: Svensk farmaceutisk bibliografi. 

1864 s. 66: Undersökning af tallbarrsextrakt för badniiig i hemmet, 
tillverkadt vid J. M. Majerans fabrik i Jönköping. 

1865 s. 106 och 121: Recension af Pharmacopoea fennica. 

» s. 177: Bestämning af jod uti aska af Lamiuaria digitata, L. 
saccharina och Zostera marina ra. m. 

1866 s. 90, 106, 119 och 135: Nya eller mindre allmänt kända 
droger och tillverkningssätt för medikamcnter. Utdrag ur be- 
rättelse öfver expositionen i London 1866. 

1867 s. 17, 33 och 122: Beredningar och försök vid Farmaceutiska 
institutet till ledning vid omarbetning af Pharmacopoea suecica. 
s. 114: Berättelse om undervisningen vid Farmaceutiska institutet 
1866 — 1867. 

1868 s. 17: Beredningar och försök vid Farmaceatiska institutet för 
omarbetning af Pharmacopoea suecica. 

1870 s. 68, 84, 113 och 129: Farmaceutiska anteckningar. 
» 8. 238: Undervisningen vid Farmaceutiska institutet 1869 — ■ 
1870. 



118 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

1871 s. 71: Farniaceutiska anteckningar. 
;y s. 129 och 145: Om karbolsyra. 

» s. 230: Morfinbalt i opium. 

1872 s. 65: Ultramarins föiiiåUando till salpeter och nödvändig sorg- 
fällighet vid Keinschska arsenikj^rofvet. 

» s. 273: Om ifrågasättandet af den rena karbolsyrans giftighet. 

1873 s. 186: Analys af trochisci acetatis morphici. 

1874 s. 324 och 344: Bref från med. dr W. AcHARius i Chicago 
om farniaceutiska förhållanden m. m. i Amerika. 

1875 s. 177: Nekrolog öfver Daniel Hanbury. 

1876 s. 2G1: J. Waller, analys af Porlavatteu (referat). 
1878 8. 5: Kopparhaltigt Porlavatteu. 

» s. 156 och 172: Redovisuing öfver bidrag till »Haubui"y me- 
morial fund>. 
» s. 353: Sammansättning af badgyttjan vid Marstrand. 
1880 s. 277: Nekrolog öfver AUGUST WlGGERS. 

1887 s: 65: Arseniksyrlighetcns förändring i beröring med ruttnande 
animaliska ämnen. 

I Arcliiv for Pharmaci af S. Trier: 

1867: Toxikologiskt kemiska iakttagelser. 
1871: Om karbolsyra (fenylsyra). 

I Journal fiir praktische Cliemic: 

80, s. 7: Untersuchung der Heilquellen von Ronneby (öfvers. af R. M. 
Lersch). 

I Pharmaceutical Jourual and Transactions: 

11, 1852 s. 218: Pharmacy in Sweden (öfversatt i Pharmac. Corresp.- 
Blatt fur Siid-Deutschland X. s. 393 samt i Viertcl-Jahresschrift 
fur prakt. Pharmacie von Dr Wittstein, I, s. 417.) 
■^ s. 354 och 404: A short notice of the Pharraacopoea fcnnica and 
Pharmacy in Finland. 
3:d Series, 5, 1874 s. 81: Chemical investigatiou of the air inrooms 
covered with arsenical wall papers. 

I Pharinacent. Zeitschrift lur Russland: 

1886: Vcränderung der arscuigeu Säurc in Beriihrung mit fauleuden 
animalischen Stoffen. 

H. 6r. SödcrhaiiiiL 



BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 119 



590. 
R. Rubenson, 

* 10/4 1829. t ^^/'lo 1902. 
Invald 1=^/11 1873. 

Med porträtt. 



Föreståndaren för Statens Meteorologiska Centralanstalt 
Professorn, Fil. Doktorn Robert Eubenson föddes i Stockholm 
den 10 april 1829. Fadern var grosshandlaren Levi Rubenson, 
son af rabbinen i Stockholm Ruben Wolff, hvilken var in- 
flyttad frän Polen; modern Amalia Lamm, dotter af handlan- 
den Aron Lamm. inflj^ttad frän Danmark. Uppväxt i en krets 
af 9 till vuxen ålder komna syskon, 7 bröder och 2 systrar, 
och själf den näst äldste af dem, gjorde han sina första stu- 
dier dels i judiska skolan, dels för privata lärare, och genom- 
gick därefter Stockholms gymnasium. Han l)lef student i 
Upsala 1848, aflade filosofie kandidatexamen därstädes 1854 
med utmärkta betyg i de matematisk-fysiska vetenskaperna 
och promoverades till filosofie doktor samma är. Af nytta 
för hans blifvande vetenskapliga verksamhet voro äfven hans 
goda kunskaper i språk, såväl klassiska som moderna. 

Under åren 1857—59 tjänstgjorde han som lärare i mate- 
matik vid Lyceum (Svartengrenska skolan) i Upsala. Sam- 
tidigt hade han emellertid fördjupat sina insikter i fysikens 
olika grenar, mest, vill det synas, i optiken, ehuru hans lef- 
nadskall sedermera skulle förskjutas åt ett annat håll. 

Af de äldre medlemmarne bland den vid Upsala univer- 
sitet studerande ungdomen valdes Rubenson till Byzantinsk 
stipendiat och anträdde i denna egenskap 1859 en treårig ut- 



120 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 

ländsk resa. Den ena hälften af denna tid tillbragte han i 
Paris och deltog därvid i arbetena å den utmärkte fysikern 
Regnaults laboratorium »med den framgång och det nit, att 
han därför af Regnault i företalet till den stora afhand- 
ling, h vilken finnes intagen i XXVI tornen af Pariseraka- 
demiens Memoirer, fick ett offentligt erkännande». Senare de- 
len af sin utländska vistelse tillbragte Rubenson i Italien 
och anställde då, hufvudsakligen i Rom på Monte Pincio, men 
äfven i Segni bland Volskerbergen, medelst en under hans 
eget inseende i Paris konstruerad polarimeter, en omfattande 
observationsserie å det atmosfäriska ljusets polarisation, hvil- 
ket arbete redan år 1859 i Upsala blifvit af honom på- 
börjadt. Frukterna af dessa vetenskapliga undersökningar 
finnas intagna i hans omfångsrika »Mémoire sur la polarisa- 
tion de la lumiére atmosphérique», ett arbete, som »i alla 
tider skall finna erkännande och tillförsäkra honom ett äradt 
minne i meteorologiens historia» (Pernter). 

Sedan han återkommit till Sverige och afslutat redaktio- 
nen af ofvan anförda stora arbete, infördes han på den mete- 
orologiska banan, hvartill han ock helt säkert särskildt känt 
sig dragen efter den långvariga observationsverksamheten 
jämte beröringen med meteorologiska institutioner och fack- 
män i utlandet. Närmaste anledningen därtill synes hafva 
varit en öfverenskommelse med Vetenskaps-akademiens fysiker, 
prof. Edlund, att, med understöd af Vetenskaps-akademien, i 
UjDsala anordna timobservationer af de meteorologiska elemen- 
ten, särskildt temperaturen, för att därigenom kunna be- 
räkna sanna medelvärden af ett fåtal dagliga observationer, 
sädana som de, hvilka utföras på statens andra klassens sta- 
tioner. Då under de förberedande arbetena härmed saken 
visade sig komma att blifva mera kostsam än som beräknats, 
gjorde RuBENSONS högt afhällne gynnare och vän astronomie 
professorn i Upsala GtUSTAF Svanberg, som redan länge in- 
tresserat sig för meteorologiska observationer och med Ed- 
lund långt förut äfven f()rhandlat om denna sak, på hösten 
1864 ett högst väsentligt inlägg i planens realiserande, i det 
han föreslog, att Observatorium, åtminstone i allt hufvud- 
sakligt, skulle åtaga sig de utgifter, som i och för timobser- 
vationerna samt öfriga meteorologiska observationer, utförda 
efter en mera utvidgad plan och delvis med själfregistrerande 
apparater, torde blifva af nöden. »Observatoriet skulle räkna 



BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 121 

det som en heder att genom sina lärjungar ocli andra med- 
lemmar af studentkåren kunna utföra ett arbete, som ej förut 
blifvit verkställdt i vårt land, och som enligt förhoppning- 
bör leda till säkrare kännedom af vårt lands klimatiska för- 
hållanden.» 

Och så började under Svanbergs auspicier och Rubensons 
oförtrutna och tålmodiga ledning denna för den meteorologi- 
ska forskningen i vårt land betydelsefulla serie af timobser- 
vationer dygnet om, som räckte under tiden juni 1865 — ^juli 
1868, och i hvilken 125 studenter, frivilligt och utan ersätt- 
ning, deltogo. Hos deltagarne lefver ännu i friskt minne det 
nit och den hänförelse, hvarmed Rubenson då arbetade och 
förstod att rycka ungdomen med sig. Efter nämnda tid er- 
sattes de personliga iakttagelserna å barometer och psykro- 
meter af automatiska anteckningar genom de för detta ända- 
mål af Theorell konstruerade själfregistrerande apparaterna. 
Rubenson ledde äfven det samtidigt pågående arbetet med 
beräkningen af observationerna, och dessa trycktes dels för 
aren 1865 — 1868 i ett på mecenaters bekostnad utgifvet arbete 
vid Upsala universitets jubelfest 1877, dels från år 1869 i en 
månatlig bulletin, hvilken i föga förändradt skick fortfarande 
utgifves frän Upsala Meteorologiska oKservatorium. 

Rubensons vetenskapliga intresse under denna tid medde- 
lade sig äfven åt flera unga krafter, h vilka af honom erhöUo 
mogna råd vid utarbetandet af många uppsatser och afhand- 
lingar af meteorologiskt innehall, och af hvilka några seder- 
mera egnade sig ät meteorologiens tjänst. Hans arbete var 
så mycket mer värdt erkännande, som det kostade honom 
ganska l)etydliga ekonomiska uppoffringar, och det då för 
tiden icke fanns ringaste utsikt för honom att såsom någon 
slags ersättning vinna vare sig anställning i statens tjänst 
eller annan ekonomisk fördel. Först 1870, efter en grund- 
lagsförändring, kunde han utnämnas till e. o. adjunkt i meteoro- 
logi och komma i åtnjutande af därför honom tillerkända 
löneförmåner. 

Ehuru hans tid till största delen upptogs af att öfver- 
vaka och handlägga de dagliga göromålen vid den mete- 
orologiska afdelningen af observatoriet, hann han dock att 
genom egna uppsatser bidraga till den nyare meteorolo- 
giens utveckling, och utöfvade ett icke ringa författareskap 
äfven af mera populär vetenskaplig art. 



122 ■ VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

Under sin senare Upsalatid erbjöd Rubenson bilden af den 
välvillige, lärde, farbroderlige vännen och den med god hälsa 
begåfvade, cigarrökande studenten (»Gamlen»), som tillbrin- 
gade sin mesta tid, vanligen i skjortärmarna, i ett om vin- 
tern bristfälligt uppvärmdt rum på observatoriet, sysselsatt 
med studier och räknearbeten. I hans lilla hem var snart 
sagdt allt utom bädden belamradt med böcker och skrifbor- 
bordet täckt med ett djupt lager af mestadels uppslagna så- 
dana. Och dessa icke oansenliga bokskatter stodo likasom 
hans eget rika vetande till kunskapssökandes förfogande. 

Om hösten 1872 lämnade Rubbnson Upsala för att på för- 
ordnande sköta föreståndarebefattningen vid den under Veten- 
skaps-akademiens inseende ställda Meteorologiska Central- 
anstalten, som från och med 1873 skulle börja sin verksam- 
het, och år 1876, då anstalten erhöll ordinarie stat, fick han 
nytt förordnande med professors titel. Redan 1865 synes en 
sådan institution varit påtänkt, och Rubenson blef då till- 
frågad af Edlund, om han ville åtaga sig att förestå den- 
samma. I ett bref till Edlund af böj de dock Rubbnson detta 
anbud, dels därför, att han »ville föra de nyss påbörjade tim- 
observationerna till ett lyckligt slut», dels därför, att han 
»icke ville åtaga sig en verksamhet, som vore helt admini- 
strativ, hvilket lätt kan hända med sådana anstalter». Saken 
måtte dock sedermera gestaltat sig något annorlunda för 
honom. 

I Stockholm vidtog emellertid för Rubenson en tid af 
rastlöst arbete, af något annat slag än det han förut haft 
att utföra. Äfven det »administrativa» fick han finna sig uti. 
Han lärde sig telegrafera för att sköta den nya väderleks- 
tjänsten; han förhandlade med utländska institutioner och 
vetenskapsmän samt med inhemska myndigheter för att sätta 
denna i gång; han besökte och reorganiserade de af Edlund 
upprättade andra klassens meteorologiska stationerna i lan- 
det; han deltog såsom delegerad i den för den internationella 
meteorologiens utveckling så betydelsefulla meteorologiska 
kongressen i Wien 1873; längre fram i en dylik kongress i 
Rom 1879; han författade instruktioner för stationerna; höll 
1874 Thamiska föreläsningar öfver meteorologiens grunder 
och viktigaste resultater; var 1875 ledamot i kommittén för 
ordnandet af Sveriges deltagande i den geografiska utställ- 
ningen i Paris, och sedermera en af Sveriges tre kommissa- 



BIOGRAFIER. — R. RUBENSON, 123 

rier vid själfva utställningen; och under året 1878 ledamot i 
en kungl. kommitté för ordnandet af den nautisk-meteorolo- 
giska verksamheten inom landet. 

Men till sina vetenskapliga forskningar återvände han 
dock, när helst han kunde. Och under nu nämnda är såo-o 
en rad af afhandlingar och arbeten af hans hand dagen, huf- 
vadsakligen öfver Sveriges klimat, såsom: Om uppkomsten af 
ett barometriskt depressionscentrum i det inre af Sverige den 11 
maj 1873 (1873), Nederbördsmängden i Sverige (1874), Mänads- 
och årsmedia af temperaturen (1876), Om storleken af tempe- 
raturens dagliga variation i Sverige (1876). Ett arbete, som 
kostat RuBENSON icke ringa möda, öfver lufttrycket i Sverige, 
blef till följd af materialets bristfällighet icke fullbordadt; 
hans förarl^eten hafva dock af en annan författare tillgodo- 
gjorts. Ett par stora arbeten förbereddes äfven under dessa 
år, men blefvo först något senare publicerade, nämligen Hand- 
1)ok i nautisk meteorologi (1880); samt hans storartade arbete 
xCatalogue des aurores boréales observées en Suéde etc.» Idére 
part. (1879), d:o 2:me part. (1882). 

Under åren 1878 — 1887 var Rubenson t. f. lärare i fysik 
vid Stockholms Högskola. De föreläsningar Rubenson där 
höll utmärktes af stor grundlighet, lärdom och ett angenämt 
framställningssätt samt berörde en mångfald ämnen, såsom 
optik, jordmagnetism, termometri, Edlunds teori för elektrici- 
teten, kapillaritet, akustik, teoretisk meteorologi, mekanisk 
värmeteori. I sammanhang härmed författade han uppsatsen: 
Om ljusets gäng genom isotropiska ämnen (1884). 

Sedan Rubenson slutat sin verksamhet vid Stockholms 
Högskola, uppsatte han, därtill föranledd af ekonomiskt trång- 
mål, en »Tabell- och räknebyrå». Det gagn Rubenson i egen- 
skap af denna byrås föreståndare var i tillfälle att utöfva ge- 
nom sitt sakkunniga biträde såväl åt enskilda jjersoner, veten- 
skapsmän och riksdagsmän som åt kommittéer, försäkrings- 
bolag, pensionsinrättningar och ämbetsverk, var helt visst 
icke ringa. Såsom ett litterärt alster från denna tid kan 
antecknas hans uppsats: Om formeln för beräkning af kapi- 
talvärdet vid ensidig öfverlefvelsekapitalförsäkring (1891). 

Den pekuniära vinsten af dessa arbeten äfvensom af ett 
och annat i sammanhang härmed stående företag, som han 
lockades att inlåta sig på, torde dock i det hela varit föga 
betydlig. Den vetenskapliga produktionen aftog emellertid 



124 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

gilVetvis; men den upptogs åter efter räknebyråns upphörande. 
Det sista mera betydande arbetet af hans hand: »Etudes sur 
diverses méthodes servant ä calculer la moyenne de la tem- 
pérature etc», utkom 1898 och utgafs såsom en minnesskrift 
med anledning af Meteorologiska Centralanstaltens 25-åriga 
tillvaro. 

Sina sista lefnadsår egnade han hufvudsakligen åt sina 
sedan lång tid tillbaka med tillfälliga, längre eller kortare, 
afbrott fortgående studier inom den svenska meteorologiens 
äldre litteratur och historia samt insamling och bearbetning 
af gamla iakttagelser — ett arbete, som dock icke erhöll den 
begränsning, att han hann under sin lifstid bringa det till 
tryckfärdigt skick. Detta öde har nog för öfrigt äfven drab- 
bat andra arbeten, som den outtröttlige forskaren haft för 
händer såväl under sin Upsalatid som under sin länga vistelse 
i Stockholm. 

Bland Rubensons arbeten, hvilka här nedan återgifvas, 
förtjäna äfven framhållas åtskilliga föredrag i fysik och mete- 
orologi, hållna vid Vetenskaps-akademiens årliga högtidssam- 
mankomster, äfvensom en mängd artiklar i Nordisk Familjebok. 

Sin befattning såsom föreståndare vid Meteorologiska 
Centralanstalten bibehöll Rubenson till den 10 septemljer 1902, 
då han på därom förut gjord ansökan erhöll afsked med 
pension. Han afled kort därefter i Stockholm den 14 okt. 
1902. 

Rubenson blef ledamot af Vetenskaps-akademien 1873, af 
Vetenskaps-societeten i Upsala 1875, Officier de rinstriiction 
publique (s. å.), ledamot af Landtbruks-akademien 1878, rid- 
dare af Nordstjärneorden 1882, samt tillhörde åtskilliga ut- 
ländska sällskap. 

Han var sedan 1.S79 gift med Olivia Augusta Ahl- 
berg. 

Det har icke varit möjligt att pä den knappt tillmätta 
tid, som stått till undertecknads förfogande, med någon 
högre grad af fullständighet återgifva dragen af den för- 
tjänte vetenskapsmannen eller skildra hans lifsgärning. Sär- 
skildt har han icke tilltrott sig eller ens ansett sig böra 
inom denna trånga ram söka något närmare redogöra för 
hvad Rubenson uträttat såsom akademi-ledamot och före- 
ståndare för den statsinstitution, hvars första ordnande 
varit honom anförtrodt, och som han under nära 30 år 



- BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 125 

haft att ansvara för. Vetenskaps-akademiens protokoller 
samt de utlåtanden, inlagor och berättelser, som han till 
nämnda akademi under årens lopp inlämnat, torde emeller- 
tid i detta afseende vara en god källa för upplysningars vin- 
nande. 

RuBENSONS verksamhet vid ]\Ieteorologiska Centralanstal- 
ten jämte den han utöfvade i Upsala sammanfaller med tiden 
för den moderna meteorologiens uppkomst och hittills snabba 
utveckling. Och under nydaningsprocessen såväl af själfva 
vetenskapen som af dess praktiska tillämpningar tillkom det 
honom, liksom h varje annan chef i hans ställning, att noga 
gifva akt på tidens tecken, att organisera och reorganisera, 
då det var af nöden, men ock att vakta sig för brådstörtade 
steg pä de nya vägarna. Han var med om den synoptiska 
meteorologiens första framträdande med telegrafens tillhjälp, 
han fröjdade sig som andra ät dess landvinningar, men han 
fick också upplefva den tid, då de nya metoderna nått grän- 
ser, som synas vara svåra att öfverskrida, och hvilken nu i 
sin tur väntar på nya uppslag. Sådana börja äfven skymta 
fram. Och att den gamle och på ålderdomen sjuklige man- 
nen ännu hade öga för vetenskapens framsteg och hvad som 
på sista tiden presterats såväl i utlandet som af yngre sven- 
ska vetenskapsidkare, därom vittnar hans så sent som den 
31 mars 1901 på Vetenskaps-akademiens högtidsdag hållna 
föredrag om Xyare undersökningar öfver de meteorologiska 
förhållandena i de högre luftlagren. 

]\råtte det icke anses vara förmätet af den, som under 
större delen af Rubexsons ämbetstid stått vid hans sida, att 
såsom sin mening uttala, att hans ämbetsåtgärder förestaf- 
vades af en klar, själfständig och lidelsefri uppfattning af de 
föreliggande frågornas innebörd samt af klokhet och huma- 
nitet. 

Såsom enskild person kvarlämnar Rfbexson minnet af 
den bildade, vänlige, glade och flärdlöse mannen, som hade 
svårt att tro någon om ondt, hos hvilken man förnam så 
litet af det egna jaget, men så mycket mer af en godhjärtad 
personlighet. 



126 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 



Utgifna skrifter. 

1. Mémoire sur la polarisation de la lumiére atraosphéri(iue. 
145 s. 1864. [Af K. Vet.-Soc. belönad med H. K. H. Prins Oscars 
pris, år 1863.] 

Upsala, K. Vet.-Soc, Nova Acta, (3) Vol. 5: Fasc. 1. 

2. Om stormen den 30 maj 1865 och följande dagar. 

Öfvers. af K. Vet.-Akad. Förliandl., Arg. 22 (1865): s. 489—441; T. 23. 

3. Afskedsord till de meteorologiska observatörerna vid tredje 
observationsärets utgång i maj 1868. (Tryckt som manuskript). Ups. 
Edquist & Berglund 1868. 8:o. 16 s.; l tab. 

4. Är det möjligt att förutsäga väderleken? 

Tidskr. f. mat. o. fys., Ups., Årg. 2 (1869): s. 261-297. 2 t. 

5. Lettre de Mr Rubenson ä la Réuuion des météorologistes å 
Leipzic. Upsal, Ed. Berling 1872. 4:o. 4 s. 

6. Om de förnämsta orsakerna till temperaturens olikhet på 
olika delar af jorden. 

Liisn. f. folk., Årg. 88 = N. F. Bd 4 (1872): s. 257—274. 

7. Om psykrometerns skötsel. (Skrifvelse till Statens meteoro- 
logiska observatörer). Sthlm 1873. P. A. NORSTEDT & S:R. 1. 8:o. 
14 s. 

8. Om uppkomsten af ett barometriskt depressionsceutrum i det 
inre af Sverige den 11 maj 1873. 

Öfvers. af K. Vet.-Akad. Förhand!., Årg. 30 (1873): N:o 6: s. 31-41: T. 
4—9. 

9. Vägledning vid begagnande af Meteorologiska centralan stal- 
tens väderleks-kartor. Sthlm 1874. Gen. Ht. anst. förl. Tr. där- 
sammastädes. 8:o. 8 s.; 12 k. 

10. Meteorologiska notiser, meddelade af R. Rubenson. 

Tidskr. f. mat. o. fys., Ups., Årg. 5 (1874): s. 63-68; 123—127: 269— 
277. 1 t. 



BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 127 

11. On observations with the psychrometer. Translated from 
the Swedish and abridged by W. Doberck. 

London. Meteor, soc, Quart. Journ,, Vol. 3 (1875—77): p. 278—283. Öfver- 
sättning af X:o 7. 

12. Om temperatur- och fuktighetsförhållandena i de nedersta 
luftlagren vid daggens bildande. 

Öfvers. af K. Yet.-Akad. Förhand]., Årg. 32 (,1875): N:o 1: g. ö— 26. 

13. Die Witterung in Schweden im Jänner 1875. 

Zeitschr. d. österr. Gesellsch. f. Meteorol., Bd 10 (1875): S. 126—129. 

14. Von den Temperatur- und Feuchtigkeitsverhältnissen in den 
untersten Luftschichteu bei der Bildung des Thaues. 

Zeitschr. d. österr. Gesellsch. f. Meteor., Bd 11 (1876): S. 65—75. Öfver- 
sättning af N:o 12. 

15. Nederböi'dsmängden i Sverige härledd ur de vid statens 
meteorologiska stationer under åren 1860 — 1872 anställda iakttagel- 
ser. 29 s.; 5 t. 1876. 

K. Vet.-Akad. Eandl., N. F. Bd 13 (1874): N:o 10. 

16. Regenverhältnisse von Schweden. [Refer. von] J. Hann. 
Zeitschr. d. österr. Gesellsch. f. Meteor.: Bd 11 (1876): S. 199—202. Refe- 
rat af föreg. 

17. Månads- och årsmedia af temperaturen på statens meteoro- 
logiska stationer under åren 1859 — 1872. 22 s. 1876. 

K. Vet.-Akad. Handl., N. F. Bd 14: H. 2 (1876): N:o 7. 

18. Om storleken af temperaturens dagliga variation i Sverige. 
33 s. 1877. 

K. Vet.-Akad. Handl., N. F. Bd 14: H. 2 (1876): N:o 10. 

1 9. Kort instruktion för anställande af meteorologiska observa- 
tioner. Sthlm 1877. P. A. NORSTEDT & S:R. 12:o. 11 s. 

20. Observations mctéorologiques horaii-es, exécutces, par une 
société d'étudiauts, å robservatoire de TUniversité d'Upsal du 30 mai 
1865 au 9 aöut 1868, continuées jusqu'au 30 novembre suivant au 
moyen d'appareils enregistreurs, dirigées et publiées par R. R — . Pu- 
blication due ä la générosité de plusieurs personnes privées. (En 
mémoire du quatre-centiéme anniversaire de TUniversité Royale d'Up- 
sal en 1877, hommage respectueux de son Observatoire astronom ique.) 
[För dessa observationer belönad af K. Yet.-Soc. med Bergstedtska 
priset 1866 och af K. V. A. med halfva Wallmarkska priset 1867.] 

Upsal, Ed. Berling, Sthlm, Ivar H.s;ggströms boktr. 1877. 4:o. XX, 
287 8.; 1 t. 



128 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

21. Ucber die Grösse der täglichen Temperaturvariation in 
Schweden. 

Zeitschr. d. österr. Gesellsth. f. Metcorol., Bd 13 (1878): S. 81—88. Refe- 
rat, af förf., af N:o 18. 

22. Catalogue des aurores boréales observées en Suede depuis le 
16:me siecle jusqu'ä Tannée 1877 y comprise. 

P. 1 (1536—1799). 184 s. 1879. 
» 2 (1800—1877). 300 s. 1882. 

K. Vet.-Akad. Handl., N. F. Bd 15 (1877): N:o 5; 18 (1880): N:o 1. 

23. Handbok i nautisk meteorologi. Sthlm 1880. J. Selig- 
MANN & C:IS förl., Is. Marcus' boktr.-aktiebol. 1. 8:o. II, 204 s.; 
16 t. & k., 41 f. Pris 3 kr. 

24. SCHIAPARELLI, G. V., Om stjernfall. Öfversättning af R. R. 
Sthlm 1881. 1. 8:o. II, 73 s. Pris 0.60. 

Läsn. f. folket: Tilläggsli., N. F. N:o 3. 

25. Föredrag i fysik vid Kongl. Vetenskapsakademiens högtids- 
dag den 31 mars 1884. Sthlm 1884. Stockholms Dagblads boktr. 
16:0. 16 s. (Särtr. f. enskild utdeln.) 

Sthlms Dagbl., 1884: N:o 8G. 

26. Om ljusets gång genom isotropiska ämnen. (Meddel. fr. 
Stockholms Högskola, N:o 36.) 

Öfvers. af K. Vet.-Akad. Förhandl., Årg. 41 (1884): N:o 10: s. 3—50: 1 f. 

27. Om åskan och norrskenet. En redogörelse för prof. Ed- 
lunds teori om luftelektriciteten, åskan och norrskenet. 

Nord. Tidskr., utg. af Letterst. Föran 1885: s. 510—528. 

28. Tabell- och räknebyråns förenklade metertabell till lättnad 
för den mindre handeln utgifven. Sthlm, J. Seligmann 1889. 1 
tab. Pris 0.2 5. 

29. Om formeln för beräkning af kapitalvärdet vid ensidig 
öfverlefvelse-kapitalförsäkring. 

(")fvers, af K. Vet.-Akad. Förliaadl., Årg. 48 (1891): s. 463—473. 

30. Om de nyaste hydrografiska undersökningarna i Skagerrack 
och Kattegatt. Föredrag i fysik vid Vetenskapsakademiens liögtidsdag 
den 31 mars 1892. Sthlm. Stockholms Dagblads tr. 1892. 1 bl. 
Fol. (Särtr. f. ensk. utdeln.) 

Sthlms Dagbl., 1892: N:o 94. 

31. Om strandliniens förskjutning. Berättelse i meteorologi vid 
Vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars 189(5. Sthlm. Stock- 



BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 129 

holms Dagblads tr. 189(3. 1. 4:o. 8 s. (Särtr. f. enskild utdel- 
Ding.) 

Sthlms Dagbl., 1896: N:o 157, 160. 

?j2. Étiides sur divorses méthodes sorvaiit a oalculor la mnyoiino 
diuriio de la tcrapéi'ature ä Taide des observations faitcs aux bcurcs 
adoptées dans les stations météorologiques suédoiscs. 85 s. 1898. 

K. Yet.-Akad. Handl., N. F. Bd 30: N:o 4. 

Lämnat väderleksstatistilc till Ups. Läkarefören. Förli.; prisbelönt 
lör densamma vid internat. hygien, kongr. i Bryssel 1S76 i förening 
med F. A. G. Bergman. 

Redigerat Bulletin mensucl de TObservat météorol. d'Upsal 1869 
—72. (Vol. 1—4). 

Redigerat »Meteorologiska iakttagelser i Sverige, utg. af K. V. A., 
anställda och utarbetade under inseende af Meteorol. central-anstaltcn», 
1873 — 1896. (Bd 15— :-58. Ser. 2: Bd 1—24). 

Under signaturen R. R. författat en stor mängd uppsatser i fysik 
och meteorologi för Nordisk Familjebok. 

Disp. pro exerc. 1850, prws. W. E. SWEDELIUS; pro gradn 1854, 
pnes. (;. J. Malmsten. 

Stockholm i juni 1903. 

//. E. Ilamhrrq. 



Vttenshdps-Ahadriniens Ärxhnk. Bd 1. 



INNEHALL. 

Sid. 

K. Vetenskaps-Akademiens ledamöter 1 — 16. 

Arslterättelser: 

Sekreterarens 17 — 29. 

Tnstitutionsföreståndarnes 29 HB. 

Föredrag vid Akademiens högtidsdag 31 mars lilOo: 

BoHLiN, K., Nyare undersökningar beträffande gasnel)ulo8or . . Ud — 73. 

Hamberg, H. E., Skogarnas inflytande ])å klimatet 75—87. 

Sjöstedt, Y., Termiterna och deras biologie 89—101. 

Tiiografier (med i)oi'trätt): 

Nils Peter Hamberg 103—118. 

R. RUBENSON 119—129. 



KUNGL. SVENSKA 

VETENSKAPS-AKADEMIENS 



ÅRSBOK 



FÖR Ar 



1904 



MED TRE TAFLOR 



STOCKHOLM 

KUNGL. BOKTRYCKT.RIFT. P. A. NOTiSTKDT & SÖNER 

1904 



^ 



KUNGL. SVENSKA 



VETENSKAPS-AKADEMIENS 



ÅRSBOK 



FOR AR 



1904 



STOCKHOLM 

KUNGI,. BOKTRYCKERIET. P. A. XOHSTEDT & SÖNER 

1904 



KUNGL. SVENSKA 

VETENSKAPS-AKADEMIEN 

Maj 1904 
PJESKYDDARE 

ha:^s majiT konungen 



FOKSTE HEDERSLEDAMÖTER 

H. K. H. KRONPRINSEN 

Prlxs OSCAR CARL AUGUST BERNADOTTE 

H. K. H. HERTIGEN AF VÄSTERGÖTLAND 

H. K. H. HERTIGEN AF NÄRKE 



Svenska och norska ledamöter. 



165!^, jan. 13. 



1859. 


maj 


11. 


1861, 


febr. 


13. 


18U5, 


nov. 


8. 


1868, 


jan. 


8. 


1869. 


febr. 


10. 


1870, 


apr. 


13. 


1871, 


dec. 


13. 


1873, 


mars 


12. 


1874, 


nov. 


11. 



1875, nov. 10. 



i87i;. 


maj 


10 


> 


nov. 


8. 


1877, 


nov. 


14. 


'' 


i 


'■ 


1878, 


mars 


13. 


> 


dec. 


11 


1879, 


dec. 


15. 


1880. 


okt. 


13, 



A. Efter ålder i akademien. 

* Betyder att en ledamot varit eller är preses. 

VON Post, Hampus Adolf, professor, f. d. föreståndare för 

kemiska försöksstationen vid Ultnna. Uppsala. 
LixDHAGEX. Daxiel Georg, professor. Stockholm. Hamng. '24. 
LiLLJEBORG, Wilhelm, f. d. professor vid univ. i Uppsala. 

Uppsala. 
Fries, Theodor Magnus, f. d. professor vid univ. i Uppsala, 

Uppsala. 
Thalén, Tobias Robert, f. d. professor vid univ. i Uppsala. 
Uppsala. 
*Skogmän, Carl Johan Alfred, friherre, f. d. kommendör- 
kapten. Stockholm. Drottningg. 47. 
♦Adelsköld, Claes Adolf. f. d. major. Stockholm. Villag. 2. 
Cleve, Per Theodor, professor vid univ. i Uppsala. 
Bergstrand, Carl Erik. professor. Stockholm. Rådmansg. 72. 
Styffe, Carl Gustaf, f. d. bibliotekarie vid univ. i Uppsala. 

Stockholm. Braheg. 32. 
Odenius, Maximili.\n Victor, f. d. professor vid univ. i Lund. 
Lund. 
*Åkerman, Anders Richard, generaldirektör och chef för k. 
kommerskollegium. Stockholm. Kungsg. 34. 
Areschoug, Fredrik Wilhelm Christian, f. d. professor vid 
univ. i Lund. Lund. 
*Törnebohm, Alfred Elis, professor, chef för Sveriges geol. 

undersökning. Stockholm. Norrtullsg. 10 A. 
*LovÉN, Otto Christian, f. d. professor. Stockholm. Strandv. 43. 
Malmström, Carl Gustaf, f. d. riksarkivarie och statsråd. 

Djursholm. 
Bug GE, Elseus Sophus, professor vid univ. i Kristiania. 
*Wittrock, Veit Brecher, professor och föreståndare för 
Bergianska stiftelsen. Stockholm. Bergianska trädgården. 
*Retzius, Magnus Gustaf, f. d. professor vid karol. med. kir. 
institutet. Stockholm. Drottningg. 110. 
Berggren, Sven. f. d. professor vid univ. i Lund. Lund. 



<■) VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

1881, maj 11. Hammaksten, Olof, professor och rektor vid univ. i Uppsala. 
» okt. 12. Ljunggren, Gustaf Hakan Jordan, f. d. professor vid univ. 

i Lund. Lund. 
» dec. 14. DuNÉR, Nils Christofer, professor vid univ. i Uppsala. 

1882, maj 10. K.tellman, Frans Reinhold, professor vid univ. i Uppsala. 

1883, mars 14. Mittag-Lefpler, Gösta, professor vid Stockholms högskola. 

Djursholm. 

1884, maj 11. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo, professor vid univ. i Uppsala. 
» okt. 8. *Théel, Johan Hjalmar, professor och intendent vid riks- 
museet. Stockholm. 

s nov. 12. *Cederblom, Johan Ertk, f. d. professor vid tekniska hög- 
skolan. Stockholm. Östermalmsg. 51. 

> dec. 10. *Sidenbladh, Per Elis, f. d. öfverdirektör och chef för sta- 
tistiska centralbyrån. Stockholm. Smålandsg. 12. 

1885, mars 11. Nathorst, Alfred Gabriel, professor och intendent vid riks- 

museum. Stockholm. 

1886, jan. 13. Rosén. Per Gustaf, professor vid generalstaben. Stockholm. 

Drottningg. 97. 
» febr. 10. Falk, Matths, professor vid univ. i Uppsala. 
» » >■ De Läval, Carl Gustaf Patrik, filos, doktor, civilingeniör. 

Stockholm. Kangsträdgårdsg. 2 C. 
» maj 12. Björling, Carl Fabian Emanuel, professor vid univ. i Lund. 

1887, nov. 9. Nordstedt, Carl Fredrik Otto, filos, doktor, professor. Lund. 
» >■ ■' Clason, Edvard Claes Herman, f. d. professor vid univ. i 

Uppsala. Uppsala. 
? " VON Ehrenheim, Per Jacob, f. d. statsråd och universitets- 

kansler. Stockholm. Malmskillnadsg. 15. 

1888, nov. 14. Bäcklund, Albert Victor, professor vid univ. i Lund. 

» » » *Odhner. Clas THEODOR,f.d. riksarkivarie. Stockholm. Stureg. 50. 

» dec. 12. Hildebrandsson, Hugo Hildebrand, e. o. professor vid univ. 
i Uppsala. 

1889, febr. 13. Pettersson, Sven Otto, professor vid Stockholms högskola. 

Drottningg. 90. 

» maj 8. Lindstedt, Anders, professor och rektor för tekniska hög- 
skolan. Stockholm. Rädmansg. 67. 

» > > Svenson, Göthe Wilhelm, f. d. öfverdirektör och chef för 
k. mariningeniörstaten. Stockholm. Storg. 46. 

» dec. 11. Klason, Johan Peter, professor vid tekn. högskolan. Stock- 
holm. Tegnérlunden 4. 

1890, april 9. Aschehoug, Thorkil Halvorsen. professor vid univ. i Kri- 

stiania. 

» maj 14. Hasselberg, Clas Bernhard, professor, vet.-akad:s fysiker. 
Stockholm. 

» juni 11. Brögger, Waldemar Christofer, professor vid univ, i Kri- 
stiania. 

» dec. 10. Nyrén, Magnus, ryskt verkligt statsråd, astronom vid observ. 
i Pulkova. S:t Petersburg. 

1891, jan, 14. Hildebrand. Hans Olof Hildebrand. riksantikvarie. Stock- 

holm. Narva vägen 7 



LEOAMOTSFORTECKNIXG. 



1892, mars 9. Widman, Oscar, e. o. professor vid univ. i Uppsala. 

1893. nov. 8. Ångström. Kxut Johan, professor vid aniv. i Uppsala. 

1894, dec. 12. Ödsiansson. Ernst Ludvig "Wilhelm, f. d. professor vid karol. 

med. kir. institutet. Stockholm. Karlavägen 43. 

> » » Almström, Robert, fabriksdisponent, fullmäktig i riksbanken. 

Rörstrand. 

1895, dec. 11. Aurivillius, Per Olof Christopher. professor och vet.-akad:s 

sekreterare. Stockholm. Drottningg. 94. 

> » » MoNTELius. Gustaf Oscar Augustin, professor och förste ama- 

nuens vid k. vitt.-, hist.- och ant. -akademien. Stockholm. 
S:t Panlsg. 11. 

1896. apr. 15. Zander, Jonas G-ustaf "Wilhelm, medicine doktor. Stock- 

holm. Strandvägen 57. 
5 nov. 11. Olivecrona, Samuel Rudolf Detlof Knut, f. d. justitieråd. 

Stockholm. Klarabergsg. 21. 
i dec. 9. Tegnér. Esaias Henrik Wilhelm, professor vid univ i Lund. 

1897, mars 10. Zettervall, Helgo Nikolaus, f. d. öfverintendent. Stock- 

holm. Drottningg. 73 A. 
s nov. 10. Henschen, Salomon Eberharii. professor vid karol. med. kir. 

institutet. Stockholm. V. Trädgårdsg. 17. 
» dec. 8 Almqvist, Per Wilhelm, professor vid tekniska högskolan. 

Stockholm. Kungstensg. 40. 
> » Annebstedt, Claes, bibliotekarie vid univ. i Uppsala. 

1898. jau. 12. MöRNER, Karl Axel Hampus, grefve, professor och rektor vid 

karol. med. kir. institutet. Stockholm. Handtverkareg. 3. 
5' febr. 9. Bohlin, Karl Petrus Theodor. professor. vetenskaps-akad:s 

astronom. Stockholm. 
» maj 11. Charlier, Carl Wilhelm Ludvig, professor vid univ. i Lund. 

> > » Söderbaum. Henrik Gustaf, professor, landtbruks-akademiens 

agrikulturkemist. Stockholm. Experimentalfältet. 

1899. nov. 8. Sjögren, Sten Anders H.jalmar, ]irofessor och intendent vid 

riksmuseet. Stockholm, 
j dec. 13. Tham. G-ustaf Wilhelm Sebastian, bruksägare. Husqvarna. 

1900. jan. 10. *Törnebladh, Henrik Ragnar, lektor, fullmäktig i riksbanken. 

Stockholm. Torstensonsg. 12. 

> febr. 14. Nordström. Carl Fredrik Theodor, generaldirektör och chef 

för k. järnvägsstyrelsen. Stockholm. Barnhusg. 4. 

s maj 9. Söderwall. Knut Fredrik, professor vid universitetet i Lund. 

" * ■'■ Dahlgren. Erik Wilhelm, öfverbibliotekarie vid k. biblioteket. 
Stockholm. Kungsbroplan 1. 

» nov. 14. Särs, Georg Ossian, professor vid univ. i Kristiania. 

» » j Ljungberg, Erik Johan, disponent för Stora Kopparbergs 

Bergslag. Falun. 

» > » KiJER. Anders Nikolai, direktör för Norges statistiska cen- 

tralbyrå. Kristiania. 

1901, mars 13. Warfvinge. Frans WiLfliEi>M. öfverläkare vid Sabbatsbergs 

sjukhus. Stockholm. Stureplan 2. 

> april 10. GiLLJAM. Gustaf Fredeik.. universitetskansler, f. d. statsråd. 

Stockholm. Kungsträ-dgårdsg. 20. 



8 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 



1901, ajiril 10, Berg, John Wilhelm, professor vid karol. med. kir. institutet. 

Stockholm. Handtverkareg. 2. 

> » » Phragmén, Lars Edvard, öfverdirektör och chef för k. för- 

säkringsinspektiouen. Djursholm. 
> > Eriksson, Jakob, professor, landtbruks-akadcmiens växtfysio- 
log. Stockholm. Experimentalfältet. 
» maj 8. Arrhenius, Svante August, professor vid Stockholms hög- 
skola. Stockholm. Bergsg. 18. 
okt. 9. Sahlin, Carl Yngve, f. d. professor vid Uppsala universitet. 
Stockholm. Regeringsg. 66. 

> HOV. 13. Holm, Edvard Johan Gterhard, professor och intendent vid 

riksmuseet. Stockholm. 
» !■ » Tamm, Claes Gustaf Adolf, friherre, f. d. öfverståthåUare. 

Stockholm. Mynttorget 4. 

1902, mars 12 De Geer. Gerard Jakob, friherre, professor och rektor vid 

Stockholms högskola. Stockholm. Rådmansg. 67. 
» > Wirén, Axel, professor vid univ. i Uppsala. 

I s » Widmark, Erik Johan, e. o. professor vid karol. med. kir. 

institutet. Stockholm. Drottningg. 7. 
» maj 14. Loven, Johan Martin, professor vid univ. i Lund. 
» » » Hedin. Sven Gustaf, professor vid Lister-institutet i London. 
» » » Welander, Edvard Wilhelm, e. o. professor vid karol. med. 

kir. institutet. Stockholm. Skeppsbron 10. 
nov. 25. Brinell, Johan August, öfveringeniör vid järnkontoret. 

Stockholm. Nybrog. 11 B. 

1903, jau. 14. MoHN, Henrik, professor och direktör för k. norska meteoro- 

logiska institutet. Kristiania. 

> juni. 10. Ekstrand, Ake Gerhard, byråingeniör. Stockholm. Stora 

Bastu g. 50. 



B. Efter klasf>erna. 



1. klassen. 

Ren matematik. 

6 ledamöter. 

Hr Mittag-Lepfler. 
Hr Falk. 
Hr Björling. 
Hr Bäcklund. 
Hr Lindstedt. 
Hr Phragmén. 



II. klassen. 

Använd matematik. 



(i ledamöter. 



Hr Lindhagen. 
Hr DuNÉR. 
Hr Rosén. 
Hr Nyrén. 
Hr BoHLiN. 
Hr Charlier. 



III. klassen. 

Praktisk mekanik. 



8 ledamöter 



Hr Adelsköld. 
Hr Cederblom. 
Hr Svenson. 
Hr Zettervall. 
Hr Almqvist. 
Hr Tham. 
Två rum lediga. 



LEDAMOTSFORTECKNING . 



IV. klassen. 

Fysik. 

6 ledamöter. 
Hr Thaléx. 

Hr HiLDEBRANDSSON. 

Hr Hasselberg. 

Hr ÅXGSTRÖM. 

Hr Arrhenius. 
Hr MoHN. 

V. klassen. 

Kemi. geologi och mine- 
ralogi. 

12 ledamöter. 

Hr VON Post. 
Hr Cleve. 
Hr Törxebohm. 
Hr Pettersson. 
Hr Klason. 
Hr Brögger. 
Hr WiDJiAN. 

Hr SÖDERBAUM. 

Hr Sjögren. 
Hr frih. De Geer. 
Hr J. M. Loven. 
Hr Hedin. 

VI. klassen. 

Botanik och zoologi. 

16 ledamöter. 
Hr LlLLJEBOBG. 

Hr Fries. 

Hr Areschoug. 

Hr "WlTTROCK. , 

Hr Berggren. 



Hr Kjellman. 
Hr Tillberg. 
Hr Théel. 
Hr Nathorst. 

Hr NORDSTEDT. 

Hr AuRiviLLius. 
Hr Särs. 
Hr Eriksson. 
Hr HoLJi. 
Hr Wirén. 
Ett rum ledigt. 

VII. klassen. 

Medicin och kirurgi. 

15 ledamöter. 

Hr Odenius. 

Hr Chr. Lovén. 

Hr Retzius. 

Hr Hammarsten. 

Hr Clason. 

Hr Ödmansson. 

Hr Zander. 

Hr Henschen. 

Hr grefve Mörner. 

Hr Warpvinge. 

Hr Berg. 

Hr WiDMARK. 

Hr AVelander. 
Två rum lediga. 

VIII. klassen. 

Ekonomiska veten- 
skaper. 

15 ledamöter. 

Hr Bergstrand. 
Hr AkermaiJ. 



Hr Sidenbladh. 
Hr De Laval. 
Hr v. Ehrenheim. 
Hr Aschehoug. 
Hr Almström. 
Hr Törnebladh. 
Hr Nordström. 
Hr Ljungberg. 
Hr Ki.^R. 
Hr frih. Tamm. 
Hr Brinell. 
Hr Ekstrand. 
Ett rum ledigt. 

IX. klassen. 

Lärdom i allmänhet. 

It) ledamöter. 

Hr frih. Skogman. 
Hr Styffe. 
Hr Malmström. 
Hr Bugge. 
Hr Ljunggren. 
Hr Odhner. 

Hr HlLDEBRAND. 
Hr MONTELIUS 

Hr Olivecrona. 
Hr Tegnér. 
Hr Annerstedt. 

Hr SÖDERWALL. 

Hr Dahlgren. 

Hr GiLLJAM. 

Hr Sahlin. 
Ett rum ledigt 



Utländsk hedersledamot. 

H. KejS. Högh. Storfursten Konstantin Konstantinowitch. 

Utländska ledamöter. 



I. klassen. Ren matematik. — 6 ledamöter. 

1851. okt. 8. Kelvin, lord, Netherhall, Largs, Ayrshire. 

ISiT). apr. 10. Zecthen, Hieronymus Georg, professor vid uuiv. i Köpenhamu. 



10 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 

190U, juni 6. Poincaré, Henri, professor vid univ. i Paris. 

1901. apr. 10. Darboux, Gaston, professor vid univ. i Paris, franska vet.- 

akad:s ständige sekreterare. 

1902. nov. 23. Weber, Heinrich, professor vid univ. i Strassburg. 

1903. > 11. Painlevé, Paul, professor vid école norm. sup. i Paris, leda- 

mot af franska institutet. 



II. klassen. Ancänd matematik. — 6 ledamöter. 

1875, maj 12. Struve, Otto AVilhelm. f. d. direktör för observatoriet i Pul- 

kova. Karlsruhe. 
» nov. 10. Newcomb. Simon, professor, f. d. direktör för observatoriet i 

"Washington. 
1877, dec. 12. Schiaparelli, Giovanni Virginio, professor, f. d. direktör för 

Brera-observatoriet i Milano. 
1883, jan. 10. Huggins, "William, doktor, astronom och fysiker. London. 
1892. apr. 13. Auwers, Arthur, professor ocli ständig sekreterare vid vet.- 

akad. i Berlin. 
1897, febr. 10. Backlund, Oscar, direktör för observatoriet i Pulkova. 



III klassen. Praktisk mekanik. — 8 ledamöter. 

1873, maj 11. Zeuneb, Gustaf Anton, f. d, direktör för polytekn. institutet 

i Dresden. 
1880, jan. 14. Reuleaux, Frans, f. d. direktör och professor vid tekniska 

högskolan i Berlin. 
1890, juni 11. Edison, Thomas Alva, amerikansk civilingeniör. 
1894, jan. 10. Thompson, Silvanus P., professor vid technical college i London. 

1900, maj. 9. "White, sir William Henry, chef för engelska marin-ingeniör- 

staten. London. Cedarcroft, Putney Heath. 

1901. mars 13. Tetm.\jer. Ludvig, professor vid polytekniska skolan i Ziirich. 

Två rum lediga. 



IV. klassen. Fi/sik. — 6 ledamöter. 

1888. dec. 12. Boltzman, Ludvig, professor vid univ. i Leipzig. 

1896. dec. 9. Mascart, Eleuthére Elie Nicolas, professor vid College de 

France. ledamot af franska institutet. 
1899, dec. 13. Röntgen, "Wilhelm Conrad, professor vid univ. i Miinchen. 
1902, febr. 12. Langley, Samuel Pierpont, sekreterare i Smithsonian in- 
stitution. "Washington. 
> okt. 8. KoHLRAUSCH, FRIEDRICH, president för den fysikaliskt tekniska 

riksanstalten i Charlottenburg. 
!> dec. 11. Christiansen, Christian, professor vid univ. i Köpenhamn. 



LEDAMOTSFÖRTECKNING. 11 

V. klassen. Kemi, qeologi och mineralogi. — 12 ledamöter. 

1870, jan. 12. Beetuelot. Marcellin, professor, ledamot af franska insti- 
tutet. Paris. 
1880, nov. 10. Thomsen, Julius, f. d. professor vid univ. i Köpenhamn. 

1884, » l"i. Baeter, Adolf, professor vid univ. i Miinchen. 

1885, mars 11. Rosenbusch, Harry, professor vid univ. i Heidelberg. 
1892. j 9. van"t Hoff, Jacob Henrik, professor vid univ. i Berlin. 

> nov. 9. WixKLER, Clemens, f. d. professor vid bergsakademien i Frei- 

berg. Dresden. 

1895, > 13. Suess. Eduard. professor vid univ. i Wien. 

1896, >■ 11. Geikie, sir Archibald, generaldirektör för Storbritanniens geo- 

logiska undersökning. 

1897, 10. Eayleigh, lord. sekreterare i Royal Society. London. 

» » » Rämsay, William, professor vid University College. London. 

1899. ^ 8. Hjelt, Edvard, professor vid univ. i Helsingfors. 

> » > JÖRGENSEN. SoFUS Mads, professor vid univ. i Köpenhamn. 

VI. klassen. Botanik och zoologi. — 16 ledamöter. 

1862. nov. 12 Hooker. sir Josef Dalton. f. d. direktör vid botaniska träd- 
gården i Kew. 

1882. dec. 15. H.^ckel, Ernst, professor vid univ. i Jena. 

1883. nov. 14. Gl-nther, Albert C. L. G., f. d. intendent vid British Mu- 

seum. London. 
1885. jan. 14. Warming. Eugen, professor vid univ. i Köpenhamn. 
1888, apr. 11 Bornet, Edouard, ledamot af franska institutet. Paris. 
1891. nov. 11. Engler. Adolf, professor vid univ. i Berlin. 

1893. » 8. ScHWENDENER, SiMON, professor vid univ. i Berlin. 

1894. dec. 12. Solms-Laubach. Hermann, grefve, professor vid univ. i Strass- 

burg 

1895. dec. 11. Tkeub. Melchior, direktör för nederländska botan. institutet 

i Buitenzorg på Java. 

1897, febr. in. Pfeffer. Wilhelm, professor vid univ. i Leipzig. 

T nov. 10. Weismann. August, professor vid univ. i Freiburg (Baden). 

1898, maj 11. Dohrn, Anton, föreståndare för den zoologiska stationen i 

Neapel. 

1899, nov. 8. Agassiz, Alexander, f. d. professor vid Harvard univ. i Cam- 

bridge, Mass. 

1900, okt. 10. Gaudry. Albert, professor vid museum dhistoire naturelie i 

Paris. 

1901, dec. 11. Avebury (sir John Lubbock). lord. High Elms. Farnborough. 

Kent. England. 
1903 nov. 11. Hertwig. Oskar, professor vid univ. i Berlin. 

VII. klassen. Medicin och kirurgi. — 15 ledamöter. 

1882, maj 10. von Kölliker, Albert, f. d. professor vid univ. i Wiirzburg. 
1889. febr. 13. Lister, lord, f. d. professor vid Kings college i London. 



12 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 



Ib90. dec. 10. TiGERSTEDT. RoBERT Adolf Armand, i)rofes:ior vid univ. i 

Helsingfors. 
lSt)3, april 12. Koch, Robert, professor och geheime medicinalråd i Berlin, 
dec. 13. VON Recklinghausen, Friedrich, professor vid univ. i Strass- 

burg. 
Iö94. maj 9. Runeberg, Johan Wilhelm, professor vid univ. i Helsingfors. 

1896, mars 11. Bouchard, Charles Jacques, professor vid faculté de mé- 

decine i Paris. 
1Ö97, apr. 14. Mosso, Angelo, professor vid univ. i Turin. 
1898, uov. 9. VON Leydig, Franz. f. d. professor vid univ. i Bonn. 

1900. mars 14. Kocher, Theodor, professor vid univ. i Bern. 

9 febr. 13. Czerny, Vincenz, professor vid univ. i Heidelber;j;. 
» apr. 10. Roux, Pierre Paul Emile, vice direktör för »Institut Pasteur» 
i Paris. Ledamot af franska institutet. 

1901. dec. 11. KossEL, Albrecht, professor vid univ. i Heidelberg. 
1902 nov. 23. Cornil, André Victor, professor vid univ. i Paris. 

Ett rum ledigt. 

VIII. klassen. Ekonomiska vetenskaper. — 6 ledamöter. 

1880, febr. 11. Beaulieu, Paul Leroy, professor, ledamot af franska insti- 
tutet. Paris. 

1887. mars 9. Bell, sir Isaac Lowthian. industriidkare i iliddelsbro (Eng- 
land). 

1894. nov. 14. Levasseur, Pierre Emile, professor vid college de Frauce. 

1897, mars 10. Giffen, sir Robert, engelsk statistiker och nationalekonom. 

London, 
dec. 8. Grandeau, Louis Nicolas. professor vid conservatoire des 
arts et métiers i Paris. 

1902. febr. 12. Mechelin, Leopold Henrik Stanislaus, f. d. finsk senator. 

Stockholm. Strandv. 11. 



Kungl. akademiens utskott. 

Preses och sekreteraren äro ledamöter af alla utskott. 



1. Redaktions-utskottet. 
En ledamot af hvarje klass: 
Hr 3Iittag-Leffler. 
Hr Rosén. 
Hr Almquist. 
Hr Hasselberg. 

Hr SÖDERBAUM. 
Hr WlTTROCK. 

Hr Chr. Lovén. 

Hr SlDENBL.\DH. 

Hr Malmström. 



2. Inspektions-utskottet. 
Tvä ledamöter i hvarje inspektion. 

A. Inspektionen öfver observatoriet 

och de niatem. verkstäderna. 
Hr Lindstedt. 
Hr Rosén. 

B. Inspektionen öfver den fysiska 

institutionen och meteor, cen- 
tral-anstalten. 

Hr Arrhenius 

Hr Åkerman. 



LEDAMOTSFORTECKNING. 



13 



C. Inspektionen öfver den kemiska 

institutionen. 
Vakant. 

D. Inspektionen öfver biblioteket. 

Hr Hasselbekg. 
Hr Théel. 
E- Inspektionerna öfver det natur- 
historiska riksmuseet. 
Mineralogiska afdelningen. 
Hr SöDERBArji. 

Hr TÖRXEBOHJI. 

Botaniska afdelningen och den 
Bergianska stiftelsen. 
Hr Sidenbladh. 
Hr Chr. Loven. 
Zoologiska och palfeontologiska af- 
delningarna. 

Hr grefve Mörxee. 



Hl Retzics. 
Etnografiska afdelningen. 
Hr frih. Tamm. 
Hr MoxTELirs. 



3. Förvaltnings-utskottet. 

Tio ledamöter. 

Hr Almström. 
Hr Törnebohm. 

Hr GiLLJAM. 

Hr Dahlgren. 

Hr Retzius. 

Hr Åkerman. 

Hr Sidenbladh. 

Hr Lindstedt. 

Hr Rosén. 

Hr grefve Mörner. 



Ämbets- och tjänstemän. 



Akademiens ämbets- och tjänstemän: 

Prfeses: Hr Cederblom 

Sekreterare: Hr Aurivillius. 

Astronom: Hr Bohlin. 

Fysiker: Hr Hasselberg. 

Kemist: Vakant. 

Bergiansk lärare: Hr Wittrock. 

Bibliotekarie: Jacob Adrian Berg- 
STEDT. fil. d:r. 

Amanuens vid biblioteket: Fröken 
Eva Dahlgren. 

Föreståndare för zoologiska stationen 
Kristineberg: Hr Théel. 

Kamrer: Johan Ludvig Letonmakck. 
registrator, f. d. kanslisekreterare. 
Stnreg. 5. 

Ombudsman: Carl Albert Lindha- 
gen, borgmästare. Yalhallavägen41. 

Redaktör af statskalendern : Karl Si- 
denbladh. öfverdirektör och chef för 
statistiska centralbyrån. Nybrog. 58. 

Arkitekt: Frans Gustaf Abraham 
Dahl, f. d. v. professor och förste 
intendent. Drottningg. 59. 



Notarie: Otto August Sjögreen. f. d. 
kansliråd. Linnég. 33 och 35. 

Fysisk instrumentmakare: Peter Mag- 
nus SÖRENSEN. 

Naturhistoriska riksmuseet : 
Intendenter. 

Hr Wittrock. /ör de botaniska sam- 
lingarna. 

Hr Nathorst. för samlingarna af 
arkegoniater och fossila växter. 

Hr Théel, för samlingarna af lägre 
overtebrerade djur. Förste inten- 
dent vid den zoolog, och palseontol. 
afdelningen. 

Hr Holm, för de paloeontologiska 
samlingarna. 

Hr Sjögren, för de mineralogiska 
samlingarna . 

Bror Yngve Sjöstedt. fil. d:r. pro- 
fessor, för de entomologiska sam- 
lingarna. 

Knut Hjälmar Stolpe, fil. d:r, pro- 
fessor, för de etnografiska sam- 
lingarna. 



14 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 



Axel Johan Einar Lönnberg, iil. rt:r, 
professor, för samlingarna af 
rertebrerade djtir. 

Konservator. 

Anders Svensson vid vertebratafdel- 
nino-en. 



Statens meteorologiska centrnl- 

anstalt: 

Föreståndare: Hugo Emanuel Ham- 

berg. fil. d:r, professor. 
Amanuens: Nils Ekholm, fil. d:r. 



Kungl. akademiens fullmäktige för Nobelstiftelsen, 
och deras suppleanter. 

Valda intill inOf» års slut. 



FuUmäJdige: 

Hr Turnebohm. 
Hr Åkerman. 
Hr Almström. 

Hr SiDENBLADH. 

Hr AuRiviLLius. 
Hr Cederblom. 



Suppleanter 

Hr Almqvist. 
Hr Nordström. 
Hr Rosén. 
Hr Retzius. 



Kungl. akademiens Nobel-kommittéer. 



För fysik: 


Vald intill 
slutet af : 


För kemi: 


Vald intil 
slutet af: 


Hr Hasselberg, ordf. 


1904. 


Hr Pettersson. 


1904. 


Hr Ångström. 


1905. 


Hr Klason. 


1905. 


Hr HiLDEBRANDSSON. 


1906. 


Hr AVidman. 


1906. 


D:r P. G. D. Granquist 


1907. 


Hr Cleve, ordf. 


1907. 


Hr Arrhenius. 




Hr SÖDERBAUM. 





Kommittéernas gemensamme sekreterare 

Knut Wilhelm Palm.^r, fil. d:r, lektor. Stureg. 56. 



LEDAMOTSFÖRTECKNING. 15 



Ordinarie ärenden, som skola förekomma vid aka- 
demiens sammankomster. 

1904—1905. 
1904. 

8ept. 14. Riksdagspetita : minnespenning till högtidsdagen ; remiss af inkomna 
ansökningar om understöd från Regneils zoologiska gåfvomedel. 

Okt. 12. Val af ledamöter i Wallmarkska kommittéen; remiss af inkomna 
ansökningar till Beskowska stipendiet (mat. fys. vet.): val af leda- 
mot i den internationella akademiska kommittén för 1905. 

Nov. 9. Val af kommitterade för upprättande af förslag till bortgifvaude af 
den Edlundska belöningen ocb af de Hahnska donationsmedlen (biol. 
vet.) Wallmarkska belöningen och Regnelle zoologiska gåfvomedel 
bortgifvas: förslag till stat för 1905. 

Dec. 7. Beskowska stipendiet (mat. fys.) bortgifves; gratifikationer; val af 
en ledamot i Stockholms högskolas styrelse. 
1905. 

Jan. 11. Förslag till böndagar för är 1906: Edlundska belöningen utdelas: val 
af revisorer för granskning af Akademiens. Stockholms högskolas och 
Nordiska museets räkenskaper; val af ledamöter i de Letterstedtska 
kommittéerna: inkomna reseberättelser; gratifikation till afkomling 
af Linné. 

Febr. 8. Letterstedtska prisen utdelas: förslag till stat för Bergianska 
stiftelsen. 

Mars 14. Fernerska. Lindbomska och Flormanska prisen, akademiens rese- 
understöd samt anslaget till instrumentmakeriernas uppmuntran 
bortgifvas. 
31. Akademiens högtidsdag. 

April 11. Inspektionsberättelser; val af preses; presidiets nedläggande. 

Maj 9. Utskottsval. 

Juni 13. Anmälan om Letterstedtska resestipendierna: kalendarium för 1907 
till kommerskollegium: revisionsberättelse för 1904; arkitektens 
förslag till reparationer i akademiens och riksmuseets hus: tjänst- 
ledighetsansökningar. 



Sekreterare-expeditionen hålles öppen kl. 2—3,45 e. m. alla helgfria dagar 
under tiden den 1 september — 1 juni; 1 juni — 31 augusti endast mån- 
dagar kl. 12—2. Rikstel. 63 69. 

Biblioteket är öppet för allmänheten hvarje helgfri dag kl. 11 — 3 e. m. under 
tiden den 1 september — 15 juni samt från den 16 juni — 31 augusti; 
onsdagar och lördagar kl. 12—2 e. m. Rikstel. 804. 

Kamrerarekontoret hålles öppet tisdagar och fredagar kl. 3 — 4 e. m. mellan 
1 september och den 31 maj; 1 juni— 31 augusti endast tisdagar kl. 3 
— 4 e. m. 



K. Vetenskaps-Akademiens samman- 
komster 1903. 



Sammankomsten onsdagen den 14 januari. 

Närvarande 40 ledamöter. 

Kungl. Maj:ts nådiga bref angående rätt till professors- 
titel för innehafvaren af intendentsbefattningen vid riks- 
museets etnografiska afdelning föredrogs och lades till hand- 
lingarna. 

Akademien beslöt med anledning af skrifvelse från K. Ec- 
clesiastikdepartementet, att stafningen i sjunde upplagan af 
Svenska Akademiens ordlista skulle för framtiden iakttagas 
i Akademiens skrifvelser och protokoll, h varjämte akademien 
uttalade önskvärdheten af, att samma stafningssätt äfven 
iakttages af författarna i Akademiens skrifter. 

Ett belopp af 200 kronor beviljades för utgifvande genom 
amanuensen J. M. Hult af en fullständig förteckning öfver 
de arbeten, som föranledts af de svenska arktiska expedi- 
tionerna. 

Amanuensen vid meteorologiska centralanstalten D:r N. 
J^Ikholm erhöll tjänstledighet under februari — ^juni för att be- 
arbeta D:r Sven Hedins meteorologiska iakttagelser i Central- 
asien under åren 1898 — 1897. 

Den Edlundsla belöningen för året tillerkändes docenten 
vid Stockholms Högskola Helge von Koch för hans i Bihanget 
till Akademiens handlingar införda af handling: »Applications 
nouvelles de la fonction exponentielle». 

Räntan å Hahnska donationen tilldelades lektorn vid högre 
elementarläroverket i Norrköping Sven Forsling för frak- 

Vetenskaps- Akademiens Arshok. 2. 1904. - 



18 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

tionering af sällsyntare jordarter och för det sålunda vunna 
materialets spektroskopiska undersökning. 

Närmare bestämmelser rörande publikationen: »Astrono- 
miska iakttagelser och undersökningar anställda pä Stock- 
holms observatorium» blefvo af Akademien antagna. 

Till kommitterade för afgifvande af förslag till bort- 
gifvande af de Letterstedtska prisen för utmärkta författare 
och för öfversättningar utsagos herrar Lindstedt, Rosén, 
grefve Cronstedt, Hasselberg, Törnebohm, Wittrock, Retzius, 
TöRNEBLADH och MoNTELius, samt till användande af de Let- 
terstedtska medlen för maktpåliggande vetenskapliga under- 
sökningar herrar Thébl, Söderbaum och Arrhenius. 

Till revisorer för granskning af Stockholms högskolas 
förvaltning och räkenskaper för år 1902 utsagos herrar Skog- 
man och Rosén samt för Nordiska Museets räkenskaper för 
samma år herrar Z änder, Phragmén och Eriksson. 

Till inländsk ledamot af fjärde klassen kallade Akade- 
mien direktören för K. norska meteorologiska institutet, pro- 
fessor Henrik Mohn i Kristiania. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Akademiens Handlingar: Plankton-researches in 1901 and 
1902 af professor P. T. Cleve. 

i Arkiv för matematik m. m.: l:a) Ueber die magneto- 
optischen Erscheiuungen af professor A. V. Bäcklund; 2:a) 
Bidrag till kännedomen om ledningsmotståndet vid kontakter 
mellan fasta, ledande kroppar af doktor T. E. Aurén. 

i Arkiv för kemi m. m.: l:a) Laboratorieapparater för 
fraktionerad destillation af lektor A. Westerberg; 2:a) Om 
några af de fysikaliskt-kemiska egenskaperna hos vattenlös- 
ningar af salter af lantan, ceriuni och thorinm af f. licent. 
K. Holmberg. 

i Arkiv för zoologi: l:a) Beiträge zur Kenntniss der 
Dipterenlarven. 1. af kand. Ivar Trägårdh; 2:a) Die von 
Herrn Professor Yngve Sjöstedt in Kamerun gesammelten Ela- 
teriden, Eucnemiden und Throsciden af O. Schwarz. 

i Astronomiska iakttagelser och undersökningar B. 6: 
Sur la détermination des corrections du réseau pour la me- 
sure astrophotographique å Tobiservatoire de Stockholm af 
professor H. Bohlin. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 19 

Shäfiker: Till riksmuseets entomologiska af delning: en 
genom härvarande danske minister öfverlämnad samling ost- 
indiska fjärilar, gåfva af herr F. A. Möller i Darjeeling. 



Sammankomsten onsdagen den 11 februari. 

Närvarande 39 ledamöter. 

Preses tillkännagaf, att Akademiens inländske ledamot 
af nionde klassen, godsägaren d:r Carl Fredrik Bergstedt 
med döden afgått. 

Herr Pettersson öfverlämnade till Akademien första 
häftet af den svenska hydrografiskt-biologiska kommissionens 
skrifter och lämnade ett referat af dess innehåll. 

Herr Bohlin redogjorde för ett af honom utfördt arbete: 
»Sur le développement des perturbations planétaires» samt 
refererade en under senare tid framställd teori angående syn- 
kronism mellan solfläcksminima och de vulkaniska företeel- 
serna på jorden. 

Intendenten Stolpe förevisade en modell af en kolossal 
stenskulptur från ruinerna vid Quiriguå i Guatemala jämte 
ett par andra, likaledes från Majafolket härstammande, forn- 
saker och redogjorde i korthet för de vid Quiriguå funna 
fornlämningarnas betydelse. 

Telegrafassistenten fil. d:r T. E. Aurén förordnades att 
intill den 30 juni förestå amanuensbefattningen vid den 
meteorologiska Centralanstalten . 

Stat för den Bergianska stiftelsen för år 1903 fastställdes, 
hvarjämte beslöts, att den för år 1902 uppkomna behållningen, 
omkring 8,000 kronor, skulle öfverföras till fonden för vat- 
tenledning. 

Akademien beslöt att hos Svea Hofrätt öfverklaga Stock- 
holms rådstufvurätts utslag rörande det servitut, som för- 
menats hvila å Akademiens fasta egendom n:r 5 i kvarteret 
Grönlandet norra. 

På förslag af förvaltningsutskottet beslöts att från och 
med detta år ett årligt anslag af 1,000 kronor tillsvidare 
skulle utgå till bekostande af Akademiens publikation »Astro- 
nomiska iakttagelser och undersökningar». 

På hemställan af herrar Lindhagen, Dunér, Rosén och 
Hasselberg beslöts att hos Kungl. Maj:t i underdånighet an- 



20 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

hålla att åtgärder, så fort ske kunde, måtte vidtagas för 
skyddande af lämningarna å ön Hven efter Tyeho Brahes 
observatorier, Uranienborg och Stjerneborg. 

Det Letterstedtska författarepriset tilldelades professor 
Gustaf IIetzius och e. o. professor Carl Magnus Furst ge- 
mensamt för deras arbete: »Anthropologia Suecica. Beiträge 
zur Anthropologie der Schweden», hvarjämte Akademien på 
förekommen anledning beslöt, att detta pris ej skulle kunna 
delas mellan flera än två personer. 

Det Letterstedtska priset för öfversättningar beslöt Aka- 
demien dela i två lika delar, af hvilka den ena tillde- 
lades skriftställaren Karl August Hagberg för hans ut- 
märkta öf%'ersättning af .1. Echegarays dram: >/Den store 
Galeottov, och den andra professor Hjalmar Edgren för hans 
förtjänstfulla öfversättning af Alfred Tennysons »Dikter i 
urval;>. 

De Letterstedtska medlen för särskildt maktpåliggande 
vetenskapliga undersökningar ställdes till herr Aurivillius' 
förfogande för anställande af försök rörande biens förmåga 
att finna vägen hem till sin bostad. 

Sedan anmäldt blifvit, att docenten L. U. Weibull, som 
af Lunds universitet i behörig ordning utsetts till Letter- 
stedtsk utrikes resestipendiat för år 1902, af sagt sig stipen- 
diet, beslöt Akademien, att stipendiebeloppet för nyssnämnda 
år skulle läggas till donationskapitalet. 

På grund af meddelande från förvaltningsutskottet, att 
de besparingar, som uppstått å den Letterstedtska fonden för 
ett utrikes resestipendium, vid 1902 års slut uppgått till 
20,842 kronor och 33 öre, beslöt Akademien att i öfverens- 
stämmelse med donationsbrefvet en fond å 20,000 kronor för 
ett Letterstedtskt inrikes resestipendium nu skulle afsättas 
samt räntan därå i vederbörlig ordning utdelas. Akademiens 
sekreterare samt inspektor för den Letterstedtska donationen 
erhöllo i uppdrag att afgifva förslag till de särskilda bestäm- 
melser, som utöfver hvad i donationsurkunden stadgades, 
kunde visa sig behöfliga vid utdelandet af detta stipendium. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande 
af handlingar : 

I Akademiens Handlingar: Bidrag till kännedomen om 
norra polartrakternas däggdjur och fåglar af konservator G. 
Kolthoff; 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER li)03. 21 

i Arkiv för matematik m. m. : Sur la forme des lignes de cour- 
bnre dans le voisinage d'un ombilic af fil. kand. Agne Wahlgren. 

i Arkiv för kemi m. m.: Ueber das Verhalten des /^-Amino- 
crotonsäureesters af doktor Hans Euler; 

i Arkiv för botanik: l:a) Ueber die Meeresalgenvegeta- 
tion von Beeren Eiland af professor F. R. Kjellman; 2:a) 
Eemarks on some species of TricJiomaites Sm. sect. Didymo- 
gJossmn af lektor C. ^L Lindman; 

i Arkiv för zoologi: roccinelliden ans Kamerun af herr 
J. A\'eise. 

Utgifven skrift: (jfversigt af K. Vetenskaps-Akademiens 
förhandlingar för år lit<)2. X:r K). 

Skänker: Intendenten för riksmuseets pahfontologiska 
afdelning anmälde, att denna afdelning såsom gåfva emot- 
tagit dels af en gifvare läXlOO kronor, dels af en annan 1,000 
kronor och att den förra gåfvan i främsta rummet vore af- 
sedd för inköp af de pleistocctma däggdjursfossil, som af fri- 
herre Erland Nordenskiöld hemförts från Bolivien, samt den 
senare för anskaffande af en stenskärningsmaskin. Akade- 
mien beslöt att till den förstnämnde gifvaren, herr direktör 
August Reinhold, iifverlämna ett exemplar i guld af sin 
medalj öfver Linné, livarjämte herr Holm erhöll i uppdrag 
att till den senare gifvaren, som önskat vara okänd, fram- 
föra Akademiens tacksägelse. 



Sammankomsten onsdagen den 11 mars. 

Närvarande 36 ledamöter. 

Kungl. Maj:ts nådiga bref angående böndagar för år 1904 
föredrogs. 

Ett af herrar Törnebohm och Dahlgren afgifvet utlåtande 
öfver en af läroverksadjunkten A. Heimer till K. ]\[aj:t in- 
lämnad, till Akademien remitterad underdånig ansökan om 
understöd för bevistande af den nionde internationella geolog- 
kongressen i Wien blef af Akademien godkändt. 

Akademien godkände äfvenledes ett af herrar Törxebohm 
och friherre De Geer afgifvet yttrande öfver en af docenten 
Helge Bäckström till K. Maj:t inlämnad och till Akademien 
remitterad ansökan om understöd för bevistande af samma 
kongress. 



22 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Herrar Dahlgren och friherre De Geer hade afgifvit ut- 
låtande öfver en af K. Maj:t till Akademien remitterad un- 
derdånig ansökan af docenten S. Lönborg om understöd för 
utgifvande af ett arbete öfver den svenska kartans historia. 
Detta utlåtande blef af Akademien godkändt. 

Uti ingifvet yttrande hade herrar Pettersson och Klason 
med anledning af en skrifvelse från statsrådet och chefen för 
K. Ecklesiastikdepartementet hemställt, att Sverige borde 
blifva representeradt genom särskildt ombud vid den femte 
internationella kongressen för tillämpad kemi i Berlin. Aka- 
demien godkände detta yttrande och beslöt att till delegerad 
för Sverige föreslå herr Klason. 

Ett af herrar Wittrock och Théel afgifvet yttrande 
öfver en af K. Maj:t till Akademien remitterad, underdånig 
ansökan af konservator O. (tYLLING om understöd för studier 
i utlandet öfver prepareringsraetoder och museers anordning 
blef af Akademien gilladt och godkändt. 

Hr Sjögren höll ett föredrag om verkningarna af en 
klotblixt vid (llumstorp i Vase socken i Värmland den 31 
januari detta år. 

Anmältes att K. Landtbruksakademien till Letterstedtsk 
stipendiat för 190o utsett assistenten Anders Elofsson. 

På förslag af kalenderredaktören och kommitterade beslöt 
Akademien, att titlar, som af enskilda personer eller bolag 
tillagts deras tjänstemän och som kunde förväxlas med statens 
ämbets- och tjänstetitlar med säregen betydelse, ej skulle an- 
vändas i statskalendern, att af vid utländska läroanstalter 
vunna doktorsvärdigheter endast sådana skulle i statskalen- 
dern införas, som meddelats af universitet, hvilkas organi- 
sation vore likartad med de svenska universitetens samt att 
i underdånig skrifvelse hos K. Maj:t anhålla, att svärdsmän 
och vasamäu finge ur statskalendern uteslutas. 

Det Fernerska priset tilldelades docenten i matematik 
vid Lunds universitet Thorsten Brodén för hans afhandling: 
Ueber lineare homogene DifFerentialgleichungen mit gegebenen 
Verzweigungsstellen und gegebener Monodromiegruppe. 

Det Lindbomska priset tillerkändes amanuensen J. M. 
Sandström för hans uppsats: Ueber die Beziehung zwischen 
Luftbewegung und Druck in der Atmosphajre uuter statio- 
nären Verhältnissen. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 19U3. 23 

Doktor Gustaf Swenander erhöll den Flormanska belö- 
ningen för sitt arbete: Studien iiber den Bau des Schlundes 
und des Magen der Vögel. 

Akademiens understöd för resor inom landet fördelades 
mellan licent. Hj. Möller, stud. S. Birger, kand. X.Sylvén. ama- 
nuensen T. Westergrex, kand. H. A\'itte, stud. A. Eoman, licent. 
]S. Holmgren, lektor L. Johansson och kand. Ivar Trägårdh. 

Anslaget till instrumentmakeriernas uppmuntran för- 
delades mellan instrumentmakarne P. M. Sörensen och G. 
Sörensen. 

Af Akademiens åttonde klass meddelades, att densamma 
tilldelat öfveringenjör Johan August Brixell det Arnbergska 
priset för innevarande är. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar: 

i Akademiens Handlingar: Om drifveden i Xorra Ishafvet 
af kandidat Fredrik Ingvarsson; 

i Arkiv för matematik m. m.: Generalisation af Plancks 
teori för beräkning af elektromotoriska kraften mellan tvenne 
elektrolyter af licent. Knut Holmberg; 

i Arkiv för kemi m. m.: l:a) Sur Kenntnis der aliphatischen 
Amine af doktor Hans Euler och 2:a) Ueber Ammoniak und 
Metallammoniakbasen 1. af densamme. 

i Arkiv för botanik : l:a) Myxomyceten von Argentinien 
und Bolivia af fil. licent. E. Fries; 2:a) Die Algen der ersten 
Regnellschen Expedition. 2. Desmidiaceen af doktor O. Borge. 

i Arkiv för zoologi: l:a) On the adaptation to a mollusci- 
vorous diet in Varaniis niJoticus af docenten Einar Lönnberg; 
2:a) Till kännedom om de nordiska Xemertinerna. 4 af pro- 
fessor David Bergendal. 

Utgifven skrift: Bihang till K. Vetenskaps- Akademiens 
Handlingar. Band. 28. 

Skänker: Herr Retzius öfverlämnade till G. Lindströms 
minnesfond ett belopp af 380 kronor utgörande hans andel af 
det Letterstedtska författarepriset. Professor Stolpe anmälde 
att till riksmuseets etnografiska afdelning såsom gåfva öfver- 
lämnats: af Hans Ma.j:t Konungen ett facsimile af den mexi- 
kanska handskriften »Codex Nuttall»; af grefve Erik von 
Rosen en samling arkeologiska och etnografiska föremål från 
indianstammar i Argentinska Chaco; af löjtnant Didrik Bildt 
en samling etnografiska saker från Ainu-folket på Jezo samt 



24 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

dylika föremal från Japan, Kina, Burma och Indien samt af 
professor Gr. Retzius, kandidat Hjalmar Wijk och general- 
konsul Casparsson en af friherre Erland Nordenskiöld hop- 
bragt samling af skelett och kranier från flere indianstammar 
i norra Argentina. Af disponenten Erik Ljungberg hade 
Akademien erhållit fotografier af tA^enne Kopparbergs bergslag 
tillhöriga porträtt af Polhem. 



Sammankomsten tisdagen den 31 mars. 

Akademiens högtidsdag. 

Akademiens preses, Herr Théel, tillkännagaf, att årets 
minnespenning vore präglad öfver Akademiens framlidne leda- 
mot, intendenten för riksmuseets afdelning för lägre everte- 
brerade djur professorn Sven Ludvig Lovén och föredrog en 
öfver Lovén författad minnesteckning. 

Sekreteraren uppläste en berättelse för Akademiens verk- 
samhet under det förflutna akademiåret. 

Professor H. E. Hamberg höll föredrag om skogarnes in- 
flytande på klimatet och professor J. Sjöstedt om termiterna 
och deras biologi. 



Sammankomsten onsdagen den 8 april. 

Närvarande 37 ledamöter. 

Tillkännagafs, att Akademiens inländske ledamot af 
åttonde klassen professor Johan August Wiborgh med döden 
af gått. 

Akademien o-odkände såväl ett af herrar AVittrock och 
Törnebohm afgifvet yttrande öfver en af K. Maj:t till Aka- 
demien remitterad underdånig ansökan af professor A. Gr. 
Nathorst om understöd för bevistande af den nionde inter- 
nationella geologkongressen i Wien som ock ett af herrar 
Törnebohm och frih. JJe Geer afgifvet yttrande öfver en 
dylik ansökan af doktor A. Hamberg. 

Meddelades att K. ]\Iaj:t till Sveriges ombud vid den 
femte internationella kongressen för tillämpad kemi, som» 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 25 

kommer att hållas i Berlin i nästinstnndande juni månad, 
utsett professor J. P. Klason. 

Herr 8mitt redogjorde för en af doktor O. Grönberg af- 
gifven berättelse rörande hans med understöd från Akade- 
mien utförda undersökningar rörande de faktorer, som anses 
verka bestämmande på afkommans kön. 

Sedan anmäldt blifvit, att samtliga handlingar rörande 
Akademiens och det naturhistoriska Riksmuseets byggnads- 
fråga blifvit genom byggnadskommitténs försorg tiJl trycket 
befordrade samt utdelade till Akademiens alla inländska 
ledamöter, beslöt Akademien att för behandling af detta vik- 
tiga ärende hålla extra sammanträde den 18 april. På för- 
slag af byggnadskommitténs ordförande herr Sidenbladh be- 
slöt Akademien, att till kommitténs sekreterare herr Dahl- 
gren, som ej mindre i hufvudsak verkställt den utredning, 
som af kommittén förebragts, utan äfven redigerat kom- 
mitténs betänkande i ärendet, framföra sitt tack för det syn- 
nerligen mödosamma och förtjänstfulla arbete, som han 
utfört. • 

På stadgekommitténs vägnar meddelade sekreteraren, att 
kommittérade efter tagen kännedom om de anmärkningar, 
som af Akademiens ledamöter gjorts mot det ursprungliga 
förslaget till nya grundstadgar för Akademien, nu i vissa 
delar omarbetat förslaget och utdeJat detsamma till Akade- 
miens ledamöter. På grund häraf beslöt Akademien att för- 
slaget till nya grundstadgar, om tiden det medgåfve, skulle 
upptagas till behandling vid det extra sammanträdet den 
18 april. 

De sedvanliga inspektionsberättelserna anmäldes och lades 
till handlingarne. 

Hr Retzius anmälde, att den kommitté, som af Akade- 
mien den 11 dec. 1902 tillsattes för att utreda, hvilka af Em. 
Svedenborgs i Akademiens ägo befintliga manuskript af ve- 
tenskapligt innehåll förtjänade att af trycket utgifvas, be- 
slutat föreslå, att ett urval af dylika skrifter borde utgifvas 
och att början skulle göras med ett manuskript af fysika- 
liskt innehåll, hvartill herr Arrhenius lofvat att utarbeta 
förklarande noter. Akademien lämnade härtill sitt bifall 
samt hembar till herr Retzius sin tacksägelse för hans fri- 
kostiga löfte att ansvara för de kostnader, som häraf kunde 
förorsakas. 



26 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Till revisorer för granskning af Akademiens räkenskaper 
för är 1902 utsagos herrar Z an der, Söderbaum och friherre 
Tamm. 

Till revisorer af Nordiska Museets räkenskaper för år 
1901 efter herr Svenson, som afsagt sig uppdraget, utsågs 
herr Eriksson. 

En af Akademiens bibliotekarie herr Dahlgren gjord an- 
hållan om tjänstledighet från den 1 maj till den 1 september 
för en studieresa till Tyskland, Frankrike och England blef 
af Akademien beviljad, hvarjämte biblioteksanianuensen 
Bbrgstedt förordnades att under tiden uppehålla bibliotekarie- 
befattningen samt fröken Eva Dahlgren att under samma 
tid förestå dennes amanuensbefattning. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar: 

i Arkiv för matematik m. m. : l:a) Om ett jordkast vid 
Glumstorp i Boda socken i Värmland och om liknande före- 
teelser beskrifna af Urban Hjärne af professor Hj. Sjögren; 
2:a) Sur nn cas particulier du théoréme de M. Picard rélatif 
aux fonctions entiéres af professor E. Lindelöf. 

i Arkiv för kemi m. m. : Ueber die Auflösung von Me- 
tallen 2. af doktor T. Aurén och lektor W. Palm.er. 

i Arkiv för zoologi: l:a) Westafrikanische Oligochttten, 
gesammelt von Herrn Y. Sjöstedt af doktor W. Michaelsen; 
2:a) Verzeichnis der von professor V. Sjöstedt in Kamerun 
gesammelten Cassididen af Fr. Sp^th; 3:e) Aphanipterologische 
Notizen nebst Beschreibung neuer Arten af fil. licent. Einar 
Wahlgren; 4:e) Studier och iakttagelser öfver humlor af 
docenten S. Bengtsson. 

Till preses för nu ingående akademiär utsågs herr Törne- 
bladh, hvarefter herr Théel nedlade presidiet med ett 
föredrag: »Några drag ur en sjöborres lif och utveckling». 



Sammankomsten lördagen den 18 april. 
Närvarande 42 ledamöter. 

Akademien företog till behandling byggnadskommitténs 
och förvaltningsutskottets förslag till lösning af Akademiens 
och de under henne lydande statsinstitutionernas byggnads- 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 27 

fråga och godkände till alla delar detsamma. (Protokollet 
rörande denna sak finnes aftryckt i »Handlingar angående 
K. Vetenskaps-Akademiens, Naturhistoriska riksmuseets och 
vetenskapsakademiens Nobelinstituts M^ggnadsfråga s. 227 
—231). 



Sammankomsten lördagen den 25 april. 

Närvarande 34 ledamöter. 

§ 1 och § 3 af kommitterades förslag till nya grund- 
stadgar för Akademien genomgingos och blefvo preliminärt 
till sin lydelse antagna. 



Sammankomsten oasdagen den 6 maj. 

Närvarande 28 ledamöter. 

§§ 2 och 4 — 25 af kommitterades förslag till nya gruud- 
stadgar för Akademien genomgingos och blefvo preliminärt 
till sin ordalvdelse antagna. 



Sammankomsten onsdagen den 13 maj. 

Närvarande 31 ledamöter. 

Ett af herrar Rosén och Hasselberg afgifvet yttrande 
öfver en af K. Maj:t till Akademien remitterad, underdånig 
ansökan af professor H. Hildebrandsson om reseunderstöd för 
deltagande i ett sammanträde i England af den internatio- 
nella meteorologiska kommittén blef af Akademien god- 
kändt. 

Med godkännande af det yttrande, som Akademiens om- 
budsman afgifvit med anledning af det större akademiska 
konsistoriets i Lund hos K. Maj:t anförda besvär öfver Veten- 
skapsakademiens beslut att lägga det af docenten L. V. 
Weibull ej begagnade Letterstedtska utrikesresestipendiets 



2'S VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

belopp till donationskapitalet, beslöt Akademien hos K. Maj:t 
i underdånighet hemställa, att nämnda besvär måtte lämnas 
utan afseende. 

Ett af herrar Törnebohm och Holm afgifvet yttrande 
öfver af docenten C. ^^^IMAN och professor S. L. Törnquist 
till K. Maj:t ingifna och till Akademien remitterade under- 
dåniga ansökningar om reseunderstöd för bevistande af den 
nionde internationella geologkongressen i Wien blef af Aka- 
demien godkändt. 

Meddelades, att K. Maj:t dels bifallit Akademiens under-, 
dåniga framställning om svärdsmäns och vasamäns uteslu- 
tande ur statskalendern, dels beviljat docenten 8. Lönborg 
ett anslag af 1,000 kronor för utgifvande af ett arbete om 
den svenska kartans historia, men ej funnit skäl bifalla kon- 
servator O. Gyllings ansökan om anslag för utrikes resa. 

Ett till Akademien inlämnadt förslag till nya grund- 
stadgar för Stockholms högskola blef paragrafvis genom- 
gånget och godkändt. 

Herr Bohlin meddelade, att en ny stjärna blifvit upp- 
täckt af professor Turner i Oxford och redogjorde för de 
iakttagelser, som blifvit gjorda rörande densamma. 

Herr Eriksson redogjorde för innehållet af en af honom 
författad, nu till Arkiv för botanik inlämnad uppsats (se 
nedan!) 

På förslag af herr Retzius beslöt Akademien att utse 
herr Dahlgren att jämte herr Retzius såsom Akademiens 
ombud deltaga i den internationella akademiska associationens 
sammanträde i London i början af juni månad. 

Akademien anvisade ett belopp af 500 kronor för inköp 
från professor G. Lindströms sterbhus af ett större antal för 
Akademiens bibliotek behöfliga böcker. 

Ett efter förrättad syn uppgjordt förslag till repara- 
tioner uppgående för Akademiens fastigheter till 8,5^8 kronor 
och för kvarteret (Irönlandet södra till 2,773 kronor blef af 
Akademien godkändt. 

För att i någon mån af hjälpa de svårigheter, h varmed 
riksmuseets afdelning för lägre evertebrater hade att kämpa 
för att kunna bereda erforderligt utrymme åt samlingarne 
beslöt Akademien att till nämnda afdelning af stå tre rum en 
trappa upp i tvärbyggnaden mellan gårdarne, som nu an- 
vändes till förvaring af Akademiens skrifter, och att i stället 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 29 

den stora källaren under östra delen af Akademiens hus 
skulle inredas för förvaring af nämnda skrifter. 

Herr Fries aHämnade å kommitterades vägnar redogö- 
relse för de medel, som intlutit för åstadkommande af en 
grafvård öfver A. F. Regnell i Caldas i Brasilien. 

På begäran medgaf Akademien, att den s. k. Sörensenska 
räknemaskinen finge utlånas till doktor \. Carlheim-Gyllen- 
sköld. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Arkiv för matematik m. m.: l:a) Elementare Herleitung 
der elliptischen Funktionen af lektor J. Möller; 2:a) Xote 
tiber die ganzen Funktionen zweier Yeränderlichen af pro- 
fessor A. Wiman; 3:e) Ueber die angenäherte 1 )arstellung von 
ganzen Funktionen af densamme; 4:e) Sur le calcul des in- 
tégrales d'un systeme d'équations différentielles par la méthode 
de Cauchy-Lipschitz af stud. J. Malmquist. 

i Arkiv för botanik: l:a) Bidrag till kännedomen om 
växttrikomerna i synnerhet rörande deras föran derlighet af 
lektor P. Gr. E. Theorin; 2:a) The researches of professor H. 
Marshall Ward on the Brown E,ust on the Bromes and the 
Mycoplasm Hypothesis af professor J. Eriksson. 

i Arkiv för zoologi: Phytophagous Coleoptera obtained 
by prof. Sjöstedt in the Cameroons af Mr M. Jacoby. 

Utgifven skrift: Kungl. Vetenskaps-Akademiens Hand- 
lingar. Band 36. 



Sammankomsten lördagen den 23 maj. 

Närvarande 2o ledamöter. 

Pä förslag af kommitterade beslöt Akademien, att alla 
de bestämmelser, som i generalkonsul J. Letterstedts dona- 
tionsbref finnas rörande det utrikes resestipendiet äfven skola 
tillämpas på det inrikes resestipendiet med följande undantag: 

1. Stipendiatens skyldighet att bifoga intyg om känne- 
dom i franska, engelska och eventuellt äfven i latinska språket 
utgår ; 

2. Bestämmelsen, att stipendiaten ;>tidigt nästföljande 
vår skall anträda resan till utrikes ort, där han under en 



30 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

tid af minst ett år bör uppehålla sig i och för det med sti- 
pendiet afsedda ändamål» utbytes mot: »Stipendiaten skall 
under näst följande år företaga sin resa, som bör räcka minst 
tre månader». 

3. Berättelse för resan skall afgifvas tre månader efter 
resans slut (i stället för -efter återkomsten till fädernes- 
landets)). 

4. Uttrycken »utländsk» utbytes öfverallt mot »inländsk» 
och »utrikes» mot »inrikes». 

Akademien genomgick och antog preliminärt §§ 2fi, 27, 
29 — 41, 43 — 61 i kommitterades förslag till grundstadgar, 
hvaremot § 28 och 42 återremitterades till kommitterade. 



Sammankomsten onsdagen den 10 juni. 

Xärvarande 2i) ledamöter. 

Med instämmande i ett af herrar Lindhagen och RoséN" 
afgifvet yttrande beslöt Akademien tillstyrka, att Sverige 
genom en delegerad skulle blifva representeradt vid den fjor- 
tonde allmänna internationella jordmätningskonferensen i 
Köpenhamn den 4 augusti och ville därjämte till delegerad 
föreslå professor P. (I. Rosén. 

Herr Nathorst redogjorde för den berättelse, som doktor 
Hj. Möller afgifvit öfver en med understöd från Akademien 
företagen bryologisk resa till Lappland. 

Anmäldes skrifvelser från det större akademiska konsi- 
storiet i Lund samt Vitterhets-, Historie och Antikvitets- 
Akademien med godkännande af Akademiens förslag till be- 
stämmelser rörande det Letterstedtska inrikes resestipendiet. 

En af Akademiens revisorer afgifven berättelse om Nor- 
diska Museets räkenskaper för år 1901 anmäldes och skulle 
öfversändas till Museets styrelse. 

Den af herrar Zander, Söderbaum och friherre Tamm af- 
gifna berättelsen öfver verkställd granskning af Akademiens 
och de under henne ställda institutionernas räkenskaper och 
förvaltning för år 1902 föredrogs. Sedan anmäldt blifvit, 
att några smärre af revisorerna anmärkta felaktigheter 
blifvit rättade, beviljade Akademien i öfverensstämmelse med 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 31 

revisorernas förslag vederbörande ansvarsfrihet för 1902 års 
förvaltning. 

Till inländsk ledamot af åttonde klassen valdes byrå- 
ingenjören i K. Finansdepartementets kontroll- och justerings- 
byrå, doktor Åke (xerhard Ekstrand. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar: 

i Akademiens Handlingar: l:a) Ueber die obertriadische 
Fauna der Bäreninsel af professor J. Bohm i Berlin; 2:a) 
Bakteriologiska undersökningar af med. doktor Ernst Levin; 
o:e) Ueber die Säugethierefossilien im Tarijathale, Siidame- 
rika. 1. Mastodon andium Cuv. af kand. Erland Norden- 
skiöld; 

i Arkiv för matematik m. m.: l:a) Bana för planet (471) 
af kand. Bror Meurk; 2:a) Recherches sur la representation 

analytique de la fonction N I - af kand. S. Wigert; o:e) 



Beobachtungen und Photogramme des neuen Sterns Nova 
(3. 1901) Persei af herr Bohlin. 

i Arkiv för botanik: l:a) Die Algen der ersten Regnell- 
schen Expedition, o. Zygnemacéen und Mesocarpéen af doktor 
O. Borge; 2:a) Beiträge zur Kenntnis der Ornithophilie in 
der stidamerikanischen Flora af amanuensen B. Fries; 8:e) 
Om dominerande blomningsföreteelser i södra Sverige af 
lektor H. \V. Arnell; 4:e) Studier öfver organisationen och 
lefnadssättet hos Lohelia dortmanna af kandidat N. Syl- 
vén; ."):e) Beiträge zur Bryologie der Magellans länder. 1. af 
ingenjör P. Dusén; 6:e) Beiträge zur Kenntnis der tropisch- 
amerikanischen Farniiora af lektor C. A. M. Lindman; 

i Arkiv för zoologi: l:a) Staphylinidte recueillis au Ca- 
meroun par le Dr Yngve Sjöstedt af möns. A. Fauvel; 2:a) 
Verzeichnis einer Schmetterlingssammlung aus dem Katanga- 
Gebiete im siidöstlichsten Theile des Congostaates af pro- 
fessor Aurivillius. 

i Astronomiska iakttagelser och undersökningar: Zweite 
Mittheilung liber nichtverschwindende Functionen af pro- 
fessor K. Bohlin. 

Preses anmälde att enligt ett under hand från K. Ec- 
clesiastikdepartementet erhållet meddelande, Kungl. Maj:t 
funnit godt att, sedan riksdagen till en expedition afsedd att 



?y2 VETENSKAPSAKADEMIENS ArSBOK. 1904. 

bringa undsättning at docenten U. Nordenskiölds expedition 
till södra Ishafvet beviljat ett anslag af högst 200,000 kronor 
att af Riksgäldskontoret utbetalas, till undsättningsexpedi- 
tionens chef utse kaptenen vid K. Flottan H. O. F. Gyldén 
samt lämnat Vetenskapsakademien i uppdrag så väl att mot- 
taga och förvalta de medel, uppgående till minst 50,000 kronor, 
som för expeditionens räkning på enskild väg komme att an- 
skaffas, som ock att i mån af behof hos Riksgäldskontoret lyfta 
det af riksdagen beviljade anslaget samt efter rekvisition af 
expeditionens chef tillhandahålla honom nödiga medel, allt 
mot framtida redovisning till K. Kammarrätten. 

Enär Akademiens bibliotekarie herr Dahluren denna dag 
blifvit af Kungl. Maj:t utnämnd till öfverbibliotekarie vid 
Kungl. Biblioteket, uttalade herr preses Akademiens stora 
förbindelse till herr Dahlgren för det nit och den skicklighet, 
hvarmed han städse fullgjort sina åligganden, samt Akade- 
miens saknad, att herr Dahlgren nu lämnat sin befattning 
hos Akademien. I anledning häraf blef amanuensen J. A. 
Bergstedt förordnad att tillsvidare förestå bibliotekariebe- 
fattningen samt fröken Eva Dahlgren att under samma tid 
tjänstgöra såsom amanuens vid Akademiens bibliotek. 

Utgifna skrifter: Förteckning öfver Akademiens leda- 
möter för år 1903 samt första bandets första häfte af hvart 
och ett af Akademiens fyra Arkiv. 

Skänker: A enkefru professorskan A. C. Nilsons vägnar 
öfverlämnade herr Bohlin ett porträtt i daguerrotypi af 
Berzelii lärjunge kemisten Heinrich Struwe att införlifvas 
med Berzelius-museets samlingar. 



Sammankomsten onsdagen den 9 september. 
Närvarande 31 ledamöter. 

Herr Ekstrand hälsades såsom första gången närvarande 
välkommen. 

Tillkännag-afs att Akademiens utländske ledamot af första 
klassen, professorn i matematik vid universitetet^i Rom LuiGi 
Cremona samt dess utländske ledamot af sjätte klassen, pro- 
fessorn i anatomi vid universitetet i Heidelberg Carl Gegen- 
baur med döden afgått. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 33 

Kungl. Maj:ts nådiga bref, hvarigenom Akademien erhöll 
rätt att af hyresmedel för kvarteret Grönlandet Södra an- 
vända ett belopp af högst 2,115 kronor för vissa förändringar 
och reparationer inom Riksmuseets palseontologiska afdelning, 
föredrogs och lades till handlingarna. 

Meddelades, att Kungl. Maj:t ej funnit skäl att göra 
ändring i Akademiens af det större akademiska konsistoriet 
vid Lunds universitet öfverklagade beslut att lägga till do- 
nationskapitalet det Letterstedtska utrikes resestipendium, 
som docenten L. U. Weibull erhållit, men förklarat sig ej 
vilja mottaga. 

Meddelades, att friherre Axel Klinckowström på vissa 
villkor af Kungl. Maj:t erhållit tillstånd att medfölja den 
antarktiska undsättningsexpeditionen. 

Kungl. Maj:ts nådiga bref angående af 1903 års riksdag- 
beviljade anslag föredrogs och lades till handlingarna. 

Grenom skrifvelser från statsrådet och chefen för K. Eckle- 
siastikdepartementet meddelades, att Kungl. Maj:t beviljat 
reseunderstöd åt professor A. G. Nathorst, professor S. L. 
Törnquist och docenten C. Wiman för deltagande i geolog- 
kongressen i Wien, åt professor P. G. Kosén för att såsom 
Sveriges ombud deltaga i jordmätningskonferensen i Köpen- 
hamn samt åt professor H. Hildebrandsson för att deltaga i 
den internationella meteorologiska kommitténs sammanträde 
i England; därjämte meddelades, att professor Nathorst ut- 
setts att vara Sveriges ombud vid nyssberörda geologkongress. 

Ett af herrar Rosén och Bohlin afgifvet utlåtande öfver 
en af K. Ecklesiastikdepartementet till Akademien remitterad, 
från K. belgiska observatoriet i Uccle inkommen framställ- 
ning om erhållande af uppgift å de institutioner, till h vilka 
nämnda observatoriums arbeten borde sändas, blef af Akade- 
mien godkändt. 

Herr Smitt förevisade och förklarade ett af arbetsför- 
mannen L. P. Forsberg funnet och af redaktören G. R. Pet- 
terson till riksmuseum föräradt skelett af Delpliinus ttirsio. 
På förslag af herr Smitt beslöt Akademien att till redaktör 
Petterson öfverlämna ett exemplar i guld af sin medalj öfver 
Linné och till Forsberg ett exemplar i silfver af medaljen 
öfver J. A. AVahlberg. 

Herr Wittrock framlade de nyss utkomna faskiklarne 
30 — 35 af exsickatverket »Algee aquas dulcis exsiccatte, quas 

VefenskajiS-Akctdemiens Ai-sbok. 2. 3 



34 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

distribuerunt V. "Wittrock, O. Nordstedt et G. Lagerheim» 
samt den nu utkomna första afdelningen af tredje bandet af 
■>Acta horti Bergiani» och redogjorde särskildt för en af honom 
författad afhandling med titel: »Illustrerad förteckning öfver 
Bergielunds botaniska trädgårds samling porträtt af bota- 
niska författare jämte biografiska notiser. Med 46 taflor.» 
Preses frambar till föredraganden Akademiens tack såväl för 
detta arbete som för den ytterligare gåfva af ett stort antal 
porträtt, som föredraganden på sista tiden öfverlämnat till 
porträttsamlingen ä Bergielnnd. 

Herr Retzius refererade i korthet förhandlingarna vid den 
internationella akademiska associationens sammankomst i Lon- 
don den 4 sistl. juni samt meddelade å kommitterades vägnar, 
att de två första delarna af S vedenborgs vetenskapliga skrifter, 
omfattande arbeten i geologi, kosmografi och fysik vore under 
tryckning. I sammanhang härmed lämnade föredraganden ett 
referat af docenten Max Neuburgers i Wien nyligen utgifna 
uppsatts om Svedenborgs ställning till läran om »vita propria». 

I anledning af särskilda därom gjorda framställningar 
från vederbörande institutionsföreståndare beslöt Akademien 
att hos Kvingl. Maj:t i underdånighet anhålla om ailätande af 
nådig proposition till riksdagen om anvisande för år 1905 af 
samma anslag på extra stat, som beviljats för år 1904 utgö- 
rande 9,o50 kronor till Meteoroiogiska Centralanstalten, 2,000 
kronor till Riksmuseets afdelning för fossila växter, 3,500 kro- 
nor till Riksmuseets etnografiska afdelning samt 3,600 kronor 
för inköp af exemplar af den internationella katalogen öfver 
naturvetenskaplig litteratur och för den därför afsedda regional- 
byrån för Sverige. 

Ett från direktören för den botaniska trädgården i Buiten- 
zorg på Java ankommet anbud om friplatser för skandina- 
viska vetenskapsmän vid nämnda institution under förutsätt- 
ning, att desamma på bestämda tider toges i anspråk, nödga- 
des Akademien i öfverensstämmelse med ett af herrar Smitt, 
Wittrock och Holm afgifvet utlåtande afböja, enär inga me- 
del för detta ändamål stodo till Akademiens förfogande. 

Sekreteraren meddelade, att han pä framställning af den 
antarktiska undsättningsexpeditionens chef kapten Gyldén i 
Akademiens namn hos den K. Ungerska nautiska Akademien 
i Fiume anhållit om län af ett instrument för »Kimmtiefen- 
Beobachtungen» för nämnda expedition, och att denna anhållan 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 35 

blifvit beviljad. Akademien beslöt, att i en skrifvelse uttala 
sin tacksamhet för detta tillmötesgående. 

Från kand. A. Tullgren, docenten O. Carlgren och pro- 
fessor Gr. Holm inkomna ansökningar om understöd från Reg- 
neils zoologiska gåfvomedel remitterades till den Regnellska 
zoologiska kommittén. 

På förslag af Akademiens preses beslöts, att Akademiens 
minnespenning för år 1904 skulle präglas öfver Akademiens 
framlidne ledamot professorn Vilhelm Erik Svedelius. 

Uti nu föredragen skrifvelse från herr Nathorst anmäl- 
des, att till den antarktiska undsättningsexpeditionen på enskild 
väg insamlats ett belopp af 53,550 kronor och att denna summa 
blifvit till Akademiens kamrerare öfverlämnad. 

En af inspektörerna och föreståndaren för riksmuseets 
etnografiska afdelning afgifven skrifvelse, hvaruti föreslagits, 
att nybyggnaden för denna afdelning skulle förläggas på det 
nu åt herr Chr. Hammer upplåtna området å Kungl. Djur- 
gärden, kalladt »Byströms villa», blef af Akademien till 
nämnda herrar återremitteradt för närmare utredning af den 
med ett sådant tomtförvärf förenade kostnad. 

Sekreteraren, inspektörerna för biblioteket samt herr Dahl- 
gren erhöllo i uppdrag att inkomma med förslag till ny in- 
struktion för Akademiens bibliotekarie. 

En af doktor J. Westman i egenskap af vetenskapligt 
biträde vid den meteorologiska centralanstalten framställd an- 
hållan om utbekommande af dyrtidstillägg för innevarande år 
a det af honom uppburna arfvodet 3,000 kronor ansåg sig Aka- 
demien ej kunna bifalla hufvudsakligen på den grund, att an- 
slaget till vetenskapligt biträde vid anstalten ej syntes vara 
uteslutande afsedt för en person utan äfven kunna fördelas 
på flera. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar: 

i Arkiv för matematik, astronomi och fysik: l:a) Sur une 
classe remarquable de fonctions entiéres et transcendantes af 
docenten Helge von Koch; 2:a) On the infinite derivates of a 
function af a single real variable af W. H. Young i Cambridge, 
England; o:e) tlber die Existens der Grundlösung bei einer 
linearen, partiellen Differentialgleichung der zweiten Ordnung 
vom elliptischen Typus af docenten E. Holmgren; 



36 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

i Arkiv för kemi, mineralogi ocli geologi: l:a) tJber die 
Bildung einer alipkatisclien Azoverbindung und asymetriscker 
Triazine aus 2-Amino-l-nitroso-l-propenol af doktorerna Hans 
och Astrid Euler; 2:a) Zur Theorie katalytischer Reaktionen 
af doktor Hans Euler; 

i Arkiv för botanik: Die Flechtenvegetation von Kullen 
af amanuensen Birger Nilson. 

Utgifna skrifter: Arkiv för matematik, astronomi och fy- 
sik. Band 1, häftet 2; Arkiv för botanik. Band 1, häftena 2 
och 3; Arkiv för zoologi. Band 1, häftet 2; Lefnadstecknin- 
gar öfver K. Svenska Vetenskapsakademiens efter år 1854 
aflidna ledamöter. Band 4, häftet 3; Vetenskaps- Akademiens 
Handlingar. Band 37 n:o 1 och 2; Meteorologiska iakttagelser 
i Sverio:e. Band 42 för år 1900. 



Sammankomsten onsdagen den 23 september. 

Närvarande 35 ledamöter. 

Sedan det af Akademien vid dess sammankomster i april 
och maj preliminärt antagna förslaget till grundstadgar för 
Akademien genom kommitterades försorg blifvit till trycket 
befordradt och utdeladt till samtliga Akademiens svenska 
ledamöter, föredrogs detsamma nu till slutligt afgörande. §§ 
1—23 genomgingos och antogos oförändrade eller med några 
mindre förändringar. 



Sammankomsten onsdagen den 14 oktober. 

Närvarande 38 ledamöter. 

Tillkännagafs, att Akademiens inländske ledamot af tredje 
klassen f. d. professorn vid" Tekniska högskolan GtUSTaf Robert 
Dahlander med döden afgått. 

Ett af herrar Dahlgren och friherre De GtEER afgifvet 
yttrande öfver en af Kungl. Maj:t till Akademien remitterad, 
underdånig ansökan af docenten S. Lönborg om understöd för 
utgifvande af kartor till hans arbete om den svenska kartans 
historia blef af Akademien godkändt. 

Herr Henschen redogjorde för sina undersökningar rö- 
rande synens vägar i hjärnan och det optiska centrum och 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 37 

förärade Akademien tvä af honom författade arbeten (se gåf- 
vor till biblioteket). 

Herr Söderbaum framlade för Akademien ett exemplar af 
»Berzelii Reseanteckningar», hvilket arbete han på uppdrag af 
Akademien ntgifvit, och redogjorde för de grundsatser, som 
varit ledande vid arbetets utgifning. 

Vid fortsatt behandling af förslaget till nya grundstadgar 
för Akademien blefvo alla återstående §§ med undantag af 
§§ 32, 39, 48 och G2 samt första stycket af § 28 till sin slut- 
liga lydelse antagna. 

Herr Arrhenius föredrog en af doktor K. W. Palmer 
afgifven berättelse om de af honom med understöd från Wall- 
markska fonden utförda undersökningar för bestämmande af de 
absoluta potentialdifFerenserna emellan metaller och elektrolyter. 

