Skip to main content

Full text of "Lexicon Lapponicum : cum interpretatione vocabulorum Sveco-Latina et indice Svecano Lapponico : in usum tam illorum, quibus cura ecclesiarum in Lapponia committenda, aut jam commissa est, quam aliorum curiosorum et linguarum studiosorum, indigenarum et exterorum : illustratum præfatione Latino-Svecana ... Johannis Ihre : nec non auctum grammatica Lapponica"

See other formats 


Google 


This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 
to make the world's books discoverable online. 

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject 
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that's often difficult to discover. 


Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this file - a reminder of this book's long journey from the 
publisher to a library and finally to you. 


Usage guidelines 
Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 


public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 





We also ask that you: 


+ Make non-commercial use of the files We designed Google Book Search for use by individual 
personal, non-commercial purposes. 





and we request that you use these files for 


+ Refrain from automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 


+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each file is essential for informing people about this project and helping them find 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 


+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of 
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
anywhere in the world. Copyright infringement liability can be quite severe. 






About Google Book Search 


Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers 
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 
a[nttp: //books . google. con/] 














LEXICON 
LAPPONICUM, 


INTERPRETAONE VOCABULORUM SVECO-LATINA 


INDICESVECANO LAPPONICO; 
| .  Z4N USUM 
TAM ILLORUMQUIBUS CURA ECCLESIARUM IN LAPPONIA 
COMMITENDA, AUT JAM COMMISSA EST, 
UAM 
ALIORUM CNIOSORUM ET LINGUARUM STUDIOSORUM, 
NDIGENARUM ET EXTERORUM: 


ILLUSTRATUM. 


PRJEFATONE LATINO-SVECANA 


GENEROSB! DOM. EQu. AunAT. DE STELLA Poranr, 
ReGis ReEGiQuE CANCELL. CONSIL. ET PRorsss. UpsAL, 


cemjåsiit J Q TL UO dV NIS J Ji de 6; 


NEC NON 4UCTUM 


C-XLA-MCY. AT XC A. T. .A.2P 7P O INC. C. A... 
Do M, ERICO LINDAHL, 


lycpos, ET PAST. ECCLESIE LYCKSELENSIS ” 


JéHANNE" ÓHRLING, 


PiT. ECCLES, JOCKMOCKENSIS CONFECTUM, 


| IN LUCEM EDITUM 
CURA PT IMPENIS ILLUSTRISS. R:& IN ECCLESIAS LAPPONICAS 


|" DIRE TIONIS, ANNO MDCCLXXX. 
EP E — 


HOLÁLZE; typis Jon. Gxonc. LANGE. 


LEXICON 


LAPPONICUNM, LAT INO-SVECAN UM. 





LAPSK, LATINSK ocu SVENSK 
ORDBOK. 








PR/EFATIO. 


(o in eo effem occupatus, ut, Glofarium meum Sviogothi- 
cum editurus, in origines linguze noftrze accuratius inquirerem; 
nihil zeque defideravi, ac Lexicon locupletius linguse Lapponicze, 
quum mihi perívafum effet, hanc gentem Scandinaviz noftrae Ab- 
origines fuiffe primosque patrii folt incolas, quosque adeo prqba- 
bile fit, multa fui fermonis, inter mutua commercia, Gothis com- 
modaffe, multa áb illis viciffim accepiffe. : | 


Nova non eft hzecce opinio, utpote que jam dudum ab illu- 
ftri EE1BNITIO *) in fcenam. producta fuit, & deinde magnorum in 
Republica Litteraria virorum confenfu firmata; fed quum illi rem 
hanc non nifi obiter tetigerint, ingratum benevolo & veritatis aman- 
ti Lectori non fore arbitror, fi quseftionem banc ulteriori exami- 
ni fübdam. | 


Conftanti Scriptorum Ifandicorum factze fidei credimus, linguam 
Gothicam cum Onixo illiusque comitatu huc transvectam fuiffe, 
Teftatur id STURLAESOMUS in Prologo £dde Upfalienfis, ubi hzec 
verba leguntur: Their Zefirnir toko fer quenfaung thar innanlands, 
ok urtho their mttir fiolmentar um Suxland ok um morthrhalfona. 
Theira tanga ein geck um theff lond. Ok that fkilia menn, at their 
hava morthr hingat haft tunguna i Noreg ok Dannmark, Svithiod ok 
Saxíand. i.e, Hi Afe uxores ducebant in illa regione, & valde 
propagarunt genus fuum per Saxoniam & regiones boreales. Lin- 
gua eorum fola difperfa fuit per has terras: Et inde intelligitur, 
illos huc fecum in Boream attuliffe linguam per Norvegiam, Da- 
niam, Sveciam & Saxoniam. 

Confona his funt, qua» habet, fecundum lectionem TORFEA- 
NAM Ziifforia SrTURE AUG: Lanonros: ab initio: Zfir their menn, 


fem 


—  — OQ, dium EE AE En th 





FORETAL, 


4 jag var i begrepp, att utarbeta mitt Glofarium Sviogotbicum, och I 
anledning theraf fóranláts, att nogare underfóka våra Svenfka ords 
upprinnelfe, tyckte jag mig framför annat fakna en fullffándig Ordbok af 
Lappfka Språket, hálft fom jag var Ófvertygad, att thetta Folkflaget var 
Scandinaviens Stamfáder och vårt Fáderneslands fórfte inbyggare, om hvil- 
ka man alltfå kunde fóreftálla fig, att the under fammanlefnad med the an- 
kommande Gótherna lánt them många ord, och många åter till láns taget. 
Thenna meningen år icke ny, utan har redan lángefedan blifvet fram- 
förd af Baron L&rsNiTZz.*) och federmera beítyrkt med flera af våra Lår- 
da Máns bifall: men fom the allenaft lófligen vidrórt faken, torde thet ic- 
ke vara min ILåfare obehagligt, om jag tager thenna frågan under nårma- 
re fkárfkadande, 


The Iflándíke Háfdateknare komma therom famfållt ófverens, att Oprw 
och hans medfólje till ofs infört thet Góthifka Tungomálet. STURLESON 
bevittnar thet i företalet till fin E442, hvars ord áro följande: Their As- 
krnir toko ffer quenfaung thar inmanlandr, ok uribo their acttir fjollmennar um 
Saxland ok um nortbrbalfona.' Theira tunga ein geck um thefk lond. Ok that 
filia menn, at theiv hava mortbr bingat baft tunguna i Noreg ok Dannmark, 
Svitbiod ok Saxland. t. & The Aferne togo fig huftrur i thet Landet och 
förökade fig mycket uti Saxen och Nordlanden.  Theras tungomål blef 
enfamt utfpridt öfver theffa landen: och mårkes, att the fórt hit med fig 
tungomálet uti Norrje, Dannmark, Sverige och Saxen. | 


Med thetta ófverensftáàmmer hvad fom i början af STURLÖGER' then 
ÁARBETSAMES Saga låfes, och fom efter Tonrxi exemplar få lyder: Allir 
. 49 . 7 their 
+) Se hans Bref till SPARFWENFELDT uti LAGERBRINGS Samling af Handlingar i Svenfka 


. Hifl p. 2. pag. 149. Åfven FELLERI Momunenta inedita, pag. 134» 140. Nova Lister. 
maris Bakici. an. 1639. pag. 247.  Mifcell, Berolin. pag. 12. 


1v | PRAEFATIO. ^ 


fem fannfrodir ero, oc thau tidinde vita at Tyrkir oc Afiamenn byg- 
du.nordr lond, hofz tha tunga fu, er fidan dreif um.oll lond. For- 
madur theffa folks hiet Op1w, er menn telia atter till. i.e. Omni- 
bus, qui in antiquis memoriis verfati funt, apprime conftat, quod 
Turce & Afiani feptentgionem incoluerint: hinc illa lingua exorta 
eft, quae deinceps per omnes regiones fe difperfit, Princeps"illius 
populi fuit OpniNvs, ad quem pofteri genus referunt. C. 
Subjungimus teftimonium Rimbegle, quod ex manufcripto. co- 
dice affert vir eruditiffimus THuonMopus' Tomrzus in Serie Re- 
gum Daeniz pag. 148. . Upphaf altra frafagna i MNorreni tungu, 
theira er fannyndi fylgia, hefzt tha er Tyrkir oc Afiamenn bygda 


- 


nordrit: h. e. Principium omnium hiftoriarum in lingua Norvegica, 


que veris relationibus innituntur, incipit ab.eo tempore, quo Tur-- 


ce & Afiani leptentrionem incoluerunt. ! 


Quod tradunt Scriptores Iflandici, vel inde confirmatur, quod 
in illis orbis partibus, unde Oprwvs profectus erat, regionibus in- 
quam Tanaiticis, seque ac Taurica Cherfonefo, Dacia, Moefia vici- 
nisque tractibus lingua Gothica, absque dubio obtinuerat, id quod 
in Prolegomenis Gioffarit Sviogothics pluribus oftendimus. 


Poftquam ita demonftravimus, linguam Gothicam cum OprNo 
huc immigraffe, & eorundem jam laudatorum Scriptorum Iflandi- 
corum fide conftat, reperiffe Op1NuM, in Scandinaviam advenien- 
tem, conftitutum imperium, regem fubditosque & hos diverfo ab 
Odinianis fermone utentes; reftat ut inveftigemus, quo loquelz ge- 
nere prifci hi indigenze ufi fuerint. 7 ! 

Scio equidem, ut id velut in transcurfu moneam, effe inter 
eruditos, qui nobis perívadere velint, mutationem lingue, quam 
introduxerit OpiNUs, non fuiffe idiomatis in aliud, fed dialecti tan- 
tummodo in dialectum, ut adeo nihil impedire arbitrentur, quo mi- 
nus affirmemus, in Septentrione noftro Gothifmum fuiffe quamdiu 
bomines, Sed ne huic opinioni fubfcribam, non pauca funt, quae 
. diflv&deant. In primis verifimile mihi non videtur, fi leviculam tan- 
tum mutationem, aut in pronuntiandi modo aut vocabulorum fle- 
xione vel terminatione, qualis effe folet diverfarum dialectorum, 
cauffata effet hec advenarum turba, Scriptores lílandicos operze 

| | pre- 





FOÓRETAL. v 


their menn, fem fauufrodir ero, oc tbau tidinde vita at 'Lyrkir oc Afíamenn 
bygdu nordr lond, bofz tha tunga fu, er dan dreif um oll lond. — Formadur 
sheffa folks biet ODIN, er menn telia «tter till. €, å. Alle, fom bevandrade 


&o i the fordna håfder, hafva fig bekant, att Turkar och Afianer hafva . ' 


bebott Norden: hådan år thet tungomálet uppkommet, fom fedan utfprid- 
de fip kring alla land.  Thetta folkets anförare var Opiw, från hvilken 
the rákna fin: hárkomft och áttelingder. 


Vi tillågge Aimbegler vittnesbörd, hvilket then lárde Tonrxus utaf 
handíkrift infórer ut fin Serie Regumr Danie pag. 148. få lydande: Upphaf 
allra frafagna i Norrenni tungu, tbeira er fannyndi fylgia, befzt tba er 'Tyr- 
kir oc Affamenn bygdu nordrit: t, à. Början af alla beráttelfer på Norrfka Spri4 
ket, fom grunda fig på fanning, leder fig ifrån then tiden, tà Turkar och 
Afer bebyggde Nordlanden. 


Hvad fom the Iflándfke Háfdateknare berítta, bekráftas äfven theraf, | 


att thet Góthifka Språket fordom varet i bruk i the lánder, hvadan OpiN 
var fórréft, jag menar the Donifka, Crim, Dacien, Mefien och kringlig- 
gande lánder, fáfom vidare utfórdt år i företalet til Glofferium Sviogotbicum. 


Sedan vi fáledes hafve bevift, att Góthifka Språket med Opin hit in- 
"kommet, och famma Iflándfke Háfdateknare åfven underrátta ofs, att ÖDIN 
vid fin inkomít uti Scandinavien för fig funnet en ftadgad regering, ko- 
nung och underí&tare, famt att theffe alle brukade ett anriat tungomàl, in 
Alerne, återfår, att :underföka, hvad Språk the åldre landets Inbygga- 


re talat. , | 
Jag vet vål, hvilket jag lika fom i förbigående námna må, thet át- 
fkillige af våra Làrda velat intala ofs, att then Sprükfkilnad, fom OpiN 
infört, icke varet ifrån ett fprák till annat, utan allenaft ifrån en diale& 
till annan, och f&ledes hålla före, att ingen ting hindrar , att vi ju kunne 
 påfå, att Göthifkan här i'landet varet lika ålldrig med :thefs Inbyggare. 
Men hvarjehanda fkål hindra mig, att aritaga thenna meningen. Enkan- 
nerligen fynes mig icke fannolíkt, att, om theffe frámlingars ankomft ha- 
de fórorfakat en få liten ändring antingen uti uttalsfáttet, eller ordens 


bógning och ándelfer, füdan fom dialecters vara plágar; the Iflándfke Haf- 
& 3 datek- 


TV PRAFATIO. 


pretium duxiffe, rem tantillam poft dena vel duodena iecula po- 
iterorum memoriae commendare. 


Quum itaque notabiliorem in fermone metamorphofin haud 
dubie indicare voluerint nominati Scriptores, promiffi memores, in- 
dagare conabimur, quaenam fuerit illa lingua, que orbi Scandico 
primigenia erat, & adeo periodo ÖDINIANA anterior. 


Indago quidem hzc cuivis non poteft non difficillima judicari, 
quum monumenta hiftorica nos penitus deficiant, que tempora 
adeo. remota e fuis tenebris evoivant: unica illa cynofura, quz 
greffus noftros dirigere quodammodo poffit, ex ipfa linguze noftrae 
conflitntione petenda, quae non rato in ré adeo obfcura facem prze- 
fert, & veftigia migrationum gentium quibuslibet faftis certius prodit, 


Hoc intuitu, fi linguam patriam generali confiderationi fubje- 
cerimus, inventuri fumus, partem illius multo maximam Gothicam 
effe, hoc eft, evidentiffime cognatam defitis jam dialectis Mcefogo- 
thicee, AngloSaxonice, Alemannicze, & adhuc vigentibus Iflandi- 
ca, Germanica, Belgicze, Anglice, Danice, Norvegicze. Sed re- 
periemus etiam haud pauca alia, quze in ulla nominatarum lingua- 
rum quidquam, quod affine fit, non habent. Hzc autem pofterio- 
ra fi plura fuerint, fi talium rerum appellationes exhibuerint, qui. 
bus ulla gens ullo tempore carere nequeat, (ecelefiaftica & tech- 
nica qusvis, peregrina mercimonia, exotica animalia & id genus 
alia heic in eenfum non venire, vel me non monerite, quivis anim- 
advertit), coneludimus intrepide, hzeecce vocabula peregre & ex 
alio idiomate adoptata fuiffe. Ita, nt nos clarius exprimamus, 

uum Ens Summum indicature originis Gothicee gentes, Guths, 
Gott. God proferant, evidentiffime concludimus, Svethicum Gud 
germane Gothicum effe: fed fi ut fynonymum adhuc ufurparetur 
in hiftoriis Iflandicis fepius occurrens ”Sumala aut oJubmel , reli- 
quias utique agnofceremus idiomatis Fennonici Lapponicive, in quo 
pleno ufu hodieque vigent. Et quum gens nulla fit tam fera tan- 

ue barbara, que Deum non agnofcat, nulla in loquendo tam in- 
fans, quae vocabulum non habeat, quo Numen Divinum indicet, fu- 
fpicari non fubibit, ex aliena lingua id vocis quzefitum iviffe homi- 
nes, fed in mentem potius veniet credere, gentem illam, cui priva 


eft, 


FÓRETAL!' Vir 
dateknare tà fkolat tyckt faken vara af then art, att the efter tio eller tol£ 
Secler trott efterverlden therom böra underrättas. 

Som thet therfóre måfte hafva varet en betydligare förändring, hvar- 
om theffe Scribenter velat lemna ofs kunfkap, åligger ofs, att efter lófte: 
tillfe, hvad Språk thet måtte hafva varet, fom Scandinaviens fórfte inbyg- 
gre hafva brukat, och innan Op1Ns ankomft varet i Scandinavien gängfe. 

Thenna underfökningen lärer hvar och en finna få mycket fvårare, 
fom vi icke hafve några tillförlåteliga berättelfer, hvilka få uråldriga ti- 
ders Hiftorie utur fitt mörker frambringa kunna: Then enda hjelpreda, 
fom ofs i thetta målet vägleda kan, måfte tagas utaf värt Spráks befkaffen- 
het, hvilken dock icke fällan, uti en få mörk fak, fom Nationers flytt- 
ningar är, ofta lemnar fäkrare underrättelfer, än alla fagor och hiftorier. 

Om vi- efter thenna grund tage värt modersmål uti /en allmån betrak- 
telfe, läre vi finna, att ftór(ta delen är af Góthifk upprinnelfe och ganfka 
tydeligen befryndad med fà väl the gamla och utur bruk komna Mafogó- 
thifa, Anglofaxonifka och Alemannifka, fom ock the ännu lefvande Is- 
lindfa, Tyfka, Hollàndfka, Engelfka, Danfka och Norríka Språken. Men 
vi varde ock finnande andra ord, fom med intet af förenämda fprák haf- 
va någon then miníla gemeníkap. Om nu thefle fednare äro många till 
antalet; om the betekna fádana ting, fom intet Folkflag någon tid kunnat 
umbära (kyrko- och konft-ord, utrikes varor, främmande djur och fa2dant 
mera, finner hvar och en ej vara hithörande), flute vi med fäkerhet, att 
fidane ord äro främmande, och af något annat tungomál antagne. <Såle- 
des, att vi ofs tydeligare förklara måge, tà the Góthifka Folhflagen, för 
att tillkänna gifva thet Hógfta Väfendet, bruka Gutbs, Gort, God, flute vi 
med al! trygghet, att Svenfka ordet Gud är äkta Góthifkt: men om bruket 
tillika i famma mening hade antaget thet i våra fagor ofta förekommande 
Jumala eller Tibe, fkulle vi rätteligen anfe thet för en öfverlefva af Finn- 
fa eller Lappfka fprüken, uti hvilka the äro uti dageligt bruk. Och fom 
iet folkflag är fà vildt, fom icke erkänner en Gud, och intet fprak fà 
fattigt, fom icke äger ord thenfamma att utmärka, kan mam icke látteli- 
gen komma på then tankan, at thet varet i behof, att ifrån ett annat fprák 


lina ord, thenfamma att uttrycka, utan lärer troligare dömas, att thet 
olk- 





VTIT PRAEFATIO. 


eft, fuas olim fedes heic habuifle, & hac ratione alteram vocem 
Svethica civitate fuiffe donatam. 


Ad hanc amuffin fi linguze noftratis vocabula exegerimus, in- 
veniemüs facile non exiguum eorum numerum, quz ab ultima an- 
- tiquitate fe Gothifmo infineaverint. Etc quamvis vereri merito de- 
beam, ne operofior-vocabulorum iftiusmodi recenfio Lectori nau- 
feam pariat; nihilominus tamen, quum przfens difquifitio ejus fit 
indolis, ut adferenda exempla fola fidem facere poffint, pauca quzse- 
dam, prout memorie fe obtulerint, proferam, que alis ulteriori 
meditationi occafionem prsebere poflint. Heaec itaque pauca pro 
fpecimine habeto: 


Stor, magnus, vocabulum eft ut toti Scandinavis Iflandizeque 
familiariffi(num, ita ceteris dialectis Gothicis penitus peregrinum. 
Moefogothi ejus loco mikils (If. miki) ufurpavere, AngloSaxones 
great, Alemanni groz &c. Si jam fcire aveas, unde nos noftrum 
ffor fumferimus, quidquam quod affine fit alibi gentium, quam apud 
Lappones, haud eris inventurus: llli enim /fuor, eodem ac nos fen- 
fu, ut docet nofter Lexicographus, ufürpant. ZAlterutra itaque lin- 
gua ab altera vocabulum hoc mutuaverit, neceffe eft: aut Lappo- 
nica a Gothica, quod tamen abíonum, quum Gothorum quid uid 
ubique eft terrarum, fimile quid non habeat, aut, quod probabilius 
certiusque, Gothica a Lapponica, cui vox illa domeftica eft, & co- 

natum agnofcere videtur Fennonicum /uuri pro /luuri, ut folet 
illorum delicatius palatum duarum confonantium concurfum alterius 
fuppreffione mollire. 


. Feram illam gregibus infeftam, quam Latini lupum nominant, 
Scandinavi ulf, & frequentius w/arg appellant. Tu fententiam ro- 
gatüs, undenam hec vocabula originem ducant, illico judicabis, 
primum. mere Gothicum effe, utpote qued agnofcitur in Moefogo- 
thico :)u/fs, a quo prope abfunt AngloSaxonicum swulf & Theo- 
tifcum uuolf, recentiores dialectos ut praeteream. In nulla vero 
earumdem linguarum cum aliquid invenias, quod cum altero affi- 
nitatem habeat, & vocabula non ut fungi fua fponte enafcantur, fed 
aut integra aut cum aliqua variatione aliunde adícifcantur; patet 
utique, ejus ineunabula peregre effe quzerenda. Reperies vero illa 


abs- 


FÖRETAL. 2000 YX. 
folkflaget, hos hvilket fórenáàmde ord är inhemfkt, här hafver hatt fitt fáte, 
och att igenom thenna vägen thet främmande ordet vunnet Svenfkt burfkap. 

Om vi nu efter thetta. rättefnöret betrakte orden uti vårt fpråk, läre 
vi lätteligen finna, att en myckenhet fådana inblandat fig uti vårt Góthi- 
fka tangomál. Och ehuruväl jag har all orfak, att frukta, att en vidlyfti- 
gare ordalängd torde falla min Läfare ofmakelig; dock l:kväl, fom fóreva- . 
rande ämne:är af then befkaffenhet, att thet genom thetta enda medlet kan 
fättas i ljufet, fkall jag utbedja mig tillftánd, att få anföra några exempel, 
fom kunna gifva anledning för andras vidare underfókningar.  Såfom 
prof vill jag alltfå anföra följande: 


Stor är ett ord, fom för hela Scandinavien och Ifland är lika få bruk- 
ligt, fom okunnigt för the öfriga Göthifka Dialecterne. Mefogötherne 
brukade i thefs ftålle mikils (IM. mikil), AngloSaxonerne great, Alemanner- 
ne groz m. m. Om vi nu villje veta, hvadan vi hemtat vårt for, lårer 
man icke finna något, fom thermed hafver gemenfksp, utan hos Lappar- 
ne, hvilke i famma betydelfe, fom vi, bruka fitt fuor, fálom af vårt Le- 
xicon intagas kan. 'Thet år alltfå oemotíigeligt, att etthera Folkflaget lànt 
ordet af thet andra, antingen thet Lappíka af Gótherne, hvilket dock få 
mycket orimligare år, fom intet Góthifkt folkílag något füdant vidkinnes, 
eller ock, thet fom fannolikare år, thet Góthifka utaf Lapparne, hos 
hvilka thet år inhemfkt, och tyckes vara beflágtadt med thet Finnfka /uw- 
ri i hållet för ftuuri, fåfom Finnavnas lindrigare uttal, för att undvika fle- 
re confopanters fammanftötande, plågar utefluta enthera. 


Thet odjuret, fom plågar fóróda våra hjordar, och våre förfåder kal- 
lade wf, nåmnes nu oftare warg. Om tu, min Láfare, blifver tillfrågad, 
hvadan theffa orden hafva fin hårkomft, lårer tu ftraxt utlåta tig, at thet 
förra år alldeles Góthifkt, fåfom hvilket igenkånnes i thet Mefogöthifka 
pufr, med hvilket thet AngloSaxonifka wwf och, Alemannifka «wf, nya- 
re dialecter att förbigå, hafva nåra gemerfkap. Men fom vi uti fórenam- 
de tungomál finne intet, fom med thet fednare ordet hafver nágon lik- 
het, och ord icke fáfom fvampar af fig fjelfva upvåxa, utan antingen ofór- 
bytte eller med någon åndring ifrån grannar låntagas, fynes tydeligen, 
BED mE id ZEE . att 


^- 





X PRAEFATIO. | 


absque ambagibus inter Lappones, qui, ut a Lexicographis noliris 
adnotatum vides, idem animal eodem nomine warg nuncupant, ne- 
fcio an a pedum pernicitate; varg enim in hac lingua cito deno- 
tare, ibidem docetur. 


Tok apud nos ftultum fignificat, tolighet ftultitiam. Tu fi to- 
tum peragraveris orbem Gothicum, licet rem ubique, rei tamen 
nomen huc alludens non reperies. Eft vero hoc etiam Lapponi- 
bus Fennisque domefticum. Hi enim fatuum 4£o/co appellant, illi 
tajok atque taifok, quod pofterius refert Svecanum tof? & tofing, 
quie in inferioribus patrie regionibus & apud Danos blennum vel 
motze mentis hominem fignificant, Vocatur idem apud nos tölper: 
unde, nifi a Lapponum telpe jocus ineptior? 


Ilam corporis humani partem, quae collo contigua eft, /tu/f- 
dror appellamus, majores vero noftri & adhuc ruricole variarum 
provinciarum /zrd, herdar. Prior denominatio certiffime Gothica 
eft: AngloSaxones enim /culdir, fculdor dixere, Alemanni fcultirr, 
Angli flioulder Germani /ckuíter. ' Altera vero appellatio in nulla 
nominatarum linguarum quidquam, quod analogum fit, offert: nec 
facile illius cognationem invenies, antequam ad Lapponum mapalia 
perveniatur, ubi humeros Ahardo appellari audies, teftantibus Lexi- 
cographis noftris. Occurrit nominatum härd in concinno tractatu, 
Konunga flyrilfe dicto pag. 198. ubi, cum recenfentur note chara- 
&erifticee ftrenui militis, inter alia docetur, the fkulu hava bret bryft 
ok herda, i. e. debent habere latum pectus humerosque, :quam ul- 
timam Vocem, non fatis intelligens interpres latinus vertit: debent 
habere petitus latum firmumque, quafi ad hård, durus, referendam. 
Sed facile animadvertitur, hoc fenfu härdt non herda requireré 
linguee genium. 

Cum permixtio Linguee Gothicee cum Lapponica ante duode- 
viginti fecula inceperit, & poftea magis magisque invaluerit, pro- 
'babile eft, reliquias hujus in Gothifmo eo plures inventum iri, quo 
altius in fuperiore tempora adícendimus. Et aut fallor, aut non 
leve momentum jam allatis addetur, fi oftendero, plurima vocabula, 
que in veteribus Legum tabulis aliisque medii sevi fcriptis occurrunt, 
aliunde quam ex Lingua Fenno-Lapponum certius illuftrari non poff. 





FÓRETALT. XI 


att thes upprinnelfe hos fråmmande fó«as bör. "Tu finner then látteligen 
och utan omívep. hos Lapparne, hvilke, fom af vårt Lexicon fes kan, 
nàmna famma djur med famma namn berg, torde hínda af thefs fnabba 
lopp, ty jag fer, att warg i famma fpråk betyder haftigt. 

Tok bemårker hos ofs en dåraktig, och zsokigher dårfkap. Om man 
genomvandrar then Góthifka verlden, finner man vil faken Öfver allt, 
men ingenftädes något ord, fom hármed hafver fkyldfkap. ”Thet år Finfkt 
och Lappfkt. The förre kalla en fåne tobce, the fednare tajok och åfven 
t4ifok; fidftnåmde tyckes vara beflågtadt med re/e och tof»g, fom i våra 
nedra Provincier och hos the Danfka betyda en fåne. En dylik kallas 
hos ofs åfven z&lper: känfke af thet Lappfka ze/pe, fom beteknar ett fjol- 
ligt fkämt. | A | | D. 

Then mánnifko kroppens del, fom halfen år nårmaft, kalle vi /Aulf 
drer, men våre fórfider och ån i dag landfolket uti åtfkilliga landíkap 
berd, berdar. Thet förra år otvifvelakteligen Góthifkt; ty AngloSaxoner- 
ne brukade fculdir, fculdor , Alemannerne fcwltirr, Engelsmánnerne /Peul 
der, "Tyfkarne fcbulter. '"Thet fednare åter finner i intet af námda fprák 
något, fom thermed hafver likhet, lirer ej håller tráffas annorftádes ån i 
Lappfka fjillen, hvareft, efter vär Ordboks intygande, man får höra /kull- 
dror kallas b«rde. '[het nåmda ordet ber4 förekommer uti then vackra 
boken, fom bår namn af Konunga fyril/e, hvareft tå kånnemårken af en 
dugtig krigsmån uppráknas, figes fid. 198, tbe Aula beva bret bryfp ok ber. 
4s. Then latinfke uttolkaren tager thet fidíta ordet få, fom meningen 
vore, att han bór hafva bredt och hárdt bróíft, fåfom fkulle fidfta ordet 
hånföras till bdrd, durus, men thet år lågt, att mårka, att fprákets art i 
then meningen hade fordrat &drdr och € herde, 

Som Lappfka fpråkets fórblandning med Góthifkan för aderton hundra 
år fedan börjats, och långe fedan tilltaget; tyckes troligt vara, att thefs óf- 
verlefvor máfte thefs flere igenfinnas, ju làngre vi i tiden gå tillbakas, 
Och om jag ej far vill, beftyrkes hvad fagt år icke ringa, om jag bevi- 
fer, att åtfkilliga ord ; i våra gala lagar och andra medelildrens fkrifter, 
af Finnfka och Lappfka fprüken med Mts fikerheten kunna upplyfas. Ua 

| 2 





^ XI PREFATIO. 


In codice CHRISTOPHORIANO D. D. L. L. cap. 23 legimus, en- 
ghin mad ram til fm jagha. Quid heic fma denotet, absqué in- 
térprete 'pauci .noftratium intelligunt: in fubfidüs vero erunt linguae 
Lapponum Fennonumque, in.quibus vox illa denotat. reftim, funi- 
culum,;ut adeo fenfus fit, nemini licere, cervos ad reftes venato- 





ias omnibus: dialectis cognatis ignotas effe; apud Lappones vero 


iN 


ut. docent, h us Ling ite Lexicogr: hi, V. /;RELIUS & GuDMUNDUS 
' Cum veto hoc hirgomd in nulla^Gotfiearum diafecto- 


».5bec 


et In 








FÓRETAL. XIII 
—€————————————————————————MÓ————Ó 
Uti K. CunisrOrPHERS Lagbok B.B. L. L. cap. 23 låfe vi, enghin måå ” 
raa til fima jagba: Hvad /fma hår betyder, lára få utan uttolkning kunna 
förftå: men förenåmda fpråk kunna tjena till hjelpreda, fåfom uti hvilka 
ordet betyder ett rep eller fnóre, att meningen alltfa år, thet ingen tillå- 
tes, till jågarenas rep eller nåt drifva någon rå, hvilket ofkylldiga och 
mera fállfynta djur lagfliftaren påböd, fredas fkulle, 


Uti famma Lagbok förekomma orden A«tte, fara, och berta åfventyra, 
hvilka i Góthifka fpr&kets dialecter alldeles åro obrukelige. Man finner 
uti Weffgótba Lagen vid bóters utfáttande thet ordalaget ofta fórekomma, 
bete vid finum, thrim markum, t, å. &fventyre att blifva pliktfálld till tre 
markers böter. Vi hafve therutaf manbette, fom betyder lifsfara, fafom 
uti K. MaGN1 Surks Stadga af är 1335 6.2. fom fåger: the man, fom i man. 
bettum eru, mugbo full wappn hava fik til vern. t. &, The, hvilke i lifsfara 
åro (för blodhámnarens anfall) hafva tillftánd, att båra fullt vapn. 

Når vi underföke, hvarifrån theffe orden hafva fin hårkomft, finne 
ví, att the åro okánde bland alla Góthifka folkflagen, men att betre (Pete) 
hos Lapparna och Jete hos Finnarna betyda fara, och att en myckenhet 
åttledingar af theffa orden i bada fpriken äro uti dageligt bruk. Se Jus- 
LENII. Lex. Fen. fid. 96 och ErEmMii Nomencl. Lapp. f, 369. | 

Uti medelåldrens Skrifter förekommer ofta thet ordet begoma, fåfänga 
och ofed. : Uti Kon. Styx; 1. 178. láfe vi: flikrare oh böggoma men, the plega «nk- 
te /gla alla rada, ibera berva abórande, utan tber the buxa, ban glarna vilia 
köra. €. & Smickrare och fåfänga mánniíkor plåga intet fäga eller råda i 
theras herrats närvaro, utan hvad the tro, att theffe gerna villja höra. 
I thet Hländfka fpråket finnes ock famma ord, fáfom VgnErivs och Gup- 
MUNDUB' ANDRE: i (ins Crüabócker intyga. Men fom till thetta begoma 
uti: ingd:a£jthe:utlándfka Góthifka dialecterna finnes något fporr, och thefs 
upprinnelfe:fvürligen uti värt tubgomáàl flår att igenfinna, fom uti G/offa- 
rio Sviagotbico "Tom. I. p. 803. anmärkt är, har jag kommet på then tan- 
kan, att váre lands förfte inbyggare torde hafva efter fig lemnat thetta 
ordet. — Vift är, att beruma, efter JusteNii intygande, betyder yppighet, 
faiangans vanliga fÓljeflagare.. ^ ! 


Uti 
e b 3 i 


* 


XIV PREFATIO. 


LP ER 


 —— MM ———-—nenz—f:;nWubnoc E 
In Legibus Goth. Cap. 18. $. 2. fequentia legimus: Cuna fcal barns. 
al gietta at mungati hueriu, leggi 1 kietta, oc hafi ner fir. Circa vo- 
cem Aietta, mirum non eft, fi incertus haeferit Lector, quum illa non 
nifi in re ruftica de feptis ovilium hodie ufurpetur, quse fignificatio 
locum heic nullatenus invenit. Verum ejus fenfum nobis aperiunt 
lingua Fennica Lapponicaque, in quarum priori kehto, in pofterio- 
ri ketka cunas denotat. Senfus itaque hujus paragraphi hic eft: 
Uxor infantis fui curam geret poft quzelibet convivia publica, il- 
lumque apud fe in cunis collocabit. Scilicet hac lege cavere vo- 
luit Legislator, ne uxor pufionem in lecto ponat, ubi maritus, pre 
ebrietate forte fui impos, illum facile fuffocare poffet. HADOR- 
purius fenfum vocis åsetta probe divinavit, fed in ceteris tanto in- 
fe'icior interpres eft. Ita vero ille: Quinna fkal barn vårda om alt 
dricka, fom thet [kal fórtára, lággia i vagga och hafva når fig. 
"l'urbavit heic HApoRPuruM Vox mungati, qux in Legibus anti- 
quis non tam potum, quam potum inebriantem, infantibus utique 
non prabendum, denotat, quaeque heic per compendium. ponitur 
ro illo, quod habent Leges JZ efirog. Gipt. B. Cap. IM. & Offrog. 
E. t. cap. 8. mungats tider. Sed quum ne flc quidem res fatis ex- 
plicata Lectori meo forte videatur, addam, apud majores noftros 
ante religionis reformationem in ufu fuiffe ita dictas confraternita- 
tes facras & ftata convivia publica Gilen dicta, ad quee, qui huic 
fodalitio nomina dederant, ter quolibet anno convenere, proximo 
nempe ante jejunium quadragefimale die (capite jejunii), fefto pen- 
tecoftes & dominica feftum S. Martini fubfequente. Poftquam hi 
congregati effent, agmine in templum ibant, miffee folennia celebra- 
turi, inque auras abituras preces pro defunctorum amicorum ne- 
ceffariorumque réquie fufuri, & deinde in zedem huic conventui di- 
catam gillefufiwan dictam fe univerfi conferebant. lbi, dum mens 
fana in corpore nondum ebrio erat, lites inter fodales poft fupe- 
riorem conventum ortz componebantur, & fi quis filias habebat 
nubiles, illis conditiones quaerebantur, quid dotis daretur enuntis- . 
batur, & nuptiarum tempus condicebatur. His peractis, coena in- 
ftruebatur fingulis fuam fymbelam afferentibus & compotatio ftre- 
pue occipiebat. Bibebant tum relipiofe heluantes in honorem (min- 


e ne ^) 


| FÓRETAL. XV 
Uti Gotblands Lagen Cap. ig. $. 2. låfe vi följande: Cuna fcal barns at 
pieta at mungati hucriu, leggi i hietta, oc hafi ner fr. Thet år icke under- 
ligt, om min Láfare ftadnar uti ovifshet vid ordet kierra, hållt fom thet 
hos ofs nu för tiden icke brukas utan om ftångfel, fom i fårahufen gö- 
ras, hvilken bemårkelfe hår alldeles icke finner rum; men huru thet bör 
förftås gifva ofs Finfka och Lappfka fpråken tillkånna, tà kebro i thet fór- 
ra och &«rka i thet. fednare betekna en vagga. Meningen år altfá then- 
na: barnets moder bör efter hvarje dryckeslag draga förforg om fitt barn 
och lågga thet på fin fida i vagga. Lagftiftaren har n&mligen genom thet- 
ta påbud velat fórefe, att icke huftrun lágger barnet i fången , hvareft 
mannen, af dryckenfkap ófverlaftad, thet låtteligen förqvåfva kunde. Ha- 
pozPH har råtteligen tráffat meningen af ordet Aera, men år uti the föl- 
jande få mycket olyckligare uttolkare. Hans öfverfåttning år fádan: Qvin- 
ua f&al barn vårda om allt dricka, fom tbe fRal fórtdra, låggia i vagga och 
hafva når fig.  lhet ordet mungati , fom i vára gamla lagar brukas om 
flarka drycker, hvilka följakteligen barnen icke gifvas kunde, hafver fór- 
villat Ofverfåttaren. Samma ord fáttes hår för thet i Wefgörbha Lagen Gipt. 
B. Cap. 3. och Óffgótba Lagen S.B. Cap. 8. förekommande mungats tider. 
Men fom faken hármed ej torde vara utredd, bör jag tillàgga, att hos 
våra förfåder för Reformationen Bródrafkap t. à. beftámda heliga dryckes- 
lag, Gilles kallade, varet inrättade; vid hvilka Gillesbróderne 3 gånger 
hvarje år fig infunno, nämligen näft för Faftlagen, i Pingfthelgen och nä= 
fla Söndagen efter Mårtens dag. Sedan theffe fig famlat och i proceffion 
trädt upp i kyrkan, för att ther bivifta Meffan och fälla oförmögna förbö- 
ner för fina döda vänners och anhörigas fjälaro, förfogade the fig famte- 
ligen till thet rum, fom till thenna hógtidlighet utfedt var, Gillefufwan 
kalladt. . Medan the ännu hade något af fitt förnuft öfrigt, låto the fig 
angeläget vara, att bilägga the oenigheter, fom fedan fidfta fammankomft 
hade kunnat uppkomma, och om någon hade giftvuxna döttrar, anmälte 
fig friare, och när the antogos, utfaftades hemgiften och bróllopstiden 
utfattes, Sedan thetta var förrättadt, anftaldtes måltiden till hvilken fam- 
telige Ordensbróderne fammaníkutet fina fórningar. The drucko fedan 
vildeligen och i all andagt then Heliga Trefallighets, Vár Fru Merie och 
| € ” 


I 





gvr ——— LREFATIO 
SEEN 
ne *) S. S. Trinitatis, Virginis Deiparae & kccleliae. Patroni: quas 
auguítiores libationes excipiebant pocula evacuanda in honorem 
Sanctorum minorum gentium, quos hi vel illi fibi tutelares adíci- 
verant, vel eorum calendaria forte fuggeffere. Quum rari. effent, 

ui fe largius non invitarent, nec pora obruti domum redirent, vi- 
demus, Legislatorem cavere voluifle, ne quid detrimenti caperent 
tenelli infantes , in lecto parentum inconíulte locati. Conf. Jo. 
MrssENir Specula cap. xxxir.. Digreffionem hanc mihi indulfi, ut 
exemplo effet, quantopere vetuftarum Legum interpretis interfit, 
in hiftoria patria hofpitem non elfe. Sed redeo in viam. 


Nil facilius foret, quam ingentem fimilium exemplorum filvam 
proferre, & forte nil praefenti queeftioni illuftrande accommodatius, 
quum in inftituendo iftiusmodi parallelifmo, argumenta, fecus ac 

recipi folet, numerentur rectius, quam figillatim ponderentur. 
Bed uum pro inftituti ratione indicem potius quam judicem agam, 
fatis habebo, viam aliis breviter monftraffe. Addam tantummodo, 
me, dum in hac cauffa examinanda verfatus fui, mihí vifum effe 
obfervare, ruri & in ordinis plebeji fermone effe, ubi plurima pri- 
moves linguge Aehpo»e fint reperiunda, atque id praecipue inter co- 
lonos interioris Sveciee, a commerciis cum gente Fennica remotio- 
res, & proinde teftes tanto locupletiores. 


Illis, quae hactenus dicta funt, non leve pondus addent nomi- 

"na urbium, pagorum, filvarum, lacuum fluviorumque, quee fi Lap- 

ponica effe deprehenderimus, haut fallaci teftimonio id, quod in 

qusftione eft, confirmabunt. Pro axiomate enim effe poterit, 

omnia nomina propria appellativa olim fuiffe & fignificantia, cum 

alias temere & absque ratione & indita & adoptata effe dicenda 

forent. Nec minus convenire debet, alia pro appellativis non effe 

habenda, quam qua res ita appellent, ut folent Regionis incole; 

hoc eft vernacula & communi ufu vulgata. — Concludit hinc antea 

| lau- 

+) Mim communiter vertitur memoria, nec incommode, — Sed fcrupulus tamen mihi injc&us 

eft, dum in G/ofJario Du FRESNE ad vocem Bibere vidi, Scriptores Alemannicos noftrum 

dricka Guds mine Latine reddidiffe, bibere in amore Dei; & juxta fuccurrit smippser in lin- 

gua Theoti(ca idem effe, ac amare, diligere. — HiCKESIUS obfervat ex hac radice Gallos 

. fuum mignon, amafius, accepiffe, In veteri lingua patria ggiume(l notat! ofculgri, quod 
amoris indicium cfl, b | 





FPÓRETAL xvm 


L——————————————mmÜ—— ARR e 
Kyrkans Patrons minne *): efter hvilka höga fkülar fedan andra fmáhel- 
gons, fom någon af the nårvarande fig till Patroner utvalt, eller theras Ca- 
lender them namngofvo, i ordning fölgde. ' Emedan the voro få, fom 
then tiden icke öfver hófvan plågade fig, och fäledes befkånkte hemkom- 
mo, fe vi, att Lagftiftaren har velat beförja, thet the fpåda barnen, om 
the i föråldrarnas fång nedlades, något vådeligt icke hånda måtte. Se 
Jon. Messxwir Specula Cap. 32. Jag har velat göra thenna lilla anmárknin- 
gen, att then måtte tjåna till vedermåle, huru nådigt thet år för en, fom 
tåfer eller uttyder våra gamla Lagar, att om våra förfåders feder vara un. 
derrättad. Men jag återkommer till mitt förra ämne. 


Ingen ting vore lättare, än att anföra en myckenhet af dylika exem- 
pel, och torde hända ingen ting lämpeligare, att upplyfa förevarande äm- 
ne, hälft fom vid anftällande af en flik jämförelfe i thetta enda målet be- 
vifen rättare råknas, ån fårfkildt vågas. Men fom mitt uppfåt mera år, 
att gifva anledning, ån utflag, fkall jag átnója mig med, att hafva lemnat 
androm en kort anvifning till vidare underfökning. Jag vill allenaft til- 
lágga, att jag, under thet jag underfókt förevarande ámne, tycker mig 
hafva blifvet varfe, att thet år på landsbygden och i gemene mans tal, fom 
man igenfinner the flefta Ófverlefvor af thet åldfta fpráket, och thet be- 
fynnerligen bland inbyggrarna af Sveriges inre landfkaper, hvilka, fåfom 
mera fkillda ifrån Finnika folket och theras umgánge, áro fà mycket ojäf- 
aktigare vittnen. | | | 


Till thet fom hittils ánfórdt år, lågga ftåders, byars; fkogars, fjóars 
och floders namn icke ringa vigt, hvilka, om the befinnas vara Lappíka, 
lemna fikert vittnesbörd i närvarande fråga. Ty man kan taga för en af- 
gjord fak, att alla namn i forntiden varet betydande, fom man annars 
fkulle föreftälla fig, att the varet af en flump och utan någon orfak både 
gifne och i landet antagne. Ej mindre bör thet medgifvas, att andra 
namn ej kunna anfes för betydande eller appellativa, än the, hvilka få 

sifva orterna, fom landtfolkets tungomäl medförer, thet är på theras. 
modersmål och efter vanliga landets bruk. ”Then förr omnåmde lärde Ba- 
| mE 6. EE ron 


J 


ghimsetanaspencmmeREDCNEMQMEENMEMD. GUMEEEM SARS GEM DNREDEEMMAD aGNMEEMINMENNIEENME VMUDIEMEREPIUNEUUMMIMM MD 
*5) Minne dEverfåttes germenligen med ihugkommelíe och thet icke obeqvàmligen. — Men hvad 
fom hírvid hos mig uppvickt något tvifvelsml år, att jag uti DU FRESNES Glo[Javio un- 
der ordet Bibere hafver fett, att the fordne Alemannifka Scribenter för att uttrycka vårt 
diricka Guds winne brukat bibere in amore Dei, och jeg thervid erinrede mig, att minnen 
i theras fpr&k betydde ålfka, — HiCKESIUS anmürker, att Franfoferne af thetta ordet taget 
fist srigwon, gunflling," Uti. vårt gamla fpråk betydde simmofl kyfío, fMom et vinkapsteckn, " 
- 4 . 





xvin PREFATIO. 


. 


laudatus liluttris LEtsnivtuSs in /ifceff. Berol. Part. I. ab initio, 
quoties vocabulum fluminis, montis, fylva, gentis, pagi, oppidi , ville 
uon satelligimus, nos. intelligere debere, ab antiqua mos lingua difcefRfe. 
Ufi hoc eodem. argumento funt eruditorum plurimi, qui po- 
ulorum migrationes explicare aggreffi funt, & fane nefcio, an va- 
fidius aliud exfpectari poffit. .Dum enim e. g. in Ditione Ottoman- 
hica "urbem invenio, vui Zdrtanopolis nomen eft; fi nulla: exftaret 
Hiftoria, que HADRIANUM loci Dominum urbisque conditorem 
fuiffe perhiberet, doceretve Graece locutos loci incolas, fola ap- 
pellatio utrumque teftatura effet, uti idem quoque valeret de ulti- 
me ]taliee urbe JVeapolt. 0l | | 
Ad demonftrandum, fub fua ditione. magnam Germaniz par- 
tem Sclavonieas tribus tenuiffe, eandem. viam ingreffum effe AnA- 
MUM BononiTzHIUM in Prologo libri Arböica hora fuccifve ap- 
pellati, video, dum probat plurima urbium nomina ex. gr. Star- 
ardt, Leipzig, Düben &c. Vendicse effe originis, licet plus minus de- 
ormata, uti fieri folet, dum peregrinà elocuturi funt imperiti advenze. 


^ — Quantumcunque ex eadem cauffa immutata fuerint locorum a- 
"pud nos norniná, non pauca tamen reftant adeo invariatá, ut fuani 
caturiginem facile prodant, id quod paucis adferendis exemplis 
oftendere conabimur. a 

. Lacus eft non ignobilis-Roflagis, qui Jaerken vocatur, quod 
nomen aut fallor, aut Svethicis auribus peregrinum accidit, in no- 


"ftra certe lingua nil habet, quod aliquem fenfum generet. Quum 


. 


Xero videam ijargs in lingua Lapponica lacum majorem fignrfica- 
re, deprehendere mihi vifus fum nominis fimul indubiam rationem 
fimul auctores, | | mM | 
Non minus evidens Nomenclature primigenize veftigium fer- 
ware exiftimabuntur Gothica illa catadupa, que viatorum oculos 
aliffimo fuo lapfu auresque terribili fragore advertunt, 7rollhetta 
.di&a. Unde illa nomen acceperint, hodierna lingua noftra ne cón- 
jectura quidem affequi valet: vero in vocabulario FJELLSTRÖM- 
'MIANO legi, Lapponas cataractam /eute appellare, dubitandum non 
putavi, quin nominis ratio in hac voce fit queerenda. =  - u 
MEE | M or 


M FEORETAEL: | | | Kax 
fon. LEIBNITZ flutar therutaf uti Mifcell. Berol. Part. L att när .vi finne 
namn af en flod, berg, fkog, folkflag, ftad eller by, fom vi icke tóc 
kan med fåkerhet dömas, att vi afviket ifrån thet gamla fpråket. . =: 

Utaf famma bevis hafva åtfkillige Tarde betjänt fig, tå the velat ut- 
reda hvarjehanda Folkflags flyttningar. Jag vet ock i fanning icke, om 
något fikrare flår att förmodas. T3 jag, till ex. uti Ottomannifka Riket 
finner en flad, fom: bar namn af Adrianopel, fkulle jag,.om ock inga his 
florifka efterrättelfer vote vid handen, fom intygade, att HADRIANUS vole$ 
ortens Herre och ftiftare, eller fade mig, att thefs inbyggare talat Grekis 
fka fpr&ket, af blotta- namnet om .büda delarne blifva ötvertygad, fom ock 
famma bevis gållde om nedre Italiens ftad Neapel. 

Jag fer, att Bonon1Tzn uti företalet till hans bok, kallad Ardioa be- 
v€ facciffoe, gått amma vag, för att bevifa, thet Sclavonifka. folkílag for- . 
dom innehaft en ftor del af Tyfkland, i thet han intygar, at åtfkilliga fta» ' 
ders namn, fáfom Srargardt, Leipzig, Dies m. m. äro af Vendifkt urfprung, 
ehuru mer eller mindre fórándrade, fåfom (ke plågar, tà, okunnige. utfö-. 
dingar framföra främmande namn. = . 


Ehurs mycken fórindring orters namn af famma: orfak hos ofe uns 
dergått, åro dock innu många få ofórbytte, att the latteligen : gifva fin 
hårkomft tillkánna, fáfom med några få exempel bevifae fkall;' | 

En icke obetydlig infjó finnes i Roflagen fom kallas Jarkes, hvilkens | 
simon, om jag ej bedrager mig, för Svenfka öron faller fránmande; viflt 
är &tminftone, att thet uti vårt fprük icke hafyver them miníta betydelíe: 
Ti jag nu fer, att /argn uti Lappfka fpráket beteknar en flórre infjö, tyc- 
ker jag mig igenfinna namnets både bemårkelfe och upphofsmán. 


En icke mindre tydelig Ófverlefva af Sveriges åldfta fpråk finner jag: 
vid thet Göthifka vattufallet, fom med fitt djupa ftórtande ej mindre án 
med thefs förfårliga dàn. våcker zefandes uppmárkfambet, Trollbetran. kal- 
ladt, Hvarutaf thet hafver fitt namn, kan af vårt nu varande fprák. icke 
en gång giffningsvis utletas: men tå jag uti FJELLSTRÖMS Ördabok finner, 
att Lapparne kalla ett vattufall eure, hafver jag tyckt mig icke böra ivifla, 


att ju nyfípámde ord till flållets namn gifvet. anledning. ; i TE 
«2 | 


xx PRAEFATIO. 


Mor, muor Lapponice arborem fignificare videns (v. Lee: /Vo- 
mencl. Lapp. p. 600) iufpicari illico ceepi, cum in variis linguis arbores 
filvaeque communia habeant nomina, ut ex. gr. Hed lignum, arbo- 
rem & fimul filvam fignificat, quemadmodum in Finmwedrn, Titwe- 
den, Hålsveden &c. (cfr. Gall. bois & Germ. hoíz) ab hac origine pro« 
veniffe nomina Paroeciae Dalekarlenfis Mora, urbis Hedemora, Ter- 
ritoriorum Södermöre, IVorrmóre, & forte Komoren, vel, uti jam fere 
effertur, Koímorden. | Fuerint fortaffis, qui hanc obfervationem inde 
confirmari crediderint, quod montium hoc jugum Gothiam a Svionia 
feparans, Gothice olim Skogen diCtum fuerit. — Eft fcilicet hinc, quod 
Gothia, utpote meridiem fpectans, Sunnanfkog dicta. fuerit, Svecia 
vero ad boream vería JVordanfkog. | 


Celebre nomen eft acidularum Wermelandize Loka appellatarum, 
que non folum bibentibus jamdudum falutares fuere, fed etiam cir- 
cumfufo limo vim addunt varios membrorum morbos & paralyticas 
debilitates fanandi. — Quum apud Fennonas /oka lutum, coenum de- 
notet, apud nos vero ignotz fit fignificationis; probabile videri pol- 
fet, Loka kila indicare fontem, qui adjacentem limum falutaribus 
particulis imprzegnat. | | | | 

Inter antiquiffima Patrie Emporia numeratur merito Caímaria, 
utpote jam SruRLJEsoN1O0 & SAXONI GRAMMATICO memorata, 
nec NUBIENSI GEOGRAPHO ignota. Hue exterm nationes merci- 
monia fua attulere, quee deinde late per univerfam Syeciam diribe- 
bantur Unde autem nomen fuum hsec urbs acceperit, neminem, 
fuiffe, 'qui vel tolerabili conjectura tradiderit, recte obfervat Praeclar. 
Dom. Bibliothec. vicar. Ericus GórrLiw in Differtatione de Situ Bir- 
ct pag.8. Poftquam vero compertum eft, quam arcta fit cognatio 
inter linguam Hungarica Lapponicamque, atque ex Lexicographis 
Hungaricis certiores facti fumus, Kalmar in hac lingua mercatorem 
fi nificare, Kalmarars , mercem, Kaílmarbot, tabernam , non improba- 
bile judicat modo laudatus GórriNus, urbis hujus nomen locum o- 
lim denotaffe, quo verum apportabantur exterorum mercimonia. 


Ab aliis jam obfervatum eft, Wermelandize nomen, quod anti- 
qui /Z/ arma & W armaland ícribebant, regioni datum fuiffe, dum re- 
rum domini erant Lappones Fennonesque, apud quos montem at 


t 


| FOÓRETAL **r 

Tå jag ock finner,'att mor, ur uti Lappfka. fpráket bemárker ett trå 
(fe Lzgus | Nomencl. Lapp. pag. 600) och att i &üt/killiga fprik trå och fkogar 
hafva gemenfamma namn, f&fom Ved åfven betyder en fkog: uti- Finveden, 
Tiveden, Hålveden m. m. (jámfór Fraufofernas bis: och Tyfkarnas bok), 
hafver mig tyckts fannolikt, att Mara Sockn i Dalarne, ftaden Hedemora, 
Håraderna Södermöre! och Norrmóre af förenåmda ord fått fina namn, kan-. 
fke ock Kobnoren, eller, fom thet nu gemenligen uttalas, Kolmorden. . The 
torde finnas, fom tycka, att fammaà ordledning theraf bekráftas, att then« 
na bergstrakten, fom fkiljer Gótha Rike ifrån Sverige, fordom kallades 
Skogen, ty therutaf år, at then delen af riket, fom vetter föder åt, fordotn 
varet kallad Summan/kog, och then andra mot norr Nordanfkog. 

Lekakélla år en i Vermeland bekant helfobrunn , hvars vattn fór the 
nyttjande i lángliga tider varet botande, men hvars i negden famlade gyt- 
tja befynnerligen befunnets gagnelig får hvarjebanda kropps bråckligheter 
och af flag rörda lemmar. Som /ka i Finnfka fpråket betyder gyttjà, men 
hos ofs år af obekant betydelfe, fkulle man kunna komma på then tankan, 
att Loka källa betyder en fådan brunn, fom med fina utflytande particlar 
uppfyller 'then kringliggande gyttjan. — PE 

Ibland Sveriges íldíta .ftáder råknas billigt Calmar, fåfom hvilken re- 
dan af STUREAZSON och $axo GRAMMATICUS omtalas ; och åfven icke o» 
bekant var fór GEoGrRAPHUS NuBIENSIS. Hit förde frámmande folkflag 
fina handelsvaror, fom fedan uvtfpriddes kring hela Sverige Men hvar- 
utaf famma ftad fått fitt namn, har. man ej funnet någon , fom kunnat 
med fannolik giffning låra ofs, Mig har fórekotnmet, att fedan man för. 
rummet then ganfka nåra germenfkap, fom år emellan Ungerfka och Lapp- 
fka fpråken, och utaf the Ungerfka Lexicographis intages, att Kalmar 4 
thet fpråket betyder en kópman, Kalmararu en handelsvara, Kalmarbor, han» 
delsbod; thenna ftadens nasnn, fåfom vice Bibliotheoarien Mag. Ez1c Gór- 
LIN äfven anmärkt uti fin Ds/putation de ftu. Birce p. 8. fordom hafver be- 
márkt en ort, hvarthán tbe frámmande handelsvaror blefvo förde. 

Af andra år åfven anmärkt, att Wármeland: namn, fom the gamle 
fkrefvo Werma och Wermaland, hafver fin upprinnelfe af Lappfka och Finn- 
fk orden Were och weri, fom betyda ett berg, och mes, land. Någre 

2D "tía. TA (lu € 3 | . to 
$ 


xxM —— PRAEFATIO 


& :euort appellari .audies,.& terram maa. — Addunt alii prioris vo- 
eabuli veftigia reperiri in antiqua regionis hujus appellatione jjórs- 
báraland, ita pronuntiata pro fårntwåraland, ut lolet ufus diverfa- 
rum linguarum vocabula non raro jungere & fociare. — = = | 
." , Poffent bis quamplurima fubjungi, fed tollam de tabula manum, . 
pofiquam wnam alteramve obfervationem addidero. 
=: > Adfenfum me facile impetraturum confido, fi ftatuero, Svio- 
nas, quos CORNELIUS TAcrrus inter alia commemorat claffibus va- 
luiffe, ÖDINIANA Sectzee liomines haudquaquam fuiffe, fed ex gen- 
te prifcorum aboriginum oriundes. Nam live OpnrNum illum, qui 
lingua Gothica Patriam noftram donavit, xr annis ante natum CHRrRI- 
STUM, ut Volunt plurimi, five cL. poft eandem periodum, ut putant 
alii,*in Scandinaviam colonos deduxiffe dicas; neutra chronologia 
cum narratione T'AcrTI confiftere poteft. Si enim pofteriorem ad- 
optes, Scriptore Romano setate utique inferior erat Oprwvus; fit 
vero priorem, nullo modo perfvadere poteris, feculi fpatio adeo mul- 
tiplicatum fuiffe non numerofiffioum Afarurá comitatum, ut maria 
pavibus implere poffet." Sufpicor itaqne, qni tempore Hiftorici Ro- 
mani floruere Sviones, revera Lappones fuiiTe. Secus enim fi effet, 
ignoramus , quid nominis gefferint hi primi Arétoi orbis incole. 
pponum enim nomen, quod proprie veseÁ'cum notat, ut in Glos- 
[ario Sulagothico Tom. II p. 15. indicavi, tanquam probrofum gens 
sec femper averfata eft, hodieque repudiat. . EE . 

' Si quid veri illis, quae heic attulimus ineft, ratio fortaffis reddi 
poterit, qui factum fuerit, ut Scandinavise noftre habitatorum, qui 
eosdem coluere Deos, eidem fuberant imperio, eadem utebantur lin- 
gua, hi Sytones, illi Goth: appellarentur. Ego certe, ut brevis fim, 
rem ita accidiffe conjicio. EE | 
- Poftquam Opinus cum fuis Afs in meridionales Scandinaviz 
partes trajeciffet, ibique vel virtute bellica. vel astibus politicis no-. 
vas fedes quzfiviffet, pro more. gentium antiquarvim, occupatis re- 
gionibus fuge domi ufurpatum nomen indidit, atque ita novam Go- 
thiat novos .Offrogothos, P'effrogothosque inftituit, pulfis Boream 
veríus Öp frans fylyam Kolmorden prifcis colonis, qui quamdiu ipfis 
quietis elle licuit, lupetibres Scandinavix partes ten uere, Sed inva- 

. eicen- 


?, 


FÓRETAT. — .|—— frr 









tre ock, att fporr efter famma ord igenfinnas uti then negdens gamla 
namn Jermberaland, fà kalladt, i ftåller för Jeruweraland, fáíom bruket oftá 
fammanfogar fárfkildta fpráks ord. | 


Man kunde härtill bifoga &tfkilliga andra exempel; men jag vill höra 
. upp, fedan jag allenaft tillagt en eller annan anmårkning. 
- Jag tror mig låtteligen vinna bifall, om jag påftår, att the Sviar, hvfl- 
ka TAciTUS beråttar hafva varet mågtiga till fjós, icke kunnat hárftamma 
af ODIN eller hans fóljeflagare, utan måfte hafva hört till the förfta lan- 
dets inbyggare. Ty antingen man vill fóreftálla fig, att Oprw, hvilken all- 
raförft infört Góthifka tungomálet, lefvat 40 år för CHrisTti födelfe el- 
ler 150 ár efter then famma, paffar fig ingenthera tideråkningen med Ta- 
citI beråttelfe. Ty antager man then fednare, år tydeligt, att OpiN va- 
ret yngre ån Tacitus: i andra fallet åter år fvårt, att föreftålla fig, att 
Afernes icke talrika flock, på en tid af något mer ån 100 år, få kunnat 
förökas, att the med fina fkepp kunnat utgóra betydliga flottor. Jag hål- 
ler therfóre fannolikt, att the Sviar, fom i Taciti tid herrfkade, verkelt- 
gen varet Lappar. "Ty om annars vore, vete vi icke, hvad namn theffe 
Nordens. fórfte inbyggare hafva buret. Viflerligen bafva the icke kallat fig 
Lappar, hvilket namn egenteligen betyder en trollkarl (fe mitt Glofarium 
Tom. II. f. 15.), och fom thetta folkflaget alltid och in till thenna dag an- 
fett fåfom ganfka fkymfeligt och. fórnedrande. . 
Om nágoh grund år uti thet nu anförda, torde fötmodeligen komna 
aftagas, af hvad anledning thet håndt, att af vårt Scandinaviens fordna in- 
byggare, fom dyrkade famma Gudar, lefde' under fammä regering och ta- 
lade famma fprák, en del nåmde fig Sviar, och then andra Göther. Jag 
inbillar mig, att fammanhanget i korthet år fádant. 

Sedan Op1iN med fina Afer hade anlíndt till Scandinaviens fódra de- 
hr, och ther antingen med hårsmagt eller ftatsflughet fkaffat fig nya o- 
flàllens hafver han efter the fordna folkflagens plágfed gifvet-the inkrák- 
tade lánderna famma namn, fom uti hans hemort vore bruklige, och få- 
lunda ftiftat ett nytt Gótha Rike, famt nya Öfgöåbar och Weftgótbar , íe- 
dan han nordverts och öfver fkogen Kolmorden afdrifvet the förra landets 
inbyggare, hvilke, fä långe them efterláts att orubbade lefva, innehade the 


a 





wii PRAEFATIO. 


a | " m--— - n ——Má—— MER EAD ORI 
Jefcente potentia Gothica etiam inde exacti fuere, & longius longius- 
, 


que pulfi, donec ad fteriles fcopulos & inhofpita ultimse Scandina- 
viz tesqua penetratum fuit, ubi nil, quod illis invideretur, fuperfuit, 
Probabile vero eft, cum hsc migratio fenfim & pedetentim facla 
fuerit, fuperioris Svecize partes, quas Aborigines coluerant, antiquum 
Svionie& nomen fervaffe, etiamfi Gothi, prifcos transgreffi limites, 
easdem fui juris fecerant. | 


Svionia itaque fuit illa Scandinavize pars fuperior, quam Abo- 
rxigines primitus terruerant, facta inter illos & Odinianos five Gothos 
partitione, eaque ratione extitere duo diverfarum gentium regna, 
que tamen poftea pulfa altera unicum imperium conftituere, 


. . Notatu non indignum arbitror, exteros Scriptores antiquiores, 
. dum Gothorum migrationes, przlia, triumphos & res geftas in ge- 
nere diligenter commemorant, Svionas ne verbo quidem nominare, 
fi ab uno difcefferimus CORNELIO TAciro, qui tamen illorum non 
tam hiftorfam, quam mores & inftituta recenfet. Scio equidem, Jon- 
NANDEM inter ceteros Scanzia populos Stethidas nominare; fed an 
per illos univerfam Svionum gentem intellexerit, seque eft incer- 
tum, ac cetera ejus zenigmata chorographica. Si jam qusefiveris, 
cur Sviorum nomen adeo in obícuro latuerit, ratio ejus heec forte. 
reddi poterit. - Vidimus, id quod ipfe eventus docuit, Svionas a Go- 
this in anguftias redactos verfus Boream longius longiusque relega- 
tos fuiffe, quod fine oppofita vi fieri utique non potuit. Cum itaque 
4uarum rerum hi fatagerent, & perinde ac eorum pofteri, Lappones 
hedierni, bellicis expeditionibus haud forte aptiffimi effent, exfpecta- 
ri non potuit, ut arma fua aliorfum circumferre aut militari virtute 
"$nclareícere. vellent, Gothi, quibus fucceffus animos dedere, quique 
majorum celebritate ad fortia aufa ftimulabantur, pugnaciores erant, 
etiamfi non negem, Gothis noftratibus id fiepe tribui, quod Tanaiti- 
«is yerius adfignaretur. Tu, Lector, 

o. - = . Si quid noris re£ius iflis, 

.— Candidus imperti, fö non, his utere mecum. 

' Obfervavit haud dubie Lector meus, me promifcue linguas Fen- 
nonicam Lapponicamique in fubfidium vocare, quod, quantumcun- 
que ille jam diftent, neminem. offendere debet, cum non obftante 

O- 


^ 


FÓRETAL. | XXV 


ófre Scandinaviens fylken. Men fedan Góthernas ftyrka them Ófverváldi- 
fade» blefvo the áfven tádan och allt lángre och lángre drefne, tills the 
nüteligen ftadnade vid Nordlandens ofruktbara klippor och obebodda tráfk, 
thereft intet öfrigt var, fom them mifsunnas kunde. Men thet år fanno- 
likt, att, fom thenna flyttningen fmåningom och efter handen tór fig gått, 
the ófre Scandinaviens delar, hvilka af thefs förfta inbyggare lángít varet 
bebodde, bibehållet thet gamla Svia namnet, áfven fedan Gótherne ófver- 
fliget theras gránfor, och af landet gjort fig máftare. 


Sviavåldet var alltfå egenteligen then ófre Scandinaviens del, hvilken 
landets fórfte inbyggare, under then tid thet emellan them och Aferne el- 
ler Gótherne var fórdeldt, lángít innehade; och på fadant fått uppkom- 
mo tvànne fárfkildta folks fárfkildta riken, hvilka dock federmera, tà thet 
ena var bortjagadt, utgjorde ett enda. 

Jag anfer för várdt att márkas, att åldre utlándfke Scribenter tà the 
omítándeligen beràtta Góthernas flyttningar, ftrider, tegrar och bedrifter i 
allmånhet, icke med ett enda ord námna Sviarne, then ende ConNzri1vs. 
Tacitus undantagen, fom dock mer år fyffelfatt med att berátta theras fe- 
der och anítalter, ån hàndelfer och öden. Jag vet vál, att JORNANDES 
ibland fitt Scanziens hvarjehanda folk áfven infÓrer Sverbidar, men om han 
med them fórftátt alla Sviaváldets folk, år åfven få ovifft, fom hans óf- 
rige lanábefkrifningar áro otydelige. Om man vidare frågar, hvarfóre 
Sviamas namn varet fà litet rycktbart, kan man thertill finna nog fanno- 
lika fkál. ^ Vi hafve fett, thet ock' utgången befannat, att Sviarne beftin- 
digt a£. Gótherne blifvet bragte i trångfel, och allt lángre och lángre mot 
Norder drefne, hvilket utan fórfókt motftdnd fórmodeligen icke kunnat 
fke. Emedan the alltfà voro fyflelíatte med fitt eget fórfvar och ráddning, 
och kan fke áfven fom theras àttlingar, the nu varande Lapparne, till 
krigsfórráttningar mindre hugade, kunde af them icke förmodas, att the 
utomlands fkulle förföka krigslyckan eller igenom vapn villja blifva rykt- 
bara — Gótherne åter, hvilkas mod igenom framgången tillvàxte och fom 
genom fina fórfáders allmánt bekanta tapperhet, uppmuntrades till driftiga 
företagande, voro flridbarare, ehuru jag gerna medgifver, att vdre Góther 
thet ofta tillágnas, fom the Tanaitifka med mera rått tillkommer. Jag flu- 
ter theffa tankar med HoraTtit begáran, att om Tu, min Láfare, haíver 
tig något fåkrare bekant, tu thet válvilligt meddelar, eller i annat fall nyt- 
tar min uppgift. 

Min Låfare làárer vål hafva anmárkt, att jag ymfom beropat mig på 
thet Finnfka och Lappika fpráket, hvilket, ehuru ftor olikhet them emel- 


lan nu för tider år, icke bör ftóta någon, hálft fom, famma fkillnad oak- 
4 tad, 





XXVI PRÉFATIO. 


A € Àà 
hodierno dilcrimine, tanta tamen iuter illas obfervetur harmonia, 
ut, perquam videatur probabile, ante bis mille annos illas, ut an- 
tea Innui, unam eandemque linguam fuiffe. Lappones, qui fefe Sa- 
me nuncupant, linguam fuam Same kizí vocant, dum Fenni fuam 
Suomi kei appellant, quod afferre volui tanquam tefferam cogna- 
tionis tam generis, quam fermonis. Vid. Lexicographus nofter in- 
fra in vocab. Same. — 


He fünt primae ille linee, quas in re fpiffis involuta tene- 
bris ducere volui, non dubitans, quin, qui adminiculis, que 
plenior L. Lapponicz miniftrare poteft cognitio, inftrucliores funt, 
uberiorem lucem dictis fint addituri. Nobis ad hunc usque diem, 
quod ad cognitionem hujus lingue conduceret, perparum fuppedi- 
tavi. Vir quidem celeberrimus Oravus RUDBECKIUS, Junior, 
qui ad hanc linguam eculiari ftudio animum adjecerat, & non fo- 
lum iter, eam ut addilceret, illuc inftituerat, fed deinde etiam ver- 
fando Biblia Lapponica, quae» manu fcripta habuit, & ex illis an- 
notando inque ordinem Alphabeticum digerendo, prout occurre- 
bant, Vocabula, tantum profecerat, ut Lexicon Lapponicum con- 
cinnare potuerit, quod ut monumentum indefeffae hujus viri indu- 
ftriae cuftodio & admiror; fed, cum ineditum manferit, paucis co- 
pnitum & paucioribus ufui fuit. Ad cognofcendam addifcendamve 

anc linguam nil itaque nobis ad manus fuit przeter exile //ocabu- 

larium FJELLSTRÖMMIANUM & JVomenclatorem Lapponem CANU- 
Ti LeEM, Trondhemii publicatum anno 1755. —lluftre Collegium 
Regium, quod rei Ecclefiafticae gentis hujus przepofitum eft, cum 
probe animadverterit, quam neceífarium effet, ut uberior manudu- 
Cío inveniretur, qua uti poffent, qui genti huic montivagee aliquan- 
do Evangelicam doctrinam funt inftillaturi, ad fuam curam perti- 
nere fapientiffime credidit, praefens hocce Lexicon publicis impenfis 
edendum jubere. 


Auctores ejus funt Ericus LINDAHL, qui poftquam juvenis 
linguge Lapponicze periti:m fibi comparaverat, jam plus quam trigin- 
ta annis facerdotio functus eft, primum ut Sace lanus Sorfelenfium. 
in Lappmarkia Umesenfi, deinde ut Paftor & Przapoftus in Pa- 
roccia Lyckfele ejusdem Lappmaikie, & JOHANNES ÖHRLING, 

qui 


FOÓRETAL. XXVII 
tad, få mycken gemenfkap them emellan ánnu fórmárkes, att man lårer 
finna alldeles fannolikt, att the för ett par tufende år fedan, fom jag till- 
fórene gifvet tillkánna, varet ett och famma. —Lapparne kalla fig Same och 
fitt fprák Same kie], och hos Finnarne heter theras tungomál Suomi kieli, 
hvilket jag anföra velat fáfom bevis få vål af fpråkens likhet fom fjelfva 
folkflagens fkyldfkap. Jåmför vårt Lexicon vid ordet Same. 


Sådant år thet utkaftet, fom jag uti en ganfka mörk fak velat fram- 
gifva, icke tviflandes, att ju andre, hvilka med the hjelpredor, fom en 
nårmare kånnedom af Lappfka fpråket vid handen gifva kan, åro mera för- 
fedde, i thetta målet kunna gifva tillråckeligare upplyfning. Vi hafve in- 
till thenna dag haft ganfka fattigt förråd. på thet, fom kunnat föra ofs till 
nårmare kunfkap af fórenámde fprük. Vår namnkunnige Herr Oror Rup- 
BECK, then yngre, fom med befynnerlig ifver vinnlade fig om thetta tun- 
gomålets nårmare kånnedom, och fom dels igenom anftålld refa till Lapp- 
marken, dels igenom flitig låfning af then Lappfka Bibelen, fom han hand- 
fkrifven ågde, och utur hvilken han anteknade och i alphabetifk ordning 
flålide orden, efter fom the förekommo ; hade få vida hunnet, at han fór- 


fattat en formelig Lappfk Ordabök, hvilken jag fåfom ett vedermále af - 


thenna mannens outtrótteliga flit fórvarar och beundrar. Men, fom fam- 
ma igenom trycket icke utkommet, hafva fa therom haft kunfkap och ån 
fårre theraf gagn. För them fom velat kánna eller lára thetta. fprüket, haf- 
ver alltfá ingen annan tillgång varet, ån FjerrsTRÓMs lilla Ordabek och 
KNur LeEMs år 1755 i Trondhem i g:vo utgifna Nomenclator Lappo. Hög- 
loflige Kongl. Commifhonen öfver Ecclefiaftique Verket i Lappmarken, fom 
fórmárkte, huru nódvándigt vore, att en tullftándigare handledning funnes 
att tillgå för them, fom then Evangelifka laran för theffa fjállboar frambá- 
ra fkola, hafver vifligen låtet fig angelüget vara, att på allmán bekoftnad 
nårvarande Lexicon till trycket befordra. | ZU 


. 


'Thefs Författare áro. Herr Eric LINDAHL, hvilken fedan han i the 
yngre åren förvårfvat fig infikt i Lappfka fpråket, nu öfver trettio år tjent 
i Lappmarken, förft fåfom Capellan vid Sorfele i Umeå Lappmark, och 


fedan fåfom Kyrkoherde och Probft i Lyckfele, uti famma Lappmark, famt . 


framledne Herr Jona ÖHRLING, hvilken född i Lappmarken år 1718, her 
2 fam- 


XXvnp -. e PRAEFATIO. | EN 


A 
dv in Lapponia anno 1718 natus, ibidemque educatus fuit, donec 
Ítudiorum cauffa Gymnafium -Hernófandenle peteret, &, illo decur- 
fo ítadio, Upfalienlem Academiam inviferet. Ad fuos redux apud 
Arjeplogenfes in Lappmarkia Pitedenfi Re&or primum Schole & 
deinde Ecclefie Paftor conftituitur: unde in Parceciam Jockmock 
Luleåenfis Lappmarkisze translatus fuperiori anno diem fuum obiit, 
poftquam folidos fex & triginta annos popularium fuorum infor- 
mationi magno cum eorum fru&u invigilaverat. Preetereo viri hu- 
jus reverendi reliqua promerita & tantummodo, quod ad przfens 
inftitutum facit, commemoro, illum ab ineunte zetate fingulari in- 

: duftria ad excolendam linguam fuam vernaculam animum adjeciffe, 
id quod teftatum reddidit Diflertationem, dum ad hoc Lyceum ver- 
fabatur, edendo de Orthographia Lingum Lapponicm. ^ Memini, 
eum jam tum. in animo habuiffe ad Lexicon Lapponicum confi- 
ciendum fefe accingere, & poftea audivi, eum, quas ab officii fui 
partibus vacuas haberet horas, huic operi indefeffo ftudio impen- 
diffe. Qui tanta cura elaboratus, tantisque aufpiciis in lucem edi- 
tus eft liber, quo in numero fit habendus ipfemet, Lector, augu- 
rari poteris, &, fi utare, experieris. 


*o Upfalie d. 6 Decembr, 
Ani MDCCLXXIX JOH. IHRE. 


FÓRETAL. xxix 


fammaftádes uippfoftrades, intill thefs han, för att vinna undervifning i ve- 
tenfkaper, blef fänd till Hernófands Gymnafium, och fedan till grundeli- 
gare kunfkaps ernáende befókte Academien i Upfala. "Vid återkomften till 
tin hemort blef han uti Arjeplog i Piteå Lappmark förordnad fórft till Re- 
&or Schole och fedan till Kyrkoherde: hvadan han fedan flyttades till 
Jockmocks fórfamling i Luleå Lappmark, ther han förledet år ándade fina 
dagar, fedan han hela fex och trettio år med fin undervifning ganfka tro- 
ligen tjent fina landsmán. Jag lemnar thenna vórdiga mannens öfriga fór- 
tjenfler obemálda, och allenaft, fåfom nármare hithörande anför, att han 
ifrån ungdomen med befynnerlig áhoga fókt fkaffa fig Lappfka fprükets nár- 
mare kánnedom, hvaraf han afgifvet ett tydeligt vedermále, tå han under 
fitt viftande hår vid Academien utgaf en Differtation om Lappfka Språkets 
Ortbegrapbie. Jag påminner mig, att jag tà redan hörde, att han fig fóre- 
fatt, att framdeles utarbeta ett Lappfkt Lexicon, och hafver federmera blif- 
vet underráttad, att han med ganfka mycken flit på famma fórehafvande 
anvándt alla the ftunder, fom hans åmbets göromål honom lemnade ledi- 
ga Tu lårer fjelf döraa, min Láfare, hvad ftàmpel en bok bör tá, fom 
igenom fà högt fóranftaltande kommet i dagsljufet, och med få mångårig 
flit blifvet utarbetad, Tu lårer ån viffare therom döma, når Tu tig ther- 


af betjenar. 





4.6 ib. 
unl De JOH. IHRE. 


43 Leclo- 


sd» 


(E (E (===) (E (E 
EPITOME GRAMMATIC/E LAPPONICA. 


T eor heic traditur opus fui ge- 
neris fere unicum, Lexicon 
fcilicet ufitatiffimas omnes Lingue 
Lapponice voces a viris eruditis 
lingusque peritis collectas continens. 


Illum certe hujus noftre lucubra- 
tionis ufum futurum fperamus, illum- 
que in finem hoc editur opus, ut lin- 
guarum ftudiofis aditus fit ad linguam 
etiam Lapponicam penitius cognoícen- 
dam tantopere a reliquis Europsis 
diverfam & differentem. 


Hi linguarum cultores mirabuntur 
linguam hujus gentis, que ftudia li- 
terarum non colit, cujusque fimplici- 
tas vite haud multarum fcientiarum & 
artium adminiculo opus habet, tamen 
multis abundare elegantiis vocibus- 

ue, quibus que dicenda funt nervo- 
e fatis exprimi poffunt. 


He voces phrafesque fepe tales funt 
& tam fingularis energie, ut in aliud 
idioma egre transferri poffint, atque, 
(i verfiones ex una in alteram linguam 
merito cenfentur requirere eruditio- 
nem folidam ingeniumque acutum, 
multo adhuc diflicilius erit negotium 
ex lingua Lapponica in aliam quamvis 
quidquam transferre, propter idiotis- 
mos hujus lingue indolemque fin- 
gularem. 

Quod in lingua Lapponica termini 
technici Ícientiarum artiumque illa- 

| rum, 


; ; år Ófverlemnas til Láfaren et verk, 

fom náflan år det endafte i fit flag; 
et Lexicon, fom innehåller alla máft bru. 
keliga ord i Lappfka fpráket, hvilka flere 
arbetfamme och i fpråket erfarne lácde máu 
med flor flit famlat. | 


Den nytta man med derta arbete trott 


fig göra, torde åtminflone blifva den, at 
de 


om vilja vara fprikkunnige, kunna hår 
få en hjelpreda, at kånna detta afligína 
folkets fprák, fom fà mycket fkiljer fig ifrån 
de ófrige Europxiíka. 


Deífe kánnare lira til fin förundran 
finna, at denna Nation, fom ej idkar 
bokliga konfler, och hvars enfaldiga lef- 
nads - fått ej behófver många vetenfka- 
pers och flógders bitráde, likvål. åger 
ganfka många nátta uttryck och finnrika 
talefátt. | 


Deffe uttryck åro ofta få egna, at 
man ej utan flörfta möda kan iklåda 
dem en annan drågt: och om öfver. 
fåttningar ifrån andra fpråk med (kil 
råknas ibland de göromål, fom fordra 
infikt och god fmak, få fkulle vifft en 
Sfverfåttning ifrån Lappfkan blifva myc- 
ket fvår, för fpråkets egenhet och fir. 
fkildta lynne fkull. — 


Om man i Lappfkan faknar ord, fom 
tilbóra vetenfkaperne och de flögder och 
hand- 


Ee T] 


rum, quas gens ignorat defiderentur, 
nemini mirum videri poteft. Oinnibus 
aliis gentibus id ipfum commune eft, 
que cum primum fcientias & artes 
amplexzx funt, terminos technicos ar- 
tiumque nomina aut fimul mutuate 
funt, aut nova effingere neceffum ha- 
buere. Ex hac ipfa cauffa lingua Lap- 
ponica evo recentiori multis, impri- 
mis vocibus Theologicis aucta eft, 
quarum tanta laborat penuria, quan- 
ta excellit copia vocum, quibus que 
in vita communi occurrunt expti- 
muntur *). 


Voces itaque 'Theologics maxima 
ex parte recentiores funt, aut tales 
antique, quie preter fignificationem 
vulrarem íimul fpeciatimm exprimunt 
illas res & functiones, qux ad cultum 
Divinum & Relirionem pertinent. 
Huic ufui nonnullz harum jam unice 
inferviunt: e. £. kaflaret, fere femper 
eft baptizare: Skallo, femper & unice 
Sacram Cenam, /kalletet , Sacram Cc- 
nam diítribuere fignificant, reliqua ut 
omittamus. 


Preter hanc vocum Theologicarum 
penuriam etiam nonnulle alie deíi- 
derantur, & ille quidem tales, qui- 
bus nulla carere pofle lingua videtur. 
Ita e. gr. quia virtus & bene mora- 
tus nullo idoneo & proprio nomine 

gau- 





9) Ita e.gr. nix vento cumulata & compacta ap- 
pellatur fi/perak , qut frigore tantummodo 
induruit non vero conglaciata eft sele. — Ska- 
sve eft nix crufta tenui. glacia!i obducta, quz 
vero crufta nivis craffior eft & altius congela. 
ta dicitur z/arm. Pars ima nivis, five quz 
humo proxima eft, quando conglaciatur /£i/- 
tje & t;uoke nominatur, 








ae 


(EG 


XXXI 


handteringar, fom Nation ej brukar och 
kånner, år det 'ej at undra på. Så har 
det ock fkett hos alla andra folkflag, at 
dà man förft fått vetenfkaperna, har inan 
altid tillika antingen lånt orden och nam- 
nen, eller ock varit nódfakad at göra 
fig nya.  Sáledes och af denna orfak 
har Lappfka fpråket i fednare tider blif- 
vit tilókt med många, i fynnerhet Theo- 
logifka ord, på hvilka de haft få flor brift, 
fom de hafva en fórundransvárd mycken- 
het af ord och namn, at uttrycka och 
befkrilva de ting, fom förefalla i deras 
vanliga göromål och lefnadsfått *). 


De Theologifka orden áro filedes má- 
fledels nyare, eller ock fádana gamla ord, 
hvilka jämte det de i fpráket hafva fin 
fórra bemárkelfe, tillika brukas at be- 
märka ting och förråttningar, fom höra 
Religion til och Gudstjenflen. — Några 
ord hafva redan hunnit blifva hártil en- 
fkildt affkilda: fåledes, til ex. betyder ka- 
fatet nu mera måft altid, döpa barn; 
Skallo altid och enda't, Herrans Natt- 
vard, få vål fom /kallotet , utdela Altarens 
Sacrament, o. f. v. 


Fórutan denna briflen på 'Theologifka 
ord, fiknas áfven några andra, dem man 
fkulle tycka at intet fpråk kan vara för- 
utan. Håribland får man anmürka, at 
de ej hafva något egit namn på dygd och 
dygdig, utan hafva Auctorer i Lappfkan 


nód- 








*) Således til ex. betyder fi/petak fnö, fom 
af vådret år ihoppackad. = Tele, fnó, fom 


annars hårdnat, men ej år isfrufen,  Ska- 
sve, en tunn isfhirpa på fnón. — Tjarmw, 
Mö - kare, fom år ftarke tilfrufen. — Skil 


zje och zjuoke , is och flen nedre i fnön 
vid marken, m. m, 





XXXII 


(€) 


audent, per circumlocutionem Au- 

ores illam appellaverunt tjabbes ta- 

e, five honeftam rationem vivendi, 
hunc tjabber tapek , five talem, qui 
ita vivit —Confcientie etiam nomen 
in lingua Lapponica recentioris eft 
tvi, quod varie expreffere Auctores. 
Nonnullis audit 4me :z46do vel eme 
tábdo , aliis waimon tåbdo & interdum 
fimpliciter tv4/5», quod tunc certam 
animi perívafionem fignificat; quo 
quidem ultimo nomine apte fatis ex- 
primitur confcientia; nam cum dicunt 
Lappones: takkab waimon melt , vel, tak- 
kab kokte waimob anab, (fac fecundum 
cor, fac ut cor habes) confcientie du- 
€um fequendum inculcant, nifi forte 
dixeris vocabulum Svecanum /amivitz , 
prout illud ex ore Lapponum inter- 
dum audimus, civitate donandum po- 
tius fuiffe. 


Voluptate & luxu ut fere caret 
gens Lapponica, ita & nomen igno- 
tum, reliqua ut heic pretereamus. 
Id notatu dignum eft, nomen ata & 
verbum arts: communis effe fignifca- 
tionis; quibus omne id exprimitur, 
cujus nomen genuinum aut ignora- 
tur, aut ex memoria excidit, fenfus 
autem e contextu eliciendus eft. 





Ut fupra diximus, Lexicon hoc il- 
lorum imprimis inferviet ufui, quibus 
cognitio linguarum arridet. Illarum 
quidem gentium linguas, quibuscum 
nobis eft commercium aliquod, omni- 
um primum addiícere neceffum habe- 
mus, qui ut obtineatur finis, Lexica 
raro defunt aliaque adminicula: at, 
cum his nequeat circumícribi limidi- 

us 


(SS) 


nódgats kalla det förra tjabber tape, cl. 
ler et vackert och anflåndigt fått at lef. 
va, och det fednare tjabbes tapek, en 
fom få lefver. Ordet famvete år åfven 
nytt i Lappfkan. — Auctorerne hafva gif- 
vit det många och olika namn.  Somli 
ge hafva kallat det åme tåbdo och eme 
tábdo; andre Wwaizmon tábdo eller ock en- 
daft taimo, fom betyder en Ófvertygel. 
fe i hjertat. — Det fifla eller waimo tyc- 
kes ej vara fà illa tráffadt, ty når Lap- 
parne vilja figa: gör efter famvete, fi 
ga de: takkah waimon melt, eller, tak- 
kab kokte waimob anab, gör fom du har 
hjerta til, fà framt det ej hade varit lika 
godt, at infóra et brutit Svenfkt ord 
famwirt, det man ock ibland brukar i 
dagligt tal. 


Válluft och ófverflód áro ifven utan e- 
genteliga namn i Lappfkan, förutan flera 
faknade ord, fom ej hår kunna upráknas. 
Det år mårkvårdigt, at de hafva et ord ata, 
fom tjenar at beinárka alt det, fom man ej 
vet namn på, eller hvars råtta namn man 
ej kommer ihog, och et verbum ater, fom 
brukas på famma fått, dà man af famman- 
hanget fkal fluta til det, fom dermed menas. 


Som ofvanfóre fagt ár, ár detta Le- 
xicon hufvudfakeligen åmnadt til deras 
tjenlt, fom göra fig nöje af at kånna 
flere folkflags fpråk. De Nationers fpråk, 
med hvilka man har commerce och ni- 
got at dellålla, blifva altid minft oum- 
bårliga , och i dem faknas fällan orda- 
böcker och hjelpredor: men fom deras 
begår, hvilka valt fpràk. kundfkapen n 

It 


S) 


MM M -—= a on 
bus defiderium linguarum curioforum 
non nifi plurium & fere omnium lin- 
guarum cognitione explebile, locus 
nobis eft fperandi, illis certe gratum 
hoc futurum opus. His linguarum 
cultoribus eo minus paniteat porri- 
ere opem, quod, fe cum in hoc mu- 
arum genere oblectant, id fimul utili- 
tatis exinde redundet, ut, collatis fe- 
cum invicem linguis illarumque aut 
convenientia aut difcrepantia detecta, 
aliqua cum probabilitate ortum gen- 
tium illarum , quibus vernaculs funt, 
nos edocere valeant. 


Cognitio itaque linguarum gentium 
ortum & profapiam docet indicat- 
que, ut & folum & genus vite mu- 
taverint monílrat; que quidem hifto- 
ra «que & jucunda & utilis forte 
eft eritque femper atque illa, que 
crudelia & exitiofa bella nobis e- 
narrat. | 


In lucem adhuc non fatis eft prola- 
tum, unde originem Lappones ducant, 
neque illud ipfi a majoribus acceptum 
relationibus quidem, ne dicam hiftoria, 
in hoc tempus refervatum habent. Et 
quia mores viteque conditio illam 
ine dubio, quam voluit quod inhabi- 
tant folum, induerunt fpeciem, nihil 
nifi lingua reítat, ex qua penitius exa- 
minata & cum aliis collata hoc erit 
eruendum. 


At cum his queftionibus id tantum, . 


quod verifimile eft, raro certa ratio re- 
rum obtineatur, mirum non eft de or- 
tu Lapponum varias & diverfas fuifle 
opiniones. [taque eruditi plures Lap- 
pones effelfraélitas contenderunt, x in 

| oiten- 


GDEENMEEREEEDEDEEREERENEDEMMEEEER 


XXXIII. 


S) 


fit yrke, flrácker fig ánnu vidare och. 
nåfltan til alla fprák, har man en billig 
förhoppning , at áfven detta arbete åt. 
minflone för fidana fkal vara kárkom- 
mit. Deífe fprák-kiunare áro fà myc- 
ket mera fórtjente til alt mójeligit bitrå- 
de, fom de, jämte det nöje de fig fjelf- 
va deraf góra, áfven kunna, af fprå- 


kens jimfórelfe med hvarandra och de- 





ras flórre eller mindre öfverensflåmman- 


de fannolikt underråtta ofs, om de folk- 
flags hårkomft, af hvilka de talas. 


Språk-kundfkapen leder ofs fåledes til 
kundfkap om folkflagens flágtfkap och hår- 
komfl, den vifar, huru de ombytt orter och 
lefnadsfått; en hilloria, fom ofta torde vara 
lika artig och nójfam för efterverlden och 
lika nyttig fom den, fom förtåljer ofs de 
fórllóringar och våldfamheter, fom krig . 
hafva gjort och ålladkommit. 


Det år ej ánnu fulleligen. updagadt, 
hvaden Lappfka Nation har fin upriü- 
nelfe. De hafva fjelfve inga fagor och 
beráttelfer három bevarade til denna ti- 
den.  Deras fpråk blir derfóre det en- 
da medlet at kunna fádant utforfka, ty 
lefnadsfittet har utan tvifvel blifvit få 
fórándradt, fom orten det har fordrat. 


Men fom man vid dylika underföknin- 
gar oftaft får nöja fig med det, fom 
blott år fannolikt, må inan ej undra, at 
om Lapparnes urfprung olika meningar 
upkominit. Således hafva flera Lårde ve- 
lat påflå, at Lapparne åro Ifraöliter, och 

e velat 





XXXIV 


(S) 








oftendenda convenientia lingue cum 


Ebrea defudaverunt, & quidem non 
absque omni fpecie veri, nili nulli non 
fimilis evadat lingue Ebrea, nullo ha- 
bito refpectu vocalium  inutatisque 
preterea pro lubito literis unius ejus- 
demque organi — In illis, qui huic 
rei explicande operam dedere clarus 
eft OLAus RuDBECKIUS junior, Pro- 
fefíor quondam Upf. nec non Magifter 
JoHANNES THELIN, Paftor antehac & 
& Prepof. Umenfium, quorum adhuc 
erudite obfervationes manufcripte ex- 
ftant. Linguam Lapponicam cum Hun- 
garica in multis convenire ut jam du- 
dum obfervatum eft, ita illud deinceps 
Dom. Za1Novics, natione Hungarus 
Norvegiam cum ante aliquot annos 
peragraret expertus eft, id quod ulte- 
rius expofitum eft & demonttratum 
differtatione Academica, que Upfalie 
fub prefidio Generofiff. Dom. Equ. re- 
gii regnique Cancell. Confil. Jon. Ina E 
A:o 1772 prodiit, de convenientia lingue 
Lapponice cum Hungarica.  Fennicam 
quoque linguam cum. Hungarica ali- 
quatenus congruere fcriptoribus non 
ignotum, & quidem equo ac Lappo- 
nica jure, propter illam, qu& inter has 
ambas eft fimilitudo, quod pace dixe- 
rim illorum; qui has & nationes & 
linguas plane diverfas effe contendunt, 
qua de re in Actis literariis Upfalienf. 
prolixa eft difputatio. 


Nihilo minus vix negari poteft has 
linguas in multis concordare, quod & 
hoc Lexicon oftendit, idque collatis u- 
triusque lingue Grammaticis ulterius 
elucet. Quod vero Lappones a vici- 
nis Svecis & Norvagis plura mutvati 

| t 


LLL 08 aL 
velat bevifa fprükets ótverensftiimmelfe 
med Ebixifkan, hvilket ock ej fynes va- 
ra utan all fannolikhet, fà framt ej hvart 
och et Språk blir då likt med Ebrzifkan, 
når man ej har något affeende på voc» 
lerne, och defsutom efter behag ombyter 
med hvarandra Jiterar ejurdes organi. 
Ibland dem, fom bhárutinnan hafva be. 
rómligen arbetat fórtjenar fal. Profeffor 
Oraus Ruppeck  Upfala at námnas, 
famt fór detta Probílen och Kyrkoherden 
i Umeå Mag. Jonaw TutrrtN, hvilkas 
lårda anmärkningar i detta ámue innu 
finnas i manulcript. — At Lappfkan har 
någon likhet med Ungerfkan har ock 
förr blifvit anmárkt, hvilket Herr Zar 
NOvics, en Ungrare, ledermera på en' 
rea igenom Norrige har erfarit och ut- 
rónt. Det famma år efter honom ytter 
ligafe bevill uti en Difputation, fom år 
utgifven i Upfala under Cancellie- Rådets 
och Ridd. Vålborne Herr Jonan Iures 
infeende år 1772, om 'defla bågge fprà. 
kens Ófverensflimmoelfe. — At ockfá Fin- 
fkan år något lik med Ungerfkan år åf- 
ven af Scribenter. anmárkt, hvartil den 
ock áger famma rått fom Lappfkan, för 
fin likhet fkull ined fiflnimda. fprák, 
hvilket man här får låf at nåmrsa, utan 
at vilja påtruga Finnarne någon fkyld. 
fkap med Lapparne, hvaremot vidlyf- 
tigt år fkrifvit i Upfala Lárda Handlin- 
garne. 


Detta eaktadt tyckas Iikvål fpråken i 
mycket öfverensflåmma, fom kan fes if- 
ven af detta Lexicon, men i fynnerhet 
då man jámfór bågge fpråkens Gram- 
maticalifka befkaffenhet. — At Lappfkan 
fått en del ord af Svenfkan och NOR 


(5) 


fint vocabula, iftud mirum "hon elt. 


De cetero unum alterumve in Poloni- 
ca, Anglicana & quoque Gallica lin- 
gua exítat vocabulum cum Lapponica 
congruum. An in Ruflica quedam 
fint certo dicere non poffumus *). 


Hec forte convenientia & fimilitu- 
do lingue Lapponice cum aliis quam, 
pluribus in cauffa eft, cur nonnullis 
ex aliis conflata & fpuma linguarum 
effe vifa fit; id quo lingue huic 
eo minus vitio verti poteft, quod 
in reliquas fi penitius inquifiveris, fe- 
re fingulas eodem modo comparatas 
deprehenderis. Reftabit nihilo minus 
lingue Lapponice copia vocabulo- 
rum, que aliunde vix poterunt deri- 
vari; in his ille precipue voces, que 
a fono five per onomatopoiam forma- 
te funt, quarum magna eft vis. Ita 
e. gr. aque nomen tjarfe forte a fono 
undarum fcopulis aut alii corpori duro 
illifarum ortum eft. Swa/kor, flagella- 
re haud abíimile eft fono virge five 
flagelli cum celeritate quadam vibrati, 
Mekot, balare, krifkeffet, crepareg nu- 
Yet, venti aut ignis inftar fremere, t//5- 
ret ut mures vocem edere, eandem fi- 
ne dubio agnofcunt originem, alia ut 
pretereamus vocabula quamplurima, 
que Lector ipfemet in hoc Lexico e- 
volvere & contemplari poteft. ! 

Q- 


I nnnc 

*) Qvamvis exiguus fit numerus vocabulorum, 
quz recenfentur in differtat, Academica fub 
przíidio ante hac Prof. & Equ, KALM Aboz 
edita, de cente Americz borealis Gallis E/qui- 
syanx di&a, aliqua tainen cwn lingua Lappo- 
nica fere confona inveni, ut e. gr. Efquun, 
kamaka£k, ocrea, Lapp. kabrak, calceus, Efqu. 
monny , ovum, Lapp. sore, id, Efqu, oya- 
fa, «ftas , Larp. kefe , idem, 





(CB) XXXV 


fkan år ej wuuderligit, för grannfkapet 





fkull. För ófrigit igenfinnes et och an- 
nat ord i Polfkan, Engelfkan och áfven 
Franfyfkan, fom har likhet med Lapp- 
fkan. Om några finnas i Ryfkan kan 
jag ej wed fidkerhet fága 9). 

Det torde vara denna likheten med fle- 
ra fpråk, fom gjort, at Lappfkan blifvit 
af fomlige aníedt för et af andra fam. 
manflickadt fprák. — En omftindighet få 
mycket mindre fórklenlig fór Lappfkan, 
fom náflan alla andra fpråk torde vid 
nármare páfeende få vidkánnas det fam- 
ma. Lappíkan behåller likafullt en myc- 
kenhet egna ord, fom knapt torde kun- 
na hinledas annorfládes ifrån. Häribland 
dro i fyanerhet fidana ord, fom af ljus 
det eller per onomatopoiam ro forme- 
rade, af hvilka rått många finnas.  Sále- 
des fynes til ex. ordet £/at/e, vatten, va. 
ra kommit af likheten det åger i uttalet 
med: ljudet af vatten , när det fqvalpar 
emot någon ting. SWwafkor, pifka, flå, 
har et náftan likflimmigt ljud med det, 
fom upkommer, nár man hafligt fvánger 
i luften et fpó eller en pifka. — Mekor, 
brika fom en get, kri/AReffet, knarra, nu 
wet, fufa fom vader eller eld, z/bret, 
gnälla fom mófs, hafva onekeligen fádan 
uprinnelfe, fórutan många flera, dem 
Lüfaren fjelf har tilfille at betrakta i fjelf- 
va Lexicon. ee 

e 2 Den 


9) Af de få ord af Elquimzxernes (des Er- 
quimaux) fpråk i Norra America, fom åre 
anförda i en difputation under för dette 
Prof. och Ridd. KALMS infeende i Åbo, 
finnas några, fom åry lika med Lappfkan, 
fom til ex. Eíquim. kamakak, ftófvel, - 
Lapp. kabmak, íko,  Efqu. menny, igg, 
Lapp. ewoume, Efqu, omafa, Íommar, Lapp. 
&cfje, 





XXXVI (7$) 


Lector peregrinus heic 10:te aliquid 
explicatum optaret de gente Lappo- 
num & folo, qued inhabitant, at quia 
nos ex propofito tantum in lingua Lap- 
ponica exponenda verfamur , illudque 
jam pridem a viris eruditis l«ris tra- 
. ditum eft, ad illorum fcripta Lectorem 
ablegatum volumus. In his ScuErrE- 
Ri Lapponia illuf(rata, & Rever. Dom. 
Doct. HóesrRaÓu1 defcriptio Lapp- 
markiarum Svecanarum imprimis di- 
gna funt, que cum laude nominentur. 


Interea nos Lectori. grammaticalia 
nonnulla lingux Lapponice tradenda 
duximus & precepta de orthographia 
vocumque pronuntiatione & termina- 
tionibus, flexionibus ceterisque, ut 
eo majori cum fructu hoc frui poffit 
Lexico. Ulteriorem qui defiderat in- 
ftitutionem adest Paftoris quondam & 
Prep. FJELLSTRÓMII Grammaticam Lap- 
ponicam A:o 1738 editam &, fi lubet 
Paft. GaNANDR1, qu& À:o 1743 publi- 
cis impenfis prodiit, 


Neque ullum offendat illa, que tam 
in his Grammaticis, quam in aliis li- 
bris Lapponicis deprehenditur difcre- 
pantia & diverfitas orthographie. Nam, 
cum nec precepta effent ulla neque 
quidquam ufu communi receptum, mi- 
rum non eft, quemque, ut ei vifum 
fuerit, ita fcriptiffle, aut, cum ceteras 
ágnoraret, hanc vel illam fecutum effe 
dialectum a reliquis fepe plane diver- 
fam & fere non nili in una alterave 
Parcecia intelligibilem , quam infuper 
ipfam non femper optato cum fucceffu 
fequi literisque exprimere potuerit. 
Nonnulli autem linguam Lapponicam 

| ju- 


(9885) » |, 

Deu fråninande Lálaren. torde vål ón- 
fka, at bår fà någon. beráttelíe om Lapp- 
fka folket och det land de bebo, inen 
fom man hår endafl valt til föremål 
fpråket, och det andra redan år af lår- 
da Mån utförligen afhandladt, vil man 
til dem hánvifa Láfaren.  Håribland får 
man i fynnerhet nied beröm  námna 
SCHEFFERI Lapponia illufrata och Doct. 
HöGsTtrRÖMS Befkrifning öfver de Sven- 
fka Lappimarker. 


Däremot vil man hår lemna Láfaren 
et kárt Grammaticalifkt begrep om fprá- . 
ket, defs orthographie, uttal, ándelfer, 
m. m. at han má kunna góra fig defto 
báttre gagu af detta Lexicon. Den fom 
åftundar vidlyftigare underráttelfe må là- 
fa afledne Probflen FjertsrROws Gram- 
matica Lapponica, af år 17385 famt, om 
han få behagar, afl Kyrkoherden GaA- 
NANDERS af år 1743. 


Öfver fkiljaktigheten i flafnings.lttet, 
fà i deffa fom andra Lappfka böcker, 
må ingen flóta fig. Hår har ingen ting 
varit förut fladgadt, eller genom bruk 
och vana antagit, utan bvar och en har 
fkrifvit, om icke efter egit godtycke, 
dock förnåmligaft efter en eller annan 
Sockens eller orts dialect, fom ibland va- 
rit näftan obegripelig för de flifle ófri- 
ge. och defsutom ej altid vårit nog lyc- 
kelig, at kunna vål följa och uttrycka 
den famms. En del tyckas ock hafva 
velat göra fpråket mera konfligt, ån det 
i fig fjelft år, och dymedelft infört át- 
fkilligt, fom år mindre riktigt, då an- 

| dre 


(SS) 


jutto quafi artificioforem reddere vo- 
luifle videntur, & quidem non illxfa 
lingua: alii, quibus barbara & inculta 
vifa eft lingua, illam cum expurgare 
voluerunt, neglecto genio & indole 
linguz Svethicifmos introduxerunt , 
quod tamen falva dictum vellem laude 
induftrie illorum, qui in hoc campo 
defudaverunt, laudatiffimorum viro- 
rum. Fundamenta pofita & inventa, 
quibus nunquam non elt facilius ad- 
ere, illis accepta femper referemus. 
Imprimis Paft. & Prep. FJEiLSTRÖMIT 
nemini non nota eft opera maxima di- 
gna laude. Scripta quoque CANUTI 
LrzrMii Norvagi cum laborem inde- 
feffum, tum haud exiguam lingues Lap- 
ponicz peritiam arguunt, licet ortho- 
graphia, qua ufus eft, non fatis apta 
& perfpicua effe videatur. Infuper Lzz- 
MIUM in Nomencl. Lappon. Ícepius atqne 
oportuit forte experieris admonuiffe: 
Siges om et riusdyr, (de rangifero di- 
citur) etiam ad illa vocabula, que de 
nullo non dicuntur animali. At,ut fu- 
pra monuimus, Auctoribus Lapponicis 
pre ceteris danda eft venia, quia fubfi- 
diis, quibus opus levaretur librisque 
deftituti neceffe habuerunt fuam quis- 
que fequi ideam, ne dicam placitum, 


Ne in hac re etiam hocLexicon pec- 
caret, omni ftudio cautum eft. Ortho- 
graphia quidem pronuntiationi accom- 
modata eft, fimul vero neceffe fuit, ut, 
quantum fine lingue damno fieri po- 
tuit cum illa concordaret, que jam ab 
alis Auctoribus recepta eft, ne non 
neceffaria diffimilitudine aut illorum 
Ícripta aut hoc Lexicon Lectori inuti- 
le & lectu arduum redderetur. 


De ' 


, djur, 


($9) XXXVII 
dre däremot, under namn af at odla 
fpriket och kanfke i tanka at det göra, 
ej fynås hafva fólgt noga efter fprákets 
art, utan velat góra det likare med Sven- 
fkan, hvilket hår nåmnes utan upfåt at 
vilja tadla deffe berómlige Måns flit och 
möda. De hafva gifvit förfta anlednin- 
gen och lagt grunden, bhvarpà man nu 
bygger. I fynnerhet år afledne Probflen 
FjeLLsTROMs arbetfamhet i denna vågen 
högeligen at berómma och kunnig. Den 
Norrike Herr Knup Leems Lappfka 
Skrifter .rdja och mycken flit och infikt, 
faflàn orthographien i deffa är nog kon- 
flig och otydelig: defsutom tyckes Herr 
LeeMm i fin Lappefke Nomenclator  haf- 
va varit nog flitig med den anmårknin- 
gen: Siges om er Rimidyr, åfven vid 
de ord, fom kunna fågas om alla andra 
Men, fom ofvanföre fagt år, bör 
man urfåkta de Lappfka Auctorerne me- 
ra ån några andra, ty de hafva ej haft 
några hjelpredor och fubfidier, utan haf- 
va varit nödfakade at fkrifva hvar och en 
efter fin Ímak och godtycke. 


Man har i detta Lexicon varit angelågen 
om, at akta fig för at håratinnan upláteli- . 
gen fela. Orthographien har man i det 
nogafle velat limpa efter uttaiet ; men 
man har tillika haft nådigt, at, (à myc- 
ket utan fprákets fkada mójeligit varit, 
limpa den efter de förut utgifna böcker, 
för at ej onódigtvis blifva med dem oli- 
ka, och derigenom góra dem eller detta 
verk obrukbart. 


e 3 At 


xxxvcu . ($5) 


GR) « 





De cetero & illum in finem, ut ille 
removeantur difficultates, quas Lecto- 
ri adfert orthographia librorum Lap- 
ponicorum difcrepans & diverfa, fe- 
quentia obferventur precepta. In ini- 
tio vocum femper, nifi quando deri- 
vatio a Svecana lingua aliud exegit, li- 
teris durioribus p, z, & five 4 ufi fu- 
mus, loco &, d, g, quoc etiam magis 
cum pronuntiatione convenit illorum 
Lapponum, quorum lingua emendatis- 
fima cenfetur, ideoque a Rever. Dom. 
Do&. HócsTRÓMio aliisque, qui lin- 
guam Lapponicam adcuratius tracta- 
vere, receptum. Eandem ob cauffam 
quoque loco diphthongorum ue, ud , u$ 
adhibuimus yo, & quando aut res aut 
mos receptus ita poítulavit we, impri- 
mis poft literam 4. ut €. gr. in pro 

uele. Pari ratione in initio & medio 
Vocum five quoties vocalis infequitur, 


. fibilum in lingua Lapponica frequen- 


tem, quoque a Fennica potiffimum dif- 
fert, per £j expreffimus, quod 7j heic 


efferendum eft, ut e. gr. 1n voce Sve- 
cana tjära, five ut Italorum 4: vel An- 


glorum cbi. In fine vocum & quo- : 


tiescunque nulla proxime fubfequitur 
vocalis, ad fibilum iftum per ts vel tz 
exprimendum inducti fumus, quod, 
ut monuimus, fonum habet eundem 


atque Anglorum ch in wich, fuch & ce- 


teris vocabulis. Quoties vero talibus 
vocibus in fine additur fyllaba, hoc ts 
in £j vertitur, ut e. gr. Nomina. almats, 
homo: Genetiv. almatjen, hominis. In 
cafu utroque GANANDER litera z ufus 
eft, cujus vero locum cum defendere 
non potuerit, quando quondam con- 
ventus in urbe Uma orthographi& Lap- 

poni- 





At hjelpa Láfaren utur de fvárigheter, 
hvilka et fkiljaktigt flafnings- fått kunde 
fórorfaka , har man velat göra följande 
animndrkningar. Man har i början af al. 
la de ord, dár tydelig derivation ifrån 
Svenfkan ej annorlunda fordrat, brukat 
de hårdare bokítáfverna P, T, K eller i 
defs ftille Q, i flállet för B, D,G, bvil- 
ket ock år enligare med de Lappars ut- 
tal, fom renaft tala fit fprák, och dir- 
fóre ár brukadt af Herr Doctor Hóc- 
sTRÜM och flere, fom  handterat fpri- 
ket med .nàgon granfkning. Af famma 


grund har man ock, i flållet för diph- 


thongerne we, us, nå brukat wo, och, 
dár faken eller vedertagit bruk fà for. 
drat we, i fynnerhet efter s, fom qve 
Je, i ftállet för guele. — Likaledes har 
man af ofvannámnde or(íak betjent fig, 
i bórjan och midt uti orden, eller få of- 
ta en vocal följer, af £/, at exprimera 
den få ofta i Lappfkan förekommande 
£bilus, hvarmed den ock fkiljer fig i 
från Finfkan. Detta tj har hår famma 
ljud , fom i Svenfka ordet z/ára, eller 
fom Italienernes gi, eller Engelsmánner- 
nes chi. I flutet af orden och dár fom 
ánnors ingen vocal följer ftraxt efter, 
har man funnit fig föranlåten, at antz 
ga tr til uttryckande af detta ljud, hvil 
ket ts ddr bör utíágas fom det Engelfka 
ch, uti wicb, fucb och flera ord. Så 
fnart ordet blifvit med någon flafvelfe i 
ándan páókt, fórbyter fig detta ts til 2j, 
til ex. Nominat. almatr, mennifka; Genes — 
tiv. almatjen, wmennifkans. — Herr Gas 
NANDER betjenar fig i bágge fallen af 
Zz, men fom han ej kunnat fórívara det 
vid en Congress i Umeå, dár Lappika 
0 


(Sx) 


[ncn RR RET RAA 
ponice examinande & ftabiliende 


cauffa juffu Regii Collegii agebatur, ne- 
que nos in caftra ejus aufi fumus trans- 
ire, ne bellum foret cum Grammati- 
cis motum. 


In illis vocabulis, ubi ti juxta non- 
nullas dialectos absque fibilo efferri 
debet, ut e. gr. in tiet, propter, zieter, 
fcire & fimilibus, nunquam heic in- 
venies / confonans, fed i vocale, at- 
que, ut error eo melius evitetur, fatius 
effe duximus fi in his cafibus fcribe- 
retur Z2, loco tr, vel etiam t fine fubfe- 
quente i, ut zerez pro tietet &c. 


Regulas fequentes, qus etiam aliqua 
ex parte ex illis, qux jam de ortho- 
graphia dicta funt fequuntur, habeat 
qui hoc vult frui Lexico. 


La Plurime voces, quarum juxta 
nonnullorum Auctorum  orthogra- 
phiam litere b, d, g funt initiales, heic 
cum literis p, 7, k aut 4 quzrend«e funt. 
lta e. gr. pro guele qu&re gwele: qwed- 
det pro guedder &fic porro. Idem quo- 
que interdum iisdem de literis in me- 
dio & fine vocum valet. 


Ha Illa vocabula, que cum diph- 
thongis ue, ud & så non inveniuntur, 
cum so quzrenda funt, interdum cum 
we & io poft literam 4; e. gr. guefe, 
hofpes, vid. gwofe: guábla vid. kuobla: 
guá/a vid. kuofa: guedder vid. qweddet: 
gucdet vid. gwodet : jublke vid. juolke: 
bubre vid. puore: guele vid. qwele. 

HI:a «) Ubi in initio aut medio vo- 
cum eft fibilus, five ille fonus, quo 
effertur Anglorum ch in choice, chair, 
skild, band ecberchber & ceteris vocabulis 

ve 


(€) XXXIX 
orthographien fkulle fkárfkádas och ílad- 
gas, har man ej heller hår vågat anta. 
ga det, för at ej råka i fárd med Her- 
rar Grammatici. 


I de ord dár :; efter fomliga diale- 
Aer fkal utfigas utan /fbilur, fom til ex., 
uti zzet, fórdenfkull, tiete?, veta och dy- 
lika, har man ej nágonfin nyttjat 7 con. 
fonans, utun i vocale, och oftaft har ' 
man åndå, til undvikande af mifstag och 
oredighet, háldre fkrifvit fádana ord med 
4, eller ock med z utan £, fàfom zteter, 
i ANållet för zietet. | 


I anledning af det fom fagt år om 
flafnigefáttet, famt annars, behagar den, 
fom vil betjena fig af detta Lexicon, i 
akttaga fóljande reglor: | 


Lo Stóríla delen af de ord, dåre 5, 4, 
£» hos fomlige Auctorer, år fóríla bok- 
flafven, igeníókas hår under p, t, k el- 
ler ock 4. Således fók gwele, i flillet 
för guele; 4weddet, i fållet för gued- 
det, m.m. Det famma gáller ock ibland 
om deffe bokhlåfver midt uti och i fu» 
tet af orden. 


zo Dår et ord ej finnes igen med 
diphthongerne ue, ud och uf, få fökes 
det med wo, ibland med we, wo efter 4; 
til ex. guefe, gålt, fe gwofe: gudbla, 
fe kuebla: quiis, fo kuofa: gueddet, 
fe qwedder:  gwedet, fe gwoder: — juól- 
ke, fe juolke:  bubre, fe puore: — gucle, 
fe gel — 

3:0 &) Dår en /fbilur år i början och 
midt uti orden, eller et ljud, fom år li- ' 


ka med det Engelfka ch i orden choice, 
chair, child, landcbercber , m. &. eller 


ock 








XL (€x) 


p—— ——enmmmmms E EE cte me tm 

five quo pronuntiatur litera g. in zgne- 
rout, gentle, virgin; vel Italorum z fi- 
bilans, ( pro cujus in lingua Lapponi- 
ca ufu etiam nonnulli Auctores ftete- 
re) in giorno, volger, girare, giudicare 
&c. illum per £j expreffimus, non fe- 
cus atque inSvecano tjära, tjena &c. *) 


BY Quando hic fibilus in medio vo- 
cum duriori pronuntiatione confone 
geminz efferendus eft, five eodem mo- 
do atque Italorum rzggse, aggiunte Gc. 
literam z geminayimus, ut e.gr. in vo- 
cabulis attje, pater, kattjet, cadere, rar- 
tjct , contendere, fivartjet, moveri &c. 


-Tnterdum vero, quando propter pro- 


nuntiationem ita efle debuit, de loco 
emini £ fcripfimus , e. gr. idt ji, ädrjot. 
lli Auctores, qui fibilum hunc litera 
z exprefferunt, boc in cafu illam aut 
geminavere, aut ante z literas 7 vel z 
appofuerunt: fcripferunt hi azze, Kat- 
act, ratzet, Nel. adize, adze, AZZt &c. 
Qui litera z ufi funt, illam geminave- 
runt, e. gr. in vocabulis dg giod , acci- 
pere, giággiád, fare, aggir vel ågge, 
caro, que alias fcribuntur & enuntian- 
tur 
2) Ad hanc partem quod attinet orthographiz, 
libros Lapponicos & non raro unius ejus. 
demque Auü&boris ícripta valde inter fe diffi. 
snilia invenies. Cum nobis fecere nonnulli, 
quibus 7j vifum eft aptifümum: aliis vero 
placuit gi & inte&dum g:absque ; ante e, i 
& y. & in fine :vocum: qnibusdam 2, di, 12, 
zi, ry & interdum Ki. Hac ipfa varietate 
& linguam intelle&u difficilem & pronuntia- 
.. tionem dubism reddidere, Smprimis quia fi 
. mul neceffe fuit, ut hz literz proprio & ge- 
nuino fono interdum efferrentur, e. gr. in vo- 
cabulo aitigit literam g ut in lingua Svecana, 
five ut in Gallica ante vocales 2, 0, 1, at in 
Aimelagit ut £j, live Angloruin ch efféréndant 
'voluerunt, alia ut prztereamus exempla. 








(e) 


ock lika med 4 i orden enerour , gent- 


le, virgin: eller fom det Italienfka g 
ffbilans (det ock fomlige Scribenter i 
Lappfkan velat införa), i orden giorno, 
volger , girare, giudicare, m. fl. har man 
hår exprimerat honom med tj, lika fom 
i Svenfka orden tjära, tjena *). 


f) Då famma /fbilur midt uti orden 
fordrat et hárdare uttal, fom af en dub- 
bel confonant, lika fom uti Italienfkan i 
reggio, eggiunte och andra ord, har 
man hår fördubblat t£, fom til ex. i or- 
den attfe, fader, kattjer, falla, rattjet, 
flråfva, fipattjet, röra fig, m. m. Ibland 
har man, då uttalet fà fordrat, brukat 
dtj, til ex. idtji, ddtjot. | De Audo- 
rer, fom exprimeret /fbilum genom z, 
hafva i detta fallet antingen fördubblat 
det, eller fatt et z eller d dår framman- 
fóre; dà de fkrifvit atze, katzet, rat- 
zet; eller ock adtze, adzce, azze, m. m. 
Men de fom brukat g, hafva fórdub- 
blat det, fom uti Zggíod, fà, giar- 
gidd, Nå, Åggic eller dgge, kött, med 
flera. ord, fom annars fkrifvas och li- 
fas ådtjor, tjodtjot, ådtje. De åter, 

om 





I denna delen af orthographien hafva Au- 
£orerne varit med hvarandra och ibland 
fig íjelfva mycket olika, Somlige hafva 
med ofs brukat 7: andre gi, ibland ock 

után £ frammanfóre et e, i eller y, (amt 
i flutet a£ orden: en del z, ds, f; 21 
fii, ikland ock Aj, —Hirigenom hafva de 
Atadkommit for oreda och et ofikert ut- 
fprák, i fynnerhet fom de ifven behóft i- 
bland låta deffa bok(tifver fà behålla fit 
. egit och naturliga uttal: de hafva til ex. 
måft låta g, uti aizigiz, ljuda fom f i 
Svenfkan, eller i Franfyfkan frammantóre 
8,0.9; men uti diwelagit, låter det fom 
£j, eller cb i Engelíkan, o. f. v, 


. 4) 


(5) 


tur ádtjot , tjodtjot , dMtje. Illi autem, 


quibus familiare eft ks, addiderunt li- 
teram c, ut ackie, pater, gáckiot , voca- 
re, loco atrje, kåttjot. 


y) In fine vocum & quando nulla 
proxime fubfequitur vocalis fibilum 

unc, ut fupra commemoravimus, per 
ir vel zz expreffimus, quod tunc eo- 
dem inodo efferendum eft atque An- 
glorum ch, vel ut ge in vocabulis sa- 
ríage , knowledge &c. alias autem ts pro- 
prio & genuino fono enuntiari debet, 
e. g. in t/abmet , t/aket , tf ewe , tfaitfetet, 
tfuoptfa, tfetfaflatiet & ceteris vocabu- 
lis, que, ut fcribuntur, pronuntiantur. 
Illi, quibus in hoc cafu litera z ufitata 
eft, hanc vel folam vel gie adhibuere, 
Ícripferuntque a/mag vel almagie , pro 
almatr vel a/matz. Quo igitur jure nos 
literis t» vel zz, in penuria novi alicu- 
jus characteris in hunc finem fpecia- 
tim formati, heic ufi fimus, ex illis, 
quz jam dicta funt, patet. Addam, hoc 
non penitus abhorrere a vulgari pro- 
nuntiatione, imprimis illa, que in re- 
gionibus borealibus Lapponie ufitata 
eft, ubique vero locorum cum fermo- 
ne juniorum & illorum, qui blande lo- 
quuntur, convenit, 


Ex hac igitur regula IIIa & factis 
animadverfionibus elucet, ut illa vo- 
cabula evolvenda fint, que a nonnul- 
lis Auctoribus alia orthographia fcri- 
pta funt: exempli gratia gialme, zial- 
me vel zzialme , oculus , vid. tjalme. Az- 


ze, atze, agge, ackie, pater, vid. attje. 


Adze, ágge , 4ggie, åckie, caro, vid. 44- 
tje. Almaz , almag , almagic, homo, vid. 
almatz & fic porro. 


IV:a 


S) XLE 


fom brukat ki, hafva tillagt et c, och 
fkrifvit ackie , fader, gdckior , kalla, i fil. 
let för atzje, káttjot. 


y) I flutet af orden och når ingen vo- 
cal flraxt följer derpå, har man hår, 
fom ofvanföre fagt år, uttryckt denna 
£bilus wed et ts eller ez, då det lju- 
der fom cb i Engelfkan, eller (om ge 
1 mariage, knowledge, m. fl. men i an- 
dra fall behåller tr fit egenteliga ljud, 
fom til ex. i z/abmet , tfaket, zfewe, 
tfaitfetet, tfuoptfa, tfetf/aflattet, m. B. 
ord, hvilka böra láfas fom de fkrifvas, 
De (om i detta fallet betjent fig af Ls 
hafva dels brukat det enfamt, eller ock 
med gie: de hafva fåledes fkrifvit al. 
mag, eller ock almagie, i flilet för 
almats eller alnatz; — Hvarföre man. 
hållt hårtil brukat ts eller £z, i brift af 
någon firfkild och nygjord bokflaf, det 
har man redan til en del fagt, och får 
tillågga, at ts år enligit med mångas 
uttal, i fynnerhet i de norra Socknar- 
ne, men Öfver alt uttalas det fålunda af 
barn, famt når man vill tala mycket 
blidt och vånligt. | 


I anledning af denna 3:dje regelem 
och hvad därvid anmárkt år, vet man 
fåledes huru de ord fkola igenfókas, 
fom hos en del Auctorer áro annorlun- 
da fkrefne. Til ex.,gíalme, zialme el. 
ler £zíalme »óga, fe zjalme. — dzze, at- 
ze, agge, ackic, fader, fe atrtje. 26, 
ågge, dggic, dckic, kött, fe ddtje. — Al. 
az , almag , almagie, mennifka, fe almats, 
och få vidare. 


f 4:0 


XLH (5) 


IV:a Litera, que idem valeret atque - 


Ebreorum V, Alemannorum fch & 
Anglorum /7, ut in lingua Svecana de- 
fideratur, ita neque in lingua Lappo- 
nica reperiunda eft. In ejus locum ple- 
rique Auctores fj fubftituere, quod et- 
jam nos heic fecimus. Id mirum, O- 
LAUMSTEPHANI GRAN,in fcriptis fuis 
anno 1668 & 1669 editis bj ufurpafle, 
ubi legitur bjaddet fieri, pro fjaddet &c. 


V:a Pleraque vocabula ex prepofi- 
tione & nomine aut verbo, vel alio 
quocunque modo compofita (ut non- 
nullis placuit Auctoribus) de indu- 
ftria heic fejunécta funt, idque illam ob 
cauffam, quod nulla talis conjunctio 
vocum in fermone Lapponum quoti- 
diano fit dignofcibilis, ubi prepofitio 
promifcue & prefigitur & fubjungitur 
verbo vel nomini. ' Itaque, fi pira-wad- 
fet circumire, quod exempli loco ad- 
feram, effet vocabulum compofitum, 
equo jure wad/fet - pira foret alterum 
compofitum , nam utrumque dicitur, 
femper vero cum mora, five diftinctio- 
ne notabili prepofitionis a verbo. Ta- 
lis fi admitteretur conjunctio vocum, 
ultra quam oportet augerentur nume- 
ro vocabula Idem quoque de iis vo- 
cabulis valet, que ex duobus nomini- 
bus compofita funt. Horum itaque 
omnium vocabulorum unumquodque 
feorfum evolvendum eft. 


VEa Obfervandum eft, in lingua Lap- 
ponica ejusque dialectis vatales fepe- 
numero commutari. Tam hoc ipfum, 

uam ab aliis Auctoribus recepta or- 
thographia, a qua nec nobis femper li- 
cuit recedere, in cauffa eft, cur e. gr 
€ ali- 


(8. 


Eri 


4o Som Ebrzifka bokflafven V, el- 
ler 'Tyfkarnes /c6 och Engelsmánnernes 
fh fakiias i Svenfkan, har áfven Lappfkan 
kommit i miftning düraf. — Auctorerne haf- 
va allmánnaft nyttjat fj, det man ock hår 
bibehållit och fólgt.  Ganfka obegripeligit 
år det, huru OLAUS SrEPHANI GRAN, i fi- 
na Lappíka fkrifter af år 1668 och 1669, 
hårtil kunnat bruka 27, och fkrifva 5jad- 
det blifva, i ftállet för fjaddet , m. m. 


$0 De flifla af en prepofition och et 
nomen eller verbum fammanfatte orden 
har man átfkilt och bragt ti] två en- 
kla, och det därföre, at ingen fádam 
fammanfáttning i tal år márkelig, dár 
de fátta ei fidan prepe/ftion ymíom för 
och efter nomen eller verbum. Det vo- 
re fåledes ej förre fkål at göra, til ex. 
pira-Wadfet gå omkring, til et fam- 
manflatt ord, ån wad/fer-pira, ty de fi . 
ga bågge delarne, men altid med en 
mårkelig hvila eller fkillnad emellan 
prepofftion och verbum. Om man ej i 
akttager detta, gór man. fig flera ord, 
ån de fom egenteligen finnas i fpråket. 
Detta har man ock gjort med de ord, 
fom beflà af tvånne fubftantiva eller 
nemina. Alla dylika ord böra förden- 
fkull hår fårfkildt (ökas, hvart och et på 
fit flamord. 





6:0 Bör anmárkas, at vocalerne ofta 
variera i Lappfka fpråket och deís dia 
lecter. Så vål detta, fom et vederta 
git flafningsfitt, det man ej heller hår 
her kunnat gå ifrån, har gjort, et, til 
ex. e ibland låter fom 4, o öm 4 ibland 
| om 


OG) 


e aliquando ut 4 efferendum fit, o ut Z, 
interdum ut s & vice verfa, quod qui 
hoc Lexicon evolvet debet obfervare, 
illaque vocabula, que cum hac vel il- 
la vocali non invenit fcripta, cum alia 
aliqua querat. Etiam « in i Lappones 
Auftrales fepe mutant, ut e. gr. pijel, 
fuper, pijar, furfum, Wwijet, pannum 
incidere, pro paifel, paijar, waijet &c. 


VlIEa Ad accentus quod attinet, 
quos neque nos characteribus expres- 
mus ullis, in genere obfervandum 
eft, accentum in diífyllabis & voci- 
bus trium fyllabarum in prima fyllaba 
efle, in illis vero vocabulis, que qua- 
tuor vel fex fyllabis conftant, duo funt 
accentus five adfpirationes, & quidem 
in illis in prima & tertia, in his vero 
in prima & quarta fyllaba; nam ex 
iftiusmodi polyfyllabis quafi duo for- 
mantur pronuntiatione vocabula, quo- 
rum utrumque in prima fyllaba habet 
accentum: etenim, pronuntiata dimi- 
dia parte vocabuli alicujus longioris, 
aliquantifper quafi ceffant, reliquum 
enuntiaturi illam, qua rurfus incipiunt, 
afpirant fyllabam; in hac enim lingua 
accentus fere femper in prima fyllaba 
eft, excepto in quibusdam terminatio- 
nibus vocum, e. gr. in 2 perf. fngul. & 
in »eminativ. plural. ubi in morem ve- 
nit 6 in fine addere, quod, cum ulti- 
mam fyllabam adfpirandam effe, tum 
fimul numerum pluralem dictamque 2 per- 
fonam fingul. femper indicat. Pari mo- 
do accentus nunquam non in ultima 
fyllaba eft illarum vocum, que exeunt 
in as & at, e. gr. varrár , alár, paijár, 
lupár , aláz , luldt &c. 


Si 


XLIII 


Ce) 


fom s, och tvårtom, hvilket åfven Låi- 
faren behagar i akttaga vid ordens up- 
flående, då det fom ej igenfinnes med 
den ena vocalen, bör fökas med den 
andra. De födre Lapparne fåga ock til 
ex. pijel, Ófver, pijar, upåt, wijer, 
fkrådda, i flállet för paijel, paijar, wai- 
jet, m. fl. 


7:0 Hvad accenterne angår, dem man 
ej häller hår har kunnat uttrycka, már- 
kes i allmánhet, at accenten i 2 eller 
3:flafviga ord år på den fóríla flafvel. 
fen, men i ord af 4 eller 6 flafvelfer 
áro tvánne accenter eller afpirationer, i 
de förra på fóríla och tredje flafvelfen, 
och i de fednare på den fórfla och den 
fjerde, dà de likafom göra fàdana lån- 
ga ord til tvánne, och góra en liter 
paufe, fedan de fagt ut halfva ordet, 
börja feJan likafom med et nytt ord, 
och afpirera då igen fórfla flafvelfen dir- 
af, efter fprákets art, fom altid vill haf- 
va accenterna frám(l, undantagandes i 
viffa ándelfer af orden, fom til ex. uti 
2 perf. fingul. och i nominativ. plural. 
I defla ándelfer år antagit, at fitta et 5 
i flutet, hvilket altid betyder, at accen- 
ten fkal vara i fila flafvelfen, jämte det, 
at det utvifar »umerum pluralem och of-. 
vannàmnde 2 perf. ffmgular. ^ Áfvenle- 
des år accenten i fiíla flafvelfen af de 
ord, fom lyktas på as och at, fom til 
ex Wwarrar, alár, paijár, livdr, alát, 
luldt, med fl — — | 


fa Nár 





XLIV 


zv 0 (9) ——— OL 

Si quando duo nomina aut alia vo- 
cabula in unum conjunguntur, utrum- 
que fuum retinet accentum debitum, 
quotcunque demum fuerint de cetero 
(yllabee, ut e. gr. verrás- takhejc , puá- 
rc- jágnadus &c. | 


Addamus aliqua de nominibus, pro- 
nominibus verbisque, de illorum de- 
clinationibus & conjugatianibus &c. 


Quod ad diverfitatem generis ma- 
fculini vel feminini, nomina & pro- 
nomina terminatione diverfa non dif- 
ferunt, funtque itaque quafi omnis ge- 
neris, fexus tamen utriusque nomen 
diverfum eft. 


Cafus funt plures: quidam 13 enu- 
merant, alii vero novem. At illi, qui 
cafus effe 35 ftatuunt, id interdum ca- 
fum nominis vocare videntur, quod 
jure majore adverbium, aut adjectivum 
a nomine fubítantivo formatum ha- 
bendum eft. Sequentes vero commu- 
Rcs & extra difputationem funt. 


SINGULARIS. 
MNominat. Attje, pater, faber. 
Genet. — Attjen, fabrens. - 
Dativ. — Attjai, dt fabren. 
Accuf. — Attjeb, fabren. 
Vocat. — Attje, faber. | 
Ablat. Attjeflt af fadren. . 
Locativ.  Attjefn &5 attjen, uti fabtett. 


Mediativ. Attjin, med fabren. 
Negativ. five priuativ. Attjetak E& attje- 
taka, attjet, — utar fader. 
Factiv. fue nuncupaziv. Attjen, tit faber, 
fom en fader, 
Penetrativ. ut: dativus. 
SIN- 


($2 


M4dr ord áro faminanfatta af 2:ne No- 


mina eller andra fárfkildta och hela ord, 
behåller hvartdera fin accent, utan affeen- 
de på flafvelfernas antal, til ex. warrás- 
tdkkeje, puóre- fjágnadur, m. f. 


Sluteligen vill man tillágga litet om nomi- 
na, pronomina och verba  Lappfka fpráket, 
deras declinationex och conjugationer, m. m. 


Nomina, och Pronomina áro ej fkij- 
de i anfeende til genus, med någon 
ándelfe, hvilka füledes alla åro af et 
genus; dock áro könen med firfkildta 
namn utmárkta. 


Cafus dro många: fomlige rákna 13, 
andra 9. De fom rákna 13, tyckas dock 
ibland góra det til em Cafus nominir, 
fom ínarare år et Adverbium eller Ad- 
jectivum, fom af Nomen fub(Tantivum år 
formeradt. Följande Cafus áro allmánna 
och oflridiga. 


PLURALIS. 
Nominat. Attjeh, patres, fåder. 


Genet. — Attji, fdbetnas. 
Dativ. — Attjit C£ attjiti, dt fáberna. 
Accuf. — Attjit,, fdberna. 
Kocat. — Attjeh, fåder. 

Ablat. — Attjifl,, ef fåderna. 
Locativ.  Attjifne & attjin, utt fáberna. 
Mediativ. Attji, med fåderna. 
Negativ. Caret. 

Faétiv.  Attjin. 


Penetrat. ut dativut.. 


SIN- 


Nom. 
Genet. 
Dativ. 
Accu f. 
Vocat. 
Ablat. 
Locat. 


Cm) 


SINGULARIS. 

Puorak, benus, gods. 
Puoraken. 

Puoraki. 

Puorakeb. 

Puorak. 

Puorskeft. | 
Puorakefne & puoraken. 





Mediat. Puorakin. 


Negat. 


Puorakatta. 


Facfiv. Puoraken. 
Penetr. Puoraki. 


Nem. 
Genet. 
Dativ. 
Accuf. 
Vocat. 
Ablat. 
Locat. 


SINGULARIS. 

Stuores, magnus, flot. 
Stuorafen. 
Stuorafi. 

Stuorafeb. 

Stuores 

Stuorafeft. 

Stuorafefne, (tuorafen. 


Medias. Stuorafin. 


Kegat. 


Stuorefatta, fluorefapta. 


Facfiv. Stuorafen. = 


Nom. 
Genet. 
Daiiv. 
Accuf. 
Focat. 
Ablar. 
Locat. 


SINGULARIS. 

Nuor, Jwvenilir, ung. 
Nuoren, nuora. 

Nuort, nuorai, nuorei. 
Nuoreb. 

Nuor. 

Nuore(ít, nvorafl. 
Nuorefne, nuoran, nuorerm, 


Mediat. Nuorin, nuorain, nuorein. 


Negat. 


Nuoratak, nrmorat, nuoret. 


Facliv. Nuoran, nuoren. 


Nom. 

Genet. 
Dativ. 
Acuf. 


SINGULARIS. 
Kabmak, calceur, (Fo. 
Kabmsken. | 
Kabmaki. 
Kabmakeb. 
Vo- 








cm» LV 
PLURALIS. 
Nom.  Puorakeh. 
Genet. ^ . P'uoraki. 
Dativ. Puorakit 5 puorakiti. 
4ccuf.  Puorakit. 
Vocat. Puorakeh, 
«blat.  Puorakift. 
Locet.  Puorakifne, puorakin. 
Mediat. Puoraki. 
Negat. «arcet. 
Facfiv. Puorakin. 
Penetrat. ut. dativur. 
Pruraris. 
Nom. | Stuorafeh, 
Genet. — Stuoraít. 
Dativ. Stiorafit. 
4ccuf. — Stuorafit. 
Vocat. Stuorafeh. 
AMblat. | Sworafift. 
Locat. Stuorafi(ne, fluorafin. 
Mediíat. Stuorafi. 
Negat. caret. 


Factiv. Stuorafin. 


Nom. 
Genet. 
Dativ. 
Accuf. 
Vocat. 
Ablar. 
Lecat. 


PLURALIS. 
Nuoreh, nuorah. 
Nuori, nuorai, nuoret. 
Nuorit, nuorait, nüoreit. 
Nuorit, nuorait, nuoreit. 
Nuoreh, nuorah. 
Nuorift, nuoraift, nuoreiít. 
Nuorin, nuoraifne, nuoreiine. 


Mediat. Nuósi , nuorai, nuorei. 


Negat. 


caret. 


Facliv. Nuorain, nuoran. 


Nom. 
Genet. 
Dativ. 
Accuf. 
f3 


PLURALIS. 
Kabmakeh. 
Kabmaki. 
Kabmakit. 
Kabinakit. 
Vo- 











SE 


XLVI CE) 
Vocat. Kabmak. Vocat. Kabmakeh. 
Ablat. | Kabmakeft. Ablat. .Kabmakifft. 
Locat. Kabmakeíne, kabmaken. Locat. Kabmakifne, kabmakin, 
Mediat. Kabinakin. Mediat. Kabmaki. — 
Negat. Kabmakatta, kabmaketta. Negat. caret. 
Facliv. Kabmaken. Facliv. Kabmakin. 
SINGULARIS. PLURALIS. 
Nom. — Akka, uxor, Dufttu. Nem. — Akkah. 
Genet. Akkan. Genet. — Akkai, 
Dativ. Akkai. Dativ. Akkait. 
Accuf.  Akkab. Accuf. — Akkait, 
Focat. Akka. Focat. Akkah. 
4blat. — Akkaft. Ablat. — Akkaift. 
Locat. | Akkafne, akkan. Locat.  Akkaiíne, akkain. 
Mediat. Akkain. | Mediat. Akkai. 
Negat. Akkataka, akkatak, akkat. Negat. caret. 
Facliv. Akkan. Faciiv. Akkain, akkan. 
. SINGULARIS, PLURALIS. 
Nom. | Ufto, cupiditas, luft. Nom. | Ufloh. 
Genct. Ufton. Genet. |. Ufloi. 
Dativ. Ufioi. Dativ. Ulloit. 
Accuf. Uftob. Accuf. | Uftoit. 
Focar. Ulo. Vocat. Ufloh. 
Abiat. | Uftoft. Ablat. |. Ufloift, 
Locat. | Uflofne, uflon. Locat. : Uftroifne, uftoin. 
Mediat. Ufloin. Mediat. Uftoi. | 
Negat. Uflotak, uftot. Negat. caret. | - 
Faclív. Ufion. Facfiv. Ufloin, uflon. ; 
| SINGULARIS. PLURALIS. 
Nom. — Almats, bomo, mennijfa, Nom. — Almatjeh. 
Genet. — Almatjen, alinatja. Genet. — Almatji. 
Detiv. Almatji. Dativ. Almatjit. 
'Accuf. — Almatjeb. Accuf. — Almatjit. 
Vocat.  Almajs. Pocat. | Almatjeh. 
Ablat. | Almageft. Ablat. | Almatjift. 
Locat.  Almatjefne, almatjen. Locat. Almatjíne, almatjin. 
Mediat. Almatjin. Mediat. Almatji. 
Negat. Almatjatta. Negat. caret. 
Facliv. Almatjen. Factiv. Almatjin, 


Hac 


A, 

Hec fchemata ad ottendendum de- 
dinationes nominum fuflicere credi- 
derin. Cafum negativum, quem non- 
nuli adverbium effe exiftimaverunt, 
in Lexico frepius expreflimus. Preter- 
ea obfervandum, vocabula in vocalem 
exeuntia in cafu negativo augeri ter- 
minatione zaka, tak & per contractio- 
nem fola litera 2; illis vero, que in 
confonantem definunt, in cafu negati- 
vo additur azta vel apta, interdum esta, 
prout fuerit hxc vel illa dialectus. 
Monofyllaba in ss, ut e. gr. páizz, sin 
j mutant addita terminatione atek vel 
etak, ut páitjatak: qux vero pluribus 
fyllabis conftant vocabula,habent a:£:z, 
ut almats , almatjaita. 


Recedunt ab his formulis declina- 
tiohes, ob pronomina fuffixa, ut fe- 
quentia exempla commonftrant. 


SINGULARIS. 
Nom. — Attjam, pater meur, min fat, 
Genet. — Attjan. 
Dativ. Attjafan, 
Accuf. — Attjam. 
Vocat. | Attjam. 
Ablat. — Attjeflan. 
Llecat. | Attjefnan, attjenan. 


Mediat. Attjinan. 
Negat. caret. 
Facliv. Attjenan. 
Penctr. ut dativur. 


SINGULARIS. 
Nom.  Attjat, pater tunus, bin fat, 
Genet.  Attjat. 


Dativ. Anjafat. 
Accuf. Attjabt. — 
Vocat. caret. 
4t. — Attjeílat, 
Locat. 


Ge) XLVII 


Deífa exempel torde vara tilráckeliga 
at vifa, huru orden declineras. ^ Caíus 
negativus, den fomlige hefva anfett fór 
et adverbium, år ofta utfatt i fjelfva Le- 
xicon. Det anmárkes, at de ord, fom 
lyktas pà en vocal, fá i cafu negativo 
en tilókning af ándelfen taka, tak och 
genom contraclion af et blott 2; men 
de, fom lyktas på en confonant, få i ca- 
fu negativo arta eller apta, ibland er- 
t4, hvilket varierar efter dialecterna. De 
enflafviga orden på t», til ex. pats, fór- 
byta ; til ; med ándelfen atak eller . 
etak, fom páitjatak: men de af flera 
flafvelfer tilókas med «za, fom abnatr, 
almatj atta. 


Pronomina fuffixa góra någon ándring 
1 ordens declinstibner, hvilken man vill 
med fóljande exempel vifa. . 


PLURALIS. 
Nom. | Mo attjeh, pasres met. 
Genet. — Attjine, 
Dativ. Attjitan. 
4ccuf. — Attjitan. 
Vocat. Mo attjel —| Gc 
Ablas. — Attjiflan. | 
Locat. Attjifnan, attjinam, - 
Mediat. Attjinan. 
Negat. caret, 
Factiv. Attjinan. 
Penetr. ut datiouf ZEN 


PLURALIS. 
To attjeb, patres sus, bina fåder, 
To attji. 
Attjitat, 
Accuf. — Attjitat, 
Vocat. caret. 
Ablar. — Attjillat. 


Nom. 
G enet. 
Dativ. 


Lect. 





XLVIII ($85 


Locat. Attjeínat, attjenat. 
Mediat. Attjinat. 

Negat. cartt. 

Facfiv. Attjenat. 

Penetr. ut dativur. 


SINGULARIS. 
Attjes, parer ejus, Hans fat, 
Attjes. 
Attjafes. 
Attjebs. 
caret. 


Nom. 
Genet. 
Dativ. 
— Accuf. 
Vocat. 
Ablat, — Attjefles, attjeftas. 
Locat.  Attjefnes, attjenes. - 
. Mediat. Attjines. 
' Negat. cáret. 
Faétiv. Attjenes. 
Penetr. ut dativus. 


In numero plurali hec pronomina, 
five nofter , vefter, illorum, non nifi in 
quibusdam cafubus ut fuffixa in ufu 
funt, illorum vero loco fepius utimur 

ronominibus poffeflivis, five, quod 
beic idem elt, genetivo plurali prono- 
minum perfonalium, dicimusque, ut 
in lingua Svecana: mija vel mijen at- 
1je, pater nofter. Tija vel rijen atte, 
pater vefter. ' Sija vel fjen attje, pater 
illorum &c. Ilos tamen cafus, ubi 
hec fuffixa adhibentur, exempli caus- 
fa adferemus , fcilicet: 


| SINGULARIS. 
Dat. Attjafane, patri noftro, åt már fat, 
Abl. — Attjeflane, & patre nofiro, of wår fat. 
Loc  Attjenane,-attjenane. 
Fac. Attjenane, ut patrem noflrum, fom 

wår fat, 
SINGULARIS. 

Gen. Attjete, patris vefiri, ebet fars. 
Dai. Attjafate. ME C 


LJ 


($$) 


Locar.  Attjiínat, attjinat. 
Mediat. Attjinat. 

Negat. caret. 

Factiv. Attjinat. 

Penetr. ut dationr. 


PLURALIS. . 
Nom. — Attjehs, atjehíe, Hans fåder. 
Genet. — Attjis. 
Dativ. Attjites, attjitas. 
Accuf. — Attjites, attjitas. 


Vocat. caret. 
Aat. — Attjifles, attjiflas, 
Locat.  Attjifnes, attjines. 


Mediat. Attjinas, 
Negat. caret. 
Factiv. Attjinas. 
Penétr. ut dativur. 


* 


Numerus pluralis af deffa pronomitz, 
eller vår, eder, deras , år allenafl i nå 
gra cafus brukelig fålom et fuffixum, 
utan brukas måftedels i defs flille pro- 
nomina pofífeffva, eller, hvilket hår år 
det famma, genetivus pluralis af prono- 
mina perfonalia, få at man fåger fom i 
Svenfkan: mija eller mijen atije, vit 
far. Ilja eller tijen attje, eder far. 
Sija eller fjen attje, deras far, m. m. 
De cafus, dår fuffixa brukas, vill man 
dock anföra, nemligen: 


PLURALIS. ( fábet. 
Dat. Attjitane, patribus noftris , åt wåra 
Abl.  Attjillane, a patribus noftris, af åra 
Loc. Attjilnane, attjinane. (fåder. 
Fac. Attjinane, ut patres noffror , fom mås 

ta fåder. 

PLUBALIS. 
Gen. Attjite, patrum vefrorum, edra fábect. 
Dat. Attjitete, attjitatte. 


Acc. 


($2. 


Ace. Attjebte. 

Abl. — Attjeflate. 

Loc. Attjeínate, attjenate. 
Med. Attjinate. = 


SINGULARIS. 
Gen. Attjefe , puri: sllorum, deras fats. 
Dat. Attjafafe. 
Acc. — Attjebfe, 
AM. — Attjeflafe, 
Loc. Attjeínafe, attjenafe. 
Med. Attjinafe. 


Nomina adjectiva numeralia kalle, 
quot & mådde, multus, hoc modo de- 
clinantur: 


SINGULARIS. 
Nom. Kalle, kalles. 
Ge». — Kallen. 
Dar.  Kallafi 
Acc. — Kallafeb. 
Joc. caret. 
4b. — Kallafeft, kalleft, 
Loc. — Kallen, kallefne, kallafefne. 
Med. Kallin, kallafin. 
Neg.  Kalletak, kallafatta.  Rariur. 
Facf. Kallen, kallafen. 
Pen.  Kallafi, 


Eodem modo etiam mådde declinatur. 


Nomina quedam cognationis nu- 
mero duali gaudent, qui ut pluralis 
declinatur reliquorum nominum, ex- 
cepto in cafu mediativo & factivo, qui 
numerum fingularem &mulantur, e.gr. 


(25) XLIX 
—— M —M—— 
Acc. ut dativus. - 
Abi. Attjiflete.: 
Lec. Attjiínete, attjinete. 
Med. Attjinete. 
PLURALIS. 
Gen. Attjife , attjili, patvum illorum, derag 
Dat. Attjitafe, attjitis. (fåderg, 
"fcc. Attjatafe, attjitis. 
Loc. Attjilnefe, attjinefe. 
Med. Attjinefe. 

Nomina adjectiva numeralia kalle, hu- 
ru många och mådde, många, declineras 
på följande fitt: 

PLURALIS. 


Nom. Kalle, kelleh, kallafeh. 
Gen. — Kalli, kallafi. 

Dat.  Kallit, kallafit. 

4cc. — Kallit, kallafit. 

For. caret. | 

Abl. — Kalli(t, kallafift 

Loc. — Kallin, kallifne, kallafifne, 
Med. Kallin, kallafin, 

Neg. caret. 

Fact. Kallen, kallafep. - 
Pen. — Kallit. 


Áfven på famma fått declineras mådde; 


Nigra fldgtfkaps:ord hafva numerum 
dualem, hvilken declineras fom pluralis 
af de öfriga nomina, undantagandes i ca- 
fu mediativo och factivo, hvilka áro fom 
fingularis, til ex. 


DuaLis. 


Nom. Attjetjeh, attjits, far od) fon. 
Gem. Attjitji.- 
Dat. Attjitjit. 
Ace. — Attjitjit. 
F 0€. Attjijeh, attjitay 


Eo 


AB. — Attjitjilt. 

Loc.  Attjitjilne, attjitjine, 
Med. Attjitjin. 

Neg. carct. 


Fact. Attjitjen. 
é 


” 





L u (Ry 


Eodem modo declinantur ednitjeh 
five ednitr, mater una cum filio filiave: 











C) : 


Sammaledes declineras ednitjeb eller 


ednits , moder med fon eller dotter; 


pardnitjcb, pardnitr, filius cum patre pardnitjeb , pardnits, fon med far el. 


vel matre :" neititjcb, filia cum patre aut 
matre. Item wáljetjeb, fratres, &bbat jeb, 
forores, Aradnatjcb, fodales &c. Hec 
vero ultima vocabula non femner funt 
dualia, nifi quando additur pronomen 
duale perfonale. Potius hec ejusmodi 
pluralia funt, que confortium five fo- 
dalitium aliquod fignificant. Ita e. gr. 
dicimus: mife lepe wdljetjcb, nos fumus 
omnes fratres. Sise låb dibatjcb (non 
dbbab) forores funt. 


Comparatio adjectivorum fit ut fe- 
quentibus exemplis oftenditur. 
Pofitiv. 2/4/Res, frigidus. 
Comparat. tjäfkafub vel tjafRafubbu, 
frigidior. | j 
Superlat. zjZ/Refumu: , frigidiffimus. 
Add, novus. Compar. 4444fub five 
dddáfubbu. Supexl. ddddf/umus. Jerbmak, 
fapiens. Comp. jerbmakub vel jerbma- 
kubbu. Superl. jerbmakumus.  Nialger, fa- 
pidus. Comp. niz/gafub. Superl. nialga- 
fumus. Bánda, dives. Comp. béndab. Su- 
perl. båndaimus. KuMke , longus. Comp. 
ånwkheb. Super] kukkemu:s. Allaltus. Comp. 
alicb.' Superl. allemus, & fic deinceps. 
Puworak, bonus, puorcb & parcb, melior, 
puoremus , paremur & parabamus, Opti- 
mus. Quod ultimum tam in Eapponi- 
ca,quam in aliis linguis anomalum eft. 


Adjectiva in oc exeuntia certum rei 
alicujus fitum five ftatum nunquam 
non indicant, ut e. gr. Ballot & nfakkot, 
inclinatus. Tjuwor, obliquus. Puodfot, 
nudus &c. Indeclinabilia hec femper 

” unt 


ler mor: neititjeb, dotter med far el- 
ler mor. Samt wáljetjeb, bróder, 4b. 
batjeb , fyfirar, kradnatjcb, kamerater, 
m. fl. Dock áro detfe ej altid rena dua- 
lia, utan máfte oftaft pronomen  duale 
perfonale tilíáttas, at utmdrka numerum. 
De áro ínarare fådana pluralia, fom ut- 
márka et fillfkap. Således fáger man til 
ex. mije lepe wáljetjeb, vi áro alla bró- 
der.  Sije låb dbbatjcb (ej dbbab), de 
áro fyflrar. 


Comparatio adjectivorum fker fom föl. 
jande exempel utvifa. | 


Pofitiv. 2/4/Rer, kall. 
Comparat. 7/Z/kafub eller t/d/Rafublu, 
kallare. | 


Superlat. 2/4/Rafumur, den kallafle. 


Åddå, ny. Compar. dddáfüub eller åd- 
dáfubbu. Superlat. 4dddf/umnr. Ferbmak, 
fórnuftig. Comp. jerbmakub, ferbmakul- 
bu. Superl. jerbmakumus. | Nialger , Ímak- 
lig. Comp. nialgafub. Supetl. nialgefu- 
mur. Banda, rik. Comp. båndab. Superl. 
bándeimur. | Kukke, lång. Comp. kukkcb. 
Superl. kukkemur. AI, hög. Comp. al 
leb. Super]. allemus, och få vidare. Puo- 
rak, god, puoreb och pareb, báttre, puo- 
renus , per omr och parabamu:, den bi 
fle, år få vål i Lappfkan, fom i alla an- 


dra fpråk snomalum. | 

De adjectiva, fom lyktas på of, ut- 
márka altid en vifs belágenhet eller flåll- 
ning, fom til ex. ballot och niakkot, lu- 
tande. Tjuole, Íned.  Pued/ot, maken, 
0 | m. fl 


(8) 


funt & adverbiorum fepius fupplent 


vicem. 


Ex omnibus verbis adjectivum ne- 
gativum indeclinabile formatur, muta- 
ta terminatione er infinitivi prefentis 
in ek, ak, & or in ok, ut c. gr. takkak, 
infectus, a takker, facere, Mi//ok , non 
mutatus , a md//ot, inutare, que tamen 
potius participia negativa funt verbo- 
rum, ut infra ex fchematibus conju- 
gationum videbis. 


Conftructionem cafuum, quibus lin- 
gua Lapponica eque ac Fennica aliis 
locupletior eft, paucis hifce oftende- 
mus exemplis: 

Attje páta, pater venit. 

Attjen pardne, filiu? patris. 

Attjai leb waddam, patri dedi." 

Acc.  Attjeb wuoidnib, patrem videbam. 

Voc.  Attje påte, veni pater. 

4b... — Attjeft kullib, ex patre audiebam. 

lo.  Attjefne wuoidnab, in patre vídeo. 

Med. Attjin tjuowob, cum patre fequor. 

Neg. Attjetak leb, /fme patre fum. 

Fact. Attjen kalkab tunji orrot, ero tibi pa- 
ter , fue patrís loco. 

Pen. Kåret warai, in montem afcendere. 


Nomini fubítantivo cum additur ter- 
minatio zebme five teme & ter, adjecti- 
vum fit negativum five privativum, 
e. gr. tjalme, oculus, tjalmetebme & tjal- 
meter, oculis orbus five cecus, quo- 
rum illa eft differentia, quod hoc in- 
declinabile fit, neque unquam nifi in 
conjunctione cum nomine fubftantivo 
ufurpetur, illud vero five zja/metebme 
declinetur & .abfolute fepe ponatur: 
ita e. gr. nunquam dicitur, z/a/metebmne 
almats , fed tjalmetes almats, homo ce- 

"^J cus: 


Nom. 
Ge. 
Dat. 


CCG) uu 
m.fl Deffa åro altid indeclinabilia och 
kunna anfíes för adverbia. | 


Af ella verba formeras et adjectivum 
negativum indeclinabile, når man omby- 
ter iufinitivi przfentis ándelfe på er til ek, . 
ak, och den på oer til ok, fom til ex. 
sakkak , ogjord , af takket , göra. ' Mdl/ok, 
oombytt, af md//ot, ombyta. Dock áro 
deffa fnarare at anfe fom participia nega- 
tiva af fina verba, fom man kan fe af 
conjugationerna. 


Huru cafus brukas, hvilka i Lappfkan, 
fA và] fom i Finfkan, áro flere, ån i an- 
dra fprák, vill mau med fà exempel 
vila: ' . 

Nom. 
Gen. 
Dat. 
Acc. 
Voc. 
ALL 
Loc. 
Med. 
Neg. 
FatH. 


Attje pita,  fabren fommer. 

Attjen pardne, fabrens fon. (fabrem. 

Attjai leb waddam, jag bar gifwit år 

Attjeb wuoidnib, jag (ág fabren. 

Attje páte, fom far. 

Attjefl kullib, .jag hörde af fabren. 

Attjefne wuoidnab, jag fer hos fabren, 

Attjin tjuowob, jag följer med fabren. 

Attjetak leb, jag år utan far. 

Attjen kalkab tunji orrot, jag ff'af rode 
ra dig en far, eff. (om en far för dig, 

Pen. Káret warai, ftíga up på berget. 


Når ándelferua tebme, teme och tes 
låggas til et fubflantivum, blir dáraf et 
adjectivum — privativum eller negativum, 
fom til ex. t/alme, Óga, tjalmetebme och 
zjalmeter, blind. Emellan deffa bágge 
ár den átfkilnad, at det fednare ej de- 
clineras och kan ej flå för fig fjelft utan 
et Íubíflanivum , inen det förra, eller 
tjalmetebrne, declineras och kan flå en- 
fant: filedes fåger man ej, tjelmercb. 
me almats, utan zjalmetes. almatr, en 
blind mennifka: ej heller, mon deb tjal 

I2 7 "eter, 





| 
LA. Ge 

cus: nec mon lb tjalmetes , verum mon 
eb 1jalmetebrne, cecus fum. 


6», 
meter, utan mos heb tjalmetebme, jag dc 
blind. : 





Pronomina Perfonalia. 


SINGULARIS. 
Nom. | Mon, ego, jag. . 
Gener. Mo, (4uflr. mun) mei , min, 
Dativ. Munj, munjen. 
Accuf. Mo, (Auftr. monnob). 
Vocat. caret. 
4Ablat.  Mufle, muft. 
Locat. Mufne, mune. 
Mediat. Muina, imuin. 
Negat. Muta, mota. . 
Facdliv. Munjen *). 


PLURALIS. 
Nom. — Mije, nos, tof. 
, Genet. Mijen, mijan, mija, 


Dativ. Miji, mijit. 

Accuf. Mijeb, mijab, 

Jocat. caret. 

Abiat.  Mijeft, mijaft. 

Locat. Mijefne, mijafne, mijam. 
Mediat. Mijin, mijain. 

Negat. Mijatak, mijat. 

Fa&iv. Mijen, mijan. 


DvuaLis. 


Nom. — Måi, nos ambo, vol bågge. 
Gener... Monon, mono. 

Dativ. Monoi, monoit. 

4ceuf.  Monob,* monnob. 

Focat. caret. 


. Todn, tu & /odn, ille, eodem modo 
declinantur, ut e.gr. Nom. zed». Gen, 
zo. Dat. tunji. Dual. z4j. Plural. tije. 
Sodn, ile. Gen. fo. Dual. /2:. Plural. £- 
je &c. Juxta dialectum Auftralium da- 
tivus fingularis eft monos, todnor , fod- 
$507 , & accufativus monnom.,, todnom &c. 


In fermone quotidiano hec prono- 
mina fzpe abbreviantur, quando ver- 
bis fubjunguntur, tuncque fimul affir- 
mativa funt, e. gr. tetab- sa , Ício qui- 
dem, smattab- 1d, potes equidem, péta- 
få, veniet certo &c. 


Ablat. Monofl. 
Locat. Monofíne, monofn, monon. 
Mediat. Monoin., 
: Negat. Monotak, monot. 
Faéctiv. Monon. 


Todn, du och fodn, han, declineras på 
famma fått, fom til ex. Nom. todn. Gen. te. 
Dat. tunfji. Dual. tår. Plural tfe.  Sodn, 
han. Gen. fo. Dual. /Zi. Plural. £je m.m. 
I de fódra Lapptnarkerne brukas i dativo 
fing. sonnor, zodnos, fodnor, och à accu 
fativo sonnom , todnom m. m. 


I dagligt tal abbrevieras ofta deífa pro- 
nomina dà de fáttas bak efter verba, i 
fynnerhet dá man vill bejaka något, til 
ex. tetab-ma, jag vet nog, mattab -1&, 
du kan vàl, pára-/á, nog kommer han, 
med mera. 


Pronomina Demonftrativa. 


SINGULARIS. PLURALIS. 
Nom. — Tat, bic, denne, Nom.  "Tah, bi, beffe. 
Gener. Tan. Genet. — "Tai. 


Da- 


Da- 


—^«^«^^«^^-4————————————————————— 


2) GANANDER- 


e- (8) LI 


Dativ. 'Taffa, tas. — — a Dativ. Tait, taite, taiti. 

Accuf. "Tab, tabma. — - Accuf. Tait, taite,. . 7 

Vocat. carct. | JE Vocat. caret. — 0. —— | 

Ablat. Taft2, tall, tate. M Ablat. —"Taifle, taill. 

Locat. Tafne, tane, tanne, Locat.  '"laidne, taing ; taifne, 

Mrediat. Taina, tain. | Mediat. Tai. ee 

Negat. '"Vabta. . Negat. caret. | ' 

Factiv. 'Tan. | Factiv. caret. 

Penetr. Tan, tafa. » ZUM Penerr. Tait, tate. = — 
SINGULARIS.. . PLURALIS. 

Nom. Yat, ille, ben. Nom.  'lah, ili, be. 

Genet. '"lann. Genet. "Tai. 

Dativ. Tafla, tafs. . Dativ. Tait, taite, tait. 

Accuf. "abb, tabina. Accuf. Tait, taite. 

Vocat. cavet. ' | » Vocat. , caret." 

Ablaz, — "Tafle, taffte, tatte. Ablar. '"Taifles taift.— — i 

Locat.  laífne, tanne. BEEN Locat. 'Taidne, taine, tajfne. ' 

Mediat. Taina, tain. - Mediat. Tai. | 

Negat. '"labta, tabbta. Negat. ] 

Facdiv. 'lann. MEN Fais, [ C" | 05 

Penetr. Tann. ZEN Penetr. Tait, tattes = 

Tuor, ifte eodem modo .declinatur. På famma fått declineras 2uet, den dár. 


Adjectio fyllabica ck, que his pro- — Når ándelfen ck ligges til deffa pro- 
nominibus addita fignificationem de- nomina, ökar den bemárkelfen, men án- 
monftrativam intendit, in plerisque ca- drar knapt declingtiom vidare, án et den 
fibus in ka, ke & ak mutatur, falva fe- fjelf i de fláfta cefus ombytes til ka, ke 
re declinatione ipfius pronominis, ut ech ak,.íom. man kan fe af följande 


patet ex fchemate fequente. exempel. m 
SINGULARIS. PLURALIS. (| 
Nom.  — Tatek,bicce, bic idem, juftoenne, — Nom. — 'Takah, bi ipf , juft deffe. 
Genet. Tanke, tanka. Genet. — 'laika. | | 
Datis. 'Ta(ak. t . Dativ. 'Taitak. ' B 
Accuf. — "Tabke. ; 4ccuf. .aitok, taitek. . | 
Vocat. caret. . Vocat. caret... oh 
Abt. Tallak, taflek, tate. — - AMblat. — "Taiftak, 
Lecat. Tafna, tadna. t Lecet. .'laidna, taimak. 
Mediat. 'Tainak. Mediat. 'lTaika. —— 
Negat. caret. "m Negat. 
Fa&iv. Tanka. Fasti». + caret ! 
Petr, Tanka, tk "= - > Penetr. Taitak, taitek. 0 | 





” '" 42485 Pro. 





SE) 





LIV 08) 


SINGULARIS. 
Nom.. Kà, quir, Ooiffen ? 
Genet, | Kán. 


Dativ. Káfa, kås. 
Accuf.  Káb. 

Vocat. caret. 
Ablat. Kålle, kiff. 
Locat. Káíne, káne. 
Medíat. Káina, káin. 
Negat. caret. 
Factiv. Kánen. 
Penetr. caret. 


SINGULARIS. 
Nom.  Kutte, 4uir, broilfen? — 
Genet.  Kotten. | 
Dativ. Kåfla. 
Accuf. Kutteb. 
Vocat. caret. RE 
4blat.  Kutteft, kufte, 
Locat, Kufne. | 
Mediat. Kuttin. 
Negat. caret. 
Fatfiv. Kutten. 
Peneir. Kutten, katte. :: 


uu SINGULARIS. 
' Nom. Mi,quir, quid, broilten, $roab? - 
Genet. Man, mann. 
Dativ. Mala, tnaía. 
Accuf. Mab. 
Vocat. caret. 
Ablat. Mafte, maft. 
Locat.  Mafne, mille, manne, 
Mediat. Maina, main. 
Negat. Mata, matta. 
Facliv. Mannen, maffan , malífas. 
Penetr. Mafa, maffas. 


Pronominibus A4 & ms: inrerdum. em- 


Pronomina Interrogativa. 


PLURALIS. 
Nom. | Kåh, qui, broiffa? 
Genet. Kär. 
Dativ. Kita, kåit. 
Accuf. Káita, kdit. 
Focat. caret. 
Abiat.  Kåille. 
Locat. Káifne, kiine. 
Mediat. Kái. 
Negat. Kita. 
Fattiv. Káinen. 
Penetr. Káita, käita. 
PLURALIS. 
Nem. — Kutteh, qui, Bola? 
Genet. Kutti. 
Dativ. Kuttit. 
Accuf. Kuttit. 
FKocat. caret. 
4blar.  Kuttilt. | 
Lecst. Kuttin, kuttifne. 


: Mediat. Kutti. 
— ANegat. caret. 


Faétiv. Kuttin, 
Penetr. Kuttit. 


PLURALIS. | 
Nom. Mah, qui, Dtoiffa? 
Genet.:. Mai. 
Dativ. Mait, maita. ^ 


, 4ecuf. Mait, maita. 


Focat. caret. E 
Ablat. Maifle, imaift, 
Locat. Maiíne, maine, 
Mediat. Mai. 

Negat. Muita. Raríur, - 
Fatliv. Mannen, main. 
Penetr. Mait. 


Til kd och mi illigges ibland för me- 


phaíeos cauffa in fine additur tas, quod, ra eftertryck en ándelíe sas, hvilken i 


"^ några 


(SÖ 


ut Íchemate fequente oftenditur, in 
quibusdam cafibus immutatur, e. gr. 





SINGULARIS. | 
Nom. | Kåtas. | 
Genet. | Kåntas. 
Dativ. Káfas, káfes. 
Acuf.  Kåbtas. 
Vocat. . caret. 
Abilat.  Káfles. 
Locat.  Káfnes, kánes. 
Mediat. Káinas. 
Negat. caret. 
Facliv. Kánenes. . 
Penetr. caret. . 


Pronomini quoque Kus litera s ad» 
ditur, in nominativo & omnibus illis 
cafibus, qui in vocalem exeunt. 


Adjectio fyllabica ke, quando his 
pronominibus fubjungitur, fignifica- 
tionen, non formulam declinationis 
pronominis mutat. Tunc non amplius 
funt interrogativa, käke enim, Kutzeke 
& mike elt aliquis. Illis cafibus, qui 
definunt in vocalem , interdum & tan- 
tum additur, abjecto ec, ut kurtek, käftek, 
kåfak, kdinak &c. In illis vero cafibus, 
quorum ultima litera eft », ck. fxpius 
loco ke ufurpatur, ut kinek , kuttinck , 
mainck &c. 





LY 


C) 


några cafus få fórándras, fom man kan 
fe af följande exempel. 


PLURALIS. "UU 
Nom.  Káhtas ^ '-- 
Genet. caret. 
Dativ. Káitas, kåites. 
4ccuf. — Kditas, kdites, 
Vocat. «aret. 
A4blat. Káilles. mM 
Locat. | Káifnes, kiines. 
Mediat. Káinas. 
Negat. caret. 
Facfiv. Káinenes. 
Peneir.. Káitas. 





Til kutte. lågges ock et s til, i nomi-. 
nativo och alla de cafus, fom lyktas på 
en vocal, 


Når man til deffa pronomina lágger 
ándelfen. ke, fórándras de icke i aníeen- 
de til declination, men vål til bemárkel- 
fen. De áro ej dà mere interrogativa, 
utan dà betyder kéke, kuttekKe och mike 
någon. I de cafus, fom lyktas på en: 
vocal, fáttes ibland endaft k til och e 
utelemnas , fom kuttek ,. káffek, kåfak, 
káinak, m. m. I de fom lyktas på et 
5n brukas oftare ek, i flállet för ke, fom 
káinck, kuttinck, mainck, m. m. . 


Pronomina relativa. 


- SINGULARIS. 
Nom. —Jukko /f.juok , qu£, bwilfen, fom. 
Genet. Juon. | . 
Dativ, Juofa, juos. 
Acuf.  Juob. 
Vocat. caret. t 
Ablat. solle, juoft. 
leat. juofne, juome. 


Me- 


| PLURALIS. . 
Nom. —jukkoh, juoh, 4u£ , bwilfa. 
Genet. — juor. - 


Dativ. Juoite, juoit.. 
&ccuf.  Juoite, juoita, juoit. 
Vocat. caret. 

Ablat.  Juctfe, juoift.. 
leet.  Juoifne, jupine .: 


e 
AT 


” LI 
2 
Me- 
4. 


(8) 


Mediat. Juoina, juoin. 

Negat. Juota, juotta. ; 
Facliv. Juon. 

Penctr. Juofa, juos. | 


Kutte, mi & interdum etiam &4 rela- 
tiva quoque funt, Juoke, unusquisque, 
ut /uok declinatur, addita fingulis cafi- 
bus fyllaba ke & poft vocalem fola li- 
tera k, eodem atque fupra monftravi- 
mus modo. - 


Ut fupra dictum eft, pronomina pof- 
feffiva non funt nifi genitivi prono- 


LVI 





minum perfónalium: dicimus e. gr. so, 


pardnc, filius meus , mija vel snijen ma- 
nah, liberi noftri. 


Pronomen ers, ipfe, varie declinatur, 


(GS) 
Mediat. Juoi. | 
Negat. Juoita. Inufitat. 
Fachiv. Juoin. 
Penetr. Juoite, juoit. 


Kutte, mi och ibland áfven kd brukas 
ock fom relativa. — Tuoke, hvar och en, 
declineras fom /uek, dà man altid tillåg. 
ger ándelfen ke och, efter en vocal, en 
dafl k, fom man kan finna af det fóre- 
gående. 


Pronomina poffefliva äro ej andra, ån 
genetivi af pronomina perfonalia: file 
des fáger man, til exempel: so pardne, 
min fon, mijes eller mija manab, vi 
ra barn. 


Pronomen etr, fjelf, declineras olika, 





tefpectu perfonarum ego, tu, ille, e. gr. i anfeende til perfonerne jag, du, han, t.ex. 


. SINGULARIS. 


, 


Nom. 


PLURALIS. 


Nom. 
^. Genet. 
Dativ. 
Accuf. 
Focat. 
Ablat. 
Locat. 


Mediat. 
- Negat. 
Fativ. 
Penetr. 


Nom. 


Gener. 


Dativ. 
Accuf. 
Vocat. 
Ablat. 
Locat. 


Mediat. Etjinat. 


Mon ets, ego ipfe, jag fieff. 
Mo etjen //ve etjen, etjenne. 


 Etjefan, allafan. . 


Etjem. 

caret. 

Etjeflan, 
Etjefnan, etjenam. 
Etjeinan, etjinan. 
carct. 
Etjenan. ' ) 
Etjefan, allafan. 


SINGULARIS, 
"Todn ets, tu ipfe, bu fjeff. 
Etjet. . 
Etjefat, allafat, 
Etjebt. ] 
caret. 

Etjeflat. 
Etje(nat, etjemat. - | 


Ne. 


Genet. 
Dativ. 
Accuf. 
Vocat. 
Ablat. 
Locat. 


Mediat. 


Negat. 


Faétiv. 
Penetr. 


Nom. 
Genet. 
Dativ. 
Acef. 
Vocat. 
Ablat. 
Locat. 


Mediar. Etjinate. 


* 


Mije etjeh, nos ip/£, tol fjelfroe. 
Etjeni, etjene. 

Allafene, allafani, etjefeni. 
Etjeme. 

caret, 

Ftjeflane. 

Etjilnane, etjinane. 
Etjinane. 

carct. 

Etjeneme, etjinane. 
Allafene, allafani. 


PLURALIS. 
Tije etjeh, wor ip/£, j fielfoe, .— 
Etjete. 

Etjefate, allafate. 
Etjebte. 

caret. 

Etjeflate, 

Etjeifnate, etjinite, 


Nr 


(88) 


LvVIT 


(2) 





Negat. caret. 

Faéfiv. Etjnat. - 

Peuctr. Etjefat, allafat. 
SINGULARIS. 

Nom. —Sodn ets, ille ip/z, ban fjdf. 

Genet.  Etjes, alde. 

Dativ. Etjefas, allafas. 

Accuf. — Etjebs. 


JFocat. caret. 
Ablar. — Edjeftas, etjeftes. 
Locat.  Etjeínas, etjenet, 


Mediat. Etjeinas, etjines 
Negat. caret. 

Facfiv. Etjenes.- 
Penetr. Etjefas, ellafas. 


VERBORUM CONJUGATIO. 


Verba tantum non omnia in infini- 
tivi prefenti in ez & oz definunt. Inde 
formatur indicativi prefens, mutatis ez 
& ot in ab & ob; e.gr. infigit. pref. tak- 
ket; indicat. pref. takkab: 1jwowot ,€7uo- 
lob &c. Reliqua te paradigmataconjug. 
verborum regularium docebunt. 


Quia vero /£ fum verbum eft au- ' 
.auxiliare til alla. werhorum praterita, få i 


xiiare temporis, pxeteriti yerborum, 


tam active, quod notatu dignum, quam. 


Negat. caret. 
Facísv. Etjenete; etjenate. 
Peactr. | Etjefate, allafate. 
PLURALIS. 
Sije etjeh, fili ip/f, be felfwe. 
Etjefi, aldi. — 
Etjefafe, allafafe.- 
Etjebfe. 


caret. 


Nom. 

Genet. 
Dativ. 
Accuf. 
PFocat. 


— Aat.  Prjeflale. ? 


Locat. Etjeifuafe, etjinefe. 
' Mediat. Etjinafe, etjinefe. 

Negat. caret. 

Facliv, Eine. — i. . 

Penetr. EFtjefafe, allafafe. 


Om CONJUGATIONERNE. 
Verba lyktas i iafinitivi przfenti må. 
fladels på et och or. — Dáraf blir indicati- 


vi:przfens når man ombyter ándelíerna 


et'och ot, til ab och ob; fam, t. ex. in- 
finit. przf. zakket; indicat. pref. tekkab: 
t jucot, t juotol 4n, my. De diga tempora 


kan man bift inhämta af conjugationerne. 


Men emedan Jb, jag år, år verbum 


adivo, hvilket år márkvárdigt, fom i 


paffive vocis,ejus conjugationem prg- paffiwo. wil, man låta defs conjugation 
mittere voluimus, CUN gà förut. eos 
INDICATIVUS MODUS | , 
(0. Prefens Irmum. | * 
Singulariter. Leb*/foe mon leb, fum, jag üt. (ton 
Leh jf. todn leh, er, bu år. 


SE 04 

Dual. (bågåe dro. 

Len f. mái len vel lån, pos ambo fumus , wi 

Lepen /. tái lepen c] lepet, tor ambo eftis, 
j bågge dten. — 

Lepa "t fi lepa, iH:ambo fw, bc bågge dro, 


Le : yii fodn le, 


eft , fan di. Un 
2S o Phal. 

Lépe f. mije lepe, nos fumur, toi åros 
Lepet /. tije lepet, vor eftir, j åren. . 
Lih f. fjelih, fisar, ep, 


h i .Pra- 


' 1 VII Ge (8) 


Prafens IlI:dum. 
Singul. Mon leb orromen, ia «o fum ut fim, jag påller på 


— 


" 'Todn le orromen, (at vara, 
Sodn le orromen. 
Dual. - Plural. 
Mii lin Mije lepe 
'Tài lepen | orromen. Tije lepet | orromen. 
Sái lepa Sije láh 


| Imperfetium. mum. | 
Singu.. Mon lijeb, eram, jag tvat. 
Todn lijih f. lih, erzr, bu war. 
Sodn ]ei 4 li, erer, fan war. 


Dual. Plural. 
Måi leimen /. limen. Mije leime /. lime, 
Tài leiten — f. liten. Tije leite — /. lite. | 
Sài leka  /.lika. | Sie lejen /. lien. - 


Imperfellum 1 T:dum. 
Singu.. Mon lijeb orromen, in co eram ut effem; jag höll på 








Todn lih | oromen. (af mata. . 
; Sodn li | 
Dual. Plural. 
Mi limen, | Mije lime 
Tài kten orromen. "Tije lite orromen. 
96i hka Sie lijen 
Perfettum. 
Singul. Mon leb orrom, fui, jag bar marie. 
Todn leh | ,. com 
Sodn leh | : 
Dual. Plural. 
Mii lén : Mije lepe 
Tài: lepen | orrom. - . Tije lepet | orrom. 
Sài lepa Sie lib 
Plusquamperfetium. 
Singul. Mon lijeb orrom,  fusram, — jag bade warit. 
Todn lib | orrom- 
Sodn li 
Dual: Plural. 
Måi leimen Mije leime 
Tåi leiten | orrom. | Tije lekte | orrom. . 
Såi leika Sije lejen | Futu 





Ce) (285 LY 








Futurum. 
Sinsgul. Mon kalkab orrot, ere, jag (fal mata. 
Todn kalkah | orrot. 
Soda kalka 
Plural. Dual. 
Måi kalken | . Mije kalkabe 
Tài kalkabeten | orrot. Tije kalkabet | orrot. 
Sài kalkaba Sie kalkeh 
IMPERATIVUS. 
Singular. Dual. . 
Orrom, fm, ware jag. Orron, ffmur, låtom of bågge tata, 
Orro, es, effo tu, tar bu. (fan. X Orroten, fris, tvaren j bågge. 
Orros, lekes vel lekus, efto ille, ft, ware Orrofkan f. lekufkan, funto i/l$ ambo, låt 
Pluraliter. (bem bågge tara. 


 Orrob, mur, ütom of ara. 
Orrote, orrot, leket, effore, voaren j. 
Orrofe, lekufka, funte, mware be. 


CONJUNCTIVUS sivE OPTATIVUS MODUS. 


Prafens DI:mum. 
Singul. Mon litjab, litjab, fm, jag fan eller må wara. 
Todn litjah, fr, bu må mata. 
Soda litja, £t, Pan fan eller: må ara. 


Dual. Plural. 
Måi lijen, nos «ambo fmur. Mije litjebe /. litjabe, 
Tåi litjabeten. Tije litjabet. 
Sài lijaba. Sie litjeh. 


Prafens II:dum. 
Singul. Mon litjab 
'Todn litah | orromen, &c. 
Sodn litJa | 


Imperfetclum. I:mum. 

Singul. Mon lulib, lublub, efem, jag wore. 
Todn lulih f- lubluh, effer, du more, 
Sodn luli f. lublu, effet, ban more. 


Dual. Plural. 
Måi luluimen f. lulimen. Mije luluime /. lulime. 
Tái luluiten f. luliten: Tije luluite f. lulite. 
Sài Juluikan /. lulkah. ^ 'Sije lulun, lublun f: lulin. 


h 2 Im- 


| 





LX 


(SN, cm» 


Imperfeélum 11:dum. 
Sinzul. Maa lulib. orrot, effem f. fo?em, jag fPulle ware. 
Todn lulih orgot, «//er, bu (Fulle wara. 
Sodn luli ozrot,. effet, ban ffulle mara. 
Dual, s Plura o7 
Mii lulimen | Mije lulime [ 
Tài luliten orrot. | Tije lulite | Ortot. 
Så: luikan || 2 Sie lulin 
Perfetlum. — — 
Singul Mon litjab orrom, fuerim, jag fat Bafma arit. 
Todn litjah orrom 
Soda lia | : 
Dual. Plura? os 





: Mii Ben orrom &c. :Mije litjabe orrom, &v- 


Plusquamper feftum. 
Singu. Mon .lulb orrom,  fusffem, jag hade warit, Te 


Futurum. 
Singul. Mon kalkatjab orrot, fuere, jag ffal mål ware. 
Todn kalkatjah | ortot. 
Sodn kalkats. | M 
Dual. ts | Plura. 
Måi kalkatjen TN Mije kelkatjebe 
'Tài kalkatjebeten | orrot. "Fije kalkatjebete | ortot.. 
Sài kalkatjeba. Sije. kalkatjeh 
Alterum Faturum. 
Sing. Mon kalkib 
"Fodn kalki orrot. 
| Soda kalkai 
Dua? Plural. 
Mii kalkaimen /. kalkimen Mije kalkaime ' 
Tåi kalkaiten f. kalkiten , | orrot. Tije kalkaite | orrot. 
Sài kalkaikan, /. helkikan. Sie kalkin . k 
| INFINITIVUS MODUS. 
Prefens & imperf. Orsot, effe, at mata, 
Futur. Orrot kalke&, futurum effe, at fFoía iara. 
Gerund. Orron, erroten, med eller under bet man dt. 
Supin.  Orrotjet, ozroman, til af mata. 


 Par- 


(SB) GG) | .LXI 


PARTICIPIUM. 
Praef. | Orroje, ens, qui cff, ben fom år. 
Praterit, Orrom, 'quí fuit, fent bat marit *). 
Futur. —— Orrojaífa, futurwe, qui erit, den fom (Fal wara, 


CONJUGATIO EJUSDEM VERBI CUM NEGATHO. 
Prafens. Indicativi. 
Singul Ib le, won fum, jag år ide, 
Ih le, son es, bu år ide. 
I le, nos ef, ban dr icke. 





Dual. Plural. 
Áhn | Epe . 
Epen | le. Epet [ le. 
Ápah Åk c 


Prefens. H:dum. 
Singul. Ib le 
Ih le 

Ile 


: Imperfeltum I:mum. 


Singul. Fb lam, mon eram, jag war idt, 
Ih lam, e» erar, du mar ide, : 
I lam, nos erat, ban war ide. 


orromen €$c. 





Dual. Plura 
Eimen Eime 
Eiteu lam. - Eite lam. 
E;jhg Áh 
Inperfebtum Secundush. 
Singul Ib lanx 
Ih lam | erromenp. 
I lam | 
Dual. Plural. 
Eimer lam orromen fc. Eime lam orromen &c: 
| h 3 Per- 

















+) Detta år tillika fifone et nomen fubftantie 
vum, fom góres af verbum, och utmårker 
fjelfva tilftàndet eller fórlóppet af et ting. 
Orromen, fom här 2:ne gånger förekommer ir 
lecativus calus håraf. Se prater. particip pafliv. 


*) Eft fimul quaft nomen fubftantivunt a ver- 
bo formatum ipfumque a&um vel ftatum 
denotans, eujus locatlvus cafus ef orromen, 
«ui in boc paradigmate bis occurrit. — Cfr, 


prater, particip. paff. verborum regularium, 





LXII (5 S-Y) 














Perfetium. 
Singul. Ib le 
Ih le orrom. 
| I le 
Dual. Plural. 
Åhn | Epe 
Epen |^ le orrom. Epet le orrom. 
Ápah h 
Plusquamperfetium. 
Singul. Ib 
Ih lam orrom. 
I 
Dual. Plural. 
Eimen lam orrom €f*. Eime lan orrom &e. 
Futurum. 
Singul. Ib kalka 
Ih kalka orrot, 
lkalka *! 
Dual. Plural. 
Áhn kalk Epe kalka 
Epen kalka Orrot. . Epet kalk | ortot, 
Ápah kalk Áh kalk 
1 IMPERATIVUS. 
Singular. Dual. 
Elom orro, ne fm, toate ej jag. Állon orro. 
Ele f. ale orro, non efto, voate ej bu. Álloten orro. | 
Ellus f. állus orro f. orrus. Állufkan orro f. orrus. . 
Plural. 


Állob orro, ne fimus, låt of ej marta. 
Elet f. alet orre, son effote, waren ej. 
Állus oro f. orrus, son fumto, be mare ide. 


CONJUNCTIVUS MODUS. 
Prafens I:mum. 


Singul. Ib 
Ih | litja. 
I 
| Dual. Plural. 
Áhn litja ee. : 'Epe litja &fc. 


Pra- 





(gy ^5 (By) : LXIII 
ss: Prafens II:dum. 








Singul. Ib 
Ih litja orromen, 
I 
Dual. Plural. 
Áhn litja orromen &e. Epe lita orromen &. 
Imperfettum | I:mum. 
Singul. lb 
Ih lulu f. lul. 
! I 
Dual. Plural. 
Åhn Epe 
Epen | - lulu f. lul. Epet | lulu f. lul. 
Ápah nd Åh 
Imperfeblvum HT:dum. 
Singul. Ib lulu f; lul orrot te. *) 
Dual. Plural. 
Eimen Eime 
Fiten lulu orrot. Eite lulu orrot. 
Eika Áh — 
Perfeffum. 
Singul. Ib litja 
. Ih litja orrom. 
« - I litja 
Dui? Plural. 
Áhn litje orrom t$. Epe litja orrom €. 
Plusquamperfettum. 
Singul. Ib . 
Ih Inlu f. lul orrom. 
I | . 
Dual ^ Plural. 
Eimen lulu /. lal errom £c. Eime lulu f. lul orrom €. 
f Futurum. 


Singul. Ib kalkatja f. kalkats | . 
Ih kalkats f. kalkatja | 99 
I kalkats orrot. 


| Dual. 





+) Vel contra&e orvoluiu &e,. 


LXIV 0) (G) 


TR rn aa nn amm 














Dual. , Plural. 
^ Áhn Epe 
Epen- | kalkats orrot. Epet kalkats orrot. 
Ápah Áh 
Alterum: Futurum. 
Singul. Y kalkib 
I kalkih | orrot. 
I kalkai 
Dual. Plura]. 
Áhn f. i kalkaimen I kalkaime 
Y kalkaiten orrot, >” 1 kalkaite | Qtrot. 
I kalkakan I kalkin: 





| INFINITIVUS MODUS. 

Pref. & imperf. I orrot, non effe, idé mata. 
Futur. I kalket orrot, nom fuhurum cffe. 
Gerund. I orron. 

Supin. I orrotjet, i orroman. 


. PARTICIPIUM, 
Praef. Yorroje, qui nou ef, ben fom ej dt. 
Pret. Orrok, orroteke /. orrotkenna, qui nom fuit, ben fom ej bat tearit, 
Futur. Y orrojaffa, mon futurur, qui won erit, ben fam ej (Tal mara. 
Orrot , quando idem eft ac manere, Nár orrot betyder fórblifva, blir det i 
ab hoc paradigmate in quibusdam tem- nágra tempora och perfoner annorlunda 
poribus & perfonis recedit, e. gr. conjungerat, til ex. ' 


INDICATIVI PRAESENS. 
Singul. Orrob, maneo, jag förblifiver. 
Orroh f. todn orroh. 


37 


Sodn orro. 
Dual. Plural o. 
Måi orroi. : . Mije orrobe. ; . 
'Tåi orrobeten. - Tije orrobete' f. orrobet. 
Sài orroba. Sije orroh. 


Jmperfetium I:mum. 
Singul. Mon lijeb. | 

'Todn orroh & lil. 

... Seda.onoL  . ME . 

D Dual, 





($5) 
Dual. 
Måi orroimen. 
'Tái orroiten. 
Sài orroikan /. orroika. 





(38) 


Plural. 
Mije orroime. 
Tije orroite. 
Sije lijen f. orron. 


Perfeffum. 
Mon leb orrom :$:. 


PR/ESENS CONJUNCTIVI. 
Singul. Mon orrotjab. 
Todn orrotjah /. orrots. 


Sodn orrots. 


Dual. 
Mii orroijen. 
Tài orrotjeben f. orrotjebeten. 
Sài orrotjeba.. " 


Plural. 
. Mije orrotjebe. 
Tije orrotjebet. 
Sije orrotjeh. 


Imperfeclum I:mum. 
Singul. Mon orrolim. 
'Todn orrolih. 


Soda orroli. 


Dual. 
Mii orrolulun. 
'Tái orroluluten. 


Sài orroluluka f. orrolika. 


Plural. 
Mije orrolime. 
Tije orrolite. 
Sije orrolin. 


Imperfettum IT:dum. 


Mon lulib orrot Gc. *). 


Paradigma Conjugat. verborum regularium in ef. 
ACTIV UM. 
INDICATIVUS MODUS. 


| Prafens. I:mum, 
Singul. Mon etíab, amo, jag dfjPat. 


'Todn etfah, 
Sodn etfa, 
Dual. 
Mii etfen. 
Tài etfebeten. 
Sài etfeba. 


i 


ama, 
anat , 


bu åljfar. 
ban dliPar. 
Plural. 
Mije etfebe. 
Tije etfebet f. etfebete. 
Sije etfeh. 
Praz- 


————————€— ERE e ERU 
*) luperfe&t. indicativ. cum negativo, dti — *) kuperf. indicat. med negativ. idejib errog 


erro &c, Vid. infra erfez. 


m. m. Se erfer. 


. 
a 
*^ 
E 
» 


LXVI 


(8) MEM (£) 
Prefens II:dum. 


Sing. Mon leb etfemen, in eo fum ut amem, in amando eccupatur fum, 





.Todn leh etíemen. (jag håller på ålffa. 
Sodn le etfemen. . | 
|... Dual. Plural. 
Mii lån Mije lepe 
Tài lepen | etfemen. Tije lepet etíemen. 
Sài lepa Sije lih 


Imperfettum I:mum. 
Sing. Mon etfib, amabam, jag áf(Pabe. 
'Todn etfih. | 


Sodn etíi. 
Dual. Plural. . 
Mii etfimen. Mije etfine. 
Tài etfiten. Tije etfite. 


Sije etíin. 
Imperfetfum I T:dum, 
Sing. Mon lijeb  ! 


Sài etlika. 


'Todn lih ' etíemen. 
Sodn li f. lei 
Dual. Plural. 
Måi leimen | Mije leime I 
'Tái leiten. | — etfemen. | Tije leite etfemen. 
Sài leika | ! Sije ljen. 
Perfettum. | 
Sing. Mon leb etfam, amavi, jag bar dfffat. 
'Todn leh | etam. 
. Sodn le 
pua - Plural. 
Mii lin | Mije lepe  ! 
'Tài lepen etlam. Tije lepet etfarm, 
Sài lepa Sije lih 


Plusquamperfetfum. 

Sing. Mon lijeb [ 
Todn liih lih |  etfam, 

Sodn li f. lei | 





LXVII 


Ce) (SD) 

















. Dual. Plural. 
Måi leimen Mije leime 
'Tài leiten etíam. Tije leite etam. . 
Sài leika Sije lijen 
| . Futurum. 
Sing. Mon kalkab 
'Todn kalkah etfet. 
Sodn kalka 
Dual. Plural. 
Mii kalken Mije kalkabe 
Tài kalkabeten etfet. Tije kalkabet etfot, 
Su kalkaba Sij kalkeh 
IMPERATIVUS MODUS. 
Singul. Efom , | amem, — áljfe jag. 
Eife, etfoh, | ama, ålffe du. 
Edes f. etos, amato ille, ålffe an, 
Dual. Plural. 
Etfon. | Etfob. 
Etfoten, etfen. Etfote f. etfet. 
Etfofe, etíus, etfes. 


Etfofka /. etfofkan. 
CONJUNCTIVUS MODUS. 


Prafens. [:mum. | 
$ingul Mon etfijab, mem, jag må díjfa. 
Todn etfitjah. ! 


Sodn etíits, | 
. Plural. 


Mije etfitjebe. 
Tije etfitjebet. 
.Sije etfijeh. 
Prafens IH:dum. 
Singul. Mon litjab 
| Todn litjah 
Sodn litja 


Dual. 
Mii etfitjen. 
Tài etfitjebeteri. 
Sài etlitjeba. 


etíemen. 





Plural. 
Mije litjabe 
Tije litjabet | etfemen. 
Sije litjeh 
$2 | 


Dual. 
Mà litjen 
Tài litjabeten etfemen. 


Så litjaba 
Im- 


LXVIII (€ c | CES) 





























Imperfettum. 
Singul. Mon etfalim f. lulib 
Todn etfalih. f. lulih etíet. 
Sodn etíali — f. luli . 
Dual. | Plural. 
Måi etfalimen f. lulun Mije etfalime /. lulime 
« 'Tái etfaliten. f. luliten | etfet. Tije etfalite — f. lulite etfet, 
Sái etfalika f. luluika Sije etíalulum /. lulun 
Perfectum. 
Singul. Mon litjab 
Toda litjah etfam. 
Sodn litja 0. 
Dual. Plural. 
Måi litjen | Mije litjabe 
Tài litjabeten | etfam. . "Tije litjabet etíam. 
Sài litjaba Sije litjeh 
Plusquamperfe&tum. 
Singul. Mon lulib *) 
Todn lulih | etlam. 
Sodn luli 
Dual. Plural. 
Mii lulun Mije luluime 
Tài luluiten etfam. . Tije luluite | etfam. 
Sài luluika — Sije lulun 
Futurum. 
Singul. Mon kalkatjab 
B 'Todn Kalkatjah | ^ etfet. 
Sodn kalkatja 
Dual. Plural. 
Mii kalkatjen Mije kalkatjebe 
Tài kalkatjebeten etfet. Tije kalkatjebet | etfet. 
Så: kalkatjeba Sije kalkatjeh 
| Alterum Futurum. 
Singu. Mon kalkib |; 
Todn kalkih |  etfet. 
Sodn kalkai 
Dual. 
*) Loco /w// heic interdwm kalkam ufurpa- — 9) I fållet för Ju/ib brukas hår ibland kal- 
tur, quod immobile manet, ut e. gr. 1/04 kam, utan någon fórindring, t, ex. suos 


kalkam , tài kalkam &c, kalkam , tài kalkam, m. mm 


Ce» (SS) LXIX 








Dual. Plural. 
Mii kalkaimen Mije kalkaime 
Tài kalkaiten etfet, Tije kalkaite etfet. 
Sài kalkaika Sije kalkin 


INFINITIVUS MODUS. 
Pref. t$ Imp. Etfet, "amare, at åtlffa. 
Futur. — Etfet kalket, | amaturum effe, at (Poía diffa. 
Gerund. Etfemin, etfen, nando, med at åljfa. 
Etfeten, in amando. 
Supin.  Etfatjet, etfeman, amarum, til at ålffa. 


PARTICIPIUM ACTIVUM. 
Pref.  Etfeje,  amanr, ben fom álffar. 
Praeter. Etiam, gui amavit, den fom Dar dí(fat, 
Futur.  Etfejafla, | amaturus, den fom (Pal áljPa. 


PASSIFVU M. 
INDICATIVUS MODUS. | 
Prafens I:mum. 
Singul. Mon etfetowab, /. etfetuab, amor, jag äffas. 
Todn etfetowah ; f. etfetuah. 
Soda etíetowa, —/. etfetua. 


Dual. Plural. 
Mii etfetuen  /. etletowen. Mije etfetowebe. 
Tài etfetuebeten /. etfetowebeten. Tije etfetowebet. 
Sài etfetoweba. Sije etfetoweh. 


Prafens Il:dum. 
Mon leb etfetowomen £c. 
Imperfebtum I:mum. 
Singul, Mon etfetowib, amabar. 
Todn etletowih. 
Sodn etfetowi. 


Dual. | Plural. 
Mii etfetoweimen. Mije etfetoweime,. 
Tài etfetoweiten. Tije etfetoweite. 
Sài etíetoweika. Sie etíetowin. 


Imperfeffum I T:dum. 
Singul Mon lijeb etíetowomen ec. 


1 3 Per- 





LXX (8) (6) 
| Perfetium. 
. Singul. Mon leb etíetowum f. etfetum, | amatur fum. 


'Todn leh | 
Sodn le | etfetowum. 














— Dual. Plural. 
Måi lin etfetowum €. Mije lepe etfetowum tc. 
Plusquamperfettum, 
Singul. Mon lijeb etfetowum €. 
Dual. | Plural, 
Måi leimen etletowum €. Mije leime etfetowum €f. 


Futurum. 
Sing. Mon kalkab 
'Todn kalkah etfetowet 6c, 
Sodn kalka 


IMPERATIVUS MODUS. 


Singul. Etfetowob, | amer,  bfifroe jag di(Tab, 
Etfetowoh todn, amator ru. 
Etfetowos, | amator. illc. 

Dual. | Plural. 
Etletowon tnåi. Etfetowom mije. 
Etfetowoten tái. Etfetowote tije. 
Eetowofka fåi. Etfetowofe fije. 

CONJUNCTIVUS MODUS. 
" Praefens I:mum. 
i Singul. Mon etíetowotjab. 
Todn etfetowotjah. 
Sodn etfetowotja. 


Dual. 2 - Plural. 
Måi etfetowotjen. Mije etfetowotjebe. 
"Tài etfetowotjebeten /. etfetowotjeten. Tije etíetowotjebet. 
Sài etfetowotjeba. Sije etfetowotjeh. 
Prafens [T:dum. | 
. Mon litjab etfetowomen ee. 
Imperfeclum. 
Singul. Mon etfetowolim /. lulib 
Toda etfetowolih f. lulih etfetowet. 


Sodu etfetowoli f. luli 
Dual. 


(e «9 LXXI 








Dual. | Plural. 
Mii etfetowolimen /. lulimen Mije etfetowolime /. lulime 
Tii etfetowoliten f. luliten | etfetowet. "Tie etfetowolite /. lulite — |etfetowet. 
Sii etíetowolika /. lulika Sij etfetowolin f. lulin 
Perfettum. | 
Mon litjab etfetowum t5'c, 
.  Plusquamperfetfum. 
Mon lulib etíetowum ec. 
Futurum. 


Mon kalkatjab etfetowet €. 
iterum. Futurum. 
Mon kalkib etfetowet ec. t 
INFINITIVUS MODUS. 
, Pref. & imperf. Eifetowet, amari, Hbifwa d(Fab, 
Perf. & plurqu. Eietowum orrom. 
Futur. Etfetowet kalket, amatum iri. 


PARTICIPIUM PASSIVUM. 
Preter. Etfem, etfetowum 6&5 etfetum, | amatur, åfffad. 
Futur. Etíemes, etíemas, | amandus, den fom (fat åtffag. 


Cum negativo verbum er/ez hoc «Når et neknings- ord tillåttes, conjuge- 
modo conjugatur. ras erfet fáledes. | 
INDICATIVUS MODUS. 
Prafens. I: mum. 
Singul. *) Ib etfe, mon ame, jag åtffar ife, 








D | etfe. 
Dual. | Plural. 
Åhn . Epe 
Epen etfe. Epet etfe. 
Ápah AR - 
Prafens I:dum. 
Singul. Ib 
Ih I. le etfemen. 
I 
| Dual 
*, Pronomina perfonalia & omitti & adjun- ^ *) Pronomina períonalia kunna både tilfittas 
gi poffunt, och utelemnas; | 


LXXII C | GS) 
Dual. Plural. 
Áhn le etfemen &e. N Epe le etíemen £c. 


I mper f«&um I:mum. 
Singul. Idtjib etíe, «on amabam, jag åffFade ide. 
Idtjih etíe. 
Idtji 
Dual. Plural. ' 
.Eime 
| e 





Eimen 
Eiten 
Eika 





Imperfetlum. I1:dum. 
Singul. Yb 
Ih 

I 


lam etfemen. 





Dual. Plural. 
Eimen Eime 
Eiten | Jam etfemen. Eite 
Eika Áh 
Perfettum. 
Singul. Ib le etam, | mon amavi. 
in | le etfam. 


'" Dual. Plural. 
Áhn le etfam &c.  Epe le etfam €e. 
Plusquamperfectum. 


Singul. Ib lam etam, | ton amaveram, &$c. 
Dual Plural. 


Eimen lam etfam ce. Eime lam etfíam €$e, 
Futurum. 


Singul. Jb kalka etfet, sow amabo, Ui. C. 
Dual Plural. 


Áhn kalka etfet && eo Epe kalka etfet 6c. 


IMPERATIVUS MODUS. 


Singul. Elom etío, ne amem,  ál(fe ej jag. 
Ele f. ale etfe, sos tu amato. 
Ellus f. állus etfo v. etfus, ille nen «mate. 


lam etíemen. 





- 


Dual. 





628) LXXIII 
Dual. ” | 


|... Plural. 

Allon etfo. Állob etfe, ne amemus. 
Álloten etío. ) Elet f: alet etfe. 
Állufkan etfo f. etfus. Állus etfo /. etíns. 


CONJUNCTIVUS MODUS. 
Prafens D[:mum. ' 
Singul. Ib etfitja. 
Ih etfitja, 
I ets. 
Dual Plural. 
Áhn etfije. Epe | 
Epen etíifje. | Ep 
Ápah etíiga. | . 
Prafens IT:dum. 
Ib lita etfemen e$. . 
Imperfetium. 
Singul. Tb 


Ih | etfalulu f. lulu etfet. 
I 
Duaf. 


Plural. 
Áhn. £f eimen : 


Epe & eime 
Fpen & eiten |) etíalulu f. lulu etfet.— Epet £5 it | etfalulà f. lulu etfet. 


Ápih & eika 
Perfetfum. 
Sinrul. Ib lija etam £c. 

Dual. e | Plural. 
Ahn litja etfam fc. Epe litja etfam &c, 
Plusquamperfetlum, 

. Singul. Ib lulu etíam £c. 
Dual. Plural. 

EKimen lulu etfam te. Eime lulu etfam tfc. 


Singul. Tb 


Ih kalkatja f. kalkats etfet. 
I | 
Dual. Pluval. . 
Áhn kalkatja 4&7 kalkats etfet Fe. , Epe kalkatja f. kalkats etfet &e. 
! | À -w— E dlite- 





> LXXIV ($$) , (€) 
Alterum. Futurum. 
-. I kalkib 
I kalkih etfet &fc. 
I kalkai 
INFINITIVUS MODUS - 
Pref. & imperf. Y. etíet, non amare &c. 
PARTICIPIUM NEGATIVUM *. 


Pref. tf prater. Eiíck I etfetken vel etfetkenna, son amans, & qui son amavis, 
| den fom ej ålffar, den fom ej Gar. áfffat, 


PASSIVUM. 
INDICATIVUS MODUS. . 
Prafens I:mun. 
Ib etfetowa tc. 
Prafens II:dum. 
Ib le etíetowomen 6&$e.:. > 
Imperfetlum. I:mum. 
Idtjib etfetowo €'c. 
Imperfttium. IT:dum. 


Ib lam etíetowomen 6r. 








Perfectum. 
Singul. Ib le | leb 
Ih le etfetowum, f. etfek leh 
I le | le te. 
Plusquamperfectum. 
Singul. Ib lam etíetowum, /. etfek lijeb tc. — 
Dual. | Plural. . 
Kimen lam etfetowum, f. etfek leimen t£c; Eime lam etfetowum, /. etfek Jeime Se. 
Futurum. 


Ib kalka etfetowet £c. . 
IMPERATIVUS MODUS.. 
/ Síngu]. Elom etfetowo, | snow amer. 


Ele -£. ale edetowo, tu nom amator. 


Ellus /. állus etfetowo f. etíetowos, | som emeter. 
Bus. 


RR 


9) Ef & aGive & psfüve voi, — | +) År lika både i a&ivo och paffivo. 


c <A 





Dual. Plural. 
Ållon Állob 
Álloten etíetowo. Elet f: alet .| | etfetowo, 
Állufkan Állus 


CONJUNCTIVUS MODUS. 
Prafens. I:mum. 
Singul Ib etfetowotja tc. 
Dual. Plural. | 
Áhn etfetówotjé ec. Epe etíctowotje Gc. 
| "Prafens II:dum. P 


Ib litja etífetowomen ec. 


Imperfettum. 
fingul. Ib 
Ih | etíetowolulu f. lulu etfetowet £&fc. 
. I -— 
Perfetiusm. 
Singul. Etfek litjab / ib lita etfetowum Ue. 
Plusquamperfettum. 
Singul Etfek lulib f. ib lulu etfetowum €. 
| Futurum. — 


Singu?. Ib kalkatja etfetowet &. 


Alterum Futurum. 
Singul I kalkib etfetowet te. 


INFINITIVUS. 
Praef. & imperf. I etfetowet &e. | 
Praeteritum particip. paff. negativ. 
Edek & i-etfetowum, | nen amatus. 

Quedam ex his verbis in Paffivo Af deífa Verba blifva fomlige uti Pas 
contrahuntur, & definunt in Infiniti- fivo fammandragne och ándas i Infiniti 
vo in er, ut e. gr. kullor, audiri, a kullet, vo på ot, fáfom til ex. kullot, höras, af 
audire. Pa/fot, affari, a pafet. Tåbdot, kullet, höra. — Paffot, fiekas, af pafftt. 
fentiri, a zd/der &c. que Paffiva eo- Tåbdor, kånvas, af tåbder, m. fl. hvilka 
dem modo conjugantur, quo Acti- Paffiva blifva conjagerade likafom | Adti- 
vum verborum in ot. vum af de Verba, fom lyktas på er. 

Verba hujus Conjugationis diffylla- ^ De tváflafviga Verba på er, fom haf. 
ba, quorum in penultima eft v, (non va i förra flafvelfen et u, (men ej ui 
M & wo) paululum ab hoc paradig- och we) afvika litet ifrån denna Conju 

| sna- k 2 ! gauon 





nxrvi SE LE 
mate in nonnullis '"Femporibus & Per- gation i viffa "Tempora och Perloner, 
fonis defle&unt. Exemplo rem illu- hvilket man vill med exempel vifa Af 
ftrabimus: ab Infinitivà Prefenti juk- Infinitivi Prxíens jukker , dricka, blic 
ket, bibere, fit 





Imperfet?. indicat. 4v. , 
&ingul. Mon jukkib 
'Todn jukkih. 
Sodn jukkai. 

- DBewal . ! Paral. 
Mår jukkaimen. | Me jukkaime. 
"à: jukkaiten. Tije jukkaite. 
Så jukkaika. ) Sije jukkin. 

Pra fens Conjanttivi.. 
Sisgul. Mon jukkatjab. 
"'Todn jukkatjah. 
! Sodn jukkats. 

Dual Plural. 

Må: jukkatjen fe. ” Mije jukkatjebe t$e. 


Duperativ. 2:da perf. Jukka. 
put Gerund.  ]ukkaten, — i» Dibende. . 
Praef. indicat. pa[fv. 
Jukkatowab & jukketowab t$. 
Prafens congun£livi. 
Jukkatowotjab. Efe. | 
Praterit. particip. pa[fv. 
Jukkatowum €f jukkatuwm. 
Praf. indicativi cum negativo. 
Ib jukka €&fc. *) 
Praterit. participii negat. 
| Jukksk. - 
: dem faciunt nonnulla alia Verba,in = Nigra andra Verbo med 2 ; förra fiol: 
quorum penultima eft 4: in his funt velfen göra detfamma: hiribland dro sak- 
sakhet pergens kelter. tjadnet & ex illis, kes, parget, kalket, tjadnet lamt, af de 
Que: e jabent, fokket, licet mokRer,bk- med o, fokket, ehure wmokRet, lokket, 


ket 4 r åke 








+). Nunquam non, in. forma Negativa verbo- — 9) Uti Conjugatiot; med Negativa blir altid 
pum , e: finale in a vertitur, &, in Verbis e, når: det år -den fita: bokftafven, 
eun o, in e. til a och, uti, Verba med. o, til &. 


GS c | 
ke, råkket & fere omnia reliqua diffyl- r4kAer och máft alla de öfriga tváflafvi- ' 
laba cum o & 4, in modo allatis & plu-, ga. ord med o och Z, i de anförda och 
ribus Temporibus & Perfpnis, in fe- Hera Tempora och Períonz, áfven hafva 
quenti quoque fyllabe ament o aut 4: i den fednare flafvelfen et o eller 7. Tik 
Exempli gr. råkkes , okkes habent in ex. rákkcet, lokket. hafva uti | 
fudicativi prafenti: ! 

$isru Moa råkkåb, roge, lokkob, leg 

Toda r&kkih, lokkoh. 

Sodn rákka, lokka. 


Dual. Plural. 


Mår råkken, lokken. 
Få: råkkåbeten, lokkobeten. 
Så råkkåba, lokkoba. 


Mije råkkåbe, lokkobe. 
Tije råkkåbet, lokkobet. 
. Se råkkeb, lokkek. 


Praf. II:dum. Mon leb råkkåmen, lokkomen 6c. | 
Imperf. Sing. Mon råkkib, lokkib. | . -. " 
| Fodn råkkih, lokkih.' | 
| Sodn råkkår, lokkoi (fec. 
Perf. Mon leb rikRám, lokkom tfc, 
Gerund. Rákkámin, lokkomin. / 
Pref. indicat. neg. lb råkkå, lokko 6c ^" ^7 


DE VERBIS IN of. Om VERrRBA På er. 

Ila Verba, quorum Infinitivus inot — De Verbe, fom uti Infinitivo lyktas på 
dfinit, ut zjuowot, tjodtjos &c. alte- oc, låfom tfuetot, tfodrfot, m. B. utpóxt 
rm conftituunt Conjugationem , quie. re den andra Conjugation, hvilken likvåk' 
tamen a priori vix, nift in Imperfetto ' ej videre, ån i Imperfefto Indicat. Adtivi; 
lodicativi Activi differt, & qued, loco. år fkiljaktig ifrn: den. förra, famt dåruti;' 
vocalium ultime fyllabe a, t8 i. heic at man hår har e, à flállet för Vocalerna 


Kperias o, e. gr. 4, € och £, i fifla flafvelfen, fáfom t. ex. 
AÁcTrIVvUM. f 
Indicat. praf. Sing. Mon fwalkob, fagella. 
'Todn fwafkoh. 
Sodn fwaíko. 
Dual Plura. 
Mit fwrafkoa. Mije fwafkobe. 
"Tài fwafkobeten. "Tije fwafkobete, 
Sår fweafkoba. ! Sije fwafkeh. 
Prefens: 2T-dumr. | 
Mon leb fwaflomen tfc. | 
. k 3 Dsper- 





LXXVIIT 


em | 


Imperfettum. 








Singul. Mon Íwafkob. 
Todn fwafkoh t$ fwafkoih. 


Dual. 
MS fwafkoimen, 
' Tài fwafkoiten. 
Sài fwaíkoika. 


Sodn fwafkoi. 


Plural, 
Mije fwafkoime. 
Tije fwafkoite. 
Sije fwafkon. 


Perfclium, 
Mon leb fwafkom tc. 
Prafens indicativi paffivi. 
| Mon fwafkotowab fe. | 
Pra fens: indicat. a£fiv. cum negativo. 


fwafko, ih fwafko, 


i fwafko | &5c. 


Particip. praterit. negat. — Swalkok &«. 


Id obfervandum eft, quando 4» Vo- 
calem prime fyllabe Infinitivi fequitur, 
literam priorem five 4 fupprimi in In- 
dicativo Activi in Ema & IIL:da perfo- 
na fing. Prefentis. In Imperfecto, pre- 
ter I:mam & Il:dam perfonam fingular. 
& Ill:am plural. In imperativo in Ida 
perfona fingular. In Conjundlivo in: 
omnibus Perfonis Prefentis & Imper- 
fecti. In Infinitivo in Gerundio in ten. 


In Pref. Paffiv. & illis temporibus, que. 


inde fiunt,.& exprimi & omitti poffe. 
In Negativa forma omitti in Prefenti 
& Imperfecto Indicativi & Conjunécti- 
vi, tam Active , quam Paffive vocis; 
nec non in II:da perfona fingularis & 
pluralis numeri Imperativi & in Prze- 
terito Participii. Exempli gratia, ab In- 
finitivis admet. habere, lodnot commu- 
tare & tjadnet ligare, in fupra comme- 
moratis fit arab, lonob, tjanab. Ani, lo- 


noi , tjanai , animen, loneimen, tjanaimen, 


anite , lonoite, tjanaite &c. ne, lono,tja- 
na. Anitjab , lonotjab, tjanatjab &c. Ane 
Ui ten, 


Det år at márka, at, når da följer på 
en Vocal i förfla ftafvellfen i Infinitivo, 
blir det förra eller d utelemnadt i Indi 
cativo Adivi uti ríla och a:dra períon. 
fing. Pref. I hela Imperfecto, undanta- 
gandes i rfla och a:dra perfon. fing. och 
3 plural. I Imperativo uti 2 perfon. fin 
gular, I Conjunclivo i hela Praefens och 
Imperfechum. — I Infinitivo uti Gerundio 
på zem. I Prel Paílivi och de "Tempora, 
fom dáraf komma, kan det både utfåttas 
och utelemsas I Negativa Forma ute 
lemnas det uti Prel och Imperf. Indica- 


tivi och Conjunctivi, både i Activo och 


Paflivo. I z:dra perfon. fing. och plural, 
Imperativi och i Praeterito Participii Ne 
gativo. Til ex. af Infinitivis adner, haf- 
va, lodnot, byta och tjadaet, binda, blir 
vid de ofvannåmnde tilfållen anab,-l 
nob, tjanab. Ani lonoi, tjanai, animen, 
lonoimen, tjanaimen, anite, lonoite, tja. 
naste, m. m.  Åne, lomo, tjama,.  Ani- 
tjab, lonot/ab, tjanatjab, m. m. Ane. 
ten. — lb ane, ib lno, ib tjama m, m. 

Pars 








Cet) 


gen. Ib ane, ib lono, ib tjana &c. Parti- 
.ba, hvilka komma ifrån Svenfkan, fom 


cip. azek, Jonok , tanak. Excipiuntur ta- 
men illa Verba , que a Svecana lingua 
derivantur , ut «dao , gratificari, grud- 
sor, perpendere & /adsoret affirmare &c. 
Sünt etiam Adverbia declinabilia, 
ut e. gr. kukken longe, kukket ex lon- 
ginquo, kukkar in longum, ad locum 
remotum &c. Per gradus ut Adjecli- 
va comparantur deíinuntque in Pofi- 
tivo in sr, skz, in Comparat. in bur, in 
Superlat. in su? , mu/fa. Nomini Adje- 
'dtivo dum additur terminatio Jaka, Ad- 
verbium fit, ut e. gr. purak, bonus, 
perakiaka, aliquatenus bene. &c. 
Prepofitiones fere Genetivum ca- 
tantum regunt, nam in reliquis 
fupervacanes fiunt, quorum unusquis- 
que fimul quafr íncludit prepofitio- 
nem aliquam: fcilicet Mediativus ca- 
fus prepofitionem «wm: Locativus in: 
Negativus /fne &c. Cum vero hs fi- 
mul exprimuntur, id per pleonafmum 
fit &, ut oratio eo magis fit perfpicua. 
Conjunéctiones etja, ut, & abma , ne, 
cum Pronominibus perfonalibus Ver- 
borum conjunguntur, ut e. gr. 


Sing. Atjab & 


Atjah & 
t . Atjas. 
Dual. Atjan mái 
Atjebeten, 
Atjaba. 


Sing. Abmam, 


e - LXXIX 


Particip. enck, lomok, tjanak. | De Ver. 


udnor, unna, grudnot, begrunda, fadno- 
Aet, anna, m. fl. åro ifrån denna regel 
undantagna, | ” 


.. Adverbia áro til en del Declinabilia, 


fom til ex. kukken, långt, kukker, långt 
ifrån, kuAkas, långt bårt, m. fll, De 
compareras fom Adjectiva, och lyktas på 
ft och s&t i Pofitivo, i Compar. på but, i 
Superlat. på muf, mufa. Når man tl 
et Adjecliyum lágger ándelfen laka, blir 
dáraf et Adverbium, fáfom til ex. pwo- 
rak, god, puoraklakg, tànmeligen' vl, 
ined mera. | 0 

Prepofiionerne regera: ná(lan endaft 
Genetivum, ty de öfriga Cafus behófva 
dem ej, emedan prepofitiorierne dår áro 
förut lika fom inneflutna, få at Mediati- 
vus betyder med: Negativus tan:  Loca- 
tivus wti, m. m. — Når de tilfáttas, fker 


det endaft til ófverflód och för förre ty- 


delighet fkull. 


Conjunctionerne «je, på det, och 


&bna, at icke, förenas med Pronomina 
perfonalia i Verbis, t. ex. | 
atjam, ws ego, på det jag. 
atjat | 


Plural. Atjabe. 
Atjabete. 
*  Atjafe, atjufije, 


Re cgo. 


Abmah, ammata. 


Abmas, abmafa, 


Bus] Amman mái 
Abmabeten, 
Abmaba, 


Plural. Abmame, ammame. 
Abmabet, ammabet, 
Ábma vd sma fije. 

Ufum 


—À ———— Ae 





2 mat di - 


LXXX CSS) - | (85) 


— —  mmms———— ER 
, Ufum temporum verborum lingue ; . 
Lapponice paucis his exemplis quo- Följande få exempel vifa huru Tem- 
dammodo oftendam. pora verborum brukas i Loppfkan, 
Mon etfab fö kaiket walmoft, ex ani- — Mon etfab fo kaiket Waimoft, jag ä- 


mo illum amo. "kar honom af alt hjerta. 
Maite le todn takkemen? Mon Ieb zjale-.— Maite le todu takkemen? mon Ich tjalemen, 
men, quid jam facis? feribo. Hvad báller du på at góra? jag fkrifver. 


Mon Wwaridnib Jes küffe fodn li manne- — Mon wuiidnib fe káffe fodn li menn. 
^en ivuonai, videbai ilium, eum in il- fen lroset, jag fåg honom, når han höll 
10 effet, ut in Norvegianr abiret. på at fara til Norrige. 

Mangel leb kullam, jutte fodn juo le pf-— Mangel 1eb &ullam, jutve fodn juo b 
tam tokko, ja, jus lijeb aflam, die lijch påtam tokko, ja, jur lijeb aftam, dic k- 
fo tjuowoas, poítea audivi, quod jam il- jeb fo zjunvom, jag har fedan hört, at 
luc pervenerit (peryenteds, &, fi tem- hen redan har kommit fram dit, och, 
poris fpatium babuiflem (habueram), om jeg hade haft tid, hade jag folgt 
illum fecutus effem ( eram ). bonom. | 
ib tete, jus matzit/ab páter to ufa, tå — Ib sete, jus martítjab pret to Infa, il- 
Ken tece., maíte tedn litjab zakkemen. Fus ker tete, maite todn litjab takkemen.. Tur 
dulib tokko pdtet, dic tabb dulib ddijor lulib tokko pdtet, die tabb lhuib drj 
ivwoidnct, nefcio, an ad te venire pos- ivuoídner , jag vet intet, om jag kan komma 
fum neque fcio, quid facias. Illuc fi til dig, ej heller vet jag hvad dn gör. Om 
venirem, illud viderem, jag &ulle komma dit, få finge jag fe det. 

Bkka litjab autebut naute takkam, talle = dkka litjab awtcbut nante takkam, tulle 
4b tete, jus kalkatjab wele suoflet tadb tak. ib tete, jus kalkazjab wele tuoftet tabb tak- 
ket, ita licetantea fecerim, nunc nefcio, Aet, fallån jag kan hafva fà gjort förut, vet 
an amplius audeam (aufero) iftud facere, jag ej nu, om jag fkal våga at mera det göra. 

Pfrrék Jeb mon udne, cibum hodie — Pdrrék feb mon udne , jag har ingen 


non fumft. ting åtit i dag. 

Takkek le anje tat pargo, änfådtum — Takkak le anje tar pargo, detta arbe- 
adhuc eft hoc opus. | ^ fet år ánnn ogiordt. 

Katte etjebt , abma todn jårrå, caveto = Katte etjebt, abma sodn järrå, ska 
ne labaris. i dig, at du ej faller. 

Hádlà musji, atjab setet, dic mibi, Häl munji, ätjab teter, fåg mig, at 
ut fciam. | jag må veta 


Pluribus hac de refcribendi jam non — Hir år ej tilfålle, at vidlyftigare utföra 
eft opportunitas, His igitur concludo denna fzken, utan jag flutar hármed, och 
mihique expeto arbitrium benignum tütber mig Láfarens blida omdöme. Har jag 
Lec&oris, cujus fi quódaátirmmodo fatisfe- varit nog lycklig at kunna fullgöra Hans 
cerim deliderio, opere pretium cenfeam. áflundan, r&knar jag mig för mödan belónt. 

Do 7 ” JOH. J. OHRLING. 


VEN 6$ peg qoem Azar 


^ 


4udce quidem, jag bjuder icke 
en gång til. 

AE, perticula afirmativa I exbortan- 
4i, et bejaknings- och upmuntrings- 
Ord. Abe dele, ita omnino eft, ja, 
få år det. Abe parga rouvo, fefi- 
na quefo, kåre fkynda dig. 

AszjUs, particula afirmar. et bejak- 
nings ord. Abejus tietab, probe fcio, 
jag vet våL 

AsBBEs vel ABBES-Krrje, n. f. Liber ele. 
mentaris 4, B, C,D, A,B,C Bok. 

ABBESET, v.7. exundare , fuper fuera , 
flóda ólver, rinna Öfver. Kare ab- 
bes, vas föperAuie, det rinner öfver 
kårilet. Abbetet, idem quod abbefet. 

Ast, Lyckf. vide Ape. 

AsLEK vel ÅBLEM, acquifrum, afvel, 
det man fórvárfvar fa. Etjen ablek 
le tatt, detta år min egen afvel, Joc 
propria induffria ecquifvi. . 

ABLET, v. a. acquirere, afla, förvårfva 


BAROT, v. 5. audere, våga fi 
Å bjuda til. Ib akta abaro, a 


fig. Pargab mai ik ib mabke able, A ab 


laboro quidem nibil licet ecquiram, jag 
arbetar nog, ehuru jag ingen ting 
förvårfvar. Ib aibmot piebmob al- 
lafen ablet, cibum mibimet non vale 
acquirere, jag år intet i ftånd at fór« 
vårfva mig födan. 
ABLANET, vox ecclekaftica, ufitatior eff 
fakkanet, vide infra. 
ABLETET, idem ac Sakketet, vuolga- 
tet, que vide infra.  Abletet, apud 
Lyckfelenfer , negligere, fórfumma, 
LETEBME, 7. 4. vel ABLETIS, pie 
lat, fom ingen ting fórvárfvar. Áb- 
letis Tj&üive, oriofffmwr bomo, en lag 
buk. Aptfaabletebme, omo nuliur 
eccupationis, en fom ingen ting vil 
göra. Abletub ve! Abletubbu, com- 
par. pigrior, latare, — Abletubmus 
vel -tumus , fuperl. pigerrim, lataft. 
ÅBLETISWUOT, 7. f. pigrit a, láttja. 
ABLETISLAKA , adv. pigriter, lataktigt. 
ABMA, conj. cauff. ne, at icke. Abma 
tab takkat kalka, se id faciaz, at han 
intet må górat. Abmamis idem «e 
ma. 
Asus, 


L 


2 AB 


AsMas, vide ÁMMaS. 

ABMEL, s. f. unicornir, monoceror, en- 

hórning. | 

ABNES, ABDNAS vel ABDNES, n. f. ma- 

teries ex qua quid fabricatur, åmne. 
Propric de ligno, de quo quidquam fa- 
bricandum erit, àÀmnes-ved. Abd- 
nas muor, idem. | Abdnas muoreit 
tjuoppet, c«dere ligna ad fabrican- 
dum deflinanda, hugga ámnes - ved. 
Gum Derivatir propric non nif de ma- 
teria lignea uftata vox. 

AsnDNASTET, v.a. ligna cedere ad fa. 
bricandum idonea , | rudimateriam li- 

neam parare. Hugga àmnes-ved, 
tilvárka, til-yxa. Wadfob abdnaftet, 
eamus cefum ligna ad fabricandum ido. 
nca, låt ofs gà at hugga ámnes-ved. 

AaNxsTASTET, Dimin. idem. 

ABNASTAT]ET, v.a. incipere formare 
quidquam de ligne, begynna at til- 
várka. 

AnNASTEJE, . f. rudis materie concinna- 
tor, tilvárkare. Tjuorpes abdnafteje, 
1ndoctur faber , en ohándig tilvárka- 
re eller Snickare. 

ASNESTEM , rudi: materie paratio, til- 

. várkande, tillagning. 

ÅBRADIJUS vel Lyckf. ABRODI]JES, Stel- 
Ja venerit, lucifer, morgonítjerna. 
Ekketes abrodijes, Stella veneris ve- 
fpertina, aftonitjerna. 

ABRE, s. f. pluvia, ràgn. Abre máke, 
imber, rågnfkur, flagrign. — Abre le 
pitemen, ventura cff pluvia, det blir 
rågn. Abre måke kattjat, de/cendit 

dmber.  Synoanomum t3. apud Borealiores 

. uftatiu.. Rafjo, quod vide infra. 

Apr Kåråtz, Lyckf. picus, hackfpik, 


avis (pecies. 


AD 


ABRES vel ÅBRELAKASATZ, pluviofur, 
ràgnaktig. Abres talke, pluviofa tem- 
poflar , vágnaktig våderlek. 

ABRETEKE, fne pluvia, rágnlós. 

ABROTET vel ABROT , v. ». pluere, råga 
na, /ynom. Rafjotet. lkon talle 
abrota, pluit foris, det rágnar ute. 
Ikto abroi äbbå piiveb, Perí pluebat 
per totam diem, i går rágnade det he- 
la dagen. ' 

AsROGÁTET, v. n. plucre incipere, bór- 
jaatrágna.  Synem. Rafjogátet. 

ABROTASTET , v... Dimin. parvum plue- 
»e, rågna fmátt, dufka,  Abrotafta 
unnanatji, pur pauli/per, det råg- 
nar litet fmátt. Symm. Dåinget. 

ÅDDA, Ápnbak, ÅDDOK, ÅDDES ud 

, ADS, nomen propr. virile. Andreas. 

ADDAM, ÅDBA & Lyckf. ADDEM vel 
JADDEM, ». f: medulla, mårg. : Ad- 
damab niammaftet, medullam ex fuge- 
re, fuga ut márgen: Item: maciom in- 
ducere, gÖra en mager. Obf. Addam, 
ctiam appellantur. offa pedum EF eruva 
Renonum Cf aliorum animalium cfculen- 
torum, medulla referta. Addamit tjà- 
fket, findere effa, quo poft erus mc- 
dulla, klyfva márg-ben. 

ADDAMESNE, ÁDDAMIN, guaf ÅDDA- 
MI -SISNE vel -SIN. In offibus , ( fub- 
intellecla medulla) medullefus, vel qui 
medullom in offbur babet, pingvis non 
tamen obefus >: de ansmalibus ef euleutis. 
Mirg-fet, fom har márg i benen, 
lagom fet. Ságes om åteliga krea- 
tur, e z.  Addamin le tatt pátfoi, 
rangifer tam pingvis, ut efus fir édo- 
seur. Obf. Addamefne, Addamin, 
vicem fupplet neminit adje&tivi adpe- 
fJito fomper verbo Sum, qued keppesnice 

dici- 


AD 


AD 3 


dicitur les omi/fo autem verbo Sum, ade ADNARES, ». f. vide ADNÁRES. 
jetive ufurpatur adha, c. g. adha pát- ApNEM, 2. f. ufurpatio, brukning, nyt- 


foi, Reno pinguior. 

ApHASMOUVET vel ADDASMOÉT, v. I. 
pinguefcere, blifva fet, få mårg. Juo 
le adhasmouvum, jam pinguior fa- 
Aus cf , han år blefven fet. De ani- 
mal. efcul. 

ÅDHASMUTTET. Dimin. idem. 
ÅDHASTUTJET, v. ». pinguefcere, blif- 

^. vafet. 

ÁDRATEBME vel ÁDDATEME, 5.4. ma- 
cer, mager.  Quaf fine medulla, nam 
-tebme vel -teme, in fine vocir, vicem 
fupplet particule privative f.negative. 

ÅDDATES vel ADDETES, ».a. Idem. Ad- 
dates pjárgo, cero macilenta. 

ÁpDAN, vel ADDANES, 7. f. refpiratio, 
andedrágt. 

ÁDDANADDET , ve] ADDANUDDET, v. 2. 
dicitur de illo. qui graviori morbo af- 
ficfur fpiritum ducere quaff non valet 
6 animam videtur effe exbalaturur, 
kikna, förlora andedrágten.  Sutte 
pale addanaddi, /epiur illi ref/piratio 
intercludebatur. | Mo. mana ikto ad- 
danaddi, infans meur beri. quafé in a 
gone mertis erat, låg likafom i fjàl- 
taget. — 

ADDANET , v.n. refpirare, fpiritum du- 
cere , andas. 

ADDEGAR , v.7t. defellivum 65 infietlibile. 
ldtjib addegar, o» obfervabam, non 
putaram, jag gaf ej akt dárpà, kom 
det ej ihog. 

ADET, vel Ápzr, v.a. Lyckf. vidc hadet. 

ÁpEJE, n. a. vide hadeje. 

ÁDELES ALMA, vir nobilir, generofur, 
adelsman. 

ÁDNATAKES, 9 4. vide ANATAKES, 


tjande. Táfljen adnem, 4cfpedtur, 
fórakt. 


ADNEMAS, n. a. Lyckf. qui teneri poteft, 


fom kan hållas. 

ADNET, vel Lyckf. ÅNET, v. a. babere, 
poffídere, hafva, befitta. — Adne tab 
kirjeb, babear bunc librum, haf eller 
behåll denna boken. Item Ufurpa- 
re, uti, bruka, nyttja. Ets le todn 
tab adnam, ip/e illo ufus es. — Item, 
babere fibi aliquem vel aliquid cura, 
låta fig värda om någon perfon el- 
ler nágon ting. I fodn mo ane ai- 
molaka, mos ite juflam mei gerit tu- 
ram, han vårdar fig ej rátteligen om 
mig Item , eflimare , várdera, fkatta, 
I fodn tab manneken ane, nihili id 
facit, han fátter ej vårde dárp&. Ad- 
net puoren, pahan, táffjen, i» bonis, 
malir, pro mibilo ducere, fkatta för 
godt, fór ondt, fór ingen ting. Ai- 
mon adnet, fervare, non perdere, haf- 
va i behåll, icke förlora. 

ADNELET, v.a. retinere, cohibere, vefre- 
nare, hålla qvar, hålla tilbaka. Ad- 
nelet ålmab kapteft , de pallio virum 
retinere, Adnelet herkeb, refrenafe 
TCNHO"99A. 


ADNALASTET, v. 4. Dim. ab Adnelet, 


efique ejusdem ff gnificationir. 
ADNEST , adv. valde, baud parum, tám- 
meligen.  Adneft ftuora álma, «uir 
magnus fatir, tàmmeligen ftor man. 
ApNESTET, v.a. Dim. a verbo adnet, 
quod vide fupra. hafva nágot litef. 
Significat etjam apud Lyckf. Opus ba- 
dere. behófva, pro quo zamen ufu ma- 
gir receptum eft, tarbahet. 
A 2 | ADNE- 


4 AD. 


ADNETET f. ANETET, v. a. tenere, hål- ÅDTJEKJE, a a. muperur, recens. — Ad- 


la, hålla uti. Anet tab kirjeb, tege 
. bunc brum. Item, anetete. mo bu- 
dait, fervate precepta mea. Adneto- 
wet, paff. teneri, hållas. . 
ADNETATTET, f. ANETATTET, v. f. 
baberi vel ufurpari poffe, ufui idoneum 
efe, kunna brukas, vara brukbar. 
I:em, facere ut aliquid ufurpetur , làta 
: någon ting brukas. 
ADNETAPTA ,f*.&. Lyckf. vidc adneteke. 
ADNETEM, n. f. vox ecclefieflica.  Jub- 
melen pajas adnetem, fu/leutatio Di- 
vita, Guds uppehállande. 
AnNATUS, f. ANATUS idem. — 
ADNETS, quaf adnetus, s. f. kyckfel. 
axfía, handbáll. | 
ADNETEKE, f. ANETEXE, 9.4. quí non 
eff tritus, novus, non ufurpatur, ny, 
obrukad. Tat kapte le aneteke, sun- 
quam boc pallium ufurpatum cff. 
A»nNo, f. interdum apud Aufiral. adnok, 
n. adj. quibur quotidie & femper uti- 
mur, que nobis funt. familiaria, det 
man dageligen och ofta brukar. Ad- 
no karwo, vefes quatidiame. Mo ad- 
nok pardne le fodn, ilum jam du- 
dum fufecpi atque adoptavi filium. 
AÀBNOM, 7.4. attritus, diutius uf 
fumus , brukad, nött. Juo le adnom 
kapte, pallium: hoc jam aliquantum tri- 
tum eft. 
ApwosTOM, ». a. Dim. ab adnom. 
ADNOT, pre ÅDNETOWET, pa[fuum 
verbi adnet, quod vide fupra. 
ADNOT, v. a. petere, begára, vide anot. 
ADTJEX , adv. nuper, nyligen. Ifke ad- 
tjek vel talle adtjek, superrime, nu 
nyís. Adtjeklaka, won ite multo «n- 
te, ntupcriur, icke långefedan. 


AD. AG. AH. AJ. 


tjekje hawe, recemr vulsus, nytt får. 
Adtjekje mana, tnfans recens matus, 
nyfódt barn. 


ADTJA, ADTJABE, vide ÅTTJA. 
Aprjo, vide STADTJO. 
ADWERDO, s. f. perfona, perífon. Vox 


apud A4ufiraliorer Lappones uffzatior. 


Apwo'r, v. a. Lyckf. operire , Öfvertåc- 


ka, vidc awet. 


AGGE , v. f. plume minutifima atque mol. 


lifífme , floccur, fjun, fmà dun. Apud 
Borealiores ufftatius nava, quod. vidc 
infra. 


AGNA, v. AGNE, 2». f. palea , agnar. 
Au! Interj. ab! ack. 

ÅHANES, f. ÅBNES, vide infra hanes. 
AJ , conj. copi. queque, etjam, ock, ock- 


få. Nonnunquam duplicatur. c. g. Pate 
todn aj aj, veni tx quoque, kom du 
ockfå. 


Ajau? adverb. interrog. quid? hvad? 
A3X]A , m. f. avus paternus vel materi, 


farfar, eller morfar. Lem, tonitru, 
åfka, üfkedunder. — Aija jutfa vel aija 
klibma, Jupiter tonat , afkan går. Re 
tio: dewominationir efl , quod Lappents 
fbi perfuafum elin habuere seuitrw cffc 
enr vivum, in nubibur refidens bominum- 
que diéfa eptime audiens, 5 fi quid 
mali de illo locuti fuerint vel quacunque 
mido illud effenderint , fv fur criminit 
numquam non datwros penas: illam ob 
cau(fam ens illud vocarunt aija f. avum, 
fcilicet ut fanguine dllir comjuntfum ipfis 
faveat sibilgus damni det. Fuerc ctjams 
Lappones , qni evedidere tenitru ipfum 
effe Deum, qui demones profiigant «e- 
lisque expellenr, adbibitis tormentis bunc 
excitaret fragorem; qua. in fua opinio- 

us 


AJ. ' 


ne non multum ab antiquis Gotbis difere- 
arunt , quod probatur adagio Svecano: 
oren och trollen, atque Norvagico 
ifo : "T orden fkyder efter troll. Aija, 
etjam apellatur lapis grandiufculur ve- 
tibus pifcatoréir ad alterutrum vel u- 
trumque fincm appesfur, ge vi fluminis 
t$ vemtrum auferantur ; krabbften. 
Madderaija, proevur, farfars eller 
morfars fader. vide infra. 
AAJALADDET , v. 9. infanire, impor ani- 
mi effe, vara galen, icke vid fina fin- 
nen.  Ajaladda åiveft, delirat, han 
år hufvudívag. 
AJANEJE, n. a. cuncfator , qui res de die 
— 4n diem difert, en fóler, fom up- 
fkjuter fine göromål ifrån den ene 
dagen til den andra. 


AJANEM, 7. f. impedimentum, mora, hin- 


der, drógsmál. Sardno mo ajane- 
meb, dicas impedimentum meum, Luc. 
I4: 18. 


1 
ÅJANES vel Ajenes, s. f. idem. Ajene- 


fen munji fjaddi, impedimento mibi 
fadum eft, det blef mig til hinder. 
Synon. hápto, heretes. | 

AJANET , v.n. impediri, commorari, drÓ- 
ja, hindras.  Maina ajanih? quo im- 
peditus fuiffi? med hvad blef du hin- 
drad. Akta kaik maina almats aja- 
na, perinde erit quid demumcunque fa- 

- Hum fuerit bomini negotii, det år lika 
mycket hvad mennifkan får at göra 
eller fyfla med. 

AJANADDET;v.*. frequ. Idem quod ajanet. 

AJANASTET , v.n. Dim. paulum impediri, 
hindras något litet. 

AJANAT]ET , 7.5. incipere impediri, vel 
morari, begynna at hindras, begyn- 
na at drója. 


— 


A]: AL $ 


ir tt EEE CI - 
-AJETAXES, 9. 4. quod non nifi cum impe- 


dimento peragi potef? , hinderlig, hin- 
derfam. 

AJETEKE, m. a. non impeditur, nullis im. 

edisnentis obnoxius , obehindrad, fom 
r utan fórhinder. 

AJETET, v. a. impedire, detinere , för- 
hindra. Sije ajetijen mo, impedive- 
re me, de förhindrade mig. Abma 
kalkab ajetet to kukkeb, ae te diu- 
tur detineam. — Ajetowet, paff. im- 
pediri , förhindras. : 

AJETEJE, » f. morater, fórhindrare, 
en fom gór hinder. 

AJETEM, 7. f. impedimentum, quando 
quis aliquem impedit , förhindrande. 

AJETALLET, v. s. tempus fallere, dele- 

are fe, fördrifva tiden, roa fig. 

Maina todn ajetallah, quocum te dele». - 

(far, hvad roar du dig med. 

AJATALLEM, 7. f. meditatio , deliberatio, 
betraktelíe, Ófvervágande. Ajatal- 
lemi patib, deliberationem fufcepi,jag 
kom i betánkelíe. 

AJATALLET , v. a. deliberare , meditari, 

.. Öfvervåga, betánka fig. Anoi aftob 
ajatallet , deliberandi tempus petebat. 
Ájatallah puorift, probe meditare, 
bétánk dig vàl. Paje mon anje aja- 
tallab tab, da mibi fpatium ulteriorem 
bujus rci deliberationem | fufcipiendi. 

.. &ynon. grodnot, apud Aufival. ufitatum. 

AJATALLEGÁTET, vel Ájatallagátet, v.a. 
inchoativum, incipere deliberare, delis 
berarionem inchoare , begynna at be- 
tánka eller ófvervága. 

AIBMOTET, 9. a. pollere, valere, poffe, 
förmå, orka. Ib aibmot tab takkat, 
— bec facere non valeo, jag förmår ej gó- 
ra det. 4wfiralioribur aimotet, Wek- 

A 3 ketab 


6 ' Alb. 


ketab kokte aibmotab, pro virili ju- 


vo, jag hjelper efter förmågan. 

AIBMOTATJET, v. inchoat, incipere va- 
lere vel poffe, begynna at förmå. 

A1DE, 5. f. bene faclum, beneficium, gra- 
tia inita, válgàrning, god gárning. 
Aitigi aiden tiete tunji tat puore 

: fjadda, ob bene facfa parentum boc fruc- 

sis bomo, detta goda har du för de 
válgárningar, fom dine fóráldrar haf- 
va gjordt. Autotz aideft munji tab 
vaddi, gratie ama inite cauffa id 
mibi dedit. 

A1DAGAS, ” a. benignus, bonur, bená- 


gen, god. 
Auipss TT , obedire, morem gerere, item 


venerari , lyda, vörda. Item deffnere, 


uphóra, Hinc derivata: Aideftem, ve- 
neratio, obedientia, dyrkan, lydnad. 
Aidefteje, cultor, dyrkare. — Oaide- 
fteje vel onaidefteje, qui non vehera- 
tur, non obfequenr..— jubmelen oaide- 
fteje, gui Deum non colit, impius. Obf. 
variur occurrunt, | 

Aipvo, 9. f. via qua Lapponer fuir cum 
rangiferir commigrant , boflyttnings- 
våg med Renar. 

Aivorz, n. f. Dim. idem. 

Arurs f, Aipwrs, n. a. fanus, fund, 
frifk. 

AjEK vel AJA, m. f. four aque de terra 
ebullientir, Ípringek&lla, kall källa. 
Aja tjatfe, aqua fontana, kàllvatten. 
Karfok ajeken tjatfe, frigidifimi fon- 


tis aqua, cui Synon. jágna tjatfe, aqua - 


gelidiffma. 'ljatfetis ajek, fonr aqua 
- carens. — Obf. Lapponer in Alpibur de- 
genter aquam potant. gelidífpomam, fiti 
urgente; idque faciunt licet fudore vel 
maxime tempore efiivo pey.fuff fnt, mn 


AXE, m. f. tempus, tid. 


AIR. 


quam tamen illos inde male fe babere 


obfervavi. | Pbtifir Pulmenalis atque 
Hetfiea non fepiur apud illem gentem 

am alibi occurrit; unde videre licet, 
quantum debeant confuetudini , cum alii 
quicunque in[ucti nom fime periculo in- 
ffammationir ventriculi C9 plurium ali 
rum malorum id facere poffent, ut Me- 
dicis notum.  Ajekats, Dim. 


AIKALASI, 8. f. indecl. 65 quafi in penc- 


trativo cafu. Meta, propofitum, fÓre- 
mål, indamál. 1 káffek aikalafi på 
tet, nunquam metam optatam continge- 
re, aldrig hinna til fit föremål. Obf. 
Lyckf. dicunt aikalen f. aikalan. 


A1KASWARAS, / forte fuerit opus, i alt 


fall, på vån och vara. Walde ped- 
nikit faronat aikaswaras , /wme tecum 
pecunias, forte tibi illir opus crit. 

ike le anje, 
adbwc tempus eff, ånnu år tid. — Kat- 
tet aikeb, ob/ervate tempus. Akten 
aiken, femel, på en gång.”  Mádden 
vel fütten aiken, pluribus vicibus , f«- 
pis. flere gånger. — Kallen aiken? 
quoticr? huru många gånger. | Puo- 
re aike vel costracfe puoraik , formule 
ef falutandi, awe! proprio atque ad ver 
bum: bonum tempus! (fcil. opto) god 
dag.  Aike pale, tempef'vitar, ju 
flum tempus. Aike palais pátet, tempe 
five venire, komma i råttan tid. Sját- 
tes aike, tempus opportunum, tjenlig 


" tid. Aike pádda, tempus ad capien- 


do: de idoneum, tjenlig tid at fån- 
ga fuk.  Aikai pátet, efficere valere, 
komma til råtta med.  Oaike, ». f. 
tempus non idoncum, otjenlig tid, otid. 
Oaikafatje, s. a. intempefivus , otidig. 
Oaikot, fari intempefivim, non op- 

portu- 





AK. 
periwium effe, vara otjenlig, blifva 


otjenlig. 

ÅIKASATZ, 98. a. temporalir, timmelig. 
Aikafatz puore, bomum temporale , 
timmeligt goft. — Aikafatz tarbes- 
WuoOt, wecceffarium temporale, timme- 
ligit behof, Vox Ecelefaftica, 


AiKATALLET , v. n. culari , dröja, dra- 


ga ut på tiden. 
AIXETATTET, v.4. negligere, fÓr(umma. 
AIXxES , m. a. Lyckf. tepidur,ljum. — Ai- 
kes tjatfe , aqua repida ljumt vatten. 
AIKELET , v.a. tepidare, upvárma.  Ai- 
kele lámeb, tepida jufculum, vårm 
up fáppan.  Aikelaftet, Dim. idem. 
A1KENET , v. n. tepefcere, tepefieri , blif- 
va varm.  Juo le aikanum, jam tc- 
pefectium ef.  Aikeltet, efurdem cff f- 
gnifcotionis U gvafi diminutivum ab 


———— Ae 7 

gu libuerit tibi te in me gerar, kicka 

ig emot mig fom du hålft vill. Kå- 

tja! kokte todn le aikom, «bo! quo 

£c gef f modo, fi! huru du har fkic- 

kat dig. Obferva: dicitur etjam åi- 
kom, áikot. 

Airrx, f. Ailekes páiwe, s. f. Dies Sab- 

barbi, SÓndag. — Ailekes, apud Lyckf. 

fanctur, helig. 

ALES , n. a. integer , illefus, hel, ofkadd. 
Kroppe ailes kaudnefowi, z/efum 
repertum eft corpus. Kalle mo willai 
ailafeh orrot kalkeh , per me farta te- 
caque erunt. Item transl, fanctur , hé- 
lig. Ailes Wuoigenes, Spiritus San- 
Zur, den Helige Ande. Synon. Pafle. 

AILESAPTA /. Ailefaptes, » a. Lyckf- 
non fanciwr, ohelig. — Melius dicitur 
Qailes f. onailes. 


aikenet. Tje le aikeftemen, jam :c-. ALESLAKA, adv. fauce, på heligt fått. 


pefeere incipie, ba veces Aufiralieribur 
folus ibus funt famikeres. cfr. 
Lägges I lågganet, B. 

A1KETET, v. a. per ficere , confummare, 
verkfülla,fullànda. Juope le aike- 
tam ja laitam, jam dudum perfecit, 
han har redan lángefedan fullbordat 


Å1xOM, n. f. propofitum, conamen, upfåt, 
förefats. Suolles aikomeh, infdie 
clande fiina. 

AixoT, v.s. fferi tempefivum, blifva 
beqvåmlig, blifva tjenlig. Tje jau- 
se aiko, jam lacus ad pifcandwm fit 
tempeflivus. Item, decernere, conflituc- 
re, befluta, fåtta fig före. Mon leb 
aikomen Jubmelen Buordai, ed Ge- 
gam. Domini accedere confitui, jag Àr- 
nar mig til Guds Bord. kem, fe ge- 
rere, föra fig up, fkicka fig. Aiko 
muina kokte valla todn fitah, uzeus- 


Ailefikt, idem. 

AXLESTEM, s. f. /anclificatio , helgelfe. 
vox kEcclefíafiica, W uoigenen aileíte- 
meíne; i» /anédlificatione /piritur. Ai- 
les takkem, 54cm. 

AALESTET, v. 6. /anétificare, helga. Wai 
fodu kalki tab aileftet, ut ipfam fan- 
sifcaret, Epb. y: a6. 

AILESTASTET, v. 4. Dim. idem. 

AXLESTAT]JET , v.a. incipere fanctificare, 
begynna at helga. 

AILESTATTET, facere ut fanclificetur ,- 
láta helga. 

AXLESTATTEM, 8. f. vidc Alleftem. 

AXLESTATTEJE, s. a, Sauclificater, He- 
liggórare. 

AILESTEJE, ídem. 

AiLESTOWET, pa//. ab aileftet. 

A1LESWUOTA , 9. f. fanciita:, helighet. 
Aileswuotelne, in / anclirate, Luc. 1: 7 y. 

ILE- 


x 





8 - AM. 


A1LEWIESOT f. Ailewifet, v. a. valedi- 
' eere, taga affked, bjuda farvàl. Ai- 
lewife attjabt, valedicar patri tuo. 
' Atte mon aileviefab taite, gutteh 
leh mo kátefíne, wt valedicam cis, qui 
in demo mea funt. | 
A1ME, s. f. acus ad confuendas pelles ido- 
nea, Skin-nål, nål. cfr. Nalo, lapafk. 
A1MATS, 7. f. Dim. iden. = 
A1MO,. 9. f. evum, flatur pof! mortem, 
feculum, làng tid, den andre verlden, 
tid. Ekkewe aimo, eternítar, evighet. 
Tatt aimo, hocce evum f. bec vita, 
"denna tiden eller lifvet. Mubbe ai- 
mo, altera vita, det andra lifvet. Jab- 
meki aimo, /latur mortuorum, de dó- 
das rike. — Paha aimo, tempus per- 
verfum, ond tid. — Item, longum inter- 
vallum feu fpatium, långt afftünd. 
Meretes aimo le tafte tokko , ingenti 
iflud binc diflat fpatio, det år ganfka 
långt dit hárifr ltem, intemperier 
'celi, ovåder. Item: aimon orrot, in 
falvo effe, vara i behåll. Aimoit på- 
tet, rurfur in veniri, (dicitur de qua- 
cunque re amiffa) komma åter tilrát- 
ta igen. Kaudne le pátam aimoit, 
inventa eft res amiffa.  Mangela ai- 
mon pátet, fero nimit venire, vel ut 
* dicitur: pofl feflum venire. — Etjam in- 
terdum. adjeclive ufurpatur, adpofita 
partícula negativa I, effque ejusdem 
fgnificationir ac malus: e.g. Ile fodn 
aimo ålma, malur ille ef vir, han år 
: en elak karl. Ob/. Lapponer, ante 
Chriflianifmi Nu fulferat, de fla 


tu poft mortem fequentem babuiffe per». 


hibentur bifloriam: demortuor primum 
ad locum quendam intermedium migva- 
re crediderunt, quem vocarunt Jabme- 


AIM. 


———LLtAttoae— EN 
" kiaimo, (locum f. regnum mortuorum) 

ubi pofiquam fub infpetlione cujurdam 
Jabmem akka (f. uxorir morti:) ali- 
quamdiu permanffent , innovatir cor- 
poribus ad Radien cu. Deum celefiem 
venturor, vel, f£ fcelerati fuiffent, in 
locum ipfér appellatum Råtta aimo , ad 
danda: flagitiorum penar, 'luonen 
aimo, infermum. Ef quoque formula 
vituperandi & exfecrandi , e.gr.'Tuo- 
nen aimon &lma, zu/ur frugir vir, 
en lappris karl. 

A1M0, adv. admodwin , non parum , tám- 
meligen. Aimo ftuora, /atír magnus. 
Aimo kukke, admodum long:. 

A1MOLARXA , adv. bene, jufte. I fodn ai- 
molaka wiefo , non ita bene vivit, han 
lefver ej få vàl. I fodn aimelaka 
quoimenis tümáte, minus fe juffum 
proximo fuo praebet. 

AI1MOTES vel ÅIBMOTES, adjedlive ac- 
cipitur ,U fignificat , infinitum, imme 

um, oándelig, ganfka lång.  Aimo- 
tes maja le tatt, Zmmen/a illa eft di- 
flantia, det år en ganfka lång våg. 

A1MOTET, vide aibmotet. 

A1MOTUSJET, v. n. in lucem rurfur pro- 
venire, reperiri. — Dicitur de amifis 

ufburvir. Äter komma til råtta igen. 
ipe aimotufji, culter amiffur inven- 
us ef. —. 

A1N, conj. adbuc, ånnu. vide anje. 

ÅINA, ÅINE, f» a. unicur, en enda. 
Aine pardne, flius unicus f. unigeni- 
tur filius, enfödder Son. Aina ap- 
pai pjejet, fortiter urgere, efficacifime 
Jubere, med hógíta alfvare püyrka, 
ganfka uttryckeligen befalla. Aine- 
mus & -fumus, /uperlat. den endafte. 

AINAX, » f. unica filie, enda dotter. 

| | - Jtem 


AIN. AIP. 


Item adjettive, fimplex, enkel, enfal- 
dig.  Ainak laige, flum ffmplex , non 
duplicatum, enfaldt garn. 

AiNES, m. a. peculiaris, praecipuus , ne- 
cefariwsr; befynnerlig, nódvándig. 
Aines mükke, megotium fingulare tS 
neccff arum , et befynnerligit och an- 
geláget árende. — rem adverbialiter : 
preprimir, perquam, maxime. — Aines 
tarbes , perquam neceffariur. — Pate ai- 
nes, veni obfeero, kom åndteligen. 
"lakka tab aines , preprimis id facias. 
It. Aines & aines kuit, faltem, àt- 
iminfítone. ines kuit mo tjeti tab 
takka , faltem wei gratia id faciet, 
han gör det átminítone för min fkull. 

AINESIKT , AINESUKT , adv. prefertim 
imprimir, befynnerligen, i fynner- 
het. Interdum etjam ainefå; c.g. Ai- 
nefá tatt kalka fjaddet, imprimi: 
id fiet. 

AINESK, n. 4. unícur, en enda, Item, 
folus quirque , någon allena. 

Ajow, n. f. nepos, neptis, fonafon eller 
dottersfon, fonadotter eller dotters- 
dotter. In plurali ajoweh, pronepotes, 
barnabarn. 

AM, adv.vix, nippeligen.  Aipai 
pàtitja, vix vemiet, han kommer 
nippeligen. 

AIPANET, 9v. ». evanefcere, disparere, 
fórlvinna. Aipani káti.kafkeft, e ma- 
mibur quaft fato quodam dilapfum ef. 
Det kom bort eller fórfvann undan 
hánderna. In deterioribur ominibus 
Lappones babent fubitam € improvifam 
evanefcentiam , five amiffonem  cujur- 


cuique rei vel utenfilium quorundam, 


nifi furti adfuerit fufpecHo.: 
A1PANEM, 7. f. acfus evancfcendi , för- 
fvinnande. 


AIR. AIS. 9 





uu E£md  —— nU RR Dung et 
AIPANASTET , v. 5. Dim. paululum eva. 


nefcere vel inconfpicuum fieri , en liten 
ftund fórfvinna. | 

A1PANA T[|ET, v.^. incboat. incipere dis. 
parere, begynna at förfvinna. 

A1PAHET , v. a. Lyckf. attexte infpicere 
vel contemplari, noga påle. Aipaha 
mo, intente me ad/picis, han gapar 
på mig. i 

AiPATET ved AIPETET, v.a. venari a- 
ver, aver ad fagitrtarium adpellere, 
jaga foglar, drifva foglarna dit, dàr' 
Íkytten år. — Dicitur de avibus aquir 
iunat autiburs. 

AiPATATTET vel Aipedattet, v. s. f? 
adigi permittere, låta lig drifvas. So. 
lum de avibur. 

Ain, Ai1na vel Ain, m. fier, Koppar. 
It. abenum, koppar-kittel. — Drterdum 
Additur kebne. e. g. Aira kebne, ca- 
cabur eneus. Stuora aira, magnum abe- 
num, tor koppar-kittel. 

A1no, z. f. remur, åra. Airoi fokket, ' 
remis navigare, ro, Airon [sgsem, 
impulfur remorum, ar-tag , áre-drag. 

AuüsET , v. a. Lyckf. accendere, uptànda. * 
Aife tålleb, fac ne intermoriatur ignis, 
laga at ej eiden flàcknar, Stuore ai- 
tob aifime, /fratir lignir magnum in-- 
jJecimus ignem, vi tånde up en ftor ' 
ftock-eld. 

A1SELET , v. a. frequ. majorer excitare 
flammas, inflammare , tànda up en 
ftörre eid. Aifeli tàlleb, nimis effuan- 
tem accendit ignem, han gjorde fór 
for eld. 

AisANET, v.7. ardere, brinna, vara 
brinnande. Máüre aifani, ira excam- 
duit, vreden blef háítig. apud Lyckf. 

A1TA, vide Kyrko. TN 

B |  ArTAaEg- 





1o AIT. 


A1TALDATTET, v. a. oblivioni tradere, 


fórfumma, förglömma, Syn. & aff- 
se Ajaldattet, quod vide. 

ArrAR f. aiter, 5. f. poffeffor, Bgare. 
Mon leb tan aitar, eus ego fum pos- 
fefor, jag år ágare derat. 
baldelen aitaran radeb , inconfulte pos- 
fefare auferre, horttaga emot ága- 
rens vett och vilja. Kaiki àmi ai- 
tereh , omnium rerum poffeffores. 

A1TE, 7. f. repofftorium, borreum, vift- 
hus, bod. Suoine aite, fenile, hó- 
lada. Sy». Njalla, jibdno. 

A1TEGERB vel aitigeh , s. f. pl. parentes, 
fóràldrar.  Tällotz ve! autaitegeh , 
majores, förfåder.  Madder aitigeh, 
idem. | Aitigi elme, patria, fádernes- 
land.  Aitigi àdnam ve aitigland, 
idem. Kuldelet kalkabe aitigitame, 
sorem parentibur nofirir. geremur , vi 
fkole lyda våra föråldrar. 

A1TEM, n. f minatio, hotelfe. vide aito. 

Ai TEJE, 22. f MinaAaX qui minatur, ho- 
tare, fom hotar. 

AiTET, v.a. minari, hota. Jubmel 
aita pakkatet, Deus minatur fe penam 
inflicfurum, Gud hotar at (traffa. 

ArTESTET, Dim. idem. 


ArTEGÓTET, incipere minari, begyn- 


na at hota. 

AATATALLET, Vv. a. frequ. Idam quod 
aitet. lien paffve: aitatallib fufte, 
minas 1ibi- propofuit , jag blef hotad 
af honom. - 

Arto, n. f. mine, minetio, hotelfe. Kar- 
ra aitoh, mine graviores, fvåra ho- 
telfer. JAitoift pallet, mines merue- 
re, frukta för hotelfer. Sym. nitto. 
kem apud: Auftral. aito, ignis aceruo. li- 
guarum fubiccfur, ltock-eld. 


Waldet | 


AIW. 


AXTATALLEM , 2. f. vide aito. 


A1TO, adv. adfir. atque. etjam interro- 
gatioum addito -kus vel -mak, et be- 
jaknings- och &fven fráge-ord. Ai- 
to-kus todn tietah? fcif/ne? vel, cff- 
ne verum te fcire? är det fà at du vet? 
Aito påti! ecce venit! l1 han kom! 

AXTSEM, 7. f. obfervatio, animadver ffo, 
fórnimmande. 

AYTSET, v.a. animadvertere, comperirc, 
márka förnimma, blifva varfe. Tie 
ålka aitebe, manc demum comperimus, 
nu fórft márke vi. Aitfei mo talla, 
fatim me obfervabat , han blef mig 
flraxt varfe. Idtjib aitfe, »o» anim- 
advertebam. Synan. Wuopteftet, quod 
vide. | 

ÅITSESTET, v. a. Dim. idem. 

AITSEGåTET, vu a. incboat. incipere com- 
perire, begynna at blifva varfe. 

AiTSEK vel aitetak, vel et/29 apud Au. 
firal. aitfetkenna, adv. ex fmprovifo, 
inapznato, oförmårkt.  Aitfetak piti, 
ex improvife veniebat, han kom ofór- 
márkt. Synox. Edeleft. 

A1wt vel aiwa, adv. valde, ganfka, rått 

mycket. Aiwe márak, valde ira- 

tur, rått ond. Aiwe puorak , valde 
bonus. Aiwatalle, in infanti, nu på 
ftunden.  Aiwemak? eff interroga- 
tivum, ob adjuncfum encliticum - mak: 

c.g. Aiwemak talle fodn påta? num 

Boc ipfo memento venturus cf]? månn 

tro han kommer ftraxt? 

A1WEKATS, ». a ffngulur , fngularir, no- 
tiff mur, fårfkild, enftaka, vetterlig. 
Aiwekats kerke, lapis folitarius & 

a Perifems. " 

IWEKO, vel aiwako, quaf£, tanquam, 
likafáfom , fáfom. Aiweko rito 

. Ja” 


AKK. 


fjaddali, quaf jure id feret, fafom 
det fkulle fke med rátta. 
Arwo, n». f. acier, ágg. Nipen aiwo, 


acies cultri, knifsågg. Ile mo akfjo . 


aiWOD, nea non fatis eft acuta fecurir, 
min yxe år ej nog hvafs. Syn. autjo. 

AkARD, 7. f- cemeterium, kyrkogård. 
Ufzatiur ef kyrkogarde, quod vide. 

ÅKE, n. f. «tar. v. ikå. 

ÅKE, n. f. floccur, flocci, fnafk på kláder. 
Akit karwoift njamaftet , in vefe 
floccor legere. 

AKELTJE, 7f. pinus exarida, torr tall. 
Synon. íárwe. | 
AKER, n.f.ager, åker. vide pálto. Mak- 

tes aker fjadda? ut vigent agri? 

AxrsT vel akeu, adv. femper, continue, 
altid, ouphórligen. Akeu nau tak- 
ka, femper ita facit, han gör få altid. 
Mo kafka akeít, me femper t5 conti- 
nue increpat. 

Axio, vide kerres. 

AXK , n.a. praegnans, fetur, kreatur fom 
år med kalf, drágtigt. Akka fmala, 
evis feta, lambdigert får. .Akk al- 
do, vacca rangiferína vitulo feta. 

AkKA, n. f. uxor, huftru.. Synon. nifun. 
Sodn le mo akka, uxor mea illa eft, 
hon år min huflru. Jiem: avia, fars 
eller mors mor. Påffjo akka, vide 
páffjo. 

AxkATS, n. f. Dim. Idem. Ef blandienti: 
addito pronomine fuffixo am, e. g. Ak- 
katjam, mi uxor carifima. 

AXKAKUTS , n. f. anur, vctula, en gam- 


mal qvinna. Fuonos akkakuts, anus . 


mala & morofa. | Kaiwes akkakuts, 

anus delira.  Akkakutji fuptfefit pa- 

ja orrot, miffar facias aniler nugar. 
ÁXXAKUTS-LAKATS vel akkakutslaka- 


AKS. II 


fats, n.a. anilis, kAringaktig. Ef com- 


ofítum ab akkakuts t5 -lakats vel la- 
kafats , quod vocibur fufixum qualita- 
tem quandam denotat, ut apud Latiwor 
terminatio in -ofur vel-ax, € Sveticum 
iflud -aptig. 

AKKALAKKO, 2. f. matris amita, mo- 
ders fafter. 

AKKE, n. f. berba graminaque copiofe cre- 
fcemia, ymnig grásváxt, 

AXKELAND, u». f. pafcua berbir gramini- 
burque lera, grásrika betesmarker. 
Akke-àdnam. ldem. | 

AXKER, n. f. nomen charte luforie. Trefle 
aux carter, klöfver i kort. 

AxKKoW, n. f. nepor, neptis, Tonafon, 
dottersfon, fonadotter,dottersdotter. 

Axs, n.f. fpica, ax. Tjäggegåtin akfif, 
incipicbant colligere fpicas, Mattb. 2: 1. 

AXSE, n.f. cornua rangiferi una cum cra- 
2io, Rens hufvudfkål tillika med hor- 
nen. Interdum hakfe. - 

AXSETET, v.a. infidiari, item: obfer- 
vare, lura på någon, noga akta på. 
Akfeti mo, in/fZiir me petchar. 

AKSETEM, ». f. in/ffdie , fÓrfát. Suolle 
akfetemeh,in/Ate clandefline. 401.23:30 

AXSATALLET, v. 4. frequ. Idem atque 
akfetet.. Jukko akfatallin mo, gui 
inffdiabantur mibi. A&. 20: ig. 

AXKSATALLEM, x». f. obfervatio, explora- 
tio, utforíkning.. Akfatallem faje, 
locur ubi quid exploratur , obfervato- 
rium. ltem: infdie, förfåt. 

AKXSATALLEJE, infdiator, explerator , 

fórfatmakare, utforfkare. 

AxsJo, n.f. fecurir, yxa. Akfjob fajet, 
acuere fecurim,. hváffa yxen. Akfjo 
nauta,manubrium fecuri s, y xefkaft. Ak- 
fjot- vel akfjoteke, fne fecuri. Muor 

B2 ak- 


AL. 
jimnlik, | Aktamaddos affai , equali 
li craffitie gaudenr , jáàmntjock. 
AXTANADDET , v. n. conjungi , copulari, 


12 AKT. 
akfjo, fecuris ad eedenda ligna oppor- 
2una. Wiàrem akfjo, fecuri: ad quid- 
quam fabricandum idonea, tålgyxe.. 

AxT, vel Akta, n. a. unus, en. Nomer = fammanfogas. 
numerale. Akta mubbe, multi, fnnu AXTEX, aliquir, någon. Jus aktek pi- 
merabiles, många, oråkneliga. Akta — ta, /£ quis venit. laktek, nullus, in- 
kàbba, alteruter, endera: aped Bores?. — gen. Symon. kuttek. 
uftaiiur juobba kábba.  Aktet fta- Ax TET , n.a. continuus, non varíanr, be- 
deft mubbai, ex una urbe in alteram. = ftándig, ofÓrándrad. Aktet pjägga, 
Akta kaik, perinde, lika mycket, ventur contimuur. 
lika godt. "oo AKTETET , v. a. in utum redigere, co- 

AxTATS vel aktatje, n.a. unus vel after, = jungere, förena. 
pauci, en eller annan, några fà. Ak- ÅKTETEM, . f. conjunésfio, förening. 
tatjeh påteh, perpauci veniunt. AXTETEJE, n.a. qui conjungit, förenare. 

AXTEN , adv. declinab. una, tilfammans. AxTIAS, n. f. anguftia, trångmäl. Ak- 
Akten mannet, una proficifei. Akten —— f pátet, in anguftias venire. - 
wielot, una vivere, convivere. Ak- AxTJÁSTET, v. a. in partes fecare,flyc- 
tefn ve! aktefne, iZem. — Datzour akti ka fönder. avud 4 val. ) 
pii prep ORC A 4 P diei fEnE ÄAxTOxX, 8.4. (lus enfam. vide Aktain 

cat con-. €: g. AR et vci patet aK- ? ” ” 
ti, convenirs. congredi . komma til- AxTWwuor vel Aktokwuot, Jolirudo, 
fammans. ljággetum akti ve! aktk viduitar ,. enfamhet. Aktwuotinan, 
tjággetum, eollecfur. kem: akti, fe — f" olitudine men. 
mel, en gäng. AXTWåRADET, v: 4. curare, bry fig om, 

AxTAIN, 5.4 folur, allena. Mon leb = vårda fig om. Ib aktwárat tab, ns 
aktain, folus (um. curo iflud. | 

AXT ALAXA, adv: wno eodemque modo, på ALAIST, 2. 4. mudur, naken. Synon. 
et och famma fitt. puodíos.. | 

AXxTALAXATS, vide Lakats.. ALANA, vide Stikko. 

AxTALATS vel aktelats, mn. a. smicur, ÅLAR, 5. f. emberiza nivalir, Ínófparf. 
fmplex ,en enda, enfaldig, Kolmak- = 4vicwle fpecier. Syon. tlettek. 
talats, Trinur, Lreenig. ALAS , cum confunctonir particula jutte- 

AxTAskTSWUoOT f.Aktalatswuot, »./- = Quia, quatenur, efter fom. — Jutte alas 
Unitar, Enhet. Kolmaktafatswuot, — leh waddam, quatenus dedifti. Quan- 
Trinitas, Freenighet. Vox eccleffaft.. do autem. adverbio käfle aedponitur, f- 

AXTASATTET, v: a. non niff unwn qua- = gnifcat: Demum, tandem, omfider, 


libet accipere. vice, få en hvarje gång. 
Ob/. Lappones bac voce utuntur, quando 
de captura pifcium loquuntur. 


anteligen. e. Kaffe alas máratowa 
te le wuoudnai, terribilis eft quando 
demum iraf citur. 


AXTAMADDOS, 7.4. &qualilis, jämn, Aras, adu. uerfur occidentem, vüfterut; 


emot 


AL. 


m————— 2 n2 — € — X? 
emot váíter. Wuolgi alas, zs occi- 
dentem ivit, han for til váftern. 

Arar, Alat-pjàzg vel Alatak, a. f. ze- 
phyrur , vàltanváder. 

ALESTET , v. 5». verfur ovcidentem ire vel 
migrare, fara vàiter-ut, flytta váfter- 
ut. Patfolh alefteh, r«wzzferé in oc- 
cidentem tendant. 

ALESTASTET, 9v. 7. Dim. Idem. 
ÁLESTAT]ET , 2. "t. occidentem petere in- 
cipere, bcgynna at fara til våftern. 
ÁALESTEM, n. f. migratio in eccidentem, 

flyttning til váfter. 

ÁLATET , v. 7. procrcari, propagar?, al- 
itas, fortplantas. Non ntfi de anima- 
libus. Affenir eff vox Veftrob. Mas, fdem. 

ÅLBANEM, z. f. imuninutum pretium , för- 
ringadt pris. Oppof. Quordno. 

ALBANET , v. 7. vide Albot. 

ÅLBANIKT , adv. inepte, infulfe, på Obe- 
hagligrt och förtreteligit fått. — Ai- 
we ko albanikt, qua in offen/ffoness, 

ÅLBAS , n. f. vide Ålpefk. 

ALBEDASTET f. Albedeftet, v. a. mins- 


ri pretio vendere, fálja för báttre köp, | 


gilva köp. «a nomine 

ÅLBES, m a. vilis, quod exiguo pretio 
comparari poteft, af ringa pris, billig. 
Albes jato le talle, farina mune vili 
emitur pretio, 

ÁiBESWUOT, 7. f. exiguttar pretii, lågt 
pris, ringhet i pris. 