Akademien beviljade riksmuseets etnografiska afdelning 
ett förskott af 750 kronor för inköp från missionären M. 
Bäcklunds stärbhus af tvä etnografiska samlingar frän Östra 
Turkestan. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar: 

i Vetenskaps- Akademiens Handlingar: Om lefnadsförhäl- 
landen och instinkter inom familjerna Pompilidse och Sphegidse 
af lektor G. Adlerz; 

i Arkiv för botanik: l:a) Svenska växtnamn. 2 och 3, af 
professor A. G. jSTathorst; 

i Arkiv för zoologi: l:a) La proie de Methoca ichneu- 
monoides af lektor G. Adlerz; 2:a) Aussereuropäische Hy- 
droiden im schwedischen Reichsmuseum af doktor E. Jäder- 
holm; 3:e) Neue öder wenig bekannte Coleoptera Longicornia 
af professor Chr. Aurivillius. 

Utffifven skrift: Akademiens Årsbok för år 1903. 



Sammankomsten lördagen den 24 oktober. 

Närvarande 49 ledamöter. 

En från K. Ecklesiastikdepartementet inkommen skrifvelse, 
med underrättelse, att telefon hädanefter ej finge utan Kungl. 
Maj:ts tillstånd på bekostnad af statsmedel uppsättas i någon 
statens ämbetslokal, skulle meddelas institutionsföreståndarne 
för de under Akademien ställda statsinstitutionerna. 



38 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Tre genom K. Ecklesiastikdepartementet inkomna skrif- 
velser från den internationella jordmätningsassociationen an- 
mäldes och skulle hållas tillgängliga å sekreterareexpedi- 
tionen. 

Herr Aurivillius redogjorde för innehållet i den vid 
förra sammankomten antagna afhandlingen af lektor Gr. Adlerz. 

Herr Ångström höll ett föredrag om radium samt demon- 
strerade genom en serie experiment, utförda med en liten kvan- 
titet ren radium-bromur, de viktigaste egenskaperna hos de 
radioaktiva substanserna. 

Den förändrade lydelse af §§ 28, 32, 39, 48 och (32 i 
förslaget till nya grundstadgar, som med anledning af Aka- 
demiens beslut utarbetats af kommitterade, blef nu föredragen 
och med några mindre ändringar godkänd. Akademien beslöt 
därpå, att det således nu i sin helhet antagna förslaget till 
grundstadgar för Akademien skulle underställas Kungl. Maj:ts 
nådiga pröfning och uppdrog åt de kommitterade att affatta 
den underdåniga skrifvelsen härom. 

Sedan Akademien genom nådig remiss blifvit satt i till- 
fälle att yttra sig om de utlåtanden, som Adssa ämbetsverk 
afgifvit rörande Akademiens förslag till lösning af hennes 
egen och de under henne lydande statsinstitutionernas bygg- 
nadsfråga, samt Akademiens byggnadskommitté, ombudsman 
och förvaltningsutskott samt föreståndaren för den Meteoro- 
logiska Centralanstalteu och inspektörerna samt föreståndaren 
för den etnografiska afdelningen af riksmuseet yttrat sig i 
frågan, beslöt Akademien att afgifva sitt underdåniga svar i 
öfverensstämmelse med byggnadskommitténs af förvaltnings- 
utskottet godkända utlåtande (se de tryckta handlingarna i 
byggnadsfrågan). 

Till införande i Arkiv för matematik m. m. antogs: 
tJber Wirbelbildung in reibungslosen Flussigkeiten mit An- 
wendung auf die Analogie der hydrodynamischen Erschei- 
nungen mit den elektrostatischen af professor V. Bjerknes. 



Sammankomsten torsdagen den 29 oktober. 

Närvarande 29 ledamöter. 

Ett af Vetenskaps-Akademien i Wien framlagdt förslag 
till ändrinff af stadsrarna för den internationella akademiska 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 39 

associationen blef på förslag af herr Retzius af Akademien 
godkändt. 

På grand af en från herr Wittrock inkommen skrifvelse 
beslöt Akademien att tilldela professorn doktor J. I). Anisits 
i Assuncion ett exemplar i guld af sin minnespenning öfver 
Linné såsom ett erkännande för de stora och värdefulla bota- 
niska samlingar, som han öfverlämnat till riksmuseets bota- 
niska af delning. 

Anmäldes, att det större akademiska konsistoriet i Upp- 
sala för sin del godkänt de af Akademien föreslagna bestäm- 
melserna rörande det Letterstedtska inrikes resestipendiet. 

Ett af herr grefve Cronstedt och herr Hasselberg afgif- 
vet yttrande öfver en af Kungl. Maj:t till Akademien remit- 
terad, underdånig ansökan af chefen för rikets allmänna 
kartverk om anslag till precisionsafvägningarnas afslutning 
och bearbetning, blef af Akademien godkändt. 

I öfverensstämmelse med ett af herrar Hasselberg och 
Arrhenius afgifvet yttrande beslöt Akademien att meddela 
departementet för handel och arbete i Washington de af det- 
samma begärda upplysningarna om i Sverige stadgade be- 
stämmelser rörande den elektriska enheten. 

Enär ingen sökande anmält sig till erhållande af det 
Beskowska stipendiet för året, beslöt x^kademien att lägga 
årets ränta till donationskapitalet. 

Till ledamöter i AYallmarkska kommittén valdes herrar 
Lindstedt, KbsÉx, grefve Cronstedt, Hasselberg och Klason. 

Herr Retzius utsågs att under nästa år vara delegerad 
för Akademien i den internationella akademiska associationen. 

Skänker: En porträttmedaljong af Akademiens förste sek- 
reterare, riksrådet Anders Johan von Höpken, gåfva af professor 
D. G. Lindhagen; två bref från Berzelius till K. A. Winkler 
skänkta af den senares son professor Clemens Winkler; an- 
teckningar från utförda gradmätningar af professor I). G. 
Lindhagen; ett bref från Berzelius till professor C. Gr. Mo- 
s ÄNDER af mr Gr. Beamish; ett bref från Berzelius till sekre- 
teraren i Sundhetskollegiet Johan Erland Ljungberg af apo- 
tekaren Knut Ljungberg; öfver 100 skrifvelser och telegram 
från A. E. Nordenskiöld till friherre Oscar Dickson af fri- 
herrinnan M. Dickson, född von Rosen. 



40 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Sammankomsten onsdagen den 11 november. 
Närvarande 40 ledamöter. 

Enär Akademiens preses var hindrad att närvara, leddes 
förhandlingarna af herr Bergstrand. 

Herr Dahlgren höll ett föredrag om sina under en resa 
förliden sommar gjorda iakttagelser rörande anordningen i 
utlandet af naturhistoriska museer och bibliotek. 

Herr Holm lämnade i sammanhang härmed några upp- 
lysningar rörande det nya museet i St. Petersburg. 

Ett af preses, sekreteraren och herr Hildebrand uppgjordt 
förslag till minnespenning öfver Vilhelm Erik Svedelius blef 
af Akademien godkändt. 

Anmäldes, att såsom sökande till det Letterstedtska ut- 
rikes resestipendiet anmält sig lektorn Knut Bohlin och t. f. 
observatorn H. von Zeipel samt till det Letterstedtska inrikes 
resestipendiet fil. licentiaten Einar Wahlgren. Till ledamöter 
i den Letterstedtska kommittén jämte preses och sekreteraren 
utsagos herrar Lindstedt, Rosén, Wittrock, Théel och 
Eriksson. 

Till ledamöter i den kommitté, som skulle afgifva förslag 
till bortgifvande af den Edlundska belöningen, valdes herrar 
Lindstedt, Rosén, grefve Cronstedt, Hasselberg och Klason. 

Akademien beslöt att af Wallmarkska fondens ränta till- 
dela docenten vid Stockholms högskola Ivar Fredholm 1,000 
kronor för hans af handling: »Sur une classe d'équations fonc- 
tionelles» och docenten i kemi vid Uppsala universitet 1,000 
kronor för hans undersökningar öfver dubbelsalter af kvick- 
silfverklorid och superjodid. 

Från Regneils zoologiska gäfvomedel anvisades 400 kro- 
nor till amanuensen A. Tullgren för bearbetning af spindel- 
djur i riksmuseet, 600 kronor till docenten O. Carlgren för 
afslntning af hans bearbetning öfver riksmuseets aktinier och 
600 kronor för bekostandet af ritningarna till en af professor 
J. BöHM i Berlin utarbetad afhandling öfver fossil från 
Beeren-Eiland. 

Till utländsk ledamot af första klassen valdes professorn 
ledamoten af franska institutet Paul Painlevé och till ut- 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 41 

ländsk ledamot af sjätte klassen professor Oscar Hertwig i 
Berlin. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Arkiv för matematik m. m.: Om ytterligare ett jord- 
kast i Värmland af professor Hj. Sjögren; 

i Arkiv för kemi m. m.: Uber Lösungen von Ammoniak- 
und Aminsalzen af doktor H. Euler; 

i Arkiv för botanik: l:a) Das Plankton schwedischer 
Gewässer af doktor E. Lemmermann i Bremen; 2:a) tJber die 
vegetative Vermehrung in der iioralen Region bei Epidendrum 
elongatum Jacq. af doktor E. Hemmendorff; 

i Arkiv för zoologi: Reports on Plankton coUected by 
Mr Thorild Wulff during a voyage to and from Bombay af 
professor P. T. Cleve. 

Skänker: ett porträtt af assessor J. G. Gahn skänkt af 
frih. C. J. A. Skogman; en kompass för afläsning af reffel- 
riktningar, som tillhört Berzelius, gåfva af statsgeologen E. 
Erdmann. 



Sammankomsten onsdagen den 9 december. 

Närvarande 33 ledamöter. 

Professor Henri Becquerel från Paris var närvarande så- 
som gäst vid sammankomsten. 

Anmäldes, att akademiens inländske ledamot af tredje 
klassen f. d. generaldirektören Rudolf Cronstedt samt dess 
inländske ledamot af sjunde klassen f. d. generaldirektören 
August Theodor Almén med döden afgått. 

Ett af herrar Rosén och Hasselberg afgifvet yttrande 
öfver en af Kungl. Maj:t till Akademien remitterad under- 
dånig ansökan af professor Gr. Mittag-Leffler om ett bidrag 
af 3,000 kronor till utgifvande af tidskriften »Acta mathe- 
matica» blef af Akademien godkändt. 

Sekreteraren, herr Aurivillius, höll ett föredrag om biens 
förmåga att hitta hem till sin bostad. 

Herr Eriksson framlade resultaten af sina, gemensamt 
med docenten Gr. Tischler från Heidelberg utförda, cytologiska 
studier öfver sädesgulrost-svampens vegetativa lif. 



42 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Enligt nu föredraget protokollsutdrag hade K. Vitter- 
hets-, Historie- och Antikvitets-Akademien godkänt Akade- 
miens förslag till minnespenning öfver Vilhelm Erik Sve- 

DELIUS. 

På förslag af herr Fries, som inlämnat en af svensk- 
norske generalkonsuln i Rio Janeiro J. M. Bolstad afgifven 
berättelse om af täckningen af A. F. Regnells grafvård i 
Caldas (se här nedan!), beslöt Akademien att till omförmälte 
generalkonsul samt till doktor Pedro de Sanchez de Lemos, 
doktor Gentil de Rangel, öfverste Vaz Pereira, pastor 
JoAQUiM AssuMPCAO och herr Lorenz Westin öfverlämna en 
medalj af A. F. Regnell. 

Af förvaltningsutskottet uppgjordt förslag till stat för 
år 1904 blef af Akademien antaget. 

Till ledamöter i styrelsen för Stockholms högskola utsa- 
gos herr Törnebohm för aren 1904 — 1906 och herr Nordström 
för år 1904. 

Till ledamot i den Edlundska kommittén efter framl. 
grefve Cronstedt valdes herr Cederblom. 

Akademien emottog med tacksamhet herr preses anbud 
att såsom Akademiens representant infinna sig vid den hund- 
raårsfest, som Schlesische Gesellschaft filr vaterländische 
Kultur i Breslau komme att fira den 17 december. 

Pä förslag af kommitterades flertal beslöt Akademien 
att till innehafvare af det Letterstedtska utrikes resestipen- 
diet utse t. f. observatorn vid Uppsala observatorium fil. lic. 
H. VON Zeipel. Det Letterstedtska inrikes resestipendiet till- 
delades fil. lic. Einar Wahlgren. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Arkiv för matematik m. m.: l:a) Sur le mouvement 
des projectiles oblongs autour de leur centre de gravité af 
professorn vid universitetet i Lyon grefve Magnus Sparre; 
2:a) Snr le module des fonctions entiéres å croissance réguliére 
af studer. R. Mattson; 3:e) Ett bidrag till kännedomen om de 
periodiska planetbanorna af t. f. observatör H. voN Zeipel; 

i Arkiv för botanik: Vegetationen och floran i Pajala 
socken med Muonio kapellag i arktiska Norrbotten af kand. 
S. Birger; 

i Arkiv för zoologi: Two new species of the geniis Euco- 
naxius af fiskeriinspektören F. Trybom. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 43 

Skänker: Till Berzelius-museet hade af docenten A. Ham- 
BERG såsom gäfva öfverlämnats ett af Wetterberg måladt 
porträtt af Berzelius. Professor Stolpe anmälde, att till riks- 
museets etnografiska afdelning af herr C. Gadelius, kapten 
J. G. Högberg och grefve Erik von Rosen skänkts samlingar, 
för hvilka närmare redogörelse lämnas i årsberättelsen för 
denna afdelnino;. 



Förteckning öfver vetenskapliga institutioner, hvilkas 

publikationer K. Vetenskaps-Akademien erhåller såsom 

byte eller skänk. 

Stockholm. Sveuska Akademien. 
K. Landtbruks- Akademien. 

K. Vitterhets-, Historie- och Antikvitets-Akademien. 

Kongl. Biblioteket. 

K. Statistiska Centralbyrån. 

Entomologiska Föreningen. 

Geologiska Föreningen. 

Generalstabens Topografiska afdelning. 

Stockholms Högskola. 

K. Karolinska Mediko -kirurgiska Institutet. 

K. Kommerskollegium. 

K. Landtbruksstyrelsen. 

K. Riksarkivet. 

K. Sjökarteverket. 

Svenska Sällskapet för Antropologi och Geograti. 

Svenska Trädgårdsföreningen. 

Svenska Turistföreningen. 

Sveriges- Geologiska undersökning. 

Göteborg. Göteborgs Högskola. 

K. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället. 

Lund. Astronomiska Observatoriet. 

Skånska Trädgårdsföreningen. 

Universitetet. 

Uppsala. Mineralogisk-geologiska Institutionen. 

Meteorologiska Observatoriura. 

Vetenskaps-Societeten. 

Universitetet. 



Åacheu. K. Preuss. Meteorologi sches Institut. 
Åbbeville. Société d'émuIation. 
Aberdeen. Universitv. 



44 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. l'J04. 

Adelaide. Public library, museum and art gallery of South Australia. 

Observatory. 

Ågram. Meteorologisches Observatorium. 

Societas historico-naturalis Croatica. 

Albany. New York state museum. 

AUegheny City. Observatory. 

Amsterdam. K. Akademie van Wetenschappen. 

Wiskundig genootschai). 

Ångers. Société d'études scientiliques. 

Ann Arbor. Observatory of the Univ. of Michigan. 

Athen. Observatoire National. 

Austin. Texas academy of science. 

Auxerre. Société des sciences historiques et naturelles de TYonne. 

Baltimore. Peabody Institute. 

Maryland Geological survey. 

Johns Hopkins university. 

Bamberg. Naturforschende Gesellschaft. 
Basel. Naturforschende Gesellschaft. 

Batiivia. R. Magnetical and raeteorological observatory. 

K. Natuurkundige Vereeniging in Nederl.-Indic. 

Belfast. Natural history and philos. society. 
Belgrad. Académie Royale de Sei-bie. 

Observatoire central. 

Bergen. Museum. 

Berkeley. California university. 

Berlin. K. Akademie der Wissenschaften. 

■ Königliche Bibliothek. 

Universitäts-Bibliothek. 

K. botanischer Garten u. Museum. 

Deutsche entomologische Gesellschaft. 

Deutsche geologische Gesellschaft. 

Deutsche physikalische Gesellschaft. 

K. Preuss. Meteorologisches Institut. 

K. Preuss. geologische Ländes-Anstalt u. Bergakademie. 

K. Zoologisches Museum. 

Reichs-Marine-Ä.mt, Nautische Abth. 

Physikalisch-technische Reichs-Austalt. 

K. Sternwarte. 

Botanischer Verein d. Provinz Brandenburg. 

Berliner Entomologi sch er Verein. 

Bern. Eidg. hydrometrisches Bureau. 

Naturforschende Gesellschaft. 

AUg. schweizerische Gesellschaft f. d. ges. Naturwissenschaften. 

Schweizerische Landesbibliothek. 

Besan^on. Académie des sciences, belles-lettres et arts. 

Observatoire astronomique, chronométrique et météorologique. 

Société d'émulation du Doubs. 

Blue Hill. Meteorological observatory. 

Bologna. R. Accademia delle scienze dell' Istituto di Bologna. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 45 

Bombay. Government observatory. 

Royal Asiatic society, Bombay branch. 

Boun. Niederrheinische Gesellschaft fiir Natur- und Heilkunde. 

Naturhistorischer Verein der preussischen Rheinlande, Westfalens 

und des Reg.-Bezirks Osnabriick. 

K. Sternwarte. 

Bordeaux. Commission météorologique de la Gironde. 

Observatoire. 

• Société Linnéenne. 

Société des sciences physiques et naturelies. 

Boston. Amer. Academy of arts and sciences. 

Public library of the City of Boston. 

Society of natural history. 

Braunschweig. Verein fur Naturwissenscliaften. 
Bremen. Geographische Gesellschaft. 

Meteorologisches Observatorium. 

Naturwissenscbaftlicher Verein. 

Breslau. Schlesische Gesellschaft f. vaterländische Kultur. 

K. Universitäts-Stern\Yarte. 

Verein f. schlesische Insektenkunde. 

Brisbane. R. Geographical society of Australasia. 

Brooklyn. Brooklyn institute of arts and sciences. 

Bruges. Société d'émulation pour 1'étude de Thistoire et des anti- 

quités de la Flandre. 
Brunn. Mährisches Landesmuseum. 

Naturforschender Verein. 

Bruxelles. Académie Royale des sciences, des lettres et des beaux- 

arts de Belgique. 
— Commission de la »Belgica». 

Musée du Congo. 

Observatoire Royal de Belgique. 

Société R. de botanique de Belgique. 

Société entomologique de Belgique. 

Société Beige de géologie, de paléontologie et d'hydrologie. 

Société R. malacologique de Belgique. 

Budapest. Magyar tudomanyos akadéraia. 

K. Ungarische geologische Anstalt. 

Statistisches Bureau der Haupt- u. Residenzstadt Budapest. 

Ungarische Ornithologische Centrale. 

Ungarisches Nationalmuseum. 

K. Ungarische Reichs-Anstalt fiir Meteorologie u. Erdmagne- 

tismus. 
Buenos Åires. Museo nacional de Buenos Aires. 

Museo de Farmacologia. — Facultad de ciencias médicas. 

Observatorio Möns. Lasagna del Colegio Pio IX de artes y 

oficios. 

Oficina méteorologica Argentina. 

Sociedad cientifica Argentina. 

Buffalo. Society of natural sciences. 



46 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅKSBOK. 1904. 

Kiiiteuzorg'. 's Lands Plantentuin te Buitenzorg. 
IJukarest^ Institut botanique. 

Institut météorologique de Rouraanie. 

Caeu. Société Linnéenne de Norraandie. 
Calcutta. Royal botanic garden. 

Indian museum. 

Asiatic society of Bengal. 

Geological survey of India. 

Cambridg-e. Observatory. 

University library. 

Philosophical society. 

Cambridare, Mass. Harvard College. 
Museum of comparative zoölogy. 

Astronomical observatory of Harvard College. 

Campiuas. Centro de sciencias, letras e artes. 
Cape Town. Geological commission. 

Meteorological commission. 

South African museum. 

Royal observatory. 

South African philosophical society. 

Catania. Accademia Gioenia di scienze naturali. 

R. Osservatorio. 

Chambésy. Herbier Boissier. 

Chapel Hill. Elisha Mitchell scientific society. 

Cliarlottesville. Leander Mc. Cormick observatory of the univ. of 

Virginia. 
Chemnitz. K. Sächsisches Meteorolog. Institut. 

Cherbour^. Société natiouale des sciences naturelles et mathématiques. 
Chicag-o. Academy of sciences. 

Newberry library. 

Field Columbian museum. 

Yerkes observatory of the univ. of Chicago. 

Cincinnati. Lloyd library. 

Observatory. 

Society of natural history. 

Cleveland. Meteorological observatory. 

Coimbra. Observatorio meteorologico e magnetico da universidade. 

Sociedade Broteriaua. 

Colorado Springs. Colorado college. 

Columbia^ Missouri. Laws observatory. — Univ. of Missouri. 
Columbus. Ohio state university. 
Cordoba. Academia Nacional de ciencias. 

Observatorio nacional Argentino. 

Oficina meteorolögica Argentina. 

Danzig. Naturforschende Gesellschaft. 

Westpreuss. Provinzial-Museum. 

Davenport. Academy of natural sciences. 

Dehra Dnn. Great trigonometrical survey of India. 
Des Moines. lowa Geological survey. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 47 

Dijou. Acadéniie des sciences, arts et belles-lettres. 
Dorpat. Naturforscher-Gesellschaft. 
Meteorologisches Observatorium. 

Universität. 

Dresden. Statistisches Bureau des Ministeriums des Inneru. 

K. Zool. uud Anthropol.-Ethnogr. Museum. 

Dublin. Royal Irish academy. 

Observatory. Dunsink. 

Royal Dublin society. 

Durban. Natal observatory. 
Edinburgh. Royal college of physicians. 
Royal observatory. 

Botanical society of Edinburgh. 

Geological society. 

Scottish meteorological society. 

Royal physical society. 

Royal Society. 

Elberfeld. Naturwissenschaftlicher Vereiu. 

Emden. Xaturforschende Gesellschaft. 

Erfnrt. K. Pr, Akaderaie gemeinniitziger Wissenschaften. 

Erlangen. Physikalisch-medicinische Societät. 

Firenze. R. Istituto di studi superiori pratici e di perfezionamento. 

Societä entomologica Italiana. 

FlagstaflF. (Arizona). Lowell observatory. 

Franlifnrt. a. M. Senckenbergische naturforschende Gesellschaft. 
Freibnrg: i Br. Naturforschende Gesellschaft. 
Geneve. Institut national Geuévois. 

Observatoire. 

Société de physique et d'histoire naturells. 

Genova. Museo civico di storia naturale. 

Museo di zoologia e anatomia comparata. 

Societä Ligustica di scienze naturali e geografiche. 

Georgetown. College observatory. 

Giessen. Oberhessische Gesellschaft fur Xatur- u. Heilkunde. 
Glasgow. Geological society. 

Philosophical society. 

Granville. Denison university. 

's-Gravenhago. Ministerie van binnenlandsche zaaken. 

Graz. Naturwissenschaftlicher Verein fiir Steiermark. 

Greenwich. Royal observatory. 

Greifswald. Universitäts-Bibliothek. 

Groningen. Astronomical laboratory. 

Guatemala. Laboratorio quimico central. 

Giistrow. Verein d. Freunde der Naturgeschichte in Mecklenburg. 

Göttingen. K. Gesellschaft d. Wissenschaften. 

K. Universitäts-Steruwarte. 

Habana. Observatorio del colegio de Belen de la compania de Jesus. 
Halifax. Nova Scotian institute of science. 



48 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Halle a. S. K. Leopoldinisch-Carolinische Deutsche Akademie der 
Naturforscher. 

Naturforscheude Gesellschaft. 

Verein fur Erdkunde. 

Naturwissenschaftlicher Verein ftir Saclisen u. Thliringen. 

Hamburg. Naturhistorisches Museum. 

K. Deutsche Seewarte. 

Horizontalpendel-Statiou. 

Hamburger Sternwarte. 

Naturwissenschaftlicher Verein. 

Verein fur naturwissenschaftliche Unterhaltung. 

Hauan. Wetterauische Gesellschaft fiir die ges. Naturkuude. 
Harlem. Koloniaal Museum. 

Hollandsche Maatschappij der Wetenschappen. 

Teyler's Tweede Genootschap. 

Musée Teyler. 

Heidelberg. Astrophysikal. Observatorium Königstuhl-Heidelberg. 

Grossherzogl. Sternwarte. 

Grossherzogl. Universitäts-Bibliothek. 

Helsingfors. Statistiska Centralbyrån. 

Geografiska föreningen i Finland. 

Societas pro Fauna et Flora Fennica. 

Société Finuo-Ougrienne. 

■ Finska Vetenskaps-societeteu. 

Sällskapet för Finlands geografi. 

K. Universitets-Biblioteket. 

Hobart. Meteorological department. 
Indiauapolis. Indiana academy of science. 
Innsbruck. Ferdinandeum f. Tirol u. Vorarlberg. 

Meteorologisches Observatorium der Universität. 

Itliaca. Cornell university. 

Jekaterinburg. Société Ouralienne d'amateurs des sciences naturelles. 

Jeua. Medicinisch-naturwissenschaftliche Gesellschaft. 

Kalocsa. Haynald-Observatorium. 

Karlsruhe. Centralbureau f. Meteorologie und Hydrographie im Gross- 

herzogthum Baden. 
Grossh. technische Hochschule. 

Naturwissenschaftlicher Verein. 

Kassel. Verein filr Naturkunde. 

Kazan. Observatoire magnétique de Tuniversité Imp. 
Société physico-mathématique. 

K. Universität. 

Kew. Royal botanic gardens. 
Kharkow. Société des naturalistes. 

Université Impériale. 

Kiel. Kommission zur wissenschaftlichen Untersuchung der deutschen 
Meere. 

K. Universität. 

K. Universitäts-Sternwarte. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 49 

Kiel. Naturwissenschaftliclier Verein fiir Schleswig-Holstein. 

Bureau der Astronomischeu Xachrichten. 

Kiew. Observatoire météorologique de Tuniversité. 
Société des naturalistes. 

Kjöbeuhavn. Bureau du conseil intern, pour Texploration de la mer. 

Commissionen for Ledeisen af de geologiske och geographiske 

Undersögelser i Grönland. 

Carlsberg-Laboratoriet 

Entomologisk Förening. 

Dansk geologisk Förening. 

Naturhistorisk Förening. 

Det danske raeteorologiske Institut. 

K. danske Videnskabernes Selskab. 

Klagenfurt. Naturhistorisches Landesmuseum. 
Krakau. Aoademie der Wissenschaften. 

K. k. Sternwarte. 

Kremsniiinster. Sternwarte. 

Kristiauia. Det norske raeteorologiske Institut. 

The Fridtjof Nansen fund for the advancement af science. 

Det norske Justeerva^sen. 

Yidenskabs-Selskabet. 

K. Universitets-Bibliotheket. 

K. Universitets-Observatorium. 

Kyoto. Imperial university. 

König-sberg-. Physikalisch-ökonomische Gesellschaft. 

K. Universitäts-Sternwarte. 

La Platå. Museo. 

Lausauue. Société Vaudoise des sciences uaturelles. 

Lawrence. University of Kansas. 

Leeds. Philosophical and literary society. 

Leiden. Sterrenwacht. 

Nederlandsch botanisch Vereeniging. 

Leipzig. Astronoraische Gesellschaft. 

• K. Sächsische Gesellschaft der Wissenschaften. 

Fiirstl. Jablonowski'sche Gesellschaft. 

Naturforschende Gesellschaft. 

K. Universitäts-Sternwarte. 

Verein fiir Erdkunde. 

Leon. Observatorio meteorologico. 
Liége. Société géologique de Belgique. 

Société Royale des sciences. 

Lille. Facultés de TUniversité. 
Lima. Sociedad geogråfica. 
Linz. Museum Francisco-Carolinum. 
Lisboa. Academia Real das Sciencias. 

Diregao dos serviQos geologicos de Portugal. 

R. Observatorio Astronomico. 

LiTerpool. Biological Society. 
Observatory. 

Vetenskaps- Akademiens Årsbok. 2. 4 



50 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Llinäs. Observatorio Belloch. 

London. British association for the advancement of science. 

Geologists' association. 

Royal Institution of Great Britain. 

— — National physical laboratory. 

British Museum of natural history. 

Meteorological office. 

Nautical alinanac office. 

— — Royal Society. 

Royal astronomical society. 

— Chemical society. 

Entoraological society. 

R. Geographical society. 

Geological society. 

Linnean society. 

R. Meteorological society. 

R. Microscopical society. 

Zoological society. 

London, Ontario. Entomological society. 

Liibeck. Geographische Gesellschaft und Naturhistorisches Museum. 

Lussinpiccolo. Manora Sternwarte. 

Luxemburg'. Société de botanique. 

Lyon. Académie des sciences, belles-lettres et arts. 

■ Société d'agriculture, sciences et Industrie. 

Société Linnéenne. 

Madison. Wisconsin academy of sciences, arts and letters. 
- — - Washburn observatory of the univ. of Wisconsin. 

Wisconsin geological and natural history survey. 

Madras. Kodaikånal solar physics observatory. 

Madrid. R. Academia de ciencias exactas, fisicas y naturales. 

Comisiön del mapa geolögico de Espana. 

R. Observatorio. 

Magdeburg-. Naturwissenschaftlicher Verein. 

Wetterwarte der Magdeburgischen Zeitung. 

Manchester. Conchological society of Great Britain and Ireland. 

Geological society. 

Literary and philosophical society. 

Manila. Philippine Weather bureau. 

Observatorio de la compania de Jesus. 

Marburg. Gesellschaft zur Beförderung der gesammten Naturwissen- 
schaften. 

Universitäts-Bibliothek. 

Marseille. Gom mission de meteorologis du dép. des Bouches-du- 
Rhöne. 

Faculté des sciences. 

Musée d'histoire naturelle. 

Observatoire. 

Mauritius. Royal Alfred observatory. 
Meteorological society. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 51 

Melbourue, Public library, Museum aud Art gallery of Victoria. 

Observatör y. 

Royal society of Victoria. 

Royal geographical society of Australasia. 

Geological society of Australasia. 

Zoological and acclimatisation society. 

— — University. 

Mexico. Instituto geolögico de Mexico. 

Instituto médico nacional. 

Observatorio meteorolögico central. 

Sociedad cientitica »Antonio Alzate». 

Middelburg. Zeeuwsch Genootschap der Wetenschappen. 
Milano. R. Istituto Lombardo di scienze e lettere. 
R. Osservatorio astronomico di Brera. 

Societä Italiaua di scienze naturali. ^ 

Minueapolis. Minnesota academy of natural sciences. 

Geological and natural history survey of Minnesota. 

Missotila. University of Montana. 
Modeua. R. Osservatorio del collegio Romano. 
Mont Blanc. Observatoire météorologique, physique et glaciaire. 
Montevideo. Observatorio meteorolögico del colegio Pio de Villa 
Colön, 

Sociedad meteorologica Uruguay a. 

Museo Nacional. 

Montpellier. Académie des sciences et lettres. 

Université. 

Montreal. Xatural History society. 

Moskva. Observatoire astronomique de TUniversité Impériale. 

Observatoire météorologique de TUniversité Impériale. 

Société Imp. des uaturalistes. 

Mount Hnmilton. Lick observatory. 

Miinclien. K. Bayerische Akademie der Wissenschaften. 

K. Meteorologische Centralstation. 

Bayeriscbe botaniscbe Gesellschaft. 

Ornithologischer A'erein. 

K. Steimwarte. 

Nancy. Académie de Stanislas. 

Société des sciences. 

Nantes. Société des sciences naturelles de Touest de la France. 
Napoli. R. Accademia di archeologia, lettere e belle arti. 
— Accademia Pontaniana. 

Accademia delle scienze fisiche e matematiche. 

R. Istituto d'incorraggiamento. 

R. Osservatorio di Capodimonte. 

Neuchätel. Observatoire Cautonal. 

Société Neuchateloise des sciences naturelies. 

Newcastle upon Tyne. Natural history society. 

New fljiven. Connecticut academy of arts and sciences. 

Astronomical observatory of Yale university. 



52 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

New Tork. Academy of sciences. 

Botanical garden. 

American museum of natural history. 

Observatory of Columbia university. 

Meteorological observatory of tbe dei). of jDublic parcs. 

Nizza. Observatoire. 

Société de médecine et de climatologie. 

Nortlifteld. Goodsell observatory of Carleton college. 
Niirnberg'. JSTaturhistorische Gesellschaft. 

Oberlin, Ohio. College. 

Odessa. Neurussische Gesellschaft der Naturforscher. 

Observatoire magnétique et météorologique de TUniv. Imp. 

Oflfeubach. Verein fiir Naturkunde. 

Ö-Gyalla. K. Ung. meteorologisches u. erdmagnet. Central-Observa- 

torium. 
Osuabriick. Naturwissenschaftlicher Verein. 
Ottawa. Field-naturalists' club. 

Meteorolog. service of Canada. 

Royal society of Canada. 

Geological survey of Canada. 

Oxford. Radcliffe observatory. 

Palermo. R. Accaderaia di scienze, lettere e belle arti. 

Circolo matematico. 

Istituto botanico. 

Societä di scienze natnrali ed economiche. 

Palo Alto. Leland Stanford junior university. 

Para. Museu Paraense de historia natural e ethnographia. 
Paris. Académie des sciences. 
Bureau central météorologique. 

Bureau des longitudes. 

Bureau International des poids et mesures. 

Conférence astrophotographique Internationale. 

Coraité des travaux historiques et scientifiques. 

École des mines. 

École polytechnique. 

École des hautes études. 

Museum d'histoire naturelle. 

Observatoire de Paris. 

Observatoire Municipal. 

■ Société astronomique de Frauce. 

Société entomologique de France. 

• Société de géographie. 

Société géologique de France. 

Société Linnéenne. 

Société météorologique de France. 

Société zoologique de France. 



Perpignan. Observatoire météorologique et magnétique. 

Perth. Observatory. 

Philadelpliia. Academy of natural sciences. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 53 

Fhiladelphia. Wagner Free institute of Science. 

American entomological society. 

Geographical society. 

American pliilosophical society. 

University of Pennsylvania. 

Pisa. Societä Toscana di scienze naturali. 

Pittsburgh. Carnegie Institute. 

Plymouth. Marine biological association. 

Pola. Hydrographisches Amt der k. u. k. Kriegs-Marine. 

Ponta Delgada. Observatoire météorologique. 

Portici. Regia Scuola superiore di agricoltura. 

Portland. Society of natural history. 

Potsdain. Centralbureau der internationalen Erdmessung. 

K. Preuss. geodätisches Institut. 

Astropliysikalisches Observatorium. 

Prag. Ceska Akademie cisare Frantiska Josefa. 

K. Böhmische Gesellschaft der Wissenschaften. 

Museum krålovstvi Ceského. 

Societé chimique. 

K. k. Sternwarte. 

Presburg. Verein fur Natur- und Heilkunde. 

Puebla. Observatorio raeteorologico del colegio del estado de Puebla. 

Pulkowa. Observatoire central Nicolas. 

Richmoud. National physical laboratory. 

Rig^a. Naturforscher-Verein. 

Rio de Janeiro. Directoria de raeteorologia da Marinha. 

Jardin botanique. 

— : — Observatorio de Rio de Janeiro. 

Riposto. Osservatorio meteorologico del R. Istituto nautico. 

Roehester. Acaderay of science. 

Rock Island. Augustana library. 

Romn. R. Accademia dei Lincei. 

Accademia Pontificia dei nuovi Lincei. 

— — ^ Biblioteca nazionale Centrale Vittorio Emanuele. 

R. Coraitato geologico d'Italia. 

R. Istituto botanico. 

R. Osservatorio del collegio Romano. 

Societä Italiana delle scienze. 

Specola Vaticana. 

Ufficio centrale di meteorologia e di geodinamica. 

Rostock. Grossherzogl. Universität. 

Rothanisted. Laboratory. 

Rotterdam. Bataafsch genootschap der proefondervindelijke wijsbegeerte. 

De Nederlandsche Entomologische Vereeniging. 

Rousdon. Observatory. 

Saint John. Natural history society of New Brunswick. 

Saint Louis. Academy of science. 

Missouri botanical garden. 

Saleiu. American association for tbe advancement of science. 



54 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Salem. Essex Institute. 

Saltillo. Observatorio meteorologico del colegio de San Juan Nepomuceno. 

San Fernando. Instituto y observatorio de marina. 

San Francisco. California academy of sciences. 

Astronomical society of the Pacific. 

San José. Instituto fisico-geografico de Costa Rica, 
Sankt Petersburg. Académie Imii. des sciences. 

Comité géologique. 

Russisch-Kaiserliche mineralog. Gesellschaft. 

Hortus universitatis imperialis. 

Hortus Petropolitanus. 

— — Institut impérial de médecine expériraentale. 
Laboratoire biologique. 

Musée zoologique de l'Acad. Inip. des sciences. 

Observatoire météorologique de TUniv. Imp. 

Observatoire physique central. 

Section géologique du cabinet de Sa Majesté. 

Societas entomologica Rossica. 

Société Imp. Russe de géographie. 

K. Universität. 

San Salvador. Observatorio astronömico y meteorologico. 
Santiago de Cliile. Observatorio astronömico nacional. 

Museo nacional de Chile. 

Universidad de Chile. 

Deutscher wissenschaftlicher Verein. 

Säo Paulo. Commissao geographica e geologica. 

Sarajevo. Bosnisch-Hercegovinische Landesregierung. 

Schweiz. Schweizerische geodät. Kommission. 

Shanghai. Meteorological society. 

Sophia. Station centrale météorologique de Bulgarie. 

Stavanger. Museum. 

Stettin. Entomologischer Verein. 

Stonyhurst. College observatory. 

Strassburg. K. Hauptstation fiir Erdbebenforschung. 

Internationale Kommission flir wissenschaftliche Luftschiffahrt. 

Meteorologischer Landesdienst in Elsass-Lothringen. 

K. Universitäts u. Landesbibliothek. 

Stuttgart. K. Wiirtt. Statist. Landesamt. 

Verein fiir vaterländische Naturkunde in Wiirttemberg. 

Sunderland. West Hendon house observatory. 

Sydney. Australian association for the advancement of Science. 

Department of mines and agriculture. Geological survey of 

New South Wales. 

Botanic Gardens. 

Australian Museum. 

Government observatory. 

Linnean Society of New South Wales. 

Royal Society of New South Wales. 

Tacubaya. Observatorio astronömico nacional. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 55 

Tasclikent. Observatoire astronomique et pliysique. 

Tiflis. Kaukasisches Museum. 

— — Tiflisser Physikalisches Observatorium. 

Tokyo. Eartbquake iuvestigation committee. 

Central meteorological obsei"vatory of Japan. 

Geographical society. 

Geological society. 

Societas zoologica Tokyonensis. 

Mathematico-physical society at the Imp. Univ. 

Seismological society. 

Imp. geological survey of Japan. 

Imp. university. 

Topeka. Kansas acaderay of science. 

Torino. R. Accademia delle science. 

Museo di zoologia ed anatomia comparata. 

Osservatorio centrale del R. collegio Carlo Alberto in Moncalieri. 

Osservatorio della R. Universitä. 

• Societä meteorologica Italiana. 

Toronto. Canadian institute. 

Entomological society. 

Meteorological service of the Dominion of Canada. 

University. 

Toulouse. Académie des sciences, inscriptions et belles-lettres. 

Observatoire astronomique. 

Trieste. Museo Civico di storia naturale. 

Osservatorio astronomico-meteorologico. 

Tromsö. Museum. 

Trondhjem. Det K. Norske Videnskabers Selskab. 

Troyes. Société académique d'agriculture, des sciences, arts et belles- 
lettres du dép. de TAube. 

Tufts Colleg^e. 

Tunis. Service météorologique. 

Utrecht. Provinciaal Utrechtsch Genootschap van Kunsten en Weten- 
schappen. 

K. Nederlandsch meteorologisch Institut. 

Pbysiologisch Laboratorium der Utrechtsche Hoogeschool. 

Talparaiso. Servicio meteorolojico. 

Yenezia. R. Istituto Veneto di scienze, lettere ed arti. 

Yerona. Accademia d'agricoltura, scienze, lettere, arti e commercio. 

"Warschau. Observatoire astronomique de Tuniv. Imp. 

Washington. National academy of sciences. 

■ Bureau of american etbnology. 

U. S. Weather bureau. 

U. S. Fisb commission. 

U. S. Department of agriculture. 

Smitbsoniau Institution. 

Libi'ary of congress. 

• U. S. National museum. 

U. S. Naval observatory. 



56 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Washing-ton. Nautical Almanac office. 

U. S. Hydrographic oflice. 

— Philosopbical society. 

U. S. Coast and geodetic survey. 

U. S. geological survey. 

Wellington. New Zealand institute. 

Colonial museum and geological survey department. 

Wien. K. Akademie der Wissenschaften. 

K. K. Central-Anstalt fiir Meteorologie und Erdmagnetismus. 

— — K. K. Zoologisch-botanische Gesellscbaft. 

K. K. Gradraessungs-Bureau. 

K. K. Militär-geographisches Institut. 

K. K. Naturhistorisches Hofmuseum. 

K. K. geologische Reichsanstalt. 

v. Kuffner'sche Sternwarte. 

K. K. Universitäts-Stermvarte. 

Verein zur Verbreitung naturwissenscbaftlicber Kenutnisse. 

Naturwissenscbaftlicber Verein an der Universität. 

Wiesbaden. Nassauiscber Verein fiir Naturkunde. 
Windsor, N. S. Wales. Observatory of Jobn Tebbutt. 
Winnipeg. Historical and scientific society of Manitoba. 
Wurzbiirg-. Pbysikaliscb-mediciniscbe Gesellscbaft. 
Xalapa. Observatorio central del estado de Veracruz Llave. 
Zi-ka-wei. Observatoire magnétique et raétéorologique. 
Ziirich. Scbweizeriscbe meteorologiscbe Central-Anstalt. 

Naturforscbende Gesellscbaft. 

Bibliotbek des eidg. Polytecbnikums. 

Sternwarte des eidg. Polytecbnikums. 



Tidskrifter. (Från utgifvarne.) 

Acta Matbematica herausg. von G. Mittag-Leffler. 

Notiser, Botaniska, utg. af O. Nordstedt. 

Tidskrift, Svenska Jägareförbundets Nya, utg. af A. Wablgren. 

Annales mycologici ed. in notitiam scientire mycologicte universalis. 

Herausg. u. redigiert v. H. Sydow. 
Annali di botanica publ. dal Prof. Roraualdo Pirotta. 
Devoir, Le, revue des questions sociales, créée en 1878 par J. B. 

Andi-é Godin. Sk. af M:rae Veuve Godin. 
Feuille, La, des Jeunes Naturalistes, publ. par A. Dollfus. 
Jaarboek, Paedologiscb, onder redactie van Prof. M. C. Schuyten. 
Magazine, Symon's montbly meteorological. 
Zeitscbrift fiir afrikaniscbe und oceaniscbe Spracben, berausg. von A. 

Seidel. 



BÖCKER SKÄNKTA UNDER ÅR 1903. 57 

Böcker 
skänkta under år 1J)03*). 

Abenius, W., Elementär lärobok i oorganisk kemi. Sthlm 1903. 8:o. 
Ahleniiis, K., Angermanälfvens flodområde. En geomorfol.-antropo- 

geogr. i;ndersökning. Upsala 1903. 8:o. 
Arrlienius, S. A., Lehrbuch der kosmischen Physik. Th. 1 — 2. 

Leipzig 1903. 8:o. 
Berg-endal, D., Studien iiber Xemertinen. 2. Lund 1902. 4:o. 

Zur Kenntniss der nordischen Xemertiuen. Bergen 1902. 8:o. 

Berzeliiis, J., Bref till Hisinger. Sk. af Hisinger's arfvingar. 

Carlgren, O., Actinarien. Anvers 1903. 4:o. 

Cornish, Ch. J., De lefvande djuren på jorden. H. 7 — 35. Sthlra 

1902—03. 4:o. Sk. af Herrar Fröléen & Comp. 
Duséu, P., The vegetation of western Patagonia. Princeton 1903. 4:o. 
Fiirst, C. M., Der Musculus Popliteus u. seine Sehne. Uber ibre 

Entwicklung u. iiber einige damit zusammenhängende Bildungen. 

Lund 1903. 4:o. 
Hedin, S., Asien, tusen mil på okända vägar. D. 1 — 2. Sthlm 

1903. 8:o. 
Heiurichs, A., Isförhållandena i Östersjön och dess vikar. 1. Hfors 

1903. 8:o. 
Henschen, S. E., Klinische u. anatom. Beiträge zur Pathologie des 

Gehirns. Th. 4: H. 1. Upsala 1903. 4:o. 
Revue critique de la doctrine sur le centre corticale de la vision. 

Paris 1900. 8:o. 
Hesselgron, F., Étude sur les intervalles harmoniques dans la gamme 

musicale vraie et naturelle. Turin 1903. 4:o. (Litogr. 

öfvertryck.) 
Hildebrandssou, H. Hildebrand, Rapport sur les observations interna- 

tionales des nuages au Comité Intern. Météorologique. 1. 

Upsala 1903. 8:o. 
Hjelt, Edv., Blad ur kemins historia. 1. Hfors 1903. 8:o. 
Lindman, C. A. M., Quadros do sertao sul-americano el Gran Chaco, 

versao do original sueco por Gustavo Edwall. S. Paulo 

1903. 8:0. 
Bilder ur Nordens flora efter Palmstruch m. fl. Sv. Botanik. 

Med text af C. A. M. L— . H. 9—12. Sthlm 1903. 8:0. 

Sk. af Herrar Wahlström & ^Yidstrand. 
Lönborg', 8., Sveriges karta, tiden till omkr. 1850. Upsala 1903. 8:0. 
3Iechelin, L., Till frågan om Finlands autonomi och grundlagar. Kri- 
tik af en under denna rubrik af ... X. D. Sergejeffsky . . . 

utg. broskyr. Sthlm 1903. 8:0. 
Möller, Hj., Bidrag till Bornholms fossila flora. Pteridofyter. Akad. 

afh. ^Lund 1902. 4:o. 
Xerman, G., Angermanälfvens flodområde, hydrografi och trävarurörelse 

m. m. Upsala 1903. 8:0. 



*) Då gifvaren ej iir särskildt nämnd, är boken skänkt af fört'. 



58 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Nordenskiöld, A. E., Efterlämnade bref, anteckningar och papper. 

Sk. af Frih. Erland Nordenskiöld. 
Wittrock, V. B., Illustrerad förteckning öfver Bergielunds botaniska 

trädgårds samling porträtt af botaniska författare; jämte biogr. 

notiser. Stblm 1903. 8:o. 
Ångström, K., Energie dans le spectre visible de Tétalon Hefner. 

Upsala 1903. 4:o. 



Agamennoue, G., Proposte di nuovi sistemi d'ampliticazione negli 

strumenti microsismografici. Modena 1902. 8:o. 

Macrosismometrografo a tre componenti. Modena 1902. 8:o. 

Albert I, prince de Monaco, Resultats des campagnes scientifiques 

accoraplies sur son .yacht. Fasc. 22 — 24. Monaco 1902 

— 03. 4:o. 
Bashfortli, F., A historical sketch of the experimental determinatiou 

of the resistance of the air to the motion of projectiles. Cam- 
bridge 1903. 8:o. 
Bertrand, C. E., Les coprolithes de Bernissart. P. 1. Bruxelles 

1903. 4:o. 
Blnnlschli, H., Der feinere Bau der Leber von Ceratodus forsteri, 

zugleich ein Beitrag zur vergl. Histologie d. Fischleber. Diss. 

Heidelb. Jena 1903. 4:o. 
Borredon, G., La legge del sistema planetario . . . Nuova ed. Napoli 

1903. 8:o. 

La luna e la sorgente fisica del freddo. Napoli 1902. 8:o. 

Boussinesq, J., Théorie analytique de la chaleur mise en harmonie 

avec la thei'modynamique et avec la théorie mécanique de la 

lumiere. T. 2. Paris 1903. 8:o. 
Brédikhine, Tli., Études sur Torigine des météores cosmiques et la 

formation de leurs courants. St. Pétersb. 1903. 8:o. 
Chun, C, Wissenschaftliche Ergebnisse d. deutschen Tiefsee-Exped. 

auf dem Dampfer »Valdivia». 1898—99. Bd. 1: Text & 

Atlas. Jena 1902. 4:o. Sk. af Tyska regeringen. 
Conwentz, H., Die Moorbriicken im Thal der Sorge auf der Grenze 

zwischen Westpreussen u. Ostpreussen. Ein Beitr. zur Kenntn. 

d. Naturgesch. u. Vorgesch. d. Ländes. Danzig 1897. 4:o. 
Die Eibe in Westpreussen, ein aussterbender Waldbaum. Dan- 
zig 1892. 4:o. 
Dahl, N. A., Yerden. (Et kosmologisk Udkast). Kristiania 1903. 8:o. 
DaTis, W. G., Climate of the Argentine republic, compiled from ol)- 

servations made to the end of the year 1900. Buenos Aires 

1902. 4:o. 
Doppler, Clir., Uber das farbige Licht der Doppelsterne und einiger 

anderer Gestirne des Himmels .... [Omtryck.] Prag 1903. 8:o. 
Drygalski, E. von, Allgemeiner Bericht liber den Verlauf der Deutschen 

Siidpolar-Éxpedition . . . . Berlin 1903. 8:o. 
Encyclopédie scieut. des aide-mém. publ. sous la dir. de M, Léauté. 

Paris 1900—1902. 8:o. SL af H. M. Konungen. 



BÖCKER SKÄNKTA UNDER ÅR 1903. 59 

Fick, A., Gesammelte Schriften. Bd 1 — 2. Wurzburg 1903. 8:o. 

Sk. af R. Fick. 
Fauna of British India. Hymenoptera. Vol. 2. London 1903. N:o. 

Sk. af H. M. Körningen. 
Fines, La pluie dans le dép. des Pyrénées-Orientales (1851 — 1900). 

Perpignan 1902. 4:o. 
Oalilei, Galileo, Opere. Vol. 12—13. Firenze 1902—03. 4:o. Sk. 

af Italienska regeringen. 
Orosjeau, O., Les champignous vénéneux de France & d'Europe . . . 

Saiut Hilaire (Doubs) 1903. 8:o. 
Hayii, F., Selenographische Koordinaten. Abhandl. 1. Lpz. 1902. 8:o. 
Hellmauii, G., Regenkarte der Prov. Westfalen . . . Berlin 1903. 8:o. 
Regenkarte der Prov. Hessen-Nassau u. Rheinland . . . Berlin 

1903. 8:o. 
Herrmaim, E., Die Staubfälle vom 19. bis 23. Febrnar 1903 iiber 

dem Nordatlant. Ozeau, Grossbritannien u. Mitteleuropa. 

Hamburg 1903. 8:o. 
Hugiies, L., Un seul cbampignon sur le globe! Port-Louis 1902. 8:o. 
Haeckel, E., Kuust-Formen der Natur. Lief. 8—9. Lpz. u. Wien 

1903. Fol. 
Janet, Ch., Notes sur les fourmis et les guépes. 2 — 11. Paris 1894 

— 98. 4:0. 
Kiaer, Å. N.. Nye Bidrag til Belysning af Frugtbarhedsforholdene inden 

.Tlgteskabet i Norge. Chra 1902. 8:o. 
Lambcrt, J., Déscription des échinides crétacés de la Belgique, prin- 

cipaleraent de ceux conservés au Musée R. de Bruxelles. 1. 

Bruxelles 1903. 4:o. 
Laouclieiritch, I., Solution matbématiquement exacte du probléme hi- 

storique de la division d'un angle pris ä volonté en un 

nombre pris ä volonté de parts égales. Pétropävlovsk 1903. 8:o. 
Lebon, E., Sur un raanuscrit d'uu cours de J. N. Delisle au College 

Royal. Paris 1902. 8:o. 
Lerasseur, E., Histoire des classes ouvriéres et de Tindustrie en 

France avant 1789. Ed. 2. T. 1—2 & Annexe. Paris 

1900—1903. 8:o. 
Lyonet, P., Traité anatomique de la chenille, qui ronge le bois de 

saule . . . La Haye et Amsterdam 1762. 4:o. Sk. af Kan- 
slisekreteraren S: Nordström. 
Loewy, M., Sur la pi'écision des coordounées des astres obtenues ä 

Taide des mesures effectuées sur leurs images photographiées. 

Mém. 2—3. Paris 1902. 4:o. 

Discours prononcé aux funérailles de M. Faye . . . Paris 1902. 4:o. 

Maideu, J. H., A critical revision of the genus Eucalyptus. P. 3. 

Sydney 1903. 4:o. 
Olufsen, Ö., The second Danish Parair expedition. Meteorol. observa- 
tions from Pamir 1898—99. Khvn 1903. 8:o. 
Panuekoek, A., Untersuchungen ixber den Lichtwechsel Algols. Leiden 

1902. 8:o. 



HO VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Raiiliii, Y., Quelques vues générales sur les variations séculaires du 

magnétisme terrestre. Fasc. 1 & Suppl. Bordeaux, Paris 

1867—1902. 8:o. 
Roberts, I., A selection of photographs of stars, star-clusters and 

nebultp, together with information concerning the instruments 

and the methods employed in the pursuit of celestial photo- 

graphy. London [1893]. 4-:o. 
Ross, F. E., On differential equations belonging to a ternary linearoid 

group. Diss. Baltimore 1903. 4:o. 
Sresnewsky, B., Einige geometrische Sätze iiber die Krlimmung eines 

Luftströms in atmosphärischen Wirbeln. St. Pétersb. 1902. 8:o. 
Szalay, L. von, Neuere Daten iiber tötliche, ziindende und sonstige 

Schadenblitze in Ungarn. Budapest 1903. 4:o. 

Cber Blitzphotographien. Budapest 1903. 8:o. 

Tetmajer, L., Die Gesetze der Knickungs- u. der zusammengesetzten 

Druckfestigkeit der technisch wichtigsten Baustoffe. Aufl. 3. 

Lpz. u. Wien 1903. 8:o. 
Turner, A. B., Secular perturbations arising from the action of Jupiter 

on Mars. Diss. Philadelphia 1902. 8:o. 
Vollii, L. N., La trigonométrie universelle ou sommaire exposition 

d'une nouvelle méthode trigonométrique, . . . Rio Janeiro 

1900. 8:o. 

Théorie analytique des forraes et des queues cométaires. 16:o. 

Wiessner, Y., Das Werden der Welt und ihreZukunft. Wien 1903. 8:o. 
Willaume-Jautzeu, Y., Climat du littoral Islandais. Copenhague 

1902. 8:o. 
Zittel, K. A., tlber wissenschaftl. Wahrheit. Rede . . . Munchen 

1902. 4:o. 



Sekreterarens årsberättelse för 1903—1904 

afgifven på högtidsdagen den 28 mars 1904. 



Det är ett utmärkande drag hos vår tids naturveten- 
skapliga forskning, att allt flere frågor väckas, som för sitt 
besvarande kräfva ett samarbete mellan de olika ländernas 
vetenskapsmän. I följd häraf hafva flere mellanfolkliga före- 
tag kommit till stånd, som redan lämnat goda resultat och 
gifva förhoppning om ännu större i framtiden. 

Äfven vårt land har i sin mån tagit del i dessa för 
kulturländerna gemensamma sträfvanden. Bland dylika före- 
tag under det sista året, hvaruti Sverige deltagit, må här 
erinras om, att en del af det antarktiska området undersökts 
genom docenten Otto Nordenskjölds nyss så lyckligt räddade 
expedition; att viktiga bidrag till kännedomen om Sydameri- 
kas rika växt- och djurvärld lämnats genom den Regnellske 
sipendiatens. Dr G. O. Malmes, och friherre Erlaxd Norden- 
skiölds expeditioner; att Frankrike, Danmark och Sverige 
på lämplig plats i norra J utland gemensamt låtit anställa 
iakttagelser öfver förhållandena i de högre luftlagren, hvilka 
undersökningar från Sveriges sida ledts af Akademiens leda- 
mot professor JBE. Hildebrandsson, samt att Sverige deltager 
i den internationella undersökningen af norra Atlanten. 

Dessa internationella företag böra dock ej komma oss 
att glömma, hvad som gjorts och bör göras för en grundlig 
utredning af naturförhållandena i vårt eget land. Bland 
sädana företag intager docenten A. Hambergs mångåriga, nu 
i det närmaste afslutade forskningar inom Sarjekfjällens 
område ett synnerligt framstående rum; när resultaten af 
hans undersökningar blifvit offentliggjorda, skall utan tvifvel 
ett viktigt bidrag hafva lämnats till kännedomen om vårt 



62 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

lands nordliga delar. Mycket återstår emellertid att utforska 
inom vårt arktiska område, och därföre måste det anses så- 
som en betydelsefull händelse, att under förra året genom 
anslag från stiftelsen Lars Hjertas minne och genom enskild 
frikostighet vid Vassijaure nära Torneåträsk grundlagts en 
naturvetenskaplig station, som för framtiden torde komma 
att ställas under Vetenskaps-Akademiens hägn. Om nödiga 
medel för fortsatt utveckling ej komma att saknas, skall 
denna station helt säkert för kännedomen om vår arktiska 
natur få samma stora betydelse, som den zoologiska stationen 
vid Kristineberg haft för studiet af lifvet i hafvet. 



Akademiens byggnadsfråga. 

Akademiens uppmärksamhet har under det gångna året 
i främsta rummet tagits i anspråk för lösandet af hennes och 
de under henne lydande statsinstitutionernas byggnadsfråga. 
Sedan särskildt för ändamålet utsedde kommitterade den 23 
maj 1902 afgifvit en utförlig utredning i frågan, samt Aka- 
demiens samtlige institutionsföreståndare yttrat sig öfver 
kommitterades förslag, och dessa senare den 20 mars 1903 
afgifvit ett nytt utlåtande i ärendet, beslöt Akademien den 
18 april 1903 att med instämmande i kommitterades förslag 
hos Kungl. Maj:t i underdånighet göra framställning om, att 
Akademiens och statens tomter i kvarteret Grönlandet norra 
och södra måtte få försäljas samt nya tomter inköpas i när- 
heten af den Bergianska trädgården norr om Stockholm. 
Den föreslagna platsen är synnerligen lämplig för uppförande 
af ett naturhistorislit museum, enär den såväl pä grund af 
sitt fria läge som på grund af sin storlek skulle medgifva, 
att museet byggdes så som ett dylikt museum bör byggas 
och att det i framtiden i mån af behof skulle kunna utvid- 
gas. Under sådana förhållanden och då en lika passande 
tomt på närmare håll ej kunnat erhållas, har Akademien ej 
ansett, att det större afståndet från staden bort få utgöra 
ett hinder för denna tomtplats' förvärfvande, helst detta af- 
stånd för hvarje år kommer att förlora i betydelse, då däre- 
mot olägenheterna af att lägga museet på en mindre lämplig- 
tomt inom staden för hvarje år skulle ökas. Akademien har 
ock haft glädjen finna, att alla de myndigheter, som yttrat 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. (33 

sig om förslaget, förordat detsamma, och att Kungl. Maj:t 
med erkännande af dess förtjänster framlagt detsamma för 
innevarande års riksdag. Akademien motser alltså nu med 
fullt förtroende riksdagens beslut i denna fråga, som för 
Akademien och de under henne lydande institutionerna är den 
viktigaste, som pä länge förelegat. 

Nya grundstadgar. 

Genom underdånig skrifvelse af den 24 oktober 1903 har 
Akademien underställt Kungl. Maj:t till pröfning och stad- 
fästelse ett förslag till nya grundstadgar för Akademien. 
Detta förslag ansluter sig i allt väsentligt nära till nu- 
varande, sedan år 1850 gällande grundregler. Bland viktigare 
skillnader må endast anföras, att ledamöternas antal nu före- 
slås till 100 svenska samt 100 norska och utländska, i stället 
för nuvarande 100 inländska och 75 utländska. Med afseende 
på ledamöternas fördelning i klasser föreslås, att klasserna 
skola blifva elfva i stället för nio samt att i samband där- 
med antalet ledamöter i vissa af klasserna måtte ändras. 
Orsaken till dessa förändringar är dels, att klasserna för 
fysik och kemi behöfva förstärkas i sammanhang med Aka- 
demiens uppgift att vitdela Nobelpris i dessa båda veten- 
skaper, dels att klassen för botanik och zoologi bör delas i 
två samt en ny klass inrättas för mineralogi, geologi och 
fysisk geografi, hvilket sistnämnda ämne hittills ej haft några 
särskilda representanter inom Akademien. 

Enligt det nya förslaget skulle Akademien alltså få 
elfva klasser: en för ren matematik med sex ledamöter, en 
för tillämpad matematik och astronomi med sex ledamöter, 
en för fysik och meteorologi med 10 ledamöter, en för kemi 
med 10 ledamöter, en för mineralogi, geologi och fysisk geo- 
grafi med 8 ledamöter, en för botanik med 9 ledamöter, en 
för zoologi med 9 ledamöter, en för medicinska vetenskaper 
med 14 ledamöter, en för tekniska vetenskaper med 8 leda- 
möter, en för ekonomiska, statistiska och sociala vetenskaper 
med 6 ledamöter och en för öfriga vetenskaper och för fram- 
stående förtjänst om vetenskaplig forskning med 14 leda- 
möter. 



64 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 



Statsanslag". 

På Kungl. Maj:ts förslag har sistlidna års riksdag på 
extra stat för år 1904 

dels beviljat de anslag, soui redan under en följd af år 
utgått till riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila 
växter, till meteorologiska centralanstalten, till den inter- 
nationella katalogen för naturvetenskaplig litteratur, till den 
svenska regionalbyrån för nämnda katalog, till Nordiska 
museet och till tidskriften »Acta mathematica»; 

dels höjt anslaget till värd, underhåll och förkofran af 
riksmuseets etnografiska afdelning med 700 kronor eller från 
2,800 kr. till 3,500 kr.; 

dels för bearbetning och utgifning af de vetenskapliga 
resultaten af doktor Sven Hedins resa i Centralasien under 
åren 1899 — 1902 beviljat ett anslag af 75,000 kronor att för- 
delas på åren 1904, 1905 och 1906 med 25,000 kronor hvarje år. 

Sedan vår frejdade polarforskare, Akademiens ledamot 
professor A. Gr. Nathorst gjort sig till tolk för den oro, som 
vid denna tid förlidet år allmänt rådde i vårt land med 
anledning af, att docenten Otto Nordenskjölds expedition till 
det antarktiska området ej före vinterns inbrott återkommit 
till Sydamerika, och uti en underdånig skrifvelse till Kungl. 
Maj:t af den 30 april 1903 kraftigt betonat nödvändigheten 
af att i tid söka lämna hjälp åt docenten Nordenskjöld och 
hans följeslagare, föreslog Kungl. Maj:t uti nådig proposition 
den 1 maj 1903 riksdagen att till bestridande af vissa kost- 
nader för en undsättningsexpedition anvisa ett belopp af 
högst 200,000 kronor. Denna framställning blef af riksdagen 
bifallen. Af Kungl. Maj:t erhöll Vetenskaps- Akademien där- 
på i uppdrag att i mån af behof lyfta ifrågavarande medel 
och hålla dem expeditionens chef kapten H. O. Gtyldén till 
banda, sedan de medel, som på enskild väg för samma ända- 
mål insamlats till ett belopp af 53,000 kronor, i första hand 
blifvit för undsättningsexpeditionen tagna i anspråk. Ehuru 
Nordenskjöld och hans följeslagare, då undsättningsexpedi- 
tionen hann fram till öfvervintringsstationen, Snowhill, redan 
blifvit återfunna och hemförda till Sydamerika af det argen- 
tinska fartyget Uruguay, skall den svenska undsättnings- 
expeditionen dock alltid vara ett vittnesbörd om det intresse 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 65 

och den offervillighet, som både af enskilda och af staten 
visades, då det gällde att rädda den nödställda antarktiska 
expeditionen. 

Donationer. 

Äfven frän enskildt håll har Akademien under det för- 
flutna året fått röna bevis på lifligt intresse för hennes 
sträfvan att befordra vetenskaplig forskning inom fädernes- 
landet. 

En gifvare, som önskar att under sin lifstid vara okänd, 
har till Akademien öfverlämnat ett belopp af 30,000 kronor, 
under villkor att räntan därå användes dels för belönan- 
de å vissa tider medelst en medalj i guld af tjugusjunde 
storleken af för mänsklighetens upplysning, förkofring och 
förbrödring synnerligen viktiga och välsignelsebringaude ar- 
beten, dels ock till stipendier åt unga, svenskfödda män för 
resor i främmande länder i afsikt att studera det praktiska 
af ingenjörsyrket. 

Af två andra gifvare, som äfven önskat att tills vidare 
få vara okända, har Akademien mottagit den storartade 
gåfvan af 200,000 kronor, hvaraf räntan i framtiden efter 
båda gifvarnes död skall användas till att genom understöd 
främja den vetenskapliga forskningen i Sverige, framför allt 
den biologiska. 

Lifligt förvissad om, att dessa donationer en gång skola 
blifva af största betydelse för vetenskapens utveckling i vårt 
fädernesland, hembär Akademien sin djupt kända, varma 
tacksamhet till de ädla gifvarne, som visat sig så väl upp- 
fatta Akademiens sträfvanden och hennes valspråk »för efter- 
kommande». 

Akademiens skrifter. 

Af Akademiens skrifter hafva under året hela trettio- 
sjätte bandet samt N:o 1, 2, 4, 5, 6 och 7 af trettiosjunde 
bandet af HandUngarne, första och andra häftet af första 
bandet af Arliiv för matematik, astronomi och fysik, första 
bandets första häfte af Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, 
hela första bandet af Arkiv för botanik, första bandets första 
och andra häfte af Arkiv för zoologi, fjärde bandets tredje 

Vetenskaps- Akademiens Årsbok. 2. ^ 



66 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

häfte af ■»Lefnadsteckningar öfver Ähademiens efter är IS 54 
aflidne ledamöter», 42:a och 43:e bandet af 3Ieteorologislia 
iaMtagelser i Sverige, femte häftet af sjätte bandet samt 
första häftet af ättonde bandet af Astronomiska iaJätagelser 
och undersökningar anställda på Stockholms ohservatorium 
samt Akademiens årshoJc för år 1903 fullständigt utkommit. 

Dessa band innehålla tillsammans 76 olika afhandlingar^ 
som utgöra 1,221 sidor text med 52 taflor i 4:o samt 1,355 
sidor text med 47 taflor i 8:o. Af dessa afhandlingar be- 
handla 12 matematiska och astronomiska ämnen, 8 fysik och 
meteorologi, 6 kemi, 23 botanik och 20 zoologi. 

Dessutom har Akademien låtit genom sin ledamot pro- 
fessor H. Gr. SöDERBAUM utgifva Jac. Berzelius' efterlämnade 
reseanteckningar, som tillsammans bilda ett band om 430 
sid. i 8:o. 

Afgifna utlåtanden. 

På Kungl. Maj:ts nådiga befallning har Akademien sedan 
förra högtidsdagen afgifvit underdåniga utlåtanden i 15 
ärenden, som kraft en vetenskaplig utredning, nämligen: 

öfver en underdånig ansökan af professor A. G. Nathorst 
om ett reseunderstöd af 800 kronor för deltagande i den in- 
ternationella glacierkommissionens och den internationella^ 
geologkongressens sammanträde i Wien; 

öfver en underdånig ansökan af doktor Axel Hamberg 
om ett reseunderstöd af 600 kronor för bevistande af nyss- 
nämnda kongress; 

öfver en underdånig ansökan af professor H. Hildebrands- 
SON om ett understöd af 700 kronor för deltagande uti ett 
sammanträde af den internationella permanenta meteoro- 
logiska kommittén i England i september månad 1903; 

öfver en underdånig ansökan af docenten C. Wiman om 
ett reseunderstöd af 500 kronor för bevistande af den nionde 
internationella geologkongressen i Wien; 

öfver en underdånig ansökan af professor S. L. Törn- 
QUIST om ett anslag af 500 kronor för deltagande i samma 
kongress; 

öfver en framställning om Sveriges deltagande genom 
särskildt ombud i den fjortonde allmänna jordmätningskon- 
ferensen i Köpenhamn; 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 67 

öfver en från K. belgiska observatoriet i Uccle inkommen 
framställning om erhållande af nppgift å de institutioner, 
till hvilka nämnda observatoriums arbeten borde sändas; 

öfver en underdånig ansökan af docenten S. Lönborg om 
ett anslag af 2,000 kronor för utgifvande af kartor till lians 
arbete om den svenska kartans historia; 

öfver en underdånig ansökan af professor G. Mittag- 
Leffler om ett anslag af 3,000 kronor för utgifvande under 
år 1905 af tidskriften »Acta mathematica» ; 

öfver en underdånig ansökan af docenten Axel Hamberg 
om ett statsanslag af 27,000 kronor för utgifvande af en 
vetenskaplig redogörelse för hans undersökning af Sarjek- 
fjällen i Lule lappmark; 

öfver en underdånig ansökan af bestyreisen för en astro- 
nomisk kongress, som skulle hållas i Lund i september 1904, 
om ett anslag af 3,000 kronor; 

öfver en underdånig ansökan af docenten Otto Norden- 
SKJÖLD om ett statsanslag af 55,000 kronor för utgifvandet 
af ett vetenskapligt arbete öfver hans senaste forsknings- 
färd till det ant0.rktiska området; 

öfver en underdånig ansökan af f. d. professor Th. M. 
Fries om ett reseunderstöd af 1,500 kronor för att i England 
och Holland idka källstudier öfver Carl von Linné; 

öfver väckt fråga om Sveriges anslutning till en före- 
slagen internationell seismologisk association; 

öfver nådig framställning om ändring i det sätt, hvarpå 
institutionsföreståndarne vid de under Akademien ställda 
statsinstitutionerna skola tillsättas. 

Minnesfester. 

Långt borta i en liten obetydlig stad, Caldas i Brasilien, 
firades den 5 oktober 1903 en enkel men anslående minnes- 
fest, som väl förtjänar att i dag omnämnas. Då af täcktes 
därstädes den minnesvård öfver Anders Fredrik Regnell, 
som ett tacksamt fädernesland låtit utföra och ditsända. 
De Förenade rikenas generalkonsul i Rio Janeiro J. M. Sol- 
stad var såsom representant för Sverige närvarande, och den 
lilla stadens befolkning visade sitt intresse för Regneils 
minne genom att talrikt deltaga i högtidligheten. De veten- 
skapliga institutioner här hemma, som tagit initiativet till 



68 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

minnesvårdens anskaffande, stå i stor tacksamhetsskuld till 
professor Th. M. Fries, som ombesörjt verkställigheten af 
kommitterades beslnt. En närmare redogörelse för denna sak 
finnes intagen härnedan. 

Akademien har låtit sig representeras af sin preses vid 
den högtidlighet, som »die Schlesische Gesellschaft fiir vater- 
ländische Cultur» firade i Breslau den 17 december 1903 med 
anledning af sin hundraåriga tillvaro. 

Afgifna berättelser. 

Berättelser rörande resor och undersökningar, som blifvit 
utförda med understöd från Akademien, hafva i vederbörlig 
ordning blifvit afgifna af 12 personer, som uppburit under- 
stöd från Akademien: 

af Regnellske amanuensen Dr G. O. Malme, hvilken så- 
som Regnellsk botanisk stipendiat från den 12 oktober 1901 
till den 17 augusti 1903 vistades i Sydamerika för idkande 
af botaniska studier; 

af filos, licentiaten Nils Holmgren, som för entomo- 
logiska studier besökt Norrland och Stockholms skärgård; 

af filos, studeranden Abraham Roman, som i Torne 
lappmark insamlat och studerat insekter; 

af filos, kandidaten Nils Sylvén, som undersökt växt- 
regionernas fördelning mellan riksgränsen och Torneträsks 
östligaste delar; 

af med. studer. Selim Birger, som gjort iakttagelser 
rörande vegetationens utveckling på de vid Hjälmarens 
sänkning 1882 — 1886 nybildade öar; 

af filos, kandidaten H. Witte, som studerat kalkheds- 
vegetationen på Öland och i Västergötland; 

af amanuensen Tycho Vestergren, som undersökt vege- 
tationsförhållandena inom fjällregionen vid Torneträsk; 

af filos, kandidaten Ivar Trägårdh, som i Sarjekfjällens 
område studerat acarid- och insektfaunan; 

af filos, licentiaten Hj. Östergren, som idkat studier 
öfver de skandinaviska holothurierna; 

af docenten Simon Bengtsson, som i Umeå lappmark 
studerat Ephemerider och Plecopterer; 

af amanuensen Albert Tullgren, som i riksmuseet stu- 
derat Hymenoptera; 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 69 

af docenten L. A. Jägerskiöld för andvändningen af de 
medel från Regneils zoologiska gåfvomedel, som han erhållit 
för utförande af vetenskapliga ritningar. 



Akademiens tjänstemän. 

Sedan Akademiens bibliotekarie Erik A¥ilhelm Dahl- 
gren den 10 juni 1903 blifvit utnämnd till öfverbibliotekarie 
vid k. Biblioteket, har iikademien till bibliotekarie vid sitt 
bibliotek kallat och antagit amanuensen vid samma bibliotek 
filosofie doktor Jakob Adrian Bergstedt samt till dennes 
efterträdare såsom amanuens vid biblioteket utnämnt fröken 
Eva Dahlgren, hvarjämte till biträde vid biblioteket antagits 
fröken Greta Ekelöf. 

Den 19 februari innevarande år atied efter långvarigt 
lidande professorn och intendenten vid det naturhistoriska 
riksmuseet Fredrik Adam Smitt. Professor Smitt hade i 
trettiotre år varit intendent vid museet och var sedan 1901 
den äldste af museets intendenter. Den efter honom lediga 
intendentsbefattningen har. ännu ej hunnit blifva återbesatt. 



Nobelstiftelsen. 

Sedan från därtill berättigade vetenskapsmän i behörig 
tid inkommit 15 förslag å personer förtjänta af att erhålla 
Nobelpriset i fysik och 8 dylika förslag till Nobelpriset i 
kemi för år 1903 samt Akademiens Nobelkommittéer och 
vederbörande klasser afgifvit utlåtanden öfver de ingifna 
förslagen, beslöt Akademien vid sitt sammanträde den 12 
november 1903 dels att fördela det fysiska Nobelpriset för 
året i två lika stora delar, af hvilka den ena tilldelades 
professorn, ledamoten af franska institutet Henri Becquerel 
för hans upptäckt af den spontana radioaktiviteten och den 
andra åt herr och fru Curie för deras gemensamt utförda 
arbeten rörande de af professor Becquerel upptäckta strålarna, 
dels ock att tilldela professorn i fysik vid Stockholms hög- 
skola Svante August Arrhenius 1903 års Nobelpris i kemi 
för den utomordentliga förtjänst, som han genom sin elektro- 
lytiska dissociationsteori inlagt om kemiens utveckling. 



70 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 



Stipendier och belöningar. 

I öfverensstämmelse med stadgarna för de donationer, 
som till Akademien under olika tider öfverlämnats, har 
Akademien under det gångna året utdelat följande stipendier 
och understöd. 

Räntan å FernersTia donationen har tilldelats e. o. pro- 
fessorn i matematik vid Uppsala universitet Anders Wiman 
för hans i Akademiens Arkiv för matematik, astronomi och 
fysik intagna af handlingar: »Ueber die angenäherte Dar- 
stellung von ganzen Funktionen» och »Note uber die ganzen 
Funktionen zweier Veränderlichen». 

Den Lrndhomska belöningen har Akademien detta år ej 
funnit anledning utdela; den för året disponibla räntan har 
därföre blifvit lagd till donationens kapital. 

Det Flormanska priset för af handling öfver ett fysio- 
logiskt eller anatomiskt ämne har tillerkänts professorn i 
anatomi vid K. Karolinska mediko-kirurgiska institutet doktor 
Erik Gottlieb Muller för hans arbete: »Beiträge zur Moc- 
phologie des G-efäss-systems». 

Af WaUmarlsla donationens årsränta har ett pris å 
1,000 kronor tilldelats docenten vid Stockholms högskola 
Ivar Fredholm för hans i tidskriften »Acta mathematica» 
införda af handling: »Sur une classe d'équations fonctionelles» 
och ett lika stort pris tillerkänts docenten i kemi vid Upp- 
sala universitet Daniel Strömholm för i »Journal ftir prak- 
tische Chemie» införda af handlingar öfver dubbelsalter af 
kvicksilfverklorid och superjodid. 

Det Letter st edtsha utrikes resestipendiet har tilldelats t. f. 
observatorn vid Observatoriet i Uppsala H. von Zeipel, som 
enligt för honom utfärdad instruktion under minst ett års 
tid skall vistas i Paris och i Cambridge i England för att 
idka teoretiskt astronomiska studier med hufvudsaklig upp- 
gift att taga närmare kännedom om H. Poincarés och H. 
Darwins exakta undersökningar af himlakropparnas transla- 
tions- och rotationsrörelser. — Det Letterstedtska inrikes re- 
sestipendiet, som nu för första gången utdelades, erhölls af 
filosofie licentiaten Einar "Wahlgren för studier öfver svenska 
dipterer vid det naturhistoriska riksmuseet och i museerna i 
Lund och Malmö. — Det Letterstedtska priset för utmärkta 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 71 

författare och viJifiga upptäckter beslöt Akademien tilldela sin 
ledamot, f. d. professorn vid universitetet i Uppsala Thore 
Magnus Fries för hans under förra året utgifna synnerligen 
förtjänstfulla arbete öfver Carl von Linné. — Det Letter- 
stedtska priset för öfversättningar har Akademien öfverlämnat 
åt f. d. professorn vid universitetet i Lund "Wolter Eduard 
LiDFORSS för hans utmärkta öfversättning af Dantes »Divina 
€omedia». — De Letterstedtska medlen för särskilda makt- 
pälig-gande vetensliapUga undersökningar hafva blifvit ställda 
till professor A. G. Nathorsts förfogande för anställande af 
fortsatta undersökningar af den fossila floran i sandstenen 
vid Höör i Skåne. — Letterstedtska släktstipendiet har äfven 
1903 med 2,000 kronor utgått till donators dotterson Yves 
Gabriel Letterstedt de Moxtmort. — Dessutom hafva före- 
skrifaa delar af Letterstedtska donationens årsränta öfver- 
lämnats till domkapitlet i Linköping, till pastorsämbetet i 
Vallerstads församling samt till styrelsen för K. Serafimer- 
lasarettet. 

Den Letterstedtska föreningens fonder, som endast för- 
valtas af Akademien, uppgingo vid 1903 års slut till ett be- 
lopp af 779,830 kronor 12 öre. Den för året disponibla rän- 
tan 16,464 kronor 38 öre har öfverlämnats till föreningens 
styrelse. 

Grillska fondens ränta har äfven under 1903 disponerats 
af styrelsen för Nordiska museet för underhåll af Skansens 
djurbestånd. 

Enär vid ansökningstidens utgång ingen sökande anmält 
sig till erhållande af det Beskoivska stiiiendiet, har dess be- 
lopp lagts till kapitalet. 

Af räntan å A. F. Regnelis botaniska gåfvomedel hafva 
arvoden för bearbetning af den brasilianska växtsamlingen 
utbetalats till lektor C. A. Lindman, fil. doktor R. E. Eries 
och amanuensen fil. doktor G. O. Malme. 

Af räntan å den Edlundska donationen hafva 600 kronor 
tilldelats filos, licentiaten Carl Benedicks för hans i »Öfver- 
sigten af Vetenskaps- Akademiens förhandlingar »för år 1902 
intagna afhandling: »Elektriska ledningsmotståndet hos stål 
och rent järn». 

Vega-fondens ränta, som uppgått till ett belopp 2,217 kronor 
35 öre, har i enlighet med donationsbrefvets bestämmelser 
öfverlämnats till Svenska sällskapet för antropologi och geografi. 



72 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Från BegneUs soologislxu gåfvoniedel liafva såsom under- 
stöd utdelats: 

åt filos, kandidaten Albert Tullgren 400 kronor för att 
bearbeta och ordna en del af riksmuseets material af spin- 
deldjur; 

åt docenten Oskar Carlgren (iOO kronor för fortsättande 
och afslutande af hans arbete öfver riksmuseets aktinier; och 

till bekostande af ritningar öfver fossil från Beeren 
Island, afsedda att intagas i en afhandling af professor 
Johannes Bohm i Berlin, 600 kronor. 

BeijersTia donationens ränta har ställts till intendentens 
för mineralogiska afdelningen förfogande. 

Schccle fondens numera genom framl. professor N. P. Ham- 
BERGS gåfva betydligt förökade ränta har tilldelats filos, 
kandidaten Otto Holmberg för fortsatta undersökningar af- 
seende att finna lämpliga organiska syror för att medelst 
fraktionerad kristallisation af deras salter med de sällsynta 
jordarterna lättare kunna separera dessa. 

HahnsJca donationens ränta har denna gång enligt de för 
donationen antagna bestämmelserna blifvit lagd till kapi- 
talet. 

Akademiens understöd för resor inom landet i ändamål 
att undersöka dess naturförhållanden hafva till ett samman- 
lagdt belopp af 1,300 kronor utdelats till amanuensen T. 
Vestergren, amanuensen H. Dahlstedt, fil. kand. G. W. F. 
Carlson, fil. kand. Bertha Bergman, lektor J. Erikson, med. 
kand. Selim Birger, studer. E. Mjöberg, fil. kand. H. Ågren 
och docenten Oscar Carlgrex. 

Akademiens åttonde klass, som äger att utdela räntan å 
J. W. Arnbergs donation såsom belöning för något godt ar- 
bete, som faller inom klassens kompetens, har ej funnit an- 
ledning att i år utdela detta pris. 

Statsanslaget för instrumentmakeriernas uppmuntrande 
har lika fördelats mellan instrumentmakarne P. M. Sörensen 
och Gr. Sörensen. 

Sin minnespenning i guld öfver Linné har Akademien 
utdelat dels åt professorn vid universitetet i Asuncion J. 
D. Anisits, som till riksmuseet såsom gåfva öfverlämnat en 
samling af öfver 1,000 arter fanerogamer från norra delen 
af Paraguay, dels åt redaktören Gr. R. Peterson, som till- 
varatagit och till riksmuseet skänkt ett vid Sundsvall på 



SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 73 

flere fots djup i leran påträffadt, nästan fullständigt skelett 
af Delphinus tursio. 

Ett exemplar i silfver af Akademiens medalj öfver J. 
A. Wahlberg har öfverlämnats till arbetsförmannen L. P. 
Forsberg, som ledt utgräfningen af nyssberörda delfinskelett. 

Ett exemplar i guld af Akademiens minnespenning öfver 
Regnell har tilldelats svensk-norske generalkonsuln i Rio 
Janeiro J. M. Bolstad och doktor Pedro de Saxchez de 
Lemos i Pocas de Caldas samt ett exemplar i silfver af 
samma minnespenning till öfverste Vaz Pereira, doktor 
Gextil de Rangel och kyrkoherden Dom Joaquim Assumpcao 
i Caldas samt herr LouRENgo Westin i Säo Joäo da Boa Vista, 
h vilka alla hvar och en på sitt sätt lämnat sin hjälp vid 
resandet af den grafvård, som för medel insamlade här i 
Sverige uppsatts i Caldas i Brasilien öfver stoftet af vår 
frejdade landsman doktor A. F. Regnell. 

Den minnespenning, som Akademien låtit prägla till sin 
högtidsdag i år, är ägnad åt minnet af hennes framl. leda- 
mot Skytteanske professorn i vältalighet och statskunskap 
vid Uppsala universitet Vilhelm Erik Svedelius. 

Akademiens ledamöter. 

Genom döden har Akademien bland sina inländske leda- 
möter förlorat: f. d. föreståndaren för tekniska högskolan 
professor Gustaf Robert Dahlander; f. d. generaldirektören 
och chefen för k. järnvägsstyrelsen grefve Rudolf Croxstedt; 
f. d. generaldirektören och chefen för k. medicinalstyrelsen 
August Theodor Almén; bruksägaren Carl Edvard Ekman; 
rektorn vid Lunds universitet professor Magnus Gustaf Blix 
och intendenten vid det naturhistoriska riksmuseet professor 
Fredrik Adam Smitt samt bland sina utländska ledamöter: 
professorn vid universitetet i Rom Luigi Cremona; professorn 
vid universitetet i Heidelberg Carl Gegenbaur; professorn 
vid universitetet i Ithaca Robert Thurston samt civil- 
ingeniören i Berlin Friedrich von Hefxer-Altexeck. 

Genom inval har Akademien med sig förenat såsom in- 
ländsk ledamot byråingeniören i K. Finansdepartementet 
Åke Gerhard Ekstrand och såsom utländske ledamöter pro- 
fessorn i matematik vid Ecole normale supérieure i Paris, 
ledamoten af Franska institutet Paul Painlevé och professorn 



74 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK, 1904. 

i jämförande anatomi vid universitetet i Berlin Oskar 
Hertwig. 

Öfriga lediga platser stå tills vidare obesatta i afvaktan 
på Kungl. Maj:ts nådiga stadfästelse af Akademiens förslag 
till nya grundstadgar. 



Institutionsföreståndarnes årsberättelser. 

1. Akademiens institutioner. 

På Akademiens Observatorium hafva de löpande observa- 
tionerna vid Meridiancirkeln, hvilka haft till föremål utarbe- 
tandet af en stjärnkatalog omfattande 2,139 stjärnor hämtade 
ur iiadclifFe Catalogue of stars for 1845.0, till följd af Biträ- 
dande Astronomens vid förra årets slut inträffade sjukdom 
och därefter ihållande sjuklighet måst inställas. Däremot 
hafva reduktionerna af observationerna till den första stjärn- 
katalogen framskridit genom utförandet af reduktion till me- 
delort för 1885.0 af dithörande observationer från åren 1881, 
1883 och 1884. 

Med den astro fotografi ska kameran hafva ett antal astro- 
gram erhållits med expositionstider växlande frän 15 minuter 
till 11 timmar. Af dessa må nämnas ett astrogram af den 
nya stjärnan i Perseus samt ett astrogram af den nya stjär- 
nan i Gremini, hvarjämte ett större antal plåtar blifvit tagna 
af flera objekt ur Herschels Greneralkatalog samt af utvalda 
stjärnor med stark egenrörelse. 

Den 25 november 1903 ankom från firman C. A. Steinheil 
Söhne i Munchen det af densamma för observatoriet beställda 
nya astrofotografiska objektivet, med hvars uppsättning dock 
tills vidare fått anstå, emedan ett flertal påbörjade observa- 
tionsserier med det äldre objektivet först böra afslutas. Me- 
ridiancirkeln har under året icke undergått några förändrin- 
gar, men väl hafva till densamma hörande biinstrument re 
parerats, såsom ock en del detaljanordningar vidtagits för 
mätningarna med den astrofotografiska mätapparaten. De 
med denna mätapparat utförda mätningarna hafva till största 
delen blifvit beräknade. 



7fi VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Redogörelser för observationerna af den nya stjärnan i 
Perseus samt för en banbestämning af planeten (471) af herr 
B. Meurk liafva delgifvits tidskriften Astronomische Nach- 
richten. — Ett större analytiskt arbete beträiFande upplösning 
af algebraiska ekvationer, li vilket är af betydelse för vissa 
delar af den teoretiska astronomien, har bragts till afslutning. 
— Af publikationen »Astronomiska iakttagelser och under- 
sökningar anställda på Stockholms Observatorium» har 6:te 
Bandets 5:te Häfte utkommit, innehållande resultaten af de 
här utförda undersökningarna beträffande det astrofotogra- 
liska reseauet. Denna undersökning har haft till följd ett 
förändradt förfaringssätt vid framställning af de reseauer, 
som levereras af firman Gautier i Paris. 

Vederbörliga tidssignaler hafva under året från Obser- 
vatorium afsändts. Almanackor och kalendarier hafva i be- 
hörig tid hållits allmänheten till hända. 

Såsom biträdande astronom har fil. d:r K. Gr. Olsson fort- 
farande varit anställd, hvarjämte filos, kandidaten A. E. 
Neander tjänstgjort såsom assistent vid de astrofotografiska 
arbetena. 

Fysiska institutionen. — De i förra årsberättelsen om- 
nämnda undersökningarna öfver wolframs bågspektrum ha 
under året fullständigt afslutats och de vunna resultaten 
meddelats Akademien i en för dess Handlingar afsedd af- 
handling, som bildar sjunde delen af de under titeln »ITnter- 
suchungen tiber die Spectra der Metalls im electrischen Flam- 
menbogen» af undertecknad publicerade undersökningsserier 
öfver detta ämne. Mer än förut har vid studiet af denna 
metalls spektrum elimineringen af främmande linier vållat svå- 
righet och tidsutdräkt, särskildt med hänsyn till den nära 
förvandtskapen med molybden och därpå beroende omöjlighet 
att erhålla molybdenfri wolfram. Emellertid torde spektret, 
sådant det nu föreligger, i allt väsentligt vara fritt från 
främmande föroreningar, och hvad positionerna angår har nog- 
grannheten ej oväsentligt stegrats, så att sannolika felet för 
de definitiva våglängderna med säkerhet ej öfverstiger + O.015 
A. E. Rörande metallens förekomst på solen har denna, då 
i Rowlands atlas blott en enda linie finnes hänförd till wol- 
fram, hittills ansetts ytterligt tvifvelaktig; — den förelig- 
gande undersökningen visar emellertid, att de flesta af spek- 
trets hufvudlinier i det allmänna solspektret äga visserligen 



IXSTITUTIONSFÖRESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. ( t 

mycket svaga, men dock sä nära till läget öfverensstämmande 
motsvarigheter, att intet tvifvel kan råda att wolfram ingår 
i det absorberande lagrets sammansättning. 

Den tredje till denna grupp af sällsynta metaller hörande 
metallen uran har närmast tagits i arbete. Af densamma 
har institutionen erhållit flera olika prof, dels genom köp 
från firman Merck i Darmstadt, dels såsom gåfva af hrr 
Becquerel och Moissan i Paris, hvilka senare prof af Moissan 
framställts i den elektriska ugnen. De hittills anställda för- 
söken ha emellertid blott provisorisk karaktär; den egentliga 
undersökningen kan först med den återvändande solen något 
längre fram på våren begynna. 

Under förliden sommar har lektor Forssling liksom under 
flera föregående år varit på institutionen sysselsatt med 
spektralundersökningar öfver de sällsynta jordarterna. Där- 
vid afslutades de 1902 påbörjade studierna af neodym såväl 
i afseende på emissions- som absorptionsspektret. Det från 
Uppsala kemiska laboratorium erhållna materialet visade sig 
därvid fullt fritt från inblandning af andra jordarter och 
sålunda såsom det renaste neodympreparat, som hittills fram- 
ställts. En redogörelse af lektor Forssling för dessa arbeten 
är i den närmaste tiden att förvänta. Därjämte fortsattes 
de förut i Bihanget till Akademiens handlingar (Bd 23: 1, 
N:o 5) publicerade undersökningarna öfver praseodym, men 
denna gång med renare material än 1896, och komma de se- 
nare resultaten af denna likaledes afslutade undersökning att 
längre fram publiceras. Ett från Uppsala erhållet gadolinium- 
preparat, hvars spektroskopiska undersökning påbörjades, visade 
sig likväl så orent, att arbetet därmed tills vidare inställdes. 

Institutionens samling af instrumenter har under året 
ökats med en enligt undertecknads anvisning af hr Sörensen 
förfärdigad själfinduktionsrulle samt med ett astronomiskt 
pendelur af Höglund. För undersökning af dettas gång har 
Akademiens astronom välvilligt lofvat låta meddela telefo- 
niska tidssignaler, enär å institutionen, oaktadt densamma är 
i besittning af ett universalinstrument, själfständiga tidsbe- 
stämningar ej kunna utföras på grund af omöjligheten att 
för detta instrument bereda någon brukbar uppställning. Den 
till den Nordenskjöldska sydpolsexpeditionen enligt Akademiens 
medgifvande utlånta uppsättningen af magnetiska variations- 
instrumenter har återkommit, men i totalt ramponeradt till- 



78 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

stånd, hvadan densamma f. n. befinner sig i den mekaniska 
verkstaden för att på låntagarens bekostnad repareras. 

De Thamiska föreläsningarna behandlande planetsyste- 
mets fysik hållas för närvarande och afslutas i början af 
nästkommande april månad. 

Bergiansla stiftelse». — Vid stiftelsens trädgårdsskola 
har antalet ordinarie elever under året varit 18. Undervis- 
ningen har omfattat hortikulturens olika grenar samt botanik, 
entomologi, geografi, geologi, kemi, fysik, aritmetik, fältmät- 
ning, trädgårdsritning, bokföring och svenska skriföfningar. 

Anläggningarna vid Gustafsborg — genom läge och 
medelst jordblandning särskildt tjänliga för odling af ädlare 
fruktsorter — hafva fortsatts. Bland öfriga nyanläggningar 
må nämnas ett parti afsedt för subtropiska, särskildt syd- 
amerikanska växter, samt. en damm ämnad att tjäna till växt- 
plats för extraskandinaviska Nympheeacéer. 

Stiftelsen har under året ihågkommits med talrika gåfvor. 

Lefvande växter hafva lämnats af rektor S. Almquist, 
trädgårdsmästare E. Andersson (London), docent G. Anders- 
son, adjunkt F. R. Aulin, skolgossen M. Aurivillius, kandi- 
dat S. Birger, kamrer Gr. Bladini, docent K. Bohlin, civil- 
ingeniör C. O. Boije af Gennäs, kandidat C. G. Dahl, skol- 
läraren J. Dyring (Norge), artist A. Ekblom, kyrkoherde 
S. J. Enander, herr Harald Eriksson, kandidat H. Fröding, 
öfverintendent A. T. Gellerstedt, kandidat E. E. Haglund, 
rektor J. Henriksson, adjunkt K. Johansson, possessionat 
P. A. Larsson, student E. Lindegren, lektor C. A. M, Lind- 
man, doktor G. O. Malme (från Sydamerika), amanuens Hj. 
Möller, kontorist C. Nordström, direktör S. Nyeland (Dan- 
mark), doktor Carl Nyström, fru D. Palm, trädgårdsmästaren 
O. Peterson, docent R. Sernander, kyrkoherde A. Torssander, 
kollega O. Wijkström, amanuens H. Witte och öfverjäg- 
mästare V. Th. Örtenblad. 

Frön och frukter hafva skänkts af N. Abrahamsson, pro- 
fessor E. Almquist, kandidat S. Birger, civilingeniör C. O. 
Boije af Gennäs, öfverkontrollör P. G. Borén, kamrer C. H. 
Brandel, kandidat C. G. Dahl, amanuens H. Dahlstedt, 
artist A. Ekblom, hofjägmästare Th. Fearnley (Norge), ama- 
nuens K. R. E. Fries, kandidat H. Fröding, fältintendent 
A. von Heijne, docent T. Hvass, adjunkt K. Johansson, 
possessionat P. A. Larsson, student E. Lindegren, lektor 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 79 

C. A. M. Lindman, professor Ch. Loven, doktor G. Malme 
(talrika från Sydamerika), kandidat C. O. Xorén, docent R. 
Sernander, kapten E. Stenholm, kyrkoherde A. Torssander, 
amanuens T. AVestergren, kollega O. Wijkström, amanuens 
H. Witte, kandidat K. J. H. Wittrock, apotekare J. Vleu- 
GEL, adjunkt O. W. Örtenblad, öfverjägmästare V. Tli. Örten- 
blad och kamrer I. Örtendahl. 

Till stiftelsens samling af botanistporträtt och växtbilder 
hafva gåfvor lämnats af docent J. Abromeit (Königsberg), 
rektor S. Almquist, professor F. Ardissone (Milano), docent 
G. Andersson, professor F. W. C. Areschoug, häradshöfdiug 
E. H. Behm, kandidat S. Birger, kamrer C. H. Brandel, 
museidirektör J. Brunchorst (Bergen), rektor M. Brenner 
(Helsingfors), bibliotekarie F. Börgesen (Köpenhamn), adjunkt 
E. Collinder, doktor H. Christ (Basel), professor H. Con- 
AVENTZ (Berlin), professor C. E. Correns (Leipzig), kandidat 
C. G. Dahl, amanuens H. Dahlstedt, bibliotekarie Mary Day 
(Cambridge, Mass.), hof jägmästaren Th. Fearnley (Norge), 
licentiat K. R. E. Fries (en mycket stor samling botanist- 
porträtt), doktor O. R. Fries, professor K. Goebel (Munchen), öf- 
verintendent A. T. Gellerstedt, (växtbilder i akvarell och 
pennteckning), doktor J. Greenman (Cambridge, Mass.), assi- 
stent A. Y. Greyillius (Kempen am Rhein), professor J. W. 
Harshberger (Philadelphia), docent J. T. Hedlund, rektor 
J. Henriksson, doktor J. D. Hooker, assistent A. Klöcker 
(Köpenhamn), adjunkt T. O. B. N. Krok (en större samling 
botanistporträtt), docent K. F. Kupffer (Riga), professor 
G. Lagerheim, doktor E. Levier (Florens), professor F. Ley- 
DiG (Wllrzburg), arkitekt J. O. Lindberg, lektor C. A. M. 
Lindman, revisor K. Lindstedt, direktör E. Lindgren, Linné- 
ska stiftelsen på Hammarby, landtbruksinspektör A. Lyttkens, 
amanuens Hj, Möller, professor A. G. Xathorst, professor 
C. F. O. Nordstedt, kanslisekreterare S. Nordström (två por- 
trätt-medaljonger öfver Linné), doktor J. Ostermaier (Dres- 
den), professor H. Potonié (Berlin), professor B. L. Robinson 
(Cambridge, Mass.), professor J. Reinke (Kiel), friherre J. R. 
G. Rudbeck, kandidat H. G. Simmons, kandidat C. J. Skotts- 
berg, doktor S. SoMMiER (Florens), professor E. Strasburger 
(Bonn), docent N. Svedelius, professor W. Trelease (St. Louis), 
professor T. Tullberg, professor N. Wille (Kristiania), kan- 
didat K. J. H. Wittrock, professor H. de Vries (Amsterdam), 



80 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

öfverjägmästaren V. Th. Örtenblad samt professor Bergianus 
(560 tryckta porträtt, 420 fotografiporträtt, 213 porträtt- 
klichéer 10 porträttmedaljer, 2 byster och 1 statyett). 

Till biblioteket hafva böcker skänkts af kamrer C. H. 
Brandel, öfverdirektör P. E. Sidenbladh och professor Ber- 
gianus (en samling af 404 biografier öfver botanister). 

Af Acta horti Bergiani har under året utkommit Band 
III Af delning I, innehållande följande afhandlingar: H. Hes- 
selman. Om groddknoppfjälls utbildning till florala blad hos 
Lilium bulbiferum L. med 1 tafla; C. A. M. Lindman. E,e- 
marques sur la floraison du genre Silene L. med textbilder; 
V. B. WiTTROCK. Catalogus illustratus iconothecse botanicae 
horti Bergiani Stockholmiensis anno 1903; notulis biographicis 
adjectis. Cum 46 tabulis. 

Akademiens zoologislia station Kristineherg har under det 
gångna året varit begagnad, utom af föreståndaren, af pro- 
fessorerna G. Retzius, t. Tullberg, E. Muller, docenten G. 
Grönberg, licentiaterna I. Arwidsson, T. Odhner, ingeniör 
C. Billberg, filos, kandidaterna J. E. Ljungqvist, N. Rosén, Gr. 
F. Carlson, fröken G. Asp samt studerandena H. Oldevig och 
W. Nordenson. Dessutom har professor A. Looss från Cairo 
och dr. Marcel A. Hérubel frän Sorbonne i Paris aflagt kor- 
tare besök därstädes, den senare i syfte att insamla och stu- 
dera Priapulus-former. 

De ämnen, som i hufvudsak utgjort föremål för veten- 
skapliga studier och utredningar, hafva varit: Nervändningar 
hos evertebrater, synnerligast hos maskar; spermatozoer och 
deras genes hos broskfiskar och evertebrater; kärlsystemet 
och dess utveckling hos broskfiskar; echinodermernas utveck- 
ling; stjärnmaskarnas organisation och förekomst; fiskarnas 
biologi; intestinalmaskar m. m. Dessutom hafva de yngre 
studerandena användt tiden med att göra sig förtrogna med 
djurlifvet i allmänhet. 

I föregående årsberättelse redogjordes för de nybyggnads- 
arbeten, som blifvit satta i gång och som voro beräknade att 
vara afslutade till den tidpunkt på försommaren, då de veten- 
skapliga arbetena pläga åter upptagas för året, d. v. s. mot 
slutet af maj. Arbetena med rörledningar samt det nya 
vattentornet med dess reservoar blefvo också afslutade inom 
beräknad tid, hvarefter allt arbete med byggnader måste 
under de tre sommarmånaderna nedläggas för att först i sep- 



IXSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 81 

tember åter upptagas. Grrunden till det nya laboratoriet 
begynte då att läggas, och har arbetet nu fortskridit så långt, 
att hela undre våningen är färdigmurad af granit utvändigt 
och tegel invändigt; den öfre våningen, som uppföres af gra- 
nit med brädbeklädnad inåt, håller också på att resas, så att 
huset bör vara under tak mot slutet af våren. Det är be- 
räknadt att inrymma, jjå nedre bottett ett stort akvarierum 
med cementgolf, ett fysiologiskt-kemiskt rum, ett mörkrum 
samt 3 arbetsrum mot norr, samt j;^? öfre botten ett stort 
biblioteks- och läserum samt 5 arbetsrum, så att enskild ar- 
betsplats under årets alla tider kan beredas åt 9 personer på 
en gång; under sommarmånaderna tillkomma dessutom 7 en- 
skilda arbetsrum samt ett par gemensamma salar i det gamla 
laboratoriet, hvarför stationen hädanefter under den varma 
årstiden, då de studerandes antal är störst, kan disponera 
öfver minst 20 platser på en gång. 

Bland smärre förändringar förtjäna uppmärksammas, dels 
att ett par rum i boningshuset undergått nödvändiga repara- 
tioner, dels att de stora cementakvarierna i det gamla labo- 
ratoriet borttagits såsom obehöfliga, alldenstund vinterlabora- 
toriet blir försedt med ett antal sådana och att de rum, som 
inhyst dem, sammanslagits till ett stort med 3:ne fönster, 
hvaraf två mot norr, ett utmärkt arbetsrum för 2 till 3 per- 
soner. För att under den mörka tiden belysa stationens om- 
råde äfvensom brygga, kaj och hamnen hafva anskaffats 2 
luxlampor för en summa af 502 kronor, hvilka redan visat 
sig vara till ovärderlig nytta under byggnadsföretaget, i det 
att arbetstiden kunnat ökas med flera timmar dagligen. 

Såsom vanligt hafva samlingar af hafsdjur öfverlämnats 
till Riksmuseum, Sveriges högskolor och en del läroverk. 

Under det gångna året har stationen fått emottaga syn- 
nerligen värdefulla och välkomna gåfvor, hvaribland särskildt 
må nämnas Sven Lovens bröstbild i gips, modellerad af 
Börjesson och öfverlämnad af professor G, Retzius jämte 
10:de bandet af hans »Biol. Untersuchungen». Bestyreisen för 
Kjöbenhavns Universitets Zool. Museum har förärat stationen 
Bd IV. N:o 1 af »Den danske Ingolf-Expeditionen». — Dess- 
utom har biblioteket ökats med ett större antal zoologiska 
och biologiska skrifter. 

Akademiens Bibliotel- har under året hållits tillgängligt 
på stadgade tider. Statistiken öfver dess begagnande utvisar, 

Vttenshaps-Ahademiens Årsbok. 2. D 



82 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

att uuder 25(> tjänstgöringsdagar de besökandes antal varit 
3,055, att till begagnande franitagits 6,346 volymer, af hvilka 
2,363 utlämnats till hemlån, samt att 2,080 läntagna volymer 
blifvit återställda. Vid årets slut voro omkring 11,200 band och 
häften utlånta. Genom inköp, gåfvor och byten har boksam- 
lingen tillväxt med 10,600 band, häften och småskrifter. 
Akademiens egna skrifter utdelas för närvarande till 960 in- 
stitutioner och personer, af hvilka 277 inom och 683 utom 
landet. 



2. Det Naturhistoriska Riksmuseet. 

De miueralogisha och geologiska samlingarna hafva under 
året blifvit ökade bland annat med följande gåfvor: 

Fluorescerande kalksand från Ural skänkt af bergsinge- 
niören R. Bergvall, Nischni Tagil; åtskilliga stuifer af cino- 
ber m. m. från Sala grufva öfverlämnade af disponenten Gr. 
A. Granström; åtskilliga stuifer belysande magnesitförekom- 
sten vid Tarrakaise vid Kvickjock skänkta af dr. Fr. Sve- 
nonius ; 

bergarter från Argentina skänkta af kapten J. G: Högberg; 

tvenne stycken meteorjärn (Brenham och San Angelo) 
och två stycken meteorstenar (Mac Kinney och Kansada) 
skänkta af afdelningens intendent prof. Sjögren. 

Dessutom har afdelningen af prof. A. G. Nathorst fått 
mottaga synnerligen värdefulla sviter af bergarter och mine- 
ral från de arktiska trakterna, hufvudsakligen insamlade 
under hans expeditioner 1898 och 1899 nämligen från Beeren 
JEiland: bergarter och mineral från Silur- och Devon-forma- 
tionerna; från Spetshergen: bergarter från Hekla Hook-forma- 
tionen (Sjuöarna, Belsound, Isfjorden, Prins Charles Foreland, 
Treurenbergbay); från urformationen (Amsterdamön och Karl 
XII:s ö); diverse mesozoiska bergarter från Isfjorden, Bel- 
sound och Storfjorden. Från Giles land: urbergarter. Från 
Kung Karls land: basalter med tillhörande mineral (be- 
skrifna af A. Hamberg); mesozoiska bergarter; främmande 
block (urberg och kvartsiter). Från SvensJca Djupet: bergar- 
ter, delvis jökelstenar från hafs botten. Från Jan Magen: 
vulkaniska bergarter; från östra Grönland: vulkaniska berg- 
arter samt silur- och devonbergarter och några mineraL 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBEKÄTTELSER. 83 

Därjämte frän Island en samling basalter och andra vulka- 
niska bergarter hopbragta af Th. Thoroddsen. 

Genom inMj) liar samlingen ökats med: Granatkristaller 
från trakten af Bodö, Norge; diverse mineralier från Nord- 
marken och Taberg i Värmland, inköpta af grufarbetare ; 
mineral från Skarpö, Ytterby och Rönnholm i Stockholms 
skärgård samt från Österby i Dalarna, inköpta af preparator 
Axel Andersson; diverse mineral från Stripåsen af kand. O. 
Tenow; Titanitkristaller från trakten af Kragerö samt en 
svit stuflper af det nya mineralet Hellandit likaledes från 
Kragerö inköpta af ingeniör A. Guldberg; diverse mineral 
från Brevig i Norge inköpta af arbetare ; diverse mineral från 
Gladhammars koboltgrufvor m. fl. lokaler inköpta af geolo- 
gen G. Löfstrand; flera sviter af bergarter från Skåne, Små- 
land. Halland, Bohuslän, Västergötland, Södermanland och 
Dalarna köpta af preparator Andersson; ett stycke meteor- 
järn från Finnmarken, inköpt af mineraliehandlaren Jul. Bohm. 

Af delningen fö)'' arkegoniater och fossila växter. — Till 
Riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter 
hafva såsom gåfvor lämnats: Hypniim Tundrae från Nord- 
amerikas arktiska arkipelag af laege N. Bryhn, Hönefos 
(Norge); hvitmossor från Brasilien af ingeniör P. Dusen i 
Rio de Janeiro; kärlkryptogamer från Wajgatsch af lic. O. 
Ekstam; mossor från Tibet af dr. Sven Hedin; subfossila 
hasselnötter af docenten C. F. G. Andersson; en värderik 
samling växtfossil från Hör af stenhuggaren J. F. Blomquist; 
bitar af en fossil lianstam af professor E. Cohen i Greifs- 
wald; fossilt trä och kalktufi" frän Patagonien af sjökapten 
J. G. Högberg. 

Vidare har kamrer C. H. Brandel till af delningen öfver- 
1 ämnat en immersionslins med tillhörande ring och sökarelins. 

Genom byte hafva förvärfvats skandinaviska barrträd, 
kärlkryptogamer och mossor, af hvilka sistnämnda särskildt 
må nämnas ett 50-tal sällsynta norska mossor i rikliga exem- 
plar; vidare fossila växter från Hörs sandsten samt från Skå- 
nes kolgrufvor och kritaflagringar. 

Genom inköp har förvärfvats ett praktfullt exemplar af 
Schirzoneura Jioerensis från Hör. 

För vetenskapliga studier hafva samlingarna anlitats af 
dr. V. F. Brotherus i Helsingfors, laege N. Bryhn i Hönefos 
(Norge), lic. R. Fries från Uppsala, lektor Carl Lindman, 



84 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

botanisten J. W. Palibin frän Petersburg, professor H. Potonié 
i Berlin, professorn, grefve H. Solms-Laubach i Strassburg, 
herr F. Stephani i Leipzig, dr. J. Stoller från Berlin och 
professor V. Wittrock, hvarjämte docenten R. Sernander 
från Uppsala, åtföljd af sina elever, tagit en öfverblick af 
kvartärsamlingarna. 

Botaniska afdelninyen har under året vunnit betydande 
tillväxt. Främst må nämnas de rika, särdeles väl konserve- 
rade samlingar af pressade växter och andra museiföremål, 
som hemförts från Brasilien och Argentina af Regneilska re- 
sestipendiaten doktor G. O. Malme. 

Genom köp hafva förvärfvats fanerogamer från Skandi- 
navien af Botaniska Föreningen i Lund, fanerogamer och 
ormbunkar från Itatiaj^a (Brasilien) och Rio de Janeiro af 
assistent P. Dusen, kryptogamer från Argentina och Bolivia 
af licentiat K. R. E. Fries, fanerogamer från sydamerikanska 
Columbia af mr H. H. Smith, fanerogamer från Kamerun af 
G. Zenker; samt exsiccat verken: Briosi et Cavara, Funghi 
parasiti fasc. 15; Collins HaJden S Setchell, Phycotheca Bor- 
eali-americana fasc. C 5 och 19 — 23; H. Dahlstedt, Herbarium 
Hieraciorum Scandinavise cent. 15 och 16; F. Pax, Herbarium 
cecidiologicum fasc. 12; C. G. Pringle, Plantse Mexicanse 
1901 och 1902; H. Ross, Plantse siculee cent. o; och T. Wes- 
tergren, Micromycetes rariores selecti fasc. 26 — 30. 

Genom byte hafva bekommits: Cryptogamee exsiccatse af 
K. K. Hofmuseum i Wien samt brasilianska Xyridacéer af 
Uppsala universitets botaniska museum. 

Såsom gåfvor hafva erhållits: en betydande samling fa- 
nerogamer och ormbunkar från Paraguay af professor J. D. 
Anisits i Asuncion: fanerogamer från Uruguay af musikdi- 
rektör J. Arechavaleta i Montevideo ; frukter af Trapa natans 
från Tyskland af professor H. Conwentz i Berlin; faneroga- 
mer från Rio Grande do Sul af doktor J. Dutra i Sao Leo- 
poldo (Brasilien); fanerogamer från Grönland af fru E. Ek- 
man på Djursholm; fanerogamer från Novaja Semlja af licen- 
tiat O. Ekstam i Stockholm; Oxalis-arter af kollega Th. 
Fredriksson i Stockholm; asklepiadacéer från Paraguay af 
doktor E. Hassler i San Berhardino; fanerogamer från Pata- 
gonien af sjökapten J. G. Högberg i Buenos Aires; lafvar 
från Patagonien och Eldslandet af assistent M. Pennington i 
Buenos Aires; asclepiadacéer från Kile af professor C. Reiche 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARXES ÅRSBERÄTTELSER. 85 

i Santiago ; ; pilse lacustres» från Medelpad af professor Y. Sjö- 
STEDT i Stockholm; fanerogamer från Argentina af professor 
C. Spegazzini i La Platå; Alg{© aqute dulcis exsiccatse, quas 
edid. V. WiTTROCK, O. Nordstedt & G. Lagerheim af professor 
V. WiTTROCK ä Bergielund; samt skandinaviska fanerogamer 
af kandidat S. Birger och kamreraren C. H. Brandel i Stock- 
holm, adjunkt E. Collinder i Sundsvall, amanuens H. Dahl- 
STEDT i Stockholm, kyrkoherden S. J. Enander i Lillherrdal, 
lektor J. Erikson i Karlskrona, kandidat H. Fröding i Värm- 
land (en större samling), studeranden E. Lindegren, kamre- 
raren A. V. Lindstedt, amanuens Gr. O. Malme, professor A. 
G. Nathorst, fröken H. Palmquist och adjunkten J. A. O. 
Skärman alla i Stockholm, samt öfverjägmästare V. Th. Ör- 
TENBLAD 1 Umeå. 

Delar af de skandinaviska, arktiska, allmänna och Reg- 
neilska herbarierna hafva varit utlämnade för bearbetning 
till specialister i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Öster- 
rike, Schweiz, Holland och England. På museet hafva sam- 
lingarna varit anlitade af rektor S. Almquist, professor G. F. 
Atkinson (Förenta Staterna), ingeniör C. O. Boije af Gennäs, 
doktor O. F. Borge, kamrer C. H. Brandel, museidirektör 
F. V. CoviLLE (Förenta Staterna), amanuens H. Dahlstedt, 
licentiat O. Ekstam, kyrkoherde S. J. Enander, kollega Th. 
Fredriksson, licentiat K. R. E. Fries, hofkamrer Hj. Haf- 
STRÖM, adjunkt T. O. B. N. Krok, landtbrukaren P. A. Lars- 
son, studeranden E. Lindegren, lektor C. A. M. Lindman, 
mr C. G. Lloyd (Förenta Staterna), amanuens G. O. ]\[alme, 
professor W. A. Setchell (Förenta Staterna), lektor A. Skån- 
BERG, studeranden Hj. Ström, kyrkoherden A. Torssaxder och 
amanuens T. Westergren. 

Utaf afhandlingar, för hvilka museets material legat till 
grund, hafva följande under året blifvit tryckta i Kungl. 
Vetenskaps- Akademiens publikationer: O. F. Borge, Die Algen 
der ersten Regnellschen Expedition. 2. Desmidiaceen. Mit 5 
Tafeln, och 3. Zygnemaceen und Mesocarpeen. Mit 1 Tafel; 
C. A. M. Lindman, Beiträge zur Kenntnis der tropisch-ameri- 
kanischen Farnflora. Mit 8 Tafeln; samt K. Starbäck, As- 
comyceten der ersten Regnellschen Expedition. III. Mit 2 
Tafeln. 

I egenskap af Regnellsk amanuens har filosofie licentiaten 
K. R. E. Fries tjänstgjort till den 1 oktober 1903, och från 



86 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

denna tid doktor Gr. O. Malme, som vid midten af september 
månad återkommit från sin forskningsresa såsom Regnellsk 
stipendiat för åren lliOl — 1903. De rika samlingar doktor 
Malme hemfört från Sydamerika hafva alla vid framkomsten 
befunnits vara i bästa skick; och äro de nu vederbörligen 
införlifvade med det Regnellska herbariet. 

Zoologisica Riksnmseef har såsom vanligt hållits öppet 
och tillgängligt för allmänheten på de af Akademien be- 
stämda tider, söndagar och onsdagar fritt, lördagar mot en 
personlig afgift af 25 öre. De betalande besökarnes antal har 
uppgått till 347; vid de förevisningar, då tillträdet är fritt, 
räknas ej de besökande, men dessas antal har som vanligt 
varit ganska stort, säkerligen uppgående till flera tusental. 
Efter särskild begäran hafva 1,472 skolelever, anförda af 82 
lärare och lärarinnor, haft fritt tillträde. 

Den Zoo-palceontologisTia af delningen har under år 1903 
haft lyckan att få emottaga flera särdeles värdefulla skän- 
ker. Bland dessa må i främsta rummet nämnas den gåfva 
af 15,000 kronor från direktör AuG. Reinhold, genom hvilken 
afdelningen blef satt i stånd att för 10,000 kronor inköpa 
den af frih. Erland Nordenskiöld under hans expedition till 
S.- Amerika gjorda storartade samlingen af fossila däggdjur 
från Tarij a-dalen i Bolivia — hvilken i annat fall säkerligen 
blifvit såld till utlandet — , samt därjämte bestrida åtskilliga 
såväl för denna samlings uppställning som för samlingarnas 
anordning i sin helhet nödvändiga utgifter. Därnäst må 
nämnas gåfvan af 1,000 kronor från en känd vetenskapens 
mecenat, hvilken dock ej önskar blifva omnämnd, för anskaf- 
fandet af en skärmaskin med tillhörande elektrisk motor. 

Af försteningar har afdelningen emottagit flera mycket 
värdefulla gåfvor. Bland dessa böra i främsta rummet näm- 
nas: af professor A. G. Nathorst fossilsamlingar från Spets- 
bergen och Kung Karls land, gjorda under 1898 års svenska 
polarexpedition, och från Grönland frän expeditionen år 1899, 
äfvensom af några intressanta svenska fossil från Östergöt- 
land; samt af frih. Erland Nordenskiöld tvenne af honom 
förvärfvade samlingar af däggdjursfossil från Bolivia, hvilka 
i väsentlig mån komplettera de ofvannämnda af honom själf 
gjorda samlingarna. Vidare hafva till afdelningen skänkts: 
af chefen för Rysslands geologiska undersökning A. Karpin- 
SKY gipsafgjutningar af den af honom såsom Helicoprion 



IXSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 87 

Bessonowi beskrifna intressanta fisklämningen från kolfornia- 
tionen i Ryssland; af kapten J. Gr. Högberg diverse fossil 
från Patagonien och Argentina; af frili. E. Nordenskiöld en 
samling devon-fossil från Bolivia, kompletterande en förut 
af honom skänkt samling från samma trakt; af med. d:r P. F. 
Landelius kambriska fossil från Östergötland. Från afdel- 
ningen för evertebrerade djur hafva dessutom öfverlämnats: 
spongier från Gottland, och en samling snäckor från lössaf- 
iagringarna i trakten af Wtirzburg i Bayern. Silurfossil 
hafva dessutom insamlats af intendenten under resor på Gott- 
land och i Öster- och Västergötland. 

Genom inköp hafva förvärfvats siluriska fossil från Gott- 
land samt kambriska och siluriska från Västergötland, äf- 
vensom tertiär-fossil från vSkåne. 

För vetenskapliga arbeten har afdelningen anlitats: af 
frih. E. Nordenskiöld, hvilken bearbetat och beskrifvit en 
del af de af honom hemförda och till museet förvärfvade 
däggdjursfossilen från Bolivia; af akademikerna Th. Tscher- 
nyschew och Fr. Schmidt i St. Petersburg; d:r A. Schmith 
WooDWARD i London samt herr G. von Schmalensee. 

För bestämning och bearbetning äro vid årets slut ut- 
lånade: till professor O. J^ekel i Berlin crinoidéer från Gott- 
land; till professor H. Rauff i Bonn spongier funna såsom 
lösa block på Gottland; till professor J. Bohm i Berlin mol- 
lusker från triassystemet på Spetsbergen; till akademiker 
Th. Tschernyschew i St. Petersburg hela samlingen af kar- 
boniska fossil från Gåskap på Novaja Selmja. 

Inom afdelningen hafva omdanings- och nyordningsarbe- 
tena, tack vare de af K. Maj:t för reparationer och omänd- 
ringar af lokalerna beviljade, samt de af direktör Aug. Rein- 
hold skänkta medlen, oafbrutet fortgått. På från dessa arbe- 
ten ledig tid har intendenten fortsatt sina arbeten med en 
vetenskaplig bearbetning af vissa grupper af samlingarna, 
såsom graptoliterna, de kambriska och siluriska brachiopo- 
derna, samt de siluriska refbildningarnas på Gottland fauna. 

Afdelningen för lägre Evertebrater har såsom gåfvor emot- 
tagit: af professor K. CoRi i Triest en utomordentligt vacker 
samling bestämda echinodermer från Adriatiska hafvet; af 
fil. licentiaten Hjalmar Östergren en vacker samling everte- 
brater från Trondhjemsfjorden samt ett antal exemplar af den 
ytterst egendomliga parasitiskt i en Holothuria lefvande 



88 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

mollusken, Enteraxcnos Ostergreni, hvilken förut saknats i Riks- 
museets samlingar; af Uppsala universitets soologisha museum 
ett antal oligochfeter från Kamerun, bestämda af Micbaelsen 
i Hamburg; af friherre Erland Nordenskiöld en samling söt- 
vattenkräftcljur från Syd-Amerika, mestadels ostracoder och 
copepoder; af d:r G. Malme flera landplanarier, sötvattenpla- 
narier och kräftdjur frän Brasilien; af kapten T. G. Högberg 
några maskar och kräftdjur från Golfo Nuevo, Porto Ma- 
dryn; af fiskeriinspektöreu d:r F. Trybom ett par kräftdjur, nya 
för vetenskapen och för Riksmuseum; af intendenten d:r E. 
Lönnberg en rikhaltig samling hafsevertebrater från Laholms- 
bukten; af Landtbruksstf/rdsen genom d:r F. Trybom en be- 
tydande mängd evertebrater mest från Sundet och genom do- 
centen O. Carlgren ett stort antal för museet nya typer af 
actinier; dessutom hafva smärre skänker influtit t. ex. från 
lektor A. Bergman, professor P. T. Cleve m. fl. 

Genom inJcöj) har afdelningen förvärfvat ett antal kräft- 
djur från Kamerun af herr Gunnar Linnell och en samling 
bestämda oligochtieter af kandidat H. Brunander, samt ge- 
nom b]jfe med Trondhjenis nnisetim en ny nordisk sjöstjärna 
och med universitetets zoologiska museum i Köpenhamn en ny 
af Mortensen beskrifven echinid. 

För vetenskaplig bearbetning, bestämning och granskning 
hafva större eller mindre sviter af samlingar varit utlånade 
till zoologer inom och utom landet. Professor A. Wirén, som 
planlagt ett arbete öfver nordiska borstmaskar, har till låns 
betydande sviter af dessa djur. Professor D. Bergendal har 
till låns en betydande del af museets nemertiner. Professor 
H. LuDWiG i Bonn bearbetar Eldslandsexpeditionens echino- 
dermer. Doktor Joh. Thiele håller pä att afsluta samma 
expeditions svampdjur. Doktor R. Hartmeyer i Berlin ut- 
arbetar museets synascidier från Eldslandet. Doktor A. 
Skorikow har bestämt och återsändt Riksmuseets gephyreer 
från Eldslandet. Herr Strebel vid museet i Hamburg håller 
på med bearbetningen af alla hafsmolluskerna från Eldslan- 
det. Doktor H. I. Hansen i Köpenhamn har för bearbetning 
till låns sviter af exotiska kräftdjur. Docenten L. Jäger- 
skiöld har under händer ett större arbete öfver nematoder 
från Egypten, tillhöriga Riksmuseum. Fil. licentiaten Th. 
Odhner arbetar med museets samlingar af trematoder från 
samma trakter. Licentiat I. Arwidsson behandlar kritiskt 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 89 

vissa grupper af borstmaskar och licentiaten AV. Sandberg 
liar för bearbetning en betydande samling af nordiska spon- 
gier. Slutligen har på begäran för jämförelse former utläm- 
nats till professor H. Jungersen i Köpenhamn, inspektor d:r 
J. M. R. Levinsen i Köpenhamn, professor W. Kukenthal i 
Breslau, professor W. Leche vid Stockholms högskola, pro- 
fessor D. Bergbndal i Lund, professor E. Ehlers i Gröttin- 
gen, professor P. T. Cleve i Uppsala, doktor A. Skorikow i 
Petersburg m. il. 

Pä afdelningens egen lokal hafva vetenskapliga under- 
sökningar utförts, hvilka haft till mål att vidga vår kun- 
skap om hafsdjurens utbredning. En redogörelse för alla 
nordiska och arktiska gephyreer, grundad hufvudsakligen på 
Riksmuseets samlingar men äfven på från öfriga nordiska 
museer lånade former, närmar sig sin fullbordan. Docenten 
O. Carlgren har nu ordnat och bestämt hela Riksmuseets 
actiniesamling, som genom honom växt ut till en af de full- 
ständigaste i världen, och förbereder flera afhandlingar där- 
öfver. Doktor Elof Jäderholm, specialist på hydrozoer, har 
på Riksmuseum under året genomgått hela den exotiska 
samlingen och öfver dem affattat ett nu färdigtryckt arbete 
med titel »Aussereuropäische Hydroiden im Schwedischen 
Reichsmuseum». Licentiat Hj. Östergren har genomgått och 
bestämt alla våra nordiska och arktiska asterider, hvilka 
hittills varit obestämda och ej ens inregistrerade. Dessutom 
hafva baron E. Nordenskiöld, kandidat Hägg m. 11. arbetat 
vid af delningen. 

Arbetet med samlingarnas grofordnande, inregistrerande 
och vårdande har fortgått oafbrutet under hela året. Så- 
lunda ha stora sviter af afdelningens mollusker omlagts i 
nya askar med lock och ordnats in efter släkten, och hela 
den rika nordiska bryozo-samlingen har ordnats och inregi- 
strerats, hvilket blifvit en möjlighet först sedan af delningen 
genom Akademiens beslut fått sitt utrymme ökadt med 3:ne 
rum, hvilka förut tillhört biblioteket, men som ansetts mindre 
lämpliga för detta ändamål. 

Den entomologisTia afdelningen har äfven under år 190a 
fått mottaga rika gåfvor: af fil. lic. R. Fries, Uppsala, några 
bin från Bolivia; af A. L. Montandox, Bukarest, några He- 
mipterer; af fil. stud. A. Roman, Uppsala, parasitsteklar; af 
prof. Chr. Aurivillius en summa af 100 kr. såsom bidrag till 



90 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

inlösning af d:r E. Nymans samlingar; af L. Pékinguey, Cape 
Town, Schizonycha-arter; af prof. Aurivillius en samling dag- 
fjärilar från Kongo; af densamme 79 Cerambycider; af J. 
Weise, Berlin, sex sp. Coccinellider från Usambara, co-typer 
till af honom beskrifna arter ; af prof. Aurivillius en nr vald, 
af 26 arter bestående samling afrikanska fjärilar; af fil. kand. 
I. Trägårdh, Uppsala, en samling i 70 rör bevarade spindlar, 
insamlade under »Daga»-expeditionen 1898; af prof. Aurivil- 
lius 32 Cerambycider; af J. Weise, Berlin, ytterligare några 
co-typer af Coccinellider från Usambara; af E. Mjöberg, 
Stockholm, några Acarider; af Theo. D. A. Cockerell, East 
Las Vegas X. M., några bestämda Coccider; af prof. Auri- 
villius, omkring 40 arter bestämda Cerambycider; af doc. 
L. A. Jägerskiöld, Upsala, H arter termiter hemförda af 
svenska Sudan-exped.; af K. Jordan, Tring, några värdefulla 
bestämda fjärilar; af Theo. D. A. Cockerell, East Las Vegas, 
hylsa af en Psychid, gallbildningar af en Dipter samt co-typer 
af några Coccider; af prof. Aurivillius, 22 arter för museet 
nya spinnarijärilar; af E. Mjöberg, Stockholm, några Sipho- 
naptera; af doc. L. A. Jägerskiöld, Uppsala, 27 sp. Formici- 
der, 29 sp. Dytiscider och Hydrophilider, 2 sp. Gyrinider, 1 
sp. Coccinellid och 4 sp. Phytophager från svenska Sudan- 
exped. jämte N:o 8, 9, 10 och 12 af exp:s publikationer, vidare 
bon och svampodlingar af termiter; af Goodman & Salvin, 
London, nytt häfte af Biol. Centr. Am. med pl. N:o 20; af 
H. GrEBiEN, Hamburg, några Heteromerer; af fil. d:r Otto 
Holm, Stockholm, 88 svenska Phryganeider från Löfånger i 
Västerb.; af Gr. L. Champion, London, 10 arter Curculionider; af 
E. Haglund, ett rör Aphider från Torneå Lappmark; af frö- 
ken Levin, Stockholm, Thripsar; af Axel Josephson, Stock- 
holm, en samling Phryganeider från Jämtland ; af prof. Auri- 
villius 30 sp. Cerambycider från Ostafrika; af missionären 
K. E. Laman, Mukimbungu, Kongo, en värdefull af omkring 
145 ex., hufvudsakligast fjärilar, bestående samling. Många 
af dessa voro tagna såsom larver och kläckta i de burar, som 
i maj 1902 vid herr Lamans resa medsändas från ent. afd.; 
larver tillhörande nio olika kläckta arter medföljde; af byrå- 
chefen J. Meves, Stockholm, flera ex. Exochilum circumflexum, 
kläckta ur puppor af tallspinnaren; af Aug. Berggren, Stock- 
holm, 41 fjärilar från Columbia; af A. Roman, Uppsala, Pseu- 
doneuropterer från Torneå Lappmark; af dr. G. Jacobson, 



IXSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 91 

mus. St. Petersburg, oo-typer af Hodotermes turkestanicus; 
af d:r Karl Daniel, Miinchen, co-typer af Aphodius amblyo- 
don; af W. L. Distant, London, sex co-typer af Tiugididen 
Cadamustus t^-picus; af H. Tournier, Peney, Schweiz, några 
parasitsteklar; af d:r G-. Malme, Stockholm, en del insekter 
från Brasilien; af René Martin, Le Blanc, en af 27 sp. i 42 
€x. bestående samling bestämda Odonater, de mesta från 
Frankrike och Indien; af studeranden P. Geijer, Stockholm, 
Aradus brevicollis från Värmland, första svenska ex. af denna 
art i samlingarna; af lektor C. H. Johansson, Västerås, Leu- 
corrhinia pectoralis c3=^$; af doc. L. A. Jägerskiöld, Uppsala, 2 sp. 
Siphonaptera från Sudan-exp.; af Axel Josephson, Stockholm, 
Xemosoma elongatum, det första svenska ex. i saml. ; af doc. 
Axel Hamberg, Stockholm, hela det entomologiska materialet 
från Sarjek-traktens undersökningar, omfattande omkring 800 
insekter, samt 95 rör spindlar från samma lokal; af doc. Gr. 
Grönberg, Stockholm, tallspinnare; af fil. stud. E. Mjöberg, 
ett par för den svenska samlingen nya skalbaggar: af Axel 
Josephson, en samling skalbaggar från Frankrike samt af J. 
G. Högberg, några i sprit inlagda insekter från S. Amerika. 

Genom lö}) har förvärfvats Gran Chaco-exp:s material af 
insekter, spindlar, myriopoder och skorpioner; af Fruhstorfer 
exotiska Odonater, af Ertl Miinchen, ostafrikanska in.sekter 
och af Staudinger & Bang-Haas en del Cerambycider. 

Genom hy te har afdelningen erhållit; af René Martin, 
Le Blanc, 35 sp. Odonater i 57 ex. från Frankrike, Australien 
och Sechellerna; af J. Desneux, Bruxelles, co-typer af Euter- 
mes desertorum; af kand. E. Strand, Kristiania, Siphonap- 
tera; af Henry S. Gorham, London, Endomychider och Ma- 
lacodermer; af H. E. Andrewes, London, en samling co-typer 
af Coleoptera; af René Martin, Le Blanc, en samling be- 
stämda franska Odonater; af häradshöfding Hultgren, Örebro, 
en samling för museet värdefulla Curculionider; af konserva- 
tor C. O. Roth, Stockholms högskola, Pseudoneuroptera från 
Gellivare; af konservator H. Muchardt, Helsingborg, diverse 
insekter; af Carl Felsche, Leipzig, en del för museet nya 
Coprophager samt af d:r Loman, Amsterdam, ett par Opilio- 
nider. 

Af för museet obehöfliga dubbletter hafva samlingar iit- 
deJats till följande personer, i de flesta fall såsom ersättning- 
för bearbetning af obestämdt material: till J. Weise, Berlin, 



92 VETENSKAPSAKADEiMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Coccinellider från Kamerun; till S. Schenkling, Hamburg, 
ErotyJider från samma trakt; till med. kand. J. Peyron, 
Stockholm, ägg af svenska fjärilar; till d:r L. Schultze, Jena, 
en del termiter från Afrika; till G. F. Hampson, Brit. Mus. 
kamerunska Pyralider; till d:r F. Sp^th, AVien, cassidider, 
liksom i föregående fall såsom ersättning för bearbetning af 
museets material från Kamerun; till A. L. Montandon, Buka- 
rest, Hydrocorider för bearbetning af ett större material af 
sädana från Haglunds samling; till P. Lesxe, mus. Paris, 
Bostrychid från Kamerun; till prof. Lameere, Bruxelles, 
några Cerambycider; till H. Gebien, Hamburg, en del Pycno- 
cerider; till prof. dir. Kr^pelin, mus. Hamburg, Scolopendri- 
der för bestämning af museets obearbetade material af denna 
grupp; till Carl Felsche, Leipzig, Coprophager från Kame- 
run; till M. Jacoby, London, Phytophager från samma trakt; 
till lic. E. Wahlgren, Västerås, en del svenska Tipulider; 
till H. d'Orbigny, Paris, några Onthophagus-arter från Ka- 
merun och till J. BouRGEOis, St. Marie aux Mines, Elsass, 
Lycider från samma trakt. 

För vetenshapUg hearhetning samt för jämförelse med typer 
hafva museets samlingar varit mycket anlitade af isynnerhet 
utländska specialister, men äfven af svenska zoologer, af 
hvilka några genom erhållna anslag längre tider arbetat vid 
museet. Från detsamma hafva samlingar för sagda ändamål 
utlånats till följande personer, hvilka alla efter afslutadt ar- 
bete i oskadadt skick återställt det åt dem anförtrodda ma- 
terialet. Så har lil. stud. E. Mjöberg för jämförelse haft 
Cryptophagus labilis; H. Schoutedex, mus. Bruxelles, har för 
sitt under arbete varande verk >Rhynchota Aethiopica» haft 
museets afrikanska bestämda och obestämda material af 
Scutellerider och Graphosomider; A. L. Montandon, Bukarest, 
har till granskning haft ett par Hydrocorid-typer; iil. stud. 
Mjöberg har för närmare undersökning haft Aneurus Isevis 
och Tropistethus holosericeus; lic. E. Wahlgren, Stockholm, 
har för en uppsats öfver Siphonaptera bearbetat museets dit- 
hörande material från Gran Chaco expeditionen ; d:r F. Sp^th, 
Wien, har i samband med bearbetningen af det kameruuska 
Cassidid-materialet haft ett antal Aspidomorpha-typer till 
kritisk granskning; prof. O. M. Reuter, Helsingfors, har till 
jämförelse haft typen till Capsus chinensis; W. L. Distant, 
London, har för samma ändamål haft ett par andra Hemi- 



I 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 93 

pterer; d:r F. Speiser, Biscliofsburg, har för bearbetning ai' 
Diptera pupipara i Tierreich» till granskning haft några 
dithörande Thomsonska typer från »Engenies.> resa; P. Stein, 
Genthin, har till låns haft typer ur Fallénska samlingen; 
K. Jordan, Tring, har bearbetat de kamerunska x^nthribi- 
derna; J. Bourgeois, St. Marie aux Mines, har bearbetat och 
publicerat en uppsats öfver de från Kamerun hemförda Ly- 
ciderna; A. L. Montandon, Bukarest, har till granskning haft 
några B-anatra-typer samt bearbetat museets obestämda Hy- 
drocorider från Haglunds samling, utgörande 291 ex.; S. 
ScHENKLixG, Hamburg, har till påseende haft en Clerid från 
Kamerun; Henry S. Gorham, London, har bearbetat de ka- 
merunska Endomychiderna och Lampyriderna; I. Weise, Ber- 
lin, har bearbetat museets material af kamerunska Hispider 
och därom tillsammans med Coccinelliderna publicerat ett ar- 
bete; d:r F. Sp^th, Wien, har till granskning ytterligare 
haft ett par Cassidid-typer; H. Gebien, Hamburg, har för en 
monografi öfver Pycnoceriderna haft museets bestämda och 
obestämda material af denna grupp, det senare hufvudsakli- 
gen från Kamerun; prof. O. M. Reuter, Helsingfors, har stu- 
derat Dalmans typ af Phimodera humeralis; kand. A. Tull- 
gren, Albano, har till jämförelse haft ett par växtsteklar; 
director prof. Kr^pelin, Hamburg, har bearbetat Gran Chaco- 
expeditionens Scolopendrider; G. C. Champion, London, har 
för det stora verket Biologia Centr. Americana till låns haft 
flera Curculionid-typer från Schönherrs och Chevrolats sam- 
lingar; prof. Beuter, Helsingfors, har till undersökning haft 
Pentatomider; mag. phil. Walter M. Axelson, Helsingfors, 
har för sina studier öfver Collembolerna haft till jämförelse 
en dithörande typ; doc. E. Nordenskiöld, Helsingfors, har 
bearbetat Gran Chaco-expeditionens Hydrachnid-material; A. 
Fauvel, Caen, har för kritisk jämförelse med efter dem ut- 
förda teckningar haft Staphylinid-typer från Kamerun; P. 
Lesne, Paris, har bestämt de från nämnda trakt hemförda 
Bostrychiderna; prof. K. Heller, Dresden, har till granskning 
haft några Curculionid-typer från Chevrolats samling i och 
för bearbetning af museets kamerunska material af dessa in- 
sekter, h vilken han efter Fausfs död öfvertagit; W. L. Di- 
stant, London, har granskat några typer af Oncocephalus- 
arter; prof. Lameere, Bruxelles, har till kritisk granskning 
och bestämning haft en del Cerambycider; Carl Felsche, 



114 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

Leipzig, har bearbetat museets från Kamerun hemförda Co- 
prophager ocb öfver desamma skrifvit en i manuskript före- 
liggande af handling; lektor G. Adlerz har för sitt intres- 
santa arbete öfver vissa Pompiliders och Sphegiders lefnads- 
förhållanden och instinkter haft till jämförelse ett par svenska 
stekelarter; W. L. Distant, London, har för undersökning 
haft typerna till några Reduviider samt typen af en fjäril; 
d:r Gr. Jacobson, mus. St. Petersburg, har för jämförelse med 
en transkaspisk form haft ex. af Hodotermes ochrace^^s; d:r 
Karl Daniel, Mlinchen, har från Schönherrs samling haft en 
del Curculionid-typer; G. Ulmer, Hamburg, har bearbetat 
museets material af eldsländska Trichopterer; Henry d'Orbigny, 
Paris, har bearbetat de från Kamerun hemförda Onthophagus- 
arterna, samt däröfver skrifvit en i manuskript föreliggande 
uppsats; amanuensen Hugo Ågren, Lund, har för jämförelse 
haft en Collembola-typ; Carl Felsche, Leipzig, har till gransk- 
ning haft flera Coprophag- typer och d:r J. C. C. Loman, Am- 
sterdam, Opilionider frän Kamerun. 

För ännu ej afslutade arbeten har d:r E. Rousseau, Bru- 
xelles, ytterligare erhållit obestämda och bestämda Panagfei- 
der; P. Stein, Genthin, har från Fallénska samlingen ett par 
Dipterer; A. L. Montandon, Bukarest, har Ranatra-arter samt 
en del andra, obestämda Hydrocorider; A. Fauvel, Caen, har 
till bestämning en af öfver ett tusen Staphylinider bestående 
samling; H. S. Gorham, London, har till granskning en Zy- 
thonia; H. Boileau, Bois Combes, har för bearbetning museets 
kamerunska Lucanider; prof. Reuter, några Hemipterer; d:r 
F. SiLVESTRi, Bevagna, har för bestämning en Embiid från 
Kamerun; d:r H. Schouteden, Bruxelles, har museets material 
af afrikanska Asopider, äfvensom Tessaratomider; d:r F. SiL- 
vestri har för bearbetning Gran Chaco-expeditionens myrio- 
poder, äfvensom sådana hemförda af d:r G. Malme och d:r 
C. Bovallius; a. L. Montandon, Bukarest, har för bearbetning 
Gran Chaco-expeditionens Hydrocorider och kand. J. Silfve- 
Nus, Helsingfors, samma expeditions Phryganeider; G. C. 
Champion har för jämförelse Curculionider från Chevrolats 
samling; H. Gebien bearbetar museets material af kame- 
runska Tenebrionider; d:r E. Bergroth, Tammerfors, har för 
bestämning en samling svenska Tipulider; P. Stein, Genthin, 
har för granskning en del Dipterer från »Eugenies» resa; d:r 
v. Schulthess-Schindler, Ziirich, bearbetar museets material 



INSTITUTIONSFÖRESTÅXDARXES ÅRSBERÄTTELSER. 95 

af kamerunska Acridiider, hvaraf en del till honom blifvit 
afsänd; G. Ulmer, Hamburg, har museets Trichopterer från 
samma trakt; AV. E. Sharp, England, har för jämförelse ett 
par svenska Dytiscider; d:r L. ^Melichar, Wien, har för sina 
fortsatta monografiska arbeten öfver Homoptererna museets 
bestämda och obestämda Issider; Gr. C. Champion har för jäm-- 
förelse några Homopterer och prof. I. Bolivar, Madrid, typen 
till en Acridiid. 

Det under förra året för då ännu ej afslutade arbeten 
utlånade materialet har i vederbörande skick återställts, af 
Faust, Pirna, allt utom det från Kamerun, hvars bearbetning 
prof. Heller öfvertagit; Melichar, Wien; Holmgren, Stock- 
holm; Kr^epelin. Hamburg; Rousseau, Bruxelles, delvis; Weise, 
Berlin; Fauvel, Caen; Jacoby, London; Schenkling, Ham- 
burg; Cockerell, East Las Vegas; Hampson. London, Roman, 
Uppsala; Régimbart, Evreux; A\'ahlgren, Västerås samt Borg, 
Linköping. 

På museet hafva samlingarna studerats af prof. V. Witt- 
ROCK, artisten Gr. Hallström, doc. G. Grönberg, stud. Per 
Geijer och fil. stud. E. Mjöberg. 

Med understöd från honorarieanslaget har assistenten kand. 
A. Tullgren fortsatt ordnandet af Thorell s samling, h vilket 
arbete genom ett mindre tillskott från afdelningens medel 
kunnat fullt af slutas. Samlingen, som redan i förra årsbe- 
rättelsen approximativt beräknades, visar efter nu upprättad 
katolog, frånsedt Acariderna, af svenska och norska former, 
'I^)'^ sp. Araneee verae, 11 sp. Opiliones, 1 sp. till Chelonethi 
= 310 sp. i (y-^i] rör. Den extraskandinaviska delen omfattar 
1 sp. Palpigradi, -4 sp. Solifugee, 7 Pedipalpi, Ii6 Scorpiones, 
12 Chelonethi, 121 Opiliones samt 1844 Aranese veree = 2,055 sp. 
&\\^r tillsammans 2,365 arter spii)delartade djur, hvartill komma 
34 sp. Acarider. De äro förvarade i 3,443 rör, stående i 267 
med sprit fyllda glasburkar. Den dyrbara samlingen är in- 
ordnad i ett särskildt för densamma förfärdigadt skåp. Den 
176 sidor omfattande katalogen har, utan direkt kostnad, af 
entomologiska föreningens distributör kassör G. Hofgren pryd- 
ligt renskrifvits. Med understöd från samma anslag har fil. 
stud. A. Roman arbetat med de exotiska parasitsteklarne, af 
hvilka de verkliga Ichneumoniderna bestämts till släkte och 
ofta till art; de öfriga grupperna hafva grofordnats. Vidare 
har lic. E. Wahlgren bearbetat och ordnat museets svenska 



9(3 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1004. 

Tipulider, särskildt materialet från Haglunds samling. Med 
anslag från Bcf/iiells Zool. gåfvomedel har kand. A. Tullgren 
bearbetat museets material af vissa steklar från Kamerun, 
öfver hvilka en afhandling i manuskript föreligger, samt be- 
stämt, preparerat och ordnat museets extraskandinaviska 
Seoliider, som inordnats i 15 lådor. 

Afven detta år står afdelningen i stor tacksamhet till 
Vetenskaps-akademiens sekreterare, prof. Aurivillius, som 
där, så långt tiden medgifvit, fortsatt sina entomologiska ar- 
beten. Så har bestämningen af Heterocerer och andra fjä- 
rilar samt Cerambycider fortgått, hvad de senare beträffar 
särskildt de kamerunska, öfver hvilka ett arbete under året 
publicerats. Bearbetningen af de svenska bina har afslutats 
och en öfversikt öfver dem skrifvits för »Svensk Insekts- 
fauna». 

Prepareringsarbeten hafva fortfarande utförts af fru S. 
Ramberg, hvarvid bl. a. ostafrikanska former, Odonater, Gran 
Chaco-expeditionens samlingar, A. Berggrens samlingar från 
Columbia, Lamans från Kongo, svenska Phryganeidsamlingen, 
större delen af de exotiska bina samt de lappländska sam- 
lingarna från Sarj ek-trakten blifvit uppställda eller omprepa- 
rerade. Intendentens tid har till stor del tagits i anspråk 
till författandet af den allmänna skildringen öfver resan i 
Väst- Afrika samt för utarbetandet af föredrag till Vetenskaps- 
akademiens högtidsdag. Vidare har största delen af museets 
obestämda extraskandinaviska insekter utom fjärilar och 
Odonater, hvilka voro för talrika att här inrymmas, från 
skilda delar af museet gruppvis sammanförts i ett för ända- 
målet förfärdigadt magasinskåp, ett nödvändigt ehuru rätt 
tidsödande arbete. 

Museets samlingar hafva lämnat material till följande 
publikationer : 

Chr. Aurivillius. Zwei neue afrikanische Heteroceren (1 mus. 
Holm). Ent. Tidskr. 1903, p. 106. 

Svensk Insektsfauna 13: 1; 1 Apidse. Ent, Tidskr. 

1903, p. 129—218; 24 textfig. 
— - — Beiträge zur Kenntnis der Insektenfauna von Kame- 
run, n:o 21 Cerambyciden. Ent. Tidskr. 1903, p. 250 
—282; 12 textfig. 
J. BouRGEOis. Lycides recueillis au Cameroun par le Prof. 
Yngve Sjöstedt. Ent. Tidskr. 1903, p. 285—287. 



IXSTITUTIONSFÖRESTÅXDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 97 

E. Brexske. Melolonthiden aus Kamerun nach der Ausbeute 
des Herrn Professor d:r Yngve Sjöstedt, sowie eine 
Ubersicht aller bisher bekannten arten Kamerun's und 
des angrenzenden Gebiets. Ent. Tidskr. 1903, p. 81 — 
98; 2 textfig. 

A. Fauvel. Staphjdinidae recueillis au Cameroun par le d:r 
YxGVE Sjöstedt. Arkiv för Zoologi Bd I, p, 235 — 244, 
tafl. 11. 

M. Jacoby. Phytophagous Coleoptera obtained by Prof. Sjö- 
stedt in the Cameroons. Arkiv för Zoologi Bd I, p. 
223—234, tafl. 10. 

Karl Kr^pelin. Revision der Scolopendriden: Mith. aus 
dem Naturh. Mus. Hamburg 1903; XX 276 sid. (ex. p. 
behandlar Porats typer samt annat museet tillhörigt 
material.) 

L. Melichar. Monographie der Acanaloniiden und Flatiden. 
Annalen des K. K. Naturhistori schen Hofmuseums 
Wien (1902) [ex. p. utförliga beskr. af Ståls typer 
o. a. museet tillhörigt material af dessa grupper]. 

Otto Schwarz. Die von Herrn Prof. d:r Yngve Sjöstedt ge- 
sammelten Elateriden, Eucnemiden und Throsciden. 
Arkiv för Zoologi Bd 1, p. 43 — 53; 1 textfig. 

Yngve Sjöstedt. Termiterna och deras biologi. Föredrag i 
zoologi vid Vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 
mars 1903. Vet. Akad. Årsbok 1903, p. 89—101. 

Eine neue Termite aus Brit. Centr. Afrika. Ent. 

Tidskr. 1903, p.^ 76. 

Fr. Sp^th. Verzeichnis der von Professor d:r Yngve Sjö- 
stedt in Kamerun gesammelten Cassiden. Arkiv för 
Zoologi Bd L p. 171—180; 1 textfig. 

Eine neue Casside aus Birma. Ent. Tidskr. 1903, 

p. 111. 

Einar Wahlgren. Aphanipterologische Notizen nebst Bemer- 
kungen neuer Arten. Arkiv för Zoologi Bd I, p. 181 
—196, tafl. 7—9. 

tjber Pulex vagahunda Boh. Ent. Tidskr. 1903, p. 219. 

J. Weise. Coccinelliden und Hispiden aus Kamerun. Arkiv 
för Zoologi Bd I, p. 55—63, tafl. 5. 

Vert ebrat af delningen har under året fått mottaga flera 
skänker, bland hvilka först må nämnas ett skelett af »Tursio 

Vetenskaps- Akademiens Arshok. 2. 7 



118 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1004. 

truncatiis», funnet i blålera i Sandsvall och skänkt af redak- 
tören herr G. R. Petersson därstädes. Afdelningen har med 
gåfvor äfven varit ihågkommen af konservator Gr. Kolthoff, 
disponenten A. Wennberg, tullförvaltaren O. Ekborn, öfver- 
kontrollören P. G. Boren, professor Y. Sjöstedt, konservator 
A. Svensson, kapten J. G. Högberg, jägmästaren C. A. Smitt 
och doktor Sven Hedin. 

Bland inköp må nämnas en läppbjörn, två apor, en kalf, 
bastard mellan yak och Ijällko, en hare samt diverse fåglar. 

Det vetenskapliga arbetet vid afdelningen har fortgått 
med fisksamlingens bestämning och katalogisering. På kon- 
servatorsverkstaden har största delen af arbetet ägnats åt den 
fortsatta uppställningen af museets hvalskelett. Två sådana 
hafva under året kunnat färdiga inflyttas i det provisoriska 
hvalmuseet på kvarteret Grönlandet Södra, nämligen ett af 
narvalen Monodon monoceros och ett af Balsena Svedenborgii. 
Bland uppstoppade däggdjur må nämnas ea hermelin (Mustela 
erminea), en panterkatt (Felis pardalis) och en tam katt samt 
åtskilliga fåglar. Flera hundar och skelett, däribland tre 
myskoxar och en polarvarg, hafva blifvit preparerade och in- 
lagda till förvaring i magasin. 

För vetenskapliga studier har afdelningen varit anlitad 
af fil. stud. vid Stockholms Högskola S. Lagerheim och lära- 
rinnan fröken Karola Schalander. 

JEtnografisha afdelningen. — Afdelningens samlingar hafva 
under året ökats med 691 nummer, af hvilka 282 förvärfvats 
genom inköp och 409 genom gåfvor. Bland de senare må i 
främsta rummet nämnas en särdeles värdefull samling af 250 
föremål, till största delen från Batakerna på Sumatra, skänkta 
af hr Carl E. Gadelius i Singapore och af honom insamlade 
under ett flerårigt uppehåll bland detta folk. Samlingens 
värde ökas än mera genom en utförlig och mönstergill kata- 
log, upptagande äfven föremålens namn på Batakspråket. 
Kapten John G. Högberg har som gåfva öfverlämnat en myc- 
iket instruktiv samling af 138, till större delen för museet nya 
föremål från Eldslandet och Patagonien. Öfriga gåfvor äro: 
af frih. Erland Nordenskiöld, en i brons gjuten af bildning 
af leopardskalle från Beuin i V. Afrika, två Jakutiska ka- 
lendrar, skurna i fossilt elfenben och två ovanliga, broderade 
skinnväskor från Mataco-indianerna i S. Bolivia; af kuratorn 
för etnologiska och arkeologiska afdelningen af Carnegie- 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 99 

museet i Pittburgh i Pennsylvania, hr C. V. Hartman, fyra 
äldre keramiska föremål från Costa Rica; af sekreteraren vid 
svensk-norska generalkonsnlatet i Kobe, hr Torsten Udden, 
tre japanskt buddhistiska blixtsymboler i brons; af missionä- 
ren Herman Tjäder i Kina, en kinesisk eremits matskål af 
trä; af fil. licentiaten O. Ekstam, en samojedknif från S. 
"Waigatsch, af docenten frih. Axel Klinckowström ett stycke 
tapa från Påskön och af deltagaren i Swerdrups Fram-expe- 
dition, fil. kand. Herman G. Simmons en slädmodell af hval- 
rosstand från Väst- Grönland och en kartskiss öfver den af 
eskimåer bebodda delen af Grönland norr om Melville bay, 
tecknad af eskimåen Kolotengva. Löjtnant D. Bildt har 
öfverlämnat ett porträtt af den 1774 till England förda po- 
lynesiei-n Omai från Raiatea, stucket i koppar af Fra:s Barto- 
lozzi. 

Den antropologiska samlingen har af grefve Eric von 
Rosen riktats med gåfvan af 10 recenta skelett, de flesta af 
till namnet kända Chiriguan-indianer i södra Bolivia, och af 
kapten J. G. Högberg med tre kranier från Patagonien. 

Samlingen af fotografier har ökats genom bidrag af fil. 
mag. Uno Sirelius i Helsingfors, hr C. V. Hartman, hr C. E. 
Gadelius och prof. Y. Sjöstedt. 

Afdelningens boksamling har af grefve Eric von Rosen 
erhållit praktverken: Die Rninenstätte von Tiahuanaco af 
Uhle d' Stilhel och Seltene Waff'en aus Afrika, Asien und 
Amerika af Meyer & Uhle. — Mr Clarence B. Moore i Phila- 
delphia har öfverlämnat en fullständig samling af sina viktiga 
arkeologiska publikationer rörande de af honom under en lång 
följd af år utförda undersökningar i Förenta Staternas S. O. 
delar. — Prof. Gerhard Holm har öfverlämnat katalog öfver 
etnografiska museet i Petersburg. 

De viktigaste inköpen utgöras af en samling af 104 fö- 
remål från holländska N. Guinea och 76 från Collingwood 
Bay i brittiska N. Guinea. Nödvändigheten att förse af- 
delningen med många nya skåp och annan materiel har för 
öfrigt hindrat samlingens välbehöfliga förstärkande i någon 
betydligare mån genom inköp. 

Arbetena vid afdelningen hafva bestått i revision af det 
äldre inventariet och omsignering af dithörande material 
samt katalogisering och signering af nyförvärfvade samlingar. 
Vidare har i Afd. I de af grefve E. von Rosen skänkta 



100 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

samlingarna frän Mataco-, Chorot-, Toba-, Chiriguan- ocb 
Tapietes-indiauerna i Argentina och Bolivia (öfver 1,000 num- 
mer) blifvit fullständigt uppställda i ett särskildt rum i bot- 
tenvåningen. Den peruanska afdelningen bar fullständigt 
omordnats. I afdelningen II (Asien) bafva de kinesiska, 
koreanska, siamesiska, birmanska och indiskt religiösa afdel- 
ningarna helt ocb hållet och den japanska afdelningen delvis 
omordnats. De i förra årsberättelsen omnäninda betydande 
gåfvorna af d:r Sven Hedin från Tibet, Mongoliet och östra 
Turkestan halva fullständigt uppställts. 

Till grefve Eric von Rosen står museet i största för- 
bindelse för hans fortsatta, särdeles förtjänstfulla arbete med 
katalogiserandet af de af honom skänkta samlingarna och 
har detta arbete nu fortskridit till N:o 5,552 i hans utförliga 
beskrifvande katalog, hvadan är att förutse, att dessa lika 
rika som viktiga samlingar vid afslutadt katalogarbete torde 
komma att uppgå till närmare 7,000 nummer. — Vid museet 
har d;r JosEF Hammar varit sysselsatt med utarbetandet af 
en snart afslutad monografi öfver de af honom vid den se- 
naste Nathorstska expeditionen till N. O. Grönland gjorda vik- 
tiga fynden frän de nordligaste kända platser på Ostkusten, 
där eskimåer lefvat. — Löjtnant Didrik Bildt, frih. Erland 
Nordenskiöld och kand. Sven Lovén från Lund hafva under 
intendentens ledning genomgått en kurs i naturfolkens orna- 
mentik och för öfrigt idkat etnografiska studier i museet. — 
Af utländska forskare har museets samlingar studerats af d:r 
Gustaf Antze vid Grassi-museet i Leipzig, som speciellt stu- 
derat den australiska afdelningen, assistenten vid museet i 
Kiel, d:r Fr. Knorr, d:r Franz Weinitz från Berlin, prof. 
Alfr. Hettner från Heidelberg, d:r Hugo Ficke, Leiter des 
städtischen museums i Freiburg i Bg., prof. A. A. Veblen 
vid lowa State University, som speciellt studerat fartygsmo- 
deller och d:r T. Näsa från Tokio, Japan. 

Museets båda afdelningar hafva under året på fastställda 
tider hållits öppna för allmänheten fyra dagar i veckan, 
hvarvid intendenten såsom vanligt gått de besökande till 
hända med samlingarnas förklarande. Sammanhängande före- 
drag hafva därvid hållits för en del skolor och seminarier. 



INSTITUTIONSFÖRESTÅXDARXES ÅRSBERÄTTELSER. 101 



3. Statens Meteorologiska Centralanstalt. 

Meteorologiska Centralanstaltens verksamhet har under 
året fortgått i det närmaste oförändradt efter samma plan 
som under de närmast föregående åren. 

För den dagliga väderlekstjänsten har Anstalten aret om 
mottagit morgontelegram, innehållande afton- och morgonob- 
servationer öfver väderleken, från 14 inländska och 46 ut- 
ländska stationer samt endast morgonobservationer från 2 ut- 
ländska (norska). 

Genom tillmötesgående af Direktionen för Die Deutsche 
Seewarte i Hamburg har från och med 26 maj 1903 det t3'ska 
väderlekstelegrammet ökats med uppgifter från en ny station, 
nämligen Borkum vid Nordsjöns sydkust. Vidare har genom 
underhandling med det holländska meteorologiska institutet 
i de Bilt vid Utrecht samt med Deutsche Seewarte telegram- 
växlingen med Holland förenklats, i det att Seewarte godhets- 
fullt åtagit sig att utan ersättning förmedla det dagliga te- 
legramutbytet mellan Sverige och Holland, så att uppgifterna 
från den holländska stationen Helder från och med den 26 
maj inkomma tillfogade det tyska telegrammet, och därmed 
äfven betydligt snabbare än förut. Slutligen har föranstal- 
tats därom att från och med 1 april dagliga uppgifter öfver 
vind och väderlek från 3 fyrplatser, nämligen Vinga, Skagen 
och Skanör, meddelas Anstalten per telegraf genom förmed- 
ling af meteorologiska stationen i Göteborg. 

Med stöd af samtliga inkommande telegram hafva dagli- 
gen tvenne synoptiska kartor konstruerats, af hvilka morgon- 
kartan offentligen anslagits å 4 ställen i hufvudstaden och i 
förminskad skala återgifvits i 4 här utkommande dagliga 
tidningar. Det viktigaste af de i morgontelegrammen upptagna 
iakttagelserna har meddelats i 10 dagliga tidningar i huf- 
vudstaden i en tabell, åtföljd af en sammanfattning af väder- 
lekstiliståndet samt väderleksutsikter för det närmast föl- 
jande dygnet, hvarjämte nämnda sammanfattning, tillika med 
utsikter, på telegrafisk väg öfversändts till 11 kommuner i 
riket (däraf 6 året om och 5 endast under sommarmånaderna) 
hvilka till K. Telegrafverket erlägga de härför stadgade af- 
gifter. En mera kortfattad sammanfattning af väderlekstill- 



102 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904, 

ståndet jämte utsikter hafva äfven öfversändts till K. Sty- 
relsen för Statens järnvägstrafik, som på egen bekostnad låtit 
anslå densamma å alla större järnvägsstationer. Denna an- 
ordning har äfven blifvit vidtagen på flera privata banlinier, 
af hvilka de flesta erhållit sina uppgifter från närmaste stat- 
station. Sistnämnda kortfattade sammanfattning har äfven 
meddelats Svenska Telegrambyrån i Stockholm, hvilken ytter- 
ligare spridit densamma till sina kunder. 

En ganska väsentlig förändring till det bättre, hvad 
väderlekstjänsten i sin helhet under förmiddagarna beträflPar, 
har under året inträdt, i det att, tack vare internationella 
bemödanden, de flesta utländska väderlekstelegram börjat in- 
komma icke obetydligt tidigare på förmiddagen än förut 
varit fallet, och att till följd däraf de för allmänheten af- 
sedda telegrafiska och andra meddelanden kunnat utfärdas 
tidigare och i regel mera fullständigt än förut. De engelska 
och franska telegrammen inkomma dock fortfarande väl sent. 
I öfverensstämmelse med hvad som ägde rum under före- 
gående år anordnades äfven under juli— september månader 
vid Anstalten en särskild väderlekstjänst till jordbrukets 
gagn. För detta ändamål erhöll Anstalten under denna tid 
morgontelegram innehållande morgon- och aftonobservationer 
från ytterligare 6 inländska och 1 utländsk station, samt 
eftermiddagstelegram från 17 inländska och 19 utländska sta- 
tioner. Med stöd af dessa telegram dels kompletterades de 
ofvannämnda synoptiska kartorna, dels upprättades en sär- 
skild karta öfver eftermiddagens väderlek, i enlighet med 
hvilken kl. (i e. m. utfärdades särskild för jordbruket afsedda 
väderleksutsikter beträffande nederbörd och nattfrost under 
påföljande dygn. Dessa eftermiddagsuppgifter anslogos i lik- 
het med morgonuppgifterna å 4 offentliga platser i hufvud- 
staden samt meddelades i tvenne här utkommande dagliga 
morgontidningar och sändes genom K. Telegrafstyrelsens för- 
sorg till flera af dess ofvannämnda abonnenter samt delgafs 
K. Järnvägsstyrelsen, 

De till Anstalten ankommande morgontelegrammen hafva 
fortfarande och till samma utsträckning som förut publicerats 
i «Bulletin du Nord», en tidskrift, som bekostas af de trenne 
Skandinaviska anstalterna gemensamt. 

Statens meteorologiska stationer äro för närvarande 34 
till antalet. Därförutom anställas å flera privatstationer 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 103 

observationer öfver lufttrycket, temperaturen, fuktigheten, 
nederbörden m. m. med från Anstalten till låns bekomna in- 
strument. Fullständiga observationsserier bafva inlämnats af 
läroverksrektoren P. E,. Billmanson i Nora, från Ronneby 
hälsobrunn, Gysinge bruk, Ulricehamns och Hålahults sana- 
torier samt från Landtbruksakademiens Experimentalfält vid 
Stockholm, vidare från två stationer i Hallands och en i Uppsala 
län, de trenne sistnämnda inrättade och underhållna på de 
respektive Hushållningssällskapens bekostnad. 

Det sj^stem af s. k. tredje klassens stationer för iaktta- 
gelser hufvudsakligen öfver nederbörden och delvis öfver 
lufttemperaturen, som 1878 anordnades med de K. Hushåll- 
ningssällskapens medverkan, är ännu i fortsatt verksamhet. 
Om till hithörande stationer läggas statens meteorologiska 
stationer, sä väl de hvilka sortera under Meteorologiska Cen- 
tralanstalten och under Nautisk-Meteorologiska Byrån som 
de privata stationer, vid • hvilka nederbörden observeras 
efter en och samma plan, blir antalet af nederbördsstatio- 
ner i riket inalles 452. Alla dessa stationer insända sina 
iakttagelser vid hvarje månads utgång. Desamma publi- 
ceras i en månatlig tidning med titel »Månadsöfversikt af 
väderleken i Sverige», hvilken tidning redigeras under An- 
staltens inseende och uppehålles hufvudsakligen genom pre- 
numeration af de K. Hushållningssällskapen. Af denna tid- 
ning hafva 23 årgångar hittills utkommit, nämligen 1881 — 
1903. 

Det system af iakttagelser öfver isförhållanden, åskväder 
och fenologiska företeelser, som år 1881 öfverflyttades frän 
Uppsala Meteorologiska Observatorium till Meteorologiska Cen- 
tralanstalten, har fortgått efter oförändrad plan och hafva 
till Anstalten inkommit journaler från 52 observatörer öfver 
isläggning och islossning, från 64 öfver iakttagna åskväder 
och från 81 öfver periodiska företeelser inom växt- och djur- 
riket. 

Synoptiska tabeller hafva upprättats för hvarje dag af 
året 1902, upptagande nederbördens art och mängd, åskväder, 
dimma, dagg, rimfrost, luftens genomskinlighet, solrök, norr- 
sken m. m, I dessa tabeller ingå samtliga stationer. 

Utgifvandet af arbetet Meteorologiska Iakttagelser i 
Sverige, som sedan åtskilliga år varit försenadt, har så fort- 
skyndats, att under året kunnat utgifvas tvenne årgångar. 



104 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

nämligen för 1900 och 1901, h varjämte den för 1902 är i det 
närmaste färdigtryckt. En del smärre förändringar och till- 
lägg hafva blifvit införda från och med årgångarna 1899 
och 1900. Bland annat har från och med årgången 1900 i 
af delningen Dagliga iakttagelser införts observationer öfver 
maximum- och minimumtemperaturen samt af snötäcket på 
marken. 

Anstaltens ordinarie amanuens fil. doktor N. Ekholm var 
tjänstledig under tiden 1 febr. — 30 juni; i hans ställe var af 
K. Vetenskapsakademien förordnad telegrafassistenten, fil. 
doktorn T. E. Aurén. Vid Anstalten ha för öfrigt varit an- 
ställda fil. doktor J. Westman såsom vetenskapligt biträde 
vid väderlekstjänsten m. m. och från och med april fil. lic. 
M. Jansson såsom extra assistent. 

Ett större antal stationer har försetts med nya instru- 
ment för observation af vindens riktning. 

Under året besöktes och inspekterades af föreståndaren 
följande stationer: Vänersborg, Bjuråker, Jockmock, Gelli- 
vara, Haparanda, Piteå, Västervik, Askersund, Strömstad, 
Göteborg och Halmstad. 

Anstalten har slutligen meddelat en mängd upplysningar 
åt såväl in- som utländska myndigheter och enskilda personer. 



Reseberättelse 

afgifven af Regnellske stipendiaten doktor G. 0. Malme 
för åren 1901-1903. 

Enligt föreskrifterna i d:r A. F. Regnells gåfvobref af 
den 29 augusti 1872 åligger det den, som kommit i åtnju- 
tande af det för resor i Brasilien eller angränsande länder 
anslagna stipendiet, att inom fyra månader efter hemkomsten 
afgifva dels en redovisning för de uppburna medlen, dels en 
berättelse öfver resans gång och en redogörelse för därunder 
utförda arbeten. 

Undertecknad, som den 21 sistlidne september återkom 
från en sådan resa, får härmed fullgöra denna min förplik- 
telse. 

Resans förlopp torde redan i de stora dragen vara bekant 
genom de under hennes gång hvarje halfår hemsända berät- 
telserna. Min plan var att afresa från Sverige under förra 
hälften af september 1901 och först begifva mig via Ham- 
burg och Montevideo eller Buenos Aires till den sydbrasili- 
anska staten Rio Grande do Sul för att där under en tid 
af två månader komplettera några undersökningar under min 
resa åren 1892 — 94. Därifrån skulle jag Ijegifva mig till 
Cordillera de los Andes, till omgifningarna kring Aconcagua 
vid gränsen mellan Argentina och Chile, för att, så länge 
väderleken tillät det, undersöka den alpina vegetationen. 
Sedan skulle färden ställas till den brasilianska staten Måtto 
Grrosso, där hufvudstaden Cuyabå skulle blifva utgångspunkten 
för mina exkursioner, och där jag skulle uppehålla mig under 
återstoden af den tid, som är för resan föreskrifven. 

När det gäller Sydamerika, har emellertid den resande 
att räkna icke blott med de faktorer, som i allmänhet kunna 
betinga förändringar i en på förhand uppgjord reseplan, såsom 
uppträdande farsoter, egen sjukdom, ogynnsamma väderleks- 



106 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

förhållanden o. d., utan kanske i ännu högre grad med så- 
dana, som i andra civiliserade länder mera sällan ställa sig 
hindrande i vägen, nämligen de politiska förhållandena. Dessa 
senare gjorde också, att jag i flera afseenden måste afvika 
från ofvan antydda plan. 

Afresan från Stockholm skedde den 10 september 1901. 
Efter ett kortare besök i Berlin fortsatte jag från Hamburg 
den 18 i samma månad och ankom den 12 oktober till Buenos 
Aires. Sedan den för den närmaste tiden icke behöfliga delen 
af utrustningen där inlagts i magasin och en del upplysningar 
beträffande den blifvande utflykten till Anderna inhämtats, 
begaf jag mig till E-io Grande do Sul och ankom till staden 
Rio Grande den 27 i samma månad. Under tiden till den 
17 november företogos exkursioner dels i de närmaste om- 
gifningarna kring denna stad — det sandiga kustområdet — 
dels utmed den därifrån till Bagé ledande järnvägen ända 
till Piratiny. Nämnda dag fortsattes färden med ångbåt till 
Porto Alegre, hvarest med anledning af böldpestens upp- 
trädande i Rio de Janeiro den egendomliga karantänsåtgärden 
var vidtagen, att den resande, som för öfrigt fick fritt röra 
sig i staden, hvarje dag måste personligen anmäla sig på en 
besiktningsbyrå. Sedan efter några dagar detta tvång, som 
naturligtvis gjort, att exkursioner kunnat företagas endast 
till stadens utkanter, upphört, utsträckte jag mina utflykter 
längre, dock ej mer än en eller annan mil ut i de närmaste 
omgifningarna. 

Under flera år fortgående gränstvister mellan Argentina 
och Chile hade emellertid mot slutet af år 1901 antagit en 
så hetsig karaktär, att ett krigsutbrott var att befara hvad 
dag som helst. Att under sådana förhållanden begifva mig 
till Aconcaguatrakten, där en af de viktigaste vägarne öfver 
Anderna går fram, ansåg jag vara mindre rådligt. Den i 
reseplanen ingående utflykten dit måste därför tills vidare 
uppgifvas. Och att redan vid denna tid fortsätta till Måtto 
Grosso lät sig ej heller göra, då där rasade ett blodigt in- 
l)ördeskrig. Jag beslöt därför att kvarstanna i Rio Grande 
do Sul ännu någon tid och begaf mig i början af januari 
1902 på en fem veckors utflykt till statens inre, till Cachoeira 
och Cruz Älta. Efter återkomsten och sedan de redan gjorda 
samlingarna inpackats, fortsatte jag mina undersökningar i 
omgifningarna kring Porto Alegre, där flera i botaniskt hän- 



RESEBERÄTTELSE. 1()7 

seende synnerligen intressanta platser finnas, den märkligaste 
en söder om staden liggande höjd vid namn Morro da Policia 
eller Morro da .Gloria. Ett kortare besök gjordes äfven i 
Säo Leopoldo, där en för den riograndiska floran ovanligt 
intresserad läkare, d:r Joäo Dutra, är bosatt. Den 25 mars 
återvände jag till staden Rio Grande och stannade där några 
dagar för att komplettera samlingarna och anteckningarna 
från sandområdet; fortsatte sedan via Montevideo, där jag 
måste tillbringa fem dagar i karantän på Isla de Flores, till 
Buenos Aires, dit jag anlände den 16 april. 

Till följd af det oförmodade af brottet i resan genom karan- 
tänen på Isla de Flores kom jag för sent för att med Lloyd 
brasileiros) april-ångbåt fortsätta till Måtto Grosso. Sedan 
min utrustning iordningställts och kompletterats, begagnade 
jag tillfället att göra ett kort besök i den argentinska uni- 
versitetsstaden Cördoba för att taga kännedom om där be- 
fintliga botaniska samlingar och sammanträfi'a med tvenne 
där bosatta botanister, professor d:r Fr. Kurtz och apote- 
karen Th. Stuckert, af hvilka jag för E-iksmuseets räkning 
bekom värdefulla botaniska samlingar, hufvudsakligen Ascle- 
piadacéer. Åfven i Buenos Aires uppsökte jag de få där bo- 
satta botanikens idkare och vänner. • 

Då några säkra upplysningar om nästa »Lloyd brasileiro;^- 
ångbåt till Måtto Grosso icke kunde erhållas i Buenos Aires, 
begaf jag mig den 8 maj med en argentinsk ångbåt Para- 
guay-Paranå-floden uppför till Asuncion för att där om möjligt 
finna någon lägenhet till Corumbå i Måtto Grosso med de 
små lastångare, som underhålla förbindelsen mellan dessa båda 
städer. En sådan lägenhet yppade sig också om några dagar. 
Det korta uppehållet i Paraguay hade jag ingen anledning 
att ångra. Af professor d:r J. D. Anisits, som jag kände 
redan från min förra resa, mottogs jag på det hjärtligaste 
och erhöll af honom för Riksmuseets räkning en ansenlig 
samling fanerogamer från den föga undersökta nordvästra 
delen af Paraguay. I hans sällskap gjordes också ett besök 
hos d:r E. Hassler i San Bernardino, en schweizare, som 
sedan han nedlagt sin praktik som läkare, uteslutande ägnat 
sig åt undersökningen af den paraguayska floran, och hvars 
rikhaltiga, synnerligen väl konserverade samlingar måste 
betraktas såsom grundläggande för kännedomen om den- 
samma. 



108 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

När jag morgonen den 29 maj ändtligen kom fram till 
Corumbå, hade jag lyckan att finna en liten ångbåt, som 
samma dag på kvällen afgick till Cuyabå, dit jag nådde den 
6 juni. 

Det första intrycket af denna stad och de första under- 
rättelser, jag där inhämtade, voro föga uppmuntrande. Re- 
volutionen var visserligen slut, men den hade lämnat sorg- 
liga spår efter sig. Hvad som framför allt låg mig om 
hjärtat, var anskafiandet af last- och riddjur. Men den stam 
af sådana, som hade funnits, hade under revolutionen dödats 
eller stulits och förts bort, och ägarne af de få, som funnos 
kvar, begärde oskäligt hög hyra och voro dessutom föga be- 
nägna att låta dem lämna staden. Lyckligtvis hade det regnat 
så sent som i början af juni, och till följd däraf erbjödo 
>.cerrados» kring staden tillräckligt tillfälle till arbete, till 
dess jag i midten af juli kunde förhyra mig en »tropa» och 
begifva mig upp till Santa Anna da Chapada, en by belägen 
ungefär 10 mil från Cuyabå, på den, för att vara i Måtto 
Grosso, betydliga höjden af något mer än 800 meter öfver 
hafvet. Byn hade gått mycket tillbaka, sedan jag år 1894 
besökte den; de flesta husen voro förfallna och knappt be- 
boeliga eller åtminstone synnerligen olämpliga för den, som 
måste ständigt skydda sina samlingar för fukt. Med största 
tacksamhet mottog jag därför det anbud, som byns präst, 
padre Bento Severiano da Luz, lämnade mig, att bo i ett 
större rum i kyrkan. På detta sätt fick jag den lämpligaste 
bostad man gärna kunde önska sig i denna afkrok af världen. 
Och omgifningarna kring Santa Anna erbjödo till följd af 
den omväxlande naturen och de många olika växtsamhällen, 
som där uppträdde, ett outtömligt fält för botanisten. Redan 
efter en månad hade mina samlingar vuxit så, att jag måste 
begifva mig ned till Cuyabå för att ordna och packa in dem. 
Sedan jag åter företagit några exkursioner kring staden, 
återvände jag i midten af september till Santa Anna och 
stannade där äfven denna gång något öfver en månad. 

Tiden var nu snart inne att återvända till Buenos Aires 
och företaga den från föregående sommar uppskjutna ut- 
flykten till Anderna. Det var också min afsikt att lämna 
Cuyabå i midten af november. Men till följd af det låga 
vattenståndet i Paraguayfloden och böldpestens uppträdande 
i Corumbå, stodo vi i Cuyabå under en tid af öfver 6 



RESEBERÄTTELSE. 109 

veckor utan förbindelse med yttervärlden. Först den 13 de- 
cember kunde afresan anträdas, och äfven dä voro förbin- 
delserna söderifrån med Corumbå så oregelbundna, att jag- 
måste vänta 14 dagar, innan någon ångbåt gick därifrån 
floden utför. Dessa två veckor i Corumbå voro de minst 
angenäma under hela min resa. Värmen i denna stad är i 
allmänhet mycket tryckande — platsen anses vara en af de 
hetaste i Sydamerika — och naturligtvis i särdeles hög grad 
midt i sommaren. Floran i omgifningarna är visserligen 
mycket intressant, såsom bildad dels af Chaco- dels af Hylsea- 
element, men vid denna tid kunde exkursioner företagas endast 
under förmiddagarne. 

Den 11 januari 1903 anlände jag ändtligen åter tillBuenos 
Aires. 

Sedan de under vistelsen i Måtto Grosso gjorda sam- 
lingarna hemsändts och utrustningen åter kompletterats, begaf 
jag mig via Villa Mercedes och Mendoza till Puente del Inca, 
då ändpunkten på den argentinska sidan för den transan- 
dinska järnvägen, beläget ungefär 3,000 meter öfver hafvet 
och alldeles i närheten af Aconcagua. Platsen har betydelse 
icke blott såsom nattstation för de resande öfver Cordille- 
rerna mellan Chile och Argentina, utan också såsom badort. 
Helt nyligen har där uppförts ett efter förhållandena för- 
träffligt, ehuru något för litet hotell, där dock naturligtvis 
prisen voro ganska högt uppdrifna. Hvarannan natt vimlade 
där af resande, som ej sällan måste sofva på golfvet eller på 
borden. Tack vare värdens tillmötesgående fick jag det oak- 
tadt, utan någon förhöjning i priset, ett litet rum till min 
uteslutande disposition. Hotellets läge var särdeles lämpligt 
för exkursioner i den högalpina zonen. På endast ett par 
timmar kunde man nå bergstoppar, som höjde sig öfver gränsen 
för allt högre växtlif. Men vegetationen är, eller åtminstone 
visade sig vid första anblicken vara, ytterst fattig. I Puente 
del Inca och det ännu närmare den chilenska gränsen, något 
högre och alldeles invid Cumbrepasset belägna Las Cuevas 
uppehöll jag mig omkring fem veckor, och bortsedt från de 
allra tidigastp vårblommorna, torde högst få af de högre väx- 
terna i nejden hafva undgått min uppmärksamhet. Förut 
voro härifrån kända ungefär 50 fanerogamarter; min samling 
innehåller vid pass 130 sådana samt en enda ormbunke. Denna 
nästan totala brist på kärlkryptogamer är ett synnerligen 



110 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

talande uttryck för det extremt torra och kalla klimatet. 
Äfven laf- och mossfloran var svagt utvecklad och artfattig. 

Nästan hela den korta sommaren igenom fann man om 
morgnarna isskorpa på vattenpussarna vid Las C uev as-floden, 
och i slutet af februari började redan snöstormar infinna sig 
så långt ned som vid hotellet. Någon ytterligare botanisk 
skörd var sålunda knappast att vänta på Cordilleran, hvarför 
jag den 2 mars begaf mig tillbaka till Buenos Aires. 

Efter några dagars uppehåll där anträdde jag åter resan 
Paraguay-Paranå upj)för, stannade 14 dagar i Corumbå i och 
för exkursioner i stadens omgifningar och ankom den 22 april 
till Cuyabå. Sedan några exkursioner företagits i »cerrados> 
däromkring, begaf jag mig ånyo upp till Santa Anna da 
Chapada, där jag kvarstannade till i midten af juni. Ned- 
kommen till Cuyabå, inpackade jag de nu gjorda samlingarna 
och de användbara resterna af utrustningen och tog den 9 
juli definitivt afsked af Måtto Grossos hufvudstad. 

Under färden floden utför begagnades ångbåtarnas många 
uppehåll, ofta ofrivilliga på sandbankarna, som vanligt för 
korta exkursioner på stränderna. Natten till den 9 augusti 
ankom jag åter till Buenos Aires. Den 17 samma månad 
embarkerade jag på en »Norddeutscher Lloyd» tillhörig ocean- 
ångare och anlände, sedan vi i Engelska kanalen fått pröfva 
på en fruktansvärd orkan, den 17 september till Bremen. 
Aftonen den 21 i samma månad var jag åter i Stockholm. 

De arbeten, åt h vilka jag under resan ägnade mig, voro 
i främsta rummet sy.stematisM-floristiska, särskildt undersök- 
ningar öfver vissa större eller mindre fanerogamgrupper 
(familjer, släkten eller artgrupper). Hvar och en, som sysslat 
med tropiska länders vegetation, känner nogsamt, att t. ex. 
artbegreppet i äfven de bästa densamma behandlande arbeten 
i allmänhet är mycket vidare än i arbeten öfver den euro- 
peiska eller den nordamerikanska floran. Detta är en na- 
turlig följd däraf, att de förra i allmänhet stödja sig på 
ofta rent af på måfå sammanbragt, ej sällan dåligt konser- 
veradt herbariematerial eller enstaka drifhusexemplar och 
äro författade af personer, som aldrig varit »i tillfälle att 
besöka intertropiska länder, än mindre att under någon 
längre tid observera där förekommande växtformer. Flere 
af de morfologiska och i allmänhet de biologiska karaktä- 
rerna kunna i dessa forskares arbeten icke komma till siA 



RESEBERÄTTELSE. 111 

rätt. Träd, som blomma på bar kvist, exempelvis flera Bom- 
bacéer, Tecoma- och Aspidospermaarter, blifva vid studiet på 
herbariematerial nästan omöjliga att utreda, då man i många 
fall icke kan annat än gissa sig till, om föreliggande blom- 
mande material är att hänföra till samma arter som till- 
gängligt bladbärande. På samma sätt och af samma skäl 
blir det äfven hos former, hvilkas blommor utveckla sig strax 
efter bladen, ofta omöjligt att kombinera karaktärer hämtade 
från blommorna med sådana hämtade från frukterna eller 
fröna, enär bladen särskildt till konsistens och beklädnad 
kunna högst betydligt förändra sig under den tid som åtgår 
för fruktens utveckling. 

Säsongdimorfism torde för den, som har att arbeta med 
herbariematerial, sådant det i allmänhet föreligger från tro- 
piska länder, förblifva ett så godt som obekant eller obruk- 
bart begrepp. Och en annan art af dimorfism, som särskildt 
när det gäller den brasilianska Oreas-floran, har en synner- 
ligen stor betydelse, och hvilken lämpligen kan benämnas 
ståndortsdimorfism, bereder vid sådana undersökningar oöfver- 
stigliga svårigheter. I många fall hafva också rent indi- 
viduella, t. ex. af camposbranden framkallade, olikheter för- 
anledt uppställandet af nya arter, och i andra fall hafva 
sammanförts former, som genom ståndort, blomningstid och 
morfologiska karaktärer, som vid konserveringen till en vä- 
sentlig del gått förlorade, visa sig i naturen vidt skilda. 

Den som för första gången besöker tropiska länder blir 
lätt öfverväldigad af mängden af växtformer och har svårt 
att begränsa sig till bestämda grupper eller fullfölja plan- 
mässiga undersökningar, helst de gjorda samlingarna snart 
måste packas in och sålunda ej blifva tillgängliga för jäm- 
förelse med senare tillvarataget material. Till följd af er- 
farenheter, inhämtade under min förra resa och under ett 
flerårigt arbete i ett af de bästa brasilianska herbarier i 
Europa, såg jag mig denna gång i stånd att bedrifva mina 
undersökningar åtminstone i någon mån efter samma prin- 
ciper, som följas af skolade botanister i Europa. Resultaten 
hafva, såsom var att vänta, blifvit för olika växtgrupper 
ganska olika. 

Hvad t. ex. Asclepiadacéerna beträff'ar, har jag i det 
stora hela icke kommit till någon annan uppfattning om de 
högre systematiska enheterna, om släktgruppernas, släktenas 



112 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1004. 

eller artgruppernas begränsning, än den jag vann vid bear- 
betningen af samlingarna från min förra resa och det material, 
som förut fanns i det Regnellska herbariet. På grund af de 
nu gjorda iakttagelserna och samlingarna ser jag mig i stånd 
att genomföra den gruppindelning och släktbegränsning efter 
skottbyggnaden och blommans, särskildt translatorsapparatens, 
morfologi, som jag i mitt arbete öfver det Regnellska her- 
bariets Asclepiadacéer antydde såsom den naturligaste, och 
att till de förut kända lägga en del nya arter och, för så 
vidt jag nu kan afgöra, ett nytt släkte. 

Hvad däremot Xyridacéerna beträffar, måste man till- 
mäta skottbyggnaden och från- eller närvaron af lökbildning 
en långt större betydelse i systematiskt hänseende, än hit- 
tills skett. I den bearbetning af resans Xyridacéer som jag 
under loppet af innevarande år hoppas få tryckfärdig, komma 
därför arterna att grupperas på ett sätt, väsentligen olika 
det, som följts i lektor A. Nilssons »Studien» och i mina upp- 
satser öfver denna växtfamilj ; af nya arter har däremot skörden 
blifvit ringa. 

Inom de Korgblomstrigas familj har det visat sig, att 
flera af Baker i Flora brasiliensis beskrifna arter äro kollek- 
tiva eller till och med måste betraktas som konglomerat af 
med hvarandra föga besläktade former. Flera utredningar, 
sådana som den, jag förut försökt beträffande släktet Ptero- 
caulon, torde därför komma att framgå ur mina samlingar 
och anteckningar under den nu afslutade resan. 

I systematiskt hänseende mindre gifvande hafva Legu- 
minoserna varit. Detta är icke heller något oväntadt, dä de 
i Flora brasiliensis bearbetats af en så framstående fanerogam- 
kännare som Bentham. Inom denna familj har jag lyckats 
påvisa åtminstone ett fall af otvetydig säsongdimorfism. ^) 



') Begreppet dock taget något vidare, än hittills gjorts, i det jag som 
säsongdiniorf betecknar en art, som splittrat sig i två underarter eller ele- 
mentararter med olika blomningstid orh hvilkas morfologiska skiljemärken 
uppenbarligen äro beroende af de olika klimatiska förhållandena under blom- 
ningstiden. Det här åsyftade exemplet är BowdicJiia virgilioides H. B. K., 
som vid Santa Anna da Chapada uppträder som två elementararter, B. pu- 
bescens (Bentham) och B. major- Martius. 

Som ett annat exempel på säsongdimorfism torde kunna anföras den i 
Rio Grande do Sul ymnigt förekommande Eryngium paniculatum Cav., som 
uppträder under två former, af hvilka den ena har mera taggiga blad, hvarför 
den ej ätes af kreaturen, ocli blommar på försommaren, under det att den 
andra har mindre starkt beväpnade blad, hvilka, dock blott såsom yngre, ätas 
af boskapen, och blommar på hög- eller hufvudsakligen på eftersommaren. 



RESEBERÄTTELSE. llo 

I morfologiskt och biologiskt hänseende hafva flera till denna 
familj hörande växter, t. ex. Clitoria, Barbiera och Harpa- 
lyce, visat sig synnerligen intressanta. Ett särskildt om- 
nämnande förtjänar släktet Bauhinia, som i Måtto Grosso är 
ovanligt rikt företrädt. Bentham har nppenbarligen förfogat 
öfver ett allt för ringa och för dåligt konserveradt material 
— den största i Brasilien förekommande gruppen, Pauletia, 
har nattblommor, som måste konserveras i sprit eller någon 
annan vätska — för att kunna utreda hithörande arter. Stu- 
dier i naturen ha därför bringat i dagen mycket nytt. 

Dessa exempel äro anförda för att antyda riktningen och 
resultaten af mitt arbete på det systematiska området. Att 
lång tid kommer att förflyta, innan dessa resultat kunna 
fullständigt föreligga i tryck, behöfver ej framhållas. Endast 
^n mindre uppsats med titeln »Beiträge zur Kenntnis der 
siidamerikanischen Aristolochiaceen» är nu i manuskript färdig 
och föreslagen till införande i Akademiens Arkiv för Botanik. 

Bland allmänna morfologiska och hioloc/isla frår/or, som 
varit föremål för min uppmärksamhet, må nämnas vedväx- 
ternas skottbyggnad och skottut vecklin g. Två eller flera 
skottgenerationer under samma vegetationsperiod eller, kanske 
riktigare uttryckt, förgrenade årsskott äro vanliga företeelser 
hos brasilianska träd och buskar. Föreställningen om peren- 
nerande blad hos dessa växter, hvilken helt säkert till en 
betydlig del beror därpå, att man förbisett nämnda förhål- 
lande, har visat sig vara, åtminstone hvad Måtto Grosso be- 
träffar, i de flesta fall oriktis'. Jaor Ivckades icke anträffa 
något enda dikotyledont träd, hos hvilket samma blad fun- 
gerar under två hela vegetationsperioder. 

Tiderna för blomning, fruktmognad, löfsprickning och 
löffällning hafva noggrant antecknats; och i Måtto Grosso, 
där en skarpt utpräglad skillnad förefinnes mellan en torr- 
och en regnperiod, har särskildt afseende fästats vid de frukt- 
typer, som under de särskilda årstiderna äro förhärskande. 
Ät ornithofila blommor har uppmärksamhet ägnats, och har 
jag därvid kunnat påvisa, att i vissa fall af förmodad orni- 
thofili, t. ex. hos Marcgravicéerna, kolibris icke spela någon 
roll vid pollentransporten; de kunna till och med genom in- 
brott bereda sig tillträde till blommans inre, utan att komma 
i någon som helst beröring med ståndarknapparne och märket 
(ii. ex. hos vissa Tecom a-arter och en Odontadenia). 

Vetenskapsahademlens Årsbok. 2. o 



114 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1004. 

Afven ekologiskt och statistiskt växtgeogratiska frågor hafva 
uppmärksammats; ståndortsanteckningar i olika växtsamhällen 
hafva gjorts, och fotografier öfver karakteristiska växtformer 
och växtsamhällen hafva tagits. I Måtto Grrosso har jag- 
kunnat konstatera, att olika växtsamhällen hafva väsentligen 
olika geografiskt ursprung; under det att t. ex. »cerrados» 
och »campos limpos» på hård mark hufvudsakligen äro bil- 
dade af Oreas-element, bestå »cabeeeira'>-skogarna till öfver- 
vägande del af Hylseaeleraent. Amazonas-växter förekomma 
också i stor mängd på de små sandiga öfversvämningscampos, 
som flerstädes anträffas mellan Cuyabä och Serra da Chapada. 

För Thallofy terna har föga tid l)lifvit ofri g. Lafvar och 
svampar, dels torra Polyporéer, dels rostsvampar, hafva dock, 
ehuru i jämförelsevis ringa mängd, insamlats. 

Att till följd af arten af det arbete, hvaråt jag före- 
trädesvis ägnade mig under resan, mycken tid måste användas 
på insamling oeh konservering, torde knappt behöfva påpekas. 
Samlingarna — dels torrt herbariematerial, dels i sprit eller 
i formalin konserveradt material — hafva också svällt ut 
till ett betydligt omfång. Antalet insamlade växtspecies kan 
af lätt insedda skäl ännu icke exakt uppgifvas men torde 
belöpa sig till bortåt 3,000 (Thallofyterna oberäknade), och 
då af samma art material insamlades vid olika tider och på 
olika ståndorter eller fyndorter, torde det Reguellska herbariet 
komma att genom den andra Regneilska resans samlingar 
förökas med öfver 10,000 herbarieexemplar. Väderleken var 
under min vistelse såväl i Rio Grande do Sul som i Måtto 
Grosso i allmänhet ovanligt gynnsam för konservering och 
förvaring af samlingarna, och under hemfärden hafva dessa 
icke heller varit utsatta för någon olycka. De skola därför, 
som jag hoppas, godt kunna uthärda en jämförelse med det 
material, som förut finns i det Regnellska herbariet och 
hvilket, som bekant, vunnit ett ej ringa erkännande, hvad 
konserveringen beträffar. 

Under resans gång hafva frukter och frön samt lefvande 
växter för den Bergianska trädgårdens räkning insamlats 
och hemsändts. 

Af botanister, som jag under resan besökte, såsom pro- 
fessor d:r J. D. Anisits i Asuncion, professor d:r J. Arecha- 
VALETA i Montevideo, professor E. Autran i Buenos Aires, 
d:r J. DuTRA i Säo Leopoldo (Rio Grande do Sul), d:r E. 



RESEBERÄTTELSE. 115 

Hassler i San Bernardino (Paraguay), professor d:r F. Kurtz 
i Cördoba, professor d:r C. Spegazzini i Bueiios Aires och 
apotekaren T. Stuckert i Cördoba, har jag för Riksmuseets 
räkning till skänks erhållit värdefulla växtsamlingar. På 
ett eller annat sätt hafva dessutom många, hufvudsakligen 
i Sydamerika bosatta utlänningar, understödt och underlättat 
mitt arbete; särskildt må nämnas svensk-norske general- 
konsuln i Buenos Aires S. A. Christophersen svensk-norske 
vicekonsuln i Porto Alegre K. E. Mumssen, disponenten M. 
Hagstedt och målaren O. Andersson i Porto Alegre, pastorn 
och skolläraren Bento Severiano da Luz i Santa Anna da 
Chapada samt tandläkaren d:r R. Rendall och ingeniören J. 
Markwalder i Cuyabå. 

]\litt hälsotillstånd har under resan varit rent af ovän- 
tadt godt. Uppe i Puente del Inca hemsöktes jag, liksom de 
liesta, som komma dit, de första dagarne af bergsjukan (»puna»), 
dock ej så, att det i någon nämnvärd mån hämmade mitt 
arbete. Först under min sista vistelse i Santa Anna da Cha- 
pada förlorade jag några få arbetsdagar genom sjukdom, men 
denna var icke framkallad af klimatet, utan en följd af en 
lindrig yttre kontusion. 

Under de första månaderna af resan hyste jag vissa far- 
hågor för dess ekonomi. Det visade sig dock sedan, att dessa 
voro alldeles ogrundade; såsom framgår af bifogade redovis- 
ning, är af stipendiet ett rätt ansenligt belopp öfver, ^) hvilket 
samtidigt härmed återlämnas till Akademien. 



M Kronor 2,049 0.5. Då stipendiet utgjorde 16,000 kronor, liar alltså för 
resan åtgått 13,950 kronor 95 öre. 



Reseberättelse 

afgifven af Regnellske stipendiaten docenten Simon 

Bengtsson för en zoologisk resa till Umeå 

Lappmark 1903. 

Undertecknad får härmed vördsamt afgifva följande be- 
rättelse öfver den resa till norra Sveriges fjäll fr akter för stu- 
derande af Ephemerider och Plecopterer, hvartill jag under 
förlidet år satts i tillfälle genom det af K. Akademien från 
Regneils zoolog, gåfvomedel mig tilldelade understödet. 

Om förekomsten och utbredningen i nordliga Sverige af 
de former, som vårt land äger af ifrågavarande båda insekt- 
grupper, föreligger i litteraturen så godt som intet medde- 
lande utöfver hvad som innehålles i J. W. Zetterstedts Tn- 
secfa lapponica af år 1840. Sedan jag för undersökning af 
dessa samma grupper i södra och mellersta Sverige under de 
sista fem åren dels på egen bekostnad, dels med understöd af 
K. Akademien företagit talrika resor och lyckats hopbringa 
ett ganska betydligt material, syntes det mig därför önskligt 
att blifva i tillfälle få besöka äfven vårt lands nordligare 
delar, särskildt fjälltrakterna, för att i någon mån söka vidga 
vår kännedom om där förekommande former. Vid valet af 
mål för resan beslöt jag af flera skäl att stanna vid TJme 
lappmarlx och att i främsta rummet ägna min uppmärk- 
samhet åt de öfre, nordvästra delarne af densamma, i 
omgifningarna kring IJme älf och dess källsjöar, hvilka 
trakter voro i entomologiskt hänseende så godt som all- 
deles oundersökta. Väl hade Ume lappmark i entomologiskt 
syfte förut berests af proff. Zetterstedt och Dahlbom år 1832, 
af prof. P. Wahlberg är 1845 samt senast år 185^ af prof. 
BoHEMAN i sällskap med dåvar. studeranden, sedermera lektor 
A. E. Holmgren. Af dessa forskare hade endast de bägge 
sistnämnde utsträckt färden så långt som till Tärna socken. 



118 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

gränsområdet mot Norge, och af denna hade endast den södra 
delen, närmaste omgifningen kring Tärna kapell, af dem när- 
mare undersökts, medan den ogynnsamma väderleken hade 
medgifvit blott en 3 — 4 dagars tur till de norr därom be- 
lägna trakterna. Dessa sistnämnda skildras af prof. Boheman 
i hans till K. Akademien afgifna reseberättelse »Till Lapp- 
lands entomologi» (Öfvers. af K. Vet.-Akad. Förhandl. 1857 
sid. 15 f.) sålunda: »en rikare och yppigare vegetation än här 
har jag ingenstädes förut sett i våra fjälltrakter. Lokalen 

var högst omväxlande » »Min öfvertygelse», tillägger 

han, »är numera, att de öfre delarna af Umeå Lappmark, 
emellan Tärna och norska gränsen, äro särdeles förtjänta af 
vidare undersökningar, förvissad som jag är, att resan, utförd 
under gynnsamma väderleksförhållanden, skall lämna en skörd 
af nya former, långt rikare än den jag lyckats hemföra.» 
Min resa kan därför i viss mån sägas utgöra en fortsättning 
och komplettering af de af ofvan nämnda entomologer före- 
tagna undersökningarna af ifrågavarande lappmark. 

Som jag förgäfves sökte erhålla lämpligt sällskap, före- 
tog jag resan pä egen hand. 

Min resplan, sådan jag före af resan från Lund hade upp- 
gjort den, var att från Stockholm begifva mig omkr. den 15 
juni sjöledes till Umeå och därifrån följa Ume älf uppåt till 
Tärna. Den 11 juni lämnade jag Lund och tog vägen först 
till Värmland (dit jag följde min familj). Kort efter ankom- 
sten dit träffades jag emellertid af ett recidiv af en sjukdom, 
som redan i maj hade bundit mig vid sängen ett par veckors 
tid, hvarigenom min afresa mot norden tyvärr blef fördröjd 
med nästan tvenne veckor. I tanke att utvecklingen troligen 
hann blifva för långt framskriden, innan jag nu, med full- 
följande af den uppgjorda resplanen, kunde hoppas anlända 
till de trakter, som skulle utgöra mitt hufvudsakliga verk- 
samhetsfält, och till någon del äfven af hälsoskäl, nödgades 
jag tillika ändra min resplan därhän, att jag beslöt i stället 
taga den kortare vägen öfver Norge och från Ranentjord i 
Nordlanden söka mig inåt svenska sidan till Tärna. 

Om morgonen den 25 juni anträdde jag sålunda från Ar- 
vika min färd på järnväg först till Kristiania, där jag kom- 
pletterade min utrustning. Afreste härifrån följande dag 
med hurtigtåget till Trondhjem, dit framkomsten skedde den 
27 på f. m. Afgick härifrån kl. 12 midd. samma dag med 



RESEBERÄTTELSE. 119 

det Norden fjeldske Dampskibselskabs ångare »Olaf Trygves0n» 
till Mo vid Ranentjord i Xordlanden, dit jag anlände, efter 
en synnerligen behaglig resa, niånd. den 29 juni vid mid- 
dagstiden. Här började det arta sig tämligen motigt för mig. 
Kågon skjuts stod icke att få h varken denna dag ej heller 
den följande, hvarför jag nödgades kvarligga här till den l:e 
juli. På grund af den å fjället sedan ett par dagar pågående 
starka snösmältningen vågade ingen nämligen för närvarande, 
svarades det, riskera häst och åkdon, och det var först sedan 
postiljonen från Umbugten pä tisdags kväll den 30 juni an- 
ländt och medfört lugnande underrättelser, som jag lyckades 
få skjuts betingad till följande morgon. 

Under nästan hela uppehållet i Mo regnade det, men 
gjorde jag dock mellan regnskurarne mindre exkursioner i 
omgifningarna. Vegetationen var här tämligen framskriden. 
Af växter, som blommade, antecknades, förutom de nedan an- 
förda, Ribes rubrum, Trientalis europcea, Cornus suecica, Häg- 
gen m. fl., af hvilka Cornus förekom i stor mängd i skogarne 
och sedan allmänt (långt upp på fjället) under vägen mot 
Umbugten, Af Ephemerider och Plecopterer kunde inga upptäc- 
kas, men fångade jag några få humlor, näml. Bonihus scrinishira- 
inis K. (på Vacclnium vitis klcea), B. pratorum L. (på Geum 
rivale och BhinantJnis) och B. agrorum var. arcticus Dahlb. 
(å Trifolium pratense och Bhinanthus) samt en parasithumla 
Psithyrus vestaUs Fourcr. — af samtliga endast $. I skogen norr 
om kyrkan svärmade för tillfället den lilla vackra Cryptus infu- 
matus Thoms., men lyckades jag träffa endast 1 $ af den. 

Den 1 juli om morgonen af reste jag från Mo till Umbugten 
vid Öfver-Umans norra ända, 40 kilom.. väg. Resan denna dag 
gynnades af godt väder. Uppe på fjället var ännu ganska vinter- 
likt: j)å dera ställen fanns ännu ganska mycket snö och på några 
sjöar låg delvis is. Marken var mestadels gråbrun och björkarna 
till stor del ännu icke utslagna. Vid Rödvands fjällstuga, hvarest 
betades en timme, tog jag pa väggarna (å läsidan) en del små- 
mygg samt under stenar 2 ex. af Patrohiis davipes Thoms., ännu 
hälft domnade af kyla — de enda insekter, som kunde där påträf- 
fas. Kl. \ -2 5 e. m. skedde framkomsten till Umbugten. Här kändes 
hela tiden kallt, riktigt vinterlikt. Först den 26 juni hade 
skogen (uteslutande björk), sades det, börjat grönskas här, 
och den 29 juni hade kreaturen kunnat utsläppas första gån- 
gen i år, hvilket ansågs mycket sent. Här odlas ingenting. 



120 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

icke ens potatis. Kort efter framkomsten hit började regnet 
igen och detta höll sedan i sig under tiden för min vistelse 
här. Att under dylika förhållanden stanna kvar här någon 
dag var uppenbarligen intet skäl. Jag längtade att fortast 
möjligt komma längre söderut och afreste därför följande dag 
vid 2-tiden på e. m. med båt öfver Stora Umvatten till Stri- 
masunds fjällstuga, 2 V* mils rodd, dit ankomsten skedde kl. 
^/2 7 på kvällen. Ungefär V2 mil från Umbugten passeras 
riksgränsen, och befann jag mig därför nu i Sverige. Färden 
var långt ifrån behaglig, blåste och regnade gjorde det, rundt 
omkring stodo höga snöfjäll, bl. a. sågos de vilda Oxtinderne 
på norska sidan, och under och omkring en var det iskalla 
vattnet — jag fick prof va på, att man icke alldeles okritiskt 
bör följa turistskribenters råd af en möjligast lätt och enkel 
ekipering för sin kroppshydda under sådana färder, ty kylan 
kändes verkligen inträngande. Tack vare den vänlighet, som 
här i Strimasund visades mig af ingeniör Knut Lidblom från 
Umeå, hvilken hade anländt hit föregående dag och för de 
närmaste veckorna tagit sin station härstädes i och för af- 
vittringsarbeten i trakten, var jag snart åter rekreerad. Af 
honom, som nu under 10:e sommaren uppehöll sig här uppe i 
Lycksele lappmark, erhöll jag en mängd goda råd och upp- 
lysningar för fortsättningen af min resa, af hvilka jag sedan 
hade mycken nytta. 

Den 3 juli fortsatte jag på morgonen färden, 1 ^/4 mil, 
på Öfver- Uman till Umfors nybygge. Här hade jag ämnat, 
följande prof. Bohemans råd i hans reseberättelse (anf. st. sid. 
23), att taga min hufvudstation. Men, såsom redan ingeniör 
Lidblom hade förutsagt mig, visade detta sig vara omöjligt 
nu åtminstone, emedan de fyra nybyggare, som här finnas, 
hade alla sin lilla stuga (jämförliga med de anspråkslösaste 
torpstugor neråt landet, t. ex. i Värmland) full af arbetare, 
hvilka här inkvarterat sig under tiden för den i trakten just 
nu pågående anläggningen af den nya vägen från Tärna by 
till Öfver- Umans strand (Umfors). Emellertid aftalade jag 
vid detta tillfälle med Johan Peter Nilsson därstädes, den 
ende nybyggare som sades äga en kammare att tillgå utöf- 
ver husets eljes enda rum, om att få inlogera mig hos honom 
senare på sommaren i och för undersökningar i trakten. Så- 
som redan nu kan nämnas, yppade sig härtill tyvärr aldrig 
något tillfälle, enär vägarbetet, som skulle vara färdigt och 



RESEBERÄTTELSE. 121 

afsynadt den 15 juli, ännu vid min afresa frän orten icke 
var slutfördt. Denna väganläggning var mig öfver hufvud 
under min resa till stort men, såsom framgår äfven af det 
följande. 

Jag fortsatte så, efter en timmes uppehåll, till Klippen, 
1 ^4 mil, som måste passeras till fots. Tvenue af ingen. Lid- 
bloms karlar, som medföljt från Strimasund, medföljde fort- 
farande för transporten af mina saker. Vägen var på sina 
ställen rätt svår att passera på grund däraf att vägtrummor 
m. m. öfver bäckar och älfvar ännu flerstädes saknades. Som 
vädret emellertid var soligt och godt, var strykhåfven möj- 
ligast ofta i verksamhet, och jag lyckades insamla flera Ple- 
copterer, ett par Bomhi m. m. Af ven här vid Klippen, där 
schaktmästaren O. Sander, som hade ledningen af väganlägg- 
ningen om händer, för sommaren var bosatt, visade det sig 
af samma anledning som vid Umfors omöjligt att för närva- 
rande taga sitt uppehåll. 

De '^'^ mil, som ännu återstodo fram till Björkfors. till- 
ryggalades i båt på Urnan (Ume älf), hvarunder man har att 
till fots passera en liten märka vid Öyterbäckens utlopp. 

Vid ^2 8-tiden på kvällen skedde framkomsten till Björk- 
fors. Jag fick här, såsom ingen. Lidblom hade ställt i utsikt, 
ett godt logi hos kommunalstämmoordföranden Johan Berg- 
lund och hade sedan under hela tiden för min vistelse i Tärna 
min hufvudstation förlagd här. Björkfors lämpade sig ock, 
håller jag före, synnerligen väl därtill, för mitt speciella 
ändamål säkerligen bättre t. o. m. än både Umfors och Klip- 
pen, beläget som det är strax vid Ume älf. som här just ut- 
vidgar sig till en mindre sjö, och med flera nedfallande bergs- 
bäckar i närmaste grannskap samt med jämförelsevis lätt 
tillträde till kringliggande vattensystem: Tängvattnet, A^estan- 
sjö, Jovattnen, Björkvattnet m. fl. sjöar. Björkfors utgör den 
förnämsta byn i Tärna socken och har den största arealen 
uppodlad mark, dock odlas endast potatis, hvarförutom en 
ymnig grässkörd erhålles å myrängarna. Vintern hade här 
i Tärna varit ovanligt rik på nederbörd och snön hade pac- 
kat sig i väldiga drifvor, hvilket hade med sig, att våren 
var ovanligt sen och kall här, och det var, sades det, först 
under den sista veckan före min ankomst som det egentligen 
hade börjat blifva grönt. Öfverallt på de omgif vande fjällen, 
som här resa sig ganska höga och imponerande — Stuorevare, 



12-2 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

det högsta fjället i Västerbottens län, Artefjället med sina 
toppar o. s. v. — låg nu och hela sommaren ganska mycket 
snö, och vegetationen företedde ännn endast en ringa utveck- 
ling. Denna var, såsom allmänt sades här, t. o. m. mycket 
senare än vid motsvaraöde tid i fjol. Af växter, som under 
de första dagarne efter min ankomst sågos i blom, må an- 
tecknas: Caltha palustris, Taraxacum officinale, Vaccimum 
myrtillus, Cornus succica, en del F/oZa-arter m. fl., hvaremot 
Trollius enropceus, Melandrium silvestre, hvilka båda före- 
kommo allmänt å myrängarna, Geuni rivalc, liuhus arcticiis 
o. a. endast i enstaka exemplar ännu voro utslagna. Salices, 
som naturligtvis funnos representerade i talrika arter, såsom 
nigricans, phylicifolia, caprea, lapponmn, glauca m. fl., syntes 
i de flesta fall, besynnerligt och förargligt nog, redan vara 
utblommade. Af Pilar sågos enstaka träd af ända till 8 — 10 
meters höjd och med en stam, hållande fullt ^/2 meter i ge- 
nomskärning. Den egentliga trädvegetationen utgöres eljes 
af björk, som bildar skogarne, samt en och annan inblandad 
Al, Hägg och Rönn, men dessa i allmänhet endast i busk- 
form. Barrträd saknas här vid Björkfors fullständigt. 

Vädret, som under sista dagsleden till Björkfors hade 
varit rätt varmt och soligt, slog genast efter min framkomst 
hit om och fortfor sedan, med afbrott endast af 4 — 5 dagar, 
ända till den 20 juli att vara särdeles kallt och regnigt och 
blåsigt, oftast med regn hela dagen. Temperaturen uppgick 
härunder flera dagar ej till mer än + 4 — 5° C, högst 8 — 10. 
och sjönk om kvällen mj^cket ofta ner till -f- 2 ä 3°. Att 
dessa ogynnsamma väderleksförhållanden skulle i hög grad 
både hämmande inverka på insekternas utveckling och fram- 
komst och försvåra insamlingarna, är gifvet. Som exempel 
på, huru föga lämplig väderleken öfver hufvud var för in- 
sektinsamling under dessa första 14 dagarne, kan anföras, 
att t. o. m. dagar med jämförelsevis godt väder träfl'ades un- 
der barken af träd ej sällan h varjehanda phythophaga cole- 
optera (Gonioctena-a.Tter), mindre Tenthredinider, parasit- 
steklar m. m., som lågo där (ännu i vinterdvala?) hälft dom- 
nade af kyla. 

Under dessa båda första veckor, som jag hade mitt uppe- 
håll här, företogos flitigt utflykter, längre och kortare, i om- 
gifningarna, så ofta som vädret ej alldeles omöjliggjorde det, 
och min uppmärksamhet var alltid och i främsta rummet 



RESEBERÄTTELSE. 123 

naturl. riktad på insamlandet af representanter för de båda 
grupperna Ephemerider och Plecopterer. Resultatet af in- 
samlingarna var dook för dessa gruppers vidkommande, sär- 
skildt den förra, under hela denna tid ganska klent. Af 
Ephemerider kunde sålunda under de tre, fyra första dagarne, 
oaktadt flitigt håfvande å lämpliga lokaler, ingen enda upp- 
spåras, och det var först efter ett par soliga och relativt 
varma dagar (den 6 — 7 juli) som ett första enstaka exemplar 
den 8 juli till min stora glädje öfverkoms. Äfven de föl- 
jande dagarne stannade ett och annat individ, men alltjämt 
blott af en eller två olika arter, i håfven. Af Plecopterer, 
hvilkas utveckling af den kalla väderleken nog vida mindre 
påverkades, samlades däremot redan ifrån första dagen ej så 
få och i flera species. 

Det olämpliga vädret tvang mig ofta både nu och senare 
att vända uppmärksamheten och samlingsifvern äfven åt an- 
nat håll, till andra insektgrupper, som mindre influerades 
af väder och vind, sä särskildt till grupp. Collemhola. Såväl 
under stenar, mossa och träbitar m. m. å marken som under 
barken och lafvar å träd o. s. v. träfl'ades dessa i stor mängd, 
och lyckades jag att från min resa hemföra af denna ord- 
ning ett material af cirka 2,000 individer. — En insektgrupp, 
som kring Björkfors äfvenledes var ganska rikligt företrädd, 
mer än å någon annan af mig under resan besökt lokal, var 
humlorna (Bomhi), och dä jag under senare åren ägnat åt 
dessa vackra och intressanta djur ett flitigt studium, hvaraf 
jag haft tillfälle att nyligen i K. Akademiens Arkiv för 
zoologi äfven framlägga en del af resultaten, låg ju nära att 
skänka åt dem också mitt intresse. Under de få varma och 
soliga dagar, som inföllo under denna första tidsperiod, voro 
de i liflig verksamhet och besöktes af dem nu isynnerhet 
blommorna af Taraxacnm och JRuhus arcticus. De arter, som 
här allmännast förekommo, voro Bomhus scrimshircanis K.. 
B. pratorum L. och B. terrestris L., alla ungefär i lika indi- 
vidantal, därnäst kommo B. lapponicus F. och B. lirhyeUiis 
Curt. Sparsammare företrädda voro B. agrorum F. var. arc- 
ticus Dahlb., b. hypmorum L. och B. mastrucatus Gerst. samt 
vid denna tid ännu B. consohrimis Dahlb. Denna sista flög 
nu utom å Taraxacum endast å Mvlanärium silvestrc, senare 
på sommaren såg jag den uteslutande besöka Aconitum lycoc- 
tontmi och Geranium silvaticufri. B. alpinus L. iakttog jag 



124 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

blott i helt få individer. Af sällsyntheter, som jag tog- här, 
förtjänar nämnas den förut, såvidt jag känner, endast vid 
Kalix älf (af Wahlberg) samt af Boheman vid Ikornträsk 
och vid Lycksele anträffade B. liypnorum L. var. cinc/ulatus 
Wahlb., en ny, förut okänd, utmärkt varietet af B. alpiniis 
L. samt den sällsynta parasithnmlan Psithyrus lissonuriis 
Thoms., hvilken sistnämnda är, såsom jag vid tillfälle skall 
framlägga, en från Fs. quadricolor Lep. {sylvestris Thoms.) väl 
skild art — samtliga i blott ett enda exemplar. Parasithum- 
lorna voro i öfrigt representerade endast af Fs. restalis Fourcr. 
— De biologiska iakttagelser öfver humlorna, som jag i öfrigt 
lyckades samla, må här lämpligen förbigås, då de torde komma 
att inflyta i ett andra meddelande af mina »Studier och iakt- 
tagelser öfver humlor», som jag hoppas inom kort kunna pu- 
blicera. 

Den 20 juli syntes, till min outsägliga glädje, ett om- 
slag i vädret vilja inträda, och dagen därpå den 21 var ett 
riktigt »önskeväder» med helt klar himmel, lugnt och soligt 
och med ända till 15 — 16 C. i skuggan, den varmaste dagen 
hittills denna sommar där nppe. Insekterna började nu också 
mera allmänt framkomma. Flera Sågsteklar och andra hy- 
menoptera samt diptera, som förut icke iakttagits, erhöllos i 
håfven, äfvenså ett par Trichopterer, en grupp hvaraf jag un- 
der hela resan mot min förmodan endast lyckades öfverkom- 
ma ytterligt få former. 

Då äfven den 22 juli ingick med samma strålande vackra 
väder, beslöt jag att i dag företaga min länge planerade färd 
söderut, till Jovattensdalen och Björkvattuet. Jag begaf mig 
därför i väg efter middagen, med Vestansjö nybygge, beläget 
vid sjön med samma namn, som närmaste mål. De fem första 
kilom. tillryggalades i båt på TJme älf till »Porten», hvari- 
från nära 5 kilom. återstodo, hvilka passerades till fots. 
Framkom på kvällen till Vestansjö, där ett passabelt logi 
erhölls hos åboen Gust. Johansson. Jag öfverraskades här 
under en kort exkursion utefter sjöstranden samma kväll af 
att träffa hvitsippor och häggen i full blom, visserligen vid 
sidan af Trolliiis eiiropcEns, Geranium silvaticum och Astraga- 
lus alpinus (talrik), också blommande. Vegetationen kring 
Vestansjö var eljes densamma som vid Björkfors, om än nå- 
got litet mera framskriden i utveckling. Så stod den ståt- 
liga Aconitum på soliga ställen ä fjällsluttningarna nu del- 



RESEBERÄTTELSE. 125 

vis utslagen, älven Buhus saxatilis m. fi. hade börjat blomma. 
Nere i omgifningarna af sjön, i bäckdalar m. m. håfvades 
Hitigt och upprepade gånger efter Ephemerider och Plecop- 
terer, men under de nära tre dygn, jag här uppehöll mig, 
blef skörden af dessa grupper dock på det hela tämligen klen, 
åtminstone kvantitativt sedt. Däremot stannade samtidigt 
under afhåfvandet af vide- och björkbuskarne om kvällarna 
(aldrig eljes) ett icke ringa antal Podurider i håiVen. Af 
intressantare fynd, som i öfrigt gjordes här, förtjänar om- 
nämnas den största och ståtligaste af våra humlor. Bomhus 
hypcrhoreus Schönh., hvaraf 1 ex. togs a Geranium silvaficiim, 
rätt långt nere pa s. ö. sluttningen af fjället Gieravaro — 
det enda individ af denna sällsynta art, som jag såg under 
hela resan — samt ett exemplar af den för Skandinaviens 
fauna nya och förut endast på Alperna anträffade Bomhiis 
Gerstäckeri Moraw. {opulentus Gerst.), som allmänt anses vara 
en från cousohritnis Dahlb. specifikt skild art, hvilket dock synes 
mig tvifvelaktigt. Den togs tillsammans med denna sist 
nämnda på Aconitum å samma lokal som hyperhorciis. — Un- 
der hela vistelsen vid Vestansjö gynnades jag af det härli- 
gaste väder. 

Fortsatte vid middagstiden den 25 juli med båt 9 kilom. 
till Nedre Jovattnet, hvarvid först en kortare mårka (.Jo- 
vands mårka») pä 1 ^2 kilom. passerades. Fick här logi i Joe- 
ström vid Nedre Jovattnets västliga ända hos kommunalnämnds- 
ordf. Johan Larsson. Växtligheten var här ännu något längre 
framskriden än vid Vestansjö, men hade eljes samma karaktär 
som ä sist nämnda ställe. Aconitum stod här i stora mäng- 
der å fjällsluttningarna allmänt i blomning, men knaj^pt en 
enda humla syntes till pa dem, oaktadt vädret var gassande 
varmt. Öfver hufvud företedde denna trakt en påfallande 
fattigdom på insekter af nämnda grupp, och de enda arter, 
jag observerade här, voro Bomh. pratorum L., scrimshirumis 
K. (dessa båda allmännast), terrestris L., MrbyeUiis Curt. 
(sällsynt) och cousohrinus Dahlb. 

För Ephemerider såväl som Plecopterer syntes nu rätta 
tiden vara inne, och en ifrig jakt anställdes också på dem 
nere vid sjön och i omgifningarna kring Seinesbäcken, som 
särskildt om kvällarne lönades med ganska godt resultat — 
under ständig strid med myggorna," som nu börjat blifva myc- 
ket svåra. Flera förut ej observerade arter af båda grup- 



1:^(3 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

perna erhöllos härunder. Den nämnda Seineshäcken följdes 
nnder nästan hela dagen den 27 jali på en lång sträcka, och 
plockade jag där nnder stenar m. m. ett icke ringa antal 
larv- och nymiFormer af bägge grupperna. 

Vädret var för närvarande för insamlingar det gynnsam- 
maste, och hade jag gärna velat stanna i Joeström ännu ett 
par dagar och sedan utsträcka färden ännu längre västerut, 
till Öfre Jovattnet. Men tyvärr stötte såväl det ena som det 
andra pä oöfvervinneliga hinder. Såsom jag redan i Vestan- 
sjö hade fått höra, och hvarpå här i Joeström erhölls vidare 
bekräftelse, fanns vid Öfre Jovattnet för närvarande ingen 
möjlighet att kunna få hysa in sig, enär de par tre små stu- 
gor, som där funnos, redan sedan flera veckor voro upptagna 
af arl^etare i och för i trakten pågående afvittringsarbeten. 
I Joeström kunde jag heller icke få logi längre än till den 
27 juli, emedan det enda rum, som fanns disponibelt där, hade 
redan för länge sedan från denna dag betingats för bergsin- 
geniör Öller's räkning, hvilken skulle ha sitt stamhåll här 
nnder en längre tid i och för undersökningar å kopparmalms- 
fyndigheterna i Södra Storljället. Jag hade därför intet an- 
nat val än att på kvällen den 27 begifva mig åter till Vestan- 
sjö. Här företogs efter framkomsten om kvällen en exkursion 
utefter Jovands märka, där en Ephemerclla sp. närstående 
form i stor mängd som bäst dansade i aftonsolens strålar — 
nästan det enda tillfälle nnder resan, då jag iakttog en Ephe- 
merid i svärmning, AfVen af en del andra arter (af båda 
könen) insamlades nu och följande dag här ej så obetydligt. 
A Äconifum, som nu äfven i Vestansjö stod allmänt i blom, 
fångades ett 20-tal Bomhus consohrimis Dahlb., äfvensom ett 
par exemplar af den förut ej sedda B. hortoriim L. 