ÅLBET, Adv. minimo pretio, för ringa 
várde. 

ÅLBETEM, 2. f... contumelia, bla/phemia, 
förfmådeHe, hidelfe. /ribetem wuoi- 
genen wuolt, Bla/phemia in Spiritum 
Santfum. Vox Ecclefiaf. 

ÁLBETET ,. v. a. blafphemare, irridere, 


förfmåda , begabba. "Tat albeta Jub- 


' ALB. ' 13 


a 
meleb, 5iece Deum blafphemar. Tijen 
tieti albetua Jubmelen name, nemen 
Dei per vor blafphematur , Rom. 2: 24. 
Proprie: Pretium imminere, de pre. 
tio detrabere, fórminfka várdet,fór- 
ringa. Hinc 

ALBETAT]JET, v. & fncipere pretium im- 
minuere, begynna at fórminfka várdet, 

ALPETEJE , 7.4. illufor, irrifor, befpot- 
tare, fórfmádare. — Albetakes , idem. 

ÅLBETES, a. f. vide Albetem.  Jukko 
håla Jubmelen albetefit, qui blafphe- 

mias in Deum loquitur, Luc. y: 2t. 

ALRBETESLAKA ,: adv. comtumeliofe, för- 

 finádeligen. 

ALB5ME, Álbmot, Albmogáitet. vide 
Alme. 

ALBOT, v. fr. minoris pretii. fieri. vile- 
fere, blifva af ringare várde, af bát- 
tre köp.  Salte le talle timatjeft al- 
bom, viliori pretio nurc fal emitur 
quam, fuperiore anno. 

ALBO GATET, v. incipere mineri pre- 
tío vendi, vilefeere $ncipere, börja at 
falla ifrån fit förra vårde. 

ALBOSTET, v. 2 Dim. verb? Albot. 

ÅLDANEM. m. f. appropinquatio, annal- 
kelfe. Jabmemen aldanem, appro- 
pingaatto mortir, 

ALDANET , v. n. appropinquare, tilftun- 
da, nalkas. Káiífe fije aldanien Je- 
rufalemi, cum appropinquarent jeru- 
falem. 

ÅLDANASTET, v. 5n. Dim. Iden. 
ÅLDANATJET, v. 8. incipere appropin- 
quare, begynna at nalkas, 
ALDANATTET vc/ Aldanaddet, o. s. Dim. 

Idem quod. aldanet. | 

ALDE,pronom. ipfius. hans; eft eum I 

mitivus cafus carens nonspativo. Alde 
B 3 WUuo- 


— 





14 ALD 


wuoxa, bor illius, hans oxe. 

de le, que illius funt, det honom til- 
hórer. Dativ. allafis, allafes /. alla- 
fas, fibimet, åt ig fjelf. Allafis &d- 
tjotet, //bi acquirere. vide infra in 
allafan. 

Arprxrs f.aldek, »./. fulgur, blixt, 
ljungeld. Aldek àía, fulgur emicat, 
det ljungar.  Káffe ratde fjadda te 
aldek åfa, jove tonamte fulgura emit- 
tuntur. Synon. atja tàll. 

ALDER, z. f. star, ålder. — Svec. orig. 
Item adv. I alder, nusquam, aldrig. 
vide Käflek. | 

Arprs vel Alda, ». f: gratie, grater, 
teckfàjelfe. Lekoten aldes , gratia: 
vobis agimus, hafven tack. Lek aldes, 
gratias ago tibi, du (kal hafva tack. 

ALDESTET , v. a. gratíar agere, tacka. 

ALDET , v. 4. operire, contegere , betåc- 
ka, Ófverhólja. Sadde le aldam pa- 
jelt, f/abulo contecfum eft. 

ALpo, n. f. vacca rangiferina, Renko, 
waija. Mele aldo, vacca rangiferina 
feta, drágtig Renko. 

ArpoH, m.f. ita appellantur flucfur pro- 
cellam in alio maris loco ortam atque 
fenfim appropinquantem  prefagienter, 
lugn - fvall, fom upkommer náft fó- 
re inftundande ftormváder. 

Arr vel ele, soli, pafs på, låt blifva. 
Sittah jálla ele, re nolente volente. Siten 
alen, £dem, apud Auftral. 

ArzH vel Aloh, s. f. pl. deferta, óde- 
mark, ókn. Aloi newton le, ober- 

| rat in defertir. De Renonibur. | 

ALEH, n. f. vel apud Auflr. Alie, Pali 
minufculi ad latera tentoriorum. Lappo- 
num appofiti , quibus veftes vel fuppelle- 
éfilia alia deponuntur , pinnar vid fi- 


Mi al- 


ALG 


dorne af en Lapp-kàja, at hånga kli- 


der och annat uppå. 

Ares, vide Allás. 

ALETET ,volare,cum derivati in haletet. 

ALFAROS, adv. i» perpetuum, för all 
tid, beftándigt. Forte a Weftrob. alt 
för et, & contracfe altfrett, idem. 

ALFWAR, 2. f. res feria, alfvare, Alf 
warwuot, £dem, Suet. orig. 

ALGE, interdum algas, m. f. filiur, fon. 
So alge, fílius ejus.  Algepele, pri- 
vignur, itjuffon. Algeteme ve alge- 
tebme, eui nullus cff filiur natur, fom 
ej hafver nàgon fon. ! 

ALGEJE, qui quidquam inchoat, inflru- 
éfor, den fom börjar med något, 
inråttare. 

ALGEM, x. f. vide Algo. 

ALGET , v.a. inchoare, incipere, begyn- 
na. Sije algin kaikeh fwikkeftet, iz- 
cipicbant omnes fe excuf are, de begyn- 
te alle at urfáhta fig. 

ALGESTET, v.a. Dim. idem. 

ALGEGÁTET, v.a. incipere initium fa- 
cere , begynna at börja. 

ALGETET, v. a. aggredi rem, facere ut 
quidpiam incipiatur , anítifta en fak, 

åta något pábegynnas. Tjalmeh al- 
geteh kåreswuoteb, oculi funt am 
ris inceptorers, 

ALGETEJE, x. f. vide Algeje. 

ALGO, mn. f initium, rincipium , begyn- 
nelfe, bórjan. Ålgob takket, ini- 
tium facere, göra början. — Algoft, 
ab initio. Apud Aufral. etjam dicitur 
algew. Algewift, a primordio. 

ALGOTAKA, Algotakes, Algoteke vel 
Algotes, ”n a. principio carens, fom 
år utan begynnelfe. Obf. Auftralio- 
res dicunt algonapta. 

| Arco- 


N 


ALK 


ALL I$ 


ÁrcoTESWUOT , n. fubflantiviun ab Al- ALLAS, cum conjuntck. cauff. quatenur, 


gotes, fne principio, eternirar, utan 
begynnelfe, evighet. Jubmelle or- 
rom algoteswuoteít, ja kalka orrot 
ikalats aikai, ante initium omnium rc- 
rum fuit Deus & erit in eteruum, Au- 
firalior. ct jam dicunt algonapteswuot. 

ALxE, adv. commode, facile, beqvámli- 
gen, látteliren. Harbmes alkai fodn 
pjálei, maximam ille obtinuit commodi- 
tatem. Alke le tab takket, facile iffud 
ef facfu, det år lätt at göra. 

ÅLKES , n. a. commodus, facilis, beqvåm- 
lig, lätt. Alxes wiefom, vita com- 
moda. Ákcs mannem le tokko, opor- 
tunum illuc eft iter, dit år en beqvám- 
lig våg. — 

ÅLKET , adv. vide Alke. 

Arr, Alla, Allak vel Allok, s. a. altus, 
procerus , hög. Alla kjálina, ala vo- 
ee. Allok ålma, vir procerus. Stuo- 
ra ja allak waren nala, sn montem ma- 
grum & altum. Comparat. Aleb vel 
alaxub, aftior, högre. Alemus vel 
allakumus, altiffmur, aldrahögft. 

ÅLLAXESWUOT , Allakwuot ve! Alla- 
kas, n. f. altitudo, excelfitas, högd, 
höghet.  Jubmel allakafinn, in ex- 
tls Deus , Gud i hógden. 

ÅLLANET , u. n. loca fublimiora & altiv- 
ra petere, begifva fig högre up, fara 
up Óre. Proprie, quando Lappone: a 
bis depre/fs verfur occidentalem. pla- 
gam ad alpes migrant, fåges egente- 
ligen om Lapparne når de flytta và- 
fterut til fjállen. 

ÁLLANADDET, v.s. frequ. Idem. ' 

ALLANASTET , v.s. Dim. ldem. 

ÅLLANATJET , v. n. incipere loca elatiora 


petere, begynna at begifva fig hó- 
gre up. 


ALLASAN, mibimet ipf, åt 


"få vida fom. Jutte alas leh waddam, 
quatenur dedifli, fà vida fom du har 
gifvit. Cum adv. temp. Ko, káffe, con- 
firucfum: demum, tandem, omfider, 
ánteligen. Kaffe allas páti, quando 
demum venit, nàr han omfider kom. 


A1LaAs, n.f. pinguitudo dor f£ renonum €5 


aliorum animalium, fetma på ryggen 
på renar och andra kreatur. Állafit 
waldet, pingucdinem deglubere. 

ig fjelf. 
Allafat, zibi ip/£, åt tig fjelf. Allafas, 
fibimer, åt ig fjelf. Allafene, nobis. 
met, åt ofs. Allafete, vobismer, åt 
eder. Allafeta, fblimet ipfis, åt fig 
fjelfva, cfr. Alde. 


ÅLLATES, 5t. f. quod rei alicui fupponi- 


tur, ut altiur attollatur, uphógning. 
Pjeje tab allatefen, f/uppone hoc quo ele- 
vetur altius, lágg dett inunder, at 
det mà blifva hógre. 


ALLE, n.a. ad plagam occidentalem fftur, 


belågen i vátter. | Alleh wareh wu- 
oidnoh, monter occidentales confpiciun- 
tur, bergen i váàfter fynas. — Alleh 
htah, pagi in occidente fti, de vüftre, 
byarne. Alleb, comparar. lángre til 
välter. Allemus, f eperlatio. làngft 
bort i váfter belágen. 


ALLEL od Allelen, adv. a latere occi- 


dzntali, på váftra fidan, váftanfóre. 
Allel fuolo käråb, ultra jugum mon- 
tium Sueciam a Norvegia dividentium, 
på váftra fidan af fjállryggen.  Al- 
leleft, abl. ab occidentali plaga, våltan- 
ifrán, cfr. Allet. | 


ALLEN, adv. loc. in occidente, à vålter. 


ltem, alte, högt up.  Allebun, com- 
parat. làngre i váfter, högre. Pr 
ile- 





16 ALL 


Allemufen, /uperler. lángft i våfter, 


hógít. 

ALLESTET , eum cognat. vide Alas. 

ALLET , adv. ab occidente, ifrån váfter, 
Máddeh kalkeh pátet allet, multi ab 
occidente venient. 

ALLETET, v. a. altiorem facere, göra 
högre, uphója. U/tatiw: ef pajetet, 
quod vide. Alletaftet, Dim. Alleta- 
tjet, incipere facere altiorem, begyn- 
na at uphója. 

ArLosET, v." allici, pellicí, làckas 
fram, Allofam leb ai mon, etjam 
ego allcéfur fum. 

ArLoTET,.a, allizere, låcka fram en. 
Sodn alloti mo tokko, iuc ille me 
pellexit , han làckade mig dit. Allo- 
tet manait, &beros allicere blanditiis. 

ALLOTASTET , Dim. Idcm. 

ALLoTATJET, v.4. incipere elicere, 
begynna at låcka. 

ALLOTEM, 8. f. irritamentum, retelfe. 

ALLOTUM, 98. 4. pelettur, låckad. Al- 
lotum fuddon harjanemelft, peccandi 
cenfuetudine pellecfur. | 

ALLPESK, 2./. pifcis fpecies, Sik. Core- 
goni Lavareti fpecies variata. Linn. 

ALLås, n. a tutus ab infidiis porum. 
varg-fri, fáker för odjur. Le ko 
allás? an a lupis tutum? år man få- 
ker för vargar? 

ALM, f. 4. verur, non filius, verkelig. 
Alm almats kos tat wuoidno? 2» 
verur eff bomo quí videtw ? år det en 
verkelig mánnifka fom fynes? I alm 
almats, homo non vcvera exftant, fpe- 
dirum, genius, ÍpOke, v&lnad. 

ALMA, preter, preterea, defsutom. Al- 
ma tab tietah , /cis iffud praterea, du 
vet det defsutom. ltem, ultro, fponte, 


ALM 


fjelfmant, af egen fri vilja. Alma 


mo pátfoh heibmai páteh, "mii TOn- 
x2r ultro vexicnt. Alma mon ets wod- 
Íab, fponte eo. Cum adv. meg. T, von, 
auget fegnificationzm. I alma, nequa- 
quam, ingalunda. cfr. Almo. 

ALMANAK, 2. f. Calendarium, fafii, Al- 
manach. 

ALMATAK , adv. ex improvifo, fortuita 
& malo cafu, af en oiórtánkt och o- 
lycklig hándeife, Almatak fjáret, 
infortunio moricm occumbere, få en vår 
delig dód. 

ALMATS, 4. -tjen, » f. homo , mánni- 
ska. Almatjen tjuk, iz/azr, barn. 
Aut almatjeh, majores, förfåder. Al 
matjen takket ve! puoktct almatjen, 
aliquem moribus £9. artibus inflinurt, 
göra en til mánnifka, undervifa en 
i feder och flógder. 

ALMATJELAXATS, 8. à, Pumanur, men- 
ni(klig, 

ALMAT]JA TTES, 5. a. bominibur caren:, 
fom är utan mánnifkor.  Almatjat- 
tes àdnam, Regio non babitata. 

ALMATJAWUOT, n.f.bumanita:, menfk. 
lighet. Ile fufne almatjawuot, ui 
hil babet bumani, han år ománfklig. 

ALMENIK, v. f. folum commune, fundus 
publicus, allmánning. 

ALME, 2. f. celum, himmel. — Almen 
Attje, Pater celeftiz, den himmelfke 
Fadren. Irem: intemperies celi , quan 
do pluit ve] ningit, ováder af rågn 
eller fnÓ, Item: dulcedo, fÓtma, 

ALMEDATJET, v. 5. quando incipit plu 
re, börja at rágna, 

ALMELATS, n. 4, celefis, himmelfk, 

ALMES, 2. 4. pluviofur , nivalis , rågnak- 
tig, Ínóaktig. Almces tjaktja li tat, 


pluvio- 


ALM 


talke, pluviof/a tempefar, rügnaktig 
váderlek.  Almes påiwe, dies plu- 
viofus vel nivalis. 

ÅLMES ved Almok, s.«. dulcis, qui dul- 
ci eft fapore, föt,af föt fmak. Almes 
ko fokkor, wt faccharum dulce, föt 
fom focker. 

ÅLNIT, infinit. almitet, v. imperf. dul- 
ci effe fapore, vara föt, fmaka fött. 

Arwo, idem ac alma. Item: certe, utan 
tvifvel. Silba le almo tat, argentum 
certe boc eft, detta år tvifvelsutan filf- 
ver. cfr. Alma. 

Aruoc, n.f. turba , cetur bominum, all- 
moge, myckenhet af folk: Tjäggoi 
fo kaik àdna almog, ad slum maxi- 
ma turba congregata eft. 

ALMOGES, n. 4. publicus, populari, all- 
mánnelig. —S$y»on. Kaikafats, 

ALMOLATS, 191. 4. bumanus , mennifklig. 
Minus ufttat. 

ALnos, 7. f. eleemof yna, almofa. 

ALMOSTET, v. 4. mendicare, tigga. Sy- 
non. ufitatiur Watet, quod vide infra. 

ALMOSTEJ[E, "mendicus, tiggare. 

ALMOSTEM, 5. f. mendicatio, tiggeri. 


ALO 17 


am ND REAR EE NV unma. — 
pluviofur hicce erat autumsur. Almes ALMOTALLET, frequ. Idem. Tatte ånab 


almotallin tab, «ce magis illud evul- 
gabant. - 
, ALo , adv. femper, altid. — Alo nau tak- 
ka, femper ita facit, han gör få al- 
tid. ltem adje&ive: confuctur , folitus, 
vanlig. Aloh pargoh leh tah mo, 
confuctos. hos babeo laborer, defle áro 
mina vanlige göromål. Alo dida, 
mos folitur, vanlig fed. 

ALos , 9 f- liber intimus arborum, pre 
fertim pini & betule, alburni pars ex- 
trema adbuc non indurata, det aldra- 
innerfta af barken på björk och tall, 
fafve. iu deliciis babetur a Lapponibus. 
Alos petíe, pisur fapida elburni exe 
tremitate gaudenr, en tall fom har 
fafve. 

ArosTET, v.4. alburni extremitatem ; 
&dbuc mollem t5 fucculentam, cultro ab- 
vaderc, fafva. Såkeb aloftet, betw- 
le alburnum abraderz. 

ArosTASTET, Dim. Idem.  Aloftatjet, 
incipere id facere, begynna at fafva. 
Alofteje, qui iffud facit , fafvare, den 
fom faífvar. | 

ALTAR, 5. f. Altare, Altare, 


ALMOT, v. n. intempericr fit, pluere vel ALTAS, m. f. anterior pars calcei, eui - 


ningere incipit, det blifver ováder; 
det blifver rågn eller fnó. ab Alme. 

ALMOGÅTET, v.2. idem. Wáirald almo- 
gåta, celum fit nubilum, det börjar 
blifva ováder. 

ALMOT, ».f. quaff almokwuot, dulc- 
do, föt Ímak, fótma. | Kaik almoteb 
tuoldetet erit, omuem excoquere gra- 
sum faporem. 

ALMOTET, v.a. dulce reddere, göra fött. 

ALMOTET, v. a. divulgare, utfprida, 


berykta, 


ima five folum adfuitur, åfvan-låder 
på fkor. Auftr. Aldes. 

ÅLTET, v. a. alutam preparare, voríe 
concinnare , fåmfka.  Gutte nakkit al- 
ta, qui coria concínnat. Alteftet, Dim. 
dem. Altegåtet, incipere peller prapa- 
rare, begynna at fámfka. | 

ALTETATTET, v. 8. poffe praeparari, de 
pellibus & coriis dicitur, kunna fám- 
fkas. Tat nakke le nau affetes jutte i 


altetatta, tam exigua bec pellis eff craf: - 


fitie, ut aluta exinde fier nequeat. 
C AL TE” 





£a ALW AM | | 
ALTETET, v.«. facerc ut paretur alta, — à det arbetet. Ammas leb mon tok- 


låta fåmfska. ko, nefcio ifud, jag vet det ej. 
ALTETEX vel Altek, rudis, non paratut AMMASTET, wa. nom agnofcerc, intet 
. in elutam, oberedd , ofámfkad. kånna igen. Ammalítab mon tab ål 
ALTEJE, 9. f. alutarius,coriarius,fám- ^ mab, Bune mom cogne[co viris, Mana 

fkare. ammaíta, infans ignotor timet, bar- 
AxuNA, n f. alumen, alun. net fkyr får fràmmande. Bem dis 
ArwaAR, vide Alfwar. plicentia teneri alicufus vei nove & in 


Aw ve Alwa, ».f. borrox, terror, fÓr- = affucte, hafva mifshag til ngon ting, 
fkráckelfe, hápenhet. Alwa munji = fom man ej år van vid. Gutte le 
manna, fretus tremo. — Symor. Pallo, — harjanam metfin wiefot ammafta al- 
fuorganetn. matjit, comfuetudp. cups aliit non arri- 

ALWETET, v. &. 0f a terrerc, perterre--— det illi, qui [olitaria vita in filvis ad- 
v6, item, parterrers$, förfkräcka, blif- = fuetur eft. 
va rådd. Alwetijen mo, perterrue- ÄMMASTALLET, v.7. fregu. Modo pere 
re me Alwetib fufte, terruit me, — grino mie que familiari (I moto fe fe 
jag blef fórfkráckt för honom. rere, föra fig up fråmmande och få- 

Alwos, alwöjes vel alwolats, » a4.ter- — fom obekant. 

-sililis, korrendws , förfkråckelig. It. ÄMMASTALYEJE ve?ammafteje, gui com 
adverbialiter, valde, högeligen. Al- — /uetudimi 5 familieritati non fuder, 
wos: awon fjaddai, gevifus eft valde. — den fom ej bryr fig om förtroligit 

ALWos-LAKA vet Alwofikt, adv. jor- — umgänge. . 
vendus, förfkråekeligen. — Alwos- ÄMMAT, x. f. munnus, oficium, ämbete. 
wuota, guod borribile ef, förfkråc- — cfr. Embikt. 
kelighet: | ÄMNE, 75, a. domt alitur, bumana indufria 

ÅLWOTATTET velalwedattet, idem ac = nutritur,cicur. Dicitur tamtum de pe- 
alwetet. Tat håla alwodatta mo, — cudibus t$ pecoribur , hemtamd ; fages 
Jic fermo sashi timorenz incutit. om bofkap. Ame klittur, animal ci- 

Arworzr vide Alwetet. | 'ewr, hemtamdt kreatur. 

ÄLWOTVET vel Álwotowet, v.». com AMBOT, v.a. jaculari, jgeulnmy emittere, 
tremifcere, perterrefieri, blifva fÓr- = fhjmta. Làddit ambot, «ver telo com- 


fkrückt. fere, fljuta toglar. 
AMNA,. nom. propr. viril. Zmudus, A-  AMPES, n. a dificil:, Svår. Ele tat 
mund. Ammak, idus - ampes takket, facfu id dá ficile non eff, 


Anas, interdum abmas, n. a.peregri- — det år ej fvårt at göra. 4ufr- 
"uh, Zgnotur, främmande, okínd. ÅAMPES-RAXA, edv. difficulter, fv årligen. 
Ammas alma, vir ignotus. Item, igma-- ÄMPTES, contr. Ampts, » f. materia, 
rur,npenitus, oefÓrfaren, ekumnig.  åmne. sfr[abnes,. Bem, munus , ime 
Ammas leb mon tann pargoi, ewe — bete. dufrak 
operis imperitus fum, jag år okunnig ANATAKES, ti-4. cffrenatus, fudbmitur, 
| | mot 


AN 


motftráfvig, motfpinnig. Anatakes 


pátío, reno effrenatur, qui freno relu- 
Garur, en motítrátvig ren, fom ej 
läter leda fig. fr. Adnet. 
ÅNDAGAS , adv. gratis, gratuito, til git- 
nings, utan vedergållning. : Luoi- 
tet ve waddet andagas, sgnmofcere, 
pena: non repetere, förlåta. — Anda- 
gas luoitet, ja tiji kalka andagas lu- 
oitetowet, remittite £5 remittetur ve- 
bis, Luc. 6: 37... Waddab tunji anda- 
gas máddob, delicfum tuum tibi sguo- 
fev. jag förlåter dig ditt brått. — Item 
4djccHive: Andagas puore, bonum gra- 
£uitim, en ofÓrtjent vdlgárning, Com- 
pof- Andagas luoiteje, Remiffor, qui 
| vemittit vel ignofcit, FÓrlatare. An- 
dagas luoitem , resiffo , förlätelfe. 
. Voces. ccclegaft. . 

ÅNEK, 5. 4. novur, non nfurpatur. vide 
Adneteke, 

ANES, n. f. ani/um, anis, 

A NETAX f. Aneteke. vide Adneteke, 

ÅNETET, vide Adnetet. 

NGALOK, 5. f. 452; , anka 
ÅNGER f. Angertem, a f. penitentia, 
. énger. 

ANGER TES, 8. 4. penítendur , dolsndus, 
det man bör ångra, eller ångrar. Àn- 
gertes äme, rer dolenda, 

ANGERTET, v, 4. Mon angertab fud- 

. doitan, pesítet me peccatorum , jag Àn- 
grar mina fynder. Svec. orig. vocer. 

AN JAS, 9. f. tendines tenuiores peduler 

uadrupedum animalium, de finare fe- 
nor på de fyrfotade kreaturens ben, 

ANJE, adv. adbuc, ánnu. 

ets, momentiwn temperir, en liten 
ftund. Anje waft, demo, åter igen. 

Axxanz , n. f. eucbora, ankare. 


Anje pád- 


RARE (RARE 
ANNAT, conj. /ed, men, utan. cfr. ainat, 
AwoT vel Adnot, ». a. petere, begára, 
Hinc: anollet, dimin. paululum perc- 
re, begára något litet. Anotatjet 
vc! anogátet, petere incipere, begyn- 
na at begára. Anoje, anom, vide 
anoteje, anotem. 
ANOTET , v. &. frequ. ab anot, petituri- 
re, entráget begåra. Mo inta anota, 
e perpetuo a me aliquid ómplorat. — Hime 
AwNoTEJE, petiter , begårare. 
ANOTAKES, 1 4. vide petens , mendicur, 
den fom gárna begår, tiggare. 
ANOTEM, n. f. petitio, bön, begáran. 
AwNoTAPTA ve Anoteke, sn. a. & adv. 
mon petitue, fine petitione, Obegárd, 
utan bón och begäran. | 
ANSETET , t. a. mereri, förtjena. Hinc 
ANSETEM, m/f. meritum, förtjenft. 
Chriftufen anfetem, meritum Chrifii. 
ANTA f. Anda, mom. propr. viril. An 
dreas, Anders. | 
Anv f. Ánut, nom. propr. vir. Anundus,, - 
A Py, Á | 
PE, ^. f. campus wliginof/ur, loca - 
dofa, fumpiga fålt, máflor, vo rat. 
Len: mare, haf. Ape qwele, pif/cie 
marinur 9 hafs -fi i 
ÅPORET, v. 4. tentare, förföka, bjuda: 
tiL Ele apore hiffek, mol fruftra 
teniare. 
APosTEL, 4poflolur, Apoftel. Apofto- 
lats, gen. -tjen, apeffolicur, apoftolifk. 
ArrA, aina appai pjejet. «fr. aina. 
A?PAR, n. f. infgne lignemwns veibus pi- 
Jcatoriis fune annexum.,ut reperiantur, 
dubb, fom med en lina fåftes vid nå- 
ten, at de måtte finnas igen. = 
Arrari & appar, adv. valde, admodum, 
mycket, ganfka mycket. Appar tjá- 
2 fkes, 


20 |. APT ARB | 
. .fkes, valde frigidum, ganfka kallt. ARATES, sw. f. reliquie cibi, prandii vl 
 Appari kálkos, mimis tardur. Ap- — eene, qvarlefvor. Aratalit tjägget, 
par dures, admodum corum. reliquias colligere. | 
Arsrk, warrapfek, vide infra Warr. ARBE, v. f. patrimonium, ärf. . Appete- 
APTA, vel aptes & atta. . Particula pri- — je, fardno weljafan wai juoka arbeb. 


vativa. Suffxa vocibur vales tdemw ac 


alpha privativum. Grecorum, et nek- : 


nings-Ord, fom fáttes bak efter de 
andre orden. Mon leb wadnafapta, 
fcapha defFutus fum. Hájo le pednik- 
apta, pauper caret pecumia, den fat- 
. tige år utan pengar. Sunt etjam plu- 


muina, Maegifler, dic fratri meo ut 
diflribuat mibi bereditatem,, Luc. 2: 13. 
Arbe juoko, difributto patrimenii, 
arfikifte. Arbet takket, exBeredarr, 
göra arflós.  Arbetak, -teke, -teme, 
-tes, exberes, arflós. Arbe juokeje, 
partitor pairimonii. .— Arbeále, for: 


ver vost? adjicialer negative fegnifiea- — patrimonii. 

tionis, e.g.-ken, -kenna, -ketta, -te- ARnars, »./. Dim. idem. It. vidue, enka. 

me, -teke, -tis, -tes, ut alibi ofet- ARBEJE, s. f. vidua, enka. Item, beret, 
demus. arftagare. 

APTsA, adv. nimis , valde, altíór myc- ÅRBELATS vel arbolats, Perer, arfvinge. 
ket, rått mycket. Aptfa håjo, va- — Alles arbolats ve! ftakkarbolats, fe 
de pauper. res ex affe. Queimarbolats, coberes, 

ARA, n. s. maturur, tidig, bråd. Ara — medarfvinge. 
kidda, ver sesspeffsuum. / Ara kefle, Annrs, vide àrbes. 
eflar matura; Conpar. Areb. . ARBET, v. a. purrimenium accipere. ärf- 

ARAHET, v. 4. mimis maturum aliquid — va. Sodn le attjes tawerit arbem, 
efiimare, tycka at någon ting år för — Bereditas bonorum illi a patre venit, 
mycket tidigt. Arahab neitam pje- han har årft egendom efter fin fa- 
jet, mimis maturum: duco filiam meam — . der. Arbet, asbetak , vide arbe. 
wuptum dare, jag tycker det år för ARBE WALDEJE, v. fuccefor in bona de- 
tidigt at gifta bort min dotter. . functi, arftagare. 

ARABASTET, dimin. ÅRBMO cwa deriv. vide armo. 

ARAX, 5. 4. vide fupra ara. Arak al ÅRDNES, ». f. aquila, Órn. cfr. arnes, 
do, vecca rangiferina mature pariens. ÅRBUI, vidus, enka. cfr. arbats, arbeje. 
Compar. arakubbu, fuperl.axakumus. ARBAEMA, m. f. uxore orbatur, enkling. 

ARAN, vidc arnes. ÅRE, ». f. ille pars corii ubi pili fii fuat, 

ARANET, 7. X. maturius venire, eitiur  härgård på en hud eller et fkinn.  - 
incidere, komma förr, falla tidigare AREE, edt. estius, fnarare. kem, quo 
in. Pjáffats arani tan japen, Pa/cba —— eitius eo neue, ju förr fa háldre. 
snaturius boc ane incidchat, Páfka fölk AREX, v. f. lapidum eongerier, en fam- 
in tidigare i detta år. Aranaftet, ling af ftenar, ftenór. Juowa arek, 


dim. idem. | Aranaddet, frequ. idem. 
Aranatjet, fucipere maturius fieri, be- 


gynna at blifva tidigare. 


dur. axeg, 


idem. Dicitur etjam arefl, unde ob/o- 
Jer. aras, hpidofur, Menig. I. apud - 
ARE" 


AR 


—————————————— —— 
ÁREMUS, comparat. aremus ládde, qu. 4. 


avir prima, b. e. primo vere advtnienr, 
fogel, fom tidigaft ár framme om 
våren. cfr. ara. 

ÅREN, 2. f. focus, eldftad. Aren kerke, 
lapider circa focum difpoftti, ftenar 
omkring en eldftad. — Aren faje, Jo- 
cur wbi focus fuit, eldítads rum. 

ÅRET, edv. mane, mature, bittida, ti- 
digt. ret káffe peiwe li pajanam, 
mane cum fol ortus effet. Compar. Åre- 
but, maturiur, plur mane, bittidare. 
Superl. Aremuft, primum, primo ma- 
sc, förft, aldrabittidaft. | Aremuft 
tatt jabma gutte palla, mortem qui ti- 
met primus moritur. Compof. Artkåt- 
feje, qui mane cevigilat, den fom ti- 
digt vaknar. tem nominaiitcr: Ud- 
natjen areten fodn tafa påti, bodie 
mane buc veniebat, i dag bittida kom 
han hit. Aretift, tempore matutino, 
om morgonen. 

AnETES f. Årets, n.a. matutinus, tidig, 
fom fker bittida. Aretes pargon le 
tab munji márretam, boc mibi dedit 
penfum meiutinum. 

Anc f: Arga, n.a. profeflur, hvardags. 
Arga peiwe, dier profeflur, fóknedag. 

ÁRGASTALLET, 9v. 7". vtreri, timere, 
frukta fig. — I. puderc, blygas. 

ÅrGE f. Arges, n. a. timidur, verecun- 
dur, r&dd, blygfam. Arges almats, 
bomo timidus. Mon leb haikat arge, 
valde tisnidur fum, jag år ganfka rådd. 

AnGES-LAXA vel Argeftkt, adv. rimide, 
verecunde, med fruktan , blygfamt. 

ÁRGES-LAKASATS, vel! -lakats, n. a. 
meticulofus, verecumndior , ráddaktig ; 
blygaktig. | 

ÅRGESWUOT, 7. f. timiditar, verecm- 


die, váddhoga, blyg(amhet. 


ARK 2I 

AncOX, vide Arge. 

ARGOT , v. n. terreri, blifva rádd. 

ARGOTET , v. a. metum incutere, fkrå- 
ma. Argoti mo tatte paleft, inde ab 
fllo tempore me terruit, han fatte mig 
i rádíla ifrån den tiden. 4wfr. cfr. 
Paldet. | 





. A RJE, n. f. defíderium, åtrå.  Arjeb kal- 


. get, defderio alicujus fatisfacere, 
tórnója ens begår. 

ARJOT , v. 4. parcere , ignofcere , fkona, 
förlåta. I le arjom etjes pardneb, 
son pepercit proprio filio. Dimin. Arjo- 
ftet. frequ. Arjotet. Arjogátet, inchoat. 
parcere incipere, begynna at fkona. 

ARJoxrs, Arjoks, s. a. qui parcit, in- 
dulgens, fkonfam. —Orro arjokes, 
dgnofcar quefo. Arjokes-laka, adv. 
indwulgenter , fkonfamt. 

ARnJoM, a. f. indulgentia, fkonfamhet, 
mifkund. 

Anx, n. f. arca, ark.  Litton ark, er- 
ca federis, Förbundets ark. : 

ARKALASTET , v. t. mifericordía, com- 
moveri, ÍÓórbarma fig.  Idtji entfik 
arkalafte , sulla omnino mifericordia 
commotus. cff. 

ARXALASTEJE, 7. 4. qui miferctur, för= 
barmare. 

ARMALASTET , v/de Armolaftet. 

ARME, fr. f. commiferatio, medlidande. 
Armit peftab fufte, commi/erc/co illius, 
miferet mc ejur.. Dicitur quando lacri- — 
mir alicujur vicem dolemur, med t&- 
rar fórja Öfver ens belágenhet. | 

ARMES, n. a. miferabilis, Ömkelig. Ar- 
mes-laka, edv. mifere, Óómkeligen. 
Armeft f- armaft, &grt, Vix, náppe- 
ligen, knapt, Armeswuot, miferia, — 
elánde. | 

C 3 ' ARME- 





22 ARM 


pL EE mr d 
ARMESTET , 7. a. de aliquo dolere, brm- 


— ka fig öfver någon. Armelljjen fo, 
vicem sjus delebant. 
Ano, n. f. clementía, mifericordia, ve- 
- sis, nåd, barmhertighet, fórlàtelfe, 
Jubmelen armo, gratía Dei. Armo- 
laka, vide armolikt. Armo waddes 
donum gratuitum, en fkånk, nådegåf- 
va  Ármo-waddefeh leh máddela- 
kafatjeh, Jona gratie funt varía, 1Cor. 
422 4, Ármowuot, vide Armokes- 
wuot, JOarmo, ínclementia, onåd. 
Konogafen oarmo, inclementia Regis, 
Konungens onåd. Oarmokes, vide 
Armokes, 
AÁRMOGÜTET, v. 8. incipere miferert, 
begynna at förbarma lig. Vox ccclef. 
ARMOITET, v. 4. vide Armeftet. 
ARMOXES, f. -kas, c. mifericors, cle- 
mens, barmhertig, nådig. Leket ar- 
mokafeh, eflote smi/ericorder, Luc, 6: 36. 
. Armokeswuot, mífericordia, barm- 
hertighet. Armokes-laka, armoka- 
. fat, vfde armofikt. Compof. Oarmo- 
kes, immif/ericerz, obarmhertig. Oar- 
mokeswuot, immifevicordia, obarme 
hertighet. Voces ecclefiaf. 
ARMOLASTET, armalaftet /-armaluftet, 
v. n. mifereri , fórbarma fig. Arma- 
lafte mo pajel , miferere mei , fórbar- 
ma dig öfver mig, Wai kalki kaiki 
pajel armolaftet, s£ omuium mi/erea- 
. tur, Rom. u: 32. Hinc 
A&MOLASTEJE , qui miferetur , fOrbar- 
mare, 


AR 


ARMOTALLEJE f. armetalleje, vide ar- 


molafteje. Armotallem, vide armo- 
laftem, 


ARMOTEME, indemenr , iponi[erícor:, 
obarmhertig, 

ARMOTESWUOT , 8. f. ímméfericordiía, 
obarmhertighet. 

ARMOTOWET, 7.8. v. fupra arkalaftet, 

ARNE, vide aren. 

ARNES , » f. aquila, Örn. Haleteje ar- 
nes, aquila velans , en flygande Öm. 

Ano, vide åra. 

ARODEJE /f. arodea , s. f. facies, anfikte, 
Rábmes arodeje , facíer deformi: Al- 
de arodea paiti ko peiwe, /plendelat 
facies ejus ficut. fol, Mattb. i7: 2. 

ARON, now. propr. Aron. Irem; Aro 

. nen fåbbe, 4ronís baculus. Ita vocant 
Lapponer cingulum Orionis , five tres il 
Jas flellas lucidas in conftellatione Oric- 
nir. Svet. Jacobs flak. Vocam etjam 
Lepponer has flellar, raideres, fcalam, 
njalla raideree, cfr. njalla. 

ÁAROSET, 9, 8, tricis implicari, ín laby- 
rinthum íncídere, blifva rådlös. Aro- 
fime laidon nala, initum ster. expedi- 
ve non potuimus. Frequent, Arolattet, 
oftå blifva rådlös, — . .— 

AROSTATTET, v.a, facere ut aliquis tri. 
cir implicetur , in anguflia: copipellere, 
opem son tendere, góra at någon blir 
rådlös, undraga fig at hjelpa någon. 

AROT, v.5. detineri, impediri, uppe 
hállas, fórhindras, Kukke kos todn 
taina aro? qwemdiu iflud te detinebit? 


ARMOLASTEM, 5, f. commifcratie, för= AROTET, v.a, nom valere, derclinguert 


, barmande. 
AnMosiXT , adv. clementer , nideligen, 
ARMOTALLET /f. armetallet, v. » vide 

armolafítet. | 


coactum effe , intet förmå, nödgas 6f- 
, vergifva. — Arotijen tab tafla, ifud 
iflo loco deferusre, quia nempe wieriut 
von valuer 


Nen ul, 
ARE: 


ART 
ÅRENET, v.7. timore percelli, blifva 
fkråmd. — Démin. Arpenaltet, blifva 


ARW — £3 


recufar. Subfi.avwokwuot,Gberalisar, 
muni /centía, frikoftíghet, gi£mildhet. 


något rádd. Incboat. Arpenatjet, £nci- ARWATALLET , v. a. fupputare , cotiéec- 


pere affici timore, begynna at fkråmas. 
AzPET, v. a. terrere, Íkráma. Ele ma- 
nait arpe, noli terrere liberor, lkrám 
ej barnen. Pa/$v. arpetowet. 
Aape , s. f. flum ex cannabi nove con- 
feffum, tråd af lin eller hampa. Irem 
apud Auffr. cannabis, hampa. Arpoit 
åftet, emere cannabim, köpa hampa. 
Art, n. f/. fndoler bona, god art, godt 
lynne.  Arteb adna, bone indolis ef, 
han år af godt flag. Hin 
ARTALATS, 8.4. qui bone eft indolir, vel 
frugis, den fom år af god art. Ar- 
talats pardne le fodn, eprhne frugir 
adolcfcentulus eff. | 
Arto f. artok, s. f. dear, et tijo-tal, 
decker. Arre arto, decas pelliwm fcju- 
sorim, tijo gräfkinn. Arton åfe, lv- 
ecllum, quod Lapponwes ab Beris Rbcro- 
sum fuorum reportare Jolent, ut in illo. 
rum eff moribur, en liten afgift fom 
Lapparne plåga få af dem, hos hvil- 
ka deras barn tjena, hvilket år hos 
dem en gammal plågfed. | 
Axrs, aquila, Örn, vide arnes. 
ARWAT f.arwot, v.» vigeré, trifvas. 
Arwa kus todn tane landen? ut ar- 
ridet tib$ bes rcgio? huru trifs du i 
detta landet? Dis»us.arwaftet, nágor- 
Iunda trifvas. hiboat. arwagåtet, in- 
sipere vigere, begynna at trifvas. 
A2 WwODATTET, v. a. bilarare, gládja, 
göra glad. Ecclefaft. 
Ánwok, n.a. alacer, vividw, hurtig, 


munter. Jtem: liberalis, gifmild , fri- 


I arwok almats waddemeft 
palla, Jome lberalis donum darc non 


re, ràákna Öfver, döma. Arwatallet 
man ådnak kaka OTTOC,. fupputats 
quantum. debeat cffe. ER quafi fragu. 
verbi arwetet," Arwatallem, «ffima- 
tio , fuppatatio, vàrdering. 

ÁARWATES, n. f. opinio, conjeifura, me- 
ning, gifsning. Arwataft tfagge, cx 
conjecinra, gilsnings -vis.. | 

ARWETET, v. a. ceonjeffura affequi, trif- 
fa på med giffande. Peelligere, för- 
flå. Su/picari, mifsthnka. 'Idtji gut- 
tek. matte arwetet, nemo posuit. fufpi- 
cari vel intelligere, ingen kunde tro 
eller tånka. Dem. arwetaftet , nágor- 
Iunda begripa ell. kunna törflå. Ar- 
wetatjet, fncipere intelligere, begyn- 
na at $óymárka. 

Axwo, n. f. pretium, vårde, arfvode, 
Manne arwon todn tab anab? 445. 
ti ifud effimar? huru Cr;x värderar 
du det? Larwob wadde &fafift , mer. 
cfum non perfoluit juflum pretium, har 
betalar ej hvad varan år vård. Yle 
talle qwele arwon, pifcis num jacet 
pretium. 

Ánwos /-arwes, n.a. jucundus , letus, 
rolig, nójfam. 

ARWOSMUET , v.s alacriore animo fie- 
vi, colligere fe, blifva munter, kom- 
ma fig töre igen. Almats arwos- 
mua, káfle adtjo pargon mangelen 

. pürret ja ådet, cibo fommnoque reficitur 
lomo labore fatigatus, mánniflan ve- 
derq veclies, når hon efter arbete " 
får åta och fåfva. 4ufr. 

ÅRWOSWET , v.n. comtentum effe, Vara 
förnögd. 'Fje arwoswijeb, ko fodn 

W - 


24 AS 
pend 
waddi maite lijeb adnom áfafiftan, 
tunc contentus fui, quando tanti mer- 
cem meam cmiffet quanti illam aflimar- 
fem. Aufiral. 
ARWOTET , arwotem, vide arwatallet, 
arwatallem. Aufr. 
As f. has, eft formula canes abigentis, 
hut. As ulkos, apage foras, hut ut. 
AAsz f. afats , s». f. monter minores , coller, 
fmårre berg, backar, affine eft ås Succ. 
ASKE, n. f. frus, lkÓte, i knån. Item: 
afke vel afk, lura, måne. — Hinc 
ASXEDEPR, ». f. lux june , mánfken. 
Afkedepeft mannat, wma permotie 
proficifei , vefa i månfkenet. Aufral, 
. efr. Manodepe. 
AsxETET vel hafketet, v. a. caner abi- 
gere voce, huta ut hundar. 
ASMELES , 7. a. eger, invalidur, fjuk , 
brácklig. Sepiur de animalibu:. 
Assar f. affajes, m. a. craffur, tjock. 
. Affajes nakke, pelli; callofa, et tjockt 
fkinn. Nunquam. dicitur de rotundis 
five cylindricis rebus. cfr. Kaffok. 
AssAJESWUOT, 7. f. craffitudo, tjocklek. 
ASSANET, v. 5». craffum fioi, blifva 
tjock. Wuorde tafa ko jågn affana, 
exf/pecta donec craffor facta fit glacier. 
AssE, n. f. cutis, cuticula, hud, hull. 
Affe lakk, prope cutem , invid bullet. 
Aiwen a e, cutis dua tegitur caput. 
lt. affe pele, pars interior curis, cui 
oppofita eft pars villofa, kött-fidan af 
€t fkinn eller hud. Affe kåuko, /fn- 
gularis cff loquendi formule. Mon leb 
affe k&ukon, vereor, jag fruktar. 
AsszETES f. affetats , a. a. tenuir, tunn. 


ASS 
fetubbu. Super! afletumus, den tun- 
nafte 


ASSETESLAKASATS, P. 4. aliquantum 
tenuis, Något tunn. 

ÅSSETESWUOT, n.f. defeftus crafftudi- 
si, tunnhet. cfr. affetes. 

ÅSSETET , V. a. attenuare, tenue reddere, 
göra tunnt. Scilicet quod ad cra (itu- 
dinem planam. | Ele ila affete , »oli ni- 
mir attenuare. Dimin. afleta(tet, göra 
litet tunnate. Affetatjet, inciperete- 
nucm reddere, begynna at góra tunn. 

AssJE, ». f. erimen, fcelus, mifsgjer- 
ning. Stuor affjeb takket, /celus me. 
faríum facere, begå en grof mifsgjer- 
ning. ligge aflje, crimen cuju caur- 
fa aliquir in jur vocatur. 

ASSJEDAXKKES, n./.c. fceleffur , fceleratur, 
en fkàlm, fom begår bofftycken. Aufr. 

ASSJALATS, n. f. c. fceleratur, mifsgjer- 
ningsman. Karr afljalats, qui cce. 
fifimum facinur feciz, en grof mifs- 
gjerningsman. 

ASSKETET , v. a. inundare , Ofverflóda, 
Ófverfvemma. — Tjatfe afIxeta, aqua 
dnundat. Obf. propric dicitur de ina — 
dationibur, que tempore biemali funt, 
congelatis glacieque obturatir ofliis flu- 
viorum t$ riuulorum vel etjam fontium. 

ASSKES , 9t. a. inundanr , Ívallande , óf- 
verfvemmande, — Affxes jokka, fw 
men inundans. 

ASSMAK, n. a. torvur, valde iracundus, 
ferus, fafelig, mycket vredfam. Af- 
Ímak juttus le bire, fer eff beffia ur fur. 

AssMAXWUOT f. affmeswuot, e. f. ine 
manita: , atrocitar, grymhet. 


Affetes tuolje, corium tenue, et tunnt, ÁAsSMESLAKÁ, adv. crudeliter, grym 


fkinn. Item tranil. pauper, fattig. AT 


meligen.. 


fetes ülma, vir pauper. Compdrat.aí- Asswr f.affnes, n.a. aridus, marcidu, 


fór- 


ASS 


PARENT nn cst quamansequeq-qpUMDRgPUNPU Ab 
fórtorkad. Affne muor, arbor arída, 
torrt. trå. Obf. cum deriv. folum dear- 
boribur dicitur, herbe autem. dicuntur 
puoldnet, marcef/cere: alie quacunque 
res kaiket, arefcere. 

ASSNEM , 9. f. arborim (ut fta dícam) 
exarefceutia, tráns fórtorkning. — 
ASSNET, v. 8. exarefcere, fÓrtorkas. 
Muor afina, erber arcícit.. Affnelet, 
frequ. cito arefecre, haltigt fórtorkas, 
Fikon muor affneli, cxaruit feur, 
Afineftet ,  Dímín. litet tórtorkas. 
Aflnegátet, incipere arefcere, begyn- 

na at tórtorkas. | 

ASSNETET, v. n. facere ut arefcat, ex- 
fíccare , uttorkà, — Ef quaf£ forma Hi- 
phil serói afinet, — Hinc | 

ASSNETEM, n, f. arborum quef avefa- 
élio, tràns uttorkning. 

ASSNETALLET, v.4. vide aflnetet. Aff- 
netallet muoreit, arbores exffccare, 
quod efficitur quande cortice. denudan- 
zur, barka trán at de måga fÓrtorkas, 

ASsNoM, 9-4. vide aífite. | 

Assor, n. f. crafftudo, tjocklek. efr. 
afífai &7c. | 

JAASSOT , v. n. qua planum crafius fieri, 
blifva tjockare. Jågna affo, glacier 
fit craffior. Vide fupra affanet. Hinc 
Hiphit: Aflotet, callofforgm redders, 
callum obducere , göra tjockare. | 

AsTATS , n. f. furca bifida f. bicornts Ii: 
gnea , qua utüntur ad vetes fubter gla 
ciem prozrudendas, pífczs capiendi gra- 
tia tempore biemali, en tràklyfva, at 
fkjuta fram nåt under ifen om vines 
ter-tid. dur. 

ÅSTET, V. 9. zucare, tomporis opportu- 
nitatem babere, hafva tid. Ib afta vå- 

- tet, vcnisndi opportunttarem nom babeo, 


[ 


AST 2$ 


jag har ej tid zt komma. Dim. Afte- 


ftet, fà nagot litet mera tid. Aftegå- 
tet, fncipere vacare, besynna at få tid, 
As TETET , V. 4, temporir opporiunitatem 
five vacatienem  negotiorun concedere, 
feil. alicui, gifva en tid och tiliilfe. 
Eh muttem bándah hjuncitis aftete 
lo&ket, berorum nonnulli fasnulos. fuor 
legendi obportunitate prohibent, en del 
husbónuer gifva ej fit tjenltefolk tid 
at láía. Jrem, «fequi, hinna på. Afte- 
fi fo keinon nala, t/lum in itfuere ar- 
fecutus et, han hanthonom på vågen. 
AsTITET, wel apud Auftr. aftanet, v.s. 
temporis Jperisnitaee nancifct , få tid, 
bliiva ledig. . Wuorde anje taffa ko 
mon aftitab , ex/pecfa donec mibi fuc- 
vit opportunum. . 
AsTo, ». f. epportunitar temporis, tid 
: och tilfálle, Ile mufne aíte oc ib 
le afton, sen vaco, jag har ej tid. 
As101, adv. lente, fakta. Compar. afto- 
bukt, aftobut & aftobi vet aftojub- 
bu, faktare. n E 
ASTONET, v. n. ocloct curfu vel metu fe 
relaxare, citato curfu. doffflere, fakta 
fig i ht lopp eller rórelfe. Dim. Afto- 
naítet, litet fakta fig. Tjågg afto-. 
naíti, aliquantulum f/edatur eff ventur, 
vádret har något litet faktadt fig. 
ASTOS, n. a. tardur, fegnis, làngfám, 
fen.  Aftos pargeje, fegnis operarius, 
en trög och långfam arbetare. Aftos- 
wuot, fegnitier, tarditar, långfam- 
het, tröghet. | 
AsTOTET, vide aftonet. Aufral. 
AsswiT, v.n. ex morbo convaleftere, 
blifva frifk efter fjukdomen.  Ta- 
tum de animalibus cicuribus €$ efculen- 
tir; fáges endalt om kreatur, cfr.ad- 
D has- 


26 AT 


hasmouwet; unde forte coniraéle fa- 


stum cf? afiwit. 

ATA, n. f. periculum, farlighet, váda. 
Atafne mannai , parum abfuit quin in 
periculum ueniret , han var når faran. 
AT f. ata, vox fuppofititia, loco aliur cu- 
Jurcunque nominir omiff, 69 eujus a- 
liunde aut ex contextu cognita eff figni- 
ficatio, fubflituta. Et ord fom bru- 
kas i ftállet för hvart och et annat 
utelemnadt ord, til hvilkets bemàr- 
kelfe man af meningen kan fluta: 
Tat at, P«c rer, denna faken eller 
tinget. Wuoudnajes ateb tat affja- 
lats le takkam, znfandum facinus fce- 
leragus bicce commifít. — Obf. cum nomi- 
nc fubflantiuo junctum nunquam non in 
bonam partem accipitur, c. g. at älma 
le fodn, bonus vir ile eft, han år en 
god man. At åfafeh leh tah, de me- 
lori nota be funt merces, deíle åro go- 
da varor. Hinc 

ATET, v. a. t5 n. nulliur fixe fignifica- 
sionis, eujus fgnificatio ex contextu cft 
elicienda, et ord af ingen vifs be- 
márkelfe, utan efter fom meningen 
. fordrar. e.g.ate tab ateb, fac boc, gör 
detta. Jubmel atei Adameb ulkos 
paradifeft, Deus Adamum ex paradifo 
ejecit. Ate tàmpeb ftallen fifa, zntra- 
mitte equum. in [labnlum. Ate pjeb- 


ATS 


tonitrui f- Jovis) iris, rignbáge. Atjan 


raide, murmur tonitrur, Síkedunder, 
Atjan tjafko. fulmen, åfkeflag. Atje- 
kuts klibma f. dudna, celum tonitru 
contremit, á(kan går. Atja tállàb ka- 
fka, Jupirer fulmen emittit, det ljun- 
gar. Obf. cultu olim divino tenitru pro 
fecuti funt Lapponer , cfr. aija. 


A'TSEX , n.a. ignitus, 7ubens , glödande, 


ród.. Atfek route, ferrum ignitum, 
ródt glödande járn. Atfeken takket, 


ignitum faccre. 


ATsiT]JE, atfitjenedne vel! atfitjehene, | 


lamia quedam, cujus maritur fuit ftalo, 
monflirum ffoc gigas, qui ut ipfe infe- 
fifimus Lapponibur, ita boffilir etjam 
progeniei parens fuit, 2 qua olim vexa- 
tos fe fuiffc fabulofe perbibent Lapponer, 
en gammal trollkona, hos de ford- 
na Lappar. Hinc locutiones: atlitjen 
tuorelem /. tuoreldak, /pafmu: ten- 
dini: five nervi eujutdam, kramp, fe- 
nedrag. Atfitje fuonab tuorela, (qua- 
Hi dicerer: athitje nervum | vellit) fpa- 
[mno affici, fà fenedrag. Atí(itje, etjam 
appellantur infecta afpecfu deformtora, 
infekter, mafkar. 


A TSOLEN , adv. fuper , Öfver, utófver. 


Rafjo páti mo atfolen, phuvia me de- 
prehendit , rågnet kom utófver mig. 


ATTE, conj. quod , at. efr. jutte. 


mob manait, da cibum Iiberis , gif ATTjA, conf. wt, quo, på det at. Ef mo- 


barnen mat. Kiffes jami? Atei ud- 
nats ijan, quando mortuus eft? exces- 


fit nocle noviffina, når blef han död? 


. Óile. c. g. attjab vel attjam, s ego, på 


det jag. Attjas, vs ie, at han. At- 
tjabe takket tab, wr Boc faciamus. 


ATTJE, s. f. pater, fader. Cum affixe, 
attjam, pater meus, attjat, pater tuns; 
pro attje mo & attjeto, a&Mato o atque 
e imamutato. — Attjafat, parri tuo, åt 
din fader. Attjiti, parsibur. Pjábmo 


han dog i natt. 
Aror, vide adwot. 
A ]4, atjekuts /. atjaguts, n./- tonitru, 
thordón, 8fka. — Atja tàll, fulgur, 
ljungeld. Atjan juokfa, (4. d. arcus 
attjc, 





ATT 





attje, pater nutriciur, fofterfader. At- 


tje pele, attje faje vel attjefajafats, vi- 
tricur, itjuffader. — Attjelakats /.at- 
tjelakafats, ut ipfe pater , qui paterno 
eft animo, fåfom en fader. Attjelaka, 
adv. more parcntir, faderligen. Attje- 
tek vel attjetes, f£ne patre, orbus pa- 
tre, pupillus, utan fader, faderlös. At- 
tjetes mana, infans orbus. patre. At- 
tje-wuokafats , paterno animo affecfur, 
faderligen finnad, vide fupra attjela- 
kats.. Attjeguts, dim. lilla far. At- 
tjegutjam, mi pater cariffme, min fö- 
ta far. Eff blandientis. | 

ATTJELATS, 2. a. paternus, faderlig. 
Attjelats kereswuot, amor paternus. 

. Exprimitur etjam per attje, ut c. g. 
attje waimo , cor paternum. | 

ATTJESIKT vcl -fukt, edv. more pater- 
no , faderligen. 

ATTJEWUOT , 7t. f. aucforitar five digni- 
tas paterna, faderlig magt och myn- 
dighet. —Attjewuotinas , dignitate 
fua paterna. | 

ÅuDA, ”. f. virturs, dygd. Ganander. 

Aupes, n.a. defertus, Öde. Wuolgin 
audes fajai, abibant in locum defértum. 
Auden takkat, devaffare , fóróda. 

AubET , v. a. devaflare, fóróda, Óde- 
ligga.  Sije kalkeh aptfa audet to, 
penitus devaflabunt te, Luc.ig: 44. Au- 
deftet , dimin. litet föröda. Audegá- 
te, incipere devaflare, begynna at 
fóróda. 

AUDETEM, contr. audem , interdum au- 
detes, va/latio, fóródelíe. Käfle wu- 

- oidnebet audetemen wafteswuoteb, 
eum videritis abominationem illam va- 
flationir, Mattb. 24 : 1s. 

ÁupEJE /.audeteje, va/lator,fórftÓrare. 


AU 27 


AUDETEXE , si. a. non populabilir, fom 


ej kan fkóflas eller ódelágoas. 

AuJE, vide infra awem, 

AUKE , s. f. utilitar, ufur, gagn, nytta. 
Mab aukeb mon taíte &dtjob? vel mi 
aukit munji tafte påta? qualem exin- 
de capiam utilitatem? hvad nytta kan 
jag hafva deraf. Tatt ile tiji auken, 
inutile id vobis eft, Ebr. 3: r7. I maf- 
faken le auken, ad nibil utile eff. Mab 
aukit? quid utilitatis? aukats, dimin, 
lucellum, en liten vinning. Aukete- 
ke, fine utilitate, utan vinning. Aux 
ketes , inutili», onyttig, ogagnelig. 

AUXKET , v. 4. acquirere, comparare, för- 
várfva fig. Udne mon tab aukib, 
bodic boc acquiffvi. It. neutr. prodeffe, 
gágna, e.g. maffas tatt auka? cui iftud 
erit ufui? hvartil duger det? Auke- 
tet, frequ. idem. cfv. üdtjotet. 

AUXETEJE , qui quidquam lucratur? den 
fom fig något fórvárfvar. 

Auxox, utilir, nyttig. Aukok le mun- 
ji, utile eft mibi.  Aukok-laka, adv. 
utiliter , nyttigt, på nyttigt vis. Au- 
kokwuot, /ubf. utilitas, nyttighet. 
Compof. oaukok , inutilis,. onyttig, 
cfr. gagnetes. 

AULE-MUORE vel Auftral. aule-8lg, ti- 
gillum, ad partem fuperiorem tentorit 
Lapponici transverfim difpoftum , a 

"quo abena dependent , &fen eller det 
tvártrà Ófverft på en Lappkája, hvar- 
på kittlarna hánga. . 

AvusTET vel Aufir. aufet, 9. a. baurire, 
Ófa. Wadnafeb auftet, equam c fca- 
pla exbaurire, | Aufteftet, dimin. nå- 
got litet Ófa, cfr. palet. 

AUSTA-KARE, n. f. bauflrum, ftula , qua 
bauritur , Ófe-kar. Aufral. auskare. 

D 2 Av- 


28 


AUSTER, n. f. cochlear manubrio longoin- NUTEK, n.f. curator, anteceffor, före - 


A 


AUT 


firustum, Nef med långt fkaft. 

UT f. auta, ante, pra, förr, för. Au- 
ta wuoreleh, qu. d. priftini vcicrer, 
majore: , fórfáder. Áut-hila, prafa- 
tio, företal. Comparat. auteb, auterzor, 
prior,den förre. Auteb pekke , pars 
prior. Auteb aiken , price: vice, fór- 
ra gängen. Autebefnc, anterius , an- 
£t, franmanfóre. Autebefne [e fodn, 
anterior illc eff. foe antecedens. Aute- 
bus, adv. ulterius , longiur, lingre 
fram.  Autebut /. autebit, adv. olim, 
antea. Autebut leb mon hålam, o/im 
locutus fum, AC. 1: 1. Superi. autemus, 
primus, den frámíte. Mådde aute- 
mufeh , multi primi vel priorer, Mattb. 
39:30. Autemufen påti, primur ve- 


micber.  Autemufiít, primi;, af de 


frámíte. | Autemuft, przrueo , spri 
mis, förft, i fynnerhet. Aut iitje, 
preputium, förhud. Auta ketie, an- 
£erior pars. Wadnafen auta khetje; 
prora /capha, framftammen på en bát. 
Of. aut, auta, variar ebiinet figosifi- 
cationcs , pro diverfitate cafuum, quos, 
brevitatir cauffa, omiffos bencvslus Ler 
sor in prafatione, buic operi pramifa, 
ipfe coolvatz e. g. auten, coram, intör. 
Mo auten, coram re. Auteft, ab ad- 


fpectu ,, undan. Kaita ma auteít , epa- 


£t ab adfpeffu mco. It. pro, för. Mai- 
te mon kalkab waddet tunji tann au- 
teft? quid nbi pro iflo dabo? hvad 
fkal jag ge dig derföre? Auti, coram, 
inför. Cum [uffxo autelcs , eeram fö, 
inför fig. Pate mo auti, veni coran 
are: Autefne, coram, inför. Autef- 
nan, coram me, inför mig. Autafe- 
&ne , coram. nobir , inför oils. Inc 


ÁUTELTES, n.4. quod a parte anteriore 


AUT 





. myndare , föregångare. 


AUTANET , v.s. progredi, komma lín- 


gre fram. Peiwe autana, fe progre- 
ditur , Íolen går láàngre fram. It. pro- 
Ereffus facere, augeri , gÖra framiteg, 
fórókas. Puorefne autanet peiwelt 
peiwai, in bono progreffus facere de die 
iM diem. So tawereh autaneh , accre- 
fewnt opes illius. Autanaftet , diminu- 
tivum, komma litet långre fram, ná- 
got litet förökas. Autanaddet, /7cqu. 
idem qued autanet. Autanatjet, inci- 
pere progredi f. acevefcere, begynna 
.at gå fram längre, begynna at för- 
kotras. 


AUTANEJE, s. f. e. qui facit progrefur, 


den fom förkofras. 


AUTANEM, m. f. progreffur, — Iuerunt, 


framfteg, vinning. /fu«ffr. autanas, id. 


ÁAUTENXX, Adv. per anticipationsm,fram- 


före, före. Gallic. par avance. Åute- 
nak tunji tab waddab, premife (ut 
sta dicam) tibi boc do, jag gey dig det- 
ta förut. Ir. autenak waddet, don 
darc, Skänka. 


AuTErL, autcla f. autelem, dv. one 


quas, antea, fÓràn. — Autela ko pet- 
we luoitada, Fiurquam fol eccid:t, 
fórrán folen. går neder. Kane, fört, 
innan. Autclen quokfon., ente lucemi, 
före dagningen. | Auteleft, ab eutc- 
riore porte, på främre fidan. Agite- 
feft, ante, prater, pre, framrnantóre, 
fram om.  Auteleft wuejet, prater- 
vehi, köra frant-om. 


AuTELT , adv. adverfus, oboiani, emot 


til mötes. Mo autelt påti, ebviam 
mibi venit, han kom mig til mötes. 


ef, 





| AUT 
eft, det fom år frammanfóre. Autel- 


tes line, precinélorium, fórkláde, Au- 
teltes helme, anterior pars /fnuum tu- 


nice,  Auteltes håla, quod quis loqui- 


tur coram, adulatio, fmicker. 
AuTAT, v. ». tedere, ledína,  Juo leb 
tafte autam, jam didum me ejur rei 
? tedium cepit, jag år led(en dervid. 
AwTELATJEN, adv. dímin. paululum an. 
tea , litet förut. Autelatjen fo, paulo 
ante illum, litet före honom. 
ÅUTETET, prevenire , antevenire, kom- 
ma förr eller förut." Epe kalk aute- 
tet ådejit, non prevenicmus cos, qui ob- 
dormio:srunt. Sodn autcti mo, mibi 
antevert it , han förekom mig. It. pro- 
ducere ulterins, fÖra fram längre. Au- 
tet tab tuok, produc bocee. illuc, för 
fram detta dit, Jr. promovere, befor- 
dra, befrámja. —Autetaítet, dimin. 
komma litet förut, föra litet långre 
fram. Autetatjet, incipere pravenire, 
begynna at komma förut. Autetad- 
det /. autetattet, facere ut aliquid pro- 
ducatur, lata något föras fram. "Ir. 
produci poffe, kunna framföras. 
AUTETEJE, qué. promevet vel producif, 
befordrare , framhafvare. 
AUTETEM , autetes f. autadas, frogrer. 
fur, dacrcmentuti, iramfteg, tilváxt, 
Wadde autadafeb miji, da nobis fuc- 
eefjum, gif ofs framgång. 
ÁvuTjz , s. f. hágg, arberir fpecies. 
AvTjo, "t. f: acier, Ágg. Akfjon autjo, 
ecicr feenurir, yxe-apg, Nipen autjo, 
acies eultri , knifságg, Hinc 
ÁcTyOK, m. a. qui asie gaudet, hvafs. 
Autjok kedge, lapis acie inRrustur, 
hvafs ften. Compof. qvektautjok , 
qvektautjok 


&utur, tveággadt fvárd. 


AUT]JOS, ^. n. idem. cfr. pafteles. 


Íwerde, gladius gtrinque . 


AUT | 29 
Hine 
AvTOT]JET, v. a. acuerc, hváffa, Au- 
tjote kulkeb, acue cultrum, efr. fajet. 
Autjodattet frequ. idem. - 
AUTJOTEM, ». a. exactatio, hvåffande. 
AUTO , f f m'raculum, prodtgíum , un- 
"der. Stuor auto, magnum fiiraculum. 
Ko takkai autoit ja márkit, pof/quam 
ediderat prodigia t$ gna, Acl. 7: 36. 
AUTOS, n.a. mirur, admirandur, fÓr- 
undransvárd. Autos Jubmel, Deur 
mirandur, den fórundransvárda Gu- 
den. cfr. imalats. Autos pargo vel 
autopargo , míraculum, underverk, 
Autos märk f. autómárk, prodigium, 
.underteken,  Automárki algob, mir 
rabilium initium, Joh. 2; ut. Autos-la- 
ka, adv. mirifice, underligen. Hinc 
AUTOHET, v. a. mirari , admirari , un» 
dra ófver.  Autohijen fo, admirati 
funt illum, de förundrade fig öfver 
honom. [Ei 
AUTOHBEJE , qui miratur, admirans, den 
den fom fórundrar fig. Er. — 
AUTOHEM, ». f. admiratio, förundran. 
AUTOHADDET , v. a. frequ. verbi auto- 
"het. Hine autohaddéje, mirebundur, 
ad admirendum promes , ütnderfam. 
Autohaddem, vide antohei, Auto- 
haftet, dimin. titet fóruudra fig óf- 
ver, .Autohatjet, incipere admirari, 
begynna at fórundra fig... 
AUTOSTALLET , 9 a. dimin. vide auto- 
haflet, Hime 
AUTOSTALLEM, s. f. admiratio, für» 
"undran, | 
AvrOTS, n.aprifHinur, dett framfarne, 
fAutots wárald , prZf/cumn «vim, forn- 
tid. Autots almatjeh, prigrer, prifcí 
Jaminer, cfr. auta, 2 
D. 5 Ávt« 





30 AUW 


— À— —— — — o———;——  ?2 

AUTSUKT, adv. in antecefum, i förvåg. 
Autfukten wadfet, in antecefum ire, 
gå i förvåg. 

Avurso, n. f. locus uliginofus arboribus 

- confitus , moras med trán. bevixt. 

. efr.rátto. 

AUwWE, 55. f. cincfur, cingulum, górdel, 


AW 


Awox , n.f. vide awagoi, ltem, plani- 
tíer wliginofa vel lacuffrir, et fålt af 
fjöar eller myror. 

Awo,n.f.gaudium, letitia, glådje, frógd. 
Mon leb awon tijen tjet, gaudeo ve- 
firi caufa, Tob. wu: is. Sije fjaddin a- 
wos awon , gavi/ funt valdc. 


bálte. Kartfen auwe, cingulum coria- Awos, n.a. letur, glad. Awos peiwe; 


 .ceum, Mattb. 35: 4. Auwats, dimin. et 
litet bálte.  Silb auwe, cingulum ar- 
gento decoratum , filfverbálte. 
AuwoTES f.auwots, m.f. cingulum, quo 
rangiferi vellarii cinguntur , bålte på 
kór-renar. 
AUuWETET, vide awetet. 
- AAwacor f. awagojo, /acur patentior f. 
major , en ftor fjó. 
Awaw,n.f. ffnur lacur, vik. Veflrob.afva, 
AWESTET , aliquantum fimili effe, vara 
något likt, likna. Mo maffak awe- 
fti fodn, mei fere ffmilir fuit. 
A wEM , n. f. foffa, graf, dike. 


AwET , 7. 4. fodere, effodere, gráfva, di- . 


ka. Jokkab awet, rivulum derivare, 
utgráfva en báck. Irem, iteratis vi- 
cibus mulgendo lac e mammis vacce va 
pecorís elicere e antca nullum lac preben- 
tir, upmjölka. Hine quafi paffoum eft 

. awanet, ecffodi, t£v. upgráfvas, pro 
awetowet. 

AWETET , v.n. tat wadnas awet, aquam 
bee fcapba intromittit, denne båten 

. láker. Dicitur tantum de navigiis vi- 
tio aliquo aquam intromittentibur. 


Awnr, awi ko, adv. tanquam, quafi, vi-. 


de fupra aiwe. | 
AwIT TA, m. f. indicium, ffgnum,tekn, 
mårke. I ie taíte akt awitta ken, 
^ ejur rei ne vefligium quidem reflat, 


. deraf år ej qvart det miníta.fpdr, — AwnoT, vide åurot. 


a, 


dies letus... Awos waimo, cor letwm. 

AwosET, letum fieri, blifva glad. A- 
wofi aiwe fagga, valde gavifu» ef. 

AwOoSTET , vide awotet. Paffu.2wo- 
ftowet, letart, frógdas. 

AwWOHET, v. 2. vide awofet. Awohet 
muin, gaudete mecum, gládjens med 
mig. Awohattet, /etificare,gÓra glad. 

AWOHEM, n. f. gaudium, frögd; letif- 
catío, frógdande. 

A WOSIXT , adv. cum letitia, gladeligen. 

ANWOSTALLET , /etari, gládjas. frequ. 

AWOTALLET, v. n. idem, Awotallet 

kalkabet játtetkenna ja hárloges a- 

Woina, exfultabitir ineffabili gaudio 

& gloriofo. Awotallet Herraín får- 

ten aiken, gaudete in Domino femper, 

Pbhbil4:4. 

AWOTALLEM , s. f. letitia, frÓgd. 

A WOTALLEJE, letans, qui letatur , den 
fom gláds. 

AwWoTET, v. a. letificare, göra glad. 
It. neutr. letari , gládjas , lices rariu:. 
Awotem, letificatio. Awotattet f. 
awodattet, frequ. idem atque awotet. 
A wotattem vel -dattem, vide awotem. 

AWO AKES , 9». a. fucundus., gladelig. 

AwWOTIEWAS, m. a. letitie plenus: , full 
af gládje. Vox eeclef. 

Awnof'vd auros, mf. awrir urk, 
björn - öra. 


B. BAAL, 


d 


BA 
B 


Baar, Baal Jukko åh le fájetam puol- 
witas Baalen auten, qui Baal genu 
non flexerunt, Rom. u: 4. 

BApAK, pix, reffna, beck, káda. cfr. 
tarwe. 

BapET, v. a. picem illinere, becka. It. 
inquinarc, Orena. 

BADDE, z. f. vinculum, ligamen, band. 
Baddai waldet, Iigare. cfr. tjadnes. 
BADDET , v. a. ligare , vincere, binda. It. 

n. glacie obflrui, (de fluminibur) ltop- 
pas igen af is, fvalla igen. Ságes om 

oder. Jokka badda, fluvius glacie 
impletur , cfr. afketet. Ir. kainob bad- 
'det, rudentem dirruptum, fine nodo t5 
implicatis folum extremitatibur, rurfus 
conjungere, Ípitfa ihop et tåg.  Bad- 
detet, frequ. vafa ligaminibus colliga- 
re, fåtta band på káril. Aufral. cfr. 
bafte. — Hinc - 

BaApHAT f. badhes. Badhat jokk, fu- 
vius glacie repletus & obfiruffus, en 
fvall - báck , fom år full med is. 

Baps, x. f. pluma, dun, fjäder. cfr. tálke. 

BADSETET, v. 7. dicitur de avibus, que 
in pulvere fefe völantates apricaniur , 
fáges om foglar, når de fola fig och 
váltra fig i fanden. Badfatallet, frequ. 
de omn£bus animalibur, nivem, «quam 

vel pulverem a femet quaffantibur , få- 
gs om djuren, då de fkaka af fig 


Lon, I 


nÓ, vatten eller ftoft. 
BAKOT , v. 4. pinfere, panem coquere, ba- 
ka. Laipeb bakot, pasem facere. Me- 
livs laipot. Bakoftet, diminr. litet ba- 
ka. Bakogátet, sncipere pinferc, be- 
gynna at baka. 
DAXOJE, sz. f. pi/lor, bagare. cfr. laipoje. 
BAKOM , zm. f. panis coctia, bakning. Ba- 


BAL 3! 


—— n —HM —— RD Deu Qm x 
kom-káte, pi//rina, bagareftuga. Ba= 
kom-wuobne, furnur piftoriur, baK- 
u n. Bakom-ftàpo, /dem ac bakom- 

te. 

BaxKo, n. f. inclinatia vel declivitar col- 
li: , fluttningen af en backe. Tiewa 
bakko, ware bakko, colli, monti» ac- 
clivitar. Njàra bakko, mala, mons ve- 
neris, kindben, kinder. 

BALXA, .f. bacillum, kåpp. Pjárgo bal- 
ka, qwele balka, bacilli, quibur car- 
nes I pifces fuf penduntur ut ffcce fiant. 

BarLo, ». f. pilea, b8ll. Ir. tefliculf. 

BALSAMI, 7. f. balf/amum, balfam. 

BARA, folum, rantum, bara. cfr. koros. 

BARAN, Veftrobot. báran, laii: per ar- 
tem veneficam ereptor.. Notiffma Svecis 
fabula fuper flitiofa , Lapponibus ignota. 

BARKO, m.f. cortex, imprimis betula, 
bark, bjórkbark. 1r. cortex betule cum 
lixivia cocfus retium tingendorum gra- 
tia, colore fubnigro, fárg på nåt me- 
delft bark och lut, Norriandice tåla. 

: Barkob wuofljet, di&fum colerem cor- 
ticis coquere , tilreda nátfárgen. Ob. 
bec preparatio cum in finem precipue 
Jit ne putredine corrumpantur. 

BankoTET, v.a. werrinit barkotet, co- 
lore e libro cum lixivio extratcfo, retia 
pifcatoria tingere, fårga nåt med lut 
och bark. Hudit ja nakkit barkotet, 
peter & coria aqua I libro macerare, 

arka fkinn och hudar, garfva. 

BARXKAK, s. f. calceamenti fpecier, ocrea- 
rum fere figura, kángor. Ita appel- - 

.Jantur , quod. corium, ex quo conficiun- 
tur , modo diximus preparetur. 

. Barkar , coriarius, garfvare. 

BARFEDD, natus, född, qv. d. barnfódd, 
efå enim Suetici eriginir. 

m Bar- 


32 BE 


fr pg? qug — 

BARNE, flius,Íon, vide parnc. 

BaRos,manifeftur, uppenbar, vide paros, 

BanT vel Borcal. baftak , balneum, bad- 
fluga. Barteb paketet, &a/neum ca- 
Jefaeere. - 

BanTSJER, 4ufiv. Chirurgus , Fältfkår, 
A Danico Bartfkjår. Boreal. Påfker. 
BASKOX, 7.4. amarus, acerbus, båfk, bit- 
ter. Harbmat bafkok, valde amarum. 

Bafkokub fappeít, felle emariur. 

BasTE, nf. viminea ligamina quibus va. 
fa lignea connecIuntur , band på trá- 
káril.  Bafteb pjejet tudnoi, toxnam 
colligare. Sweip. id. 

BAsuN, n. f. tuba, bafun.  Bafun kalka 
tjuojet, /onabit tuba. Bafuneb tjuoje- 
tet, tuba canere, Bafunen tjugjeteje, 
tubicen, bafunift, Vox eccief. 

BEDEL , 71 f. carnifex, tortor , bödel. 

BEINEK, 7. f. tibialia e pellibus confecta, 
fkinn-Itrumpor, 

Bzxr, » f. pix, beck, melius fuokom 
tarwe, 

BEL1AL, Belial. Kokte fåmafteh Chri- 
[tus ja Belial? que ef concordia Chri- 
ffi cum Belial? 

BeLDNE /. beldnje, a. f. folia graminum 
£5 pracipue dngelice, blad på örter, 

..— dÍMynnerhet Angelika, 

BENT, Benta, Binna f. Bint, a, pr. vir. 
Bencdicfur, Bengt. 

BERDN , bern /. bjerdn, s. f. catulus ur. 
Kf anniculur , ársgammal bjórn-unge, 
It. Borcal, uxfur , björn, 

BEnRIT, v. oportere, debere, böra. Mi- 
je berribe kitet Jubmeleb, Deo gra- 
Has debemu, — Hinc 

BERES, n. 4. promeritur, qui meruit, den 

fom år til något fórtjent, Beres le 
affjalats pakkatafeb ädtjot, penas 


& 





BIDDET, v.a. precari , bedja. 


Binz, ». f. urfur, björn. 
. abmo attje, wari aija, ruomfek vc 
. ruomíikalles, fuokok, £c. Biren- kats 


tjuk, bernats, catulur ur/f: appellam- 


BI 


TE qu EPDARRENUPEUMPO EE 
commeruit qui peccavit. Item, beres le, 


Juflum f. squum eft, det år. billigt, 
bör få vara. 





BEWEL, diabolur, formula per diabolum: 


jurandi , hin onde, bófvelen, Dici- 
tur etjam bjewel, 


BisEr, Bibel-kirje, Bib/ia, Bibel. Bi- 


belefne lokket, in Bibliis legere. 

Bidde- 
ftet, dimin. något litet begára. Bid- 
degátet, incipere orare, begyrina be- 
dja, Talla biddegáti ko rifieb wuoid- 
ni, virgam videnr confefhim capit ovart. 


BicGeE f. Bigga, un. pr. fem, Brigitta, 


Brita. 


BIGGET, v. a. fruere, edificare, bygga 


Biggi akta torneb, «edficavit turrim, 
Marc. i2: 1, Diggegátet, alpet bigget, 
incipere edificare, Biggem , «edificatio, 
byggande, Biggmáltar , architedus, 


. byggmáftare, Mon pjejib wuodob 


ko wifes biggmáftar, fundamentum 
pofvi tanquam peritus architectus, (Cor. 
3: 1.  Biggeje, edificanr, den fom 
bygger, Bignig, edificium, byggning. 
Alde kedge kárden bignig lei jafpis, 
erat flrucfura muri cjus cx jafpidt, 
4pocal 21; 18, Pignigeb adnebe Jub- 
meleft, edifcium babemur « De, 
2 Cor, f: | 


BIKESJET, v.a. confiteri, bekánna. Sud- 


doit bikefjet , peccata confiteri. Ufta- 
tius eff tabdeitet, qu. vid. 
Syn, berdn, 


-auros, -fuotte, «naíte vel -tafle, ur- 
[Hé ungvis, aurir, per, ocwlus,  Biren- 
nakke, pellis ur//, bjórnhud. Bire 


tur 


BL 33 


tur etjam manah, qu. dit. liberi. Min- 
geles bire, wr/a, bjórn-hona, ver. 
kufsnjepele. 

BiGET, *. pr. fex. Brígitta, Birget- 
wakko, feptimane Brigitte, veckan 
efter Michaelis. | 

BinGzr, v. n. f/ atis babere, fufficere, bár- 
gafig,ráckatil. Ib taina birge, 5oc 
mibi non fufficit, jag bàrgar mig icke 
dermed, Kalle tan jaken muotek 
birge, fatis multu boc axho nivis ba- 
bemus. Birgeltet, dimin. nágorlunda 
birga Gg. — Birgegátet, fucipere fatis 
babere, fuffcere incipere, begynna at 

. bárga lig. Obf. aclive etjam u/urpatur 
birget, & /fgnificat, fuppeditare, eperm 
prebere, förltråcka, hjelpa. Birget fa- 
me ädnameb jafoin, farinam Lappo- 
nie fuppeditare, forle Lappmarken 
med mjöl 

BiRGESNOK /. birgesnak, s. f. quantum 
fatis eff, fä mycket fom behófs. Ad- 
na birgesnakeb, f/uffcit ci, han har 
få mycket han behöfver. Succ. orig. 
qu. dic. bargar ig nog. = | 

Bin so ve! bórfo, ». f. bombarda, bófla. 
Syn. fteuk.  Birfo luoddeni, zzwmn ec 
bombarda emiffum ef. 

Bisxop, £pif/copus. 

Biss, ». f. vide infra paffe, Biffe pjár- 
go, cer, hjerta, qu. dic. caro facra, ita 
dicfum quia Lappenzr id olim immola- 
bant idolis fuir. 

BissMaR f. biflmer, n. /. fatera, besman. 

BirTA £9 per diminutionem binna, fra- 
flulum , bolus, bit, betta, Laipe bitta, 

frufulum panir, en brödbit. Irem.gut- 
ta, en droppe. jatfe bitta, gutta vel 
pauxillum aque.  Dittats, dimin. en 
liten bit. 


BirTjes /. bittjok, s& a. amarus , bitter. 
cfr. brittjes. 
BrwpzT, v.a. invitare, bjuda. Biw- 


dek, non $uvitatur, obuden. Biwde- . 


tum, éxaitatus , buden. 

BirTJo, vox indégnationir in mulieres, 
aneretrix , &ffna, kAffa, mårr. 

BjünT, x f. nativitar, partur, börd, fö- 
delfe. Bjárte páres, uniuvs anni, c.g. 
canis vd felis, nam folum de feris 4i- 
citur, et år gammal, fåges om klo- 
djur. 

BjárLo, s. f. campana , tintinnabulum, 
klocka, bjállra. Bjillo £juoja, cam- 
pana ténnit , det ringer i klockan, It. 
beram indicat borologii tiutinuabulum, 
klockan flår. Bjàllots, dimin. en li- 
ten klocka. Bjàllokes, bj&llokes kof- 
fa, vacca cus appenfa eff. campanula, 
fkållko.  Djàllokes kato , rangifer 
campanulam geftans abet.  Bjållokåte, 
turvis ubi pendent campane, klock- 
ftapel. 

Bjäre, vide Ale. , 

BLADE, n. f- folium, pagina, lida i en 
bok. Mubben bladen, a/tera pagi- 
na. Borealer ade. Tobak blade, fo- 
Hia tabaci. 

BLADOTET, kirjefne bladotet, folia Ii- 
bri alicujus evoloere, blada i en bok. 

BLAIKOK, ». a. paBidur, blek. cfr.guou- 
ket. Dlaikok muoto, facies pallida. 
Blaikok- vc blaikes- wuot, pallidi- 
tar, blekhet. | 

BLAIKOT, v.s. pallefcere, livcfcere, blek- 
na. Zfufiral. bleikanet , idem. Blaiko- 
tet, /requ. idem.  Blaikoti taffan , ex- 
palluit, han blef rått blek. 

BLANDET, v. 4. mifcere, blanda. cfr. 
maftetet. Bereal. landet. Blandetek, 

not 


24 - BO 
son mixtus, oblandad.. Blandatis,mix- 
tura , blandning. 

Braw & Blawes, » a. ceruleus ,. blå. 
Blawa paino, color ceruleus.. cfr.latte.. 
Blawa kapte, tanica cexulta.. 

BLEWETET, un. cerultum inducre colo-- 
rem, fieri ceruleun, blifva blått, blà- 
na. 
got bla. Blawetatjet, incipere ceru- 
lzum colorem: induere: [. referre, begyn- 
na blána. 

Brrik, fecopus , meta, vide pleik. 

BLEXXx, 2. f. atramentum ,bláck. Blek- 
ke-tjàrwe. vel. itte, azramentar£um ,, 

B blåckhorn.. | 

LEKKE,, 7t: f campus, lacus amplior-, en 
Mättmark” for B6. Md 

BrreTs. vel bletjes,. s» «.. planus, jämn, 
flat. Bletje njuenak almats, homo 
nafo: depreffo, flat-nåfi g mennifka.. 


BrENE, n./. folie Berbarum, blad på Ór- 


ter. cfr. beldne.. 

Bir, blijo vet blyjo, plumbum, bly: Bli- 
joft luodeit letkot, gbbulos. plumbcos 
fundere, ftöpa kulor.  Blijoluod , bo-- 
Bir, blylod. Sije tjafkin blijoluodeb: 
wuolos, demifferunt bolidem, 4&E.27:28:. 

Briw3 EX, pifcer parvulis pifcizuli ,.Ímà. 

fkungar.. 

Briwzs /..blewes , s» a: verecundus, mo-- 
deffus:, blygfam, fedig. Bliwes. al-- 
mats ,. homo. verecundus. Bliweswuot;, 
«ercaundia, blygfamhet. Bleweswuo-- 
tefne', eum. verecundia... Bliwaftalfet,, 
verecundum: effé ,, timere, vara: blygs, 
frukta. ” 

BruoTtTA, vide pluotta.. 

Bop, »;.f/..taberna, bod.. Syn..bure, jib-- 
dno, aite,. njalla. 


Blawetaílet, 4émuin. blifva nà- 


BR 


Borr, n». f. corpur, kropp.. Jtem, tflbmur, 
et fmalt landflycke emellan tvánne 
fjöar.. | . 

BoNp, n. f. rufficur, bonde. It. berus, 
husbende. Boreal. bondor, raficus. 

BONOTET , 7.2. per nuntium mandare f. 
injungere,genom båd álágga. Bono- 
tam lei munji , £njanxerat vai , com 
miferat.. Item, licitari: vel defiderare, 

| (fail. per nuntium) genom båd beftàl- 
la, pátinga. Bonotam le mufte kir- 
jeb, librum a me petiit, injunxit mibi 
ut librum. ei. mittere, han har tingat 
en bok af mig. Bonotaflet, dimin, 
Etet pàGnga.. Bonotatjet, £scipere in 
jungere, begynna at dlágga eller be- 
gara Bonetem, petitto per nuntium, 
nuntiatio, begåra genom: bàd, fór- 
kunnande: | 

BoNesNAX, m» f. nuntiur, mandatum, 
bád, befallning. Bonofnakit pjejet 
vel íaddet ,, nuntium. mittere, nuntiarc,, 
fkicka båd... 

Bn &bar f. duffr..bradarr, adv. fubito; ha- 
fligt.. Bradai jaDmi, mortem obiit fub- 
stancam ,. han deg. hafligt.. Syn. hák- 
ket. Nau Dradai, tam. fubito, få ha- 
ftigt.  Bradai hålet, citaza uti: loquela; 
tala fort. Bradafne, /ubito, i haft. 

Bran: ost brades, n.a: praruptus, acchi- 
v; , celer , brant, fnar, brad.. Brades. 
pakte , petra: prarupta.. Brades mårai, 
4n iram pronus f..precepr; Ínarfticken,, 
brádfint. Brades márak , idem.. Hem: 
peiwe le: udne harbmat brades, Jodie 
foF valde efluat, folen år i dag: rütt 
het Bradek.,.idem:. Bradok: puold, 
eullir acclivis;. Bradeswuot,. celeritas, 
acclivitar , Inállhet, branthet:. 


. 


BoxstaAw, n. fi ttera, bokflaf.. Bok- BRADETET, maturare: mortem:, acceltra- 


en: tfagye,, ad literam.. 


Ye, 


BR 
re, påfkynda döden. Pàlker jukko 


le mattoteme bradeta wall, indaftus. 


medicus admaturat mortem. Bradet 
' faut, fac ut citiwr moriatur ; de animal. 
BRADDE, 71 f. titio carbo, braud. Sym. 
nuffel. It. pruna, glöd, eldkol. 
BRAKKETET, u.7. fragorem edere , bra- 
ka til, Pjágga brakketi, orta cff pre- 
tella: quod fcilicet fit cum fremitu. H. 
BRAXKOHEM, 2t. f. fragor, dàn, brak. 
Stuora brakkohemin, azagso cum fra- 
gore. Undc brakkohet, fremere, fra- 
gorem cedere, braka, dundra.  Täll 
brakkoha, £gniír murzarat. | 
BnaxxoH, i. f. bracca, |rackor, byxor. 
Brakkoi kum, Praccatur. 


BrEKOT, v. n». dabire, bråka. Smalah - 


brekoh , ever balant. Syn måkot. 1r. 
dlc fletu infantum , ana breko , infanr 
vapit. Brekogåtet, incipere alae f. 
vagirr. Ketkemi mana brekogáti, 2» 
cunir ínfanr cepit vagire, barnet be- 
gynte gråta i vaggan. 

BriGGo, n. f. pedus, (proprie avium) 
bröft, bringa. Jura briggei påfkä- 
tet, telum pectori infigere, 

BrisKok, brittjok /. brittjes, ». a. ama- 
rur, bitter, båfk. 'Brifkok-muórje, 
dacea amara. Brittjokin lijen fjad- 
dam, «mare reddite fust, Apoc. 3: uu. 
Brittjes tjatfe, aqua amara 7 ingrato 
fapere. | Brittjes fappin, bili amara, 
AG. 8:23. cfr.bittjes. — Brittjefikt . 
brittjes-laka, adv. amare, bitterligen. 
Brittjefikt tjerot, vehementer flere, 
grata bittert. Brittjes-lakats /. -laka- 
lats, f/ubamarnur, något bitter. Brit- 
tjeswuot, amaritudo, acerbitar, bá(k- 
het, bitterhet. Sijen njalme tiewes 
karroft ja brittjeswuotefl, os illorum 


BR LLL 3$ 
exfecratione £9. acerbitate. ezpletum, 
^ om. 3: 14. 
BairTJAHET, v. s. amarum cjfe vel fa- 
pere, ímaka båfkt. "Tat tjatfe brit- 
tjaha, amaro bec aqua eft fapore. He. 
Aclive: amarum aliquid reputare, hal- 
Ja något för báfkt. Almats brittja- 
ha jabmemeb., acerbum eft bomini mo- 
Ti. Brittjahaftet , dimin. tycka at det 
- år nágot báfkt, fmaka litet bàfkt. 
Brittjahatjet, indpere guflatum. ama- 
rum prebere , begynna fmaka báfkt. 
Bnors f. browe, pontus, bro. 


BnupEs , ».J. /ponfa, brud. Hewes bru- 


des, /pon/a bcne decorata. Bruderman- 
ne f. bruggum, /ponfur, bradgumme. 
Brudeskarwo, ornasur f. mundus fpon- 
f, brudfkrud. BBrades-fingo, torur 
genialir, brudfanp. 


BRUDET, uxorem ducere, "viro nubere, 


taga fig huftru, få man. Brudek, qui 
auxorem non duxit, virgo, ogift man 
eller qvinna: qua/£, brudetek. 


BRUDNE, 7. f. puteus, brunm. Kattja 


brudnai, i» puteum incidit, Luc. 44: y. 
Brudnmats , di. en liten brunn. 
Bnuxor, v. 4. ufurpare, uti, bruka. Bru- 
koftet, dim. något litet bruka. Bru- 
kodattet, wuperi poffe, kunna bru- 
kas. di. facere ut aliquie utatur , låta 
någon bruka. Brukogátet, incipere 
uti, begynna at bruka. Brukar, qui 
utitur , den fom brukar. Jaure bru- 
kar, pifcator , hfkare. Brukom, wfur- 
patio, brukande. . 
BRUNDASTET,, v. a. lingua aliqua male 
loqui , minus vccle t$. eleganter logui , 
tala illa et fprák. Taro kjáleb brun- 
daflet, Svecana infcite loqui, tala bru- 


tit eller orátt fvenfka. Forte a bryta. 


E 2 ^ |. BRvonp- 





56 BU 


Bavonbpz, r. f. folee ferree equorum, it. 
clavi ferrei foleis ligneir infixs, hàft- 
fkor, brádáor, Bruoddats, dimin. 
bruoddet, verb. claviculos wnguks equo- 
xum aff-cre, fko háftar.  Bruodde- 
fet, dim. bruoddegiátet, incipere ifud 
peragere. | 

BRuoxa,». f. vide brakkoh. Sys. måuka. 

BRuwz f. bráuwe, pontur, bro. vide 
broun. 

BaypTJET, v.4 crrevifaemn coquere , 
brygga. | 

BnaisTE, m. f. vitia f. f/ffure bombarda- 
UDA, ». f. preceptum, bud, betalIni 
Jubmelen! buda > preceptum Do. k. 
nunciur, båd. 

^ &iavc, båra båd. — Budab takket 
vcl budab faddet, mumtium ablegare, 

 fánda bad. Budab &dtjot, muntiuss 
accipere. Buda qweddeje, nmuntiur, 
qui nuntium affert , badbárare. 

Bunrsr £ buntfe raike, orificium va- 

| Kr, fprundhál, ópningen på et káril. 

BUODGEST ET, v.a-ennuntiarefórkunna 

Bvar« & Zim. buolats, x» /- fruffulun, 
bolus, bit, litet ftycke: cfr. puola- 

BuonbpE, z f- menfa, bord. Buordai 
tjákkahet, ad men/am federe. Buor- 

eb latjet, men/am fhrnere mappis., 
duka bordet. - Buordats, dim. cfr. 
peude. — 

BUnE,, x. f- peparium., taberna , bod. cfr. 
aite. 

BURRETES, vide bårets. | 

Busxe, frutex , fruticceam, buske, fmå 
kog- | 

BuweE, n. f. bor, pecur, bofkap. Ádna f- 
ftuera buwe, grex boum vel pecorum, 


for hop af bofkap- Buwe kate, jo 


Budab qweddet, zun- 


| BÀ 


vile,1áhus, Buwe reinohbeje, bubul- 
eur, vallhjon. 

Buwzr, v.a. frangulare, fuffocarc, flry- 
pa. Buwegátet. "Tie wank buwegi- 
ta fmalait, snorc over enecare cepit mor. 
bur, begynna at döda. cfr. pawet. 

Byrro,m.f.ampbor e, bytta. Byttots,dim. 

BåpeTt, /pumare, fremere, brufa, båda; 
vide pålet. 

Bárr, m. f. truncas, corpur, ftammen, 
kropp. Pálleinis, corporc fmo.  B&llà 
fkatte, cenfus P capita, mantals-pen- 
ningar. efr. bolt. 

BäårLsTER, pulvinar, enfcitra , bålfter. 

Bänpa, ». /. berus, husbonde. cfr.bond. 

ltem adj. bånda vet båndas , diver, 

epulntur, rik. Stuor bánda le fodn, 
itilfimus ille eff. K3te banda, pater- 
familiar, husfader. Játtet kåte bàn- 

dai, dicite patrifamiliae , Marc.i: 14. 

Aiwe bándas lei, eret valde diver. 

Bándawuot v båndotak, divitis, 

rikedom. | 

BàNDASTALLET, v. n. divitem fe jatfa- 

c, fkryta af fin rikedom. 

BäNDOTF,. v.m. ditefcere, blifva rik. Jok- 
ko fiteh pändot, qui volwnr ditefcere, 
r Tån. 6: 9. Båndoftet, dim. blifva 
något rik. Bándoráitet, rucipere di- 
sefcere, begynna blitva rik. Båndo- 

tet, v.a. ditare, góra rik.  Jabmel 
bándota keb fodn fitta, Deus quens 
vut divitem facit. 
Bàn, x f. fandapila, likb&r- | 
BårETr, v. a. perforare, bára. Nabarin 
báret, serebra perforarc. 
BáxrrEs f. bårets , terebra, fyl, borr. 
BARRE, s. f. ratis, flotte af bräder el- 
ler timmer. Ir. ponticulur, en fpäng, 


liten bro. 
Bår- 


BÅ 


BàTNE /f/. bådne, 7. f. fundus, botten. 


Jaure båtne, fuwndurs lacus. efr. wuo- 
do. Badnetes . (qi. d. fundo carens) 
immenfur, botnlós. Bádnetes riko, 
immanium divitiarun poffeffor, bot- 
tenlóft rik. 

BårG, v. f. smritio, bárg. Mo bárg, 
munitio mea, eccl, 

BårGAL vel bårgar, mercator, etos, 
handlande, borgare. — Alde bárga- 
feh, cives efus, Luc. 19: 14. 
punde f- borgarrákte, jus civitatir, 

urfkap, borgarrátt, Ammafeh tak- 
ketum Ifraélen borgarràkteft, abalie- 
nati a vopublica lfraelir, Eph, 2? i2. 
Mon leb åftam tab borpargundeb 
fluor pedniki kum, magnis pecuniis 
boc jus civitatis acquifivi, Acl. 221 28. 
Bárgarapta vel -atta, fne civibus. 

BinJEs, s. f. velum, fegel, vide infra 
párjes.. | 

BüxrET , expergefacere, upvåcka vide 
páktet. | 

BANK , v. f... /cammin, bánk, Bånken nal 
tjokkahet, federe in fella, BáÁnken nal 
tjokketet , £n fella fubfedeve. 

Bican, m. f. f/cyphur, poculum, bágaáre, 
Stlba bågar, fcyphur argenteus. 

BinANES, fata,drágtig. cfr. akk. 

BüàRGANES , 75, a. eut nibil deeft illerum, 

€ ad vitam fuflentandam neceffaría 

finit, deri fom bárgar fig vàl, fom in- 

tet lider brift. Ef? qw2/f. participium 

. 9rrbi birget, quod vide. Birgib , fati» 
mibi eff , fufficit mibi, cfr. birget. 

DintOT, v.a. arberem exfuccam facerc, 
fórtorka et trå. cfr. affnetet. 

Böno, n. f/. precatio, bón. Bónob tak- 
ket, precari, precatione uté, gÓra bón. 
Bóno-peiwe, dies panitentialis , bó- 


Borgar« CARWLIN, 


nn CA 37 
Börto, n. f. multa, bóter, Bótoit pje- 


jet, multam perfolvere, irlágga böter. 
.* Bótot, verb. pecunia multari, böta. 
cfr. ako, 


c 

CarkLL, 9. f. Sacellum, Capell. Capell- 
Herra, Sacellanur , Capellan. 

CAPTEIN, Genturio, Capitaneur, Capitain,. 

CA? TEL, n. f. Caput , Capitel. 

"d quarta pars tbaleri Im- 
perialis, X Kiksdaler, Carolin, — 

Carjes vel Catjifm, ». f. Catecbifmus , 
Cateches. 

CRISTALL; 7t. f criftallus , vide infra 
kriftal, 

CHrRistus vel Bereal. Riftus, Nomen Sal- 
vatori? , Chbrifiur. Chriftegas t$ Chri- 
ftelats, Cbri/fianu , Chriften, Chri- 
ftelig. Chriftelats wiefom, vita Chri- 
fiane, — Appetes ülmah kottjotowin 
Chriftegafin wuoftak, Difcipuli Cbri- 
fliani appellati funt primum, ACE. n: 26. 
Chriftelaka, Chr; /tiano more, Chrifte- 
ligen. Chrifte-lakats ve! -lakafats, 
wt Chriftianos decet, Chriftelig. Chri- 
ftelats wuot, /ubf).Chriftelighet. Chri- 
ftendobmo /. Chriftewuot, Chri/lia- 
sifmur, Chriftendom. Chriftendob- 
mon åppetafen &iwebekkeh, capita 
docirine Chrifliate. 

Cunis TET, v.4. baptizare, döpa, Chrift- 
na. Manait Chriftet , infanter bapii- 

aere. Syn. kaftetet, Chriftetet, Hipbi/, 
facere ut baptizentur , facere baptizari, 
låta döpas. Chrift /, Chriftem, Bapr?- 
frs, Dópelfe, Juo mana le Chrilten 
OrrOm, infans jam eft kaprizatus, Chri- 
fté mana, infans baptizandas , Chrift- 
nings-barn. lrem,infans cujus bapti-- 
E 3 må 


?8 DA 


PDA 


ymi fuimus tefes, gudbarn. Chrifte- Dar, dala, ». f sbalerus, daler. Järba 


pardne, Chrifteneita, puer, puella cu- 
jus baptifmi infer umur,gudíon, 
guddotter. Chriftattje, Chriltedne, 


pater € mater lufiricur, five qui teftes . 


funt baptifmi., gufader, gumoder. 

Chriftattje waddes, donum quod datur 

ifli infanti a fponforibur, fadderpáfva. 

Chriftek vel chriftetek £5 chriftetes, 

chrifteteme, non baptizatus,odÓpt, It. 
- qui fe mode chbrifiianir éndígno gerit, 

en ochriítelig mennifka. — Hz»c chxi- 
. ftetes-laka, edv. ochrifteligen. 


D. 


Daswuox, vide tabmok. 

DA5BDA, x.f. dufir. papa, (vox fiberorum) 

pappa. Wefrob. dadden , dadda. 
DAGGET, v.a. tundere,diverberare, dán- 
ga. Daggi fo puoreRak, verberabat 
- dllum vebementer.. Item, ruouteb dag- 
get , akfjob dagget, eudere ferrum, fe- 
curim, Ímida järn, fmida en yxe, ftàd- 
hugga en yxe. Daggeftet, Zimín. nà- 
got litet dànga. Daggetet, facere ut 
tundatur , låta dánga, JDaggegátet, in- 
cipere, verberare vel cudere, begyona 

- flà eller fmida. | 
DAIGEN t5 raeriur daig , ». f. farina, a- 
qua fubacta, maffa, deg. Sures dai- 
gen, fermentum, fardeg, jålt, 1 Cor. y: 6. 
Daigeneb takket, farinam aqua fubi- 
gere f. permifcere, göra deg. Tranil. 
proverb. I le utíeb daigeb pareb, se 
bifo quidem praftat. f. melior eft, han 

år ingen fmula báttre. 

DAKTAR ; 9. f. filia, dotter. So dakta- 


DaNsor vel dan 


dal, akta pekke /. akta ftuttje dil, 
thalerus Tmperialis, en Ípecie Riksdlr, 
Holland dal, Imperial; Hollandicus, 
i:Hállándfk R:dlr. Skatte- dal, tertie 
pars imperialis, en plåt. Kuoppar- 
dal, tbalerur «upri,en daler kopp:mt. 
Gambel-dal, tres quadrantes Imperia 
Jis, res Carolini, 3 Caroliner. Päd- 
dos dal, Imperialis fumma ex pluribu 
t5 minwis nummír, (oppofíttan järba 
dal) en R:daler à fmå pengar. 


DALLAND f.Dalanland, Dalekarlia, Da- 


larne. Dal àlma /.iDalan &lma, Dab- 
karlus , Dalkarl. 


DaLrE, mf. duffr.vafcula e tuberculis 


nodofir arborum confztfa, (må kåril el- 
ler afkar af vrid. 


DANNEMANNE, vir bonus, en god och 


årlig man. Stuor dannemanne, vir 
valde bonus, optimur.  TDannekbno, 
mulier bona f. boncf/Áa4 danneqvinna, 
en hederlig qvinnpa. 


DANSKESTET, v. 5. propr. Danica impe 


vite loqui , tala illa Danfka. Jr. confe- 
bularí, prata. Danfkeitime Abba pei- 
Web, «onfabulabamur per totam dicm — 
Dantkeftatjet, incipere Danica ioqui, 
«onfabulari , begynna tala Danfka, &c. 
ot, v.n». faltare,dan- 
fa. Mije tjuojetime tijen autefn , ja 
tije epet fite dantfot, £ibii; cecinimur — 
vobis, fed non falefin, Luc.7: 32. Dant- 
foftet, dim. Dantíog&tet, incipere fal- 


 4are, begynna danfa. Danfoje, /aita- 


ior,daníare. Dantíom, /aítaréo, dans. 


DARET, v. a. fallere, decipere, bedraga. 


vide taret. | 


reh le tah, ejus ha funt filie, Ufur- DAUX, conj.tamen, dock. I dauk, ne- 


patur etjam de oítulir pecudum. 


" & 


quaquam, aldeles icke. Dauk kuit t$ 
' | PU 


DE 


per dímin. dfauk , aliquantulum , något Dus vel tieti, propter, för, fkull.. To 


litet. c. s. Makte todn wiefo? dfauk 
vel dauk. kuit,. ut valer? aliquantulum, 
fcil. bene , huru mår du? någorlunda. 


po 3g 
diet, propter te; för din fkull. I mo 
diet, mon mei cauffa, intet för min 
fkull. ' 'Tandiet, propserea , ergo ,fór- 


DEMANT f. Demant-kedge, 4Zamar, ^ denfkul. 
Diamant. DINGET, v: a. percutere, flå. cfr. dagget. 

DENKEWES , 8. a-obefur, carnofury fet, DIRREW , n. f. inflrumentum, Verktyg. 
kóttfull. Denkewes almats, emo DikTiT,va. fingere, menriri,dikta, ljuga. 
carnofur f. pingvir. Boreal: DJUR. vel potius tjur, lupus, varg. Item 

DEvrRaAS, deurok, na. carus, dyr; Ib- — in Apocalypfi , amimal: nelji djuriau- 


ken. hággam ets: deurafen adne, se- 
que vita: mca mibi ipf£ cara eft, At. 
20:24. Deuras pidbmo, ciu carus: 
Deurafikt, deuraft vel deurofikt, adv: 
care, dyrt. Tije lepet deuraft afte- 
tum ,, mayni emti ctis, j åren dyrt 
köpte , ! Cor: 6: 20. Deuraswuot, ca- 
xitat, dyrhet. Deuraswuoteft idtjib» 
matte åftet, nénic caritatis cauffa c- 


ten, coram quatuor animalibus , I. c. 
Cap. 14: 3. fatiur eft juttus.. 


Di wxz, z-f. fera, vilddjur: Diwrit piw- 


tet, captare feras. 


DOBMAR f. duobmar , /udex , domare: 


Orextsfárdog dobmar, injuflus Judex. 
Abma wiholats: wadda to dobmari,. 
ja dobmar 6c. ne inimicus tradat te 
judici, & judex t$c.. 


mere nos potui, Quidam fcribunt üwras.. DosMo f. duobmo, ». f. judicium, fen» 
DEvROT', v.n.carum fieri,blifva dyrt. — tentia, dom, domflut. Mangemus: 
Tie talle falte deuroi, jam fal carum: — duobmo, extremum judicium, den yt- 
eft. Deurotet, pretium intendere, au- teríta domen. Ir. pena, ftrafk. Jub- 
prre, ftegra, göra dyrt. Deuroteje, ^ mela duobmo, pena « Deo inflicta.. 
licitator , Weyrare. | Duobmo älmah , viri duwdecim: judi- 
Dip f. dida , me, ritur, fed, plágfed. — cialer, Tolfmån,. Sys lautálma ,. tål- 
DiDALAYS, fuperffiüiofur, qui rubur, — manne. Duobmo-peiwe;. dies fudi- . . 
ineptir addictus eft, vidfkeppelig.. ai. Dobmo-ftol, tribunal, domftol.. 
Dir, adv: tunc, mmc, dà, nu... lalle die, DoxTtoxK, nza.utilir, idoneus , gagnelig;. 


nuperrime ,, nu nyfs. Die patr fodn , 
tunc ille venicbat.. Die le naute, ira eft, 
få år det. Walla die, vix, egre; náp- 
peligen, med möda. Die ja die, is 
perpertuum, för all. tid, Dre die, ita 
ita , få få, ja få.. Wai die? srane? år 


tjenlig: Doktok piåbmo, cbus bene: 
nutriens f. folidus , födande fpis.. - 


Dow, åäivedon., pulvinar , dyna, huf- 


vuddyna. Auftr: Item, farcina, mobi- 
lia, (Gall. hardes) perfedlar, faker.. 
Veftrob. doÀn , doningar.. 


Dos, n.f.tbecula, arcula, dofa, liten låda.. 
Kom han: nu? Diebe tift, vale, far-- DRAKA, draco, drake; Stuore: draka,, 
vàl. Die ken , tunc f/alicem, då átmin- ^ magnus ille draco: mU 

fone, fon. aines die; I dieken, nes Dnarwkxrs & driwkok, ». a. driwkes: 
quidem tunc, icke:en gång då. Obfzrv. — pilbmo, cibus firmus f. diu fuftciens, 
perinde eft. f£. fcribatur die. an tie, te.. Y dryg, 


det få? Wai die pati? munene venit? 





40 DU 
dryg mat, Driwkok mil, milliare 
lngum, en dryg eller lång mil. I. 
adv. driwkok le, baud parum ef, det 
år drygt 

Du»N, 2. f: frager, dàn, dunder. si4, 
tudna. 

DuxaT, 5. f. Ducatur, Dukat, 

DUMBERK, n. 4. indocilis, qui beberis eff 
ingenii, dum. Aptfa dumbek le fodn, 
plane indocilis eft. Dumbekwuot, ftu- 
piditas, dumhet. Stuor dumbek- 
wuot, magna dif/cendi inbabilitar. 

DUN, dunakaik, vide tun, 

DuoRnGA, xf. rami arborum, qviftar af 
trán. vide tuorg. 

DURES, vide deuras. 

Duwo, 2. f. columba, dufva, Wuoidni 
Jubmelen wuoigenefeb wuolos luoi- 
tatemen ko duwo, videbat Spiritum 
Dei defcendentermn quaff columbam, Mattb. 
3: 16. Duwo-paik , //ercur columbinum. 
Turtur-duwo , rrr, turtur-dufva, 

DáxxanugT ££ däkket, v. a. idoneum, 


aptum cffe, duga. Kalle dåkkaha, /a-. 


tis eft bonum f.idoueum, det duger vl, 
Dákkahaddet, idoneum aliquid judica- 
re, probare , hålla något für dugligit, 
gilla. Maktes kalkah tab tákkahad- 
det? num bocce probar vel idoneum du- 
cis? häller du detta för giltigt? Idtji 
dåkkahadde tab, repudiavit boc, han 
fórkaftade detta, ^ . 
DåxKor, vide infra tokor, tokortet. 
DåGGET, akfjob dágget, vide dagget. 
DàiNGET , J. n. minutatim pluere, Yágna 
fmátt, dufka. cfr. abrotaftet.  Dàin- 
geítet, Jim. idem. Dåingegåtet, inci- 
pere pure paullatim f. leniter, begyn- 
na fmárágna, | 
DÖBMET vel, ut Lappones f/apius dicunt, 


-- do baptizatur, nóddópt. 


DÓ 
duobmet, v. a. judicare, jut dicere, 
döma. Rektes-laka duobmet, fuus 
dicere jur, döma rått. Weret f. pà- 
ftot duobmet, injufte judicare, döma 
orátt. Elet.duobme, die epet kalk 
duobmetowet, nolite judicare (f nm 
eondemnabimini, Luc.6: 37. Dóbmetet, 
facere ut judicetur , låta döma. Dób- 
mef(tet /; duobmeftet, dimin. något 
litet döma. Dóbmegátet, incipere ju- 
dicare, begynna döma, Duobmatjet, 
 fupin. judicatum, til at döma,  Jub- 
mel kalka pátet duobmatjet wiefoit 
ja jabmekit, Deus venizt judicatum vi- 
vor O mortuo, DÓbmatum, damu- 
tur, fórdómd.  Tah dóbmatumeh, 
condemnati. DÓbmetek , son judicatu 
. five de quo jur non ditíum eft, odömd. 
Dóbmemas, i miken le dódmemas, 
nibil erit judicatu, five reprebenfem 
dignum, Rom. 8: 1. DÓbmetowet, paf- 
£v. dömas. | 


Dösueje /. duobmeje, fudican:, qui jus — 
dicit, den fom dömer. Dóbmem, 


Judécatio, dömande. It. to dÓbme- 
melít, two jufu fcilicet, efter dim dom 
och jc iallning "Obf. fepiffme ire 
nia ef. 
DÓPTET , v. 4. infantes in cafu neccfita- 
tis baptizare, nullus licet adfir facer- 
- dor, nód-dópa, Dóptetum dicfo me 
Döpteje, 
qui cjusmodi baptizationem peragit, 
nód-dópare. Dóptem, baptizatio (t. 
nÓd-dop. /yn. njáda-kaftetes. 


E 


EBERES, 5. a. imbecillis , infirmurs , fvag, 
klen, Eberes almatjeh leh mune, 
£pi* 


ED 


FI 41c 





Gm————dr ga VERA qug o rr rg qu gp prp piu ttp p . : - 
d.Hlir mibi eff familia, jay hatver EpNoi,enoi & dufr. jenoi, avunculur, 


fvagt folk, Ir. eberes akka, uxer ora 
vida, en hafvande hufiru, 

EBEJAKKO, vide epe-axko, 

EBBER, MH. f. urna, ftula, &mbare, byt- 
ta. Melke ebber, frula laclir, mjölk- 
bytta. cfr. åbbar. | 

EDELES, 5. 4. inopinatus, no" prosifur, 
oförtånkt, ofÓrm dad.  Edeles al- 
mats, omo inopimato advemicus, en 
fom kommer ofórmodeligen. Ede- 
left, adv. ínopinato, fortuttu, ofórmo- 
deligen, af en hindelfe,  Edelelt 
mon to aitíib, fortuito te confpexi , jag 
blef dig varfe:sf en hándelfe. 

EDNE, x. f. mater , moder. Cum fuffixe, 
ednam, water mea, item terra, min 
moder, jorden, quod etjam fcribitur 
Ádnam.  Edne-pele, »overca, ftjuf- 

- moder, Pahas edhe-pele, noverca saa- 

Ja, elak ftjufmeder. Edne-faje /. éd- 
nexfajafats , dem. Edne-fajen le fodn 
mo, deco matris illa eft, b. e, noverca, 

. Edne-tek f. ednetes, matre orbur, mo- 
derlós, Ednetes mana, infan; måtre 

erbur. Edne, edne, pros. amore mar 
ternas ín diberos nibil firmiur, moder 
år moder, Edne-higg, uterur, mo- 

: derli£, | Edne melke, lic matrernum, 
moders-mjólk. Edne-waimo, cor 
maternum, moders hjerta. Aijan ed- 
ne, farfars eller morfars moder. Ka- 
loi edne, kalohene f. kalojenits, $te 
e invicem appellant uxores fratrum, 
få kalla bröders huftrur hvarandra, 
Ednatjam, dimin. mi mater optima, 
min fóta mor, eff blandientir. 

EDNELATS, 5. 4. maternus, moderlig, 

. Ednelats wuoke, 4ualitar five animur 

- Maternus. 


snatris frater , norbroder. cfr. ånoi. 


EnKE & dim. edkits , n. f. momentum, et 


ógnablick, Edkits le ko påti, venis 
nuperrime, han kom för en liten 
flund fedan, ” 


EjET, errare, delinquere, fefa, fórfe fig. 


A natjen le eiet, humanum cff errare. 
Ejetum le tat, erratum boc eft. .Ejib, 
peccavi, jag felade. Ejeftet & ejefta- 
Net, dimin. fela, litet förfe fig. Eje- 
flib taggo, in iflo peccavi, jag felade 
deruti Ejegåtet, iwcipere delinquere, 
begynna at fela. Ejeftallet, fregu. 
faepius exrave, ofta fela. Ejetet, fa- 
cere errare, komma en at fela. Ejeti 
almogeb, peccare fecit pepulum. cfr. 
meddet. | ” 


EJEJE, n. a. qui delingquit , erranr. 
E] EM , n. f. error, peccatum , fel, förfeel- 


fe. Ejemeft tatt páti, ex errore id fa- 
&um eft, det fkedde af förfedlfe. cfr. 
máddo. 


Er1x, ». f. quercus, ek. Eike-muor, ídem. 


Eike-muoren muórje, glandes uuer- 
cine, ek-ollon. : 


Eixa f. eikan, 5. perf. dualis. ienperfetti 


verbí negativi lb, mon illi due fve 
ambo, icke de bàgge. Fika pate, xo» 
venicbant (de duobus), de tvánne kom- 
mo icke. Idtjin páte, xo» veniebant, 
(de pluribur) de kommo icke (fáges 
om flera). cfr. Ib. 


E1ME, prim. perf. plur. imperf. verbi Ib, 


nos non, icke vi, Eime påte, non 
, venicbamus, Vi kommo icke. Flefti- 
tur autem $flud verbi negatévi imper- 
fectum. hoc modo: Idtjib, idtjih, id- 
tjis vel idtji, plur. idtjime & eime, 
exe; idtjin, duelis eimen, eiten, ei- 


42 EK 
kan. Fiten páte, voc (de duobus) non 
venicbati»s, j två kommo icke. Eite 
påte, vos (plurer) won venicbatis, j 
kommo icke. | 

ExE, patruus major natu, äldre farbro- 
der. [Ita appellatur patruus, major na- 
tu patyuciis patre, minor autem tjetfe: 
quod vide. Cum fuffixo, ekkam, patruus 
asieus, min farbror. Ekkam puoram, 
mi patruc optime, min kära farbroder. 
Ekatjam, dim. mi fveviffme patrue, 
min fóta farbroder, ef blandientis. 

ExEWw, wepor aut neptir de fratre natu 
store, den áldre brodrens fon el- 
ler dotter. cfr.tjetfew. . 

ExEwE f. ekewes, n.a. eternus, evig. 
Ekewe aike; eternitar, evig tid, evig- 
het. Ekewen aikai, ir aternum. Eke- 
wes Jubmel, fempiternue Dews. Eke- 
Wai, adv. in eternum, evinnerligen , 
i evighet. Kaiken ekewai, iz omen 
eternftarcw, 

Exxzp, n. /- vefper', aftor, quid. Kát- 
fe ekked pitt, ve/pera autem facta. 
Ekked fjaddi, facfur ef ve/per. Ek- 
keden, vefperz, om aftonen.  Ekke- 
del, a ve/pere, ifrårs aftonen eller 
qvállensz Kem, vcfperi, om aftonen. 
Ikto ekkedeft jami mo mana, frfans 
meus Beri wefperi mortuus efl. Ekked 
aldana, vefper diei fit. Joula ekked, 
vefper fefi nutalitiorum Chrifii, Jul- 
afton. Sym Struotta. Ekkederr wuoft, 

8 verfus vef/perum, emot aftonen. 

EXXEDES, 7& a. vefpertinus, fom hórer 
til afton. Ekaedés-mellas f. -males, 
«una, aítonmaltid. E. Herran ekke- 
des-mallas, Cerne Domivica, Herrans 
Nattvard: meliwr, Jubmelem tållo. 
Sámes álma takkai fivor ekkedes- 


Li 


EL 


inallafeb, vir quidam magnam paravit 


exam, Luc. ig: 16. Ekkedes-nalle, fel 
la vefpertina, vefperur, aftonftjerna. 
efr. abradijus. Ekkedes pádd, zempur 
vefpertínum, aftonftund. gOrro tab 
ekkedes - páddeb taíÍne, commorare 
Beic tempus Bocce vef pertinum , bHf hår 
denna aftonftunden. Ekkedes-má(- 
Ío , concio .vef/pertína, aftonfáng. Ek- 
kedes miffo le udne, concio bodic fi 
vefpertina. Ekkedes-qvolmo, prima 
ve/pera, aftons fkymming. Ekkedes 
qvokfo, zJes. Ekkedes qvolmon på- 
ta, cam vef perafcit genit. Ekkedes ra» 
fjo, pluvia vefpertina, aftonrágn. Ek- 
kedes wjáro, /acrificium vefpertinum. 

EXxkX5UET, wv. w. vefperafcere, lida til 

. aftonen, aftnas. Ehkkedua ja åh tåb- 
de kåinob , oefperafcir & mon morunt 
viam. ltem: todn ekkeduak: kåinon 
hab, vefpertina te tenebre in via op- 

e primenr, det blir qvålls-mövkt för 
dig på vågen. Ekkedutjet f. ekkeda- 
tjet, ide. Ekketuftet, dimin ida 
nårmare tik qvállen. 

ExKETUTJEM, 2 f. vefpertinum tempus, 
quando d perafeit qváll, när det 

r qváll. 

EkT ATi, .n. a. Peffermie, hvad fom hö- 
rer til gårdsgen. Ekfats peiwe, dies 
Beflernur. Ktats ijan, node Pefferna, 
$ går om natten. . 

Era f. eluli , oividur, cous ineff viza. Ela 
mefe, vitulur rangiferinur vividus.Id- 
tji mana eluli pate, i»fame inanimus 
$n lucens editur cff, barnet var dódíódt. 


ELBES, s 4. vilis, ringa, dålig. Cempar. 


: elbeb, /eguior, fårare. Elbeb pele, 
pur: fequior, den fámre delen. Superi. 
elbemus, dererrimus, diligat fåmft. 


3 


EL 


Erg, noli, påfs pd. vide fupra ale. 


ELEFANT, elephba:, elefant. Elfentakte, 
ebur, elfenben. — Kaikalakafats ka- 
reh elfentakte(t, varíi generis vafa 

"burnca. ^ 

ELEMENT, elernentum. 

ELEM, 7. f. vita, lif. Adnet kalka eke- 
wen elemeb, 4abchit vitem «eternam, 
Job. 3: i6... Almen elem, vita celeflis. 
cfr. jelem. ! 

ELrj£, n. 2. Tie elejen fJaddam, won oi- 
vur facfur ef, Apoc. 2: 8. vid. jeleje, 

ELET, v.s. vivere, lefva. side jelet. 

ELEMES , 2. a. oitalis, fom år lifaktig, 
fom kan lefva långe. Elemes her- 
keb fitab åftet , vítalem emere cupio 
renonem. | 

ELE, 71. f. regio, terra, land,landfkap. 

. Matte elmelt Jitja påtam , ex qua re- 
gíone ventur fft. Etjes elmeft, a pro- 
pria regione. -Nuorte, árjel elme, bo- 
realis , auftrralis terra. Wuolgi elma- 
fes, parriam reverfur cf, han for til 
hit fádernesland.  Elmelats, pepula- 
ris, landsman. cfr. ilme. 

ELLUTET, w. n. quando infanr ín utero 
matris fit vivur, qvickna i moder- 
lifvet. Juo ådna elluti, jam dudum 
zivum faftum eft, det qvicknade lån- 
geledan. Dicitur etjam de animaliburs, 
licet rarinr. 

Errr, ffve, aut, heller, uftatius jalla, 
qu. vid. 

Erwzr f. elwetet, ». a. animadvertere, 
rcfcíre, blifva varfe, komma i årfa- 
renhet a£. Talla fodn elweti, mox 

animadvertit, han márkte ftraxt. El- 
weftet, dimin. något litet fórmárka. 
ElwegBtet, incipere | animadvertere, 
begynna at fórmárka, 


EN 43 


EMBIKT, mums, offcium, embete. «fr. 
ammaf. 

Ewz, emen £5 emelt, ». a. £5 f. ( indi- 
cans conditionem. fempitermam £9. inna- 
tam) ab initio, ipJa auclrice natura, 
af begynnelfen, af fig fjelíft. Emen 
aimolt , ab eterno, af evighet. Eme- 
kus almats li nau? sur ab initio ta- 
Jis fuit bomo? (fcil. crcatur) var men- 
nifkan fådan at begynnelfen? Eme 
tjalmetis almats? homo inde a natali 
cacur, en blindfódder mennifka, E- 
meft tatt le naute orrom, a natura 
£flud ita fuit. 

EMtT, n. f. bera, domina, matmoder, 
husfru. Ir. apud Auflr. fetnina diver, 
et rikt qvinfoll; Mo emet le Yiuo- 
ra emet vel riko, mea domina ef di- 
Ziff ma. 

ENXET, v. 4. commiferari , Ómka, be- 
klaga. Enkib mon fo, commiferor 
fortem cjus, jeg beklagar honom. Ika 
epe matte kajot, enket kuit berribe, 
quamvis jugave non pofimus, commife- 
rari faltem debemur. Enkem, commi- 
feratio, medlidande, medómkan. 

ENETET, enanet, vide ánetet, ånanet, 
ädnanet 

Ewst1., 2.4. ffngularír, befynnerlig. En- 
fi almats le fodn, fngularis ille vir 
eft, han år en befynnerlig man. Obf. 
accipitur I in bonam t$ in malam par- . 
tem. Veftrob. enfe , idem. 

ENTA, femper, altid, vide inta. 

ENTSEK f. intíck , prepofita particula 
ncgandi I, valet nequaquam, ingalun- 
da, aldeles icke. Ib mon entfik wu- 
olge tokko, »equaquam illuc progre- 
dior. Idtji ent(ik fita, meguaquam ve- 
Jebat, han ville ingalunda. 

F2 EPE, 


— 





/ 


44 | EP 

m 

EPE , non nos, icke vi. prima plural. ne- 
gativt ib. Epe le jakkam, zo credi- 
dimur,vi hafva icke tsodt, — Dualir, 
epan, e.g. Epan kus talle! quoktes? 
funtne nune duo? Refp. quoktes lepa, 
funt duo. - 

E»E]JAKKO , m. f. fides imbecilla, fvag tro. 
(vox ecclef.) It. fiber flitio, vid(kepelfe. 

ErEDET, v. 8. dubitare, tvifia. «fr. 
juoret. 

EPESTET, v.a. fafcinarc, tjufa, fór- 
trolla. Wuoidnem litj2, jus i rnijeb 
koktek epeft, videre licet, anne nos 
aliquo. modo fafcinez, Epeftem, fafci- 
mun, förtjufning. — Fixe forte =. 

ErPPAR f. eppari, /pecfrum, quod fabu- 
Jawtur fuiffe manes five animas infan- 
Ium, quor matres innupte uccc elande- 
fina. interemere, quor manes oagienter 
atque vario modo veiferauter, fnam 
elim inxdicafe necem siatribnzque inff- 


diaffe fabulof € narrant. Soet. gaftar. 


Eppar làkko ,. Jecfío, qua prazaveri fi 


bi crediderunt a dicfir fpettris. 
KRADES, 7. f. note, qua aliquid difcer- 
nitur; fkiljemárke, kánnemáike. Ta- 
ne pátlofne le mo erades, /£gno meo: 
bic motatur eff ren, denne rem år 
markt med mitt mårke. Obf. dicitur 

etjam aratus C /auffr.járatus. 
ERETET, w. e. difeernere, ffgno: aliquo 
notave, (dicitur dc pecudibur, quibus 
aurcr oertit Pncifeonibus. iuffamiwmnur ) 
márka óronen på bofkap. Eretaítet,. 
dimin. litet: mårka.. Eretatjet, suipc 
e nare, begynna märka. Eretattet, 

facere notavi, låta márkes. — 
ERETEJE, qui aliquid. fgm quodam: no 
tat, qui difcernit & notam: apponit, 
den. fom fkiljer och. utmårker något. 


pr 
. 


Ers, prom. ipfe, fjelf, 


ES. 


Exetem vel 4uffr. járetem , notatio, f- 
gratis, utmärkande, efr. áro, 





Erin, adv. abbirc, borta. Erin le födr, 


abefl, han år borta. Erit, 5» alium lo 
eum, alor funt, bort, til e£ annat rum. 
Erit wuolgi, abiit aHorfum , han for 
bort. Kedke let erit waldetum, /z 
pis erat ablatur, "Tob.2ozr. NVadfe erit, 
«bi, gà bort. Erit wadfet, erit pje- 
jet Gc. oide wadfet, pjejet, nam di- 
citur ctjam wadlet erit, pjejet erit c 


ERTER, n. f. coffe, latur, lida, Ertek- 


taxte vel ertetakte, coffa, ref ben. Er- 
tek-taktit tájet, frangere coflar. Ada- 
men ertek-takteft, ex coffa Adami, 


ERTER, pifa, ärter. Erter kar, vagina 


in quibus pif e inclufa fer, árt-fkidor. 


EnwEG, n. f. officium , manus, ämbete. 


Prüítan erwegeb, Sacerdotsum,Ebr.7: j. 


Eskr, muper,nyÍs. vide ille, 
EsMÓnKE, ». f. exemplum, cfterdóme, 


F. ox orizine Fennica, magis foret Lap. 
pouicur? aut-márke, quod 144n izmf- 
gar. eft. cfr. puoikaldak. 


EsSMELES, vide fapra afftmeles, 
EssaLzs vel effeles, graoíde; hafvande, 


Mo akka le eflalefeu fjaddam, gra- 
vida fadla eff nxor mea, Akt neita le 

efíeles, oirgo eff gravida, . 
Mon ets, «ro 
(E jag fielf.. "l'odm ets, ipfe tu, du 
jelf. Etjerr,genitiv.groprius. Etjen 
kabmak , calceur mars , min egen fko. 
Ftjete wikke le tatt, ocframer culpe 
ef , det år edert egit fel. Etjellan , 2 
me ipfo, af mig fjel£, Etjeftat, ste 
ip/5, af dig fjelt, Etjellasya feimer zp/e- 
tjenne tjalmi kalkab wuoidnet fub- 
meleb, meir ocnlis Deum sidebo. Etjet 
pira mije lepe hálemen, de te byui- 
Hu 





Ef 
mar, Sodn matfei etjefi kåik, ad fuo» 
fegraffur eft, han for hem til de fina, 
Sità kus todn etjeinis hålet? öisne 
in colloquium cum ipfo. ( b. e. bero f. Do« 
mino) convenire? vil du tala med Her- 
ten eller husbonden fjelf? Etjefeft 
Jubmeleft, ab ip/o Deo, af Gud fijelf, 
Alde etjefifl, a propriss ejus, Ac, 241 25. 
Etjek , $ntendit. gnificat. quaff dice- 
rer, ipfffimur,  Etjek todn tab tietah, 
fflud vol tute ipft nofcís, det vet du 
nog af dig fjelf, — Item, /pontaneur, 
fjelfmant, cfr. alma, —Etjek tokko 
wuolgi, /poute illue profectus eft, han 
for dit fjelfmant, Compof. Etje-mià- 
lex f- etje-radek, adj. qui fur vult ef- 
fe juris, fbi fapicir , fjelít&dig, fjel£- 
klok.  Etje- muoit£oles, /pontaneur, 
fjeffvillig; Etje-tnuoitolefeft, edver. 
bialitor accipitur. Etje-imuoitolefeft 
pati, fva f/peute tnit, han kom fjelfe 
mant, Etje-wá&ld /. etje«rade, propria 
aucfar ita: , proprius aufus, erit bevåg. 
Etje«wáldeines fodn takka maite 
fodn fitta, ja i laket duobrnåreb, 
froprfo aufus quidquid vult facit, jie 
dicemque non eurat, bán gör på epit 
bevåg hvad han vil, och bryr fig ej 
om domaren, Etje-radin erit waldet, 
fpropria autforítate f. injufle auferre, 
med våld, på egit bevåg borttaga, 
Er[ELES y na. qui fil juris eft, den forn 
år fin egen, He fodn etjeles, fu; nos 
ef juris. ham etjelefi, (adverbialiter) 
fponte, fjel(tnant. = MEM 
ErsET, Ó. a. amarv, alka,  Etfe Jub- 
melabe ja qweibnwabt, dilige Deum 
iuum & proximum tuum. 1 ino etfe; 
$05 mc curat, han bryr fig ej om mig. 


+ 
d ad 
. 


Ktícftet , dimin. något ålfka. ktfeg 


tet && etfa 


' FA 4f 


jet, Zncipere | amare, begyne 





na at álfka, Die åflka mo etfegáti, /am 
denique me diligere incipit. tfetjet, 
verb. fitenffv. valde amare, adamare, 


högeligen &lfka, 


ETsEJE, amator, amahr, ållkare. TO 


etfeje, tui amans, Etfem, fubf. dile- 
io, ållkande. 


ETSELES, ^ 4. amabilér, dilecfur ; alfkee 


lig, kår. "Tat le mo etfeles pardne, 
bic eft Filius meus dileffur, denne år 
min kåre Son. Super! etfeletnus /*et- 
felumus, maxime diletus , den máft 
ül(kade, Mo etfelemufeh-Kkuldelejch, 
mei auditores dilestifimi., Synon. kårar 
fumus, Etfeleswuot , emabiiitar , dir 
leclio, ålfkelighet, alfkande. 


ETSEMAS vel ctlemes, »n.a.amore dignuh 


&lfkansvàrd,  Etfemafen adnet mi 
tjabbe ja puore le, amore dígnum 7u- 


— dicare quod pulcbrum & bonum eff. | 
EvANGELIUM , Evangelium, Evangelift, 


Eoangelifa, 


EWKANET, v.» augeri, augefcero, tuv 
 mefcere , Ökas, tilvixa, jáfa up. 
ExEMPEL, exemplum, cfr. efin&rke, 


F 


FABMALE $j imbecillis , debilis , djemn, mam 


rus; klen, fvag, ofárdig, brácklig, 
Fabnales almats , fono dcebiliz, en 
vanfór mennifka, Fabmales mana, 
infans enaxicur, et barn ned lyte. Irem, 
Fabmales akka, uxor gravida partui 
Vicina; wxor pragwuatione debilis, en — 
huftru foi år mycket hafvande, 
Fabinales - wuot, debilitäs , fvaghet, 
brácklighet. fi. presgsatio; här qvin» 
aan år mycket hafvange, 

: ” . AR” 


46 FAD 


Rn 
FasMo, robur, vírer, kraft, vide famo. 


FADDA, ». f. id quod ígni alcndo aptum 
eft, facer, det hvarmed eld uptándes, 
eldíAnge, ir. Tjåfkem fadda, ( fomer 
vel incendium frigorír) quando paulis- 
per níngit., frigore f'uperimmánente, 
når det fnÓgar litet, nåft för inftun- 
dande ftark köld. 


FADDET t$ fåddet, v. a. accendere, up- 


tånda. Fadde ruobi tällab, accende 
ignem celeríu , tånd up elden fort. 
Faddeflet , dimin. litet uptánda, Fad- 
degåtet , fnzípere accendere, bggynna 
at uptánda, Faddedattet, facere ignem 
Aécendi , låta uptånda eld. Jt. poffe ac 
cendi , kunna uptándas. 
FADDER, fposfor fidei, compater, fad- 
—— dar, guffar eller gummoder. Fad- 
derit kattjot, effer advocare bapti/mí, 
bjuda faddrar. Fadderats, idem. Fad- 
deratjeh lån moi, nor ambo fumus fi- 
dei fpanforer, vi bágge åro faddrar. 
Fadder-lakko, cognatio inter baptífmi 
fponforer , fadderfkap. Obferv. Lappo- 
ner ut cognator illor babent, quor. advo- 
caverunt tefler apti fmi. Fadder-wad- 
des, donum , quod datur infanti a fidei 
fSponferibus, faddergátva. «fr, Chrift- 
attge. 
FanNo, nomen kerbe, Angelica alpine, 
biennis vel triennir, berba, (poft trien- 
| nium, dum caulis aultier faéfur , appel- 
latur Påfk, qu. vid.) ftjelken med bla- 
den af örten Angelika, fom ej ånnu 
ftádt öfver 3 år. Se Päfk. Edidis eff 


lappenibur. Radix appellatur Virtes, . 


qn. vid, infra.. Fhdnots , dimín en li- 
ten angclika, ' | 


FAGGATET, 0.9. luflar! , brottas, kám-- 


4 


pa Faggatet kalken, JuiZabimur nos 


FAG 

(dualir), vi två fkola brottas. Sj». 
håipot. Fapgajet & faggatatjet, lu- 
flam incipere , begynna at brottas. 
Fagpajobbo , wuoidnemen. diet kåb- 
ba le káureb, fac incipiamus luclarí, . 
ut quirnam fit robuflior appareat. Fag- 
gatatjeika kafkebfka, (dualis) íncipic- 
bant fecum invicem Iucfari, de två be- 

nte brottas fins emellan. Faggata- 

et, dímin litet brottas. — 

' FAGGATALLET £5 faggaftallet, v. ntenf. 
t5 frequ. vebementer luclari, hiftigt 
brottas. Faggatalleime puorift, iste 
tis viribur lutfabamur, vi brottades 
med alfvare. Hinc 

FAGGATALLEJE, qué Iucfatur, kåmpe, 
fom bróttas, Fapgatallem , luffamen, 
certamen , brottarde , kåmpande. 

FAGGATEJE, faggatem , vide faggatalle- 
je, faggatallem. 

FAGGE, 9. f. lucia, certamen, kåmpande. 
Fagge kåura, viftor certaminis f. be 
ror. Obf. Lapponibur ufitatifimum ho 
£f? certaminis genus, quo alter alteru- 
trum nititur in terram proflerunere. 

FAGGzs , 5. f. virer, krafter. Ile pareb 
fagges, vífer mom amplius fufficiunt, 
krafterna ftrácka fig ej lángre. Fag- 
geíi mete, pro virili, efter fórma- 
gan. Hinc 

FAGGET , 7.4. acquirere, comparare, för- 

várfva fig, fórfkaffa fig. Fagge alla 

fat jafob, compara tibi farinam, fór- 
fkaffa dig mjöl. Tobak le talle nau 
deuras , i almats aibmot fagget, ta» 
ti nune tabacum conflat, ut comparatu 
digficile ft. Kufte todn leh pednikit 
fapgem? unde pecumiar acquiffoifti? 
hvareft har du fórvárfvat dig pen- 
ningar? Faggeflet, dimin. något li- 
. tet 


"FAL 
tet förvårfva iE 
re comparare fbi, begynna fórfkaffa 
fi g. Faggetattet, facere t$ comparetur, 
. $t. poffe comparari, laga at något för- 
fkaffas , kunna fórfkaffas. 
FaJET, v.a. tradere , committere, Ófver- 
lemna, lefveyera, Faje funji tab,:ra- 
^ de vel conmitie boc ill$ , ófvexlemna 
detta til honom.  Faje fanjí kirjit, 
trade ei líteras,  Fajegütet , incipere 
eopimiéitere, begynna anbefalla, It. o5- 
. frudere,pátvinga. Die fajegåtin mo 
káttjoi tawerebs , mese eure bona fua 
ektruderc ceperunt, de begynte pátru- 
ga mig fin egendom at fkótas. 
daicks I Borcal. Íwaigas, m.a. viesnur 
morti, cuf fatum inflat, leg.  Faipes 
almats le tatt, bomini ifi mors immi- 
xt. lodn le faiges tane Japen, imma 
^O buic annum moriturus cr, du år feg i 
detta är. Faiges mana le tat, bic är 
fans dix non vivet. Die le tåma fai- 
gest en virum quem mane fara! fà 
är det med den fom är feg 
Fixx, repentinus, haftig, otörmodelig. 
Fakk jabmem, mors repentina, en ha- 
flig död. : Fakket, adv. repentino, ha- 
fleligen. Fakket tat fjaddi, repemi- 
mo falfimnr ef. efr. håkkes , håkket. 
Five, v. f. fafcia, qua fuperne adfrin- 
mur femfialia, cingulum braccarum, 
midjeband på bóxo:. I 
Fares, fafa, Boreal. fwales, eerss, bale- 
pz, hwalfifk. Falan (Bercal.fwalafen) 
Bakke, esti; baleme. | 
ocnditare, oenale babere , utbjuda, hål- 
la fat. Anffr. 
Fires, v. a. offerre, venditerc, Erbju- 
da , hålla fait. I almats-ådtjo arwob, 


F apgegåtet, incipe- 


fal. Falafen adriet; 


FAL 47 
ko kalka påtet falet, venalia parvo prc- 
tío emustur, man får ej det betalt, 

fom man nódgas bjuda ut. Pard- 
nebs falet neitt, (qw dic. filiumvirzgi- 
- få venditare) filio virginem petere mu- 
prum, fria för fin fon. I almats tab 
páte falet, ifud venditare opus non erit, 
than behóíver ej bjuda ut det. Irem, 
mar ádnakeb todn-fala? quantum tw 
liceris? huru mycket bjuder du? Fa- 
lí tafte åneb, Jicirus eft boc majori prc- 
110, han bód mera hárfóre. Faleitet, 
dimin, något litet bjuda på. Falelet, 
frequ. idem ac talet. Faleli mai, ika . 
idtji åfteje parit, venditabat quidem,' 
fed nullur exffitit emtor, han bód ut 
det, men där var inger köpare. Fa- 
letet, facere venditari, låta utbjudas. 
Falepátet, incipere venditare f.offerre, 
begynna at bjuda ut. 
ExrzjE, venuditans, den fom utbjuder 
något. Faleje pele, pars venditanr. 
ka appellamur parentes & cognati pro- 


. eorum. 
FALEM , v. f. vemm, .venditario, utbju- 
dande. lie falemi, venditari non opus 
eft, five venale non eft, det år ej falt. 
F&LETE[E, ident ac faleje. 
KaLskET t9 Borcal. Íwalfket, v. a. falle- 
Fe, decipere, bedvapa. Ale falfke mo, 
bedr ap mig intet. 


soli decipere me, 
Jeppe falfiret ; peritus fallend$, dolo- 
frus, liftig at bedraga, I. waroit fal- 
fket, merver vitiarc, fraudem in mer- 
efbu: preparandis adhibere, förfallka 
varor. Falfkeílet dimin. litet fórfal- 
! ka eller bedraga, Falfkegätet, srci- 
(0 pere fallere, begyrma at bedraga. 
FALSKASTALEET, v. rr. dolofz agere, Fal- 
" fkas. Alo fodn naute fatikaftalla , 
fe 


48 


FAM 


femper ita eft fubdolus , han år altid 


få liftig. 


FALSKE & falfkes, n. a. falfus, dolefus, 


F 


falfk, liftig. Falfkes wittenech, t«/fc; 
condudti 68 falf, falfka witnen. Die 
le tåma falfkes almats, eft bereule vir 
dolofur. Kaiken falfkefumus, /uperlat, 
den aldrafalfkafte. Falfke-laka, adv. 
dolofe, falfe, lifteligen, falfkeligen. 
Falike-laka wittenaltet queibmes 
wuofte, fal/um teftimonium contra pro- 
ximum fuum dicers. Falfke-wuot, d>- 


lu: , fallacia, lift, bedràgeri. ,'liewas - 
FAMOTUTTET, V. 4. enervare , virilur 


falfkewuoteft , plenur fallacia. Wapa 
falfkeswuoten , /£ue fallacia ac dole. 


ALSKALATS €f falfkes-lakafats, ». 4. 


fallax, fubdolur, bedrágelig, Stuor 
falfkalats le fodn, quam maxime fal- 
lax eff, ' . 


Farr, venum, falt. Waipe falt, utinam 


foret venae. 


FAMo, xn. f. virer, robur , magt, ftyrka, 


I taft famo le mufne, jam deficiunt 
mibi virer, jag har ingen ftyrka mer, 
Mon adnab famob luitet fo, poreftar 


tem babeo tllum dimittendi. It. Nifun 


i adne famob. etjes kroppen pajel, 
uxor proprii corporis jus non babet, 
1 Cor.7t 4, Famoi nal pátet, vires re 
ewpevare, amnis (9 eiribur crefcere, 
komma fil fina krafter, tilvåxa i àl- 


der och krafter. ' Famo-porre, robu- - 


frus, viribur praditur, ftark. Famo- 
tes vel -tebme, debilis, fine oiribur, 


. kraftlós, fvag. Famotebme lepe tafa, 


ad ífhud peragendum diribus deflitui: 
mur , Vi förmå ej det. iz. Mo akka le 
famotebme, gravida ef uxor mea, min 


- huftru år hafvande. cfr. fabmales: 
FAMoTESWUOT , 2. f. debilizas , impotete 


. tagas til fånga, fåttas i fángelfe, 


FAN. 


tia, lvaghet, otórmógenhet. Sms, 
weljeswuot. Famotes-laka, adv. ipt 
becilliter , fvagt , utan ftyrka, 


FAMOKES & famolats , na. robyflur, va- 


lidus, kraftig , ftark; Wuofet etjebt 
famolatien, prafta te validum. 


FAMOTOWET, viribur deffci , debilitari, 


blifva orklós, Die leb mon talle far 
motowemen, Jam vires snea defuerit 
éncipiunt. Ko wuoidnebet, ib le an- 
je wuoreswuoteít famotovum, ut 
videtis, nondum plane me cnsrvavit fe 
nectur, 


rivare, utmatta, fórtaga krafterne, 
uotíelwas, die tatt famotutta alma 
tjeb, »ierbur enervat bominem, 


FANEN, diabolur, den onde, Die todn 


le fanes almats, diabolicus es bomo. 
Fanenen pargo, opus diabolicum. 


FANG f fanga, £AptiUut, dn. carcerem 


conjeéiur, fánge. Fanga-káte, «em 
cer, fánga-hus. Fangak&teb kaudni- 
me puorift ftaggetum, carcerem inve 
nimus bene claufum, A&. 5; 25, Pjejin 
fo fangakátai, in carserzgm ilum conje 
cerunt, Fanga-katteje, cuftos carcerit 
£3 captiverum, fángvaktare, : Taite 
pakoit fardnoti fangakatteje Paulufi, 
verba bec annunciavit cuffor carceri 
Paul. Fangawuot, captivitas, fán» 
genfkap. Fangawuotefne le, ef in 
captivitate. Qweimfanga, comcaptivur, 
medfånge. - 


FANGET, v.a. in carcerem conjfcere , tar 


ga i fångelfe. Die fangin fo, tunc il | 


Jum in vincula confecerunt. Fangetum, 
captus , fångad, til fånga tagen» Fan- 
getowum, fdem. Fangetowet, pafív. 


, FAN: 





FAR 


FANGETALLET , v. n. in vincula cenjici, 
blifva fatt i fángelfe. 

FANTO, avis genus, fríngilla, Bofink. 
Synon. Sitje. 

FAPPEL, 2. a. celer, Ínáll, fnabb. | Dici- 
tur de illo, qui celeriter perficit agenda. 
Fappeleswuot, celeritas , fnållhet 

Faro, n. f. quando lappones cum renoni- 
bus fuis fedem mutant, migratio, bo- 

yttning. i:comitatur, följe, fál(kap. 
Uiljotin atte fodn lei farofn, puta- 
dunt illum effe in comitatu, Luc. 2: 44. 
Mon faron le, me comitatur, han är 
i mitt fál(kap. Farots, dimin. commi- 
grátio, ubi pauci funt renoncer, en bo- 
flyttning med litet af renar. Faro 
kradne, comes, itineris focius, res- 
kamerat. 

FAROLATS & Anfr. fårdolats, vistor, 
peregrinator, vågfarande , refande. 
Farolatjit tuoítot, excipere peregri- 
panter f. viatores, taga emot rcíande. 
I íodn matte farolatjeb piåbmet, ne 
viatoribur quidem cibum offert, han 
nåns ej gifva en refande mat. Sordi- 
de parcum  Lappones tillum babent, qui 
non cibariis viatores excipit. 

FaskKoT, vide infra wafkot. 

Fasto,n f. jejunium, falta. Faftoin ja 
rokkeleíin , jejunio ac deprecationibnr, 
Luc.2: 37. Fafto Ailekes vel Saitem- 
fafto, Faftelags - Sóndag. 


FaAsTOT , v.n. cibo fc abflinere, fejuna-- 


re, fafta. Juo leb kukkeb faítom, dia 
jam jejunavi. Ecclef. tneliur pårrek or- 
rot, qu. vid. infra. Faltogátet, incipe- 
re jejunare, begynna at fafta. 
FASTEG , vide infra Fålt. : 
FATME, n. f. amplexus, complexur , om- 
famnande, famn. Waldi fo fatma- 


FAT 49 


fes, amplexu: eft illum, han tog honom 
i famnen, Luc 2: 28. Fatmats , dimin 
FATMZEM £f compof. pira fatmem, idem. 
FATMET 6 Íatmeflet, v. a. amplecli, 
complecti, omfamna. Fatmei mo pira 
vel fatmefti mo pira, emplexur eff me, 
han omfamaade mig. Cwmpo/. pira- 
fatmet & piratatmefiet, amplecti, om- 
famna. Piraíatmefti fo ja játti, am- 
plexus eft illum t$ dixit. Fatineftatjet, 
éncipere asipleéH, begynna omlamna. 
FATMESTEM, Ah. f. amplexus , lamntag. 
FATMESTEJE & compof. pirafatmefteje , 
qui ampleclitur , den fom omfamnar. 
FAS, s. f. cbirotbece lante , ull-vantar. 
Fatlit kádet , chirothecas lancar texere, 
flicka ull-vantar. Fatfets, dimin. en 
Hiten ull-vant. E 
FaA15]E, n. a. qui cito fatigatur , qui la- 
borem, propter debilitatem corporis, diu 
fuflinere non. välet , den fom fnart 
tröttnar, fvag at uthårda arbete m. m, 
Auftr. f'ynon. tille, filak, qu. vid. 
FATTATET, 2 a. prenfare, comprehende- 
re, få fatt. Jus to lulib fattatet, £ te . 
affecutur fuifem, om jag hade fätt dig 
fatt. Fattataftet, dimin. idem. Fatta- 
taftib mai fo, afequcbar quidem illum, 
jag fick vàl ánteligen rått på honom. 
FATTE, 2 f. fomachus five ventriculus 
boum aut renonum, quo aqua cluto't$ 
bene purgato utuntur Lappones , loco tar 
genarum,ad liquores ferendor, pof quam 
illum inflarunt & ffccarunt, en up låft 
och torkad kreaturs mage ell. vamb, 
fom förut blifvit renfköljd med vat- 
ten, at bruka i ítállet för fafkor. 
Melke-fatte , iff iurmod? ventriculus la- 
Ge repletur, mjolk-vamb.  Fattats, 
dimin. en liten vamb., : 
| FAT- 


- 





- 


1 FAU 


FATYTEL, on f. lorum vel fafcia, qua fac- 
, ms portatur, band eller resnar, hvar- 


FE ' 


fftateus cjur?. vet jag huru vather 
hon ár? 


med en fáck bäres. Fefferd. fíáflor. , FAURANES , 7 FK. cantilena amatoria, kår- 


FAITNETET, v. a moliri , admoliri , 
magno: labore aliquid! admovere, flåpa 
. med ttor måda och arbete. Fattnet 
muoreit tas, admolire Duc gna, fli- 
på hit veden. Fattnetatjet, s»esperc 
adnoliri, begynna at framflápa. 
F^r70G, m.a. pauper, fattig. Fettog 
fjaddi vel fattogen fjaddi, peuper fa- 
&ur eft. Vattogit waddet, dare pawpe- 
ribus, Synon. håjo, waiwan , köwes: 
vel keuhes,  Aptfa fattogeh , pauper- 
rimi. ELattogwuot, n. f. paupertas, 
fattigdom. Fattogwuotefkas, ex pau- 
pertate: fua | 
Fauno & fauros, n a. palkber, formo- 
fiir; fkön, vacker. Fawros neita, pucl 
la formofa, en. vacker flicka. Compar-. 
. faurob & fauroknub, vackrare. Kåb- 
. ba tunji faureb wuoidno? wrer tibi 
formoffor videtur? hvilkendera af de. 
- två fynes dig vara vackrare? Super]. 
Fauromus. & faurokumus,, den vac- 
krafte. Die ie fodn fauromus ålma, 


pulcberrimur ile vir eft. Fauroswuot;. 


s. (. vide faurot. : 
FavROT, v.». puchrum ferr, blifva vac- 
kert. Ko. faddi die fauroi, adulta 
formoffor fasta cf, màr hon. växte up, 
blef hor: vackrare... It. amare; amorem 

. canere, ålfka, fjunga kårleks-vifer.. 
. Fauroftet, diminr. blifvalitet vackrare:. 
FAvunQT & dufir. fauro, ». f. pulchbrisu- 
, do, facie formofras , fágring. I al- 
mats: fauretinas wall pueraken  fjad- 
da, non: femper idem. bonus: qni: formo- 
fur, det år ej fágring fom: utgör: em 
mennifkas: dygd.. Mon. kiss. 16: fau- 
rateb tietab?' unde: ego f/cirem: fermo- 


leks-vifa. cfr. wuele. 

FAUT, fauten , fautenak, & fautek, adv. 
peus, f atium, háldre. Maltes idtjt fo 
kádde faut ?. quidni illum occidit pe- 
sur? hvasföre drap han honom ic- 
ke háldyze? Jus li faut naute, / pe- 
tius ita foret. Vautenak mon tunji 
tal» waddab , potius iflid tibé dono. It. 
plane, omaino, aldeles. Kadde faut vel 
fautek, occide plane Ir. flargm , ltraxt. 
Sodn jabmi faut, mortuus eft ff/atim, 
han dog.íftraxt. Sitah kus.muin pi- 
tet? faut, virme me comitari? omnino 
f. fesim, vilt du komma med mig? 
Ítraxt.. It. cantinue; ouphórligen. Kir- 
je mannai fautenak vef faut, peiweb 
ja jab, litere continue per dies nadfas- 
quc ferzbantur , brefvet giek utan up- 
peháll , genom natt och dag. 

FEgDEX, v.a. nutrire, alere, föda, up- 
foitra- Ib aibmot fedet manaitan, 
Asberoe meos nutrire nom vake.. Buwit 
fedet, pecora pafcere, umderhålla bo- 
fkap. Fedeílet, dimen litet föda eller 
underhålla, Fedeft tab, ale kunc ali- 

amdiu,tód denne em liten tid. Fe- 
egdtet, incipere alere, begy una. at 
underhålla. 

FEno vel fed, s. f. nutrimentum, föda. 
Pueren feden le, bone fruitur- nutri- 
mento, han har gad föda. Fedo jut- 
tus ,. animal, qnod: bumana. induftria a- 
kiur.  Hinc | 

FEDDEN, 2.2 puber ,. qui pulertatom at--. 
tigi,myndig; manbar. -Compof. ofed- 
den, pulens, qu£ adbuc puertié eff «ta- 
tc, infans. barn, omyadig.. 

| Fep- 





FE 


FEDDELAND, n. f. patria, folwn natale, 


fidernesland, fÓdelfe-ort. Die le mo 
feddeland , sec aibi narafe folum. 

FEDOK, quí nutritur, alumnur, den man 
upfóder, foiterfon eller dotter. Mo 
fedak, alumner mus. 

FEGEN, n.a. gaudens, gaudio drlibutur, 
glad. 

FriL, 7. f. nevur, vitium, fel. Feilen le, 
vitio laborat. det har fel. 

FritoT, 9. n. deficere , decffz , feta, fat- 
tas, Feiloi taggo, £n illa re defecit 

quidquem, det felar derutinnan. I mo 

peleit mike kalka feilot, nox ex saca 
perte frisquem defderabitur.  Feilo- 
flet, dimin, något litet fattas. Feilo- 
gàtet, fmcipere deficere, begynna at 
attas. 

FeLP4 & felpes, catwlur canis, hund- 
hwalp, 

FENKEM & fenkeh, popler, knAweck. 
Pjeje fenkemi vel! fenki wnollai, fub 
peplitibur pone, lågg under knáwec- 
ken. ftem, foculur, in quo duni po 
vius fn fclopetis accenditur, fángpanna 
på en a It ipfe pulvis pyriur lo- 
£ulo buicce five patclle impofitus, quo ac- 
cenditur reliquur pulvir, fángkrut. H. 

TENKERAIKE, foramen, per quod igni: 
án fclopetum immittitur, fánghál. — 

Feres & fera, n. f. magnum abenum, en 
ftor kittel. 

FERKEM, 7t. [nfirumentum multicorne li- 
neum , g pulmentum. vel .efurmodi 
quid , fub cocfionc , agitatur , twara. 

FEUDET , v. n. caudam jfatfare, ('propríe 
eft canum) wi(ka med fwanfen. Piád- 
nak feipeb feude, caní: caudas quaffat. 

FEusE, vide fupra buwe kåte. 

FzusEx, n.a. bubulur, fom angår få och 
fáhus. Feufek tárdno, ancilla qua bo- 


iks, id. - 


FI $1 


du—] 2  ————— :zz—v——— D rs IUD 
vile curet, fihus-piga. Feufek ftak- 
ke, lupus andacijffmus, (qu. d. qui e 
ipfo bovile pecora auferre fludet) en 
mycket djert och glupfk warg.. 

Fian t5 fond, inisnicur, fiende. cfr. tju- 
de, waltjolats. 

Finok, 2.42. manfvetas, faktmodig. Fi 
bok piånje, canis manfvetur, en fedig 
hund. Anfr. Hinc adv.fibok-laka, man- 
f'*tte, faktmodeligen. | Sub/lantiv. Fi- 
bokwupt, dexteritar, fårdighet, 
fkicklighet. | 

FiDNA, w.propr. vir. Fenno, Finne; 

FipNEL, vide rek 

FIKON, ficur, fikon. 1 guttek tjágga fi- 
konit törneft, de /pinir mom colligunt 
Jicus , Luc. 6: 44. Fikon-muore, jfeur 
arbor , fikon-trá. 

Fiks , 7. a. qui éd atatis eft, ut facienda 
peragere pofit , qui viribur crevit, 
karfk, manlig. Le kalle fiks alderes 
mete, fatis ef] pro «tate vegetus , han 
år manlig nog efter fina år. juo le. 
málked fiks, jam viribus poller. 

FIKTET, v. 5. pugnare , contendere, fåkta, 
kámpa. Fiktet le kiámpa , alacris aff 

- «oncergandi. It. fiktet taweri mangen, 
divitiir comparandi: fludere , vinlág- 
ga lig om at famla rikedomar. Fik- 
tet pira, ultro & cítro curf/are, löpa 
hit och dit, fákta omkring. Fikte- 
piter , indperre concertare, begynna 

Ámpa eller tåfla. 


Fix TEJE, pugil, certans, fåktare. Fiktem, 


fubfl. pugilatio, certamen, fåktande. 
FILLET, o. a. dejicere, énforzuxium ali- 
cul adferre, calamitate affcere , fålla, 
komma en i olycka, eller på obe- 
ftünd. Fillet mo fita, periculum mibi 
snolitur, han vill komma mig på fall. 

G 2 FiL- 








$2 FT 


FirLETALLET, calamitate affici, in ma- 
jum cafum demittz, fà olycka, komma 
på obeftánd. "Falla filletallah todn, 
immincnt tibi indie ealamitefe, du 
blir fnart bragt i olycka. 

Firo, Jima, fil. Filots, dim. Boreal.fwilo. 

FILOTET €f filot, förare, fila. Filoin 
filotet routeb, /ima ferrum expolire. 

FiiPET, v. 2. quande ventus nivem cumu- 
lat, drifva ihop fnó. Piågga filpi 
muotekeb, ventur cumulat mivem. Be- 
real. kelpet. Filpeftet, dim. litet drit- 
vaihop. Filpegátet, z»ipere cumu/a- 
re nive, begynna drifva ihop fnón. 

FiLPETAXK, xw. f. nix vento cumulata, Ínó- 

.drifva. Jaureh leh filpetakift tiewa- 
feh, cuvsulata sive referti funt lacur. 

FiNGE vide fupra fenkem. 

. FiNEM , ». f. mora, drógsmál. 

FiNEJE, cuncPater, qui moratur, den fom 

. drójer, fom utdreger på tiden. 





.FINET, vom. morari, cusfari, dröja. . 


. €fr.ajanet. Fineftet, dimin. något li- 
tet dröja. Finegitet, incipere euucfa- 
, ri, begynna at dröja. 

JFiwo, 8./. aecrvuc, en hög. Muora fi- 
nO, acervus lignarum, en ved-hóg. 
cfr. 1nuor. . 

FINN, Fenno, Finne. Finne- ve? Suoma- 

kial, lingua Finita, Finufka. 

-YigkET vel farketet, v. a. quaffare, fka- 

. ka. Firketin divitafa, quafabanr ca- 

pita fue, Mattb. 27:30. kem, erines 
alicui velare, in crinas tnvolare, hár- 
draga. Firke fo diwelt, fuvola ör cri- 

' nes ejus. Firkeftet, döms litet fkaka 

. eller hürdraga. Firketatjet ve/ firke- 

-. gütet, incipere quaffarc, háttigt fkaka. 

FIRKESTALLET, v. 4. intenfv. vebemen- 


- ger quaffarc, håltigt fkaka. I. Fizke- 


FIÅ 


ftallib fo åiwelt, eaput ejus vellicavi, 
jag ryckte honom i hufvudet eller 
håret. | 

FiRXETALEET, quaffari , fkakas, riftas. 

FiRRET, v.» meucri, motari, rOras, 
fkakas, dallra. Muora kárrek firra, 
«acmmom arberis motatur, toppen på 
trå dallrar eller fkakas. 

FISSEX, parvulur, tener, liten, klen. Di- 
citur t$. de infantibus & de pullis, im- 

rimi: avium. 

FiáLro, m. f. affe , tabula lignea, bride. 
Fiålloi láutet, a/fbwr tegere , tácka 
med bráder. Fiálloit luoddet, fade- 
re trnncor, ut inde fiant tabule, klyt- 
va bráder. Fiàllots, Zim. et litet 
bráde. 

FiàüLroTET, v. a. affibur contegere f. ob- 
ducere, brádflà, betàcka med bräder. 
Fiállot tjabbakit, eontege bonis affibus. 

FiáN T1, adv. tai fiänti, wuperiur, nyli- 

gen. lle tai fiánti wuoidnom, uw» 
nuper vifus eft. efr. káfket.- 

FiåRET, v.m. detrimentum accipere, ja- 
Curam, cafu infortunato, facere vale- 
tudinis , mortem ex infortumio obire, 
fara illa, fkadas til hálfan, omkom- 
ma. Alo fiára jalos akmots, perire fo- 
lent audacer.. Fiårin mutte ádna pát- 
fob, multi renonum meorum 3nterierunt. 

FIÀREM , 2.4. qus periit, violentam mor- 
tem perpeifur, omkommen , den fom 
blifvit deápen. Fiáàrem piárgo, care 
animalium a lupa acciforumi , vel qua a- 
ko wwdo periere 

FIiäRETET, v. vulnus vel aliud. detri- 
mentum. valetudinis accipere, fåra fig 
eller annars fara fig illa. Mo fwai- 
nes fiåreti akfjoin, fecuri vulnus fbi 

fecit famulus seus, min drápg högg 





9 


FL 


fig med yxen. Sepe de vulnere letbali. 


Fiiretaftet, dimin. göra fig litet illa. 
Fiáretatjet, cipere vulnus accipere vel 
vulterari, begynna at fåra fig eller 
. annorledes fara illa med fig. Fiáre- 
tattet, perire facere, làta omkomma. 
Katte etjebt, abma flintfoswuotinat 
háretattah almatjit, cave, ne incuria 
tua perire faciar bomines. Aljotes 
teudnareh firetatteh pátfoit, igna- 
vi famuli perire faciust renonces, fcil. 
3ncur:a. . 

Fiág wa € fiárw, v. f. ripa, littur, trand. 
Sadde fiárwa, littus arenofum, fan- 
dip (trand, Juowa fiárw , littus Japi- 
dofum. Fiirwefne, im littore, på ftran- 
den. Fiárwa radde, extremitas ripa, 
ftrand-bràdden. 

FiaAsx f. flafko, ». f. uter , ampulla, fla- 
fka. Melkeb flafkei lebnet, i» utrem 
lac infundere. "Yieute tlafkeb winin, 
imple utrem vino, tyll flafkan med vin. 

Fiiroc ££ fleutog, diligens, flitig. Fli- 
togwuot, di/sgentía, flitighet , flit. 

FLIKXTET , v. a. expedire aliquem, göra 
lós och ledig, góra färdig. Flikte 
mo rouwabit, ja ele tift ajet, expe- 
dias me citius, neque me diutius deti- 
na; , gÖr mig fårdig fnart, och up- 
pehåll mig ej langre. 

FLuET , nmiriere fe, involare in aliquid, 
rufa på något, gripa an. Flui áiwai 
f. ärwan, flui wuopteit, in erines in. 
volabar , han flög mig i håret. Aufr. 

FLuoKK, n. f. turba, cetus, en hop, Mål- 
ked fluokk almatjift, mejor turba bo- 


«Minin. ; | 

Frásk, Jerdum, fláfk, fpeck, 
FopERTET , vide tauket, 
IRAM, «dv. les quo ffuduimur venire, 


FR $3 


framme. Påtet fram, pervenire, kor 

. gna fram. Boreal. ram , unde, rammag 
affje, erimen apertum f. detecfum. 

F RASKO, mulier alacris, virago, en hur- 
tig qvinna, Frafko ve frafkos neita, 
puella. alacris. 

FRED, n. f. pax , fred. Fredeb takket, 
pacem facere, gÖra fred. cfr.rafe. Fre- 
delats , pacificus , fredfam. 

FRian, procur , friare, vide irke, Friot, 
vide infra Íognotet. 

FREISTOT, tentare, förföka, vide kát- 
tjelet. 

FREISTOK, 7i. a. non temtatus, Oförfökt, 
vide káttjeleke. 

Frije & fri, s. a, lider, fri. Frije wiljo, 
liberum arbitrium, fri vilja.  Frije- 
wuot, Zilertar , frihet. 

FRIJETAXXET, v.a. liberare, befria. cfr. 
luitet. 

FuiTT, adv. per me licebit , gárna. Kal- 
le kalle £dem. | 

FRIBMOK, 7. f. turbo, viderhvirfvel. 
Fribmok páti ja tjafi mo landai, tur- 
bo me profiravit. Synon. Ínjirpek, fwi- 
da, qu. vid, 

Faua, domiza, fru. Frukoft, fentaculum, 
frukoft. Ládde Ditta, sdem.  Fruala- 
kats, femina fuperbienr 6$ otiofa, en 
hógtàrdig och at qvinna, 

Fnuóxox & 4uffr. frekok, nobilis, ade- 
delig, ádling. Ah mådde frókokeh 
leh kottjotum, son multi nobiler funt 
vocati, I Cor. i: 26. Item, dieax, bilarir, 
fkimtfani, glad. | 

Fuxr TE, 7. f. pedes ur/fni , björnfötter. 
cfr. bire, 

Fur JET, v." fa > comitari , följa med, 
eller til vàgs. «fr. metetet, tjowot. 
Fuljeftet, dimi». följa litet med eller 

G5 "' ul 





& 


( FUDO | | 
til vågs. Fulje, /vb/l. comitatur , med- 
följe. | e 


Fuorrry £f fuoikafet, v. e. éngemifcere, 
anbelity atque. gemátu dolor em fuum te- 
flarí, (propríe cf egrotamtíum) fuCka, 
med fuckande jámra fig. Fuoikaü 
ijab £jada, per zetam lamentatur eft no 
étem, han jÀmrade fig hela natten 
igenom. - 

Fuonam, n. f. pannur fubdititiur, foder 
under kláder. Fuodareb piejet , /ub- 
dititium pannum fiuc fubtggmen appor 
nere, fåtta foder under. Fugdartet, 
verb. ide, £odra. 

FuoLxE , z.f. populur, bominer, folk. fr. 
| amuli & ancilla, familia, legohjon, 
husfolk. .Abbà fuolkines, cum unj- 
verfa fua familia, med alt fit husfolk, 
Fuolke le mufne, familia mibi eft ma- 
gna, jag har tort hushåll. Fuolka- 
jes & fuolkai, adjective accipitur, cuf 
magna £ft familia, fom har mycket 
folk, Fuolkai le fodn, multi dome- 
fici funt ili. Kaikift fuolkiff, ex 
omnibus populis. Fuolketis vel fuol- 
kets, cuf. defunt famuli, folklös,.fom 
år utan tjenílefglk, i 

FuvomM, oide fupra autje. 

FUOMATSET, 7v. 4. reminifci, komma 
ihug, århindra fig. Die tabb falle 
$(ka fuomatli taket, nunc demum illud 

C facere reminifcit. Idtjib fuomats, non 
reminifeebar jag århindrade mig ej. 
Borcal. huomatiet. ' i 

FUOMBELDET, v. n. occupatum effe fru- 

so ftraneo labore, vara fyflofatt med gó- 
romál af litet vàrde, Maina todn 
funombeld , quid marum facis? hvad 
gör du för lapperi: mE 

Fvonro, s. /: cauffa, orfak. efr. wikke. 


| FUO 

Fuowo vel fuodno, diabolus, djefyuf, 
den onde. item, malum, det fom år 

.ondt' ., 

Fvowos t$ Aufir, fáno, salur, ond. 
Fuonos almatjeh, eli bomines. Kaik 
fuonos pakob, ómme verbum malum, 
Mattb. $: au. Fuonoswuot, smalitía, 
nequítia, ondíka, arghet.  Fuonos- 
wuoten fures daigenefne, in fermen 
to malitie, t Cor. $:8,. Fuonofikt (f 
fuonoft, adv. maie, illa, på ondt fått, 
Fuonos-]aka , £2em. 

FuowoT vel fuodnot, v. n. deteríu: fis- 
si, malum ficri, blifva fåmre, för 
várras. Fuodnom lih talatje alma 
tieh autotjift, bufur avi bomniner pri- 
finie deteriores facii funt, denna ti- 
dens mennifkor, áro várre ån for- 
domdags. | 

FuoNoDUKTESTET , Auflv. mon probare, 
difplicentia alicufur rei moveri , wnife- 
tycka någon ting. Symon. ufitat. pa- 
han adnet, cfr. adnet.- 7 

FUoPPE, ». f. antur anxíctar, ned, 
trångmål, ångelt. Die fodn fuoppai 
pati, zunc flle in Yr i adductus ef, 
dà kom han i ftóríta trångmål. Mi 
puokti to tann fuoppai? quid acer 
fftatir te urgebat? — ] 

FvonA, ». f, fcortum, meretrix, hora. (fr. 
hora. Fuoralakats, vide horalakats. 

FuonRo, vide infra wuoro. 

FUonxE, s. f. rífur,l6je. I munji fuor- 
he páte, ridere nequeo, jag kan ej le. 
Fuorkeb takket, rifum moverc, åftad- 
komma lóje. Fuorkeb peftet, rí/v» 
non poffe tengre, ej kunna hålla fig 
ifrån fkratt. | 

Fvorxes & fuorkok, v. a. lepidus, je 
sofus, rolig, fkåmtfam. Fuorkes al 

| mats, 





FUO 


minsei-di "-- - 


mats, homo facetus, eri f(kämtfam men- 


nifka. Fuorkeswuot, /ubfant. face- 
tis, roligheter. Fuorkefike &' fuor- 
kes-laka , adv. Jocofe ,. lepide, lkámt- 
famt,rolivit. — MEM 

PuoRXjO , xegue , hvarken,  Fuorkjo 
wuejen jálla wadfen , segue vebens ne" 
que cunt, hwarken körande eller 

. gående. | - 

Fuorss, sr. cataradfa flumini: , forts, 
Rrómíall. cfr. gnoik. 

FeonssET, v. m de ffumuitur, quando 
fpumeis pracipitantur undis, iorífa, 
brufa. | 

FUOWA, rk f. magna bominum turba, en 
myckenhet af folk. Abbà fuowa pá- 
(2, maxima venit turba, en for myc- 
kenhet kommer: Párkel fa alde ftio- 
Wa, diabolus &$ turba ejus. It. Tláro 
fuowa, exereitur, krigsmagt. Kono- 
ges fuo wines , Rex cum exereitw fuo. 
Tåro fuoweb palket, conducere mili- 
i". Fuowets, dimi. en liten krigs- 
hår. Compof. Rideji-fuowa , exercitur 
eguefEri s , Rytterie. 

FuowET ,prefeffur rerritorialir, fogde. 
Gardenen fuowet, predi Infpecfer.. 
$ynun. t$: melius Sunde. | 

Fr, imiery. vab! Fy tunji, tedn: jukko 
wuolos fláwah tempeleb, ja kolmen. 
peiwen. witt tab pajas tfeggeh , va^" 
libi, qui deflruse templum , & snira tri- 
duunr vur fur edifias , Mare. is: 20. 

FippET, vide fupra faddet. 

Filer, vide fajet. 

Fin: € Aufr. fárdem , iter, fård, refa.. 


$5 


F4 uu 1$ 


NUuEQUirque, quicunque, hvar och en. 





Fårt almats fieta tabb, unmuf quisque 
iftud novit, hvar ock en vet det. Fár- 
tahi, deriv. wwicwique, åt hvar och 
en. Fárten füjefne, omai loca, alleftå- 
des. Fárta lokkad , decismes quisque , 
hvar tijonde. Fårakåflek, dativ. vid. 
tärtahi. Fårtet peleft , uudiaue ,.ifrán: 
alla fidor. Fárten peiwen laipe, pa- 
nis quotidianus. Mon ádtjob pedni- 
kit, ta€wereb ja fåra mi, åljoinan, 
pecunias , opes && quecunque alia. ndu- 
fria mea t5 labore acquiro. Fårakutte 
tietus adnetet karebs aileswuotefne; 
unurquisque fciat vas fuum confervare 
in fan/litate, r Fheff. 4: 4. Compof. 
Fártpetwafats, quotidianu: , dagelig ,. 
vide infra peiwe. 


FARROT, w. a. commovere , permüfcere, 


omróra , blanda tilfammans.  Jupt- 
feb fárrot, pidtemr ex mifcela farine: 
cwn. aqua faecre, pultem coquere, koka 
willing. Wuojab fárrot, but urum fa- 
eere, kárna fmör. Ir. neutr. muotta- 
ken. tårrot, in nior fe volutarc, tüm- 
la om i fnön.. Fáxroftet, suis Fár- 
rogåtet , Zncipere commovere vel permi- 
fecere, begynna röra om. | 


FignO, vide fupraterkem. —— 
Fás T, s. f. nuptie, benediclio facerdota- ' 


lis in matrimonio inzundo; bróllep, vig- 

"fel. Fáiten wadfet, nuptsis jungi, vi 
gas Fiit-orning, rridurum: nuptiale ,,. 
vignings - penger. 


FásrEM, rcm. Fáitem fuormes, anmu- 


ho nuptiali: , falinings-ring. 


Kalka kus: udne fárd fjaddet? mum FåsTET, v: a. maren & feminans nuptii 


bodie fret iter? Skall zefan fke i dag? 


eonjungere , viga brudfolk. 


Die kws to färd? bocne tuunzeft iter? FASTETET , v. a..facere nuptiir conjungi, 


FTA fåra , fåra kutte & fåra kuttek, 


Ikus: 


nuptias, conciliare, låta. vigas. 
a tdne. 





$6 FÓ 


udne kalkah fáftetet etjebt? nonne te 


bodie nuptiis initíatum optar? vill du 
intet láta viga dig i dag? 

FóLox & felok, quarta pars tome, en 
fjerdedels tunna. 

FÖNSTER, feneftra, feníter, cfr. windek. 

FÓRMYNDAR, tutor, fórmyndare. Sodn 
le fórmyndari wuolen, fub tutoribur 
eft, Gal. 4: 4. FÓrmyndarit piejet, 
conflituere tutorer, tilfátta fórmynda- 
re. Fórmyndaren piejetowi, cox/itu- 
tur eft tutor. 

FÓnnos, idem ac förmyndar. ft. procu- 
rator, qui cauffam pro aliquo dicit, 
fórfvarare, fOrefprákare, advocat. 
I fórrofeb adne, fine procuratore eft. 

FÖRSTA, Princepr, Fórhte. Muitajatte 
fijeb, wai Fórftait ja 8iwalatjit wuol- 
lekafeh orrolin, admone illos, ut Prin- 
cipibur & poteflatibur fubditi fint, Tit. 
3:1. Fórftanland, Principatur , FÓr- 
ftendóme. Fórftalats , s». a. principa- 
lir, quod ad Principer attinct, Órftelig. 
FOrítalaka, modo Principis, på FÓr- 
fteligit fått. 

FónsrAwvoT vel Furftawuot, s. /. 
Principatus, FOrftendóme, 


G | 


GABLE, n. f. poflis fupremus, &fra dórr- 
trå. Oppofitum eft fålma. 

GATFEL, furca, gaffel. Gaffelin tiuog- 
got, furca affgere. Gaffelats, dimin. 

GAGNE , n.f utilitas, nytta. Syn. auke. 

^ Eget gagne le tafIne, zua propria in 
boc fita eft utilitar. It. adjective, ile 
gagne álma, nullius efl frusir vir, han 
år en ogagnelig man. Cagnetes U 
gagne-tebme, ad7. inutilis, nulliur ufur, 
onyttig, fom ej år gagn uti. Aptía 


GA 


gagne-tebme le tatt, plane ímutil: iftud 
eft, det år aldeles onyttigt. Allafes 
gagnetebmen le fodn, /fbi ipfi muli 
ef ufui, han år fig fjelt tilingen nyt- 
ta. Compof. neg. Ogagn, s a. C f. in. 
utilis, inutilitar, onyttig , odugelig, 
odugelighet. Ogagneb wall mon ti 
fte adnab , nihil utilitatir mibi exinde 
redusdat, jag har intet gagn deraf, 
Ogagn álma le fodn, son cff vir fra- 
£i, han år en ofkickelig man, Ogagn 
pargo, labor inutilis. 

CAGNELAKA; adv. utiliter , på nyttigt 

ått. 

GAGNELATS, f. a. utilis, nyttig. Aiwe 
gagnelats le tatt funji, £d maxim: ci 
utile efl. Gagnemas , idem. | 

Gairs & gaitía, capra, get. Gaitfen 

tjuk, Pedur, kidling. Gaitfa qwol- 

ga, pili caprini,get-hàr. Gaitía mel- 
ke, lac caprinum, get-mjólk. Gaitla 

Alo, grex caprarum, geta-hjord. Gait- 

fa kàte, caprile, get-hus. Gaitfats, 

dimin. en liten get. 


GaALDAK, caflratur, fnÓping. Galdak |. 


Wwárts, vervex, fnópt gumfc. 


GALDET, v. a. caffrare , ÍnÓpa. | 
GALEN & galenes, ». a. demens, fultus, — 


galen, tokig. Sys kaiwes. 'lijeker- . 
debet puorift tait galenafit, vor bene — 
toleratis inffpienter, 2 Cor. u: ig. Gt 
leneswuot, /ubf.. fultitia , dementia, — 
galenfkap, tokichet. 


GALENASTET, v. 4, ex infcitía quid 


quam facere, prece, göra något af 
oförftånd, fela. Die tabb galenaftib, 
in ifla re pecceabam, deruti felade jag. 
Galenaftegåtet , incipere peccare att 
defipere, begynna at förfe fig, begyn- 
na at fela. | 
Gare 


GA 


mil 


GaLG & galj, pazíbulum, galge. Synon. 


hartfa muor, 

Gana, n. f. fovea, imprimir ile, in qui- 
bur biemant urff, bjórnhide. Gama 
njalmai táres muorcb piejet, Jzmo 
transverfario fovea oflium precludere, 
ftánga Ópningen af et bjóruhide med 
et tvärträ. Borea. 

GAMBEL, 2. a4. Velus, «tate proveflus, 
gammal, áldrig. cfr. wuoras, páres. 

GANTAST ALLET , vU. 5». focari , puerorum 
more ludere , (kámta, narras, leka fom 

, barn, 

GANTA, gantz peiwe, vide kanta. 

GAPOT, vide infra kiret. 

GARDEN;. f. villa, predium, gård. Gar- 
denen faje, fundur «dium, gårdstomt. 
Kyrkogarden,cemeteriwm,«yrkogard, 

GARDE, n. f/ locus confeptur, fepimentum, 
omítángdt rum, gárde. BHereaL cfr. 
gárd, mE 

GARDOT, v. a. fepire, fepe munire, går- 
da omkring, inhágna Gardeb tak- 
ket vel gardot läddit, avibus fepes te- 
xere, ut laqueis appofitis irretiantur, 
ftálla fnaror för foglar. 

GARDOSTET, dimir. litet ftánga om- 
kring. QGardogátet, incipere laqueos 
tendere , circumfepire incipere , begyn- 
na fátta fnaror, begynna ftánga om- 
kring. 

Gas, anfer, gås. Wuobme gas, anfer 
filvaticus , lkogs-gás.  Oppof. eft, ware 
gas, anfer alpiuur, (que minoris eft 
fpeciei) £jáll-gás, fom endaft ári fjÓar- 
ne upiFjellen. Heima gas, £ve pieb- 
mo vel fedo gas, anfer domeflicur, 
hemgás, Ärres gas, anfer mafculur, 
gaskarl. Mingeles gas, azfer femina, 
gás-hona. Turcis kas. 


id 


GO $7 


ex frijore, dimba om nattetid. Die 
gafat udnatjen ijan fjaddi, nebula bo- 
dicrna nocle orta ef. 

Ga10, s. f. platea, via, gata, våg. Ga- 
to tjàákiíne, sn augulir platearum , 
Mattb.6:$. Suoine gato, via qua de- 
portatur fenum , hö-våg. 

Girpzn & gillor, s. f. decipuda, fålla, 
giler. QGilderit appet, o:ftare deci- 
pilas, vittja fállor eller giller. Impri- 
mis ita appellantur decipula , quibus ca- 
piuntur muffcle. 

GILDERTET, v.2. tendicular ponere, gill- 


ra, Gildertet nauteb, feram tendicu- 


la captare, | 

GiåxK & giåka, cuculus, gök. Giáka lai- 
ga,cuculur garrit, gÖken låter. 

Girr, giptot, vide waldom', waldot. 

GISTET, v. a. kainob giftet, funem in 
£yrum difponcre, lågga et rep i ring. 
Rarius. 

Gras, a. f. vitrum, glas. Ko tjada pai- 
tedags glas, tanquam vitrum pelluci- 
dum, 4poc. 21: 21. Kátjet glafen tiada, 
per eneran. profpicere, fe igenom 
fenítret,  Glafa- litte, var vitreum, 
glas-karil. Glafeft, vitrcus, af glas. 
Glafets, dimin. et litet glas. — 

GoNAT , valedicendi formula , vale, far- 
vàl. Gonat //ve orro puoriít wel- 
jem , vale frater. 

GOoNATAK, n. f. fardno funji ådnakit 
fonat, díc illi falutem plurimam, 

álfa honom rått mycket. cfr. war- 
rodak. 

GoNATATTET , valedicere, bjuda far- 
vál. Gonatatte attjabt ja ednabt , va- 
ledic patri tuo t$ matri. cfr. ailewifet, 

GO243]A, infirumentum ferreum aduncum, 

H qua 


———— — M EDS AA 
QASAT , ». f. nobia, qua affur git "nocfu - 


- 














tv vr nn ÅT CUP ONEDENIERPEMMIUP GAN at 


qua foditur terra, gràf.. Grabjain åd- 
nameb palet, terram dicfo inflrunmen- 
to fodere. 

GRADNE, comer, fadalir, ftallbroder. 
vide kradne. 

GRANNA, wrinur, granne. Sodn le mi- 
jen granna, vicimus cff nofter. 

GRANNOK, 7 a. tenuis, fubtilie, fmal, 
fin. cfr.fegge. lr. bene ueflitur, vàl 
kládd. 

GnasE. gramen, berbe, grås. Suokes 
graíe, abwsdantia graminum, Berbe 
denfa, tjockt grás. Grafe fjadda, 
berba crefcunt. Grafe fåwo, vallis ber- 

' &ida, en grásrik dal. "Talkes srafe, 
aroma , berba medica, krydd-árt, en 
låkedoms Ört. Suoppates grafe, /o- 
Bum, ogrås. Grafe kárrek vel grafe 
keijes, fos .graminir, flerer herbarum, 
blomma på grås. Grafe puolni ja 
grafe kárrek kattjt, gramen exaruit E 
fos decidit. Grafe-tes vel grafe-teb- 
me, ferilis herbarum, Berbis carens, 

rás-lós. Grafetes ádnam le ogagn 
dnam  regio herbis non eft conf" 
2a inutilis c[f. Grafetes faje, locus Ber- 
bit inimicus , (Valle dàr gräs ej trifs. 

GnasAJES & grafai, n. a. berbofus, grás- 
rik, Grafajes idnam, regio berbida. 
Harhmat grafai leh, muttem tuodda- 
Yeh, qteedam alpes valde funt. berbofa, 
fomlige fjäll åro mycket grásrika. 

Grasjo, trifolii berba, klöfver-grås. 

GRASE-LåKK, bcufla, gråsboppa. 

GzxwEs tf grawok, » 2. conus, & 
Grawes. ullo, Jana canz, grå ull. Gra- 
wes: blawa , carulto canef conr, grå-blå. 
Grawes hwoptel, can; grå hår. Syn. 
tjorotum kwopteh. vide infra. 

GRAWET , v: *k canexe, canum fieri, blif 


NV 


wa grå. cfr. tjorotet & tjárranet. 
Grawotaftet, dinin. litet grána. 

GRAWAHET, v. 3. canum referre oh 
rem, canum videri, fynas grått. 

GRAUTS, pulr, gröt. Grautfeb wuos- 
fiet, grautfeb takket vel tjafketet, 
pultem faeere vel coqueve , koka gröt. 

GREANTOTEXES, inepre curiofur , qui mi- 
nutiar curat , Otidigt fÓrweten, fom 
bryr fig med fmå-taker. 

GRAUPE, n. f. fovea, grop.  Granpies 
adj. graupies ádnam , terra foveir ab- 
undans, gropigt land. Rartus occurrunt. 

GREINET, vide kreinet. Cum deriv. 

GRIDNET , vide infra murgeftet. Grid- 
nem, vide njidíem. 

ÖRIGGORAS, vide tjággom , quod. uf- 
tatiur. 

GRUBBO, rr. f. fovea , puteus , grop, graf. 
Grubbob palet, psi fodere! Grub. 
bokes, foffs refertur , grubbig. 

GaUDNOT , v. a. meäitari, perpendere, 

begrunda. Grudno tabb puorift, per- 
pende iud jugiter. It. grudnob mai, 
animadverto. quidem, jag márker vil. 
Grudnoftet, dim. idem Grudnogi- 
tet, incipere perpenderc aut animadvrer- 
acre, begynna at ófvervágn ell. mår- 
ka. cfr. ajatallet, aitfet, elwet. 

GRUDNOM,, n. f. animadver ffo, fufpicio, 
confrderatio, mifftanka, öfvervågande. 

GRUPNOTEK, I. 4. qui perfpici nom po- 
teff, incomprebenftbiliz , obegripefig. 


GzuoNx vcl! gruodna, viriditas., color 


ocxidir, grónfka, grön fárg. 


GzueNas acf gruodnes & gruonok, 


s.a. véridanr, grön. €ixuones kedde, 
prarum víride, virztum , en grön ång. 
Gruones grafen: nal, /wper viridi 
graminc, Mare. £z 39. Kaik gruones 
gra 


| 


GR 


 grale qworbei, omwe gramem viride 
combufium cft. 

GsvopNorET vd gruonotet, v. ». vi- 
rere, grónfkss. | Ádnam gruonota, 
terra virct. Gruonotaílct, dimir. li- 
tet grónfkas. Gruonotatjet , ineipere 
virere, begynna grónfkas. Kidan åd- 
nam gruonotatja, vere revirc/cere in- 
cipit terra. ” 

GRrRUOPES, nä radis, non levigatur, grof. 
Gruopes jafo, farina uon fatis bene con- 
zrita, groft malit mjöl. Gruopes lai- 
pe, paxis vilier, groft bröd. Gruo- 
pabet peleít le tat wadas, Pic pannur 
Jufio vilior ef, detta wallmaret år nà- 
ftan för groft. 

GauoroT, v. n. crafius fieri , fpiffari, 
büfva prótre, tjockna. 

Gnuo?TA, & interdum grÓpt, m. f. fe- 
pukrum, graf. Synon. kalme. — Piejet 
kroppeb gruoptai, corpus fepclire. 
Puoktet jabmekeb gruoptai, fumulo 


mortuum inferre, begrafva den döde. . 


Gruopta faje, Jecus fepulture, begraf- 
niugs-plats. | Gruopta kedge, epita- 
phium, groflten. 

GnuorrETET, v..a. fepelire , begrafva. 
Paje tait jabmekit gruoptetet jabme- 
kitas, fac ur wiovtui mortuos. fepeliant 
fuor , Mattb. 8: 22. 

GzvoPTETEM, 7. f. fepultura , begraf- 
ning. 

Gruto, olla, qua coquitur, gryta. Juol- 
kek gruto, olla pedibus infirscía. Gru- 
tob katfoftet, oZam igni apponerc,fát- 
ta grytan på elden. Grutob luitet, 
ollam ub 1976 remoovre,l yfta grytan at 
ellen. Grutots, dmin. en liten gryta. 


Gavuw, n.f. fodina, grufwa. Silba gruw, 


argenti fodina , filfvergrufva. 


GU 59 





- Griwer. Kulte le todn tab gráwem? 


unde hoc pretu'ifli? hvarifrån har du 
tapit detta? cf». palet. 

GUELvE, n. f. pavisnentimn . golf. 

GUELPATET, v7.4. paoimentum flruere, 
folum compingere, lágga in golf. Guol- 
patemen le talle flàpobs, jam folum 
domus fte compingere f/atagit. Guel- 

' petatiet, incipere id facere. 

GuMwo, vetula, kåring. cfr. akkakuts. 

GunNa, Gunnok & Gunnil, nom. fem. 
Gunilda, Gunild. Gunnar, enm. vir: 
Gunnarur. | 

GuNNOTES, dolendur, beklagelig, öm- : 
kelig. Gunnotes wuoke, fors mi/e- 
randa, Ómkelipit tilftànd. 7z. Gun- 
notes fo, o! illum miferum, Gud nà- 
de honom! h 

GUOBME, palatum, gom. Guobmelt le, 
&ger cft palato. 

GvozMo, vide infra kuomo, 

GuoukEeT & guoukok, ». a. pallidus, 
albur, blek, hvit. Guoukes muoto, 
facies pallida, blek hy. Guoukes 
wuopt, criner albidis, ljcft hår. Bercal. 

GuouxoTowet & guoukotet, v. n. pai- 
lefcere , albefcere , blekna, blifva hvit. 
Suorgeni ja muoto: guoukotowi 
nauk, zimore peraulfur eff facierque 
expalluit. 

GUSSLAN, ef formula gratiar agendi, 
Gufslan guíslan, gratias ago, tack 
tack. Akta kito, /dem. 

GápDOTET, v n. confpirare, congregari, 
gadda fig tilfamman, fórfamlas. cfr. 
nárret. 

GarLE & gulle, aurum, gull. Tjål 
gàlle, aurum putum purum, rent gull. 
Galle-gruw, aurifodina, gullgrufva. 
Galle fuormas , e»nulur aurcur , gull- 

H 2 ring. 


60 GÅ. HA 


ring. Alma gálle fuormafin, vr cum 
aurco annulo, Jae. 2: 2. Gålle paino, 
color aureus. Gale-fmidd & gålle- 
widnar, gullfmed. 

.GåLLETET, v. a. fnaurare, euro obduccre, 
förgylla. Gálletum, inauratus , fÖr- 
gyld. Gätletem , inauratio', förgyl- 
ande. 0 

GáLLAX, ».«. avrates, FÓórgyld. Gål- 
lak pifte, cochlear. auratwm, en för- 
gyld fked. Compef. Abbågäliak , wnde- 
quique auratus, hel och hällen fór- 
£yld. Abbågållak kokfe, ca/ix wndi- 
quc inauratus. 

GàrLET, v.m. marcefcere, förviffna. 
Grafe le gallemen , gramen incipit 
snarcefcere, It. decrafcere, opibur minui 
viriburoc , fencfcere , aftaga til krafter 
och válmága, fóráldras. juo leb tall 
die mon gállemen, /enefcere Jam in 
cipio, vel, opcs nes minuuntur , jag år 
nu i aftagande. 

Gårp, lcus cireumfcptur, gärde. cfr. 
garde. 

GårRDESTET ; v. 4. fepire, gårda, vide 
gardot. 

GáànpNa, gárdnaft, adv. libenzer, gerna. 
Gárdna lulib patet, /uleus. oexirem, 
jag ville gerna komma. 


H. 
Hann, or peduns poflicortum, quod. fepra 


gone frun cf, i animalibus quadra- 
pedibus, benet forn fitter åfvanföre 
knå, på bakbenen hos fyrfotade djur. 
-HaB]A, a. f. odor, lakt. Habja leikes, 
. odor fpargitur. Suottes habjay odor 
e fvavis. V'abiok , adj. f/pirans , odorur, 
fom ger lust. 


I 


HAD 

HasLE, hable muotek, nix, que adbuc 
non eft compreffa ventibur, lós fno, 
fáck fnó. 

Haz2w«o, vide infra hamo. - 

HAEN , portur, hamn. Habnei pátet, in 
porium venirc. Habneft wuolget, per- 
tu folvere, gà ur hamnen. 

HaznA & habres, Bireuss, bock. Ha 
brats, dimin. en liten bock. 

HADDE, n.f/. pretium, várde, Uttje had- 
den åttib, parvo pretio emi. Uttjcben 
hadden wuobdib, minoris pretii ven 
didi. | 

HaDDO, *. f. ultio, vindicfa, hámd. Mo 
le haddo, mea eff vindista, Rem.12: y. 

HADDOTET, v.a. ülcif ck, vindicarc,him- 
nas. Haddotam le teudnaris warreb, 
ultus eff fanguinem fervorum furum. 

It. defendere, fórfvara. Haddot qwei- 
mabt, defende proximum iuum. Had- 
dotaítet, Zimin. litet hámnas ell. fór- 
fvara. Haddotatjet, incipere uleifci 
aut vindicare, begyuma at håmnas el- 
ler fórfvara. Haddetallet, facere ut 
vindicetur , làta hämnas. 

HADPOTEJE, ulifcens , qui mkifcdtur, 
den fom hämnas. Jubmel le haddo- 
teje kaik tan pajel, Deus vindex «df 
Bujur owsnis, 1 kheff. 4: 6. 

HAbDOTARES vel haddowainok, visdi- 
ia ffoe ultionis eapidus , hámdgirig. 
Haddotakes- wuot vcl haddowainol- 
wuot, ulionis cupiditer , hámdgi- 
rnghet ^ co 

HapET, vide áhdet. 

HADTEN, fnterj. prob! ab! háhfack! 
Hadten tab talkeb, preb bafce tempe- 
ffater. 

HAGAN, /eper, fepimentum., gärdsgård. 

HAGNO, 8. f. patrocinium , defenfio, fÓt- 

fvar, 











- 


HAK 


fvar, hágn. Hagnofas waldi manab, 
infantis fufcepit patrocinium, 

HAGGOT , v. 7t. odorem fpirare , fragra- 
re, gifva lukt ifrån fig. Winalt hag- 
go, vinum redolet. 

Hai? adv. snterrog.quid? hvad? cfr.ajah. 

HaiX, pinus proceta t$ magna, ftor och 
hög tall. Ii. vir magne dignitatir, en 
man af ftort vàrde. 

HaixaT & haiket, adv. admodum, valde, 
högeligen. Haikat tjáfkes le udne, 
maximum bodie ef frigur. —Haiket 
puorak álma, vir valde bonus. Borea. 

HaixEs, odor ingratur, elak lukt. 

HaAiKARA, ardea (avis genus) håger. 

HAXxAN, uzcus, hake, krok. 

HAKKETET, v.n. queri, klaga Öfver. 
Hakketa almog ítuora takkalwafin, 
populus tvibutum adaucfum queritur. It. 
Se comperiiffe vel obfervaffc teflart, be- 
tyga fig hafva árfarit, ^ Qweli kum 
hakketeh, dicunt fe magnam pifcium 
turbam vidife.  Stalpin hakketeh 
wuonak, Norvagici dicunt fe lupor ob. 
Jervaffe. Hakketaftet, dim. litet kla- 
p ófver. Hakketatjet, queri incipere, 

zynna klaga. 

Haxxo, cos major & longior, qua Lap- 
poser. fecures acuunt , en bryníten för 
yXor. 

HaisTET, v. n. vociferare, clamare, to- 
Pi, fkria, Maina haifta ? quid clamitat? 
AXS, dta appctant feuonzmn fndomitum 
G immasfuz:n, en obándig ren. 

HaxsE & Bor. haufa, navigium, fartyg. 
Hakfe & haufa palka, zaulum, frakt. 

HainET, v. 4 fervare, tenere , hålla, 
behålla. Tan jaken leb álekam puo- 
reft haldem, boc anno gregem meum 

farium iccfam. fervavi. Jus baldeb 


HAL 6t 





ARA —MMá Pn aas RR 
manaitan , ff vivunt liberi mel, Om Jag 


får behålla barnen i lifvet. 1r. Alet 
etjebte halde, sc puretis vor, häller 
eder icke, Haldeftet, dimin. 

HALDEJE, qui tenet vel poffdet, den fom 
innehafver och áger, fom rår om. 

HALETET, v. ». volare, flyga. Lådde 
haleta, avis volat. Haletaftet, dimi». 
idem. Haletatjet , insipere volare, be- 
gynna at flyga.  Aletet, idem. 

HALETEJE , volans, qui volat, flygande. 

Aiwe ko haleteje arnes, ut aquila vo- 
lans. Haletem , volatu; , flygt. Låddi 
haletem, volatus avium. Obf. dicitur 
etjam, aleteje &c. 
ALANET, v.m. avolare, evolarc, flyga 
bort, tlyga up. Ládde tafte halani, 
avis binc cvolabtt. | Dicitur quoque ala- 
net. Alanaftet, dimin. flyga något li- 
tet bort. Halanatjet, zcipere avolare, 
begynna flyga bort. 

Harrrrkx & halek, fre volatu, oflygan- 
des, utan at flyga. Taggar keino le 
tatt, i almats pate haletek, zalis tila 
eft via, ut nemo, niff volans, illa poffit 
proficifci, det år en fádan våg, at in- 

. gen kan refa derigenom. 
Harc, recta, ånda rått, rått fram. Hal 
a nuortas, reda in feptentrionem, 
nda rått i norr. Halga drjas, rea 
ín aufftrum, rätt Íóder-ut. 

Harco, pertica, tígillum, ftáng. Rei- 
weti mo halgoin, percuttcbat me per- 
tica, foe baculo magro. Item, Fjälme 
halgoi, ante oculos , eoidenter , midt 
för Ögonen, tydeligen. 

HALITET, v. 4. vebementer cupere, háf- 
tigt åftunda, långta. Piábmoit hali- 
tab, cibum concupi/co. Neiteit halitet, 
eqriditate venerca flagrare. Halitaftet, 

dimin. 


62 HAM 


dimin. något lángta efter. Halitatjet, 
incipere concupif[cere , begynna at à- 
ftunda. 

HaLiTEM, ». f. deffderium, cupiditar, 
átrá, lángtan. Kaik halitem, omni: 
cupido, all åtrå. 

HALITEJE, concupifcen: , den fom láng- 
tar efter, den fom har átrà. Oppof. 
haliteke, qui mon cupit, fom har in- 
gen åtrå. Halita kus todn winab? 
Ima mon leb haliteke, cupisne vinum? 
quin ego cuperem. 

HALKETET, v. x, latrare, gannire, fkål- 


la, bjábba. Piádnakeh halketeh, ca- ' 


nes latrant, hundarne fkálla. Almats 
mubbeb halketa,bomo bominem increpat. 
Mannes taffne halketah? Quid beic 
obfirepis? hvarfóre bjábbar du emot? 

HarLok, a a. & hallot, adj. & adv. in- 
clinatur, nutanr , lutande ; på fned. 
Hallot åäiwin wadfet, inclinata cervi- 
ce incedere, gå och hälla hufvudet 
på fned. 

HALLOTET, v. 4. nutare facere , inclina- 
re, luta, göra lutande. Kareb hallo- 
tet, var énclínare, luta kárilet. — 


Harw, halma tjdle, calamus , halm,” 


haimftrá. 

Harsr, focale mulierum, qvinfolks hals- 
krage eller halsduk. Aufr. 

Hatwa,adv. nåftan. Le halwa naute, 
ita fere ef. It. Halwa mon tokko 
wadfab, iZ/wc forte co, jag gär kan- 
Ike dit. 

HALWER, obolus, moneta minima, halfÓre. 

Hawuo, zn. f. apperentía , eupiditar , luft, 
begá:elfe.  Piibmo hamo, appeten- 
tía cibi. 

HAMOSTALLET, v. 4. appetere, concupi- 


fcere, hafva begárelfe til. Jus hamo- 


HAP 


ftallah die porrah, ede / vis. cfr. ha- 
litet. 

Haw?E, Auftral. vide ruoiwa. D. 

HAMPET, v.5. latrare, fkålla. (de canib.) 
Piàdnak quotfa hampen hampen, 
canir currit latranr, hunden löper 
och fkáller. cf». tfiálet. 

HAMSE , ricfur, faucer, gap, kAft, Ham- 
fe raikin njáleli, per faucer devora- 
bat. Hamfeb tfagget, rifus diftende 
re, ringere, gapa. 

HANES, 2. a. avarus, girig. Stuora ha 
nes, valde avarus. Hanes i le fuolle- 
geft &dna pareb, avarus fure vix sme 
lior ef. Hanes-wuot, f/ubA. avaritia, 
girighet. Pednik haneswuot, avari- 
zia five cupiditas pecuniarum. Kattet 
etjebte haneswuoteft, csvete vobir al 
avaritia, Luc. 12: 15. Hanefikt, adv. 
avart , girigt. ! 

HANASTALLET , v. 7. avaritia teneri, cw 
piditate opum ardere, vara fnål och 
girig. Hanaflalla ila fagga, nimi: ef 
aparur. Hanaftallegáütet, incipere feri 

' avarus, begynna blifva girig. 

HANASTALLEJE , avarn:, gui ardet aca- 

, vitia, girig, fom girigas. 

HaPADET , prehendere fludere, gripa ef- 
ter, taga efter. . 

Haprax«, hapke & hauka, accipiter, fpán- 
ninz, hök. | 

HAPKETET, 7. 2. fuffocare, fpiritum in 
tercludere, fÓórqv áfva. cfr. buwet. fi. 
neutr. fuffocari , förqvåfvas. Hapketi 
wadíetin , euntem fpiritus deferuit, 
interceptus eft fpiritur eunti. Hapkc- 
tuet vel hapketowet, paff. ídem. Mor- 
rahemill hapketueh , /uffocantur. cu 
rir, Luc. 8: 14. 

Harkzr, idem. Katte marje hapket, ca 

ve 


HAR 63 


ro odorem, jag luktar af vin ell. brín- 

vin. Mi hapfit? quid olet? hvad luk- 

tar? Hapfitaflet, 4imis. litet Iukta. 
ta fórqváfvas. Ale manab bapketat- . Hapfitatjet, incipere olere, begynna at 
te, noli f/uffocare fufantem. gitva lukt. 

HaPkErUM, 4x. dic. hapketewum, /uf- Harsor, v. z. vide hapfitet. Obf. fepius 
focatur, fórqvafd. Mi hapketum lé, — 4e male olentibur. Pahaft hapío, feret. 
qued fuffocatune cff. HARSMAT, vide harmat. 

HaAPKETEJE, qui fuffocatur , cui interci- HARBM , fndignaiio, harm. 


HAP 
vc ne intercludatär fpiritus, akta at 


han ej qvåfves. Hapketattet, /afoca- 
re, facere wt fuffocetur, fórqvatva, lå- 


itur f/piritur, den fom qv&fves.Hap- HARBMASTALLET & harbmaflet, o. a. 


etem, fuffocatzo, $Óórqvátvande. 
Hari, fcapba, båt, háp. vide wanas. 
Harper, ». a. celer , agilis, fuabb, fnàll. 
Harbmat bappel, admodum  agilir. 
cfr. fappel. | 
HarrEDET, 2/fequ£, hinna på. vid. jákfet. 
Hars, n./. odor , lukt. 7r. flercus ,impri- 
vs resomen , XCbhars tráck. 
HarseS & hapfem , odor, lukt. Suot- 
tes vef nialkok hapfes, odor fvavir. 


indignari,fÓrtryta, harmas. Harb- 
maltab aiwe fagga ko to muitelatjab, 
te quoticrcunqne recordor fndzgnmor, jag 


blir harmfen fa ofta jag tánker på dig. 


HARBMET , v. a. ffomacbum movere, fór- 


creta... Harbmi mo fagga, ffomachvem 
mibi baud parum movebat. Harbme- 
ftetet, dimin. idem. | Harbmegitet , 
incipere indignationes excitare , be- 
gynna at fórtreta. 


Jubmeli fuottes hapíefin , Deo 3» odo- HARDES, 2. 4. emarur, bitter, báfk. Har- 


rem foavem, Epb. 5: 2. P. adjective, 
bapíes muórje, bacce okmnter. 
. HarsETAEES, » a. odorur , luktande. 
Hapfetakes grafe, fos edorur. 


Harsor, 7. a. qni eloram fpirat,ple- . 


rumque ingratum, fom ger elak lukt 
ihn. lig.” 

HarsET, w. «4. offacere, edorari, lukta 
på. Idtjib mon tabb matte hapfet, 
iffud rimari ma potui. Hapíe tab man 
njalkok le, fentier, quo boc fit grato 
edore. Piådnak nautit hapfa, ferar ca- 
nis ederatur.' .Hapfeftet , dimin litet 
lukta på.  Hapfajet, smcipere fentirc 
sdorcim, begzynna kånna lukten. 


des le, acerbum cfl. cfr. brittjok. 


Hanno & Aufir. hardek , bumerus , axel, 


fkuldra. Harzdo kafk, öster Bumeror. 


HaRpAJES, hardoi & hardok, amplic 


& fortibus bumeris gaudenr, fom har 
ftora och flarka axlar. Kåbd har- 
dok , scm. 


Haz, n. f. locur, plage, rum, håll. Får- 


tet hareft, wndique, ifrån alla fidor. 
Fárt kuttek harenes, snusquisquec fuo 
Ive, hvar och en på fit rum: Nelja 
hareít, a quarnor plagir, ifrån fyra 
váderítrek. Fåra kuttek rita harafas, 
(qu. dic. umrquirque ad fe arripit) 
diffentire , vara oeníe, 


Harsajes, za. qui olfassr, ders fom kån- HanETS , v1.2. pelox , agilis, Inåll, Ha- 


ner lukten. It. o/enr , luktande. 


 Tets kütot, ad fundum fefiinur. cfr. 


lurssrET , v. m. adorem f/pargere, gifva = happel. 


ap 
kkt. Winafl mon haplitab, oin? /pi- Haris, penicilluc , pesten, bortle, kam. 





64 HAR 


Harjain tjdkkot, penicillo peclere, It. 


Juba, feta, man, borft på ryggen på 
kreatur. Harjait tfegget, erigere ju- 
bam, fåtta up boríten. Harjanes & 
harjan, id. Wuofkon harjanes, per- 
carum pinne dorfales, abbor-borftar, 

HARJANET , v.n. affvefieri, vànjas, blif- 
va van. Mana paleft harjanet ådnak 
le, 4 teneri: corf[vefeere multum eff. 
Harjanet wiefot fami kåtifne, in tu- 
guriis Lapponum vivere adfotfcere, 
blifva van at lefva i Lappkåjor. Har- 
janaddet, frequent. idem. Harjanaftet, 
dimin. litet vànjas. Harjanatjet, £nci- 
pere ac [etfeerts begynna at blifva 
van, Kalle mattab tabb takket, ko 
harjanatjab , poffum iffud perficere ad- 
foetur. . 

HanRJANEJE, qui confvevit, af vetur, fom 
år van. Harjanam, iem. 

HARJANEM, VÀ conf vetudo, vana, plág- 
fed. Tije adnebet harjanemeb, ef vo- 
bir confvetudo, Job. 18 : 39. 

HARJETET , 7.4. adfvefacere, vánja vid. 
Harjetet etjebs pargoi, ad/vefacere fe 
labori." Ale harjet manait pahab tak- 

ket, noli liberos vite nefario adfvefa- 
cere, Harjetowet , feb. affvefert, 
blifva van, Harjetallet, frequ. idem. 
Harjetaftet, dimín. något litet vånja, 
Harjetatjet, incipere affvefacere, be- 
gynna at vánja. Harjetattet, facere 
affoefcere & poffe afvefieri, låta vån- 
jas, och kunna blifva van. 

HARJETEJE, qui affvefacit , fom vånjer. 
Die le todn mo harjeteje pargoi, tu- 
te me labori affvefecifti, du hafver vånt 
mig til arbete. 

HARJETEM, harjetes .& harjetus, qu. 
dic. adfuefacfio, tilvànjande. It. com 

foetudo, Vana. 


HAR 


————— MÀ — . 
HARJETEXKE, 8. 4, non conf/vetus, infertur, 


ovan, ovanlig. 

HARJETUPTUM, t. 4. folitus, ufu rec 

pe. vanlig, brukelig. Juo le nzute 
arjetuptum, priffinur eff mor, detär 
en gammal plágfed. 

HanMAT £5 harbmat, edv. admodum, 
valde, högeligen. Harrmat ftuor, v4 
de magnus, ingens. FHarmatet, idem, 
Harmatet pinaftowab, valde crucior, 
Luc. 16 : 24. 

HaARMES, harbmes € harbmok, terri- 
bilis, ingens, fOrfkrückelig, ofantelig. 
Harbmes qwele, pi/cis irgenr. 

HanME, tjalmen harme, /upercilium, 
ögonbryn. 

HARNES LåDDE, vide faiwa. 

HaRrpPo, cithara, harpa. Harpotjuojete- 
je, eitbaredur, fom fpelar på harpa 
Harpo, cannabis, vide arpo. 

HARRE, pifc. nom. coregonus fluviatilis, 
coregonus umbra, harr. Harre jaure, 
lacur ubi hi pifces reperiuntur, en fjö, 
dár harr fins. Harrats , dimir. en li 
ten harr. | 

HanRREJE, rami arborum, farmentum, 
qviftar på trán, rufkor. 'Tiewas har- 
rejift, plenur ramorum. cfr. karek. 

HannET & harritet, v. ». canium mort 
mutire aut fremere, murra fom en 
hund. Piådnak harra, cents mutit. 

HARRKSET , v. ». tuffre, hofta. Harrk- 
fa akteb takka, continue tu/fit. 

Hans, tunica, tröja. vide kapte. 

HanssEs € harffa, fu/cina,ljufter. Har- 

' fain piwdet, fu/cina pifcari, Haurflain 
p&fketet, fu/cina pungere. 

Hansa, 5. f. tignum, ftock, bjelke. 
Hartfa muor, patibulum , galge. 

HARTSASTET & hartfaflattet, v. ^ fue 

B pens 


HAS 


fpendere, uphánga. Muori hartfaftet, 
de arbore fufpesuderc, hánga up i trå. 
cfr. katfoitet. DENEN 
HASET , v. 4. comparare fibi, acquirere, 
- törfkaffa fig. Hafe allafet tarbakit, 
compara tibi neceffaria, förefe dig med 
det du behófver. Hafeftet, dimin. 
alegåtet, incipere comparare, n- 
na ar författar " ocEy 
HASEM , n. f. comparatio, förfkaffande. 
Has, vide fuyra as. dlinc verb. hafetet 
ulkos piádnakit, cese abigere forar, 
huta ut bundar. 
HASKETET, canes incitare in aliquem, 
- hiffa eller upreta hundar på någon. 
HASTET, v. 4. provecarc, eyocarc , üt- 
mana. 'laroi hajlet, 4n certamen pro- 
secare, Utmana til ftrid. Hafti mo, 
provecavit me. Haftetowet, paffv. ut- 
manas, Haíleflet, 4imi». Haltegåtet, 
incipere provocare, begynna at utma- 
na, Hallepáti manaites pargoi, Jibe- 
ros fuor ad lalorem incítare capit. 
HaASTATALLET, v. 5. provocarí, blifva 
utmant. Wertib tárot ko haftatal- 
lib , so» potui non certare provecatus. 
HasTEJE, provacator , utmanare. 
HASTEM, ». f. provocatio, utmanande. 
-Haftald & haftaldak , idem. Haftald 
tàro, pugna inter dur , duellum. 
Harm, piieur, hatt. cfr. kaipa, . 
HATTE, adv. affir, utique, fine dubio, vil- 


-ferligen, tvifvelsutan. Hatte naute 


få le, utique res fe ita babet. 

Hau, ad»v.certe, ju,fannerligen, Ib hau 
matte, emnino nequeo, jag kan fanner- 
ligen intet. I hau, idem. '"lietah kus 
todn tab? i hau, fcisne ifiud? omni- 
20, vet du det? ja aldeles. I:em seg. 


ton , nequaquam , icke, aldeles ej, Ile 


HAU 65 
— — -—] —  .;i=——]-ploeoeesmenp 
hau tat mo akfjo, bec fecuris non ef 
meg, denne yxen år ej min. 0b. Be- 
real. dicunt ham. | 
HauGE, n.f. cumulus, aceruur, hög. Ked- 
ge hauge, acervus lapidum, tenhóg. 
Havk , lupus pi/cís, lucius, gádda. Hau- 
kets, dimin. en liten gådda 
HaukA, vide fupra hapak. | 
HAUKET, vw. nn fufacari, förqvåfvas. 
Maffak haukib muotakeft, nix mibé 
fpiritum fere pracludsbat. cfr.hapketet, 
HAUKETET, v. a. fuffocare, förqvåfva. 
Qvoldo maffak hauketi mo, tewpe- 
fras turbida me fere fuffocabat, It. cun- 
éfari, drÓja. Hauketi kuit anje på- 
tet, cunéfaiwr ef meque adbuc venit, 
han drógde ánnu at komma.  Hau- 
ketaftet, dimin litet dröja, pawufunm 
cuncta i. 
Hausa, Boreal. vide hakfe, 
Hausxzs & haufke, ». a. jucundus , Ja- 
tur, nÓjfam, rolig. Haufkes wie-. 
fom, vira jucunda, et nÓjfamt lefyer- 
ne. Haufkes le tat ådnam , hac rcgio 
leta efl. Haufke le, dulce ffve jucun 
dum eft, det år roligit. Compar. hau- 
Íkeb, nójfammare. Super]. haufkefu- 
mus, nöjfammaft Haufkedakes, Ge- 

. wand. idem ac haufkes. uo 
HAUSTAKARE, vide auftakare, 
HAUTE, n. f. fovea, fepulcrum, grop, 

graf. Stuora haute, bianw magnus, 
Luc. 16: 26. Hautai háiketet, in foveam 
. detruderc. Hautai piejet, fepulcro man- 
dare. Hinc EM 
HAUTETET, V. 4. fepelire , begrafva. 
HAUTETEM, zi f. fepultura , begrafning. 
HAWE , ». f. vulnus, får. Abme hawe, 
vulnus antiquiur. Adtgekje hawe, vul- 
ii recent , frifkt får. Hawit takket, 
vul- 


65 oo XMEL 


HET. 


+ omnerare, fåra. — Piratjadni alde ha- HeitET, v. a. deferere, relinguere, di- 


-- wit, ebligabat -oninera efus. Haweft 


. jabmet, ex vulnere mori. 

AAWETET , vulierare, fåra. Haweteje, 

« qui vuluerat , lom fárar.. Hawefk, cui 

o plura funt vulnera «wt. eicatricee, full 
med fär och árr. Minus funt in ufu. 

Haw: & håwi, adv. affivm. omnine, ita 
ef, ja, ja få år det. Boreal. ima. 

HEBBER, taberna ; repofítorium, bod. 

HEBMET, v. a. mentionem facere, nám- 


na, Omtala. I kuit hebma maitek , 
- fibil commemorat , han nimner in- 
. gen 4ing. | 


HeEDNIG, etheicus, gentilir, hedninge. 
. Hednigi wuoken mete, modo erbnico- 
rum. Aptía hednig le fodn, plane ille 
e/V paganur, b. e. doctrine Cbriffiena 
imperitur, han år aldeles en hednin- 
ge. Hednig-lakats, qui eft tanquam 
etbaicus, hednifk. Hednig-wuot vc! 

^ hednig-palafatswuot , gentil/mus , 

"hedendom. Kc. 

FlerIKALET, v.n. obflupefcere, attonitus 
fieri, blifva hápen.  Heikalib- kalle 
fagga , valde obffupui , jag blef rått 
hàpen. 

TirrkAtDATTET, v. 4. (quaf. forma bi- 
phil) axtonitum reddere , göra häpen. 

HE1KALEM , 7. f. ffupor , håpenhet.: 

KliiMa vcl heimel, domus, hus, hem. 
Heima fuolke, domeftici, hemfolk. 
"Heina almats ve? kåte kunde, idem. 
Heimi pátet, uezire domum, komma 


hem. Heimeleb tjuodtjotet, Zomui ' 


pracfe, curam. domus gerere, fóreft& 
^ hufet. Heimi, domunr, hemåt. Hei- 
men, Zomi, hemma.  Heima-laka, 
adv. tanquam domi, morc domeffico, 
fom man vore hemma ftadd. U 


TIziTATES, ^4. qui eft rejecfus , veje- 
—. (-aneur 


puttere, ÓOfvexgifva, förkalta. Sud- 
dob heitet, peccata emittere. Sije hei- 
' tin talla wadnafeb ja attjebs, mox re 
linquebant navigium t$ patrem fuum. 
Pargoft heitet, s lebore defflere, up- 
. höra ifrån arbetet. Heiteftet, dimin. 
litet Öfvergifva. Heiteftib tan palen 
koros, Jac folum vice miffum feci. 
Heitegátet, incipere reliquere vel ryji- 
cre, begynna at Ófvergifva eller 
fóríkjufa.  Heitegáte talle die pahas 
wiefom lakeb, defffere mox $ncipia: 
& vita male aífa — IHeitetattet, facere 
relinquere five reficere, t5. poffe rcelin- 
qui f. rejici, låta Ofvergitva eller fór- 
kafta, och kunna éfvergifvas. 
HEITATALLET, v. m. repudiari , vejici, 
fór(kjutas, fórkaftas. Die fodn hei- 
tatalli ammateflas , »sunnu; ejus illi ab- 
rogatum ef, han har blifvit fin tjenít 
fórluftig. 


: HEITENES & heiteje, qui deferit, qui 


eoviiter non cxrat , fom Ófverger, fom 

ej bryr fig om kamereter.. Hine eom- 
po. Jubmel-heitenes, fmpius, a Dco 
alicnatur, ogudaktig, fom ej frågar 
efter Gud. Mije lepe Jubmel-heite- 
nefeh orrom , impii fuimur.. jubmel- 
heitenes-wuot , impietar, ogudak- 
tighet. 

HzirTEWM, 9 f. rejeflio, relifio, fórka- 

ftande, ófvergifvande. To heitemelt 

tatt påta, quiz tu defcrusf)é id fa- 
é£us. eft... 

HrrrRTAEES, heitokes 69 fu/fr. heite- 
mas , rcgecfaneur ,, det man. fÓrkaflar. 
"Fat piibmo flaje i le heitemafen, 
Bic cibus hon-eff vejiciendus. 


HET" 
&ancur , det man förkaftar, odugelig. 
Item: fubfl. rejsifaneum, excremenium, 
affkrap. 
HEITSNAMM ,  cogsomeor ignominiofum, 
öknamn. Nabdes-namm , ídem. 
HzrTOT , ( 4u4// heitetowet ) paff. vsji- 
ci, derclinqui , förkaftas ; Ofvergifvas. 
Ruoi fatt kalka heitot, brevi sflud re- 
jicietur. Fleitom £5 heltetum , dercli- 
ur, Improbatur, Ófvergifven, fór- 
kaftad. Fárt kutte walda tabb, juk- 


, ko ålmaft heitetum le, qmicungue re- ' 


pudiatam ducit, Luc. (6: i8. 
HEITATALLEM, 2. f. fmprobatio, förka- 
ftande. Paliab heitatallemeft, vereor 
ne rcficiar. Katte etjebt heitatalle- 
meft , cave ne rejictaris. 
HrlTAXK, 7 a. vide fupra heitates. 
Heiwe, 7. f. /pecíes, Then, fyn. Heiwe 
diet, 2x /peciem, för fyn fkull. Hei- 
web takkai naute, in f/psciem ita fecit, 
han gjorde få för fyn fkull. Id- 
tji tan heiwaiken aibmot takket, s» 


in formam aut f/pecíem Quidem facere... 


potuít, ban kunde ej göra något dit- 
åt, eller något likt. — fr. probabilitas, 
fannolikhet. Heiwe le kokte faka 
kulloi, fama, qua exiit ,.on ita pror 
fur omni caret serifímilitudine , det 
ryktet fom går, år ej få aldeles utan 
all fannolikhet. Hinc 
HrrwATET, /fmslare, in f/peciem facere, 
láffa. Heiwati wekketet, /fmulabat 
fe opem ferre , non niff in fpeciem juva- 
bat , han hjelpte för fken fkull. Hei- 
wataítet , dimin. idem. 
Herre & helles, ». a. fragilis, impatiens, 
ud ad taclum indelefcit, brácklig , 
omtàlig. ' Helle ko glas, ut vitrum 
tam fragile, bråcklig fom glas.. Hel- 


HEL 65 
le ko tjalmen kakka, ut pupilla oculi 
ira impatienr , få Ömtålig fom Ógon- 
ften. Helles waimo le fufne, man- 
fusto five mifericorde ef animo, had 
år af et faktmadigt och blódigt fin- 
ne. Helleswuot, s. /sbf. ómtálighet, 
bráckliphet. 

HELKETET , v.7. flupere, flupefcere , háp- 

na, blifva rádd: Helketijeb aiwe fag 

ga, oup valde, jag hlef rått ràdd. 
Helketaftet, 4imin. blifva litet r&dd. 
Helkétatjet , incipere metu .-perecli, bet 
gynna blifva rádd. 

HE&LkETEM , timor , terror panicur, fÓr- 
fkráckelfe, haftig fruktan. Helketem 
ja alwa, münji påta; ríseor arque bort 
ror me imvadwm. |. E 


— HEXKELDATTET, v. 4. £errere, atteni- 


. tum reddere, gjöra en håpen. . Hel- 
keldatti mo, rerrorem mibi incuffia. 
HELME, 5 f. fnus weffir, fkórte. . Item 
in ecclef. Tuotti alde helmit, setigse 
fimbriam veflimenzi eur, Mattb, 9: pk. 
Helmes pira, circa Jumbor fuor, 1. c.v: 9: 
Helme-tebme, adj. vefis parvis fnu- 

bur, med fmå fkörten. Oppof. 
HELMA JES, 2.4. veftis demiftor ($5. fnul 
/4, med länga och vida fkórten. 
HELWET, orcus, tartara, helívete. Tja- 
fketuet helweten tåHi, conjici in i- 
| nem gchenna, Mattb. (9: 9e cfr. rätta! 
HEMSE, ». f. confuffo, difiurbatio, fÓr- 
' virring, oreda. Die fjaddi harmes 
hemíe, maxima fatfa eft diflurbatic. 
Ib kaudna maite món átíab tsne hem- 
fen, quod quero non invento in bác .re- 
rum confuffone. . a 
HEMsET , v. 4. confundere , turbare , fört 
virra, bringa i oordning. Hemfi e- 
. tjes kaurii fifa, rcbus fuis permifcuit, 
Qd l 2. e T so At C han 





6h HER 
. han bortblandade med fina faker. 


- Hemfeltet, dimi». litet bringa i olag, 
- litet bortblanda. 


HEMSANOWET & hemfanet, v. n. com 


o funds, permifa, $órblandas, bortblan- 
das.  Katte abma qweimat tawer 


hemfan, cave, ne bona proximi tui com 


| fundantur. E 
HEMSEJE, turlator , qui confundit, för- 
. virrare, bortblandare. Hemfar, idem. 
Hinc 
HMSsARET, v.n. in loqueudo vel in aliud 
uidquam agendo confundi , ftapla i.ta- 


nde, eller annars fórvirras, eon- : 


funderas. 
HENE, femina, qvinna. Nomnifk in cer- 
tis locutienibur ufftatum, e. gr. Arjeli 
. hene, famina in auffraliorc regios na- 
t4, en Íórlándfk qvinna. Nuorta he- 
ne, femina in feptemrione nate, nerr- 

. lndfk qvinna. Lule hene, vide lul- 

' leha. Atfitje hene, vide fupra. 

Hzapor, o. audere, våga fig , tóxas. 
I muttem: hájos almats herdo watet, 
quédam pauperes mendisare erubefcunt. 

. Dicitur e1jams herdet. 

Kun» , ». f. audacia, animnar, mod, dri- 
fliphet. I herdob adne tab takket, 
mon fatis ef aximufur ad illad agen- 

- dum, han har ej mod dertik. . 

Hzzporzs & herdotebme, 2. e. tims- 
dur , qui animo ef) demi fe, vådd, ned- 
flagen. Herdotes-wuot, fubf. timi- 


ditar , ocerecamdia, fraktan, blygfam- - 


het. I almats herdoteswootin kus- 
fek påte, far amimo vir mequiequam 
agendi sdeneur cff. 

HERETET, v. &. ivspedire, reterdare, fór- 
hindra. Ale mo taina herete, sois ne 
boc impedire. It. nelkeb heretet, fa- 
mem aliquantulum expellere, något li- 


HER 
tet ftilla hungern. cfr. ajetet. Here- 
taltet dimin. något litet hindra. He- 
retatjet, facipere impedire,. begynna 
at hindra. Heretum, impeditus. 
HEnzETES, heretem, heratus, s. f. im- 
. pedimentum, fórhinder. Stuora here- 
tes, »magnun imnpedisucntum. 


. HERETEXE, 7r. 4. fne impedimento, non 


impeditus, hinderlós , ohindrad. 

HzRANET € báranet, v.n. impediri, de 

4ineri, hindras. Heranijeb. hálaina, 

detinebar loquendo. Heranaftet, dimin. 
litet förhindras. Heranatjet, incipe- 
re detineri, begynna at förhindras. 

Heranaddet, frequ.$dem quod heranet. 

Hz&ANzs & heranem, háranem, ./. 
quo quis impeditur, hinder. 

HEznRkE, rangifer cafirsiur, OX-ren. 
Wuojem herke, reno veclorius , kór- 
ren, åk-ren. Làbdes herke, reno run 
fvesus, en fpakfárdig ren. — Herkeb 
kefaftattet , renomvm ad trabem junge- 
re. Nàdit herkai piejet vc/ herkeb 
nádotet, tjadnet, cliiclas foe jugum 
fmponere remoni, lágga klöfjor på ren. 
Nade herke, rene clitellarius , en ren 
fom bàr bórdor. 

HERR, domine, herre. . Herra, f/acerdor, 
práft. Herra heima, domur facerdoti:, 
práftgárd. Herra kall & herra laipe, 
facer dotium, práfta-Ámbete, práftgeld. 
Herratak , fne faeerdote, utan: práft 

HrenRAwvo & herrawáld , domfzaetnr, 

herraválde, Eec/ef. Fodn herrawil- 

deb adrah, fuum ef dominiugs 

HrRRDAG , comitia , cewocntus  Senatur, 
Riksdag.  Herrdagen orrot, comitiis 
snterefe, bivifta Riksdagen. — Herr- 
dagen álma, vir qui ad comitia adep, 


Hin 


PAS - 

? 
HENW-: 
[4 


pu —— a — A C] 
HERRA$T ALLET, v.5, more magnatum fe 


gerere , föra fig up fom en herre. Ir. 

. Juperbire, hógfárdas, — ' | 

HesJOTET , v. a. debartari , impedire , 
afráda, athindra. Mon hefjotib fo 
tafte, ab illa ve illum debortatus fum. 

HESSEN , vefpertilio, fládermus. 

HETE, n. f. calasnitas , periculum, nód , 
faa. Jabmemen hetefne, sn angore 
moriír, i dódfens nöd. Håggen he- 
tefne, in periculo vite, ilifsfara, He: 
te-wekke, hete-tuorpo, qualecunque 

. Auxilium , nÓdhjelp. 

HETAKAT.TET , U.*t. kf/ui idoneum effe in 
cafu necefitatir, duga för nöd fkull. 
Ika i le aiwe puorak, hetakatta kuit, 
licet apprime aptum non ft, nen tamen 
eft rejyiciendum. " 

H&uNE, araneus, pánnel. Heuné wer^ 
me ve! heune kádo , araneum, Ípin- 
nelvàf. 

HEWE, n. f. 4uftr. bonor, heder, åra. He- 

. wefne adnet , Ponorare. cfr. kudne, 

Hzwzs £9: hewok , n. a. f/plendidur , ma- 
gnificur , pråktig.  Hewes karwoh, 
vefiimemta fplendida, pråktiga klåder. 
Harbmat hewafe leh fiuorafi garde- 
nach, fpiendida funt magnarum domi 
tilia. 
ta. kdewes-wuot, f/ubfl. /plendor , ma. 
grificentia , prakt. Heweswuoteínat, 
in Jplendar tuo. Hewes-laka vel he- 
wek-laka, adv. fplendide, pråktigt. 
Comparat. hewafub, hewokub, fplsn- 
didior. Superl. hewafumus, hewoku- 
mus, fplendidiffmu:. 

VE wEB, compar. potior , praftanr, báttre, 
förmer. Ef Svec. orig. qu. dic. "mera 
hif. Swperlar. hewemus, den båfte. 
Hewemus le fodn znijeft, ile nos mul 


ewok neita, puella bene orna* 


tum antecrlltt , han Ófvertráffar ofs 
mycket. 


HEWASTALLR'T y v.s, ornatu fuperbire, 


"ma fictio fuam jatclari, prála, 
vila tin 


prakt. | 


Hzwtrs t$ hewetem, sm f, laur, laf, 


åra. Hewetes lekes Jubmeli allakef- 
ne, gloria ft in excelfs Deo. Kuti vel 
káía lekes hewetes kaiken ekewef- 
. ne, eui fit gloria in fecula. 
HEWETET, v. a. laudare, láfva , beróm- 
ma, Heweti fodn Jubmeleb, glrifi- 
cabat Deum, Luc. 23: 47. kjewetete 
. Herrab kaik hednigeh, Jaudato Domi- 
num omne: gentes, Heweltet, frequ. id; 


HEWZT , v. a. ferre, adferre , föra , háf- 


va. Hewe ulkos, sjice forar. Hewe 
erit, aufer, haf bort. Pajas hewet, 
attollere, háfva up. Hewet fifa, £m» 
mittere, háfva in. Hewe fifa fuoineb 
autel ko rafjo påta, immitte fenum 
antequam pluere tucípiat. N'uolos he- 
wet, detrudere, dejicere, håfva ner, 
nederflá. | 


HisME, v. f. gluten, lim, cfr.tabme..— : 


HizMEsk, elutinofur, limaktit. Hib- 
meje, glursnator, limare, Hibmrnet, glu- 
t?5narz, lima. Solum Auftral. nota. Uf- 
fatiora fto tabrne, tabmet Te. 

H1KXES, m. a. inopinatur, ofórmodelig, 
Hikkes -laka , adv. íropinato , otót- 
tnodeligen, 

HixxALES , 5. a. Iubens, pronuc, villig. 
vide kiffjeles, 

H1xxALET , vide kiffjalet, 


Hara, Boreal, pruna , glöd, eldkol. 


Hita, hilak vel ila, adv. nimis, alt för 
mycket. Hilaláffok, nimis gravis, 
alt för tung. Hila deuras , nimis ca- 

13 . 20 fcm, 





4o a HI & 
rum, alt för dyrt. Hilak ftuores, pr«- 
grandis, ultra modum magnur. 
Hijos , fero, lente, fent, fakta. 
. Hz po, repofftorium, hylla. 
HILKEES , infirmur, vacillan: , fvag, fvik- 
tande. O! tije hilkes jakkeje, o! vor 
. exígua fide pridítor, o1 j klentrogne, 
Mattb. i6: 8. | 
HiLkABET , pervi facere , fmprobare, li- 
tet várdera, ogilla. Hilkahi wadde- 


feb, mab lijeb waddam, 4oms, quod 


dedi minus eft deleatur, han tyckte 
ej få mycket om gåfvan , fom jag 
hade gifvit. Hilkahaftet, dimin. idem. 

Hi1LkABEM, 2. f. dífplicentia , mifshag. 

HiLPAD, /uperbus, hógfárdig. cfr.tjáulak 

HiNcA t5 Hingo, nom. propr. fem. Inga, 

HiNNET, v. ». 4/feqQui , hinna, ldtjib 
hinne pàtet, non adbur véneram, jag 

: hant ej komma, 

HisseK € heflek, frufra , förgåfves. 
Hiffek le tatt, fruffraneum eft, det år 
fåfångt. Ale hiflek káttjele, noli in- 
caffum tentare. cfr. toílje. 

HIiTET, .v. a. negare, neka.  Hita kus 
todn tabb? sum ifud megar? Tatt 
kutte måddobs hita, qui delisfum 
fuum negat. Kutte mo tjowot fita, 
kalka hitet etjebs, qui me fequi vult 
abncgabit feipfum, Luc. 9: 23. Hiteftet, 
dimin. något litet neka.  Hitegátet, 
incipere negare, begynna at neka. I. 
erfiftere in negando, fortfara at neka. 
Die &fka hitegáti , zuuc in negando 
per flere incipicbat. | 

Hi TETATTET, v. 7. poffe negari, kunna 

 mexas. I hitetatte, negari non poteft. 

Hirta, formula furandi. Hita li tatt, 
diabolicum fuit, det var hin. Hita al- 

' mats le fodn, malus eft vir, han ár 
en elak eller £órtretlig karl 


HÖ 


HiTEMEH, bracca, byxor. Boreadl = ' 

Hav wor t$ hivkot, v. n. male valere, 
vara illa mående. Ob. fepiffime de 
animal. Hivwo tat tàmp, eqvus bic 
minus efi. alacer , denne 'håften ir 
modftulen. 

Horjo & háljo, canis magnus, en ftot 
hund. 

HorwoT, luporum & canum morc ul 
lare, tjuta fom vargar, och hundar. 
Piádnak holwo, ceni; ululat. 

HOMBALET , v. n. confufe fve perrurbate 
agere, fórglómma fig, förvirra fig. 

, Hombalieb tann palen, confufe ffoi 
minus accurate illa vice rem agebam, 
jag confunderade mig den gången. 

HoMBEL, Jupulur, humle. Hombel-gar- 
den, Jupuletum, humlegárd. 

Hox, canalir, ránna, ho. 

Houso, vide fupra hitemeh. 

HonA, meretrix, hora. Hora nifun, 
feortum, horkona, Jukko etjebs ad- 
neta hora nifunen  kdik, qui ferto 
addictus efl , i Cor. 6: 15. Obf. f apiur 
Lapponer dicunt (kekes qvuina, 

HonAwvor , z.f. adulterium, hor. Ho- 
rawuoteb takket, /cortari, góra hor. 
Hora-wiefom, idem. Syn.fkekeswuot. 

HORALAKATS, n, a. libidinofus, lafcivus, 
horaktig, káttjefull. Melius-flekes. 

He R ATAKKE JE, feortator, adulter , hor- 

arl. 

HoskOTET, caper in aliquem £rritare, 
hitfa up hundar på någon. Hofko- 
teje, qui iflud facit, den fom få gör. 
vide fupra hafkotet. Auftral. hiotfa- 
let, idem. | 

HusMaA, m. f. colloquium, confabulatio, 
famtal, efr. rudna. It. Auftr. rumor, 
lóft ryckte. | 

Hus- 





HU. 

Hus , v. m. colloqui , loqui , talas vid, 
tala. Hubmet kälken kafkeme > €on- 
fabulabimur ( dualir) nor ambo, vi två 

. fkola talas vid. Hübmeltet, dimi». 
Hubmegátet, iscipere facere. mentio- 
suem, loqui incipere, begynna at om- 
tala, begynna at tala, 

Hup & hudes, pellir eraffor, corium, 
hud. Synon. & meliur verte, qu. vid. 
HUFFETET, v. 7. vociferari, ropa, fkria. 
Kulloin hutfetet , vociferare audic- 

bantur. 

HurrETEjE, vociferans, den fom ropar. 
Hulffetem, fubf. clamor, vociferatio, 

. IrOp. : 

Hucto, ».f/ cura, Omforg. Adnet hug- 
fob àlos pira, gregem fuum curare, 
hafva omíorg om fin bofkap. I hug- 
fob ane manken ádnakatjen pira, 
mibi] omnino curat , han bryr (ig alde- 
les om ingen ting. Hugfo-tes , hug- 


fo-teke, hugfo-tebme, hugfot, fne . 


sura, qui uen eff euriofur, utan be- 
kyimmer, bekymmerslós. Aptfa le 
. fodn hugfotebme , simis incuriofur 
eff-. Oppof. ef 

Hucsan & hugfojes, ewriofur, qui cure 
fbi babet, bekymmerfam, fom har 
omíorz. Huglojes edne, mater. fpli- 
eita. Hugíojcs-wuot, eura, folscitu- 
do, bekymmer. 

HucsoTESWUOT , 7. f. fncuria, Vårds- 
lóshet. I aktek bàndo hugfoteswuo- 
tin, nemo incuria ditefcit. . 

HucsrET, v. s. fibi cure babere, curare, 
hafva emfíorg öm.  Alet hugfe itta- 
tjen peiwen pira, solite de die cvffi- 
uo foliciti effe. ls. procurare, fårfkaffa. 
Hugío munji jafob, procurer tibi fa- 
zinam, haf omíorg för.mjöt åt. mig. 


HU 71 


Mab kalkab mon tunji hugfet taft? 


uid tibi pre bac re dare ffudebo? hvad 
fkal jag vara omtånkt at gifva dig 
för detta?. Elete hugío, kalle fodn 
påta, ne vereamiut , veniet certe, frak- 
ta er intet, han kommer nog. Hug- 
feftet, dimin. bekymra fig något litet. 

Huglegåtet & hugfajet, incipere curam 

. gerere, begynna draga förforg. 

Hui! interj. beu! ack! Hui! kålob fag- 
ga, beu! frigore conficior, ack! jag 
iryfer. 

HuiNos , sr. a. mefus, triffir, ingllig, 
bedróflig. Auffr. huinoswuot, f/ubff. 
triflitia, bedrófvelfe, forg. Huinos- 
laka , adv. anxiv, ånfligt. 

Huinor, v. n. tríflitia affci, vara be» 
drófvad. | 

HuINOTET, v.a. triffitia afficere, be- 
drófva. Huinahet, Ze. 4uffr. 

HujJos, m. a. qui animo eff meflo atque ab- 

Jeclo, bedrófvad och modtáld. 

Hujor, v. a. enimir cadere, defpondere 
animum , blifva modfáld, fålla modet. 
Hujogátet, incipere cadere animi: be- 
gynna fålla modet. Ko páti ammas 
ädnami, die hujogåti, eus in regionem 
exoticam veniffet cepit animis cadere. 

Hui, partic. intenffv. Hui ftuores, val 
de magnus , rätt ftor. Hui deuras, ad- 
qnodym. carus, rått dyr. Hui harbmat, 
adv. horrendum, förlkråckeligen... 

Flui TUR, moneta minima argentea ,.ent 
hvit ftyfver. It. pelliz fciuri, et gråflän. 

HurterTET, v. a sdulari , blandiri , 
fmickra, liffgna med., &: Manait hul- 
lertet palta pelai, Jlandiendo liberos 
decipere ad faciendum quidquam mali, 
låcka barn LE ifímeri,.at göra 


náget.otüborligi. Hullertatjet, in- 
" | ) cboa- 


- 


722 HU 
' tboatív. begynna at làcka. Hullerta- 
| ftet, dimin. 
HuoNa,».f.domur, hus, gård, cfr.heima 
HuowE, exercitur, vide fuowa. 
HURRE, nom. avis, tetrao minor, gallur 
fflvefirir, orre. Snutto fem, vid. infr. 
HusMANNB,. domcflícur, villicur, den 
fom år i hufet, gárdsfogde. 
HussåNDa, berus, husbonde, vide iffed, 
HUuTTAN , offeina fuforia merallorum, 
fmålt - hytta. . na - 
Hur TE, nom. avis. ruflicula minor alpina, 
FjAll-bekafin, Norrlandicis àkerhóna. 


Hur, videas. Hutatet, verb. Hutatet 
: ulkos piånjit, cancer exigere, huta ut 


hundar. 4ufr. 
HurTrET, v.n. latrare, allatrarc, fkålla. 


:Piádnakeh matteh huttet ja pårret, . 


caner latrare €). mordere pofunt. It. 
trans]. Man kukke kalkah todn tafne 
mo huttet? quamdiu mibi beic convi- 
ciaberis? huru långe fkal du hår va- 
ra ovettig emot mig? cfr. thiålet. 


 Hutteftet, dimin. fkålla litet. Hutte- . 


&tet , incipere latrare, begynna fkål- 
a, Huttetet, (ferma hiphil) facere vel 
permittere latrare, låta fkålla. 

HwziT & in Bibl.hwete, triticum, hve- 
te, Hweiten-kardne, granum tritici, 
hvete-korn. 

HågmMeL, hübmel wakko, feptimana cir- 
ca initium Septembris, [aptimanam Bar- 
£bolomei proxime infsquenr , Veckan, 
fom följer på Bartholomii. | 


Hácc, n.f. icfur, plaga, flag, hugg, - 


Hággeb munji waddk& — 
Hår! Peu! beur! ack! hörd 
HåigzoTr vel håipot, luferi, brottas. vi 
de faggatet , äibot. ! 
HaIKETET , v. 4. pellere s wepellere, veji- 


 Jum ah! ack! Håkketatjet , íneipere 


HA 
cere, drifva, kafta bort. Håiket tabb 
erit, abjice 4flud, hàf bort det. I, 
mittere, fkicka, kafta. Håiketet wuo- 
los paktelt, de pracipitiv pracipitar:, 
förta nedföre en brant.  Hàiketet 
erit qveimes pátfoit, dimittere aliam 
renoner. — Ir. Háiket funji kirjit, wai 
fodn tait tolwo, trade ei literas de- 
portandas , gif honom  brefven at 
framföras. cfr.fajet. Háiketaftet, di- 
min. litet ftöta eller drifva. Haike- 
talte fmalait fmala kåtai, mirte over in 
ovile, kÓr fåren in uti färhufet. Här 
ketatjet, incipere mittere, vel pellere, 
begynna at drifva. Håiketatji mo 
ulkos flåpoft, £zeipicbat me domo ex- 


, pellere, hän begynte drifva mig ut, 


utur hufet. Háiketattet, facere ut pe. 
Jatur vel mittatur ; låta. drifvas eller 
háfvas.. Háiketatte kaunit wuoffen 
fifa, fac ut fupellecfilia in facco condan- 
tur, laga at fakerne blifva lagde i 
facken. It. poffe pelli vel mitti, kun- 
na drifvas eller háfvas, I haiketatte 
ulkos, ila le kåura, expelli non potef — 
quia nimi: eft robuffur, han kan ej drif- 
vas ut, ty han år för ftark, 


HåIKETALLET £/ háiketowet, paffv. 


elli , mitti, blifva drifven, m. m, 


H XKETET 5 håkket, U. a. inter ficert, 


perire facere, drápa, förgöra. Håk- 
kei & hükketi etjebs, /emetip/um in- 
terfecir, han gjorde af med fig fjelf 
Ale mo hákket, nol me perdere. Sål- 
gin hákketet , veneno interimere, taga 
af daga med. fórgift.. Die håkkei, 
(die kåddi), exclamandi ef formuls 
quidquam admirantis, vel etjam fupen — 
Jis, (ad verbum interfecit) o! miram 


nerär 


HA 


scare, begynna at förgöra. Die tjå- 


fkem håkketatja almatjit, frigus nunc 
fncipit perire facere bomines. 
HàkkETE]E, perditor, interemtor , fÓr- 
derífvare, drápare. Kaddetowin håk- 
ketejeft, occi f funt a perditore. Hák- 
ketem , nex , occi fro, dråp , drápande. 
Hákkanet, v. ». perire, förgås. cfr. £jà- 


ret. Mije hükkanebe, perimur, Mattb. 


8:25. Mon nelkeft hákkanab, fame 
pereo, jag dör af hunger. Hákkanad- 
det, frequ. idem. Hákkanotjet, £nci- 
poe perire, begynna at förgås. Die 

akkanatjin mijen (vel mija) waffjo- 
latjeh, interire ceperunt inimici noftri. 

HaxrKkANEJE, qui perít, interamtur, den 
fom fórgás , drápen. Muitakus todn 
tait hákkaneje almatjit , Baberme ín 
memoria intercuntes illos bominer. Hak- 
kanem , f/ubff, interitus, exitium, un- 
dergäng , fórderf. 

HàxTET , fter vel aliud agendum parare, 
deflinare, rufta fig til at refa, m. m. 
årna fig. 

Hår & hala, ». f. fermo, loquela, tal. 
Mah leh tah hálit? 4uinam bi funt 


fermones ? Hälen adnet, mentionem fa- 
eere, omtala. I adnet hälen, xericere, 


förtiga. Aut häla, prefatiío, (e.g. li- 
bri cufurdam ) företal. Auteltes häl, 
quod quis loguitur coram aliquo, det 
man äger en i fynen. cfr. auteltes. 
Mangeltes häl, obtreclatio, fórtalan- 
de, eftertal. Mangeltes háleb adnet 
mubben pira, /eudibus alicujus obtre- 
Klare, obtreclare alicuí, fÓrtala eller 
baktala någon. Páktjo håla, idem. 
Mubben hälai tjagnet , interlogui ali- 
exi , falla någon i talet. Språk hål, Jo- 
cutio arguta five artificsofa, konltigt 


HÄL | 7$ 
talefátt, illiftigt tal. Sluokes hål, id. 
Wuofte-hàl, contradictio, genfijelfe. 

Hár4-TjEPPE, facundur, eloquens, vàl-. 
talig. cfr. tjeppe. 

HárrM , loquela, talande. Hålem lake 
vel hálem flaje, modus loquendi , tale- 
fått. Hàlem abme, nod reprebenffo- 
nem meretur , quod increpari debet , det 
fom år vårdt åtal. Ir. Anakus todn 
hálem abmeb? baberne quidquam di- 
cere? har du något at fåga? Wuolle- 
hálem, vide hål. 

HàLET , v. a. loqui , tala. "Tarob hålet, 
Svecana loqui, tala Svenfka. Sijeh kal- 
keh hålet åddå njuoktjemi, linguir 
loquentur. novis , Marc. 6: 17. Sagga, 
lognefikt ve! tjauk hålet, vocem arrol- 
lere, tala högt. — Aftoi ve! låbdefikt 
hålet , vocem deprimere, tala lågt. A- 
ftoft hålet, lente loqui , tala làngfamt, 
Spait ve! tábmáàrikt hålet, eratione ce- 
leri &$ concitata dicere, tala fort. Hå- 
le fjawot, dicar ff vis , per me licebit, 
fås fritt. Hálegátet, incipere bai, 
begynna tala. Háletattet, poffe dici, 
kunna fågas, gå an at tala. I tatt hà- 
letatte, dci ifud non poreft , det kan 
ej nämnas. Hálelet, frequ. fefinan- 
ter loqui , concitata dicere oratione, ta- 
la fort. Hálelib tabb, feffnanter il- 
lud a me diffum ef, jag fade det i ha- 
ftighet. - Háleftet, dimin. tala något 
litet. Sitab mon tuina háleftet, te- 
cum cupio paullulum colloqui, jag vil ta- 
la med dig litet. Wuofte-há et, con- 
tradicerc, genfága, fága emot. Au- 
telt hålet, igni coram eliquo, tala i 
ens nárvaro. Coram in os alíqueh» lau- 
dare, berömma en i Ögonen. Man- 

| 2 hålet, obzrecfare , förtala , baktar | 








74 HAL HAS 
la. Mangen hålet, que alter predicit HáàrETEJE, perfvafor , Ófvertalare, in-. 
vel prelzgit eadem repetere verba, tala — talare. Háletejen li fodn, fle crat 
.efter fom en talar eller làáfer före. per/vafor. Háletem, fubfl. perfoafur, 

HáLEXK, n. 2. non dictus , oomtalt. inductus , Ófvertalande, inrádande, 

HàLEJE, loquens , qui dicit, den fom ta- HàLETALLET, frequ. perfvadere, per- 
lar. Háleje hàleh, /oquentes loquuntur, — foadendo inducere, Ófvertala,  Hale- 
( frequens in Lapponica lingua Idiotifm.) ^ talleje & háletallem, /ubfl. vide hàle- 
B. e. bomines dicunt , folket fager. teje, háletem. 

Hárrerres & hàletebme, qui non multa. HåLAIDATTET, v. a.alloqui, tiltala. Hà- 
loquitur , &aciturnur, tylllaten, fom ej — laidatti mo, alocutur eff me, han tal- 
fáger mycket. Ile haufke háletes — te til mig. It. perfvadere , inráda, 
almatjin wiefot, cum bomine tacitur- — inbilla. | 
no minus cfl jucunda confoetudo. Hà- HarDp, excubie, que fiuit vecfura cauffa, 
letes-wuot, tacíturnitar,tyftlàtenhet, — sz pofint quo fludent pervenire viato- 

HáàikTs, ». a. dicfur, nominatur, den — re», hall, flutshálining. Háldákite, 
omtalte, benámd. Die kusle tattto = domus, eundem in fruem exfiructa, håll- 
hálets ülma? il/ene vir eft, de quo fo- — fluga. 
euius er? år det den mannen du talte HàtpkT, v. a. excipere bofpitio, taga 
om? Ko pátime tann hálets fajai, ^ emot, fágna. Haidi mo puorift, orti- 
«um ad dictum locum venimur. mo me excepit modo. It. fumtus fuppe- 

HårajJes £5 hålai, na loquax, facundur, — ditare, påhofta. Kuttes kalka to kal- 
fprákfam, taltór. Hålajes almats le — det, quis tili fumtus fuppediiabit? 
-haufkes kradne, /ucundur qui loquitur — Hinc háldek , fapendium , underhåll. 

. «ome. Hálájes-wuot, fub/f. loqubcitar, HåLME, n. f. forus five fivooitus loquen- 

. eloquentia , talighet, vàltalighet. tiun. ljud af fols, fom tila. FK: me 

HáàLAS1 ALLET, verb. intenf. vehementer — kulloi, frepitus loquentium auditur. 

. loqui, magna loqui, tala något myc- Hår, feortea feclopeti , hyliier för béf- 


. ket, tala.ftort. for. Tfahe biríob hàálti, immirie fclo- 
HáLASTALLEM,z./f. magnilequentia,tor- — petum in Jcortcam. | 
 talighet. HarLAND, Batavia, Holland. Hálland 


HáürETET, v.a. perfvadere, Ófvertala, — Dal, Imperialis Belgfeur. 
intala. Haleti mo táflan, per/vadebat HàME, ffilus five clavur,cui remi tarquam 
anibi sfud, perfvadendo ine ad iflud fa- — cardini affxi funt, håar på batar. 
ciendum permovit, han Ófvertalte mig — cfr. kárwe. 
dertil. Hålet tabb álmab wai påta HånoG, wc, honing. 
Wwekkin, perfvade viro ifli, ut opem LlaRSE, pediculus, lus. — Proprie quibus 
. ferat, intala den mannén at han — «grotantes afficiumur. cfr. tikke. 
komrmer med hjelp. Háletaftet, 4;- HARTE, canis pregrandis, en itor hund. 
min. litet Ótvertala. Háletatjet, /»cí- HásET vel háfatet, v. a. percutere, cedc- 
pere perfvadere vel perfuadendo parmo- — re, Nå, pifka. 4wfr. Aiti håfet mo, 
Vere, begynna at Ófvertala. — . | | mina- 


HÀ 


minabatur fe me cefurum fore, han ho- 
tade at flå mig. Algi hátatet, fncipie- 


båt percutere. cfr. Näwet, reiwetet. 
Hása & háfem, iflur, verbera, hugg, 


flag. Kalka ådtjot mádde háfait, ac- . 


cipiet multa verbera, Luc. 12: 47. 
HásgTEKE & Auftv.háfetkenna, non ver- 
beratur , fom ej år flagen. 
HåseJE , qui percutit, pilkare, fom flår. 
HåsEG, percuffur, cefur, flazen. Warr- 
háfeg, ex verberibus lividur vel crucn- 
tur, blodig och blå af hugg och flag. 
HársaLET, vide hofkotet. 
HáswEDATET. allaborare, bemöda fig 
med. Ib waffja taina håswedatet, /a- 
lorem in illam vem infumere nolo. Rar. 
HRwkE , ». f. vide haugi. Muora háw- 
ke, ffrucs lignorum, vedhóg. Háw- 
kai piejet, coacervare, lågga i hög. 


HásMALDATTET, v. n. oblivifci, fÓr-- 
.HAJE , n. f. nuptie, bröllop. Háje-kar- 


glömma. Hábmaldattib tabb, oMitur 
f«m iftud , jag fórgat det. Ob. Auftr. 
. dicunt. håbmalet, turbari, a propo/íto 
abfineri , förvirras, hindras ifrån fin 
förefats. Die mon håbmalijeb taft, 
in illa re peragenda perturbatus fum. 
HågMESTALLET & håbmegätet, v. m. 
metu percelli , obflupefcere , blifva rådd, 
blifva beftört. Abbå ftada hábme- 
gåti, rota urbs commota eft metu. Aufir. 
HàsRo, vide infra åbro. 
HácGA, 2». f. vita, lif. Hággab maffet, 
^ capitis luere penam , miíta lifvet. 
Hágg-affje, crimen capitale, lifs-fak. 
Hággab luitet, ex pira animam, då. 
Ikus hágga le &nab piibmoft? sonne 
vita plur eft quam alimentum? Mattb. 
6:26. Hågga rito, vite diferimsn, 
lifsfara. Sis-hággen , »morsbundu: , fc- 
mimortwur, halídód.  Sis-hàggefne 


wállahet, i» agone mortis effe. It. Ed-. 


nen-hàgva, «terur, möderlif. Áika- 
fats hàgsa, vita temporalis . timmeli- 
git lif. Hágga-tebme vel hágga-teke, 
. adj. quod vita caret, inanimur, utan 
lit, lios. Ir. hággatebme le tat ål- 
ma, hicce vir capitir efl reus, denne 
mannen har fórverkat fit lif. 
HácGALATS & hággaporre,».2. vitalis, 
ui vivit, animans, liflig, fom har lif, 
(-tvande djur. | 
HåGNE, vide hagno. 
HåGGER, 2». a. pronus , benågen , bógd. 
 Harbmat hágger pelket leh tah al- 
matjeh , ad rixar quam maxime proni 
funt. bi bomine: , detta folket år myc- 
ket benáget at tráta. | 
HáupET, v. a. vocem vel mores alicufur 
imitari, hárma. Háhde-pakte, echo, 
genljud. cfr. &áhdet &c. 


WO, vefter nuptialer , brOllops-kláder. 
Hijeb karwet, zuptias appararc. Hå- 
jeb takket, nuptiar conflituere. Háje- - 
mallafeb piejet, cemam.rüptialem pa- 
rare, tilreda bróllops-máltid. | 
HáJETET, v. n. nuptiar celebrare, hålla 
bröllop. Håjetemen leh tall die, 
nuptiar nunc celebrant, de hålla nu på 
at hafva bröllop. Hiüjetatjet, incipe- 
re nuptias celebrare, begynna hålla . 
bröllop. - 
Hijo, håjos & interd. hàjes, n. a. pau 
er, fattig. Koggo mattah , wekkete  - 
häjob, qua in re poter juva pauperem. 
Tt. debilis , imbecillus, fvag. Håjo leb . 
mon, ib mon tab nakkahe qweéddet, 
boc non valeo. portare , quiz imbecillis 


fum. Hijon takket, pauperem redde- 
re, góra fattig. 
.K2. Hà- 








$6 HÁI 
. HáJoswvor, , n. f. paupertas , fattigdom. 
lt. imbecillitas , debilitas , brácklighet, 
fvaghet. cfr. wefjeswuot. | 
HáJor, háàjonet & hájanet, v. m. fieri 


pauper , blifva fattig. — 'latte paleft. 


fodn algi hájonet, ex ev tempore ca- 
pit pauper. freri. Rh. debilitari , föxfva- 
gas. efr.neuranet. Håjogåtet & hå- 
jonatjet, fncipere pauper fieri, begyn- 
na blifva fattig. 

HåjonuM, qui facfur eff pauper, den 
fom har blifvit fattig. Håjonem, 
fubf. paapertar , fattigdom. Håjone- 


melt hanes palla, avarus timet pau- 


ertatem. 
 Hà1RET, v.n. inmutari, förändras. Håi- 
rem le autotjilt, prifinam immutavit 
fpesiem. It. perturbari, komma i olag, 


i oordning. Håirem le miáli kauto, : 


amen: facfur ef, han har blifvit ga- 
len. Háireítet, dimi». litet fórándras. 
Hàireftem le mo birfo, /elpetwum 
neum aliquagtum eft depravatim , min 
bóífa har blifvit något fórderfvad, 
kommit i olag. Håiregåtet, incipere 
immutari, begynna at föråndras. 

HiREM, a». f immutatio, fórándring. 

HBRAK, 2. a. 20 mutatus , OfÓrándrad. 

HáüiRETET, v. 2. frrmmtarc , pervertere, 
fórándra, fórvánda. Epe berre hài- 
yetet maite wuorefeh, leh laketam, 
quod majores natu conflituerunt immu- 
tare nom dcbemur. Håiretaftet, litet 
fórándra. Háiretattet, facere ut im- 
mutetur , låta förändra. 

HáxreT & hiáketallet, verlarum blandi- 
tiis delinire , blandiri, Ínfeka , ftnick- 
ra. Manain háketallet, infantem dcli- 
sire, ftålla barnet tilfreds. 

HÁxXES, n.a. repentinus, inopinatur, fub- 
ítancur, hafig , ofórmodelig, Håk- 


3 


HÁK 


NE wem RE esp MUN ERA 
kes. puotfelwas, morbus repentinur, 


. Hàkkes jabmem, mörs fubitanea, ha- 
ftig död. Håkkes banda, repentinur 
. dives, qui repente diver facfur eff , ha- 
ftigt rik. Ir. Hákkes almats, qui la- 
bori vel alicui. rei nondum eft adfvefa- 
éfjur, inaffoctur, ovan.  Hákkes pit- 
foh , ina[fveti renones , ov anda renar. 
Hàxxzr & hákketeft ve hákkeft, adv. 
repentino, hafteligen , i haft. Hákket 
fjaddi tudna, repente fatfur eff foni- 
tur, 46. 2:2. Háàiketell páti, repen 
tino venícbat. Ko eime toiwo, tatte 
hákkeft fjaddi, repezte preter opinic- 
nem nofliram factum cft, det fkedde i 
haft, dá vi ej kunde det förmoda. 
Håxsori, adv. raro, fållan. cfr. wuor- 
jai Håkfoi waldefte tate talkafeft, 
una alterave vice de boc fumar medica- 
mine, infrequens & rarus ft tili bufur 
medicamenti ufur, tag fällan af detta 
lákemedlet, Todn hákfoi kyrkoi på- 
tah, rero templum viftar, du kom- 
mer fállan til kyrkan. Auftr. 
HáLrzrT, v. ». precrafiinari , emitti , dta- 
gas ut på tiden, blifva ogjordt. Hil- 
pi tatt pargo , omifus eft labor iffe, 
det arbetet blef ogjordt. Ile puo- 
rak, ko takkamufeh kukkeb hálpeh, 
non eft bonum agenda diutius procrafii- 
nari, det år ej godt, at långre up- 
fkjuta med góromálen. Sodn wek- 
ketaka hálpi mufíte, i/lun juoare nc 
glexi, jag fórfummade hjelpa honom. 
Hälpeftet,dimin. litet upfkjutas. ”Hål- 
pefti mangeb palai, in a/iwd tempus 
dilatum cf, det blef upfkutit til en 
annan gång.  Hálpegütet, smcprre 
differri , omitti fivc negligé incipere, 


begynnaat upfljutas el fórfummas. 





| HAL 
HåLPEM, n. f. dilatio, mora, uplkof, 
drógsmál Hálpeje, adj. fve particip. 


qué in aliud tempus dilatum eft, np- 
ute affes 


n til en annan gång. K 
.kalkah taite hálpeje widnoitat tak- 
ket? quando negotia tua omif/fa conficias? 

HáLPETET, u 4. (quaf. Hiphil verbi hål- 
pet) procraffinare , differre, läta gå ut 
på tiden, upfkjuta. Hálpetet mubbe 
Japai, in annum fequentem differre. E- 
le hálpete kukkebu , nolt diutius pro- 
traffinarce. 

HárPETE]E, cuncfator , procraffinanr, en 
fom drar ut på tiden.  Hilpetem, 
fubft. procraflinatio , utdrågt på tiden. 

Hárso, 2. f. bona valetudo, hålfa. cfr. 
warreswuot, Leh kus hålfoin? zum 
bona es valetudine praeditus? Compof. 
wan-hálfo : ohálfo, mala valetudo, 
ohálfa, | 

HitsATET, Jalutare, valedicere, hålfa 

à, bjuda farvàl. cfr. puoraftattet. 

HáLsOTET , v. 4. aque immer gere, in a- 
quam merger? , doppa eller fánka ner 
i vatnet. Hålfoti fo jaurefne, in la- 
eum illum 1er. fft, han doppade honom 
ifjón. It. buriefare, våta. Hålfo fo 
tjatin puorilft ja puoriít, bumea il- 
lum aqua copio//fgma, wàt honom rátt 
val med vatten. Die tat rafjo mijeb 


hilfotitja udne, bec nor pluvia bodie. 


madefaciet. cfr. kaftetet. 
Håros , equur , håft. ufratius tänp. — 
Hirra & háppanem, ». f. pudor , fkam, 
HAPPANET , v. n. erubefcere, pudore fuf- 
fundi , fk&mma fig, blygas. Háppan, 
udeat te, du må fkámmas. Puoreb 
le, jus todn báppana, £ puderet. te 
fatius feret. Sodn håppani tas, iffud 
ilum puduis Mon håppanib fo diet, 


HÁP 77 


erubui illum, jag fkåmdes för hans 
fkull. Háppanaítet, dimi». Håppa- 
natjet, incipere erubefcere, begynna 
blygas. 

HáPPATET, v. a. infamare, pudorem ali- 
cui fuffundere, fkàmma ut en. Háp- 
pat fo kaiki almatji autefne, fac ut 

pudeat illum , coram omnibus homini- 

uf, låt honom fkåmmas för alt 
folk. 4uftr. 

HáPro, ». f. impedimentum, mora, hin- 
der. Ádna hápto le mufne, valde im- 
peditus fum, je år mycket förhin- 
drad. Mi håpto le tufne, jutte ih 
leh arebi pátam? quidnam te impedivit 
?: minus eitius venirer? Hápto-tes, 

ápto-tek, hàpto-tak & -taka vel 
-tebme , fine impedémento , non impedi- 
tur, hinderlós. Ile fà fodn hápto- 
tak, aliquid, fine dubio, illi fatfum eff 
impedimenti. o. 

HiàrrET € hiptotet, v.a. impedire, för= 
hindra, hindra. Ele mo faggabi háp- 
tote, noli me amplius impedire. Ale 
hipte tjalejeb, noli impedire fcriben- 
tem. Hápteflet & håptotaftet, dimi. 
litet förhindra. 


Hirror, v. ». impediri, hindras. Hár- 
e 


tob puotfelwafeft, impeditur fum mer. 
bo. Kukkeb-kus todn taina háptoh? 
quamdiu ifte te detinebit labor? cfr. aja- 
net. Hüiptoftet, 4imi». Hiåptoftab 
lika kalle peiwe orrot, «/fquot tamen 
dier commorando detincor , jag hindras 
likvál något, at dröja några dagar. 
HårjfeTET £c. vide harjetet. 
HànxrMà, 4wfir. vide ferkem, — > 
HårKOoXxEsS, st. 4. impatiens, delisatulur, 
ómtálig. Veftrob. hårken. 
Hårroc & hårloges, s. a magnificus, 
K 3 hår 








«4 


28 HÅR 


" háàrlig. Hårlogen takket, glorificare, 


hárliggÓra. Ecclef. Hårlogwuot,/ubf. 
gloria, magnificentia, hárlighet, prakt. 

HánMETALLET, v. a. terrere, fkráma. 

— Hármetalle piádnakeb, abferre fve 
.cobibe canem. cfr. harbmet. 

HánPET, v. n. negotio celeriter defifere, 
incepto feflinanter. abflinere ,  haftigt 
fluta med det man har för hánder. 
Die kuit hárpeni tafte, maite li us- 
fjotam, conatu nunc defüitit, han Óf- 
vergaf nu det han hade tånkt göra. 

HinnE, 4uft7. vide fübbe. Baculur, quo 
utuntur qui pchuntur renonibur , kàpp, 
fom brukas når man 
Hinc | 

HårRETET, diclo baculo retardare ni- 

^ -niam trabe velocitatem, in. declivibus 
locit , med kápp hindra, at det ej går 
altfór fort utfóre backarne, når man 
kör med ren, vide fåbbe. 

Hánsxo, ». f. daper, låcker fpis. 

Hàn w t5 hárwa, n. f.ornamentum, pryd- 
nad, So hàárwa le uttjes,ernatur ejur 
ef exiguur, It. bypocriffr , fpecies, 
fkrymteri, fken, Die le tat to hárw, 
bec tua tantum ffmulatio eft — Koros 
hárwa dieti fodn takka tabb, £//ud 
ille non nifi in fpeciern facit, han gör 
det endatt för (yn fkull, Hárwa-te- 
ke, fine ornatu, utan prydnad, 

Hår wox, z. a. f/plendidus, fpeciofus, pry- 
delig, práktig. Háàrwok piktas, 9e- 
flis f plendida. Comparat. hårsvokub, 

 fuperl. hàrwokumus, Hårwok-laka, 
adv. fplendide, ornate , firligen, pråk- 
tigt. Hdrwok-wuot; f/ubfl. ornamen- 
tum, ornatur, prydnad,  Stuora hár- 
wok-wuotinas, cum ornatu fuo inff- 
- gni, med fin ftora prakt. 


kör med ren, ' 
4 


HÅS 


[ —  — n————— 


Hán worET, hárwetet & hárwet, v. a, 


ornare, bepryda. Kokte mo hårwo- 
tet fitah? ut me ornatum vis? Jr. in «c 
clef. talle le Almatjen pardne hárwo- 
towum, ja Jubmel le hárwotowum 
fo fifne; mene glorificatus eft filius ho 
minir, & Deus glorificatur eft in ipfo, 
Job. 3: 31. Hárwotatjet, incipere or- 
nare, gloríificare, begynna pryda eller 
hárlig göra. 
HÁRWASTALLET, v. », fimulate agere, 
| bypocritam agere, fkrymta, förftålla 
fig. Tjeppe hárwaftallet, peritur f- 
mulandi,littig at förftålla fig. Jt. or- 
natum offentare, prála med granlát. 
Hår wASTALLEJE, ^ypocrita, en fkrym- 
tare. Tije hárwaltàlleje, vor bypecri- 
re. Hárwaftallem, hypocrifis , fimula- 
tio, fkrymteri. Lepet tiewes hárwa- 
ftallemeft, pleni eftis bypocri/cor, Matb. 
23: 28. Tt. ornatur jacfatio, prülande. 
HisT , eqvur, háft, | Synon, támp, wii- 
ka-herke, übbá-Kkatfeg, fjámb, hápos, 
Háso , n.a. debilis, infirmus, fvag, klen. 
HásoTET, v. a. debilitare , förfvaga, 
HássEN , meta feni, hÓftack , håflja, 
HåsTA, usque, urque ad, ånda til. Hå- 
fta kus todn le wuolgemen Wuo- 
nei? itururne es uique in Norvegiam! 
fkal du refa ånda til Norrige? Háfta 
Stockholmi, Stockbohniam urque. cfr. 
itt. (7 
Hàárz, difcrimen, calamitas. vide hete. 
Háàwzr , verberare, vulnerare , flå, fåra, 
Auflr. cfr. hawe. 
Hiwr, adv. affirm, vide hawi. Háwiam, 
utique , omnino , ja vifft, aldeles. 
Háwo, ^. f. dif perditio foe exitium pc 
cudum, bofkaps-dÓd. Háwo jape le 
. tat páfoit, Aic annureft letifer venoni- 
bur. 





HÁW, IB 


A——— — MÀ AA EDEN 


tur propr. quando renones vel pecudes 
alis incuria pafforum | dif perduntur. 
Háweti tat áljotes fwainas mo åle- 
keb, famulus bicce ignaour gregem 
meum difper didis. 

HiwANET , v. n. interire, perire, förgås. 
Wårald kalka háwanet, /nte-ibit mun- 
dur, verlden fkal förgås. Påttoh Ich 
muíte háwanum 4 Y4M0ncr mei periere. 
Háwanaftet, dimin. litet törgas. Há- 
wanaitjet, incipere interire, begynna 
at förgås. Ko paka fja:da ila (tuor, 
die háwanatjeh pátfoh, iacipiunt in- 
terire nimio folis aflu renoner, Når 
foinmarhettan blir för ftar«, begyn- 
na renarne at dö bort. 

WAT, U.7t. contingere, eveuire, hánda, 


Wuoidnen litja kokte udne håwa,- 


videndum erit, ut contizzat, man far 
vài fe, huru det kan hånda. Sodn 
hiwai pátet, «o mon ib lam hei- 
men, qua»do demi wi eram coutigit 
ili venire. 





ID :- 79. 
pro ih todu, idem. Ihta kalk pátet ? 
nonne venies? Skal du ej komma. Ih- 
ta taina paran, i//ud tibi nibil adferet 
commodi , derigenom vinner du in- 
gen ting. I fodn & conr. if, non ille, 
icke han. Ifå tiete maitel fjaddam? 
nonne quid faclum fit novit? vet han 
ej hvad fom år fkedt? Ifå kull fodn 
páte , ille non veniet. Imperfect. idtjib. 
ldtjib mon kulla, so» audicbam, jag 
hörde intet. Idtjib wuoidne , non vi- 
debam, jig fag ej. Idtjih todn tabb 
matte takxet, iflud tu facere non potui- 
fli, du kunde ej góra det. ldtii vel 
idtjis tiete maite fodn kalki fardnot, 

wid diceret ignorabat , han viite ej 
hvad han fkulle fága. Obf. Borealio- 


. res loco ib dicwms im, Plur. epe, non 


nos, icke vi. Epet, nom vor, icke j. 
Eh ve! áh, non illi, icke de.  Dnperf. 
eime, eite, idtjin, £c. 


InJE, floccus , pulvis veflibut aut al is re- 


bur adf perfur, fiue qui vef ibus incidit, 
damb, fom lágger lig på klàáder och 


annat, 


InJor , pulvere adf/pergi , puluere inqui- 


nari, blifva dambig. 


IBMAR1ET , v. a. intelligere, fÖrfä. O- 


vig. Fenn. cfr. tajetet. 


I. vocal. IBME, uxor avunculi, morbroders hu- 
[tru , eller farbroders huftru. 
l, adv. neg. non, icke. I ludnok, i ent- IgMgr, Deur, Gud, vide Jubmel. 
lik, n24:«aquam , ingalunda. i-ken,ze-. Ipp1ET , tempus matutinum , manc , mor- 


gar, ej heller. I kaíTex , BUNGULN, al- 
drig. I kuttex, nemo, ingen. Ib mon, 
iken todn, om ego neque tu. lbefá, 
sou multum , intet (tort. Ibeíke, Vix, 
náppeligen , rarias. 


la, verb. auxiliare negativ. non ego, icke - 


jag. Ih, ons tu, icke du. Ihta, contr. 


gon. efr. aret, Iddiet le talle, zeu"us 
nunc efl matutinum, nu år det n:or- 
gon. lddietelt, »ne, bittida. Iddie- 
teft kitt ekkedi, a mane ad wcfperem, 
ifrån morgonen til attonen. ldieteft 
kalkabe wadfajet, ibimur mane. Item, 
erás, i morgon.  lddiet jus abba 





80 TD 


talke fjadda, die kalkabe wuolget 


qwelit kAfatjet, crar, f£ ferenum fuc- 
rit celum, cxibimur pifcatum, i mor- 
gon, om det år vackert váder, fko- 
[a vi fara ut at fifka. 

IppiETES, ». a. matutinur, fom hórer 
til morgonen. lddietes pargo, opus 
snatutinum. lddietes pädd, tempus ma- 
tutinum, morgonftund. Iddietes rok- 
kolwas, precer matutine , morgon- 
bón. Iddietes fwargaldak, femzacu- 
lum, frukoft. Iddietes qwokfo, 4i- 
luculum, dagning. Hinc 

IDDIETATJET, v. st. dilucefcere, begyn- 
na at blifva dager eller morgon. 

IDTEN, adv.crar, i morgon. Idten le 
fodno-peiwe, cras eff dies feftus. Caf. 
suncup. ldtas, in crafiinum, tils i 
morgen. Paje tab pargob orrot id- 
tas, remitte boc opus in craflinum. Epe 
tiete, jus wiefobe idtas, an in crafti- 
num vivamus ncfeimus. — Hinc 

IDTATZ, f. a. craflinus , morgondagen 
tilhórig. Idtatz pargon munji fjad- 
da tjalet, craftino die occupatur ero 
feribendo. ldtatjeft alga àddà-jake , « 
eraflino novur incipit anmur , ifrån 
morgondagen börjas nya året. 

Ip1]18 vel idtjim, vide ib. 

IHAM, adv. affirm. utique, ja vifit. 

Ij4, nox, natt. Ija pådd, tempus nocfur- 
num, nattetid. — Ijan áneben, prov. 
per diem nocfemque, genom natt och 
dag. Kafka ija, media nox, midnatt. 
Ija kátfeje, qui nocfu vigilat, fom va- 

X kar om natten, Ija juglo vel ija fkug- 
lo, uocfua, nattuggla. lja juglon tju- 
kch, pulli tocfuarum, nattugglors un- 

ar. Obf. legitur Mattb. 3:7. lja jug- 
lon gukeh, pro kárbmaha-tjukeh, 





IR 
progenie viperarum, quod infgn: dj 


erratum. 





IJASATS, 8. a. tofurnur, det fom hórer 


til natten. Udnats ijafats mana, in- 
fans nocte natur. bodierna, barn fom 
blifvit fódt i natt. Ir. pernox, fom 
varar hela natten. Abbá ijafats ma- 
no tepe, lux lune pernockis. 


ljarrTowET € ijatowet, v. n. adccfpe- 


rafcere, quando nox fit, blifva natt, 
mórkna, Die le tall ijaitowemen, 
jam advefperafcit. It. Die tafa ijaito- 
wime, fox nor beic oppreffit , natten 
kom öfver ofs hår. ljaitowi faro- 
lats kafka laidon, medio in itinere 
viatorem nox oppreffit. 


IjgrET, v. ». Aufir. pernocfare , blifva 


Öfver natten. ljetob tafne, pernofte 
mus heic, låt ofg blifva hår öfver 
natten. 


IXALATS, 9. a. fempiternur, evig. 
Ixo, adv. soffu, om natten. I le puo- 


rak iko mannet, soffu minus tutum 
eft iter facere. Suollet iko, clam no 
£u, hemligen om nattetid. 


Ixåå, ». a. eternur, evig. vide ekewe. 
IxxaN €&f ikka, conj. tamet/£, faftán. Ik- 


kan leb máddam, quamvis peccaverim, 
faftån jag har felat. 


IKKAT, adv. perpetuo, in fempiternum, — 


altítándigt, i evighet. Ikkat àrroje 
Jubmel, Deus qui manet in eternum. 
Ikkat munji tab waddi, i» perpetuam 
poff «ffonem hoc mibi. dedit, han gat 
mig detta til beftándig egendom. 


IkKATES, .a. vide ikalats. Ir. perpetuus, 


beftàndig. Ikkates tawer, poff - 
perpetua. Ikkates årroje, perennis, 
fempiternur. 


IkkEsE, ikkebejam, formula dubit. ne. 


f ; 


IK 
felo, qui fcio? jag vet ej, huru fkal 
jag veta? Påta kus todn heibmai ud- 
ne? ikkebe, reverfururne es bodic do- 
mun? nc/cio «n, kommer du bem til- 
baka i dag? jag vet ej. 

Ixxow, fencfra, tenter. Ikkon fjuttjo, 
pruina obducitur fenefra, fenliret ri- 
mar. Femu ackuna, Polen. okno. 

lxxe & ikkenes, s. 4. quicunque, hvil- 
ken fom hålft. Ikke kus todn wuol- 

. gah, kalle mon kallkab tjuowot, s» 

utcunque abierir locum te arb jag 
al följa dig, ehvart du far, Lekes 
ikke maggar flajeft, cujuscunque ft 
gaurír, det vare af hvad flag det vil, 
Ir. Lekes ikke puore jalla paha, /fve 

. ft bomun fve malum, det vare antin- 
gen godt eller ondt. Lekes ikke mi, 

 quedewnque fr. Kutte ikkenes le, 
duque lle cf, vare hvilken det vil 

| ikkenes le, quwodewque crie, e- 
hvad fom hálít det vore. 

IkxxABE , conj. qua»iuir , licet, faflån. I 
fodn ådtjo , ikkabe fitus mann fag- 
ga, non obtinet licet vel maxime percu- 
piat. It. forte, kanfke Ikkabe juo le 
takkam, forte jam dudum fecit , kan- 
fke han har redan gjordt. 


IKERTET & ykertet , wulerc, tjuta, yla. 


Ixs, contr. pro ih kus. vide kus. Iks 
tiete? fefsne? vet du ej? 

Ixro, adv. berí, i gär. Li kus todn 
heimen ikto? fuifline domi beri? var 
du hemma i går. Dicitur & jukt. 

IxtATS, befernus, vide ektats. Autel 

iktatjen ve ektatjen, nudius tertius, 
i förgår. 

ITET, vide infra jiktet. 

It & ilak vel ilan, adv. nímir, alt för 
mycket. Ila jalok , mimis 4udax. I. 

-ilan, egre, vix, knapt. cfr. hila. 


IL | 8t 

ILDO, repofitoríum, hylla. wide hildo. 

I. poT , v. n. 3gne candere, vara glódan- 

de. Hime 2007 

It.po & ildodattem, quende acidir 
ribur five eru/iationibur aficitur "0$ 
quafi uritur guttur, halsbránna, Us- 
de ildodattet, dicfo male affici, hafva 
halsbrinna. 

I:D0jJES, » a. candens, glödande. frem 
quod ignem diutius retinet. a 
muora, lignun, ignes diutius fot 
vet; trå fom fee háller elden ut 
fig. efr. tfakket, tfakkeles. 

]xLE, adv. sale, illa. Hle wejeje, gui 
bene non valer, opaíslig, fjuk. — . .. 

Iro, s.a. aho, Ond. Kimpa illo pe- 
Jai, ad nequitiam promur , benágen til 
det fom år ondt. Hlo-miålek, ssei 
Enur , enalitiofnr, illa (innad. . 

ILLOTET, v. a. domnum f. detrtmentum 
alicui adferre, göra fkada, göra ondt 
ät någon. Ele illote mainetes me- 
nait, nelí innecentes ledere infantes. 

IttEsTET, 0.4. idem. Ale qweibmabt 
illefte, me proximo tuo snalefaciar. 

]|trEsTEM €f illotem, ». f. noxa, injuria 
illeia, lkada, våld, oförrått. Iilefte- 
je & illoteje, qui injuriam infert, 
den fom förolämpat. 

IttoswuoT, s. f. nequitis, ondfka.' 

Irtsye$, n. a. vide fupra ilo. Rarius. 

Ito,n,f. gaudium, letitia, glàdje. vid.awo 

ILOTALLET , gaudere , letar: , gládjas. 

IrLAPILTJO, sequar», en bof, lkálm. 

ILPIS, n e. qué detersaris eft indolis, pra- 
Jur. llpis mana, infans prave indolis, 
et vanartigt barn, Ilpes pátíoi; vide 
heitanes. 4wfir. 

ILTJE , 2. f. cutie, hud, fkinn. Aut-il- 
tje, preputium, förhud. lltjeb uttja- 

L . s 7 .t$ 








82 IN 
tji najeftib, cutem paululum incidobem, 

-. jag fkar litet i huden. Aufr. 

ItT]ESTATTET, v. a. virgis cedere , fla- 

redare , pifke med ris, hudfánga. 

”" Kottjoin iltjeftattet hjeb riflin, jufe- 

- vunt illos virgi: cedi, AR. 16: 22. 

E.ME, a f. vide elme. I tane ilmen, 
non in bac vita. 

In, vide ib. Im (4vef. ib mon) fita, 
nolo, jag vil intet. 

Ius, edo. sförm. utique, ja, aldeles. 

IMALATS, n.a. mirus, tnirificur, under- 
lig. Imalats pargo ,/facfum mirificum. 

IMATALLET , mirari, undra. 

INNARMASTET,, egre ferre, indignari, 
förtryta. Die mon tabb innarmaftib, 
iflud egxe tub ; det fÓrtrÓt jag. 

ÄNNEMI & innim. Paha innemi, dia- 
bolur, hin onde. Die le innemin par- 
£o» infandur eff labor , det år et tór- 

Öradt arbete. 

Iunex, adv. debito vel juffo sedo, på ve- 
derbórligit fått. Almats le fodn ko 
innek, qualis debet effe bomo eft, b.e. 
fatis bonus ef, det år en braf menni- 

' fha. Ile födn ko innek &lma, ef 
Jingularir neque temen optime indolis 
"vir; han år en befynnerlig man. Die 
fjaddi talke ko innek, -/eremum fa- 
cum eft celán, det blef vackert väder. 

INGrn, zingiber, ingefära. — . 

INTA, adv. femper , altjämt. cfr. akeft. 

Ink, procur, friare. M&dde irkeh le 
fufne, multi sllam ambiunt proci. 

IRKETET, procari , matrimonium alicufur 

. petere puelle , fria. It. f/cortari , flupra- 
re, hafva oloflig beblandelfe. 

Isor, byfopus, iíop. 

IsseT, berus, husbonde. Die fe fodn 

 moifled, vicus ille eff herus. Emet, bera. 

.IssAr, iífajes & ifletes , 4u/fr. vide aílai. 


IT. JA 


IrsET, 4ufir. augere, föröka. Paffv.it- 
fetowet, augeri , acerefcerc , förökas, 
tilvåxa. Itfetem & itfanem , awgmen- 
sum, tilökning. cfr. laffanet. 
Ir TAS, in craffsnum, vide idtas. 
IrT J1B, fmperf. v.neg. vide fupra, idtjib. 
Ir TET , provenire , emergere , vide jittet. 
IT 1.kA, ittkes €? Boreal. irka, irkes, illa 
pars montis, que ad fepremrionem ver- 
git, bakíidan eller norrá fidan af et 
berg, dár folen intet ofta lyfer. Quzf. 
dic. ija-land, regio wocfurna, natt-land, 


Ittka-pele, id. -Oppof. cft peiwe-pele. 


+. confor. 


JA, t£, och. Tålå ja tjatfe , ignis & a- 
qua. It. adv. affirm. omnino, ja viflt. 
JABMEM , sr. f. mers, död. Symon. wuol- 


gem, ruofem. Jabmem-akka, f» . 


jabmeki-akka , quaf. dic. uxor mortis, 
avia moriworusn: fidfum apmd prifcos 
Lapponer numen, d» locir fubtervancis 
ráfédenr atque in moriuos babens donii- 
tationem, quod' caltu divino atquc fa- 
erificéis profccuti funt defunélorum fu- 
perfhites cognati t$ familiarer, ut [on- 
g torem illis vitam largiretur.. Vide fu- 
pra aimo, en afgud hos de fordna 
Lappar, fom ápde magtótv. de döda. 
JABMET , v.s. mori , dÓ. Kaikeh kalkeh 
jabmet, omnibus calcanda via leti ef. 
It. animo linqui , dána, fvímma uta. 
Jabmeftet, dimim. Jabmeftien alma- 
tjeh tan $aken, hand pauci bomine 
boc anno moriui funt, det har dódt 
támmeligen många mennifkor i det- 
ta år. Jabmecgátet, fmeipere mori, in 
agone mortis cffe, begynna dö, liggai 
fjál-táget. 
| JA»- 


i 


JAB 


Rn nn Et to 
JABMES 9 jabma, James, s». 4. ».or£uur, 


död. Todn leh jabmes , swortuus ers, 
Apoc. 3: 1. It. jabma-tawer, pofefio 
yerum inanimarunm, c. gr. pecyniarunm, 
dåd egendom. Fel f/ubftantive: riko 
le fodn jabmefi kauto, pecuniarum, 
auri ergentique diner eft, han år rik 
på död egendom. «Item: James leh 
tan jauren qweleh, pi/ces bujus lacur 
macie funt confelli, fifkarne i denna 


fjón åro utmagre. Jabma piárgo, ca . 


ro »nacilenta , magert kött. 

JABMEXK, defun?fur, den afledne. Jabme- 
ki pajas-tjódtjelem, refurrrcfio mor- 
PHUOTMPB. 2 | 

JABMEASSA, jabmelats , moribundurs , mo- 
riturur, martafis, den fom fkal dö, 


dódelig. Jabmeaffa lepe kaikeh, wo- 


viturj fuma: omar, vi åro alle dóge- 
lige. Jabmelats almats, bomo morta- 
lir. Compof. Ojabmelats-ivuot, vel o- 
jabmeles-wuot, smwsortalites, odó- 
delighet. 

JABME-TEXKE, *. a. quí non adbuc mortuus 
sf, fom ej år död. Epe piáfa jabme- 
teke,' kutteke mijaít, nullus onmino 
nofirum mortem coitare potefl: Jabme- 
tiswuot , /ubft. immortalitar, odóde- 
lighet. 

JABMELET, cíto vel mature mori, dÓ bit- 
tida, dó fort. .Jabmeli nuora peiwes 
palen, 5» florc eidtir mortuus ef, han 
dog bittida i fin ungdom. 

JABMETET & jametet, zecare, inter fice- 


re, döda, dxipa. 70.4 : 


JABMB T AKBS £7 jametekes, labifer, mor- 


Hifer. dódende, fam fÓrorfakar dö- 

den. : es. haweb Jeb, àdtjot, 

syortale acres .uvbrus, Jus fije jukkeh 

maitck. mi janetakes le, f qvid bile- 
. sáng mortiferi , Marc. if: i$. 


JAD -: 83 
JABMALKET , jamalket & jamalkowet, 
v.n. animo linqui, Ívimma, dåna. His 
JAMALK-WANK € jabmaldak, s. f. ani- 
mi deliquium, dáning, fvimning. . ft. 
apoplexia , flag. DE 
JABMALTET & jamaltet, apoplexía fen 
nervorum flupore laborare , vara fjuk 
af flag, förlora kánflen. .Juolke le 
jamaltuimn, per fenfus expers faéfur eft 
foten har dänat utaf. Jamaltum, pz- 
ralyticur , Mattb. g. : 


Jaswmijs.6 jamits, gui. animi deligpio , 


laborat, en fom dånar, fom fvimrmiar. 
Jamits-wuot, /ubff. deliquium animi , 
Ívimmande. hóns-din. 
JABTJE, vide infra kaides. 
Ja 3MOT , v. 2. macrefcerc , blifva mager. 
Non.niff de pifcibur, fåges endaft qm 
.fifkar. Die le jabmom tan jauren 
qweleh, pifces bujur lacur macie ex» 
zabuerunt. cfr..jabmes. | 
JADDEM, 4ufir. medulla, vide addam. 
JapDET, v.z. exflingui,utflockna. Tál- 
là jadda, ignis exflingvitwr ,. elden 
flocknar. Jadda, exféingvirur, feil. 
ignis. . 
JADDEM, 2. f. exftiuclio, utflacknande. 
JADDETET, V. 4. exflin ucre, utflácka. 
Rafjo tjatfe jaddeti tallàb, piupig ig- 
nem exflinxit. Jaddetallet, frequ. id. 
. Jaddetatjet, sncipere exftingvere, .be- 
 gynnaat utflàcka. Jaddetattet, poffe 
exflingvi, kunna utfláckas. Aija tal- 
Jå i nali jaddetatta, ignis fulmine ace 
cenfus egre exfiingvitur. 
JAppET£JE ,.exffin&or, den Tom flåcker 
. ut. Jaddetom, exfinfus, utflàckt. ^ 
JappiTET, confolaxi, trofta. Uft.jalkeget 
Jaro, farina, mjöl. Kárdne jafo, fa- 
vina bordeacea, korn-mjól. Rakka jz 
L 2 0, 











$4 JAG 
fo, farina fliginea.  Jafob jürretet, 
frumenta molere, mala mjöl. 


- 


JAK 
Jagogátin mo tate ådnamelft erit, in 
cipiebant me bac regione expellere. 


JAGGAR, ». a. aridur, torr, härd. Jag= JacorAT TET , facere ut expellatmr , por- 


-Adnam, terra arida, torrt land. 
Oppef. Semol-Adnam, terra wiieinofa 
& paludofa, fumpigt land. Alke le 
. jaggarit wadfet, lea. que uligimfa 
non funt , permeatu facilia funt. 
JAGGARET , v. n. frangi , ditrumpi. Di- 
citur de corio, quod rumpitur ex penu- 
ría ungventi, brytas, gå fonder, få- 
| pes om láder, fom går fónder dà det 
ofmordt. Wuoitetes nakke tala 
jaggara, pellis que non ef unita facile 
rumpitwr. Jaggaraftet, dimir. litet gå 
fónder. Jaggaratjet, fueipere frangi, 
na at brytas fónder. Jaggarad- 
det, frequ. Jaggarada tat nakke, bec 
pellis ut juffo rigidior facile rumpitur. 
JaGGELDET vel jagkeldet, v. a. detrwn- 
care, amputare , afhugga.  Jagkelde 
todn tab ftuokkeb, detrunsa boc ti- 
gnum. Syn.Íwaitet, Jagkeltallet,frequ. 
idem. jJagkeldaftet, dimin. litet aí- 
bugga. Jagkeldatjet, incipere ampu- 
sare, begynna at afhugpa. 
JacxzipATTET, fecere ut amputetar, 
U poffe ampureri, låta affrugga, kun- 
na athuggas. I tat jagkeldatte taft 
ánekubu, bor amplius detruncari ac- 
quit, st brevius fat. 
JaAGGELDAX & joggeldem, . f. amputa- 
ric, afhuggande. 
JAGNET, indwreftere , aridum fferí, vi- 
. de jatnet. | 
J^GNAs, rr a. aridus, durur, torr, härd. 
JAcor, v. a. abigere, depellere, bortdrit- 
va. Jago tab erit tufte, ab£ge sum a 
sc." Jagoftet, Ämin. Jagogátet, inci- 
pere abigere , begynna at bortdrifva. 


fe expelli, låta utdrifva, kunna ut- 
drifvas. I fodn tate idnameft jago- 
tatte, duobmo kirjit adna Pac ille 
pelli non. poteft regione, nam diplomate 
jus obtinuit illic commorari, 


JAGOJE, qui expellit , bortdrifvare. Je- 


gom, expul/£o, utdrifvande. Wiefa- 
teji erit-Jagom , expulfo incolarum. 


JAKE, es , år. cfr. jape. Addá jake, 
^ mevur ansur, Ny-år. lan jaken, be 


amio, i detta år. Oppof. tibma, Jakeft 
jakai, quotannis, arligen. 


JAKASATS, 9. a. anmunr, årlig. Ábbá je 


kafats widno, epus quad non mif inte. 
gre abfolvitur anno. — Jakafats mana, 
infamr ununs natur «nuam, ct àrs gam- 
malt barn. | 


Jaxxo, ». /- fder, tro. Ele ádna jak- 


kob funji pieje, miumiwum nc eredes ilii, 
fått ej för mycken tro til honom. 


'Fane jakkon leb mon » ta opimr, 
ita mibi perfvafum babeo, 1å häller 


jag före. Sadnes jaRko, vera fider. 
Jakkon fjaddo, fruffwr fidei, trons 
frukter, eccle. fumt.. Compof. €& ppe 
Ojakko, wane-jakko , ine: edulisas, 
otro, ldtji qwektaladde Jubimeien 
toiwotaít ojakkoin , promifum Deci 
sunquam in dubius vocavit increduli 
tate, Rom. 4: 20. 


JAXKET, eredere, tro. Mon jakkab Jub- 


melen nala, credo in Deum, Mon jak- 
kab Jubmeli, sosfido Dee. Mon jak- 
kab Jubmeleb, credo Désm effe. Jak- 
ke jalla ele, /ve eredar foe nom, om 
du tror eller intet; Jakkeftet, dimin. 

1 något 








JAK': 


något litet tro. Jakkajet & jakkega- . 
qu ad mortem, 


tet, incipere credere, begynna. at tro, 


JAXKBMAS, credendur, fom bör tros. I -: 
. kes fårt fuptíefi, facillime år omnee 


le jakkemafen maite fodn håla, mon 
eff credendum quod dicit , det år intet 
at tro hvad han fáger. . .: 
]axxA-RADES, Boreal. vide jakkwár. 
JaxkAT, infleclib. imperf. comfdendum, 
at kunna förlita fig på. I le funji 


JAR” . 


jakkokes kita jabmemi, effo fidelis ursa 
oc. 2: t. Tt. credulur, 
nartrogen. Harbmat le fodn jakko« 


' ercdit narrationes. Ila le todn jakko- 
' kes, mimis er credulus, du år för látt- 


- trogen. Jakkokes-wuot , /ubff. fider, 


fidelitas, tro, trohet. Jakkakes-wuo- 
teb toiwotet, /pondere fidem. Oppof. 


, funt compof. , Ojakkokes & wane-jak- 


jakkat, 4/4 mon cft, confidtndum, man 
. kokes, infdelis, otrogen, fom ej tror. 


mà ej lita på honom; I le ådna jak- 


kat, jus i udne rafjo páte, incertum 
efl , anne bodie pluerit, det år ej få- 
kert för regn i dag. 


JatxE TET , confídere , comcredere, anför» . 
JaRxoLams & jakkoles, fdelis, fdur, 
' trogen, redelig. . Jakkoles kåte tjod- 


tro. Wuorke mab mon leb.jakke- 
tam tunji, quod sibi voncredidá conde, 


Sübmafeh leh ojakkokefe , énfidelee 


o funt nonnulli...  O! todn wane-jakko- 


kes llákt, o! genus bominum infidcle, 
Marc. 9: ip. 


. .tjoteje, fdw difpetfator, Luc. is. Com- 


göm det jag har anfórtrodt dig. lt. 
-. pof. & oppof. Ojakkolats t$ ojakko- 


facere. fidem , pexfoadere., bringa en 


at tro, Epe jakkete Duobmareb wit- 
tenatta , Judici abrque teflibur fidem 
mn facimur.: Mafak mafak mo jak- 
keti, parum abfuit quim ime ad cre- 
dendum. 2dduxiffer, han hadeif& nåt 
bragt mig at tro. Jakkedattet, fr id. 
JaxxEJE, eredens, den fom tror. Jak- 


es, otrogen. Mab åfeb adna tatt 
jakkolats ojakkolatjin? gwedmam cff 
| fideli cum infideli confortium? 2 Cor. 6. 
Ojakkoles álma, vir infidelis. . Sabft. 
-xojakkoles-wuot, imfdelster, otro. : 


JAXXQUES- LAKA, 2dv. fideliter, troligeng 


troget. Opp: ojakkoles-laka, otroget. 


kem , fabfl. confidentía , tillit, förtrö- JaxxosixT, adv. 2dem ac jakkoles-laka. 
.ftan. Qppef. wadna- fe wane-jakke- JauxorEnME & jakkotes, perfidus, cut 


je, qi nom credit, sfdelit, otrogan, 
fom ej tror. AE 

Juxzarwas: .Apoftolats jakkal was, Syn 
bolum frdei Apoffolicuin, den Apoftoli- 
fia tron. Lokke jakkalwafeb, /ege 
fidei confeffonem, lås A poftolifka tron. 


Jaxza TES, mm a. eredibilis , trolig. Jak- —. :bejakande. Suec. font orig, 
- kates le, aredibilr ef. det-år troligit, Jaxxwün, exedule , fnartrogen. 
JAK851 ; v. s exflingwi., utíláckag. 


JAXKETAKKES, 7 4: ivcredikils, otrolig. 
Jkketaskes ius adnetua djeft, mat 
Aneredibile volir voidytur., MÅ. 24: 8. 

JAKKOKES > s» 4. fdekit , trogen. Otro 


^5 . 


JAKSERXET 5, Ua 4. exflinguere, .u 
JAXSEDAT TET , facfré nt exfinguatur 


- T^ P « . - - . 
-( 1 d i3 FEM 1X S a M MI SM P 
end &. å , 


vulla ef fider, trolós, utan-tro och 
redlighet, Jakkotes-wuot, /ub/l. per- 


. dia, trolóshet.. | | 
Jaxxot, adfirmare, bejaka.  Jakkotejey 


. qui adfirmat, affentator, bejakare, fom 
áger ja til alt. Jakkotem, afematio, 


Án. 
: lå 'jakfa, fonts ex/Hnguitur. efryjaddet, 


^a pfe 
ew 








5 uad JAL ! 
-- poffe exflingvi, låta flácka , kunna 
e fláckas. oie jaddetet &e — 


JAKSETEJE, jakfedatteje, uide. jaddeteje. i 


FJAKSETEM, "2 f/.exflinio, utiláckanide. 
JAKSATEKE, 7 a. Wen exfinsar, out- 


"I flåckt. Jakfateke till, i pair ivexfin-' 


- Clus. Tt. ui exflingvi non poreft, out- 
flåckelig. 
JALAPIN, Auftr. nibilominur, tamen, li- 
*- kafulle. "Exhkei fodn naute, jalapin, 
"öra feeit, suamvir , han gjorde få, 
*. faftán.- Synom, ikkan ; waiko. ''. : 
Jarc, jatgok & jalges vel jalget, planus, 
e quus, Nåt, jämn. Jalg àdnam, egvu: 
locur, £qvor, jämnt och fått land. 
. Jalges' ware, mons, qui. non eft: Inpsdo- 
U fus: &-cavivnofur, et berg med 'flåt 
* Vta.. Compof. & 2t. ojalg , ojámn. 
-C Motif». Die le tall: akta jalget.mo- 
': nó kafkén, oninet num, 


^; år alt godt gjordt ofs emellan, nu 
^'&fo vibágge åter vánner igen. 
Jareox-wrvor, s» /- planitie: , fláthet. 
JürorT, w. f. plenitier, eqvor, Nåt mark. 
^ fálgetit 1e walla wadfem , faetle eft 
v per aequora iter, det är godt at gà det 
fom fllttdrs- Jalgot ; ide; . Tyabbe 
t fe fat'åtlname jalgotinas , yptoisfa vec 
"eff vegio. ob planition fuam... 7 
JarcrT, & énterd. jalgetet, qoare) dyn- 
' planare, göra jämn, göra flát, ^ Ml 
" 'ojalges le kalka jalgetuet , gud mon 
cc anmouniefe complanabitur , Ef ai. 40: 4. 
JatGEDAT TET, facere ut Fomplnetier , 
låta jm. låte göra flåst., conn 
JärGEBEJEl dur oomiphanet ; fota jirtdons. 
KLGOT, v. 9. romplanarr, blifva jämn. 
i£ -TMpo tatik find, kospåtebekukl. 
c" kebufi "aer plema bic evadit: vta.;, 
Vujfiondo ulterius: progredimur. C]algo- 


que inter non - 
i (dualir) fuere, contpo Kis funt liter, mu. ' 


JAL ; 
gogátet & jalgotatjet, zmeipere equeri, 


' "gotafja, aid fe iplanipr. - — 
JALGNA £5.jalgnesy. cuudex. 


toün- jalgnes, jtobidu; 
dum mennifka; 


JALGNET , nbfurdefeere, furdum feri, — 
« blifva dóf, Pelje jalgna, auris elur. - 
- defit." Jalgnetet ( fotzma Hiph.) exfur- 


^ dare, anres obiundere) göra döf. Ele 
- jalgnete: peljit mufte, xoLi eurer mess 
obtunderc. | | 
JALJE, m. a. Avfir. depifis , kal, bar. Ja 
-sje ü we, calvem capur;fkalligt hufvud. 


JárkAMET, vw. facere, ligga. Jalkaha 


A ko: kedke;' faces mt lapis, foil. imm- 
ee, ban ligger orörlig fom en fien. 
Ir. Maina todn jalkahah ; mannes ih 
pargah ?. quid otiarir, quidni laberai! 


: .hvarfóre.: pger du.i láttjan och gör 


- éngen:ting 
JALERHTEY, ov. af x. 


- kullflagen: Äbbå &lekeb ftalpe tz. 
potum profiravit gregem, 


- jalketi, 4. 
* vargen lade ner hela hjonden. Sodn- 
 jalketb tufa àdnami, bur profiratw 
eft, han blef nerflagen «il jorden. 
Jat; jålla, ve, dui, eller, Todn jac. 
: la mob , tw vel ego.^ Attje falla pard-- 
- e, peter aut filfun, fadren eller fon. 
Jtr: t galla, a a. fultus , fPolidur, to 
-"kággalen, :: Die le todn jall; fsku 
"pwOFaHå-tobot,:/bistr, därlkap, to- 
iKégiet Bis wieer 007. 
Mstlsx irr amöba sgere;, Vra 
fi de foin en tok, fålla fig tokig. 
aller iie. es ul | 


» 
* 
D 


Qi 


Ja- 


profternere t$ p 
+ ylernt, nederílà til jorden, blifva óm- 





"feet, dhw.blifuer litet jàmtiare. kl - 


begynüa at blifva jåmn. Kàino ja- - 


sudex. avlborit de | 
truncate, Ítnbbe a£ et trå, b. Diele - 
es, du år eh 





JALLAS, våde fupriz allas, pinpuftutde tfc. 
JALLET ,'v. 4. detrumcáve , pracidere , af- 

hugga. Kaíko jallet, ix duas equaler 
- diffecare parter , hugga midt utaf. 





pum Zu 
Jaloffet, dim. blifva litet drjiti | 
Jaloftam le talte autotjeft, eléquantu- 


. lum nanc animofar facfur eft. . Jalogi- 


tet, idem quod jalot. 


dr. Jeggeldet.  Jallegåtet, . inotpére Jam, ipitwr , fórdeníkull. , Mi la jam 


amputare, begynna at a£hugga. . ^ 


JALLETATTET ,, poffe amputari, kunna. 


afhuggas. Ft. facere wt amputcrur , lå- 
ta st hugga- 

JALNET , obfurdefcere , vide -jalgnet. . 

Jaro, jalok .& .jalos,: n. a. axo, dri- 
fig. Ha jelok leh todn, siriism av 
dax es, du är en vághals. 4r..Orro 
jalos, éena fr any, var vid godt 
mod. Compar. Jalob, ja'okubbu. Ja- 
lob le fodn nuifte, audacior ille cff 
me, han år driftigare ån jag: Super. 
jlomus & jalokumus. :Jjalömus le 
fodn kaikift, åmesum ie andaciförnus 
ef, han år den driftigafte af alla, 


Jalos-wuot, Jubf. swlacía,; animur,. 


driftighet ; mod. 2 
.Jaiosix T, jaloft & jalos-laka., ada au 
dacfer , drifteligen. E 
JALOSTALLET, audere, våpa fig, vara 


drillir. Ha jaioftalla famoifi nala,: 


simit virsbus fuir coxfldiv, hat vagar 
för mycket på fina kratter. Jaloftal- 
lezátet, .Fncipera:audere; begynrna at 
fórdriftsag. .  - - | 

JALOSTALEEM ,t. f. eudaeta, tunfidcntía, 
drittighet , fórlitande. 

*LOSTATTET & jalotet, amimum ali- 
au addere, oudecem veddere, göra en 
driftig. Jalotaítet, 4fmist:góra något 
driftig, Jalotatjet, smwpere audacto- 


- tat? 4wd iplrur eft hocce? had år dà 
1 detta? 


. Páte-jam, vens. igitur, kom 
fórdenfkull, "s 


JAMATET, 4ufir. vide k&dnet. | 
JAMEELET, v. & proffeknere, dclere , ne- 


-derlágra., fö ^  Abbá: fuoweb 
- jainkeli, £totwm . profrravst exercitum. 
-Aamkelj &bob ,: exftinxit gregowi. Item 

ljstíe jamkela tállab, aqua ignem ex- 
fingoit, Hinc. Hiphil. ' 


JAMKELDATTET , facere ut exfingvatur 


"vel drlearar ; kitz utflåcka, låta förå-: 
dä. . Non ock de igna & . de.animantibug,: 


JAMKETET , v. n. connivere , oculos ejaude- 


re, blurida, fluta igen. óganen. 4t: - 

Jamketijeb urinatji , obdormivi paulis- 
' per , jag fomnade litet in... Jt. mori, 

dö, Jamketaltet, dim». .^ vr 


]wmxtrUzT; (pafio. verb. prestd;) e«- 


gfingoi,wtlackas. Ja tälla i jamkp- 
tua, & ipnir non exfingvstur , Marc. 
9: 48. Aufir. jamket, dem. Jamkam, 
exl info. 


JaPE,«uwv.àr. Japeftjapaü quotansis, 


hvart år, årligen. Japafats, vide ja- 
. kafats. Safkad.-jspe, anuur birfexti- 
lir,fkott-àr |. : 5 


Ja?oALLET, dira alui precari, ön- 


fka ondt 6iver nagon. Pahas almats 
japotalla qweibrnitis; pravas alizr ho- 
ninibür dírar 4mpremmtur, - 5c : 


rem reddere, begynna at göra driftig. Jaro TARLB]JE , ju impricarar , deri fom. 


JALOT , v.m. amimium recipere, blifva dri- 


-Ónfkar ondt. : - 


- 4 


füy, få mod. Die mon jalob, ko. JaroTASs, z./. dire, prefagsa mala, on- 


to adnab allafen wekken; enimur. nri- 
M accedit, quando te babeo adjutorem. 


da ónfkningar, elak ípadom. 
Ja- 





88 —— JAR 

Japors , ». a. di&fur, nominatur , bemált. 
Die-kus le tatt japots álma? iJene vir 
eft de quo lecuti /umur? år denne den 
omtalte mannen? 


JaPrET, obfervare clandeflino, infdia- 


ri, cucsperi ; akta på, lura på. Jap- 
te tafa ko påta, latebris te occulta dum 
venerit, lura på tils han kommer. 
Låddit japtet, evibur infdiarti. Jap- 
tatjet, dimin. jdem. Algin japtatjet, 
' infidiari ceperunt, de begynte at lu- 
ra på. Japtegütet & japtajet, incipere 
"aucupari , begynna at akta på, at lu- 
: ra efter. cfr. akfetet, wuorgnet. 
JapTEM, fn/diofa captatie, aucupatio, 
lurande. 
JanpET, v. a. ciréumcidere , kringfkára, 
JARDETES, 2. f. cireamciffa , kringfkàr- 
' ning. 
JARGN, lacur major, en fjärd. Stuora 
''jargn le tat, magnus bic eff lacus. 
JaARREM, Jacur exigui, intra. fluminum 
cataracfas , ubi ceffat rapidisas unda- 
: 4*um, fmå fjóar eller ftillvatten emel- 
? Jan forffar. Luofa jarrem , ifiusmo- 
di lacus fluminis, ubi capsantur. efocer. 
Jarremats, dimi». et litet ftillvatten. 


JASZ , 7. a. dicitur de equis & rangiferis — 


. gradum. prafratte frfientibur , | contu- 
: snax , iftadig. : 

JaskET, v. n. gradum prefratle ffterc, 
vara iftadig. Die le wárramus. tàmp 
^ kutte jafka, omnium molefifimus efl, 
ui contumax ef equur, det är den be- 
vàrligafte.háften, fom år iítadig. Ir. 
contentum effe aliqua.re, vara nógd 
 med.nágot. Ja(ka.kuit, contentus eff. 
Jaskss I jafkok, » a. qui bono eft ani- 
- mp , ab. omat nioleftia tulur, fom år vid 


godt mod, trygg. . Kalle todn tall 


* f. 


JAS . 
mattah jafkes orrot, /ecurus unc eft 
poter, nu kan du vara fáker. Oro- 
te jafkokeh, Pone ftis amimo, Tob.i: 3j. 
Jatkok-wuot, /u5/Zanr. trygghet, få- 


. kerbet för faran. jJafkes-laka, adv. 


bono cum animo, tróÓfleligen. 

JASKETET, v.a. confolari, trófta. .Ja- 
fketet, jafketet mo almogeb, confols. 
mini, confolamini populus sneum, Ef. 4s. 
Jafketatjet, incipere confolari, begyn- 
na at tröfta. Hinc Hipb. 


JASKETATTET , confola curare, tt. 


folatio fru? poffe, låta trÓfta, kunna 
tróftas. I fodn jafketatte, mon ef cm | 


folabilis, 


JasxETEs & jalkatus, /olatium, tröft. 


. Stuora jafketes le tatt tunji, id ma 


gno tibi srit folatio, det år dig til en - 
itor tröft. Jafketes-laka, adv, cum fe — 


latio, trÓiteligen. 


JASKETAKES, s» a. confolatoriur, folati 


plenus, tróftefull, tråfterik: 
JASKETE]E, confolator, tröftare. Jafke- 


tem, confolatio, trÓftande. — Jafkete- 


meb fodn tarbaha; con/olatéane eget. 


JASXETEKE, 2.4, folatio deffitutur, trólt- 

lös, fom ej blifvit tróftad. It. «gre 

comf/olabilis, fom ej låter tröfta 15a : 
à LJ 


JassA, ma. firmus, hård, faft. J 


. pam, terra firmior I fccjor , non uvi» 


du, hårdt land, «fr. jaggar. 
Jass & jafle , ^. f. animur, audacia, mod 


driftighet. Jafleb adna tufte, tidi com — 
fidens animofor et, han tar fig dri- — 
quo 
firviantur. gradus, ne vofligia fubdu- | 
cantur , fotfifte, hvarpå man flår fta 


iftighet utaf dig. Ir. juolke-j 


digt. Jr. Gal. g: ij. cauffa , orfak. 
JASSESTALLET, Uv,» animo forti eft, 
vara frimodig, vara. behbjertad. 

el så so! UN e så | Ja- 


AM or vå I 








J^T 
JaTET, v. a. promittere, fpondere, kot- 
vä Mab-tes munji jatah? quid mi- 
bi promíttir? hvad lofvar du. mig? 


Kutte jatta, ja i jattones tjodtjo, i^ 


le fodn puorak álma, qui quidquam 


promittit, fed promiffo nom flat, sos : 


ef. vir losus. , 
JA 10 t$ jatem vel jatek , m. f. promiffum, 
löfte. Adnebe jatekeb, promiffum ba- 
benur,  Jato le aktalaxa welkin, wt 
erc alicyo. ita t$ promifis fe liberare 
uitgue deber, tra lÓften . bör man 
ligóra, fà vål fom fina. fkulder. 
cfr. toi wotes. ” | 
JarNET, v.n. durcfcere; blifva hård 
Rerte jatna tállen auten, 44 ignem 
durcfcít corium, lådret. blir fkarpt 
framför elden. Jatnam rerte ruwo 
kaikan, facile rumpitur.qued mimis in- 
duruit cerium. ID | 
JATNETET, v. 4. durare, indurare, hàr- 
da, göra hård. Ele ila jatnete, noli 
nimir indurare. Muoreb jatnetet tál- 
len auten, lignum igne duriur reddere. 
JATKOS, rt.a. nive opertur, betáckt. med 
ínó.  Áfka le tat ware jatkos , son: 
bícce nive adhuc tetfur cff. | 
JAUXET , t. 5. nive operiri ,nive vente cu- 
mulata contegi, blifva af fnó Ófver- 


drifven, yra öfver. Káte jauki äb- . 


boti, tetam tugurium nive coopertum 
ef. It. perire, abefe, förkomma, va- 
ra borta. Kåffå todn teh jaukam nau 
kukke? ubi tamdiu abfuiftt? hvarelk 
har du varit få långe borta? cfr.katot. 

JAUKETET , facere ut abfit, ut vanefcat. 
Paha talke die tatt jauxeti mijeb på- 
temeft, ihtemperier nos impedivit, quo 
minus oenerimur, Ovådret gjordé at 
vi ej kommo. Jauketaftet, dimin: id. 
qued jauket. | 


| 
JAU 89 

JaAULET, w.4. dicere, commemprare , tal; 
omítala. Maite jauldh? awid dicis? 
hvad fáger du. Jauleh«f) fo harbmes 
bándab, dícumt quidem idum eff val- 
de divitem, de faga vål at har år gan- 
fkarik. jauletet, frequ. fepius com- 
c suemarare , didlitare; tidt och oftofå- 
ga. Jauletafltet, dimin. litet omxóra. 
Jauletaítib mai, dicebars quidem, jag 
námnde vál.: 20007 
JAULETEM, s. f. commemoratio, mentio, 
: omftalande. 1 1e tat jaulatemi' (vel po- 
tíur jauletebmai) nibil cf quod bujur 

rei mentio fiat. = oc : 
JAULETUM €f jaulets, dícfur, commemo. 
"ratus, den nàmnde, den orntalte, 
Tann jaulets jaken, que dixienus sno. 
Java , » /. lacus , 1jÓ, infjÓ. , Jaureb 
piwdet, pífcari, filka. Jaungm kafet, - 
fagena pifcari, draga xiQt. | Jourata, 
dimin. en liten fjö. Jaure-piåla /. 

pele, littora lacur, fjÓ-fütinder. - . 
JauRET , pifcari, fifka. Jauret kalkabe 
udne ládtje palen, bedie quamdiu erit 
malacia pijcabimur. Hali mijeb.jau- 
ret, .ad pifcandum adbarzatus eff wor. 
JAURATES, apertura five formnina gla- 
ciei , in lacubur vel fiswinibus, hål el- 
ler ópningar på ifen. :Tat jaure jåg- 
na le jauratafit tiewes, :plem foremi- - 
num bujur lacur glacier eff , denne fjö- 

ifen år full med vakar eller hål. 

JAWESTET, v. 4. contegere, fepelire, be- 
tácka, gráfva ner. Adnamin (vel åd- . 
namén fifa) jaweftet, bumo centegérc. 
Jaweftaflet, 4imix. litet Ófverhólja. 
Jaweítallet £5. jawwaftallet, frequ. coe- 
perire, terra, fabulo aut .nive fiudiofe 
contegert, vàl betácka, e. gr. med jord, 
fand eller fn6, m.m. = - 


M JAWE- 


95 - 


acr] n f. fö fepnitura, bumgtio, nexe 


gráfvande, beprafnine. 


Javwzt, dae retia conjuxfTz , tvänne . | pronunciare; uríákta, 


nåt ikopfogade. . A. kafka jauwel, 


JER 
mur, jag år villyadig om detta dus 
elles d It. excuf are, diventi ligen 


fver för- 
klara någon för ofkyl Ty 


pars media alicujus rei, medleríta de- Jarxrzs t5 jedetem, s. LÁ diffvefo, af 
ben af någen ting. Almab adnelà — xÁdende. mM 
^ kafha jauweleft, mediuns virum eom- JepNo, avwreglur, mosbroder, cfr. ednoi. 


(ph eft. 


Ji»», ». 2. 4m quur, järmnlik, 


jämn. Jebd fiam, A terra plana. Jebá 


Me, pertio a qualír. Compof. EX oppef. 


Ojebd , ojämn, olika. jebdacw Gon, 


ffe. éguaiitar ,; likhet. 


Jzegos, ben palufris, bumu peludgfa, 
vått och fumpigt ftálle, myra, 

fuccAjes & jeggelakafats , ». a. palude- 
fur, palufiribus heir abundans, myr- 
Kodig, vádándig. Jeggajes tafo, re- 
jo wigius/a..- 


JEBDET , o. a. square, jämka Jebdeto- Jr JE? , errare, pere fela. vidc cjet. 


YR eu paff. f. usn, copi emplanari.  Jeb- 


]zyos. u jejedake i o delinquit, qui 


tet jämka. Jebdepatet, — pescar, dem form fela, förfer hg, 


poisida eqware, begynta at jämka. 


JexE. ES jekew , vide eke. 


JESDETAFTET, TET, V. ?f. poffe aequari, kun- ]zxgr, deirmw de mawigiir, & Def; e 
kas. 


| Mere runt cemplanatso,, fake 


ping. 
JEBDALAKASATS & jebdufats, n. 4. 
lir, ettipar , jámnlik. Jebdalakafats- 
— wuot, fubf. equalitas , jämnkikhet. 
JEEDASTALLER , parem ve] aqualens fe 
. Aabrre, hålla fig jämnlik. "jebdaBal- - 
let fodn. fita Stuoraft , cum Magimei- 
(oder | dégnitase eff suit , liam vil 
Mila fig Bka god med: de Stora. Jeb- 
eaftala: toina alderen: kautoi , pa» off 
etaty *ibi, have år lika áklrig med dig. 
FER PEST AL KEN ot f- somparativ, afimi 
- datio, jämförelfe. 
JEBDAL AKS, » «quali mode, på lika fått. 


JeBMES, vufculium e bvrulie corzice comfe- I 


um € náfvertratt. Jebutefats,, dimin. 
jzpzT vel jehdet, v.s. Afr. dubitare, 


quam & aita retinere valemibus, ne per- 
fnt, vara tác, hålla vatten. — Tat 
.Kare i jeke tjatfeb , Posse vvs perfiuit, 
detta kårilet låker , häller ej vatten. 
Jekegåtet, sucjj ere. e48AN9). CONIIRITE, 
'begynna at bliiva vattentit. 

Je£ATET, obrdére, lyda. Jekate attjabt, 
obed$é parri ax; Lat pardne ednebs 
jekat, mare? bic puer mom ebfeguiiur. 
FR. refpondere, fvara. Mannes ih je- 
kat? quidni refpondes? hvarföre fva- 
sar du ej? Jekatatjet, twipory obedi- 
st, na at vara hórfam, dfe 
efr. kaidelet. 


JaxaTEM, x. f. dile ebedientia, okfe- 


quium, lydnad ; hösfamhet, 

ELET , v.n. vivere, lefva. &fka ke jele- 
men, adbsc in wivis ef, han lefver 
ánnu. 


Befttarc, tvifla, vara villrddig, Jedeb fure, viverr , qui viost lefvande. Je- 


mon tana, tükkaha jalla i, 4ubiur 
Pm am boc ufui fig idoneum, am mi- 


leji landi, ferra orventium, de lcfvan- 
des land. Jelem vite vide elem. 
JELLA” 





JEN 


LAJET £5 jelegátet, ellajet, iucipere 
p feri, repyiviferre, begynna få 
if, blifva lefyande, dr. cosvasl/cere, 

blifva £rifk. — - . 
ferasxeT , idem. Hiph. felafkattet, rent 

vifcere facere, refecillarz, göra lefyan- 
de på nytt, vederqveoka, 

TzttETET , fevere, förförja. ft. blandi- 
ri, frå ckra, fmeka, Sodn jelleta tah; 
fover slam, fokl. cora , Éndio (5 exerc, 
£pb. s: 29. l le onortak manait ila. jel- 
letet, miapiv mon cf liberir bandiendws, 
man bör ej vara för flat med barn, 
Jelleratjet , incipere delinirs, begynna 

meka, | 


JEN MAKA, .comper, jümnlil,. Etjes jem- 
makab ätfet, fw querere comparan, 
föka fin jámn like, | 

Jena, jenjoks grendie, magnur, Nor, 
Jenjen adnet, mega! eftimare, hóg- 

akta. Stuora jenja jaure, ingens /e- 
cur, en ganfka for (jó. | 

Jeno, fluviur, «mws, à, side ång, . 

JERBME, jersae, cerebrum, hjerna, sfr. 

. wuoighama. lr. ssselleftus, vett, fÓr» 
ftánd. 11e tuíne jerbme, 4s piens ers. 

. It. Die le (odn mijen. jerbme, soffer 
$llo cf dux t$ auctor, han år den, fom 
med fina råd och fit vett ofs anför 
Waldin fo jerbmen, f/um fbi eleger 
runt ducem, Jerbme álma, vir cose 
lii plenus ,.en £órftándig man, . 

JERBMELAXA , ado. faptenter , prudenter, 
vifligen, fórfikteligen. Wiefo jerb- 
melaka, víor. prudenter. 


JEg&METEBME & jerbmetes , n/ipiens, 
imprudenr , okorRandig, Áptfa jerb- 


Adv. infipienter, ffute, dåraktigt, o» 
förflåndigt. | 

]EnsMAx, jerbmok £f jerhmelats, jer- 
gnalats, ss e. prudens, /apiznz, vis, iór- 
ftándig. Jerbmak Alma le tatt, wr / 

' pisus de eft. Jecbmak-laka, adv. vide 
jerbmelaka. Jerbmak -wuot, /x5ff. 
zifíde jerbmeswuot 


JsRsMESWUOT , fapientia , vishet, för- 


fiktighet — jerbmeswuotinas fodm 
måkla, prudentia ducirice vivir, han 
tager fig fram genom lin fórfiktighet, 


JersMor, v. 4. faperz éncigere, blifva 


förftåndig, få vett. Jerbmomen le 
tgalle tat ålma, bic vir prudentsar inci- 
pit furi. Kåfles kalka tet pardne jerb- 
met? quande fepist hicca puer? når 
gcc & jerbiaagätet, sdem Acad jerb- 
gåtet & jerbmagätet , idem jer 
mot. Jerbmaftet, dimin. £l litet me- 
ra vett. Jerbmolftam le, aliquantulum 
fadw. eff prudentior. Hinc Hipb, 


JERBMOTET, 2.4. facerc ut aliquir fa» 


píaz, laga at en blifver fÓrftándigare: 


JERBMASTALLET & jerbmoflallet, r«- 


Riocinari, golligerz, utrákna, befluta, 


(luta, It, de fapientia [e jaclare, fkry- 
. fa af fin det Iia d a fodn zd 


maftalla, simi; de fua fe fatfat prw- 
dentia, han fkryter fór mycket af 
fin klokhet. Die kuit mon naute 
tan pira jerbinoftallab, ize quidem ego 


illa in re ratiocinor. 


JERBMASTALLEJE , ratiocinator , ratioct- 


nans, Item, qué fe de fapientia jacfat, 
. den fom utráknar, den fom fkryter 


4 


af fin klokhet, = - 


metebme le fodn, p/ane ille ef impru- JERDET , circumtondere, circumcidere , 


dens , han år rått ofórfiktig. Jerbme- 
tes-wuof, Jementia, imprudentia, dår- 
fkap, ofórfiktighet. Jerbmetes-laka, 


klippa omkring, kringfkára. Propr. 
de pellibus dicigur. «fr. jardet. 
M 2 | . JERES $ 








ÖS oc JES. | ; HH 


JeReS, m. a. falfur , now verus, fal(k, O- ; "reno albur, en hvit ren. efr. pájok. 
riktig. ]eres Jubuneli adneje, $4okb- ^ Jeuje-lakats, «Bidur, candidulu, 
(C hara, falforian Deorum cultoy , afpu- = Rhvitaktig. - TE 
^"wadyfkmée ^ 7 0-— «8 — JEUTET, jeudet, c. a. commovere, indv- 
Sears, adv. vide erin Muffr. > 0 coté aliquem kd quidguam faciendum, 
JeRETET, vin. expergi[ci, fomno evågt- — förmå en til nfpot. - | 
kare, vakna up. It. refpifeere, ad fa- ]|ypbNo, taberna, taberna pexaria, bod. 
giterem redire, åter komma til lit Jreme, jime, wide fupra ibme.. 
^ fórftánd: ^^^ (70s uv JAFFE,R f pingoftudo,fettma, godt hull. : 
. JfERANET, sPpifcere, blifva klok. = = > Jen le, sbe/do eff, han år vid godt 
JERETEM, s: f. evigilantie, upvaknande. ^. hufk — Wife påtfoi, rexgifer pingdis. 
JESK, glandule morbo fa, tumores carnofe, — efr. addametne. 
-, vàxter, fvulter. Mori cf? fpecier..— JIFFOT, v. n. pingovfcere, blifva fet, 
JeskorTET, imerrogare, fråga: wédejd- — tå hull.^ ^ — mE 
fot. ^ . ^" - '" ^  p66on, m 4. qui fame fere. inexpkbili 
Jess, edv: rur/ur;frerum, återigen. Ad- — efficitur; omåtte ip, wrüdig. Jiggor 
"tjek Ii 1320, ja talle jefs, superfuit — tjåive, sh/ariaboli» Romacbur. Aufir. 
* Bellurb ataue mnc fterum, det vay ny- Jaxx, fatur, pregnans, vide akk. 4ufr. 
.' ligen krik och nu återigen. Diejefs J1xo , soffr, om natten. vide iko. 
hiteh tabb, id rurfum ncrant. Bk. que hxTET, v.e. videjtket. Bem, in apri- 
que, ockfå: Die jefs todn. pátak, nanc — em proferre, uppenbara, täta blifva 
fi quoque venir, mu kommer du ockfå. — bekant. Die åfka tabb jiktiy, anv de 
JessET, v. a. oifere, rimari; befe, bet — aum id eporuit , su kom; hån omfi- 
" fóka, utforfka. Epet-kus kalka jef- "der fram med det. | 
fet puorebut tabb fajeb? somme locm fixe AM, ådem jiliam , fretum, paloine- 
^ Éllum accuratius rimabiméns? fholen j — r$at$ ffragula arque onte id, quo frr- 
€) nogare underfóka det ftállet. leí- ' mitur efus, fångklåder, bádd. ffr. 
* feítet, dimen. litet underfóka. Jeffe- ^ efr ådatak. > cc oc cs : 
gátet, incipere viftare, perfcrutari in-. rre, jillak e$ jillok, efr. vid. all 
eipere, begynna at befe, at rarifaka. Irerexem, jillekábme & jillekem -rai- 
Jeffegåtin fårtab fajeb., omnia Reffrare — ke, putei fvt apertura glaciei, qua in 
"> experunt bca, de begynte at noga eá- — locubur glacie tectis tempore hiberne exe 
, terfe på alla ftållen. Kfere fofent , Öpningar i iken på til- 
JessEM, 7 f Mfiratió, infpeffio, bes — frufna fjöar, vaker, villvak. 
"fiktning 3 | JtrLeESTET, jilleftem tf jillotet, we 
Jevpáu,cygni ahnicwi,8rsgam]a fvanor — illefet, & =: oc | 
jeu], mu/cus albidus im abietibue, hvit- Jitie, n. X. meqétia, saeitia, ondfka. 
aktig måfle, fom växer på grantr&. — Cof 5:5. m 
Fefrob Yaf. ^  . — Jrrers, vide ilpis. 
leu]E, * 4 Pus, hvit Jeuje pitfo, Jrwax & jmok, m a efreetur, emok 
| | S T. Doreen d max, 


max, "max , otamd, h - 
rangifer free rel 


JO i 
wi Jinak herke, — /A? har du fkrifvit? Jo-kus pàti? 


93 


an venir? 


hire, bed ; berg-uf. Jipp tjuoja Sub Jora, Jofan, sem. pr. vir. Johannes. . 


JuwisTiT, male aliquem Baberz, cala- 
mitate afficere, fåra illa med en, til- 
foga en olycka. Stakke jirwefti mo 
. Mob, gregem meum infcflavit , 
vargen har gádt illa át min bofkap. 

JissaJEs , era /fus , tjock. vide aflai. 

JisSETES , ;vsde afletes. 

Jissg, Aufer. vide fupra aíle. 

hrs TJA, agnomen gégantis , nomine Sta- 

b, tiülnamn på en játte, fom kallades 
.Stalo. vide Stalo. 

hrrgT, provenire, im. apertum venire, 
framkomma, vifa fig. ' Qwele jitta, 
pifcis fupra aquam exflit, fien fprit- 
ter up ur vatnet. Lappom pátfoh 
leh jitam, aemifé renones eur fu; fuent 
reperti, de e renar hafva 
återzommit til råtta. Die le tah ko 
jittomr pakoh, be fuut tanquam ver- 
ba reoclationir. Jitettet; dimim. jit- 
tegátet, incipere provenire, begynna 
at vifa fig. 

hrseT, vide fupra itfet. 

hw, Jheffr. cínaulum, bålte.. vid. awwe, 

]waA]Jzs , me. Aduffr. obef/ns , fet, fetlagd. 
Jiwajes. ålma , vir ebsw.  Jiwajes 
fnala , evi; pingutz. efr. Jiffe. 

JIwNA vel jiuna, qui in famulatu fex, 
familia, tjenftefolk, legohjon. 

Jo, adv. jamdudunms, jam, redan. Jo ma- 
na paleít, jem.& pueris, vedan ifrån 

 barna-sren. Jo ádna,, duda, lánge- 
fedan. Maite todn jo "dina leh mun- 
Ji Galam, que dudwn ad on fcripfi. 

Jo-kus t$ cr. joks, sus, «s, monn. 


Joks toda 2 mum fum. fcripf- 


Joco, conj. f/ve, aut, antingen. Jogo 
tan jaken jalla mubben jaken, //ve 
boc five futuxo anno, antingen i detta 
eller náfta år. 

JoGNA, myrtilli rubi, Lingon. 

Joxx & jokka, *ívur, back. Jokka kåls 
'kita, rivus effluit vel deducttur. Jok- 
ka njalme, offium rivi, utloppet af 

, et båck. Stuora jokka le Lailo, Lai« 
fo de majoribus cff rivir. Jokkats, di- 

- min. rivulus, en liten báck. 

JOKN, n. f. /onus, ljud, gny Joknet, 
. fonare, fonitum edere, > Buda, ljumma. 
" Adnam jokna, terra rc/onat, det lju- 
' der eller ljummar i marken. 

JortanET €f jolloret, v. ». volutarí, de. 
volvi , váltras, våltras ner. Kedke 
jollari , lapir " devolvebatur. Jollari 
wuolos áiwi, precepr prolapfur. eff, 
han föll hufvudítups. mE 

JOXLAREM, v. f. lapfur , cafur, fall, Kat- 
te jollaremeft, »e procídet cave, — 

JorrzRTET, v. 4. volcere, vältra, Jol- 
lerti kedkeb gruoptan njalmen auti, 
advohris faxum ad offium fepuleri; 
Marc. is: 47. Exit-jollertet, revolvere, 
bortváltra. Sije kaudnin kedkeb e- 
rit-jollertum, Japidem invenerant +e- 
colutum. Pajas jollertet , fitr Jum vol« 
verc, váltra opfóre. Wuolos joller- 
tet; deorfum volvere, deirudere , väl- 
tra nederát. Jollertaftet, dion». litet 
váltra. jollertatiet, ineipere velvere, 
begynna at váltra. Jollerteje, vol 
veorr, den fom viltzar. 

JOLLERDATTET, facere så voluatar, lå- 
ta vàálta. 

M 3 | Jox- 


* 








94 LL A0 
YoNXAR , generous , nobilis, adelsman. 
JoNKA, "om, pr. oir. Jonar. 
Jore, jope jufs, formula dubit. forte, 
videre lícet , man für vàl fe, det kom- 
: mer derpå an. I, Jope le ållem, jam 
-- quidem perfecit, han har ju fullbor- 
dat, Ubi affirm. cff. 
JorRALAND, patria, fádernesland. Job. 4. 
Joura, Joula-pafle, feffum natalitiorum 
Chbrifi, julehelg. Joula mano, men 
fis bufur feft , December, 
fovLET & interd. jolet, w. a. fepelive, 
tumulo inferre, begrafva. Káfles kalk 
todn joulet mo manab, quando in 
fantem meum fepelies, Jouletet, Hiph. 
facere ut fepeliarur , låta begrafya, 
Jouletete jabmikitate, faciaris ut fe- 
eliantur defundli veffri.- Jouletowet, 
yaf. /epeliri, begratvas, KAfle kalka 
fodn jouletowet? quando fepelistur? 
når fkal han begrafvag? 
JouwE8-Másso, feffum. 5. Johannis, tem- 
pore folfit. effiv., midíommar. Jou- 
nes-máflo peiwe , dier $. Tobanniy, 
Jowots, Aur. vide fupra auwotes, 
JousET , aff*qui, attingere, hinna, vid, 
. jükfet. 
Jouro, n. f: vacatio negotiorum atque eu- 
rarum, tid, ledighet. cfr.afto. Boreal, 
- Jus leb jouton, £ vacabo, om jag 
fár tid, 
joo ToraTS, 9. 4. qui oacat, qui. vaca- 
tionem babet, den fom har tid, Jou- 


tolats leh todn tann pargoi, £f tu : 


vacar operí, du har tid med den fór- 
ráttningen. 

JuBMA, n. f. fónur, fonttur, ljud, ljum- 
mande. cfr. jokn. 'Todn kullah al- 
de jubmab, /onitum ejur. audis, Job. 
3:4. Harbmes jubma kullei , fngens 


um VRETA 
auditur murmur, det höres et gan- 
(ka ftort forL 
JUBMAT , v. ». murmurere, fonare, lju- 
da, forla. Abbà wuobme jubma, te 
ta refonat foa, hela fkogen ljummar, 
JUBMEL, lbmel, Deus, Gud. Kolmakts- 
lats Jubmel, Dew Trivnus , den Tre- 
enige Guden.  Átja Jubmel, f»: r:- 
&iw, påito Jubmel, sdo/um, afgud. 
]bmela laina, Ts»rnen/. cibur, Guds- 
làn, mat. Jubmela pallo, z/mor Dei, 
Gudsfruktan.  Jubmelen pirjetus, 
fumms Numinit duffiur, Guds fkickel- 
. fe. Jubmel-wuot, Divsiniras, Gud- 
dom, Kolme perfoneh Jubmel-wuo- 
feíne , tres Per/one Dicinitatir, tre 
Perfoner i Guddomen. ]Jubmel-paál- 
lolats, Jubmel-pailejes c9 Jubmel- 


fruktog, pfus , gadtruktig. Jubmel- ” 


alloswuot, pietas , grudfeiktighet. 
V ubmel-pallosiaka, ever. pie, gud- 

- fruktigt, Oppof. 

'JUBMELATTES, lubmelheitanes tf Auf. 
Jubmelaptes, impiur,ogudaktig. Jub 
melaftes-wuot, impietar, ogudaktig- 
het. Jubmelattes-laka, «4o. impie, 
ogudaktigt. —— 

JUBMELATS, ». 4. Divisa r, Guddomlic. 
Jubmelats Buore-tkko, beneficium 
Divinum , Guddomelig vilgerning 
Jubmelats -yuot, Divinita;, Gud- 
domlighet. | . 

Jupa, Judar, Judeusr, Jude. Judari ád- 

nam f. land, Judea, terra Fudaica.. 

JupjJoT, ref/cifcere, få veta, komma i 


årfarenhet af. Ko fodn judjoi, atte. 


táro fuowa li tjükanam, cum certior 


facfur effet copias colligi, når han fick 
veta, at krigsfolk famlades. Judjo- 


flet, ditmip. något litet få veta,  Jud- 
| | jogt 


jogåtet, incipere comperire, begynna ]uxxzgLET, celoriter combibere, "haftigt 


at få veta, dricka. Jukkeli ja wadfi kåinobs, 
JuoJöM, m f. cognitio, kundikap, ere — cderiter bibis & abiit, han drack fort 
farenhet. och gick fin våg. Jukkelib mon tab 


. JUDJOTET 4 €. 4i Auftr. par fvaderes ad = aktok, folus bocce ebibi. | 
sredendan inducere, inbilla Judjoti JuxxAxk, qui mibil adbuc potavit, den 
munji tabb , sfud mips per/vafit. fom ånnu ej druckit. Jukkak leb 

JurDDET, v. fi. curfu celeri progredi ce — mon udne, Podie nibil bibi. 

riter moveri, fara fort fram, Jued- jJuxkaT)e T, bdibitum til at dricka. På- 
da ko njuola, ut zelum avolat, han far — te jukhatjet, vo bibitum f. potatum. 

. fom en pil. Qwele juedda wermat Wadfin jukkatjet, pétatum abiverunt, 
pifcis ret? impingit, hifken rånner på . de gingo at dricka. 
nätet. Jr. motu p-rgere, faxa fort i lin JUKEASTALLET , v. a. fntenf. flrenue po 
förelfe. Wadnas juedda aimo kuk- | zare, perpotars, dricka brat, Kettjo 
keb, ko alas akti le mannagátam, <peiwit jukkaftallet, rötos dies perpox 
Jeapha in motu íncepto aliquamdiu per» — tare. Jakkaftalleje , perpotanz, drin 
gir. Jueddegátet j sncdjpere curfum e&».— Kkare, fyllhund, 
lerare, begynna at rÓras fort. IJUKKALES 4 fi, a. potator , bibaculis , fom 


, denpos vel judos, fi. a. favnus, tervibi- 


ta, vir tervur. Juhdose«wuot, /ubf. 
atrecítar , grymhet, . 


]vero, dufer. iufanter, barn, lja-juglo 


. 


| 


& Borsal.ija-fhuglo, modfua,nattuggla. JUKKATET , v. 4. (quaf 
UKK, dur. "ivw, báck. vide jokk à. 
UXKET, V. 4, bibere, dricka, 


Wadde 
münji jukket, da mibi bibere; gif mig 
dricka, Jukkeftet, dimsn. dricka nà- 
got litet. Algam le jukkeltet, biba= 


eulut falbur eff. Jukkagåtet, incipere- 


ptare; begynna at dricka. Ir. Die le 
fodn jukkagåtarn , vino faltur eft der 


gerna dricker, Jukkales akkakuts, 
anus bibacule, — Jukkales-wuot. /ub/?. 


 bibaeitar , dryckenfkap, fylleri. Juk- 


Kales-wuot, die fatt peifta almatjit , 
bibacitas bomines corrumpit. 

Hipb verb. juk- — 
ket) porum dare, tnebriare, gifva at 
dricka, plåga, Jukkate fthalait, de 


porum ovibus, gif vatten åt fåren. Juk- 


kate tab ålmab winein, da vinum buic 
viro potum. —Jakkatatjet, incipere id 


faccre, begyhna at gifva dricka. Juk- 


kateje, gui potum dat , den (om gif- 
ver at dricka, 


ditur, han har begynt åka dryeket. JuxxAsT AK, 7, f. potur, porio, dryck. 
futxeje, Blow pétater ; den fom diic- 


ker , drinkäre. 


JuxxEm , ». f: potatío, drickande. Juke 


kem kradnéh , cembiboner, fupbróder, 
Jukkem-padtjoh, crapula, Ólfjuka. 
Jukkem litte, var & quo bi tur, 


dricks-kårik 


Wadde funji jnkkaftakab, 4a ilf. por 
tum. Nialkes jükkaftak, potur /apo- 
vis grati. 


Jekksiwas, n. compotatio, dryckes- 


lag, fuplag. Jukkelwafen tjuodtjot, 
compotationi intereffe , vara med på 
drickes - kalas. i | 
]ux- 





96. 


kas. I tat tjatfe jukketatte, b«c bibi 
nequit aqua. 

JuxxAsTOWET, v.5. fftire, vara torftig. 

JUKKEMAS, potio, dryck. Epe adne juk- 
kemafeb, quod bibamurs non baberur , 
vi hafva intet at dricka. Ir. I le tat 
anje jukkemafen , /fve i tat anje juk- 
kemafen orro , boc non adbuc potui ef 
aptum, detta duger ánnu intet at 
dricka. 


JukXEMLAKA , adv. modo ad bibmdum . 


idoneo , på tjenligit fått at dricka. 
Juo-kus tat le jukkemlaka laketum, 
num boc jam ita efl preparatum, ut bi. 
bi quat, år nu detta få tillagadt, at 
det kan drickas, 

Juxxo, pron. qui , hvilken, den fom. 

Juxo, n. f. cura, educatio, omvårdnad, 

^ upfoftran. Puore jukon le, bona frui. 
tur cura atque educatione, han har god 
f ótfel och upfoftran. De snfans. ple- 
rumque dicitur. 

JUxOoT, v. a. curare, curam gerere, edu- 
care, Sköta, vårda, upfoftra, De infant. 

UKOJE, xuIrix, ahtrix . fköterfka, 
urna , 9. f. tuber 9 tuberculum, tumor , 


knyl, knut, fvullnad, Syon. tjakfe, - 


JUXREK , n. a. glandulofur, tuberibus ab- 

. undanr, knylig, knagglig. 

Juxs-AKKA, 125a ex^ filiabur Rea Mud- 
derakka, cwi (fcil. juks-akka?) cure 
effe infantes, prifcí Lappener fbi per- 
fvaferunt , cfr. Mudder-akka, en gu- 
dinna hos de fordna Lappar, fom 
troddes befórja om barns upfoftran 
och ans. 

JUKSEH , loramenta n quibur lignea inffrw. 
menta nivem fupernatantía pedibus alli- 
gat Lapponer , remar, hvarmed Lap- 


LL JUR S ol 
| j UXXETATTET , poffe bibi, kunna dric- ' 


At 


"Jo 


! arne binda faft fkidorne vid fóttren, 


ukfetet, verb, dicla ligna pedibus l- 
ris alligare , binda fkidor på fóttren, 
cfr. fappek. | 

JuxT , adv. heri, i går. vide ikto. 

JUxTE, conf. Aufir. quod , at. vide jutte, 

JULLES , julles wuobme, flva rari; 
confta arberibur, en fkog, dår fom 
år långt emellan trán, gles fkog. 
cfr. juolles. | 

JULKA, edu. palam, manifeffe, uppen- 

barligen. 

JULLEN, vide fnfra jålle. 

JULLOS, 2. a. Muffr. communis, allmån. 
Jullos puotfelwas morbus epidemi- 
cus, farfot, allmån fjukdom. 

JUMA , f/onur, firepitur, gny. vide jubma. 

JUMFER , virgo, jungfru. vide neita. 

JUMPEL ££ jumpeles , 4uffr. vide jukre, 
jukrek. 

JUNGI, cultellur, liten knif. 4fr. 


JUNKAR, vide jonkar, Perbibetur etjam | 


sdolum antiquis fuiffe temporibus. - 


Jvo, jam pridem,allaredan. cfr. jo. Juo- 


kokats, dimin. idem, Aufiv. 


JuoBBA, juobba kåbba, alieruter , en- 

dera, Juobba få littja, alterutrum e- 
Juobbe - jam, 
quanto magir, faft hàldre, Laitin fo, - 
Juobbe-jam to, .vituperabant ilum, 


rit, etdera blir det. 


wanto magir te, It, neg. ldtji fo etfe, 
juobbe-jam to, non amabat illum, 


quanto minus te? han álfkade ej ho- | 


nom, huru mycket mindre fkal han 


icke ålfka dig: ! 
Juou, nominat, plural. pros, juok , qui, 
de fom. Juoh fiteh, qui volunt. 
JUOIKET, v. v. Lapponum more canere, 
tremulo cantu canere, fjunga fom Lap- 
parne, tralla; 
juoi- 


Wuola almats alo 











D xJo 


juoika, ebriur femper cantat. Juoike- 


flet, dimin. Juoikegátet, incipere can. ' 


tarc, begynna at fjunga font Lappar, 
Juoikaftallet, frequ. t$ intenf. fjun 
med ifver och eftertryck. Ikto juk- 
keime ja juoikaftalleime puorift, ber: 
bibebamus t$. cantabamur vebementer. 
Jorxe qe , qu more Lapponum cantat, 
den fom fjunger på Lappvis. Juoi- 
kem, cantur Lapponum, Lapp-fäng. 


Juox, pron. qui, den fom. Juok le, qui ' 


eg.  Juobken & juobke, aliquid, 
quidquam, något. Juoftek, ex aliquo 
leco, alicunde, någonftådes ifrån, Tie- 
tah kus todn juoftek? /cisne alicunde 
quidquam novi? har du några tidnin- 
gar någonftådes ifrån? 

Juoxe & juokahats, pron. unusquisgue, 
hvar och en. Juoken fajen pargar 
piåbmob ådtjo, artem quavis alit ter- 
ra, den fom kan något göra får al- 
leftådes födan. Juokahats tijeft, u- 
nurquirque vefrum. I le wuorbe juo- 
kahatjen, non unumquemque profpera 
fequitur. fortuna. 

JUOKATET , v. m. feparart, disredi , fön- 
dras, fkiljas åt. Juokati fufte, digres- 
fur ef ab illo, han fkildes med ho- 
nom. Juokatikan (4ua/.) kübba ha- 
rafas, «a fe invicem digreff funt, de 
tvánne fkilgdes åt, och gingo hvar 
och en fin våg. 

Juoxo, ./. divifo, diffributio, delning, 
byte. Arbejuoko, diftributio berc- 
ditatis , arffkifte. Káfle juoko juoke- 
towa, cum preda partitur , Ea. p: 3. 
Rathe juoko , bivium, vág-fkillnad. 

JuoxET , v. a. partiri, dividere, dela, 
byta. Juoke pidbmob manait, dis- 
iribuc cibum liberir. Juoke råkto, 4i7- 


JUO 97 
tribue jafte, dela rått. Juokeftet, 4i- 
min. litet dela. Juokegátet £f juoka- 
jet, incipere partire, diflributionem in. 
flituere , begynna at dela. 

JUOKEJE, dividens, partitor , den fom 
delar, bytesman.  Juokem, divií/e, 
delning. 

JuoxEpAT TET, facere ut dividatur, por- 

fe dividi, låta dela, kunna delas, 

Juokedatte arbeb , fac bereditatem 

diftribui, låt byta arfvet. Tat uttjes 

arbe i juokedatte nali, exiguum bocce 
prorimenium difiribuwi vix poteft , det 
illa arfvet kan knapt delas. 

JvoxoT, v. ». dividi, delas. Juokot 
kalka qwekte fajai, i» duar dívidetur 
partez. | | 

JUOKETET, aliquid dividendum curare, 
låta dela. Arbeb juoketet, parrimo- 
nium diflribuendum curare. Juoketa- 
tjet, incipere curare difiribueudum, be- 

ynna at låta dela. Juoketem, diftri. 
io, utdelning. 

JUOKETEJE, divifor, qui diffriburionem 
faciendam curat , delare, bytesman. 
JuoxzLEs, sw. a. diflinflur, feparatur, 

fárfkild , àtfkild. Juokeles jaure, /a- 
eur ab aliis diflindlur, five cum ceteris 
nullo coberenr nexu, en fárfkild fjó, 

en infjó. 

JUoxATUS, m. f. differentia, åtfkilnad. 

JUOKADSWUOT , difcrepantia, fkiljak- 
tighet. | 

JUoKOS, n. a. variur, divifur, affkild. . 

JuoxEwzs t$ juokemes, ». a. Auffr. di- 
vifibilit, dividendur, fom kan delas. 
It. Orrot kafkebs juokewen, a fe in. 
vicem diflare, vara fins emellan åt- 
fkilda. 

Jvoxs, arcus , båge. Juokfeb kiåldet, 

N ten 


9$ JUO 


. gendere arcum, fpånna up bågen. Ir. 
Conflellatio urfa majoris , Karlvagnen. 
Juokfn wuotjet, arcu tela mittere, 
Íkjuta med båge. Atja juoks, iris, 

. regnbåge. Atja juokfeb kiálda, (prop. 
Jupiter arcum tendit ) iris fit confpi- 
eua , regnbågen blir fynlig. 

Jvorxs, per, fot. Juolke lapa, plante 

. pedis. tfotblad. Juolke wank, 

£r&. Juolkift leb, eger fum pedibus, 

. jag har ondt i fóttren. Kintel-juol- 
ke, eendelabrum, ljusftake. — Juolke 

, pardne , »otbus, oákta fon.  Juolke- 
pelak, cui tantum eff wnicur per, ffve 
ui altero eger eft pede, fom har en 
Ot, fom år ofårdig i den ena foten. 


Juolke- tak -teke vel -tebme, pedibus 


- «m ens, Tom har inga fötter. Ir. Apt- 

. fa le fodn wadfet juolketebme, »;- 
wir ef tardus cundi, han år ganfka 

. langfam at gà. 

JUOLKET , v. n. pedibus convalefcere, blif- 
va frifk i fóttren. Propr. de ilo, cui 
fracfa funt crura. 

JuoLxax, ».a. Kábda juolkak, eui Jat 

, funt. pedej, fom har breda fötter. 

. Qwekte-juolkak , bipes, fom har två 

. fötter. Nelje-juolkak , quadrupes. 
Stuora nelje-juolkak juttus, vafa 
quadrupes. i 

JvorxaJes & juolkos, s. a. pedibus ce- 
Jer, fnåll på foten. Juolkos piådnak, 
canis curfu valens. 

JUOLLETES €f juoles, ^. a. eommodur, 
£ranquillus, beqvámlig, rolig. Juol- 
les wiefom, vita tranquilla, et nój- 
famt lefverne. Juolletefi mon piå- 
fb, orium nacfur fum, jag kom ire 
och ftillhet. 

Jvoro, juolleswuot & juolleteswuot, 

. Jf otium, tranquillitas, rolighet, ftill- 


JUO 
IMDRMDEUMUNNNS 
het. Juolofne orrot, £n otio verfari, 
ab negotiit vacare, vara ledig. 

JuoLLET, adv. tranquille, i ro och ftill- 
het. Harbmat juollet le tane wie- 
fot, Beic vivere valde commodum ef. 

JvorrE, A4ufir. truncus , tigillum, klabb. 

JuoMirs, gemellus, tvillinge. Juomi- 
tjit piábmei , gemellar enixa ef. 

JuomMo , herbe nom. rumex acetefa, fyra, 
fyrgrås. Lappenibus cfculenta ef. ju - 
moit wuolljet, acetofam coquere , ko- 
ka furkal. Juobmo -melke, Jc cum 
dicta berba coca & rite preparata per- 
mixtum, mjölk blandad med fyrgrás, 
fom blifvit kokt ech tillagadt. 

JUONE, femita five vefligia, quibur per 
nivem progrefs fun& renoncer, temporc 
hiberno, en fig eller fpàr i fnón ef- 
ter renar, trampad våg i fnón. 4r. 
cfr. aido. 

Juonsa & juorbajes, de feapbir 6$ na- 
vigiis dicitur, que in utramque vacil- 

- dant. partem, ofeillane, kullrig. Juor- 
bajes wadnas, fcapha vacillanr, non 
flabilir, en kullrig båt. 

Jvonsor, v.s. in utramaue vacillare par- 

tem, ofcillare, (de navigiir) kullra, 

vara kullrig eller oftadig. — Wadnas 
juorbo, /capba ofcillat , båten gun- 
gar eller fkakar. — 

Juonz, ». /- dubitatio, tviflande. Juo- 
rai pátet, i» dubitationem addugi, blit- 
va tverádig, komma i tvekan. Mon 
leb qwekten juoren, in dubio fum, 

. jag år tvifvelaktig. Juoreg, fem. 

Jvonzr , dubitare, beffsarc, tvifla. Ele 

kukkebu juore, sel amplius befttar:. 
. Juoreftet, dimiw. något litet tveka. 
Juoregátet, incipere hafitare, begyn- 

na at blifva villrádig. — 
Jvo- 








* 
PEEPEEEENE E: 


JUO 

JvoreJE, dubitans, befftanr, tvehogfe, 
tviflande. Juoretakes, idem. Juorem, 
fubf. dubitatio, tvifvelsmål. Juore- 
mefne tjodtjo, i» dubio ef, han år 
tverádig. 

]vonRAT, moliri, macbinari, ftámpla, 
hafva fór hánder. Waimo juok juor- 
ra fuonos fluokin, cor, quod dolo: 
commolitur , hjerta, fom umgár med 
arga lift, Prov. 6: is. 


JvoRjET, parcere, refervare, fpara, fko- . 


na. Ib tiete maffan fo juorjetja, in 
quem illum vefervet ufum nefcio, jag 
vet ej hvartil han fpar honom. Juor- 
jeftet, dimin. litet fpara, fkona. — - 

jvosxos , a. «. rigidur, ftel, kall. cfr. 
kittjos. 

Juossa, adv. Man juoffa todn pátah? 
quando venit? når kommer du? Man 
juoffa tufte üdtjob pednikitan? quan- 
do quas mibi deber. perfoloer pecunias? 
når får jag igen mina penningar af 
dig? Ir. man juoffa? 
ru fnart? huru tidigt 

Jvowa, ». f. moles lapidum, lapider con- 
gefli , ftenhóg, myckenhet af ftenar. 
J10wa landa f. juow -ÀAdnam, terra 
lapidofa , (tenigt land. 

jJvowaJEs & juowai, m. a. lapidofur, 
ftenig. Juowajes ware, mon: lapido- 
ftr, ftenigt berg. Harbmat juowai 
le tat ádnam, ec regio valde lapido- 
f^ ef. Juowajes-laka, adv. lapidofe, 
ftenigt. 

JuvowNEN, adv. feorfum, feparatim, ali- 
qua exinde diflantia, ätfkilt, et ftyc- 
ke derifran. | 

JUOWwET, v. a. locum parare, göra rum. 
Juowe fajeb tafan, fac buicce lecmm. 
4fr. fjuowet. | 


quam cito? hu- . 


JUS 


Ub eumm m cuum 


99 


JUOWANET, v. r. locum fibi facere, taga 


ig rum, Zr Wanka le juowanam, 
»morbur invaluit, aucfur eft, fjukdo- 
men har tiltapit. | 
JUPTSE, pulmentum, välling.  Juptfeb 
tjafket, pultem coguere, koka válling. 
JURA, juru & jurr, ado. ita prorfur, 
plane, råttfå, juft. Páti juru ko mon 
ijeb wuolgemen, eo ipfo momento vc- 
nit, cum effem abiturur, han kom juft 
dá jag fkulle fara bort. Jurr tann pet- 
wen, illo ipfo die, på famma dag. 
Die le jura naute, ita omnino eft, det 
är aldeles få. | 
JUR TE , v. a. cogitare, tånka. Boreal. H. 
JURTAX, ». f- cogitatio, tanke. Pahas 
jurtakeh, «cogitationes fceleffte , onda 
tankar. cfr. uffjolmes, uffjotet. — ' 
Jus, conj. £, om. Jus fitah , £ vis, om 
du vil. Jus pátah, /£ ver. Jus alas 
máratowa, £ demum irafcitur, om 
han ànteligen blir ond.  Jufpifs c$ 
jufpefe, & forte, f faltem, Om át- 
minítone, om til àfventyrs.  Jufs- 


pefe fodn tjuote járbà Dalait adna, ' 
die le kalle nuokes, / forte f. f ad. 


fummum centum babet Imperialer , certe 
pure ili nen funt, om han til det 

Ógíta har roo Riksdaler, få har han 
fákert ej mera. 

JuskETET, v.» ad aliquid ofendere, 
ftóta fig emot något. Wadnas ju- 
Íketi kedkai, /capba ad Japidem offen- 
debat, båten itÓtte emot ften. Jufke- 
tallet, dimin. litet ftóta fig.  Jufketet 
akti , collidere, itta tilfamman. 

JUSKOTET, v.a. impingere , incuterv , ftó- 


ta på, klubba på. Aiweb fábbin ju- . 


(koti, feipionem in caput cfur sncufit, 
N 2 | han 





200 
han flog honom i hufvudet med en 


JUT 
kåpp. 


dere labore, med mycket bemódan- 
de ftråfva, tråka. Paje fo jufkefet 
taina, fac illum iffud improbo conari 
labore. It. Vocem edere, låta, ljuda. 
Pildnak jufkefa, canis latrat, hunden 
fkáller. Kaffa kiålin jufkefi, rauca 


locutus voce. Jipp jufkefa, bubo bubulat. 


JursET, v.» fonare, vocem edere, fre- 
. mere, dundra, ljuda. Atjekuts jut- 
fa, Jupiter tonat, åfkan går. Mana 


* ^ ^- - s. 
1 LS T 1. +, 
; ” - v ? LI 
e * 


JAK | 
dimin. idem.  Jáddetatjet,, smcipere re 
tía tendere, begynna fátta ut nåt. 


— JusxesgET , obnixe moliri, magno comten- JàDDETEKE, ». 4. Jáddeteke le tat jau- 


re, in boc lacu nulla funt vetia pofita, 
i denna fjón áro inga nåt utlagda. 


Jåppo, rete pifcibus poftum, et för fifk 


utfatt nåt. Jåddoit áppet, retia vif- 
gare, vittja näten. Jáddo pádd, tem- 
pur rctía pifcatoria tendendi opports- 
num, tjenlig tid at lágga ut når 


JáppEs, påfke jáddes, calceamenti ad cal 


cem comniifura, more Lapponibus fa- 


miliari, fkarf på fkor vid hålen. 


jutfeh, Zbers firepunt. Jutfeftet, di- JóGNA, myrtilli rubi, Lingon. cfr. Jogn. 
min. litet dundra. JutfagStet, intona- JüiMOT, o. n. convolutari, confufc com- 


re, begynna at dundra. Abbà wuob- 
me jutfagàti, tera intonuit. loa. 


JursA, n.f. fragor, fonur, fremitur, 


licari , fammanvicklas, ihop fkryn- 
as. Jdimom, adjeå. f. partic. ruge- 


fur, fkrynkig. 





ljud, brak. 


Jutfa kulloi, frepitus JàXMOTET, v. a. corrugare, gÖra (kryn- 
auditur. 


kig; göra fkráflig. '"Fuoljeb jàimo- 
JuUTTE , qud, quiz, at, emedan. 'Faka tet, pellem cerrugare, göra Íkinnet 
naute, jutte attjat nau fita, fac sta, — fkråfligt. 
quia fe vult pater tuur. Mon kulab JàxxA, rivur, báck. vide jokka. 
jutte jabmam le, audio quod mortuus JàxxO, coriacea aut viminca fibula in pro- 
Kt.jag hör at han år dód. cfr. atte. ra rbede, cui adneétuniur temones , föl- 
JuTTET, fter facere, migrare, vid.jüttet. — ja hvarvid fkaklorne fáftas, Veferb. 
JurTUs, n. f. animal, beffia , djur. Ha- — tugu. Hinc verb. jákkalet , quando te- 
leteje juttus, befia volatilir, lygan- = mones a dicfa fibula disjunguntur , nåt 
de djur. Juoke juttus piábmob tar- — fkaklorne ílippa lös ifrån fliíden. 
baha, alimento euivir animali opus eff. — Jákkeltet, rbedam a temone disjunge- 
dt infans recens natus, nyfÓdt barn. — re, taga (láden lös ifrån fkaklorne. 
Addi juttus le mufne, mibi cff in- JüxsET, v.a. affequi , attingere, hinna 
fans recent natur. — Juttufats, imis. — på. Sodn jákh mo wiåkemin, curfu 
et litet djur, animal minu/culum. me affecutur eft, han hant på mig med 
Juwz, jiwe, 4uffr. vide auwe. ^ lópande. Jr. fuffcere, råcka til, fór- 
JårBERM I Jábber, Jecur minufculus, pa- — få. 1 mo rade tafa jákfe, ifs rei non 
Jus, fagnum, en liten fjÓ, kürr, puls. — mee fufficiunt opes, min fórmógen- 
Jábbermats, dimin. idem. het flrácker fig ej fà vida. I tat 
JippzTET, v.a. retia pifcibur tendere, — máddit jakíe, multis boc non fufficit, 
fitta ut nit för fifk. ]àddetaftet, ^ detta rácker ej til för många. Ib 
| jäk- 


/ 





JAK 


JAL 101 








 jåkfe, aptingerg son valeo, ertingere JáLLE, m. f. pinguitudo, imprimir que ad 


mn poffum, jag når ej — Jakfeftet, 4i- 
min. litet hinna til. Jákfegátet, inci- 
prre affequi t$c. begynna at hinna på. 
Juo le tat nuorab pårrafubbu wel- 
jebs fjaddoin jákfegátemen , Jamyu- 
nior bicce ad illam, qua frater cff. ma- 


jer matu, flaturam cepit pervenire, 


denne yngre börjar nu fnart at blif- 
va lika ftor til vixten med fin ål- 
åre broder. 

JäxsELET , v. 4. frequ. celeriter afequi, 
cito attingere, hinna haftigt uppå. 
Jákfeli fo k&inon nala, is via illum 
celeriter opprefft, han hant honom 
ftraxt på vågen. | 

JAXSETET , v. sr. attingere, pervenire por- 
fe, nákas, kunna komma til. Ib mon 
taffa jakfet, ila kukke le tokko, s/- 
luc pervenire non poffum, nimis longe 
binc diflat, jag kan ej komma dit, 
det år altfór längt. lr. advenire, an- 
komma, anlánda. Die todn åfka ják- 
fet, nunc ru demum advenis, nu fórft 
fker din ankomft. | 

JFixsATALLET, v. n. curfu vinci, attingi, 
blifva páhunnen, hinnas. Jákfatal- 
lib fufte talla, me fatim affecutur eft, 
han hant på mig ftraxt. Jákíatalli- 
me rafjoft, nor pluvia opprefit , reg- 
net hant ofs. 

lizsos, ». a. aditu poffibilir, quod attin- 

£i poteff, det man kan komma til, 
fom kan nås. Jäkfos meren Ie fo fi- 
ta, ejus adiri poteft domicilium, (feil. 
quia non nimium diffar) man kan kom- 
ma til hans by eller hemviít, Kåfle 
todn jàákfos merai pütah, die mon 


dorfum eff, im animal. efcul. lardum , 
fetma , fetma på ryggen, fpeck. Jål- 
leb wafkaftet erit, pingvitudinem au- 
ferre, maciem inducere, fÓrtaga fet- 
man, góra mager. Jållats , dsmis. 

arvula pingvitudo, liten fetma.  Jál- 
atjin le tat fmala, «//quantum bác ovis 
pingvir eft. 


Jütror, v. ». pingvefcere $n dorfo, blif- 


va fet på ryggen. De animal. efeul. 
Tjaktjen pátíoh jdlloh , aiawmno pin- 
gvefcunt renones. Jalloftet, dim. blif- 
va något litet fet. Jällogåtet, péís- 
gvefceere incipere , begynna at blif- 
va fet. 


JåLLERDET £c. volvere. vide jollertet. 
JårreTt & jålåtet, circumire, ambirc, gå 


omkring, omringa. Jålåta mo, me 
cireumit, han går rundt omkring 
mig. Maite fodn tanne jålla? quid 
beic ambit? hvad går han efter hår. 


JåLåTEM, n. f, circustio, ambitus , ome 


gång. 


JáuaAT, v. imperf. perfvaderi pe kun- 


na förmås til något. Juobe jufs jà- 
mat, videfis f£. poffft perfvaderi, mam 
får fe, om han låter fig Ófvertalas. 


Jánsa, járbes £5 jàrbok, 2». a. rotundus, 


rund. Jàrbes ko ruro, rotwndur ut 
pila, rund fom en bàll. Jürbah mon- 
neh, ova rotunda. Járba qwele, pi- 
ftir non diffetfus, ofláckt filk. Skant 
járbes, ecireulari forma rotundur, cir- 
kel-rund. Abbà jàrbes, totus tercer, 
hel och hållen. Jàrbok-wuot, /sb/f. 
rotunditar , rundhet. Adnamen jår- 
bok-wuot, rotunditar terra. 


wuordab to teke, cus propius adve- JÄrBAK, truncur , tigillum, klabb. 
meris te buc exfpecto. JénzoT , n. f. roranditar , rundhet. Jár- 
N 3 7 botefi , 
| 





to? JAR | 
botefi, in gyrum, i en rundel. Ked- 
kit járbotefi picjet, lapider in gyrum 
difponere. Járbotefi le tat ware, mens 
hicce rotunda eft figura, detta berget 
år rundt. 

WinsoT, v.» rotusdari, blifva rund. 

Jánso TATTET , quaf. dic. járboken tak- 
ket, vel járbotet, rotundare, rotun- 
dum cfficere, göra rund. 

JdnskpAK, 4duffr. rota, hjul. vide jár- 
raltak. 

Jünp, s. f. predium, landtgods , jord- 
ågor. Jürdeb tjodtjaldattet áddáfift, 
novia predium exftruerc. Järdeb tjod- 
tjotet, operam dare agriculture, arbe- 
beta pà landtbruk. . 

JårveT, fepelire, begrafva. vid. joulet. 

It. abfcondere, abdere , gömma. Ib 
tiete kuffa litja járdem, »e/cio quo 

. aMidrrit. 

JüncA, v. f. quod vertitur, det fom v&n- 

. . des omkring. Vertigo, rotatio, om- 

: hvirflande. 

JüRGETET, v. &. revertere, vànda om 
igen. Járgeti waft heibmai, domum 

" iterum revertit, han vànde om hem 
igen. Jårgeti autos fpaiteswuotin, 
miranda reverfus eft celeritate. Járget 

. guobi, reverte citiur, vand om fort, 
Járgetaftet, dim. litet vånda fig om. 
Jürgetatjet , incipere reverti , begynna 
at vánda om. 

JAncAT, idem. Rarius. It. deffnere, up- 

' , höra. Die járgai abrotet, plwere de- 
fist, det uphórde at regna. H. qu. dim. 

JÜRGESTET, v.a. invertere, immutare, 
fórvánda, fórándra. Ele járgefte mo 
pakoit, moi mea invertere verba, för- 
vánd icke mina ord. Karwoitat jár- 


JAR 


JÀRGETEJE, qui revertitur ; den fom 
vånder om, fom vánder tilbakas. 
Järgetem, rever/fo, återkomft. 

JáRGELET, v. a. convertere , Omvånda, 
Jürgelet tjalmit mubbai, ora & wv 
lev in eliquem convertere. In ecclef. ufu 

- eecepta furit: Járgelet etjebs fuddott, 
a peccatir abfinere, rcfipifcere, om- 
vånda fig itrån fina fynder. Jus e- 
pet járgele etjebte, »wi/ conver/ furi- 
tis, Mattb. 18: 3 $c. fed perperam. M:- 
liur dicitur: heicet fuddob, puorebu 
mjáléi patet, £9c. re/fpif/cere, ut illud 
eite transtulit Reverend. D:r D:r Hóc- 
STRÖM, in eir, que Lapponica lingva 
edidit fcriptir. Jrgelet erit, averte- 

: re, afvánda, vånda bort.  Tjalmit 
erit járgelet, ecwlor avertere. 

JüRGELEJE, convertens, qui convertit, den 
fom omvánder. Jürgelerm , conver fo, 
omvándning. Almen, nafti, talki 
jürgelem, conver ffo celi, affrorum, ten- 
pefatum. | Exit járgelem , aver/fo, al- 
vanda ' 

JáRGALASTET, v. r. convertere fe, cti- 
riter fe aliquo vertere, vånda fig, he 
ftigt vånda fig om.  Járgalafti mun- 
ji, fe ad me convertcbat, han vånde 
fig til mig. 

JÜáRGALDATTET, facere ut quis revert 
tur, laga få at en vánder om. Jir- 
galdatte àlob, fae mt grex regredia- 
tur. Járgaldatte åloi, fac ut reverta- 
tur ad gregem, laga at han kommer 
tilbaka til hjorden. Ir. Járgaldattet 
pednikit, pecuniar reflituere , Bterbi- 
ra penningarne. Kaunit irkai jårgal- 
dattet, donum five pignus nuptiale f(pon 
fe remittere, 8&terlemna gáfvorne. 


gefte mubbe pelai , zuverte veflimenta JÀRGALDATTEM, n. f. quando confilio in 


tua, Vànd ut och in på dina kláder. 


Jit 





JAR : 
- ito renuntiamsus , återbud. It. reffitu- 
tio, återftållande, | 
HiaGELWAS , conver/fo, omvándelfe. 
JÀRGESDAT TET, v.s. poffe converti, kun- 


JAR 103 


trillade rundt omkring på et och 
famma ftålle. Jårreli jokkai, i» fu- 
men delapfur eft, han föll i ftróm- 
men, Hinc 


na våndas om. 1 tat mill järgesdat- JäRRELASTET, o.» dimin. verbi frequ. 


te, bec mola non eft verfatilis, denne 
qvarnen kan ej vándas omkring. 
JarGoTET , vide járgelet. Mubbe pe- 
lai járgotet, in alteram partem ver/a- 
re, vånda om på andra fidan. Paffe- 
meb jårgotet, ver/are veru. Jårgo- 
tallet, frequ. buc & illuc verfare, vån- 
da om på alla fidor. 7t. Járgotalli 
kukkeb, dix Pbefftabat, han ftod lán- 
ge och betánkte fig. 
Jàgk , commiffura , fkarf. Járket, eonne- 
^ éere, fkarfva. Boreal. vid. jätka. 
JàagET, v. s. cadere, labi, falla.. Kaffá 
muora járra, tafa tatt patía orrot, is 
quem arbor cadit , illo ipfe permanet io- 
c, dit trà faller, der blifver det lig- 
gande. Katte abma todn járrah, ca- 
ve ne cada, akta dig at du ej faller: 
lt. circumire, in gyrum circumags, ro- 
tri, gà Omkring. Milla járra, sne/a 
circumvertitur, qvarnen går. Algi pi- 
ra járret , circumire cepit, han begyn- 
te vånda fig rundt omkring. 1rew, 
Wuoidnen litja kokte tat ata járra, 
videre licet , quis fft bujus ret eventus, 
man får fe hvad den fakeh får för en 
utgång. 7. Walde tab pardneb etjet 


jürrelet , litet rulla omkring, falla. 


JáRRELES, 5. a. ver/atilir, lom kan vån- 
das om. Jàrreles milla, mole ver/ati- 


jr. Járreles njuoktjem, lingua gar- 
rula, it. facunda, en talande tunga, 
váltalig tunga. . 


JÄRRETET & járrádattet, v. a. Hipb. fa- 


core ut votetur f. circumferatur , pre- 
flernere, góra at gå omkring, kafta 
omkull.  Járret millab, verfa molam. 
Járádatte kárdnit jafon, fec moli fru- 
menta. Ale mo járrete, moli ad. cafum 
me dare, få intet ikull mig. Járre- - 
tet jafob, solere, frumente mola tc- 


"verc, mala mjöl. 1r. poffe moli, kun- 


na malas, Tah kárdneh leh nau 
njuofkefe, jutte åh járrádatte, ber- 
deum bocce tam uvidum eft, ut molí nc- 
queat. I tat járrete pira, ver/atile boc 
non cff. Kalwoit pedniken j&rretet, 
mereer cum pecuniir commutare, vånda 
varorne i penningar. Kalle adna ád- 
na tawereb, fata tab mattet luli puo- 
rift jürretet, /atir babet bonorum, fé 
modo rite illa adminillrare norit, han 
år nog rik, om han allenaft fórftür 
at rått förvalta fin egendom. 


manan, jus fodn matta:to käten jår- JÜRRANJE, quod circumvertitur , rotanr , 
ret, bunc tibi filium adopta, f zibe ri- . det fom hválfver omkring. 

se inferviat, tag denne pilten til dit JÉggEJE, retanr, cadens, fom hv&lfver 
egit barn, om han kan gà dig til- .: omkring, fallande. :Jårreje muoraft 





handa. Járreítet,.2ímim. Járregitet, 
incipere rotari, labi incipere, begyn- 


: latketallet, arbore prolap/a necari. Jàt- — 


rem, /ubf. lapfur, fall. Gircuitus, om- 


na at gå omkring, at falla. Járrelet, — fvángning, Aiwe jürrem,. vertigo, 
frequ. Járrelt akta fajai ,.in uno codem- — Ívindel. i . . 
que loco in gyrum circumferebatur, ham Jáz- 





104 | JAS 

TáR RET EJE, circumvertens, dejiciens, den 
fom vånder omkring, fom flår i kull. 
Jafo jårreteje, molitor , mÖlnare. Jár- 
retem, /ubf. volutatio, omhvålfning. 

Jår RALTAX, rota, hjul. Járraltaki wuo- 
jet, vebiculo rotis infiructo vebi, åka 
med hjul-åkdon. 

Jünnáx & 4ufr.járroges. Aiwe-jàr- 
råk, vertigine laboranr, hufvud -yr, 
fom. har fvindel. Aiwe-jårråk pát- 
fo, rangifer vertiginofur. Obf. f apiur 
"ec animalia vertigine corripiuntur , 
cui malo Lappones. aures. abfcindendo, 
quo fangvinis mittatur copia, mederi 
con fveverunt. | 

JfAsxET, v. m. fragorem edere, braka, 
gny. Jáfkadattet, Hipb. pulfare, tun- 
dere , bulta, ftampa. Rarius occurrit. 

Jüsor, v. ». frigore rigere, frigore du- 
rari, flyfna af kóld,.fryfa up. Paje 
anje ratheb jåfot , ex/pecfa dum fri- 
gore firmetur via, låt vågen fryfa up 
förft. cfr. rathe. Jàáfoftet, 4imin.li- 


tet fryfa på. Jåfogåtet, imcipere ad- - 


firingi frigore, begynna at fryfa up. 
De nive frigore induranda dicitur. 


JüásrET, v. a. twundere, ftóta, ftampa. 


Jáftet juolki kum /. juolki jàftet, 


fupplodere pedem, ftampa med fóttren. 
- Salteb jåftet, fal contundere, commi- 
nuerc. cfr. niutet. Jágnab jåftet, gls- 
ciem perforare tundendo, ftÓta hål på 
ifen, göra hål med is-bila. Sákeb 


jüftet , tempore vernali perforare betu- 


. lam quo fuccus effuat , tappa vatten af 


p» -trá om våren. Obf. Ob gratum . 
4 


porem Lapponer, fucco betule loco aque 
vulgaris utuntur , tempore vernali , tam 
in potu, quam in cibis imprimis pifci- 
Bur coquendís. — Játteftet, dimin. litet 


M 


JAT 


. ftóta. . Jáftegütet & jüftajet, incipe: 
tundere, begynna at flóta, flampa, 
JAftelet, cito contundere, i halt föta 
fónder. m | 

JárxA t$ Boreal jårk , ». f. additam 
tum, juxcfura, fkarf. [la le tat áne- 
kats, játkab fita, nimis boc eft breve, — 
additamento opus eft, detta år för kort, 
det behófver fkarfvas. Pako jåtka, | 
ri quis aliorum addit comfabulationi. — 

uffne Ie tan atan jàátka, wbi eff huju 
reí commiffura, hvareft år famman- 

. fogningen af detta. efr. fawe, fápka. 

JárxeT , 9. 4. addere longitudini, adue- 
Gere, fkjóta uti, fkarfva. — 1r. håleb - 
jatket, adaugere fermonem. Inta åna- 
be almatjeh hålab jåtkeh, major fem 
per inter plures ef confabulatio, dix — 
fom många åro famlade, blir altid 
mera at fåja. Játkeflet, dimin. litet 
fkarfva uti. Jätkegåtet, addere inci- 
pere» begynna at fkarfva uti. 

JåTTET, v. n. curfum tendere, migrare, 

pragreds fárdas , bo-flytta, gå fram. 

Káilà leh todn játtemen, quorjun es 

demigraturur, hvart árnar du flytta. 

Iddiet kalkabe j8ttet, cras fedem mu — 

tabimur , i morgon fkola vi boflytta. 

Juo kus todn leh játtam? num jam - 

mutafié fedem? Adtjek tafa jätten på 
tin, non diu buc commigrarunt, det år 
ej långe fedan de flyttade hit. Wad- 
nas jätta, /capha progreditur, båten 
går. Birfo ftadai åtta, f/clopetum fco 
pum attingit, bóffan går rått. Mak- 
tes mo pardne jätta åppet? qwosam 
filius meus in difcendo facit progrefus? 
ut profifcit in difcendo filius mau? 
hvad framfteg gör min fon at låra? 

Maktes wuoja játta tan jaken? 4w 

| pe 











JAT 


JAU (0$ 


[retío osndstur boc auno butyrum; hvad — Ir Harbmat Ie tat &lma jàttel wadfet, 


gåller £móret i detta år? Paare ar- 
won tile játteh fsrwa- tuoljeh, ce- 
. rie Tarom ndwáiffarsorum swunc ma- 
gm ronfant, ruhrd-tesshudar koíta 


jul non valet, den forn år halt hinner 


ej gå få fort fom de. andre.  Jittet 
kus kalka tat:perdne neitai kåta le... 
irketemen? sn juvenis bic girgénem, ;-- 


quam pétit, nuptum accipiet? Ykal den- 


ne ynglingen få til åkta den flickan, . 
fom han friar til? Ib mon tijain Ját- - 
fe, vos fequé non valen, jag hinner ej .. 


följa med eder, . Jätteftet, déimin. li- 
£et Byta, m.m. Jättegåter. &-jär- 
tajet, iux pere migrare Gc, begynna 


- at flytta, m.m, Jättelet, frequ. cek-. . . 
Él Jüx TOS, mw. a. mobilir, fom kan röras. 


viter procedere. 8c. haftigt framfkrida. 
RürTrgJE, migranr, precedems, den fom 
flyttar, fom framfkrider. . Jätteje al- 
. mafs,, domo (adem mutane ,. it: moríbug- 


Aur, en. bo-flyttande mennifka, en .' 
döende smenniíka.. Játtem , /vbf. mi- .— 


gratia, fedir soutatio, ho-flyttning. 
Almer játtem; zeli mons, himme- 
. lens lopp. Jàbda játtem, : equelitar 
preti, likhet å pris. —— 
fATTATAK, vie:gu« fart - 
boflytteings vå 
ra opportuna , tempore bicmali , tjenli- 
git pch godt åkföre om vintren, 
Aàtt åkföre. Die le udne jåttatak' 
 maxipsag, hadia eft veliura factas , det 
är Jätt-alpfÖre i dag, =. 
JÄTTELKS 45 jättel, av a..qui facile pre- 
pellitnr , fom går fram med. låtthet. 
- Järteles' wadnas, /« aM que remi 
: fadke preprüiur ,.en Vtt sggdder, båt. 


RU 


Uu så. 


j .. 
rationes , 


g. It, tempeflar uctfu-.-. 


maxima brc gaudet celeritate eundi , 
denne marinen år mycket-ífnabb 


Járr&k TET, w.4 (quaf. Hiph. verha jst« 
. jiu aníesligt. : I 3nsos-almats Årjali . 
- faron: jätte, clsudus rciiquor eunde ft- . 


tet) promevare, framföra. Játtete tab 

tokko, prefer boc illuc, för fram det- 

ga dit. Weljeb kalkab mon játtetet 
, Want, fratrem iu alpes enigraturum 
juaebo, jag Skal hjelpa min bror at 
fyta til fjällen. Jr. Man deurgfen 
tie jattetite tuoljit? quanti wendite- 
fis pelles& hurp högt i pris hragte i 
hudarne. nta fodn puorift játtet 
kalwoites, famper cjus merces magno 
licent pretie, altid gålla hans varor 


«mycket. Winab, die mon tab jåtte- 


&ab, vina "pide bilo, jag drickér 


gerna v 


Ir. Játos de tan jauren båtne, fundus 


(2 dujur lacus equus eff, ita fcil. ut fage- 


ne pifcatorie nullis impliceutur ab/ta- 
eulis, denne fjóbotten år flàt, at ej 
noten. fafInar.. BEEN 
JÄUTET , v. 3 poft longam exf/peclatignem 
senire, fent omfider komma. "Die 
Kus todn fauk jiutah? mwuncne zw de- 
num uno? kommer du nu ándteli- 
gen? I fodn anje jåuta,- elet toffjo 
Avnorde, non ille adbuc wcenict, molite 
fruftra ex/pectare, han hinner ánnu 
- £j komma, vánten icke honom fór- 
gåfves. Wuoidnitjibe kåffe jåuta, 
.,"^ Videre licet quando. demum ocnerit, 


Jàv 10,4du. a tergo, procul & tergo, lon- 


e vetro, långt bakeffer, et ftycke 
akefter. Jáutoituoken le fodn, pro. 
cul a terge eft, han år et godt ftycke 


& a bakom. | : 
O : JåBD, 


- 
* 
LJ 





"06 JAG 


.Jünp, n. a. equals, jämn , vide jebd, ic. : 


vide - 


onc ebedire, obfequi, hyda. 
NA, n. f. glacier, is. Jägna jaure, ke 
pen f a en dira fjó. Nan- 
nos j  &acies durata & ate com 
ereta, | rk is. Neures f. hájos! jà- 
gna , glacier minus altc concreta, ag 
B. Akt ijafats jägni i kalka altmats 


| jaloftallet , fuper glaciem una. folium mo- 


Be concretam nunur cf? tutum fitr, man 
' bör ej våga fig ut på en natts is. 

"Jäcnas t jägnos, n.a. eoxg laciatus , gle 
cie obduffur, med is befrufen, Mig, 
Jignafit wuojet, fuper glaciem uci, 
åka på is. 

JÁGNAT, 'n a. gå glaciem pertinen: , fom 
hórer til ig. Jägmat p8dd, tempus 


JÀL 

natt. Obf. Dieirur ipahdo foul friru 
ef, fåges då det ärk klart och tillika 
kalt. fr. adjelio jAlakes talke, io 


[Er freut d 


JALaxasTET , v. zt. Jålakafti kafka i an, 


media wocfe "ferenim factus, ef calm 

det klarnade midnatts-tid. Jus Jus jih- 
kafta die litja tjáüfkem, & /erenitas 
fucrit ce, frigus erit, om det ldar- 
nar, hlir det kalt, 


Xo » f. kons in celo. Tucidue, quando 


ifmgere dmcépiunt nubes , locus tal mn 
Ius, en klar fläck på himmelen, 
ora rand på en mulen himmel 
rappagáta allet, «b occidemsk 
pla eolkevery Marco casum, det det begys- 


fà up t 
- foret ghi gelu conerefeere, is- Jörra ef jili, com. EST. er To jål- 


ÍningS-tid. Jägnat talwe, Diem 


glacialis. 


GNATES. * a glatir enems, forn är ta, quosvis venirrs. efr. få 
x ” ” oso 8 rto» = fr fär, a. f 


utan is | 
Honor, v ^ lcie ebduct, ifas, bhf- 
va med is Ö 
gnolr,remi phecis obducuntur. Jágnom, 
Ec . gåacie obdeeus, iis, med i is 


Jåje , Axfer. ucffigrer animakum e fire 
rum, fpår efter dj djur. : 

Jie fc. Auftr. errare, fela. vie ejet. 
XE T, aquam continere valere. vid. jeket. 


exdragem. Airoh jå- 


" tak , tts, TÍNfr rH, fom 


la mo, c vel we. efr. jalla. Jällapin 
& jállpin, qeemoi», faft En. ral på- 
jalapin. 


wadnafen, rimefa bc cf cym 
be, ie det s fpsickor p3:báten. Hle le 
tane: fjällon, aff: Bic fus of, detta 
brüdet &r fperuckit. Jo muwor, f- 


(o gem rémsfum. Vlo.tjatfeb lita, r*- 


war viam undis preber, vatnet rinner 
i genom fpriekamm Jilo-tebme, 
år utan 
ickcor. 


fixae, obedire, adfcntir?, lyda. vid. Box, jMojes & jilotakes , ss. «. vie | 


€ 


wat, c 


sore afficur, hufvudet 
^ fderat kö vi 


jekatet 
MEA, n f£ frigur, köld.. Mia manna fi- | 


, rimis obnoxius, fprucken, beni- 
gem at fpricka. P fe puore tnojii 
Blotekes muür, Éenwse rimi; obe 
xiunr minns idoneum of ,. ut smde quid- 


'Järaxes, ees erenitav, khrt vider. Me — quam fakricetur- 


lakes li u 
& fuit celum, det var kart våder $ 


ts jam, feremum Buc no- JÄrrer, v. m.rimae egere rimis farifa- 


E vemna y fpriclia. Wadnas jällo ja 


” wwtt, 


JAR^ ^ | JAS ^. 107 


pit intbrem. Aduam jållo pakaft, «rea. JA ro, s.f. abyfur, profundum, afgrund, 


ainiio fattfcir ufu, det Ípricker i mar-— djup. Wuoudnajes járfo, immenfa 


ken af hettan. Jålioftet, dimin. litet — prefwnditas, hilleligit djup. JArtojes, 
fpricka Jållogåtet, aspere fatifce- — adj. prefundur, djup. Jàrtojes jaure 


re, begynna at fpricka ;^ — . - le Saggat, Seggarum (Lacus. quidam: 


Jáuzs , Auftr. wide fupra jebmes. " =... 4n Lappenia Lulanf) éwencn/c profun- 
lina, n. f. foxnur, »ox, ljud,rÓft. ddtjüi — dum ef. 
jina fufte kullo, som zjur audita ef JiskoTET, v. a. querer?, interrogare, in 
vox, five, nibil de illo auditum ed, det — guirere, fråga, underfóka. Jáfkotete 
-hórdes ej a£ honom. | puorifl.manan pira, f/udiofe de 
]hnaT2T, 9. Voc edere, låta, gifva — rado exquírite, Mattb. 2: 8. Jáfkotaftet, 
ljud ifrån fig; — Dicitur imprimis de — dim. litet efterfråga. Jiflotatjet, se- 
soribusdir, fåges om dóende men- — quirere incipere, begynna at utforílta, 
nifkor. Jánatatjet, éncipere tcc ede. JÄSKOTEJE, 4u4TORA, inquirens, den fom 
re; begynna at låta. =. frågar, utforfkare. Jáfkotem, 4w«- 
fior, avunenms, morbroder. vid.ednoi. — Ho, fråga. ts 
Jáujs, jånjok, grandir, for. vid. jenje. Jåss, Axfr. viftatso, vide jellem.. > 


Jårates, järetet, vide fepra erades, JÀsr, fermentum, jält. Jåfteft Ip , 
en ' | ' 


etet. 2 panel. fermento , det jåfer af jål 
JiacA, adv. parui, litet, ringa. cfr.kir- JürTET, v. a. dicere, fåga. J&tte tjelge- 


wet, fatifcit cymba-t$. inimicum acci- Jàgus, járinalats &c. vide jerbme $c. | 


wa. D le járga, parum admodum eft, — fubut, dic clartur , fåg tydeli 


det pu litet, al A várde, md 
tate. j i equítur , 

deinde xcckpit A det rd följer ftraxt 
uppå, det fom år i ordningen ftraxt 
derefter. Wuoftak le kidda ja tate 
järgaft kefe, verem fub/equitur effar, 
fommaren följer på våren. Compof. 
Ojürg , adyeX. parvus, liten. Aptfa 
, Ojárwe leh anje. mo manah, puwflli 
mibi-ddbuc fuss librri, jag har ännu 


Maites todn játtah? quid dicir? hvad 


fåger du? Vefrob. Det var jàti, di- 
fam fuir. Játteflet , dimin. litet fåga. ' 


Játteltib akta pakob, umicuks dixi ver 
bum. Jätteftib mai, dicebam quidem, 
jag fade vÀl. Jåttegåtet, dicere inci- 
per^, begynna at fåga. Mai jåttegäti 


. walla idtji dauk, dé&furus quidem erat. 
fed reticuit. tamen. Compo/. Wuofte-- 


játtet, comtradicere, emotíága. . 


rått fmå barn, JäTtTEJE, dicens, fom fåger. Wnofte- 
Jigcasa T8, ». a. fubfequenr, matu vel a- — jåtteje, comtradicens, ecmotfågande. 
lia ve fe invicem éxcipimi, den fom — Játtem, /ubf. dictum, effatum, utfago, 
följer i ordningen på den andre. + yttrande. Erit játtem, sbdicatio, af-. 
Mon leb wuorefumus, ja fodn le. fågelfe.  - 
mo járgafats, matu ego maximus fum, Jár TEMAS, dicendum, diu, fom år at 
atque ille ef ordíne ínfequenr, jag år ,lága. I le jåttemas, mem dici poteft. 
den åldfte, och han fi»axt efter mig — Ana kus todn maitek jüttemafen, 
den yngre. «fr. járgaft. 02 . baber- 


y 


t ang aot 


169 ' JÄV: : 


babere guidduam dicendunm.;.har:du | 
något at fågas iso ooo. oa 6 s! 


JäTTETSK £f. Änftr. játtetkerua, ox a. in 
"effabilir, outfågelig. Jàttetek.awao, 
ogaudtum incffalile, outfágelig glädje. 

JÁr TENES, gigas, játte; vele. Játteneb- 
:dakats , giganteus, fos fom en játte. 

cfr. Stalo, Won 

JáówaTET, v. a. k&nnr fleruere, fubfper- 

nere, badda under, lågga under. Bo- 
real dicum hivwetet. Jáwat.tab alla- 
"Katy f/ubfferne sib hos, lågg eller. bád- 
'da.under dig detta. Fh. Jáwatet tál- 


| dob, suenfam mappi: fernere , menfam 


KAB;|. ^ 
kette , epr.effi kva fucrit y iaskete- 
ke, folarsa deRirsdus, trö flod -alge- 
taka, . principio «eres, utan 'bégyn- 
 neHes játtetkenna, inaffabiliy , outí1- 
gelidy pednikketta, //ne peciit , u 
tan penningar , ig. efr. kep. ..— 
KABBOL Íefur på feiups.preindíusy, quen-' 
det pifder fla .appropistquent oca, 
ubi ova evsnt degosenda, iÓxefpel af 
flktek, när fifkarne begynna at kem- 
ma pud et rum, »dår: p fola leka 
.Käbbol queleh, pé/zat diclo mode pro 
+ dudenter ,. £sk (oc pårdfvannämnde 
fåt famlad fórur til lek-fMållet. - 


. infirutrc, duka bordet. Jáwataitety KARE: poflis fuporior , gide table. 


admin) mop 
JÀW A, 1 e. ed fratwm periinosr, forn hó- 
rer ti. bådder eller fingen. Jáwa 


.tuoljeh, pelles xenmum, quibns Lappo-. 


nes flarununt folum, que födendunm vel 
-Lenbendum erit, fkinn, hvarmed bhap- 
'parne bádda under fig, dir de fkola 
. fitta eller ligga. Boreal. hivwa tólje. 
JáwA TAX, 7r. f. fragulum, quidquid Je- 
éfa Ywfgrmünr, pulvinar , pufvinus , 
-dángklsder, det man båddar under 
fig med, kudde, dyna. Pieje jäwata- 
-kab: årwen wuolai, /ubjtce puluimar 
capitz, lågg kndden vader hafvudet. 
Jáw vBpE, Bernens, qui Ératum fernit, 
den fom báddar. Tällo xiwateje, qué 
mcnfanm infra , taffeltåckare. - 


K 
K , i9 fite vocis fapr ef privatiowm, föve 


KABM AK, ealeeur, <alecamentur , . fkor. 


idk ales kabmak , ea/eeuy pede major. IA ' 
xw. Pefkes kabunak ter pede mi- 
or: Mnddykés. kabmak.,, calceus. ad: 
pedem aptus, en fko fom paffar åt fo- 
- tén; - Kabmakit nuolet, cakcis fe ex- 
were. Kabmakats, dimix. en liten fko. 
"Kabmaáhbkatta /, kabrmakketta,, : fae 
: ealecit, bakas carens, fom ej har skor. 
: Mon kb aiwe kabmakkatta, Jíae tal 
; €eis fam. Kabmak-talles, fexam, qued 
o» €aleeis ingerere folont Lapponer , mt pe- 
. dibur fnt. leuores atque frigus arcere 
, valeant, fko-bó , fom Lapparne bru- 
, ka. dr. coritx véburni f. fulicir, rafur 
. Atque comminutus , calceis essys dye jimem 
' gempore eftive ingeflus, ne pusredinem 
eonirabant , bark af wide, forn fkxa- 
pas och fkires fönder och läggas i | 
.$kor om fommaren, at förvara dem 
Sör röta. . 


fuerit nudum, ar ce gr. Aftek., nom cv KARMAS, eutír qna veguntur erxera ani 


zur, OkÓpt; tahkal, mer feifur, 0 


molum, benlingar. | 


'gjord ; wuoidnek, sw vi/ar, ofedd, KABMATET ve! karaatet, 9.4. caltess ies 


Oc. for per ke, ka & daffr. kenna, 


; duers,taga fkor på fig, Kabxznate reor | 


' i 3 . 
ty . * 





| KN: 
bi, indue te gåtiur calceks, 
i takkah. nau. kokte mon fitab, die 
mon kallkab to kabmatet, nif mibi 
Jueris obfcqutne., magnam exinde exai- 
pies molfiam atque erumnam, om du 





ej lyder. mig, (kal jag góra dig mye« 


. ken fártzet, Kalle mon. fo kabmna- 
tab, f//um non extímefco, viribus ip 
, par fum, jag fruktar ej för honom, 
Jag ár lika ftark fom han. Kabmata- 
. fiet & kamataftet, dimtu. qalceor fefli- 
nanter. indueri, i haft taga på fig fkar. 
Kabmataíte ja påte mo faron ,. i»due 
te celeriter calceir &I fequere me, Kab- 
matatjet, £ncipere caleeór £nduere, be- 
gynna at taga fkor på fig, | 
KABMATEJE 4 calceos inducens, den fom 
fkor på fig. Kabmatum, particip. paj: 
calceatus , calcels dndutus , ikodd, den 
har fkor på fóttren. Juolkeh kab- 
matur , pedes calecati, Eph. 6: 5. 
KABMATAKXA, M4, qui calceos nondum 
induit, fom ej tapit fkor på fig, 
KABNJE , 7A f. umbra, quod «gre con piet 
pef, Kgillum, en fkymt eller fkug> 
e af någon ting, et litet teckn eller 
ild af något, lom nåppeligen kan 
fynas. Mangen le ko kabnje, procul 
a tergo relicdus efl, ut coufpicd vix 
gueat, han år få längt efteråt, at 
'knapt tecken af honom fynes. 
KABNJESTET, €. 3. vix confpicuutm effe 
eb. lugiarem diflattiam, knapt fynas 
för längt afftånd fkull, Mi tatt kabe 
njefta tobben mangen? quid «ff quod 
retro gis, conficitur , cujut umbra qua» 
B tatum uid:tur? hvad år det, lota 
med måda fynes dår borta, efter ofs, 
Jt. fgqnum expenere , quod confpiciatuy, 
Täta gt et tecken eller m be. 


Vv es 


Yr. Jus;:tadu , KADDE , 2. fi 






KäD 16 
ripd, dittur, ftrand. Kåfle | 
lijen kárrem kaddai, cum im ripam 
egvefö funt, Kadde qworen, prope ri- - 
pam, nåra vid ftranden, Åh lam kuk- 
fen kaddeht, procul non aberant a lit 
sore. Is. Mije leime tållå kadden, 44 





. fecum, confidebamus , vi futo bredevid 


elden. Páte tállà kaddai piktatállet, 


accede propius ad ignem ut incalefcas, 


kom nårmare til elden och várm 
dig  Jaure kadde, ripa lacus, fjó- 
. ftrand.. Adno kadde, ripa ffumtnir, 
. à-brádd. Ir. kadde, quatuor vacca ran 


glferine f. duo paria vaccarum vangi- 
ferinarum, ad palum five arborem vin 
eulo confivicla , ut mulgeaniur , två par 
ren-vajor, bundne vid et trå, når 


..de fkola mjölkas, Kalle kaddeh leh 


.tufne? Kaktíe, qut paria funt tibi 
vaccarum renonum? fedecim , huru 
.mánga par af ren-kor har du? fex- 
ton par, eller 52 ftycken. Obf. non 
nik apud Auflr. bane ultimam obtinet 
fignificationem. 


.RADDANET, 9. 5. ad ripam appropinqua- 


re, nalkas nármare til ftranden. 
Qweleh kaddaneh, pifces loca littori- 
bus propiora petunt , h carne komma 
nármare til ftránderna, Kaddanaftet, 
dimin, komma eller begifva fig litet 
nármare åt ftranden, Kaddanatjet, 
incipere ad ripam apprépinguare, be- 
pynna at nalkas ftdaderna. Paken 

wele kaddanatja, «^u littera. petere 
éncipiunt pif/cer.. Kaddanattet, frequ 
ídem ac kaddanet, — — 


KADDBTET 3 4.4 ad ripam propius ad- 


mövere, Skaffa nårmare til lands, Kad- 
detete wadnafeb janre qwouteleft, 
e medio lacu admovete cymbam propiur 

O 3 ad 








ET. Y KAD KAD: —— 
ad ripam. Kaddetaftet, dimin. fkaffa KAppo, s. f. idem. To kaddo le tatt, 
litet b:ttre til ftranden. taa illa tantum f'ufpicio cff, det år al- 

KADDEBUKT, adv. propius ripsm, nir- — lenaft din inbillning. Kaddob tja- 
mare til ftranden. Kaddebukt pür- = fket, in f/u/picionem adduci, fatta mils- 
jefle , naviga propius ripam. tankar. | 

KADDET, fefpisari, accufare, mifstån- KapprpATTE'Tt, poffe acewfari, pofeis 
ka, befkylla. Almatjeh naute kad- —— /w/picioném incidere , kunna mik. 

deh, ffc borniner T iii ie få in- —tànkas. 

billar folket fig. Ele munji tab màd- KApDATALLET, v.» in fufpicionem in- 
dob kadde, ne me bujur accufes erimi- — cidere, fufpecfum fieri, blifva mils 
ni, befkyll intet mig för detta brott,— tánkt. Taifte kaddatallab máddoift 
Kadde allafat, culpam in temet i (em maite ib le takkam , accufor de crimi. 
eohfzrar, fkyll dig fjel£, Kaddellet, — sibus que non commi. — - 

- dimin. litet mifstánka, Kaddegåtet KADDATALLEJE, fu/picatur, accufater, 
& kaddajet , f/u/picari incipere, a«ccu-— fom mifstånker, befkyller. 
fare incipera, Degynna at mifstånka, KapxeT & kadkatjet, v. s. paululum ext 
at befkylla, Ib le mattam tunji tabb = minutatim ningere foe pluere, Ínóga.— 
fuolawuotab kaddet, talle die kadde- = eller regna fmått. c/r. dainget, abro- 
pátab, furti iffiur reum te fufpicatur — taltet. Muotta kadkatje, mingit mi- 
non fum , nunc. autem incipio fuf/picari, — mutatim, det Ímiü-(nÓgar. eftet, 
PA. kaddetuet, in f/u/picionem cade- — dimin, idem. - 
re, mifstánkas. Compof. pajel-kaddet, KADMEXEN, (quaft ablatiotr cafur nomi- 
convincere, Ofvertyga, Eccleffafticum. mit fubft. kadmek , quod. in nominat. 

KADDEJE, fufpicans, fom mifstánker,  nunquam accurrit) qui pingvuiludim 
förmenar, Kaddem, /u/picio, opinie, ' gaudet aliquanta, aliquatenus pingvir, 
mifstanka, mening. Koros kadde- = något fet. Kadmeken le tat (mah, 
meft, ceca fufpicione, blott af mifs- — bec ovis eliquante cf pingvir, detta fà- 
tanka. It. ínfimulatio , befkyllning ret år någorlunda fett: Kadmekifne, 
Kåffes kalkab mon fijen kaddemi Auftr. idem. Kadmekifne le, pingvis 
piáfet? quando me 1nfmulare coffabum? — efl pauxillum. De anim. efoul, | 
når fkal jag blifva fri från deras bes KADMoTET, v.^. Avfir. pingvefcere, bli-.— 
fkyliningar? cfr. kaddates. va fet. cfr. puoitot. "Uv 

KADDALES, ”. 4. fufpiciofur, mifstánke KADNA, kadnes, ita appellatur latum il- 
fam. Pino le kaddales almatjin wle- — Jud & infimum or dorf avium, det ne- 
fot, Pominis fu/piciof molcfiffina v. — deríta och ftora benet i ryggen på 
conver fatio. ” foglarné, vaggebenet. It. in quadru- 

KADDATES, 7. f. fufpicio, accifatio,ml(s- — ped. or facrum, det nederfta benet af 

nka, befkyllning, .Idtje kaddatefeb ryggen hos fyrfotade djur. 

E miu: Wwikkeb) adne, culpa vacabat, KADNJEL, ». f. lacrima, tårar, Tjålges 
Aff. 23: 29. Kaddatefi tfagge, ex mec ko kadniel, ut Jecrima tam pese 
vis f'ufpicionibus, 


KAD - | 
. Kadnjelit kålketet, lacrimas effundere. 
Kadnjelit peftet , Jecrimir temperare 
mm peffe, &) kunna hålla fig ifrån tårar. 
KADNJARDATTET & kanjaldet, v. «. 


quando oculi lacrimis di fluunt, lacrima- . 


ri, Ögonen vatnas, tårar rinna. Al- 
gi kanjaldet, Jecríse illi cadere cepe- 
runt , tàrarne begynte rinna för ho- 
nom. Kadnjaldaftet , dimi». Kad- 
njaldatjet & kanjaldatjet , inciperc ri- 
gars.  Kadnjaldatjin fufte tjalmeh, 
eculi ejus laerimir-riguwri ceperunt, 
hans Ögon begynte vatnas af tärar. 

KADNO, cantbarur,kanna. Silba kad- 
no, cantbarus argentcur. 'Tiewa kad- 
no, cantberur plentr, & full kanna. 
Kadnots , dimi». 


Kaps, kadfah, weguir, usgula , klo, klöf. 


Påtfoi kadíah, umgwule renonum,  Bire 
kadfah, wrzgves urfni, It. manus, hán- 
der. Adnele kadfaitat , ebféne manus 
tuat , häll dina bünder deriírán. 


KAG I1IE 


fac ut lac forbeat infans, låt barnet fu- 
pa. mjölk. 


KADSASTALLET , v. 4. fntenf. vehementer. 


forbere, abforbere, fupa mycket. Nel- 
ke tjáiwe fita kadfaftallet, bomo efie 
rient forbendi avidus ef. | 


KADSETATTET, v. st. poffe forberi, for» 


bile fn kunnd fupas. Pakes fe tat 
juptía, i kadfetatte , smi; boc pulmen- 
iun calidum cff, ita us forbile non ft. 


KApsASTATTET, idem. Ht. forbendum 


prabere, gifva at fupa, cfr. kadfetet. 


KADSASTAR, n. f. forbitio, quantum uta 


ferbetur vice, fupande. I le tane ka- 
ren äneb ko hadfaftak wall, i» boc 
vafe non nifi unmur eff bauffur, i detta 
kárilet år ej mera, án få mycket man 
fuper på en gång. 


Kapsos , s. f. forbitiuns, quod forbetnr , 


fåppa, fupanmat. Wuores almats le 
awon kadíofit, ferbitfa appetunt e1a- 
te provecéi. 


KapsET , v. a. forkere, cocbleari forbere, KADSEX , infirmnmentum ferreum, quo co-. 


fupa med fked. Juptfeb kadfet, /2r5«- 
Te um, Wuorakjis monnit 


chlearia lignea 65 alia vafa excavantur, 


hálkjírn, fkedjsrn. 


kadfa, eva ferber cornix. Kadíeftet, KapsgpiA, nemen avicule, enteta, get- 


dimin. forbillare, fupa fmått. I. cito 
ebforbere, fupa up haftigt. Kidda tal- 
ke nrüotekeb kadfeRa , tempeflar ver- 
Bali» srivews celeriter abforbet , vàr-vi- 
drét taper haftigt bort fnón. Kadfe- 
patet, Zcipere forbere, begynna at fu- 
pa. Kadfajet, idem. Ko hi kadfegáte- 


men, cum e/fet forprurur , cum forberct. 


typpe. 


KADWA , membrum genitale muliebre , im- 


primis wterus, It. Cltorir. Hine 


KADwWAX t$ kadwes,.«, lsfcivus, Otuk- 


ig. Kadwes -wuot, fubf. lafcivia, 


tta. 
KaGGaA, doliolum, kagge. Melke kagga, 


daliolum lacte ycpletum. Dimin. kaggats. 


Kapsr]e, forbens, den forn fuper. Kad- KacGE, famulur, famula, drång eller 


fem t$ kadfeflem, Jxb/. forbitio, fo- 
pande. "nm Bare, quantum for: 
s petcf. ! | 
Kap M mic , V. &. facere ut forbeor , låta 
manab 


migon fupa. 


m 


piga, tjenftehjon, Kaggit palket, mer- 
tede conducere femules, lega tjenftefolk, 


Kac6or & kaggohet, v. s feroire, fa- 


wmdum agere, tjena, vara i tjenft, Hå- 
jos almatji mana werteh kaggohet, 
jar 





'Y2 - KAH 


KAT 


pauperorum liberos ad famulatum cogit KAHTTJE, pix fvc oleum fpifum t ble 


egeftas. Kaggoftet, dímin. litettjena. : 


Jake peleb todn kalka mo kaggoftef, 


ín famulatu apud me eris per dímidtum 


zantum anni. Kaggogátet , fuctpero fa- -- 
mulari, begynna at tjena. Mana pa- 


left le fodn kaggogatam, 4 puero ce- 
pit famulari. Kaggoje, particip. famu- 
lant, fervienr, tjenande, fom àr i tjenft. 

KaAnT]ET, v. 7. feflinare, fkynda lig. 

- Kahtjet kalkab Wuonai mannet, irer 
in Norvegiam feflinanter parabo. Kah- 
tje heibmai, feflina domum, fcil. rever- 
zi, fkynda dig hem. Kahtjob wii- 
ket, certemus currendo, currcmur cer- 
tatím,lát ofs lópa i kapp. Kahtjeftef, 

. dimíin. nágot litet fkynda fig. Kah- 
tjegütet, incipere fefinare, begynna 
at fkynda fig, 

KAHTJETET , v. a. eelerare, accelerare, 
fkynda med. Pargob kahtjetet, acce- 
Jerare opus, fkynda med arbetet. Lai- 
dob kahtjetet, diam celerare, arccle- 
vare iter, 


KAHTJEN , adv. certatím, eum contentione ' 


feu quodam certamine , kÀmpevis, t 
kapp. Kahtjen pargoi wiáket, eerta» 


tím ad opus eurrerz,. Kahtjen herkin .— 


ivuojet, certatim vebi renonce, köra 


fned ren i kapp. It. fefinanter;fkyndr 


famt. Påti kahtjen, fefinanter venit, 


han kom med fkyndfamhet, 
KauT]JEJE, fefffuanr, den fom fkyndar 

fig, Bahtjem, /ubf. feffinatie, (kynd- 

-famhet, : 
KAHTJETEJB,; 4eeelerans , den fom har 
"”ftaf med något, Kahtjetem , fubf. 


Uo properantta. 
KAHTJESIKT, adv. properanter , fkynd- 


ees 


cortice arte confe&fum, beck a£ bjork- 
nåfver.. Vefrob. qwád. 
KAHTTJELPELE , pinus abicf radix una 
cum infima parte trunci, pice abundan, 
en tjár-rot, | | 
KAfANES, 8. f. clamor , fonus, echo, rop, 
ljud, genljud. Aiwe Ángelen kaja- 
naíin, voce Archangeli. | 


KArp, 2. f. brevia, grund. Sadde kaid, 


vaduys arenofum, fandbank. 


KArpEs , ». f. radius, ftrále, fol-ftrale, 


vide labtje. | 
KAIDESTET, v. 9t. radiare, vadtor emit 
terc, kafta ftrálar ifrån fig. 


KAJET, v.z.gociferari, ropa, fkrika. Mas 
nah kajeh, infantes clamitant, firepunt, — 
KAJEM, x. f. clasnor , vociferatur, rop, — 


rL c . 
KAJATET, v. 7. ffum effe, vara Ípruc- 


ken. Tat ífárwe muora le kajatum, 
fiffum eft boc lignum abicgnum aridum. — 


Kajz55, kajeswuot, ksiffes. vid. karwet. 
KAiGALET € kaipotef, v. a. exprobrart, 
probra. objícere, förebrå, 


deliffum ei exprobrare fuum, förebrån 
" honom icke hans brott. Abrma todn 


let, ne tíbi anfa detuv ifud mibi ulte- 
ledning, at vidare fórebrá 


rekafta. | 
Elete måddobs funji keigale , sete 


wele kalkah tab ådtjot munji kaiga- - 





viur exprobrandi, at du ej må fd an- 
ig det. 
Kaigali (iji fijen wadne--jakkob; in 


eredulitatem eis exprobrabat, Marc 6: 


14. Inta munji tabb kaigota, /enprr 
mibi de illa ve exprobrat, — 
KA1GALWAS, kaigalem, £5 kaigotem, r./- 
exprobrat io, förebråelfe, förevitelfe. 
KAi1GOTAKES , 8.4. irren dignur, 


várd.forebráclís ; 


tvitglig. daro | 


KAT 


takes parga, facfum exprobrations di- 


gnum. 
KaiGorEfE, exprobrator, fÓre.itzre, 
fom tÓrebrár en annan. 

KaiGETET, z. ». fonum edere, erepave, 
jjuda, kny. idtji kullu kaigetet, ne 
vel mivimum vocir de illo auditwa ef, 
han hördes ej knyfta, det hórdes ej 
något ljud af honom. 

Kar&, conj. copulat. quogus , etiam, ock- 
fa, Tabb kaik takkai, etiam id fecit, 
. han gjorde ockfå det. Todn ja mon 


kaik, tu £9 ego quoque, du och åt- 


ven jag. 

Kirk & kaika, si. omni», all, alla. Kai- 
ke almatjeh, omnes bowines, alla men- 
nifkor. Kaikat flajeft, ex omni genere, 
af alla flag, Kaiken /: kaika puore- 
mus, omnium opiimur, den bálle af 
alla Akta kaix, perinde, lika myo- 
ket. Akta kaik le munji, perinde mi- 
bi ef, det år mig lika mycket. Kai- 
ken mon tabb mattab takket, quod if- 
lud facere pofim nullum eff dubium, al- 
deles kan jag göra det. Kaiken mon 
tuina nakkahab , £e cerie prevalco, 
nog rår jag ándteligen med dig, ubi 
kaiken adverbialiter accipitur. GCom- 
pof. Kaik- wekfes, omnipotens, als- 
máigtig, Kaika-tieteje, omni/zíus, all- 
vetande. Kaik-tun /fve -tiwn, ommnes 
45 finguli, cuncti, allefamman. Kaika- 
lakafats, omnigenur, af allehanda flag. 
Kaikalakafats máddoi diet, omni ge- 


geris delictorum ergo, för allehanda ' 


brott , Mattib. 19: 3. 

KAIKASATS, 7& 4. communis, allmånn. 
Kaikafats kyrko, eccle/fa communis. 
KAIKES, 7. 2. & adv. folus , unicur, den 
enda, endafte. Die le kaikes mana 


KAI LI3 


mo tat, Dic meus unicur eft infanr. Kai- 


kes olykko, unicum énfortunium. It. 
adv. wibil preterea, altfammans, in- 
tet vidare. Akta jdrba Dalab à tjoi, 
ja die kaikes, unum accepiv Josperia- 
Jem I praterea nibil, han fick en Riks- 
daler och ingen ting vidarc. 


KAIXIMAS, ti. a. ONIALGEDUS, af alt f'ag. 


Auft ad. 


KaixETET, kaikofet & kaikof, o. a. rum 


ptr? , dilacerare , lita fönder. Kai«oh 
tabb ulkos, ex/culpe ilun:, Matth.s: 25. 
Ele kaixko piktafit, sel veffer dilace- 
rare. Sodn le kaikom tjadnefit, vix- 
cula dirrupit, Luc. 8: 29. Katte abma 
kaikete werbmit , we retiá dilaceres 
cave, akta dig at du ej rifver fonder 
náten. Gárdeb kaikotet, fepisscntum 
demolirí. Kàteb kaikOtet, rwgurium 
five tentorium Lapponum demoliri, fod. 
ut in alium evaniferatur locum. Kaike- 
taflet, dimín. t$ kaikollet, litet lós- 
rifva, m.m. Kaiketatjet & kaikogå- 
tet, incipere dilacerare, begynnå at 
rifva fónder. Kaiketattet, facere ut 
disrumpatur , låta rifva fönder. Tem, 
pof? dirrumpi, kunna fifvas. . I tat 
ftrud kaiketatte, pannu bis disrumpi 
eon potefl. ” 


KAIKOTATTET, v. a. idem ac kaikefaf- 


tet. Kaikotatte tab heimab, fac ut do- 
mur bec eversarur, låt rifva ner det- 
ta hufet. 


KA1kANET, fcindi, dirrumpi, vifvas fön- 


der. Sijen werbme idtji kaikan, re- 
£e illoruss non fcindebatur, ob. 21: u. 
Karwoh kaikaneh , veftes f/cinduntur. 
Kaikanaítet, dimi". litet gà fÓnder. 
Kapte le kaikanaftam mulle, rswice 
mca fciffa eff paululum, lt. celeriter dis. 

P (Corwmpi, 





114 KAI 


rumpi, haftigt gå fónder. Kaikana- 


fteh párjefeh karra piåggen, facile 
^. Url cito vela rumpuntur urgente tempe- 
*— flate.. Kaikanatjet, dirrumpi incipere, 
*. begynna at rifvas fónder. Kaikanad- 
"7" det, frequ. idern ac kaikanet. 
KAIKELET , v. a. Anflr. idcm ac kaiketet. 
KAIKASET, v.n. Auffr. vidc kaikanet. 
KAi1xo, imper f.'Yjáàiwe mufte kaiko, tor- 
minibur afficior , jag plågas af bukref. 
"Karkor, tjäiwe kaikot, tormina ventri», 
* bukref. Kaikotak, tjfiwe kaikotak 
& Aufir. kaikold & kaikotes, idem. 
"KaixoTEM, s. f. laceratío,fOnderílitande. 
KAIMAN, cui idem ef nomen, fom har 


^ famma namn, namne. Uftatius ' 
' nabdne. | ME 
"KA1MAR , 7. f. confufto, perturbatio; o- 
ordning. - MERE | 


KAMARET, v. n. perturbari , confundi , 
komma i oordning, fórbryllas. Kai- 
fnarien tafa, ja idtjin tiete maite kal- 


> kin takket, perturbati funt, neque quid - 


JU facerent norunt. 

'"KAIMARDATTET , 9. a. confundere, per- 
turbare, förbrylla, förvilla. «cohfer 

. " hemfet. 


'KAiMARDA'TJET , incipere confundi , be- 


.— gynna at komma i oordning. 
Ka1No, nm f. refliz, funir, imprimir qui 
^ ex viminibur && tenellis arborum radi- 
cibus contorquetur , rep, baftrep. Kai- 
nots, dim. et litet rep, fuxiculur. Kai- 
noladdet, fun: conffringere,binda med 

rep. Aariur. 

"Kainorars, kainahaljo, ita Lapponer 
Svecor 5 Norvegor appellant , få kalla 
.  Laspparne en Svenfk ell. Norrfk man. 
^. Kainahalja, femina Svecíca aut Norvc- 


1 


” .gica, et Svenskt eller Norrfkt qvina 


N 


KAI 


folk. Quidam nomen boc a kaino funi 
derivari putant, ut fignificaret refi 
dignum, furca promeritum. — Prolali- 
lius tamen videtur a Fennica ortum effe 
voce Cainho, Helfngur five Sccur, un- 
dc Cainho Cylà, vicus quidam ad Tor. 
nam urbem, Helfing-byn. Ir. Keino- 
lats, rufHicur, bonde. U 

KAJOK, n. a. mentis impos, vefanus, tokig. 

KA]JOT , v. 4. opem ferre, opitulari , hjel- 

' pa,frálfa. Kajo weljebt, opitulare fra- 
tri tuo, hjelp din broder. Kajo mo 
hággab, exime periculo.vitam* mcam, 
fráls mit lif. Kajo almatjeb tállaít, 
eripe bominem ex igne. Kajotet , frequ. 
idem. Kajogátet & kajotatjet , incipe 
re liberare f. opitulari , ' begynna at 
frálfa. Ko kajogáti, cum £nciperet li- 
berare. | 

KAJOTAT'TET, v. n. poffe fervari, kun- 
na hjelpas. Idtji kajotatte tållåft, 4 
igne eripi mon potuit, han kunde ej 
hjelpas ur elden. 

KaJorzr t5 kajelet, frequ. gnaviter opem 
ferre, Biteligen hjelpa. Mådde pali 
leh todn mo kajelam, smultotier mibi 
opirulatur ers. Kajelaftet , kajotallet, 
dimin. idem. 

KajJos£r , v. n. fofpitari, fervari , bif- 
va ráddad. Kajofab jus tate olykkoft 
piáfab, incolumis ero, f£ boc malum de- 
vito, jag år hulpen, om jag undgår - 
denna olyckan. UC 

KaJOTAK, n. f. laxamentum, relaxatio, 
lindring. Sepiffme de illir, qui crapw- 
la ex nimia potatione laborantes , opus 
babent aliqua recreatione. 

KAJOTEJE, qui opitulatur, adjutor, hjel- 

pare. It. Sodu lei tan palen kajote- 

jen qwokte tároji kafken , -iZe du 
pum 


KAI 
——— M ———— 
rum fccum. invicem pugnantium iram 
ifla vice placabat , han (kilgde åt den 
gången 2:ne, fom flogos fins emellan. 
Kaip, pileur, hatt. Kaipeb &iwai tfeg- 
get, caput pileo tegere. 
KaiPE, mentum, haka. Kukkes kaipe, 
mentum longiur, làng haka.. 
KAIPET, 7.4. exigere, fordra. vid. rauket. 
KairoG, urbr, ftad. Uftatíur ftada. 
Karra, qued vefli adfuitur , pannulus, 
fkarf i en klådning. 
piejet, tunice pannum adfucre. 
Kain«s t$. Kairawes , n. a. ver/fcolor, va- 
riis diflincinr celoribur, brokig, fom 
har många lárgor. | 
KaISsE, mons altior, plerum nive te- 
jàll. Kaifats, 





Aus, alpis, högt berg, f 
dimis. et mindre fjållberg. 
Karta, kaita muor, /igsum igni alendo 
inutile, et trà fom ej gerna brinner, 
otjenlig bránnved. | 
KaiTET, v. n. abire , difcedere, gà bort, 
fara fin kos. Kait erit, abi, gà din 
' våg. Die kaitob, abeemu:, låt ofs gà 
bort. Kait & kaita, £mperat. apage, 
packa dig bort. | 
KAITETET , v. a. abire facere, removere, 
fkaffa bort, köra bort. Kaitet tab ta- 
fte, aufer iffud binc. Kaitet tab fkål- 
meb tafte, remove binc nebulonem bunc- 
cc. Kaitetet pirkelit, demones zficere, 
Mattb. 10: $. . 
KaAITETEM , 2. f. remotío, bortíkaffning. 
KAITATAT TET, facere ut removeatur , 
poff* removeri , låta fkaffa bort, kun- 
na bortdrifvas. ldtjih kaitatatte tabb 
tufte? quidni iflud a te removifHi? 
Karro, lucius, gádda. vide fupra hauk. 
KaiTSET, fecfere, declinare. vid. kaiwet. 
KarTSOEET, exprobrare, fOrebrá. cfr. 
kaigalet. 


Kaptai kairab 
y 


KAK. 115 


Karwes, na. fultus, flolidur, tokig, 


dáraktig. Kaiwes le fodn, flulrus eff. 
Kaiwefen le fodn fjaddam , fa&us eft: 
amens.. Ko kaiwes mana, ut infans 
recens natur tam imbecilli ingenio. Kai- 
wes-wuot, /ubfh. fuliitia, dementia 
galenfkap. To le tat kaiweswuot, 
tua bec eft infania. 
KAIWESTET, v. n. infanire, iueptire, to- 
kas, galnas. Ele kaiweft, noli énepri- 
ve,tokas intet. Kaiwaflullet, inen. id. 
KarwET 8 interd. kaiwot, v. n. defiecte- 
re, declinare, afvika. Kaiwe káinoft 
tokko, deffedfe ifluc de via. Kaiwegá- 
tet, "cipere defleclere, curvum fieri, 
incurvef/cere, begynna at afvika, be- 
gynna at blifva krokig. Kàino kai- 
wegüta, via fit flexw/a , vågen be- 
gynner blifva krokig. Dicitur etiam 
de delirantibur. Die witt kaiwegáti, 
rurfur cepit infanirc. . 
KAIWOTAKES, ». 4. curvurs , flexuofus , 
krokig. Kaiwotakes keino, iser fe- 
xuof um, IEEE 
KAKKER , flercus renonum vel ovium 652. 
ren- eller fár-tráck, m. m. Njommel 
kakker, ffercur leporis, har-lort. Kak- 
kertet, verb. cacare, trácka. | 
KAXxA, pupilla, Ógnaften. Hellesa ko 
kakka , tenerrimi fenfus ut pupilla, 
Ömtålig fom ógoníten. Katte mo 
nau ko tjalmen kakkab, conferva. me 
ut pupillam oculi. 
Kaxkas , balbur , lingva befftanr, tamm. 
KAKXASET , v. 5. lingva befftare, Ítam- 
ma. Kakkafa hálemefne, in /oquando 
befítat, han ftammar i talet. Kakkal- 
det, 4uftr. idem. Kakkaftet , dimir. li- 
tet (tamma. 
KAKXALUSTET, v. 5. obmutcfcere, dicenda 
P2 " obii- 





KÓó ' KAK 
: ebliviféi, tvirtyftna, komma ifrån 
. det man vil fája. Kakkalufti hdleme- 

fne, dicenda oblitus cf. Aufer. 

KAxkO, placenta, kaka. Kakkob tak- 

ket, placentam coquere, baka kaka. 

KAxSEM, propr. brancbie pifcium, fifk- 

el, gan. IF. wai mon to kakfemetft 
fdtjot lulib, utram te de collo teneram, 
ack! om jag hólle dig i halfen. . 
KAxsJET, v.a. reminif/ci , animadvertere, 
komma ihog, blifva varfe. ldtjib 
^ kakfje tabb, sbiivus /umifrud, jag kom 
' ejihog det. cfr. fuomatfet. 

KAXSJEX, ». a. $nopinatur , ofOrtánkt. 
KAX'TSE, 7103. sum. ocfo, åtta. Kaktfe pa- 
^ le, oct icr, åtta gånger. Kaktfe lákke 

nain, o&decim, aderton. Kaktfe-tåk- 
ke, ecfoginis, 8ttatijo. Kaktfe-làkke 
| japit wiefoi, vixit offogimta anmos. 
Kaktfe-l3k kad , e&oge/ffmur, den åtta- 
tijonde. Mon leb kaktfe-lakkad ja- 
peíne, anmun ago octogefiimum.  Kakt- 
 fe-kerdak, ecfupius, 8ttadubbel. Kakt- 
fe-kerdak kaino, roffis ocfupla.. 


KAKTSAD , 5x num. ovd, ocfavus , den 8t»... 


tonde. Kaktfad pale , aevum, ofava 

. 4ce, åttonde gången. Kaxtfad pei- 
We, dies acfavus, den åttonde dagen. 

|. Fr. Kaktfad: peiwe & kaktfad, novi an- 
> f dies, dier primus calendaruns Tanua- 
rii,nyárs-dag. Kaktfad làkke, decas 
ectava, det åttonde tijotalet. A. affo- 
genus, hvar ettatijonde, Kaktíe kakt- 


fad. låkkai, ocfo & f[eptuaginta, åtta. 


på det åttonde tijo-talet, eller 1ju- 
tijo åtta. 

KeARTSATES, e&ava pars, attonde de- 
len. Juekab tunji kaktíatefeb., o£fa- 
cam tibi tribuo partem. Kaktfatefeb 
fodn. arben ådtjoi, fadfur eft beres ex 


KAL 


ecfava parte, han fick årfva en iåt- 


tondedet. 

KALAT, v. 5. dicitur quando membrana 
oculi obducuntur. . Vjalme le kalam, 
meyibr anula obducfur: eff oculus, det har 
blifvit en hinna på ögat. Kalam tjal- 
me, oculus dicto morbe affeéfus. 

KALaTs, kalatjehi, con/wges, &kta makar. 
Kalats qweime, con/ux, maritus, uxer, 
ákta make. Kalats-wuot, matrimo 
uium , aktenfkap. 

KALBE , vitulus bubulur, ko-kalf. Rangi- 
ferinus visulus appelletur. wriele, qu.vid, 

KALDET ,caffrare, fnöpa. Kaldak, ce- 
firatus, vide fupra galdet, gakdak. 

KArLDNET, rigere frigore, fielna , vide 
kalnet. 

KALESMADDEK, tfopbags par: öulbofa, 
pomans Adami, gue pars fuperior ex- 
suberans, flrup- hufvud > början af 
matftruper. 

KALET, v.n. aquam ingredi, vado fuvium 
vel lacum t$c. transire, gå i vatnet, 
vada. "Fat jokka le ila tjägnel i le 
puere fo kalet, mimis bic fluvius cf 
profundus & difficilis tranfítm. Jok- 
kait kalet, fusfor eundo transgredi, 
pedibus tranfre. Muotekeb kalet , at 
tas ingredi mives, per nivem trantgre- 
di, vada i fnön. lIr.'Fo puore fe juo 
tab kalam, tua bene facta boc dudum 
promeruere, dina valgerningar hafva 
det làngefedan fórtjent. Kaleílet, di- 
min. Kalegåtet & kalajet , incipere 
sranfire, Gc. begynna at gå igenom 
eller öfver. Ko kalegåti jokkab, cum 
fuviva onde trankre ineiberet . når 
han begynte vada öfver ftrÓmen. 


KArLEM, kala & kalaw , locus ad flumen | 


pedilus Fans edienmdum idomcus , 24- | 
: dum, 


. BI 


KAL; | SKAL | 
"dun, vadftalle, dár man kan vada Óf- — na utveklaa, Naure le tat fnårranam” 


ver elfver eller fjóar. 
KALETATTET., v. ^i. poffe vado tramfiri , 


jutte i kalgeétatte, ta Loc irretitum 
eft, ut entricari nen poft. 


kunna vadas Öfver. Itatjokkaka- KaALeo, wxor,maerita, huftru. Minori 


letatte, 1t4:quam in boc finvio eft vado 
: eranfitue, denne oden kan ej vadas 
öfver. Kaletatta tat àdno muttemin 


cum obfervayiia boc noming wxorez [uar 
appellant, . Kulla kalgo, «udi wxor, 
hör káring. 


fajjin, emnem bunc nonnullis locis vado. Kavj&s & kaljok, s. a amplus, latus, 


iranfive poffumur. 208,4 

KALETET, V. 4. facere ut duis transeat 
vado , ducem fe .prebero vado.tranfeun- 
tibur, komma en at vada, anfóra el- 
ler ledfaga de fom vada Öfver. Tag 
go fodn mijeb kaleti jokkab, ec Jo- 
60 nor fluvium vado tranfire feeit, ban 
låt ofs vada Öfver elfven på detta 
ftállet. Ir. Werbmit kaletet, retia va- 
do eunde pifcibur ponere, vada och f&t- 
ta ut nåt. 

Karro, ita appellatur iffud arborum vi- 
lium, cum aqua flagnasa atque in fbtir 
rcienta nigrefcunt 5 corrumpwitur, vgte 
tutjáll i trån ,. vattufull ech fvart 
ved, Zr. 

KALGET , v. a, exiricare , expodirve, fol- 
vere, utreda , göra lös, L3dceb kiá- 

ft kalget, avem laqueo explicare, ta», 
ga fogelen iut fnaran, : Qweleb 
werbmift kalget, pzf/cwn retibus expli- 


vid, Kaljes kabmak, calceus laxur; 
en 'vid Sko. Kaljea nialme, os mar 
"gnum, Oppaf. kartjes, Compar: kaljeb, 
. latior , emplior , vidare. Superi. kalje- 
mus, Jatiffimur, den vidafte, 


KALJANET, v. "1. dilatari, utvidgas, blif- 


. va vidare. Raike kaljana, foramen dí« 
latatur. Waimo kalka kaljanet, cer. 

- dislatabitur , Efai 60: s. Kaljanaftet, dfe 
min. blifva litet vidare. Juo kaljana- 
Ri kabmak, jam pauli/per laxior fa- 
lus of calceus. Kaljanatjet, 2ncipere 
dilatati, begynna at utvidgas. 


KAL]JETET y v. 4. dilatarg, latioreim red- 


dere; utvidga, göra vidate. Kaljete 
wele, dilata amplius. Kaljet kabmae 
kab, fac wt cakceamentum Jaxius. fiat. 
Kaljetaflet, dimin..góra litét vidare. 
Kaljetaite änje wele, diete paululum 
, 4dbyc. Kaljetatjet, incipere réddere lae 
tiorem, begynna at utvidga. ,. 


care, löfa filken af n&ten. Arjcb kal- KAxJo, kaljot & kaljeswuot, fs f. att 


get, dedero five ooluntati alicujus fa- 
tisfacere. cfr.avje, It. extendere, por- 
figere, utftråcka, Kateb kalget , »na« 

. fum extendere, xàeka ut handen, Kal- 
e fuormebt, porrige digitum tuum. 


plirudo , latitudo , vidd, rymlighet, 
. Puorak le tat ftápo kaljotinas , laxi- 
| 14e fua bac praflat domus. lla. ftuora 
kaljeswuot peifta kabmakeb, zímia 
 €alceatnenti laxitat minus apta eft. 


algegåtet, inespere extricare, begyr KALK, calx, kalk, Itt. calix; poovun bi- 


ha at utreda. Ko lijeb kalgegátemen 

tabb mi fnárranam li, cum explicatw- 

tus effemh id. quod irretitum fuit, 
latGXTATXRI,o.n. pof explicariskun- 


KALKkAB, pr: er[. 
, Juri, jag fal, 


gare, kalk, Waldi kalkeb , /um/it ca« 
J— KMicém, han tog kalken; — 
prf. ind. v. auxil. fu- 
p Mon kalkab etiet, 
3 ! 


äns” 
- * 


r8 — KAL 
.. amabo, jag fkal ålfka. Kalkab etfet, 
isdem. Mon kalkab påtet, /. kalkab 
påtet, veniam, jag fkal komma, fle&:- 


tur autem b. m. Mon kalkab, todn. 


* kalkah, fodn kalka. P/«r. Mije kal- 
"kebe, tije kalkebet, fije kalkeh. 
Dualir: mài kalken, vi två fkole, 'T 8i 
kalkebeten, j två fkolen. Sài kalke- 
ba, de två fkola,- Imperf. Mon kalkib, 
todn kalkih, fodn kalki ve! kalkei. 
Plur. Mije kalkime, tije kalkite /: kat- 
kaite, fije kalkin, Dualir: mái kalki- 
me /. kalkaime, tái kalkiten /. kal- 
kaiten, fåi kalkika. Sái kalkika wuol- 
get keinobs, abivuri illi duo erant, de 
två fkulle gà eller fara fin våg. ' 
^ KALKELET, v. s. expediri, abfolvere, blif- 
va fárdig med nágot. Juo kus todn 
tall kalkelih pargoftat? num qm opus 
' tuum abfolvifi? har du nu fullándat 
, dit arbete?- Kåffe mon kalkelab tafte 
mab mon leb algàm, 4uando qued ex- 
| orfus fum perféci. cfr. kalketet. 
KALKELEJE, perficienr, den fom full- 
bordar, fom blifver ledig ifrån. Kal- 
kelem, fub/f. abfolutio , peractio , full- 
 &ándande. - | 
KALXET, v. a. matuari, tapa til lüns. 
Mon kalkib fufte wadnafteb, cymbam 
ab illo mutuatus fum.: Kalket mutte- 
mift pednikit ja makfet mubbe fajai, 
 nominum ver furam facere, taga til låns 
"på det ena itållet för at betala på et 
annat. 'Kalka muflte akfjoB, /ecurim 
a me mutuware: Kalkeftet, dimin. > 
KALKETUM, mutuatur, mubuo fumtur , 
' lint. contr. kalkum.: Kalketum her- 
.kele tat, mutuo bic reno fumtus eff. 
Kar KÉ TET, abfolvere, expediri, bl ifva 
c fedig ifrán: dio kus tódn kalketih? 


"bases 


^ 


KAL 
non te expedivifli? år du nu ledig? 
Die mon kalketib tafte, binc me expe. 
dioi , nu år jag ledig hárifrün. Sodn 
kalketi hugfoftes, cwra fe expedivit, 
han gjorde fig ledig ifrån fit be- 
- kymmer, Kalketaftet, dimin. blifva 
litet ledig. Kalketatjet, £wespere ex- 
pediri, begynna at blifva ledig. 
' KALL, s. f. munus , ämbete. cfr. ammat, 
Kall-ålmah, qui manere aliquo fungun- 
ur, imbetsmán. Stuorab kall , ma- 
jur munus. | 
KaLzre, kalles? gut? huru många? Kal- 
les lepet? quot eftir? huru många i- 
ren j? Kallalin kus todn påtah ? quo 
tibi ddvenienti fuere comiter? Kalle pa- 
len? 4wet vicibus? huru många gán- 
ger? It. kalle, adv. fatis, bene, nog, 
vål. Tietab kalle, probe fcio , jag vet 
vàl. Le kalle deuras, fatis carum ef. 
Kalle àdnak, /aris multum, Kalle mat- 
ta jus fita t, pore omnino ff vult. Kalle 
kalle, apud Bereal. eft form. affir.. Si- 
tah kus munji tab wuobdet? kalle 
kalle, vrne mibi boc vendere? fiat, vil 
du fålja åt mig detta? gerna. 
KALLELAKA , quotuplici sodo? på huru 
mángahanda fått? Kallelakats c5 kal- 
lelakafats, quotupiex? huru mánga- 
handa ? .Kallelakafatjeh leh "Sacra- 


menteh ? MR Pn funt Sacramenta? 
Refp. qwektelakafatjeh , duplicia. 


KALLASATJEH & kallafeh, paucr, nágre 
få. -Kallafatjeh koros, perpauci, alle- 
"paft någre 1d. - 1 

KALLEKATJEH, quídam, nonnulli, n&gre, 
fomlige. Kallekatjeh fijeft, »onnulii 

forum, Luc. 24:24. — 
KALLA , kalles & dimi». Kalleskuts, /c- 
96x, en-äldrig man. |Jr-merétwr; gift — 
man. 


"ov 








KAL 

tm ARNE dE REPRE "CE ' 
man. Die le fodn mo kalles, smeri- 
tur ille eff meur, han år min man. 
$ynon. pádnje. Ir. Die le kalles, o vi-, 

- rum preflantem, fe en fórtráffelig 
man. Tah kallah , bi virí landabiles, 
deffe berómlige mán. Ads kalles, 
vir ille frugis Andreas. — Kalleskuts 
kuowa, o miferum fenem, Ttackars 
gubbe lilla. 

KALLANET, v. s. faturari, blifva mått. 
Kaitfeh laftift kallaneh , capelle fron- 
de faturamtur. Die mon piebmolt 
kallanib, jaw cibi fum fatur , nu år 
jag mått. Kiffe lijen kallanam , eum 
faturati effent, Sob. 6:12." Kallanad- 
det, frequ. idem. Kallanaddehipuore- 
muft manah melkeft, Jacfe optime /a- 


turantur infante, Kallanaftet, dimisi, ' 


- blifva litet mått, pauper . fatiari. 
Kallanatjet, incipere f/aturari ffve fa- 
tíari, betynna at blifva mått. 

KALLANEJE , qui fatur ft, fom blifver 
mått. Ikan leb nelken, kallaneje leb 
kuit, qua rnvir fm efurienr,- faturari 
tamen poffum. Kallanem, fubfl. faturi- 
tes, fatieta s, måtthet. : 

KALLANADDEM, 7. f. faturitas, mátthet. 

KALLASATS, f. a. fatur, faturatur, mått. 
Mon leb aiwe kallaiats, /atur fum. 
Mon leb kallafatji, idem. jay år mått. 

KALLETET , v. a. faturare, måtta. Mon 
kalkab to kalletet, /afurabo. te. Kal- 

- letaftet, dim. något litet måtta. Kal- 
letatjet, fncipere faturare, begynna 
at mitta,' Kalletatji qwoffites , bo/pi- 
tet fuor cibo fatiure cupit: ^ - 

KALLETET , v. n. in invifendo amicos I 
vicinor fe obleffare, roa fig red at be- 


föka fina vánner och grannar. Kal- ' 


letaftet, dimin. litet roa fig med. be- 


KAL 119 


fök. Kalletallet, frequ. $dem ac kal- 
]letet. Kalletallet wadfi mubbe kåtai, 
in invifendo alteram cafam fe oblecfat , 

. han roar fig med et befók i andra 
kojan. cfr. kálletet. | 

KALLETEM, x. f. faturatio, quando ali 

.* quem fatiamur, máttande.  Kalletem 
akai, ad fatietatem. 

KALLETEXE & kalletek , in/aturabilir, 
qui fatiari nequit, omáttelig. Kalle- 
teke tjäiwe vel kalleteke ronk, f/a- 
turabile abdomen, ' P 

KaArLo, fross, panna, anfikte, : Kábda 

: kallo, fron; hara. bred panna. Ir. pel 
lis de fronte & capite animalium detra- 

. €fa, hárna.- Sarwa kallo, capitis re- 
noni; admiffarii pellit ,  brundrens- 
hárna. It. faxum magnum, en ftor 
ften. Stuor kallo, maximum faxum. 


Karrox, calceamenta ex covio, five pelle. 


capitir confesta, h&rnfkor. Ir. reno wo- 
riger, en tamd ren, fom låter leda fig. 
KALLOX, pauci, fà. Mije kallok, nos pau- 
ei, Vi 18. Ko kallok lene, vum pauel 
fumes , nåt vi áro få, för ofs fjelfva. 


KALLOT 0 kallotak , &acíllur j ad: quern 


retia texuntur , vel patentiora ucl ar- 
éliora, en kafle hvarefter nåt bin- 
das ; antingen trángre ell. rummare. 
KALMB, s. f. fepukrum, graf. Kalmai 
. piejet, tumulo inferre. ^ Hoc nómine. fua 
appellaspunt fepulera, que paff im £h 
vir & montibur olim babuere. Fennice 

^ Calmiflo. E | 
KarMrs, kalma & kalmas, s. a. frági- 
dur , kall. Kalma tjatfe, agua gelida, 
: kallt vatten. Iz..Kalma jaure, lacus 
 "congefatus , tilfrufen fjö. Kalma åd- 
nam, ferra comgelata. It. Die kalkah 
» kalmes, (feil. fjaddet) fermula miman. 


$1 


RF 


120 KAL 


rome — 
di; imprimir canibus , mortuus eric, 
trucidabo te, jag kal taga lifvet af dig. 
KALMAM, 8. a. gelatur, gelu conflristur, 
. tilfrufen, frufen. Kalme-kalmam, 
alte congelatur, hárdt tiltrufen. 
KALMAT, kalmatak, kalbmatak, ». f. 
' Jac gelu concretum, imprimir renonum, 
frufen ren-mjólk. | 
KarMzT € interd. kalbmet, v. s». gela- 
( $i, frigore I gelu adfiringi , fryía til. 
-. De inanimis dicitur, de animantibur au- 


tem kålot. Jjaure kalma, Lacus glacie 


' adfiringitur, fjÓn fryfer til, Piárgo 
^ kalma, care frigore duratur.. Ádnam 
le kalmam, terra gelu obriguit. Áno 
le kalmemen, ripas: fivii jungere ca 
pit gelu, elfven häller på fryfa til. 
Kalmeítet , dim». litet fryfa til. Kal- 
megátet & kalmajet, smeipere cengela- 
" vi, begynna at tilíryfa, Tjatfe le kal- 
4negátemen , aqua capit conglaciari. 
KALMEM , 7. f. concretío ex frigore, til- 


KALMETET, 9. a facere wt frigore con- 


erefcat , cogelandum curre, låta fryfa. .' 


* Kalmet melkeb, fac ut lac frigore com 
erefcat, Ir. Kalmet jaurit autel ko 
todn wuolgah, fae conglaciari lacur 
antequam. abis, b. e. ofpecta dum glacie 

. ebducantur lacus tfc. låt fjöarne fryfa 
til förft, innan du far bort. ——, 

KaLnuor & interdum kalbmot, v.s gla. 

.. eiel implicari, íryfa in, inneftángas 
af is. Kalmom, pret. particip. paff. 
glacie eircumfeptur, infrufen. 

KALNET € kaldnet, v. n, rigafcere gelu, 

- blifva ftyf a£ köld, fielna, Ir. Kåta 
le mufte kalnam, manus mes fonfur 


KAL 

Juolkeh Ieh kaldnam, ib- matte wad- 
fet, pedes obtorpuere , incedere non va 
leo, fötterne hafva ftelnat af, at jag 
ej kan gå. Kaldnam almats, bomo, c» 
Jus membra torpor quidam tenet morb 
fur, en menni(ka, fom af fjukdom 
förlorat all kånfla och rörelle i lem- 
marne. Kalnegåtet, obtorpefcere, be- 
gynna at ftelna af. juo le kalneci- 
temen, fas in obrorpef/cendo ef, han 
haller på at ftelna at. 

KAUNEM, kaldnem, » f. corporis t5 mem 
brorum torpor, dum fenfu carent, håns- 
lolóshet i kroppen och lemmarne. 

Karo, 7. f. refrigeraiio , tempeflar frigi- 
diufcula tempore «flivo, fvalka, litet 
kulen váderlek om íommaren, 

KaLos, s. a f/ubfrigidur, íval, Kalos 
kefe, eflas frigidéufcula, Íyal fom- 
mar. Kalos talke, zempe/ta: frigidu- 
ja. Non nifi de tempeflate dicirur. 

KaLor, v. n, refrigerari, fubfrigidum 

firi, peii [valkas. Die kaloi 

udne, tempeflas bodie facla eff fubfri- 

sda , det blef fv alt väder ade ka 
oftet, dimi», blitva litet (val. Kalo- 
taltet, dimin. idem. Kalogåtet 5 ko- 
lotatjet, refrigerari incipere , begyn- 
na ar Manda fer Ko kalogiti, 
wando tempeflar fieri cepit frigidula, 

, Fr vådet blef kulit, T Á s 

KALPATET, UV. a. impedire, memorari, 
hindra. It. /u/picari, mifstánka, hål- 
Ja före. | 

KALGJADET, D.n. calore vigere, corru 
gari calore, (de coríaceie) fkrynkas - 

: hop af hetta, Ságes om láder. Auf. 

- efr. kábranet. | .- 


, 


facla ef expers, obtorpuis, min hand KALSJES, s. e. frigidus, kall, kulen. 


bar förlorat kånflan, har ftelnat af. 


Ealijes kidda, wer frigidum, en kall 
var. 





KAM 


vår. Kalljes waimo, cor frigidum, 
amerir expers , kalllinnigt hjerta, 
kárlekslólt. 

Karsox, femeralia iw uno contextu cum 
tibialibur , ex pelle €eibiarum five crurum 
renogum cenfeda, byxor med firum- 
por, af rea - benlingar gjorda. 

KALWA & kalwes, a a. fole duratur & 
annis, hárdnad af tiden och torkan. 
Dicitur de lignis imprimir betulinir, 
fele ficcatis & induratir. Kalwa fåke 
& frmpliciter kalwa, betida fole indu- 
rata, torr björk. Kalwa muor, gnum 
fecatum 5 induratum, bårdtorkadt 
trá. Hinc | 

KatwaT, v.7. í£ndurari, hárdas, tor- 
kas. Muora kalwa, fignum durefcit, 
trádet hürdnar til. Rerte kalwa, «o- 
rium indurcfcit, lådret hårdnar, blir 
faftare. Kalwaftet, díemi». litet hård- 
na. Kalwagätet, incipere indurefcore, 
begynna at blifva hård. 

Karwo, 2. f. fupellex, husgeråd , lös- 
Öron. cfr. kaune, It. merx, vara. Leh 
ko tufne ådna kalwoh? efne ribi 
mercium quantitas ? har du mycket 
varor? | 

KAMA, kamatet. vid. kabmak, kabmatet. 

KAMEXET T A, na. vid. fupra kabmataka. 

KAMB, pecfen, kamm. 

KAMMAR, «conclave, camera, kammare. 
Wadfe fifa etjet kammari, zntroite 
in conclawe tuum , Mattb. 6: 6. | 

KwMPOT, v. 8. cereaec, kámpa. 

KAMRAT, vide kradna. 

KAMSA , epexabo, blodpalt, blodkorf. 
KanMrEs € ctr. kamts , Chbiretbeca e pelle 
rengifzrina confecta , Lapphandíke. 
KíNJAL, kanjaldet. vid. kadnjel, kad- 

njaldet. | 


KAP 121 


KANa, t. f. quod igni alendo ffve exfufci- 
tando aptum eft, eldtánde. rbd 
KaxA NEIDAPOR, alm numen quoddam 
€clede. cfr. Reriet. B 
KANNAM, dimin. sominis kradnam , mt 
dile&te five délecfa.! corculum. meum! 
min föta vån. Ira /z invicem appellant 

Conjuges, imprimir maritus uxorem, 

KANELET , zinplecfi, omfamna. Kaneli 
mo pira, emplexur eft me. Auffr. 

KANNET, v.n. poffe, kunna. Ib kanne, 
n:queo, jeg kan ej. 

KANOKET, v.7. gradum ffffere, ftadna. 
Kanoki talla, «ou/Htét flatin. cfr. k&- 
noket. 

KaNTA, kanta peiwe, cefende enonf? 
Maji, den fórfta Maji. Kanta wak- 
ko, feptimana que a calendis bifce ex- 
cipit, Maji-veckan.  Abme kanta, 
calende Maji juxta Calendarium vetus, 
den fórfte Maji efter gamla ftylen. 

KANTSEM, AX. f. cervix, nacke. Kantfe- 
mift, a ceroicibur, vid nacken. Kant- 
femift fo waldib, cervicer ejur preben- 
di, jag tog honom i nacken. Kant- 
femift hålet, obrrefZare, baktalà, för- 
tala. cfr. katfem. 

Karo, tu. f. pallium, imprimis que utim- 
tur Secerdoter , kappa. 

KAPPA, a. f. cremor lactis, flos Jaclir, 

. grádda på mjölk. Kappagátet, s. » 
kappagàta melke, cremor /fve flor Ia- 
Hi fieri incipit, mjólken börjar at 

ddas. 

KarPar, adv. certatim , i kapp. Kappai 
Íokket, remis certatim navigare, rO 
i kapp. | 

KaPPAL, kappalak, /uHa, bládra. vide 
káppalak. 

KaPPANJES, ft. f. faville, falafka , afka. 

Q är 











322 KAR 


KAPPAT, kappat ládtje. vide lådtje. 


KAPPER, ». f. mitra, möfla. cfr. tjupp. 

KaPPRT, v. n. falire, exfilire, hoppa, 
Ípringa. Kappet jokka raíta, rivulum 
tranfilire. Kappeftet, dimin. Kappelti 
pajel, a/dlüt , tranffliit , han hoppade 
Öfver. Kappegütet, imcipere falire, 
begynna at hoppa. | 

KaPPETET, frequ. exfultarc ,, exfilire , 
mycket hoppa. 1r. Maina todn Kap 
peta? que dere exfultar? hvad gláds 
du åt? Ele ila kappet, noli gaudio ni- 

'a mis exfultare. 

KAPTE, 7. f. tunica, veftis, kjortel, klád- 
ning. Karwotum welkes kapti, ve- 
flimentis albis vcfliti, Apoc. 7: 9. Kap- 
tats , Zimin. en liten. kjortek | 

KarT]Es, kaptjet &£c. vid. infra kåptjet. 


[4 


KARA, quod de ligno dolabra aut cultro ab- Ka 


raditur, fpånor, hyfveHpånor. Aufr. 
KARANES, nom. avis, corvus, korp, Ka- 
ranefen tjukeh, pulli coruorum. 


Kanas, gula, cartilaginofa pars colli, 


ftrupe. Synon. kixs. | 

KARASET, v. 7. dicitur. quando cutis le- 
ditur & aliquo modo laceratur, per ffrin- 
£7. Ikafvas, rifvas. Njuone karafi, 
cutis naf. perfiringebatur , lkinnet på 
náfan blef fáradt. 

KARASEM, 7. f. vilex, fkrüma. 

KARASTATTET , v. 2. fummam per ffrin- 
gere cutem, affkafva eller fara huden. 
Karaftattib kåtab, /ummam cutem in 
manu perfiringebam. Eft. Hipb. verbi 

. karafet. | 


yv ] 
"KAR 


KarE, 7. f. vas, káril. Laire kare, var 
Jigulinum, ler-káril. Wedde kare, vas 
viminibur contextum , corbis, en korg 
af vidjor eller tágor ihopflàtad. K- 
re-niáloje, paera/ttur , talriksflickare. 
Karit paffet, va/a aqua eluere. Karats, 
dimin. vafculum, et litet káril. 

KAREDES, 7. a. obediens , obfequenzs, ly- 
dig. Karedes mana, infans moriger. 
Karedeswuot, /u5/f. obedientia, lydnad. 

KAREDET , morem gerere , ob/equi , lyda. 

KARED, karedeslaka , adv. obedienter, 
lydakteligen. 

REX y ramus , farmentum. Boreal. vidc 
harreje. | 

KAREMIN, ebriur, drücken. Karemin 
le, ebrius ef, han. år drucken. vide 

karew. 

RET , v.a. vincire, ligare, binda. Ka- 

ret kátit ja juolkit, manus I pedes li- 

gare. It. Kaudnit karet, fupelledfilia 

colligere, [arcinas componere, lÀgga i- 

hop fina faker. Karaftet, dimsn. li- 

tet binda. Karagátet, incipere vinci- 

rc, begynna at binda. Karajet, iZem. 

Káffes kalk karagátet, 4wando farci- 

nas es compofíturus. | 

KARATATTET , v.a.G n. ligandum cu- 

. vare, poffe vinciri,läta binda, kunna 

bindas. I karatatte, vinciri non pot- 

eff, han. kan ej. bindas. 

ARES , karas-badde , gamer, band. 


KAkEW, karewes, a: a. ebrins , dyucken. 


Karew álma, vir ebriur.. 


KERASTATTEM, 7. f. lefo.cutir, hudens KaREWTET , v.s. inebriari, vino obrui, 


aífkafning. | 
KARB, 7. f. uirga, oirgultum, fpÓ , ris: 
KARDNJEL, nf. cubitur, armbåge. Kard- 


dj« fig på. armbågen, 


blifva drucken. Karewtaftet, dirin. 
blifva litet drucken.  Karewtattet,, 
Hip. inebriare, gÓra drucken. 


njel pelen wállahet, cubito ipnniti,ftó- KAkGA, karga-ladde, avis cu def pre- 


> 


-— 





KAR 


Jes, fogel fom ej har ágg, en fogel 
fom år gall. | 

KARGASET, wv. nt. in una ferie procedere, 
gå i rad, efter hvart annat. 

KARGATES, 7. f. fericr, rad, då det ena 
fóljer pà det andra. 

KanG , n. f. vigor , krafter, ftyrka. I le 
til mufne karg, mn mibi ampliur funt 
virer, jag har ingen förmåga mera. 

KARGETIS, 7. a. impotens, viribus dcfli- 
£utur , kraftlós, oförmögen. Karge- 
teme, idem. Kargetis- wuot, fubft.im- 
becillitas , impotentia, ofórmógenhet. 

Kanco, ». f. Jegge kargo, collis inter lo 
ca paludofa frus, en backe fom lig- 
ger emellan myror. 

KARGELET, v. 4. in feriem di/ponere, 
ftålla i rad. vide kargotet. / 

KanGor, adv. tu ferie, dum unum alte- 
rum excipit, i rad, efter hvart annat. 

KagGOTZT, v.a. in feriem collocare, ftål- 
la i rad. lrseurr. Nàddo gargoti, glo- 
mus eoolutur eft, nyftanet iopp ut. 

KArRjEL, Mufcovita, Ryfle. It. vir fa- 
ons, en grym karl. Karjel Dala, /m- 
perialis Mufcoviticur, Rubel. Karjel 
fkalo , abenuwm Mufcoviticum. | Karjel 
kirjeb tjalet, (propr. & ad verbum: 
literas Mufcoviticas fcribere) curfum 

buc atque illuc flectere, kroka hit och 

dit. Karjel wadas, pannus Mufcoviti- 
€Hf , Ryfkt vallmar. 

KankaAs, vide infra katkes. 

KanxrT, v. a. f'rangulare, ftrypa.. Piåd- 
nakeb karket, capem firangulare. For- 
te a Fenn, curcku, gala. Karkaftet, id. 

KARKASET , v. s. flrangulari, flrypas, 
blifva ftrypt. Herke karkafi, rangi- 
fer ff rangulatur eff. 

KARKASTATTET , 7. 4. facere ut flran- 


KAR ' 123 
guletur, frangulari permittere, låta 
ftrypa, lata ftrypas. Ele flintfoswuo- 
tinat karkaftatte herkeb, cave ne in- 
curia tua ffranguletur vangifer. Kat- 
ketet, sc». 

KankASTOWUM, 7.2. flrangulatur, irypt. 

KARKEM, 7. f. firangulatio, Ítrypande. 

KARMAN, karmanne, /exur virilis, mar, 
mankón,.man.  Jereal. teudon ul- 
muts, idem. . 

KAnopss, karodeswuot. vidc karedes, 
karedeswuot. Karoges 5 karoges- 
wuot, idem. 

KanoTET, vbedire, lyda, hóríamma. 
karotet áiwabit, fuperivi ibas obtem- 
perare. Karote attjabt ja ådnabt, obe- 
di patri tuo t$ matri. Karotaftet, di- 
min. något litet hórfamma. Karota- 
tjet ,. incipere obedire, begynna lyda. 
cfr. karedet. 

KanRoGzs, karogeswuot. vid. karedes, 
karedeswuot. Karogeslaka, adv. cbe- 
dienter , lydakteligen., 

Kann, ». f. cortex, bark. Petfe karr, 
pinu: abici cortex. Monne karr , ove- 
rum putamina fíve cortex , ggíkal. 

Kann, karres, ». a. durur , afper, hård, 
lkarp. Karres ko kedge, durum ut la- 
pir, härdt fom en ften. Karres rer- 
te, corium rigidum, (karpt láder. Kar- 
rafub tidnoít, /f/ice duriur. Karras 
waimo, cor durum. Karra kidda, ver 
durum. | Karra tjófkem, frigur im- 
ynane , en Ívár köld. . Ir. Tat wina le 
harbmat karras, valde boc vinum eft 
generofum, bujur vini maxima eff vir, 
detta vinet år ganfka ftarkt. Karres- 
wuot, /ubfl. duritia, hårdhet. Etjet 
waimon karreswuoten mete, /ecun- 
dum duritiem cordis tui , Rom, 2: y. 


Q 2 | Kan- 





$2 


124 KAR 


KARRESIKT, karraít, karreslaka, ado. 


duriter, hárdeligen. It. acerbe, egre, 


bitterligen. 'Fjeroi karrefikt, acerbe 


fiebat, han gret bitterligen. Puotfe- 
men le karraft, graviter egrotat, han 
år hárdt fjuk. | 
KARRAST ALLET, 7. v. duriorcvs fe alicui 
prebere, vara fvår emot någon. 
KARRASTATTET, U. 4 indurare, för- 
hårda. Ecdl. | 


KARRET, v: ». indarefcere, r3gefcere, blit- 


va härd, blifva ftyf. Rerte karra, co- 
rium rigcf/cit,làdretblir fkarpt. Puot- 
felwas karra, morbus fit amplior; fjuk- 
domen tiltager, blir fvàrare. Piågga 
karra, ventus fit vehementior, ftormem 


Ökas, tiltager. Karragåtet, indurc/ce- ' 


re incipere, begynna at härdna. Ad- 
nam karragåta, terra ffccizate £ncipit 
durefcerc. 

KAkRETET , durefcere facere, indarefcer 
re fnere, låta blifva hård. Karretam 
leh todn tab nakkeb, hoc corium. ri- 
&efeere permififti.. 

KanROK, 2.4. fevur, toruus, grym, 
härd. Karrok àlma , vir aufferus:, en 
bitter man. Obf. fepiffme: dicitur: de: 
maritis cum uxoribne fuis auflere agen- 
Libur. It. Karrok wina, vide fapram 
karra. Karrokwuot,. /ubff- aufteritas, 
fevitia, hárdhet,grymhet, Karrok- 
laka, adv: auflere, [evere, tvårt, p 
hárdt fátt.. | | 

KARRO , 7 f. dire, exfecratir, Banner, 
Ívordom. Karro nialme, os ad dirar 
agendum pronum; 'lan mådde, juolr 
leh lagen pargoft, leh karron wuo- 
len, quotquot. ex operibur legir funt, 


Kirro. 


KAR 
KARROLES, 5». 4. ad dirar agendum pro 
nus, fe diris devovenr, ers fom germ. — 
fvárjer. Karroles almats le waítes af 
mats, qui diras effundit deteflabilis cf. 
KARnROTET, diras agere, diris devovrrr, 
bannas, fvárja. Wafte le karrotet, 
dirar agere turpe ef. 'Todn ih kalk 
karrotet to. allmogen áiwamufeb, 
principé popul? tui non maledicey, At. 
23: 5. Puoriítfjugnatet fijeb, jukko 
tijeb karroteh, benedicite iir, qui vo- 
bis dirar imprecantur , Mattb. $: 44. 
Karrotaftet, dim. något fvårja. Kar- 
rotatjet & karrogåtet, diras impre 
cari incipere, incipere dirir devovere, 
begynna at fvárja,at fÓrbamna. Kar- 
xotowum: & ctr. karrotum, prat. part. 
paff. exfecratus,abominatus förbannad. 
KARRO'TEJE , ex/ecrans , qui agit diras, 
fvárjare. E 
KARROTEM & karrotes, vide karro. 
Kazp; u-f. panis hordeaceur exigua cras- 
£tie, tunt utbakadt korn-bród. 
KARRWALET , karrwelet, 9. » fpafnt 
laborare tendinum , få fendrag.. Karr- 
walet juolkift, pedum laborare fpa fmo, 
få. fendrag i benen, fà ondt i. benen. 


KARRWALEM & karrwald-wank, /pa:- 


mus, fendrag, kramp. 


KARTET , v. a. addicfum effe, amare, va- 


ra tilgifven , ålfka. Karta kuit mo, 
me quidem. amat, mibi certe addistus 
eft, han håller fig likvål til mig. Ltat 
aldo: mefebs karte, vasca bec rangz- 
ferina visulum: fuum non curat. 


KART Jas; n: f. anguftie, trángfel, trång. 


mål. Kartjafi pátib, in anguftias ad- 
duéfwr fum, jag kom i trångmål. 


(feb exfeeratione. funt. Gal 3:10: efr.. KART ]ES , i. a. anguffur, arcfus , trång. 


Kartjes ukfa, janua angufla.. Kartjes 
kab- 





| KAR 

- kabmiak , €alceus juffo er&lior , tráng 
fko. Kattjes kåte, rugurium anguium. 
Kan jov, v. n, angoflum fieri, coarckari, 


KAR 124 


penningar til hands når jag koremer. 
l'ukfet piábmoit karwas talwai, fru- 
ges ad bibornum ufum.paratas referva- 
blifva tráng, Adnam kartjoi munji, — re, famla matvaror i beredfkap til 
- anguftdis laboro lcorum, jag har för . vintren. | | 
litet land, för trångt utrymme, Kar- Kanwzrzr & karwet, v. a. parare, ap- 
tjoftet; dimi». Kartjogåtet & kartja- parare, tilreda, tilrufta. Karwetijen. 
net, incipere enguflius fieri, coarckari 'iàfats fautfeb, parabant agnum Pa- 
incipere , begynna at blifva tráng. fcalem, Matib. 26: 19. Karwé etjebt 
KinTJOTET, 0.4. angufHovem reddere, = laidoi, ad itor te para, xufta dig cil 
carélere, gÓva trång. Pafkes låmeh — refan. Karwe munji peutab, para 
keinob kartjoteh , a»ngufle faucer co< = mibi mcon/am. Pi&bmob karwetét, co- 
arant iier, quere cibos , cibaria condire, laga mat, 
Kans, kartía,  /-oruwr, rem, Hart- — It. apud Aufhr. amittere , perdere, förs 
fan auwe, cingulum corizceum, Matt& — lora, tappa bort. — Compof. aut-kar- 
3:4. Kabmak-karts, Jorum éalceamen- = Wet, preperaro, förbereda, tilredá 
t, f&o-rem. Kartíats , dimin. | tilreds. Karwetaftet,, 4imin. litet til- 
KARWANET , v. n. paratum fieri, blifva - reda, Ir. celeriter apparare, lkynd- 
fárdjie. juo kus todn karwan , se» . famt tilrufta. Karwegátet , imeipire 
jam paratur cris, blir du nu fårdig = apparars, begynna ät tilreda. r- 
närt. Ir. dfperdi, awWiii,borttap- ^ wegatin håjeb, muptiar appafare ca- 
pas, förloras , Aufr. cfr. karwetet. peruat , de begynte rufta til bróllo- 
Ki&wAT, v.a. rodere, gnaga, Karwa . pet. Karwetatjet, idenr. 
pira, cirewnredit,han gnager i kring. KARWETATTET, apparandum curare , 
KARWATALLET, 9. inf. poff voc, karwet, — låta tilvufta, I. poffe apparari, kün- 
KARWEN, erbe nom. carum caroi,küurm = ma tilredas, | | 
min. Norvegic. karwen , idem KARWETEJE , apparant , den fom tilru- 
YARWES ,7 4. parasur, fårdig, ttlreds. — far. Piäbmo karweteje, coquus, quf 


Kaik le karwes, omnia parata fum. 
Karwes leb mannat , parasur fum ad 
Her faciendum. Karwes heimab àd- 
tjoi, »naw cf predium infruktum 5 
tite paratum. Ko leime karwafeh, 
(um Ds prociniáu effemur, dà vi voro 
tilreds.. Karwes-wuot, /i)f. bered- 


cibaria condit , kock , fom lagar mat. 
Piábmon áiwamus karweteje, Sym 
pofíarcha, Tob. 237. Karwetem , /ubft. 
&pparatur , tilredelfe ; tilruftning. 

wofle mallafen karwetem, appara- 
tus epularum. Compof. Aut-karwetem, 
praparatio, förberedeHe. 





fap. Karweslaka, edv. parete, fåre KARWETEKE, karwetkenna, s. a. impa- 
digt,tireds, — *aiur, oberedd. Afka le tat karwe- 
Kanwas & karwaft, ado. Hafe pedni« ^ teke, edbuc boc irmparatum eft. : 


kit karwaf& ko påtab, ewra ut pecunie KARWET , circumire , praeterire, gà om- - 


4d manum fmi cum venero, laga dig, 


kring, gà förbi. Karwi mo, me pre- 
3 crit , 





126 KAR 


fä EEE SNR st ÖAR nn 
geriit, fludio me preteriit, han gick 


mig med flit förbi. Gardeneb kar- 
wi, villem. preteriit. Puoldaft kar- 
. wet, declinare collis acclivitatem, und- 


vika at gà upfóre den branta backen. . 


Bireb karwet, urf/um circumeundo ex: 
plorare, enodo Fennis && Lappenibur fs- 
miliari: circa cubile ur fnum in gyrum 
ire, hvárfva björn. Compof. pira-kar- 
Wet, circumire, gå omkring, omrin- 
. ga. Karwelítet, dimin. litet gà om- 
. kring, gå något litet förbi. Karwe- 
gåtet, preterire ffve declinare incipere, 
' begynna at fórbigi, Karwegiàti fta- 
deb , urbem declinare inciptebat. 
KARWEJE, pretereuns , circumeunr, fom 
går förbi, fom går omkring. Bjárd- 
na karweje, quí urfum lufirauit ciz- 
cumeundo , fom har hvárfvat ell. gádt 
omkring dár björn viftas. Karwem, 
fubft. ambitus, circuitus, omgång, om- 
kringgående, hvárfning. Dícitwr fe- 


pillime de urforum captura, cfr. karwet, . 


KARWATALLET, frequ. fludiofe prater- 
ire , fedulo vitare, förbigå, noga und- 
vika. Mo alo karwatalla, me femper 

reterit , nu m in congrefum mei 
P'lloquiumque tent, han undflyr altid 
mig, han vil ej råka mig. 

KanwWo 7. f. vefis, vefimentum, klåder. 
Kroppe le ånab karwoift, corpus plu- 
rir ef quam veflimenta, Mattb. 6: 25. 


Karwoi, adjective accipitur. Mon leb . 


karwoi, (quafi dic. cum veflibur fum) 


KAR: | 
karwoh,  ukíe, Janua dicla, quis 
snulicrer Lappanum menfiruate ad fora 
Jfedebunt , neque illis licitum eft ifto tem. 
pere cum quoquam conperfari. —Kar- 
WOtS, dimin. idem. Tjagne karwo- 
fit, indue seffimenta. | Karwoteke, 
karwotkenna, vefibur carent , non in. 
dutus vefe, Tom ej har'kláder, okládd. 

Kagwos & karwolafla, s. f- pannw: vd 
aliud unde vefler confici poffunt , mate- 
vía pvcflimentorum , àmne til kláder. 
Eh ieh mufne karwofaffah, unde ve- 
fier mibi faciam non babeo, jag har 6j 
at góra mig. kláder. af. 

KARWOTET , v. v. induere veflem, klåda 
på fig, Karwot etjebt piwemlaka, 
induc veflimenta, qua vim frigori: pre- 
bibere valeant, klád dig få, at du ej 
fryfer. Karwot ruoi, indue veffem ci- 
10, klåd på dig fort. Pret. particip. 
pa: karwotowum £5 etr. karwotum, 
indutur, påklädd. Karwotum tjabba 
kar woi, decoro indutus vef mento. Kar- 
wotaftet, dimin. idem. It. feflinanter 
vefiem índuere, klåda på fig i haft. 
Karwotaíte ja páte, indue celeriter vc- 
fles & veni. Karwotatjet, incipere ve- 
flímenta induere, begynna at klåda 
på fig Karwotattet, veffiti facere, 
láta bekláda. Karwotatte brudefeb, 
fac ut vefliatur. f pon/a. 

KARnwOTEJE, vefliens , qui veflibur ali- 

quem induit, pakladare. Karwotem, 

/ubf2. pákládning, bekládande. 


vefiitus fum, veflibur indutur f/un,jag KASAD , n. f. nebula, dimba. vid. gafat. 
är kládd. Luobbin karwoitas kài- KaAscnxos, s.a. rigidus, ftel, ftyf. Lad- 


non nal, veffer bumi fernebant. Ls 
keh-karwqh t$ ukfepele karwoh, 
menfirua feminarum , reningen hos 
qvinno-kónet. Obf. idco ukfe- pele 


deh kafchkos juolkis, aver rígidi: 
cruribus, foglarne med fina ftyfva ben 
Kascnxor, v. n. rigerc, obrigc/cere, ftel- 
na, blifva ftyf. jJuolkeh ja kåtah 
kaích- 





| KAS 

. kafchkoh, rige/cunt fve torBent pedes 

manurque.  Kalchkoftet, dimin. litet 

ftelna af. Kafchkogátet, rigefcere in- 

cipere, begynna at ftelna at, at blif- 
va 


- 


KAS 127 

rammaticir patebit. e. gr. Muttemeh 

jen kafkaft. nonmelli illorum, qui in- 

fer eot crant, Íomlige ibland dem. 

: Mon kalkab wadfet tono kafkai, i» 

| | ter vos ibo, medium wor inter ( dual.) 

KAsK-W AKXO , dies mercurii, onsdag. ——-Jocum occupabo, jag fkal gå eller fålla 
KAsKA, kafkan, prep. farer, emellan. — mig midt emellan eder bågge ic. 

Mo ja to kafkan, te inter 5 me, e- KaskAT, adv. 'Fájoi kalkat, medium di- 

mellan dig och mig. Kafkame, nos — ruptum ef, det gick eller bróts tvárt 


inter , emellan ofs. Kafkanette, vox 
inter, eder-emeilan. Kafkebía, fe in- 


af. Sdábbeb tåji kafkat, medium fre- 
git baculum. 


ter , emellan fig. Dualis: Kafkenan, Kaskar, v. a. Tållåb kafkat, ignem e 


inter nor ambo, emellan.o4s bágge. 
Kafkabten, inter vos ambo, emellan 
eder bågge. Kafkebfka, fe inter ( de 
— duobus), ig emellan. Pålkika kafkebs- 
ka (dual) verbis inter fe contendebant , 
de två trátte fins emelan. Pálkin 


flice elicere, flå eld med ffál. Atje- 
kuts tálláb kafka, fulgura emittuntur, 
det blixtar. Kafkaftet, Jimin. Kafka- 


gátet, incipere elicere ignem. 


KASKAM m. f. calybs, quo elicitur ignis, 


kafkebía, (de pluribus) idem. Fan ka- KASKATA K, 7t. f. bolur, offula, en liten 


fkan, interea, imedlertid. Mijen ka- 
fkarr, inrer mor. 'Fijen kafkan, inter 
vor. Sijen kafkan, inter ior. Dual. 
mono kafkan, inter. sor. "Tono ka- 
fkam, £nter vor. Sono kafkan, inter 
tllos. Compof. kafkapeiwe, meridier, 
middag.  Kafk-ija, media nox, mid- 
natt. fka-kefe, media eftas, Mid- 
fommar, medlet af Julit månad. Ka- 
fka-lakke, pars dimidia, dimidium, 
halfpart, halfva delen. Kalka-raje, 
dimidia pars itineris, halfva vågen. 
Juo kus lepe pátam kaíka-rajai? mun 
Jam dimidium itineris expedioimwr? 
hafve vi fnart hunnit halí-vágs? Ir. 
Ile anje tat tuojé kafka-rajen , »« di- 
rudium quidcu bujur operis adbuc con- 
fectum eft ,. detta arbete ár ej innu 
halfejordt. Ka(k-alma, mediator , con- 


matbit. Laádde bitta, idem. 


KASKATET, conciliare, intercedere, gå 


emellan, fórlika. 


KASKELUMUS & kafkalumus , kafkalu- 


mus pardne, f/iur inter majorem (5 
suinorem natu mediur, den medleríta. 
fon. Kafkalumus neita, fika inter na- 
tu majorem 6$. minorem media, med- 
lerfta dottren. 4/io fenfu. nunquam: 


occurrit. 


Kasko, adv. ín medie, in parte dimidia, 


feil. ratione babita longitudinis, midt: 
på, i anfeende til làngden.  Kafko 
jauren , fn medio lacu, midt på fjön. . 


KAsKOS, ». 4. mutuus, inbördes. Mija 


kafkos håla le tat, »nuttum boc noftrunm:. 
eft colloquium. Sono: kafkos: keres-- 
wuot, mutuus illorum ( dual.) amor, 
deras inbördes kárlek. 


cHiater , medlare , mellan-man. 05/. KASKET, v: a.. mordere, bita. Piådnak. 


kafka erjam per cafus. flelitxr, ut € — 


le fo kafkam, canis Mum. momordit , 
hun- 


12 KAS 
' årunden bet honom. It. Alo todn 
- mo kafkah, me femper objurgas, du 
. tråter altid på mig. It. Sarwait ka- 
- Yket, renones admiffarios caffraee, gål- 
' la brundrenar. Habrafeb kafket, bir- 
cum cafirare. Obf. inde bec orta eft Jo- 
£utío, quod Leppones tefliculos nen [olent 
exfecare, fed dentibur comminucre , pan 
no interpofito, quande cafrandi funt 
rangiferi , birci vel arietes. It. Tjal- 
mit kafka fuo wa, fumus oculos dajore 
afficit , röken plågar Ögonen. Kafke- 
flet, démin.litet bita, m. m. Kalkegà- 
tet £& kafkajet ,' vor dere. incipere Gc. 
begynna at bita, m.m. Die to jes 
kalkegáti , jam te increpando aggreffur 
. ef, "lakteb kafkaji piádnak, cani; 
er rodere cepit, hunden begynte gna- 
: ga på benet. Kafkatjet, merf/um, re- 
prehen/um, at bita, til at gnabbas el- 
ler tråta. Páte mo kafkatjet jus tuo- 
ftah, veni me objurgatum, f£ auder, 
kom at tráta på mig, om du törs. 
Kafketowüm, prat. pertice, pef. mor- 
. fus , biten. mE : 
KASXEJE, mordens, fom biter. Kalkem, 
- fubfl. morfus, bett, bitande; Piådna- 
ki kafkem , mor/us cavum, hundbett. 
KASKALES , n. a. mordax , ad mordendum 
pron, bitande , (om gárna biter, 
KASKEX, cafrratut, cui comminusi funt 
zefliculi , ÍnÓpt , ÍnÓping. 
KASKETKENNA, 8. a. Åufir. non snorfur , 
a morfu defenfur, obiten, 
KASKES , 9. arbor. juniperur, entrá, Ka- 
fkes tnuórje, grana juniperi. 


Kasxtew , atjan kafkew , fufmen, fulgur, 


blixt, ljungeld. cfr. kaíkat. 
Kasxos, ». 


: Les manducatur , mandu- 
cups. Kalko 


eB munji wadde, de mi- 


KAS | 
bi quidquem mandendi, gif mig nå 
at tugga på. cfr. kafkatak. dit 
KASNA, n. f. Rernutatie, pruftande. Ai- 
les kaína, ad verbum: f/ancfusm fernu 
tamentum, ita diclum quia Leppones v 
sninefa credidere cfe f'evnutamoenta, I 
quiden A. e dextra proveniffent neri 
f«uftum , e fíuiflra autem ffuifirum por- 
zendere omen , id etjam. antiqui 
Graci Q Latini, licet aliqua cus diffe 
rentia fbi pevfoafKffe conflaz. 
KASNET, v. n. fNernure, prufta, nyfa 
Kaínetet , freqw. idem. Kalnagatet, in 
cipere flernutare , begynna prufta 
ÉASNATEM, kafnates, vid. kafna. 
KASSE, a. f. refna, gummi , kåda.  Petfe 
kaíle, repa abietir, tallkàda, —Pelje 
 kafle, aurium mucor gummofus , Óron- 
vax. Ite, Kafle melke, Jac euben: I 
uafí fangypine sniflumn , quod partum 
usd rå mjölk. SvM 
KassajJes t9 kaffai, », a. refnofus, kádig, 
Kassa, kaflok, s. a. era//ur, tjock. Kas- 
fa petíe, abier crafa. Kaflok almats, 
homo cra(fus , obefus. Kafla muota, al- 
ta nix, djup ÍnÓ. Auftr. dicut kiffok. 
KAssoxwuoT , s. f. erafftudo, tjocklek. 
KASSANET, v. &. craffum fieri, blifva 
tjock. Ope cgoanet. Tab kalkab 
takket, juís kaflanab jalla fegganab, 
omni ope ad boc facieudum adnmitar, jag 
fkal bjuda til at göra detta, ehvad 
det ock fkulle kofta — ov 
KassrJk & kaflee, a f. coagulum, que 
coit lac, lópe, hvarmed mjölk yftas, 
Kaffejin melke låppi., coagulo coft lac. 
FASSKET kafIk em. fin kall 
ASSKESTET, v. fL. fubmergi, s pe 
rire, drunkna, drånkas. Kalllchi jau- 
te qwoutelen , medio in iacu irt 
! fur 





KAS 


KAT 129 


p—— ——— ————— —— A (e NR Ru cecccooc HP 
fur ef. Kalfkeftatjet, fubmergi" inci- KAT]E j^ f: ira, fervor mentir, vrede, 


pere, begynna dránkas, Kaffkeftattet, 
Hiph. fubmer gere, aquis obruere, dràn- 
ka. Katte abma todn taina wadnafin 
kaffkeftattah almatjit, cwve ne iffa 
cymba. aquir perire faciar bomsner. 

KassoT, v.x. vide kaffanet. Wele ja 
wele kaffo, imdier craffier evadit. Sjad- 
deje muora kaffo, ar bor crefcens craf- 
fefeit. Kafloítet, dimi. blifva något 
litet tjock. Juo le kaffoftam, jam e- 
vaft eraffor. Juole muota kaff oftam, 
Jam nix altior fata eft. KallopStet, 
eraffefcere incipere, begynna blifva 
tjock. Kaffotet, Hipb. craffum redde- 
re, eraffare, göra tjock. 

KassET, adv. crafe, tjockt. 

Kasso, kaffotwuot & kaffut, nm. f. cra/- 
£tude, tjocklek. Muoren kaflotwuot, 
erafítudo erboris. Obf. kaffa, kaffok 
€um deriv. non nifí de fccis dicitur cor- 
poribus , de liquidit nunquam. 

KASTAS, ». a. busnidlur , våt. 

KasTATET , v. a. bumclare , rigare, vå- 
ta, góra våt, Die tat rafjo mijeb 
udne kaftatitja, bec nor bodie pluvia 
madefaciet. Ele wall kirjeb kaftate, 
cayt autem ne bumefcant liters. It. in 
Sacrir: manab kaltatet, Infantem bap- 
tizare, döpa barn. Kaltatattet, Hiph. 
baptizandum cnrare, facere ut rigetur, 
låta döpa, göra våt, låta vitas. 

KASTATEJE, baptifta, dÓpare. — Hume- 
fans. fom váter.  Kaftetem, kaftates, 
fub vigatio, baptifmur, vàtande, dó- 
pelfe. J 

KATAT, penitere, ängra. Ib mon tabb 
kata pargob, sflius me baud penitet 
fadti, jag ångrar ej den gerningen. 
Katagatet, penitere incipére, begynna 
at ångra. — — 


ifriphet. Alman katje, vir? ira. Auf. 
KATJAK, 2 a. ad irem prönus, iracun- 
4lur , Ínarfticken, vredíam. Harbmat 
li katjak, fervido erat ingenio. I. Ka- 
tjak le puore ja paha pelai, propojíti 
tenaci/Hmus eft, five illud bonum fuerit 
five malin, han år ifrig i fit beflut, 
det må vara godt eller ondt. Katjak- 
wuot, fubf. fervor animi , ifrighet. 
KATjET , feffinare, vid. kahtjet. 


KATjJATET, v. a. frequ. verbi kattjat, in- 


terrogare, querere, fråga. — Katjat fu- 
fte, percontare ab illo. Katjataftet, di. 
min. litet fråga. Katjatatjet, querere 
five percontari incipere , begynina at 
frágà. Katjaftallet, £ntenf. diligenter 
percontari, flitigt efterfråga. — Katja- 
ftalli fArta pira, cundfa percomtatur ef. 
cfr. kattjat. ; 
KATJALWAS , 9t. f. queflio, interrogatio, 


KATJATAKES , 7.4. qui fudiofe percoma. 
tur , fom gárna frågar, frügvis. D^ 
KarjJox, vide Stalo. | 
KATKES, n. f. funis, veflir, imprimir quà 
e Joris confecta eft foe tendinibur veno- 
"um, band, fen-ínóre. 
KATKET, v.a. colligare, confringere, bin- 
da tilfammans, fnárja ihop. | 
Karor, v. n. abeffe, deficere, vara bor- 
ta, fattas. Kato ike kufa, abit nefcio 
qu. Man kalleh katoh? wor def- 
«funt? huru många fela? Kufüe lepet 
katom? subi abfuiftis? ubi tamdiu com. 
morati efir? Katoftet, démin. litet 
fattas, vara borta något litet. Ka- 
toftien mufte wuoftah, ca/tos quer- 
dam amiff, jag har förlorat några o- 
ftar. Katogátet, deficere incipere , ab- 
R . eft 


am 





ä30 KAT 


a. ra borta. Läddeh katogáteh japeft 


japai, aves deficere Kve numero minui 


inciptunt, de anno in amum, det bürjar - 
bláfv 


a mindre med fogel, år ifrån ar. 
KATOTER, v. a. euferre, fnbducere, bort- 
: -taga, bortínappa. Tab le todn kato- 

tam, Bec tu fubduxifii, detta har du 
tagit bort. Katotallet, dimi». litet 
borttaga. Katotatjet, sncipere aufer- 
re, begynna taga bort. 
KATODAT TET , v. a. defíderarc, fakna. 


. Katodattib to, re defderabam, It. au- 


.o ferre, abripere, borttaga. Die fodn 
tabb katodatti,, ;//u4 ille abftuiit. 
KATOJE, deficione, ab/enr, den fom fat- 
tas, fom år borta. Katom , fubf. ab-. 
. fentia, more, bortpvarelíe, drógsmál. 
' Wuoudnajes katom le tijan, valde 
diu cuncfati eftis. , 
KATOTEJE, ebripienr , auferens, fom ta- 
ger bort. Katotem, /ub/f. borttagande. 
KATOTAKLET , v. 4. frequ. vid. katotet, 


KATSEM, s. f. cervix , nacke. cfr.kant- : 


fem. . 
KaArsss & katfe, ww e. parcur, tenax, 
4 karg, nidík, Symom. faige. 

KATSET , v. invidere, atundas, mifs- 
. mna. Katíah tabb mufte, ;//ud suibé 
snvider, du mifsunnar mig det. 
KATSEJE, invidens, inoidiofur,fom mifs- 
. unnar. Katfem, f/ubf. iisvidia , afund. 

"To katfem le tatt, sue ifa eff invidis. 
KATSOSTET & interd. katfot, v. a. fer 

pendere, uphånga. Etjebs katfoitet, 

femer- ipfum fufpendere. Werbmit kat- 

. fot kåiket, resa pifcatoria fufpexde- 
. re ut fccentur. Kebneb katfoftet, abe- 
num fupra focum fufpendere, hånga 
'kittelen ófver elden. Katfoftowum 
4 cr. katfoftum, prer. part. pafifus- 


effe incipere, begynna at fattas, at vä 


KAT 

penfus , uphángd. Katfoftaftet ,. dim. 

paukifper vel ad tempus minimum fur 

pendere, hänga upíór en liten ftund 

Katfoftatjet, incipere fu/penderc, be- 

gynna at hánga up, Kacloflattet, fur 

pendendum eurarc , lita hångas up 
atfoftarte pildnakeb, fac canem fu 
penas. . | 

KATSAHET , 9. s. pendere, hánga. Kat- 
Saha mueren nalne, ex arbore pm- 

det. Sodn hatfaha tafne, pender Lic, 
han bánger hår. Katfíahaflet , dimi». 
litet hàiioa. - 

KATSOSTEJE, fufpendenr , en forn hån- 
ger up. Katfoftem , /ubft. fuf pendium, 
uphàngande. .Katíollem ware, men; 
fuwfpendii, Katfollem- vel katfos-muo- 
ra, petibulum, galge. 

KATSAHEJE , perdentr, hängande. Kat- 
fos, idem. — ' 

KaAT TET, v. 4. cavere, cuffodire, akta, 
bevara. Katte etjebt, cave tili , akta 
dig. Kattet etjebs fuddoft, precata co 
vere, akta fig för fynd. ÁAlobs kattet, 
gregem fmm euflodire, akta fin hjord. 
Katte manabt, gere curam infantis iui. 
Katte kattemin, (ad verbum: cavendo 
cave ) cave diligenter , obferva jugciter, 
akta noga,tag noga akt uppá. Kat- 

. teftet, dimin. något litet vakta. Kat- 
teít, caveas paulijper. Kattegatet, ca- 
veré incipsre, begynna.at vakta. 

KaTTETETY & kattetallet, v. 4. freq. 
diligenter cufledirc, fedulo obfervare, 
flitigt och noga akta. ' Jr-aucuperi, 
Jcclari, lura på , akta på. Kattetijen 

. fo, infdivbantur ei, Luc. i471. 

KATTAR 6 katteje, ecnfor, vakt, fom. 

aktar. Hágga kattar, ew/ffes corporis, 

lif-vakt. Ukfa kattar, janitor. K 

AT- 


1 


A 





KAT 


"KaTTEM, 7. f. attentio, cura, upmáck- 
Íamhet, aktfamhet.  Paldelen katte- 
min kullet pakob, fuse adhibita atten- 
rione verbum) audire. mE 

KAT TEMAS ; cuffodéendum , ob/zrvandasn, 

, det fom fkal vaktas. 

KaATrTO, m. f. eura, cuffodia ; vakt, vård. 
Mo katton le fo tawer, mes cure c- 
Ju commif/& funt bens, hans egen- 
dom år i rait förvar. ! ; 

KatTJE, pix, vide fupra kabttje. 

KaTTJAT, V. 4. fnerrogara, reve, 
fråga. Kattja fufle, kalle tieta, 
quare ex illo, nam apprime ciet, fråga 
al honom, han vet det vál, Kattja- 
flet, dim. litet fråga. cfr. katjatet 6c. 

KATTJET, uw. m. cadere, falla Kedke 
kattjai, Japá: decidebat. MtiOrjeh muo- 
reift kattjeh, (acce ex erboribur deci- 
dunt. Adnami kattjet, ia zerram de- 
sidere, falla på jorden. — Jr. Kalkeh 
muttemeh jakkoít kattjet, 
fide recedeu , I Tim. 4: t, Die falle 
wahroh kattjeh, pretia nnunc jacent 
mercium, nu gålla ej varorme mye- 
ket. Katrjin aptía tuoljeh, pellium 
valde immniuutum cf? pretium, hudarne 
hafva fallit rått mycket, |. Die jaure 

. kattjei, pé/carus jam facinus cfl: inus 

. queffuofur , Alket. bar fallit, blifvit 

amre, Die leb mon Alaft kattjemen, 
peudir fieri incipio pauper, jag blir 
tattig på bofkap. Kalleft kattjet, mwu- 
aere excidere, mifta (fyflan. 'l'ámpa 
kattja mulle, eque. stome. defatígatur 
ef, min haft år trótt. Compof. avuo- 


KATTO , feles, katt. 


dem a. 


KAW ^» 
det föll något litet regn. 
talle wuoja, aliquanto minori nunc ctui- 
tur pretéo butyrum, fmöret har fallit 
.nágot litet. Hattjegütor, iucipere ca- 
dere 6c, begynna at fallam.gg.— 





Kar T]AJE, labens, cadens, fallande, fom 


faller. Kattjem , £afur, lap/uz, fall 


KaATrrJETET & kattjetattet, v.e. Hiph, 


ad cafum dare, cadere facere, fålla, 
låta falla ^ Katrjeti kedkeb, dewifir 
Jani der, ban fálde ner en ften. -Piåg- 
- ga kattjeti: muoreit, ardore ventur 
profravit. I. Walljeft fo kattjetin 
ammateftas, invidie caula ilum a mu 
acre vemoverunt, de fatte honom i- 
- från fin fylla; blott af afund och bat. 
dt. vituperare, lada REA 
Katton tjuk , £ats- 

lus felis. mE | 


KAwA, 7f. fexura, funr, curnamen, 


krok, bukt, vik. Kawats, dimin li- 
. ten vik. : 


KAWAX, 5. a flexwefur eurour, krokjg. 


. Kawak muora, Jígmon eurvion. Kawak 
- keino, ster flexwef/um, krokig våga 


KAWAT., v. n. éncurbari, curvum fieri, 


blifva krokig. Keino kawa tuoi tuo- 
. ko, frer för flexuojum, vågen krokar 
. hit och dit. Sübbe le kawam, bagil- 
dum inflexum ef, kåppen har blifyit 
, krokig. Kawallet, dimin. blifva litet 
krokig. Kawagáatet, incipere iucurga- 
ri, begynna at blifva krokig., Die 
, todn kawagátah keinoft, de vía jam 
defiecfere iucipér, du: börjar nu at 
kroka af ifrån råtta vágen. 


los-kattjet , decsderga falla neder. Ul- Kawasakr , adv. incyrvate , krokigt. 
- kos-kattjet, excid;re, falla uC.. Kat: KAWAL, n. a. argutur, afutus, lifti 
tjellet; dimén. litet falla, Kattjeftón KaWALTALLET, v.n. focari, ambigue di- 


kalle rafjo tjalme, pewi/per pluebat, 


-. eere, Íkámta, tala twetydigt,  Kawal- 
Re ” tålli 





122 a 
. talli taffa, fud non certo, fed ambi- 


och 


KAU 


,o guis tantum verbis promifit. Auflv. . 
KAWATET , v. 4.-fleffere , incurvarc , bó- 


-YX 


ja, góra krokig. Kawatam leh tab 


[3 


mo birfob, /clpetwm boc meum incur- 
vafs. Sübbeb kawatet, infleffere fci- 
pionern. cfr. fájetet. — Kawataftet, 4i- 
min. litet böja. 


 KAUDNE, kaune, s. f. res, ting. Mi le 


» tat kaudnit? quid boc efl? quenam bac 
"eft rer? hvad är 
rak kaudne le birfo,:bombarda opti- 


detta för ting? Puo- 


mum cft infirumentum. "Tarbes kaud- 
ne le akfjo, inflrumentum neceffarium 
eft fécurir, yxen år en nódvándig 


- ting. In plur. Kaudneh, /upellex, hus- 


geràd. | Kaudnit rajet, /ercinar com 


* ponere ; lågga ihop fina faker. Wue- 


jem kaudne, vehiculum , traba , infiru- 


mentum oclfarium , ák-redfkap, kór- 
don. Ir. Qwekte kaudnai: káttjelet 


kalkab qwekte kaudnai, periculum fa- 


: elem in omnerh eventum , jag fkal väga 
 derpá loft, jag fkal fórfóka, det må 


gå huru det vill. Mannes todn nau- 
te hüggabt. piejah toffjo qwekte- 


kaudnazi?3 quare vitam tuam temere 


. das in nat necéffariam aleam? hvartö- 


$ 


' re vågar du få onódigt dit lif i fa- 
"ran? Owekte kéudne ata le tatt, pe- 
"wiculof e alee plenum boc negotium cff, 


det år en Áfventyrlig fak, et vågfpel. 
Kaudnats , d£min. et litet ting. 


KaupNEs, kaunes, s. a. uttlir, aptur, 


"3 
* 


nyttig ,'tjehlig. -«Kaudnes kaudne, 
rer utilic;et.nyttige ting. D. ilefodn 
kaudnes &lm3; ie nom eft oir. Panur 
hår-år en elak man. Kaadnes wue- 


Fein herke le tat, reno bizce vecfarise- 
la spitmne indolir eft, detta år en god kár- 
' 00 d 


i 
så 


"oeimurc, millum imerceffit- t 

"ex quo convensmar, det år läng 
'wi rükades. . Kaudneti mab takket 
kalki, quid faeeret snvemicbat. Kaud- 


KAU 


ren. Compof. & oppo/. Okaudnes f. 


okaunes, inutilis, iucptur, odugelig, 
ofkickelig. Okaunes qwofleh, cn 


viva indigni. 


KAUDNET, v.a. invenire, repexire, fin- 


na, hitta. Jukko åtfa fodn kaudna, 
på queni dnocnit, Mattb. 7: 8. ld 

audna, ne» inveniebat , han hittade 
ej. Kaudnah kus? num inveni, hit 
tar du? Kaudne-kaudna, inveniends 
invenft, b. e.verto imseniet, han (lal 


nog inna på det. Kaudne- kaudrei 


ikka eime táiwo, preter noffram ir 
venit opinionem. Prater. partitip. paff. 
kaudnetowum ; kaudnetum 5 Pe 
kaudpum, inventus, repertur, furinen, 
påhittad. Pajas kaudnet, smvcwirt, 
upfinna. Kaudnetuet, paf. reperiri, 
finnas. Kaudnefowet, «des».  Kaud- 


: neftet, dim. litet hitta. Kaudnegátet, 


invenire incipere, begynna at hitta. 


KAUDNEJE, fnvensens , inventor , påfinna 


re." Kaudnem, /ubf. inacntie , up- 


' fianing. 
KAUDNAUTRT , v. 4. frcqu. iuvenive , exco- 


g9xre, uplinna, páhitta. Kutte le 
tab kaudnetam ? quis boc excogstavit? 
cufur boc eff smventum? hvilken haf- 


. ver üpfuzinit detta? Iz. eboiam veni- 


rt, tonmvenire , . mötas, råkas. Kaud- 


'netin fuina fokke fpitåifke älmnah, 


occurvebant ei decem viri leprof, Luc. 
27:12. Kukke le talle tatte paleft ko 
måi kaudneteime, dudum ef, cum con- 

". 


efedan 


neta kåb kalka rajet, quem wusttat $n- 


venit. Kaudnetalteft, dimi litet el- 


ler 











KAU 


KAU 135. 


er fom fnaralt råkas. Kaudnetaftam KAUKESTET, v.a. smowrvare, krÓka. Auf. 


i — Sr 
len akti, al tantum vice nos ambo KAUFLET, v. s refflirc, ftudfa tilbaka. 


conuenimus , vi -bågge hafve allenaft 
råkats en gång. 

KAUDNETATTET, frequ. id. quod kaud-. 
netet. 

KAUDNATALLET , v. ». deprebendi , blif- 
va befunnen. -Kaudnatalli affjefne, 
in facinore deprebenfur ef, han blef 
befunnen med mifsgerningen. 

KAUDNETEJE, ígventor , upfinnare. 

KAUDNETEM , ». f. inventum , occurfur, 
páfund , móte. 

KAUDNEX, 7. 2. non inventus, non repertus, 
ofunnen, fom intet ár funnen. Kaud- 
nek le anje tatt filba ware, ifa nen- 
dum reperta eff vena argenti. Abejus 
kaudnek tatt orro, nunquam :ffud in- 
venictur. | 

KAUDNOKS, 9. 4. repertus, inventus, fun- 
nen. Kaudnoks akíjo, /ecuris inven- 
ta. ks mana, infans expofi- 

tíur, hittebarn. 

. KAUDNOS, 8. a. quod inveniri poteff, fom 
kan páfinnas. I le kaudnos, reperiri 
non poteft, det flår e) til at finna. 

KAWESTET , v. 5. ofcitarc , gåfpa. 

KAWESTEM , ». f. ofcitatio, gåfpande. 

KAUK, ». f. Adfuffr. wicurz krok. vid. káuko. 

KAUXAS, ». a. tediofur taedium adferens , 
ledfam,fom gór ledínad. Kaukas åd- 
nam le tat, tedium bec adfert rcgio, 
denna orten år ledíam. Ob/. fepifk- 
me de deir atgWe regionsbus dicitur, 
quarum nor seder. Oppof. haufkes. lr. 
adoerb. Kaukas le manji. aktok wie- 


Niuola kauflet ruoptot kedkeft, a /a- 
ide fagitta reffliit, pilen ftudfade til- 
baka ifrån ftenen. Tjitta kauflei, cu- 
neus refiliit. Kaufleftet, dimin. litet 
ftudía tilbaka. Sádde kauflefti mo 
åiwai, fagitta repercuffa caput meum 
petebat. 
KAUXELET , v. a. f/vadere, perfvadere, 
råda, Ófvertala, tilítyrka. Kaukeli 
mo taffa, /fjud mibi fvadebat. Kauke- 
laftet, dimi». litet tilítyrka.  Kauke- 
lafti mo tabb takket, wr id facerem 
fvafít , han rådde mig at göra det. 
KAUXELEJE , /vafor , inrádare, fom til- 
ftyrker. Kaukelem, fubf. fvafto, fva- 
fum, inrádan, tilítyrkande. 
KAUXELDAT TET , v. n. perfvaderi poffe, 
kunna inrádas , kunna Ófvertalas. 
KAUkET €9 kauketet, v... Auftr. velle, 
pronum effe, vilja, vara benágen. 
KAUXOK, ». a. lubens , pronus , villig, be- . 
: nágen. Kaukok leb pátet, /ubeuzer. ve- 
»iam. Kaukok-wuot, /ubfl. prositas, 
ropenfío, benágenhet , bójelfe. Kau- 
eswuot, 2 Cer. 8: iz. idem. 
KAUKOTET, v. a. frequ. vide kaukelet. 
. Kaukotem, /ubff ant. f/vafur, inrádan. 
Kaukotemeft idtji Fife OITOÀ, SUA i 
- quam defiitit per/vadendo. i 
KAUXOTALLET) pro enfum cffe, vara be- 
nágen. Kaukotalla tab, ad id facien- 
dum propenfur eff, id fibi faciendum 
propofwit, han vil göra det. 
Kaur, ». f. fibula, márla, lycka. 


fot, folitarie me vite tedet, jag tyc- KAULET , v. n.refilire. vide kauflet.- 


ker det är ledíamt lefva allena. Harb- 
- mat kaukas le, s«díofum ef, det år 
ledíamt. | 


KAULO, sta Lappener iffum appellent k- 
eum, wbi pellis crurum pedumque a re- 
biquo ab/cinditur corio, in deglubendis 

| 3 ran- 





134 KAU 


. rangiferír, få kallas det (tállet, der 
. benlingarne fkåras ifrån huden , når 
- renar flaktas. Ir. Muota manna kau- 
: loi rajai herkeft, ad ventrem usque 
" weno nivem ingrodirur, ren vadar i 
Ínón, ånda til buken. . Kaulot, verb. 
crurum pellem a corio amputare, affkå- 
ra benlingarne. | 
KaAuN, n.f. altitudo falfa, mon vera, quan- 
. do montes, arbores vel alia objedía, ob 
vefraciionem radiorum luminis altiora, 
uam revera funt confpiciuntur , en 
falfk och blott af ftrålarnes brytning 


hårrörande fynlig hógd af berg, . 


trán eller andra íddana ting. Kau- 
nit udne tfeggo, falfa bodie oljctfa 
 eonfpiciuntur altitudine, det fkullrar 
i dag. 
KAUNAS, 5.4. utilir, vide kaudnes. . 
KauNES, m. f. infirumentum, verktyg. 
Mi kaunefit le tat? quale boc eff infiru- 
mentum? hvad år detta för verktyp? 
KAUNJAHET , v. 8. pendere, dependere ,- 
- hånga. Kárbmas kaunjahi alde kà- 
: tafne, ferpens e manu ejus pendebat. 
> MEL. 28: 4. 
KauroK, kaipok, wriz, ftad. Kaupia, 
mercator, handlande. — Fenn. orig. ra- 
. vius occurrunt, cfr.ítada, àfes alma se. 
KaAus]o , canis femina, hynda, tik. 
KauTJA , n. f. crater, Skål. Tiewa kau- 
tja, crater pinus. Silba kautja, crater 
argenteur lüfver-fkàl, Kautjats, dim. 
en liten fkál. 
KAUTJET, v. a. labi, procidere, falla, ftu- 


- Kautji kauwot, recidiv fupinus, : 
. Dan 


föll vidóppen. Jtem kauwot /. 
pignos kautji, noleber adfentiri, inten- 
-£e negavit, han ville ej famtycka, 
han nekade. Kautji tàmp kauwot, 


t 


: KAU 


eqvus recidebar fupinur. Kautjeftet, di. 
min. litet ftupa. Kautjegátet, inciper 
recidere, Gc. begynna at falla til- 
baka, m. m. 
Kavror, kauto t$ kautai, im ref/pråu, 
vef pecfu, i anfeende, So kautoi, sli 
vefpecfu, i anfeende til honom. Tan 
widnon kautai, ad hoc opus qued atti- 
vet. Mo kauto, refpecfu mei. Krop- 
pen ja fiálon kautoi, qua corpus 4 
animam. 
KAUWAR, 28. a. incurvatus , flexus, bögd. 
Kauwares , idem. Obf. dicitur. de illis 
infixumcentis, quorum extremitates ad- 
.unc& funt t$ recurvate. lla le tan wad- 
nafen auta ketje ftabne kau war, pro- 
ra bujyur cymba nimium ef adunca, f- 
ve in fe recurvata , framzftammen på 
denne båten, år för mycket bratt, 
eller inbögd. 
KAUWARET, v. t procidere, prolabi, fal- 
. Ja, flupa. Die kauwari tafla, co pro- 
lapfus eft, han föll deri. O6/. proprie 
fignificat: fupinum prolabi, falla vid- 
Öppen. lr mori, dÖ. De animal.e.gr. 
Tampa kauwari, equus mortuus. sf. 
W'otjib ja ládde kauwari taffa, te- 
lum mifi, quo avis confixa cecidit, jag 
fkjöt och fogelen föll död neder. : 
KAUWARTATTET, 9. 4. proffernere, fu- 
pinum dejicere, kafta omkull, kafta 
vidóppen, It. occédzre , drápa. 
KAvuwo, 7t, a. /upinu , vidÓóppen. Kau- 
wo tjdiwin jalkaha, /jeces fupimwr. 
Ele qwode kauwo wadnafeb talwe- 
rajai, abma muotekeft tiewet kalka, 
noli cymbam reliquere fupiuam ad tem. 
pw biemale, ne nive "peser. . Kau- 
Wot, ed». vidóppet. Kauwot wálla- 
bet, /upinum jacere. Oppof. kübmot. 


Kavu- 





KEB 


KavwoTET , v. 4. fupinare, lågga vid- 
Öppen, på ryggen. Oppof. kåbmotet. 


KED y 


licari, vridas omkring, fnárjas om- 

ring. Kaino kebbrana, funi: centor- 
Kauwote wadnafeb, cymbam fupina uetur féve complicatur , repet. tvinnar 
everfam, ftjelp båten rått. Kauwota- . fig. Kárbmahas kebbrani pardneku- 
flet, dim. litet omfljelpa, vånda vid- . tjen pira, pser ferpentis amplexu cir- 
Öppen. Kauwotatjet, incipere fupina- — cumphicatus eft. 
re, begynnaaat lågga vidóppen. Kau- KEssRET , v. 2. contorquere , vrida ihop. 
Wotattet, facere ut fnpinetur, fupi- | Qweleb wermai kebbret , pifcem reti 
nandum curare,lata làpga vidÓppen. — innedfere , fnárja in fiflen. i nátet. 

KauwESTET, kauweftem. vid. kawe- ^ Kebbreftet, diminr. litet fammanvrida. 
flet t5. Kebbregátet, contorquere fve compli- 

Krs, aceuf. prom. k&, quis? qui, hvilken? —— care incipere, begynna at ihopvrida. 
den fom. Keb tije átfebet? quem 4»e- ^ Kebrepáte taite kainoit, imeipe com- 
ritis? hvem fóken j? Keb Jubmel fi-— plicare hofce faner. | 
ta båndota fodn, Dcnr qucm vult fa» KEBBRET AKES , 7. 4. qui facile contorque- 
dt diviten, Gud gör den rik, fom — tur, fom látteligen vrides, fom vri- 
ban behagar. efr. k&. . der fig. 

KrsstAT & keblet, v. ». Wadnas keb- KEDDE, ». f. pratum, ång, vall. Gruod- 
bla, cymba undir non obruitur, båten — nes kedde, pratum viride, grön ång. 
blir ej ófverfkóljd af vágorne, begär KEDDESTET, v.a. eircumfepire, omftàn: 


fig vål för vågorne. Diritur quando, 
eb procellofam teyjpeflatem, non fime dis- 
erimine fufcipitur navigatio. Kokte 
todn kebblai rafta taina ábme rekin? 
ut pori fli tramsjicere lacum bae cymba 
vetufa? huru kunde du komma óf- 
ver med denna gamla båten? Refp. 
lila die kebblib, «gre potui trankre, 
jg kunde med móda komma öfver. 
KEBNE, 7. f. abenum, kittel. Aira keb- 
ne, cacabur auenr,koppar-kittel. Keb- 
ne le painam , «ruginem fapit cibur, 
«ruginis fapore abenwin cibum infecit, 
kittelen har árgat, har get maten en 
argip fmak. 1r. prov. Tuolta ko tjat- 
fetes kebne, ut es dodoneum ef: de 


£a, med gärdsgård inftånga. Rarturs. 


KEDKE, 2. /. lapis, ften. Kedkit palke- 


ftet, Japider faeere, kafta ftenar. Ked- 
kit tfuouket, Japider comminnere, fkÓ- 
ta eller flå fónder ftenar. Kedkats, 
dimin. lapillus , en liten ften, Obf. Be- 
vealiores dicunt kerke, 


KEDXAJES, ». a. lapidofur, ftenig, Ked- 


kajes ádnam, regio lapidibus obfta. 


KEDKABET , v.a. lapidare , lapidibus ob- 


ruere, ftena. Sije kedkahin Stepha- - 
nufeb, J/apidabant Stephanum, ACE. 7: $9. 
Kedkahah tait, lapidas iMor, Mattb. 
23: 37. Paffv. kedkahowet & kedke- 
towet. Prat. partic. paff. kedkaho- 
wum , ftenad. 


garrulir dicitur, han tiger aldrig,han KepkgxEu vel kedkekeh qwelatjeh, pi- 
talar utan uppehåll. Kebnats, dipin. . feieyli , pifces minufculi, ad ripas lapi- . 
en liten kittel. | do tanter , fmå fifkungar, cli. 


K£)BRANET , v. p. conterqueri, cireum- KEDSES, kedíe, kedfok & kedfokats, 
s. 4. 





136 KED 


rns bU dnd 
n 4. tenuis, aréIur, anguftur, Ímal, 


tráng. Kedfes keino, via angufa, 
fmal våg. Kedfe le tat fiállo, affs bic 

(. tenuit eft, jufa non gaudet. latitudine, 
detta brádet år fmalt. Compo/:kedles- 
lakats t^ kedfe-lakats , tesuiculur , ar- 
dior , Ímalaktig. 

KEDSETET , v. a. tenuem reddere, latitu- 
dinem comméfare , attenuare, göra fmal 
på bredden. Kedfetaftet, d/mim. göra 
litet fmalare. Kedfatallet, frequ. atte- 
nuare, göra fmal. ; 

KEDSANET, v. n. attemuari, minui quo 
ad latitudinem, blifva fmal. 

Krzpso & kedfeswuot, m. f. tenuitar, 
fmalhet. 

KrEpsEWUOLE, ita appellatur. ifle locur, 
ubi definit rapiditas fluminis, ubi deft- 
nust cataracie, få kallas det ftàllet, 
dir forffarne flutas, dár f(trómmens 
háftighet uphórer. 

KEDNES , n. a. ineptus, vilir, ofkickelig, 

. gemen. cfr. kenes. Comparat. kedna- 

ub, pejor, deterior, fåmre. Kedna- 

fubu almatjeb ib le wuoidnam, de- 

teriorem non vidi bominem, jag har ej 

fedt värre mennifka. Superlar. ked- 

nafumus, deterrimur, pcffmur, den 
| váríta. 

KEDNES, n. f. vinculum quo conjunguntur 
plura retia , band, hvarmed nåt fam- 
manfáftas, 

KEDNET, v. 4. retía conjungere foe con- 
neclerc, fammaníoga nåt. Kednetet, 
facere ut conjungantur, confungenda cu- 
rare, låta fammanfoga. | 

KriDNET, v. a. tardarc , demorari , hin- 
dra, uppehålla. "lat mijeb keidni, 
bic nos detinuit. Hinc quafí paffiv. 

KEIDNOT, v. 9. cunclari, morari , dröja, 


KEL 


vara lángfam. Harbmat kukkeb uf: 
fa keidnoi, qwam diwifime ibi m 
ratur eft. | 

KEIME, w. a. falax , catulienr , lÓópfk, kit- 

' tjefull Keimeh piádnakeh, cane: fa- 
lacer, lópfke hundar. Hinc 

KrtMET, catulirc, vara kåt, vara lópff. 
De canibus , vulpibur, lupis €$ ur f: di- 
citur , fápes om hundar, ráfvar, var: 
gar och bjórnar. 

KEINA, quocion, med hvilken. Cefu ef 
mediativur pron. Kå, quod vid. ixfr. 

KziNo, ». f. via, våg. vid. kåino. > 

KrinA , tom. propr. viril Ericus, Erik. 

Kersar, Cefar, Kejfare. 

KEIWELET, 9. a. percutere, flå til. Kei- 
weli åiwemus Pråftan fwaidnafeb, 

. percuticbat fummi Sacerdotis famulum, 
Job. 1$: w. It. Teke ai keiwele mun- 
ji, da etjam mibi, gif mig ock. 

KeiweEs, ». a. levis, látt. Keiwefub tål- 
keft, pluma leuior, låttare ån fjåder. 
Aptía keiwes, mimir levír, alt för làtt. 

KrrwETET, v. 5. diffpari, difpalari, 
fórfkingras. Påtfoh keiweticn, re- 
nonc: difpalati funt , renarne fórfkin- 
grades. | 

Krtp, cborda, flrång & keldet, vid: 
kiåldak &e. 

KELES, 2. 2. mendax, ljugare, lógnak- 
tig. Keles faka, rumor inanis, veri- 
tate carenz, fol(kt rykte. Keles nial- 
me, os mendax , bomo mendax. Stuora 
keles le fodn, mendatsiff mus. ille eff, 
han år en ftorljugare. Plural. kella- 
feh. —Compof. keles-lakats, mendax, 

: lögnaktig. 

KELES, ». f. mendacium, lögn. Plural. 

kellas, mendacia, ofanningar. Ele - 

jakke kellalit, ne credas mendacia. Ke | 
| es 








^ 


KEL 


KEP 137 


i — ———— — —À 
les le tatt, eodacium ifud «f, emen-- KEwgS, n.a. inutilir, ignavus, ineptur, 


titum id c, det år en ofanning. 

KELESTET , v. 4. mentiri , ljuga. Todn 
keleft, ssentiris, du fáger ofant. Kut- 
te keleft tatt ai fuolat, qui mentitur 
etiam facile furtum facit , den fom tjur 

er kan ock látteligen ftjäla. Kele- 
et, dimin. litet ljuga. Keleftafta 
muttemin, smeatitar ámterdum, han 
ljuger litet ibland. Keleftatjet , énci- 
pere mentiri , begynna at ljuga. 

KELESTEJE, ementtenr , den fom ljuger, 
ljugare. Keleftem, fubft. mendacium, 
lögn. 'lakkeh keleftemeb, faciuut 
meudacium, Apoc. 22: 15. | 

KerreT, Boreal. vidc filpet. 

KztrAT, kelpet & kelpot, v. n. idoneum 
ufui effe, saptyon cffe, duga, vara du- 
gelig. Fenn. orig. Kalle tatt kelpa, fa. 
tir boc ufui idoneum eft, detta duger 
nog. 

KsrPOKES, Mn. a. aptus., idoncus, utilis, 
dugelig, nyttig. Kelpolats, iem. It. 
Kelpokes , obligatus , obfiricfur jure, 
pliktig, fÓrpliktad. cfr. welkoges. 

KEMåRDET, 2. a. conneclere, glomerare, 
clligare , knippa ihop, rulla ihop. 
Baddai kemårtet, furiculo conjunyere. 

KemårTES, 2. f. fafcicalur, knippe. 
Qwele kemártes , fa/ciculur pifcium. 

KEN, conj. encitica & copulat. I iodn i- 
ken todn , xn lle nec tute, icke han 
ej heller du.. ib-ken tiete, neque ego 
fci», intet vet jag heller. 


Ke, additio f/yllabica negativa. vid. fupr. - 


Ütt. K. Obf. pronominibur , ablato E, 
Jumda Kgnifcationem interdum inten- 
dit, e, gr. Etjek todn, Tute ipfe, du 
fjel£. Etjek mon tabb tietab, zpfemer 


ego iflud fcio, det vet jag nog fjelf. KEPPETET, v. a. levare, látta, lindra. 
S 


Fem. kin. 


e 


:doglós, ofkickelip. Kenes almats, 
. bomo nulliur frugis, en odugelig men- 
. nifka. Jtem pravur, perver/ur, elak. 
Plural. kednafeh, uid. fupra. Kenes- 
wuot, fubfl. intrzia, ignavia, doglós- 
het. To keneswuot , eue. ignavia. 


KzP?a , pulino, lunga. Keppaift le, eger 


- eff pulmonibus, phibifi five morbo peri- 
neumatico laborat, han har lungfot. 
Plural. keppah £f keppafeh. 


Krepzs & keppe, a. a. fevir, exigui pon- 


deris, lått, fom ej år tung. Keppes 
" nåde, oxur irve, en lått börda. Kep- 
pes waiwe, afflictio levis, s Cor. 4: t7. 
TIranfl. Keppes alma, vir pawperior, 
pauper , en fattig man, fom ej åger — 
mycket. Comparat. keppeb t$ keppe- 
fub, levior, làttare. Superi. keppemus 
t5 keppefumus, den låttafte. Compof. 
keppes - lakats , aliquantwn levir, nà- 
fet látt. Keppes-fignek, /eoiculu: , f- 
i won comflans , låttfinnig, oltadig. 
Keppe-jakkokes , eccle. vide jakleo- 
kes. Keppes-laka, ad». facile, leviter, 
látteligen. DE 


Krerrsa*s t$ keppokats, ». «a. idées. 


Aptía keppokats, perquam levis , gan- 
ka látt. e facilis fom fker uten n6- 
da. Tat le keppefats.tábtlot, £nzelle- 
&nu boc facile eft ,. detta år látt at för- 
flà." Z7ran4. Jutte keppefatjen ieh 
munji etjebt wuofetam, quia nen gra. 
vatur es, quia eme non es dedignatur, 
emedan du ej har hállit mig ovárdig, 
efter du har gjordt mig den åran. .:/ 


"KEPPASMOWET, v.» convaleftere, mor 


bo levari, vederías, få någon. lindriåg 
i fin.fjukdom. . a 


Kep- 


138 
. Keppet: mufte. nádeb, leva me onere, 
> låtta mig ifrån bördan. Ir. minuere, 
-. fuktrabere, förminfka. .Skatteb /:tak- 
kalwafeb keppetet , sributwm minuere, 
- lindra utlagorne. Keppet tafte, fub- 
. erabe buc. Pargob keppetet, miguerc 
laborem. Keppetaftet , dmi. litet line 
- dra. Keppetatjet , incipere levare, be- 
gynna at làtta eller lindra. Keppe- 
 tattet, Jevandum cnrare, it. levari por- 
fe, låta lindra, kunna lindras. | tat 
- Keppetatte, bec uon potef levari , det- 
.'ta kan ej láttas, låter ej látta fig. 
KEPRETOWET £5. keppetuet, pa/fvum 
verbi keppetet. Keppetowum & kep- 
petoum, pret. part. levatus , láttad. 
KxPPETEJE, levans, fom láttar. Keppe- 
tem, fubf. levamen , levatio, lindring, 
láttning. — t. imminutio, tórmintk 
ning. lla le tat ftuores, keppetemeb 
fita, niani: boc grande eff , minui dehet. 
KEPPETALLET , v.2. frcqu. levere, làtta. 
KEPPANET , tt. 8. levari, levius feri , mi- 
. gui, lättas, blifva láttare, minfkas. 
. Náüde le keppanam, Jewwr faclum ef 
enur, bördan har blifvit láttare. T'ak- 
kalwas kalka keppanet, /mmtar sui- 
suentur. Die hogfoh multe keppaneh, 
Mo eura set levantur, nu láttas rnit 
—^bekymmer. Keppanaflet, 47m». blif- 
va litet làttare. Keppanatjet, fevari 
Sucipere, incipere fieri leviorcm, be- 
. gynna at blifva láttare. 
KEPPANEM, 2 f. [evamcn, rclaxatio, li- 
. fa, lindring. Paffve accipstur. 
Krrrrkw, keppanes, vide kappanjes. 
KEPs-KåTE , «uitm fomacbur; fogel- 
. ; kráfve, mage på foglar. 
KeraATs //ve keratje, muora- keratje, 


AVES nomen , picus arborcus , Stillkråka. 


KEROM , prat. part. ca 


C. | , 


KER 
| Fingunt Lappemer bant auem fuiffe ru 
flicam , que cum Salvatori petemi w- 
Ka fet panem, ablegata efl in flvas , ut 
fibi cibum ex arborum ocriiculis qua- 
rerct. : . 

KnRxs, kerok, s. a. carne, dilecfur , kår, 
ülfkad. Kerafin adnet, dilgere, ålfka. 
Keres weljam , mi frater dile&e, min 
käre broder. Keres attjam, swi pater 
cariffxie. Comparat. keyafub, kárare. 
Superlat. keradusnus, den aldrakárafte. 
Compo/. keres-miálalz, bencoolur, t Petr. 

.3: 8.5 keres-marak , Rem. 10: 19. zele 

.3ncenf/ur, nitifk, Danice nidkár, »mw- 
quim nifi in Tbcologicir im ufu fuwnt. 
It. compof. & oppo/. Okeres f. okáres, 
Rom. 1: 3t. carítatir expers, kårleks- 
- lös. Kàresapta, dufv. idem. 

RERESWUOT, /t.f. carítar, kárlek. Wel- 
* jalats kereswuotefne kaikafats ke- 

reswuoteb, in fraterna caritate com- 
munem carfiatem, 2 Pair. 1:7.. Keres- 
wueten tjuleftemin , ofcub caritatis. 
Qb/. in Nove T:famenio zelus. explica- 
tur kereswuoten måre, nit. 

Kerasir, kerafukt & kerall, ado. aman- 

ter, kürligen. | | 

KEROT, v. a. emore capi, blifva kär. 
Die mon kerob tunji, zu$ amore ca- 
pres fam, jag är kår oti dig. Kero- 

Ítet , dimsn. blifva litet kår. Kerogå- 
. tet, incipere caps amare, begynna at 


^. 


— blifva kår. Kerogátemen lepa kas- 


kebíka , /e invicem amare incipinnt , 
( Dual.) mutwo capi incipsunt amorc, de 
två begynna at älfka hvarandra. Ke- 
rotet, Hipb. vid. kerahaddet. 
amorc, AMANS > 
kår, intagen af kárlek. Kerom le 
fodn neiti, exerc captus eff virginis. 
| KER A- 








KER 
RAR e a — mper 
KrRAHET, V. f. idem qued kcrot. . 
K&RAHADDET , v. at.Std amorem, perdecc- 

rt, amorem conciliare, Ora kår , frr 
vårfva kärlek. Tjabba wiefominat 
todn kerahagddah almatjit, «d: tus. a-- 
morem, vita tue boucfa, bominer par: 
. ducis. 
Keras, keras-badde, funis «d firangu- 
lasdum aptus, et band at firypa med, 
. ràánn-lyckja. finc ^. —— 
KERASET, v. 8. freng lari, lurypas, Hiph. 
KERASTATTET, frangulandun curare, 
frangulare, lirypa. ! 
KraDE, m. f. «ici, gång, omváxling. 
Akta kerden, femel, en gång. Lokke 
kerden, 4zcies,tió gånger, Tan ker- 
den fze palen, &ac vice, denna gán- 
gen. L.keros akta kepdin leb mon, 
am mik unico £9 fimplicé, indutus fum 
vefimento, jag har allenaft en om- 
gång eller hvarf med klåder på mig. 
Ib palla tjáfkeme(t kolmain keérdin, 
. driple indutus veflimento frigus baud 
. pertimefca. Like kerde, vefis corpori 
proxima, indufiuns, (kjorta. Jr. eegio, 
tracfur, trakt, ort. Juokus tatte ker- 
deft påtin? sum ex £fto tracfu fius re 
. gione venerunt? ro astd. € 
Krapax 5 kerdafats, s a. men. nifi ín 
cnapo/ctiene cum alie vecibus occurtit. 
. Akta-kerdak, fmpiex, enkel Qwek- 
te-kerdak , qwekte- kerdak karwo, 
4nicfur duplex, dubbel kládnad. Kol- 
ma-kerdak, sriplex, triplicatus, tre- 
fadig. Akta - kerdafats, qwekte- 
kerdafats , kolma-kerdafats 6&5. dem. 
Akta- kerdafats laike, fum /fsmplax , 
35 duplicatum, otvinnadt garn. Lok- 
ke-kerdak, decemplex, tijo -faldig. 


KER | 139 


. plex, bundradefalt. — 1e. in Thealogécis: 


Akta-kerdafatjeh pahai, fmpiscer ff- 
vo inexperii nequítie, enfaldige i det 


onda, Ron. i6: i. Akta- kerdafats- 


k 


La 
* 


wuot, fubf, fKntplicitan, camdor animi, 
eníaldighet ,.upriktighet. Ecolefaf. . 


ERDEXES, 5 4. dufir. idem atque ker- 


dal, Suff. campo/. Kolma-kerdekes- 
evuot, Trinitar, Trefaldigbet. -. Me- 
Hue dicitur Eolnaktaíatewnuot , «fr. 
Aktafstewuot.- : 


KERDATSS, 7. f. pow fbdititiur , fub- 


tegmen vgZis, foder under klider.. 


KERDEW , 7. f. idem. | 00. 
KERDO$, «4. idem avoue kerdak. = > 


K 


ERDOT, & 4. fila gsminare, tyinpa. 


Kerdo tab taikeb, :duplica hec flyr. 
It. iterare, à nyo uprepa, $odra. .- 

JPuotílelwas kerdo, morbus recidit, 
rurfum invadit , fjukdomen kommer 


- gen. Tårob kerdot, iterare pugnam, 


lås på nytt. Kerdoflet, dinyn. litet 


--$vinna, m.m. Kerdogátet, juciperä 


geminare, Yterare incipere, begynna 


9t fördubbla, at uprepa À nyo., Wan- 


ka kerdogáta, morbur recidisur feri 


.áncpit, Íjukdomen begynner at £r 


terkomqma. 


KERDOM, x f. geminstio, duplicatio, tvina 
. pande, £órdubblande, Redit, ége- 


.,anens återkomft. 


ratio, uprepande. Puotíelwafen ker- 
dom, reditu! egritudinir, fjukdos 


. P 


Ezzpox & kerdot-kenna, kerdotek 
.. 1.4. BV geUinatw, Kmplex, Qtyinpa 


enkel. Kerdok laike, fuae ze» dupli- 
cat mA. cfr. ainak., . ” * 


KERDOTET, v. a. frequ. duplcave, gemi 


narz, fördubbla, Laidob kerdotet, ite. 


Jjuote -Xerdak vc! -kerdalats ceu, 7 n e iter ela en säng. til [amma våg: 
to 0 tr | 2 Kerr. 





3240 KER 


PENNE NE 
KERPOTATTET , duplcandum curáre, . 


poffe duplicari , låta fördubbla, kun- 
na fördubblas. I tat kerdotatte, boc 
nequit duplicari, kan ej fördubblas. 
KznEsTET, v. ». vide infra kåråftet. 
K&5R]AN, adv. leto cum animi affecfu, 
gladeligen, med gládje. Kerjan li- 
tjab àdtjom, /etur fum quad acceperim, 
"jag år glad at jag fick. Kerjan påtib 
" Kaddai,. quod" ripam a ffecutur fn. zau- 
dco, jag år glad at jag kom til lands. 
ht. kerjan Dalab ådtjoh die le nuo- 
kes, /f unum acceperis Imperialem fatis 
erit, får du en Riksdaler år det nog. 
KeRJOTET, v. letari, gaudere, fróg- 
das. Kerjotatjet, letar: sncipere; be- 
* gynnaatírógdas. Scribitur ctiam kir- 
jotet, kixjotatjet £c. U 


KERJOTALLET, v... frequ. majori lati- - 


^ tía affici , högeligen gládjas. 
KrenjoTE]JE, /etanr, fom gláder fig. Ker- 
- jotem, /ubf) letatio, gládje, frógdande. 
K£RJOTALLEM; n. f. latftsa- major , ex- 
- fultabio, ftor gládje, frögd. 
KERKEM, corbis, korg. [ta appellantur 
- eune Lapponibwr ufftate. cfr. kåtka. 
ERMÉSK, ferpens , orm , ride kárbma. 
KERON, avir nomen, fjàll-rypa. 
Kinxrs, trabe, Lapporum mare conffrutfa, 
"'ackia; Lapparnes Sk-don. Kerte- 
- " fats, dimin. en liten ackia. 
K&RETS$ ,-Auffr. tdem. 2 
KERREW € ketre, s. f. confnftatio, com- 
« Skam, vidílag. Kerre-kAte t5 ketrew- 
Håte, domus confidtationis,' rådplåg- 
 mings-fum. -. : ' 
KERRETET, v. n. confittare; rådflå. — 
KERWES, fecuris, yxa. Femn.orig. cfr. 
- akfjo. > 
Kesasy ions Irgnonsbus vetbärits circa 


"E 


KES 


collum. alligatur , quo *rabanmt vcebem, 


ren-lokor. Hi/f 
KzsaAsTET 69 kefaftattet, renenes vedfe-. - 
rior jungcre trabis, fåtta renar för 
ackiorne, fpånna före renar. 
KESE; » f. efas, fommar. Kefe qwou- 
tel, media «flas, midt på fommaren, 
Kidda kefe, eftas ineuns, början af 
fommaren. 'ljaktja kefe, «fas pre 
ceps, då det lider til (lut med fomma- 
ren, inemot höfter; Tjaktja kefen 
mon kalkab wuolget, «fate preci: 
te abirurus fum. Kefe peiweh, dic: 
-efiivi, Íommar-dagar. Kefe le lak- 
ka, «/far appropinquat, fommaren nal- 
kas. 'Kefe pakà, «lor eftatis, ejfur, 
fomrmar-hetta: Paka ve pakas kefe, 
eftar calida. Kalos kefe, «fas friri- 
dula, kall fommar. Kefen álma, Deus 
elim acris US frugifere tempeflatis. 
Krs & kefa, gyrus, circur, ring. Kefab 
járgelet, in p yrum réfietiere, reg yrarc. 
KEsz t, v. a. trahere, draga. 'F&mpa laf- 
— fab kefa, vibem eqvus trabit, håften 
drager laffet.. Magnet kedke kefa 
' routeb etjes lufa, magner ferrum at- 
" mabi. Sakkob kefet, mul?farí pecu- 
anis, plikta med penningar, böta. Ke- 
ft kolma järba Dalsit fakkon, rribue 
effi mulflatus ieperialfés: , han plikta- 
" de'med tre Riksdaler. Ji. eapese, ca- 
pacem effe , (de vafibus t$ menfurir) 
draga, innehålla. Ádnakeb- kus tat 
'-kare kefa? uentum capft: bocce vas? 
huru mycket drager'elet inrymmer 
' detta kårilet? Kefiniira kutte qwek- 
te jálla kolma mátit, Jah 2: 6. eapic- 
bent fnouke duas foc tres menfurar, 
. hóllo hvardera tu eller tre mått. 
 Juueb kefet, fagena pifcari , draga 
not. 





KES Y4t 
dragas. Ikefetatte, trabi nequit, det 
kan ej dragas. "Tat fakko le nau 
Ituores, jutte i kefetatte , tama bee 
eft multa ut folus nequeat, deffa böter 
Aro fà flora, at de ej kunna erlåg- 
gas. I[jaure kefetatte piåggaft, pre- 
celle impedit que minus fieri Jr p- 
KrsE]E, trabenr, den fóm drager. Jau- = /fcatur, man kan ej fifka för ftor- 
re kefejeh ,' pifcatorer, qui pifcaniur — mens fkull. 
fagena, fifkare, fom draga not. Ke- Krszrr, v. a. vebere, transportare, fó- 
fem, fubf. ve'Tura, dragning, fórfel. — ra, forfla. Kefet munji mwerait, «4- 
Kefem badde, funir quo quidquamtra- -  vebe mibi ligna. Malmait kefetet, mi- 
bitur, dragband, tåg hvarmed något — meram metallicam vehere, forfla malm. 
drages. Sakko kefem, mua, pen- — Ef quafi Hipbil verbi kefet. Kefeta- 
ninge-bot. Jaure kefem, pi/catur, = ftet, dimim. litet forfla. Kefetatjet, 
fifkande.  Jaure kefemin häggabs fncipere tranrpertare, begynna forfla, 

KeSETEJE, vebens , portitor, den fom 


piábmet, vfvere pifcatu. 

KrsATET, v.m. fubducere fe, fubterfuw- — fkjutiar, fohrman.  Kefetem, /ubfj. 
gere, draga fig undan. — Kefati kuit — vecfie, fÓrande , fkjutfande. 
pakoiftes, verbis mon flaba.  Kefati KesETUM, prat. part. paff. veclatur,fÓrd, 
toiwotafeft, promi/fs non labat, han fkjutfad. 
höll ej fina löften. Kefati dauk li- KESATALLET , v. rr. tranrferri , vebi, fö- 
kan, tamen fe fubduxit. T. furgere, ^ ras,forílas. "Fat laffa kalka kefatal- 
fpa up. Kefati adtjek fingoft, su- ^ let heimai, domum bac ferenda erit ve- 
per o decfo furgebet , han fteg nyfs up Jer, detta laffet fkal föras hem. 7t. 


: KES 

- not. Kefeftet, dimin. litet draga. Ke- 
feit tall, rrabe paulifper, drag på li- 
tet. Kefajet t5 kefegátet, meipere tra- 
bere, a at draga. 'Kefajien jau- 
reb idieteft, /agena mane pifcari ca- 
unt. Paffiv. verb. kefet eft kefetuet 

f- kefetowet ctr. kefot, qu. vide infra. 


utur fången. Kefatet kalkeh Jabme- 
keh ádnametft; e terra refurgent mor- 
tui, de dóde fkola upítà utur jorden. 
Prat. particip. kefatum , qui furrexit, 
upfligen. Adtjek kefatum akka, «- 


' xer qme nupcr a puerperio convaluit, 


 meít 


active: vebere , tranrportare , föra, 


forfla. Ef quafi frequ. verbi kefetet. 


KESATALLEM, 7. f. vécfura, förfel. ir. 


veclio, fkjutfande. I fodn kefataHe- 
Ha, meon illum piget veclienir, 
jutfar gárna. s 


han 


en huftru, fom'nyligen kommit up Kzsor , v. s. transportar, pervebi, fö- 
utur barnfángen. | ras, forflas. Káffá kalka tat kefot? 


KESANJE, »r. f. fumentum, dvag-kreatur, 
ök. Eh teh mufne kefanjeh , jumen- 
ta fbi non funt, jag har ej några 
drag-kreatur. Er. infrumintum fabri- 


vfum boc erít deportandum? hvart 
kal detta föras? Ff quafi pafiv. ver- 
bi kefet. Jr. Mano kefoi,, luna decre- 
fcit , månen aftager. 


k, quo linee ducuntur, lineal, verktyg KzsaATtjJET, v. a. frequ. trabere, draga., 

at draga ftrek och lineer med. = W'uopteft kefetjet, i» capillos invola-' 
KESETATTET, v.s. peffe trabi, kunna re, hárdraga, logga. It. kefatjet etjes 
0n 83 | pelai 


3 





$44 KET 
; pelai, srabers aliquem in parter fuas, 
draga någon på (im fida. Kefatjemen 
. leh jaureb, in pi/cando fagena occupa- 
tj funt, de hålla på at draga not 
. fom måft. . 

KzsrLET , involvere, vide infra káelet. 
KESUNJA , fibula ffve anfa, qua prebenfa, 
- quidquam trabimur , handtag, grepe, 
vari man griper då man fkal dra- 
'ga något. ' 
KrsTET, v. 2. glomerare , nyfta. Nådob 


. keftet, glomum glomerare, nyíta et ny-. 


ftan. Kainob keftet, funem in orbem 

difponere five glomerare, lágga et rep 
, i ring. Keftetet , glomsrandum curare, 
. ylomerari facere, låta nyfta. cfr. gi- 

fet, kåfelet, unde orhum vidctur. 

KesTAK, ». f. glomus, fafciculus, nyftan, 
knippe. 

"KET]E , ». f. fnis, extremum, ände, det 
ytterfta. Wáralden ketje, mundi ex- 
tremitar. Tjute ketje, digiti extremi- 

. gar, finger-ánde. Jaure ketje, extre- 
. anitat lucus. It.'latte ketjeít, impofe- 
xum, hàrefter. I tat kalka fjaddet 
 tatte ketjelt, iw pofferum boc non fiet. 
Compof. Aut-ketje f.auta-ketje, pars 
anterior, framdel. — Wadnafen auta- 
..Ketje, prora cymbe , framítammen på 
. ,e€n bát. Mange-ketje, pars pofica, 
bakdel. Wadnafen mange-ketje, pep- 
. pit feaphe, bakítam. Auta-ketje met 
de wadnas , qua preram nimis onerata 
eft cymba , båten år framlaftad , fram- 
man-tung. Mange-ketje lakk, «4 
partem pofticam. Ruopto kegeft, ad- 
verbialiter accipitur: prepoflere , mede 
invsr/o, bakfram. — . 
KETJAMIT, adv. omnino, in integro, ex 


eee helt och hållit aldeles. 


ww 


KEU 


mepugsdqu d " - . - —-——pV AE TQ 
KETJATET , v. a. Dni addere, extremita- 


tí anncclere, fkarfva uti vid ándan. 

KETJATALLET , 7. n. verbis loqui ambi 
Kis , obfcure neque fatis explicate di- 
cere , tala tvetydigt, med halfbrutna 
Ord. d. verbi; aliquem ledere, pika 
någon. 

KeTtjo & ketjos, s. a. integer, totus té 
res, hel och hållen. Ketjo peiwen, 
per totum diem. Ketjo ijan ib le Adam, 
totam uoclen pervigilavi. Ketjos le, 
integer ef, han år hel och hällen i 

- behåll. cfr. álles. : 

KETxE, Boreal. kerrke, nom. animal. bye- 
na, jàrf, filfras. 

KrTsALD, ketfaldak , ketfaldet £c. vi. 
infra kátfald , kátíaldak £5. 

Kxurz, n f. circulus, g yrur, ring, krets. 
Mano le keulen, circulus circa lunon 
eft, circulo cinéfa videtur luna , det Íy- 

. nes en ring omkring månen. I. ar. 
£witur , ambage: , omvåg , omgång. 
Majorem circulum. circa lunam ferc 
nam, minorem vero turbidam indicar 
tempeflatem. Lappones autumant. Keu- 
len fifne, intra gyrum. Keulats, di- 
min. en liten ring. 

KEULOT, v. n. circulo cingi , tantum de 
luna dicitur t$ fderibus , cum cireuls 
circumcinguntur apparente, fåges når 
fom det blifver ring omkring må- 
nan eller ftjernorna. Mano keylo, 
luna circulo inclufa eft apparente. 

KrunA, vide tjdura, tjdures. 

KEUTET , fune fcapbam, adverfo flumssee, 
trabere, draga båten upfóre eller e- 
mot ftrómmen med rep, Epe mi 
tab jokkab fokken páte, keuten wall, 


bec flumine adverfo navigare nem pos-. 


fms, fed tralenda erit, fune. cysuba. 
” Keu- 


"0h n 


* mak oa 2s 2 - 


= ina $ ummAUum 


KEW 


Keuteflet, dimin. något litet draga 
båten med tåg. Keutatjet & keute- 
fiet, trabere. incipere, begyrma at 
raga. 
KEUvTEM, 7. f. trafío fcapbe centra du- 
dum fluminic t$ rapiditatem aquarum, 


båtens ledande med rep emot ftróm-: 
men. Keutem kaino, /mnir, quo hoc: 
perfcitur , rep, hvarmed fadant fór- 


ráttas. 

KEWOLES, f». e. timidur, pavidur, qui fa- 
Cile & fere nulla de cauffa timore per- 
cellitur [/nbitanco fuumque vociferatione 
& affcilibus fígmfcat terrorem, rådd, 
fnarfkrámd, fom låter fkråma fig at 
en ringa ting. : 

KewoT, v. v. terrore panico percelli, pra 
metu veciferarc, blifva intagen af en 
fåfång fruktan, ropa af fkrimfel, Is. 
Manah ráttoh ja kewoh, /iberi pila 
ludentes vociferantur , Borea, Kewo- 
gátet, terrorem sgeffibur indicare inci- 
pere, begynna med åthåfvor vifa fin 
fórfkráckelfe, börja at hafva fig illa 
i rádflan. 

KrwoTET , 2. «. fubitanco attacfu, aut 
acu. vel alio infirumento pungendo alicui 
fncutere terrorem, fkråma någon med 
det, at man hafítigt rörer vid honor, 
eller ticker honom med en nàl, el- 
ler ock på annat dylikt fått. O^/. fa- 
tiler funt Lappones pracipitesque ut in 
alios affecTus , sta (3. in metum. 

KiBBEL, vr. a. fcaber, non equur , tuberi- 
bur confitus, ojämn, tufvig. Páldnefk 
ja kibbel land, regio minus plana tube. 
riburque confita, ojämnt och tufvigt 

KiMAHADDET, v. 4. leviter.coquere, pau 


Klum ad igneum terrere, lindrigt koka, 


fórválla. Kibmahaddum, particip. co» 
ur, kokt, fuden. 


Kippa, 2. /. ver, vår. Algo kiddan, 


rimo vere, ti början på våren. Karra 

idda, ver frigidum. Kidda kefe, «- 
fas incunr , ver adultus, flutet af v&- 
ren, början på fommaren. Kiddan 
8. Auftr. kiddek, adverbialiter accipi- 
fur , vera, om våren, vártiden. 


KIDDATET, 0. 7. vernum tempus 1ranÁ- 


gere, tilbringa vártiden , blifva óf- 
ver våren, 'Fobben kiddati fodn, 
$bi degebat vernum tempus, dár höll 
han til om våren. | 


KIDDANET , v. n. affvefcere, blifva van. 


Sodn le kiddanam fuolatet, furto ad- 
fvtvft, han har vånt fig at ftjála. 
Todn kiddan munji, /emper me la- 
ceffere fvevifi , du hax fidt vana at 
altid oroa rig. 


KipposET, v. ». confuetudine ant enpidt- 


tate ad aliquid impelli, af vana eller 
begárelfe drifvas til något. Die kid- 
dofi lokket, facfur cfl legendi cupidus, 


: han blef begärlig at låfa. Karjel ja 
1 


Turk kiddofika tärot kafkebfka, Mu- 
fcovitas inter && Turcas vechemens C 
aff duum bellum ortum eft, Ryflarne och 
Turkarne begynte en beftándig och 
háftig ftrid med hvarandra. Kiddoft 
tab takket, ifud omni fludio t$ comti- 
nuc fecit, han tog fig före med alf- 
vare at ftándigt få göra. 