Både i Vestansjö och Joeström klagades allmänt öfver 
den sena sommaren i är, hvilken sades vara »minst tre vec- 
kor» senare än under normala år, hvilket hade till följd bl. a., 
att grässkörden ännu ej kunnat börjas. 

Vädret hade nu tyvärr redan den 28 juli börjat blifva 
ostadigt med blåst och mulen himmel, dock fortfarande rätt 
varmt. Den 29 ingick tillika med regn. Då dessutom det 
medförda spritförrådet — jag insamlade under resan både 
Ephemerider och Plecopterer nästan uteslutande ä sprit i 
mindre glasrör — mot min beräkning redan började taga slut, 
ändrade jag min resplan något och inställde tills vidare fär- 



RESEBERÄTTELSE. 127 

den till Björkvattnet. Emellertid betingade jag genom min 
värd Gust. Johansson logi för en veckas senare uppehåll där- 
städes. 

Afreste den 29 juli på e. m. till Björkfors. Utvecklingen 
hade här under tiden för min bortovaro betydligt skridit 
framåt, och jag kunde nu under de närmaste dagarna insamla 
jämförelsevis ej sa obetydligt af mina båda hufvudgrupper, 
med delvis äfven nya, förut här osedda former. 

Väderleken fortfor alltjämt att vara ostadig med solsken 
och regnskurar omväxlande med hvarandra hvarje dag, den 
3 aug. hade det om morgonen t. o. m, snöat på fjällen och 
luften kändes ganska kylig. Då barometern emellertid föl- 
jande dag visade tendens att stiga, anträdde jag i dag vid 
middagstiden den beramade resan ner till Björkvattnet och 
Gäutajaur, tagande vägen öfver Vestansjö, dit jag anlände 
på kvällen. Under hela ditresan var uppehållsväder och både 
soligt och varmt. Den 5 aug. tog regnet dock vid igen och 
fortfor mest hela dagen, hvarför resultatet af exkursionerna 
blef ganska minimalt. Då samma tröstlösa väder rådde äfven 
följande dag, begaf jag mig denna dag (den 6 aug.) i väg 
ner tfll Tärna by (Laxnäs) vid sjön Gäutajaur för att här 
afvakta ett möjligen inträffande bättre väder för den längre 
turen till Björkvattnet. Under ditvägen, som togs först öfver 
sjöarna A^estansjö och Lajsan och sedan till fots öfver Lax- 
fjället, föll hela tiden ett stridt regn, som fortsatte hela 
kvällen. 

I Tärna erhöll jag ett utmärkt logi hos läkaren pa plat- 
sen, dr Kristow. Naturen här hade öfver hufvud en vida 
sydligare prägel än vid Björkfors: fjällen hade antagit blyg- 
sammare dimensioner — endast Rivovardo höjde sin hjässa 
högt öfver de omgifvande inom synkretsen — och endast 
några enstaka mindre snöfläckar syntes å dem, under nor- 
mala somrar äro äfven dessa, sades det, försvunna. Grässkör- 
den pågick nu här som bäst, och sades gräset i år vara \'3 
kortare än vanligt. Vegetationen företedde en något mera 
framskriden utveckling än kring Björkfors, liksom den i allm. 
äfven hade en något sydligare karaktär. Sålunda börjar gra- 
nen här uppträda, ehuru ännu blott i spridda individer, me- 
dan björken fortfarande bildar de egentliga skogarne. Den 
ståtliga Mulgedium aJpinmn, Serratula alpina och ChanKsne- 
rion angustifolnim stodo bland andra växter nu här i blom. 



128 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 

Feclicularis sccptruni carolinum var delvis redan nästan ut- 
blommad. Den 7 ang. gjordes i omgifningarna, utefter stran- 
den af sjön Gäutajaur, längre exkursioner både på för- oeh 
eftermiddagen, delvis med rätt godt resultat. Af Bomhi så- 
gos här endast JB. tcrresfris och mastrucatus. På kvällen, lik- 
som förut på morgonen, regnade det. Den 8 aug. ingick med 
svar nordlig blåst och ihållande regn, barometern var i starkt 
sjunkande, och ingen utsikt till ett varaktigt bättre väder 
syntes snart vara att vänta. Björk vattens-turen måste jag 
nu u])pgifva, och med sorg i hjärtat vände jag på f. m. åter 
till min station i Björkfors. Under hela dagen utan af brott 
föll regnet i strömmar, och en våldsam storm rådde. Vägen 
togs nu öfver Lajsholm och Krokfors, och anlände jag tämli- 
gen lyckligt, ehuru genomvåt och huttrande af köld, kl. 8 
e. m. till Björkfors. 

Ingen väsentlig förändring i väderleken inträdde under 
de båda följande dagarne, ingen utsikt syntes heller vara 
snart till ett bättre, och ingenting kunde uträttas. Jag såg 
mig under sådana förhållanden nödsakad att uppgifva mina 
vidare planer och att vända åter hem. Återfärden anträddes 
följande dag den 11 aug. på morgonen och företogs samma 
väg som blifvit begagnad under uppresan via Ilmliugten, Mo 
o. s. v. till Trondhjem och sedan med järnväg till Lund, dit 
jag, efter ett kortare uppehåll i hembygden, anlände åter i 
slutet af augusti. 

Såsom jag af bref från Tärna försport, fortsatte samma 
regniga och kalla väderlek där uppe efter min afresa hela 
augusti månad och ända till senare hälften af september. — 

Att den resa, som under den förflutna sommaren af mig 
blifvit utförd, fortgått under i mångt och mj^cket synnerligen 
ogynnsamma förhållanden, torde till fullo ha framgått af of- 
vanstående skildring. Af de nära sex veckor, som jag vista- 
des i nämnda trakter, befinnas vid en närmare sammanräk- 
ning i dagboken ej mindre än 30 dagar ha varit mer eller 
mindre regniga, kalla och blåsiga samt för insamlingar där- 
för i mer eller mindre grad ogynnsamma, medan endast 13 
dagar bjudit på ett varmt och godt väder. Att resans ut- 
byte i vetenskapligt hänseende under sådana förhållanden ej 
kunde blifva så godt och rikligt, som ej minst jag själf hade 
önskat och hoppats, är naturligt nog. På de medverkande 
orsakernas konto torde ock utan tvifvel få skrifvas den i hög 



RESEBERÄTTELSE. 129 

grad kalla och regniga väderlek, som äfven under föregående 
år (1902) hade rådt i dessa nordliga bygder och som säker- 
ligen har hämmande influerat på insekternas fortplantning 
och utveckling. Pa annat sätt torde knappast till fullo kunna 
förklaras den påfallande fattigdom på såväl arter som indi- 
vider, som åtminstone många insektgrupper innev. sommar 
visade, hvarpå jag torde få andraga några karakteristiska 
exemT)el. Af gruppen Phytophaga inom Coleoptera kunde så- 
lunda under hela resan endast följande fem species påträflFas: 
Gomoctena palliiki L. var., Gonioct. Triandrce Suff., Goniocf. 
5-puHctata Fabr., Phyllodecta vitelUnce L. och Cryptocephaliis 
6-puuciatus L. Af Apider såg jag under hela tiden, frånräk- 
nadt humlor och parasithumlor, blott 1 enda individ af An- 
drena lappouica Zett. (på Taraxaciim offic. den 6 juli), af 
Vespider likaledes endast arten Vespa saxonica F. Af en 
i fjälltrakter eljes i allm. relativt sa rikligt företrädd grupp 
som Tenthrediniderna lyckades jag endast hopbringa ett 70- 
tal individer. Dagfjärilarne snarast »lyste med sin frånvaro», 
i det endast följ. 6 arter iakttogos: Erehia lappona Esp, (den 
allmännaste dagfjärilen), Erehia ligea L., Argynnis påles Schiff. 
och Arg. selene Schiff., Lyccena optilete var. Cyparissus Hubn. 
samt Chrysophanus hippotJioe var. Sfieheri Gerb. Dessutom 
såg jag vid Joeström den 26 juli på täml. långt håll tvenne 
Pierider (Colias?). Af Odonater observerades på hela resan 
endast 2 å 3 medelstora individer (vid Joeström den 2^ jwli), 
som jag dock tyvärr ej lyckades fånga. 

Huru menligt en ogynnsam sommar som den sist för- 
flutna verkligen kan inflnera på insekternas utveckling, därpå 
lämnade äfven humlorna ett eklatant bevis. Dels voro de 
öfver huf\aid taget icke allmänna, dels iakttogos under hela 
tiden för min vistelse "där uppe bara idel honor, icke en enda 
vare sig arbetare eller hanne af någon art syntes till ännu 
dagen före min afresa. Jag betviflar starkt, att, med den 
ogynnsamma väderlek som äfven efter min hemresa, såsom 
ofvan nämndt, ännu under en hel månad var där rådande, 
detta år annat än honor och hannar i allm. hunno utvecklas. 
Detta tyder, synes mig, på, att humlorna, åtminstone som- 
liga arter, under vissa år — och hvarför då icke kanske konstant 
i rent arktiskt klimat? — kunna öfvergä eller tillpassa sig till 
ett solitärt lefnadssätt. Vissa iakttagelser af konservator 
Sparre-Schneider i Tromsö (se H. Eriese, Die arktischen 

Vetenskaps- akademiens årsbok. 2. 9 



130 VETENSKAPSAKADEMIENS IrSBOK. 

Hymenopteren etc. Fauna arctica. Bd. 2. Lief. 3. Jena 1902' 
pag. 490) tyckas för öfrigt peka åt samma antagande. 

Hvad beträffar de båda grupper Ephemerider och Plecop- 
ferer, åt hvilka jag under resan städse ägnade hufvudparten 
af undersökningar, delade äfven de helt visst denna sommar 
lotten med de flesta öfriga grupper att vara fåtaligt före- 
trädda. Eljes måste resultatet af insamlingarna ha blifvit 
rikligare. Nu har jag af de förra lyckats hemföra mellan 
200 — 300 individer samt af de senare eller Plecoptera nå- 
got mera eller mellan 300 — 400. 

Materialet af Ephemeriderna har jag i dess helhet ge- 
nomgått, och en närmare granskning har till min glädje 
bragt i dagen, att, om än det erhållna individantalet icke är 
stort, samlingen likväl kvalitativt erbjuder ett särdeles stort 
intresse. För såvidt bearbetningen, som ännu icke hunnit 
definitivt slutföras, för närvarande tillåter mig att bedöma 
resultatet, innehåller samlingen sannolikt 14 species, repre- 
senterande 8 släkten. Af dessa arter äro ej mindre än 13 
nya för den svenska faunan, och af dem kunna åtminstone 
de 10 (kanske 12) icke identifieras med förut beskrifna arter. 
De representera äfven 5 för vår inhemska fauna nya genera, 
af hvilka minst tvenne tillika äro för vetenskapen nya. Då 
förut från vårt land äro (med säkerhet?) kända h. e. publi- 
cerade 17 ä 18 arter, fördelade på 7 genera, kan såsom ett 
resultat af min resa detta antal, för såväl arter som genera,^ 
följaktligen nu i det närmaste fördubblas, och torde sålunda 
ändamålet af undersökningarna för denna grupps vidkom- 
mande icke fä anses förfeladt. 

Jag lämnar här nedan till sist — under ofvan antydda 
reservation — en förteckning öfver anträffade former jämte 
fyndlolaler: 

1 Gen. Leptophlehia (Westw.) Eat. 

1. L. marginata (L.) — Vestansjö. 

2. L. nov. sp.? — Vestansjö. Joeström. 

3. L. nov. sp. — Tärna by. 

2 Gen. Ephemerella Walsh. (nov. gen.?) 

1. E. nov. sp. — Jovands mårka. Joeström. 

3 Gen. Baetis Leach. 

1. B. nov. sp. — Björkfors. Tärna by. 

2. B. Rhodani Pict. — Jovands mårka. Björkfors. 

Joeström. 



RESEBERÄTTELSE. 131 

3. B. HOV. sp. — Joeström. 

4. £. nov. sp.? — Joeström. 
4 Gen. Cenfropiilum Eat. 

1. C. striatum nov. sp. — Jovands mårka. 

') Gen. Eatonia nov. gen. 

1. E. horealis nov. sp. — Björkfors. Jovands mårka. 

6 Gen. Parameletus nov. gen. 

1. P. affinis nov. sp. — Björkfors. Vestansjö. Joe- 
ström. 

7 Gen. SipJilurus Eat. 

1. 8. Zetterstedti nov. sp. — Björkfors. Joeström. 

2, S. spinosus nov. sp. — Björkfors. Joeström. 
<S Gen. Iron Eat. {nov. gen.'^) 

1. /. lapponicus nov. sp. — Tärna by. — Anm. 

Ifall denna form. är att hänföra till gen. Iron, 

representerar den det första kända fynd af 

släktet från Europa. 

Materialet af grupp. PJecoptera har tiden ännu ej med- 

gilVit mig att genomgå, men jag har skäl att antaga, att 

det vetenskapliga utbytet af insamlingarna äfven för denna 

skall visa sig bättre än jag i förstone vågat hoppas. 

Då sålunda bearbetningen af materialet på grund af 
många andra göromål ännu ej hunnit afslutas, vågar jag 
vördsamt anhålla, att med aflämnandet af samlingar måtte 
få anstå, till dess granskningen af desamma kunnat fullstän- 
digt slutföras. 

Till sist fullgör jag en kär plikt, då jag till Kungl. 
Akademien vördnadsfullt anhåller fä hembära min djupa tack- 
samhet för det förtroende, som visats mig genom det bevil- 
jade understödet för nu afslutade resa. 



K. vet.-akad:s årsbok. 2. 



Tafl. 1. 





M^Sn 



^it\^4yS, Y^<.z/y 




BIOGRAFIER. — CARL FREDRIK BERGSTEDT. 133 



587. 
Carl Fredrik Bergstedt. 

* 24/7 1817. t -'/I 1^03. 
Invald 1^/4 1872. 

Med porträtt. 



Carl Fredrik Bergstedt föddes den 24 juli 1817 i Lill- 
kyrka socken af Örebro län. Hans fader var landtbrukare, 
hans farfader, liksom flera andra medlemmar af släkten, 
präst. Barnaåren tillbragte Bergstedt i fädernehemmet på 
den bördiga Närkesslätten, och farfaderns efterlämnade bok- 
förråd utgjorde tidigt ett föremål för gossens uppmärksamhet. 
Så hade han redan i späda år tillgång på näring för de 
båda framträdande lynuesdrag, som med växlande öfvervikt 
bestämt gången af hans lefnad: det vakna verklighetssinnet 
och det omfattande studieintresset. 

Vid fyllda nio år kom Bergstedt i Örebro lärdomsskola 
och fem är därefter till Strängnäs gymnasium. Enligt egen 
uppgift intresserades han mindre af skolundervisningen än 
af de studier han var i tillfälle att göra på egen hand; 
han skattar icke synnerligen högt sina framsteg i skolans 
läroämnen. Dock ansågs han, när han 1836 afgick till Upp- 
sala universitet, vara en skicklig latinare och hade röjt 
märkbar fallenhet för språkstudier i allmänhet samt stor lätt- 
het att ge form åt sina tankar i tal och skrift. Det var 
följaktligen till de humanistiska vetenskaperna som han vände 
sig vid sitt inträde vid universitetet. 

De intryck, som vid denna tid därstädes voro att få 
för en student af Bergstedts läggning, voro näppeligen ägnade 



134 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

att leda in i ett strängt metodiskt vetenskapligt arbete. 
Genom nyromantiken hade Uppsala blifvit vitterhetens och 
den litterära kritikens högsäte, och vittra och estetiska in- 
tressen gjorde sig kraftigt gällande i den akademiska världen. 
De båda representanterna för den klassiska filologien i slutet 
af 1830-talet, den genialiske Törneros och den mångsidige 
Palmblad, tillhöra våra litterära häfder icke mindre än veten- 
skapshistorien. Ett vetande, som mera kännetecknades af 
omfattning än strängt fackmässig koncentration, en förmäl- 
ning af vetenskaplighet med journalistens verksamhet och 
ett starkt intresse för skönlitterära och estetiska frågor — 
sådan är den riktning, hvaråt såväl Bergstedts egen lägg- 
ning som den dåtida akademiska tonen tills vidare syntes 
skola föra honom. 

Någon påtaglig inverkan af fakultetens lärare har dock 
Bergstedt under sina studentår icke rönt. Törneros synes 
ha omfattat honom med intresse och varit föremål för hans 
beundran och erkänsla, men denne framstående humanist gick 
redan 1839 ur tiden. För öfrigt var Bergstedt för sin ut- 
komst hänvisad till ett jSitigt konditionerande och tillbragte 
hälften af sin studenttid utom lärdomsstaden. Då han våren 
1841 afiade filosoliekandidatexamen, hade han endast undan- 
tagsvis bevistat akademiska föreläsningar och var mestadels 
autodidakt. Däremot hade han haft förmånen att i sällskap 
med en lärjunge och dennes familj få göra en utländsk resa, 
som ehuru kort och hufvudsakligen inskränkt till några bad- 
orter utan tvifvel gifvit en första väckelse åt det intresse, 
som Bergstedt längre fram oaflåtligt ägnade åt sociala och 
politiska förhållanden utom Sverige. 

Examensstudierna omfattade, jämte öfriga humanistiska 
ämnen, i främsta rummet klassiska språk. Samtidigt ägnade 
Bergstedt ett lifligt intresse åt tidens litterära rörelser. 
Hans förtroliga vänskap med nationskamrateji B. E. Malm- 
ström, hvars diktning under dessa ar började nalkas sin 
mognad, bidrog, som naturligt är, att föra hans tankar på 
litterär verksamhet. Att hans vänner funno honom kallad 
till skrifställarens värf, framgår däraf, att han erhöll anbud 
att ingå som medarbetare i tidskriften Frey, som började 
utgifvas i Uppsala 1841. 

Efter en disputation, De vita et scriptis Boethii, blef 
Bergstedt promoverad till lilosofie magister 1842 och följande 



BIOGRAFIER. — CARL FREDRIK BERGSTEDT. 135 

år efter ett ytterligare specimen, De vi et indole mythi Oedipici, 
kallad till docent i grekiska språket och litteraturen. 

Under de närmast följande åren var Bergstedt en flitig- 
medarbetare i Frey — till en början som litteraturkritiker 
— och öfvertog 1844 redaktörskapet af denna tidskrift. Sam- 
tidigt bredde hans studier ut sig: han började akta på sam- 
tidens politiska och sociala företeelser och fann därjämte i 
studiet af sanskrit ett nytt vetenskapligt intresse, som snart 
alltmera drog honom ifrån det läroämne han som docent 
representerade. 

Sedan engelska lärde först riktat uppmärksamheten på 
indernas gamla språk och sedan Bopps arbeten lagt grunden 
till den jämförande språkvetenskapen och banat vägen för 
ett vetenskapligt studium af sanskrit, var man med största 
ifver sysselsatt med bearbetandet af detta språks grammatik 
och litteratur, och detta nu mera icke blott för att genom 
jämförelse sprida ljus öfver de andra indoeuropeiska språkens 
byggnad och historia utan för ämnets egen skull, af rent 
filologiskt eller kulturhistoriskt intresse. I vårt grannland 
Danmark, där tidigare Rask hade framträdt såsom en före- 
gångare till Bopp, representerades denna riktning framgångs- 
rikt af Westergaard, hvilken 1841 fullbordat sin stora 
ordbok Kadices linguae sanscritae. 1 Uppsala introducerades 
sanskritstudiet af O. F. Tullberg, som efter långvariga studier 
i utlandet 1843 utnämndes till professor i österländska språk. 
Af honom inhämtade Bergstedt språkets elementer och fort- 
satte sedan studierna på egen hand. Snart visade sig frukter 
af dessa i öfversättningarna SavUri, en episod ur Mahåhhä- 
rata, MetrisJca öfver sättning ar från sanscrit (1845) samt Vik- 
rama och Urvasi eller hjälten och nymfen. Ett indiskt skåde- 
spel af Kalidåsa. Öfversatt och förklaradt (1846). I Frey 
inflöto äfven ett par uppsatser till belysning af orientalisk 
mytologi och kultur. 

Våren 1846 erhöll Bergstedt ett offentligt anslag, som 
satte honom i stånd att fortsätta sina indiska studier i ut- 
landet. Början gjordes med Köpenhamn, där han åtnjöt 
Westergaards enskilda handledning, samtidigt med att han 
åhörde hans offentliga föreläsningar. Vintern 1847 tillbragtes 
i Bonn, hvarest norrmannen Kristian Lassex var den in- 
diska filologiens målsman. Bergstedts uppmärksamhet hade 
emellertid särskildt riktats på Vedantafilosofien, och våren 



136 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

1847 begaf hau sig till London för att afskrifva och kolla- 
tionera några dithörande manuskript i East-India-house, där 
den berömde Horace Wilson då var bibliotekarie. Hans 
kopieringsarbete afbröts emellanåt af någon liten utflykt: 
till Brighton, Wight eller någon ort på den engelska lands- 
bygden, i livilken han fann ett särskildt behag. För fort- 
satta handskriftskollationeringar begaf han sig mot slutet af 
året till Paris och kort före februarirevolutionens utbrott till 
Berlin. I slutet af maj 1848 återkom han till Uppsala. 

Bergstedts tvååriga studieresa blef för honom af stor 
betydelse, ehuru på ett annat sätt, än han själf och de, som 
intresserade sig för honom, från början hade tänkt sig. Vid 
återkomsten syntes det väl endast, som om han af sin färd 
dragit all den vetenskapliga nytta, som man rimligen kunde 
begära. Han hade gjort bekantskap med samtidens förnämsta 
sanskritforskare, han hade passerat nybörjarens stadium och 
utfört ett ingalunda obetydligt själfständigt vetenskapligt 
arbete, som han dock själf senare föga uppskattade, han hade 
ock glädjen att vid universitetet äga mänga vänner och gyn- 
nare, som hoppades att kunna bereda honom en lärareplats i 
sanskrit därsammastädes. Också höll han under följande 
terminer föreläsningar i detta ämne och möttes af ett icke 
ringa intresse ifrån den studerande ungdomens sida, ehuru 
det nya ämnet, som ej inbringade något examensbetyg, i 
längden ej kunde hålla sig i konkurrensen med examens- 
ämnena och han därför öfvergafs af sina åhörare, innan dessa 
hunnit öfver nybörjarstadiet. Han ombesörjde införskrif- 
vandet af sanskrittyper och tjänstgjorde själf som sättare 
vid tryckningen af en liten text ur de hemförda samlingarna. 

Men under tiden ägde inom honom ett utvecklingsarbete 
rum, som inom få år ledde därhän, att han vid yppadt till- 
fälle till mångas förvåning beslutsamt lämnade sin universi- 
tetstjänst och den vetenskapliga forskningen. Redan under 
vistelsen i utlandet röja sig i hans bref då och då tecken till 
att hans lifliga verklighetssinne och starka intresse för sam- 
tidens lif och kulturutveckling endast motsträfvigt förliker 
sig med filologens uppgående i en förfluten tid. Det är fram- 
för allt i England, som han själf började bli medveten om 
att det för honom vid sidan af de vetenskapliga gafs andra 
värden, hvilka lockade in på nya verksamhetsområden. Redan 
anblicken af det frodiga engelska landskapet ger ny styrka 



BIOGRAFIER. — CARL FREDRIK BERGSTEDT. 137 

åt hans fäderneärfda kärlek till jorden och landtlifvets idog- 
het, och på de engelska gods, han besökte, fann han en till- 
talande bild af arbetsamhet, själf ständighet* och omfattande 
kulturintressen, som icke torde ha varit utan inflytande pa 
gestaltningen af hans egen framtid, hvaraf han tillbragte 
större delen på den egna garden, delande sin dag mellan den 
praktiske mannnens värf och den lärdes mödor. Det engelska 
familjelifvet vann hans varma sympatier; i familjens fasta 
organisation och hemlifvets sundhet fann han allt framgent 
ett oundgängligt villkor för samhällets trefnad. Afven de 
politiska förhållandena väckte hans lifliga uppmärksamhet, 
och som så mänga andra före honom tilltalades han varmt 
af föreningen mellan en urgammal frihetskärlek och vörd- 
naden för det från fädren nedärfda. Det engelska stats- 
skicket föresväfvade honom sedermera under hans tidnings- 
mannabana såsom modellen, hvarefter vi, så långt sig göra 
läte, borde forma vårt offentliga lif. Öfverhvifvud har han 
känt en f rändskap mellan det positiva, sundt praktiska i den 
engelska kulturen och sitt eget lynne, och redan nu torde 
det ha börjat bli klart för honom, att, såsom han många år 
efteråt skrifver, »den allmänna kulturen mer och mer ten- 
derar att omflytta sig från den estetiska och humanistiska 
uppfattningen af lifvet och människan till ett induktivt stu- 
dium af hennes villkor såsom en länk i de lefvande varel- 
sernas kedja». Med denna nya syn på tingen följer en stegrad 
förkärlek för sociala och politiska vetenskaper, ja äfven för 
naturforskning; han beklagade ofta, att han på grund af sin 
uppfostrans ensidigt hitmanistiska läggning var i saknad af 
förutsättningarna för att på närmare håll följa naturveten- 
skapernas storartade utveckling. Ett talande vittnesbörd om 
hans varaktiga intresse såväl för den induktiva forskningen 
som för naturvetenskaperna är det grundliga studium, som 
han på gamla dagar ägnade åt Herbert Spencer: en fram- 
ställning af dennes filosofi, införd i Nordisk tidskrift, är 
det sista vidlyftigare litterära arbete af hans hand. 

Om djupet och varaktigheten af de intryck Bergstedt 
mottagit i England vittnar han själf, då han förklarar, att 
den långa vistelsen därstädes kan sägas hafva gifvit rikt- 
ningen åt hela hans följande lif. »Jag tyckte mig finna», 
säger han, »att vårt samhällsideal, våra vanor och vara sym- 
patier voro för mycket franska, och att vi borde kunna till- 



138 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

ägna oss livad som var af verkligt värde i den engelska 
nationalkaraktären utan att därför antaga den hårdhet, stel- 
het och excentricitet, som äro de noblaste egenskapernas ofta 
stötande följeslagare.» Bergstedts hållning som domare i 
skönlitterära frågor vann efter den utländska resan i stadga 
och klarhet. Redan förut hade han i ett par recensioner 
visat sig med Tegnér fordra »en bit granitberg» i dikten 
såsom grundval för rimmens spel och kan för den skull, 
såsom Karl Warburg påpekat, betraktas som en af de första 
opponenterna mot det från nyromantiken härledda öfver- 
drifvet estetiserande betraktelsesätt, som dittills behärskat 
den litterära kritiken. Han har nu fullt deciderat sin stånd- 
punkt och behåller den under hela sin långa litterära bana. 
Han skattar icke högt vare sig inbillningens fria lek eller 
tänkandets deduktioner; öfverallt vill han finna utsikt till 
verkligheten. Han förstår sig icke rätt på en tänkare som 
WiKNER, men han gläder sig åt poeter sådana som Björck 
och Snoilsky. Han kräfver vidare af den sköna litteraturen 
respekt för moral och anständighet; samhällets sundhet är 
honom för dyrbar, för att han skulle befria konstnären från 
den allmänna skyldigheten att tillgodose densamma. M3'cket 
uppseende väckte hans ljungande anklagelseskrift »Den usla 
litteraturen» (1851), och efter tjugutre år, då han står i be- 
grepp att säga farväl åt »Samtidens» läsekrets, förnimmes 
liksom ett genljud från denna filippik i den indignation, 
hvarmed han förebrår Snoilsky dennes öfversättning af »Die 
Braut von Corinth». 

Vid sin återkomst till Uppsala öfvertog Bergstedt på 
nytt ledningen af Frey, och då denna tidskrift med utgången 
af 1850 upphörde, uppsatte Bergstedt 1851 Tidskrift för 
litteratur^ som genast kunde glädja sig åt en dittills aldrig 
spord anslutning från allmänhetens sida. Dessa tidskriftsår- 
gångar bära vittne om den intresseförskjutning, som ägt rum 
hos redaktören: här afhandlas praktiska och samhälleliga 
frågor, folkupplysning, medelklassens betj^delse i samhället, 
religionsfrågan m. m. och framhålles det nyttiga praktiska 
arbetet såsom ett värde af högre art än det ofruktbara este- 
tiserandet. 

Aret 1851 blef vändpunkten i Bergstedts lif. Han in- 
gick detta år äktenskap med Anna Mathilda Geijer, dotter 
till bruksägaren Carl Jacob Geijer på Äras i Värmland. 



BIOGRAFIER. — CARL FREDRIK BERGSTEDT. 139 

Kort förut hade han fattat sitt beslut att ägna sig helt och 
hållet åt publicistens verksamhet. Det gällde att skaffa en 
redaktör af Aftonbladet, sedan Lars Hierta tröttnat på dess 
utgifvande, och Bergstedt ansågs vara den rätte mannen. 
För honom själf måste på hans nuvarande ståndpvinkt en 
dylik verksamhet synas naturlig nog, och då trots hvad man 
redan gjort för honom vid universitetet — han åtnjöt ett 
anslag af 600 rdr banko, anvisadt för understödjandet af något 
eljest ej vid universitetet representeradt läroämne — hans 
akademiska framtid syntes honom oviss, tog han ut steget. 
Ett konsortium, där han var själf femte, inköpte Aftonbladet, 
och Bergstedt blef från 1852 dess hufvudredaktör. 

Bergstedts verksamhet som tidningsman kan här icke 
blifva föremål för skildring. Dess förutsättningar och de 
synpunkter, hvarifrån den bör betraktas för att förstås, äro 
i det föregående antydda. Nämnas må blott, att Aftonbladet 
under hans ledning bland annat arbetade för religionsfrihet 
samt konstitutionell styrelse, friare tull- och näringslagstift- 
nine: samt reformer i skatte- och kommunikationsväsendet 
(postportot, decimalsystemet). 

Mot slutet af år 1855 yppade sig meningsskiljaktigheter 
mellan Bergstedt och hans medarbetare. Skismen rörde dels 
Sveriges ställning i förhållande till de i Krimkriget inbe- 
gripna makterna, dels den då uppträdande politiska skandina- 
vismen. Den tveksamhet, som Bergstedt visade gent emot 
en af många önskad anslutning till västmakterna, stämde ej 
öfverens med hans medarbetares åsikter, ej heller med tid- 
ningens föregåenden. Då han därtill genom döden förlorat 
den bolagsman, som stod honom närmast, löste han de upp- 
komna förvecklingarna genom att vid årets utgång nedlägga 
sitt redaktörskap. Samtidigt sålde han sin lott i tidningen, 
hvilken under hans ledningen stigit betydligt i värde. 

En af anledningarna till att Bergstedt nu lämnade 
Aftonbladet och därmed för en längre tid den publicistiska 
banan, var utan tvifvel det lockande perspektivet af en obe- 
roende och verksam tillvaro såsom godsägare, hvilket öppnat 
sig för honom genom hans giftermål, som gjorde honom till 
delägare i bruksegendomar i Värmland. Det är till detta 
landskap, där han under studentåren vistats som informator, 
som han nu drager sig tillbaka. Efter en rekreationsresa 
till England, Tyskland och Schv^^eiz bosatte han sig på 



140 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Hedenskog i Brattfors socken och ägnade de följande åren 
åt landtbruk och bruksafFärer samt kommunala värf jämte 
sina barns uppfostran och egna studier. Är 1861 flyttade 
han med sin familj till Skrukarps egendom i Kristbergs 
socken, Östergötland, där han, med undantag för sin riksdags- 
mannaperiod, förblef bosatt till sin död. Han erhöll här 
allahanda kommunala uppdrag, var bland annat landstings- 
man och blef slutligen, då de första valen till den nya två- 
kammarsriksdagen ägde rum, en af Östergötlands represen- 
tanter i första kammaren. För öfrigt hade Bbrgstedt ej heller 
under dessa år låtit pennan hvila utan hade såsom anonym 
insändare i åtskilliga tidningar offentliggjort artiklar om re- 
presentationsförändringen, utvidgad kvinnlig verksamhet, fri- 
handeln m. m. 

Våren 1867 blef Bergstedt änkling. Han lämnade nu 
med sina barn Skrukarp och bosatte sig i hufvudstaden, där 
han under de följande åren utöfvade en intensiv och mång- 
sidig verksamhet som politiker, publicist och populärveten- 
skaplig författare. 

I riksdagen, af hvars konstitutionsutskott han 1868 blef 
medlem, gjorde sig hans erfarenhet, kunskaper och framställ- 
uingstalang snart gällande. Hans yttranden rörde framför 
allt sådana frågor, som föllo inom konstitutionsutskottets be- 
handling, och för öfrigt andra lagstiftningsärenden, skatte- 
frågor och kulturspörsmål; i dessa frågor representerade han 
i regeln en utprägladt reformvänlig ståndpunkt. I konstitu- 
tionsutskottet nedlade han bland annat mycket arbete på 
1871 års förslag till ny tryckfrihetsförordning. Han var 
äfvenledes medlem af ett särskildt och flera tillfälliga utskott, 
bland annat för behandling af läroverksfrågan, som han ville 
lösa genom latinets uppflyttning till sjätte klassen och den 
reala och medborgerliga bildningens tillgodoseende; dock 
önskade han ett mindre antal läroverk med grundligare 
undervisning i klassiska språk. 

Såsom lekmannaombud för Linköpings stift bevistade 
Bergstedt kyrkomötena 1868, 1873, 1883 och 1888 och yttrade 
sig därunder bland annat med eftertryck om psalmboksrevi- 
sionen och bibelöfversättningen. 

Sin politiska verksamhet i riksdagen understödde Berg- 
stedt genom ett samtidigt, nästan oafbrutet journalistiskt 
arbete. Jämte A. O. Wallenberg redigerade han under åren 



BIOGRAFIER. — CARL FREDRIK BERGSTEDT. 141 

1869 och 1(S70 tidningen Stockholmsposten . Efter denna tid- 
nings upphörande utgaf Bergstedt under fyra år (1871 — 
1874) y> Samtiden, veckoskrift för poUttk och litteratur^, en pu- 
blikation, som hvarken haft några föregångare i vårt land, 
ej heller fått några efterföljare. Bergstedt var själf hela 
redaktionen: han fyllde ensam hvarje vecka 16 sidor stor 
oktav med politiska betraktelser, redogörelser för viktigare 
utländska litteraturalster af olika slag, längre ocli kortare 
anmälningar af inhemsk litteratur, vetenskaplig, ekonomisk 
och skönlitterär, samt hvarjehanda smärre meddelanden från 
den oaflåtliga och omfattande lektyr, som lag bakom det 
egentliga författarar betet. Genom rikhaltigheten i sitt inne- 
håll, det själf ständiga i uppfattningen och den lediga och 
träffsäkra, ofta uddiga stilen vann Samtiden många vänner 
bland bildade och bildningssökande i vårt land. 

Bergstedts arbetsförmåga räckte till äfven för andra 
litterära värf än publicistens. Är 1868 afslutade han ut- 
gifvandet af B. E. Malmströms föreläsningar öfver svenska 
vitterhetens historia. Samma år utgaf han en med inledning 
försedd öfversättning af Cléments politiska ekoiiotm. Vid flera 
tillfällen höll han offentliga föreläsningar: öfver språk och 
språkforskning, öfver religionshistoriska och ekonomiska ämnen. 
De båda sistnämnda föreläsningsserierna offentliggjordes sedan 
i tryck; den förra, som hållits till förmån för Stockholms 
högskola, med titeln Gamla sanningar, den senare med titel 
Arbetet och dess villkor (båda 1871). 

Äfven på andra håll togs Bergstedt under sin Stock- 
holmstid i anspråk. Han var medlem i den kommitté, som 
1869 tillsattes för utredande af de kungliga teatrarnas eko- 
nomiska förhållanden, och förordnades 1871 till ordförande i 
Slöjdskolans styrelse. 

När Bergstedts riksdagsmandat med 1875 års riksdag 
gick till ända, återvände han till Skrukarp, som han sedan 
sällan lämnade. Han var ännu knappast vid ålderdomens 
början; om han tidigt begynte sin lefnads afton, så berodde 
det väl därpå, att det kontemplativa i hans natur, som 
länge yarit tillbakaträngdt af verksamhetslusten, nu tog ut 
sin rätt. Dock fortfor han länge att då och då för allmän- 
heten framlägga resultaten af sina studier och betraktelser. 
Ar 1878 utgaf han sålunda en serie meditationer öfver den 
moderna bildningens förhållande till religion och sedlighet 



142 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

med titel Hiaä vi veta, livad vi tro och livad vi vilja. 
Tanlar och frågor af En lehnan, och följande året den lilla 
skriften Ederna och edgång. För öfrigt offentliggjorde han 
flera intressanta uppsatser i tidskrifter och gjorde fortfarande 
inlägg i dagens frågor genom tidningsuppsatser, bland annat 
i Göteborgsposten. 

Från kommunala bestyr och andra förtroendeuppdrag — 
han var länge styrelsemedlem i Motala verkstads aktiebolag 
— drog han sig småningom tillbaka. Mer och mer blef 
studerkammaren hans värld. Hans andliga synkrets led 
dock föga inskränkning; innan ålderdomens tröghet infunnit 
sig, företog han flera längre utrikes resor, och framgent till- 
godosågo utländska revyer hans ständigt vakna intresse för 
samtidens händelser och kulturföreteelser. Och — som det 
plägar ske — hans ungdoms länge undanskjutna studier gjorde 
sig emellanåt påminda, och Roms och Greklands auktorer 
togos ned från hyllan och omlästes med nyväckt intresse. 

Ungefär vid sekelskiftet började krafterna svika. Men 
först när ögonen vägrade sin tjänst, lade den gamle nöd- 
tvungen ifrån sig boken. Efter någon tids aftynande afled 
han den 26 januari 1903. 

Före honom hade maka och tvenne barn gått ur tiden. 
Han öfverlefdes af en son, Vetenskapsakademiens nuvarande 
bibliotekarie, fil. d:r J. A. Bergstedt. och tvenne döttrar. 



Utgifna skrifter. 

1. De vita et scriptis Anicii Manlii Torq. Severini Boethii dis- 
sertatio. Upsal. Wahlström et Låstbom 1842. 8:o. 17 s. Ak. 
afh. Auctor C. F. B—. (Pr«s. J. Sellén.) 

2. De vi et indole mythi Oedipici ex dramatis Grnecorum repe- 
titi. Dissertatio. Upsalise. Excud. Wahlström & Låstbom 1843. 
8:o. 50 s. Ak. afh. 

3. [ — ] Om ett Skandinaviskt sällskap, dess betydelse och 
ändamål. Med särskildt afseende på H:r [C. H.] Paindgrens skrift: 
»Reflexioner öfver ett tilltänkt skandinaviskt samfund och idéer till 
en studentförening.» Ups. Lepfler o. Sebell 1843. 8:o. 16 s. 

4. [ — 1 Samtidens roman och Eugéne Sue. 
Intillegensblad utg. i Upsala. 1844: s. 273—279; 282—286. 



BIOGRAFIER. — CARL FREDRIK BERGSTEDT. 143 

5. Sagau om syndafloden hos de gamle Hindueriie. En episod 
ur Mahå-Bhårata metriskt öfversatt, jemte några inledande anmärk- 
ningar. 

Frey, 1844: s. •201—212. 

•j. Kort j omförande grammatik öfver ny- och forngrekiska språket, 
i synnerhet för studerande och kännare af forngrekiskan . . . Öfver- 
sättning från tyskan af S. O. Wahlström. Örebro 1843. 8:0. 
[Recension, sign.] C. F. B. 

Frey, 1844: s. 254—261. 

Innehåller, s. 259 — 261, öfversättning, verkställd af C. F. Berg- 
stedt, af två nygrekiska dikter. 

7. En fornindisk fabel, första gången öfversatt pa ett euro- 
peiskt språk. [:>Dufvau och jägaren», ur den indiska fabelsamlingen 
Pauschatantra.] 

Frey, 1844: s. 477—482. 

8. Tal öfver högtsalig Hans Majestät konung Carl XIV Johan 
vid den af Upsala Academie firade sorgefest den 1 Juuii 1844 i 
Universitetets namn hållet. Upsala Leffler o. Sebell 1844. 
8:0. 32 s. 

9. Såvitri, eu episod ur den Indiska epopéen Mahå-bhårata. 
Från Sanskrit-texten metriskt öfversatt jemte Inledning och Anmärk- 
ningar. D. 1 — 5. Ups. Wahlström & Låstbom 1844. 8:0 x, 
44 s. Ak. afh. Pris 1,25. 

10. Metriska öfversättuingar från Sanscrit. Ups. Wahlström & 
Låstbom 1845. 8:0. xv, 127 s. Ak. afh. Pris 1,50. 

11. Yikrama och Urvasi eller bjelten och nymfen. Ett indiskt 
skådespel af Kalidåsa. Öfversatt och förklaradt. [Med förord af P. 
D. A. Atterbom.] Sthm. Tr. hos L. J. Hierta 1846. 8:0. xiv, 
111 s. Pris 1.50. 

12. (Sanskrit-titel.) De coguitione animi commentatio Vedantica. 
E codicibus mss sanscritis Bibi. Nat. Paris et Bibi. Bodley. Oxon. 
edita. P. 1 — 2. Ups. Reg. Acad. Typogr. 1849. 4:o. iv, 16 s. 
Ak. afh. 

13. Om de nyaste upptäckterna i x\siens fornkunskap, särdeles 
med afseende på den så kallade kilskriften. 

Frey, 1850: s. 449—491. 

14. Om medelklassen och den allmänna bildningen. Några ord 
i stället för en inledning. 

Tidskr. f. liter., 1851: s. 1 — 13. 

15. Om den religiösa frågan. 
Tidskr. f. liter.. 1851: s. 13—41. 



144 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

1(3. Gluntarne och deras författare. 
Tidskr. f. liter., 1851: s. 112—120. 

17. Om folkundervisningen. 
Tidskr. f. liter., 1851: s. 165—173. 

18. Om handel och industri i deras sedliga betj^delse. 
Tidskr. f. liter., 1851: s. 310—320. 

19. Om den usla litteraturen. 
Tidskr., f. liter., 1851: s. 366—380. 

20. Om språkforskningen såsom naturvetenskap. Föredrag vid 
de Skandinaviska Naturforskarnes sjette möte i Stockholm den 16 
juli 1851. 

Tidskr., f. liter., 1851: s. 385—398. 

21. Religion och vetenskap. Tolf föreläsningar [af N. WlSE- 
MAn] om sammanhanget mellan den vetenskapliga forskningen och 
den christna uppenbarelsen. Från engelskan öfversatta och till en 
del omarbetade. Sthm Z. H^ggströM 1853. 8:o. viij, 396 s.; 
1 karta, 2 tafl. Pris 3, so. 

22. [ — ] Den kungliga propositionen om religionsfrihet. Öppet 
votum af en orepresenterad. Upsala Wahlström & C, 1857. 8:0. 
64 s. Pris 16 sk. b:ko. 

23. Den politiska ekonomien i sin närvarande utveckling fram- 
stäld af Ambroise Clément. På svenska utgifven med inledning 
och tillämpning på fäderneslandets förhållanden af C. F. Bergstedt. 
Sthm P. A. Norstedt & S:R 1868. 8:0. Ixij, 544 s. Pris 4,50. 

Inledningen (s. iij — Ixij) är författad af Bergstedt. 

24. [ — ] Förslag till förändrad redaktion af Tryckfrihetsförord- 
ningen. [Särtr. ur »Stockholms-Posten».] [Undert.] Ledamot af kon- 
stitutionsutskottet. Sthm, tr. hos Is. Marcus 1869. 1. 8:0. 32 s. 

25. Olika sätt att läsa Bibeln. 

Sv. Liter.-tidskr. utg. af H. Forssell, 1869: s. 385—404.- 

26. Gamla Sanningar, drag ur den äldsta kulturhistorien. Före- 
drag till förmån för Stockholms Högskolefond. Sthm F. & G. Beljers 
förl., tr. hos A. L. Norman 1871. 1. 8:0. 104 s. Pris 1 .rdr rmt. 

,På omslaget: Föredrag till förmån för Stockholms Högskole- 
fond, 1. 

27. Arbetet och dess vilkor. Föredrag uti Slöjdskolan i Stock- 
holm. Sthm F. & G. Beijers förl., tr. hos A. L. Norman 1872. 
8.0. 113 s. Pris 0,50. 

28. Sommarbesök i brödrariket. 

Sv. Tidskr. f. pol., ekon. o. liter., 1875: s. 500—520. 



BIOGRAFIER. — CARL FREDRIK BERGSTEDT. 145 

29. Hvad skall man tänka om lyxen? 

Fria Ord, en saml. uppsatser utg. af Publicistkl. Sthm 1878, s. 
^7—111. 

30. [ — ] Hvad vi veta, hvad vi tro och hvad vi vilja. Tankar 
och frågor af En Lekman. Sthm Z. H^ggströms förl. exp., I. 
II^GGSTRÖMS boktr. 1878. 1. 8:o. vij, 281 s. Pris 3,50, 

31. Georg Scheutz. Auditör, skriftställare, mekanisk uppfinnare. 
Lefnadsteckn. öfv. K. Sv. Vet.-Akad. efter år 1854 afl. ledam., 

Bd 2: s. 155—179. Sthm 1878. 

32. Om eder och edgång. Ett bidrag till besvarande af frågan : 
Hvilka skäl kunna andragas för och emot obligatorisk edgång hos ett 
folk, som bekänner sig till Christi lära, och hvilka skäl äro härvid 
afgörande? Af C. F. B. Sthm Z. H^ggströms förl. exp., I. HiEGG- 
STRÖMS boktr. 1879. 8:o. 86 s. Pris 1 kr. 

33. [ — ] Nv norsk tendensdiktning. [Björnson, Ibsen.1 1 — 2. 
[Sign.] *** 

Nord. Tidskr. utg. af Letterst. För. 1880: s. (32—73; 170—180. 

34. Hvad är »spräkvetenskapj'? 

Xord. Tidskr., utg. af Letterst. För. 1881: s. 243—281. 
[Tillägg:] Till utgifvaren af Nordisk Tidskrift. 
L. c, s. 584—586. 

35. Gustaf Vilhelm Gumaelius. Kontraktprost, riksdagsman, skrift- 
ställare. 

Lefnadsteckn. öfv. K. Sv. Vet.-Akad. efter år 1854 afl. ledam., 
Bd 2: s. 407—431. Sthm 1883. 

36. Anmärkningar vid Bibelkommissionens öfversättning af Nya 
Testamentet, afgifna till 1883 års kvrkomöte. Sthm Is. Marcus' 
boktr.-aktieb. 1883. 4:o. 3 s. 

37. Wallenberg, André Oscar. 

Sv. Biogr. Lexikon, N. F., Bd 10: H. 2: s. 488—522. Sthm 1892. 

En särskild praktupplaga i st. 4:o, för enskild utdelning, af denna 
biografi utgafs, innan uppsättningen af ofvanstående, af förf. något 
ändrade, för Sv. Biogr. Lexikon afsedda, biografi, börjades. 

38. Herbert Spencer och hans filosofi. 1 — 2. 

Nord. Tidskr. utg. af Letterst. För. 1894: s. 367—387; 461 
— 484. 

39. Herbert Spencer's stora filosofiska arbete. (Herbert Spencer, 
A system of synthetic philosophy, Vol. 1 — 10. Lond. 1860 — 1896.) 

Nord, Tidskr. utg. af Letterst. För., 1897: s. 326—338. 



Vetenshapsakademiens Årsbok, 2. 10 



14f) VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Redigerat följande tidskrifter och tidningar: 

Frey^ tidskrift för vetenskap och konst 1844 — 46; 1849 — 50, 
Tidskrift för literatur, 1851. 
Aftonbladet, 1852—55. 

Samtiden, Veckoskrift för politik och litteratur, 1871 — 1874; 
hvari, med få undantag, alla uppsatser äro af hans egen hand. 



Artiklar och recensioner i ofvanstående samt i Göteborgs-Posten 
(under D. F. Bonniers och F. Åkerbloms redaktörskap), Stockholms- 
Posten 1869 — 70, Morgonposten, Ostgöta Korrespondenten, Nya 
Dagligt Allehanda m. fl. Recensioner i Frey 1842 — 50, Nordisk 
Tidskrift utg. af Letterstedtska Fören. 1882—84 m. fl. under olika 
signaturer (C. F. B., B, — dt o. s. v.). 

Anföranden i Riksdagens första kammares protokoll åren 1867 — 
1875, i Kyrkomötets protokoll åren 1868, 1873, 1883, 1888. 



Ombesörjt utgifningen af: 

Malmström, B. E., Grunddragen af svenska vitterhetens historia. 
D. 1—5. Örebro, N. M. Lindh 1866—1868. 8:o. 



Hugo Bergstedt. 



K. VET.-AKAD:S ÅRSBOK. 



Tafl. 2. 





. ^^.-^^?->-^.,>7^ 



BIOGRAFIEK. — JOHAN GUSTAF WIBORGH. 147 



Biografier. 



688. 



Johan Gustaf Wiborgh. 

* 28/4 1839. t 'Vs 1903. 
Invald ^'3 1899. 

Med porträtt. 



Släkten Wiborgh leder sitt ursprung från Vreta kloster 
i Östergötland. 

Under sjuttonkundratalets senare hälft lefde där en man, 
benämnd Anders Wiberg, som uppgifves hafva varit in- 
spektor hos general Wrede på Kungsbro. Hans söner an- 
togo sedermera namnet Wiborgh. Af dem gick Carl Gustaf 
(f. 1793, d. 1850) den lärda vägen, blef filosofie doktor, skol- 
rektor i* Vadstena och kyrkoherde i Orlunda samt slutligen 
kyrkoherde i Ekebyborna och Ask. Han ingick giftermål 
med Maria Sofia Öländer (f. 1815, d. 1859), dotter af vice 
häradshöfdingen Nils Öländer på Piltorp i Orlunda försam- 
ling. I detta äktenskap föddes i Vadstena den 28 april 1839 
sonen Johan Gustaf (Janne), den andre i ordningen af fem 
syskon. Kort därefter flyttade föräldrarna till Ekebyborna, 
där sålunda gossens tidigaste barndomsår förflöto. Efter 
faderns död bosatte sig modern med sina barn i Linköping. 
Den unge Wiborgh åtnjöt nu någon tid (från 1851 till som- 
maren 1855), jämte sin äldre broder August^ och ett par 



1 Född 1837, död 1893 såsom regementsläkare vid Smålands husarer. 



148 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

jämnåriga, enskild undervisning hos pastor Valdner i Väster- 
lösa, då lärare vid Palmgrenska skolan därstädes, sedermera 
kyrkoherde i Flisby församling. Det berättas, att han under 
gossåren icke visade någon utpräglad håg för studier och att 
gryet till den blifvande framstående vetenskapsmannen först 
röjdes hos den nära fullvuxne ynglingen. Vid sexton års 
ålder intogs han i Uppsala lyceum, där han studerade åren 
1855 — 1858. Mellanterminerna tillbragtes dock alltjämt i 
hemorten, särskildt hos farbrodern, krigsrådet J. P. Wiborgh, 
hvars gästvänliga hem i Linköping länge fortfor att utgöra 
en kär tillflykt för de snart både fader- och moderlösa brors- 
barnen. Efter att 1858 hafva aflagt studentexamen i Uppsala 
'begaf sig Wiborgh omedelbart till teknologiska institutet i 
Stockholm, vid hvars fackskola för kemisk teknologi han 
studerade åren 1858 — 61 och hvarifrån han sistnämnda år 
utexaminerades. Hans lärare i kemi under denna tid var 
Berzelii elev Clemens Ullgren. Därefter återvände han till 
Uppsala och tillbragte där fyra läsår, sysselsatt med studier 
för bergsexamen, hvilken han med heder bestod 1865. Bland 
hans lärare under uppsalatiden märkas Daug i matematik, 
L. F. Svanberg i kemi och Walmstedt i mineralogi och geo- 
logi. Under sin vistelse vid universitetet tillhörde han i likhet 
med fadern och brodern före honom Östgöta studerande na- 
tion därstädes. Den 27 september 1865 antagen till auskul- 
tant i k. kommerskollegium, använde han den närmast föl- 
jande tiden till att vid Falu bergsskola ytterligare befästa 
sina förvärfvade kunskaper, innan han pä allvar trädde ut i 
det praktiska lifvet. Om haus intagande i nyssnämnda skola 
finnes följande uppgift i föreståndarens (V. Eggertz') ämbets- 
berättelse för år 1865: »Slutligen intogs äfven i november 
auskultanten i kungl. kommerskollegii bergsaf delning J. G. 
Wiborgh, som lörut genomgått fullständig kurs vid det tek- 
nologiska institutet samt af några dess bekante bland bergs- 
skole-eleverna erhållit löfte att, så godt sig göra kunde, få 
begagna sig af deras platser.» ^ Utexaminerad 1866, fortfor 
Wiborgh under år 1867 att vistas vid Falu bergsskola i 
egenskap af biträdande lärare i konstruktionsritning. Från 
denna tid förskrifva sig de första yttringarna af den upp- 
finnarebegafning, som sedermera skulle fästa en varaktig be- 



1 Järnkont. ann. 21, 1866. s. 177. 



BIOGRAFIER. — JOHAN GUSTAF WIBORGH. 149 

römmelse vid hans namn. Han erhöll den 1 november 1867 
elevstipendium på Järnkontorets mekaniska stat och hade 
under de sista månaderna af detta år sysselsättning som 
ritare hos ingenjör W. AVenström i Örebro. Under denna 
tid uppgjorde han konstruktionsritningar till tvenne hydro- 
metrar d. v. s. instrument lor mätande af rinnande vattens 
hastighet, af hvilka den ena, som är en förändring af det 
s. k. Pitotsröret, befanns erbjuda »flera fördelar framför det 
vanliga». Denna apparat är utförligt beskrifven af professor 
J. S. Bagge i hans årsberättelse för .Järnkontorets f. d. me- 
kaniska stat för 1867 (Järnkont. ann. 23, 1868 s. 357—359). 
Följande år (1868) var Wiborgh på uppdrag af direktör 
RiNMAN »sysselsatt med undersökning af bituminös skiffer etc. 
i afsikt att undersöka såväl de nyttiga produkter, densamma 
vid torr destillation kunde lämna som dess värmeeffekt vid 
fri förbränning-^. Vid slutet af juni reste han på begäran 
till Munkfors bruk i Värmland för att »i egenskap af tekniskt 
biträde tillhandagå brukspatron Lundin»; då emellertid denne 
kort därefter oförmodadt ailed, kvarstannade Wiborgh icke 
desto mindre någon tid som bruksbokhållare vid Munkfors »dels 
under uppdrag att hafva tillsyn vid smidet, dels för studium 
af de Lundinska vällugnarna, om hvilka han på begäran af 
bolagets disponent afgaf berättelse». (Järnkont. ann. 24, 1869.) 
Från den 1 november 1868 fick han uppdrag att sköta spegel- 
järnstillverkningen vid Finnboda och Schisshytte masugnar. 
Under de närmast följande femton åren af Wiborghs 
lefnad kan hans verksamhet i främsta rummet kännetecknas 
som den praktiske bergsmannens och metallurgens. Aren 
1869 — 1870 förestod han i egenskap af hyttingenjör den 
metallurgiska och tekniska ledningen af spegel- och tack- 
järnstillverkningen vid Ramens och Schisshytte masugnar. 
Ar 1871 utöfvade han liknande verksamhet vid de till Ferna- 
verken i Västmanland hörande trenne masugnarna Trummeis- 
berg, Finnbo och Björnhyttan. Från våren 1872 till som- 
maren 1874 var han anställd först såsom disponent, sedermera 
som bruksförvaltare vid Avike bruk i Västernorrlands län. 
Aren 1874 — 1877 var han bosatt i Arboga och erhöll nu dels 
ånyo anställning som konsulterande ingenjör vid Ferna-verken, 

— hvilket uppdrag han fortfor att utöfva ända till sin död 

— dels äfven (från 1875) befattning såsom praktiserande 
hyttingenjör samt lärare i järnets metallurgi och praktisk 



150 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

hyttskötsel vid Filipstads bergsskola. Sistnämnda lärarebe- 
fattning lämnade han först 1892. Under Arboga vistelsen 
utgaf han från trycket sin »Handbok i svenska tackjärnstill- 
verkningen». Detta arbete, som för att använda hans egna 
ord, innehåller »ett kort sammandrag af äldre och nyare 
litteratur i ämnet jämte några rön från egen mångårig er- 
farenhet», vann snart nog en för våra förhållanden stor sprid- 
ning och bidrog i sin mån att göra författarens namn kändt 
inom vidsträcktare kretsar. Företalet till denna bok är da- 
teradt Arboga i juni 1877; kort därefter ilyttade Wiborgh 
till Sala, där han genom förordnanden af den 18 september 
och sedermera af den 11 december 1877 blef t. f. bergsvärdie 
vid silfververket. Denna (numera upphörda) befattning inne- 
fattade ledningen af och tillsynen öfver de metallurgiska 
processerna vid silfververket med skyldighet att verkställa 
analyser och proberingar å malmer, hyttprodukter och fram- 
ställda metaller samt att årligen till kommerskollegium af- 
gifva redogörelse för anrikningen och smältprocesserna vid 
silfververket. I Sala kvarstannade Wiborgh i nära sju år 
eller ända till sin afflyttning till hufvudstaden. Under denna 
tid mottog han äfven talrika smärre uppdrag af mera till- 
fällig natur. Sålunda innehade han en kortare tid, från 5 
sept. till 15 nov. 1878, förordnande att vara grufingenjör 
vid Sala silfververk, likaså från 16 — 22 maj 1883 förordnande 
att uppehålla bergmästaretjänsten i Västra distriktet, vidare 
från den 15 januari 1883 till riksdagens slut samma år för- 
ordnande att bestrida grufingenjörsbefattningen i Västra berg- 
mästaredistriktet och samtidigt föreståndarebefattningen vid 
Filipstads bergsskola, hvarjämte han under tvenne månader 
år 1883 meddelade undervisning i kemi och speciell metal- 
lurgi vid samma skola. Dessutom utöfvade han från 1881 
den metallurgiska tillsynen öfver tackjärnstillverkningen vid 
Seglingsbergs masugnar i Västmanlands län. 

Aret 1884 inleder i Wiborghs lif ett nytt skede, hvars 
skaplynne i främsta rummet betingas af hans verksamhet 
som lärare och vetenskapsman. Redan förut genom tidigare 
förordnanden väl förberedd för lärarens kall, fick han i detta 
sin hufvuduppgift, då han den 10 maj nyss anförda år ut- 
nämndes till lektor i metallurgi och hyttkonst vid k. tekniska 
högskolan i Stockholm. Sålunda återbördad åt den läroan- 
stalt, från hvilken han tjugutre år tidigare utgått som elev, 



BIOGRAFIER. — JOHAN GUSTAF WIBORGH. 151 

ägnade han frän den stunden åt dess tjänst lejonparten af sin 
håg och sina krafter, äfven om han, såsom förut antydts, ännu en 
följd af år bibehöll sin lärarebefattning vid Filipstads bergs- 
skola, en anordning som möjliggjordes därigenom, att hans 
undervisning där begränsades till en kortare del af året. Under 
den tid, som nu närmast följde, utvecklade Wiborgh vid sidan af 
sina lärarebestyr en liflig och framgångsrik vetenskaplig verk- 
samhet: det kolorimetriska svafvelprofvet för järn och den 
voly metriska metoden för bestämmande af järnets kolhalt 
äfvensom den första konstruktionen af luftpyrometern utar- 
betades samtliga under 1880-talets senare hälft och förskaffade 
sin upphofsman inom kort ett berättigadt erkännande äfven 
från utländska fackkretsar. Då sedermera i början af 1890- 
talet den dittillsvarande professorn i metallurgi och hyttkonst 
vid tekniska högskolan befordrades till generaldirektör och 
chef för k. kommerskollegium, var Wiborgh närmast att blifva 
den lediga lärostolens innehafvare. Hans professorsfullmakt 
är daterad den 27 maj 1892. Medan han som lektor under- 
visat i bergskemi och öfriga metallers metallurgi utom 
järnets, öfvertog han som professor undervisningen i järnets 
metallurgi. Därjämte blef han 1893 föreståndare för tekniska 
högskolans fackskola för bergsvetenskap och 1896 inspektor 
för samma högskolas materialprofningsanstalt. 

Bland öfriga uppdrag, som under senare tid kommo 
honom till del, må anföras, att han under en kortare tid i 
egenskap af adjungerad deltog i den s. k. apatitkommissionen, 
hvilket så till vida blef af betydelse, som han härigenom 
leddes till en af sina viktigaste uppfinningar: nämligen af 
»wiborghsfosfatet». Han var 1893 ordförande i Svenska tek- 
nologf öreningens af delning för kemi och bergsvetenskap samt 
från 1899 till sin död ordförande i Stockholms Naturveten- 
skapliga förening. Vid allmänna konst- och industriutställ- 
ningen i Stockholm 1897 fungerade han som juryman. 

Ett offentligt erkännande för hans framstående veten- 
skapliga förtjänster kom honom till del, då han den 8 mars 
1899 invaldes till ledamot af Vetenskapsakademiens åttonde 
Mass. Nordstjärneordens riddarkors hade han året förut 
erhållit. 

Wiborgh ägde en öppen Ijlick för betydelsen af studie- 
resor i främmande länder och begagnade sig allt ifrån ung- 



152 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

domen ända till sina sista år liitigt af detta medel till ut- 
bildning. Redan 1869 efter nyligen fullbordade studier i 
hemlandet företog han med understöd från Järnkontoret under 
juli och augusti månader en resa till Rhenprovinserua för 
att studera »framställandet af manganhaltigt tackjärn, de 
därtill använda malmernas natur och förekomstsätt samt^ 
såvidt möjligt vore, de ekonomiska förhållanden, under hvilka 
tackjärnsblåsuingen där äger rum». Två år senare (1871) 
sattes han genom understöd dels från Järnkontoret, dels från 
en enskild bruksägare (grefve C. J. v. Hermanson) i tillfälle 
att i England och Skottland grundligt studera gjutstålsfa- 
brikationen samt tillverkningen af eldfasta materialer, sär- 
skildt s. k. Dinastegel. Hans frånvaro frän hemlandet räckte 
denna gång omkr. 9 månader. Ar 1879, således kort tid 
efter sedan han tillträdt bergsvärdietjänsten i Sala, genom- 
reste han med understöd af statsmedel Harz, Rhenprovinserna,, 
Sachsen, Böhmen och Steiermark samt besökte äfven Kongs- 
berg i Norge, allt i afsikt »att studera anriknings- och bly- 
smältningsprocesser samt silfrets metallurgi i allmänhet», 
hvaröfver han vid hemkomsten afgaf underd. berättelse till 
k. kommers kollegium. Är 1889 reste han i Tyskland och 
Österrike och tog därvid bl. a. närmare kännedom om bly- 
och silfververken Friedrichshiitte i Oberschlesien samt om 
framställningen af vattengas och dess användning för metal- 
lurgiska ändamål. Ar 1899 företog han en resa genom Fin- 
land till Ryssland, dit han kallats för att i egenskap af sak- 
kunnig afgifva utlåtande i en praktiskt metallurgisk fråga. 
Följande år besökte han världsutställningen i Paris och 
bereste vid samma tillfälle Tyskland, Österrike och Schweiz. 
Slutligen bevistade han 1901 på uppdrag af Järnkontoret och 
för materialprofningsanstaltens räkning utställningen i Buda- 
pest, där han fungerade som hederspresident. 

WiBORGHS vetenskapliga verksamhet utmärkes genomgå- 
ende af en utprägladt praktisk läggning, som framträder i 
hans arbeten inom den analytiska kemien och den tilläm- 
pade fysiken likaväl som inom den egentliga metallurgien. 
Några få exempel må vara tillfyllest för att känneteckna 
arten af hans alstring. 

I betraktande af järnhandteringens stora betydelse för 
vårt land är det lätt förklarligt, att svenska forskare städse 



BIOGRAFIER. — JOHAN GUSTAF WIBORGH. 153 

tagit en framstående del i utvecklingen af järnets tekniska 
analys. Icke minst gäller detta i fråga om den så utom- 
ordentligt viktiga bestämningen af järnets kolhalt. Berzelius 
är här som pä mänga andra områden banbrytaren. Det för- 
faringssätt han utstakat har sedermera utvecklats och modi- 
fierats af Ullgren, Särnström m. fl. Det grundar sig på 
profvets behandling med lämpliga saltlösningar — företrädes- 
vis af kopparsalter. Dessa utlösa järnet och kvarlämna en 
återstod af kol, som genom en på olika sätt anordnad för- 
bränningsprocess öfverföres till kolsyra, hvars vikt efter 
försiggången absorption slutligen bestämmes. Dessa metoder 
kräfva emellertid invecklade och delvis rätt dyrbara appa- 
rater, framför allt mycket känsliga vågar, hvarför de, huru 
användbara de än äro på ett väl utrustadt undervisnings- 
laboratorium, likväl mindre väl lämpa sig för enklare hytt- 
laboratorier. WiBORGH föresatte sig att af hjälpa denna olägen- 
het och löste uppgiften på det sätt, att han med bibehållande 
af den Berzelianska metodens grunddrag utrönte den bildade 
kolsyremängden genom uppmätning af dess volym i stället 
för genom bestämning af dess vikt. Gången af Wiborghs 
metod är således i korthet den, att järnprofvet behandlas 
med en lösning af kopparsulfat, hvarefter den olösta åter- 
stoden oxideras med en blandning af svafvelsyra och krom- 
syra; den härvid utvecklade kolsyran öfverföres i en byrett, 
där dess volym afläses. Härigenom är en väsentlig förenk- 
ling i utförandet vunnen jämte en icke obetydlig besparing 
af tid, hvartill kommer, att den nya metoden ställer mindre 
långt drifna fordringar på analytikerns experimentella vana 
och skicklighet utan att därför stå tillbaka för de äldre 
i fråga om resultatens skärpa. Huru användbart det af 
WiBORGH gifna uppslaget i själfva verket var, därom vittnar 
måhända mer än något annat det stora antal efterföljare, 
som på detta område inom kort trädde i hans fotspår och 
bland hvilka här må erinras om Vogel, Lunge och March- 
LEWSKi, Reinhardt, Hempel, andra att förtiga. 

Af ännu större betydelse är dock Wiborghs ungefär sam- 
tidigt utarbetade kolorimetriska svafvelprof. Man kan säga, 
att en fullt tillfredsställande metod att bestämma järnets 
svafvelhalt förut knappast existerade. Den noggrannaste af 
de äldre metoderna var den ursprungligen från Fresenius 
härrörande, sedermera af Johnston förbättrade s. k. brommeto- 



154 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅKSBOK. 1904. 

den, enligt h vilken profvet löstes i saltsyra och de härvid 
utvecklade gaserna utsattes för inverkan af fri brom, så att 
den bildade vätesvallan däraf syrsattes till svafvelsjTa. 
Oaktadt denna metod var rätt omständlig och tog jämförelse- 
vis lång tid i anspråk, lämnade den icke för ty i fråga om 
noggrannhet åtskilligt öfrigt att önska. Sålunda kunde den, 
isynnerhet när de undersökta profven innehöllo en något så 
när betydande mängd kemiskt bundet kol, ge resultat, som 
utvisade en svafvelhalt ända till 50 % lägre än den verkliga. 
WiBORGHS svafvelprof består nu däri, att metallen fullstän- 
digt löses i utspädd saltsyra eller svafvelsyra, hvarvid de 
utvecklade gaserna få passera genom dubbla tyglappar in- 
dränkta med en lösning af kadmiumacetat. Detta salt om- 
sätter sig med vätesvaflan till gult svafvelkadmium, och då 
en gifven yta under i öfrigt lika förhållanden alltid färgas 
lika starkt af en viss mängd vätesvafla, så utgör den gula 
färgens intensitet en måttstock för det undersökta järnets 
svafvelhalt. Metoden är lika sinnrik till sin idé som enkel 
till sitt utförande; äfven om den icke är absolut fri från 
felkällor, har den dock i regel lämnat mycket tillfredsstäl- 
lande resultat», i det att den oberoende af järnets kol- och 
kiselhalter med noggrannhet angifvit såväl höga som låga 
svafvelhalter.» (Järnkont. ann. 1886.) Också begagnas den 
numera allmänt vid svenska hyttlaboratorier och har äfven i 
utlandet vunnit stor spridning. ^ 

Det svårlösta problemet att på ett för praktiska ända- 
mål fullt tillfredsställande sätt uppmäta de höga temperatur- 
grader, som äro rådande vid ett flertal metallurgiska processer, 
ägde för Wiborgh en stark dragningskraft. Hans första luft- 
pyrometer, konstruerad 1888, hvilar på följande, dessförinnan 
icke tillämpade princip: Om man inpressar en bestämd och 
till sin storlek känd luftvolyra V^ af bekant temperatur t i 
en annan likaledes känd luftvolym V, så erfordras härtill ett 
visst tryck, som för det vid tillfället rådande barometerstån- 
det representerar instrumentets nollpunkt. Har nu luft- 
volymen V den från t afvikande och okända temperaturen T, 
som blir bestående äfven efter det volymen V^ inpressats, efter- 
som ju V föreställer termometerns »kula», så måste luftvo- 
lymen V^ uppvärmas T — t grader. Till följd häraf ändras 
det tryck, som erfordras för att inpressa V^ i V, och denna 
ändring kan användas som mått på temperaturskillnaden, 



BIOGRAFIER. — JOHAN GUSTAF WIBORGH. 155 

alldenstund höjningen af trycket, frän instrumentets noll- 
punkt räknadt, är proportionell med temperaturskillnaden T — t. 
Några år senare vidtog och oifentliggjorde Wiborgh en del 
förbättringar å sin luftpy rometer. En svårighet blef dock 
alltid att erhålla tillräckligt motståndskraftigt material för 
vissa af apparatens delar. Han sträfvade därför äfven att 
nå målet på en annan väg, och resultatet häraf blef hans 
termofon. Denna utgöres af små cylindrar, tillverkade af 
eldfast lera, grafit eller något annat eldfast ämne; hvarje 
dylik cylinder innehåller i sin midt en sluten metallkapsel, 
beskickad med en liten kvantitet sprängämne af konstant 
explosionstemperatur. Utsattes en sådan termofon) för högre 
temperatur, så sönderspringer den med en svag knall efter 
förloppet af en viss tid, så snart nämligen metallkapseln 
med sprängämnet hunnit antaga den temperatur, vid hvilken 
det sistnämndas explosion äger rum. Tiden, räknad från det 
ögonblick, då termofonen inkastas uti den högre temperaturen, 
och till explosionsögonblicket, blir tydligen kortare, ju högre 
denna temperatur är, och kan följaktligen användas såsom 
ett mått på densamma. 

Att på ett rationellt sätt tillgodogöra de mineralfosfat, 
hvilka erhållas såsom afi*allsprodukt vid anrikningen af vissa 
svenska järnmalmer, framför allt Grängesbergs- och Gelli- 
varemalmerna. har som bekant länge utgjort ett efter- 
sträfvadt önskemål för den inhemska bergshandteringen. I den 
apatitrika Gellivaremalmen uppträder fosfatet antingen i 
afsöndrade korn, som äro likformigt inblandade i den magne- 
tiska järnmalmen, eller ock i form af gröfre eller finare 
ådror, som genomsätta denna. Med tillhjälp af magnetiska 
malmskiljare låter nu dylik malm efter förutgången kross- 
ning separera sig å ena sidan i magnetit, å andra sidan i 
en afiallsprodukt, som till ungefär fyra femtedelar eller 
därutöfver utgöres af apatit. Som bekant är det icke möj- 
ligt att direkt tillgodogöra apatiten för gödslingsändamål, 
enär växterna sakna förmågan att upptaga och assimilera 
fosforsyran i detta mineral, äfven om det tillföres jorden i 
ytterst finpulveriseradt tillstånd. Den eljest brukliga ut- 
vägen att genom behandling med svafvelsyra öfverföra apa- 
titen till superfosfat kan icke med fördel tillgripas i fråga 
om Gellivaremalmens apatit, enär denna enligt det nyss an- 
tydda förfaringssättet erhålles starkt uppblandad med fram- 



156 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

mande mineral, iiineliållaiide järnoxid och lerjord, hvilka i 
hög grad motverka svafvelsyrans upplösande inverkan. Under 
apatitkommissionens arbeten försökte man ett motsatt till- 
vägagångssätt, bestående i apatitens nedsmältning tillsam- 
mans med kalk. Det visade sig härvid, att man visser- 
ligen erhöl] en produkt, hvars fosforsyra enligt anställda 
kulturförsök ägde ungefär samma gödslingsvärde som fos- 
forsyran i Thomasslagg; dock erfordrades för uppnående 
af detta resultat en så stark hetta vid nedsmältningen, 
att metoden svårligen kunde antagas blifva i ekonomiskt 
afseende lönande. Efter flitigt experimenterande lyckades 
AViBORGH omkring midten af 1890-talet att finna en annan 
lösning på frågan. Han upphettade apatitpulver med soda; 
härvid inträdde en reaktion, analog med den vid apatitkom- 
missionens försök iakttagna, likvisst med den väsentliga 
skillnaden, att omsättningen nu ägde rum vid en afsevärdt 
lägre värmegrad (af Wiborgh uppskattad till 900 — 1,000° C). 
WiBORGHS vän, den namnkunnige kemisten L. F. Nilson, 
åtog sig att genom kulturförsök pröfva gödslingsvärdet af 
den nya produkten, som han för att hedra upphofsmannen 
kallade Wiborghsfosfat (i analogi med det efter metallurgen 
Thomas uppkallade Thomasfosfatet), en benämning som seder- 
mera utan motsägelse vunnit allmänt burskap. De första 
kulturförsöken anställdes sommaren 1896 vid Landtbruksaka- 
demiens agrikulturkemiska försöksanstalt å Experimental- 
fältet utanför Stockholm och fortsattes därstädes i större 
omfattning under nästföljande år. Resultaten af dessa försök 
äro af Nilson offentliggjorda i hans skrift: »Om Wiborghs- 
fosfat, ett ur Gellivaremalmens apatit framställdt gödslings- 
ämne» och utvisa, att det nya fosfatet till sina verkningar 
kan sägas täfla med superfosfatet, medan det i vissa fall 
t. o. m. öfverträffar thomas-slaggen. Fabriksmässig tillverk- 
ning af Wiborghsfosfat ur apatit från Norrbottens malmfält 
har allt sedan 1898 bedrifvits å Svartön invid Luleå, och 
det nya gödslingsämnet har med hvarje år som gått allt 
mera tillvunnit sig de svenska jordbrukarnes förtroende. 
Tyvärr s^^nas dock tillverkningskostnaderna hafva ställt sig 
högre än man från början trott sig äga anledning hoppas, 
och hur förträffligt Wiborghsfosfatet än visade sig vara till 
sina verkningar, kunde uppfinningens ekonomiska bestånd 
därför ännu icke sägas vara tillräckligt betryggadt. Också 



BIOGRAFIER. — JOHAN GUSTAF WIBORGH. 157 

var WiBORGH under sina sista lefnadsår oaflåtligt betänkt 
på att utfinna njSi och mera prisbilliga utvägar, som på en 
gång skulle förskaffa det svenska jordbruket ett värdefullt 
och lätt tillgängligt gödslingsämne och den svenska bergs- 
handteringen en förmånlig af sättning för en eljest så godt 
som värdelös biprodukt. Författaren, som för sista gången 
sammanträffade, med honom föga mer än en månad före hans 
bortgång, bibehåller ännu i friskt minne, hurusom samtalet 
vid detta tillfälle nästan uteslutande rörde sig om ifråga- 
varande älsklingsplan, som Wiborgh då ansåg sig vara på 
god väg att förverkliga. 

Wiborgh bortrycktes, innan den annalkande ålderdomen 
hunnit dämpa mannaårens arbetsifver. Ännu den 11 februari 
1903 bevistade han Vetenskapsakademiens sammankomst. Få 
dagar därefter, den 19, nedlades han på sjuklägret, som den 
16 mars ändades med döden. 

Sedan 1872 i äktenskap förenad med Emilie Ingrid 
Teresia Hallin (f. 1847), efterlämnade han tvenne söner, 
Gustaf Anders (f. 1874; löjtnant) och Erik Johan (f. 1878; 
ingenjör) samt en dotter, Ellen Ingrid Maria (f. 1876; gift 
1902 med löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren Hem- 
ming Olsson). Tvenne barn, en dotter, Lilly Ingrid Johanna 
(f. 1881, d. 1892). och en son, Johan August (f. 1885, d. 1895), 
hade i unga år bortgått före fadern. 



Som lärare utmärkte sig Wiborgh för ett klart, lätt- 
fattligt och rakt på sak gående framställningssätt. Samma 
egenskaper återfinnas äfven i hans skrifter. Personligen var 
han i hög grad afhållen icke blott af sina lärjungar utan 
af alla, med hvilka han kom i närmare beröring. Hans en- 
skilda uppträdande präglades nämligen af en okonstlad flärd- 
löshet, som i förening med en viss godmodig fryntlighet 
hastigt vann hjärtan. Och den, som med förtroende kom 
honom till mötes, fick aldrig skäl att ångra det. Ty Wiborgh 
var icke blott en mycket dugande man, han var äfven en 
mycket god man. 



158 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 



Utgifna skrifter. 

1. [Undersökning af bituminös skiffer från Lanna vid Örebro.] 
Jernkont. ann., årg. 24 (1869): s. 170—171. 

2. Berättelse om en till Rhenprovinserna företagen resa för att 
studera dervarande spegeljernstillverkning. 

Jernkont. ann., årg. 25 (1870): s. 14—39. 

3. Blästerbehållare för bessemerverk. 
111. tekn. tidn., årg. 1 (1871): s. 245-246. 

4. Om tillverkning af Dinas-tegel. 
Jernkont. ann., årg. 28 (1873): s. 97—102, pl. I. 

5. [Kan man med visshet antaga, att användandet af koks till 
större eller mindre mängd för nedsmältandet af svenska bergmalmer 
skall lemna en god produkt och vara i ekonomiskt hänseende fördel- 
aktigt? Diskussionsanförande.] 

Werniläncl«ka Bergsmanna-föreningens annaler, 1875: s. 33 — 34. 

6. [Westmansk rostugn vid Trummeisberg.] 
Werml. Bergsm.-fören:s ann., 1876: s. 69 — 70, pl. 7. 

7. Handbok i svenska tackjernstillverkningen. Sthm 1877, 
P. A. Norstedt & S:r. 8:o. 144 s. 25 pl. " 

8. [Om material för masugnsställen. Diskussionsanförande.] 
Jernkont. ann., årg. 36 (1881): s. 73. 

9. . Hvilka fördelar kunna vid våra svenska masugnar vinnas 
genom användande af regenerad masugnsgas? [Diskussionsanförande.] 

Werml. Bergsm.-fören:s ann., 1885: s. 28 — 30. 

10. Xytt kolorimetriskt svafvelprof för jern. 

Jernkont. ann., årg. 41 (1886): s. 105— 119, pl. VIII, IX. — Öfversättning 
i Berg- und Huettenmaenn. Zeit:g, Jahrg. 45 (1886): s. 112—114: 123—125. 
— Stahl und Eisen. Jahrg. 6 (1886): s. 230—235. pl. XIV. — Journ. of the 
Iron and Steel Instit. N:o I, 1886: p. 396—397. 

11. Uppsättningsapparat för masugnar. 

Werml. Bergsm.-fören:s ann., 1886: s. 38 — 41. pl. 1. — Ofversättn. i 
Zeitschr. f. die Chem. Industrie. Bd I (1887): s. 47—48. 

12. Volumetrisk metod för bestämmande af kolhalten i jern. 
Jernkont. ann., årg. 42 (1887): s. 74—84, pl. II. — Ofversättn. i Berg- 

und Huettenmaenn. Zeit:g, Jahrg. 46 (1887): s. 223—225; 233—235. — 
I>ingler"s Polytechn. Journ. Bd. 265 (1887): s. 502—507. — Stahl und Eisen, 
Jahrg. 7 (1887): s. 465—469. — Oesterreich. Zeitschr. f. Berg- und Hiitten- 
wesen. Jahrg. 36 (1888): s. 67—68; 83—85. — Journ. of the Iron and Steel 
Instit! N:o II, 1887: p, .361-362. 



BIOGRAFIER. — JOHAN GUSTAF WIBORGH. 159 

13. Om vigten af att vid bedömande af en järnmalms värde ej 
blott taga hänsyn till malmens jernhalt och föroreningar, utan äfven 
till dess reducerbarhet; samt om ett enkelt och praktiskt sätt att i 
detta afseende probera malmer. [Föredrag.] 

Tekn. tidgkr., årg. 17 (1887): s. 89—93, pl. 4. 

14. [Har masugnsslagg erhållit någon lämplig och ekonomisk 
användning inom industrien? Diskussionsanförande.] 

Tekn. tidskr., årg. 17 (1887): s. 97. 

15. [Om torra kols inverkan på masugnsgången. Diskussions- 
anförande.] 

Jernkont. ann., årg. 42 (1887): s. 248. 

16. Luftpyroraeter. 

Jernkont. ann., årg. 43 (1888): s. 97—113, pl. V. — Tekn. tidskr.. årg. 
18 (1888): s. 89—93, pl. 17 fig. 1—4. — Ingeniörs-fören:3 förhandl., årg. 23 
(1888): s. 33—38. — Öfversättn. i Dingler's Polvteohn. Journ., Bd 271 (1889): 
s. 118—124; 163—169. — Stahl und Eisen, Jahrg. 8 (1888): s. 699—701. — 
Oesterreich. Zeitsclir. f. Berg- und Hiittenwesen, Jahrg. 36 (1888): s. 603 — 605: 
617 — 620. — Schilling's Journ. fiir Gasbeleuoht. und Wasserversorgung, 1889. 
— Journ. of the Iron and Steel Instit., N:o II 1888: p. 110—122. 

17. Pyrométre å air de J. WiBORGH. Anzin 1888. Impr. de 
Kicouart-Dugour. 8:o 15 p. + 1 pl. 

Öfversättn. af n:r 16. 

18. Företeelserna på det metallurgiska området under år 1888. 
Tekn. tidskr., årg. 19 (1889): s. 139—140. 

19. Om bly- och silfververkcn Friedrichshiitte i Oberschlesien, 
utdrag ur en reseberättelse. 

Jernkont. ann., årg. 45 (1890): s. 147—154, pl. VII. 

20. Om vattengas, dess framställning och användning, rese- 
berättelse. 

Jernkont. ann., årg. 45 (1890): g. 154—174, pl. VIII. 

21. Förbättringar å Wiborghs luftpyrometer. 

Jernkont, ann., årg. 46 (1891): s. 81 — 93. — Öfversättn. i Stahl und 
Eisen. Jahrg. 11 (1891): s. 913—917. — Journ. of the Iron and Steel Instit., 
N:o n 1891: s. 130-140. 

22. [Apatithaltiga malmer från Gellivare; resultat af deras blås- 
ning. Diskussionsanförande.] 

Werml. Bergsm -fören:s ann., 1891: s. 27—31. 

23. [Resultatet af apatitsmältningarne vid Jäder.] 

Underd. berättelser öfver apatit-unders. i Norrbotten. Sthm 1892: s, 
29—30. 



160 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

24. [Har masugnsställens infodring med koltegel visat sig vara 
fördelaktig, och huru högt från ställets botten kan en dylik infodring 
användas utan risk för kolteglens l)estånd? Diskussionsanföranden.] 

Jernkont. ann., årg. 48 (1893): s. 19 — 20. — Werml. Bergsm.-fören:s ann., 
. 1891: s. 19—20. 

25. Om meteorstenar. [Föredrag.] 

Tekn. tidskr., årg. 23 (1893) afd. f. kemi och bergsvetensk. s. 1—2. 

26. Kritisk redogörelse för Karlander-Meyersons luftpyro- 
raeter. 

Tekn. tidskr., årg. 24 (1894) afd. f. kemi och bergsvetensk. s. 69—70. 

27. [Om eldfasta material. Diskussionsanförande.] 

Tekn. tidskr., årg. 25 (1895) afd. f. kemi och bergsvetensk. s. 6, 7. 

28. Termofon, ny metod för bestämning af höga temperaturer. 

Jernkont. ann., årg. 51 (1896): s. 102 — 128. — Öfversättn. i Berg- und 
Huettenmaenn. Zeit:g, Jahrg. 55 (1896): s. 257—259. 

29. Proberingsmetod för bestämmandet af järnmalmers reducer- 
barhet. Sthm 1897. K. L. Beckmans boktryckeri. 8:o. T. + 31 
s. + 1 pl. 

Jernkont. ann., årg. 52 (1897): s.^ 280—310. — Tekn. tidskr., årg. 27 
(1897) afd. f. kemi och bergsvetensk. s. 61 — 68, pl. II. — Öfversättn. i Stahi 
und Elsen, Jahrg. 17 (1897): s. 804. — Jahresber. tiber die Leistungen d. 
Chem. Technologie . . . 1897: s. 186—194. 

30. Svenska järnhandteringens utveckling sedan 1860-talet. 

Förhandl. vid Nordiska Teknikermötet i Sthm 15—19 juni 1897: s. 362 
—364. 1 pl. 

31. Varm blästers användning vid Bessemer. 

Jernkont. ann., årg. 53 (1898): s. 257—264. — Öfversättn. i Stahl und 
Eisen. Jahrg. 19 (1899): s. 13 — 16. — Journ. of the Iron and Steel Instit., 
vol. 55 (1899): p. 197—203. 

32. Om användning af pulvei'formig järnmalm, erhållen genom 
anrikning. 

Jernkont. ann., årg. 54 (1899): s. 257 — 285. 1 pl. [Diskussionsanföran- 
den i samma fråga]: s. 294—295; 303—308. — Öfversättn. i The engin. and 
min. journ., Vol. 68 (1899): s. 305—306. 

33. Järn tillverkningen [i Sverige]. 

Sveriges land och folk, hist.-statist. handbok. Sthm 1901, a. 642 — 686. 

H. G. Söderbaiim. 



Minnesvården öfver A. F. Regneli. 

Med 1 tafla. 

Vid Vetenskapsakademiens sammankomst den 10 maj 
1899 anmäldes, att från Akademiens ledamot professor Th. 
M. Fries ingått en skrifvelse, hvaruti meddelades, att enligt 
bref från Herr L. Westin, medlem af en ursprungligen svensk, 
i Brasilien bosatt familj, intet monument eller ens den enk- 
laste grafvård funnes å den svenske mecenaten Dr A. F. 
Regnell's graf i Caldas i Brasilien. Med anledning häraf 
uttalade sig Akademien för tillsättande af en kommitté, som 
skulle verka för åstadkommande af ett dylikt monument, och 
beslöt inbjuda de fyra öfriga institutioner, som mottagit 
donationer af Eegnell, nämligen Uppsala universitet, dess 
medicinska fakultet, Karolinska mediko-kirurgiska institutet 
samt läkaresällskapet, att hvardera utse en ledamot i denna 
kommitté, bvarjämte Akademien för sin del till ledamot i 
kommittén utsåg professor V. B. Wittrock. 

Vid Akademiens sammankomst den 7 juni samma år med- 
delades, att de inbjudna institutionerna bifallit Akademiens 
förslag och valt ledamöter i kommittén, hvarvid för Uppsala 
universitet utsetts professor Fries, för Uppsala medicinska 
fakultet professor S. E. Henschen, för Karolinska institutet 
professor grefve K. H. A. Mörner och för svenska läkare- 
sällskapet docenten doktor A. Levertin, 

Kommitterade utsago prof. Fries till ordförande och ut- 
färdade följande upprop till den vetenskapligt intresserade 
svenska allmänheten: 

»Femton år hafva förflutit, sedan Medicine Bokfor Anders 
Fredrik B,egnell afled i staden Caldas i Brasilien. 

Under de mer än 40 år, som Dr Eegnell tillbragte i det 
fjärran landet, bibehöll han städse en varm Jiärlel' till Sverige 
och hade vid sidan af sin verksamhet såsom läkare blott ett 

Vetenskapsakademiens Årsbok. 2. 11 



162 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

mål, numUgcn att gagna sitt fädernesland och de vctoiskoper, 
hotaniken och medicinen, som han alltifrån sin ungdom älskat. 
För detta stora mål verkade han dagligen och lefde ett ofta 
försakande lif. De storartade botaniska samlingar, som han i 
Brasilien med mycken möda lyckades åstadkomma, skänkte han 
hiffrudsakligen till Piiksniusenm och JJpsala universitet. De 
donationer, som kommit fäderneslandet till godo, ■U2)pgd till 
sammanlagdt omkring 900,000 kronor, fördelade mellan Upsala 
universitet, Vetenskapsalia demien. Karolinska institutet, Natur- 
historiska Biksnmseet, Svenska läkaresällskapet, Medicinska 
fakulteten i Upsala m. fl. vetenskapliga institutioner. 

Genom dessa gåfvor, som kraftigt befordrat det botaniska 
och medicinska studiet i vårt land och möjliggjort vetenskapliga 
forskningsfärder till lä)igt aflägsna trakter, har Begnell blifvit 
en af vårt lands störste mecenater och själf rest sig en varaktig 
minnesvård i vetenskapernas häfder. Men i det fjärran land, 
där han framlefde ett undanskymdt och själff orsakande lif 
och där hans stoft hvilar, erinrar ännu ingen minnessten om, 
honom och om, att hans fädernesland med tacksamhet erinrar 
sig hans lifs stora gärning. 

Det är af denna anledning, som undertecknade fått i upp- 
drag af de vetenskapliga institutioner, som i främsta rummet 
stå i tacksamhetsskuld till Dr Begnell, att verka för resandet 
af en minnesvård på hans graf i Caldas i Brasilien. Vi vända 
oss därför härmed till alla dem, som vilja hedra Dr Begnells 
minne, med en vördsam anhållan, att de här nedan behagade 
teckna bidrag och verka för detta ändamål. 

Utsända anteckningslisfor och subskriberade medel torde, 
helst före utgången af nästkommande februari månad, insändas 
till någon af undertecknade, Bedogörelse för de tecknade be- 
lopp>en och deras användning skall framdeles i allmänna tid- 
ningar meddelas. 

Stockholm och Upsala i oktober 1899. 

För Upsala Universiiet : Föv Vetenskaps- Akademien: 

Th. M. Fries. V. B. Wittrock. 

För Karolinska Mediko- För Medicinska Fakulteten 

Kirurgiska Institutet: För Srenska Läkaresälhkapet: i Upsala: 

K. A. H. Mörner. Alfr. Leveri in. S. E. Henschen.» 

Pä grund af detta upprop inflöt ett belopp af 3,973 kr. 
2 öre. Kommitterade läto därefter hos firman Flodquist & C:o 



MINNESVÅRDEN ÖFVER A. F, REGNELL. 163 

i Stockholm efter af professor I. Clason uppgjord ritning ut- 
föra en helpolerad minnesvård af granit. Denna blef färdig 
i slutet af 1901 och afsändes då, söndertagen i fyra af del- 
ningar, öfver Göteborg och Hamburg till Santos i Brasilien. 
Därifrån fördes den utan svårighet till Pocos de Caldas, som 
är järnvägens slutpunkt. Forslandet landvägen på hjuldon 
från Pocos fram till Caldas vållade däremot, isynnerhet med 
afseende på det största stenblocket, så stora svårigheter och 
så mycket dröjsmål, att alla delarna af vården först i början 
af år 1903 lyckligen voro framme i Caldas. Nu återstod 
emellertid vårdens uppsättning, hvartill de af Caldas kom- 
mun anslagna medlen befunnos otillräckliga. Oaktadt väl- 
villig medverkan af Herr L. Westin och en för detta ända- 
mål i Caldas tillsatt kommitté blef därföre grafvårdens full- 
bordande flere månader fördröjdt, tilldess densamma, tack 
vare svensk-norske generalkonsuln i Rio Janeiro I. M. Bol- 
stad's energiska ingripande, i september 1903 upprestes. Detta 
jämte grundläggning m. m. vållade en ytterligare utgift af 
1,730 kronor, hvilken summa sedan här i Sverige anskaffades. 

Om själfva aftäckningen af monumentet lämnar general- 
konsul BoLSTAD i bref till professor Fries följande utförliga 
och lifliga skildring: 

»Den 1 oktober på kvällen erhöll jag från Dr Pedro 
Sanchez i Pocos de Caldas det öfverenskomna telegrammet: 
»Prompto, felicitacöes.» Jag beslöt att nästa dag göra resan 
till Caldas och se monumentet färdigt. På kvällen den 2 
oktober af reste jag till Säo Paulo efter att hafva underrättat 
Dr Sanchez om min ankomst och sändt telegram till LAURENgo 
Westin i Sao Joao da Boa Vista och till vicekonsul Löfgren 
i Sao Paulo. Den senare fick telegrammet för sent för att 
tänka på att medfölja, men sade mig sedermera, att han gärna 
skulle medföljt, om han haft litet tid på sig att blifva i ord- 
ning. Westin syntes ej till vid stationen Sao Joao da Boa 
Vista, ^ och har han, som är rätt gammal, således antagligen 
varit hindrad att resa eller att sända sonen i sitt ställe. 

Jag kom fram till Sao Paulo på f. m. den 3. Jag 
träffade där Herr Gr. Edwall, anställd i »Commissäo geogra- 
phica e geologica*, hvilken med mycket intresse omfattat 
Regnells minne, själf varit i Caldas och med där insamladt 
material nog kommer att skrifva en liten minnesteckning 

' Telegrammet hade gått till orätt ställe. 



164 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

öfver den bortgångne mecenaten. Herr Edwall kunde tyvärr 
ej komma med, lika så litet som herr P. Dusen i E.io, 
livarigenom min förhoppning, att en svensk botanist skulle 
varit närvarande i Caldas vid monumentets aftäckning, gick 
om intet. På e. m. fortsatte jag resan till Campinas, en nätt, 
treflig och välbyggd stad; längre var det ej möjligt att 
komma den dagen. Nästa morgon kl. 8 for jag vidare med 
järnväg och hann fram till Pocos de Caldas kl. 4,3 o på e. m. 
Jag träffade Dr Pedro Sanchez, som emottog mig med mycken 
vänlighet. Kl. 5,3 o fortsatte jag, åtföljd af en förare (cama- 
rada), ridande på mulåsna till Caldas. Dr Sanchez var genom 
indisposition hindrad från att följa med. Vägen, ytterst 
usel, går in öfver högplatån upp och ned och ständigt öfver 
dålig och svår terräng. Den räknas till 5 leguas (=33 kilo- 
meter). Vi hade månljus och hunno fram kl. 12 på natten. 
I det lilla hotel Candinho, hvars ägare herr Candinho och 
hans maka Dra Maria Gertrudes, sedan de en gång blifvit 
väckta, med artighet emottogo oss, tillbringade vi natten. 
Vi störde tyvärr två präster, som för tillfället bodde i huset 
i deras nattro, men de togo saken med all älskvärdhet. 

Följande morgon iklädde jag mig min svarta dräkt med 
hög hatt och begaf mig till kyrkogården för att se monu- 
mentet, efter att hafva gjort bekantskap med den ena af 
prästerna, som föreföll vara en rätt snäll herre. På kyrko- 
gården fann jag monumentet i tillfredsställande skick; på 
sin piedestal tager det sig äfven på rätt stort afstånd väl 
ut. Kyrkogården, som omgifves af en stor mur, är rätt 
ödslig och ser fattig ut. Midt på den står ett stort svart 
kors af hårdt trä, å hvilket passionsinstrumenten äro fastade. 
Rätt bakom detta vid kyrkomuren är ett litet grafkapell, 
hvarest likkistor sättas in strax före begrafningen. Till 
vänster om detta finnes ett prydligt grafmonument af mar- 
mor för en italiensk familj af namnen Sarpi och Brandi. 
Längre fram närmare korset är en grafsten öfver förre kyrko- 
herden i Caldas. För öfrigt funnos nog inga andra monu- 
ment öfver personer, hemmahörande i staden; öfriga grafvar 
voro ytterst fattiga, märkta med små kors af trä och järn, 
när de öfver hufvud taget voro synliga. 

Till höger om kapellet symmetriskt med nämnda monu- 
ment Sarpi-Brandi står nu Regneils (se fig. 1). Hans graf 
var egentligen uppe i hörnet vid kyrkogårdsmuren, ungefär 



MINNESVÄRDEN OFVER A. F. REGNELL. 



165 



15 meter längre bort, men alJa i Caldas funno, att monu- 
mentet borde ställas längre fram. Regnelis graf var icke 
markerad af något. Hans ex-slaf Gabriel kände dock säkert 
stället, liksom äfven andra personer voro eniga om grafvens 
plats. Regnell hade själf förordnat, att hans lik skulle 
läggas i två kistor, >;för den händelse att sedan skulle blifva 
fråga om att taga hans lik eller ben hem». Det kunde där- 
före ej blifva svårt att finna honom. De två kistorna an- 
träffades mycket riktigt, ehuru redan i dåligt skick, och 




Fig 1. Del af kyrkogården i Caldas. 

likets skodon igenkändes af Grabriel. Sedan benen upptagits, 
blefvo de desinficierade och lades i en liten kista, som in- 
sattes i minnesvårdens fundament. Sedan denna blifvit fär- 
dig, borttogos den 23 september resterna efter arbetet i när- 
varo af öfverste Vaz (kommunens ordförande) och andra af 
stadens mera framstående män. Denna förberedande invig- 
ning finnes skildrad i »Municipio de Caldas» för den 27 sep- 
tember. 

Jag inspekterade monumentet. Arbetet såg ordentligt 
ut och skall, såsom jag hoppas, länge kunna hålla sig oska- 



I(i6 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

dadt. Af största stenen hade ett litet stycke afslagits vid 
nedre hörnet under transporten, men skadan var lagad med 
cement så, att man skulle se noga efter för att upptäcka den. 
Stora stenens transport från Pocos till Caldas tog 5 dagar; 
22 oxar voro spända för vagnen och vägen hade här och 
där blifvit reparerad för tillfället. I tre dagar arbetades 
för att skaffa stenen fram från kyrkogårdsporten till monu- 
mentets plats. 

Enär Caldas är stad, hade jag tänkt mig den som ett 
betydligt centrum med åtminstone 4^5,000 invånare. Några 
familjer hafva måhända afflyttat till Pocos, hvilken stad så- 
som ändstation för järnvägen och såsom brunnsort är stadd 
i framåtskridande, men Caldas har dock knappast någonsin 
haft öfver 1,500 invånare och har nu väl endast 1,000. 
Omkring en lång fyrkantig plats, vid hvars korta sidor 
finnas en kyrka och ett kapell, ligga de bästa husen och 
nedanför på höjdens svaga sluttning två trånga gator med 
små hus. Det är det hela. Rörelsen i staden är således ej 
stor, ej heller dess kommunala resurser. Man märker för 
öfrigt hela tiden, att man är långt inne i landet och i an- 
språkslösa förhållanden. 

Jag gjorde visit hos öfverste Vaz och hos juiz de direito 
(domaren) Dr Gentil de Rangel; jag hade för afsikt att an- 
ordna en högtidlig invigning af monumentet. Nämnda herrar 
hade äfven tänkt på något dylikt, men afstått därifrån för 
de ofvan omtalade prästernas skull. Dessa voro nämligen 
missionärer, utsända af biskopen i Paulo Alegre Dr Joäo 
Baptista Correia Nery för att hålla bönvecka och religiösa 
öfningar i trakten, och det antogs, att befolkningen icke där- 
under skulle sympatisera med en demonstration för Regneils 
minne, enär han varit protestant. Då emellertid böneveckan 
nu var slut, och prästerna samma morgon skulle resa vidare 
till Caracol, och jag ej tänkte företaga någon demonstration 
af religiös natur, talade jag med missionärerna, som förkla- 
rade sig ej hafva något emot min plan och ej heller emot 
att flaggor medtoges till kyrkogården. Den vördnadsvärde 
kyrkoherden i Caldas Dr Joaquim Assumpcäo, som just var 
närvarande, sade detsamma och uttalade sin beundran för 
Dr Regneils minne. Han sade mycket godt om honom. »Jag 
kan nog icke», sade han, »hålla tal på hans graf, men vara 
med om att fira hans minne skall jag med nöje.» Således 



MINNESVÄRDEN OFVER A. F. REGNELL. 



167 



kunde jag lugna de goda invånarne i staden med att 
kyrkan ej hade något emot den tillämnade högtidligheten, 
hvilket gjorde den bästa verkan. 

Efter inbjudan samlades därpå kl. 12 (den 5 okt. 1903) 
stadens förnämsta honoratiores hos juiz de direito. Den nya 
svenska flaggan, som jag medfört, och en brasiliansk flagga, 
båda uppfästade på bambustänger, nedskickades i förväg till 
kyrkogården. De församlade gingo sedan, alla klädda i sön- 




Fig. 2. Invigningen af Regneils grafvård. 
Brasilianska flaggan hålles af Dr Gentil de Rangel. till vänster om 
honom (midt för flaggstången) står hans broder José Ct. de Rangel {som upp- 
läste Dr Sänchez tal), därnäst öfverste Vaz, och promotor publico Dr Tobias 
Machado, Dr José Ferreira och generalkonsul Bolstad, som håller svenska 
flaggan. 

dagskläder, i högtidligt tåg dit ned. Då vi kommit till 
grafvården ställdes den brasilianska flaggan (hållen af Dr 
Rangel) på dess högra sida och den svenska (hållen af mig) 
på den vänstra ^, och de öfriga ställde sig i en grupp om- 
kring. Omkring 50 personer voro väl närvarande. En ama- 
törfotograf från Såo Paulo José Martins da Silva, som för 

' Se taflan. 



168 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

närvarande bodde i staden, tog en bild af monumentet och de 
församlade. Gabriel och ett par andra af Dr Regneils ex- 
slafvar voro också med, mycket rörda. 

Dr Gentil de Rangel höll först ett litet tal, hvari han 
å kommitténs och Laurenco Westins vägnar förklarade monu- 
mentet aftäckt och omtalade Regnelis verksamhet för Caldas 
och för hans fosterland, yttrande sig på ett mycket lyckligt 
sätt, enkelt, värdigt och varmt. 

Hans broder José Godofredo de Rangel uppläste där- 
efter det af Dr Pedro Sanchez de Lemos författade minnes- 
talet. Detta var af följande lydelse: 

»Det behagade ödet bestämma, att jag skulle få i upp- 
drag att säga några ord rörande Dr Anders Fredrik Regneils 
personlighet på den dag, då detta vackra och dyrbara monu- 
ment till hans minne inviges 19 år och 23 dagar efter hans 
död, som ägde rum den 12 september 1884.» 

»Jag fullgör detta hedrande uppdrag under inflytande af 
tvenne känslor, den ena lika liflig som den andra, vemods- 
full saknad och tacksamhet — vemodsfull saknad vid tanken 
på den berömde läkaren, som så väl förstod att höja sin klass 
genom snille, omfattande lärdom, ovanliga kirurgiska anlag, 
djup hederlighet och en aldrig svikande uppriktighet — tack- 
samhet gent emot den gode ämbetsbroder, som år 1873 införde 
mig i den kliniska medicinens praxis, alltid stödjande mig 
genom råd, föredöme och de mest omfattande kunskaper.» 

»Och hvarföre ej lämna ett bevis på hans djupa medi- 
cinska skarpblick? Vi veta alla, att den djupt saknade 
Fransisco de Castro's förtjänst förnämligast bestod uti att 
hafva ombildat den inhemska pyretologien, i det han upp- 
manade sina lärjungar att studera orsakerna till febrarna, så 
att paludismen skulle upphöra att vara på samma gång 
läkarnes spöke och den mantel, hvari de insvepte sin okunnig- 
het. Nå väl; 1873, då jag i denna trakt började min bana 
såsom läkare, och på en tid, då teorien om paludismen, om- 
huldad af Torres Homenis snille, var som mest inflytelserik, 
hörde jag Dr Anders Regnell uttala samma åsikter, som 
många år senare häfdades af Fransisco de Castro, och den 
kloke läkarens lärdomar pä detta område voro för mig af 
sådan betydelse, att jag till honom står i förbindelse för de 
flesta af mina framgångar, då jag tog de första stegen i det 
praktiska lifvet.» 



MINNESVÅRDEN ÖFVER A. F. REGNELL. 169 

»Men Dr Anders Fredrik Regnell var ej blott en fram- 
stående läkare och kirurg; han var äfven en vetenskapsman, 
en passionerad botanist.» 

»Enkel, anspråkslös, tillbakadragen och allvarlig, sökte 
han alltid i stället för sällskapslifvet umgänget med växterna 
och var liksom de en vän af stillhet och frid.» 

»Outtröttlig i sitt arbete och praktisk till hela sin lägg- 
ning, fäste den berömde vetenskapsmannen största vikt vid 
sådant, som hade praktisk nytta, och gillade af detta skäl 
ej den barmhärtighet, som inskränker sig till gifvandet af 
en allmosa; han såg i penningunderstöd endast ett sätt att 
försämra sin nästa. Att människorna genom egen ansträng- 
ning och arbete skulle arbeta sig upp var det ideal, som 
Regnell sträfvade för.» 

»Den stora rikedom, som den berömde döde genom sin 
praktik och såsom kapitalist förvärfvat, använde han helt 
och hållet för vetenskapens utveckling så väl i Sverige som 
i Brasilien, men förnämligast i sitt fädernesland, hvarest 
han med allt skäl betraktas såsom en ny Msecenas.» ^ 

»Då man vet, att den berömde läkaren alltid tog blyg- 
samma honorar, kan man förklara samlandet af en så stor 
rikedom endast genom en mer än 40-årig praktik samt flitigt 
arbete och god hushållning, så att kapitalet ständigt ökades 
genom räntornas tilläggande.» 

»Den stora rikedom, som Regneli förstod att hopa, an- 
vände han emellertid endast till vetenskapens och sanningens 
tjänst.» 

»Och för Brasilien och för Caldas? Hvad gjorde han, 
torde man fråga, för oss och för det land, i hvilket han för- 
tjänade ett så stort kapital?» 

»Hvad Brasilien beträffar, skall, så länge intresset för 
vår växtvärld varar, det brasilianska herbariet i Stockholm 
bära vittne om Regneils intresse för Brasiliens flora. Genom 
Regnelis anslag till denna institution kan på vissa mellan- 
tider till vårt land från Sverige utsändas en eller två bota- 
nister, som hafva till uppgift att fortsätta mästarens arbete 
och rikta vår kännedom om Brasiliens vegetation med nya 



' Här följer i talet en redogörelse för Regnells många och storartade 
donationer. Då emellertid en utförligare och noggrannare redogörelse för dessa 
finnes intagen i bilaga 3 till A. Key's lefnadsteckning öfver Regnell (Lefnadst. 
öfver K. Vet. Akad. led. B. 3: 1 s. 145 — 159), förbigås denna del af talet. 



170 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

fynd och nya rön. I öfverensstämmelse med detta legat hade 
Regnell också redan under sin lefnad tillfälle att i sitt an- 
språkslösa men gästfria hem emottaga flera berömda svenska 
naturforskare såsom Jacobsson, Sköldberg, Widén, Lindberg, 
Henschen, Mosén och Löfgren.» 

»Med afseende på Caldas må det tillåtas mig att med- 
dela Eder ett samtal, som Regnell, sista gången han kort 
före sin död ändrade sitt testamente, hade med den ansedde 
advokaten härstädes Dr Barras Cobra. Han yttrade: >.Jag 
märker, att mitt slut närmar sig, och jag önskade gärna göra 
något för Caldas, men Ni vet, hur det går med legater här 
i Brasilien; de försvinna nästan alltid eller användas för 
andra ändamål. Hvad råder Ni mig att göra?» »Lämna 
något till kyrkan i Caldas», svarade Dr Barras Cobra. 

»Till kyrkan! nej», svarade Regnell. >Jag är icke 
katolik, och jag skulle således handla mot mitt samvete, men 
här är ett hospital på väg att bildas. Jag vill lämna några 
statsobligationer, hvilkas räntor skola användas till dess 
underhåll, så snart det blifvit färdigt; till dess skola de an- 
vändas att köpa nya obligationer till kapitalets förökande.» 

»I veten, att Regnell lämnade till hospitalet i Caldas 
5,500 milreis i 5\'2 % obligationer. Räntorna å detta belopp 
användas ännu i dag att vårda, trösta och läka de olyckliga 
sjuka här i landet. Var detta ej en tjänst, som förtjänar 
ihågkommas?» 

»Klimatet i denna stad har ett godt rykte och dess för- 
träfflighet är känd i den vetenskapliga världen. För känne- 
domen om detta faktum, som är af största betydelse för denna 
trakt redan nu och skall blifva dess ekonomiska räddning i 
framtiden, hafva Caldas innevånare att tacka Dr A. F. Regnell. 
Det var han, som här under en lång följd af år gjorde regel- 
bundna meteorologiska observationer och därigenom gjorde 
det möjligt för Dr C. Wallis att utarbeta den utmärkta af- 
handlingen: »Om klimatet i Caldas, Brasilien.» Det var äfven- 
ledes Regnell, som lät analysera mineralvatten från Rio 
Verde de Caldas och gaf dem terapeutisk ryktbarhet.» 

»Hans namn är därföre oupplösligen förbundet med denna 
stads historia och dess ekonomiska framtid.» 

»Äfven i Pocos de Caldas bör Regneils namn aldrig 
glömmas, ty det var han, som först analyserade våra termo- 
sulfurösa källor och för regeringen i den gamla provinsen 



MINNESVÅRDEN ÖFVER A. F. REdNELL. 171 

Minas jämte Dr Agustinho José Ferreira Britos först fram- 
lade planen om byggandet af en badanstalt öfver dessa 
källor.» 

»Regneils ärorika fädernesland kan därföre med skäl vara 
stolt öfver denne sin son, som alltid betraktade lifvet såsom 
en allvarlig och ansvarsfull uppgift; ty kan förstod att hedra 
detsamma i utlandet genom outtröttligt arbete och ett lif 
fylldt af ädla och värdiga sträfvanden, och han glömde aldrig 
i det fjärran landet bort sitt älskade Sverige, utan skänkte 
det gåfvor värdiga en amerikansk magnat. Afven denna 
stad, som under så många år utgjorde hans hemvist och där 
han slöt sina ögon, bör känna sig stolt öfver en medborgare, 
som spridt så många välgärningar omkring sig vid utöfvandet 
af sitt yrke och ännu efter sin död sökt vara till nytta för 
dess nödställda invånare. Afven Brasilien bör hedra hans 
minne, ty den af honom stiftade brasilianska institutionen i 
Stockholm sänder ej allenast botanister till Brasilien för 
studiet af dess flora, utan öfverlämnar också till vårt Museu 
national exemplar af alla nyupptäckta arter. Ar icke denna 
förmån, som aldrig skall upphöra, ett bevis på den stora 
kärlek, som Dr Regnell alltid hyste för vårt fädernesland?» 