KIDDOS, »”. a. irritans, incitanr, retan- 


de. Rarímr occurrit. 


KiDDOTES, n. f. impulfur, drift, retelfe. 
: KIDDOTET, v. a. incitare eliquem ad ali- 


quid , impellere, anfam prebere, upág- 
già någon til något, vifva tilfålle 
och anledning. Sodn mo kiddod - 

à» 


144 HE 
taffa, ad iffud ille me inffigasit, han 
retade mig dertil. Pa/Zv. kiddotowet 

vel kiddotuet. — 

KippesTATTET, v.a. frequ. idem. Ale 
kiddoftatte qweibmabt , s proxi- 
mum tuum.irritarc. 

KiDDOTEM, 2. f. infligatio, retande, 

KiDDOR, 7. a. irritabilis, qui facile irri- 
tatur , fom fnart och látt retas. 

KipNJEL, Zuftr. lacrima, vid. kadnjal. 

KiERDET , v. 4. tolerare, pati , tåla, lida. 
Wai mattaliten kierdet, ut po/fzi: to- 

| derare, t Cor. 10: 43. Eh monneh kier- 
de kalmet, frigore ova corrumpuntur. 
Ib kierde tjáfkemeb, frigoris impa- 

.tienr fum, jag tål ej kólden, Fenn. 
kárfin, patior. Kierdaftet, dimin. li- 
tet tåla. Kierdagátet, perferre incipe- 
rc, begynna at tåla. | 

KiERDETATTET , v, m. poffe zolerari , 


kunna tálas. I tat fwarke kierdetat- 


te, intolerabilis bic ef dolor, denna 
. fvedan år odrágelig. 

KiERDIES, ». a. patienr, tålig.  Orro 
kierdies muina, patéens efto mci, Matb. 
8: 29. Orro kierdies kitt.nokkemi, 
eflo patienr wrque ad finem. Compof. O- 
kierdies, imparicns , otålig. Kierdjes- 
apta, 4duftr. idem. Jubmelen måre le 
kierdiesapta, ira Det intolerabilis eft. 
Scribitur etiam kierdejes. 

KIERDEJESWUOT, 2. f. patientia, t&la- 
mod. Kierdieswuot takka puoikal- 
dattemeb, patientia operatur experien 
tam, Rom. g: 4. Compof. & oppof. O- 
kierdejeswuot, imparientia, otålighet. 

KiERDEM, u. f. paffio, perpefko , lidande. 
Kierdem-laka, adverbialiter : modo to- 


| KIH 
Compoef. t$ eppof. okierdielikt, imp- 
tienter , otåligt. Jm Sacris occurrunt. 
KIERDENAS , tolerandus , perferendu, 
fom fkal utftàs, fom bör tórdragas. 
Ådnak le kierdemafen tane wiril- 
deíne, multa in bac vita perferenda fant 
KiERDNE , mix xongelata. vid. kárdne, 
KiET]JA , nom. num. feptem, Íju. Kietja 
lokke, feptwaginra, fjuttio. — Kietja- 
tjuote, feptingenti, ljuhundrade. Kie- 
tja-tufan , feptem millia, fjutufende. 
Kietja-lokkad, feptuagefmus.den fjut- 
tionde. Kietja-tjuotad, /epténgente- 
mus , den fjuhundrade. Kietja-tu- 
fand, feptuagier mille fmus. - 
KiETJAD, nom. num. ordin. f/eptimu:, den 
fjunde. Kietjad aiken, /epzima vic. 
Kietjad peiwe, dier feptimu:. 
KisMr, kibma, kibme faje, Jocur, uli 
&vcr temporc verno co£unt, ftálle dir 
foglarne para hg om våren, fogel- 
vin. Kibme láddeh, aves coéunters, ve 
neri infervicnter , vin -Íogel. 
KrHLATET, v. 4. defpondere, fÓrláfva, 
troláfya. Kihlati allafes mo neitab, 
filiam meam fibi defpondit. Kihlatum 
nifunines, cum defronfata uxore fua, 
Luc. 2: s. Paffo. kihlatowet £^ kihla- 
tuet, troláfvas. | 
KiHLE, ». f. doman, quod f/ponfa datur 
in pignus: five arrbabonem matrimonii 
futuri , fålte-gåfva, trolåfnings -gål- 
va. Kihlen le tabb neiti waddam, . 
virgini bunc arrbabonem dedit , han 
har gifvit flickan detta, til fåftnings- 
gåfva. Kihlats, dimin. fponff munn- 
fculwm, en liten trolåfnings - pant. 
"em. kihla, idem, 


derabili,tolerabiliter, på dràgeligit fått. Kjirrrk, kjillekats , beZu» , kid. | 
KiERDIESIKT, adv. patienter, táligen, KixET, v s. f/plendere , micare , lkina, — 


lyfa. 





KIK 


' ]yfa.. Peiwe kika, föl. fr lender. Kika 


ko peiwe, /plendet ut fol. Gálle ja til- 
ba kikeh , aurum 65 argenrum nitent, 
gull och filfver glánía. Kikegátet, 
incipere micare, nitefcere, begynna at 
fina, blifva blank. ' 

KtxaNE T , fidem quod kikegatet. 

Kixen t9" kikok, 7. a. nitens, lucidur, 
glånfande, lyfande. Kikok ko kri- 
flal, /plendidus «tamquam criftallus, 
Apoc. 22: t, Ila kiked le, ib matte wuo- 
tjet, ob nimiam lucem collinzare ncqueo. 

Kigpax s £$. kikalats, Auffr. idern. 

Kixeje, went, fkinande, glànfande. 
Kikeje gålle, aurt» nitens. Kikem, 
fubft. nitor, fplendor, glans, fken. Na- 
fti kikem, /plendor ficllarum, ftjernor- 
nas glans, 

KIKELDET, mitrre, glånfa. Kikeldats, 
 mitenr, glánfande ,Trariur occurrunt, 
KitasET, v. s. effnarc , calere, vara het, 
vara varm, Kilafab pakeft, «ftu folis 
caleo, jag år varm af folhettan. Kila- 


Kit. Y4$ 


——— ————— —Á 
den tiden, dà renarne hafva fin 


fpringtid, neml..i flutet af Septem- 
ber och början af October månad, 
Boreal. cfr. Rakad faje. Hinc 


KirpzT , v. a. Boreal. Sarwait kildet, re- 


nones admiffarios dicfo tempore madfa- 
re, flakta brundrenar. Ojf. kilde, kil- 
det, originem forte debet Fennice voci 
kildáà, fulgere, ad quod fufpicandum 
eo imprimi: ducimur, quod Lappones ut 
feftos bos babeant dies , quibur. bec per- 
aguntur negotia cafarque fuar, boc ipfa 
tempore, optime in[iruantp atque ctiam 
exornent. Kildetet, dicfum iflud tem- 
pur commorari. Kuffne kalkah todn 
kildetet tan jaken ? wbí catulitionir 
rangiferorum tranfiges tempus , boc an. 
20? hvareft fkal du i år tilbringa re- 
narnes fpringtid ? Boreal. cfr.rakatet. 


KiLDNO, 2. a. Jongur & gracilis, làng 


och fmal. Kildno petíe, abies longa - 
atque gracilir, en làng och fmal tall, 
De arborib. dicitur. Auflr. cfr. kilwo. 


fam almats tjatfeb k&ika, Zomo cftuans Kay TA TET , v. n. vociferari, ropa högt, 


ftit frigidam. Almats kilas ila ftuo- 
ra pakelt , nimus «ffur bomini snoteflus 


fkrika til. Kiljati fegga, vociferatus 
ef vebementer , han ropte hårdt. 


ef. It. piårgo kilas , caro calore mace-. Kit jANJE , 2. a. vociferanr, fkrikare, 


ratur, caro igne fuppoffto vel etiam fo- 
lir efu calet, köttet blir fudit af el- 
den, eller af hettan. Minus eft quam 
tuoltet, wuoffjetuet. E 
Kirpe, Kilde- vel Kintel- peiwe, dies 
purificationis Maria, Kyndelsmåffo- 
dag. lr. kilde faje , Jocur ubi Lapponer 
commorantur id tempus, dum catuliunt 
(oe efhu venereo agitantur rangiferi, 
quod ad finem menfis Septembris £I ini- 
tium OFobris fieri folet. Kilde káte, 
ilem. Kilde faje, kilde kate, kallas 
det rum, dár Lapparne uppehålla fig 


ropare. 


Kirjor, v. n. clamare, rugire, ropa, ry- 


, 


ta. Bire kiljo ko tållåb wuoidna, ad 
confpecfum ignir rugit urfur. Wuok- 
fa måreft kiljo, taurur mugit furcn. 


Ele tafne kiljo, neli heic vociferare, 


flå ej hår och ropa. Kiljoje, particip. 
Kiljoje lejon, /eo rugicns, 1 Petr. y: 8. 
4 Fenn. kiljan, vociferor. Kiljogátet, 
incipere vociferare, begynna at ropa, 


KiLJoM, s. f. vociferatur, rop, anfkri. 


W'uoudnajes kiljom, furiofa vocífe- 
ratio. Kilja, $dem. Mi kiljait le tatt? 
T quis 





146 KIE 
uir ifle eft vociferatus? hvad år det 
för rop? | 
JuLKoTET, v. ». albefeere, colorem amit- 
pere, hvitna, fláppa fárgen, Skruda 
+ kilkoti, pannus decolor factus eft. Kil- 
kotaftet, dimir: litet förlora fårgen. 
Kilkotatjet, incipere albefcere, decolo- 


KH. 


var du efter? Killob mai, walla ib 


aibmot állet, ut ut adnitar, perficere 
tameu non pofum. Killoftet, di. Kil- 
logåtet, adniti incipere, incipere moli- 
ri, begynna at fráfta på, at ftrifva, 
Killogátin tjudit kåddelet, ad id an 


nitzbantur ut occiderent adverfarios. ' 


rari incipere, begynna at förlora Krrror meri, noliri, arbeta med nà- 
got, 


fárgen. 

KILLET , v. a. perferre valere, fuffinere, 
uthárda, kunna fórdraga. Ib killa 
n&deb qweddet, ous fuflinere non va- 
leo, jag törmår ej bára bördan. I kuk- 

.keb parget killa, mon diu perfeverat 
laborem. Killeftet, dimin. nàzct litet 
uthárda. Killegàátet, incipere fufline- 
re, begynna at fórdraga. Harjane- 
meft almats killegáta, cou/verudine bo- 
mo fit patientior , fue aptior ad quem- - 

vis fuflinendum laborcin. 

KirLos, s.a. qui diutius laborem perfer- 
re valet, durus ad laleren, den fom 
långe uthárdar med arbete. Killos 
tàmpa, equus qui non facile faiigatur, 
en hát, fom ej få fnart tróttnar. Kil- 
los-wuot, fubf. perfeveramia , con- 
flantia, uthárdande. Killos-laka, adv. 


möda fig. Ob. eff fere ejur- 
dem fignificationir atque killot, minori 
tamen eft kilpot nifs quidquam facere, 
killot auem majori. Kilpob peiweft 
peiwal, quotidie t$ femper aduiter, 
jag ftráfvar dageligen. Kilpob ki- 
ti ja juolki, omni nifu incumbo, jag 
arbetar med hànder och fötter. Sá- 
mafeh kilpoin fuina, quidem cum il- 
lo confliclabantur , Af. 17:18. Mijele- 
pe harbmat kilpom tane fuomnos tal- 
ken, zempeflar bacce turbida nos ma- 
xina affecit moleflia , vi hafve flitit 
mycket ondt, fór det elaka vádrets 
fkull. Kilpoftet, dirzin litet bemó- 
da fig, Kilpogátet, conari incipere, 
incipere adniti , begynna 2t fràfta på, 
at ftråfva. Juo àdna mai kilpocatib, 
Jam quidem dudum sacumberc ce. 


perfeveranter., med framhárdande, KIiLPoKS, cum quo contendimus , cum quo 


. hårdigt. 

KiLLELET, v. s. pronnm effe, f/pontaneum 
effe, vara benágen, fjelf vilja. Ets 
tafan killeli, ipfe fua /ponte id fecit, 


nobic eft certamen, adverfarius, kàm- 
pe-broder, den man kåmpar med, 
motfiandare. Dicitur ctiam kilpo- 
kradna. 


ipfemct ad fflud erat f[pentanemr, han KatPgT, v. se. & kilpedak, vide fupra 


var fjelf villig dertil. Killefimo kaik, 


filpet, filpetak. 


fua fpoute. ad me venire voluit. Rirwo & imterd. kilbmo, procerz, , hög. 


KiLLEK, vetula, anus , gammal gumma. 
KiiLor, v.s. adniti , cum labore & nifu 
multo conari, fträfva, arbeta på. Mai- 

. na leh todn killomen? quid adnitc- 
fis? hvad arbetar du med? hvad ftråf- 


Proprie de arboribur dicitnr. Kilwo 
haik , abier procera, en hög tall. Kil- 
wo fåke, betula prscera, en lang el- 
ler hög björk. Kilwoh leipeh, 24si 


procera - 


KiMa, 





KIM KIN 147 

— —————— 22-22 < +)-— —— aine. RÖRT 

Kina, vide kibme. 4 Feri. vocc kijma, KINGSJES, 7. 4. rímofur, qui fatifcit, 
idem t$. kijmainen , catuliens. gles, giffnad, otát. Symon. fweikok, 

KrMES, n. a. catuliens , löpik. vid.keime. = kirok. 

KimerT, v... Ládde le kimemen talle, KiNGSJETAKES, » a. risnofur, dui facile 
23er nunc corunt, foglarna hålla nu på — rima:sagit five fatífcit, fom gárnagiff- 
at para fig. . | nar. Kingfjetakes wadnss , rimofa 

KiME, 5. f. erugo, årg. Kime paina, fa- : cymba, vel potiur, que facile agit vi-- 
pit eruginem , det fmakar af årg. mar, cfr.játok. Kingfjetakes kagga, 

KiwoT, v. n. eruginofum fieri, erugine — dolioclum, quod. ffccitate facile fatifcit, 
obduci, Àvgas, blifva árgig. Kimom — en kagge, fom látt giffnar. 
le tat kebne, 2henum boc erucinofum K1NKA , n. f. fafcir, fafciculur, kårtve, 


faclum eff , denna kittelen har blifvit 
àrgig. Kimom le piábmo, cibus fa- 


knippe. Fenn. kincka, corticis betuli- 
ni fafcis. Aufir. cfr. kippo. 


pre eruginofo infeclur eft, maten fma- K1NKAHET , v. a. fafcer colligare, knip- 


ar af årg. dr. rei aliqui deditum cffe, 


vara mycket begifven på nágon KiNTEL, »./. candela, ljus. 


ting. Die kimoin tarot, pugna non 
defiitere, de vifte aldrig Ófvergifva 
at Nåfs. Dicitur quando, quaff enthu- 
fafmo quodam , ad quidquam facien- 
dum impcellimur & in faciendo diutiur 
detinemur. Kimoftet, dimin. litet år- 
gas,m. m, Kimogätet, incipere aru- 
Jine tingi, eruginofum fieri. incipere, 


begynna at árgas. 


på tilhopa, binda i knippor. Auftr. ' 
Kinteleb 
tfakketet, candelam accendere, tända 
up ljus. Kintelit takket, candelas fe- 
bare, ftópa ljus. Compof. kintel-juol- 
ke, candelabrum, ljsitake, Gàlletum 
kintel-juolkit, casdelabra aurea, Apot. 
2:12. Kintel-tjuoukes, lux candele. 
Kintel-peiwe, feflur purificationis Ma- 
rie, Kyndelsmáffa. Kintel-laige, f- 
lum candele ,ljus-veke. Kintel - fkar- 


KiMOTAXES , 7. a. eruginofur , qui facile 


ja; ferfex , qua candela a carbone pur- 
erugine inficitur, årgfull, fom fnart 


gatur , vulgo, emuncforium, lius - fax. 


 blifver árgig. | Kintelats, dimin. et litet ljus. Fepm. 
KiuPA, vid. kippo. Fems.kimppu, fa- — kynttilå, candela. D. 
fri , knippe, bylte. KiNTson & kintfortakes, s. a. cffrena- 


KINGSJET , v. 7t. fati/cere, giffna, rem- = tur, ju freno. relucfatur , oftyrig , o- 
na. Dicitur de vafis ligneir féccitate fa- — tamd. Kintfortakes herke, remo ef- 
tifcentibus, fåges om trákáril, når de — renatus. | 
af torka giffna eller blifva otåta. Ka- KiNTSORET, v.s freno relucfari, vara 


re kingfja, var fatifcit. Kingfjeltet, 
dimin. litet giffna. Kingfjegatet, fa: 


tifcere incipere , begynna at giflna. 


Kingfjetet, Hiph. fatifcere facere, in 
fole exponere ut fatifcat , låta gillna, 


oftyrig, vara otamd. Dicitur de ani- 
malibur indomitir. Kintforaítet, dim. 
vara något oftyrig. Kintíoratjet & 
kintfortatjet , freno relucfari incipere, 
begynna at vara oftyrig. 


2 


láta greftna i folen. Ele kingfjete Kr: n. f. duftr. vide fupra Kappanjes. 
1P- 


kareb, fatifcere ne facias var. 





148 |... KIR 


Kirro, n. f. fafciculur, knippe. It. 4uffr. 
kippo f. kippa, vide kappa. 

KiPPER, Åuftr. vide fupra kapper. 

KiPrA & kipt, ». f. perula , cum lapide 
inclufo, que e cortice betule confecta re- 

- vibus apponitur pifcatoriis, ftenar, med 
nifv-r Ófverdragna, at fátta på fi- 
fkare - nåt. Kiptetes , »n: a. qui iflius- 
modi lapidibur caret, fom ej har få- 
dane ftenar.. Kiptetes kåldek, /aze- 
na pifcatoria non infiructa lapidibur,. 

not utan fenar. Kiptetet, v. 2. dicfos 
Japillos retibus. annectere , ltena. nät. 
Nunquam non boc tantum fenfu occurrunt. 

Kinsuor, vibrare, fvånga, fákta med 
nágot. Swerdin kirbmot, gladium 
vibrarc, fvánga várjan. 

KiRBMESTET, v. a. circumdare , circum- 
cingere, omringa, omhvárfva.  Sta- 
deb kirbmefítet, urbem ob/idere , belå- 
gra en ftad. ! 

KinET, v. 7. fatifcere, remna fpricka. 

nam kira, area fatifcit, marken 
remnar. Muora kira, /igrtum agit ri- 
maj. [t ringere, gapa. Kireftet, dim. 
litet remna. | Kiragátet, incipere fati- 
fcere, begynna at remna.- Kare kira- 
gäti, vas debifcere cepit. 

KIREM , ». f. biatur, rictur, remnande, 

: gapande. 

KiROK, n.a. fatifcenr,rimar agens, fpruc- 
.Ken, greft. Kirok litte, vas rimofum. 

KIREKET, v. n. dufir. id. ac kiret. Kire- 
kom litte, var rismofum, quod fatifcit. 

KIRGETS, ". avis, aquila, Örn. cfr. 
káfkem. . 

KiRJE, 2 f. Biber, litere, bok, bref. Kir- 
jeb tjalet, /iteras fcribere, fkrifva bref. 
Kirjeb lokket, epiftolam vel librum Je- 
£ere, (Fenn. kirja, idem). Kirjats, di- 


KIR 


min. et litet bref, en liten bok. Cor 


P kirje-kàtjeje, literatus, eruditu:, 

bokfynt, làrd. 447.4: 3. Kirje-áppes, 
idem. Scriba, fkriftlård. Kuíne le akt 
kirje-üppes? ubi eff feríba quidam?. 

KIRJAK , 7. a. crifpus, variis inciffonibu 
ornatu:, krufig, med konftiga infkár-. 
ningar prydd. Kirjak laipe, pani» cri- 
fpatur, krufadt bråd.  Kirjak kare, 
vas crif patum, incifonibur ornatum. 

KiRJETET , v. a. crifpave , inciffonibus li- 
gneum vel metallicum var ornare, kru- 
fa. Kirjetum paíte, cocbleare crifpa- 
tum. — Obf. Maximum Lapponer effe du- 
cunt artificium, vafa fcite incifionibus 
atque pictura ornarc. 

KiRJ]ETEJE, artifex, qui opus aliquad in 
ciffonibur vel pitfura ornat, crifpan:, 
en fom firar, fom krufar til návot. 
Kirjetem , /u5/. ritande, utfirande 
med fkirningar och ftrek. a 

Kirjo, n. f. letitia, gládje. cfr.kerjotet. 

KiRXxO, zemplum, kyrka. vid. kyrko. 

KrRRO, un. f. duflr. malcditfum. oid.karro. 

Kins, vide fupra karas. | 

KIRTET, v.7. in gyros ire, circumire, 
fvánga omkring.  Ardnes kirta, in 
gyros circumvolitat aquila, Örnen fly- 
ger i rundlar. Kirtelet, fregw. idem. 
Kirtelatjet, incipere gyros agere, be- 
gynna at fvinga fig rundt omkring. 

KiRTETEM & kirtem, m. f. circuitus in 
gyrum, omfvángning. 

KigTETET & kirtedattet, v. a. in g7- 
rum rzflecterc, vända omkring. Kir- 
teti mo, cireumegit. mc. 

Kinwa, kirw & kirwas, s. a. puflinr, 
parus , tener , liten, klen, fpád. Kir- 


wa mana, isfans pufíllur, fpådt barn. 


I lam kirwa, (duo negativa) paululuss 
adme- 


/ 


KIS : 
admodum fuit. Synon, ojárga , vide fu- 
pra järga. t 

Kisa, n. f. clitelle, farcina, klóf , börda 
fom báres af renar. 

Kissa, kiffok, craffur, vid. kaffa, kaffQk. 

KissJAr zT, kiffjelet & kiffjet, v.a. velle, 
paratum effe, vilja, vara benágen. Ets 
kiffjali tabb takket, £p/emet ad iffud 
faciendum paratur erat. Jus kifljele- 
pet taffa, /£ Jubenter illa de re confen- 
feritis. Kiffjah-kus todn mo tjowot? 
vire me comitari? vil du följa med 
mig? Refp. kiffjab, volo, jag vil. Kif- 
fjaladdet , fregu. idem. , 

KissJOK , m. a. pronur, promtur, lubens, 
benágen, fárdig, villig. W'uoigenes 
le kiffjok, Spiritus eff paratur, (Mattb. 
26: 41. Sije leh harmat kifljokeh fo 
tuoílot, Jubenziffmis illum animis re- 
cipiunt. Kiffjes, idem. Kiffjok-wuot 
& kiffjeles-wuot , f/ubffaut. inclinatio, 
propenfo, ben&genhet, bójelie. To 
kiljok- wuot tabb takka, propen/fo 
tua id facit. 

Kiss]Eswuo T, z.f. id. ge kiffjokwuot. 

KisTA, chirotbera, handfke, Kiftait t(a- 
ket, chirotbecas induere, t3ga på hg 
handfkar. Kittats, dimin. 

Kisro, arca, cif'a, kifta. Silba kifto, 
cifa argenti. Kifltots, dimin. en liten 
kilta, Fenn. kirftu. | 

KisTET , vide fupra keftet, giftet. 

UTET,.v. 4. gratias agere, tacka. Kitet 
Jubmeleb, gratias agite Deco .Ele an- 
je kite, ne agas adbuc gratia. Wai 
kitalime, ut gratior agam. Ubi kita- 
lime eff contr. pro kitalulime. 1r. iro- 
nice & im contrariam partem: Mon 
kalkab to kitet, rependam tua tibi ma- 
lcfacia, jag fkal nog betala dig. Ki- 
tellet, dimi». litet tacka. Kitegátet, 


KIT | 149 
incipere gratias agere, begynna at 
tacka. 


Ki TEM, n. f. gratiarum altio, tackande. 
KiTELET, v. frequ. gratias agerc, tacka, 


flitigt tacka. ldtji tiete kokte kalki 
kitelet, »a/ciebag , qua: ratione oprime 
gratum teflaretur animum. Kiteladdet, 
Jrequ. idem. Kitelatjet, imeipere gra- 
tum tcflari animum, begynna at vifa 
fin tackfamhet. Kitelatjin Jubmeleb, 
Deo gratias babere ceperunt. | Kitela- 
flet, dimin. ídem quod kitelet. 


Kiro, kitoles, kitolus & kitolwas, 


kitos, gratie, gratiarum actio, tack, 
tackfágelfe. Kito Jubmeli, gratie 
fint Deo. Utfe kitob Jubmel mijaft 
ádtjo, Dco gratias. debitar non babe- 
mur. Akta kito, formul. gratias agen- 
di, Borcalioribur ufftata, gratias, tack, 
mycken tack. Eff proprie mendicorum. 
Adne kitob, gratiar ago, haf tack. 
Jubmeli lekes kitolus ja hewetes! 


laus I gloria ft Deo! Gudi vare tack 


och lat! 
otack. 


Compof. & oppof. okito, 


Ki TOXES, ». a. gratur , takfam. Kitoka- 


fen etjebs wuofetet , gratum fe prabe- 
re, vifa fig tackfam. Compof. I oppof- 
Oo sitokes , ingratus, otackfam, Oki- 
tokes almats, bomo ingratur. Okito- 
kumus kaikift fjaddalim , omnium fo- 
rem ingratifimur. Kitokes-laka, adv. 
cum gratiarum actione, tackfamt, tack- 
fammeligen. | 


KiTOKESWUOT. , ?1. f. gratitudo, animus 


Aratus, tackfamhet. Compo/. 6. oppof. 
okitokeswuot, otackfamhet. Tijen 
okitokeswuot tabb takka, apimi vc- 
fri ingrati cauffa ifud fit, eder otack- 
famhet gór det. 

T 3 | Kiro- 





150 KIT 


K1TOLES, 7t. a. fidem atque kitokes. Or- 
rot kitolefeh, effote grati , Coll. 3: is. 
Kirorreswvor, 7. f. idem atque kito- 
keswuot. Wuokas kitoleswuoteb 
Jubmeli wuofetet epe matte , digna: 
| perfolvere gratias Dco, moftre non cfi 
opis. Compof. & oppof. okitoleswuot, 
otackfamhet. 
KITETATTET , v. n. gratiarum achionc 
dignum cffe, vara vàrdigt tackfågelfe. 
I fodn kitetatte, grater non promeruit, 
:han fórtjenar ingen tack, Obf. gra- 
tiar agentibur refpondere folent: I ki- 
tetatte, grater non miretur , det år ej 
något at tacka före. 
KiTJALTAK, ». f. cardo, gångjårn. Uk- 
> fa kitjaltaki naln jarra, janua cardini- 
bur vertitur, dörren går på gángjár- 
nen. cfr. kittjahet. 
KirsE, Borea. bedur , kid, kidling. 
KiTSET, v. 9. allaborare, esiti , bearbeta, 
hafva móda med. Målkateb kitfai- 
me, multum laborem fuflinebamur , wi 
hade nog móda och arbete. Kukkeb 
kitfai manab pidbmet, diu lalgrabat 
dolore puerpera, hon hade fvårt för at 
föda barn. It. muora kitfa, arbor cre- 
pitat, det knarrar i trå. Kitfeftet, di- 
min. något bemöda fig. Kitfegütet & 
kitfajet, incipere emiti, begynna at 
bemóda fig. | 
Kirsor, v. a. Auftr. vide katíot. 
KirTA, adv. & prep. urque, urque ad, 
ända intil, ànda. Kitta tan rajai, buc 
urque, ända tils nu. Kitta mána pa- 
left, inde urque a prima pueritia, alt 
ifrån barndomen.  Kitta kåffas kal- 
kab mon wuordet to? quamdiu te 
ex/peétabo?' huru långe år det fom 
Jag fkal vånta dig? Kitta ekewai, us- 





KIT 


que in eternum. It. piå:et kitta, figere, 
affigere, fåtta falt. Kitta le, ffxum ef, 
det år falt. — Fexn. kijni. Hinc 

KitTTEK, m.fcarcer, fangelfe. — Kitte- 
kefne, in vinculis, 2 Cor. 6: 5. Symm. 
fanga- káte. 

KiTTETET, w. 4. in carcerem conjici, 
taga til fånga, fångfla. 

KitTELES, årre kitteles, quadraginta 
pelles fciurorum, quatuor decades pel 
lium, et timber gräverk, ell. 40 ftyck. 
Repi kitteles, quatuor decades vulpium, 
fcil. pellium. 

KiTTJET, v. a. Auffr. vidc kattjat. 

Kirrjos , 9. d. rigidur, ftyf 9 ftel. Kit- 
tjos rerte, corium rigidum, fiyft là- 
der. Kittjos iuolke, per rigidus. 

Kirrjor, v. n. rigere, rigefcere, blifva 
ftel, blifva ftyf. Kåtah kittioh tjà- 
fkemeít , manus frigore rigefcunt. 
Kittjoftet, dimin. blifva nägot fel, 
Kittjogåtet, rigefcere incipere, begyn- 
na at ftelna, at varda ftyf. 

KirTJABET , v.n. exflare, protuberare, 
fticka fram , fitta ut med udden, el- 
ler àndan. '"ljitta ragnoft kittjaha, 
clavur de pariete protuberat , pinn fit- 
ter fram ur våggen. 


KiTTJAHATTET , v. a. porrigere, offerre, — 


framrácka, bjuda ut. 


KitTJOT, n.a. indecl. exflanr , protube- | 


rans, fom fitter med ándan ute. Ni- 
pe le kittjot táppeft, protuberaz c var 
gina culter. 

Kirro-kATTO, formula loquendi, que 
vicem fupplet adverbii : continue, Rån 
digt, jämt och famt. Inf/eparabiliter, 
ofkiljakteligen. 

KivsADUs, m. f. irritatío, retelfe, Fen. 
kiufa & kjufaus, $dem. 

2 ' : | Kjt- 


KIA 


KjdpATJEH, tjalme kjádatjeh , tempora, 
Ginningar. 

KIWTJEL, 8. a. vagus, buc illuc oberranr, 
en fom .gár af och ann. 

qwele, pifcis buc illuc natant, fk 
fom fimmar hit och dit. 

KiwTJELTET , v. n. Duc illuc vagari, và 
af och an, kroka hit och dit. Ele 
kiwtjelte, re&fum tencas curfum , häll 
en Och famma vàg, kroka intet. 
Kiwtjeltatjet, buc illuc vagari incipere, 
begynna kroka hit och dit, 

KidG NEL, 2. 4. profundus , djup. Kiüg- 
ncles jokka, amnis profundus. Kiág- 
neles jaure, lacur profundus, en djup 
fjó. Ir fubflantioe: profunditas, djup- 
het. Såwen kiågneli, i» profundita- 
tem maris, Mattb. 1$: 6. 

KiáGNELESWUOT , s. f. profunditar , 

" djuplek. Iken kiágneleswuot, meque 
profunditas, Rom. 8: 39. Kilgneles- 
wuotalt tat jokka i kafetatte, ob pro- 
funditatem vado tranfirj nequit. bic a- 
mais, denne bácken kan man ej va- 
da ófver, ty han år altfór djup. 

KiácNELIKT & kiügnelit, adv. profun- 
de , ájupt. 

KiGNOT, v. nt. profundum fieri, blifva 
diup. Tawen kaddeit kiagno jaure, 

procul a ripa profundiar fit lacur, fjÓn 
blir djupare, långt ifrån ftranden. 
Kiågnoitet, d7»in. blifva litet djupa- 
re. Kiågnogäret, incipere fieri pro- 
fundum, begynna at blifva djup. 

Kiàjz, vide infra kåja. 

Kiàka , raugifer femina, ven-ko, waija. 
Sizmn. aldo, quod magir in ufu ef. 

KiikET & kiáketet, v. n. animo fibi de- 
finare, conflituere , fÓrefátta fig, år- 
na lig. Kiåketi mai påtet, definabat 


Kiwtjel 


KIA 1$4E 


uidem venire , han tánkte komma. 

åti kaffa li kidkam, quo deffinaverat 
pervenit. Kiàxa Wuonai játtet, i» 
Norosgiam conflituit demigrare  Kià- 
kegátet, deftinare incipere, begynna 
at látta fiy före, at befluta. Fenmnon. 
kåken, 4d«ff iuo. 

Kiáxo, m. f. deffinatio, propofítum, up- 
fåt, árnande, fóref(ats. 

KiàksJET, v. a. animadvertere, blifva 
varie, fórmárka. cfr. kakfjet. 

Kiáks]Ek , ». a. inopinatur , non exfpecía- 
tit, ofórtánkt, ofórmárkt. Kakfjek. | 

Kaár, n. f. vox , lingua, rÓft, fpråk. Sa- 
me kiàl, lingua Lapponica, Lappíka. 
Maddit kiálit fodn tábda, multa: ille 
callet linguas, han kan många fprák. 
Edne kiál, vermacula, modersmål. 
Kullib ftuora kiáleb, audiebam ma- 
gram vocem, jag hörde et högt ljud. 
Harbmes kiåla le fufne, voce gaudet 
robufía, han har en ftark röft. Ikus 
le tufne kill? a» loqui nefcis? kan du 
ej tala? Kiåla lakke, vox barbara, lo- 
cutio minus elegans, non explica. a, diale- 
cur, brutit fpråk, illa taladt fprák. 
Kiäla prewtem, idem. Fenn, kieli, 

— lingua. 

KiàroraTs & kiålek, lingua peritur, 
qui linguas callet, fom tförltår fpråk, 
fpråkkunnig. Taro kiålolats le fodn, 
lingue Svecune peritus eft. Qwekte kiå- 
lek, duarum linguarum peritur, fom 
kan tvánne fprák. Madde kiilek, 
qui plures callet linguas. 

KiüroraATswvor, d linguarimn peri- 
tia, ÍOrfarenhet i fprák , fprákkun- 

. nighet. 

KiáLAvAK & kiålatebme, kiáletes, z. a. 
elinguis, mutur, mållös, ftumm. Je 

: o 





152 KIA 


ko lei kiålatebme , qui 'mutus erat, 


Luc. 12:14. Hilingua imperitus altcu- 
jus, fom år okunnig i något fpråk. 
KIåLALAKKAXK, balbus, balbutiens, lingua 
- befftans, låfp, ftamm. cfr. kakkas. 
Kaára, 7. f. laqueur, fnara.. Pátet kalka 
ko kiála, veniet ut lagveus. Kiålit tak- 
ket, /aqveor tendere, fåtta fnaror. 
KiárET , lagveos tendere ; irretire , fåt- 
- tja ut fnaror, gildra. Låddit kiålet, 
laqveis caprare aver, fånga foglar med 
Ínaror. Kiálagátet, incipere Jaqueor 
1onderc, begynna at fátta fnaror. 
KibLATATTET, 7. a. & a. illaqueari por- 
fe, kunna fås med fnaror. Bire kiá- 
latatta kaik, eizam urfur laqoeo capi- 
tur. Obf. f epiur Lapponer urfor laqueis 
capiunt. — It. laqueos tendendor curare, 
låta utfåtta fnaror. | 


Kiålp, kiåldak £5 4uffr. kiåldas, s. /- 


chorda, fides, nervur, tráng, fena. 
juokfa kiàldak, cberda arcus, bàge- 
ftráng. Jr. ap. Auffr. difiriclur, lands- 
ftrácka. Ir. kiåldak, mervour five ten- 
do maximus pedum, förta fotfenan. 
KiiLDET, v. a. intendere, upfpàánna. 
Juokfeb kiàldet, arcum intendere, 
fpánna up bägen. Birfob kiåldet, 
felopetum intendere, Ípánna up bóffan. 
Ki&ldetum, pret. particip. paffv. dír- 
tentur, utfpånd. Kiàldeftet, dímiz. li- 
tet upfpánna. "KiildegBtet , incipere 
intendere, begyrina at upfpánna. 
Ki8tpEM & kifidetem, s. f. intenfio, dp- 
' fpánnande.  - 
KiåLKERDET , mentiri, kidlkamaddem, 
kidlkerd & kiáülkerdem, mendacium, 


kiülkerdeje t$ kiàlkamaddeje, »en- 
dax , vide fupra keleftet, keles , /ubft.- 


& keles, adj.. 


KIÁ 


Kaáro, n. f. gula, guttur, flrupe. Kii- 


loift mo adneli, collum sheum prebo- 
dit five faucer, mon fecus ac fi me eftt 
Jufocsturus, han tog mig i halíen, 
fom han hade velat ftrypa mig. Ir. 
in coagulatus, lefrad eller tjocknad 
od. 
Kiüror, v. ». male kiålo, eruor coagule- 
. twr, bloden lefras. Kiálom male, 
eruer coagulatus,  Killoflet, dimin. li- 
tet lefras, Kiålogåtet, incipere coa- 
gularí, bepynna at fammanlefras, — 
KjárLaR, sw. f. cella, kállare. 
KiárLo, ». f. fundus lacur. duriufculur, 
hård fjó-botten. 
KibwanTET, kiàmartes , vi4. kemer- 
tet Fe. | | 
Kiåmra & lüàmpas, ». a. celer , alacer, 
validus, Ínàll, hurtig, ftark. Kiåm- 
^ pa widket, celer currendi. Ínabb at 
löpa. Pargo kiÀmpa, in labore fufti- 
mendo fortis. Tåro kiámpa, pugnandi 
fortis. Kiàmpaswuot, f/ubft. celeritas 
fortitudo, Ín&llhet, ftyrka, tapperhet. 
KiäMPASIKT & kiám eft, adv. celeriter, 
fefinanter , fnållt, fkyndfamt. Ir. for- 
titer , valide, tappert, kraftigt. 
KiåMPASTALLET, v. s. celerem fe prefla- 
re aut fortem, viía big fnåll, vifa fig 
ftark. Cum offentatione fir. 
KiåMroT, v. n. convalcfcere, 9iribus au 
geri: vederfás, blifva ftarkare. Kiåm- 
poi wiáket, facfur eft celerior curren- 


4i, han blef fnållare at löpa. Kiåm- - 


poftet, dimin blifva litet fnållare. 
Kiåmpogåtet , incipere comcalefcerz , 


" begynna at få krafter. Dicitur im 
primis de infantibus C íllir, qui dim 
téus morbo, ad jacfuram usque virium — 


- . 





KIÀ 


 Jaberarumt , deingeps. vero congalefcere 


majoribusque inflvui viribus inucipiuxt. 

Kiiwx, kiànkes, s. a. de ramgiferis 4&5 
aliis animalibur, bomines fugientibur t5 
Aimentibur dicirur, láges om renar 
och andra kreatur, då de fky för 
folk, fkygg. 

KiåNKASTALLET , 9. ft. bominum fugere 
attalfum, manus bominum fubterfugere, 
fly för mennifkor, ej låta taga fig af 
mennifkor. De equis (X ranoxibur a- 
liisque domefticis auimalibur. dicitur. 
Fera nunquam noa homines pertímef cunt. 

Kiáp, kiáàpem, s. f. Jivor, blånad. 

KiåPeET, v. a. livefcere, blána, fà bJà- 
nader. Kiüpem tjalme, aculw Lividus, 

läst Öga. . 

Kiåres, ». a. lividus, blå, fom har blà- 

nader. Kiåpes orro, livet. 


KJäRAMAK & kjáramikke, que/o, kåre. 


KiánpA, vide fupra garde, gård. 

KiåråTts, ». f. tempora, tinningar. Kiå- 
råtjen tjada, per aiter:on tempus, ger 
nom tinningen. | 

KiupET, w. defatigari, defetifci, 
tróttna, blifva trótt. Kiàudib ila fag- 
ga, nimium defeffur fum. Kiàudib lair 
doft, feffur de via fum, jag år trött 
af refan.. Ki&udom, prat. part. fzffur, 
trött. Kiaudeflet, divi litet £rótt- 
na, Kiåudagåtet, gefztifcs 3ucipere, 

. begynna at tröttna. 

KiiuDATET , v. 4. fatigare, feffum red» 

' dere, uttrótta, göra trött. Kiåudati 
mo tatt pargo, ile me defatigabat labor, 

Kiáwa, kiawak, pafur, bumus paludofa, 
kárr, fump, pufs. 

Kiàw ANET, v. n. defztífci, blifva trött. 
Die mon kiàwanab, defetifcor. Kiår 
wanaftet , dimin. blifva litet trött. 
Kiåwanatjet, defetif/ci incipere. 


^N 


KLA 153 


— PP (— n! nim ninm 

Kiáuprs, ^. f: lafftudo, trötthet. P/e- 
rumque in plur. uum. occurrit: kiduda- 
ích. Taite mo ki&udafit kajoi, Jaff- 
1udiuem meam fedavit, han veder- 
qveckte mig i min trötthet. 

KaåUNJAHET , v. 7. egre & tanquam um 
bra tantum confpici, knapt fynas, fy- 
nas allenaft fom en fkugsa, 'Walla 

^ die kiàunjaha, egre eff con/picuum. 

Ki&unA, kiáuras, az. a. robuffur, validur, 
ftark, Täro kiánra, fortis bellandi. 
Kiáurak , idem. 

KilvyRALAKA, adv. fortiter, tappert. 

RiÀuRAWUOT, tm. f. virer, fortitude, 
krafter, flyrka, tapperhet. 

KiàvRoT, o. robuflum feri, blifva 
ftark. Nuora almats kiáuro, fuvenis 
robufMor fit. Kiåuroftet, dimin. blif- 
va litet ftarkare. Kiåurogåtet, £nci- 
pure feri robuftsorem, begynna at blif- 
va ltarkare, Kiåurotet, Hiph. robe- 
gare ,corroborare, ftårka, göra ftark 
Puore piåbmo kiáurota almatjeb, vi- 
Gur .copioffor & Jautior bominem cor- 
xoborat. 

KLABBER, 9. a. fcaber, non planur, qui non 
£ft «qvur, ojämn, oflát. Klabber &d- 
nam, terra mon plana. It. klabber, 

Jubft. quando biblerno tempore, ob nivis 
nimium defectum 6$ locorum inequalita- 
tem, traha minus commode vehitur , 
når det år elakt och fkarpt akfóre, 
om vinteren , af för litet ÍnÓ. Har- 
mat klabber li tann jaken, maxime 
erat illo anno veffure diffirutar,, det 
var elakt åkföre det året. 

KLAIWES, n. a. cut fpirítur five vis fue- 
briandi deeft, fvag. Såges om vin el- 
ler andra drycker, dà de åro fvaga - 
Klaiwes wina, viuum pile, 

U KLax- 








154 KLE 


KL 


——— > —-—- -  ————-—.Å"Å.—.ZQFX|0— — tt 
KLEUNJAHET , v. n. vide kaunjahet. 


KLAXKA, n. f. baculus, fcipio, ftaf, kåpp. 
Synon. fåbbe. Klakkain reiwetet, /ci- 
piove percutere. 

KLAkxESTET, v. n. baculo uti, fcipioni 
inniti ,bruka kápp, gå med ftaf. 

KLaiPo, 2». f. petra, ruper, bergháll, 
klippa. mu 

KLAMBER, 7. f. .repreBenfo, klander. 

KLAMBERTET , v. a. raprebendere , incre- 
pare, lafta, tadla, klandra. 

KLAPA, 2 f. lignum, quod. collo rangifc- 
rorum appendere folent,ut in nimio cur- 
Ju retardentur,et tráftycke, fon hàn- 
ges på renarnes. hals, at. hindra dem 
at löpa för fort. 

KrAPER, glarea, klappur-ften. cfr. arek. 

KrarP, sw. f. flexura, böjning, bugla. 
Vide infra klewe. 

KLARES, 7.2. clarur, liquidur, klar. Kfa- 
reswuot, 1Cor.ij: 41. claritas, klarhet. 

KLATTJE, effrum, bróms. cfr. flautja. 

KLEKXESET € klekkeftet, v. n. cacbin- 
nare, ltorfkratta. cfr. påkoftet. 
EXKET , V. n. Auflr. inter fe invicem 
aptum effe I connexum , paffa ihop 
med hvart annat. Vox orig. Norveg. 

Idtji klekke, aprum non erat. 

. KLeMmmMa, klemet, nom. propr. vir. Cle- 
mens. Klemmats, dzmin. 

KLEMTET, campanam. pulfare, klämta.. 
Klemteftet, dim. litet klåmta. Klem- 

^ tegäåtet ,, fncipere pulfare campanam, 

. begynna at klàmta. 2 

KriEMTEM,pul/atio campana, klámtning. 

LENA, klen, ». a. imbecillir, debilis, a- 
grotur, Ífvag, fjuk.  Aptía klena le 
Todn, morbo laborat vehemente.. Klena 
jake, annone. diffcultar , dyr tid, fvag 
ürsvàxt.. 

KrrPPET, v. 4. munus alivut abrogarc, 


fátta någon: ifrån tyílan.. 


KLEUNJASTET, v. 4. furfum tollere, «t- 
tollere , lyfta up, vippa up. | 
KLEWE, ». f. flexura, curvemen ; bögel, 
bukt. Proprie eff vitium vaforum «- 
ncorums ffoe metallicorum aliorum, gwen 
do flexuofa five bullofa fiunt, fåges om 
káril, fom få bóglor. Kare le kle- 
wen taggo, vas flexurans illic babet. 
KriEwESTAK, fdem. Kleweftaken Ie, 
fexuofum eft, det år bugligt. | 
KLIBMA, 2. /. fonur , flrepitus, ljud, bul- 
ler. Harbmes klibma, ingens frepitus. 
KLIBMET, v. n. fonare, flyepere, bulla, 
dundra. Wiåraldefne klibma , celum 
tonat fragore, det dundrar i fkyn. 
Klibmefttet, dimin. Klibmegåtet, i»- 
cipere tonare, begynna at dundra. 
KLIDNOKES, 7. a. dubiut , tvifvelaktig. 
KLIMPET ET, v. 5. oriri, uppa, uprinna. 
Peiwe klimpeti, fd ortus erat, folen 
var upgángen. Dicitur, quando fel 
in borizonte confpicitur. Hinc 
KriwuPozr, adv. in borizonte, vid hori- 
zonten. De fole grafertim & luna då 
citur , quando mane 6$ ocfperi £m bori- 
zante funt. Peiwe li klimpot, /fe/-erat 
in borizonte, folen fyntes vid hori- 
zonterr. Ságes om folen och månan,. 
når de om morgonen, eller ock aíf- 
tonen, áro vid horizonten. 
KripPAR, fuperior vicfor, Ofverman.. 
KriT, creta, krita. Welkok ko klit; 
album ut creta, hvit fom krita. 
KLITNABET, v.n. parvi eflimare, hålla 
något för litet. | 
Krrr7Uuz, 2. f. creatura, kreatnur.. Bo- 
real. flittur, £dem.. 
Érrwrx,. 2. a. f/caber , ojàmm.. 
Kiiwxor & kliwkahet, v; n. dubitare, 
tvifla. 


KLU 


. tvila: «onfer juoret, qwektaftallet, 
idem. 
KLoxKAR, edituus, klockare. 


KO 155 
KrårroTt, v. a. munere privari , affåttas 


ifrån fyllan. Ef quaf. paff. v. kleppet. 





KNAPPA, 7. f. bolus , globulur , knapp. 


KLOMPOT , v. ». Dicitur quando nix tra- KNIKT , miles, foldat. Boreal. fnikt. 
he adberct &9 veclure facit dificulta- Ko, adv. ffcut, tanquam, íálom, lika- 


tem, fåges når fnön faítnar vid me- 
darne och gör elakt äkföre. Borcal. 
tupertet. 

KLOMPATAK, n. f. quando nix adberzt ve- 
biculo, nàr fnÓn faftnar vid medarne. 
Klompatak le udne, nix bodie adbe- 
refcit. Boreal. tuper, idem. 

Kio rs]JES , z. f. bauffur avidior , forbitio 
fubitarea &$ avida, en haftis dryck, 

. en klunk. Klotfjes jukkaltak, bax- 
flus fubitaneur, haftigt drickande. Auf. 

KruBBo, ». f. clava, klubba. Bor. ilub- 
bo. Klubboin tfabmet, clava tandere. 

KLuBBE, vt. morbi, quando pedes venonum 
tument putrida € cancrof a quadam ma- 
zería, ulcur pedum, fvullnad och bóld 


i fótterne hos renar, renarnes fot- . 
. fjuka. OMS. fepiur boc malo laborant 


rangiferi , tempore aflivo. Morbus val- 
de contagiofus eft, illamque ob cauffam 
Lapponer fludiofe cavent, ne rangiferi 
illorum illor appropinquent renoner , qui 
fo malo infa&i funt. Picem ulceri illi- 
ntndo I pulverem. pyrium afpergendo 
buic mederi confveverunt malo, quo 
^ dfud faliem precavetur , ne lingendo 
lingua I or inficiatur, quod fi fit, fem- 
- per fere moriuntur. Paronychia, na- 
gelbold. 
Kruxp, zn. f. globur, klump. Klumpo- 
ges, s. a. vide klompot, klompatak. 
KLawAN, n. f. afis, affer, klàfva. 
KiivuJETET , v. "t. adherere, vidhánga. 
. Kláujetet etjebs tjajenes wuoigeneti- 
| ti, adberere f/piritibus feductoribur, 
| Tim. 4. 


fom. Ko almefne, /fcut in celis. Ko 
tjatfe, tamquam aqua, likafom vattn; 
Aiwe ko, »on fecus ac. Taffa ko, 
donec,til defs. Autelen ko, antequam, 
fórrán fom. Ir. quando, når. Ko på- 
time, cum veniffemur, når vi hade 
kommit. Ko tietab, cum fcio, når 
jag vet. Ko fodn jabmam li, cum 
mortuus effet, når han var död. Káffe 
ko, demum, tandem, omfider. 


Kocco, adv. ubi? hvareft? Kogpo le 


to heima? ubi eff domus tua? It. qua 
inre, in quo, uti hvad fom. Koggo 
mattab kalkab to wekketet, ama in 
ve potuero: te jnvabo, jag fkal hjelpa 
dig uti det, fom jag kan. lr. interro- 
gative: Koggo le wikke? gma in re 
confflit vitium? quo laborat viro? 
hvari beftár felet? Koggo todn Wuo- 
nai mannah? qua sturus er via in Nor- 
vegiam? hvad våg refer du til Norrige? 


KocLaz, magus, qui variar callet arters, 


artificiofur, naturkunnig, fom kan 
allehanda konftítycken, konftig. Fin- 
gunt fui ffe olim artificen, variis arti- 
bur magicis excellentem. — Hinc omnes 
artifices preftantioret boc infigniunt 
nomine. 


KoxsE , n. /. cocbleare , calix , flef. Silba 


kokfe, calix argentzur , filfver - bága- 
re: Vulgo filfver-kofa. Kokfats, dim. 
en liten flef. | | 
KOKTE, adv. quomodo? huru, på hvad 
fått? Kokte todn fitah? ut vis? huru 
vill du? Jr. kokte mon fitab, naute 
U 2 mon 





a 


156 KOL = 

^ mon talckab, ut volo, tta facio, form 
jag vill, fà gör jag. Ikke kokte, guo- 

modocengue . på hvad fått fom Lätt. 
Koktes, idem. 

KoxrTEMUS, qualis? 
maggar. 

Korzr,andire, höra. vide kullet. 

KorrxoTArrzT, v. n. fedari , tranquil- 
dari, (de vento dicitur ) blifva ftillt, 
lugna. Piágga kollkotalla , ventur fe- 
datur , vådret ftillar fig. 

: Korw, kolma , ». num. tres, tre. Kol- 
men aiken, zer, tre gånger. Kolma 
palem v» kerden, zdem. Kolma fajai, 
in tres portes. Kolma lokke naln, 
aredecisn, tretton. Kolma lokke, rr; 
£572, trettijo. Kolma tjuote, trecen- 
7i, trehundrade.  Compof. kolma-ker- 
dak , triplex, trefaldig. Kolma-ker- 
dak kaino, rcffir triplex. Kolrma-ker- 
dak wuot, triphicitar, trefaldighet, tre- 
dubbelt. Kolm-aktalats & kolmak- 
tes, triunur, treenig. Kolmaktes Jub- 
mel, Deus Triunus, den Treenige Gu- 
den. Kolmakteswuot, /ub/. Trini- 
241, Freenighet, Ecclef. Kolma-lakats 
& -lakafats, adj.triplicis generis, tre- 
handa, af trenne flag. 

KOLMALAXKA, ado. triplici mode, på tre- 
handa fått. . 

Kor Mas, kolmes , kolmos, 2». &. terni, 
trenne. Käåffe hålebe kolmos jálla 
qwektafeh,cum loquisiur terni, aut bini. 

KorMASAT]E, 7.4. folum tres, tantum 
zerni , allenaft tre til antalet. Kolma- 
fatje leh wall, non nif tres funt. 

KOLMAD, n. num. ord. tertius, den tredje: 

' Kolmad palen, terra vice, för tredje 
gången. Kolmad lokke nein, tredeci- 
22us, den trettonde. Kolmad kolmad 


hurudan? vide 


KON 


lokkai, vige/fmus tertiur, tertius 5 vi. 
ccfimur , den tjugonde tredje. 

KOoLM ADIST , adv. tertia vice, ÍÓr tre» 
dje gången. Zt. tertio, til det tredje. 
Kolmadiít, mije berribe ajatallet,44 
tertium quod. attinet , conffderare debe- 
mus, för det tredje, fà böra vi be- 
tånka. -— 

KórLMADEs, koflmodes & koímots, ». f 
tertia pars, tredje delen. Kolmodes 

. le mo dfe, rertía mibi deberur. pars, 
tredjedelen hórer mig til; Kolmade- 
fab mon fitab, zeriiam expoffule par: 
sem, jag fordrar tredjedelen. 

KOLMADASTET , tertia vice iterare , tte- 
dje gången uprepa, göra för tredje 
gängen. 

KoOLMI, «dv. ter, tre gånget. Tjuorwoi 
kölmi, clamabat ser; han ropte3 gin- 
ger. Qwekti jalla kolmi, bis amt zer. 

KOLMUX, tantum trer,terni, allenaft tre, 
Wadtob mije kolmuk tokko, eamus 
illus nos terni, låt ofs tre gà dit. Kol- 
muk leime heimen , tantem nos tres 
domi eremmr, alenaíb vi tre vorem 
hemma, cfr. kolmafatje, 4wod san- 
quam dimin. eft nominis kolmas. 

Konuso, Auftr. vide Juomo, Juobrmno- 
melke.. | 


. KoNA, cinis, afka. vide kuna. 


KONGALATS, n.a. Regius, Kungelig, Ko- 
nungflig. Kongalats Majeftåt, Regis 
Mojefas. Kongalats Aiweswuot, Re- 
gia Celfftudo, Kungelig Hóghet. 

Kox Nzs,konne,440.15;, hvareft. Kore 
nes Chriftus kalki rágatuet, nbi Chrs- 


(fur nafceretur, MastB. 2: 4. cfr. kuíne. 


KoNNO ,«xor, huftru. vide kånno. 
RoNosEs, Konogs, Konogas, Rex, Ko- 
nung, Konogalen piàjetus, edi&fums 
Regis, 





KOR | 


KOT | 1$7 


Regis , Kunglig ftadga, Ets radeje KGROSMATTET , v.a. evacuare , exbau- 


Konoges, Menarcba. | Armokuntus 
Konoges ; Rex clementi mur. Sweri- 
ges Konoges , Rex Svesis. Konoges- 
laka, adv. regie, på Konungfligit fått, 
Kungligt. | 
KoNOGRIE , 7. f; réghurt, riKe, konun- 
garike. Abba konogrik, totum regnum. 
KorTO, n. f: toga , amiculum, käfta, jac- 
ka. Koptoi tjagnet, induere togam. 
Kona, korr, v. f. eréna, fkára, fkal. Ko« 
ya kare, vas fraéfum, cui pars defra- 
&a eft, et káril med fkal, Korab tak- 
ket, partem demere. Kora le taffne, 
pars beicce deficit , hår är et fkal, hår 
- fattas et ftyche. Kora njalme, labzum 
bifidum, labrum eris cui pars deficit, 
hare-mun ; mun tried klufven lápp. 
Korats , d£min. et litet fkal4 en liten 
fkåra. It. vallir anguffior inter duor 
monter , faucer montium , en trang dal 
emellan tvánne berg. | 
KoRDNE;v. f. bordeum, korn. Wit kord: 
ne laipit, quinque panes Bbordeactor , 
Job. 6: 9. Kordne-tudno, tome ber- 
dei. Kordne jafo, farina bordeacca, 
ko:zn-mjól. Kordne lado, Zerreum. 
Kordmats, Zimiz. et litet korn. 
kKonxELET, korkotet, v. a. effundere, 
evacuarse, utgjuta, uttómma,. Tjat- 
feb korkelet litteft, e safe aquam ef- 
fundere, efr. kurgetet. | 
Konos, adv. folum, taxtum, allenaft, eri- 
daft, Koros todn, zu /vlum. Koros 
armokesw'uotefítas, ex mera fua mife- 
ricordiayaf fin blotta barmhertighet, 
KOROS, 7. 4. vacuus, inanfr, tom. Ko- 
ros tjáiwe, /fomacbus jejunur. Koros 
kare, vdr vacuum, tomt káril. Koros 
kite, domus vatua. 


fire, uttómma, uttappa. 


KóRosET & korosmowet , v. fi. eyacua- 


ri, vacuum fieri, uttómmas , varda 
tom, Kare korosmówa, vars exbau- 
*ituf , kårilet uttómmes, 


KORR , 7. f. eultellur; culter vilior, en li- 


ten knif, en knif af ringa várde, cfr. 


hipe. 


KonTE, charte heforte, kort. 4uffv. Fonn. 


Gotti. 


KOoRTOX, n. a. tórtur, arcfe contortur, vri- 


den, hárdt tvinnad. Kortok laige, 
filum. arcfe tortum ,  hárdt tvinnadt 
garn. Kortok kaino, funi: arcle con- 
toftuf. 


Koss, kofa, 2: /: vacca, ko. Koffats, dim. 
KosETES, kofctus, fta appellanur rene 


adiniffariut quintum agens annum, en 
. brundren på femte áret; 


Kor, kota, n. man. fex, fex. Fenn. cuuft, 


idem. Kota japit wiefoi, fox annos 
vixit. Kota lokke naln, /edecim, fex- 
ton, Kota lokke, /exaginta , fextijo. 
Kota lokke japeh pares, a»nor natur 
fexaginta, Íextio år gammal. Kota 
tjuote, fexcenzz , fexhundrade. Kota 
tufen, fex millia, fex tufende, Kota 
lokkad , fexage/fmur, den fcxtijonde. 


KOTAD, » num; ord, fextur, den fjette. 


Kotad peiwe, dies fextur , den fjette 
dagen. Kotad lokke, decas fexta, det 
fjette tijotalet. 


KoTAbrs, » f. extant , ljettedelen, 


Kotàdefeb arben &dtjoi, facfur eft has 
res e fextante, han &rfde en fjettedel, 


KöTADEST , adv. fexta vice, fjette gån- 


gen. Kotadeft mije kalkebe tókko 
fhahnet, fextun nunc duc facimus iter, 
virefa nu dit för fjette gången. Ko- 

U 5 | tadeft 





158 KOT 


tum quod attinet momentum. perpende- 
mus, för det fjette fkole vi öfvervåga. 
Koras, kotes, n. a. feni, fex. Kotas 
mije lepe, /ení f/umur, vi åro fex. Ko- 


KRA 





tadeít mije kalkabe ajatellet, ad fex- KOTTJOX, s». 4. non vocatus, non invite 


tus , injufus, okallad, obuden. Kot- 
tjok pátet, mullo $nvitante mentre, ju 

fi onte venire, komma okallad, af fig 
Jelt. 


tali faron fodn páti, /zx illi advenien- KorT]oM , n. f. vocatur, juffum, kallel- 


ti fuere comiter, han hade fex j fólje 
med fig dà han kom. 

KoTsEK, x. avis eujurdem aquatilir, 
ftubbíkraka , en fjófogel. 

KoTTA , ova percarum, quando adbuc in 
pifce funt, abbor-råm, fom fifken ej 
ånnu hunnit flåppa. 

KorTJOY, v. a. vocare , nominare , kalla, 
námna. Kottjo fo teke, voca illum 
buc, kalla honom hit. Kottjot Jefu- 
feb Herran,. Tefum vocare Dominum, 
kalla Jefum Herre, i Cor. 15: 9. Kot- 
tjo tek taite ålmait, advoca buc iftos 
viror. It. jubere, befalla. Takka nau, 
kokte mon kottjob, ut jubeo, ita fa- 
cías , går fom jag befaller. Konoges 
le naute kottjom, ira Rex fufft, ko- 
nungen har få befallt. Kottjo fijeb 
hájai, invita íllor ad nuptias , bjud 
dem til bróllops. Leb takkam ko 
todn kottjoi, ut /ufifli feci, jag har 
gjordt, fom du har befallt. Polos. 
K a'ze,, jubeo. Kottjoftet, dfmin. nà- 
got litet kalla. Kottjogátet, vocare 
incipere Gc. begynna at kalla m. m. 

Kor TJOTET, V. a. fregu. £gnaviter voca- 
re, fedulo invitare, flitigt kalla. Ir. vo- 

. eandum curare, låta kalla. 

KoTTJOTATTET, 9. n. poffe vocari, kun- 
na kallas.: I fodn kottjotatte attjen, 
pater ille appellari nequit , han kan ej 
kallas för fader. 

Ko'r TJOTUM,7.2.vocatur, kallad. Måd- 

- deh leh kpttjotum, multi funt vocati, 

. mánge åro kallade. 


fe, befallning. Le kottjom mijeb ai- 
les kottjomin, vecaviít nor vocatiem 
fana, 2 Tim. 1: 9. To kottjomen 
tfagge leb mon tabb takkam, tuo id 
jufu feci, jag har gjordt det på din 
befallning. Kottjolwas, idem. Kot- 
tjom-laka, adv. vocantis vel jubenir 
more, på et kallandeell. befallande fått. 

Korrjos, ». f. famulus, famula , lego- 
hjon, dráng eller piga. Ib adne kot- 
tjofeb, famulum non babeo , jag har in- 
gen dráng. Proprie illos fégnifécat fa- 
mulor , quor buc illuc mittimur nuntior, 
vel etiam, ut quaevis leviorir momenti 
agenda per ficiant , en fom går i åren- 
der, och fórráttar några fmå fyflor. 

Kor TJOTEJE, vocanr, qui vocat, den fom 
kallar. Kottjotem, /ub/Z, vocatio, kal- 

. lande, kallelíe, 

KzADNE, kradna, ». f. fodalis, fociur, 
kamerat , ftallbroder. Mäi len krad- 
natjeh, /odales nor ambo fumur, vi två 
dro kamerater. Kalle kradnit todn 
adnah ? quot zibi funt focii? huru mån: 
ga kamerater har du. ie. conjux , às 
ta maka. Mo kradna, conjux mea, 
snaritur meur, min huftru, min man. 

| Boreal. radna , idem. Kradnats , dímin. 
blandientir plerumque eft I roganti. 
Kradnatjam páte, veni qu«fo, thi foda- 
lir optíme, kom min käre vån. 

KRADNETEBME £9 kradnetes, krzdne- 
tak, cui focii non funt, folur, eniem, 
fom år utan fálfkap. I le haufke man- 

| net 





KRA 


KRA 159 


net kradnetak, /éne focio minus jucr: KRAMXES, 5n. a. Fansidie, acerbus, hárfk, 


dum eff iter... Aiwe leb thon: kradne- 
tak, nullus omnino mibi cft. focius, jag 
år aldeles enfam. " E 
K24DNASTALLET , v. 8. fodaler effe, co- 
mari, vara kamerater, vara til fåll- 


Knar. n. f. flrepitur, fonitur, buller, gny. 

KnAJET , v. n. ffrepere, flrepitum facere, 
vociferare, bullra, göra oljud, ropa. 

Kraja, n. f. metas, terminur, ad quem eur- 
fu contemditur , mål, til hvilket man 
löper. Krajab piàjet, metamr conflitue- 
re, upfatta et dylikt mål.  Krajai 
Wwarret, curfu ad metam contendere , 
löpa til målet. Mon autetijib kraja 
Ketjai, metam prior contigit curfu, jag 
hant förr til målet. Off. curfu cer- 
tare, meta confituta, in moribus eft 
Lappomum. Borcal. raja. 

Ka4XA, s. f. focale, focale argenteum, kra- 
ge. Silba kraka, ies, liltver-krage: 
Wuorka kraka, focale argenteum , quo 
fefis utuntur. diebur, filiver-krage at 
bruka om högtider. Adno kraka, 


fecale , quo quotidie utuntur , diebus pro- 


feflis , hvardags-krage. Ornatus eff 


mulier um. 


ftråf. 


KRAMKESET, v. ». rucfare, tapa, Kram- 


kefem , fubfl. rucfur , rapande. cfr. 
kraugefet. " 


KRAMMAR , mercator', inflitor , krámare. 
Kx^AMsOT, v. a. prebendere ,, arripere, 


gripa uti, taga til fig. Kramfeítet & 
kramfoftet , dimin. celeriter arripere, 
haftigt taga åt fig. Kramfefti mo åi- 
Well, in crines meos $nvolavit, han fat- 
tade mig i háret. Kramfogátet, arri- 
, pere incipere, begynna at rifva at fig. 


KRANO, 7. f. gaufape, fragulum, quo fler- 


nitur kifur , rya, lángtácke, rana. 


KRAPMOK, 7. a. arrogant, facfabundar,, 


£lorianr, hogdragen, fkrytande. Krap- 
mok tàáro àlma, miles gloriofur. Krap- 
mok-wuot, /ubfl. arrogantia, elatio, 
hógfà rd. jacfantia, aftentatio, fkryt. 


KRAPMOSTALLET, v. n. offentare  glria- 


ri, fkryta, berömma fig. 


KnRAPPOR, ». f. chbirotbeca coriacea , lader- 


handfíke. Krappok káti, manibus chi- 
votbevir indutis, fr. transl. negligenter, 
med handfkar på hándren, ovärdigt. 
Boreal. rappok.. Krappokats , dimin. 
en liten handfke. 


KxskOT, v. m. vociferare, proprie more Knas & krafs, ». f. oirgula ferrea vel li- 


cornicum , ropa , fkrika fom kråkor. 
Kz^xsyoT € kraktjot, v. 4. exigere, ve- 
quirere, fordra. Laga kraktjo par- 
gott, lex exigit opera, lagen fordrar 
garningarna. Welkeb krakfjot, de- 
bitum exigere; Krakfjoftet, diminutio: 
Krakfjogátet t5 kraktjogátet , incipe- 


rt exigere, begynma at fordzg. cfr. 


rauket. 

KxaxsyoM, kraktjom, r^ exadlio,, e. gr. 
deliti five eris alieni , fordran, fkuld- 
fordran. Bor. ignotum eff. vid..raukem.. 


4pm, qua purgatur f[clopetum, telo foe. 
£g lobulo plumbco itidem: infervienr im- 
mittendo, ladd-ten , hvarmed bóffor 
faddas och renfas. Hinc 


KnASTET, v. a. purgare f/clopetum, renfa;, 


göra ren bóflan. Krafte birfob, pur- 
EA fclopetum. Ft. tjuwab kraftet, eru- 
Gare, hofta fram atur halten. Kra- 
fleftet, dimin. idem. Kxaflegátet , in- 
cipere purgare fclopetum, begynna at 


KgAs- 


"o£ —— m VV UT MM S 


160 ERE 


KRI 


Krassjo, nom. berbe , menyansbes trifor KREINOK, 8. a. explicatur, cydelig, I, 


lia , trifolium, miffne. 

KRAWAS, 9. 4. miru:, underlig. wide 

. Autes, 

KnAWwET, vide trawet. 

KRAUGESET , v. s. ru/fare, rapa. Krau- 
gafattet, frequ. idem. 

KnaAUGASATTEM, kraugafem, s. f. ru- 
fur , rapninp, E 

KREATUR, creatura, kreatur. 

KREINET , v. a. explicare, explanare, utr 
tyda, förklara. Kreine munji tabb 
puorift, explica id mibi exa&e, uttyd 
mig det vàl, Kreine munji taite pa- 
koit, explica mibi bec verba. Kreine- 
ftet, dimin. litet uttyda. Kreinegátet, 

- explicare incipere, begynna at uttyda. 
cfr. tGjálgeftet, MN 


^o KKREINAS & kreinos, n.a. explicatur, ma. 


nifeflur, tydelig, tórklarad. Kreinas 
' pätet fve kreinafi påtet, explicatum 
. feri, blifva tydeligit. Kreinos-laka, 
adv. explicate, på tydeligit fått. = — 
KREINEJE , explicans, qui explicat, utty- 
dare. Kreinem, /ubft. explicatio , fór- 
klaring, uttydelfe. — 
KREINESIKT adv. explicate , evidenter , 
. tydeligen, pà tydeligit vis. 
KRE1NEMAS ,7. a. explicandu: , explicab" 
"dir, fom (kal uttydas, fom kan ut- 
. tydas. Ile kréinemafen maite tat 
håla, que bic loquitur vix funt expli- 
£aliliá, five comprebenfbilia, det fom 
denne talar kan knapt begripas, eller 
"- uttydas. 
KREINESAPTA , f& a. Auflr. non explicalt- 
. lis , confufur, otydelig , oredig. 
KREINIK , x. f. explicatio, ratio, uttyd- 
ning, rákning och redogórelfe, Krei- 
nikeb takket, reddere rationem, gÖra 
- vedo och rákenfkap. 


KnrTJEM, s. f. f/ridor, gniflonde. 


qui menter fuam bene explicat, expli- 
«ate dicens, en fom và] uttrycker fia 
mening, lätt at begripa. Kreinok- 
Wuot, fubf. comprebenftbilitay , begår 
pelighet, tydelighet, 

KREMKOT, z.a. tortuofur, krokig, krum. 
Luc. t5: u. | 

KREWE, kreuwe, grex rangiferorum, en 
hjord af renar, ren-hofkhap, Kreu 
Wats , dimin. en liten hjord. Waipe 
lim mattet aimon adnet taite mo 
kreuwatjit, stinam in falvo forent bi 
mibi payci renones. | 

KREWET,v.a. pofcere, fordra. vid. xauket. 

KRIMO, 5. f. vitta, mitra mulierum,qvin- 
nors hufvudbonad , hufva. 

K21Ms, s. f. ornamenta crifpata, krus- 


ning. . 
KRIMSET, 7. a. eri/pare, krufa, göra 
krufig. | ! ' 
Kris, vitulus rangiferinur vecerir partus, 
ung och nyboren renkalf. cfr.mele, 
KRISJOHET, v. ». dolere, vårka. Aiwe 
krifjoha, caps dolet, hufvudet vår- 
. ker. 4ufhr. cfr.larjetet. — 
KRISKESSET, U. s. crepare, crepitare, 
knarra, knáppa. Muora krifkeffa, ar- 
bor crepitat , det knaxrar i trádet, 
KRISTAL, 9. f. criflallur , kristall. 
KnairJET, v. a. firidere, gnifla.  Kritjef 
pani, //ridere dentibur, lkára tándxen, 
gniíla med tándren. Fear. kirfcun, 
dentibur flrideo. Hinc frequent. 


KRITJATET, v. a. S&S n. flridgre, facere 


firidere, förorfaka gniflande, gnifla, — 
Kritjatin panit fo pajel, /fridebawe 

dentibur in cum, Acl. 7: $4. - 
Fane 
. kxitjem, Jiridor dentium , Mattb. 8: 12. 
! ] FRITT: 








KRU 16t 


fur, en konítig knif. Kronok le 


—— —ÁÓ € 

KuiTTJET , v. n. difceptare, tvilta, trå- 
ta. Krittjeika kafkebfka, di/ceptabant 
inter fe, ( dual.) de tvà tviftade fins 
emellan. Proprie vox eft forenfr. 
Krittjet lagen auten, caufam coram 
Judice cum fervore agere, med ifrighet 
flå til råtta, vara ifrig i ráttegangs- 
faker. 

KROBAS TET, v. 5». f/urgere, upftà. Kro- 
bafti pajas, f/urrexit. Rangiur. — 


KROGNOT, ni. a. curvus , propendonr , kro- - 


kig, lutande. zr. krágnot. 

KROGNAHET , incurvato federe corpore , 
titta krokig, huka, cfr. krügnahet. 

KROMKES, n. 4. vide fupra kremkot. 

Kron, a. f. corona , krona, Kron bad- 
de tabrna affjalatjit, vinculum imperii 
vel (ut ita dicam) corone domat; i.e. 
pena a magifiratu inflicla effrenatos 
sompefcit , ftraffet tuktar de oftyriga. 
Kron-Prints, Primcepr bereditariur 
Regni. 

KRoNES, s.a. ad coronam foe rcgnum 
pertinens, Íom hórer til Kronan, kro- 
no. Krones pednik faje, erarium re- 
£ium , Krono Skattkammare. Krones 
ålma , perfona publica , en kronans 
åmbetsman. 

KRONET , v. 4. coronare, kröna. Kono- 
gafeb kronet, Regem coronare. 

KRONEM, 8. f. ipfe acfur, dum Rex coro- 
natur , krÓning. | 

KRONETUM, coronatzr, krönt, Krone- 
tum biffmar, ftikko, latera, ulna co- 
rone figno fgnata,krónt beffman, aln. 

KRONOK, » a. varius, infvctur, artifi- 


ciofus , &tfkillig, fóránderlig, ovan-. 


lig, konftig. Kronok almats, omo 
fngularis & variur, en underlig men- 
nilka. Kronok nipe, cwiter artifício- 


wuoidnet, vifu mirabile & infolitum 
, eff , det år befynnerligit och under- 
ligit at fe. | 

KRONOKLAXA , adv. ertificiofe, fngulari 
cum artificio, konftigt, på kenfligt 
fått. Kronoklaka le tabb takkam, 
fingulari id comfiruxit artificio. 

KRONTSOK , 2. a. idem atque kronok. 

KroPPE, z. f. corpus, kropp. Kroppen 

piåbmo , nutrimentum corporir, krop- 

pens uppehálle. Kroppelats, a47.cor- 
poreus , corporalir , kroppflig, lekam- 

lig. Kroppe-laka, adv. corporaliter , 

kroppíligen. £Eccle/faffica funt. 

KnusBo, prefepe, krubba. Luc. 2: 7. 

Kruppa, krudd, ». f. aromata, condi- 
mentum, kryddfaker. Irem, venenum, 
fórgift. 2 

KRUDNOT, v.2. cum deriv.víd. grudnot. 

KRUKAHET, v.7t. cubare, bumi fne ledfo 
vite flrato cubare, ligga, ligga på mar- 
ken, utan ordentelig fång. Kruka- 
ha taffne, ilic cubat , jacet illic, han 

: ligger dår. 

KRUKETET, v. 4. corpus fuum flernere, 
lágga fig ikull, lágga fig neder. lr. 
mori, dö. Kåfle kruketab, quaudo 

.. mortor, 

KnRuMxEs, vel krunkes, ». a. claudur, 
mancur , halt, ofárdig. Krumkes kitt 
ednes hággaft, claudus ab utero urque 
matris, inde ab infantia, AH. 3: 2. Uf. 
tatiur eft linkes, fkárbma. 

K&RUMPOT , v. 7. coarclari , coire, Krym- 
pa. Skruda krümpo, pannus coit. 

KauwPE, krumpek. vide kumpe. 

KRUOKAT, v. a. fodere, ungvibur fcalpes 
re, gråfva, rifva med naglarne. Åd- 
nameb kruoket, terram fodere, gråf- 

” | va 





162 KRU 


va i jorden. Ardnes kruokai faut- 
feb, aquila unguibus ovem dilaniavit. 
-Kruokaftet, dimin. litet rifva. Ir. fci» 
petum explodere, fkjuta af en bóffa. 
ruokagátet, incipere fodere feu fcal- 
pere, bégynna at rifva, at gráfva. 
KRUOKANJE, infirumentum, quo foditur, 
verktyg hvarmed man gráfver. 1r. 
Adj. fodienr , fcalpens, grüfvare, fom 
rifver. 
KRUOXXKE, ». f. uncus , fibula, krok, hák- 
ta, márla. Silba kruokkeh, fbule ar- 
gentee , quas veflibur adfuere | folent 


Lappone: , lfver-hakar, fom Lappar-: 


ne bruka. 

KRUOKKOTET, 9. a. annecfere, uncorum 
65 fibularum ope conjungere, hikta igen, 
fåfta igen med háktor. De veffibur 
dicitur. It. kåtit kruokkotet, manus 

conjungere , taga ihop hánderna. 

Kruokkotaftet, dimin. Kruokkotatjet, 
incipere id facere, begynna at hákta 
igen. 

Kruvos, kruofa, ». f. erux, kors. Kruf- 
fe, idem. Kruolab qweddet, crucem 
portare. Kruoffai, krufh, adverbialiter 
accipitur: decuffatim,ikorsvis. Hinc 

KRUSSINAULETET , v. 4. crucifigere, 
korsfáfta. T'obben kruflinauletin fo, 
$bi illum crucifigebant , Luc. 23: 33. Áh- 
lam kruffinauletum hárlogwuoten 
Herrab, non crucifixiffent Dominum glo- 
rie,.i1Cor.2: 8. It. crucifigendum cura- 
re, låta korsfáfta. 

' KRUSSINAULET, v. a. crucifigere, kors- 
fåfta. | | 

KRUSSINAULEM & kruffinauletem, cru- 
cifixio, korstáftande. Ecclef. 

'KavoseTt & kruffet, v. a. decuffare, 
koríla, affkåra i korsvis. 


e ” 


KRÁ 

KRUOSOTALLET , v. n. decuff ari , decuffa- 
tim fecari , affkåras i korsvis. Palgah 
kruofotalleh, /e invicem decuffant via, 
vágarne lópai kors öfver hvarandra. 

KnurPE, vide fupra kadna. 

Knus, krufe, ». f. vas figulinum, fidi, 
lerkáril, krus. Krule-takkeje, few 
lus , krukomakare. 

KRUSOTALLET, v.?. fubridere, le något 
litet, fmå-le. Auftr. cfr. niaijotallet. 

Knvr, n. f. pulvir pyrius, krut. Suol- 
nos krut, pulvir pyrius wvidur, rått 
krut. Beregl. rut. Krute tjürwe, the 
ca pulveris pyrii, kruthorn. 

KRYDT]ET , v. n. binnire, gnággia fom 
en håft. Nonnulli fcribunt : kryijet. 

KRAÜGNAXET, v. n. inclinatir clunibus bu- 
mi incubare, litta och huka, fitta på 
marken hukandes, eller ihopdragen. 

KRäGNOT, ». a. gibbofur, cui dorfum ef 
inflexum, krokryggig. Ii. adv. krag- 

not wadfa, dor/o incedit inflexo, han 
går krokryggot. | 

KRÀMXESET, v. n. fonare , refonarc, lju- 
da. Dicitur de cavir cavernis vel etiam 
de glacie fubtus cava, ad paffur refo- 
nante ingredientium, fåges om ihålig 
is och jordmån, fom ljummar, når 
man går derpá.  . 

KRàsE , ». f. labor moleflior , negotium dif- 
ficile atque laboriofum, Ívárt och mó- 
dofamt arbete. Adna kráfeb adnet, 
negotio occupatum effe moleflo , hafva 
mycket módofamt arbete. 

KnásET , v. n. in re aliqua occupari , vara 
Íyflelfatt med någon ting. Maina 
leh todn kråfemen? 4ua in re occu- 
potus es? 

Kråssox, ». a. molc/fur, mÓdofam. Rar. 

KRàWOKXET, v. m. curvum fieri, blifva 

ro- 


- 








KRA 


krokig. "latte hákkeft almats wuo- 


reswuoteft kràwoka , veniet tacite 
curva fenecfa pede. Kåteh kràwokeh, 
rigent frigore manus atque incurvantur 
digiti, hår 

ne krokna af köld. 

KrRåwOKATTET, v. a. Hipb. curvum face- 
re, göra krokig. Wuoreswuot kri- 
wokatta almatjeb, /enecfur fenes cur- 
vor facit, äldren gör gubbarne krok- 

iga. | 

KadUt]o, kráutjok, n. a. curvus , kro- 
kig. $ynon. kawak. Kråutjo njuonek, 
cui nafur eff incurvatur, kroknáfig. 

Knáppo , nom. morbi , varíole, råd måfl- 
ling. Ita appellantur minime ifle va- 
riole, colore rubente & purpureo. Nor- 
vag. krádde. | 

KRåNKEM, m. f. popler, knåveck. 

KRANXxET, v.a. inflccfere, incurvare , bó- 
ja, króka. Kránke juolkit, infleåte 
genua, böj knána. 

KUsMETET , v. a. 4uftr. vid. kübmetet. 

KUBMARTALLET, v. 8. $ncurvato dorfo 
falutare , vel flexir genibus, buga fig, 
niga. 4uffr. " 

KupDET , v.a. Auffr. texere, våfva. vid. 
kådhet, idem. 

Kuppo, z. f. vide kådho. 

Kup]Jo, n. f. ffragulum , tegumentum, quo 
eooperiuntur fupelletlilia, tàcke, hvar- 
med faker och husgeråd ófvertác- 
kas. Háfta kudjoh, dor/ualia, háft- 
tácken. Kudjo tuolje, elis, qua far- 
cine t$ vafa teguntur, Íkinn, at tácka 
Öfver faker. Kudjo line; pannus lin- 
teut , eidem infervienr ufui. Hinc 

KupJoTE'T , v. a. contegere, firagulo coo- 
perire, Öfvertåcka, betácka. 

KUDNA, cinir,afka. vide kuna. 

KUDNE, n f. volupe, Jucunditar, nöje, 


nderna ftelna och fingrar- : 


KUD — 163 
rolighet. Kudne li wuoidnet, volu- 
pe ve jucundum erat vifu, det var luft 
at fe. Facerie, Àrbart och artigt fkåmt. 
It. bonor, gloria, heder, åra. Siji kud- 
neb, kutit kudne berri, tilis bonore, 
quibur bonor debetur , Rom. iz: 7. Fen. 
cunnia, bonor. Compof. kudne-tebme, 
-tis , -tak, bonore privatur, infamia no- 
tatur, àrelÓs. Fem. cunniatoin. 


KUDNETET , v. a. cum voluptate contem- 


pl4ri , med nöje befkáda. Ir. bonorare, 
bonore profcqui, hedra, åra. Kudnet 
attjabt ja ednabt, bonora patrem tuum 
& matrem tuam, Eph. 6: 2. 

KUDNET, v. 4. avídiur contemplari, ki- 
ka efter, noga befe. A4ufr. — 

KUDNEJE, qui cum admiratione atque ffu- 

ore contemplatur, en fom med hápen- 
et och fórundran betraktar. 

KUDNELATS, 7. a. facetur , jucundus , ar 
tig i tal, nójfam. Ir. boneftur , bonore 

^ dignur,reverendur, hederlig, åra vård. 

KUDNETISWUOT, 2. f. infamia', vanåra, 
2 Cor. is: 4t. 

KUDNJETET, v. a. rigare, aqua confper- 
gere , fpruta vatten , beftånka med 
vatten. | | 

KUDNJETEM, 2. f. rigatio, aque afper- ^ 
ffo , fprutning, vátande. Kudnjetem 
dirrew , inffrumentum , quo aqua ad- 
f peragitur , fpho, Ífpruta, vatten-fpru- 
ta. Åufr. 

KupwNo, n. f. inffdie, förfåt. Synon. ak- 
fetem. 4 verbo kudnet. 

KurrEX, n. a. fegnir, f'upidur, vid. kuife. — 

KuJE, ». 4. kuje-tjalmak, cui limi funt 
oculi , Ínedógd , vindógd. 

KuiFE vel kuiwe, sm. a. indecilir , ingenio 

carens, flupidur, olàraktig, dumm. ' 
Aptfa kuife le fodn, plane eff indocilir. 
X 2 Kvr- 





164. KUI - | KUK 

Kuirre & kuifeswuot, ». f. fupiditar, Ku1TELWAS, m. f. querela, klagan. Mab 
bebetudo ingenii, dumhet. kuitelwafen adnah ? quem babe: queri- 

KuisTE, adverbialiter accipitur: unde, = moniam? hvad har du at klaga öfver? 


hvadan, hvarifrån. Ef? ablativ. cafur, KUKKE,kukkes, na. longus, läng. Kuk- 





pronom. k&, in ablat. kAifte, vel kuifte. 


KuiT, adv. quidem, certe, faltem, fuller, 
atminftone. 
certe eft, fà år det. Dalab kuit ádtjob, 
Imperialem faltem unum accipio, jag får 
&tminftone en Riksdaler. Jr. tamen, 
men, dock. Wuolgab kuit, zamen 


abeo, jag far dock min våg. I kuit, . 


"on certe , non quidem, nej men , alde- 
fes ej. Ih kuit ådtjoh wuolget, cer- 
te tibi abire licitum non eft, du får 
fannerligen ej gå bort. Ib kuit mon 
tiete, ego certe nefcio, jag vet alde- 
. les 6j. 

KuiTET vel kuidet, v. a. queri, klaga. 
Kuitet ni&debs, de calamitate fua. que- 
ri,klaga öfver fin nöd. Kuiteftet, 
dimin. litet ÓOfverklaga. Kuitegátet, 
queri incipere, begynna at klaga öf- 
ver. Die kuitegátin Konogafi, gue- 
ri incipichant apud Regem, de begyn- 
te at klaga hos Konungen. : 


Die kuit naute le, ira 
. kes qwele, pifcis longus, b. c. ferpens 


kes laido, iter longum, lång våg. Kuk- 
kes ekewe, aternitas longa. Kukkes 
karwoin, veffe longa, Marc. 15: y. Kuk- 


orm. atte kukkeb, eo longior, delto 
làngre. Man kukke kafka le tat? 

uam longum bec eft intervallum? huru 
långt år detta afftåndet? Comparat. 
kukkeb, Jongior, lángre. Salla le kuk: 
keb ftikkoít, org yia ulna longior ef. 
Kukkemus , f/uperlat. longtff mu: , den 
lángíte. Kukkemus kaino, funis lon- 
gif mus. Compof. kukkes-lakats , ln- 
gulus, oblongur, något làng, afláng. 
Kukkes-lakats mannos, zszer. Jongs- 
lumi, något làng våg, eller refa. Die 
le nau kukkes -lakats , oblongum ef, 
det år aflàngt.  Kukkes -kierdies, 
longanimir,làngmodig. Eccl Kukkes- 
kierdieswuot, /ubflant. longanimita:, 
lángmodighet. Kukkes-perjetag, die: 
parafeever, Långfredag. 


KuiTETATTET, v. 5. querimoniam mere- KUXKE, adv. diu, longe, långe, långt. 


ri, querimonia dignum effe, vara várdt 
. at klagas öfver, kunna Ófverklagas. 


I kuitetatte, iflud queri non poffumur, 
querendum non eft, det kan ej klagas . 
Öfver. Mija niåda le nau ftuores, . 


jutte i kuitetatte nuokes, ranta nor 
, premit calamitar , ut illam non fatis 
' queri pofimus. 

KvuirTELES, kuitetakes, un. a. querulur, 
ad querendum pronur , en, fom altid 
beklagar fig. Eme le fodn kuiteles, 
| femper. ille querulur ef, det år hans 
vana at altid beklaga fig. 


T- 


Kukke le wuordet, ex/peéfare longum 
ef, det år långt at vànta. Man kuk- 
ke kalkab mon to wuordet? quamdiu 
te ex[pecíabo? huru långe fkal jag 
vánta dig? Kukke tan autelen , lon- 
ge antea, längt derfórinnan. lla kuk- 
keb fódn katoi, mimi» ille diu abfuit, 
han var för långe borta. Kukkeb 
wiefot, diu vivere, lefva långe. Mon 
kalkab wuolget kukkas, longe /íze 
procul abiturus fum, jag fkal gå långt 

ort. Wuojete kukkas multe, age 


| proeul a me. Kukken kaddeft, procd 


a ri- 


MEIN qo XP 








KUK : 


4ripa, långt ifrån ftranden. Tjod- 
tjoi kukken, Jonge diffabat, han ftod 
långt ifrán.. . Kukket le fodn på- 
tam, e Jonginquir locis advenit, han 
har kommit långt ifrån. Kukket 
mon wuoidnib, e longinquo confpexi , 
jag fåg långt ifrån. Per cafus flecti 
evidens eft, quor e grammaticis difcat 
Le&tor Benev. Comparat. kukkebu & 


kukkebut,- diutius , longius , långre. 


Kukkebu todn ajetallah , ko mon fi- 
tab, diutius ac vellem moraris, du dró- 
jer långre, ån jag ville. Kukke kuk- 
keb, magis magisque, plur ultrg, mer 
och mer. Kukke kukkebefi almats 
wiefot fita, bomo quam diutifime vult 
vivere, mennifkan vil lefva ju lån- 
pe. ju mera. Kukkebefne leb mon, 

0 todn, Jongiur, quam tu, abfum , jag 
år lángre borta, án fom du. Kukke- 
bon & kukkebun , idem. Kukkebun 
le fodn, longius ille diflar, han år lán- 
gre borta. Kukkebeft le fodn pátam, 


ko mon, magis ille c longinquo venit, 


quam ego, han har kommit lángre i- 


Irán, ån fom jag. Kukkebui & kuk- 
kebut leb mon wuolgemen , longius 
abiturus fum , jag fkal fara långre 
bort. Kukkebuts, kukkebutje, dim. 
paulo diutius five longiur, litet lángre. 
Super lat. Kukkemult , diutiff me, lon- 
'gilime, làngft.. Kukkemuft leb mon 
pargam , diutzffme ego laboravi, jag 
har arbetat lángít. Kukkemuft fodn 


wuolgi, Jongiffme five maxime peregre 


ill: abiit, han for lángft bort. Fenn.. 


Caucaa, e nginqu. |. ——. 
KUxXESWUOT , ni. f. longitudo, diflaniia, 

lángd, långt afftàánd. Kukkeswuo- 

teft ib patet matte, vb nimiam diftan- 


. lángdes. 
fórláàngas. Kukkanatjet, incipere pro- 
. duci, begynna at blifva làngre. Kuk- 


haítet , dimin. tycka at det à 


KUK 165 


tiam venire non pofun » jag kan ej 
komma för aflågfenhetens fkull. 





KUKKEWVOT, n. f. diuturnitas, långva- 


righet. Ekewen aimon kukkewuot, 
diuturnitas aternitatis , evighetens 


långd. oe 


KUXXETET , v. a. longiorem facere, pre- 


lengare, góra lángre, fórlánga. Kuk- 
ketet wiefom aikeb, vitam prolonga- 
re. Kapteb kukketet, veftem demitte- 
re, magir demiffam reddere. Kainob 
kukketet, funem relaxare, göra re- 
petlángre. Kukketaflet, dimin. gó- 
ra litet lángre. Kukketatjet, incipere 
longiorem facere , begynna at göra 
långre. 


KUKKETEN, 7. f. prolongatio, förlång- 


ning. ” 


KUXKANET, v.n, prolongari, produci, fór- 


lángas. Laido kukkani, iter Jongsur 
faclum eft, producebatur, refan tór- 
Kukkanaftet, dimin. litet 


kanatja peiwe, dies fieri. incipit lon- 
£ior, dagen börjar at blifva lángre. 
Kukkanem, /ubfl. ipfe affur, dum ali- : 

uid longius evadit, tilókning på - 
fångden. | 


KUKKAHET, v. a. longum ducere, tycka 
. vara för långt. Kukkahab fo kato- 


meb, nimi: diu mibi videtur abeffe, 
jag tycker at han år för långe borta. 
Kukkahab tab laidob, smir longum 


hoc iter. duco, jag tycker, at denne 
-refan.ár för lång. Kukkahib wuor- 


. det to, nimis longum duxi, te diutiur 


exf/peclare , jag tyckte det blef för 
långt, at lángre vánta dig. A ukda- 
ar något 


X3 . . :..  Jängt 











166 . KUR = 


långt. Kukkahaftab to kapteb, jufo KuxxosTET, v. n. Auffr. naufcare , nav- 
fere longior mibi toga tua videtur , ja fea laborare, Våmjas , hafva ondtaf 
"tycker, at din ráck år nåftan för 'våmjelfe. Forte a kukkes, longur, 
làng. Kukkahatjet, incipere longum = quia vomentes t$ naufcanter collum por- 
exiflimare, begynna at tycka, at det — rigunt & quaff longius faciunt; vel a 


EN ..1;€ b 


--- 


år för långt. Kukkahatjab wuordet, ^ Fez». cacaifta, faftidire, cacaiftus, fa 
feffus fieri incipe exfpecfando,jag bÓr- — flidium, nauf/ca. Hinc | 
jar blifva ledíen at vánta. KukxoxEs , ». a. faflidienr , nawufcan: , 


KUKKAHEM, 7.f. ipfe acfur, dum aliquid — den fom våmjes vid något. 
dongum aflimamus, taedium, mora ni- KUXKOSTEM , m. f. naufea , våmjelfe. 
mia adductum, då man tycker, at nd- KuxsE, kukfíats, 4uffr. vide kokfe. 
"got år långt, ledínad öfver för myc- Kurxz,s./. culter, knif, tàlje-knif. Kul. 
"ket drögsmål. . '" kats & kulkets, dimin. cultellur, en 
KUKKALASTET, v. ». cuncfari, morari, ^ liten knif. 
dröja. Kukkalafti påtet, venire cun- KULLET , v. a. audire, höra. Kullib fu- 


catur cff , han drógde at komma. 
Kukkalaíti makfoin, «rem per/folverc 
eunctatur eft, han drógde med betal- 
"ningen. Kukkeb kukkalafti, diu cun- 
&abatur , han drógde långe. Imper f. 


kukkalafta. Ko kukkalaíta, fuccefuw . 


temporis , impofierum , med tiden, 
framdeles. 'Toiwotes faggo, ko kuk- 
kalafta, procraffHinatione vana fiunt pro- 


miffa, löften blifva fruktlófa genom . 


utdrågt på tiden. 


 KUKXKALASTEM, 5. f. mora, drögsmål. 


KuxxEGurSs, adv. Auffr. aliquantum diu, 
nágot lànge. to 


Kuxxo, kukkod & kukkodes, ». f. lon: - 
gitudo, långd. Kukkodefi le tat jaure 


kolma mil, quod ad longitudinem, tria 
bic lacur continet milliaria, denne fjön 
år tre mil lång. Alman kukko , //a- 
sura virilis, mans-làngd. Kukko- 
defi ánetet, quod ad longitudinem mi- 
"nere, curtare , al korta, i anfeende 
til lángden. | 


'"Kuxxox z. a. idem atque kukkes. 


Kuxxor , kukkoftet, kukkogátet, vide 
kukkanet, kukkanaftet, kukkánatjet. 


fte, audiebam ex illo, jag hörde af ho- 
nom. Kullufa fijeb, exaudiamt illos, 
de hóre dem, Luc. 16: 2o. Küteh kul- 
leh pakob, qui audiunt verbum. Mo 
kulleteten, me audiente, dá jag hórer, 
få at jag hórer. It. fentire, kånna. 
Kullah kus todn tgáfkemeb, fentirne 
frigur, kánner du kólden. Wankeb 
mon kullab, dolorem perfentio , jag 
kánner en fveda. Ir. intelligere lin- 
guam aliquam, förftå et fprák, fom 
talas. Kullab mon Suoma kiáleb, 
linguam percipio Fenticam ; jag förflår 
Finfkan. Paffov. kulluet, kullowet, 


"vide infra kullot. Obf. Kulluet, per- 
tinere, tilhÓra, non nif in Theologicit 


occurrit, nam propria bujur vocis figni- 
ficatio eft audiri. Kullaftet, dimin. li- 
tet höra. Kullaftib tabb, a4 «ure: 


meat iflud pervenit, jag har hörde li- 
"tet deraf. Kullegàtet & kullajet, av- 


dire incipere, begynna at höra. Kul- 
lajime akta kiåleb , vocem. quandam 


auribus percipere incipicbamur , vi fin- 


go höra en röft. 
KuL- 





KUL 


ER übunquamm mnn DONREDNMERD STARR 
KULLATET ,.v. a. audire facere, promul- 


gare, låta höra, góra at en hórer, 
förkunna. Idtjib aibmot funji kul- 
latet, voeem ita attollere non potui, ut 
is eudiret, jag fórmádde ej tala få 
högt, at han kunde hórat. lr. Mat- 
tah kus todn Taro kiáleb? Re/p.kul- 
latab lika, callesse linguam Suecanam? 
refp. intelligibilir faltem fum, kan du 
Svenlka? fv. fà mycket at jag kan 
fórftàs, at det jag fáger kan begri- 
pas. Konoges le kullatam lagab, /e- 
gem Rex promulgavit , Konungen har 
utfárdat en lag. Taina mije fitebe 
kullatet, Joc ipfo manifeftare volumus. 
Paffv. Kullatuet, promulgari, fórkun- 
nas. Udne kalka kullatuet, Jodie 


promulgabitur , det fkal fórkunnas i, 


dag. Kullataftet, 4imi». litet fórkun- 
na, Kullatatjet , incipere promulgare, 
begynna at förkunna. 


KULLATIN , adverbialiter accipitur : e. g.- 
mo kullatin, me audiente, under det . 
jag hörde, i min áhóro. Attjes kul- . 


latin, pazre ejus audiente, i hans fa- 
ders ahóro. Ile puorak tait hålet 
máddafi kullatin , minus eff confultum 
ifla, multis audientibur, effari, det år 
ej rádeligit at tala három, nár flere 
höra derp&. 0f. màddafi ef geniti- 
var cafus, confiruitur euim cum genctiv. 
KuLLEJE, audiens, den fom hórer. Kul- 
leje koros leb mon, aud?vi tantum, 
fama folum & auditiaue accepi , jag har 
det allenaft af et rykte. | 
KULLEM, 2. 
hörande, rykte. Kullemen tfagge, 
per famarm, genom et rykte. | 
KuLLEMAS , audiendum , quad eft audien- 
dum, det fom år at höra. Jubmelen 


- auditur , fama, hórfel,- 


KUL ” 16p 


pakó le kullemafen , audiendum ef 


verbum Des. Naute le kullemafi, ita 
auditur, få höres det. Ef quayf gerun- 
dium verbi kullet. 


KuLLOGES, z. a. obediens, lydig, hórfam. 


Alo le fodn munji kulloges, sibi 
femper dicfo obedienz eft, han år mig 
altid lydig. Kullokes, £dem. Compof. 
e "PP kulloges, $nobediens oy 
dig. Okulloges pardne, flius inobe- 
dient qui minus moriger eft, Olydig 
On. 


Kurrocrswvuor, m.f. obedientia, lyd- 


nad. Jakkon kullogeswuoteb, obe- 
dientiam fidei , Rom. 1: 5. Compof. & op- 
n Okullogeswuot, inobedientia, o- 

Orfamhet. Kaikeb o«ullogeswuo- 
teb, omnem inobedientiam, 2 Cor. i0: 6. 


KULLOGESLAKA;adv.obedienter, obfequen- 


ter, hórfammeligen , lydigt. | 


Kurro, ». f. fama, rykte. Naute le kul- 


lon, ita fama fert, fà fáger ryktet. 
Kullo tfagge mon tabb tietab, fama 


. d accepi, jag vet det genom ryktet. 


Kullon le pátet, fama fert illum effe 
venturum, det fáges, at han fkal kom- 
ma. Obf. junctum nomimi fubflantive 
vicem fuflinet adjeclivi, e. gr. kullo 
riko, diver celebris, den namnkunni- 
ga rika mannen. Kullo.álma, vir fas 
ma celeber, en namnkunnig man. Kul- 
lo :fuola, fur femofus , en beryktad 


tjuf. | 


KULLONAK, adverbialiter accipitur , in- 


volvitque idiorijmum baud fagile alia 
lingua explicabilem.. A vocc. precedpuie, 
Addita fyllabica. additigne ivak , ortum 
effe videsur &$ quafk cafum quendam pe- 
culiarem confiituit. Kollonak le tatt 
fadnes , vel ip/a tefle fama, id verum 


4j , 





168 KUL 

Kullonak le naute, quim ira ft, ut 
famå fert, nullum cft dubium, det år o- 
tvifvelaktigt fá, fom det fpórjes. 
Kullonak le fodn, ko fodn 'p3ta, i!- 
lum quit non audiret venientem? han 
hóres nog, når fom han kommer. 
Obf. dicitur etiam de illir rebur, quar ope 
elfacius, guflur & taffur percipimus; 


e. gr. Kullonak fuowa haphit, fumus ' 


- eerto naribus percipitur, det år utan 
tvifvel rók, fom luktar. 
le tat wina, quod hoc vinum fit, vel ex 
ipfo guflo judicari poteft, Ímaken gjer 
tilkáànna, at detta år vin. Kullonak 
1e udne tjáfkafub ektatjeft, guod ma- 

Co yas ft bodie, quam befterno die, frigur, 
fenfu facile percipitur , det kánnes ty- 
deligen, at det år kallare i dag, ån 
fom i går. 

Kurror, v.s. audiri, höras. Ef quafi 


paffiv.verbi acfíoi kullet, quod vid. fu- : 


pra. Naute kulloi, ita audiebatur , f- 


loftet, dimin. litet höras. Kullofti 
tjuorwot, auditur eft clamare, han 
hördes ropa. Kullogátet, audiri in- 
cipere, begynna at höras. ' Bafuneh 
kalkeh kullogáütet, tube incipient au- 
——' diri. Hinc, quaff alterum pa[Founi fe- 
:— quens derioatur verbum 
KuLLOoTOWET , audiri, evulgari, höras, 
utfpridas, blifva kunnigt. Kulloto- 


wet kuit kalka, evulgabitur tamen ali- .- 


| quando, det fkal dock en gång blifva 


unnigt. Obf. Acftvufn bujur vocir kul- : 


lotet, audire facert, promulgare, gó- 


ra kunnigt, raro occürrit: ufftatiut 


enim eft kullatet, quod vide. 


ULOS, 9. 4. celeber , famofur, namnkun- : 


« 


eft, fjelfva ryktet fåger, at det år fant. 


Kullonak ' 


ve, ita fama erat, det hördes få. Kul- ' 


00. . KUL . |. 
nig, beryktad. Kulos alrmats, bem 
fama celebris. It. qui facile percipitur 
fenfibus , excepto vifu, kånbar. Kulos 
tjáfkem, frigus, quod fenfum afficit, 
mårkelig köld. Obf. ed vifum qud 
attinet, vide wuoidnos. - 
KurTELET & kuldelet, v. a. audire, av. 
fcultare , obedire, höra på, lyda, cfr. 
jekatet. Suollet fije kulteleh maite 
mon hálab, /ubaufcultant que loquor, 
de lura pà hvad jag fáger. - Kultele 
snaite mon fardnob, efto dito mili 
obedienr , lyd mig, i det jag fåger. 
Kultelete Jubmelen pakob, «u/cula- 
te verbum Dei. It. contreflare manibu, 
röra vid med hánderna, känna på. 
It. guflare, fmaka på. Kultele, mak- 
ko falte le painam, gufta, an fals fit 
zinctum, kánn på, om det fmakar 
af falt. Kultelaftet, dimin. litet kån- 
na på, m. m.! Kultelaftib utfatji, a 
feultabam. paulifper , jag hörde något 
litet uppå. I wafja kultelaftet, au/cu'- 
tare mon vurat, han bryr fig ej om, 
at höra på.  Kultelatjet, £nciperc «u- 
fcultare t$ c. begynna at höra pá, m.m. 
KULTELEJE, 4uditor , contrecfan:, àhó- 
rare, en fom kánner på. — Ajaldakes 
kulteleje, auditor oblivtofur. 
KULTELEM, 8: f. auditio, contretfatio, 
"." &hórande, pákánning. Jubmelen pr 
kon kultelem, auditio verbi Divim. 
KULTELADDET , v. a. frequ. attredlare, 
alpare, kánna på, vidröra. Haweb 
| kulteladdet , vulmus palpare.  Juolki 
kulteladdet, pedibur tentare, caute C 
pedetentim. incedere , kånna före fig 
med fóttren. Dicitur , quando in tent 
bris, pedibus baculoque iter. pretente- 
mur — Kulteladdeje, particip. attre- 
&ant 


Lad 











KUN 


fans, fom vidrórer. Kulteladdem, 


fubfl. contreclatio , vidrÓrande. 

KuM, prep. cum, med. 4uffr. qweim. 
Mo- kum, mecun , med mig.  To- 
kum, tecum, med dig. So-kum , /e- 
cum , med lig. 

KuMPE, kumpek , lupus , varg. 

KUNA , n. f. cinis, aka. Sáke kuna, ci- 
nir betule , bjÓrk-afka. Skarta kuna, 
cinis igne concretur, aka, lom klim- 
pat fig i elden. Kuna tjatfe, //xzvium, 
lut. Kunait palet, transl. puerili mo- 
do ludere, incptire, hafva tåfånga fa- 
ker för hånder. 

KUNDE , dicio enclitica, focictatem quan- 
dam pluriumque confortium ffgnificans. 
Katekunde, familia, domeflici , hus- 
folk. Sebrekunde, ecce/ía, fórfam- 
ling. Fenn Kunda, idem, c. gr. Huo- 
necunda, familia, cylácunda, pagus. 
Ruthinacunda, Ducatus, Hertigdóme. 

KvosL, kuobla, s. f. promontorium pre- 
ruptum, five ruper prominzus, en brant 
klippa, fom likafom hánger utófver. 
Obf. fepe etiam de nive, vento cumula- 
ta in jugis montium €5 in formas ru- 
pis fuper pendentis vedacfa dicitur , få- 
ges ock ofta om fnó-drifvor, fom 
lagt fig på bergen och utgöra lika- 
fom branter. 

KuoBME, n. f. putredo, röta, rutenhet. 
De arborum putredine dicitur, fpes 
om röta på tråd. Kuobmek, z. adj. 
putridur, ruten, förmultnad. 

KuosMoT, v. ». purrefcere, murkna, 
ruttna, | Kuobmogátet, incipere pu- 
trefcere, begynna zt rutna. De arbo- 
ribur , cfr. tfuobdfet. 

KvonMo t$ kuomo, n. f. ingefla five ven- 
trir I intefinorum animalium quadru- 


ww 


Å 


KUO 169 


pedum ingluvies, gorr i tarmarne och 
magen på kreatur. 

Kvopa, n. f. pedum indumentum laneum 
brevius, figura calcei, ylle-láft, ftrump- 
làft, Kuopa juolke, pes /oc indumen- 
to indutur.. Kuopats, dimin. en liten 
ftrumplátt. 

KUOPET, v.a. corrugare, complicare, yyn- 
ka, falla, draga ihop i rynkos: Kab- 
makeb kuopet, calceum complicare , fr 
ve more Lapponum confuere, rynka en 
fko, fom Lapparne bruka. 

Rvorarpax, "n. f- contraíHio in plicas , 
rynkning, fállning. Kuopek, icm. 

Kvop, n. f. mucor , tur, mögel. 

KuoPOT, v.m. mucerc, fitu corrumpi , 
nióglas. Kuopoftet, dim. litet måg, 
las. Kuopogátet, mucefcere incipere, 
begynna at móglas. Kuopom, par- 
ticip. micidur , móglig. Kuopom lai- 

fpe, panis mucidur, mogligt bröd. 
Kuopom wuofíla, cafcus mucidur , 
móglig oft. | 

Kvo»roTET, v. a. Hipb. mucefcerc facere, 
mucori exponere, làta móglas. 

KuoPoxK, x. a. mucidus , móglig. 

KuorPAR, ». f. cuprum, koppar. Kuop- 
par pednik , monera. cuprea , koppar- - 
penning. Kuoppar-fmidd ,. cupri fa- 
ber , kopparflagare. cfr. air. 

KvorsA , n. f. pifcir lacfaria pulpa, (Gall. 
laitunce) mjólke hos fifkarne. Hinc 

KvuonssaAxES, (fcil qwele) pifris mafcu-- 
lur, cui. pulpa lactaria eft, han-fifk, 

" filk fom har mjólke. ; 

Kvons, vide infra qworb. 

KuOoREN, prope, pener, bredevid , hos. 
Attjes kuoren, pemer patrem fuum, 
hos fin fader  Kaudnib fo &notjen 
kuoren, prope fluvium illum inveni. 


Obf. 











17b — KRUG | 
Obf. eft quaff Lecativ. cafu; Nominati- 
eur kuora, in ufu nen eft, qui figuif- 
cavet tractum, plagam. Fenn. curi, plaga. 

Kvonos, vecuur, tom. vide koros. 

Kuosa, t. erbor. pinus, gran. Kuofa- 
land fve kuefa-wuome, pine , 
granfkog. Kuofa patíek, pomu» pini, 
cut pini, gran-kágla. Kuofats, dim. 
en liten gran. Fenn. cuufi, pinus. 

KuosrzsT & kuofeftak, ». /. pinetum, 
granfkog. Kufne kuofeít le, ubi pi- 
nctum cff. 

KvosTA, n. f. frigida tempeflar, impri- 
mis verno tempore, kall váderlek, i 
Íynnerhet den fom infaller vártiden. 
Kuofta kidda, ver frigidum, kall vår. 

KuosTALAKATS, n. d. fubfrigidus, ná- 
got kall. Kuoftalakats talke, zempe- 
fas frigidula, något kalt vàderlek. 





Obf. kuoftalakats dicitur de tempeftate 


frigida verna, kalos de eftiva, tjaíkes: 
autem. de autumnali GS. biberua , qua. vi- 
de fuis locis. 
KuoSTALAX, ». f. idenr atque kuofta. 
KuosTETET , v. n. dum tempeflas frige- 
fcit vernotempore, blifva kallt om vå- 
ren. Die kuofteti, nunc frigida facta 
eff tempeflar, nu år det kallt. Kuo- 
fletatjet, incipere frigiium ficri, be- 
gynna.at bliiva kallt. Hinc gua du- 
plicatum: verbum: ineboat.. | 
KUOSTETATJEGåTET, incipere frigidum 
feri, begynna at blifva kallt. Ko 
kuoftetatjegata kiddan , cw vere fri- 
din fieri incipit tempeffar,. når det 
egynner at blifva kallt om våren. 
Kvows, kuowa mano, Febrsariur, GÓ- 
je - månad, Februarii mánad. E. par- 
ticula, que guibusdam adjungitur no- 
minibus, ad defgnandanr comimiferatio- 


KUR 
nem quandam, e. gr. Pardnekuts kuo- 
Wa, o miferum puerulum, ftackars gáf- 
fe. Neita kuowa;, o puellam mifellam, 
flickan ftackare.. ” 

KUOwAT, v. a. excévarc, otholka. H. 
KuoworL, n. f. fcalprum, hålkjårn. Fer 
non. coweli. | 
KuowsE, caffor auniculur, en báfver- 

unge, fom år et år gammak 

KURBMA, ita appellantur vermer, qui, in 
ira Cutem generat? rangiferorum, pro 
Renier funt infecli cujurdam, quod Lap- 
pones nominant patta páfke ve pit- 
tok. Me»fe Maji bi vermer adulti e 
rumpunt. cfr.patta pàfke. — Kurbma, 
kalla Lapparne de mafkar, fom al- 
ftras emellan fkinnet och köttet pi 
renarne, de àro frön af en bróms- 
fluga, fom kallas: pattok. 1 Majr må 
nad blifva deffe matkar fuliváxteoch 
krypa fram. Se pasta påfke. 

KurG, rangifer monoculur, five qui devis 
eberrat , en enögd ren, en ren fom 
löper milte onx råtta vågen. Tran 
bomo, qui, ob hebetiorem vtfuni, quod 
querit no» invenit, en. mennilka, lom 
ej fer och finner igen det hon letar. 
cfr. moljo. . 

KunGAST, n./f. femita, five veftigia van- 
giferorum, in nive, quibus fr una in 
£groft fum ferie, fpår efter- renar i 
fnön, dàr de hafva gått i rad:, efter 
hvarandra. Kurgaftak,:d. cfr. juone. 

KURGETET , 9:s. effiuere, rinna ut. De 
Äccis dicitur. vebus, que per foramea 
quoddam, ffot orificium e fluunt, fluida 
dicuntur kålket, quod vid. infr. fåges 
om torra varer, når de rinna ut, 
genom et hål eller en óÓpning ;. om 
våta varor fåges kålket. HKordne 

kur- 








KUR 
kurgeti wuofleft , Pordeum e facco ef- 
ffuxit, kornet rann utur fácken. Fcn- 
non. cuxiftan,ezacuo. cfr. Koros. Kur- 
getaltet, diméin. litet rinra nt. Kur- 
getatjet , incipere effuere, begynna at 
utrinna. cfr. korkelet. 

KunGEsTET, (dem 4usd kurgetet, Ii. 
De animali$ur , dum in una ferie ingre- 
diuutur , inprimir vcro de vangiferir, 
fåges om djuran, och i fynnerhet 
om renarne, då de gà ien rad. Påt- 

foh leh kurgeftam, rangiferi in ferie 
ingreff fund. 

Kuna, vide fupra kora. 

KURRAX, 2 4. fracfur, cui pars ademta 
eft, fom har et flycke borta, fom har 
Skal, Jt. eui dens evulfur eft, fom har 
iniftat en tand. 

KunTE, nom, avis, eolumbur ardlicur , 
lom, fkrik-lom. Minor eff fpecier, 
major vocatur tawek, 

Kus , dicfio enc. interrogativa. Ikus le 
naute? sonne ita cfl? år icke det få? 
lietah kus todn? /eise? vet du? 
Obf. interd. dicitur iks contr. pro ikus. 

Kvsa, kufs, vide kofs, 

KusK, s. avis, ruflicule minori: Species, 
en myrfogel, bekafin. 

KuscaMok vc! kuffmok , kuffmes , z. a. 
rigidur , inflexibilis , ltyf, obójelig. 
Kuflmes rete, corium rígidum, hytt 
làder. Dicitur etiam de iir bominibur 


& befiis, quibur corpus minus agile ef. 


Kufchmok ålma, vir corpore minus 
agili, en ovig man. — . 

KuscHMOT ve kuffmot, v. s. rigidum 
feri , régefcere, ftelna, blifva ftyf. Ir. 
Almatjeh kufchmoh ko fije ila pu- 
oitoh, obek minus agili funt corporc. 
Kufchmoflet, dimi». blitva litet fty£. 


 KUS 171 


 Kufchmog$tet, incipere rigere, be- 
gynna at blifva ftyf. Kuichmotet, 
Hiph. rigidum facere, five rigefcere fa- 
cere , göra ftyf, lata ftyfna. 
KussNE £9 kuflnes, «d». ubi, hvareft. 
Efl quafi locativur cafus. Obf. per cafur 
flexum varias obtinet /fgnificationes, eff- 
ue C interrogatipum 65 relativ. s. pr. 
kuffa foc kutfas, quorf/um, hvarthán, 
hvart ut, Kufte,un4z, hvarifrån. Ku- 
Ite pàtah? unde oenir?. hvadan kom- 
mer du? Kuítes , idem. Compof. Kuf- 
neken, a/icubi, n&gonftádes. I kuf- 
neken , uulliói , nusquam, ingenftádes. 
I kufneken kaudnetua, »urquam in- 
venitur. Kufs-ikkenes, «dv. Mon 
kalkab to tjowot kufs-ikkenes todn 
wuo:gab, in quem demumcungque. abi- 
veris locum te fequar, jag Íkal följa 
dig, ehvart du går. Fenn. cufa, ubi 
& culta, unde. cfr. konnes. 
KussN]EPELE, «7/2, bjórnhona, v.bire, 
Kusswo; , v. a. machinis quídquam moli- 
ri, machina attollere, med háf-tyg rö- 
ra något utur fit ftálle. Kuffwoftet, 
dimin. &I frequ. idem. | Kuffwogátet, 
moliri incipere, begynna at bifva 
Kuffwom reido f£ve kuffwom muo- 
. Ya, mackhina, infirumentum mecbanicum, 
" quidquam movetur five attollitur , 
håf-tyg. 
KUTTE E uttes, pron. a, quis, qui. Ef 
& interrogat. & relat. Kuttes tamen 
femper fere. interrog. hvilken, hvil- 
ken fom. Kuttes tieta? quis fett? 
hvilken vet? Mon, kutte tietab, ego, 
qui novi, jag, fom vet. Kutti, que- 
rum, hvilkas. Kutti nokkem 1e háp- 
, panem, quorum finir opprobrium eft. 
Fårta kutte, wzusQuirque, hvar och 


Y 2 en. - 


——  =———=r>>—. we —— 


foöaramma ooo 


172 KUT 


en; Fårta kutte fijaít, Sr E Hn il- 


ufte 


lrum, hvar och en af dem. 


leh todn tabb kullam? a quo iflud ' 


eudivifli? af hvem har du hört det? 
Reliquos cafus videat L. B. in gram- 
maticis. 

KurrTELAxA  kuttelakai, adv. quo mo- 
do, qua ratione, på hvad fått.  Kut- 
telaka kalkab mon tabb tajetet? qua 
rationc iflud intelligam? 


KUTTE-KAUTOI & kutteqwettai, adv. 


uo refpecfu, i hvad affeende, i an- 
feende til hvilket. 

KUTTEK, pror. a. aliquis, nàgon. Jus 
kuttek etfa mo ; £ quis me amat, Job. 
14: 23. In accufativo kuttebke pro kut-' 
tekeb. Jus kutteken mana jabma, 
fö infans alicujur moritur. I le fodn 

. Waddam maitek kutteki ve! kutteke- 
fi, nibil ille cuiquam dcdit, han har ej 
gifvit någon något. Ib mon tábde 

"> kuttebke fijaft, neminem illorum cogno- 

. fc^, jag kánner ej nágon af dem. I 
kuttek , nemo, ingen. 

— Kurs, genct. -tjen particula infeparabilir, 
qua vocibus fuffixa, diminutivum vocis 
formatur , c. gr. pardnekuts, puerulus, 
en liten gåffe. Neitakuts, pulla puel- 
la, en liten flicka. Ef ctiam commffe- 
rentir, e. gr. wuoike álmakutjeb, o 
virum mifcrum, ltackars man! A&- 
kakuts , verula mifera , en ftackars 
gumma. 


Kuwz, v. f. imago, belåte. Auflr. Fenn.: 


... Cuva, idem. Vide infra kàwe. 
 KYnxo, n. f. templum, kyrka. Kyrko- 
palkes, via qua itur ad templum, kyr-- 


kovåg. Kyrko-wadfem , frequentatio' 


facrorum, kyrkogáng. Kyrko-ordnig,: 
. dex eccleffafiica, kyrko-lag. Kyrko- 


KYR 


fuolek, /acrilegus. Kyrkon aita, Auf. 


cameterium , kyrkogård, a Fenn. aita, 
fepes. Kyrko- garde, idem. Kyrko- 
kadno , nom. menfure, pars una 6 tri- 
gefima tenne , en kappe, en 32:del af 
en tunna. Kyrko-pakkates , pena f- 
ve difciplina eccleffaftica, kyrko-ftraff. 
Compof. Kyrkoherra, Paffor ecclefie, 
Kyrkoherde. Kyrkowárd, admini 
firator templi, kyrkovárd. Kyrkots, 
dimin. en liten kyrka. 


KYRSOLET, v. ». circumire, difcurrer: 


in orbem, gå omkring, löpa i en run 
del. Pátfoh kyrfolet algin , rangiferi 
£yror agere ceperunt , renarne begyn- 
te fvánga fig omkring. Kyrfolaftet, 
dim. litet fvánga fig omkring. Kyr- 
folatjet, eircumire incipere, begynna 
at gà omkring. 


"KvTSsOL, som. vermir cujurdam concha 


teéli , item alius cufurdam nudi, qui a 
pluvia fepius eft confricuur, namn på 
en fnåcke-mafk, åfven en annan, 
fom oftaft fynes efter regn. 


KánBa , pron. a duale, uter, hvilkende- 


ra: fáges allenaft om tvánne. Kàb- 


: ba keino le puoreb, 4uenam via me- 


lior ef? Mattb. o: j. Akta kábbac& 
juobba kábba , «/teruter , endera. 
Juobba kábbab kalkah todn takkct, 
alterutrum. borum. facrcs.. Obf. quande 
cum negativo conjungitur, k in fine ad- 
ditur, e. gr. I kabbak, neuter, ingen- 
dera. Accufativo i k&bbabke, neutrum. 


KünsEL, kåbbelen, adv. ab utra parte? 


på hvilkendera fidan om? — Kábbel 


waren, 4 qua parte mortis, på hvil- 


.kendera fidan om berget. Per cafw 


flexibile eft, e. gr. Kábbelt todn pátah, 


. allet jalla lulde? utrum ab occidente, 





KAB 


—— RN DOE - 
an ab oriente venis? hvadan kommer . 


du, antingen ifrån viter eller Ófter? 
. Kübbo (/fve kübbos) todn wuolgah? 
furfum abis? hvart far du? Kábbos 


iwi, idem. Ir. I fodn tiete kabbos 


åiwi, quid faciat t9 quorfum fe vertat. 


sc/cit , han vet ej hvad han fkal gó- 
ra, han vet ej hvart han fkal vàn- 
da fig. 

KisBAT]JAK, 2. a. uterque, ambo, båda , 
båda två. Kåbbatjak attje ja edne, 
werque pater & mater. | Kàbbatjaki 
káti, ambabur manibus, med bäda hàn- 
derna. Kàbbatiak peleft, ab utraque 
parté, på båda fidor. It. conj. Kabba- 
tak kroppen ja fiàlon kautoi, & qua 
corpus & qua animam, både til kropp 

. och fjál. 

Kaspa & kàábdes, m. f. vencficorum in- 
frumentum, propric quo 'olim uf funt 
Lapponer , rbombur , fpi-trumm3 , fom 
lapparne bruka. Kabdab tíibmet, 
dicto infrumento uti, Nå på fpà-trum- 
man. 

Kánpo, x. f: latitudo, bredd. Mi le kåb- 
do, quid latitudo fft, Eph. 5: 18. 

Kaspok, kábdes, kábd & käbdek , zt. a. 
latur, bred. Kabd fjállo, affer latur, 
bredt bráde. Kabdes kàino, visa lara, 
bred våg. Man kábdok le tat jaure? 
quam latus bic eft lacur? huru bred år 


denna fjón? Kabd-niuonak, eui na- . 


fur eft latur atque depreffur, Batnålig. 

KåBDOKWUOT, zi. f. latitudo, bredd. 

'KáàgDE TET , v. a. latiorem facere, dilata- 
re, göra bredare. Káinob kábdetet, 
viam latiorem reddere. Kabdctaflet, 
dimin. göra litet bredare. Kabdeta- 
tjet, fucipere reddere latsorem, begyn- 
na at góra bredare. 

KàBDANET, v. n. dilstari, latius fieri, 


. eKÁB 173 


utvidgas, blifva bredáre. Ir. emerze- 
re, flyta up. 

KäBDELES, 7.4. qui aque non facile im- 
mergitur, fom vål flyter på vatnet. 
Kábdeles wadnas, cymba leviter inna- 
tan: fuper ficici aqua , en båt, fom fly- 
ter látt på vatnet. Kábdeles almats, 
bomo , qui in natando aquir non fubmer- 
gitur, en mennifka, fom vål flyter 
på vatnet. 

KàBDOT, v.n. fuper aquam natare, flu- 
cuare, flyta ofvan på vatnet. Muo- 
ra kabdo tjatíen nal, gnum aquis non 
J'ubmer gitur, trå flyter på vatnet. Pa- 
jas kübdot, emergere, flyta up. Dici- 
tur ctiam de nive, limo € de vebus illis 
innatantibur. Kåbdo muoteken nala, 
Jupernatat nivem, det flyter ofvan på 
ínón. Kabdoftet, dimin. litet flyta. 
Kabdogatet, incipere flucfuare , aquam 
f spernatare incipere, begynna at fly- 
ta. Hinc | 

KåBDOTET , emergere facere, emergen- 


dum curare, lata flyta up. Jr. tran. 


excufarc, purgare, urfákta. Kábdotet 
etjebs jaila qweibmebs, /emet ipfum 
vel proximum fuum excufare, urfåkta 
fig fjelf, eller fin náfta. Siti etjebs 
taina kàbdotet, hoc fe voluit purgare. 
It. Herke kàbdoti tlewen naln, ran- 
£gifer caute ingredicbat ur , ne nivi im- 
mergeretur , ren gick varfamt på 
fnón, at han ej fkulle fjunka ner 
dåri. 4uffr. Kábdetet, dem. Kabdo- 
taftet, dimin. litet urfákta. Kåbdo- 


tatjet, incipere, purgare, begynna at - 


urläkta. 
KåBDOTEM, x. f. excuf atio , purgatio, ur- 


fåkt. Kábdotemeb fita, opus eft pur- . 


£4ti onc. 


Y5 | Kás- 





174 KÄB 


KABMANET v. ”. everti, fubverti , Njel- — 


as omkull. Wadnas kábmani, cy» 

a everfa cff, båten ftjelpte. K&ábma- 

^ paftet, dim. it. & quidem fapius: cele- 

riter everti, haftigt ftjelpa;  K&bma- 

natjet, incipere everti , begynna at 
ftjelpa. | | 

KåBMANEM, 7t. f. ever flo, e. gr. navir aut 
cymbe in mari, ftjelpande, omítjelp- 
ning. 

KàBME, 7. a. non. wiff in bac locutione oc- 
currit. Käbme njuone, nafur adun- 
£ut , quod ad infimam partem depreffur, 
in medio autem elevatur, krokig náfa, 
fom år hógft midt på. Kábme njuo- 
nek, cuf talis eft nafur, krokn&fig. 

KànMETET, kåmetet , v.a. evertere, 

' fljelpa ikull. W adnafeb kábmetet, 
cymbam evertere , ftjelpa omkull bà- 
fen. Kareb kåbmetet, parinam con- 

(—. vertere, vånda up och ned på fkálen. 
It. profunderz, fpilla ut. "Ijatfeb kåäb- 
meti kareft, equam e vafe profundebat, 
han fpilde ut vatnet utur kárilet, 
Kábmetaítet, dimin. litet omftjelpa, 
m.m. Kábmetatjet, incipere profun- 
dere $c. begynna at utgjuta, m. m, 
Fenn. Cumo, fupínur; cumoan, fub- 

"werto. Aufir. Lapp. dicunt kubmetet. 
Oppof. kau wotet. 

KaBMETATTET, v. a. fnclinave, facere 
ut evertatur , ut effundatur , låta fljel- 
pa, låta utfpillas. Ale kübmetatte, 
fac ne effundatur. | Obf. fepiyr dicunt 
kámetattet, 

Kiswo, rm. a. everfur, iuclinatur, omr 

 füjelpt, Oppof. kauwo.  Kábmo wad- 

| nas, fcapha everfa. Kabmo kåt, pers 
) pua manus, bakdelen på handen, 


hand. 1r. transl avaras, pareus, 


oo KAD 
qui non facile dar, karg , fnål , fom ej 
gårna ger. Auftr. kubmo, idem. 
KásMor, adv. Kübmot li wållahemen, 
ronus jacebat , han låg framftupa 
K&bmot le, proffratur eft bums, han 
ligger omkull, : | 


KàBRE , w. f. ita omne id appellatur, aud 


ue/f excavata ffve concava eft figura, 
det fom år liksfom uthalkadt eller 
utgrópt. Kibre pakte, precipitium 
montir imminens five fuperpenden:, en 
likafom uthålkad och  hángande 
brant. Kábre paroh, unde altiorer 8 
acutiores , brátt-vagor. 

KABRANET, v. x. couvolvi , rullas ihop. 
Pefle kabran, cortex betulinus convd- 
vitur, nüfvern rullar fig ihop.  Kà- 
branatjet, incipere convolvi , begynna 
at rulla fig ihop. - 


KisRETET , v. 4. convolvere, ihoprulla, 


Kábretaftet, dimin. litet rulla ihop. 
Kábretatjet, fncipere comvolvere, -be- 
gynna at rulla ihop. 

KáppET, v. a. occidere, necare, dråpa. 
Todn ih kalk käddet, mon occider, 
du fkalt ej drápa. -Jr. nelke k&dda, 
mon kullab, e/urio, famem per f2ntie, 
jag kánner jag år hungrig. Qwor- 
te kådda, byferia affligit. | Wanka 
mo kádda, morbo Iaboro, jag år fjuk. 
Mana tjero ko nelke kädda, infa: 
efurienr flet, barnet gráter, dà det år 
nun rig Ir. Kalle qwelit to werbme 
káddi? quot pifcer tuum irretivit re- 

fe? hurt många fifkar fiek du i dit 

'nåt? Kabmak küdda juolkeb, calceus 

pedem writ, fkon klåmmer foten. Kåd- 

detuet, pa/fv. occidi, dripas. Kådde- 
flet ; dimin. idem atque kàddet, de ca- 
ptura tamen pifcium plerumque di pis 

XI, "t su | ie 





KÄR 


Die Ic tale kåddeltam , mac akquan- 
rum pifeium cepit rete, nu har något. 


mycket fifk faftnat i nátet. Káddajet 
& kåddegåtet, imcipere occidere dfc. 
begynna at dråpa, m.m, Nelke mu- 
fte káddegáta, e/urire incipio , jag be- 
gynrmer at blifva hungrig, Die kal 
kebe káddajet tjudit , bofes incipic- 
mur confgere. 
KåDDELET, v. a« frequ. idem atque. kåd- 
det, vid. káddet. I. eeleriter intor fi^ 
eere, haftigt drápa, Pa/fv. káddelo- 
wet, blifva drápen. | 
KåDDETET , vw. a. occidekdwm surare , lå- 
ta drápa.  Käddeti pardne manait ; 


puerulor occidendor curavit, Mattb.2: 16: . 


Ii. Kalle qwelit todn káddetih? quor 
epifis pifeer? huru många fikar 
fick du? v | B 

Kàppg]JE, interfecfor , drápate, Almas 
tjen káddeje, bomieida, mandrápare. 
Alina-káddeje , $dem. t Job. 3:25: Kád- 
deleje; idem. | oo 

KåppEM, 2. /.eader, dråp. Käddelem, sd: 

KápDATALLET , v. paff. oceidi ; dråpas ; 
blifva drápen. Käddatalli metfeíne , 
occifus efl in defertó. 

Kibpo'r, cont. pre k8ddetuet; peffv. 
verbi act. káddet, blifva dråpen. It. 
Nåde herke kaddoi, rangifer elitella- 
Ffius onere Pnipá/Fro ledebatur , ren fom 
bar bördan, blef falbruten. Káddo- 
fet, dimin. Kaddogátet, onere five så. 
icis impvofitis ledi incipere; begynna 
at blifva falbruten. - 

Kipp£, rarmsesfer klveflris, kve imman- 
fvetus, vildren. «fr. peurek, Hine 

KaDDASTALLET , v. ". de rangiferir di- 


för folk, lika Tom vilda renar. efr. 


kiánkaftallet, 


Kåpvårwe 5 4uffr. küdder, sta eppel^ 


. Jant pelles de erkribur unius foliwr van- 
- g$feti detra&as , benlingar, a£ en. on- 
H da ren, 
KàapDOTES; ita appellatut rangifer ad- 
miffariur, quarto «tatis nno, en brund- 
fen på fjerde året. Amftr. káddets, 44. 
KåpHET , v. a. féxere, våfva. Wadafeb 
kådhet, pannum texere viliorem, vàt- 
vallinar. Werbmeb kádhet, rere te- 
xere pifeatórium, binda fifke-nát. Auf. 
kuddet, id. Fem. cutoa, texe. Werb- 
nit le kådhetnen, 1» texendo retia pi- 
fcatorid óccupatur eft, han håller på 
' åt binda nåt. It. de plfcibus, dum lu- 
dunt, five generationi vacant ovaque 
four fáges ock om fifkar; dà de 
ekà | 


 KánnugrkT 5 interd. Küdhotet, v.z. te 


xere facere , t4xondum curare, låta v&f- 
va. Kádhetet kalkab mön akkab al- 
lafan wadaféb, uxorem téxere faciam 
mibi pannum viliorem, jag fkal låta 
huftrun våfva vallmar, ät mig. Käd- 
. hetet allafas nuotteb; /agesam pifca- 
ioriani Jibi texendam eurar?, låta bin- 
da fig en not. Wadafeb kádhetet, 


parman vilioron texendum curarse, låta 


vàfva vallmar; Akti kádhotét, £ve 


àkts -küdhotet, contexere, famman- 
Váfva, In coufpirare, fammángadda. 

. fiv. Akts- eidhotin fämafeh Juda- 
ift, duidam Judewvwm confpirabant , 
At. 2 3212. Melius tamen dicitur : A&- 
ta rádeb takket. | 


citur, dum bonrinum, fugiunt afpefium KábnEJE, textor, våfvare. Küdhem, tex- 


manusque , fáges om renar, dá de fky' 


gura, vàfnad, . 


Káp- 


"qv 





176 KADb: 


KåDHET UM, textur, v&fven. Walla kád- 


hetum, fed texta, ob. 19: 25... 


KäpHo, s. f. tela, våt. Kadho teppe,. | 


fexture peritur, fórfaren.i vàfnad. 
- Kåddo reidoli, inffrumenta textura in- 
fervientia, vát-redfkap. K3dhob fuop- 
pet, zelam exordiri, fila eum in ordi- 
nem difponere, ut inde tela texatur, 
refva eller ránna up en váf. Ir. Kad- 
ho, Jufur pifcium, dum count oyaque 
pariunt pifces, fifklek.. Kádho pádd, 
tempus , quo iftud. fieri. folez, filkarnes 
lektid. kadho qweleh , pifces luden- 
ter,lek-fifk. — 

KáàpxETET, v. a. clanculum fe fubducere, 
clam abire,clabi, ofórmárkt och hem- 
ligen fara fin våg. Idjet kádkelitjàb, 
erar me fubducam forte, i morgon 
torde jag ofórmárkt fara min våg. 

KåDKELET, v. a. tangere, attingere, vid- 
röta. Jt. furripere, bortfnappa. 

Kápos, n. a. raucur, hes. vide fádos. 

Käpor, in motu vetardari , hindras el- 

,ler ftadna af i rórelfen. Proprie de 
colliffone five confricatione duorum vel 
plurium corporum, qua in motu fuo im- 
pediustur dicitur , fáges egenteligen 
om kroppar, forn, genom gnidning 
emot hvarandra, hindras i fin rörel- 
fe. It..transl. de cibo, dum in coquendo 
olle adbsret & aduritur, fåges ock 
om mat, når den blifver vederbrånd. 
Juptfe le kådom kebne wuodoi, 
pulmentum olle fundo adhefít & fapore 
infelfum eft empyrcumatico. "Melke le 
kádonr, Jae faparem contraxit 'eipy- 
reumaticum , mjölken år vederbránd. 


KàpT]A, Jotium, urin. ' KAdtja rakka, - 


veftca urine, pifsblåfa. 1 
KàpTJET & kádtjetet, v. x. mingere,mc- 


KåGNETEM & kågnates , »..f.. incremen- 


RÅG 


Jere, låta fit vatten. Kådtjegåtet, 


mingere incipere , begynna låta fit 
vatten. Trans]. apud! Borcal. pluri, 
regna. Wårald kådtjegått, pluere ce- 
pit; cum indignavione dicitur. Fem. 
cufen, mingo. 


KápTJELES, qui wrinam retinendi facul- 
- tete caret, en fom ej kan hålla fit 


vatten. Kàdtjeles mana, infans, qui 
wrinam non valet retinere. 


KàpwE, n. a. curvus, krokig. Kådwe 


'juolkek , /cambus, valgus , krokbent, 
hjulbent. 


KáücNETES & kågnet, n. 4. magnum ex- 


poftulans lecum atque amplum , [patio- 
fus, fom tager in ftort rum , orum- 


' lig. De'utenfilibus dicirur , que mal 
. difpoffra "magnum fpatium | occupant, 


 fáges om husgeråd, fom ej áro lag- 
da i god ordning, och fordra ftort 
rum. Káàgnetes kaudneh, /upellecti- 


- lia. five farcine fpatiofa t$ vafle, fa 


ker fom taga ftort rum. Forte a Fen. 
connoinen, variis impletur rebus, 
pretii vtliorir, full med ftÓók 5 quod a 
Fenn. condo , (quísquilia ) derivatum 
volunt. 


KàGNETESWUOT , 7. f. ipfe actur, dum 


aliquid , quatenus fpatiof um, locui ex- 
quirit ampliorem, orumlighet. Kig- 
neteswuotefít i tå kàtai tjakan, 9 
nimiam vafhtatem tugurium. boc non 
capit. 


KàGNETET , f/patiofum cffe, amplum rr- 


quirerc fpatium, taga in ftort rum. 
- Laffab tat kágnet, moles vehi boc ipfo 
acerefcit , laffet blifver hárigenom o- 
formligt ftort. Irem apud. Aufir. pro 
clinare , böja fig ned, Tob. 8: s. 


iuri 
/ 





KAI 
tum molis, quo majur requiritur fre 
tium, orumlighet, borttagning af ut- 
rymme. Pater kágnetemelt, abi, ut 
patium majur fiat, gå bort, at det 
mà blifva rumligare. 

KaiDNET, v. ». flaccefeere, marcefcere, 
viffna. De herbis dicitur. Auftr. cfr. 
puoldnet. 

K&JE, ». f. curvamen, flexur, bukt, bóg- 
ning. Kåjen le taggo, 5/fo loco flexu- 
ram recepit, det har en bógning på 
det flållet. | 

Kåjex, s. a. incurvatur, flexur, bógd, 
krokig. Kåjek muora, arbor curva. 

KürGE, ». animal. muflela mar, en her- 
melin , fom àr hann-djur. 

Kärx, kåiko, prep. ad, til. Borea. lufa, 
id. Káikofan, ad me, til mig. Kåi- 
kofat, ad zc, til dig. crr.káikat, Mattb. 
5:9. idem.  Káikofas, ad fe, til fig. 
Inter dum dicitur kokk, loco k&ik. 

KüikE, kdikes, rt. a. fecus, avidus , torr. 
Kåike fajit, /oca arida, Luc. ut: 24. Kai- 
ke juolki jeggit wadfíet, fccis pedibur 
loca palufiria tranfre , gå torríkodd 


Öfver myrorna. Káike qwele, pifcis . 


fole teftus, torr fifk. Kåike kordne, 
bordeum frixum. Küikeswuot & kái- 
kewuot, fubf?. fccitas , torrhet, torka. 
KAIxET , v. n. arerc , arefcere, vara torr, 
torkas. Grafe káika, gramen arcfcit, 
gráfet torkas. Jokka kàáika, ammi: 
exarefcit, än torkas ut. It. tjatíeb 
káiket, fti arere, vara torftig. Mon 
káikab tjatfeb, /ftio aquam, jag år tor- 
ftig efter vatten. Mon kåikab, /rio, 
jag år torftig. Lijeb kåikemen, /ftie- 
bam, jag var torftig. Ir. obflupefcere, 
» attoníitum feri, blifva håpen eller 
handfallen. K&ikei taffa, obflupuit , 
han blef håpen. Kàikeftet, dim. blif- 


KAI 177 


va något torr. Kåikegåtet, incipere 
arerc t9 c. begynna at blifva torr, m.m. 

KäiKANET, v. ti. idem quod kåiket. Ra- 
rius occurr. 

KàikAT, m. f. ariditas, torka. — Karra 
káikat, eríditar magna, ftark torka. 
De illa dicitur aríiditate, quam folis ni- 
mius effur efficit, fáges om torka, fom 
fórorfíakas af folhetta. | 

KáIKEJE, arcus, ftiens, fom blifver torr, 
torttig. | 

Kå1iKEM, v. f. ipfe affur, dum aliquid a- 
refcit vel etiam ficcatur , torkning. 
Káikemeb fita, terreri debet, det bör 
torkas. 

KiixEx, n. f. calcei Lapponibur ufftati, qui 
e pellibus villes vangiferoum | confi- 
ciuntur , ludna lappfkor.. Káikekatta 
& Auftr. kaikektaka, caf. priv. fine his 
calceis, utan lappfkor. = ” 

KårKeres 55 kåikelwas, ». f. fti, torft. 
Kaikelwafeb katotet, //tim reflingve- 
re, förtaga torften. 

KàiKELET , v. 2t. fregu. celeriter arefcere, 
hafligt torkas. Káikeluet, frire, va- 
ra torftig. Jus káikelua, / ftit, Rom. 
12: 20. 

KáikETET & káüikátet, v. a. torrcre, fc- 
care, torka. Káikáte kabmakitat, /fc- 
ca calceos tuor. Káiketaftet & kàiká- 
taftet, Zimin. litet torka.  Káikáta- 
tjet, incipere ffccare, begynna at tor- 
ka. Kàiketallet & kaikátallet, fregu. 
f«dulo &$ gnaviter ffccare, flitigt orka. 

KårKåx, ». a. non fccatus, otorkad. Käi- 
kak kordne, bordeum non frictum, o- 
torkadt korn. | | 

KaixáTEM, ». f. ffccatío, torkning. 

Ki1xo , s. /. ffccítar, torka. vid. kaikat. 
It. Kåiko contr. pro kåikoje, particip. 

Z 


Q JC 


178 KAI 


r——————— ER mcm d 
guttatim defluens , fillans , drypande. 


cfr. kåikot. - 

KAixor , v.n. ffillare, guttatim deffuere, 
drypa. Tjatfe käiko, aqua diflilat , 
vatnet dryper. Takeit käiko, fille 
€ testo decidunt, det dryper af taket. 
Kåikoftet, dim. litet drypa. Kåikogå- 
tet, incipere fillare, begynna at drypa. 

KårxoTtes, s. / flilla, gutta, droppe. 

Alde piåwes lei nau ko warren kåi- 
. kotafeh, f/udor ipfius erat ut fille fan 
vinis , Luc. 22: 44. | 

KàiRE, canir, hund. Ii. bomo malevolus, 
en ilfken mennifka. cfr. piådnak. 
Fenn. orig. 

KälsTET, v. a. baurire, Ófa. Tjatfeb 
káiftet, aquam haurire, Ófa vatten. 
Fodn ih adne maina kalkah tabb 
kåiltet, no» babere, quo illam hauries, 
Job. 4: u.. Küifteftet, dimin. litet Ófa. 
Kåiltegåtet, incipere haurire, begyn- 
na at ófa. Ko li káiftegátemen, cum 
baurirei. 

KisTEM, n. f. bauflur, ipfe aclur bau- 
riendi , Ófande. 
quo bauritur. 

Kárwo , n. f. pala, it. inffrumentum, quo 
bauritur,Íkáfvel. Ja fo káiwo le al 
de kátefn, & pala cjus in smanu ilius 
eft, Mattb. 3:12. Kaiwots, dimin. 

K&ürworT, v.z. vid. kåiltet. Jr. fodere, 


gráfva. Káiwoin kàiwot, Paurire ff- 


ve fodere pala, Kebneb kaiwot, abe- 
xum exhaurire, uttóma littelen. — Jr. 
Pátfoh leh káiwomen, raagiferi ui- 


vem pedibus vemovent, (fcil. ut mufcum, 
quo vefcuntur attingant) renarne grát-. - 


va fnón undan. Káiwoftet, dimin. 
Kàiwogátet & kdiwojet, incipere fo- 


. dere vel baurirz, begynna at gráfva 


. eller ock ófa. Feun. orig. 


Kaiftem kare, var, 


KAK 


KirwoTET, v. €. baurire facere, bav- 


riendum curare, låta Ófa. Kaiwotaflet, 
dimi. lata litet Ófa. Káiwotatjet, in- 
cipere bauricndusn curare , begynna at 
láta Ófa. 

Ka1woJE, bauriens, fodienr, en fom öfer 
eller gráfver. 

Küxx, ». f. focale, krage. — cfr. kraka. 
Käkkåts, dimin en liten krage. 

KäxxKEL, colus, fpinnrock. i 

Kåxor, v.n. naufeare, vámjas. efr.kuk- 
koftet, Aufr. idem. Käklot, i4. 

Kàxorrzs, ». f. naufea , faftidium, vÀm- 
jelí&. cfr. kukkoftem. 

Káxksos, n. a. mirur, mirabilir; under- 
lig. Kakfos atab wuoidnime, admi- 
randum €) novum vidimus f/pecfaculum. 
Kakfos tjabbe, admirandum fn modum 
pulchrum, oSndeligen vackert. Kàk- 
fos nialge, edmodum fapidum & dul- 
ce. Kákíos almats, homo mirabili: , f- 
ve potiur ffngularis, en befynnerlig 
mennifka. | 

KaksOSTET , v. a. eum admiratione qua- 
dam & intentione contemplari, med för- 
undran och upmárkfamhet befláda. 
Kákfofti káttjet mo, «trbite me con- 
templatur efl. A Forn. Kexin, percon- 
tor , animadverto , quod éterum a kexi, 

: Corto, derivatur. 

KirpzT & hüldetet, e. a. propr. volere, 
fla. Tran. fagena per aquas trade 
pifcari, (quo ipfo quaf colantur au) 
draga not, Kåldetaftet, dimin Kàil- 

. detatjet , inespere iflud facere, begyn- 
na diaga not. Káldeje, particip. qui 
ffud agit, en lom drager not. 

KåLDEK, fagena pifcatóría, not. 

Kárx, tintignabulum, bjällra. "Tjuojeje 

kalk, tintinnabulum tinwienrz. 4 Fenn. 

| Cul- 








KAL 

Culcuinen, ziuzio, vel a colckaan, 
campanam pul/o. Kalkets, dimin. 

KàtLxET, v. n. ffuerc, flyta, rinna. Tjat- 
fe kålka, aqua fiuit, vatnet rinner. 
Jokka kalka, f/uviur fuit. Alti kál- 
ket, confluere, flyta tilfammans. I. 
vagari, oherrare, flytta af och an, 
vara husvill. Kálkab metfefn , o^er- 
vo in fflvir, jag liryker omkring i fko- 
gen. Tatt rextesfárdog i kalka ik- 
kat külket, /uffur non vagabitur fem- 
per, P/. 37: 25. Külkeftet, dimi. litet 
flyta. Kalkegátet, incipere flucre, be- 
gynna at flyta. Kålkegåtin tokko ja 
teke, buc illuc vagari ceperunt, de be- 
gynte at fara omkring, hit och dit. 

hàLKATS , genet. kalkatjen, ». f. rivulur, 
festum, en liten báck, 

kátkARWES, kalkerw I kalker, profu- 
£u , f'ugisiour. en flyktinge, rymma” 
re, 4 Penn. culkia, fugitivus, & maa- 
culkia, exu/, landstiyktig. Kálker- 
dem, i$. exilium, [indsilyktighet, 
rarsur. | 

KäLKEJE, fucks, rinnande. Kålkeje tjat- 
fe, aqua fluenr, rinnande vatten. Ir. 
oagabundus, en fom refer af och an. 

KälkEM, m. f. curfus , motus aquarum, 
flytande, vatnets lopp. Kál«em kåi- 
nO, canalis , rånna. It. oberratio, om- 
kringftryKande, omkring fart. Käf- 
fes kalkah todn tatte kålkemeft or- 
rofet? quando ita oberrare deffner? når 
fkal du ófvergifva at fà flryka om- 
kring? Warra kalkem, bemorrbagia, 
Mattb. 9: 20. | 

KatkETET ££ kalkedattet, v. a. effunde- 
re, effluere facere, utgjuta, lata rinna. 
Kàlketet tjatfeb , aquam: effundere. 
Warrab kálkedattet , /angvinem cf- 


KAL 179 


fundere, utgjuta blod. — K&lketaftot, 


dirsin. Klketatjet, incipere effundere, 
begynna at utgjuta. 


KàLkETEM, 2. /. effuffe, utgjutande. 
KàLITET, v.2.effuere, utvinna. Ajek 


tafte kålkita, fonr beic featurit, kàl- 
lan upvàller hår. Jokkah kálkiteh 
Wwarilt, £n mortibus funt originer flu- 
viorum, clíverne begynnas ifrån ber- 
gen. Ir. Ib mon tiete kuffa mon käl- 
kitab, quorum abiturur £m nefcio, jag 
vet ej hvart ut jag tager vågen. Kál- 
kitaftet, dimi». Kàlkitatjet, incipere 
e [fuere five fcaturire, begynna at ut- 
flytta eller upválla. 


KåLKERDET, circumvagari , flryka om- 


' kring. Rarfus occurrit. vide kálket. 


Kär Kos, hälko, ». a. tardur, feguis, fen- 


fårdig, trög.  Kálkos almats, home 
iners I fegnir. Kålko le fodn parget, 
ad lableraudum f2gnir ef, han år fen- 
färdig at arbeta. Kalkos tàmp, eqvus 
fegnior, en trög háft, Kálkos fwai- 
nes, fervus ignavus , Mattb. 25: 26. 
Kalkoswuot, fubfl. pigritia, ignavia, 
láttja, fórfummelfe. 


KáLxostAKA, kalkofikt & kálkot, adv. 


piare , f/egniter, lataktigt, trögt. Kál- 
kot parget, /egrniter laborare. 


Kárxo, kàlko mano, men/fr ocfobris , 


october månad. Ja diffus a 


KäLKOXK, rangifer admiffariur, eflu ve- 


nereo encervatur, en brundren , fom - 
efter brunílen år aldeles utan krafter. 


Kàrxor,v.». Kålkoi parget, ad /labo- 


randum tardus facfur ef, han blef 
trög eller fenfárdig at arbeta. Kàl- 
koftet, dimin. blifva litet trög. K&l- 
kogåtet, incipere tardum feri, begyn- 
na blifva tróg. 
.22 | Kä.- 





180 KÁL 


KåLKOTET, v. 2. reddere fegniorem, gÓ- 


ra trög.  Wuoreswuot kálkota al- 
matjeb, /ene/fur bominem facit iner- 


zem. Kálkotaftet, dimin. Kalkotatjet, | 


incipere reddere fegniorem, begynna 
at góra tróg. 

KåLLKELET & kàllket, v. a. percutere, 
flå. Kállkeli diwai, caput percufft. 
It. necare, drápa, flå ihjäl. Translat. 
piåggab kållki, (ad verbum) ventum 
necavit, b.e. tempefas fedata efl , vå- 
dret ftillade fig. Borea/. tjällkelet, i4. 

KåLLKELTALLET ve! kållkotallet, v. a. 
frequ. pulfare, flå, knacka. Ukfab 
kállkotallet, pulfare januam, knacka 
på dörren. | 

KäLLaA, lupus pifcis major, lucius magnus, 
en ftor gådda. 

Kárra, conj.1amen, dock. I kålla, mon 
tamen, dock likvål icke. ldtji kálla 
páte, zon tamen venit, han kom dock 
icke. Obf nunquam niff pramiffo nega- 
tivo I s/urpatur, brukas aldrig an- 
nars, ån fom efter neknings-ordet I. 
Boreal. huommen, i4. 

Kårr, ». f. fovea, grop, hål. 

Kàrrr & kåll vel kållel, adverbialiter 
accipitur, ubi, hvareft. Kålle le & ctr. 
Kållel to welje? ubi eft frater tuus? 
hvareft år din broder? Obf. boc utun- 
tur vocabulo cum aliquid fbi oftendi vo- 
lunt, ec. gr. Kålle mon wuoidnab, fac 
ut videam, låt mig fe. Kállel to hei- 
ma? ubi ef? ffve offende mibi domum 
tam, vifa mig dit hus. 

Kara, kálma, kálmad ec. vide kolm. 

Káror, v.s». alzere, fryfa.  Mije lepe 
harjanam kálot ja nelkot, nos facile 
algere & efurire confocoimur, Vi àro 
vàl vane at fryfa och fválta. Ir. kord- 


KÄM 
ne le kålom, frumentum frigore lefum 
ef, kornet har frufit. Káloftet, din, 
litet fryfa. Kálojet, kálotjet & kålo- 
g&tet, incipere algere, begynna at fry. 
fa. Die mon kálojab, incipio algere, 
jag begynner at fryfa. 
KáLoM , n. f: algor, fryfande. Fen. cyl- 
má, frigur. Kálom-laka, adv. algen- 
tis morc, fåfom den fom tryfer. Mi- 
je kittjobe tafne kálomeft , agere bic 
rigemus, vi ftelna háraf utaf köld. 
 KáLox, s. a. qui non alget , den fom ej 
.fryfer. Káloh kus todn? Aefp. ima 
mon leb kálok , «lgerne? Refp. quidui 
algerem, fryfer du? Sv. huru fkulle 
jag kunna vara ofrufen. | 
Kárors & 4uffr. kålokes, n. a. qui faci- 
le alger, en fom látteligen fryfer, 
frufen. Kálotjen leb mon fjaddam, 
- algoris fatcfur fum impatiens. 
KäLOTET, v. a. algere facere, facere ut 
frigeat, låta fryfa.  Kaloti manabs, 
frigori expofuit infantem, fuum. 
KázsE, ». avis aqualice , Ykraka, en fjó- 
fogel. | 
KåMETET, v. a. vide kabmetet. 
K&áMok, adv. nibilo minus , icke delto- 
mindre, likafullt. Borea. | 
KáMo, m. a. ever ur , inver/us, omfjelpt. 
Kämo kare, vas £nver/uy. 
KåMOTET, v.a. evertere, fubvertere, 
: ftjelpa omkull, omvánda. Kàámota- 
ftet, Zimin. litet omftjelpa. K&motz- 
tjet, incipere fubvertere, begynna at 
" ftjelpa om. Kamotattet, pof/e fubver- 
'Á , kunna omfljelpas. Ii. fubverten- 
um curare, låta omftjelpa. 
KáMPESTET , v. n. cadere , prolabi , falla, 
ftupa. Kámpefti wuolos åiwi, 
caput prolapfus eft, han fÓfi bufvud- 
ftupa. 




















|. KÁN 

ftupa. Abma kümpeftab, ne cadam. 
It. offendere ad aliquid, ftöta fig. Sije 
kümpeftien máren kedken wuoft, 
effendebant ad lapidem ire five offendi- 
culi, Rom. 9: 32. K&mpeftaítet, dimin. 
litet ftóta fig. K&mpeftatjet, i»spYn- 
gere incipere s incipere rolabi , begyn- 
na at.faila, at ftóta fig. Fenn. com- 
bas, qui titubante pede ad aliquid of- 
fendit , combaftun, offendo. 

KáMPESTEM , n. f. lapfus , cafur , offenfio, 
fall, ftót. Fenn. combaftus , id. 

K$MSsJE, vide fupra kåbme. 

KaxGkELET & kánkelet, v. a. retarda- 
re, moram afferre, göra halt, hindra. 
It. alligare, defliuare , binda faft, fà- 
fta vid. Kángkceli wadnafeb muori, 
cymbam arbori adfrinxit | 

KaNJEDAS, känjets, s. a. duflral. vide 
kågnetes. : 

KånnNE,adv.ubi, hvareft. Bor. cfr. kuffne. 

KäNNE, vox eff commiferentis t9 condo- 
lentis, et ynknings- och beklagnings- 
ord. Die le fodn känne, commifera- 
tione dignur eft, han är at beklaga, 
flackare. Kännats & kånnafats, 4i- 
min. idem. cfr. kuowa. 

Kånno, káno t9 kádno, femina, qvin- 
na. Dannekàánno, matrona boncfla , 
hederlig qvinna. 

KånoKET, v.m. gradum flere, morari, 


fladna, dröja. Idtji kukkeb.k8noke, - 


non diu moratus eft, han drógde ej 
långe. Kánketet, idem. 'Kånokaitet, 


dimin. litet ftadna. Kánokatjet, to- : 


rari incipere, begynna at dröja. : 
KáNsTA, 7. f. err, konft. Stuora kån- 

fta, artificium magnum, en ftor konít. 

Fenn. confti, idem. - | 


KiNSTALATS, v. a. ertifciofue, qui va- 


KAP 181 
rias callet arter, konftig, konftrik. 
Fårteb le fodn takket aiwe 'kånfta- 
lats, maximus ille eft mechanicus, ad 
quodvis perficiendum aptus artificium. 

KÄNSTERTET, v. n. technis fallere, dolo- 
fe agere, konftla, bruka bedrågeri. 
Kánftertem, /ubfl. dolus , konftlande, 
bedrågeri. 

KáüNsTEGÀTET, incipere dolor commoliri, 
begynna at konítla, at handla med 
lift och bedrágeri. 

KáNrs,/upur, varg. Auftr.cfr. kumpek. 

KANTE, Auflr. vid. kátka. Fenn. contti, 
faccus e cortice betule confecfur. | 

KåNnTtTSOK, n. a. mirus, admirandus , fin- 
gularis , underlig, befynnerlig. Kånt- 
lok almats, bomo fngularis, en be- 
fynnerlig mennifka. Kåntfok làdde, 
avi; míirabilir t$. infolita, en fálfam 

- fogel eller ovanlig. | 

KàNTSOXLAXA, adv. tnirabiliter, fngula- 

| rem in modum , underligen, på befyn- 
: nerligit fått. 

KáN rsokwwvoT , ». f. portentum, rer in- 

^ foie, en underlig och ovanlig ting. 
Mi le tatt küntfokwuotit? quale boc 
ef? portentum five prodigium? 

Kàpp, vide kokfe. Fenz. cuppi. 

KapPA, Aiflr. pulmo. vid. keppa. 

KarrALEM , káppales, káppalak £5 Auf. 

káppal, pufula , papula ; imprimis que 
ih mantbur fiunt, cx nimta remorum tra- 
dfatione 6&8 attritu masubriorum inffru- 
mentorum, blemma, i fynnerhet de i 
hánderna,af för mycket roende, ell. 

: fådana fom yxfkaft m.m. förorfaka. 

KàPPALET; v.m. puflulare, puffulas vonci- 

Do pere, få blemmor. Kåta káppali, m«- 
nur fatta eft puffulofa, det har blifvit 
blemmor i handen. . Kåppalaftet, 4;- 

Z 3 minut. 








182 KAP: 


> minut. . Kåppalatjet, iacipere pufulas 


- comcipere, begynna at få blemmor. 

KáPPEL, ». avis, gallina flvefiris, tjáder- 
höna. Fen». coppelo, gallus filveflris. 

KürPz, kåpe, s. 2. cavur, concavur, ihå- 
lig. Káppe muora, erbor cava, ihà- 
ligt trå. Kåppen le fifte, cavum eft in- 
rus, det år iháligt inuti. I. /ubft. küp- 
pe, fovea , caverna, hål, grop. Ir. pa- 
jeltes kápe, fornix, hvalf. 


Káürbrx & küpek, s. f. dolabra, qua li- - 


gna excavantur , hàlkhyfvel. 
Ka»rrET, káppát, v. a. excavarc, góra 
ihålig, uthàlka. Kareb káppet, exca- 
"bare vas. Fenn. caapin, rado, fcalpe. 
Káppeftet, Zimiz. litet uthålka. Käp- 
. pegátet, incipere excavare, begynna 
at uthalka. 
KàáPPANJE, excavanr, den fom gör ibá- 
— lig. It. inffrumentum, quo excavatur , 
verktyg, hvarmed fádant fker. 
KápsEr, v. a. expertem facere, góra lott- 
lös. Ele kápfe manait, »e liberis de- 
bitam auferar partem, fÓrfÓrdela icke 
barnen. Káàpfeftet, dimin. litet för- 
fördela. Kåpfegåtet & kåpfajet , inci- 
ere aliquem expertem faeere, begynna 
atgóralottlós. — — | 
KàrsaTALLET &: küpfot, parte debita 
. patrimonii vel alius cujuscunque rei pri. 
- vari, blifva lottlós , ej få lin tilbór- 
liga del af arf, m. m. Mon kápfeib 
aptía, expers plane facfur fum, jag blef 
. aldeles lottlós. Sije k8pfatallin, ex- 
perter facli funr. Pardne axbeft káp- 
fatalli, filiws exberedatur eft. Kàpía- 
tallegütet, incipere patrimonio tSc, 
privart ,. begynna at blifva lottlós i 
arf, m. m. 
KiPT]j&T, v. a. operire, contegere, betác- 


|... XAR 
ka, ófverhólja. Ráptjet ukfeb,ofium 
operire, tilfluta dörren.  Aiweb káp- 

- tjet, caput operire, betácka hufvudet 
Kranoin káptjet, gaw/ape compre. 
Káptjellet , dimin litet Ófvertácka. 
Káptjegátet e ap tjajet » émipere te 
gere, begynna at betåcka. 

KårTtJeK, x. a. non tedlus, apertus, obe- 
tàckt , Öppen. 

KáPT]EM, n. f. ipfe acfur, dum. aliquid 
centegitur , Ófvertáckning. 

KiprJAs G käptjes, ». f^ operimentum, 
táckelfe, läck. Kebne káptjas, oper- 
culum olle,gryt-làck. Ile muífne kåp- 
tjas, velamine deffitutus fum, jag har 
ej något tácke, at Ofverhólja mig 
med, Compof. Aut-káptjes , velum, ic- 
gumentum offi , förlåt, förhångfel 
Aut-kåptjes tempelefne, janua tem 
pli, Luc. 23: 45. 

KàprTJETET , v. f/requ. Käptjetaftet, kåp- 
tjetatjet, vid. fupr. Kàptjet, káptje 
flet, Te — E 

KáRAD , 2t. a. acclivir, fom bår upfóre, 
brant upfóre. Kárad puold, eo/i; «c 
elivis, en backe fom år brant upát. 
cfr. káret. ! | 

KARADAK, s. f. acclivitar,bratthet. Puol- 

. den káradak, acclivitars colli». 

KánBMOT, v. 2. fcandere, klifva. Rar. 

KánapET, v.«.-Mocere, fada. Taina todn 
kárdah etjebt, damnum boc tibi ap- 
portat, med detta går du dig fkada 
Jukkeleswuotin etjebs karda, ebrio 
Ktate damnüns facit , han fkadar fig 

enom dryckenfkap. Ir. peiwe kár- 
da, &flur folis urit, folen brånner. 

.. OM. bec ultima fignificatio ufftarifima 
eft.. Polon. gore, , «ro,  Peiwe le kår- 

- dam landeb, erdore folis exaruit re 
I 





KAR 


fi» Kårdeftet, dimin. litet brinna. 
Kürdegátet, Inciperere rorrere, begyn- 
na at bränna. Peiwe kárdegáta, /o/ 
- torrere incipit ardore fuo, folen bór- 
' frat bránna med fin heta. |... 
KànpUM, s. e. -toffur, aduf'ur, bränd. 
Kårdum ragnoh , tof/i parieter. 
KügpETET , v. a. Hipb. torrendum cuta- 
re, låta fteka eller bránna. | ': 
KágpNE, Jordeurn, vide kordne. 
KaRET, v. n. af/cendere, fara up, ftiga tip- 
före. Kàret warai, msnrem afcendere, 
fliga upföre berget.  Kåret kaddai, 
in ripam afeendere, landltiga. Pajas 
kári almai, efcendit in celum, Job. 3: 13. 
Káreftet, dímin. litet upltiga. Kaddai 
káreflet wadnafin , cysmbam ad ripam 
appellere , lågga an med båten vid 
itranden.  Kåregåtet , incipere afcen- 
dere, begynna at upftiga. Forte a Fena. 
caarran, e£rcumeo, vel a caari, arcus. 


e * 


Kinc, n. f. corbis, korg. Kárgats , dim. 


en liten korg. 

KaRIOT , v. 22. carum more inffexo corpore 
cubare, ligga ihopkrökt, fom en hund. 
Piádnak kárjo, camis eubar, hunden 
ligger. Akta ketk kuffne mon ai kár- 


| job, perinde eft ubi ego quoque faceam.. 
Kärjoftet & kárjotaílet, dimi». litet: 


lisga, Kårjogåtet, incipere dicfo mo- 
de cubare, begynna at lipga. 
KinxETET, v.v. Auftr. obfequi , chedire, 


lyda. Kárketi tann radai, z//u4d fecu- 


tur eft confflium, han lydde det rådet. 
cfr. tjowot. 


KinrOTET, v. 5t. obflipefcere , obmutefce- 


re, blifva håpen, blifva mållös, ej 
hafva något ord at fåga. Aufr. 


KÄR 183 


KårosTtAx & küroft; n". f. filum, tråd. 


" Küroftakeb pádnet; flum ducere, fpin- 

, na tråd. Segges károftak , fsjum fib- 

' tile, grann träd. | i 

K&noLTAX, 7. f. futura, fóm. | Károl- 

" taka pakto, quod ad futiram. 

Kánor, v. a. fuere, confuerc , fy, förnimma. 
Kabmakit károt, calceos confuere, föm- 

"mafkor. Kapte i lam károtum, pal- ” 
hum won erat confutum, Job. 19: 23. 

X Fenn. euron, fuo. Küróftet, dimin. li- 

' tet fy. Károgátet & kürojet, ineipere 
fiere , begynna at fy. 

KaRoJE, particip. fuent , den fom fyr. 
åROK, sf. 4. nom futur, ofydd. Karok 

: leh anje to karwoh, vefles tue adbuc 

' eonfute non funt , dina kláder äro án- . 

"nu ej fydda. 

KànoMaAs, m. f. quod confuendum erit, 
det fom fkal fómmas. Maktes káro- 
mafeb adnah? eftne tibi quidquam con- 
fwendum? har du något at fy? 

KánoTET, v. a. Hipb. confuendum eurare, . 

" láta fy. Kanwoit károtet mubbai, 
vefles alieui. confuendas tradere, gifva 
någon kláder at fy. Ir. quando ror ge- 
lidur & concretur decidir. når rimfroft . 
faller; Veftrobotrn. isbarka, Kärote- 
men le talle, pruina nune plit; five 
nix glacialir. | | 

Kärr, n. f. jugum montis, bergsryeg. 

- Suolo kärr, deorfum foe jugum alpin, 
fjàáll-rygg. | Obf. hoc nomine appelant 
Lappones fummum jugum alpium Ste- 
cama Novoegia dividentium. cfr uolo, 

Kànnzr,afcendere, figa upfóre. vide 
karet. — — 

KARRETET,; v.4. colligafe , conjungere, 


Kia MES , Aduftr. vide kurbma. ihopbinda. Kárretaítet, disun. 
Kino, m. f. dorfum, jugum montis, ås, K&RRO na fimifer, pravus, den fom år. 
bergsrygg. vide kårr, til 


184 KÄR . sm KAS 


. til vånfter, elak. Kárro kåta, fnifra ^— nimia curioftas , fÓrvetenhet, lag- 
manus, vånftra handen. Ale paja kår- — granhet. 
. Yo kåtebt fietet, maite to ålkes tak- Kårsox, m. a. frigidus, kall. Propri:de 
ka, non fciat finiflra tua manus, quod — aqua dicimr. Kårlok tjatfe, aqua fri 
-'facir dextra, Mattb. 6: 35. Kárro kà- = ida, kallt vatten. Kárfes, id. Kir- 
tek , 'qui manu utitur finiftra, vànfter- — fabet peleft le tat tjatíe, simis bec a 
hándt. Fem. cura kåll, leva manu». ua gelida eft, detta vatnet år altför 
Álkes ja kårro pelen, 4 dextera t$ £- allt Käårfok-wuot, fubfl. algor , fri- 
. niftra, til höger och vånfter. Kårro = gur, kyla, köld. 
. pele almats , Pome improbus, en ond Kårsort, v. a. frigefeere, blifva kall, 
mennifka, Kårro pelai tjålgeftet, i» . Tjaktjen tjatíe kårfo, autumno frigi- 
| partem deteriorem interpretari , illa' — da fit aqua. Kürfo(tet, démin. blitva 
uttyda. . . något kall. Kárfogütet, incipere fri- 
' Künnox, fevur, torvur, hård, grym. vi- seferre, begynna at blifva kall. 
de karrok. Kárrok álma, vir aufferus. KåRSOTET, v. a. frigidum reddere, gör 
- Fenn. kåriå, morofur, kijras, vebemenr. — va kall, kyla. "ljatfeb kárfoti, «quam 
KünnorEs, fcevur, den fom år til vån- . reddidit gelidam. 
fter. Járget kárrolefi, converte te fi- Kår we, vide fupra háme. 
, niftrorfum, vánd dig til vánfter. Kärt & kártel, quarta pars ulna, X aln, 
KinRor , n. f. corpus animalir edulis ma- — et qvarter. ( 
. &ati , imprimir quadrupedis, cui pellit. Kåsets, vide kofetes, 
detracfa eft, en fládd och flagtad Kásxre & kátka, foror matris natu ma 
kreaturs kropp. . jor, matertera natu major ejus matr:, 
Kánnor, adv. finiffre, oblique, på elakt — cujur matertera ef, åldre molfter. dr. 
och fórvándt fått, fnedt: Kárrot— eke, muedha. 
jargeftet , fniffre vertere. KåsKEM, ». avis, aquila, Örn. Boreal. 
Kánsa & kárs, ». f. vallis inter monter KåsKOT, v. a. excitare, contingere, üp- 
profunda & anguflior, per quam tor- —— våcka, röra vid. Pajas kálkot, ide. 
rens aliquir fluit, en fmal och djup Káàssr, adv. quando, når. Káfle pàátab, - 
dal emellan bergen, dár någon båck . 4uendo venio, når jag kommer. Ir. 
framrinner. It. cataracdte rivulorum, — wuorde käffe påta, ex/pecfa dum ar | 
vatten-fall i fmárre báckar. nerit, vanta til des han kommer. 
KánsE, pruina, rimfroft. vid.fjuttje. — Kássrx & káffeken, adv. aliquando, ni 
KårsK, n. a. curiofus, plus nimio accura-— gon gång. I kàflek, nusquam, aldrit. 
iur , tórveten, fom bekymrar hgom = Ib le käffeken fo wuoidnam , nu 
all ting onödigt. . quam illum vidi, jag har aldrig fedt 
KårRSKASTALLET , v. ». mimir curiofum honom. Idtji kåfieken påte, nu- 
fe prabere, vara förveten, onödigt ^ qucm venit, han kom aldrig. Abma 
granlaga. ] kaffek , me aliquando, at ej nágonfin. 
'"KünskAwuor & kárfkaftallem , ». f. — Káflekenna, idem quod káffekcn. 
2 ! | Kis- 











KAS 

KåssATS, n. a. interrogat. ad quod tem- 
s pertinens , cnjus temporis? af hvad 
tid? til hvilken tid hörande? Kåf- 
fats kirjeh leh tah, timatjeh wai tan 
jakafatjeh ? utrum be. litere bujur an- 
ni funt, an preteriti? Káflats kordne 
le tat? cujus anni frumentum boc cft? 
hvilket árs- korn år detta? Kaffats 
paleft le tat orromen ? inde a quo tem- 


pore iftud eft? ifrån hvad tid år detta? - 


Kåssotes, käåffätes, káffats & kåflås, 
». f. tufir, hofta. Karra kaffates, tus- 
fs vebemen: , fvår hoflta. 

KàssET , v. n. tuffre, hofta. Kåffeftet, 
dimin. litet hofta, Káffegátet, incipe- 
re tufire, begynna at hoíta. Káffotet 
G kifldtet, frequ. idem quod. káflet, 
hofta, Polon. káfzle,, rufo. 

K3ssá, edv. quorfum, hvart. vide kufa. 

KàsTATET , kdíladet, v. a. fumtus im- 
pendere, pákofta. vide kåftet. 

KásTE, kBítes, a. a. rancidur, hárfk, Kå- 
lle piárgo, caro rancida t$. pingvis, 
hàríkt och fett kött. Kålte puoite, 
pingvedo váncida, hárfknadt fett. Kä- 
(te wuofta, ca/cus inveteratus, gam- 
mal of.  Obf. palato Lapponum quam 


maxime arridet cibur. inveteratus EFT 


rancidus , pne hårfko /£ve káfte ap- - 


pellani. Subflantiue ctiam accipitur, imm- 
rimir plural: wumerus , kafteh. Kai- 
kit kåitit fuolati, omnem cibum ranci- 
dum-furatus cf] : id quod damnum baud 
facile.sef arciendum ducunt. | 
KisTITET, vn. rancido effe fapore, fma- 


ka hárfkt., Käfltit tat pidbmo y cibus 


bicce rancido eff fapare. - Ká(titatjet, 

incipere fapore fieri rancido, begynna 

få en hårfk fmak. - | 
KásrOT, v.n.ramidum ftri, bårikoa. 


KAT ' 185 
Paje káftot, fras rancidum fieri, re- 
pone ut rancidum fiat, låt blifva hárfkt. 
Kaftoftet, dimin litet hàrikna. Ká- ' 
[topàátet, incipere rancere. begynna at 
blitva hárílc A Fenun. coffía , humidus, 
five potiur a coftun, pinzocfco. — , 
KásioTET, v. a. rancidum facere, låta 
hårfkna, göra hárfk. Kaitotum, par- 
ticip. paff. snveteratur, rancidus, hávik, 
Kaáltotaítet, dzmin. Kaítotatjet, f»ci- 
pev raxcidum fecere, begynna at là- 
ta hárfkna. 


KásT , n. /- cibur, nutrimentum, uppehál- 


le, kålt. Etjes käftin wiefot, /emet- 
ipfum nutrire, Káftetak, privat. fine 
«tr ispntio. 
KásTEK, wu. f. fumtus, bekoftnad. Kå- 
ftadem t5 káftetem, idem. Kongalats 
' káftetemin, /mpen/(e Regiir. ak ftuo- 
ra kåftek, nimiur fumtus. | 
KàásrET, fumtur impendere, påkafta. 
Kuttes kalka kaftet? guir futur im- 
perdet? hvilken fkal pakofta? Item, 
man ádnak tatt källi? guantj con/lat? 
huru mycket koftar det? cfr.kåltafet. 
KaTAKES , formica, myra. vide kätka. 
KaTDE , kátdaítallet £c. vid. kädde. 
KürE, ». f. Propr. tentorium five tugu- 
rium Lapponum, Lapp-koja. Domur, 
hus. Jubmelen káte, templum, Guds 
hus, kyrka. Matfi katafas, domum 
rcyerfur eff, han for hemigen. Tjag- 
net kátai, iwtrare domum ,ingà i hu- 
fet. Kedke káte, domus lapidea, ften-. 
hus. Låuta kàte, tewtoriwm, tilt, 
W'adfe kátafat, revertere domum tuam, 
gå til dit hus och hem. Buwe kåte, . 
. bovilc, fáhus.  Káüteb tjodtjotet, 4e- 
mum adminiflrare,1 Tim. 5:14. Kåter 
JAiwe & kàáte bánda, paterfemiliar, 
Aa hus- 


| 186 KAT — 
husbonde. Kåte båndan fwainefeh,' 


KAT 


fervi patrisfamiliar, Mattb. 15: 27. Kà- 
- tekunde, Zomeflici , familia, husfolk. 
' Káte-tjodtjoteje, villicur, economus , 


K 


&TATES,. fleja hátates, 


gárdsfogde, fOreftándare. —Kátats, 
dinin. en liten koja.. Kátatjeb. tak- 
ket, eaf/am exflrucre, upbygga en li- 
ten koja. Fem. cota , cafa. 

apula ffve pu- 
fhula pure referta, var-hus , bláía el- 
ler blemma full med var. 


KåTtELATS, domeflicur, inhemfk. Rar. 
KaTETERBME £5 kátetes, n.a. domo carenz, 


en fom ej har hus. Kátetak , idem. 


KAT 
tiicir abundanr, tull med myror. Kát- 
kajes ádnam, regio formicis abundan. 


KárMoList, adv. de illo dicitur, qud 


K 


: 


ab occidente verfus orientem circumfer- 
tur five rotatur , motu folis circuitui 
contrario, emot folen, anfols. 
ATSRT , V. ». vigilare, vaka. Kåtfet ja 
rokkolet, vigilate & orate, Mattb. 26: 
4r Katfet ijab puore merai, ad mu- 
tam notfem vigilare. Ketjo ijab kàát- 
fet, totam noc£em pervigilare, vaka he- 
la natten. Kátfeflet, dim. litet vaka. 


KàrsAJET , v. 5. expergi/ci , upvakna. 


Kir ro, n, f. intervallum temporis vel lo- - 
eorum , et afftánd , en tid, en ftund. : 


Såmes káütfob lijeb'ftadeny i» urbe a- 
liquod tempus moratus fum, jag uppe- 
hólt mig någon tid i'ftaden. Kátfoi, 


Kátlaje todn. kutte àdah, evigila, qui 
dormis , Epb. y: 14. Kátfajaflet, dimin. 
litet upvakna.: 


Kà1szJE, vigilans, den fom vakar. lja 


adverbialiter. accipitur ; per intervalla. - 
eo ffve Vicer, interdum ; fkáitals, ibland 
' Kütfoi k&tfoi, erebris-vicibus, gång 


på gång: Miálkat katfo le Stock- 
"holmen ja Toórdnofen kafken, /atis 
dongo intervallo Hobnia a Torna urbe 


K 


disjuncla ef, det år nog långt emel- - 


lan Stockholm och Torneà. Man 
kukke le tafte ftadai? Re/p. katfo le, 


quanto binc diffat urbr futervalls? Refp. ' 
atit magno, huru långt år det hàár- - 


ifrån til ftaden? Sv. et godt ftycke. - 


Borcal. káxfo, idem. Katlots, dimin. 
et litet afftánd, en liter ftund. Kat- 


: fots li tatt, momentum tantum crat. 
KüTrok, m e wui-fua babet intervalla, 
qued vicibus fervatis fi; fom har fin : 


viífa tid, det fom fker i fin. tid. 


kátíeje, vigil excubitor, viktare. Kit- 
feje tjalmi, oculis vigilantibus. Kat- 
fem, fubf. vigilantia , vakande, vak- 
famhet. Kátfemi faure pervigil, v1 
vigilantia excellens, den fom år myc- 
ket vakfam. | 
ATSETET, v. 4. facere ut aliquis vigi- | 
let, a fomno aliquem arcere, komma — 
en at vaka, hindra en ifrån at fofva. 
Die mon. to kátfetab, quim dormiar | 
tibt impedénenio fum, jag hindrar dig 
ifrán lómn. Katfetaítet , dimi». ktet — 
'afhàálla ifrån fömn. RKátfetatjet, /a- 
eipere id facere; begynna at få göra. 


KüTsE, ramur & folia abiectis, pini vel 


Juniperi , qvitt af tall, gran eler en- 
trà, tillika med berren. Kåtfats, dim. 


KaTSABET, v. 2 minus contentum cffe, 


vara mifinógd. Kátfaha anje taina, - 
ifla re non .adbuc fatir -cortentus efl, — 





KáTk ;'kàátka , N. infecti , formica, myra. 
. Kåtka pefle, fermicerum domns coa- 
"eruat, myrítaek. finc katkajes, fer- 


: han år ánnu onógd dermed. 
Kàrsár & kàtfat, fricere, adfricare, 
. Zifva, gnida. Kåtin kåtfåt, snanu fri 


care, 


ij 





KAW . 


Cr quam 


care, fkubba med handen. Proprie 


dicitur, quando bacillo vel alio inflru- 
mento nimium £rabe cclerem motum, in 
locis declivibus , terram fricando retar- 
days. | 

Kår1t oL, celica , tormina ventris , mage- 
ref. cfr. káddet, unde bec vox. deri- 

. vatur. | 

KárTjJOT , cum deriv. vidc kottjot. 

Kàw t$ ka we, n. f. imago, bild, beláte. 
Kán káwe le tat? cujus bec cf] imago? 
Ir. kåw vel kåwa, ratio, modus, fett, 
maner. I le fufne wiefo kåw , mi- 
ferrimam agit vitam, han har en ufel 
lef£nad. Ie fodn almats káw , mi- 

. ferrimus ef homo, han år en elandig 
man. Aufral kuwe, imago, a Fenn. 
cuwa, idem. Kàáwets t$ káwáts, di- 
min. en liten bild. 

Káwar, adverbialiter accipitur , non ni- 
mia diflantia, ej fór mycket làngt 
borta, ..Kàwai meren le, non ita rc- 

. motum. eff, ur aztingi nequeat, det år 
ej få långt borta, at man ej kan 
nå dit. . . ... | 

Kàuko, nf. unus, krok, hake. Infiru- 

.mentuy. raprimir eft, quo utuntur. ad 
retia. pifegsoria fubtus glaciem ponen- 
da, &etupoty. Dlemali. 

Kå, pnom. plerumque interrog. quis: hvil- 
kenà "Kàáile"mo qweime? quis eff pro- 

. Zimur. Mess? ho år min náíte? Luc. 
(0:29. Keb vel kàb tije wuordebet? 
quem exfpeckatis? Kàn le tat mana? 
cujns bic ef ipfani? hvilkens barn år 


detta? Kåfa kalka todn tabb wad- 


det? ci ifÓud dabis? at hvem (kal 
du gifya det? Hinc 

KàkE, aliquis, någon. Jus kåke påta, 
£ quis venerit, om någon kommer. 


- e 


KAI t87 


I káke,.s2/ur, ingen. I kàke tiete, 
nemo fcit , ingen vet. Ib mon tàbde - 
küábke, neminem cognofco, jag kánner 
ej någon. Jus wuoidnebet kábke, 
£ aliquem videritit, om j fen någon, 
enet. kånke, någons. Dativ. kåfeke 
& contr. kålek, àt någon. Dativ. plu- 
ral. kåfekit & káitak, at några. Kàk 
witad, tertius quisque , hvar tredje. 
Kåk neljad, quartus quivis, hvar fjer- 
de &. 
Kåro, ». f. conur, kågla. Kuofa kåbo, 
. pomum pini, grankott. Fenn. kåpy. i4. 
KàsnET, vide fupra kebbret. 
KåDNET, vide kednet. 
Kn, aav. demonftr. en, ecce, Te, fe dår. 
KànE, n. a. pauper , fattig. Auflral. kö- 
we, idem, a Fenn. köyhå, pauper. 
KáJA , n. f. vefligium, fpårr. Álmatjen 
kàja, vefligium bominir. Kerres kåja, 
vefligium trabe. Route kåja, £nci/fo, 
: cultro vel alio inflrumento ferreo falla, 
får eller fkára, gjord med knif eller 
annat hvafft járn. ! 
KáicET, vide fupra kalget. i 
KàiNO, ». f. via, våg. Kàinon paldi, 
Juxta viam, Luc. 8: j. Kukkes kaino, 
iter longum, läng våg eller refa, Kåi- 
noitat, viar ruar, dina vågar. Kåino 
fuorge, biviwn, vågfkilnad. Kiino 
wuofeteje , dux itineris, ledfagate4 
vágvifare, Kàino fjibme, curfur 1e 
tendimur, vágled, kofa. It. káino, 
fpes obtinendi quod quaeritur t$ medium, 
quo ifiud obtinetur, utvág, förhopp- 
ning at få det man fÓker. , Kåing le 
tunji, /per tibi veflat, pe deflituur 
. nn es, du bar god förhoppning. Káje 
nots, dimin. en liten våg. — 
Kåinort, kåinotak, »./. femita, aie, 
Aa2 vág- 





188 


rt AE RA cuEEEMEEMPC——————— AREE ED 


våg-led, våg. Kàinotak le taggo, ifta 
eundum eft oia, den vågen fkal man 

taga. 

KAkrr, v. ». vide kiåket. 

Kär & kála, n. f. vide kiål. 

KàLBERT , 7. f. nix vento cumulata , fnö- 
drifva. vide filpetak. 

KiàrrtEgTET, v. v. & kálletaftet, dimi». 
vide kalletet, kalletaftet. 

Kirro, ». f. vide kiållo, fundus lacur 
durior. 0 

Karo, eruor coagulatur, lefrad blod. Kå- 

: loh, fzucer, gula, ftrupe. Kálot 5c. 
vid. kiálot. 

Kåmr, kámpes, celer, fn&ll. vid. kiåmpa. 

KàNA1Mo, adv. & adj. infgniter, baud 

| param, mycket, tàmmeligen. Kánai- 
mo ftuores, in/gniter magnus, an- 
fenligt ftor. Kånaimo muota, hand 
parum nivir, anfenligt mycken fnó. 

Kàwuc, vid. kabmak. Fenn. kángà, calceur. 

KápA, infirumentum, quo conficiuntnr rc- 

' (Ha pifcatoría caffesque, nåt-nål. Bor. 
efr. fuoja. Fenn. kåpy , idem. 

(OK, videkiürrek. Himc 

KánATOWET, v.m. de familiis dicitur, 
que ftirpe deficiente exflingvuntur , få- 
ges om flågter, fom cá ut. Tatt 
puolwa káratowi, exfinåla ef illa 
gens, den flágten gick ut. 

'KåreT, v. ad cacumen arborum eleva- 
ri, Íliga up jimt med topparne af 
trán. Suowa kära, fumus ad cacu- 
mina arborum afcendit, röken fliger 

"^ up jämt med fkogen. £Erzam de mon- 
tium apicibus dicitur atque ilis incum- 

| dente nebula. — . 

KåRASTAELET, v.«.amure, alika. cfr. 
keres. 


KårBMa, kårbmahas, kárbmas 6$ 4wffr. 


kármas , ferpens, vipera, orm. Kårb- 
mahas petti Ewab, /erpenr Evam de- 
cepit, 2 Cor. i: 3. Karbmab tfabmet, 
eccidere ferpentem. Fenn. kBrine, idem. 

KàRDNE, s. få fuperfieies nivis comgelata, 
en rand af fkare-fnö. Kårdnats, di- 
min. idem. 

KårDNOT, v.n. dum nivis fuper fcies con. 
gelatur, når det blifver fkare på fnön. 
Kärdnofltet, dimin. idem. Kårdnoga- 
tet, cum nix congclari incipit , når det 
börjar at blifva fkare på fnÓn. Mi- 
nur eft. quam tjarwet , quod vide infra. 

Kànpr, kárdos, kárdot. vid. kerde &«. 

KánrswvoT, vide kereswuot. 

KàRGET , v. ». propofftwm explere, decre- 
tis facla jungere, göra det man har 
fatt fig före. Siti mannet, walla id- 
tji kårg, abire decrevit, verum propo- 
ffti tenox mon fmit, han ville veía, 
men kom fig intet dertil. Kårga kus 
anje, incertum an propofíté temax fuc- 
rit, det år ovifft, om han kommer 
fig dertil. Fen. kerkeån, perzinge. 

Kinco, m. f. expletio foe «onfmmmatio 
propofiti , fullbordande af hvad man 
fatt fig före.  Obferv. kiåko spfum 
eft prepofitum, kårgo awtem confitui 
expletio. Ile fufne kårgo, dubius be- 
ret , utrum propefita abfoloet an minus, 
han vet ej, om han fkal göra eller 
låta blifva det, fom han hade fatt 

big före. Hinc 

KårRGOTEBME, ». 4. qui utrum perficiat, 
an miffa faciat propofita dubius beret, 


tverádig, en fom ej vet, om han fkal 
göra det fom han fatt fig före, eller 
' ej. Aptía kàárgotebme ie fodn, «i- 


quid certo. fbi conflituere nequit, han. 
kan ej refolvera fig til något vift. 
Kin 


KAR KÁS 189 


KánxEM, m. f. frangulatio. vid. karkem. KARRETEM, m. f. altercatio , ordakrig. 
It. Boreal. cune infantum, vagga. KánsrrET , kárfelaftet, karfelatjet. vid. 
 KánKET, v. a. ffrangulare vide karket. — kyrfolet, kyrfolaftet, kyrfolatjet. 
It. kárket , v. e. Auffr. conflituere. vide Kårsi, m. f. fufur, Íflànda. — Fenn. keh- 
kiáket. rån , neo. 
KinNO, ver quo conficitur butyrum, finör- Kårwo, n. f. Auflr. fecta, facfio, anhang, 
kárna. Fenm; kirnu , idem. parti, Aut-ålma tai Nazareri kár- 
KinoT, v. n. amore capi, blifva kår, o/- — won auteft, princeps festa Nazaro- 
de fupra kerot. rum, 4. 24: 5. 
Kinn, vide karr. KüniásTET , v. ». e colle decitvi traba vel 
Kánnxx, kára, n. f. fummitar, imprimir — inftrumentis ligneir, que ad peder alli- 





arborum, apex, Ofverfta fpitfen, i fyn- 
nerhet på trán. Muora kárrekefne ,. 
in cacumine arborir , i toppen på 
trà. — Jtem, flos, corolla berbe, blom- 
fter, blomma. Ko kárrek grafefne 
kalka fodn tofljanet, uz flos gramini: 
tranffbit, Jac. 1: w0. — Superficies, yta. 
Tjatfe kArrek, fuperficier aque, vat- 
tubryn. It. firps, genus, flågte, ftam. 
Tatte kårrekeft le fodn , ifa ille fir- 
pe ortus eff, han hárftammar ifrån 
den flágten. Ht. progenier, pofleri , af- 
föda, ättlingar. Áfka fo leh kårre- 
keh wiefomen, $n vivir adbuc funt 
poferi cjus. KArrekats, dimin. en li- 
ten fpits, m. m. 
KàRRETET, v. 7s altercari, jurgare, ord- 
kaftas. Kürretien kafkebfe, alterca- 
bantur inter fe, de ordkaftades fins 
emellan. lraéfive, circumcingere, 0om- 
pitva, omringa. Kårreti mo fårtet 
areft, ex onmi parte me circumcinxit. 
Kärretaftet, dim. litet ordkaftas, m. m. 


gare folent: Lapponer , defcenderc fve 
decurrere, ke utföre backar med flå- 
de eller fkidben. 


Kås t5 kåfa, dativ. caf. pron. kå, q.v.fu- 


ra. Ablat. kåfte ; a quo, af hvilken. 


KásrAK, vide keftak, 
KàsATJET , algin k&fatjet, zrabere cepe- 


runt, de begynte at draga. vide ke- 
fatjet. 


KásELET, v. a. fnvolvere, implicare, in- 


vefva, infnárja. Káfeli fo line pik- 


. tefi fis, fafciis illum involvit linteir, 


Luc.2:7. Káfelowet, pafiv. involvi, 
invefvas. Partic. kálelowum & ctr. 
kåfelom, cirewmvolutus, infnård. Kiå- 
la le kåfelom juolken pira, lagueo per 
irretitur eff , fnaran har fnárt fig om 
foten. Kåfelaftet, dim. litet infnår- 
ja Kåfelatjet, incipere imple&ere , be- 
gynna at infnárja. Ko kåfelatji, cvs 
implccteret. 


KASELEM , m. f. ipfe atfur, dum quid in- 


volvitur , infnårjande. 


Kárretatjet £I interd. kárregátet, «- Kåsarp, vide kåtfald. 


tercayi incipere Oc. begyn 
kaftas, m. m. Sodn witt kárretatja, 
^ more fuo incipit alsercari , han 

Drjar åter, efter fin vana, at ordka- 
flas. Kárretallet, fr. id. gu. kArretet. 


na at ord- KåsTAHET, vide kiítet. 
Kir, kåta, m. f. manus, hand. Waldi. 


fo kåtaft manum ejur prehendebat , 
han tog honom i hand. Paffateke 
kåti pårret, illetis manibus comedere,. 
Aa3 Mattb 


190 
Mattb. 15 : 20.. KÁteft kåti, per manus; 


KÅT 


de manu in manum. Kåta lápo, vola, 
flat hand.  Alkes kåt, Zextra, hó- 
gra handen. Kárro kát, /fniffra ma- 
nus, vånftra handen. — Compof. kåta- 
lakke //vec kåta - pelak, unimanur, en 
fom har allenaft en hand. Káta-pe- 
le, manus altera, den ena handen. 
Mufte káta-pele fwarka, manus alte- 
ra mibi dolet, jag 
handen. Káta-faje, a2x/a, handhåll. 
Kátatjalog, chirographum, handfkrift, 
contr. Káttjalog, iem. Ja erit niami 
tabb káttjalogeb, & delevit chirogra- 
phum illud , Coll. 2: 14. Kåt-juoks, ar- 
cur manuariur, handbáge. Hufur apud 
prifcos Lappones frequentifimus erat 
ufus , bodie autem rarus. Káta-tiewa, 
sanipulur, quantum manus capit, en 
hand full. Káta-tiewa kedkiit , /axa 
manualia. Symon. tjàürma -tiewa, qued 
vid. infr. (Fenn. kA, genetiv. káden, 
manus.) Kitatak I kátataka, priv. cef. 
fine manibur , utan hánder. 


Kårer & kátak, a a. Alkes ffve rektes 
 kAtek, qui manu utitur dextera. Kär- 


"K 


ro kátek, «wi /mifira preftat uti ma- 
nu, vánfterhándt, Kukkes kátek, fon- 
gimanur, cui longe funt manas, en fom 
har långa hánder. Kàtek juttus-kus 
fodn le? an manibus iffud animal gau- 
det? har det djuret hánder? 


ÁTATES, » a. manibus carens, den fom. 


hafver inga hånder. 


. Ol 
KATATEBME., iners quidquam fabricandi, 


aut faciendi, oflóg , fom ej kan. góra 
något. Tat neita le.aptia kátateb-; 
me károt, /uendi plaue eft bac ismperi- 


- &a puella. Oppofitum ef 


KáraALATS £$ kátolats, duftr. kátelwes, 


KÅT 
peritus quidvis faciendi, faber, den 
fom kan göra allehanda, flög. cfr. 
tjeppe. Fen». kåtewå , idem. 


KATATET, v. a. contredfare , manu tralla. 


re, handtera med hàndren. Käåtata- 
ftet, dimi». litet handtera, Kátataltib 
tabb, mana id leviter Ktingebam, jag 
rörde något litet dervid. Kátatallet, 
frequ. idem quod kåtatet, handtera. 


har ondt i den ena KåTATALLEJE, contredfans, den fom 


handterar. Kåtataiiem, /ubft. contre- 
éatio, vidrörande, handtering. 


KàTxA, kAtkem, m. f. cune Lapponum 


more confiru£te, vagga, på det fáttet 
gjord fom Lapparne bruka. (Vefrob. 
känt, barn-kånt) Kåtka mana, jie 
fans , qui adbuc in cunis eft, lindebarn, 
fpádt barn. Feun. cotkut , cune. 


KårtKeET & kåtketet, v. a. infantem fa- 


feiis involutum cunis immittere, linda 
barnet och lågga det i vaggan. Tije 
kalkabet kaudnet manab kátketo- 
wum, invenietis infantem fafcíis inve 
lutum , Lac. 2: 12. 


KárTjEeT £5 kátjet, v. a. videre , fe. Al- 


mats kåtja mi tjalmi auten le, fom, 

uod in confpectu eft oides. Die kàtjin 
Åppetes ålmah qweim qweimefi nal, 
difcipuli. alii alios afpicichant , Tob. 1i. 
Pajel kátjet, contemnere, förakta. Sodn 
pajel kátja mo alo, femper illi contem- 
iut fum. Suddoit pajel kátjet, condo 
sare peccata , förlåta fynderna. It. cy 
ram gerere, curare, fköta, vårda. Ki- 


tja fo puorift, curam illius babear ac- 


curatam. &lobs kåttjet, gregem cuf- 
dirs, akta:fin hjord. It. opem alicuju: 
querere, Íóka någons hjelp. Ib lam 
tufte tabb káttjam, sam tusm non cx- 
y pecláveram opem. Die tab tufte kår 
tja 














KÁT 


tjab, Pec a te peto, detta begår jag af. 


dig, vántar jag af dig. Kitjeftet, di- 
min. något litet och fom ínaraft fe. 
It. adfpicere, refpicere, anfe, hafva 
anfeende. ”Todn ih kátjeft almatje 
perfoneb , non re/picis ad perfonam bo. 
minum, Mar. 12: i4... Katjeft/munji, 
afpice me. Kåtjegåtet, incepert videre, 
comtemplari incipere Gc. begynna at 
fe, at befkåda, m. m. Kitjajet, id. 
KAT]EJE, videns, curam gerens, den fom 
fer, den fom vårdar. So k&tjeje leb 
mon, cu: ego curator fum, jag år den 
fom har infeende ófver honom, Kå- 
tjem , /u5ff. vifo, fyn,feende. It. cu- 
ra, omvárdnad. — Nifun le kátjem 
peiwen, uxor partui eft vicina, hu- 
ftrun faller fnart i barnfáng. Compof. 
Pajel- kátjeje , costemtor, tÓraktare. 
Pajel-kátjem , contemtus , förakt. 
KirJEsT AX & kåtjeftem, v. f. ad/pecfus, 
refpecfur , anfeende. Pahas kátjeltak 


le fufne, tervo eff adf/pcctu, han fer — 


;grym och ohyggelig ut. 

Kitjo, n. f. eura) in/pedtio, upfikt, vård. 
Kátjo tawer, bona, quorum quis cura- 
tor ef, egendom, fom man hafver 

- under fin várd. 

Kårjox, m a. cure alicujus commiffus, 
fom ftár under en annans upfeende 
och vård. 

KåTJETET , U. 4. frequ. contemplari , be- 
fkada. Mab lepe kátjetam, 4wod con- 
templati fumus , t: Tob. i: 1. Landeb k&- 
tjetet, fmvifere regionem five explora- 

' rc, befe eller fyna landet. Kåtjetin 
tabb, contemplabantur iffud, Luc. 23: 35. 
Kitjetaflet, dimir. litet fkáda , fom 
fnaraft befe. Kátjetatjet, imeipere con- 
tonpleri, begynna at befkåda. Kátje- 


KAT 191 
tattet, facere ut invifatur , låta befig- 
tipa. Ir. kátjetattet t$. katjeflattet, 
cenf/pici poffe, kunna fynas. I udne 
roíneft kåflå kátjeflatte, ob nebulof am 
tempeflatem nurquam bodie profpici pot- 
efl. Fenn. catzon , video... 

Kiv]JETEJE, contemplator , befkádare. 
KáT]ETEM, », f. contemplarío, betrak- 
tande. i 
Kårs, adv. er, ecce, fe, ack fe. cfr. kåh. 
Kåts, tijen Konoges, ecce, Rex vefer, 
Joh. 19: y. . Káts almatjeb, ex bominem. 
KårtsaLD, kátfeldak , cingulum, cinctus, 
górdel, bálte. Kátfeldakeb tjadnet, 
cingulo precingerc. | 
KåTSALDET, u.a. recingere, precingere, 
upfkórta, omgjorda. Sodn kitfal- 
di kapteb, runicam recingebat. K&tfal- 
daítet, dimin. litet omgjorda.  Kàt- 
faldatjet, incipere cingere, begynna at 
omgjorda.  Kàtfaldsttet, precingen- 
dum curare, låta omgjorda. Ir. pre- 
cingere, omgjorda. Mubbe kalka kát- 
faldattet to, alius te cinget, Tob. 2:: 18. 
KirsALDUM , cinctus, pracinctur , Om” 
gjordad. Kåtfaldum karwoh, vefes 
recinite , upfkörtade kläder. —— 
KirskaNET t$ kåsfkanet, v. 2. appro- 
pinquare, nalkas. Kåtfkani ftadei, ad 
urbem appropinguabat ; han nalkades 
til Naden. Pafleh peiweh kátfkaneh, 
dier fefli inf'ant, helgedagarne tilftun- 
da. Sabbath algi kåtfkanet, S4ba- 
tbum cepit appropinquare, Luc. 27: 51. 
.Kátfkanaftet, dim. komma litet når- 
mare, tilftunda. Kiåtfkanatjet, jue 
| pere appropinquare, begynnaat nalkas. 
KSLSKANADDET , frequ. idem quod kåt- 


fkanet. 
KirskANzM & katfkanaddem, ». f. ap- 


pro 





192 KÅT 


propinquaiio,annalkande. Jabmemen 
kåtfkanem, appropinquario mortis. 

KáàTrskrs & kåtfkos, ». a. propingquus, 
vicinur, qui prope eft, nåra belàgen, 
fom ej år långt borta. Kátfkes ladde, 
pagus propinquur.. Kåtfkos meren le, 
baud "procul! diftar, han år ej langt 
borta. Kátfkes palen, nuper, nyligen. 

KáTsxzT, adv. nuper, nyligen. K&tfket 
leb kullam, super audivi. Kátíket pá- 
ti; nuper advenit , han kom nyligen. 

KirTTJALD, vide fupra kitjaltak. 

KårTJELET, v. a. periclitari, tentare, 
förföka, frefta. Mandiet kattjelebet 
mo? quid me tentatis? Luc. 20: 23. Kåt- 
tjelet kalkab, periculum faciam, jag 
fkal bjuda til. Kåttjel, jus mattah, 
tenta, an potuerir, förfök om du Kan. 
Káttjelete etjebte, examinate vosmet- 
ipfor , 2 Cor. 13: y. Káttjelaftet, 4imin. 
litet fórfóka. — Káttjelatjet, incipere 
tentare, begynna at fórfóka. Kåttje- 
latji mai, walla arofi, conabatur qui- 
dem, fed fne fucceffu. | K&ttjeladdet, 
frequ. idem quod kåttjelet. Kittjelad- 
de kaikeft famoft, omnibus viribur eni- 
tere, bjud til med alla krafter. Fen. 
coettelen , zento. . | 

Kr 1 JELEJE , tentator , periclitans, fÖr- 
fókare,treftare. Kittjeleje leb mon, 

ericulum ego feci , jag år den, fom 

ar fórfókt. Káttjeleje wadfi fo kaik, 
zentator ibat ad illum, Mattb, 4: 3. Fen. 
coettelia, tentator. -- 

KirrjELEx, káttjeleke, ». a. non tenta- 
tus, fnexpertur, OfÓrfOkt, Obepróf- 
vad. Kittjelek le åfka tatt, i/fud nos 

adbuc tentatum eft. cfv. freiftok. 


KAÀTT]ELEM, 3. f. temtatio, periculum, 


^ 


KÓ 


freftande, fórfók.  Tjoutet kittje- 
lemeft, a tentatione liberare, 2 Pet. 1:5. 

Karror, v. a. adcurate defcribere , mta 
characteriflicar alicujus. rei adferre, 
defignare, nopa befkrifva, utmárka. 
Káttoi maggarats lei, qualis effet def. 
gnabat. Item, in facris, divinare, fpå 
förut, giffa Kåtto miji Chrille, ki 
le tatt, jukko to flàwi, divinando dic 
nobis Chrifle, quis fit, qui te percufit, 
Mattb. 26: 68. Káttotet, frequ. idem. 

KárTO]JE, deffgnanr, divinanr , den fom 
utmárker eller fpår förut. Káttom 
t$ nonnullis káttoswuot , defgnatio, 
prefagium , divinatio, utmürkande, 
fágande fórut, fpádom. 

KáubpEr, v.n. cum derivatir vid. ki&udet. 

KàwET, v.a. aliorfut vertere five agere, 
vånda, omvánda, "áàmpeb kiwet, 
equum aliorfum convertere, vända om 
häften. Pátfoit käwet, rangiferor a- 
liorfum convertere. cfr. ka wa. . 

KavJETET , v. 5t. Aufir. vid. kaunjahet, 
Kàujanet, idcm. 

Káv]JETEM , x. f. f/u/penfto , uphángande. 

KAuJAHET, v. ». adberere, vidhánga. 
Káujahaddet, f/requ. idem. Mo takte 
káujahaddeh mo ádtjai, o/f/a mea car- 
ni mcs adberefcunt , låda vid. 

KáunA, n. a. fortis, robuflus. vid. kiàura. 

Kónjo, 7. f. letitia, glädje. vide kirjo. 
Kórjotet, Jezari, frögdas. vid. ker 
jotet. | 

KÓnno, . f. exfecratio, Ívordom. vid. 
kirro. " 

KÓ WE , n. 2. pauper , fattig. W'addetuet 
tait kÓwit,. dari pauperibur, Matt 

. 26: p. Synon. häjo. Fenn. kÓyhà, idem. 


S Eid I ta- 











LAB 





LasAST & labafk, acus major, irsprimis 
qua caleei confuuntur, [tor nål, fko-nàál. 

LABBAS, a Fenn. lammas. vide libbe. 

LasaEK, ». f. palus, lump, kårr. vid. fais. 

LABBET, v. a. deglutire, avidius forbere, 
imprimis liquida, (luka i fig. Juptfeb 
labbet, pulmentum forbere. | Labbegà- 
tet, incipere deglutire, begynna at 
fluka i fig. | - 

Laapo , vidc laddo. 

LaBLA , 8. f. apertura five foramen gla- 
ciel radiis fi aut calore refoluta,up- 
tint hål på ifen. cffrob. vak. Lab- 
lats, dimin. et litet hå! på ifen. 

LABLET , v... Jägna labla, glacies dir- 
folvitur , five aperturér 6 foraminibus 
fcatet, det blir häl på ifen. Lableftet, 
dimin. Lablegatet, quando glacier in- 
cipit refoloi, når det börjar blifva 
fvag is. Jaureh lablegåte, lacus con- 
gelati rurfus incipiunt refolvi. 

LABLOK, papilio, fjäril. Peiwe lablok, 
idem, fol-fjáril. 

LasMA & labme, s. a. pennis orbatur, 
fjáderlós. De avibus dicitur, que, cer- 
to tempore, pennas amittunt fterum ve- 
diturar, Norrland. rugg. Labma lád- 
de, avis, cui penne decidzre, en fogel, 
fom fált fina fjádrar. cfr. labmot. 

LaisMET, v. a. verberare, deverberare, 
flå, prygla. Labmi mo fagga, valde 
me deverberabat. — Forze a Suet. för- 
lama. ^ 

LABMOT, v. ». de avibur dicitur , quibur 
penna decidunt , miíta fjádrame , blif- 
va rugg. Láddeh labmoh kefen, av;- 
bus eflate decidunt pluma. 

LABMELET, v. n. catervatirn ruere , ca- 
tervatim proferpere , hopetals krypa 


LAD 193 


fram, hopetals tramrufa. Proprie de 


infcétir, ut c. gr. de formicis dicitur, 
item de avium multitudine evolantium, 
translate etiam de bominibsur turmatim 
excurrentibur, láges egenteligen om 
myror och andra infekter, fom 
fkocktals králla, åfven om en myc- 
kenhet flygande foglar, ibland ock- 
få om en fkara af mennifkor, 

LABTET, v. a. findere, klyfva. | Proprie 

- dicitur de radicibus tenutoribur t$ fis- 
flibur arborum, carumque fciffone , ex 
quibus fifi r Lappones vefler conficiunt i$ 
caniflra. | 

LABTOTEKES; n. a. ffilis, qui facile fin- 
di potefl , fom låter klyfva fig. Lab- 
totekes muora, erbor fiffilir. 

LABTJE, 2 f. babena, tóm, | Paggotet 
lebtjai, babenam injicere. d. Peiwe 
labtjeh , radii falares , fol-ftrálar. . Is. 
apud Aufir. ligamen, band. 

Lapas, 2. a. oneratur, laftad. Ladas 
wadnas, cymba onerata, en laftad båt. 
Katte abma wadnas ila ladas fjadda, 
cave ne cymba fupra modum oneretur, 
akta at ej báten blifver fór mycket 
laftad. 

LADD, n. f. onus fclopeti, telum fclopete 


M 


bh 


immiffum, fkott ien bóffa, laddning. . 
Laddeb wuotjet, bombardam exonera- . 


re, fkjuta ut fkottet, utur bóffan. 
LADDET, v. a. bombardaw armare, glo- 

bulum in fclopetum inferre, ladda en 

bóffa. Ir. laddet vel liddet, reta ten- 


dere , fltråcka ut nåt. Werbmit laddi ^ 


diet laddet, avibus retia tendere, fåt- 
ta ut nát fór foglar. | 

LADDETIS & laddeteke, s. a. ron oncra- 
tu, Ooladdad. Laddetis birio, bombar- 
da tele vacua, en oladdad bóffa. 


Bb LaAp- 








194 LAB 


LADDE, villa, rur, bondeby, landsbygd. 


Wadfin laddai, ad villam ibant. Lad- 
dats, dimi». en liten by. 
LapDELATS,ruficur, en bonde. It. Sve- 
. eur , Svenfk, 
LADDEK , chamenmerum, hjortron. vide 
- ladtek. 
Lappo t$ Boreal. fladdo , s. f. palur, 
— kárr, pufs. 'Fjatfe laddo, palus uli- 
X gimofa, vattupufs. Kaik laddoh tie- 
win tjatíeft , emnes paludes aqua reple- 
.£& funt , alla kárr áro fulla med vat- 
ten. Laddots, dimin et litet kårr. 
LADET, v. a. invadere, aggredi , aníalia, 
gå til. Piådnak almatjcb ladi , cenis 
sn hominem involabat , hunden rufade 
på mennifkan. K.curfuw contingere flu- 
dere, löpa efter, bemöda fig at hinna 
på. Ladeftet, dimin. litet anfalja. La- 
degätet, irruere incipere , begynna at 
anfalla. Ladetet, frcqu. idem quod la- 
det. Ir.obviam ire, gà til mötes. At- 
tjebs ladeti káinon nala, patr? obviam 
ibat , ban gick fin fader til mötes. 
LADETATTET , 9. 7. poffe invadit, kun- 
angripas eller anfallas. 
LADET , v. a. duflr. in aggerem congere- 
re, coacervarc, lågga up i en hög, 


ftapla up. Fenn. ladon, ordine impono. 


L&DEJE, coacervanr, den fom ftaplar up. 
Fen. latoja , idem. 

LapATEM € ladem m. f. aggreffo, an- 

' fall. E. ladatem, occur/us, möte. 

LADNE, n. f. toga virilis, imprimis que 

(jam trita eff, en mans-klàdning, fom 
är något fliten. 4uffr. cfr. kapte. 

EADNJA, vide lanja. 

Lao, z f: borreum; lada. Suoine lado, 
feni, hó-lada. Ladots, dimi. en 
liten. lada. E 


N 


LAG' 


€ — —M n MÀ À——MÀ A — Mà € ——MÀas 
LADTEK , cbamamorum, hjortron. Lad- 


tekit tjágget , chamaemora legere. Lad- 

tekats , dimtu. | 
LapTET, v.n. maturefsere, blifva mo- 

gen. De beccir dicitur & fruclibur, 


. fåges em frukt och om bår. juo 


leh tah muórjeh ladtem, matura jaw 
he .funt bacce, deffe báren åre nu 
mogna. Ladteftet, dimin. litet mog- 
na. Ladtegåtet, mature/ctere incipere, 
begynna at blifva mogen. 
LADTEM, x. 4. maturus, mogen. De 
Cfrwclibur. | 
Lara, pulex,loppa =. 
Lar£u.G latiet, o. n-pulicum t$. locufte- 
rum wore falire, hoppa fom loppor. 
Lare,laío piigga, cetur mitior mer? 
dionalis favomiur, varmt váft-funnan- 
våder. Appellatur alias árjel-alat. 
LAEFOL, . avis; rufiicula minoris alpine 
. fpecies, fjäll- åkerhöns, af mindre 
flaget. | 
Laca , ». f. lex, lag. Laga-kirje, ecdex 
kgum,lagbok. Laga-manne, Judex, 
domare. Laga-tieteje & lagan åppes, 
juris confultue , lagfaren, lagklok. 
Laga-waddeje , legistator, lag (liftare. 
Laya-wittjok , frön aman: , en fom 
garna gar til tings. Legab waddet, 
lagab takket, /egem ferre, ftifta en lag. - 
Lagab katjatet, sm jus vocare, lagföka. 
LAGADET , v. a. Auflr. vide tiwot. 
LAGALATS, n. a. legitimus, juflur, lag- 
. lig, tilbórlig. Lagalats tjdggolufne,. 
in legitimo congreffu, Ac. 19: 390. 
LAGATES, 7. a. él/cgftimur, exlex, qui ie 
ges non curat, Olaglig , laglÓós. Lega- 
tes diwre, homo effrenatam agens vi- 
tan, en fjelfsváldig och laglós men- 
Dnifka. cfr.diwre. Lagatebme , idem. 
E LAca- 











| L 

LAGASTALLET, 7. "d juris confulum 
jactare , fkryta af fin. lagklokhet. 

LAGASTET, v. n. concordare. v. lakaftet. 

LAGET & frequ. lapgetet, v. a. curare, 
bry figom. Ib mon laget pednikit, 
pecunias nen curo, jag bryr mig ej om 
penningar. lr. laget, erdimare, in 
ordinem difponere , laga til, fålla i 
ordaing. 

Lacan , dif/penfator , curator, fÓrvalta- 
re, den fom beftyrer om något. Ib 
le to lagar, in se tmi cura noz incum- 
bir, det åligger ej mig at hafva om- 
forg om dig. 

LicaTAS & lagem, s. f. erdínatio , con- 
f'itutio, 2nltalt, inrättning. Mo la- 
gemeft tatt påta, me curante iflud fa- 
Gun eft, genom min anftalt år det 
fkedt. : 

LAGETS, wide lagates. 


AG 
In 


LAGER - MUORA , daurus, lagerbårs-trå. 


Lager muórjeh, bacce lauri, lagerbår. 

LAGGETS, zt. avis aqualice, anas, and, 
grás-and. En f jöfogel. 

LAGGET & lagket, v. n. profratum ja- 
ere, ligga nerflagen. Aker le lag- 
gam, fundus calamitatem perper far ef, 
frumentum profratum ef. Grafe lag- 
ka tjuormefeft, culmi berbartm gran- 
dine proffernuntur, gráfet blifver ner- 
flagit af hagel. E. refpirare, /piritum 
ducere, andas.  Lagka anje, fpiritum 
adhuc trabit, (de snoriente) han an- 
das ännu. Ságes om en döende. 

LAGGRAN , 2. a. vide kårfk.. 

LAGOM, 2. 4. vide muddakes, 

LAIDET, v. a. ducere, leda. Laide fo 
káteft, manuduc illum, led honom i 
handen. Laidetowum, pret. particip. 
parv. ducfu , ledd. Ulkos laidet, 


LAI 195 . 
educere, leda ut. Pira laidet, circum- 
ducere, — Laideftet, dimin. litet leda. 
Laidegåtet, incipere dåcere, begynna 
at leda. 

LaipEJE € laidefieje, Zudfor , gui ducit, 
ledare, den fom leder, anförare. 
Kuffne le mo laideje? ubi ef dudor 
seus? | 

LAIDEM, 8. f. du&ur, ledande , an- 
förande. 

LAIDETALLET , v. paff. duci ,ledas. li. 
corrumpi vel (ut ita dicam) feduri, 
fórledas , fÓórfÓras. cfr. willetallet. 

LAIDETALLEJE, /educfor five corruptor, 
förförare. 

LAIDETALLEM, 28. f. corruptio, förfö- 
relfe. | 

LA:n0, 5. f. iter, refa, våg. Kukkes 
laido munji le, ster sibi ef longum, 
jag har lång väg. Laidob álletet, 
iter conficere, fullánda refan. Kafka- 
laidon lepe, medium oonfecimur iter , 
vi åre komna halfvágs. Laidots, di- 
min. en liten refa, et litet afftánd. 
efr. káino. | 

Laipox , ». a. qui fe duci. patitur , den 
fom later fig ledas, fom kan ledas. 
De animalibus freno non reluctantibur 
dicitur, fåges om kreatur, fom låta 
leda fig. 

LA1Gz, laike, s. f. filum, propric laneum, 
ullgarn. It. lineum filum, linnegarn. 
Kerdok laige, filum mon geminatum, 
otvinnadt garn. Laigats , dim. idem. 

LAIGET , v. ti. avium t$ imprimis cucule- 
eum more canere, gala fom góken. 
Giáka laiga, euculur cantat, góken gal. 

LaJES , vide fupra klaiwes. | 

LaA1ixg, laikes; s a. Pzper, lat. Laikes 
almats , berto piger, en lat mennifka. 
Bb 2 | e Alet 


196 LAT ' . 


Alet laikes orro, ne ftir pigri, Rom. 
i2: i, Wefjat laike, admodum piger , 
lat-buk. Fenn. laiflka, piger. 
LAIKESWUOT, laikotwuot & laikot, 
n. f. pigritia, làttja. Laikoteltat tatt 
le fjaddam, tua id factum ef pigritia, 
det har fkedt genom din láttja. Lai- 
kotinas fodn álekebs mafhi, pigritia 
fua & incuria gregem perdidit 
LA1XASTALLET, V. n. pigritie indulgere, 
låttjas, vara lat. Sodn laikaftalla ai- 
mobs tjada, erzof/am traducit etutem. 
LAIKOT, v. 7. otio fe dare, blifva lat. 
Laikomen leb talle, otio/us vmunc fieri 
incipio, jag börjar nu at blifva lat. 
Laikogátet , incipere fieri otiofum, be- 
gynna at blifva lat. . 
LA1xo, laigo, a. £ debitum, fkuld. Stuo- 
ra laiko, mapnum debitum, en ftor 
fkuld. Laikob metetet, debitum re- 
mittere, gifva efter fkulden. Laikoft 
luowes, «ve liber alieno, fkuld-fri. 
Laikoit tàpot, er alienum contraberc, 
taga på credit. Laikoit makfet, no- 
mina expedire, betala fkulden. confr. 
. welke. | 
LaAixoxzs, laikoges, 4ebiror, qui. debet, 
gáldenár, den fom är fkyldig. Man 
ädnak le todn mo Herrai laikokes? 
, quantum debes Domino meo? Luc. i6: 5. 
Symon. welkoges. | 
LAikoLATS, idem ac laikokes. Sodn 
auti kottjoi fárt kutteb fo Herran 
laikolatjift, «doocabat wmumquemque 
debitorum Domini fni, Luc. i6: 5. 
"LAIKOTALLET, v. 4. vendere ementis fi- 
de, borga ut, lemna på credit. 
LaikomET, v. r. Aufer. t$ laikodattef, 
are fe obruere alieno, as alicmum coh- 
 &rabere , fatta fig i fkuld. 
e 


& $4 » 
- ud 


. LAI 


LA1NA, n. f. mutuatío, làn. Lainan wad- 


det, mutuo dare, låna. Femn.laina, id. 


LA1»E, n. f. panir, bröd. Laipe ulkots, 
erufta panis, bródfkárpa. Laipeb tak. 
ket, panem coquere, baka bröd. Kord- 
ne laipe, paris bordeaceur, kornbród. 
Kuopom laipe, panir mucidur. lai- 
pats , dimin. et litet bröd. 

LaipoT & interd. laipotallet, panem fa- 
«ere, pinfere, baka bröd. ”Tårdnoh 
leh laipomen, panem faciendo occupa- 
te funt ancílle. Laipoje & laipe tak- 
keje, piffor , bagare. cfr. bakoje. - 

LAiRE, ».f. argilla, ler. Laire kare, 
vas teflaceum five figulinum, lersáril. 
Laire litte, £e». Laire litti takkeje, 
fgulu , krukomakare, | Laireft le tat 
ata, argillaceum boc ef, detta år ai ler. 

LAIRET, v. 4. argilla obducere, beftry- 
ka med ler. Wuobneb lairet, canu- 
num argilla obducere. 7 

LA1TAK, 8. 4. vituperatur, laítad. Lai- 
tak kalwo, merx oiiofa, odugelig 

vara. 

LAITET, v. a. vituperare ,obtretIare, la- 

fta. Mab mufte laitah? quid nz ot 
guperas? Kófle laitetowi, idtji ruop- 
tot laite, cum vituperaretur , non vitu- 
erabat , I Pet. 2: 23. Laiteftet, dimi. 
litet lafta. Laitegatet & laitajet, in- 
cipere vituperare , begynna at lafta 
Fenn. laitan , vitupero. 

LAITETATTET, v. 5. poffe vituperari, 
kunnalaftzs. I tatt laitetatte, culpa- 
ri ifud now poteft , det, kan ej latas. 

LA1TEJE, oituperator , laftare, den fom 
laftar. Laitem, /ubf. vituperatio, la- 
ftande. vide laito. | 


LaxTAR, iden ac laiteje. Laitares, id. | 








LAI 


Laitareswuot, /ubfl. obtreflatio, ca- 
lumnia , förklenande, förtal. 

LAITEK , 2. a. mon vituperatur , olaftad. 
I fodn luite aktebke laitek , om»ibur 
G fingulis ille obtrecíat, han lemnar 
ingen otadlad. . 

LairETAKES vide laitar. Jr. oíituperabi- 
lir, laftvárdip.. cfr. laitak. 

LaTET & laitat, v. 2. de/fffere, define- 
re, uphóra, vånda igen. Ko laiti hà- 
lemeit, cum defineret. loqui , når han 
uphórde at tala. Káüfle kalkah todn 
laitet pargemelt ? quando labore defi- 


fer? når fkal du uphóra at arbeta. : 


Synon. heitet,, orrojet. 

LAITATEXE, laitatkenna & laitatketta, 
n. 4. O adv. fine intermi/ffoue, contiaue, 
continiur , ouphórlig, utan.uppehall. 
Laitateke parzoh, J/aberer continui. 
Rok&olete laitateke, orate fne inter- 
miffone , t Thef. g : i7. 

Lato, a. f. vitium, culpa, laft, lyte. 
Epe laitob kaudne, eu/pam invcnimur 
nullam, vi finne intct lel. 

Larrok & laitos, a. a. vide laitak. 
LairoTaAX, laitoteke, n. a. inculparus , 
qui caret culpa, oltraffelig. ! 
LarwasK, cor, bryniten. vide fzijem. 
LAIWET , v.n. non adhercfcere, icke faft- 
na vid. Proprie de retibur, cum ad 
fundum iniqoum laóuum non adbere- 
fcunr, fáges egentelizen om nåt, når 
de ej faftna vid fjóbottnen, ehuru 

den ár ojàmn. 

Läxa, formatioum adverbiorum , certum 
indicanr modum, cui refpondet Sveticum 


iflud -aktigt. "Fjàáfkeslaka le udne, 


LAK 197 
verbium eft, e. gr. mainetes, inculpa- 
tut, ofkyldig. Mainetes-laka, incu/- 
paro more, på oftraffeligit fått. Pa- 

a, malur, ond. Paha-laka, pravo mo- 
do, på elakt fått. 

LaxATS & lakafats, vox, que adjestivis 
additur, ad certam aliquam defignan- 
dam qualiratem , ut Socticum illud -ak- 
tig; e.gr. Tjåfkeslakäts talke, tempe- 

far frigidula, något kall ( kallaktig) 
váderle:. Kàálkoslakats, aliquantum 
tardur, fölaktig. Etiam feor/frn poni- 
tur efique cjurdem fégnificatfonis.ac ta- 
lit , ejurmodi, fadan. To lakatjeb ib 
kaudne, tui /ffmilem nom invenio, jag 
finner ej din like, en f&dan, fom du. 
Kàts, mann lakats tat le, vide, qua- 
lis bic ft, fe hurudan denne ir. 
'Tann lakats le todn, zalis tu er, en 
fádan år du. Compof. Akta-lakats, 
aktlakats, «qualis, milis, lika be- 
fkaffad, likadan. Aktalakatjeh mije 
lepe, equales fumus , vi åro jámnlika, 

LAKE, n. f. ratio, mor, fått, plågfed. E- 
me le tatt fo lake, i/fe apud illum in- 
valuit mos. Die le mija lake naute, 
ita in moribus eff noflric, fà är vär fed. 
Mann lakai kalkab mon tabb tjálge- 
ftet? gua ratione iflud explicabo? på 
hvad fått fkal jag förklara det? Kut- 
te lakai? qua ratione? på hvad fått? 
Dicitur etiam kutte laka, 4aomodo? 
huru, på hvad fått? | 

LAKASTET, v. n. corfentire, convenire, 
komrna ófverens. Epe lakafte, minus 
concordes fumus , diffentimur, vi kom- 
ma ej Ófverens. | 








fubfrigida bodie cff tempeflar, det är LAKETy v. a. percutere, flå, flå til. cfr. 


nagot kallt i dag. Obf. quando nomi- 
ni adjcélivo in fine additur laka, ad- 


reiwetet. Laki famoift, omnibur vi- 
ribur percuticbat , han flog til af alla 
Bb 5 kraf- 


N 








198 LAK 


! LAK 


krafter. Sodn le lakam mo fábbin, Lakkas-tAKA, lakkes-laka, ado. nox 


baculo me percuffit. Fena. lyckån, pello, 
trudo. Lakehet, dimin. få til något 
litet. Lakegátet , incipere percutere, 
begynna at flå. Lakatallet, freqw. id. 
ac laket. Lakatalli åljolt, valde per- 
cutichat. It. paffive, percuti , vapulare, 
. blifva flagen. | 
LAKETET, v. 4. curare, bry fig om. Ib 
laket, so» curo, jag bryr mig ej om. 
Laxx & lakka, adv. prope, nåra. Sta- 
den lakk , prope urbem, nåra vid fta- 
den, Ila lakka, jufto propius, altfÓr 
. nåra. Comparat. lakkab & lakkabut, 
propiur, nármare, Páte lakkabefi, ac: 
cede propius , kom närmare.  Lakka- 
befne le fodn, propior ille ef, han år 
nármare. "Super! lakkamuft & lak- 
Jamufta, proxime, nårmaft. Fen, li- 
ki, prope, làhelle, dem. 


LAxxE, z, f. pars dimidia, halfva delen, 


halfpart, Wadde funji lakkeb, da it 
Ji dimidium. Compof. kafka-lakke, di- 
enidia pars itinerir, halfváges, halfva 
delen af refan, Kåta-lakke, smzma- 
sur, enhándt; it. iners, fabricandi im 
doctur, oflóg, "Tjalme-lakke, monocu- 
Jus , enÓgd. vidc tjalme pelak , quo 
uftatiur. It. neita-lakke, puclla mifc- 
ra, en ftackars och elándig flicka. 
Alma-lakke, vir mifcllus, en ynkelig 
karl, cfr. kuowa. 

Laxxas, lakkes, s. a. propinqvur, når, 
nåra belágen. Lakkas fita, vicur pro- 

^ pingvur, en nåra belågen by.. Lakkas 
D fi, feftum inflani,tilftundande hóg- 
tid. Lakkas lawe, eem/angvincur , 

. nårfkyld. Comparar. lakkab, propier, 
nármare, Super! lakkamus, den nár- 
matte.  Fenn, JáAhimáinen, proximur. 


; ffr. jákfos, 


.O procul, baud longe, tàmmeligen nåra, 


LAKKANET , 9. s. appropinquare, propiut 


advenire, nalkas, komma nármare, 

Lakkan , accede prepiur, kom nårma- 

re, Lakkanin laddai, eppropinqvalan 

pagum, Luc. 24: 28. Lakkanam leb 

talle autebift, propior nunc fum atqu- 
antca fui. Lakkanaftet , dimin. kom- 

ma litet nármare, Lakkanatjet , in 

cipere appropinqvare ,  begynna at 
komma nármare. — Lakkanaddet, fr. 
idem ac lakkanet, komma nármare. 

cfr. eutanet , aldanet, tabbanet , kit- 
Íkanet. | ' 


LAXKANEJE, appropinquant , propius ac- 


cedens, den fom kommer nármare. 


LAKKANEM, 7r. f- appropingvatio, dur 


aliquid propius adocnit , annalkande. 


LAKKATET, lakketet, v.a. facere ut pro 


pius accedat , propius adferre, bringa 
nármare, Lakkate tek, adfer buc pro 
pnr. för nármare hit. Lakkatet kal. 

ab tann rajai, í/luc propius adferam. 
Lakkataftet, dimin. bringa litet nár- 
mare. Lakkatafte munji tjatfeft, ad- 
fer mibi aquam, gif mig hit vatten. 
Lakkatatjet, propius adferre incipert, 
begynna at bringa nármare. Lakka- 
tattet, facere ut. propiur adferatur, lir 
fa bringa nármare. Is. paf propi 
«dferri, kunna bringas nármare, I 
tat lakkatatte, Joc propius adferri ne- 
quit, detta kan ej föras nármare intil. 


LAKKATEJE, epprepisquare faciens, pro- 


plus adferens, den fom bringar nir- 
mare, Lakkatem, /ubf. ipfe a&us pro 
pu adferendi , tilfórande, dà nágot 

ringas nármare, 
” Lar 








LAK 
laxxgT, v. 5. deffnere, uphóra. Fenn. 
' lackan , deffno.. Ufitatius 
LAxxe TE r , frequ. ceffare facere, laga at 
- uphóra. Jt. deferere, Ófvergifva. Mo 
årben le lakketam mo, /oror mca me 
deferiit , Luc. to: 40. . 
LiXKEDAT TET, v.a. defvefacere, afván- 
"ja. Lakkedattem, /u5f. afvàujande. 
LikxoT & lakkotallet, v.a. palpari ma- 
au , klappa med handen. Lakkotalli 
mo niárab, palpatus eft mibi. 
LA4KKOTS, 75. a. dimidius, half. Lakkots 
pirgo, opus, cujur non miff dimida 
pars abfohuta ef, halfgjordt arbete. 
It. lakkotes, fub. dimidium, halfpart. 
Lakkotefi qwodet, facfo do/fftere ce- 
4 lemna halfgjordt det man har 
órjat. cfr. lake. 
LAKKULA , clazir, nyckel, vid. tjuotak. 
| Fem. lucku , fera. 
Laro & lakko, ». f. cognatio, n:ccffrudo, 
flaztfap. Koktes le lakko mono 
: kalkan? quaenam no: inter eft ncceffitu- 
de? Maka lako, affuitas, fvågerfkap. 
laxTSk , vide fupra kappa. 


latzT, v. 4. incubarc ova , ligga på åg- 


. gen. De avíbur dicitur. Liddc lala 
monnit, avis incubat ovis , fogelen 
ligger på ággen. Laleftet, dimin. La- 

- legatet, oviz incubare incipere, begyn- 
na at ligga på äggen. 

LALEJE, partie. ovis incubanr, den fom 
ligger på äggen. Laleje lådde, avis 
0v2 imcubans. Lalem, /ubfl. ipfc actur,. 
dum iflud fit, liggande på ággen. 

LaLErUM, laletum monneh, ove, que 
incubuit-avis , värmd, utiegad. Såges 
om ägg, fom fogelen legat uppå. 

LALETET , ova avibus fupponere , ut éllis 
áncubenz.: | | 


| | EAM 199 
LAM, particula, qua plurquamperfecfum 
tempus verbi auxiliar. negativi ib fer- 
matur. Ib lam pátam , son veneram,. 
jg hade ej kommit. Ib lam autebut 
kullam, antea non audiveram. Eime 
lam wuoidnam, non veideramur, vi 
hade ej fedt. Eite la jakkam, sen 
- eredideratir, j haden ej trodt. cfr. 
ib, eime. | 
LAMB, 7. f. agmes , lamb. efr. libbe. 
LAMES, 8. a. mutilus , mancus , ofárdig, 
förlamad. Lames ládde, vide labma. 
EAMOT, v. Aufir. vide labmot. 
LAMKRT, v. ». proffernere fc, abfcondere 
fe, lágga fig ner, öra fig undan. 
Repe lamki tafla, vulpes illic fe ab- 
féondebas. 
LAMPO, Jucerna, lykta, lampa. Larnpoi, 
cum lucernis, Job.i1$:3. Fenn.lamp- 
| pu, idem. Iesl 
LANA, w/irime, qua liquatur pix, tjárdal. 
LAND, landa. a. regio, land, lancfkap- 
Muora land, regio flvofa, fhog-be- - 
vuxit landfkap. Aitigi-land, parria, 
: fádernesland. ' Landaít rajetum ál- 
ma, exul, £t exilium pulfur,landstlyk- 
tig, fórvift utur landet. Landa kal- 
ker, cizcumvagus , landsfirykare. cfr. 
kálkarwes. Landa-lake, sor regio- 
sir, lands-fed. Landelt tj get, eter- 
ra legere, plocka af marken. "Tjafkib 
fo wuolos landi, Pumi ilum proffer- 
scam, jag flog honom ner til mar- 
ken. K. traml pro incolir regions: ali- 
eujus, invånare. Abbá land wuol- 
. ga, omnes abeunt incole, alla invånare 
à landet fara bort. 'Fjággom li ádna 
land, magnus erat cettes Pominum, en 
ftor myckenhet af folk hade fórfam- 
Jat fig. Compo/. landa-kåino, iter ter- 


rire, 








appe FE ung cp pon EEE QUDEDMIMEEPEREDO ÖA QEMNINEDREEMEUR QE MM cq CQDMD 


refre, landvág. | Landa-raje, Amer, 
terminus vegionir, landstkilnad, gräns. 
Landa-lokk /ve landa-lokko, omne: 
6$ fingula regioner, regioner quam Jlu- 
xime, alla lånder, ganfka många lån- 
der. Sodn kålka landa-lokk , pluri- 
ma: ille pervagatur regiones, cfr. lokk, 
Lands-Herra, Presfecfur Provincie, 
Landshófídinge. 

LANDASKATS , genet. landafkatjen, qui 
regionem aliquam poffdet, poffcffor fun- 
di , landágare, jordágare. 

LANG, adv, juo lang, jam dudum, lån- 

fedan. Juo lib mon lang kullam 
tabb, jam dudum iflud audivi, jag hat- 
ver lángefedan hófdt det. Lang au- 
telen lijeb pàtam, lenge antea vene- 
ram, jag hade kommit långt förut. 
efr. ädna, 

LANGE, dies parafceves, långfredag. 
Lange wakko, /abbatbum magnum, 
dymmel - veckan. 

LANGXESET, v. n. fragorem edere, Ímál- 
la, gifva dàn ifrån hg. Proprie de 
fragore, quem edit bombarda , dum ex- 
oncratur , qui e longinquo auditur. 

LAN]JA, 7. /4 plica, fall, veck. Adnam 
lanja, ffratum terre, jord-hvarf. Ked- 
ke lanja, fratam lapideum, lten-bádd 
eller hvarf. Karwo lanja, plica fve 
ruga veflis, et veck på kláder. Får- 
teb lanjab átíet, /ngula loca perfcru- 
tari, föka i alla vinklar och vrår. 
Pakte lanja, angufta inter montium pr«e- 
cipitia via, én bergsklyft, eller fmal 
våg emellan bergs-branter. JI:.ffum, 
tpricka. Muora lanja, ffura ligni. 
Dicitur etiam ladnja. 

LAN]JAK , 7.2. ffratir conftans & umellis, 

— beitdende af hvarf, bladig. Mådde 


lanjak, multiplex, müngfaldig, fom 
beftär af många hvarf. rem, lanjsk 
muora, lignum fifum five rimofun, et 
Ífpruckit trå. Sutte lanjak, idem qud 
mådde lanjak. 

LANJE, lanjes & dimin. lanjats , virgu. 
tum, avbuflum, (må fkog , en telning. 
Sáke lanje, virgultum betulinum,, mà 
bjórk-fkog. cfr. lákifma. 

LANJESK, parvis obftur arboribur & vir- 
gultis, bevuxen med fmà fkog. 

LANK, 4aufape lameum, pannus lameut 
craffior , rya, tjockt ylle-tyg. 4ufr. 

Lara, n. f. planta pedir, fotblad, fot- 
fola. Lapaítle, «eger eff planta pedir. 
It. f/pelunca , amrum, håla, grop. Ob. 
lapa dicitur /pelunca in rupibur, non 
arti fed nature ortum debens. Bergs- 
refva. Lapait tjagnet, /peluncar in 
trare, gå in i bergsretvor. Fen. lo- 
Wi, /pelunca. 

LaPasx, vide labaft. 

LAPPET, v. a. perdere, amittere, bort- 
tappa, förlora. Pednikit lappet, pe 
cunias perdere. Mab le todn lappam? 
quid podia hvad har du tappat 

Ort? lr. relinquere, lemna. — Lappe 
tafa, relinquere beic, lemna hår. cfr. 
qwodet. /r. melkeb lappet, /ac cca- 
gulare, ylta mjölk, vid.lappet. Lap- 
peftet, dim. litet borttappa. Lappe- 
gatet I lappajet, incipere perdere, re. 
linquere incipere , begynna at tappa 
bort, m. m.  Lappetet , frequ. amitte. 
re, perdere, borttappa., Ib kalka to 
lappetet, son te amirtam. It. wermeb 
lappetet, rete pi/cibur ponere, lågga ut 
nåt. lr. oblivifci, memoriam alicujur 
rei amittere, törgåta, glömma bort. 
Ale lappét mab leh låram , so/i que 


didi- 











LA? 


didicifti oblivifci , glöm ej det du haf- 
ver lárt. Ir. Jac coagulare, yíta, vide 
láppetet. Lappetatjet, incipere amit- 
terc 6c. begynna at förlora, m. m. 

La?P0M, ». a. amiffur, borttappad. Lap- 
pom pardne, ff/iur perditus, en fór- 
lorad fon. Lappom fauts, ovis per- 
dita. 

LaPPETUM , 5. a. idem ac lappom. Ir. de 
retibus. Lappetum werme, rete. pi- 
fcibur pofítum , utlagdt nåt för fifk. 

LarroT, v. paff. perdi , borttappas, fór- 
loras, Katte abma lappo, cave ne a- 
mittatur, akta at det ej förkommer. 

"I. perire, förgås, fórderfvas. Sodn 

i kalka lappot, sen peribit. Erit lap- 
pot, amitti, förloras. Erit lappom, 
4miffur, förlorad. I aktek felt le 
erit-lappom, ainat tatt erit lappom 
mana, memo illorum eff. perditus, nifi 
filius ille perditionis , Tob. 17 : 12. Lap- 
poftet, Zmin. litet borttappas. Lap- 
pogátet, amitti incipere, begynna at 
borttappas. | 

LarP, vide lapa. Item gentir Lapponice 
somen. Fenn. lappalainen, ídem. De 
nominis origine variar varii fovent opi- 
niones Aucforer, de quibus alio agendum 
erit loco. 

LAPPASTUTTET, 9. 4. fuffocare, fór- 
qváfva. | 

LapPo, mufcur teres & longus, qui ar- 
boribus , imprimis abieti fuccrefcit , 
máífa, fom váxer på trån. Nerrland. 
laf. Hinc 

LAPPOSTET , 9. 7. mu/cum colligere arbo- 
rum, famla måfle af tràn. Ir. påtfoh 
feh lappoftemen , rangiferi mufco pa- 

(centur arborum, renarne åta måfle 

a trån, | 


LAS 20t 


LarsE, e. f. ror, dagg. Lapfe kattja, ke 
årjel plågga kalka pátet, ror ventum 
antecedit meridianum. Lapfeft lu wat, 
rore madefieri , blifva våt af dagg. 
Synon. fuoldne. 

LAPSET , v. 5. vorari , rore madere, blif- 
va daggig. Grafe le lapfom, rorane 
berba, gráfet år daggigt. Rar. occurr. 

Lapsos, 7. a. rofcidur, vide fuoldnos. 

LAPTET, v. a. elevare, attollere , uplyfta. 
Uwe wermeb lapta, vi fluminis rete 
attollitur. 

LAPTJET, v. ». evolare, flyga up. .Pre- 
prie eft avium, fáges egenteligen om 
foglar. Dicitur ctiam nonnunquam de 
bominibur fubito exfurgentibur &$. ali- 
quor fum rucntibur, fåges ock om men- 

: nifkor. Laptji fo lufa, aZvolsbat ad 
illum fumma celeritate, han for til ho- 

- nom med ganfka ftor haftighet. cfr- 
haletet. 

Lasz, fera, lås. Lafe litte, repoftorium 

| fera claufum. | Lafeb tåjet, clauffrum 

' revellere, bryta up låfet. Lafeb tjou- 
tet, referare. — 

LasET, v.a. fera claudere , obferare , fít- 
ta lås före, láfa igen. Lafe ukfeb, 
claude oflium fera. Oppof.tjoutet. La- 
fetet, frequ. ob/ignare, befegla. 

LASEM, 8. f. occlufto, igenlàfning. 

LASSA , 8. f. veber, lafs. Muora laffa, 
veber lignorum, et ved-lafs. Laffab 
piejet, onus imponere, laffa på. 

LASSET, v. a. onus imponere, onerare, 
lágga lafs uppå. 

LASSE, s. f. augmentum, additamentum, 
tilókning. Laffen kalkah todn tab 

. &dtjot, hoc in accefffonem accipicr. 
LASSETET , t. 4. addere, Zugere, tillág- 
| eu tilóka. Lafletet todn påtah, 2d- 
e 


ditas 


202 LAS: 


ditamentum dabis. Die tabb laffetah , 
illud ipfum addis, det lágger du til. 
Laffetaftet, dimin. litet phóka. — Las- 
fetatjet, addere incipere, begynna at 
tillágga. Laffatallet, frequ. idem ac 
laffetet. 

LASSANET , v. s. increfcere, augeri, til- 
våxa, förökas. 'jatfe laffana, aqua 
accrefeit. Manah munji laffaneh, 4- 
beris augeor.  Laffanaftet, dimi». litet 
fórÓkas.  Laffanafti mai, pawxillum 
quidem adaucfum ef? , det Óktes vàl 
ándteligen til något litet. Laflana- 
tjet, augefcere incipere, begynna at 
förökas. Laffanaddet, freu. eugefce- 
re, förökas. 

LassjAsT, adv. cum profpera valetudi- 
ne, med hálfan. Laffjaít wiefob , be- 
ne alto, jag hafver god hálfa. 

Lass], laffjes & interd. lafje, laffjok, 
n. 4. macer , mager. Aptfa laffje, val- 
de macilentus , ganfka mager. jes 
fauts, ovis smacilenta. It. lafTjes, laf- 
fjok, f/anur, frifk , fund.  Laffjes al- 
mats, bomo profpera fruenr valetudine. 

Lass]jor, lafjot, v. ». macrefcere, blifva 
mager. janet, inu/itat. idem. Laf- 
Íjoftet, dimin. blifva litet magrare. 
Laffjogátet, macrefcere incipere, be- 
gynna at blifva mager.  . 

LassjorET, lafjotet, v. 4. attenuare, 
extenuare , göra mager. | Laffjotaftet, 
dimin. göra litet magrare. 

LASSJOTATJET, v. s. convalefcere inci- 
pere, valetudinem incipere recuperare , 
begynna at blifva frifk. 

LASSXA & Auftr. laffkem, z. f.benignitar, 
reconciliatio, godhet, benàgenhet, 
förlikning. To laffka, zwe bonita: 
din godhet, 


LASSKETET, v. s. convenire, confentire, 
komma ófíverens. Die lafíketikan 
naute, (Zual.) ita inter illos conventum 
efl, de två kommo få ófverens. Laf- 
fketaftet, dimin. komma något litet 
Ófverens. — Laffkatallet, frequ. id. ac 
laffketet. Åh matte laffkatallet, con- 
fentire nequeunt, de kunna ej kom- 
ma Ófverens., 

LASSKETAXKES, 7. a. placabilir, qui facile 
placatur , fórfonlig. — 4uffral. laffke- 
mas, idem. 

LASSKETEKE, 28. 4. implacabilis , ofór- 
fonlig. 

LASSKETEJE , reconciliator , medlare, 
den fom fórfonar. | 

LasskarTAX, laffkalem & laffkatem, 
s. f. conventum , pactum, aftal, Öfver- 
enskommelfe. Maggar li tijen laf- 
fketem? uale veftrum erat pacfum? 
huru baden j kommit Ófverens? 

LasskALDAT TET, laffkelet, v. a. recon- 
esliare , förlika, fórfona. "Tàroles 
almatjit laffkelet, dif/cordes reconci- 
liare, förlika oeniga mennifkor. 

LASSKALDATTEM, 7. f. reconciliatio, fÓr- 
foning. 

LASSKATALLEM , 2. f. vide laffkaltak. 

LASSMOX, 7. a. vegetur, agilir, vig, 
mjuk. Dicitur de membris corpori:, 
que agilia funt fímulque gaudent vigo- = — 
re, fåges om en vig och frifk kropp, ' 
fom har flyrka. Laflmok kroppe, 
corpus pegetum, en fund kropp. 

LASSMOT, v. s. revigere, revivifcere, 
blifva frifk och fund. Emolliri, mjuk- 
na. Laffmom le talle mo kroppe, 
corpus jam meum vegctum faéfum cft. 
Lafímoftet, dimin. frikna litet til, 
litet mjukna. 

Llas9- 











LAS 


LASSMOTET, v. 4. vigorem addere 6 a- 
gilitatem, vegetare , göra fnåll och 
frifk, upfrifka. Jr. commovere, beve- 
ka. cfr. niuoretet. 

Lasr, låfta, n. f. fronr, folium, lÓ£, blad. 
Rapkefeje laft, folium quod buc illuc 
vento agitatur ($ propellitur, et ru- 
fkande lóf , Lev. 26: 36. Lafta muora, 
erbor frondca, lóf-trà. Lafta le wuo- 
tjemen, »emora frondefcunt, lÓfvet 
fkjuter fram. Laíta kåti paffe , feffum 
1abernaculorum , Tob. 7: 2. 

LasTATET , laftet, v. a. fronde ornare, 


pryda med låf. Káteb laftatet, ca/am - 


fronde ornare, pryda kojan med Ilöf. 
It. apud Borcal. cortice arborum prepa- 
vato macerare, barka. cfr. barkotet. 
LasTOTES, ad frondem pertinenr, fom 
hórer til lóf. Laftotes qweleh , pi- 
fces , qui illo capiuntur tempore , quo 
frondes ex arboribus decidunt, fifk fom 
fångas den tiden, då löfvet affaller. 
LASTAX, 2. a. frondeur, lÓfrik. 
LaAsTEX, n. f. affs five tabella lignea lon- 
gior , latitudine exigua, et långt och 
Ímalt bráde, en lift af trå. 
LasTor , vituperare, lafta. vide laitet. 
LATERTET , v. n. otio indulgere , láttjas. 
LaTJET , v. a. parare, tilreda. Sángob 
latjet, lecfum flernere , bådda fången. 
Peudeb latjet, menfam inftrucre , du- 
ka bordet. Hinc 


LAT 205 

LATJO, s. f. lecfur, ffratum, fång, bidd, 

LATXET & Boreal. larket, v. a. occidere, 
cedere, flå ihjäl. Sitakus ai latket 
mo, nau ko ikto latkih tab Egypten 
ülmab? visne me quoque cedere, ut be- 
ri virum Egyptium interfecifli ? AE. 
7: 28. It. percutere, là. Klakkain mo 
latki, baculo me percutizbat , han flog 
mig med káppen. 

La rxorÉT , frequ. idem ac latket. Lat- 
kogàtet, cedere incipere, begynna at 
flå ihjäl. 

LATKODATTET £f latkotattet, v. «. in- 
ter ficiendum five cedendum curare, l&- 
ta flå ihjäl, låta flå. Latkodatte fab- 
bin, baculo percutiendum cura. 

LATXET, n. f. five adv. Latket le wad- 
fet jignan nala, won fine periculo pro- 
labendi feque vehementer impingendi, fu- 
per lubricam glaciem itur , det år fara 
at falla och ftöta fig, når man går 
på bal is. 

LATKANET €f Boreal.larkanet , v. ». pe- 
rire, lapfu aut iclu exanimari , falla 
til döds, blifva ihjálflagen. Raide- 
refeft kattjai ja latkani, lap/u fcala- 
vum cxanimatur ef , han föll fig til 
döds af en ftege. Latkanaftet, dimin. 
colli fone vel lapfu ledi , ÍtÓta fig , fal- 
la och flå fig illa. 

LATXkEM , n. f. eccidio, ceder, dråp, drå- 


Lar]JA & latjau. lta appellantur f/ponff — pande. 
J/ponf eque parentes, y^ illi, quorum LATXANEM , 7t. f. mors eiolenta, lapfu 


beri matrimonio conjuncli funt, få 
kallas de, hvilka giftat tilífammans 
fina barn. Dual. Latjawatjeh, genetiv. 
latjawatji. Latjawatjeh fåi lepa, con- 
nubio illorum conjuncti funt liberi , def- 
fas barn hafva ingått üktenfkap, 


aut verberibur oppetita, vådelig död 
af fall eller hugg. 

LaTto t$ interdum latek , s. f. vefigium 

. in nive factum. infirumentir ligneis, 

"nivem commodius ingrediendi caur- 

fa, pedibur aptant Lapponer atque. Fen- 

Cc 2 NONI, 

















— 204. LAT 


LAU 


nones , fpår i fnön efter fkidor. cfr. LauGor, v.a. lavare, tvátta, låga. D 


juone, kája. Fenn. latu i4. 


LaTsxA, latfketet &c. vide laffka, faf- ' 


fketet. 

LATTAS, n. f. artur, membrum, lem. 
Krroppen lattafeh , membra corporis. 
Lattafi fwarkeh, dolores articulorum, 
várk i lederna. Kåta lattas, ertur ma- 
nus, handled. 

LATTASATTA , membris carens , mancus, 
enutilur, lemmalós, lytt. Mattb. 18: 8. 

LATTESTET, 7. 4. snembra arturque dir- 
jungere , fkilja lederna ifrån hvaran- 

. dra, fónderleda. 

LATTE, 7. a. ceruleur, blå. Latte paino, 
color ceruleur, blå fárg. Latteb pai- 
netet, colore ceruleo tingere , Yáàrga 
blått. Ir latte /ubft. pavimentum, gàl£. 
cfr. guelpe. Fenn. laattia, idem. 

LATTOT, v. ". /pectri inflar oberrare, 
fpöka. Item, variar formar affumerc, 
varier capere geftur, gefliculari, taga 
åtfkillig fkapnad uppå fig, gyckla. 
Latto flaje-lokk lakai, variis modis 
gefliculatur. Obf. perperam in tbeologi- 
sir accipitur pro fimulare, qui error a 
confufione vocum Soccanarum fkrymta 


& ÍpÓka ortus cff. 


LATTOK t/ lattokes, qui dicfo modo fö 


gerit, den fom fpókar, fom bår fig 
underligit åt. 

LATTOKWUOT & lattokeswuot, ». f. 
fpecirum, gefliculatio, fpåke, gyck- 
lande. 

Lauco, »./. lavatio, bad,lógning. Lau- 
go kebne, var in quo lavantur infan- 
zer. Laugob lággetet, balneum calefa- 
cere, aquam tepidare, qu lavetur in- 
fans, vårma vatten, hvarmed barn 
må lögas. Obf. fepe t$ fere quotidie 
bac ratione infantes lavant Lappones. 


lavatione infantum dicitur.  Mansb 

laugot, infantem lavare, löga barnet. 

Laux, interd.laug, m. a. compactus , fv 
lidur, rimis & ffs carens, tát, ofpruc: 
ken. Lauka wanas, cymba , que fu 
rimi: ef, en tåt båt, fom år utan 
fprickor. | 

LAUKET, lauget, v. s. compingi, aptari, 
vara tát, paífa ihop.  Idtji akti lau- 
ka, ad fe invicem minus apta funt & 
compacta, det blef ej tàtt, paffade ej 
ihop. Laukeftet, 4im.litet paffa ihop. 

LAUXEDAT TET & lauketet, v.a. coapta- 

. re, compingere, paffa tilhopa, få 
manfoga. Fiålloit lauketet, 2/fer com 
pingere , foga ihop bråder. 

LaAUKOXK, z. a. idem ac lauk. 

LAUKETEM, 2. f. conjunctio, compager, 
fammanfogning. 

LAUXELET, v.a. vide lauketet. Ir.zeutr. 
compactum fieri aptumque , blifva titt. 
Tah fiálloh laukelin talla, /fatim bi 
afferer rite, compingi poffunt atque co 
aptari. 

LAUKEK- RAKXKER , infirumentum fabrile. 
Dolabra, qua mar gínes equantur . affc- 
rum, ut aptius compingi pofint, lat- 
hytvel. 

Lavuxo, lauk, /accur major , imprimit 
quo conduntur obfonia, en ftor fáck, 
matfåck. Feé&m.laucku, $dem. 

LAux, porrum, lök. Ir. muria, faltlaka, 
LAULE, pellis ferina pretioffor , dyríkin. 
cfr. naute. . 
LAULOT, v. 4.65 ». cantare, fjunga. Ad- 
dà laulotefeb laulot, ovum camare 
canticum. Lauloftet, dimin. litet fjun- 
ga. Laulogåtet, incipere cancre, be- 
gynna at fjunga. Laulotet, fre 

” CAN 8^ 


LAU 


A 


LAW 205 : 


LAvUT]A , e/frum, bróms. vide flautja. 


cantitare, fjunga, ofta fjunga. I. fe- 
eere ut aliquis canat, låta fjunga. Fen- 
non. laulan, cao. 

LAULOJE, particip. canens, 
fjunger. 

LAULOM, 28. f. cantur, fång. Hewetes- 
laulom, bymnus , låf-fång. I fodn 
káffek laulomelt orroje, continue can- 
wt, cantando munquam defflit, han 
fjunger utan uppehåll. 

LAULOTEM, idem quod laulom. 

LAULOTES, m. f. canticum , cantilena , 
fång , vila. 

LAUNET , laudnet, v. s. oriri, upgå. 
Peiwe le laudnam, fo! ortus eft, folen 
år upgången. Fenn.launa, auffer, afri- 
cuf. cfr. klimpetet, Laudneflet, dim. 
upgå. Launegátet, laudnegátet, or;- 
ri incipere, begynna at gå up. — Nen- 
nifí de fole. 

LíuNEM, laudnem, s. f. ortus, Upgång. 
Peiwen laudnem, ortus folis, folens 
upgång. Peiwen laudnemefne, /ole 
oriente , i folens upgång.  Peiwen 
laudnemen lute, ab oriente, Apoc. 7: 2. 

LAUNJE, ». f. gleba, cefper, tårf. Laun- 
je hàte, cafa cafpitibur tecfa. 

LausE, n. & remiffur,laxur,llak. "Tat 
lafe le aptfa laufe, nimis bec remiffa 
eft fera. Oppof. tjoktok, rigidus, qui 
egre ficclitur. 

Laun, Laura, Laures, nom. propr. vir. 
Laurentius, Lars. 


den fom 


LavuT & lauta, f/camnum, bánk. Boreal. 


laut -álmah , vide dobmo -3lmah , 
tolfmán. 

LAUTET , v. 7. fonarc , ljuda, låta. De fo- 
no ingrate dicitur, fápes om det, fom 
hafver et obehagligt ljud. Lauti fla- 
je-lokk lakai, varios fed ingratos fun- 
debat fonos. Lauti waltet, male fonabat. 


"- 


LAWE , confobrinur , amitinur , fyfkono- 
barn. Obf. Etiam boc nomine alii appel- 
lantur cognati, five fuerint propiori .fi- . 
ve longinquiori magirque remoto pro- 
pinquitatir vinculo conjuncH. Hi tamen 
fepius appellantur kukkes-lawe, den 
man ej år mycket flágt med. Or4i- 
natim autem liberi fratrum 6$ fororum 
appellantur wuoftes laweh, con/obri- 
ni: borum confobrinorum liberi fe invi- 
cem vocant mangeb laweh, gu. dic. 
confobrinos fecundi gradus five genera- 
tionis, Sver. Íyflingar; qui denique ex 
bir nafcuntur funt kolmad laweh, /- 
ve tertii gradur confobrini , Svet. 'l're- 
mánningar. Lawitjeh, Dualis. La- 
witjeh mái len, nos ambo fumur con- 
fobrini, vi två áro fyfkonebarn. Mon 
wuoidnib fodnob lawitjit, duos /for 
vidi confebrinor. Lawats, dimin. t$ 
lawek, bandientis funt, c. gr. Lawa- 
tjam /£ve lawekam, si confobrine fva- 
viffme, min kára coufin. 

LAwsLoxxo > t f- genealogia , flágtre- 
giíter. 

LAWETAX, rami pini una cum foliis, 
granqviítar fulla med barr. 

LAWKE, n. f. gradus, paffus, fteg. Law- 
ke lawkeft, pedetentim, fot för fot. 
Lawkit puoktatallet , pafibus «equis 
fequi. Laukit meddet, gradum firma- 
re non poffe, cfr. njalkeitet. -. 

LAWKET, v. n. gradum facere, gradi, 
ftiga. Lawkeftet , dimin. Lawxotal- 
let, frequ. & intenf. gradibus certare, 
uternam majores faciat gradus, lügai 
kapp, fórfóka hvilkendera ftiger làn- 
gre fteg. It. feflinanter incedere, gå 

ort. 


Cc3 oLauw- 











206 LER 


LauwkxET, vide narket. ' 
LawopaG, Lawotak, dier Saturni, 
Lórdag. | 





LET ' 


Lg1p, 5. f. tedium, ledfnad, harm. Leid 


le munji fo kullet, t.edio/um mibi cf 
illum audire. A Socr. leda. 


. LzB, prim. perf. o. auxiliar. fum, jag år. LEIDES, 7t. a. morofus, tediofur, ledfam, — 
Mon leb nuora //ve leb nuora, jwve- LEIiGA, n. f. arrba, pant, ftàdjepenning. 


mis fum. Fleffitur boc modo: leb, fum, 


Leigab waddet, errbabonem dare. 


> jag år. Leh, ec, du år. Le, ef, han LeiGAT, leiget, v. a. conducere , lega 


år. Plur. Lepe, fumur, vi åre. Lepet, 
efi, j åren. Leh /fveláh, funt, de 


Kaggit leigat, famulor mercede condw- 
cere. cfr. palket. 


áro. Dual. Len, f/umur, vi två åro. LE1KET, v. a. effundere, profundere, ut- 


Lepete & làpet, lepet, eflis, j tvà à- 
ren. Lepa & lápah, /wnr, de två áro. 
Le mufíne kirje, eff mibi liber, jag 
har boken. Lih tufne tawereh, funt 
tibi oper. Le-kus? interrog. eft ne? 
år det? Le-kus attjat heimen? ene 
domi pater tuur? 

LEeBBETS, tjatfe lebbets. vide laddo. 

LEBNET , v. a. infundere , ingjuta. Leb- 
ne littai, infunde in var, tappa i ká- 
rilet. Lebne kareb tiewas, imple var, 
fyll kárilet. Lebne jafob wuolfi, 
mitte farinam in faccum. De fpiffiori- 
bur liquidis tf coemminutir aridis con- 
tufésque dicitur. Lebneftet, dimin. li- 
tet fylla uti. Lebnegátet, infundere 
five immittere incipere, begynna at 
ingjuta, at fylla uti. 

LEBNAR € lebneje, infufor , ingjutare. 

LEBNEM, 2. f. infuffo, ingjutande. 

LEGGET, v. a. ponere, lágga. Welkeb 
munji leggi, debitum adauget meum. 
cfr. laffetet. 

LrisE, alnus, alder. vid. leipe. Leibe 
álma, numen aliquod, apud prifcor Lap- 
pones, quod coluere , felicioris capture 
ferarum cauffa , en aígud hos de for- 
na Lappar, den de dyrkade för lyc- 
keligit djurfánge. cfr. Ukfakka. 

Kei, 3. perf. fing. imperf. verbi leb. Sodn 
lei, erat, han var. Dicitur etiam li, id. 


gjuta, fpilla ut.  Leiki alde àiwen 
nala, efundir in caput cjur. Ale lei- 
ke, noli profundere. lt. fundere, fun 
dendo formare, gjuta, bilda. ' Luodit 
leiket, globulor plumbeor pro fclopait 
fundere, ltópa kulor. Leikeftet, dim. 
litet utgjuta. Leikegátet, incipere ef 
fundere Fc. begynna at utgjuta, m. 
m. cfr. leikot. 


LEIXESET, v. paff. efundi , profundi , ut- 


gjutas, fpillas ut. "Tjatfe kare lei- 
kefi, aqua e vafc effundebatur. Wine 
leikefa , virum effunditur , Mattb.p: 17. 
Tjatfe leikefi &dnamen pajel, aqu 
terram inundabat, vattnet Ófverfvim- — 
made jorden. I. Stalpeh leikefin, - 
luporum maximum advenit agmen, det 
kom en myckenhet af vargar. Tju- 
deh leikefin, boffium imms/fa eft tur- 
ba, en hop fiender hafva infillit. 
Leikefaftet, dimin. litet fpillas, m. m. 
Leikefatjet, effundi incipere, tfc. be- 
gynna at utfpillas, m.m. Leikefad- 

et, frequ. idem atque leikefet, fpil- 


.las. Ir. Wadnas leikefaddi paroift, 


undi: obruta eft cymba, vågorna gin- 
go Öfver båten. 


Lxixor , v. a. vide leiket, gjuta, fpilla. 


It. neutr. Tjatfe leiko wadnafen fifa, 
cymba aquir obruitur, båten tager in 
vat- 


LEE 


vatten. Leikogåtet, incipera effunde- 


re fc. begynna at utgjuta. 
LEKOSTALLET, 9. a. frequ. & intenf. 
effufur fue copiofe effundere, ymnigt 
utgjuta. | 
LzxgJE , leikoje, leikoteje, fufor, qui 
fundit, den fom gjuter, gjutare. 
LrxrM, leikom, leikotem, ». f. fufo, 
cfufo, gjutande, utgjutning. 
LEIKOTUM, 7. 4. fufur, guten. Leiko- 
tum káwe, /fmulacrum fufum, gutit 
belàte, — 
LeixeT , leik, Judere, lufus, vide ftà- 
ket, Íták. | 
LEIME, 1. perf. plur. imperf. v. aux. leb, 
fv». Mije.leime, nos eramus, vi vo- 
ro. Leimen, dual. vi två voro. Lei- 
te, vor eratir,j voren. Lejen, erant, 
de voro. Dicitur etiam lime, lite, lijen. 
LEIME, 7. f. fracfura aciei ferri, e. gr. 
cultri , fecuris, t$c. bràft eller flaga i 
ággen på knifvar, yxor, m. m. 1t. 
fiffura fuper ficies ferri politi foe levi- 
gati, en fpricka på et poleradt ftål. 
Leivmex & leimedakes, ». a. fratfuri: 
Áfurirque depravatus, fom har brått 
och flagor. Leimek akfjo le tat, 
fecuris hujus acier fraclura vitiata cff, 
denna yxen år fkámd af brått iággen. 
LrtMor, o. ». fraffurar nancifci, fra- 
(uris depravari, fà flapor och brått. 
Nipe leimoi, cultelli acies. fracfuram 
emntraxit. Leimogátet, incipere iftud 
oítium contrabere, begynna at få 
flagor. 

Lrjox, o, lejon. Lejon tjuk, catw/ur 
leoni s. 
LzrPE, ». arbor. alnur, alder, ahl. Stuo- 
ra leipe, alnus procera. It. metaphor. 

fangvir, blod. Fenn.leppi, alnus. 
EIPET, v.a. f'uceo e cortice alni manden- 


LEK 20y 


tm tt ——LLLL ttr— RER 
do extradto tingere, fårga med lag af 


tuggad ahlbark, Obf. Hoc modo vafatf 
fuppellectilia lignea tingere folent Lap- 
poner, nec non. coriacea quaevis & futw 
ras calceamentorum , ut putredini diu- 
tiur vefflant. Sacra prifcis Lapponi- 
bur fantlague fuit. alius, ob fucci ar- 
borirque rubentem & fangvini baud ab- 
fmilem colorem, unde illam quafi vi- 
vam effe putarunt. Corticem adbibuere 
tam in ritubur fuperflitiofis , quos in 
captura ur forum olimobfervabant, quam 
in aliir fuperfHtionibur. Hanc ob caur- 
fam urfum appellarunt leipe giåka. 
Qui plura defiderat , adcat Schefferum, 
evoloatque Beat. D:ni Paf. & Prapof. 
Petri Fiellflrómii libellum, Suecano $dio- 
mate editum, de ritubus fuperfHtiofir 
Lapponum, circa urforum capturam. 


Leipe alma, vide fupra leibe alma. 


Leipe & leipe karwo , menftrua femis 
narum, mánads -rening. 


LE1P0T , v. i. fangvinem mittere, blöda. 


De ur fir € bominibur imprimis dicitur. 

cfr. wartet. 4 leipe, alm, dicfum, 
uid fuccur alni eft rubicundur. Leipo- 
et, dimin. litet blóda. 


LEISKET, v.a. percutere, få, Nå til. 


Tatte hákkeft leifki mo, percufft me 
inopinantem, cfr. laket, reiwetet, 


LEtITE, eratis, j voren. vid. leime. Lei- 


ten, dual. j tvà voren. 


LEKE, 2 perf. pref. imperat. verbi auxi- 


liar. leb, quod vid. fupra. Leke ikke 
ki, quicunque fs, eho du vara má. 
Lekes, 5 perf. Kito lekes Jubmeli, 
laus fft Deo, Gudi vare tack. Leko- 
te, 2 perf. Plur. lekote flådes, ftir 

refentes, Lekoten, 2 perf. dual. Le- 

oten wünakeh, ftis (de dw.) 


4mi- 


. "+ 





208 LEM 


t— "vt Bm 
amici, Varen j bågge vånner eder 
emellan. 

LEKE, ».f. vallis, dal. Irem dum vitio 
aliquo inflexur introrfumque depreffur 
eft locus quidam vafis alicujur metalli- 
ci, enei aut flannei, bógel på et kåril, 
fom ár af metall. Leken le tat kare 
taggo, hoc loco vas bocce juflo plus de- 
prefum ef. cfr. klewe. 

LEkANEM € lekaftak, vaforum vitium. 
vide leke, bógel pà káril. 

LEKANET , v. 2». dictum vitium contrabe- 
re, inflecli, deprimi, fà bukt på fig. 
De vafés.dicitur, fåges om káril. Le- 
kanaddet, frequ. idem. - 

LEMA, n. f. offa, jur, fáppa. Kalma le- 

. mab.jukket, jufculum frigidum for- 
bere. Lágga lema , jus tepidum, varm 
fáppa. Pakas lema, jus fervens. Dici- 
tur & làma.  Lemats, dimin. Fenn. 
liemi, jufculwm. 

LEMASTET , v. ». vicfu uti tenui t$ par- 
co, lefva knapt, hafva liten och tarf- 
lig föda. | 

LrzMasTEM, 2. f. vicus tenuior, litet 
mat. | 

Lznok, ». a. tepidur,ljum, varm. Le- 
mok talke, zempeflas mitior & calida, 
varmt váder. 

LEMKETET, v. "t. tepefcere, mitefcere, 
(non nifí de tempeftate) blifva ljum, 
blifva mildare. Ságes endaft om vi- 
derleken. Tjåfkem lemket, iem: 
mitefeit , kólden blifver lindrigare. 
Lemketaftet, dimin. blifva litet lin- 
drigare. Lemketatjet, incipere mite- 
fcere, begynna at blifva varmare. 

Lzwos, 2. a. idem quod lemok.. 


LEMETEBME, 2”. a. malur, improbur, ond, | 
arg." Lemetebme le fodn, malu: eff. LEPPOTET, v. « mitigare, gratiam ali: 


. efr. pahas. 


LEP 

LEMsoT, lemfetet, v. n. dependere, de- 
mifum efe, hånga neder.  Niàrah 
lemíoh , mele obefa dependent. Kapte 
le lemfetam kitta påfki rajai, ad ta^: 
usque demiffa eff toga. Lemfetatjet, 
incipere dependere, begynna at hin- 
ga neder. 

LEN, ! perf. Dual. verbi auxil. leb, qud 
vid. Måi len qwektes, duo fumu, 
vi áro två. | 

LENAT , n. f. tempeftas mitior 5 tepida, 
blid váderlek. Lenat le udne, miti: 
bodie eft tempeffar, det år blidt våder 
i dag cfr.lemok. Interd. adje&, aci- 
pitur, c. gr. lenat talke. vide talke. 

LENES, ». a. lenis , mollis , mjuk, len. 
Jukkoh lenes piktafit adneh , qu 
mollibur veflibus induti funt, Mat. 
u: 4. Lenes hålin, blandis verbis, 
med blida ord. cfr. linok. 

LrNok, idem. Lenok 8iwe-wuole, pu- 
vinar molle. It. indulgens , flat. Ila le- 
nok manait, Alberi; nimis indulge, 
altfór flat emot barn. Subf. lenok- 
wuot, indulgentia nimia, flathet, ef- 
tergifvenhet, | 

LENKESTET , lengneftet, v.». onere in 

redientium vacillare, fvigta under 

ótterne, Guelpe lenkeft, pavimen 
tum vacillat five deprimitur , gålfvet 
. fvigtar. 

LzPA, 3 perf. Dual. v. auxiliar. eb. Så 
lepa qwektes, duo illi funt, de åro två. 