»Heder därföre åt Uppsala Universitet, som genom en 
kommitté, hvaruti professor Fries varit ordförande, låtit upp- 
resa detta vackra och dyrbara monument till minnet af en 
så ädel och förtjänt man!» 

»Hell, Caldas stad, som i sitt sköte gömmer så älskad 
aska!» 

Efter detta tal sade jag själf några ord — tagande som 
utgångspunkt de två vid grafven förenade flaggorna — om 
Regnell såsom svensk akademisk medborgare och såsom in- 
vånare i Caldas, om hans kärlek till det gamla och nya landet, 
om hans verksamhet såsom en föreningslänk mellan Sverige 
och Brasilien samt om sympati och samarbete mellan Norden 
och dessa nejder. 

Efter dessa tal, hvilka med intresse och uppmärksamhet 
åhördes af den lilla skaran, förklarades högtidligheten af- 
slutad. 

Alla gingo nu med mig till Hotel Candinho, hvarest jag 
hade låtit anordna en liten förfriskning (på landets språk en 
»capo d'agua> — ett glas vatten), som bestod af öl, vin, kaffe 
och bakelser (hvilket var hvad som kunde fås). Här höllos 



172 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅKSBOK. 1904. 

därpå tal för Caldas, för Brasilien, för närvarande honoratiores 
och af dessa för Sverige, för kommittén ocli för mig. Prästen 
fick sitt särskilda lilla tal, hvarmed han blef nöjd, och då 
jag lämnade honom 50 milreis till hans fattiga, blefvo vi 
utmärkta vänner. Kl. 2 var den lilla festen slut och vi 
skildes åt, alla såsom det tycktes nöjda med den i all dess 
enkelhet. Domaren skulle bort på en resa, som han helt 
älskvärdt uppskjutit några timmar. Jag bytte dräkt, packade, 
tog afsked af det snälla folket i Hotel Candinho och började 
återfärden till Pocos. 

Flaggan lämnade jag kvar hos domaren, för att den hvar 
8 juni skulle kunna hissas vid Regnelis gamla hus, som 
nu stod tomt, eller vid hospitalet, hvarest hans porträtt 
hänger. Vi talade äfven om ett förslag att på hans hus 
sätta en minnesplåt, som angåfve, att han bott där samt 
innehölle hans födelseår och dödsår. Det öfvenenskoras äfven, 
att jag skulle öfversända svenska folksången, så att den 
kunde instuderas af musikanter i staden till en eventuel 
minnesfest öfver Regnell den 8 juni. 

Det var rörande höra folket i Caldas, hög som låg, om- 
tala Regnell med värme och sympati; ej minst hans ex- 
slafvar, hvilka han frigaf någon tid före sin död. Han var 
alltid god emot dem och de hade honom tydligen i kärt 
minne. Jag talade med Gabriel Adaosinho och, efter hvad 
jag tror, Domiciano. Pedro, Rita och Maria Julia (hus- 
hållerskan) kunde ej vara närvarande. 

Kl. ^/2 3 lämnade jag Caldas och ankom kl. ^/2 9 i mån- 
sken till Pof;os de Caldas. Dr Sanchez var bortkallad till 
en sjuk och först nästa morgon kunde jag således berätta 
om högtidligheten i Caldas och om att hans tal var uppläst, 
hvilket naturligtvis var honom angenämt, enär han haft 
farhågor för klerikal intolerans. 

Den 6 kl. 9 fortsatte jag med järnvägen och kom kl. 
^/2 9 på kvällen till Såo Paulo. Efter en angenäm samvaro 
med herrar Löfgren, Edwall, Boy och Ekman fortsatte jag 
nästa kväll med nattåget till Rio och var åter hemma den 
8 på morgonen.» 



K. vet.-akad:s årsbok. 2. 



Tafl. 3. 




Begnells grafvård å ki/rkogården i Caldas i Brasilien. 



MINNESVÅRDEN ÖFVER A. F. REGNELL. 173 

Monumentet (se tafl. 3) bär följande inskrift: 

Andre.e Frederico 
REGNELL 

NATO IN SUECIA MDCCCVII 
DENATO IN CALDIS MDCCCLXXXIV 

NATURALIS SCIENTIyE 

MEDIC^QUE ART IS 

ASSIDUO CULTORI 

M.ECENATI LIBERALT 

HOC MONUMENTUM 

PIE POSUERUNT 

CIVES SVECANL 



174 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 






c 


T3 

u. 

•cö 

CÖ 

bD 

w 

"ö) 

c 
bo 

0) 

QC 

0) 

•ö 

c 
cö 

=0 

&. 

cö 

£ 
O) 

a 

cö 

CO 

£ 

:CÖ 

U 

M- 

CÖ 



£ 

cö 

(f) 



w 



o 


O 


1 


O 


tD 


tD 


I^ 


00 


1 


in 


CO 


n 


1-H 


r^ 


Ö 


:^, 


(fi 


ö6 


^ 


Ci 


fM 


O 


w^ 


lO 








«) 


f— « 


T— 1 




















CM 




g 

B 

OJ 








■+i 








^ 




O) 







o g M a • 

P^^ = o 

^ ^ ^ fl ^ 

.=0 fl 

a §,3 O s 



CÖ O 



•fl =s 

r^ fl 



fl ! 



o 
fl 



cö 



43 Oj 
.^ o cö 



O) 



Jh CO Cm ,_, Jh 
H t> O f^ f^ 



CO CO 
OO CO 



ön 


Cö 


^ 


fl 


L. 




■ö 


'T5 


C 

cö 


fl 


£ 


fl 

O 



.fn cö 
•+- ^J 

■T3 :cÖ 

^ bD f-i 

a; cö OJ 

."Ii ^ ^ 

*fl 



Ph > 



-^ =ö 



? '^ 



cö .^ 

fl =^ 



rfl 

O 

p^ b o 

^ ^ P. 
«*-! +3 P-l 



«J cö cö 









CO 

o 



le 

pH 



C 

•D 

s- 

»cö 

> 

CÖ 

bD 
cö 

U) 


c 
bc 

Q) 

X 

:0 

cö 

c 

0) 

a 
cö 

CO 

c 



:CÖ 



bD 
bD 

:CÖ 



OO T— I 

(M 



O 

PQ 

^ bo 

_, fl 

fl -»J 

CO KÖ 

c: 33 

o Pj 

4iJ Ph 

IS ^ 

5r! t« 



;^ fl m fl 



I-H 






O 



O O 

o o 

CO CO 



o O' o o 
o o o CO 
CO -^ CO I— I 



p, 

cö 



p, 
;^ fl o 

r3 o; o 

^ -S ^ 

cö -^i -tJ 

i^H o;) -i-H 



fl 


—i 


cö Cl 


K 


-t-3 


•cö 


^ o 




-*-' 




t» cc 




l/J 


O) 


fl m 


pq 


t— 1 


CÖ 


• ^ S^ 




CÖ 


:cö 


1^ M 


> 


_fl 

'o 
cö 

M 


i-H 




o 


C» 

fl 

> 

02 


Upsala 
K. Vet 


C/J 
CO 

O 

rH 


q-l 








<1 


» 


Ä ^ 


!-J; 



c3 

a 
a 



o 

C5 



fl 
O) 

oö 
1—1 

o3 

CO 

Pl 



Kungl. IVIaj:ts nådiga Grundstadgar 

för 

Dess Vetenskapsakademi; 

gifna Stockholms slott den 15 april 1904. 



Akademiens uppgift och sammansättning'. 



Akademien, stiftad den 2 juni 1739, liar till uppgift att 
främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och natur- 
vetenskap. 

För denna sin uppgift verkar Akademien genom veten- 
skapliga institutioner, genom utgifvande af vetenskapliga 
skrifter, genom utdelande af understöd och belöningar åt 
förtjänta forskare och författare samt i öfrigt genom medel, 
som för ändamålet stå Akademien till buds. 

Akademien förenar med sig sådana personer, som synas 
bäst kunna bidraga till dess ändamål. 



176 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 



§ 2. 

Akademien består af högst ett hundra svenska samt 
ett hundra norska och utländska ledamöter. 

Ledamöterna intaga sig emellan den ordning, i b vilken 
de blifvit invalda. 

§ 3. 

Klassindel- De svenska ledamöterna fördelas i elfva klasser sålunda: 

ning. Första klassen, för ren matematik (i ledamöter, 

Andra » » tillämpad matematik och 

astronomi 6 » 

Tredje » » fysik och meteorologi . . 10 » 

Fjärde » » kemi 10 » 

Femte » » mineralogi, geologi och fy- 
sisk geografi 8 » 

Sjätte » » botanik 9 » 

Sjunde » » zoologi 9 » 

Åttonde » >; medicinska vetenskaper . . 14 » 

Nionde » » tekniska vetenskaper ... 8 » 
Tionde » » ekonomiska, statistiska och 

sociala vetenskaper . . G » 
Elfte » » öfriga vetenskaper och för 
framstående förtjänst om 

vetenskaplig forskning . 14 » 

§4. 

De norska och u^tländska ledamöterna fördelas å Akade- 
miens klasser, med enahanda antal för hvarje klass, som i 
§ 3 stadgas för klassens svenska ledamöter. 



§5. 

Till svensk hedersledamot äger Akademien kalla med- 
lem af svenska konungahuset. 

Till utländsk hedersledamot må, när särskild anledning 
därtill förefinnes, kallas utländsk högtstående j)erson, som 
gjort sig synnerligen förtjänt om svensk vetenskaplig 
forskning. 



GRUNDSTADGAR FÖR VETEXSKAPS-AKADEMIEN. 177 



Institutioner ocli organisation. 

§6. 

Akademiens institutioner äro: 

Astronomiska observatoriet, 

Fysiska institutionen, 

Bergianska stiftelsen, 

Kristinebergs zoologiska station. 

Biblioteket. 
Därjämte äger Akademien ett Berzelius-museum. 

§ 7. 
Följande institutioner, som icke tillhöra Akademien, 
äro ställda under dess inseende och vård: 
«) Naturhistoriska riksmuseet, 

Statens meteorologiska centralanstalt, 
h) Nobelinstitutet för fysik och kemi, för hvilket gäl- 
ler hvad därom särskildt stadgas, 

§ 8. 

Akademiens angelägenheter besörjas af dess preses, 
tjänstemän och inspektörer samt af dess berednings- och 
förvaltningsutskott. 

Preses och tjänstemän. 

§ 9. 

Preses för ordet vid de allmänna sammankomsterna Preses. 
äfvensom i de utskott, af hvilka han i egenskap af preses 
är ledamot. 

§ 10. 

Preses väljes för ett år vid första ordinarie samman- 
komst i april och utses bland Akademiens i Stockholm 
bosatta svenska ledamöter. 

Sedan ny preses blifvit vald, häller afgående preses 
föredrag öfver ämne efter eget val och öfverlämnar därefter 
presidiet åt sin efterträdare. 

Vetenskapsalcademlens Artibok. 2. 12 



178 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 



§ 11. 

Vice preses. Till ställföreträdare för preses, när denne har förfall, 

iitses en vice preses. Han väljes för ett år vid första ordi- 
narie sammankomst i maj bland de i Stockholm bosatta 
ledamöter, som innehaft presesbefattningen. 

Har vice preses förfall, företrädes han af den ledamot, 
som senast varit preses och som är oförhindrad att åtaga, 
sig nppdraget. 

§ 12. 

Tjänstemän. Akademiens egna tjänstemän äro: 
a) Sekreteraren, 

&) Föreständarna för de i § 6 omförmälda institutionerna,, 
nämligen: 
Astronomen, 
Fysikern, 

Föreståndaren för Bergianska stiftelsen, 
Föreståndaren för Kristinebergs zoologiska station. 
Bibliotekarien, 

c) Amanuenser vid institutionerna, 
Trädgårdsmästaren vid Bergianska stiftelsen, 

d) Kamreraren, 

Redaktören af statskalendern, 

Notarien, 

Ombudsmannen, 

Arkitekten. 

§ 13. 

Tjänstemän vid de i § 7 mom. a omförmälda stats- 
institutionerna äro: 

a) Föreståndarna för dessa institutioner, nämligen: 
Intendenten för Riksmuseets mineralogiska af delning. 
Intendenterna för » botaniska af delningar, 

Intendenterna » » zoologiska afdelningar, 

Intendenten » » etnografiska afdelning. 

Föreståndaren för Statens meteorologiska central- 
anstalt, 

h) Amanuenser vid institutionerna, 
Konservatorn vid Riksmuseet. 



ren. 



GRUNDSTADGAR FÖR VETENSKAPS- AKADEMIEN. 179 

§ 14. 
Akademiens sekreterare, astronom och fysiker, före- 
ståndaren för Bergianska stiftelsen, intendenterna vid 
Naturhistoriska riksmuseet samt föreståndaren för Statens 
meteorologiska centralanstalt äga titel af professor. 

§ 15. 

Sekreteraren har den närmaste befattningen med Akade- Seh-etera- 
miens angelägenheter. 

I kraft af sin tjänst är han ledamot af de i § 8 om- 
förmälda utskotten och ordförande vid klassernas samman- 
träden, dock utan rösträtt inom klass, af hvilken han ej är 
ledamot. Ar sekreteraren ej ledamot af Akademien, äge han 
ändock deltaga i Akademiens öfverläggningar och beslut. 

Sekreteraren åligger: 

att föra diarium öfver alla in- och utgående skrifvelser; 

att, efter samråd med preses, kalla Akademien och ut- 
skott till sammankomst, preses dock obetaget att själf 
utfärda kallelse till sådan sammankomst, om han finner sär- 
skild anledning därtill föreligga; 

att sammankalla klasserna; 

att bereda och föredraga ärendena och tillse, att intet 
ärende försummas eller utan skäl fördröj es; 

att befordra till verkställighet de vid sammankomsterna 
fattade besluten; 

att föra Akademiens brefväxling; 

att ombesörja utgifningen af Akademiens skrifter. 

§ 16. 

Då sekreterare skall utses, upprättas förslag af ett 
utskott, bestående af preses och elfva af Akademien genom 
val utsedda ledamöter, en från hvarje klass. 

På förslaget uppföres blott en person, och skall denne, 
jämte skicklighet att fullgöra sekreterarens åligganden, äga 
stadgadt anseende såsom vetenskapsman. 

Utskottets vid förslagets upprättande förda protokoll 
framlägges för Akademien, som bestämmer vid hvilken 
följande sammankomst åtgörandet skall företagas. Vid val- 
sammankomsten må diskussion om förslaget ej förekomma. 

Blifver den föreslagne icke vald, skall ärendet undergå 
ny behandling. 



180 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

§ 17. 

Vice sekrete- Dä sekreteraren har förfall, företrädes han af en vice 
rare. sekreterare. Denne utses för fyra kalenderår i sänder, helst 
bland institutionsföreståndarna. 

Förslag till vice sekreterare upprättas af förvaltnings- 
utskottet. I öfrigt gälle om hans tillsättande hvad i § 16 
föreskrifves om tillsättande af sekreterare. 

§ 18- 

Institutions- Då föreståndare för institution skall utses, upprättas 

förestån- förslag af ett utskott, bestående af preses, sekreteraren, 

institutionens inspektörer samt, när fråga är om: 

astronom andra klassens ledamöter, 

fysiker tredje » » 

föreståndare för Bergianska stif- 
telsen sjätte » » 

föreståndare för Kristinebergs zoo- 
logiska station sjunde » > 

bibliotekarie fem genom val utsedda 

ledamöter, 
intendent för Riksmuseets minera- 
logiska af delning fem genom val utsedda 

ledamöter, 
intendent för någon af Riksmu- 
seets botaniska afdelniugar . sjätte klassens ledamöter, 
intendent för någon af Riksmuseets 

zoologiska afdelningar . . . sjunde » » 
intendent för Riksmuseets etnogra- 
fiska afdelning fem genom val utsedda 

ledamöter, 
föreståndare för Statens meteoro- 
logiska centralanstalt .... tredje klassens ledamöter. 
Vid förslags upprättande skall hänsyn tagas såväl till 
framstående egenskaper såsom institutionsföreståndare som 
ock till erkänd vetenskaplig förmåga inom institutionen 
tillhörande specialfack. Sedan förslaget blifvit af utskott 
upprättadt, förfares i öfrigt på sätt, som i fråga om till- 
sättande af sekreterare är stadgadt. Val af intendent vid 
naturhistoriska riksmuseet eller af föreståndare för Statens 



GRUNDSTADGAR FÖR VETENSKAPS-AKADEMIEN. 181 

meteorologiska centralanstalt skall underställas Kungl. Maj:ts 
nådiga pröfning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej 
stadfäster valet, upptages ärendet till ny behandling. 



§ 19. 

Skall någon i § 12 mom. c eller i § 13 mom. h om- Öfriga 
nämnd tjänsteman vid institution utses, åligger det institu- tjänstemän 
tionens föreståndare att afgifva förslag å lämplig person. 
Akademien kan antaga den föreslagne vid den samman- 
komst, då förslaget afgifvits. 

Antages icke den föreslagne, skall nytt förslag upp- 
rättas af institutionens föreståndare och inspektörer gemen- 
samt vid sammanträde, till hvilket sekreteraren kallar och 
där han för ordet. 

För antagen tjänsteman, som afses i § 13 mom. h, ut- 
färdas förordnande af Akademien. 



§ 20. 

De i § 12 mom. d nämnda tjänstemännen utses af Aka- 
demien efter förslag af förvaltningsutskottet. Afgörandet 
kan äga rum vid den sammankomst, då förslaget fram- 
lägges. Antages icke den föreslagne, skall utskottet upp- 
rätta nytt förslag. 

§ 21. 

Akademien utser en af sina ledamöter att hafva tillsyn 
öfver Berzelius-museet. * 



n. 



tjänstemän. 



Till utskott, som jämlikt §§ IG, 17, 18 eller 20 har att RMt att 
upprätta förslag till besättande af ledig tjänst, må enhvar f/^^^^^ff^,^ 
af Akademiens ledamöter ingifva förslag å person, som synes 
honom lämplig till tjänsten. Sådant förslag skall vara 
motiveradt och till sekreteraren inlämnadt inom fjorton 
dagar efter det Akademien fattat beslut om ärendets öfver- 
lämnande till vederbörande utskott; i annat fall må det ej 
upptagas till behandling. 



182 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

§ 23. 

Tjänstemän- Närmare bestämmelser rörande tjänstemans åligganden 
nens skyldig- meddelas af Akademien genom särskild instruktion. Tjänste- 
man vare dock skyldig att, utöfver hvad instruktionen be- 
stämmer, fullgöra tillfälligt uppdrag inom området för hans 
sakkunskap, när sådant uppdrag tilldelas honom af Akade- 
mien eller något af de i § 8 omförmälda utskott. 

Förslag till instruktion uppgöres af samma utskott eller 
person, som äger att uppgöra förslag till besättande af den 
tjänst instruktionen af ser. 

Är tjänsteman tillsatt, må ej förändring i den för 
honom gällande instruktionen företagas, innan han haft till- 
fälle att yttra sig däröfver, 

§ 24. 

Förfarande Har tjänsteman visat försumlighet eller vårdslöshet i 

vid tjänste- tiänsten eller på annat sätt srifvit anledning till berättigadt 

förseelse. '' ^ ° ^ 

klagomål, äger Akademien, allt efter förseelsens art och på 

sätt i ordningsreglerna närmare föreskrifves, tilldela honom 
varning eller skilja honom från tjänst och lön för viss tid 
eller för alltid, dock att beslut om entledigande af tjänste- 
man, som omnämnes i § 13 mom. a, ej äger giltighet, förrän 
detsamma blifvit af Kungl. Maj:t fastställdt. 

Inspektörer. 

§ 25. 

Inspektörer. Akademien utser bland sina ledamöter genom val två 

inspektörer för hvar och en af följande institutioner: 
Astronomiska observatoriet, 
Fysiska institutionen, 
Bergianska stiftelsen, 
Kristinebergs zoologiska station. 
Biblioteket, 
Riksmuseets mineralogiska afdelning, 

» botaniska afdelningar, 

» zoologiska » , 

» etnografiska afdelning, 

Statens meteorologiska centralanstalt. 



GRUNDSTADGAR FÖR VETENSKAPS-AKADEMIEN. 183 

Valet sker vid första ordinarie sammankomst i maj ; det 
gäller för en tid af två år och bör så ordnas, att hvarje 
år en inspektor vid hvarje institution är i tur att afgå. 
Afgående inspektor kan återväljas. 



§ 26. 

Inspektörerna åligger : 

att tillse, det institutionens tjänstemän följa dem gifna 
instruktioner och i öfrigt fullgöra sina skyldigheter; 

att föreslå ändringar i gällande instruktioner, när så 
befinnes nödigt; 

att granska förslag och redogörelser angående institu- 
tionen och öfver dem afgifva yttrande till Akademien; 

att i öfrigt främja institutionens utveckling och be- 
vaka dess intressen. 



Ordinarie utskott. 

§ 27. 

Akademiens beredningsutskott har till uppgift att om- Berednings- 
besörja beredningen af sådana ärenden, som icke omedelbart ^* ^ " ^ • 
kunna framläggas till Akademiens af görande, och för h vilkas 
behandling särskildt förfarande ej är föreskrifvet. 

Beredningsutskottet består af preses, sekreteraren och 
elfva af Akademien genom val utsedda ledamöter, en från 
hvarje klass. Valet sker vid första ordinarie sammankomst 
i maj och gäller för två år; afgående ledamot kan åter- 
väljas. 

§ 28. 

Förvaltningsutskottet har till uppgift att vårda Aka- Förvaltnings' 
demiens ekonomiska angelägenheter enligt de bestämmelser, 
som i §§ 50 — 55 meddelas. 

Förvaltningsutskottet består af preses, vice preses, 
sekreteraren, vice sekreteraren samt åtta af Akademiens 
ledamöter, som för fyra år i sänder väljas vid första ordinarie 
sammankomst i maj på det sätt, att hvarje år två äro i 
tur att afgå. Afgående ledamot kan återväljas. 



184 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Val af ledamöter. 

§ 29. 

Anmälan om Har i en klass uppstått ledigt rum, anmäles förhållan- 
ledigt rum. ^^^ ^^ preses vid nästa ordinarie sammankomst. Vid föl- 
jande sammankomst, och sedan de närvarande svenska leda- 
möterna af klassen blifvit hörda, beslutar Akademien, huru- 
vida åtgärder till rummets återbesättande skola ofördröj- 
ligen vidtagas, eller om därmed bör anstå tills vidare eller 
för viss tid. 

Har ett rum förklarats böra tills vidare lämnas obe- 
satt, ankommer det på klassens ledamöter, en eller flera, att 
hos Akademien väcka fråga om rummets återbesättande. 

§ 30. 

Förslag Förslag till återbesättande af ledigt rum upprättas af 

till återbe- ^^^ klass, i hvilken ledigheten inträffat. I förslagets upp- 
ledigt rum. rättande deltaga endast de svenska ledamöterna. 

Kallelse till sammankomst, som för sådant ändamål, 
skall hållas, tillställes minst fjorton dagar före samman- 
komsten alla klassens inom riket bosatta ledamöter. 

Klassledamot, som är förhindrad att infinna sig vid 
sammankomsten, må före densamma till sekreteraren insända 
behörigen motiveradt förslag på en person. 

Äfven hvarje annan svensk ledamot af Akademien är 
berättigad att insända sådant förslag. 

Förslag, som ej motsvarar ofvan angifna bestämmelser, 
må ej upptagas till pröfning. 

§ 31. 

Vid klass-sammankomst för återbesättande af ledigt 
rum äger, sedan inkomna skriftliga förslag föredragits af 
sekreteraren, en hvar af de närvarande klassledamöterna 
jämväl att afgifva dylikt förslag. 

Sedan sålunda samtliga förslag blifvit upplästa, afgifver 
en hvar af de närvarande sin röst med åberopande af något 
bland de upplästa förslagen. 



GRUNDSTADUAR FÖR VETENSKAPS-AKADEiMIEN. 185 

Klassens förslag utgöres af det vid sammankomsten 
förda omröstningsprotokollet. I detta anföras de föreslagna 
i ordning efter antalet röster, som tillfallit dem, hvarvid 
jämväl såsom röst medräknas af frånvarande klassledamot 
afgifvet förslag. 

Har ej minst hälften af klassens i § 3 bestämda antal 
ledamöter afgifvit röster, vare förslaget ogiltigt. I sådant 
fall skall ärendet företagas till ny behandling. 

§ 32. 

Sedan klassens förslag inkommit, afgör Akademien, om 
det skall godkännas. Blir förslaget godkändt, bestämmes 
tillika den sammankomst, då val skall äga rum. 

§ 33. 

Vid sammankomst, då val af ny ledamot skall äga Ledamots 
rum, skola före valet de afgifna förslagen uppläsas för ^"^■ 
Akademien. Ofverläggning om de föreslagna må därvid ej 
förekomma. 

Aro i en klass två eller flera rum samtidigt lediga, 
behandlas, såväl af klassen som af Akademien, besättandet af 
hva,rje rum särskildt för sig och vid skilda sammankomster. 

Till nyinvald ledamot utfärdas, så snart ske kan, 
kallelsebref, underskrifvet af preses och sekreteraren. 

§ 34. 

Godkännes ej klassens förslag till återbesättande af 
ledigt rum, eller varder, när förslaget upptager endast en 
person, den föreslagne icke vald, skall ärendet undergå ny 
behandling. 

§ 35. 

Förslag om inväljande af hedersledamot skall vara 
underskrifvet af minst tre ledamöter och skall inlämnas 
till sekreteraren, som äger att remittera det till berednings- 
utskottet. 

Gillas förslaget af utskottets flertal, framlägges det för 
Akademien, som omedelbart kan företaga ärendet till af- 
görande. Ogillas förslaget af utskottets flertal, är det förfallet. 



186 



VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK, 1904. 



§ 36. 

Själfbio- Svensk ledamot bör efter sitt inval ofördröjligen till 

^r^"^ • "**" sekreteraren inlämna en öppen eller förseglad redogörelse 
för sina viktigaste lefnadshändelser och sin verksamhet in- 
till den dag, då han inträdde i Akademien, och bör seder- 
mera fullständiga denna redogörelse m.inst hvart tionde år. 



Ärendena och deras behandling. 



Samman- 
komster. 



37. 



Akademien håller ordinarie sammankomst minst en 
gång i månaden, ntom i juli och augusti. 

Extra sammankomst må hällas, då ärendena därtill 
föranleda. 

Vid Akademiens sammankomster föres protokoll af 
notarien. 



Rösträtt 

och 
röstsätt. 



§ 38. 

Endast närvarande ledamot kan deltaga i omröstning. 
Norska och utländska ledamöter äga rösträtt i alla frågor 
utom ekonomiska och administrativa. 

Val, som ej gäller hedersledamot, skall ske genom om- 
röstning med slutna sedlar; så ock tillsättning af tjänste- 
man äfvensom godkännande af förslag till återbesättande 
af ledigt rum. 

Hafva vid ett val flera än två fått röster, men ingen 
af dem erhållit minst hälften af de afgifna rösterna, före- 
tages ny omröstning om de två, som erhållit de flesta 
rösterna. 

I fråga om annat ärende skall preses, sedan öfverlägg- 
ningen förklarats slutad, framställa proposition så affattad, 
att den må kunna besvaras med ja eller nej. Preses till- 
kännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning beslut 
utfallit, och befäster detsamma med klubbslag, därest om- 
röstning ej begäres. Äskas omröstning, verkställes den med 
slutna sedlar. 

Utfalla röstetalen lika, skiljes genom lottning. 



GRUNDSTADGAR FÖR VETENSKAPS- AKADEMIEN. 187 

§ 39. 

Utskott kallas skriftligen till sammankomst minst tre Utskotts- 
dagar förut. I kallelsen böra angifvas alla viktigare aren- träden. 
den, som skola förekomma till behandling. Utskott må ej 
fatta beslut, därest ej minst halfva antalet ledamöter är 
tillstädes; dock må protokoll kunna justeras af två ledamöter 
jämte ordföranden och sekreteraren. 

Vid sammankomst af utskott föres protokoll af notarien. 

§ 40. 
Under månaderna juni — september må ej sekreterare Valtid. 
•eller institutionsföreståndare af Akademien tillsättas; ej 
heller må under denna tid företagas val af inspektor eller 
af ledamot, vare sig i Akademien eller i dess ständiga 
utskott. 

§ 41. 
Afgår preses, vice preses, vice sekreterare, inspektor 
eller medlem af ordinarie utskott före utgången af den tid, 
för h vilken han blifvit vald, väljes, så snart ske kan, en 
annan för den återstående tiden. 

§ 42. 
I enlighet med särskildt träffade bestämmelser utgifver Skrifter. 
Akademien skrifter, i hvilka endast må intagas förut ej 
offentliggjorda vetenskapliga arbeten i ämnen, som tillhöra 
området för Akademiens verksamhet. 

§ 43. 
Af medel, som för sådant ändamål stå till förfogande. Belöningar. 
utdelar Akademien understöd och belöningar för veten- 
skapliga arbeten. 

§ 44. 
Akademien må, när den så för godt finner, genom präg- Minnes- 
lande af minnespenning hedra hädangången ledamots minne. P^'>^'>i'^'>^9- 

§ 45. 
Akademien åligger att med vetenskaplig utredning be- Utredning 
svara frågor, öfver hvilka utlåtande infordras af Kungl. Maj:t. ^'/ frågor. 



188 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 



§ 46. 

Öfver skrift, som blifvit från trycket utgifven, lämnar 
Akademien icke något utlåtande. Akademien dömer ej heller 
i lärda tvister. 

§ -17. 

Intet ärende, som fordrar utredning, må, utan att sådan 
förut blifvit verkställd, företagas till afgörande af Akade- 
mien. 

Utredning skall, när ärendet angår Akademiens ekono- 
miska angelägenheter, verkställas af förvaltningsutskottet. 
1 öfriga fall verkställes utredningen af beredningsutskottet, 
där ej i dessa stadgar annat förfarande är föreskrifvet, 
eller Akademien beslutar ärendets utredning genom sär- 
skilda, för ändamålet utsedda sakkunnige. 

§ 48. 

Utredning, som afgifves till Akademien, skall inne- 
hålla bestämdt förslag till ärendets afgörande. Det åligger 
fördenskull dem, som fått utredningens verkställande sig 
anförtrodt, att utföra de undersökningar, som kunna vara 
för ändamålet erforderliga. Befinnes det, att särskilda 
kostnader äro förbundna med sådana undersökningar, göres 
anmälan därom hos Akademien, som pröfvar, huruvida 
ärendets vikt svarar däremot, och sedan förordnar om vid- 
tagande af nödiga åtgärder. 

§ 49. 

Utredning, hvars verkställande lämnats i uppdrag åt 
utskott eller åt särskilda sakkunnige, bör — därest ej 
Akademien annorlunda beslutat — afgifvas till nästföljande 
ordinarie sammankomst. När så ej kan ske, böra hindren 
därför tillkännagifvas. 

Sekreteraren åligger att tre dagar före sammankomsten 
påminna om då ej ännu inkomna utlåtanden. 

I svar, som af Akademien afgifves rörande remitte- 
radt ärende, skall uppgift jämväl lämnas på dem, som verk- 
ställt ärendets utredning. 



GRUNDSTADGAR FÖR VETENSKAPS-AKADEMIEN. 189 



Ekonomien. 

§ 50. 

Akademiens tillliöriglieter ocli ekonomiska angelägen- 
heter vårdas af förvaltningsutskottet, som jämväl äger att 
själft eller genom ombud föra Akademiens talan i frågor, 
livilka falla under ntskottets bandläggning. 



§ 51. 

Förvaltningsutskottet åligger att vid ordinarie sam- stat 
mankomst i november li varje är för Akademien framlägga 
fullständigt förslag till stat för därpå följande kalenderår. 
Sådan stat skall jämväl innehålla förslag angående de 
särskilda fondernas bevarande och tillväxt. Göres mot för- 
slaget anmärkning, som af Akademien godkännes, återför- 
visas ärendet till förvaltningsutskottet. 

För Bergianska stiftelsen skall särskild stat upprättas, 
och skall förslag till denna framläggas för Akademien vid 
första ordinarie sammankomst i februari. 

Utöfver fastställd stat må utskottet ej anordna ut- 
gifter, såframt ej Akademien i hvarje särskildt fall lämnat 
sitt medgifvande. 

Har förvaltningsutskottet afstyrkt väckt förslag om 
förhöjning af ett ordinarie anslag eller om tillfällig utgift, 
fordras för förslagets antagande af Akademien, att två tredje- 
delar af de afgifna rösterna bifalla detsamma. 



§ 52. 

Alla inflytande medel insättas ofördröjligen i någon af Medels 
Akademien bestämd bankinrättning, hvars reglemente blifvit insättning 
fastställdt af Kungl. Maj:t. Uttag från checkräkning sker nttagning. 
genom anvisning, som underskrifves af sekreteraren och 
kontrasigneras af kamreraren; uttag från annan räkning sker 
genom anvisning, som därjämte underskrifves af preses. 



190 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 



§ 53. 

Penninge- Medel, som icke erfordras för löpande utgifter, skola 

placering, användas till inköp af fullgoda värdepapper eller till ut- 
låning mot fullgod säkerhet. 

Inköp eller försäljning af fastighet må icke äga rum 
utan Akademiens därom fattade beslut. 



§ 54. 

Förvaring Atkomsthandlingarna till Akademiens fastigheter äfven- 

.. ,""' som skuldförbindelser, inteckningar och andra säkerheter, 

varaevavver 

m. m. donationsbref och andra viktiga handlingar angående 

Akademiens tillhörigheter eller fonder skola förvaras i brand- 
fritt kassaskåp under tre lås med olika nycklar, af hvilka 
en innehafves af sekreteraren, en af vice sekreteraren och 
en af kamreraren. 

Förvaltningsutskottet äger, när helst det så för godt 
finner, företaga inventering af de i kassaskåpet förvarade 
handlingarna. 

Öfver dessa handlingar upprättas förteckning i två 
exemplar, af hvilka det ena förvaras i kassaskåpet och det 
andra innehafves af preses. 

I kassaskåpet förvaras jämväl förteckning öfver Aka- 
demiens öfriga lösegendom äfvensom de inventarieförteck- 
ningar, som afgifvas af föreståndarna för Naturhistoriska 
riksmuseets afdelningar och för Statens meteorologiska cen- 
tralanstalt. 

§ Ö5. 

Ekonomisk Vid första ordinarie sammankomst i mars skall för- 

årsfce/affeZse. yg^]^^j-^jjjgg^^g]jQ-t^g-(3 afgifva skriftlig berättelse om förvalt- 
ningen af Akademiens ekonomiska angelägenheter för det 
förflutna kalenderåret. Samtidigt aflämnas ock de afslu- 
tade räkenskaperna för samma år jämte balansräkning. 

Vid berättelsen skall, till minne af dem, som ihåg- 
kommit Akademien med donationer, och såsom bevis på 
dess erkänsla, fogas förteckning öfver donatorerna jämte 
uppgift om det af hvar och en donerade kapitalets belopp. 



GRUNDSTADGAR FÖR VETENSKAPS-AKADEMIEN. 191 



Revision. 



"Vid första ordinarie sammankomst i januari utser Aka- ^«^ «/ 



revisorer. 



demien genom val tre revisorer för granskning af nästföre- 
gående års förvaltning äfvensom två suppleanter för dem. 
Vid detta val är ledamot af förvaltningsutskottet eller 
den, som eljest är redovisniugsskyldig, hvarken röstberät- 
tigad eller valbar. 



Eevisorerna åligger att taga kännedom om förvaltnings- Revisorenias 
utskottets protokoll, att granska räkenskaperna och dem åt- " ^^ 
följande verifikationer samt att i närvaro af sekreteraren, 
vice sekreteraren, kamreraren och ombudsmannen inventera 
de i kassaskåpet förvarade handlingarna. 

Minst en gång hvart femte år skall jämväl Akademiens 
öfriga lösa egendom af revisorerna inventeras efter de i 
kassaskåpet befintliga förteckningarna. 

§ 58. 

Revisorerna skola afgifva sin berättelse till ordi- Revisions- 
narie sammankomst i april, och böra de i denna bestämdt 
till- eller afstyrka ansvarsfrihet för förvaltningsutskottet, 
kamreraren och ombudsmannen. 

Öfver anmärkning, som gjorts af revisorerna, infordrar 
Akademien vederbörandes yttrande, som skall afgifvas till 
ordinarie sammankomst i maj, h varefter Akademien be- 
slutar om ansvarsfrihet. Beviljas icke sådan, men varder 
ej i följd däraf rättslig talan väckt inom ett år, anses 
ansvarsfrihet hafva blifvit beviljad. 



Akademiens högtidsdag. 

§ 59. 

Hvarje år den 31 mars, som är årsdagen för Kungl. 
Maj-.ts fastställelse af Akademiens första grundregler 1741, 
hålles offentlig sammankomst, hvilken öppnas af preses. 



192 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. 

Har Akademien till denna dag låtit prägla minnes- 
penning öfver afliden ledamot, skall preses vid samman- 
komsten föredraga en af honom författad lefnadsteckning 
öfver den hädangångne. Sekreteraren föredrager därefter 
en berättelse öfver Akademiens verksamhet under det för- 
flutna kalenderåret samt öfver de viktigaste tilldragelser i 
öfrigt, som under året förekommit inom Akademien. 

Sammankomsten af slutas med ett eller två föredrag af 
institutionsföreståndare eller eljest för ändamålet af Aka- 
demien utsedd ledamot. Sådant föredrag skall afhandla 
ämne inom någon af de vetenskaper, som tillhöra Akademiens 
verksamhetsområde, och skall vara aifattadt i en för allmän- 
heten fattlig form. 

Vid denna sammankomst må för öfrigt intet ärende 
förekomma. 

Ordning-sreg-ler. 

§ 60. 

Genom särskilda ordningsregler äger Akademien att i 
enlighet med dessa grundstadgar och de särskilda bestäm- 
melser, som af Kungl. Maj:t eller stiftare meddelats, fast- 
ställa närmare föreskrifter angående Akademiens och de 
under Akademien stående institutioners verksamhet. 

Ändring af grundstadgarna. 

§ 61. 

Väckes inom Akademien fråga om ändring af dessa 
grundstadgar, skall förslag därom vara undertecknadt af 
minst tre af Akademiens ledamöter. Sådant förslag be- 
handlas först af beredningsutskottet. Ogillas förslaget af 
minst sju af utskottets ledamöter, är det förfallet; sker så 
ej, tillställes det, åtföljdt af utskottets däröfver afgifna 
utlåtande. Akademiens svenska ledamöter jämte uppgift om 
dag, då frågan skall företagas till behandling af Akademien. 
Slutlig behandling kan ske endast vid ordinarie samman- 
komst. 

Af Akademien beslutad ändring i grundstadgarna skall 
underställas Kungl. Maj:ts pröfning. 



GRUNDSTADGAR FÖR VETENSKAPS-AKADEMIEN. Idi 



Öfvergångsstadgande. 

Dessa grundstadgar träda i kraft den 1 januari 1905, 
då de grundregler, som af Kungl. Maj:t för Vetenskaps- 
akademien den 13 juli 1850 i nåder fastställts, upphöra 
att gälla. 

Vid den första tillämpningen af den nya klassindel- 
ningen, hvartill behöfliga åtgärder må vidtagas före början af 
år 1905, fördelas Akademiens ledamöter på klasserna med 
afseende fäst endast på arten af enhvars vetenskapliga 
verksamhet och utan hänsyn till det för klasserna bestämda 
ledamotsantalet. Blir därvid någon klass undertalig, må 
den fyllas i den mån tillgång finnes på förtjänta personer, 
äfven om Akademiens ledamotsantal därigenom skulle komma 
att öfverstiga det fastställda. Blir åter någon klass öfver- 
talig, må ej ny ledamot inväljas, förr än klassen blifvit 
undertalig. 

Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamlingen att 
efterrätta. Till yttermera visso hafve Vi detta med egen 
hand underskrifvit och med Vårt Kungl. sigill bekräfta 
låtit. Stockholms slott den 15 april 1904. 

Under Hans Maj:ts 
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro: 

GUSTAF. 

(L. S.) 

Carl von Friesen. 



Vetenshapsuhademiens Årsbok. 2. 13 



INNEHALL. 

Sid. 

K. Vetenskapsakademiens ledamöter m. m 3 — 15. 

K. Vetenskapsakademiens sammankomster 1903 17 — 43. 

Förteckning öfver vetenskapliga institutioner, hvilkas publikationer 

K. Vetenskapsakademien erhåller såsom byte eller skänk . . . 43 — 56. 

Böcker skänkta under år 1903 57 — 60. 

Årsberättelser : 

Sekreterarens 61 — 74. 

Institutionsföreståndarnes 75 — 104. 

Reseberättelser: 

Af Regnellske stipendiaten D:r G. O. Malme för åren 1901—1903 105—115. 

Af Regnellske stipendiaten docenten Simon Bengtsson för en 

zoologisk resa till Umeå lappmark 1903 117 — 131. 

Biografier (med porträtt): 

Carl Fredrik Bergstedt (Tafl. 1) 133—146. 

Johan Gustaf Wiborgh (Tafl. 2) 147—160. 

Minnesvården öfver A. F. Regnell (Tafl. 3) 161—174. 

Kungl. Maj:ts nådiga grundstadgar för dess Vetenskapsakademi gifna 

Stockholms slott den 15 april 1904 175—193. 



KUNGL. SVENSKA 

VETENSKAPSAKADEMIENS 

ÅRSBOK 

FÖR ÅR 

10O5 



MED 5 TAFLOR 



UPPSALA & STOCKHOLM 

ALMQVIST & WIKSELIiS BOSTBTCKSBI-A.-B. 
1906 



KLNGL. SVENSKA 

VETENSKAPSAKADEMIENS 



ÅRSBOK 



FOK AB 



1905 



UPPSALA & STOCKHOLM 

ALMQVIST & WIKSELLS BOKTBYCKEBI-A.-B. 
1905 



KUNGl. STENSKl 

VETENSKAPSAKADEMIEN 

Maj 1905 



BESKYDDARE 



HANS M A J : T Tv O X U N O E X 



FÖBSTE HEDERSLEDAMÖTER 

H. K. H. KEONPRINSEN 

Pkins OSCAR CARL AUGUST BERNADOTTE 

K. K. H. HERTIGEN AF VÄSTERGÖTLAND 

H. K. H. HERTIGEN AF NÄRKE 



Svenska ledamöter. 
A. Efter ålder i akademien. 

* Betyder att on leilamot rarit eller är preses. 

1858, jan. 13. von Post, Hajipcs Adolf, professor, f. d. föreståndare för ke- 

miska försöksstationen viil Ultuna. Uppsala 

1859, maj 11. Lixdhagex, Daxiel Georg, professor. Stockholm. Hamng. 24. 
18C1, febr. 13. Lill.jbborg, Wilhelm, f. d. professor vid univ. i Uppsala. 

Uppsala. 
1865, nov. 8. Fries, Theodor Magnus, f. d. professor vid univ. i Uppsala. 

Uppsala. 
18(j8, jan. 8. Thalén. Tobias Robert, f. d. professor vid uniir. i Uppsala. 

Uppsala. 

1869, febr. 10. *Skogiian, Carl Joh.an Alfred, friherre, f. d. kommendörkapten. 

Stockholm. Drottningg. 47. 

1870, apr. 13. *Adelsköld, Claes Adolf, f. d. major. Stockholm. Villag. 2. 

1871, dec. 13. Cleve, Per Theodor, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Göte- 

borg. 

1873, mars 12. Bergstrand, Carl Erik, professor. Stockliolm. Rådmansg. 72. 

1874, nov. 11. Styffe, Carl Gustaf, f. d. bibliotekarie vid univ. i Uppsala. 

Stockholm. Braheg. 32. 
ISTö, nov. 10. Odenius, Maximilian Victor, f. d. professor vid univ. i Lund. 
Lund. 
» » » "Åkerman, Anders Richard, f. d. generaldirektör och chef för 

k. kommerskollegium. Stockholm. Kungsg. 34. 

1876, maj 10. Areschoug, Fredrik Wilhelm Christian, f. d. professor vid 

univ. i Lund. Lund. 
' nov. 8. 'Törnebohm, Alfred Elis, professor, chef för Sveriges geol. 
undersökning. Stockholm. St. Eriksplaii 2. 

1877, nov. 14. Malmström, Carl Gustaf, f. d. riksarkivarie och statsråd. 

Djursholm. 

1878, dec, 11. *Wittrock, Veit Brecher, professor och föreståndare för Ber- 

gianska stiftelsen. Stockholm. Bergianska triidgården. 

1879, dec. 15. *Retzius, Magnus Gustaf, f. d professor vid karol. med. kir. 

institutet. Stockholm. Drottningg. 110. 

1880, okt. 13. Berggren, Sven. f. d. professor viJ univ. i Lund. Lund. 

1881, maj 11. Hammarsten, Olof, professor och rektor vid univ. i Uppsala. 

> okt. 12. L.TUNUGREN, GusTAF HÅKAN JoRDAN, f. d. professor vid univ. 

Lund. Lund. 
' dec. 14. DuNÉR, Nils Christofeb, professor vid univ. i Uppsala. 
18S2, maj 10. K.jellman, Frans Reinhold, professor vid univ. i Uppsala. 
1883, mars 14. Mittag-Leffler, Gösta, professor vid Stockholms högskola. 
Djursholm. 



6 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

1884, maj 11. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo, professor vid univ. i Uppaala. 
» okt. 8. *Théel, Johan Hjalmar, professor och intendent vid rikamuseet. 

Stockholm. 

» nov. 12. "Cederblom, Johan Erik, f. d. professor vid tekniska högskolan. 
Stockholm. Östermalmsg. 51. 

» dec. 10. *SiDENBLADH, Per Elis, f. d. öfverdirektör och chef för sta- 
tistiska centralbyrån. Stockholm. Smålandsg. 12. 

1885, mars 11. Nathorst, Alfred Gabriel, professor och intendent vid riks- 

museum. Stockholm. 

1886, jan. 13. Rosén, Per Gustaf, professor vid generalstaben. Stockholm. 

Drottningg. 97. 
» febr. 10. Falk, Matths, professor vid univ. i Uppsala. 
» > » De Laval, Carl Gustaf Patrik, filos, doktor, civilingeniör. 

Stockholm. Kungsträdgårdsg. 2 C. 
-> maj 12. Björling, Carl Fabian Emanuel, f. d. professor vid univ. i 

Lund. Lund. 

1887, nov. 9. Nordstedt, Carl Fredrik Otto, filos, doktor, professor. Lund. 
y> » » Clason, Edvard Claes Herman, f. d. professor vid univ. i 

Uppsala. Uppsala. 
» » » VON Ehrenheim, Per Jacob, f. d. statsråd och universitetskansler. 

Stockholm. Malmskillnadsg. 15. 

1888, nov. 14. Bäcklund, Albert Victor, professor vid univ. i Lund. 

» dec. 12. Hildebrandsson, Hugo Hildebrand, e. o. professor vid univ. 
i Uppsala. 

1889, febr, 13. Pettersson, Sven Otto, professor vid Stockholms högskola. 

Drottningg. 90. 

» maj 8. 'Lindstedt, Anders, professor och rektor för tekniska högskolan. 
Stockholm. Rådmansg. 67. 

» » » Svenson, Göthe Wilhelm, f. d. öfverdirektör och chef för k. 
mariningeniörstateii. Stockholm. Storg. 46. 

» dec. 11. Klason, Johan 1'eter, professor vid tekn. högskolan. Stock- 
holm. Tegnérlunden 4. 

1890, maj 14. Hasselberg, Clas Bernhard, professor, vet.-akad:s fysiker. 

Stockholm. 
» dec. 10. Nyrén, Magnus, ryskt verkligt statsråd, astronom vid observ. 
i 1'ulkova S:t Petersburg. 

1891, jan. 14. Hildebrand, Hans Olof Hildebrand, riksantikvarie. Stockholm. 

Narvavägen 7. 

1892, mars 9. Widman, Oskar, professor vid univ. i Uppsala. 

1893, nov. 8. Ångström. Knut Johan, professor vid univ. i Uppsala. 

1894, dec. 12. Ödmansson, Ernst Ludvig Wilhelm, f. d. professor vid karol. 

med. kir. institutet Stockholm. Karlavägen 43. 
>i » » Almström, Robert, fabriksdisponent, fullmäktig i riksbanken. 

Rörstrand. 

1895, dec. 11. Aurivillius, Per Olof Christopher. professor och vet.-akad:s 

sekreterare. Stockholm. Drottningg. 94. 
" » » MoNTELius, Gustaf Oscar Augustin, professor och förste ama- 

nuens vid k. vitt.-, hist.- och ant -akademien. Stockholm. 
S:t Paulag. 11. 

1896, apr. 15. Z.\.nder, Jonas Gustaf Wilhelm, medicine doktor. Stockholm. 

Strandvägen 57. 
) dec. 9. Tegnér, Esaias Henrik Wilhelm, professor vid univ. i Lund. 

1897, mars 10. Zettervall, Helgo Nicolaus, f. d. öfverintendent. Stockholm. 

Drottningg. 73 A. 
» nov. 10. Henschen, Salomon Eberhard, professor vid karol. med. kir. 

institutet. Stockholm. V. Trädgårdsg. 17. 
» dec. 8. Almqvi.st, Per Wilhelm, f. d. professor vid tekniska högskolan. 

Stockholm. Kungstensg. 4U. 
> » « Annerstedt, Claes, f. d. bibliotekarie vid univ. i Uppsala. 

1898, jan. 12. Mörner, Karl Axel Hampus, grefve, professor och rektor vid 

karol. med. kir. institutet. Stockholm. Handtverkareg. 3. 



ål 



1899, 


nov. 


8. 


,, 


dec. 


13. 


1900, 


jan. 


10. 


« 


febi-. 


14. 


» 


maj 


9. 



LEDAMOTSFÖRTECKNING. 7 

1898 febr. 9. Bohlin, Kabl Pethus Theodok, professor, vetenskap8-akad:s 

astronom. Stockholm. 

» maj 11. Charliek, Carl Vilhelm Ludvig, professor vid univ. i Lund. 

» » » Södekbatjji, Henrik Gustaf, professor, landtbruks-akademiens 

agrikulturkemist. Stockholm. Experimentalfältet. 

Sjögren, Sten Anders Hjalmar, professor och intendent vid 

riksmuseet. Stockliolm. 
Tham, Gustaf Wilhelm Sebasti.an, bruksägare. Husqvarna. 
*TÖRNEBLADH. Henrik K AGNAR, lektor, fullmäktig i riksbanken. 

Stockholm. Torslensonsg. 12. 
Nordström, Carl Fredrik Theodor, landshöfding. Örebro. 
SÖDERWALL, Knut Fredrik, professor vid universitetet i Lund. 
» » » Dahlgren, Erik Wilhelm, öfverbibliotekarie vid k. biblioteket. 

Stockholm. Kungsbroplan 1. 
» nov. 14. Ljungberg, Erik Johan, disponent för Stora Kopparbergs 
Bergslag. Falun. 
1001, mars 13. Warfvinge, Frans Wilhelm, f. d. öfverläkare vid Sabbatsbergs 
sjukhus. Stockholm. Stureplan 2. 
i april 10. GiLLJAM Gustaf Fredrik, f. d. universitetskansler och statsråd. 

Stockholm. Kungsträdgårdsg. 20. 
» » ;> Berg, John Vilhelm, professor vid karol. med. kir. institutet. 

Stockholm. Handtverkareg. 2. 
» » n Fhr.^gmén, L.\rs Edvard, öfverdirektör och chef för k. försäk- 

ringsinspektioiien. Djursholm. 
» » » Eriksson, Jakob, professor, landtbruks-akademiens växtfysiolog. 

Stockholm. Experimentalfältet. 
» maj 8. Arrhenius, Svante August, professor, föreståndare vid Akad:s 

nobelinstitut. Stockholm. Bergsg. 18. 
» okt. 9. Sahlin. Carl Yngve, f. d. professor vid Uppsala universitet. 
Stockholm. Regeringsg. 6t). 
nov. 13. Holm, Edvard Johan Gerhard, professor och intendent vid 
riksmuseet. Stockholm. 
» ■' » Tamm, Claes Gustaf Adolf, friherre, f. d. öfverståthållare. 

Stockholm. Mynttorget 4. 

1902, mars 12. De Geer, Ger.\rd Jakob, friherre, professor och rektor vid 

Stockholms högskola. Stockholm. Rådniansg. 67. 

» » » Wirén, Axel, professor vid univ. i Uppsala. 

» » » Widmark, Erik Johan, e. o. piofessor vid karol. med. kir. in- 

stitutet. Stockholm. Drottning. 7. 
. » maj 14. LovÉN, Johan Martin, professor vid univ. i Lund. 

-' ' » Hedin, Sven Gustaf, professor vid Lister-institutet i London. 

"' » » Welander, Edvard Wilhelm, e. o. professor vid karol. med. 

kir. institutet. Stockholm. Skeppsbron 10. 

■> nov. 25. Brinell, Johan August, öfveringeniör vid järnkontoret. Stock- 
holm. N.ybrog. 11 B. 

1903, juni 10. Ekstrand, Åke Gerhard, byråingeniör. Stockholm. Stora 

Badstug. 50. 
1905, jan. 11. Wiman, Anders, e. o. professor vid univ. i Uppsala. 

» " ' Hamberg, Hugo Emanuel, professor, föreståndare för statens 

meteorol. centralanstalt. Stockholm. 
» » » Högbom, Arvid Gustaf, professor vid univ. i Uppsala. 
» » s Jönsson, Bengt, professor vid univ. i Lund. 

>' ■ > ' Adlerz, Gottfrid Agaton, lektor vid Sundsvalls högre allm. 

läroverk. Sundsvall. 

> > ■> Lennander, Karl Gustaf, professor vid univ. i Uppsala. 

> febr. 8. Granquist, Per Gustaf David, professor, laborator vid univ. i 

Uppsala. 
» » ) Hamberg, Axel, Docent vid Stockholms högskola. Stockholm. 

Dalag. 22. 
>> » » Bergendal, David, professor vid univ. i Lund. 

» i> ■■> GuLLSTRAND, Allvar, professor vid univ i Uppsala. 



VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 



1905. 



1905, febr. 8. Hjäene, Hakald Gabriel, professor vid univ. i Uppsala. 

'> mars » Bbndixson, Ivab Otto, professor vid Stockholms högskola. Stock- 
holm. Drottningg. 87. 

» » •» Ekholm, Nils, Amanuens vid statens meteorol. centralanstalt. 

Stockholm. 

» » » Hedin, Sven Anders, fil. doktor. Stockholm. N. Blasieholms- 

hamnen 5 B. 

» >> » Lönnberg, Johan Einar, professor och intendent vid riksmuseet. 

Stockholm. 

y> » » Muller, Erik Gottlieb, professor vid karol. med. kir. institutet. 

Stockholm. 

» april 25. Linroth, Klas Mauritz, generaldirektör och chef för k. medi- 
cinalstyrelsen. Stockholm. Grefg. 14. 

)> » » Danielsson, Olof August, professor vid univ. i Uppsala. 



B. Efter klasserna. 



1 klassen. 

Ren »lafematik. 

6 ledamöter 
Hr Mittag-Leffler. 
Hr Falk. 
Hr Björling. 
Hr Phragmén. 
Hr WiMAN. 
Hr Bendixson. 



2 klassen. 

Tillämpad matematik- 
och astronomi. 

(! ledamöter. 
Hr Lindhagen. 
Hr DtTNÉR. 
Hr Rosén. 
Hr Lindstedt. 
Hr Nyrén. 
Hr BoHLiN. 
Hr Charlier. 

3 klassen. 

Fysik och meteorologi. 
10 ledamöter. 
Hr Thalén. 
Hr Cedeeblom. 

Hr BÄCKLUND 

Hr HiLDEBEANDSSON. 

Hr Hasselberg. 
Hr Ångström. 
Hr Aeehenius. 
Hr H. E. Hambeeg. 
Hr Granquist. 
Hr Ekholm. 





4 klassen. 


Hr 


K.JELLMAN. 






Hr 


Nathorst. 




Kemi. 


Hr 


Noedstedt. 




Ill ledamöter. 


Hr 


Eeiksson. 


Hr 


C LE VE 


Hr 


Jönsson. 


Hr 


Bergsteand. 






Hr 
Hr 


Hammaesten. 
Pettersson. 




7 klassen. 


Hr 


Klason. 




Zoologi. 


Hr 


WiDMAN. 




9 ledamöter 


Hr 


grefve Mörner 






Hr 


Södeebaum. 


Hr 


LiLLJEBOEG. 


Hr 


Loven. 


Hr 


Tullberg. 


Hr 


S. G. Hedin. 


Hr 


Théel. 


Hl- 


Ekstrand. 


Hr 


AURIVILLIUS. 






Hr 


Holm. 






Hr 


WiEÉN. 




5 klassen. 


Hr 


Adleez. 






Hr 


Beegendal. 


.1/ 


iiieralogi, i/eoloi/i och 
fl/sisk geografi. 

8 ledamöter. 


Hr 


LÖNNBEEG. 


Hr 


VON Post. 




8 klassen. 


Hr 


Töenebohm. 


Medicinska vetenskaper. 


Hr 


Sjögren. 






Hr 


Dahlgren. 




14 ledam.öter 


Hr 


frih. De Geer. 


Hr 


Odenius. 


Hr 


Högbom. 


Hr 


Retzius. 


Hr 


A. Hambeeg. 


Hr 


Clason. 


Hr 


S. A. Hedin. 


Hr 


Ödmansson 






Hr 


Zandee. 






Hr 


Henschen. 




6 klassen. 


Hr 


Warfvinge. 






Hr 


Berg. 




Botanik. 


Hr 


Widmark. 




i' ledamöter. 


Hr 


Welander. 


Hr 


Feies. 


Hr 


Lennander. 


Hr 


Areschoug 


Hr 


Gullstrand. 


Hr 


WlTTROCK. 


Hr 


Mullee. 


Hr 


Berggren. 


Hr 


Lineoth. 



LEDAMOTSFORTECKNING. 



9 klassen. 


10 klassen. 


Tel-n isk-a vetenskaper. 


Ekonom i ska , statist Iska 


8 ledamöter. 


och sociala vetenskaper. 


Hr Adelsköld. 


G ledamöter 


Hr Åkerman. 


Hr SiDENBLADH. 


Hr De Laval 


Hr v. Ehrenheim. 


Hr Svenson. 


Hr TÖENEBLADH. 


Hr ÄLilSTKÖM. 


Hr Nordström. 


Hr Zettertall. 


Hr Ljvngbero. 


Hr Almqvist. 


Hr frili. Tamm. 


Hr Tham. 




Hr Brinell. 





11 klassen. 

Ofriffa vetenskaper och 

framstående förtjänst om 

vetenskaplig forskning. 

14 ledamöter. 
Hr frih. Skogmän. 
Hr Styffe. 
Hr Malmström. 
Hr Ljunggren. 

Hr HiLDEBRAND. 
Hr MONTELIUS. 

Hr Tegnér 

Hr Annerstedt. 

Hr SÖDERWALL. 
Hr GiLLJAM. 

Hr Sahlin. 
Hr Hjärne. 
Hr Danielsson 
1 rum ledigt 



Utländsk hedersledamot. 
H. Kejs. Högh. Storfursten Konstantin Konstantinowitch. 

Norska och utländska ledamöter. 



1 klassen. Ren mafemalik. — *! ledainötei-. 

1851, okt. 8. Kelvin, lord, Netherhall, Largs, Ayrshire. 

1895, apr. 10. Zeuthen, Hieronymus Georg, professor vid uiiiv, i Köpenhamn. 

1900, juni 6. Poincaré, Henri, professor vid univ. i Paiis. 

1901, apr. 10. Darboux, Gaston, proft-ssor vid univ. i Paris, franska vet.- 

akad:s ständige sekreterare. 

1902, nov. 23. Weber, Heinrich, professor vid univ. i Strassburg. 

1903, » 11. Painlevé, Paul, professor vid école norm. sup. i Paris, ledamot 

af franska institutet. 



2 klassen. TlUäinpad mafematik och astronomi. — (3 ledamöter. 

1875, nov. 10. Newcomb. Simon, professor, f. d. direktör for observatoiiet i 

Washington. 
1877, dec. 12. Schiaparelli, Giovanni Virginio, professor, f. d. direktör för 

Brera-observatoriet i Milano. 
1883, jan. 10. Huggins, William, doktor, astronom och fysiker London. 
1><92, apr. 13. Auwebs, Arthur, professor och ständig sekreterare vid vet.- 

akad. i Berlin. 
1897, febr. 10. Backlund, Oscar, direktör för observatoriet i Pulkova. 

Ett rum ledigt. 



10 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 



3 klassen. Fysik. — 10 ledamöter. 

1888, dec, 12. Boltzman, Ludwict, professor vid uiiiv. i Leipzig. 

1896, dec. 9. Mascaet, Eleuthere Elie Nicolas, professor vid College de 

Frauce, ledamot af franska institutet. 

1897, nov. 10. R.\yleigh, lord, sekreterare i Royal Society. London. 
1899, dec. 13. Röntgen, Wilhelm Conead, profes.sor vid univ. i Muiichen. 

1902, febr. 12. Langley, Samuel Pieepont, sekreterare i Smithsonian institu- 

tion. Washington. 

» okt. 8. KoHLEAUscH, Friedeich, f. d. president för den fysikaliskt tek- 
niska riksanstalten i Charlottenburg. Marburg, Kaasel. 

» dec. 11. Christiansen. Christian, professor vid univ. i Köpenhamn. 

1903, jan. 14. Mohn, Henrik, professor vid univ. i Kristiania. 

190.5, april 25. Bjeeknes, Vilhelm Koren Friman, professor vid Stockholms 
högskola. Stockholm. NorrtuUsg. 8. 
maj 10. Lenard, Philipp, professor vid univ. i Kiel. 



4 klassen. Kemi. — 10 ledamöter. 

1870, jan, 12. ]3erthelot, M,\rcellin, professor, ledamot af franska institutet. 

Paris. 
1880, nov. 10. Thomsen, Julius, f. d. professor vid univ. i Köpenhamn. 
1884, > 12. B.AEYER, Adolf, professor vid univ. i Munchen. 
1892, mars 9. van't Hoff. Jacob Heneik, professor vid univ. i Berlin. 
1897, nov. 10. Ramsay, William, professor vid Uiiiversity College. London. 
1899, -> 8. H.JELT, Edvaed, professor vid univ. i Helsingfors. 

) " > JöRGENSEN, SoFUS Mads, professor vid univ. i Köpenhamn. 

1905, jan. 11. Fischee, Emil, professor vid univ. i Berlin. 

» febr. 8. Mendelejeff, Dmitri Iyanowitch, f. d. professor i kemi vid 
univ. i St. Petersburg, 
mars > Cannizzaro, Stanislaus, professor vid univ. i Rom. 



5 klassen. Mineralogi, geologi och fijsisk geografi. — 8 ledamöter. 

1885, mars 1 1. Rosenbusch, Harry, professor vid univ. i Heidelberg. 
1890, juni 11. Beögger, Waldemar Cheistophee, professor vid universitetet i 
Kristiania. 

1895, nov. 13. Suess, Eduaed, professor vid univ. i Wien. 

1896, :> 11. Geikie, nir Abchibald, generaldirektör för Storbrittanniens geo- 

logiska undersökning. ^ 

1905, april 25. Heim, Albert, professor vid univ. i Ziirich. 

» maj 10. HisE, Charles Richard van, professor vid Wisconsins universitet. 
Två rum lediga. 



6 klassen. Botanik. — 9 ledamöter. 

1862, nov. 12. Hookee, sir Josef Dalton, f. d. direktör vid botaniska träd- 
gården i Kew. 
1885, jan. 14. Waeming, Eugen, professor vid univ. i Köpenhamn. 
1888, april 11. Bornet, Edguaed, ledamot af franska institutet. Paris. 
1891, nov. 11. Englee, Adolf, professor vid univ. i Berlin. 
1893, ' 8. ScHWENDENEE, SiMON. professor vid univ. i Berlin. 



LEDAMOTSFÖRTECKNING. 11 

1894, dec. 12. Solms-Laubach, Hekman-x, grefve, professor vid univ. i Strasa- 

burg. 

1895, » 11. Tbeub, Melchiok, direktör för nederländska botan. institutet i 

Buiteiizorg på Java. 
1897, febr. 10. Pfeffeb. Wilhelm, professor vid univ. i Leipzig. 
1905, mars 8. Wille, Johan Noedal Fischer, professor vid univ. i Kristiania. 



7 klasseu. Zoologi. — 9 ledamöter. 

1882, dec. 15. Hackel, Eknst, professor vid univ. i Jena. 

1883 nov. 14. Gu>'ther, älbeet, f. d. intendent vid Brilish Museum. London. 

1897, ' 10. Welsmann", August, professor vid univ. i Freiburg. 

1898, maj 11. Dohkx, Axtox, föreståndare för den zoologiska stationen i 

Neapel. 

1899, nov. 8. Agassiz, älex.\xdek, f. d. professor vid Harvard univ. i Cam- 

bridge, Mass. 

1900, okt. 10. Gaudey, Albert, professor vid museum d'histoire naturelie i 

Paris. 
»/ nov. 14. S-\.Rs, Georg Ossiax, professor vid univ. i Kristiania. 

1901, dec. 11. AvEBURY, lord, High Elms, Farnborough, Kent. England. 
1903, nov. 11. Hertwig, Oskar, professor vid univ. i Berlin. 



8 klassen. Medicinska vetenskaper. — 14 ledamöter. 

1882, maj 10. vox Kölliker. Albert, f. d. professor vid univ. i Wiirzburg. 

1889, febr. 13. Lister, lord, f. d. professor vid Kings college i London. 

1890, dec. 10. Tiger.stedt, Robert Adolf Akmaxtd, professor vid univ. i Hel- 

singfors. 

1893, april 12. Koch, Robert, professor och geheime medicinalråd i Berlin. 

» dec. 13. VON Recklixghäusen, Friedrich, professor vid univ. i Strass- 
burg. 

1894, maj 9. Runeberg, Johan Wilhelm, professor vid univ. i Helsingfors. 
189*5, mars 11. Bouchaed, Charles Jacques, professor vid faculté de medicine 

i Paris. 

1897, april 14. Mosso, Angelo, professor vid univ. i Turin. 

1898, nov. 9. von Leydig, Franz, f. d. professor vid univ. i Bonn. 

1900, mars 14. Kocher, Theodob, professor vid univ. i Bern. 
febr. 13. Czebny, Vincenz, professor vid univ. i Heidelberg. 

april 10. Roux, Pierre Paul Emile, direktör för "Institut Pasteur" i 
Paris. Ledamot af franska institutet 

1901, dec. 11. KossEL, Albeecht, professor vid univ. i Heidelberg. 

1902, nov. 23. CoE^^L, .\ndeé Victor, professor vid univ. i Paris. 



9 klassen. Tekniska vetenskaper. — 8 ledamöter. 

1873, maj 14. Zeuneb, Gustaf Anton, f. d. direktör för polytekn. institutet i 

Dresden. 
1880, jan. 14. Reuleaux, Frans, f. d. direktör och professor vid tekniska 

högskolan i Berlin. 
1890, juni 11. Edison, Thomas Alva, amerikansk civilingeniör. 
1894, jan. 10. Thompson, Silvanus P., professor vid technical college i London. 



12 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

1897, dec. 8. Grandeau, Louis Nicolas, professoi- vid conservatoire des arta 

et métiers i Paris. 
1900, maj 9. White, air William Henky, chef for engelska uiariii-ingeiiiör- 

staten. London. Cedarcroft, Putney Heath. 

Två rum lediga. 



10 klassen. Ekonomiska, statistiska och sociala vetenskapev . — 

6 ledaiiiötei'. 

1880, febr. 11. Beaulieu, Paul Lekoy, professor, ledamot af franska institutet. 
Paris. 

1890, april 9. Aschehoug, Thokkil Halyoesen, professor vid univ. i Kristiania. 

1894, nov. J4. Levasseue, Pierre Emile, professor vid college de France. 

1897, mars 10. Giffex, sir Robert, statistiker och nationalekonom. London. 

1900, nov. 14. KiiER, Anders Nikolai, direktör för Norges statistiska central- 
byrå. Kristiania. 

1902, febr. 12. Mechelin, Leopold Henrik Stanislaus, f. d finsk senator. 
Helsingfors. 



11 klasseu. Öfriga vetensknper och framståouie förtjänst om veten 
skapliif forskning. — 14 ledamöter. 

1878, mars 13. Bugge, Elseus Sophus, professor vid univ. i Kristiania. 
1905, » 8. Thomsen, Wilhelm, professor vid univ. i Köpenhamn. 

» maj 10. VON .\MiRA, Karl, professor vid univ. i Miinchen. 
Elfva rum lediga. 



Preses. 

Lindstedt, Anders, pr(>fessor och rektor vid tekniska högskolan. Stockholm. 
Rådmansg. (17. 

Vice Preses. . 

Åkerman, Anders Richard, f. d. generaldirektör. Stockholm. Kungsg. 34. 



Inspektörer. 

För astronomiska observatoriet. För Kri.-tinebei'gs zoologiska station. 

Hr Lindstedt. Hr Tullberg. 

Hr Rosén. Hr Retzius. 

T,.. . . , ■ ^., .. För biblioteket. 
For fysiska institutionen. 

„ , Hr Dahlgren. 

Hr Arrhenius. , 

„ s Hr Theel. 

Hr Åkerman. 

För naturhistoriska riksmuseet: 

För Bergianska stiftelsen. mineralogiska afdelningen. 

Hr Eriksson. i Hr De Geer. 

Hr Klason. i Hr Törnebohm. 



LEDAMOTSFORTECKNING. 



13 



botaniska afdelningariie. 
Hr Ekstkand. 
Hr Eriksson. 

zoologiska afdelniiigarne. 
Hr grefve Mökxek. 
Hr Retzius. 



etnografiska afdelningen. 
Hr frih. Tamm. 
Hr MoxTELius. 

För meteorologiska centralanstalten. 
Hr Akrhenics. 
Hr Åkerman. 



Utskott. 

Preses och sekreterai-en äro själfskrifna ledaiiiuter af utskotten. 



BeredrtiitffSKtskottft. 


Hr 


Phragméx. 


Hr 


KOSÉN. 


Hr 


Arrhenius. 


Hr 


SÖDERBAUJI. 


Hr 


frih. De Geer. 


Hr 


Nathobst. 


Hr 


Théel. 


Hr 


WiDMARK. 


Hr 


ALMgriST. 


Hr 


TÖRSEBLADH. 


Hr 


MoXTELirS. 



Förvidtniiigstttskoititt. 
Vice preses. 
Vice sekreteraren. 
Hr Dahlgren. 
Hr grefve Mörner. 
Hr Almström. 
Hr Lindstedt. 
Hr Rosén. 

Hr SiDENBLADH. 

Hr Retzius 

Hr TÖENEBOHM. 



Institutioner och tjänstemän. 



A kadern iens furraU» inf/. 

Sekreterare: Hr Aurivillius, 01. 

Vice sekreterare: Hr Théel, 04. 

Kamrer: Leyonmaeck, Johan Ludvig, 
registrator, f. d. kanslisekreterare, 
99. Stureg. ö. 

Redaktör af statskalendern: Siden- 
bladh, Karl, f. d. öfverdirektör, 77. 
Nybrog. 58. 

Notarie: Sjögreen, Otto August, f. d. 
kansliråd, 68. Linneg. 33 och 35. 

Ombudsman : Thomasson, Åke, revi- 
sionssekreterare, 04. Riddareg. 62. 

Arkitekt: Dahl, Frans Gustaf Abra- 
ham, f. d. förste intendent, profes- 



sor, 7ö. Drottnins 



59. 



Vaktmästare: Vakant. 

Portvakt: Eriksson, Erik Johan, 84. 

Obsercatoriet. 
Astronom: Hr Bohlin, 97. 
Bitr. astronom: Olsson, Karl Gustaf, 

fil. d:r, 98. 
Assistent: Bloch, Henrik Gabriel, 

fil. kand., 05. 

Vaktmästare: Pettersson, Per, 86. 



Fysiska institutionen. 
Fysiker: Hr Hasselberg, 88. 
Fysisk instrumentmakare: Sörensen, 
Peter Magnus, 64. 

Vaktmästare: Blom, Lars Larsson. 



Bergiunska stiftelsen. 
Föreståndare: Hr Wittkock, 79. 
Trädgårdsmästare: Lindström, Nils 
Hen-ning, 88. 

Kristinehergs zonlogiska station. 
Föreståndare: Hr Théel, 92. 

Biblioteket. 
Bibliotekarie: Bergstedt, Jakob Ad- 
rian, fil. d:r, 04. 
Amanuens: Dahlgren, Eva, 04. 
Biträde: Ekelöf, Greta, 04. 

Vaktmästare: Åman, Lars Oskar, 93. 



Berzeliits museet. 
Föreståndare: Hr Sjögren. 



14 



VETENSKAPSAKADEMIENS AKSBOK. 



1905. 



NaliirJiisforisk-a Hiksmitf:eet. 
Intendenter: 

Hr Nathokst, för samlingarne af ar- 
kegoniater och fossila växter, 84. 

Hr Théel, för aamlingarne af lägre 
evertebrerade djur, 92. Förste in- 
tendent för de zoologiska afdelnin- 
garna, 04. 

Hr Holm, för de pala^ontologiska sam- 
lingarna, 01. 

Hr Sjögren, för de mineralogiska 
samlingarna, 01. 

Sjöstedt, Beor Yngve, professor, för 
de entomologiska samlingarna, 02. 

Hr Lönnberg, för samlingarna af 
vertebrerade djur, 04. 

Vakant, för de botaniska samlingarna. 

Vakant, för de etnografiska samlin- 
garna. 



Amanuenser: 

Lindström, Gu.staf, assistent vid mi- 
neralogiska afdelningen, 01. 

Fries, Robert Elias, Regnellsk ama- 
nuens vid botaniska afdelningen, 04. 

Konservator: 
Svensson. Anders, 77. 

Vaktmästare: 
SÖDERNOLM, .Johan, 85. 
Blom, Lars Larsson, maskinist, 68. 

Statens tneteoroloffinka cenlralanstalt . 

Föreståndare: Hr Hamberg, 02. 
Amanuens: Hr Ekholm, 02. 
Biträde: Jansson, Martin, fil. d:r, 04. 

Vaktmästare: Pettersson, Otto Vic- 
tor, 01. 



Akademiens fullmäktigre för Nobelstiftelsen, 
och deras suppleanter. 

Valda intill 1905 års slut. 



Fullmäktige: 

Hr Törnebohm. 
Hr Åkerman. 
Hr Almström, 

Hr SiDENBLADH. 

Hr AuRiviLLius. 
Hr Cedekblom. 



Suppleanter: 

Hr Almqvist. 
Hr Nordström. 
Hr Rosén. 
Hr Retzius. 



Akademiens Nobel-kommittéer. 





För fysik: 


Vald intill 
slutet af: 




För kemi: 


Vald intill 
slutet af: 


Hr 


Ångström, ordf. 


1905. 


Hr 


Klason. 


1905. 


Hr 


Hildebrandsson. 


1906. 


Hr 


WiDMAN. 


1906. 


Hr 


Gkanquist. 


1907. 


Hr 


C LE VE. 


1907. 


Hr 


Hasselberg. 


1908. 


Hr 


Pettersson. 


1908. 


Hr 


Arrhenius. 




Hr 


SÖDERBAUM. 





Sekreterare: Palm^ir, Knut Wilhelm, fil. d:r, lektor, 00. 

Akademiens Nobelinstitut. 

Afdelningen för fysikalisk kemi. 



Föreståndare: Hr Arrhenius, 05. 



LEDAMOTSFÖRTECKNING. 15 



Ordinarie ärenden, som skola förekomma vid 
akademiens sammankomster. 

1905—1906. 
1905. 

Sept. 13. KikaJagapetita; minnespenning till högtidsdagen; remiss af inkomna 
ansökningar om understöd från Regnelis zoologiska gåfvomedel. 

Okt. 11. Val af ledamöter i Wallmarkaka kommittén; remiss af inkomna an- 
sökningar till Beakowska stipendiet (biol. vet.); val af ledamot iden 
internationella akademiska kommittéen för 1906. 

Nov. 8. Val af kommitterade för upprättande af förslag till bortgifvande af 
den Edlundska belöningen och af de Hahnska donationamedlen (mat 
fys. vet.). Wallmarkska belöningen och Regneils zoologiska gåfvo- 
medel bortgifvas; föralag till stat för 1906. 

Dee. 6. Beakowska stipendiet (biol.) och Wahlbergska resestipendiet bort- 
gifvas; gratifikationer. 

1906. 

Jan. 10. Förslag till böndagar för år 1907: Edlundska belöningen utdelas: 
val af revisorer för granskning af Akademiens, Stockholms högskolas 
och Nordiska museets räkenskaper; val af ledamöter i de Letter- 
stedtska kommittéerna; inkomna reseberättelser; gratifikation till af- 
komling af Linné. 

Febr. 14. Letteratedtaka priaen utdelaa; förslag till atat för Bergianska stif- 
telsen. 

Mara 14. Ferneraka, Lindbomaka och Flormanska prisen, akademiens reae- 
underatöd aamt analaget till inatrumentmakeriernaa uppmuntran bort- 
gifvas. 
» 31. Akademiena högtidsdag. 

April 11. Inspektionaberättelaer; val af preses; presidiets nedläggande; revi- 
sionaberättelae för 1905. 

Maj 9. Utskottaval: val af vice preses och inspektörer. 

Juni 13. Anmälan om Letterstedtska resestipendierna; kalendarium för 1908 
till kommerskollegium: arkitektens förslag till reparationer i akade- 
miens ock rikamuseets hus; tjänatledighetsansökningar. 



Sekreterare-expeditionen hålles öppen kl. 2 — 3,45 e. m. alla helgfria dagar 
under tiden den 1 september — 1 juni; 1 juni — 31 augusti endast mån- 
dagar kl. 12—2. Rikatel. 63 69. 

Biblioteket är öppet för allmänheten hvarje helgfri dag kl. 11 — 3 e. m. under 
tiden den 1 september — 15 juni samt från den 16 juni — 31 augusti; 
onsdagar och lördagar kl. 11 — 2 e. m. Rikstel. 804. 

Kamrerarekontoret hålles öppet tisdagar och fredagar kl. 3 — 4 e. m. mellan 
den 1 september och den 31 maj; 1 juni — 31 augusti endast tisdagar kl. 
3—4 e. m. 



PETER ARTEDI 



ETT TYAHUNDRAÅRSMINNE 



PA UPPDRAG AF KGL. \'I-:TEXSKAPSAKADEMIE\ FÖRFATTAD 



AF 



EINAR LÖNNBERG 



UPSALA 1905 

ALMQVIST .t WIKSELLS BOKTRYCKEEI-AKTIEBOLAG 



BIOGRAFIER — PETER ARTEDI. 



Peter Artedi. 

För mången af nutidens svenskar torde detta namn ha en 
ganska okänd klang, och likväl är det fa, som ristats så djupt 
i den svenska vetenskapens häfdaböcker, eller som stråla med 
så klar glans från naturforskningens tidigare skeden, då grun- 
den lades och bana bröts för nya vetenskaper. Då nu denne 
märklige mans 200-årsminne skall firas, torde det därför vara 
skäl att tälja hans korta lefnads saga och äfven erinra något 
om hans betydelse för den biologiska forskningens utveckling. 

Peter Artedi synes härstammat från en gammal vester- 
bottnisk släkt. Den förste, som antog släktnamnet och sålunda 
på sätt och vis kan sägas vara stamfader för den ännu kvar- 
lef vande släkten, var bondson från Hiske by i Umeå lands- 
församling. Han var född på 1630-talet och skref sig Petrus 
Martini Archt^dius. Efter studier vid Abo universitet, där 
han inskrefs som student 1656, förordnades denne af Hernösands 
konsistorium den 3 april 1663 till kollega vid Piteå skola och 
fick bref att genast förfoga sig dit. Samma år den 13 Sep- 
tember ordinerades han till präst. Ar 1666 fick han kommi- 
nistraturen i sin fädernebygd, Umeå landsförsamling och år 
1690 blef han kyrkoherde i Xordmaling. P. M. Arct.edius 
var förmäld med Anna Grubb och i detta äktenskap föddes 
två söner, Olaus och Mårten samt tre döttrar. Den först- 
nämnde, hvars födelseår antagligen var 1670, studerade 
liksom fadern vid Abo universitet, där han inskrefs 1692. 
Fyra år senare blef han prästvigd i Hernösand och fick kom- 
ministraturen i Anundsjö 1701. Samma år den 10 okt. afled 
hans första hustru Dorothea Djupedia, hvarefter han äktade 
Helena Sidenia dotter till liofpredikanten phil. mag. Petrus 
SiDENius i Stockholm. Detta äktenskap välsignades med fem 
barn, och bland dem var sonen Peter den näst äldste. Han 



4 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 19U5. 

föddes i Anundsjö församling år 1705 den 27 febr. ^ enligt den 
julianska kalendern (d. v. s. den 10 mars enl. reduktion till 
vår tidräkning). I något mer än ett decennium lefde kommi- 
nistern Olaus Arct^dius och hans familj i Anundsjö. Men 
den 28 jan. 1716 skref Hernösands domkapitel till Kongl. 
Majestät: "Kyrkoherden i Nordmaling Petrus Arctsedius en 
mycket åldriger och på o:dje året blind och uti stor älände 
liggiande prestman, har hos Cons:m sökt pastoratet till sin son 
capelianen i Anundsjö Olaus A. at updraga, och sen försam- 
lingen enhälligt vocerat honom i sin faders ställe, begär 
Consist, att han dermed må blifva benådad". Härtill resolve- 
rade konung Carl: "Lund den 26 Sept. 1716 uppsattes fullmakt 
för Olaus Arctsedius". Denne senare tillträdde alltså Nord- 
malings pastorat redan under faderns lifstid 1716. P. M. 
Arct^dius dog nämligen först 1719. 

Flyttningen från Anundsjö till Nordmaling var utan tvifvel 
mycket betydelsefull för den unge Peter Arct^dius' utveck- 
ling till naturforskare och speciellt zoolog. Här vid Botten- 
hafvets kust och i en natur, som med hänsyn tagen till den 
nordliga breddgraden kan betecknas som jämförelsevis frodig, 
lockades gossens håg tidigt till att uppmärksamma och studera 
djur och växter i sin omgifning. Han säger ock om sig själf, 
att han redan från sin första ungdom fattat kärlek för zoolo- 
gien och särskildt, att han var "Ichthyophilus" . Ar 1716 skic- 
kades Peter till Hernösands skola. Om hans skolgång känna 
vi ej något förutom den skildring, som Linné ^ efter hans död 
gaf och som antagligen är grundad på den aflidne vännens och 
möjligen äfven hans släktingars berättelse. Det heter däri, att 
redan i skolan använde den unge Peter de lediga stunder, då 
kamraterna lekte och muntrade sig, till att undersöka fiskar 
samt samla blommor. Så steg han från klass till klass ej 
underlägsen någon af sina kamrater och knappt hade han bör- 
jat att lära sig latin, förrän han ifrade att läsa alkemisternas 
underfulla böcker. Från skolan uppflyttades han till gymnasiet 
i Hernösand och genomgick detta med berömmelse, så att han 
med bästa vitsord, "summa cum laude", kunde anträda resan 
till universitetet. 



'^ Enl. benägen lappgift af kontraktsprosten J. G. Dixelius angifvea i 
Anundsjö kyrkböclicr detta datum, under det att Linné och andra, förmodligen 
enl. dennes auktoritet, anföra den 22 febr. 1705. 

^ Såsom ett företal till "Petri Artedi Sveci, medici Ichthyologia sive Opera 
Orania de Piscibus. 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDT. 5 

I olikhet mot sin fader och farfader styrde Peter ej ko- 
san till Åbo, utan till Upsala. Anledningen härtill var antag- 
ligen den, att Åbo universitet, som under den stora ofredens 
dagar varit upplöst, ännu ej hunnit att efter sitt nyliga åter- 
upprättande nå någon betydligare utveckling. Så begaf det 
sig alltså, att Peter inskrefs som student vid Upsala univer- 
sitet den 30 okt. 1724. I "albo studiosorum" infördes emel- 
lertid hans namn af annans hand, säkerligen af terminens deka- 
nus, och därtill på grund af missuppfattning felstafvadt. Där 
läses således bland de sagda dag inskrifna studenternas namn 
"Petrus Arctelius Angerm." Däremot i den bok, där de till 
universitetet nykomne antecknade sina afgifter till biblioteket 
finner man namnet 

skrifvet med hans egen hand jemte anteckning om, att han erlagt 
4 daler och 16 öre \ Häraf framgår alltså, att han i början 
af sin studenttid stafvade familjenamnet på samma sätt som 
fadern senare ändrades dock detta, som nedan skall anföras. 
Det var från början bestämdt, att Peter skulle studera teologi 
och filosofi och utan tvifvel hägrade det som ett önskemål för 
kyrkoherden Olof Arctj^dius, att hans son i framtiden skulle 
blifva hans efterträdare och få Nordmalings pastorat på samma 
sätt, som han själf en gång öfvertagit det efter sin fader. Detta 
öfverensstämde dock ej med Peters egen håg. Han lockades 
med underbar makt att fullfölja de redan under gossåren på- 
började studierna af "Historia naturalis" och alkemiens myste- 
rier. Den brinnande lusten för dylika studier kunde ej stäfjas 
af de upprepade maningar att fly dessa profana vetenskaper, 
som kyrkoherden i Nordmaling gaf sin son. Slutligen fick 
dock Peter följa sin egen håg och vände sig till medicinska 
fakulteten, som meddelade den enda undervisningen i naturve- 
tenskap vid det dåtida universitetet. 

För att rätt klargöra, att det var en mäktig inre kal- 
lelse, som sålunda drog bort prestsonen från den ursprung- 
ligen utstakade banan, må några synpunkter framhållas. De 

^ Professor Th. Feies har benäget meddelat detta, och honom samt Bib- 
liotekarien L. Bygden liar jag att tacka för värdefulla upplysningar om Aetedis 
förhållanden under studietiden. 



b VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1900. 

naturvetenskapliga studierna vid Upsala universitet voro vid 
denna tid ingalunda i högre grad moderna eller allmänt om- 
fattade. Det säges t. ex. att Petrus Arct^dius var så godt 
som den ende studenten i Upsala på sin tid, som vinnlade sig 
om kemien. Naturalhistorien representerades visserligen vid 
Upsala universitet af tvänne professorer, som efter den tidens 
måttstock innehade stor naturvetenskaplig lärdom och hvilka 
äfven utfört själfständiga arbeten väl värda att äras och aktas, 
men år 1724 voro de båda redan tämligen åldrige män och 
hade till stor del dragit sig ifrån undervisningen. Professor 
Lars Roberg var född 1664 och sålunda redan 60 år, då Petrus 
Arct^dius inskrefs som student. Han var visserligen en god 
zoolog och en skicklig anatom \ men den undervisning i natu- 
ralhistoria, som han lemnade under Arctjjdii studentår, torde 
varit ganska ringa och alls ingen offentlig sådan. Dessutom 
saknades praktiskt taget alla slags samlingar och undervis- 
ningsmaterial, ty de få "curiosa", som Roberg hade, kunna 
knappt betecknas så, och för öfrigt hade han vid ämnesfördel- 
ningen inom fakulteten ej fått undervisningen i zoologi på sin 
lott. Den andre professorn i medicinska fakulteten Olof Rud- 
beck d. y. var ju en både snillrik och lärd man, men han hade 
dragits från naturalhistorien till filologien och åtnjöt för ve- 
tenskapliga arbeten på detta område tjänstledighet under de 
tre första åren af Arct.edii studenttid. Då Rudbeck 1727 
67 år gammal återupptog sin undervisningsverksamhet och detta 
samt följande år höll några föreläsningar om Sveriges foglar 
var Arct^dius bland hans åhörare ". Men det kan ej ha varit 



^ Bl. a. hade Eobeeg äfven dissekerat en hel del fiskar. Beskrifningar 
af dessa jämte afbildningar, som funnos i hans manuskript råkade senare efter 
hans död i händerna på J. Klein, aom tyvärr ej förstod att göra bruk af dem. 
En liten disputation af Gekixgius tr.vckt i Upsala 1727 och ventilerad under 
Edbergs präsidium innehåller några anatomiska notiser om fiskar af Kobergs hand. 

- I Upsala Universitetsbibliotek finnas en del fragmentariska anteckningar 
från Kudbeck"s ofvannämda föreläaningar. Dessa äro skrifna med olika hand- 
stilar och härleda sig ntan tvifvel från olika personer. På ett af arken står 
med bl}'erts antecknadt: "Arctaedij notata". Det är också möjligt, att denna be- 
teckning är riktig, ty stilen påminner om den i ångermanländska nationens pro- 
tokoller, som antages härleda sig från A. (enl. meddelande af Bibliotekarien 
Bygden). De ifrågavarande anteckningarne handla om "Ornithologia Suecana. 
Prima Classia avium terrestriirm, Sectio prima tenuirostrium & ungues aduncos 
habentium". De foglar, som räknades dit äro beskrifna på latin under följande 
namn: "Piegulus mas" "Kungsfogel, Löfsmed" : "Regulus seu troehiJus"; "Avis 
Carolina" (= Blåhake) "Phsenicurus vulgaris, Rösjärt"; "Curruca"; "Parus 
coeruleus Talgoxen" (= blåmes) : "Parus palustris, Eentitta" ; "P^rus cristatus"; 
"Parus äter"; "Parus Caudatus" ; "Motacilla alba, Sädaärla, Kvickstjärt", "Motacilla 
flava"; "Luseinia"; "Alauda pratensis"; "Hirundo domestica {^^ ladusvala) ; 
"Hirundo apos" : "Hirundo riparia", "Caiorimulgus". Vidare ingick i samma 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. / 

så särdeles mycket som den offentliga undervisningen i natur- 
vetenskap bjöd på, utan det mesta vetandet vanns genom själf- 
studier^ Linnjeus säger härom i sina egenhändiga anteckningar: 
"RuDBECK läste öfver sina wälritade i^o^/«r_, och Iioberg öfwer 
Aristoteles ProMemata äfter Cartesii principer. Ingen såg 
någon Anatomie, ingen Chemie och Linn^us hade aldrig fått 
någon Botanisk Föreläsning, hwarken publice eller privatim." 
Arct^dius arbetade dock med lif och lust och hans stora na- 
turliga begåfning hjälpte honom, så att han snart framstod som 
den mest lofvande af medicinska fakultetens studenter, hvarpå 
-följande är ett godt bevis. 

Då L1NN.EUS 1728 anlände till Upsala för att idka liknande 
studier, frågade han, ifrig att skaffa sig goda och lärorika be- 
kantskaper, hvilken student, som framför andra utmärkte sig i 
lärdom. Det svarades honom därpå enhälligt, att Petrus 
Arct,edius såväl genom lärdom som genom vetgirighet vore 
framför alla andra framstående. Lixn^us skyndade då att söka 
göra bekantskap med den med så mycket beröm omtalade. Det 
lyckades emellertid ej den gången, ty Arctjedius hade af sorge- 
bud kallats att skynda från universitetet till sin faders dödsbädd". 

Petrus Arct.edius synes ha stannat i Nordmalings präst- 
gård öfver julen och inpå nyåret 1729, förmodligen upptagen 

föieläaning "Sectio secuiida avium terrestrium minus tenuirostrium. : "Linaria 

rubra" "gråsidka" ; "Linaria Gesneri" "hämpiing" : 

"Acanthia Gesneri" "Grönsiska"; 

"Carduelis Gesneri" "Steglitaa"; 

"Carduelis Lulensis" Rudbeck. 

"Carduelis Lapponica" Kudbeck. 

"Carduelis Angermanna" Rudbeck. 

"Fringilla mas" "Bofinka" ; 

"Fringilla albicans". 

"Fringilla montana". 

Förutom korta latinska diagnoser meddelas intet om dessa foglar. 

^ Framför allt nämner Arct.isdius själf Willoughby's för ain tid präktiga 
arbete om tiskar, som efter författarens död utgafs af hans vän och medarbetare 
J. Ray. 

- Kyi-koherden Olaus AncTiEDius synes ha råkat i misshälligheter med 
församlingen med anledning däraf, att han velat ha bort en krögarstuga, som 
blifvit uppsatt på kyrkovallen i Nordmaling. Elaka rykten lära i samband här- 
med ha utspridts om honom. Såsom den närmaste anledningen till hans död 
anföres af Tt::n'.5;t:s. 

"Fastän han var af ett otvunget; mycket gladt och roligt sinne och ville 
på allt sätt vara en människovän, likväl gick en liten omständighet honom så 
hårdt till sinnes, att han hastigt af alteration dog 1728. Alteration härrörde af 
en attest, som han utgifvit åt en piga, som tjänt i församlingen men iitreste till 
nästa socken Umeå att tjäna, och som attesten i hastigheten och utan efter- 
tänkande särdeles, ställdes på det viset, ait hon var försvarlig i sin christendom, 
€huru hon bvarken kunde läsa innan eller utan, och icke visste om personerna 
i Gudomen, eller antalet af lagens bud m. m. såsom sedermera intygades, så blef 
han af prosten Nils Grubb i Consistorio hårdeliga anklagad, hvilket gick honom 
■så till sinnes, att innan Consistorii utslag föll, vår Arctsedius afied." 



8 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1005. 

af familjeangelägenheter men att han ej var vetenskapligt 
overksam under denna tid, därom vittnar ett i Upsala uni- 
versitetsbibliotek i afskrift förvaradt manuskript. Detta, 
som här bifogas i tryck såsom bilaga, är dateradt den 24 
febr. 1729 och utgör en "Kart Förteckning till de Träen, 
Buskar åg Orter såsom wäxa sponte wid Nordmalings Präste- 
bord äller i närmaste byar där åmmkring". Omedelbart efter 
fullbordandet af detta arbete torde dock Petrus Arcttedius ha 
återvändt till Upsala ty han fungerade redan den 2 april så- 
som opponent vid en disputation i sin nation därstädes. Så 
snart budskapet om hans återkomst nått Linn^us infann 
sig denne redan följande dag för att stifta bekantskap. Skild- 
ringen af detta första möte mellan de båda unga naturfor- 
skarne må återgifvas med Linn^i egna ord i öfversättning\ 
emedan därmed ock gifves en antydning om Argt^dii utse- 
ende, den enda vi ega, samt ett omdöme om hans begåfning 
och karaktär af en person, som senare väl lärde känna och 
värdera båda. - — — "Jag fick se honom högrest till gestal- 
ten och magerlagd, med långt svart hår och ett ansikte, 
som liknade porträtt af Johannes Rajus", med ödmjukt 
sinne, ej brådstört i omdömet, men dock rask, fast och på 
samma gång mogen, en man af gammaldags heder och tro. 
Jag gladdes åt att våra samtal genast vändes till stenar, örter 
och djur. Jag kände mig gripen af att höra så många han& 
vetenskapliga iakttagelser, som han ej tvekade att genast, för- 
sta gången vi möttes, meddela mig; jag åstundade hans vän- 
skap och han vägrade den ej, utan lofvade sina tjänster i 
vederlag och förverkligade sina löften i handling. Så odlade 
vi denna heliga vänskap utan afbrott under sju år i Upsala, 
alltid med samma trohet, men med alltjämt ökad värme. Han 
var den närmsta vän jag hade och jag var hans". Den varma 
vänskap och oförfalskade kamratskap, som sålunda vid första 
mötet stiftades mellan Linn^us och Arct.edius och sedan allt- 
jämt obrutet varade för lifvet, blef för dem båda ej blott en 
glädjekälla, utan var desslikes af den utomordentligaste bety- 
delse för deras framtida vetenskapliga utveckling. Detta be- 
lyses af LiNN.^i framställning^ af de båda vännernas olikhet i 

^ Ur ofvannämnda företal till Aktedis "Ichtliyologia". 

^ Johannes Eajus eller John Ray, framstående engelsk naturforskare 
1628-1706. 

^ I ofvannämnda företal till Aetedis "Iclithj-ologia" samt dessutom i 
"Egenhändiga anteckningar af Cakl LiNN.ä;us om sig sjalf" utgifna 1823. 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. \f 

lynne och kynne samt af deras inbördes täflan i vetenskaplig 
förkofran. Enligt denna var ArctjEDIus "af ett mera anspråks- 
löst sinnelag, allvarligare och uppmärksammare, långsammare 
till iakttagelser och i allting, men å andra sidan noggrannare". 
LiNN^us berömde sig att vara mera rådsnar vid utförandet af 
en sak, Arct^dius åter var till en viss grad böjd för uppskof, 
men det hände ofta, att han log åt sin vän, som fick ånyo 
upptaga arbetet med saker, som fallit ur minnet. Det kunde 
ej undgås, säger Linn^us, att en viss ädel missunnsamhet 
föddes af deras gemensamma täflan och han fortsätter: "där- 
för, då jag misströstade om att kunna nå det vetande i alke- 
mien, som han redan förvärfvat, afstod jag helt och hållet 
därifrån ; han å andra sidan liksom med tillmötesgående er- 
kännande brydde sig ej längre så mycket som förr om bota- 
nikens studium, hvarom jag dagligen vinnlade mig." — Dock 
lär enligt en annan uppgift Arcledius ha förbehållit sig um- 
bellaterna, "emedan han däri tänkte göra en ny metod" \ — 
"Båda", fortsätter Linn^us, "grepo sig ifrigt an med studiet 
af olika grenar af naturvetenskapen, till dess att den ene såg 
sig besegrad af den andre i något, då han genast afstod från 
täflingen och erkände den andres mästerskap; båda kämpade 
för att vinna seger i ichthyologien, till dess, att jag shitligen 
efter långvarigt arbete måste tillerkänna honom segern och 
lämnade detta studium helt och hållet åt honom liksom ock 
kännedomen om amfibierna"^: däremot medgaf han gärna mitt 
företräde i kunskapen om foglar och insekter. I mineralogi 
samt läran om fyrfotadjuren (= däggdjuren) höllo vi jämna 
steg. När den ene gjort en iakttagelse förut, uppväckte detta 
genast ett slags afund hos den andre och hvar och en sökte 
bevara sin hemlighet, dock ej för att länge förtiga den, ty den 
inbördes vänskapen tillät knappt, att en dag gick, utan att 
den ene berättade för den andre sina rön." — — — 

"Denna inbördes täflan uppmuntrade våra sträfvanden och 
sporrade vår flit på samma gång, som den gaf förnyad eggelse 
till arbete. Och icke gick en dag, utan att den ene besökte 
den andre, låt vara att vägen mellan våra boningar var lång 
och syntes skulle kunna afhålla oss från att oftare råkas. 
Den ene berättade samvetsgrannt för den andre sina mot- 
eller medgångar, hvad helst än hade händt. På sådant sätt 

1 se: "Linné" af Th. M. Fries. Stockholm 1903, p. 47. 
- Enligt den tidens beteckning såväl kräldjur som groddjur. 



10 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK, IIKI."). 

var det en tröst för båda att ha en kamrat i ödets alla skic- 
kelser och det var en Ijuf lott att lika dela lycka och olycka. 
Se här ett bevis på vår vänskap: då jag skulle begifva mig 
till det aflägsna Lappland insatte jag honom, för den händelse 
min sista dag vore af ödet bestämd, genom testamente som 
arfvinge till alla mina manuskript och naturhistoriska sam- 
lingar och han betygade, att, om jag dukade under, han skulle 
utgifva, hvad som ansågs värdt därtill. Han återigen, då han 
lämnade Upsala för att begifva sig till England, lämnade i 
Upsala och för min räkning de böcker, som han ej bekvämligen 
kunde medtaga och han skref till mig, som då reste i Dalarne 
under Högvälborne Landshöfdingen Friherre Nils Reuterholms 
beskydd, att jag skulle ta hand om de kvarlämnade böckerna 
och, om ödet vägrade honom att återkomma, behålla dem." 

Till allt detta må slutligen äfven anföras Linn^i omdöme 
om Arct^dii kunskaper och förmåga på andra områden än det 
naturvetenskapliga: "Han var synnerligen väl hemma i hu- 
maniora samt i modärna språk, lärd filosof och med solida kun- 
skaper i medicinen, han förstod att om allt möjligt med skarpt 
omdöme och en djupgående lärdom hålla de allra angenämaste 
föredrag ("blandissimos sermones") så att ingen skildes från 
hans sällskap utan att erkänna honom vara värd aktning." 

Dessa yttranden ha afgifvits af den, som torde bäst af 
alla ha lärt känna Akct^dius både som människa och natur- 
forskare. Att de afgifvits af en tacksam vän, som med saknad 
tänkte på sin förtidigt bortgångne kamrat är också uppenbart. 
Men så hade också de båda vännerna haft mycket gemensamt 
och mycket att tacka hvarandra för. Med allt det amplaste 
erkännande af Linnés stora snille torde det ej vara orätt att 
tillskrifva Artedi ett stort och mäktigt inflytande pk hans ut- 
daning till den store lärofader han blef. Artedi var ju den 
äldre. Han hade redan studerat några år på egen hand, när 
Linné kom till Upsala och hade ju redan då ett stadgadt an- 
seende för lärdora. Det är ju därför klart, att han kunde 
meddela Linné ej blott råd utan äfven många direkta upplys- 
ningar och på sätt och vis bli ej blott vän och kamrat utan 
äfven i viss mening lärare. Och att han var redobogen att 
stå till tjänst i alla afseenden, därom har Linné själf vittnat. 
Men det betydelsefullaste för båda de unga männen det var 
säkerligen deras möten och sammankomster pa de anspråkslösa 
studerkamrarne, då de diskuterade och disputerade med hvar- 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. 11 

andra, om livad de senast lärt hvar och en i sin stad. Där 
framliöllos de olika auktorernas skilda meningar och uppgifter, 
nya teorier framkastades och kritiserades, vederlades eller fingo 
giltighet. De båda unga forskarnes olika lynne och begåfning 
kompletterade hvarandra på ett synnerligen gynnsamt sätt. 
LiMN^us "liten, yr, hastig, kvick", såsom han karaktäriserat 
sig själf under ungdomsåren, hade säkerligen mycket lifligare 
fantasi och var därför lätt färdig med nya hugskott eller teo- 
rier, under det att den något säflige Arct^edius var mera 
betänksam och alltid skarpt logisk i sina omdömen. Det hände 
ju därför ofta, att den senare "log åt vännen" och med logi- 
kens skarpa trädgärdsmästarsax afklippte de alltför frodigt 
växande skotten på den förres fantasiträd. Men som en klok 
beskärning ökar trädets krafter och kommer det att utveckla 
rikligare med frukt, så verkade Arct^dii obevekliga, men på 
samma gång alltid hofsamma och vänliga kritik på Linn.i;i 
vetenskapliga utbildning och bidrog nog ej oväsentligt till att 
hos honom utdana de befintliga stora anlagen särskildt, för så 
vidt systematiseringen angår. Ty Arct.edii egna anlag voro 
just i detta afseende framstående såsom hela hans vetenskapliga 
verksamhet ådagalägger. Men å andra sidan behöfde Arct.edius. 
som var "sen, alfvarsam", antagligen en sådan stimulus, som 
LiNN^i sprudlande idérikedom bjöd. På samma gång gaf äf- 
venledes den muntre och litlige småländningen med af sin 
ungdomsglädjes vårsol åt den allvarsamme och tungsinnte norr- 
ländningen. De passade således utmärkt för hvarandra i alla 
afseenden, dessa båda, och deras samarbete och kamratlif under 
studenttiden bar säkerligen frukter i deras kommande arbeten. 
Om Arct^dii deltagande i student- och nationslifvet är ej 
mycket bekant, men några spridda bidrag till kännedomen 
härom ha dock kunnat utletas ur "Acta Nationis Angerman- 
Tiicse" ^. Den första uppgift om honom, som där förekommer, 
lyder: "A:o 1724 d. 10 X:br. Absolverades Dn Petrus Arctae- 
dius med samtel. Herrar landsmännenas samtycke, efter 6 
Avickors opvacbtning, de återstående 10 wickor betaltes med 
1 Carol. om wickan." Detta betyder att nämnda dag Argt^dius 
■delvis mot lösepenning slapp ifrån novitiernas föga tilltalande 
"opvachtnings" -plikt mot kuratorer och äldre landsmän, d. v. s. 
att passa på dem och för deras räkning utföra diverse uppdrag 



^ Bibliotekarien L. Bygdéx har godlietsfullt ställt dessa till mitt förfugande. 



12 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. lOOÖ. 

O. s. V. eller med andra ord göra vaktmästaretjänst. Samma 
dag, som ofvan anförts, fick han äfven skrifva in sig i "Ma- 
triculum seu Album lioc Nationi Angermannicse renov. af G. 
Wallin 1708", hvarest man finner "1724 d. 10 Xbr. Petrus 
Ärctwdius Past. fil. ex Nordmaling", Af en senare hand har 
där äfven införts efter hans död en kort lefvernesbeskrifning 
på latin. Sedan nämna protokollen ingenting förr än för 1729. 
Där omtalas: "Anno 1729 den 2 April hölts disputation hos 
ampliss. d:num Inspectorem ex loco Hafenrefferi de imagine 
Dei in homine respondente d:no Olavo Unseo, Opponentibus 
d:nis Petro Arctsedio, Johanne Omnberg." Arctsedius hade då 
nyss återvändt från Nordmaling och från sin faders dödsbädd. 
I trots af det stora anseende som Arct^dius åtnjöt äfven i 
studentkretsar, var det först som 7-årig student, som han 
hugnades med att upptagas i seniorernas krets, men detta 
synes ha berott därpå, att denna värdighet utdelades mindre 
efter förtjänst utan snarare helt och hållet efter ålder, såsom 
äfven framgår af protokollet: "Anno 1731 4 Decembr. — — 
§ 2. Aldenstund nu en del af de gamla seniorerna kommit til 
v^erkeliga tjenster, en del bortdödt, ty höllo Herrar Landz- 
männerne nödigt til Seniores at antaga them som i ordningen 
följa, nenihn Her Georg Wallin nep., Her Johan Salin, Her 
Petrus Lindström, Her Candid. Johannes Un^eus, Her Petrus 
Arctsedius, Her Daniel Solander och Her Mag. Olaus Omnberg." 
Ungefär vid denna tid synes ARCTiEDius ha beslutat sig för att 
förkorta och förenkla sitt namn, ty nästa gång omkring ett 
år senare, då det förekommer i nationsprotokollen, skrifves det 
annorlunda, såsom synes af följande citat: "Anno 1732 d. 41 
Decembr. Sammankallades hrr Landzmännerne hos Ampliss. 
Inspector då följande måhl hades förhänder och afgjordes, 

nemhn — — — — — — — — ■ — — — — — — ■ — 

2) Sattes officiarii til nästa nationel. disputation Praeses Her 
Petrus Arcttedi, Respond. Hr Georgius Wallin, Opp. Prim. Her 
Johannes Moberg och Oppon. sec. Dn Ericus Selander. Då 
och derjämte faststältes at ehwem som Prseses inviterade af 
junioribus at extra ordinem opponera han skulle dertil wara 
beredd och borde icke unskylla sig, emedan detta blir et mo- 
tiv, at tilhålla hwar och en, at åtminsto läsa genom materien 
af Auctore som kommer at ventileras." Vid denna tid nådde 
ock Arct^edi till nationens högsta värdighet kuratelet, ty 1733 
års protokoll äro öfverskrifna med följande ord: "ActaNatio- 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. 13 

nis, Curatoribus mag. Olao Plantin et Petro Arcta?di." Det 
förefaller, som om nationen i sin helhet skulle ha önskat 
Arct.edi framför andra till kurator, men en något olika mening 
rådt bland seniorerna, hvilka möjligen hellre sett en viss Wallin 
på denna hederspost. Det heter nämligen i protokollet: "A:o 
1733 d. 25 Januarii voro Herrar Seniores tilsammans hos Cu- 
rator, tå ock herr Wallin tilbödz thet lediga Curatoris ställe 
att tilträda, men som han thertil negative månde utlåta sig, 
wart, efter herrar landsmännernas förra Decretum d. 22 Jan. 
herr Petrus Arctiedi til curator constituerad." Kort härefter 
torde Arct^di ha ytterligare moderniserat eller "försvenskat" 
sitt namn till det, hvarunder han är bekant för den veten- 
skapliga världen. En afskrift af ett i nationsprotokollen in- 
taget bref af den 24 mars 1733 är nämligen undertecknadt: 

"Olof Plantin Petrus Artedi 
Nat. Ang. Curatores." 