LP, i perf. plural. ejusdem verbi eb, - 
vi áro. | 

LEPPOKES, f. «.manfoetur, mitis, blid, 

mild. Fen». leppiás, idem. cfr. libbo-- 

ges. Leppokes-wuot, /ubfl. manfvt- 

tudo, mildhet. | 
cuju 








TET 


cujur anbire, blidka, ftAlla fig in hos 
någon. To leppotet fita, sratíam 
iuam ambit t$. benignitatem, han vil 
fålla fig in hos dig. Jt. pellicere ali- 
quem ad aliquid faciendum , blaudicnde 
inducere, locka och med blida ord 
förmå någon til något. NVaddafab 
allafas leppotet, domus bi allicere. 
Leppotaítet, dimir. kitet locka eller 
ófvertala. Leppotatjet, pellicere inci- 

pere, & c. begynna at locka, m. m. 

LrrroTEJE; prf. particip. acf. v. lep- 
potet, den fom fåller fig in, fom 
lockar. 

LEPPOTEM,». /. infnustio, Öfvertalande. 

LEPPOTAXKES, 2 a. pellax, fmickeraktig, 
fom fmickrar och lockar. Leppo- 
takes almats , bomo pellax. 

Lersos, adeps, abdomen , mage-fett, 
ifterbuk, 


Lrsjo, palur minor, locus anguftior uli- 
ginofus , en liten myra. cfr. jegge. 
Lzsr , lefte, adv. temp. fero, nimis fero, 

fent, altfór fent. Kirje åfka lefte p&- 
t, nimir fero allata eft epiflola, bret- 
vet kom för fent. Left ekkedeft, /- 
ro vefperi , ient om aftonen. 'cfr. 

manget. 

Lets, letfe, ». f. Auftr. membrum, lem. 
vide lattas. 

LeTSESTET, v. a. membrum luxare, led- 
vrida, bryta utur led. Kátab letfefti, 
manum [Iuxavit. 4fuftv. E 

LrrsESTATTET, v. a. 4ufr. vide lat- 
teftet. | 

LETSET 65 interd. leåtfet, v. m. aqua im- 
bui, blifva vattufull De ligno impri- 
mir dicitur, quod in aqua per longiur 
tempus pofitum, cam in poros recipit 


pondereque augetur, fåges egenteligen 


| T IB . 209 
om trå, fom blifvit vattufullt. Tet- 
feftet, dimi. blifva litet vattufull. 
Letfegåtet, incipere aqua imbui, be- 
gynna at blifva vattufull. E 

LrrTor, v. m, fluffuare , aquam fuper: 

: natare, flyta ' på vatrtet, flyta af och 
an. Kaddai lettom muor, Zgnum flu. 
ibus ad ripam adpul/um. vide låttot. 

LEup, a. f. fragor, dàn, brak. ' 

LEULOX, 2.4. gravis, tung, vid. loffok. 

LEULETET, v. owerare, onus augere, 
betunga, föröka tyngden.  Leuleti 
wele anje taffa, oxus adbuc adeuxit. 
Aufir. cfe. Yoffotet. | 

Lrewir, Levita, en Levit. Lewitelats, 
Leviticus , Levitifk. " ef 

LrusETET, v. a publicare , lyfa på 

kungór& d tv 

LEUSETEM, n. J- promulgatio, kungórelfe 

LEUTE, plural leuteh, fnfirumenta lignea 
vel e cortice berula confefía, que parti 
selium  pifcatoriorum | fuperiori affi- 
guntur, quo ckvetur , flar på nåt. = 

Lan, eontr. pro lijeb, t perf. $mperf. vers 

"bi auxiliar. leb, jag var. Mon lib 
tobben, eram sllíc, jag var dår. Jus 
lib tietam, £ soviffem, om jag hade 
vetat. | | 

Lissz & interd. libba, vi. f. agnus, lamb 
Kits Jubmelen libbe, ecce agnur Dei, 
job. 1: 29. Libbats , dim. et litet lamb. 

Lissrs & libboges, x. a. man/verur, mi. 
tir,blid, mild. Libbes almats, bor: 
enanfoctus. Comparat. libbafub & lib- 
bokub, mitier,mildare.  Libbokuh 
almatjeb ib ir wuoidnam, bominem 

. mitiorem non vidi, jag har ej fedt en . 
mennifka mera faktmodig och mild. 
Snperlat. Libbokumus & libbafumusy 

Dd den 





210 TID 


. den: mildafte.. Libbokurius Kono- 
ges, Rex clementiffimur.. 


n ———— 0 nlóltufuilosino On 
eminbf/a , juxta apinionem Lapponum, i- 
deoque ab iis olim: culta. Malum femper 


K:BBOT, v.m maxfovtum fieri; blifva. portendere credebatur: omen. Syn. Jipp- 


faktmodig och blid: cfr.làjot. | 
LisBESWUVOT, f. munfvvtudo, mildhet. 
l.rssESIKT ,adv: mite, faktmnodeligen , 
" med mildhet: — — — 
Lis], plural. Bbjaf, Pracfes avgentee, 
» vVafír argenteis appenfa ,ornatur cauffa 
koppone r familiaris , löfverk. och 


LippET € lidtet, v: «: retia. powrt, 


ftrácka: ut: nåt. cfr: laddetz 
bur pifcatoriir dicitur: jáddetet. 


€ reti- 


Lrrrrs, liflim, r perf. smperf. conjust. 


verbi Ieb', effemr, jag. kulle vara. vid. 
lulib, lulim. unde formazunt eff. «t- 
quc ortum. 


blad a£ filfver', fom Lapparne för LrGGE , vide níaule;. 


prydnad: fkull',, bruka på fina'filfver- Lipa, falx fenaria, hija. Lijan nadd, - 


káril. Pelje:libja inaurir, Órhánge. 
. Hinc MN | 
KxsJax & interd. libjaft,. s a; ejurmodsi 
« ornamentir I bracleir ornatur , be- 
prydd med: filfver-blad: och: lófverk.. 
ExrssyET,v-a.imsnunb locum cogere, kÓ- 
ra ihop, drifva tilfammans. Aufr: 
* efr:tjüket.. De pecudibur dicitur, fåges: 
. om bofkap. | 
KrokT, v.n lente progredi, procedere;. 
. fkrida fram.. Aike le lidemen:, zem- 
pur diffui. Laido le lidemen, ster 
. eonfetlum:' fere eff . det börjar lida: til 


flut med refan;. Iz.Peiwe.le'lidemen, 


fol occidit, folen: går neder. Lidem 
 pebwen, fole occidente , i. fol-nedgán- 
.. gen. Boreal. cfr. widdotet.. | 
KiowAuHxkT,s:a lenire', mitigare, line 
, dra, mildra.. Puotfelwafeb lidnahet,;. 


snorbum levarv', göra (jukdomen lin- L 


. drigare: Lidnahafltet, dis: litet lin- 
, dia. Lidnahatjet, Jevarc incipere, be- 
. gynna at låtta. Lidnahattet, frequ: 
5d. quodi lidnahet ,.mildra.. cfr.lenes: 
LrbxAHATTEA , n. f. mirigatie, leua- 
sien, lindring. ' | 
IrpNoX , a. a: vide linok, lemok.. . 
Yluxpx0; z. avis bulo, uf, berg-ub. Avir 


* 


manubrium falcis , lije - Arf. 


LxJEB,.: ed imperf. verbi leb, jag var: 


Mon. lije 
var fjuk.. | 
LrJET vi 4. tolerare, tola, lida. Kalkab 
Kjet., ferendum cf! mibi, jag måtte tå- 
[a. Ir. Ib: fijet to: wuollai, re non av 
gnofco fuperiorem', jag krufar icke für 
dig. Lijeftety dimin. — —— 
Lijo , nix recens delapfa & quide quam 
, Ditate' exigua , litet fnö, fom. nyís 
. faic — 0. 
Lix, funus, lik. vide jabmek.. Lik-war- 
joh , indumenta fepuleralia: ,. Ívepe- 
kláder. Z2 | 
LrxaN ,, fika, conj. ramen, dock. side 
dauk. Jurerdum geminaszur , e gr. 
dauk likan ,.nibilo minus, tamen, dock. 
.; likväl, icke defto mindre, . 
IKATET , v>a. tangere, attingere, con" 
 tredlare, röra. vid. —Fenn.. lijcutany; 
moved... 


puotíes » eger eram, jag 


24 . 4 . . 
LIKE” a: fuper fuus. qui fupereff, den 


fom år til ófverlopps.. Like namm, 


- agnomen;, tilnamn. Like 3fe, portio 
fuper fa. Likai' zdverbialiter accipi 


sur ,.e. gr. likai kalkah todn: tabb àd- 


tjot, infuper ifud accipier , du. ial fà 
” | - ^ det. 


d 








TIK 


* det i Ofverfkott.eHer på köpet. Cam- ^ båra penningar. Ib ånabub likoref : 


p.f. like- mana, netbur, oåkta fon, 
vide juolke. Like-kradna, conjux, 
Akta make, dt. like, fubf. f/ecundine , 
efterbórd, It. fumma cutis, pellicula, 
hud, hull Fes. lijca, tumor, fuper» 
fuum t$ lijkenen, /wperfum. > 
Lix£T , v. a. fundere , effundere, v.leike 
LixkasTET , vide lykkaftet. | 
LiKKES , caudur, hal. vide linkes, 
|fàchma — — 5 | 
Lixko T, zt. 8. «leudicare, hälta. ».linkot. 
LixoT, v. n. arridere, placere, behaga. 
" Sodn liko funji, ill is placer, AG. to: 35 
Tat munji liko, foc mibi placet , det- 
fa tycker jag .om. .Compof. & .oppof. 
' olikot,'müfshaga. Likojet, fmcipere 
pere, begynna at behaga. Liko- 
gátet , idem. 
LixkoM, n. f. placitum, behag. juofne 
mon adnab puore likomeb, in quo 


beneplacitum babeo, i hvilken jag haf- ^ 


ver et godt behag. E 
lixoxEs, likotes, lileotakes, s. a. pla- 
€idur, gratur , acceptur , behagelig. 
Likotes almats, homo zratur , en 'be- 
hagelig mennifka. Sodn le mijeb 1i- 
kokafen takkam, graror acceptor 
nor reddidit, Epb. 1; £. Likokes-lata, 
: 4dv. grate; tåckeligen. 
LIXOXESWUOT, ». i 
liquid placet, beneplacitum, behag, då 
nägot behagar. . | 
Lixomas, s.a. Auftr. difpliemr, Obeha- 
geig Likok , Borea]. idem, fom ej 
. behagar. | UC 
Lixoret, Ime pof carere poffe, e- 
pw mn 
mifta, vara vån. Ib likot pednákit, 


pecuniis carere nequeo , jag kan ej um- 


. 3pfe aus , dum a- 


4bere, ej behófva, kunna 


IK oo ..àif 


matte, plura amittere non poffum. Tr. 
qwekte nuorah lepa likotam ka- 
1kebs, duo illi juvenes fe invicem amant, 
de två unga hafva fått tycke föt 
" hvarandra: Likotaftet , dörrn. litet 
umbára. Likotatjet; incipere carere 
pofe, begynnaat umbára. oc 
LIKOTEM, ». f. dum aliquis aliqua ve 
pon babet opus, når män umbár något. 


LrKSE, 5. f. unguentum ex pingocdine pix 


| Jaium decoctum , imprimis quod Norpas 
4i preparant , more cognito, morning 
af fifk-fett, tran. Nervarice lyfe, id. 
, 1ce Ay 1e, 


Lax T, 7. a. reconciliatus, förfonad, föra 
likad. 


IAX TET, 2.4. reconciliare, förfona, för- 
lika. Jukko likti wAraldeb etjenis,, 
qui reconciliauit snundum Kbimst ipfi, 
2 Cor.$:19. Llikteflet, dimin. in rer 
conciliationem arrhabonem dare , recona 
, eiliationem fipulars, gifva förlikning. 
, Liktegåtet, smoipere rcoonsilsare kve 
compoarerse , begynna at förlika, : LAk- 
tetattet., reconciliandum curare, pofå 
recouciliari , låta förfona, kunna för- 
fonas. - 
laxTETET, 7. f. reconciliatum fieri, fór- 
. likas, fÓrfonas. lt.:reconciliendurm cu- 
rare; låta förfonas eller fórlilt 
. Liktedattet , idem. : 
YLixra, liktem, ». f. reconciliatio , com 
, potio, förlikning. Liktab takhet, 
omponert förlika. Liktemen pakob, 
verbum vaeconciltationis, 2 Cur. $219. « « 


LixTrTERA, 34 f. * imf atto, damni ve- 
paratio, | eflånd, erfåttning. : 
T 3X TETAXES ,9..a. plácalslis, fórfonlig, 


LixTkTs]E, rosoncilistor, fórfónare. 
Dd 2 (lax. 





412 LIN- : 23. 


LIKTETEK, 2. a. $mplacabilir, oförfon- = brückt. Lifak wadnas, eymbe vete 
lig. Liktetekeh, implacabiles, Rom.1: 31. — flior & minus firma , en gammal och 
Llirpg, slum, lilja. Liljen grafit, lita, ^ oftadig båt. efr. lifs. 

Matib. 26: Lisi, v.imper/. juvat, det hjelper. I 
LiMASTALLET , v. 8. erubefcere, blygas. — lif keleftet , mentiri nil juvat , det 
Liu, i perf. plur. imperf. verbi auxiliar. . hjelper ej at ljuga. Kalka-kus lifet? 

leb,eramur, vi vorom, Leimeg idem. = mum juvabit? kal det hjelpa? Lif 
Line, num, lin. Line piktes, //nteum. — kus anje? an opere erit pretium? fkal 

Wuoidni line karwoit, videbat lim- — detlóna módan? I lifi tokko man- 

tea, Joh.20: 6. Line pilka, manipu- = net, illuc iter facere opere won eff pre- 

ur ni. . dium, det år ej módan vårde at reía 
Lino , v. n. Pubulere, låta fom en uf. - - dit. ' Dissin. lifeftet, Lifegütet, in 
' KiNxES, 7k a. clawdur, halt. Linkeft = cboativuns. 

7 puokte tek fis, clauder buc. fntroduc, Lasxg, ». f- peRis pecuavía, imprimi: qua 
^o Lue. 14: zr. rangiferos vexat, bofkapsfjuka, fá-pelt 
LiNxorm, v. s. claudécare, halta. Lin- LISXE*, v.a. vide leifket, 

koftet, dimin. litet halta. Linkogà- LisxoT, £ve lifchkot, v. s de unir 

' tet, incipere clandicarc, begynna at . plerumque dicitur, e. gr.Paroh lifkoh 


halta. Sywom. fkirbmiot, åntot. dkit, ende lapides aluwns foe illi- 
Linxon, a f. claudicatic, haltande, duntur lapidibus, vågorne Íqvalpa e- 
LNXOJE , claudisan», den fom haltar. — , mot ftenarne. Parob fiárwa wuofte 


Liwox,lines, n. a. mollis, lenir, mjuk, — lifchkoh, fcfus littors illiduntur,böl- 
. len. Linok ullo, fana jemiz, len ull. — jorna ftóta emot ftrånderna. Jr.tjat- 
- Linok talke, tempefas Ienir. Limes ..íelilko karelt, «qua e vafe ewsttitur 


. Wing, vimme lene. cfr. lidnok. . vibrato, vatnet fpilles utur kárillet, 
LinoxwvoT, lineswuot, ». f. lemtar, — 'ljatíeb mo nala lifchkoi , equa me 
. mjukhet. . arrigabat, han vátte mig med vatten. 


Kibsjor, v. a. ffalello vel alio ejus gene LxsMg, n. f- limur, palur, gyttja, dy. 
rir inflrumento ventulgmt facere, venti». — Lilme qwele, ( quaff, dic. pifcjs palu- 
lare, vibrare, fl&kta. 'Ljuoikeit lip- — fris) rana, groda. Li(melt tiewes, 

. Sjot. erit; duicer.flabello depellere, &k- —.. Mimefur, gyttjefull. co — 
ta bort myggorne. "Iámpa feipin Lass, liffa, a a. vide f/npra lok. 

-— tjuoikelt lipfjo, caudam a4naffando e» Lisse, liffetet, liffanet, ec. Adufir. vide 

. qour culices. depellit , hüftem füktar . leffe, laffetet, laffanet, cc... . 

, bort myggorná med fvanfen, Liss JA» faix, lia. wdelijaz, : 

K1?3]J5 , 2. f. flabclluns, infrsomemtum quo. LiT ATET,V.5 contention effe, vara nógd. 

. ventulur, excitetur , flåkta, det mad .. Kalkah-kus taffa litatet? e» ifia re 
flàáktar med. n MEN . €&onlanrws eris? år du .nÓgd .dermed? 

Lrssos,-J.videlepfos. . =. . | fkal.duláta dig dermed nöja? Lit 

LisAx, ye 6. fragilis, fradlus, kraflig, ., fitjab tan palen, bac ujet ciem era 

" | Lon. | s STET; 


Lu d 





LIW 1413 
- . dercognomine magnus, Alexander, med 
tilnamnet den ítore. Litteflet, di». 


LIT 


Liv£T , v. 5: vide lidet. 
LirJAB, « perf. fubj. verbs auxiliar. leb, 


Km, jag mà vara. Ib tiete, snaite li- 
tjab, quid fm nefcio, Litja kutte li- 
tja, fröcengue fft, vare hvem det vil. 
Juo litjab tall tate wåraldeft kiåwa- 
nam, quidni erumnis t molefiis vite 
feculique fefus forem?  Íkulle jag ej 
vara ledfen och trött af verlden? 


Flecfitur bac modo. Sing. Litjab, jag . 


må vara. Litjah, du må vara, Lttja, 
ban mà vara. P/ur.Litjabe & litjebe, 
vi máge vara, Litjabet, j mågen va- 
ta Litjeh, de máge vara. Dual. Li- 


tien, vi två måge vara. Litjebeten - 


& litjabeten, j två mågen vera, Li- 
tjeba, litjaba, de två måga vara. Ib 
tiete jogo wánakeh litjaba kafkebfka 
jalla epan litja, me/cio utrum amici 
fint an frimici , (dc duobus) jag vet ej 
om deffe bágge áro vánner fins e- 
mellan, eller ovánner. Ib tiete mni- 
te litien máddam, quid peccaverimus 
( Dual.) fiefcio, jag vet ej, hvad vi 
bigge hafva felat. Litjes, 5 per. praef. 
leo litja; Litjes puore jalla paha, £- 
ct fft bonus. ffve-malur , ehvad han år 
ond eller god. . | 

LirnEs, litnok, vide lidnok, 

lirrE, »./. var, kåril. Laire litte, var 
felle, lerskåril. Njutem litte, morta«- 
riwn, mortare. Littats , dimin. et li- 
tet káril, 
LittET, v. a. fingere, dikta. Wuolit 
littet, fngere ver får , góra verfer, It. 
denominare, caghominare, tillàágga 
namn, gifva tilpamn. Die fo naute 
littin, ste ilIum cognominabant , Adant 
tiinamn g&fvo de honom.: Alexan- 


der, kutteb littch fbuoxakep j dfrxen- 


litet dikta, m. m. 


LirTEJE & 4uffr. littar, f&er , diktare. 


Wuoli litteje, Posta, Skald. Namma2 
littar, inventor cognominum. 


Lirro, s. f. fedur, förbund.  Littob 


takket, icere fedur, göra förbund. 
Littob tåjet, violare fedur, bryta fÓr- 
bundet. Fåltem littoi tjagnet, inire 
fedur matrimonii. Kaftetes litto, fe- 
^ dus baptifmi , döpelfe-förbund. Lit- 
' to faje, condidus ad conveniendum lo- 
eur , diribitorium , beftàmd mótes- 
plats. Fens.lijtto , fedus. 
lirroTET & contr. littot, fedur inire, 
paie > tranfigere, prefiituere, góra 
förbund, komma dfverens om , be- 
fluta. Sodn le littotam funji pei- 
- Web, diem iili conflituit , han förefat- 
te honom en vifs dag. Sài littotika, 
(dual.) fedus inibant, de två ingingo 
- et förbund. efr. meretet. Littota- 
tjet, incipere pacifci ec. begynna a£ 
. göra aftal, m. m. | 
LiTTOTEM, & f. pachwm, Öfverens- 
kommelfe. 
Liwa, n. f. cubitus pecudum, dum poft 
. paflum vecnbamt .pecuder, liggande, når 
kreaturen ligga fedan de hafva be- 
tat, Liwa faje, locur quo iffud fit, le- 
cut ubi recubant, kreaturens liggítálle, 
Lwbp, n. f. turba bominum, en folkhop.. 
OM. in partem ue deteriorem 
- Att$pitur, pack. Forte a Germ. leute. 
LiwTET, v. ». necefum babere, coactus 
effe, nódgas, vara nódfakad. Liwteb 
takket , facere neceffum babeo, jag må- 
* fte göra. A Vefirob. ljuta, ceacfion efr. 
djr.wetüt, . 20 s . 
pág. oo oos 


E TOP: 


TOG ” 


er -" - Ae — — sepu " . à a ” m—Pan mum qup ÄRA 
«Laiwor , v. n. viribur deficere, defetifci, 1L OODNOT, 9. 2. commutare, göra byte, 


. blifva uttróttad. De animalibur ple- 


rumque dicitur. Támpa liwoi, eqvu: 
. defatigatus eft, háften blef trött. Ir. 
. macrefcere, .blifva.mager. :Hinc 
LiwAK, n. a. defatigatus , aittróttad, "De 
. equis & Joyibur vel uecforiis renonibur, 
. wiribus ex nimio labore deficientibus di- 
. eitur, fáges om háftar och andra 
* drag-kreatur, fom blifva uttróttade 


. byta fed hvarannan. ,Kapteb mub- 


beft lodnot, uefem cum altero commu- 
tare , byta klàder med .en ;annan. 
'ILodnoton, fac ut commutemn: , arc, 
commutemur, låt ofs byta. ofr. molíot. 
Lodnoftet,, dimin. litet byta. 1d. 
nogåtet t$ lodnojet, lodnotetjet, 


" £ommutarg, incipere, begynna at byta 


i: Lodnotet, frequ. sd.sc lodnot , byta 


. af för mycket arbete. It. mecilentus, LoDNOM , 2». f. commutatio, .ombyte, 
mager. Liwak-wuot, fidf. macier, . Lodnomefne pettet , permutariont de 


'magerhet. Lafftude, trötthet. 


LiworEr & liwatet, v. s..recubare, re- LODNOTALLET , v. frequ. t$. intenf.ejus 


cumbere , lågga fig neder. De animali- 


dem fignificat. ac lodnot, göra byte. 


c bus, imprimis perudibur dicitur ,lAges LoGNES,. a. altus, hóg. De fono atqu 


. egenteligen om :bofkap. |. Alo le li- 
- WOtemen, grex rangiferorum recubat, 
- gen -hjorden har lagt fig, It. liwo- 
- tet, attenuare, macilentum reddere, gó- 
. ra mager. Defatigare, uttrötta. cfr. 
| € liwak.. "A 

XawsTER, £nffrumentum píf/catoríum fer- 


«oct dicitur, fáges om en hög rök, 


: eller ljud. Hewetet Jubme]eb log- 
nes kiålin , Jaudarz Deum woce magna, 


Luc. 19: 37. Comparat. lognefub, altior, 
högre. JSuperiat. lognefumus, den 


- hógfte. Lognefumus le fo kiál , 4- 


- diffma ejur eft ox. 


reum muliifidum, cui ámponunt Jigna. T.0GNET , v. 4. elevare, fuflollere, uplyt 


Agnirque . alimenta. fufcina pifcanter , 
- Jius-jàrn , fom brukas når man ftó- 
djar efter fik. cfr. harfles. 4 Svetic. 
d djufter, | 504 2 " 

Lilcwax, s». f. vitrum, par. vitreum, 
:.glas, glas-kAril. 

Yadkxo , ». /. tabula ad partem poficam 
. trabe Lapponibur ufftate 1ranever fm 
. pe. karmen i en Lapp- ackja eller 
: Lapp-fláde, «fr. kerres. 

Losuz;,./. Anfr. nix, ÍnÓ. cfr. muo- 
(tek, Fenn, Jumi , dew. cfr. jubma. 

Ropa ; n. f. globur, globulus, kula vide: 


uod. . 
Lopwoc tf lodnok, adv. neg. prepefito 
femper i. I lodnok, se 
-gAunda. Sy». entlik. cfr. lugnokjid. 


: lyfta, kunna 1 


ta. Logne pajas, eleva in altum, lyft 


Ap. Logni fo háftas nala, impefuit | 


sum fuper. fuum jusnentum, Luc. t0: 36. 
Logni fåmes nifun kiålebs pajas, 
£levabat; mulier. guedam vocem. fuam, 


' Eu; 27. Logueftet, démin. litet up» 
- iyfta. Lognegátet, snopere allevare, 
- begynna at uplyfta. Lognetattet,fa - 


£ere ut elevetur, poffe allevari , låta 
S, I tat kedke log. 
netatte, fufolls bic nequit lapis, den- 
ne ftenen kan ej lyftas. 


ILoGNEM, ». f. slrvatio, fublatio ín al- 
. seems uplyftning, uphójande. Compef. 
-'pajas-lognem, ídem. = — | 

in- LoeN&sikv G 4r. lognedukt, sir. 

pet 








huc alte Uf clara, högt, Ófverljudt. 
Loghefikt hålet, voce loqui: plena ,. ta- 
. Ja högt: = | 2. 
LoGNO'FET , v. & frequ. attollere, fuflol-- 
here, lyfta, uphåtva. Lognotatjet, 
incipere fuffellere, begynna at uplyfta.. 
Lojss, 5.a--vide ldjes.. 


korNGOS ,.* «. madidur, buridus , far 


 vum firmur fve coberens, våt; blöt, 
fom illahánger ihop. Loingos:muo: 
ta, nix fhadida. Loingos laire, argil- 
. la nitidum! ficca! & durata blött ler... 
Lok, lokka y vox, que nominibur fub- 
fantivis addi folet ,.ad' finem', valetque' 
- iden quod ominis, wunwrquirque, alla, 
hvar och én.. Landa-lokk, quam plu- 
rims regioner; ganfka många lánder.. 
, . Slaje-lokk- qweleh y opsinir' generis f 
fcf, allehanda flags fifkar;: Påddå- 
. lokken' Jubmel mijeb kottjo, Deus 
femper && quotidie nor votat , Gud kal- 
lar ofs altid och ouphórligen. Per 
. «afur fleélitur, vox' autem. ci. adjwn- 
, ditur, permanet in siomifiativos — 7 
LOXKEE y Hum: card. decem, tijö.. Ketja- 
lokke, /eptuaginita , fjuttijo.. Lokkad: 
lokke, qi« déc: detimum decem , b.e. cen: 


tum, hundrade; confer..tjuote-. Akta 
lokke naln', uwidecim'y elofva.. Wit: : : 
 examinare, förhöra: cfr..lokkotetz 


. lokke naln , guwindecim', femton 





NEN ^ QE; 
kad, idem. Lokkad.ja witad, guindei: 


«imur, den femtonde: Lokkad tjuo- 
te, qu. dic. decimum centum , b. e. mille, 
tufende.. Lokkad tjuotad, mille mus. 


LóoxxET y U. 4. iumirare, computare, råk-' 


na. Lokkah'kalle leh'; numera quot: 


. fint rákna huru många de áro.. Lei 


lokkom , erat numeratur , pret. par- 
ticip. paff. lokkót, nunierari. It. fok- 
ket Jegere, låfa.. Kokte lokkah todn? 
$t legis? Lyc.10726.. Mattah-kus lok- 
ket? potorne legere? kan. du låfa? Auf. 
Iukket y idem... Fenn. luéni y in infiniti- 
$v' lukea, Jego, numero. Lokkeftet,. 
dimin, litet rákna, låfa.. Lokkegàátet,. 
fumerare five legere incipere, begyn- 
na at rákria eller låfa.. Ja káffe lok- 
kegáti ,y ip/o' vero incipiente rationem 


" . conferre. Mattb: 18: 24 
LOXXkEJE y |egenr ,numeranr, en fom Iå- 


fer eller ráknar. Kirje lokkeje, /e- 
fendi perítus » en: fom låfer i. Bok. 
Fenn. lukia: 


Loxxiu y n f. ledíso, láfning: Maggàr 
- le tatt to lokkem? qualir lecfio illa 


fua eft? lt.computario , råktniande: — 

ÓXKETET, v. 4.-imputare, tilrákna. Ale 
lokket. fij. tabb: fuddob , ne imputes 
sllir boc peccatum, ACT. 7 7 6o. It, Auftr. 


. Qwekte lokke ,viginti, tjügü- dufr:: Loxxas , s f. vide lokkotes. 


LOXRETATTET , v. a. examinare, Íór- 
höra, examinera. Ii. neutr. poffe legi, 
kunna láfas.. I tat tjalog lokketatte,. 

, fcriptum boc legi tieqiir, denna fkrif- 
ten kan: ej láfas; Ir. mumerari "poffe. 

* Åh fö pednikeh lokketatte, irme: 
rabiler ejur. funt. pecuriiz , hans pen- 

. ningar áro-orákneliga. Borcal. lok= 


"7 Kor? 


lukkeyzdem- == 
LOKKAD; n. num. ord. decimur , den tijon? 
de.. Lokkad aiken; vice decima, tijonà 
de gången... Lokkadeft, :2.. Ko:lok- 
Kadeft pátiine fo lufa y cun' decima vit 
ce ad illum. veniffemur. Akta ja lok- 
Kad ,- undecimur,. den ellofté. — Akt- 
lokkad, iem: Quwekte ja lokkad ,. 


dicdecimu: » den tolfte. Qyekt lok- kotattet y idem 


216 LOK 


Loxko, s. f. ratio, computatio, räkning, 
råkenfkap. Siti lokkob takket fwai- 
nefis kum , voluit rationcm conferre 
eum fervis fuis, Mattb. 1$: 23. Alma- 
tjeh kalkeh lokkob takket dobmo 
pelwen , Bomíner reddent rationem in 
die judicii, Mazstb. 12: 36. It. Ib mon 
tufte lokkob adne, ze mon curo, jag 
bryr mig ej om dig. Lokkob litja 
fodn mufte, me is fcilicet curat, kan 

: tinka, han lárer bry fig om mig, 
quod iromice diclum eft. It. numerus, 
antal. Akt ftuor lokko tatte almen 
fuoweft, multitudo exercitu. celeflir, 
et ftort tal af den himmelfka hår- 
fkaran, Luc. 2: 13. Man ftuora lei lok- 
ko? quantur erat numerus? huru ftort 
var antalet. Compof. lokko-tjeppe, /- 
gendi perítur, £Órfaren at làfa, kun- 
nig i låfning. Borea. lokko (midda, 
idem , quaf. dic. faber lefendi. 

ILOXKOK, 8. 4. non numeratur , non lectus, 
oráknad, oláfen. Lokkok pednik, 

ecunia non numerate, oráknade pen- 

"ningar. Lokkok kirje, Etere /fve li- 
ber non lecfur, oláfit bref, en bok, 
fom ej år låfen. 

LoxkoTET, v. a. exeminarc , förhöra, 
Káfle kalkab to lokkotet? quando. te 
examinabe? Y okkotaftet, dimin. litet 
förhöra. Lokkotatjet, incipere exa- 
minare, begynna at förhöra. Hinc 

LoxxoTEM , s. f. examen, förhör. Fenn. 
luetus. ! 

LOKKOTES, n. f. Jetfio, legendum, låxa, 
I&fning. | 

LOXKOTALLET, v. 4. frequ. idem quod 
lokkotet. 

Loxxo TALLEM, 5. f. id: qu. lokkotem. 

LoxxoTx]2; exevsneter , forhórare, 


LOM 


m A—————ÓOEE | 

LoxkoTEXE & 4ufir. lokkotkenna, ».«. 
énnumerabilis, oráknelig. — 

LoxkoMas & lokkemas, qued numera- 
ri aut legi potef aut. debet, det fom 
kan, eller bör ráknas, eller låfas, 
"I le lokkomafen man ådna puoreb 
Jumel takka, benefcia Dei funt innu 
merabilia, Auffr. Mi le tuíne lokko- 
mafen? quid ribi ef legendum? hvad 
har du at láfa? cfr. lokketattet. 

Lorro, s. f. zeletypía , rivalitas, fvart- 
fjuka. Vitsum apud Lappones baud 
infrequens, 

LoLLox, s. a. zelotypus , zelotypia acce 
ft^, fvartfjuk. — Dicitur &5 fcribitur 
etiam làllok. 

LorrezT 6 lollotet , zeletypía , laborare, 

 emularí, vara fvartfjuk. Lolla nifu- 
nebs , uxoris laborat zelotypia. Lolle- 
gátet & lolletatjet, incipere zelotypia 
accendi , begynna at blifva fvartfjuk 
LorrirjEH, de duobur, zelotypi, riva- 
des, fvartfjuke, fáges om tvånne. tfr. 
lollok. Lollitjeh fär lepa , rival: 
funt illi duo, . 

Lou, s. f. perula, ficka. Danice Yomme. 

Lower, n. f. fruffum, ftycke, ftump. To- 
bak lomp; fruftwm tabaci , et tobaks- 
ftycke. Kaino lomp, reffír par: ali- 
qua five portio, vepltump, et ftycke 
rep. Muora lomp, tigillum, en tri 
klabb. 4uffr. cfr. pekke. 

LoMåNjo, 4ufir. vide luomek. 

LosATET, efficere, conffituere, utgöra, 
belópa fig. 

Lo»?E, ». f. venía, lá. Loppeb wad- 
det, veniam dare. Le-kus loppe? ij 

' ceti? har man 1låf. Loppeb kattjat, 
veniam petere, begára laf. — Loppetak 
V loppetgka, fine permiffu, fme c 


m4, 














TOP 
ia, ol&fligen., utan &ilftünd. Fen. 
lupa, £ es. 
LoPPELATS., ». a. icit, yemnitfur. tik 


Játelis ; dåflig. Loppelats pargo, fe - 


Ium Vieitum. 

LOPPET ES, 5. «. düieitur, wetitur, olaf-. - 
lig,-otillátelig. Fran. luwattoin 5d. 
RorpETESLAKA, adv. iMicito.moilo, på 

oláfligit fátt. 

LoPPETET. m. du. temiam dare , 'conoede- 
e, lüfva, 'tilláta, gifva laf. Loppet - 
munji tab, concede wnibi hoc. ILoppe- 
taítet , dimín. litet gifva laf, läfva på 
någon tid. J:oppetaíti mo etjes jau- . 
rai, fegumr una pifeendi enibi veniam 
4abar.. "Loppetatjet, incipere veniam 
dare, begynna at gifva laf, 

LoPPATALLET, v. a. frequ. pollicexi , pit- 
va låf. Todn loppataHah paldelen 
mo raden, sue ?2conf'ulto pollieerir. 

LorpATus, | z. f. pramiffum., lofte. cfr. 
jato. 


Lopr, fuprema parr edium, låft vind. - 


LorrET., /pouderc, gái bor en. Top 
teb mör pro ED fpondeo, jag går 
i borgen för honem. Loptofler t, di- 
min. idem. 

Lo?TEM, z. f. fidejuffo, fpon/o, bor 

LorrEs-8LMA, fidzjuffar., löftesmån., 
den fom gär i borgen. Mon-kalkab 
orrot to loptes -älma, vas cro tuxd, 
jag fkal gà i god.fór dig. 

Lorros, 2i. a, mydisabilis, fom får at 

- làka. Loptos wanka, morbus fanabilis. 

LorresET.j v.n. fiye paff. in-alsumoat- 
tolli, uplyftas; De avibur avolansibics 
dicitur fpi gne, fåges oftalt om fog- 


- Jar, fom flyga up. Ládde idtji lop- 


- des, avis avolare non potuit. fogelen 
kom hg ej upät flyga.. . 


OS: 2T7 

Lon , fombarda., böffa. utr. v. birfo. 

Lozwo, n. f. capitis tegumentum, pretti 

viliorér ; en mófla af ringa várde, 

'håsta. 

Lorwor,lörwos, Mi 4: villjus, pilofus, 
- "hárfull,.tjockhárig. :Lorwok.pilid- 
nah. san. -pilofis. - 

Losxos, lofkotet. v.lufkos,: luffkotet. 

Losszp., "t. .gvavér, tung. :cfr. loffes. 

Alt. fabfe. oms, pondus, tyngd, -Peiwen 
. Joffedeb., oms diei. Lo adinas, per 

vo dite fam. n 

Lossss & loffok, na. gravis, endero- 
: fur, tung. Tla loflok ,-mimir gravir., 
altfóritung. .Loffes. kalwoh; Gnevces 
^. gonderofzx. Companat. lofteb, tyngre. 
, "Superlar. Joflerdus. tyng(t. 

W:osswr, - Adv. gravate , difrik, vårt, 

v..smedfvårighet. 'Loflet-le.munji:tabb 
takket, ifud mibi faltu "baud. facils 
ef, det år mig-fvårt:at :gÖra. — - 

LossoT. v. a. 'oncrari., anderofum feri, 
sblibva tung. Die tolto ila j smirtén fa- 

Sum eft araye , det: blef för tungt, 

-..Loffoher;-dimis. blifva litet tyngre. 
Loffogátet, incipere fieri grauem, dras 


vefcerc, begynna:at blifva tung, I. 

. puotíelwas loflogáta, morbus -aggra- 

. ef cit , Tjukdomen begynner- at-blif- 
- va vån 


LOSSANET, loffarraftet ; lofanatjet,, vi 
1 de loffot, leffoftet, loffomátet, oa 
OSSANADDET , v. 22. frequ. afct- 
ve, gravari, "blifva tung Er ti- 
jen watmoh loffana ne ajgra- 
ventur corda vefra, Lus. in 34 
TuossoTET,7v.a.. drasare, onerumo, i öra 
tung, betunga. Dscizur etiam: lofletet. 
Lorre, s. f. fors, portio, lott, del. Mo 
lotto, mea portis... lb mon lujte iot- 
Ee tom, 


218 LUE 
tom, portionem non dimitto meam, 
cfr. &fe. 

' LOTTOTET, vu a. partiri, lotta, dela. 
Lottotet kafkebíe, partiri inter fe, 
dela fig emellan. Lottotaitet , dimin, 
litet dela. Lottotatjet, incipere parti- 
ri, begynna at.dela. cfr. juoket. 

LusBE, Boreal. vide klubbe. ee 
Luzrix,lublu. vide lulim, lulu. . 


LusME, fur, Ívin. v. lobme.. Fenn. lumi. 


Lun, turba pepulur,folkhop. vide liwd. 
LupE, cimex, vágglus.  Fenm. lude iF 
luticka. | 07 
LuDDET , v. a. vide luoddot. Jr. luddet, 
bumceilare, våta. vide tábbotet. 
LuDNE, prep. apud hos. To ludne, a- 
pud te. udnes, apud fe, hos lig. 
Fen, luonna, luoxi, luoffe, wc apud 
. . Lapponer , ludne, luía, lutte, qws vide 
0 fuir locis. " 
LupNox, vide lodnog. | 
LuEJr, peiwe lueje, crepufculum , pri- 
ma vef/pera , ning , afton-fkym- 
ning. Peiwe luejeít pátib; prime vc- 
fpre venicbum, jag kom i afton- 
ymningen.. .- 
Luzr., vide luwet. 
Luz»PxET, v. a. diffecarc, flácka,flá fón- 
..der.kÓtt. De carnibys diiitur diffe- 
candis. Piårgoit luepaet, carnes dis- 
. fecare. efr. niawet. 
- LUEPTE, repofitorium, imprimis pro pi- 
-. fesbus && carnibus fole torrendis, ftålle 
- at hånga up kött och fifk, at torkas 
- affolen och vádret. :Pefferb. gäll. 
Lurwz, idemvar luepte. :' 
LUEWET., v.a. expandere , dilatare, ut- 
flrácka, utbreda. Wadnafeb luewet, 
: eymbam expanderc, foe latiorem redde- 
. ra, quod Lappdpes än cymbis, modo ipfe 


c 


LUI 


tantum. familiari & noto, confiruni: 
obfervant. 2 

LUJES, t.a. suanfvetur , faktmodig. Sa- 
logeh ieh tah lujafeh, beat? funt man 
fveti , falige åro de faktmodige To 
Konoges páta to k8ik lujes, Rex tu 
ad te venit smanfvetur, Mattb. 2: ;. 
Lujes mana, émfanr man/vetur G5 me 
riger. cfr. laje, lájes. 

LvuiTET , v. a. dimittere , lláppa. Luite 
mo luowas, dimiste me, flápp mig 
lós.. Andagas luitet máddoit, remit-' 
tere peccata , förlåta fynderna, Lui- 
tet fis, intromittere, flåppa in. Wuo- 
los luitet, demittere, Nåppa ned. Ul- 
kos luitet, emistere, Nåppa ut. FJ. 
luitet, commodare, låna. Pednikit lui- 
tet, pecuniam mutuam dare, lána ut 
penningar. Pa/ffv.luitetowet , flip- 
pas. cfr.luitot. Luitefltet, dimin. li- 

, tet flàppa, m. m.  Luitegátet, dimit- 
terc. incipere tc. begynna at flåppa 
bort, m. m. Ferr. lóyhitán, fofvo. 

Lu1TANJE, facile remittens, fom gárna 
gjer efter. It. 4d commodandum pre 
74 , villig at läna. 

LuiTELET, v.a. frequ. vide luitet, Lui- 
teli fo talla, ffatim illum dimifit, han 
flápte honom ítraxt. —Luitelaítet, 


dimi. ! 

lvi ijs mittens, folvens, den fom flap- 
per eller lófer. Luitem, /z&/. mifio, 
dimifto , lláppande , lós - fláppande. 
Suddoi andagas luitem ;, remi/io pe- 

' eaterum , fyndernas fórlatelfe. | 

LüUiTETATTET, v. 5. peffe dfrmitti , com- 
smaderi poffe, kunna fläppas 16s, kun- 
kunna lånas. I tatt máddo luitetat- 
te andagas, £gnofci ifud meguit dili- 
fox, det brottet kan ej eftergifvas. 

Per- 





LUI LUL 219 


- Particip. luitetatteje, remiffibiliz, fÓr- Luke, luke-karwoh, snenfirua femina- 
látlig; :^ 5. 0 5:5, 0C , — rum, månads - rening hos qvinno- 
LuiTETUM f contr. luitum , fdutu, di: — könet. cfr. leipe. 
miffur, loft, lósflippt.. Alde máddo LuxzgTET, v. n. incalere, blifva varm. 
le andagas luitum, 4eficfwn ejur ve-—— Luketaftet, dim. blifva något varm. 
miffum eff, Efai 40:2. Piàdnaklelui- = cfr. piwajet. 
tetum, canis dimiffur ef. s ' LUKKE, 4uftr. decem, vide lokke. 
LuiToT ; v. paff. & neutr. dimitti, làp- LuxKs, adv. loci , verfur ortum, Ólterut. 


pas lös. Ir Kaino luitoi, funiz ruptur 
cf , repet braft. Kabmakek leh mu- 
- fte luitom, detrita mibi funt calcea- 
senta, mina fkor áro utnótta. Jtem, 
luitot, meri, dö. Die fodn luitoi, 
jam ille mortuur eft. Luitoftet, dimin. 
Luitogátet, dirrumpi incipere, t5c. be- 


Luks fodn manna, ver/u; orientem 
iter facit, han refer Ófterut. Per ca- 
fur fieclitur, e. gr. lulde, ab oriente, 
Óftanefter. Mådde kalkeh påtet lul- 


de, multi venient ex oriente, Mattb. 5: u. 


:Luldne, in oriente, in plaga orientali, 


i Ófter, på öftra trakten. Luldne le 


- gynna at flitas fónder, m. m. mo wielo, in orente commoror. 
LuiraATET, luitadet, v. ». defcendere, Lutar, lulad & lullat, s. «. orientalis, 
> figa ned. Sài luitatikan (Dual) tjat- 


fai, defcendebant in aquam, de (två) 


ftego ner i vatnet, 4f. 3: 53. Luita-- 
tet puolwi nala, is genua. provolvere 
fe, fall 


a på kná. Luitati wuolos wa- 


reft, monte defcendebat , han gick ner 


af berget. Watai luitatet, objicere fe 
in difcrimen, våga fig i taran. It. pei- 
we le luitatemen , /ol occidit. Peiwe 


luitati adtjek , /o/ »uper occidebat , fo- . 


len gick nyligen ner.  Luitataftet, 
dimin. litet nedftiga. Luitatafte an- 
je, defcende adbuc paulif/per , ftig litet 
báttre ner.  Luitatatjet, incipere de- 
fcendere, begynna at nedítiga. Peiwe 
luitatatja, fo! incipit occidere, folen 
börjar nederga. Luitatatjet kalkebe, 


- incipiemur dcfcendere. 


oftlig. Lulat plågga, eurus, Óftan- 
våder: It. fött arra lulat, ewrur 
procellafus , ftarkt Óftanváder. Lullat 
ja rafjo, eurur pluviur. Nonniff de ven- 
to dicitur ; ab ortu fpirante. - 


Lurin, prim. perf. imperf. conjuntt. 9. 


anxiliar. leb, effem, jag vore eller 
måtte vara. Jus kulib tietet, £ feirem, 
om jag fkulle veta. Lulim; Borea. 
G. Afclenf. idem, Conjugatur boc nodo: 
lulib ve! lulim, jag vore. Lulih, es- 
fes, du vore. Luli vel lulu, effet, han 
vore. Plur. Lulime vel luluime, er- 
ferus, vi vore. Lulite, luluite, efe- 
tis, j voren, Lulin, lulun, effent, 
de voro. Dual. lulime, luluiten vef 
luliten, luluika. Obf. pro lulim fepe 
contracfe dicitur t$. fcribitur lim, quod 


LuUITATADDET, v. 7. frequ. idem quod . 


fini verborum etiam adjicitur, c. f 
luitatet. e 


Jus tietalim, /f fcirem, om jag vi 

Lu1TATEM, 7. f. defcenfur, nedftigan- = Jus påtali, veniret, om han fkulle 
de, nedergáng. komma, &e. 

LuIwon , bamur pifcatorius . fifkare- "LuLiir, m. a. orientatis , Öfterlåndfk. 
krok. Rar. E 2 Lul- 


22Q 


LUt 


EUO- : 


Lulle landa, regio. orientalis, Lulle LuM-KARWO , lintewm féragulum., lakan. 


wiefateje , in oriente. babitanter , Öfter-. 
lànningar. | 


ob 


..20 1 f. 


Lunz,lunne,, prap. apud, vidé, ludne: 


AospLEHA, idem- quod lille, fed. textum: LUNESTET , cum. deriz: vide ládnellet. 
. de bominibus, in. oriente degentibus di-- LUQBBET y, v.a. explicare, utyikla, ut- 


&tur.. Lulleha: eft mafoulinum, famis. 
na viro appelxsar-Anlle-hene fuc lul. 
le-hedne, en ófterlándfk qvinna., : 


LULLEK, 4 a idem.quod lille. R. fub-- 


fantive,, terra ad ortum fra. Olter-- 
land. Fullekefnea mon. leb, i» orien-. 
te ver for, T,ullelk, fubf. idem. Sodn. 


- kalka lullefki-(ue/ lille(kefi ) játtet,. 


in orieniem demigsatunur eft, han fkal.— BEN 
LX OBBAHET ,, V» 1. expazifum: effe, ffra- 


. hoflytta til.óftra endet — 
LULLELEN., 4dv..em. porte orétntali.,. på. 
- óftra fidan, om.. . Wadfime lulleler — £affne, iUic ftratus facet... 


hreda.. Kirjeb luobbet, Iram. evolz-- 
né, flå up. boken. Fr. fernere, breda 


.. Mt; Adna.almog luobbin Kkarwoites 
, kàinon. nala,. multi. fraverunt vefte 
! ur mie Mattb. 208. Pärjefit Iuob- 


, vela pandere. ILuobbeltet, dimin.. 
litet utbreda... Luobbegiátet, incipere 
Jflernerc, paudere. incipere, begynna at 


utbreda: : 


tum: cjj7,. vara. utbredd... Iiuobbaha: 





Waren , mentem ex:parte orientalé pra-- ljUOBBETAUM , f/ratur,.utbredd, Particip.. 
zer greff fumur, . So.fita.le lullelen, LuonBo, n.a. ratur, expan/ur, utbredd. 
ua orientem .propsót: ejur ef fedes.sfr..  Luobbo. tualje, . corium. expanufum.. 
fuks.. Obf: dicitur etigin duel. Allek I. uobbo kåt, pana flat hand. 
jalla lullel, ah occidente, vel ab orisute.. luonBOT, Ado. pxp&geate, cum.aliquid ex-- 
AULLESTRT; v.s. verfu ortum migrat, —  gasditursutitráckti. 'Lualje le luob- 


: flytta Óflerut,, Same lullefteh tjak-. . 


 rangiferi. 


tjen ,: kiddan: allelleh ,. ver/us. otien- . 
J3£)A Autunno, vere autem in ocaidentenme 
demigrant.Loppom,.. Påtfoh lulefteh,. 
egam. petu, oritmtalem.. 


bot piejetum , expau/a eff. pellis , fkin- 
net år. utbredt.. Ir. /par fra, difperfe;. 
- hår och dár;kringfpride. Påtfoh leh: 
talle luabbot, ramgiferi: difper j£ funt. 
dere, renarne åta vidt; kringlnridda, H- 


z Lulleftaftet.,. dimin Aytta litet mera. LuonsrTET, v.s. difpergis difpalari,. 


til; ófter: | Lulleftatjet.,. incipere. ín, 
origntemo abire ,, begynna. at. begi(va, 
fig ófterut. | 


LUkLA;, vide lollo., Feums luulà, epiuiov. 

Luruek,.ujftr. vide lollok , làllok.. 

LuLLETET, 7.2. ver/ur-orientem.iradu:. Lvossar, lüolibaftet, vid. lnoblBiet &.. 
eere, fåra Ofterut; Sitabs hulletet; /e-- LuoBDELIT, v. st. decumbire, corpus flere. 


dem in-ordensem transferre. - It; lulle-- 


tet; apu. Avflral idem quod. lollotet;, . 


quod vide. 


kringfpzidas,. fkingras.. Luobbitam: 
le talle. ålo, grex. jam. difper fur eft,. 
hjorden. liar. fpridt. fig. vidt ikring.. 
Páàtíohi. luobbiteh ,, rausiferz. difpas- 


láàntur.. 


nere; procumbere; lägga fig nedez..— Ir. 
Luobdeli.taffa, //ic-coufedit , han fat« 
te-fig. dàr neder.. Ef frequ. verbi fe- 


Luru; lulüime; lulua; Iu]uika; ylulib,.: . qut, NN 


Luor- 





4 
LUO 


EUO: 33v 


LuospET ,.v:z. procumbere,. recumbere,. LuonnENEM ,. m f. fiffo, fiffura , fpric-- 
lågga fig neder, lágga fig på marken.. . kande. Katte.luoddenemeft, cave. ne: 


It, federe; confédere, fåtta lig; Dici- 
- tur. etiam de rangiferis. veclorsby indo- 
mitis. gradumque, frato kumi corpore ,. 
praefrade flentibus, fáges ock om. 
iftadiga kór-renar, fom lágga fig ner: 
til marken. Luobdeílet, dim... Luob- 


degátetz, incipere flernere corpus ,. be-—. 


gynna at lågga fig neder.. 

EUORDANJE €f luobdetakes,. De rangi- 

feris dicitur refraffarir,. illadig.- 

Luobdetakes herke, raustfer boc vi- 

tio laboranr.,, en. iftadig  ren.. confer. 

luobdet:. U- mM 

Evon,. ». f. globsiur, imprimis: plumbeue; 

ufui fclepeti infervienr, kulà böfle- 
kula,. It. femiunciu, et halft.uns, et 
lod. Lued:rwigt, trutiaa, vigtfkål: 
It, nomen snenfurz,. palinus minor, få 
fång fom en.tvár hand.. 

Evopp, zt. f. vefigium, fotfpdr. Attja- 
bet tjowot. alde. luQddit,. ut fequami- 
ni cjur vefligia, Per. 2:21. E.uoddi- 
tat, vefFg ja tua, dina fotípàr. Alma- 
tjen luodd , vefzzinm: bumanum.  Bi- 


ren luodd , Uefligtum.ur ff. Luoddats ,. 


dimin. et.litet,fpár.. 

LUDDDENET; v: n..debifcera , rimar:age- 
re, remna , fpricka fönder.. Ádnam 
JAioddeni, area fatifrebat, jorden rem- 


nade. Pakteh luoddenin, petra f/cis-- 


fe funt ,. Mattb: 2y:. $t... Iuoddeni- 
qwouto, crepuit. mediur.. Luoddenam. 


le tat muora, rimar hoc agit lignum, 
detta trå år fpruckit: It..de f clopetir ,. 


dum. cusn. fragore. exouerantur ;, fåges. 
ock. em böflor,. når de. fkjutas af. 
Euoddenaftet,. dimin. litet. fpricka. 


Luoddenatjet, incipere. rimas. agerc,. 


Begynna at fpricka:. 


findatur. . 


LupnpoT & luoddet, v.a. ffndere; klyf- 


va,. Muorait luoddot, findere. ligna,. 
: klyfva ved. JIi..neutr.. dolere, verka.. 
Aiwe luoddo, caput dolet, hufvudet. 
. várker.. Takteh mufte luodgoh ,. 
ifchiaticis crucior doloribur, jag pM-- 
gas afgikt. Luoddoftet, 4imi7. litet. 
klyfva, várka litet. Luoddotatjet. 
luoddogátet,. incipere fendere ,. dolere: 
incipere, begynna at klyfva, begyn-- 
na at. várka... Aiweh luoddogáteh ,. 
caput incipit delere, hufvudet. begyn- 
ner- várka.. E | 
LugpbEM , ». f, ipfe: acfus: findendi ,, 
dyfning. | 
LuopporT AXES, s. a: qui facilé finditur,, 
ffir, látt-klufven. Luoddotakes: 
muora,. Z/gsum. fiffle; Luoddemas ,, 
Aufir. idem... | 
LUoDDOTET, v.a. findendum.curare; fas. 
cere ut fcindatur, låta klyfva.. Luod-- 
| dotafter, dimin.id. quod uoddoftet. . 





LuoDnoTATTET, v. 5. fiudi.poffc, kun-- 


na.klyfvas.. I.tjittatak.luoddotatte ,, 


absque cuneo fcindi nequit , det. kan.ejj. 


klytvassutan.vigge:. 

LuonpoTs, 2. 2..vide.luoddotakes. . 

LuOoGNET,. v. z..intrarc;. gà in.. De. pi-- 
fcibus. tantum. dicitur. fagene. fundum: 
intrantibur, fäges. allenaft. om. fifk,. 
når den.gár in i not-kilen.. Åh qye-- 
leh fiteli.luognet fkonjai, pif/ces fun- 
dum fagema agre. intrant.. It. .expandi,, 
utítráckas.. 

Luo1XAS,.». 2. mutuatus, mutuo acceptys,. 
lànt;.borgad... Waddib funji. luoikas: 
herkeb,." rangiferum. ci. commpdalam. . 

Ee5 ' Luoi-- 





222 ||  LUO 
Luoikas pednik, pecunia mutuate, làn- 
ta penningar. It. comdwéfur, legd, 
hyrd. Luoikas kate, domus condutfa. 
Translat. luoikas le míji tat wárald, 
avum bocce nobis quaff mutuum datum 
eft, five nobir ad certum tanrum tempo 
gir intervallum elocatus eft bic mundus, 
vi .hafve denna verlden likafom til 
lins, vi hafve hår ingen varaktig 
 flad. Luoikas waddet, mutuo dare, 
" mutuarc, låna. Lupikas waldet, m«- 
tuari, mutuo accipere, taga til läns, 
' bekomma til láns. | 
LuoJATET, v. 5. lamentari, voce ficbili 
queri , klaga fig, jåmra fig. 
Luoi1M, n. f. querela, klagan, klagerop. 
LvojoM, n. f. lamentatío, beklagagge. 
Fårta peiwafats luojomin i aikalafi 
pátet, quotidianis querelis mibil cffice- 
re. Luojom kirje, Thren, Klagevi- 
for. Obf. illa cf? differentia inter luoim 
tf luojom, quod iflud ipfam vocem f- 





gulheet querentir. fonumque , boc que- 


relam. 

LUOoIMET , v. 5i. vocc querula fuum fegmi- 
ficare dolorem, jÀmra fig, ropa af várk. 

Luo1METAXES, 7. a. vide luojotakes. 

Luojor, v.n. lamentari, queri , bekla- 
ga fig. Aiwin luojo, de dolere capitis 
queritur, han klagar öfver hufvud- 
várk. Toffjin luojot, fre cauffa que- 
7*,klaga utan orfak. Luojoi harb- 
mat, acerbe querchbaiur , han beklaga- 


de fig jàmmerligen. Luojoftet, dim. 


litet beklaga fig. Luojogatet & luo- 
jotaget, qweri incipere, begynna at 
beklaga fig. Luojogáti wankin, de 
morbo incipicbat queri. | 
Luo]JOoT AXES , ». a. querulur, en fom al- 
tid beklagar fig. Ese luojotakes le 


^ 
LUO 


fodn, femper ille querulus ef, Bunquam 
flle non queritur. | 

LvoiTEr , luoiteftet t$c. vid. luitet se. 

LuoxPr, v.». dofere, vàrka. Patch mu- 
fte luokeh , edentalgia laboro, jag pli 
gas af tandvärk. Kåta luoki, maxar 
dolebat. Auffr. A Fem. louckan, fae 
cío. cfr. luoddot. 

LvoxaAp, s. f. dolor, várk. Pane luo- 
kad, dolor dentium , odontalgia, tand- 
várk. Aur. | | 

LUoXxA, n. f. collir, backe; cfr. puold. 

Luoxor, v.n. /amentari, högeligen kla 
p ER quafi frequent. t intenf. verbi 

uojot. 

Lvuox T , luokta, ». f. fnus maris aut la 
cur, un vik. Luoktats, dimin. en li- 
ten vik. ! 

LUOKTASTAK, 8. f. ripe curvamoen latiu 
sinurque alte recedens, en bred vik, 
fom ej går mycket långt in i landet, 
en bukt. 

LuoMEKk, mas Narvagicur five alpinus, 
fjällmus, låmmel. Hec animalia, quo 
vim ingenti multitudine, alpes € qu« 
eir funt vicina loca interdus opplentur, 
e nubibus decidere credunt. Lapponet. 

Lvouro, luondo, ». f. natura, indole, 
lynne, natur. Maggar le fo luondo, 
quali indole eff , af hvad art år han. 
Rh. € quidem fepiffme , fors fortuna 
matrimonii ineundi, Öde och lycka i 
giftermáls handel. Kalle mon ádtjob 
tab neitab jus le luondo, sea erit ifa 
puella /ponfa, f förs tulerit, nog får 
jag den flickan, om hon år mig be- 
fkárd. Sognoti mai tan neiti, walla 
i lam fo luondo taggo, fruftba illam 
virginem in matrimonium petebat , for- 
te fertuna obfante, han friade vil til 

| den 











LUO 


den jungfrun , men hon var ej ho- 
nom befkärd af ódet och lyckan. 
It. /ponfa, brud. .Fárta kutte liko 
luontofas, mon ai etjen, fua cuique 
fpon/a , mibi mea placet. 
.LvoN TO TEME, luondotes, edulefeerr , 
.  £ui tula adbuc f/pen/a eff, en yngling, 
fom ánnu ej fórláfvat hg med ná- 
gon brud. Luondotes pardne le fodn, 
vix ifle juvenis uxorem ducfurur eff, 
den ynglingen kommer ej at gifta 
fig. Luontoteme wiefot, vitam age- 
re c&libem, lefva ogitt. 
LvoNTOSASSA, /ponfa ferte fortuna a- 
icu deflinata, brad- ámne, befkárd 
brud. 
LuoPAX, qui uxorem repudiauit, en fom 
fkildt fig vid fin huítru. 4 
LvorATET, repudiare repudium renun- 
care, fkilja fig vid fin huttru, eller 
vid fin man. Dicitur t£ de maríto I 
de uxore. Forte a Fenn.luopua, defi- 
cre , recedere, 
LuoPATEM, n. f. divortium, repudium, 
áktenfkaps -fkilnad , fkiljo - bref. 
Lvoros, di/perfus, explicatur , utípridd, 
utbredd. cfr. luobbo, luobbetum. 
LuorETET, v. 5. vide luobitet. Luo- 
petiftet, dimi». Luopetatjet, 4i/per- 
gi five dif palari incipere, begynna at 
kringfpridas. 
Lvorszs , 4wfir. vide lepfos. 


LluorTE, repofftorium, v. fupra luepte.- 


Lvos , luofa, ». pifcis, falmo, efox , lax. 
Luofats, Jimin. en liten lax. Fenz. lo- 
hi. Luofa jokka, f/viur, ubi capiun- 
tur efoces , lax-elf. Luofa jaure, Ja- 
eur, ubi funt. 

LvosxaA, ». f. limbus, fimbriae weffimenti, 
kantning eller bordering.pá kláder. 


LUO $13 


Luosxkon, n.f. ars vefis oram limbo pra- 
texendi , kouft at kanta eller bordera. 
Luofkom laige, flum, quo iffud fir. - 

Lvosxor , v. a. veflir oram limbo difco- 
lore pretexere, bordera, kanta , fátta 
en kantning af olika fårg på et plagg. 
Kapteb luofkot, tunicam limbo prate- 
xere,. Luofkotum, pret. partic. paff: 
ffmbría five limbo pratextur, kantad, 
borderad. Luofkogátet, fncipere fím- 
briir orare, begynna at kanta eller 
bordera. 

LuosTER , ». a. difcolor, albidus , mång 
fárgig, hvitaktig. De pellibus ferinir 
albidir plerumque dicitur. cfr. tjuoffe. 

LuoTKkELST, v. a. retexerce , uprifva, 
upvikla, KSdhob luotkelet, telam re. 
texere, uprifva det fom år váfvit. 
Kainob luotkelet, funir glomum evol- 
vere five explicare , refva up repet. 
Luotkelaftet , Ziminur. litet uprifva. 
Luotkelatjet, incipere retexere, be- 
gynna at upriíva, | 

LUOTKELOWUM, evolutuf, retextur , up- 
viklad, uprifven. | 

Luot&oT, v. a. ídem quod luotkelet. 

LuoT on, z. f. plur. deferta, 6demarker, 
ókn. Luotoilt påtab, ex defertir ve 
nio. Luotoi puoren le, in defertis a- 
miffum cff. cfr. aleh , aloh, 

Lvo'rox, ». f. fera, beffia, vildt djur. 
Luotokit tolwot, fera; venari, jaga 
efter vilda djur. Luotokit káddelet, 
feras figere five capere , fånga vildjur, 
cfr. naute. | | 

LvoTT, adv. «equaliter, ex equo, lika 
mycket, jamnt. Luott juoket, equa- 
liter difiribuere, dela. jämnt. - 

Luorwor, parere, de pecudibus & im- 
pri- 


2223. TUO 
| primis rangiferir dicitur, kalfva, fà- 
. ges eftaft om renar. Hinc 
ILVOTWAR, fra appellatur femins rangi- 
ferina, vitulos pariens vividieres five 
. witakr, en zen-ko, fom bår goda 
kalfvar. 
:Luowar, fatum five fors cujusvis, in 
. matrimonio inchoande £9 ineundo, Ode 
och lycka i giftermål. Boreal. confer. 
. luonto. | 
TLUOWES., ”. a. ,folutus , non d gatwr., lös, 
Oobunden. Luoitet luowes, dimstte- 
- re, Íláppa lös. :Luowes pardne, no- 
bur ,.0àkta fon. cfr. juolke pardne. 
Te. luowes., fiber, fri, lös och ledig. 
. ;:Luowes le mufte mannet káffà fita, 
iffum ego non probibeo , quocunque voluc- 
. rit, abire, för mig fkal han fä fara 
hvart han vill. Kem. löyhå, /olutus. 
LuowESWUOT., ». f. Jibertas, frihet. 
1 Pet. 2: 16. 
LuowaANEZT, v. paff. liberari , folvi, dis- 
folvi , befrias, blifva lös, loffna. 
LuowET, v. a. folvere, löfa, göra löft. 
cfr. luitet. I. idem quod likotet ,.nm- 
bára, Ib luowe tabb atab, z//a re ca- 
rere non facile poffum, jag umbár ej 
: Aden Taken. I fodn fita luowet mun- 
^ ji akfjobs, fecurim mibi fuam uten- 
dam prabere non vult, han vil ej lem- 
na mig fin yxe. 
T:vowpNA , luowna, luewn,-bannr pi- 
- feariur, ifkare-krok. | Luownit pie- 
e jet, bamis pifcarce,fika med krokar, 
T vow, eum duo animalia uno icfu figun- 


tur, två för et fkott. Luowtit fodn . 


z: wuOtji, duar frrar uno iu teloque 
- £rajtcit, han fkjót tu djur med et 


:fkott. Luowtit piwdet, duar captare. 


- uno iéfu telaque ferar auctue , föka at 
T. Y - 


TOUS 
fkjuta tvánne foglar eller .djur., mel 
et fkott. | | 

LvowTjASET, v. a peder. distorquere, 
«ruribur divaricatis sncedere, fkrefva, 
:gà bredt med benen.  . 

LvowTE, vide Juprz leute. 

LuowTospET(ITE, *.4. mon tritur., an 
ufurpetur, .obrukad. De vefib. pk 

." rumque die. 

Luz. lugpetet, 4Xc-véde loppe, lop- 
petet. — 

Lusa, luffa, prep. ad, til. Kottjoi fo 
etjes lufa, wvecabar ilum ad fe, han 
i:kallade:honom til fig. Waldi mo lu 
fas, accipiebat me-ad fe. Exempla fuf 
Jixorum baec funt: Lufafan & luían, 
4d me, til mig. Lufat, ad zc, til dig, 
Lufas, ad fe, til fig, Plural. kuízme, 
44'nor, til.ofs. Lufate, ad ver, tile- 
der. Lufafas, ad /e, til fig. cfr. Aud- 
ne. Boreal. Auffr. dicum: káik , kåiko. 

LusPE, n. f. locur , «mde incipit fluminit 
cataracta , Éorshufvud. :Oppof. kedfe- 
wwuole. 

Lussxos v. a. fiuidur, flytande. Lu:- 
dkos tjatíe, aqua fluida., non congclata, 
flytande eller ofrufit vatten. 

LUSSKELET, v. a. fuidum, rzddrre, 


» 


cÓ- 





ra flytande. Jägnab luffkeli «wift, - 


ruf ur glaciem in aquam diffolvit. 
Lus, luíito, n. f. cupiditar, begá1elfe. 


LUSTATET, v. a. appetere, defideraré, — 


&ítunda. 


LusTE wc re&ius lute, prep. a, abs, al, | 


ifrån. Jabmeki lute, a morzuir. Ef 
quafi ablativus cafur prapefitienir lud- 
na zfr. lufa. 
LuTEs, n. a. lefcivur, falax, okylk. 
Lutes altnats, bomo lafcivur. Ufta- 
tiur fkekes. 
ALES 








LUW 


LYKR | 225 


LYKKO, n. f- fortuna, lycka, Lykko kai- 


D mmm nn ARR 

LuTESWUOT , n. f. lafcivia, falacitar, 
okyfkhet. | luteswuateíne, uon ia 
lafcivia, Rom. 13 : 15. 

LuTESIKT , ad». inceffe, otuktigt. 

LuTET, v. x. vide fupra liwtet. 


LuwaS, zm. a. humidus,madidus, våt. Lu-^ 


wa, idem. Luwa karwoh, vefer hu- 
mide. Luwa ådnam, Pumas bunida, 
våt mark. Luwaswuot, /u«bf. vàthet. 

luwASLAKATS, 8. a bumidvwur, vát- 
aktig. 

LuwaT, Pbumidum efficiens, bumc'lanr, 
vátande. Luwat «alke, tempeffar ma- 
defacieur, väder, fom gór en wát. 
Luwat piágga le lulat, pluvius /ewper 
efl curur.. NouniK de tempeflaie. 

.LuwkT, luwat, w. s». »nadefcere, made- 
feri, blifva våt. Almeft luwaime, 
aqua maduituur pluvia, vi bletvo vär 
ta al rágnet. Lwwib tjada, permade- 
fccbam , jag ble: genom-våt. Luwa- 


ftet, dimi. blifva litet våt. Luwa- 
gátet , incipere madefcere, begynna at. 


blifva våt. 

luwaTET & interd. luwotet, v. a. ma- 
defacere, irrigare, göra vat, våta. 
Rafjo mo luwati, pluvia me madefc- 
eit, rågnet gjorde mis våt. Luwata- 
ftet, dimir. göra litet våt. Luwata- 
tet, facipere madcfacere , begynna 
väta. . 

IviüpvAR, vide luotwar. 


luóTS]E1ET, v. n. mitigari , mitefcere, 


blifva mildare , lindras. .Swarkeh 
luótfjetijen, dolores remittebant , Vår- 
karnegàtvo fig, lindrades. Luót- 
fietaftet, dimin. litet lindras. 

LYDYET, v. a. findere, vide luoddót. 
Lydteítet, dimin litet klyfva, vide 
luoddoftet. 


keb takka, fors omnia mer/at, Jus 
lykko le puore, /f /ezeunda fuerit far- 
gena, om lyckan år god. Sys. wuorbe. 

Ltxkoxzs, lykkoges, a. a. felix, pro- 
/per, lycklig, fom vàl lyckas. Tat. 
peiwe li munji lykkokes, fawlus mi- 
bi bi erat dies, denna dagen var 
lyckofam för mig. Mon adnab e- 
tjem lykkokafen , exiflimo me beatum, 
Ad. 26: 2.  Compof. &5-Oppof. olykko- 
kes, olycklig. Lykkokes-laka, adv. 
feliciter, lyckeligen. — Lykkoxkes- 
wuot, f/abf. lycka, lyckfamhet. 

LyxXOLATS, n. a. felix, fortunatur , lyc- 
kelig, fom hafver god lycka. $ymn. 
wuorbalats, qw. vid. 

LYKKOTEBME & lykkotes, ». a. infor- 
tenatur, olyckelig. Aptfa lykkoteb- 
me le fodn , pJane eff inforzunatus. 

LYKKASTET, v. w. f/uccedeve profpere t5 
ex animi feutentin , vÀl lyckas. Jus 
luli lykkaftet, /£ profpere fuccederet, 
om det fkulle lyckas. | 

LxkxASTATTET, fortunari, fortuna bea- 
ri fecunda, blifva lyckelig, hafva lyc- 
ka til. Idtji lykkaftatte, illam non na- 
Gur eft fortunam , han hade ej den 
lyckan. Qwelit ja nautit fodn lyk- 
kaftatti, pi/cer ferasque ex fententia 
nadiur eft, han fick fogel och fifk ef- 
ter Önfkan, hade lycka til at få fo- 
gel och fifk. cfr. wuorbe. 

LàasBo, 2. a vicc luobbo. 

Làspes, labdok , s. a. manfverur, mori- 
ger, Ípak, faktmodig. | Làbdok al- 
mats, homo eanf'ottur. Lübdok támp, 
«quur. minime efrenus , en vàl tamd 
háít, Comparar. lábdafub & làbdo- 
kub, faktmodigare. Super! lábdafu- 

Et mus 


226 |. 14D . 
mus & lábdokumus, den faktmodi- 

gafte. «fr. lájes. 
LiíspeswuoT, lébdokwuot, interd, 
lábdot, ». f. man/vetudo, faktmodig- 
het, ftillhet. Làbdotinas, men/vetu- 
dine fua , med fin faktmodighet. 
LàsvoT, v.s. manfvcfieri, blifva fpak. 
Dicitur I de bominibur & de animali- 
bur. Lábdoi ko wuoreftowi, «rate 

rovetfur minus difficilir fatfur eff, han 
blef faktmodigare når han blef gam- 
mal. Läbdoftet, dimin. blifva litet 
faktmodigare eller fpakare. Lábdo- 
gåtet, incipere manfvcf/cere, begynna 
at blifva fpak. | 
LaüspoTET, v. a. manfvefacere, göra fpak. 
Lásp£T , lábdefikt & làbdeslaka, adv. 
manfvete,, [sktmodeligen. ie há- 
let, vece loqui fubmifa, tala lågt. 
Lás]a4, vide libja. 
Láppz, »./. avis, fogel. Muora ládde, 
avis fflvatica, lkogs - fogel. "Tjatfe 
ládde, avis aqualica, fjÓ-fogel. Lád- 
. deh peffit adneh, aver nidos babent, 


LÁD 
ipfum malum appellabatur låddift pa 
aller. Svetice dåras af foglar: war 
de Svecos eadem occupatos fuiffe fuper- 
flitione facilis eft conclefto. It. lädde- 
bitta, parva cibi portío five offule. 
Làdde-bitta, kallades en mat-bit, 


. fom Lapparne fordom äto, få fnart 


de vaknade, at de ej fkulle blifva då. 
rade, af de om våren ankommande 
foglar. Göken var i fynnerhet den 
de, i detta fallet, anfago fór den o- 
lyckeligafte. Ládde-bitta, kallas ock 
annars en liten mat-fmula, eller en 


' liten frukoft-bit. Idtji lådde-bittab 


ken munji wadde, ne bolum quidem 
mibi dedit, han gaf mig icke en en- 
da bit mat. Läddats, Zimin. en liten 
fogel. I låddats-ken , ne avicula qui- 
dem. Fenn. lindu , avis. 


LåppeTt /ve låddit, v. a. ancupari, avc: 


captare, fånga foglar, vångöra efter 
fogel. Läddemen le talle, anucupio oc- 
eupatur , han år fyffelfatt med fogel- 
fånge. 


Mattb. £: 20. Peffeb lådde takka, avis LåpxeTtET, attingere, röra vid, kom- 


nidwater. L&ddi-tjuojem vel -tjuo- 
jenes, cantus avium, Fogelfáng. Låd- 
de - piwtar, aucepr, fogel-fángare. 
Kiámpas ládde- piwtar, auceps alacer. 


ma vid. Ih kalk ládketet ken taffan, 
sfud ne vel pauxillum quidem «ontre- 
Cabir, du fkalt ej det minfla kom- 
ma dervid. cfr. cuottet. 


Ládde piwto, eueupium, fogelfange. LaàpNA, mutuatio, làn, vide låna. 
I fodn ládde piwtoin ajan , sequam. LüpNAs, lådnes, ». f. pretium, quo quid 


aucupatur , aucupium non curat, han 
bryr fig ej om fogelfánge. Ladde- 
— bitta, ita appellabar:ir cibi buccea, quam 
mane evigilanter olim fumebant Lappo- 


redimitur , löften, hvarmed något i- 
genlófes. Pednikit lådnafen waddet, 


from: pro redemtione afferre. Jus 


ádnafeb adnah, £ /olutienem babes. 


ner, verno tempore, ne jejunis avium LAÁDNESTET , v. a. redimere , löfa igen, 


primo vere. advenientium audire illir 
accideret cantur, quod nunquam non ma- 
lum futurum effc omen crediderunt, pra- 
fertím f£ cucull examdiffent vocem. Hec 


áterkófa, Jus mattah lådneftet, £ fo! 
eendo par es, om du kan löfa igen, 
eller betala. lr. in locwm alicujus fuc- 
cedere, tråda i en annans ftálle E 





LÄD 
lófa. Ládneft mo kätfemelt tab ijab, 
meo loco , excubies bac note agar. Lád- 
neítaftet , dimin. litet aflóia, m, m. 
Fenn. lunaftan , redims. 
LipNESTEJE, redemtor , Sterlófare, 
LápNESTEM , redemtura, redemtio, åter- 
lófning. Lådneftemen werte /ve 
makfo , pretíum redemtisnis. 
LipNESTEMAS, n. a. redimendum, det 
fom bör áterlófas, eller igenlófas. 
LápNor €&*«. vide lodnot &c. 
LåDNOTEM, commutatio, vide lodnom. 
LàpT]JE , s. f. tranquillitar maris, mala- 
c4, lugn. Kappat ládtje, malacia ma- 


gna, quando nullo vento fuper ficier aque. 


agitatur, aldeles lugnt, itilla lugnet. 

LåpTtjJE & lådtjes, iv. a. tranquila: , ftil- 
la Ládtjes jaure, facus tranquíffur. 
Ládtjes talke, zempeffar tranquilla , 
minime precellof/a, lugnt våder. Ir. re- 
mifur, laxur, flak, fom ej år hürdt 
tilbunden. Lådtjes tjuolm, redu», 
qui won ef arcle comftriffus, en löft 
knuten knut. Ila le tat làdtje, simi; 
boc cff remiffum, detta år alt för flakt. 
Comparat. ládtjeb & ládtjafub, flaka- 
re, Superlat. ládtjemus & làdtjafu- 
mus, lófaít, den flakaíte. 

LápTJEKET , v. n. laxum fieri, flakna. 

LáDT]ELET, v. a. remittere, relaxare, 
gifva efter,flippa efter. Labtjeb låd- 
tjelet, remittere babenar, flåppa efter 
tómarne, Ladtjele tiadnefeb, rclaxa 
ligamen.  LAdtjelaftet, dim. litet gif- 
va efter.  Ládtjelatjet, incipere remi:- 
tere, begynna at fláppa efter. 

LåDpT JET, 4dv. commode, beqvimligen, 
makligt. tjet mannet, commode 
iter facere. Ládtjet parget, /£fne magne 
nifu laborare , arbeta makligt. 


LÄG 227 
LàprTJETET , v. ». leniri , mitefcere , vela- 
xari, lindras, gifva fig. Piågga låd- 
 tjeti, "ears eft procella , Ítormen ftil- 
lade fig. Puotíelwas lådtjeti, dolor 
vemittebat fue morbur,fjukdomen gaf 
fig. Kaino ládtjeti, fumis relexatur ef. 
Ládtjetaftet, diminut. litet ftilla fig. 
Ládtjetaífli (warke, deler aliquantum 
remittebar , det blef litet båttre med 
vårken. Ládtjetatjet, incipere relaxa- 
rs, begynna at gifva efter, at flakna. 
LápT]Jor, v. n. fedari , tranquillum fieri, 
lugna, blifva ftillt. De zempeffate di- 
eitur. Hákket lådtjoi, fubito facta cff 
malacis, det lugnade haftipt. Såwa 
làdtjoi, mare fatfum eft tranquillum. 
Ládtjoítet, dimi». litet lugna.  Lád- 
rlopátet, incipere federi , begynna at 
illas. cfr. flaimet. 

LápTjJANET, v. n. 4uffr. vide lådtjetet. 

Lipr Jot, adv. folue, remife, lÓft, in- 

rigt. 

Lärer, u. avis, vide lafol. . 

Lácc, ». f. extremitar, imprimi s vafe- 
rum ligneorum ex pluribus partibus 
compofitorum , lagg på trå-kåril. 

LáccET , v. a. glubere, deglubere, fkala 
af, flå utaf. Peffeb lågget, corticem be 
tule detrabere, taga nåfver. Puoiteb 
lågget , pingocdinem deglubere, flå lös 
Ípecket. Tarffeb lügget, ce/piter col- 
ligere abfciffor, taga tär. 

LàGGEM , n. f. ipfe actus, dum iffud per- 
agitur, aífláende. — Fem. lohcaifen, 
amputo. 

LánpET, v. n. ferpere, vermium more rc- 
pere, krála, krypa fom mafkar. Suok- 
fen låhdet , vermibur repletum effc, 
vara full med mafkar. 

LáàipeT & láideftet, v. s. gradi, gredum 

Ff 2 face- 








228 FÅ 


— fecere, tiga. Läidefte tek, gradum. 


Buc facito, ftig hit. Låidefte jokkan 
rafta, tranf/cende rivulum, fig öfver 
" backen. Láidefte jokkai, defcende iz 
rivum.. Låideftifodn talla pajas tjat- 
feft, mox afcendebat ex aqua, Mattb. 
3:16. Laideílaftet, dimzn. litet ftiga. 
' Láideftatjet, gradi incipere, begynna 
at ítiga. 
LárprrAT TET & láideffattet, v... gve- 
. dum pati poffe, idonsum effe grefui, td- 


la det man ttiper derpà. I mo wan- 


ka juolke láidetatte, pede morbo af- 
fecto confiffexa nequeá, fve, per maur in- 

. vValidur corporir solem fuflinere non va- 
lt , min fjuka fot tål ej, at jag ftiper 
på honom. I låideftatte paka tjatíai, 
in aquam ferventem per inpune infer- 
vi nequit. 

Låjes, láje, ». a mitis, manfoetur, mild, 
.laktmodig, Flarbmat låje, valde man- 
fovetur. 

LájEswuor , s». f. manfvetudo, lenitas , 

: faktmodighet. ^ Dicitur etiam lujes- 
wuot. 

FåjeT, lájeslaka, lajefikt, edv. manfve- 
te, faktmodeligen. Lujet, lujefikt, id. 

LAjor , x. /. idem quod Vijeswuot. Là- 

* jotinas, man/vetudine fua, med fin. 
faktmodighet, Auftr. lujot. 

Làjor, v.m». manfvefieri , blifva fpak 
och faktmodig. Aufr. lujot, idem. 
Làjoftet, Jimi». blifva litet faktmo- 
digare. Låjogåtet, incipere manfve- 
fieri, begynna at blifva faktmodig. 
4uftr: ujogátet, sd. cfr. làbdot te. 

Lijorzr, lujotet, v. a. manfvcfacere, 
göra fpak. cfr. libdotet. 

LüikELET, v. a. dirfungere, feparare, 


LAI 


gere five di fofverc, fmålta lös. Lii- 
kele jägnab tate kebneft, eifzwa. gla- 
cicm ex Boc abeno, fmålt lös ifen utur 
denna kittelen. Låikeldattet, /frequ. 
iden. 

LàikETET , v. n. fejungi, feparatum fe- 
ri, diffolvi, (kiljas, affóndras, loll- 
na. Pakteft pekke ldiketi, pars pore 
xupta decidit, et fkycke af klippan. 
leffnade och föll ner. Jágna juo ': 
pakeft ldiketam , glacies: jans cacx: 
diffolnta ef, ifer år redan uplóft och 
loiinad af vårmen.  Láiketaftet, dir 
min. litet loffna. 

L&iNGOS, 2.4. vide loingos. 

LáiNGOTET, v. &. mollem rrddere atque 
bumidum, blöta, göra blöt och våt. 

. Laireb låingotet, argillam aqua ad- 
mifta molliorem reddere, blöta up ler 
med vatten. cfr. loingos. 

L31NGANET ,' v. st. extollirs, 42ua dini , 
blótna af vatten. De argilla €5c. dicit. 

Lárro, s. f. pars dimidia ere tugurii 
Lapponum , ab- alterutra parte foci , ena 
fidan om eldftaden i en Lapp-koja, 
halva delen af rummet i kojan. 

Lárror, adv. lente, fakteligem , makli- 
gen. Laitoi wadfet, lemze € pedeten- 
tba incedere, gà fakta, fot för fot. 
Fenn. loitto., declivis. KR. apud Auftr. 
lditoi todn. pátah , /era oemir, du 
kommer fent, cfr. left. 

Làxkr & láketas,. /emtaculum , frakoft. 

Lák XT ALLET, v. m jeurarc, åta frukoft. 

LàKETASSITS, 2 f. dem quod láke, fru- 

koft. L&ketaflitjen. kalkab wuorket 

taite piábmotjit, condam. cibos bofce 

roponumque , ub jentaculums inde [u- 


mam. Aufbr.. 


fkilja . bryta lÓft.. fr. liquando dizfun- Lxx , n. f. infe&i, locuffa,. grüáshoppa. 
| : Láx- 








LAK : 


LáxxE , decem, tijo, eum deriv. v.lokke. 
LáxxE , eperculum, làck , vide kåptjas. 
Láxxzx, trada Leppomim operta ; qua ob- 
onmia twemsporiamtur , en Lapp -ífláde 
med láck uppå, i hvilken matvaror 
föras. 
LåKKOTET ; opérimento tegere, lågga 
läck. uppå. cfr. kåptjet. ' ' 


LåKKET, v. 4. zumerare, Yåkna, vide 


lokket. : " 


LåKTET, v. a PumeSare , madefacere, 


våta, göra våt. Tjatfur làktet , aqua 
ronfpergere , beftånka med vatten. 
Rafjo mijen karwoit lakti, pluvia ve- 
fées noflras madefecit, vàra klåder blef- 

vo váta.af rignet. — Nakkit láktet, 
pellss aqua wacerare & temperare, bló- 
ta (kinn med vatten och reda det til. 
Làkteftet, dimin. litet våta. Làkte- 
gåtet, incipere aqua busueclare, begyn- 
na at våta. cfr. luwatet. 

LåxTtES & làkts, agua fariva wiifa & 
fele, qua coría pellesque mecerant Lap- 
poner; vatten blandadt med mjól och 
falt, hvarmed Lapparne blöta fkinn; 
fom fkola redas eller garfvas. 

LàrLo, m.f. zelorppia, fvartf juka, Loo. 
LàrLàTET , lállotet , vid. lollotet. fecus. 
luulen ; opinor. ! 
Làm, 7. f. vali, dal. Garden le jura 

lómen, vicus im vale fktus ef. Lame 
wari kafken, vaeHir ínter winter, en 
dal emellan bergen. Fárta làme kal- 
ka pajetuet, omnis vallis exaltabitur , 
Ff/ai. 40: 4. Lmats, dimin. en liten 
dal. Femn.lymy, lasebra, loma, £/fura. 
li«ASTAX, n.f. rcgio depreffor £5 bu- 
milis, et läglåndigt ftille. Kogeo tå- 


LÅN 229 
fa loqui, lente narrare, tala lågt och 
fakteligen. Jus muitalib maite fodn 
”låmkeli, £ aus narrabat memoria te- 


seem, om jag fkulle minnas hvad 


. han beråttade. 
LåmMos, e. gr. låmos paneh, dentes mola- 


res, oxeltinder. Alio fenfu nun. occur, , 


L3wo-r , adv. t$ adjef. duplex, duplum, 
dubbel, dubbelt. Lámot uks, /a»ue 
duplex ,' dubbla dörrar. Lámot FF, 
F gerhinatum, dübbelt F.  Piejet l&- 
mot, cirewnplicare, lágga om .hvart 
annat, omvikla. Kapob kåta pir li- 

mot piejet, cMamydem brachio impli- 
erc. Aujffr. cfr. kerdak , €5c. 

Låna , n. f. snutuatip, mataum,lán. Lå- 
nas adnot, mutuum rogare, begára til 


jáns. Lánas waldet, »mtuo accipere, 


mutuari, taga eller.fà til láns. Lànas 
waddet /ve lànit waddet, suuare, 
gifva til lins, it. Ulko-låna //vc ul- 
ko-làn , arrium, veflibulum, förftufva, 
förmak. ' 
LNET, v. 4. O9. s. mttuzre , nnatuari , là- 
na ut, tapa til láns. Làáne munji 
pednikit, da mibi pecuniam mutuam, 
lina mig penningar. Wertib länet 
- fufte, ad illo mutuari neceffe babui, jag 
. máfte Hina af honom. Låneftet, dim. 
;lána litet. Lánegáàtet, Zncipere mutuo 
dare, aut wmtuari, begynna at låna 
ut eller pek taga til làns, cfr. luitet- 
LáNNrs, vide lådnas. | 
LàNNESTET, redimere, v. ládneftet, Fc. 
Lara, lápates kabmak, crepéda , fanda- 
dum , tåffel. I le kukkeb kafka , mat- 
ta táh lápates kabmaki wadfet tok- 
ko, mor eff longius intervallum, quin 


ma(taken le, ui /oca funt depreffora. ^ — foleatur iftuc ive poffts. 
liuxzsET, v.n. remi ffe five voce fubmis- LÄPATASTET, v. n. folcar induere, taga 
| OF p 


Í5 





230 LA? 
på fig táfflor. Liápatafti, /elear in- 
ducebat. 

Lá»o, ». f. media manus t$ pedir fuper f- 

- eis. Kåta låpo, sols, flat hand. Juol- 
ke lápo, ima pars pedir , fot- (Ma. 
: efr. lapa. 

Láror, «dv. leniter , minus arcc, lölt. 
. Låpoi püádnetum, minus arce conter- 
tur, löft fpunnen eller hopvriden. 

Láv»s , &c. vide fupra loppe, &c. 

LásPAs, låppates , fm Epiphanier , 

.Trettonde-dag Jul. Femmes. loppiai- 
nen, idem. 

Lápr , /ummurm tabulatum , loft. It. ware 
lápt, planítier elevatior, ad latur swon- 
gir, en högt belágen flåt plats, på epa 
fidan af et berg. 

LáPTET, v. a. finire, cenfumere , luta, 
ánda. Káfie JEfus låpti taite pakoit, 
quum JEfur finiffet bec verba, Mattb. 
7:24 Ko lepe låptam laidob, cw» iter 
confecimus, når vi hafva fullàndat re- 
fan. Kaik arbeb le fodn juo láptam, 


totam hereditatem jam confumft., han: . claaa cedrre, 


har redan gjort nda på fit ar£. Låp- 
tet kaik taweritas raddokwuoten 
tjada, per luxuriam comfumere omnia 
bona fua. Lápteflet,, dimin. Láptegi- 
tet, incipere finire vel confumere , 
gynna at fluta, at göra ánda med. 
Fen. loppun , finem babeo, 
LüpTAITOWET, v. paff. confumi, finiri, 
blifva alt. Juo le láptaitowum , jam 
confumtum eft, det år nu alt. Jafo le 
láptaitowemen, farína confumi incipit. 
LárTEM & lápto , ». f. fini: , flut, ånde. 
Fenn. loppu, idem. cfr. nokkem. 
LànT, fercur, vide paik. 


LásET , v. n. fremere, murnureare, 


dun- 


dra, braka, Piågga lüfa, vemtus fre-. 


LÅS 


mit. Paroh láfeh, unde murmurant, 
vågorne bullra. Jokka läfa, rive 
erepitat foe murmurat. Is. ább& land. 
taina låfa, communs eff fama five ru- 
mor , in ore ef omni . alla men- 
nifkor tala derom. , dimin. 
litet dundra. LÀ incipere fre 
mere, begynna at dundra. cfr. jut- 
fet , tu 
LÀ9zM , n. f. fragor , murmur , dunder. 
LASkETET , v. s. incidere, tráffa in. Li 
fketi kokte játtib, quod dixi facium 
eff , ut déx$ evenit, det fkedde fom jag 
fade.  Láfketi akta piddi, ad idem 
tempus incidehat. Akti - làfketet , con- 
venire, cengvucre, tráffa in med hvart 
annat, komna Ófverens , paffa. 
LüsxR7 , v. a. cedere, pereutere , flå. 
LásXxELET, v.a. frequ. idem qued láfket, 
à, Då til. li mo, percuticbat 
me, han flog mig, «fr. laket, reiwetet. 
LásXxO'TET , v. a. íntenf. enixe percutere, 
flà til med kraft. Låflotet (kolfoin, 
Laíkotaftet, dimin. id. 
 Láfhotatjet, incipere percutere , be- 
gynna at flå; cfr. tíabmet. 
L&ssor, láíffet, láfietet, láflotet, vid: 
loffok, loffet , loffetet , &«. 
LåTKELET, v. 5. comoenirc, eptwm cft, 
paíffa tilhopa, paffa fig. Akta ata 
mubbin látkeli, usum aéteri apte jun 
éfum ef, det ena paffade vål ihop 
med det andra. 4ufir. cfr. tåfketet. 
LåTXESET, v. ». moveri , minus firme co- 
Aerere, röras, vara illa ihopfett. Ak- 
fjo l&tkes nauteín, manubrium fecuri 
sninus firmiter infertum ef, yxen fit- 
ter ej vàl faft på fkaftet. Jåtka låt- 
kes , minus firma ef juntfura, Mark 
.ven fvigtar eller år oftadig. 
- Lir- 





LAT 


Lirxsre T , 9. f. Pufir. vide làtkelet. 


Lirrjor, làtjot, v. a. eluere, lavare, 
fkólja, tvátta. W'uoitafin látjot, per- 
ungere , ungvento oblinire , Ímórja, gó- 
ra mjuk med fmórjning. Tjatfin lå- 
tjot, «qua lavare, tvåtta med vatten. 
4qua maeerarc, blóta up med vatten. 
Látjoítet, dimin.litet íkÓlja. Látjo- 
taftet, idem. Lütjogütet, sncipere a- 

ua aut wnguento diluere t$ emollire, 
gynna at upblóta med vatten el- 
ler Ímórjning. 

LárJosTALLET , v. 4. intenf. idem quod 
látjot. Látjoftallib wuoitafin , elec 
copioffur perungcbam, jag fparde ej at 
Ímórja. 

LirsET, v. w. ob/cena tf impudica lo- 
gui, tala det fom år oanftándigt och 
okyfkt. 

LáTTE, fiper, palus, påle, vide tjuold, 

LáTTO, portio, pars, lott, vide lotto. 

LàuxELET , v. a. accendere , fátta eld på, 
itànda. Takit ldukelet, te&fis injice- 
re flammar, fåtta eld på taken eller 
hufen. 

LSUKETET , 9. 5. accendi , itándas, fatta 
eld. Tållå láuketi, ignis exar/fr.. It. 
trans! graíe låuketi tan keddai, gra- 
mine berbiroe boc pratum abundat vi- 
reque, denna Ángen år ófverflódigt 

bevuxen med grás. 

Låusa , låutak, ». f. velum , quo tuguría 
conteguntur La tentorium, tåc- 
kelfe, hvarmed Lappkojorna táckas, 
tjáll, tált. Låuta kátin wiefot, i» 
tentoriis vitem degere, lefva i tjäll 
Làuta pele, dimidia pars tewterii, 
halfva táltet. 

LüuTEK, »x. 4. nen epertur , non teffur, O- 
betáckt. 
non adbuc testa efl bas cafa. 


LÅ 231 

LåuTET, v. a. operire, contegere, tåcka. 

Peffin láutet, contegere cortice betule , 
tácka med nàiver. Káteb láutet, de- 
mum five cafam eontegere, göra tak på 
kojan. It. opprimere , improvifum oc- 
cupare , haftigt och oförmodeligen 
anfalla. Låuti' mo håkket, improvi- 
fem me occupabat. cfr. låutatet. Låu- 
teflet, dimin. litet betåcka. Läåute- 
atet & låutajet, comtegere incipere, 
egynna at betácka, 

LàuTATET, lüutadet, v.a. corripere , op- 
rimerc, anfalla, angripa. Ir. láutadi 
àteb, impingebat in domnm, Mastb. 7: 

27. och ftötte på hufet. cfr. ladet. 
LåuTATALLET, v.s. corripi , epprimi, 
ófverfallas. Láutatallet tjudift, ab 
boflibur epp ims Giverfallas af fienden. 
latte hákkeft tjudift l&utatallime, 
| $mprudentes wor bofer opprimebant. 
Lautatallet puotíelwafeít, morbo cor- 
ripi , blifva fjuk. 

LÀ, adv. adfirm. omnino , ita ef, aldeles, 

få ir det. Ef quaff 3:a perf. verbi leb, 

qu. dic. cff , det år få. dpud Borcal. Ef 
etiam admirans, kan man höra! 

Lås, vide leb. | 

LàsMA , fur, fäppa, vide lema. 

LåpeT, v. a. onerare, belaftaa Wadna- 

feb lådet, cymbam encrarc, lafta en 
— bát. cfr. ladas. | 

Liczr, ligeftet, vide laget, lageítet. 

Lácc, fespur» f'iper , ftam, lágg. 

LáccA, lågges , ». a. sepidur, calidur, 

lum, varm. Lápga tjatfe, «qua tepi- 
da, ljumt vatten. Lägga melke, lac 
tepidum. TLågges le tat lema, jus boc- 
ce tepidum ef, denne fåppan år het. 
JFenn. lenfiá, idem. 


Áfka le tat kåte lüutek, LAGGANRT, v.m. caleferi, "pr , 





LÁG 


232 


blifva vatm, eller ljum. Kåffe tjatfe 
låggana, cw aqua tepefcit, når vat- . 


net blir ljumt. Lågganaftet, diwin. 
blifva litet ljum eller varm. JI:. låg- 
ganafti talla, fatim tepefcebat. Låg- 
ganatjet, imcipere tepe/cere, begynna 
at blifva varm, eller ljum, Adnam 
le die tall lågganatjemen , bämus in- 

. cipit recalefcere. 

LåGGESLAKA & låggefikt, adv. calide, 
calidius , varmt, ljumt. | 

. LÄGGESLAKATS, 2. 4. intepidus , något 
varm. . . | 

Làiccawvor & làggeswuot, a. f. calor, 
tepor , vàrma, ljumhet. Ib fo lágga- 
wÁoteb tiete, quam calidum fir nefcio. 

.LAGGETET, v. a. tepefacere , góra varm. 
upvírma. Lågget tjatíeb, sepida a- 
quam, várm up vatnet. Lággetaltet, 

. dimin. litet upvárma. | Lággetatjet, 
incipere calefacere five tepidare, be- 
gynna at upvárma. 

TAGGETALLET, v. 4. frequ. idem quad 
làggetet. Láàggetallgàtet, vide låg- 
getatjet. 

LåGGESTEM, m./. quier, requier , hyila. 
Lággeftem peiwe, dies Sabbatbi , hvi- 

. lodag. Borsal. wuoigneltem, id. Penn. 

. .lepo. 

Licossrxr , v. ^. quiefcere, requiefcere, 

hvila, hvila fig. I matte låggeltet, 
non pote? quiefcere. ”Tarbahablågge- 
fet, quiete opus habeo. Borcal. wuoig- 
neftet, idem. Låggeftaftet, dimin. li- 
tet hvila fig. Låggeftatjet, incipere 


requiefcere, begynna at hvila lig. Fenn. 


.. lewån, quiefco. ; 
LícGESTAT TET, v. e. facere ut quis re- 


! gudar otium facere , gifva ro och. 


vila. Låggeftatte fwainafebr, uc 


LAK 


———— MM H——Ó— pitt prom fr 
ut quiz/cat fervur tuu. Almatj.t piib- 
moin Kalletet ja làggeflattet , bomine: 
cibo I quiste reficerc. 

LàGGESTUM, quiete fomnoque refedur, 
den fom hafver hvilat fig. 

Lån, 3:a perf. plur. verbi leb, fnt, de 
áro. Dicitur quoque leh, — Láhkus? 
funst ne? Sije låh kolmes, tres funt. 

Låi, låime, erat, eramus , vide leb. 

LåiBE, 2. arbor. alnus, ahl, vide leipe. 

LàixsszeT, láikot, vi. leikefet, leikot. 

LàiskET, v. a. percutere , Nä, did. leifket. 

Làkan, flidan:, émbrem. accipiens, per- 
fuens, láàkande, fom liker.  Lákor 
Wadnas, cymba rimofa atque per fua, 
en båt fom láker. cfr. uwetakes. t. 
lákar, medicur,lákare. vide pálker. 

LàxiMa & láki(ma, $za appellantur ar- 
bores bumiler & repentes , que in alpi- 
bus nonnullis locis crefcunt , ut bctula 
nana , 5c. få kallas de fmà och kry- 
pande trán och bufkar, fom våxa 
vid £jállen. Sake lákifma, beruls gra- 
ciles bumilesque alpine , fmå bjórk- 
.fkog i fjållen. | 

Lákor , v. n. perfluere, Fillare , láka. Ka- 
re láko, var perfluit , kárilet láker. 
Lákoftet , dienin. litet láka. Likogi- 
tet, incipere per fuere, begynna åt li- 
ka. cfr. awetet , uwetet. 

Láxso, sn. f. lectio, láxa, láfning. 

LüxTEXK, n. f. foramina five meatus ful- 
ievranci, quor fbi facit caftor, hål och 
gångar under jorden, hvilka båfrar- 

'ne gráfva åt fig, báfver- hus. 

Låm, pro mon leb, /ws, jag år. 

LàM,n f.eruor animalium, kxeaturs blod. 
Synon. ufitat. male. 

Låma,n. f. jus, Íáppa, uie Jema. 

LámATs, /ubjwacliuw snodus verbi.leb. 

Die 





LÁP | 


Die lámats naute, ita forte fuerit , få 


- torde det vara. Interdum in pleonar- 
mum additur le. Jus le låmats hci- 
men, /£ fuerit domi, om han til àf- 
ventyrs år hemma. Obf. làmats fe- 
pius adverbialiter accipitur, & babct 
Uim atque fígnificationem adfirmativi: 


làmats, brukas ock ofta fom et be- 


jaknings ord. Die le lámats fodn 
taggar, tali: ille ef, en fádan år han. 

LiukETET, låmos , v. lemketet, lemos. 

Liwxos, m. a. lenis, mitis , blid, vide 
lemok. 

LANDANET, v. an. pedetentim & fenfim 
progredi , tarde incedere , gå fakta, fa- 
ra fakta. | 

LåNESMANNE, apparitor, lánsman. 

LåNJES, t. a. borrí/ouur , turbinibus agi- 
tatur, brufande, fvallande.  Lånjes 


LÄR 23 


jag (kal låra dig. Kuttes le to láram 

lokket? quis te docuit Iiteras? hvil- 

ken har lårt dig låfa? c». áppet, åp- 

petet. Láreftet, dimin. litet lára. Là- 

regátet & láragütet, incipere difcere 

aut docere, begynna at làra. 
LåRATALLET, edifcere , memoria comple- 
di, låfa Öfver, lágga på minnet. Lá- 
ratallem, /ubfl. ipfe acfur, dum iffud 
fit, Ófverláfning. | 
LàgEgTET, v. a. Hipb. facere ut difcat «- 
liquis, docere, lára, undervifa. Kut- 
te mubbit kalka láretet, berri anje 
ets láram, qui alios docebit, ipfum o- 
portet prius didiciffe. It. neutr. difce- 
re, låra fig. Låret ruobi, difcar ci- 
tivs, cura ut citiur difcar, laga at du 
lärer dig fnart. Láretaítet, dimi. li- 
tet undervifa. z/r. dppetet. 


fáwa, fretum borrif/onum, et brufande LåreTtEJE, Docfor, Lárare. cfr. Appeteje. 
haf. Aufr. 4 Fenn. laine, unda, fiucfur. LüáRETAT TET , láratattet, v. a. facere ut 


Lira, 3 perf. dual. vide leb, lepa. 
PPET, Uv. ". coagulare , coire , yítas. 
Melke lippi, jac coagulat , mjölken 
yítas. Láppem melke, Jae coagula- 
tum, yftad mjólk. 


aliquis difcat , infituemdum curare, 
låta undervifas. «fr. láretet. | 
LánaTxs £9 láro, n. f. inffiturio, dociri- 
a, undervifning, lárdom. . Walde 
tafte láratefeb, 4i/ce binc, lår hárutaf. 


LàpPETET, coagnlandum curare, facere ' Jubmel-làro, T5eologia, Guda- làra. 


ut cozat, lata yíta. cfr. lappet, lappetet. 

LåPPAPELE, 8. f. tugurium ad dimidiam 
tantum partem tecfum, cafa vilior & 
fmplicifima flirucfura , en halftáckt 
koja, en ufel koja. 

làrPoTET €c. vide leppotet tc. 

Linn, lárdek, làrdok, 4ocfur, làrd. Kir- 
je lárdek , Jiteratur, boklárd. 

LiRET, v. ». & a. difcere, docere, låra 
fig, lára en annan. Afteh nugreh 
kalle puorift låret, jwvener difcere 
oportet. Mubbift låret, difcere ab a- 
lir. Mon kalkab to låret, docebo te, 


Rektes láro, ortbodoxia. Liro-pekke, 
dogma ,làrofats. Hinc 

Làmgox, n. a. edocfur , qui ab aliquo didi- 
cit, undervifít, den fom har lårt af 
nagon. Mo làrok, di/cipulur, quem 
inflitui, min lárlinge. Addå lárok, 
novitius, tiro, ny lrlinge. | 

LåroTtEBME, lårotakes, lárotes, s. a. 
indoétus , olárd. Lirotes älma, vir 
indocfur. 

LASET , v. a. fera claudere, vidc lafet. 

LáT]JEK, vox indignamtir & exclamato- 
ria. Dieli látjek! o! infortuntum, 


Gg tánk 





214 LÅT 


tånk hvad olycka! det var en flem 
ting! -Accipitur etiam adjestive: Lå- 
tjek alma le fodn, vir eff improbus, 
atque infulfur, han ár en elak och oar- 
tig man. Kiáh!látjeken pargob, o! 
factum indignum. ' 

LåTKELET, v. a. demittere, fláppa ned. 
Látket wuolos, 4emitte. — It. neutr. 
Muotek látkeli, nix decidebat, Auftr. 

LÀ XxET , v. a. eccidere , drápa, v. latket. 

ká1XxETET , v. n. denfari , denfum atque 
eompactum fieri, gifva fig tilfammans, 
blitva tàt. Muotek akti látketi, »ix 
f4cla eft denffor five magis compacta, 

= fnón har gifvit fig ihop, har blifvit 

: hårdare. I. decidere, nedíalla. Pak- 
teft pekke l&tketi, pars rupis decide- 
bat , et ftycke af klippan föll neder. 
cfr.làtkelet. Dicitur & fcribitur quo- 

= que interdum letketet. 

LársET , v. n. vide letfet &c. 

Lárror, v. ». aquam fupernatare, flyta 
ofvanpá vatnet. vide lettot. Láttoje, 

particip. fuper aquar natanr, flytande 
på vatnet. Láttoftet, dimin. Låtto- 
gátet, incipere aquam fupernatare, be- 

- gynna at flyta på vatnet. cfr. kábdot. 

LávxErT, v. ». gradi, ftiga, vide lawket. 
Yt. falire, hoppa. Láuket jokkan ra- 
fta, tranflire rivulum. hoppa Öfver 
bácken. Láukeltet, dimin. 

LáuxESsTAK, gradur, Íteg, vide lawke. 

Láx, låxo, Jecfío,làxa, vid. láko. 


M 


Ma, contr. pro moi, quod vide infra. — 
MAB, aecufat. pronomin. mi, quid? quod, 
' hvad? det fom. Mab fitah? auid vis? 


MAD | 


mon fardnob, quod audio dico, jag får 
ger det fom jag hörer. Compof. Mab- 
ke, aliquid, quidquem, något. Jus 
mabke adnah, £ quidquam babes. I 
rnabken, »e quidquam, ingen ting, 
icke något. cfr. mi-ke, cujus aca. 

eft cafur.. Mab-tes? quidnam? hvad? 
Mabtes fitah? guid vis? Mabtes kil- 
kab takkct? quidmem faciam? hvad 
fkal jag gÓra? vid. mites. 

MABE, vide mai. Mabe todn káttjelih, 
rentabar quidem, du bód vål til. Ma 
befe, dem. Mabefe-fo , Borea. formw. 
la ironice adfirmantir, ita fcilicet ef, 
fom du fáger. 

MADD, n. f. /patium temporis, tid, ftund. 
Tab maddeb, hoc temporis mom.ntum. 

Mapp, madda, maddek, ». f. fipes, 
ftamm. Muoren maddek, //;pe: ar- 
boris. It. radix, rot. Akfjo le picje- 
tum muoren madde&ni, ad ra.licm 
arboris admota efl fecuris , Matth. 5: v. 
Madda lattas , articulus digitorum fu- 
premur, Ófveríta leden på fingr.rne. 

adda padne , dens molarir, oxel- 
tand. Madda tjale, anus, ándctarm. 
It. madda, maddek, genus, f irp», Dåg- 

. te. Madda lokko , genealogia, flågt- 
regifter. cfr. maddo. ' 

MADDET , madtet, v. a. rogare, petere, 
begára. "labb leb fufte maddam, 


.. Sflud ab illo petivi, det har jag begárt 


af honom. Madde mab tarbahah, 
expete quod opus tibi eft, begår det du 
behófver. Sufte wekkeb maddib, 
ejus opem expoflulabam, jag anhöll hos 
honom om hjelp. Maddetiet, 2smin. 
litet begára, Maddegátet, begynna 
at begára. ] 


: hvad vill du? :Mab mon kullab, tab Mappz]E, rogazr. petenr, den fom begår. 


Mars- 








MAD 


MADDEM, 2. f. petitio, begáran. 

MADDEK, madtek , » a. mon ropatur, 
oberen. 

MADDER , 2. f. ortus , flirps, hårkomft, 
vide maddo. Madder attjeh,majeres, 
förtåder. It. berizon, horifont. Pal- 
wa le madderin, in borizonte nuber 
funt, det år moln vid horifonten. 

MADDER-A1NJA, proavus, farfars fader, 
eller morfars fader, ftamfader. cfr. 
Aija. 

Mappo, 7. f. genus, origo, urfprung, 
hárkomít. $0 maddo le tobbelt, LA 
de ortur efl. Ajek ja maddo , fons 5 
origo. Aktet maddoft lepe, eadem er- 
ti fumus firpe, vi åro af et och fam- 
ma fligte. 

MADELES, 2. a. idoneur, lámpelig, tjen- 
lig. Madeles piàbmo , cibus idonsur, 
tjenlig fpis. Madeles tjalmeh , mod;- 
ca € idonce macula retis pifcarii, pro 
magnitudine pifcium, lagom mfi t 
nåt, nåt, fom har lagomt vida 
mafkar. mu 

MADHET, v. 4. in anguflum adducere, 
ope atque auxilio deflituere, förfåtta i 
nód och trångmål, undandraga fig 
at hjelpa. .Sodn madhi mo wekke- 
tak, ope ejur deffirutur fum. Aptía mo 
madhi, in anguflum me coegit , han 
bragte mig i tràngmál. cfr. matket. 

MADHAS, 7. a. ope deffitutur, nódftáld, 
ràd- och hjelplós. Die madhas fjad- 
dib, epe plane deflitutur fum, jag år 
aldeles hjelplós. 

MADHEM, z. f. anguflíe, dum aliquis ali- 


quem opc auxilioque deflituit, förfåt- . 


tande i nöd och trángmál. 
MADHATALLET & madhot, v. paff. in 
anguftiar adduci, bringas i trångmål, 


MAI 23$ 


Aptfa madhatallib, plane in anguffiar 
adducfur fum. 

MADTARTET, 7. a. vide maddet. 

MADTARTEJE, fimploranr, fupplex, en 
fom anhaliler , bedjare. 

MaGGAR, quali, hurudan. | Meggar 
álma le fodn? gualis ille vir ef? hu- 
rudan man ár han? Maggarin todn 
etjebt takkah? uem te ipfum facis? 
Joh. 8: $3. Maggar talke le udne? 
qualis bodie efl tempeflar? Maggarats, 
quafi dimin. idem. | KÁh , maggarats 
lodn le, en, quali: fit, fe, hurudan 

^ han år. 

Man , nominat. phe: pron. mi, qui » QUE, 
hvilka. Mah kirjit leh tah? quinam 
bi funt libri? hvilka böcker åro def- 
fa? it. adv. interrog. Mah le-todn 
kullam? a» audifti? har du hört? Ib 
tiete, mah pátitjab, »e/cio, am venero, 
jag vet ej, om jag kommer. Mah 
leh àneb pátemen? 'an plures venturi 
fint? Compof. Mah - kus , adv. interr. 
månne. Mah-kus tietah? /cisne? vet 
du? Mahtes leh tah? quinam funt bi? 
hvilke áro deffa? vide infra mites, 
tes. Mah-ke, nom. plural. vid. mike. 

Mari, quidem, vàl, ándteligen.  Kullib 
mai , audiebam quidem, jag hörde vål 
Andteligen. Påti mai, veniebat quis 
dem. || Mai-kuit, adv. adfirm. certe, 
aldeles, vifferligen. cfr. kuit. 

Mar, maja, s. f. diflantía longior , ma- 

jur died , làngt atftánd. Har- 

mes maja, diflantia ingens, ganfka 
ftort afftánd. Matte majaft pátah? 

4 qua remota five longinqua regione 

venis? e 

MAJALES, ». 4. vid. lemok. Majales tal- 

Gg 2 | ke, 





236 MAI " 
ke, celi temperies, blidt och vackert 
våder. 

MajJesTtTåTt, fiajeflas, majeftåt. 

MAIKE, n. f. Aufir. vide kihle. Maike 
waddas, idem. cfr. ruta. 

MAIXATET , v. a. vide kihlatet, idem. 


MAIKATES, 7. f. f/pou/fo matrimonii, trO- - 


làfning. 

MAIXETET, maigetet, v. ». maufearc , 
naufea laborare , vámjas. — Maiketi 
puoitelt naufcam babebat pingvedinis, 

an fick váàmjelfe för fett. Maike- 
taftet, dimin. litet vàmjas vid. 

Maixox, maigok,! ». a. naufeam exci- 
tani, vàmjaktig. De pingvibur dicitur. 

MAIN, maina, ablat. caf. pronom. mi, 
quocum, hvarmed. Maina kalkab to 
makíet? quid ribi rependam? hvar- 
med fkal jag betala dig? Compo/. mai- 
nak /fve mainek , cum a/iquo, med nå- 
got. Ib mainak makfe, »ibil repen- 

. dl, v. mike. 

 MAINATALLET, v. a. attingere , libare, 
vidröra, fmaka på. I lam kuit mai- 
natallam, ze primis quidem labrir at- 
igit, han hade ej rört något deraf. 

MAINE, m. f. culpa, vitium, laft, fel. 
Epe maineb tiete, eu/pam nefcimur ul- 
Jam, vi veta ej af något lyte. cfr.lai- 
to, wikke. Hem, morbur, fjukdom. 
Stuora maine, vario, koppor. Kar- 
ra maine, gravis morbus, fvår fjuk- 
dom. Maine auten manna, morbus 
fit amplior, fjukdomen tiltager. Mai- 
neb àdtjot, in morbum incidere, blif- 
va fjuk. cfr. wanka, 1t. delilum, fel, 
brott, cfr. máddo. | 

MAINETEBME , mainetek, mainetes, 
2. 4. innocens, menlös, ofkyldig. Mai- 
netebme le.fodn , innocens ilg eft: 


MAI 





Mainetes mana, infans innocens, et 
ofkyldigt barn. — Mainetes - wuot, 
fubfl. innocentia , menlóshet, ofluld, 

MAI1NETEXE, :maineteslaka , adv. inno- 

center , menlóft, ofkyldigt. Maine 

teslaka wiefot, vitam agere inul- 
patam. 

MaiNo, a». f. laur, beröm. Etjes maino 
i tokki, propria laur fordez. Fennon. 
mainio , rumor , fama. 

MaiNoLES, gloriofur, multa de fe glo 
riofe & jacfanter predicans , fkryt- 
fam. 1r. /audabilir , berómlig. 

Ma1NOKk, 7. a. laudatur, berömd. Mai- 
nok neita , virgo landatiftma. 

Ma1NOM, . f. laudatio, berómmande. ' 

MaINOS, 7. a. laudabilir, berómvárd. 
Mainos álma, vir laude dignur. 

Mai1NOSWVOT , 7. f. laus promerita , be- 
rómlighet. 

MA1iNOT , v. a. laudare, berömma. Ale 
etjebt maino, soli temet ipfum landa- 
rc. Fárta fo maino, omnes & finguli 
flum collaudant, alla berömma honom. 
Mainoftet, dimin. berömma något li- 
tet. Mainogåtet, laudare incipere, 
begynna at berömma. 

MA1NOTET , v. a. frequ. idem quod mai- 
not. Jubmeleb mainotet, Deum lau- 
dare, låtva Gud.  Mainotaftet, dim. 
litet láfva. Mainotatjet, incipere lau- 
dare, begynna at låfva, eller prifa. 

MAINOTATTET, v. n. laudem mereri, 

Jaudari poffe, kunna berómmas , fór- 
tjena beröm. I mainotatte, /eudem 
non ineretur , det förtjenar ej beröm. 

MAINETATTET, v. 4. facere ut aliquis 
vitio aliquo laboret, laga at en fär fel. 
4uftr. cfr. maine. | 

MA1iNOTEJE, laudater, berömmare. 

Mat- 











— 


MAT 


MAINQTEBME, mainotes , /aude carenr, MAKA; equalir, jámnlike, 1 makabs 


inglorius , non laudatur , oberórhd j 
den forn år utan beröm. Mainotes- 


MAK 237 


kaudne, parem not invenit fbi, han 
finner € fin inaké, eller like. 


wuot, fubfl. ignominia, vanheder. Ra- MAKANES, inakenes, ita appellatur ran. 


riur occurrunt. | 
MAJOTET , v. n. perfzaffone induci poffe, 
kunna 6 
ifud illi perfoaderi non potuit, han 
kunde ej dfvertalas dertil. cfr.háletet, 
Maisa, a». f. onus, börda. Låfles rnai- 
fa, onur grave, tung börda. Maifaft 
keppetet, ouur minuere , förminfka 
bördan. Maifats, dim. en liten bór- 
da. cf*. nåde. | 
MaiswE, in quibur, uti hvilka. Ablat. 


gifer admiffariur, anno fexto, en 
brundren på 6:te året. efr. kåfets. 


fvertalas. Idtji majote taífa, Maxx, adv. fcilicet, kan tro. Plerum- 


que ironicum efl, interdum I intevreo- 
gativum;. 'Todn makk tietah, tu fcir 
ffilicet , du vet båft, kan tánka. Leh- 
kus makk kolnmes? an revera tres 
fnt ? åro de várkeligen trenne. Dw- 
bium quid xunquam non innuit, bru- 
kas altid, dà faken år tvifvelaktig. 
cfr. mikk. 


caf. pron, mi, Maite, ex quibus, utaf MAKKO, ado. friterrog. num, «n, månne. 


hvilka. Maite le kullam? ex quibur 

audtvifli? | 
MAISOTET , onur fufcipere, propr. onur 

dorfo fubire, taga bórdan p8 ryggen. 


Maifotaftet , dimin. celzriter. 6&9. cito- 


iflud facere, taga bördan på fig i haft. 
MaisTET, v. a. guftare, Ímaka, — Fena. 
maittan , gufto. 


MaiTE, quid, hvad. Maite todn take 
kah ? quid facis? hvad går du? Kir» - 


jit, maite todn leh puoktam, Zite- 
ras, quas adtuliffi , brefvet, fom du 
medbragte. Ef accuf. neutr. fing. & 
omn. gen. plur. pronominis mi , qu. vide. 
MAIWE , 5. avis, bubo, uf, vide jipp. 
Max, affinis, fororis maritus, (vigen 
Mak etiam ille appellatur , cujus uxor 
mca eft amita, falters man.  Maka- 
lakko, affuit: , fvàgerfkap. Makats, 
d imin, Mandientis ef, e. gr. makatjam, 
sni affnir optime , min káre fváager. 
In plural. taturam induit numeri dua- 
lis , c. gr. makatjeh fai lepa, (de duob.) 
affiner funt , de två åro fvägrar 


Makko tietah? mum fcis? vet du? 
Makkos, idem. Makko vel makkos 
kalkah pátet? as venies? kal du 
komma, 

MAKOTZET , v. ft. idem quod majotet. 
MAKOTALLET , v. 7. parer effe, vara li- 
kadana. Makotalleba, (dual) pares 
funt atque equaler, de åro bågge jám- 
lika eller lika goda. Makotallet kal- 
kab, par pari referam, jag fkal beta- 
la med lika mátt. 

MAXSET , v. a. rependere , betala. Maina 
kalkab makfet? quo rependam? hvar- 
med fkal jag betala? Sodn makfíi 
welkebs, guod debebat perfolvit, han 
betalte fin fkuld. Ie. neutr. apud Auftr. 
valere, förmå. Ib makfe qweddet, 
portare non valeo, jag orkar ej bára. 
cfr. aibmotet. Fenn, maxan , reépendo, 
perfolvo.  Makfeftet, dimin. något li- 
tet betala. Makfefti mai, pauxilluns 
quidem per folocbat. Makfegäåtet , inci- 
pere perfolvere , begynna at betala. 

akfegåtet welkit, nomina incipere 


Gg3- exge- 


238 MAK 
€ 


MAL 


| rna begynna at betala fkulden. Maxsor, makfotak, priv. caf. fin: prt- 
ak 


fajet, idem; 
MAXSEJE, per/oloenr, folvens, den fom 
betalar. Makíem, ipfe acfur, dum 
$sfud fit , betalande, når man betalar. 


MAKSETET, 7. a. facere ut aliquis per- 


folvat, rependendum curare , laga at 
nágon betalar, beftyra at det blir be- 
talt, Makfete weljebt welkitas, fac 
ut frater tuus quod debet per folvat ,la- 
ga, at din bror betalar det han år 
fkyldig. Jr. rependere, betala. Mon 
kalkab makfetet to, maite todn leh 
takkam, quod fecifli , tibi rependam, 
jag fkal betala dig det du har gjordt. 
Makfetaítet, dimin, Makfetatjet , /- 
cipere vependendum curare, begynna 
at låta betala. ” 

Maxs£ETEJE, qui rependit, retribuens, 
den fom vedergåller, eller betalar. 
MaAXxsETJET, ma«fatjet, v. a. frequ. id. 

quod makíet , vide makfet, 
MAKSATALLET , 7. 4. intenf. rependere, 
retvibuere, betala, vedergálla, 
MAXSEK, 7. a. non folutur, Obetalt. Mak- 
fek le welke, debitum perfolutum non 
eft, fkulden år obetalt. 


. Maxso, n. f. folutio, pretium folutioni: , 


betalning, ikuldens clarerande, AI- 


les makío, /olutio ex affe, full betal-. 


ning. lt. epud Auffr. vires, valetudo, 
robur , krafter, förmåga. Kalle todn 
tietah, maggar makfo mufne le, que 
mee fnt. virer baud ignorar, du kán- 
ner nog min förmåga. Makfots, di- 
min. idem , betalning. 
MAKSOLW AS, 8. f. pretium, quo quid- 
uam folvitur aut emitur, betalning, 
hvarmed man betalar. Ib makíol- 
wafeb adne, /olvendo p non fum, 
4 jeg har ej at betala med, —— 


tio folutionir , utan betalning. 

MAXTATET , 2. 5. valere, förmå, vide 
aibmotet. 

MAXTE, maktes, adv. interrog. qume- 
do? ut? huru? | Maktes wiefoh? u 
vales? huru már du? Maktes kalkah 
pátet? a» venmier? fkal du komma 
Makte tietah ? num /cis? vet du? df. 
makko, unde, addito tes, formatum «f. 

MaxTok, 7. a. maktok piibmo, cibu 
folidus five bene nutrtens, fódande fpis. 
vide doktok, 4d. Alio fenfu non ocurr. 

MALDET , v. a. Auffr. molere , mala, vid. 
järretet. Maldem, /u5Jl. ipfe acfur mo 
lendi, malande, malning. Sver. orig. 
Fenn. mylly , mola. 

MALE, ». f. cruor, blod. Humanus fan- 
Avis dicitur warr. Såges ej om men: 
nifke-blod. Maleb kálketet , /angvi- 
nem efundere. Male juptfe, pulmen- — 
tum fangvine pecudum mixtum. Itf — 
ke male, /engvir fve fuccur betule, — 
bjórklake, Male tjatfe, idem. Olf. 
fuccum bunc, quem e berula , copiofe pri- 
mo vere ffillare faciunt, non bibunt me 
do, ob gratum faporem, fed etiam, a 
aque communis , in cibis praefertim pi- 
Jeibur coquendis Lapponer, pr efertim Ar. 
firaliorer , adbibent. Sáke maleb kàl- 
ketet, fuccum betule exflillare facer. 
Malats, dmin. idem quod male, blod, 

MALET, v. a. molere, mala, vide járre- | 
tet. Ir. malet, metiri, máta , vide ful 
det. Maleftet, dimin, litet mala. 

MALETET , v. a. molendum curare, låta 
mala. Maletaftet, dim. vid. járretet. 

MALETUM , ^t. a. solitus , malen. | 

MALEJE, molitor, mólnare, v. járreteje. 

MarzT. 











MAL - 


MaLETXENNA, maleteke, immen/us , 0- 
måtelig. Eccleffaflica funt. 
MALEX «i. f. menfura, mått, vid. mát. 
MALES, 8. f. cocfio, quantum una vice ce- 
qui folet , et kok, få mycket fom på 
en gång plågar kokas. Jura akta ma- 
les, exacte quantum ad unam coctionem 
requirizur , jut jämnt et kok. Males 
káte, culina, kök, kokhus. 
MALESTET, v. a. coquere, cibor & obfo- 
nia decoquere, koka, laga mat. Mab 
kalkah todn udne malettet? quid bo- 
die coques? It. apud Lyckf. comedere, 
åta. Maleftaflet, Zimin. litet koka. 
Maleftaftet ruobi, coquite citiur. Ma- 
leftatjet, incipere coquere, begynna at 
koka. Non mifí de cibis dicitur, cfr. 
wuofljet. 
MALES'1 EJE , coqvus, qui eoquit , kock. 
MarGE, malke, s. f. herbarum conculca- 
tío five ad bumum fuppreffo, pedibus 
rangiferorum aut pecudum,grüfets ned. 
trampning af renar, eller annan bo- 
fap. Malken le tat ware, montem 
bunc pecuder conctileavere 9 bofkapen 
har nertrampat gråfet på detta ber- 
get. Obf. maxime delicati funt rangi- 
feri in eligendo berbas ipfis eduler, 
omuzrque illas faflidiunt, quar. concul- 
carunt, €. banc ob cauffam ampliffmos 
vel uno die peragrant campos mex de- 
Jevendos , pofefforerque fuor. fedes con- 
tinue &5 crebro mutare cogunt. 
Matcor , malkot, v. ». conculcari , ne- 
dertrampas, fórtrampas. Juo le mal- 
kom tat kedde, prarum bec jam con- 
culcatum ef, denne vallen år nu full- 
trampad. Non nif de campis pratis- 
que dicitur. efr. malge. 
MALJE, plur. maljeh, fibida., imprirair 


"MAL 239 
argentet, quas ornatus. cauffa veflibus 
adfuunt Lapponer , maljor , lilfver-fól- 
jor, fom Lapparne för granlát bru- 
ka på fina kládér. Ornatus eft mnlic- 
bris, f/«pe ponderis decem unciarum t5 
ultra, f fueriut ditierer. Malje kapte, 
veflir boc ornatu inflrucfa. 4 Fennon. 
mal;u, «nnulur , orbis. 








NN 


MALL, n. f. fecurir, imprimis que minus 


efl acuta neque fatir magna, en yxe, 
en liten och ohvafs yxe. cfr. akfjo. 

MALLAS, x. f. epulum, måltid. Mon leb 
karwem mallafam, epulum meum pa- 
ravi. Mangetet mallafeb, advenire 

fero, poft affum convivium , komma til 

gåltabud för fent, efter måltiden. 
EkXedes mallas, cesa, aftonmåltid. 
It. Herran Ekkedes Mallas, Cena Do- 
mini Sacra, Herrans Nattvard. 

MALLATALLET , f/umere cibum, epulari, 
fpifa, hälla måltid. Mallatalleh tijen, 
convivantur una cum vobis, 2 Pet. 2: 13. 
Ko li mnallatallemen , cum effet iu con- 
vivio, cfr. piábmotallet. 

MALM, sincera metallica, malm. | Silba 
malin, minera argenti , iltver-malm. 
Malmit kefetet, mineras transportare. 

Maro, m. f. ripa lacur aut fluvii lapido- 
fa, ftenig ftrand. cfr. fiárwa. 

MALSXE, 7. f: perturbatio, confufto, oord- 
ning, förvirring, oreda. Malfken 
leh kaike kaudneh, /uppellcttilia fin- 
gula vafaque perturbata funt. 

MALSKE T, v.e. mifcere, confundere, blan- 
da ihop, förvirra. Malfki taina kai- 
keb, emnia iffa re permifcuit five per- 
turbavi:, han bragte all ting i oreda 
derigenom. 

MALSKETET , 7. n. perturbari , confundi, 
komma i oreda, blandas ihop. . Kai- 

no 


b 


249 — MAN | 
no malfketi, refis implicabatyr , re» 
pet kom i oreda. | 

MALTE, nt. f. frumentum vel bordeum ma. 
eerofum , unde coquitur cerevifía, ptifa- 
22, malt. Malteb takket, prif/anam 
bordeacgam preparare, màlta. 

MarTEsTET, maltaflet, v. ». balbutire, 
balbutiente lingua loqui, láfpa, tala o- 
redigt. Malteftaftet, dimin. 

MALTES, balbus , balbutiens , låfp. 

MALT 08, n. a. non fatis bene valens , levi 
ter agrotans, illa mående, opafslig, 
Maltos leb udne, non ite bene bodie 
valeo. ” 

MALTOT, v.9. egrotare, vara fjuk. 'T'ai- 
wai fodn malto, is /«pe male babet, 
han år ofta illa máende, Minus eft 


- quam puotfet, qu. vide. Maltoftet,' 


dimis. Maltogütet, incipere male har 
pere, morbo incipere implicari, begyn 
na at blifva illa mående, blifva fjuk, 
MAMMA, vox, qua matrer fuar compel- 
lant infapter , omnibur lingvis £f natio: 
nibur communis. Fenn. mamma, uber. 
MAMMON, "mammonar, mammon, Luc. i6; 
MAN, genet. pronom. mi, Ufiat, eft kån, 
Die le attje, man pardneb wuoidni- 
me, Aic pater eft, cujur videbamur fir 
lium. Compof. mandiet, mantieti, qw. 
vide fuo loco. It, man & mann, conj, 
uam. Mann kukke, quamdiu, huru 
långe? fà långe fom. Man taiwai; 
quoties, huru många gånger? få mån. 
ga gånger fom, Man taiwai mon to 
wuoidnab, awofab , quoties te video, 
Jetor, jag glåder mig få ofta jag dig 
fer. Man kalle, gut, huru mänga: 
. få många fom. Ef & relativum tI in- 
terrogativum. 


MARA, 9. f. infant, barn. Pardne mana, M 


MAN 


RNE cum iem. apo EEE 
puerulur, pidtebarn. Like- /£ve juolke 


t$ luowes - mana, /puriu:s , infans ad 
ulterinus , olkta barn. .Sjaljo- mana, 


, idem. Niammeje mana, infans latfeur, 


Mana paleft, ab infantia, a pueri: 
ifrån barndomen. Manai manah, pre- 
nepotes, barnabarn. Mana-kte , ma 

nur numerus liberorum, en mycken- 
het af barn, barna-hop. Stuor ma 
na káte le mufne, multi mibi funt li 
beri, jag har många barn, Mana 
pele, privignu aut privigna, lieri 
mariti vel uxorir, cujus prior conjux 
deceffit , ftjufbarn. Mana-piåbmeje, 
puerpera, barnaföderfka. Mana piåb- 
mem, purrperium, födfel. Mana-tar- 
bo, dolorer parturientis, puerperium, 
barnsnód. Mana-fángo, idem. Ma- 
na-fángon le, cubat puerperio. Mana 
tak, manatebme £9 manates, prole car 
ven: , cui nulli funt. liberi , barnlös, 


. Mana-tjerom, vagitus , barna-grít. 


Mana - tuokor, crepundía , barnlekar. 
Mana -ítàk, lufus puerilit, barn-ro. 
Mana-wuot, infantia, barndom. À- 
fka le tat manawuotefn, adbuc bic 
quaf infanr eft, denne år ánnu fom 
et barn, 1r ile manawuot, baud 
laudandus eff infanr, det år et elakt 
barn. Obf. terminatio wuot, fubfian- 


c divis addita interdum banc. obtinet f- 


£niffícationem , cfr. wuot. Mana-áfe, 


 1nanai-àáfe, pars /fve portio liberis de- 


bita, barns del, barnafkap. Manats, 
dimin.litet barn, I. vox blandicenti:, 
e. gr. manatjam , mi juvenir dile&:, 
min kära yngling. X Manatji ja tai 
niammeje nialmelt, ex ore infantum 
69. Jaclentium, Mattb. 21: 16. Hinc 
ANALMATS,; Inanulmuts, contr. pr 
manar 

















' MAN 


MAN 241 





[mammis —— 
mana -ålmats vc -ulmuts, eui ume, MANATESWUOT, 5. f. infecunditar , fle- 


aut plures, infans liberive funt, den 
fom har barn. Sepiffime de uxoribur, 


rilitar , cum nulli procreantur. liberi, 
cfr. mana. 


Tir Jaéfei funt énfanter ,| dicitur. MANDIET, adv. quare? quamobrem, hvar- 


fanalmatjen fjaddct, J/beror procrea- 
rt, liberis augeri , blifva fruktíam 
med barn, fà flera barn, 


före, fór hvilken orfak. Mandiet 
tab takkah? quaere boc facis? hvartó- 
re gór du detta? 


MANALAKATS, 7.4. puerilir, barnflig. MANELME , n. f. mundur, univerfum, 


Manalakats alma, vir ingenio puerili, 
en barnílig man. Manalaka, adv. puc- 


verld. 4 Femn. maa, terra & elme, 
guod vid. 


riliter, barníiligit. Manalaka takket, MANETET, v. wakotet. Fem. manaan, 


pueriliter facerc, bára fig barnfligit åt. 


bortor. 


MANALATS , n. 4. filialir,barnílig. Ma- MANGA , mangel, «dv. & prep. pof, ef- 


nalats torwo, fiducia filialir, barns- 
lig fórtróftan, Ecclefaftic. Mon leb 
to inta etfam, manalats káreswuo- 
tin, non fecur ac filiur patrem, te fem- 
per amavi, jag har altid àlfkat dig, 
med en barnílig kårlek. — Manalats 
pallo, rimor filialit, barnflig fruk- 
tan, Ecclefiaflicum. 

MANAK , de befliir.dicitur, imprimis de 
uv fs , quibur funt catuli, fom har un- 
gar, fáges egenteligen om björnar. 
cfr. tjukek. 

MANASTALLET, 2. a. timidum effe atque 
verecundum , erubefcere , vara rádd, 
blygas. Ele manafítalla, se fs jufto 
timidior, ne vereare fruffra, var ej 
barníligen rádd. 

MANASTATTET , v.a. pueriliter facere, 
göra barnfligt. Manaftattam leb tabb, 
pueriliter iflud feci , jag har gjordt 
det barníligen. Manaftatteje, parti- 
cip. pueriliter fe gerenr, den fom bår 
fig barnfligen át. 

MANAS' TOWET , v. tt. repuerafcere, blif- 
va barnfílig, varda barn på nytt. Tat 
wuores álma le manaftowemen, re- 
puerafcit bic fenex. 


ter. Gener. mangen, mangelen. Sodn 
påti mo mangen, poff me venichat, han 
kom, fedan jag hade kommit, han 
kom efter mig. Exempla quorundam 
cafuum bec funr: Penetrativ. påte tek 
mo mangai, veni buc poft me, kom hit 
efter mig, följ efter mig.  Locativ. 
mangen, mangeíne, mangelefne, 
mangelen. Pátitja fodn mangen, ven- 
turur eft poftca, mox infequetur, han 
varder kommandes efteråt, han kom- 
mer flraxt efter. Mangen le fodn 
taffna, prope a tergo adeft , han år 
ftraxt bakefter. Mo mangelen, pof? 
me, efter mig. Nuncup. mangas, fe- 
pilime motum in locum indicat , retror- 
fum, tilbakas, bak ut. Mangas járge- 
tet, retrorfum vevertere, vánda om 
tilbakas. Mangas piljet, omittere, neg- 
ligere, £fórfumma , efterfátta. Man- 
gas piåjet pargobs , Jaborem op Yu 
fuum poflponere ffve negligere, ih - 
fátta ell. fórfumma fit arbete. Man- 
gas mannet, decrefcere, minui , afta- 
ga. Bánda lei autel, walla talle le 
mangas mannemen, opulentur ante- 
bac erat, nunc autem divitie ejus inci- 
| pius 


242 MAN 


piwst dilabi, han var rik tilfórene, 


honom. : Mangas manneje, decre- 
fcens, qui minuitur vel detrimentum pa- 
titur , den fom ár i aftagande. 
MANGELEN, adv. poftea, efteråt. It. man- 
gel, idem. Afka aitfib mangel, porca 
tandem animadvertebam , jag blef var- 
fe efteråt. Mangel- aw? mangelen- 
ko, pofiquam, fedan fom. Mangelsko 
li játtam , pof/quam dixerat. Mangel- 
atjen, dimin. paulo poft, litet derefter. 


Jt. prep. mo mangelatjen , //atim pof - 
me, flraxt efter mig. confer. manga, - 


mangel. 

MANGELES, Zufir. vide mingeles. 

MANGEB, comparat. pofferior, den fed- 
nare. Mangeben peiwen, pofero die, 
den följande dagen. <Poftivur eft 
manga, vel potius mange. Jt. man- 
geb, mangebut, man gebit, adv. poff- 
ea, pofleriur, ledermera, efteråt. Man- 
gebut mon kullib, poffea audiebam, 
jag hörde efteråt. 

MANGEN, vide manga. Cum fufixo pro- 
nomine. Mangenas && mangelnas, poft 
fe, efter fig. -Mangenat t$ manges- 
nat, pof? te, efter dig. Reliqua e gram- 
maiicir patcbunt exempla. Addita ter- 
minatione ak, mangenak, cominur pof, 
cominus a tergo, ltraxt bakefter. '1jo- 
wo mangenak, fubf/equere cominur. It. 
fiatim poftca, (traxt derpá. 

MANGELT, mangeleít, adv. t$ prep. a 


ter go, pone, bak om , bak efter. Man- - 


elt fodn tjowo, a rergo inf/equitur , 
an fóljer bak efter. Autelt ja man- 
gelt, ante & pone, förut och efteråt. 
Mangelt tjowot, eminus fequi, efter- 
följa. Studdoft mangelt tjowoi, emi- 


— - 


MAN 


nur fequebatur. Mangelt wadfet, emi- 
men nu begynner det at aftaga för . 


nur eundo fequi , följa efter et ftycke 
gaendes. Mangelt päteje, pofteri, ef 
terkommande. Mangelt jåkfet, af 
qui. Kalle fo mangelt jákfab wadfe- 
tin, cundo illum certo affequer. Afka 
lefte mangelt jàkíi, fero tandem ad- 
venit, five affecutur efl. Mangelt pà- 
tet, /ubfequi , komma efter. Ob. 
prepofítio plerumque in confiru&lion 
pofiponitur , kt: pàti mo mangelt, ve 
niebat pof? me. Obf. Mangelen , man- 
gen, mangelt, nonnif cafur funt uniu: 
vocíir manga, ne autem Lector, lingue 
minus peritur, grammaticalibus hifce 
implicetur tricir, feorfim illos exprer- 
fimur. 


MawcE € mangeha, ». a. pofferior, den 


fednare, eller följande.  Juo kus 
mangehah tafa pátin? num ultimi ad- 
vene unt buc? hafva de efterfta kom- 
mit hit? Mange-manget, adverbium 
ef, tandem, demum , fent omlider, 
ándteligen.. — co | 


MANGEX, n. a. ferur , fero incidens, fen, 


fom infaller fent. Mangek.kidda, 
ver ferum, dum fero biemr folvitur, 
fen vár. Mangek qweddeje aldo, 
rangifer femina, fero pariens, en ren- 
ko, fom fent kalfvar. 


MANGANET, mangonet, o. ». ferius fo- 


lito incidere, infalla fednare án fórr. 
Manganam le talle Piiffats, Pa/ch« 
jam ferius incidit, Páfkahar nu kom- | 
mit fednare. Koktes tat naute man- 

poni? unde venit, quod boc folito fe — 
rius fiat? | 


MANGELTES 7. a. fnfequenr , quod pofe- 
riur cff aut fit, qui a tergo cff. den 


fom följer efter, det fom år på ba- 
ken. 





MAN 
ken. Oppof. auteltes. Mangeltes ped- 


nik , zributum extraordinarium, extra 
utíagor. Symon.like wi:ro. Mangel- 
tes hål,” obtreffatio, törtal, baktal. 
Mangeltes hålab adnet, obtredfare , 
baktala. 

MANGEMUS, fuperlat. pofiremur , ultimur, 
den fidfte, den efteríte. Mangemus 
peiwe, dier ultimus ffve noviffmus, 
den fifta dagen. Mangemufen leb, 
ultimo loco ego fum, jag år den efteríte, 
Mangemult & mangemufta, ad». poft- 
remo, ad ultimum, til flut, fift, 

MANGETET, v. n. fero venire, komma 
för fent. Mangetet paffeb, pof? fz- 
ftum venire. Mangeti mallafeb , venie- 
bat poft. boram prandii. 1t. a differre, 
protrabere, upfkjuta. Manget man- 
geo peiwai, differ im poflerum diem, 

jut up til andra dagen. Mangeta- 
ftet, dix. litet upfkjuta, m. m. Man- 
getatjet, differre incipere &c. begyn- 
na at upfkjuta, m. m. Oppof. autetet, 
altetet, qw. vid. 

MANGET , adv. fero, fent. Manget ila 
pàtah , nimis fero venir, du kommer 
for fent. cfr. left. 

MANGOT ALLET , v. 4. differre, procra- 
finare, up(kjuta. | Mangotallet pei- 
Weft peiwai, de die in diem differre, 
upfkjuta ifrån den ena dagen til den 
andra. MMangotalleje, particip. pro- 
eraflinanr , den fom upfkjuter. Sodn 
le mangotalleje, dilator ef. 

MANGOTALLEM , 5. f. dilatio, upfkåf. I 
manygotallemeb kierde, dilationem non 
patitur , det tàl ej upfkáf. 

MANGOTALLUM, r.a. dilatur, upfkuten. 

MANGOTET , v. a. idem quod mango- 
tallet, vid. mangotallet. Mangota- 


MAN 243 
ftet, dimin. litet upfkjuta. Mangota- 
ftib, paulifper. difluli foe cuünttabar , 
jag gjorde litet upfkàf. Mangotatjet, 
differre incipere, begvnna at upfkju- 
ta. cfr. mangetet, mangetaftet cc. 


MANGOTEM, 7. f. vide mangotallem. 
MANGOTUM , 5t. a. vide mangotallum. 
MANGOTATTET,, 7. a. differendum cu- 


rare, facere ut differatur , laga få at 
det blir upfkaf. Ir. poffe differri, kun- 
na upfkjutas. I tat pargo mangotat- 
te átja palai, in a/iud tempus boc opus 
diferri nequit , detta arbete kan ej 
upfkjutas til en annan gång. It. neg- 
ligere, fórfumma, Mangotatteje, par- 
ticip. qui cauffa eft dilationir, cur ali- 
qud differatur , den fom gór at det 
lifver upfkåf. 


MANJE, nurus, fona-huflru. — It. uxor 


fratris, broders huftru. — Fezn. mi- 
nià, ídem. 


MANKELAKATS, pron. adj. qualiscunque, 


någon flags. I mankelakats, fortifk- 
mum eft negativum, nullus omnino, al- 
deles ingen. Eime &dtjo mankela- 
kats qweleb, nullum omnino pifcem cc- 
pimus, vi fingo aldeles ingen fifk. 


MANKELAXA, adv. aliqua ratione, på n&- 


got fått. I mankelaka, sullo modo, 
på intet fått. 


MANN, quam? huru? vide fupra man. 


Mann bánda le? quam diver eft? 


MANNE, mannes, adv quare? hvarfó- 


re? Mannes nau hálah? quare ita 
loqueris? 


MANNEKEN, fativ. caf. pronom. mike. 


I fodn mo manneken adne, me pror- 
fur contemnit , pro nibilo babet, han 
häller mig för ingen ting. | 


MANIEN, quomodo? huru? vide kokte. 


h 2 MAN- 








244 MAN 


MAN 


ELA 
MANNET, v. n. proficifct , iter facere, e-. MANNEM , n. f. iter, refa, fård. Man- 


fa, fárdas. Jus tabb káinob mannah, 
Kf illa via iter facis, om du refer den 
vågen. Kåffa leh todn mannemen? 
quorfum facfurur es iter? hvart fkalt 
du refa? Karwes leb mannet, ad 
iter paratur fum. Auten mannet, 4n- 
tecedere, gà förut. 1t. augeri, accre- 
fceere, Ókas, tiltaga.. Puotíelwas au- 
ten manna, morbus augetur , fjukdo- 
men blifver fvårare. So álo auten 
manna, grex cjuf numero augetur, 
hans bofkap fórókes. De animalibus 
& brutir etiam dicitur, e. gr. Herke 
manna, rangifer it, ren gar. 'Tám- 
pa. manna, eqvus it, håften går. Fern. 
menen, eo, abece. Mannellet, dimin. 
litet refa. Manneftet kalkab tokko, 
breve illuc faciam iter, jag fkal refa 
dit, fom fnaraft, Mannegatet & man- 
najet, incipere iter facere, begynna 
. at refa. Die mannajob talle, »unc fu- 
feipiamur iter. 

MANNAT]ET , v.a. frequ. id. quod man- 
net. Kaffe kalkebe mannatjet? quan- 
do fufcipiemur iter? når fkole vi fara? 
MANNAK , 7: 4. qui fter non fecit, fom 
ej hafver reft. It. peritus itineris, qu£ 
£nariur arque expertus eft itineris via- 
que, berelt, kunnig och erfaren på 
refan. 

MANNEJE, ster facienr, viator, Van- 
- dringsman, refande.  Manneje al- 
mats tarbaha wuoigneftet, ozator re- 
quie opur babet , en refande behófver 
at hvila. Pajel - manneje, (72 Fheolo- 
gicis) tranrgreffor, Ofvertrádare. Au- 


ta manneje, anteceffor , föregångare. 


Auten manneje, idem, item qui divi- 
tiir vel aliis ejusmodi vebug augetur , 
cfr. autaneje, ! 


nem mákke, /copus itineris, förefats 
med refan. lr. ipfum iter , fjelfva re- 
fan. Puotíaji mannem máàkkai, in 
tinere morbo correptus eft, han fjuk- 
nade på refan. Mannem kradne, fe 
ciur itineris ffve comer , Yefe-kamerat. 
Mannem lake, modus iter faciendi, 
fått at refa. Koktes kalka mija man- 
nem lake orrot? qua ratione iter f^ 
eiemur? huru fkole vi refa? | Cempof. 
pajel-mannem, ( 77eolog.) transgrefio, 
Ofvertrádelfe. Auta-mannem, aente- 
eefffo,fóregang. H.auta-mannem, cor- 
nua rangtferorum (I cervorum anterio- 
va fronti imminentis , hornen, fom 
ligga fram Öfver nofen på renarne. 


MANNETET, vel mannatet, v. a. facere 


wt aliquir eat aut proficifeatur , lata 
fárdas eller refa.. Mannate manaitat 
kyrkoi, eura ut liberi tui templum vi- 
tent , laga få, at dina barn gà til 
kyrkan. Gerund. mannaten , zz itine- 
re, eundo, på refan, under det man 
fárdas. — lr. pedetentim, fot för fot. 
Mannaten mannaime, pedetentim I 
tarde proficifcebamur , vi refte fakta 
och allenaft fot för fot. Boreal. åko- 
ten, zdem. Mannataítet, disurn. neutr. 
idem quod manneítet, fom haftigalt 
refa. vide mannet. 


MANNOLAX , 8. f. iter, via, refa, våg. 


Mannolaken leb, in zrizere conflitutur 


fum, jag år på refan ftadd.  Manno- 


. laken puotfajet, in itinere smorbo cor- 
, ipi. | 
MANNOS, 7. f. iter, fpatium, våg , led. 


Kukkes mannos, iter longum, làng 
våg. Kukkes mannes le tokko, Jon- 
gum ifluc iter ef, dec är lång våg dit. 

Kota- 











MAR 


Kota-lokke ftadien matinos , iter fe: 
xaginta. fladiorum, Luc. 24: 13. eenfer. 


kàino. — | — | 
Mano, zt. f. lura, thåne. Äddå mano; 
sovihesium, nymåne. Mano wuotja, 
novilunium fit, nyet börjar. ”Tiewa 
mano , pleuilunium , fullmåne. Mano 
tiewa, pleullunium fit, det blir full- 
måne. Mano kafka, fntef/Hirium, quod 
ef inter lunam, qua decrevit & novi- 
lunium , 1ffud temporis fpatium dum lu: 
na eft Zllunir.. Mano qwosgna, /una 
fit illuzir, månen lyfer intet, Mano- 
tepe, /ux lune, münfken. Mano -te- 
eft mannet, luna pernocte proftcifci. 
Mano- tepe ketjo ijan, Jusa pernox, 
manfken hela natten igenotn. Ma- 
non pärrelem, ecclip fr luna , månans 
fórmórkelfe. Manodzag vel månotag, 
dies lune, mándag. Mano -puotíes, 


lunaticur, Mattb. i7: 15. Cfr. all. It: ma- 


nO, manot, nienfér, mánad, en má- 
nads tid. Njukga Mano , »mariiu, 
martii månad. Máàfka mano, 4er ca- 
sticularer, rótmánad. Manoteb wuo- 
nan katoi, menfem in Norvegia trans- 
egtt ununt. 

MANTEL , n. a. Qui potefl aut valet quid- 
quam efficere, den fom kan utrátta 
något. 44 Spec. man & til conflatum vi- 
detur. Ib le mantel pátet, vesire nc- 
que. jag kan ej komma. Jos todn 
eh mantel takket tabb, /£ iflud po- 
tes efficere. SS 
ManET, v. m. fremere, fragorem edere, 
dána, dundra, ]Jokka rnara, f/uviur 
murmurat, elíven fufar, Mara ko 
wuokfes, Jost ut taurus, han bólar 
fom en oxe. It. proruere, proruere fe, 
rufa fram. Maraime tokko, £//uc pro- 


MAR 24$ 


 vücbamus; vi rufade dit fram. I; cum 


fragore dirui foe concidere, med brak 
och dán falla omkull.  Muora tnara, 
árbor cum fragore ad bumum prolabi- 
tuv, Maregátet, Incipére dirui &c. be- 
gynná at falla omkull, m, m. Paroh 
maregáteh; unde incipiust murmura- 
re; vågorne begynna at dundra. 
Muora tnategáta, arbor incipit prola- 
br, trádet börjar at falla omkull. 


MAREJE,murmurans, fremenr,bullxande, 
MAREM , s. f. fremitur, gny. It. cafus, 


imprimir qui fit cum fragore, fall, om- 
kullfallande tned gny och brak. 


MARETET , v. a. diruevre, proffernere, 


rifva omkull, flä i kull Muorait 
maretet, arbores evertere five profter- 
"ere. 


MAREE, anus , inteflinum reffum, ånde- 


tarm.  Marfe tjåle, idem. It. farci- 
men, korf, 


MARGASET , V. 7. Piurmurave five freme- 


"c, murra, Bire margas, urfus fre- 
mit, björnen murrar, 


MARGETET , V. n. Auftral. cum fragore 


prorui ffve concidere, med buller och 
gny falla omkull. Jr. aimo margeti, 


 ( éclum £oncidebat fue univerfum) tem- 


pefas five intemperies celi orta eft, et 
ovåder upkom, 


MARGNA , 7. f. plica, fmbria, fáll, kant- 


ning. Kapte margna, fimbria tunice. 


MARGNET, v. z. reverti , regredi, vàn- 


da om, gå tilbaka. Margni wilt 
ruoptot, revertebatur rurfur.. confer. 


- máddot, 
MARGNESTET; margnaftet, v. a. com- 


plicare; fuccingere, ihopvikla, upfkór- 
ta. Margnelli kirjeb, epiftolam com- 
plicabat,  Kaptebs margnefli, fuccin- 

Hh 3 gebat 


246 MAR MAS 


ebat vefiem fuam, han fkórtade up MaRXKE, marca, en mark. Marke pile, 
fina kláder. cfr. kátfaldet. 4t. marg- = drachma, en half mark. 

. meltet vel MARROS, 7. a. Auflral. vide mareje. 

MARGNOT , v. a. plicare, corrugare, fàl- Manso, faceur ex tenuioribus radicibu 
la, rynka. Propríc cff veflium extre- — arborum confe&us ad pifces. deportan- 
mitates complicare, de calceamentir di- — dor, fifkare-k8nt, hvaruti fifk båres. 
citur kuopet, qu. v. fupra, cfr.lunofkot. — Marfots, dimin. 

Marja, marje, marjel, adv. fortaffe, MART, n.animal.martet, mård. cfr.nete, 
forte, tór hánda, til åfventyrs. Mar- ManTNA, mnandine, marknad. cfr. tal- 
je todn tietah, fcis ferte, kanfke du = wates. 
vet. Marja fodn adna, forte ir babet, MASJET , v.»t. acquiefcere, vara tilfrids 


kanfke han torde hafva, Marjel juo 
jabmi, ferte jam mortuus eft, kanfke 
han år nu redan död. Marjel påta, 
atqui fi venerit, án om han kommer, 
Marjel keles, mendacium forte et, 
kanfke det år ofanning. Obf. marjel 
a marje & le compo/ftum effe videtur. 
Marjel naute, forte ita ef, kanfke at 
det fà år. Marjel pakes, fervidum 
forte eff , pro marje le pakes, Is. me, 
ne forte, at icke, at icke til åfven- 
tyrs. Katte marje fodn máratowa, 
cave ne irafcatur , akta at han ej blif- 
ver ond. Katte marje todn jürrah, 
cave ne labarir, akta dig, at du ej 
faller. 

ManJEB, adv, nog. minime, baud credi- 
derim , ingalunda, jag má ej tro, 
Marjeb pátitja, ilum effe venturum 
non facile crediderim, jag kan ej tro 
at han kommer, | Marjeb mon tie- 
tab, minime fcio, jag vet aldeles intet. 
MARJA, ». prop. femin. María. Compof. 
Marje-peiwe, dies annunciationis Ma- 
rie, Várfrudag. Kefe- vel gafa- mar- 
jepeiwe, dies vifftatéonir Maris, Som: 
mar Vårfrudag. 4 gas, anfere ita di- 
Cur, quia iflo tempere penna decidunt 
anforibur. cfr. labmot. 


med, Ib taina mafja, bwic rci baud 
acquicfce, jag år ej nógd ell. tilfrids- 
ftáld hármed, Ib mafja taft kukke- 
but waldok wiefot, vitem non «m 


plius cupio agere celibem, celibatui nos 


diutiur acquiefco, jag har ej luft at 


lángre lefva ogitt. I fodn mafjafje 
wot orrot, tacere baud facile potef, — 


han har fvårt före at tiga. Ib maja 
akten fajen orrot, in uno Joco acquit- 
"i cere nequeo , fedem mutare cupio, jag 

ej ro at vara på et rum. 


jer mg 
Jus mafja orrot rafefne, £ MS | 


tatis IT quictir fuerit cupidus. Mafje- 
ftet, dimin. Mafjegütet, acquicfcert 
incipere, begynna at gifva fig ro 
och ledighet. 


MASsJORET, v. ». corpus vebementer agi- 
tare five commovere, jacfari febri at- 


q^ cruciatibur affici, ligga och kafta 


lig af och an, af fveda och virk 
De egrotantibur, 


MASKARTALLET , v. s. ffbilare, hviflla, - 
MasxET , mafkem, Auflr. vide malfket, 
malfke. Káüroftak mafketowi, fium 
implicifcebatur , garnet blef oredigt. 
MASKESIT, «dv. confufe, perplexe, ore 


digt, förvirrat. 4uffr. 


MASKERET, v. n. 4ufir. vid. måfketet. 


Mas- 





MAS 


MASNE , contr. pro man fifne, in quo, 
qua in re, hvarutinnan, lt. adverbia- 
liter, quo in loco, ubi, hvareft. Mafnes, 
idem. cfr. kuffne. Fenn. miffá , ubi. 

Massa, quem in finem, quarc, til hvad 
ánda, hvarfóre. Maflas le tatt? cui 
fini inferviet iflud? hvartil fkal det 


vara, cfr. pron. mi. Ir. maffa & maf- ^ 


fak, adv. propemodum, fere, nåltan. 


Maffak le naute, iia fere ef, det år . 


náftan få. Interdum geminatur empha- 
f cauffa. Maffa maffa jabmi, parum 
abfuit quin moriretur , han var rått 
nára dóden. | 
MassET, v. a. amittere, perdere , milta. 
Håggab maflet, vita privart. 'Tawe- 


ritas maflet, /acfuram facere bonorum, ' 


mifta fin egendom.  Maffeftet, dim, 

litet förlora. 

perdere, begynna at förlora. 
MASSEM, 7. f. ja&ura, ami/ffo, miftning. 


MassxeT & maffkok , s. a. agilis, vig. - 


cfr. happel. Jr. offciofus, tjenftaktig. 

MassxET wvuor & maffkokwuot, a. f. 
agilitar corporir, vighet. It. officium 
operamque conferendi propenfo, tjenít- 
aktighet , tjenítvillighet. 

Masr , ». f. malu: , malt. 

MasfrE, maftes, adv. unde, hvadan. 
Mafte tab tietah ? unde boc fris? hva- 


dan vet du detta? Jr. ablat. pronom. — 


mi, hvarutaf, Mafte kaik le takka- 
tum, ex que omnia facía funt, hvar- 
utaf all ting ár gjordt. 

MasTzET , v. a. mifcere, blarida. Maflet 
wineb tjatíin ja tjatfeb winin, si- 
frere vinum aqua € aquam vino. Et- 
Jam boc medo confiruitur : maltet wi- 
neb tjatíai ja tjatfeb wini, $dem. Ir. 
neutr. confundi, commi/ceri , förblan- 


Maflepgátet , incipere ' 


MAS 447 


das, fammanblandas. Die maftin 
qwekte áloh akti, jam ex duobur unus 
factus eft. grex , tvánne hjordar blet- 
vo förenade til en. ft. fpeciem prabe- 
re, likna. Suoloin malla, /peciem in 
fule pr«bet , det fer ut fom en 6. 
Sodn mafta tunji, tibi baud. abffmilis 
ef, han år lik dig. Paf. maftetowet, 
commifceri, fammanblandas. Mafte- 
towutm , commixtus ,  ihopblandad. 
Maíteje , particip. activ. commifcen: , 
den fom blandar. Mafteftet, dimi». 
litet blanda. Maftegátet, incipere com- 
miftere € c. begynna at blanda, m. m. 
MASTEM , & malta vel maltetes, mixtu- 
ra, permiftio, blandning. Tjatfe ma- 
fta, aque admiftio, vattublandning. 
MASTETET, v.a. frequ.confundere, omnia 
in unum mifcere, bortblanda, fórblan- 
da. Maítetet fadnafeb kelafin, vera 
falfis confundere. Ale etjebt taffan 
maítete , »oli te if immifcere rei, 
blanda dig intet deruti. Ir. non rite 
dignefcere, errare , mifskánna fig, ta- 
ga mifte om. Maftetib fo, ilum non 
dignofcebam, jag förtog mig på ho- 
nom. Dicitur quando unum pro alte- 
ro dignofcimiur aut babemus , Gallice 
meprendre, meconnoitre, It. maftetet, 
commi cendum curare, läta blandas i- 
hop. Maftetatjet, incipere confundere 
€ c. begynna at fammanblanda, m.m. 
MASTE1 EK, n. a. non mixtur, purur, O- 
blandad, ren. Maftek , idem. - 
MASTETEM, n. f. ipfe acfur-mifcendi & 
confundenai , lammanblandande , fór- 
blandelfe. Loppetes maftetem, sli- 
citur corpora mifcendi altus, amores il- 
liciti, olàflig beblandelfe. It. maíte- 
tem, error, confuffo, fel, mifftag. 
MasTzE- 








248 MAT 


—————— Ó———— — MIDI GOD, URBE ro 
MASTETALLET ; v. 4. frequ. idem quod 


maftetet. 
MASSWA , n. f. intervallum tempori: , en 


tid, någon tid. "Tab maífwab ]eb ' 


puotfemen, hoc tempore «grotus fum. 
cfr. kátfo. | | 
MaTHO, vide infra mato , matok, 
MaTxET , ( Beregl. market) v. a. perde- 
re, fÓrderífva, — Matket etjebs jalla 
mubbit, /emet ipfum vel alior perdere, 
fórderfva fig (self eller andra. cfr. 
hákketet. ! | 
MATKEM , 9. f. depravatio, fordert. 
MATKEJE, qui perdit, den fom fór- 
^ derfvar. ' a 
MATNE, fn quo, uti hvad. Ef ablat. caf. 


Mie mi, cfr. mafne, Matne wadhan . 


eh todn talle? sn quo difcrimine nunc 
es? i hvad fara år 1 
den? in qua neceffitate? 

Maro, vermiculur, vermir, mafk. Ma- 
to le laftait fuoggem, vermiculir exe- 
fa funt. frander, lófvet år mafkftun- 
pit. Permer, quibus obuoxie funt car: 
zar appellantur fuoks. 

Ma1ox, idem quod mato, Muora ma- 

' tok, £eredo, vermer, quibus arbores ex- 
eduntur , trdmafk, I. qui vermina la- 
borat, den fom har mafkar. Matok 
piádnak, camis, verminant. — 

MATS, «antr. pro mahtes, adv. num, an, 
månne. Mats todn le pátejafa, am 
venturus es? fkal du komma. | confer, 
mah €f tes, Mats tietah ? sum fcis? 


MATSET , v. n. reqerti, vånda om tilba-. 


kas. Matfi heimai, domum revertoba- 
sur, han for hem igen. cfr. máddot. 
I. de infantibur , pari , dé, fAges en- 


u nu, Matne piå- 


MAT 


begynna pà at vánda tilbaka. ko 
kilkib matíegatet, qvum recverterem. 

Matfegåta tabka kåinob, ster incipit 

relegerc, 

MATSE, adv. cum de étineve, intra cr. 
pum temporis intervallum & plerumqu 
unum dicm, vurfur reditur, når man 
på en dag eller en yifs tid kan refa 
fram och tilbaka, I le kukkeb ka- 
fka, matíe tokko mannpet mattah, 
ifiud non longius eff iter , quin uno dit 
£5 confici EJ. repeti, five relcgi pofit, 
det år ej lángre, ån at man kan på 

. en dag refa dit, och åter hem igen. 
Kolmen peiwen matfe mannaime (ta 
den, intra tríduum ad urbem profici- 
fetbamur & iterum revertebamur , på 
fre dagar refte vi til ftaden, fram 
och äter, 

MATSEJE , revertenr , redeunr , den fom 
vánder åter, Jr. matfeje mana, in 
fanr moriens, et [pdt döende barn. 

MATSEM , n. f. reditur, rever/fip, åter- 
refa, àterkomít, Matfem Kino, vis 
revertendi, Matíemefne, in rever fient, 

MATSELET , v. ». cito reoerti , hallict 
vånda om. it. mori, dÓ. De infantil. 

MATSESTET , eft dimin. verbi matíet, 
fed ffgnificasione diferepat acfiva. In- 
eurvando confringere, genom bójande 
afbryta. Sábbeb matleíti, baculum in. 
eurvarum confregit, han brót af káp- 
pen. dr matfot. Iz. Kapte helmeb 
matfeíti, vefis fnum reflccfebat, five 
replicabar, han vek up rückfkjórtet. 
It. reffituere , reddere, üterftálla. Ai- 
tari matfeftet, poffeffori reflituere, å- 
terftålla åt ågaren. Hine 


daft om fpåda barn, når de dö. Mat- MATSESTEM, s. f. vide matfeftattem. 


fegátet vel matfajet, incipere reverti, MATSESTAXTET v. 4. facere ut ad få 


ego: 














MAT 


quDbecmEDREEREEEND tetapususluizandennuturudun-cestust URP 2D GEM. GuiuiumiumPqumpue 
feforem redeat , reddere, &terítálla til 
ågaren, gifva tilbaka. Mai leime à- 
feitam , walla matfeftattime watt, 
quod emeramus rurfur ronifimur, foe 
repudiavimus. 

MATSESTAT TEM , 8. f. reflitutio, &ter- 


flållande. Repmdiatio, tór(kjutande. ' 


Marsox & matíot; ». a. duplex, tve- 
faldig. 

MaTSOT , v. a. confringere, afbryta, cfr. 
matífeftet.  Piågga muorait matfoi, 
ventur arbores profferncbat, foe dejicie- 
bat. Ir. akti matfot, complicare ffve 
congoloere, vikla ihop. | 

MATT , n. f. mixtura metallica; plurium 
metallorum compoftio, malm, metall- 
blandning. Matta kebne, cacabur «re 
confecfur caldario, malm-kittel. Meat- 
ta páloh, globuli ex «re caldario fadli, 
mettalls - knappar. - 

MATTE, eff priv. cafur pronom. mi. Mat- 
te landaft todn pátah? ex qua regio- 
nc venir? ifran hvilket land kommer 
du? Matte paleft leh todn tab wuor- 
kem? inde a quo tempore boc referva- 
fi? Matte mereft kalkab alget? s»- 
de incipsam? It. adv. quanto, ju. Mat- 
te ånebut fodn ádtjo, tatte ánebut 


MAT 249 


———— —ÀLÓÁÓ—— —M——À— 
nomin. defect. Dicitur de ferit, quum 


niye nimir alta derinentur. cur/fu, Ía- 
ges om vildjur, når ínón år fà djup, 
at de ej kunna komma fort. Repe 
le talle matteken, ob nivem altam oul- 
per nunc curfu detinetur , ÍnÓn år nu 
fà djup, at ráfven ej kan fpringa 
fort. Alio fen/u moa occurr. 


Marrak & mattanje, ». a. peritur, qui 


calict , fOórfaren , den fom kan. Mat- 
tanje le fodn tann pargoi, iflius ille 
peritus eft gperin, han år tórfaren och 
kunnig i det arbetet. Mattanje tja- 
let, fcribendi dodtus , kunnig i fkrif- 
vande. Compof. t$ oppo/. omattak , o- 
mattanje, smperitur , otÓrfaren. 


MATTET, v. 4. poffe, callere, kunna, 


vara kunnig i. Ib matte takket, fa- 

. eere nequeo. Kalle fodn matta, immo 
pote, nog kan han. Fem:. mahda- 
tan , fat, poffibile ef. Matteftet, dim. 
kunna någorlunda. Mattajet &$ mat- 
tegitet, incipere callere, begynna at 
kunna. Die le mattajemen, jam pe- 
ritior incipit fieri, han börjar nu. at 
blifva mera fórfaren. 


MATTEJE, partic. callens, den fom kan. 


Compof. t$ oppof. omatteje, okunnig. 


fodn fita, quanto magis accipit, eo plu- MAT TEM, omattem, v. matto, omatto. 


ris defíderat, ju mera han får, ju 
mera vil han hafva. Jr. matte, mat- 
tek, adjettiv. tantur, få ftor, Ware 
mattek tiewa, inflar montis collis , en 
kulle, fà ftor fom et berg. Mo mat- 
te ftuores, eadem atque ego fum fla - 
tura, få ftor fom jag. . Mo mattek, 
idem. Man matteb fodn fita, tann 
 matteb kalka fodn àdtjot , quantum 
expetit , tantum accipiet. 
MATTEKESNE, matteken, ablat. cafur 


MATTELES, 2. a. poffbilir, mójelig. 


Mattelats, idem. Jus le mattelats, 
£ polibile ef, Maztb. 21: 39. Compof. & 
oppof. omatteles , omójelig. Fennon. 
ntahdollinen, pofibilis. 

MATTELESWUOT, ». f. pufibilitar, mó- 
jelighet. . 

MATTETET, v. 4. facere ut quis poffit, 
göra at man kan. Jubmel matteta, 

. Deus faciendi facultatem largitur. It. 
docere , inflituere , undervifa. 


li Mar- 


/ 


250 MAU 


'MA1 TETES , mattetis , s a. impofibilis , 


emójelig. — Fens. mahdotoin, ide. 
Mattetis -wuot, /u5/]. impofiibilitar , 
omójelighet. Fer». mahdottomus, id. 

MATTEMES , fs a. Auflr. vid. matteles. 

MarTo, m. f. peritia konit, fórfaren- 
het. Mattolt tatt påta, arti iflud rri- 
buendum. ef? , det har man at tacka 
konften före. Compof. t$. oppof. omat- 
to, imperitia, ofórfarenhet. 

MAT TOTEBME, 7. 4. ignarus , imperizur, 
ofórfaren, okunnig. 


MavupNA, Mauna &f Maunes, nom: prop.. 


virile, Magnus , Måns. 

Maus, Aufbr. vide muowes.. 

MausET , maufo, ic. Borecal. uid. mak- 
fet tc. - 

Maur, ». £ virer, krafter, förmåga. 


Borcal. Ib. mauteb adne,, non valeo. v. 


fabmo, famo. 
MAwORET , v: ». fremere, brufa. Jok- 
ka mawora, fluvius fremit, cfr..ma- 


|o pret It.transl de bomine dévitiar. fuar: 


jatlante , fáges ock om den, fom 
fkryter af fina rikedomar. 

MAwOREM, 7. /.. fremitus, gny , byu- 
fande. 

MzpB, comparativo medeb, »; a. fequivr, 
vilior, fámre, fvagare. Medeben ad- 
net, in vilioribur ducere, ringa akta,. 
hålla för fámre. Medeb le'tat wuo- 
la, vilkor bac eft cerovifía. | Medeb. 
fkrud ,. pannur -viltor ,. groft klåde. 
Fenn. mieto , genet. miedon , tenuir.. 

MEDEBTET , v. a. poflponere, akta för 
ringare, efterfátta, rarius occurrit. 


 MzE»pbzN, z. f. eva pifcium, rom, fifh- 


rom. Meddenes qwele, pi/cis femi- 
sa, hon-fifk, rom-fifk.. 
MRDDET, o. a.errarc, peccare, fela, för- 


MEL 


bryta fig uti. Sodn le meddam, deli- 
quit,han har felat. Pleikab. meddi, 
fcopum nom attigsi, han tråffade ej mir 
let. Meddeftet, dim. litet fela. Med- 
degatet, incipere delinquere, begynna 
at fela. 
MEDDEJ JE, percans, errans, der fom felar. 
MEDDEK , 2.4. infons, qui non deliquit, 
ofkyldig, fom ej har begått fel. 
MEINEG, m /-opinio, mening. oidcuf- 
fjolmes. It. finis, propofitum, ailigt. 
MEKE ,.n..avis, que loca amat uliginofa, 
ruficularum genere, Vefr. myrmåkra. 
Mzxkor, v. n. balare, bråka. Gaitfa me- 
ko, capra badat, geten bråker. 
MELDE, cum, penes , med, hos. Le-kus 
peduik melde? /untne tibi zm. parate 
pecunie , har du penningar med dig, 
elleri bered(kap? I le mo melde, pe- 
nes me non ef, jag har ej hos mig. 
MELE, n».J. remus vel aliud inflyumentum, 
quo cymba navigiaque minora propd- 
luntur five agitantur, en ara eller dy- 
likt verktyg, at. ro eller fkjuta fram 
båtar och andra fartyg med. cfr.ai- 
FO, Fem. mela, gubernaculum.. 
MELISTET , 9.7 Jaure rafta párewin 
meleftet , acus ponte. natante: tran fire, 
fara Ötver fjön med en. flotta. Dici- 
tur quando penuria. cymbe , aut cjurmo- 
di navigioli idone$, collipatis affcri- 
bur tignirque lacus trajicimus amncr- 
gue. Meleitaítet, dimi». Meleftatjet, 
incipere brajicere ,, begynna at fåtta 
fig öfver vatten. | 
MELESTEJBE, trajéciens lacum: amnemve, 
den iom far Öfver vatten. 
MELASTALLET ,.v: 2. frequ. v: meleftet. 
MELKE, 2. f. /ac, mjölk. Warras mel- 
ke, lac recens , fixfk mjölk. Kul 














MER 
1nelke, Jac bubulum. — Melke litte wd 
melke nappe, sud&ra, mjólkbytta, 
.mjölkftåtva. 

MELXKOK, Jaffarins, lac uberins prebenr, 
mjólkfam , fom .mjólkar mycket. 
MELXos , cibus Jacfcur, fise ex latte con- 
—ofectur, mjólkmat. I le muíne talle 
. mélkos , cafei 69 alia ejusmodi osbaria 
lactea mihi nunc defumt. — 0 0. 
MELKOT, v. n. lac prebere, gifva mjölk 

ifrån fig. Melkoftet, dim. cfr.pàttjet. 
Mzrr, melte, juxta, fecundum , efter. 
Jubmelen pakon melt wiefot , vitam 


Ad duum 6$ normas verbi Divini in-'. 


ffiruere, lefva efter Guds ords fóre- 
skrift. ' Hsjin mo teke to melt, me 
buc ablegabant , ut te arceferem , de 
fkickade mig hit efter dig. </r. melde. 

MEN? , n./. gefus, åthålva. Ir. fortuna, 
lycka. 4 fena meneítys, idem. I lam 
muíne tat meno, ea nou ufur fum fc- 
licitate, jag hade ej den lyckan. Hime 

MENOLAT.S , menotowet, vid. lykko- 
lats, lykkaftet. 

MENSTER, 7. f. exemplar, mónfter. 

MERDE, n«f/a, milla, ryffja. 

MERE , 28. f. limes , terminus , gráns, mål. 
Sya.raje. Matne meren 1e talle pei- 
we? quota nunc cf? bera? Ko leime 
pàtam tann merai, cum eo veniffemur. 
Mereb piejet ,- terminum. limitemque 
£onfl ituerc. It. menfura, mått. Jakkon 

- snereb, menfuram fidei, Rom. 12: 3. It. 
matte mereít kalkab alget? unde in- 
«ipiam? hyarifrán fkal jag begynna? 

MERETET , v. 4. determinare, prefinire, 
ntítaka, fÓrefkrifva, Epe kalke Jub- 
meli aikeb meretet, Deo tempus non 
debemus. prefcribere. | Sodn  mereti 
kokte kalki fjaddet, ws futurum effet 


MES 251 


prafumcbat, han fóreftülte fig huru 
det fkulle blifva. —Meretijen, man 
Adnakeb kalkib waddet, quantum da- 
som prefcribebant , de tórefkrefvo 
mig, huru mycket jag fkulle gifva. 
MER£TEM , x. f. determinatio, utitakan- 
de, fórefkrift. Meretemen tfagge, 
ad prefcriptum, efeer förefkrift. 
Mznxrs, Borsal. vide metke. 
MnOSTALLET , eflimare, conjecturam 
facere, hålla fore, giffa til Naute 
mon aneroftallab, ica ege confecfo, få 
giffar jag. Meroftalleh qwekte mili 
kukkob, conjecfurant effe fpatium /- 
ue Jongitudinem duorum milliarium, de 
tro, at det fkal utgöra en làngd af 
tvànne miler. 
MERZOSTALLEM, s. f. conjecfura , giís- 
nin 
MEBE, vitulus , (proprie vengiferinu:) 
kalf, ren-kalf. Niammeje mefe, witw- 
Iur lactans, di-kalf. I. trand. Ile fodn 
timats mefe, «rate eft faris provecfur, 
han år nog gammal. Mefats, dimin. 
vitcllur, en liten kalf. Negativ. caf. 
mefetak , mefet £9 mefetes , fne vitu- 
Jo, vitulo carenr, utan kalf. 
Mzsak, 8. f. corium vitulinum,kalffkinn. 
Mesex, vitulinur, c. gr. melek ålo, grex 
vitulinus, vitulir confans, en kalíf-hop 
eller hjord. ir. mefek aldo, rengifer 
femina vitulo fata, en ren-ko, fom 
år drágtig med kalf. Item que vitu- 
lum peperét., en ren-ko, fom har 
kalfvat. | 
MESET, vitules eripere, taga bort kalf- 
varne. De urfis atque lupis dicitur vi- 
tulos diripientibus. 
Mzsso, ». f. miffa, måfla. It. cultus Det, 
concio, Gudstjenít, predikan. Meflo 
li 2 pei- 








V 


252 MET- 


MET 


METE, prap. fecundum, efter. Lagen 


^ peiwe, dier feflur, helgedag. Mefloi 
taiwai wuolget, concionem diligenter 
frequentare. Mefloft katot, abeffe a 
concione. Meffob kuldelet, concionem 
aufcultare, hóra på predikan. Fenn. 
meffu. | 
MESSET, fape & identidem repetere, fa- 
pius reiterare, Ofta uprepa. Kadnieli 
meffa, identidem plorat, han gör ej 
annat ån gråter. Rafjon mefíía ke- 
feb tjada, continue t$ identidem pluit, 
per stam aflatem, det rågnar ftán- 
digt, hela fommaren igenom. Kelafi 
meflet, son nif mentiri, ljuga altjámt. 
MzrssoT, miffam babere, hålla máffa. 
Ir. neutr. concionibur intereffe, bivifta 
. Gudstjenflen. Eccleffafticum. 
MzsTo, cibi genus, quod ex inteflinir pi- 
fcium preparant Lapponer, en rátt, 
fom Lapparne göra fig af fifke- 
tarmar. 
. METALTATTET & metalltattet, v. a. rc- 
. laxare, gifva efter, fláppa efter. Me- 
taltattet kzinob, funem relaxare, fláp- 
pa efter tåget. cfr. mete. Metalltat- 
teje, particip. relaxanr, fom flàpper 
efter. It. laxur, remiffus , flak. 
MrTATALLET , idem quod. metaltattet. 
I. cedere, gifva fig. | kábbak fita me- 
tatallet mubbai, nsenuter. alteri cedere 
vult, ingendera vil gifva den andra 
efter. It. condonare, förlåta, tilgifva. 
: METAN, metaít, adv. fecundum longitu- 


t dinem, in longum, langs efter. Metan : 


jokkan, /ecundum longitudinem fluvii, 
långs efter elfven. Fennz. myótà & 
myóden, idem, it. cum. 

METAKAROS & metakoros , adv. in fe- 
rie, i rad. Metakaros mannaime, 


T progrefé. fumus ferie, Vi gingo i 
. fad. : 


mete wielot, ad legis prefcriptum I 
normam viverc, leiva etter lagens fö- 
-refkrift. cfr. melt, tfagge. It. 24jed. 
declivir, fom lutar utfOre. Mete 
puold , €ollis declivis, en backe, fom 
uttar. Secundur, non adverfur.. Me- 
te jokkab mannet; /zcundo flumine ua. 
vigare, fara utfóre med ftrómmen. 
Mete piágga, ventus fecundus, vind, 
med-váder. Mete peiwen, ab ortu ad 
eccaf um , ad folis ductum, váttfols. Op- 
pof. ef wuolte peiwen, ab occafu ad 
. ertum, anfols , emot folens gång. 
Mete mannerm, fortuxa fecunda, med- 
gang. Per cafur flectitur , e. gr. mete- 
len, meteleli, metan , metaft, 4u. vid. 
fupra. Piåggab metelefi jårreti , ven- 
tur ab orientali plaga ad occidentalem 
deducfut ef , vådret gick om med 
folen. | 
METETET , v. a. remittere, gifva efter, 
gifva til. Meteti laikob, remi/t de- 
bitum, Mattb. 1$: 27. It. permittere, 
tillåta. Metete talle tab , permitte 
nunc bocce. It. abeuntem comitari , föl- 
ja til vågs. Oppof.ladetet. Man kuk- 
kas kalka todn mo metetet? auam 
longe me coriitaberir? huru långt fkal 
du fólja med mig? Meteti mo kit- 
ta kafka laidoi, ed dimidium usque 
ttineris me comiiatur cfl. It. confentire, 
famtycka, ob/cqui , lyda, etterkom- 
ma. Metcetaítet, dimin. litet eftergif- 
va, följa til vågs et litet ftycke. Me- 
tetatjet , incipere remittere, comitari 
incipere, begynna at gifva efter, at 
fólja tilvágs. 
METETEJE, remittenr, comitans, den fom 
gjer efter, den fom följer tilvágs. 
- METE- 


. 





MET 


MET 25 


METETEM , 7. f. confenfus, famtycke.  MEeTtJOS, procul, långt bort.  Metjos 


METETATTET, v.n. € acliv. poffe re- 
mitti ffoe relaxari, relaxandum cura- 
re, kunna fláppas efter, låta gifvas 
efter. I metetatte, relaxari non potef. 

METJE, remotus , disjunétus, långt bor- 
ta belágen. Metje fitah, pagi remo- 
tiores, de aflágfne byarne. I. metje 
kerde, veffír exterior, pallium, ófver- 
plagg, kapprück. Cowparat. metjeb, 
remotior , exterior, den aflügfnare, 
den yttre. Super! metjernus; den af- 
làgfnafte. — . | 

METJEN , adv. procul, långt boftta. Ir. 
pne, 4 tergo, bakom, baktil. Tob- 

n metjen, i///c a tergo, dir baktil. 
Compar. metjebut & metjebefne. Me- 
tjebefne le tatt ware, Jongius mons ifc 
difat, det berget år lángre bort be- 
láget. Metjebus, penetrat. caf. Superi. 
metjemufne , aldralingft bort. 

METJELEN & metjclefne vel metjel, po- 
ne, bakom. Mo metjelen, ponc me. 

METJANET , v.n. longiur recedere, fub- 


ducere fe, laga fig undan, ftiga un- 


dan. Metjen tállelt, recede ab igne, 
maka dig undan elden. Metjan tok- 
ko, recede illuc, ftig undan dit. Me- 
tjan mctjebus , difcede longius, maka 
dig längre undan. Metjanaítet, dim. 
litet laga fig utur vågen. Metjana- 
tjet, incipere recedere, begynna at la- 
ga fig undan. 

METJETET, v. a. removere, fubducere, 
föra undan, laga utur vågen. Me- 
tjet tab metjos , remove hoc longius: 
Metjet etjebt tafte , remove te Pine, 
laga dig undan hårifrån. Metjeta- 
ftet, disnin. litet föra undan. Metje- 
tatjet, incipere removere, begynna at 
föra undan. | 


wuolgi, procu «biit, ham for långt 
bort. Significat motum in locum. cfr. 
tnetjen , cujur quafé penetrat. cafus eff. 

MeTKE, met«ses, ». a. tardur, proprie 
qui tarditate utitur in greffu, lent ár- 
dig, den fom går fakta. " Metkes her- 
ke, rangifer tarde $ncedenr, en ren 
fom går fakta. 

METXESWUOT, 28. f. tarditas in cunde, 
fenfärdighet at gå. | 
MzTo, n. f. declivitar, lluttning, lutan- 

de utfóre, Metoit mannet, per loca 
decliva iter facere. Oppofft. wuolto. 
MeETOK, metokes vel metoges, ».4. pre- 
pen/us, benágen. Metok le néita 
waldot, ad matrimonium prociivis eft 
puclla. Metoges wifeswuot, /apien- 
tía obf/cquiofa. | | 
MzrTOoTEs, n. f. quod infuper datur vel 
additur , aucfuarium fue acceffo, til- 
Ökning, det man gifver in uppå, 
eller på köpet. Gall. furcroit, Meto- 
tefen kalkah todn tab &dtjot, i» cu- 
mulum. liberalitatis boc accipies. Auftr. 
cfr. laffe. 
MiTOT, v. s. occurrere, obviam fieri, 
mótas. Metoi mo, obviam mibi fa- 
éfus cft. cfr. kaudnetet. Metoftet, dim. 
METSE, n. f. ffloa , defertum, fkog, óde- 
mark. Jefus tolwotowi metfíai , 7e- 
fus dueebatur in defertum, Mattb. 4: 1. 
Metfeh juttufeh, fere, vilda djur, 
fkogs-djur.  Methi puoren fjaddet, 
in filoir deperdi , fórkomma i ikog 
och mark. Fenns. metzå. /ílva. 
METSEK, 2». 4. ferus, vild. | Metfek al- 
mats, Pomo ferus, en vild mennifka. 
. Metfeken le fodn fjaddemen, erro 
[rer ircumforanmut Jieri incipit, han 


lis begyn- - 


254 | 
begynnér 
re. Metfek pátío, 
hiur in ffluis Khi rehélus fuit; en rep, 
fom fått gå ledig och lös i-fkogen. 

MEUDA, n. a. imbecillis , infirmur ,.Tvag, 
oháf. '.Meuda fuolke Ie .fufne, infir- 
ma five imbecillis ei eft familia, han 
har oháft folk. Dicitur quoque omáu- 
da, idem. ^ | | "7 * 

MEURET, 7. 9. veneficiie uti, tràlla, fpà. 
Meuremen le talle, arte jam utitur 
magica. cfr. nàitot. Obf. feminis Lap- 

* pouum olim artes veneficae rbombumque 
traltare licitum. non erat, fé. manus 
prius danois indui fent obirotbecis. Hinc 
proverbium: fatfa kåti eneuret, vene- 
ficiis fludere, manibus ebirotbec s laneis 

$ndutis. Viris manibur nudis ifla ti- 
cuit peragere. Quod he artes dialolice 
nunc temporir evantyerint in Lapponia , 
vsligiond prafertim-& illarum nanita- 
ri tribuendum eft. Meuregátet, inci- 
pere artes veneficar exercere , begynna 


MEU 


ät trálla. 

MEUREM , s. fl 4ncantatio, pencficium, 

"^ £áldom. /^h .— —— ^ 

Mi, pron. quis, qui , hvilken, den fom. 
Obf. /epiur efl interrog. Mi letodn? 
quis es? hvem år du? Mi le Jub- 
mel? quid eff Deus? hvad år Gud? 
Mi tunji manni? quid ribi fadum eft? 

. hvad kom åt dig? Dedinatur bec to- 
do: Genet. man. Dat. mafas, Accu/f. 

. gnab. Ab. mafte & matte. Locat, maíne 

. & mane.  Medjat. maina Oc. 

Mixz, pren. adj. aliqui, någon. Com- 
potum ex mi & ken. Eodem modo de- 
elinatur aique ml, addita femper. cn- 
clit. ken. Mike maino, laus aliqua, 

- Phil. 4; 4, I mike, mibi], nemo, ingen 


på at blifva en. landftryka- | 
rangifer qui diu- | 


! MIL 
—— — — M A —— Hn 
ting, ingen. Ib mabke tufte fita,si- 
bil a te expeto, jag begår ej någon 
ting af dig. Jus mike fjadda, f£ quid 
quam cuenerit , Om något fker. - 

Mina , mihas, fortis, virilis , tapper, 
.karlavulen. -Mihas ålma le íodn, 
forti ille vir eft. Jus. leh. miha, f.p 
^ tir er, om du kan. Pargo-miha, fre 
pur dabori, hurtig til arbete. Fem. 
Tpies, uir. ] Z 

MAI HASTALLET , v. n. fuperbére, högfår- 
.das, vara ftilt. lawerinas.mihaftil- 

let, opsbur fuir fuperbire. -Mihaftalle- 

E fuperbiens, gloriofur, den fom för 

" hátver fig, en fom fkryter. 

AMigjE, nomiuat. plur. pronom. nos, Vi. Contr. 
Ani, $dem.  Epe mi fita, ser noli, 
wi vele intet. Mi jakkebe, credimus, 
vi tro. Singular. eft mon , ego. Gent, 
Anijen & mijan, swofer,.vár. Mijn 
attje, parer naffer, vår fader. utr. 
dum & mija dicitur , qued pronomen 
conflítuit relativum, Mija fita, deni- 
cilium nofirum , vår hemvift. Mija al- 
matjeh, familia nofira, vårt folk. Mi- 
ja hágga, vitd nofira. 

Mixx; adv. vide fupra makk. 

Mixx, Mikka, Mikko, ». propr. vir. Mi 
cbazl. Mikkel & Mikkok , idem. 

Mi, mila, siilliare; en mil. Mila pe- 
le, dimidium milliarir, en half mil. 

MiixE, lac, mjölk, vide melke. 

Mirr, milla, mola, qvarn. ”Fenn. myl- 
ly, idem. Milla kåte, piftrina. 

MiLoTET, v. ». facfare fe, fkryta. Fau- 
rotinas milota, /e formofum jaa: 
MilotaHet , frequ. idem. NK alla milo- 
talla, magnopers gloriatur , han btó- 
ftar fig mycket. cfr. mihaftallet. 

MINGEAES, femina, de beffiis dicitur, 

z hog 








V , 
lo 
MIT 


"— —— —Lr atv AR or ma 
hona, Mingeles påtfo, rangifer fe- 


miss, hon-ren. Mingeles lädde;avis' 

femina, fogel-hona. . EE 
MiNXOT, 20.5. miri, fórminfkas: Min- 

kogåtet , minus incipere. cfr. utíanet.. 
Misso: & mifTu, m. f. ferum lacti», mjök- 





annuo. MER 25$ 
ve fvadendo perduci , begynna at be- 
.qvimafig. , 





Miwko&, n. a lenis ymjuk. Tibmok, 
Miwxor , v. ». mollefcere, mjukna, & 


miwkotct, v. 2. emollire , göra mjuk, 
vide infra tibmot & tibmetet.. | 


hvafla, Compof. Miffakribmo- & Bor. MiB, ». f. mul/um, mel, f'yrupur, mjód, 


miffaribme , ferum laclir concocfuni ,: 
five ad confeffentiam. infpifatum, mis-' 
fmör , misoft. | 
MisteT , 9-2. amittere, vide maflet. ' - 
. Miras, ado, ad firm. quin, ja vål. Borcal. 
MITES, pron. adj. quiz, hvilken. Mi- 
tes tod leh ? auirnars tute er? hvil- 
ken år du? Mites tieta? quis fcit? 


hvilken vet. Plural mahtes, quinam, 
hvilka. cfr. mi & tes. Ncutr. mite I 


honung, firap. Alte miådeft, eme 
mel. Aufl. Fehn.mefl, gonet. meden, mel. 


Miåbor, v. s. confentire, annuere, bifal- 


la, bevilja, Jus todn fitah: miádot , 

K vss annuere, om du vil gifva bifall. 

lb miàdo- taffan, i/ff res mom adnuo, 

jag gjer ej mitt bifall dertil. Miá- 

doftet , disin. litet bifalla. Miádo- : 

pics fuciperc' annuere ,, begynna. at 
ifada. cfr. metetet. 





mita, qu£, hvad. . Mita le tall tat? Mråper, ne pronus, benágen, villig. 

quid boc eff? hvad à» detta? Fexnon. MrápoM , m. f. nutus , affenfur , bifall. 

miti, quid. Mzáxk n, n. f. enfs, fvård. Fenn. miecka.. 
MirRMET & mittmet, 0.4. obforvare, MiüxT ,miükts , vide mákt. 

miare, i akttaga, mávka. — Mithme Maár, milla, s. f. mens, ingenitum , fin- 





tab puorift, obferva boc probe, márk 
detta noga.  Mithme tabb fajeb ,. »o- 
ga locum illunt, tag det. rummet i akt. 
Mithmeftet, dimin, något litet i akt- 
taga. Mithmegatet , sncipere obferva- 
rc, begynna at taga i akt. 
MiisoMMAR & mitíammar, mitföm- 
mar-peiwe, dies Johannis Baptifle, 


midfíommars-dag.. efr.Jounes-máflo.. 


Mivwusr vel miwet, v.s. perfvaderi f- 


ve induci poffe, kunna formas eller 
ófvertalas.. cfr. majotet, Jus mivwa 


pátet , /£ f/oudendo perduci poft, ut 
veniat,, om han beqvamer fig til at 
komma. Ib mivwa to rokkolet, uz 
Be rogem, perduci baud. facile poffum, 


jag år ganfka ovillig at be dig. Miv- 


wefltet, dimin. Mivwegátet , incipe: 


he; vett. Milla le puoremus tawer, 
ingenio nibil praflantiur. Miálait lap- 
pet, £gellecfu privari , mifta förftån- 
det.. Obf. in plural. wftatiur cf. Neu- 
re leh mo miálah, bebeti fum ingenio, 
jag här fvagt begrep. Mana miálah,. 
ingenium ffoe sntelleifur puerilis, barns- 
ligit förftånd.. It. voluntas, nutus, vil- 
ja, behag. Kuttes mattitja fo miá- 
len mete takket? quis pofit ad nutum 
ejus facere? vel ad voluntatem ejus fe 
componere? Mo miåla neita le fodn, 
$flam ego amo pucilam. |. MO miålen . 
mete le tatt, ad votum meum ffue cx 
fentemia iffud ef, det år ju& fom jag 
vil. Miálats, dimin. Jubmelle mià- 
'Jatjit waddam, Deus intellecfum dedit. 
Man kukkeb mon tait. miálatjit ad. 

nab, 





- 


456. MIA MIA . 





nab, quamdiu bir ingenii fruor viri- ^ fve mediocre, aliquantum ingenii, nd- 
bur. Fenn. mieli, mens. Compof. miàla- orlunda begrep, medelmáttigt fór- ' 


lakke , focordia, floliditas, dumhet, = ftànd. I le fufne miålawuot, sihi 

" vettlóshet. Ir. adj. flolidus, vefanue , — omnino fapit. plane ffolidur ef, han 

dum. cfr. lakke, miálalakkak. har ej det miníta vett. 

Miárax & miålek, ». a. fua fponte incli- MiåLANåKTO , adv. de induftria, med 
nans, propenfur, villig, benágen. Mià- ^ flit, upfáteligen. Oppof. edeleft. 

- Jak leb tann pargoi, «d iffum prepen- MIiåLEKT & miålelift, adv. fponte, fjelf- 

"fur fum laborem, jag år hugad för = villigt. Raro ocewrr. Fenn. mielellife- 
"det arbetet. Neita le miálak waldot, fti, dem. - 

- ad snatrimanium propenfa eff puella. It. MIALET , v. a. Auftr. fapere, intelligere, 
apud Auftr. miålek , fapiens, quí fana — fÓrfià, márkà. Kalle mon tab mii- 
eft mente, fórnuftig, vettig. Compof. ^ lab, iftud probe intelligo, det förfår 
Ets-miálek, //bi fapiens, pervicax, ^ jag nog. cfr. aitfet, tábdet. 
fjelfklok, envis. Kukkes-miülak, MiárorATS, ». a. fapiens, fórftándig. 

' ("Lbeol.) longanimir,lángmodig. Illo- — Miálolats álma, vir /aptens. Die le 
miålak , esalevolur, illvillig. Wane- ^ fadnes miàlolats, vere ingeniofur ef. 
milk, infpiens, vefanur, vettlós, = cfr. jerbmak, Compof. Akt-miálalats, 
fikunnig.  Decompof. Wadne-miá- ^ (Theol) unanimi: , concors , endràgtig, 
Jlakwuot, dementia, ffultitia, fádkun- enig. Leket akt - miálalatjeh, cffete 


nighet. Kukkes-miálakwuot, (Theol) — ' unanimes , 1 Petr. 5: 8. 
' Jonganimitar , langmodighet. Miárca, miålg, s. f: pecfur, bróft, brin- 
MiáaLALAKKAK , minus fapicur, fere ful- ga. Sláwi miálgabs, percutiebat pe 
tur, mindre vettig, halfgalen. Eur fuum, Luc. 18: 13. Miálga warjo, 
MiÁLAPORRE, 52. a. mentis compos, inge- — thorax, munimentum pectoris, bróft- 


nio praeditus atque prudentia > begáf- várn. Obf. exterior pars pectoris miál- 

vad med förftånd och eftertanka. ^ ga dicitur, interior wuobd, raddeh, 
. juo le álles fjaddo ja miàálaporre —— 4uwod vide. 

pardne, jam «tate adulta jusenis cff. MiåLGAS, n. f. carina trabe Lapponum, 
* ingenioque valet, han år nu en full- ^ meden på en Lappflade. Ir. interdum, 
- vuxen yngling och af ftadgat vett. carina cymbe , büt-kóÓl. 
MiÁLAWANAK, 7. a. emenr, galen. Miå- MidrxaT, miålget, adv. fatis multum, 

lawanakwuot, /ubf. amentia, demen- — nog mycket. Miålkat ádna ulmu- 

tia, vettlóshet. cfr. wana, miàlak. tjeh tjàggon, /ati; multi bomines con- 


"> MIiåLALAXA, adv. fapienter, vifligen. — veniebant, anfenligt mycket folk fam- 


Compof. £5 oppof. wane-miálalaka, i»- —  láde fig. Miálket kukkes laido le, 
fpienter , ovi(ligen, dåraktigt. baud breve eff $ter, det år anfenligt 


. MiáraTES, » 4. vid. miålawanak. Miå-  .làng våg. Miálkat l&ffok , faris pon- 


lateswuot, /ubf. v. miálawanakwuot. , — derofur, tàmmeligen tung. 
MiábAWUOT , 2 f. ingenium qualecunque MIALLATET, 9. ». etate confici, «tatc 
- €nT- 








MOL 


mtl EE 

- eervari, blifva bricklig och fvag at 
ålderdom.  Neruiff de jumenns dici- 
tur. Miållatum herke, razzifer, cui 
atate exbaufe funt vires, en ren, fom 
år få gammal, at han ej duger köra 
med. cfr. wuoraltowet. 

Miinzs, miåres axljo, fecuris acie ob- 
tufa, en ohvafs yxe. cfr. mall. + 
Mo, sr, min. Mo widno le tatt, id 
mei eff oficij. Mo manah, liberi mei, 
mina barn. Ef quaff genctiw. caf. 

pro». mon. 

Mon, z. f. animu: , mod. 

MODALA 18,72. auimofur, moc'e, c. jalo. 

MoGGORET, v. 7t. proiabi , concicere , fal- 
Ja omkull. Moggori taffa wuolos 
diwi, in caput prolapfur ef , han föll 
hutvuditupa. 

MoGGOoRDATTET , v. a. ad cafum dare, 
flà ikull, kafta omkull. 1r. occidere, 
drápa. 

MoJos, mojus, a». f. rifus, lóje. Mo 
juh hålet, /ubridenr loqui , tala fmá- 
leendes. Minus cff quam tjaima. 

MojJoTET, v. n. ridere, fubridere, le. 
Mojotallet, frequ. idem. 

MoJorT EJE , mojotalleje, ridens, fubri- 
dens, leende, den fom ler. 1r. hila- 
ris, glad, gladlynt. 

Morjor , moljoítet, vide máljot. 

Morror , mollotet, v/dc mállot. 

Morsor , &c. vide málfot &c. 

MorsoTrEs, vide málfotes. 

MoMMET , v. a. vide nommet. 

Mon, pron. ego, jag. Mon leb utfeb tu- 
fte, te minor fum, jag år mindre án 
du. Genet. mo, mieur, min. Ile mu- 

: ne (vel mufne) pednik , pecunie míbi 
non funt, jag har ej penningar. Ne- 

£4tiv. caf. mota & muta, ng me, mig 


MON 25v 


förutan. Muta epet maitek matte 
takket, fine me mibril poteflir facere, 
joh.iy: y. Mon ets, ego ipfe. Mon 
aj, ero quoque. Obf. cum negativo con- 
flracfo, enclit. ken poftpof. ne in fine 
additur , e. gr. Ib monneken , neque 
ego, €j heller jag. Dmm autem ken 
praeponitur , inoariatum manet, c. gr. 
Ib ken mon, ueque ego. . Fennon. nii- 
nå, cg. 

Moxowx & mono, genet. caf. pron. dual. 
mai, vär bågges. Mono tawer, w- 
triurque noftrum bona, bågges vär e- 
gendom. Mono hågga, (dual) vita 
noflra, bågges vårt lif. Dariv.monot. 
4ccufat. monob. 4blar. monoft. Re- 
liqua in grammaticir quer. . 


MOoNNZE , 5. f. ovum, ägg. Monne karr, 
ovi putamina, Àgg -l1kal. Monnit la- 
let, vide lalet. Monnes ládde, avis 
ovipara, &cg-fogel. Monnit qwed- 
det, ova parere, vàrpa ågg. Fenn. mu- 
na, ovum. Monne welkat, albugo ovo- 
rum, äggehvita. Monnats, dimin. 


MoNNEX, ovipara, fom várper gg. 








ovi 
Monnek lådde, avis ovipara. 
MONNEM, 2. f. ren, njure. Monnemit 
åtfatab, renes fcrutor, Apoc. 2: 23. It. 
monnemeh, extremitates globofa col- 
larii, five cinguli ad collum rangifero- 
rum vectariorum adplicati, ad quar ve. 
hes five traba loramento quodam deffi- 
satur, runda bállar på ándarne af 
ren-lokorne, hvarvid en rem fåftes, 
fom med den andra åndan fitter faft 
vid ackjan eller Lappflàden. confe 
kefas. Hinc 


MoNNETET, 9. 4, Herkeb monnetet, 


rangiferum ad trabam jungere, fpån- 
Kk ——- na 





258 MOS 


na före ren. cfr. kefaftet, kefaftattet, 
qu. ufitatius ef. 

MONNET, v.a. ova querere avium, föka 
efter fogel-ågg. Epe le anje mon- 
nem fuoloit, in infulis nondum ova 
que fivimus avium. 

Mon , mori, mater , moder, vide edne. 

MORRES, 5.4. vigil, fomno non ninuum 
deditur, vakfam , munter. — Morres 
almats Ie fodn , fomno non deditur cff, 
han är ej för mycket begifven på 
fömn. vide mårritet. 

MORRET, v. ». vid. margafet, harret. 

MORREM , x. f. irararum eft ferarum, ut 
canium, ur forum Fc. fremitus ffve mur- 
muratio, murrande. 

MosTor , v.n. capitir dolore afici, im- 
primis illo, quem fetida & gravcolen- 
tia efficiunt , fà ondt i hufvudet af os 
och dylikt. Aiwe multe mofto, ca- 

ut mibi dolere init, jag får ondt i 
hufvudet. It. contyviflari , confundi , 
blifva oluftig. Ir. irafei, blifva ond. 
Moftoftet , dimin. Moftogåtet, inci- 
pere confundi Gc. begynna at blifva 

. förvirrad, m. m. 

MosrTos, n.a. fubtriffir, meffur, oluftig,. 
trumpen och foryícn. Loffet le mo- 
ftos almatjin wiefot, cum bomine tri- 

o fli baud. jucunda eft conver fatio. 

MorrEXx, mottot, Oc. vide muttek, 
muttot. 

MuBBE, 7. a. alter fecundur, der andre. 
Die le akta, ja die mubbe, ic unus, 
alter ifle eft, hår år en och dár dem 
andre. Mubbe peiwe, dies altera, 
den andre dagen. Mubbe palen, a/- 
tera vice. Mubbet peleft, ab altera 
parte: It. alius, en annan. Ib mubbit 


MUD 


MU3BAD, 7. a. iden quod mubbe. Mub- 


badeít, mubbadiit , edverbial. accipi- 
tur, fecundo, för andra gangen. Mub- 
badeft pàti, a/rera vice venicbat. Már- 
ke mubbadeít, sete fecumdo, márk 
fór det andra. | 

MUBBADASTET,, altera vice iterare, up- 
repa andra gången. '"Fakkai ja mub- 
badalti, iterabat faéfum. Hali ja mub- 
badafti, dicebat vocerque iterabat. cfr. 
kolmadaltet. 


Mupnppax,muddakes, z. a. modicur, aptus, 
máttelig, lagom. Muddak le munji, 
mibi aptiff mum eff. Muddak ftuores, 
modice magnus, lagom ftor. Tat muo- 
ra le muddak kaflok, modica Loc li- 
gnum eft crafftudine, detta trà år la- 
gom tjockt. Cempof. muddak-lakats , 
mediocris, medelmattig. | 

MovppaxiT & muddaklaka, ad». mediv 
eriter , modice, matteligen, lagomt. 
Item, wai wiefolime muddaklaka , ur 
vivamur temperanter , Tit. 2: 12. 

MUDDAKWUOT , n. f. mediocritas, tem- 
perantia , medelmáttiphet , måtta, 
máttelighet. — 

Muppo, m. f. mediocritar, modus, måt- 
ta, máttelighet. Muddob kalkebe 
tietet, mediocritas lex erit. Nuddob 
adnet, modum tenere, hålla máttan. 
Muddon mete, mpdice, lagomt. Mud- 
don mete. jukket, modice bibere, dric- 
ka lagomt. fr. tanka muddon,, eo cir- 
efter tempore, vid den tiden. Miatne 
muddon peiweft tije taía påtite? que 
bora dici buc adoenicbatir? hvad tid 
på dagen: kommen j hit? Tan mud- 
don, co temporc. 


laket, alios non curvo, jag bryr mig ej; MupDok, n-«.. pars «qualir, jämnlik, 


om andra.. Borca/. nubbe:. 


^ 


jàmn- 














MUÉ 


- fimngod. Mo muddok, zie equalis, 


min jämnlike. cfr. lak2ts, mattek. 

MupbEK, pifcis certo mado profecfur. ff- 
ve prsparatur, ut foi: torrcatur , filk, 
fom på vifft íátt år tilfkuren at tor- 
kas. Muddoftet, verb. a pifcem diclo 
modo profecare, fhára til ifk at tor- 
kas. cfr. fuogget, qu. u/ftatiur. 

Muppos, a. a. vide mudd:k. Muddos 
álma, eir ffatura mediocri. 

MUDDERAKKA , olim Dea gravidis infer- 
vicns , una cum filiabur Sara. ka, Uks- 
akka & Jukfakka, en Gudinna hos 
de forna Lappar, fom troddes vár- 
da fig om hafvande qvinnor. confer. 
Jukfakka. 

MuprET , collineare, fyfta, figta til et 
vifft mål. 3aculatorum eft tela ad cer- 
tum fcopum collineando dirigentium. It. 
curfum. aliquo dirigere, fålla kofan 
nágonvágs. Arjas mudti, ver/us me- 
ridiem curfum dirigebat , han ftålde 
kofan föder-ut. Mu'dteltet & interd. 
muddoftet, dimin. idem quod mudtet. 

MvuEDDA, 2. f. pallium, e pellibur rangi- 
ferorum, aut aliis. villofis, confecfum, 
Lappmudd, påls. Mueddats , dimin. 
en liten mudd. Fen. muti. 

MUvEISEK , 7. f. cortex betule, qui. autu- 
mao , licet egre iflo flat tempore , deglu- 
bitur , náfver, fom tages om höften, 
då det illa låter góra fig. 

MUEKER, 7. a. fragilis, fkór. Mueker 
plaffa, /axum fragile. Mueker route, 
ferrum fragile, TkÓrt járn. cfr. raffje. 

MUEKSE , 7ecur , lefver. Fenn. maxa. 


MvENJE, 7. f. vide jálakes. It. adjeåt. 


muenjes talke, ce/um, ferenum, klar 


váderlek. 
MvENjET , v. n. vide jálakaftet. 


MUI 259 


MESE, v f. delicie, daper, lácker fpis. 


Dum quidquam comedunt, quod aut nun- 
quam, aut fonziore temporis intervalle 
sin cuflarunt, quodque grati eff fapo- 
ris, dicunt , e. gr. muefen warras 
qwele, A. e. in deliciis nunc erit pifcis 
recur, nu får man fmaka på fárfk 
ff. Sic eriam, muefen piirgo, mon- 
ne, wuofla, de carne, ovir, cafto, 
Gc, Hinc ! 

MUvESA TET , v. a. libare , leviter degufta- 
re, litet fmaka på. Dicitur de ciba- 
yii; rarioribus t$ £grati faporis, fåges 
om det fom år vålfmakande. Wal- 
la die muefatime, Icviter tantum. de- 
guftabamur. | 

MuET HA, forer matris natu minor , ma- 
tertera natu (minor ejur matve,cujur ma- 
tertera eft, yngre mofter. cfr. kåfke. 
Muethats, dimin. idem. Ef t$ blan- 
dientir. Obf. fcribitur quoque muedha, 
muedhats. | 

MUETHEL, filia fororis, neptir ex foro- 
re, Íyfter-dotter. |. Muethelam, smi 
neptis. | 

MUuETSE, tinea, mal, mått. 

MUJETALLET , v. 2. vide mojotallet. 

MuvuiN & muina, mediativ. caf. prom 
mon, secum, med mig. Påte mui- 
na, veni mecum. 

MvINES, n. a. Auflr. ohfcurur, mörk, o- 
tydelig. Muines håla, enigma, gåta. 
Muines fuptfes, fabulofa narratio. 

MuiTAJET, 7. a. recordari, reminifei, 
komma ihog, påminna fig. Die åfka 
muitajab, »unc tandem reminifcor , nu. 
fórít kommer jag ihog. Muitaji tal- 
la, flatim reminifcebatur. 

MUITAJEM, ». f. reminifcentia, ihug- . 


komíit. 
Kk 2 Mui- 


260 


MUI 


MutTAJAT TET, v. a. fr memoria revo- 
care , facere ut aliquis reminifcatur, 
påminna, erhindra. Muitajatte mun- 
ji tabb, ko pátah, fac ut iftud remini- 
fear, cum veneris. Jus 8jaldattab, die 
todn berrih muitajattet, £ memoria 
mibi defecerit, tuum efl, ut fuggerar, 
om jag glömmer, få bör du pàmin- 
na mig. 

MurTAJATTEM,, rr. f. revocatio in meno- 
riam, páminnelfe, erhindran. 

AMuiTEL, memor, den fom vàl mins. 
Muiteles, idem. Muiteles almats le 
fodn, memoria slle valet, han har godt 
minne. Muitel le taflan, i//ius rei 
non immemor eft, nog mins han det. 

MULITELET, reminifci, in memoriam re- 
vocare, komma ihog, påminna fig. 
Ko muitelab. fo. pakoit , cum verba 
ejus recordor , nàr jag påminner mig 
det han fade. Pajc fo muitelet, fac 
ut recordetur. Muitelaftet, d£min. li- 
tet páminna fig. Muitelatjet, incipe- 
vc recordari, begynna at påminna fig. 

MuiTABAKSJET , efl qua uiminutiaum 
verbi muitajet, draga fig. nágot litet 
til minnes. vid. muitajet. 

MuiTELEM, 7. /. vide muitajern.. 

MuxrEr, v. a..sneminiffe, minnas... Mui- 
tah kus? meminiffi uc? mins du? Ib 
muite, »on menini,jag mins ej. Mui- 
teítet, dimin. litet minnas. Muite- 
ftab mai, aliguatenus quidem. memini, 
jag mins vál någorlunda. Muitegá- 
tet, meminiffe incipere, begynua at 

. minnas. Memoria iucipere tenere. 

. MuirEM , 7 /-recordatio, atanka. Mui- 
temes áme , rer recordatione digna, 
en minnesvård ting. 

MiTo, 7. f. memoriz, minne. Puore 











a 


MUL 

muito le fune, memoria pollens ef, 
han har godt minne. Neures mui- 
to, memoria brevis debilirque , Ívagt 
minne. Caef privat. muitotak , mui- 
totes //ve muitotebme , obifosofu: , cui 
ximoria deeff, den fom har fvagt 
minne. Feu» muiíto., mcmoria. 

MUITOWANEX, 2. 4. iumemer, qui ma 
remisifci valet , minneslós. 

MuiTOXES , Zufir. vide muitel. 

Muriros, s. a. vide muitules. 

'MUITOTESWVWVOT, z. f. obliuto ,. glóm- 
fka. Muitoteswuotinas i fodn mat- 
te killit appet, JHingocr non facil di- 
fcer, quia obliviofus eft. 

MuIiTULAS & muitolas, z. f. reminifcem- 
tia , memoria , Aminnelfe. Alde mui- 
tulafin , ix semorsam efus, Marc. 14: 9. 

MUITULES, 71.2. memoria dignus, diguut, 

«ui 1n2moría teneatur ,, minnesvárdig. 
Muitules jape le tat, memorabili; bic 
efl annus , detta år et márkvárdigt år. 
Muitules àlma, vir memoraóilix. 

Muxke, a... fftercus boum, fmus, göafel 

MuLDE, n. f/- pulvis, ftolt. vide maiwe: 

MULDOXKES , 4. a. pulvere adfper fus , be- 
ftånkt med ftoft. 

MULDERTET,. v: n- murmurarc, obmur- 
murare, knota, knorra.. Muldertem, 

fub[F. murmur , lork. Dicitur. de boui- 
uibus iratis voccque f'ubmifffore jurgia 
fecum repentilus.. 

MUuMMET ,. v.a. vide ngmmet.. 

Mun Ja , dativ: pren. mon, mibi , åt mig, 
Wadde munji, da mibi. 

MuNNE,Imunnem, v.monne, monnem. 

MuoDDA, muoddats, vide muedda.. 

MuQDALTET, pullos ex. ovis excludere, 
kläcka ut ungar utur ágg. Pe acib. 
cfr. lalet.. Msodaltattet , /requ. idcm. 

Muo- 








- 


MUO 


Muodaltattem, /ubfl. ipfe acfur ova 
excludendi , utklàckning af ungar. 
MuoDANET, v. sn. defetifci , tröttna, 
blifva trótt. Muodani aiwe fagga, 
valde defatigatur eft. confer kiåudet. 
Muodanaftet, 4imi». litet tröttna. 
Muodanatjet, incipere fatigari, be- 

gynna at blifva trött. 


MUO 261 


mabke takket ådtjo, die le kiåmpa, 


cum fua fponte & voluntate. ei quid- 
quam facete contingit, fatis eff. fire- 
nut. cfv. ets. 


Mvorwz, muoiwa mefak, pellir vitu 


rangiferini, que non adbuc fatis eft vil- 
lofa, et ren-kalffkin, fom ànnu ej år 
fullhárigt. cfr. mefak. 


Mvoxzn , muokker, vid. urbmes, 
MuoxsE , bepar , lefver. vid. muekfe. : 
MUOLWET , v. 4. cornu petere ffve ferire, 


MvoDANEM, 7. 4. fefus, trött. 
MuopASTOWET, v. » angi, ångflas. 


Algi muodaftowet, cepit gravifime 
angi , Matth. 26: 27. 

MvODASTATTET, 7.4. vide waiwet. 

MvoDE, n. f. anxsetar, àngeft. — Fr. eru- 
aia, moleftia, möda. cfr. watwe, Wai- 
mon muodefne, im aeuxivtate cordir. 
Muodats, dimir. liten móda. Ele 
tafine uttje muocats, non» ibi parva 
efi. difficultas. efr. v aiwats. 

MvoprgrATS, muodeles, muodos, ». a. 
moleftiss, módofam. Muodelats man- 
ROS , zter snoleftum , befvårlig refa. 

MUoDET , v. 2. molcftiam afferre, göra 
móda och befvár. Ele etjebt muo- 
de, ne fös tibi ipf smokflur. Ele mo 
mode, oli molefiam mihi afferre, 
gór mie ej móca och befvár. Muo- 
deftet, dimin. 4e. —Muodaf(tattet, 
frequ. idem. 

Mronua, vide muetha. 

MvoJESJET , v. 5. ferpere, krypa, vide 
madet.- a 

MicoisE, n. f. Auffr. oite talles. 

MvorTOLES, ets muoitoles, x. a. f/pm- 
taneur, fua f'youte egenr , frivillig, fjelf- 
mant. Ets muoitoles fodn tokko 
wuolgi, /ua fponte illuc profecfur eft, 
han for fjelfmant, eller af eget be- 
hag dit. Ets-muoitolefeft, adverbia- 
Äter accipitur.  Ko- etsmuoitolefe(t 


flángas. Wuokfes muolwa, bos cer- 
s petit, oxen ftángas. Sarwes muol- 
wa, rangifer admiffariur cornu petit. 

MvoNET, v. a. nominare, nämna. Sodn 
muoni mo naute, fra me noninavit, 
han kallade mig fà. Ir. divinare,conje- 
&urare, gilla. cfr. meroftallet. Muone 
kalle fije leh, ccuje?fura quot fint. It. 
Jubmel le naute muonem, Deus tale 
conftituit fatum, Gud har 13 Skickat. 
Muonetum li fodn taffan, 7nd ejur 
fuit inevitabile fatum, det var hans 
öde. Pajffv.muonctuet, muoneto- 
wet, námnas. Muoneftet , dimiw. li- 
tet nåmna.  Muonegátet , »ominarc 
incipere, begynna at nåmna. Borcals 

' manet, mineftet, &. | 

MUONEM , 7. f. nominatro, námnande. 
Conjestura, giffning. Farm, óde. 

MUONEMES, noiniaudum, vàrdt at r.im- 
nas. I le tatt Ánuonemefen , »vmrmanmz 
dum iffud non cff. 

MvoNEJE, faártieip. conjctfaranr , 8c. 
den fom giffar, m. m. 

MUOoNTES, 7. a. mnuónjés peiwé, dier 
ferenur , en klar dag. odfde muenjes, 
muenje. 


MuvoN]JET , oidc jálakáftet. — 
Moz, muora, a. f. arbor, Ngmim, trå, 


Kk 5 ved. 











262 MUO - 


ved. Muora-land, ///vs, (kog. Muo- 


rait tjuoppet, ligma cedere, hugga 
ved. Muora háwke /fve fino, frues 
lignorum, ved-hóg. Muorats , dimin. 
MvonATES, mouratebme, flva carenr 


£5 arboribur,fkoglós. Muorates tuod- 


der, monr calvus, alpis , f(koglöft berg, 
fjäll Muorates faje, locus arboribus 
UACHMF, 

MvoRoT, v.n. flerilefcerz, blifva ofrukt- 
bar. Proprie de agris £9 pratis, que 
hrerilefcunt I arbufla. fiunt, fåges e- 
genteligen om ångar, når de tórlo- 
ra fin fruktbarhet och blifva bevux- 
na med trán och bufkar. Muoro- 
men le tatt kedde, z//ud pratwn fe- 
rilcfcit. It. Muorom le tatt flàkt , i/- 
Ja gens exftincta eft, den flágten år ut- 
gången. Muoroltlet, Zimin. blifva li- 
tet ofruktbar. Muorogátet, íncipe- 
re flerilefcere, begynna at blifva o- 
fruktbar, 

MuoRJE, lacca , vide muórje. 

Mvos, muofek, ». f- avium multitudo 
f. examen, en hop med foglar. Muo- 
feki muofeki, catervatim, fkocktals. 

MvoTkz, muorke, sflbmus, tracfur an- 
guflur inter duos lacus five fluvios, et 
ímalt land emellan tvànne fjóar el- 
Jer elfver, Veftrob. márka. Fenn. mut- 
Ca, ffnur, curvamen. 

MvoTXoTET, v. a. fuper ifibmum trans- 
portare, forfla Ötver márkan. Wad- 
nafeb muotkotet, cymbam fuper iflh- 
mum trans poriart. 


Muozo, ». f. facíer, vultur, anfigte, ut- : 


feende. Tjabba muoto, facies formo- 
fa, vackert utfeende. Attjes muo- 


ton le fodn, patrí fmilis ef, han år: 
lik fin far. Jubmel fjudneti alma-. 


MUO 


tjeb etjes muoton mete, Deu: cra- 
vit bominem ad imaginem fuam, Gen. 
2: 27. Fenn. muoto , forma, fpecier. 

MuoToK, muotoges, a. a. /imilis, lik. 
Attje muotok, fmilis patri, lik fa- 
dren. Edne muotok, /milir matri. 
Etjes muotok, fui fmilis. 

MvororLas, muotolwas, 2». /. /militu- 
do, liknelfe, likhet. Suddoges ad- 
tjen muotolafen, in /familitudine car- 
Air peccatricis, Rom. 8$: 3. It. in Thed, 
parabola. Hàli fodn muotolafen tja 
da, loquebatur per ffmilitudinem, Lut. 
8: 4. Fenn. muotoifus , fmilitudo. 

Mvoros, t. a. idem quod muotok. 

MvoToTET, v. a. 4ff milare, fórlikna. 
So fitab mon muototet jerbmak àl- 
mai, a/fmilabo ipfum viro prudenti, 
Mattb. 7:24. Paffív. muototowet, fór- 
liknas. Talloi kalka almen rik muc 
totowet lokke neitit, zwwe regnum 
celorum fimile erit. decem vir ginibu, 

. Mattb. 25 : 1. 

Mvor , muotta, muottek t$ muotek, 
n. f. nix ,ÍnÓ. Kaffa muotek , nix al 
za, djup fnö.  Muotta peiwe, die 
nivalis, en dag dà det fnögar myc- 
ket. Niatfos muotta, nix madida, 
våt fnó. Muotekats, muotats, 4i- 
snin. litet fnó. 

MvoT TET; v. n. ningere, ÍnÓga. Juo le 
kolma wakkoit muottam, jam dum 
ninxit per tres feptimanar.  Muotte- 
ftet , dimin. litet ÍnÓga. — Minutarim, 
fed tamcn f'epiur ningere, fnöga litet 
och ofta. Muottegátet, incipere nin- 
&tre, begynna at fnöga. Muottajet, 
id.quod muottegátet. Ruoi få muot- 
tajitja, jam jam ningere incipiet, det 


börjar xáttnu at (någa. 
Mvor- 























MUR 


MuoTtTAJES & muottalats, ». a. níva- 


lit, fnöaktig. Muottajes jake, «mur 
nivalis. 
Mvowes, vide fkaule. 


MUS 263 





jucwmdus fve facetur, en munter och 


nöjfam man. Murretes faje, locus a- 
mznur, en nójfam och behagelig ort. 
cfr. haufkes. 


MuowASET, v. . acefcere, furna. Piár- MuRRETESWUOT , n. f. amenitas , fefH- 


go muOwas, caro aecfcit , köttet fur- 


vitar , behagelighet, nójfamhet. 


nar. Nakke muowas, corium acefcit. MunRET & interd. murredut, adv. fu- 


adco, ut pilor incipit amittere, huden 
furnar, fà at håren begynna at af- 
falla. 

MvowASUM , ». a. muowafum piárgo, 
caro acida , furnadt kött. 

Mun, » f.smurur, mur, Muret, v. «. 
murum exfiruere, mura. Murem, ex- 
frucdiio muri, murning. Sv. funt. 
cfr. ragno. 

MuRDATET , vide murtatet. 

MURGESTET , v. ». murgeltatjet, vide 
nullet, nullegátet. Fexnon. nurifta, 
maivrmurartc. 

Mu&GrsTEJE, murgeftem , vide nulle- 
je, nullem. 

Mur JE, tjappes murfe, femi»a facie fub- 
fufca, et fvartmufkigt qvinfolk. Ir. 
murje, bacca, bår, vide muórje. 

MURJAHET , v: 4. necare, interficere, fÖr- 
göra, drápa. Dicitur de avtum & pul- 
lorzm interemtione, fáges om foglars. 
och fogel-ungars drápande. 

MURKET , rnurkanet fc. vid. mutket. 

Munxo, ». f- nebula, dimba, tókn. 'Tjap» 
pes murko, »nebula atra. 

Munxos , ». a. ncbulefur, dimbig, tók- 
nig. Murkos peiwe, dfer nebulofur. 
Murkos talke, aer nebulofur.. 

MURRE, n. f. oblecfatio, nöje , rolighet- 
Die li murre, maxime erat jucundum, 
det var ftort nöje: cfr. kudne. 

Muznrs vel murretes, ». a. amenur, jur 


sundus , nÓjfam. Murretes álma ,vir 


cunde , nÓjfamt, roligit. Murret le 
munji tokum wiefot, jacunda mibi 
tua eff comer fatio. 

MURRITET, v.7r. locorum regionirque a- 
mrnitate delefari, regionem aliquam 
amare, triífvas, tycka om orten. 
Murritib mon tanne orrot, his ego 
locis obieclor , jag trifs hår mycket 
vál. Ib murrit orrot ftaden, vita ur- 
bana mibi non arridet, jag trifs ej i 
fladen. Murritaftet, dimis. någor- 
lunda trifvas. Murritatjet, incPoat.. 
begynna at trifvas. — Obf. interd. quo- 
que fcribitur, murridet &'c. murredes. 

Mun7E  murtefk, ». f. limur, dy, gyt- 
tja. Femn. muta, idem. cfr. fais. 

MURTATET & murtet, v. a. retro ire, 
retrorfum ire, gà tilbaka, gà baklán- 
ses. ltem transl. timere, vara rádd,- 
frukta. Ib tufte murte, te non timeo, 
jag år ej rådd för dig. I fodn akte- 
kelt murte, ezdacrffmur eft, han fruk- 
tar för inger ting. Murtataftet & 
murteftet, dim. gå litet tilbaka, m. m. 
Murtatatjet, incipere retrorfum ire; 
$c. begynna at gà tilbaka, m. m. 

MUSN , mufna, n. a. acidus , for. Mufna: 
qwele, pi/cir acens , fur fifk. Mufrra 
piárgo, caro acida , furt Kött. De car- 
nibus & partibur animalium. dicitur,- 

ua acefeumt & putrefcere, incipiunt ,. 
fines om kött och djur , når de fur-. 
na och bórja at ruttna.. efr. muowstet. 
[us 





264. MUT 


MUSNE, locatív, caf. pron, mon. Ile 
mufne aktex wekke, i» me nibil efl 
opis, hos mig år ingen hjelp. Mune id. 

MUSNETET, U. d. acidum redders, face- 

| ve ut accfcat,góra fur, fyra, cfr. mufn, 

MUusNEM, 2. f. ipfe acfur, dum iftud fit, 
fyrande, 

MusNEs1T , adv. acide, furt. 

MUusNET , mufnajet, vide muowafet. 

MUSNEXET , muínot I 4uffra]. mufna- 
net, idem. 

MUSNITET , v. s. acidum fpargers edo- 
vem &I ferc putridum, lukta furt. 

MUusTE, abl, caf. pron. mon, a me, af 
mig, Multe lepet kullem, ex me au- 
diviflir, j hafven hört af mig. 

MuTA, privativ, caf. pron. mon, fins 
me, absque me, mig förutan, 

^ Mvurxa, Auftr. vide muotke. 

MUTKET , v. 4. comminuerc, fönderflå. 
Jágnab mutket, glaciem perfringere. 
Glafeb mutket , vitrum contundere. 
Mutkegåtet, fncipera comminuere , be- 
gynna at flå fönder. cfr. tfuket. 

MuTKETUM, fraétus, fönderflagen, 

MUTKEM, 2. d amminatio, fönderkros- 
fande, vid. tfukem. 

MUTKANET, v. 5». /fve paftv. rumpi, com- 
minui , confringi, gà fönder, brytas 
fónder, Kabmak le mutkanam, cal- 
ceus eonritur eft, fkon har gått fön- 

der. Windek mutkani, feneftra eft 
contuf/a,fenitret år fönderflagit, Mut- 
kanaftet, dimin, litet fónderkroffas. 
Mutkanatjet, incipere contundi f,com- 
minui , begynna at gå fönder, 

MuTxANAM, mutkanom & mutkanum, 
n. f. fracfur , comminutus , föndergån- 

. gen, fónderflagen. 


MuTXANEM , 9. f. fracfura, bråcka, 


MUT 








[ manne A EA 
MUTKXETASTET , v. 4. freq. v. mutket. 


MUTKETET , mutketatjet , id. qu. mut- 
kanet, mutkanatjet. Laire litte mut- 
keti, vas teflaceum contundcbaiar. 

Muros, mutketakes, s. a. fragilir, 
brácklig, fom lått går fónder. Mut- 
kos kaudneh leh tah, fragilis ha 
funt. 

MUTKOTES, 9. f. fragnten, afbrutit ftyc- 
ke. Tjagge tait mutkotefit , collige 
bec fragmenta , famla ihop della 
fmulor. 

MuTsa, mutfes, Auftral. vide måtfo, 
mátíos. 

MuTTEx, & interd. mutt, v. látjek. 

MuT T01, depravari, in pejus ruere. fór- 
vàrras, Juo le tatt àlma muttom 
autebift, vitam priflinam in aliam de- 
teviorem bic yir commutavit, Mutto- 
ftet, di min. litet fórándras eller fór- 
varras. Muttogatet, immutari & de 
pravari incipere, begynna at förån- 
dras och förvårras. W'árald mutto- 
gåta, intemperier fit celi, det börjar 
blifva ováder. 

MuT TOM, 5. f. immutatio, ipfe flatur, 
dum aliquid in partem deteriorem im- 
mutatum efl, fórindring, når något 
år fórándradt och dymedelft fór- 
várradt. 

MUTTOTET, v. a. immutandum curart, 
facere ut immeutetur, föråndra, lata 
föråndras, Tjalmit muttotet, oculor 
fpectantium falfa decipere fpecie, för- 
villa áfkádarenas Ögon. 

MurTTOTEM , 5. f. ipfe acfur, dum ifud 
fit, fórándrande, förvillande. 

MUT TEM , 8. a. nonnullur , quidam, nå- 
gon. Muttem álma, vir quidam. Mut- 
temit fijeft, vonnullor ex illir, Íoml- 


gå 








MUOÓ 


ga af dem, Matth. 23: 54. Muttem 
Ruor kallo , faxum quoddam magnum, 
en ftor ilem, Fou. mnutama,, sad 
li, a muu, aliar. | 
MuTTYTEMIN 0 apul uf!r. contr. mmut- 
tim, adv. interdum, ibland. — Mutte- 
min tjala, muttemin lokka, z:ter- 
. dum fcrábit, interdwa lerir.  Mutte- 
min íàita, észerdam ccouiz , ibland 
hánder det. | 
MUTTO, conj, fed, vcro, men. cfr.wvalla. 
MvÓKER, 2. a. fragilis, kör. ' 
MUÖRJE , n. f. bacca, bår. Muórje tjal- 
me, una bacca, et bår. Muórjit tjag- 
get, baccas legere, plåcka bår. Mubr- 
je litte, vas, in quo colliguntur bacce. 
Ladtem muórjeh , bacce muaturm , 
mogna bår. Dimin muórjats, et litet 
bår. Fem». marja, idewi, Obf. ficur, uv.e 
pfe €9 reliqua cjus generis bellarie 


appellantur Stockholm muórjeh, qu. -: 


dic, baccas Steckbolnienfer.- 
MvÓR]JE T , bacca legere, baccas querere, 

plácka bår, fóka efter bår.  Kufnes 

kalkebe muórjet? ubi baccas legemur? 


Muórjeje bire, ur/ur baccas comedens. 


MYLLA , mola, qvarn. 


MNT, z. f. moneta, mynt. Mastb.22: 19. 


MàpDE, ». 4. plures, multur , många. 
Máddeh almatjeh, multi bornines, mán- 
ga mennifkor. Madde palen, multo- 


tes, fpe, många gånger, ofta. Com- 
pof. Mådde-kerdak , multiplex, màng- 


MAD 265 
Maáddi teb-kullam, /«pe «udivi, jag 
har ofta hört. cfr. taiwai. 


MåDDoT, «. ». reoerti, vånda om, fa- 


ra tilbazas.;. Màddoi heimai, demum 
revertebatur: cfr. jargetet. 


Mápzr, v. n. ferpere, kråla, krypa. Dr- 


citur de forimicarum 6 vermiwn muiii- 
tudine ferpentium, íàges om matkar 
:: och myrar. efr. dålrdet, muojeljet. 


Máàpso, mådfok, na. fnverfur, cui quoA 


' suteriur effe debuit extrorfum verfurn 
ef, afvig, vånd ut-in. Màdfo kar- 
WO, vefiir inverfa , afvig ràck. Mad- 
fo pele, pars iuverfa , den afviga : 
fidan. 


Miápsor, ado. inverfe , modo inverfo, 


afvigt. 


Mápsor t£ mádfet, v. a. invertere, quod 


interius oft extrorfum vertere; 0omvàn- 
da, vånda den afviga fidan ut. Ád- 
nameb mådfet, zerram effodere glebas- 
que convertere, vånda om jordtärfvor- 
ne. Mådfeftet & mådfottet, dimin. 
ídem. Mådfefte kabmakeb, inverte 
calecum. Mådfofteje, particip. den fom 
. vànder ut-in. Mådfegåtet, mådfo- 
patet, incipere invertere, begynna at 
vånda ut-ín.. =. | 
MipsoTET, v. a. frequ. idem quod måd- 
fot. Item, arare, plöja, Luc. 7: 7. 
MauLET, v. a. pingere, måla. I. metiri, 
máta, Mihlar, picfor , målare. 


faldig. Mádde-kerdos, id. Mádde- Mår, dual. pron. mon, nos ambo, vi båg- 


lakats & -lakafats, sultifariur, mán- 
gahanda. Mådde-laka & -lakai, adv. 


ge. Genetiv. eff monon. 
Maj]JESJET, v. ». vide muojefjet. 


multifarie, muli: modir, på mánga- MáiGAT vel máigefet, v. ». paululum me- 


gahanda fått, A4u/r. máddanare, id. 


Fenn. moni, multur. : 
MåppI € interd. måd 


d, 44v. fepe. ofta. 


veri, aliquantifper fe motitare, litet 
röra fig. Nonnifi de animantibur dici- 
tur, cfr. fwarret, Walla die máiga, 

Ll debi- 


266 MAI 


debili & vix fenfibili motu movetur , 


det år knapt márkeligit, at det róres. 
MáixESTET , Huff. vid. maiketet. 
Mái1kESTEM , naufea , vàmjelfe. Aufr. 
MájoTALLET , májos, vide mojotallet. 
MåiwE, n. f. pulvis, ftoft.  Adnamen 
mdiwe , pulvis terre. Màiwe tjatfe, 
aqua turbida, grumligt vatten. lt.con- 
fufo, perturbatio, olag, förvirring. 
cfr. rippa. 
Mái1wAJES, ». a. pulverulentur, dambig. 
MåiwEM, . f. perturbatio, fórvirring. 
Máü1wANET, v. paff. turbari, turbidum 


w  feri,blifva grumligt, upróras. Tjatfe : 


le máiwanam , aqua turbida facla eft, 
vatnet har blifvit grumligt. Ir. per- 
turbari, komma i olag, eller oord- 
ning. Máiwanaftet, dimin. litet up- 
röras. Máiwanatjet, turbari incipe- 
re, begynna at upróras, m. m. 

Mái1WwETET £9 contr. máiwet, v. a. tur- 
bare, turbidum facere, uprÓra, góra 
grumlig. Tjatfeb máiweti, aquam 
iurbabat. It. Epe ai tokko máiwete, 
qualitercunque five aliquatenus bene va- 
lemus, begå fig någorlunda, fom man 
kan. 
ftet, dimin, litet upróra. Måiweta- 
tjet, incipere turbare, begynna at up- 
röra. 

Miáxz, rafjo måke, imber, flagrågn, 
rågnfkur. Rafjo måke fjaddi, de/cen- 
dit imber , Matih. 7: 27. 

MåKET , v. ». mugire, böla fom en oxe. 
Fenn. mökötån , balo ut capra. Aufir. 

MåKEM, ^. f. mugitus, bólande. Fenn. 
mókótus & mååkyriå, balatus. 

MáXxxE, ». f: negotium, årende, göromål. 
Mi mákkit le tufne, quo occupatur er 
megotio? quodnam tibi expediendum eft 


Maiwetaftet £9. contr. máiwe- 


MÁAK 

negotium? hvad har du för árende? 
Mäkkeb mannet, negorii cauffa exp- 
diendi iter fufcipere, refa för íren- 
ders eller góromáls fkull. Miàikkeb 
ållet, negotium per ficerc. It. keles mák- 
kafas pátatalli, mendacii comvidiur cf, 
han faftnade för en ofanning. ir. f- 
nit, fundus , meta, ànde, bottn. Mak- 
kai pátet, ad finem venire, perficere, 
fullborda. Luokta mákke, fundu:, 
Jfve intima pars finus lacur aut maris, 
det inneríta af en vik. Ir. mákken 
mannet, ister facere flexuofum , vidt 
målke. Mákkats, dim. et litet áren- 
de. Màkkats le mufne, negotiolum 
mibi cff. 

MáxxALET & interd. måkkaldet, v.». 
berere , quando quis , quo fe vertat, nm 
babet nec quid refpondeat , blifva råd- 
lös och ívarslós. Maákkali taffan, 
quid refponderet non babcbat, han blef 
Ivarslös. Makkalaftet, dimin. blifva 
något rådlös. 

MÄKXALDATTET, v. a. confutare, refu- 
tare, vederlågga. Måkkaldatti mo, 
refutabat me, han gjorde mig fvars- 
lös. Ii. in anguftias compellere, bringa 
i trångmål. Mákkaldaltet, dimin. 

MåXKALDATTEM, 2. f. refutatio, veder- 

. lággning. 

MàXKALARK, ». f. alvcus amnis. aut lacur 
prefundior & ad alterutrum, vel utrum 
que finem elevatior, en djup fåra eller 
grop, i en fjÓ eller elf, fom blir 

' grundare på den ena, eller ock bág- 
ge ándarne. cfr. mákke. 

MáàxxtEsTET, de via defleffere, curfum 
aliorfum tendere , vika af vågen, taga 
en annan kofa. Müákkefti tokko, 
illuc deffeciebat devia. Mükkefte mo 

pak- 





-—- 


MÅK 


'pakto, licet fexuofum fit iter , invifar 


sic, res in hos mig, ehuru det blir 
dig en krokvág. | 

MåxsET, v.n. con/flii viriumque copia ab- 
undare, in negotio aliquo. perficiendo, 
ej blifva rádlós uti det man fkal gó- 
rà komma vål til råtta med fina fa- 
ker. Måkfa fodn jerbminas, ikka le 
hájo, confflii ille plenus , ut ut pauper, 
in rebus gerendis non detinetur , han 


hjelper fig fram, i fina góromál, med : 
MirxA4]ss , málkai & màálkek , ». a. fe- 


fit vett, faltán han år fattig. It. mak- 
tes tije mákfebet? wur valar? huru 
mån j? Epe matte taít neurebut 
mákfet , pejore flatu rer nofira cffc non 
poffunt. Mákfeítet, dimi. litet begå 
fip. Mákfegátet, incboativ. begynna 

. at begå lig. Oppo/. arofet. 

MixsrM , måkfo t$ mákíos, s. f. condi- 
tie, fl'atur, vilkor, tilftànd. Tietah 
kalle maggar mo le mákfem lake, 


ftis probe qualis mea fft conditio, du - 
vet vàl, hurudant mit tilftånd år. - 


Puore måkfos le fune, bone ille ef 
conditioni y. 
MáLGETET , v. a. loqui, fari , tala. Ak- 


ta pakob málgeti, unum efferchat ver- - 


bum, han fade fram et ord. Maálget 
mab tarbahah, dic quod neceffe babes. 
: Nota: málgetet eff unum alterumve ver- 
- bum eloqui , plura autem dicere appella- 
tur hålet. Målgetaftet, dimin. litet 
nàmna. Akti málgetaíti , unica tan- 
tum vice dicchat. 
MáLGETEM, 2. f. effatum, utfago. 
MirjJoT, v. ri. five reciproc. maculis re- 
tium. fe expedire, góra fig lös utur 
nátet. De pifcibur dicitur majoribur, 
qui rete, cui jufo minores funt macu- 


le, fe facile expediunt , fåges om fifk, 


MAL 267 


fom flipper | lös utur et altför trångt 


nåt. Måljohet, dimin, i4. 


MaLKE , n. f. anfracfur, eurvamen , krok, 


böjning , krokvåg. Maålke le tokko 
mannet, flexuofum ifluc iter eft, det 
blir en krokvåg at refa dit. Malkit 
ütfet, ambager exquirere.. Stuora mål- 
ke le tatt, magnus eft circuitur. cfr. 
kawa. Maåälkats, dim. en liten krok- 
våg. Utfe mälkats le, haud magna 
efl circuitio. 


xuofur, krokig. Målkajes kåino, vi« 
fexuofa, krokig vig. Målzek muo- 
ra, lignum curvum, krokigt trå. Mál- 
kok, idem. ons | 
MáLXor , v. n. buc illuc discurrere, cir- 
cuitione uti i$ anfratffu, kroka hit och 
dit, bruka krokvágar och omfvep. 
It. flexuofum fieri , incurvcfcere , blifva 
krokig, krokna. Kåino málko, via 
fft flexuofa , vågen börjar blifva kro- 
kig. Malkolítet, dimin. blifva litet 
krokig, m. m. Mälkogåtet, incipere 
fieri flexuofum , incurvefcere. incipere, 
begynna at blifva krokig. Ir. Die 
naute jes målkogåti, iflas fam fal- 
lende fidei exquirere cepit. ambager, 
han började nu på at föka fádana 
undflygter. 
MåLLATET, v. ». teri, nötas. Målla- 
tum palges, via trita. ! 
MárLor, adv.decuffatim, korsvis. Mál- 
lot káti, manibus decuffatim conjun- 
&i;, med ihopknápta hánder i kors- 
: vis. It. mállotefi t$ màállot, vicifim, 
: snutue, hvar om annan... Mállot ma- 
. nait portet, collocare liberos invicem in 
.masrimonium ita, ut filius filiaque u- 
niur cum filia filioque alterius conjugio 
Ll2 | fux. 


bh 











268g MAL. 


fungantur, göra fyfkonbyte, gifta til- 
fammans fina barn, hvar om annan, 
B. pieje kapteb mållot;, fec ut duplex 
fit amicfus, lågg kappan dubbelt, om 
hvart annat. Finn. molemmat, ambo,. 
MÄåLLOTET , U: 4. COBJjungere, duplicare ,, 
five unam rem cum altera ita collocare, 
ut dupkx fiar, fammanknáppa, lägga 
hvart om-annat, eller tvefalt. Mal- 


lote kátet, coujunmge manus ia modum 
erucir, häll hànderna i kors. 4t. mål-: 


lotet t£ mållet. vc? mállot, zeutr. inr 
prudentem. aliquem. praterire, uon:ob- 
viam: fieri, omíaras. Mallotaítet, di- 
min. Mállotatjet, inchoatáv. 


MAL. 

MaàrsorAKESWUOT, 7» f. suralilitur, 

. fóránderlighet, ombytlighet. 

MaàLSOTATTET, v: a. mutandum curare, 
facero ut immuterur, låta byta om, 
lata fórándras. Malfotatte tämpab, 
fac ut alius in hjus locum fubfiituatur 

equus, låt byta om en annan håft, 
i ftållet för denne. 

Márisox, málfotek,. 2 a: no» nutatur, 
fnmutatwr , OOmbytt, oföråndrad. I. 
màlíotek. & málfotekes , immutabiis, 

" eióránderlig. Malfotekeslaka, ad». 
iennutabiliter , ofóránderligen. 

MàLsOomEM, &./. immutatio, ombyte, 
förändring. | 


Máàrroprs & mållotes, 4. duplex, MarsaTES, » «. mutandur, im alteriur 


tvefaldig , dubbel. 


Miáürsow, adv: vicifim, per vices, til 


fkiftes.. efr. wugro, wuoroi 


Müársor , a..4: murare, ombyta. .Málfo: 


karwoit, mura vefter, byt om klider- 
nai Sajeb malfot, /edom mutare. Mál- 
foftet, dimin: litet. ombyta eller fór- 
ándra. Málíogátet , incipere murare, 
begynna at ombyta.. 

MaLsoM, ». f. matatio , ombyte.. 


MàrsoTPrT , v.a. frequ. permutare, Qm- - 


> váxla, förändra. Kalka málíotet tait: 
C"piejetafit, iomutebit flatuta. illa, AG. 
6: 14... It. commutandum. curare, lita 
ombyta. Málfoton, murenur, lät ofs 
byta. om. | Málfotaftet , dimi». litet 
' embyte.. Málfotetjet, covmutarce inci 


locuta. fubflitucudur, den fom fkal hy- 
tas om i.ftàllet för en annan.. Mil- 
fotes tàmp, sqvus zvimutandus , fice in 
alteriuc locum. [ubflituzudus, en omby- 
tes hälft. I. milfotes. faje,. locus ,ubi 
fit equoriun aut vrangiferorum veztario- 
Yum commutatio, ombytes-ftálle, dár 
ombyte flier med fkjnts:. 
Man, »n. f. rer momcuti. foe baud. exiyur 
. ponderis, màn, aet. fom. år af. något 
värde; Mancl kuit, uox ita: pror ftt 
contemnendum. ct, det. år ej. utan fit 
würde. €cmpo/.. Aut-mån & auta- 
màny. praroegatiga, förtråde.. Auta- 
máàncb wainotet,. praerogativam qut- 
rere. Auta-máneb fodn.adna, is an- 
Lecellit.. Hinc: | 


(gere, begynna at byta: om, eller'om-- MånåTtET , opi' effe. & levamini:,. góra: 


^ váxla. cfr. målfot. 

MLsOT AXES, n». à. mutabili ry tóránder-- 
lig, ombytelig.. Malfotakes. le tat. 
wárald, mutabile r: bic eft muudur. Com- 


"gf. €f oppof. om&lfotekes y, immutabi-  - 


4s , oombytelig ,.1 Pet. $:.4:- 


ut "e * 


márr, fkaffa: lindring. Månätaltet, 
dimin. Månåteflti tatt talkes , mah 
todn; waddih:,, mo: puetfelwafi, me- 
dicina, quam. mábi adbibuiffi, morbo le- 
vatus fat det låkemedlet du' mig gaf, 
fkaffade mig lindring imin f jukdam- 











. MAR 


———|—— mls 








- NENNEN 
MáNNz, n. f. 0vxm, äg, vi«. monne, 


MiRDE, n. f. truncus, quem ufir pant Lap- 
poner in cafis fuir, $n quo carnes & a- 
lie res diffecantur , huggfteck i en 
Lappkoja. | 

MinpzrT, v. a. «d retium partem fuperio- 
rem & inferiorem finer. deflinaye foe 
annccIere, bo: nåt, fátta telar pa nåt. 
Márdegátet , frchoar. begyuna at fát- 
ta telar på nåt. 'Mårdajet, i4. 

MangpNET,.v. n. vetuffate exedi amir- 
quz, inueterafcendo vitium comtrabere, 
murkna, fórfkámmas af álder. Kar- 
wo márdna kifton orrot, vafis in 
cifta per longius tempur repofita vittas 
iur, klader murkna, när de långe 
ligga i en kitta. — hue le tat aptía 
mardnem ,. hoc Jat vetuftate plane ex- 
efum eft. Márdnot, idcm. .Mürdnc- 
flet, dfmin. litet murkna. Márdne- 
gátet, £uckoar.berynna at blifva mur- 
ken eller förlegad... Jus tzb Rukue- 
but wuorkan adnah, die mårdnega- 
ta, /£ diutius boc eomdir etate corrum- 
pi incipiet. 

MaRDNEM , n. f. corruptio, vitium quod. 
adferr atar, fórmurknande. | 

MispKOM, 7t a. corruptus. etate, putri- 

' dx, murken, rutten.  ^i3rdnom 
Inuor ,.Jfgsuns Putridum , murket trå. 

Ming, s». f. fra, vrede. Tuomes mà- 
rai, tardus ad iram. Mare påta ko 
tiatíe, (ad verbum: iva ut aqua af- 
fiuit,) £va excandefco.. Måraile fodn, 
ad iram pronus. eft, han år fnarllic- 
ken , ell. haftig til vrede. Máre wa- 

BR, dra alfcedir ,. vreden går öfver. 


G5f. zelus in Novo Teflamenio exprimi- - 


tur Lapponice per kereswuübten: mare, 
Ritálfkan , ut verbum verbo interpser 
sedderet. Márats , dimin. liten vrede. 


MAR 269 


MaåRAR, n». a. iracundur , vredfam, ond. 


Eme márak le fodn, »tura ille ad 
iram preceps ef. Marakes , sd. Brada 
mårax, ingonio in iram praceps. — 

MáRnATLT , v. n. frafct , vredgas, blifva. 
end. Miáratib tagga ; valde iratur 
furt. "Fofljo máratet, nulla de cauffa 
frafc?, vredgas Ölver ingen ting, 
utan oOrfak. Müáratowet, idem». Mà- 
ratallet & máratultet, dimin. blifva: 
litet ond. Maratatjet , inezpero irafci; 
berynna at blifva ond. 0 

MáàgA'TEM, 5. fira, indignatio, vrede. 
Dum aliquis irafcitür. | 

MéáRATATTET, rnáradattet, v: a. offen- 
dere, irritaye, ad iram provocare, fÖr-. 
erga, fórtÓrna, "aiwai leh todn mo 
maradattam, me fepe offendifli ^ áu 
har ofta fortórnat mig. 

Mán&TAT TEM, márádattem , z. f. cffen- 
ffo, offenfa, fórtórnande;  Paldelen 
maradattemen, fins offenonc, 

Mår ELES , n.a. idein qid márak. 

Mår ME, palius cquinis , haft-fol. 

Máà&RRnaHs, marráhem, 7. f. eura; om 
Íforg. Maárrahab. adnet, curare, haf-^ 

. và omforg. Attjen jd éinen márra-. 
hemi pajelwaddet, tradere patris ma- 

| brisgae cure. Feni murha y dolor , ou- 
sa. cfr. hugfo.. 

Màn HEJE , follicittis , forafAllig. 
MéRRAHET , 7v. 4.-curave, curam gerere, 
hafva omíforg. cfr. hügfet;, — 

MánRrs , z. f. dem quod marroha.. 

MåRrrEeTET, mrrátet, v: a. fregu. idem' 
qu. m&rrahet & quidem téfftat fur, haf- 
va omíorg orn.  ]ubmel márráta;. 
Beur providet. Atte jä edne márre- 
teh manaitis, pareutes liberorum: ge-' 
runt euram: Márrátaftet, márretaftet, 

L1 5 . dimin. 





270 MAS 
dimin. fe til godo, hafva någon liten 
omforg om. Maårråtatjet , incipere 

erere curam, begynna at hafva om- 
org om. 

MårrETEJE, mårråteje, curam gerens, 
den fom har omforg. Oppof. márre- 
tebme, márrátebme, incuriofus, cui 
nibil cure cft, vårdslös, fom ej be- 
kymrar fig om någon ting. 

MåRRETEM, márrátem, ». f. cura , Om- 
forg , vård. 

Mårres, márreswuot, vid. morres. 

MinRITET , vide fupra murritet. It.ex- 
pergifcere , vakna up. 

Min sir , adv. diligenter , fliteligen. 

MinsE, /ponfa,fAftmó. — Márfe neita, 
virgo nubilir, giftesgild flicka. Fern. 

.. morfian , fpon/a. 

Mår TEKES, mártek, ardelfo, nequam, 
en narr, en fkdlm, Ir. commiferentis, 
mifellus , ftackare, Mårtekes alma, 
vir mifelle, ftackars man. cfr, låtjek. 

MåsAN, mu/cus, máfle, Måfanaddet, 
v. a, mufco farcire, ut folent ruflici pa- 
rietes , Itoppa med máffa, myffja. 

MáSsxE, ». / regio pinifer t$ uliginofa, 
mo, gran-mo. Jr. vallis montibus colli- 
buique fzpta, convallir, en af berg och 

. backar omgifven dal. Máfkats, dim. 
en liten dal af fádan befkaffenhet. 

MáSsxETET , v. n. fuccenfere, flomachari, 
indignari, fÓrtryta, mifstycka, fór- 
arga fig. Ih kalka máfketet, se in- 
dignerit, du fkal ej fórtryta. Máà- 
fketaftet , dimin. litet fórtryta. Mà- 
fketatjet, fncboat. begynna at fórtryta. 

MASXETEM, n. f. fndignatio, quando quis 
aliquid egre fert, fórtrytande. 

MÁASskETAKES, 2. 4. morofur, qui morí- 
bus eft diffieilibur, auflerus , lur, tvár 


MAT 


led 


och ogen.  Máíketakes àlma, vir 
aufterus. 

MásxkET AKESWUOT , n. f. aufteritas, me 
rofitar , trumpenhet, kinkighet. 


" Másxos , n. a. claufur , ecclufus, tàpt, dil- 


ífluten. Máfkos litte, var claufum, 
tápt kåril. Compof. máfkos - lakats, 
aliquatenus occhsfar. något tilfluten. 

MásxoTET, v. 4. eccludere, precludere, 
tilfluta, tilftánga. Raikeb máfkotet, 
foramen occludere. 

MáiskOTALLET, v. paff. circumdari, clau- 
di, omgiívas, inneflutas. 

Miso, s. f. Aufir. vide maut. 

Mirtxa , 4uftr. vide muotke. 

Mår , mått, n. f. menfura , mått. 

MiárJEsTET & mátjot, v. a. frangere, 
confringere, afbryta. cfr. matíeltet, 
matfot. 

MirsE, máttfe, ». f. experientia , årfa- 
renhet. Etjen máttíeft tabb tietab, 
ifud expertur novi, jag vet det af e- 
gen árfarenhet. Autots máttíeft nau 
takkab, d" more confoeto ita facio, 
jag går få efter min gamla vane. 

MåTTSETET , måtfetet, v. m. re&fam tf 
compendiariam viam infiftere , taga 
genvágen, gå den kortafte vågen. 
Máttletet kalkebe fo autelt, occupatir 
compendiis illum prevenicmur. It. addio, 
viam magis compendiofam redderc,gó- 
ra vågen genare. Müáttfetet kalkebe 
tab káinob, viam banc ita corrige 
mur, ut magis fiat compendiaria, vi 
fkole göra denna vågen kortare och 
genare. Mättfetaftet, dimin, gå litet 
genare våg. Måttfetatjet, incboar. be- 
gynna at taga en genare våg. 

Mär 


TSATALLET, V. 4. frcqu. idem quod. — 


máttfetet. 
| Mir:t- 


MAU 


Mirrsos, mátíos, ». a. compendiofus , 
Oo 


gen, den kortafte. Mått 
via compendiaria, que nullos babet. an- 
fr«cfur, gen våg. Máttfofumus kåi- 
no le taggo, illa brevifima eft via. 

MirTso, adv. absque ambagibus & an- 

fratlu, brevifime, gent, genafte vå- 
en. Måttfo mannet, via recfa I 
revifima progredi. 

MirTJARET, v.n. preterire, dilabi, för- 
bigá, fórflyta. ]Juo le kafka-peiwe 

máttjaram , Pora meridiei jam Mni 4 
ef, middagsftunden år förbi. Måt- 
tjari tan palen tate wadhaft, hac vi- 
ce ex boc evafit periculo, denne gän- 
gen flapp han denna faran. Mattja- 
raftet, Jimin, Mattjaratjet, iucboat. 
cfr. wafet. 

MáUuxaA, n. f. femoralia, byxor. Måukait 
tfaket, braccar induere. 
fne femoralibur , byxlóÓs. 

MàuxELET, v. 4. emollire, göra mjuk. 
Áfka jus måukelitja tab karra muo- 
tekeb, pofthac forte nivem banc indu- 
ratam t$ congelatam faluturus eft, ( fcil. 
calor) kan hända at denne hardt til- 
frufna fnón framdeles blir uplöft 
och blótare. 

MiáppET , v. a. vide meddet. 

Mánpo, z. f. deliffum, erratum, fe, brott. 


s káino, 


Måddob tábdeltet, erratum agnofcere : 


& confiteri , bekánna och erkánna fit 


brott. Màddoit luitet, Zelicfa ren:it- - 


tere. Måddoitas, delicta fua, fina fór- 
brytelfer.  Måddotak, fine culpa t$ 
xa, utan fel och fórfeelfe. Mád- 
dots , dímis. et litet brott. 
MáppoxEs, máddoges, ». a. reus, no- 
xiu , brottílig, felaktig. 
Mippoc ESWUOT , 7. f. culpa, brottílig- 
et. 


Máàukatak ,- 


MÁD 271 


Mppor, idem quod meddet. Obf. cum 


dativo confiruitur , e. gr. Tatt pardne 
le máddom neiti, virginem iffe juve- 
nir f'upravit. Máddom lepa, (Dual.) 
de två hafva fórgátt fig. 
MÅåDDATALLET, Aufir. id. qu. máddot. 
]t. in facris, excufare fe, urfákta fig. 
MADDELEN, adv. per errorem, mendof*, 
felaktigt, orátt. Máddelen wuotjet, 
bombarda five arcu fcopum ferire non 
poff* . fkjuta mifte om målet. Auf. 
Mipor , v. ». vide fupra miådot. 
Màn, bomo tardur & ignavur, en lat- 
och odugelig mennifka. Few. måå- 
hà, idem. 
MáxxA & makkaftak, vide meke. 
Máx r , mákta, s. f. tuber , grumur, tuf- 
va, Måktaftak, idem. Item, tuberiburs 
grumisque abundan: , tufvig, full med 
tuívor. 
MirxEp, málkat, 44v. vid. miålkat. I» 
terdum etiam adjective accipitur , c. gr. 
málkat rafjo , fatis multum pluvie, 
fati: e 4 pluwia, nog mycket 
ragn. lkedit mon täbdab, /atis 
ego multo: novi, jag kánner támmeli- 
gen mang Per cafur fleclitur , e. gr. 
Miáilkatelt påtab, ex loco fatis longin- 
quo advenio, jag kommer támmeli- 
gen långt ifrån. Málkedefne le, /a- 
tir longe abef , det år t&mmeligen 
långt bort. Målkateb katoi, /fatis 
diu abfuit , han var nog långe borta. 
Fenn. melkih, aliquantur. | 
Mársxzr , v. 4. vide malfket. | 
Mår, mára , ». f. marc, haf.. Fenn. meri, 
id. It. mår, rur, landsbygd: Måren 
orrot, ruri babitare, bo på landsbyg- 
den. Obf. regiones ad oram ffnur Botb- 
mici eccidentalem fitas atque excu as 
| € 





272^ MAR 


6 gun REEDUDEREDASÜD. tci agre m p pnm - 
^ Joc nomine appellant Lapponer , illas oz- 


ro, que ad oceanum vergunt , Norvagi- 
car norjinant wuona, wuodn. 

MánzE, máretet, máretem, v. mere (Fe. 

MARET , v. n. mugire, vid. fupra maret. 

MåRrK, »./f. fKgnum, màrke. Fens. mercki. 

MinxELATS, 2.4. notabilis, mårkvårdig. 

: Mánxa , márkok, 4ufir. vide murko, 
mnurkos, 

MRKET, v. a. ffgnare, motam adponere , 
márka, fátta márke. Ir. Mab tat mår- 
ki? quid boc, fgnificat? hvad bety- 
der detta? Márki puorift, nota bene, 
märk noga, | 

MåRrKOT, v. a. notam adpongre, ffgnare, 
márka. Pátfoit márkot, nota rangife- 
ros ffgnare, márka renar. Márkoltet, 
dimia. Márkogátet, inchoativ. begyn- 
na at márka, 

MinkoTET, v. a. frequ. idem. It. fegnan- 
dum curare, låta márka. Márkotaftet, 
dimin, Màrkotatjet, sucboat. 

Minno, «equa, fto, mårr. 

Mán2TJO, vox conuitii, v. bitfjo, 

| MåsKA, n. a. putridur, rutten. 

MisxzT , v. n, putrefcere, ruttna. Mår 
fkeftet, dimin, litet ruttna, Måfke- 

- gátet, putredinem incipere contrabere, 
begynna at ruttna, Obf, fcribitur quo- 
que måtfket. 

MisxEM, n. f. putrefattio, porruptio, fór- 
ruttnelfe. Iken alde ádtje le wuoid- 
nam máfkemeb, »que caro ejus vidit 
corruptionem, Aff. 2; 3t. 

MásxANET , apud Aufir. id, qu. målket, 

MásxETET, v, a, putrefacere , rÖta, låta 
ruttna. | 

Måsso, vide meffo, 

MaåsTAR , magifler , måftare, 

' Már , » f. vide mät.  Qwekte jalla 


MAT 


kolm måtit, dvas vel tres merfurar, 
05, 5: 2. 

MATET, 9. a. motiri , måta. Måtehet, 
dimin, litet máta. Måtegätet, fncip:- 
re metiri, begynna at måta. Ko li 
måtegåtemen, cwm inciperet miri, 
cfr. Ínldet. 

Mi&raAR, suene, menfor , den fom 
miater. 

MáTETATTET , v. ». metiri poffe, ku 
na màtas. 

MATEM , n. f. menffo, måtning. Mitem 
litte, var, quo metimur , menfura , ki- 
ril at máta med, Màtem moura vd 
mátem fåbbe , derempeda , perticas, 
máttftock, — 

MåTEN, ova pifcium ,vàm, Fenn. máti. 

MT JANET , v. n. vide metjanet. 

MáTJATAK, foramca five apertura glt- 
cicj fludio facla, per quam fagena pi- 
fearía extrahitur atque. elevatur , «t 
hål på ifen, hvarigenoms is - noten 
updrages. 

MáTskA , mátfket, vide mika, måfket, 

Mó'T 07; vide fupra metot,. 


N 


NABAR, terebra, nafyare. Nabarin rai- 
ketet, terebra perforarg.  Nabarats, 
dimin. en liten nafvare. cfr. raikanje. 

NABERTET , v. 4. petfturire, enixe expe 
tere, entráget anhálla om, med bö- 
ner aftvinga. Naberti mufte tabb, 
affduir precibur iflud a me ohiinebat, 
med fina trágna bóner erhólt han 
det af mig. Naberteje, particip. pr«J. 
den fom entráget. ber.  Nabertem, 
fubft. ipfe altus dum iflud fit, entrå- 
git bedjande, | 





NA BD: 











NAD 


NABDNE, cmi idem eft nomen, den fom 
hafver famma namn. Nabnitjeh mái 
len, (Dual) unum idemque nobis cff no- 
men, Vi två hafva famma namn, cfr. 
kaiman, 

NasDASTET, nabtaftet, cognominare, 
cognomento & quidem plerumque $guo- 
miniofo infgnire, gifva tilnamn, ell. 
öknamn. Nabtaftallet , frequ. idem. 

NABTESNAMM, 3. f. cognomen, agnomen 
inglerium, tilnamn, Óknamn. Nab- 
tesnammit waddet, cognomina dare. 

Nap», nadda, s. f. smanuubrium, fkaft. 
Nipe nadd, manub: ium cultri, knif- 
fkaft. Naddatak £F naddatis, fue ma- 
nubrio, utan fkaft. Ir. naddatis , adj. 
Naddatis akfjo, /ecurir manubrio ca- 
rens, en fkaftlós yxe. Naddats, di- 
min. et litet fkaft. 

NADDATET, y. 4. manubrium facere , ma- 
nubrie adfigere, göra fkaft, fatta på 
fkaft. Naddataftet, dimin. idem. 

NaDor, v. a. recufare, neka, vågra. 
Nadoi waddet, dare recuf/abat, han 
vágrade at gifva. I fodn matte na- 
dot, recufare nequit. Nadoftet, dim. 
litet afflà eller neka. Nadogpátet, in- 
cipere recufare, begynna at atflå. 

NADOTET , frequ. id. It. aliquem ad ali- 
quid perfuadere Kve inducere non poffe, 
ej kunna förmå någon til något. 

NADOTAKES, minus ob/equens, perfvafu 
difficilis, fvår at Ófvertala, ogen. 
4Aufr. nadokes , idem. | 

NADOM, 2, f. recufatio, vågrande. 

NAGEN , aliquis, någon. vid. aktek. 

NAGGAS, n. f. angufiie, trångfel. Nag- 
gall påtet, in anguflias redigi. — ^ 

NAGGES , 2. 4. angufur, trång. Nagges 
faje , locus anguflus. cfr. kartjes. 


t 
NAG 271 

NAGGZzT , 9. a. angu/larc , trudere , trÀn- 
ga, trånga in. Sifa nagget, intynde- 
re. It. cogere, compellere , nódga, tvin- 
ga. Ib to tafa nagge, te ad iflud fa- 
ciendum no» cogo, jag tvingar dig ej 
dertil — Pa/f». naggetuet ,,tvingas, ' 
blifva trugad. Naggefítet, dzmin. litet 
tvinga. Naggegátet, émcipere trude- 
re vel cogere, begynna at tvinga, ell. 
trånga. Naggegáti munji winab, vi- 
num anibi cepit ebtrndere, | 

NAGGEM, x. f. coadfus , tvång, trug. 

NAGGETALLET, v. p. compelli , cogi, blif- 
va tvungen , trugas. O7 | 

NAGGAITOWET , v. n. coactum cffe, cogi, 
nódgas, vara tvungen til. Naggai- 
towab pátet, venire coger, jag år nåd: 
fakad at komma. 

NAGGETET, v. a. cogendum curare, fa- 
cere ut quis coacfur fit, låta truga- n&- 
gon. Gal.6: 12. - . 

NAGGO, n. f. coaétio, tváng. Naggo tja- 
da //ve naggoft fodn tabb takkai, in- 
citur ille atque coacfur ifud fccit, han 

jorde det genom tvång och emot 

n vilja — Naggotak, //ne coactione, 
fponte, utan tväng, frivilligt. I le 
tunji naggo, nemo te cegit , neceffe nom 
babes, det år dig ej någon lag. 

NAJAKET, Uu. p. in motu accelerari , inci- 
tarí in curfu, få fart, tiltaga i haftig- 
heten. Proprie de navigiis eorumque 
accelereto curfu dicitur. Ko watnas 
alls najak, «eum curfus acceleratur 

. cymbe , når båten får fin fulla fart. 

NAJASTET , v. a. vide fupra karaítattet, 
Nipe najafti mo. kåtab, /ummanm cu- 
tem manus culter. per[iringebat , knif- 
ven fnittade mig i handen. | 

NAJET, v. 9. quiete atque tranquillitate 

Mm frui; 





2723 NAI NAR 
frus, fà vara i. ro och ftillhet. Ib na- NAKKAHADDET, frequ id. qu. nakkahet.. 

-.je tanne orrot, Beic.commorari mibi NAXKKAR, n. f. fomnur, fÓmn.. Fen. nuoc- 

: Aon permittitur, jag far ej vara hår. — ka, fömnus t$ nucun, dormio. Nak- 
Swarkeft ib naje ádet, cruciatibus. karit katotet, fomnum difcutere, för- 
fomno probibeor , jag tår ej ro at fofva — drifva fÓómnen. Tan ijan idtjib nak- 
för várk.  Najeftet, 4imin. litet fà . karit tjalmai ádtjo, Pac noffe fomnum 

. vara iro.  Najegátet, incipere frui = oculit meis non vidt. Negativ. caf. nak- 
tranquillitate & requie, begynna at . karapta, nakkaratta, fre fomno, utan 

f ro och ftillhet. - fómn. IT 

NaJO, a. f. laxamentum, ro, rolighet. NAKKARATES, s. a. infomnir , fómnlós. 
Idtji najob ádtjo, nibil nacfur ef laxa- — Nakkarates ijab adnet, sméfers agere 
senti. Epe najob adne tjuoikift, ew- = £n/omnem, hafva en fómnlós natt. 

> licer mor infeflant, vi få ingen ro för — Nakkarates ålma, vir ex/omnis. Nak- 
myggorne. karateswuot , /ubfl. infomnia , Íómn- 

NAIKESTET , v. 7s. dufir. vide neikafet. lóshet  - ZEE 

NAI1WES, ?t. 4. madidus», våt. vid.luwas. 

NA1WOT , v. a. vide luwet. 

NaAk, nakk 6f nakka, conf. at, verum, 
men. Nakk tieti puoriít, at fciebar 
probe, men tánk, han vifte và. Idtjib 
toiwo, nakka die li fodn, ille ipfe, 
qucm nox putaram, «ret, det var han 
ijelf, emot all min förmodan. F&F. 
particula, que, ut adocerbiwn qualita. 
tit, vocilur additur, e. gr. wuoidno- 
pakk, evidenter, modo wiseuique per- - 
fpicuo , Ógontkenligen, få at hvar 

. och en kan fe, Kullonak le, optime 
auditur , det höres tydeligen. 

NAXKABET , valere, förmå. Idtji nak- 


NAXKARDATTET, nakkartuttet, .nak- 
kertuttet, v. a. fopire, fomnum induct- 
re, föfva, göra fómn. |. Ádna jukke- 
mas nakkertutta ulmutjeb, bene pote 
facile obrepit fomnur. —— 

NAXKERTOWET , nakkartuet, v.s. fo- 
ine opprimi , blifva fómnig. 

NAXKE, 7. f. pellis, cutiz, fhinn, hud. 

-. Pátfo nakke, pellis rangiferina, rens- 

hud. cfr. tuolje. Nakkats, dimi». en 

liten hud. Fea. nacha , cutis, pellis. 

NAKXKEK, n. 4. qui inflar pellis eft, fom 
är eller fer ut fom fkinn. | 

NAXKELET, v. 4. pellere, propellere, fkju- 
ta, fkjuta fram. Watnafeb nakkelet, 


kahe wuolte tjodtjot, non velcbat re- 
f flere, han fórmádde ej ftà emot. Ib 


nakkahe lognet, attollere non valeo, - 


jeg orkar ej lyfta up. Iz. viribus fu- 
-perare L praevalere, Öfvertråffa i ftyr- 
ka. Kalle fuina nakkahab, véribur il 
lum fupero, jag år ftarkare ån han. 
Nakkahaftet, dimin. litet Ófvertriffa, 
Nakkahatjet, fzcipere ir ur l'upera- 
se, begyuna at óívertráffa j (tyrka. 


cymbam e terra in aquam mitterc, fkju- 
ta ut båten. Pednikit nakkelet, pe- 
cunias fuppeditare, fórfkjuta pennin- 
gar. Nakkelaftet, dim. Nakkelatjet, 
incipere propellere five protruderc, be- 
gynna at drifva fram. F. nackan jacie 
& nyhkiån, trade, nyhkiys , pulfur. 


NAKKELEM, n. f. impulfus , pulfus pà- 


drifning, flöt. Ir. 1 fodn palla nak- 
kelemeft pednikit, pecuxmias ille fuppe- 
dite- 


—- 











| ||...  NAL 
ditare egre non fcrt, han fÓritrácker 
ej ogárna penningar. 
NaxkETET, v.a. pellere, propellere, fkju- 
ta, ftóta fram. N ikket tek, propelle 
: buc, fkjut hit. Ulkos nakketet, ex: 
pores utfkjata, utdrifva. Sije kal- 
' keh ulkos makketet tijeb tjåggelwa- 
fit, expellest vor e Synagogir. Nakke- 
taflet, Jimin. Nakketatjet, inchoativ. 
vide nakkelet. 7 
NAKKETEM, 2. f. vide nakkelem. 
NaL, nala, prep. i», på. To nala, is 
fe, på dig. ]ubmelen nala, i» Deum, 
på Gud. Almatji nala torwoftallet, 


bominibus confidere, lita på mennifkor. 


Taken nala, in tecfo, på taket. Per 
cafus. fleclitur, e. gr. locativ. nalne, 


naltne. Wari naltne wiefot, i» mon-. 


tibur babitare, bo på bergen. Waren 
nalde (ae! nalte) luitati, monte dcfcen- 
deat, han fteg ner af berget. Cum 
pronom. fufix. naldan, a me, utaf mig. 
Nalafat, i» re, på dig.  Naldat, a te, 
af dig Ge 

NALAN & fepiur nale vel nali, adv. Ib 
nali jakke, Paud facile credo, vix.cre- 
do, jag tror knapt. Ib nale fita, egre 
volo, jag vil ej gärna. Nunquam fine 
premiffo negativo occurr. 

NALE, 7. f. f/pecier, genus, flag. Pátfoi 
nale, fpecier rangiferorum, ren - flag. 
It. indoler, lynne, art. Pahas naleít 
le fodn, Paud bone indolir ef , han år 
ej af god art. 

NALEK, 7. a. paha nalek, qui non cf? bo- 
na indole, pravus, vráng , af elak art. 

NALES, ». a. I le fodn nales alma, ma- 
lus vir eft, han år en elak man. Ile 
udne nales talke, imtemperier cfl. bo- 


die, i dag år elakt vàder. Le kus na- 


NAL 57$ 


les mánnos taggo? an twtum iflac iter 
ef? år det rådeligit at faraden vågen. 

NALET, v. a. cornua amputare rangifere- 
rum, cornua prefecare, afhugga hor- 
nen på renarne. I. transl. devincere, 
fuperare, Ófvervinna, underkufvz 
Naleftet , dimi». Nalegátet, incboativ. 
Naletallet, naletowet, pa/fv. mita fi- 
na horn, blifva ófvervunnen. 

NALN, nalne, locat. caf. prepofftionir ns 

"la. Ádnamen nalne, i» terra, på 
jorden. 20 

NALGANET,, v. 5. tandem fe in viam da- 
ve, fent omfider begilva fig på refan. 
Sitta nalgani, tandem ag greffur efl ster, 

fent omlider kom han fig áftad. 

NALXKETET , v. 8. f. p. teri, nötas. Kar- 
woh leh mufte nalketam , veftes mee 
attrite funt, mina kláder áro fórflet- 
ne, Nalketum karwoi, vefimentis 
atiritij. 

NALO, n. f. 4tur, nål. vide aime. . Na- 
lots, dimin en liten nål. Fenm. neut 

. la, «cur. | 

NALSEM, ». f. convitium, bla/pbemia, hå- 
delfe, fórfmàdande. 

NarsEs & nalíokes, s. a. contwmeliofur, 
fórfmádelig. Nalíes pakoh, verba con- 
tumclio/ a. 

NarsrT & nalfetet, comviciari, Ímáda. 
Nalfeje, particip. fórímádare. 

NALTE, prio. caf prep. nala. qu. vide 
fupra, ner utaf. | 

NAMEH, 7. f. plural. pili in cornibur ran- 
£giferörum, hår, fom vàxa på renar- 
nes horn. Name-tjårweh, cornua bir- 
fita. 

NAMEXE, minima fpecies culicum , det 
minfta flaget af myggor, Vefrob. hya. 

NAMM, namima, ». f. nomen, namn. Nam- 

Mm 2 . main; 





276 NAN 


NAP 


firmare, fladfåfta förbundet. Nan- 


main, somiuc, Vid namn. FK. ftuora 
namm, varíoli, koppor. cfr. maine. 
Namma lappeje, rangifer admiffariur 
anno feptimo, en brund-ren pà fjun- 
de året. ! 

NAMMATET, v. 4. tribuere, tilágna. E- 
tjefas tabb nammati, //2i ipf ifud tri- 
buit. Nammatet káfeki affjeb, crime 
alicui inputarc. | 

NAMMATES , 7t. 4. nomine carens, namn- 
lós. ! 

NAMMATUM , nempe, nemligen. Nam- 
meti, Kom. 2; 7. id. Fenn. nimittåin, 
videlicet. | 

NAMOK, names, n.a. acutur , acie 3nffru- 
(fur acuta , hvafs, Ágghvafs. Namok 
akfjo, fecuri acta, hvafs yxe. 

NAMOT, 7.7 acutum ficri , blifva hvafs. 

NAMT, vide nau. 


NANNAM, z. f. eontinenr terra, falta lan- - 


det. Nannamefne , iz continenti , på 

fafta landet. Oppof. ef fuolo. 
NANNET , v. a. vide nannotet. 
NANNOK, nannos, 7. a. firmus, ftadig, 

faft. Nannok kaino, refis firma, fta- 


digt rep. Nannos jigna, g/acier fr- - 


ma. lt. Nannos banda, valde diver, 
mwcket fórmógen. Nannos. wek- 
ke, auxilium magni ponderis. Nan- 
noswuot, /ubf. frmitas, ftadighet, 
ftyrka. | 
NANNOSIKT, nannofi, edo. frmiter, 
ftadigt. Nannoft tjodtjot, frmiter 
(o perfftere. Nannoslaka, idem. 
NANNOSTET , nannoftattet ,. vide nan- 
- notet, nannotallet. 
NANNOTET € nannoftet, v. 4. frmure, 
confirmare, flårka, göra faft och fta- 
. dig. Nannote anje wele, cenfrma ul- 
eriw. Littob nannotet, fedur cone 


* 


t 


notaftet, dimin. litet ftadfáfta., Nan- 
notatjet, émeipere firmare, begynna 
at (tárka. | 

NANNOT , v. 9. f. p. confirmari , frkas, 
blifva ftadig och ftark, Jágna.nan- 
no peiweít peiwai, glacies de die in 
diem firmior evadit. Nanno&et, di- 
xin. blifva litet flarkare. Nannog&- 
tet, firmari incipere, begynna at blif- 
va faft och fladig. 

NANNOTALLET, v. & frequ. fidem quid 
nannotet. Foiwotefeb nannotallet, 
promiffum explere, upfylla fit löfte. 

NANNOTEXES, 715 a. inconfans , oÍtadig. 
Eccleffaflicum.. 


^ NANNOT ,s. f. firmiter, ftyrka. — Nan- 


notinas, frwitate fua. | 
NaAPE, n. f. umbilicus, nafle. Föra. napa. 
It. centrum, axir, medelpunkt, axel. 
NAPKETET, v.n. teri , atteri, nÓtas,tór- 
Hitas. Karwoh leh mufte napketam, 
ecflimenta mca attrita (unt , ming klå- 
der áro utnótta. cfr. nalketet. Nap- 
kelet, idem. Napketatjet, rer? incipe 
xc, begynna at nótas. Dicitur tantum 
de veflibus. — ; 
NAPOX ,. ». f. teymnentum capitir e pelli- 
bus villofs confetfusm., quo utuntur. iter 
facienter ;kadin móffa , ves-móffa. 
NAPP, nappa, » e. precifur, afikuren. 
Nappa pelji, pracifs auribur.. 
NAPPE , n. f. mulitra, mjólkftáfva.. 
NAPPET, v. 4. amputare, extremitater ab- 
feindere, affkåra ,.afftympa: — Nappe 
ketjeb , amputa extremitatem. Nappet 
peljit, aurez. abfcindere, af(kára Óro- 
nen. Nappeftlet, dimis. litet affkára. 
Nappegütet, imcpere amputerc, be- 
gynna. at afftympa. Borce/. Ínappet. 
NAP- 


| NAR 

NAPPETUM , 5i. 4. precifus , affkuren. 

Nappo, itaque, ergo , alsfa, fördenfkul. 
Lekes nappo naute, ft staque ita. P8- 
te nappo, veni gitur, fà kom derfóre. 

NARAN, 5. f. clapur ligneur, trápinne 
nare. . 
NARANADDET , elavtis ligne? compinge- 

—. rt, fáfta ihop med tråpinnar.. did 

NARANES (5 naran, a. f. ulcus, vomica, 
bóld. Naranefeb luoddet, vomicam 
(prre Naranafats , dimi». en liten 

óld. 

NARBEK , 7. 4. procax proterour, Oblyg, 
násvis, Plus eff quam jalo.- Narbek- 

— wuot, fub/?, audacia , djerfhet. 

NARBASTALLET, 9. 55 nimis audacter a- 
gere, vara för mycket driftig. Ele 
narbaftalle, se fr nimium auda» , var 

- ej för djerf. 

NARE, vox , que pronominibur perf/onali- 
bus & interdum mombribur fubflantivis 
in fine addita, fignificat portionem , 
quantum nobis debetur, tillågges andra 
ord och betyder del, få mycket fom 
man bör hafva. Mo-nare, mea por- 
;jo, min del. Wiefom-nare, quantum 
ad vitam fuflentandam neceff arium eft, 
få mycket, fom ferdras til lifvets 
uppehálle.. c/r. afe. 

NARKET, congrrd? cum» muliere, coire, 
ófva álfkog. . | 

NAAR , narres, 75 a. fneptter, fuliur, narr« 
aktig, Stuera.narr ,sebulo , en fkålm. 

NARRET , 9. &. illudere, göra narr utaf. 


It. ad iram provocare, förarga. Nar: : 


reflet ,. dimin. 
NARTEL, avis quedam aqualiva, Veftrob. 
vri-and. Appellatur quoque fnartek 
NanwO , 5.4. Auftr. vide Ínarw. 


NASTE ,.n- f. ftella, fjerna.. Qwokfo 


— 


| NAS 277 
náfte, lucifér, pbofpborur, morgon« 
fljerna, Iddietes nafte, dem. It. au- 
we nafteh, fellae aegentes aut fame, 
quibus Lapponer cingula folent ornare, 
ferner af filfver eller tenn, hvilka 
Lapparne , för prydnads fkull, bru- 
ka på fina bálten. Ir. Nafti kafkan , 
inter utrosque oculor ; midt emellan 
bágge Ógenen. De feris dieitur, ut 
de wrfs &c.^ Naftats, dimin. en literi 
ftjerna, Compo/. nafte- tábdeje. -tieteje 
-tajeteje, effronemus, en fom fórftàx: 
fip på Rjernor. Nafte-fluttjes,9te ap- 
pellatur igneum iftud ve phofphorscust 
meteoron, duod. flella decidentis f/pociems 
refert, tjernfall. cfr. fluttjet. . 


NAsTET , vide infra tjuorget. 


NASTETET & naílet, v.a. concuter'e, quae 
siendo aliquem excitare, fkaka, ryRa.. 
Naftet tuob almatjeb, excita bominem . 
sfum.  Nattetet tållåb, segnem. concu- 
tiendo excitare, fuccendere, ryfta om 
elden. Jr. todn inta mo pabai nafte- 
tah, ad committenda mala me nunquam 
non infligas, du upretar mig altjàmt 
til det, fom ondt år. Nafteltet, dim. 

litet fkaka, m. m.  Naftegátet , corcu= 
tere fnciperc, begynna at ryflta, m.m. 


NATUR, ». f. natura, natur: Nature- 


lats , adj. naturalis, naturlig. Ecckef. 
Nav, adv. ffe, ita, få. Nau kalkah todn 
takket, (74 facior, få fkal du göra. 
Ko alrmefne, nau aj. Àdnamen nah, 
ut in cxlir, fc & in terra. Nau ko, 
tanquam, lika fåfom. cfr. I, naute. 
NaUuX, adv: gratis, för intet. Waddet 
nauk, dare gratis, gifva för intet, 
utan betalning. cfr.nauta. lt. apud 
Boreal. valde, högeligen. . Måratowi 
. hauk, irarur ef valde, han blef hó- 
Mm 5 geli- 








278 NAU 


. geligen ond. Wárald muottaji nauk, 
vebementer ningerc cepit , det begynte 
. at Ínóga håftigt. 

NAUXA n. f. grex minor pecudum, aut a- 
Jiorum animalium snultitudo mediocris, 
en fkare, en fkock af djur. Påtfoi 
.nauka, grex rangifererum, en hop 

. ined renar. Naukats, 4imin. en liten 
^ hop. efr. muos. 

NAUXAST, s. a. inutilis, odugelig. 

NAULE, n f. clavsr, pinne, nagle. I. 

. dibra, marca, et fkålpond. Fenn. nau- 
la, libra. Naulats, dim. en liten nagel. 

NAULAS, n. f. materia, ex qua faciendi 
funt clavi, mne at góra pinnar.utaf. 

NAULET, nauletet, v. a. clavi: affigere, 
fåfta med naglar. Nauleb naulet, cla- 
vum pangerc, Nå in en fpik. Kruffi- 
naulet, cruci affgere, korsfáfta, Nau- 


letaftet,, Zimin. litet faftfpika. Nau- . 


. letatjet, incipere clavir affgere , be- 

. gynna at faftaågla. cr. tjittet. 

NAULETATTET, clavis afigendum cura- 
re, lása faftnigla. Ir. poffe clavis figi, 
kunna någlas faft. | 

NavurATES, pelji naulates, dolor au- 

. rin, dum puntliuncule fentiuntur au- 

. tiun, Örftyng, öronvårk. Ir. alapa, 

. Orfil. fr. apud Aufiral. naulates, cla- 

' eur, nagle, pinne. 

NAURA, nauraha't? naurak, rapa, rof- 
va. Naurait porree, vefci rapis, åta 
rofvor. Sysom. nápo. Fenn. nauris. 

NAUROTET, v. 4. illudere, irridere, be- 
gabba, göra. narr utaf. Ele mo kuk- 
kebut naurote, »o/i mibi amplius 1llw 
dere. Borsal. 

Nav, ». f- menubrium, fkaft. v. nadda. 

NAUTETET, vide naddatet,. | 

NAUTA, «dv. gratuito, gratis, för intet, 


NAW' 


utan vedergillning. Nauta waddi, 


gratuito dabat. [t. abrque, fine, för: 
utan. cfr. apta, tapta. 


NAUTE , adv. ita, fc, A, faledes. Tak- 


ka juru naute, sllo prorfus mode fa 
cias, går aldeles fà. Naute háli, ir 
dicebat , han fade få. | 


NAUTE, n.f. pellis ferina pretioftor, dyr- 


fkinn. I. nauten le, villofum ef, pi 
lofum ef, det år härludit, eller full- 
härigt. De pellibus ferinis dicitnr, que 
autumnali tempore pilof« evadunt, «fa- 
te plur minusque. depiler , fåges om 


. vilda djurs fkinn, når de blifva full- 


háriga. Fárta naute le nauten talwa 
peiwe wakkon, peller omnes ferine, 
feptimana a Feflo $. Michaelis tertia, 
rite funt pilofe. It. pro ipfis feris, c. 
£r. Nautit káddelet, ferar captar: f- 
ve figere. fánga djur. Nautit niowet, 
feris pellem. detrabere. — Femsson, nuti, 
calvus. ' 


NAUTOT, nautaitowet £7 nautaitet, v. 


n. pilofum fieri, blifva fullhárig. 


NAUTET , vide niktet. 
NAUTER , n. f. difficultas vetture, ob ni- 


vem copiofam nec fatir compadlam, o- 
före af för mycket lös fnÓ.  Nauter 
muottek, idem. 


Nxw , nawa, foccus, fjun, fnas. vide 


agge. It. idem quod jeuj. 


NAWAJES, 7. 4. villofur, plumis minui: 


floccirque confitur, full med fjun och 
fnas. 


NAWALET, v. "t. pilos emittere, pilis pri. 


vari, flåppa håret, blifva hárlós. 
Nakke naweali, pellis depilis fatta ef. 


NAWET, v. n. idem. It. acfive, nawet, 


nawetet, depilare , pilos detrabere fot 


— dbradere , coria calce & aqua , vel alii: 


rebut 





NEI 
rebus quibuscunque macerando | depila- 
' re, taga bort håret, fyra utaf håret. 











Nawellet, dimin. borttaga litet hår. - 


kt. apud Aufir: Nipeb naweltet , aciem 

cultri ulterius ecuere, hv&ffa en knif. 
Nawegitet, depilare incipere , begyn- 
na at borttaga háret. lr. pilor amitte- 
rt incipere, begynna at fláppa håret. 


NaweK, na wem, 5s. f. facfura pilorum .- 


.- ffve detracfio, har-loffning. Nawe- 
' kefne le talle, pi/f ei nunc decidunt. 
NAwETUM, 7. a. depilatur, fom har för- 
- lorat háret. 

NEETE , 2. anim. marter, mård. Boreal, 

NEGG, negga, m. a. avarus, parcur , nifk, 
njugg. cfr. hanes. | 

NEGGASTALLET, v.m. nimis parcum effe, 

" vara alt för nått och knapp. 

NE1GA , vide infra njeik. 

NEIKELET, v.a. inclinarc, luta, bója. 
Kareb neikelet, vas inclinare, luta kå 
rlet. Aiwin neikelet, capte nutare, 
capit. quaffarc , nicka med hufvudet. 
Kåtab neikelet, smamuwnm commovere, 
Neikelaftet, dimin. 

NEIKELEM , ». f. nutatio, lutande. Äi- 
wen neikelem, nutatio capiti». 

NrikESET , neikafet, v. »n tremere, com- 
moveri , agitari, darra, Íkakas, röras. 
Aiwe neikas , caput quaffatur, hufvu- 
det fkakar. Kàta neikas, manus com- 
sovetur.. Neikeftet, dimin. litet fka- 
kas. Neikefteje kåta, manus treme- 
bunda , darrande hand. 'Neikeftatjet, 
commooeri (3 corcutf incipere, begyn- 

' na at darra och fkakas. 

NEIKXETET , v. ». fdem quod neikafet. 

NEIXOT, neikoftet, neikogåtet, v. hitet. 


| NEL 279 
ta, flsa mca, min dotter. Jr. virge, 
jungfru. Alles fjaddo neita, virgo 
adulta. Kåte wuole neit, puella in- 
mupta. Neitats & neitakuts, dim. en 
liten flicka.  Compo/: neitawuot, vir- 
giritar, jungfrudom. 





NEITASTALLET , Jpeciem virginir cul- 


tumque jufto mundiorem affecare, vir- 
ginis or babitumque gerere velle, vilja 
vara jungfru -lik , vilja vara fom en 
jungiru. | 


NEEKE, n. f. cervix, nacke. Feme. nifca. 
NELGE, " f. famer, hunger. Nelgeh 


mufte káddeh, efurio, jag år hun- 
grig. Nelgeft jabmet , fame confici, 
dö af hunger. Nelge walda, famer 
perimit. Nelgetaka & conrr.. nelget, 
caf negativ. abrque fame, förutan hun- 
ger. Nelgats, dimin. liten hunger. 
Fenn. nälkå, famer. 


NELGAR, nelgarw, n. a. famelicur, hun- 


grig. Nelgar pjádnak, canis famelicur. 


NELGOM, 2». f. efuricr, hunger, hun- 


grande. — 


NELGOT, v. ». cfurire, vara hungrig, 


fvàlta, Sabmeh leh harjanam kálot 
ja nelgot, Lappones algere & efurirc 
eonfveverunt , Tapparne áro vane at 
fryfa och fválta. Nelgoflet, dimin. 


" fvålta litet. Nelgogátet, efurire inci- 


pere; begynna at fv&lta. 


e 


NELGOJE, c/urienr, den fom år hungrig. 
NELGOTET, v. a. cibo probibere, fvålta 


ut en, neka en mat. Manaites nel- 
gotet, Jiberor cibo probibere , fvålta fi- 


" na barn. Nelgotaftet, dimin. Nelgo- 


 tatjet, incipere cibo probibere, begyn- 
na at fválta ut. 


NETIPET, f/vaderce, råda. Raro occurr.. ^ NELJE, m. num. quamus fyra. Neljen 


NE1T, neita, ». f. filia, dotter. Mo nei- 


' aiken, quater, 


ra gånger. Nelje ker- 
yra gång dal. 


. va” 





ww 


280 NES — NET | 
dak, quadruplex, fyradubbel. Nelje — zourendemusr , vi fkola bjuda til, at 
lokke, quadraginta, fyratijo. Nelje — komma dit fram åt altonen. Nee 
£juote, quadringesta, fyrahundrade. — ftet, dímin. | 
Nelje jakafats, qwadrimur, fyràrig. NEsxEMROUTE, ferrum five inflrumen- 

. .Nelje lokkok, quadragenariur, fyra- —. tum, quo concinnantur coria pellesque, 
tijo-årig. Neljelaka, quedrupliciter, . et jàrn, hvarmed fkinn beredas. 
på fyrahanda fått. NESTE, 8. /. penus viatorius, relckoft, 

NeLJAD, quarsus , den fjerde, Neljad ^ matfåck för refande. It. donum ali. 
aiken, quarta vice, Íjerde gången. ^ 4wod, quod dare quis tenstur, en gål- 
Nelje neljd Jokkai, 34. Neljadeft, . va, den man år fkyldig at gifva I 
adv. quartum , quarto , för det fjerde, — transl. N eftebs kalka ådtjot, quod pr 

] fjerde gången. | sueritut cft fupplicium de illo funum, 

NxLJADES, neljates, s. f. quadrans, fjer- — han fkal fà fit vålförtjenta (trit 

de delen. Wadde munji neljadefeb, = Neftats, dix. 
da mibi quartam parzem, gif mig fjer- NEsTET,, perum viatoríum alicui parar, 
dedelen. . laga til refekoft.  Lagamanneb ne- 

NELjES , quatuor , quadríni, fyra. Nel- = fet, fudici Territoriali tributum, qud 
jes lepe, quatuor fumur , vi åro fyra. £i debetur, dare, gifva Håradshötdin- 


NELJOK, nonni/i quatuor, tantum quatuor, en Tings gåftnings penningar. Ne- 
allenaft fyra. Mije neljok, nos qua- eftet, dimin. 
- tuor foli, yi fyra allena. N&TE, vide neete, Fen. nååtå, i4. 


NeMox, z. a. mollis, blöt. Dicitur tan- NETT, r.a. vide negg. 
gum de fundo merir lacuumque mollior: NEUXE, mobilia quevir minufcula mui 
Nemok bátne, fundus Jacus mollior & — rum, qvinfolks nipper. 
limofur , blöt fjÓbottn. NEUNET, v. a. detineri, quando quis dif. 
NERIS, nerts qwele , ps gibfur, ^ ficulter locum aliquem deferit, juffo div 
krokryggig fili — Obf. coregonor fa- = tiur ullibi commorari, hafva fvårt för 
o piu in Lapponja invenimu: gibbofor, — at fara ifrån något ftálle, dröja nå- 
 quibus dorfum quafi infractum eft, id”  gorftådes för långe. Neuni tafa tat 
. uod licet morbo quodam vel vitio wr- — almats, mt binc abeat. bic vix prrfee- 
pebrarum faclum cffe videatur, bi ta- — deri poteft. Aduffr. 
men péfeer aliis ejusdem fpeciei [emper NEURE, neures, n. a. debili, , vilis, fvag, 
funt piugwiorcr, dålig, klen. Neures muito, memeri 
NEsXET, v. a. pelles. coucinnare, cutícu- = fallax. Neures pidbmo, vicfus tenuis, 
lam detrabere fos. abradere pellium, | Ívag fpis. GC neureb, fvagare, fåm- 
bereda fkinn, taga bort kótthinnan = re. Superlat, neuremus,, den fámfte: 
. Af. Ripn, dr. accedere, appropinguare, NEURESLAKA , adv. debilí modo, klent. 
nalkas, Nefke teke, accede. buc pros NEURANET,, v. s. frangi, debilitari, för 
piu. Likan kalkebe tokko nefket — fvagas. Famoh le mufte neuranm, 
ekkedi, sur ve/peri illus perosniemus — gires mea frade fuyt. — Neuranaftet, 
| | dipin. 





NEU 


[ 


NIA 281 


mat EE ——————Á————————————— 
dimin. litet fórfámras. Neuranatjet, Nrakzr, elandeflinir tacftirque gradibus 


incipere debilitari , begynna at fÓr- 
fvagas. 

NEURANADDET, 9.7. frequ. v. neuranet. 

NiuREST, neurefikt & neuret, adv. 
mal; , debiliter , illa, klent. Comparat. 
neurebut, fåmre, vårre. Super/. neu- 
remuft , aldravárit. m 

NsURETET , v. a. debilitare, förfvaga. 

NEUnoT, neuroftet, neurogátet. vide 
neuranet. 

NeUsEx, femer, fnófke. 

NEUTO, a. f. cura, omvårdnad, fkótfel. 
Puore neuton le fodn fija ludne, 
optime fllius gerunt curam, de värda 

tg mycket vàl om honom. Neuto- 
tebme, incuriofisr , v&rdslós. 

NEUTOJE , qui curat , curam gerenr , den 
fom vårdar fig om, fkötare. 

NEUTOM, fd. qu. neuto. 

NEUTOT, v.a. curare, curam gerere, vàt- 
da, fköta. Neuto fo puoritt, cura il- 
lum bene. Edne neuto manabs puo- 
remuft, mater optime curam gerit in- 
fatis fui. It. frui, njuta. Neutoftet, 
dimin. vårda någorlunda. Neutogá- 
tet, curare incipere &c. begynna at 
vårda, m. m. ” | 

Neuwo, ». f. infrumenta pifcaria, ut 


retia, fagene , sc. fifke-redfkap, nåt. - 


It. apud Auftr. confflium, rådflag. Neu- 
wob adnet, con/flium inire. Fenn. neu- 
Wo, confilium. Neuwots, dim. idcm. 
Neuwotjit kuit adna, retia faitem ba- 
bet pifcaria, han har åtminftone nåt. 
NeEuwoJE , confiliaviut , rhdgifvare. . 
Niajes , ». 4. bílavir, blid, mild. Niai- 
jes mana, infans fubridenr. Auffr. 
NIAIJOTALLET, vide mojotet. 
NIAKA, 2». pifcis, murana, lake. Nia- 
' kats, dimin. en liten lake, 


adgrsdi , conquinifcendo -bumique we- 
ptando infidiari, krypa efter, lura ef- 
ter, fmyga fig fram krypandes. L&d- 


dit nieket, «vibur reptando inffdiari , 


krypa efter foglar. Niakeftet, dimin.. 


litet krypa eller lura efter. .Niake- 
gåtet, inchoat. begynna at krypa ef- 
ter, eller lura på. 
NIAKEJE , fn infdiis latens, den fom 
lurar på. 


NiAKOS, m. f. locus idoneus ad infdian- 


dum, beqvåmligit rum at ligga på lur. 
NIAKELET, fdem quod niaket. ' 
NTAKKAR ET , v. ^i. fnclinare , propendere, 
uta. 
NiAxxzT,, niakkeftet, v. n. fingultire; 
fnyfta, hicka. | 
NIAKKESTEM, 7. f. fagultus, hickande. 


- NIAKKO , 7. a. inclinatus, lutande. ^ Niak- 


: ko muora, arbor inclinata, et lutande 
trå. Niakkot, imc/inato modo, på et 
lutande fått. 

NrALDET, nialdafet, vid. niåldet. 

NriALAT, nialatak, w. f. lixivia, lüt. 
Nialatakin paffat, lixivia lavare. 


NIALGELET , v. 4. ope líquorir cufurdam ' 


fapidi quidquam deglutire , med til- 
hjelp af något válfmakande vått 
fvålja ned något, fkólja ner. 
NiALGET, v. ». glacte liberari , glacie va- 
cuum fieri, blifva ren ifrån is. ]uo 
tat jaure nialgi, jam glacier bufur la- 


cur refoluta eft, denne fjón år nu ren 


ifrån is. cfr. fuddet. 
NiarcaAsiT, nialgaft, adv. v. nialget. 
NiALGE, nialges, nialgok, ». a. fapi- 
dur , dulcir, vàlfmakande, fÓt. Nial- 
gok piábmo, cibur fapidur, válfma- 
kande mat. Nialges nakkar, /omnus 
Nn P Jfva- 


ij 


282 NIA 


| fvavir,ljuflig fómn. Comparar. nial- 


gab, dulcior, Ímakeligare, . fötare. . 


Sokkoreft nialgab, /acchbaro dulcius. 
Super. nialgaimus, nialgemus, nial- 
gokumus, den fmakeligaíte, den fó- 
tafíte. Compof. nialges-lakats, aliquan. 
tum fapidus five dulcis , fötaktig, nå- 
got válífmakande. Nialgeslaka, adv. 
foaviter , fmakeligen. Nialges-wuot, 
— fulft. dulcedo, fötma, válfmakelighet. 
NiALGET , adv. dulciter , foaviter , fött, 
lJjufligt. Nialget ådet, /vaviter dor- 
mire, fofva vàl. 
NiarGETET, nialgitet, v. s. grato cffe 
. fapore, fmaka vàl Nialgeta munji 
tat piáabmo , cibus bicce meo arrídet 
palato, denne maten fmakar mig vil. 
Nriarco T, v. 2. dulcef cere, Ar4Tf0 fieri fa- 
pore» blifva föt, ell. af en god fmak. 
Ko muórje ladta, die nialgo, bacca 
maturata dulcefcit. Nielgoltet, dimin. 
blifva något válfmakande. 
NiALKAIDATTET, nialgaidattet , v. a. 
fapidum foe dulce aliquid ducere , hál- 
la något för válfmakeligit. Nialgai- 
datta nelgoie firta piábmob, «efu- 
..rienti quivis fapidus eft cibus, lör den 
. hungrige fmakar all mat vál. 
NIALXKES,G c. vide niallkes te, 
N1IALL, nialla, raberna, repofftorium, ubi 
. imprimis cibaría conduntur, bod, mat- 
bod. Jr. eonftellatio Orzonir , himmels- 
teknet Orion. Niallats, dimin. en li- 
.. ten bod. «fr. aite. 
NiALLASET, vv.» Kåta niallafi, cutis 
manus deirabebatur , manus cute denu- 
-- dabatur, handen blef hudlós.  . 
NIALLET, 7.7. de arboribur dicitur, dum 
. €orticem facile dimittunt facilerque funt, 
que. deglubantur., fåges om trán, när 


4 


NIA 


- de låttaft fláppa barken. Norlaud. ló- 


pa. S3ke talle puorakit nialla, facili 
nunc negotio betula deglubitur. Nialle- 
ftet, dimin. Niallegátet, zzcboat. be- 
gynna at fláppa barken. 
NIALLATET, v.4. glubere , deglubere, cor- 
ticem detrabere, få af barken ell. nif- 
«+ vern. Niallataítet, dimin. idem. 
NiaALLOT, nialloflet, v. 2. Kabmakab 
nialloftet, calceamentum refarcire,cen 
tunculum calceo adfuere , lappa fkor. 
cfr. tuognet. | 
NiALLXES, 2. 4. lubricur, hal. Niallkes 
jagna , glacier lubrica, hal is. 
NiALLKESTET, 9. m. titubare, gradum 
. firmare non poffe, in loco. lubrico conf- 
ffere non poffe, Minta. Niallketet, id. 
. Ir. tranjl. fo pakoh niallketeh , verba 
ejur fide carent , promiffis non flat fuir, 
han flår ej vid fina ord. Niallkefta- 
flet, Amnis. —Niallkeftatjet, inchoat. 
hegynna at flinta. Feuz. nilcaftun & 
niljaflun, rizubo. — . ! 
NiALLKAT AXES, niallketakes, ». a. titu- 
ba, den fom flinter..— Jt. inconflans, 
Iezis , oftadig, opálitelig. | 
NIALME, s. f. os, mun. Waftes nialme, 
os impuri/imum, en oförfkåmd mun. 
Njalmeb tfagget, or diducere, ringe 
re, gapa up med munnen, zr. trag. 
convicia dicerc, vara ovettig. — Nial- 
meft le, os $ürur morbo adfcéfum cf, 
han har ondt i munnen. Nialme 
bitta, cibi portio minufcula, en liten 
bit mat. Jokka njalme, ofium ffuvii. 
Njalmats, Zimin. Njalmetak & njal- 
metis, negativ. cafur, abrque ere, utan 
mun, it. taciturzur , ty[tiaten. 
NIALMETEBME , 7. a. taciturnur , tyftlå- 
ten, den fom ej fáger mycket. 
| NiaAL- 





NIA | NIA 283 
MMC M Ela... o ven 
NiALMOGE^, ^. a. contentiofur, m. 1dg, — Niammnataftet, dimin. gifva litet di. 

trátofzm. | Niammatallet, /requ. idem. — 
NiaLMOT, 7. f. orificium, Ópning. Ånon  N1AMMEJE, face, den fom dir: 
njdme, offfum emnis. | N1AMMATEJE, Jacfaur, den fom ger di. 
NiALMATALLET, bolum cibique offulam  N1APPAT, n. a. lióricur, hal, flipprig. 
fumere, taga fig en matbit i mun. Niappat le juolkit, pedibur lubricus 
NIALMEPELASTET, v. a. alicui pauxil- — bic eft lorur, det år halt för fóttren. 
lum cibi darc, repetitis vicibur, gifva — Jt.niappat & niappes, /apidas. Niap- 
någon dá och då en matbit. pes piàábmo, cibus delicatior , låcker 
NIAMET, v.d. £ergere, aftorxa, bort- — fpis. D 
ftryka. Juolkin jalla kátin niamet, NzapPAT & nisppaltet, ve/fiz finum at- 
pede. vel manu tergere. Erit niamet, = tollere, lyfta up kláderna. 
abfergere , aftorka, afftryka. Ir. nia-. NrAPPETET, v. a. vide niallkeitet. Ir. 
met, aecipere, potiri, bekomma. Har- = niappet, 4uffr. falire, hoppa. Árre 
mes ádna tawereb niamai, maximi; ^ niappa muoraíit muoral, fciwrur de 
potitur ef divitiir, han fic« ganfka = arbore in arborem falit. 
flora ágodelar. Niameftet, dimi». li- NiansE, niarbes, niarbok, ». a. rarur, 
tet bortfítryka. 1r.in affluentia effe ali- — gles. Oppof. efl denfur. Niarbes wuo- 
eujus rei ,, bekomma någon ting i ' me, rare arbores. It. tenuis, tunn. 
ymnighet. Pednikit niamefti nauk, =: Niarbes juptfe, pulmentum tenue, aqua 
magnar fbi fecit pecunias, han fick. — dilutum, tunn válling. Niarbeswuot, 
mycket penningar, han blef ganfka — /fubf. tunnhet , gleshet. | 
rix. Niamegåtet, incipere tergere vel NI1ARBET , adverb. zenuiter , raro modo, 
abfergere, begynna at ftryka bort, — tunnt. 


at aftorka. NIARBESK, 4uffr. vide Íniltja. 
NiAMKETET , niamkatallet, vid. niám- Ni1ARBOT, v.s. rarefieri, rarcfcere, blif- 
ketet. va tunn och gles.  Juptfe tjatfeít 


NIAMMET, fugere, laffere, fuga, di. — niarbo, pulmentum fit tenue ac dilutum 
Ednen nidtjit niammet, matris ube-— aqua. Qwolga niarbo, pili rarefcunt. 
ra fugere. Niammeje mana, isfans  Niarboltet , dímin. litet fórtunnas. 
ladlenr, Transl. niamma mo, dolori- — Niarbogátet, rarefcere incipere , be- 
bur ventris laboro verminave, jag har — gynna at blifva ples, at fórtunnas. 
mage « plåga, jag plågas af mafkar. ^ Oppof. cft fuokot. 
Niammeftet, dimin. litet fuga. Ir. ex- N1ARBOTET, v.a. rarefacere, gÓra gles, 
fugere, fuga ut. Niammegátet, /vge- — förtunna. Muorait niarbotet, arbs- 
re.incipere, begynna at fuga. Fenm. — rer eficere raras. 
imen, fugo. | NIARE, niares, s. a. qui exigua ef pro- ; 
NIAMMATET, ladtare, lac praebere, gif- — funditate, grund, af liten djuplek. 
va di, dåggja. Niammatet manab, ^ De cymbis t$ navigiis dicitur, que mi- 
ubera prebere infanti , gifva barnet di. — nus funt profunda , que bumilia is 
|». Nna3 Ages 





284 NIA 


" fáges om fartyg och båtar, fom áro 

låga. Oppof. wuobmales. 

N1ARG, nlarga, ». f. promontorium, ud- 
de, nås. Niarga ketjen, in extremi- 

" tate promontorii. lt. Norvegia , Norri- 

| ge. Ita dicta, ni romontoriif abun- 
dat. Niarga fabmeh , £ve niarga or- 
rojeh , Lappones Nervagici, Norrfka 

 Lappar. MNiarga játtejeh, ia Norve- 
giam commigrantes. 

NIARGASTAK, promontorium, nås. 

Ni1AsxET, glubere, deglubere, là af. P&t- 
foit niafket , rangiferos deglubere, flå 
renar. It. fenus facere iniquum, taga 
en obillig vinning, fkinna. Niafke- 


ftet, dimin. idem. Aptfa mo niafke- 


| ftien ms plane denudabant omnibusque 
bonir privabant, de gjorde mig alde- 
les blott och bar. 


" NiasxasET, v. s. five paffv. deglubi, 


blifva affiádd, miíta huden. It. is paw- 
| periemincidere, råka i fattigdom. 

Ni1AsxoT , v. a. vide niafket. 

NiaTSso, n. f. refolutio nivium, tÓ, tó- 
váder. Niatfo fjadda, nix Zifcutitur , 
det tóar. Niafots, dimin. 

Ni1ATS08, 7. a. niatfos talke, zempeffar 
mitior , dum nixedifcutitur , blidt tó- 

— váder, cfr. lemok. Niatfos muottek, 
nix calore refoluta, kram fnó. 

NiATSOT , v. ». de nive dicitur, dum ve- 

olvitur five difcutitur, tÓa.  Niatfo- 
men le talle, six »unc difcutitur, det 
. tóar nu. Niatíoftet, dimin: litet tóa. 

. Niatfogátet, zncboat. begynna at tóa. 
Niatfogáta , nix incipit difcuti. 

NIAUXESET, v. zt. de felibur dicitur. Kat- 
to niaukes, fe/er vocem edit five fo- 

. mum, katten jamar. Onomatopola cff. 

ANIAULE 7. f. limus , in fundo ad litto- 





NID 
ra fluviorum CJ amnium, imprimir qui 

— lapides reddit lubricos, flem, fom låg- 
ger fig på fjOars och floders botn 
famt vid ftránderne, och i fynner- 
het vid ftenarne. Vefrob.åfja. Jok- 
ki niaule, fimus fluminum. Wallà die 
flaikei kalet jokkab, niaule kedkift, 
vado fluuium transeunt. gradum firma- 
re oix potuit, quum faxa lubrica vcfi- 
gium fallerent , han hade fvårt vid at 
vada Öfver elfven, för de flippriga 
ftenarnes fkull. Few». náljá. 

N1AULOS, » 4. limofus, lubricus, flipprig, 
flemmig. 

NIAULOT, v. 2. Jimofum fieri & lubri- 
cum, blifva flipprig och flemmig. 
NIAULET AXES , 2. a. Iubricur , flipprig. 
It. limofus , limo refertus, gyttjefull. 

NIAWALAK, tizea , mått, mal. 

NIAWEH, 7. f. pili longiorer , $n inferiore 
parte colli rangiferorum fiti , långa bà- 
ren under renarnes hals. 

NIAUWE, 5. f. fuvius placidiur manant 
undarque trabenr , abrque rapiditate, 
drag-itróm, fpak ftróm. | Niawats, 
diminutiv. 000. 

Ni1DARX, ad». temere, inconfderate, obe- 

. tánkíamt, oförväget. Njdark wad- 
fet wadhai, incoufulre periculum adir, 
obetánkfamt gifva fig i faran. 

NiDpDEG, 4ufir. vide nuotíjo. 

Ni1DDO, s. f. odium, invidia, hat, afund. 
Niddoft le tabb takkam, ex malitia 
id fecit, han har gjort det a£ ondfka. 
Niddob munji adna, odío fum «pud 
illum, han har hat til mig. 4r. i» 15e- 
logic. vexatio, perfecutio, fÓrtóljelfe. 
Ceompof. niddo-laka, adv. ex invidia, 
pra ffomachbo ffve indignatione , i har- 
men, i förtret. I. niddolaka leb pår- 

| fan, 








NIE 


ram, nimi; multum cibi fumfi , non fe» 
eur atque iflud ex ira feciffem, jag har 
åtit för mycket, likafom i harmen. 
NiDDOTET , 7. 4. odiffe, hata. Ale nid- 
dote qweibmabt, noli proximum tuum 
edío babere, haf ej hat til din náfta. 
It. vexare , perfequi , plåga , förfölja. 
Particip. niddoteje, per/ecutor, förföl- 
jare. Pa/fv. niddotowet, odio effe, 
hatas. lt. per/ecutiones perpoti, vexari, 
lida fórfóljelfe, plågas. 
NIDET , v. a. Åuftr. nocere, jus alicui de- 
trabere , förfördela. vid. kapfet. 
NIDKASET , v. n. paulifper moveri , litet 
röras. cfr. latkefet. : 
NiIDKELET , e Joco paulifper movere, li- 





tet röra utur fit rum. Epet tab ked- 


keb nidkelet matte, lapidem bunc c 
loco movere non poteflis, j kunnen ej 
röra denne ftenen ur fit rum. 

NiDT JE, m./f. uber, mamma, Ípene, bróft. 
Nidtje maine, ukur mamme, bóld i 
bróften eller fpenarne. .Obf. Ukeri- 
bus mamme fepe, tempore «flivo, labo- 
rant rangiferi. | Quando vituli matrer 
boc male laborantes fugunt, os inficitur 
enorbo quedam cancrofo f apiffmeque per- 
ewtt. cfr. klubbe. — 4r. nidtje, mater, 
moder. Nidtjam, »ater mea , min 
moder. Nidtjats, 49i». Nidtjatjam, 
"mater mea cariffima , min föta mor. 


NiEDET , v. a. obducere, oblinere, ÓOfver- '. 


draga, Öfverftryka. Ir.piàgga ratheb 
nieda, ventur viam nive cumulata ope- 
rit, bláflen kaítar igen vågen med 
drif-ínó. | 
NiriK, adv. reda ad, juít til, genaft 


- 


NIK 285 


cupare, Ofverfalla, komma Öfver nå- 
gon. cfr. Atfolen, qwouto. 

NiEIKELET, v. 4. demoliri, nederrifva. 
AMureb nieikelet, murum demoliri, ne- 

: derrifva muren. 

NiEIKETET , v.s. ruerc, corruerc, dela- . 
bi, nederíalla. Sadde nieiket, arena 
defluit, fanden rinner ner.  Nieike- 

: taftet, dimin. litet falla neder. Niei- 
ketatjet, incipere delabi, begynna at 
falla ner. 

NIEIKOTET , v. 4. frequ. vide nieikelet. 

NIEITET, v. 4. opprimere, undertrycka. 
Nieiti mo, me opprimebat. Wuolos 
nieitet, deffruere, deprimere, fÓr(tÓra, 
nedertrycka. Nieiteftet, dimin. litet . 
undertrycka. Nieitegitet, opprimere 
incipere, begynna at tórtrycka. 

NIETSETALLET £5 interd. nietíetet. v. 
niallatet. De abiete imprimis dicitur. 

N1ETSES, nietía, ». a. madidus , våt. 

NIETSET , nietfeftet, nietíegátet, vide 
luwet Fc. ! 

NI1GOT , v. ti. genua flecfere, niga, buga 
fig. Nigoltet, dimi». litet buga fig. 
Nigogåtet, incboat. begynna at bu- 

a fig. 

Nix vel niik, demon marinu: & Jacuflris, 
Neprunur , nåcken, fjó-fpóke. Mula | 

fabulofe narrant. de ejurmodi fpettris 

etiam bodic in nonnullir alpinis lacubus 
apparentibur, imprimir quando proccl- 

- lefa inflat tempeflas,  Plurium orgyia- 
rum longitudine t latitudine fatis ma- 
gna. cffe perbibentur , fgura cymba con- 
verfa. Nobis certe. nunquam aliquid 
ifliurmodi videre contigit. 


ät. Páti mo nieik, resta ad me venit, NiKKA, m. propr. viri, Nicolaus, Nils. 


han kom genaft åt mig. Nieika man- 
net , /nvadere, aliquem improvifum oc 


Nikkoles , Nikkok, idem. 
NixxENES & duftr. nikka, v.niakkeftem. 
Nn 3 NIKE» 


= ——- ——EL 


226 NIK : 


NikENET, nixkenet, vide niakket. NiL, vide nal , nala. 


NJIXOT , v. s». ffridere, gnifla. Aufr. 
N]jixrs, arbor, que vento agitata ftri- 
det , ut folent illa , qua exaruere , vel a- 
liud vitium contraxerunt , et trå, fom 
knzrrar ell. gniflar, dà blásváder år. 
Aufir. Dc abietibus plerumque. 
NJILLET , v. 7i. vide njallet. 
NJIRALDAK, 7. f. Jocur, ubi incipit cata- 
racfa, caput catarafíe , ltrómhufvud 
eller det ftállet, dår ftrómfallet bór- 
jar. cfr. lufpe. 
NjissET, 2. 7. flere, aliquatenus lamenta. 
"i, gråta, beklaga fig Öfver. Mana 
njiffa, infanr flet, barnet gräter. Mai- 
na todn njiffa? que de re lamentaris? 
It. apud. Auftr. njiflet vel njidfet, rin- 
gi, grina. Njiffeftet, dimfa. litet grà- 
ta. Njiffegåtet, flere incipere, begyn- 
"na at gräta. Minus cff quam tjerot. 
NjJissEJE, flens, vingens, den fom grå- 
ter eller grinar. Njiffem , /ubf. fletus, 
vagitur , gråt. 


" Njita, ren, njure. v. monnem. £r. ad- 


eps five pingoe, quod eirca renes eft, 
njure-fett. 
NIKKAR, fomnur, vide nakkar. 
NIKTET, 9:4. frui , njuta. Capere utili- 
ratem, hafva nytta af. Ets kalkah 
tabb niktet, ip/e tute exinde capier 
fructum, du Skal fjelf hafva nyttan 
deraf. Nikteftet, dimín. litet åtnjuta. 
Niktegátet, incboativ. begynna at.ät- 
njuta. Fem. nautitfen , fruor. 
NiKTEJE, fruens, den fom nyttjar eller 
åtnjuter. Niktem, fubfl. fruitio, nju- 
- tande, åtnjutande. — * | 
NiIKTEMAS, fr. a, Auftral. fruendus , quo 
frui poffusus aut debemur, det man 
hafver at åtnjuta, eller bör åtnjuta. 


NIO. 





NiLA, Niles, Nilok, v. Nikka. 

NILJA , v. f. vadum lapidofum, imprimi: 
quod ad promontorium aliquod fitum ef, 
itengrund i fjóar, i fynnerhet midt 
fór uddar. 

NI1MMET, 2. 4. wotare, obfervarc, an- 
márka, gifva akt på. 

NIMMORET, nimmoraflet, vide nullet. 

NiMT & nimpt. Asfir. vid. nau. 

NINGELES, vide mingeles. 

NINNoOS, 7. a. duflr. vide nannos. E 

Njorcor, v. ». fillare, deflillare, dry- = 
pa. Njoigo pajelt, defillat fuperw, — 
det dryper ner ofvan iírán. Njoi- 
goftet, dimin, litet drypa. Njoigo- 
gütet, incipere flilave, begynna at 
drypa. efr. k&ikot. 

NjozcoTzrT , njoikotet. ». a. guttatim 
effundere, flillare facere, droppe- vis 
hålla, låta drypa, Tran. mulgert, 
znjólka. Njoigotaftet , dimin. låta li- 
tet drypa. Njoigotatjet , ineipere gut- 
tatim effundere foe flillare, begynna 
på at låta drypa. | 

NJOIGOTATTET, v. a. frequ. idem quid 

: njoigotet. Njoigotatte fpaitebi, cu- 
ra ut celerius. flillet. fve defluat , lit 
drypa fortare. 

N]yo1GOT ES , n. f. gutta, fiilla , droppe. 

NJOKOK, n.a. comtus, explicatier , gredig, 
vál kammad. :Njokok nakke, pelíi; 
Jfve vellus , cujur pili funt comiti , et 
fkinn, fom år flátthárigt. 

N]JoreA, njolgok, v. njuolga, njuolkok. 

NJOLGO, z. berbe, arundo, (Àf, rör. 

NIOMMEL, ». animal. lepus, hare. 

NioRGA, » f. fcapula, bog, íkuldra, 
Njorgai pakto, ad fcapulas. De bemini- 

| jur nunquam dicitur. It.cartslago, brufk. 

E ^. NJos- 








NIR | 
NjoRXoTET, v. a. fundere, effundere, 
gjuta, utgjuta. Torneur fcribit nuor- 
ket. Ulkos njorkotet warrab, /an- 
goinem effundere. Njorkotaítet, dim. 
litet utgjuta. Njorkotatjet, effundere 
inipere, begynna at utgjuta. 


NjoRKOTEM, 7. f. effufo, utgjutande. . 


Ulkos njorkotem, idem. — 

NI0SKA , cum, derivat. uide njuofka. 

NJowEM , njowet, vide njuOwet. 

Njowo, ita appellantur pifcium inteflina 
& /quame, hík-renfning, fifk - fjáll 
och tarmar. Njowotak , idem. Njo- 
wo fjállo, tabula, in qua pifcer diffe- 
cantur & parantur , et bráde at renfa 
fifk uppå. ! i 

Njous, s». f. pus eculerum, var i Ógo- 
nen. Zufir. 

NiPE, 7. f. culter, knif. vid. kulke. Ni- 
pats, dimin. en liten knif. Femme. ny- 
kà, culter. | 

NiRBME, nirme, s. f. odium, invidia, 
hat, afund. Nirbmeb kadfeftet káfe- 
ki, aliquem odiffe incipere, få hat til 
någon. cfr. niddo. 

NIRBMOKX, 271. a. infeflus , fnvidiofur, ha- 
tefull, afundsíull. Nirbmok le mun- 
Ji, infeflus ef? mibi. cfr. mårak. 

NigsMOT, nirmot, irafci, odio capi, 
blifva ond, tà hat til. Nirbmoi mun- 
Ji tatte palet, ex slo tempore mci eum 
edium cepit, ifrån den tiden fattade 
han hat til mig. Nirbmoftet, dimin. 
lå litet hat til. Nirbmogatet, nirmo- 
gåtet, odio capé incipere, flomacbari 
incipere, begynna at få hat til, at 
blitva ond. Juo taika pali nirbmo- 
gàti munji, fam dudum me odit. 

NIRWANET , v. n. morbo implicari, cer- 


poris infirmitate laborare, blifva fjuk, 


NIS 287 


blifva bråcklig til kroppen. De puer- 

perio etiam dicitur. Mo akka juo le 

nirwanam, pwerperio jam uxor mea 
cubat, min huftru ligger nu i batn- 

fång. Nirwanaltet, dimin. blifva li- 

tet fjuk. Nirwanatjet, zneipere ener- 

vari, morbo corripi, begynna at blif- 
va fórívagad, fjukna. 

NIRWBKET , v. n. idem quod nirwanet. 

NISKA, 2. f. cervix, nacke. cfr. nekke: 
Fenn. nica, idem. — Nifkaít le fodn 
fjaddam , fultus facfur eft , hàn år 
blefven galen. 

NiskoT & interd. nifket, v. a. fuffura- 
ri,furripere, Ínatta. Wigga alo ni- 
fkot, femper. fuffurari allaborat, Ni- 
fkeftet, nifkoftet, dimin. litet Ínatta. 
Nifkogátet , seboat. begynna at Ínat- 
ta. Puorak lei autel, telle nifkogáta, 
probus antahac erat, nunc. vero furari 

. facipit. cfr. Íuoladet. 

NisK0JE , furans , den fom ftjàl. 

NiskK0M,z.f. furtum minufculum, Ínatteri, 

NiskoT AKES, furto deditus, tjufaktig. . 

Nisu, nifun , ». f- uxor , femina, huftru, 
qvinna. Nifuneb waldet, ducere uxo- 

. rem, tapa fig huftru. efr. akka, Ni- 
funatta , ( negativ. caf.) absque uxore, 

- utan huftru. Hínc ! 

NisuNATTES, celis, den fom ej tagit 
fig huftru. Nifunattes wiefom, vita 
calebs.  Nilunattes àlma, vir. celebs, 

. ogift man, 

NIT, vide fupra njita, monnem. 

NIT TA, fulcrum, ftód. via. tfagge. - 

NIFTER , 5». a. curvus, krokig. vide ka- 
wak.' Nitter palga, via flexuofa, kro- 
kig våg. Ls 

NITTET, v.4. miner jacfarc, hota. Kar- 
rait fodn'nitti mo, gravius ribi mi- 

natus 


288 LIT LLL 
natus eft, han hotade mig ftarkt. Au- 
'fral. nittot, £dem & nittotet. Nitte- 
ftet, dimin. litet hota.  Nittegátet, 
- minari -incipere, begynna at hota. 
cfr. aitet. 
NitTEM, nitto & A«ufr. nittotem , z. f. 
mine, comminatio, hotelfe, hot. Ib 
alla to nittemeft , minar tuar non ti- 
meo, jag fruktar ej för dina hotelfer. 
NitTjos,refna pinur, gran-káda. Obf. 
refinam pinur folir ardore infpiffatam 
& induratam avide mandunt  Lappo- 
ner, qua falioe magna copia elicitur , 
quam partim ex/puunt , partim vero 
deglutiunt. Nec Norrlandicir Svecis pla- 
- ne ignota res ef, qui iftam refinam ap- 
pellant tuggkåda. Id faltem utilitazi: 
adfert, quod. dentes emundet. An vero 
id fimul efficiat, ut Lapponer non Jabo- 
vent odontalgia, que maxime vara eft 
in bac gente, alii dijudicent peritiorer, 
vcl quenam alia fit cauffa, cur tanta 
impune perpetiantur frigora gelidaque 
cemcedant, bibantque, promifcue cum ca- 
lidir. 
NiTT5E, pudendum mulicbre. 
NjUuxET, njukok, vide njoket, njokok. 
NjUKTJA, 2. avis, olor , cygnur, ívan. 
Njuktja tálke, phone cygni. Njuktja 
mano, men/ Martius, Mars månad. 
Ita diclus, quéa olores iflo tempore ad- 
venire folent. 


NJUx TJALM, rete maculis anguflioribur, - 


ab utraque parte fundi fagene, trång 
not, på båda fidorna om notkilen. 
NjuLGo, vide njolgo. Ir. infirumentum 
| gpifearium, cfr. tjuolgo. Aufr. 
NJULTJET, v. ». f/alire, hoppa, fpringa. 
Pajas njultjet, ex/ffire, hoppa up. 
Njulgeltet, dim. litet hoppa. — Njul- 


NJU 


tjegåtet , incipere f/alire, begynna at 


hoppa. Bereal. dicunt fnjultjet. 

NJorTjoT , njultjotet, id. gu. njultjet. 

NJUNE, njunne, Borea. v. njuone. 

Njv9oJA, njuoje, s. f. aura , ventulu:, li- 
tet v.der, váderpuft. ft. declivitar, 
(luttning, en liten backe utíóre. 
Njuojan le taggo, decliviter illic cf 

'^ lodi. cfr. meto. Njuojats, dimin. en 
liten våderpuft. 

NjuvojJeT, leviter flare, affare , blåfa 
fmått, bláfa helt litet. Njuojehtet, 
dimin. idem. It. effe alicujus partium, 
confentire, vara på ens fida, bifalla. 

NjUOJEST AK, 2. f. vide njuoja, meto. 

Njuox TJEM, njuoktja, ». f. 4ngv«, tun- 

.ga. Njuoktjeminas, cum lingva fus. 
Keles njuoktjem, Jingva /foe os men- 
dax, en lögnaktig tunga. I. Biållo 
njuoktjem, piftillum campane foc tin- 
tinnabuli, klåppen i en klocka. Njuok- 
tjemats , dimin. en liten tunga. 

Njvor , njuola, ». f. fagitta, pil. Spai- 
tes ko njuol, velox ut fagitta, haftig 
fom en pil. Njuolites reitet, para- 


re fagittar fuas." Njuoli wuotjet, fa- 


gitzare, fkjuta pil. Ir. aculeus, 
fpits, gadd. Jabmem, kuffnes le to 

. njuol? mors, ubi ef aculeur tuns? död, 

hvar år din udd? (Cor. 15: 55. Giåka 
njuol, nom. berbe, Norrlandice myr- 
kulle. Ia diffa, quia zodern tempore, 
quo cuculur mm vere advenit, ex- 
oriri folet, Njuolats, diri». en liten 
pil. Few». nuoli, fagitta. 

Njuorc , njuolga, njuolges, njuolgok 
vd njuolkok, s». e. recfur, dircediur, 
rått, fom ej år krokig. Njuolga kii 
nO, via reda, minime flexuofa, rätt 

. våg. Njuolga mannet, via reéfa itr 


face 


NJU 
facere, fara genafte vågen. Njuolkok 
muora, lignum reéfum, et ftycke trå 
fom ej år krokigt. em, njuolg tf 
njuolga, adv. Njuolga tåbdeftet, 7. 
genue profiteri, vent ut bekánna. Há- 
la njuolg , dic bibere, fåg fritt ut. 
Takka njuolga naute, exe/fe ita fa- 
&íer, går aldeles på det fáttet. Njuol- 
ga-nare, Aa/fr. mora , canon , repel. 
NjUoLGET , v. a. rela incedere via, di- 
rele incedere, gå vågen rått fram. 
Oppof. málkot. It. idem quod mivwet, 
beqváma fig. Njuolgeftet, dimin. 
NjuoLGETET, njuolketet, v. 4. corri- 
gere, Quod curoum efl corrigere, ut rc- 
dum fat, råtta til. Njuolgetaftet, di: 
min. litet råtta til. | 
NjuoLwoT, v. ». infirumetir lignets, 
quibur nivem confcendunt Lapponer, cur- 
fn conz;ndere celeriori, ránna på fki- 
dor det fortafte fom man kan. cfr. 


fappek. 


NjvoM, njuoma, s. f. effer five tabula, 


ex quibur cymba fabricantur , bráder, 
at göra båtar af, büt-bráder. 
NjuowE, njuonne, ». f. nafus, nåfa. 
Njuoneft le, «ger eff nafo. Njuone 
raikeh , mares, násborar. It. promonto- 
rium, nás, udde. Ir. mucro, udd. Ni- 
pen njuone, macro cultri , knifs-udd. 
Roftrum avium,fogel-nàf. It. pro ip/a 
facultate olfaciendi , förmågan at kán- 
na lukten af något, Norrland. våder- 
korn. Fe»n.nená, nafur. Njuonats, 
' dimin. en liten nåfa, m. m. 
NjvoNax, njuonek, /agax, den fom 
har godt váderkorn, fom har ftark 
lukt. Njuonak, piddnak, canis fa- 
gax. I.mucronatur, Ípitfig, uddhvafs. 
 Njuonak nipe, culter mucrenatur. It. 


NJU 289 





de qualibet nafi affecIHione, e. gr. Kuk- 


kes njuonak, ánekes njuonak, tuol- 
ba njuonak, CHÍ nafaur ch longus , bre- 
vis, depreffur, längnålig, kortnáfig, 
flatnáfig. 


NqUO NES , v. f. potinfula , promontorium, 


udde, nis. Njuones ketje /fve kár- 
rek, pars ultima promontorii five pe- 
ninfuls, udden. eller det ytteríta af 
náfet. | 


Njuono, njuonoha, s. a. primes ordi- 


nc, veliquor antecedens , den frámíte, 
den fom går frammanfóre. Njuono 


p4p» primi veniunt, de frámfte kom- 
m 


Wuoidnib njuonohit, antece- 
dentes videbam, jag tåg dem, fom gin- 
go fórut. Njuonofn, njuonon, njuo- 
nohen, adverbialiter accipitur. Njuo- 
nohen (ve! njuonohefn) mon lijeb, 
ego inter primer eram, jag var ibland 

e fråmfte. 


NJUONOTET, njuonot, v.4. fagire, up- 


fpana, cfr. hapfet. 


NjUONOTALLET, v. 4. frequ. idem. 
NjUOPET, fagenam pifcariam ex aqua 


in terram extrahere, draga up noten 
på landet. Njuopetak, locus, ubi iftyd 
fit, R&llet dár noten drages up. 4fu- 
firal. dicumt njàpetak. — 


Njvon, njuora, 7. f. fyrtis lapidefa, 


vadum in lacu, lapidibus conflanr mi- 
nufculis five glarea , klappur- ftens- 
grund i fjóar. . 


NJUORANET, v. ». commiferefcore, ad 


cemmifcrationem permovéri, hafva med. 
lidande med. Permoveri, bevekas. 
Njuoranaftet ,. dimin. litet bevekas. 
Njuoranatjet , incipere permoveri , ad 
commiferendum moveri. incipere , be- 

Qo '  gyn- 





N 


290 NJU: | 
gynna at bevekas, at róras af med- 
lidande. | 

NjvORANADDET, v. s». frequ. idem quod 
njuoranet. 

. NjvonANEM & njuoranaddem, s. f. 
commiferatio, medlidande. 

NjuOoRES, 7.a. tener, mollis, fpåd, mjuk. 
Njuores gae, berba viridis five tene- 
ra, en fpád ört, fom nyligen år up- 
vuxen. Njuores mana, infans recent 
satur, et nyfödt barn. Fransl njuo- 
res waimo, cor facile ad commiferatio- 
nci, medlidande och ömt hjertelag. 
Njuoreswuot, /ubflant. mif/ericerdia, 
barmhertighet. Fen». nóyrá, humilis. 

NjUOZES , ». f. cartilago, hen-brufk. : 

NJUoRESIXT, adv. animo seneriors, bló- 
igt. 

: NjuoRATET, v. a. ad snifericordiasm com- 

s0vtre, beveka til medlidande. Jr. 

fJmpliciter permovere, inducere, beve- 


ka, förmå. Njuorataílet, dimin. litet ' 


beveka. Njuoratatjet, insipere permo- 
verc , begynna at beveka. 

NjvoRETEJE, townmoven: , den fom be- 

veker. 
NjvogATATTET, njuoradattet, v. m. 
: poffe commoveri, ad commiferatiomem, 
, fnduci pofe, kunna bevekas. 
JUORGA, vide njorga. Njuorgalakats, 
ca rtilaginofi x! , brufkakti g- 

. Njvosxa, njuofkes, s. a. crudar, non 
(X Iur,rá. Njuofka pjárgo, earo cru- 

. da, rått kött. Njuofka muera, 4- 
ánum evudum , quod non ef ficum , rätt 
trå. hr. njuofka apud Borea madidus, 
våt Njuofkawuot, /ubf. erudita: , 
råhet. | - 


NJU' - 

NjUOTETET, v.a. parcimonia aliquid 
diutius cenfervare, Ípara, vara Ípar- 
fam med, Låret kalkah njuotetet, 
difees parcimonie operam dare , du 
fkalt lára at vara fparfam. Njuoteta- 
ftet, dimin. litet fpara.. Njuotetatjet, 
incipere parcimouia € frugalitati ffu- 
dere, begynna at vara fparfam och 
máüttelig.  Lefte le njuotetatjet ko 
nokkegüáta, /era im fumdo efl parci- 
monia. mE 

NjuoTETAKES, frugahr, semperexr, 
fparfam , máttelig, huld. Njuotetz- 
keswuot, f/ubJ.. frugalitas, percimonia, 
fparfamhet, máttelighet. 

NJUOTETEN , s» f. frugalitar , temperan- 
282, máttelighet. Njuotetemlaka, 44v. 
frugalitar., Ípar(amt, 

NjUoTETEX, a. a. cfufur, copiofu: & 
absque parvimonia difiributur , ofpard. 

NjuoTOT , v. p. refervari, parcimonia 

confervari , fparzs, intet fórílófas. 

NJUOTSES, w. a. flaccidur , langvidus 
fkpp, matt. Kroppe le njuotfes,cor- 
Len ef langoidum, kroppen är matt 

juotfes qwele, pi/cis, qui non ef re 
cens, multen fifk. I qwele le puorak, 
ko le njuotíes, pi/cis, nifi recens, w- 
quam ef. It. njuotíes , (de fruclibu) 
wiaturur, mogen. Njuotfes muórjeh, 
bacee. mature, mogna bås. | Transat. 
quia tunc suolliorer evadunt. N 

NjUOTSET , v. 8. faccefcere , langvidum 
fieri, blifva flapp och matt. Almats 
pakeft njuotía, homo laugve/cit af, 
mennifkan blir matt af vürmen. 
Qwele njuotía, kåffe t tala wuofie- 
towa, pi/cír,nifé recens codfius, vitiatur. 


NyuosXITET, v. 8. erudo effe f/epore,haf- Njuous t6 njuoufek, vide njous. Ix 


va rå fmak , fmaka rått. Njuoíkit tat 
piábmo, Jic cibur crudo eft f/apere. 


pure oculorum tantum dicitur, fåges 
om 


NJU 
- om var i Ögonen. Njuoufot, verb. v. 
Tjalmeh njuoufoh, par in oculis fit, 
Ógonen varas. 
NjuvowET, v. a. pelem detralbere, matta. 
re, flå, fakta. cfr. njafket. Ir. Kidlab 
njuowet, Jaqveo fe expedire, göra fig 


lös ur Ínaran. cfr. máljot, qued taa- , 


tum de pifcibur dicitur. Njuowot, 
pav. contr. e njuowetowet, flak- 
tas, blifva 

NjUoOwETALLRT , verb. paffv. mactar i, 
flktas. = | 

NjuowzEjJE, mactetor , flaktare. Njuo- 
wenje, idem; fapi/ime tamem de illo 
dicitur , qui furtim aliorum pecuder au- 
fert & maart, fåges om den, fom 
ftjál bofkap och flaktar. Pátío njuo- 
wenje, qui furatur ranpífcrer war 
datque, ^ —— 

NjuowEM, s f. mmacfatio, llaktande. 
Njuowemefne tjodtjo , in macfando 
eqrupatus eft. | 

NqjUOWOM , 5. a. mmaclatus , laktad. 

Nqivowo, njuowotak, vide njowo, 

NjURGO, 8. avis aqualiee ,colore nigra, 
parus paluflrir, Soctice fvårta. — Hinc 
njurget, v. n. //Mlere, vecem dicfe a- 
vis imitari, bliftra, hvi(la, låta fom 
fvårtor. Njurgeítet , dimin. idem. 

NJURGEM, vå £bilus , hviflande. 

NJURRA , 4fufiral. vide njuor, 

NJUTET , v. 4. tundere , conterere, ftÓta, 
kroffa, Salteb njutet, /alem tundendo 
comminuere, tóta fónder falt. Muór- 
jit njutet, baccas conterere. Ir. Aiweb 
njutet, crine: digitir pererrande caput 

| A pediculis purgare, lufka, Njuteffet, 
dimi. litet fóndermala eller fónder- 
kroffa. Njutajet &/ njutegátet , conte- 
rere incipere, begynnpa a£ a fön- 


E NJÀ 201 
der. Fean. nuija, tudes t$ nuita, twu- 
dere. . 

NJUTEM 5. f. commixutio, lóndermal- 
ning, stem, tudes vel aliud. ejurmodi 
infirumtntunt, quo quidquam conteritur, 
klubba eller ítótel, at rifva eller (16. 
ta med. | 

NJUTETET, v. 4. contundenduns curare, 
lata fóndermala. 

NJUTEK, 7. 4. won Comminutus, mom con- 
tritur, okroffad; fom ej år förider- 
malen. 

NjuTto, s. f. eleFuarium, mos. Norrlan- 
dice flampa. Muörje njuto, elecfua- 
rium baccarum, bár-mos. Nápoi nju- 
to, elefuarium raparum, rofmos. 

Njuwz, 4ufr. uide uwe, — 

Ni1wsA, niwfek, w. f. femer, ex fungie 
betularum preparatur, fnöfke. Niw- 
fekatta i famen almats måtte orrot, 
fomite Lappo carere nequit. Niwfekit 
barkotet, femitem lixivia & cortice 
macerande preparare, barka fnÓfke, 

NjárxAN, njálkai & njálkaft, adv. cur- 
y^ » curfu aliquatenur vcloci , något 
fort, i lunk. Njälkaft wuejet , cur/u 
aliquantum incitato vcbé equo vel alie 
Animali veffario, köra i lunk, 

NjüLKESTET, w.». paulifper currere, 
gradu aliquantum properante t$ incita- 
to incederc, löpa litet (mátt, lunka. . 

NjáLXESTEJE & njálkes, qui. eundo aut 
currendo aliquantum. properat , den 
fom fmå-löper eller lunkar. Njål- 
kes herke, rangifer vecfariur, qui 
non eft plane eb tarditatem greffur re- 
jiciendur, 

NJALKASTAT TET, .V. 4. facere ut quis 
sen nimia tarditate utatur in greffu, 
perum properet &  paulifper. currat, 

002 laga” 


292 NJÅ 
Jaga at en fmå-löper eller lunkar. 
Herkeb njálkaftattet, rangiferum ve- 
Öfarinm incitarc ad currendum & pro- 
perandum. | 


Njáror, v.a. lingere, fleka. Piådnak le 


kareb njålom , canis partinamn linxit, 


hunden har flekt fatet. fr. mefeb njå- 
lot, vizulun parere, kalfva. Njålo- 
ftet, dimin. litet flicka.  Piádnakeh 
« njáloftin alde farjefit, cames vulnera 
ejus lingebant. Njälogåtet & njàlo- 
jet ; lingere $ncipere, begynna at flic- 
.. ka. Fenn. nuollen, ngo. 
N]j&Lo]JE, Hagens, lambenr, den fom flic- 
kar. fr. mefe njáloje aldo, rangifer 
femina vitulos pariens quotanuir , en 
ren-ko, fom årligen bår kalfvar. 
NjJátorTAX, ”. f. res aliqua , que pecu- 
dibus datur , ut illam lingant ,- fleke 
fór bofkap. | . 
"Nylon, m. f. Enifus, flickande. 
NjàLoTET, v.a frequ. id. qu. njálot. 
NjàMkKELET, v. 2. facere ut aliquid. co- 
bereat , conglutinarc, fafta ihop, kli- 
ftra tilfammans. Njámkeli papareb 
akti, papyrus cexjungebar. Njümke- 
. laflet, dimin. litet hopkliítra. 
NJÄMKETET, v. 7». adberere, adberefce- 
> re, faftna vid, hánga vid.  Akti 
njümketet, coberere. fitta ihop. 
NjàMkos, n.a. qui facile adberefcit, fom 
lätt faftnar vid. Njámkos ko tarwe, 
L ut pix, ram facile adbarefcens. 
-NjåMOoT, v. s. fidem quod njámketet. It. 
(— fequi, fecfarz , följa efter. Mijit njà- 
moi, nos fecutus ef? fponte fua, han tog 
^. fig före at följa med ofs. It. ample- 
&i, omfamna, omfatta. Njámoi tjá- 


is epidemicit CJ centagioftr, fåges ock 


L] 
. 
27 
e. 
- 
LJ 


Oti, collum amplexus eft. ft. de mor- - 


..NJÀ 
om fmittofamma fjukdomar, fom 
genom ímitta gå man ifrån man. 
Njamoftet, 4dim.litet faftna vid, m. m. 
Watnafi njämofti , ja taina kajoi 
hàggabs, cymbéam prebendebat mani- 
bus, atque ita vitam confervabat. Nji- 
mogátet & njámotatjet, adbercfcer:e 
sncipere, amplecli incipere, begynna at 
vidhánga, at omfamna, m. m. - 
NJáMOTET, v. a. frequ. amplecti, om- 
famna. ' . 
NjárzTAk, ufir. vid. njuopetak. 


. NjpiprjJoT, ope mamunn pedumque. fimul 


fcanderc malor, arbores vel $n alia ejur- 
modi leca ardua, klánga fig up. med 
hánder och fótter. Muorab njip- 
. tjot , arberem fcandere, klånga fig up 
i trå. Njáptjoftet, dim. celerster /can- 
dere, haftigt klifva up. Njáptjogi- 
e tet, imipere fcandere, begynna at klif- 
e vå up. - 
JàniTET , v. 5. defluere, aflópa, rinna 
bort. ljatfe njárit, aqua defluit, vat- 
net rinner af. Njáritaftet, dim. Njá- 
ritatjet, inchoat: begynna at afrinna. 
efr. tíákot. aL 
NjäroT € njárotet; v. a. fenf£m flillan- — 
do t$ quaff colendo infundere , fakta — 
gjuta, fila. Njáro tjatleb karai, e4sam 
in vas infunde, gjut vatnet i kárilet. 
Njárs, njátfe line, focale, halsduk. 
NjàwET , /fuffr. v. njuowet. 
NJáuxE, r. Berbe, ranunculur equatilir, 
Vefirob. abborgrás , gáddgrás. | 
Njáwso, vide njous, njuows. 
NjäBroT, v.m. parere vitulum, kalfva. 
- «Aldo mefeb.njáblol, rangifer femi- — 
na vitulum peperit. Njáblogütet, i»i- 
pere vitulum parere, begynna kalfva. 
NH», njáda, s. f. anguffie, fortuna ad- 


sería, | 














verfa, nöd, trångmål, Njáden leb, 
anguftia premor, jag är i nöd. Njáda 


valen, $m cafu neceffretis , i nödfall. > 


' Njådats, dimin. liten nöd. ' 
. NfDALATS, 2” a. indigur anxilt five 
- wir, nådfålt; nódlidande.- Puore le 


njádalatjeb wekketet , opem ferre illi, — 


qui indiget , bonum eft atque honeftum. 
NjpASTEM , s. f. imopía, indigentia, 
torftighet. BAM 


NJåDASTET , indigere opus babere ; haf- | 


va af nöden, tarfva. It. angnflia je i 
ng 


mi due ir vara i nód och tr 
mål. Njidaflowet, idem. ^. — 
NücGESsTET , v. t. per loca decliva'tva- 
' ba vel alfo idoneo inf)rumento fedenr. de- 
fcendere, fitta och åka utfóre backar. 
NJáxer , v. 7t. de pifcibur dicitur, dum in 
illir locit congregantur ,ubi ova yirnent 
« hudentque, lÀges om fifk 1 nir hah 
famlar fig på de fråtlen, der han fkal 
leka. Njákeje qwele oc njdkem qwe- 
^ le, pifcer in diclis locir congregati, 
famladlek-fifk. ^ ^" ^" "- 
NjàxERM, s. f. vide nekke, 
NJAkETET, v. a. fonmriare, drömma. 
Maitele todn njiketam ? quid fomnia- 


Ji? hvad har du drömt? ^ Njike- - 


^ faítet, dimin. litet drómma." Njáke- 


taflib tollin, ib taft talle, e/lim paul * 


oc NJA 0, 293 
nis narrare, beråtta drömmar. Njå- 
koit tjálgeftet; fomnfa interpretatione 
explicare, förklara drömmar. — Nj 
koit njáketet, /omniare, hafva dróm- 
mar. Fenm. nàkÓ ,, vifo. > 
N]ikox, qui fepe I multa fémniat , cui, 
ue futura funt, in quiete, videntur,den 


^ fom drömmer, om hvåd fom fkal. 


- fke.. Obf: magos t$ veneficor illor babent 
v Lappones; qui vera & futura fomniant. 
cfr. náite. DOE 
NJALDASET , v. n. vide nawalet. 


- NjärpeTt, njáldeftet, vid. nawetet. 


NJåLET , v. 2. deglutéres devorar c, Svål- 
jas fluka. ner. Pilbmob njálet, eibwm 
deglutire. Nj&leftet, dimin. litet fv ål- 

Ja» Njälegåtet t njålajet, deghusre 
incipere, begynua at fválja ned, — 

NyüiaATAK, o. f. fautes, gida , valg, 

- flimpe. It. capur fuc f/ummitar «atara- 

ba, ftrómhufvud. efr. lufpe. 


NJÄLANJE & njálatakes, ww. a. verax, 
ili | Hn 


NJALATALLET, v: p. devorari, upflukas. 
NjütgTET, v. «. deglutiendum prabere, 
facere ut quit deglutiat, låta fv&lja. k. 
devorare, fvålja ner. 

NjárauaH 60 fis - njlahah, smteffina, 
in&lfvor.' Ad. i: 14. | ] 


lum femniabam, nunc vero nihil." Njå- NJALEM , v. f. deglutitio, fvålgning. 
" ketatjet, fommiare incipere, bepynta NJäLEJE, deg lutienr , fv&ljare. | 
at drömma. 'Fenn. nucka, dormire, , NJåLro, m. f. sdem quod njälatak. Ir. njá- 
NjäåxETEJE, fomnianr, den fom dröm- = lo, njälek, adj. deglutitus, nerfvålgd. 
' . Hauk njilo, pifeir, quem devoravit Iu- 
bm en gädda har flukat. 


mer. 
NjåXETEM, ipfe acfur fomniandi, dröm- = cfur,en fifk, 
' mand | | 


e. 
NjJáko, s. f. fomnium, dröm. | Njákon 
wuoidnib attjeb, pater mibi in quic- 


de vifus ef. Njikoit füptfeftet, em- 


Njår, njára, ». f. gene, mala, kind, kind- 
| ben. Nära hath: maxilla, kindben, 
It. bomo, mennifka. Mådde njárah, 
smi bomine, många mennifkor. 
Oo 5 Myt- 








204. WO . 
. Muttem njér, quidam , mos nemo, en 
. menni(ka, en vifs man. : | 
NJÄRATEBME, 9. 4. impudeni, qui as non 
abet, qui perfricata aff frontis, fkam- 
lós, oförfkåmd. ^ 
NJÁTXET, v. 4. de, canibus , fe invicem 
. anordenzibur ita, ut dentibur cobercant, 
. fåges om hundar, når de bita fig faft 
X. med hvarandra, | 
Njárssek & njáts, n. f. erur, fkenben, 
"^ [mal-ben. Njátfekeb tàjet, eru; fran- 
gere. Njátfekit káctjelet, testare cru- 
ra, d, t. uter alteri pravafeat eundo aut 
 &urrendo, förföka hvilkendera år 
'" fnållare, at gå eller fpringa. | 
"Nyürers, njàtfet, vide njetíes Gr. 


NjuÖne , vide njuone. : — "^ 
NyjöiKoT, v, nm fridere, gnifla. 4gfr. 
NjöizomM, n. f. £rider , gnillende. - 


No, ud». vide kalle. Cui /ufixo prenom. 
. sofe, note, nomi, nofi. Nomi tie- 


tebe, probe f/cisnur. Note mai toiwoh, . 


pues quidem, dà menar và) få, 5c. 
Norzra, a. f. fedi articulorum digitorum, 
knokar på fiogren. Ir. juolke noffa, 
sodur articuli plante pedis, fotknyla, 
NoFFAI € noflajes, n. a. cui magni föra 
articulorum nodi, den fom har ftora 
knokar , eller ftora leder. . 
NorrEL, 7. f. títio, brand, eldbrand. 
Noffelats, dimin. 
NOoIBETET, v.9. cJaudigaro, halta, linka. 
Noiso, pifces folito majores ita appel- 
last, få kallas flora fifkar. 
NOXxXET, v. 2. finiri , confumi, blifva alt, 
' åndas, Peiwe nokka, dies finitur f- 
. we praeterit, dagen ándas,  Pidbmo 
nokka, cfbus zonfumitur, maten blir 


all. It.obdormifcere, fomna. It.interd. 


| sri, dO, fepius tamen de brutis & be. 


J 


. nd e ^ 
LA 


cma up 
"E 


, 


NOK 
fiie ,. quam. de bominibus , fåges om 
kreatur och djur. Nokkeltet, divis. 
- ebdermifcere, lomna, Nokkellam li- 
jeb , obdermiveram, jag hade fomnat 
. ån. Nokkegátet, incipere confuni, be- 
gynna at blifva alt. Wina nokke- 
gåta, uinum incipit deficere. — Famoh 
inufte nokkegáteh , virer mibi defe 
| Ye incipiunt. 
NOxxEM, s. f. finir, ände. Nokkemeb 
adna, fimem babes , det bafver (lut. 
Algo ja nokkem , s»itiwss &$ fui 
början och flutet. Puore nokkem 
lakeb adnet, &4exwm babews exitum, 
. hafva en lyckelig utgáng. — Saloges 


. £5 nokkemapta, príoatiz. caf. abiqu 
fine, infinite, utan Ande. 


No KKESTASTET, z.&. quafi dianinutivum 
disunutiyi nokkeltet, quod vide fun | 
» litet | 


nokket, | paulif/per obdormifcere 


.Anfomna Nokkeflatjet, incipere ob- 


" nokkem lakeb &dtjot, mortem occum — 
. dere Deasam , dö faligt Nokkematta 


| 


dorsifcere, begynna at fomna in 


Fenn. nuckun, dorsmio. 


NoxXETET, 9. a. atterere, terere, för- 
Karwoit nokketet, 
atterere veflimenta, förflita klåderna — 
Nokketaftet, dim. litet förlita. Nok- 


nóta, fórílita, 


. ketatjet, inchoat. begynna at förlita. 





NOXX&ETEM , 2. f. tritw , nötning. 


NOKXETAT TET , v. 2. facere ut quid at» 


teratur , låta fórnóta. 
Noxxox £f nokkum, s.a. tritus, före 
fliten. Nokkom kapte , £sosíca trita, — 
en fórnótt ráck, Ir. t$ 2«idem fepir 
fime, qui aliqua re exbauffur eft, den 
fom år ntblottad på någon ting, 
Aptía leb nokkom, plane exbaufu — 
Sum Pednikift. leb nokkom, pris | 


| 





NOL 
exbauftas fum, pecunit mee. exhanfla 


fut , mina penningar áro alla. 


KOR' dy: 
trubx” 


————E€— nea —t——ad 
minus dckta.,- et Ohvafft och 


bigtfpjut. - | 


Noxxo TEX £, nokketeke, s. a. inffnitw, NOLPOT, adv. fre cormbur, utan horn. 


oándelig. cfr. ikkates. ZEE 
Nozjo, v.nelpo. Few. nuljus, ineptus. 
NoLEELET, v. 4. paululum dare, muncra 

minufcula offerre, gifva litet och finå 

gifvor. Nolkelaftet , imis. id. Alo 


nolkelafti munji, swibz femper aliquid NOtsAVEM ,'h. f. fltfur, 


NOotLSATET ,0»42. ferive , sllidere, ftÓta, 


ftóta emot, Kedken wuoft juolkeb 
: nulfatet ,' pedem ud . lapiViem allidere, 
ftóta foten emot en fien.  Nolfata- 
. ftet, dimen. liter ftóta, --— > 
ftót. - 


quamtumpir exiguum dabat, han gaf NOMMET; v. a..fafcinare, incantare, fór- 


mig altid nägot fmátt. 

NoLLok, s. 4. allecf us, lockad. Ko nol- 
lok le fodn, ssubecslli comflii t8 favi- 
lis ep, qui pelliciatur, han år fom:et 


-tjufa, fórtrolla. ^^ KÀ le tijeb nom-' 
mem)? quér fzfeinavit ver? Gal. 3: i. 


MOMMEM, 7. f. fafcimum, incanzatis,ÍÓr- 


stjufning, förtrollande, .. 


tok, och låter förleda fig til all ting. Noo , -qui anribus.eft prar , den 


NOLEOTET , D. 4. allicere, pellieere, oc- 
ka. Nollotet etjes káik, ad /e alfice-. 


fom har affkurna Öron. .«/*. nappa. 
Nompot, adv. $abd affkurna Öron. ' 


re, locka til fig. Manait nollotet, Norro, idem qud nompo. It; dv avit 


pellicere infanter. Nollotet fuddoi, ad 
peccandum allicere ve feducere, locka 
och reta til fynd. Nollotaftet, disi». 
litet locka.  Noilotatjet, pellicere in- 
sipere,.begynna at locka. «fr. lep- 
potet. — | 
NoLLoTEJE, pellax; éliex , den forn loc- 
kar och retar, lockfogel. Nollotem. 
U interd. $n Theolagécis contr. nollom 
slleccbra, pelkocia, lockande, tubbandé, 
NotLoTATTET, v. 4. pellisiendum cura- 
rt , facere us pelliciatur , låta locka el- 


ler tubba, få laga , at em blifver. 


kad. ! 

Notrvo , rangifer föne cornibus, gujur cor- 
mus decidere, en ren utan horn. Nol- 
po pátfo, zZem. Dicitur etiam. de vac- 
cis , capris C$ ovibus, ec.gr-nolpo ku- 
fa, vacca cornubur carens, en horniós 
ko. Jt. nolpo adj. obtaf/urs, trubbig. 
Nolpo fübbe, beculus extremitate ob- 


fa. Nolpo faite, Pefts five lansca 


NorrEs T£T, wide nappet.. 
MoRnjyE) Nervegsa, Norrige. 


brus, quIbar: ctude. fans breotores. ' Sà- 
re$ ock om.foglar, fom: håfva kor 
. fvants.. Noppot, adv. iden. n 
Norjes, 
adj. Norvagfcus, Norrfk,  Norjes ål- 
ma; Norvagas, en Norrik man.- Nor- 
jes qwele, pifcis Norvagicn:, Norcfk 
fik. efr. wuona, wuonak. . . , 


NonTETET & nortotet, v. a. impinge- 


re, offehdere, ftóta emot, ftóta. Nor- 
tetallet, dimin. Nortetatjet , ncboat. 
efr. nolfatet, 


Non TETEJE, qu? £mpingtt, den fom ftó- 


ter emot. ki. pu/anr , den (om ftó- 
ter" p. | 


NORTE TEM € dufr. nortes, ii fas, Rt, 
NOR TO-KEDKE , lapis offendiculi , fköte- 


fen. Tbeol. | 


NowwEZT, v. «.vfde nur et, 

Nusnzz , nübbad , Borcal. v. mubbe fe. 

NUSsXZE,; ». 4. fordidur,oínygg. —.. 
N 


UET- 





NuETTE, fagena pifcaría ,-uot. 

NurtEL, vide noftel. EE 

NUET, Åfelenf. vide na. > . 

NULLET, v. nn. muyrmurare, obfirepere, 
knota, knorra. Nulla muina, rixa- 
tur mecum, han åntrar med mig. Nul- 
legütet, obflrepere $ncipsre, incipere 
murmurare, parat knóta och 
knorra. Sagga faggabi nullegáti, m«- 
gi, magirgue capét vbfirepere. 

NULLEJE , obfrepens, murmüfenr, den 
fom knotar eller knorrar. 

NurLEM & nullom, ». f, murmuratio, 


altercatio , ceitentio . knot, knorr. - 


. Nullotmen. wana, /(ne nmursiurakione ,. 
| Pet: 429. .. en 
NuLTJET, vide niultjet.: : 
NUMMET, vide nommet. oo 
NUMMER, n. f/. nota aritbenetica , fiffra, 
NuoKaA £f nuokes, adv. fati», nog. Nuo- 
kes le, fatis of, /ufhcit, det år nag. 
Nuokab leb wuordam, /atír din ex4 
, fpecfavi, jag har nog långe våntat. 
Nuokes pednikift, /atis pecunfe. Ai- 
we nuokes, fart; multum, fuffcienter, 
tilráckeligt, aldeles tilfyleft. — Com- 
pof. adj. nuokas, indignus , ovár- 
- dig, ofkickelig. Onuokas almats, 
bomo indigmur five ineptur, en oartig 
. mennifka. Onuockeswuot, /ubft. dis- 
plicentía, indignitar, obehagelighet, 
- oanftándighet. ' Onuokaflem, indi- 
gnatío, dum quis aliquid «egre fert, 


* 
6) 


- » 


mifshag. Hime verbum compof. onuo-- 


eflet, egre ferre , fJaflídire, ej tycka 
— om, hafva leda til. Sodn onuokefti 
tabb, i/fud ei dif/plicebar, det tyckte 


han ej om. 


NUO 


ve &grc ferre, begynna at tycka illa 
om. Onuokeftatja talle mab autebut 
le mainóm, fam incipit fafidire qud 
antea laudavst. — : : 

NUOKAHET, «cquiéfcere. in aliqua re, 
contentum effe, vara nógd med, átnó 

ja lig. Ib tabb nuokahe, in iffa re wn 

« acquicfco.. Nuokahab pednikit, mai- 
te Jeb üdtjom , cententur fum. pecuniis, 
quas accepi, nac ulterius quidquam expe 
to, jag år nÖgd med de penningar jag 

. har.fátt. Nuokahaílet, dimin Nuo- 
kahatjet t$ nuokahatsgátet, incpert 
contentum effe five acquief/cere , begyn- 

. n& 3t átnóÓja fig med. ' 

NuvOXKAHATTET, nuokahaddet, freq. id. 

NuoLzT & nuollet, v. a. folvere , diffol- 
vert, löfa lös, loffa. Tjuolmeb nuo- 
let, nodum folvere, löfa up knuten. 

. Karwoit nuolet, veffe fe exuere, klå 

: da af fig. Nuoleftet, dimin. litet up- 
lófa.  Nuolegátet, /olvere inciprre, 

. begynna at lófa. Baddeb nuolegáti, 
vinculum cepit folvere, han begynte 
at lófa löft bandet. 

NuorkTET & interd. nuolletet, v. s. 
frequ. vefte fe exuerz , klåda af fig. 
Nuolete ruobi, exwe-ze citiur vefr. 
Nuoletafltet, dimin. Nuoletaftib, ve- 

. fle me feflinanter exuebam, jag kládde 
af mig i en haft, Kaftade af mig kli- 
derna — Nuoletatjet t nuoletatsgi- 

- tet, incipere exuere, begynna at af- 

. klåda. li nuoletatjemen, cum vc 
ffe fe exueret. 

NvoLsj£, .nuolleje, /olvesr, den fom 
lófer... - | | 


Onuokeftaflet, dimin. Nuorrw, nuollem, s. f. folutie, 1&fande, 


litet fÓrtryta. Onudkeftatjet £5 0-. NvoLETUM, s. a. folutur, uplÓft, Nuo- 


nuokeftatsgátet , /ncipere fafitdere för . 


: letum le tjadnes, viscum /olurim cf. 
Nvo- 





L 


NUO 


NvoLosET, nuollofet, v.. f: p. foli, 
folutum ire, uplófas, lofías. 'Ijuol- 
ma nuolofl, modus relaxatus ef foc 
folstur, knuten loffades ell. lóftes up. 

NvorosuM, nuollofum, ». a. folutu:, 
uplöft. 

NuorPE, orrom nuope, s. f. levamen, la- 
xamentutm, lindring, lifa, ro. cfr. najo. 

Nvor», Auffr. vide Ínuop. 

Nvon, nuora, s. 4. juvenilis, ung. Nuor 
dlma, efr jwvemir, ung man. Nuor 
akka, uxor juvenis. Nuoreh peiweh, 
dier juveniles , juventa, ungdoms tid. 
Nuora pale, dew.  Nuori lakai tak- 
ket, juvenem agero, bára fig åt fom 
en yngling. Comparat. nuorab, nuo- 
reb, junior , den yngre. Superi. nuo- 
remus, nuoraimus, Juni/imur, den 
yngfte. Nuorats, dimin. admodum ju- 
venir , adolefcentulur, mycket ung. 
Fenn. nuOti , recen; , juvenilis. 

NUORANET, v. n. Juvencfcere, blifva 
ung. Nuoranam leh todn autebilt, 
Juvenefcere nunc videris, du fynes va- 
ra yngre, ån förut. 

NUoRAWUOT, 7. f. juventar, ungdom. 
Kitta nuorawuoteftas, inde ab ili; 
temporibus cum juoenir effet , ànda i- 
från fin ungdom. 

NUORETET, v. a. Etjebs nuoretet, /? 
juniorem effe dicere, quam revera ft, 
göra fig yngre, ån man várkel. år. 

NuonJo, ». animalis amphibii , pboca, 
ikjàL Nuorjo nakke, pgliis pheca, 
fkjàl-(kinn. 

NvonT, nuorta, ». a. borealir, norr- 
landfk, i norr belágen. Nuorta land, 
regio feptentrionalir, et i norden be- 
láget land. Nuort ednam, id. Nuor- 
fa tafo, plaga feptentrionalir, noxra 





NUO 297 


kanten. Nuorta manne, Ayperboreur, 
norrlànning. Nuorta kànno, femi- 
na byperborea, en norrlándfk qvinna. 
Nuorta nafte, arcfor, ffella polarir, 
nordftjerna. 4t. nuort, /ub/]. fepten- 
trio, norden. Nuorten leb, in /epten- 
trione fum, jag är i norden. Nuor- 
tet pátab, «e /eptemtrione venio, jag 
kommer norr ifrån. Nuortas wuol-. 

^ gab, is feptentrionem abeo, jag far norr 
ut. Nuortelen, in plaga boreali, på 
norra fidan. Comparar. nuorteb, lån- 
gre i norr belágen, lángre i norden. 
Superlat. nuortemus & nuorteimus, 
den norrafte. 

Nvon TAX, Byperborceur , norrlánning. 

NuonTATS, nuortats pele, plaga be- 
reali: , norra fidan. | 

NuoRTEK, adv. qua plagam borcalem, 
a parte aquilonia, norr omkring, på 
norra fidan om. | 

NUORTEL, z. a. borcalir, aquilonalir, den 
norra. Nuortel piågga, ventur borcas, 
aquilo, nordanváder. Nuortel alat, - 
ventur ab-occafu folfitiali fpirans, cau- 
rur, nordvåft vind. Nuortel lullat, 
e&cíar, nordoft vind. 

NUORTELVW , 7. a. id. quod nuortel. 
NUORTELISNE , nuorteleíne, sn Joco fc- 
ptentrioni propioti , lángre i norden. 
NUORTESTET , lingua loqui byperborca, 

dialetfo byperborca uti, tala nOIT- 
làndfka, | 
NUORTETET, 7. 9i. ire verfur feptentrios 
uem, gà norr ut. Nuortet nuortebe- 
fi, ulterius in feptentrionem car, gå 
långre norr ut. It. in feptentrionem 
transportare, föra norr ut. Nuorte- 
taftet, dimin. ftålla kofan litet lån- 

gre i norr. 
Pp | Nvo- 








298 . NÅD 


NuoskEs, vide njuofka. Fes». nuoíca, 


bumidur , madidus. 
NUOTTE, v. nuette, Fen. nuotta, id. 
NvoTs]JOo, focur.ex duobus truncis fuper 
fe invicem difpofitis , igne fubjetfo, fa- 
éfur, cldftad, ftockeld af 2:ne ftoc- 
kar, fom lággas ofvanpa hvarandra. 
V«firob. nening , id. 
Nuow, adv. ita, få, få dár. Takka 
nuow , fac ifto mode, gór på det fåt- 
tet. Idtji waftete nuow jalla nau, 
vcl nuow nau (omifo jalla) nibil pla- 
ne refpondebat , han fvarade aldeles 
ingen ting, hvarken få eller få. 
cfr. nau. 


. Nuowz & nuówe, fupa, blár. Nuo- 


wiít, (fci). takkatum) fupeus, af blár.. 


Nuow'TE , adv. iffo modo, på det fáttet. 
cfr. naute.: 

NunjJo, vide nuorjo. 

Nusk, vide niwfek. 

NuTA, vide nauta, 

NuTEX, calcei , quos e pellibus pedum f- 
ve crurum vangiferorum | conficiunt , 
Lappfkor af ren-benlingar. cfr. kab- 
mas, kallok. . 

NuwET, v. n. murmurare, fremere, gny, 
braka. Tàllà nuwa, ignis murmurat , 
elden gnyr. Piågga nuwa, ventur fre- 
mir, vädret fufar.. cfr. láfet, jutfet. 

Nuw, nuwa, 2. /- fragor, fremitus, gny. 

NåpDE, ». f. onur, börda... Loffes nåde, 
onur grave, tung börda. Náde her- 

" ke,rangifer clitellariur. Nàdeb qwed- 
det, onus portare, bára bördan. Nå- 
dats , dimin. en liten börda. 

NüpAHET , /arcimar.componere t$. con- 
firingere , binda och lágga ihop bór- 

- dor, bylta ihop. 4wfr. . 

NàporET & 4ufir. nådetet, .v. a. onerat- 


- 


NÀI 


re, farcinam imponere, lágga bördan 


på, belafta. Iz. nádeb nádotet, onu 
dorfo fubire, taga bördan på fig. Nà- 
. dotaftet, dimin. litet belafta, m. m. 
. Nádotatjet, incipere onus fufcipere, Se. 


begynna at taga på fig bórdanm.m. .- 


NáDOTUM , 7. 4. oneratur , betungad. 
Nàppo, z. f. glomur, nyftan. Laige nád- 
do, glomus fli, garn-nyfítan. 
NàDDOTET, v.a. glomerare, nyfta. Nåd-. 
dotaítet, dimin. Náddotatjet, incboat. 
Náddoftet, Z4uf/r. idem & nàddofjet. 
NáGGET, v. a. colligere , comparare , íam- 
la ihop. Njuotetemin någga mai- 
tek, frugalitate & parcimonia faltem 
- aliquid colligit , han famlar altid litet 
fmått, genom fin fparfamhet. Någ- 
gettet  dimin. Nàggegütet, inchoat. 
egynna at famla ihop litet fmátt. 
Nàire C náide, venefcus , trollkarl, 
fpàman. Stuora náite, vencficii prri- 
tifimus , en ftor trollkarl.  Nåitats, 
dim. en liten fpàman. Fen. noita, id. 
Nüi1TASTALLET , 2. ». veneficitr uti, ma- 
gicas tratfare arter , bruka trolleri. 
It. de veneficiis fe jaclare, fkryta af, 
at man kan trolla. Náitaftalleje, p«r- 
ticip. qui iflud facit, en Tom brukar 
trolldom , eller ock fkryter af fin 
trollkonft. 
Nät TASTALLEM, s. f. incantatio, troll- 
dom. 
NaITES, 2. a. ad incantamenta £9 venef- 
eta pertigens, det fom hórer til troll- 
dom och háxeri. Näites pargo, fa- 
tum veneficio preffitum, håxeri. Nåi- 
tes älma, veneficur, håxare, fpåman. 
Nåites did, ritu magicus.  Compof. 
nåiteswuot, fubfl. pracamtatio, fvart- 
. konft. - 
Nir- 











NÅL 


NårtoT, vencficiir uti, trolla. Näåito- 
flet, dimin. Näitogåtet, fafcinare in- 
pere, begynna bruka trolleri. 

Ná1TOM, f. f. precantatio, håxeri. Nåi- 
tomin támetet, wvexeficiir uti , fara 
med fpádom. 

Ná1TOTET , v. 4. frem idem quod nåi- 
tot, fafcinare, förtrolla. Ir. Opem ma. 
gi cujusdam five venefici expofulare, 
aliquem ad fafcinandum inducere, an- 


lita någon at fpå. Nåitoti fårnes nåi-' 


teb, mago cuidam, ut veneficio utere- 
tur, perfoafít, han Öfvertalte en fpå- 
man at bruka fvartkonft. —— 

NàiTOTEM, a. f. fafcinum, förtrollande. 

Nàx, m. a. vide neure. Comparat. nåke- 
nob, fámre. Superlat. ndkenomus, 
den fámfte. 

NákxESTET , v. n. prociderc, titubando 
labi, ftupa, falla. Nákkefti rággai, 
in foveam procidebat. It. nåkkeltet, 
mori, dÓ. Dicitur de morte repentina. 
Nåkkeftaftet, Zim. litet ftupa. Nak- 
keftatjet, £ncboat. begynna at ftupa. 

NàxxET , v. 5. finiri, vide nokket. - 

NáxxETET , v. ». obdormifcere, Íomna, 
blunda. Ná&kketaftet, dimin. fom ha- 
ftigaft flumra in. Nákketatjet, obdor- 
mifcere inciptre, begynna at flumra 
in. vide nokkeftet &e. . 

NaLFAHET, v. n. conquinifcere , fitta och 
huka. Qm de avibur dormicenti- 
bus dicitur. cfr. krognahet. 

NårLrotT Ör vide fupra nollotet. 

NáL T , m. f. collis minor, figura rotunda, 
en liten kulle, en liten rund backe, 
Náltats, dimim. 

NárPA, vide nuopp. = | 

NdnATET , v. n. vide fupra jakfetet. 

Närkes , coxa, höft, roben. 4xfr. nárt- 





NÀP 209 


fe, id. Nártfen wanka, morbus ifchia- 
ticur, hóftfjuka. 

NàRRET, v. A. cateroatim magnoque nu- 
mero in unum locum congregari, cater- - 
vatim I quafk vi quadam irrumpere, 
dyna fig ihop, trånga fig in. Nárre- 
ftet, dimin. Närregåtet, inchoat. be- 
gynna at packa fig ihop. 

NåsTET, Boreal. vide naftetet. 

N8tTTAHET, v. 2. vide nalfahet. De avi- 
bus dormientibus dicitur, fáges om fo- 
glar, nár de fitta och fofva. 

NåBNE, vide nabdne. Ir. ndbna 6$. Auf. 
nåbno, /ufftri, ordinario, befallning, 
förordnande. Boreal. tfekkes , idem. 
Náàbn- àlma, ordinator. 

NàBNET , v. a. ordinare, cdiclo fieri ju- 
bere, förordna, befalla. Boreal. tfek- 
kotet. 200 «. 

NåjeTt, nljeftet, vide najet, najeftet. 

Nikki, vide nik. | 

Náxo, nàketet, vide nidko, niáketet. 

NáxTSE , ado. valde, högeligen. Nákt- 
fe márak , valde iracundus , ganfka 
ond. Náktfe puore, valde bonus, baud 
parum bonus, ganfka god, ej litet god. 
Ariepl. | 


Nåri, adv. vide nale. 


NÀLKE, famer, hunger. vide nelge tc. 

NáàroT, v.m. bebefcere, blifva fló och 
ohvafs. : Nipe nåloi, culter facfur.cft 
bebes. 

NåLos, 2. a. beber, obtufur , ohvafs, flå. 

NåNNET, v.a. corroborare, confirmare, 
härda. cfr. nannos, nannotet. 

Nàro, rapa, rofva. dimin. nåpots, en 
liten rofva. cfr. naura. 

NápA T , nepor ex forore, Tyfterfon. Cum 


fufixo pron. nåpam, mi nepor. Fentt. 
nepa, idem. NS 
Pp 2 Nä- 


300 OA 


. NåreL, nåpok, s. a. cupidus, avidus , be- 


gårlig efter. Nåpel leb taffan, ejus 
rei cupidus fum, jag år begårlig der- 
à. Nåpok laipai, cupidus panis. 
Nära ; mala, kind. vide niat 
Nànor, v. ». bebefcere, blifva fló och 
ohvafs. Akfjo nároi, fecuris facia 
eft beber. Nåroftet, Zimin. blifva litet 
ohvafs. Nárogátet, incipere bebefce- 
e, begynna at blifva fló. Nipe nà- 
rogåta, culter incipit bebefcere , knif- 
ven börjar blifva ohvafs. 
NánoM, m. a. beber, ohvafs. 
fwerde, gladius bebes. 
NáROTET , v. a. bebetare, aciem ferri ob- 
tundere, göra flö och ohvafs. Ale 
nárote akfjob, noli bebetare fecurim. 
NOn10, 5f. fzdur, förbund. v. litto. 
NónTOoTET, fedur inire, göra förbund. 
efr.littotet. It. vovere, fide data fpon- 
dere , fullt och faft láfva, fórfákra. 


0 


OQ! interj.o! o! ack! O! Jubmel, o! 
Deus, o! Gud. Obf. o vocibus prafi- 
xum fepe refpondet v) 0 negativo Sve- 
cano, O, i början på orden, år otta 
et neknings-ord, likafom i Sven- 
fkan, t. ex. oailes, non f/anéfur, pro- 
fanur, ohelig. Euphonia cauffa inter- 
dum additur n, ut onailes, fdem. cfr. 
ailes. Oaileswuot, impieras , ohelig- 
het. Oaileítet, profanare, ohelga, 6c. 

Qasro, » f. incommoditar temporis , 

quando non vacemus , otid, når man ej 
har tid. Oaftoen leb talle, zusc non 
vaco, cfr. aíto. 

Qavxox, s. a. inutilis, onyttig. Ogagn, 
idem. 


Nárom 


. Ot 


Osro, ». infeéti, fucur, humla. Mel in 
Novo Teflamente  Lapponico explicatur 
per oblon wuoi, honung. Sic met- 
fen oblon wuoi, mel flveftre, Mattb. 

Osàpp, m. a. peregrinus, främmande. 
Obàádd pátfoh, rangiferi peregrini f. 
ve alieni, frámmaride renar, andras 
renar. 

Oppo, z. f: cicatrix, årr. Jutte oddo 
le, hawe le te orrom, quoniam cica- 
trix ef, fuit vulnur.. Oddok 6&5 Aufr. 
oddek, adj. qui accepit cicatrices, den 
fom har fått árr, árrig. 

ÖFEDDEN, pupillus, omyndig. Ofed- 
den manah, pupilli, omyndiga barn. 

OGAGN, n. a. inutilis, odugelig, Ogagn 
álma, vir nulliur frugir, cfr. gagne. 

On, n. f. fama, rumor , rykte. Ohm 
manna to pira, fama de te fert. — 

O]jAxXxo,r.f. incredulitar, otro, v. jakko. 

ÖJALGES , n. 4. iniquur, nen planus, 0- 
flàt v. jalges. 

ÖJAMES, n. 4. immortali; , odódelig. 

Orso? , certare, kämpa. Mon leb oi- 
bom puore oibomeb, certavi bosum 
certamen, 2 Tim. 4:7. Oiboftet, dim. 
litet kámpa. Oibogátet, incipere cer- 
tarc, begynna at kåmpa. cfr. faggatet. 

O:s0JE, certans , qui certat, kámpe. 

Oi150M, z. f.certamen, kamp. 

ÖJEBD, 7. a. inequalir, olik. vid. jebd. 

Oisor, v. a. vincere, Vinga, Ófvervin- 
na. Sodn oifoi mo, ÁN. me. II. 
Ib oifo qweddet, xo» adip portare, 
jag orkar ej bára. M. A aibmotet, 

. makfet. Oifoftet, dimin. Oifogátet, 
$ncboat. begynna at Ófvervinna, m.m. 

OirET, v. a. devincere, Ófvervinna. 

Wai lulime oitet, ut vincamus. Oi- 
teftet, dimip. litet Ófvervinna. Oi- 
| tegä- 










OK 


tegåtet , incipere devincere, begynna 


at Öfvervinna. Ir. occidere , dråpas 

O1TATALLET, 7. p. vinci , Ofvervinnas, 
blifva Ófvervunnen. Katte abma oi- 
tatallah , cave ne vincaris. — 

Oiro, adv. adfir. Die li oito naute, 
ita quidem erat , det var få. Ir. forte, 
til åfventyrs. Jus oito påta, f£ forte 
venerit, om han til áfventyrs kem- 
mer. Ii. oito kus, 2nterrog. Oito kus 
fodn. kalka pátet? sm veniet. ( fubin- 
tell. ut fama fert) år det fant , at han 

. fkal komma. Jt. emen, dock, likvál, 
Jakkai oito naute, fecit tamen ita, 
(quod vix credideram) han gjorde 

. dock få, emot all förmodan.  Páti 
oito, venit tamen, preter xofiram ex- 
fpeclationem , han kom likvål, faftán 
vi ej trodde det vál, 

OxAUNES , 7t. 2. vide kaudnes. 

OxznEs, okerok, ». a. caritatis experr, 


kárlekslÓs. vid. keres. Okereswuot, . 
.ÖMEUDA, z. a. imbecillur, infirmus, l1vag, 


fubf. okárlighet. 

OxikRD1ES , impatiens, vide kierdies. 

OxiTOXES , fugratus, Otackfam. 

OxuiioGEs, inobediens, Olydig. vide 
kulloges. 

Oraw, a. propr. vir. Olaus, Olof. 

Orjo, a. f. oleum, olja. Öljo muora, 
oliva, elea, oljetrá. Metíe oljo-muo- 
ra, olcaffer , vill-oljetrà, Rom. u: 24. 

OrJAJEs, ». a. oleofur , oljaktig. 

Oujor] , oljopaja, oleum lauri, lager- 
olja. 

Orxxxo, ». f. infortunium, fortuna ad- 
verfa, Olycka. cfr. lykko. 
(IKKOLATS , n. 4. infortunatus , olyc- 

elig. 

OránpEx, vide lárd. 

OMAR, s. f. vide Waiwe, muode, par- 
go, krafe. | 


|. OM 30r 


MARKET , v. a. vide waiwetet, pinetet. 


OMAKES, 8. a. fubnubilus , turbidus , mu- 
len. Ómakes talke, tempeflas nubila. 
efr. palwes. 
OMASSE, 5. a. variur , verii generis, åt- 
fkiliig. Omaffe almatjeh taggo wa- 
feh, varii generis bominer ilic pra- 
tereunt.. Omafle flajeft, ex vario ge- 
nere, af átfkilligt flag. Compo/f. omat- 
fe-lakats, id. Omaffe laka ve! omaf- 
fe lakai, adv. varie, vario modo, pà 
ácfkilligt fått. Omafle lakai almats 
wiefo , verie vitam agunt mortale. 
OMATTANJE, oratteles, vide mattak, 
matteles. | 
ÖMERKOS, ». 4. inf/ciur, inconfultus , o7 
. wetande,  Aptía le fodn omerkos 
taflan, iflius rei plane infcius cft. O- 
merkoswuot, /ubff. $gnorantia , infci- 
tía, okunnighet. Omerkoswuoteft 
takket, ex infcitia facerc. Omerkos- 
laka, «dv. sgnoranter, af okunnoghet. 


oháf. Omeuda mana, infans infir- 
mus €f debili. 
On ca, pufo, puffola, Ófvermage, barn. 
Onánnzs, vide ofmures, cfr. morres. 
ONALES, 2. a. malur, elak, vidc nales. 
Onales fmak, f/apor ingratur. 
ONvokas, onuokeftet, vide nuoka, 
ONårPPES , 7. a. imperitus, okunnig. O- 
nàppes kàinoi, vie imperitur , okun- 
nig om vågen, - 
Orrr, opetak, n. f. nix vento cumulata, 
Ínódrifva. Cumnulur , acervus , en hög. 
On, n. f. tintinnabulum, bjállra, v. kálk. 
ÖRAJANES , incuriofus , imprimis rci fa- 
miliaris , vårdslös, obeftállfam. vide 


rajanes.  Örajaneswuot, incuria , 
vårdslöshet. 
Pp 3 Ozs- 





302 ORR 


OR BMES, culicum fpecier, Veftrob. knort, 
et flags myggor. 

ÖRDNIG, ». f. fatutum, infitutum, be- 
flut, inråttning. 

Onzxr, orektes, tfc. vide rekt, rektes. 

OnEID, 7.2. imparatur, Oberedd, v. reid. 


'ORoTzs, plural. orotafeh, animalia car- 


nivora in génerc, tam aver, ut vultu- 
res, accipitrer , quam quadrupedantia, 
ut lupi €$c. rofdjur af allehanda flag, 
både djur och foglar. 

OÖRREK, rangifer mar duorum annorum, 
en tu árs gammal hann-ren. Orrek 
wakko, feptimana ante feftum St. Bar- 
tbolomei , veckan för Berthilsmáffan. 

Onzzs, mas, hanne. De omnibus beftiis 
dicitur, exceptis pifcibur , fáges om 
alla hann-djur, undantagandes om 
filkarne. Orres pátfo , rangifer mar. 
Plural. orrah & orrafeh, hannarne. 

Onxor, (infinitiv. verb. anomal. leb) 
effe, at vara. Mon kalkab orrot to 
wånak, emicur tuur ero, jag fkal va- 
ra din vån. Décitur quoque in indica- 
ziv. Orrob, ane , jag fórblifver. 
'lanne mon orrob, eic permanco, 
jag fórblifver hår. Sodn le orrom 
puorak álma, probur iHe fuit vir , han 
har varit en god man. Wai orroli- 
me, ut f/mur, at vi máge vara. Or- 
roje, particip. qui eft vel manet , den 


ORR 


kal tafa, beíc cepit permanere. Otro 

dda, tempus manffonir. It. iorrob 
takka hálemeft, quam maxime eft gar. 
fuu, han tiger aldrig. Idtji pelke- 
meft orrob takka, femper t$ continue 
rixabatur , han tråtte altjámt. It. or- 
rom, effentia, varelfe. Orromes kau- 
to, refpectu effentie fus, i anfeende 
til fin varelfe. Orrom nuope, vide 
nuope. 

ORROJET, v. n. ceffare , definere, uphó- 
ra. Orroji rafjotemeft, de/fnebat plu. 
re, det uphórde at rágna. Hilemett 
vel hálet orroji, defflebat loquendo, 
han uphórde at tala. Orrojaflet, 
dimin. idcm. 

Oz roJeM, z. f. ceffatío , uppehåll. 

ORROTAXES, n. a. cffentialir, váentelig. 

OnnoTATTET , orrodattet, v. s. babita- 
ri poffe, idoneum effc aptumque ad be- 
bitationem, kunna bebos, vara tjen- 
lig at bebo. 1 tat ádnam orrotatte, 
bec babitari nequit regio, detta lan- 
det kan ej bebos. I. orrotattet & 
orroftattet, procraftinari uel in aliud 
tempus differri poffe, kunna upfkju- 
tas til en annan gáng. I entfek or- 
rostatte, periculum in mora cfl. 

Onxnor, orot, ». f. habitatio, manfini: 
locur , viftande, tilháll. Orrot faje, 


locus commorationis , tilhåll. 


fom år, den fom fórblifver. Ikkat OnnmoTEr, babitare, commorari, manert, 


orroje, perpetuur, perennis beflándig, 
ftadigtvarande. Orron orroje , idem. 
Orroftet , dimin. litet vara, fórblif- 
va något litet. Orrogátet, effe aut 
manere incipere, begynna at vara el- 
ler fórblifva. 

Onow € orro, ». f. manfio, babitatio, 


viftas, fórblifva,  Landeb orrotet, 
ierram babitare, in regione manere, 
viftas i landet, qvarblifva i landet. 
Orrotaftet, dim. liten tid viftas. Or- 
- rotatjet, incipere commorari , begynna 
at uppehálla fig, Orroteje, particip. 
commoranr , den fom uppehåller fig. 


fórblifvande, beboende. Orrob tak- Oxr., s. mesete , Imperialis Damici qua- 


dran, 


OS 


. dranr, en fjerdedels Norrfk Riksd:r. 
It. Ort vel Skatte-Ort, /exdecim oboli 
$occani , 4 Skill. efter Svenfk rákn. 

Os, midor, OS , vide tiwna. Ofitet, v. 
tiiwnetet. 

OsMURES, propric, qui erapula laborat, 
item, qui alias fe male babet, den fom 


har ondt af rus, ell. annars är ofrifk. 


OsrAIkES, vide ftaikok. 

OswARNES , 8. a. inexcufabilis, otór- 
fvarlig. It. inf/ufficienr, otilráckelig. 
Ofwarneslaka, adv. modo inexcufabi- 
li, ofórfvarligt. It. infufficienter, otil- 
ráckeligen. 

Osáppos, ofáddoswuot, vide fáddos. 

OTAMES, indomitur, vide tarmes. 

OTARBES, vide tarbes. 

OrinEk, s. a. effrenur, oftyrig. Otå- 
rek herke, rangifer effrenus five fre- 
no rcluctanr. 

OwrT TES, 51.2. incertus, Ovifs. v. wittes. 

OwvoxEs, vide wuokes ec. 

OwáNEK , zmimicur, vide wünek ec. 

ÜwáNES , ». a. inutilir , minus 4ptur, O- 


dugelig. Oppof. fjáttes. 
P 


Litere P &€$ B in lingva Lapponica vix a 
fe invicem differunt, non fecur ac liters 
DG T,K :$ G. Attamen, ut certa 5 
cmflanr babeatur ratio fcribendi, in 
initio imprimir vocum utimur precipue 
literis durioribur; 1, K, P, idque tam 
in imitationem lingve Kennice buic ma- 
xime cognata , quam In conformitatem 
eum promunciatione Lapponum borcalium. 

PADDET , v. s. glacie repleri, vide bad- 
det, badhat, badhes. Hinc paddates 
& paddats , glacier fluoierum & -rivu- 


PAD. 303 
lorum congeluta 6$. alte concreta , isfvall 
i floder och bickar. | 

PApDar & paddok, s. 2. naufcam exci- 
tant, faflidium movens, vàmjefam, fom 
fórórfakar vámjelfe. Dicitur de fati- 
dis & iis, qua faporir funt ingrati. 
cfr. mmaikok. 

PADDETET, v. a. Auffr. elevare , attollere. 
uplyfta, lyfta under. 

PADHA, 2. f. ungventum ex pingvibur & 
vzfinofrr preparatum, en fmörja af fett 
ock kåda. Peftrob. wallning. Padhet, 
dicfe ungvento ungere, Ímórja. Norr- 
land. walla. 

PADNAHET, v. a. Zufir. veneno tollere, 
fórgifva. Sálgin padnahet , veneno no» 
care, Íórgifva med fóryift. 

PADNE, 7. f. dess, tand. Adnete pad- 
nabt , £ace, nebulo, håll munn på dig. 
Rixantium ef. vide reliqua in pane, 

PADNATALLET, 7.4. obtreclare , baktala. 

PADs, pluma, penna , vid. bads, tàlke, 

PADTJET, v. 4. irrítarc, reta, upágga. 
Alet padtje manaitete márai, ne ad 
iram provocate liberos veftros. Padtje 
fo, wai wuolga tokko, per/vade ei, 
ut illuc abeat , Ofvertala honom at fa- 
ra dit. Padtjeftet, dimin. litet upág- 
ga. Padtjegátet, incipere irritare, be- 
gynna at upágga. 

PADTJEJE, incitanr, irritator , den fom 
upággar eller retar. Padtjem, /ubf. 
illecebra , retelfe. Adtjen padtjemelt, 
ex illecebra carnis. 

PADTJETET, frequ. padtjeteje, padtje- 
tem, i4. qu. padtjet, padtjeje, padtjem. 

PApT]JEX, padtjetak & Aufral. padtjet- 

" kenna, men incitatus fve infiigatur, 

. oretad. ! | : 

PADTJO, s. f. morbus, Íjukdom. Wina 

paa 





304. PAG 
padtjoft puotía, crapula laborat, han 
år Olfjuk. Matte padtjoft puotfa? 
quo morbo affligitur? hvad fjukdom 
plågas han af? Tai padtjoi le, mai- 
te ikto &dtjoi, ex verberibus beflernir 
&grotat, han har ondt af de hugg, 
hvilka han fick i går. cfr. maine. 

PADwA, m. f. pars quedam truncorum 
quarundam betularum. reliqua durior , 
ex qua manubria fecurum I mallcorum, 
vel aliorum inflrumentorum fabricantmr, 
Norrlandicir björkljud, bjórkfvall. 

PAGGE; capifirum, grimma. Proprie ca- 
pifivum rangiferorum, grimma för re- 
nar. lr. transl. Konogafa pagge, pe- 

: na a magifiratu inflicia, et af btver- 
heten ålagt ftraff. Hinc 

PAGGOTET, v. a. capiffrum five frenum 
4njicere , betíla, lápga grimmap på. 
Herkeb paggotet, rangifero frena in- 
jécerc, lágga grimman på ren. Pag- 
gotaftet, dimin. Paggotatjet , inchoat. 
begynna at betíla. | 

PAGGO, s. avis, attagen, hjärpe. Borea. 
dicun; pággo. Paggots , dimin. 

PAGKETET, 7. 7 tumere, intumcfcerc, 
fvålla up. Hinc pagkat , adj. tumens, 
ad intumcfcentiam pertinens , fom an- 
går fvullnad. Pagkat wank, corpori: 
intumefcentia, fvållfjuka. cfr.panketet. 

Pana, pahaft, adv. malc, illa, ondt. Pa- 
haft le puotfemen , graviter egretat, 

. han ár illa fjuk. 

PAHA, pahas, s. 4. malue, pravus, ond, 
elak. Pahas álma, vir malignur, en 
elak man. Pahab takket, malefacere, 
malum perpetrare, göra det fom år 
ondt. Pabafi tjada, ingratiis, ex coa- 
fu, genom tvång, emot ens vilja. 
Paha nalek, pahas nale; vide nalek, 


PAH 


nale.. Comparat. pahab, vàrre, mera 
ond. Super! pahaimus & pahamus, 
den váríle. Compef. pahaswuot & 
.:pahawuot, /ubfl. malizia, ondíka. Pa- 
has-lakats, aliquantum malus, något 
elak. Pahalaka & pabafikt, adv. me- 
de, illa. 
PAHAK, 8. a. inoitur , non ob/cquen:, obe- 
nágen, den fom ej bifaller. 
PAHAKES & Borcai. pahasnihas, diab- 
lur, den onde, cfr. bewel, formuls 
. fepifftme ef jurandi. Die li pahakes, 
diabolicum erat, det var hin. 
PAHAST , ado. vid. paha. Pahaft wiefo, 
male vivit, it. male fe babet , han för 
rer et elakt lefverne, betyder ock, 
han már illa. Pahaít wiefoba ka- 
fkebfka, ( ual.) inimicif£mi funt, de 
åro ftora ovánner. Fema. pahaíti, id. 
PAHANET, 9. fi. depravari, deteriorem 
feri, blifva fámre, fórvárras. Fem. 
pehenen, 4eteríor fio. : | 
PAHASTALLET, reniti, flrifva emot, | 
lágga fig emot. — Dicitur quando qui 
precibur alicujur non permovetur , neque 
quod alter cupit facit, fåges når man 
ej låter beqváma fig, at gÓra en an- 
nan til viljes. Pahaftalleje, particip. 
renitenr, qui invitus eff, den fom år 
motítráfvig, ovillig. Pahaftallem, 
fubft. ipfe acfus, dum iflud fit, mot- 
firáfvighet, ovillighet, obenázenhet. 
PAHETET , vide wárretet. 
PaBDET, adherere, låda vid, faftna vid. 
Pahdi k&tit, manibur adberebat, det 
. faítnade vid bándren. Tarwe pah- 
da, pix liquida adberet. It. Sarwes 
tjápoteb pahda, rangiferi admi ffarii 
collum craffur fit, (ut folet fieri eutu- 
inno cum venere effuat) bpundren fär 








PAI 


ng o 


läda vid eller faftna vid. Pahdegåtet, 
incipere adherere, inoauinare iacipere, 
begynna at faftna vid, begynna at 
orena. 

PaHOoT, v.». deteriorem fieri, blifva vår- 
re. It. Juo le pahom autebift, minus 
nunc quam antea eft benignus, han år 
nu mera ej fà vàlvillig fom förut. 

PArJANET , v. n. furgerc, afcendere, fli- 
up, gå upfóre, Paijani warai, £» mon- 
tem afcendebat, han gick up på ber- 

et. Peiwe le paijanam, /9/ ortus eft, 
folen år upgangen. Suowa pajana, 
fumur fur fin tendit, röken ftiger up- 
åt. Ir. fo máddo le paijanam, deti- 
um ejus innotuit, hans brott har 
blifvit uppenbart. Jr. akten len måi 
paijanam , una mor ambo adolcvimur, 
vi bågge hafva vàxt up tilfammans. 
Paijanaítet, dimia. ftiga litet up. Pai- 
janatjet, £scipere furgere Fc. begyn- 
na at fliga up, m. m. 

PAIJANEM, 7. f. ortus, afcenfur, upgáng, 

" upftigande,. Peiwen paijanem, ortu: 
folis. —7 

Parjass & paijaffats, n. f. fuper ficier, yta. 

PAIJATS, 7. a. exterior, fuperior, den 
yttre, den ófre. Paijats pele, par: 
fuperior , den Ófre fidan. Paijats pe- 
le piárgoft, carnis pars exterior. — 

PArJAS, adv. furfum, upåt. vide paijen. 

PAIDNET, vide painet Orc. 

PA1JE, n.a. f/upernur, den fom år ofvan- 
före. Paijeh fitah, ville fuperne, lo- 
cis editioribur ffte, de Ófre eller hó- 
gre belágne byarne. Paije-fameh, 
Lappones in Alpibur degentes , fjåll-lap- 
par, paijehah & paijelahah , em. 
Conparat. paijeb, /wperior, editior, 


den ófre, cen högre belágna.  Pai- 
jemus, /uperiat. den Ófveríta, den 
hógit belägna. | 
PAIJEN , adv. in loco editiore, der uppe; 
högt up. Paijen waren nalne, is 
fummitate montir , hógít på berget. 
Paijen almefne, £» celis, uppe i him- 
melen. Per cafus flexum ffznificatio- 
nem variat, e.g. pencetrativ. paijas, 
furfun, upat. Walde paijas ádna- 
meft, tolle de terra, lyft up utat jor- 
den. Paijas tjodtjelet, /urzere, ftiga 
up. Paijas wuolgét, furfum tendere. 
Paijclt vel paijet, morum de loco fupe- 
riore indicat. Paijet páti, f/uperne ve- 
micat, hart kom ofvan ifrån.” 4r. pai 
jelt, ad fuper ficiem five fuperiorem par- 
tem pertinens, det fom angär ytan, 
eller ófra fidan. Paijelt le tjappes ja 
wuolte welkes, fuperior pars nigra 
"Anferior vero alba eft, den Ófre fidan 
ár fvart och den nedra eller undre 
hvit. Comparat. paijebun, paijebon 
/& paijebifne, högre up. Paijebun 
mon leb tufte, fuperiore ego f'um loco, 
quam tu, jag år högre up, 4n fom du. 
Paijebut, paijebukt, /uperius, altiur, 
högre up. Paijebukt wadfe, a/ríur 
ito, gå högre. Paijebufi kåret, ix /o- 
cum magis elevatum afcendere, klifva 
högre up. Superi. paijemufne & pai-: 
jemufen, in loco maxime elevato, fuprc- 
mo loco, hógft up. Paijemufen leb, 
fupremus fum, Paijemuhi, in locum fu- 
 premum, til det ófverfta rummet, &5c. 
PA1JEL, paijela, prep. fuper, Öfver. Mo 
paijel vel, cum pronom. fuffixo, paije- 
lam, fuper me, Öfver mig.  Paijelat 
& paijelafat, fuper. te, Öfver dig. Pai- 
jelafas, fuper fe, Ófver fig. Paijela- 
Qq me, 





306 PAI - 


, me, fuper nos, Öfver ofs, pro mijen 
paijel &e. 
PAIJELTES, f. 2. vide paijats. 
PA1JETET , v. a. extollere, fuflollere, up- 
. lyfta, uphója. It. manait paijetet, /i- 
beros educare, upfoftra barn. Iz. divul- 
are, manifeflare, uppenbara, göra 
ekant. Paijetaftet, dimi». litet up- 
höja, m. m. Paijetatjet, incipere fur- 
tollere , t$c. begynna at uphója, m. m. 
PAiJETEJE, qui cducat, fuftollenr, qui ma- 


PAI 0 
ftállet. Fenm. paicka, Jecur, It. paikai 
pátet, /copum attingere, komma til 
åndamålet. Paiken le naute, kokte 
fodn fuptfefta, ita fere cf, ut narra, 
det år ungefár fom han beráttar, 


PAIKALOK, adv. in uno codemque tradtu 


five regione, in confinio, på en och fam 
ma ort, i granfkapet, náft intil. Pai 
kalok mài len, nos ambo couterranti 
fumus foe vicini, vi åro viltandes på 
en och famma ort. 


nifeftat, den fom foftrar up, den fom Parxor, adv. vide tafoi. 


uphójer, den fom uppenbarar, Ma- 
. nài paijeteje , Jiberor nutricns , den 
. fom upfóder barn. 

PAIJETAT TET , v. a. extollendum curare, 
låta uphója. Jr. Manait paijef&ttet, 
liberos educandos curare, låta upfoftra 
barn. It. poffe fuffolli, kunna uphójas. 

ParJETUET , paijetowet, paf. verb. pai- 
jetet, uphójas. cfr. paijanet. 

PAJET , v. a. permittere, fnere, tillåta. 
I paja fo patet, non /fnit eum accedere. 
Paja mo tuíte tab adnot, /fe te boc 
exorem , låt mig fà utbedja mig detta 
af dig. Paja tabb orrot, mifum ifiud 
facito, bry dig ej dermed.  Pajeítet, 

. dimin. litet tilláta. Pajegátet, zncipe- 
re permittere, begynna at tillåta. 

PA Jes, poffica pars calceamentorum , bak- 
láder pà fkor. 

Paix, palka, fercus, tråck. Feun. pafca. 
Paika káte, /atrina, aftráde. 

PaixET , cacare , alvum exonerare, trác- 
ka. Paikeftet, /Ze». Paikegåtet, in- 
choat. begynna at trácka. 

PaxxE, 9. r4 regio, tracfur , Ort, trakt. 
lanne paiken lejen, i» ea regione c- 
rant. Ir. lacur, rum, ftälle. Juru tan- 


ne paiken , boc zp/o loco, juft på detta 


i 


PArko, n.f. frigur maximum, ftark köld. 
PAINET, imbuere, liquore vel odore dli- 


quid inficere five perfundere, fatta fårg 
eller ock lukt uppå. "Tarwe kitit 


. paina, nix sanus inquinat, tjára ore- 


nar hánderna. Keébne le painam, v». 
kebne. Piábmo le kareft painam, vs 
fs fapore indutus eff cibus, maten har 
fått Ímak af kárilet. uo kus falte 

aini? mum jam cibus fale eft imbutus? 
makar maten af falt? Wina le fo ài- 
wai painam, ebrius cff , poculis tinäus 
ef, han år drucken. Paineftet, dim. 
Painegátet, inchoat. begynna at gifva 
fmak eller fàrg. De odore ctiam diti- 
tur , fáges ock om lukt. 


PAINEK, 7.f. color, fårg. It. fapor, Ímak. 


Salte painek, /apor falfus , falt mak. 
Hk. adj. fapore imbutus aliquo, fom 
fmakar af nágot. 


PAINETAKES , 7. a, fapore aut odorc im 
 buens, fom gjer fmak eller lukt ifrån 
/fig. It. inquinanr , manus tingens, lom 


fmutfar ifrån fig. 


PAINETET + 9. 4, tingere, imbuendum cu- 


rare colore, fårga, fåtta fårg uppi. 
Paineteje, particip. tingens, den fom 
fårgar. 

Par 








PAI 


PAINETEM , 7. f. tíncfura, fárgande, 

PAINES , 8. a. inficiens, Ímittande, vide 
painetakes. Paines puotfelwas, mor- 

ur contagiofur. 

PAINETATTET, v. 5. poffe colorari, kun- 
na fáttas fárg på. : 

Pa1NO, 7. f-color , fárg.  Ruopfes pai- 
no, color ruber, röd fårg. Latte pai- 
no, color ceruleus, blå tárg. — Fennen. 

paine. | 

PATET , v. 5. lucere, fulgere, lyfa, fkina. 
Peiwe paita, fa! lucer, folen fkiner. 
Gálle paita, aurum fplendet, gullet 
glinfer. Tjada paitet, pellucere, trans- 
lucere, fkina igenom. Erit paitet, ex- 

ellerc, fórjaga. Ir. signe torrerc, fte- 
ka för elden. Wuoftab paitet tållän 
auten, caf/zum igne torrere, fteka oft. 
It. aliquem ad aliquid permevere poffe, 
kunna förmå til. Idtjib fo taffa pai- 
te, illum ad iffud permoverc non potui, 
jag kunde ej fórmà honom dertil. 
It. abigere, bortjaga. Paitib fo tafte, 
illum binc abigebam, jag dref honom 
bort hárifrán. Paiteftet, dimin. litet 
fkina, m. m.  Paitegátet, incipere lu- 
cere &c. begynna at lyfa, m. m. Fenn. 
paiftan, fulgeo, is. torreo & poiftan, 
40t £0, 

Pai id JE , fulgens , lucens , (kinande, fom 
lyfer. ”Tjada paiteje, pellucidus, ge- 
nomfkinlig. 

PAITEM, 2. f. fplendor, fulgor, fken, 
glans. Tjada paitem , pelluciditar , 
durkfiktighet. 

PAITELET, v. n. eft ejusdem fgnificatio- 
nit atque verbum paitet, in co folum 
variat, quod boc celeritatem quandam 
denotet, betyder det famma, fom pai- 
tet, med den enda átíkillnad, at det- 


PAK 307 


ta gier tilkánna en haftighet. Paiteli 
fo taíte, celeriter illum binc abigebat, 
han dref honom hádan med en haft. 
Peiwe paiteli, luce/cebar , det blef da- 
ger, folen lyfte up. | 


PAITATALLET , v. a. 6$ s. frequ. aprica- 


ri, ad ignem fe calefacere, igne torrere 

aut fole, badda fig i folfkenet eller 

vid elden, fteka för elden, torkà för 
olen. 


PAITETET , v. 4. torrendum curare, låta 


Íteka. 


PA1TO, 9. f. refarcimestum cymbe, que 


fif ura aliqua cymbe cujurdam obfirui- 
tur, lapp på en bát, batlagning. Hinc 
paitojattet, v. a. cymbam fi fam refar- 
cire, lappa en fprucken bát. 


PaA1TOS, 2. a. pronus, vide kiffjok. Ir. 


qui abigi aut dcpelli poteft, fom kan 
drifvas bort. Iz. I le paitos meren 
taffa, ad iftud permoveri nequit, han 
kan ej förmås dertil. | 


PAiTOSET & paitufet, v. m. permoveri 


Jfve induci poffe, kunna förmås til. 
Idtji mo rokkolufi tjada taffan pai- 
tus , iflud illum exorare non potui , jag 
kunde ej, med mina böner, få det 
af honom. cfr. mivwet. 


PA1TS, adv. ad firm. imo, ita ef, ja, få år 


det, vide hávi, ima. Paitía, Borcal. ef 
ironicum , ita fcilicet efl, kan tánka, 


det máfte vàl fà vara för din fkull. 


PAX, paka, ». f. calor , «fus, hetta, vár- 


ma. Pakan ja tjäfkemen, in calore t$ 
frigore, uti vårma och köld. Peiwe 
ak, «ffur folis, folhetta, Pakes, id. 
uddet pakefeft, celere refolvi, up- 
fmálta af hetta. cfr. uljo. Paka pei-: 
we, dies torridus , en folhet dag.. 


Qq 2 PAXA- 











508 PAK 


PAKANA, paganu: , etbnicur, hedninge. 
Fenn. uox eft, latina originir. 

Paxrs & pakas, 7. a. calidur, fervens, 
varm, het. Pakes kefe, efas torrida, 
het fommar. — Pakes juptfe, pulmnen- 
tum calidum. Comparat. pakafub, pa- 
kefubbu, varmare. Super. pakafumus, 
den varmaíle, Pakeswuot, /ubf. ca- 


lor , «flus , vàrma, hetta. Pakes qwe-- 


le, vide pakeftet. 

PAKANET £5 pakenet, v.s. calefreri , blif- 
va varm. Láma pakeni, jus calcfa- 
éfum eft. Tuo route pakeni, jam fer- 
rum excanduit, järnet år nu glódhett. 
Pakena[tet, dim. blifva något varm. 
Pakenatjet, incipere cal;ficri , begyn- 
na at blifva varm eller het. 

PAXESTET, v. n. efiuare, calidum effe, 
vara het. Ko pátfoi pakefta, die 
tfuoptfit åtfa, quando rangifer afluat, 
loca nive tecfa querit. Dicitur etiam 
de pifcibur, dum «flate ad littora recer- 
fusque lacuum acceduns & apricantur , 
fáges ock om fifk, fom om fommaren 
fóker ftránderna , qwele pakefta. Pa- 
kes qwele, pifcis apricans, badfifk. 
It. active, captare pifces. apricanter, 
fånga badfifk. 

PAKETET, v.2. calefacere, upvårma, gó- 
ra varm. 'Tjatfeb paketet, aquam ca- 
lefacere foe tepidare, vårma vatnet. 
Pakataftet & paketaítet, 4imin. litet 
upvárma. Paketatjet, ineipere calefa- 
cere, begynna at upvárma. 

PaxIN, vide pakana. 

PAxKADEM, pakkatem, . f. difciplina, 
inflitutio, undervifning. 

PAKKATES, pakkatus, s. f. pena, caffi- 

*. gatio, flraff, tuktande.  Áttjen pak- 

kates, cafligatio paterna, faderlig aga. 


- 
^ 


à. io € 


PAK 


It. inflitutio , conflium , underviíning, 
räd , rádgifning.  Kuldelet berreh 
nuorah wuorati pakkatufit, /zqui 4 
bent. juvener confilia etate provectorum, 
de unge böra tólja de gamlas råd. 

PAKKATEKE & Aufir. pakkadkenna, s.«. 
non punitur, Oftraffad. It. mon infrw- 
lus confitio, non inflitutur , den fom ej 
fått något råd och undervifning. 

PAKKATAKA, negativ. caf. nom. pakkates, 
fine cafligatione, Fe. utan aga, m. m. 

PAKKATEJE, caffigator, qui caffigat, den 
fom tuktar ell. agar. It. qui inflituit, 
docfrina inflruenr atque. confflio, den 
fom undervifar eller gjer rád. 

PAKKATET,, v. a. caftigare , punire, aga, 
itratfa.. Máddokafit pakkatet, /onter 
punire, ftraffa de brottíliga. It. erudi- 
re, inflituere, undervifa. Kåinob pak- 
katet, de via erudire, underrátta om 
vågen. Pakkatowet, pav. itraffas, 
agas, undervifas. Pakkataitet, dim. 
litet tukta eller undervifa. Pakkzta- 
tjet, incipere reprebendere, iflituere f- 
ve erudire incipere, begynna at flraf- 
fa eller undervifa. 

PAKKATALLET, v. a. frequ. idem quod 
pakkatet. 

PAKKATATTET, v. a. reprebendendum aut 
inflituendum curare, låta flraffa, låta 
undervifa. Pakkatatte manaitat , cw- 
ra ut inflituantur liberi tui. cfr. pak- 
katet. 

PAKKASET, 7. p. f. n. runcari , eoclli , up- 
ryckas, ryckas lös. Muora pakka- 

1, arbor evulfa eft. Naule le pakka- 
fam, clavus cvullus eff. Ef paffo.ver- 
bi pakket, qu. vid. 

PAXKE, ventriculus fciuri, ekorns mage. 

PAXXET, v. a. ruxare, vellere, uprycka, 

| ploc- 








PAK 


- plocka. Láddeb pakket, p/wmar avi 
evellere, plocka en fogel. Grafit pak- 
ket, berbas evellere. Muórjit pakket, 
baccas legere, plocka bår. | Aiweb 
pakket, im crines involare, lugga. Pak- 
keftet, dimin. litet uprycka, m. m. 
Mefeb pakkeftet edneít, vitulum a 
matre dirimere, fkilja kalfven ifrån 
modren. Pakkegátet, incipere cvelle- 
re, Sc. begynna at uprycka, tmn. m. 

Paxo, n. f. verbum, ord. Pako lake & 
pakowaj /fve -wajes, adagtum, pro- 
verbium, ordfpråk. Pako-rippak, vid. 
rippak. Pakots, dimin. et litet ord. 

PAKOT , v. a. loqui , meutionem facere, ta- 
la, om-orda. Idtjib pakot, mentionem 
non feci. ! | 

PAKNADET , v. 5. Jaure paknada, pi/ci- 
bur abundare confpicitur lacur, pifcium 
ingens multitudo in lacu confpicitur , 
ganfka mycket fifk vifar fig i fjön. 
Aufl ral. 

PAXTE, v. / petra, hülleberg. It. & qui- 
dem fepiffime, locut. montis praruptus 
five precipitium, en tvàr affattning 
af et berg, bergsbrant. Pakti alma, 
latro, rótvare, Paktats, dimin. en li- 
ten brant. Hinc 

PAKTAL, paktajes, s. a. montofur , berg- 
aktig, full med klippor. Paktajes 
ádnam, regío momtofa. Paktajes wa- 
Ie, mons multis locis praruptur, et 
berg fullt med branter. 

PaxT1, vide pakto. ! 

PAKTJES, 2. a. dolenr, dolorem five cru- 
catum efficienr, vàrkande, fom vår- 
ker. Juolke le paktjes , pe» dolet, fo- 
ten várker. — Aiwe paktjes le tatt 
munji, id.mibi vebementer dolet, det 


gör mig rått ondt. Paktjes le munji 


PAK 309 


to wuoke, vicem tuam doleo, det gör 
mig ondt Öfver dit tilftånd. 


PAKTJEK, 5. f. exemplum , pena ideo infii- 


a, ut aliis. fit exemplo, varnagel, 

PAKTJEKET, deterreri, aliquam rem ut 
damnofam deteflavi , hafva affky före, 
vara affkrámd ifrån något. Puollem 
mana tållaft le paktjekam , finfans 
flamma lefus ignem abborret , et barn, 
fom har brint fig, fkyr för el- 
den. juo leb tafte paktjekam, ifam 
rem debinc abborreo, jag har nu atfky . 
fór den faken. 

PAxTJEKOM & paktjekum, ». a. deterri- 
sus, den fom blifvit affkràckt. Item, 
kåta mufte le paktjekum fokkemelft, 
manus mibi dolet ex nimia remigatione, 
min hand várker eller ómar at för 
mycket roende. 

PAX T JETATTET , 2. a. a ffigere, dolore a- 
ficere, plåga, göra várk och plåga. 
Suddo mo paktjetatta, percatum me 
affligit. | 

PAXTJETATTEM, 2. f. cruciatus , plåga. 

PAKT ]JET , v. a. deterrere, verberibus aut 
alio modo abigere, fkráma bort, med 

: hugg och flag.ell. på annat fått bort- 
driíva, Ih aibmot fo. paktjet, z/lum 
deterrere non valer. It. peutr alster » f 
finanter aufugere, feflinarc, - 
famt fara fin kos. hafta fig. riam 
cum alio verbo confiruitur , c. gr. paktji 
tárretet, fubfequi feflinabat, han ha- 

' ftade fig at följa efter. Paktjaà wiá- 
ket, curre properanter , (kynda dig at 
lópa. 

PAXTJET & pakktjet, v. «. remi; cym- 
bam retro agere, remos ita impellere, 

ut puppir anteccdat, myfinia.med åror. 
. Paktjeftet, dimin. mynna något litet. 
Qq 3 Pak- 


310 PAL 


Paktjegátet, inchoat. begynna at myn- 
na. Paktjetattet vel paktjedattet, por- 
ft remis ita agitari, ut puppis anterior 
fi«t, kunna mynnas. 

PAKT J1TET, 7.7. dolere, góra ondt, vår- 
ka. Aiwe paktjit, capurz dolet, huf- 
vudet várker. Sarjes paktjit, vultur 
dolet , fåret várker. Juolkeh paktji- 
teh, pedes dolent, föttren várka. Pak- 
tjitaltet, dimin. litet vårka. Paktji- 
tatjet, incboat. begynna at vårka. 

PAkTJETUET , vidc paktjeket. 

PAKTO, prep. per, igenom. 'lo pakto, 
per te, genom eller fórmedelit dig. 
It. refpecfu tui, i anfeende til dig. 
Jakkon pakto , mediante fide, fórme- 
delft tron. Mannah mo pakto, szer 
faciens me invife, res in hos mig. 

PaLaAsATS & palats, s. a. ad aliquod. «- 
oum aut tempus attinenr, fom angår 
någon tid. Tai palafatjeh almatjeh, 

(o prifci bomints, de forna mennifkor. 
Tan palafats nuorabh, Pufur avi juve- 
nes, denna tidens ungdom. cfr. pale. 

PALDA, pald, palden, prope, pener , nåra 
vid, invid, hos. o palden, apud 
me, hos mig. Obf. palden eft locativ. 
caf. & paldefne, declinabile enim ef. 
Kattji kåinon paldi, /uxta viam ceci- 
dit, det föll bredevid vågen, Luc. 8: 5. 
Tjokket teke mo paldi, con/de bic 

rope me, fått dig hit bredevid mig. 
Patere mo paldeít, difcede binc a me, 
gå bort ifrån mig. Cum pronom. fuffi- 
xi* , paldefnan & paldenan, apud me, 
hos mig. Paldenat vel paldefnat, apud 
te, hos dig. Paldefnas, apud fe, hos 
fig. Paldenanne vel! paldefnanne, a- 


PAL 


nefe , pud fe,(plur.) hos fig. Cempf. 
paldalmatjeh, vicini, grannar. Pal- 
da-wiefojeh, paldafats , sdem. Pald:- 
lok, juxte, bredevid.  Palda-lok 
len, proximi fumur, vi áro nåra til 
hvarandra. 

PALDALAKATS, ff. 4. preximur, non lm 
disjunétus, den fom år nåra intil, ej 
långt affkild. Paldalaka, adv. non ita 
remote, baud procul ab,ej få långtifrån. 

PALDELA *f paldelen, preter, förbi. Pal- 
delen ftadeb mannet, prater urkm 
ire. It. abrque, fine, förutan. Wie- 
fob mon to paldelen, ze opus nen ha 
beo , te carere poffum, jag kan vara dig 
förutan. To raden paldelen , fe tw 
confflio, förutan dit rad. Cus pronom. 
fulfixis confiruitur. codem. modo atqu 
palda, quod vide. 

PALDESTET , ad latur alicujus. inccdere, 
gi jàmnfides med någon. Paldelli- 
jeb fo, ed latur ejur ibam. It. emulari 
fe invicem ex invidia t$ rivalitate, ri- 
vales agere, parter alterius praoccupa- 
re, göra hvarandra förköp i frieri 
eller annat. Paldeftattet, frequ. idem. 
Praoccupare fludere , föka at göra 
förköp. 

PALDESTEJE, paldeftatteje, ad Jatus in- 
cedens , ex «quo cum altero. incedens, 
den fom går jämnfides med en an- 
nan. Rivalis, emulur, medíriare, med- 
táflare. 

PaALDESTEM, paldeftattem, ». f. emxla- 
tio, rivalitar, medtáflande, táflan. 
PALDATAK, 8. f. terriculum, quod terre- 
rem injicit, fkråck, det fom gör fruk- 
tàn. TY. bombarda , bófla. sfr. paldet. 


pud nor, hos ofs. Paldefnate, apud PALDATALLET, v. 5. uide makotallet. 


vor, hos eder. Paldenefe ve! paldef- PArpET, paltet, v. a. terrere, timorem 


Snow 








PAL 


incutere , fkráma, Påtfoit paldet, ra»- 
giferor terriculo cffe. Leh paldam mi- 
jeb, terruerunt nor, Luc. 24: 22. Pal- 
deftet , dimi». litet fkráma. Paldegå- 
tet, incipere terrere, begynna at fkrá- 
ma. Paldedattet, paldetattet, perzer- 
refaciendum curare, lata fkráma. Pos- 
fe perterreri , kunna fkrámas. 

PALDELET , $dem quod paldet. 

PALDEM, 7. f. terroris incuffo, fkrå- 
mande. 

PALDETET , Porrere facere, göra rädd. 

PALDETOWET, paldetuet, pa/fv. verb. 
paldet, pertimefcere, blifva rådd. 

PALDOK, s. a. perterrcfacfur, den fom 
år fkråind. — Non niff. de feris dicitur 
& befliir, fÁg.allenalt om vilda djur. 

PALDOS, 7. a. terribilis, borribilis , fafe- 
lig, fórfkráckelig. Paldoslaka, «dv. 
terribiliter , terribilem in modum, fa- 
feligen. 

PALE , 7. f. vicit, gång. Akta palen, /e- 
mel, una vice, en gång. Fárta palen, 
femper , altid. 'Tann palen, illa vice, 
den gången. Tai pali, (plural) olim, 
fordomdags. Mo palen , me prefente, 
i min nàrvaro. "latte palelt, ab iilo 
tempore, ifrån den tiden. Aike palen 
vel palai pátet, tempeflive venire, kom- 
ma i råttan tid. Ija palen , »ocfu, om 
natten. Peiwe palen, fmerdiw, om 
dagen. Mannet kalkebe peiwe pa- 
len, quamdiu dies eff t$ antequam nox 
nos opprimat, iter faciemus, vi fkole 
refa medan det år dager. Palats, dim. 
Akti palatji, raro, quiburdam tantum 
vicibur , fållan , endaft några gånger. 

PALET , v. a. fodere, gråfva. : Adnameb 
palet, zerram fodere. Råggeb palet, 

, foveam effodere, gráfva up en grop. 


PAL 311 


"Muottekeb palet, nivem removere, 
máka fnó. Paleítet, dimin. litet graf- 
va, Palegåtet, incipere fodere, begyn- 
na at gráfva, Palajet, i. qv. palegátet. 


PALEJE , foffor, grátvare. Palem, foto, 


gráfvande. 


PALETET, v. a. effodiendum curare, låta 


gráfva. 


PALAT, n. a. fodina, foffa, graf, dár man 


har gráífvit. Ir. palat jaure, lacus pi- 
fcibus abundanr , en fikerik f jÖ. 


PALEX & paletek, », a. non fofus, abr- 


que fofffone relicius , ogråfven. 


PALETAXES, » 4. qui fodi potef , fom 


kan gráívas. 


PALGA , palges, ». f. via, femita, våg, 


gángítig. Palgab wuofetet, viam mon- : 
firare, vifa vågen. Palgats, dim. zra- 
mer, en liten ftig. Fenn. polcu, femita. 


PALGOT, v.m. buc illuc vagari, gà af och 


an. De rangiferis imprimis diciiur, 
torrida eflate difcurrentibur uno tra- 
mite fericque, láges egenteligen om 
renar, fom fpringa at och an i en 
rad, når det år mycket varmt om 
fommaren. Palgeftet, Auftr. id. Pal- 


- gogátet, incboet. begynna at fpringa 


af och an. - . 


PALJES, 2». 4. vide puoljos. 
PALKA , n. f. merces , mercedis retributio, 


lön. Palkab waddet, mercedem dare, 
gifva lón. Palka waddeje, remunera- 
tor, belónare. Sattem palka, mercer 
veclure, fhjutspenningar. Palkatak, 
negativ. caf. absque mercede, utan lån. 
Palka fwaines, fervus mercede condu- 
Gus, famulus mercenariur. Palkats, di- 
min. liten lön. Fenn. palcka. 


PALKET, v. a. mercede conducere, leja, 


för betalning betinga. Swainaíeb pal 
et, 





gt PAL 


PAL 


. ket, famulum mercede conducere, flår PALLO , n. f. timor, fruktan. Jubmelen 


dja lig en dráng. Palkeflet, dimin. 
leja nagot litet. Palkegátet, incipere 
conducere, begynna at hyra. 


pallo, tzmor Dei, Gudsfruktan, Pal- 


: lotak & pallot, megativ. cafus , abiqu 


timore , utan fruktan. 


PALKEJE, conducenr , den fom lejer eller PattAT, cum afpiratione vacalir A in 


hyrer. Palkem, fubf. conduct io, le- 
. jande, hyrande. 
PALXEK , 7. a. non conductur, olegd. 
PALKETET, v. a. conducendum curare, lå- 
ta leja, låta uthyra. Juo le palketam 
etjebs, jam fe mercede conduci paffur 
eft, han har nu låtit leja fig. 
PALKETUM, 7. a. mercede conductus, mer- 
cenarisus , legd. "Tat palketum patera, 
mercenarius fugit , Tob. ro: 13. 
PALKESTET, v. a. jacere, kalta. Kedkit 
palkeftet, Japider jacere, kafta ftenar. 
Palkefti mo åiwai kedkin, caput meum 
lapide petebat, han kaftade mig i hut- 
vuset med en ften. Palkeftet helwe- 


penultima , refilire, ftudfa tilbakas. vi- 
de kauflet. 


ParraT,ile pallat, son eff pofibile, fe- 


ri nequit, det láter ej göra fig. le 
pallat pidggaft fokket, ob nimiam pre- 
cellam remigari ncquit , man kan ej 
begå fig at ro för ftormen fkull. Ile 
pallat jàgna nala mannet, káffe ila le 
rafíje, fuper glaciem baud tuto itur, 
quands Juflo minus eft concreta, man 

an ej utan fara gà på ifen, når den 
år alt för fvag. Verbum, quod binc de. 
rivatur t9 juxta promunciationem Bo 
realium fcribi deberet pallet, vide in- 
fra p&llet. Pallet, fe pállet. 


ti, in gebennam detrudere, 2 Pet.2: 4. PALLAJET , v.n. metu percelli , conftzrna- 


Palkeftaftet, dímin. litet kafta.  Pal- 
- keftatjet, incipere jacere, begynna at 
kaíta. Fem. paifkelen, jacio, lafke- 
. tan, idem. 
PALKESTEM , 7. f. jaculatio, kaftande. 


: ri, blifva rádd, förfkråckas. 


Aiwe 
fagga pallajib, maximus me pavor in- 


. vafít. Pallajaftet, dimin. blifva litet 
rádd. Pallajatjet, incboar. begynna at 


blifva rádd. 


ParxoT & palkotet, v. a. frequ. id. qu. PALLAJEM, un. f. conflernatio, metut, 


palkeftet. It. neutr. de curfu dircéfo 


fruktan. 


defleétere, kroka af, gà i krok. efr. PALLET, v. a. timere, metuere, frukta, 


. kawat. Palkotatjet, izcboat. begyn- 
na at kafta. It. círcuitione verborum I 
anfracfu uti in fe excufando, föka om- 
fvep och undflykter at fórfvara fig. 
It. id. qu. málkogátet, vide málkot. 

. Palkotatja tuoi tuok, ambager querit 
atque anfra£fur, han föker omífvep. 


vara rádd för. Ib tufte palla, te nn 
periimefco, jag år ej rádd för dig. 
Jubmeleb (nos Jubmeleft, nam tux 
$dem effet ac metuere) pallet, Deum ti- 
mere, frukta Gud. — Palleftet , dimin. 
litet frukta.  Pallegátet, incipere ti- 
mere, begynna at frukta. 


PALKOTAKES, qui huc illuc deflectit, den PALLEJE , timens , metuens , den fom 


fom krokar hit och dit; Palkotakes 


fruktar. 


herke, rangifer seclariur de via defle- PALLEM, ni. f. metus , timor , fruktan. 


élendi cupidus, en kÓr-ren, fom går- PALLOLATS, id. qu. 


na kaftar fig ifrån vågen. 


palleje. Jubmel pal- 
lolats, 





PAL 

mantegruntM mcm mal eere np — Ges 
lolats, piwr, Deum timens, gudfruktig. 
Pallolatswuot,, Jubmel - pallolats- 
wuot, timor Dei, Gudsfruktan, ec- 
cleftaft. ef. 

PALLOS , n. a, timendur, vide paltos. Pal- 
loswuot, /u5/l. terror , fruktan. 

Paro, vide tjuold. Fen. paalu , idem. 

PALOK , t. f. foffa, grop, graf. Ir. bacil- 
lum altera extremitate crafius, quo u- 
tuntur in dipibur ad jaculandas aer, 
en liten kaftkåpp, fom brukas at ka- 
fla ihjäl foglar med.  Làddeb palo- 
kin palkeftet, avem bacillo projcéfo fe. 
rire, kalta ihjäl en fogel med en, 
kaftkàpp. | 

Patsa vel palífja, adv. admodum, valde, 
hógeligen , mycket. I le palfja puo- 
rak, valde bonus non eff, han år ej få 
mycket god. | 

Pars, 5. f. vide nált, n&ltats. at åd- 
nam le palfi palfi, maxime b«c regio 
ef inequalis € tuberibur referta, det- 
ta landet år mycket oflitt och fullt 
. med knexar. : 

Parw, palwa, a. f. nuber, fky, moln. 
Palwah páteh , »ubilum fit celum, det 
mulnar. Palwah paijaneh, ew. Pal- 
Wats , dim. en liten inolnfláck. Fenn. 
pilwi, zuber. 

Parwas, palwes, s. a. nubilus, mulen. 
Palwas peiwe, dier nubilur, en mu- 
len dag. Palwes talke, tempeflar nu- 
bila five turbida, mulit våder. Compof. 
palwas -lakats, adj. fubnubilur, nå- 
got mulen. 

PaL waTET, palwetet & interd. palwet, 

V.n. nubibus contegi, nubilum fieri, niul- 

na, blifva mulen. Palwatemen le 

talle, celum nunc nubilum fit, nu mul- 
gar det til," Palwataftet, dimi. litet 


PAN 313 
mulna. Palwatatjet, zcbeat. begyn- ' 
na at mulna. | 

PALWELET, v. & fervire, tjena. Jub- 
meleb .palwelet , Deum colere, tjena 
Gud. 4 Fez, palwelus , famulatus. 


Pariicip. palweleje, famulus, ferviens, > 


tjenare. 

PAMAR, vide parbmo. 

PAMES , Cinis ignitus, cineres dolaft , qui- 
bur fuppaofitus eft ignis, het afka. Norr- 
laud. het ifkmörja. Aufr. - 

PANE, dens, tand. Madda paneh, den ' 
tes maxillares , Oxeltånder. — Fanit 
Ínertfet, ringere,.or diducere ut den- | 
tes confpicianur , grina, vifa tánder- . 
na, de canibur dicitur. Panetak , cafus 
negativ. fine dentibus, utan tánder, 
transl. de ferro acie obtufa, láges ock 
om et járn , fom år ohvafít. : Panats; 
dimin. en liten tand. | | 

PANAK, 2. a. dentatus , fom har tánder. 
Kalle todn leh panak, bene dentatus 
es, du har goda tánder. Jr. aculzatus , 
taggig. | 

PANETEBME, panetes, s. a. male denta- 
tur, dentibus carens, tandlós, 

PANEXKES, plural. panekafeh, ita appel- 
lantur vangiferi , quos infantibus Lap- 
pones illo tempore dare folent , cum den. 
tes primum erumpunt , ut ox borum de- 
inceps vangiferorum auctio vel imminu- 
to numero bariolentur, utrum divttes an 
pauperes futuri fint infantes, få kallas 
de renar, fom Lapparne bruka ge 
fina barn den tiden, dà de fórít tà 
tándren, för at förföka, hvad.lyc- 
ka de hafva til renar, | 

PANETALLET , vide padnatallet. | 

PANETET, v. a. aculeis infiruere , fåtta 
taggar och tánder i något. 

r PANE- 





314 PAN 


PANETOWET, panetuet, dentibus erba- 
ri, denter amittere, blifva tandlós. 
Juo leb panetowum, jam male den- 
tatus faffur fum, jag år nu blefven 


tandlós. 


PANETUTTET, v. a. labefacere. denter, 


edentulum fecere, göra tandlós. 
PANKA, 28. f. vide naggo. 


five volumen, en valmars-bult, et ftyc- 
ke ihoprulladt vallmar. 
PANKES, ». a.tumidur, Ívullen. cfr. páttos. 
PANKATES, ». f. tumor , ívullnad. 
PANKETET , v. 7. intumefcere , fvålla up. 
Kåta panketi, manus intume/cebat. Pan- 
ketaftet, dimin. litet fvulina. Panke- 
tatjet ; incipere intumcefcere, begynna 
at Ívullna. 
PANXETEM, 8. f. vide pankates, 
PANXSEM, pangfem, p. f. labium, lápp. 
Pankfemitas, /abia fua. Borcal. dicunt 
pakfem. 
PANN, cacabur , olla, panna, gryta. 
PANT, 5. f. pignur; pant. Panten pie- 
| jet, in arrbabonem dare, oppignerare, 
pantfátta. | 
PANTET, v. 4. pignerare, pantfåtta. 7r. 
(de famulis ),-arv babone foe pignore ob- 
lato conducere , ftádja. cfr. palket. 
PANTEM , n. f. pignoris involuntaria ex- 
toro, pantning. Ets-pantem, extor- 
U Kfo pignoris illegitima, ljelfpantning. 
PANTSAR, thorax, ferreum pedforis mu- 
nimentum , harnefk , pantfare. 
ParPA , Boreal. facerdor, prit. 
'PAPPAR, papyrus, papper. Jr. i pappar, 
vix, náppeligen, knapt, 4ufr. 
PAR, para, ». f. par, et par. Qwekte 
|— par, du paria,tu par. Conmpof. para- 
pele, cenjunx , make, ákta make. Pa- 


It. wadhas 
panka, panmi vilioris convolutur fafcis 


PAR 
ra-pelitjit ratket qwekte fajai , comju- 
ges disjungere. Parafji paratji, per pa 
ria, par i par. | 

PARAHAMUS & paraimus , optimurs, den 
bålte. vid. pareb. 

PARANET , v. x. Paranaflet, ic. vide 
puoranet. 

PARATES, s. f. quod altero melius & pra- 
flantiur eff, det fom är battre. [le 
mufne parates, melius nom babe, jag 
har intet báttre. | 

PARBMO, m. f. littus preruptum fluvii cr 
jurdam, en brant åbrådd. Parbmo 
radden, prope ripam. It. declivitarit 
montium initium, locur, unde monter in 
cipiunt fieri deckves, bergsbrant, flål- 
let dår bergen börja at blifva branta. 
Dicitur t$ parbma. Boreal. terbme. 

PAnDb, parda, pardek, ». f. fimbria, ve- 

(o flimentorum. extremitas, f&ll, kant- 
ning. Muodda pardek , fimbria pali 
Lapponici villoff , e pellibus rangiferinir 
confeci , bråmet på en Lappmudd. 
De fimbriir villof£s plerumque dicitur, 
figes oftaft om ludna fkinnbrám. 

PARDNE, féliur, puer, lon, gåfle. Dimis. 


pardnekuts, puerulur, en liten gåffe. 


cfr. parne. Pardnats, idem. 
PARDNELATS, filialis, fonlig. 
PARDET, v. a. fFmbriam adfucre, fimbria 
ernare, kanta, fátta kantning eller 
bråm på. 1r. neutr. kaino parda, rc 
fis torquetur , repet tvinnar ell. vri- 


der fig. Pardem, fubfl. ipfe actus fim- 


briir ornandi , brámning, 


PARDESTAX, lignum quoddam, qued sd — 


focum. ponunt in tuguriis Lapponer, w 
mimio ignis calori exponantur. pede ai- 
Kdentium, et ftycke trå, fom Lappar- 
ne i fina. kojor lågga framför eldftz- 


den, 





PAR 


den, at det ej måtte blifva alt för 


hett för fÓttren. 4ufir. 

PAREB, comparatio. v8 puorak, melior, 
báttre. Pareb leb tufte, te melior fum, 
jag år báttre án du. Fen. parembi, 

dd. Superl. interdum cff paremus , Joco 
paraharnus, quod vide. cfr. puorak. 

PAREBIN , adv. potius , håldre. 

PARETET , 9. a. meliorem reddere, fÓr- 
báttra. 

PARFAT , fc tum capitir villofum, 
luden móffa. Parfat tjupp , dem. 

PARGET , v, a. opus facere , operari , labe- 
rare, arbeta. Mon leb pargemen, 
labere eccupatur fum. It. parga ruoi, 
ftf ina , fkynda dig. Parga fokket, fe- 
finanter remiga, Skynda dig at ro. 
Pargeftet, dimin. litet arbeta. Par- 
gapátet & pargajet, incipere laborare, 

" begynna at arbeta. 

PARGALES , 5. a. laboriofur , gnauur, ar- 
betfam, flitig. Pargales alma, vir la- 
boriofur. 

PanGAR, id. Operariur , arbetskarl. 

PARGETET , V. a. laborare facere, labo- 
rem alicui efficere, komma en at ar- 
beta, fóroríaka arbete. 

PARGEJE, laborans, operans, den fom ar- 
betar. Pargem, /ubfl. ipfe aétus labo- 
randi , arbetande. . 

PAGO, 5. f. labor, opus , arbete. Låfles 
pargo, labor diffcillr, fvart arbete. 
Pargotak , negativ. cof. abrque labore, 
utan något arbete. Pargotak le fodn, 

"etiofur eft, han år fafáng. 

PARGOX , ». a. vide pargales. 

PARGOTEBME, Dargotes, ». 4. otiofur, 
defídiofus lat, fáfáng. — | 

PARITET, v. 7*. vide ittet , Jittet. 

PAnxAx , Darko. vide barkak , barko. 


PARKALTAK, ». f. cinnur, capillur Y 


PAR 315 
nter* 
. tus , flátadt här, krufad hárláck. 

PARKALTET , vU. 4. torquere , contorquere, 
fláta. Wuoptit parkaltet, crines tor- 
quere five concinnare, fláta håret. Par- 
ketet , idem. C 

PaRnMusT , fimbria, plica veffimenti, bi- 
girning på kláder, fáll. Femw. påår- 
me, idem. | 

PARMUSTET, v. a. vide pardet. Parmu 
ftem, vide pardem. ! 

PARNE, vid. pardne. Parnats, dim. Cum 
f«ffixo pronom. blandientir eft, pardna- 
tjam, fliur mens dile/Tur, min kåre 
fon. —Cempof. parnewuot, pardne- 
wuot, adoptie in filium, barnafkap: 
In Theologicir. 

PARO, wada, våg, bólja. Paroift flåb- 
botallet , eperirí fuG/bur , Ófveríkól- 
jas af vågorne. Parots, dimin. en li-. 
ten bólja. : 

Paroj €f parojes, ». a. fufuofus, dår 
ftora böljor gå. Harbmat paroj le tat 

, jaure, maxine bic lacus eft fuluofur. 

PAROS, s. a. manifefiur, uppenbar. . 

PAROTET, revelare, uppenbara, vid. pir 
kotet. Pa/fv. parotowet, apparere, 
fynas. | | 

PARREM, parro, nidur fciuri, ekprn-bo. 

Parzox, cirratur, en fom har krufigt 

r. 

Parro, n. f. cirri, krufigt hår, knor- . 
"ligt här. Fenn. porro, capillur denfur: 
& magnus. 

PARRETET , vide parkaltet. Fen. paar- 
retan, fimbria M , e 

PART, 2. f. portio, del, andel. Ir. part 
bart, bolnren, badftuga. Fenn. pirti. f 

PARTA, barba, ikågg, vid. fkautja. Fra. 
parta, idem. 


Rr 2 PAR- 





316 PAS 


PARTAJ, partajes, ». a. Partajes watnas, 
cymba cui clatiora funt latera, en hóg- 
bordig bát, en bát med hóga fudar. 
It.de aliis rebus, latur, amplur, bred,vid. 

PARTAJESWUOT, a f. laxitas, vidd. 

PARWO, n. f. cadaver , corpus animalis a 

2 feris dilaniatum, as, et kreatur fom 
blifvit rifvit af rofdjur. cfr. fkyro. 

PASET, v.n. de ulceribus & vulneribus di- 
citur fuppuramibur, in quibur pur au- 

etur , fåges om bölder och får, fom 
bulna och blifva fulla med var. Na- 
ranes pafa, ulcus fuppurat, bölden 

. bulnar. Sieja pafa, pur emanat, varet 
rinner ut, 

Pasxr, pafkes, pafkok, ». e. anguflus, 
trång. Pafkes karwob, veffzmenta ar- 

"a, tránga kláder. cfr. kartjes. Pa- 
fkes werbme, rete, cui. angufle funt 
. macule, trångt nåt. Fenn. paxu, denfus. 

PAskoTET, v.2. anguflare, anguflum red- 
dere, göra tráng. 

PAsMA, perula, in qua. igniarium condi- 

tur, en pung, hvari eldtyg förvaras. 

Pass, adv. potius, háldre. Tokko pafs 

. wuolgi, illuc potius abibat. De iftis 
rebut dicitur, que preter exfpeclatio- 
nem fiunt. At, verum, men, men tánk, 
cfr.nak. It. país, paffa, zeffimoniim 
viatorium, relepaís; Paffeb munji 

 tjale, /cribe mibi teflimonium , 1krif 
mig refepafs eller betyg. ' 

PassATES, paffates mano , December, 
Jul-mánad. Paffates wakko, /epti- 

mana qu& init menfis December. confer 
paffe. | | 

PAssaAT, paffatet, v. a. lavare, två, tvát- 

ta. Paffat kátitat, lava manus tuar, 
tvátta dina hánder. 'Paffa mo raine- 
fen fuddoift, purga me a peccatis meir. 


2 


PAS 


Erit pallat, e/uere, attvåtta. Paflaltet 
& paflataftet, dim. litet tvåtta. Paf 
. fagåtet & paffatatjet, incipere lavare, 
begynna at tvåtta. Paflatattet, biph. 
lavandum curare , facere ut lavetur, lå 
ta tvåtta. — Fenn. pefen, infinitiv. pe- 
Nå, lavo. ZEN 

PaSsATOWET & paffaltowet , pafkv. la. 
vari,tváttas, Paffatowum & paffal- 
towum , Jotur, tvagen. 

Passax, paffatek, s. a. illotus, Otvagen, 

PASSALWAS, paflelwas, n. f. Jotie, lava- 
erum, bad. — Addà rágatemen pafíal- 
Was, lavacruin regenerationis. 

' PASSATEM, s. f. lotio, tváttning. 

PASSATEJE, Javanr, den fom tváttar. 
Paífeje, ide. 

PASSE, a a. fancfur, helig. Paffe ware, 
mon: facer, heligt berg. Ita iler ap- 
pellant montes , in quibus olim facra va- 
sninibur five idolis fecere.. Saiwa ware, 
sd. Pafle peiwe, dies fefus. Ir. palle, 
Jubfl. fefum, högtid. Joula pafle, Fe- 
fum nativitatis Chrifli, Jule-högtid 
Fenn. pyhå, fancfur.. 

PASSOTET , v. 4. colere , eclebrare, dyrka, 
fira. Paffit paíiotet, fefla celchrare, 
fira högtiderna. Påfto jubmelit paf- 
lotet, idola cultu divino profequi , dyr- 
ka afgudar. Paffotaftet, iin. litet 
dyrka. Paflotatjet , 2ucbeat. begynna 
at dyrka. 

PassoTEJE, qui divino cultu profequitur, 
den fom dyrkar. Sepifme in salam 
partem. dicitur , idololatra , fuperfitio- 
f": , afígudadyrkare, vidíkepelig. 

PASSOTENM , 2. f. cultus, dyrkan. 

PassoT, v.a. curare, bry fig om, vide 
laketet.. - | 

PASSET, v. 4. affare, igue torrere , fleka. 

| | Pi 


1a 





PAS" ^ 
.Piárgob paífet, vifcera igne torrere, 
fteka kött. Pafleftet, Jimi. litet fte- 
ka. Paflegåtet , inchoat. begynna at 

.fleka. Paífot, pa/fv. affari, ftekas. 
Paffom , effatur , ftekt. 

PASSEM , 5s. f. vera, itekfpett. Ir. affatio, 
flekning. : Paffem piárgo, caro veru 
afa , tekt köt. Paflem qwele, pi/cis 
affut , ftekt fifk. 

Past, paíta, s. f. foreepr, tång, klyft. 
Paftin ulkos kefet , fercspe eruere, ta- 
ga ut med tång. 1r. anguflie, tràng- 

fel. Paftan mon leb qwekte wari 

. , kafkan, in anguftiis fum intra duor 
monter, jag år i trángfelen emellan 
tvánne berg. It. fusda , flunga. Fes. 
piftán, pungo. 

Past, pafte, cocb/sare, fked. 

PASTESSET , v. n. in angufliar redigi, 
komma i trángfel. Paíteffijeb tafa, 1n 
bar incidcbam anguftias , jag kom i 
denna trángfelen. , 

PASTASTET , v. 4. forcipe arripere ffve 
comprimere, taga med táng, knipa. 

PASTET, acutum cffe , acie infiru&lum cffe 
acuta, vara hvafs. I tat nipe pafte, 
ebtufa bic culter eft acie, denna knif- 
ven år ohvafs. Aime pafti mo káti, 
«cur marum mcam per åringebat, nålen 
rinde mig i handen. Trans! Idtjin 
fo pálkoh muniji pafte, objurgatione 
ejus non commovcbav, hans bannor be- 
to ej på mig eller rörde mig intet. 
Pafteftet, dimin. vara litet hvaís. Pa- 
ftegátet, incboativ. begynna at vara 

. hvafs, begynna at bita på. Hixc - 

PAsTEL, paliteles, ». a. ecutwr, hvafs. 


. Pafteles akfjo , f/ecuris acie acuta , en: 


hvafs yxe. Qwekte autjok pafteles 
fwerde, gladius emceps acutus ,' Apoc. 


PAT 317 


12 16. Comparat. paftelob, paftelubbu, 
hvaffare. Superi. paftelubmus, pafte- 
lomus , den hvaffaffe. Ir. transl pa- 
flel' pargoi, ad isborem firenuur, qui 
multum laboris detines idig til arbete, 
mycket arbetíam. — Paftel winai /ffvc 
: jukket paftel, frenuus potator, en itor 
- drinkáre. ^ : | 
PASTELEST, paftelet, adv. acute, hvafit. 
PASTBLET, fregu. idem quod paftet. = 
PASTETRT, v.a. pungerc, flinga. Pafte- 
tet nauleb, clevum pangere, flå in en 
fpik. Pafteti faiteb fidoi, larus hafta 
confodicbat, han ftack fpjutet i fidan. 
PAsTOK, 7. a. vide pafítel. 
PAsTOTEBME, paftotes , f a. beber , qui 
. acie eft obtufa, ohvafs.- 
PATE, oda, gryta. Frsa. pata, id. 
PATJA, puer, puerulus, pilt. Patjats, 
dim. en liten poike. Patjatjam, (cum 
fufix. pronom.) sni puerule, min lilla. 
afle! 
PATJES, nr. a. teli. jadfu fauciur, vulnera- 
- tur, fårad, blefferad. . 7 
PATJESTET, 0. a. teli, jacfu vulnerare, 
fauciare, fåra, bleffera. Láddeb pa- 
tjeftib, zelo avem vulurabam emiffo, 
jag fhjót en fogel ofárdig. Patjeíta- 
ftet, dimin, litet bleffera eller fåra. 
PATJET, v. 5. properare ad aliquod. fa- 
eiendum, fkynda fig til at góra något. 
Patja wiáket, curre celeriter, löp fort. 
Te-patjei tafte, celeriter. binc. difvce- 
debat , han for haftigt hárifrán, cfr. 
kaitet. 
PATERET, V. *. furere, effugere, fly, und- 
fly. .Patéret káti kafkaft, & manibus 
elabi, fly undan hánderna. Patere 
. Ulkos, epage feras, gå ut, packa dig 
ut. Patere t taít, abi binc, gà hárifrán. 
Rr3 | Pate- 


318 PAT 


. Pateraítet, dimin. fly litet undan. Pa- 


. terafte taft, «bi pawi/per binc, gà li- 
- tet hárifrán.  Pateratjet , incbeat. be- 
 gynna at fly. Fenn. paetan , fugio. 

PATERTATTET, paterdattet, v. «. fub- 
ducere, removere, fkaffa ur vågen. Pa- 
tertatte tafte juolkabt, remeve binc pe- 
dem tuum, tag undan din fot. Pater- 
tatte fo mo tjalmi auteít, remeve ii- 
Jum ab afpsciu meo, haf honom bort 
undan mina Ögon, Suollet pater- 
tattet, clam fubducere, i hemlighet 
fkaffa undan. 

PATEREM, 5t. f. fuga, profusium, flykt, 
undanflykt. | 

PATEREJE, pator se] patur, profugus, 
flyktinge, rymmare. Paterwa, idem. 
Wuona patur, profuger e Nervegía, 
en rymmare ifrån Norrige. Fen. pa- 
curi, profugus. cfr. kalkarwes. 

PATSsA, patíek, ebictír pinigue comur, en 
tallkágla eller grankágla, tallkot, lr. 

: $dem quod leute, fe leute. Hine 

PATSET , v. si. de arboribus , quando gem 

mas protrudunt , gemmere, knoppas, 
- fáges om trán. 

PATSET, v.n. relinqui, reflere, blifva 
qvar,lámnas, Parga, abma qweib- 
mift patfah , prepera, ne a fociis relin- 
auaris, Skynda dig, at du ej ftadnar 
efter fAllfkapet. Qweibmist patfib, 
focii me deferchant , jag hant ej följa 

- kameraterne. Piübmoft patfi idtas, 
in crafinum cibi quedam portío veflat, 
det lemnades litet mat 6frig til mor- 


gondagen. Patíeflet, dim. litet lem- . 


nas. , incboae, na at 
femnas. 1r. de f cepstis. 


enerantur , sfr. luoddenef, 


k — drar på 
. om fkjutgevár, når de milla af, fe Paro, s. 


luoddenet, 


- 


LUM £x PATTON: phone 


PAT" &/ 
PATSEJE, qui relinquitur , refans, fom 
låmnas, fom blifrer qvar. 

PA TSEM, relicfio, quando quis deferitu, 
lmnande > när man, adnar efter, 
adie ruol , propera sr 
fum , ne folus b ferarir, ida di at 
gi at du ej làmnas efter allena. Pat- 
em pidbmo, cibus relicfur, reliquic 
cibi , mat, fom blifvit Ófrig. Patfem 
pednik, quod reflat pecumiarum, det 

fom år qvart af penningarne. 
PATSETRT , v. a. relinquere , reflare face. 
re, qvarlámna, låta ftadna, vid. qwo- 
det. It. de fclopetir : Birfob patfetet, 
bombar dam exenerarc, fk juta afen bóf- 
fa. Gillorit patíetet, decipulas attin- 


gere ut decidant, fålla ner gildren. 
Patfetallet, frequ. $dem. cfr. patfet, | 


luoddenet. ” 


PATSETAS, plural. patfetafeh, reliquie, — 


Ofverlefvor. Patífew , idem. Patlewit 
Hå et, reliquias colligere, famla ihop 
ulorna. 


PATT, patta, podex, ars, fåte. Patta 
raike, anus, arshál. I fodn afta pat- 
tab ruopet, son tamtifper vacat, ut p 
dicem fibi fricet; de illo dicitur, qu 


valde eft occupatur 6$. laboribus difra- — 


us, han har få bråttom, at han 6j 


für tid at fnyta fig. Patta pelak, e» 
rus, fordide Dareus, mycket g irig och 


fnil Patta tjufteh, »arer.. Patta pi 
fke £ve pattok , vide kurbma. Patta 
fito, certamen vebemens , háftig frid. 
|i. negotium. urgecntifimum, quod fri 
cito deber, an läget göromål, fom 
famhet. 


fordrar fk 
cauda. avium, ftylji- 
ar. Pattomeh, plur. uftat. 
. emolumentum 5 nytta. I le 
pit 





PAU 


gu unma 


PETI $19 


atto keleftet, no» juvat mentiri, det PEDGET, v. a. defiruere, diffpare, fór- 


hjelper ej at ljuga. Le kus patto? 
pum juvat? år det vårdt. I lam mun- 


ji patto , operam t5 oleum perdidi, jag - 
PEDNIG, pednik, nsummus, penni 


bemódade mig fórgáfves. Ko ih pat- 
tob wuoidne, te heite, quia te nibil 
efelIurum vider, deffnas tentare. Mi 
pattoit le tunji taíte? quem exinde ca- 


ftóra, fórfkingra. Pedgajes t$ ped- 
es, qui difipat five dilapidat, den 
om fórftórer och fórfkingrar. 4wf'r. 
. Sil- 
ba pednik , summus argenteus , lifver- 
penning. Pednik purs, crumena, pen- 
ningpung. | | 


pier fructum? hvad nytta hår du deraf? PEiL, momen menfure, offava pars can- 
PAvTE vel paude, s. a. maxime tempefli- — tbari,en ottondels kanna, et qvarter. 

wur, perfecfur , qui ad maximam perve- PEYGET, v. n. fatifcere, rimar agere, 

nit perfectionem, fullkomlig, fom år — remna. 

kommen til fin fullkomlighet. Pau- Pzrisxo, s. f. exitium, förderf. Laikes- 


te kádho, luf/us pifcium plenur, dum - 


eva pifces parere f/atagunt, hösta fi- 
helbben nár fifken feker fom måft. 
Paute flajo, tempus, quo fenifecio fve 
 labori fenario fumma eft danda opera, 
hógíta hóbergnings-tiden , hóflogs- 
and. It. fubf. Pautenes le fodn talle, 
jam ille omnibus ef numeris abfolutur , 
nu år han i fit råtta fkick, han år 
nu, fom han fkal. Pautai le talle p3- 


. Va. Peiítetowet, 


wuot le nuori peifko, exitium adole- 
feentium eff. defídia, låttja år et fór- 
derf fór ynglingar. 


PEISTET, v.4. vitiare, cerrumpere, fkåm- 


ma bort, fórderfva. Winab peiftet, 
vinum corrumpere, Neitab peiftet, vir- 
finem vitíare, kránka en mó.  Pei- 
fteftet, dimi». litet förfkåmma.  Pei- 
ftegátet, inchoat. js; de at fórderf- 

paffv. bortfkámmas. 


temen , perfecfur nune. fieri incipit , PEISTELET , v. a. frequ. id. qu. peiftet. 
han börjar nu at komma til fin hógd. Pri9TEJE, corruptor, depravator , för- 
Paw, Pawa, Pawal, Pawek, som. propr. — derívare, den fom fkámmer bort. 
vir. Paulus , Pål. ^e . PrzisTEM,.f. depravatio, fórderfvande. 
Pg, parti. infeparabilir, que vocibur fub- PE1STEX, n. a. indemnir, non vitiatur, 
Jundla vim illarum intendit augetque.— ofkadd, fom ej blifvit bortfkámd. 
Todnpe tatta le, tute er, det år du PEisTETATTET, v. 4. depravandum cu- 
fjelf. Tuftepe mon kullib, ex temet — rere, facere ut vitietur, låta fkåmmas 
s ege audivi, jag har hórdt af dig — bort. Ale peiftretatte kaudnabt, »o/£ 
jelf. Diepe wuolgitjab, qum jam admittere vitium fupellecfili tuo, låt ej 
' abeam, jag má nu fara min våg. Juo- — dit bohags-ting fkåmmas bort. ir. 
pe le påtam , atqui venit, han har ju poffe corrumpi, kunna fórfkámmas. 
kommit. ”Takkape naute, atqui ira. PE1sTO, n. f. vide peifko, idem. 
facit, han gör ju få. Fem. på, pa, id. PE1sTOT , v. paffo. deprasari, vitiari, 
PEDGES, f/capula, íkulderblad, axelblad. — fÓrfkámmas. Peiftoi tat wuofta, cor- 
Pedgnes, idem 1$ pedgna. Bereal. dis — rumpebatur bic cafeur, denne often 
cunt pergnes, pergna, - : Def fkåmd. Peiftoftet, dimi». bjäfva 
. Mtet 





A 


$20 PEL 


.- litetfkámd. Peiítogátet, incipere de- 


pravari , begynna blifva fórfkàmd. 
PEisTOM, corruptus, tórfkámd. 
Priws, 7. f. fol, fol. 
lucet, folen lyfer. Käfle peiwe paija- 
pam lei, /ole exorto, når folen var 
upgángen. Peiwe widdotaken le, 
foh eft in occafu. It. peiwe , dier, dag. 
'Taika peiwi, iisdem dicbur.  Peiwe 
jueje, erepufculum , fkymning. Kitta 
tan peiwai, $n bunc usque diem, ånda 
til denne dagen. Peiwats, Zim». de 
fole; peiwats paita, fo! blandus lucet, 
den blida folen lyfer. F. pàiw, dier. 


PEIWAS, 7i. f. iter uniur dici, en dags- . 


led. Kalle peiwafeh leh? qwor 4ie- 

rum iter, cff? huru många dagsrefor 

> år det? 

'"PEIWEX, ado. interdiu, om dagen. Pei- 
wen, ufftatiur. 

PEIWASATS, adj. diurnus, dagelig. Fárt- 
peiwafats laipe, panis quotidianus , 
dageligit bród. 

PEIWEPELE, illa pars montis, que vcr git 
in meridiem, fådra fidan af et berg. 
Oppof. eft ittka. | 

PEIWEST , adv. peiweft tokko påtime, 
multum diei adbuc fupererat quando il 
luc pervenicbamur, det var ännu da- 

. ger då vi kommo dit. 

PriworT, v. ». lucefcere, dilucefcere , lyfa 
up, blifva dagér. Peiwoime tafla, 
illic nobis dies dilucefcebat, dàr fingo 
vi dagsljufet 

PEXET, v. n. manibus pediburque fémul in- 

edere, krypa på hánder och fötter, 
yid, piáket. Peken mannet , pleona/yn. 
idem, mafa. | 

PEXKE, v. f. pars, frufum, en del, et 

. flycké, Wuolles pekke, pars pri- 


Peiwe paita, /ol. 


PEK 


ma, förfta delen. Pekkeft pekkai 


tjuoppet, in frufía fecare, hugga fön- 
der i ftycken. Pekke pekkett, fru- 
fiatim, ftycke-vis. Pekkats, dimin, 
en liten bit, en fmula. Borealers de li. 
quidis. etjam hoc adbibent vocabulum, 
ex. gr. Wina pekke, vini parva pr- 
tio, Wuola pekke, cercvifia aliquan- 
tum, litet dricka. Compef. pekke-kat- 
tjatak, (qw. dic. delapfte frufforum) 
morbi fpecier, quo fepe afficiuntur «fla. 
te rangiferi,.  Ejurde rn efl. generis xc- 
quc nif fitu differt ab illo, qui appella- 
tur klubbe, quod vide fupra. Eandem 
etiam adhibent medicinam. [n bec cafu, 
ulcera femora lateraque animalis occu- 
pant. Pofiremo, quando apertum ef vul- 
nur cuteque nudatum, fpecicm amiff fru. 
JU fve partis väfceris prabet, qua f«- 
pe quatuor & plures digitos zransocr- 
fos in diametro continet , uude etiam m. 
men babet. Interdum quoque appellatur 
Jimpliciter pekke, Synon. fpekle. Pek- 
ke-kattjatak eller ock endafít pekke, 
kallas en fjukdom, hvarmed renar 
. Ofta befváras om fommaren, och be 
flår i ftora bölder, fom fátta fig på 
låren, bogarne och fidorne på krez- 
turet. Ti flut, når fkinnet år bor- 
.ta och bólden ópnad, fer det ut, 
fom et flycke vore borta af lemmen, 
ofta af 4 tums bredd och derutóf- 
ver, fe klubbe, kallas ock fpekle. 
PEKKETET, 7.2. in frufla fecarc, in par- 
tes dividere, ftycka fönder, v. aktjiftet 
PELE, w. /.latus, ida. Peiwe pele, rc 
gio, que in meridiem vergit, födra fi- 
. dan. Alkes pelen tjokkahet, ad dex- 


. . iram federe, fitta på högra fidan om. 


. Mo pelen fodn tjokkaha, «4 iw 








PEL 


sum affdet, han litter bredevid mig. 
Peleffan mon leb takkam maite leb 
aibmotam , todn aj takkah peleftat 
maite mattah, pro mea. parte ego con- 
pondi, enitere tu vicifim pro viribur 
suis, jag har på min fida gjordt, hvad 
jag har kunnat, gör du ock på din 
fida åfvenledes. Sodn wadfa pele 
melt, oblique incedit, han går fnedt, 
pá ena fidan. Mo pelen le fodn, 
meis ille partibur fludct, han år på min 
fida, han håller med mig. "Ian pe- 
len jokkob, cis fluvium , på denna fi- 
dan af elfven. | Mubben pelen jok- 
kob, trans fluvium, på den andra fi- 
dan af elfven. "Táres pelen, /eor/um, 
affides. . Puore ja paha pelai, £n be. 
nam t$ malam partem. Paha pelai cjál- 
geftet, in partem pejorem rapere, fÖr- 
klara til det várfta. 
P£LAN , adv. vide metan , metaft. — — 
PELE, n. a. dimidiur, half. Afe pele, por- 
tio dimidia, halfva lotten. Pele pei- 


PEL 321 


rer erigere, Ípánna up Öronen. Pel- 
jetak & peljet, negativ. cafur, fine au. 
ribur, utan Öron, Pelji naulates, vi- 
de naulates. Pelje kaffe, cere aurium, 
mucor aurinm, Óron-vax.. Pelje puoi4 
te, auricula, Órtipp. Pelje wanak, 
qui aures babet bebetiorer, ljumhörd , 
den fom hórer illa. Peljats, dimin. 
et litet öra. Pelje-rigkanja, auri/cal- 
piv mn, Örflef. Pelje-flimbatteje, /u- 
Jurrator , Orontaflare. | 
PELJEPELASTET, v. a. minus attente ES 
quafi altera tantum aurium aufcultare, 
ej höra mycket vål efter, utan lika- 
fom med et öra allenaft. 1 peljepe- 
laft, audire non vult, han vil aldeles 
ej hóra, O7 
PELJAK, n. a. auditu gaudenr, quí aurer 
babet acutar, den fom har god hór- 
fel. Kukkes peljak, eui longa funt au- 
* rer, fom har långa Öron.  Peljak le- 
fodn taffa, iUi rei aurer efur fatir par 
zent, den faken hórer han ej ogårna. 


we, dimidium diri, halfva delen af Per JETEBME t peljetes, s. a. furdur, 
Ó 


dagen. Dala pele, dimidium tbaleri, 
en half daler. Stikko-pele, dimidium 
une, en half aln, 4t. Attje-pele, vi- 
tricur, fijuffader. -.Edne-pele, »over- 
ca, ftjufmoder.  Pardne-pele, prívi- 
£nur ; fljuffon.  Tjalme-pele, orulus 
alter, det ena Ögat. Juolke-pele, per 
alter , den ena foten. Kåta-pele, za- 
nur altera, ena handen. Fens. puoli, 
dimidium. cfr.lakke. Pele mubbad, 
fefqui, halfannan. Pel-neljad, /e/4xi- 


PELJETESWUVOT, 2. f. furditar, döfhet. 

PELJES, ». f. anfa, imprimis patine, hand- 

tag, Óra på en fkál, 

PELJETET, v. a. facere, ut ad aurer ali- . 
wid perveniat alicujus, låta komma 
Ör ens Öron. Peljetib funji tabb, 

Auribur iftud cjur committebam, jag låt 

honom fà hóra det. 

PELJETUTTET £5 Asufr. peljetattet, v. a. 

aurer obtundere, exfurdare, göra dóf. 


- 


tertiur, halffjerde, Pel-kolmad lok- PerjeTurT & peljetowet, v.s. obfur- | 


ke, viginti quinque , tjugufem. 
PELGE, pollex, tumm. Fen». peucalo. 


PELJE, «urir,Óra. Pelje pele, auri» al- 


defcere, blifva döf, mifta hórfelen. 
PELKET, v. a. objurgare, rixari, banna, . 
tráta, vide pálket. 


tera, det ena Örat. Peljit tlagget, aw Perxeje , rixans, den fom tråter. Pel- 


kem, 





322 PER 
. kem, fubfant. rixa, contentio, tråta, 
oenighet. 
PELLALOK, pellafats, vide pállalok, 
pállafats. 
PELODAKKI, adv. qua partem, ex parte 
dimidia, endels , til hálften. 
PrLosTALLET, fludere alicujus ebur, 
vara af ens anhang, hålla med. In- 
ta fo peloftalla, ei »unquam non ffudet, 
ban háller altid med honom.- 
PERAT, peratak, ». f. pruina, rimfroft. 
PERATET, v.s. pruina operiri, rimma. 
Ádnam perati udnats ijan, necte pra- 
terita pruina tecfa eff terra, i natt la- 
. de fig rimfroft på marken. cenfer 
fjuttjot. .- 
PERDHEJE, 2. 4. dícax, munvig. . 
PERJEDAG, pérjetak, dies venerir, fre- 
. dag. Kukkes /ve Lange- perjedag, 
Dies parafcever, Långfredag. 
PER]JES, velamentum, quo tentorii Lappo- 


miti apertura, per quam fumus emitti- 


PES 


PrssE, midur avium, fogel-bo, náfte, 
Låddeh peffit takkeh, aves nidulas- 
tur. It. Autebu peffen manah, liberi 
tovi priorir, barn af förra giftet, ell. 
kullen. Femn. pefå, nidus. 

PESSE, 2. f. cortex exterior betule, nåf- 
ver. Peffe kare, ver e cortice letule 
confecfum , n&fver-Ííhippa.  Pefleb 
wuotket & 

PESSET, corticem betulimum detrabere, b. 
nias degluberc, taga nifver, rifva nåf- 
ver af björkar. Jr. querere betulas de. 
£lubendas , föka efter bjórk-náfver. 

PESKETET, v. a. tendere, klippa. Ulloit 

. fautfift pefketet, zendere oves, klippa 
får. Skautjalt pefketet, tondere bar- 
bam, atklippa fkågget. | Pefketaftet, 
dimin. litet klippa. Pefketatjet, inci- 
pere tondere, begynna at klippa. 

PESXETATTET, v. a. & n. tondendum cu- 

rare, poffc tonderí, låta klippa, kun- 

na klippas. 


tur , cperitur , urgente celi intemperie, PEskEM & pefketem , » f. zonfura, 


et Ítycke vallmar, hvarmed rókhá- 
let på en Lappkoja igentåckes, når 
det år ováder. Perjeítet, disto vela- 
mine tentorsum contegere, lagga et få- 
dant tåcke öfver rókhálet. 

PER1IE, zr. 2. fukus, mens, tokig. Ir. pe- 
ik aitigi wuoft, inconfiderate fe ge- 
rens erga patrem matremque, impius in 
parentes, den fom fkickar fig illa e- 
mot fina föråldrar. Bor. cfr. piàdak. 

PaRE, margarita, unio, pårla. 

PERME , Jaqueur , (nara. Fenn. permi, $4.. 

PreRsON, perfona, perfon, oid. adwer- 
do, njàr. | 


klippning. 
PESKETEJE, qui zondet , tenfor, den fom 
klipper. . | 

PrsTET, v. a. amittere , perdere aliquide 
manibus, tappa, fláppa utur hánder- 
na. Pefüb glafeb kåtaft, e mamu mi- 
bi var vitreum clapfum eff, glafet föll 
mig utur handen.  Peftam le her- 
.kebs, rangiferum amift, rangifer ci 
lapfus eft, han har miftat ell. flippt 
fin ren. Pefleftet, dim. litet förlora. 
-Peftegåtet & peftajet, inchoas. begyn- 
na at fláppa ur hánderna, Femm. påå- 

fto, dimiffo, cfr. piåfet. 


PERSONELATS, 2. 4. perfona, períon- PESTELET, v. a. frequ. idem quod pellet. 


lig. Ecelef. 
PEEUX, coma adfeititia, peruk. — 


PsSTETAKES, m. 4. qui. femper aliquid 
; emittit, Qui facile amittit , fom látte- 


ligen 








PET 


 onsvenmummum uS MEER AR 
ligen och altid flápper lóft. Pefteta- 
kes kiåla ja wuogga, /aqueur & ba- 
mus , quo, quod capiendum efl, fe facile 
expedit, en fnara och en krok, fom 
látteligen flápper lölt det, fom man 
vil fånga. 

PESTETET, 9.4. facere ut dimittatur ali- 
quid, in cauffa cffe, cur aliquid amit- 
zatur, låta något flippa löft, vara 
vållande til, at nagot i per bort. 

PESTEJE,a4mittens, den fom flápper bort. 

PESTEM, amifffo, dimi/fso, bortflippand e. 

PETSE , nom. arboris, abies, tall. Kuk- 
kes petfe, abies procera , en hög tall. 
Petfelt , ablat. caf. ex abiete , abiegnur, 
af tall. Petíeb párret, fuccum abietis 
librumve f'ucculentum adbuc & tenerum 
comedere, åta tall-fafve, cfr.alos, Pet- 
fats, dimin. en liten tall. 

PETSEX, 7. a. abicgnus, ex abiete facfur, 
af tall, gjord af tall, 

PeTSESK,regio alictibur confíta, abictum, 
tallfkog, et ftálle, dår tall vàxer. Pet- 
fe wuome, idem. 

PrTSEK , m. f. cauda pifcium, ftjert,, fifk- 
fert. Tran. interd. de podice, 

Per TET , v.a. decipere, fallere , bedraga, 
narra, Sluoki pettet, tecbuis fallere. 
Minus vite de Salvatoris proditione ad- 
bibitum videtur boc vocabuum, fatiur 

forte. fuiffez I cum textu greco magi: 
congruum pajel waddet, tradere, pro- 
dere. Petteltet, dimin. litet bedraga. 
Pettegátet & pettajet, 2ncboar. begyn- 
na at bedraga. Fen». petan, fallo, 

PETTATALLET, v. paffv. decipi , falli, 
blifva bedragen. Petteh ja pettatal- 

 leh, falun: t$. falluntur ipf, de ber 
draga och blifya bedragne. — 

PETTETOWRT, v. paf. ídem, 


PEU" 323 


E EL MED EE En e Ar e 
PETTATALLEM, 7& f. dzcsptío, quande 


quis deceptus eft, bedrágeri, når man 
blifvit bedragen. 
PET TELET , v. a. frequ.'1d. 4v. pettet. 
PETTEM, n./. fallacia, fraus , bedrágeri, 
PETTEJE, qui fallit, bedragare, 
PEY TO, z./. dolur, lift, bedrágeri, Fenn. 
petos, £dem. | . 
PET'TOGES, pettog, pettokes, 2. a. do- 
lefur , bedrágelig, falfk, Pettokes ål- 
ma, vir dolofur, en bedrågelig man. 
Pettokes åfafeh , merces falfe, bedrå- 
geliga och falfka varor. FPettoges- 
apta, Avflr. fincerus , ingenuus , uprik- 
tig. Pettokeswuot, f/ubfl. frau: , fal- 
lacia, bedrágeri, Pettokeslaka, adv. 
dolofe, bedràgeligen, liftigt. Petto- 
keslakats , adjett. fraudulent: , fubde- 
Jus , liftig, bedråglig. 
PEUDE, s. f. menfa, bord. Fenn. pöytå. 
PEUHEK, 5. 4. vid. infra pàjes, p&jok. 
PEUREK, rangifer ferus, en vild ren, 
cfr. kádde, It. rangifer , qui hybrida 
£f, five ex filvatico I cicure rangife- 
vo femina ertur, ren, fom år af en 
tamd renko och en vildren. I:.transl 
de bominibus t$. aliis animal. peurek, 
Alacer , fIrenuus, vegerus , hurtig, flink, 
ftark. 
PEUTET, peuto, vide piwtet, piwta. 
PEU1JEK, 7», 4. aparur, girig, v. hanes. 
PipTOo, tibiale, en flrumpa, — Pidtoit . 
. ffaket, sibialia induere, taga på bg 
flrumpor. — 
PJEDET, v. a. perforare, pertundere , ge- 
 nomborra, genomftinga. Skádefeb 
. pjedet, piam matrem pertundere, gó- 
ra hål på hjerne-hinnan.  Nakkeb 
. pjedet, cutem perfiringere, gra hål 
på fkinnet.  Akfjoin jágnab pjedet, . 
Sfa fear 


324. PIE . 





* fecuri glaciem pertundere, hugga hål 


Qwele tjatfeb 


på ifen med yxen. 

pjeda, pifcis aque fuper ficiem comme- 

vet , (ren rórer vid vattubrynet. 

Pjedeftet, dimin. litet genomftinga. 

Pjedegátet , ?ncboar. begynna at ftin- 

ga igenom. | 

| Pigjer , v. a. pouerc , lågga, fátta. Tjal- 
mi auti piejet, ob oculos ponere, lågga 
för Ögonen. Ir. Naute le Jubmel pie- 
jam, ita Deus ordinavit, Gud har få 
befallt. It. neitab piejet, filiam nu- 
prum collocare gifta bort fin dotter. 

: Akt piejet, componere, conjungere, 

. lágga ihop, fátta ihop. Erit piejet, 
feponere , lágga affides, bortlàgga. 
Sifa piejet, inflituere , inftikta. Làad- 
nefteje le kaftatefeb fifa piejam , S4/- 
vator Sacramentum Baptifmi inflituit, 

. Frálfaren har inftiktat dópelíen. Pi- 
ra piejet, cireumponere, lågga omkring. 
Piejeítet, 4imin. litet lágga eller fåt- 
ta, m. m. Piejegàtet, inchoat. begyn- 
na at lágga, m. m. 

Pirjer & piejat, adjetive accipitur , 
e. gr. piejet kaudneh , /upellecfilia, 
que filie in matrimonium collecate dant 

, parentes, husgeråd och lósóren, fom 
fóráldrar gifva fin dotter til hem- 
gift. Piejet kapte, toga fili« collocat 
data, en kjortel, fom dottren fàátt 
til hemgift. 


PIEJEM, n. f. appofitio, collocatio, ftållan- | 
de, fáttande. Pjejeje, particip. pref. ” 
den fom lágger eller fátter. 1r. vir-' 


inem collocandi jure infirucfur, den 

- fom Ager at gifta bort en mó, gif- 
toman. : 

PrEJATES, piejetus, ». f. mandatum , be- 

fallning, förordnande. Kalka mál- 


PIE 


fotet tait piejetu(it, smutabit inflituta 

illa, A5. 6: 14. Jubmelen piejetufen 

melte wiefot, ita vivere;ut fufft Deus, 
lefva efter Guds befallning. 

PJEJETET, v. a. ponendum aut collocan- 
dum curare, låtta fàtta eller lågga 
Nakkari etjebs piejetet, fe dare fomno, 
lágga fig at fofva. 

PiEJETEJE, qui inflituit foe ordini, 
den fom inráttar. Lagan picjeteje, 
legislator , lagftiftare. 

PrEJETATTET, v.7. poffe poni, kunna 
lággas eller fáttas. 

PicJETOWET & contr. piejot, paffo. ver. 
bi piejet, poni, låggas, blifva lagd. 
Pirjo, ». f. luftrum, babitaculum fera- 
rum, vilddjurs kula. Repeh adneh 
piejoit, oulper lufra babent, r&fvarne 
hafva kulor. I. Abbà ftalpe piejo, 
lupa cum catulis fuis omnibur, hela 
varge-boet, en varginna med alla f- 
na ungar. Repe piejob kaudnib, hr 
firum vulpis catulosque inveni, jag fant 
et rát-bo, med ráfungar. De avibus 

dicitur peffe. 

PiEKOT , v. 2. queri, lamentari, jimra 
fig, vid. luojot. 

PrERGO, caro, kött, vide plárgo. 
PriER TI, pierta, piert, vide biárt. 
P1ETTOT, v.«. vetare, probibere, förbju 
da, neka. Piettoi fo hálemeft ån 
bit, p/ura loqui vetitur ef, han fick 
ej fága mera. Piettoftet, dimin. litet 
förbjuda. Piettogátet, incboar. begyn- 
na at förbjuda. 

Pi ETTOM , n. f. probibitio, vetitum, för- 

ud. ! 

PIETTOSTAT TET, v. n. probiberi poft, 

kunna afhállas ifrån. I fodn pietto- 

ftatte tjagnemelt, adim fe probiberi 
sn 











/ 


PIG 


non patitur , han låter ej fåga fig, at 
ej gå in, han vill med våld gå in. 
PIETTERMES- TAKTE , nomeu vertebra 
fuprema ffve capiti proxime, halskno- 
tan, fom år nármaft til hufvudet. 
Dicitur quoque pieternes. Propric de 
vertebra colli rangiferorum t5 aliorum 


quadrupedum. | Que binc incipit appel- 


latur járga takte, fecunda deincepr eft ' 


niammel takte, tum fwaines takte, 
que bumerit dorfovc proxima cfl appel- 
latur libek takte, €. 


PiGNEL, abiectum noanullarum pars que- : 


dam trunci reliquo durior ac folidior 
fmulque magis fragilis , Svetice tall- 
tjuder, Norrlandice tjór. 

PicNosS, adv. retrorfum , | baklánges. 
Pignos wadfet, retror/um ire, gà bak- 
långes. Kautji pignos, /upinus con- 
cidebat, han föll baklánges eller vid- 
Öppen. 4r. idem atque metjen, quod 
vid. Comparat. pignoben , pignobes- 

" ne, lángre borta, lángre ifrán. Pig- 
noben leb mon, /engiur ego abfum, 
jag år lángre ifrån. Pignomufne, 
fuperl. vide ulkoimufne, quod magi: 
eft in ufu. 

PIGNOLEN , adv. vide fupra metjelen. 

PiGNOLET , v. 2. Auffr. vide metjanet. 

PIGNONET , v. ». pignonaflet, pignona- 
tjet, vide metjanet, metjanaltet, me- 
tjanatjet. 

PiGNOTET , v. a. pignotaftet, pignota- 
tjet, vide metjetet , ulkotet. | 

Pija, pije, vide pignel. 

PIKKET , v. a. Auflr. vide pakket. 

Pixo, adv. palam, uppenbarligen. Pi- 
ko leb "f 
har talt uppenbarligen. Pikofikt & 


lam, aperte locutur furn, jag — 


PIK 32$ 


PIKOK , ingenuus, qui animum fuum atque 
cogitata omnibur aperit, qui diffmula- 
re nefcit , Óppenhjertad, den fom få- 
ger ut hvad han tánker. 

Pikos, ^. a. manifeffur, uppenbar. Pi- 
kos affje, crimen notifimum, en up- 
penbar miffgárning. Oppof. tjákos, 

PIKOTET, v. a. manifeflarc , coulgare , re. 
velare , detegere, uppenbara, utfprida, 
uptácka. Jubmel kalka tiji tab piko- 
tet, Deus boc vobir reoclabit , Gud fkal 
uppenbara eder detta. Pikotum le 
alde ailes Apoftolit, revelatum cff fan- 
dir ejus Apoflolir, Epb. 3: y. Paffiv. pi- 
kotowet, uppenbaras. Pikotaílet, 
dimin. litet uppenbara. — Pikotatjet, 
incipere revelare, begynna at uppen- 
bara. cfr. paijetet ie. 

PikoTATTET, v. 4. facere ut reveletur, 
lota uppenbaras.  Manmifeflare, kun- 

ra. 

PIXOTATTEM, n. f. promulgatio, kun- 
górelfe. | 

PiKOTEM, 2». f. revelatio, uppenbarelfe. 
Pikotem -kirje, 4pocalypffs, Uppen- 
barelfe-boken. 

PixsJET & pikahet, v. a. Aufir. confite- 
ri, bekånna. Suddoit pikfjet, pecca- 
ta confiteri, bekånna fynderna, cfr. 
tábdeftet. Hirc 

PrxsJEM, pikahem, m. f. confefffo, bekán- 
nelfe, cfr. tábdeftem. 

Pixs, or pecforir avium, bróftben på 
foglar. 

PrksET, v. a. arripere, rapere, nappa åt 
fig, rófva. Proprie d avium rapacium 
& carnivorarum, làges egenteligen 
om roffoglar. 

Pix TAs, piktes, m. f. vefliz, veffimentum, 
klåd-plagg, klådning. Piktafit kårot, 

3 


fuere 








326 PIK- 


- fuere veftes, fy kláder. Piktafit nuo- 


let, exuere fe vefimentis, klåda a£ fig. 
Piktafit tjagnet, veffimente inducre, 
klåda på fig. cfr. karwo. Fenn. pu- 
Cu, vefis & puetan, ve/Ho. | 
PiKTASTET, piktellet, v. a. veftire, be- 
klåda, fórefe med klàder, Sodn mo 
piábma ja pikteíta, ie me aJit vcfit- 
que, han kláder och föder mig. Ti- 
je piktaftiten mo,  amiciebatir se, 

^ Mattb, 25:25. Pikteftaflet, imis. li- 
tet beklåda. Pikteftatjet £5 pikteítats- 


gütet, incbaativ. begynna at bekláda 


eller gifva kláder. 
Pix TET, v. a. calefacere, calorem adferre 
fee efficere , várma, fórorfaka várme. 
Piktafeh pikteh almatjeb, vefimenta 
bomini calorem conciliast ,  kláderne 
hállaen mennifka varm. Abme kar- 
woh åh ádna pikte, ve/fer detrita ab 
injuriir frigoris aérirque corpus pix 
defendunt , gamla klàder várma ej 
fort. Pikteítet, Zimin. litet várma. 
Piktegátet I piktajet, Zncboat. begy n- 
na at värma 
Pix TATALLET, 7. a. ad ignem calefacere, 
várma för elden. Piktatall manab 
tällån auten, infanzem ad focum focil- 
Ja, håll barnet fram för elden, at det 
må várma fig. It. reciproc. piktatallib 
ánekatjeb, paul/per me refocillabam 
f. calcfacicbam, jag vármde mig litet. 
PiKTATALLEM, 7. f. ealefactio, vàrman- 
de. Piktatallemeft laiti, ca&faciendo 
fe df fabas , han uphórde at vår- 
ma fig. 


Pirp, pilda, pali ff/atumiuave, quibur a 
terra cleoant. fupellecislia. farcinasque 
Lappone: , ne a canibur muriburque exc- 


dantur , pålar, hvarpå Lapparne lág- 


- 


Y 


PIL 


ga up fina faker, at de ej mätte ka 
das af mófs och hundar. Pildaftet, 
serb. adfiv. Kaudnit pildaftet, farci- 
was in dicfor palos fuftollere,lågga up 
fakerna på fadana pålar eller itii 
ningar. ^" 

PiLGA, pilka, 2 f. fafeieulur. contortu, 
Jafdr, knippe, et flítadt knippe 
T jadnet pilgai, in fafciculum colliga- 
re, binda i knippe. Suoine pilga, fa 
fciculus ejus feni, quo utuntur. in cil 
cti: , et knippe med fkohó, fom Lap- 
parne bruka. Pilgats, 4imin. et litet 
knippe. 

PiLXE, ». f. jocus , jecatio, fkåmt, nari 
I le pilke, maite mon hålab, exire 
jocum id dice. Caf. negat. pilketak 5 

, pilket, absque joco, feria, utan fkámt 
Fenn. pila , zavillatio, fpe. 

PirxajJss, pilkaj, vide pilkalats. | 

PILKALATS, 2. a. jocofus, fkåmtfam. Pil- 
kalats ålma, vir focofur, en fkámtfam 
man. Pilkalatswuot, /ubf. joci. joca- 
2i6, (kåmtande. Pilkalatswuotinas, 
Jjocatione fua. 

PiLkETET, v. z. jocars , fkåmta. Tjep 
pe le fodn pilketet, magnus ei in je 
4ando lepar eft, han fkåmtar mycket | 
artigt. Pilketaftet, Zssnin. fkåmta ni 
got litet. Pilketatjet, iuchoat. begyn- 
na at fkåmta. 

PILKATALLET, 9. 8. frequ. idem aqu 
pilketet. 

Pirxzs, vide pilkajes. Pilkes håla, nar. 
ratio jocofa. Pilkeslaka, adv. jewft. - 
fkámtfamt. 

Pars, pellis. rangiferina aet alia non fa 

tis villofa, et korthárigt rens ell. an 

nat djurs fkinn.  /Effate omnium bi 
fiarum pelles minus funr villofa five 
pile 


| 








PIN 


— - > 
ffe, & tunc appellantur Lappenice 
P. pilfa, fnódharig. Pilfot, rut". 
minus villofum fve pilofum fieri , pilos 
emitiere, blifva fnódhárig, blifva 
hàrliten. 

PiNcELES, Pingeles paffe & -peiwe, 
Fefum t$. dies Pentecoffes , Pingfthelg, 
Pinges-dag. 

PINKEL, infirumentum five contus pifca- 
riu, quo pifces ad rete propelluntur , 
puls, en ftáng, fom fifkare bruka, at 
köra fifken på nátet med. 

PiNETET, pinetaílet, pinetatjet , vide 
waiwetet. 

PINASTOWET, v. pav. eraciari , plà- 
gas, pinas. Mon pinaftowab tane 
talláfne, erucier in famma bac. Wai- 
waftlowet , idem. 

Pino, n. f. cruciatur, plåga, pina. 

PiNNA, Pint, ». propr. vir. Beneditius, 
Bengt, vide Bent. 

PINTET, v. 7. perdurare, hårda ut, hål- 
laut. Kolm japit pinti, per tres an- 
mr perdurabet , Get höll i tre år. 
Piffet, idem. 

Pip, pippo, fifula, imprimis qua fuma- 
tur tabacum, pipa, tobakspipa. Item, 
pippo, ze/efcopium , perfpedtif, tub. 
Pippo tjada kátjet; per relcfcopia pro- 
Jpicere , fe genom perfpectif. 

PiPAR, tibicem, pipare, Apocal 182 22. 

DiPPAR, piper, peppar. 

Pin , pira , prepof. de, orn. .Man pir le- 
pet hàálemen? qua de re toguimini ? om 
hvad hållen j på at tala? Tan atan 
pira, de illa re, omm den faken, I. 
circum, omkring. Pira wadfet, cir- 
eumire, gå omkring. Waren pira wad- 
fime, circumibamur montem , Vi gingo 


Omkring bergei Cum pron. fufix. pi- 


PIR 327 


ram, circum me, Pirat, circwm te, pi- 
ras, circum fe. Pirame, circum nor, 
omkring ofs. Pirate, circum vor, om- 
kring eder. Pirafas, circum fe (plu- 
ral) omkring fig, tc. Ir. Abba jake 
pira, per integrum annum, et helt år 
igenom. Femn. pijri, circulus; Compef. 
pirafatmeftet t5c. vide fatmet. Pira- 
tjuoppet, circumcidere, omfkàra, sc. 





Pinax, pirafawak , cingulum ornamentis 


flanneir ornatum, et bálte med tenn- 
ftjernor på. | 


PinASATS, 7. a. qui circa eff, den fom 


år invid. Mo pirafatjeh almatjeh, bo- 
mines, qui circa me funt , folket, fom 
år omkring mig. Pirafk, fubf. regio 

roxime adjacens,nåftgråntfande land. 

faktes to pirafk le allås? sum a lu- 
pis purgata five libera eft illa regio, 
ubi tu commorarír? är landet omkring 
dig fritt fór vargar? 


PIRASTATTET, circumire, g& omkring, 


- fara omkring. Circumdare, omgitva, 
Fenn. pijritån , circumdo, tt. obfdeo. 


, Pirx, pirka, n. f. ferier, HCXM , rad, 


fammanhang. Mon leb lokkem lok- 
ke timeit, aktet pirkaft, bora: denar 
legi continuar, jag har låft i 10 timar, 
' utan uppehåll. Aktet pirkaft fok- 
kaime, remigabamus continue t5 fine 


éntermi/Zonc , Vi trodde ouphórligen. 


PrRRAM, faite pirram , cylindrus cavur 


ancus aut ferreus, eui extrema pars li- 
gnea five manubrii extremum hafla in- 
feritur, hàlk, af koppar eller jårn, 
fom fåttes på åndan af et fpjutfkaft. 


PIRREM, ventriculus Inferior avium la- 


pili: vepletur, pro promevenda fugeflo- 

tum concolfione , ftenmagen pá, foglar. 

Nerriandice fán. 
. Pr Re 





328 


— ERRARE unneunmMEREERENEERQERNEMMMMEEEEMMAe GCENENRMDCMDENENEMENO mmn ANA GuEEDEEIEEEEENEEEEEEPDEM 


[WEE oammanaqmmenemtt mc mend 
PiRRET,irritare, ad iÁramprovocare,reta. PrwET, piwat, v. n. calere, vim frigorii 


PisET , v. 5. fufficere, råcka til, v. ållet. 

PiskET, wu. a. flagellare, pilka. Pifke- 
ftet, dimin. 

Pisko, n. f. f'agrum, pifka. Fenn. pijfka. 

PIsNASTET , v.a. ferutari, attente. cir- 
eumfpicere, Yanfaka , noga fe efter. 
Fártab fajeb pifnaftet, omnia loca per- 
ferutari, fe efter och ranfaka i alla 
rum. Pifínaíle puorift, examina ffve 
circumf/pice attente , fe noga efter. 

Piss]EM, poflis tentorii Lapponici , dóxe- 
trå i en Lappkoja ell. et Lapp-tált. 

PissuT & piffet, v. » perdurarc, rácka, 
hålla. Puore wadas kukkeb piffa, 
auteft ko kattja, pemmus nobilior diu 
perdurat neque. cito. deterítur, godt 
vallmar háller lánge innan det gár 
fónder. ! 

PisT & dimin. piftets, vid. pafte. 

PiswoTET , virgir vcl flagellir cedere, 


hudftryka, pifka med ris, v. fwafkot. . 


Pirrjo, canir femina, tik, v. kaufjo. 
Kt. per ignominiam, mulier maligna, en 
elak qvinna. | 

PitTOTET, v. a. colere, cultu veligiofo 

rofequi, dyrka. Jubmeleb pittotet, 
DJ olere. frukta Gud. P 

PrwAL, s. f. tempeflas mitior minusque 
frigida tempore biemali, blidt våder 
om vinteren. Piwal le udne, mitis 
bodie eft tempeflar , det år blidt váder 
1 dag. cfr. njatfo. Fenn. palawus, car 
lor , palan , ardeo. 

PrwALES, piweles , s. calidur, varm. 
Piwales kate, domus, qua vim frígo- 
vis facile fuftinemur, en varm fluga, 
varmt hus. Piwales karwo, veflis ad 
vim frigorir arcendun apta, en varm 
klàdning. Piwales talke, tempeflars Ic- 

. pir five mítir, varmt váder. 


fuflinere, hålla fig varm, ej fryfa 
Piwab puorift tai karwoi finne, bir 
veflimentis vim frigorum facile fufi- 
nco, jag fryfer aldeles ej med defia 
kláderna. Piwefítet, dimin. blifva li- 
tet varm. Piwajet & piwagatet, ir 
choat. incipere fuflinere frigus, caltfe- 
ri, begynna at blifva varm, at ej 
fryfa. Walla die piwajib kálom ke- 
tjeft, pof? algorem egre refocillatus f- 
ve calcfacfus fum. 


PrwajJATTET, v. a. focillare, facere ut 


uir frigur fuflinere valeat, vårma up, 

à laga, at en ej fryfer. Wina piwa- 
jatta almatjeb , vimo bomo incalefcit, 
vinet upvármer en mennifka. Til 
là piwajatta, ignis calefacit, elden 
vármer, cfr. piktet. 


PiwALDET , piwaltet, v. s. de tempefa 


te dicitur , vide njatíot, lemketet. Pi- 
waltaítet , dimin. blifva litet blidare, 
Piwaltatjet, incboat. Te piwaltatja, 
Jam acris foloítur biens , nu begyn- 
ner det at blifva blidt och tóvider. 


PIWALTATTET, frequ. idem. It. adio. 


id. qu. lággetet , paketet, fe låggetet. 
De tempeflate. Piwaftutjet & piwa(let, 
v. n. Bor. vid. pjáwaltutjet, piàwaftet. 


PiIwWATALLE T,moru corporis calorem men 


bris conciliare, hålla kroppen varm 
förmedelft rörelfe. Piwatalia kokte 
piwah, curre, quo íncalefcas, prin 

at du måtte blifva — PP 


Prwss , n. f. Borcal. vide pjáwes. 
PIWDNOK, 2. a. flexiliz, bójelig, mjuk. 


Piwdnok muor, lignum flexíle, et bör 
jeligit trå. Piwdnot, o. ». lentefcere, 
blifva vek och bójelig. Muora piwd: 
no, lignum lentum ve flexile fit. 
Piw- 


PIW 


PrwTET , piwdet, capture avium vel pi- 
[cium &c. operam navare, tendicular 
retiave ponere, vàngÓra, fátta ut fna- 
ror och giller. Jaureb piwtet, pz/ca- 
ri, fifka. Láddit piwtet, ewwpari, 
váugóra efter foglar. It. transl. Mo 
láh piwtemen, mi^i infdiar fürutnt, 
de lura.páà mig. Sodn piwta mo tá- 
roi, ad pugnandum me dolofe fludet. in- 


«itarz, han vil narra mig at flåfs. : 


- Piwteftet, dim. litet vángóra. Piw- 
tegåtet t$ piwtajet, £ncboat. begynna 
at vángÓra, m. m. U- 

PIW.TEJE, qui capture operam dat , v&n- 
górare,. fom vángór efter något. 

PIWwTAR, ufftariur, idem. Jaure piwtar, 
pifeåtor , filkare. Ládde piwtar, aw- 
ceps, fogelfángare. Stuora piwtar, 
venator peritifimur , en for djur- 
fángare. | 


PrwTEM, n. f. aucupium tc. fogelfánge, 


jagande,vangórande, cfr. piwtet. Pár- 


kelen piwtem 
vulens förfåt. 
PiwTETATTET, 9. 9. capture idoneum 
efe, kunna vángóras, vara tjenlig 
"för djarfinge. PU piwtetatte 
jággalt , pi/catui- officit tempefles pro- 
elof, man kan ej fifka för ftormen 
7" fkull. .-. . . "o1 E 
Prwo , ». f. captura; venatio, djurfin- 
ge, jagt. It-1enlícula, laqueur aut aliud 
ejus generir, quo captura: fit, redfkap 
at fånga djur med.- Norrland. väner. 
Hec tamen fepiur appellantur =. on 
PrwTOSMA; /dem,.giller, fnara; Piw- 
tofmab takket, rería ponere aliatve in- 
fidias feris fräere; fåtta ut giller och 
nåt, vángóra... .  - (d 
PråpMoy nd, cibur, alimenium, mat, Pjáb- 


, infdia diaboli , djef- 


PIA 329 


————— —— M RAA on 
. motak & centr. pjábmot, negativ. caf. 


abrque nutrimento, utan mat. DL aktek 
'. wiefoje piebmotak wiefo, fre nutri- 
-» mento nullum animal otoit; ^. Piábmoit 
aftet, cibaria smere, köpa måtvaror. 
Piábmo karweteje, coqvus ; "kock. 
Piábmo karwetem káte, culina, cogvi- 
na, kök. Pjàábmo attje, natricius; nu 
tritor , fofter-fader. Pjábmo edne, 
murricia, fofter-moder. Pjábmo pard- 
ne, alumnus, filius edoptivur, fofter- 
' fon. Pjábmo neita, alumna , filia ad- 
optiva, fofterdotter. 
PidsMET , v. a. alere, nutrire, föda, n&- 
"ra. Hájoit piábmet, pauperer cibare, 
gifva mat åt de fattiga. Ir. gignmere, 
parere, föda. barn. Manab le piåb- 
marn ,.infantem genuit , hon har födt 
barn, Qwekte manait fuina piáb- 
-. mei, duor ex ea liberos fuflulit,. han 
hade två barn med henne. Pajas 
- piåbmet, educare, upfoftra. Piåbme- 
' tuet, pafkv. ali, nutrirz., födas, nåras. 
: Piåbmaftet, piábmeftet, 4/mn: litet 
föda ell. fpifa. Piåbmagåtet, inchoar. 
begynna at nåra. | | 
PråBMEJE, nutritor, upfoftrare, Ir. pa- 
ier, fader. Pildbmejam puoram, mi 
pater optime, min föta far; It. gignenr. 
Mana piåbmeje, puerpera, barnafó- 
derfka. | 
PIåBMEM, ». f. alimonia, nureicium, fö- 
dande, fpilning., fr. Mana pidbmem, 
artus , puerperium, barnsbórd. 
PiásMoxEs , pidbmoges, v. alumnus , fi- 
lus adoptivur, alumna., fofterfon eller 
fofterdotter, upfódinge. Mo piåb- 
mokes, alumnus meus. | 
PiáBMATET, 0. 2. cibandum curare , face. 
re ut. quis nutriqtur , låta befpifa. : 
Tt | Piis- 


330 MÀ 


P1iåBMOTALLET, v. v. fumere cibum, fpi- 
fa, fitta til bords.  Káffe lijen piáb- 


motalilam, cwm comediffent, når de . 


hade tit. cfr. mallatallet. Dismin. ca- 


rer. Piábmotallegátet, i»mbozt, begyn- , 


na at fpifa. 
Priànax, piádek, s.a. fultur, fatuus, to- 
kig. Piådaken le fjaddam, delirat. 
Piådak alma, vir ffolidur, en tokig 
man. Boreal. dicunt perik , quod vide. 
- Plu: eff quam Kaiwes. Compof.piàdak- 
lakats, adj. aman: , íjallig, daraktig. 
Piádak wuot, /ubff. fultitia , dárfkap. 
PiåDALET, piádelet, v. ». delirare, blif- 
. Wa galen. Aptía le pjádelam ,. plane 
factus eft flultus, han har blifvit al- 


deles galen. Piádaleje, particip. men- - 


te incitatus , delirans , vafande, galen, 


PiipaT, piàdet, v. s. infanire, flultum . 


effe, vara takig. Piåda ko piádak, in- 
fanit ut fultus, han galnas fom et 


tok. Sah talle piádamelt, noli inepti- - 
re, galnas icke. Piådaje, particip. in- . 


faniens, furens, rafande, en fom yrar. 
Piådaftet, pi&deftet, dimin. vara litet 
galen. Piádagátet, imcboar. begynna 
at vara urfinnig, blifva galen. 
ADATET, piådetet, v. a. injicere wlfcui 
amrntiam, göra en galen. It. decipe- 
- re, fallere, bedraga, narra.  Piádeti 
mo, decipicbat me, han bedrog mig. 
«fr. pettet. | 
PiåDATEM, piådetem, s. f. fraus ; dece- 
ptio, lift, bedrágerl. - | | 
PiipNax, «2nis, hund. Piådnak tfåla; 
- £ans latrat; hunden fkáller. . Piåd- 
. nak paneh, 4entes canini, hund:tàn- 
der. Transl. per ignominiam: Piåd- 
.. nak le fedn, malu: is vir ef, han år 
en elak karl. Compof. Piádnaklakats, 


* * P 


pi 


LÀ 


9 
. 


PIA ' 


piädnaklakats àlma, perfricata fron 

dir vir t$ malignur, en fkamlös och 
elak man. Piàdnakwuokafats , idem. 
Fenn. penika, catulur caninur.. Piådna. 
kats, Zinin. en liten hund. 

BPiácc, piágga, ». /. ventur, våder. Kar- 
ra piágga, ventur vebemens , proctlia, 
ftark bláft, ftorm. Karra talle pilgr, 

. ventus nunc fit vcbementior , Ítormen 

tiltager nu, Piàggatak, caf. neg. fw 
vento, utan váder. Mete piágg, ve 
tus fecundur, medváder, vind. Wuo- 
fte piágg , ventur adver fur, motvind. 
. Lulat piágg, ewrur, öftanvånder. Ar 
jeli piágg, aufer, Íunnanváder. Alat 
piágg, zepbyrus, váltanvader. Nuor- 
tel piágg, 44u:/o, nordanváder. Piig- 

. gats, dim. litet vider. — Compof. piåg- 

galakats, adje&. inflar venti, tranil. 
levis , inconflans, lik et váder, oftadig. 
Piàggen-àlma /fve piÀgges-alma , £e 
lus fuit prifcorum Lapponum., quem al 
tu religiefo profecuti funt boffissque fi- 
bi placarunt , mc ventor nimium vebe- 
mentes procellarque mitteret, Piågges- 

"Alma, var de forna Lappars váder- 

. gud, den de offrade åt, at fóÓrebyg- 
ga váder- (kador. 

P1áccas, piàggas, n.a. ventof ur, ftorm- 

aktig. Piiüggas faje, regio ventofa, en 

- Ort, fom år utfatt för mycket váder. 
PråGGELET , piággotet, v.pággeletóc - 
P1áGGET, v.n. flare, /pirare, bláía. Pibg- | 

/: ga pjägga, ventur /pirat, v&dret bià- 

ler. Dimin. caret. Piággapátet, iwcpe 
- rt flare, begynna at bláfa. Pilggagi- 
ta haikat, procella fam fit. | 
PiáGGATET, piåggetet, frequ. id. Pilg- 
getus man ádnakeb fita, fpiret ven 
Pur quantumvis vebrmens, låt det bif 








PIÀ 
fà mycket det vill. 
piággetaftet, Jimi». litet bláia. Piág- 
gatatjet, vid. fupra piàggagátet. : 
PidGGASTET , piágceítet, v. n. frequ. id. 
Piågga piággeíli, venzus a fflabat, Matt. 
. gy: Piággaltaflet, dimin. Viiggaltatjet, 
incboativ, o. 
PiácGos , vide fupra pilggas. . 
PiáGGOT , v. n. uento penciravi, vento a- 
refcere, vádras, vàdertorhas.  Piàs- 
gom piárgo, caro oento tofla, ve:o pe- 
nerata, torrt kött, vådradt kött. 
Piåggoftet, dimin. litet vådras. 
PiåJeT, piájo, vide piejet, piejo Fe. — 
PiükET , pidikeftet, vide peiget. De li- 
gno tantuin dicitur, fåges om trávàrke. 
PiüxrT , piákatjet, v. ». repere, pedibur 


manibusque /fmul procedere , krypa, ' 


mafa på hånder och fötter. Mana 
piåka, znfanr repit, barnet mafar. 
DiárLo, z. f. campana, nola, klocka, fkål- 
. la. Kyrko piállo, campana templi , vi- 
de bjállo. 


DiánMo. n. f. dimin. 78 piábmo , cibus, . 


mat. 
Piix, piánja, vide piádnak, hund. 
PiánGNES, vide pedges , axelben. 
PiànGo, ». f. care animalium cfculento- 
rum, kött fom åtes. Wuokfa piár- 
go, caro bubula, oxekótt. Smala piár- 
go, caro ovina , farkótt. Kálte piár- 
. go; caro fok toffa rancida, (que in de- 
liciis eft Lapponum, cfr, kalte) torrt 
och hårfkt kótt. —Compof. Piàrgára, 


anus, intefiinum redum, Àndetarm, 


Piárgots , dimi». et litet ftycke kött. . 


Pig TOM, genus decipuli, quo capiuntur 
. byene, fállor, at fånga járfvar med. 
. Norrlandicir járfbàafar. 

pisET, v.m liberari, foli , befrias, 


Piággataílet, 


PIX 331 


flippa lös, loffna.  Piålib tatte hug- 
foit, ida cura liberabar , jag flapp den 
oinforgen. Piåfei ftraffetak, in judi- 
cio liberatur difccfft. Sodn le piåfam 
ulkos, foras elapf/ur cf), han har flup- 
pit ut. Sabbe kätaft piáfei, Paculur c 
manu excidebat, kåppen föll utur han- 
den. . It. de parturientibur: juo kus 
. to akka piáfei? mum jam tua partum 
edidit uxor ? num jam a puerperio libe. 
. vata ef? har din huftru nu blifvit 
förlöft? IL. Idtjib piàfa wuolget, ab- 
irc mibi non licuit, jag fick ej fara 
' bort. Piáfam leb alde kátift, e mani- 
bur ejus elapfur fum, jag kom undan 
hans hàánder. Tjuolma. piáfei , nodu» 
relaxabatur five diffolvcbatur , knuten 
gick up eller loflnade, Jr. ib piáfa 
. mubbe pelai jàkkab , trans fluvium 
peruenire non poffum, jag kan ej kom- 
ma på andra fidan af elfven, jag flip- 
per ej m. m.  Piáfeftet, dimin. litet 
ippa lös, m. m. Piåfegåtet, sncboar. 
begynna at flippa lös, m. m. Ef qua- 
Á pajfown ver) eftet, qu, vid. Fenn. 
pAáfen , /e/vor , dimitzor, infin. pååltå. 
PiáSELET, v. n. frequ. id. qu. piåtet. 
PiásEM, m. f. liberatio, befrielfe, — Fen. 
ååftö, 
PiàsETET, v. 4. uid. peftet, Fen, pååftån; 
PiássATS, Pafcba, Páfka. Pilffats fauts, 
(ffve potius libbe) agnus paf chalis, p&- 
fkalamb. Piiffats paffe, Fe/um pafcba- 
gös, Püfka-hógtid. Piàífije, idem quod 
piàffats. — Fen». pååliåinen, ( qw. dic. 
tempus liberationis ,) Pafcba. | 


Piàsso, pilflotak, a. /. vimen, vidja. 


Piåfloi tjadnet , visuinibur ligare, bin- 
da faft med vidjor. Tran. Die fo 
piàffo pátkenl, jam mortuus. eft, nu 

Tta áro 





332 PLA 


——————— ——— ———Á€ 
- åro hans dagar àndade. Piáílots, di- 


mia. en liten vidja. 

PiåsTteET cum deriv. vide peftet &5c. 

PiáTSEKET, v.s». debifcere, Ópna fig, 
gifva fig ifrån hvart annat. De cym- 

arum I navigiorum tabulis plerumque 
dicitur , dum debifcunt five e loco deli- 

. 40 recedunt, fages egentel. om bráder 
i båtar och fartyg, når de loffna och 
gifva fig utur fit ftålle. 

PiiTTOKES, 5. 4. vide pettokes, pettok. 

PiáTTOT cum deriv. vide piettot &c. 

PiáuLA, piáulet &e. vide páula. 

Práw As, piáwes, ». f. fudor, fvett. Pià- 
wes kålka ko tjatíe, wt «qua defluit 
fudor. | I. transl. Die le mo nuora 

' peiwi piàwas, Bec mibi bona five di- 
vitias fuvehir comparavi , multo fcil. 

. fudore atque labere, deffa àgodelar har 

* jag fórvárfvat mig i mina unga da- 

- gar, med mycken möda och arbete, 

PiàwasrET, piåweftet, v. ». f/udare, 

- fvettas. ljab ja peiweb piåweftet, 
diem t$ nocfem fudare. Trans], vehe- 
menter laborare, defudare, arbeta ftarkt, 
mycket bemóda fig.  Piàwaftaftet, 
dimin. litet fvettas. Piáwaftatjet, in- 

." €boat. begynna at fvettas. ' 

Piàw ASTEJE , /udans, defudane, fvettig, 
den fom fvettas. Pi&waftem, piáwé- 
ftem , /ub/l. fudatio, fvettning. 

PiÀWASTALLET , v. n. frequ. fudore ma- 

. mare, mulum fudare, fvettas mycket. 

PIåWASTUTJET, v. n. incipere fudare, 

« begynna fvettas. : . 

PiaAGor, felere, plåga. Naute mon pla- 

« gob (/fve harjanam leb) takket, ita 
Jolto facerc, få plågar jag góra.. Pla- 

' goftet, dimin.. 

PrAxko , na. planus, flat, flt. Plakko 


0 EE". 
ádnam, terra /fve locur planus, qui pa. 
vi ef libra, jämnt och flátt land, 
Plakko kåt, palma, flathand. Plakko 
tjäiwin wállaha, /upinus jacet, han 
ligger vidóppen: 

PLAxxorT , adv. juxta borizontem, bori- 
zontaliter, bumi t9 proffratosmodo, långs 
efter marken , på ena fidan, omkull. 
Plakkot le, bumi profiratur eft, han 

" ligger omkull. Plakkot piejet, ix la- 
tus collocare, lågga på fidan eller om- 

- kull .Plakkot tjafket, proffernerc, Då 
i kull. Oppof. eft tfegcot. 

PLAKKOSET, v. n. bumi profferni , in la- 
tur mitti. ffve prolabi, fås i kull til 
marken , falla omkull, på fidan. jr. 
transl. egre velle, nolle, vara trög och 

' ovillig. cfr. kautjet, pignos kautjet. 

PLASS, ». f. locust ubi conventur fit, fam- 
lings-plats. Kyrko-plaff, Jocur conves- 
tur ecelefe, kyrkoplats. cfr. talwates. 

PLASSA, n. f. faxum, petra, klippa, hàl- 
leberg. Plaífa fuolo, inf/ula pere. 

Prix, p. f. f/copur, fgnum quod fagitta- 
ris petunt, mål, det man fyftar åt 
med böffan. Pleikeb teiwetet, /ce- 
pum jaculando ferire, träffa målet. 
cfr. bleik. | 

PLEKKE, ». f. vide blekke. 

PLETJE, n. 4. vide bletjes, pláttjo. . 

PLeEwes, ». 2. vide bliwes ec. 

PLESSE, 7s. f. lacus, fjö. Dicitur de lacu- 
bur, quof & longinquo t$. elevatis. locis 
confpiciunt. 'Lobben kukken pleffe 
wuoidno, illiv procul confpicizur. lacur, 
dár långt borta fynes en fjó. 

D.1jo, z. f. vadum arenofum , fandgrund 
i fjóar. Tfåkes plijo, vadum arem- 
fum «qua exigue profunditatir oper- 

öfver 
fand- 


- S- -<«e. 9 


rum, mycket grundt vatten 





PLÁ 
fandreflar. Qwele le plijo nalne tal- 
le, pifcis jam in vadofis locis t$ arc- 
nofir eft, fifken går nu på fandgrund 
och dår litet vatten år. 
PLISSKESET, v. ". rudere, voce latrare 
' querula , gnágga , gnálla fom hundar. 
De canibur plerumque dicitur fera: fe- 
Gantibus t$. ex cupiditate illas. attin- 
gendi. five opprimendi vocem edentibur 
rulam. | 
PLvEWE, 7. f. lacur, fjÖ. Palur, locus u- 
liginofur t$ paluflrit, kårr, fumpigt 
ftålle. Pluewek , adject. paludibur &5 
uliginofis campir abundans, fom år full 
med kárr och máffar. 
PLuoT TA, 7. f. ratis, flotta. cfr. bárre. 
PLUSKETET , mutire, fubmiffa voce ali- 
quid. proferre, hvifka, tala fakta. Id- 
tji plufket, plane obmutefcebat, ne unum 
quidem effercbat verbum, han fade ej 
. etenda ord, han Ópnade ej fin mun. 
Pico, ». f. vide kátfo. Plágoi plágoi, 
er vicer atque interoalla temporis, 
fkáftals.  Akti plágoi, una alterave 
vice, interdum, en eller annan gång, 
ibland, dà och då. 
PLakkETET, v. ». impingi, aeriur illidi, 
ftóta häftigt emot. Njuola plákketi 
üiwai , capiti illidebatur fagitta, pilen 
ftótte emot hufvudet, få at det fmall. 
Kedke wuofte le plàkketam, /axo il- 
lifur ef. Pl&kketaftet, dim. litet ftó- 
ta emot. | 
PiásTER, emplaftrum, plåfter.. Sarjefi 
talkes, idem. Plåftertet, v. a. empla- 
ferum alicui adbibere , plåftra. Svecan. 
funt origin. 
Prårt tertia pars Imperialir, en plåt el- 
ler 16 Skill. Skatte dal, id. Ir. apud 
Mufir. plåt, tabaci-coptorti five compli- 


PO 3533 


cati volumen, en tobaks-rulle. Appel- 


latur etiam bok , tobak-bok. 

PriárT, plátte, ». Á lacur anguftif mus 
five punctum, en flåck, en prick. I le 
anje piáula plátt warin, nullus adbuc 
vel minimus locur alpium nive denuda- 
tur cfl, det år ánnu ej den minfta bar 
flåck eller fnó-fritt ftàlle i fjállen. 
Pláttats, dimi».en liten fláck. 

PråTTAHET, v. ». vide ráttahet. 

Pråw, pláwa, plåwem, ». f. vid. jutfa. 

PLAwET, v. ». tonare , dundra, v. jutfet. 

Prin, ». f. color faciei nativus, hy, an- 
figtets fárg. Warres plád, color oris 
elegans 6$. qui bonam indicat valetudi- 
nem , vacker och frifk hy. 4ufir. cfr. 
muoto. . mE 

Prápco, pládko, clavus lgneus, trå- 

inne, nagle. 

PråpGor, plådketet t$ plådkelet, v. a. 
clavis ligneis compingere, fåfta eller 
plugga faft med trånaglar. Akfjob 

lådgot, fecurim manubrio affigere, få- 
a yxen på fkaftet. Ir. tållåb plådke- 

" let, vide tållåb takket. 

PråGoT, v. a. vide jukkatet. 

Pråso, n. f. luftrum, /pelunca, kula, grop. 

Pråttjo, 2». a. vide bletjes. | 

PosME, fubula, fyl, bárr. Pobmin rai- 
katet, /ubula perforare, igenomítinga 
med fyl. Pobmats, dim. en liten fyl. 

PosMok, pifcis femina, que ova nuper 
prperies en utlekt fifk, romfifk fom 

ar nyfs lekt. cfr. medden, meddenes. 

Popp, vidc p&dd. 

PoxaNA, vide maine, ftuora maine, 

PoNxzR, vide rull, tobak-rull. 

PORSSET, v. 9 fremere, murmurarc, frå- 
fa, brufa. Jákka porfla, fluviur mur- 
murat. - 


T 3 Port, 


334 on FRA 


Pon , porra, port. vide uks. 
PosET, v.a. f/pirare, flare, blàfa, wide 
puffet. | 
PosoTAK, n. f. follir, blåsbålg. vide 
puílotak. ! 
PorT, vide pattom. Aufr. 
PRADDE, £/tio, brand, v. bradde. Täl 
là pradde , pruna, eldkol. 
PnADES, vide brad, brades. 
PRADGETET, v. s. intumefcere, fvålla 
up. Keppah pradgeteh, pulmones in- 
tume[/cunt , (de illo dicitur , qui ita eft 
defatigatur, ut vix poffit libere refpira- 
rc), lungorna frå honom i halfen. 
Pradgetaítet, dimin. litet fválla up. 
Pradgetatjet , imcbeativ. begynna at 
fvålla up. 
PrRADTJET, fodn le pradtjemen piág- 
gan Wuoft, vento adverfo remigare al- 
laborat, han håller på at ftrátva. och 
ro emot, vádret. 4wfir. cfr. kitfet. 
PrRADKO, attagen, hjerpe. vidc paggo. 
PRA1STO, peiwen praifto, ardor folis, 
folhetta, 4uffr. cfr. pak , uljo. 
PRAKKASADDET , v. 2. cachbinnari , ftor- 
fkratta. . Maffas prakkafaddah? quid 
. eachinnaris? dufir. cfr. tjaimet, pà- 
koítet. 
PnasrTEGAS, 5. f. vide praifto. Prafte- 
geíne tjákkahet, i» loco aprico folirve 





ardori cxpoffto federe , fitta i tol- 


vármen. | 
PRASIET, v. 7t. cadere, ftupa, falla. Praf- 
| ji kauwot, concidit fupinur , han föll 

omkull vidóppen. Kedke alde åiwai 


prafji, caput ejus faxo icfum eft, fte-.. 
nen tráffade honom i hufvudet. cfr. - 


' rauket, kauflet. 
PRAUDE, 8. f. mor, ritur, fed, plágfed. 
Chriftelats prauden mete, riu Chris 
. Bliaperum, cfr. did. 


PRE 

PRAUT[ELES, 2. a. qui obefo eft corpore 
facieque rubicunda., fet / frodig och 
ródlitt. Aufr. 

PRAUTJETET, v. ^". rubore fuffundi, ex 
ira vcl alio.animi affeciu, rodna, biif- 
va röd i anfigtet, af vrede eller nå- 
gon annan finnes-rórelfe. Prautjeti 
máre(t, ira excanduit orirque fecutus 
eft rubor, han blef helt ond och rod- 
nade i anfigtet, 4uffr. 

PREDIKO, 2 f-concio, predikan. Pre 
dikftol, /uggeflus, predikftol. Predi- 
ko ammat, munus concionatorum, pre- 
diko-ámbete. 

PreEDIKOT, (Jubmelen pakob fardnot) 
concionare, predicare, predika. Tra- 
wi miji predikot, precepit zobis pra 
dicare, ACE. 10: 42. Predikoftet, dim. 
Predikogátet, £wcboativ. begynna at 
predika. Predikotowet, pa/fv. pra- 
dicari , predikas. 

PREDIKOTEJE, concionator, praco, pre- 
dikare. Predikotejet & predikoteje- 
tak, caf. negativ. abrque concionatore, 
utan predikant. 

PREDIKOTOWUM , f$ 4. predicatus, pre- 
dikad. | 

PREUTET, v. 2. diferre, difimilem efft, 

vara olik, fkilja fig ifrån.  Preuta 

tjappok welkokeft, difert ater ab al. 
bo. Almats preuta átja juttufift, dif- 
fert bomo ab aliis animantilur, menni- 
fkan fkiljer fig ifrán andra djur. Preu- 
tam le tallats aimo, »offrum immuta- 
tum cft evum, vi lefva i en fórándrad 
tid. Mubbe almats mubbeft preutz, 
unus bomo alteri fímilir vix eft, den 
ene mennifkan år den andre olik. 
I preute fwainafeft, famuli eft. fimilis, 


: han år fom en annan dráng. Preuta 


likan 





PRI 


likan tjatfeft, aqua tamen preftantiur 
ef & meliur, det år dock bättre ån 
vatten. Preuteftet, dimin. vara litet 
olik. Preutegätet, i»cboat. begynna 
at blifva olik.. Borcal. dicunt reutet, 
ráutet. 

PREUTAK, 7t. 2. fngularir, befynnerlig, 
ovanlig. Preutak talwe li tat, biems 
lac erat. ffngularis, talit, que raro con- 
tingit , detta var en befynnerlig och 
ovanlig vinter. Preutak àlma, vir 
fngularir.  Preutak mid, ingenium 
baud vulgare, et ftort fórftánd. Com- 
pf. preutakwuot , /ubff. diff militudo, 
olikhet, fkiljaktighet. Preutaklaka; 
adv. modo infolito & fingulari, på et 
befynnerligit och ovanligt fitt. 

PaEUTA TES, preudates, a. f. differentia, 
difcrimen , átfkilnad, fkilnad. Stuo- 
ra preutates le puoren ja pahan ka- 
fkan, magna eft boni malique diffeven- 
tia, det år ftor fkilnad emellan godt 
och ondt. Boreal. ráutates , idem. 

PREUTETET, 7.a. difcrepare facere, dis- 
fimilem reddere, göra det ena olikt 
med det andra. Immurare, permuta- 
re, fórándra. 

PREUTETAT TET, v. a. frequ. id. Tr.neutr. 
permutari poffe, kunna fÓrándras. 

PREWOX, m. a. fragilis, (kör, vide raffje. 

PRIDDET, 9. 4. garrire, nugari , blatera- 
r^, prata, fqvalra. Sah priddemeft, 
define nugari, håll up med dit onyt- 
tiga prat. Pridda akteb takka, coni- 
ue nugatur, er eft dodoneum, han pra- 
tar ouphórligen. . 

PRIDDEJE , blatero, nugatór , fqvallrare, 
ftorpratare. Priddem, /ubf. garruli- 
tar, vaniloquentía, fåfångt prat, fnack. 

PRINKETET , v. 9. pauxillum admittere 


PRU 335 


aque, paululum perfluere , láka litet 
fmått. De navigiir t5 vafír dicitur, 
fáges om fartyg och káril. I watnas 
prinket kenna, me vel minimum cym- 

a admittit aque, det kommer ej en 
dráppe vatten i báten. Kare prinket, 
vas perfiuit paululum, kårilet låker li- 
tet fmátt. Prinketaftet, dimi». låka 
ganfka litet. Prinketatjet, inchoat. in- 
cipere fiillare, begynna at rinna eller 
låka droppevis. cfr. awetet, uwetet. 

PRINKETAK , 2. f. fLilla, gutta, droppe. 

PRINS, Prinfeffa, Princeps, Prins, Prin- 
feffa. Lapponer tamen faepius. dicunt: 
Konogafen pardne, Konogafa neit, 
Filius, filia Regis. 

PRonGo, vide paggo , pradgo. 

PROrFETT, ^. f. lucrum, emolumentum, 
vinít, fördel. Ib adne aktebke pro- 
fetteb tafte, id mibi nulli eft emolumen- 
to, jag har deraf ingen profit. E Nor- 
vegia , fine dubio, banc babent vocem. 

PRoráss, Jicfor, profofs. 

PRorrET, Profeta, Propheta, Prophet. 
Profetiffa, Prophetiffa , Luc. 2: 36. 

PROFETSIA 7. f. prophetia, prophetia. 

PRoxosrT, Jentaculum; vid. trukoft, lüke. 

PRosr , Prepo/itu: , Probft. 

PRODrTJET, v.n. binnire, gnigga. Prud- 
tjeftet, idem. ! 

PauNox, prunok labtje, babena c loris 
contorta , quam rangiferis vebenter ad- 
bibent, látad ren-tóm af làder-remar. 

. €fr. labtje. 

PRUOSJEM-GRASE, olur, braffca, kål, 

p cfr. juomo. 

RUTET, v. 4. dilapidare, prodigere, 
förflöfa. er PTUS 
PRuT AR, prodigur, flófare, vid. tuhlar. 
PRUWRT, v. a. torquere, mapu conterere, 

VIi- 


356 PUD 


[d MMNENEEEEERORÉPUDUNSED apuro RR DERE ERREUR RE 
vrida, gnugga. Kåtit pruwet, manus 


torquere , vrida hánderna. Ruoiwab 
pruwet, cannabem conterere five tor- 
quere, gnugga eller bråka hampa, 
Pruweftet, Jimis. litet gnugga. .Pru- 
wegátet, inchoat. begynna at gnugga. 

PRUWEK, 2. a. non maceratur , non prapa- 
ratur conterendo, ognuggad, obrákad. 
Pruwek ruoiwa, cannabis non macc- 
rata, obrákad hampa. 

PnauóssE, n. f. frigur vehemens , flack 
kóld, 

Pråw, s. f. f/pecimen, prof. Pràwet, 
práweftet, práwegátet , tentare, expe- 
riri, frefta, vid. kÁttjelet. 

PRáwEM, m. f. tentatio, experimentum, 
fórfÓk. 

Pråwe, ./. pons, bro. v. broun. Svecanm 

PSALM, p/almu: , pfalm. vid. laulotes. 

PusME, /ubula , yl. vide pobme. 

Pupp, pudde, s. /. pondo, viginti libre, 
et pund.  Pudde pele, decem libre, 
halft pund. . 

PupDpDeEs, . a. balbur, låfp. v.utfeki&lak. 

PuDDESTET , v. ». balbutire, láfpa. vid. 
malteítet. ! 


PuppEsTAK & contr. puddeft, s. f. vid. 


parmuft. 


PuppESTET & puddet, v. a. vid. luofkot.. 


PupDANET, puddetet &c. vide pådda- 
net ö'c. | 
PuEGGE, ». f. vide njall. Pueggats, dim. 
PuEJE , vid. puoj, puojek, pirrem. 
PuELwET, v. a. fuffre, fumigare, röka. 
: Qweleb puelwet, pi/cem fumigare, 


röka fif&  Puelwem qwele & puel- . 
we qwele, pifcis fufitur, rökt fifk. 


cfr. luowelftet. 
PuETsEs, eger , fjuk. vide puotfes. 


Purwzr, ffrangulare , puwot, paff. vide 


puwet. 


PUO 


PurkA, pulke, vid. kerres. Pulkats, 
dim. en liten ackia. Femn. pulcka, id. 
PULKESTET , v. 7, coaxarc , ranarum me 
re, fkålla fom grodor. Ir. de rangif-- 
rir admiffariis venere afluantibur : Sar- 
wah .pulkefteh , rangiferi admifarii 
uafí ronchor ducunt , fåges ock om 
rundrenars låte i fpringtiden. 

PuLTJOT, v. 5. gelari , glacie obduci , óf- 
verdragas med is, blifva ifig. Kad- 
de, kedkeh leh pultjom, /axa litte 
rum lacur gelata five glacie obdudta funt, 

ftrand- ftenarne hafva blifvit ifiga. 
PUNG, ». f. mar/upium, pung, vid.purs. 
PUODGESTET, v. a. annunciare , förkun- 
na. IPuodgeftin Herrab Jefufeb , «»- 
sunciabant Dominum Tefum , AG. u. 
Puodgefie) e, particip. annuncian:, den 
fom förkunnar. Puodgeftaftet , dim. 
lit. förkunna. Puodgeftatjet, incbost. 
begynna at förkunna. Symon. fard- 

notet. cfr. kullatet. | 
Pvopo, s. f. opertorium, quo quidquam 
—obfiruitur , operculum, ftánglel , lack, 
hvarmed nágot tilftánges eller igen- 
táppes. 4r. pro ipfa re inclufa mure 
aut fepe. Qwele puodo, pi/cina, fi- 
dam. Qwarne puodo, «quarum «- 
mnium C rivulorum colle£fio atque rt- 
tentio snolibur exflrustis, snolarum aqua 

licarum ergo, qvarn-damm. 

PuopoM & puodoltak, sd. atquc puodo. 
PuoporT, v.a. occludere, precludere, dám- 
ma, flånga igen. Tjatfeb puodot, 
aquam cobibere, updåmma vatnet. Puo- 
do jákkáb, occlude rivum, dámm igen 
båcken. Ir. kalle to puodob, Zingvam 
tibi facile occludo, te facile comvinco f- 
ve refuto, nog tilftoppar jag munnen 
pi dig, dig får jog nog at syfta 
6 up- 








PUO . 


Puodoftet, dimi». fånga något litet 
igen, ih, m. Puodogåtet, inchoat. be- 
gynna at flánga igen. 

PuoDOTOWET , pafkv. v& puodot, ftin- 
gas igen. 

PuvoDOSET , v. pafiv. obturari , precludi, 
blifva fórftoppad, igenítángas. Tjád- 
dek puodofi, guttur preciudebatur , 
halfen fórítoppades. I:. Die dauka 
puodofi, tandem obmute/cebat , ándte- 
ligen måfte han tyftna. Dicitur de 
illo, quem convincimus fve refutamur. 

PuoDoSEM , zm. f. ob/iructio, fórftoppelfe. 

PuoDOTALLET, frequ. id. qu. puodofet. 
Refutari , conviuci , rebus vinci neceffa- 

* Fiir, blifva Ófverbevift. Puodotalli 
fhtta, tendon comviffur eft, han blef 
ándteligen Ófvertygad. | Puodotallí 
aptfa, plane obmutuit. | 

PuoDOTET, v. a. occludendum curare , lå- 
ta tilftánga. 

PuoDbosTATTET, frequ.sdem ac puodo- 
fet. Puodoftattem , vid. puodofem. 
PuoDoTAT TET, v.a. frequ. vide puo- 
dotet. It. neutr. poffe occludi, kunna 

tilftángas. 


PuoDOTUM, ». a. occlufur, preclufur, til- — 


ftángd. Raike le puodotum, /orz- 
men praclufum eft. Contr. puodom, id. 
Puopsos t? puodfot, ». a. nudus , veffi- 
bur carens , naken. Puodfos åiwe, ca- 
put retecfum, bart hufvud. | Puodfos 
lijeb, nudus eram, jag var naken. Jt. 
puodfot, pauper, fattig. Aptía puod- 
fot le fodn, pauperrimur efl, han år 
utfattig. Compof. puodfos wuot, /u//f. 
nuditar, nakenhet. Puodfoswuoti- 
nas , nuditate fua, med fin nakenhet. 
Kálomefne ja puodfoswuotefne, in 
frigore t$ nuditate, 2 Cor. u: 27. 


PUO 337 


PuonsoTET,v.a.»udare, blotta. Puod- 
fotem, /ubfl. nudatio, blottande, 

PuocN,puogua, z./f. /fnur,barm. Puog- 
nai kátab tíaket, manum in ffnum im-: 
mittere, flicka handen i barmen. 
Fenn. powi. 

Puor, puojek, n. f. veffca, bláfa. ft. ven- 
triculur, praefertim avium, mage , fo- 
gelkràtva. ådde puojekeb tiewafeb 

e párrám, ad fumma: avis cibo rc- 
ferta eft fauce: , Yogelen har átit kråf- 
van full. 

PuorxE, beror, viribur, imprimir corpe- 
ris, excellens, en hjelte, en kámpe. 
W'uoike tab puoikeb, vab! bunc be- 
roém. Puoike le, excellens vir ef, han 
är. en kaxe. Puoikats, dimin. en li- 
ten kámpe eller kaxe. 

PUOIKETET , v. a. comperire , intelligere, 
förnimma, fórfítà. Te puoiketab, 
sume intelligo, nu fórítár jag. , Ib tan 
&lmai puoiket, ifte vir quis fit, non 
intelligo, jag begriper ej, hvilken den 
mannen kan vara. Ib taffa puoiket, 
ejur rei expertus non fum, jag har in- 
gen fórfarenhet derom. Inter. contr:- 
puoiket, Joco puoiketet. Puoiketa- 
ftet, dim. litet begripa. Puoiketatjet, 
incboat.begynna at fórftà ell. begripa. 

PUOIKALDAK, z. f. exemplum, documen- 
tum, informatio, efterfyn , efterráttel- 
fe. Puoikaldakeb waddet, documen- 
tum darc, gifva efterråttelfe. 

PuOIKALDATTET , v. 4. documenta dare, 
comperive aut intelligere facere, gifva 
underråttelfe om, laga at man begri- 
per. Sodn puoikaldatti munji kåi- 
nob, de via me informabat, han un- 
derráttade mig om vågen. Contr. 

Uu | puoi- 


338 PUO 


PUO 


. puoikaldet, id. Puoikaldattem, fuf. Puorror, v.n. pingoefcere, Ulla ie 


" inflitutio, underráttelfe. cfr. pakkates. 
PUOIKETEXK , 2. a. non intelligibilis , obe- 
gripelig. Jubmel, puoiketeke puo- 
rewuoteflas, Deus, ex incomprebenff- 
bili fua bonitate, Gud , a£ in obegri- 

.. peliga godhet. 

. Pvoixos, s. a. Motus , quem facile cogno- 
Jeimur, bekant, den man låtteligen 
igenkánner. Puoikos le fodn mun- 
ji, mibi notiff mus eft, jag känner ho- 
nom vál. vid. tábdos. | 

Pvojos, n. 4. hupárur, vecent, nylig. Puo- 
jos luoddah, veffigía nupera in nive, 
fját i fnón efter något djur, fom 
nyís förut gått dår. Puojos rathe, 
via per nivem recens & adbuc aperta, 
våg igenom fnón, fom nyfs blifvit 
upkórd och ánnu ftár öppen. 

PvojorET & puoikotet, v. a. viam per 
nivcm fterum exarare, curare, mc via 
nive cumulata occludatur , åter upkóra 
en våg, fom blifvit igenkaftad af 

... fnö, hålla vågen öppen, ploga vågen. 

Puo1iTE, »n. f. pingvitudo, lardum, fetma, 
fpeck. Swine puoite, laridum, fvin- 
flåfk. Paftel leb mon puoitai, pin- 
&via libenter & copiofe comcdo, jag åter 
gårna fett. Cafur negativ. puoitetak 
& puoitet, ne pingvedine, utan fetma. 

PUOITAK, 2. 4: pinzvir, fet. Puoitak 
älma, vir ebefur, en fet och frodig 
man. 

PuvoiTtE, puoites, ». a. id. qu. puoitak. 

PUOoIiTEXK, m. animal. mufela, hermlin. 
Ita dicia, quia pingvia amat. 

PvoirEr, v. a. pingvedinem five lardum 
deglubere , NA fpecket. It. pingvedi- 


Puoitom leb autotjift, magi; nux 
quam antehac obefus fum,jag har blit- 
' vit fetare ån förr. Puoitoítet, Zimiu. 
blifva litet fetare. Puoitogátet,, ix 
: €boat. begynna at blifva fet. 


PuOITOTET, v. a. faginare, pingvem (f. 


ficere, góda, göra fet. —Puoitotum 
buweh, Pover f/agínat?, gódd bofka. 
Puoitotum kalbe, eítulur faginatu:. 


PuoxTET, v. « proferre, adferre, brin- 


ga fram, fkafta. Puokte teke tjatíefl, 
adfer buc aquam, Íkaffa hit vatten. 
Puokte munji akfjob, trade mibi fe 
emrim, gif mig yxen. Sodn wigg 
mo watai puoktet, periculum mibi iv 
tendit, han vill bringa mig i faran. 
Puokte tabb álmab mo lufa, fac vw — 
ifle vir ad me ocniat, låt den mannen 
komma til mig. Auti puoktet, pre 
ferre. bringa fram, Sifa puoktet,im — 
troducere , töra in. — Puoktetowet, | 
paffv. bringas, föras. —Puoktellet, 
dimin. tóra eller bringa litet. Puok 
tefítam làh muoraift, Jgnorum aliquar- 
tum adtulerunt, de hatva fhaffat litet 
ved. Puokteft munji tjatfeft, da mi- 
bi aque pauxillum, gif mig litet vat- 
ten. Puoktegátet, £mcboar. begynna 
at bringa fram. 


UOKTEJE, adferens, den fom tilfkaffar, 


Puoktem, /uwbf. allatio, bibringande. 


PUOKTETET , v. s. pervenire, hinna 


fram , komma fram.  Epe udne tok- 
ko puoktet, Jodie slluc pervenire nom 
poffumus, vi hinna ej dit i dag. lkto - 
teke puoktetijen , beri bus advexit 
bant , i går kommo de hit. | 


nem addere alicui. rei, tillågga litet PUOKTATALLET, frequ. idem. Tt. mub- 


fett til något, fpecka. 


ben. laukit puoktatallet, alserius oc 
. fiti 

















PUO | PUO | 339 


figiis  infflere conari. Dicitur dum bortviffna. Fena. pelehdyn, evane/co, 
aliendo certatur, wter longiur valat — inutilis fio. 

falire. Fórfóka at hoppa få långt, PuorLpNETET, v. 4. marcefcere facere, 
fom den andre. exarefcere facere, låta fórviffna, fór- 

PvoxTJET, v. ". fn aquam fe mergere, — torka. 
dyka, fánka fig ner i vatnet. Låd- PuorpNOoM , s.a. marcidur , fórvifInad. 
deh puoktjeh ja itteh, av«r fe in ma- — Puoldnom laft, folium marcidum, fór- 
ri mergunt & emergunt, foglarne fan- ^ viffnadt lófblad. 
ka fig ner under vatnet och komma PuoLpNOTEXE, ». a. qui nos marcefcit, 
åter up igen. Puoktjeje, urinater, — fom ej fórviffnar. 
dykare. Puoktjeftet, dim. fánka fig Puorpkr, v. a. urere, bránna, v. páldet. 
litet ner i vatnet. Puoktjegátet, /» PUOLDOM, 2. a. uflus, aduffur , bránd. 
choat. begynna at dyka. ! PuoLET, v. ». ardere, brinna.  Káte : 

PuoxTJETET , frequ. idem. It. facere, ut» puola, domur ardet, hufet brinner. 
aliquis aquis fe mergat, aliquem ad a-— Puoleltet, dimin. brinna litet. Puo- 
qur fubeundum compellere, komma el- — leg&tet & puolajet, incboatív. incipere 

er tvinga en at dyka, ut folent face- = ardere, begynna at brinna. Fen. pa- 
rt avibus aqualicir, quas ita defatiga- = lan,ardvo. Pelonice pale, , uro. 
tas capiunt. PuvoLEJE, ardens, brinnande.  Puoleje 

PuoxrJELTAK, puoktjem, s. /. ipfza- = täll, ignis ardenr, brinnande eld. 
(ur, dum quis fe in aquam demergit, PuorgM, puollem, s. f. incendium, brin- 
dykande. nande, brand. [I. adj. uffur , bxánd. 

PvorA, n. f. fruffum panir aut aliur ob- — Puollem &ádnameh, regiones exufta. 
fonii, en matbit. Feun.pala. cfr.làd- PuoLAJATTET, v. a. accendere , vid. pál- 
de bitta. | dajattet. 

Puorp, m. f. clivur, acclivitas collir vel PuvoLYTS, n. a. ignem facile concipicnr , 
declivitas, backe, mark, fom lutar — eldf&ngd, fom fnart fattar eld. Puo- 
utfóre eller bår upfóre. Puoldeb lits muora, lignum igni Alendo aptum, 
káret, afcendere collem, klifva upfóre — trå, fom brinner vål. Ir. qui calide 
backen. Puoldats,4£m.en liten bac- ^ «emedere nequit aut bibere, fåges ock 
ke. Fenn.pallta, genetiv. palldan, id. ^ om den, fom ej tål åta och dricka 

Pvorpa4j & puoldajes, ». a. puoldajes = mycket varmt. 
üdnam, regio collibus referta, clivofa, Puorjos, n. a. glaber, arboribus rarur, 
backigt landfkap. fkallot; les på fkog. Puoljos tiewa, 

PuoLDAKATS, puoldekats, ur/us, björn. — collis arboribur carens, en fkoglós kul- 

PuoLDNET, v.». marcefcere, (de berbiz) — le, Puoljos ware, mons non confitur 
viffna, falna. cfr.g&llet, Grafe puold- ^ arberibur, fkoglóft och kalt fjàll. Fen- 
na, gramen marcefcit, grafeg viffnar ^ son. paljas, glaber , nudur. 
bort. Puoldneftet, dim. litet viffna. Puorjor, v. n. rarcfcere arboribus , blif- 
Puoldnegátet, i»cboativ. begynna at — va fkoglós, blifva fkog-tunn. 

Uu 2 PuoLrs 


240 . PUO 


PUO 


PUOLJOTET, v.a. arbores reddere rarar, PUONJOT , v. a. tingere, intingerc, dop- 


arboribur privare, göra fkoglós och 
: kal. Puoljotaftet, dim. litet fórmin- 
| fka fkogrikheten, göra fkogen litet 
glefare. | 

PUOLNET, v. s. marcefcere, fórviffna, 
vide puoldnet. Obf. puoldnet dicitur 
de berbir, aífnet vero de arboribur, 

' efr. aflnet. 

Puorw, puolwa, a. f. genu, knà. Puol- 

» wit f3játet, genua flectere, böja knán. 
Puolwai nala luitatet, in genua fe 

"> provolvere, falla på knå. Jr. progenicr, 

| genur , affóda, flågte. Puolwaft puol- 
wal, a generatione in generationem, ex 

' una progenie in alteram, ifrån flágte 
"til flágte. I tatt fjadda mijen puol- 
wan, noftro «vo non fit, det fker eji 

' vår tid. Addå puolwa, novum femur 
nova progenies, pofteritas, nytt llágte, 
efterkommande. 'Tat puolwa, bujus 

* evi bominer, denna tidens mennifkor. 
Puolwab jatket, genus fuum propaga- 
re, fortplanta fit flágte, cfr. jatket. 
Mangeltes puolwa, pueri efter- 

" kommande. Puolwi lokko, gencalo- 

X qiia, flàgtregifter. Fen». polwi lucu, 

^ id. & polwi, genu. 

PuoNGHAKX, n.a. folidur, poris carens, 
tát, fom ej har porer. Puonghak tjár- 
We, cornu folidum, quod non eff poro- 
fum, et tått horn, fom ej år pipigt 
och håligt. 


PUONGHOT, v. s. M W^ fieri craffore - 


& robufliore, blifva ftadigare til kro 
pen och manligare. Puonghom le 
todn autebift, cra/for nunc. factus er, 
du har blifvit tjockare och frodiga- 
^ re ån förr. Puonghoftet, Zim. blifva 
litet ftadigare och manligare. 


"doppa bröd i 


pa. Laipeb winai puonjot, panem 
vino intingere, doppa bröd i vin. 
Puonjot laipin wuojab, eleum fv 
pingvedinem liquidam pane abforberc, 

fcc. Puonjoftet, Zim. 
litet doppa.  Puonjogátet, £ncboativ. 
begynna at doppa. 


PuoNJODATTET, puonjotattet, v.s. por. 


fe intingi f. immergi , kunna doppas. 


PuoRAIK , formula falutandi , ave , falve, 


god dag. Qwaf dicerer, puore aike, 
fauftum tempus fcil. opro, cfr. purift, 


puri. 