Nästa mera personliga meddelande om Artedi träffas för 
följande år. "A:o 1734 d. 9 Martii sammankallades herrar 
Landzmännerna hos Amplissimum D:num Inspectorem, då l:o) 
Curator Artedi påtog sig att hålla en Oration till Påsktiden'* . 
— — — Denna, "oration" handlade dock ej om något medi- 
cinskt eller naturvetenskapligt ämne, som man möjligen tycker 
sig haft skäl att vänta. Protokollet maler härom "d. 13 Aprilis 
voro Herrar Landsmännerne tilsammans hos Ampliss. Dn. In- 
spectorem tå ock Herr Curator Artedi hölt en Oration De 
Serie Philosophorum a Condit. Mund.". Det synes egendomligt, 
att Artedi, som hyste en så brinnande håg för naturveten- 
skaperna, att han vände sig från den för honom utstakade 
teologiska banan och ingick i den medicinska fakulteten, ej 
valde något ämne, som man tycker kunde ha legat honom 
närmare om hjärtat än "filosoferna sedan världens skapelse". 
Härtill kan dock sägas, att dels var Artedi ej så litet filosofiskt 
anlagd och dels var det väl sed, att vid dessa "orationer" 
dylika ämnen valdes. Att han deltog i teologiska disputatio- 
ner, var väl ock mera ett honom gifvet uppdrag än en frivillig 
handling. Ar 1734 afgick Artedi från kuratelet, hvarom i 
protokollet blott finnes antecknadt det nya valet: "d. 27 Maji 
kommo Herrar landsmännerne til samman hos Ampliss. Dn 
Inspector, tå och til Curatores Nationis satte blefvo Herr Can- 
didaten Mag. Nortman och Herr G. Wallin." Härmed synes 



14 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1'.I05. 

de sparsamma källor vara tömda, ur hvilka man skulle kunna 
hämta någon kunskap om Artedi's studentlif. Med stöd af 
livad man föröfrigt om honom lärt känna, är det också troligt, 
a,tt han visserligen såsom god kamrat ej undandragit sig att 
fylla sina plikter mot nationen, men att han ej heller å andra 
sidan i högre grad kännt sig lockad af det för öfrigt på den 
tiden föga utvecklade ''nationslifvet". Men dessutom började 
i synnerhet under de senare studentåren andra tankar och be- 
kymmer göra sig gällande hos Artedi. Det smärtade honom, 
att han tillbragt snart ett decennium vid det på den tiden 
särskildt för hans intressen så klent utrustade universitetet, 
utan att det varit honom möjligt att komma längre. Han 
längtade att få komma ut och se sig om i världen, att få i 
främmande länder ett rikligare studiematerial. Föremålen för 
hans älsklingsvetenskap voro ju, säger Linn^us, spridda öfver 
hela världen. Utan tvifvel hade han hoppats att komma i åt- 
njutande af något större resestipendium. Men den tillbaka- 
dragne Norrlandsstudenten hade inga relationer, som för honom 
kunde öppna mäcenaternas portar och börsar. Under studie- 
tiden i Upsala hade han dock ej saknat stipendier. Tvärtom 
synes han jämförelsevis tidigt ha ådragit sig universitetslärar- 
nes uppmärksamhet på ett för honom gynnsamt sätt. Detta 
framgår af anteckningar i Consistorii Academici protokoll, 
hvarest det för den 13 dec. 1726 läses i § 10 (angående sti- 

pendia regia i medicinska fakulteten) — "Hr Doctor 

Roberg påstod det Zimmerman och Kammecker likmätigt Regle- 
mentet måste mistat, säjandes sig sielf "wilja swara derföre hos 
Illustrissimum Cancellarium. 

Consistorium samtyckte altså dertil, antagandes Studiosus 
Petrum iVrctelium(!)^ Angerm. i Zimmermans ställe och Humble 
uti Wilhelm Kammeckers" — — . För de följande åren om- 
talas endast, hvilka stipendiater som afgått eller tillkommit, och 
då däribland Artedi's namn ej förekommer, är det uppenbart, 
att han fortfarande kvarstod som stipendiarius regins. Först 
för höstterminen 1731 finnes en fullständig stipendiatförteck- 
ning och på denna upptages Petrus Arctjedius såsom stipen- 
diat "in classe II". Afven finnes hans namn med samma 
stafning upptaget för vårterminen 1732 "in classe III". Samma 
år på höstterminen heter det: "Uti Facultate medica stipen- 



^ Jfr ofvan omtalade felaktiga införande af namnet i "Album Studiosorum' 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. 15 

diarii utgå" : "Petrus Avctcedius rest till Stockh,, 

fått ut." Med det sista uttrycket menas, att han innehaft 
stipendium hela den tillåtna tiden. Af de stipendier, som 
Consistorium academicum hade att utdela, hade sålunda Artedi 
fått den lott, han kunde göra anspråk på. Hans lärare kunde 
alltså ej göra något mera för honom i det afseendet. Efter 
två år utan stipendiiunderstöd började saken emellertid att 
synas förtviflad och till slut beslöt Artedi att vädja till släk- 
tingars hjälp. Vid midsommartid 1734 begaf han sig till Stock- 
holm, för att i detta ärende förhandla med sina svågrar, hand- 
landen i Umeå Peter Biur (gift med äldsta systern Anna Maria) 
och kyrkoherden i Umeå Jonas Liungberg (gift med yngsta 
systern Elisabeth), Han fann hos dem förstående och tillmötes- 
gående samt erhöll erforderliga penningar och hvad som för 
öfrigt kunde behöfvas för en utländsk resa. Under juli månad 
ombestyrdes alla angelägenheter vid universitetet. Den före 
en utländsk resa på den tiden för en student obligatoriska 
teologiska examen bestods den 17 juli och teologiska fakulte- 
tens protokoll för nämnda dag maler i korthet "Dn. Fetrus 
Arctedif/j Med, stud. peregrinaturus examinerad" . Det akade- 
miska konsistoriets protokoll för den 81 juli 1734 innehåller 
följande : " § 6 Resolverades at studiosus medicin» Petrus Artedi 
Angermannus får testimonium academicum, ärnandes han sig 
utomlands, sedan han blifwit efter förordningen in Theologia 
examinerad." Sålunda ekonomiskt rustad och med den aka- 
demiske medborgarens lejdebref på fickan steg han i början af 
september 1734 ombord på ett fartyg, som från Stockholm var 
destineradt till London. Huru resan aflopp och hvilka platser 
i England Artedi besökte, därom känner man intet. Att han 
väl användt tiden för vetenskapliga arbeten, därom kan man 
vara förvissad och såsom ett vittnesbörd därpå kan anföras, 
att företalet till hans ichthyologiska verk är skrifvet i London 
1735. För öfrigt vet man blott hvad han påföljande sommar 
berättade för Linn^us, då de båda vännerna plötsligen och 
oväntadt den 8 juli 1735 råkades i Leyden, dit Linn^us, som 
nu vistades i Holland, kommit på besök. Artedi var stadd 
på återresa hem, men hade tänkt förvärfva sig doktorsgraden 
i Holland dessförinnan. Det var ett kärt återseende, desto 
mer som till följd af bådas resor de ej kunnat meddela sig 
med hvarandra på mer än ett år. Glädjetårar götos och bådas 
upplefvelser förtäljdes. Artedi berättade för Linn^us om sin 



16 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. lltO-j. 

vistelse i London, om hvilken mängd af förträffliga iclithyolo- 
giska rön han haft tillfälle att göra och huru han gynnats med 
bekantskap och umgänge med talrika lärde. Bland dessa 
nämnde han särskildt Sloane ^ och talade med största tack- 
samhet om den storartade vänlighet och välvilja som denne 
låtit komma honom till del. Talrika museer hade han fått 
bese i England och för allt hvad han där fått röna omfattade 
han både landet och den engelska nationen med tillgifvenhet 
och största aktning. Nu längtade han blott att kunna vinna 
medicinsk doktorsgrad, innan han återvände hem. Dock var 
han orolig, emedan resekostnaderna nästan helt slukat hans 
tillgångar och han visste ej hvarifrån han skulle få medel till 
sitt uppehälle samt till nödiga bokinköp. Han fruktade därför, 
att han skulle bli nödgad att tänka på att återvända omedelbart 
och utan vidare dröjsmål. Emellertid fogade ödet annorlunda. 

I Amsterdam lefde vid denna tid en rik gammal apo- 
tekare Albert Seba^. Denne var ryktbar för de för den 
tiden kolossala zoologiska samlingar, som han lyckats hop- 
bringa. Dessa önskade han också att få afbildade och beskrifna 
och 1735 hade redan tvenne stora folianter utgifvits om ''fyr- 
fotadjur och ormar". I en tredje foliovolym ville han nu äfven 
få fiskarne (och de lägre djuren) behandlade. Men åldern hade 
börjat" tynga honom och han sökte sig därför modarbetare, 
Linn^us hade i detta syfte blifvit tillfrågad, men svarat nej, 
då andra arbeten lågo honom mera om hjärtat och dessutom 
gällde det att skrifva "om Fiskar dem Linn^eus minst älskat" ^. 
Emellertid erinrade sig LiNNiEUS nu vid mötet med Artedi, 
att Seba hade beliof af hjälp och med tanke på, att det ifråga- 
varande arbetet ej kunde läggas i lämpligare händer, öfver- 
talade han därför Artedi att följa med till Amsterdam och 
erbjuda Seba sitt bistånd vid fiskarnes bearbetande. Båda 
vännerna hoppades naturligtvis, att arbetet skulle hederligt 
lönas och Artedi härigenom få medel till att, som han så 
ifrigt åstundade, vinna den medicinska doktorsgraden före åter- 
resan till Sverige. 

L1NN.EUS var just vid denna tid sysselsatt med utarbetandet 
af den första upplagan af "Systema Naturae" och Artedi med- 



^ Engelsk naturforskare, född i Killileagli i Irland KiGO, död i London 
17Ö3 såsom konnng Georg I Lifmedikus och Präsident i Boyal Society. 
'^ f. 1665, t 1736. 
^ LiNNJEUs: Egenh. Ant. p. "26. 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI, 17 

delade honom till denna en öfversikt af sitt system öfver 
fiskarne ^ jämte släktdiagnoser. Likaledes lämnades för samma 
arbete en antydning om den indelning af umbellaterna, som 
Artedi uttänkt med hänsyn till svepets förekomst och hvilken 
han hade för afsikt att vidare utarbeta, då han fått tid att 
fullborda sina arbeten öfver fiskarne. Sedan dessa Artedi's 
bidrag till "Systcraa Naturse" lämnats och inarbetats, begåfvo 
sig de båda vännerna till Amsterdam för att besöka Seba. 
Då de talat med honom, fattade han tycke för Artedi och 
denne senare åtog sig arbetet med Seba's fisksamlingar och 
mot "försäkran om hederlig discretion". Med fart grep sig 
Artedi nu an med att författa beskrifningar af släkten och 
arter samt att utreda synonymiken och arbetet skred raskt 
framåt. Linn^us reste naturligtvis tillbaka till Leyden och 
Hartecamp, men när han efter en tid fått sina "Fundamenta 
Botanica" utarbetade kände han behof af att få på samma sätt 
som förr diskutera med sin trogne vän. Han återvände därför 
till Amsterdam för att besöka Artedi och gifva honom del af 
detta arbete. Artedi å sin sida visade då för Linn^us sin 
''Philosophia Ichthyologiae" och föreläste för honom hela det 
färdigskrifna manuskriptet. Ja, säger Linn.eus ^, "han släppte 
mig icke ifrån sig, ehuru jag just då var synnerligen upptagen 
af andra arbeten, förr än jag sett öfver alla hans ichthyolo- 
giska verk, på det att han skulle få höra, i hvilka afseenden 
min mening afvek från hans med afseende på lagarne för s^^ste- 
matiken. Men mot mina få invändningar häfdade han kraftigt 
sina egna åsikter." Artedi omtalade då också, att han skulle 
utgifva sina arbeten, innan han anträdde hemfärden och så 
snart arbetet hos Seba afslutats, skulle han si utredigera och 
finputsa allt, så att det vore färdigt till tryck. Linn^eus säger 
slutligen farväl, sedan Artedi nu visat honom alla sina an- 
teckningar och manuskript, hvilket han aldrig gjort förr i trots 
af, att de varit de bästa vänner. "Han hade nu", fortsätter 
LiNNiEus, mot vår vana kvarhållit mig allt för länge och tåla- 

^ LiniiEeus skrifver härom själf i nämnda arbete: "In Iclnlnjolofiia nuUam 
ipse elaboravi Methodum verum Suam nobiscum communicavit summus nostri 
tempore lehthj-ologus Cl. D. Petr. Ai^tedi, Suecus, qui in distinguendis Generibua 
Piscium Naturalibua, & Specienim differenliis parem sui vix habuit. Hane Cu- 
rioso Lectori jam sisto, ut ideam totiua operiä heic videat. Plura 111. Lect. brevi 
&h Eodem expectabit, Institiitiones nempe tofiits Ichtlnjologice."' 

- Linnffius: Egenh. Ant. 

" i förut citerade företal till Aktedi's "Ichthvologia". 



18 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 190"). 

modet började tryta, men hade jag vetat, att detta samtal var 
det sista oss emellan, skulle jag önskat, att det räckt vida längre." 

Några dagar senare, den 27 sept. 1735 inbjöds Artedi till 
ett gästabud hos Seba. Under gladt samspråk med flera vän- 
ner stannade Artedi till sent på natten. När han sedan i 
mörkret skulle söka sig hem längs de honom tämligen obekanta 
gatorna, råkade han göra ett olyckligt felsteg samt föll i en 
af de talrika kanalerna ("grachten") och drunknade'. På ett 
så sorgligt sätt bröts i förtid en den mest förhoppningsfulla 
bana, då den blott 30-årige naturforskaren genom olyckshän- 
delse ljöt en våldsam död. 

Dagen därpå fanns den döda kroppen och fördes till Am- 
sterdams sjukhus. Först två dagar efter dödsfallet erhöll 
LinNjEus genom en landsman, Cl. Sohlberg budskap om vän- 
nens oväntade och så ytterst sorgliga frånfälle. Han skyndade 
då in från Hartecamp. Artedi's värd utverkade tillstånd af 
myndigheterna till begrafningen och ombestyrde likbegängelsen, 
därvid ej skyende några kostnader^. Då Linn.eus gick till 



' "Sic occidit, corpore adliuc sano, in florentiasima setate, nationis suse decus 
et ornamentum! Defloruit sic piaecoci fato ingenium hoc seculare! sic in aqnis 
destrnitui- lelitliyologorum longe Princeps, in aquis, qui suas per vitam quajsi- 
verat delicias! invident sic orbi enidito Iclitli}'ologum, quem a condito orbe 
videre mortales, snmmum fata adversa!" utropar LiNNJErs med anledning af 
dödsfallet i sitt företal till Aetedis "Ichthyologia". 

- Aktedi begrofs den 2 okt. 1735 (g. st.). Genom Professor Max Webes's 
i Amsterdam vänliga tillmötesgående har jag haft äran mottaga följande offici- 
ella utdrag \\v staden Amsterdams arkiv: "Copy-extract nit het Begraafregister 
van het S:t Anthonis Kerkhof van 12 December 1728 — 31 December 1741 
(D. T. .t B. n:o 1201) — • 

October 1735 
Sondagh 

2 Petrus Artedi, in AVarmoestr(aat) bij de Nieuwebrugsteg 

begrafenis. — aangifte van 't overlijden gedaan door Anna Molenbeek 

(Declaratie van het Middel o/h Begraven över de Stad Amsterdam en Ju- 
risdictie van dien 1 october 1735 — 31 Maart 1736. /Klasse der onvermogende). 

Voldaan Amsterdam 18 Januari 1905." 
Häraf framgår följande upplysningar. Aetedis sista bostad var Warmoeatraat 
vid Nieuwebrugsteg. Anmälan om hans dödsfall skedde genom en viss Anxa 
Molenbeek, som alltså förmodligen var hans värdinna. Det vore antagligen 
därför riktigast att här nedan i stället för "värd" skrifva "värdinna". Linné 
skrifver blott "hospes" i sitt på latin afiattade företal till Aktedi's skrifter, 
men använder därtill pronomina "ille" och "qui", alltså maskulinum, hvilket 
gör saken oviss och afhåller mig från en ändring af ifrågasatta slag. Vidare 
upplyses om, att Artedi var inskrifven i de obemedlades klass. Begrafningen 
skedde på S:t Anthonis kyrkogård. Men om denna upplyser Professor Max 
Webee, att den för ett antal år sedan fullständigt afröjts. På en del af den- 
samma reser sig nu en stor folkskolebyggnad, en annan del är lagd till Amster- 
dams Universitets "hortus botanicus". Någon minnesvård har väl aldrig utvisat 
den fattige utländske studentens graf och säkerligen föll det snart i glömska 



BIOGRAFIEE. — PETER AETEDI, 19 

Seba, såg han denne öfverlämna 50 floriner såsom bidrag till 
begrafningsTiostnaderna. Detta fann Linn^us vara "en värdig 
belöning för så mycket arbete och så mycken lärdom", men 
då han tillika upplyser om, att Artedi under hela den tid, 
han så troget arbetat åt Seba, lefvat på egen bekostnad, låter 
detta nästan som ironi, i synnerhet om man därmed jämför 
den frikostighet och den gästvänskap, som Linn.«i egna mäce- 
nater i Holland visade honom. Afven senare framstod Seba 
i ett mindre vackert ljus. , 



livar den var, men tillfälle torde dock kunna gifvas, att i den botaniska träd- 
gården lapprätta något enkelt minnesmärke, som kunde angifva, att senare tider 
ej glömt den snillrike forskarens lifsgärning. 

Ehuru Peter Artedi sålunda vigdes till griftero i främmande land, ut- 
gåfvos dock i hemlandet begrafningsverser till hans ära både på svenska och 
latin. De förstnämnda bära titeln: "Werldenes Förgängelighet Betrachtad enär 
Medicinae Doctoren Den Edle och Högachtade Herren, Herr Petter Arctfedi, 
Sin timmeliga wandring ändade uti Amsterdam i Septemb. Månad 1735. Af Dess 
egen k. Syster i Uhmeå Stad Anna Maria Arctfedi." (Tryckt i Stockholm hos 
Peter Jöransson Nyström). Härur må anföras första samt verserna 9 — 12: 

"Allrådande kung 

Tu handlar i nåder med Gammal och Ung 

Tu hotar, tu lockar, tu tager gie'r 

Alt hwad til wår nytta tin alhvishet seer. 

Wi wilja jemt liafwa; men intet förstå 

Hvad gagnar ändå. 



Min endaste Bro'r 

Han war wäl så qwicker som någon, jag tror, 
Snart en af de bästa i Zoologi'ii, 
Han war äfwen hemma i Ichth>/'loffi'n 
Så at han beskrifvvit Hsk', foglar och diur 
Till deras natur. 

Som bäst det gafz hopp 

Han skull' efter önskan til Doctor hint opp. 
Wi gladdes i hoppet, jag spetzad' mig på 
På Vers gratulera'n till Sverige, rätt då 
Mot allas förmodan wår wäntan slog af, 
Han lades i Graf. 

Ack drygaste sorg, 

Snart en af de största : på werldenes torg 
Fins sorger wäl många; men ej lika svår', ' 
Nu såras de hjertan som förr warit sår' 
Och nyss begynt läkas i hopp af förmohn 
At Broder om Son 

Skull plåstrat och helt 

Wår sorg öfwer Farkiär, nu slog det ock felt, 
AVår Morkiär blef Änka förr mer än Siu Åhr 
Wi hemligen suckat och fält mången tår 
Tillika med henne; till större sorg än 

Så dödde wår Wän 

I främmande land, 



20 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

LiNN.93us sörjde sin för tidigt bortgångne vän med all den 
djupa värme, hans lifliga ande var mäktig af: "Då jag såg 
den stelnade, liflösa kroppen och de af fragga betäckta blå- 
bleka läpparne, då jag besinnade min mångårige bäste väns 
olycksöde, då jag drog mig till minnes, huru många sömnlösa 
nätter, huru många arbetsfyllda timmar, huru många resor, 
huru många utgifter den aflidne kostat på sig, innan han nått 
den lärdom, som gjorde honom mäktig att segerrikt täfia med 
hvem som helst, brast jag i tårar; då jag förutsåg att allt 
detta vetande, som skulle beredt honom odödlig och hans land 
evig ära och lända den lärda världen till allra största nytta, 
hotades med tillintetgörelse, kände jag, att den kärlek, jag 
hyste till min vän, fordrade uppfyllandet af det löfte, som vi 
en gång ömsesidigt gifvit hvarandra, nämligen att den öfv^er- 
lefvande skulle offentliggöra den andres iakttagelser." 

Emellertid reste sig svåra hinder för detta löftes fyllande. 
LiNN^us skref till Artedi's släktingar i Norrland och anhöll 
om deras fulla medgifvande att omhändertaga de efterlämnade 
manuskripten och lofvade på samma gång heligt att ej ändra 
det minsta i dem. Han fick det begärda tillståndet med villkor, 
att han ombestyrde, att manuskripten utgåfvos i tryck. Men 
värden, hos hvilken Artedi bott, vägrade att utlämna äfven 
den ringaste del af manuskripten, förrän hans fordran blifvit 
till fullo betald. Såsom redan nämnts, hade nämligen Artedi 
ej utfått något arvode för sitt arbete hos Seba, och han hade 
därför fått lof att sätta sig i skuld. Linn^us försökte nu 
göra upp med värden på bästa sätt, men misslyckades i sina 
sträfvanden. Han erbjöd honom all Artedi's kvarlåtenskap 
utom manuskripten, för hvilka han bjöd 20 floriner, men värden 

De latinska versernas öfverskrift lyder: "Piis Manibus Pnfclarissimi viri 
Dn. Petri Arctsedi, Medicinre Doctoris Experientissimi, Popirlaris sui longe desi- 
deratissimi, Quum inter peregrinandum Amstelfedami inopinato obiisaet, niense 
Septembr. An. MDCCXXXV Hoc saerum posuit Natio Angermannica." (Upsalise 
Literis Höjerianis) (i stenstil) 

I dessa finnes bl. a. följande strofer: 

En! Jacet. Extinctus. 

^tate. luvenis. Doctriiia. Senex. 

Petrus Arctfedi 

Medicinte. Doctor. Experientissimus. 

Noster. Pridem. Arctasdi. 

In. Quo. Omnes. Fuimus Gloriosi 

Eheu. 

Fuimus. 



BIOGKAFIEK. — PETER ARTEDI. 21 

vägrade att gå in härpå. Linn^us gick då till Seba och bad 
denne, som borde varit närmast därtill, att han som en gärd 
af kristlig kärlek skulle lösa Artedi's kvarlåtenskap jämte 
manuskripten och behålla dem, till dess att Linn.eus hunne 
skaffa medel hemifrån Sverige. Han var nämligen ängslig, att 
manuskripten skulle skingras, emedan värden hotade att sälja 
dem på offentlig auktion hvilken dag som helst. Men den rike 
mannen gjorde diverse undanflykter och sade sig ej vidare 
vilja blanda sig i några affärer. Han till och med sökte öfver- 
tyga LiNN^us, att det vore bäst, om manuskripten finge gå 
på auktion, ty det fanns ej någon i Amsterdam, som brydde 
sig om dylika anteckningar, och på sådant sätt skulle Seba 
säkert få dem i sitt våld allesammans och när det väl skett, 
hade han intet emoi, att Linn^us finge taga del af dem. Med 
rätta ansåg emellertid denne, att ett sådant råd var "utrinque 
cornutum, anceps et periculosum" och i sin förtviflan vände 
han sig till sin nyförvärfvade vän och mäcenat Georg Clifford\ 
Så snart denne fått saken framställd för sig, utbetalade han 
genast den erforderliga summan och sedan han mottagit manu- 
skripten, lät han afskrifva dem samt lämnade Linn^eus afskrif- 
ten. Sålunda genom Clifford's generositet och genom Linn.ei 
oförtrutna bemödanden räddades Artedi's manuskript och kunde 
något senare af Linn^us lämnas till eftervärlden under titeln: 
"Petri Artedi Sveci, Medici Ichthyologia sive Opera Omnia de 
Piscibus" tryckt i Leyden 1738. Genom detta verk bevarades 
åt Artedi äran af att vara ichthyologiens fader eller veten- 
skaplige grundläggare, men det har än större bärvidd för den 
zoologiska forskningens utveckling, såsom torde framgå af det 
följande. 

Om man vill skärskåda och rätt bedöma Artedi' s veten- 
skapliga verksamhet och dess betydelse, måste hänsyn tagas 
dels till naturvetenskapens allmänna ståndpunkt på hans tid, 
dels till de stora svårigheter, under hvilka han arbetade samt 
till den korta tid det förunnades honom att lefva och studera. 
Den närmaste följden af sistnämnda faktum är, att hans efter- 
lämnade skrifter ej kunna vara så talrika. Hans botaniska 
ungdomsarbete, om man har rätt att framför andra beteckna 



^ Engelsman till börden, men bosatt i Holland, hvarest han vid Hartecamp, 
mellan Haarlem och Leyden hade en storartad botanisk trädgård. Direktör för 
Holländska ostindiska kompaniet. Om hans storartade mäcenatskap mot LiNxa:u.s 
se Th. M. FraEs' arbete "Linin". 



22 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅKSBOK. 1905. 

något som sådant, då författaren aldrig nådde högre ålder än 
30 år, bifogas här för första gången i tryck. För nutiden har 
det hufvudsakligen historiskt intresse. Det lämnar en värde- 
full underrättelse om Nordmaling's Horas ungefärliga samman- 
sättning för 200 år sedan samt meddelar desslikes talrika 
svenska växtnamn, hvilka kunna vara af intresse just nu, då 
frågan om dylika under de senare åren tilldragit sig mycken 
uppmärksamhet. För öfrigt torde mången vid första anblicken 
ej vilja tillerkänna denna skrift mera än kuriositetsintresse, 
kanske ej minst till följd af dess egendomliga (fonetiska) staf- 
ning. En närmare granskning skall dock visa, att den har 
mera kärna än så. Den är gifvetvis tillkommen under stark 
påverkan af Tournefort's arbeten speciellt "Institutiones Rei 
Herbariae", som äfven citeras. Denne ryktbare botanists system 
har tydligen också legat till grund för den 24-årige studenten 
Arctjedii Nordmalingsflora. Men Arct^,dius har ej blindt af- 
skrifvit Tournefort. Visserligen komma hos båda de klasser, 
som innesluta träd och buskar för sig och skilda från de ört- 
artade fanerogamernas klasser af dem, som innesluta krypto- 
gamerna, men hos den senare slutas med träd och buskar, 
under det att ARCTiEDius börjar med dem, men dessutom har 
Arctaädius vidtagit en hel del själfständiga anordningar, som 
delvis otvifvelaktigt måste betraktas som förbättringar. Tour- 
nefort's system innehåller 22, Arct^dii 25 "Classer äller 
Balckar". Klasserna sönderfalla sen i ordningar eller "del- 
ningar". Såsom indelningsgrund användas hufvudsakligen ka- 
raktärer, hämtade från blommans och fruktens utseende och 
beskaffenhet, men äfven från dessas inbördes läge till hvar- 
andra. Till de båda förstnämnda grupperna af egenskaper tog 
äfven Tournefort mycken hänsyn, men att den sista så mycket 
uppmärksammades af den unge Arct^dius, är mycket beak- 
tansvärdt, emedan den först långt senare kom synnerligen till 
heders och framhölls såsom i systematiskt afseende särdeles 
betydelsefull. Bland af Arctj^idius utförda direkta förbättringar 
kunna anföras åtskilliga, men följande må vara nog. Barr- 
träden samt björk-algruppen, som hos Tournefort samman- 
ställas skiljas hos Arct^dius i två olika "delningar". Häggen 
igenkännes ha stenfrukt och ställes i en annan "delning" än 
blåbär och lingon samt deras släktingar, under det att ej blott 
dessa utan fläderbuske, kaprifolium m. fl. allesammans af 
Tournefort hopas i en och samma "sectio". Den "delning", 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI, 23 

som hos Arct^dius omfattar Ribes, Berberis, Bhamnus är na- 
turligtvis heterogen, men han har dock till annan plats ställt 
undan Bubus, som jämte de förra och åtskilliga andra hos 
Tournefort pressats in i samma "sectio". Så godt som alla 
kryptogamer förenas hos Tournefort i en klass med två sek- 
tioner, af hvilka den ena dessutom omfattar ej blott alger utan 
äfven koraller, bryozoer, spongier m. fl. lägre liafsdjur. Men 
Arct^dius bildar för kryptogamerna två klasser med tillsam- 
mans sex ordningar (se bilagan "Balck" 7 med 4 och "Balck" 
8 med 2 "delningar"), nämligen 1) alger, 2) lafvar och mossor, 
3) beständiga trädsvampar (fnöske), som syntes honom alltför 
olika mot 4) de förgängliga jordsvamparne, 5) typiska orm- 
bunkar och slutligen 6) " OsnuDida" och björnmossa. Fräken 
och nässlor äro enligt Arct^dius vidt skilda i olika klasser, 
men Tournefort sammanförde ej blott dem utan äfven hampa, 
humle, spenat, Merciirialis etc. i samma "sectio". Pijrola och 
näckrosor äro enl. Arct.edius så olika, att de föras till olika 
klasser, men Tournefort sammanträngde dem tillsammans med 
Hijpericum etc. i en och samma "sectio". På liknande sätt 
träffas hos den sistnämnde Geruniiim, Caltha, Spircea m. m. i 
€n "sectio", men Arct^dius för samma material till lika många 
"delningar", o. s. v. Om nu också många af Arct^dii sam- 
manställningar förefalla en nutida botanist högst besynnerliga, 
så må man besinna, att en person med så aktadt namn i bota- 
nikens historia som Tournefort strax förut har gjort än märk- 
värdigare saker, och med detta för ögonen bör ArcTjEdius 
bedömas. Hvad som ofvan i största korthet anförts, torde väl 
ock vara nog för att ådagalägga, att Arct^dius i sina först- 
lingsstudier på botanikens område tänkt själfständiga tankar 
och visat omisskännliga anlag såsom systematiker. Hans ar- 
bete har emellertid naturligt nog ej haft något inflytande på 
den botaniska forskningens utveckling, emedan ju ej något af 
honom publicerats på detta fält mer än det lilla förslaget i 
första upplagan af Linn^i "Systema Naturse" om umbellaternas 
indelning efter svepebladens förekomst och uppträdande. 

Helt annorlunda gestaltar sig saken, då vi vända oss till 
zoologien. Där har Artedi utfört ett grundläggande arbete, 
som i många afseenden kan jämföras med det, som Linné ut- 
förde på det botaniska området. Hans "Ichthyologia" består 
af fem delar, för hvilkas innehåll här må i korthet redogöras. 
Den första af dessa benämnes "Bibliotheca Ichthyologica" och 



21 VETENSKAPS-AKADEMIENS AESBOK. 1905. 

utgör en kritisk och analytisk redogörelse för litteraturen om 
fiskar, för så vidt Aetedi kände den från uräldsta tider, bör- 
jande med "Linus Poeta apud Thebanos Clarus", och till 1727 
då en liten Upsaladisputation utkom och under lioBERG's prä- 
sidium ventilerades. Det utan all jämförelse förnämsta arbetet 
på detta område och det, som för Artedi varit det värdeful- 
laste, var Willughby's posthuma och af Joh. Kay 1686 utgifna 
verk "De historia Piscium libri quattuor". Då detta verk kan 
sägas vara den enda egentliga grundval Artedi hade att bygga 
på, må om detsamma anföras något för att visa zoologiens 
dåvarande ståndpunkt. Ray och Willughby hade hunnit så 
långt, att af dem begreppet art blifvit praktiskt stadgadt och 
äfvenledes ett slags system föreslagits, om också detta led af 
många brister och framför allt ej var på något sätt konsekvent 
genomfördt, emedan indelningsgrunderna ej uteslöto hvarandra^. 
Dock betecknar det ofvannämnda arbetet ett mäktigt framsteg 
bl. a., emedan beskrifningarne på de anförda fiskarne äro 
ganska utförliga och goda. Ett bland de kännbaraste felen var 
den absoluta bristen på hvarje slags nomenklatur. Icke ens 
de grupper eller afdelningar, i hvilka fiskarne uppdelas, be- 
tecknades med namn utan med långa satser. Trots allt förut 

^ Ray och Willughby indela fiakariie på följande sätt med bibehållande 
af Aeistoteles tre hufviidafdelningar: 

I. Cetacei aeu Bellu» marinas = Hvalar. 
II. Cartilaginei = Broskfiskar. 
1) Longi = Hajar. 
•2) Plani = Roekor. 

3) Cartilaginei ovipari = Marulkfiskar m. fl. 

III. Pisces ovipari quorum plerique spinaa in earne habent = Benfiskar i 
allmänhet. 

1) Plani = Fhindrefiskar. 

2) Anguilliformea = Långsträckta fiskar af ålliknande form. 

3J Pisces corpore contractiore, qui pinnis ventralibus carent ^^ Koffert- 
fiskar, filflskar, lophobranchier, svärdfisk o. s. v. 

4) Pisces, quibus pinnarum dorsalium radii omnes molles et flexiles 
sunt 

a) Tribus in dorso pinnis =^ Torsk. 

b) Pisces, quibus dnte in dorso pinn® eriguntar = Torskfiskar, 
makrillfiskar, laxfiskar, gobier etc. 

c) Pisces, quibus unica in dorso pinna, marini = Sillar, näbb- 
gäddor, flygfiskar, störar etc. 

d) Pisces unica in dorso pinna, fluviatiles et edentuli = Cypri- 
nider etc. 

5) Pisces spinosi aculeati 

a) Pisces duabus in dorso pinnis -= Diverse taggfeniga fiskar med 
skilda ryggfenor. 

b) Pisces aculeati unica in dorso pinna = Diverse taggfeniga fiskar 
med sammanhängande ryggfena. 

Beteckningarne för grupperna äro liär ofvan angifna i förkortad form, men 
utgöras i originalet i regel af långa satser. 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. J<> 

utfördt arbete rådde således inom ichthyologien liksom öfver- 
hufvudtaget inom zoologien före Artedi's uppträdande ett 
ganska kaotiskt tillstånd. Men just genom andra delen af 
hans "Ichthyologia", som benämnes "Philosopliia Ichthyologica" , 
skapades ordning och reda i det hela. Klart och bestämdt 
lämnas där definitioner på de olika begreppen inom ichthyolo- 
gien, och på samma gång, som fiskarnes olika yttre och inre 
kroppsdelar till form, utseende, antal, funktion o. s. v. beskrif- 
vas, fastställes en terminologi för bruk i liknande fall i fram- 
tiden. Sedan i det föregående alltså lämnats en fingervisning 
om hvilka egenskaper hos djuren och speciellt fiskarne, som 
böra studeras af ichthyologen, — hvarvid dock framhålles, att 
blod- och lymfkärlens samt nervernas studium kan lämnas "ad 
Anatomiam Comparatam" såsom alltför speciellt, — öfvergår 
författaren till att visa, för hvilket ändamål den ifrågasatta 
kännedomen bör inhemtas. Och det är för att rätt kunna 
systematiskt ordna och indela fiskarne. Men ej blott inom 
ichthyologien utan inom hela naturalhistorien öfverensstämma 
vissa släkten med hvarandra, under det ett andra däremot starkt 
afvika. Så t. ex. likna de klobärande däggdjuren sinsemellan 
hvarandra och detsamma kan sägas om de klöfbärande, men 
tar man ett klöfbärande och ett klobärande släkte, så äro 
dessa i de flesta afseenden olika hvarandra. Detta och lik- 
nande exempel visar, att både djur och växter kunna ordnas i 
vissa större hufvudafdelningar eller klasser. Dessa kunna vara 
antingen artificiella och hypothetiska eller naturliga och sanna ^ 
och detta beror på indelningsgrunden. Artedi yrkar på na- 
turliga klasser och påvisar huru absurdt det är, att, såsom 
förut skett på det ichthyologiska området, till indelningsgrund 
välja djurens förekomstplats", storlek och dylikt, eller antalet 
af några yttre organ, såsom t. ex. fenorna. Det sista torde när- 
mast såsom en kritik syfta på Willughby's system, som del- 
vis använde fenantalet som indelningsgrund. Artedi uppvisade 
orimligheten häri genom att påpeka, huruledes hvarandra helt 
närstående torskfiskar, makrillfiskar, aborrfiskar o. s. v. hade 
olika antal fenor. Men huru långt före sin tid Artedi's skarp- 
sinnighet var i detta fall, det ställes i bjärtaste belysning, om 



' "Classes sen divisiones illae generalissimffi, in singula Historiffi naturalia 
parte, sunt vel Artificiales seu Hypotbeticre, vel naturales aeu verre." 

- Huru märkvärdigt det låter, fanns det en tid en quasi-vetenskaplig in- 
delning af fiakarne i hafa-, flod-, sjö- och kärrfiskar (Koxdeletius) o. s. v. 



26 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅKSBOK. lHOö. 

det blott erinras om, att ännu, mer än 60 år senare, den för 
sin tid synnerligen framstående tyske ichthyologen M. E. Bloch 
(och J. G. Schneider) utarbetade ett nytt fisksystem på just 
dessa redan af Artedi förkastade grundvalar och uppställde 
klasser sådana som "Hendecapterygii", "Decapterygii", "Enn- 
eapterygii" o. s. v. Naturliga klasser äro sådana, säger Artedi, 
inom hvilka alla släkten ha en naturlig öfverensstämmelse i 
de flesta delar. Sålunda böra släktena "först rätt och natur- 
ligt sinsemellan grupperas och bringas i vissa så att säga trop- 
par" ("primo recte et naturaliter inter se coUocari, et in cer- 
tos quasi manipulos redigi") och därefter kunna klasserna 
hopställas. Fiskarne bilda tillsammans, enligt Artedi, en klass 
jämnställd med däggdjurens, foglarnes o. s. v. Underafdel- 
ningar under denna få sålunda ej kallas klasser, utan i dess 
ställe föreslås ordningar ("ordo"). Hvad som under en senare 
tid i den naturvetenskapliga systematiken förståtts med termen 
"familj", kom hvarken hos Artedi ej heller hos Linné till fullt 
uttryck. Den förre af desse förgångsmän lemnar likväl en 
antydning härom i sina ofvan omtalade maniplar och än tyd- 
ligare framstår detta i följande mening, som utan öfversätt- 
ning må citeras "Genera Piscium Naturalia prius in certos 
quasi Manipulos conquaBrenda sunt, ex quibus postea Ordines 
Naturales sponte exsurgunt". Det vill alltså med andra ord 
säga, att Artedi ansåg, att sedan man först sammanfört de 
naturliga fisksläkterna i smärre grupper (hans maniplar, senare 
tiders familjer) så följer därefter liksom af sig själft dessas 
sammanställningar i naturliga ordningar. Och det gör föga 
till saken, säger Artedi i det följande, om ordningarne äro 
flera eller färre, men det är så tillvida bättre, om de äro få, 
som flera svårigheter uppstå vid den naturliga begränsningen 
af släktena, om de äro många. Ar icke detta i sanning ett 
storartadt vetenskapligt framsteg att med full insikt om den 
då herskande oordningen inom naturalhistorien begära en syste- 
matisk indelning och därvid på en gång fordra "classes natu- 
rales", "ordines naturales" och "manipulos naturales", 
och detta visserligen i främsta rummet för fiskarne, då ju bo- 
ken är skrifven med hänsyn till dem, men som redan anförts, 
framhålles upprepade gånger, att detta sanmia gäller "etiam 
in reliqua Historia naturali". Artedi går dock än längre, 
hvarom en antydning redan ofvan varit synlig. Han begär 
dessutom äfven "genera naturalia" och att få dylika rätt 



BIOGEAFIER. — PETEE ARTEDI. J.( 

sammanställda, det betraktar han nästan såsom det väsentli- 
gaste och hela ichth3^ologiens förnämsta mål ( " proecipuus finis 
totiiis IchthyologicTB". 

Han öfvergår därför härnäst till att lemna sitt bidrag till 
utredningen af denna fråga, hvilket väl behöfdes, då släktbe- 
greppet om också ej alldeles okändt inom zoologien vid denna 
tid, dock var fullständigt oklart och förvirradt. Artedi fast- 
ställer nu först med en definition livad som bör förstås härmed 
och säger: "naturligt släkte är inom naturalhistorien en viss 
öfverensstämmelse mellan vissa arter, som med afseende på 
delarnes form, läge, antal eller proportion så likna hvarandra, 
att de åtminstone till någon del afvika från alla arter af andra 
släkten" \ Efter denna allmängiltiga definition följer en dylik 
särskildt för ichthyologien : "släkte inom ichthj^ologien är en 
viss öfverensstämmelse mellan vissa arter, eller likhet mellan 
fiskar af vissa skilda arter, som sinsemellan öfverensstämma 
alltid med afseende på de yttre kroppsdelarnes läge, i de flesta 
fall med hänsyn till deras antal och ofta till form och propor- 
tion" ". Släktena igenkännas på vissa karaktärer, som äro af 
den beskaffenheten, att genom dem " de särskilda fiskarne, som 
höra till olika släkten, kunna särskiljas och föras livar och en 
till sitt släkte". Det påpekas därefter liksom äf ven flerstädes 
i det följande, att de här uttalade allmänna satserna ej blott 
ega giltighet på det ichthyologiska området utan kunna till- 
lämpas på hela naturalhistorien. Detta uttalande utsträcker 
alltså Artedi's reformatoriska verksamhet till hela den zoolo- 
giska systematiken. Han säger nämligen på tal om genus- 
karaktärer, att naturliga sådana utgöra "prinium et pnpci- 
puum Fundamentum non solum Ichthyologiae sed totius reliquae 
Historije naturalis". Men man måste noga tillse, att karak- 
tärerna, som skola användas för släktbegränsningen äro rätt 
valda, ty i annat fall hvilar det hela på lösan sand. Det all- 
männa utseendet allena kan ej användas härvidlag, ty t. ex. 
en sutare och en insjööring äro hvarandra rätt lika till den 



^ "Genus in Historia natuvali est Analogia quredam Specierum certarum, 
quse in Figura, Situ, Numero vel Proportione Partium ita conveniunt, ut ab om- 
nibus aliorum generiim speciebus in aliqua minimum parte ditterant." 

'^ "Genus Ichthyologiae est convenientia qutedam certarum specierum, seu 
similitudo quorundam Piscium ad speciem diversorum, qui in situ Partium ex- 
ternarum semper, numero jylenimque, Figura et Proportione sa^pe conveniunt." 

En viss öfverensstämmelse finnes mellan denna detinition och § 167 i 
Linné's "Fundamenta Botanica" hvarför och LixxÉ vid utgifvandet af Artedi's 
verk infogat en hänvisning till ofvanuämnda §. Härom mera längre fram. 



'48 A^ETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

yttre kroppsformen och dock hör den ena till karpsläktet och 
den andra till laxsläktet o. s. v. Men det betonas tillika, att 
inom olika grupper karaktärerna ha olika systematiskt värde 
ock att sålunda ingalunda samma slags karaktärer kunna få 
användas som särmärke för släktingar i olika ordningar. Detta 
bevisas genom exempel. Därefter diskuteras ganska utför- 
ligt hvilka egenskaper, som hos fiskarne ej lämpa sig eller 
lämpa sig att användas som släktkaraktärer. Den bästa och 
konstantaste genuskaraktären för benfiskar anser Artedi kunna 
hemtas från antalet af benstrålarne i gälhinnan, men vid sidan 
häraf måste hänsyn tagas till allmänna utseendet, fenornas 
läge och antal, tändernas plats, fjällens form m. fi. yttre egen- 
skaper, men tillika framhäfves betydelsen af åtskilliga inre 
anatomiska karaktärer hemtade från magen, pylorusbihangen, 
tarmarne, simblåsan etc. Genom att följa dessa af Artedi 
gifna regler och deras konsekvenser kunna alltså för framtiden 
fisksläktena begränsas från h varandra. Men för att det sålunda 
införda genusbegreppet skulle kunna få det fulla värde, som 
det är förtjänt af, inser Artedi, att på samma gång vissa be- 
stämda släktnamn måste fastslås. Detta var helt och hållet 
en nyhet och en synnerligen betydelsefull sådan. Före Artedi 
fanns icke en tillstymmelse till dylika, hvilket ju är en själf- 
klar sak, då ej ens släktbegreppet förut ingått i zoologernas 
uppfattning. Om man t. ex. ville beteckna en fisk skedde detta 
ofta och säkrast medels anförande af en hel synonymlista åt- 
följd af ett större eller mindre antal beskrifvande ord^ Nu 
åter bestämmes, att åt hvarje släkte skall gifvas såsom namn 
ett ord, "hvarmed alla arter, som höra till ett och samma 
släkte utmärkas". Men desslikes uppställas nomenklaturregler 
för att gifva än mera stadga åt det nya systemet. De namn, 
som förut varit i bruk förklarar Artedi med full rätt vara 
"magnam partem bärbara". Naturligtvis följer såsom ett axiom 
af den först gifna regeln, att hvarje släkte endast får betecknas 
med ett namn. Förut hade förvirringen varit så stor, att 
Artedi kan uppräkna ej mindre än 25 namn, som om hvar- 
andra varit i bruk för karpsläktet (Cyprinns) i den omfattning, 
som det af honom tages, 14 för sillsläktet (Chipea) o. s. v. 



^ Såsom ett belysande exempel för denna sak må tagas Willughby's och 
Ray's beteckning för torsk i ofvan citerade arbete. "Asellus major vulgaris, 
Belgis Cabiliau, Mohrua vulgaris (maxima Assellorum speeies) Bellon. Molva vel 
Morhua altera minori Rondel. Gesn. p. 102 Aldrov. lib. o Cap. G. A. Cod- fish, 
or Keeling". 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. 29 

Visserligen ha på senare tid dessa släkten uppdelats i flera, 
men till att börja med var en samling och sammanfattning- 
nödvändig för att vinna tillbörlig enhet och öfversiktlighet. 
Detta desto hellre, som åtskilliga af de sålunda använda nam- 
nen tagits i anspråk för fiskar af de mest skilda släkten. Ett 
annat groft missförhållande, som strängt fördömes af Artedi, 
är användningen af samma namn för flera olika slags djur. 
Några exempel härpå böras anföras: Canis och Vulpes hade 
användts ej blott för hund och räf utan äfven för hajar; den 
hajen, som stundom betecknades med Vtdpes (räf) fick därtill 
ibland också heta Shnia = apa. Lepus = hare betydde ibland 
också fisken sjurygg, för knorrhanar af släktet TrUjla hade 
brukats fogelnamnen Corvus (korp), Hinindo (svala), Cnculus 
(gök), Milvus (glada), Acclpiter (hök) m. m., Passer = sparf 
var också flundra och Bona = groda desslikes marulk o. s. v.'. 
Något fullständigare virrvarr kan ju knappast tänkas, men det 
utredes med ett slag. Artedi förkastar också fisk namn, som 
tillika användes för växter eller andra kända föremål såsom 
husgeråd o. dyl. och äfven sammansatta ord. Endast släkt- 
namn af grekiskt eller latinskt ursprung gillas. Men Artedi 
är äfven med afseende på dem så sträng, att han anser härledda 
ord på -oides ej böra godtagas och diminutiver knappast tålas. 
Substantiviserade adjektiver håller han före "Criticorum more" 
böra ogillas och ungefär samma dom fälles öfver namn, som 
äro senare latiniseringar och ej förekomma hos de gamla goda 
författarne. Namn, som beteckna ursprung såsom Sardina af 
Sardinien, Sturio af Asturien skattas föga. Till slut gifves en 
lista, som upptager fullt tillåtliga namn. Senare tider ha mild- 
rat några af Artedi's stränga nomenklaturregler, men andra 
ha till och med så sent som i slutet på 1800-talet upplefvat 
fullständigaste stadsfästelse genom internationell öfverenskom- 
melse. Något bättre bevis för deras förträfflighet torde ej be- 
höfva framläggas och dock uttänktes de och framlades färdiga 
af den unge svenske studenten, innan ännu någon början gjorts 
på annat håll för att reglera namngifningen inom zoologien. 
En del af Artedi's nu omnämnda nomenklaturregler ha stor 
öfverensstämmelse med motsvarande i Linnés "Fundamenta 
Botanica", h varom närmare skall yttras längre fram. 

^ För fiskar hade bl. a. också brukats Eleplias (elefant), Mustela (mård), 
Vespertilio (tlädermus), Alctnda (lärka), Aqiiila (örn), Lrinis (mås), Pui-o (påfo- 
gel), SculojKtx (morknlla), Tiirdits (trast), GrijlJus (syrsa), ett flertal andra att 
förtiga. 



30 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Sedan släkten och släktnamn genomgåtts vänder sig Aetedi 
till enheterna af lägre ordning, arter och varieteter. "Art 
kallas", säger han, "inom ichthyologien hvarje fisk, som är 
olika mot öfriga arter inom släktet med afseende på några 
yttre egenskaper, genom att något fattas eller tillkommit, i 
antal, proportion, form, eller konstant afvikande färg" . Dessa 
artolikheter äro dock icke alla tillstädes hos alla liskspecies^ 
utan hos en del äro de färre, hos andra flera, hos vissa blott 
enstaka. Exempel för tillämpningen af denna definition läm- 
nas därpå på ett kritiskt sätt, hvarvid man varnas att sätta 
för mycken lit till färgen ty den varierar\ En god species- 
karaktär, som Artedi förordar till anA^ändning, är antalet af 
kotor i ryggraden hos benfiskarne, men noggrannhet kräfves 
för dess användande, och föreskrifter lämnas därför för dess 
rätta bruk. Det händer understundom, att former beskrifvas 
såsom arter utan att vara det, och Artedi varnar mot sådana 
misstag. Man har då låtit leda sig af felaktiga karaktärer 
("differentije falsan et frivohTe") såsom t. ex. af en ej konstant 
färgolikhet, af en konstant afvikelse i färg, som dock blott 
beror på olika intensitet, af skillnad i storlek, af olika förekomst 
(insjö- och saltsjöaborre), af olika lektid ("Isgjädda, Blomster- 
gjädda, Frögjädda") o, s. v. Sådana afvikelser berättiga ej 
till artskillnad, utan äro blott " variationes". 

På samma sätt, som genusnamnen af Artedi undergått 
kritisk granskning sker detsamma äfven med speciesnamnen. 
Artnamn definieras såsom " det epithet bestående af något an- 
tal ord, som sättas efter släktnamnet för att skilja en fiskart 
från de öfriga af samma släkte". Stränga fordringar ställas 
på dessa epithet, och Artedi kallar dem förfalska ("spuria"), 
om de ej särskilja och ej duga till att särskilja en art från de 
öfriga inom släktet, ty då äro de, säger han, till ingen nytta 
för läsaren. Sådana odugliga artnamn äro enligt hans mening 
de, som angifva artens mer eller mindre allmänna förekomst, 
eller antagna ordningsföljd inom släktet, hemland eller före- 
komstsätt, storlek, växlande färg eller teckning o. s. v. Akta 
släktnamn återigen äro de, som tjäna till att vid första ögon- 
kastet eller med minsta arbete särskilja en art från de öfriga 



^ Samtidigt härmed klagar Artedi öfver svårigheterna att utreda artför- 
hållandena bland laxflskarne en sak, hvari säkerligen äfven senare tiders ich- 
thyologer sett sig nödsakade att instämma. 



BIOGKAFIER. — PETER ARTEDI. 31 

inom samma släkte. De måste därför beteckna sådana äkta 
specieskaraktärer, som anförts. 

När Artedi hade på ett så utmärkt sätt ordnat frågan 
om släktnamnen och gifvit så klara och skarpa regler för deras 
användning, stod han så nära lösningen af nomenklaturproble- 
met som möjligt. Man tycker, att det borde blott ha varit ett 
steg till i samma riktning för att komma till lagen om bino- 
menklaturen. Men vid behandligen af artnamnen aflägsnade 
han sig åter därifrån. Orsaken härtill låg i de stora ford- 
ringar, som han ställde på artnamnet. Släktnamnen, "nomina 
generica", blefvo genom honom verkliga namn, men med af- 
seende på "nomina specifica" sammanblandade han begreppen 
namn och diagnos. Då han af "nomina specifica" kräfde, att 
de skulle uttrycka skillnaden mellan de olika arterna, var det 
ej längre möjligt att fasthälla artnamnets enhet och än omöj- 
ligare blef det undan för undan ju flera former, som blefvo 
kända och vetenskapligt behandlade. Det blef alltså Linné 
förbehållet att 20 år senare framlägga den slutliga lösningen 
af frågan om namngifningen af naturhistoriska föremål i och 
med binomenklaturens promulgerande. Den grund, som lagts 
af Artedi, bör därför ej glömmas. 

På flera ställen i Artedi's "Philosophia" träff'as hänvis- 
ningar till LiNNÉ's "Fundamenta Botanica". Dessa äro na- 
turligtvis infogade af Linné vid utgifvandet, ty Artedi var 
redan död, då Linné's ofvan anförda arbete kom ut, och han 
kunde alltså ej ha infört några hänvisningar till det i sitt ma- 
nuskript. Men det är ej nog med dessa hänvisningar till 
"Fundamenta Botanica" i Artedi's "Philosophia Ichthyologica" , 
utan det är på åtskilliga ställen en påtaglig öfverensstämmelse 
mellan de båda arbetenas nomenklaturregler hvar på sitt om- 
råde. Då nu Linné utgifvit båda, skulle det kunna ligga nära 
till hands att förmoda, att han bragt reglerna i Artedi's ar- 
bete i sekundär öfverensstämmelse med sina egna i "Funda- 
menta Botanica". Emellertid vederlägges en sådan förmodan 
alldeles af både Linné's och Artedi's egna ord, hvilka må an- 
föras, då det ju är af största vikt att klargöra, hvem äran 
tillkommer att ha författat detta värdefulla verk, som ofvan 
refererats. När Linné besökte Artedi i Amsterdam kort före 
hans död, berättar han, att den sistnämde visade och föreläste 

för honom "suam Philosophiam Ichthyologise" "totam 

ultima manu descriptam". Häraf framgår, att ifrågavarande 



32 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅliSBOK. lltOÖ. 

manuskript var redan då färdigskrifvet, och få dagar ^ därefter 
drunknade Artedi. Linné nämner vidare, att han ibland 
Artedi's manuskript fann: "Philosophiam — — absohitam", 
och härmed torde saken vara klar och Artedi' s odelade för- 
fattarskap obestridligt. Men än tydligare ådagalägges detta 
genom Artedi's egna ord i det företal, som han skrifvit i 
London, innan han alltså träffat Linné i Leyden. I detta re- 
dogör nämligen Artedi i korthet för sitt arbetes innehåll och 
säger då bland annat följande. — — — "Jag märkte då, att 
ingen ichthyolog hittills uppställt tydliga släkten och karak- 
tärer för de samma samt arter" ; och han fortsätter med att 
omtala, huru han med mycket arbete undersökt fiskarne till 
alla delar för att utfinna på livad sätt släktkaraktärerna och 
själfva släktena danats "och det kan "Candidus Lector" se 
"in Philosophia". "Jag såg vidare", säger han, "att de flesta 
släktnamn ej voro latinska utan barbariska och rensade ("ex- 
purgavi") ichthyologien från dessa exotiska ord". På samma 
gång namnes, att han borttagit de släktnamn på fiskar, som 
äfven användes i andra djurgrupper, för att därmed äfven ut- 
rota förvirringen, att han förklarat skillnaden mellan verkliga 
arter och blotta variationer samt därvid äfven uppgifvit, hvilka 
artnamn, som äro falska och hvilka äkta o. s. v. Med ett ord 
han redogör i korthet, men fullständigt för hvarje del af inne- 
hållet i sin "Philosophia Ichthyologica" och vindicerar därmed 
sin fullständiga författarrätt till den. A andra sidan är det 
naturligtvis klart, att Linné ej hämtat någon af de theser han 
framställer i "Fundamenta Botanica" från Artedi's manuskript, 
ty han hade sitt nämnda arbete redan tryckfärdigt, när Artedi 
föreläste sin "Philosophia" och troligen redan tryckt, när 
Clifford hunnit utlösa de ARTEDi'ska manuskripten. Huru 
skall väl då öfverensstämmelsen mellan de båda forskarnes 
grundregler kunna förklaras? Utan tvifvel berodde den helt 
och hållet på den likhet i uppfattningen, som rådde hos de 
båda auktorerna och som tog sitt uttryck, då de skredo till 
behandling af hvar och en sin vetenskap. Men denna likhet 
återigen torde antagligen ha sitt ursprung i gemensamma stu- 
dier, i inbördes öfverläggningar, diskussioner och dispyter, med 
andra ord, vara en frukt af ett godt och fullt samarbete under 
många år. De hade sålunda säkerligen båda bildat och ut- 
tänkt ett i det stora hela gemensamt system för behandlingen 

^ "Paucis ab liiiic diebus" — — — . 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. 33 

af den vetenskap, som låg hvar och en närmast. Hvad den 
ene eller den andre bidragit till denna tankebyggnad kan nu 
ej afgöras. Kanske visste de båda unga naturforskarne det 
knappast själfva. Det låter sig alltså blott anas med hänsyn 
till deras olika andliga läggning, som ofvan skildrats. I mänga 
fall träder dock en olikhet i uppfattningen i dagen. Den mest 
påfallande är kanske den, som gör sig gällande med afseende 
på klassernas och ordningarnes sammanställande. Artedi vill 
ej godkänna något annat än naturliga klasser, ordningar 
o. s. v. och detta framhåller han upprepade gånger. Till och 
med i företalet framträder detta, då han säger, — — "fram- 
förallt har jag förmanat, att ordningarne böra vara naturliga'- ' 

— — — "men sådana ordningar böra ej tålas, genom hvilka 
närbesläktade fiskar skiljas och de ej befryndade förenas" 

— — — . Han intager alltså i det afseendet enligt vår nu- 
tida uppfattning en högre ställning än Lixné, som visserligen 
medgifver, att "ceteris paribus" de naturliga ordningarne äro 
bättre än de artificiella, men å andra sidan resigneradt säger, 
att klasserna äro beioende af släktenas öfverensstämmelse i 
vissa afseenden "secundum principia Xatura? et Artis", och på 
ett annat ställe uppgifver, att "classis ac ordo" äro "Artis et 
Naturse" verk. Båda forskarne hade dock klart för sig, att 
ett system var ett oeftergifligt kraf en "filum ariadneum" 

— — ''sine quo chaos" och de ha båda den ovanskliga äran, 
att hvar inom sin vetenskap ha spunnit denna tråd"'. 

De tre återstående ännu ej refererade afdelningarne af 
Artedi's "Ichthyologia" utgöra, säger Linné i företalet, prak- 
tiken, det föregående teorien. Den första af dem kallas 
"Genera Piscium" och lemnar en framställning af fiskarnes 
system, sådant det uppfattades af Artedi. Fiskarnes klass in- 
delades af honom i 5 ordningar, af hvilka dock en " Plagiun" 
"med horisontell stjärtfena" omfattade hvalarne. Artedi hade 
nämligen lika litet som sina föregångare kunnat besluta sig för 
att afföra dessa från fiskarne, ehuru han vid flera tillfällen 
påpekar deras öfverensstämmelse med däggdjuren i många af- 
seenden. Först genom Linné's åtgörande 20 år senare, i ti- 
onde upplagan af "Systema Naturse", bortfördes hvalarne för 
alltid från fiskarne. De återstående 4 ordningarne enligt 

^ — "imprimis moinii ejusmodi Ordines debeie esse A^atiirales" . 

^ Om Aktedi's "Philoaophia Ichthyologica" säger Gtnthek i sin "Intro- 
duction to the Stiidy of Fishes" (p. 10): "in fact he establishes the method and 
principles which subsequently liave guided every systematic ichthyologist". 



34 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. lOOö. 

Aetedi's system äro Malacopfenjgil, de nijukfeniga, Acantho- 
lÉeriifjU, de taggfeniga benfiskarne, BrancJilostec/i, benfiskar, som 
dock sakna ben i gälarne, och (lioiuh-opterygii, egentliga brosk- 
fiskar samt störar och nejonögon. Denna indelning liar na- 
turligtvis stora brister och det kan ej begäras annat af ett 
förstlingsförsök. Sedan nejonögon och störar utbriitits, bildar 
dock Artedi's ordning Chondroptevygii ett enhetligt begrepp, 
som ännu i dag får bära detta namn. Brancliiostegl är någon- 
ting helt och hållet konstladt och föll snart sönder eller bort 
i senare system. Men begreppen Äcanthoptenjgii och Malaco- 
pterygil kvarstodo mycket länge nästan oförändrade. Så små- 
ningom uppdeladas de dock i och med kunskapens vidgande 
och talrika nya formers upptäckande. Ännu 1904 använder 
dock en af nutidens främsta ichthyologer ^ namnet Malaco- 
pterggli pietetsfullt för en underordning inom benfiskarne, hvil- 
ken innehåller en kärna af Artedi's ordning med samma namn 
bl. a. sill- och laxfiskar. An gynnsammare ställer sig saken 
för Artedi's ÄcantJiopterggii, ty hos den författare, som nyss 
citerades, finna vi samma namn för en underordning, hvilken 
förutom en mängd under senare tider tillkomna former om- 
fattar alla af Artedi ditförda släkten med undantag af tvenne 
(spigg- ochmulte-släktena). På dessa fyra fiskordningar fördelade 
Artedi 45 släkten, som äro visserligen i allmänhet kort, men 
på samma gång tydligt och klart definierade. De fylla också i 
allmänhet godt Artedi's fordringar på att vara naturliga. Ty, 
ehuru naturligtvis de flesta numera med ichthyologiens stora 
utveckling måste uppdelas i flera, beteckna de likvisst en na- 
turlig grupp af med hvarandra befryndade former. Man måste 
sålunda erkänna, att Artedi's fisksystem på det hela taget i 
praktiken försvarade sin vetenskapliga plats väl, och han hade 
i denna framställning liksom i det följande tillfälle att tillämpa 
de af honom utarbetade reglerna för nomenklaturen o. s. v. 

Den fjärde delen af Artedi's "Ichthyologia" benämnes 
'•Synonymia Nominum Piscium", I denna lämnar författaren 
under hvarje särskild arts diagnos en sammanställning af citat 
och hänvisningar till äldre auctorer på samma sätt, som än i 
dessa dagar är brukligt i systematiska verk". Den är en frukt 

^ G. A. BorLENGEE: A Synopsis of the Euborders and Fauiilies of Teleos- 
tean Fishes. Annals and Magazine of Nat. Hist., Ser. 7, Vol. XIII March 1904. 

- GfXTHEK säger på tal härom ''references to all previous authors are ar- 
ranged for every speeies, verv nuich in the same maiiner which is adopted in 
the systematic works of the present day". 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI, 35 

af ett ofantligt stort arbete, som Linné säger, men då den ej 
var fullt utskrifven vållade den äfven honom möda vid den 
slutliga redaktionen. Man kan också väl förstå hvilket arbete, 
som nedlagts härpå, då man betänker, att Artedi gått tillbaka 
ända till de gamla latinska och grekiska författarne och för- 
sökt att utreda, hvad de menat med sina mycket olika och 
vexlande namn (jfr ofvan) eller andra uppgifter om vissa 
fiskar. Mer än halftannat hundratal former ha så behandlats 
och ofta gå citaten under hvar och en till mer än ett tjog. 
Artedi's "S5^nonymia" vittnar sålunda ej blott om ovanlig 
arbetsförmåga och stor beläsenhet utan äfven om en mindre 
vanlig skarpsinnighet och noggrannhet. På grund häraf blir 
den en nästan oumbärlig nyckel till de äldsta ichthyologiska 
skrifterna. 

Den femte och sista delen kallas "Descriptiones Specierum 
Piscium quos vivos prsesertim dissecuit et examinavit". Om 
denna del säger Linné i företalet till densamma: "Du skulle 
säkerligen förvånas, läsare, om du hade sett med hvilken ihär- 
dighet, med hvilket träget aldrig tröttnande arbete författaren 
beskref sina fiskar, i det han utan att slappna använde flera 
hela dagar för att beskrifva en enda fisk. Du skulle ha sett 
med hvilka skickliga handgrepp han räknade fenorna och de 
särskilda strålarne i dem icke en utan flera gånger, huru han 
räknade och beskref alla särskilda ryggkotor" — — — — • 
Linné upplyser också om, att materialet till beskrifningen till 
stor del hemtats ur Mälaren, dels också från de norrländska 
vattnen samt frän Nordsjön, de engelska kusterna samt några 
få från museer, som Artedi besökte. Det är inalles 72 former, 
som han på detta sätt efter autopsi har haft tillfälle att nog- 
grannt beskrifva. Därvid nöjer han sig ej med en beskrifning 
af det yttre, utan, såsom redan titeln upplyser, har han disse- 
kerat h varje exemplar och lämnar beskrifning äfven af de inre 
organens form, läge o. s. v. Därför kunde den frejdade icli- 
thyologen Guntiier ännu 1880 skrifva härom : " descriptions 
which even now are models of exactitude and method". 
Artedi var nämligen, såsom man finner så väl af dessa beskrif- 
ningar som af hans skildring af "partes piscium" i "Pliilo- 
sophia Ichthyologica" , ganska väl bevandrad i fiskarnes anatomi. 
Den utförliga beskrifning, som han t. ex. på sistnämnda ställe 
lämnar af fiskarnes blodkärlssystem är för sin tid helt enkelt 
förträfflig. Denna omständighet, att Artedi ägde kunskap om 



36 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 19U5. 

fiskarnes anatomi och påvisade den anatomiska olikheten hos 
olika fiskar samt dess betydelse för uppgörandet af ett natur- 
ligt system, gör honom till förgångsman till den vetenskapliga 
forskningsmetod, som långt senare genom G. Cuvier, Johannes 
Muller m. fl. kom till full blomstring, nämligen den jämfö- 
rande anatomien. 

Förutom det viktiga arbete, som nu i korthet refererats ha 
vi blott af Artedi's hand beskrifningar på fiskar i tredje ban- 
det af "SebiB Thesaurus", det stora planschverk som lämnar 
en skildring af den holländske apotekaren Seba's naturhisto- 
riska samlingar. Det innehåller 12 delvis dubbla folioplanscher 
med 140 af bildningar af fiskar jämte beskrifningar till dem. 
Hvilka eller huru många, som Artedi författat är ej med viss- 
het kändt. Man vet dock, att han i det närmaste afskitat sitt 
arbete hos Seba, då han drunknade \ I företalet säges : '"Den 
del af detta arbete, som handlar om fiskarne, bör vara desto 

mera välkommen för fiskvännerna, emedan man 

har att tacka "celeberrimo illi piscium Scrutatori" Artedi för 
dem, dock icke för alla. Denne förnämste ichthyolog hade 
nästan fullbordat hela beskrifningen af fisksamlingen i Seba's 
museum, då han — — — slutade sitt lif". Den nog- 
grannhet, som gör sig gällande i en del af beskrifningarne, 
röjer den erfarne ichthyologens hand. Det är dock att djupt 
beklaga, att han ej fick lefva länge nog för att i sitt system 
inarbeta de erfarenhetsrön, som han utan tvifvel gjorde under 
bearbetandet af Seba's fisksamling. Han fann dock där flera 
nya släkten och åtskilliga arter, hvarigénom hans kunskap om 
fiskarne vidgades. Men hans tid räckte ej ens till att åt be- 
skrifningarne i Seba"s planschverk alltid ge den form, som 
han själf i sin "Ichthyologia" föreskref i de där framställda 
reglerna. Ej heller hade han tillfälle att ställa de Seba'iska 
fiskarne i något slags system än mindre draga några slutsatser 
däraf. Betydelsen af detta Artedi's arbete inskränker sig 
därför till det korrekta beskrifvandet af några fiskformer samt 
namngifvande af några släkten. Bland de senare märkes tele- 
skopfisken, Anahleps, hvars egendomliga synapparat uppdisse- 
kerats och afbildats. 

Härmed har nu en kort antydning lämnats af Peter Artedi's 
vetenskapliga verksamhet på det zoologiska, speciellt ichthyo- 
logiska området. Det torde häraf framgå, att den zoologiska 

^ Enl. Lin>m:us: Eeenli. Ant. skulle blott sex fiskai- återstått obeskrifna. 



BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. 37 

forskningen genom honom brakts in på banor som möjliggjorde 
och ledde till fortsatt utveckling. Han var den förste, som 
fastställde släktbegreppet inom zoologien, klargjorde skillnaden 
mellan art och varietet, uppställde fordringar på en indelning 
i naturliga klasser ordningar o. s. v. bl, a. äfven baserad pä 
jämförande anatomiska undersökningar, och därmed lade han 
grunden till ett rent vetenskapligt system. Han reformerade 
vidare namngifningen samt framlade skarpt och klart formu- 
lerade nomenklaturregler. I allt detta var han banbrytare och 
han hade hunnit med att uttänka och utarbeta grundlinierna till 
en vetenskap redan vid 30 års ålder, då ett hårdt olycksöde 
afklippte hans unga lefnadstråd. Hvad skulle han ej kunna ha 
uträttat om en lång och åt vetenskapligt arbete ägnad lefnad 
blifvit honom beskärd ? Ja, därom kan man blott drömma och 
ana ! Men stort var hans korta lefnads verk. Med stolthet 
kunna vi därför erinra oss, att denne "Ichthyologorum longe 
Princeps" som så bortrycktes "in florentissima setate", skref 
sig ''Petrus Artedi Svecus^' , att han var en sann och äkta 
son af detta land och tillika "nationis suse decus et ornamen- 
tum". Det höfves oss ock att med vördnad och beundran på 
200-årsdagen bringa en enkel liyllningsgärd åt ett af de äro- 
fullaste och skönaste minnen i vår forsknings historia. 



Bilaga. 



Kart Förtekning På de Träeii, Buskar kg; Örter, såuim 
wäxa sponté Avid Nordmalings Prästebord äller i närmaste 
byar där åmmkring: Äfter Dänn Alldra-simplaste åg Klaraste 
Metliodeii i årdning satte av Petro Arctiedio A:o 1729 in 
Februario. 



Första Glassen äller Balcken. 

Av Buskar, sånim hawa eu liten mäun Bladlös Blomma, tillika 
mäd ett watnacktigt bär, på ett ifrån dänn avfallna Blomman sär- 
skilt ställe sittiande. 

Empetrum montamim fructu nigro Tournefortii Inst. E. H. vulgo 
Kråkebär. 

Anndra Glassen äller Balcken. 

Av Träen åg- Buskar, sånim liawa eu lång åg liårig Blomma 
utan Blomrablad, lika såm en mask äller liten Kattrummpa ned- 
liänggiande. 

1. Delniugeu. 

På Träen åg Buskar med en hänggiande Kattrump-blomma, af 
liwillka störste delen liawa en sådan luden Blomma åg såmliga en 
liten tårr onyttig frukt, dåck så att de såmm ha Blomman, lia ingen 
frukt äller kåmmre åg twärt ånim. 

1. Populus tremula, Casp: Bauhini Asp, Aspeträ. 
i Salix maxima foliis augustis. Pil. 
Nota. Pilen wäxer här i Nordmaling på åtskilliga ställen i nij^-or. 
Salix minor foliis magnis et latis ä Itieva parte cinereis et hirsutis. 
\ Sälg. 

Salix vulgaris viminalis. P. F. Wide Wia. 
Salix minima lolio cano, brevi et angusto, Juster, Justra. 

Här känn wäl tiiläweutyrs flera species av salice finnas, hwillka 
jag intet så noga har observerat. 

2: dra Delningen. 

På Trän mäd luden hänggiande Blomma, samt en fiällig äller 
skrovlig frukt äller Kiägla, på ett helt annat ställe sittiande änu 
siälhva Blomman, tillika mäd smala nålhwassa altjämtwarande blad. 



BILAGA, — PETER ARTEDI. 39 

Abies Lobelii. Gran. viilgo Gran. a. 

Pinus sylvestris ramos in summitate tantum habens. P: F. Tnnnertall. 
Piniis hiunilior ramis a sumnutate ad radicem fere, P: F: Manitall, 
Gårtall. ' 

3:die Delningen. 

På Buskar mäd luden häng-giande Blomma samt en blötfrukt 
äller ett bär, på ett ifrån dänn avfallne Blommans rumm, helt åtskilt 
ställe sittiande, åg- mäd smala nålhwassa altjämtwarande blad. 
Juniperus fruticosa. C. Bauhini Enbuske, Ene, vulgo Jenä. A. 

Juniperus minima palnstris et sterilis, Ofruktsamm Enbuske. O: Brom 

4 : d e Delningen. 

På Trän äller Buskar mäd eu luden Blomma, samt en hwass, 
skråvlig äller IMaskartig tårr frukt äller kåmmre på sitt egit ställe 
sittjande. 

Alnus vulgaris, P: F: AI, vulgo Ällder. a. b. 

Betula C: B: P:s: vulgaris et maxima. Biöi'k, Bierk. a. b. 

Betula tVutex palustiis, foliis i'Otuudis et serratis. P: A. Fredagslöv, 

Långfredagslöv, vulgo 
Betula frutex palustris foliis oblongis et tructn satis odorato. P: A 

vulgo Gietpårs, Pars. 

a) Xota. Dänne Busken, hwillken är en species av Biörk, är 
liärtils inntet beskrewen av någon Botanico, qvantum novi, därföre 
har jag giwit ett sådant tiänl:t namn, såmm känn uttrj^cka dass 
qvaliteter. 

Tredie Glassen äller Balken. 

Av Buslmr, samm Inuca ei> Kläckartail Blomma. Flo.s Cam- 

paniformis. 

1. Delning. 

På Buskar mäd en Klack-blomma, i begiynnelsen trångare änn 
älljäst — tillika mäd ett litet mångrummat fröhus mitt uti blomman 
sittiande. 

Erica vulgaris humilis semper virens fi. purpureo et albo. J; Bauhini b. 
Liung, vulgo Eastbärris. 

Fiärde Glassen äller Balcken. 

Av Buskar åg Träen, såmm hawa en hel Pipig äller Trattartad Floa in- 
Blomma. fundibuli- 

tormis. 

1. Delningen. 

På Ti'än mäd Pipig Blomma samt ett bär, såmm liar sten uti 
sig under dänn avfallne Blomman tillvväxande. 
Cham?ecerasus Tournefortii 

Fågelbär, vulgo Hägg, liäggebärsträ. 



40 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. IKOÖ. 

2: (I ra Delningen. 

På Buskar mäd en Trattartad Bloinnia Ixs; ett biir i )nedeli)imkten 
på dänn avfallne Blomman. 

a. Thymehiea Tournefortii Vulg'o Kiiillarlials, Kiällerhalsbär 

AVäxer allenast i Höriisiö. 

3 : d i e Delningen. 

På Buskar, såmm synas wara Örter, mäd en Trattartad Blomma, 
samt ett bär under blomman wäxande. 
[ Vitis idöea folie oblongo canescente et tVuctu ciieruleo. Stora Blåbär, 
'. { vulgo Otterbär. 

[ Vitis idtea folio oblongo, crenato et fr. Cieruleo interdum nigi'o. Blåbär. 

b. Vitis idrea folio oblongo acuminato et fructn rubro intus albo et fa- 

rinaceo Miölbär, Miälabär vulgo 
Vitis idiiea folio subrotundo perenni et fr. rubro racematim aggi'egato 

P: A: Lingän, Xrösån vulgo Liubäi- 
Vitis idtea palustris fr: albo: rubescente Tranbär vulgo Tranubär. 

Nota. Namnet. Vitis idfea tyckes fnllan inntet tjäna på en sådan 
liten Bäi'buske, såmm Blåbär åg de andre species äre; ty däd, såmm 
skal kallas Vitis, måste nödwäudigt liawa likhet äller respect till 
"Wiuträdet, Invillkeu egiäntel:n av latinerne kallas vitis. Männ eme- 
dan Plinius redan i sinn tid sålunda hawer kallat dänue Frutex, så 
ha de äfterfölljande Botanici merendels behållit samma namn, förutan 
däd att någre få hawa kallat liåuåm Myrtillus, därföre att ett species 
härav tyckes ha sådana blad, såmm M^n-tenträd, — männ äfter de 
andra species inntet hawa sådana blad, så känn icke häller detta 
nammnet så wäl tiäna. Imellertid kunnde hann wäl kallas Myrti- 
fidium, åg däd mäd bättre åg klarare raison änn Vitis idfea. 

Fämmte Glassen. 

Av Trän åg Buskar, såmm hawa en FiimuMadig ällev av o sär- 
skillta blad bestående blomma. 

1. Delningen. 

På Buskar mäd Fämmbladig blomma åg ett litet änkelt Fröhus 
mitt uti sittjande. 
Rhus myrtifolia Belgica C: B. Påi'S. Myrepårs. IMyrpars. 

2: dra Delningen. 

På Buskar mäd Fämmbladig blomma ag ett bär i dänn avfallne 
Blommans ställe tilhväxande. 
a. Berbei-is marittima P: F. Surbär. Kallas älljäst av såmmliga Finn- 
bär. Wäxer nog wid Skiärgården, hawandes taggota qwistar åg 
gala bär, hwillka brukas av såmmliga på färsk fisk i stället för 
ättika. 



BILAGA. — PETEE ARTEDI. 41 

Fransula DodoiiPei. Brakwed. Wäxer nog- på skogariie i Brewik, 

Ledesiii, Tårrböle, wid Hyngiärsbölbärget etc. 
Ribes fr. riibro, Rudbeckii Röda AViubär. a. 

Ribes major fr. nigro. Rudbeckii Swarta Wiubär. a. 

3:die Delningen. 

På Trän mäd en fännnbladig blomma åg ett bär mäd frö innuti, 
under dänn åfallne blomman wäxande. 
Sorbus aucuj3aria Bellonii. Rönn, Röne, Rönbärsträ. a. 

Slätte Glassen. 

Av Buskar, såmm liawa en Irregulair äller åtskillig, ibland 
Fämmbladig, ibland 3Iångbladig Blomma. 

1. Delning. 

På Buskar mäd bemälte blomma åg ett ålångt änkelt fröhus, 
innunder den avfallne Blomman tilhväxande. 

Rosa sylvestris flore pentapetalo pallide rubro vel incarnato, P: F. 
Skogsrosor, vulgo Törne, Tornbuske. Örter åg Giäs — — — — 

— — — — fordras och blommornes färgs ant3'dande. 

Siunde Glassen äller Balken. 

Av de gemenaste åg enfalldigaste Jordwäxter äller örter, såmm 
liawa hwarken frö äller Blomma. 

1. Delningen. 
På Wattuörter utan frö åg blomma. 

Alga. Siögi-äs, Tång, Höter. Gotlilandice Håuter. 
Fncus. är ett annat slags siögräs. 

2. Delningen. 

På Jordwäxter äller Träwäxter al tjämtv.a rande utan frö åg* 
blomma. 

IMuscus vulgaris lapideus vel moutauus albus. Renmåssa. 
^Muschs niontanus vel lapideus albescens capitulo rubro. Färgmåssa. 

Röd liuwudmåssa. 
Musens vulgaris terrestris viridi-luteus seu domesticus, Husmåsa b. 

Musens albescens et rubore permistus palnstris. Hwit m3'rmåsa 
3Iuscus lapideus vel niontanus fusco-nigi-esceus. Steumåsa, Stenlätten. b. 
Musens tuhulatus viridis lapideus vel niontanus. Biörnöra, Awelnävre. 
Musens tubulatus et viridis salicis. Äwelnäwre. 
Musens tubulatus viridis Populi tremuhe. Awelnävre på xA.spen. 
]\[uscus capilliformis niger Abietinns. Swart Graulav. 1 ^ 

Musens capilliformis albescens Abietinns, Hwitt Granlav. f 

Musens capillaceus albus Pini arboris. Talllav. 



42 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Muscus capillaceus nig-er Betulinus Swart Biörklav. 

Idera albescens. Hwitt Biörklav. 

Muscus capillaceus albescens Aini. Hwitt Ållderlav. 

3:die Delningen. 

På Träwäxter altjämtwarande, sam genienligeu Kallas Tiukor. 
a. Fungus Salicis latifoliae seii odoratus Sälgtiuka Golagtestiuka vulgo. 
Fungns abietiuus. Bräntiuka. 
Fungus Pini. Talltiuka. 
l). Fungus Betulinus in juventute albus, postea nigrescente cute. 
Biiirktiuka, Fnösktiuka. 
Fungus Alninus, Alldertjuka. Alswamp. 

4: de Delningen. 

På Jordwäxter utan frö åg blomma, såmm årligen förgås åg 
åter igiännwäxa. 
Ij. Boletus. Murklor, vulgo Kosapp. 

Fungus capitulo orbiculari rubro et punctis interdum albis notato seu 

veueriatus. Fluguswamp. 
Fungus sylvestris capitulo pendente Skogssapp. 
Fungus capitulo pendente et albo in fimo prsesertini eqvino nascens. 

Dyngsapp. 
Lycoperdon. Kiäringfis. .Tordtiuka. 



Ättonde Glassen. 

Av Örter, såmm liawa grant frö, sämm ett miöl, niäun inngen 
Blomma. 

1 : s t a Delningen. 

På Örter utan blomma mäd ett grant mjölaktigt frö på nedre 
sidan av bladen sittiande. 

Filix caule simplici vulgaris. Ormbunke. Jäske. 
Filicula. Lillormbunke, Jäske. 
Polypodium vulgäre petreum vel montanum, P: F: Hällsöta, Stensöta. 

2 : d r a D e 1 n i n gen. 

På Örter utan blomma, mäd ett niiölaktigt frö öwerst däruppå 
i wissa runini förwarat. 

Licbeu vulgäre. Biörnmåsa. Dåvkoru, Kråkorn. 
Osmunda Adianti foliis Tournefort. Låsgräs. 

Jag har sedt några \\\å Qwarnhusbacken, wäxer älljäst nog på 
ett ställe wid Eödbacksänget i Umeå. 



BILAGA — PETER AETEDI. 43 



Nionde Glassen. 

Av Örter, såmm hawa en liårig Blomma utan blommblad. Flos 

stamineus 
1. Delningen. apetalus. 

På örter mäd en Hårig Blomma, av hwilka sammliga av samma 
släckte hawa Blommor, såmliga bara fröet. 
Equisetum aqvaticum foliis nudum sen junceum, Wattufräken. 
Eqvisetum palustre longioribus et tenuibns foliis et capitulo in sum- 

mitate. 

Fräkne, gåsfickie. 
Eqvisetum aqvaticum caule nudo, articulato tamen et nimis duro. 

Skiäfte. 
Eqvisetum sylvestre foliis teuuissimis et numerosissimis, Granugräs a. 

vulgo. 

2: dra Delningen. 

På Örter mäd en Hårig Blomma åg frö därunder, till en skråvlig 
knapp sammanfogade. 
Scirpus vulgaris. Säv äller Hwass vulgo Sävja. b. 

3:die Delningen. 

På Örter mäd en Hårig Blomma åg frökorn därunder till ett 
långt liuwud äller knapp sammanfogade. 
Arundo vulgaris. Eör. Riira. 

Gramen vulgatissimum et magnum. Stort gräs. vulgo Jegalen. 
Gramen vulgatissimum minus, palustre et sterile. Myrgräs. vulgo Hära. 
Gramen alopecuroides. O. E. Rävrumpegräs. 
Gramen tremulum. O. E. Darrgräs. Haragräs. 
Gramen palustre in summitate tomentosum. Ängiedun vulgo Myrkull. 
Gramen pauiculatum odoratum C. B. Hästebrädd. Golagtesgräs vulgo 
Gramen loliaceum seu Lolium Virgilii Klint, Swingelgräs, vulgo 

Äxinggräs. 

Hit liörer åckså allehanda sädes-örter, gemenligen kallade Ce- 
reales, såsåm Havra, Korn. Hirst, Eis, Bohwete, Eåg, Hwete. Män 
emedan de äre herba sativpe, därföre är onödigt att beskriwa deras 
species. 

Tionde Glassen äller Balken. 

Av öiter, såmm hawa en Eublommat, män särdeles formerad 
Blomma. 

1. Delningen. 
På Örter mäd bemälte Blomma, åg ett frökorn mitt uti Blomman. 
Acetosa pratensis flore rubro. Röd Syra. vulgo Fålksyra. a. 

Acetosa major flore albo, quae vulgo Lapathum, Märesyra, Swinsyra 
Alchimilla vulgaris C. B. Daggrosoi'. J. Maria? kåpa. a. 



44- VETENSKAPS-AKADEMIENS AKSBOK. 1905. 

Atriplex sativa alba. O: E: 2,euuni Malla. Akermålla. 

Bistorta minima alpina et sobolifera. R: 'SI. liten ormerot, Swalu- 

wingai'. 
Polj'gouum vulgäre. Trampegräs. 



Ällåfte Glassen. 

Av örter, såmm hawa en särskilt Blomma, sittiande wid siähva 
bladen, åg är lik ett öra, — samt en stor frökuåpp mäd frö åg segt 
slemm innnti. 
Dracunculus vulgaris seu Palustris P: F: Wattnpäppar, vulgo Tåske- 

gräs. 

Hit liörer åokså Scroplmlaria äller Swinört, mäun jag liar på 
intet ställe mera änn uti Ska<ren i Brunsunda såckn observerat hanne. 



Tålfte Glassen äller Balken. 

Av örter, såmm hawa en Enblommat åg Klåckavtad Blomma. 

1 . Delningen. 

På Örter mäd en Klåckblomma äg en liten blöt frukt mitt innuti. 
Liliofolium vulgäre P: A. vulgo Ivikiramsen. alias Lilium convalliuui. 

Liiiofolium sterile seu flore carens. P: A. vulgo Båckblad. 

Nota. Orsaken hwartöre dänne Örten inntet Känn Kallas Lilium 
convallium äfter gamla gnedet, är dänne : att hon inntet är någon 
art av Lilljor; tv Lilium convallium är så mycket såmm Back-Lillja 
äller en Lillja såmm iriixer i dalar, nu har dänne örten Liliofolium 
en Blomma liknande en klåcka, män — Lilium 'AWer rätta LilljanhSiY 
en blomma bestående av 6 blad, åg äre altsä twänne Örter, såmm 
differera toto caelo, såmm man plägar säga. 

Liliofolium kallas hon därföre att hannes blad äre aldeles lika 
mäd en del lilljors blad. 

2: dra Delningen. 

På Örter mäd en mycket liten Klåck-blomma, åg twänne frö 
inn under wäxånde. 

Gallium palustre flore albo. P: F. J. Marire Sängehalm. 
Gallium foliis qvatei-nis decussatim ad aiticulos caulis positis seu 
cruciata P: F. 

3:die Delningen. 
På Örter mäd en Klåckblomma åg ett trerummat fröhus innunder. 
Campanula vulgaris angustifolia. Blå Klåckor. 
Campanula angustifolia fl. albo. Hwita Klåckor. 



BILAGA. — PETER ARTEDI. 45 

Trättonde Glassen. 

Av Örter, såmm liawa en trattartad ällei- pipåt Blomma. Flos in- 

fuiuiibuli- 
1. Delningen. ^oi-mis. 

På Örter mäd trattartad Blomma åg- ett änkelt Fröhtts mitt uti. 
Men3'anthes paliistre latifoliiim et triphyllum Touniefort. ( 

Menyanthes palnstre ang-iistifoliuni et tiåphyllum Tournetort. Kiärr- ( ' ' 

AVäppling- vulgo Triblad. AVattutriblad. 

2 : d r a Delningen. 

På Örter mäd en trattartad Blomma, åg ett frul<orn innuti, på 
€tt ställe, såsåm ett låugt Imwud sammanfogade. 

Plantago vnlgaris folie glabro et oblougo. Wäg-groblad. a. 

Plantago latitblia incana C: B. Groblad mäd gråludne blad. :i. 

3 : d i e Delningen. 

På Örter mäd en trattartad Blomma åg ett långt Fröhus inn 
nnäer Blomman. 

Yaleriana vnlgaris campestris vel palustris P. F. vnlgo Wåndelrot. a. 
Yaleriana sylvestris major C: B. Skogs AVäudälrot. a. 

Fiortonde Glassen. 

Av (3rter, såmm liawa en Enblommat äller ankel, uedantill Pipåt, 
männ åwantill säsämm ett Kårs äller HJid/ormerad Blomma. Flos 

rotatus. 
1 . Delningen. 

På Örter mäd bemälte Blomma åg fyra frökorn i Blommhylstret 
bart sittiande. 

Ecliium scorpioides arveuse. C. B. Huggormsört. 

Yeronica sylvestris repens folio exiguo, oblougo et serrato, flore a. 

pallide cteruleo. P: F. Skogsärenpris. 
Verouica Immilior sen campestris folio magno creuato. Ärenpris. a. 

Fämmtonde Glassen. 

Av Örter, såmm liawa en ankel uedantill pipig åg åwantill lika 
•såsåm Gapande Blomma. 

1. Delningen. 

På örter mäd gapande Blomma, övra Läppen, såsåm eu skied 
utliålkat, samt fyra frökorn uti Blommhölstret bart sittiande. 
Lamium folio oblougo, flore magno luteo. vulgo Då. 
Lamium minus, flore rubro. Mindre Dä, Lilldåuu. 



b. a. 



46 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅESBOK. 1905, 

2 : cl r a Delningen. 

På Örter mäd en (i-apaude Blomma, hwars uvra Läpp är lik 
en hiälm, åg 4 frökorn i Blomhölstret bart sittiande. 
Brnnella viilgaris fl. purpnreo. Halsgräs. 
Cassida sylvestris sen vulgaiis flore cfiei^uleo. 

3 : d i e Delningen. 

På Orter mäd Gapande Blomma övra Läppen lik en Hjälm åg 
ett twåriimmat fröhus mitt i blomman wäxande. 
Melampyrum vulgäre sen sylvestre flore hiteo. P: F. Koliwete vulgo 

Miölkwallen. 
Pedicularis pratensis lutea vel crista galli C: B. Gult Lnsegräs, 

Pänninggräs. 
Pedicularis palustris rubra, elatior J: Raii liist: 770. kallas gement 

i Nordmaling Skrapaballgräs. 

4 : d e Delningen. 

På örter mäd en gapande Blomma, hwars bägge Läppar äre i 
delar kluvne åg ett avlångt ticårummat Fröhus mitt i Blomman. 
Eupbrasia campestris flore tricolorato. P: F. Ögnatröst. 
Gärtru Märet på Wallen Kallar dänne Örten Ryggvvärksgräset. 

5 : t e Delningen. 

På örter mäd en Gapande Blomma åg fyra frökorn i Blomm- 
liöllstret, hawande dässutan årligen andra fröen utan Blomma, wa- 
randes dänn Gapande blomman öwermåttan rar till att flnna. 
Urtica major. Stornässla. 
Urtica minor caule rubente. P: F. Etternässla. 

Säxtonde Glassen. 

Av ijrter, såmm hawa faller, en Enblommat äller ängkel Blomma, 
männ sä aldeles uti 4. 5. 6 äller 7 blad fördelat, att manu näppligen 
annat känn tro, änn dänn wore Fyrbladig, Fämmbladig, Säxbladig 
äller Siubladig. 

1. Delningen. 

På Örtei- mäd en ängkel, männ till annse[e]ndet FyrUadig Blomma, 
åg ett långt smalt fröhus därunder. 
Chamjeneriou angustifolium alpinnm flore purpnreo. Tournefortii. 

All my eke. 
Chamtenerion minus vel palustre flore incarnato. P: F. lilla Allmycke. 

2: dra Delningen. 

På Örter mäd en ängkel, männ uti 5 delar äller blad, Kluwen 
Blomma, åg ett Fämmrammat Fröhus i medelpunckten av Blomman 
tilhväxande. 



BILAGA. — PETER ARTEDI. 47 

Oxytriphylluin sylvestre flore albo P: A. Haresyra, Harewäpp- 
ling-. 

3:die Delningen. 

På Örter mäd en ängkel, niänn uti 6 äller 7 delar Kluwen 
blomma, att hon vvid anse[e]ndet synes wara Säxbladig- äller Siubladig, 
åg ett ängkelt fröhus i medelpunckten av dänn bårtfallne blomman. 
Androsace Tournefortii Skogsblomma, Stiärnblomma. 

Siuttonde Glassen. 

Av örter, såmm hawa en Fyrbladig-, männ likasåmm en Fjäril 

äller Såmmartagel, formerad Blomma uti ett ängkelt äller okluwit Flos 

Blommhölster sittiande. papiliona- 

ceiis. 

I . Delningen. 

På Örter mäd en merendels Fyrbladig Fiärelblomma åg ett litet 
fröhus mitt uti, till ett huwud äller Knapp sammanfogade 
Trifolium pratense tlore monopetalo Tournefortii Röd Wäppling. 
Trifolium pratense album. C. B. Hwit väpplingen. 

2 : d r a D e 1 n i n g e n . 

På Örter mäd förbemälte blomma åg en ängkel lång skida i 
dänn avfallne Blommans rumni tilhväxande. 
Orobns sylvestris. Will Lakrisrot Lågelärter, Musärter. 
Vicia flore purpui-eo-coeruleo. Musärter. 

Adertonde Glassen. 

Av Örter, såmm hawa en slät Fyrbladig Blomma. 

1. Delningen. 

På örter, mäd Fyrbladig Blomma åg ett ticånDiimat fröhus 
mitt uti. 

Cardiconum folio sinuato, P: A. Taskegräs. J. Marine Nåldyna, a. 
Thlaspi arvensis siliqvis latis C. B. et rotundis. Pänninggräs. Mag- A. 

Krassen. 

2 : d r a Delningen. 

På Örter mäd Fyrbladig Blomma åg en lång, nålsmal åg twå- 
runimat skida, mitt uti tilhväxande. 
Cardaniine prateusis magno flore Tournefortii. Eugie-Krassa Braxen- a. 

blåmster. 
Eruca agrestis, P: F. Bondsenapp, a. 

3:die Delningen. 

Pä Örter mäd Fyrbladig blomma åg ett äller flere Bär mitt uti 
tillwäxande. 



48 VETENSKAPS- AKADEMI ENS ÅRSBOK. 1905. 

Hypericopljyllniu vulgäre. P: A. Hönsbär, 
b. Paris Dodoiiiei. viilgo Trållbär. wäxer nog i Ledeånäsen. 
Smilax unifolia Imniillima Tournefort. 

Dänue ört synes i hastighet, såmni dänn wore ett litet Liliofuliuni. 

Nittonde Glassen. 

Av Örter, sånini hawa en Fämmhladig Blomma. 

1. Delningen. 

På Örter niäd en Fiimmbladig Bloniiua nti ett dinpt åg ängkell 
Blommhölster sittiande, åg ett äukelt fröhus mitt uti. 
Lychnis sylvestris angustifolia tlore rubro P: F: Röda Tiärublåmnister. 
Lychnis sylvestris angustifolia tlore albo P: F: Hwita Tiärublåmnister. 

Dässe twänne species finnas nog wid Ledeåen i näsen åg wid 

Laxgården. 
Lychnis segetum major flore albo C: B. Pin: 204. vulgo Skacki^a. 

2:dra Delningen. 
På Örter mäd 5-bladig Blomma åg ett ankelt fiöJtns mitt uti. 

Alsine vulgaris domestica flore albo P: F. Hönsegräs. vulgo Tagge, 
Swintagge. 

Alsine angustifolia tiore caäi-uleo, P: F. Blått Hönsegräs. 

xUsine sylvestris caule longissimo et flore albo. P: F. Skogshöns- 
gräs. 

Paruassia palustris et vulgaris Tournef. 

Är en wacker Invit blomma, såmm wäxer in på ängestranden, 

långt inn på hösten i stor ymnoghet. 

Ynlgus har intet namn på hanne, ty hon är liten, 
b. Mucosa folio oblongo P: A. Silhårgräs. Tätgräs. 

Mucosa folio lotundo cochleato P: A. Tätgräs, alias Ros Solis de 
mal i. 

3:die Delningen. 

Pä Örter mäd Fämmbladig Blomma åg ett Fämmnnnmat fröhus 
mitt uti. 

Pyrola rotundifolia minor C. B. P, 191. 
^' Pyrola folio mucronato, serrato, C. B. P. 191. 

Är en liten ört mäd stadig stiälke, såmm wäxer allenast i Sko- 
gen mäd Hwitaktiga blommoi-. 

4: de Delningen. 

På Örter mäd en Fämmbladig Blomma åg 5 särskillta smala 
fröhus mitt uti sittiande. 

Geranium flore purpureo-coeruleo. Stårkenäv. Tranenäv. 
Wäxer nog i Ledesiö åkren. 
a. Sedum minus teretifolium album. C: B: Bladlösa, Stenlök. 

Dänne ört har jag allenast observerat på Qwarnhusbacken. 



BILAGA, — PETER ARTEDI. 49 

Anacampseros miuor rotundiore folio senipervireus. T: B: 3. 682. a. 

Dänne Örten wäxer merendels i Bärgsskrewor, hawandes tiåcka 
saftiga blad, åg är dänn samma, miid hwilken dänn Tårparen i 
Roslagen för några år sedan tillika mäd andra ingredientier, mäd sä 
stor framgång cnrerade Boskapssjukan äller Ko-pästen. 

Tjugunde dassen. 

Av Orter, sämm liawa en Fämmbladig Blomma, sittiande på 
granna stiälkar, såmm medelst sinn positur fiirorsaka en Ring, circel 
äller Krona. 

1. Delningen. 

På Circel-örter mäd Fämmbladig blomma åg 2: ne långa smala Fios um- 
åg släta frökorn innunder. beiiatns. 

Chserophjllum vulgäre domesticum foliis Carvi P: F: Hundloka, 
Hundkumming vulgo, 

2 : d r a Delningen. 

På Kron-örter mäd 5 bladig blomma åg twänne små randiga 
frökorn innunder. 
Carvi C*salpini 191 BröKuming. a. b. 

3 : d i e Delningen. 

På Kron-örter mäd 5 bladig blomma kg twänne avlånga nåaot 
stora, samt randiga frökoi'n innunder. 
Angelica aqvatica C. B. AVattuangelika, Biörnstuten vulgo. 

Tiugu Första Glassen. 

Av örter, såmm hawa en Trregulair, oregelbindig äller ostadig- 
blomma, antingen Fj-rbladig, — Fämbladig, 8äx- Sin- Åtta- Nie- Tie- 
äller Mångbladig blomma. 

1 . Delningen. 

På Orter mäd irregulair antingen Fyr- Fämin- Säx- 81u- äller 
Mångbladig Blomma åg små bara frökorn utanpå ett bär äller en 
hög onyttig frökaka sittiande. 

Fragaria vulgaris C: B. Smultron. Jordbär. a. 

Pentapbylloides argenteum alatum sen Potentilla Tournef. Gåsgräs. 
Pentapliylloides palustre rubrum Tournefortii Kråkfot. 
Tormentilla sylvestris flore tetrapetalo et radice magna. P: F. Blodrot, a. 
Tormentilla flore pentapetalo radice minori P: F. Liten blodrot. 

Ranunculus pratensis acris flore pentapetalo P: F. Smörblåmmster. 

vulgo INIidsåmmarsgräs. 
Ranunculus palastris apii folio-laevis C. B. AVattublåmmster. 

4 



50 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. ]'.t(ir). 

2: dr a Delningen. 

På Wattnörter niäd en irregulair under tiden Fämmbladig:, niänn 
merendels niångbladig- Blomma åg ett stort måvgrummat fröhus 
mitt uti. 

Nymphsea fiore luteo pentapetalo. 
Nymplia?a flore albo polypetalo P: F. 

Gula åg hwita siöblad. 

3:die Delningen. 

På Örter mäd irregulair merendels Fämmbladig, undertiden mång- 
bladig Blomma, åg många smala särskilta fröhus mitt uti. 
Populago flore majore, minore vel pleno. Tournefortii Kalöleka, 

Smörgåla, 

4: de Delningen. 

På Örter mäd en irregulair, — Fämni- Sax- äller Siubladig 
Blomma, medelst öwersta Stiällkarne till en Klase sammanfogade, åg 
många särskilta frökorn äller fröhus mitt uti. 
Thalictrum inodorum omnium minimum O. Eudb. Fil. minsta Ängieruta. 

Dänne ört har jag allenast observerat på ett ställe nedanföre 

krogtommten här wid wallen. 
a. Ulmaria Clusii Hist. 198 Byttgräs, Elggräs. vulgo Pärsmästgräs. 

5: te Delningen. 

På Örter mäd en irregulair, Fyr- Fämm- Säx- Sin- Åtta- äller 
— Mångbladig Blomma åg ett bär mitt uti. 
a. b. Eubus vnlgaris caule spinoso P: F. Brännbar, Hallon. 
Eubus repens fructu racemoso, vulgo Labrusca Tågbär, 
a. b. Rubus palustris folio Eibes et fructu magno primum rubescente dein 
luteo. P: F: Hiortrånn, Snåtterbär. 
Eubus humilis agrestis Sveciye septentrionalis, flore rubro sed peta- 
lorum numero admoduni variabili P: A. Åkerbär. 

Tiugu Andra Glassen. 

Floa Av örter, såmm hawa en Särdeles Onamngivlig Blomma. 

Anonialua. 

1. Delningen. 

På Örter mäd en särskilt Fämmbladig Blomma åg ett ängkelt 
trekantigt fröhus mitt uti. 
Viola bicolor arvensis C: B. Åker-violer. 
a. Viola cami)estris foliis propemodum triangulis P: F Ängiefioler. 
Viola palustris, folio rotundo et flore pallide c;eruleo P: F Bäckfioler. 

2: dra Delningen. 

På Örter mäd en särskilt Säxblaäig Blomma, åg ett långt fröhus 
innunder. 



BILAGA. — PETER ARTEDI. 51 

Orchis prateusis folio niaculato. vulgo Marikogräs. 

Orchis paliistris folio macnlato et radice palmata. Haiulpungar. a. 
Marikog-räs. 

Tiugu Tredie Glassen. 

Av Örter, såiiiiu liawa Granna Pipåta Blommor till en knäpp Fios tubu- 
saniman fogade åg uti ett enda Blommhölster sittiande. latus com- 

positus. 

1. Delningen. 

På Örter mäd saninianfogade Pipåta Blommor åg frö därunder 
uti Blomhölstret bart sittiande. 

Artemisia vulgaris caule iuterdum rubescente. Gråbo. Röbo. a. 

Tanacetum vulgäre luteum. G. B. P. Maskdöda. Renfana. a. 

Jag har allenast sedt hanne på ett skiär i Nordmaliugstiärden 
icke långt ifrån Furuöreu. 

2: dr a Delningen. 

På Örter mäd sammanfogade pipåta Blommor åg frö därunder 
mäd fiun uppå uti Blommhölstret sittiande. 
Garduus agrestis vel campestris flore rubro. gemen Tistel. 
Garduus repens agrarius Rudb. Åkertistel. 
Filago vulgaris flore rubro. 
Filago vulgaris flore albo. 
Filago flore niixtim rubro et albo. 

Kattfötter, röda, hwita äller spi-äcklota. 

Tiugu Fiärde Glassen. 

Av Grter, såmm hawa granna nedantill pipåta, åwantill Släta Flos aemi- 
Blommor, till ett huwud uti ett enda Blommhölster sammanfogade, tubuiains. 

1. Delningen. 

På Örter mäd en halvpipig åg slät Blomma, samt frö därunder 
mäd fiun uppå. 

Hieracium vulgäre foliis Malacocephali et floribus luteis P: A. Höke- 
gräs, vulgo Hästgräs. 

Hieracium flore cirruleo. Blått Hökegräs. Wäxer på Långeds åkren, 
älljest har jag intet observerat, 

Malacocephalum vulgäre P: A. Dunhuwud, Stadufluren. b. 

Sonchus foliis oblongis. — Stort Hästgräs. Miölktistel. 

Tiugu Fämmte Glassen. 

Av Örter, såmm hawa en Strålwis äller Stiärnhlomma, nämligen 
Kullen mitt uti av Pipblåmmar åg en Krona Kringående av släta 
blommor bestående. 



bJ, VETFONSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

1. Delningen. 

Av Örter mäd en Strålblomma åg hart frö innunder på Kullen 
sittiande. 
Bellis caule fnliose major. C: B: P: Oxeöga, Prästekraga. 

Jeanne har jag allenast observerat nti Lewar wid bäcken, 
('hanuiemeliim foetidnm vulgäre. Ki'agablåmster. Kragagubbar. 
. ChanifRmelum minns odoratum Sötblåmmster. Camillblomraa. 
I Millefolium vulgäre flore albescente. Hwit Eöllöka. 
\ Millefolium minns flore rabescente. Tusengren, Eöllöka mäd rödaktig 
blomma. 

2: dra Delningen. 
På Örter mäd en Strål-blomma åg frö innunder mäd fiun nppå. 
j Dorea foliis latis tantillum serratis. P: A. Gyllenris. Groört. 
\ Dorea Poliis augustioribus. Groört. 



Anmärkning öwer föregående Method. 

1. Däd är wäl dänu närmaste wägen att lära Kiänna Örter 
medelst demonstration av en förfaren Botanico, männ emedan minnet 
är ostadigt åg fallande, därföre liawa de nyaste Botanici Methodici 
nödgas att sättia alla Vegetabilier uti wissa Classer åg Delningar, 
så att dänn, såmm förstår kånstorden uti Botaniqven (: Terminos 
artis Botanicre :) känn, sedan hann gienom demonstration lärt kiänna 
de nödigaste Örter, siälv föra till sinn Glass åg Delning, alla före- 
kåmmande obekannte Vegetabilier. 

2. Att hwar åck ett trä, Buske äller Ört, har namn av någon 
vviss Auctor, är giordt för större wisshet åg Klarhet skull; ty älljäst 
skulle bliwa en gruvvelig confusion åg willerwalla i Botaniqven. 

Havvande bemällte Trä äller Örter antingen 

l:o Namn av dänn Auctor, såmm dänu alldraförst hawer låtit 
riktigt skiära i trä äller sticka i Kappar; äller åck 

2:o Av dänn, såuim hawer giwit hwar åck en af damm, ett 
sådant nomen specificum, såmm kaun uttr^^cka dass skapnad äller 
qvaliteter, ty att giöra utritning på de Örter åg Vegetabilier, såmm 
hawa många species, wore onödigt åg för widlyftigt, hwarföre åg 
dänn Franske Botanicus Doctor Joseph Pitton Tournefort uti sinn 
Anledning till Örte Kånsten, Institutiones Rei herbarine, har allenast 
utritat Blomman åg fröhuset äller frucMen vä hwar åg ett Vegetahile, 
hållandes haun de andre delarne onödige att tillika utsättias. 

Nota. 

Anngående Träens, Buskarnas åg Örternas principier äller Grund- 
stycken, åg därutav fölljande Kraft så wäl in usu civili, såmm uti 
Medicin, så hörer däd wäl inntet hit, utan till Chymien äller Skilje- 
Kånnsten, imellertid har jag l:o satt i brädden för damm, såmm nu 
förtiden äre usnales in Medicina ett a, undertiden ett stort A för 



BILAGA. — PETER ARTEDI. 53 

damm nämligen, såmm äre utav Kraftigare Grundstycken åg därföre 
i mera bruk. 

2. För de andra mäd ett h i brädden, betyder att de antingen 
äre bruklige uti Oeconomien, Färgie Kånnsten äller något annat Handt- 
wärk, såsåm till exempel Trauebären uti Gullsmeds Kånnsten. etc: 

3. Männ emedan mann inntet har stor nytta uti siälhva praxi 
därav, Att mann allenast simpliciter wet, Att dänn äller dänu Orten 
brukas uti Medicin, utan HicartUl de egiänteligen Kunna föras i bruk, 
sä will jag tillsättia fölljande Puncta TheoreticoPractica. 

1. För Sår, hesijnnerligen färska, huggna, skurna äller stuckna, 
samt alt Jiicad mann plägar föra till solutionem continui, äre fölljande 
något adstringerande äller sträiva samt litet åljeaktige Vegetahilier, 
approprierade. 

Av 2:dra Classen. 
Folia et Cortices Populi et Salicis. 
Folia et succus xllni et Betulye. 
Resina abietiua. 



Eqvisetum. Granugräs. 
Plantago. Verouica. 
Pyrola. 8eduiii. 



Av 9:de Classen. 
Av 12:te Classen. 
Av ll):de Classen. 



Av 25:te Classen. 
Chamyenielum odoratum. l)orea. Millefolinm. 

Dåck måste av dässe föregående tagas Saften, Alljan äller däd 
bättre är Essensen. AUer åck bringas till Salltcor, medelst kokande 
i osalltat smör. 

2. För de Siukdommar, såmm Kåmraa av alt för slappa hinnor, 
Invarav Ventriculus åg lutestina bestå, såsåm Diarrhsa, Dysenteria, 
Leienteria, äller allehanda slags Utsot, äre fölljande Adstringerande 
iiller sträwa Vegetabilier, approprierade. 

Av 2:dra Classen. 
Aini et Betuhe cortices. 
Populi et Salicis cortices. 

Av 5:te Classen. 
Berberis. 

Av 4:de Classen. 
Fungus Salicis latifoliye. Sälgtiuka. 

Av 8:de Classen. 
Filicis radix. 



54 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Av 10:rle Classen. 
Alcliimilice radix. 

Av 14:de Classen. 
UrticsB radix. 

Av 21 Classen. 
Torinentillae. radix. Pentapliylloides. 
Ulmaria ipsa et radix. 

Dässe brukas anntingen pulveiiserade uti Stålwatn, äller Extrait 
därav giordt niäd gement Brännwin. 

3. För de Siukdommar, såmm kamma av en tiåck åg mäd seg 
pituita åppfylt blod, e: g: Skiörbiugg Miältsiuka gemenligen så Kallat, 
Tårrwärk etc: are fölljande Vegetabilier, såmm äga ett sal volatile 
i största ymmnighet, approprierade. 

2:dra Classen. 
Betulpe succus vel liqvoi-, vere ex Igesa arbore exstillans. 
Jnniperi BaccBe et lignum ipsnni. 

12: te Classen. 
Menyantlies. 

18: de Classen. 
Cardaraine. Ernca. Tblaspi. 

19. Classen. 
Anacampseros. Sedum. 

20. Classen. 
C ar vi. 

21. Classen. 
Eubus palustris et Rulius agrestis. - 

2o Classen. 
Tanacetum. 

25 Classen. 
ChamcBmelum odoratum. 

Utåmm dässe är åckså Acetosa en wanlig Skiörbiuggs ört, oan- 
sedt bon är mera Sur änn Alkatisk. 

Nota. Dässe föregående, brnkas inntet simpliciter, utan man 
måste uttaga siällwa Essencen äller ålljan därav, Männ dänn, såmm 
däd inntet Kaun, åtminstone prässa Saften därutav äller åck, däd 
minnsta omaket är. Koka Decoct av de samma. 

4. De övriga Vegetabilier mäd a i brädden, äre merendels 
specitica för ett äller annat. Såsåm 

Av 6:te Classen. 
Atskillige prteparationes Rosaj för huwudwärk åg andra morbis Cerebri. 



BILAC4A. — PETER ARTEDI. ob 

7. Glassen. 
Ijycoperdon iiller Kiäringfis att Stilla blod. 

8:de Glassen. 
Polypodinm, Hällsöta, för Bröstsjukor. 

5:te åg 16:te Glassen. 
Ribes baccse et Oxytriphyllum för Hetsig Feber. 

12:te Glassen. 
Liliofolii flores för Apoplexie äller Slag. 

Av 13:de åg 20:de Glassen. 

Valeriana ét Angelica för besmittsam Luft åmni wåvtiden, jännväl 
siällwa Fästen. 

Av 13:de åg 25:te Glassen. 
Plantaginis, Groblad, et Millefolii radices för Tandwärk. 

20:de Glassen. 

Garvi för Goliqve. 

23:de Glassen. 

Artemisia ad expellendum foetum vel vivum vel mortuum et secnn- 

dinas nmliei'uni. 
Tanaceti flores för matkar i Tarmarne. 

25:te Glassen. 

Glianipemelum odoratum att Koka åmmslag utav, såm är nyttig i alle- 
handa ntvvärtes wärk åg sveda, samt swulnader. 