PuonAx & puore, s. a. bonus, god. Puo- 


rak álma, vir bonus, en god man. 
Puore le tat, bonum eft illud , det år 
godt. Ir. puore, f/ubffantive, e. gr. ib 
mon to puorit leb wuoidnam, boni- 
tatem tuam mon vidi ffe expertus fum, 
jag har ej fedt något godt af dig. 
Puorinas fodn ádtjo mab fon fita, 
bonitate five liberalitate ille. fua, quod 
vult , obtinet, genom fin godhet och 
frikoftighet, árháller han alt hvad 
han vill. Comparat. puoreb, melior, 
báttre, raro, puorakub. Puoreben 
mon tabb anab, illud ego melius judi- 
co, det håller jag för báttre. Puore- 
ben fjaddet, vide puoranet. Puore- 
bu miálai pátet, reffpifcere, befinna 
fig, báttra fig. cfr. pareb. — Superlat. 
Proremos: raro puorakumus, den 

àfte. Kaiken puoremus, (per ple- 
nafm.) omnino optimur, optimyr, den al- 
drabåfte, cfr. parahamus & paraimus. 
Comp. puorewuot, fubfl. bonita: , god- 
het. Jubmelen puorewuot, bonitar 
Divina, Guds godhet, Puorewuoti- 
nas (cum pronom. fuffix.) bonitate fua, 

m 


PUO 


med fin godhet. Puorewiljo, Penevo- 


lmtia, godvillighet. Liberalita:, fri- 
koftighet. Puorewiljok , adj. benevo- 
lur, benignur, válvillig, godvillig. Puo- 
rewiljokwuot, benignitas , bencvolen- 
tia, vàleillighet. (Cor.7: 3. Puore- 
takkeje & puore-fakke , beneficurs, li- 
beralis , v&lghrningsman , frikoftig. 
Fenn. paras , optimus. 


PuoRAKIT , adv. bene, vål, v. puoreft. 
PUORANET , v:s. emendari , fórbáttras, 


blifva b&ttre. Puoranam le talle fo 
wiefom lake, morer jam ejur emenda. 
ti funt , han fórer nu en befkedeliga- 
re lefnad, án fórut. Puoranam le 
talle puotfelwafeftas , ex morbo jam 


' fuo conoaluit, han har nu blifvit frifk 
' ifrån fin fjukdom.  Máren li fodn 


Pp 


munji, talle le die åfka puoranam, 
magno apud illum odio fui, nunc tandem 
illo utor benigniore, han har varit ond 
på mig, nu ándteligen har han blif- 
vit báttre emot mig. Puoranaftet, 
dimin. blifva litet báttre. Puorana- 
tjet, ncboat. Degynna at blifva båttre. 
Talke puoranatja, mitior fit tempeftar, 
det börjar blifva båttre våderlek. 
Fenn, parannun , melior fio. ' 
UORANADDET, vU. 7. frequ. idem. Puo- 
ranaddam lÀh, meliorés fatti funt , de 
hafva blifvit báttre. Puoranuddet, ;4. 


PuvoRANEJE, ui melior evadit, convale- 


fcens, den fom blir báttre, den fom 
blir frifk. — Ir. $n Tbeolog. refipifcens, 
penitentiam agens, botfärdig, en fom 
för bot och báttring. Puoraneje 
uddar, peccator penitentiam agehr f- 


ve rcffpifcenr, en botfárdig fyndare, 


puoraneje, impenitenr , cont 


POÓ 34t 





botfárdig. Opuoranejewuot, fubf. 


impenitentia, obotfárdighet. Theelog. 


PUORANEM , 8. f. ipfe acfur, dum quid 


meliur evadit , fórbáttring, når något 
blifver báttre, I le tane puotfejen 


. puoranem wuoke, vix convalefcet bic 


egrotanr, det liknar fig ej til någon 
báttring för denne fjuka mennifkan. 
It. in Theol. penitentia, battring, bot. 


" Puoranemen kàinon nala, in via pe. 


nitenti«, på omvándelfens eller bát- 


"tringens våg. Fena. parannus, idem. 


Compof. t5 Ua opuoranem, impeni- 
tentia, obottárdighet. 


PuoRESsJUGNADET C puoreftfjugnadet, 


v. a. benedicere, vàlfigna. Jubmel puo- 


: refjugnadus to, Deus benedicat tibi, 
> Deus te beet , Gud vál(igne dig. T5co£ 
Puonrzs]uGNADUS, puorefjugnjetes', 


puoreltf jugnatus, n. f. benedi&tio, vål- 
ignelfe. - 


PuonEsT , formula falutandi, vide puo- 


raik. Orro puoreft, vale, farvál. fr. 


" "adv. bene, vål. Wiefob puoreft, bene 


valeo, jag mår vål. Ir. Pargaime puo- 


- reft, valde allaborabamus, vi hade nog 


arbete och móda. — Aftah puoreft, 
fatis vacas, du har god tid. Compar. 


'puorebut, puorebit, melius, fatiur, 


báttre. 'Tatte puorebut, eo meliur, få 
mycket báttre. Dim.comparativi puo- 
rebuts, aliquantum melius, litet báttre. 
Superl. pugremuft, puoremufta, opri- 
ne, på det báfta fáttet, aldrabåft. 


PuORASTATTET , v. a. falutäre, ali 
falutandi gratia invifer?,hal(a på en, 


upvakta. 


PuoRASTATTEM, 5. f. falutatio, páhálf- 
fom báttrar fig. Compof. & oppof. O= 
ax, 0- PUORAT, t.f. fereni 


ning. 


tas, klart vide up- 


«- 
4 


Uu 3 





342 PUO 


— bálls-váder. Puorat le udne, ferenum 


PUO 


Puori, adv. /pente, ultro, godvilligt. 


bodíe eft celum, det år klart våder i 
dag, cfr. wårto. 
PuvoRESTAK, adv. fatir fuperque , rått 
mycket, vål nog, Puoreftak leb á- 
dam, fatis f/uperque dormivi , jag har 
fofvit anfenligen. Idem ef atque adv. 
puoreft addita particula ak, empba- 
feos gratia. 
PuoRETET, v. a. meliorem reddere, emen- 
. dare, förbåttra, quoe tamen fenfu uft- 
tatius eft paxetet, qu. vid. fupra. Puo- 
retet etjebs , £n. Theslogic. refipieert, 
enitentiam agere, báttra fig, göra 
&ttring. Puoretaftet, dim. litet fór- 
. báttra, m. m. Puoretatjet , inchoativ. 
. begyn. at fórbáttra, at góra bättring. 
PuozETEJE, qui erzendat , den fom fór- 
báttrar. 
PUORETEM, s. f. emendatio, fórbáttring. 
—— Jt.in Theolog. refipifcentia , penitentía, 
báttring ; omvándelfe. Juoh åh tar- 
. bahe puoretemeb, qui non penitentia 
- opus babent. Wana puoretemen, abr- 
^ .que penitentía , utan báttring. . 
PuonGor, v. a. vetare, probibere, fót- 
bjuda. Puorgot játtemeft  mizrario- 
. me probiberc , tórbjuda boflyttningen. 
Puorgoi mo tjagnemeflt, me introitu 
. prohibebat, han tillåt mig ej at gå in. 
Puorgoftet, dim. litet förbjuda. Puor- 
ogátet, incbeat. begynna at förbju- 
a. cfr. wadnotet. 
PuorGo & puorgom, ». f. vetitum, in- 
-. gerdiffum, förbud. Wina puorgo, 
- snterdidlio pini adufti fve fpiritur fru- 


menti, brünvins förbud. Epe fija . 


puorgomit lakete, énterdicia illorum 
A ini vi bry ofs ej om deras 
. förbud. "M > 


^ 


Cum confenfu, oppofítum ef pahafi tja 
da, cfr.paha. Jus ih puori fita, f 
invitur fueris, om du ej vill med go- 
do. Puori.mon tab takkab, zon eg 
boc invitur & coaclur. facio, jag gör 
detta fjelfvilligt. | 

Poonisr , /alve, vide puoreft. 

PuonisTSJUGNADET £v. wide puore 
fjugnadet. 

Puonor , z./. bonitar, godhet. De rdu 
dicitur, puorewuot autem de porr 
nir, cfr. puore. 

PuOROT, v. 2. ídem ac puoranet, fe 
puoranet. 

PuoROTET , v. a. bencfaclir t5 officiis al. 

. quem fibi benignum reddere ,-gÓra når 
gon lig bevágen, genom válgárnin- 
gar och hóflighet. Piscare, blika. 

PuonTO, 5. f. femina maligna, mulier 
iracunda , en elak qvinna, en argfint 
qvinna, 

-PuORTOS, 5t. 4. iracunda, ond, argíint. 
De faminir tantum dicitur , kárrok d 
viris,fåg. endaít om qvinnor. Puor- 
tos-akka, wxer iracunda €5 maligna, 
en elak huftru. Puortos neita , pu 
la iracunda. | Compof. puortoswuot, 
fubfl. iracundia mulierum, qvinnors 

^arghet och vrede. Obf. in iram mu- 
lieres Lapponum maxime prose funt. 

PuoRTOSLAXKA;2dv.iracunde, med vrede. 

PvosJAx, puofje, a. a. de ferro impri- 

, enis dicitur jufto duriore fimulque fra- 

gill, hård, fáges om járn och fl, 

fom år för hárdt. Puofjak nipe , c 

ter acie juflo duriore & acuta, en för 

hård knif, hvars ágg år för mycket 
hárdadt. Ji. de feri; t$ canibur. Puo- 

. fjak pildnak, canis mordax , qui mor- 

| få 





PUO | 
fu ladere cupit, en hund fom vill. bi- 


ta folk, en elak hund. Trans! etiam 
de bominibur : Harbmat puofje le fodn 


PUÓ 343 


mats & puotí-almats, bomo eger, mor- 


bo conflicfan:, en fjuk mennifka. 'Tjat- 
fe puotfes , Pydropicur, Luc. 14: 2. 


munji, sibi valde irafcitur, han år Pvotsax, n.a. morbofur, valetudinariur, 


mycket ond på mig. cfr. márak. 1r. 
Te le áfka almatjen puofje! o! homi- 


fjuklig, fom har fvag hàlfa. Eme 
puotfak le fodn , femper morbofur eff. 


nem durum 65 inexpiabilem, ack! hvil- PuorsELWAS, ». f. morbur, fjukdom. 


ken hård och ofórfonlig mennifka. 
Comp. puofjak wuot, duritier. hárdhet. 
PvosJoT , v. ». durum fieri, blifva hård. 
lt. ira aut alio affeclu incitari ad ali» 
quid, blifva ond, eller annars ifrig 
at göra något. Te puofjoi tárot, 


Puotfelwafeb tiwot, morbo mederi, 
bota fjukdomen. Puotíelwas man- 
na, morbur eft communis , epidemicus eff 
morbur , fjukdomen går allmånt, det 
år en farfot. Puotfelwafi ádtjotallet, 
morbo corrípi , blifva fjuk. 


majori nunc incitatur eft pngnandi cu- PuoTSET, v. n. morbo affigi , egrotare, 


piditate, nu blef han mera ifrig at 
fláfs Puofjoin fuolatet, fwrari avi- 
dius ceperunt , de blefvo befángde at 
fjála. Puofjoftet, 47min. blifva litet 
hårdare, m. m. Puofjogátet , inchoat. 
begynna at blifva hård, m. m. 


vara fjuk. Kukkeb puotfei, diu «gro- 
tabat, han låg långe fjuk. Puotfe- 
men leb, orbus me detinet, egroto, 
jag ligger fjuk. Puotfeftet, dim. va- 
ra litet fjuk. Puotfegátet , incboat. in- 
cipere egrotarc, begyn. at ligga fjuk. 


Puosjo, n./. vid. puofjakwuot. Puo- PuoTsAJET, o. s. in morbum incidere, 


fjotinas, duritie /ua, med fin hårdhet. 
PvosjoTET, v. a. durum faeere, indura- 


morbo implicari , blifva fjuk , falla in 
i fjukdom. efr. puotfegátet. 


re, göra härd, hårda. De ferro t5 ca- PuoT T, adv. e regione , ex adverfo, gent 


lybe dicitur, fåges om ftàl och jårn. : 
Akfjob puofjotet, /vcurir aciem. in. 
durare, hårda en yxe. It. i» Tkeoleg. 
waimoites puofjotet , corda fua indu- 


emot, midt emot. Mo káte le puott 
kyrkon & kyrkob, domus mea e re- 
gione eft templi, mitt hus år midt e- 
mot kyrkan. | 


rare, fórhárda fina hjertan. Puofjo- Puor TALAKA, «dv; fere e regione, nå 


taftet, imis. litet hårda, göra litet 
hårdare. Puofjotatjet, incipere indu- 
rare, begynna at hårda. | 
Puosxzs, crepitus ventris, fjärt. Puo- 
fket, pedere, flåppa våder. Puofke- 
flet, dim. Puofkot, fr.$4. ac puofket, 


ftan midt emot. Puottalaka le tat 
ware ftadab, sions bic e regfonc fere 
fitus eff urbis, detta berget ligger nà- 
ftan midr för ftaden. Puottalakats, 
adj. e regione fere fitus, belágen nà- 
ftan midt emot, 


PuoTtJA, penis, membrum genitale virile, PuoTTALOX 67 puottalokoi, ado. idem 


mans fódflolem. 

Puorsa, puotfes, s. «. eger, fjuk. Puot- 
fes leb juolkift, «rer fum pedibus, 
jag har ondt i fötterna. Puotía al- P 


ergue puott. Puottalokoi tjodtjoika, 
(dual) e regione f'abant , de två ftodo 
midt emot hvarandra. | 


UOTTET, v. 4. «quare , ad equales par- 


$65 


244 ,  PUS. 


tes reducere, jämka, göra til jämna 


och lika ftora delar. Puotte tait, kut- 
teh láh kápfatallam , equaler illis dis- 
tribue cum ceteris partes, qui juflo mi- 
mores nacli funt, gif dem fin andel 
fullt ut, fom hafva fått mindre, ån 
de bordt få. Puotteftet, dimi». litet 
jämka. Puottegåtet, inchoat. begynna 
at jämka, at gifva lika ftora delar. 

PvorTosNak, ». f. equabilis partitio, 
fupplementum, quod alicui datur , ut 
portio ejus fat equalis aliorum portio- 
nibur, jämkning, árfáttning, tilók- 
ning på ens andel, at den mätte blif- 
va lika med de ófrigas. Puottosna- 
ken tab &dtjoi arbe juokon, oc za- 
Gus eft fupplementum in partitione. pa- 
ni Cin fick detta fåfom en Då 
ökning på fin andel, vid arffkiftet. 

Puvowp, x. f. montis cacumen arboribus 
non con/itum , mons , cujus in fummitate 
nulle funt arbores, en bergskulle, fom 
ej har några trán på fig, en kahl 
bergskulle. 4t. adj. calvur, Íkallig, 
hárlós. Puowd áiwe, calvum caput , 
flint(kalligt hufvud, 

Puri, vid. puori. Ir. puri, puriít, vide 
puoraik , puoreft. 

PurGoT, vide puorgot, förbjuda, 

PURPUR, purpura, purpur. In facr.pandect. 

Purs, ?. f. crumena, pung, penninge- 
pung. Dala purs, crumena Imperiali- 
bus repleta, en pung full med Riks- 
dalrar. Purfets, dimin. en liten pen- 
ningpung. 

Pus, ». f. techna, dolus, bedrågeri, fpratt. 

PusET , v. a. technis fallere, arte clandc- 
fiina decipere, narra, bedraga med lift, 
góra et Ípratt. 

PussET, v.a. flare, /pirare, blåfa. Piåg- 


PUW 


ga puffa, ventus fpirat , vådret blåfer, 
It. active, affarc, bláfa på. Tállab 
puffet, affando prunam flammam «xci- 
tare, blåfa up elden. Puffi mo nals, 
affiabat me, han bláfte på mig. Pufle- 
ftet, dimin. bláfa litet. Puflegåtet, 
incboat. begynna'at bláfa. 

PussoNJES, ». f. aura afflans, fama, 
váderpuft , váder. 

PussoTAX, follis , blàsbálg, v. pofotak. 

PussoTET, v.a. affare, inflare, bláía på. 
blåfa up. cfr. puffet. 

PusTET, v.a. de morfu ferpentum dii 
tur: mordere, bita, flinga: fáges om 
ormar. Kárbma pufta, /erpen: mordet 
five pungit , ormen hugger. 

PuSTESTET, v.a. pala baurirc, Ofa med 
fkàafvel. It. trans! Jaureb pufteftet, 
pi/cium magnam copiam capere , fån 
ga ganfka mycket fifk, likafom ófa. | 
up fifk utur fjón. | | 

PuTTJA, puttjes, n. f. vide wuoitas. 

PuTTJASET , vid. páttjafet. Puttjaftet, 
vid. pátjeftet Fc. 

PuTTJET, mulgere, mjÓlka, vid. påttjet, 

Puws, lor, pecur, vide buwe. 

Puwzr, v. a. frangulare, fuffocare, lry- 
pa. Kiålain puwet, gulam laqueo fran 
gere. Puweftet, dimin. Puwegatet, 
inchoat. vid. buwet. 

PuwETUM € contr. puwom, frangi 
tur , ftrypt. 

PuwEM, ». f. firangulatio, ftrypande, 

Puwor , paff. firangulari, ftrypas. 

Pvppo, tibiale laneum, Ítrumpor, ull- 
ftrumpa. Pyddoit tfaket, ribialia iv 
duere, draga ftrumporna på fig. Di 
citur etiam piddo. 

Pyrr , vide pild. cfr. riddo. 

PYrs ; pyrfo, v. birfo , /clepetum , bóffz 


Pir- 











feue efferantur. | 00v 

Pipp, påddå, ». /. tempus, tid. ' Talwe 
pádd, tempus bibernum, Vintertid. Ek- 

. kedes pádd, bora vefpertina , afton- 
ftund. Rektes pàdden pátet, tempo- 
re venire opportuno & jufto, komma i 
råttan tid. [abmem pådd, bara mor- 
tis, dödsftund. Påddats, páddets & 
påddåts, dimin. breve temporir momen- 
tum, en liten ftund, liten tid. 


Pápparox, páddálok & påddålokkoi, 


adv. femper , ommi tempore, altid, ftun- 
delipen. ^ — 
PippANET, v. 9 dilabi, diffpari , fór- 
fkingras. Álo le páddanam, grex 4i»- 
fpatur eft, hjorden år fórfkingrad. 
Áno påddana nelje fajai, amnis in 
quatuor rivuls minores di fuit, elfven 
delar fig i fyra grenar. Páddaniftet, 
dimin. litet förfkingras. Páddanatjet, 
inchoat. incipere difpergi, begynna at 
fórfkingras. ML 
PápDANADDET, 7. n. frequ. idem ac pád- 
' danet. 
PáppET , v. a, dividere, partire, dela, 
fónderdela. Piárpoit páddet, vifcera 
, diffecare , fkåra fönder köttet. Kalle 
fajai kalkab páddet? in 4wor parter 
ditjungari? i huru många delar fkal 
jgdelafónder. ^ | " ^ 
PáppETET, v. a. difpergere, diffpare, 
" fórlkingra.' Påddeta fautfit, 4i/per- 
| git over. Páddeti ålobs, gregem fuum 
Jiffpabat, han fórfkingrade fin hjord. 
Paddeteje, particip. i pergenr , difi- 
pan: , förfkingrare. Páddetaltet, dim. 


litet fórfkingra. Páddetatjet, inchboar. ' 


begynna at forfkingra. 


reges 


' dant lan (kåp', dår bofkaps -hjordar 


låtteligen fórfkingras. - 


PáDpITET. v.5. difpalari , fkingras. vi- 


de påddanet. , 
Páppoz , ad». fpar Km, hår och dår. - 
Pánpos, z. a. di/ pevfur, div]wnétur, krings 
- fpridd, fárfkild. P&ddos muorah; 
" Afborer vare, gles fkog; dår et trå 
' flår hår och et annat dár.  Páddos 

muórjeh, bacca rare I. minus coptofe 

in umo loco crefcentes, bår, fom våxa 
tunnt och ej många på et ftálle. Påd- 
dos pednik , nummi minufculi ffve ma- 

Jorum pavter-minorer , löspenningar, 
. fmátt mynt. Oppof. tjákes. 

PipuET, pàdhetet, v. páddet, påddetet. 
PåDN, z. f. media pars corporis, midja. 
Kafka boll, idem: It. locur depreffur fis 
" ve quo quid graciliur eft, quam alibi, 
frix,bögel ell. en intryckning, dár 
något år fmalaft. Pádnen le kafko, 
ua partem mediam gracilior ef, han 
fr fmalaft midt på. 
PåpNE, fundus , botten, vide båtne. 
PåDNET, v. a. nere, fpinna. Laikeb påd- 
net, filum ducere, fpinna garn. Kai-: 
nob pådnet, funem contorquerte , fno 
ihop rep. Pådneftet, dim. litet fpin- 
na, Pådnegåtet, izcboat. begynna at 
'fpinna, Pådnajet, id. Fes. punon, 
manibur torqueo, contorqueo. 
PåDNEK, f. a. non netur, ocfpunnen. ff. 
pádnek tjdkkahet, non nere, ej fpin- 
na, fitta utan at fpinna. 


PåDNELET, v. 4. celeriter nere, fpinna 
fort. ^ | 
XX Páp- 


PáDNETATTET , v. ». poffe nzri , kunna 
. [pinnas. I tat ullo pádnetatte,, duci 
. *bac nequit lana, denna ullen kan ej 
. fpinnas. | 
PåDNETET, v. a. nendum curare, låta 
fpinna. Pådnetijeb funji ulloit, /a- 





ne ull at fpinna. 

PåDNEM - REIDO, pádnem-rákk, colus, 
Ípinr&ck. ! 

PÀDNJE, 5. f. fenex, gubbe. — Maritur, 


mar, åktå man, man. Pådnje ja ni- . 


J fun, maritus & uxor, man och hu- 
. ftru. Mo pádnje, maritus scur , min 
man. cfr. teudo. Pádnjats, dim. ma- 
fculur, en liten man. Pádnjekuts, a! 
. derum dim. fenex , «tatg provectur wir , 
. €n gammal gubbe. Ir. maritus, gift 
' qnan. 
PåDNJET, v. a. torquere, vrida. Kainob 
pådnjet, fuxem contorquere, vrida ihop 
. et rep. Piåffob pádnjet, oi»men tor- 
quere , vrida en vidja. Pådnjeftet, 4;- 
. min. litet vrida. Pádnjegátet, inchoat. 
begyn. at vrida. Feu». punon, terqueo. 
. PüpNJELET , v. a. frequ. id. ac pådnjet. 
— Jt. naufeare , naufea laborare, vámjas, 
krakas. | | 
PåDNJELEM, s. f. contortio, diffortic, 
vridning. Jt. naufea , tortur , vámjel- 
fe, krákning. 
PåDNJEK, 2. 2. non tortus , vid. pånjek. 
PåDNJEM , z. f. diftor fo, vridning, 
PàpNJETET, v.a. contorquendum curare 
* aut neffendum , låta vrida eller fláta, 
PåDNJEDATTET, v. s. poffe contorqueri, 
kunna vridas. | 
PåpnjoT, v. pa/fv. torqueri , contorqueri, 
.. vridas. It. naufeare, ad vomitum conci- 


sari, krákas. lr. aive interdum, ut. PAGE TET, idem ac püigefet. Jafo 


/ 


. gam ei tradidi nendam, jag fick hen- 


DAI 
frequentativum 78 pådnjet, contorque 
re, nccfere , vrida, flåta. 
PåpnjoTt, adv. detorto modo, diftorte, d- 
lique, på fned, vridit, orått. Pådnjot 
pakoitan jårgefti, verba mea in alium 
& perverfum fenfum. detorquebat , han 
vrängde mina ord i en annan och 
orátt mening. 
PápNOoS, s. f. quod nendum eff, penfum 
lane eut alius ejusmodi materia nen 
de , fpånad, det fom kal fpinnas. 
Pádnofeb waddet, penfum dere, gi- 
va ut fpånad. 
Pápo, s. f. forder, omne iffud , quod in 
quinat , befmittelfe , orenlighet. 
Pápor , v. paffo. inquinari , orenas, fó- 
. las. Tarwin pádot, pice liquida in 
quinari, blifva befólad med tjåra 
. efr. pahdet. 
Påpwo, x. f. vid. pido , inquinamentum. 
Pàpwezr & pàdwotet, v. a. contaminart, 
inquinare, befóla, orena. Padwoftet, 
dim. litet orena. Pádwotowet, paf. 
inquinari, orenas, neríólas. Abma 
kalkin pádwotowet, xe polluerentur, 
Joh. 18: 28. | 
Pápwor , v. ». id. ac pahdet , fe padhet. 
PüpwoTE]E, 7. a. contagio/us, befmitte- 
lig. Qui facile inquinat, fom gör oren, 
PåpwoTEKE, pådwotekes & Aufr. påd- 
' wotkenna, ». a. non inquimatur, nm 
pollutus , obefmittad , ej orenad. Ja 
fángo pddwotekes, & &cfus smpolle- 
tur) Ebr. i3: 4. In Theolog. occurrit. 
PAiGESET , v. 5. di/pergi, in auram dir 
Jpari , lyga hit och dit i v&dret, fy- 
ka, ”Tålke pàiges, plume in aurem 
difperguntur , dun-fjádrarne fara hit 
oc dit i vádret, fyka bort. 
pái- 
get 





- PÁT 


p————ÁÁÁÀ— ——P—P —— ÀH——— hn 
get to wuofleft, farina e facco tuo fu. 


mat five inflar pulveris difperfi exit, 
mjölet dammar utur din fáck. Qwol- 
ga påiget, pili emuff di/perguntur , 
háret dammar eller flyger ikring. 


PÀtMATS 7t. avis, accipiter alpinur , mu- 


ret comedens , hök fom vitas i fjällen - 


och åter mófs, Ir. tran. belluo, $ora- 
^ éitati deditus, fráffare, ftorátare. 

PátME, 7. f. efca avium, togel-mat. Påi- 
me muora, arbor , in qua efcam inve- 
niunt aver five uli comediffe videntur 
aset, et trå dár foglar fynas hafva 
åtit bår eller annat utaf. 

PüiMET, v. a. comedere, (de avibur tan- 
tem) fåges endaft om foglar; åta. Åh 
påimet wuoidno, comedife non viden- 
tur aver, foglarne (ynas ej hafva átit. 

, PårtjJA, páits, puerulur , pilt, vid. patja. 

PárTo, n. a. peruerfus, falfur, mom verus, 
injuflur, Orått, oriktig. Påito kåino, 
via fal/a, orátt eller oriktig våg. Pái- 
to Jubmel, /dolum, afgud. Påito ål- 
ma, alius & non ipfc, quem putamus, 
vir, en annan man, 3n den man trod- 
de. Påito fajai piejet, mom debito col- 
locare loco, lágga på orátc frålle. | 

PArror , adv. minus reste, injufls , orått, 
oriktigt. Påitot leh todn kullam, non 
rele audivifi, du har ej hört rått. 
Páitot tjalet, errare in /zribendo, miís- 
krifva fig. ! 

Påi TOLAKA , adv. falfa £5 erronea vatio- 
se » på oriktigt , ej råtteligen. 
vid. påito. 

Påxos , n. f. rifus,16je, fkratt. Påkofit 


.maffa peftib, ri/um vix tentbam, jag - 


kunde med möda hålla mig ifr. at le, 
PåxosET, v. ». incipere ridere, begynna 


at le, draga på munnen, «fr. nojotet, 


| PAK 347 
PüxosTRT, v. n. ridere, le, fkratta. På- ' 
kofta akteb takka, /zmper t$ continue 
vide. Påkoftaftet, dimin. f/ubridere, 
fmà-le. Pákoftallet, freu. zacbinna- . 
ri, Íkratta, ftorfkratta. | 
PåKOSTEM , s. f. rifus,ipfe aclur viden 
dt, leende, når man ler, Symon. tjai- 
ma, mojotallem, | 2 
Páxs, pákía, femoralia, byxor, v. måuka. 
PáxeEST AK, n. f. ob/ónium, Af vel, Walde 
tab pákfeftaken , fume boc obfonit loce, 
PükTET , v. a. expergefacere, vácka up. 
Adejit páktet , exper gefacere dormicn- 
ges, Vácka up de fotvande. cfr. rás- 
fot, idem. = 
PáxTjJANET , 9. 5. fuffocari, de illo dict- 
tur , cui. in edendo fpiritur interciudi- 
tur ex offula gutturi imprudentius in- 
gefta, Ttorkna, förlora andan af nå- 
got fom faftnar i halfen. Tran: de 
sola frumentum. comminuendum per 1- 
dem, quo iminittitur , foramen vefpues- 
ge, fåges ock om en qvarn, fom dra. 
ger kornet up ormalit 
PáxT Jo, »./. dorfum, rygg. Påktjo mu- 
fte fagneta , dor /um mibi prurit, ryg- 
gen kliar på mig.  Náde páktjoin 
wadfet, onus dorfo fubire, gå med 
bördan på ryggen, Páktjo - hål, o5- 
treéfatio, baktal. Páktjots, dimin. li- 
ten rygg, zfr.tjawelk. - 
Páx Jos, n. a. ad dorfum pertinenr , im- 
. primis veftis pars pofierior, fom hó- 
rer til ryggen, ryggftycket på klå- 
der , bakdelen af et plagg ell, annat. 
Püktjos puore Leppones vocant , 5 pof 
parentum. aut cognatorum alicujur obi- 
jum fecunda ufi fint fortuna in píf/catu, 
venatione aut alio quocumque negotio, 
quem felicem fucceffum ut de vita dece- 
Xx2.. | deutig. 





143 | PÁL 


[A MMMMB mM ome d 
. denis donum pofi bumum reputant. Pak. 


- tjos puore kalla Lapparné det, om 
de, efter fóráldrarnes eller någon 
. Mågtinges dódel. franfálle, åro lyc- 
kelige i fifke, djurfång eller annat 
+ dylikt, hvilket de anfe fåfom en gåf 
. , va af den dóda. | 
PáxrjJosT, adv. a tergo, på ryggen, 
-. bakom ryggen. Páktjolt ladet, a zer- 
£^ 4doriri , anfalla på ryggen. Compof. 
^ páktjofthála, obrrecfatio, baktal. cfr. 
^ há&la,.mangeltes håla, sd. Páktjoft- 
. háleje, obtre&tator , baktalare, fórkle- 
-. nare. Påktjofthålet, oPtrecfare , for- 
klena, baktala. 
PáLASADDET , v. n. snurmurare , fremere, 
- .gny, forla.. Qweika pálafadda; ca- 
-. taracfa fremit foe murmura: , forílen 
-, ghyr. 4ufr. BED 
PåLDET, v.a. urére, comburerc, bránna. 
Muorait páldet, !igna comburere, brán- 
na ved. Dicitur etíam: tållåb páldet, 
-.. qu. dic. ignem urere, b.e. alere igmem, 
ne intermoriatur curare, hålla elden 
- vid mapt, at den ej flocknar. :Ir.'Tar- 
web páldet, picem excoquerc ex abiete, 


. brünna tjära. Winab páldet, /piri- 


tum e frumento elicere ffve excoquere, 


- brünna bránvin. Paldeftet, dimin. li- 

. tet bránna.  Páldajet £4 pàldegátet, 
incboativ. begynna at bránna.. Fespon. 

: poldan, sro. 2 

P&LDEJE, urcns, qui urit, den fom 

+. bránner. . 

PáLDEM, »;/. uffio, combuffio, brinnan- 


* xe. : Wina paldem , exco£io fpiritus |. 


. frumenti, bránvins-bránnande. Pal- 


, » dem márk, cauterium, bránnmárke. ^ 


Párp&LET, v. 4. frequ. comburere, för- 
- bränna. Páldelowet, paf. fórbránnas. 
+. Páldelem , /u//fi. vide páldem , id, 


PÁL 


PáLDAJATTET, v.4. vide puolajattet, 


PÓáLDETAT TET , v.fi. poffe uri, kunna 
. bránnas. I njuofka muora ila pálde- 
. tatte, [gnum viride, quod non fccum 
eff, minus ef igni alendo aptum, và 
ved brinner ej vàl. I tällå påldetat- 
te rafjoft, ob pluviam ignis accendi I 
foveri nequit, man kan ej hafva eld 
för regnet fkull. 

PåLDETET, v. 4. urendum curare, låta 
bránnas. larweb páldetet, picem cx 
coquendam curare, låta bránna tjära. 

PáàtpETOWET , paffv. wri, comburi, 
bránnas.. 

PáLDETOM ; s a. uffur , bránd. 

PártDNE, ». f. tuber, tufva, vide mákt. 

PàLDNAJES; n. a. tuberibur frequ. tufvig. 

PaLL, s. f. corpus, kropp. vid. boll. Fål- 
leg, idem. | 

PàLLA, x. f. pollen, fint damb, af mjöl 

eller annat. 4ufr. 

PárrEsTAX, pálláftak, s. f. pars media 
.corporis , ab bumeris ad coxas, lifvet, 
den delen af kroppen, fom år ifran 
axlarne til höften elier lånderna, 
báhlen. EE 

PáLLET, v. n. idem ac páigefet , fe pài- 

gefet. Jafo wuoffeít pálla, farine 
| pollen e facco fumar, mjölet dammar 
utur fácken. : Muottek pálla, ningit 

' aliquantum , det Ínógar litet. 

PárrEs, pállás, a. f. imber, il, regn-il 
.eller fnó-il. Pållåfi manna tat rafjo, 

" son nunc coutqnue I diu pluit, fed vic- 

bus repetitis imbres effunduntur, det 
regnar.nu ej med et, utan il«tals och 

ofta, Muotta pállás , ais , ut ita 4;- 

cam imber , Ínó-il. 

PüirToT, v. m. frigore uri; fÓrkylas. 

: . Juolkeh låh mulfte pálltom, friget 

» 7 Om 











PAL 

" mibi ufi funt 

förkylda. Niàrah låh pálltom, cv 

. £me perujta funt, kinderria åro óm- 

kylda. Scribitur quoque påldot, fed ad 

pronunciationem (cui fudemus) propiur 

accedit pålltot, falva radice vocis pål- 

det, urere, quam vide fupra. Hinc bipb. 

PåLLTOTET, v. a. frigori perurenti fe ex- 

ponere , utfátta fig fór kóld om óm- 

kylning. Pàlltotijeb niárait, gena: a 

frigoris perurentis violentia & inju- 

. riir defendere nan potui , jag Ómkylde 

mina kinder. Njuoneb palltotijeb, 

. mafur mibi frigore peruflus eft , jag 
. Óómkylde náfan. | 

PàLLTOM, n.a. frigore perufus, förkyld. 


PaLLKESTET, v. s. obfirepere , obmurmu- - 


rare, mumla, gnabbas. Aufr. 
PaLLKESTEM, m. f. firepitur, contentio, 
buller, ordváxling, kif. Rarius occ. 


Pår NE, vid. páldne. Pálnefk, vid, páld- 


najes. 
PáLo, n. f. globulur, imprimir argenteur 


ejur. generir, quo utuntur Lapponer ad - 
. ernandem  veflium partem anteriorem . 


gremiumque, knapp, i fynnerhet af 
fitver, fádane, fom Lapparne bru- 
ka för granlát fkull på kláderna, vid 
barmen, Kolma para páloiit, trza pa- 
ria globulorum argenteorum , tre par 
knappar af filfver. Pálots, dimin. en 
liten knapp. | 

PàLok, globulus quo veftes connccfuntur , 
knapp at knáppa igen kláder med. 


PàLPARTET , v. a. globulir connegtere, (de | . 


veflibus) knáppa igen med knappar, . 


cfr. pàlok. 

PàrPE, »./. 
hinder. Mi le pàlpen? quidnam eft 
impedimenti? fve, quid impedit? hvad 
år fom hindrar? ss 


pee, mina fötter áro 


impedimentum, obflaculum, PåNos, vide pádnos. 


PÁN 349 








PáLPALET, 7.5. retardari, impediri, hin- 


dras, blifva förhindrad. Maina pál- 
paieh? quo retaraantur five impediun- 
iur? hvad år fom hindrar dem? cfr. 
ajanet, ajanes. 
PàLTET,v.a. fodere, arare, plöja, gråfva. 
PäLTESTET 9 páltáftet, v. a. fodere, cffo- 
dere, gritva, gráfva up. Muottekeb 
palteftet, nivem fodiendo removere, 
griíva bort fnón. 1r. jaureb påltå- 
|tet, magnam pifcium capere copiam, tå 
ganfka mycket fif. cfr. palet , palat. 
PàNDas, x. 4. pàndot, v». Gc. vid. bàn- 
da, bándot €$«. 
PåNEK, pànetet, pánetattet, v. pådnek. 
LÀNJE, n. f. flexura, eurvamen , böjning, 
krok. at muora le pánjen kafko, 
tortuofum in media parte boc lignum 
ef, detta trå år krokigt och vridit 
midt uppå. Transl pånji pira, per 
ambages 65 anfracfur, genom krokar 
och omvágar. cfr. pádnjet. 
FÀN]JEK, 2. a. non tortus , Ovriden , oflá- 
tad. Ir diffortus , limus, vind, fned. 
Pàánjek muor, arbor tortuofa, cujus fi- 
bre € parter confHituenter trunci f/pira- 
lem emulantur lineam, et vindt trå. 
Pira panjek , valde tortuofus , mycket 
vind och krokig. 
Pånjo, fel urfnum, bjórngalla. Lappo- 
num eft panacea , qua omnibus fere ma- 
Jis mederi fatagunt. Quod etiam vul- 
neribus illitum optimum fit oulncrarium 
medicamen contendunt. BjOrngalla bru- 
kas af Lapparne fafom et botemedel 
för náitan alla fjukdomar, och àf- 
ven för får. EE 
PágDET, v. a. ponere, collocare, ftlla, 
fátta. vide piejet, fe piejet. Pårde- 
Xx3 - flet, 


350 PAR 


PAR 
PårGE, spenffe Auguftur, Augufti månad, 


ftet, dimtn | Párdegátet , imcboar. be- 


gynna at lágga. 

PiRDETATTET , v. 5. vide piejetattet, 

PánpNos, illa pars cultri, que manubrio 
inferitur , tángen på en knif. 

PårRES, 7». a. qui etate eft adulta, etate 
aliquantum prowctfur, något gammal, 
áldrig. Minus eff quam wuoras, 4w. 
vid. Man páres leh todn? quor annor 
satur es? huru gammal år du? Jake 
páres, anniculus, unum natur annum, 
ársgammal, Te le páres paha, ab! 
(enm malignum, ack! den elaka gub- 

en. Compar. pårafub & párafubbu, 
åldre. Superi. pårafumus, den åldfte. 

PåRASMOWET, v.*t. adolefcere, annis cre- 
fcere, blifva åldre, tiltaga i ålder. De 

snfantíbur t$. adolefcentibur dicitur , de 
adultis vero wuoraftowet, wuora- 
ftutjet, fáges om barn och ungdom. 

PünRASUBBUWUOT, 7. f. major «tar, pre- 
rogatiua natalium, företråde i ålder. 
Párafubbuwuotinas fodn mo paijel 
kåttja, major flle natu me juniorem 
contemnit , han fer mig öfver axelen, 
för det at han år åldre, 

PánE w, eftrum, brÓms. It. raríz, flotte. 
vide bürre." Fenm. porras, pontículus. 
Párewin rafta mannet jåkkåit, ffuvior 
ponte natante tranrire, fara Öfver elt- 
ver med flotta. 

Páno, ». f. de nive dicitur , timber fve ce- 
piofa nivis effufio, qua tamen cito defi- 
nit foe tranfit, (nó -il. Párg påta, 

^ mingere incipft, det kommer et fnó-il. 
cfr. pálles, quod de pluvia fepins dici- 
tur. Pårgåts, dimin. et litet inö-il. 

PårGA, ss. a. villofus, cui longí & denf 
fnt pili, hårluden, lång och tjock- 


PiRAE, reti; , flotte, vide bårre, 


M párga sta diclur, quia il tempre 
vangiferi magis evadunt pllof, efate 
plus depiles. 

PánGET & párgetet, fn aquam for me 
ve fe proficere, kafta fig i fjón. Pir 
fn jaurai, in lacum fe projecit, han 

Órtade fig i fjön.  Párgai wuojet, 
| $m aquar fe projecit maraturus, han 
kaftade fig i fjÓn at fimma. 

PügGEeTET, pårkeftet, v. n. fumer. fv. 
mum emittere, tyk&, gifva rök ifrån 
fig. Tållå pürgeft, ignis fumum ei. 
£it, elden ryker. Suowa pårgett, fv 

"mus emittitur, det ryker, röken lli- 
ger up. Pårgeftaftet, dimin. litet ry- 
ka. Pårgeftatjet, incipere fumare, be- 
gynna ryka. 

Pår jJES, velum, fegel. Pårjefeb tfegget, 
vela facere, expandere velum, hifla fe- 
gel. Párjefate, dimin. et litet fegel 
Fenn. purje, velum. Norvagice böri. 

PügjESTET , v. sw. velificari, legla. Tan 
palen párjeftime puorift, bac vic be 
ne utlificati fumus, denne gängen fe- 
lade vi lyckeligen och vàl. Pårjefta 
ftet, dimin. fegla litet. — Párjeftatjet, 
inchoat, begynna at fegla. 

Fh Jes TEJE, velivelus , den fom går für 
egel. 

Pin jyEsT£M , wm. f. velifcatio, fegande. 

PårkKA, n. f. centur, tàng , bárling. Fest. 
porcka, | 

PårRKET, v. a disrumpere, afflita, vid 

pa Petkete 
RKOT, v. ». víllofum five pilofum firi, 
blifva hárluder, De reip Jat did- 
tur tempore eutumnali , cfr. pàrga, pi 
ge. Synon. ef p&uhlet, quod vide. 











PÁR 


PünnET, v. a. edere, comedere, åta. Ib le 
anje udne párrám , jejunus adbuc fum 
bodie, nibil adbuc bodie comedi, jag har 
ánnu ej åtit något i dag. Pårråika, 
(dual) comedebant , de två åto. Käåffe 
lijen pårremen fve pårråmern, come- 
dentibus illis. It. mordere, bita. Piåd- 
nak pårra, canis mordet , hunden bi- 
ter, Kedkats kabmakefne juolkeb 
párra, Japillur in caleco pedem vexat, 
en liten ften i fkon plágar och gna- 
ger foten. It. terere , attererc , ikafva, 
nöta. Párretowet, párrátowet, paf. 
åtas. Párreítet, dimin. t$ pårråltet, 
litet åta. Pårregåtet, parrügátet, in- 
that. begynna at åta. Fenn. puren, 
mordeo, in infinitiv. puxra, mordere, 
& puria, mordax, puru, manfum. - 

PåRRATJET & párrátjet, edere, comede- 


PÅR 351 


medi pott, det år ánnu ej fà lagat, 
at det kan åtas. 


PaRRAX, pårråk, m. 4. fejunus, qui nibil 


cibi fum/it , faltande, fom ej har fått 
mat  Párrük tjäiwe, //omachur jeju-- 
nus, faftande mage. Párrák orrot, /e- 
Junare, falta,  Párrák orrom, 7cju- 
mium, fafta, faftande. Pårråk orro- 
men tjada, per jejunium. 


PünRELET, pürrálet, v.a. frequ. idem at- 


ue pürret, edere, terere, åta, nöta. 

ürrelowet, pa/fv. conteri , fórnóÓtas. 
Kaino párrelowa, funis atteritur, re- 
pet fórnótes. Ir.Peiwe ja mano pår- 
relowa eclipfér fit folis, deliquium fit 
June, Íolen och mánan fórmórkas, 
qu. dicer. comeduntur five devorantur. 
Haud abffmilem alias quoque genter fo- 
viffe fententiam ex bifforicis patet. 


PårRELEM , . f. confumtío, förtåtande. 

PaRRELTATTET , parráltattet, v.2. face- 
ve ut conteratur aliquid , conterere, l&- 
ta fórnótas, förnöta. Kainob párrál- 
tattct, funern atterere , fÓórnóÓta repet. 

PánRESTALLET, párráftallet, v. a. in- 


re, åta. Pate párrátjet, veu comefum, 
kom och åt. Kf qua /mpinum verbi 
párret. | 

PårreJE, párráje, edenr, comeden: , den 
fom åter. Wiáka pårreje, belluo, en 
fråflare. Stoor párráje & ádna pár- 


ràje, id. Ir. ymordax, bitande, It. transl. 
micuf , fiende, ovån. Imprimis de 
illo, qui magicis artibus & fortilegiis 
nocere alteri fludet, fåges egenteligen 
om en fádan, fom föker at med 
fvartkonft och trulldom góra en an- 
nan fkada. zf*. raddok. 

PaRREM, ». f. cfur , ipfe affur edendi , &- 
tande. Páàrremeft laiti, edend» dejt/te- 
lat, han uphórde at åta. Àdna pár- 
rem, edacitas, voracitar , früfferi, vid. 
raddokwuot.  Compof. pürremlaka, 
adv. modo cfui idoneo, på tjenligit fått 
at åta. I le anje párremlaka karwe- 
tum, sos adbuc ita eft paratum , ut co- 


zenfév. vorare, cibo. fe ingurgitare, fráf- 
fa, áta omátteligen. 


PánREsTOWwET, párreftutjet, fve ad 


pronunciandi ratíonem párráttowet & ' 
párráftutjet, v. zn. efurire, efurire in 
spare vara hungrig, blifva hungrig. 
alle pårråftutjab , jam cibum appeto, 
jag vill nu hafva mat. cfr. nelgot. 


PánRATAKES, 2. a. mordax, bitande. Pár- 


råtakes piàdnak, cani; mordax, en il- 
fken hund, fom biter folk, Scribftur 
quoque parratakes , Mati. 7: is. 


PáRREMAS, párrümas, n. f. quod edi potefl, 


(ibur, mat, det fom kan átas. Ah 
talle påtfoh párrümafeb kaudne, 


rangi- 


a 


352 


EVENT SN EEE 
rangi feri nunc pabulum non $hUchiunt, 


fått, når det ftelnar. 


PÁR 
renarne finna nu ingen fóda. 


n. mordcri , morfu ledi beflie alicujur, 


blifva biten. Párrátalli piàdnaki, ea. - 


nis illum morfu ledebat, han blef hund- 
biten. Párrátallem, /ubf. ipfe acfur 
dum iflud fit, morfur, bett, når man 


- blir biten. Katte párrátallemeft, ca- 


ve ne mordeari:, akta dig, at du ej 
blir biten. 


PünnáTET , interd. pürretet, v. a. bipbil 


vü pürret, edendum dare, morfui ex- 
ponere, gifva at åta, låta åta, låta blif- 
va biten. Mefit párrátet ftalpal, vi- 
tulos rangiferinor a luporum non defen- 
deve mor fu. Manait párrátet, (u/ft. piib- 
met) liberor cibare, gifva barnen mat, 
It. páarrátet,, frequ. id. ac pàrret , åta. 


PünRETS, /ubula, terebra, fyl. Párret- 


fats, dimin. en liten fyl. 


PánnEW, vide párew, flautja. 
Får TE, n. f. vas five carbis e cortice betwe- 


lino confecfur , nåfverfkåppa. 


Pán WE, s. f. f/ebum, talg. Párwe wuoj, 
| pres frigore f/piffatum, ftelnadt fett. 


årwin wuoitet, /ebo aut alio pingvi 
inungere, fmörja med talg, eller ari- 
nat fett. Párwojes, adj. uncfuofur, 


| febo oblitus, talgig, med fett beftruken, 
Pår wor, v. t. de pingvibus liquefattis 
—. & olcoffz dicitur , dum gelu vel igne re. 


moto rurfur coalefcunt & infpiffantur, 
ftelna, ftarkna, fáges om fett och 
Wuoja pår- 
woi, pingve liguefaclum rurfur coibat, 
flàttet ftarknade eller ftelnade, = 


Pásxs, z. /. ca/x, hål. Pafkefne tjowot, 


calcem cal:e terere, följa i hamn och 


hål, följa tátt efter. Aiweft kitta på- 


PAS | 

c -— À—— — KV RE 

fkai, a capite ad calcem.  Fenn. potai, 
genu bourn t$ potcaifta , calcitrare. 


Pánn&8TALLET & imterd. párratallet, v. PåsK, páfka, ». berbe, angelica offcina- 


lir, angelika. Ipfam berbam appellant 
påfk,' radicem vere urtes. — Caule: de 
corticator &brque ulla alia preparatim: 
avide comcduut Lapponer , &4 quidem c 
pia baud exigua, 5, ne temporc bibe. 
no t$ autumnali bir careant deliciis,caw 
ler. diffetfar a?rc torrent &$. fole, qui 
deinceps in ufum recondunt. Folia ber. 
be viridir five recentir I capita aqu 
sacerata coquunt laélique vangiftro- 
rum immifcunt, additir fmul baccis a 
lcujus fpecies edulibus , quod. obfonii 
genus in tonnir 5$. ampborir in virmm 
tempus refervant. Ipfam radicem her 
be recentem coqvunt decorticatam fm 
cum carne , fed raríur, fepiur ut inuti- 
ls rejicitur ob amariticm, exigua gun. 
titate Ínterdum fccata venditu: merca. 
toribus, in ufum officinarum, plur qum 
exiguo pretio. Valde $n alpibus copinfe 
erefcit Lapponicis & in proximis flyi:. 
Atja pàfk, (au. dic. angelica tonitrui) 
appellatur altera fpecies , angelica filar 
firir, quam totam rejficiunt , Svetice 
 bjórnftrut. Påfkån &iwe, caput fe 
 €orolla angelice officinalis, knopparne 
på angelike-ftjelken. —Páíká í2wo, | 
vallis, ubi angelica crefcit, en dal,dr 
angelika váxer. 
PáskER, Chirurgur, Medicus, FAltfkir.— 
PåsKETET, páfkátet, v. a. pungere, Min- 
"ga. Sije kalkeh wuoidnet, kib fije 
pafkátam låh , videbunt qucm pup ec 
runt. Swerdin tjada páfkátet, [had 
confodere, med várjan genomiting. 
Püfkatáftet, dimin. litet flinga. Pà- 
" fkátatjet, /ncboar. begynna at flicka. 
Fav. 











PAS -— 


Lnc—— — ———————sÓ— M— 
Fen, pufken, cornu peto ££ pufketan, 


cornu. feriar. 


PisxkTATTET, páfkátattet, v.a. & ». : 
pungendum curare, poffe pungi , låta : 


- flinga, kunna ftickas." 

PåsKETEM, páfkátem, n. f. punctéo, ftyng, 
füickande.  . | | 

PisxETE]JE, páfkáteie tf contr. påfkeje, 
pungenr , den fom fticker. 


' Pásxo, v. f. pleuritir, håll och fting. Si- | 


don munji páfko tjodtjo, pleuritide 
- datevis laboro, jag har håll och ftyng 
. ifidan, Valde frequens eft márbur apud 
Lappener & lexbalir, quod non mirum, 
cum fangvinem mittere quam pauciff mi 


illorum callcant €9 frigidam etiam mor- - 


bo confliffantes bibant. 
DáskoGATET , v. 5. de pleuritide dicitur, 
. dum incipit fentiri, håll och ' ftyng 
begynner at kànnas. | 
PáswE, n. f. obfonium, fåfvel. It. menfa 
fecunda , efter-ràtter , defert. 
PássET , v. a. vide laketet. Aufr. 
PássJo, pars tentorir /fve tugurii Lappo- 
. num intima ex adverfo oflii , ubi vafa 
& cibi reponuntur , et rum midt emot 
' dörren i en Lappkoja; dár káril och 
mat ftállas och förvaras. PáíTjo rai- 
ke, offium quoddam five foramen in bac 
parte tentorii , per quod olim, ex fuper- 
ffitione quadam, illas res &$ captar be- 
far in tugurium miferunt,: quas per 
vulgarem januam immittere nefas I 
| profanum erat, ut e. gr.urfor, caffores 
& omnia illa animalia, quorum carnem 
avide comedunt. Påffjo raike, kallas 
en lóndórr eller hål på Lappkojan, 
igenom hvilket Lapparne fordom af 
vidfkepelfe inlade de djur, dem de 
tyckte om at åta, och ráknade för 


PAT- 353 
otilbórligit at bára in igenom den 
vanliga:dórren. Paffjo akka, zZwlum 
five Dea quedam, quam olim co'uere, 
en afgudinna hos de fordna Lappar. 

Pásr , tabellarius, poft. Suecan. - 

Pásro, páítot, vide páito, páitot. 

Pásrok, n. f. refluxur aqua & circumg y- 
ratio, imprimir ad littera cataraéta- 


- eum, f yrtit, vatten- hvirfvel, &ter- 


ftróm. Norrland. agga , edun. 

PATET, v.5. venire, komma. Páte teke, 
veni buc, accede bue, kom hit. Patika, 
(dual) de två kommo. Påtam låpa, 
( dual.) venerunt, de två hafva kom- 
mit. FPåtus kutte påtet lita, venier 

utcungue venire vult,: komme hvem 

om vill. /:. Alles fjaddoi påtet, ad 
adultam pervenire etatem, blifva full- 
vixt. Påte puoreft, faufte adveuiar, 
kom lyckeligen , formula eft ei ve- 
fpondendi , qui nobis propinas ,- dicenr 
wuorde tokko, /fve ex/pecfg illuc, fcil. 


1 


venturum boc poculum, Wuorde tok- 


ko, din fkál. Pàte. puoreft, válkom- 
: men eller tack. Páteltet, dim, kom- 
. ma litet, komma til litet antal, P&- 
tegåtet , incboat. begynna at komma. 
P&rEJE, venieur, den fom kommer,: Ir. 
futurus, fom fkal komma. eller. fke, 
Páteje wakkon, feptimana proxima, 
náíta vecka. Pàteje.jakai, aso pro- 
ximo, náíta ár. E 
PATEM, 7. f. adventur, ankomft, 


PárELET, v. 5. frequ. copiofe .t$ magno - 


numero venire, it.celeriten uenire, kom- 

. ma ymnigt och mycket, komma ha- 

' fügt. Pátelaftet, dimis. Påtelatjet, 
inchoat. begynna at komma. 

PåTATALLET, v. ^. Puotfelwafi pita- 

tallet, morbo corripi, blifva fjuk eller 

Yy utkom- 


/ 





354 PAT 


utkommen för fjukdom. Påtatallib 
håkket, ex improvifo invafus fum, 
jag blef haftigt Ófverrumplad. Die 
påtatallab taía, beíc bereo & quo me 
vertam nefcio, hår flår jag rådlös, 
och vet ej hvad jag fkal taga mig fór. 
efr. kaudnetallet. Pá&tatallem, /ubf. 
ip/e acfur. I fuola p&tatallemeft pal- 
la, fur baud timet , facinus ejur aper- 
tum fieri , tjufven fruktar ej, at hans 
miffgårning fkal blifva bekant. 

| PåTALTAX, n. f. adventus, ankomft. Ju- 
ru pataltaken, in ipfo adventu, vid 
fjelfva ankomften. - 

PárAsTATTET , perveniri poffe , attinge- 
re poffe, kunna komma åt. I páta- 
ftatte tokko , suc perveniri nequit, 
illuc accedere impoffibile ef, man kan 
ej komma dit. | 

PåTJESTET, v. a. comprimere, exprimere, 


klåmma, trånga, pråffa ut. Ale mo. 


påtjelte, noli me premere, trång mig 

. intet. Tjatfeb luwah kárwoilt på- 

tjeftet, aquam e vefibus bumidis ex- 

rimere, vrida ut vatten utur våta 

låder. Pátjeftaftet, dim. litet klàm- 

ma eller práffa. Fätjeftatjet, incheat. 
begynna at práffa. M Jäla 


PåTJESTEM, ». f. comprefto, pråflande. : 


Pårx, pätka & påtkå, ». f. locus inter ca- 
eumina montium depreffor , jugi montis 
aliquo in loco interrupta altitudo, en 
dal ell. affáttning på en bergsrygg, 
Nervagice fkal, 4 patkanet, qu. vid. 
Raftete tab wareb påtkå pakto, tren/f 
snontit bujut jugum co quo maximc cff 
depreffum loco, gå öfver detta berget 
på det ftállet, dár det år lågft. Påt- 
káts , dimin. 

PáTkET, o. a. rumpere, disrumpere , fli- 


PåTKETET, v. 4. 7 


PÅT 
ta af. Raíla påtket kainob, fum 
disrumpere, flita af repet. Baddit pát. 
ket, vincula rumpere, flita af banden. 
It. manab pátket, infantem ablaciar:, 
afvinja et barn ifrån bróflet. Pit- 
keftet, dimin. litet afflita. Pátkegi- 
tet, incboativ. begynna at afflita. cfr. 
tájet, quod de ligneis aut aliis rigidi 
dicitur corporibur, boc de funibur, bri: 
U fimilibu. Hinc paffv. 
PäTKANET, pátkenet & p&tkanet, dis 
rumpi, rumpi, flitas af. Kaino påtkå- 
ni, funis disrumpebatur , repet gick 
af. Károftak pátkani , filum rxmpde- 
zur, trån gick af. Ir. piábmoft påt- 
kenet, cibi tedium fufcipere, cibum fa- 
fidire, få madeda. Nidtjift pátkinet, 
a laclendo defveferi , blifva afvand i 
från bróftet. Påtkånaftet, dim. litet 
flitas fónder eller af, m. m.  Pátkà- 
natjet, incboat. begyn. at afflitas, m.m. 
PåTKåNADDET , frequ. id. ac patkánet. 
PàTKANEM, pátkenem oe pátkánem, 
n. f. disruptio, afflitning. Ir. Patké- 
nem piábmoft , tredium cibi, matleda. 
PATKESET, v. 8. minutatins decidere, fal- 
la ner fmátt, fmulas. Rafjo pátkefa, 
«minutatim € paululum pluit, det faller 
litet fmátt regn. Laipe pátkefa, i» 
| micat abit panis t5 minufcula fragmen 
i4, brödet fmular fig, går fónderi 
fÁnulor. Suoine pátkes, famen di. 
[pergitur hö kaftas omkring eller 
pill 


es. 


PåT Kos, s. f. mica, fmula. Smawa påt- 


kofeh, mica minu/cule, fmå fmulor. 

. Påtkofit tjágget , micar colligere, fam 
la ihop fmulorne; 

endum curare, lå 

ta afflita, vide pátket, cuju» eft forma 

Hiph 


PÁT 


' Hiphil. Disrumpi pati, låta gå fónder. 


It. infantem a laókendo defocfaciendum 
curare, låta afvånja et barn, 


PåtKoTET, v. a. frequ. idem ac påtket, 


fe påtket. Ir. pafkve: labtjeh pátko- 
tijen, babene rumpebantur , tómmarne 
gingo af, blefvo affletna. Ir. Juolkeh 
multe pdtkoteh , peder mei rigent, 
feil. ut incedere vix. poffm, ut fieri fo- 
kt, pof. nimiam EJ inaffuctam ambula- 
tioncm , mina ben och fötter hafva 
blifvit lama. 


PAT 355 


talet, qw. vid. Påttenaltet, dim. fvålla 


litet up. Påttånatjet, påttenatjet, im- 
choat. begynna at fvålla. 


. PåTTANEM, påttånem, ».f/. tumor, fvul- 


nad. Tjalmi páttánem, zumor 'oculo- 
rum. Páttànes, id. I. vomica, ulcur, 


: bóld. 
Pár T ASET, v. n. effervefcere, effer vefcen- 


do fuperfluere, koka öfver.  Kebne 
páttas , olla fuperfluit ob nimiam cbulli- 


tionem, det kokar Öfver grytan. Pát- 


tafeje ajek, fom ebullienr , en kålla 
fom váller up utur jorden, 1r. püt- 
talet, intumefcere , fermentefcere, gáfa 
up. Daigen páttas, farína fubactu fer- 
montefcit, degen gáfer up. — Fern. po- 
tifen , &ullio, 

PÅåTTETET, v. a. tumefacere , rumorem ef- 


ficere, fórorfaka fvullnad.  Pátteti o 


PirrJASET, v. pa(fv. premi, comprimi, 

tryckas, trángas, práffas. Tjatfe pát- 
tjali ulkos, «qua exprimebatur, vat- 
net utpráffades, Pàáttjafaftet , dimin. 

Pirso , ? Dim. cervus veno, rangifer 9 
rendjur, ren. Dicitur quoque pátfoi, 
Arres påtfoi, rangifer mas, hann-ren. 


Ningeles pátfoi, ranmgifer femina, 
hon-ren. Pátfoi lo, dux rangifero- 
rum, ren-hjord. Pàtíots, 4imin. en 
liten ren. lt. grex rangiferorum, ren- 
. hjord. Mo pátfots, mcus grzx rangi- 
ferorum , min ren-hjord. 

PårsETET, páttfetet, v. », germinare, 
gemmare, grón(kas, flå ut. Grafe 
pátfeta, gramen germinat. Muora pát- 


mo kátab fláweminas, verberibur ma. 
num meam tumidam effecit, han flo 
min hand, at hon fyall up. Pátteta- 
ftet, dim. förorfaka en lit. fvullnad. 


PÄTTJET, v. a. mulgere, mjölka. Påt- 


tjeftet , dim. Påttjajet & páttjegátet, 
inchoat. begynna at mjölka. Ir. neutr. 
Kofa påttja, vacca lac prebet mulgenti, 


feta, arbor gemmat, trå flår ut knop- = Kon mjölkar. Páttjeje, particip. mul- 
par. Påtletaftet dimin. fpricka litet EN prebinr, fen fom mjölkar , 
ut. Pátfetatjet, inchoat. I Aufl r. påt- en iom ger mj | 
fefjaddet , /ncipere germinarz, begyn- PATTJEM, m. f, ipfe albur Prulgendd, aut 
na at fpricka ut. ! etiam lactandi, mjólkande, mjólkning. 
PåTSET EM, z.f. germinatio, utíprickane — Páttjem litte, mura, mjólkftáfva, 
de, grónfkande. Juo gaitfah páttjemeft laiteh, Zac Jam 
PiTTANET, páttenet t püttünet, w. ».— Aenegant capelle, getterna mjólka ej. 
intumefcere, fvålla, fvålla up, Kåta — nu mera . 
mufte påttåni, manus mea intumefce- PàrTkESTET, påttkåltet, calcitrare, pe- 
bat, handen fvall up på mig, Ir. ef- — dibus ferire, fparka, da up. Tämp 
fervefcere, koka öfver, uftativs páte jul påttkåfla, eqvus calcisrar, is 
! ME y? | en 


- 





356 PÁG: 


fen flår eller fparkar. Fennice pot- 


—O'kin, cáleitro. 

PàrTOos, 8. a. tumidur, fvullen. Pàáttos 
lattas, membrum tumidum, fv ullen lem. 
Kåta le påttos, manus in tumore eft, 
"handen ár fvullén.  Påttos hawe, 
vulnus tumidum. | 

PåuDE, ». f. ferenitas brevis, qua non diu 
permanet, en liten: ftunds uphálls- 
váder. Kafka peiwe påude, /erenitar 
brevis tempore meridionali , uphálls- 
váder rhiddags-tiden. "Ekkedes pàu- 

, de, ferenitar vefpertina , ferenitas, que 
diutius perdurat appellatur wárto. 

PàuDESTET , v. 7. de ferenitate, Páude- 
fti talle, ferenitar nunc facta, Pure 
nunc defrvit, det blef nu, uphállsvá- 
der, det Ófvergaf nu at regna. 


Páun LE, pilofur, villofur, hárluden, vid. 


párga. 


Pau HLOT, v.?t. pilos nancifci, villofum 


fieri, blifva harluden. confer párge, 
párkot.- | | | 
Páunor, páuret, v.a. refici viribur, a 
laffitudine recreari, åter qvickna up, 
. åter få krafter, blifva uphvild. Her- 
ke påuroi, a /Jafftudime recreatus eft 
vangifer vetlariur, kÓr-ren qvickna- 
de ater up. 'Pàureítet, dimin. litet 
qvicknad up. Páurogaátet, inchoat. be- 
gynna at qvickna. De'beftiis f/epiffme, 


. 'Påuvs, påufa, vid. màuka. Borea. 


"PÁGGELET , v. a. mentionem facere, nomi- 
o mare, tala om, námna. Idtji tabb'ak- 


v 


ta pággel, nullam omnino ejus rei fecit 
mentionem, han talte aldeles intet der- 
om. Piggelaftet, dim. litet omnàm- 
mà. Pággelatjet, $ncboar. begynna at 
omorda eller sámna. ^ ' "- 


| ejurgatto, beftraffning; tiltal. 


PÁL 
PáGGELEXKE , 2.4. cujus non facta eft men. 
tiv, non dicfur, onàmnd, oomtalt: 
PácGELEM , pággotem , n. f. commemora. 
rjo, omtalande, omordande. 
PáGGOTET, v. a. frequ. mentionem 
re, tala om. | 
Påjes, påjok, s. a. albus, hvit. Pijes 
kiflah, cbirotbentalbe, hvita handfkar. 
PåisTtET, v. 4. depravare, fÓrderívayvi- 
depeittet... ^ ^ - ^ 
Párwe, dier, dag &ec. vid. peiwe. 
PAxkET , v. n. repere, krypa, vid. pisket. 
PáxT JET, deterrere, afkrácka, v. paktjet. 
Páxr]rTET j v. n. dolere, vårka, vide 
 paktjitet. 
PAL, n. f. columna , ftod, pelare, à: Tim.;: 
Párpo, pålto, s. f. ager, åker. Fenn. orig. 
PürxET, v.» rixari, tráta, kifva. Pàl- 
^" kib fuina, Jitigabam cum illo, jag tràt- 
te med honom. 7t. objur sare, corri- 
pere, banna, tráta på. Ele mo pálke, 
soli me objurgare, trát ej på mig. Pål- 
keftet, dimin. tràta litet. Pålkajet, 
incboat. begynna at tråta. Pálkajika, 
(dual.) de tvà begynte tráta. 
PárxaAT]JET , pAlketjet, o. ». frequ.id. 
Párkarrs, pálkar, rixofur , contentiofus, 
- trátofam, trátgirig. | Pálkales àlma, 
vir contentiofur , en .tràtgirig man. 
Pálkaleswuot, /ubfl. cupiditar f. pre 
nitas litigandi, trátgirighet, tráto- 
famhet. | 
PALKALDATTET, v. 4. objur gare, banna, 
tiltala. 
PALKATALLET, v. paffv. verbis reprehe 
- di, corripi. Pálkatallib fanji & fufte, 
increpabat me , jag fick bannor at 
honom. 
PALKEM , n. f. Iis, contentio, tråtande. I. 


face 


PÁN 


UEBER CMM i 
PitkATALLEM, 5. f. objurgatio, cum quis 


objurgatur five verbis reprebendivur, 
tiltal, bannor. 2E 
Pirxo, s. f. lir, rixa, tráta, oenighet. 
Sono (dual) kafken pálko tjodtjo 
peiwelokk, quotidie inter ilor lis eft 
atque contento, de tráta dageligen fins 
emellan. Pálkotak , caf. negartv. abs- 
que rixa, förutan tráta. Pálko krad- 
na, adverfarius, cum quo litigamur, 
den man tråter med, tråtobroder. 
Pålko welje, Luc. iz: 58. idem, fed -mi- 
nus in ufu. Fenn. pilcka, convitium 
PáttALOK, adv. in uno eodemque latere, 
a latere, på en fida, vid fidan af. cfr. 


pele. Pállalok muina tjokkalii, ad : 
latur meum affidebab , han. fatt' på fi- . 


dan om mig. | 

PåLLASA TS, ». 4. Tuon pülláfats wa- 
reh, montes, qui ex adverfa parte fnt 
bergen, fom ro pà andra fidan. 
Tan pállafats heima jåkkålt, villa cis 
fluvium fta, en gård på denna fidan 
af elfven, cfr. pele, Jatur. 

PårreT, poffe, valere, förmå, kunna. 
Eime pålle piåggaft fokket, ob ni- 
miam procellam remigare ncquebamur, 
vi voro ej i ftànd at ro för ftormen 
fkull, cfr. aibmotet, pallat. Pálletet, 
fr«qu; Eika pállete , neuter lorum al- 
serum fuperare poterat, ingendera af 
de två kunde blifva den andras öf- 
verman. Eime pállet åfalin, de pre- 
tio mercis non poteramus convénire, vi 

. kunde ej komma ófverens om prifet, 

Pån, pána, cani, hund, vid. piádnak. 

PNN, pluma, calamur, quo fcribitur, 
penna, fkrifpenna. Kedke pánn, f:- 
lus, griffel. HE sí 

Påran, plural. pürahah, s. a. coguati 


| PAR 357 


ui ex eadem funt familia, llàgtinge, 
 flgüngar. Párahatjeh mái len, co- 
gnati nos amba fumur, vi bågge åro 
flágtingar.: Párahit appet, cogsator 
inoif/ere , hålfa på flágtingarne. Fen. 
perin, bereditatem accipio, jag áríver, 
& perillinen , bercr. | 
PåraD, párat, s. f. genus; firps, lågt, 
ftam. Sodn le tatte påradeft, ilo ile 
genere natur eft, han år af den flág- 
ten, han hárítammar derifrán. - 
PánxEL, diabolur, djefvul. Synon. paha 
innemi, fuono. Tije lepet tatte at- 


EE jet pårkeleft, ex patre effi. diabolo. 


Pårkellakafäts & pårkelatja, adjedt. 
diabelicur, djefvulik. Pårkelatja par- 
go, factum diabolicum, en djefvulfk 
gárning. Femn. perkeli, diabolus. ;' 

PåROLATS, pårulats, cognatus, flágtinge. 

PánToM, vide piártom. 

PánL, margarita, ukto, párla. 

Pårrax, vide fabtjes. 

PüsrT , v. ». vide pikfet, ^ 

Påso, páfotak, vid. piåflo. 

PássaTS, Paf/cha; Påfk , vid. piáífats. 

PåstEx, pålt, ». f. frutex, bufke. Såke 

. ja fådga påftek, frutex betule t5. vi- 
burmi , bjórk- och vid-bufke. Páfte- 
kats t5 páftets, dismin. en liten bufke. 

PiTERNES, páternes takte, vide piet- 
termes -takte. 2 

Påt TOT, v.a. vetare, probiberc, v. piettot. 

PáTTOTALLET, v. a. recuf/are, repul/am 
darc, gifva afflag , afflå, cfr. piettot, 

PárTATALLET, pátto, páttoges, vide 
pettatallet , petto, pettoges. 

PàuL, páula, ». f. zerra.a nioc purgata, 
uando nix difcuf/a eft, bar mark,nár 
nón år borttint. Páula plátt, v.plátt. 

F.pálwi,Jocur primo pere mive nudatus. 
Y y 3 | . . Páv- 








558 QWA 


LÁ ERREUR OPEP rrr asm anb EDDA, 
PAuLET, v. n. de nive dieitur dum difcu- 


situr, blifva bert, tina bort. Epe 
warai wuolge autel ko páula, £s» al- 
pe non abimur antequam nix difcuti- 
fur, vi fara ej til fjälls förr ån det 
blir bart. PAuleftet, dimin. blifva li- 
tet bart. Påulagåtet, snchoat. begyn- 
na at blifva bart. Påulagätemen le 
muora maddeken, ad radices arbe- 
rum nix diffugere incipit, det bórjar 
at bli bart under tråna. 

PópDosTAT TET, v. a. placare, blidka. 

. "Ib matte fo póddofítattet, iram ejus 


placare nequeo, jag kan ej ftilla hans : 


vrede. Aufir. 


Póxpsor]r, adv. adfiricie, tått, kort | 


tilbundit. Ele nau pórdfotji tjana, 
noli ita adfiriste colligare, bind ej fà 
knapt til, fà kort igen. Opp. remife. 


0 


Q. Litera bec ante u confonante foc W, 

fequente vocali , utuntur. feriptores Lap- 
nici, interdum &5 litera k ante u fn- 

fequentz vocali o, Fennics autem litera 
c, ut e gr. in Cuopio, quod efferen- 
dum ut qwopio aut Kwopio, /fve ut 
qw in dnglicano vocabulo Qween. 

QwARDN,QwWarne; m. f. mola, qWarn, 
cfr. mill. Kåt qwatdn, ola. manug- 
ria, handqvarn. 

QwaxTEL, vide kárt, kürtel 

QwasT, fcopa , qvalt. 

.QWwEBME, vide kuobme, kuobmof. 

QWEDDET , v. «. pertare, ferre , geftare, 

- bàára Kåtin qweddet, snanu portare, 
båra med ell.i handen. Nádeb qwed- 


det, onur portare, båra bördan. '1ja- QwEDDEMUS, 
- welk nalne qweddet, bajulare, bàra. 


QWE 


på ryggen. It. mefeb qweddet, vit 


hen parcere, kalfva. — L&dde månnit 
qwedda, avis ova parit, fogelen vir- 
per ágg. Kofa le qweddam, vaccs 
vitulum peperit, kon har kalfvat. I. 
accufare , in jur vocare, anklaga, lim 
ma til råtta” Qweddin fo karrafikt, 
accufabant ilum graviter, de ankla- 
gade honom hárdeligen. Qweddet 
kalkab to attjafat, «ccw/abe te apud 
patrem zuum, jag [kal anklaga dig bos 
.din far. Ir. Mon &dtjob qweddet, 
gmaite tije meddebet , deliciorum ve 
ffrorum culpa in mc omnis transfer, 
jag får bára fkulden för edra förfeel 
fer. Sjaddob qweddet, fructum ferr;, 
bára frukt. Ir. Piågga watnafeb qwed. 
da, vento vebemente in alum t peror- 
fum curfum. depellitur cymba, baten 
blir váderdrifven. Q weddeftet, dim. 

. litet bára, m. m. Qweddegitet, in 
cipere portare aut accufarc, begynna 
at bára eller anklaga. Qweddsjet,id. 


WEDDEJE, qui portat t$ c. den fom bir, 

MM m. Nide A weddeje > Bafulur, onus 
portans, den fom bår bördan. &a- 
fator, anklagare. Qweddeje lådde, 
avis ova partens, en fogel fom vir- 
per ågg. cfr. qweddet. 

QWEDDEX , 7. 4. non portatur, fom ej ir 
buren. Qweddek náde, onu, qw4 

' nullur portavit , en börda, fom ingen 
burit. Iz non accufatus , in jus non ve 
tatur , oanklagad. 

QWEDDEM, s. f. portatio, gefatio, bi 
rande. I «ccu atio, anklagande. fr. 
qweddet. 

s. f. lis vel cauff a, propter 

, quam uominis delatio fü, káromàl k. 

| eni 


/ 








QWE UN 


QWE 359 


onu , portandum, börda, det man har appelant ; qweibme kalla ock gifta 


at båra. | f 
WEDDATALLET , 7. pa/[ v. ari , ac- 

er , blifva buren, blifva ankla- 
gad. Käffe qweddatallai, cum accufa- 
retur, når han blef anklagad. 

QwEDDATES , qweddats, s. /. machina 
qua quid portatur, feretrum, det hvar- 
med något báres, bår. 

QwEDDATET , v. ». currendo vel alio mo« 
do efugere poffe aliquem infequentem, 
genom lópande «eller annars kunna 
undfly eller komma undan någon. 
Idtji qweddat mufte, me effugere non 
poterat, quin illum fatim deprebende- 
rem, han kunde ej fly undan mig få 
fort, at jag ej fkulle hinna pá honom. 

QwEDDETET, v. a. portandum curare, 
clitellar imponere, låta báras , klyfja. 

QWEDDETATTET, v. ». poffe portari, 
4ccufari poffe ve deferri, kunna bà- 
ras, kunna anklagas. 

QWEDDETOWET, pa/f vum v8 qweddet, 
báras, anklagas, fe qweddet. 

QwEppo, ». f. aceufatio, delatio nomi- 
sis, anklagande, klagomål. I. Ed- 
nen qweddo, preles, partur, lifsfrukt, 
cujut loco interdum apud. feripterer oc- 
currunt hágga fjaddo, tjáiwe fjaddo, 


fed minus genio lingva congruenter. 


perfoner hvarandra. — Qweibmam 
puoram , mi conjux cariffme, min kå- 
ra man. Qweibme nare, fodalitium, 
gantur fociorum numerus ut fodalitas 
conftitui poft, fåll(kap, fà många fom 
fordras til fállfkap. Alma qweibme, 
vir fociabili: en cufur facilis efl con- 
wer/ atio, en fållfkapslik och nójfam 
umgingesman. Dicitur quoque: I 
qweibmen orro, cum illo conver fari 
difficile eft t$ minus jucundum, diffici- 
lir ejus efl comver/atio, man har ej n&- 
got nóje af hans fållikap » han år 
vår at umgås med. Scribitur quoque 
& dicitur qweime. Qweibmats, dim. 
Mandientis eft. QWweibmatjam , mi fo- 
dalis optime, du min kåre vån. Fen. 
cumpani, fociur. 


QWEIBMETEBME, qweibmeteme , 2. 4. 


i fine focio eft, folus, den fom år 
utan fillfkap, enfam. 


Qwz1x, zorrens,cataratia, forfs, ftróm- 


fall. Qweiken åiwe, v. lufpe. Qwei- 
keb luitet , fecundo flumine five torren- 
te navigare, fara utfóre ftrómmen. 
Q weikats , dimin. en liten forfs. 


QwE1IX - XAREG, avicula cataractar flu- 


viorum amant, in Lapponia imprimis 
frequens, colore nigricante , forfs-fparf. 


Compof. qweddo-land, patria, folum. Q'wE1M, prepof. cum, med. vide kum. 


natale , fádernesland, fódelfe-ort. 
QwEGGERDET , vide qwoggertet. 
QwEIBME, proximur, vicinur, nåfta, 


To qweim, to-kum, tecum, med dig. 


Qw E1s, boc nominc dolores quorvis ifcbia- 


ticos appellant, torrvárk, gickt. Norr- 


granne. Etíe qweibmabt, dilige pro- — land. qwefa. 
ximum tuum, ållka din náfta. I. fo- QWEITSAK, s a ingeniofus, fintlig. 


ciur , fodalis. cfr. kradna, ftallbroder, 
kamerat — Qweibmetak 
fine focío, folur, utan fållfkap, allena. 


caf. negat. QWEITSET, qwei 


Snuortak, idem. 
9 Ui 4. animad- 


vertere, intelligere, förnimma, fórftà. 


Hoc etfam nomine fe invicem conjuges-— Is.in memoriam revocare, komma ihåg. 


/ 


QweExX- . 


—— Á—. — — — — ————— — 
—— VV  w——— * . 





AN 


360 | QWE 


OA 


Pd 


QwWEKSEK , u. avis, pica filuatica, ród- QwEXTES, duo, två — Qwektes lin, 


: fogel rágfkrika. 

QwEKSEKASEH, 7. f. aurora borealis, 
-nordfken, — Qwekfekafeh .puoleh, 
aurora borealir fulget , nordfkenet 
' brinner.. 

QwtxT , qwekte, 1 »umeral. cardinal. 
duo, två. Qwekt japeh lokke nalne, 
anni duodecim, tolf år. Qwekte lok- 

ske, viginti, tjugu. Qwekte kaudnai, 
- vide kaudne.  Qwekten aiken , bir, 
2 gånger. Qwekte palen,id. Qwek- 
"te kerden, Zupliciter, duplicate , dub- 
belt. cfr. keide. | | 

QWEKTEKATS, 7. d. temerarius, nimis 
: audax, oförvågen, altfór driftig. och 

ofóríiktig. Jt. equam, ncbulo, en fkålm. 

QwexTA, qwektak, duo folitarii, två 
allena. Måi qwekta leime tanne, 
nos ambo foli beic eramus, vi två voro 

. håt allena. /I3i qwekta, vor duv foli, 
j två allena. Valet quoque iden atque 
conjunctio copulativa t$,de duobur dum 

' bjquimur , e: gr- Attjitjeh qwekta, 
pater t5 ( filius. fcil.) fadren och fo- 
nen. Wuoidnib mon todnob edni- 
tjit qwekta, ze & matrem tuam vide- 

"bam, jag fåg dig och din mor. Ed- 
nitjeh qwekta, mater cum filio filiave, 
modren med fonen eller dottren. 

QwEX'rEL, qwektelen, qw.ekteleft, adv. 
ab utraque parte, utrinque, på båda fi- 
dor om. Qmwektel.waren, ab utra- 

ue parte montis, på båda fidorne om 
erget. Qwekteleft lipa pahafeh, 


> uterque malur cf ,. de áro.elaka bág- 


ge två. | 


QwWEKTELAXA ,-adv. duplici modo, på 
: : tvühanda fått. Qwektelakafats , adj. 


duplex, tválaidig. - 


duo fumur, vi åro två. — Aitfei fono 
- qwektafeb , Hor. ambos confpiciebat, 
han blef dem båda varfe, Qwektes 
mijaít, duo: nofi rum , två af ofs. 
QwEKTAST ALLET, v.4. dubitare, tvifla. 
- Ele qwektaítalla tann pira, nili de il. 
la re dubitare, tvifla ej derpá. Qwek- 
taftalleje, particip. dubiten:, den fom 
: tviflar. : Qwektaladdet , id. & qwek- 
. taladdeje. 
QWEKTASTALLEM , s. f. dubitatio, tvit- 
. lande, tvifvelsmal. 
QWEXKTETET, v. 4. in duas parte: divi. 
dere, dirimere five fepararc, delai 
. två delar, &tfkilja. Qwebktet taite, 
. dirime bor, ätfkilj deffa. Qwekteta- 
c ftet, dimen. litet fkilja 3t. Qwekte- 
.tatjet, incboativ. begynna at átfkilja 
cfr. juoket. 


QWELE, 5. f. pifcis, fifk. Qwelitpiw. 


det, pifcari,fifka. Paffem qwele,;;- 


Lau feiraffur, ftekt fifk; Qwele kàdho, 


i/cium nuptiz, fifklek. Tran. Kuk- 
: kes qwele, /erpenr, orm, Qwelats, 
dim. en liten fifk. Fen. cala, pifci:. 
Q'WELAJES, st. a. pi/cefur, fifkrik. Qwe 
lajes jaure, Jacur pz/cofur, fifkrik fjo. 
QwELEJE, pifcator , fifkare. 
Quse , 9. avis, milvus pifcariur, fik 
In os 
QWELASTET, pi/cer abundantiur caper, 


'. fà mycket fifk, Qwelaftattet, freq — 


. $dem & qwelatet. 


QwELETES, n. a. pifcibur carenr, filk- 


lös. Qmweletes jaure, lacys pifcibu 
. «arent , en fjö fom år utan fill 

QWELME, n. f. qu, hår, Trans] Mag- 
. gar qwelmeft le fodn? qualis ill; ir 


eft f. cujus indolis? aLhvad art århan! 
QWEP 








QWO 
QwEPPER, 7. f. ungvis, imprimi: buma- 
sur, nagel. Qwepperit tjuoppet, un- 
sgves prefecarc, klippa af fig naglarne. 
Sluoptjo qwepper, ungula bifida, 
klufven klóf. 
QwzPPET , v. 4. complicare, v. kuopet. 


Qwers, vide kuopfa. ! 
QwERSET, v. a. tuffre, hoíta. Warrab 








QWO 361: 
for bart ifrån. ofs. Ir. f/uperare, ante. 
cellere, Öfvergå, Öfvertråffa. Wiåke- 
men fo qwodib,. cur/u illum fupera- 
bam, jag fprang fortare ån han, Qwo- 
deftet, dim. litet lämna, m. m. Qwo- 
degatet, snchoat. begyn.at låmna, m.m.: 





QWODETET, v. 4. facere ut relinquatur, 


rolinqueidum curare, låta qvarlámnas. 


qwerfet, /angvinem five faniem eru- QWOGGERTET, 2. n. manibus pique 


&are, uphofta blod. 
QwzRSATES, ». f. tuffr, hofta. v. káf- 
. fátes. 
QwETE, morbus byflericur , mader-paf- 
fion. Qwertin luojo, byferia laborat. 
QwET T A1, «dv. ref pccfu, i anfeende til. 
Mo qwettai, re/pecfu mei, i anfeen- 
de til mig. 

Qwzunor, ad». vide krágnot. Qweu- 
rot wadfa , corpore incuruato incedit. 
QwzsA, qwefats, v. kuofa. Fen. cuufi. 

QwIN, femina , mulier , qvinna. 
QWOBBER , fungtir, fvamp. Qwobber- 
. tet, fungor querere edendor, ut folent 
rangiferi pecudesque alie, åta Ívamp. 
Sages om bofkap. : 
QWwoBME, palatum, gom, v. guobme. 
QwoBT]JA , ur/ur, björn. 
QwopDpET, qwoddo, vide qweddet, 
qweddo. ! 
Qwonppo, s. f. arbor bumi proftrata, ar- 
bor gento evulfa, vindfille , låga. 
QwoDET, v. a. relinquere, làmna , lám- 
na qvar. Kaikeb waldi, idtji akteb- 
ke qwode, omnia aufercbat mibil rc- 
linquens refídui , han tog bort alt och 
làmnade ingen ting qvar. Trans! At- 
tje fo utfekatjen qwodi, pater, iilo 
&4dbuc parvulo, obiit dicm fupremum, 
hans far dog, dà han ånnu var barn. 
Qwodi mijeb, dif/cedsbas a nobis , han 


fimul incedere, reptare, krypa på b 

der och fötter, mafa. Qwoggerta- 

ftet, dimin. Qwoggertatjet, inchoat. 
. begynna krypa. cfr. piáket. E 

QwoGsGorT, dor/o incurvo, krokryggigt, 
framlutande, cfr. qweurot , qwog- 
gertet. 

QwoGNER, coffa navigii aut ctiam tra-. 
ha Lapponibus ufftate, vránger i et far- 
tyg eller ock i en Lappflàde. ' 

OIGO, v4ccula , qviga, 

Qwoix, vide fupra qweik. | 

Qworko, prepof. vide kåik , lufa.' 

QwoiN ,.qwoina, vid. qwin, kánno. 

Q'WOKET , v. n. f/plendere , glånfa, fkina. 
Peiwe qwoka, /oi /ucet , Íolen lyfer, 


—- éfr. kiket. | 


QwoXxEM , s. f; f/plendor , fken , glans. 
QwoxET , n.a. vide kiked, kikok. 
QWOXKKARET , 7. ?. qua partem confrín- 
gi, cum pars alicujus. vei effringitur, 
mifta et ftycke, få et fkal. Kare 
qwokkari, vafsr fracfa ef pars, det 
gick et ftycke lÓft af kårilet.  Rad- 
deít qwokkari, e margine fruffum dis- 
cuticbatur, et Ítycke af br&ádden floge 
lóft. Qwokkaraftet, dimin. mifta et 
liter ftycke, fà et litet fkal. - 
QWOKKERTET & frequ. qwokkartattet, 
v. a. partem difcutere, fragmentum ex- 
cidere; (lå eller bryta lö et ftycke, 
ZZ Trani. 


362 QWO . 





Tran:l..qwokkerti mo áloft, partem 


gregis mei auferehat , gregem aliquan- 
tum imminucbar, han fórminfkade min 
hjord. Qwokkertaftet, dimin. bryta 
lóft et litet ftycke. 

QwoksEK; aurora bercalis , vid. qwek- 
fekafeh. . 

Qwoxso, f. f. aurora, diluculum, mor- 


gonrodna, dagsrand. Qwokíon på-. 


ti, tempore diluculi venichat , han kom 
i dagningen. Qwokfo nafte , /ucifer, 
morgonítjerna. 
Qwor, qwola, refficulur, fcrotum, pun- 
. gar. Qwolak , non coffratur , ofnóÓpt. 
'.Qwolak tümp, eqvus admiffarius , 
hingft. — | | 
QwoLPE , pavimentum, gålf, v. guelpe. 
Qworpo, ». f. intemperier celi tempore 
biberno ex procella €$ nive, procella ni- 
vem fuflollenr & difpergenr, urváder. H. 
Qworpor, v n. alga qwoldot, ventu; 
nivem incipit cumulare, det börjar blif- 
.va urváder. Ratheb le qwoldom, via 
mive cumulata vento operta ef, utvå- 
dret har kaftat igen vågen. Qwol- 
doftet, dimin. yra litet: Qwoldogà- 
tet, inchoat. begynna at yra ell. blif- 
va urváder. — | | 
Qworc, qwolga, pilus, pili befiarum, 
- hår på djur. cfr. wuopt. Qwolgets, 
dímin. et litet hår. 
QworcA]J, qwolgajes tf qwolgek, s. a. 


QWO 


corticem detraberc, afbarka, fkala, Nå; 
pob qwolmelftet, repe corticem detra- 
bere, íkala en rofva. Fens. coloan, 
corticem detrabo, deglubo 


QWworMo, n. f. crepufculum , Skymning. 


affa qwolmo, poft crepufculum, cum 
erepufculum praeteriit & nox fieri ini- 
pir» efter förfta fkymningen, då det 
börjar blifva natt och hel mörkt. 
Ka qwolmon páti, peroe/peri vc 
nicbat. 


QWOLMOTET, v. n. vefperafcere, qum- 


do nox fit t$ tenebris operitur terra, 
mórkna, blifva fkumt. ”Juo le qwol- 
motemem, jam incipit vefperafcrt, 
det börjar nu at blifva mörkt. Qwol 
motatjet, inchoat. incipere advocjpera- 
feere, begynna at blifva mörkt. Ko 
li qwolmotatjemen, ve/pera/fcente celo. 


QwoLrra, qwolpen, campus, planitier, 


flatt. Sadde qwolpen, campus arem- 
fw, fandhed. Potfe qwolpen, cam 


 pus abietibur confitur, tallhed. Qwol- 


penats , Zimin. en liten hed. 


QWwOLTATET, v. f. perefiere, multna. 
e 


Juo låh tah qweleh qwoltatum, pi- 
fees. bi. putredinem jam contraxerunt, 


. deffa fifkar áro redan multnade. Dx 


primo gradu putredinir dicitur & mi- 


sur ef quam målket. Qwoltataftet, 


dim. litet multna. Qwoltatatjet, in- 
cheat. begynna at multna. 


' pilfus, hårig, hárluden. Qwolgajes QworTASTATTET, v.4. macerare, i 


" Takke, pellir pilofa, hårludit fkinn. 
QworGESTET , v. n. balbutire , láfpa, 


querido macerare, ut mollius. fiat , Íór- 
vålla. 


QWOLMES, n. f. cortex imprimis abietis, QWOLTE, n. f. frigus verno tempore, vår- 


nec non aliarum arborum t$ berbarum, 


» bark på trån, i fynnerhet tall, fkalet Qwono, ». f. vide kuobmo , kuomo. 


"på órternas ftjelkar. | 
QWOLMESTET , v, a. arborem deglubere, 


QwoP, mucor, tur, mögel, v. kuop. 
QwoPEs; vemefice, háxa, trollpacka. 


Qwo 














QWO 


Qwopes akkakuts , vetula venefica, la- 
mia, en gammal hàxa. Tantum de fa- 
minis. -Compof. kuopeswuot, fub. ve- 
ncficium mulierum , qvinnors troll- 
dom. De viri: dicitur , nàite, nàites- 
wuot. cfr. meuret. 

QwOPASTALLET, v. ». qwopáftallem, 
v. náitaítallet, n&italtallem. De femin. 

QwoPET, qwopot, t$c. v. kuópet 5r. 

QwoPTJA, urfus, björn.  - 

Qwon , qwora, u. f. malum omen, prodi- 
gium, tórbetydelfe, tecken. Qwora 
qwele, pif/cer deterioris ominir, hfkar 
af ond fÓrbetydelfe, Trans! Qwora 
tjalmeh, oculi malevoH t$ qus afpiciunt 


aff infaufa reddenter, elaka och o- 


ycksfulla ógon. 

QwoRA , qworen, vide kuoren. 

QwoREX, 2. f. idem atque qwor. Qwo- 
rekefíne le todn, malum te fequitur 
omen, du àr.olyckelig. 

QwoRASET , qworefet, v. a. animadver 
tere, intelligere, comprebenderc, mårka, 
fórftà. Talla taffa qworafib, id //a- 
tim intelligebam, det begrep jag ftraxt. 
It. annuere , intelligere &8 annuere, fÓr- 
ftà och lámna bifall til. 

QWwORATALLET, 7. a. fr. vid. qworetet. 

QwoRATs, luftrum, in quo biemat urfur, 

bjórnhide. Imprimis: de montium fpe- 

luncis , quar autern fodiendo fibi prapa- 
rat appellantur palem káteh. 


QwoRB, qworba, z. f. incendium floa- : 
rum, kogseld. Qworbeb jakfetet, - 


exflingvere flue incendium, flÀcka 
fkogselden. Qorba puolaji, ncen- 
dium factum eft filve, fkogseld kom 
lös. it.regio exufla, et land, fom har 
brunnit. Abme qworba le tat, oiim 
exufta bec ef regio, detta landet har 


QWO ! 363 


7 — kogseld gått öfver i fordna tider. 


Q:vorba funlo, in/ula exufla. 
QwORBET , v. 2. ardere, brinna. De in- 
cendiis regionum dicitur & igne cineri 
dulofo fuppofíto & occulte avdente, mór- 
ja, fáges om fkogseld. Paffu. qwor- 
bot, brinna up. Landah làh qwor- 
- bom tan jaken, exufta funt vegioner 
boe anno, många lánder hafva brun- 
nit i detta år. 
QWORBETET, v. a. exurere regioner, in- 
cendio vaftare terrar, hårja, bránna 
'"fkogar och landfkap. Trans! Sodn 
qworbeti mo pátfoit, rangiferor mcos 
f poliabat & proffernebat , fcil. ut incen- 
dium arbores, Han nederlade mina 
renar. | | 
QWORDNO, z.f. aucfur nummorum valor, 
fórhógning pá mynt. Ferte a Fenn. 
COrCO, genetiv. COrOn , exaltatio, ufu- 
ra, a COtCkia, altus. 
WORET , v. 4. vefligarc, vefigia que- 
e gå på fpár, (dra up. Piàdna- 
keh låh harbmat wifafeh qworet jut- 
tufit, mira ad invefligandum ferar ca- 
num ef fagacitar narium, hundarne 
áro ganfka konftige, at medelft luk- 
ten upfpana och gá på fpár eft. vildt. 
Ir. fequi , följa. Qwora kainob, káf- 
få tatt talwo, fequere ducfum funis, 
quorfum te ducit, följ fnöret eller re- 
pet efter dit det leder dig. Qworeje, 
particip. pref. den fom går på fpår, 
m.m. Qworeftet, dimin. gå litet på 
fpår. Qworegåtet t$ qworajet, fncb. 
begynna at gå på fpåren, m. m. 
QWORETET , V. 4. frequ. id. atque qwo- 


ret. Qworetib mai, fludiofe quidem 
f*cfabar. Qworetaffet , dimin. litet 
efterfpana. | 


Z27.2 


Qwo- 








364 QWO. 


QWO 


,QwoRETEJE, qworateje, qui vefiigia QwosMzER , qwofmar, cortex. abietis, 


quaerendo invefligat , fecfator , efter- 
. ^ fpanare. ! | 
QwonrE, farcimen, korf, vide marfe. 


.QWORG, 5. avis, grus, trana. Fennice . 


curki , idem. 
QwoRGoO , z. f. locus in mari aut lacu la- 


pidofus , f/yrtis, ftengrund, grund i | 
fjóar. Qworgoi le tat jaure, Jecwr 
bic fyrtibur abundat , denne fjón år: 


full med. ftengrund. | 
QWORKELET, v.a. fuggerere , admo- 
. Aere, gifva råd, anvifa, påminna. 


furubark. efr. qwolmes. Him: 


QWwOSMER TET, abietem deglubere, corti- 


cem abiectis detrabere , barken af 
tallen. Qwosmertatjet, zxcboat. 


Qwo SMOT, v.7.. aduri,uri, blifva fvedd, 


ránna. Kapte le qwosmom, tunica 
ignir calore ufla eft, tröjan år fvedd af 
elden. Qwosmom piábmo, cibur ad- 
ufo five empyrcumarico ingrate faport, 
vidbránd mat. Qwosmoftet, dímin. 
litet bránna vid. Qwosmogpátet, ;s- 
cboat. begynna at blifva vidbràud. 


Sodn qworkeli mo, i/le mibi iflud QwOSMOTET , v. a. facere ut aduratur, 


- dabat confilium, han rådde mig. Bor. 
; dicunt Íqworkelet. Qworkelaítet, 4;- 
min. Qworkelatjet, incboat. begynna 

, Aatrádatil  . 

QwonxET & qworkok, ». a. evidens, 
per/picuu: , tydelig, redig. Qworkok 
le hàlefne, per/picuus & difiincius cff 
in dicendo, han år tydelig och redig 
i fit tal. 


. Qwo RKETEK, 7i. d. incomprebenfbilis, non 
intelligibilir, obegripelig, cfr. puoi- 
ketek. Qworkes apta, in bymnis Lap- 


pon. idem. Compof. Qworkoklaka, adv. 
| pofpiena, diflinéte, tydeligen. Qwor- 
*. kokwuot,. /ubff. perfpicuitar, tyde- 
lighet. | 
QWORKETET, v. a. comprecbendere, fatta, 
egripa, It. neutr. explicari, utveklas. 
Kaino qworketi, refiis explicabatus 
convoluta , repet viklades ut ell. lopp 
ut. Qworketaílet, dimin. Qworke- 
tatjet, 2ncboat.. 
QWORXOTET , v. a. explicare , förklara, 
uttyda, cenfer tjálgaftet. Kalle fodn 
matta qworkotet, is optime explicare 
potef. Qworkotallet, frequ. idem... 
Qwosa, Fenn. cuufi, vid. kuofa. 


^ 


adurtndum curare, låta bránna vid. 
Ele qwosmote piábmob, soli cibum 
empyreumatico reddere f/apore, låt cj 
maten fà vidbránd dad 


QwOoSGNET , v. a. de pifcibur dicitur rt- 


tibus fe imphicantibur , petere retia, gà 
på nátet, fnárja fig i nátet, fáges om 
filk. Qwele werbmai qwosgna, ret 
pais petit, fifken går på nitet. Ir. 

ano qwosgna, luna illunis fit, tem 
pore vefpertim, månan blir ofynlig 
om qvállarne, mánan fitter. Qwos- 
gneftet, dim. QwosgnegáBtet, rucboat. 
Mano qwosgnegáta, Juxa incipit fieri 
illunis, mánan börjar blifva ofynlig. 


* 


QwOoSGNETET , v. a. percutere, Di, flå 
. til... Qwosgneti mo fábbin, bacub 


me percutiebat, han flog mig med 
kàappen. Quwosgnetaflet, dimin. Då 
til litet. 


QwossE, bo/pes, conviva, gåft. Qwos- 


feh páteh, bo/pites veniunt, vi få fråm- 
mande. Qwoffit tuoftotet, 4pite 
excipere, taga emot frámmande, und- 
fágna gáfter. Qwolffe káte, diverfe- 


, rium, bofpitium , bárberge, gáft-(tuga. 


Qwos- 











QWO 
QwoSsOT, v, m. convivari, diverfari , 
, tpulari apud. aliquem, gálta, fpifa hos 
någon. To kalkab udne qwoffot, 
tuus bodie ero conviva, jag fkal!gåfta 
dig i dag. Qwoffoftet, dim. litet gá- 
fta. Qwoffogátet, inchoat. beg. gálta. 
QWOSSASTALLET, v. n. peregrinum agt- 
re, nimis cffe oerccundum , litta frám- 
mande, vara blyg. cfr. ammaftallet. 
QwoSSOTET, v. «. cibo bofpites excipere, 
bofpites eibare, gåltreda, gifva gáfter 
åta. Mannejit qwoflotet, viarorer ci- 
bo reficere, gifva refande mat. Qwos- 
fotaftet, dimin. 
QwossoTEJE , bofpites excipiens benigne 
& cibans , den fom undfågnar gålter. 
QwostTo, ad, vide entfek, ludnok, 
I qwofto, »equaquam,ingalunda. Auf. 
QWoTOT, v.n. pafci, depafcere, beta, 
gå i bet. Suoineb wuokfa qwoto, 
feno pafcitur taurur. ' Wifteb påtfo 
qwoto, rangifer licbene pafcitur , ren 


åter máffa. Buweh ángen qwotoh, : 


a pecudibus pratum depafcitur , bofka- 
pen får i bet på ángen. Qwotoftet, 
dim. beta litet. Qwotogåtet, inchoat. 
begynna at gå i bet. ” 

QwvoTOM & qwoto, ». f. paflur, bete. 
Puore qwotom, paflus largus, godt 
bete. 'Qwotom neuro, pa/tur fit de- 
terior ffve imminuitur, betet blir fám- 
re. Qwotom faje, pa/cuum, betes- 
mark. Qwotomatta, caf. negativ. k- 
ac paftu, utan bete. 

QwoTOK, z. a. impaffus, non paflus , fom 
ej gått i bet, obetad. Qwotok herke, 
rangifer impafius. Qwotok fmala, 
ovis impafta. | 

QwvoTOJE , particip. qui pafcitur, depa- 
/cens, den fom gär i bet. — . 


QWO 363 | 
QwoTOTET, v. a. pafcere, beta, gà i 
vall med. Smalait qwototet, ever pa- 
fecere, gà i vall med fåren.  Pátíoit 
,qwototet, rangiferos pafcere, beta re- 
nar. Qwototaltet, Zimis. Qwotota- 
tjet, incbeat. begynna at beta eller gå 
i vall med. E 
QwoToTEJE, paftor, herde, vallhjon. 
QwoTOTEM, n. f. paflio , betande. 
QwoTOTATTET, v.2. frequ. id. ac qWO- 
totet.. . 


QwoToTowtT & interd. qwototallet, | 


. paffv.pafci, betas. It.depafci, afbetas. 
QwoTsANJE, qwotfanja, lupus, Varg. 4 
QwoTsET, v. n. de befiis & feris, cur- 
sere, fpringa. Repe qwotía, vulper 
currit, ráfven fpringer.. Snjára qwot- 
. fa, mur currit. Transl. abundantia eft 
murium, det år en ftor myckenhet af 
. mófs. Álo qwotía nauk, zrex auge- 
tur pecudum t$. indies acerefcit, bo- 
fkaps-hjorden blir ftórre och ftórre, 
It. fcandere, klifva. Muorai qwot- 
fet, fcandere arborem , klifva up i trà. 
. Qwotfeftet, dim. cfr. wiåket. 
QWOTSELET , v. ». celeriter currere, ha- 
ftipt fpringa, kH. de famulis. Swainas 
mufte qwotíeli, famulur meus clam au- 
. fugicbat, min dráng har rymt utur 
. fin tjenft. 
QwOTSELTATTET , v. 4. currere facere, 
emittere ad currendum, låta fpringa. 
- De lupa dicitur catulos e lufiro educente. 
QwOTSETAXES , 8.4. Cur fans , cur ftans, 
-fom mycket fpringer. I. efrenis, 
oftyrig. Qwotfetakes pàtfo, rangi- 
fer «frenis. s 
QwoTSETET, curfu vebi concitatifimo, 
üka fort och i fyrfpráng. Qwotfe- 
time åbbå peiweb, per totam diem : 
Zz3 curfu 


366 QW 
curfu vebebamur concitatiffmo, vi kór- 

. de i fyrfpráng hela dagen igenom. 
Qwotfetaftet , dimin. köra något li- 
tet fort. R.paulif/per currere, litet lö- 
pa. Quwotfetatjet, incboat. begynna 
at köra i fyrífprang. 

QwOTSETEN, curfu maxime concitato, 
i fullt låpp, i fyrfpráng. Gerundium 
eft verbi qwotíetet in Do. Adverbiali- 
ter accipitur, 

Qwoup, infirumentum ligneum, quo ni- 
ver confcendunt , (kid. Materia ex qua 
conficitur appellatur pignel, quod oid. 
efr. fappek. 

Qouxzr , qwoukotet, vid. guouket. 

QwouLET, profpicere, infpicere, titta. 
Windek raiken qwoulet, per fene- 
firam profpicere, titta ut genom fen- 
ftret.. Ukfen qwoulet, per januam 
in/picere, fe in genom dörren. Uk- 
feít qwoulet, ab janua profpicere, 1e 

- ut genom dórren. 


QwoULELET , idem. Celeriter profpice- : 


ye, haftigt titta. Kuttes qwouleli uk- 
fen? quis per Januam in/picicbat? hvil- 
ken tittadein genom dörren. Qwou- 
lelaftet, dimin. litet titta. Qwoule- 
latjet, incbhoar. begynna at titta. 
QWOULELTAK, 2. f. profpectur, confpe- 
us, utfigt. Staden qwouleltaken 
- lei, erat in confpecfu urbis, ftaden fyn- 
tes ifrån det fållet dår han var. 
QwouLETET, qwouletaftet &c. vide 
: qwoulelet. | 
QwourzMu, qwouletem, ». f. ipfe attur 
profpiciendi , profpecfur , tittande; ko- 
xande. Qwoulem raike, foramen, per 
quod profpicitur. 
QwouLo, alvur, buk. De avibus dicitur. 
QwouLor, adv. refpetfu, quoad , 1an- 


pof. ín, verfus, på, emot. 


QwowoL, fcalprum, vid. kuowol 
Qwv]N qwujna, femina, mulier Qvin- 


Qwo 
feende til. Paha qwouloi ja puore 
qwoulói, £s malam €f bonam parten, 


. éfr. kautoi, qwettai. 
Qwousa, vide kuopfa. : 
Q wOUTEL, n. f. meditullium, media per: 


area five faperficiel medlerfta delen 
af en yta eller rymd. Jaure qwoute- 
len , i» meditullie 1gcur, midt på fjón. 
Kåte qwoutelen, in meditullio cafe, 
midt i kojan. Kefe ja talwe qwov- 
tel, effar biemsque adulta, midt.ifom- 
-maren och vinteren. Centrum, me- 
delpunkt. Jr. qwoutel, alpis, fjäll, 


' fkoglófa och kahla berg. Qwoute- 
lin wiefo, in alpibur commoratur. Cfr. 


kafko. : 


QwOUT ELES, 7. a. medius , qui in mui 


fitus efl, den medlerfte. It. alpinur. 
Qwouteles ådnam, regio alpina, fjäll- 
ort. Quwouteles káte, cafa ix alpi- 
bur exftruste, fjÀll-koja. 


QwourTo, qwoutot, adv. in dua: per. | 
. ter equaler, midt i tu. Juoket qwou- 


tot, in duas dividere partes equali, 
dela midt i tu, i två jämna delar. I. 
adjctiive , qwouto juoko, partitio in 
dua partes «qualer, delning i tvin- 
ne lika delar. Qwouto åfe, pars e. 
qualis, pars altera ex dimidiae, half | 
va delen, halfpart. Ir. qwouto, pre 
edke qwou- 
to jårråi, in lapidem incidebat, han 
föll emot en ften, v. nieik , atfolen. 





na. Qwujnalats, adv. mulichri;, qvi 
lig. Ir. fubflantive mulier , fexur femi- 
neu, qvinna, qvinnokón. Qwuj 
nalakats , adj. efeminatur , qui mir 
re vix fortior eff, gvinlig. 





R Rr 





RAB 
EK 


RABBET, operam intendere, allaborare, 
vinlágga fig, bemóda fig. Kaik fa- 
moi rabba, ommibur viribur enititur, 
han arbetar af alla krafter. 

Razp, rabda, s; f. már.go, brádd, v. radde. 

RABMA, n. f. locus montium preruptur, 
precipitium, brant , bergsbrant, vide 
parbmo. 

RABME, 8. f. per ur/inur, bjórn-ram, 
bjórn-tafs. Bire rabmit niamma, ur- 
fur peder fugit. Hinc — | 

RABMAK, 8. a. lacertofus , armftark. 

RABMO, vide njuom. | 

RasR , rabra, rangifer femina, renko. 

RABTJET, rabbtjet, eniti, v. rabbet, i4. 

RADAT , difpenfator , poffeffor , fÓrvalta- 
re, ágare. Ir. Todn leh radat taffa, 
ejus vci in te refidet culpa, du rår der- 
för. Compof. Aktradat , abfolute fmpe- 
rans, enváldig. Aktradatwuot, «5 
folutum imperium, enválde. 

RADAK, inufét. Compof. etjaradak, fbi 





fapiens , pervicax , egeníinnig, envis. 


Etiaradak wuot, /ub/. pervicacia, en- 
vishet. Aktaradak, ungnimis, concorr, 
endrigtig. Etjaradefikt, ad». pervi- 
eaciter , egenfinnigt. cfr. rade, radet. 
RADALATS , opulentus , diver , rik. 


RADASTALLET, dominari velle, vilja hár- 


fka och råda.  Radaftalla tait àdna- 
mit, barum ille regionum /* poffefforem 
jaéfitar, han fkryter af, at han rår 
om deffa lánder. | 


Rapp, n. f. nivír exigua quantitas , tem- 


pore autuimnali imprimis, lit. och tunt 


Ínó-fóre, om hóflarne i fynnerhet. 
RADDE, 7. f. exa, margo, rand, brådd. 


Fiållo radde, ere sför, kanten på et 


RAD 367 
bråde. 


Siwa radde, era maritima, 
haáfsftrand. Wuona radde, ora Nor- 
vegis, Norrika gránfen. In plural. 
raddeh, pecfur, bróft.  Raddiit leb, 
eger fum pedfore, jag har ondt i bró- 
ftet. De tuff catbarrali f/epius dicitur, 
interdum. ctiam de phihif pulmonali. 
Raddats, diis. liten brådd ell. kant. : 
Fenn. rinda , pecfur. 

RADDE, ».f.titio, carbo, brand. v.bradde. 
Rappok, ingluvici deditus, beluo, ftor- 
Atare, fråffare: Raddokwuot, /ubf. 
gula , voracttar , früfferi. — E 
Rapt, s. f. con/flium, råd. Radeb tak- 
ket, con/flium darc, gifva råd. Rade- 
pele, Confliariur, Rádsherre, Kono- 
gafa rade pele, Senator five Conflia- 
riu: Regni, Riks-Rád. 1r. rade, opes, 
divitis, rikedom. Puore radeb ad- 
na, fat eft opulentur, han har råd, 
han år rik. compel Etja-radefikt, vsd. 
radak. Aktaradeílkt, unanimiter, en- 
drágteligen, 44. 2: i. Radats , Zimin. 
res familiarir, egendom. — Utfe ra- 
dats lé muíne, res mibi curta cft, jag 
har liten förmögenhet. =: 
RADEXES , qui confilium dar, rådgifvare. 
RADETEZME & radetes, vide hájo. 
RADET , v. a. poffdere, Aga, belitta. Ir. 
ib mon taffa rade, non mea culpa fa- 
éfum eft, jag rår ej derfóre. Radeje, 
particip. vide radat. Radeje áiwe, im- 
perans, den foin har befálet. Kaika 
radeje, omnipotenr, alsmågtig, melius 
dicitur quam kaik wekfes, cfr-wekfes. 
RADHATS, Jiberalir, gifmild. 4sftr. 
RADHEM, m. f. liberalitar, gifmildhet. 
In Lyckfela. cfr. arwokwuot. — ' 
RADIEN, Numen, quod crédidere prifci 
- JLappones animam five fpiritum visalem. 
| eali- 





- $69 RAG ' 





I — -  :tye 

. celitus demittere, in conceptione buma- 
na, quo embryo deinceps imbuitur & a- 
nimarur. — Interea , bie fpiritur, Dee 

, Mudderakka traderetur, que,cum tem- 

s inflarct , fetui illum daret, confer 
udderakka. 

RADN, vide kradna. 1t. witulur rangi- 
ferinus, recens & primo yere partus, 
renkalf. ! 

Rarontr , conf/ultare, conffliums conferre, 

- rád()à. Radohet kalkebe, maite kal- 

. kebe takket, confulemur, quid agamur, 
vi fkole ófverlágga hvad vi fkole 
göra. Raddhet tuina fitab, tecum con- 

ferre cupio confilium, jag vil rådgöra 
med dig. 

RADOHADDET, frequ. idem. 

Raponrx €f radohaddem, m. f. confélium, 
confultatio , ÓOfverlàggning. | 

RADOTET, 6f frequ. radoftallet, id. at- 
que radohet, radohaddet. 

RArE, 7. f. quier, pax, ro, fred. Fenn. 
rauha, id. Caf. negativ. rafetak & ra- 
fet, fine pace, utan fred. Rafe-takke- 
je, pacificator , fredítiftare, Compo/. t$ 
oppof. orafe., ofred. 

RAFTELATS, n. a. pacifícur, mon contentio- 

2 fur, tranquillus, fredíam , ftilla och 
rolig. Compof. t$ eppof. orafelats, o- 
fredíam, orolig. 

RAGGELET., v. a. inclinare, luta, hålla 

- på fned. Kareb raggelet vas inclina- 

: re, luta kárilet,  Raggelaftet, dimin. 
litet luta. | 

RAGGETET , 9. pa/ffv. five neutr. inclína- 
ri , luta, ligga på fned. Wadnas rag- 

. geti, cymba in alterum latur énclinata 
eft, båten lutar på ena fidan, cfr. kåb- 
manet. Raggenet, id. erque raggetet. 


 Raccox, n «. elatw, fuperbienr, hóg- 


/——— RAI 
fárdig. Raggok &lma, vir in/olens, en 
hógfárdig man. | 


RAGGOSTALLET, 7. 5. fuperbire, clt 


animo effe, vara hógfárdig. cfr.ítuo- 


. raftallet. Raggoftallet tawerinas,opi- 


bur fuperbire, högfårdas öfver (in ri. 
ap Raggoftallegátet, inchoat, in- 
cipere fuperbire, nna at blií 

hógíirdig. aet ^ 


RAGGOSTALLEJE, fuperbiemr, cu:, 


hógfárdig. 


RAGGOSTALLEM, 7. f. fuperbia, hógfárd. 
RAGGOT, ada. inclinate ad alterum latus, 


lutande, på íned, cfr. hallot. Wad- 
nas le raggot, cymba ad alterum latu 
iwclinet, båten lutar på ena fidan, 
Pieja kareb raggot, inclina vas, luta 


. kárilet. Raggot wállahet, Jateri inni. 

. ti, ligga på fidan.. 

RAGNO, si. f. paries, vágg. Proprie pe 

- rísr. caf arum Lapponum. 

Rana, s. f. pelis ferina carior, dyríkin. 
ke, 


Rahan n td. vide naute. It. om 
id, quod in pretio eft, pecunie, pengar, 


. penningars várde, Fem. raha, pecuniis. 
RAHTE, via ffve femita per nivem, vin- 


ter-vág, vág igenom fnón. 


RAJA , sm. f. meta, utmál, v. kraja. 
RAIDE , 2. f. tonitru, álkedunder, Fox. 


raju , procella. 


RaipB, plural radeh , ita appellantur 


. quorum cure aliorum commi/& funt ran 


£iferi , renfkóÓtare, ren-Lappar. 


RAIDERES, 7. f. fcala, ftege, trappa. fr 


&ladius oríionir, confer. njall, fe njll 
Raiderefats, dimís. en liten trappa. 


RAJANSES, 7t. 4. ad rem familiarem attcn- 


sur, husaktig, husbállfam. Rajanes- 
wuot, /ubf. cura rci familinrir, hus- 


 &ktighet, god hushållning. 


. ——aüm . ..- ok 








RAJ 


RAJAST, aktet rajaít, vide pirk, 

- RAIDET , v. 7. tonitrua edere, dundra, 
fáges om áfkan, cfr. raide, atja. 

Raibo, a. f. feries, rad. Proprie dc ran. 
Aiferorum ferie vebern trabentium , få- 
ges egenteligen om en rad med re- 
nar, lom draga lafs. 

RAJE , n. f. limer, terminus, meta, gråns, 
mål. Rajeb piejet, limitem conflitucre, 
fátta up gránfe-fkilnad. Raje juoko, 
$4. qu. raje. Ir. kafka raje, démidium 
stinerir, halfva vågen. Kitta tan ra- 
jai, buc urque, ånda hit, eller ànda 
tils nu. 'Tatte rajeft, bine, ex boc loco, 

. hárifrán, ifrån detta ftállet, Man ra- 
jai leh todn fo tjowom? quousque il- 
lum es fecutus? huru långt har du 
fólgt honom? Fenz. taja, terminus. 

RAJEK, 8. a. ncgativ. non miffur, ofkic- 

. kad. 4ufir. rajetkenna, id. It. non do- 
tatur, qui fine dote eft, fom ej fått nà- 
gon hemgift, formatur a verbo 

RaJET , v. a. mittere, allegare, fkicka, 
affanda. Ib ane káb kalkab rajet, 
quem mittam non babeo, jag har ingen 
at fkicka. Iz. novis nuptis dotem dare, 
gifva fiha barn hemgift. Neitab ra- 
Jet, filie dotem dare, gifva fin dotter 
hemgift. Ir. Påtfob rajet, rangiferum 
mactare, flakta en ren. Kaudnit ra- 
jet, va/a in ardinem collocare & rite 
difponere, laga fina faker i ordning. 
Rajeftet, dimin. Rajegátet, imcboat. 
begynna at fkicka, m. m. 

RAJEJE, qui mittit, dotcm dans, den fom 
(kickar, den fom ger hemgift. 

RA JEM, 2./.miffo, fåndande, fkickning. 

RAJETATTET, rajedattet, v. ». poffe mit- 
ii, kunna fkickas, I rajetatte, mit- 
ti nequit. 


v 


| RAI 369 

Rajo, 8. f. dor, quam Lappones & filiir 
& Huba danti hemgift , åt fon ell.' 
dotter. Rajo kapte, tunica dotalir, 
Rajo kebne, abenuwmn dotale, kittel den 
man fått til hemgift. Jr. dem atque 
neuto, fkötfel, ans. 

RAIKE, 5i f. foramen, apertura, hål. Uk- 
fa raike, offium, dörr. Nabar raike, 
foramen terebra facfum, et bárat hål. 
It. piàula raike, vid. plátt. Raikats, 
dim. et litet hål. Fez. reikà, foramen. 

RAIXANJE, raikanj, ». f. terebra, naf- 
vare, bàrr. | Omne id quo quidquam 
pertunditur. 

RArkax, raikek, s. a. perforatur, fom 
har hål, hálig. Raikek litte, vars pr 
foratum ffve fi fum, et háligt káril. 

RAIKANET , pertundi, gà hål på. Kab- 
mak le raikanam, calceus detríitur ef 
& pertufur, fkon år fönder. | Raika- 
naltet, dimin. Raikanatjet , fncboativ. 
begynna at gà fónder. 

RAIKETET , v. a. perforare, pertundere, 
genombára, göra hål på. . Muorab 
ralketet, lignum .perforare.  Jågnab 
raiketet, glaciem pertundere, göra hål 
på ifen, Tjada raiketet, perforare, 
genombára. Raiketaflet, dimin. litet 
genombára. Raiketatjet, sncboat. be- 
gynna at genombára. 

RAIKETATTET, raikedattet, v. s. poffe 
perforari, kunna genombáras. Jr. per. 
forandum curare, låta genombåra. 

RAIMES, 2.4. teter, borridur, ohyggelig. 

RAINES, raina, s.a. purur, ren, klar. 
Raines tjatfe, aqua pura, rent vatten, 
cfr. tjálges. Compof.:t$ oppof. oraines, 
immundus, oren. Raineslaka, adv. pu- 
re, rent, renligen. 

RAINESWUOT , 7. f. puritas, munditier, 

Aaa . fen 


370 RAK 


renhet. Compsf. Oraineswuot, 
ritas , orenhet. 

RAINEM, 2. f. purificatio , renfande. 

RAINETE T, 7.4. purgare, purificare, re- 
na,renfía. Rainetaftet, dim. litet re- 

na. Rainetatjet, /ncboat. begynna at 
rena. Compof. t5 oppof. orainetet, in- 
quinare., orena. 

RAINETATTET, rainedattet, purgandum 
curare & poffe purgari, låta rena, kun- 
na renas. I rainetatte, purgari nequit. 

Raro, mantile, handduk. Kåta line,;4. 

Raiwa,raiwes, mafculur, mas, de lu- 
pit» canibus t$ vulpibur dicitur, han- 
djur af vargar, hundar, ráfvar och 
andre klodjur. Raiwes piddnak , ca- 
nir mar. | 

RArIWE , n. f. luffrum, rofdjurs nåfte. 4. 

RAKET, v. n. bifcere, debifcere, rimas 
&gere, fpricka.  Rakeftet, dimin. rem- 
na litet. Rakegátet, ?ncboat. begynna 
at remna, cfr. luoddenet. Fenn. ra- 
CO, rima, fura. 

RAXEM, ». f. fiffura, rima, fpricka. De 
ipfoacturimar agendi imprimi: dicitur. 

RAKAD, 2. f. tempus; quo venere efluant 
rangiferi , renarnes fpringtid. Rakad 
faje, locusr , ubi Leppone: iflud tempus 

| commorantur , cfr. kilde. Rakad ma- 
no & fmpliciter rakad, menfis Septem- 
ber , hÓft-mánad. 

RAxXxE, 2». 4. etate provecfur, gammal, 
ülderftegen. Minut ef quam wuoras. 
Rakke álma, vir fatis etate provetfur. 
Rakke neita, virgo «tate proveclior, 

. en gammal jungfru. 

RAXKAITUET , rakkaitowet, v. n. fene- 
, feere, åldras, blifva gammal. 

RAKKET, venere &ffuare, veneri fatisfa- 


cre, de brutis dicitur & pecudibus, 


impu- 


RAM 


cfr. keimet, quod de canibur , Ípringa, 
beftiga. Rakkeje farwes, ranzifer 
admiffariur venere «fluanr , en brund- 
ren i fpringtiden. Rakkeftet, imis. 
Rakkegátet, imcboat. Fena. racas , ce- 
rur, racaftan , amo. | 
RAKXELET, frequ. idem atque rakket. 
RAXKKAS, n.a. carus, kår, inu/ft. v. keres. 
RAKKEM , 2. f. coitur brutorum, btunit. 
Raxko, rete, quod fub glacie ponitur pi- 
feibus , nåt lom utíAttes'under ifen. 
RAxxoSTET, retía fub glacie pifcibus ten 
dere, fátta ut nåt under ifen. 
RaxoT & rakotet, v. a. redere, raka. 
Rakoftet & rakotaflet , Zimin. Rako- 
tatjet, inchoat. begynna at raka. 
RAKOTEM,». f. rao, rakning. Rakom, 
id. Rakom nipe, novacula, rakeknif. 
RAkRE, crena vel aliud ejurmodi fcabrum 
ligni do'andi , en fkára eller annan o- 
jémnhet på et ftycke trå, fom fkil 
yflas flått. Oppofftum cff. Levitati:. 
RAXREK , P. a. fcaber , non levigatur, O- 
jämn, oflát. De Hgneis vafis Sc. 
RAKTES, lorum, quo rangifer ad traham 
Juncfus illam trabit, drag-rem , hvar- 
med ren drager laffet. 
RaxTJOT , vid. fupra krakfjot, id. 
RAM , ramas, vid. fram. Svec. orig. 
RaMP, ». f. offentatio, facfantia, fkryt. 
Koros le tatt ramp, mera ef offcnta- 
tio, det år bara fkryt, cfr. rampo. 
RAMPASTALLET, offemtare, gloriari, 
fkryta. | 
RAMPE, sn.a.delilis,infirmur, fvag. Tja 
welk rampe, qua dorfum infirmur, 
fvag och klen i ryggen. 
Rawro, ». f. bur, beröm. Ådna ram- 
pob ádtjoi, magnam laudem cenfecu- 


fu 


RAP ' 


tuf eft, han fick mycket beröm, cfr. 
maino, Jt. jadfantia, Íkryt, v. ramp. 

RAMPET, rampot, v. a. laudare, beróm- 
ma. Rampeh tab ålmab, bunc col/au- 
dant virum, de berómma denne man- 
nen. It. Etjebs rampet, Jacfare fe, 
fkryta, berömma fig fjelf, cfr. raffet. 
Rampeftet, dim. berömma litet. Ram- 
pegátet , imchoat. begyn. at berömma. 

RAMPEJE , rampar, rampokes, Jac£ator, 
offentator , en fom fkryter. 

RAMPEM, s. f. laudatio, berómmande. 

RANDIWR, randur, cervurs , hjort. 

RANGASTET, v. 4. punive, corripere; ftraf- 
fa, vid. pakkatet. Fenn. rangon, punic. 

RANGASTUS, rangaítem, vid. pakkates, 
Fenn. rangailtus , pna. | 

RANO, gau/ape , rana, tåcke, v. krano. 

RaNor , vid. rewet, fpoliare, vi abripe- 
re, rÓfva, plundra. Ranoje, raptor, 

* rófvare. | 

RANOM, m. f. latrocinium, röfvande. 

RANOTALLET, paffv. f/poliari , blifva 
plundrad. | 

RANSAKOT,, exquirere, explorare, vide 
åtfåtet. 

RAPET, v. ^. de aque fuperficie in fluviir 
E. torrentibur undulata , ob lapidem fub 
agua latentem, dicitur , undar agere, 
göra vågor, bryta, fåges om vattu- 
brynets brytning i vågor, af någon 
ften under vatnet i ftrómar. 

'Rasxzs, ofcilletio, fkakning, rórelfe. 
Tjalme rapkes , o/cilletio mu/culorum 
palpebrarum, rörelfe fom kánnes i 
ógonlácken. 

RAPKESET, v.n..ofcillare, tremere, rufka, 


oo RAN 371 


RAPKUWE, momentum , Ögnablick. Fenn. 
råpåys , genctiv. råpåyxen, id. Aufir. 

RaAPoK, 7. 2. alacer, qui negotia & facien- 
da cito peragit, fnäll, cfr. happel. 

RAPPAS, rappes, s. a. epertur, ÖPpen. 
Rappas uks, /anwa aperta. 

RaPPESET, rappafet, v. pa/fv. aperiri , 
Ópnas. Ådnam rappafi, terra dehi- 
fcebät , jorden ópnade fig eller rem- 
nade. 

RAPPET, v. 4. aperire, Ópna. Rappa uk- 
feb, aperi januam, Ópna dörren. Nial- 
mebs rappai, os /uum aperuit, Mattb. 
$:2. Rappeftet, dim. litet Ópna. Rap- 
pagátet, inchoat. begynna at Ópna. 

RaPPEM, n. f. ipfe acfur aperiendi, Óp- 
nande. 

RAPPATATTET,rappadattet, v.4. 0 paf. 
aperiendum curare, poffe aperiri , låta 
Ópnas, kunna Ópnas. 

RAPPENET , v. paffv. vide rappefet. 

RaPPESTAK, qua aperitur & clauditur 
oflium , dÓrrgrep. 


-RAPT , muliebre tegumentum frontis atque 


fincipitis ora flanneo limbo pratexta, 
annftycke , fom Lapp-qvinfolken 
ruka, borderadt med tenn. 
RARIET , sumen aliquod, quod prifci ce- 
luerunt Lapponer, cfr. Kana-neidapor, 
en afgud hos de forna Lapparne. 
RARKET , v. a. feparare, vide ratket. 
RASET , v. a. excitare aliquem ad fcfli- 
nandum , lynda på en, cfr. raíle. 
Rasgo, z. f. pluvia, regn. Karra rafjo, 
imber, lagregn. Raíjo máke, v. máke. 
Ras jo S, 1. a. pluviur, regnaktig. Rafjos 
talke, tempe/lar pluvia, regnaktigt và- 
der. Rafjos kefe, eflas pluviofa. 


fkakas. Rapkefeje laftah, folia arbo- RASJOTET, v.s. plurc, regna. Ketjo 


rum tremula, ruíkande lót 


wackob rafjoti, per totam feptimanam 
Aaa2 plue- 


372 RAS 


pluebat, det regnade hela veckan. 
Rafjotaftet, dim. regna litet. Rafjo- 
tatjet , izchoar. begynna at regna. 

RassE, n. f: feftinatio, haft, brád(ka, Raf- 

. fen tabb takkib, fe/finanter. iffud fa- 
eitbam, jag gjorde det i haftighet. 

Rassar1, raffok, raffes, ». a. fefinans, 
properan: , den fom fkyndar fig, ha- 
ftig. It. raflok , jacfator , Íkrytare. 

RassET , Jacfare, gloriari , fkryta. Ta- 
werinas raffa, fe de divitiir fuir ja- 
far, han fkryter af fin rikedom. 
Rafleftet, dimin. Raffagåtet, inchoat. 
begynna at fkryta, 

RASSASTALLET , frequ. id. ac raffet. 

RassEM , raffo, vide ramp. 

Rass]E , raffjes, s». a. fragilis, fvag, 
bricklig. Raffjes litte, vas fragile. 
Raffjes wadas, pannus qui facile atte- 
ritur,non diu perdurans, ohálligt vall- 

,1ar. Rafffeswuot, /ubft. brácklighet, 
oftadighet. 

RassJor, v.».dchilitari, fórfvagas. Raf- 
fjob peiweft peiwai, in dies delilior 
evado, jag blir bráckligare dag. ifrån 
dag. Rerte raffjo ko karra, corium 
minus fit tenax dum indurefcit , làádret 
blir fkórt, nár det blir fkarpt. 

RASSOHET, 9. ". properare, feflinare , 
fkynda fig, hafta. Raffohet mannet, 
ster properare, fkynda fig at refa, Raf- 
fohaftet, Z/min.litet fkynda fig. Raf- 
fohatjet &. raffogátet, inchoat. begyn- 
na at fkynda fig, cfr. raffe, parget. 

RASSOHEJE, /feffinans, praeceps, en fom 
haftar. | | 

RASSMES, 2. a. f/evur , crudclir, grym. 

RASSMO'T, v. n. ira excandefcere, fór- 
grymma fig, blifva ond. 

RASSNET, v.a. congerere, famla ihop, 


/ 





RAT 


fkrapa ihop. Muorait raffnet, ligna 


congerere , famla ihop ved.. 


RAsTA, £rán:, Öfver, på andra fidan, - 


Rata jåkkåb, trans fluvium, på andra 
fidan om elfven. 1r. rafta tåjet, con 
fringere, bryta af. Rafta tjuoppet, 
amputare, athugga. | Sábbe le rafta, 
baculus confractur eft, kåppen iår af- 
bruten. 


RASTETET , tranfirc, fara Öfver på an- 


dra fidan. Jåkkåb rafteti, amrem tra 
Jecit , han for på andra fidan af elf 
ven. Raftetaftet, dimin. Raftetatjet, 
inchoat. begynna at fara Öfver. 


RASTETEM, 2. f. trajecltus, tranftus, Ok 


verfart. Raftetemefne, i» trajedlu. 


RATHAX, 2. a. liberalis, gifmild, frikoflig. 
RATHE, via per nivem, vinter-vág, vid. 


rahte. Fenn. rata, f/emita & retki, vis. 


RATXET , v. a. feparare, fkilja , aífkilja 


Reinoheje ratka fautfit. gaitfeift, pa 
flor fegregat over a caprir, herden 
fkiljer fåren ifrån getterna.  Ratke- 
tuet, ratketowet, pzffiv. fegregari, 
affóndras , fkiljas. Ratke et, dimin. 
litet afföndra. Ratkegätet, snchoat. 
begynna at fkilja. Fcnn.ratkin, difw 
& ratkitan, dirimor. 


RATKEM, tatka, z. f. fegregatío, fejun- 


étio, afföndring, åtfkiljande. Ratkem 
kirje, /sbellus repudii, fkiljobref, Matth. 


RATKETET, v. 4. fegregandum «urart, 


láta affóndra eller fkilja. 


Rarxor, v. pa(fv. fegregars , affóndras. 


Ratkotet, frequ. id. Ratkotime káb- 


. ba harai, uterque noffrum a fe invicem 


digrefus eff, vi gingo bågge ifrån 
hvarandra, hvardera fin våg. 


RATKOM, 2. a. fejunéfur , fegregatur, åt- 


fkild, fóndrad. 
RAT: 





RAT 


RaTTET, v. a. diffure, uprifva, fprátta 


up fóm. Kapteb rattet, tunicam di:- 
fuere. It. diffecare. Qweleb rattet, pi- 
fcem diffecare, flácka eller fkåra fón- 
der en fifk. Ratteftet, dimin. Ratte- 
gatet, incboat. incipere diffuere, beg yn- 
na at fprátta up. Fen. raatelen, dis- 
cerpo, ratkin, ds/fuo. 

RaTTESET, rattafet, v.». in futuris Ådis- 
cerpi , diffui , gà fónder i fómmarne, 
uprifvas. Fem. rátifen, fono ex fra- 
&fura t$ ratcaifen, di fuor. 

RATTESEM, fiffura, disjunétio, remna, 

RATTAK, Pifeir diffe&us aere ffccatur, 
en utfláckt och torkad fifk. 

RATTEX , vid. qwoddo, karek. Aufr. 

RATTETATTET, rattatattet, v. a. & n. 
diffucendum curare t$ poffc diffni, låta 
uprifva det fom år fómadt, kunna 
uprifvas. 

RATTJET, v. n. contendere , ludere , eniti, 
ftrátva, vinlágga fig. 'Tokko kalke- 
be rattjet påtet, slluc contendemus per- 
venire, vi Íkola bemöda ofs om. at 
komma dit. Rattja tann ammati, :/- 
lud ambit munus, han ftrÁfvar efter 
den fyflan. Rattjeítet, dimi». litet ef- 
terftráfva. Rattjegàtet, sncboat. inci- 
pere eniti aut contendere, begynna at 
efterftråfva. 

RaATTJOK, 2. a. tenax incepti aut propo- 
fti, enftens , ihállig, den fom vinlág- 
ger fig. 

RATTXESET , v. 5». de nervis dicitur cor- 
poris, dum ex nimia 6$ fubitanea exten- 


fone Leduntur five franguntur , fÓr-. 


ftráckas, fórflitas, fáges når en fe- 
na blir fórítráckt. | 

RAT TKOTET , v.a. neroum aliquem fran- 
gere; fórftrácka en fena. Sidobs ratt 


O——— oom T 


RAU- 
koti , Jatur fuum ultra modum extende- 
bat nervorque ledebat, han fórftráck- 
te fig i fi " s ding 

Ravupo, 5. pifcir, Svetice röding. 

RAUHE, par. frid, vid. rafe. 

RAUxE, defunétus, afliden, död.  At-. 
tjam rauke, pater meus defunctur, min 
afledne fader. Ednam rauke, mater 
mea defuncta, min afledna mor. Rauk 
etiam ejus dicitur f/pcclrumm five genius, 
qui in aquis periit, cufurque deinde vo 
cem nonnunquam audiri querulam fabu- 
lantur. Rauk kallas ock dens väl- 

- nad, fom drunknat, den de beråtta 
fig ibland höra ropa och jåmra fig. 

RAUKET, v. 5i. decidere, affalla — Akljo 
rauki naddaft, /ecuris a manubrio dc- 
cidebat , yxen föll af fkaftet. Raukai 

. jaurai, in lacum delapfur cft , han föll 
i fjÓn. cfr. kattjet. | 

RAUXXxET , rauket, v. a. exigere, pofiula- 
se, fordra. Makfob raukket, mercedem 
expofiulare, fordra lön. Laga raukka 
pargoit, lex opera exigit. I. Aldo 
meleb rauka, vide råuket. Raukke- 
ftet, Jimin. litet fordra. Raukkegd- 
tet, inchoat. begynna at fordra. . 

RAUKKEJE , poffulan:, den fom fordrar. 

RAUXKXEM , ». f. pofiulatto, püft&ende. 

RAUXKASTALLET, Uv. 4. frequ. ídem 
raukket. | | 

RAUKKALET , v. 7. nicfare, blinka med 
Ögonen. Fem» råpåhdån, sicfo oculiz. 
Aufhtral. | ” 

RAUKKALEM, raukalem, s. f. nicfatio, 
blinkande med ógonen. 

RAUNA, f. propr. fem. Ragnilda. : 

RAUuN, raudn, raudna, forbur, rónntrád. 
Raudna muórjeh, fructur forbi. 

RAURE, s. a. immitis, durus, oblid, hård. 

Aaa 3 I le 


373 











374 CRED ^ RÉT 
I le raure pakob munji játtam, »e w- REIDETATTET, v. 4. & n. preparandum 
mum quidem mibi dixit verbum vebe- = curart & poffe preparari, låta tilreda, 
"mens I afperum, han har ej fagt mig = kunna tilredas. 


et enda.hürdt och oblidt ord. REIDNESTET, v. m. vociferari, ropa, 
Rausa, glandula, körtel Íkrika. Fena. riahdan, veciferer. 
RAuroT, vid. rawetet , rawodet,. . Raro, 8. f. infirumentum , medium ,ma- 
RAUTOTET , v. ». boarc, ryta, bóla. china, red(kap, verktyg. — Táro rei- 


Rawrz,n. f. vid. trawe, niauwe, uwe, — do, arma bellica, krigsruftning, ge- 
RAWAD, rawem, s. f. rubor nubium, rod- — vår. Salogwuoten reidoh, media f» 
nå på himmelen. lddjetes rawem, —— uti, falighets medel. ) 

- aurora, ruber ante folis ortum, tnor- REINO, s. f. cura pafforía pecudum, bo- 

gonrodna, rodnad för dagen. fkaps vallning och fkötfel. Reinon 
RAWET, v. a. vid. krawet, trawet. låh mija påtfoh, nofros paftores cw 
RAWETET t$ rawodet, v. n. rubefcere, — rant rangiferor, våra renar áro i her- 
. rodna. Peiweft rawet, cejum fele o- — darnes fkótfel. Reinotak, caf. negativ. 
- riundo, aut qui occádit,rubefcít,detrod- — utan fkótfel och vallgáng. 
nar på himmelen af folen, fom an- REINOHEJ£, paffor, herde, vallhjon. 
tingen ár i up eller nedergánde. REINOHEM, x. f. vide reino. Reinohem 
ReBBITS, rangífer femnia valde vetula, — piàdnak, camis pafforiur, vallhund, 
en utgammal ren-ko, vid.rabr. . canibur utuntur Lapponer, quorum oy 
RzpDorT, v.g. pararr, tilrufta, fórfkaffa, — rangiferor facili negotio cogunt & qur- 
 Karwoit le funji reddom , veffibur il- — fum volunt compellunt , quod aliter non 
. Jum providit, han har fórfett honom — nif plurium bominum ope peragere pos- 
med kláder. Reddoílet, dimin. Red- — emt. — lffiusmodi canes. in f/atir magm 
dogåtet , /ncbaat. begynna at förfe. funt pretío, 


Rzowr, sre, bhrr,drl ^ RENHET, v.e paftere, beta, gå i val 
REDNET, v. 4. terebrare, tercbra perfora-.— med. Päåtfoit warin reinohet, rangi- 
re, bära igenom, drilla hål, feros in alpibus pafcere, beta renarne 


REGEMENT, regmas, regimen, regement, på fjällen. Reinohaftet , dimsn. litet 
REGJEROT , reg84re, regera. ta Reinohatjet, inchear. begynna 
REID, 7 4. paratur, fárdig, vid. karwes. — at valla eller beta. | 
Reid tárot, pararus ad arma. Compof. REINOHADDET, reinohattet, v. a. freq. 
& eppof. oreid , smparatu: , oberedd. id. ac reinohet. It. facere wt quis pe 
REIDET, v. 4. preparare, apparare, ti]- — fcat pecuderque curet, låta någon gii 
reda. Piåbmob reidet, cibum prepa- — vall med bofkap. Reinohatte fwai- 
rare. Reideftet, dfmin, litet bereda. — nafebt påtfoitat, cura set famulur tuu 
Reidegtet, smcboar, begyn. at tilreda, — rangiferor zwor pafcat, låt din dráng 
RirDEM ; s. f. peratío, preperatio, tilre- — valla dina renar. 
delfe, beredelfe. Auta reidem, pere- RaisET, v.» proficifci , refa, v. mannet. 
féeve , praparatíe. REIWATES, s. f. icfur, plaga, hugg, lagg. 
| | | Rit- 





REK 


REIWETET , v. a. percutere , flå. Såbbin 


mo reiweti, baculo me percuticbat, han 
flog mig med kåppen. Reiwetaftet, 
dimin. litet flå. Reiwetatjet, snchoat. 
begynna at flå. cfr. laket , låfket. 

REIWATALLET , paf. percuti, cedi, blif- 
vaflagen. It. frequ. id. qu. reiwetet, flå. 

RexxE, reke, » f. cymba vetufla, en 
gammal bát. Abme rekkin jåkkåb 
raftetet, cymba vetufla trajicere amnem. 

REXKET, v.n. fufficere, rácka til. Rek- 
keflet, Jimi». Rekkegátet , inchoativ. 
vide ållet. 

RrxNi1G, 8. f. vid. lokko. 

REX TAS , rekte, ». f. jus, forum, rått, 
domítol. Rektafen auti kefet, in jus 
vocare , ftáàmma, gifva ftàmning. Fk. 
rekte, portio, del, lott. vid. áfe. 

RrexTzS , rekt, m. a. recfur , juflur , rått, 
tilbórlig. Rektes kåino, jufta via, 
den råtta vågen. Rektes, dexter, den 
fom år på högra fidan. Rektes kåta, 
dextra manus, högra handen. Rek- 
tes pele, latus dexterum, högra fidan. 
Compof. t$ oppef. orekt, orektes , inju- 
fus, orått, oriktig. Orektes ålma, 
vir injuffur. Rektes miålak , f»cerus, 
upriktig, råttfinnig. Rekteswuoka- 
fats , /uffus, debitur, råttfkaffens , til- 
bórlig. — 

REKTESFÅRDOG, juflus, Jufli fcatur, ràtt- 
fárdig, ráttfárdiggjord. Theel. Oppof. 
orektesfárdog , injufus, oråttfårdig. 
Rektesfdrdogwuot, fuftitia, råttfår- 
"dighet. Oppof. orektesfárdogwuot, 
injyuf itia, orátttárdighet. Rektesfår- 
doglaka, adv. fuffe, rittfárdigt. - 

Rrex1EswuorT , m. f. rectitudo, (ut ita 
dicam) råtthet. It. juftitia, råttrådig- 
het. Oppof. orekteswuot, oråtthet, 
oråtträdighet. 


RER ' 375 


REKTESRADAK, /ufur , ráttvis. Rektes- 


radakwuot, /uffitía, råttrådighet. 

RzxTo, adv. /uffe, rütteligen. I. /ubf. 
juffum , rått, riktighet. Rekto le, ju- 
fium ef, det år rått. Oppof. orekto, 
oriktigt, orátt, I akteki orektob tak- 
ket, nomini injuriam inferre, ej gÖra 
nagon orátt. 

REKTOK, ». a. direcfur, qui non ef cur- 
vur aut obliqvus, rått, ánda fram. Rek- 
tok muora, lignum recfum, cfr. njuolg. 
Tran:l. rektok álma, vir juffur t$ fn 
cerus , en upriktig och ráttvis man. 
Compof. orektok , non recfur, curvur, 
orátt, krokig. ir. fnjuriofur , oråttrå- 
dig. Orektok qweibmafes, injurio- 
fus in proximum fuum. Orektokwuot, 
infuflitia , iniquitar, oráttrádighet. 
Orektoklaka, adv. injufle, inique, O- 
ráttrádigt , oráttvift. 

REX TONET, v.8. ulum fieri aut recfum, 
blifva rátt, blifva riktigt. 

REKTOTES, 2. f.norma, råttefnöre. Rek- 
totafen kalka tat tunji orrot, boc ti- 
bi norma erit, detta fkal vara dig et 
rüttefnóre. Inflitutio, notitia , under- 
ráttelfe. 

RExTOTET, 9. 4. & rektotallet, frequ. 
vide njuolgetet, ^. — 

REKTOTEM, rektotallem, s. f. correétio, 

. emendatio, tillagning, fórbáttring. 

RsxTOTATTET, rektodattet, v. e. cor- 
rigendum curare, låta ráttas til. 

REMMET , effugere clam, vid. tjakket, 

REMMAR, /cypbur, bågare. 

REMSE, vid. infrs ruomfe. 

REPE, 8. animal. vulpes, råf. Repe fåipe, 
cauda vulpis, råfrumpa. It.quando tem- 

- pore autumnali frondes arborum rube- 
fecere incipiunt aut flavefcere, fåg. pt 
| n 





476 REU 


blekna om höften. Trans! Te udne 
repe qwoffai fjaddebe, bodice in vul- 
pir bof pirium veniemus , i, e. famem bo- 

| die frigurque experturi. fumus, i dag 
få vi både fryfa och fválta. Repeba, 
d. atque repe. — Repelakats, 4olofu;, 
fvekfull, bedrágelig. 

REPPEN, fumariolum tugurii Leonie . 
rökhälet på en Lappkoja. Reppen 
 raike, id. 

Rs, raffrum, råffa, haríva,  Repfet, 
v. a. farrire, tåffa. Suoineb repfet, 
fenum farrire, råffa hö. 

RezrE, rerde, vid. teres. Aufr. 
RERTE, 5. f. corium, láder, cfr. hud, 

— RESKETET , v. 7. tonare , fragorem edere, 
de fubitanco t$ magne fragore dicftur, 


dundra, braka. Atjekuts refketi, ju- Ri 


piter tonabat , åfkan dundrade. 


RID 


når lófven på tràn börja gulna och REWET , v. 4. rapere, abripere, råkfva, 


med våld borttaga. 


REWAR , latro, fur , röfvare, tjuf. 
REWETALLET, pa/fv. f poliari, xui, blif 


va rófvad, berófvas. 


RinJA, vide leute. 

RIBBRE, 5. f. jecur, lefver, vid.muekfe. 
RIBMET, v. 8. vid. remet, tjalkket, 
RIBMAR, profugur, rymrmare, 
Rippo, vid. fupra pild. Afr. I: Rid 


do & riddho, s. f. ruina montium, cum 
faxa de montibus decidunt, berg-1as. 
' Dicitur etiam, cum nfocsr de prarupti 
snontium lateribus cumulate delabuntur, 
fáges ock når fnó rafar ner af de 
branta bergens fidor, Nerv.fnófkred. 


RUDDET, v. n. penetrare aliquo. fuder:, 


pervenire eniti , trånga fig fram. 
DET , v. *. equitare, rida. Rideflet d 
ridefjet, dimin. Ridegátet , inchoar. 


RESCHME, reffme, reflis, funis, rep. Ref- RipEjx & ridefjeje, equer, equitan yt 


mats, dimin. et litet rep. 

RrsTET, v. w. trabere , extendere , vellere, 
draga, rycka, utftrácka.  Reftefiet, 
dim.litet rycka. Reftegåtet, inchoat, 
begynna at rycka eller flita på. Rát- 
tet, idem. " 

RETjET, tetjeflet, £97. vid. råtjet 

- REUKESTET, fume tabacf uti, röka tobak. 

Rzunz, z. f. bombarda , bóffa. cfr. birfo. 

REUSTET , v. n. beare , mugire, bóla, ry- 
ta. Kofa reufti, vacca muzit. 

REUTJETET, v.n. ferepere, ftimma, bull 
ra, vara oftyrig,  Adetin reutjetet, 
minus quiete dormire corpurque buc sl 
Iuc jaclare, vara oftyrig i fómnen. 

REWE, 2. f/. unde fluviorum (5 torrentum, 
quas lapides aut alia obflacula efficiunt, 
vågor i ftrómmar, fom fórorfakas af 
ftenar eller annat, fom hindrar vat- 
nets fria lopp. cfr. rapet. 


tare, 


RipHAK, audax, temerariur, djerf, oför: 


vågen. I. pargo ridhak , perziaax is 
laberando, háftig och ftándaktig iar 
bete, Ridhakwuot, /ubfl. audacis, 
djerfhet, driftighet. | 


RIDNE , nix in arboribur , ÍnóÓ i trán. 
RIGGE, 5. f. catena, kedja. Route rig- 


ge, catena ferrea, järnkedja. Prorit 
£ft. catena, qua abenum fuper fecum fr 
Jpendunt. 


RiccEs, ennulur, ring. Proprie ann: 


oricbalceur , en ings-ring, Ejw- 
modi annulos foleng patres lufirici fet 
gompaires sna reque infanti in primm 
donum darc, quod fk neglexerint, ilm 
adultum nimi; parcum futurum puox. 
Uz amuletum annulum ex orichalco fs 
Mum afpiciuns Lepponer. — Defundloren 


cr pt 





RIK 7 


TE UNREREEEDURM 





g—— RERAURD, —————— 
corpora contveclanter aut ad cameteriun 


vebentes. ejusmodi ansulo dextram siu- 
niunt , ut impune ifla pevagant. Non ta- 
men omnes bis addicti funr fuperflitio- 
nibus. Riggefats, dim. en liten ring. 

Rix , 7. f. divitis , rikedom, vid. tawer. 
It. rik , rike, regmon, regio, rike, 
landfkap. —— 

Rixxo, s. f. conquifftio, fructus , reditur, 
fórvárfvande, frukt, afvel. Etjen 
rikko le tat, propria boc mibi indu- 
fria acquiffoi , detta har jag förvårf- 
vat mig fjelf. cfr. pi&was. 

RikkKOT , v. 4. comparare fibi , acquirere, 
fórvárfva fig. cfr. auket, ablet. 

Rixo, riKok, s. a. dives, rik. vid. bånda. 

RixoT, v. ». ditefcere, blifva rik. vide 
bándot. 

RIKASTALLET , v. ». vid. bándaftallet. 

RixoTET, v. 4. ditare, göra rik, vide 
bandotet. 

RIKTEK, Juflur , eqvur, riktig, ráttvis. 

RIKTET, 2.2. poflulare, pàfta, fordra. 
Exquirere, fifcitari, uttorfka, etter- 
fråga. Rikti mufte tabb, 7//ud a me 
fifcitabatur , han utforfkade det af 
mig. Rikteítet, dimi». Riktegátet, 
incboat. incipere expofiulare aut exqui- 
rere, begynna at fordra, begynna at 
utforfka. jus tufte riktegata, die 
wadde, / a te poffulare incipit , der. 

Riv, rima; rime, ». f Qulendarium per- 
petuum. Lapponum, bacillum aut etiam 
tabelle quatuor lignes aut cornes in for- 
mam libelli compacte, in quibus , certis 
incifuris 6 cbaracieribur, dies omne: 


fefti & profefli totiur anni feffaque im- - 


mobilia defignantur. Fenn. rijmis, idem 
t5 rijmis puu, unde barum nationum 
cgneeutuJ patet etiam in bac re. Rim, 


1 


RIN. - 377 


kallas en runtiaf eller ock flera fkif- 


vor af trà ell. horn, fom fáftas ihop, 
hvarpá Lapparne med viffa ftrek och 
már&en tekna up alla Són- Hógtids- 
och andra dagar, för hela årgången, 
och bruka den ftåndigt fåtom en 
Almanach. Compof. Rima kåtjeje, ca- 
lendaríi peritus, qui anni tempora fu- 
ftc compurare novit , den fom år fórfa- 
ren i tiderákningen. 

RiMs, rimfíe, moneta argentea pondere ' 
drachma unius, fex ore argenteé, en 
filfver fexítyfver eller en piis. 

RINGET , campanam pulfare, ringa, Tr. 
Talla fodn ringi, maite fodn kulla, 
flatim, quod audit, difper git, han fpri- 
der ftraxt ut det han hórer. Ringe- 
ftet, dim. Ringegátet, inchoat. 

RiNGEJE, campanam pulfanr , ringare. 
Qui aure eft rimofa nibilque reticere va- 
kt, en fqvalrare, fom ej kan tiga 
med något. ot s 

RINGEM , 7. f. fonur campanarum, xing- 
ning, klocke-ljud. 

RINKES, id. atque riko, rikok. Rinkes- 
wuot, fubft. divitie, rikedom. 

RINKS , n. f. vigor, feoeritar , ftránghet. 
Rinkfen nalte tabb játti, magna id 
dicebas f[euzritate, han fade det myc- 
alfvarfamt, 

RINKSES, 7. 4. feverur, tráng, hård. H. 

RINKSASTALLET, v, 7, feoerum agere, 
feveritatem fmulare &9 rigorem , vifa 
fig ftráng, Attje rinkfaitalla manai 
kum, pater feverum fe gerit in liberor. 

RIPA, rip, ». f. feffuca, pulvis, Ínas, ftoft. 

It. palea, agnar. | 

RiPAKKA, diarrbea, durklopp. Auftral. 
U/tatiur ef? tjadàt wank & tjidatak. 
Jenn. iipacka sd. IE 

Bbb RIPAX, 


378 RIP 


RIT 
RissJETET, v. 2. fulphure illinere fve im. 


RiPax, rippak , s. f. limus, gyttja. Ri- 


pakeft tiewas , Jimofu», gyttjefull. 
RirP, facra peccatorum confeffo, (krift. 
Ripp-almatjeh , confitenter, fkriftfolk. 
RiPPAK, 7.4. validur, valent, migtig, 
förmögen. Luodda-rippak, magni: 
grexbus incedens, den fom tager ito- 
ra fleg.  Pako rippak, dicax , cui 
volubilis eff in dicendo lingua, talfÓr, 
fom har látt för at tala. Sepe in ma- 
lam partem: temeraric loquens, fram- 
talig. Pargo-rippak, ad laborem ala- 
cer , rafk at arbeta. Nunquam nif in 
conjuncEHone cum aliis vocius occurrit. 
RiPPEM, n. f. locus ubi avis in arena apri- 
catur ef, et Nålle dár en fogel har 
badat fig i fanden. 
RüPPESTET, v.a.propellere, trudere, fkuf- 
fa. Dejicere, ítóta omkull. Ele mo 


rippefte , soli me propelere , fkuffa 


mig ej. | 
Rirro1 ET, v. a. frequ. id. qu. rippeftet. 
RiPPOTEM, v. /. pulfus , fkuffande, ftót. 
Ib le to rippotem pardne, sc nus- 
quan propcllere valer , te quidem robu- 
fior fum, du fórmár ej fkuffa mig. 
Risor , celeriter quidquam facere, med 


haft göra.  Rifo tållåb, accende cito : 


ignem, gör up eld i haft. Rifo malla- 
feb, para properanter cenam. 

RissE, 7. f. virga, ris, v.fwitja. Riffin 
fwafkot, virzis cedere, pifka.  Jub- 
melen rifle, pena a Deo immiffa. Rif- 

.. fats, dimin. ” 

RissJa, v. f. fulphur, fvafvel. Riffja 
kedke, pyrites, fvafvelkjes.  Riffja- 

blandak , fulphure mixtus , fulphureus, 
fvafvelaktig, fvafvelblandad. Tran 
riffja, ira f/ubitanca , haftig vrede. 


buerc , beítryka med fvafvel, fvafla. 

RissJoTET, v. a. diffpare, difpergere, 
fkingra, fórfkingra. Patíoit riffjotet, 
rangiferos terrere & diffpare, fkin- 
gra renarne. It. neutr. "Yuoi tokko 
riffjotijen, huc illuc difperf funt, de 
fkingrades hit och dit. — 

RisT, rifti, erux, kors.  Rifteb piejet, 
erucem erigere, refa up et kors. Qud 
fit ad vias cognofcendar. 

RisT-ATTJE, riflet &c. vid. chriftet. 

RiITELET, difceptare , altercari, tvifla, 
ordkaítas. Sáialo riteleba kafkeb(la, 
illi ambo femper altercantur, de två 
ordkaftas altid och tráta. Ir. Afeb 
ritelet, partem exquirere five poflula- 
re, fordra de dori Pu M 

Ri TELEM, A. SJ. lir, diffdium., contentio, 
tvift, tvedrágt. Tijen kafkan le pål- 
ko ja ritelem, inter vor lir cft & air 
fdium. 

RiTET, v. a. & n. difceptare, tviíla, cx 
poflulare, exquirere, fordra. Lagan 
auten ritikan, coram judice litfgaban- 
sur. Rita mufte palkab, mercedem a 

, me expoflulat , han fordrar betalning 
aí mig. | 

RiTEM, 7. f. afe&atio, efterítritvande. 

RiTETAKES, 5.4. difputabilis, dubiu, 
tvillig, ftrídig. Ritetakes åme, res 

ubia. 


RiTETALLET, ritetallem , £Zem atque ri 
telet, ritelem. 

RiTETATTET, v.n. di/ceptari poffe, kun 
na omtviltas. . 
Ritro, s. f. lis, contentio, tvift. Fem.rijta. 
Rirr, ritta, ritta-pele, ». /: dimidia 
pars corporis animalis cujusdam ma 

dati, 





RON 


RUD 379 





(fari, halfparten af et flagtadt krea- ROUTE , 2. f. ferrum, järn. Routeb pa- 


turs kropp. 

RiTrz, via, våg, vide rahte. 

RiTTNE, vide fupra ridne. 

RirTJOT , v.a. extorquere, vi alripere, 
frántaga med våld, (lita eller rycka 
ifrån. . Mo kátiít rittjoi, e manibur 
meir extorquebat, han ryckte utur mi- 
na hinder. Rittjoftet, rittjeftet, dim. 
Rittjogátet, inchoat. begyn. at rycka. 

RiwxET, v. 4. propellere, trudere, fkuffa. 
Riwkei mo, me propellebat. Riwke- 
fet, dimin. id. Riwkeftatjet, inchoat. 
begynna fkuffa. 

Rrwxor, riwkogåtet, id. qu. riwket &e. 

Rrwko, mulicr Svecana aut Norvegica, 
et Svenfkt ell. Norrfkt fruntimmer. 

RiåweET, v.» terrefieri & aufugere, bor- 
rere, blifva rådd och fly, fky. De pi- 
feibus dicitur , fåges om fifkar. 

RoKOHET , v. 5. exbalare, dunfta. Suo- 
wa rókoha, fumus evolvitur, röken 
ftiger up. | 

RoxETET , id. atque rokohet. 

RokoHEM , 7. f. vapor , dunft. 

ROMAR, 2.4. prefciur, fórevis, den fom 
vet fórut. 

RoNk, rangifer veilariur anmofur, en 
gammal kór-ren. cfr.rántjo. lt. gu- 
la, fráfferi. Wuoudnajes ronk, beluo, 
en ftorátare. 

RoNxoTET , v. a. poffulare , fordra. vid. 
rauket. Ronkotatjet , Yscboar. begyn- 
na fordra. mE 

RoNNoTs, vid. ránno, ránnots. 

RosET, v. a. laudare, berömma. vide 
mainot. | 

Rorjos, pars tergi collo proxima, den 


ófverfta delen af ryggen, nármaft Ruriwt, ». 


halfen. cfr. rufS. ' 


' ketet, ferrum calefacere. Routeft le 
tat, ferreum boc ef, detta år af járn. 
Routetak, caf. negativ. fine ferro, u- 
tan järn, járnlós. Route naule, c/a- 
vus ferreus, fpik. Compof.route-k&nk, 
fearabeur, torndyfvel, Fems. rauta, - 
ferrum. | | 

ROUTATET, v.4. ferro confodere , macfa- 
re, Íticka ner, flakta. Påtfob routa- 
tet, rangiferum mactare, Routatek, 
non confoffur ferro, oftucken ihjál 

Rouwo, ad». cito, celeriter, haftigt, fort., 
Parga rouwo, /feffina, fkynda dig. 
Rouwo fà pátitja, mox venturus eff, 
han kommer ráttnu eller fnart. 

Rua, id. I ruoi. Oppof. aftoi. Comparat. 
ruabi, ruabut, ruabit, cirius, celerius, 
fnarare, fortare. Superi. ruamuft, ci- 

— difffme , celerrime , aldrafortaft. | 

RUBMAHA, rubme, ». f. corpus, kropp, 
lekamen. Chriftufen rubme, corpus 

 Chrifli , Chrifti lekamen. Fens. ruu- 
mis, corpus, cadaver. ; 

RUBMALATS ; rubmelats, ». a. corpora- 
lir, kroppflig, lekamlig. Fen. ruu- 
millinen. E 

RUDMA, ferum lactis, mjölkvaffla. 

RUDN, ». f. fermo, tal. Rumor, fama, 
ryckte. 

RUDNET , v. a. dicere, loqui, fåga. Ele 
kàfeki rudna, noli cuipiam dicere, fåg 
ej för någon. cfr. hålet, fardnot. 

RUDWET, v.a.eniti, vinlågga fig. Rud- 
wa kaikilt famoiít, omnibus viribur 
enititur, han bemódar fig af alla kraf- 
ter. Rudweltet, imi». Rudwagátet, 
inchoat. begynna at bemöda fig. 

7 fruflum carnis, vifcur , ar- 

- tur, et ftycke kött, lem. | 


B b b 2 Ruzi- 


3280 RUN 








RUO 





t—— 2 — i e m . CE EE uim EMEN 
-"RUEIWAJ, rueiwajes, ». a. qui corpore RUOBD, n. f. limer,ora. vid. rabd. Ruob- 


eft obefo, cui magna funt membra, ltor- 
lemmig. , 

Rus, ». a. celer, fn&ll, haftig. Rues- 
laka, adv. aliquantum cito, något Ínart. 

RurWETET, v. ». volitare , jJaclari , Ívaf- 
va. Suowa ruiweti, fumur volitabat. 
Tálke ruiweti, pluma difperfa volita- 
bant, dunfjádrarne flógo hit och dit. 

Ruxxap, vide rákkatak. 

RurL, ». f. volumen, quod convolutum eft 
€f contortum , rulle. DEN 

RuMBO, offa animalir cuyusdam mortui 
carne nudata, benragel. 

Ruwis, n. a. deformir, vankapelig. vid. 
rabme. 

Ruwa, vid. rudn. 

Run», ». f. artificium, konft. Mådde 
rund le fufne, multis ille inflrucfus eft 
artifidis, han kan många koníler. 
Fenn. runo, carmen , verfur. 

Runpox, /fapienr, f/agax , peritur, klok, 
fórfaren , fkarpinnig. Rundak, id. 


:RUNDASTALLET, fapere, fÖrftå. Medi- 


zari , Öfverlågga. 
RUNDASTALLEM, 2. f. peritia, kunfkap. 
RUNDEJE, coxfilii plenus , fagax, förfla- 
gen, klok. 

RUNK, vid. ronk. Gula, morbus edacita- 
tis, Omåttelig matluft, grádighet. 
RUNTJA, vadum arenofum, f yrtis, fand- 

refvel, fandbank. 
RUOBBE, cicatrix, ruga. It. fcabies , pe- 
> tigo, klåda, fkabb. Fezs. rupi, crufa 
vulneris , fcabicr. 
RUOBBAJES, 2. a. fcabiofur, fkabbig. 
. Ruobbek, id. Fenn. rupinen. 
RUOBBET , v. a. fricarc, klå, rifva. Ai- 
web ruobbet, caput fricare. 
RvossEM , .». f. ipfe «dus fricandi, 
kláende. . 


den almatjeh , bomines finitimi. 

RUODAT, sr. a. iracundus , ftorlint, ond. 
De feminis fepiffme dicitur , confer 

. puorto. 

RvopNo, n. f. taber, tvinfjuka, trån- 
fiuka. De brutis tantum dicitur. 

RUODNOT, v. n. tabefcere , tabe exteuua- 
ri, tvina bort, fà tränfjuka. Fàdoh 
ruodnoh, rangiferi tabefeunt. Rucd- 
nogátet, imcboat. incipere tabere, be- 
gynna at tvina bort. 

Ruopo, ». f. virga, farmeutum, på, 
fpritc. Penna. ruoda , idem. 

RUODDOK, s. a. effrenur, qui cafligari 
debet , oftyrig , fom behófver tuktas. 
Ruoddok herke, rangifer cfreaus. 

Ruoppnor, v. a. caffigare, aga. Ruod- 
do manab, caffiga infantem. 

Rvopso, n.a. depilir, qui pilis ritc in 
frusus non eff, fom ej år fulihirig. 
Ruodío àrre, /ciurur pili? minus ei 

| gantibur & rubrir, ut folet effe tempo 
rc «ffivo, en eckorn, fom ej år full- 
hárig. | 

RvuoprJjor, de rangiferit dicitur nivem, 
urina aut alio faliuo imbitam edentilus 
& Jingentibur, fåges om renar, när 
de åta. och flicka fnó, fom urin ell. 
annat faltaktigt kommit på. 

RvoprJOo&, z. a. ruodtjok påtfo, rangi- 
fer urinam lambens, en xen , fom flic- 
kar urin. Transl qui a domo non lon- 
ge difcedit , manfoetus , tam, fom gár- 
na haller fig til folk. 

Ruor, adv. vid. rua, rouwo. 

Rvor, ruoja, n. f. frepitus , gny, buller. 

RvojET , v. ». féreperc , bullra. 

Rvo0JES, n. f. pars calceamentorum pof 
rior , calx calcei, bakdelen eller bak- 
ládret på fkor. Rvo- 








.RUO 
— RuojEs, ». a. infons, ofkyldig. Ruojes 


almats , Pomo innocenr. 

RuoJALET , ruojelet, defderio alicujur 
rti bons a fllgi , amiffionem alicujus vei 
att abitum. alicujus perfone dolere, fÓr- 
ja öfver fórluiten af någon ting, el- 
ler någons bortrefa. Ko todn wuol- 
gih, te ruojeli äbbå landa, magna o- 
mniun querimonia binc difcefifli , alla 
fórgde Öfver din afrefa. 

RvorrT , ruoita, a. f. lumbus , femur , lår, 
lind. Pajet tijen ruoitit orrot pira 
tjalnetum , /fut lumbi veftri precindli, 
Luc. 12: 55. | 

RuotwA, ruoiwes, ». f. cannabis, hampa. 

RvorwET , v. 7. vid. ruiwetet. Qwol- 
do ruoiwa, nix vento difpergitur, và- 
dret drifver fnÓn. Fenn. ryópyttà, 
nix Jacfatur. 

RuorwEM, ruoiwo, 2. f. vid. qwoldo. 

Ruox, ruwOok, 2. a. celer, haftig. ve. rues. 

RUOXET , v. ». pruitere, defiderio labora- 
re, ångra, fakna. Ib ruoka mab tafte 


waddab, ejus pretii me mon poenitet, 


quod pro bac re-expendo, jag ángrar 
ej det, fom jag gjer får detta. Ir. 
ruoket, Jarrare, Skålla. Piådnak ruo- 
ka, canis latrat. 

RuoxKa, ruokak, eafforeum, båfvergåll. 

Rvoxo, 2 f. arundo, rÓr. Fcun.Tuoco,id. 

RvoxENES, ». f. vapor aquarum, vattu- 

. dunft, Inprimis: qualis ad cataracfar 
folet. effe fluoiorum. 

RuoxsjE, z. f. femav, lår. v. tjárwe pele. 

RvoMsE, . f. mufcur, lichen, mafía. 
Ruomfe kalles, mezaphbor.urfur, björn, 
quia mufcor lichenesque autumno colligit 


fibi leffum flernens bibernum. 


RuoMsAJES, m. a. mufcofus , máíhig, 


málfe-full. 


RUO 381 


RUONSK, a f. forder, orenlighet. Sla- 
jalokk ruonfk, varii generis forder t9 
ue vifu deformia funt t$ fada, álla- 
handa ohyggeliga faker at fe. 
RUOPET, v. a. fricare, klå. vid. ruobbet. 
Ruopeftet, dim. Ruopegåtet, inchoar. 
RUOPETET, 2. 4. frequ. id. atque ruopet. 
RuorsEs, ». a. ruber, röd. Ruopfes pai- 
nO, color rubicundur, röd fárg. Comp. 
ruopfeslakats , rubicundus , rödaktig. 
RUOPSOK , a. a. id. qw. ruopfes. 
RuoPSET, idem. It. fubff. color rubicun- 
dus , rubor, röd fårg. : 
RUOPSAHET , v. 7. rubere;lyfa röd. Ad- 
nam ruopfaha warraft, terra fangui- 
ne rubet. Alme yuopfaha, celum ru- 
bet. Ruopfahaítet, dimin. lyfía litet 
röd. Ruopfahatjet, incipere rubere, 
begynna at lyfa röd. - 
RuorsoTET, v. n. rubefcere , rulore fuf- 
fundi, rodna, blifva röd. Muoto 
ruopfoti, facies rubore fuffundebatur. 
Ruopfotaftet, dim. rodna litet. Ruop- 
fotatjet , sncboar. begynna at rodna. - 
RuoPsoTATTET , rulefacere , göra röd. 
RUOPTJ]ET, repugnare, refiftere, fátta lig 
emot, vara motftråfvig.  Ruoptja 
makíemeft welkeb, debitum folvere 
recufat, han vill ej betala fkulden. 
Ruoptjaneita waldemeft tabb álmab, 
illi nubere viro puella recufat. 
RUOPTJEM , ». f. recufatio, vÀgrande. 
RvorrJoT, v. ». proruere, rufa fram. 
Ruoptjo tokko, prorue illuc, haíta dig 
dit. Talla ruoptjoi paijas, flatim ex- 
Flicbat, han fprang ftraxt up. Ruop- 
tjogátet , inchoat. begyn. at rufa fram. 
RuoPTO, 2 a. prepoficrur, bakfram. 
Ruopto qwolg, pili prepofteri. Ruop- 
. to kàino, via, qua reditur, reditus, 
B 


bb 3 áter- 





382 RUO 


Sterrefa, den vågen man refer til- 
baka. 

Rvorror , adv. retro, tilbaka. Ruoptot 
ådtjot, rurfum recipere, åter fà tilba- 
ka. Ruoptot pátet, revenire, åter 
komma tilbaka. Ruoptot waddet, 
reddere, gifva åter. 

RUuorTOLESI, edv.retrorfum, baklånges. 

RuorPTOK, prepoflerus , bakfram. Jt. id. 
arque påltok. 

RuosaTET, v. ». fubflire, fpritta, Tål- 
Jå ruofati mo nala, carbo ignitus in 
me refliebat, et eldkol fprakade på 
mig. Ruofataftet, dimin. 

RuosET , v. zt. morte fubita mori, blifva 
brádód. Almats ruofi mijen kafkan, 
sorte repentina nonnullur. noflrum mo- 


RUO 





RuosTOT, v.». rubiginem fentire, vå 


ftas. Akfjo le ruoftom , /fecuris rubi- 
ginem contraxit, yxen har blifvit rà- 
ftig,  Ruoftoftet, dimsn, litet råftas. 
Ruoftogätet, inchoat. beg yn. at rållas. 


RUOTHAX, 8. pifcis, corcgonur lavare- 


tuf, fik. 


RuoTET, v. 7. crepitare, braka, knarr, 


Ukfeh ruotin, ferer crepuerunt, det 
knarrade i dórrarne. Mi rvoti ul- 
kon? quidnam forir crepuit? Ruote- 
ftet, dimin. litet knarra. It. cekriter 
currere, haftigt fpringa. Ruotegítet, 
inchoat. incipere crcpare, begynna bra- 
ka. Ruotedattet, crepitum efficere, gó- 
ra at braka, låta braka. 


Rvorxo, abies arida, torr gran. 


ricbatur, en mennifka ibland ofs blef RuoTTA, vid. ftruot. Ir. ruotta puoite, 


nfka haftigt död. Ruofegátet, in- 
Eat. Ruofegátam láh talle almatjeh, 
nunc bomines mortem fubitancam obire 
ceperunt , folket har börjat at då 
haitigt. 

RUOSEM, 7. a. morte mortuus fubitanea, 
död af brádód. It. idem atque 

RuoSET AX, n. f. mors fubitanea, haftig 
död. lr. morbus, quem mox infecutura 
eft mors, Tjukdom, fom förebådar 
brádód. | | 

RuosnN, ruofna, ». a. morofur, ogin, tvår. 

RuossxET , v. ». erumpere, utbrifta. Pa- 
ka ruoffkai, calor fubito fatfur eft ve- 
bemenr.. Ruoffketet, id. Kroppe piá- 
wafin ruoffketi, corpus multo fudore 
manabat, mycken fvett braft ut af 


kroppen. 


Rvosr , ». f. ferrugo, jårn-rålft. Tran. | 


fanguis efufur, cruor, blod. Fennoni: 
ruofte, «rugo. 
RvosToM, n.a. ferruginc obducfur,váftig. 


pingvedo circa teflicules. 


RuoT rss, ruotts, ». f. radix , rot. vid. 


urtes. 


RuoTTAIDOWET, v. n. radicer agert, 


rotas. 


RuoTTZzsTET, dem. lt. a. erit ruotte- 


flet, eradicare, utrota. Paffv. ruot- 
tefítowet, eradicari, radicitus culi, 
utrotas. 


RuoUxET, v. ». de vacca rangiferina dir 


citur dum voce vitulum -ad fe allicit. 
Aldo mefeb ruouka, rangifer femi- — 
na voct ad fe vitulum allicit, ren-kon 
láter och lockar til fig kalfven. Er 


jam de vitulo dicirur. Ruoukegátet, 


incboativ. 


Ruoust, ». f. mamme pecudum , fpenar- 
ne eller juret på bofkap. —Ruouft 


wank, v. nidtje maine. Ruoufats,din. 


. RUOUTE , ferrum, jårn. vid. route. 
RUOUTEKES, ruoutokes, ». a. awdax, 
protervus, driftig, djer. Ir. qui fri- 


urn 











RUT 


gut, Jaborem t5c.. facile patitur, hàr- 
dig, tålig. 

RuPULI, variocle, koppor. vid. ftuora. 
maine. 

Runo, s. f. globus, pila, báll. Rurob tuo- 
ftot, pilam excipere. Ruroin ftáket, 
pila ludere. 

RusN, rufna, ». f. nebula, tócken, dim- 
ba. Rufna peiwe, dier nebulofur, tÓk- 
nig dag. 

RuscHskES vel ruffkes, ruffkok, s. a. 
fubrufur, vódbrun. | Ruffkes tjatfe, 
aqua rubefcens five rubicunda, rÓdak- 
tigt vatten.  Ruffkes paino, color 
fubrufur. | 

Rusxo, z. f- vafa , farcins , faker. 

Rusxor & rufkotet, v.a. vellere, rycka. 
Aiweft rufkotet, im crines involare, 
lugga. | 

Russ, vid. karjel. Ir. rufs, pars fupre- 
ma dor/f , fummitas dorf quadrupedir 
alicujus , det ÓÍveríta af ryggen på et 
kreatur. It. pinza dorfalis pifcis cu- 

— jusdam, ryggfenan på en fifk. 

Ruta, rutt, ». f. dor, hemgift. Proprie 
illud donum, quod patri fponfe matri- 
que t$. interdum etiam fratribus ejus & 
cognatis a proci parentibus & cognati 
datur , quoque, tanquam pretio, fbi uxo- 
rer emere olim confveverunt. It. ruta, 
divitie , oper, rikedom, ágodelar. 

RuTASTET , ejurmodi dotem five donum 
nuptiale fumere & expoflulare, taga 
hemgift, eller någon gáfva, för det, 
at man pifter bort fin dotter. 

RurESTET , v.a. propellere, trudere, fkuf- 
fa, ftóta., Sije ruteftin fo ulkos fta- 
deít, ejecerunt eum extra urbem.  Ru- 
teftaftet, Zimi». Ruteftotjet, inchoar. 
begynna at fkuffa. cfr. rippeftet. Fen. 
rutiftan, quaffo, premo. 


RYT 385 - 


RuT TET, v. a. vellere , arripere, rycka, 


draga til. Ruttet paijas ruottefi kum, 
cum radicibus evellere, Luc. 17: 6. I kut- 
tek kalka tab mo kátaíl ruttet, no» 
rapies boc quisquam e manu mea, Rut- 
teftet, dimin. Ruttegátet, inchoat. be- 
gynna at rycka. 

RUTTKETET, v. 4. lámpáb ruttketet, 
equum mimis feflinanter vebendo depra- 
vare, vitiare, fórderfva en hát ge- 
nom det man áker för haftigt. 

RurT TOTET , v. 4. frequ. id. atque ruttet, 
RUWANET, v. 5t. celerius ire aut vehi , ac- 
celerarc, hafta, gå fortare. vid. rua. 
RuwEs,ruwo, vid. rues, rouwo, ee. 
RUWESK, n. f. congeries aquarum ex nive 
refoluta, tempore vernali, vatten om 
våren af bortfmált fnó. Inter. adje- 
&ive: ruwefk tjatfe kålka, aqua ver- 
nalis ex nive refoluta fluit , vàr-vatnet 

rinner, 

RypTET, v. a. parare, vid. reddot. 

RvTAR, Peluo , vorax , fr&ffare, ftorátare. 
Rytar le fodn, gula deditus ef. 

RYTET, vorare , ingurgitare, Ír&ífa, åta 
omátteligt. Ryti fodn maite fodn 
adna, quidquid ille babet gula 6$ in- 
ghvic impendit, han åter up alt det 

an ager. 

Rv r5, rytía, talpa , mullvada. 

Rás]JA,». f. ruga, fkrynka. Rábjift tewas, 
plenus rugarum, full med fkrynkor. 
Ràs]Jex, råbjos, ». a. rugofur, fkrynkig. 
Rábjos akkakuts, anus rugofa, en 
fkrynkig káring. | 

RåBJEXET, v.n. ruga: nancifci, få fkryn- 
kor. juo le fodn ràbjekam, rugofis 
jam ille facfur ef. 

RásME, z. f. infccfum, vermis, generale 
eft nomen omnium befliarum dcformium 





584 RÅB 


RÅG ' 


———Á——M— M EEE HM —À —— 
£5 afpecta fedarum, ut reptilium, &c. RäGGEeET, räcket , V. a. fodere, fcalpere, 


fkärf, mafk eller någon annan ohy- 
ra, alla ohyggeliga och fula kråk. 


LU. larva, lamia, troll. It. adj. defor-" 


mis, fedus, ftygg. F. ruma, deformis. 
RåBmes, råbmok, ».a. deformis, ful, 
vaníkapelig.  Räbmes almats, bon 
deformis, en vanfkapeltg menniíka. 
Rübmeswuot, /ubff. deformitas , van- 
fkapelighet. Ràábmok wuot,, id. 
RásMorzT £5 rábmot, irruere, impetum 
facere in aliquem, rufa på en, anfalla, 
Sije råbmolin kaik akten fo nala, 
impetum fecerunt unamimiter in eum, 


grátva, kraffa. Adnameb ráügget,re. 
ram fodere, gråtva jorden. It. fcrcipe 
aut alio inflrumento arripere, med ni 
gon ting draga eller rycka til fig. 
Gatfelin rágget, furca eripere. Brud- 
neft paijas ragget, e fovea extrabert, 
draga up utur gropen. lr. litir caur- 


. fam five anfam litágandi querere ,10- 


ka fak, eller anledning til tvift med 
någon. Mab mufle ràggah? quid me 
increpar?  Ràggeftet, dimin. Ràgga- 
gátet, inchoat. incipere attrabere, be- 
gynna at rycka át fig, m. m. 


Kaike munji rábmoh, ome: in me ir- RåGGÅTATTET, v. n. poffe fcalpi, extra- 


. ruvar. Fenn, vemo , firepitus. 

RápDAHET, v. a. metuere, vereri, frukta, 
hafva fky för. Ráddaha mufte dauk, 
ene tamen veretur, han år dock rádd 
för mig. R&ddahaftet, dimin. 

RápHEs, 2. a. dominans, ràdande. 

R3DEM , vid. rawem. 

RáüpN]Jo, vid. párte. Fen. rowe , id. 


hi aut eripi poffe, kunna krafías, kun- 
na utdragas eller utryckas. | 


RåGGåNJA, rågkånj, ». f. inffrumentum, 


uo quidquam arripitur vel extralitw, 
barpago, bütshake, eller något annat 


 verktyg at draga åt fig något eller 


utdraga. Pelje rággánja, i»ftruma- 
zum quo purgantur aures , Ótllet. 


| RüpNo, rangifer femina junior, juvenca, | 
| i och Ag reko It. que non J gravi- Ràna, ráhas, 5. 4. aufferus, morofus, ire 
då, en ren-ko fom ej har kal£. iur, tvär, vred, OgID. v. kàrrok. 

RåGGE, ». /. fovea, grop.  Ranoji rág- RàIBME , ». a, macilentur , macie extame- 
gen, in fpeluncam latronum, Luc. ig. tus, mager. Proprie de pifcibur. 
Råggai kattjeh, iz foveam incidunt, de RåIBMOT, v. nt. marcere, macie attenuri, 
falla i gropen. ;Rággift tewas, p/esus — blifva mager, utmagras. 
fovearum, full med gropar. Rággats, Råis, longiper, cui longi funt pedes, hög 
dim. en liten grop. F.rotco, /pelunca. — bent. 

RåGGAr, rággajes , ». a. foveir abundanr, RAKANJE, v. a. fulobfcenur , qui obfiene 
gropig. Kággajes ádnam, regío fo- — loquitur, grof och ohótig i tal. Few. 
veir reperta t$ vallibus, et landfkap,. — riwoilen, ob/cena loquor. —— 
fom år gropigt och fullt med dálder. RåKET, occurrere, möta, råka, v. kaud- 

RáGGARET, v.n. excavatum fieri,blifva ^ netet. 
utgrópt eller háligt. :Aren ràggari,. RaKEM, a f: Jatratur canum, hundas 
fovea in foco facia eft. detblef en grop ' fkállande. 
ieldíladen. Ráàxx, colur, fpinnráck. vid. fnaldo. 

| Razr, 





RÁK 

Ráxk, rakkd, /fAigo, råg. Rákka laipe, 
panir ater. five ffligineur , rågbröd. 

RákKATAK, rangtferorum cachexia, vid. 
fuddatak. 

RürkER, dolabra, hyfvel. | Rákkerin 
wuolet, do/are, hyfla. Rákkerats, 4;- 
min. en liten hyfvel. 

Ráxxo, rák, vide herke. 

RàxxET, v.a. orare, rogare, bedja. Jub- 
meleb rákket, Deum orare, bedja Gud. 
To rákkáb, ore te, jag ber dig. Ráx- 
káftlet, dimi». litet bedja. Råkkågå- 
tet, inchoat. begynna bedja. | 

RäKKäLET , råkkelet, idem quod råkket. 
Tandiet kalkabet naute råkkalet, er- 
go ita orabitir. Rakkála(tet, dim. Ràk- 
kalatjet, rakkáleatsgátet, £mcboat. be- 
gynna bedja. Fees. rucoilen, precor. 

Ra&xELES , rákkáles & rakkálwas, n. f. 
oratio, bón. Rákkálwalit kullet, pre- 
cer exaudire, boónhóra. Auteít rák- 
kálwas , £znterceffo, fórbÓn. Fenn. ru- 
COUS, preces. 

RáxxáLTAT TET, curare ut orctur, là- 
ta bedja. 

RåKKåTALLET, v. a. adorare, tilbedja. 
Jubmelabt kalkah todn rákkatallet, 
Dcum tuum adorabir. 

RàxxaLEJE, rükkeleje, oranr, precans, 
en fom beder, bedjare. Fes. rucoilia. 

RáxoT & rákotet, v. ». latrare, fkålla. 
Vocalis à in boc verbo fono eft medto in- 
ter à & O. 

RüxTJET, U. Ht, exarefcere, exbauriri, ut- 
torkas, uttómas. Waina ráktji, vå 
num exbauflum eft, vinet år uttömt. 
Tjatfe räktji, aqua exaruit, vatnet år 

'uttorkadt. | 

RäKTJETET , v. a. exbaurire, evacuare, 
uttóma. Ráàktjeti bágareb, exbaurie- 
bat poculum , han uttómde bágaren. 


RAS 385 


RaME, vid. rävme. Rámes, v. råbmes. 

RàMrPO, truncus five tzzillum, in quo in 
frufla carnes. aut alie rer conciduntur, 
huggítock. Fein. ruhmo, id. 

RàND, vid. rund. 

RàNo, ranno, vid. rådno. 

RáNT , n. a. macer , mager. vid. ràibme. 

Ràun1 Jo, rangifer occfariur, kÓr-ren. 4. 

RàPER, 7t. a. af per, fcaber , hvafs , oflát. 
Råper kedke, lapis fcaber & afper,en 
hvafs och knagglig ften. Ráper jàg- 
na, glacier fcabra , oflát is. 

RàaPARET, v.n. f/cabrum fieri, blifva oflát 
och knagglig. fuo le jàgna ráparam, 
Jam glacier fcabra fatta eff. 

RárPE, m.f. culmen, fafligium domus, 
kroppás , ráppen, id. 

RàPPETET , v.4. aggredi rem aliquam, 
incipere, gripa an en fak, begynna. 
Die ráppetin kyrkob takket, omni ni- 
fu templum edificare ceperunt , de be- 
gynte med alfvare at bygga kyrkan. 

RáPTos, n. «4. smarofir ogin, tvár. Ráp- 
tos almats, bomo merofur. 

RàásAD, liberalir, frikoftig. Ir. qui laute 
vivit t$ opipare, en fom vil lefva vál. 
Fenn. runfas, largur. 

RásxEs, iracundus, morofur, ond , tvár. 
Inta rafkes le, fi mper eff iracundus. 

RáskESET, v.s. morofum aut iratum fc 
prebere, vifa fig ond och tvàr. Wuo- 
rafeh alo rafkefeh , ener femper. funt 
moroft , de gamle àro altid tvára. 

RaskETET , v. n. erepere, knáppa. Lat- 
tas ráfketi, articulus crepuit. 

RåsKETEM, 2. f. erepitus , knàpp. 

RàasNE, »ebula, dimba. vid. rufna., 

RássoT , v. a. expergefacere , upvácka. 
Mon kalkab paijas ráffot fo, experge- 
faciam illum, Jag fkal våcka up ho- 

Cec nom. 





586 RAT 


nom. RàjToftet, dimin. idem. Raífo- 


gátet, iucboat. begynna at våcka up. 
cfr. pantet. 

RàássoTAT TET, 7.2. FT n. exper gefacien- 
dum curare, poffe exper gefieri, låta v&c- 
ka up, kunna upvácxas. 

RássoM , ». f. exfufciiatio, upváckande. 

RåssoTOWET, paff v. expergcficri , exfu- 
feitari , upvickas, blifva väckt. 

RássoTz]Jr,qui exper gefacit, upv&ckare, 

Rà' HEM, ráttem, Zyzx, lodjur. Råthem 
le mådde flajaft, varii generis lyn- 
ces funt. 

Rárxo, vid. ruotko, torr gran. 

Ráro, nf. lucus five nemur arboribur 
denfum., vallir faltuofa & uliginofa, 
fkogs-lund, moras, fom år beváxt 
med fkog. Sádga ràto, tradtus vibur- 
po confítur, en lund af vide- bufkar. 
Fenn. vuoppa, pratum uliginofum. 

Räår SJE, 2. a. effrenus, otamd , oftyrig. 

RáTTAHET, v.7. nigrere, atro confpici 


RAU 

ciarentur manes fceleratorum & impie- 
rum, få kallade de forna Lapparne 
helfvetet. Iz. råtta I ráttaka, rex f- 
ve princeps inferorum, Pluto, quem in 
locis fubterraneis & orco refidere cre 
debaut cuique offbur equinir aut equ 
mortuo terra fepulto litaffe feruntur, 
illum in finem, ut €$. morbi avertera- 
tur, & rdttaka Paberet quo aliorum 
vekeretur illorque defereret. Råtta och 
rattakka kallades ock hos de forna 
Lappar en underjordifk afgud, it 
hvilken de beráttas hafva oftrat hift. 
ben, eller ock en död håft, den de 
nergráfde i jorden ; at ráttakka fkul- 
le med honom fara derifrán och lem- 
na dem i fred. — Fem». rutto, pefir: 
cfr. aimo. 





RárTo, n. f. feffinatío, haft, fkyndfam- 


het. Rátto le talle, jam ur got feftinatit. 


RáTTOT , v. ». pila ludere , pela båll. 
Rå'r TOTET, v.a. vellicare, vid. ruttotet. 


effe colere, vara Ívart, fynas vara af. Ráuxo, ràugo, z. f. vellus, pelliceum fra 


mörk fárg. Pàulah ráttaheh warin, 
in alpibur e longinquo nigrantia confpi- 
ciuntur loca nive denudata, det lyfer 
på bara fláckar i fjállen. cfr. plátt. 

RáT TET , vellere. trycka. vid. ruttet. 

Rár1]JE, 2. f. vallis, dal. Råttje kàino, 
via per valler. Rattjats, dimin. 

RáTTJESTET, 9. d. cymprimere, trycka 
ihop. Rittjeftaftet, dimin. litet hop- 
trycka. 

RåTTJO, 2». a. comprefus, non divarica- 
zur, cacuminatur , hoptryckt, fpitfad. 
Råttjo watnas, cymba carina cacumi- 
sata minurque plana, en bát, fom år 
hvaís i kólen, litet utlagd. 


gulum , fall, fkinfáll. Sángob käptjet 
rate rauRoin, Je&um pelliculis ovinit 
flernere.. E. futtjenes ráuko , fdus 4- 
riadueum ,Ífju-fljernorna. Ràunxots, 
dim. en liten fåll. Ferm. roucat, id. 


RäuKET, v. n. vide ruouket. 
Räuro, n. f. glacier cava & a fuperfiit 


aque elevata, ad ripas lacuum & fu 


« viorum, ihålig is vid fjöftrånder. 
RàwE, n. f. regio olim exufla, et land, 


fom fkogseld i förra tider har gått 
Öfver. Ano ráwe, ripa amnir exufa. 


RássaRES, caffor bimulur, en tu äs 


gammal båfv er. 


RåcATET, v. 4. gignere, parere, föda. 
Pardneb rágati, fium peperit, hon 
födde en fon. Rágatatjet, sneboat. be 

g,nnà 


RüTT4, råtta land, råtta aimo, tta or- 
eum appellabant prif/ci Lapponer, ubi cru- 





RÁK 


gynna föda. DI. neutr. nafci, födas. 


Udne rágati, bodie natur eft. Råga- 
det, idem. 

RåGATEM, 2. f. nativitar, fÓdelfe. Rå- 
gatem peiwe, dies natalitiur, fódelfe- 
dag. Rágatem paike, /o/um natale, fö- 
delfe-ort. Muitab fo ràgatebmai, 
cum natur eff memini, jag mins hans 
fódelfe. 

Rixan, rákarw, erro, qui buc illuc va- 
gatur , en fom flryker omkring. 

RükgT, v.m. vagari, Aryka omkring. 
cfr. kalket. 

RåKKAR, 2. a. laboriofur, in rem familia- 
rem augendam attentur, flitig, en fom 
vil fórvárfva fig egendom. 

RàxxET , v. a. comparare, vide rikkot. 

Ráxko, s. f. labor, induftria , arbete, flit. 
Rákkotak almats i wiefo, fine labore 
bomo vitam rite agere nequit, man kan 
ej lefva utan arbete. 

Rixsax, ràkfek , n. avis, fnÓripa. 

RixTo, ráktes &c. vid. rekto, rektes &. 

RåNN, n. f. canalir, ránna, canal. 

RáNTAHET , v. n. facere, otio cubare, lig- 
ga och latas. Rántaha àbbà peiweb, 

per totum dicm otiofus facet, han lig- 
fer och latas hela dagen igenom. 
Ádnamen rántaha, jacet bumi pro- 
firatur, han ligger på marken. 

Rårro , ».a. apertus , Öppen. Råppo rai- 
ke, foramen apertum, Öppet hål. Råp- 
pot, ;Z. Råppo ukfa, janua aperta, Óp- 
pen dörr. Ukfa le ráppot, janua ef 
aperta, dörren år Öppen. Kirje le 
ràppot, Liber evolutur eft, boken år 
Öppen. cfr. rappet. 

RåseT, v. a. ad feflinandum incitare, ur- 
gere, Íkynda på, hafta. vid. rafet. 

RüsygT, v.m. a fe impetrare, nànnas. 


SAB 387 


I råfke pärret, cibum fbimet ipf non 


indulget, han nåns ej åta. Ib ráfke 
erit wuolget, ut difcedam a me non 
impetro, jag nåns ej fara bort. Fenn, 
rafkin, sd. | 

RáTJET, v. n. fragorem edere, tonare, 
dundra, braka. Aija rátja, Jupiter to- 
nat , áfkan gär. Rátjeftet, dimin. litet 
dundra. Rátjegátet, ?ncboar. begyn- 
na dundra. 

RÓUSE, mamme pecudum, vid, ruoufe. 


M 


SABBAT , fabbatum , hvilodag. 

SABBROT, v. 7. atteri, nÓtas. Sabbrom 
piktas , ve/fís attrita, en fliten klád- 
ning. Sabbrogátet, incboat. atteri in- 
cipere, begynna at nótas. 

SABMA, idem, den famme. Sabma &lma, 
idem vir, den famme mannen. 

SABME, gens Lapponica, Lappfka folket. 
Sabme påta,Lappones veniunt. v. fame. 

SABMELATS, Lappo, Lapp. Sabmelats 
maddoft le, satione eft -Lappo, han år 
Lapp. 

SA BT JES, n. f. lamina ligni fifa, fegmen- 
tum ligni , en tráfticka. v. fada. Sab- 
tjefit faret, lignum in lamellar frndere, 
klyfva trà i fpillror och flickor. 

SABTJELES, 7. a. difficilis, qui multum 
exigit laborem, Ívár, arbetlam. | Sab- 

- tjeles widno li tatt, dificile opus erat. 

SADDE, 7. f. arena, fand. Saddaj, areno- 
fus, fandig. Sadde tjalme, arene gra- 
num, arenula , fandkorn. 

SADDET , v. a. mittere, Íkicka, fånda. 
Kirjeb munji faddi, literas ad me mit- 
tebat , han fkickade mig bref. Budab 
faddet, muncium ablegare, fkicka bud. 

Cec 2 Sad- 


388 SAD 


SAG 





Mm > vo EEE EE vump RE ÄN (EEE 
Saddeftet, dimin. Saddezitet, inchoat. SADNES, ». a. verur, fann, fanfårdig. 


begynna at fkicka. 

SADDAK, faddex, s. f. munus mifum, 
quod mittitur , låndning, fkickning, 
det fom blifvit fándt. — Saddeken 
munji pednik pàáti, miffe mibi funt 
pecunie. Saddakit tàlwot, transpor- 
tare que miffa funt. five aliquo mitten- 
da, föra fkickningar. Saddek-buda, 
nuntiur, bud, budbirare. 

SADDEJE, mittens, den fom fkickar. 
Saddem , fubff. miffo, fkickande. 

SADE, fadew, ». a. minufculur, tenuis, 
liten, fin. Sade rafjo, pluvia minu- 
fecula, duggregn, fimátt regn. Sade 
muorah, arbores minufcule , frutices, 

' fmá fkog, bufkar. Sade qweleh, pi- 
fees parvi, fmå fifk. 

SADESTET, v. 7. paululum pluere, fmå- 
regna, dufka. vid. dàinget. 

SADEM, ». f. decipule avibur exflrutfe, 
fogeltlakar. Fenn. fadin, laqueus, de- 
cipula. 

SADHET, t. 7t. anbelare, fláfa, flámta. 
Tåmpa fadha, egvur anbelat , hàtten 
flafar. Sadheftet, 4imin. fåfa litet. 
Sadhegátet, incbeat. begynna at fláfa. 

SADHEJE , anbelanr , den fom fláfar. 

SADHEM, nz. f. anbelatio, flafande. 

SADGA , 7. f. virga, risqvift. Sadga pet- 
fe, pinu: minor & ramofa , ris-tall. 

SADHO, 2. f. furfur , kli, fàdor. Sadoj, 
furfure refertur € palcis, fádig. 

SADKEM, vermer, qui in naribut rangi- 
ferorum ab infe&o quodam, quod vo- 
cant Ínompat aut trumpi , generantur 
illorque valde vexant, et flags mafkar, 
fom af en infect fórorfakas i renar- 
nes nåsborar. eid. trumpi. 


SADKELET, f/tifurrare, hvifka. vid. fam- SAGGET, v. a. trabere, draga. 


kelet. 


Sadnes hàieje, verax, vera loquens, en 
fom fáer fant. Compof. Sadneslakats, 
verifmilit, fannolik. Sadneswuot, 
veritar, fanning. Oppof. ofadnes, fal- 
fur , ofann. 

SADNA, n. f. veritar, verum, fanning, 
Sadnab hålet, vera logui, tala det fom 
är fant. Oppof. ofadna, mendacium, 
lóyn. 

SADNAN & fadnaft, adv. vere, i fanning. 
Sadnan mon játtab, vere dico, jag (à- 
ger i fanning. Sadnafit, :4. 

SADNOTET , v. a. affeverare, afirmart, 
befanna, bejaka.  Atja fadnoti tab- 
ka, aliur id ipfum affeverebat , en an- 
nan fannade detfamma. Sadnotaílet, 
dimin. litet fanna.  Sadnotatjet, in 
choat. begynna fanna, 

SADTET , v. a. extendere , utftråcka 
W'erbmeb fadtet, rete extendere, ut- 
ftrácka et nåt. 

SADTOK, 2. 4. extenfur , utftráckt. 

SADTJESET , pandiculari , ftrácka fig. 

SAG, ferra, fág. oid. fako. 

SAGG, fagga, laggi, ado. valde, mycket. 
Sagga ie puotlemen, graviter egre 
tat, han år hårt fjuk.  Pallab fagga, 
valde timeo, jag år högeligen rádd. 
Sagga hålet, e/ata voce loqui, tala högt. 
Hàlà fagg, loguere claríur & voce ma- 
gir diflintfa, í àg högt. Saggabi,fzg- 
gebi & faggebut, Cemparat. högre, 
mera. Saggebi mon kálob, magi: c; 
algeo, jag fryfer mera. Saggaimult, 
faggamult, Super! på det hógtta, mill 

SAGGE, 2. f. clavur ligneus , trápinne, 
vel aliud iffiurmodi inflrumentum aa 
tum, en pigg. 

Sarce 

wad- 











SAI 


wadnafeb kaddai, eleva cymbam ex 


aqua in ripam, drag up báten pà lan- 
det. Sagge kabmakeb juolkeft, exue 
edem. caleco, drag fkon af foten. 
Wuoigenafeb fagget, anbclare, fpiri- 
tum difficulter. ducere, andas tungt, 
flàmta. Saggeje, particip. pref. tra- 
benr, ducens , den fom drager. Sag- 
geftet, dimin. litet draga. Såggegätet, 
inchoat. begynna at draga. cfr. kefet. 
SAGGEM, 7i. r4 atfus trabendi, dragning. 
Airo faggem , impulfur remorum , àr- 
rag. 


SAGGOSET , v. paffv. duci, trabi, dra- 
gas. It. feduci, blifva fórledd. Ir.ma- 
cie extenuari,macrefcere, blifva mager. 

SAGGOT , v. a. id. qu. fagget. ' Saggog?- 
tet, inchoat. Saggo$ati wuoigeneb, 
fpiritum trabere incipichat. 

SAGNAS, 7. f. petigo, fcabier, klåda, fkabb. 
Sagnatin leb talle, petigzze infeftor. 
SAGNITET, y. n. prurire, klia. Aiwe 
fagnit, caput prurit. Kåta fagnit, ma 
sur prurit, handen kliar. Sagnita- 
flet, dimin. Sagnitatjet , incboar. be- 

gynna klia. 

SAH, interj. beur, hör. Sah! mah tjor- 
woh? 'beur! qui clamant? hör! hvilka 
ropa? It. tace, tig, var tyft. Sah hà- 
lemeft, deffle loquendo, tace, tig, ta- 
la intet. 

SaJA, /ftula, få, àmbare. 

SAJANET , v. 7. de vaccis dicitur , capris 
Gc. dum lac ulteriur non prabent , Of- 
verge at mjólka, fina utaf. Kofa le 
fajanam , Jac ulteríur vacca non prabet, 
kon mjölkar ej mera. Sajanaftet, di- 
min. Sajanatjet, incPboat. begynna at 

: fina af, orm at mjölka. ] 

AIDE , 7. pifcis , Norvagicir íej, et lags 
Norrík fifk. 


SAI ' 389 

SAJET, v. a. ferere, feminare, få. Saje- 
[tet, dimin. Sajegátet, incboar. begyn- 
na fä. Sajetattet, poffe feri, kunna fås. 

SAIGE, faiges, ». a. parcur, tenax , nifk, 
karg, nått. Stuora faige, /ordide 
parcur, ganfka nifk. Saiges alma, vir 
parcur.. Saigeswuot, fubfl. nimia par- 
cimonia , tenacitar, nifkhet, njugzhet, 

' Saigeslaka, adv: parce, nifkt, kargt, 
Fenn. faita, parcus. 

SAIGASTALLET , v. n. parcum effe, vara 
njugg och alt för nått. 

SAIGO, 7. a. detritur, attritur, nött 
Saigo kapte, tunica tríta, en fliten 
trója. s 

SAIGOT, v. n. parcum fieri, blifva njug 
och nátt. Almats faigo ko Wuorat 
mowa, bomo quo fit etate provectior, 
eo evadit parcior. It. de veffib. atteri, 
teri , nÓtas, blifva fliten. 

SAIJE, faje, z. f. lacur, rum. Tane fai- 
jen, hoc loco, på detta rummet. Sjeun- 
jes faije, Jecur obfcurur, et mörkt 
rum. Attjes faijai pátet, in patris lo- 
cum fuccedere, eftertráda fadren. — 7r. 
Attje faije, ('quaf. dic. locus patrir) 
vitricur, ftjuffader. Edne faije, 20- 
verca, tjufmor. Saijats, dimin. et li- 
tet rum. Fenn. fija, locur. 

SAIJASATS, 7.4. Qui in alterius locum fuc- 
cedit, fubflitutur , fepiffime gui alicu- 
jur viduam ducit uxorem, eftertrida- 
re, en fom ári en annans ftíille, den 
fom tager den andras ánka. 

SA1]JAJES, 7. a f/patiofur, rumrik, rymlig. 

SA1JEHA & faijos, s. a. apricus, non oper- 
twr, Öppen, obetáckt.  Saijos tållå 
kadden, ad ignem fub divo accenfum, 
vid en eldftad på Ópna fáltet. Sai- 
jos kedke, lapis fuper aquam eminenr, 

. Ccc 3 en 


390 SAI 


en ften, fom rácker up om vattu- - 


brynet. Saijehin àdet, fub divo per- 
nocfave, ligpa och fofva ute under 
bar himmel. 


SAIJEM, AH. f. cor, qua acuitur ferrum; . 


bryníten. — Saijemin nipeb, faijet, 
culrum cote reddere acutum, hváifa 
knifven. 

SAIJET, v. a. cote .acuere, hváffa med 
brynften, flipa. Akfjob faijet , /ecu- 
rim acuere, bryna en yxe. Saijeftet, 
dim. Saijegátet, inchoat. beg. hvåfla. 

SAINES , n.a, tardur, fen, lángfam. Sai- 
nes almats, bomo tardur. It. faines 
jabmet, qui nen facile moritur , morti 
diu rclucfanr, feglifvad. Saineswuot, 
fubft. tarditas, lenhet. cfr. k&lkos. 

SaJo, x. f. femen, fåd, frå. vid. fajet. 

SA1PO, fapo, /megma, tvål, fipa. 

SAIRE, faires & fairok, s. 4. parcur, 
njugg, nifk. Piábmo fairok & fairok 
piábmoít, qui familiam parce nimhr 
& male alit, en fom föder illa fit 
husfolk. 

S Ars, faifa, s. a. paludofur, fumpig. Sai- 
fa jegge, Jocur paludofur, fumpigt ftàl- 
le. Fen.foinen, paluftris, genet.ioilen, 

SAISEK, idem. It. fubfl. limus, gyttja, dy. 

' Sa1TE, n. f. bafla, Ípjut. Saitin påfkå- 

. tet, Pafla tranrfigere. Saite fåbbe, ba- 
culus hafta munitur, Ípjutítaf. Saitats, 
dim. et litet fpjut. Fen. faitta, pertica. 

SAITET , v. ^. initium fumerc, inire, ta- 
ga fin begynnelfe, gà in. De tempe- 
ribur enni dicitur , láges om tiden. 
Fafto faiti, Faftan börjar. 

Saiw, faiwa, a a. fancfur, helig. Hoc 
nomine olim id omne appellarunt , quod 
Janctum babuerunt, ut c. gr. Saiwa wa- 
ke, mons facer , et heligt berg. — Sai- 


SAK, faka, n. f. fama, rumor, 


SAT 


wa kedke , lapis f/antfus , idolum lapi- 
deum, en helig ften eller en afgud af 
ften. Saiwa jaure, lacus f/andfu: fiw 
ubi femper aliquid monflrofr t$. finguls- 
ve confpicicbatur , en helig fjó, en fjó 
dår man fåg något ovanligit och un- 
derligit. Saiwa muora, arber facra, 
arbor aliqua cultu rcli igiofo profccuta, 
et heligt trå, et trå, fom dyrkades. 
Portentofur, fom betyder och före- 
bådar något. Saiwa qwele, pi/cis 
portentofur, en fifk fom något bety- 
der. Olim monter nonnullor ut fancor 
"reveriti funt, ad quor feminis licitum 
non erat appropinquare , nif£ pufllit & 
que infra duodecimum etatis annum c- 
rant. In bir montibus facra perage- 
bantur, ut facrificia t$c. EF etiamnum 
bodie quedam apparent vefligia, no 
nullis in locit, apparatus & inflrumem- 
torum, quibur uf funt. Saiwa kedke 
€ fimpliciter faiw , fuere lapider fn 
gulari quadam figura, five bumana f- 
ve alia quavir. Hos lapides illi coluc 
ve, ubi invenere, qui pifcatu vixerunt, 
illorque ad ripam lacur collocarunt & 
fubinde fronde & virgultis fubfrave 
runt, ut pifcer copiofus capercntur, 
quod bifce lapidibus effici poffe fuperfi- 
tiofe crediderunt. Hos pifces affare li- 
citum non erar veru, ut folent Lappontt, 
fed tantum aqua coquere ratione vulga- 
ri. lide bominibur: Saiwa le fodn, 
vir ef fngularis, han år en befyn- 
nerlig man, en underlig man. 

rykte, Sr 
ka manna, fama ef, ryktet går. Sa 
kab adneh fo pira, minus bene audit, 
han har elakt rykte om fig.  Sakii 
Ama, ssfamis , vanryktad. Jr. fik , 


3 











SAK 


faka, nuntium , tidning. Mi le fakan? 


uid novi auditur? hvad nytt hóres? 
fuore fakab adtjot, nuntium accipere 
eptatiffmum, fà god tidning. Sakab 
takket, per nuntium facere certiorem, 
fkicka bud. Sakai tfagge hålet, rela- 
ta referre, fåga det man har hört. 
Saka fardnoje & faka qwe«deje, »sun- 
tiu, budbárare. 

SAKASTET, fakeftet, v. 4. nuntiare, be- 
boda, berátta. Naute láh munji fa- 
keflam, ita mibi nuntiarunt. ' 

 SakXASTAT TET, fakeftattet, v. a. nuntian- 
dum curare, låta bebodas. 

SAKET , adv. abundanter, catervatim, Óf- 
verflódigt, hoptals. Saket le ftalpift, 
magna efl luporum copia, det år en ftor 
myckenhet af vargar. 

SAKKANET, v.». concipi utero, aflas. Au- 
telen ko fodn lei fakkanum ednen 
hàggefne, emtequam conceptus erat in 
utero matris. Sakkanum neita Ma- 
riaft, conceptur a virgine Maria. It. 
au ieri, ÖKas, förökas. Almatjeh fak- 
kaneh, numerus bominum augetur, fol- 
ket iG rCkes. ) 

SAKKANEM , 2. f. conceptio, aflelfe. 

SAKKE, infecfa minufcula aquatilia five 
vermiculi , mà infekter i vatten. 

SAKKETET , v. a. concipere, afla. Fennon. 
f:cata , snif cere. 

SAKKARTET, U.4. fergert, abflergere , at 
torka. Kadnjelit fakkartet , lacrimar 
alffer gere, aftorka türarne. Kátit fak- 
kartet linin, Jimteo manus abfter gere. 
Sakkartaftet, dim, litet aftorka. Sak- 
kartatjet , inchoat. begyn. at aftorka. 

SAKKARTLINE, 8. f. mantile, handduk. 

SAKKO, genetiv. fakkofen, proles, affÓda. 

SAKKO , gemetiv, fakkon, mula, plikt, 


SAK 391 


endore , plikta med penningar. Sak- 
oft piáfet, mulca liberari , blifva fri 
ifrån böterna. Fenn. facko, id. 
SAKKOLATS ,!.ä. reur, fkyldig. Sakko- 
lats jabmemi , reus capitis. 
SAKKOTET , v. a. multam irrogare, pecu 
nia multarc, palàgga penninge-bóter. 
Multam pendendam curare. 
SAKKUS, 7. f. proles, affóda.  Almatjen 
fakkus, proles bominir. vid. fakko. 


' SaK0, n. f. ferra, fág. Fenn. faha, Trani. 


fako tjawelk, &or vel alia pecus macie 
attenuata dorfoque acuta , et utmagert 
kreatur. 

SAKOT, v. a. ferra fecare, fåga. Sakom 
fjàllo, tabula lignea ferra fecta. 

SAXRAMENT , Sacramentum, Sacrament. 

SAKRAMENTELAT]JA , facramentalis , far 
cramenterlig. 

SAXT , adv. omnino, utique, jo men , al- 
deles. Wann fakt, i4. Wann fakt 
mon tetab, probe ego quidem novi , 
nog vet jag. Adtjob fakt akta dalab, 
unum certe accipio Imperialem, jag fär 
átminftone en Riksdaler. 

SAKTA, fpuma, Skum. v. fápt. Fenn.faco. 

SAKTET , v. 5. adbarere incipere, de cor- 
tice arbori adberere incipiente dicitur, 
ut deglubi non facile poft , faltna vid, 
fáges om bark på trán, når den faft- 
nar vid ftammen och ej kan få látt 
afrifvas, löpa igen. Juo le petfe fak- 
tam, pínur nunc deglubi nequit, quie 
cortex je tr upco firmiter aaveret, 

tallen har lupit igen, barken har fåft 
fig vid trå. Sakteftet, dimin. Sakte- 
gåtet, inchoat. begynna at löpa igen. 

SAL, fala, ». f. /pelunca, klyfta, håla. 
Pakte fala, /pelunca montis, bergsklyf- 

ta. 


penningebot. Sakkob kefet, mulffam 


Nor 








392 — —— SAL E 
ta. Wuoudngjes tjágneles fala, /pe- 
lunca infinita altitudine. — Jágna fala, 
fpelunca five fiffum glaciei nivirve, qua, 
etiam. «ffate, alpes in quiburdam locis 
conteguntur, en Ípricka i ifen eller 
fnón i fjállen. Salai kattjei, in /pe- 
luncam incidebat , han föll ner i klyf- 
tan. n iftliusmodi fpeluncas glaciei 
rangiferi [epe incidunt, dum eflate bec 
loca frigida diebur aflivis folicite que- 
runt. Salats, dimin. en liten klyfta. 
cfr. falet. 

SAL , 7. berba, juncur, fåf. It. fal, atrium, 
aula , fal. 

SALAHA 7t. f. captura, imprimis P fcium, 
fångft, fifkfángít. Qwele falaha, ca- 
ptura pifcium, filkafänge. Fenn. faalis, 
captura , a faada, accipere. 

SALATET, v. ». mori, dö. Mo manats 
falati, infans meur moricbatur. 

SALB, venenum, falbetet , venenarc. vide 
falg. 4uftr. 

SALBEK , claoulus , fHlur ferreur aut cor- 
neuf, en pinne af horn eller járn. 
Auflr. cfr. pobme. 

SALD , cribrum, fàll. It. fuperficici aque 
in gyrum agitatio cauda pifcis cujus- 
dam facfa, når en fifk med ftjerten 
rör vattubrynet och gör at det ló- 
per omkring i en rundel. 

SALDET, v.a. eligere, vàlja, utválja. Sal- 
di qwekte lokken naln fijeft, elit, 
duodecim ex illis, Luc. 6: 13. Cribrare, 
falla, Saldeftet, dimin. Saldegátet, 
inchoat. begynna at utválja, m. m. 

SALDAK, faldek, » a. elecfur, utvald. 
Saldak pilbmo, cibus elecfur &I opipa- 
ru: , utvald och kráfelig mat. Saldek 

weleh, pifcer electi & preflantiorer, 
vald fik! koftelig fifk, 


SAL 


SALDEM, s. f. electio, utv&ljande, val. 


It. purgatio cribro facía , fállande. 

SALDETATTET, v.7. poffe eligi, poffe cri- 
brari, Kunna utváljas, kunna tållas. 

SALDETET , v. a. eligendum curare, låta 
utválja eller utkora. 

SALET, v. a. findere, klyfva,  Ádnameb 
falet, terram profcindere , arare, pló- 
ja jorden. Muorab falet, lignum fcis. 
dere, klyfva trå. Pakteb falet, petram 
fcindere, Ípránga berg. Saleítet, dim. 
litet fpránga. Salegátet, inchoat. be- 
gynna at Ípránga eller klyfva. Sale 
tattet, poffe finds aut fcindi, kunna 
klyfvas. vid. fala. 

SALEM, 7. f. fefto, fciffosklyfvande. Sa 
lem reido, ixffrumentum quo aliquid 
finditur aut fcinditur , verktyg at 
klyfva med. 

SALG, 2. f. pingvitude, obfonium, fett, 
fáfvel. Male falg, id. | 

SALGET,, etjebs falget, de pecudibus ma 
artis dicitur , quando pingves funt & 
obfonia pingvia prebent , fåfla hg, (ig. 
om flaktade kreatur, når de áro feta. 

SAL]J, falja, n.arboris, falix, pil, fálgtri 
Salja laftah, folia falicis. | 

SALL, falla, s. f: orgyia, famn. Qwek- 
te fallah kukke, /ongur dua: orgyiar, 
två famnar làng. Fen». fylys, id. 

SALLASTET, falleftet, v. a. orgyia f. ex: 
tenfis bracbiis maniburque metiri , mi 
ta famntals , famna. 

SALOG, 7t. a. beatus, falig. Salogen tak. 
ket & falog takket, Peare, beatum red- 
dere, göra falig. Dicitur Quoque falig. 
Salig weljam, frater meus beate defun 
cur, min falige broder. Cempof. 6 op 
pof. ofalog , non beatur, ofalig. Salog- 
wuot; fubf.-beatitudo, falighet, 

| SALOG- 








SAM 


SALOGTAKKEJE , beans, faloificur , falig- 
górande. Salogtakkeje jakko, fider 
falvans. " 

SALTE, n. f. fal, falt. Salte tjalme, gra- 
num falir, et faltkorn. Saltetak, fal- 
tet, cef. negativ. fine fale, utan falt. 
Fenn. luola, fal. 

SALTES, 7. a. f/alfur, falt. Saltes piàr- 
go, caro falfa, alt kött. Oppof. ofal- 
tes, ofalt. | 

SALTETEBME, faltetes & faltets, s. a. 
non falfur, ofalt. Saltets pibmo, ci- 
bus infulfur, ofalt mat. Tr. faltetebme, 
qui falis penuria laborat ,faltlós. Sa- 
meh láh taiwai faltetebmeh , fale fie- 
pe carent. Lappene:. 

| SALTAJ, m. a. falfus , faltaktig. 

SALTOT, faltet, v. a. f/alire, fale condire, 
falta. Qweleb faltot, pif/cem falire, 
falta fifk. Saltoítet, dinin. Saltogà- 
tet , 5ncboat. begynna falta. 

SALTOTET, v. a. fale condiendum curare, 
låta falta. - 

SALTOK, 2. 4. idem quod faltes. 

SAME, gens Lapponica, Lappfolk. Hoc 
nomine fe appellant ipfé Lapponer. Sa- 
me kiál, lingva Lapponica, Lappfka. 
Fennoner fuam lingvam appellant íuo- 
mi kieli. Same káte, tugurium Lap- 
ponicum , Lappkoja. Samen ulmuts, 
Lappo , en Lapp. vid. fabme. 

SAMELATS, Lappo, Lapp. Suomalainen, 
Fenmo, en Finne, lta fe Pennoner ap- 


pellant. Samelats maddoft le, natione 


Lappo cft. 

SAMASTET, lingva Lapponica loqui ten- 
tare, qualitercunque Lapponica loqui, 
bjuda til at tala Lappfka, tala Lapp- 
fka få godt man kan. 

SAMXRLET , v. 4. infufurrare, in aurcm 


SAP 393 
dicere, hvifka nägon i örat. Samke- 
laftet, dim, Samkelatjet, inchoat. be- 

-. gynna at hvifka i örat. 

SAMKETET, v. 5t. aliquantifper cuntfari, 
dröja litet. Samketi kuit anje, adbuc 
quidem cuuctatur eft. Auflr. vid.ajanet. 

SAMMA, ipfe, idem, denfamme. v. fab- 
ma. Sammalaka, adv. /niliter, fam- 
malunda. 

SAMMATEM, 5. f. fufurratio, locutio in 
aurem alicufur , hvifkande i örat. 

SAMMATET,fammataftet. vid. famkelet. 

SANAHET, 9.7. conari, Árna, v. kiåket. 

SANGAT]JA , petigo, fkabb. v. fagnas. 


SANGERTET, 7.4. penitere, ángra. San- , 


gertab tabb aiwe fagga, sfius rei me 
valde penitet , jag ångrar det hógeli- 
gen. Sangertaílet, dim. litet ångra. 
Sangertatjet,, inchoat. begynna ångra. 

SANGERTALLET, frequ. id. 4u. fangertet. 

SANGERTEJE, peniten:, den fom ångrar. 

SANGERTEKE, imprenitens, fom ej ängrar. 

SANGERTEM, fangertes & fangerts, z. f. 
penitentia, ánger. Suddo fangertem, 
penitentia peccatorum, fynda- ánger. 

SAPKELET,, fapkelaítet t5. v. famkelet. 

SAPKELEM & fapkaítattem. v. fammatem. 

S APPAR, penis ftue membrum genitale qua- 
drupedum. 

SAPPATET , infufurrare, hvifka. 

SAPPE, 7. f. fel, galla. Trans. ira, vre- 
de. Stuora fappe le tune, valde es 
iracundur, du år mycket ond. Sap- 
pet & fappetak, cef. negat. abrque bile, 
utan galla. Sappats, dim. liten galla. 
Sappats le ai fufne, sec ille bile caret, 
iracundus ille quoque ef, han år ock 
elak. 

SAPPEG, 2. pifcér, vid. fárg. Muffr. 

Sar , peret fappekeh , /gsea infiru- 


"monta, 





304. SAR 





menta , quibur nivem confcendunt. Norr- 


landici , Fennoners. €$ Lappenues , fkidor 
at gå på Ínón med, fom Lappar och 
Norrlànningar bruka. 

SAPTATET , v. 5. faffacari , förqvåfvas. 
De pifcibus dicitur , qui fufocantur, 
dum parvi lacur glacie ita cougelantur, 
ut nullibi apertura a£ri pateat. Contin- 
Eit nonnurquam ff. fuerint minus pro- 
fundi lacus &$ exigui. 

SAPPUS, z. f. iutcflina pecudum, kreaturs 
inelfvor. 

SARAKKA , Dea partur, a Lapponibur olim 
eulta, cui adfcribebant partus. formoft- 
tatem GO. felicitatem partur. Mater e- 
Jus fuit Mudderaxka. Hodie de par- 
tu felici SI facili dicitur: Saraklan 
edne nuolei, mater Sarakkie lizamina 
folvit. Ipfum q«oque partum appellant 
farskka & farax. cfr. faret. 

SARDNE , n. f. fermo, tal. Idiotifm. fijen 
fardne álma, vir, cujus fecerunt. men- 
tioncm, mannen, den de hafva talt 
om. F. fana, dicfum & fzarna, concio. 

SARDNOT, v. 4. divere, fåga. Sardno 
munji maite leh takkam , dic mibi 
quid feceris, fág mig hvad du har 
gjort. Auten fardnot, pradicere, pro- 
phetera. Sirdnoltet, dönin. Sardno- 
fatet, inchoat. bezynna at faga. Fenn. 

anon, dico & faarnan , concionor. 

SARDNOJE, dicenr, qui dicit, den fom 
fáger. Saka fardnoje, nuntius , rela- 
tor, den fom berittr,fagesman. Au- 
ta fardnoje, Propheta, en fom fåger 
förut, Prophet. Fei. fanoja, dicenr. 

SARDNOK , 71. a. non dicrur , obemált, o- 
omt.lt. Mannes todn tabb fardnok 
pajih? quidui iflius ?ei fecifti mentio- 
nem? hvarióxe talte du ej derom? 


SAR 


SARDNOM, x». f. diclio, Ífágande. Ele 
fardnomett pallah , ne verearir diccre. 
Sardnom lake, modus dicendi, ada- 
gium, talefått, ordfprák. Auten fard. 
nom, propbetia. 

SARDNOTET, v. a. vid. puodgeflet, id. 

SARDNOTEX, fardnoteke, ». a. incffa- 
bilis, outfájelig. Sardnoteke awo, 
Aaudium ineffabile, outfájelig gládje. 
Sardnotkenna, id. 4Auffr. 

SARE , 2. f. furca, klyfva, gaffel. 

SARET, v. 4. cercare, formare , fkapa, til- 
fkapa. "Tat le Jubmeleít naute fa 
rom, ita a Deo inflitutum efl, Gud har 
få layat det. Naute le mo Sarakka 
farem , ita me formavit Sarakka, Gu- 
dinnan Sarakka har få fkapat mig, 
Puorift faretum pardne, puer. formo 
Jur. vid. fupra Sarakka. 

SARET , v. a. fiudere, klyfva. | Muorait 
faret , ffndere ligna. Saraftet, farcllet, 
dim. litet klyfva, | Saregátet , íncloat. 
begynna at klyfva. — Saratattet, pof? 
findi, kunna klyfvas. cfr. falet. Fen. 
fáre, f.ffuca, fárjyn, frangor & lah- 
re, alnus bifida. 

SARGALT, fargalt mefak, pellis vira 
rangiferini villofa, harludit ren-kalf- 
fkinn. 

SARGET , t. 4. difecare, fkåra fönder. 
ljàleb farget, intefinum difcindrre. 
Rerteb*farget, corium diffecare, fir 
ra fónder lådret. Sargeftet, dim. Sar- 
regátet, 1ncboat. beg. at fkára fónder. 

SARGEM , z. f. diffeclio, lónderfkárning, 

SARGOT & fargotet, frequ. id. qu. farget. 

SARJES, 7. f. vulnur, får. — Sarjefit tal- 

kot , vulnera fanare, hela fär. Ir. dr 

hr, vàrk. Aiwe farjes, cephalakgits 














SAR 


hutvudvárk. —Sarjefit katotet, dolo- 
rem auferre five loenive.. 

SARJES, 2. a. vulneratur, får, fárad. Jr. 
dolenr, fom värker. Sarjes áiwe, ca- 
put dolens. | 

SARJEM, 7r. f. vulneratio, fårande. 

SARJETET , vo. 2. vulnerare, fåra. Paffiv. 
farjetowet , vulnerari , fåras. 

SARJETEM , vuineratio , vid. farjem.. 

SARJITET, v. z.-delere, v$rka. | Aiwe 
farjit, caput dolet, hufvudet várker. 
Kåta farjit, manus dolet, — Sarjitaftet, 
dim. vàrka litet. Sarjitatjet,, zucboat. 
begynna varka. 

SARJITEM , 2. f. dolor , cruciatur, várk. 

SARK, rumica ex panno nobiliore facla, 
klides-kjortel. Item liatea qua. utun- 
tur facerdotes facra peragenter , máfs- 
fkjorta. 

SARNE, fermo , dicfum, tal. 

SARNOT , farnotet &c. v. fardnot Fe. 

SARRE , 7. bacc. snyrtilli nigri, blåbår. 

SARREN, adv. feorffm, affkildt. v. fárra. 

SARTJA, fartja pele warpe , pz/catur fa- 
gena in aliquo loco, ubi raro pifces ca- 
piwitur, et notvarp dår man fállan 
farfifk. — 

BAR Ww , n. anim. alcer, elg. It. conflellatio 
| urfe majoris, aréfor, karlevagnen på 
himmelen. Fenn. hirwi, alces. 

SARWA, farwes, rangifer non caflvatus, 
rangifer admiffariur, brund-ren , en 
ren fom ej år vallackad. Ir. de alii: 
pecudibus adjective, e. gr. farwes tàmp, 
equus emiffariur,hingft. Sarwats, din. 
en lit. brundren. Fenrn. far wi, cornu. 

SARWET , rangiferor emiffarior fibi com- 
parare, fóríe fig med brundrenar. 
SASKA, fafkem, nz. f. faltur, imprimir qui 

ambobus pedibus mul fit, hopp, fpráng 
med bågge fötterna tillika. — ” 


SAS 195 


SASKAD, idem. Safkad jape, annur inter- 


calavís , Íkottár. | 

SASKET , t. 7. falive, utrisque pedibus ff. 
mi! /alire, hoppa med bäda fötterna 
tillika. Hoc modo certare folent Lappo- 
ner, imprimir adolefcentuli. Salkettet, 
dim. hoppa litet. Safkegatet, fafka- 
gátet, Zncboat. begynna at hoppa. 

SASKASTALLET & Íafkatet, v. a. f/rcqu. 
id. qu. fafket. | 

SASXEJE , faliens, en fom hoppar. fr. 
Adda fafkeje, vir. juvenis recens cen- 
fur aut mox incenfum referendus, en 
ung man fom nyls blifvit fkattfkref- 
ven eller innan kort blir, — 


SASSNE , fafne, pellir depilata, et fkinn 
fom håret år bborttagit på. It.ap Auf. 
adject. aliquantum crudurs , viridir, và- 
aktig. Saffne muora , lignum viride, 
non fatir fíccum, rdaktig ved. 

SASSNEK, femoralia ex aluta facla, fkinn- 
byxor. - 

SASSE , n. f. manica, árm på kláder. 

SASTI, adv. vide rouwo, rua, 

SASTA, lignum five tigillum, quod collo 
rangiferorum interdum alligant, in quo 
poff: efforis nomen infcribitur, et tráítyc- 

-ke, fom ibland bindes på renarnes 
hals, med àgarnes namn páfkrifvit. 

SATAN, diabolus , fatanas, fatan. 

SATJET , v. 4. a tergo propellere five tru- 
dere, fkjuta på bakefter. Todn ká- 
fah, mon fatjab, ru trabir, ego pro- 
pellendo adjuvo , du drager och jag 
fkjuter på. Satjeftet, dim. litet fkju- 
ta på. Satjegátet, inchoat. begynna 
at íkjuta på. cfr. nakkelet, nakketet, 

SATSET, v. 4. fculpere , delintare, rifta, 
rita. Nipin fatfet, cultro fculpere, ri- 

Ddd 2 fta 





i 


396 SAT SAU 


CANE EEE Ur? AE Lt —— ae 
fta med knifven. Transl. feribere, SATTOLATS, qui vehit aut ducit , trige- 
fkrifva. Satfeftet, dim. litet rifta. riu, fkjutsbonde, forman, ledfagare. 
SATSEM , 7. f. /calptura , riftande, ftick- SATTJAS, 2. a. tenax , qui mon facile fin- 
ning, Satfem route, Yeca/prum, gróp- — ditur, feg, fom ej vål låter klyfva 
järn, grafftickel. fig. Sattjas muor, Zgnum fifu diffcik. 
SATTA, adv. modo, allenaft at. Satta Bar rJ, pellem detrahere, deglubere fà 
kullab, ode audio, allenaft jag hó- — af fkinnet. Wuofkonjeb fattjet, prr 
rer. Satta wall, £ modo, om allenait, — cam deglubere. Sattjeftet, dimin. id. 
Satta wall toán fitah, £ modo vir, SAUDE, n. f. picaria, tjárdal. Sauden 
om du allenaít vill. Jr. Satti & fat- — tarweb påldet, in picaria picem ligui- 
ta i, forte, fortaffr, kanfke. Sattib — dam excoquere, bránna tjára. 
wuolge Wuonai, forte in Norvegiam SaupNjor , vid. fjazudnjot. 
bibo , tór hànda jag far bort til Nor- SAuLo, boc nomine illi monter appellantur, 
rige. Satta tokko, qualitercunque, ta- — qui in acutum cacumen exfurgunt. For. 
liter qualiter, fom det kan blifva. Sat- — te a Germanico leule columna. Saulo 
ta, vanur, fåfång. vid. fatte. kallas alla fpitfiga berg. 
SATTE, 7.4. VaHus , inanis, iåfång.” It. SAUN, tula, få, åmbare. vid. faja. 
falus , non verus, orått. Satte àlma, SAURE, x. f. affi duitar, obduratio, ihåil- 
alius neque idem ipfe vir, quem credi- = lighet, hárdighet. Harbmes faure le 
deramus, en annan man án den man fune, miza eff affduitate. It. adjecti- 
trodde, ej den råtta mannen. v.pzito. ^ vefaure & interdum faurak, obduran!, 
SATTET, v. 2. equo aut rangifero vchere,.. ii non facile delaff atur, perztix, en fom 
equir conductis vel rangiferir aliisque ánge uthárdar. Saure fokket, per- 


| vettariis animalibur vebere, (kjutía. Ir. 
comituri , ducere, ledfaga. cfr. tálwot. 
Sundeb fattet, vebere Prefecfum. Tr. 
alvum exonerare, ita dicium, quia mo- 
ram non patitur I differri nequit. Sat- 
teftet, dim. litet fhjutfa. | Sattegátet, 
incboat. begynna fkjutfa. 

SATTEJE, vean, duceur, den fom 
fkjutfar. ) 
SATTEM , fatto, ». f. ipfe acfur vetfandi 
aut comitand? foe ducendi, fkjutfende. 
Sattem palka, mercer vecture, fkjuts- 
lön, forfellön. It. fatto fepius paff- 


nix remigandi. Saure pargoi, laberes 
perferenr , härdig och ftadig i arbete. 
IR. de carne aut pifee, cufus fibre nm 
funt nimir molles & laxe, fed debita 
gaudent firmitate, fåges ock om kött 
och fifk , fom ej år för blöt, utan «f 
tilbórlig hårdhet eller fafthet i kót- 
tet. Fenn. faura , indefeffur. 


SAUROT , v. 7. de pifcibur dicitur, qur 


rum caro freque firmiores. evadunt 
dum coqvuntur, fåges om fifk, fom 
blir ftadigare och faftare i köttet når 
ban blir kokt. Sauroi tat qwele, Pic 


ve, vectura conduclitia, fljuts. Sat- 
toin mannet, equis conductis vehi, xe- 
fa med fkjuts. 

SATTOK, 2. a. vide fatte , dem. 


pifcis firmior factur eft. coffur, denne 
fifi en blef hárdare,nár han blef kokt. 
Sauroftet, dim. Saurogüátet, ischoat. 
begynna at blifva bárd. 

SAUT- 





-— 


SAW 


SAUTSA , fauds, ovir, får. Sautía ålo, 
grex ovillur, fàrahjord. Sautfli káte, 
ovile, fárhus. cfr. fmala. 

SAUWON, aqua placidiur mananr five la- 
cur minor inter duas cataracíasr fluvii 
4licujur , et ftillvatten eller liten fjó 
emellan tvánne forffar i en elt. Nerr- 
landice fol. Sauwonats, dim. en li- 


ten dylik fjÓ. enn. fuowanda, nur ' 


amnis. 

Sawr , n. f. futura, fóm.  Kabmaka fa- 
ve, futura calci , IRof&m. Sawi tja- 
da,tj.tfe külka, per /uturar aqua per- 
fiuit. It. commiffura, Y1ogning.  W'ad- 
nafen faweh , cominiffure cynibx , fog: 
ningarne i en båt. I fawe teto, com- 
mijura tam ardde compaécta eft, ut con- 
fpici nequeat. | 

SawAT,fawet, v.a. optare, Onfka; Lyk- 
kob tunji fawab, fortunam tibi opto, 
jig Ónfkar dig lycka. Sawab wai 
todn kukkeb wicfoluluh, opto tibi 
hngam vitam, — Sawaftet, faweftet, 
dim. litet Ónfka, Sawagåtet, iucboat. 
begynna Ónfka. | 

SAWA'TES & fawem, optatum, Ón[kan. 

SAWATET , fawetet, frequ. vebementiur 
cupere, optare, högeligen áftunda, 
ónfka, Sawatab fo wuoidnet, il/un: 
videre geflio, jag àftundar högeligen 
at fe honom. | Sawatatjet, inchoativ. 
vid. fawagàtet, td. . 

S4wo, fawot, fawotes$, vide fawem, 
fawat, fawates , id. | 

SAWOTAXKES, 2». a. optabílir, Onfkelip. 
Sawotakes alderi, zz etatem optabilom. 

SAwwET, favwet, v. n. conf ancfcere, fa- 
"avi, helas, blifva lákt. juo le tat 
hawe fawwam, jam boc f/anatum eft 
Vulnus , detta fåret år nu låkt. Saw- 


- 


. SEB 397 - 


weítet, dim. litet lákas. Sawwegd- 
tet, inchoat, begynna at blifva låkt. . 

SAWWETET , favwetet, v.a. /anandum 
curare , confanefcere facere, låta lákas, 
göra at det blifver lákt. Jr. trans 
compingere , Íammanfáfta. 

SEBLA, lebletet, vid. fábla, fiblátet. 

SEBRE, t. f. confortium, delaktighet, ge- 
meníkap. Sebren len mái, nos ambo 
conforter fumur, vi bågge åro delak- - 
tige eller ilag om, Sebre kradna, 
confor: , particeps, delaktig, fom är i 
lag med en annan. Compo/.tebrewuot;, 
fubft. focietas, communio , famfund, ge- , 
menfkap. Tai ailefi febrewuot, «on- 
fortium fanétorum. | 

SEBRET , v. x. participem effe, vara del- 
aktig. Sita fébret, partécepr fieri vult, 
han vil blifva delaktig, Sebreftet, 
dimis. vara litet delaktig. Sebregå- 
tet , sucboat. beg. at blifva delaktig. 

SEBRASTALLET, v.». frequ.id. qu.Íebret, 

SEBRASTALLEM , m. f. confortium, del- 

SEBROLATS, n. d. confors, partícepr , del- 
aktig, 

SEDEL fchedula, en fedel. Sedelats, di. 

SEDDER, pluvia minutatim decidens; dufks 

. regn, fmått regn. Fern. fade, pluvia. 

SEDDERTET 4 Vide fiddertet, 

SEGGE, ferges, fepgok, n.a. gfacilir, 
Ímal  Segges juolkeh, crura graci- 
lia. Segges károftak, filum fubtile, 
fin trå. Ila feggok le tat kaino, ni- 
mis bic funis efl tenuis. Comparat. feg- 
geb, fmalare. Superi. fepgemus, den 
Ímalafte. Compo/f. feggeslakats, ali- 
quantum gracilir, tàgot fmal.  Seg- 
geswuot  zracilitas , /ubtilitas, Ímal- 
het, finhet, 


Ddd 3 SzG- 


208 SEI 


SLGGANET, v.n. gracilem fieri, blifva 


Ímal. fr. muotta feggani, nivis immi- 
nuta eft altitudo, ÍnÓn har blifvit min- 
dre djup. ” o. 

S:Gcas & feggot, n.f. gracilitar, fmal- 
het. Seggot pakto, qua gracilitatem. 


Seggotinas, zracilitate fua. It. Cesar | 
us 


[i pakto, in locis corporis fenjtbili 
five illis, que maxime funt impatientia, 
på ómtáliga ftállen af kroppen. 
SEGGOT, v. a. vid. fegganet. Seggoftet, 
dim. blifva litet fmalare. Seggogátet, 
incboat. begynna at blifva fmal. 
SEGGOK, vid. fegge. Seggokats,id. Ai- 
we feggokats, perquam gracilis. 
SEGGET , leggeftet, t$c. trahere, draga. 
vid. fagget. | oo 
SEGGOMTET, v. 4. gracilem reddere, gó- 
ra fmat. . os 
^" SEGNA, fegna raikeh, nares, nàsborrar. 
SEJA, pen var, fejet, /uppurare, vid. få- 
- ja, fåjet. | 
Sz1GA t5 feigok, n.a. explicatur, non con- 
tortur,redig, ej hopviklad. - 
SEIGET , v. s; explicari, utviklas , utre- 
das. Kaino feigei, funis contortus rur- 
fus explicabatur , repet blef åter re- 
digt igen. It. di/cedere, lento gradu ab- 
ire , bortg&, fkrida fin våg: Puotfel- 
was feigei, morbus fedatus eft, 
domen gick ótver. . ! 
SEIGETET, v. a. explicare , complanare, 
utvikla, flátta til. Wadafeb feigetet, 
| pannum lividenfem comolutum aus com- 


1 


 plicatum.explicare ; breda ut et fbycke - 
vallmar. Seigetaftet, dimin. litet:ut- : 


vikla. T 
SE1GOTET, v.a. frequ. id. quod leigetet. 
It. infpicere, contemplari, beflàda. Sei- 
gotatjet, 2ncPoat. begynna at breda ut, 


' eller at befkáda. 


fjuk- . 


SEI: 


SEIKET, v. a. fiernere, tillaga, bádds 
> Seik ådem faijeb, /ferne lectum, laca. 
til fången. I. neutr. gravidam «jf, 

» vara hatvande, vara rádd med barn, 

F.ikin, concipior in utero: cfr. fakkus, 
SEIKO, 7i. f. conceptio, aflelfe. Fen. Íiki- 
má, dem & fikiå, proler. 
SEIMA, feime, /era equina, funis ex fr 
t4 cquina contortur, håfttagel, etre 
af håfttagel. Fen. fijma , funis. 

SEINATET ; v. 5. fngultare , ingemifeert, 
ínyfta. Pákoft ja feinat, ram vek 
menter videt ffoe cacbinnatihr , ut fnul 
quaft fingultet. 

SEIPE, 5. f. cauda, Ívans. Kukkes fei- 
pe, «auda longa , transl. lupus. Seipe- 
tak & leipet, caf. negativ. fine cauda, 
utan vans. Seipats, Zi. liten fvans. 

-Sx1pEG , feipek,, cauda inffrudfur, treni 
lupus, fom har fvans, varg: 

SEIPETES, qui fine cauda eft, den fom 

^ ej här fvans. 

SE1P0 , feipoha, s. f. elivur, extremitar 
montis alicujus clivofa t$ fenffm defam. 
dens , jugum montis declive, lid, bergs- 

"lid, den delen af et berg, dár det (lu- 
tar fig och fmáningom fånker fig ner. 

SEITE, plural. feiteh , Japider five ima- 

Liner apideg aut lignea, quar cultu rt- 

. Jigiofo profecuti funt olim Lappones. 4 
Zceuta five Grecorum Zeug vel Ges, I. 
Ayptiorum Theut, Gotborum Thius d:- 
rivatum volunt Aucfores , cfr. v. Dabii- 
ni Hiffor. Suec. part. I. pag. 126 & yl. 

vid. faiwa kedke. 

SEIWA , 9. 4. vulgaris, communis, v. lai. 

SEIWELET, nueve , nutu fenificare, vin- 
ka, med en vink gifva tilkánni 

- .Kradnaites feiweli, adnuebar fuii 


fui 





SEK 


nom mo — 
fuir, han vinkade át fina kamerater. 
Seiwelaftet, Zimin. 

SETWETET , id. qu. Íeiwelet. 

SEIWELEM £5 feiwetem, n. f. nutur, vink. 

SE1WOT , v. 2t. de avibur dicitur, fubfidc- 
re, fubfflere, fátta fig ned, fáges om 
foglar. Lådde feiwoi, avis a volatu 
fubiftebat , fogelen fatte fig ner. Sei- 
woltet & feiwotaftet, dimin. Seiwo- 
gátet, incboat. begyn. at fátta fig ner. 

Srka, vid. fåk. Se«et, vid. láket. : 

SEKE, »t. a. mixtur , blandad. -Tjatfe fe- 
ke, aqua permixtur, vattublandad. Se- 
ken vicem fuftinet prepofftionis inter, 
ibland. Mija feken, inter nos, ibland 
Ofs. Per cafus fleclitur , &. gr. katoi 
mija fekeít, a nobis aufugicbat , ex ocu- 
lis noftris f/ubducfur eft. 'Tija fekai på- 
ti, inter vor venitbat, han kom ibland 
eder, cfr. kafkan. 

Srxr]ET & lektjetet, v. a. obfervare, 
clam inf picere, axta på , lura på, vid. 
waxrfjot. a 

SELDES , 7X a. borribilir, adf/pecfu terri- 
bilis, hifkelig, tórfkráckelig. Te li 
feldes, Porribile erat, det var fór- 
fkrickeligit. Seldes allok, Aorribili- 
ter altus. : 

SELKE, dorfum, rygg , vid. tjawelk. 

SEMSKET, v.a. alutam pr.eparare, fåmfka. 


SEMOL , mufcus , imprimir qui in locir u- 


lizínufér crefcit genere lycopodii impri- 
mis, måffa fom våxer på fumpiga 
flållen, björnmåffa. Semol ådnam, 
regio mufcofa, måffigt land. 

SENAP, /fnapi, fenap. 

SENJATJES , nix granofa , grynig fnó. 

SEPE 57 fepet, jugum dor/f, det högfta 
af ryggen. | 

SEPES , juba , mahn. "Támpá fepes, /u- 
la equina. 


SET: 399 


5 ro inl n d 
SEPTE, x. f. efta, qua avet , pifcer aut fe- 


. r& decipiuntur, agn , làáckemat. Fen. 
fyótti. 
SEPTES, feptet, feptotet, vid. fáptes Te 
SERRETET, ferrot, vid.fárretet, Tárrot. 
SESA, fefel, vid. fåfa , fåfål. 
SESTET, v. t. cunéfari, dröja. Jus lu- 
lim feftet, £ cuncfarer , om jag fkul- 
le dröja. It. parcere, fkona, fpara. 
Jubmel i le feítam, Deus mon pepercit. 
Fenn. fåltån , parco. .- E 
SETSASTET, manu fronti admeta confpi- 
cere, ut folen fieri dum wadios folarer 
nimiumque lumen evitare fludemus , là 
kallas det, når man håller handen 
Öfver Ögonen fà, at man må kunna 
fe för folfken. Tram. attente contem- 
plari , noga befkáda.. 
SEUKET , demergi, nedfjunka. Muot- 
teki feuki, nive fubmerfur cff. 
SEWETET , v. a. digito monfirare, peka 
på, edmuerc, vinka, vid. feiwelet. 
SJABMAHET, letari , exfultare, gládjas. 
SJABMAHEM, 2. f. exfultatio, gládje- be- 
tygelfe. 
SJADDE, fjaddet, vid. fjatte. 
SJADDET , v. n. fieri, blifva. 
fjaddet tate manaít? au fiet ex boc. ' 
infante? Luc.i: 66. Håjolt båndan fjad- 
di, ex paupere faltus eft dives. R.cre- 
fecere , v&xa,  Grafe fjadda, berba ére- 
feunt, grifet váxer. Muorah fjad- 
deh, arborer crefcunt. Sjadda tàt pard- 
ne peiweft peiwai, adolefcit im dier 
bic puer, denne pilten váxer til dage- 
ligen. Sjaddeftet, dimin. Sjaddagá- 
tet, /ncboat. begynna blifva, beg. váxa. 
SJADDELES, 2”. a. fecundus, ferax, frukt- 
bar, fruktfam. Sjaddeles elme, re- 
£io fecusda , fruktbårande land. Ir. 
qui 


Mi kalka 


400 SJA 
qui cito adolefzit, en fom haftigt til- 
tager i váxten. Sjaddeleswuot, /ubf. 
fecunditas, fruktbarhet, bórdighet. 
SJADDELWAS, n. f. ffruma, vàxt, v. jefk. 


| $JA 
fecuris vel ifliyrmodi: infirumenti, cui 
manubrium inf erendum , Ögat på en 
nål eller en yxe, eller något dylikt 
verktyg. Fan. filmå, oculus. | 


SJADDETET, v. 4. facere ut erefcaz , låta SJALMATET, v.«, aimeb fjalmatet, filu 


VàX4, | 
SJADDO, 7. f. frucfur, frukt. — Sjaddob 
— qweddet, fru&um ferre, bára frukt. 

It. álles fjaddo, erar adulte, mogen 
. Bilder, Álles fjaddo neita, virgo adul- 


za. It. latura, kropps lángd. Utfes . 


fjaddo, fatura bumilis. 
SjAppox, fjaddog, s.a. adultur, qui ffa- 
tura eft adulta, fullváxt, vuxen, Ut- 
fes fjaddok, qui flatura eff. humili & 
exigua, liten til växten. 
SJADDOXES, ». a. vid. fjaddeles, 
SJADDOTEBME, 7. 4, parvus, qui exiguo 
eft corpore , bomuncio,, liten til váxten, 
en liten mennifka. 
SJADDETEKE, ». 4. ferilis, ofruktbar, 
Sjaddetkenna, id. Aufir. 
SJADDEM, ^d accretío, tilvåxt. Åfka le 
fjaddemeíne, in adolcfcendo adbuc eff. 
SJAIXESET & fjaiRetet, v. n. vociferari, 
ropa, fkrika ófverljudt. vid. kiljot. 
SJALDE, Jocur ubi nundine fiunt, mark- 
nads-plats, vid. talwates. 4ufir. 
SJALJO, 7. f. area circa domum, aut ca- 
fat Lapponum, flått ell. gård omkring 
hus. It. forum, torg. It, campus, plani- 
tics , flått mark, fått. Transl Sjaljo 
pardne, sotbur, oåkta fon. — 
SJALK , n. f. viarum tempore biberno com- 
- soditar, dum nix beue remota efl C 
conculcata , ne nimia copia officiat vettu- 


. re, hårda och vál upkórda vågar 


om vinteren. 
SJALKET , complanare , flåtta til, jämka. 
SJALME, 7. f. forage five oceliut acus aui 


. fjaudnjot, miqgm excutere, [opi bon 


acui immittere, congicerg filum in acum, 
tráda tràn i-ndlsÓgat. Trans. peive 
fjalmat , radiír /olaribur acier ocub- 
rum perfiringitur, man blir folblind. 

SjANDERTET , v, 4. nugari, vana loqui, 
pladdra, tala fáfángt tal, Sah! fjan- 
dertemeft, soli ineptire, noli nugari. 

SJAPKETET, celeriter penetrare , haltigt 
genomgå. Akífjo fjapketi tjada jåg- 
nan, uno iu 65 facile glacier fteurt 
pertundebatur , yxen gick helt látt i 
genom ifen. 

SJAR, fjara, glarea, klappur, flengrus. 
Kedke fjar, id. Trans! pednik Tur 
nummorum magnus numerus , en (tor 
fumma penningar. 

SJARAITAT TET £3 fjaretet, v.a. lapide 
aut alia ejaculari, kaíta ut ftenar ell. 
annat dylikt. Pednikit fjaretet, pe 
cuniar profufe expendere, utlàgga myc- 

ket penningar. | 

SJATTE, n. f. vefligia animalium & im 
ek pecudum confertiora, en myc- 

enhet af fpárr efter kreatur och bo- 
fkap. Dicitur quoque fjadde vcl (jad- 

, te. cfr. malge, 

SJAT TET, v, a. conculcare, vefligiir re 

lere, fulltrampa, med fpárr upfyllz 
-Påtfoh làh fjattem tab wareb, mor 
tem bunc conculcarunt rangiferi, renar 
ne hafva fulltrampat detta berget. 

SJAUDNJO T, fjaudnjet, v.a. verrere, que 
tere, fkaka, fopa, Ripait erit fjaud- 
njot, pulverem excutere. Muottekeb 


n 








SID 


fnón. Sjaudnjeftet, fja dnjofte:, di- 


min. Sjaudnjogà et, inchoat. begynna 
at fkaka. Karwoit fjaudnjogáti, ve- 
fles verrere five purgare cepit. Fenn. 
faunotan, /avo. | 
SJAUNJOT, fjaunjet, id. qu. fjaudnjot. 
SJAWET , v. *t. defluere, rinna ned, flyta 
ned. Rafjo fjawa, pluvia decidit. Sad- 
de fjawa, arena defluit, fanden rin- 
ner ner. Sjaweftet, dimin. 
SJAWETET, v. a. effundere, utgjuta. Ped- 
nikit fjawetet , pecuniar prodigere, 
kafta ut penningar. | 
SJAWOT , 9. 4. tacitur, tyft. Sjawot li- 
jeb , tacebam, jag fatt och teg. Orro 
fjawot, tace, tig, it. requicfce , noli 
firepere, var ftilla, bullra ej. 
SJAWOTES , ». a. idem. Sjawotes ålma, 
vir taciturnur; en tyftldtig man. Ir: 
tranquillus, quictur, rolig, ftilla. Transl. 
fjawotes tjáfkem, frigur abrque pro- 
ctlla && vento, lugnt och kallt váder. 
Cumpof. íjawoteswuot, taciturnitar, 
tyfthet, ftillatigande. 
SJAWOTET , v. ». obmutefcere, conticere, 


tyftna. Sjawotin kaikeh , omnes & 


finguli conticuere, de tyftnade allefam- 
mans. Sjawoti talla, fatim conticuit. 
Sjawotaftet , dimin. litet tyftna. Sja- 
wotatjet , incboat. begynna at tyftna. 

SJAWOTATTET, v. 4. obmutefcere five 
conticere facere, nedtyfta, Pacare , re- 
primere, ftilla, dámpa. 

SJAWOTOWET , v. n. id. qu. fjawotet. 

SIBJOK, smaritur fororir, Íyfters man. 
lt. uxor fratris, broders huftru, fvå- 
gerfka. 

SID , fida, pagur, by. vid. fita. 

SIDDERTET, v. fi. di/pergi, guttatim di- 


syergi, flånka, ftánka ikring. Tjatfe 


SE =  —  4ot 
fidderti , M difpergebatur , vatnet 


ftánkte omkring. 

SIDDHE, animus, finne. lt. iracundia, 
vrede. lt. repofftorium, in quo cafcor 
reponunt ur fcccntur , en hylla at tor- 
ka oft pà. 

SipHo, domicilium, locus ubi vivitur, hus 
och hem, hemvifter. Torneus. 


.SIDNE, fd. quod qweibme. Sidni kum 


pelket, eum /fociir rixari. 

SipNET & fidnjet, v. ». prurire, klia. 
vid. fagnitet. Fenn. fyhyn, prurio. 
SIDNJATS, petigo, fkabb. vid. fagnatja. 
Sipo, latur, fida. Fenn. fiwu & hu, i4. 
SJEKE , n. f. modus, ratio, fått.  Kutte 

fjekai tab hálah? qua ratione boc dicis? 

SJELLE, 2». a. glacie obduffur, med is Óf- - 
verdragen, ifig. Sjelle wifte, mu/cur 
glacie obdu&fur , iig máffa, cfr. wifte. 

S JEPSJES , nt. a. imbecillur, infirmus , ivag, 

' fkröplig. Cempof. fjepfjeswuot, imbe- 
cillitas , infirmirar, fvaghet, fkröplig- 
het. Sjepfjeslaka, ado. imbecilliter , 
infirmiter , Ívagt, fkrópligt. | 

SJETT, ad». forfan , ne forte, kanfke, at 
icke til åfventyrs. Åtja &lma fjett 
le, nif forte fft alius vir, få framt ic- 
ke det år en annan man. cfr. marja, 
marje. 

SJETTE, 7. 4. talis qualis faffur eft aut 
effe debet. "Takkem [jette nipe, culter 
qualir a fabro fatur eft, abrque alia 
emendatione, en knif , fádan fom den 
år, dà den kommer ifrån fmeden o- . 
flipt och otillagad. Påttjem fjette 
melke, Jac non colatum neque cocfum, 
fed tale quale in multfra eft, ofilad och 
okokt mjölk. Jami wadfem fjette, 
eumg mortuur prolapfur cff, han föll 
död ner båft fom han gick. Interd.e 

Eee in 





402 | SIG SIK 


in fine omittitur, ádem fjett, wadfem Sig , ». f. locur, rum. vid. faije. 

fjett, takkem fjett & v. SIJE, nominat. plur. pronom. illi , de. Sije 
SJEUDNJED , fjeunjed, ». f. tencbre, ea- — kulleh, audiunt, de höra. Genetiv. li- 

ligo, mörker. Sjeudnjeden, in tenebris. — jan t5 fijen, fija. Sija tawer, oper ii- 
SJEUDNJES, fjeunjes, fjeunjok, s. a. ob- — lorum. 

feurus, tenebrofus , mörk. Sjeunjes SiJET, fijem, ecwere, cor. vid. faijet, 

ija, mox tenebrofa, atra mox, mOrk = faijem. 

natt. Transl fjeudnjes àme le tat, Syira & fjill, . f. pruna , glód, eldkol. 

nemini nota res cff , occultum eft, det år — Ir. fjilah apud Boreal. pifcer minufculi, 

en hemlig och obekant fak. Sjeun- — fmà fifk, Borealer prunam appelant, 

jeswuot, /ubfl. obf curitar, mOrkhet. bila. Fennm. hijli, prima. 
SJEUNJETET , fjeunjotet, v. ». oefpera- SJILAHET , v. s. $gne candere, glódgas, 

fecere , tenebris obduci, blifva mórkt. — vara glódande. Sjilanatjet, £uchoar. 

Autel ko fjeunjet, antequam nox ter-— begynna glódgas. Trans nafte fji- 

rar operit, förr ån det blir mörkt. — lanatja, fella exfplendefeit, fjernan 

Sjeunjetaftet, dim. blifva litet mörkt. — begynner lyfa. 

Sjeunjotatjet , ;ucboat. advefperafcere, SHLATET, v. a. ?gnitum reddere, gór 

begynna at mórkna. Juo le tall te — glödande. 

fjeunjotatjemen, jam jam advefpera- S JYLLET, v. nt. zinnire, klinga. v.fianjet. 

fcit, det börjar rått nu blifva mörkt. SjiPARET, v. » coagulari, yftas. Melse 
SJEUNJETATTET, fjeunjotattet, v.a. ob- — fjipari, Jac coagulabarur , mjölken 

fcurare, tenebras offundere, fÓrmÓrka, — yflades. 


fórdunkla. SIKKE, fikk, conj. 69, både. vid. kabba- 
SJEUNJETATTEN, nr. f. luminis privatio, = tjak. Sikke mon fikke todn, & ge 
fórmórkelfe. G iw, både du och jag. Sikke Swer- 
S1GGA, 5. propr. mulieris , Sigrid. jen fikke Norjen, tam in Svecia, quam 
SIGGET ,trabere, vid.fapget. — in Norvegia, là vàl i Sverige fomi 


SIGL, figla, ». f. velum, fegel. ov. pårjes. — Norrige. 
SIGLET , velificari , fegla. v. pávjeftet. — S1zxxx , difficultar vedfure ex nive trale 
SIGN, ». f. animus, finne. It. iracundia, = aabercnte, tungt akíóre når fnön f- 
vredfamhet. Compo/. Pahas fignek, — fter fig vid medarne. Sakke, id. Fer 
iracundur, vredfam, ond. Puore fig- — se a Fenn. Utkiå, lentus, zemax. 
nek , probus, god, from. SIXKER , 7t. 4. tutus, fåker. Jr. fikker ål 
SIGNET , /gillum, figill. Signetin ted- — ma, vir probus & bone fidei, en god 
tet, eb//gnare, fórfegla. Signetak,/7. — och årlig man. 
qu.hgnet. Signetakeb t&jet, Kgillum. SixxgT € likkot, v. a. effer gere, aítot- 
folvere five frangere, bryta up för- — ka. Kåtit fikket, manus abflergere, 
feglingen. | torka hánderna. I. illisere, (mórja, 
SIGNETET, v. 4.ob/Apnare, fOrfegja. Sig- — beftryka. Wiuoitalin fikket, oleo wur 
netattet, 77. I. ebfgnandum curare, — gere, fmörja. Sikkeftet, dim. Silko- 
låta fórfeglas. MEM gåtet, 








SIL 


gátet, inchoat. begynna at torka. cfr. 


fakkartet. 

SIKKOTET, frequ. id. qu. fikket. 

SixXARDET , fikkard, vid. Íakkartet, 
fakkartline. 

SIKTET, ad fcopum collineare , fikta, fyf- 
ta. It. eribrarc, fälla, fikta. 

SiLAK, qui facile defatigatur, en fom 
làtteligen tröttnar. 

SiLB , filba, a». f: argentum, filfver. Sil- 
baít le, argenteum eft, det år af filf- 
ver. Silba kare, vas argentcum, lilf- 
ver-karil. 

SILBATET , argento obducere , fórfilfra. ' 

SILDNET, v. a. agitando & quaffando 
frangere, gen. gungande bryta fón- 
der. Jágnab fildnet, g/aciem frangere 
& comminuere , bryta fönder ifen. Ir. 
neutr. Wadnas fildna, cymba ofcillat, 
baten gungar. 

SILET , v. a. clare, fila. Melkeb filet, 
lac colare. 

SiLk , fericum, filke. Fenn. filcki, id. 

SILLDA , fi. pifcis , balec , fill. 

SILLE , 2. f. colum, lil. vid. fiet, 

SILLE, 2. 4. vid. flak, id. 

SiLLoT , filot, v. ». filloftet, fillogátet, 
oid. fupra kiáudet , ki&udeftet, &. 

SILLOM , filom, m. a. fefus, trött. 

SILOTET , defatigare. vid. kiáudatet. 

SiLLos, fios, m. f. langvor , lafftudo, 
trótthet, matthet. Sillofit katotet, 
langvorem excutere , virer veficere. 

$intsiTs, filfitjeh, pifces minyfculi , 
fmà fifk. Lyck/ci. 

SILOK, 2. a. non laffur, non defatigatur, 
en fom ej år trött, otrótt. 

SIMA, n. f. reflir, rep, tåg, Fen. fijma, id. 

S1NGsI, z. f. ffmultas , odium, agg, hat. 
Singfi le tai kalkan , in fmultate fe- 


SIR 403 


cum invicem funt, de hafva hat til 
hvarandra. 


SINNE, finn, vid. fifa, fifne. 


SINSER, n. 4. crifpus, variis inciffonibus 
sotatur, krufig, full med infkárnin- 
gar. Sinfer pelje, auris pecudis variit 
noti; 6$ inciffonibur notata, et Óra på 
et kreatur, med många márken och 
infkárningar. De auribus pecudum dic. 

SiNT, adv. fero, ent. vid. lefte, manget. 

SJORDE, ». f. abyffur, profunditar, djup, 
bottnlóft djup. cfr. waule. 

SjyoTsJO, n». avis, anar, grásand. vide 
laggets. 

SJOUWET , v.n. fufurrare, tinnire, fufa, 
klinga. 

SJOUWEM , m. f. tinnitus , murmur , fus- 
ning.  Pelji fjouwem, tinnitus au- 
rium, Öron -fufning. 

SjowoN]A, fjowonj, cenis paftorius, få- 
hund,vallhund. v.reinohem piádnak. 

SiPPE, a. f. fopor, Íómn, dvala. Sip- 
pefne lijeb, /opitus eram. 

SiPPEK, vid. fappek. 

SIRAP, fyrupur, fitap. 

S1RATET , v. n. feparari, difcedere, &t- 
fkiljas. Sodn firati mufte, a me dis- 
cedebat. 

SiR TET ,firdet, v. a. transferre, tranr- 
portare, flytta.  Saijeb firtet, locum 

- mutare, ombyta rum, flytta fig. 4i. 
fedem mutare, migrare, boflytta. cfr. 
játtet. Sirtam le fodn tafte, migra- 
vit binc, han har flyttat hárifrán. Sir- 
teftet, dim. litet flytta. Sirtajet & fir- 
tegátet, inchoat. begynna at flytta. 

SIRTBJE, 7. 4. transportanr, mutans fe- 
dem, en fom flyttar, boflyttande.- 

SIRTEK, 2. &. non motus € loco, cedem lo- 

Eee 2 ce 





404 SIS 





eo permanens , OrÓrd utur fit rum. 


Sirteteke, idem. 

SIRTEM, transportatio, migratio, flytt- 
ning utur rummet, boflyttning. 

SIRTETATTET, v. si. poffe transportari, 
kunna flyttas. I faijeft firtetatte, « 
loco moveri nequit, det kan ej róras 
ur ftållet. 

SIRTETET , v. a. transferendum curare, 
låta flyttas utur rummet. | Migrare 
facere , låta boflytta. 

SIRRE, vide fupra farre. 

Sis, fifa, prepof. in, in. — Intro, inuti. 
Conjungitur t9 cum nominibur 65 ver- 
bir, atque ,ut relique prepofitiones , in- 
zerdum preponitur , interdum poflponi- 
tur. Sila laidet, zmtroducere, leda in. 
Sila pátet, & fis pátet, mtrare, gà in. 
Páte fifa, intra. veni in domum, kom 

. ån. Per cafur etiam fleclitur. Kate fif- 
ne, fve ut dicunt borcal. finne, in ca- 
fa, uti kojan. Tjatfe finne, in aqua, 
uti vatnet. Sifne le, in domo eft, han 
år inne. Siíte, inrus, på inra fidan. 
Sifte le tjappes , intus ater eft, han år 
fvart på inra fidan. Ir. de /oco.. Påti 
fifte, ja wadfi ulkos, intus venicbat € 
exibat, han kom innan ifrán och gick 
ut. Compof. Sismájos, femimortuus , 

- haltdód. Sishággen , idem. 

SisNrs & fifnjeb, comparat. interior , 
den inre. Sisnjeb pele, par» interior. 
Sisnemus & fisnjemus, /uperl. inti- 
mus, den innerfta. Sifnjemus kerde, 
induffum. 

SISNELD, fifnjeld vel fifnjelt, adv. in- 
tur, innan til. Ulkold ja fifnjeld, 
extrinfecur € intur, utvårtes och in- 
vártes. Locativ. caf. fifnjelen , intra, 
intur, inne, innanfÓre. Sifnjelen le, 
interius eff. 


SIT 


SisNJELDES & fifneles vel fifnelats,»4. 


internur, den inre, invártes. Sifnjd- 
des almats , bomo internus. 

SISNJANET, v. n. propiur intro acceder, 
komma nármare in. Sifnjane fiínje- 
bufi, veni plus intro, kom nármare in. 

SISNJATS, 5. a. interior , den inre. 

SISNJELEN, locativ. cafur adv. liínjeld, 
qued vide. 

SISNJELEST, fifneleft, adv. intur, que 
partem internam , innantil , invártes. 

SISNJELAHAH, 2. f. inteflina, vifcera, 
inelfvor. 

SIS NJETET, fifnetet, v. 4. coarclare, cir. 
culum f. periphberiam anguflare , ihop- 
trånga, bringa nármare in. Jz. sutr. 
interius accedere, gå mera innanföre. 

SISNJOTS, ». f. nucleus I omne id qud 

^ dntur eft inclufum, pars interna, kår- 
na, det inre af någon ting. Jr.fema, 
den inre delen af láret. 

Sissk, vide faffe. 

SITA, pagus, by. Domicilium, hemvift. 
Sitab fitaft, de domo in domum, vid 
fida. Sita kradnah, vicin;, grannar. 

SITET, fittet, v. a. velle, vilja. lb ita 
patet, »o/o venire, jag vil ej komma. 

Sitta takket, facere vult, han vil gó- 
ra. Siten alen, prov. nolens volens, om 
man vil eller ej. Sitteftet, fiteftet, 
dimin. vilja litet. Sitegatet, zmcboat. 
begynna at vilja. Fen» fijdin, infnit. 
fijtà, ferre, pati. 

S1TEM, fittem, frtud , s. / voluntar, vil- 
ja. Lo fitemeft, ze volente, om du vil. 
Sjaddes to fitud, fiat voluntas tua. 

SITETET, v. a.. permittere, fuffragari, 
medgifva, tillåta. Sitetem, /ubfl. nu 
tur, placitum, behag , godtfinnande. 

SITJE, s. avis, vide fupra fanto. 5 

- IT” 








SJU 

SITSET , v. a. cortice betulino & lixivia 
tingere, fárga med bark och lut. Ur 
folent retia tingere, cfr. barkotet. 

SITTA, adv. tandem, omfider. Sitta på- 
ti, tandem venicbat. Sitta dauk, idem. 
Fenn. litten , deinde. 

SiT TEK, perca, abborre. vid. wuofkon. 

SITTERTET, vid. fiddertet. Interdum 
active, e. gr. piádnak påtfoit fitterti, 
canir rangiferos dif/per gebat. . 

SiT TERTAT TET , v. 4. difpergere, 
da ikring. 

SJUDDET , fufurrare , forla, brumma. 

SjupNETET & fjudnjetet, v. a. creare, 
fkapa. Jubmel le fjudnjetam kaikit, 

, Deus omnia creavit, Gud har fkapat 

all ting. Sjudnjetatjet, 2ncboat. begyn- 
na at apa. . | | 

SJUDNJETEJE , fjudneteje, creator , fka- 


fpri- 


SjUDNJETEM , fjudnetem, ». f. creatio, 
Íkapelfe. 

SjuccELET & fjuggetet vel fjukketet, 
reminifci, komma ihog.  Iuterd. con- 
traf: fjugget, idem. Idtjib fjugget, 
non reminifcebar , oblitur fum, jag kom 
ej ihog. It. admonere, påminna. Sjug- 
geli mo tan pira, me efus rei admone- 
bat, han páminte mig derom. 

SJUGGETEM, reminifcentia, ihogkomft. 

SJUGNATET, vid. fjunatet.: 

SJUXKA , s. f. trochur, triffa. Sjukain to- 
kortet , Judere trocbo, flå triffa. 

SjUxESET, v.n. flrepere, flridere , gnifla. 

STUN , qui in famulatu eft, fervus , ancil- 
la, lezohjon, dráng eller piga. 

SJUNESTET, famulari , effe in famulatu, 
tjena för dráng ell. piga, vara i tjenft. 

SIUNATET, v. 4. benedicere, vålligna. 
Puorift fjunatet, i2, Fenn. fjunata, 
benedicere. 


SJU 40$ 


SjUuoJE, fjuojeh , larer, penates, tomt- 


gubbar, álfvar. — Lares, fpectra t5 
ifliurmodi phantafmata tantum mon i- 
norant Lapponer, neque illor unquam 
bac inre fuperflitioni deditor fuiffe com 
flat , unde etiam filvas nocfu absque co^ 
"mitatu peragrare difficile non ducunt I 
minus jucundum, quam interdiu. — 

SJUOKENES, gemitu: , fuck, fuckning. 

SJUOKESJEM , id. atque fjuokenes. 

SJUOKETET , v. n. gemere, ingemifcere, 
fucka. Sodn fjuoketi fagga, «ite in: 
gemuit. Sjuokefjet, sd. Sjuoketaftet, 
dim. litet fucka. Sjuoketatjet, incboar. 
begynna at fucka. 

SJUOKETEM, 2. f. idem quod fjuokenes. 
Sardnoteke fjuoketemin , iscffabili- 
bur gemitibus. 

SJUOXET , v. 5. dilucere, perlucere, lyfa 
igenom. QGlafen tjada fjuoka, 4i/u- 
cet per vitrum, det lyfer igen. glafet. 

SJUOLE, ultima lux dici, tempus crepu- 
fculs, dagsljufet nàft före aftonfkyrn- 
ningen. Sjuoleft pátime, crepu/culo 
venicbamur, vi kommo innan det blef 
mórkt. 

SjuoPPENJA, fjuoppenj, refis. funir, rep. 

SjuoTTA, adv. frufira , fórgáfves. 

SJUOWET , v. a. agitare fpatba aut alio 


ifiurmodi inflrumento, röra om. — It. -— 


immi/cere, inblanda. Jafoit fjuowet, 

, farinam immifcere, blanda mjöl uti. 

SJUOWONJA, vid. fjowonja. | 

SjvowoT & fjuowofet, v. a. agitare, 
röra om. vid. fjuowet. 

SJUTTJE, ». f. pruina, rimfroft, Sjuttje 
juoddah, vefigia in pruina. Sjuttje 
ija, nox pruinofa. Sjuttjats , dim. 

SjuTTJOT , v. s. pruina obduci five tegi, 
rimas, blifva full med rimfroft. Ád- 

Eee 3 nam 


406 SIW 


nam le fjuttjom, pruina operta eft ter- 
ra, marken år betåckt med rimfroft. 
Sjuttjoflet, dimin. blifva litet rimig. 
Sjuttjogátet, inchoar. begynna at ót- 
verdragas med is och rimfroft. 