Enplirasia åg Orcliis äre mycket berömde av de gammla för 
deras virtutes singulares et specificas, hwilket dåck inntet tinnes 
wara av stort wärde. 

Nordmalings Prästeg: d: 27. Febr. A:o 1729. 



Liten Förtekning på de Medicinaliska "Wigter åg Mått. 

Gr. s: granum, så mycket såm ett Sädeskorn tungt. 

O Ser: Scrupulus 20 gran äller ^/s q v. 

j DrachiTia, är GO gran, 3 Scruplar äller 1 qv. 

^ Uncia 8_^qvintin äller 2 lod. 

^|3 uncia semis 1 lod ^/a uns. 

U libra. 12 uns äller 24 lod. 



, 56 A^ETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

?Z"p, libra seniis, ^2 Sk^ 12 lod. 

M. McUiipnliis, En hand fnll. 

P. Piigillus. Så mycket niaun tar mäd ett äller tvvå fingger, 

Mensiira s: Ett Mått, Så mycket såmm 3 Skålpund watn. 

Ana. s. Lika mycket av Invaidera. 

Q: S. qvantum siifticit. 

C^: V. Qvantum vis. 

Q: P. qvantum placet. 

S. A. secundum artem, äfter maneret. 

j 1. ij 2. iij 3. iiij 4. v 5. vj G. vij 7. viij 8. uti räkning-. 

H:r Elias Hellenius d. 27. Febr. 1729. 



K. Vetenskapsakademiens samman- 
komster 1904. 



1. Sammankomster för Akademiens egna ärenden. 

Sammankomsten onsdagen den 13 januari. 

Närvarande 40 ledamöter. 

Akademiens preses, som representerat Akademien vid den 
hundraårsfest, som »Schlesische Gesellschaft fiir vaterländische 
Cultur i Breslau» firat den 17 december förlidet år, framförde 
nämnda sällskaps tack för den uppmärksamhet xA.kademien 
visat sällskapet genom att sända en representant. 

Akademien beslöt lämna sin preses i uppdrag att den 21 
januari, då Akademiens Höge Beskyddare Hans Maj:t Konun- 
gen fyllde 75 år, infinna sig å Kungl. slottet och där å Aka- 
demiens vägnar göra anteckning i den lista, som komme att 
framläggas för införande af underdåniga lyckönskningar. 

Preses tillkännagaf, att Akademiens inländske ledamot af 
åttonde klassen bruksägaren Carl Edvard Ekman med 
döden af gått. 

Ett af herr Rosén och friherre De Geer samt professor 
H. E. Hamberg afgifvet utlåtande öfver en af docenten 
A. Hamberg till K. Maj:t ingifven, till Akademien remitterad 
underdånig ansökan om understöd för utgifvande af en veten- 
skaplig redogörelse för hans mångåriga undersökningar i Sar- 
jekfjällen i Luleå lappmark blef af Akademien godkändt. 

Akademien godkände äfvenledes ett af herrar Rosén och 
BoHLiN afgifvet utlåtande öfver en af bestyreisen för den 
astronomiska kongress, som vore afsedd att hållas i Lund 
imder instundande september månad, till K. Maj:t ingifven 

Vetenskaps- Akademiens Årsbok. 3. 1905. (J 



74 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

och till Akademien remitterad underdånig ansökan om ett 
anslag af 3,000 kronor såsom bidrag till betäckande af de med 
kongressen förenade kostnader. 

En skrifvelse från K. Landtbruksakademien med god- 
kännande af Akademiens förslag till bestämmelser rörande 
det Letterstedtska inrikes resestipendiet upplästes och lades 
till handlingarne. 

Berättelser om resor, som företagits med understöd från 
Akademien, hade inkommit från kand. Selim Birger, kand. 
Nils Sylvén, kand. H. Witte, studer. P. A. Roman, licen- 
tiaten Nils Holmgren och amanuensen T. Vestergren. 

Enär år 1907 tvåhundra år förflutit, sedan Linné föddes, 
beslöt Akademien tillsätta en kommitté af sju personer för 
att afgifva förslag rörande det sätt, hvarpå Akademien borde 
fira detta minne. Till medlemmar i denna kommitté valdes 
herrar Fries, Wittrock, Retzius, Tullberg, Théel, Na- 

THORST och AURIVILLIUS. 

Af räntan å Edlundska fonden beslöt Akademien, att 
ett pris å 600 kronor skulle tilldelas fil. licentiaten Carl 
Benedicks för hans i öfversikten af Akademiens förhand- 
lingar intagna afhandling: »Elektriska ledningsmotståndet hos 
stål och rent järn». Återstoden af räntan, 688 kr. 20 öre, 
skulle läggas till fondens kapital. 

Enligt femte klassens förslag beslöt Akademien, att räntan 
å Schéele fonden skulle tilldelas kandidat Otto Holmberg 
för fortsatta undersökningar rörande de sällsynta jordarterna. 

Till bibliotekarie vid Akademiens bibliotek kallade och 
antog Akademien amanuensen vid samma bibliotek, fil. doktor 
Jakob Adrian Bergstedt. 

Till kommitterade för afgifvande af förslag till bortgif- 
vande af de Letterstedtska prisen för utmärkta författare och 
för öfversättningar utsagos herrar Lindstedt, Rosén, Ceder- 
BLOM, Hasselberg, Törnebohm, Théel, Retzius, Siden- 
bladh och Dahlgren samt till användande af de Letter- 
stedtska medlen för maktpåliggande vetenskapliga undersök- 
ningar herrar Théel, Söderbaum och Arrhenius. 

Till revisorer för granskning af Stockholms högskolas 
räkenskaper och förvaltning för år 1903 valdes friherre Skog- 
man och herr Rosén samt för granskning af Nordiska Museets 
räkenskaper för samma år herrar Phragmén, Eriksson och 
Arrhenius. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1004. 75 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar: 

i Akademiens Handlingar: l:a) Die strukturbietenden 
Pflanzengesteine von Franz Josefs Land af grefve Hermann 
till SoLMS Laubach; 2:a) Ueber das vegetative Leben der 
Getreiderostpilze. 1. Vuccinea glumarum af professor Jakob 
Eriksson; 3:e) Studien iiber Regenerations- och Regulations- 
erscheinungen. 1. af docenten O. Carlgren; 

i Arkiv för matematik m. m. : Sur Textension de la 
methode d'intégration de Riemann af docenten E. Holmgren; 

i Arkiv för kemi m. m.: Ueber Löslichkeitserniederung 
1. af doktor Hans Euler; 

i Arkiv för botanik: l:a) Beiträge zur Kenntniss der 
siidamerikanischen Aristolochiaceen af amanuensen doktor G. O. 
Malme; 2:a) En studie öfver jungfruns fanerogamvegetation 
af lektor J. Erikson; 3:e) Die Tetradenteilung in der Sam- 
enanlage von Taraxacum af professor H. O. Juel; 

i Arkiv för zoologi: l:a) Hydracliniden aus Siidamerika 
af docenten Erik Nordenskiöld; 2:a) Coprophagen der Aus- 
beute des Herrn Professor Y. Sjöstedt aus Camerun af herr 
C. Felsche. 

Utgifven skrift: Meteorologiska iakttagelser i Sverige. 
Band 43 för år 1901. 

Skänker: Till Berzeliusmuseet en kontaktgoniometer, som 
tillhört Berzelius, af kandidat Erland Nordenskiöld. Till 
biblioteket från professor G. Kahlbaum i Basel en af fröken 
Emilia Wöhler gjord öfversättning till tyskan af Berzelius 
själf biograf i. 



Sammankomsten lördagen den 16 januari. 

Närvarande 35 ledamöter. 

Sedan i vederbörlig tid anbud å öf vertagande af almanacks- 
privilegiet för åren 1906 — 1915 inkommit 1) från aktiebolaget 
P. A. Norstedt & Söner mot en arrendeafgift af 95,000 
kronor för första året samt 1,000 kronors förhöjning för hvarje 
följande jämte 25 procents rabatt å bolagets räkningar å af 
Akademien utfördt tryck; 2) från direktör Arvid Sohlman 
mot en arrendeafgift af 105,000 kronor för första året samt 



76 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. UH)5. 

1,000 kronors förhöjning för h varje följande år samt 3) från 
Almqvist och Wiksells boktryckeriaktiebolag Uppsala mot 
en afgift af 115,000 kronor för första året samt 2,000 kronors 
förhöjning för h varje följande år, beslöt Akademien dels att 
förkasta alla nu föreliggande anbud, dels att, sedan nytt för- 
slag rörande bestämmelserna i arrendekontraktet blifvit ut- 
arbetadt, infordra nya anbud. 

Till medlem i direktionen för Stockholms stads under- 
visningsverk för åren 1904 — 1906 utsågs Akademiens sekre- 
terare herr Aurivillius. 



Sammankomsten onsdagen den 27 januari. 

Närvarande 30 ledamöter. 

Ett af förvaltningsutskottet uppgjordt förslag till bestäm- 
melser, som skulle inflyta i ett blifvande kontrakt om öfver- 
tagande af alraanacksprivilegiet, blef af Akademien godkändt. 

Anmäldes, att en person, som önskade att under sin 
lifstid vara okänd, såsom ett tacksamt erkännande af de ut- 
märkelser, som genom Akademien kommit honom till del, 
enligt bifogad förbindelse till Akademien öfverlämnat ett 
belopp af trettiotusen kronor, hvars årsränta efter donators 
död skulle användas dels för belönande å vissa tider medelst 
en medalj i guld af tjugondesjunde storleken af för mänsk- 
lighetens upplysning, förkofran och förbrödring synnerligen 
viktiga och välsignelsebringande arbeten, dels till stipendier 
åt unga svenskfödda män för resor i främmande länder i 
af sikt att studera det praktiska af ingeniörsyrket. 



Sammankomsten onsdagen den lO februari. 

Närvarande 31 ledamöter. 

Anmäldes, att Akademiens utländske ledamöter af tredje 
klassen professoren vid universitetet i Ithaca H. Robert 
Thurston och civilingeniören Friedrich von Hefener-Alte- 
neck i Berlin med döden afgått. 

Meddelades, att Kungl. Maj:t, i enlighet med hvad Aka- 
demien tillstyrkt, tilldelat docenten S. Lönborg ett anslag 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 77 

af 2,000 kronor för utgifvande af en facsimileatlas till hans 
arbete: »Sveriges karta». 

Herr Arrhenius lämnade en kort skildring af Akade- 
miens nyligen aflidne ledamots F. von Hefener-Altenecks 
lif och verksamhet. 

Ett af herr Wittrock upprättadt förslag till stat för 
Bergianska stiftelsen fastställdes, hvarjämte bestämdes att 
behållningen från föregående år, omkring 1,800 kronor, skulle 
läggas till fonden för vattenledning. 

På förslag af förvaltningsutskottet beslöts, att hädanefter 
årligen en femtedel af räntan å Flormanska fonden. Grillska 
donationen, Letterstedtska fonden för särskildt maktpåliggande 
vetenskapliga undersökningar samt Beijerska donationen skulle 
läggas till kapitalet för dettas förökande. 

Anmäldes, att Regnellske stipendiaten, amanuensen G. O. 
Malme afgifvit reseberättelse jämte redovisning för uppburna 
medel, hvaraf framginge, att en behållning å 2,049 kronor 
8 öre uppstått, hvilken behållning blifvit till kamreraren in- 
betald. 

Till amanuens vid Akademiens bibliotek utsågs fröken 
Eva Dahlgren och till extra biträde därsammastädes fröken 
Greta Ekelöf. 

Kandidat Ivar Trägårdh hade afgifvit berättelse öfver 
en af honom med understöd från Akademien företagen resa 
till Sarjektjokkos fjällområde för studier af acarider. 

Det Letterstedtska författarepriset tilldelades Akade- 
miens ledamot professor Th. M. Fries för hans arbete om 
Linné. 

Det Letterstedtska priset för öfversättning beslöt Akade- 
mien öfverlämna åt f. d. professorn E. Lidfors för hans 
förtjänstfulla öfversättning af Dantes »Divina Comedia». 

De Letterstedtska medlen för maktpåliggande veten- 
skapliga undersökningar tilldelades professor A. G. Nathorst 
för undersökning af den fossila floran i sandstenen vid Hör i 
Skåne. 

Anmäldes, att stiftelsen »Lars Hjertas minne» till Aka- 
demiens förfogande ställdt ett belopp af 3,000 kronor för 
utgifvande af nya upplagor af Linnés skrifter med anledning 
af den snart instundande tvåhundraårsdagen af hans födelse. 

Herr Théel förordnades att under intendentens professor 
Smitts sjukdom förestå Riksmuseets af delning för verterbrater. 



78 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Ett af herrar Rosén och Lindstedt uppgjordt förslag till 
instruktion för Letterstedtske stipendiaten observatör H. von 
Zeipel blef af Akademien godkändt. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Akademiens Handlingar: Die Sommernachtfröste in 
Schweden 1871—1900 af professor H. E. Hamberg; 

i Arkiv för matematik m. m. : Sur le cas d'exception dans 
la théoréme des fonctions entiéres af professor A. Wiman; 

i Arkiv för kemi m. m. : l:a) Kvantitativ metod för be- 
stämmande af små arsenikmängder i tapeter af ingeniör 
J. KÖHLER, 2:a) Kritisk undersökning af i Sverige gällande 
metod för undersökning af arsenikhalten i tapeter, tyger m. m. 
af densamme; 

i Arkiv för botanik : Ascomyceten der ersten Regnellschen 
Expedition af lektor K. Starbäck. 

Utgifven skrift: K. Vetenskapsakademiens Handlingar 
Band 37 n:o 5. 



Sammankomsten onsdagen den 9 mars. 

Närvarande 48 ledamöter. 

Meddelades, att Akademiens inländske ledamot af sjätte 
klassen professor Fredrik Adam Smitt, och af sjunde klassen 
professor Magnus Gustaf Blix med döden af gått. 

Kungl. Maj:ts nådiga bref angående bönedagar för år 
1905 föredrogs. 

Meddelades, att Kungl. Maj:t beviljat ett anslag af 1,000 
kronor såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för en 
astronomisk kongress i Lund under instundande september 
månad. 

Ett af herrar Théel, Nathorst och Hildebrandsson 
afgifvet utlåtande öfver en af docenten Otto Nordenskjöld 
ingifven, till Akademien remitterad underdånig ansökan om 
ett anslag af 55,000 kronor för utgifvande af de vetenskapliga 
resultaten af hans senaste resa till det antarktiska området 
blef af Akademien godkändt. 

Akademien beslöt äfven att i öfverensstämmelse med ett 
af herrar Wittrogk och Nathorst afgifvet utlåtande tillst^Tka 
en af professor Th. M. Fries ingifven underdånig ansökan 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 79 

om understöd för att i Holland och England idka källstudier 
rörande Linné. 

Ett af herr Hildebrandsson och professor H. E. Ham- 
BERG afgifvet yttrande rörande en framställning om Sveriges 
anslutning till en i fråga satt internationell seismologisk asso- 
ciation blef älven af Akademien godkändt. 

På grund af nådig remiss från Kungl. Maj:t rörande sättet 
för tillsättandet af föreståndarne vid de under Akademien 
ställda statsinstitutionerna beslöt Akademien hemställa att 
hennes val skulle underställas Kungl. Maj:ts nådiga prof ning 
och stadfästelse. 

Med stöd af ett af herrar Rosén och Lindstedt afgifvet 
yttrande beslöt Akademien att med sitt förord till Kungl. 
Maj:t ingifva en underdånig ansökan af professor K. Bohlin 
om understöd för deltagande i den tredje internationella ma- 
tematiska kongressen i Heidelberg. 

Herr Holm höll föredrag om det zoologiska museet i 
S:t Petersburg och förevisade skioptikonbilder öfver djurens 
uppställning och öfriga anordningar i nämnda museum. 

Herr Widmark lämnade i ett föredrag en redogörelse för 
närsynthetens förekomst bland skolungdomen. 

Sedan inom utsatt tid anbud om öfvertagande af alma- 
nacksarrendet inkommit från 1) tryckeribolaget Ekman & C:o 
mot en af gift för 1906 af 118,000 kronor jämte 500 kronors 
ökning för hvarje följande år; 2) Almqvist och Wiksells bok- 
tryckeriaktiebolag mot en afgift för år 1906 af 140,000 kronor 
jämte 1,000 kronors ökning för hvarje följande år; 3) aktie- 
bolaget P. A. Norstedt & Söner mot en afgift af 130,000 
kronor för år 1906 jämte 1,000 kronors ökning för hvarje 
följande år och 4) direktör Arvid Sohlman mot en afgift af 
125,000 kronor jämte 1,000 kronors förhöjning för hvarje föl- 
jande år, beslöt Akademien att antaga det af Almqvist och 
Wiksells boktryckeriaktiebolag ingifna anbudet. 

På kommitterades förslag beslöt Akademien att till två- 
hundraårsdagen af Linnés födelse utgifva en ny upplaga af 
sådana Linnés arbeten, som numera vore sällsynta eller all- 
deles utgångna i bokmarknaden samt en svensk öfversättning 
af några af Linnés mindre skrifter. 

På förslag af riksmuseets intendenter beslöts, att anslaget 
till bearbetning af museets samlingar skulle utgå med 1,000 



80 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

kronor til] b var och en af de botaniska och zoologiska af- 
delningarne. 

På hemställan af biblioteksinspektionen och bibliotekarien 
beslöts, att några publikationsserier af uteslutande humanis- 
tiskt innehåll nu och för framtiden skulle öfverlämnas till 
Kungl. Biblioteket. 

En ansökan från Spanska vetenskapsakademien om att 
få inträda i den internationella akademiska associationen bifölls. 

Herr Henschen valdes att jämte herr Retzius såsom 
Akademiens ombud deltaga i nyssnämnda associations sam- 
manträde i London under instundande maj månad. 

Anmäldes, att till Akademien af två personer, som önskade 
vara okända, öfverlämnats en summa af 200,000 kronor, 
hvaraf årliga räntan efter båda donatorernas död skulle enligt 
närmare angifna bestämmelser användas till främjande af 
vetenskaplig, framförallt biologisk, forskning. 

Akademien beslöt att hos Kungl. Maj:t göra underdånig 
framställning om beredande af pension åt framlidne professor 
F. A. Smitts enka. 

Fernerska priset tilldelades e. o. professorn vid Uppsala 
universitet A. Wiman för hans i Arkiv för matematik, astro- 
nomi och fysik införda afhandlingar: »Ueber die angenäherte 
Darstellung von ganzen Funktionen» och »Note iiber die gan- 
zen Funktionen zweier Veränderlichen» . 

Lindbomska priset fann Akademien ej anledning att i 
år utdela. 

Flormanska priset beslöt Akademien tilldela professorn i 
anatomi vid karolinska medikokirurgiska institutet E. G. 
Muller för hans arbete: »Beiträge zur Morphologie des 
Gefässystems». 

Akademiens understöd för resor inom landet fördelades 
mellan amanuensen T. Vestergren, amanuensen H. Dahl- 
STEDT, fil. kand. G. W. F. Carlson, fil. kand. Berta Berg- 
man, lektor J. Eriksson, med. kand. S. Birger, studeranden 
E. Mjöberg, amanuensen H. Ågren och docenten O. Carl- 
gren. 

Anslaget till instrumentmakeriernas uppmuntran förde- 
lades mellan instrumentmakarne P. M. Sörensen och G. 

SÖRENSEN. 

Åttonde klassen anmälde, att den ej funnit skäl att inne- 
varande år utdela det Arnbergska priset utan beslutat att 
lägga årsräntan till kapitalet. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 81 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Akademiens Handlingar: Om ytström och bottenström 
i Kattegatt af lektor A. W. Cronander; 

i Arkiv för botanik: l:a) Bidrag till kännedomen om 
Skånes lafflora. 1. Laffloran i Kvistoftadalen af N. Alvihin; 
2:a) Ueber die Asclepiadaceen Gattung Tweedia af doktor 
G. O. Malme; 3:e) Svenska Växtnamn 4. Linnés ställning till 
namnfrågan af professor A. G. Nathorst. 

i Arkiv för zoologi: l:a) Ueber die von Herrn Professor 
Yngve Sjöstedt in Kamerun gesammelten Trichopteren af 
G. Ulmer; 2:a) On some Hymenoptera aculeata from the 
Cameroons af amanuensen A. Tullgren ; 3:e) On some species 
of the genus Scolia from East India af densamme; 4:e) On 
the homologies of the different pieces of the compound rham- 
photheca af birds af intendenten Einar Lönnberg. 

i Årsboken: Reseberättelse afgifven af den Regnellske 
stipendiaten 1901—1903 doktor G. O. Malme. 

Utgifven skrift: Arkiv för botanik. Band 1. Häftet 4. 

Akademien beslöt fira sin högtidsdag den 28 i stället för 
den 31 mars. 

Skänker: Af sekreteraren Johannes Svanberg ett bref 
från Berzelius till okänd person. 



Sammankomsten måndagen den 28 mars. 

Akademiens högtidsdag. 

Akademiens preses, Herr Törnebladh, meddelade, att 
årets minnespenning var präglad öfver Akademiens framlidne 
ledamot, Skytteanske professorn vid Uppsala universitet Vil- 
helm Eric Svedelius samt föredrog en öfver Svedeliijs 
författad minnesteckning. 

Sekreteraren afgaf den berättelse öfver Akademiens verk- 
samhet, som finnes intagen i Årsboken för år 1904. 

Herr Hasselberg höll föredrag om de nyare spektro- 
skopiska metoder, som tillämpas vid undersökning af solen. 

Professor Hj. Stolpe höll ett med talrika skioptikonbil- 
der belyst föredrag om naturfolkens ornamentik. 



82 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 190Ö. 

Sammankomsten onsdagen den 13 april 1904. 
Närvarande 43 ledamöter. 

Ett af herrar Retzius och Dahlgren afgifvet yttrande 
om Sveriges deltagande genom officiellt ombud i den fjor- 
tonde internationella amerikanistkongressen i Stuttgart blef 
af Akademien godkändt, hvarjämte Akademien beslöt att 
till dylikt ombud förorda intendenten för riksmuseets etno- 
grafiska af delning professor Hjalmar Stolpe. 

Herr Aurivillius redogjorde för innehållet af reseberät- 
telser, som ingifvits af docenten S. Bengtsson, fil. kandidaten 
A. Tullgren och fil. kandidat Ivar Trägårdh. Akademien 
beslöt att docenten Bengtssons berättelse skulle intagas i 
Årsboken. 

Herr Hasselberg öfverlämnade på uppdrag af professor 
H. MoissAN i Paris två band af dennes nu utkomna arbete 
»Traité de Chemie minérale». 

På förslag af förvaltningsutskottet beslöt Akademien, att 
med tacksamhet mottaga herr Arrheniu's erbjudande att till 
Letterstedtska fonden för resor inom landet öfverlämna ett 
kapital af 4,500 kronor utgörande det belopp, som herr Arr- 
henius år 1 886 uppburit såsom Letterstedtsk utrikesstipendiat. 
Akademien godkände äfven herr Arrhenius' förslag, att en 
femtedel af nämnda fonds ränta årligen skulle läggas till 
kapitalet, dock med det förbehåll, att detta ej skulle ske förr 
än det af herr Arrhenius donerade kapitalet genom upplupna 
räntor uppgått till 5,000 kronor. 

I öfverensstämmelse med ett af herrar Wittrock, Na- 
THORST och Eriksson afgifvet yttrande beslöt Akademien att 
mottaga inbjudning att genom särskildt ombud deltaga i den 
andra internationella botaniska kongressen i Wien den 12 — 18 
juni 1905. 

Anmäldes, att förvaltningsutskottet under betygande af 
sin erkänsla för det nit och den skicklighet, hvarmed borg- 
mästaren C. A. Lindhagen fullgjort sina åligganden såsom 
Akademiens ombudsman, på af honom gjord ansökan beviljat 
honom afsked från befattningen såsom ombudsman från ut- 
gången af nästinstundande augusti månad. 

På förslag af Linnékommittén beslöt Akademien, att ett 
belopp af 4,000 kronor skulle utgå från reservfonden för be- 
kostande af utgifterna för tryckning af vissa af Linnés arbeten. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 83 

Till intendent för det naturhistoriska riksmuseets verte- 
bratafdelning kallade och antog Akademien intendenten vid 
Göteborgs museum filosofie doktor Johan Einar Lönnberg. 

Till revisorer af Akademiens räkenskaper för år 1903 
valdes herrar Söderbaum, friherre Tamm och Warfvinge. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Arkiv för matematik m. m. : l:a) Bestimmung der jähr- 
lichen Parallaxe der Nova Persei af observatör Östen Berg- 
strand; 2:a) Ueber Randwerthaufgaben bei einer linearen 
Differentialgleichung der zweiten Ordnung af docenten E. 
Holmgren och 3:e) Die Ozonbänder des Sonnenspektrums und 
die Bedeutung derselben fiir die Ausstrahlung der Erde af 
professor J. Ångström; » 

i Arkiv för kemi m. m. : l:a) Ueber die Konstitution der 
Platinabasen af professor P. Klason; 2:a) Zur Darstellung 
von Kaliumplatinchloriir af densamme; 3:e) Ueber Komplex- 
bildung af doktor Hans Euler; 

i Arkiv för botanik: l:a) Ueber die Asclepiadaceen-Gat- 
tungen Mitostigma Decaisn. und Amhlystigma Benth. af doktor 
G. O. Malme; 2:a) Labiatae et Verbenacese austro-americanae ex 
itinere Regnelliano primo af John Briquet i Geneve; 3:e) 
Organografiska studier öfver Adoxa moschatellina af stud. 
T. Lagerberg; 4:e) Studier öfver vegetationen i Torne Lapp- 
marks björkregion af kandidat Nils Sylvén; 5:e) Svenska 
växtnamn 5. Strödda anteckningar af professor A. G. Na- 
thorst; 

i Arkiv för zoologi: l:a) Phytophagous Coleoptera obtai- 
ned by Baron E. Nordenskiöld in Bolivia and the Argentina 
Republic af Mr. M. Jacoby; 2:a) Beschreibung neuer Procto- 
trypiden und Evaniiden af J. J. Kjefer samt 

i Iakttagelser och undersökningar anställda på Stockholms 
Observatorium : Iakttagelser vid meridiancirkeln på Stockholms 
observatorium under åren 1881 och 1883 af professor K. 
Bohlin. 

Utgifna skrifter: Meteorologiska iakttagelser i Sverige, 
Band 44 samt K. Vetenskapsakademiens Handlingar, Band 
37 n:o 6. 

Till preses för nu ingående Akademiår utsågs herr Ceder- 
blom, hvarefter herr Törnebladh nedlade presidiet med ett 
vetenskapligt föredrag om svenska riksstaten. 



84 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 19U5. 

Sammankomsten onsdagen den 11 maj. 
Närvarande 29 ledamöter. 

Intendenten professor Lönnberg hälsades såsom första 
gången närvarande välkommen. 

Tillkännagafs, att Akademiens utländske ledamot af sjunde 
klassen professorn i anatomi vid universitetet i Leipzig Wil- 
helm His med döden afgått. 

Ett af herrar Åkerman och Arrhenius samt professor 
Hamberg afgifvet utlåtande öfver en underdånig skrifvelse 
från K. Telegrafverket om utvidgning af den meteorologiska 
telegramväxlingen mellan Sverige och Hamburg blef af Akade- 
mien godkändt. 

Kungl. Maj:ts nådiga beslut om ett understöd af 1,000 
kronor till professor Th. M. Fries för idkande af källstudier 
rörande Linné upplästes och lades till handlingarne; likaså 
meddelandet om Kungl. Maj:ts beslut, att Sverige för närva- 
rande ej skulle ingå i en föreslagen internationell seismologisk 
association. 

Herr Hasselberg redogjorde för sina undersökningar 
öfver Wolframs spektrum samt öfverlämnade till Akademien 
såsom gåfva en samling fotografier af framstående veten- 
skapsmän, hvilka fotografier af herr Hasselberg utförts å 
fysiska institutionen. 

På förvaltningsutskottets förslag beslöt Akademien att 
hos Kung]. Maj:t öf verklaga Svea Hof rätts dom rörande ett 
å Akademiens hus i kvarteret Grönlandet södra enligt Adolf 
Fredriks församlings påstående hvilande servitut. 

I enlighet med förvaltningsutskottets hemställan beslöt 
Akademien att tillsvidare bevilja ett årligt anslag af 500 
kronor för uppehållande af verksamheten vid Vassijaure na- 
turvetenskapliga station under villkor, att tillfälle hvarje år 
bereddes minst två af dem, som erhölle understöd från Aka- 
demien för idkande af naturhistoriska studier i dessa trakter, 
att begagna sig af stationen samt att redogörelse för använd- 
ning af anslaget efter hvarje års slut lämnades Akademien. 

På förslag af intendenterna för riksmuseets zoologiska 
af delningar beslöt Akademien, att anslaget till konservators- 
elever tillsvidare skulle fördelas så, att vertebratafdelningen 
finge 1,000 kronor, afdelningen för lägre evertebrater 340 
kronor och de båda andra afdelningarna hvardera 330 kronor. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 85 

Ett efter förrättad syn uppgjordt förslag till reparationer 
uppgående för Akademiens fastigheter till 3,922 kronor 81 
öre blef af Akademien godkändt. 

Akademien beslöt att under uttalande af sin synnerliga 
tillfredställelse med det sätt, hvarpå professor Wittrock skött 
sin befattning såsom intendent för riksmuseets botaniska af- 
delning hos Kungl. Maj:t förorda herr Wittrocks ansökan att 
förklaras berättigad till pension vid afskedstagandet. 

En framställning från den internationella akademiska 
associationen om bidrag för utgifvande af en thesaurus öfver 
grekiska språket, fann sig Akademien på grund af saknad af 
medel, som kunde för sådant ändamål användas, ej vara i 
tillfälle att bifalla. 

Herr Arrhenius fick i uppdrag att jämte herrar Retzius 
och Henschen representera Akademien vid den internatio- 
nella associationens sammanträde i London i slutet af maj 
månad. 

Anmäldes att förvaltningsutskottet till ombudsman hos 
Akademien antagit assessorn i K. Maj:ts och rikets Svea 
hofrätt, t. f. ledamoten af lagberedningen Åke Thomasson. 

Akademien beslöt tillsätta en kommitté af fem personer 
för att inkomma med förslag till nya byggnader för riks- 
museet och akademien å de nya tomterna invid Bergianska 
trädgården och i öfrigt väcka förslag rörande de åtgärder^ 
som med anledning af riksdagens nyss fattade beslut angående 
riksmuseets flyttning kunde blifva behöfliga. Till medlem- 
mar af denna kommitté utsagos sekreteraren samt herrar 

SiDENBLADH, ThÉEL, grcfvc MÖRNER Och DaHLGREN. 

I enlighet med hvad förvaltningsutskottet hemställt be- 
slöt Akademien hos herr Wittrock anhålla att få låta måla 
hans porträtt för att uppsättas i Akademiens sessionssal. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Akademiens Handlingar: »Untersuchungen iiber die 
Spectra der Metalle im elektrischen Flammenbogen. 7. Spec- 
trum des Wolframs af professor B. Hasselberg; 

i Arkiv för matematik m. m. : l:a) Ueber gewisse Arten 
linearer Differentialgleichungen zweiter Ordnung af docenten 
T. Brodén; 2:a) Ueber die trigonometrische Form der Inte- 
grale des Problems der drei Körper af professor C. W. L. 
Charlier; 3:e) Die singuläre Curve der hyperbolischen Bewe- 



86 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. IDOÖ, 

gung af amanuensen H. G. Bloch; 4:e Sur un théoréme 
concernant les nombres premiers af docenten H. von Koch; 
5:e) Contributions å la connaissance du dégagement de chaleur 
du radium af professor K. Ångström; 6:e) Zur Berecbnung 
elliptiscber Integrale und Funktionen af lektor J. Möller; 

i arkiv för kemi m. m.: l:a) Om Bistriazolföreningar af 
doktor E. L. Rinman; 2:a) Ueber Katalysen von Aetylacetat 
durch Salpetersäure bei Gegenwart von Alkalinitraten af herr 
H. Lunden; 

i arkiv för botanik: l:a) Nya bidrag till kännedom om 
växttrichomerna af lektor P. G. E. Theorin; 2:a) Regnelli- 
dium nov. gen. Marsiliacearura af lektor C. Lindman; 3:e) 
Linnéminnen i Uppsala botaniska trädgård af professor F. R. 
Kjellman ; 

i arkiv för zoologi: Forficuliden aus Kamerun af fil. kan- 
didat Hj. Borg. 

Utgifna skrifter: Kungl. Vetenskapsakademiens Handlin- 
gar, Band 37. N:r 7 och 8 samt Arkiv för botanik, Band 2. 
Häftet 1—3. 

Skänker : till riksmuseets palseontologiska afdelning af di- 
rektör AuG. Reinhold 2000 kronor för att sätta intendenten 
i tillfälle att fullfölja en del arbeten för afdelningens ordnande; 
till riksmuseets etnografiska afdelning en samling af 57 före- 
mål från N'kundu och N'tombo stammarne vid öfre Kongo, 
skänkta af grefve Erik von Rosen; till Berzeliusmuseet ett 
porträtt i akvarell af Berzelius hushållerska, skänkt af herr 
Arrhenius och ett porträtt i svartkrita af Berzelius, skänkt af 
änkefriherrinnan Elisabeth Hochschild. 

Sedan meddelande inkommit, att den 15 maj en grafvård 
öfver Akademiens framlidne ledamot professor L. F. Nilson 
skulle af täckas å Uppsala kyrkogård, beslöt Akademien att 
vid detta tillfälle nedlägga en krans å professor Nilsons graf. 



Sammankomsten onsdagen den 8 juni. 

Närvarande 22 ledamöter. 

Sekreteraren meddelade, att Kungl. Maj:t under den 15 
sistlidne april fastställt nya grundstadgar för Akademien att 
tillämpas från och med 1905 års början. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 19()4. 87 

Ett af herr Hildebrandsson och professor Hamberg af- 
gifvet yttrande öfver en genom K. Ecklesiastikdepartementet 
till Akademien remitterad inbjudning från ryska regeringen 
till deltagande i en af vetenskapsakademien i St. Petersburg 
anordnad konferens för vetenskaplig luftsegling blef af Aka- 
demien godkändt, hvarjämte Akademien beslöt att till dylikt 
ombud för Sverige föreslå herr Hildebrandsson. 

Meddelades, att Kungl. Maj:t i öfverensstämmelse med 
Akademiens förslag till ombud för Sverige vid den fjortonde 
internationella amerikanistkongressen utsett professor Hjal- 
mar Stolpe. 

Herr Bohlin redogjorde för vid Akademiens observato- 
rium utförda undersökningar öfver en nyupptäckt variabel 
stjärna. 

Herr Eriksson framlade resultaten af sina fortsatta stu- 
dier öfver sädesrosts vamparnes vegetativa lif. 

I enlighet med ett af herrar Åkerman och Törnebladh 
afgifvet yttrande beslöt Akademien att hos Kungl. Maj:t för- 
orda bifall till ett af föreståndaren för Meteorologiska cen- 
tralanstalten väckt förslag att nämnda anstalt måtte inhysas 
i östra flygeln af gamla riksdagshuset. 

Sedan den af akademiens revisorer, herrar Söderbaum, 
friherre Tamm och Warfvinge, afgifna berättelsen rörande Aka- 
demiens räkenskaper för år 1903 blifvit föredragen, beviljade 
Akademien enligt revisorernas förslag full ansvarsfrihet åt 
vederbörande redogörare samt beslöt, att ett belopp å 1,737 
kronor 56 öre, som under flera år uppförts i Wallmarska 
fondens konto såsom reserverade medel, skulle läggas till ka- 
pitalet. 

På grund af ett af herrar Retzius och Montelius afgifvet 
yttrande beslöt Akademien att med sitt förord till Kungl. 
Maj:t insända en underdånig ansökan af professor Stolpe om 
ett reseunderstöd af 600 kronor för vetenskapliga studier i 
utlandet. 

Akademien lämnade sitt bifall till en framställning från 
direktören för meteorologiska institutet i Köpenhamn om er- 
hållande mot viss ersättning af telegram om aftonobserva- 
tioner från sex meteorologiska stationer i Sverige. 

Med anledning af inbjudning till deltagande i den 150- 
årsfest, som Akademien i Erfurt komme att fira den 1 och 2 
juh, beslöt akademien att, därest ingen af hennes ledamöter 



88 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905 

anmälde sig att såsom hennes ombud deltaga i denna fest^ 
af sända ett lyckönskningstelegram. 

För inköp af böcker till Akademiens bibliotek från pro- 
fessorerna T. Thorells och F. A. Smitts efterlämnade bok- 
samlingar anvisades ett belepp af 724 kronor 75 öre. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Akademien Handlingar: 1 : a) Ueber das vegetative Leben 
der Getreiderostpilze. 2, 3. af professor J. Eriksson; 2:a) 
Monographie der Termiten Afrikas. Nachtrag af professor 
Yngve Sjöstedt. 

i Arkiv för matematik, astronomi och fysik: l:a) Ueber 
die Bewegung fester Körper in Fliissigkeiten af lektor O. 
Olsson; 2:a) Sur le choc considérée comme fondement des 
théories cinématiques de la pression des gaz et de la gravita- 
tion universelle af professor K. Bohlin. 

i Arkiv för botanik: l:a) Oxj^petali species novae vel ab 
auctoribus ssepe confusse af amanuensen G. O. Malme; 2:a) 
Eine Leguminose mit trimorphen Bliithen und Friichten af 
filos. lic. R. Fries; 3:e) Beiträge zur Kenntniss der Hiera- 
ciumflora Islands. 1. af amanuensen H. Dahlstedt; 4:o) Ueber 
die Befruchtung von Juniperus communis af kandidat C. O. 
Norén; 5:e) Gentianaceen der zweiten Regnellschen Reise af 
amanuensen G. O. Malme; samt 

i Arkiv för zoologi : 1 :a) Lappländische Collembola af ama- 
nuensen H. Ågren; 2:a) Lepidoptera Heterocera aus Kamerun 
af professor Chr. Aurivillius; 3:e) Mollusca und Brachiopoda 
gesammelt von der schwedischen Expedition nach Spitzbergen, 
dem nordöstlichen Grönland und Jan May en im Jahre 1900 
af kandidat R. Hägg. 

Utsifna skrifter: Arkiv för kemi, Band 1, häfte 2; Ar- 
kiv för zoologi, Band 1, häfte 3; Akademiens nya grundstad- 
gar; förteckning öfver Akademiens ledamöter. 

Skänker: till Berzeliusmuseet; en knif med slida, som 
tillhört Berzelius, af fabriksidkaren Th. Winborg; ett bref 
från Berzelius till assessor G. Gahn af professorskan Th. 
Kjellberg; två bref från Berzelius till H. Struwe af adressa- 
ten; till riksmuseets etnografiska af delning af professor och fru 
Retzius en synnerligt värdefull samling af etnografiska före- 
mål till ett antal af 5,200 nummer. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904 89 

Sammankomsten onsdagen den 14 september. 
Närvarande 34 ledamöter. 

Tillkännagafs, att Akademiens inländske ledamot af sjunde 
klassen f. d. professorn Otto Christian Loven och af nionde 
klassen f. d. riksarkivarien Claes Theodor Odhner med 
döden af gått. 

Kiingl. Maj:ts nådiga bref af den 15 juli, hvarigenom 
Akademien erhållit rättighet att lägga intill 20 % af den år- 
liga räntan å Fernerska, Lindbomska, Letterstedtska och 
Aschanska donationerna samt å Regneils botaniska gåfvo- 
medel till kapitalet, föredrogs och lades till handlingarne. 

Med anledning af Kungl. Maj:ts nådiga remiss af riks- 
dagens skrifvelse rörande skydd af vårt lands natur och natur- 
minnesmärken beslöt Akademien att för frågans utredande 
tillsätta en kommitté af fem ledamöter. Till medlemmar i 
kommittén valdes herrar Retzius, Nathorst, frih. De Geer 
och Holm samt professor E. Lönnberg. 

Anmäldes, att preses och sekreteraren under sommarens 
lopp i Akademiens namn afgifvit utlåtande dels å Kungl. 
Maj:ts remiss af en underdånig ansökan af doktor V. Carl- 
heim-Gyllensköld om reseunderstöd för deltagande i den 
permanenta internationella kommitténs för jordmagnetism 
sammanträde den 17 augusti, i h vilket ärende yttrande in- 
hämtats från herrar Lindstedt och Hasselberg, dels å en re- 
miss från statsråd et och chefen för K. Ecklesiastikdepartementet 
angående Sveriges deltagande genom officiellt ombud i den 
sjätte internationella zoologkongressen i Bern, i hvilket ärende 
yttrande inhämtats af herrar Retzius och Théel. 

Ett af herr Hildebrandsson och professor Hamberg af- 
gifvet utlåtande öfver järnvägsstyrelsens till Akademien re- 
mitterade underdåniga framställning om anställande af mete- 
orologiska iakttagelser vid Riksgränsens station i Torneå lapp- 
mark, blef af Akademien godkändt. 

En af chefen för kontroll- och justeringsbyrån gjord, till 
Akademien remitterad underdånig framställning om öfverfö- 
rande till nämnda byrå af prototypen för kilogrammet beslöt 
Akademien tillstyrka. 

Sedan Kungl. Majrt genom nådigt beslut af den 3 juni 
förklarat professor Wittrock berättigad till en årlig pension 
vid afskedstagandet af 4,000 kronor samt herr Wittrock i till 

Vetenskaps- Akademiens Årsbok. 3. 1905. 7 



90 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Akademien ställd skrifvelse anhållit om afsked från intendent- 
befattningen vid riksmuseum med utgången af september må- 
nad, beslöt Akademien att bifalla denna anhållan under be- 
tygande af sin erkänsla för det under en lång följd af år åda- 
galagda synnerliga nit och den skicklighet, hvarmed herr Witt- 
rock fullgjort sina åligganden. 

Att från den 1 oktober under ledigheten uppehålla in- 
tendentbefattningen vid riksmuseets botaniska afdelning ut- 
sågs amanuensen doktor Gustaf Oskar Malme. 

Meddelades, att Kungl. Maj:t enligt Akademiens förslag 
dels utsett professor H. Hildebrandsson att såsom Sveriges 
ombud deltaga i en kongress för vetenskaplig luftsegling i 
S:t Petersburg, dels beviljat professor Stolpe ett reseunder- 
stöd af 600 kronor för att i Tyskland, Schweiz och Österrike 
studera etnografiska museer. 

Anmäldes, att åt framlidne professor F. A. Smitts änka 
fru Freja Smitt f. Påhlman af riksdagen beviljats en årlig 
pension af 600 kronor. 

Kungl. Maj:ts nådiga bref angående af 1904 års riksdag 
beviljade anslag föredrogs och lades till handlingarne. 

Akademiens byggnadskommitté erhöll i uppdrag att in- 
komma med den utredning och de förslag, som på grund af 
Kungl. Maj:ts beslut rörande Akademiens och riksmuseets 
byggnadsfråga kunde blifva behöfliga. 

Meddelades, att Kungl. Maj:t i öfverensstämmelse med 
Akademiens förslag beviljat professor E. Lönnberg och doktor 
V. Carlheim-Gyllensköld anslag för utrikes resa. 

Anmäldes, att Akademien genom K. Utrikesdepartementet 
fått emot taga ett exemplar i silfver af den plakett, som K. 
Vetenskapsakademien i Berlin låtit prägla med anledning af 
hennes tvåhundraårsjubileum den 20 mars 1900. 

Herr Théel lämnade en redogörelse för Akademiens zoo- 
logiska station vid Kristineberg samt dess verksamhet och 
utveckling under de senaste åren. 

Herr Retzius förärade Akademien det elfte bandet af sina 
»Biologische Untersuchungen» samt redogjorde för några af 
honom vid Kristinebergs station utförda experiment med lan- 
cettfisken. 

Meddelades, att grosshandlaren Carl Christian Söder- 
ström genom herr Retzius till Akademien öfverlämnat en 
donation å 100,000 kronor, hvaraf årliga räntan på sätt, som 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 91 

i donationsbrefvet närmare föreskrifves, skulle användas för 
att främja den nationalekonomiska vetenskapens fria och sunda 
utveckling i Sverige. 

Uti skrifvelse af den 5 september hade en Akademiens 
ledamot, som önskade vara okänd, till Akademien öfver- 
lämnat ett kapital af 25,000 kronor för att fritt disponeras 
för de vetenskapliga ändamål, som Akademien pröfvade vara 
bäst i behof af understöd, dock med förbehåll af utbetalande 
af en lif ränta å 1,000 kronor under donators och hans hustrus 
lifstid. 

Med anledning af en skrifvelse från herr Bohlin beslöt 
Akademien, att en assistent i astrofotografi äfven för år 1905 
skulle anställas vid Akademiens observatorium. 

Akademien godkände förvaltningsutskottets åtgärd, att 
till vaktmästaren A. Skärlen på hans åttioårsdag å Akade- 
miens vägnar hafva öfverlämnat en hedersgåfva, bestående af 
en silf verbägare med inskrift samt 300 kronor i guld. 

Till medlemmar i den kommitté, som skulle uppgöra för- 
slag till fördelning af Akademiens ledamöter på klasser enligt 
de af Kungl. Maj:t framställda nj-a grundstadgarne för Aka- 
demien, utsagos herrar Lindstedt, Rosén, Almqvist, Hassel- 
berg, SöDERBAUM, Törnebohm, Wittrock. Théel, Retzius, 
Sidenbladh och Gilljam. 

För utarbetande af förslag till nya ordningsstadgar val- 
des en kommitté bestående af herrar Törnebohm, Retzius, 
Sidenbladh, Lindstedt och sekreteraren. 

Till förste intendent vid riksmuseets zoologiska afdelning 
valdes herr Théel. 

Till inspektor för riksmuseets botaniska afdelning efter 
professor Chr. Loven utsågs herr Wittrock. 

Till inspektor för Bergianska stiftelsen efter professor 
Chr. Loven utsågs herr Eriksson. 

På därom af vederbörande institutionsföreståndare gjorda 
framställningar beslöt Akademien, att hos Kungl. Maj: t i un- 
derdånighet anhålla om aflåtande af nådig proposition till 
riksdagen om anvisande för år 1906 af samma anslag på extra 
stat, som beviljats för år 1905, utgörande 9,350 kronor till 
Meteorologiska Centralanstalten, 2,000 kronor till Riksmuseets 
afdelning för fossila växter, 3,500 kronor till Riksmuseets et- 
nografiska afdelning samt 3,600 kronor för inköp af exemplar 



92 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

af den internationella katalogen öfver naturvetenskaplig litte- 
ratur och för den därtill hörande regionalbyrån för Sverige. 

Från professorerna Hj. Théel och E. Lönnberg, assi- 
stenten Å. Tullgren, docenten S. Bengtsson och doktor 
Ivar Trägårdh inkomna ansökningar till Regneils zoologiska 
gåfvomedel remitterades till den ständiga Regnellska zoolo- 
giska kommittén. 

I enlighet med hvad biblioteksinspektionen och bibliote- 
karien tillstyrkt beslöt Akademien, att Svedenborgs manu- 
skript »Index Biblicus» skulle på vissa villkor få utlånas för 
fotografisk reproducering. 

På förslag af Akademiens preses beslöts, att Akademiens 
minnespenning till högtidsdagen 1905 skulle präglas öfver 
Akademiens framlidne ledamot professorn Jonas Samuel 
Bagge. 

För bedrif vande af etnografiska studier i Tyskland och 
Schweiz erhöll professor Stolpe förlängd tjänstledighet från 
den 15 september till den 15 november. 

Föredrogs en af herrar Zander, Phragmén och Eriksson 
afgifven berättelse öfver Nordiska Museets räkenskaper och 
förvaltning för år 1902. 

Anmäldes en af Letterstedtske stipendiaten A. Elofsson 
afgifven reseberättelse. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar: 

i Arkiv för matematik, astronomi och fysik: l:a) Om ett 
system af partiella differentialekvationer af docenten O. 
W. Oseen; 2:o) Determinations magnétiques af docenten F. 
Åkerblom ; 

i Arkiv för kemi, mineralogi och geologi: l:a) Studier öf- 
ver några skånska kalktuffer af frih. C. Kurck; 2:a) Zur 
Kenntniss der Assimilationsvorgänge af doktor Hans Euler; 

i Arkiv för botanik: l:a) Die Umbelliferen der zweiten 
Regnellschen Reise af doktor G. O. Malme; 2:a) Svenska 
växtnamn af professor Th. M. Fries; 

i Arkiv för zoologi: l:a) Hydroiden der Kiisten von 
Chile af doktor E. Jäderholm; 2:a) Verzeichniss der von 
Professor Y. Sjöstedt in Kamerun gesammelten Tenebrioniden 
af G. Gebien; 3:e) Die Kegelbienen Afrikas af doktor H. 
Friese. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 93 

Utgifna skrifter: Vetenskapsakademiens HandJingar, Band 
38. N:r 1—3; Arkiv för botanik, Band 2. Häftet 4; Arkiv för 
zoologi, Band 1. Häftet 4 samt Akademiens Årsbok för år 1904. 

Skänker: Ett uppstoppadt exemplar af Okapi skänkt 
till Riksmuseum af Kongostatens regering genom förmedling 
af svensk-norske envoyén i Briissel, grefve A. M. H. Wrangel. 



Sammankomsten onsdagen den 28 september. 

Närvarande 37 ledamöter. 

Akademien uppdrog åt Linnékommittén att dels ombe- 
sörja utarbetandet och tryckningen af särskilda framställningar 
om Linnés betydelse som botanist, zoolog samt mineralog och 
geolog dels ock i mån af tillgång på därtill disponibla medel, 
efter en gemensam plan utgifva följande arbeten af Linné 
i nya upplagor, nämligen; 1) Philosophia botanica; 2) Classes 
plantarum; 3) Flora Lapponica; 4) Flora Suecica. Ed. II; 5) 
Iter lapponicum och 6) en större eller mindre del af Linnés 
småskrifter i svensk öfversättning och möjligen äfven i öfver- 
sättning till något främmande språk. 

Därjämte beslöt Akademien på kommitterades förslag att 
hos Linnean Society i London anhålla om att få låna Linnés 
eget med handskrifna tillägg försedda exemplar af Philosophia 
botanica. 

Ett af kommitterade afgifvet förslag till reglering af Aka- 
demiens klasser blef efter preliminär behandling förklaradt 
hvilande till en följande sammankomst. 

Till införande i Arkiv för matematik, astronomi och fysik 
antogos: 1) Sur une extension du théoréme d'Eisenstein af 
docenten Helge von Koch; 2) Sur une propriété arithmétique 
du développement en serie de Taylor d'une fonction algébrique 
af densamme. 



Sammankomsten onsdagen den 12 oktober. 

Närvarande 41 ledamöter. 

Tillkännagafs, att Akademiens utländske ledamot af femte 
klassen f. d. professorn vid bergsakademien i Freiberg Cle- 
MENS WiNKLER med döden af gått. 



94 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Ett af herr Rosén och friherre De Geer afgifvet utlå- 
tande rörande en af K. Maj: t till Akademien för yttrandes 
af gif vande remitterad underdånig ansökan af docenten A. 
Hamberg om understöd för utgifvande af en vetenskaplig 
redogörelse för hans undersökning af Sarjekfjällen i Luleå 
lappmark blef af Akademien godkändt. 

Meddelades, att "Kungl. Majit medgifvit, att det dagliga 
morgonväderlekstelegrammet från Hamburg till meteorologiska 
centralanstalten finge utvidgas till högst 110 ord mot en år- 
lig ersättning till telegrafverket af 400 kronor. 

I öfverensstämmelse med ett af inspektörerna för riksmu- 
seets etnografiska afdelning afgifvet yttrande beslöt Akade- 
mien tillstyrka en af nationalmuseets nämnd gjord framställ- 
ning om deponerande i nämnda afdelning af fyra etnografiska 
föremål, som tillhörde lifrustkammaren. 

En af herrar Rosén och Bohlin af lämnad redogörelse 
för den astronomiska undervisningen här i Stockholm beslöt 
Akademien insända till Kungl. Ecklesiastikdepartementet så- 
som svar å en från härvarande danske minister gjord fram- 
ställning om upplysningar i ämnet. 

Herr Eriksson redogjorde för innehållet i den af Let- 
terstedtske stipendiaten A. Eloesson af gif na reseberättelsen. 

Professor Lönnberg förevisade några intressantare nyli- 
gen för riksmuseum förvärfvade föremål, såsom ett exemplar 
af Potamogale samt flere arter af de s. k. löf salsbyggande fåg- 
larne från Nya Guinea. 

Herr Mittag-Lepfler öfverlämnade till Akademien såsom 
gåfva tjugosjunde och tjugoåttonde banden af tidskriften 
»Acta mathematica». 

På förslag af inspektörerna och intendenten för riksmu- 
seets mineralogiska afdelning beslöt Akademien att hos Kungl. 
Maj: t anhålla om proposition till nästinstundande riksdag om 
en pension af 1,600 kronor om året för assistenten vid nämnda 
afdelning G. Lindström. 

I enlighet med sjätte klassens förslag beslöt Akademien 
att fira tvåhundraårsdagen af den berömde ichthyologen 
P. Artedi's födelse genom att utgifva en minnesteckning öfver 
Artedi, som dels skulle tryckas på svenska i Akademiens års- 
bok dels för sig utgifvas på något främmande språk. Professor 
Lönnberg erhöll uppdrag att författa ifrågavarande minnes- 
teckning. 



VETENSKArSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 95 

Till medlemmar i Wallmarkska kommittén valdes herrar 
Lindstedt, Rosén, Hasselberg, Arrhenius och Söder- 

BAUM. 

Af licentiaten D. Stenquist och doktor Carl Kullgren 
ingifna ansökningar till det Beskowska stipendiet blefvo af 
Akademien remitterade till fjärde och femte klasserna. 

På grund af en framställning från National Acadeni}^ of 
Sciences i Washington om medverkan för åstadkommande af 
ett internationellt samarbete för studier af solens fysik, beslöt 
Akademien att tillsätta en särskild kommitté för detta ända- 
mål. Till ledamöter i denna kommitté utsagos herrar Dunér, 
Hasselberg och Ångström. 

Kommitterades förslag till reglering af Akademiens klasser 
bl ef med ett par ändringar godkändt. 

Ett af preses, sekreteraren och herr Hildebrand upp- 
gjordt förslag till minnespenning öfver professor Jonas Sa- 
muel Bagge blef af akademien godkändt. 

Herr Retzius utsågs att under år 1905 vara Akademiens 
delegerad i den internationella akademiska associationen. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Arkiv för matematik, astronomi och fysik: 1) Sur une 
courbe sans tangente obtenue par une construction géométrique 
élémentaire af docenten H. von Koch; 2) Om konjugerade 
potentialfunktioner af tre variabler af docenten C. W. Oseen; 
3) Ueber die durch Radikale auf lösbaren Gleichungen neun- 
ten Grades af professor A. Wiman. 

i Arkiv för kemi, mineralogi och geologi: Zur Kenntniss 
der Assimilationsvorgänge, 2. af doktor Hans Euler. 

i arkiv för botanik : Om förgrenade årsskott hos träd och 
buskar af doktor G. O. Malme. 

i Arkiv för zoologi: Ueber einige Zetterstedtsche Nemo- 
cerentypen af fil. licentiaten E. Wahlgren. 

Utgifna skrifter: Arkiv för botanik. Band 3, haft. 1 — 3; 
Meteorologiska iakttagelser i Sverige. Band 45; Astronomiska 
iakttagelser och undersökningar anställda på Stockholms ob- 
servatorium. Band 6, n:r 1. 

Skänker: 41 bref från Berzelius till doktor A. Marcet 
i London skänkta af fru A. Marcet. 



96 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Sekreteraren anmälde, att ett lyckönskningstelegram å 
Akademiens vägnar blifvit sändt till professor W. Lilljeborg 
på hans åttionionde födelsedag den 6 oktober. 



Sammankomsten onsdagen den 9 november. 

Närvarande 35 ledamöter. 

Meddelades, att Kungl. Maj: t förklarat professor Hj. 
Stolpe berättigad att från och med år 1905 åtnjuta ett första 
ålderstillägg å lönen med 500 kronor årligen. 

Tillkännagafs, att Kungl. Maj: t dels uppdragit åt öfver- 
intendentsämbetet och föreståndaren för meteorologiska cen- 
tralanstalten att uppgöra och inkomma med utredning rö- 
rande meteorologiska centralanstaltens inrymmande i gamla 
riksdagshuset, dels uppdragit åt Vitterhets-, Historie- och 
Antikvitets-Akademien att gå i författning om verkställande 
af ännu ej verkställda skyddsarbeten vid Stjerneborg å Hven, 
dels medgifvit inrättande på vissa villkor af en meteorologisk 
observationsstation vid Riksgränsens järnvägsstation, dels ock 
medgifvit att prototypen för kilogrammet finge öfverföras till 
kontroll- och justeringsbyråns lokal. 

Akademien godkände följande på grund af nådig remiss 
afgifna yttranden dels af herrar Nathorst och Holm angå- 
ende understöd åt docenten C. Wiman för bekostande af 
planscher till ett pala^ontologiskt arbete, dels af herrar Rosén 
och Hasselberg om understöd till tidskriften Acta Mathe- 
matica, dels af herr Théel och intendenten Lönnberg om 
reseanslag åt konservator O. Gylling. 

Herr Arrhenius höll föredrag om solkoronans vikt och 
sammansättning samt öfverlämnade såsom gåfva till Akade- 
miens bibliotek ett exemplar af första delen af den ryska 
upplagan af hans kosmiska fysik. 

Enligt nu föredraget protokollsutdrag hade K. Vitterhets-, 
Historie- och Antikvitets-Akademien godkänt Akademiens för- 
slag till minnespenning öfver Jonas Samuel Bagge. 

Med ändring af hittills gällande bestämmelser beslöt Aka- 
demien, att förslag till bortgifvande af den Edlundska belö- 
ningen hädanefter skulle uppgöras af preses, sekreteraren, en 
ledamot från hvar och en af Akademiens fyra första klasser 
samt ytterligare en ledamot från någon af dessa klasser. Till 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 97 

ledamöter i kommittén valdes därefter herrar Phragmén, Ro- 
sén, Hasselberg, Arrhenius och Söderbaum. 

Sedan anmäldt blifvit, att såsom sökande till räntan å 
Hahnska donationen anmält sig doktor Ivar Trägårdh, do- 
centen R. Sernander, docenten S. Ekman och fil. kand. H. 
Ågren, beslöt Akademien, att förslag till användande af dessa 
räntemedel hädanefter skulle uppgöras af de klasser, som fö- 
reträdde de ämnen, hvarom ansökningar hvarje gång förelåge 
och blefvo förty ansökningarne denna gång remitterade till 
Akademiens sjätte och sjunde klass. 

Akademien beslöt att af räntan å Wallmarkska fonden 
dels öfverlämna 1,100 kronor till professor C. V. L. Charlier 
såsom belöning för första delen af hans arbete »Die Mechanik 
des Himmels», dels tilldela doktor H. Euler, 1,100 kronor 
såsom understöd för att vid Institut Pasteur i Paris studera 
enzymologi, dels lägga återstoden 20 kronor till kapitalet. 

Från Regnelis zoologiska gåfvomedel anvisades till riks- 
museets vertebratafdelning 500 kronor för bekostande af kon- 
servatorseleven E. SÖRLINGS utrustning för en resa till Syd 
Georgien, till zoologiska stationen vid Kristineberg 500 kronor 
till förhyrande af ångbåt för anskaffande af arbetsmaterial, 
till assistenten A. Tullgren 500 kronor för bearbetande af 
riksmuseets material af nordiska spindlar och till docenten 
S. Bengtsson 396 kronor 36 öre för undersökning och insam- 
ling af Ephemerider och Plecopterer i olika provinser inom 
Sverige. 

Meddelades, att framlidne kamreraren C. H. Brandel till 
Akademien öfverlämnat ett kapital å 90,000 kronor under vill- 
kor, att räntan å 30,000 kronor skulle disponeras af riksmu- 
seets Botaniska afdelning, att räntan å 30.000 kronor lika för- 
delas mellan riksmuseets botaniska, entomologiska och växt- 
palseontologiska af delningar samt att räntan å 30,000 kronor 
lägges tiil kapitalet till dess detta sammanlagdt uppgår till 
200,000 kronor. 

En af professor O. Levertin gjord anhållan att få göra 
excerpter ur Linnés bref till arkiater Abr. Bäck blef af Aka- 
demien bifallen. 

På grund af den nya klassindelningen beslöt Akademien, 
att hos Kungl. Maj:t göra framställning om tolkningen af 
vissa bestämmelser i donationsbrefven för Arnbergska dona- 
tionen, för Regnelis botaniska gåfvomedel, för Regnelis zoolo- 



98 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1!M)5. 

giska gåfvomedel, för Scheelefonden och för Wahlbergska min- 
nesfonden. 

Akademien medgaf på ansökan af professor K. Ahlenius, 
att afhandhngar af geografiskt innehåll, som funnits intagna 
i Akademiens skrifter, finge i mån af tillgång såsom gåfva 
öfverlämnas till det geografiska seminariet i Uppsala. 

På därom af inspektörerna för riksmuseets botaniska af- 
delning gjord hemställan beslöt Akademien att hos Kungl. 
Maj:t anhålla att af lönen för nämnda afdelnings intendent 
få utöfver tjänstgöringspengarne ytterligare disponera 1,000 
kronor för år räknadt till aflöning åt den t. f. intendenten. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handhngar : 

i Arkiv för matematik, astronomi och fysik: 1) Zur Theorie 
der verzweigten Potentialfunktionen af docenten C. W. Oseen ; 
2) Ueber einige physikalische Eigenschaften schwedischer 
Eisenerze af fil. kandidaten J. Kruckenberg; 3) Sur un pro- 
bléme de la méthode des raoindres carrés af fil. kandidaten 

S. WlGERT. 

i Arkiv för kemi, mineralogi och geologi: 1) Zur Kennt- 
niss der Katalasen af doktor H. Euler; 2) Enzymologische 
Notizen af densamme. 

i Arkiv för botanik: Beiträge zur Bryologie der Magel- 
lansländer, von West Patagonien und von Siid-Chile, 2. af in- 
geniör P. Dusen. 

Utgifven skrift: Vetenskapsakademiens Handlingar. Band 
38, n:r 5. 

Skänker: 50 stycken fotografier från den österrikiska Po- 
larexpeditionen och 7 band arktisk litteratur af herr Nathorst ; 
3 bref från Berzelius samt 17 geografiska och zoologiska ar- 
beten af konsul B. Kempe; häftena 2 och 3 af K. Generalpost- 
styrelsens minnesskrift; en s. k. Gahns hand af excellensen 
H. Struwe i Tiflis. 



Sammankomsten lördagen den 26 november. 
Närvarande 37 ledamöter. 

Meddelades, att Kungl. Maj:t bifallit den af Nationalmu- 
seets nämnd gjorda framställningen om deposition i riksmu- 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 99 

seets etnografiska af del ning af fyra etnografiska föremål från 
lifrustkammaren. 

Til] vetenskapligt biträde vid meteorologiska centralan- 
stalten förordnades på förslag af anstaltens föreståndare fil. 
doktor Martin Jansson. 

Sekreteraren lämnade en redogörelse för den af Letter- 
stedtske inrikes resestipendiaten Einar Wahlgren afgifna 
reseberättelsen. 

Akademien beslöt att hos sin ledamot herr Retzius an- 
hålla att såsom en gärd af aktning för hans synnerligen fram- 
stående och för fosterlandet hedrande vetenskapliga verksam- 
het samt såsom ett uttryck för Akademiens tacksamhet för 
de stora tjänster, han under en lång följd af år gjort så väl 
Akademien som de under hennes vård ställda institutionerna, 
få lata måla hans porträtt för att införlifva detsamma med 
Akademiens porträttsamling. 

Akademien beslöt vidare att tillsätta en särskild kom- 
mitté för afgifvande af förslag till ett planmässigt ordnande 
af frågan om anskaffande af porträtt af Akademiens leda- 
möter. 

Utgifven skrift: K. Vetenskapsakademiens Handlingar. 
Band 38, n:r 4. 



Sammanträdet onsdagen den 14 december. 
Närvarande 39 ledamöter. 

Akademiens utländske ledamöter Lord Rayleigh och Sir 
W. Ramsay, som för första gången voro närvarande i Aka- 
demien hälsades välkomna. 

Meddelades, att Kungl. Maj:t medgifvit, att 1,000 kronor 
af lönen för intendentsbefattningen vid riksmuseets botaniska 
afdelning finge jämte tjänstgöringspengarne användas till 
tjänstens uppehållande under ledigheten. 

Sedan statsrådet och chefen för K. Finansdepartementet 
meddelat, att prototyperna för metern och kilogrammet finge 
ur deras förvaringsrum uttagas samt att till ombud för finans- 
departementet utsetts bj^råingeniören Å. Ekstrand, lämnade 
Akademien herr Hasselberg och sekreteraren i uppdrag att 
å Akademiens vägnar närvara vid prototypernas uttagning. 



100 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Herr Klason redogjorde för de undersökningar, som un- 
der hans ledning utförts öfver olika gagnvirkessorters bestånds- 
delar och sönderdelningsprodukter nämligen dels öfver mil- 
kolning af ingeniören H. Bergström, dels öfver grankådan 
och däraf framställd kolofonium af ingeniör J. Köhler. 

Friherre De Geer lämnade några bidrag till istidens kro- 
nologi och klimatlära. 

Herr Bohlin redogjorde för observationer af november- 
meteorerna samt meddelade en allmän metod för meteorra- 
dianters bestämning. 

Intendenten Lönnberg förevisade några af vertebrataf- 
delningens senaste förvärf. 

Handelskemisten Lan din höll ett föredrag om förekomsten 
af radium i Sverige. 

Herr Sjögren redogjorde för pågående undersökningar 
af kolm för framställning af radioaktiva ämnen och om till- 
godogörandet af bituminösa alunskiffrar. 

Herr Retzius öfverlämnade till Akademien såsom gåfva 
200 exemplar af en Ijustrycksreproduktion af Sandbergs por- 
trätt af Berzelius. 

På förslag af herr Dahlgren beslöt Akademien att i sin 
årsbok för 1905 intaga en ny och reviderad förteckning öfver 
samtliga Akademiens in- och utländska ledamöter. 

Det af förvaltningsutskottet framlagda förslaget till stat 
för Akademien år 1905 blef af Akademien godkändt. 

Akademien beslöt tilldela grosshandlandena Knut Knuts- 
son och Georg Valdau, hvilka dels på ett kraftigt sätt un- 
derstödt professor Y. Sjöstedt under hans vistelse i Kame- 
run dels ihågkommit riksmuseet med flere samlingar af na- 
turföremål och etnografika sin Linnémedalj i guld. 

Det Beskowska stipendiet för år 1905 tilldelades doktor 
C. Kullgren för utförande på tekniska högskolans allmänna 
kemiska afdelning af en undersökning öfver den elektriska 
strömmens inverkan på vissa organiska ämnen. 

Akademiens tionde klass erhöll i uppdrag att utarbeta 
förslag till närmare bestämmelser rörande den Söderströmska 
donationen. 

Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- 
handlingar : 

i Akademiens Handlingar: Northern and arctic inverte- 
brates in the collection of the Swedish State Museum, 1. Si- 
punculids af professor Hj. Théel. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 101 

i Arkiv för kemi, mineralogi och geologi: 1) Ueber die 
Nitroschwefeleisenverbindungen und ilir Verhalten zu den 
Nitroprussiden af professor J. O. Rosenberg; 2) Radium i 
Sverige af handelskemisten J. Landin; 3) Kemisk undersök- 
ning af kåda från gran af ingeniör J. Köhler; 

i Arkiv för botanik: 1) Beiträge zur Kenntniss des For- 
menkreises der Potentilla verna af adjunkten K. Johansson; 
2) Asclepiadacese paranenses a doctore P. Dusen collectae af 
doktor G. O. Malme; 3) K. O. Stenströms studier öfver ex- 
positionens inflytande på vegetationen af doktor K. Hessel- 
man; 4) Linnéminnen i Uppsala botaniska trädgård af pro- 
fessor Th. M. Fries; 

i Arkiv för zoologi: 1) The Tartarides a tribe of the 
order Pedipalpi af doktorerna H. J. Hansen och W. Sören- 
sen; 2) Short Notes on a coUection of birds from Thian- 
Schan af professor E. Lönnberg; 3) Sveriges Silurbryozoer 
af docenten A. Henning. 

Utgifna skrifter: K. Vetenskapsakademiens Handlingar. 
Band 37 och 38; Arkiv för matematik, astronomi och fysik. 
Band 1 ; Arkiv för kemi, mineralogi och geologi. Band 1 ; 
Arkiv för botanik. Band 3 och Arkiv för zoologi. Band 2. 
Häftet 2. 

Skänker: Ett porträtt i olja af Akademiens framl. sekre- 
terare P. Wargentin skänkt af änkefru presidentskan Lou- 
ise Bredberg. 



Sammankomsten lördagen den 17 december. 
Närvarande 27 ledamöter. 

Till vice preses från den 1 januari till Akademiens sam- 
mankomst i maj utsågs herr Åkerman. 

Till inspektörer under samma tid valdes: 

för observatoriet : herrar Rosén och Lindstedt; 

för fysiska institutionen: herrar Åkerman och Arrhe- 
Nius ; 

för Bergianska stiftelsen: herrar Eriksson och Klason; 

för Kristinebergs zoologiska station: herrar Retzius och 
Tullberg ; 

för biblioteket : herrar Théel och Dahlgren ; 



102 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

för riksmuseets mineralogiska afdelning: herrar Törne- 
bohm och frih. De Geer; 

för riksmuseets botaniska afdelningar: herrar Wittrock 
och Sidenbladh; 

för riksmuseets zoologiska afdelningar: herrar grefve MöR- 
NER och Retzius; 

för riksmuseets etnografiska afdelning : herrar Montelius 
och frih. Tamm; 

för meteorologiska centralanstalten: herrar Åkerman och 
Arrhenius. 

Till medlemmar i bereciningsutskottet för samma tid ut- 
sagos herrar Phragmén, Rosén, Arrhenius, Söderbaum, 
Dahlgren, Nathorst, Théel, Widmark, Almquist, Törne- 
bladh och Montelius. 

Till ledamöter af förvaltningsutskottet för samma tid val- 
des herrar Sidenbladh, Lindstedt, grefve Mörner, Törne- 
bohm, Almström, Gilljam, Rosén och Retzius. 

Till medlem af styrelsen för Stockholms Högskola för 
åren 1905 — 1907 utsåg Akademien sin ledamot, f. d. professor 
P. W. Almquist. 

Till ledamöter i den kommitté, som Akademien beslutat 
tillsätta för afgifvande af förslag rörande anskaffande af por- 
trätt till Akademiens samling, valdes herrar Retzius, Söder- 
baum och Dahlgren. 

Till införande i Arkiv för kemi, mineralogi och geologi 
antogos två afhandlingar af professor Hj. Sjögren med titel: 
Om A. E. Nordenskiölds undersökning af radioaktiviteten hos 
vissa svenska och norska mineral samt Om framställning af 
radium m. m. ur kolm från Västergötland och Närke samt 
om tillgodogörandet af alunskifferns bitumenhalt. 

Akademien beslöt att till Berzelii ende nu kvarlefvande 
lärjunge excellensen H. Struwe i Tiflis öfverlämna en medalj 
i silfver öfver Berzelius såsom ett erkännande för de värde- 
fulla gåfvor till Berzeliusmuseet, som Akademien fått emottaga. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 10'i 

2. Sammankomster för ärenden rörande Nobelstiftelsen. 

Sammankomsten onsdagen den 9 mars. 
Närvarande 23 ledamöter. 

Akademien godkände ett af grefve Mörner framlagdt för- 
slag till fördelning mellan de fyra svenska prisgrupperna af 
kostnaden för den publikation om utdelningen af Nobelpri- 
sen, som hvarje år skulle utgifvas. 

Nämnda publikation skulle för Akademiens räkning tills- 
vidare tryckas i en upplaga af 900 exemplar. 



Sammankomsten onsdagen den 13 april. 

Närvarande 39 ledamöter. 

Enligt nu föredragen skrifvelse från Nobelstiftelsens sty- 
relse med utdrag ur stiftelsens räkenskaper för år 1903 upp- 
ginge 1904 års pris till ett belopp af 140,858 kronor 51 öre 
samt de medel, som för hvardera prisets utdelning stodo 
till Akademiens förfogande till 46,952 kronor 83 öre. 

Revisionsberättelsen för år 1903 föredrogs och lades till 
handlingarne. 



Sammankomsten onsdagen den 11 maj. 
Närvarande 25 ledamöter. 

Till revisor för granskning af stiftelsens förvaltning och 
räkenskaper för år 1904 valdes herr Lindstedt. 

På hemställan af Akademiens Nobelkommitté för kemi 
beslöt Akademien att för det blifvande Nobelinstitutets ke- 
miska afdelning förvärfva framl. professor L. F. Nilsons ef- 
terlämnade, såväl i vetenskapligt som i historiskt hänseende 
synnerligen värdefulla samling af kemiska preparat. 



104 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Sammankomsten onsdagen den 28 september. 

Närvarande 83 ledamöter. 

Enligt § 1 mom. 5 af stadgan för Akademien rörande 
Nobelärendena beslöt Akademien att låta inbjuda innehafvare 
af lärostolar i fysik vid universitetet i Wien, Faculté des sci- 
ences och College de France i Paris, universiteten i Cam- 
bridge i England, St. Petersburg och Utrecht äfvensom Cor- 
nell University i Ithaca i N. Amerika samt innehafvarne af 
lärostolar i kemi vid Tekniska högskolan i Hannover, böhmiska 
och tyska universiteten i Prag samt universiteten i Strass- 
burg, Oxford, Basel, Nancy och Turin att inkomma med för- 
slag till bortgifvande af Nobelprisen i fysik och kemi för 
år 1905. 

Enligt samma stadgas § 1 mom. 5 beslöt Akademien låta 
inbjuda professorerna G. Quincke i Heidelberg, E. Warburg 
i Berlin, W. von Bezold i Berlin, M. Planck i Berlin, A. 
Winkelmann i Jena, J. Trowbridge i Cambridge (Amerika), 
Sir Oliver Lodge i Birmingham och Sir Norman Lockyer 
i London att afgifva förslag till bortgifvande af Nobelpriset 
i fysik för år 1905 samt professor T. W Richards i Cam- 
bridge (Amerika), Sir William Crookes i London samt pro- 
fessorerna N. A. Menschutkin i St. Petersburg och J. Vol- 
HARD i Halle att afgifva förslag rörande samma pris i kemi. 

Uti nu föredragen skrifvelse hade Akademiens Nobelkom- 
mittéer föreslagit, att till byggnadsplats för Akademiens No- 
belinstituts samtliga blifvande afdelningar måtte förvärfvas: 

dels på sätt Riksmarskalksämbetet föreslagit ett område 
å Djurgårdsfreskati med en areal af 46,070 kvadratmeter till 
ett pris af 200,000 kronor; 

dels ett omedelbart söder därom beläget trekantigt om- 
råde med en areal af omkring 14,000 kvadratmeter; 

dels ock en del af det för Riksmuseet afsedda område, 
som låge omedelbart norr om det först nämnda området och 
ägde en areal af omkring 9,000 kvadratmeter. 

Med anledning häraf beslöt Akademien, dels att det ej 
skulle sättas i fråga att för Nobelinstitutet förvärfva det i 
tredje punkten afsedda området, som redan vore af riksdagen 
för riksmuseet reserveradt, dels att lämna Nobelkommittéerna 
i uppdrag att inkomma med utredning rörande kostnaderna 
för det i andra punkten omtalade området. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904, 105 

Anmäldes, att Nobelkommittéerna afgifvit förslag till No- 
belpristagare för innevarande år. Förslagen remitterades till 
vederbörande klasser. 



Sammankomsten onsdagen den 2 november. 
Närvarande 42 ledamöter. 

Uti nu föredragen skrift hade herr Arrhenius meddelat, 
att han af excellensen Althofp i Berlin blifvit erbjuden an- 
ställning såsom Akademiker vid vetenskapsakademien i Berlin, 
men att han, som ansåge detta anbud för en själf ständig ve- 
tenskaplig forskning synnerligen fördelaktigt, dock hellre skulle 
vilja stanna i Sverige, därest ett någorlunda motsvarande an- 
bud kunde lämnas honom härstädes och att han därvid i 
första rummet tänkt på någon anställning vid Akademiens 
Nobelinstitut. Med anledning häraf anmodade Akademien 
sina enligt de nya grundstadgarne nyss reglerade tredje och 
fjärde klasser att så fort ske kunde afgifva yttrande i frågan. 

Efter det Nobelkommittéernas förslag till Nobelpristagare 
i fysik och kemi för år 1904 jämte bilagor blifvit upplästa, 
beslöt Akademien efter en utförlig öfverläggning att definitivt 
beslut i frågan skulle fattas vid sammanträde den 8 november. 

Sammankomsten tisdagen den 8 november. 
Närvarande 59 ledamöter. 

Föredrogs en från Nobelstiftelsens styrelse till Akademien 
aflåten skrifvelse angående stiftelsens byggnadsfråga och an- 
modades Nobelkommittéerna att häröfver afgifva yttrande. 

Sedan Nobelkommittéernas yttranden föredragits, beslöt 
Akademien, att tilldela professorn vid Royal Institution i 
London lord Rayleigh det fysiska Nobelpriset för år 1904 för 
hans undersökningar rörande de viktigaste gasernas täthet 
samt hans i sammanhang därmed gjorda upptäckt af argon 
samt .att till professorn vid University College i London sir 
William Ramsay öfverlämna det kemiska Nobelpriset för år 
1904 såsom ett erkännande af den förtjänst, han inlagt ge- 
nom upptäckten af de indifferenta gasformiga grundämnena 
i luften och bestämmandet af deras plats i det periodiska 

systemet. 

Akademien beslöt, att hon vid Nobelprisutdelningen skulle 

representeras af sin preses eller vid förfall för denne af herr 

Törnebladh. 

Fetensfcap.i-Aliademicns Arshok. 3. 1005. " 



106 VETENSKArSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Sammankomsten lördagen den 26 november. 

Närvarande 36 ledamöter. 

Med anledning af herr Arehenius i protokollet för den 
2 nov. omtalade skrif velse beslöt Akademien enligt tredje och 
fjärde klassens förslag att hos Kungl. Maj:t i underdånighet 
anhålla, att Akademien utan hinder af bestämmelserna i nå- 
diga stadgan af den 29 juni 1900 måtte å Nobelinstitutets 
stat för professor Arrhenius få inrätta en af delning för fysi- 
kalisk kemi. Under förutsättning af Kungl. Maj:ts bifall 
till förenämnda framställning beslöt Akademien att erbjuda 
herr Arrhenius fast anställning vid Akademiens Nobelinstitut 
med en årlig aflöning af 8,000 kronor jämte två ålderstillägg 
å 500 kronor h vardera efter fem och tio års tjänstgöring samt 
fri bostad. 

Akademien beslöt vidare att med anledning af den för- 
ändrade klassindelningen i de nya grundstadgarne hos Kungl. 
Maj:t anhålla, att i §§ 3, 9 och 21 af den nådiga stadgan för 
Akademien rörande Nobelstiftelsen orden »fjärde klass» måtte 
få utbytas mot »tredje klass» och orden »femte klass» mot 
orden »fjärde klass». 

Sekreteraren anmälde, att de af Akademien utsedda No- 
belpristagarne anmält sig skola komma till Stockholm för att 
personligen emottaga prisen den 10 december. 

Utgifven skrift: liCS prix Nobel en 1901. 



Sammankomsten lördagen den 17 december. 

Närvarande 33 ledamöter. 

Herr Arrhenius framförde till Akademien sin tacksägelse 
med anledning af Akademiens beslut att under förutsättning 
af Kungl. Maj:ts bifall anställa honom vid sitt Nobelinstitut. 

Herr Pettersson utsågs till ledamot i Nobelkommittéen 
för kemi för åren 1905, 1906, 1907 och 1908 samt till kom- 
mitténs ordförande för år 1905. 

Val af ledamot i Nobelkommittén för fysik för åren 1905 
—1908 efter herr Hasselberg samt val af ordförande i denna 
kommitté för år 1905 uppsköts till en följande sammankomst. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 107 



Böcker skänkta till K. Vetenskaps- 
akademien under år 1904. 

1. Vetenskaplig-a institutioner, hvilkas publikationer 

K. Vetenskapsakademien erhållit såsom byte 

eller gåfva. 

Stockholm. Svenska Akademien. 

K. Landtbruksakademien. 

K. Vitterhet^i-, Historie- och Antikvitetsakademien. 

Kongl. Biblioteket. 

K. Statistiska Centralbyrån. 

Entoniologiska Föreningen. 

Svenska Fornminnesföreningen. 

Geologiska Föreningen. 

Generalstabens Topogratiska atdelning. 

Svensk-R}'ska Gradmätningsexpeditionen 18!»!» — 1902. 

Stockholms Högskola. 

K. Karolinska INIediko-kirnrgiska Institutet. 

K. Kommerskolleginm. 

K. Landt bruksstyrelsen. 

K. Riksarkivet. 

K. Sjökart everket. 

Svenska Sällskapet för Antroi)Ologi och Geograti. 

Svenska Trädgårdsföreningen. 

Svenska Turistföreningen. 

Sveriges Geologiska undersökning. 

Göteborg. Göteborgs Högskola. 

K. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället. 

Lund. Astronomiska Observatoriet. 

Skånska' Trädgårdsföreningen. 

Universitetet. 

Uppsala. Mineralogisk-geologiska Institutionen. 

Meteorologiska Observatorium. 

Vetenskaps-Societeten. 

Universitetet. 



Aachen. K. Preuss. Meteorologisches Institut. 
Abbeville. Société d'émulation. 
Aberdeen. Universitv. 



108 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Adelaide. Public library, museum and art gallery of .South Australia. 

Observatory. 

Agrain. Meteorologieches Observatorium. 

Hocietas historico-naturalis Croatica. 

Albaiiy. New York state museum. 

Allegheny City. Observatory. 

Amsterdam. K. Akademie van Wetenschappen. 

Wiskundig genootschap. 

K. Zoölogisch Genootschap Natura artis magistra. 

Ångers. Hociété d'étude9 scientitiques. 

AuiL Arbor. Observatory of the Univ. of Michigan. 

Atlieii. Observatoire National. 

Austill. Texas academy of science. 

Alixerre. Société des sciences historiques et naturelies de l'Yonne. 

Baltimore. Pealiody Institute. 

Maryland Geological survey, 

Johns Hopkins nniversity. 

Bamberg. Naturforschende Gesellschaft. 

Basel. Naturforschende Gesellschaft. 

Batavia. R. Magnetical and meteorological observatory. 

K. Natuurkundige Vereeniging in Nederl.-Indie. 

Belfast. Natural history and philos. society. 
Belgrad. Académie Royale de Serbie. 

Observatoire central. 

Bergen. ^luseum. 

Berkeley. California nniversity. 

Berlin. K. Akademie der Wissenschaften. 

Königliche Bibliothek. 

T^niversitäts-Bibliothek. 

K. botanischer Garten u. Museum. 

Deutsche entomologische Gesellschaft. 

Deutsche geologische Gesellschaft. 

Deutsche physikalische Gesellschaft. 

K. Preuss. Meteorologisches Institut. 

K. Preuss. geologische Ländes- Anstalt u. Bergakademie. 

K. Zoologisches Museum. 

Reichs-Marine-Amt, Nautische Abth. 

Physikalisch-technische Reichs-Anstalt. 

K. Sternwarte. 

Botanischer Verein d. Provinz Brandenburg. 

Berliner Entomologischer Verein. 

Bern. Eidg. hydrometrisches Bureau. 

Naturforscliende Gesellschaft. 

Allg. schweizerische Gesellschaft f. d. ges. Naturwissenschaften. 

Schweizerische Landesbibliothek. 

Besan^on. Académie des sciences, belles-lettres et arts. 

Observatoire astronomique, chronométrique et météorologique. 

Société d'éniulation du Doubs. 

Blue Hill. ^Teteorological observatory. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 109 

Bologna. R. At-cademia delle scienze dell' Istituto di Bologtia. 
Bombay. Government observatory. 

Royal Asiatic society, Bombay Ijranch. 

Bonn. Niederrheinische Gesellschatt tur Xatur- mid Heilkunde. 
Naturhistorischer Verein der preussischen Rheinlande, Westfalens 

und des Reg.-Bezirke Osnabruck. 

K. Sternwarte. 

Bordeaux. Commission météorologique de la Gironde. 

Observatoire. 

Société Linnéenne. 

8ociété des sciences physiques et naturelies. 

Boston. Amer. Academy of arts and sciences. 

Society of natural history. 

Braunscliweig. Verein fur Naturwissenschaften. 
Bremen. Geographische Gesellschaft. 

^leteorologisches Observatorium. 

Naturwissenschaftlicher Verein, 

Breslau. Schlesische Gesellschaft f. vaterländische Kultur. 

K. Universitäts-Sternwarte. 

Verein f. schlesische Insektenkunde. 

Brisbane. R. Geographical society of Australasia. 
Brooklyn. Brooklyn institute of arts and sciences. 
Briinn. Älährisches Landesmuseum. 

Xaturforschender Verein. 

Bruxelles. Académie Royale des sciences, des lettres et des beaux- 

arts de Belgique. 

Commission de la »Belgica». 

Musée du Congo. 

Observatoire Royal de Belgique. 

Société R. de botanique de Belgique. 

Société entomologique de Belgique. 

Société Beige de géologie, de paléontologie et d'hydrologie. 

Société R. malacologique de Belgique. 

Budapest. Magyar tudomanyos akadémia. 

K. Ungarische geologische Anstalt. 

Statistisches Bureau der Haupt- u. Residenzstadt Budapest. 

Ungarische Ornithologische Centrale. 

Ungarisches Nationalmuseum. 

K. Ungarische Reichs-Anstalt fur Meteorologie u. Krdmagne- 

tismus. 
BuenOS Aires. Museo nacional de Buenos Aires. 

iluseo de Farmacologia. — Facultad de ciencias médicas. 

Öbservatorio Möns. Lasagna del Colegio Pio IX de artes y 

oficios. 

Oficina méteorologica Argentina. 

Sociedad eientifica Argentina. 

Buffalo. Soeiety of natural sciences. 
Buitenzorg. s Lands Plantentuin te Buitenzorg. 
Bukarest. Institut botanique. 



110 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. liM)5. 

Institut météorologique de Kouinanie. 

Caeil. Société Linnéenne de Normandie. 
Calcutta. Koyal V)Otanic garden. 

In<lian museum. 

■ Asiatic society of Bengal. 

Geological survey of India. 

Cambridge. Observatory. 

Iniversity library. 

l'hilo.sophical society. 

Oaill bridge, Mass. Harvard College. 

]\luseuin of comparative zoology. 

Astronomical observatory of Harvard College. 

Cainpiuas. Centro de sciencias, letras e artes. 

Cape Town. South African Association for the advancement of 

science. 

Geological cbmmission. 

Meteorological commission. 

South African museum. 

Royal observatory. 

South African philosophical society. 

Catania. Accademia Gioenia di scienze iiaturali. 

R. Osservatorio. 

Chambésy. Herbier Boissier. 

Chapel Hill. Elisha Mitchell scientific society. 

Charlottesville. l^eander Mc. Cormick observatory of the univ. of 

Virginia. 
Cheinilitz. Naturwissenschaftliche Gesellschaft. 

K. Sächsisches Meteorolog. Institut. 

Cherbourg. Société nationale des sciences naturelles et mathématiques. 
Chicago. Academy of sciences. 

Newberry library. 

Field Columbian museum. 

Yerkes observatory of the univ. of Chicago. 

Chur. Naturforschende Gesellschaft Graubiindens. 
Cincimiati. Lloyd library. 

Observatory. 

Society of natural history. 

Clevelaild. Meteorological observatory. 

Coimbra. Gbservatorio meteorologico e magnetico da universidade. 

Sociedade Broteriana. 

Cold Spring Harbor, Long Islanil. Biological laboratory of the 

Brooklyn Institute of arts and sciences. 
Colorado Springs. Colorado college. 

Columbia, Missouri. Laws observatory. — Univ. of Missouri. 
Coluinbus. Ohio state university. 
Cordoba. Academia Nacional de ciencias. 

Observatorio nacional Argentino. 

Oficina meteorolögica Argentina. 

Danzig. Naturforscliende Gesellschaft. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 111 

Westprenss>. Provinzial-Miiseiiiu. 

Daveiiport. Academy of natural seiencee. 

Delira Dun. Great trigonometrical siirvey of India. 

Des Moilies. lowa Geological survey. 

Dijon. Acadéniie des sciences, arts et belles-lettres. 

Dorpat. Xaturforscher-Gesellschaft. 

Meteorologisches Observatorium. 

Universität. 

Dresden. Statistisches Bureau des Ministeriums des Innern. 

K. Zool. und Anthropol.-Ethnogr. Museum. 

Dublin. Royal Irish academy. 

Ubservatory. Dunsink. 

Royal Dublin society. 

Durban. Natal observatory. 
EberSAValde. Meteorologische station. 
Edinburgh. Royal college of physicians. 

Royal observatory. 

Botanical society of EdinV)urgh. 

Geological society. 

Scottish meteorological society. 

Royal physical society. 

Royal Society. 

Elberfeld. Xaturwissenschaftlicher Verein. 

Einden. Xaturforschende Gesellschaft. 

Erfurt. K. Pr. Akademie gemeinniitziger Wissenschaften. 

Erlangen. Physikalisch-medicinische Societät. 

Firenze. R. Istituto di studi superiori pratici e di perfezionamento. 

Societå entomologica Italiana. 

Flagstaff. Arizona). Lowell observatory. 

Frankfurt, a. M. Senckenbergische naturforschende Gesellschaft. 

Freiburg i Br. Naturforschende Gesellschaft. 

(Jenéve. Institut national Genévois. 

Observatoire. 

Société de physique at d'histoire naturelle. 

(irenova. Museo civico di storia naturale. 

Museo di zoologia e anatomia comparata. 

Soeietä Ligustica di scienze naturali e geograflche. 

Giessen. Oberhessische Gesellschaft fiir Natur- u. Heilkunde. 
Glasgow. Natural history Society. 

Philosophical society. 

Granville. Denison university. 

's-Ciravenhage. Ministerie van binnenlandsche zaaken. 

Graz. Naturwissenschaftlicher Verein fiir Steiermark. 

Greenwich. Royal observatory. 

Greifswald. Universitäts-Bibliothek. 

Groningen. Astronomical laboratory. 

Guatemala. Lal)oratorio quimico central. 

Giistrow. \'erein d. Freunde der Naturgeschicbte in Mecklenburg. 



112 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Oörlitz. Naturforschende Gesellschaft. 
Göttingen. K. Gesellschaft d. Wissenschaften. 

K. Universitäts-Steniwarte. 

Uabana. Estaciön central meteorolögica, cliniatolögica y de coeechas. 

Observatorio del colegio de Belen de la compania de Jeauö. 

Hald. Station Franco-Scandinave de sondages aériens. 
Halifax. Nova Scotian institute of science. 

Ualle a. f^. K. Leopoldlnisch-Carolinische Deutsche Akademie der 
iSaturforscher. 

Naturforschende Gesellschaft. 

Verein fiir Erdkunde. 

Naturwissenschaftlicher Verein fiir Sachsen u. Thiiringen. 

Hamburg. Xaturhistorisches Museum. 

K. Deutsche 8ee\varte. 

Horizontalpendel-Station. 

Die botanische Staatsinstituten. 

Hamburger Sternwarte. 

Naturwissenschaftlicher Verein. 

Verein tur naturwissenschaftliche Unterhaltung. 

Hanau. Wetterauische Gesellschaft tur die ges. Naturkunde. 
Harlem. Koloniaal Museum. 

HoUandsche Maatschappij der Wetenschappen. 

Teyler's Tvveede Genootschap. 

Musée Teyler. 

Heidelberg. Astrophysikal. Gbservatorium Köningstuhl-Heidell)erg. 

Grossherzogl. Sternwarte. 

Grossherzogl. Universitäts-Bibliothek. 

Helsingfors. Statistiska Centralbyrån. 

Geogratiska föreningen i Finland. 

Institut météorologique central. 

Geologiska kommissionen. 

Observatoire. 

Societas pro Fauna et Flora Fennica. 

Société Finno-Ougrienne. 

Finska Vetenskaps-societeten. 

Sällskapet för Finlands geograti. 

K. Universitets-Biblioteket. 

Hobart. Meteorological department. 

Indianapolis. Indiana academy of science. 

Innsbruck. Ferdinandeum f. Tirol u. Vorarlberg. 

Meteorologisches OVjservatorium der Universität. 

Ithaca. Cornell university. 

Jekaterinburg. Société Ouralienne d'amateurs des sciences natu- 
relies. 

Jena. Medicinisch-naturwissenschaftliche Gesellschaft. 

Kalocsa. Haynald-Oljservatorium. 

Karlsruhe. Centralbureau f. Meteorologie und Hydrographie im Gross- 
herzogthum Baden. 

Grossh. technische Hochschule. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 113 

Naturwissenschaftlicher Verein. 

Kassel. Verein fiir Naturknnde. 

Kazail. Observatoire magnétique de Tuniversité Imp. 

Société physico-niathématique. 

K. Univeisität. 

Kew. Royal botanic gardens. 
Kharkow. Société des naturalistes. 

Université Impériale. 

Kiel. Kommission zur wissenschaftlichen Untersuchung der deutschen 

Meere. 

K. Universität. 

K. Universitäts-Sternwarte. 

Natm-wissenschaftlicher Verein fiir Schleswig-Holstein. 

Bureau der Astronomischen Nachrichten. 

Kiew. Observatoire météorologique de I'université. 

Société des naturalistes. 

Kjöbeilhavn. Det store Kongl. Bi))liothek. 

Bureau du conseil intern, pour I'expIoration de la mer. 

Commissionen for Ledeisen af de geologiske och geograpliiske 

Undersögelser i (xrönland. 

Carlsberg-Laboratoriet. 

— Entomologisk Förening. 

Dansk geologisk Förening. 

Naturhistorisk Förening. 

Det danske meteoroiogiske Institut. 

Kommissionen for Havundersögelser. 

K. danske Videnskabernes 8elskab. 

Den danske biologiske Station. 

Klageilfurt. Naturhistorisehes Landesmuseum. 
Krakau. Akademie der Wissenschaften. 

K. k. Sternwarte. 

Kremsmiinster. Sternwarte. 

Kristiailia. Det norske meteorologiske Institut. 

The Fridtjof Nansen fund for the advancement af science. 

Den norske Gradmaalings- Kommission. 

Det norske Justeerviesen. 

Norges geografiske Opmaaling. 

Videnskabs-Selskabet. 

K. ITniversitets-Bibliotheket. 

K. Universitets-Observatorium. 

KyotO. Imperial university. 

Kiilligsberg. Physikalisch-ökonomische Gesellschaft. 

K. Universitäts-Sternwarte. 

La Platå. Museo. 

Lausaillie. Société Vaudoise des sciences naturelles. 
Lawrence. University of Kansas. 
Leeds. Philosophical and literary society. 

Yoi"kshire geological and polytechnic society. 

Leideil. Sterrenwacht. 



114 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1!K)5. 

Nederlandsch l)Otanisch Vereeniging. 

Leipzig. Astrononiische Gesellschaft. 

K. .Sächsische (resellschaft der Wissenschaften. 

Furstl. Jal)lono\vski'sehe Gesellschaft. 

Naturfor.schende Gesellschaft. 

K. l"niversitäts-Sternwarte. 

Verein fiir Erdkunde. 

Leon. Observatorio meteorologico. 
Liége. Société géologiqiie de Belgique. 

8ociété Il03'ale des scieiices. 

Lille. Facultés de TUniversité. 

Lima. Cuerpo de Ingenieros de minas del Peru. 

Sociedad geogråfiea. 

LillZ. Museum Francisco-Carolinum. 
Lisboa. Academia Real das Sciencias. 

Direc^äo ilos servi(^os geologicos de Portugal. 

R. Observatorio Astronomico. 

Liverpool. Biological Society. 

Observatory. 

Llilias. Observatorio Belloch. 

London. British association for the ad vancement of science. 

Geologists' association. 

Royal Institution of Great Britain. 

National physical laboratory. 

Britisli Museum of natural history. 

Meteorological office. 

Nautical almanac oftice. 

Royal iSociety. 

Royal astronomical society. 

Chemical society. 

Entomological society. 

R. Geographical society. 

Geological society. 

Linnean society. 

R. Meteorological society. 

R. Microscopical society. 

Zoological society. 

London, Ontario. Entomological society. 

Liibeck. Geographische Gesellschaft und Naturhistorisches Museum. 

Lussinpiccolo. Manora Sternwarte, 

Luxemburg. Institut Grand-Ducal. 

Société de botanique. 

Lyon. Académie des sciences, belles-lettres et arts. 

Société d'agriculture, sciences et industrie. 

Société d'anthropologie. 

Société Linnéenne. 

Madison. Wisconsin academy of sciences, arts and letters. 

Washburn observatory of the univ. of Wisconsin. 

Wisconsin geological and natural history survey. 

Madras. Kodaikänal solar physics observatory. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 115 

Madrid. R. Academia de ciencias exactas, flsicas y natxirales. 

Comisiön del raapa geologico de Espana. 

R. 01 iservatorio. 

Magdeburg. Xaturwissenschaftlicher Verein. 

^^'ettel•\varte der Magdeliurgischen Zeitung. 

Manchester. Conehölogical society of Great Britain and heland. 

<Teological society. 

Literary and philosophical society. 

Manila. Philippine Weather bureau. 

(»iservatorio de la compania de Jesus. 

Marburg. Gesellschaft zur Beförderung der gesammten Natnrwissen- 

schaften. 

l'niversitäts-Bil)liothek. 

Marseille. Commission de météorologie du dep, des Bouches-du- 

Rhöne. 

Facnlté des sciences. 

Miisée d'histoire naturelie. 

OV>servatoire. 

Mauritius. Royal Alfred observatory. 

Meteorological society. 

Melbourne. Public library, Museum and Art gallery of Victoria. 

Observatory. 

Royal society of Victoria. 

Royal geographical society of Australasia. 

Geological society of Australasia. 

Zoological and acclimatisation society. 

University. 

Mexico. Instituto geolögico de ^lexico. 

Instituto médico nacional. 

Observatorio meteorologico central. 

Hecretaria de comunicaciones y obras publicas. 

Sooiedad cientifica »Antonio Alzate». 

Middelburg. Zeeuwsch Genootschap der Wetenschappen. 
Milano. Comitato per le onoranze a Francesco Brioschi. 

R. Instituto Lombardo di scienze e lettere. 

R. Osservatorio astronomico di Brera. 

Societå Italiana di scienze naturali. 

Minneapolis. Minnesota academy of natural sciences. 

(Teological and natural history survey of Minnesota. 

Missoula. University of Montana. 

Mizusawa. International latitude observatory. 

Modena. R- Osservatorio del collegio Romano. 

Monaco. Musée océanographique. 

Mont Blanc. Observatoire météorologique, physique et glaciaire, 

Montevideo. OV>servatorio meteorologico del colegio Pio de Villa Colon. 

Sociedaii meteorologica Uruguaya. 

INIuseo Xacional. 

Montpellier. Académie des sciences et lettres. 
Université. 



116 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSROK. 1905, 

Montreal. Natm-al Histoiy society. 

Moskva. Observatoire astronomique de rUniversité Inipériale. 

Uijservatoire météorologique de rUniversité Impériale. 

Société Imp. des naturaliötes. 

Mouut Hamilton. Lick obseivatoiy. 

Miinchen. K. Bayerische Akademie der Wissensehaften. 

K. Meteorologische Centralstation. 

— — Bayerische Iwtanische Gesellscliaft. 

Ornitliologischer Verein, 

K. Sternwarte. 

Nancy. Académie Stanislas. 

Société des sciences. 

Nautes. Société des sciences naturelles de Fouest de la France. 
Napoli. R. Accademia di archeologia, lettere e belle arti. 

Accademia Pontaniana. 

Accademia delle scienze iisiclie e matematiclie. 

R. Istituto d'incorraggiamento. 

Museo zoologico della R. Universitå. 

R, Osservatorio di Capodimonte. 

Neuchätel. Observatoire Cantonal. 

Société Neucliateloise des sciences naturelles. 

Newcastle upon Tyne. ^'atural history society. 

New Haven. Connecticut academy of arts and sciences. 

Astionomical observatory ot Yale university. 

New York. Academy of sciences. 

Botanical garden. 

American museum of natural history. 

Observatory of Columbia university. 

Meteorological observatory of the dep. of public parcs. 

Nizza. Observatoire. 

Société de niédecine et de climatologie. 

Nortlifield. Goodsell oV)servatory of Carleton college. 
Nurnberg. Naturhistorische Gesellschaft. 
Oberlin, Ohio. College. 
Odessa. Neurussische Gesellschaft der Naturforscher. 

Observatoire magnétique et météorologique de FUniv. Imi). 

Offenbach. Verein fiir Naturkunde. 

O-Gyalla. K. Ung. meteorologisches u. erdmagnet. Central-01)8erva- 

torium. 
Osnabruck. Naturwissenschaftlicher Verein. 
Ottawa. Field-naturalists' club. 
— - — Meteorolog. service of Canada. 

Roy al societ}' of Canada. 

Geological survey of Canada. 

Oxford. Radcliöe oVjservatory. 

Palermo. R. Accademia di scienze, lettere e V^elle arti. 

Circolo matematico. 

Istituto botanico. 

Societä di scienze naturali ed economiche. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 117 

Palo Alto. Leland Stanford junior university. 

Para. Museu Paraense de historia natural e ethnographia. 

Paris. Académie des sciences. 

Bureau central iiiétéorologique. 

Bureau des longitudes. 

Bureau international des poids et mesures. 

Comité des travaux historiques et sclentiflques. 

École des mines. 

École polytechnique. 

École des hautes études. 

Museum d'histoire naturelle. 

Observatoire de Paris. 

Observatoire Municipal. 

Service de la carte géologique de la France. 

Société astronomique de France. 

Société entomologique de France. 

Société de géographie. 

Société géologique de France. 

Société Linnéenne. 

Société météorologique de France. 

Société philomatique. * 

Société zoologique de France. 

Perpigliail. Observatoire météorologique et magnétique. 

Perth. Observatory. 

Phlladelpllia. Academy of natural sciences. 

Wagner Free institute of Science. 

American entomological society. 

Oxeogi-aphical society. 

American philosophical society.. 

University of Pennsylvania. 

Pisa. Societå Toscana di scienze naturali. 

Pittsburgh. Camegie Institute. 

PlyillOlltll. Marine biological association. 

Pola. Hydrographisches Amt der k. u. k. Kriegs-Marine. 

Poilta Delgada. Observatoire météorologique. 

Portici. Regia Scuola superi ore di agricoltura. 

Portland. Society of natural history. 

Porto. Observatorio meteorologico da ■)Princeza Dona Amelia». 

Potsdain. Centralbureau der internationalen Erdmessung. 

K. Preuss. geodätisches Institut. 

Astrophysikalisches Observatorium. 

Prag. Ceska Akademie clsare Frantiska Josefa. 

K. Böhmische Gesellschaft der AVissenschaften. 

Museum krålovstvi Ceského. 

Société chimique. 

K. k. Sternwarte. 

Prcsburg. Verein fiir }satur- und Heilkunde. 

Pretoria. Meteorological Department. 

Puebla. Observatorio meteorologico del colegio del estado de Puebla. 

Pulkowa. Observatoire central Nicolas. 



118 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Regensburg. K. Botaniyche Gesellschaft. 

Reillies. Comiiiission luétéorologique du Dép. il'Ille-et-Vilaiiie. 

Société scientitique et médicale de l'Ouest. 

Université. 

Richinond. National physical lal)Oratory. 

Riga. Natuiforscher-Verein. 

Rio (le Janeiro. Directoria de meteorologia da Marinha. 

Jardiu l)Otanique. 

O] »servat orio de Rio de Janeiro. 

Riposto. Osservatorio nieteorologieo del R. lytituto nautico. 
Rochester. Academy of science. 
Rock Island. Augustana lihrary. 
Roma. R. Accademia dei Lincei. 

Accademia Pontificia dei nuovi Lincei. 

Biblioteca nazionale Centrale Vittorio Enianuele. 

R. Comitato geologico d'Italia. 

R. Istituto botanico. 

R. Osservatorio del collegio Romano. 

Societä Italiana delle scienze. 

Specola Vaticana. 

Ufficio centrale di nieteorologia e di geodinamica. 

Rostock. Grossherzogl. Universität. 

Rothamsted. Laboratory. 

Rotterdam. Bataafsch genootscliap der proefondervindeiijke wijs- 

begeerte. 

De Nederlandsche Entomologische Vereeniging. 

Rousdon. Observatory. 

Saint John. Natural history society of New Brunswick. 

Saint Louis. Academy of science. 

Missouri T)Otanical garden. 

Salem. American association for the advancement of science. 

Essex Institute. 

Saltillo. Observatorio meteorologico del colegio de J^an Juan Nepo- 

niuceno. 
San Feniando. Instituto y observatorio de marina. 
San Francisco. California academy of sciences. 

Astronomical society of the Facitic. 

San José. Instituto lisico-geogratico de Costa Rica. 
Sankt Petersburg. Académie Imp. des sciences. 

Comité géologique. 

Russich-Kaiserlische mineralog. Gesellschaft. 

. Hortus universitatis imperialis. 

— Hortus Petropolitanus. 

Institut inipérial de méilecine experimentale. 

Lal)Oratoire 1)iologique. 

■ Musée zoologique de 1'Acad. Imp. des sciences. 

Observatoire météorologique de TUniv. Imp. 

Observatoire physique central. 

Section géologique du cabinet de Sa Majesté. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 119 

Societas entomologica Kossica. 

»Société loip. Eusse de géographie. 

K. Universität. 

San Salvador. 0))servatoiio astronömico y meteorolögico, 
Santiago de Chile. Mu^eo nacional de Cliile, 

Observatorio astroiiöinico nacional. 

Universidad de Chile. 

Deutscher wissenschaftlicher Verein. 

Sao Paulo. Commissao geographicae geologica. 

Sociedade scientilica. 

Sarajevo. Bosnisch-Hercegovinisclie Jiandesregierung. 

Schweiz. Schweizerische geodätiseiie Kommission. 

Shanghai. Meteorological society. 

Sophia, station eentrale météorologique de Bulgarie. 

Southport. Fearnley meteorological observatory. 

Springfleld, Mass. ]\]usenm of natural history. 

Stavanger. IMuseum. 

Stettill. Entomologischer Verein. 

Stonyhurst. College observatory. 

Strassburg. K. Hauptstation fur Erdbel)enforscliung. 

Internationale Kounnission filr wissensschaftliche Luftschiffuhrt. 

^leteorologischer Landesdienst in EIsass-Lothringen. 

K. Universitäts u. Landesbibliothek. 

K, Universitäts-Sternwarte. 

Stuttgart. K. Wiirtt. Statist. Landesamt. 

Verein fur vaterländische Naturkunde in Wiirttemlierg. 

Sunderland. West Hendon liouse observatory. 

Sydney. Australian association for the advancement of Science. 

Department of fisheries. 

Department of mines and agriculture. Geological survey branch. 

Botanic Gardens. 

Australian Museum. 

Government observatory. 

Linnean society of New South Wales. 

Royal society of New South Wales. 

Geological survey of New South Wales. 

Tacubaya. Observatorio astronömico nacional. 
Taschkent. Observatoire astronomique et physique. 
Tiflis. Kaukasiches Museum. 

Tiflisser ph5'sikalisches 0))servatorium. 

Tokio. Eaiiliquake investigation coiiimittee. 

Observatoire astronomique. 

Central meteorological ob.servatory of Japan. 

Geographical society. 

Geological society. 

Societas zoologica Tokyonensis. 

Mathematico-physical society at the Imp. Univ. 

Seismological society. 

Imp. geological survey of Japan. 



120 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. UMJS. 

Tokio. Imp. university. 

Topeka. Kansas academy of science. 

Torino. K. Accademia delle science. 

Museo di zoologia ed anatomia comparata. 

Osservatorio centrale del R. collegio Carlo Alberto in Moncalieri. 

Osservatorio della R. Universitä. 

Societä meteorologica Italiana. 

Toroilto. Canadian institute. 

Entomological society. 

— - — University. 

Toulouse. Académie des sciences, inscriptions et lielles-lettres. 

■ Commission météorologique du dép. de la Haute-Garonne. 

( )bservatoire astronomiqiie. 

Trieste. Museo civico de storia naturale. 

Osservatorio astronomico-meteorologico. 

Tromsö. Museum. 

Troildlljem. Det K. Norske Yidenskabers Selskab, 

Troyes. Société académique d'agriculture, des sciences, arts et bel- 

les-lettres du dép. de TAube. 
Tubingeil. K. Universitäts-Bibliotek. 

Tufts College, Mass. 

Tunis. Service météorologique. 

Utreeht. Provinciaal Utrechtsch Genootschap van Kunsten en Weten- 
schappen, 

K. Nederlandsch meteorologisch Instituut. 

Physiologisch Laboratorium der Utrechtsche Hoogescliool, 

Valparaiso. Servicio meteorolojico. 

Veiiezia. R. Istituto Veneto di scienze, lettere ed arti. 

Osservatorio meteorologico del seminario patriarcale, 

Veroiia. Accademia d'agricoltura, scienze, lettere, arti e commercio. 
Warschau. Bureau météorologique. 

( )bservatoire astronoinique de Tuniv. Imp. 

INlatematisk-fysiska sällskapet. 

Wasllillgtoil. National academy of sciences. 

Bureau of american ethnology. 

U. S. Weatlier bureau. 

U. S. Department of agriculture. 

Smithsonian Institution. 

Library of congress. 

U. S. National museum. 

Georgetown college observatory. 

U. S. Naval observatory. 

Nautical Almanac office. 

U. S. Hydrographic office. 

Philosophical society. 

TT. S. Coast and geodetic survey. 

U. S. geological survey. 

Wellington. New Zealand institute. 

Colonial museum and geological survey department. 



INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 121 

Wien. K. Akademie der Wissenschaften. 

K. K. Central-Anstalt fiir Meteorologie und Erdmagnetismus. 

K. K. Zoologisch-botanische Gesellschaft. 

K. K. Gradmessnngs-Bureau. 

K. K. Militär-geographisches Institut. 

K. K. Xaturhistorisches Hofmuseum. 

K. K. geologische Reichsanstalt. 

v. Kuifner'sche Stemwarte. 

K. K. UniverBitäts-Sternwarte. 

Verein zur Verbreitung iiatiirwissenechaftlicher Kenntnisse. 

Xaturwissenschaftlicher Verein an der Universität. 

Wiesbaden. Na^sanischer Verein tur Naturkunde. 
Windsor, N. S. Wales. Observatory of John Tebbutt. 
Winnipeg. Historical and scientitic society of Manitoba. 
Wurzburg. Physikalisch-medicinische Gesellschaft. 
Xalapa. Observatorio central del estado de Veracruz Llave. 
Zi-ka-wei. Observatoire magnétique et météorologique. 
Zurich. Schweizerische meteorologi.sehe Central-Anstalt. 

Schweizerische botanische Gesellschaft. 

Xaturforschende Gesellschaft. 

' Bibliothek des eidg. Polytechnikums. 

Sternwarte des eidg. Polytechnikums. 



Tidskrifter. (Från utgifvarne). 

Acta Mathematica, herausg. von G. ^littag-Leftier. Sthlm. 4:o. 
Notiser, Botaniska, utg. af O. Xordstedt. Lund. 8:0. 
Tidskrift, Svenska Jägarförbundets Nya, utg. af A. Wahlgren. Sthlm. 8:0. 
Abhandlungen, Astrbnomische, herausg. v. H. Kreutz. Kiel. 4:0. 
Almanac, MansilFs, of planetary meteorology, by R. Mansill. Rock 

Island, 111. 8:0. 
Annaes de sciencias naturaes, publ. por A. Nobre. Porto. 8:o. 
Annales mycologici ed. in notitiam scientite mycologic;c' universalis, 

Herausg. u. redigiert v. H. Sydow. Berlin. 8:0 
Annali di botanica publ. dal Prof. Romualdo Pirotta. Roma. 8:0. 
Devoir, Le. Revue des questions sociales, créée en 1878 par J. B. 

André Godin. Paris 8:o. Sk. af M:me \'euve Godin. 
Feuille, La, des Jeunes Naturalistes, publ. par A. Dollfus Paris, 8:o. 
Jaarboek, Paedologisch, onder redactie van Prof. M. C. Schuyten. 8:o. 
Magazine, Symons's monthly meteorological. Lond. 8:0. 
Mitteilungen, Astronomische, gegriindet von R. "Wolf, herausg. von .A 

Wolfer. Zurich. 8:o. 
Rivista italiana di paleontologia. Red. P. Vinassa de Regny. Perugia. 8:0. 
Zeitschrift fiir afrikanische und oceanische Sprachen, herausg. von A. 

Seidel. Berlin. 8:0. 



VetensJ;aps-Akademiens Årsbok, 'i. IHOö. 



122 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. r.M(5. 



2. Böcker skänkta af enskilda personer^. 

Adelsköld, Cl., Kavl den tolfte och svenskarne. En historisk studie. 

I). 1 — 2. Sthhu 1902—03. 8:0. 
Aurivillius, Chr., Famille des Curcuhonides. Paris 1904. 4:o. 

Bergstrand, O., Uber die Bahn des ersten Uranussatelhten, Ariel. 

Upsala 1904. 4:o. 
Bohlin, K., Die Venus-Rotation. Eine Untersuchung auf dei- Flagg- 

stati-Sternwarte. Berlin 1904. 8:o. 
Carlgren, O., Kurze Mitteihmgen uber Anthozoen. 1 — 3. Lpz. 1904. 8:o. 
Cornisll, Ch. J., De lefvande djuren på jorden. Öfvers. af L. G. 

Andersson. H. 35 — 50. Sthhn 1903—04. 4:0. 8k. af Herrar 

Fröléen & Comp. 
Duséu, P., >Sur la flore de la i^erra do Itatiaya au Brésil. Rio de 

Janeiro 1903. Fol. 
Fiirst, C. M., Zur Kenntnis der Histogenese u. des Wachstunis der 

Retina. Lund 1904. 4:0. 
Orenander, S., Les variations annuelles de la température dans les' 

lacs suédois. Upsala 1904. 8:o. 
Uamberg, A., Zur Technik der Gletscheruntersuchungen. Wien 1904. 8:0. 

Mineralogische Studien. 20 — 24. 8thhn 1904. 8:o. 

Hasselberg, B., Weitere Exemplare von Tycho Brahes Mechaniea. Lpz. 

1904. 8:0. 

En ny spectroheliografisk metod. Sthlni 1904. 12:o. 

Hesselman, H., Zur Kenntnis des Pflanzenlehens schwedischer Laub- 

wiesen. .Tena 1904. 8:0. 
Hildebrandsson, H. H., Station franco-scandinave de sondages aériens. 

Sthlm 1904. 8:0. 
Holst, N. O., Kvartar-studier i Danmark och norra Tyskland. Sthlm 

1904. 8:0. 
On the relations of the >\vriting-chalk» of Tullstorp (Svveden) 

to the drift deposits, with reference to the » interglacial >< 

question. London 1904. 8:0. 
Jägerskiöld, L. A., Results of the Swedish zoological expedition to 

Egypt and the White Nile 1901. P. 1. Upsala 1904. 8:0. 
Kalui, Per, Resa till norra Amerika, ånyo utg. af F. Elfving och G. 

Schauman. D. 1. Hfors 1904. 8:0. 
Klinckowström, A., Tre månaders dag. Minnen fr. svenska Spets- 
bergsexpeditionen 1890. Sthlm 1891. 8:o. Sk. af Prof. A. G. 

Nathorst. 
Lagerlöf, D., Termokemiska studier. Hfors 1903. 8:0. 
Laurell, F., Svenska växtnamn och l)inär nomenklatur, undersökning 

och antikritik. Upsala 1904. 8:0. 



^ Då gifvaren ej särskildt är nämnd, är boken skänkt af förf, 
el. utg. 



BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 123 

LÖfgreil, A., A tiucticultura em Argentina. S. Paulo 1904. 8:0. 

Lönnberg, E., Ein Beitrag zur Kenntnis der geographischen Variation 
des Birkwilds. Berlin 1904. 8:o. 

On some tishes from tlie lakes of the Cameroon mountain. Lon- 
don 1904. 8:0. 

Nathorst, A. Gr., Emilia Retzius, född Wahlberg. Sthlm 1903. 8:0. 

Antarctic. Ett minnesblad. 8thlm 1904. 8:o. 

Vega och Antartie. Sthlm 1904. 8;o. 

Sur la flore fossile des regions antarctiques. Paris 1904. 4:0. 

Ohlin, A., På forskningsfärd efter Björling och Kallstenius. Sthlm 
1895. 8:0. Sk. af Prof. A. G. Xathorst. 

Retzius, M. G., Biologische Untersuchungen. X. F. 11. Sthlm 
1904. Fol. 

Reuter, E., Berättelse öfver skadeinsekters uppträdande i Finland år 

1902. Hfors 1903. 8:0. 

Setterwall, C. G., studier öfver syrinx hos polymyoda Passeres. Lund 

1901. 4:0. 
SjÖStedt, Y., I Västafrikas urskogar. Sthlm 1904. 8:o. 
Trägårdh, I., Monographie dei- arktischen Acariden. Diss. Ups. Jena 

1904. 4:0. 
Wallgren, E., JNIöjligheter för hränntorfs tillverkning och användning i 

]S'orrl)Ottens län. Jönköping 1903. 8:o. 
Wargentin, P., Anteckningar om sin släkt. [Utg. af E. V. Montan]. 

Sihlm 1904. 8:0. 
Själf biografiska anteckningar [Utg. af E. V. Montan]. Sthlm 

1903. 8:0. 

Westerlund, C. A., Skandinaviska foglarnes fortplantningshistoria. H.2. 

Lund 1904. 8:o. 
Methodus dispositionis conchyliorum extramarinorum in regione 

pala^arctica viventium, familias, genera, subgenera et stirpes 

sistens. Zagrabia^ 1902. 8:o. 
Zeipel, H. von, Recherches sur les solutions périodiques de la troisi- 

eme sorte dans le prol^léme des trois corps. Upsala 1904. 4:o. 
— Remarque sur les solutions périodiques de la troisiéme sorte. 

Paris 1902. 8:o. 



Albert I., prince de Monaco. Resultats des campagnes scientifiques 
accomplies sm* son yacht, Fasc. 25 — 27. Monaco 1904. 4:o. 

Arcidiaeono, S., Sui recenti terremoti Etnei. Catania 1903. 8:o. 

Baillaud, B., Climat de Toulouse. Paris 1902. 8:o. 

Application du photométre ä coin ä la détermination des gran- 
deurs photographiques des Pléiades. Paris 1902. 8:o. 

Balch, E. S., Antarctica. Philadelphia 1902. 8:o. 

Beckenhaupt, Ch., Quelques considérations sur le mécanisme de la 
vie, Strasbourg 1904, 8:o. 

Die Urkraft im Radium und die SichtVjarkeit der Kraftzustände. 

Heidelberg 1904. 8:o. 



124 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. liM)5, 

Beckeilhaupt, CIl., Bedurfnisse imd Fortschritte des Menschenge- 

selilechtes. HeidelV^erg 1904. 8:o. 
Becquerel, H., Recherches 8ur une propriété nouvelle de la matiére, 

activité radiante spontanée dn radioactivité de la matiére. 

Paris 1903. 4:0. 
Beecher, Cll. R., Observations on the genus Romingeria. New Ha- 
ven 1903. 8:0. 
Beinporad, A., Sul vero ammontare dell' assorbimento esercitato 

dair atmosfera snlla luce degli astri. Catania 1904. 8:0. 
Benoit, J. R., c*s: Guillaume, Ed., Deux notes sur les nouvelles dé- 

terminations de régles et études sur les appareils pour la 

mesure des bases au nioyen de fils métalliques tendus. Leide 

1903. 4:0. 
Beiltley, W. A., Studies among the snow crystals during the winter 

of 1901—02. Washington 1902. 4;o. 
Borowski, G. H., Gemeinniizzige Naturgeschichte des Thierreichs. 

Bd 1 — 10. Berlin u. Stralsund 1780 — 1789. 8:o. Sk. af 

Konsul B. Kempe. 
Borredon, G., La grande scoperta del secolo 20. Napoli 1904. 8:0. 
Bredicilin, Th., Mechanische Untersuchungen iiber Cometenf ormen. 

In S3^8temat. Darstellung von R, Jägermann. St. Petersb. 

1903. 8;o. 

Borgen, C, tjber die Anordnung der Nadeln einer Kompassroee zur 
Vermeidung der sextantalen und oktantalen Deviation. Berlin 

1904. 8:0. 

Cauete del Pinar, De cömo se han de oV)servar las distancias luna- 

res. Madrid 1904. 8:o. 
Conwentz, H., Die Gefährdung der Naturdenkmäler und Vorschläge 

zu ihrer Erhaltung. Denkschrift. Berlin 1904. 8:0. 
Cumings, E. R., Development of some paleozoic Br3'ozoa. New Ha- 
ven, Conn. 1904. 8:o. 
Curie, S., Recherches sur les substances radioactives. Thése. Ed. 2. 

Paris 1904. 8:o. 
Davenport, €h. B., Color inheritance in mice. New York 1904. 8:0. 
Drapczynsky, V., Uber die Verteilung der meteorologischen Elemente 

in der Umgebung der Barometerminima und-Maxima zu 

Kiew. Wien 1904. 8:o. 
Edson, E. R., Swedenborgs vortex-rings and some of their applica- 

tions in the realm of natural science, with especial reference 

to the subject of thought. Seattle, W^ash. 1904. 8:0. 
Ferrero, E., Sul terzo massimo invernale neirandamento diurno del 

barometro. Torino 1904. 4:o. 
Pick, A., Gesammelte Sehriften. Bd 3. Wiirzburg 1904. 8:0. 
Flerov, A., Flora Vladimirskoj gubernii. Moskva 1902. 8:o. 
Folie, F., Un fait physique nouveau, d'une importance capitale pOur 

la géophysique et Tastronomie sphérique. Bruxelles 1904. 8:0. 
Fritsche, H., Atlas des Erdmagnetismus fiir die Epochen 1600, 1 700, 

1780, 1842 und 1915. Riga 1903. Fol. (Litogr. öfvertr.) 
Fritze, A., Bastard von Birkhuhn und Fasan. Hannover 1904. 4:o. 



BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 125 

(jrilbert, Ch. H., c^ Starks, E. C, The fishes of Panama Bay. 
tStaniord Univ. 1904. 4:o. 

(irOedart, J., De insectis, in methodum redactus. Londini 1685. 8:o. 
»Sk. af Konsul B. Kempe. 

(rreeiie, G. K., ContriVjution to Indiana palteontology. P. 19. New 
Albany, Ind. 1904. 4:0. 

(jrruey, L. J., Exercices astronomiques ä Tiisage des éléves des fa- 
cultés et des observatoires. Paris 1889. 8:o. 

8ur un probleme de gnomonique. Besancon [1904.] 4:0. (Litogr. 

öfvertv.) 

Hall, A. D., The mechanical analysis of soils and the composition 
of the fractions resulting therefrom. London 1904. 8:o. 

Hand, E. N., Radio-activity. Spokane, Wash. 1903. 8:o. 

The atom and the molecule. Radium explained. Spokane, Wash. 

[1903]. 8:0. 

The doctrine of a simple universe. Spokane, "Wash. 1903. 8:0. 

Harris, R. A., The semidinrnal tides in the northern part of the In- 
dian Ocean. Washington 1903. 4:0. 

Hauswaldt, H., Interferenzerscheinungen im polarisirten Licht, Neue 
Folge. Magdeburg 1904, 4:o. 

Hess, H., Die Gletscher. Braunschw. 1904. 8:0. 

Holdeu, E. S., Memorials of William Cranch Bond. San Francisco, 
New York 1897. 8: o. 

Jsegermann, R., Einige Bemerkungen iiber die Erklärung der Kome- 
tenformen. St. Petersb. 1903. 4:o. 

Klinckert, W., Der Weltsauerstoli:, kosmische Betrachtungen. Dres- 
den 1904. 8:0. 

Korn, A., Carl Anton Bjerknes. Sein Leben und Wirken. Lpz. 
1904. 8:0. 

Elektrische Fernphotographie und Ähnliches. Leipzig 1904. 8:0. 

KÖlliker, A., Die Entwicklung und Bedeutung des Glaskörpers. Lpz. 
1904. 8:0. 

Lallemand, L., Histoire de la charité. T. 1 — 2. Paris 1902 — 03. 8:0. 

La Motraye, A. de, Voyages en Europé, Asie et Afrique. T. 1 — 2. 
La Haye 1727. P^ol. Sk. af Konsul B. Kempe, 

Lenz, H., Die Crustaceen der Sammlung Plate. Jena 1902, 8:0. 

Lichtneckert, J., Neue wissenschaftliche Lebens-Lehre des Welt-Alls. 
Lpz. 1903. 8:0. 

Lohest, M., Habets, A., & Forir, H., La géologie et la reconnais- 
sance du terrain houillier du nord de la Belgique. 1904. 8:0. 

Lohmann, H., Untersuchungen iiber die Tier-und Pflanzenwelt, so\vie 
liljer die Bodensedimente des Nordatlantischen Ozeans zwischen 
dem 38. und 50. Grade nördl. Breite. Berlin 1903. 8:o. 

Lupsa, F., Die Nordpolsphinx öder Frage der modemen Nordpolar- 
Forschung. Laibach 1903. 8:0. 

Madsen, J,, Der Polarwolf, Frankfurt a. M, 1903. 8:0. 

Maiden, J, H., A critical revision of the genus Eucalyptus. P. 1 — 2, 
4, Sydney 1903 — 1904. 4:o. 



126 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. lUOb. 

Meerens, Ch.j La science musicale ä la portée de tous les artistes et 

amateurs. Bruxelles lfJO'2. 8:o. 
Meuris, A., Partie du mémoire sur la nature <le rélectricité et sa 

provenance. Bruxelles 1903. 8:o. 
Moissan, H., Traité de chimie minérale. T, 1, 3. Paris 1904. 8:0. 
MÖbius, K., Die Formen, Farben und Bewegungen der Vögel, iisthe- 

tisch betrachtet. Berlin 1904. 8:o. 
Naiisen, F., Fram öfver Polarhafvet. D. 1 — 2. Sthlm 1897. 8:o. 8k. 

af Prof. A. G. Nathorst. 
På skidor genom Grönland. Sthlm 1890, 8:0. Sk. af Prof. 

A. G. Nathorst. 
Norman, J. M., Norges arktiske Flora. 1: 2; 2: 2. Kra 1900 — 01. 8:o. 
Otto, F. A., Die Auflösung der Gleichungen mit Berucksichtigung der 

neuesten Fortschritte. Aufl. 4. Diisseldorf 1904. 8:0. 
Pegrassi, A., Le illusioni ottiche nelle figure planimetriehe. Torino 

1904. 8:0. 
Quensel, H., Geht es aufwärts? Eine idealphilosophische Hypothese. 

Cöln 1904. 8:0. 
Rayleigll, J. W., Scientific papers. Vol. 1 — 4. Cambridge 1899 — 

1903. 8:0. 
Reuleaux, F., Alu-iss der Festigkeitslehre fiir den Maschinenbau. 

Braunschw. 1904. 8:o. 
Reuter, E., Flir die finländische Fauna neue Schmetterlinge. Hfors 

1903. 8:o. 

Ricco, A., Determinazione della gi'avitä relativa sull' Etna, nella Si- 

cilia orientale, nelle Eolie e nella Calabria. Modena 1904. 8:0. 

Righi, A., La moderna teoria dei fenomeni fisici. 2:da Ed. Bologna 

1904. 8:0. 

Rosenbuseh, H., Mikroskopische Physiographie der ]\Iineralien u. Ge- 

steine. Bd 1: 1. Stuttg. 1904. 8:0. 
Salter, M., The creation of the world. London 1904. 8:o. 

The fossils of Torquai. London 1903. 8:o 

The shells of Torbay and Exmouth. London 1904. 8:0. 

Sarauw, Gr. F. L., Sur les mycorrhizes des arbres forestiers et sur 

le sens de la symbiose des racines. Toulouse 1903. 8:o. 
En stenålders boplads i Maglemose ved Mullerup. Khvn 

1904. 8:0. 
Scheifer J., Histoire de la Laponie. Paris 1678, 4:o. Sk. af Kon- 
sul B. Kempe. 
Schneider, J. Sparre, Coleoptera indsamlede af kand. E. Strand. 

1899—1900. Trondhjem 1903. 8:o. 
Lepidopterologiske meddelelser fra det Söndenfjeldske Norge. 

Sthlm 1902. 8:0. 
Schubert, J., Der Wärmeaustausch im festen Erdboden, in Gewässern 

u. in der Atmosphäre, Berlin 1904. 8:0. 
Schuyteil, M. C, Över de omzetting van zwavel in ijzer. Antwerpen 

1904. 8:0. 
Schwab, P. F., Uber das photochemische Klima von Kremsmiinster. 

Wien 1904. 4:o. 



BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 127 

Sharwood, W. J., A study of the double cyanides of zinc witli 
potassium and with sodium, Diss. Berkeley. Easton, Pa. 

1903. 8:0. 

Sparrmanii, A., Voyage au cap de Bonne-Espérance et autour du 

monde, avec le capitaine Cook. T. 1 — 3. 1787. 8:o. Sk. 

af Konsul B. Kempe. 
Sterneck, R. von, Die Höhe des Mittehvassers bei Ragusa u. die 

Ebbe und Flut im Adriatischen Meere. "Wien 1904. 8:o. 

Oberst Pr. H. Hartl. Wien 1904. 8:0. 

Strand, E., Bemerkninger til Myntmester Miinsters :>Xye uorske Co- 

leopterai Kristiania 1904. 8:0. 
Teixeira, F. G., Obras sobre mathematica, publ. por ordern do go- 

verno portugués. Vol. 1. Coimbra 1904. 4:0. 
Tyler, W. F., A scheme for the comparison of climates. London 

1904. 8:0. 

Valdivia, "Wissenschaftl. Ergebnisse der Deutschen Tiefsee-Expedition 
auf dem Dampfer >Yaldivia> 1898 — 99. Bd 3 — 4; 6 — 7. 
.Tena 1902 — 04. 4:o. Sk. af Tyska Regeringen. 

Ward, H. A., Catalogue of the Ward Coonley collection of meteorites. 
Chicago 1904. 4:o. 

Wegener, G., Zum ewigen Eise. 2:e Aufl. Berlin 1897. 8:o. 

Wille, ?f., Uber die Gattung Gloionema Ag. Eine Nomenklaturstu- 
die. Lpz. 1904. 8:0. 

— - — Landbrugsdirektör J. Smitt. Kra 1903. 8:0. 

Wisniewski, F., Wyprostowanie okregu i kwadratura kota. Warszawa 
1904. 8.0. * 

Zograf, N. von, Das unpaare Auge, die Frontalorgane und das Nac- 
kenorgan einiger Branchiopoden. Berlin 1904. 4:o. 

Zurhellen, W., Darlegung und Kritik der zur Reduktion photogra- 
phischer Himmelsaufnahmen aufgestellten Formeln und Me- 
thoden. Diss. Bonn 1904. 8:o. 

Zölss, B., Uber Messungen des atmosphärischen Potentialgefälles in 
Kremsmlinster. Lpz. 1904. 8:o 



Sekreterarens årsberättelse för 1904—1905 

afgifven på högtidsdagen deu ol mars 1905, 



Sedan Vetenskapsakademien firade sin förra högtidsdag, 
hafva två för henne synnerhgen viktiga frågor bhfvit af 
Kungl. Maj:t afgjorda. 

Nya stadgar. 

Nya grundstadgar för Akademien hafva den 15 april 1904 
blifvit i nåder gillade och fastställda i nära öfverensstäm- 
melse med det af Akademien ingifna förslag, för hvars inne- 
håll en redogörelse lämnats i senaste årsberättelse. De nya 
grundstadgarna trädde i kraft den 1 januari 1905 och Aka- 
demien har därföre till innevarande års början uppskjutit 
återbesättandet af de platser inom Akademien, som under 
förra året blifvit lediga. 

Såsom en följd af de nya grundstadgarna har Akademien 
tillsatt en kommitté för utarbetande af förslag till nya ord- 
ningsstadgar och instruktioner för tjänstemännen. 

Akademiens bygg-nadsfraga. 

Sedan 1904 års riksdag bifallit Kungl. Maj:ts proposition: 

att kvarteret Grönlandet södra i Stockholm jämte^ den 
staten tillhöriga delen af kvarteret Grönlandet norra äfvensom 
statens byggnader inom nämnda kvarter skulle i den ordning, 
Kungl. Maj: t pröfvade lämpligt, försäljas samt 

att för Naturhistoriska riksmuseet skulle förvärfvas ett 
område af ungefär 91,000 m- invid Bergianska trädgården för 
ett belopp af nära 150,000 kronor, 

har Kungl. Maj:t genom nådigt bref af den 10 juni för- 
lidet år anbefallt Akademien att inkomma dels med förslag 
angående försäljning af riksmuseets tomter här i staden, dels 



130 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

med fullständiga ritningar och kostnadsförslag till nya bygg- 
nader för naturhistoriska riksmuseet å det nya området. 

I anledning häraf är Akademiens byggnadskommitté nu 
ifrigt sysselsatt med utarbetande af dylika förslag, så att 
detta viktiga ärende om möjligt måtte kunna framläggas för 
nästa års riksdag. 

Det för riksmuseet afsedda nya området kommer antag- 
ligen att tillträdas redan från den 1 oktober i år. 

Statsanslag. 

Sistlidne års riksdag har i öfverensstämmelse med KungL 
Maj:ts förslag på extra stat för innevarande år anvisat: 

dels de anslag, som redan förut utgått till riksmuseets 
af delning för arkegoniater och fossila växter, till etnografiska 
af delningen, till meteorologiska centralanstalten, till den inter- 
nationella katalogen för naturvetenskaplig litteratur, till den 
svenska regionalb3rrån för nämnda katalog, till Nordiska 
museet, till tidskriften »Acta mathematica» och till bearbet- 
ning och utgifning af de vetenskapliga resultaten af doktor 
Sven Hedins senaste resa i Centralasien; 

dels 55,000 kronor för bearbetning och utgifning af de 
viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten O. Norden- 
skiölds expedition till Södra Ishafvet under åren 1902 ocli 
1903, hvaraf under år 1905 15,000 kronor genom Akademien 
skola tillhandahållas docenten Nordenskiöld. 

Donationer. 

Äfven under det gångna året hafva till Akademien öfver- 
lämnats medel, som äro afsedda att gagna det allmänna och 
befordra svensk vetenskaplig forskning. 

Akademiens ledamot herr Arrhenius har under fram- 
hållande af den stora betydelse, som hans resa såsom Letter- 
stedtsk stipendiat år 1886 haft för hans vetenskapliga utbild- 
ning, till Akademien återburit det Letterstedtska stipendiets 
belopp 4,500 kronor under villkor, att nämnda summa lägges 
till den Letterstedtska fonden för resor inom Sverige och att 
af denna fonds årsränta hädanefter en femtedel användes till 
kapitalets förökande. 

Genom gåfvobref af den 20 juni 1904 har den numera 
aflidne för nationalekonomiska och sociala studier lifligt intres- 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 131 

serade grosshandlaren Carl Christian Söderström till Akade- 
mien öfverlämnat en donation å 100,000 kr. Denna fond afser 
att främja den nationalekonomiska vetenskapens fria och 
sunda utveckling i Sverige på fullt vetenskaplig grund, men 
icke att stödja och befordra de i senare tid på flere håll 
framträdande ovetenskapliga, socialistiskt-kommunistiskt ten- 
dentiösa riktningarna. Fondens af kastning skall användas 
dels till stipendier och understöd för vetenskapliga undersök- 
ningar dels såsom ersättningar och belöningar för redan ut- 
förda förtjänstfulla arbeten. 

En Akademiens ledamot, som önskar blifva okänd, har 
till Akademien öfverlämnat ett kapital af 25,000 kronor med 
bestämmelse, att Akademien, sedan en lif ränta upphört att 
utgå, äger att fritt disponera så väl ränta som kapital för de 
vetenskapliga ändamål, som bäst äro i behof af understöd. 

Framlidne kamreraren Carl Henrik Brandel, som redan 
förut på många sätt, bland annat genom att under flere år 
tjänstgöra såsom frivillig arbetare å riksmuseets botaniska 
afdelning, visat sitt intresse för naturalhistorien och för det 
naturhistoriska riksmuseet, har genom testamente af den 18 
maj 1900 till Akademien öfverlämnat en fond af 90,000 kr. 
med föreskrift, att årsräntan å en tredjedel af fonden skall 
användas för riksmuseets botaniska afdelning, att räntan å 
den andra tredjedelen skall lika fördelas mellan museets bo- 
taniska, entomologiska och växtpalaeont ologiska af delningar 
samt att räntan å den sista tredjedelen skall läggas till kapi- 
talet, till dess detta i sin helhet uppgår till 200,000 kronor. 

Sedan Akademien beslutat att till 200-årsdagen af Linnés 
födelse utgifva några af dennes viktigaste arbeten i nya upp- 
lagor, bar hon haft glädjen att från stiftelsen Lars Hiertas 
minne få mottaga ett bidrag för detta ändamål af 3,000 kr. 

Bland de många värdefulla gåfvor, som under året läm- 
nats till det naturhistoriska riksmuseet, må här endast om- 
nämnas : 

att professor G. Retzius och fru Anna Hierta-Retzius 
till den etnografiska afdelningen öfverlämnat en samling af 
öfver 5,000 synnerligen värdefulla etnografiska föremål från 
indianfolken i Norra Amerika, från Grönland, från Stilla haf- 
vets öar, från Australien och från Afrika; 

att grefve Erik von Rosen till samma afdelning skänkt 
föremål från Afrika; 



132 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

att genom envoyén i Briissel grefve Herman Wrangels 
bemedling till museets vertebratafdelning från Kongostatens 
museum öfverlämnats ett uppstoppadt exemplar och ett skelett 
af det nyligen i Centralafrikas urskogar upptäckta, synner- 
ligen intressanta giraffdjuret Okapi, samt 

att direktör August Reinhold till den palseontologiska 
af delningen lämnat en gåfva af 2,000 kronor för att sätta 
dess intendent i tillfälle att vidtaga flere^ för arbetet vid 
afdelningen nödiga förbättringar. 

Till alla dem, som sålunda under senaste året bidragit 
till vetenskapens utveckling, framför Akademien härmed offent- 
ligen sin varma, djupt kända tacksamhet. 

Akademiens skrifter. 

Af Akademiens skrifter hafva sedan förra högtidsdagen 
från trycket utkommit: 

af Akademiens Handlingar N:o 3 och 8 af trettiosjunde 
bandet samt hela det trettioåttonde bandet; 

af Arkiv för matematik, astronomi och fysik första bandets 
tredje och fjärde häfte; 

af Arkiv för kemi, mineralogi och geologi första bandets 
andra, tredje och fjärde häfte; 

af Arkiv för botanik hela andra och tredje bandet; 

af Arkiv för zoologi första bandets tredje och fjärde häfte 
samt andra bandets första häfte; 

af Meteorologiska iakttagelser i Sverige 44:e och 45:e bandet; 

af Astronomiska iakttagelser och undersökjiingar anställda 
'på Stockholms ohservatorium sjätte bandets första häfte, hvar- 
igenom detta band, som påbörjades redan 1898, blifvit afslu- 
tadt, samt 

af Akademiens årsbok hela årgången för 1904. 

Minnesfest. 

Med anledning d.äraf att den 10 i denna månad 200 år 
förflutit, sedan Linnés samtida den berömde ikty ologen 
Petrus Artedi föddes i Anundsjö i Ångermanland, har Aka- 
demien låtit utgifva en af hennes ledamot professor E. Lönn- 
berg författad minnesteckning öfver Artedi samt beslutat 
att i Amsterdam, där Artedi vid trettio års ålder genom 
olyckshändelse omkom, låta uppsätta en bautasten af svensk 
granit till erinran om Artedi. 



VETENSKAPSAKADE^HENS SAMMANKOMSTER 1905. 133 

Afgifna utlåtanden. 

På Kungl. Maj:ts nådiga befallning har Akademien af- 
gifvit utlåtande i följande 18 ärenden, som kraft en veten- 
skaplig utredning: 

öfver en underdånig framställning af Kungl. telegrafsty- 
relsen om tillstånd att mot höjd afgift från Meteorologiska 
Centralanstalten i det meteorologiska morgontelegrammet från 
Hamburg intaga vissa engelska och österrikiska uppgifter; 

öfver en genom härvarande kejserliga ryska minister 
framförd inbjudning från Vetenskapsakademien i St. Peters- 
burg att genom officiellt svenskt ombud deltaga i en konfe- 
rens för vetenskaplig luftsegling, som komme att äga rum i 
St. Petersburg mellan den 29 augusti och 3 september 1904; 

öfver en underdånig ansökan af professor Hjalmar. Stolpe 
om ett anslag af 600 kronor för en vetenskaplig resa till ut- 
landet ; 

öfver en underdånig ansökan af doktor V. Carlheim- 
Gyllensköld om ett anslag af 700 kronor för att deltaga i 
den internationella jordmagnetiska kommitténs sammanträde 
i Cambridge i augusti 1904; 

öfver en inbjudning till Sverige att genom officiell dele- 
gerad deltaga i den sjätte internationella zoologkongressen i 
Bern; 

öfver en underdånig framställning af chefen för kontroll- 
och justeringsbyrån om rättighet att till byrån få öfverföra 
den i Akademiens kassahvalf förvarade prototypen för kilo- 
grammet ; 

öfver en underdånig ansökan af järnvägsst3T:elsen om 
anordnande af meteorologiska observationer vid Riksgränsens 
järnvägsstation ; 

öfver en af docenten vid Stockholms högskola ingifven 
underdånig ansökan om ett statsanslag af 19,500 kronor för 
utgif vande af en publikation öfver resultaten af hans mång- 
åriga studier öfver högfjällsområdet mellan Kvickjock och 
Stora Sjöfallet i Luleå Lappmark; 

öfver en underdånig framställning af Nationalmuseets 
nämnd om deponerande i riksmuseets etnografiska afdelning 
af fyra stycken föremål från lifrustkammaren ; 

öfver en underdånig anhållan från det naturhistoriska 
riksmuseets intendenter om proposition till 1905 års riksdag 
om rätt för dem att erhålla samma löne- och pensionsför- 



134 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

maner, som vid 1902 års riksdag beviljades de ordinarie pro- 
fessorerna vid våra universitet; 

öfver en underdånig ansökan af konservator O. Gylling 
om understöd för en resa till Tyskland i ändamål att studera 
naturvetenskapliga museers anordning m. m.; 

öfver en underdånig ansökan af professor G. Mittag- 
Leffler om anslag af 3,000 kronor för utgif vande under år 
1906 af tidskriften »Acta mathematica»; 

öfver en underdånig ansökan af docenten C. Wiman 
om ett anslag af 350 kronor för utförande af taflorna till 
hans arbete: »Studien iiber das nordbaltische Silurgebiet». 

öfver Nobelstiftelsens yttrande rörande Akademiens fram- 
ställning om inrättande för hr Arrhenius af en särskild af- 
delning af Akademiens Nobelinstitut; 

öfver en inbjudning till Sverige att genom officiellt 
ombud deltaga i den andra internationella botaniska kon- 
gressen i Wien den 12 — 18 juni 1905; 

öfver en af svenska aeronautiska sällskapet ingifven 
underdånig ansökan om ett årligt anslag af 3,000 kronor för 
deltagande i internationella vetenskapliga ballongfärder; 

öfver en underdånig ansökan af docenten vid Stockholms 
högskola Gunnar Andersson om ett reseanslag af 560 kr. 
för att deltaga i den andra internationella botaniska kon- 
gressen i Wien; 

öfver en framställning af fiskeriinspektören Filip Try- 
BOM om anordnande vid Sveriges västkust af meddelanden 
om väderleksutsikter samt stormvarningar i främsta rummet 
afsedda för därvarande fiskeribefolkning. 

Afgifna berättelser. 

På grund af understöd, som uppburits från under Aka- 
demiens förvaltning ställda fonder hafva i vederbörlig tid 
berättelser inkommit från följande nio personer: 

från Letterstedtske utrikes resestipendiaten, läraren vid 
Ultuna landtbruksinstitut A. Elofsson, som i utlandet stu- 
derat potatisodling och några andra jordbruksnäringen berö- 
rande frågor; 

från studeranden vid Stockholms högskola Erik Mjöberg, 
som idkat biologiska och systematiska studier öfver insekt- 
faunan å Fårön; 

från fröken Bertha Bergman, som anställt undersök- 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 135 

ningar öfver ekens och andra köldömma löfträds utbredning 
i norra Uppland, Gästrikland och Hälsingland; 

från lektor Johan Eriksson, som studerat växthybrider 
i Blekinge, i Småland och på Öland; 

från medicine kandidaten Selim Birger, som undersökt 
vegetationen på de vid Hjälmarens sänkning 1882 — 1886 ny- 
bildade öarna; 

från amanuensen H. Ågren, som studerat Skånes apte- 
rygotfauna ; 

från amanuensen vid Stockholms högskola Tycho Vester- 
OREN, som i botaniskt hänseende undersökt Sarjekfjällen i 
Luleå lappmark; 

från amanuensen H. Dahlstedt, som idkat studier öfver 
Hieraciumfloran kring Glöte i Herjeådalen; 

från Regnellske zoologiske stipendiaten amanuensen A. 
Tullgren, som bearbetat sydamerikanska arachnider i riks- 
museet, samt 

från Letterstedtskf inrikes resestipendiaten filos, licenti- 
aten Einar Wahlgren, som i Riksmuseum och museerna i 
Lund och Malmö idkat studier öfver vissa grupper af nema- 
tocera tvåvingar. 

Akademiens tjänstemän. 

Den 13 april 1904 kallade och antog Akademien till inten- 
dent för det naturhistoriska riksmuseets vertebrataf delning 
efter framl. professor F. A. Smitt intendenten vid Göteborgs 
museum filosofie doktor Einar Lönnberg. Professor Lönn- 
berg tillträdde från 1 maj sin nya befattning. 

Sedan borgmästaren i Stockholm Carl Albert Lind- 
hagen, som sedan år 1898 varit Akademiens ombudsman, 
förklarat sig ej vara i tillfälle att vidare fullgöra detta upp- 
drag, har Akademien med betygande af sin erkänsla för det 
nit och den skicklighet, hvarmed borgmästaren Lindhagen 
skott sin tjänst hos Akademien, beviljat honom afsked från 
denna tjänst och till hans efterträdare såsom ombudsman 
antagit revisionssekreteraren Åke Thomasson. 

Intendenten för Riksmuseets botaniska af delning pro- 
fessor Veit Brecher Wittrock, som af Kungl. Maj:t för- 
klarats berättigad till pension vid afskedstagandet, har af 
Akademien erhållit afsked från intendentsbefattningen räk- 
nadt från den 1 oktober 1904, men kvarstår fortfarande 
såsom föreståndare för den Bergianska stiftelsen. Intendents- 



136 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905, 

befattningen för riksmuseets botaniska af delning har ännu ej 
blifvit återbesatt. 

Den 27 januari innevarande år afled efter några månaders 
sjukdom intendenten för riksmuseets etnografiska af delning 
professor Knut Hjalmar Stolpe. Professor Stolpe kallades 
1902 att från och med 1903 vara den förste inneha f våren af 
den nyupprättade intendentsbefattningen för den etnografiska 
afdelningen, men hade förut dels varit t. f. föreståndare för 
de etnografiska samlingarna dels på mångahanda sätt bidragit 
till anskaffandet af betydande delar af samlingarna. Han 
kan därföre med skäl sägas vara den etnografiska af delnin- 
gens skapare och grundläggare. Akademien, som funnit det 
omöjligt att för närvarande föreslå lämplig efterträdare åt 
professor Stolpe, har nödgats hos Kungl. Maj:t anhålla, att 
intendentsbefattningen tills vidare må få stå obesatt. 

Nobelstiftelsen. 

Bland 20 forskare, som blifvit i vederbörlig ordning före- 
slagna till erhållande af 1904 års Nobelpris i fysik, och 5. 
som föreslagits till samma pris i kemi, har Akademien i an- 
slutning till Nobelkommittéernas och klassernas utredning vid 
sin sammankomst den 8 november till pristagare i fysik ut- 
sett professorn vid Royal Institution i London Lord Ray- 
leigh för hans undersökningar rörande de viktigaste gasernas 
täthet samt hans i sammanhang därmed gjorda upptäckt af 
argon, och til) pristagare i kemi professorn vid University 
College i London Sir William Ramsay för hans upptäckt af 
de indifferenta gasformiga grundämnena i luften och bestäm- 
mandet af deras plats i det periodiska systemet. 

Akademien har beslutat att för professor Svante Arr- 
HENius' räkning från den 1 oktober i år upprätta en särskild 
fysikalisk-kemisk afdelning af sitt Nobelinstitut och har er- 
hållit Kungl. Maj:ts tillstånd att göra detta utan hinder af 
bestämmelserna i den nådiga stadgan af den 29 juni 1900. 

Stipendier och belöningar. 

I öfverensstämmelse med föreskrifterna för de till Aka- 
demien öfverlämnade donationerna hafva under det gångna 
året följande stipendier, belöningar och understöd blifvit ut- 
delade. 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 137 

Fernerska belöningen har tilldelats lektorn i matematik 
och fysik vid Helsingborgs läroverk Thorsten Brodén för 
hans i Arkiv för matematik, astronomi och fysik intagna 
afhandling: »Ueber gewisse Arten linearer Differentialglei- 
chungen zweiter Ordnung». 

Lindbomska belöningen har Akademien öfverlämnat till 
ingeniören John Köhler för hans i Arkiv för kemi, mineralogi 
och geologi införda afhandling om »Arsenikundersökningar». 

Flormanska priset för afhandling öfver ett fysiologiskt 
eller anatomiskt ämne har tillerkänts professorn i anatomi 
vid Lunds universitet Carl Magnus Fcrst för hans under 
förlidet år utgifna arbete: »Zur Kenntniss der Histogenese 
und des Wachsthums der Retina». 

Af Wallmarkska fondens årsränta har Akademien öfver- 
lämnat ett pris af 1,100 kronor åt professorn i astronomi vid 
Lunds universitet C. V. L. Charlier för hans arbete: »Die 
Mechanik des Himmels» och tilldelat doktor Hans Euler 
ett lika stort belopp såsom understöd för att vid Institut 
Pasteur i Paris idka enzymologiska studier, i främsta rummet 
öfver enzymernas betydelse för assimilationen. 

Det Letterstedtska utrikes resestipendiet har af Uppsala 
uni-versitet tilldelats docenten i meteorologi vid samma uni- 
versitet Filip åkerblom för att i Tyskland och Italien stu- 
dera teoretisk meteorologi och seismologi. — Det Letter- 
stedtska inrikes resestipendiet har af nyssnämnda universitet 
tillerkänts filosofie licentiaten O. V. Wennersten för idkande 
af kulturhistoriska och linguistiska studier å Öland och Got- 
land. — Det Letterstedtska priset för utmärkta författare och 
viktiga upptäckter har med ena hälften tilldelats amanuensen 
vid K. Vitterhets-, Historie- och Antikvitets-Akademien doktor 
Karl Bernhard Salin för hans arbete: »Die altgermanische 
Thierornamentik» och med den andra lektorn vid högre all- 
männa läroverket i Sundsvall Gottfried Adlerz för hans i 
Vetenskapsakademiens Handhngar intagna arbete: »Lefnads- 
förhållanden och instinkter inom familjerna Pompilidae och 
Sphegidae». — Det Letterstedtska priset för öfversättningar 
har Akademien detta år ej funnit anledning att utdela. — 
De Letterstedtska medlen för särskilda maktpåliggande veten- 
skapliga undersökningar hafva blifvit ställda .till professor fri- 
herre G. de Geers förfogande för utförande af en undersök- 
ning rörande den hvarfviga lerans årsskikt på sträckan mellan 

Vet-ifhapsaltademiens (irsbok. 3. 1905. |Q 



138 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Nynäs och Dalälfven. — Letterstedtska släktstipendiet har 
liksom under närmast föregående år med 2,000 kronor utgått 
till donators dotterson Yves Gabriel Letterstedt de Mont- 
MORT. — Dessutom hafva föreskrifna delar af den Letter- 
stedtska donationens årsränta öfverlämnats till domkapitlet 
i Linköping, till pastorsämbetet i Vallerstads församling samt 
till styrelsen för K. Serafimerlasarettet. 

Den Letterstedtska föreningens fonder, som endast förvaltas 
af Akademien, uppgingo vid 1904 års slut till ett belopp af 
795,339 kronor 68 öre. Den för året disponibla räntan 16,544 
kronor 69 öre har öfverlämnats till föreningens styrelse. 

Grillska donationens årsränta har liksom under närmast 
föregående år fått disponeras af styrelsen för Nordiska museet 
för underhåll af Skansens djurbestånd. 

Beskoioska stipendiet har tilldelats filosofie doktor Carl 
Kullgren för utförande på tekniska högskolans allmänna 
kemiska af delning af en undersökning af den elektriska ström- 
mens inverkan på vissa organiska ämnen. 

Af räntan å A. F. Regnells botaniska gåfvomedel hafva 
arvoden för bearbetning af den brasilianska växtsamlingen 
utbetalats till lektor C. A. M. Lindman, lektor G. O. Malme 
och amanuensen R. E. Fries. 

Räntan å den Edlundska donationen har tilldelats Aka- 
demiens ledamot professor Knut Ångström i Uppsala för 
anställande af undersökningar öfver insolationen och jordens 
utstrålning samt den betydelse luftens ozonhalt äger för dessa 
frågor. 

V egafo7ide7is disponibla ränta, 2,250 kronor 50 öre, har 
i enlighet med donationsbrefvets bestämmelser öfverlämnats 
till Svenska sällskapet för antropologi och geografi. 

Från Begnells zoologiska gåfvomedel hafva såsom under- 
stöd utdelats: 

till riksmuseets vertebratafdelning 500 kronor för beko- 
stande af konservator E. Sörlings utrustning för en resa till 
Sydgeorgien i ändamål att göra insamlingar för afdelningens 
räkning ; 

till zoologiska stationen vid Kristineberg i Bohuslän 500 
kronor för att under sommaren 1905 förhyra en för stationen 
behöflig ångbåt; 

till fil. kandidaten Albert Tullgren 500 kronor för 
bearbetning af riksmuseets samlingar af nordiska spindeldjur; 



VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1904. 139 

till docenten Simon Bengtsson i Lund återstående 396 
kronor 36 öre för fortsatta undersökningar öfver Sveriges 
Epliemerider och Plecopterer. 

Beijerska fondens ränta har ställts till intendentens för 
mineralogiska af delningen förfogande. 

Räntan å Schéele foiulen har enligt gåfvobrefvets bestäm- 
melse denna gång lagts till kapitalet. 

Af Hahnska fondens ränta hafva 500 kronor tilldelats 
docenten vid Uppsala universitet Ivar Trägårdh såsom 
understöd för en resa till Xatal och 400 kronor docenten vid 
samma universitet Rutger Sernander för studier öfver de 
myrmekofila växternas biologi. 

Akademiens understöd för resor inom landet i ändamål 
att undersöka dess naturförhållanden hafva till ett samman- 
lagdt belopp af 1,300 kronor utdelats till fil. kand. E. Linde- 
gren, med. kand. S. Birger, fil. kandidaterna J. E. Ljung- 
QUiST och C. J. Skottsberg, amanuensen H. Dahlstedt, 
stud. R. Söderberg, stud. E. Mjöberg, fil. kand. N. von 
HoFSTEN och amanuen.sen H. Ågren. 

Statsanslaget till instrumentmakeriernas uppmuntrande 
har lika fördelats mellan instrumentmakarne P. M. Sörensen 
och G. Sörensen. 

Sin minnespenning i guld öfver Linné har Akademien 
öfverlämnat dels åt direktören G. Vald au och grosshand- 
laren K. Knutsson såsom ett erkännande för det understöd 
och den hjälp, de lämnat professor Y. S.jöstedt under hans 
vistelse i Kamerun, dels till grefve Erik von Rosen, som 
till riksmuseets etnografiska af delning skänkt en större sam- 
ling etnografiska föremål från Kongo, och till professor Erik 
Muller såsom belöning för hans arbete: »Morphologie des 
Gefässystems. 2: »Die Armarterien der Säugethiere». 

Letterstedtska medaljen har tilldelats direktören A. Rein- 
hold, som till riksmuseets palaeontologiska afdelning öfver- 
lämnat en gåfva af 2,000 kronor och medaljen öfver Berze- 
lius till excellensen H. Struve i Tiflis, den ende ännu kvar- 
lefvande af Berzelius lärjungar. 

Den minnespenning, som Akademien låtit prägla till sin 
högtidsdag i år, är ägnad åt minnet af hennes framlidne 
ledamot professorn vid Falu bergsskola Jonas Samuel Bagge. 



140 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Akademiens ledamöter. 

Genom döden har Akademien förlorat bland sina svenska 
ledamöter: f. d. professorn och sekreteraren för K. Landt- 
bruksakademien Otto Christian Loven; f. d. riksarkivarien 
Clas Theodor Odhner och f. d. justitierådet Samuel Ru- 
dolf Detlof Knut Olivecrona samt bland sina utländska 
ledamöter professorn vid universitetet i Leipzig Vilhelm His ; 
f. d. professorn vid bergsakademien i Freiburg Clemens 
Winkler; presidenten för Iron and Steel Institute Sir Isaac 
LowTHiAN Bell samt professorn vid polytekniska skolan i 
Ziirich Ludwig Tetmajer. 

Sedan Akademiens nya grundstadgar trädt i kraft, har 
Akademien genom inval med sig förenat såsom svenska leda- 
möter: e. o. professorn i matematik vid Uppsala universitet 
Anders Wiman; professorn i ren matematik vid Tekniska 
högskolan Tvär Bendixson; föreståndaren för statens meteo- 
rologiska centralanstalt, professor Hugo Emanuel Hamberg; 
laboratorn vid Uppsala fysiska institution professor Per Gu- 
staf David Granquist; amanuensen doktor Nils Ekholm; 
professorn i mineralogi och geologi vid Uppsala universitet 
Arvid Gustaf Högbom; docenten i kristallografi och mine- 
ralogi vid Stockholms högskola Axel Hamberg; filosofie 
doktor Sven Anders Hedin; professorn i botanik vid Lunds 
universitet Bengt Jönsson; lektorn vid Sundsvalls elemen- 
tarläroverk Gottfrid Agaton Adlerz; professorn i zoologi 
vid Lunds universitet David Bergendal; intendenten för 
riksmuseets vertebrataf del ning, professor Einar Lönnberg; 
professorn i kirurgi vid Uppsala universitet Karl Gustaf 
Lennander; professorn därsammastädes i oftalmiatrik All- 
var Gullstrand; professorn i anatomi vid K. Karolinska 
mediko-kirurgiska institutet Erik Gottlieb Muller samt 
professorn i historia vid Uppsala universitet Harald Gabriel 
Hjärne och såsom norska eller utländska ledamöter: pro- 
fessorn i kemi vid Berlins universitet Emil Fischer; f. d. 
professorn i kemi vid universitetet i St. Petersburg Dimitri 
IvANOWiTCH Mendelejeff ; profcssorn i kemi vid Roms uni- 
versitet Stanislaus Cannizzaro; professorn i botanik vid 
universitetet i Kristiania Johan Fischer Nordal Wille 
samt professorn i jämförande språkforskning vid Köpenhamns 
universitet Vilhelm Thomsen. 



INSTITUTIONSFÖRESTÅND ARNES ÅRSBERÄTTELSER. 141 



Institutionsföreståndarnes årsberättelser. 

1. Akademiens institutioner. 

På Akademiens Observatormm hafva de astrofotografiska 
arbetena fortgått efter utvidgad plan. Antalet under året 
erhållna astrogram utgör 184 med en expositionstid för livar je 
särskild plåt af i medeltal 30 m. I och för undersökning af 
det nya Stenheilska objektivet hafva ett antal särskildt af- 
passade astrogram af stjärnsystemet C Ursae majoris utförts. 
De öfriga astrogrammen äro fördelade på: a) stjärnor med 
märkbarare egenrörelse, 23 objekt; b) nebulosor, 4 objekt; 
c) stjärngrupper, 3 objekt; d) den nya stjärnan Nova Gemi- 
norum. Antalet vid årets slut upptagna astrogram utgör 701. 
Antalet uppmätta plåtar utgjorde 51, af hvilka mätningar 
emellertid för vinnande af största precision 16 blifvit dubbelt 
utförda. Antalet beräknade plåtar var 23. Däribland kommer 
stjärngruppen G. C. 4294, innehållande något öfver 300 objekt. 
Beräkningarna hafva preliminärt slutförts för objekten G.C. 
1532; Bossert 947, X 2486 i och för härledning af definitiva 
parallaxer, samt för stjärngruppen G.C. 4294 i och för dess 
katalogisering och kartläggning. — Fotometriska observa- 
tioner hafva under året blifvit utförda dels af den här- 
städes i januari upptäckta nya variabla stjärnan, sedermera 
i nomenclaturen öfver variabla stjärnor upptagen under be- 
nämningen RU Geminorum, dels af den nya stjärnan Nova 
Persei samt af den nya stjärnan Nova Geminorum, dels ock 
af andra objekt. — Det nya Stenheilska objektivet, hvilket 
förlidet år hitkom, har efter företagen prof ning af detsamma 
återsändts till firman Steinheil Söhne, Miinchen, i och för 
revision samt för vidtagande af särskilda af direktorn före- 
slagna ändringar i dess montering. — Under året har af 
publikationen »Astronomiska iakttagelser och undersökningar 



142 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

anställda på Stockholms Observatorium» utkommit 6:te Ban- 
dets l:sta häfte, innehållande »Iakttagelser vid Meridianoirkeln 
på Stockholms Observatorium under åren 1881 och 1883». — 
Beträffande Observatoriets instrumentala utrustning hafva 
under året inga ändringar förekommit. — Såsom biträdande 
astronom har filos, dr K. G. Olsson fortfarande varit anställd, 
hvarjämte filos, kandidaten E. A. Neander innehaft befatt- 
ning såsom assistent vid de astrofotografiska arbetena. Veder- 
börliga tidssignaler hafva under året från Observatorium af- 
gått. Almanackor och kalendarier hafva i vanlig ordning 
hållits allmänheten tillhanda. 

Fysiska iyistitutionen. — Såsom i förra berättelsen angafs, 
voro vid denna tid i fjor undersökningarna rörande Wolf rams 
bågspektrum afslutade och de vunna resultaten sammanställda 
för publikation i Akademiens Handlingar. Vid den slutliga 
granskningen visade det sig likväl behöfligt att anställa en 
del tilläggs- och kontrollmätningar, så att afhandlingen, efter 
att d. 10 maj ha blifvit Akademien förelagd, först på hösten 
publicerades i 38 bandet af Handlingarna. — Samtidigt ha 
likartade undersökningar påbörjats öfver Uran. Framställ- 
ningen af de fotografiska klichéerna af denna metalls båg- 
spektrum har mött ej obetydliga svårigheter tillfölje af det 
intensiva kontinuerliga spektrum, som superponerar sig öfver de 
i och för sig svaga metallinierna och till ej obetydlig del 
öfverglänser dessa. Då detta kontinuerliga spektrum sanno- 
likt härrör af i lågan bildade oxider, ha försök gjorts att 
framställa lågan i en atmosfer af kväfve. Af spektret har 
emellertid partiet F (k: 486) till O (X: 340) erhållits och inom 
denna del omkring 1,206 linier vid preliminär genommönstring 
approximatift bestämts. För de definitiva mätningarna måste 
nya klichéer framställas, om möjligt fria från den nämnda 
kontinuerliga belysningen, hvarvid utan tvifvel en ej obetydlig 
tillökning af svaga metallinier är att emotse. 

Då Uran liksom Molybden och Wolfram i det allmänna 
solspektret endast äro svagt representerade, men anledning 
finnes att antaga, att de i likhet med Vanad i solfläckarnas 
spektra skola ge sig tillkänna genom förstärkt absorption, 
har anordning träffats att om möjligt framställa fotogram af 
fläckspektra med tillhjälp af de mäktiga gitterspektrografer 
institutionen äger. Alla hittills föreliggande undersökningar 
öfver solfläckarnas spektra äro nämligen utförda med otill- 



INSTITUTIONSFÖRESTÅ^'DARNES ÅRSBERÄTTELSER. 143 

räckliga instrumentala hjälpmedel och tillfölje däraf är en 
detaljerad jämförelse med metallernas spektra, sådana dessa 
här erhållas, omöjlig. Då institutionens läge tyvärr omöjlig- 
gör användningen af den förträffliga Rapsoldska heliostaten, 
så har för dess spegel en alt-azimutuppställning med fin 
handreglering enligt underteoknads anvisning af hr Sörensen 
utförts, nted hvars tillhjälp det är möjligt, att å springan till 
den för undersökning af metallernas spektra begagnade spek- 
trografen projektera bilder af solfläckar, motsvarande en sol- 
bild af omkring 20 cm. diameter. Det fläckspektrum, som 
sålunda erhålles, blir följaktligen af samma detaljerade be- 
skaffenhet som de med samma spektograf upptagna metall- 
spektra. Hufvudsvårigheten är härvid att medelst spegel- 
uppställningens finrörelse kunna ersätta bristen af urverk. 
Försök i denna riktning anställdes under hösten och skola 
vidare fortsättas. 

Med tillhjälp af den komparator, som lektor Forssling 
för honom ur Hahnska donationen af Akademien beviljade 
medel här låtit bygga, har lektor Forssling så långt tiden 
medgifvit i Nyköping bearbetat sina här förut framställda 
spektralfotogrammer af sällsynta metaller. För vidare kom- 
plettering af dessa undersökningar ämnar lektor Forssling 
under instundande sommar arbeta å institutionen. 

Instrumentsamlingen har under året ökats, utom med 
några mindre hjälpapparater, med den of van nämnda alt- 
azimut-uppställningen för heliostatspegeln, samt med en för- 
bättrad montering af en äldre portelumiére. 

De Thamiska föreläsningarna, behandlande vissa nyare 
undersökningar inom astrofysikens område, ha under februari 
och mars månader i vanlig ordning hållits. 

Af föreståndaren publicerade skrifter: 

1. En ny spectroheliografisk metod. Föredrag på Aka- 
demiens högtidsdag 28 mars 1904. 

2. Untersuchungen iiber die Spectra der Metalle im 
electrischen Flammenbogen, VIT, Wolfram. Akad. Hand- 
lingar. Bd. 38. 

3. Weitere Exemplare von Tycho Brahes Mechanica. 
Centralblatt fiir Bibliothekswesen. 1894, p. 396. 

4. Einige Bemerkungen iiber Tycho Brahes Astronomiae 
instauratae Mechanica. Vierteljahrschrift d, astron. Ges. 
Bd. 39. 



144 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Bergianska stiftelsen. — Vid stiftelsens trädgårdsskola 
liar antalet ordinarie elever under året varit 18. Undervis- 
ningen har omfattat den teoretiska och praktiska hortikultu- 
rens olika grenar samt med hänsyn till skolans ändamål sär- 
skildt valda delar af botanik, entomologi, geografi, kemi och 
fysik, hvartill kommit öfningar i skrifning, trädgårdsritning, 
fältmätning och bokföring. * 

Nyanläggningar. På den västra uddens mot nordan 
och västan väl skyddade sydsida har anlagts en följd af 
terasser, afsedda för örter och buskväxter från medelhafs- 
länderna. I sammanhang härmed har väg sprängts och byggts 
rundt om nämnda udde, hvadan botaniska trädgårdens strand- 
väg, som på denna punkt hittills varit afbruten, nu är full- 
ständig. — Anläggningarna vid Gustafsborg hafva fortgått 
och nått sin fullbordan på omkring hälften af området. 

Uti Viktoria- huset har under året odlats jämte talrika 
andra tropiska växter två Victoria-arter, nämligen ej blott 
den välbekanta F. regia Linde, utan äfven den hittills knap- 
past mer än till namnet kända V. cruziana d'Orb. Af denna 
senare, hvilken, så vidt kändt är, hittills aldrig förr varit 
odlad vare sig i Amerika eller Europa, hafva frön år 1903 
hemförts från Brasilien (Corumbå i Matto-Grosso) af Reg- 
nellske stipendiaten, doktor G. O. Malme. Då växtens kultur 
lyckats synnerligen väl, har doktor Malme haft ett lika ut- 
märkt som sällsynt material för den jämförande undersök- 
ning af de båda Victoria-arterna, som han under den gångna 
sommaren utfört. Victoria cruziana har lämnat så rikligt 
med frö, att sådana i år kunnat utdelas till 30 botaniska 
trädgårdar i skilda länder. Odlad bredvid V. regia har den 
här visat sig vara af en kraftigare och mindre fordrande 
natur än denna. 

Bland forskare, som idkat vetenskapliga studier uti 
den botaniska trädgården må — förutom doktor Malme — 
särskildt nämnas rektor S. Almquist och pastor R. Matsson. 
hvilka här under året fullföljt en sedan flera år fortgående 
undersökning af vårt lands ytterst talrika, ännu mycket 
ofullständigt kända Rosa-former, samt professor E. Almquist. 
som sedan ett par år förehaft en likartad undersökning af 
den högeligen mångformiga Capsella bursa pastoris (L). 

Uti det stora årliga internationella fröbytet har botaniska 
trädgården såsom vanligt deltagit och därvid utdelat frön 



INSTITUTIONSFÖRESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 145 

till samt erhållit frön från c:a 85 botaniska trädgårdar och 
motsvarande institutioner uti Europa, Amerika och Asien. 

Botaniska trädgården har under året ihågkommits af 
botanister och växtvänner med talrika, mycket välkomna 
gåfvor. Lefvande växter hafva lämnats af lektor F. 
Ahlfvengren (norska), rektor S. Almquist, lektor E. Adlerz, 
adjunkt F. R. Aulin (norska), fru A. Aurivilltus född Da- 
nielsson, handlande R. Bergquist, fru A. Brandell född 
Lagerstedt, kandidat G. Carlsson, jägmästare G. Cassel. 
adjunkt E. Collinder, kandidat C. G. Dahl, artist A. Ek- 
blom, kyrkoherdarne G. B. Elgqvist och S. J. Enander. 
jägmästare R. A. Eneberg, lektor Joh. Erikson, jägmästare 

D. Frykman, kandidat H. A. Fröding, trädgårdsbiträde H. 
Gbijer, jägmästarne A. Giöbel och F. Giöbel, trädgårds- 
mästare N. Hagman, rektor J. Henriksson, jägmästaren fri- 
herre T. W. Hermelin, öfverläkare E. Hougberg (finska), 
pastor primarius J. F. Håhl, adjunkt K. Johansson, konsul 
F. Kempe (italienska), jägmästare J. E. Kinman, herr G. 
Kjellberg, adjunkt L. Kolmodin, herr A. F. Kärrberg 
(ryska), fotograf K. Larsson, patron P. A. Larsson, ama- 
nuens H. Lindberg (finska), provisor A. Lindberger, kan- 
didat E. Lindegren, handelsträdgårdsmästaren Ad. Lind- 
gren, lektor C. A. M. Lindman, kammarskrifvare A. A. 
Lindström, fru G. Ljungberg född Danielsson, lektor G. 
O. Malme, pastor R. Matsson, herr C. O. Meurlin 
(brasilianska), professor C. F. O. Nordstedt, herr Fåle 
RiNGius, kyrkoherde J. Samuelsson, docent R. Sernan- 
DER, jägmästare V. Smitt, lektor K. Starbäck, docent 
N. SvEDELius, kyrkoherde H. C. Thorwall, fördelningsläkare 

E. Warodell, jägmästare V. Wendt, amanuens T. Wester- 
GREN, assistent H. Witte, kandidat H. Wittrock, skollärare 
M. ÖSTMAN, byråchef Th. Örtenblad och kyrkoherde C. 
örström. 

Frön och frukter hafva skänkts af lektor F. E. Ahlf- 
VENGREN, professor E. Almquist, Arnold Arboretum, Ja- 
maica Plain (nordamerikanska), fru A. Bergh född von 
Rosen, kamrer G. Bladini, förman F. Blomquist, civil- 
ingeniören C. O Boije af Gennäs, kandidat C. G. Dahl, 
fru M. Ch. Dahl född Hansson, amanuens H. Dahlstedt, 
fru A. VON Eckermann född von Rosen, artist A. Ekblom, 
länsträdgårdsmästare G. Ekenstam, godsägare G. F. Ender- 
LEiN, ingeniör R. Franke (kanadensiska), plantor M. Gustafs- 



146 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

SON, patron P. Gustafsson, plantor N. Hammarlund, fru 
E. Hansson född Nathorst, docent T. Hvass, adjunkt K. 
Johansson, jägmästare J. E. Kinman^ kyrkoherde L. J. 
Källdal, fru A. Lindberg, född Ortenblad, kandidat E. 
Lindegren, lektor C. A. M. Lindman, fru G. Ljungberg, född 
Danielsson, patron T. Lundin, lektor G. O. Malme, fröken 
I. Malmgren, herr C. O. Meurlin (brasilianska), kandidat 
O. Möller, professor A. G. Nathorst, lektor A. Nilsson, 
professor C. F. O. Nordstedt, doktor C. Nyström, botaniske 
trädgårdsmästaren O. Petersson, kontorschef G. Peters, 
fröken H. Petterson, apotekare C. Pleijel, plantor S. L. 
Ryberg, docent R. Sernander, kandidat N. Sylvén, pro- 
fessor M. SoNDÉN, direktör F. Ulriksen, lektor L. J. Wahl- 
STEDT, plantor E. S. Wallin, agronom P. Widlund, kandi- 
dat H. WiTTROCK, plantor S. Wohlström, byråchef Th. 
Ortenrlad, grosshandlare H. Ortengren och skollärare M. 
Östman. 

Morfologiska föremål hafva gifvits af vedhandlaren 
A. T>. Andersson, skolgossen M. Aurivillius, jägmästaren 
R. A:soN Eneberg, läroverksrådet N. G W. Lagerstedt 
(amerikanska) och apotekaren C. Pleijel. 

Stiftelsens botaniska ikonotek har haft att glädja sig 
åt ett synnerligen stort antal skänker från vidt skilda håll. 
Porträtt af botaniska forskare hafva erhålhts från professor 

E. Almquist, professor G. Atkinson (Ithaca, NY), adjunkt 

F. R. AuLiN, prof. G. Briosi (Pavia), d:r J. Briquet (Geneve), 
d:r E. Bonnet (Paris), docent A. K. Cajander (Finland), 
M:r L. Cockayne (Wellington, Nya Zeeland), kandidat C. G. 
Dahl, amanuens H. Dahlstedt, lektor K. F. Dusen, d:r G. 
EiSEN (San Francisco, Cal.), lektor J. Erikson, professor J. 
Eriksson, d:r M. Fernald (Cambridge, Mass.), licentiat R. 
E. Fries, professor Th. M. Fries, d:r J. A. Harris (St. 
Louis, Mo.), d:r H. Th. Holm (Washington, DC), Sir Joseph 
D. HooKER (Sunningdale, Engl.), kyrkoherde B. Högrell, 
inspektör H. C. Irish (St. Louis, Mo.), d:r E. C. Jeffrey 
(Cambridge, Mass.), prof. D. Johnson (Baltimore, Ma.), lektor 
N. C. Kindberg, professor F. R. Kjellman, professor G. 
Lagerheim (talrika), läroverksrådet N. G. W. Lagerstedt, 
assistent E. Lemmermann (Bremen), amanuens H. Lindberg 
(Helsingfors), kollega P M. Lundell, professor A. N. Lund- 
ström, d:r W. Magnus (Berhn), pastor R. Matsson, pro- 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 147 

fessor A. G. Nathorst, kandidat C. O. G. Norén, professor 
G. Peirce (Stanford University, Cal.), mr. C. G. Pringle 
(Charlotte, Vt.), amanuens fru Th. Resyoll (Kristiania), 
professor M. G. Retzius, kyrkoherde A. Rudberg, docent 
R. Sernander, kandidat C. Skottsberg, lektor K. Starbäck, 
professor R. Thaxter (Cambridge, Mass.), professor T. 
Tullberg, fru A. Weber van Bosse (Holland)., fru A. 
Wester, född Olbers, professor N. Wille (Kristiania), 
kandidat H. Wittrock samt från professor Bergianus (c:a 
400 stycken). Denne sistnämnde har äfven skänkt 310 por- 
trättklichéer att användas i en under tryckning varande af- 
handling i Acta horti Bergiani. 

Väx taf bildningar, inkl. vyer från botaniska trädgårdar, 
hafva erhållits af häradshöfding H. Behm, kandidat S. Birger, 
professor A. BoRZi (Palermo), professor H. H. Conwentz 
(Danzig), kandidat C. G. Dahl, landshöfdingen grefve M. G. 
De la Gardie, professor F. Elfving (Helsingfors), godsägare 
G. F. Enderlbin, direktör K. Fredenberg, jägmästare F. 
GiÖBEL, rektor J. Henriksson, herr G. Indebetou, jäg- 
mästare J. E. KiNMAN, arkitekt J. O. Lindberg, lektor C. 
A. M. Lindman, bergianske trädgårdsmästaren N. H. Lind- 
ström, ingeniör K. A. Lundblad, professor A. G. Nathorst, 
jägmästare V. Smitt, kyrkoherde A. Torssander, jägmästare 
W. Wendt, professor N. Wille (Kristiania), kandidat H. 
Wittrock och byråchef Th. örtenblad. 

Biblioteket har vunnit en rätt ansenlig tillväxt, dels 
genom inköp, dels — och i synnerhet — genom byte. 

Akademiens zoologiska station Kristineherg har under det 
gångna året varit begagnad, utom af föreståndaren, af pro- 
fessorerna G. Retzius och T. Tullberg, intendenten L. 
Jägerskjöld, docenten O. Carlgren. milkontrollör A. D'AiLLy, 
licentiaten F. Odhner, kandidaten M. O. Malte, samt stu- 
derandena I. F. Wintzell, F. Holmström, A. Westerlund, 
W. Kaudern, Ester Larsén och Ingrid Zetterlund. 

De ämnen, som i hufvudsak utgjort föremål för veten- 
skapliga studier och utredningar, hafva varit: nervändningar 
hos evertebrater, spermatozoernas finare byggnad, regenere- 
tionsföreteelser hos Actinier, organisationsförhållanden hos 
Gephyreer, Trematoder och Nematoder m. m. Dessutom hafva 
de yngre studerandena användt tiden till att göra sig för- 
trogna med djur- och växtlifvet i allmänhet. 



148 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Byggnadsföretagen vid stationen hafva under året fort- 
skridit så långt, att de nu kunna sägas vara afslutade. Det 
nya laboratoriet står färdigt, måladt invändigt och försedt 
med vatten- och acentylengasledningar i alla rummen. Aqua- 
riebord med skifva af tjockt glas, arbetsbord för mikrosko- 
pering m. m. hafva vid stationen förfärdigats. Insprängd t i 
berget utanför laboratoriet bar ett mindre tegelhus uppförts, 
hvjlket inhyser det nya acetylengasverket. Nödiga inven- 
tarier, SS. sessionsbord, skrifbord m. m. hafva beställts från 
Mölnlycke möbelfabrik att i medlet af april innevarande år 
levereras till stationen. Det återstår sålunda nu endast att 
anskaffa glaskärl och smärre utensilier, för att arbetena i det 
nya laboratoriet skola kunna taga sin början. 

Det skulle kunna väntas, att, med afslutandet af detta 
rätt omfattande byggnadsföretag, stationens alla behof för en 
lång framtid borde vara tillgodosedda. Detta kan dock icke 
sägas vara i öfverensstämmelse med verkliga förhållandet. — 
Båthämnen lämnar åtskilligt öfrigt att önska, för att den 
skall lämna ett tillförlitligt skydd åt stationens båtar. Ett 
tillfredsställande ordnande af hamnen kräfver betydande kost- 
nader och måste därför, såvida ej därtill behöfliga medel 
kunna anskaffas, lämnas åt framtiden. — Den brist, som 
vidlåder stationen och som för framtiden kommer att göra 
sig mest kännbar, är saknaden af en kraftig och sjöstark, 
heldäckad motorbåt. Det kan nämligen ej förnekas, att våra 
draggningsarbeten för närvarande äro otillfredsställande. Detta 
är också helt naturligt, ty med endast en mindre öppen båt 
af Kostertyp, utan annan drifkraft än åror och segel och 
endast bemannad med två d raggkarlar, kan ej något be- 
tydande dagsarbete medhinnas. I stilla väder kräfver rodden 
till och från den plats, där draggning bör anställas, en stor 
del af dagen och karlarna äro trötta, då det egentliga arbetet 
skall börja. Är det åter hårdt väder, kan man endast med 
svårighet reda sig i en öppen båt. Följden har visat sig 
blifva, att man oftast måste hålla sig inomskärs i skydd- af 
skär eller öar och att endast sällan undersökningar kunna 
företagas utanför G ullmarf jordens område. Helt annorlunda 
skulle det ställa sig, om stationen hade att tillgå en hel- 
däckad, fullriggad kosterjakt försedd med en fotogénmotor 
om t. ex. 10 hästkrafter och af ungefär samma beskaffenhet 
som de, som nu användas af en del fiskare vid kusten. Då 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 149 

skulle draggningarna kunna utsträckas miltals åt alla håll ej 
blott inom de vidsträckta fjordsystemen utan också långt ut 
till hafs. En dylik båt, hvilken bör kunna förvärfvas för en 
summa af 10,000 kronor., är sålunda i högsta grad behöflig, 
för att draggningarna skola lämna tillfredsställande resultat. 

Samlingar af hafsdjur hafva lämnats till Riksmuseum, 
Sveriges högskolor och till läroverken i Sundsvall och Motala. 

Under året har stationen fått emottaga synnerligen väl- 
komna och dyrbara gåfvor. Professor och fru Gustaf Retzius 
hafva nämligen öfverlämnat såsom gåfva ett stort Zeiss' mi- 
kroskop med rörligt objektbord, compensations okular, apokro- 
matiska objektiv m. m. Dessutom har den förre begåfvat 
stationen med ett mindre Zeiss' mikroskop med samma höga 
förstoringar, ett Winkels mikroskop, ett ställbart ritbord för 
teckning af mikroskopiska föremål, en Abbe's teckningsappa- 
rat samt slutligen ett antal synnerligen värdefulla zoologiska 
verk och af handlingar af Hseckel m. fl. forskare. Stationen 
står sålunda i den allra största förbindelse till professor och 
fru Gustaf Retzius för stor frikostighet och städse visadt 
intresse. 

Akademiens bibliotek har under året hållits tillgängligt på 
stadgade tider. Enhgt Akademiens beslut har, vid ombytet 
af bibliotekarie ocli amanuens, den ändring vidtagits, att det- 
samma under tiden 1 januari — 15 juni och 1 september— 31 
december hållits öppet 4, i st. f. som förut 3 timmar, hvarje 
helgfri dag samt under tiden 16 juni — 31 augusti två gånger 
i veckan, 3 timmar hvarje gång. Statistiken öfver dess be- 
gagnande utvisar, att under 261 tjänstgöringsdagar de be- 
sökandes antal varit 3,305, att till begagnande f ramtagits 
6,485 volymer, af hvilka 2,699 utlämnats till hemlån, samt 
att 2,771 volymer blifvit återställda. Vid årets slut voro 
omkring 11,100 band och häften utlånta. Genom inköp, 
gåfvor och byten har boksamlingen tillväxt med 10,300 band 
häften och småskrifter. Akademiens egna skrifter utdelas för 
närvarande till 1,030 institutioner och personer, af hvilka 
289 inom och 741 utom landet. 

2. Naturhistoriska Riksmuseet. 

De mineralogiska och geologiska samlingarna hafva under 
året blifvit ökade med följande gåfvor: 



150 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

En serie mineral frän Siilitelma koppargrufvor och från 
Altens grufvor i Norge, bland hvilka särskildt märkes en syn- 
nerligen stor och vacker kristall af calcit från sistnämnda 
fyndort, skänkta af konsuln N. Persson i Helsingborg; en se- 
rie stuffer med beryll, delvis ädel, från Melö i Glomfjorden 
söder om Bodö i Norge, skänkta af Overretssagförer R. M. 
B. ScHiÖLBERG i Bodö; vackert kristalliserad pyrokroit jämte 
andra mineral från Långbans grufvor skänkta af disponenten 
H. V. TiBERG, Långbanshyttan; en serie malm och bergart- 
stycken till större delen från Långbans grufvor, utvalda för 
åskådliggörandet af malmernas förekomstsätt, skänkta af Gruf- 
aktiebolaget Långban; ett större stycke kalkspat innehållande 
Berzelianit från Skrikerums koppargruf va ; malm- och berg- 
artsprofver från Lika vare och andra koppargrufvor i Gällivare 
socken samt klotgranit från Vasastaden i Stockholm, skänkta 
af statsgeologen D:r E. Svedmark. Disponenten Tiberg Lång- 
banshyttan har vid flera tillfällen till afdelningen insändt prof 
på nya min era! fynd. 

Genom inköj) hafva samlingarna ökats bland annat med: 
flera sändningar af diverse mineral från Nordmarks grufvor i 
Värmland och Skottvångs grufvor i Södermanland; vackert 
kristalliserad apatit och andra mineral från Gällivare grufve- 
fält inköpta af preparator A. Andersson i Uppsala; en större 
svit calcit-kristaller från Visby cementfabriks kalkbrott. 

Två större stycken calcedon från kritlagren i Limhamn 
hafva förvärfvats. 

Af D:r G. Flink äro inköpta: eudialit, katapleit, epidi- 
dymit jemte flera andra mineral från Grönland, en stuff 
af ett obekant mineral från Ural, hvilket vid den på afdel- 
ningen verkstälda undersökningen befunnits vara det sällsynta 
berylliumfosfatet herderit, som förut icke varit kändt från 
Ural ; ett atopitartadt mineral från Långbans grufvor ; kri- 
stalliserad datolit och kassiterit från Nordmarks grufvor, 
hvilka mineral för första gången anträffats vid denna lokal. 

Ai mineralhandlarén Ansgar Guldberg i Kristiania hafva 
diverse norska mineral inköpts. 

Af Geo. L. English & C:o i New York har en samling 
amerikanska mineral förvärfvats. 

Hos mineralhandlaren Denisoff i Petersburg har inten- 
denten under sin resa till Ryssland utvalt ett antal uralska 
och sibiriska mineral för afdelningens samling. 



INSTITUTIONSFÖRESTÅiSrD ARNES ÅRSBERÄTTELSER. 151 

Samlingen af skandinaviska typbergarter har tillökats ge- 
nom sviter af bergarter från Alnön, Gällivare och Kiruna- 
vare, insamlade af preparator A. Andersson i Uppsala. 

Genom hyte med Helsingfors Universitets mineralogiska 
institut har i utbyte mot en meteorsten från Ställdalen för- 
värfvats två stycken meteorstenar från Hvittis, vägande till- 
sammans 73 gr. och två stycken meteorjern från Marjalathi. vä- 
gande 132 gr. Under intendentens resa till Ryssland hafva 
dessutom bytesförbindelser inledts med Vetenskapsakademien 
i Petersburg och Moskvas universitets mineralogiska museum. 

Under intendentens resa till Norge under sommaren har 
han för museet insamlat dels ett antal mineralstuffer från 
Sulitelma och Altens koppargrufvor dels också större malm- 
och bergartprof såväl från dessa grufvor som också från Sal- 
ängens järngrufvor. 

Vid en i oktober företagen resa till Värmland, hvarunder 
Nordmarks och Långbans grufvor besöktes, insamlade inten- 
denten dels mineral frän dessa fyndorter dels också serier af 
bergarter för belysande af malmernas förekomstsätt. Vid 
Torskebäckens kvartsbrott insamlades jemte gedigen vismut 
och vismutglans en större mängd af ett egendomligt mineral, 
som sedermera vid undersökning befunnits utgöra det för sin 
halt af helium kända mineralitet Thalénit, förut endast funnet 
i mindre mängd på ett enda ställe. 

Assistenten Lindström har för afdelningens räkning be- 
sökt Skrumpetorps fältspatbrott i Östergötland och der för- 
värfvat stora stycken af de för denna lokal karakteristiska 
mineralen triplit och turmalin. 

För vinnande af nödigt utrymme för den under bildning 
varande samlingen af skandinaviska typbergarter har en större 
omflyttning af innehållet i ett antal skåp ägt rum. 

En mindre samling vanligare mineral har utlagts för Lin- 
köpings högre elementarläroverk. 

För att erhålla kännedom om antalet stuffer i museets 
systematiska samling har under året en räkning af desamma 
företagits. Det befanns därvid, att de under glas upplagda, 
exponerade stufferna utgjorde ett antal af 12,564 stuffer och 
att de i underskåpen befintliga utgjorde 30,631 eller tillsam- 
mans något öfver 43,000 stuffer. Vid denna räkning hafva, 
i de talrika fall, då flera smärre stycken eller lösa kristaller 
legat i en gemensam ask, dessa tagits i räkning endast som 



152 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 19(15. 

en enda stuff, hvarför de anförda siffrorna på sätt och vis 
stanna långt under det tal, som vid en annan beräknings- 
grund kunnat erhållas. 

Förutom denna systematiska samling finnes ytterligare 
uppställd den Sjögrenska samlingen med 6,852 stuffer och 
den under bildning varande samlingen af skandinaviska typ- 
bergarter. De öfriga afdelningen tillhörande samlingarna näm- 
ligen den stora mineralogiska dubblettsamlingen hufvudsakli- 
gen omfattande skandinaviska mineral, samlingen af arktiska 
bergarter, hemförda af A. E. Nordenskölds, A. G. Nathorsts 
m. fl. expeditioner, den stora Bergskollegii mineralsamling, 
Hisingers bergartsamling, samlingen af ungerska eruptivberg- 
arter m. fl. hafva på grund af bristande utrymme endast del- 
vis och provisoriskt kunnat uppställas och äro delvis ned- 
packade och förvarade i en källare, hvarigenom de undandragit 
sig en räkning. 

Afdelningen för arkegoniater och fossila växter har under 
året erhållit följande gåfvor: Mossor från Östra Grönland af 
botaniska Museet i Köpenhamn; stycken af en fossil lianstam 
af professor E. Cohen i Greifswald; en praktfull Cladophlebis 
från Hörs sandsten af fröken Augusta Pearson i Hör, en- 
ligt uppdrag af hennes numera af lid ne fader inspektor Carl 
Pearson; en större samling växtfossil från Hör af arbets- 
förmannen J. F. Blomqvist därstädes, äfvensom den stora 
samling, som intendenten hopbragt vid sin vistelse därstädes 
sommaren 1904 med understöd af de Letterstedtska ränte- 
medlen för maktpåliggande undersökningar; fossilt trä från 
Ifö af danske statsgeologen, d:r K. A. Grönvall; subfossila 
frukter af Dulichium spathaceum Pers. af danske statsgeologen, 
d:r N. Hartz; en intressant samling fossilt trä från Costa 
Rica af Curator C. V. Hartman i Pittsburgh, U. S. A. ; de- 
voniska växtfossil från Ellesmere land af Sverdrups polarex- 
pedition, såsom erkänsla för professor Nathorsts beskrifning 
af samlingarne. 

Vidare har å museet deponerats de af den svenska syd- 
polsexpeditionen 1901 — 1903 hopbragta samlingarna af växt- 
fossil, hvaraf^ typsamlingen efter afslutad bearbetning skall 
till Riksmuseum öfverlämnas. 

Genom byte hafva erhållits mossor från Nya Zeeland och 
Him.alaya samt skandinaviska arkegoniater. 

Genom inköp och insamling hafva förvärfvats: kvartära 
växtfossil från Skåne; kalktuffväxter från Jämtland: växtfos- 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 153 

sil från Hör ; ett problematiskt växtfossil från Rindön ; växt- 
fossil och mossor från Kamerun; mossor från Brasilien. 

För vetenskapliga undersökningar hafva samlingarna an- 
litats af professor V. F. Brotherus, Helsingfors; cand. mag. 
Carl Christensen, Köpenhamn; professor G. Hieronymus, 
Schöneberg; professor G. Lagerheim och lektor Carl Lind- 
man, 'Stockholm; d:r Hj. Möller, Svalöf; professor. H. Po- 
TONiÉ, Berlin; herr F. Stephani, Leipzig; amanuensen T. 
Vestergren, Stockholm. 

Intendenten har under året bl. a. offentliggjort beskrif- 
ning af de af den Sverdrupska polarexpeditionen hemförda 
devoniska växtfossilen från Ellesmere land (Die oberdevonische 
Flora des Ellesmere Ländes) samt ett preliminärt meddelande 
om de antarktiska växtfossilen (Sur la flore fossile des regions 
antarctiques). 

Botaniska afdelninqen har äfven under det nu tillända- 
lupna arbetsåret vunnit betydande tillväxt. Akademien har 
till afdelningen öfverlämnat de samlingar, som hopbragts af 
fil. kand. Berta Bergman, amanuensen H. Dahlstedt och 
lektor J. Erikson, hvilka erhållit understöd för resor inom 
Sverige. 

Genom köp hafva förvärfvats: fanerogamer och lafvar 
från Lunds botaniska förening, fanerogamer från Chile af d:r 
C. B^nitz, fanerogamer från Novaja Semlja af fil. lic. O. Ek- 
stam och fanerogamer från Ryssland af löjtnant C. Roth 
samt exsi ekat verken: Collins, Holden & Setchell, Phyco- 
theca boreali-americana, fasc. 24; Curtiss, Plants of the sou- 
thern United States, ser. 8; H. Dahlstedt, Herbarium Hiera- 
ciorum Scandinaviae, cent. 17; E. M. Holmes, Algse britan- 
nicae, fasc. 11; F. Pax, Herbarium cecidiologicum, fasc. 13; 
H. Ross, Herbarium siculum, cent. 4; och E. Woloszczak, 
Flora polonica, cent. 10 & 11. 

Genom hyte hafva bekommits: Cryptogamae exsiccatae cent. 
9, af K. K. naturhist. Hofmuseum i Wien; diverse arktiska 
och brasilianska växter från Universitetets botaniska museum 
i Köpenhamn och Micromycetes rariores selecti af amanuensen 
T. Vestergren. 

Såsom gåfva hafva erhållits: Hieracia exsiccata, fasc. 3& 
4, af professor J. P. Norrlin i Helsingfors, Oxalis-ioTraev från 
Uruguay af professor J. Arechavaleta i Montevideo, fane- 
rogamer från Siebenbiirgen af ingenjör C. O. Boije af Gen- 

Vetenskapsakadei7iie7ts Årsbok. 3. lf)Oö. 11 



154 VETENSKAPSi^KADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

NÄS i Stockholm, Ranunculus glacialis från Spetsbergen af pro- 
f essoren frih. G. De Geer i Stockholm, europeiska fanero- 
gamer af hofkamrer Hj. Hafström i Stockholm, diverse dia- 
tomacéer från overlerer E. Jörgensen i Bergen, fanerogamer 
från Paraguay af d:r E. Hassler i San Bernardino, fanero- 
gamer från Argentina af professor F. Kurtz i Cordoba, fane- 
rogamer från Finland af magister H. Lindberg i Helsingfors, 
Skandinaviska planktonalger af professor C. F. O. Nordstedt 
i Lund, fanerogamer från Argentina af apotekaren T. Stuc- 
KERT i Cordoba, samt skandinaviska fanerogamer af läroverks- 
adjunkten E. CoLLiNDER i Sundsvall, amanuensen H. Dahl- 
STEDT i Stockholm, kyrkoherden S. J. Enander i Lillherrdal, 
fil. kand. H. Fröding i Värmland, docenten H. Hesselman 
i Stockholm, landtbrukaren P. A. Larsson i Dalsland, kam- 
marskrifvaren A. Lindström, d:r Hj. Möller i Svalöf och 
professor C. F. O. Nordstedt i Lund. Morfologiska fö- 
remål hafva skänkts af professorskan A. Retzius i Stockholm 
och lasarettsläkaren A. Hansson i Simrishamn. 

Delar af skandinaviska, arktiska, allmänna och Regneilska 
herbarierna hafva varit utlånade för bearbetning till specialister 
i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, 
Schweiz, Holland ocli England. På museet hafva samlingarna 
anlitats af professor E. Almquist, rektor S. Almquist, ingen- 
jör C. O. BoiJE AF Gennäs, amanuensen H. Dahlstedt, 
fil. lic. O. Ekstam, kyrkoherden S. J. Enander, läroverks- 
adjunkten A. Th. Fredrikson, amanuensen R. E. Fries, hof- 
kamrer Hj. Hafström, d:r M. A. Howe (från New York), 
f. d. läroverksadjunkten T. O. B. N. Krok, professor G. La- 
gerheim, landtbrukaren P. A. Larsson, fil. kand. E. Linde- 
gren, lektor C. A. M. Lindman, pastor R. Matsson, rektor 
L. M. Neuman, studeranden F. Ringius, fil. kand. C. Skotts- 
berg, studeranden Hj. Ström, docenten N. E. Svedelius, 
kyrkoherden A. Torssandijr och amanuensen T. Vester- 

GREN. 

Museets material har legat till grund för följande afhand- 
lingar och uppsatser, som under arbetsåret offentliggjorts i 
Kungl. Vetenskapsakademiens publikationer : 
J. Briquet, Labiatse et Verbenacese ex itinere Regnelliano 

primo. Gum 4 tabulis. 
H. Dahlstedt, Beiträge zur Kenntnis der Hieracium-flora 

Islands. Mit 10 Tafeln. 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 155 

R. E. Fries, Eine Leguminose mit trimorphen Bliiten und 

Friichten. Mit 2 Tafeln. 
C. A. M. Lindman, Regnellidium, novum genus Marsiliace- 

arum. 
G. O. Malme, Beiträge zur Kenntnis der siidamerikanischen 

Aristolochiaceen. Mit 3 Tafeln. 
^ — tJber die Asclepiadaceen-Gattung Tweedia Hooker & 

Arnott. Mit einer Tafel. 
Uber die Asclepiadaceen-Gattungen Mitostigma Decai- 

sne et Amblystigma Bentham. Mit einer Tafel. 
Oxypetali species novse vel ab auctoribus ssepe con- 

fusae. Cum una tabula. 
— — Die Gentianaceen der zweiten Regneirschen Reise. 

Mit 2 Tafeln. 
Die UmbelJiferen der zweiten Regneirschen Reise. 

Mit 3 Tafeln. 

Om förgrenade årsskott hos träd och buskar. 

Som Regnellsk ammanuens hafva tjänstgjort d:r G. O. 
Malme till den 2 november och från denna tid fil. lic. R. E. 
Fries. 

Zoologiska Riksmuseet har såsom vanligt hållits öppet och 
tillgängligt för allmänheten på de af Akademien bestämda tider, 
onsdagar och lördagar kl. 12—2 e. m. samt söndagar kl. 1^ — ^3 
e. m., onsdagar och söndagar fritt, lördagar mot en afgift af 
25 öre. De betalande besökarnes antal har uppgått till 462. 
Hela antalet besökande under året uppgår till 24,600. I detta 
antal äro medräknade 1,682 skolelever under ledning af 92 
lärare och lärarinnor samt 200 gardesrekryter under uppsikt 
af befäl, h vilka på därom framställd begäran af giftsfritt fått 
tillträde till museet äfven på andra tider än de ofvan upp- 
gifna. Samma förmån har också beviljats enskilda lärarinnor 
och studerande, hvilka önskat förvärfva en grundligare kän- 
nedom om djurformerna. 

Under året har utgifvits en ny »Handledning vid bese- 
endet af zoologiska samlingarna uti riksmuseum», 20:de upp- 
lagan i 1,200 exemplar. 

Den zoo-palceontologiska af delningen . Genom de i närmast 
föregående årsberättelse omnämnda storartade penni nggåfvor 
af tvenne vetenskapens mecenater, h vartill under år 1904 kom- 
mer, ytterligare af Direktör Aug. Reinhold, en gåfva af 
2,000 kronor, hafva de viktigaste behofven af en modernare 



156 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. VMis. 

skåp- och monterinredning — hvarigenom därjämte ett icke 
obetydligt utrymme vunnits — af instrument samt andra mo- 
dernare anordningar till största delen kunnat afhjälpas. Ar- 
betet med det fullständiga omordnandet af såväl hufvudsam- 
lingen som den för allmänheten afsedda skådesamlingen har 
därföre nu kunnat kraftigare upptagas. Härtill kommer, så- 
som af största vikt för de vetenskapliga arbetena vid afdel- 
ningen, att arbetsrummen för prepareringsarbeten likaledes 
kunnat i väsentligaste mån anordnas, sedan den skärmaskin 
för fossilens genomsågande i och för studerandet af de utdöda 
djurformernas inre byggnad, h vilken genom en mecenats fri- 
kostighet kunnat anskaffas, nu ankommit och uppsatts jämte 
en för densammas drif vande af sedd elektrisk motor. 

Under år 1904 har afdelningen såsom gåfva emottagit: 
af professor A. G. Nathorst en samling öfversiluriska fossil 
från trakten af Ringsjön i Skåne samt af docenten J. G. An- 
dersson i Uppsala en samling råmaterial af Schumardiaskiffer 
från Lanna i Nerike. 

Genom inköp hafva förvärfvats siluriska fossil från Gott- 
land, samt en samling Reptilier från Dyastiden, tillhörande 
släktet Mesosaurus, samlade i Brasilien af ingenjör, fil. d:r 

P. DUSÉN. 

För vetenskapliga arbeten har afdelningen anlitats af fil. 
d:r C. O. Segerberg, docenten A. Hamberg, docenten C. 
WiMAN i Uppsala, docenten A. Hennig i Lund, assistenten A. 
S. Jensen i Köpenhamn, akademikerna Fr. Schmidt och 
Th. Tschernyschew i St. Petersburg, samt professorerna O. 
J^KEL, H. Rauff och J. BÖHM i Berlin. Af delningens teck- 
nare, herr G. Liljevall, har dessutom för mr Frank Sprin- 
ger's i East Las Vegas i New Mexico räkning utfört under- 
sökningar och teckningar af en del af de afdelningen tillhö- 
rande originalexemplaren till figurerna i Angelin's Tconogra- 
phia Crinoideorum. 

Med understöd från honorar ieanslag et har docenten C. Wi- 
MAN i Uppsala företagit den mödosamma utklyfningen och pre- 
pareringen af fossil ur museets betydliga material från Schu- 
mardiaskiffern inom Nerikes lägsta Undersilur, hvarigenom 
flera intressanta, för vetenskapen nya Trilobitformer vunnits, 
samt beskrifvit densammas fauna. Med understöd från sam- 
ma anslag har vidare docenten A. Hennig i Lund påbörjat 
en bearbetning och beskrifning af Sveriges Silur-Bryozoer, 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 157 

hvaraf under året första delen — omfattande de till familjen 
Ptilodictyonidce hörande gottländska formerna — kunnat af- 
lämnas till tryckning. 

Af af hand lingar, hvilka helt och hållet äro grundade på 
museets material, har under året blifvit tryckt: J. Bohm, 
tJber die Obertriadische Fauna der Bäreninsel, intagen i K. 
Vetenskaps Akademiens Handlingar. 

Ajdelningen för lägre Evertebrater har under året 1904 fått 
emottaga intressanta och värdefulla gåfvor: af prof. G. La- 
GERHEiM snäckdjur från Ecuador; af intendenten D:r L. 
Jägerskiöld flera arter af släktet Spongodes bestämda af 
D:r Holm; af frih. A. Klinckowström en mindre samling 
antarktiska djur insamlade af honom under hans färd med 
»Fritiof» ; af professor E. Lönnberg exemplar af Filaria 
coecum och Oxyurus tuberculata, båda typer från Kamerun 
och beskrifna af Linstow; af herr Vald au skal af ostron 
från Kamerun samt af studeranden W. Nordenson en sam- 
ling djur, mestadels intestinalmaskar, tagna af honom under 
fiske på Jutska refvet ombord på en fiskarejakt från Grundsund. 

För vetenskaplig bearbetning och bestämning hafva sviter 
af samlingar varit utlånade till zoologer inom och utom lan 
det. Professorerna A. Wirén och D. Bergendal hafva till 
låns betydliga samlingar, den förre af nordiska borstmaskar, 
den senare af nordiska nemertiner. Professor H. Ludwig i 
Bonn har bestämt och afslutat bearbetningen af Eldslands- 
expeditionens asterider och ophiurider samt till riksmuseum 
återställt dessa samlingar i ett utmärkt skick. Doktor J. 
Thiele i Berlin har ännu för bearbetning samma expeditions 
svampdjur. Doktor R. Hartmeyer i Berlin arbetar med mu- 
seets synascidier från Eldslandet. Doktor H. Strebel vid 
museet i Hamburg, som åtagit sig bearbetningen af hafsmol- 
luskerna från Eldslandet, har afslutat arbetet med några af 
dess grupper och af fattat ett par af handlingar däröfver; det 
bestämda materialet har återställts i oskadadt skick. Doktor 
Mortensen i Köpenhamn arbetar med echiniderna från Elds- 
landet. Doktor H. I. Hansen i Köpenhamn har till låns en del 
exotiska kräftdjur. Intendenten L. Jägerskiöld har under hän- 
der ett större arbete öfver riksmuseets nematoder från Egypten 
och licentiaten T. Odhner förbereder likaså ett arbete öfver 
museets trematoder från samma trakt. Licentiaten I. Arvidsson 
behandlar fortfarande vissa grupper af borstmarskar och licen- 



158 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905, 

tiaten W. Sandberg i Lund har för bearbetning betydande 
samlingar af nordiska spongier. 

Slutligen har för kortare tid på begäran i och för anstäl- 
lande af jämförelse smärre sviter af typer utlämnats till pro- 
fessor K. JuNGBRSEN i Köpenhamn, professor Kochler i Lyon, 
doktorerna Mortensen och Jensen i Köpenhamn och doktor 
J. Versluys i Amsterdam. 

På af delningens egna lokaler hafva vetenskapliga under- 
sökningar utförts, hvilka hufvudsakligen haft till mål att 
vidga kunskapen om hafsdjurens organisation och utbredning. 
Riksmuseets rika samling af Gephyreer har blifvit ordnad 
och bestämd, och en af handling öfver de s. k. Sipunkuliderna, 
hvilka utgöra flertalet af dem, har blifvit till K. V. Akade- 
mien inlämnad. Docenten O. Carlgren, som ordnat och be- 
stämt museets samlingar af actinier, arbetar fortfarande med 
dylika djur lånade från utlandets museer. Under en lång 
följd af år har han haft sin arbetsplats inom af delningen och 
därstädes utarbetat en mängd större och mindre afhand lingar 
öfver dessa djur. Doktor Ad. Jensen från Köpenhamn har 
under april, augusti och december månader arbetat med mu- 
seets arktiska material af lamellibranchiater, hvilka gifvit ho- 
nom uppslag till intressanta iakttagelser, offentliggjorda i flera 
uppsatser. Licentiaten Hj. Östergren har afslutat sitt ar- 
bete med bestämningar af alla nordiska och arktiska asterider. 
Slutligen har studeranden Nils Odhner med framgång för- 
beredt ett arbete öfver alla nordiska och arktiska nudibran- 
chiater. 

Arbetet med samlingarnas grof ordnande och inregistre- 
rande har fortgått oaf brutet under hela året. I ett af af del- 
ningens rum, der åskådningssamlingarna äro uppställda, har 
under året inordnats en för allmänheten afpassad samling af 
nordiska land- och sötvattenmollusker och uppställandet af en 
motsvarande samling af hafsmollusker är under arbete. 

Den entomologiska afdelningen har under år 1904 fått emot- 
taga följande rika gåfvor: af prof. Aurivillius några ceram- 
bycider från Sumatra; af kand. A. Roman, Uppsala, ett fem- 
tiotal microhymenopterer; af K. V. A. nio kataloger öfver in- 
sekter; af fiskeriinspektören F. Tbybom, Stockholm, några 
svenska odonater; af G. Malme, Stockholm, ex. af en Bruchus 
från Brasilien; af H. Schouteden, Bruxelles, några Penta- 
tomider; af Museum fiir Naturkunde, Berlin, sällsynta afri- 



INSTITUnONSFÖRESTÅNDARXES ÅRSBERÄTTELSER. 159 

kanska fjärilar; af häradshöfding J. A. Hultgren, Örebro, 
den sällsynta på bäfver lefvande PlatypsyUus castoris, ett par 
diptera pupipara med kokonger samt skalbaggar; af R. Gestro, 
Mus. Genova, några hemipterer ; af konservator H. Muchardt, 
Helsingborg, Cryptophagus subfumatus ; af British Museum, 
London, Cat. Lepid Phalsenae vol. IV, med. planscher; af do- 
centen J. G. Andersson, Uppsala, en samling acarider från 
Beeren Island; af G. C. Champion, London, en samling Curcu- 
lionider; af prof. Aurivillius några afrikanska fjärilar; af G. C. 
Champion, London, co-typer af Conotrachelus-Sivtev; af G. A. 
K. Marshall, Salisbury, ett trettiotal arter afrikanska skal- 
baggar, hvaraf omkring hälften nya för museet; af prof. 
Aurivillius 23 sp. för museet nya longicorner; af inten- 
denten d:r L. A. Jägerskiöld. Göteborg, svenska Sudan-expe- 
ditionens Psocider samt några andra ex. af samma grupp; af 
baron A. Klinckowström. Stafsund, omkring 300 insekter 
och 40 spindlar, de flesta från Ushuaia och La Platå; af prof. 
E. Lönnberg, Stockholm, flera Buthus-ex. och en Gryllid; af 
G. A. K. Marshall, Salisbury, en värdefull samling af öfver 
100 ex. Odonater från Mashunalandet; af G. C. Champion, 
London, 44 sp. Conotrachelus från Central-Amerika såsom er- 
sättning för lån af typer; af H. Schouteden, Bruxelles, co- 
typ ^af en Pentatomid; af Godman & Salvin, London, nytt 
häfte af Biol. Centr. Americana; af Mr Öberg, Chang-hai, 
några prof på af insekter söndergnagda blyrör; af A. Tull- 
gren, Albano, några svenska psychodider; af intendenten 
d:r L. J. Jägerskiöld, Göteborg, Sudanexpeditionens mate- 
rial af terraitophiler och aculeata hymenopterer, omnämnda 
i expeditionens »Results» n:o 13 och 14; af fil. stud. E. Mjö- 
berg. Stockholm, flera ex. af Alydus calcaratus; af L. Pé- 
RiNQUEY, Capstaden, en del sydafrikanska Carabider för lån 
af typer; d:r L. A. Jägerskiöld, Göteborg, Sudan-expeditio- 
nens cerambycider och curculionider ; af konservator H. Mu- 
chardt, Helsingborg, några svenska insekter; af Riksmuseets 
vertebratafdelning genom prof. Lönnberg, 50 rör och 20 
flaskor med diverse insekter, spindeldjur och myriopoder; af 
prof. Bouvier, Paris, fotografier af termitbon; af P. Stein, 
Genthin, två sändningar bestämda Anthomyider omfattande 
60 sp. i öfver hundra ex.; af prof. V. B. Wittrock, Frescati, 
några Cerambycid-1 ärver; af lektor C. Lindman, bo af Clu- 
biona sp.; af prof. Aurivillius några skalbaggar och fjärilar 



160 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

från s. o. Afrika samt larver från Kamerun; af G. Hofgren, 
Stockholm, några svenska insekter; af intendenten Kirby's 
Odonatkatalog; af K. E. Laman, Mukimbungu i Kongo, en 
ny sändning termiter, omfattande 35 rör, jämte biologiska ob- 
servationer; vidare 65 fjärilar, 32 odonater samt diverse an- 
dra insekter; af prof. Aurivillius 5 nya arter Striphnopte- 
rygider; af docenten S. Bengtsson, Lund, 14 rör med mot- 
svarande antal arter lappländska collemboler insamlade under 
1903 med anslag från Regneils zool. gåfvomedel; af Fritz 
Hartmann, Baden, ett par Brachycerus~ex. ; af L. Peringuey, 
Capstaden, 60 Cantharider, synnerJigast Mylabris-arter från 
Sydafrika; af prof. E. Lönnberg en Microdon-puipipa från 
Florida; af prof. Aurivillius, omkring 30 för museet nya 
cerambycider; af E. Mjöberg sällsyntare svenska insekter, 
insamlade på Gottska Fårön 1904; af A. Roman en samling 
lappska insekter; af H. Schouteden, Bruxelles, ett par Pen- 
tatomider; af prof. Aurivillius 45 sp. cerambycider i 60 ex; 
af amanuensen Hugo Ågren, Lund, en värdefull samling be- 
stämda skånska collemboler, omfattande 30 arter i öfver 700 
exemplar; af British Museum, London, Kirbys Cat. öfver 
Orthoptera, Vol. I, omfattande Forficulida, Hemimerida, Bla- 
tida, Mantida, Phasmida. 

Genom köp har museet förvärfvat : af A. Berggren en 
större samling fjärilar och odonater samt diverse insekter i 
sprit; af Staudinger & Bang-Haas en samhng fjärilar; af 
Fruhstorfer en samling af 180 Bombycider; af J. N. Eril, 
Miinchen, en större samling skalbaggar från Usambara och 
andra delar af tyska Ostafrika; af Fruhstorfer Berlin en sam- 
ling odonater; af J. N. Ertl, Miinchen, en samling ostafri- 
kanska fjärilar; af Wagner Brothers, Paris, omkring 1,500 
insekter, hufvudsakligast skalbaggar, från Sydamerika; af E. 
R. Wagner, Villemoenble, 2,000 sydamerikanska insekter; af 
fru E. Sjöblom en samling fjärilar från Kongo. 

Genom byte har förvärfvats: af H. de Saussure, Geneve, 
7 sp. för museet nya Blattider; af Museet i Tring, några 
Siphonaptera; af Museet i Paris en större samling afrikanska 
termiter; af Museet i Berlin en del afrikanska termiter; af 
konservator H. Muchardt, Helsingborg, diverse insekter; af 
häradshöfding J. A. Hultgren, Örebro, en del carabider 
samt 72 longicorner; af Museet i Hamburg en del termiter; 
af konservator H. Muchardt sällsyntare svenska humlor; 



INSTITUTIONSFÖRESTÅND ARNES ÅRSBERÄTTELSER. 161 

af d:r L. A. Jägerskiöld div. gaddsteklar från Sudan; af 
konservator H. Muchardt 61 hemipterer samt några svenska 
skalbaggar och larver; af Otto Herz, Petersburg, co-typ af Hy- 
perborea czekanowskii; af C. RiTSEMA,Leiden, Helota semifulva ^ $ . 

Från c?w6ö/e^teamlingarna hafva insekter utdelats till föl- 
jande personer och institutioner, ofta såsom ersättning för 
bearbetning af museets material: till häradshöfding J. A. 
HuLTGREN några Carabider; till H. Schouteden, Bruxelles, 
en Pentatomid ; till högre lärarinneseminariet, Stockholm, några 
termiter; till C. Felsche, Leipzig, en del Coprophager för 
bestämning af ett större antal sådana; till lektor BoHLI^' 
termiter för södra latinläroverket, Stockholm; till M. Jacoby. 
London, en del phytophager för bestämning af E. Norden- 
skiölds material från Argentina och Bolivia; till A. Fauvel, 
Caen, en del staphylinider för bestämning af en museet till- 
hörig exotisk samling af öfver ett tusen exemplar; till W. 
KoNOW, Mecklenburg, en del växtsteklar för bestämning af 
museets nästan hela obestämda material af denna grupp; till 
prof. K. M. Heller, Dresden, några curculionider för bestäm- 
ning af museets Kamerunmaterial af denna grupp; till L. 
Peringuey, Capstaden, några Tenebrionider för bestämning af 
dithörande material; till H. Gebien, Hamburg, en del Tene- 
brionider för bestämning af museets Kamerummaterial af denna 
grupp; till Uppsala Universitets Zoologiska in^titviiionermtuåie- 
samling omfattande 780 arter, enligt en öfver densamma upp- 
rättad, på ent. afd. bevarad förteckning; till J. A. Hultgren, 
Örebro, ett större antal Curculionider från Kamerun, såsom 
ersättning för lämnadt bidrag till Kamerunresan; till H. Boi- 
leau, Bois Colombes, några Passalider; till fru Erna Wich- 
mann-Elmquist, några insekter som prof för modellering. 

För vetenskaplig hearhetning samt för jämförelse med ty- 
per hafva samlingarna varit mycket anlitade isynnerhet af 
utländska fackmän men äfven af svenska. Utanordnandet af 
dessa samlingar kräfver emellertid en allt annat än ringa tid. 
som gör behofvet af en amanuens för af delningen till en allt 
mer brännande fråga, för att ej intendentens tid skall spillas 
på dessa mer mekaniska arbeten. Större delen af de utlå- 
nade samlingarna hafva efter af slutad bearbetning eller gransk- 
ning i oskadadt skick redan återlämnats. Så har d:r Kohl 
i Wien haft till granskning några ex. Belenogaster ; M. Jacoby, 
London, har afslutat bearbetningen af Chysomeliderna från 



162 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905. 

Gran Chaco-exped. och öfver desamma publicerat en redogö- 
relse; C. Felsche, Leipzig, har bestämt ett rikligt material 
af öfver ett tusen coprophager; J. J. Kieffer, Bitsch, har 
publicerat en redogörelse öfver en ny egendomlig Cynipid från 
Kamerun; K. Jordan, Tring, har haft till granskning några 
Siphonapterer ; H. Schouteden, Mus. Bruxelles, har haft till 
granskning en serie bestämda Pentatomider för närmare be- 
gränsning af några Stålska släkten; D:r A Borelli, Torino, 
har haft en af Thorellska skorpiontyperna för granskning af 
vissa karaktärer; C. Felsche, Leipzig, har samtidigt med be- 
stämningen af ytterligare nära fyrahundra Coprophager haft 
till kritisk granskning en dithörande art; F. W. Konow, 
Mecklenburg, har bestämt 931 Tenthredinider, utgörande mu- 
seets nästan hela förut obestämda utländska material af denna 
grupp, hvilken är hans specialstudium; J. J. Kieffer, Bitsch, 
har haft till bestämning öfver 150 Proctotrupider ; K. Friese 
i Jena, den främste nu lefvande specialisten på Apiderna, 
har kritiskt bestämt öfver 500 dithörande insekter af museets 
material; G. C. Champion, London, har för det stora verket 
Biol. Centr. Americana haft till låns en del Conotrachelus- 
arter; assistenten kand. A. Tullgren har haft till granskning 
och bestämning svenska växtsteklar; G. C. Champion, London, 
har ytterligare haft till låns endelcurculionider; prof. K. M. Hel- 
ler, Dresden, har för bearbetningen af museets Kamerunska 
curculionider haft till jämförelse en del arter ur Chevrolats sam- 
ling; W. L. Distant, London, har till granskning haft £'ws2'^<- 
dceus funebris; H. Schouteden, mus. Bruxelles, har för bearbet- 
ning af Pentatomiderna i »Genera insectorum» haft en del Scutel- 
leriner till afbildning; L. Peringuey, Mus. Capstaden, härför 
sina arbeten öfver Sydafrikas fauna — Descr. Cat. of the 
Coleopt of South Africa — till granskning och jämförelse 
haft Lagriider och Cantharider ; P. Stein, Genthin, har för 
förestående arbeten öfver denna grupp till kritisk gransk- 
ning haft flera A7ithomyia-ty per från »Eugenies resa»; G. 
Szépligeti, Budapest, har utarbetat en i manuskript före- 
liggande uppsats öfver museets material af Kamerunska Bra- 
conider; W. L. Distant har för bearbetning af denna grupp 
i Biol. Centr. Americana för granskning haft flera Cicada- 
typer; kand. L. Romell har haft till bestämning af ter- 
miter odlade svampar, hemsända från Kongo af missionären 
Laman; prof. O. M. Reuter, Helsingfors, har för gene- 



INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 163 

risk granskning haft Ståls och Haghmds Capsidtyper från 
Afrika och AustraHen, och C. Ritsema, Leiden. har för be- 
stämning haft en Helota från Kamerun. 

En del af de under året utlämnade samhngarna äro fort- 
farande under arbete. Så har J. Bolivar i Madrid Gran 
Chaco-expeditionens Orthoptermaterial ; d:r F.