SJuTTJENES-RáUKO , plejades, vid. fut- 
tjones Gr. . 

SJUWET , locum facere, turbam femovere , 
gifva rum, góra rum fór nágon. Sju- 
wet mo fifa, recedite t$ fubducite vor 
ut intrare pofim, gif mig rum at kom- 

- ma in. cfr. tjaket. Sjuwet káinob 
funji, recedite, ut via illi ft perte 
górer våg för honom. Dimi».1juwe- 
flet, gifva litet rum. Sjuwegätet, 
inchoat.begynna at gifva rum. In Lap- 
ponia Auftraliore etiam fjuwet, de ar- 
boribus dicitur, que a vento agitantur 
t5 quatiustur. Fenn. fiw ahdan , fubito 
tranfco. 

SjuwEs, fjuwok, ». a. libens, villig, be- 
nágen. Sjuwes le fodn tabb takket, 
animo id facit libenti, han år mycket 
villig at göra det. Ets li fjuwok 
taflan, idtji kå fo nagge, /uamet id 
fponte fecit neque ullius coactu. 

SJUWELET, v.n. f/pontaneum cffe & liben- 
rem, vara villig. Sjuweli mo lufa 
pátet, /ua fponte ad me venire flude- 

— bat, han ville fjelímant komma til 
mig. 

Srww ET, v. n. fanari, vid. fawwet. 

S1wwo, n. f. animus, fludium, håg. Siw- 
wob taífa ani, ad iffud fien erat, 
han hade håg och bójelfe dertil. 

SIWWOLATS, 2. 4. propenfur, hugad, 
benágen. I. puore tiwwolats, pro- 
bur, qui animo cft. modeílo t$. fedato, 
en fom har godt finnelag. 

SJAGNA, vid. fåun. 


SJÁ 


SJaL2, fjálba, fjalbes , s. a. blefus, lif. 


SJáLBESTET , v.. balbutire , låfpa. 

S Járx, fjálka, fjälket, vid. fjalka, (jalket. 

S JáLKELET, v.a. Jiquefacere, Ímálta, Bli- 
jeb fjålkelet, plumbum fundere kv: ii- 
quefacere, fmålta bly. — Sjàlkelaftet, 
dimin. litet Ímálta. Sjálkelatjet, in- 
cboat. begynna at Ímálta. Fen. íulan, 
liquefco. 

SJALKELEM, 2. a. líquefactso , fmáltning. 
Sjàlkelem litte, vas fuforium, káril at 
Ímálta uti. Sjálkelem káte, oficina 
fuforia, tmálthus , hytta. 

SJÄLKETET, v. n. f. paff. liquifieri , fmål- 
tas. Muottek fjàlketi , nix Jiquefadle 
ef. Bli fjálketi, plumbum fufum ef. 
Sjálketaftet, dim. litet fmáltas. Sjil- 
ketatjet, incboat. begynna at fmáltas 
up. Fen. fulatan, Jiquefacio. 

SJALL, cantur avium , foglafang. 

SJALLET , v. n. garrire, qvittra. De avi- 
bus. It. canere. aut alio modo gaudium 
fgnificare, fjunga af glàdje. Sjil- 
legátet, inchoat. begynna at qvittra 

SjiuP, equus, háít. 'Támp, id. 

SJàR, ». f. glarea, klappur. Fenn. fora, 
f4burra. 

SJáwaT , fjáwad , s. f: imber, pluvia oc 
bemen: , háftigt regn, flagregn. Ikto 
li karra fjàwat, valde pluviafur befer- 
nus erat dies,i går regnade det ftarkt. 

SJåwET, v. n. affatim defluere , Ófverfló- 
digt rinna ner. Rafjo fj&wa, pluvis 
gopiofe defluit , valde pluit , mycket 
regn faller. Sjáweftet, dim. Sjäwe 
pet , incboat. bepynna at nedflyta 

SJABMELEN , fjábmelen jukket, so br 
fiu epotare, dricka ut i en dryck. Kat 
nob fjábmelen jukkai, sxo beufu p- 
eulum exbauricbat. 

SID 





SJÅ 


SiápGA , viburnum , vide. vid. làdga. 


SJäKENES,2. f. /pecfrum,ÍpÓke. v.fwikol. 

SJÓKETALLET , v. a. in ordinem difpone- 
re, ftálla i ordning. Káteb fjáketal- 
let, domum rite infiruzre t$ vafa fuo 
loco collocare , ftåda til i hufet. | 

SJAKTJET , inffdiari, in infidiis latere, 
lura pà, ligga i förfåt. Sjäktjemen li 
mo, infdiabatur mibi, han lurade på 
mig. Sjåktjeftet, dimin. Sjäktjegå- 
tet, /ncboat. begynna at lura. 

SJxTJEJE, in inffdiir latenr, en fom 
ligger och lurar. 

SJäLMA, n. f. limen, tröfkel. Sjálma kuo- 
ren tjokkahet, ad /imen /fve januam 
federe. ! 

SIaLO, ». f. anima, 1jàl. Siålo pott /fve 
bott, quod Sacerdoti datur pro aliquo 
defunfo , likftol. 

S1idLOT ES, 7. a. t$ fiáloteke, anima ca- 
rens rationali, ofórnuftig, utan fór- 
nuttig fjàl , ofjálig. 

SJánaT € fjåra, f/erenitar, f/erenum, klart 
vader. Sjárat le udne, /erenitas bo- 
die cfl , i dag år klart váder. 

SJÄRGOT, v. 4. reprebendere , objurgare, 
nàápfa, beltraffa med orden, banna. 
Mubbe fjárgoi fo, alter illum repre- 
bendebat. | Sjürgoftet I fjárgotaltet, 
dimin. litet banna eller nàpía. Sjár- 
gogatet, incbost. begynna at nàpfa 
eller ftratfa, | 

SJÄRT , 2. f ira. iracundia, ondfka, vrede. 

SJàTT, vid. fjett. 

SJäT TES, fjáttok, fjáttoges, ». a. ido- 
neut, aptur, tjenlig.. Sjáttak le fodn 
tiffa, ad i/fud ille aptur eft. Sjáttes 

. aike, tempus opportunum, láglig tid. 
Compof. & oppof. ofjáttes, ofjáttok, 


otjenlig. Ofjáttok aike, tempus im- 


SJÁ 407 


portunum, otjenlig tid. Ofjáttes fai- 


' je, Jocus importunus five ineptur, otjen- 
ligit ftálle. 


SJárrEsLAxA & fjattokeslaka, adv. op- 


portune, apte , beqvámligen, tjenligit. 
Oppof. oijátteslaka, oljittokeslaka, 
otjenligt. 


SJÀÁTTESWUOT , 5. f. decorum, anftán- 


dighet. Compof. I opp. ofjátteswuot, 
ofjáttokeswuot, quod non convenit aut 
decet , oanftándighet , otjenlighet. 


SJÀTTET, v.» convenire , idoneum effc at- 


que aptum, paffía fig, vara tjenlig, 
Sjätta puorelt, apti/imum eft. Sjátte- 
itet, dimin. litet paffa fig. Sjáttegá- 
tet , ztcbeat. begynna at paffa fig. 
SJàrTETET & frequ. fjåttetallet, appli- 
care, congruere facere, aptare, låmpa, 
paffa. Sjátteti hálebs alde rmiålen 
mete, ed ejur mentem 6$ nutum oratio. 
nem fuam infirucbat five applicabat , 
han inráttade fit tal efter hans vilja, 
auríibur dabat, han talte honom i lag. 
It. neutr. reconciliari, amicitiam rur- 
fus inire , fórfonas, fórlikas på nytt. 
Eika tiggai påte, fjittetika, i» jus 
ventum non efl , reconciliasi funt. inter 
fe, (de duob.) de två kommo ej til 
tings, de förliktes fins emellan. . 
SJåTTEYEM, n. > reconciliatio, förfo- 
ning,förening. Moderatio, låmpa, fog. 
SjÖrE, fjölats, vid. fjuole. 
SkABLET, fkablot, v. «. vituperare, re= ” 
Jicere, lafta, fOrkafta. Ib tab fkablo, 
iflud non rejicio, jag fÓrkaltar ej det. 
vid. laitet. | 
SkABMO, 8. f. pudor, fkam. vid. håppa. 
SKABMAHET, u. n. erubef/cere, pudore fuf- 
fundi, fkåmma fig, blygas. Ih kus 
fkabmahah ? tonne te pude: ? (kåms du 
€): 


428 SKA 


ej? Skabmahab hålet, 4icere me pu- 
der, jag fkáms at fága.  Skabmaha- 
ftet, dim. Skabmahatjet, inchoat. be- 

"gynna at fkimmas. 

SXABMET , pudore afficere , (kámma ut. 

SkABMEM , 5. f. vituperatio, detrecíatio , 
laftande, fór«lening. 

SKABMOKES, 2. a. pudendur, fkamlig. 
Skabmokes pargo, fecum turpe C 

- $nfame, en ftygg och fkamlig gärning. 
Compof. fkabmokeswuot, /ubf.turpi- 
tudo, ftygghet , fkamlighet. 

SKADA, n. f. damnum, noxa, lkada, Ska- 
dab ádtjot, damnum facere, lida fkada. 
Caf. negativ. Íkadatak & fkadat, abs- 

ue damno, utan fkada. Skadats, dim. 
iten fkada. 07 

SKADAK, n. a. nocens, damnum inferens , en 
fom gör fkada. De feris t$ befiis dic. 

SKADOT, nocere, damnum adferre , fkada. 

SKADALATS, damnofur, nocivur, Íkadelig. 

SkADESI-SUOLO, utrum Sveciam f. Scan- 
dinaviam, an univerfum terrarum or- 
bem boc nomine appellarunt olim Lappo- 
ner certo dici nequit. Suolo eff infula, 
quid vero fgnificet , genetiv. plur. fka- 


pofumur. Scandinavos ita nominafe ve- 
vifimile forfan eft. Fabula ef aquilam 
aviculam quandam, quam vocant kad- 
fepia, alis fuis fubmiffe t$ in fummum 
eiberem perduxiffe , ubi flupefalta avi- 
cula cecinit: Woi tan älman kírtele- 
mit, tjulden orro fkadefi-fuolo, À. e. 
vab! bujus viri circumgyrationer (qui- 
bus fcil. in altum exfurgit). Skadefo- 
rum infula fpeciem preber pali erecti, 

i ex alto sn/picitur. Skadefi fuolo, 

afva de forna Lappar kallat antin- 
gen Sverige eller ock hela jordklo- 
tet, fom man finner af Sagorna. 


SKA 


SKAFFOT, comparare, procurare , fkafta, 

SEAILE , 5. 4. nacer , macilentur, mager. 
Skaile påtfo, ramgifer macic attcma- 
tur, en mager ren. Jr. Wina fkaile, 
vir temulentur & furibundur,en Óltok, 

SKAINGO, canis femina, hynda. Interd. 
vulpes , rål. vid. repe. 

SKAITE, 5. f. promontorium, udde, I. 
penin/sda, alfö. It. avis quedam alpina. 

SKAKKE, f/uperbiens, geflibur atque grefs 
fuperbiam fgnificanr, hógfárdig, en 
fom med gången och átháfvorne vi- 
far fig hógfárdig, 

SKAKKETET, v.s. f alire, refflire, ftudfa 

SKAKKOHET , 9. s. greffu uti fuperbo, gå 
och yfvas. 

SKALAS, 2. a. infonr, ofkyldig. Libr, 
immuni, fri, ledig. Skalas mon leb, 
"a fum & immunis, jag år lås och 
edig. - 

SKALK, nequam, nebulo, fkålm. Comp. 
fkalkawuot & fkalkdom, fubf. nequi- 
tia, fkålmaktighet. 

SKALKASTALLET , v. 7. nequitiam prp 
tirare , göra fkálmítyckén. 


SKALKAHET , v. 7t. longum effe, oblongum 
efi nefcimus nec nifi conjecturis dicere . 


videri effe, vara làng, fynas van 
làng.  Jaure fkalkaha, Lacus Imp 
confpicitur. 

SKALLO , 7t. f. confeffo facra , bikt, fkril- 
termál. Skallo-attje, confzífonum ar 
ditor , cónfeffariur , fkriftefader. hom, 
Skallo, Sacra communio, Sacra cen, 
Herrans Nattvard. 

SKALLOTET , v. 4. Sacram cenam admi- 
niflrare, gifva Herrans Nattvard, co 
municera. 

SKALO,n. f. cacabur orichalceus, mållings- 
kittel. Skalots, dimi». en liten mif- 
fings-kittel, 

SLA 














' SKA | 
SKALMET, V. 4. pugnare cornubur, fångas. 
SKALTJO , concba, concbylium, Ínácka. 
Skaltjo filb, (qu. dic. argentum concba- 
rum) margarita, párla. Skaltjots, dim. 
SkAMO, lkainahet. v. i:kabmo,fkabmahet. 
SkAMATET , 34. qu. Íkabmahet, Skamat, 
pudeat te, du må fkámmas. 
SKAMOS, 7. 4. pudendur, fkamlig. Ska- 
mos pako, vox obfcena, et fkaml. ord. 
SKAMOSIKT & fkamotslaka, adv. puden- 
dum in modum , turpiter , lkamligt. 
SxaMOTES, fkamotebme, ». a. impu- 
dens, fkamlós. Skamotes álma, oir 
impudenr , en fkamlós man. Skamo- 





teslaka, adv. impudenter , fkainló(t, - 


oförfkåmt. 

SKANJA, fkanjem, a. f. tinnitus, fonor, 
klang, fkall. Pakti fkanja, /onor mon- 
tium, echo, genljud, återfkall. 

SKANJES , 9. a. re/onans, ljudande. 

SKANJET, v. s. re/onare, ljuda. Biållo 

fkanja, campana tinnit, klockan klin- 

gar. Wuobme fkanja , flva refonat, 
Íkogen ger áterfkall. tt. (kanjet, tran. 
de litigantibur. Skanjeh kafkebs, tr 
tigant inter fe, de åro i tråta med 
hvarandra. Dimin.Íkanjeítet ; klinga 
litet. Skanjegåtet, inchoar. begynna 
at klinga. 

SKANS, n. f. munimentum , (kans. 

SKANT, 7. f. exemplar, norma , inflrumen- 
ium, quo fiunt dimenfoner, circinus, 
mónfter, vinkelmátt, paffare. Akta 
fkanten mete láh takkatum, ad unum 
exemplar facta funt , de åro gjorda ef- 
ter et mónfíter. 

SKANTEK, 2.4. rite dimenfus five ad nor- 
mam t5 amu(fm fatfur, fom har fin 
riktiga och afmátta fkapnad o. form. 

SXANTET & Íkantetet, v. a. dimetiri, 


SKA 409 
ad normam t$ amuffim formare , circi- 
nare, afmita, paffa, cirkla. Skante- 

fet I fkantetaftet, dim. Skantegátet, 
inchoat. begynna at máta och pafa. 
SKAPA, n. f. circulus de vimine, qui in col- 
jum mittitur pecudis alicufur,ut rangi- 
feri &c. en bógd vidja, fom fåttes 
på halfen af kreatur och renar. Nerr- 
land trålj. 


SKAPPAK , 7t. a. percgvinator , qui multum 


5 affi duc per&égrinatur, vandringsman, 
en fom mycket refer och vandrar 
ikring. 


SKAPPO, n. f. arca, theca, afk, fkrin. 


Skappots, dimin. en liten afk. Fe. 
caappi, reca. | | 
SxaPr , manubrium, (kaft. vid. nadd. 
SXARJA , plural. lkarjah uftatius eff, for- 
fex, fax. Mo fkarjah, forfex mea, min 
fax. Skarja pattak, avis aqualica cau- 
da bifida, anar, faxand , en fjóÓfogel. 
Skarjain pefketet, for.fice incidere, klip- 
pa. Skarjats , dim. en liten fax. 
SKARKTEK, ff/cus five receptaculum pecu- 
niarum, que in templo oferuntur /fve 


dantur , kyrko-háf. 


SKART, n. f. crufla , fkårpa, hård yta. Ir. 


ad jeclive , fkarta kuna, cinis igne con- 
eretus & coagulatus, afka fom har klim- 
pat fig eller hárdnat i elden. 
SKATTE, tributum, cenfur, fkatt. Skat- 
tai tjalet, in cenfum referre, fkattfkrif- 
va. Sxatte dala, tertia pars Impería- 
ls, en Plåt eller 16 fkillingar. 
SKAULE, 9. avis, mergur, màs. 

SKAUT , 2. f. cufpir, mucro, udd, tagg, 
hörn. Akfjo fkaut, cu/pis fecuri». 
SKAUTEK, 7.4. cufpidibur gaudenr, hvafs- 
" kantig. Angulatus, hórnig , fom har 

hórn. 


Fíf SEKAU- 


SS 
N 
x 


EM 


410 SKE |. 

SKAUTJA, 2». f. barba, fkågg. | Skautja 
kalles, fenex barbatur, en ikåggig gub- 
be. Sxautjats, dim prima barba , la- 
nugo, litet fküge , fnjugg. | 

SKAUTJOT, v. n. barbatum fieri, barbam 
nancifei, blifva fkàggig, fà fkågg. 
Skautjoftet, dim. blifva litet fkäggig. 
Skautjogätet, inchoat. begyn. fa fkágg. 

SKAWE, 7. f. nix qua fuperficiem gelu le- 
weiter concreta t$ indurata, tilfrufen 
Ínó på ytan. Minus eft quamtjarw. H. 

SKAWOT, v. n. gelu concrefcere, gelu in- 
durefcere, (de nive tantum dicirur) Íry- 
fa på, blifva tilfrufen på ytan, fåges 
endaft om fnó. Skawoltet, dim. li- 
tet fryfa på. Skawoyátet, inchoat. be- 
gynna at fryfa på. | 

SkEBLE, vid. fkible. 

SKEXE , fcortum , meretrix , hora, fkóÓka. 
Skeken kereswuot, meretricius amor. 

SKEXES , 2». a. lafcivur, okyfk. Skekes 
almats, bomo libidinefus t9 lafcivus. 
Skekeswuot, fubft. lafcioia, káttja. 

SKEKASTALLET, v.7. lafcivum effe & fa- 
lacem, káttjas , vara okyfk. | 

SXELBEM, 2. f. tremor, ofcillatio, darran- 
de, fkakning. I. febri: intermittent , 
quartana , fráffa. Adnamen fkelbem, 
terre motus , jordbàfning. 

SKELBET , v. 1. tremere, darra. I. febri 
aut quartana laborare, hafva fráffan. 
Skelbeftet, Zim. darra litet. Skelbe- 
gátet , /ncboat. begynna darra. 

SKELBO, z. f. idem quod fkelbem. It. o- 
fcillum, gunga. | 

SKELBOT, v.z. ofcillare, ofcillo jacfari , 
gunga, fvinga fig af och an. I. aci- 
ve, agitare, quaffare , röra, fkaka. ^ 

SKELLETAX, 7. avicule, ruflicula minima, 


Svetíce , ftrandfogel , ftrandftrickel. | SxiDARTET, v. a. dilapidare, pridie | 
Ör | 


SKELLI, vid. lBitoi. 


SKE 





SKENET & fkenot, v. a. intelligere, com. 
prebondere, förltå, fatta. Ib fkene 
tabb, iflud non comprehendo five non 
inteiligo, det begriper jag ej. Skeno- 
ftet, dim. litet begripa. Skenogitet, 
inchoat. begynna at begripa. 

SKENELES, fkenok & fkenolats, ». «. 
Jagax, folers, qui ingenio gaudet acw 
to, fkarpfinnig, en fom látteligen 
begriper. 

SKERE , 7. f. fcopulur, infula parva arh- 
ribar carens aut non niff fruticibus con 
fit, fkår, en liten holme utan fkog 
eller ock endaft med fmà bufkar be- 
vuxen. Skerats, dim. et litet fkår. 

SKERRE, berula nana , myrbjórk, rypris. 

SKERRO, 2. f. trocbur , orbiculus , trilla, 

SKERROSTET, v. n. in orbem agi , circum 
rotari,trilla omkring, rulla omkring, 

SKEUDO, fkeuto, perula, faceulur, taíka, 
liten fáck. Trans! waimon fkeuto, 
pericardium, hjertfåck , hinnan om- 

ring hjertat. - | 

SKEUTOT , v. a. curare, bry fig om, vid. 
laketet. 

SKEUTOTEBME, 7.4. incuriofus, vårdslös. 

SKEUTOTES , 7. a. idem. | Compof. Skeu- 
toteswuot, /ub/?. incuria, vürdslós- 
het. Skeutoteslaka, adv. negligenter, 
várdslóft. | 

SKIBLE, s. f. folium minufculum, f(quana, 
litet lótblad, fjáll. Silba fkible, /e 
mella argentea , et filfverblad. Tobak 
fkible, foliolum abaci. It. muotta fki 
ble, nivis partícula , fnö-kåfva. Skib- 
lats, dim. en liten flaga, et litet blad. 

SKIDAR, predigur, qui bona dilapidet, 
flöfare, den fom förfar fin egendom. 





SKI 


flófa. Taweritas fkidartet, bona fia 
dilapidare, förflöfa fin egendom. 
Skidarteje, particip. pref. förltörare, 
fl fare. 
SkIDAR TEM, 5. f. dilapidatio, Ílofande. 
SxiDDE, pellis, fkinn. S kiddit wuob- 
det, coria vendere. Åh talle fkiddeh 
játteh, pretia nunc jacent pellium, fkinn- 
varorne gålla ej nu. Ir. Skidde nak- 
ke, pellis utilis & que debita gaudet 
eraffitudine, godt och tjockt (kinn. 
SkIDDET , v. a. deglubere , pellem detrabe. 
re, flå. vid. njuowet, idem. 
SKIEKEN, 2. f. modus, ratio, fått, vis. 
Tan fkiekenen, Pac ratione. — 
SKJIBMAR , fkjibmer, pers poftica cultri 
aut fecurir, illa pars que aciei eft op- 
p»fta, baken på en knif eller yxe. 
SKJIPARET, v. s. coagnlari, yltas. vid. 
fjiparet. 
Sxixz , fkikek , ». a. Aiwe fkikek, ful- 
tuf , demens , tokig, fjállig. 
SKIKKAR , apparitor , accenfur , fjerdings- 
karl. 
SKIKKELIG, decens , moderatur, fkickelig. 
SKILGELET , fkilkelet, v. a. demoliri, de- 
firuere , nederrifva. Skilgelaftet, dim. 
SX1LGETE T , Íkilketet, v. n. deffrui, di- 
fcindi , lacerari , nederrifvae , gà fÓn- 
der, fónderflitas. Karwoh làh mu- 
fte fkilgetam , vefler mibi penitus at- 
- trite funt & lacere, mina klàder áro 
aldeles fórfletna. Skilgetaftet, dim. 
litet gà fonder. Skilgetatjet, inchoat. 
begynna at gà fónder. 

SKILLEG , "n.avir, vid. fkelletak. 
SXILLEG , fkillig, moneta minima Dani- 
ca, en Danfk fkilling , en ftyfver. 
SKILT, 2. a. macie confeffur, utmager. 

4ufir. It. juo leb fuina fkilt, jam mea 


SKI "411 


cum illo compofita cft lis, jag år nu för- 


likt med honom, vàr tvilt år åndad. 

SKILT JA, pallium e pellibus rangiferinir 
ttritum & depile, en gammal och hår- 
lös Lappmudd. Skiltjats, dim. 

SKILTJAK, ve/pertslio,nattfkata. o.hefien. 

SKILTJE, n. f. glacier, terra gelu & gla- 
cie operta, is, tilfrufen mark.  Inter- 
dum adjective accipitur efique cjurdem 
fignificationis ac fjelle, fe fjelle. 

Sx1LTJOT , v. n. glacie obduci , congelari , 
Ófverdragas med is, ifas. |. Ádnam 

 fkiltjo, terra congelatur. Sxiltjoitet, 
dimin. Skiltjogàátet, zncboat. begynna 
at blifva ifig. 

SKINKEK, femoralia pellicea, (kinnbyxor. 

SKINTEK,7t.a.indomitus.cffrenur , otamd. 

. oftyrig. Skintek pátfo,ranzif. effrenus. 

SKIPARET, coagilari, vide fjiparet. - 

SKIPP, 2avir, Íkepp .Skippen álma, nauta. 

SKIPPA, rangifer femina , renko. v.aldo. 

SKIPP, s. a. «ger , fjuk. vid. puotfes. 

SKIPPAR, nauclerur, (keppare. 

SxiPPET & fkippot, v. ». egrotare, mor- 
bo conflicfari , vara fjuk. Skippot ta- 
men f/epiur eft morbo corripi, ijukna. 
Skippeftet & fkippoftet, dim. Skip- 
popátet, £ncbeat. begynna blifva fjuk, 

Sx1PTAWÀAR, fkiptwár, va/culum, pocu- 
lum , cocbleare aut aliud ifliurmodi var, 

quo que bibenda funt diffribuuntur , en 
fiten bágare ell. dylikt drickeskáril. 

SKIRA , fkirá piárgo, corpus pecudis ali- 
cujur a feris dilaniatum, Kkreaturs 
kropp, fom rofdjur hafva rifvitihjil. 

SKIRTJE, f/ibmur, premontorium parvum, 
en liten udde, et fmalt land emel- 

- lan fjóer. 

SKITAR , fkitartet. v. fkidar, fkidartet. 

SXITTAR, fagittariur, jaculandi peri- 

2 £u, 





412 SKO 


Iur, en god fkytt, den fom kan vil 


fkjuta. 

Sx110, n. pifcis, vid. raudo, röding. 

SKIWEX, bardus, flupidur, en dum men- 
nifka, en tólper. 

SKIWTAR, fkiwtet, o4. fkidar, fkidar- 
tet. Irem, fkiwtet, propellere, fkjuta 
fram. Hinc 

SKXIWTA]JAPE , annus biffextilis, (kottàr. 

SxiáBT]ES, Íkiábtjot, vide fkabties, 
fkábtjot. 

SXJÀRAT , ferenitar, vid. fjárat. 

SKOBMOK, tegumentum capitis, quo femi- 
ne Lapponum utuntur. bieme quoque f- 
mul facies operitur, hufvudbonad fom 
Lappqvintolken bruka om vinteren; 
hvarmed áfven anfiktet betáckes. 

SKOG, fkoug , flva, fkog. v. wuobme. 

SKOGES , n. a. flveflris, Skog tilhórig. 

SKOGET, v. a. venari, indagare, jaga, 
upfpana. Mab leh fkogemen? quid 
quaris? 

SKOGELET, v. 4. accendere ignem, tån- 
da up eld. 4r. 

SXOL, n. f. febola, Íchola. Skol mana, 
febolaris , fkole-barn , fkolek, id. Ir. 
Preceptor , Skolemåltare. 

. SKOLET , v. a. informare, docere, låra, 
undervifa. Skole tab mo pardneb, 
inflitue bunc filium meum literir. 

SKOLDNJOKX, n. a. oblongus, afláng. Skold- 
njot, adv. oblonga ratione , aflángt. 

SKOLFO, 7t. f. clava, klubba. Skolfoin 
tfabmet, c/ava ferire, bulta m. klubba. 

SXOLFET , percutere, ferirc, bulta, flå. 

SKOLFOT, v. 7. fntumefcere, fvålla up. 
Juolke le fkolfom, per zntumuit. De 

edibus rangiferorum dicitur. confer 
lubbe. 

SKOLKES, diarrhea laborans , de pecudi- 


SKU 


bur tantum dicitur, fom har durklopy, 


fázes endaft om bofkap. cr. tjadatak. 
SKONJA, fundur five intima pars fagene, 
ipfum receptaculum pifcium, notkil. 
SxONET, parcere, TIkona. vid. arjot. 
SKXORBETET , pungere. vide Íkurbetet. 
SkOROTS, pluma, fjåder. Imprimis ca 
lamur feriptoriur , lkxifpenna. 
SKORPION, /corpio, fkorpion. 
SKORPOTS, dim. f/acculur, en páfe. 
SKRIDET, precellere, preflare, Öfver 
tráffa, vara förmer. —Waro dauk 
fkridi, merx tamen majoris erat pre- 
5ij, varan var dock mera gállande. 
Dicitur dum mercibus commodius & lv 
ero majore fit mercatura , quam pea 
niis. Aufir. 
SKRIPT, confefffo Sacra. vid. fkallo. 
SKRIPTET, confeffonem Sacram inflitu- 
re, fkrifta, Iransl increpare, ripre 
bendere, banna. 
SKRIWAR, /criba, fkrifvare. 
SXRIJET, u. a. perferutari, utforfka, 
ranfaka. Fárteb fkrije, omnia per/cri 
tatur. 


SXRUD , 5. f. pannur, klåde. vid. ftrud. 


SKRUW, cochlea, (kruf.  Skruwet, nr 
quere , fkrufva. Svec. orig. 

SKRäWA , m. f. frenum, betíel. 

SKRAWESTET & fhráwetet, v. a. frene 
re, frenum injicere, betfla. De vitulir 
rangiferorum fapiffme dicitur, quiad- 
ultiorer frenantur , ne fugant matre. 

SXRAPPET , gloriari, fkryta, fkríppa. 

SKUBMOK, regumentum capitis, vidt 
fhobmok. 

SKUEITET, v.2.rccordari, komma ihåg. 
Idtjib flueite, non recordabar, jag kom 
ej ihåg. Skueitegütet, ncPoar. recor- 
dari incipere, begyn. at árhindra fig. 

SxusT- 





» SKÜ 


SkUET TE , 7. f. Jacfus teli , fkått. 

SxugT TESTET & fkuetfellet, v. a. ?ru- 
dere , propellere , fkjuta på, framfkjuta. 

SKUGGE , wnbra, fkugge. vid. fuoiwen. 
Almatjen fkugge, genius bominir, men- 
nifko-válnad eller hamn. 

SxUIEE, 5. a. flupidur, dum. vid. kuife. 

SxuLDO, 2. /. culpa, fhuld , orfak. vid. 
wikke. Skuldob munji wuoja, cul- 

| pam in me transfert. 

SxuLro, fkulfet, vid. fkolfo. 

SxULLET, v.a. eluere, fkóÓlja. Karit tjat- 
fin fkullet, vafa «qua cluere, fkólja 
kárilen-med vatten. Erit fkullet, a£. 
lure, fkólja bort. Skulleftet, dimin. 
litet fkólja. Skulleg&tet, szcboat. be- 
gynna at fkólja. 

SKULLEM , Zotio, fkóljande. 

SKULNJOXK, oblongur, vide fkoldnjok. 

SXULPET, v. a. fculpere, effingere, uthug- 
ga, bilda. Skulpetum jalla leikotum 
kàwe, imago fculpta aut fufa. 

SXUME, pelliceum aut aliud pettoris tegu- 
mentum , bróftduk af fkinn el. annat. 

SKUOBB, fkuobba, calvus, fkallig. 

SxUOKE , ». f. materia lignea, ex qua ali- 
quid edolandum aut fabricandum erit, 
triverke, ámnes-ved. Skippa fkuo- 
ke, materia pronavi exfiruenda, lkepps- 
virke. Skuokin wiefot, Pbujurmodi 
ligna arborerque cedendo vitam fuften- 
tare, nåra fig med hygge och tilfkaf- 
fande af allehanda tråvirke. 

SKUOKAR, qui ligna arboresque. cadit, 
unde quidquam edelandum eff , en fom 
hugger ámnes-ved och virke. 

SXUOXET , v. a. arborer lignaque dolanda 
aut t quibur quidquam fabricatur cede. 
7t, hugga ámnes-ved och trávirke. 

SXUOLET , v. x. tinmire, refonarc , klin- 


SKU- 413 


ga, ljuda. Biàllo fkuola, campanula 
tinnit, klockan ljuder. Pednik fkuo- 
la, nummus projecfur tinnit, det kdin- 
gari penningen. Jàgna fkuola, gla- 
cies fragorem edit, det fkramlar i ilen. 
Skuoleítet, dim. litet ljuda. Skuole- 
gátet, incboativ. begynna at klinga. 
Fenn. Coliftan , fragorem excito. | 

SKUOLEM , fonus , tinnitus, ljud, klang. 

SxvoLaT, fkuoletak, summus qui in fi- 
feum. eccleffafhicum mittitur, penning 
fom gives i kyrko-háfven, pung- 
penning. 

SKUOLATET, Uv. 4. tinnire facere, låta 
klinga. Tran. pednikit fkuolati, pe- 
eunias prodigebat five effufe expende- 
bat, han kaftade ut myck. penningar. 

Sxvorca, fkuolka, &acillum, kápp. True 
cur rotundus, rund klabb. 

SKUOLGELET , v. 4. comminuere , frange- 
re, bryta fónder. Jågnab fkuolgeli 
pidgga, ventur glaciem contundebat f- 
ve cffregit, vådret kroffade och brá- 
kade fÓnder ifen. I. pednikit fkuol- . 
gelet, pecunias expendere, utlágga 
penningar. . 

SKUOLGETET, v.2t. frangi, comminui, gà 
fónder. Glafa fkuolgeti , vitrum con- 
fringebatur,glafet gick fónder. Qwek- 
te faijai fkuolgeti, in duas partes di- 

— lapfum eft, det föll fónder i tu ftyck. 

SKUOPA, finfirumentum raforium, fcal- 
prum, grópjárn, verktyg at hálka med. 

SKUOPET, v. a. radere, ikafva. Muorab 
fkuopet , lignum radere. Karwoh 
kroppeb fkuopeh , ve/fer corpus fri- 
cant, klàderne fkafva kroppen. 

SKUORA, orbiculur, anulus, ring. Skuo- 
ra fábbe, baculus annulis oricbalcelt or- 
natus, more Lappenum, en kåpp med 

Fff ! mnáf- 


414. SKU . 


SKÅ 


tie RARE € eR 


måflingsringar befatt, fom Lappar- 
ne bruka. 

SKUORET , v. n. profpere fuccedere, lyc- 
kas, gà vål för fig. "Tat ata fkuori, 
ex voto bac rer fuccedebat, denne fa- 
ken aflopp efter ónfkan. Skuori tat 
waldom, connubium boc profpere fuc- 
cedebat. 

SKUORNES, 2. a. cafhur, kyfk. Skuor- 
neswuot, /ubf. caffitar , ky(khet. 
Skuordnok, fkuordneswuot, sd. qv. 
(kuornes , fkuorneswuot. 

SxuonPo , ». f. tecbna, dolus , fpratt, be- 
drágeri. Skuorpob munji takkai, me 
technis decipicbat, han narrade mig, 
han gjorde mig et fpratt. 

Sxvonw, fkuorwa, porrígo, petigo, ond- 
fkárf, fkabb. Skuorwa àiwe, caput 
porrigine infeftatum, fkárfvigt hufvud. 


SkxUOTESTET, v. 4. trudere. vid. fkuet- . 


'teítet. 

SxvoTTO, 7". f. ripa aut promontorium 
gramine berbisque confftum, en grás- 
vuxen ftrand eller udde. 

Sxvoup, calvu:, fkallig. vid. fquoud. 

Sxuow, calceus Svecanus foe Germanicus, 
fko, Tyfka fkor. Calceos quibus utun- 
tur ipff Lappener & Norrlandici appel- 
lans kabmak. 

Sxuoupo, x. f. vagina vel aliud iflius- 
modi, quo quidquam contegitur five con- 
ditur , 1beca , balja, foder. 

SxupPE, fkuppos. vid. fKippe, fkippos. 

SKURE, 2. f. caput, cranium, hutvud 
hufvudfkál, Aiwe fkure, cranium. 

SKURRE, 7. 4. monoculus , enógd. 

SKURRBETET , fkurbetet, v. a. pungere, 
inferere, flinga, peta, infticka. Ai- 
min fkurbetet, acu pungere, flinga 
med en nål. Såbbin qworatjeb fkur- 


betet, f/peluncam inferto baculo perfcru- 
iari. Skurbetaítet, dim. litet ftinga, 
Skurbetatjet, inchoat. begynna flinga, 
SKUT, navir oneraría , farkoft , fkuta. 
SkUWE, n. f. imago, fmulacrum, bild 
Exemplar , forma, mónfter , fkapnad. 
SxU WETET, formare. vid. fkulpet. 
SKUWET , culpam conferre, accufare, be- 
fkylla, fkjuta fkulden på. Mubbe 
mubbai fkuwebon, alter in alterum 
culpam tran:fert, den ene fkjuter fkul- 
den pà den andre. 
Sxvccon , fkyggoret. vid. fkågkor t5: 
SkYRO, cadaver, as. vid. fkira , parwo. 
SKåBLANET, v.7. lente abire, tara (in 
vág i fakta mak. 

SKåDE, ». f. aluta, fåmfk. Skådeb altet, 
alutam preparare, fåmfska fkinn. 
SKüDEX, perca, imprimir de percis par- 

vis, en liten abborre. cfr. wuofkon. 
SKåDES, membrana, hinna, tunnt fkinn. 
Jtem, dura mater una cum pia matr:, 
hjernehinnan. Skådefeb pjedet, piam 
shatrem pertunderce. 
Sxápos, fkádo. vid. fkuoudo. Wai- 
mon fkádos, pericardium, hjerte-kar. 
SkaLDN]O, consumeliofe & per contemum 
boc nomine feminas, Suecanas imprimis, 
eppelanr interdum quoque Lapponicas, 
yna. Fenn. alju, meretrix. 
SKåNJO, n. f. rima, fiffura arboris alice- 
jus, Ípricka i et trå. 


, SKAPPE, m. f. cavum , ih&lighet, grop. 


Skáppen le, concavum cf? , det år ihi- 
ligt. Juolki fkåppe, pedum ex velleri- 
bus facfum & in formam facci confv 
tum tegumentum, totpåfle. 

SKäPPOS, n. a. concavur , ihålig. 


SKÄR, ». avis, parus paluftris , fvårta, en 
fo 





SKÅ 
fogel. vid. njurgo. It. frepitus, gny, 
fkårrande. 

SKÄRET , vni. flrepere, ingratum fonum 
edere, fkärra, låta obehageligit. 

SKåRO, n. f. crena, fifura, Íkára. 

SKåRR & dim. fkårrots , f/acculur , impri- 
mir vetuflus &I attritus coriaceur, en 
gammal láderfáck. 

SkàRTJOT, v. ". corrugari, contrabi , 
krympa, draga fig ihop. Tjåiwe 
fkartjo, (de efurientibur) fomachus 
contrahitur. 

SKåTJET, v. »; ffrepere. vid. fåtjet. 

Sxár TMET , fkáthmet, v. a. dilapidare, 
profundere , fóvflófa , fórfpilla. Ped- 
nikit fkåttmet, peeuniar prodigere five 
dilapidare , förflöfa penningar. 

SxáT TMOS, 2. a. non durabilir, cito de- 
erefcens , tenuis, macer , fkryp , odryg. 
Oppofitum cft driwkes. Skattmos piáb- 


mo, cibus non diu ufui fufficien:, odryg 


mat. Jt. acfiva ffgnificatione: Skátt- 
mos álma, vir prodigur, en flókak- 
tig man. 

SkàUMET, v. n. murmurare, fremere, 
bullra, gny. Kullab qweikeb fkåu- 
memen, torrentem audio murmuran- 
tem, jag hör forffen gny. 

SKÄUME, ». f. murmur, gny. Qweiken 
fkàumeft ib kulla, murmure cataracte 
obfurdefco, jag hör ingen ting för 
forffens gny och dán fkull. Fernon. 
cumaus, fragor. fonur, dàn, cumi- 
fta, fonare, campane fonum edere , Vju- 
da fom en klocka, vel comifta, refo- 
nare inflar vacui vafis t$ comaus, 
echo f. fonur ex vacuo vafe repercuffur. 

Sxáwz, fkauwe, 7. f. vid. f(kuwe, id. 

SxAsT]A , fkábtjes & fkåbts, n. a. eger, 


[fjuk. Skábtja almats , bomo egrotur,' 


SKÁ ^ 415 


en fjuk mennifka. Skåbtjes påtfo, 
rangifer eger, en fjuk ren. cfr. puot- 
fes. Obf. illa eft differentia, quod puot- 
fes nunquam nif de bominibus dicatur, 
fkábtjes vero etíam de pecudibur t5 be- 
fiir. Skábtjeswuot, f/ubft. morbus, a- 
Aritudo, fjukdom.  Skábtjeslakats, 
adject. aliquantum egrotur, något fjuk, 
opafslig. 

SKåBTJET, v. tt. egrotarc. vid. puotfet. 

SKåBTJOT, v. s. morbo corripi, fjukna. 
Skábtjoftet, dimin. Skábtjogátet, in- 
cboat. begynna blifva fjuk. 

SKåBT JOX, qui infirma eft.valetudine ; va- 
letudinariu: , Tjuklinge. 

SKåGKOR , s. f. trocbur , rotula qua ludunt 
pueri, trilla, triffa, 

SKAGKORET, v. n. volvi, volutando defcen- 
dere, rulla, trilla ner. Wuolgi fkáp- 
koren wuolos puolden, de colle vo- 
lutans defcendebat , det rullade utfó- 
re backen. 

SkÁGKORTET, v.a. in rote modum cir- 
cumagere, bumi circumvolvere, vältra 
efter marken, rulla. 

SKåjoxK, vefanus , fjallig. vid. fkike. 

SKÄLBET, fkålbem &c. vid. fkelbet. 

SKåLBO, ». f. ofcillum, gunga. Pardne 
le fkålboin fokkemen, puer ofcillo ja- 
catur, pilten gungar. 

SKåLKOK, n. a... qui limir eff oculis, flra- 
bo, vindóegd, fnedógd. 

SKåLBMA, fkilm, nequam, fkilm. 

SxALMES, adj. idem, fkálmaktig. Skål- 
mes almats, homo nequam t5 improbur. 
Skálmeslaka, adv. nefarie, fkålmfkt, 
på fkålmaktigt och elakt fått. 

SKÄMT, /ocus, fkåmt. vid. tjaima. 

SkåNK, munus, fkånk. vid. waddas. . 

! SxáN- 


416 SKÅ | 


SKåNXET t$ fkånkotet, frequ. dono da- 


re, munera offerre , (kånka. | 

SKÅNKOK, 2». a. liberali: , frikoftig. 

SKårBMA, fkårma, ». a. claudur, halt. 
Skárbma tàmp, eqvus claudicanr. 

" SxánnMor, v. s. claudum fieri, blifva 
halt. Skárbmom leb, claudus facfur 
fum, jag àr blefven halt. | 

SKÅREK, vitta mulierum, hufva, qvin- 
folks hufvudbonad. SS 

SKÅRGELET, v. a. f/uggerere, admonere, 
påminna, erhindra. , Jus ib muite, 
to widno le fkárgelet, /f memoría de- 
fecerit , tuum efl ut fuggerar. Puorak 
le, jutte tabb munji fkárgelih , quod 
me de illa re admoneres bonum eft. 

SKÅRGELEJE , admonitor , påmirinare. 

SKÅRGELEM, z. f. admonitum , confilium, 
erhindran, fórflag , råd. 

SxánGoTEJE, vid. fkárgeleje. Paha fkår- 
goteje, qui mala fug gerit ; ond ingif- 
vare, Rom. 1730. . . 

SKÅRGETET, rurfus & inopinato five for- 

 fuito iuveniri , ofórmodeligen åter 
hittas igen. ' Skárgeti tas, bic inven- 
tum eft, det hittades igen hår. 

Sxanos, r.a. fana mente preditur, com- 
pos meurir, en fom har fit fulla fór- 
nuft. I le fodn fkáros almats, men- 
te captus eft, infanit, han år ej vid 
fit förflånd. . 

SKåroT, v. ». ad fanitatem redire, fe 

ipfum colligere, befinna fig, komma 

"m före igen, åter komma til fina 
finnen. 

SKåRANET, v. t. idem. De mente captir 

. dicitur , dum ad fanitatem rur fur red- 
eunt. Fenn. carkenen , mentir fanita- 
sem recupero. 


SKABB, labrum inferiu: beffiarum, nedre 


SLA 


láppen på djur. Hauk flabbeft tab- 


brani, lucins de parte oris inferiorc ha. 
so adbe fit, gáddan faftnade med ne- 
dre mungipen på kroken. 
SLABMET, vid. flamet. 
SLABRE, flabro & flabrok, m. a. pendy- 
lus ,nutanr, hángande. Slabre pelje, 
aurir pendula, hángande öra, flokigt 
Óra. De auribus canum. 
SLABRETET, v. a. dependere facere, låta 
hánga eller floka. 
SLADDER, 5. f. fuge, gerra, onyttigt tal, 
SLADDERTET, Vv. a. nugari, gannirt, 
fqvallra, prata, fladdra. 
SLADDERTEM, 2. f. vaniloquentia, fåfångt 
prat. Kaita fladdertemeft, abi cum nu 
gås tuis, gà bort med ditt fqvaller. 
SLAGGET , v. a. proffernere , kullfla , ka- 
fta ikull. Almab flaggi, virum humi 
| profternebat, han flog ikull mannen. 
SLAJ, flaja, s. f. genus, Ílag, art. Fårta 
ajeft, ex omni genere, af alla flag. 
Compof. flajalokk , omnis generis, va 
rius, multifariur, af alla flag, mån 
gahanda, átfkillig. Piåbmo flaj, ge 
nus obfonii, et flags mat. Ir. Die li fo 
flaja naute, ita ejur erat mos, få va 
hans fed. 
SLAJET, v. a. fenum fecare, få hö. Sla- 
jeltet , dim. Slajeg&ütet , inchoat. 
SLAJETAT TET, /ecari poffe, kunna flås. 
SLAJO, 2. f. fenifecium, hóflogs-tid, 
flàtt- and. 
SLAIJET, v.a. levigare, complanart, Mt 
ta til, góra jámn. 
SLAIJEM, n. f. levigatio, flipning. 
SLAIJOX & Ílaijet, ». a. Levi», Nåt, glatt 
SLAIJOTET, v.n. levigari , complamari, 
blifva flát, blifva jámn. 
SLAJJOTEM, 7. f. vid. Ílaijem. s 
LÅT 


v 








SLA 


SLAIMES, llaimok, ». a.tranquillus, lugn, 
ftilla. Slaimes piågg, tempeflas tran- 
quilla, ftilla och, makligt váder. cfr. 
lådtjes. . 

SLAIMET, v. n. fedari, tranquillum fieri, 
blifva lugnt, ftillas. Piágga flaima, 
ventur fedatur, vådret ftillar fig. Slai- 
meftet, dim. litet ftilla.fig. Slaime- 
gàtet, ncboat. begynna lugna. enn. 
laimi, zraxgwilitas maris. 

SLAIWE, Ílaiwes, ». a. vilis, mujla ca- 
rens, fvag. Slaiwes wuola, cereviffía 
vilior , cui, parum «fl fpirituofi, lora, 
fvagdricka. Slaiwes wina, vénwm vi- 
lc. cfr. klaiwes. | 

SLAIWETET , v. 7. alis firepere, flakfa. 
Volando ala: quatere, flyga och flakfa. 

SLAKT, pecus macfanda, [lakt-kreatur. 

SLAKTET £5 Ílaktotet , macfare, flakta. 

SLAM, 9. f. frepitus , buller, gny. Nial- 
me flam, frecpitus verborum, orda-bul- 
ler, prat. Idtji nialme flameb takka, 
nibil locutur eft, han talte ingen ting. 

SLAMET , v. n. corruerc, falla Öfverån- 
da, ramla omkull. Káte flami, domus 
ceorrucbat, hufet föll omkull. Slame- 
gátet, incipere corruere, begynna fal- 
la omkull. 

SLAMEM,, t. f. ruina, lapfus , fall. 

SLAMKETET, v.n. idem. It. fragorem ede- 
re, firepere, flamra, bullra. Ukfa 
flamketi , /anua cum flrepitu claudeba- 
tur , dörren fmall igen. 

SLANKET, v. fi. deambulare , fpatfera , gå 
af och an. 

SLANTO , moneta cuprea , lant , ftyfver. 

SLAPPE, tjatfe flappe, s. f. nix madida 
& calore refoluta, våt och blöt fnó. 
Plus eff. quam njatfo. Tjatfe flappeft 
manna, vecfura fit fine incommoditate 


SLA 417 
niyit trabe adberentir, det går at kö- 
"ra utan af den våta Ínón faltnar vid, 

; eller fryfer undér. 

SLAPPO, vid, lappo. It. tendines rangife- 
rorum difcerpti & pexi, qui nendi funt, 
ren-fenor fom åro rifna och tillaga- 
de at fpinnas. rn 

SLAP?TJET,v.4.alis frepere, u.flaiwetet. 

SLARW, nugator, hiflrio, Íqvallrare, gáck. 

SLARWET , nugari , gannire , fqvallra. 

SLATTA, llatt, » a. vilir, vulgaris, rin- 
ga, gemen. Slatta tjatfe, aqua com- 
munit, mera aqua, blotta vatnet, ge- 
ment vatten. Slatta alma, vir plebe- 

Jus fuc qui nullo fungitur munere, en 
ringa och gemen man, fom ingen 
fyíla har. , 

SLATTE, pluvia nive mixta, Inöglå 
fnóflali | s M 

SLATTET , v. 5. pluere & ningerc fimul, 
Ínóglàppa. Slattemen le talle, mune 
e ningtt € pluit mul, det fnögar 
nu och regnar tillika. Slatteftet, 4;- 
min. Slattegátet , /ncboat. begynna at 
fnöglåppa. 

SLATTJE, effrum, tabanus minor, blind 
bróms. 
SLAUKA , n. f. bacillum five tigillum, que 
projecfo fue vibrato aver vel alie beftia 
petuntur , en Häpp eller et tråftycke 

at kafta med, kaltkåpp. | 

SLAUXANET , v. n. interire, förgås, fÓr- 
derfvas. . 

SLAUKANEM, n. f. interitur, undergång. 

SLAUTJA, zfirur, brÓms. vid. klattje. 

SLAWOT, v. a. facere, jacfare, projicere, 
kafta, flànga. Karwoites flawo flint 
foslaka, vefes fuar negligenter proji- 
est, han kaftar fina kláder v&rdflóft. 

SLEBBET , v. & cffundere, profundere , lå 

Ggg ut, 








418 SLE 


SLI 


ut, ftánka. Tjatfeb tållåi flebbet, cf- 
fundere aquam in ignem, flå vatten på 
elden. Tjatfin febbet five tjatfeb 
flebbet, aqua confpergere , beftånka 
med vatten, ftánka vatten. Paroh 
flebbin wadnafen paijelen , ' fuctu: 
cymbam fuperabant , vågorna flogo 
Öfver båten. Slebbeftet, dim. litet 
flånka. Slebbegåtet, inchoar. begyn- 
na flånka. 

SLEBBOT, frequ.t5Ílebbotatjet. v.flábbot. 

SLEIDO, ». a. lafcivur, okyfk , otuktig. 

SLEITET, v. 4. deferere, ÓÁvergifva. vid. 
heitet. 

SLENJO , n. a. minus profundur, aqua mi- 
nus ala tecfur, mindre djup. Slenjo 
kadde, ora fve ripa lacus aqua minus 
eka repleta , långgrund fjÓitrand. 

SLEPKETET, v. ». levari, lindras, få li- 

. fa. Slepketib tatte talkefeft, Zo leva- 
bar medicamento, jag fick lifa af det 
Mkemedlet. Ir. a&ive: Talkes flep- 
keti mo, medicina me levabat, l&ke- 
medlet hjelpte mig, fkaffade mig li- 
fa. Alkit flepketet, bumerer fatigator 
refrere, hvila fina axlar. Slepketa- 
flet, dimin. få liten lifa, litet veder- 
qvecka. | 

SLESXET, v. a. conjicere , facichdo cumu- 
lare, kafta ihop, kafta ofvanpàa hvart 
annat, De madidis vebur wt. c. gr. de 
carne cruda € fmilibur dicitur , fåges 
när man kaítar och lägger ihop det 
fom år rått och vått, fom kött och 
dylikt. it. rafjo wifteb flefki , pluvia 
mufcum rangiferinum bumcilabat t5 de- 

pravabar, regnet våtte ner och för- 
fkåmde ren-máffan. Luwa karwoit 

. .flefki kedken nala, vefer madidas 

 Begligenser fuper faxusn conjecit , han 


kaítade de våta klåderna på en fien. 


SLESKETET , v.». comprimi, tryckas i- 
hop. Luoda flefketi kedken wuoft, 
globulus plumbeus e fclopeto emiffur con 
tra lapidem comprimebatur , five infar 
lamelle fortun cf, kulan plattades ut 
emot ften, blef platt når man fkjöt 
på ften. 

SLETTEK, ». avis, emberiza nivalis , Ínó- 
fparf. | 

SLEURE, ft. 4vis, tetrao, tjäder. v. tjuktje. 

SLEUwWo & fleuwot, s. a. indigefus,is 
ordinem non redatftur, oredig , fom ej 
år ftåld i ordning. Kaudneh låh 
fleuwot, farcina vaf/aque in ordin ms 
funt. collocata , fakerne åro i oreda. 

SLEUWAHET, 7... in confuffone five nul 
ordine effe, vara i oreda och olag. 

SLEUWO-KADDE, v.Ílenjo, flenjo kadde. 

SLIBDSE, vid. fupra niatío. Slibdfes 
4d jet. vid. niatíos , id. | 


SLIBRO, 2. f. panniculur, oeteramaum, 


en trafa. Trans! neita flibro, pad 
la, en liten flicka. It. in malam par: 
tem, puella mala indole, oartig flicka. 

SLIBTJOT, v.n. flucfuare, volitare , Nil- 

. va, Suowa flibtjo , fumus fiutfust f- 
ve buc illuc agitatur , rÓken fvåfvar 
hit och dit. Karwoh flibtjoh, vefe 
buc illuc fuciuant foe egitantur , kli 
derna flåkta. 

SLIDDA, traba, flåde. Sliddats, dim. 

SLIDNE, traba Lapponica vetufa, en ut- 
nött Lappflåde. i4. flån. 

SLIKK, vefis detrita tf pannofa, en gate 
mal och utnótt klådning. Abme 
flikk, sd. 

SLIXTEN, n a. fnusilis, qui nulliur ef fre 
gir, onyttig, ogagnelig, pb. qui sd 
buc pufíe eff neque adulta etate, Öfver 
mage. 


SLIKT, 





SLI 


SLIKT , n. a. levis, Nåt. vid. flaijok. 


SLIKTET , v. a. vid. llaijet, id. 

SLIXTEK, 71.4. af per, non lavigatur, oflåt. 

SLIMBERTET, v. a. blandiri, adulari, 
fmickra, fmeka. It. nugari , fqvallra. 
Slinberteje , partic. pref. adulator , 
fmickrare. | 

SLIMBER, flimbertem, adulatio, fmicker. 
It. llimber , nuge, lappri, fqvallor. 

SLIMET, wuolos flimet, v. s. fe inclina- 
re, conquinifcere, böja fig ned, huka. 

SLIMPO, veteramentum , trafa. 

SLIMPE , llimpe-nialmak, cui os labiaque 

| emincutia fent utmynt. 

SLINTSOS, ^" a. negligenr , incuriofus, 
várdslós. Slintfos almats, bomo /ua- 
rum rerum nogligenr , en várdslós 
mennifka, Slintfobet peleft le, neg- 
ligentior eft, han år något vårdslös. 
Slintfoslaka, adv. negligenter, incurio- 
fe, várdslóít. Slintfoswuot, fubf. 
incuria, vårdslöshet. 

SLIPET , v. a. cote acuere , Ílipa, v. faijet. 

SLIPPERTET, v. n. pendere & jacfari , 
hánga och flánga. Karwoh flipper- 
teh, veftes pendula jacfantur, klàderne 
flànga. .Aiwe flippert, capu nutat. 

SLIRET, U. 4. Jacere , projicere , kafta. 
Slire tek , projice buc, kafta hit. 

SLITET , mala perpeti,ut famem , frigur 
Gc. flita ondt. Kalle flitime, multa 


tulimus f. fuflinuimur, vi hafve myc-- 


ket ondt utítátt och flitit. 

SLITENET, o. n. labore , fame vel alio 
if'iurmodi confici, blifva fórderfvad 
genom fór mycket arbete, hunger 
eller något dylikt. 

SL1TO, 7. f. labor nimiur, quo vires con- 
fciuntur , för ftrángt arbete. 

SLIWE , ft. f. trama , fubregmen , inflag. 


- 





SLU 419 


SLIWKERDET, v. 5n. moveri , tremere, rÖ- 
ras, fkakas, darra. Aiwe fliwkerda, 
caput movetur fve quaffatur. 

SLUBBO , 7. f. clava, klubba. Slubboin 
làfkotet, clava ferire five percutere. 

SLUGGO , 7. f. fpelunca, kula, grop. 

SLUGGOT, v. a. excavare, nthálka, ut- 
gráfva. Repe le tewab fluggom, co/- 
lem vulpecula excaoavit fpeluncis ffve 
foveir. 

SLuiNos, n.a. blandur, blid. Sluinos 
tjalmek, petur, kisógd. N 
SLUINOT, adv. blande, blidt. Sluinot 
káttjet, Mandir oculis t$ amatoriis afpi- 
cere, fe blidt och kárligt, vara kisógd. 

SLUKTOK, n.a. ingeniofur , fintlig, fkarp- 
finnig. Matte fluktokob kuttek le, 
quo quisque efl ingenioftor. 

SLUKTET , v. a. acute excogitare , fintligt 
och fkarpfinnigt uptánka. Tafte mat- 
tah todn fluktet, inde colligere poter. 

SLUOKE, 8. f. callidita:, liftighet, flug- 
het. Sluokinas, calliditate fua, med 
fin illiftighet. Femn. fuckela, callidus. 

SLUOKES, n. a. callidur, flug, liftig. Sluo- 
kes Alma, vir callidur, en fpitsfun- 
dig man. Sluokeswuot, ff. calli- 
dita: , liftighet. 

SrvoxzsixT, fluokefit & fluokeslaka, 
adv. acute , callide, flugt, illiftigt. 

SLuoxKET, fluokket, v. a. folicitare, blan. 
dir verbis & precibus pellicere , tubba, 
locka. It. dolofe agere , technis uti, va- 
ra liftig, bruka konfter och bedrá- 
geri. Sluokeje, pref: partic. en fom 
tubbar eller brukar lift. Sluokke- 
ftet, dim. Sluokkegátet, incboar. be- 
gynna at locka. 

SLUOKKAR, pellax, qui blanditiis decipt, 
liffmare, en fom tubbar och lockar. 

Ggg2- SLvo- 




















420 


äre QUEEERMEMMMMMEMEMEND UONEMMMEEM DNE MEME EE 


SLUONES zi. a. negligens fuarum rerum, 
incurinfur, vàrdslós. | 

SLUOP1 JE, apertura, fffura, Ópning, 
fpricka. Sluoptje kads, wsgula bifí4a. 

SLUOPTJZT, v.4. findere, klyfva. Sluop- 
tjet qwoutot, in duas partes findere. 

Srvo?TJjo, fluoptjok, ». a. bifidus, ffus, 
tvågrenig, klufven. Sluoptjo muor, 
arbor bifida. Sluoptjo kapte, tunica 
aperta ; cui oppofittum eft máüfkos. 

SRUSKETET, v. 7. levationem reperire, få 
lifa och lindring. Kukkes puotfel- 

 wafeft flufketet, ex morbo diuturno con- 
valefcere, frifkna til efter en lángva- 
rig fjukdom. Slufketaítet, dim. få li- 
ten lindring. Slufketatjet, /nc£oar. be- 
gynna få lindring. vid. flepketet. 

SLUTT, 7. f. nix madida t$ que vérno 
tempore refolvi incipit calore folis, våt 

. fnó om våren. Eime fluttaft matte 
mannet, ob madidam t5 fere refolutam 
calore nivem iter facere non potuimus. 

'SLUTTJES,n. f. diarrbea, durklopp. 

SrurJox, díarrbea laborans, beívárad 

" af durklopp. 

SLáIWO, qui corporis eff latura longa t$ 
£racili minurque eleganti, en fom år 
lång och fmal, men illa váxt, gánglig. 

' SLåN, ábme flán, traba Lapponica vetu- 
Za, en gammal Lappfláde. 

SiáÀT T, arx regia, aula, kungligt flott. 

SLATTE., n. a. folutur, minus arcfe adbe- 
rens, lös, fom ej fitter v&l faft. Slåt- 
te le tat naule, c/avus bic minus arcfe 
adbererz, denne nageln fitter ej vål 
faft. Nipe le flåtte naddan, culter 


minus firmiter in manubrium iínfertus 


ef, knifven fitter ej vàl faft på fkaftet. : 


SrüwET, v. a. percutere, verberare, flå, 


pifka. Mandiet mo fláwah? cur me 


cedis? hvarfóre flår du mig? Ir. pd 
lere, drifva. Paroh flàwin wadnafeb 
kaddai, fucfur cymbam in litur pro 
pellebant , vågorna kaftade båten på 
ftranden. Slåweftet, dim. Slåwegå- 
tet, inchoat. begynna flå. 

SLÅWETALLET, paffv. verberari, vapus 
lare , blifva flagen. Sláwetallib fun- 
ji, me verberabat, jag blef flagen af 
honom. 

SLÁWEM , m. f. verberatio , fl&ende. 

SLáwETALLEM, n. f. verbera, ftryk hugg. 
Sodn fláàwemelt, mon fl&wetallemeft 
filoime, ille verberando, ego vapulan- 
do defeffi fumur. 

SLAwETET , v. a. pila ludere, fpela bill, 
flå báll. cfr. ráttot, id. | 
SLåBBOT, v.a. adf/pergere, beftinka 

Slábboi tjatfeb mo nal, me aqua con- 
fper gebat, han ftánkte vatten på mig. 
Slábboftet, dim. Slábbogátet & flàb- 

botatjet, inchoat. begynna ftånka. 

SLÁDARUSTET , V. PI. dolorem percipert, 
hafva vårk. Ömma. Mo tjawelr får 
darufti, delere adfecfus fum dorf, ex 
simio fcilicet labore, jag blef likfom 
fónderbrákad i ryggen , af för myc 

. ket arbete. Aufr. 

SLÄDTJE, diabatbra, inffrumenta, quibui 
fuper lubricam glaciem in peder fami 
vebimur, Ikridfkor. Sládtjet, verb.naur. 
iflinsmodi machinis vebi, gå på fkrid- 
fkor. Nerriandice flágga. 

SLàxxo, vid. liåkko. 

SLÄKT, 2. f. genus, flágt. Daviden kå- 
teft ja flåkteft, ex domo t$ genere De 
vidir. Slákta kirje, genealogia, fligt- 
regifter. Ir. flákt, adj. cognatus, flic 
tinge. vid. párolats. Cempof. flikta- 
lako, cognatio, flágtfkap. Säktawuot 

£dcn. 











SMA 


idem. Sláktawuoten diet tabb tak- 
kai, propter confangvinitatem id fecit. 

Siáx1 ALATS , 7». 4. cognatus , flågtinge. 

SLÁKTESTET , cognationis ergo facere, 
göra för flágtfkap och fkyldfkap fkull. 
It. generis. fmilitudinem & indolem re- 
ferre, brå på flågten, flágtas. 

SLip, n. f. labor improbus five magnur, 
ftort arbete, móda. vid. kráfe. 

SLApET , v. ». magnum fuflinere laborem, 
hafva mycket arbete. 

Svårt, flátta dal, dimidium Imperialis, 
en half Riksdaler, en dubb. Carolin. 

SLÄTT JA HET , v. n. bumidum effe aut ja- 
eere, ligga och vara våt. Karwoh 
flåttjaheh , veftes bumide jacent , klå- 
derna ligga våta. Tíobbo flàttjaha 
taffne, rana bic jacet , hår ligger en 
groda. | 

SLITTJAHATTET, fláttjahaddet, facere 
ut madidus jaceat , låta ligga våt. 

SMAILE, ». a. turbidus, grumlig. Smai- 
le tjatfeb jukket, aquam turbidam bi- 
bere, dricka grumligt vatten. Ir. fub- 
flantive: fmaileft le tewas, limo re- 
fertus eft, det år tullt med grummel. 
It. perturbatio, confuffo, förvirring, 
oordning. 

SMAILET, v. a. turbidum facere, góra 
grumlig. Piågga le tjatfeb fmailem, 
ventus aquam reddidit turbidam. It. 
perturbare, fåtta i oordning. 

SMAILOT , v. 5. turbidum fieri , turbari , 


blifva grumlig. Jaure piåggaft fmai- ' 


lo, lacus vi ventorum turbidus fattur ef. 
SMarT , 7. 2. vilis, ringa, gemen. lle 
fodn fmait älma, non vulgari: eft vir. 
Sua1WES, Ímaiwok, ». a. fubtilir, fin. 
Smaiwes jafo, farina fubtiltr, fint 
mjöl. 


SMA 421 


SMAIWET, v. 4. in partes minutas divi- 


dere, dela i fmå delar. Muorait fmai- 
wet, ligna in partes minores finderce. 

SMAIWAI € fmaiwet, adv. fubtiliter, fint 

SMAK, v. f. guffur , fapor , (mak. 

SMAXET , finakket, Imakkok, ». a. mo- 
deflus , facetur , ledig, artig. Smakket 
hálet, facetur dicendi. Morigerur, ly- 
dig. Jus munji le fmakket, £ mi^; 
fft moriger , om han år mig lydig. Ir. 
commodus , aptur , beqvám. | 

SMAKOT , v. a. guflare , fmaka. Smakb- 
ftet, dimin. litet fmaka. 

SMAKOTET , frnakkotet, v. a. gu/landum 
prebere , gifva at fmaka, låta Ímaka. 

SMAKOTS, vid. fappek. 

SMALA, ovis, får. Smala nakke, pellis 
ovilla, fárfkinn. Smalats, dimin. vid. 
fautfa. 

SMALEG, fÍmalek, offa cum farina per- 
mixta , fåppa afredd med mjöl. 

SMALESTAK, farina ufui predicto defti- 
nara, mjöl at afreda fáppa med. 

SMALET , farinam aqua f igere, ut fiat 
puls, med mjöl afreda, koka välling. 

SMARESJET , verba facere, tala. v. hålet. 

SMAROG, z. f. confabulatio, famtal. 4uftr. 

SMARRO, fmarres, ». a. non facile fiffilir, 
fom ej låter klyfva fig. De arboribur 
& Jignis dicitur, oppofíitum cf? labto- 
tekes. lr. fmarro petfe, pinus curta, 
nodofa & ramofa, en kort och qvift- 
full tall. 

SMAW, fmawa, Ímawes, s. a. plural. tan- 
tum, parvi, exigui, (mà. Smawa låd- 
deh, aver parve , fmå foglar, v. utíe, 

SMAWOT , v. 2. minui, blifva mindre. 

SMELMETET, v. s». crudo effe fapore & 
ingrato, ha rà och obehagelig fmak. 

Ggg35 SMEL- 








422 SMI 


SMELTET , 7. a. mifcere, blanda. Funde- 
rc, fmålta, gjuta. | 

SMELT EK, mi/cela, blandning. 

SMERES, fs. 4. fragilis, (kör. Smeres 
muora, lignum fragile, fkört trå. 

SMERETES, Ímerets, z. f. ruminatio, i- 
diflande, Kofa fmeretefeb le kattje- 
tam, vacca ruminandi facultatem per- 
didit. 

SMERETSET, riminare, idifla, — Fennon. 
marehdin, idem. 

SMipp, fmidda, faber, fmed. — Gálle 
fmid, aurifaber, gullfmed. It. adj. 
trans! peritus, förfaren. Lokko fmid- 
da, docfur legendi. Nåitom fmidda, 

' artium magicarum peritur. Hoc fenfu 
tantum apud. Borealiorer occurrit. 

SMIDDET , v. a. cuderc , mida, Akfjob 
fmiddet, /ecurim cudendo formare, 
fmida en yxe. Smiddegátet , inchoat. 
begynna fmida.  Smiddetet, cuden- 
dum curare, låta (mida. 

SMIKX, adv. plene, fullt. Smikk tewas, 
omnino repletur , aldeles upfyld. 

SMILTJE , 7. f. locus iniquur & lapidofur, 
et ojämnt och ftenigt land. Smiltjit 
wadfet, loca iniqua perambularc. Smil- 
tje &dnam, regio iniqua, et oflátt land. 

SuiLTJOT, v. n. fniquum fieri, blifva 

^ ojámn och oflåt. Te fmiltjoi tat åd- 
nam, iniquior nunc incipit terra. 

SMiRKATTO, /uppreffo nocturna , fncu- 
bur, mara. Forte a Svec. markatta, £- 
sia. In proverbio dicitur : tjappet ko 
fmirkatto, ater ut incubus. Auftr. 

SMoLxo, s. f. mica, fmula. Smolkots, 
diminut. 

SMOLKET, v. a. in fruflula & micar com- 
sninuere , (mula fönder. 

SMOLXKE, 5. f. fefluca, fnas. vid. ripa. 


SMÁ 


SMORWOT, v7. fuligine obduci, blifva 


fotig. 

SMORWOTET, v. a. fuligine obducerc , fa- 
ligine inquinare, fota, göra fotig. 
SMORWOTUM , 8. a. fuligine inquinatur, 
fuligine niger, fotig. Dici quoqut 

Ímorwok. | 

SMOTTOK, u. 4. nimium accuratus, för 
mycket grannlaga. Smottok piåb- 
mofne , nimis in cile delicatus , grann- 
laga i mat. 

SMåKKATET , 4 via aberrare, fara vilíe 
om vågen. Småkkati åtja kåinob, 
alia & erronca abiit via, han tog en 
annan och orátt våg. Smákkatafllet, 
dim. fara litet vilfe. 

SMáükko , adv. adjelfivir additur &4 f- 
gnificar, parum, litet, ringa. I le fmik- 
ko wekfes, baud parum eft robufiur, 
han år ej litet ftark. Ile fmäkko 
kåmp, baud parum cff celer, han år 
ej litet fnáll. 

SML, vid. Ímolko. 

SMALLET , v. a. comminuere, flå fÓnder. 


Jágnab fmállet, Elaciem | contundrre, 


bulta fónder ifen. Kedkit fmållet, 
faxa comminuere. 

SMALLANET, v. n. rumpi , contundi, gå 
fónder, fmulas fónder. 

S MALL , n. f. fragor , ímáll , knall. 

SMåROK, fragilis, fkÓr. vid. fmeres. 

SNABB, celer , Ínáll. vid. kámp, harets. 

SNADDA, fardur, cunclator, làngfam, 
en fom år fenfárdig, 

SNAITO , 5t. f. crena , inciffo, fkára, fky- 
ra. Akfjo fnaito, inci/fo fecuri fala. 

SNAITET , v. a. fecare , incidere , fkára. 

SNAxkOT, c«ollogui , confabulari, talas 
med. Snakkoltet, dim. lit. talas med. 

SNALDO, fufus, flánda. 


SNALTS, 





| 


SNA 


SNALTS , pellis rangiferina depilis , et 


hárlóft renfkinn. 

SuAMP, brevis, curtur , kárt, ftackig. 

SNAMPET, v. 4. amputare, mutilare, Ítym- 
pa, afhugga. Seipeb fnampet, caw- 
dam amputare. Snampeítet, dimin. li- 
tet affkåra. | | 

SuaPES, fnapok, s. a. vid. happel. 

SNAPESWUO T, 7. f. agilitar, Ín&lIhet. 

SNARKENET , v. 7. COrrugari, contrabi , 
krympa, draga fig ihop. 

SNARRET , v. n. rixari, contendere, kif- 
va, tráta. cfr. pálkatjet. 

SNARROTET , V. 7. frequ. id. qu. Ínarret. 
Snarrotatjet , inchoat. begyn. at träta. 

SNARROTEM, ni. f. rixa, contentio, gnabb. 

SNARTEL, 2. 4015, annas, vid. nartel. - 


SNARW, fnarwa, n. a. reflexur, furfum ' 


fexur, upåt bögd. Snarwa kerres, 
traba furfum flexa. Snarwa njuone, 
nafur reflexur , bratt náfa. 
SNARWATET , Ínarwetet, v. a. reffecfere, 
furfum flectere, bánda up, upbója. 
SNATSE, gramen, grás. vid. Ínuotte.: 
SNAUGE, Ínaukes, fnaukok, s. a. qui 
eurtis cfl pilir, ÍnÓdhárig, korthårig. 


Snaukes qwolg, pi/i curti, korta hår. 


Jt. de gramine & berbir nondum matu- 
rir t$ acerctir, fåges ock om gràs, 
fom ej ár fullváxt. 


SNAULE, 91. d. cupidur, avidur , bepårlig, 


Ínàl Aptfa fnaule le, mimis cf ava- 
rus. Snaulok, id. Snaulokwuot, z- 
viditar , avaritia, girighet, fnälhet. 
SNAUROT, v. 9t. pavefcere, blifva rådd. 
SNEITET, v. e. objurgere, increpare , 
Ínubba, fnåfa. Fárta pale kalka fodn 
mo Ífneitet, me femper increpat atque 
ebjurgat, Sneiteftet, dim. lit. Ínubba. 
SNERDSET , de canibur, ringere , vila 


SN] 423 

tánderna, grina och murra fom hun- 
dar. Panit fnerdfet, id. 

SNEULE, id. qu. fnaule. 

SNJAIPOLET,, vide Ínjiptjot. 

SNJALPET, v. a. Suonait fnjalpet, zen- 
diner rangiferinor difcerpere atque ne- 
re, rifva eller reda til renfenor och 
fpinna. cfr. fuona. | 

SNJALTJE, Zepiliz, hárlós. Ir. translat. 

| pauper , fattig.  Bürgar fnjaltje , mer- 
cator inops. 

SNJALTJOT , in egeflatem incidere , råka 
i fattigdom. 

SNJAMKET , v. ti. inter edendum poppyr- 
mos edere ffve dentes labiaque complode- 

re, åta och fmacka. 

SNJAMKA, 2. 4. qui ita edir, en fom 

mackar. 

SNJAPPARET , v. 9. diffoluí ex nodos gà 
up i knuten, glinta. cfr. nuolofet. 

SNJEUXESET , v. 7. id. atque Ínjamket. 

SNJILTJA, ». 4. depilis, calour, glaber, 
hárlós. Snjiltja tuolje, pelis depilis, 
et hárlóft fkinn. 

SN]JILT joT, v. ». depilari, pilos amitte- 
.re, blifva hárlós. 
SNJIPTJO, 2». f. flamma, låga.  Tållå 

njiptjo, flamma ignis, eldslåge. 
SNJIPTJOT, v.”. flagrare, flaasmam emit- 
tere, låga, brinna med låga. "Tálla 
fnjiptjo, Zgnir flamma erumpit, elden 
ar, 

SN JIkPEX, n. f. turbo, våderhvirfvel. 
SNJIRPET, v. 7. exurí, aduri, fvedas, 
bránnas af. Wuoptah fnjirpin Inu 
fte, eriner mei conflagrabant , håret på 
mig fveddes af. Puoite tållån fnjir- 
pa , /evum igne flagrat. De iffiurmodi 
febur dicitur, que cum ardent crepi- 
tanty 





424 SNI 
tant, fåges om fádana faker, fom 
brinna och fpraka. cfr. puolet. 
SNjIRPETET, v.a. adurere, veda, bránna. 
SN JIRRET , v. n. igne crepitave ut folent 
pingvia, ipraka i elden och fråfa, 
fom feta faker göra. 
SNJISKESTET, fubridere, fmå-le, flina. 
SNJISKA, fr. f. regio bypocbondriorum , 
veka lifvet. 
SNIXKAR, faber lignariur , Ínickare. 
SNIKKET , ex ligno fabricare, Ínickra., 
SNIXTETET, quaffare, fkaka.  Aiweb 
Ínikteti, nuru capitis abnucbat fve ne- 
gabat , han vred på hufvudet. 
SNILTJA, fniltjot, vid. fnjiltja. 
SNJODKESET, v.n. exardefcere, taga eld, 
brinna af. De pulvere pyrio & fimili- 
bus dicitur, fåges om krut och dy- 
likt famt ljungeld. Eríam de fulgure. 
SNIPPET, v. a. leviter attingere, Ínitta, 
litet vidróra. Snippeftet, dim. id. 
SNIPPOTET , frequ. idem. It. leviter pu- 
gnare, fåfs litet.  Snippotika, ai- 
quantum t$ leviter confligebant. 
SNJUKETET, v.n. exardefcere, fatta eld, 
brinna af. Tållå fnjuketi, ignis ex- 
arft. Transl. maxima velocitate ruere 
aut currere, fara eller löpa mycket 
haftigt. Hoc fenfu de feris t$ befiis 
ufurpatur. 
SNJULT]JET , v. 8. falire, vid. njultjet. 
SNJURTJE, "t. f. cacumen, Ípits. Snjur- 
tje ware (qu. dic. cacuminis mons) mon: 
in acutum cacumen exfur gens, et Tpit- 
figt berg. 

SNJURTJOX, s a. cacuminatus , fpitig. 
s5njurtjok ware, mon: cacuminatus. 
SNJUTTJE, s. f. cu/pir, Ípets, udde. 
Snjuttje route, ferrum aculeatum, et 
uddat járn. Snjuttjats, dim. lit. fpets. 


SNJ 


— 


——— —- = mV 
SNJUTTJET, v. a. acuere, acutum redde 


re, fpetfa, göra uddhvafs. Snjuttje 
fet, dim. föra litet fpitfig. 

SNJUT T JO, Ínjuttjok, s. 4. mucronatur, — 
fpitfig. i 

SNJUTTJOT, v. i. acutum fieri & mucre | 
narum , blifva fpitfig. 

SNJUWET, v.n. cum firepitu ardere mur. | 
murare , brinna háítigt med gny. 

. Tàllà fnjuwa, ignis cum murmur: fu- 
£rat,elden brinner med dán och gny. 

SNJUWKELET , v. a. accendere, celeriter 
ignem exfufcitaee foe incendium, up- 
tånda i haft en ítor eld.  Tàállib 
Ínjuwkeli, incendium exfufcitalat. 

SNIWA, Íniwok, fnivwok , ». a. ter/u, 
cultus, Ínygg. Sniwa tuoje, opus si- 
tidum & ornatum, Ínyggt arbete. Sni- 
wok &lma, vir polirur.  Sniwokit, 
adv. polite , nitide, Ínygpt. 

SNJåDKES, 2. a. appetens, cupidus, lyften. 

SNJADKETET, fnjádkot, v. a. appetert, 
cupiditate incitari ffve accendi, blifva 
lyften, få luft. Snjádkai tan piib- 
moi, ilum appetebat cibum, han fick 
luft til den maten. 

SNJARET, v.» effufe manare, Íqvili, 
rinna. 'jatíe fnjára, agua manat ef 
fufe S rapide, vatnet Íqvalar och 
rinner.  akift ínjára rafjo tjatk, 
aqua pluvia a teclis defluit. Snjáreilet, 
dim. litet rinna. Snjáregátet , isch. 
begynna at rinna. | 

SNJÄRKESTET, dim. id. atque fnjåreftet, 

SNJåRA , mus, råtta, mus. Snjárah tfi 
peh, mures rodunt.. Snjárats , dim. 

SNJARASET , v. n. f/ubmer gi, aquis fufe 
cari, drunkna. De befiiis fapius di- 
tur, kaffkeftet de bominibur. Snjirz 
faddet, frequ. id. 

| | $xji- 











SNO : 


SNRASTATTET, v. 4. /ubmergere aquir, 
fördrånka, drånka. . us 
SNJág TS, fnjártja, coagulum quo lac coit 

& coagulatur, löpe at yfta mjölk med. 
SNODXESET, per. nares reforbere, draga 
up i náfan. 
SNOXARMET , v. a. prolabi , tupa. Sno- 
karmi kedken paijel, promus fuper la- 


, pidem procidebat , han föll framítupa .—. 


öfver en ften. Snokarmaílet, id. 

SNOKARMEM, 5. f. lapfur , dum quis pró- 
nus labitur , Ítupande, fall framftupa. 

SNOXET , v. n. atteri, nÓtas , tÓrnótas. 
Snokom ve! fnoketum kaino, reffís 
attrita. Snokeftet, dimin. Snokegá- 
tet, incbozt. | > | 

SNOMPAT , n. in/e&i, vid. trumpi. 

SNOMPOT , adv. fine cauda , utan Ívans. 

SNOMPOSTET , v. a. mutilare , precidere, 
fympa, afhugga. 

SNOPPOK, n..a. mutilus, 
tur quoque Ínoppo peljak, auribur mu- 
tilur, fom har affkurna Öron, pro quo 
contracte f.une verbo dicitur Ínoppok. 

SNOPPOTET , v.a. amputare, precidere, 
affkára. Peljit fnoppotet, aurer pr«- 
Cidere , affkåra Öronen. 

SNORET, fnorret, v. ». ffertere, fnarka. 
Snorra kokte åh mubbe matte ádet, 
ita flertit, ut reliqui dormire nequeant. 

SNOREM, 7. f. flertatio, Ínarkning. 

SNORXA, fur, fvin. Snorkefet, v. ». 
grunnire, grymta fom fvin. Snorkes 
ko fwine, grunnit ut fur. 

SNORKESEM, 5. f. grunnitus, grymtande. 

SNORTO, laqueus , nodus ita ligatur, ut 
facile. fit folubilis , lycka, ránnlycka. 

SNOR TOT, adv. Ínortot tjadnet, nodum 
conjungere in formam laquei, five ita, 
ut facilir fit folutu, knyta ránnknut. 


ftympad. Dici- 


SNU 425 


SNUDTJET , fagire naribur, ut canes fo- 


lent ferar invefliganter , vådra fom 
hundar. 
SNUxx , Ínukka, pulvis tabaci , fnus, 


.SSNUKKARMASTET , vid. Ínokarmet. 


SNUOGGET, 7. a. indagare ; ferutari , ef- 

-teríóka, fnoka. Piádnak fnuogga, 

canit indagat , hunden vádrar och 

fpanar up. Tran:l: de bomine: Fárten 

faijefn fodn fnuogga, omnia ills loca 

per. ferutavur. Snuoggegátet , zncboat. 
egynna upfpana. 

SNUOGGAR , indagator , invefligator , en 
fom fpanar eller fóker up. 

SNuoLG,Ínuolga, mucur narium, fnor. - 

SNUOP, gravedo, rbeuma, Ínufva. Snuo- 
pain kitfet, laborare gravedinc. 

SNUORE, funir , funiculur, tåg, ÍnÓre. 

SNuoRnTAK, Ínuortok, ingeniofur, qui 
ingenio eft folerti , qvick, fom har 

. godt begrep. Docilis, låraktig. Snuor- 
takwuot, docilitas , ingenium folers, 
låraktighet, qvickhet. 

SNUOTTE, Ínuótte, n. f. primitie gra- 
minis berbarumque verno tempore, tÖr- 
fta brádden ell. gródan af gráfet om 
våren. Ile anje fnuotte, sulle ad- - 
buc germinaverunt berba. 

SNUT TO, vid. hurre. 

SNUSOTET , ”ares emungere, Ínyta fig. 

SNUSOTEM, emunétio, Ínytande. Snu- 
fotem line, /udariolum , násduk. | 

SuüL , avidus, fnål. vid. fnaule. Snále- 
tet, avidum effe, avide appetere, vara 
fnål, fnålas. Fárten faijen fodn fnà- 
leta, ubigue ille avaritie I  avidirati 
indulget , han fnålas alleftádes. 

SNäLET EJE, avarus, paraftur, Ínálhund, 
matínok, ! 

SNÅLKAHET, v. ft. ex aqua aut terra emi- 


Hhh nere, 


— 








426 SNÀ 


nere, Íynas eller flicka fig up utur 
vatnet eller jorden. Kedke fnálkaha 
jauren, lapis fuper aquam eminer, (ten 
Íynes up om vatnet. Ir. f/edendo ex- 
fpectare, fitta och vånta. Kukkeb 
tafIne fnålkahib, Ziw sb fedcbam ex 
Jpectan: , jag fatt dár långe och vàn- 
tade. | 

SNWÄLKETET , ?ntrofpicere, titta in. Ai- 
win fnålketi ukfen tjada, caput per 
januam immifit /peilans, han tittade 
in genom dörren. Hr. 74. aw. jittet, fe 
jittet. Snálketaftet, dim. litet fram- 
komma eller titta fram. 

SN áLXOT, quod eminet aut extuberas, det 
fom tittar ut eller fyns fram. Snál- 
kot wuoidno, eminere videtur, det 
fynes framtitta eller fticka fig up. 
Ef] quaff aduerbium smadum fve ratto- 
nom indicans. | 

SNALTSE , n... caudex , truncur arboris & 
ferra eminens, ftubbe af et trå. Snålt- 
fats , dim. en liten ftubbe. 

SNAüRRET, v. a. eorrugarc, rynka ihop. 
Intricarc, trafla ihop. Transl. confuc- 
re, fy ihop: Karwoites fnäårret, ve- 
fles fuar refarcire, lappa fina klåder. 
Snårreftet, di». litet ihoprynka. 

SNARRELET , fnårrålet, frequ. id. 

SNARREM, eorrugatic, ihoprynkning. 

SNÁDETET ,.v. 4. fcalpere, feabere, klä, 
rifva. Snådet ko piådak, sz flultus 
manibur & digitis gefticulatur, han 
fpelar och leker med fingerna , fom 
en tok. 

SNALPITET, v.s. de luma dicitur : Mano 
Ínálpit, la deerc/cit, månen tager af. 

SNARAHET , vum binaire, vrånfka fom 
en hålt. vid. krydget, iZem, ufftatiur. 

So, cjut, illum, hans, honom. So ni- 


” 


$0G. 


fun, uxor ejur, hans huftru. Tåb- 
dàb fo, ovi ilum, jag kánner honom. 
vid. fodn. 

SosMA, fobm, vid. fubm. 

Son£M, fodhes &c. vid. fádem. 

SODN, pron. perfonal. ille, han. Contra- 
Cle ton, id. Genetiv. fo, hans. Dativ. 
funji, at honom. 4// fufte, a£ honom. 

SopNoPEIWE, dier Domimicalis, Dowi-. 
nica, föndag. vid. ailek. 

SoDWAHET, oculis commivere, blinka 
med Ögoneri. 

SoGNoT & fognotet, v. « is matrimo- 
tun petere, bepára til åkta, fria. Nei 
tab ve! neitai fognotet, virgincm im 
matrinonium petere, fria til en jungfru 

SocNo, fognom, s f. petitio marrimo- 
zii, frieri. Sognon &iwe,isa illum ap- 
pellant , qui, ut mos eft Leppenum, pro- 
€0 virginem nuptum petit I verba fa- 
eit, fÓrefprdkare vid frierier, fom 
Lapparne bruka. Sogno wina, vi- 
num, quod boc negotium: peragentes bi- 

bunt, nam inter pocula. femper. fft. 

SoGNOJE £f fognoteje , pracur , friare. 

SOIK, adv. facile, låtteligen, utan mó- 
da. Soik mon tabb mattab takhet, 
$d facile facerc peffum, det kan jag lá 

, teligen góra. cfr. kaiken. 

So1MA, x... f. accufatio, criminatio, be- 
fkyllning. Peu. foimnu, id. 

SO1MET , v. 4. acenfare, cxismisari, be- 
fkylla. Fexn.foiman,, culpo. 

SOIMATET ,. v. a. frecqu. ides. 

SOIMATEXE, 2.2 frculpatur, oftraffelig. 

SOKATALLET , v. ni flecfi , agitari, fvig- 
ta, drifvas. Piåggaft fokatalla, vens 

Agtatur , drifves. af vádretz 


SOXXET; v. 4. nemzgare, vo... Kaddebukt 


C, propiur littus remigare , ro 





SOL 
nàrmare til landet. Iz. meutr. agitari, 
saffari, fkakas, ryftas. Muora piåg- 
alt fokka, arber a ven o agitatur, 
trádet fkakas af vádret. Sokkeltet, 
dim. ro litet. Sokkegatet, z»cboat. 
begynna at ro. 

SokKEJE , remiganr, remex , roddare. 

SokKEM , ». f. remigatio, roende. 

SoxKATET , fokatet, agitare, quaffare, 
röra, fkaka. Manab fokkatet, infan- 
tem in cunis agitare, vagga barn. 

SOKKOR, faccbarum, focker. Sokkortal- 
let, f/accbaro condire, fockra, göra föt. 

SOKTA , /puma, fkum. vid. fåpt. 

SokTET, v.a. vid.Íokkatet. Ir. neutr. 
ofcillo jacfari,gunga, Feun. lotcun, 
irudo , pello, | 

Sota, vid. fowol, fuwol. 

SoLDAT , miles, knekt, foldat. 

SoLoT, panit folot, dentes emundare ali- 
quo infrumcento idoneo , peta tàncerna. 
Solotak, f/ubf?. inffrumentum, quo iflud 
fit, tandpeta. 

SoLoi, alpis, fjäll. vid. tuoddar. Dw- 
bia aucloritatir eft. 

SOM, x. f. fufpicio, mifftanka. Someb 
adnet, /uf/picari, halla mifftánkt. 

Sow, contracte pro lodn , qu. v. fupra. 

Soxor v.fonnoi, Dativ. dual. pzon. fodn. 
Wadde fonnoi, da illis duobur, gif 


åt de två. Geneziv. fonon, fonnon,. 


de tvànnes. Accuf. fonnob, de tvàn- 

ne, Kottjo fonnob teke, huc acci il- 

los duos, kalla hit dem bágge. 
Soox, vid. fauwon. Fen. Íuowando. 
SOPET , v. a. verrere, purgare, lopa. 
SosTOTES,".a.tardur,trÓg. = 
SoTA , n. f. bellum, pngna, krig, kamp. 


Sota alma, miles. v.táro. Fen. fota, id. 


SOTELET , pugnare , ltrida, vid. tårot. 


SPA 


SoTHA, vid. fukt. 

SOUKELET, v.&. esollire, göra blöt. Tat 
tallats piwal muottekeb foukeli, mi- 
tior bec tempeflas nivem congelatanm 
molliorem reddidit, detta blida vådret 
har blött up fnön, 


427 


SPADAN, /igo,Ípade. Spadatet, ligone 


fodere five profcindere , fpada, gråfva 
med fpade. 

SPADNE, vid. fpanne. 

SPAGGOK, Pafla,qua utuntur venatores, 
fpjut, jagtfpjut. 

SPAIT, Ípaita, adv. celeriter, oelociter, 
haftigt, fort. Spaita wadfet, fe/Zinan- 
ter ive, gå fort. Wadh fpait, ibar fe- 
finanter. Comparat. fpaitebi, mapgir 
velociter , fortare, haftigare, Superlat. - 


fpaiteimuft, aldrahaftigaft. 


SPAITES , 2. 4. velox , celer , haftig, fnàll. 


SPAITET, v. 4. accelerare, framikynda, 
fkynda på. Wadnafeb fpaitet, morum 
cymba ccleriorem reddere, gifva båten 

. ftörre fart. It. weutr. motu accclcrari 9 
få fortare, komma i haftigare rörel- 

e. Spaiteftet, dim.. Spaitegåtet, inm- 
choat. begynna få fart. Jokka le fpai- 
tegåtemen, fluvius rapidior fieri inci- 
pir. ftrömen börjar blifva mera ftrid. 

SPAKE, fpakok , u. a. efrenus, oltyrig, 
otamd. Spakok herke, rangifer ej- 
frenus , en oftyrig ren. 

SPAKKET, v. 4. compellere, urgere, drifva, 
jaga. Tjuoikah kátai (Pakkeh bu- 
web, pecuder domum pellunt. five co- 
gunt culicer, my ggorna drifva el. nód- 
ga bofkapen at komma hem. "TÀm- 
pàb fpakket, eqvum incitarr. 

SPAKXO, argentea. lamella quadrangula- 
ris, quales funt. quibur cingula ornant 


Lappone: , fyrkantig filfver- plåt, fá- 
Hhh 2 EE dan 





428 SPA 


dan fom de, hvilka Lapparne bruka 


på fina bålten. 

SPAKO, zt. f. fecamentum, fpån , tvet. 
SPANDERET , v. 4. expendere , fumtus fa- 
cere , Ípendera. 
SPANES, fecamentum dolabra facfum,hyf- 

— velfpán. | 

SPANESTET , v. 4. pellem crurum rangi- 
ferorum adplicatir fecamentis expande- 
re, ut fcil. fccetur , Ípeta ut ren-ben- 
lingar, med dylika fpánor, at de mà 
torkas. 

SPANMÁL, frumentum , fpanmál. 

SPANNE, epiglettir,tungfpáne. Span- 
neb tjuoppet, epiglottis extremum for- 
fice pracidere, klippa af tungfpánen. 
Ita Lapponer audaé£fer fatis A tumo- 
rique faucium atque epiglottis prociden- 
tie mederi tentant. 

SPANSK, Hifpanicur, Spanfk. | Spanfk 
Wina, ita omnis generis vinum, fpiri- 
tu frumenti excepto, vocant. Lapponer. 
It. tranrl. fpanfk, fuperbur, hógfirdig. 
Spanfk rik, Hifpania, Spanien. 

SPANSKESTET , f/uperbe loqui , tala ftålt. 
Obf. Illor Lapponer, qui Soecana loquun- 
tur, rcliqui per contemtum dicunt ipan- 
fkeftet. Ir. confabulari , hälla famtal. 

SPARET, v. a. parcere, Ípara. vid. njuo- 
tetet, "Kutte fparet matta, ånabit 
tjägga, qui parcimonie operam dat, mul- 
ta colligit bona. 

SPARILATS, vid. njuotetakes. 

SPARRA , plural. fparrah, feffuce , quibu: 
pelles. expanduntur , ut ffccentur , fpil- 
ror at fpånna ut hudar och fkinn 
med, dà de fkola torkas. 

. SPARRTTO, fparrtos, ». a. alacer, hurtig, 

flink. Proprie de fexu femineo. 

| SPEJEL, /peculum, Ípegel.. 


SPE 


SPEIJAR, ?rrifor, befpottare. 


SPE1JOT, v. a. irridere, begabba. Inta 
mo fpeijot fita, me femper. irridtr 
vult. Speijogatet, inchoat. begynna 
at begabba. 

SpPE1JOM, f f. irriffo, begabberi. 

SPEKKET , v. a. vola pulfare five percute- 
re, flå til med flata handen. Niårab 
[pekhet > alapam impingere, ge en Ór- 

I. Spekkeltet, dim. Spekkegitet, 
inchoat. begynna at flå til. 

SPEKKESTEM , plaga , alapa , flag, örfil. 

SPEKKES T ALLET, 7. 4. frequ. & intenfo, 
verbi Ípekket, ofta flå, Nå til hárdt 

med flat hand. 

SPEKLE, orbi fpecies rangiferorum, vid. 
pekke- kattjatak, et flags fjukdom 

os renar, fe pekke-kattjatak. 

SPEXLOT, v.2. dicto morbo corripi , få of 

. vannáàmnde fjukdom. | 

SPELETET, ludere fidikur, fpela på in- 
ftrument. 

SPELMANNE, fidicen, muffcus, fpelman. 

SPELTE, fpelde, operculum camini, fpjäll. 

SPETELSK, 2. a. leprofur, fpitålfk. Spet- 
ålfka, lepra, fpitålfka. vid. tubre. 

SPETJATET, v.a. illudere, begabba. Ele 
mo fpetjat, noli me irridere. 


SPETJATEM, irriffo, illuffo , begabbelfe, 


SPIEJET , v. a. perdere, fÓrderfva. Spie- 
jeitet, dim. litet fórderfva. Spigje 
.. gátet, inchoat. begynna at fórderfva. 
SPIEJAR, perditor, fórderfvare. Trani. 
fur, Guf. cfr. hükketeje. Spiejeje id. 
SP1EJO, 7. f. exitium, förderf. vid. peifko. 
SPIEJOK , 7. a. perniciofur , fÓrderfvelig. 
SPIEJOT , paffiv. corrumpi , fÓrderfvas. 
SP1EJEM, n. f. depravatio, fÓrderívande 
SPIGNJA, vid. Ípanne. 
SPIKAR, clauu ferreus, fpik, route naule. 
$n 











SPI 


SPILLET , effundere, profundere, fpilla. 


SPIRA , fceptrum, fpira. 

SPIRI, 7. T beflia, vildjur. Spirits, dim. 
et litet vildjur. Ganand. - 

SeiRETS , baculus quo pila propellitur, 
kåpp at flå báll med, fáltrà. 

SPISLAIPE, panis vilior, fpisbrÓd. Spis- 
wuola, cerevi/fa vilior , fpisól. 

SPiss , caminur , fpifel. vid. wuobne. 

SPISSET, v. "t. fufficere, råcka til. v. àllet. 

SPiÀJET, fpiåjar, v/d.fpiejet. = 

SP1áL , fpjála, charte luforie, kort. 

SPIALET, v. mn. chartis ludere, fpela kort. 

SPIaLEJE, fpidlanje, qui ludet libenter 
chartis , kortfpelare. 

SPIÁLEM , Jufur chartarum, kortípel. 

SPIÁLATET, v. n. gefliculari, gyckla. It. 
Kokte kalkab mon taina fpiálatet? 
qua ratione me in bac re geram? huru 
fkal jag bára mig åt hárutinnan? 

SPIÁLKESET, cum e ante f brevifffmo, v.n. 
difindi, effringi, fpillra fig, fpricka 
eller brytas fonder. Fiállo fpiálkefi, 
afis diffindebatur , brádet fprack fön- 
der. vi. luoddenet. 

SPIÁLKATES , » f. feffuca , fpillra. 


SPIåLKOTET, v. a. findere , klyfva, fpill- 


ra fónder. Spidlkotaltet, dim. 

SrosxET, nafo fufpenfo irridere, befpot- 
ta, fpátfkas. | Alo fodn mo fpotki, 
me femper irridet, han grinar àltid 
åt mig,  Spofkeftet, dimi». Spofke- 
gátet , /ncboar. 

SPRAINET, fpraidnet, v. n. ex/flire, cele- 
riter exfurgere, haftigt ftiga up, fprin- 
ga up. Spraini juolki nal, in peder 
celeriter exfurgebat , han fteg haftigt 
up. Spraineftet, dim Sprainegáte , 
inchoat. begynna at fpringa up. 

SPRETTET, v. ». erumpere, prorumpere, 


, SPÀ ' — 429 

britta ut. Warra piáwas fpretti, /u- 

dor fangvineur emanabat. It. active: ' 
ertundere , perforare, genomítinga. 

AN ina kaggab fprettet, visi dolium 

relinere, fpråtta ell. borra up et vin- 

káril. 

SPRIGGET, fprigket, v. n. intumefcere 
fermento, jáfa och fvålla up. Sprig- 
kem, fubf. ipfe actus foe f' atur, dum 
ifud fit, upfvållande och jåfning. 

SPuoL, n. f. puftula, blåfa, blemma. 
Luoddet fpuoleb, pu/fulam aperire. 

SPÓDDET, v. a. fubf/annare, befpotta. 

SPADDEM , 2. f. irriffo, befpottelfe. 

SPaDNOT , fpånot, v. ». dicitur de aqua 
fuper glaciem lacuum, dum congelatur, 
fáges om vattn på ifar, når det fry- 
fer up. Jaureh láh fpådnom tjáfke- 
mefít, aqua, (que fuper glaciem lacuum 
molcflie erat iter facientibus) frigore 
congelata ef , vatnet på ifarna har 
frufit up. 

SPAXETET, fpåkketet, v. ». vid. jittet. 

SráNos, fpánom, » a. gelu concretus, til- 

' frufen. Ile taít fåule, jaure le fpå- 
NOS, aqua non amplius: eft fuper £gla- 
ciem, gelu enim concreta ef, det år ej 
nu mera vatten på ifen, ty det år 
tilfrufit. Spånom jaure , lacus in quo 
aqua eft nulla fuper glacióm, fed gelu 
concreta, en fjö,hvareft vatnet på ifen 
år vål tilfrufit. cfr. fåule, fpádnot. 

SPANOT , v. fi. vid. Ípádnot. 

SPARET , v. n. in fuper ficie aque falire && 
firepere , ut folent pifces, plofka i vat- 
net fom fifkar. Qwele tjatfefn fpára, 
pifcis aque fuperficiem cum firepitu 
commovet , fifken plafkar i vatnet. 

SPÄRING, 5. f. gralls , ftyltor, gánglor. 

SPáRRAM, vid. fkuow. 

Hhh 5 Spå» 





430 SOW 
SPAWET,U.4. prafagire., forefpà. Spå- 
war, qui futura prefagit. Talki fpå- 
- var, temipefiatem futuram prefagienr, 
«Adcripáman., 
Seir, fpálet, vid. fpiål, fpi&let. 
SPALT, n. f. portio, penfum,, del  Lok- 
kem frålt, »enfum iegendorum, lexa. 
SeinRO, ventunculur calcei , fkolapp. 
SPÖLEG , n. f. frufiulum, mica , (mula. 
SPÖTJELES, /pectrum, ÍpÓke. v. fwikol. 
SqworcELET, Íqwolgetet, vid. (kuol- 
gelet. 


SQWOLGATAK, n. f. diarrhea, durklopp, . 


vid. tjadatak. Sqwolgataki fjaddib, 
diarrbeam contraxi. 

SQWOIWE, 7.4. parcus, tenax, nifk, fnál. 

SQWOLDAR, nugator, qui reticenda di- 
vulgat , Íqvallrare, fqvalleraktig. 

. Sqwoldar álma, vir qui mibil retice- 

"ove poteft. 

SQwOLDER, s. f. rugs, fqvaller. Sqwol- 
derit hålet, ugar loqui.  'ljálga 
fqwolder, mere uuga. 

SQwOLDERTET, »ugari, Íqvallra, 

- Sqwolderteje, xugaror , Íqvallrare. — 

SowoRKELET, Íqworkok, vid. qwor- 
kelet, qworkok. 

SQwonNES, caffur, vid. fkuornes. 

SQwoup, calous , Ikallig , hárlós. 

SQwOoUDETET, v.a. calvum reddere, gó- 

. ra fkallig. | 

Saüp, ja fator, en fom fkryter, vid. 
rampar. | 

STABNE, navigii prora aut puppis, ftamn 
på et fartyg. Auta ketje ftabne, pro- 
ra, Íram-ftamn. . Mange ketje ítab- 
ne, puppi: , bak-ftamn. 

STAD, ftada, urbs, ftad. 
cut , fom hórer til ftad. 

STAD, ftadan, adv. direcfe, ánda rått 
ftam. Stadai, id. vid. njuolg. 


Stadas, wrbi- 


STA 


STADES, ftadok, s. a. in neutram pir 
tem inclinatur, lom ej lutar åt nàzon- 
dera fidan. Trani. ftadok alma , cir 
probus €. qui promifis flat, en god 
och ordhàllig man, pálitelig man. 

STADET, v. 4. retinere, cobiberz, ladja 

» af, hålla faft, Idtjib aibmot tàmpáb, 
fladet, equum refrenare non potui. it. 
ad debitum locum aut plagam dirigert, 
ftyra eller ftálla rått fram. 

STADASTET, 9. fi. metam five fcopusm con- 
tingere, incidere, tráffa målet , tråffa 
in. I tat birfo ftadaft, « copo boc /cl- 
peto aberratur , denne boflan går ej 
rått. Trani. i fo håla ftadaft, eju 

 werba fide carent, hans ord åro ej 
trovárdiga. 

STADELES; vid. ftades. 

STADESTAT TET, cobiberi ffve refrenari 
pose, kunna hållas eller tyglas. 

STADFO, portur, locus ubi cymbe ad lit- 
tur appelluntur , hamn, bátlándning. 

STADFOTET , 4d littus appellere , landa. 

STADTJO, vafculum fuforium plumbi, 
ftópllef. 

STADTJE, vid. fupra malge, id. 

STAGGEK ,.z. f. clauflrum, omne id, que 
quidquam clauditur, ftángfel. | Kafka 
ltaggek, parier intergerinur, id quod 
unum ab altero feparat , imellanbalk. 

S TAGGET, v. a. claudere , occludere , fán- 
ga. Ukfeb ftagget, januam claudere 
repagulo, ftáànga igen dörren. Stag- 
geítet, dimin. litet ftånga igen. Stag- 
gegåtet, ímcboat. begynna at ftånga 
igen. cfr. puodot. 

SrAGGO, n. f. contur, pertica, flång. 
Staggots, dim. en liten ftàng. 

STAIKET , v. n. confflere poffe, beftà, 
kunna ftà. Ib juolki nala ftaika, p 

0007 di 











STA 


dibus conftflere nequeo, jag kan ej ftà 
på fótterna.. I fodn ftaika wadfet, 
gradum firmare non potefl , han kan ej 
gà, utan vil flinta. Trans! I fodn ai- 
molaka ftaika, rem male gerit, han 
begår fig ej fárdeles vàl. Puorakit 
mon ftaikab, eptime fe babent ves mes, 
jag beftår mig rått vål. Staikeftet, 
dim. Staikagátet, imcboar. begynna at 
kunna ftá. efr. tíaptfot. 

STAIKEM , 7. f. firmitas, beftànd. 

STAKES, ftaikok , s. a. fabilis, conflanr, 
ftandaktip, ftadig. Staikok wadfet, 
fabilis eundi, mon vacillanr, ftadig at 
gå. Oppof.t$ Compof. oftaikes , oltai- 
kok, imconflans, infabilir, oltadig, 
obeftándig. 

STAIKESWUOT., «. f. firmitas, conflantia, 
ftadighet , ftándaktighet. 

STAIME, 7. f. frepitus, buller, ftimm. 

^ Staime fjaddai , ffrepitur facfir eff. 

STAIMET, v. 5. frepere, bullra , ftimma. 
Kaikabfa ftaimet, inter fe Brepere.Stai- 
megátet, Z»cbaat. begynna bullra. 

SrAINAX, xangifer femina infecunda, 
que numquam Yit paritque, en Tene 
ko fom aldrig b busit nå son kalf el- 
er bår. ” 


STAINEK, v. kipta, Stainet, v. kiptetet. 


STAIPAR TET, v.s. morbo graviter con- 
fictlari absque lexamento & levamine, 
vara mycket och hárdt fjuk, utan 
at få någon re och lifa. Staiparti i- 
jab tjada, per tatam nocfem graviter 
G absque levamine egrotavit, han pla- 
gades af fjukdom helanattenigenom. 

PTAK, focus,eldftad.. Fenn. tacka, eaminus- 

SBAKK 7i. f. vifciws , köttltycke. Ir. adj. 
flakk åigat, pofefor legitimus I ge- 
muinur,rá&tter ågare. Stakk arbolats, 
hares genuinus. D 


STA 431 
STAKKAR , 2. a. mifer, mifellus, ftackare. 
STAXKE , lupur, Varg. 
S.T AKKET, v.a. dirrumpere , fönderrifvas 
STALE, cbalybr , Nåt. Staleft, chalybeus. 
STALL, 2». f. fabulnm, ftall. a 
STALXES, ftalkok, s. a. firmus, ftadig, 
STALLE, 7. a. snacula alba in fronte nota- 
tur, fom har en ftjerna eller hvit 
fláck i pannan, bláfig. . Stalle piåd- 
nak, canir, cwi macula. alba in fronte 
eft, en hund med hvit fláck i pannan. 
STALO, gigar, jätte. Gigar quoque ap- 
pellatur játtenes nominc magis genera- 
li. Gigantum unur maxime terribilis 
i9 (ut ferunt) ferreis veflimentis indu- 
tur appellabatur. (talo , cognomine jitja- 
. tja, quem, ut antbropopbagum , omnium 
maxime timuerunt. by meditullio fron- 
tir unicum. babuiffe oculum fabulantur , 
magnitudine fupenda. | Hodie illos , qui 
 folitar$am agunt vitam t$ cum aliis com 
verfari nom ewrant , per contumelians 
vocant talo. Hinc 
SrArosTET & ftaloftallet, o. ». vitam 
agere folitariam, foliterium cffe, lefva 
för fig fjelf utan folks umgánge- 
Aktok fodn ftalofta, folirariam ille 
egit vitam, ut eremita, han lefver al- 
lena och utan något fållfkap. Ir. fta» 
loftallet, de illo indendi gemere dici- 
tur, dum unus , fafcia five linteo pra= 
slufo profpestu oculorum, reliquos pere 
equitur I comprebendere fuder. Sta- 
loftallet kallas ock at leka blindbock. 
STALPE, yh varg.. vid. ftakke; 
STALPAJ, ftalpajes , 7 e. Stalpajes jape 
le tat, hoc anne magna cff luporum mul- 
situdo, i år år en ftor myckenhet a£ 
vargar. Harbmat le tat ädnam ftal- 
paj, hac regio lupis eff amica tS nutricia. 
STAM 


452 STA - 


STAMPA, ftula, få. Fenn. fammis, dolium. 


STAND, vita genur, lefnadsfått, ftànd. 

STANDAR , (accentu in penult.) n. a. fire- 
peur, qui ludis & firepis, en fom 
ftimmar. 

STANDET, v. ». more puerorum ludere, 
firepere, bullra, ftimma fom barn. 
Standegátet , incboar. begyn. ftimma. 

STANET , v. n. vid. kánoket, tjodtjetet. 

S'TAPP ,. 7. a. repletur , refertur, uptyld, 
Stapp tewas, (per prm vefertis- 

^. ffmur , aldel. upfyld och fullpackad. 

STAPPET, v. a. farcire, (toppa, upfylla. 
Stappet jafob wuoffai, /accum fari- 
na confercire, packa fácken full med 


mjöl. Stappeítet, dimin. litet packa. - 


Stappegåtet, £mcboar. begynna packa. 
STARBET, v. a. thetuere , extimefcere, va- 
ra rådd, högeligen frukta. Ib etjen 
pira nau ftarba, ko to pira, »on tam 
de me, quam de te metuo, jag år ej fà 
rådd-för min egen del, fom jag år 
om dig. Starbeítet, dim. litet frukta. 
Starbegåtet, inchoat. begyn. at fruk- 
ta. Starbegütin mufle, me timere ca- 
perunt. 
STARBEJE , metuens, den fom år rádd. 
STARBO, ». f. metur, terror, fruktan, 
- fórfkráckelfe. Alo ftarbon wiefot, 
in metu femper effc. cfr. palo. 
STARRO , 2. berba, carex ; ltarrgrás. . 
ST ARTEK , 2. a. contumax , halsítarrig. 


STARTEKWUOT , 5i. f. contumacia, hals- - 


ftarrighet. 
STARTESTALLET, 7. ». contumacem effe, 
' vara halsftarrig eller hárdnackad. 
STATTERTALLET, egre poffe, med mó- 
da kunna. Walla die ftattertalla tjà- 
ken adnetet àlob, «gerrime gregem 
continere valet, han kan med móda 
hálla hjorden tilfammans. 


STE 


STATTERTET, idem. It. curfu defifere 
cogi , nödgas ftadna i fit lopp. Stit- 
terten tallan tjodtjeti , i» medie curfu 
fubfifere qual. coacfur 'eff , han lika- 
fom nödgades ftadna af i fit lopp. 

STAURA , £. f. fuflis, ftake, ftór. 

STAURAHET, v.n. inflar pali ereétum ef. 
fe, ftà fom en flår. Ir. Maina toán 
widnotak .ftaurahah? quid hic fa 
otiefur? hvarfóre flår du hår fåfång) 

STAUTJARET , U. f. proruere, corrurt, 
falla omkull, falla öfver ánda. Ab- 
bà kåte ftautjari, demus cerrucbat io 
za, hela hufet föll omkull. v.flamet. 

STAUT JETET, v.5. idem quod ftautjaret. 
Stautjetatjet, £scboar. begynna at fal- 
la omkull. 

STAWADET , Ítawatet, v. a. /yllahar cob 
ligere atque diflinguere, ftafva. Star 
watemen le áfka, /y/labarum cnim 
&ione adbuc accupatur. eft, han háller 
ánnu på at ftafva orden. 

STAWELES, 8. f. f/yliaba , Ítafvelfe, 

STEBEL, ocrea , ftÓfvel. 

STEBN, flebnek, s. f: vocatio in ju, 
ftàmning. Ile ftebnekeb &dtjom, 
in jus vocatur non ef, han har ej fåt 
ftàmning. 

STEBNET , v. a. devovere, Onfka ondt, 

fórbanna. Stebni mo wårramult ko 

matt, me quam pefime devovebat. V. 

ftebnet & ftebnot, cizare, in ju v» 

care, ftåmma. Stebnot kalkab tot 

in jus vocabo, jag kal ft&mma dig för 

råtta. Stebnetowet, pa/fv. in jur o 

cari , blifva ftámd. 


STEBNO, m. f. convocatio multitudini, 


concio, allmogens fammankallande, 
ftámning. 

STEBNOTALLET, i5 jus vocari, blifva 
ftámd. STEP 














STI 


STEBTJE, 7". f. lir, rixa, pugna, trita, 


ftrid, flagsmál. Stebtjeb takkai tas, 
litem pugnamque excitabat , han åltad- 
kom kit och flagsmál. | 
SrEBTJETET £5 cour. llebtjet, pucnarc 
8 delitigare, kifva och flàfs. Maina 
tije ftebtjetebet? 4ua de rc concerta- 
tis? Stebtjegatet, iucboar. be ynna 
flåfs och tráta. 
STENTJE, ». f. lutum, cenum, orenlighet. 
STEUK, fclopetum , bombar a, bóffa. 
STIKKO, ulna, aln. Stikko pele, dimi- 
dium ulne, en half aln. 


STIKKOSTET, v.4. ulna metiri, mita - 
med aln. Skrudeb [ftikkoftet, pan- 


num ulna metiri. — 
STILDET, v. a. collocare, fila, fatta. 
STILDEM , a. f. collocatio, dif pafítio, ltàl- 
lande , inráttande. 


STILLET , v. a. conftituerc, fubere, fÓr- - 


ordna, befalla. 

STIMPELDET, 7. 7. vacillare, ragla, fnaf- 
va. . Winaft ftimpeldet, ex viuo va- 
cillare, ragla af rus och drycker. Fäd- 
njekuts Itimpelden wadfi, f/enex ti- 
tubando ibat, gubben gick och fnaf- 
vade. 


STINFAST, n.a. perpetuur, beftándig. 


Stnfaft áigat, poffeffor perpetuur. 


S TINKE, 2». f. contentio, pugna , ftrid, kif. 


STINN ,. 5. a. pervicax , pertinax, hárd- 


t 


natkad. Stinn almats, bomo pervicax, 
Stinnawuot, /ubf. pertinacia , obflina- 
tio, hárdnackenhet, trefkhet. To le 
tatt ítinnawuot, tua ifla eft obflinatio. 
SriTTJO , s. a. rigidus, ftyf, ftel. Stit- 
tjo muora, Jignum rigidum, quod fic- 
&i nequit , et ftyft trå. vid. kittjos. 


.SriTTJOT, adv. rigide & inflexibiliter, 


ítyft, obójeligit. Stittjot wadfa, ri- 


STR 


gidus incedit, corpore ereåtifimo, han 
gär mycket rakt och ftyft. 

STIWRET, v. a. gubernare, regere, ftyra. 

STIWRAR, gubernator , dux, conductor, 
ftyresman , handledare. 

STi Ws, 5. f. tumultus, perturbatio, oro, 
buller, oreda. Stiwfeb takkai, rumul- 
tum. fecit, han gjorde ovåfende. 

STIWSET, v.a. perturbare, oroa, ofreda. 
Ale mo ftiwfe, noli me perturbare. 

STIåMA, n. a. pernix , haftig, fnåll. 

STOBMOT, UV. x. improvyifum praterire 

aliquem , omfaras. vid. mallotet, mål- : 

let. Ir. a reca via aberrare, villas, 
fara vilfe. 

SToL , fella, fáte, ftol. Hárlogwuoten 
ítol, tbronus glorie. 

STOP, zn. menfure , dimidium canthari, 
ftop, en half kanna. Ir. vas, poculum, 
drickeskåril. Silba ftop, poculum ar- 
genteum , filfverbågare. 


433 


« hare — 





STRAFF, 7. f. pena, ftraff. Straffot, pu- 


nirc , flraffa. vid. pakkates , pakkatet. 
STRAGGES, n. f. vefligium trabe aut a- 
lus ejusmodi vehiculi , fpårr efter en 
flåde eller något annat dylikt åktyg. 
STRAKTJE, flrakt, infundibulum, tratt. 
STRANJES, 7. f. fria, vibex, ftrima, fkrå- 
ma. Riffen ftranjefeh, vibicer dirgir 
fadte. ; 
STRANJESTET, v. 4. vibicer facere & 
frias, göra ftrimmor och fkrámor. 
STRATTJOTET, v.a. extendere, ut(trácka, 
STRAPET , flrapketet, vid. flapptjet. 
STRAUKET , 7. 4. rapere, arripere, ryc- 
ka, rappa åt fig. Sodn ftrauka mab 
fita ,.quod vult abripit, han tager bort 
hvad han vil. Straukeftet, dimin. 
Straukegátet , /ucboat. begynna ryc- 
ka àt fig. 


lii STRAU- 





434 STR 


STRAUKEM, 2. f. raptio, bortryckande. 

S1 RAUKOT, v. 2. frequ. idem quod ltrau- 

. ket. Straukogátet, inchoat. incipere 
abripere, begynna at bortfnappa. 

STRAWE, 7. f. eflus maris , fluxus €$ vor- 
tex aquarum , ebb, flröm, vattu- 
hvirfvel. . 

STRAUTOT , v.n. timore percelli, blifva 
rádd. Strautogátet, incboar. begynna 
blifva rádd. 

STRIWKET, v. a. delere, utítryka. 

STRIT, contentio, vis, violentia, frid, 
våld, vàaldfamhet. cfr. rito. 

STRUD, 7. f. pannus , kláde, fkrud, id. - 

STRUDDET , v. 5. vid. ftrapet, flapptjet. 

STRUGNJE, 5. f. ruga, fkrynka. Like 
ftrugnje, ruga cutis, f rynka i hullet. 

STRUGNJESTALLET , v. n. ruzofum fieri 
aut cffe, vara eller blifva fkrynkig. 

STRUKET, delere, vid. wafkot. 

STRUOT, Ílruota, dier ante natalem Chri- 
fli, vigilia Narivitatir Domini, Jul- 
afton. Hunc diem a Lapponibus feftum 
babitum fuiffe, etiam antequam Chri- 
fHiane addicli fuerunt Religioni , proba- 
bile eft & ipfk tradunt. — Nonnulli cve- 
dunt ftruot Deam fuiffe, quam impri- 
mis illo dic cultu profecuti funt, & quod 
ftruot eadem fit atque Syrorum Affar- 
te ffve Aflarotb, ut in Sacro codice ap- 
pellatur. Incolar Grenlandie , illo ipfo 
anni tempore, folenniter feflum folis rc- 
dituri celebraffe Cranzius refert, am 
vero Lapponer id ipfum fecerint, candem 
ob cauffam, certo flatuere non poffumur. 
Lac rangiferinum in vafcula ex cortice 
betulino facla miferunt & in cacumini- 
bus abiectum collocarunt, quo ipfo Diis 
ffve Dee ftruot facra fieri crediderunt, 
qui ritus ctiam bodie vix plane ebfoluit. 


STU 


STRUPKAD , Pauffur avidior , v. klotfjes. 


STRUPKET £5 ftruppeftet, v.a. avidr d 
fef inanter exforbere, haftigt drickaut. 

S1RUTE, n. f. angulur , kant, hórn. 

STRåT TO, chirotbeca vetufla, en gammal 
handfke, Jr. idem atque råto, fe ráto. 

STRÀNG, 7.24. rigidur, ftrång. v. puofje. 

STRåTJOT , v.s. ejulare, gråta, fkrika 
och gráta. vid. walot. 

STRÁT JOM, ». f. cjulatus , Skrån, gråt. 
STRåÅWET, fedulum effets laboriofum, a. 
laborare, vara arbetfam och flitig. 
STRÀWAR, fedulus , laboriofus , fitig, ar- 

betfam. | 
STUDDO, n. f. intervallum, diflantia mi- 
nor, et ltycke våg, et litet afflånd. 
Studdon tjowoi, aliqua diftantia fe — 
quebatur , han fölgde efter på et litet 
affltånd. Studdo ie tan waren ja jau- 
ren kafkan, bic monr aliqua di flantia 
a lacu diflat, det år et ftycke vågi- 
från detta berget til fjön. Studdots, 
dimin. et mycket litet afftånd. 
STUEKKE, vid. ftuokk. 
STUEWET, vid. ftuwet. 
STUGGESTET , vid. waftahet, idem. = 
S1 UIBME, 7. f. tumultur, buller, uplopp. | 
STUIBMES , &. a. tumultuofus , bulleríam, 
ftormande. Stuibmes mára, mere 
procellofum , ftormande haf. 
STUIBMET , 7. 7t. tumultuari , bullra,gó- 
ra ováfende. vid. ftebtjetet. 
STULKES, ftulka, n.a. ingens, valde su- 
grus, mycket ftor, fullkomligt for. 
Stulkes hauk, lucius valde mam, 
en mycket ftor gádda. 
STUMPAKAXKO, panis cra/for , limpa 
STUODHO, mulier grandiufcula t$ obs, 
et ftort och fett qvinfolk, flunfa. 
STUOKXXE , runcur, caudex, ftock, klabb. 
| STUOK- 








STU 


STUOKKO TET , v. a. equo aut ali animali 
eompedem. légneam iajicere, ftocka en 
hit. Ir. birfob ftuokkotet, /c/opeti 
ferreum cylindrum vagina lignea muni- 
re, göra ell. fátta ftock på en bóffa. 

STUOKKOT v.s. intumefcere, fvålla up. 

STVOLDOT, cundlari , commorari , dröja. 
ljab ftuoldoi, secfem commoratur cft, 

* hin drógde öfver natten. 

STUOPET, v.n. refflere valere, fufficere, 
kunna flå emot, tórflà. I werbme 
jakkan ftuope, vi fluminis vete pifca- 
rium proflernitur, nátet kan ej ftà för 
ftrómmen fkull, Stuopeftet, dimin. 
Stuopegátet, incboat. begyn. at kun- 
na ftd emot. ” 

STuvor, ftuorak , ftuores, ». a. magnus, 
ftor. Stuora ålma, vir magnus, en 
ftor man. Man ftuor? quantus? hu- 
ru ftor? Ikka man ftuor, quantumvis 
magnus. Stuor jukkales, bibaculur, bi- 
bacitati deditus, ftordrinkare. Transl. 
ftuores, f/uperbur, hógíárdig. Ila le 
fodn ftuores., nimis fuperbur eft, han 
år altfór hógfárdig. Die li almatjen 
ftuores, vab! virum magnum. 4dmi- 
rantir eft t5 idiotif mur , quem ff ad ver- 
bum in Lazinum converterer, diceres: 
erat bominis magnus. Sic etiam qwe- 
len ftures, pro ftuora qwele, pi/cir 
magnus five ingens, nam fuperlativum 
bec phrafis indicat. Compar. ftuorab, 
major, ftörre. — Superlat. ftuoramus, 











den ftóríte. Stuoreswuot, /u5/f. ma- 


gnitudo, fuperbia, Ítorlek , hógfárdig- 
het. Stuoreswuotinas, arrogantia 
fua. cfr. jànjok. Stuoreslaka, adv. 
Stuoreslakats, 447. vid. laka & lakats, 
lakafats. | 

STUORASTALLET , v. st. f/uperbire, elate 


STU 435 


fe gerere, hógfírdas. ] tatt alma mat- 


te ftuoraftallet, ill infolens effe nequit, 
den mannen kan ej vara hógf.rdig. 
STUORASTALLEJE, zztfolens, hógmodig. 
STUORAS'T ALLEM, 71. f. arrogantia, hóg- 
mod. Stuoraftallem lake le tatt fo, 
ifla ejur eft. fuperbiendi ratio. 
STUORANET,, 7. 7t. majorem fieri . crefce- 
rc, blifva ftórre, tiltaga, váxa. juo 
le ftuoranam, jam major cvaftt. Stuo- 
ranaftet, dim. blifva lit. ftórre. Stuo- 
ranatjet, inchoat. begynna at bliiva 
ftórre. 
STUOREK , ftuorak , gigar, játte, refe. 
S1UORETET , v. a. majorem reddere , au- 
gere, göra ftórre, föröka. 
$1 vonor , ftuorogåatet, vid. ftuoranet. 
ST UOWET , U. 4. in uno loco perftare face- 
re, góra at en fórblifver på et rum, 
trygga. Stuowib fwainafeb, wai or- 
roli mo ludne, famulo perfvaff, ut 
apud me perflaret, jag förmådde drán- 
gen at blifva qvar hos mig. 
STUOWOK, ftuowes, ». a. tranquillur, 
manfvetur, lpak , ftilla, rolig.  Stuo- 
wok pátfoh, rangiferi manfocti , re- 
nar fom ej iro yra. Trans! ftuowok 
teudnar, famulus conflanr fkve apud u- 
num eundemque berum diu perflanr, en 
tjenare, fom långe tjenar hos en och 
famma husbonde. Ir. ftuowok wad- 
nas, cymba flabilis, que in utramque 
partem non ofcillat , en ftadig bát, fom 
ftar ftadigt på vattnet. 
STUOWOT, v. n. in uno loco perflare inci- 
ere, curfu defiftere, begynna at häl- 
a fig på et rum, fakta [is Stuowo- 
gåtet, inchoat. idem. ” 
STURANET, , 9. 5. labi , ruere , falla. 
STURJE, s. f. feditio, upror, uplopp. 
lii 2 S1U- 


416 STÅ 


STUROT, adv. inclinate, lutande. Wad- 
nas le auta ketjen mete fturot, cys- 
ba qua proram depreffor cff fve magir 
encerata, båten år framlaftad, lutar at 
frámre delen. Mange ketjen mete 


fturot, qua puppem magis onerata, : 


baklafítad. 

STun, fture, gubernaculum , roder. 

STUWET, fluwok, v. ftuowet, ftuowok. 

STÄD, n. f. columen, fulcrum, pelare, ftód. 

STaÓDENT , Siudiofur, Student. 

STaDERET, v. 4. literis operam dare, 
ftudera. 

STÁKET, v. »: ludere, leka. Mana flå- 
keh, /iberi ludunt, barnen leka. I. 
firepere, bullra. Stakeftet, arm. leka 
litet. Ståkegåtet, zncboat. beg yn. Icka. 

STåK, o f. lufur, lek.. VVaftes fiak, Lu 
fur turpis. Manai flåk , lufus puerilis. 
It. flvepitur , buller. 

STåKENJE, /udendi cupidus, benàgen at 
leka. 

SraLET, v. e. mordere, bita. Piådnak 
mo ftalet fita, ceni; me vult mordere, 
hunden vil bita mig. ltem, lairare, 
fkàl'a. 

SraLEM, s. f. morfus, bett. 

SiaLOT, t. 4. frequ. id. qu. ftálet. 

STAND, couditio, fatus, ftànd. 

STaPO, edes, edicula , ftuga. 

STARR, fenvralia, byxor. vid. måuka. 

STaTJET, v.» freoer2, bullra, góra 
oljud. Q:vele tjatfen fiatja, pifcis 
47H (MN flrcpisu €C KINO OCT , fifken 
plafkar i vatnet. | 


STisNO , flibnet, vid ftebno, flebnet. : 


STÀPDES, n.4. przfesz, nárvarande. Ib 
lam ftides, abfzus eram, jag var ej 
tilftides, | | 

STÄMPEL ; f/gnum,typur, ftámpeL. - 


* 


SUB 


——————————————À 

STáNTJE, eenum, tráck. vid. [tentje. 

STANT]JET, inquinare, orena, befudla, 

STápPET , fláppegátet. vi2. ftappet. ' 

STårK, ftárkes, m. a. acer, acerbus gu 
flatu, ftark, fom har en bitter och 
ftickande fmak. — Stárkok wuüolli, 
cafens auflero fapere, olt af en liråk 
fmak. 1r. flårk, robufus, flark , fom 
har goda krafter. Trans! pednik, 
ftårk, pecuniofur, penninge-rik. cfr. 
karres, wekles. 

SunM, fubma, edv. incaffum, frufra, 
förgåfves. Subma pargaime, facar- 
fum laboravimur , và arbetace iórcif- 
ves. Jt. € quidem fepifixie ut nczati- 
vum , de illis rebus , que impoffüilia zd 
f«hem valde dificilia funt t$ ardua: 
Subma tatt mufle orro, id wihi fa- 
éfu impsffibile eft , nog far det vara o- 
gjordt för mig, det blir mig enije 
ligit at göra. Subma men pat2b, vix 
U ne vix quidem ego venturus fum, o! 
aldrig kommer jag. Duerdum abfote- 
te ponitur : i kus fubm? (per idictifm) 
nnpofibile eff, det år omójelizit. Ut 
nemen babitum efl boc adverbium a wa 
nullis 4ucloribus, ut e. g. in verfom 
Novi Teflamenti Lapponica : Submit 
tábdeman , farellecfu diffcrlia, 2 Pet. 5: 

SUEMET , v. 2. vid. fipra nullet. 

SUBMITET , v. 4. trecligere, fOrfumma. 

SUDDATAK, 7. morbi , tabes, trünfjuka, 
tvinfot. Nunmsem de bominibu: did- 
ier, tantum de pecudibur, fåges en- 
daít om bofkap. 

SuDDE, x. f. apertura glacfci, locus ak- 
quis lacus cujusdam, ubi glacies mon cf, 
fed aqua liquida gelu mom censreta, 
vak, Öppet vatten på en annars tik 

frufen 








SUD 
frufen fjó. | Suddats, dim. en liten 
vak, efr. labla. Fen. fuu, or, orificium. 
ScppES, HM. a. gelu non concretur, otil- 
frufen. Suddes jaure, /acur gelu non 
concretus , en 1jÓ , fom ej år tilfrufen. 
Suddes tjatíe, aqua non concreta gelu, 
Öppet vatten, vatten fom ej år trufit. 
SUDDET , v.s. regelari, lique/cere, refol- 
vi, tina up, fmålta up. Muotta fud- 
da, nix refolvitur fue liquzfcit, nån 
fmálter. Bli tállan fudda, plumbum 
igue. l'quefcir, bly fmálter i elden. 
Suddeíizt, dim. litet fmálta. *udde- 
gctet, 7n. Dboar. berynna finálta. 

SUDDETET, v.a. liguefacere, I malta. Sil- 
b:b fuddetet, liquefacere argentum, 
fmálta filfver. 

SuppETEJE, fufor , fmåltare, gjutare. 

SUDDAR, peccator , Íyndare. 

SUDDO, n. f. peccati, fynd. Arbe ja 
tkko fuddo, peccartum originale & 
auals, arfivnd och várkfynd. Sud- 
do tulwe, diluvirsn untverfale, fyn- 
daflod.  Suddo tábdeítem, comfefio 
peccatorum. Suddotak, caf. negativ. 
fine peccato , utan fynd. 

SUDDOKES, 2. 4. peccator , peccans, fyn- 
dig. Suddokes almats, £osio peccator, 
en fyndig mennifka. 

SUDDOTEEME, . 4. peccato carens & cul. 
p^, expers peccati , fyndlós. 

SUDDOTET, 7.2. peccare, lynda. Melius 
dicitur : fuddob takket. 

SUDET, v. a. cymba transportare, v. futet. 

SUDET , fudhet, de fevpentibus dicitur , 
mordere, [tinga, hugga, fáges om or- 
mar. Kárbma fuda, /erpens mordet, 
ormen hugger. ExcZere, fráta, tåra. 
It. nåpoit fudhet, repas igne torreve, 
fleka rofvor. Pàáikait fudhet, caules 
angelica torrere, cfr. påfk 


t 


SUE 437 


SUDHEM , z. f. ebullitio, fjudande. Item, 


fudhem kàrbma, vipera, huggorm. 
It. venenum, fórgift. 

SUDHALES, ». a. venematur, fórgiftig. 
Sudhales kàrbma, angvis venenatus, 
en fórgiftig orm. 

SUDHITET , v. n. fonum edere fibilantem, 
gje et hváfande ljud ifrån fig, fråfa. 

SUEDDET, v.a. abfcindere , féindere, fkå- 
ra, afífkára. Sueddin tuorgit muo- 
rift, ramos ex arboribur abf cindcbant , 
Mattb. 2:1: 8. Exit fueddet, excidere, 
abfeindere ,  borthugga, af hugga. 
Sueddeftet, dim. Sueddegätet,inchoatr. 

 begynna at afhugga. Muorait fued-. 
degatin , arbores ceperunt cedere. 

SurixES, fueiket, vid. fuoikes, fuoiket. 

SUEWE, n. f. nix, fnö. Sueweb palet, 
nivem fodiendo removere, vid. muot. 

SUELE, male fuele, ferum fanguinis, det 
tunna och vattenaktiga af bloden. 

SUERRE , ». f. regio pubis t$ que inter fe- 
mora eft. Suerre puoite, piugvitudo 
ingoinalir. It. fuerre ffve retfiur fue- 
re, ramur, gren. Mådde fuereh låh 
tane ánon, amnis bic in multos vivos 
minore: diffuit, denne án har mänga 
grenar. cfr. fuorge. 

SUGNET, vid. fognotet. | 

SvJELES, fujet, fujetet &v. v. fajeles Te. 

Suix , ad». prole, facile, vid. foik. 

Suxr , gravedo, Ínufva, vid. fnuop. Ir. 
fukt & lands fukt, febris ardens five 
sinflammatoria, hetfig feber. 


SurpzT, v.a. metiri, máta.  Stikkoin 


fuldet, sina metiri, mita med aln. 
Suldeftet, dim. litet máta.  Suldegá- 
tet, inchoat. begynna máta. Suldegå- 
tin man kukke lei, quam longus effet. ' 
liis meti- 





UM 


438 SUO 





metiri ceperunt , de begynte måita 


hans lángd. 

SULDELET , v. 4. frequ. id. qu. fuldet. 

SULDETATTET, v. s». menfurari poft, 
kunna mátas. 

SULGITET, obmurmurare , obloqui , fåga 
emot. Sulgit wele pakob, te todn 
flàwatalla, £ vel unicum jam obloque- 
ris verbum vapulabis. 

SULKOTET, v. a. farcire, confercire, pac- 
ka, ftoppa. Fen. fullon, pedibus aut 
alio modo comprimo. 

SULKOTEJE, qui confercit , packare. 

SULLANET , fulletet, vid. fállanet cc. 

SUNDE, 7. officii , prefecfur, fogde. Fen. 
fundia, expergefaclor in templo, fpö- 
gubbe. 

SuoBET , vid. fawat. 

SuoDDET , abf/cindere, vid. fueddet. 

SUOGGET, v.a. perforare, variis incifo- 
nibur ornare &I foraminibur, genom- 
borra, göra hål och infkárningar. 
Muorab fuogget, lignum exfculpere I 
perforare. Ådnameb fuogget, terram 

 profcindere. Suoggeltet & fuoggeta- 

- ftet, dim. lit. genomborra och krufa. 

SuoGGAK, n. a. inciffonibur ornatur SI 
crifpatur , tilfkuren, krufig. Suog- 
gak pafte, cochleare manubrio crifpo 
& pertufo, en fked med krufigt och 
genombrutit fkaft.  Suoggak qwele 
€. ffmpliciter fuoggak , pifcis aere to- 
ftus I fole cui offa excifa funt. 

SUOGGETUM , 7. a. id. qu. fuoggak. 

SUOGNET , v. ». intrare, vid. tjagnet. 

SuocNo, fuognotet, vid. fogno. 

Suo], fuoja, nfl rumenrum, quo retia te- 
xuntur, nàtnàl, hvarmed nåt bindas. 

SUOIBMET , v. a. invadere, vide ladet. 
Fenn. fuomin , veréero. 


Sve | 

SUOJE, fuojes, a. a. a vente t$ precii - 
tutur, qui ventofus non efl, fri ifrån 
ftormar och váder. Suojes faije, b 
cur qui non eff ventofur , et fMålle, dir 
'vádret ej tar. Suojes kadde, littu 
non ventofurs. Suoje, interdum fubfan- 
tive accipitur : Suojeb adtjoime,:ra- 
quillitatcm nacti fumur. 

SuoJET, v.n». a volatu fubfidere , fåtta fig 
ner ifrån flykten. vid. feiwot. 

SUOIKES, s. a. diaphanus, tranilucidu, 
genomfkinlig, gles. 

SuOIKET , v. 5. pellucere, vara genom- 
fkinlig. Suoitet £dem t$ ufftatiu;. I. 
active: fuoiketet, warpeb fuoiketet, 
cymba pifcer terrere, fkråma fifk med 
båten. cfr. warpe. cM! 

SuorM , fuoima, (ucibma puold, clícu 
fenfim in altum. exfurgenr, en backe 
fom fm&áningom höjer fig, lángflut- 
tande backe.  /r. mediocrir, medel 
máttig. Suoim wadfet, pedetentim 
ire, ga làngfamt. Suoima bånda, me 
diocríter diver, medelmáttigt rik. 

Suo1MAK, 2. 4. idem. Suoimak mari, 
ad iram mon pronus, fen til vrede 
Suoimak jokk, fuvius placide manan:, 
en ålf fom år fpak. Suoimakwuot, 
lentitudo , långfamhet. 

SUOIMEN, adv. fenffm, lente, Ímárin- 
. gom, litet efter hand , ]Jàngfamt. 
SUOINE, 2. f. fenum, hö. Suoine kite, 
fenile, hölada. Suoine háflen, mes 

feni. Fenn heinå, fenum. 

SUOINESK, 2. a. berbofur , gråsfull. 

SuOINITET , v. s. viridi effe fapore, fe- 
ni faporem prebere, fmaka fom hö 
och grás, hafva fmak af grönt. 

SUOJOT, v. a. filum in acum five infrx- 

men: 


s" Mer 








SUO 
 meutum, quo retia texuntur conjicere , 
lágga garn i nátnàlen. vid. fuoj. 

Suo1TAK, n.a. pellucidur, diaphbanur, Ce- 
nomíkinlig. | Suoitak jàágna, glacier 
pellucida, klar och genomfkinlig is. 

SUoOITET, v.7. tranrlucere, pellucere , va- 
ra genomfkinlig. cfr. fuoiket. 

SuorwEN, fuoiwenes , umbra , (kugge. 

Suo1WENASTET, v. 4. obumbrare, Ótver- 
fkygga, kalla fkugga ifrån fig. Suoi- 
wenaftem, snumbratio, Ofverfkyg- 
gande. 

Suoxzs, m. a. fpifus, denfur , tjock, tát. 
Suokes juptíe, pulmentum fpiffur t5 
ex uberiore farina factum. tjock vál- 
ling. Suokes grafe, berb.e denfe. Suo- 
kes wuome, //va denf2, tjock och 
tát fkog. Comparat. fuoketeb, fuoke- 
tub, tjockare, tátare. Super! fuoke- 
tumus , den tåtafte. 

SuoxET, adv. f/piffe, denfe, tàtt, tjockt. 
Almatjift le harbmat fuoket, Jomi- 
num magna eft t$ conferta multitudo, 
det år mycket folktátt. 

SUOKETES , 7. f. denfitar, táthet. Ir. ta- 
ne fuoketefne, in boc bominum circu- 
lo, i denna ftora folkhopen. Iz. fuo- 
ketes , arborum denas, tjock fkog. 

SvoxKKo, ». f. tibiale, [trumpa. vid. pid- 
to.: Fenn. fucka , idem. 

SuoxkET, ingemifcere , vid. fjuoketet. 
Fenn. huocan , gemo. 

SuoxNo , parecia , Sockn. 

SuoxoT, v. ». denfari, fpiffari, blifva 
tåt, tjockna. Melke fuoko ko tuol- 
da, Jac igne fpiffatur , mjölken tjock- 
nar når hon kokas. Lac rangiferi- 
num citifime boc modo fpiffatur. Suo- 
koftet, dim. litet tjockna. Suokogá- 
tet, inchoar. begynna tjockna. Oppof. 
niarbot. 








SUO 439 


SUOKOTET , v. a. denfare, f/piffare, gÓ- 
ra tåt eller tjock. Melkeb fuokotet, 
lac /piffare, gÓra mjölken tjock. Suo- 
kotaltet, dim. góra litet tátare. Suo- 
kotatjet , inchoar. begynna at göra 
tjockare. | 

SUOKOK, 2». a. idem ac fuokes. 

Suoxs, fuokfa, vermir, mafk.  Párre- 
lowi fuokfift , a vermibus exefur cff. 
SUOKSET, v.n. vermiculari, vermibur im- 
pleri, blifva mafkftungen, upfyllas 
med maífkar. Suokfefítet, dim. Suok- 
fegåtet, inchoat. begynna blifva mafk- 

ftungen. 

Suor, fuola, fuolek, fur, tju£. Suol, 
fuola adje&ive, fuolek /ub/t. accipitur. 

. Suolawuot, furacitas, furtum,tjutveri. 

SUOLADET, fuolatet, v. a. furari , ftjála, 
Qweimes tawerit fuoladet, proximi 
bona furari. Suolataftet, Zim. ftjála 
litet. Suolatatjet, inchoat. beg. ftjála. 

SUOLATEM , fuoladem, ». f. furtum, 
tjufveri. 

SUOLDNE, 9. f. ror, dagg. . Iddietes 
fuoldne, res matutinus. cfr. lapfe. 

SUOLDNOS, s. a. rofcidur, uvidur, dag- 
gig, våt. Suoldnos ádnam, terra uvi- 
da, våt mark. Suoldnoswuot, /ubf. 
bumor , våthet. 

SUOLDNOT , v. n. bumcfcere, blifva våt 
och fuktig. Saltele fuoldnom, fa! 
JPumorem attraxit , bumidum faclum eft 
fal, faltet har tagit våtfka til fig. 
Suoine le fuoldnom, fenum bumidum 
f4cftum cff. Suoldnoftet, Zim. blifva 
litet fuktig. Suoldnogátet, imcboat. 
begynna blifva fuktig och rå, 

SuoLo, nz. f. infula, 6, holme. Suolo 

. kärr, vid. kärr.  Suoloi, infulis ab- 
undars , full med öar. Suolotak, sbs- 


que 





449 SUO | SUO 


ue infula, utan holme. Fem. falo & = et fjukligit år. Dicitur quand, peu 
fuolo, infula. dum fit jafiura, fáges nir boikaps- 
SuoLorEs, infula carenr, fom år utan = fjukdomar gà. 
holme. Ir. fubfl. peninfula , half. SuoOPPA, rangifer famina, que vitulum 
SUOLLE, ”. f. clandeflinur, hemlig. Suol- — «ecens partum non curat, verum def: 
le pargo, facfum occultum, en hemlig — rit, en ren-ko, fom ej bryr fig om 
girning. Suolles, id. kaltven. cfr. fuoppates. 
SvoLLET, 4dv.clam, hemligen. Suol- SuorrarEs & fuoppatebme , z. a. inuti. 
let pareret , clam clabi, hemligt fara — Ar, rejecianeur, onyttig , odugelig. 


fin våg, rymma. Fen. falaa, clam. Suoppates ålina, vir qui nulliur fru 
SuoMAK1AL , Jingva Fennica, Finfka. gir ef, en odugelig man, fom ingen 
SUOMALATS, 2. a. Fenno, en Finne. Ir. sod art år hos. Suoppates grafe, ber. 

qui Lapponica male loquitur , en fom & inutiles, Ogrås. Suoppates aldo, 

talar illa Lappfka och likfom inblan- ^ vid. fuoppa. 

dar Finfka ord. SUOPPET, v. a. reficere, repudiare, för- 


SUOMASTET, v. 7t. lingva Fennica loqui — fkjuta, förkafta. Aldo mefeb fuop- 
five Lapporica t$. Fcunica fmul, blan- — pa, rangifer femina vitulum non curat, 
da ihop Lappfka och Finfka i talet. ren-kon bryr fig ej om kalfven. 1. 

SUOMKET , v. ^i. in poror intrare, gà in. — werbmeb fuoppet, rete ponere pifci- 

. Wuoitas fuomka rertai, corium oleum = bur, lágga ut nåt. c/r. lappetet. Kid 
abforbet in poror, fmorningen går in — hob fuoppet, vid. k&dho. 1r. jaure 

* i ládret. Trans! fuomket, evanefcere, — rata fuoppet, rrajicere lacum, tår 
fara fin kos, fórfvinna. . öfver fjön. It. meutr. káinolt fuo» 

SuoN, fuona, fuodn, s. f. nervus, fena. pet, de via defleclere, vika af vägen 
Suonab tjuoppet, servum incidere, SUOPPENJE, vid. fjuoppenje. 
fuonait páadnet, e nervis filum ducere, SuoPPEM & fuopp, n. f. nix vento come 
(ut folent Lapponer) spinna fenor. Suo- = lata & conglaciata, que pontis infur 
nats, dim. en liten fena. Fexn. fuoni, — nonnullis in locis in alpibus fuper fiir 


nervus , it. Vena. E reyianet, etiam effate , en isbro eller 
SuoNAK, » f. reflir ex norvir contorta, — Ínódrifva öfver någon elf i fjällen. 
: et rep eller band af fenor. SUOPPET AK, 7. f. biviwn, vågfkillnad 
"SUONGER, vid. luepte, pdd. — : SUORBM, digitur, vid. fuorm. 


'Scorss, fuopok, ». a. flexilir, lentus, SUORGE, n. f. ramur, gren. Muora fuor 
bójelig, vek. Suopes akfeh, lenti ra- — ge, ramur arboris , telning på ul. 
ni. Suopeds , id. Kàino fuorge, bivium aut trivim, 

SuoPANET, v.v. lentum fieri, blifva vek. — vágfkillnad, dår flere vågar fammar 

SUOPOTET, v. a. flexilem reddere, göra — ftóta eller börja. | 

' vek och mjuk. |. — SuonGEK, fuorgok, ramo/fur, grenig. 

"SVOPKETET , cónjungere, vid. fápket. — SuoRGETET € fuorgot, v. ». in ram 

SvoPos, fuopos jape, anmus morbofur, — los aut rivulor dividi, fkilja fig i flere 

| gie 








SUO 


grenar, grena fig. KSinoh talie fuor- 
geteh, vie femiteque binc abeunt plures. 
SUORGZNET, v. M. expavefcere, timorc 
percellis, blifva rådd. Suorgenien ai- 
we,f2xza, valde perterriti fwit, de 


blefvo högeligen fórllkrickte. Suor- . 
genaítet, döm. blifva 'it. rádd. Suor- - 


genatjet, £uchoat. beg at blifva rådd. 
SUORGENEKE, fuirepidus, okÓrfkráckt. 
SUORGANEM , 2. f. pa^or, terror, för- 
[krickelfe, hápenhet. Suorganemin 
ja tárgeltemin, eum pavore I tremo- 
re, med fruktan och bifvan. 
SUORGATET , v. a. terrere, forfkrácka. 
vid. p3ldet. | 
SUORM , z. f. digitus, finger. Suormin 
tjatjeltet, dizizo monflrare, peka med 
fingret. Suorma ketje, extremitas di- 
giri, finger-àánda... Kalka fuorm, 4i- 
gitur sucdiur, "Tjatjok, digitur index, 
pekfinger. Tjetjer, digitur minimur, 
lillfinger. Suorma kåte, digitale, fin- 
- gerborr. Suormatak, caf. negativ. abr- 
que digitir, utan finger. Suormat$, 
^. dim. et lit. finger. Pen. formi, digirur. 
SUuORMAS, fuormes, annulus, ring. Fen. 
formus , id. | 
SUORMEK, ». a. digitis infrustus, för- 
fedd med finger, fom har finger. 
Transl. fubft. manica digitir inffrucfa, 
fingerhandfke. : — mE 
SUORMESTET , v. a. annulo ornare ffve 
' éingere, törfe med ring, beringa. 
SuORTA, fuortak, s. a. niger , fvart. 
(7 CPrectpue de pecudibur dicitur, qua ni- 
gro funt. colore. Suortaklakats , /ubni- 
ger, Ífvartaktig. 
SUORTET. , 7. 4. denigrare, fvárta. 
SUOSET , v. n. Jágna fuofa kiddan, gla- 
- Ccies verno tempore calore vcfoluitur , ut 


á 


SUO 441 


Aninus fiaz- coberenr. I compacía , ifen 
blir pipig och fvag om våren. Suo- 
fem jaure, lacus, in quo glacier. tali 
modo confiituta eft, en fjö, dár ifen 
år pipig och fvag. 

SUOSKET, 2. a. mandere, tugga. — Piib- 
mo parti kum fuolletowa, cibus den- 
tibus manditur. Suofketet, fuofkatet, 
frequ. id. Suofhetallet, dim. lit. tug- 
ga. Suofketatjet, inchuur. beg. tugga. 

SUOSKATES, n. f. man/um, tugga, det 
man tuggar. Edneh manait fuofka- 
telit nialmai tfakeh, matres. infanti- 
bur in os manfa inferunt. | 

SUOSKET AK , n. f. quantum una vice in of 
inferri potcft , en munsbit. | 

SuosTO, pinus qua partem arida, et 
halftorrt furutià. | 

SUOTTES, zr. 4. dulcir, jutundurs, ange- 
nàm, ljuflig. Lepidus, rolig, artig. 
Suotteslakats, aliquantum dulcis. Suot- 
teswuot, /fubfl. jucunditar, dulcedo, 
ljufliphet , angenámhet, fótma. 

SUOT TESIKT , adv. fucund: , ljufligeri. 

SUOTTASTALLET, v. oblecdfari, deledla- 
ri, förlufta fig, roa fig. Suottattal- 
lem, f/ub/t. oblecfatio, förluftande. 

Suow, fuowa, fumur, rök. Suowa pår- 

- gelt, fumus exit, det ryker. Suowa 
ruoiwa, fumur difpergitur, röken 
flyger ikring. Fem» fau & fawu , i4. 

Suowas, fuowes, n. a. fuffitur, rökt. 
Suowes plárgo, caro infumata, rökt 
kött. Ir. /ubft. fuoweleb takket, /uf- 
fitum facerc. o7 

SvOWASTET, fuoweflet, v. a. fumigare, 
röka. Piárgoit fuowaftet, carnes fuf- 
fire, róka kött. Suowaftaflet, dim. 
litet róka. ” 

SUOWASTAT TET , v. 4. fumigandum cu- 

Kkk fare, 








442? SUP 


rare, låta röka. 
kunna rókas. 

SUOWDE, branchie, gel på fifk. 

SUOWESTEM, 2. f. fumigatio, rökande. 

SUOWATAKES, 7. a. fumificus , rókfull, 
rökig, Suowatakes kite, cafa fumo- 
fa, five in qua affduur cff fumur, en 
koja, dár det mycket ryker in. 

SuowATET, fuowetet, v.». fumare, git. 
va rök ifrån fig. Kàte fuowet, cafa 
fumat , det ryker in i kojan. Suowe- 
taflet, dim. Suowatatjet , incbost. be- 
gynna at gifva rök ifrän fig. 

SUPPE, populus tremila, afpetrå. Sup- 
pats, dim. et litet afpetrå. 

SUPPET, Itrajicere, fÓra Öfver vatten. 
Suppe mo mubbe pelai ånob, rraji- 
ce me amnem, för mig på andra fidan 
af elfven. Ir. apud Aufir. intricare, 
ogreda, Suppom károft wipfja, /pi- 
va fili intricata, que explicari non fa- 
eile poteft , en ogredig tràhárfva. Fen. 
fuputan, permifceo & loppu, perplexio. 

SUPPET AK, fuppet, vid. fuoppetak. 

SurTsEs, fuptía, wm. f: narratio, fabula, 
biftoria, beráttelfe, faga.  Suptfefeb 
fuptfeftet, Pifforiam narrare, berátta 
en faga. Ir. Suptía pali, jam pridcm, 


olim. lángefedan, fordomdags. Supt- . 


feslakats, fa&ulofur , fabelaktig , fom 
liknar en faga. 

SUFTSESTET, Uv. 4. Marrarc, berátta. 
Suptfefti maite li kullam, audita uar- 

. rabat , han beráttade hvad han hade 


hórdt. Suptfeítattet, dim. Suptfefta- 


tjet, inchoar. beg ynna at beråtta. 
"SUPTSESTEJE, narrator , fórtáljare. 
SuprrsES1rEM € fuptfaftallem, »./. mar- 

ratio, traditio, beráttelfe. cfr. fuptfes. 


It. poffe. fumigari, 


SUR 


SUROT, v. ». acefcere, furna. Suroflet, 
dim. furna litet. Surogátet, inchoar. 
begynna at blifva fur. 

SuRoTT, v.a. acidum reddere, fyra, 
góra fur. Surotaftet, dim. Surotz- 
tjet, fzcboar. 

SURGO, ». f. maeror ,triffitia, lorg, be- 
drófvelfe. Surgo almats & ctr.furg- 
almats, mortem alicujur lugens, en iom 
fórjer Öfver någons dödsfall. Sur- 
gotak, cef. neg. absque merore, utan 
forg. 

SURGOLATS, f. a. mefus, triftis, be 
drófvad. E 
SunGOT , merere, triffitia affici , förja. 
Surgogaátet, inchoat. vid. wajetet. 
SunR , furra , ». f. redfum , snolcfiia , led- 
famhet, oluft, oro. Surra wiefom, 
vita molefla, et befvårligit och mó- 

dofamt lif. 

SURREK , z. f. moleffia, oluft, ero. Sur- 
rckefn inta wiefot, virem femprr de 
£ere molcflam. 

SURRET , v. e. moleflía affici , plágas, fli 
ta ondt. Paha talki furret, smjwrii 
teinpeflatum affligi, flita ondt i elakt 
våder. Surrab tanne, wiefot, vise 
sihi beic eff mno'efla, minns bec bw 
valeo, jag snår illa hår. Tai piåbmoi 
nal almats furra, bis alimentis bom 
minus bene nutritur , mennifkan far tg 
mycket vål af denne maten, har & 
mycken föda deraf. Surreftet, dis. 
Surregátet, incboer. begynna at 05 
ila eller plågas. - 

Susr,fufle, ablativ. pronom. fodn, af 

honom. Sufte mon kullib, ex ih 

audicebam, jag hörde af honom. 


SURES, 2. a. acidus, fur. Sureswuot, Sustet C fulletet, v. «. olfacerp, ) 


. - 4er , Tyra. 











SUT 


EE -»Y x 
f$. Sufteti ja nau wuolgi, olfaciens 
alibat. Suftatallet, fregu. id. 
SUSTATALLEM, z. f. olfacfur, luktande. 
SuTA, negativ. caf. pron. fodn, fine eo, 
fórutan honom. Suta epe matte tab 
takket, //ue ill? boc facere uen poffumur. 
SuT AR, f/utor, flomakare. Fenn. fuutari. 
SUTATALLET, Uv. n. agitari, buc illuc o- 
féillare, 'drifvas hit och dit, gunga. 
Muora piåggelt futatalla, arbor a ven- 
to agitatur. B 
SUTET , v. 4. cyriba transportare, traji- 
cere, tóra Öfver vatten eller med bát. 
Jokka rafta futet, amnem traficere, 
föra öfver elfven.  Muorait futet, 
ligna cymba transportarc. 


OfverfÓra. Fenn. Íouta, remigare. 

SuTETE, trajecfor, en fom fórer öfver 
med båt, fárjekarl. Sutem, rra/céfio 
Jeaphis I navigiis facfa, forflande 
med bát. 

SUTELET , 7. 4. frequ. id. qu. futet. 

SUTETET , v. a. trajiciendun curare, là- 
ta föras Öfver vatten. Jf. commovere, 
agitare , rylta, fkaka om, Manab fu- 
tetet, infantem in cunis movere, vagga 
barn. 

SuT T, futta, febris ardens, hetfig feber. 
Suttalt le puotfemen, febri jacfatur 

' ardente, han ligger fjuk i hetfig fe- 
ber. It. idem arque fuddatak. 

Sur T, «dv. fepe, ofta. Sutt leb kullam, 

| fape audivi , jag har ofta hört. 
SUTTE, 2. a. vid. mádde. Sutte palen, 
multotiee, många gánger. Sutte tu- 
fend, multa millia, många tufende. 

SuTTET , v. 9. tedio capi , blifva ledfen. 
Suttab wiefot, me vite tedet, jag 
ledfnar at lefva. Pidbmoift futtet, ali- 
menta faflidire,ledína vid mat. Sut- 


Suteftet, - 
dim. Sutegátet, incLoar. begynna at . 


* 


SUW 443 


teftet, dim. blitva litet ledfen. Sutte- 
gatet, zncboat. begynna blifva ledfen, 


Fenn. fuuta, tedium, futtua, indignari. 
SUTTETET, v. 2. tedíum excitare, fafli- 
dire facere, góÓra ledfen. Ir. Sutteti- 
ka kafkebfka, fii wterque invicem t«- 


dis capti funt, de hatva bågge två - 


ledfnat med hvarandra. 

SUTTEM, z. f. t&dium, leda, ledínad. 

SUTTJE, futtjot, vid. fjuttje, fjuttjot. 

SuTTJENES, sd. ac fjuttje. It.futtjenes- 

råuko, fidus ariadneum , plejader , (ju 

' fljernorhe, .Suttjenes ràukon wuo- 

len ådet, /ub divo pernoclare, ligga 
under bar himmel. Fabula eft, celum 
snifericordia commotum famuli cujur- 
dam, quem herus nocfu foras ejecerat, 
cum maximum effet frigus , illum boc fi- 
dere contegiffe. atque incolumem fervar- 
fe. Figura quadrangulari. conflellatio- 
nir t$ nomen fiderir & banc fabellam 
ortam cffe fatis apparet. cfr ràuko. 

SuwoL, n. f. vapor calidus, talit, qualis 
eflivis dicbus fole urente elevari folct, 
ad montium cacumina , rök och imma 
i bergen af ftark fommarheta. 

SUWLE, n. f. obfonium, fäfvel. Suwle- 
tak párret, //ne obfonio edere. 

SWADT]O; 5. f. otium, locus , rådrum. 
Idtjib fwadtjob ådtjo wuotjet, jacu- 
landi locus mibi non erat, jag fick ej 
rádrum at fkjuta. 

SwA ELD , n. f. enxíetar , &ngflan. 

SwAJESTET, v. 4. appetere, hatva luit 
och begår til. 

SWAIGAS, m. &. vid. faiges. 

SwAIKES, 9. a. flexilis aut qui facile come 
moveri potef? , vek, fom fnart böjer 
och rórer fig. Swaikes muor, arbor 
flexilis , et trà fom Ívigtar. Hime 

Kkk 2 : IWAI- 


SWA 


— — - !pn 


444. 





SWA 


SWAIKETET , v. 7. commoveri, ficcli , rÓ- kafka le talle, »unc lupi non adfunt, nu 


. ras, Ífvigta. I fwaiket, commoveri ne- 
| quit, immobilis eft 6$ inflexibilir, han 
ar orórlig och oLójelig. 

SWAIKETEK, contr. fwaikek, s. a. immo- 
bilis, orórlig. 

SWAILE, ». a. indomitus , inaffvetus labo- 
ri, otamd, oftyrig, ovan vid arbete. 
Swaile tàmp, eqvur indomitur, otamd 

| háft. Swaile kàtah, manus labori non 

, 4dfvete , hánder, fom ej áro vane vid 

. arbete. Swailek, abfolute , indomitus, 
rangifer indomitus, en otamd ren. 

Sw AILOT , v. n. a labore defvefcere, af- 
vánjas eller blifva ovan vid arbete. 
A ptía leh todn juo fwailom wuoid- 

| mab, ic jam plane defvefactum a labo- 
re vidco. 

Sw A1NES, fwaidnes , famulur, dráng. 

SW AINALATS, 7. a. fervilis, tràlastig. 
Swainalatswuot, /ervirus, tráldom. 
Apud ductores Eccleffaflicor occurrunt t$ 
recentiora funt. 

SWAINESTET, v. a. famulari, tjena fom 
dráng. Man kukkeb kalkab to fwai- 
neítet? quamdiu tuur ero famulus? hu- 
ru långe fkal jag vara din drång? 
S wainaftallet, frequ. id. Swainaftal- 

. leje, fervur, tjenare, trål. 

WAINESTAT TET, v.d. in.fervitutem ad- 
ducere, fubjugare, bringa i tráldom, 
underkufva , 2 Cor. 9: 26. 

SWAINGES , fwaingok, m. a. longur, ob- 
longus , afiáng. 

SWAINGESET , v. 7. vid. lkalkahet. 

SWAI NKOT, quaffare, concutere , fkaka. 

SWAIPE, 71.4. nimi: longus, alt för láng. 

SW AIPO, 7. f. /pongia, Swamp. Swai- 
polakats, /pongiofur, fvamipaktig. 

SWAIIO, vid.allás, fe allás.  Swaito 


har man fred för vargar. Obf. Allis, 
ef adj. lwaito autem fubflantivum i- 
pfum denotans flatum. It. apud Lyckf. 
ÍIwaito, fwaitet, v. fnaito, fnaitet. 

SWAKA, 2. f. jugum, clitella , ok, kleffa- 
del. Swakai nádotet, c/szellir onerare. 

SwaL, fwala, vulpes alpina, eflate fub- 
nigra, bicme alba, hvit råf, fjállracka, 
Saje fwal, aquila alpina alba, falco al. 
bus, hvit örn, fom fins i fjállen, 
Swala njuoktjem, convallaria maje- 
lir, liljecovall - grás. 

SWALE, s. f. fanier, pur, var. — Swale 

' kalka, fanier emanat. It. transl. Íwale 
tjatíe, f/uccur, ut arborum &$c. faft af 
tràn och dylikt. 

SWALFO, Pirundo, fvafa. 

SwALG,Íwalga, s. f. /pelunca, håla, grop. 
Swalgi fifa, im cavermas snontium. 
Swalgift tewas, cavernofus , fpelunsi: 
abundanr, full med hålor. 

SwALJE, fwaljes, s. 4. vid. fwaile. k. 
pingois , obcfur , fet. 

SWALTES, 2. /. articulur, en lánk. Swal- 
teftet, v. a. fwalteftet akti, conjusge- 
re articulis, fátta ihop med lánkar. 

SWA LTJA, tunica pellicca, en kjortel af 
fkinn eller fåmfk. 

SwALTJES & fwaltfcs, ». a. maufeofur, 
våmjaktig, vedervårslig. 

SWAPP, x. f. fpongia, imprimir ejurs go 
neris, qua in arboribus crefcunt, fvam- 
par fom växa på trån. 

SWAPPA, laqueus, quo pifces capium, 
ránnlycka eller fnara, hvarmed Lap 
parne fånga fifk. Swappeftet, Jequo 

pi/care, laqueo. pifces capere, på Í3dant 
ftt fånga fifk. | 

SWAR ; Íwara, re/pon/um, fvar. 

SwAR- 














SWA 


SwARGALD, Íwarygaltak, un. f. cibi por- 
tiuncula ad explendam famem potusve 
ad fitim reflinrvendam, en liten del 
mat eller dryck, at ftilla hungern 
och flicka toríten med.  Iddietes 

, fwargaltak , Jentaculum , frukoft. 

SWARGALDATTET, 9. 4. cibo reficere, 
vederqvecka med mat.S wargeldet, id. 

SwARGELET, idem. : Piábmoin nelgo- 
jit fwargelet, ef/urienter cibo reficere, 
Swargelowet, pa/fv. vederqveckas. 

SWwARGETET , v. 9. refici , recreari, ve- 

*  derqveckas. Ko leime fwargetam, 
mannegaáume, cibo refecli incipicba- 
mus iter facere, når vi hade tått mat 
begynte vi vår refa. uu 

S'w ARKE, n. f. dolor , várk, veda. Aiwe 
fwarke, cepbalalgía , hufvudvárk. 
Swarke keppan, dolor remittit, vår- 
ken blir lindrigare. . . 

SwARKET, v. n. dolere, vàrka,  Aiwe 

' fwarka, caput doler, hufvudet vårker. 
Swarkegatet , inchoat. begyn. várka. 

Sw AROT, refponcere,Ívara,. It. rationem 
reddere , ftå til anfvar. 

Sw ARRET, v.z. fubflire, exfultare, fprit- 
ta. Qwele Íwarra, pi/cir fub/tlit , fi- 
fken fpritter. | Swarremen le $fka, 
adbuc fe commovet , han rår fig Ánnu. 

SwARREJE, /ubfliens, qui fe movet, Tprit- 
tande, den fom rör fig. Swarreje 
qmele, pifcir fubfilienr, en fifk fom 

|». [pritter. 

SwARTO, verruca, vàrta. vid. warto. 

SWwASKES, 7. a. agilir, celer , velox, vig, 
haftig, fínàll. Swafkes herke, rangi- 

fer vellariur velocitate ad curfum va- 
lens , en kór-ren , fom fpringer fort. 

SwASKET ,v.n. declinare , deflecfere , afvi- 

ka, taga en annan kofa. Swafkai pal- 


SWA 445 


delen, a latere declinans pretervedlus 
ef, han körde förbi. Swafki nuor- 
tas, verfus aquilonem defle&ebat , han 
vek af och for norrut. De vehentibus 
tantum dicitur, fåges om de fom åka. 

SWASKELET, v. a. € Joco movere, röra af 
ftállet. Idtji aibmot fwafkelet, e Joco 
mevere non valebat , han förmådde ej 
róra utur rummet. 

SWASKETET , vU. n. fe movere , commoveri, 
röra lig. Swafketi tatte faijefl, ex illo fe 
movebat loco, illum locum mutabat , han 
flyttade fig ifrån det rummet. ldtji 

- fwafket , non movebatur , immobilis ma- 
nebat. Swafletaflet, dim. röra fig li- 
tet. Swafketatjet, inchoat. begynna 
at röra fig. 

SWASKETEXK, 2. a. immobilis, orórli. 

SwASKO , n. f. flagrum, pi(ka. Fez. wit- 
Za, virga. Per onomatopolam a fono u- 
trumque nomen babet. 

SwaskoT, v. a. flagellare, pifka, flå. 
Swafko manab riílin, ca//íga infantem 
virga. Swafkotowet, paffv. blifva 
pifkad. Swafkoftet, dim. pifka litet. 
Swafkogátet, incboat. begyn. at pifka. 

SWASXOJE &. fwafkoteje , qui flagellat 
aut virgir c«dit, en fom pifkar. 

SWSKOTATTET , v.a. virgir cedendum 
curare f. flagellandum, låta pilka m. ris. 

SwATT]ES, z. a. mobilis , rÓrlig.. 

SWATT]ET, v. s. moveri , röra fig, ró- 
ras. lfaijeft fwattja, e Joco non move- 
tur. Walla die fwattja, vix movetur, 
det rÓres náppeligen. Swattjeítet, 
dim. röras litet. Swattjegátet, inchoar. 
begynna at röras. 

SWATTJEJE, qui mopetur , fom róres. 

SWATTJATET, vU. 4. fovere , commovere, 
röra. Swattjati tjatíeb, commovebar 

Kkhkk 3 . aquam. 





446 $WE SWY 


aquam. Job. $: i4. Swattjatattet,  cufare caperunt Luc. 14:18. Swikke- 
frequ. idem. | ftaftet, dim.  Swikkeftatjet, inchoat. 

SwarrJo, fafciculur, et knippe, bunt. — begynna at vika af vågen, begynna 

SwriME, adulterium, hor. Dubie auffor. — at urfá&ta fig. 

SwELEG , ». f. fabula, fágn, faga. 'l'ol- SwIiKKESTEM, n. f. feceffo, afvikande, 
lots fweleg, «vi vetufliorir fabula, en —  Excufatio fii , urfåkt, undflygt. 
gammal faga. cfr. ámanjes, i4. SWIKKETET :$ fwikket, idem qud 

SwEPES, 7. 2. fwepes ádem, /omnus ar= — fwikkeftet. 

&ior , djup fómn. Swepes ádeje, ar- SwIKKETEX, ». a. inexcuf abilir, fom år 
&Hiore fomno complexus, en fom fof- ^ utan urfákt, fom ej kan urfiktas 
ver hårdt. S wikketeme apud Aufr. id. 

SwERDE, gladius, fvàrd. Swerdats, dim. Swi1kkATALLET, v.n. frequ. excufare fr, 

SwERJE, Svecía, Sverige. Swerjes,adj. ^ urfåkta fig. —Larzebras querere, föka 
Swerjes ülma, vir Svccanur, Sv. man. — undanflykt. 

SwERKA, n. f. locur aptus ad afferoandar. SWIKKATALLEM, 2. f. vid. fwikkeftem, 
res, gómfel, gómrum. vid. wuorka. SwikoL; n. f. /pectrum, larva, Ípóke, 

SwIBMET , fwibmem. vid.fwimatet £c. — cfr. fwikeét. | 

SwIDDEK, forex, nåbbmus. SWILKESTET, v. ». tremere, darra. Ki 

SwiDA, n. f. turbo, våderhvirfvel. Piág- — ta fwilkeft, manus tremet , handen 
ga fwida, idem. Swidai manna tat — darrar. Aiwe fwilkeft, capu agite- 
piågg, per intervalla I turbines violen- — tur, hufvudet fkakar. 
tur bic eft ventur, det blåfer háftigt SwILLA, s. f. vortex aque, fyrtis, vat 
il - tals. tuhvirfvel. 

SwippET, fwidhet, v. ». vid.fwilkeftet. SwirL, fwille, affinis, maritus fororis 

SwipRT, v.n. dolere, Ívida. Swidegd- ^ wxorir, fváger, huftrus fyftersman. 
tet , inchoat. begynna at fvida. Dual. fwillitje f3j lápa, affner ilii am 

Sw1JOTAK, vid, witja. bo funt , (ita feil. ut utriusque uxorti 

S WIKET , v. a. f/pecri inflar perterrere, — forores fnt) de áro fv&grar, de haf- 
(kráma fom et fpóke. Swiketallet, — vatvánne fyftrar til huftru. cfr. mak. 
affv. à larvir terreri, blifva (krámd Syr1MA TET, v. n. animo linqui, dåna, 
af fpóken. Trani. fana mente priva- — falla i befvimning. vid. jabmalket. 

- ri, blifva galen. | SWIMAT -WANK,; animi deliquium, di 

SwIiKKA, vid. fwaka. ning. | 

SWIKXE, 8. f. anfractur viarum, omvág, SwiMo, id. Swimo munji manna, ani 
krok. Swikkats, döm». en lit. krokváàg. — smi deliquium patior, jag dånar. | 

SwIXKESTET , v. n. fecedere, declinare, SwiNE, fur, vin. Swinats, dim. . 
afvika. Swikkefti kåinoft, de via de- Sw1NTET , fwindet, v. a. flagellare, pi- 

fle&tebar, han vek af vågen. Swikke- — fka,flà. Tåmpåb fwintet, egoum f 
fti táres pelai, /ecedebat im devium. = gello incitare, gifva háften pifkflán- 
Tranil. excufare fe, urfakta fig. Al- — gar. Swinteftet, dim. litet pifka. 
gin kaikeh [wikkeflet, omner fe ex- | Swix- 














SWÁ 
SwiNTETALLET, pa/fv. flagellari , vapu- 
lare, blifva pifkad, fà ftryk. 
SwIRREL, coxa, höft. 
ifchiatico dolore laborat. 
Swisko , flagellum, pifka , giffel. 
Swi1T]A, virga, fpÓ, ris, Switjai fwa- 
fkot, virgis cedere, pifka med fpón. 
SWITTER , s. a. flexuofur, krokig. vid. 
målkaj. 
SwåDKA, a. f. fplendor folis, folfken, 
Swådka peiwe, dies ferena, quando 
fal lucet, fed tamen fine aflu € ardore, 
ut foles effe autumno Ey primo verc , fol- 
klar men dock ej varm dag, utan 
"fom det plågar vara om höften och 
fórít om våren. cfr. jálakes. 
Swiá&KOT, v. a. rationem afferre, excufa- 
re, anföra flål och bevis, urfükta, 
SWåKKOM, n. f. excufatio, urfåktande. 
SwárroT, fwållom, vid. páttanet, p&t- 
tánem. 
SWAMALES, adulter, qui adulterium eem- 
mittit, otrogen i áktenfkap. 
OWaRGET , 09. Hi. agitari Jpefm muf culo- 
rum, nervorum € membrorum, ut fe- 
lent morientes aut pifces in verras ele- 
vari, ryckas, fprafla. Sishåggen jd- 
kaha ja fwårga, femimoriuus jacet 


membragque extendit contrabitque, han. 


ligger och fpraflar halfdód. 

SwinGETET, frcqu. idem. 

SWaRXO , odd. fárro, fárkem, id. 

SYTET, curare , curam gerere , fytar, fy- 
to, vid. kåttjet, kàttjeie, kitio. 

Så, ado. fíc, fta, fà. vid. au, naute, 

SårBE, m. f: baculur, küpp. Såbbe tage 
fodn wadfa, baculo $znixus incedit, 
han går och lutar fig på k&ppen, han 
går med kryckor. Saábbats, dim. en 
liten kåpp. Fern. fawa , baculus. 


Swirrelift le, . 
' SápDE, fagitta, pil. Sádde kauflei ruop- 


SÅG 447 
SåBBESTET, v.7t. baculo incedere, gà med 


kápp. Sábbeít tain, boc utere baculo. 
SaBMASEH , nominat. plur. vid. lámes. 





tot, fagitta refiliebat. 
SüpA, fádes, /ecamentum ligni , tråftic- 
ka. vid. fabtjes. 
Såpås, kárbma fädås, Jatibulum ferpen- 
tum, locur ubi ferpentes vere conveniunt 
& cozunt, ormbo, ormnáfte, dår or- 
mar para fig om váren. 
SSpHALES , füdales , venenatur, giftig. 
S&puET , vid. fudhet, fudhem. 
SàGNrET, intrare, vid. tjagnet. Sagne- 
tet, vid. fógnotet. — 
SáGGE , s. f. lecus in lccfo paricti propior, 
rummet vid vággen i en fång. Säg- 
n ådib, paricti cgo propior derrie- 
s, jag låg vid vàggen. Mo fäggai 
tjagni, « tergo mei in lectum intrabat, 
han lade fig bakom mig i fången. 
SåGGOT, v.n.cvanefcere, förfvinna, bitf- 
va til intet. Toiwotes fåggoi, pro- 
miffum coast, löftet blef til ingen 
ting, blef ej upfyllt. It. apud Lyckfel. 
$d.qu. qwosmot, brinna vid. Saggol 
kebne, olla cibum empyreumatico infe- 
cit f aperc, thaten har blifv. vidbránd. 
Säj, nominat. dual. pran. illi duo, de 2:ne. 
Sii låpa maunemen , s/li duo iter fa- 
. ciunz, de bågge Bro på refan. cfr.fodm. 
Süje, w. / ala, vinpe. Säåje fwal, vid. 
Íwal. Såjats, dimin. en liten vinge. 
Fenn. fijpi, genetíg.fijven , ala. =. 
Såjar , fäjek, n. a. alatur, förfedd med 


vinjsar. 
SåjeTES, fåjetebme, w. a. alis deflisutur, 
vinglós. 


SajoT, v. x. alas nancifci , få vingar. 


SüipOT, c. s. aqua celui, utblótas med 
vat- 





448 SÁI 


'SÁK 


440 LÀ —— 
vatten. juo le falte taíte faidom, 
jam ex boc fal aqua elutum eft & ex- 
traclum, faltet år hárutur utdragit 
med vatten. Säidoftet, dim. Sàaido- 
gatet, zcboat. 

SäjeT, v. n. flecti, böja fig, fvigta. Muo- 
ra fäja, arber flectitur , trà böjer fig. 
Pira fájet, cireumflecti, böjas omkring. 
Sájeftet, dim. böja fig litet. Sájega- 
tet, inchoat. begynna bója fig. 

SàJELES, n. a. flexibilis, bójelig. Såje- 
les muor, lignum flexibiie. 

SåJETET, v. a. flecfere, vid. fijàtet. — 

Säjo, n. f. ewrvamen, böjning. Säjo 
pekto , illo ipfo loco, quo flexuofum eft 
& curvatum, i fjelfva bukten. 

SáJox, m. a. flexus, bógd. — Ets fajok 
muora, /ignum fua fponte five natura 
curvum , et fjelf krokigt trå. 

SåITET, un. contingere , evenire, hánda, 
Såita muttemin, contingit interdum, 

' det hánder ibland. Såiteftet, Zim. ra- 

' vo contingere, hánda fálan. . 

SåITEM, 5: f. cafur, hándelfe. Sáitem 
pali, raro & per cafum, någon gång 

af en håndelfe. Såitemeft fjaddi, for- 


tuito evenicbat, det fkedde af en hàn- * 


-. delfe. ME Qr 
SürTOT , v. n. idem qucd faitet. 
SájàTET , v.a. fleilere, curvare, böja, 
.* göra krokig.- Puolwit fajtet, genua 
. fleclere, böja knán.  Routeb fåjätet, 
ferrum incurvare. Såjätaftet, dim. li- 
tet böja... Sáj&tatjet, snchoar. beg. böja. 
S8jáT, v. 5. foe pafiv. uid. fáajet, flecti 
pof? , böjas, kunna böjas. Idtji fajå, 
^ dncurvari: non. petit , det låt ej böja 
fip. Sájái tat muora, boc lignum cur- 
vari potuit. ^— m» 
SRJÁTATTET, DA. & M. curandum cu- 


- 


rare, låta böja krokig. It. fledli fu 
incurvari poffe, kunna böjas. 
SåKATET , v. "n. defetifci , tröttna. — Sà- 
katemen le herke , rangifer ve&lariur 
incipit defetifci, kÓr-ren börjar trött 
na. Nunquam de bominibus , cfr.lilot. 
SaxE , betula, björk. Såke male, v. ma- 
le. Sákats , dim. en liten björk. 
S&xEsX , v. f. locur betulis confftur, björk: 
fkog, et ftàlle dår björk váàxer. 
S&kET, v. n. f'ubmergi, f/ubfidere, fjunka, 
fara ned.  Sàáki jaurai , aqui; fubmer- 
gebatur , han fank nerifjón. Saki 
abbefi, nive immerfur eft alta, han 
fank ner djupt i fnóÓn. 
Süxs, n. f. nidor, os.  Aiwe farjit fåk- 
feít, nidore caput dolet. Auftr. 
SåKTET, w. 4. congelare aquam cum niu 
mixtam, med fnó göra at vatnet fry- 
fer. Sáktam le jaureb, Jecum niv: fri- 
gur congelavit, det har Ínógat i vat- 
net, och dermed gjort at fjón ha 
frufit. - 
SÜKTETET , v.a. profpicere quourqut pre 
fpestus oculorum pervenire potefl, c bs. 
' ginquo contemplari , fe fram för lg få 
långt, fom Ógnafiktet kan tillåta, rd 
långt håll befk&da. Såktetijeb ta 
. ko tjalme lappi, pro/piciebam fvt c 
templabar donec oculis videri nan patuit. 
Süktetatjet, i»cboat. begynna på lår 

. dant fått befkáda. cfr. wartahet, 

SALE, m. f. genus, focietar , flágte, fåll- 
fkap. atte f3left le fodn, ex ilc i 
eft genere, han år af det flágtet. 0f. 

:Sále multitudinem fuppomir. 

SåLKE, falka, sigillum, en trSklabb. Ker- 
res fålke, tigillum, quo attríitar trahe 
muniunt Lappones, et Ítycke trå, hvar 

in 











SAL 


med Lapparne fodra fina flàdar eller 


ackior. 

SüátkET , v. a. clavir ligneis compingere, 
med trápinnar ihopfåfta. Ir. kerr»feb 
fálket, trabam tigillis munirc, fitta 
trátycken under en Lappfláde. vid. 
fálke. Fenm. fulkea, claudere. 

SàLLANET, v. m. diffpari, cvanefcere, 
fórfkingras, fórfaras. Pednik fàállan, 
pecunis dilapidantur. Sállanaítet, Zim. 
Sallanatjet, incboat. beg. at fÓrtaras. 

SäLLETET, v. a. diffpare, permifcere, 
difperdere, fórfkingra, bortblanda, 
fortara. cfr. hemfet. ' 

SáLoT, v. a. profunditatem conto explora- 
re, profunditatem experiri , mita dju- 
pet med ítáng eller dylikt. 

SäLOM, 2. f. inqui/itio profunditatis , un- 
derfókning om djupet. Sálom muor, 
contur quo aqu profunditatem explora- 
mur, en ftáng at máta djupet. 

SáLp, orbiculur argenteus aut ovicbalceur, 
cui femine for ficer, cultello, crumenar 
Gc, affigunt, en ring af filfver eller 
máffing, på hvilken Lappqvinfolken 
båra faxar, knifvar och andra fmá- 
faker. 

SáLsE, n. f. eluoicr, orir immunditics ex 
faliva emanante, flafk, drigel. Piàd- 
paka falfe, faliva canum cffluenr ex ore, 
hunde-drágel. Norrland. lickel. 

SåLsET, .v. a. impurum reddere, orena. 
Piåbmoit falfet, cibos inquinarc fve 
impuros reddere, orena maten. 

SåMES, aliquit, quidam, någon. Sámes 
alma, vir quidam, en man, Plur. få- 
mafeh /. fabmafeh , sonnulli, fomlige. 

SáPATET , v. n. reconciliari , förlikas, à- 
ter blifva vánner. Sápatika (dual) 
reconciliati funt, de tvà blefvo fór- 


SAT 449 
likta med hvarann. Sápitet, Auftr.id. 
It fåpitet, aiv. aptare , conciliare, 
paffa tilhopa, förena. Femmon, fopia, 
reconciliavi. 

Sapka , fåpk, ». f. commiffura , juncfura, 
fogning, fkarf. 

SåPKET & fdpketet, v.a. conjungere, con- 
necfere, fammanfoga. Fiálloit fåpket, 
afferer conjungere. Sifa fåpketet, in- 
ferere, inoculare, inympa, infátta. Si- 
fa fápkctowet, pa/fo. inoculari. Akti 
fápketet, conjungere in unum. S&pke- 
ftet, dim. litet fammanfoga. | Sápke- 
gátet, incboat. begynna fammanfoga. 

SárPET , v. a. ab o(fibur carnem excedere, 
åta köttet af benen. "lakteb f&ppet, 
os carne nudare edendo. 

SårT, n. f. fpuma, fkum. Såptit kåiwot 
five uno verbo faptetet, /pumam aufer- 
re, defpumare , affkumma., 

SáPTAJES, 2.4. /pumans, f/pumifer, fkuri- 
mig. Sáptajes paro, uda /pumea. 
SárrOT, v. n. f/pumare, fkumma fig, 

fradgas. 

SüptsE, faptfot &c. vid. tfaptfe tc. 

S8RJETET, v. zt. minui, fórminfkas. Piåpg- 
ga farjet, ventur fedatur , vidret ftil- 

ar fig. Muot fårjet fuolo kárrái, 
nix ad jugum alpium minus alta eft & 
evanefcit paulatim, fnón fÓrminfkas 
och aftager alt mera och mera emot 
fjàülryggen. = | 

San JO T, v.a. prebendere, gripa uti, fatta. 
Kátin fárjot, manu prebendere. Piåd-' 
nak fárjoi juolkai, pedem canir mor- 
fu iufzflabat, hunden bet i foten. Sár- 
joftet, dim. Sårjogåtet, inchoat. be- 
gynna gripa uti. 

CARWE, pinus arída, torr tall, Sürwats, 
dim. en liten torr tall. 

Ell | SáR- 


» 


450 SÅB 


San wor, v.n. exarefcere, förtorkas. Pet- 


fe le farwom, pinur exaruit, tallen 
har blifvit fórtorkad. 

Sis, fáfo, n. f. cartilago, meatus I pori 
offum t$ cornuum, pipighet och ihå- 
lighet pà ben och horn. 

SåsEK & fáfok , ». a. porefur, pipig. Så- 


fek tjárwe, cornu porofum. 


SåsoT, v. n. porofum fieri, blifva pipig. ' 


SÓULE, v.n". aqua fuper glaciem lacuum, 
vatten på ifar. Sáulats, di. litet dy- 
likt vatten. Fenn. fula, liquidus. 

SåuLOT, v. ». de lacubus congelatis dici- 
tur, dum aqua fuper glaciem fit, blif- 
va vattenfullt på ifar. Jaureh làh 
fáulomen, aquir fuper glaciem lacur 
viatoribur molcfli fieri. incipiunt, det 
börjar blifva vatten på ifarne. Oppof. 
fpådnot. 

Sàwo, n. f. vallis berbida, gråsvuxen 
dal. Sáwots, dim. liten dal. 

Så, particula , que verbis tertie perfona 
f«pe additur vicemque pronominis lodn 
fufiner, fepiur tamen pronomen fémul 

tanquam per pleona/mum exprimitur. 
Så futurum tempus refpicit &I intendit 
Kgnificationem. Sá betyder detfamma, 
fom han, fe fodn. Páta få, veniet cer- 
zo, han kommer vifft. Ságes om det 
fom fkal fke. 

SABLA, fábl, ». f. taber nivir, nix calore 
refoluta, våt ÍnÓ, fnó-ftóp. Sábla le 
udne, abes bodie nivis ef. Sábla muot- 
tek , id. qu. fábla. Sáblatak, id. 

SAsLATET , fábletet, v. n. refolvi calore, 
(de nive tantum) blóttna och tina up, 
fáges om fnó. Sáblátemen le talle, 
taber nivis fluere incipit. 

'SåBMA, ipfe, idem, denfamme. 

SäBRE , fábret, fábraftallet. v. febre &v. 


sAJ 


SápprT, v.a. vid. faddet. 


SåDDO, m. f. otium, quier, ro, fillhet. 

Sáddob adtjot, orum nancifci , få ro. 
SÁDDOS, 2». a. tranquillur, quietus , rolig, 
ftilla.  Sáddos almatjeb ftiwfet, 5- 
ginem quietum I innocentem turbarr. 

Saddoswuot, /ub//. vid. fåddo. Sád- 

doslaka, adv. pacate, tranquille, i trid 

och ro. Sáddofikt, adv. id. 

SaDDOTET, v.a. tranquillum reddere , pa- 
care, pacem reflituere, góra fred och 
ro. Oppofta funt ofáddos , ofáddos- 
wuot, orolig, ofredlig, ofredlighet. 

S4DG , fádga, viburnum, vide. Sidgalt, 
locut viburno confitur, vide-fkog. 

SÁpos, ». a. raucur, hes. S&dos kiil, 
vox rauca , hes rólit. 

SåDOT, v. n. irraucire, blifva hes.  Si- 
dom le mufte kiål, raucur facfus fam. 
Sádoftet, dim. blitva litet hes. Sádo- 
gátet, inchoat. begynna blitva hes. 

SåGNA, fágn, vid. legna, nares. 

Sår, fåja, ». f. pur, var. Sijak, adf. pr 
rulentus, full af var. 

SAJET, v... fuppurare, fanie impleri , vt 
ras, blifva varfull. 

SåJET, v. a. ferere, få, vid. fajet. 

SÁITEJE , concipienr , pariens, fom aflar. 
Fenn. hjtåjå, concipicnz. . 

SáIWA ; fåiw, n.a. vulgarár , allmän, ge- 
men. Såiwa tjatfe, aqua vulgaris. Såi- 
wa hål, allmånt och vanligit tal. 
Tran:l. I le fodn ko fåiw, baud il 
infime dignitatis vir efl, han år en 
ftor kaxe. 

Sx, n. f. fepimentum aut etiam cafa ex 
ramir arborum facfa, viskoja, risha- 
ge eller gárdsgárd af risqviítar och 

ufkar. Sáket, ». a. ramir arborum 
ür- 














SÁL 


circumfepire , ftánga omkring med 


qviflar och ris. 

SákáK , n. a. mixtus, blandad. Tjatfe få- 
kåk melke, /ac aqua permixtum 55 di- 
luum, vattenblandad mjölk.  Perik 


fákák, fere A/ultur, halftokig. cfr. feke.. 


SixkA, dariv. fåkkai, vid. feke. 

SÁkO TET, v. 4. mif/cere, blanda. Fenn. 
fecoitan, mi/ceo , tonfundo. 

SåKKARET , fákaret, ad focietatem alicu- 
jut fe applicare, hygga fig til nágon, 
förena lig med någon. Mo pátfoh 
fåkkareh to åloi, gregi tuo mei fe im- 
mifcust rangiferi, mina renar följa 
din hjord. Idtji taffa fákkar, ilud 
non amplexus eft, non curabat, han ak- 
tade det ej, brydde fig ej derom. 

SAKT]JET , t. a. infidiari, in infidiis late- 
re, clam obfervare, lura på, ligga i 
förfät. 

SåLADET , mori, vid. falatet. 

SårG, filga, ». f. venenum , fOrgift. 

SåLGEK, 2. a. venenatu: , förgiftig. 

SåLGETET, v. a. venenare, förgifta. SAI. 
geti piårgob, carnem veneno inficiebat. 
Sålgerawum, venenatus, förgiftad. 

'SåLKET , v. n. confcendere in littus, ad- 
pellere ad littus, landftiga, taga land. 
It. Joh. 21: 3. navem aut cymbam con- 
Jcendere , fliga i båten, gå om bord. 
Sålketak , /ubf. vid. ltadfo. 

SåLMA , limen, trÓfkel. vid. fiälma. 

SåLO, anima, fjäl. vid. hålo. 

| GàLS , m. f. conver fatio, confvetude, um- 
gånge. Aletfuina fålfeb ane, nolite 
cum illo converfari. 

SALSKAP , focietas , fållfkap. 

SáMEL, vid. aldo. 

SAMES, fámok, s. a. concors, enig, Så- 
mefeh kafkabfa, fecum invicem concor- 
der. Oppof. ofámes , oenig. 


SÁM 451 


SåMESIKT, adv. unanimiter , cencorditer, 
endrágtigt, enigt. Oppof. ofámefikt, 
oenigt. 

SAMESWUOT , n. f. concordia, enighet. 
Oppof. ofámeswuot, oenighet. 

SiMESLAKA , Ofámeslaka, v. fámefikt. 

SÁMASTET , concordare , vid. lakaílet. 

SáMoL, vid. femol. 

SÁMOSJEM, s. f. vifo, Íyn, uppenbarelfe, 

SÁMRADOK, s. 4. unanimir, endrigtig. 
Sámradokwuot, concordia, endrág- 
tighet. 

SAMRADESIKT, adv. unanimiter, e idr. g- 
teligen. cfr. radak. 

SÄMTET, convenire, komma Ófverens. 
vid. lakaftet. Idtji miji fámte, »o- 
fram fafhidiebat conver ationem, han 
tyckte ej om vårt fállfkap. I fodn 
almatjit fåmte, cum aliis ille bominibus ” 
converfari non curat, han bryr fig ej 
om folks umgánge. : 

SåNET, id. qu. lámtet. ' 

SåNGO, lecfur, fång. Fenn. fångy, id. — 

SåNJATJA , fánjatjes, vid. fenjatjes. 

SàpP, puber, hår på bl 

SåPTES, ». f. venenum, förgift. Sáptefit 
párret , venenum fumere. cfr. fålg. 

SáPTET, v. 7. allici efca, lockas fórme- 
delít agn. cfr. fepte. Sáptegátet, inch. 

SÁPTOTET, v.a.cfca éllicere,inefcare,med 
agn locka, lágga ut lockeinat. 

SaRET , findere, klyfva. vid. faret. - 

SáRG , R. pifcis, alburnur,mórt. > ^c 

SårJITET, vid. farjitet. —.Fenn. fárjen, 
dolorem ex' vulnere percipio. 

Sinn, fárra, adv. feor fm, fårSkildt. Sár- 
ra wicfoje, qui /olur fibi vivit. Sárra 
faijai wadfet, /ecedere, gå affides, Fes. 
eri, feor fm. 

SARRBOT ,/anguine non funcfur , ofkyld. 

Ell 2 JäR- 








- 452 SÅR 

SánniT , vide erit, 4402 uftatiurs. 

SÓRRALAKATS & lárranes, ». a. peculia- 
ris, f/pecialir, enkannerlig. 

SARRANET, v. 2». fecedere, fegregari, fkil- 
ja ig ifrån. Sárrani mijeft, /egregå- 
batur a nobis. Shrranatjet, inchoat. be- 


^ gynna at aífóndras. 


SARRANEM,receffur,óndring,bortgáng. - 


SÄRRETET, v. a. fecerntre , fepararce , at- 
fkilja, affóndra. Sårretaftet , dimin. 
Sárretatjet, ?ncPoat. begynna afföndra. 
Juolkit fárretet, peder divaricare. 

SARRETEM , 7. f. f/egregatio, afföndring. 

SARROT , adv. divaricato modo, explicate, 


ütbredt, utlagdt. Sárrot wadfet, pe-. — 


dibur divaricatis incedere, gà bredt, 
med benen ifrán hvarandra. 
Såsa, amita, fafter. Sáfam, amita mea. 


SászL, fAfell, f/iur filiave fratris vel fo- - 


, foris, parruclir , broders eller fyfters 
fon ell. dotter. SAfollam, mi patruciis. 

Sås TET, parcere, fkona. void. feftet. 

SàTEN, vid. fadem. Fenn. fadin , id. 

Siro, ». f. lex, mandatum, lag , påbud. 
Sátob piejet kaudnetebmai, ubi com- 
veniendum fft conflituere , göra aftal 
hvarefít man fkal rákas. Ile fito, 
man ádnakab kalkab waddet, quer 
imn mibi cxpendendum fit profcriptum 
son ef, det år ej någon lag uppå hu- 
ru mycket jag fkal gifva. 

SåUROM, fáurom tjalmeh, oculi lecr.y- 
master €f flillanter, fura Ögon. 

Säw, fáwa, mare, haf. S&wa kadde, 
ora maritima, hafsftrand. | Obf. fáw 
proprie eff mare, mát autem regioner 
ereque maritima, lieet in Kbris Lap- 

o penicte bec nom femper obfervata ft dif- 

ferentia.  Såwa máükke, fuus maris, 


hafsvik. 


TAB 


SÓBMOHET , v.»n. in cxtaf effe, a fenf- 


bus abalicnari , vara hánryckt, ej ve- 
ta hvad man går af hápenhet, fór- 
undran eller dylikt. 
SÖBMOHEM, n. f. extaffr, håntyckning,. 
SÓPPATES, fÓppats, viZ. fuoppates. 


T 


TAR, accufativ. pron. tat, bunc, denne. 
Tab álmab, Pune virum. 

'TABBE, tabben, edv. bese, hår. — Tab- 

ben le, &ic ef, han år hår. Tabben 

ja tobben, £c t$ illie, hår och dir. 

Per 'cafur fleclitur, ut e. gr. tabbelt, 

binc, hárifràn. "T'abbelen, e£, på den- 

na fidan. '"Fabbel, id. 'Pabbel wa- 
ren, cir monicm, hitanfóre berget. 

Compar. tabbebukt, tabbebut, propius 

buc, nármare liit. Wadfe tabbebut, 

propiur buc incede. 

T'ABBANET , v. 7. appropinquare , propiar 
buc accedere, nalkas, komma nárma- 
re hit, 'Fabban tek, accede uc pre 
pius, kom nármare hit. "Fabbanaflet, 
dim. komma litet nármare hit. 'Yab- 
banatjet, zncboat. begyn. komma når- 
mare hit. cfr. lakkanet. 

T ABBETET, v. 4. propius buc. admovere, 
föra nårmare hit. Tabbet tabbebufi, 
admove buc propius. Tabbetaftet, dim. 
Tabbetatjet, inchoat. 

TABBETATTET , v. a. & n. admovendum 
buc propfur curare, poffe buc propiur 

| sdmover, låta fóra närmare hit, kun- 
na fóras hit nårmare. 

T ABBOX, 3t. a. folidus , tåt. vid. åbdes. 

Tazpat, edv. fepe, ofta. vid. taiwai. 

TaAnp, tabde, lies, mjálte. 'Fabdeft le, 

— Henofur cf, han år mjáltfjuk. 

| TABLE, 








TAB 


TABLE, Jatroner luforiíi, latrunculus, bric- 


ka i brádfpel. 

TABLOT , v. ». latrunculis ludere, fpela i 
bráde, föra dam. "Fablom, /ufur la- 
trunculorum, Tpelande i bride. 

TABLO, ». f. tabula, pinax, tafla. It. al- 
veur luforiur, brádfpel. Kedke tablo, 
tabula lapidea, ftentafla. "l'ablots, 4i- 
min. en liten tafla. 

TaABME, tabbme, ». f. gluten, lim. 'Tab- 
melakats, g/utinofu: , limaktig. 

TABMET, tabbmet, tabbmetet, v. 4. con- 

| glutinare, limma. "Tabbmetattet, por- 
fe glutinari,kunna limmas. It. glu- 
tinandum curare, låta limma. 

TA2MES , tabmet. vid. tames, tamet. 

TABMOK, /aimo minor , laxÓring, en li- 
ten lax. 'Tabmokats, dim. id. — 

TABRANET , v. nt. adberere , faftna faft. 
Tarwe kátit ja karwoit tabrana, pix 
manibus €5  veflibus adberet, tjàran 
faftnar vid hánderna och kládren. 
Qwele werbmai tabrana, pifcis reti- 
bur irretitur, fifken fafinar i nitet. 
Tabranaftet, dim. litet faftna. "Ta- 
branatjet, ic^. begynna faftna. 'Ta- 
branaddet, frequ. id. qv. cabranet. 

TABRANEM, 8. f. ipfe acfus adberendi, 
faltnande. 

TABREXESNE quafi locatív. cafus eft t$ 
adverbialiter accipitur. 'labrekefne 
le, affixum eft foe compatfum, det fit- 

, ter faft, år faítfatt. 

TABRELES, ». a. adberenr, glutínofur, 
vidhángande, fmetig. 

TABRETET , v. 4. pangere, figere, fåfta, 
fátta faft. "Fabrete tait fjálloit akti, 
eempinge bas tabulas, foga ihop deffa 
bráderna.  Tabrete tab tuognefeb, 
sfue bunc centum ulgm, fy fait denne 


TAG 453 


lappen. 'Tabretaftet, dim. litet fåfta. 


"Tabretatjet, inchoat. begyn. fáfta faft. 

TABRETALLET , v. 4. frequ. idem quod 
tabretet. 

'TABRETATTET , v. 4. & 7. figi poffe, fi- 
gendum curare , kunna [atas , láta fà- 
fta faft. 

TA BTJA, cos, qua ferrum acuitur , bryn- 

en. 


'"FABTJET, v. a. cote acuerc , bryna, hváf- 


fa med bryníten. Nipeb tabtjet, cul- 
trum acuerc, bryna knifven. cfr. faijet. 

'TADNE, locativ. pronom. tat. vid. tane. 

'TADNE, ». f. fannum, tenn. "T'adne ka- 
re, vas flanneum,tennkáril. '"ladne 
tjeppe, peritur flanno vefter ornare , ut 
foknt Lappones , flög at bordera med 
tenn, fom Lapparne bruka. '"Tadnai, 
ffanno repletur, full med tenn. 

'TADNETET , v. a. fanno obducere, fór- 
tenna. Kebneb tadnetet, abenum flan- 
no obducere, fÓrtenna en kittel. 

'TADNEX vel tadnetek, s. a. non obductur 

— flanno, ofÓrtennt. 

Taro, a. f. Jocus, regio, rum, ort. 'Ta- 
ne tafofne, in bac regione. Akten tas 
fon almatjeh , usiur ejurdemque regio- 
nis bomines, folk ifrån en och famma 
ort. Fárten tafofne, in omni loco. 'Ta- 
foi, adverbialiter accipitur, bic & il- 
lic, paffm, hår och dår. I. tafo, ra- 
io, fått. "Tann tafoi, illa ratione , illo 
rcfpecfu, på det fåttet, i anfeende 
dertil, 'Tafots, dim. et litet rum. 

TAGGAR, talis, en fádan. Maggareb 
fitah, taggareb kalkah todn ådtjot, 
qualon defiderar , talem accipier, Mag- 
garen to kaudnab, taggaren to ad- 
nab, qualem te invenio, talem de judt- 
co. Maggarats, ( quaff dim.) idem. 

L11 3 TAGG” 


P 


454. TAI 
'TAGGNAS, erica, ljung. 


'TAcco, adv. bac, per bunc locum, hår — 


förbi. Ir. bec loco, beic, på detta ftàl- 
let. Taggo, cum celeri pronunciatione 
penultima , ita ut accentus vix adiatur, 
illic , illac, dàr, dàr förbi. 

TAGGOKAS, vid. tala, Lyckfel. 

an, bi, deffe. vid. tat. 

Tar, genetiv. plural. pron. tat, deffas. 

"T AIBEK, n. a. jufus, debitus, tilbórlig, 
'Taibek àme, rer «qua t5 jufla. Tai- 
bes & taibokes, id. Compof. &$ "pef. 
otaibek, iniqvurs, otilbórlig, obi dg. 
Taibekwuot, debitum, far, plikt, til- 
bórlighet. 

TAIBET, v. ». oportere, debere, böra. 
Todn taibah tabb takket, z//ud face- 
re deber, du bör göra det. | 

"T AIBETES, 2. 4. id. qu. taibek. 

T AIBETET , v. a. aff 
je låh munji tabb taibetam, illud mi- 


bi affgnaverunt , de hafva tilågnat - 


mig det. 

TAIDET , v. a. fcire, veta. Ib mon tai: 
de, nefcio, jag vet ej. — Fenn. taida, 

pof. «fr. tetet. 

"T AIDEK, 7. a. in/ciur , ovetandes. 

'T AIDEM, 7. f. cognitio, vetenfkap, kund- 
fkap. I kuit mo taidemin, me qui- 
dem infcio. 

"T AIDES, 7. 2. fciens, vetànde, Kaik tai- 
des, omni/ciur , allvetande. 4uf.. Kaik 
taideswuot, omni/cientia, allvetenhet. 

'TAIDETET, 7. 2. vid. tetetet. 

'TAIDNE, 7. avis, picur, hackfpik. 1r. 
fuperflitio, vidfkepelfe. 

"T A1D08, 7. a. notur , Vitterlig. 


TAJETET , v. a. intelligere, fÓrft8. Ta- 


jetah kus todn tabb? sum iflud intel- 
Hgir? förftår du det? Tajetaftet, 4i- 


u * ^ oo n 
* 


gnare, tilàgna. Si-. 


TAI 


min. förftå litet. — T'ajetatjet, inchar. 
& tajetatsgåtet, inrelligere incipere, 
begynna at begripa. Juo tale tat ma- 
na tajetatsgåta, jam infans bic ad 
rationis ufum pervenire incipit. 
TAJETRM, n. f. fntellcéfur, begrep, fór- 
ftánd, ”Fajetem meren le, illa jam 
eft etate, ut iritcllccfu gaudeat, ad ufui 
rationir pervenit. . 
'TAJE, ». a. errabundus , vilfefarande. 
TAIJATET, v. a. mentionem facerc , cos 
memorare, omtala, omnåmna. Tar 
jataftet, dim. litet omtala. 
TAIJATES, n. /f. effatum, dictum, utli- 
telfe, tal. 
'T AIxE , taikes, taiges , s. a. mollis, blöt, 
Jaikes route, ferrum molle, quod nos 
debita eft duritie. Taikes nipe, cut 
ter, cufur acier ob mollitiem. chalybir 
acuta non ef, en knif fom ej år fkarp 
i åggen. Trans! Taikes almats, be 
mo lenit, qui feverus non eft, en foge- 
lig och fromfint mennifka. Taikes- 
wuot, /ubff. mollitier , lenitar, blóthet, 
mjukhet, foglighet. ; 
"T A1x0, adv. boc loco, på detta ftillet. 
TAIKOTET, v. a. mollire, minus durum 
reddere , göra blöt, mjuka up. Star 
leb taikotet, chalybem minus durum 
reddere, göra flål fmidigt och.mjukt. 
T1xoT, v.n. molliri, blifva mjuk, mjuk 
na. Stale le taikom, chalybs minus fa- 
&ur ef durus, ftålet har blifvit bló- 
tare. "Taikoftet, dimin. litet blötna 
T'aikogátet, £ncboar. begynna blótna. 
TAIMASKET, animo linqui, animi dei. 
quium pati, dána. "laimafki taflan, 
walla taft wift jereti, deliquso corre 
tus fe ipfum tamen rurfus colligehat, 
an dånade af, men fick fig återigen. 
| Tas, 


v^ 
" D. 
" 


- 
se 











TA 


s—AL AL P——————————————— 

TaiN, mediativ. caf. T8 tat, cum hoc, 
med denne , taina, id. 

TaiNAx, tainafk, ado. illo ipfo tempore, 
illo ipfo momento, i detfamma. 

TAINET , v. 4. de retibur pifcatoriir di- 
citur , dum fubtur glaciem mittuntur. a- 
liqua cum cautione , ne glaciei adbere- 
fcant , cfr. rakko, fáges når man fát- 
ter ut nát under ifen och aktar fig, 
at det ej , måtte fryfa faft dervid; fe 
rakko. 

TAJOLASTET, v.n. inf/anire, vara galen. 

TAJoK, s». a. ffultur, amener, tokig. 'Ta- 
joklaka, adv. ffulte, dáraktigt. 'Ta- 
jokwuot & tajokeswuot , vefanía, 
vettlóshet. cfr. pi&dak. 

TAJOHET, tajotet, vid.taifot.  , 

TAIPOTET, v. a. flecfere, perfvadere, 


böja, Ófvertala. Fenn. taiwutan, ffe- — 


co, perfvadeo. 

Taisokx, vefanur, vid. tajok. 

TA1SOT , v. n. inf anire , furere, vara ur- 
finnig, rafa. Taifo ko piàdak , in/a- 
nit ut flultur. Tailogåtet, incboar. be- 
gynna blifva galen, begynna rafa. 

Ta1soJe, infaniens , furibundus , tokig, 
galen. . 

TaisoM , £n/ania, galenfkap, tokighet. 

Tait, Dativ. 69 Accuf. plural. pron. tat. 

TA1TA vel taiti, adv. forte, kanfke. cfr. 
taidet, cuju» quaff 3 perf. pref. ind. eff. 

TA1TOTET, v. a. tracfare, contrecfare, 
handtera. cfr. kátatet , tuottet. 

Tarw, taiwa, . f. locus , tracfur, rum, 
trakt. cfr. paike, tafo. Taiwi taiwi, 
nonnullis in loci, på fomliga ftállen. 

Taiwar, edv. fepe, ofta. "Taiwai leb 
wakotarm tijeb, /epe vor ad monui." I'ai- 
waft, Mattb. 9: id. 'l'aiwabit, taiwa- 
bukt, Comparar. oftare. Superlat. tai- 
waimulta, oftaft. 


TAK 455 


rr RÅD OVE R—— LL 
Tarwe, taiwes, taiwak vel taiwek, n. «. 


frequens , quod fepe fit , ftándig, fom 
ofta fker. 'T'aiwes puotfelwas, mer- 
bus qui f/apiffme redit , fjukdom, fom 
ofta kommer igen. '"Taiwafats, idem 
apud Lyekfel. 

Tarwor , v. n. fepiur accidere, faepius 
fieri incipere, Oftare hánda. "'aiwom 
le autotjift tat akka, Pec uxor jam 
f«piur partum eniti cepit, denna hu- 
ftrun bórjar oftare ligga i barnfáng 
án förr. "Taiwogátet, inchoat. idem. 
Puotfelwas taiwogáta, smorbur faepius 
recurrere. incipit, fjukdomen börjar 
oftare komma igen.  - 

"Tax, tecfum, tak. "l'akatak , fne te&o. 

T Axis, s. f. /ponfo, borgen. Takis ál- 
má, f/ponfor, lóftesman. Lyck/el. Fenn. 
tacaus-mies, /ponfor. 

'TAKXET; v. a. facere, göra. Mab kal- 

kab takket? quid faciam? hvad fkal 

jag gOra? It. /émulare, láffa , forftálla 
fig. Sodn takka wall, fmulat folum, 
han láffar endaft. Takka etjebs fat- 
togen, paupertatem fmulat, han låf- - 
far vara fattig. Melius & ad genium 
lingve aptius boc utimur verbo, quam 

73 hárwaftallet, as. vi. 'Takkeftet, 

dim. göra litet. 'l'akkág&tet, sncboar. 

begynna göra. Fena. tek y facere. oo 

TAKKAK, 2. a. infecfur , ogjord. 

TAXKALWAS, ». f. tributum, utlaga. Tak- 
kalwafeb takket, tributum folvere. 

TAXKAMUS, ». f. negotium, göromål. Mi 
le tufne takkamufen? quidnam tibi 
eft negotii? , 

TAKKATET, v. a. faciendum curare, låta 
góra. Takkatet kalkab kareb allafan, 
mibi vas faciendum curabo. I. fingere, 
dikta. lakkat koros todn tab, sftud 


iu 


43 6 TAK 


tu tantum. fingir, du diktar det alle- 
naít. Taxkataftet, dim. "l'akkatatjet, 
inchoat. begynna låta göra. 

TAKKATATTET, v. 2. fieri poffe, kun- 
na gras, - ' 

TAXXATALLET, takkotallet, v.«. frequ. 

- 4dem quod takket. | 

"T AKKEJE, faciens, qui facit, den fom gör. 

TAKKEM , ». f: actio, acfur agendi, gör 
rande. 

TAKKATEX, 7. a. vid. takkak. 

TAXKETAKES, 7.4. facfu poffibilir, gorlig. 

'TAKKETEXE, impo[f bilis facfu, ogórlig. 

Taxxo, ». f. faclum, opus, verk, gár- 
ning. Kátja tab to takkob, ecce apur 
hoc tuum. — Paha takko, fcelur, mifs- 
gårning. | 

'TAKOTALLET, v.4. manu blande palpare, 
demulcere, ftryka med handen, klappa. 

TAKOTET, v. a. vexare, plåga. Kalle 
wuofte piágg mijab puoriit takoti, 
vento adverfo fatis vexabamur , mot- 
vådret gjorde ofs mycken möda. 

"TAKosTET, takaftet, vid. kilpot. 

TaAxs, particula, que nzgativo additur a- 

liqua cum empbaff. I taks to diet , mi- 
nime quidem tui gratia, aldeles icke 
fór din fkull. . 

'TAKTE, 5. f. or, ben. t. caulis berba ali- 
cujur,ftjelke. "laktats, dimin. et li- 
tet ben. - | 

"'TAKT AI, taktajes , s. a. ofibus abundans, 
offeus , full med ben, benig. 

'TAKTETES , 7. 4. ofibus carens , fom ej 
har ben. ” 

TAKTET, v. n. de herbis dicitur adultis, 
quarum caules durefcunt & quafi ligne 
fiunt , fåges om Órternas ftjelkar når 
de blifva utvåxte och hårda, fom 
trå. Påfkå le taktem, angelica caulis 


TAL 


induruit. Transl.de bomine, qui in put- 


ritia nibil didicit & etate crefcente in 
habilis fit ad difcendum, fàges ock 
om en mennifka, fom ingen ting har 
lårdt i ungdomen, och blir ofkicke- 
lig at låra når áldren tiltager. Juo le 
taktam, jam indocilir facfur eft, han 
år nu oláraktig. 'T'akteftet, dim. Tak- 
tegàátet, inchoat. 


T'AKTETET, v.a. indurandum curart, in 


durefcere finere, låta blifva hård. 


TAKTILTJES, 5. a. macilentus, maget. 


Taktiltjes kalles, fenex macilenturs, en 
mager gubbe. cfr. iltje. 


TALA, talak, adv. flatim, ftraxt. Wad- 


fe tala, ito farim, gà ftraxt. 


TALATS, B. 4. ” nunc eft, quod in inr 


flanti cf. aut fit , nuperus , det fom nu 
år eller fker, nylig. Talats almatjeh, 
homines qui nunc vivunt, bujur [«wi 
bominer , mennifkorna nu för tiden. 


"ALDESTEM, s. f. gradur, fteg. Sul, 


trappa.  Paijas taldeftem , afces&i 
per feaas. 


TALDESTET , per fcalar afcendere , ligi 


upfóre en ftege eller trappa. 


TALE, adv. en, fe, fe hår. "Tale nipit, 


en cultrum tuum, fe hår din knif. T 
le pardnat, ez filium tuum. — Contract 
tal, idem. 


TALES, n f. cortex forbi aut vibursi, 


quem «flate- in calceos inferunt. Lapp 
iie ne putredinem contrabat coríum, 

ark af vide eller rönn, den Lappzr- 
ne om fommartiden lágga i fina fkor, 
at bevara dem för röta. Tran. Kal- 
mak talefen mubbeb adnet, «lig 


defpicere & flocci. facere, förakta n 


gon, hålla honom för en trafa. 
| TaLs- 








TAL 


TALESTET, V. d. corticem Jico modo in 


. &alceos inferre, lágga bark i fkona. 


TALXE, 7. f. tempeflar, váderlek. Paha 


talke , $ntemperier cali , ováder. Puo- 
re talke, celum ferenum, vack. váder. 

TALKES, n. f. medicina, remedium, láke- 
dom. 4roema, krydda. 

TALKESTET , v. 4. vexare, molefHiam af- 
ferre, plàga. lla pahaft mo talkelti, 
me valde vexabat, han handterade mig 
illa. Talkeltowet, pe v. plágas. 

TArkOT, v.a. mederi, hela, láka. Tal- 
kot puotfelwafit, morbir mederi, bo- 


ta fjukdomar. Mon fitab talkot fo, 


volo fanare illum, Mattb. 8:7. | It. con- 
dire, krydda, med kryddor tillaga. 
Talkogaátet , inchoat. begyn. at lika. 
TaALKOJE & talkoteje , medicus, lákare. 
TaLxkoM & talkotem, /anatio, lákande. 
Tarkox & talkotek, non f/2natur, olàkt. 
TALKOTATTET , v. 4. /anandum curare, 
låta låka. Jz.meutr. poffe fanari, kunna 
lákas. I talkotatte, mdicabilis non ef. 
TALLa, flatim vide tala. 
TALLE, adv. nunc, nu.  Talle die, »w- 


perrime, nyfs, nu på ftunden,.. Tal-- 


latje , vi. talats. 

TALLE, s. f. vid. dalle. 

TALLEX, patella , talrik. 

T'ALLOI , adv. tunc, illo tempore , då, den 
tiden.  Talloi wuoidnet kalkabe, 
tunc videbimus. | 

TALLKOX, n. a. pingvir, obefur, fet. Tall- 
kok pátíoi, rangifer obefus. Nunquam 
de bominibur dicitur , cfr. puoitak. 

TA LO, 2. f. modus, ratio, fått. Autots 
taloi mete, juxta modum antiquum. It. 
talo, villa, gård, landtgard. 'lalo al- 
mats, rufficur, bonde. Fenn. talo, villa. 

ALODET , v. a. parce dare, gifva litet, 
vara njugg. cfr. heiwatet. 


LJ 
^4 


TAM 457 
TALWE, 2. f. hiems, vinter. alwe 


qwoutel, biems adulta. Talweb or- 
rot, bibernare, ligga 1 vinterqvarter. 
Fenn. tal wi , b/em:. 


TALWA-PEIWE-WAKKO, ita appellatur 


illa bebdomar, que circa medium Ocfo- 
bris incidit, qu. dic. bebdomar dierum 
biemalium , talwa-peiwe-wakko, kal- 
las den veckan, fom infaller i med- 
let af October. 

'TALWATAS, talwates, locus ubi nundine 
inflituuntur, marknads-plats. "lal- 
watafi wuolget, ad illum locum profi- 
cifci, ubi nundine funt. — lalwates 
pádd, tempus quo nundina exiflunt t$ 
mercatura , marknadstid. 

TALWELAKASATS, 2. a. biemalir, vin- 
terlik. — T'alwelakafats talke, zempe- 
flas biemalir. 207 

TAMES, 7. a. domitus, tamd. lames 
pátfoi, rengifer domitur.  Oppof. ota- 
mes, otamd. 

TAMET, v. a. domare , tàmja. ''ameftet, 
dim. litet tàmja. "'amegátet, f£ncboat. 
begynna tåmja. 'Tametum, pret. par- 
ticip. paff. domitur , tamd. 

'TAMEX, n. a. indomitiw , otamd. 

TAMETATTET, poffe domari, kunna 
timjas. lr. domandum curare, låta 
tàmja. 

TAMKE, n. f. mora , impedimentum, hin- 
der, drógsmál. cfr. ajanes. 

TAMKAJES ,.7. a. tardus, fen, lángfam. 
Tamkajes àlma, vir tardus. 

TAMKOT , v. 5. tardari, detineri, hin- 
dras. Ila kukkeb taina tamko , nimi: 
diu bac ve occupatur , han hindrás för 
långe dermed. 

TAMUTET, recipere, taga emot. Svec. 

TAMaåN, numen aliquod fuit prifcorum 
Mmm Lap- 








458 TAP 


Lapponum,en afgud hos de forna Lap- 
par. Tamàn rádnjo, vas in quo auc 


— buic facrificanda erant namini obfonia 
mittebantur , cfr. rådnjo. 

TAN, EKenetiv. pronom. tat, dennes. Tan- 
diet /ve tantet, eapropter, deríóre. 
landieti, idem. 

TANE, lJocativ.cafur pron.tat. Tane fai- 
jen, i» boc loco, på detta rummet. 
TANKA ] gencetiv. & ablat. pronom. tatek. 

"Tanka álman, bujus ip/éur viri, fjelf- 
va denne mannens. "Tanka peiwen, 
boc ipfo die, aut illo ipfo die, på den- 

ne eller den famma dagen. 

T aNxox, carnofur, kÓttfull. v.rueiwaj. 

TANNE, ad». bic, hår. Tanne leb, ic 
fin, jag år hår. Ir. illic, dår. 

TAPAX, 7. 4. uligirofur, fumpig. Ta- 
pak jegge, campus valde uliginofur. 

TAPATET, v. a. affequi, hinna. vid. a- 
ftetet. Tapataftet, dim. 

TAPE, n. f. mor, ritur, fed, plágfed. 
"Fjabbes tape, virzur, qu. dic. pulcher 
sor. ljabbes tapek, bene snoratur, fe- 
dig, dygdefam. Fern. tapa , mor. 

TAPET, v. ». limo fubmergi, fjunka ner 
i gyttjan. Tapeftet, dim. Tapegåtet, 
incboat. begynna fjunka ner. 

- TAPPA , quo quid obturatur , tapp. 

T'APPAS, 7. a. elaufus, occlufus , tillluten. 
Tlappas ukfa, janua claufa. 

TaAPPED, Lyckf. vid. tappaltak. 

TAP»Es, n. f. claufirum, quo quid claudi- 
tur , operculum , låck , ftángfel. 

'"FAPPET , v. a. claudere , occludere, tilfIu- 
ta. Tappa ukfeb, occlude januam, flut 
igen dörren. "Fappeftet, dim. litet 

uta igen. ”Fappegåtet, incboar. be- 
gynna at fluta igen. BE 

TAPPETATTET, tappatattet, v. ». pofe 
eccludi , kunna flutas igen. 


TAR . 

Ta?PALET, v.n. ref/piratione privari, a- 
gre refpirare, aflbmate laborare, halva 
andet.ppa, förlora andedrágten. 

TAPPALTAK, aftbma, andtåppa. Tap- 
paltakift leb, affbmate laboro. 

'TAPPANET ,, v. 7. occludi . tilflutas. 

'TAPPETET , v. a. claudendum curare, lir 
taflutaigen. | 

TaPTA, contracfe pro tan apta , fne ile, 
det förutan. Ib tapta wiefo, illa rc 
carere non peffum , kan ej vara det 
förutan. 

TAPTEMUS, talis, fådan. vid. taggar. 

TARAMATTET, celeriter reminifci, kom- 
ma i haflighet ihog.  Idtjib tara 
matte, non tam fubito in memeriam rc 
vocare potui , jag kunde ej i haftighet 
komma ihog. 

TARBAHET, 7.2. indigere, behófva. Mi- 
je tarbshebe wekkeb tijaft, epe vefra 
nor indigemus, vi behófva eder hjelp. 
Tarbahaltet, dim. litet behófva. Tzr- 
bahatjet, £mcbezt. begynna at behóf- 
va. Fem. tarwiften , esee. 

T ARBAHEM , srdzgentia, tarf, behof. 
lARBAHEJE, 2z2dígus, den fom hehóf- 
ver. Tarbaheje leb, indigus ftm. 
TARBEK, z. f. opus , quod neccffarium cf, 
fórnódenhet. "larbekit áftet, eme 
que meceffaria funt, quibus opus cf, 

kópa det man behófver. 

TARBES, s. a. neceffariur, nódvándig. 
Kaik mi tarbes le, omne quod neccffa- 
rium efl. 'larbefub, comparat. nód- 
vándigare. Super! tarbefumus , nód- 
vindigaft. "Tarbeswuot, /ubft. neceffe, 
quod secegarium eff , nódtorft , behof. 

TARBESIKT, adv. meceffarie , meceft, 
nódigt. - 

TAnBo, n. /. neceffe, tarf, nöd. 'T'arbo 

le 











TAR | 
le tatt tunji, id ribi opus eft t$ neceffe, 
du har det af nåden. It. mana tar- 
bo, puerperium, barnsnód. 

'TARSME, n. f. occaffo, locus, tilfålle, rád- 
rum. [dtjib tarbmeb ane pstet, ve- 
niendi occafío mibi non erat, jeg hade 
ej tilfálle at komma. I lam tarbme 
tjalet, /cribendi locur non erat, det var 
ej tilfálle at fkrifva.  Idtjib tarbmeb 
ádtjo, sos vacabam, jag fick ej tid 
och tilfálle. 

T AnET , v. a: fallere, decipere, bedraga. 
Afafi taret, in commercio decipere , be- 
draga i handel. — Dicitur tantum de 
fraude in commersio. "l'areftet , Zimin. 
"Taregátet , ?ncboat. | 

"TARELES, 7. 2. do/ofur, bedrágelis. 'Ta- 
reles álma, vir fallax, bedràágel. man. 

TAn&JE, qui dzcipit, defraudator, be- 
dragare. 

'TAREM , 9t. f. fraur, bedrügeri, fvek. 

'TARFAHET, v. ». nigro videri effe colore, 
fynas fvart. Mi tobben tarfaha? quid 
illic jucet colore nigrante? hvad år det 
fom ligzer dár och fer få fvart ut? 

TAREE,7. f. cefper, torf. vid. launje. 

TARrOK, wrfur,, björn. Jta interdum 
dicitur, quia cefpitibur ffbi lecfum fler- 
nit, aut quia fubnigro efl colore, cfr. 
tarfe, tarfahet. 

Tank, /ed, men, utan. I tark fodn, 
at non ille, men ej han. 

TARJET , valere, poffe, förmå, kunna. 
Ib tarja ádet, Zormire nequeo, jag kan 
ej fofva. Ib tarja wadfet, fucedere 
non valeo, jag förmår ej ga. 

Taro, ». a. Soccanur, Svenfk. Taro 
kiål, Zingua Svecana, Svenfka. 

TAROLATS, Svecur, en Svenfk. Taro- 
latjeh påteh, Sveci veniunt. 


TAR 459 


TAROSTET & taroftallet , Svecana loquí, 


tala Svenfka. Dicitur de illo, qui mi- 
nus bene Svecana loquitur. 
TARROHET , vid. falet. ] 
TanRox,z.a. larrok muor, erlor crar- 
. fa & curia, et tjockt och kort trå. 
. larrok petfe, pinus bumilir, crafa t$ 
ramo/a, en kort, tjock och qvift- 
full tall. 
Tannor, diffente, utfpåndt, utftráckt. 
T ARSSELET , v. s. incitari , upággas. 
TARSSET, v. a. incitare, excitare, up- 
hitfa, upágga. 
TARWE, n. f. pix, tjära. Fenn. terwa, i4. 
TARWES, tarwas, n. a. pice abundan: , 
tjärig. 'larwas muora, Agnum pice 
abundanr, tjárig ved. — "Tarwas , (ab- 
folute) idem. 

TARWAK, n.a. pice non illitur, otjárad. 
larwak wadnas, cymba non picata. 
T'ARWET , v.2. picare, tjära. Wadnafeb 

tarwet, picem cymbe illinere, tjára en 
bat. Transl larwei mijeb tas, nos ' 
beic flupefcere fecit, han gjorde ofs 
handfallna och hápna. I. tarwet, 
obtreclare, detrabere alicui , fóÓrklena ' 
och fvárta någon. T'arweftet, dim. 
Tarwagátet, incboat. begynna tjára. 
TARWATATTET, poffe picari, kunna 
tjäras. | 
Tas, tafa, adv. buc, hit. Puokte tas, 
adfer buc, bår hit. cfr.tek. It. rurfur, 
ater igen. 'las witt, iem. cfr. witt. 
Tas algi tjalet, fcribere rurfus incipic- 
bat. "T'as algi rafjotet, pluere dénuo in- 
cipiebat , det begynte äter at regna. 
TASE, n. f. curfur, via, kofa. 
TASNE, locativ. caf. adverbii tas, beic, 
hår. Taffne leb, hic f/um, vid. tanne. 
TAsxo, pera, talka. "l'afkotak , negativ. 
Mmm 2 caf. 


460 TAS 


caf. absque pera. Tefkots , dim. en li-- 


ten påle eller pung. 

TAsMOS, n. a. tafmos puotfelwafeft, 
morbo vexatus, plagad af fjukdom. 
Tass, adv. illuc, dit. Tålwo tafs, au- 
fer illuc, för dit. "Taffa & taffan, i4. 
Taffan ai, preterea , infuper , des- 
utom, dertil ock. Taffne, /ecativ. caf. 

illic , in illo loco, dár , dáritádes. 

TassaK, adv. illico, dár på ftàllet. T'jod- 
tjeti taffak, illico manebat, han ftad- 
nade dár på ftillet. 

TASSELET, U. 4. abigere, propellere, bort- 
drifva, fórfkjuta. Kåffå fitebet mo 
taffelet? quorfum me abigere vultis? 
hvart villen j jaga mig bort? 'Taffe- 
le tek, buc propelle , fkjut hit. — 

"T ASSET , v. a. idem. It. apud Lyckf.idern 

” quod maffet. 

TASSNEN, adv. mediocriter , medelmåt- 
tigt. Taffnen taffnen, baud ita bene, 
ej fårdeles vål, la la. 

"TASTE, adv. binc, hårifrån. Taft, contr. 
id. It. tempor. peftbac , hárefter. , 

Tasr, adv.ampliur, vidare, mera. v. tift. 

TASTE, fella, ftjerna. vid. naíte. Item, 
Tafte & taítes, oculus ur f, bjórnóga. 

Tar, pron. a. bic, denne. Tat alma, Aic 
vir , denne mannen. 'Tatek, hic ipfe, 
denne hår. Plural tahkak, 5i ipf, 

' juft deffe hår. | 

TATT, pron. a. ille, han. Tatt peiwe, 
illa dies, den dagen: "Tattek, ille ipfe, 
juft denfamme. Tattek ?lma, ille ipfe 
vir , juft den famme mannen. Tat- 
tek faiie, idem locur, famma rum. 

TATTAMITT, tattamit, gu. dic. tatta- 
mete, /latim, ltraxt. 

TAT]A, tats, rufficus, bonde. 

Taup, n. f. morbur, fjukdom. 'Tjalmi 
taud, morbur oculorum, Ógonfjuka. Ib 


TAU 
tetc mi taudit litja; quis fft morbw 
nefcio, jeg vetej hvad fjukdom detir. 
TAuGNoXK, m. a. flexibilir, lentus, leg, 
vek. Taugnok muor, lignum fexilt. 
TAUKET, v.a. contegere, betàcka. Tau 
ka mo karwoi fifa, contege me vefi- 
mentir C tegumentir. 'Taukeflet, dim, 
litet betåcka. 
Tun, taura, fomer, fnöfke. vid. niwfa. 
TAWANET, v.n. a littore in altum difce- 
dere, folvere, lágga ut ifrån flranden, 
fara ut på djupet. Tawanaftet, dim. 
fara litet ut ifrån landet — Tawana- 
tjet, £ncboat. begyn. at lågga ut frin 
ftranden. cfr. tav we. 
lAWER, "n. /. thefaurus, pof cffo, ecen- 
dom, fkatt. 'Tawerats, dim. lit, fkatt. 
TAWESTET, v.a. re/pondere, (vara. Ta- 
welttjet, 2ncboat. begynna fvara. Ta 
waftallet , frequ. id. cfr. waftetet. 
TAWESTEM , n. f. refponfum, Ívar, 
TAVWE, n. à. qui a.littore longe diflat is 
lacu aut mari, fom år längt ut i fjÓn. 
Tavwe fuolo, infula que longe a lite- 
re difat, en Ó fom ligger längt uti 
fjón. It.tavwe ladde, villa maritima, 
en bondegàrd, fom ligger vid has 
ftranden; "Ü'avwen, /ecativ. cafut. 
Tav wen le, /onge abeft a litore, det 
ligger långt ifrån ftranden. 
TAVWAS, motum in locum indicat. 'Tav- 
was wuolgi, a /itere in altum dif 
debat , han for långt ut från flranden. 
TAVWEK, 7. avis , columbur arétlicus, 
lom, lta dicfa, quia femper. procul a 
litore verfatur. 
TAVWETET , V. PI. & litore 51 altum dir 
cedere, fara ut ifrån ftranden. Tav- 
wete tavwebefi, recede longius a lire 
in altum, far lángre ut ifrán-ftranden. 
| Tav- 








TED 


— ces d 
Tav wetaftet, dim. fara litet lángre ut. 


Tavwetatjet, inchoat. v. tawanet, 

Te, adv. tunc, då. vid. die. 

TEBLE, ». f. macula, flàck. Welkes te- 
ble, punctum album, en hvit flick. 
Tjappes teble, macula nigra. Teblats, 
dim. en liten fláck. D 

TEBLAK, 7. a. maculofur, fl'ückig, fpråk- 
lig. Qui maculis ef diflincfur. "T'eblale 
kapte,vzfHir varicgata,en brokig ráck. 

TEBLOT, pretium minuere mercis alicu- 
jur, juffum pretium perfoloere rccufa- 
re, fálla ptifet, pruta pà en vara. 
Tebloftet , dim. 'T'eblogatet , inchoat. 
begynna pruta. 

TEBLOJE, Jucrator, qui cum lucro aliquid 
emit , en fom för ringa pris och med 
vinning köper något, fkackrare. 

TEDDET , tedtet, v. a deprimere, preme- 
re, trycka, nedtrycka, Kátin tedtet, 
manu deprimere, med handen trycka 
på. Kirjeb fignetakin tedtet, cp:/fo- 
lam fgillo obfignare , tÓrfegla bretvet. 
It. nzutr. effe pondere aliquo, Våga. 
Luodeb tedta, pondere eft femiuntia, 
det váger et lod. Man àdnakeb ted- 
ti? quanto erat pondere? af huru ftor 
vigt var det? 'Tedteftet, dimi». litet 
trycka pd.  ledtegátet, inchoar. be- 
gynna at trycka. 

TEDTELASTET, v.a dim.id.qu. tedtehet. 

Trpo, teddo, n. f. pondus, tyngd, vigt. 
Láffes tedto , pondus magnum, [tor 
tyngd. Ile fufne tedto, exigui ef 

2o ponderir. | 

TEITET v. a. invenire, tråffa, hitta på. 
Todn teitih , rem acu setigiffHi , inveni- 

. fi, du hittade på. Pleikeb teitet, 
fcopum jaculando ferire, tráffa målet. 
Teiteftet, dim. litet tráffa på. Tei- 
tegátet , inchoar. begyn. at pátráffa. 


* 


TEL 46t 


——[——————— P —— o ———— dÜ 
TErwEs, s. f. res, ting. Akta teiwes 


le anje wanes , una adbuc deficit rer, 
et ting felar ánnu. 

'TrrwETET , v. 4. teiwetaftet, teiweta- 
tjet , id. gu. teitét, teiteítet, teitegátet. 

TEIWO, va» quo cafeus formatur, oltkar. 

TEKE; in fine vorum vim negativam har 
bet , cfr. teme, fe teme. 

Tex, teke, buc, hit. Pte tek, veni buc. 
'Tokko ja teke, buc & illuc. 

TEXN , omen, tÓrbetydelfe, tecken. 

TEXQSJET , 7. a. velle, vilja, behaga. 

TELE, nix compa&t.t$ duriufcula,hárd fnÓ. 

Trrox, vide márde. . 

'TELPE, v. f. focus, focus ineptior, fkåmt, 
narraktipt tal. —— ' 

TELPALAK, biftrio, fannio, gåck. 

'TELPES, f. a. focofus , fkåmtfam. Tel- 
pelats, 77. "Felpelats ålma, vir joco- 
/us, en fkämtfam man. Telpeswuot, 
Jubft. jocatio, focus jneptior, dáraktigt 
fkàmt, fkåmt. 

TELPET, v. 5. focari, (kåmta. ' 

TELTE, m. f. operculum, tegumentum, i mn- 
primis quo trabas fuas tegunt. Lappo- 
ner , tácke, hvarmed Lapparne Åfver- 
tácka fina ackijor. Teltek, traba boc 
modo conflrucfa, en ÓOfvertückt ackija 

- eller Lappflide. cfr. pulka. = ' 

"TELTET, v. a. expandere , utfpánna, 

TEME, in fire vocibur fufixum ncgati- 

- oum eft, teme år &t neknings- ord, 
når det fáttes' bakefter orden, e. gr. 
Tjalmeteme /£ve tjalmetebme, cecur, 
blind, Juolketeme, pedibus mutilus, 
fotlós. . 

TEMPEL, templum, tempel. vid. kyrko. 

TEMS, 7. a. temerarius , inconfderatur , 
oförvågen , obetånkt. 'Iems håla, 
fermoinconfderatus ; Obetánkfamt tal. 

Mmm 3 TEM- 


46? | TER 


PINE —————— NE hnnc mtr nd 
TEMSESTET; inconffderate loqui, fermo- 
nem pracipitare, tala obetánkfamt, 


fórtala fig. 


"'TENSOT, 9.2. immergere , intingere , in- 
doppa. Wuoji temíot, oleo iutingere. 
It. permif/cere, rebus alii immifcere, 


bortblanda, blanda ihop med andra 


faker. 
"Ferr. Mano-tepe, June lumen, månfken. 
"'TEPKETET, v. a. pretio minui, v. albot. 


TEPT JET, premere, krama. v.táptjet Gc. 


TERBME, vid. parbmo. 


TERES, tera, teras, «orsum five lorum, 
quad in futurir calceorum, aut dum alia 
pellicea confuuntur adhibetur ,  láder- 
remar, fom brukas til mellanlag i 


fkinníóm. 
Terx«, vid. tark. Terk i, fere, prope, 
niítan, Fem. tárkin , fere. 


"TERKA, terkes, terkok , s. a. anguflus, 


tráng. 'Terkes werbme, rete maculi: 
parvis, trångt nåt. 

Tzs, adv. fuffx. vid. jels , id. | 

'TESKER, n./. fubtegmen cbirotbece, hand- 

|. fkefoder. Tefkertet, v. 4. f/ubtegmen 
apponere, fodra. Kiftait tefkertet, chi- 
yothecås fubtegmine providere, fåtta 
foder under handfkar. 

oo TESTAMENT, teflamentum, teftamente, 

'TETET , v. 4. fcire, Veta. Ib tete, ne- 
fcio, jag vet 6j. 
funt qui fciunt. 
fceiens, den fom vet. Tete et, dim. 
hafva någon liten kundfkap. Tete- 
ftab mai, aliquantum quidem fcio. Fen. 
tietà, fcire. 

'TETELES, ”. 4. moturs, vitterlig. Tete- 
les le tatt, motum ifud eft, det år vit- 
terligit. ”Teteleft, adv. notum, cogni- 
sa 5 nota rationc, vitterligen , på be- 
kant och kunnigt fått. 


Låh, kutteh tete, 
Teteje, pref persisp, 


TEU 


TETELET, vid. tetefattet. 


TETEK, ^. a. wc/ciur, ovetande. Tetek 
leb, nefciur fum, jag vet ej deraf. - 
TETESATTET, v. a. cognitum & explora- 
tum babere, hafva kundfkap om, ve- 
ta af, Tetefatteh kafkabfa, /e invi- 
cem sptime norunt, de förftå fig vàl 

pà hvarandra. 

TETETET , v. a. notum facere , låta veta. 
Mon tetetab tiji, notum vobis facio, 
jag låter eder veta. etetaftet , dim. 
göra litet bekant. 'Tetetatjet, zucbeat. 
begynna låta veta. 

TETOS, 2. a. "etur, bekant, kunnig. 
Jukko i kalk tetos fjaddet, quod no- 
tum non fiet. cfr. teteles, id. 

TEeTO,.f.ileteto, notum non eff , nc- 
fcimur , det år ej vitterligit, man vet 
ej. Aliter nunquam occurrit. 

TETOT, v. n. percipi poffe, videri aut 
alio modo fenfibur percipi, feiri, már- 
kas, kunna fynas eller på annat fätt 
mårkas, vara vitterlig. I tatt teto, 
iflud non percipi poteft. fenfibus, dec år 
ej márkeligit: It. notum iflud non cfi, 
det år ej vitterligit. 'l'etoftet, dim. 
márkas litet. Tetogátet, inchoat. be- 
gynna at blifva márkelig. 


TEUDNAHET, v. a. fervire , famulari, 


tjena, vara i tjenít. I kuttek matte 
teudnahet qwekte herrait, nemo dus- 
bus fimul fervire poteft dominis. Jub- 
meleb teudnahet, Deum cultu religio- 
foe-profequi , frukta och tjena Gud. 


TEUDNAR, /ervur, famulur, tjenare, 


dráng. Jubmelen teudnar, qui Deum 
colit, Guds tjenare, fom dyrkar Gud. 


'TEUDNAHEM, teudneftem, m. f. fama- 


latur , cultur, tjenft, dyrkan. 
Txvup- 








TEU 


TEUDNO, ». f. famulatu: , tjenft. Teud- 


no faijen le, in famulatu ef. 

TzupNor, famulari,tjena. Teudnom 
leb fo ludne akta japeb, in famulatu 
apud illum fui unum annum, jag har 
tjent et år hos honom. vid. kaggot. 

TEUpO, z. f. mar, fexus mafculinur, man, 
mankón. 1t. mo teudo, maritus meur, 
min man. | 

TEUDOLATS, n.a. mafculinus , virilir, 
mankón tilhórig, manlig. '"Teudo- 
atjeh, »marer, mankón , karlar. 

TEUXE , wuojem teuke, commoditas ve- 
Aura ob nivem modice E$ quantum fa- 
tis ef altam, godt áakfóre af lagomt 
mycken ínó, lagomt fládtóre. 

TEUS , 7. à. adultur, qui viribur pollet t 
«tate eft adulta, fulltagande, tullvåxt 
och ítark, "Teuía kradna, focius vi- 
vibur perfecfur. — "leufa fwaines, fa- 
mulur ad omnia negotia aptus, en full- 
tagande dráng, en flink dràng. Com- 
parat. teufab, mera rafk och íullta- 
gande. 

TEUTE' , v. 4. zmplere, upfylla. Litteb 
tjatiin teutet, vas implere aqua, fylla 
kårilet med vatten. Teuteftet, dim. 
litet fylla. "Teutegátet, inchoat. be- 
gynna at upfylla. 

TEUTELET, v. a. celeriter implere, ha- 
ftigt upfylla. 

TEUTETES, teutates, ». f. explementum, 
fylInad. Teutatefeb ádtjoi, explemen- 
tum nacfut eft. ) 

TruwaK, »./. ådtje teuwakefne, obe- 
fur. qui corpore eff carnofo, fet, köttfull. 

TEUWAS, teuwes, 2». a. plenns, full. 
leuwas tjatfeft, repletur aqua, full 
med vatten. Teuwa kare, va» reple- 
sum, fullt káril. Comparat. teu wafub, 


TJA 463 


Ciaos sn nS m a rere 
fullare. Super/at. teuwafumus , ful- 


laft. "Feuwaswuot, fubf. plenitudo, 
fullhet, fyllnad. 

'TEuwtr, teuwot, v.s. impleri , upfyl- 
las, blifva full. Kare teuwei, va» fni 
pletum eft, kárilet blef fullt. "Teuwe- 
ftet, dim. något upfyllas. 'Teuwegá- 
tet, inchoat. begynna at blifva full. 

'TEWERDET, de pecudibus dicirur dum ab- 
ortum faciunt , kaíta af fig kalfven. 

THRON, tbronus , folium, thron. 

T]JAB2Ak, tjabbe, tjabbes, v. a. pulcher, 
vacker. . Tjabbak neita, virgo forme- 

fa. "Tjabbes tape, mor pulcher , virtus, 
vacker fed, dygd. Ka virtutem voca- 

runt auttores eccleffafHici. Ile tatt tjab- 
be, ifud non decet, det är fult. Compa- 
rat. tjabbab, vackrare. Superlat. tjab- 
bamus, tjabbemus, den vackrafte. 
Obf. tjabbak ad mores f/ape refertur & 
dicitur de venuflate (9. corporis & ani- 
mi integritate. . 

TJABBESWUOT ,; 9. f. pulchritudo, clegan- 
tía, fkónhet, figring. 

TJABBAKIT , tjabbalt, adv. pulchre, ele- 
ganter , decentér , vackert, anftàndigt. 
Tjabbaft wiefot, Pbonef/am agere vi- 
tam, lefva vackert och anftándigt. 

TJABBOT, pulchritudo, dijelighet, fkön- 
het. oTjabbotinas, pulchritudine fua. 

'TJAsBOT, v.n. pulchrum fieri, blifva vac- 
ker, Tjabbom le talle, pulcbrior nunc 
factur eft, han har nu blifvit vackra- 
re. lt. de pecudibur, pingvcfcere, blif- 
va fet. '"ljabboftet, dim. blifva litet 
vackrare. "Tjabbogátet, fncbvat. be- 
gynna at blifva vacker. /r.píngvcfce- 
re incipere, begynna blifva fet. 

TJABBOTET, v. a. pulchbrum efficere, de- 
corare, gÖra vacker, pryda. 

TjAB- 


464 TJA 


"T JABBTJET, feflinanter &8 ex omnibus vi- 
ribur eniti, af alla krafter och med 
ftóríta fkyndfamhet bemöda fig, hál- 
la i med kraft. Tjabbtjab mai, eni- 
tor quidem pro virili, jag bjuder vål 
til få godt jag kan. ! 

TJABBTJEM, n. f. nifur, bemódande. 

TJABMA, ve/fca , urin-bl&fa. 

"T JABRET, v. 4. feres torquere, klàm- 
ma, práffa. Kåtin tjabret, manu tor- 
quere, kláàmma med handen, Ir. ur- 

. gere, tvinga, pàdrifva. Ib kalka to 
tjabret, non re ur gelo, jag Skal ej tvin- 
ga dig. Tjabre fo wuolget, urge :l- 
jum ut abeat , drif på honom at han 

- far bort. Tjabreftet, dim. litet klåm- 

--ma. Tjabregåtet, fuch. beg. klåmma. 

TJABREM, 2. f. torfio, prefura, klåm- 
mande, práffande. Impulfus,pådrif- 
vande. 

'T JABROT , v. 4. frequ. id. qu. tjabret. 

'T JABROTALLET, v. a. intenfiv. id. hár- 
deligen klámma eller práffa. 

'T JABROTATTET , v. 2. & n. premendum 
five torquendum curare, låta klàmma 

. eller práffa. — Torqueri poffe, kunna 
práífas. 

TjADA, prepof. per, igenom. "Po tja- 
da, per te, genom dig. "Tjada win- 
dekeb, per feneffram, genom fenftret. 

. 'Tjada áppes laidoi, perquam peritus 
itineris, genomkunnig ell. vàl kun- 
nig om vågen. 

'T JADATET , v. s. penetrare , gà igenom, 
genomtránga.  Tjatfe tjadati, aqua 

er fluebat, vatnet gick igenom. Muo- 
rab luod tjadatl ,. globulus miss H- 
num pertundebar, kulan gick igenom 
tråftycket. Kirjeb tjadatet , Zibrum 
perlegere, fa igenom en bok. Trans. 


TJA 


Epe udne tokko aibmote tjadatet, 


flluc bodie pervenire non poffumu:, vi 
hinna ej fram dit i dag. | Akten pei- 
wen tokko tjadati, uno die illu: per- 
venit. "ljadataflet, dim. litet genom- 
trånga. 'ljadatatjet, inchoat. begyn- 
na gà igenom, m. m. 

TJADATAX, m. f. diarrbza, durklopp. 
Tjadatakin le, diarrhea laborat , han 
har durklopp. It. ?ranfétur, genomfart 

Tj]ADATEM, n. f. tranfitur, genomfart. 

TjaDD, carbo, kol. ”Tjaddait páldet, 
carboner coquere, brånna kol. [I. fu 
ligo, fot. 


TJADDET, v. a. fuligine five carbone in- 


fufcare, fvÀrta med kol, fota. 
T JADDAJES, fuligine ater , lotig. 
T]JADDOT, fuligine inquinari fotas, 
blifva fotig. Tjaddom, fuligine in- 
fufcatus , fotig, fvart. 
TJADNA, /pongia, fvamp. vid. tjana. 
TJADNET, v.a. ligare, vincire, binda, 
Akti tjadnet, coligare, binda ihop. 
Pira tjadnet, circumligare, obligart, 
binda om, förbinda. Pira tjadni al- 
de hawit, obligabat vulnera ejus. T jad- 
neftet, dim. litet binda. "T'jadnegátet, 
inchoat. begynna at binda. 
TJADNETATTET, tjadnetet, vide tja- 
natattet, tjanatet. 
TJADNETOWET, pafkv. ligari, bindas, 
TJADNEM, 7. f. vinétio, bindande. 
TJADNES, z. f. vinculum, ligamen., band. 
TJADNOT , v. 5. l;gari, bindas, blifva 
bunden. "Tjadnot kalka, ligabitur, 
han íkal blifva bunden. Trans! de 
animalibus dicitur , cum nimis cite cre 
fcere definunt , uphóra för haftigt at 
váxa. Tat pátío le tjadnom , crefce- 
r 


f 


TJA 


ARE QNRMMEpapunnr SEED tup CENBPIEMMENEIEEMNINENEQN. 
re prorfur defit bic .rangifer, denne 


ren har uphórt at váxa. 

TjAPrETET & tjaffet, v.». falire, exféli- 
re, fpringa, hoppa. vid. njultjet. 
TJAGNET , intrare, gå in. So käåik fi- 

tih tjagnet, ad illum intrare vals, jag 
vil gà in til honom. Kata tjagnet, 
intrare domum, gå in i hufet. Kar- 
woit tjagnet , veffer induere, klåda "s 
fig. "ljagneítet, dim. gà fom hafti- 
galt in. 'ljagnegatet , incboat. begyn- 
na at pà in. 
TJAGNELTAK, s. f. introitur, ingång. 
Defcenfus , nedergáng , nedítigande. 
TJAGNELET , v. frequ. id. qu. tjagnet. 
TJAGNEM, ». f. introitur, ingång. Tjag- 
nemeft tfagget, fntroitu probibere. 
l]AGNETATTET, facere intrare, låta 
gà in, ljagnetatte weljabt kátai, fac 
ut frater tuur in cafam intret. lr. I 
tjagnetatte, inmtrari nequit, man kan 
ej gà dår in. 
TJAGGE, tjagke, n. f. fafciculur, knippe. 
IJAJANET , v. n. errare, fara vilfe, vil- 
las. Metíin tjajanet, i» filvis oberra- 
re, gå vilfe ifkogen. Tije leiten ko 
tjajanem fautfeh, eratis ut over erran- 
tes. It. tjajanet, delinquere, fela , förfe 
fig. "Tjajanaftet, di». fara litet vilfe. 
Tjajanatjet, inchoat. beg. at fara vilfe. 
TJAJANADDET , frequ. id. qu. tjajanet. 
T]AJANETE , aberran: , vilfefarande. 
TJAJANEM, fjajenes, ». f. aberratio, vill- 
farelfe. Te mijeb tjajenes walda, 
nunc a via aberramur, nu fara vi vil- 
fe om vågen. 
TjAJETET, v. a. feducere, förföra, för- 
villa, Abma kuttek tjajeta tijeb, »e 
uir vor feducat , Marc. i3: y. ljajeta- 
et, dim. litet förföra. ”Tjajetatjet, 
incboat. begynna förvilla. 


T 46$ 
TjAJETATTET, v.a. feducendum curare, 
facere ut aliquis erret, låta tÓrtÓras, 

' góra at en blir förförd och fórvil- 

' lad. Manab tjajetattet, puerum fedu- 
ci pati , láta barnet blifva fórfórdt. 

T jAJETEJE, corruptor , förförare. 

T]JAJETEM, t. f. induciis in errorem, 
tórfórelfe, tórvillande. 

TJAIDNE, f. avis, picur, hackfpik. 

T]A1M, tjaima, s. f. rí/ur , fkratt, lóje. 
ljaima fufti i nokka, rifu ir mum- 
quam defiflit, han fkrattar altid. 

TJAIMET, tjaibmet, v. ». ridere, le, 
fkratta. Mafte tjaibmebet? qua de re 
ridetir? hvad len j åt? Tjaimeftet, 
dimin. fmà-le, 'ljaimagátet, inchoat. 
begynna le. - mE 

T]A1METET , tjaimatatjet, id. 

TJAIMEJE, tjaimateje, ridens, qui ridet, 
en fom ler. .Rifor, begrinare. 

T JA1JE , n. f. defiderium, aviditas, begå- 
relíe. Tjaije påta munji tjalet, /cri- 
bendi cupiditate. adficior , jag har be- 
gárelfe at fkrifva. Tårom tjaije, aui- 
mur pugnandi , luft ac flàfs. 

T]JAx, ruoita tjak , water. 

TjAKANET, v.*. capi, rymmas. Juofke 
i tjakan kabmaki, calceus pedem non 
capit, ad pedem aptur mon eft, quia ju- 
ffo arélior eft, foten ryms ej i (kon. 
Epe tanne tjakan, hc mor non capit. 
locur, jufto aréFior nobis bic eft locur, 
vi rymmas ej hár.. Trans. Ápa fåi 
tjakane akten, in /émultate fecum invi- 
cem funt, de komma ej Ófverens med : 
hvarandra. Qwekte faiwah åpa tja- 
kane akta wuoffei, Zuerum arrogan-. 
tium rariff ma ef amicitia, två Ítora 
rymmas ej i en fåck.  Tjakanaftet, 

Nnn dim. 





"466 | TJA 


dim. någorlunda rymmas. Tjakana- 


tjet, /ncboat. begynna rymmas. 

T JAKANATTET , frequ. id. qu. tjakanet. 

TJAXET, tjaketats, tjaketes, ». a. qui 
magnum locum non capit , rymlig, fom 
ej tager in ftort rum. Transl. de bo- 
min. modeflus, qui non eft arrogans, 
hóflig, en fom ej ár ftorláten. 

T JAKET , cedere loco, cedere, gifva rum. 
Tjake mo, da mibi lecum, gif mig 
rum. ”Tjake /fve tjak, wai ådtjo 
tjákkahet, da mibi locum fedendi. 

T JAKETET , v. 4. capere, rymma, kun- 
na innehålla. I tatt litte tjaket tab 
kaik, omne boc iflud son capis vas, det 
kárilet drar ej alt detta. Wårald to i 
tjaketa , mundus te non capit. Land i 
tjaket tan ádna almatjit, ranram bo- 
sinum turbam regio non capit , för fà 
mycket folk år landet otilráckligt. 

'T JAXSB,, s. f. tuber , tuberculum, knöl. 

T JAKSEX, n. a. tuberofur, knólig. 

ljJakTr]A, 4utwemnur, höft. — Tjaktja 
peleft , ineunte five nova bieme , ab 
autumuo, ifrån höften, i början af 
vinteren. Tjaktjek, quafi adv. cfe, au- 
furno , tempore autumnali, om höften, 
hófte-tiden. 

"T)AKTOX, ». 2. compactur, folidur, t&t, 
faít. "'jaktok piàrgo, caro folida, que 
mor ef) flaccida & mollit, ftadigt och 
faft kött. 

TJALLA , tjäl, ». f. £nciffo , ineifiones erna- 
iut cauffa facie in opere aliquo ligneo 
aut metallico, krufning, infkàrningar. 

T JAxer , v. a. feculpere, f/culpende & inci- 
ffones | faciendo crifpare fve ernare, 
med infkhirningar krufa, rifta. | Ka- 


reb tjalet, ver szeiffonibur ornare, vas 


erifpare, krufa til et kåril. &. feribe- TJALGET, v. s. decidere, delabi 


TJA: 
re, fkrifva. Kirjeb tjalet, epifolam 
feribere, fkrifva bref. Maite todn tja- 
lah? quid feribis? It. difecare, fci 
dere, fåra fönder, klyfva. Tjale tab 
" qwoutot, difeca boc in duar partes, 
fkir fónder detta i tu ftycken. Tja- 
leitet, dim. lkrifva litet. '"Ijalegitet, 
inchoat. begynna fkrifva, begynna 
fkára fÓnder. 

TjJaLEJE, feribenr, feriptor, den fom 
fkrifver. Jus tjalejeb kaudnet lulib, 
Äh feriptorem invenirem aliquem. 

T JALEM, 7. f. feriptura, Íkrifning. 

TjALATJET, v.a. crif/pare, fculpere, kru- 
fa,rilta. It. fecare cultro aut for fict, 
fkára eller klippa fónder. cfr. tjalet. 

TjarasrAx & tales, m. f- snciffo cultro 
aut alio inflrumento facia , riftning cl- 
ler krufning med knif eller något 
dylikt. . ! 

T JALETET, v. 4. fcribendum curare, Ii- 
ta fkrifva. Skalloi etjebs tjaletet, «4 
Cenam Domini Sacram fe adfcribendum 
curare, låta fkrifva up fig til Skrift. 
Skattai tjaletet, in cenfum referendum 
curare. | 

TJALATALLET , v. 7. ad fcribi , infcribi, 
infkritvas. 

TjALE1ATTET , v. 7. fcribi poffe, kun- 
na fkritvas. I talle tjaletatte, fcri 
nunc nequit. 

ljALOoG, n. f. feriptum. fcriptura, fkriit. 
ljalek, id.  Ailes tjalog, Scriptura 
Sacra , den helige Skrift. Tjalog åp- 
pes , peritus fcriptura. Auta tjalog, 
preferiptum, fÖrefkrift. —Paijelt tja- 
log , inferiptio, Ofverfkrift. 

TJALGAT- WANE, bernia, bråck. efr. 
tjalget. 

falla 


ner. 





TJA 

ner. Jågna tjada tjalgei jaurai, per 
glaciem delapfur eft in lacum, han for 
ner i fjön genom ifen. Juolke tjal- 
gai.jágna tjada, pede glacies perzunde» 
batur. It. de pecudibus dum pinbocfcunt. 
Pátfoh tjalgeh tan jaken, hoc anno 
rangiferi pingver eoadunt. Mefeh puo- 
rakit tjalgeh, vituli rangiferini opti- 
me adelcf cunt & pingusfcunt ; renkalf- 
varne váxa til och blifva feta. Tjal- 
geftet, dim. '"ljalgagátet, incboat. be- 
gynna at blifva tet. 

TJALLET, v. n. de rangiferir dicitur, 
dum fruticibur t$. arboribus cornua ad- 
fricant autumno, quando catulitionir 
tempus inflat, ut lanugine, qua. «ffate 
obducfa funt cormua denudentur , cfr. 
namehb, tjallet, flubba hornen emot 
tràn och bufkar, fom renarne göra 
om höften, når fpringetiden inítun- 
dar, at rifva bort det ludna fkinnet, 
hvarmed hornen áro ófverdragna 
om fommaren, fe nameh. 

TJALLOT, v.n. obdurefcere, hárdas, blif- 


va härd. Harjanemett tjallot, obdu- 


refcere coufvetudine, blifva hárdad ge- 
nom vanan. affa leb mon tjallom, 
cjus rei confvcetudine obdurui, ut illam 
Jam facile perferre pofim, jag år hár- 
dad och van dervid. 

T]ALME, oculus, Öga. Tjalmit tappet, 
claudere oculos, tilfluta Ögonen. 'Ifag- 
gas tjalmi káttjet, atrenre conf/picere, 
oculorum intentione. adfpicere, fe ftint 
uppå, noga fe på. Tjalmai &dtjot, 
in confpecfum obtinere, få i Ognaligte. 


Tjalme kakka, pupilla oculi, Ögnaften. - 


Tjalmit tfagget, oculor intendere, fpån- 
na ut Ögonen. 'Tjalme pele, alter 
oculorum, det ena ögat. "ljalmetak, 


TjA 467. 


caf. negativ. fine oculir, utan Ögon. 
Tjalmi tjuoppet, niZari, blinka med 
Ögonen. 'jalme halgon, in» con/pe- 
du, an'e oculos , evidenter , Ógoníken- 
ligen, för ögonen. "Ijalme-tram- 
kaldak, idfus f. nicfur oculorum, blin- 
kande med ógonen, ögonblick. Tjal- 
me harme, /upercilium, Ógonbryn. 
I. tjalme, macula retis, maíka i et 
. nåt. Tjalme-kulbme, palpebre. Tjal- 
mats, dim. Fenn. filmå, oculus. 

T]JALMAK, 9. a. qui vifu gaudet. acerri- 
20, en fom har god fyn. 

TJALMEPELAK, monoculur , enÓgd. 

TJALMETEBME, tjalmeteme & tjalme- 
tes, 75. a. cecur, blind. — ljalmetes- 
wuot, czcitas , blindhet. 

TJALMET, v. 5. vifum recuperare, åter 
få fin fyn igen. "Tjalmetebme lei 
fodn, walla tjalmei waft, cecus erat, 
nunc autem. vifu rurfur gaudet , han 
var blind, men har áter fátt fin fyn 
igen. Tjalmeftet, dim. Tjalmagåtet, 
inchoat. begynna få fin fyn igen. ' 

T]JALMETOWET, pajfv. occecari , lumine 
oculorum privari, blifva blind. 

TJALMETATTET € tjalmetuttet, v. a. 
occecare , cecum reddere, gÓra blind. 

T'JALMES, n. f. ventriculur pecudum aqua 
lotus & aére ficcatus, quo vafis inflar 
utuntur, cfr. fatte, kreaturs mage, 
den Lapparne betjena fig af til kà- 
ril, fe fatte. Obf. fatte eff pecudum ma- 
jorum, tjalmes vero vitulerum t$ pe- 
corum, etiam avium flomacbur. 

TJALMET, v. a. tjalmem, vid. luofkot, 
luofkom, id. 

TJaror, fcribi, infcribi , fkrifvas up, 
infkrifvas.. Skattai tjalot, is cenfum 
referri , blifva fkattfkreiven. 

Nnn2 





TJALS; 


468 TJA 

Tjars, tjalía, erufla nivis, fkara, fkar- 
ÍnóÓ. vid. tjarw. 

T JAMk, adv. firmiter, hárdt, faft. 'Tjad- 
net tjamk, firmiter alligare, binda 
hárdt til. Tjamket, v. a. firmiter li- 
gare, hürdt binda. vid. tjauketet, id. 
TjANA, fungur,fvamp. Niwfa tjana, 

(00 fungus betule , unde fomer praeparatur , 

- fvamp hvaraf fnófke göres. Norr 
tjuka. 

TJANAX, m. a. non ligatur, oObunden, 

* efr. tjadnet. 6 

TJANAS, a. f. ligamentum, band. 'Tja- 
nas ketjen le, lgatus eft, han år bun- 
den. Fjanas badde, Hgamen, band. ' 

T]ANATATTET , v. n. ligari poffe, kun- 
na bindas. I tjanatatte, J/gari nequit. 

TJANKET, confidere, lita på. Rikines 
tjanka, d$oitiir fuis confidit, han li- 
tar på fin rikedom. 

TjaArPES, tjappok, ». a. ziger, fvart. 
Tjappet, sd. 'Tjappes håft, egvus ni- 

. ger, en fvart håft. Tjappes kapte, 
tunica nigra, fvart tröja. Tran. tjap- 
pes almats, omo fordide parcur, en 
mycket nidfk och fnål mennifka. 
Comparat. tjappetub, fvartare. Super]. 
tjappeturus, den fvartafte. 

TjAPPOTET, "igrefcere, blifvà fvart. 
Mnuoto tjiappoti, vultus nigrefcebat, 
anfigtet blef fvart. — Tram. Aptía 
fodn tjappoti, valde fadus eft tenax 
f. parcus, han har blifvit alt för nifk. 

T] JAPPOTAT TET , tjappotuttet, v. a. si- 
grum reddere, nigro tingere cobre, gÓ- 
ra fvart, fvàrta. 

"IjAPPOTOWET , id. gu. tjappotet. 

"I JAPPOS, 7». a. w/ non ettritur, qui ad- 
buc utilis cff, brukbar, fom ánnu ej 
år utnótt. Tramtjappos pådnje, 


BOT, € 
- 


TJA 


fenex. qui. firmo adbuc corpore ef, en 
ubbe fom ánnu har god kropps 
tyrka. 

TJARATALLET, v. f. infomniis vexari, 
plågas af elaka drömmar. "Fjaratal- 
lib tane ijan, bac nocfe infomnia me ter. 
ruere, jag hade elaka drömmar i natt. 

T JARATALLEM , fn/omnium, elak dröm. 

TJAnES, ». a. terribilir, förfkråckelig, 
Tjares njáko, in/omniwm, elak dröm. 

TJAREBDET, v. a. de oleo aut alio pingvi 
quide dicitur aquam fupernatantt, 
fáges om flátt eller annat fett, fom 
flyter ofvan på vatnet. 

TjJanro, inflrumentum baka siahpar , qw 
glaciem pertundunt , isbila, et verktyg 
at göra hål på ifen med. Fern. tuura. 

TJARG, n. f. glacier nive nudata, quan- 
do nix calore refoluta cff & glacier me 
da remanet, is hvaraf ÍnÓn år bort- 
tinad, bar is. 

T JARRET, v. a. exprobrare , objicere, fó- 
rebrà. "Fjarra munji affjit, facinora 
mibi exprobrat, han tilviter mig mifs- 
gárningar. "ljarreítet, dim. litet fö- 
rebrà. Tjarragátet, incb. beg. fårebrå. 

T JARREM, rr. f. exprobratio, tilvitelfe. 
"ljarrem áme, cau//a five rer, qua ab- 
eui exprobratur. 

T]jARROK, rzgidur, afper, ftråf, (karp. 
Tjarrok fkautja, berba rigida, ftyit 
fkigg. | 

] JARRSET , v. 7. ?racundum fe praebere, 
ira indulgere, vifa fig ond, vara ond. 

lJARw, tjarwa, erufa mivir, [kara. 
Route tjarw , erufa nivis altius conge- 
lata, que incedentium. molem fuffintrt 
valet , Ítark eller hàrdt tilfrufen fnó, 
fkara, på hvilken man kan gå. 

T]ARWET, v.zt. de nive dicitur, du cruy- 


ja 











TJA 


fa obducitur , fåges når det blir fkara 
på fnön. '"ljarwemen le talle, cru- 
fa nunc fit nivir congclata, det blir nu 
fkara på fnón. Tjarweftet, dim. blif- 
. valitet fkara. "Tjarwegátet , inchoat. 
begynna blifva fkara. 
TJARWET, yf em v. pee 
TJASKA, 9. f. fruffum pifcis, pars pifcis 
dift , et Áifkit ycke. Kaka talla, 
media pars pifcis. 
TjASxE, muflela, hermlin. v. puoitek. 
TJASKET, v. 4. jacere, kafta. Erit tja- 
Íket , abj scere, reficere, kafta bort. UI- 
kos tjafket, ejicere; kafta ut. Wuo- 
los tjafket, Zejscere, kafta ner. Wuol- 
lai tjafket, /fubjicere, kafta under. 
Tran:l. piábmo tjafka kukkes nelgo- 
jit, cibum egre ferunt, qui diu famem 
pfi funt, maten föker dem , fom 
långe hafva hungrat. Ir. tjafket, per- 
eutere; Nå. '"Yjafkeftet, dim. 'T'jafke- 
átet, £ncboat. begynna kafta. — Tja- 
iajet, id. Tjafketattet, conjici poft, 
kunna kaftas. cfr. palkeftet. Fennon. 
lafketan , facio. 
TJASKAT JET, tjafketet, frequ. id. 
TJASKA TET , .v. 2. conjicere fe, begifva 
fig. 'Tjalkati wuolos, /e deerfum com- 
jecit, han begaf fig nederát. Tjafka- 
ti kåtai, £m tugurium celeriter intra- 
bat, han gick haftigt in i kojan. 
Puotfelwas fifa tjafkati, morbus in- 
tror fum ver fur eft, fjukdomen flog in. 
TJASKEM , 7. f. Jacfu: , kaft, kaftande. 
TJASME, 7r. f. pufiula, papula, blema, 
qvifsla. Tjafmak, pu/fuli obftus, full 
med qvifslor. . 
TJAsT , nix madida, teler mivir, kram 
Mö, våt fnó. , 
TJATJE, unicormis , fom har et horn. 


TJA 469 

TJATJESTET, v. 4. indigitare, digito 

monfirare, peka på, med pekande ut- 
vifa. Suormin tjatjeftet, i4. 

T]JATSE, m». f. aqua, vatten. "Tjatfeb 
jukket, bibere aquam, dricka vatten. 
jatfeb kaiket, /£tire, toríta. 'Tjatfe 
kürrek, aque fuper ficier, vattubryn. 
Tjatfe puotfes, bydropicur , vattufig- 
tig. Tjatfe puotfelwas, 5ydrop:, vat- 
tufot. In Novo Teffamento occurrunt. 
Morbus bic Lapponibus fere eft ignotus. 
Kuna tjatfe, Iixivium, lut, 'Tjatfetak 
€ contr. tjatfet, caf. negativ. fine aqua, 
utan vatten. ” 

TJATSAJES, n. 4. aquofur , vattufull. 

TJATSAHATTET, v. a. rigare, aqua bu- 
meclare, Vattna, 1 Cor. 3: 6,7. Ufitar 

^ sins tjatfin tåbbotet, låktet. 

TJATSALET, v.m. immadefcere, blifva — 
våt, vattnas. Njalme tjatfal, os $m- 
madefcit, munnen vattnas. 

TJATSALASTET, v. n. mifericordia com- 
moveri, lacrymis non poffe abflinere, 
hafva medlidande, ej kunna hålla fig 
från tårar. Idtji ludnok tjatfalafte, — 
mifericordia non commotus eff, han blef 
ej rórd af medlidande. | 

T]ATSEX, ealreur coriaceur, làder-fko. 
Qu. dic. calceus aquatilis.  Oppof. Jwnt 
tales, qui villoff funt, quibur bieme u- 
funtur , qui aquam non ferunt. 

T]JATSETES, s. 4. «qua carens, vattu- 
lös. Tjatfetes kebne, abenum in quo 

"aqua non cff. | 

TjarsETET & tjatfet, v. a. aqua elurre, 
aqua maccrare, vattnlágga, .utblóta 
med vatten. 

TJATSITET, v.7. equofo cffe gu/fu, fma-- 
ka vattenaktigt.  Saltetes piábmo 
tjatlit, esbus in/ulfur aquofo t5 naufcofe 

Nnn 3 £s 





470 | 
guftu eft, ofalt mat har en obehage- 


TJA 


lig och vattenaktig fmak. ”Tjattita- 
ftet, dim. fmaka litet vattenaktigt.. 


'T JAUX, adv. firmiter, arcte, falt, ftadigt, 


hárdt. vid. nannoft. "Tjauk jakket, 


firmiter credere, tro ftadigt. Tjauk 
ja tjauk kottjot, graviter mandare, 


ftrángeligen befalla. Tjaukebit lok- 


ket, voce elatiore legere. 


'TjAuxs, tjaukok, tjauka, tjauges , ». 


a. firmus, diftentur, fadig, faft, fpánd. 
'Tjaukes rükkáles, oratio feria, alf- 
varlig bón. Tjaukes tjuolm, nodu: 
ar le comnexur, hárdt tilbunden knut. 
"T jaukeswuot , firmitas , falthet, fta- 
dighet. 


"T JAUKESIXT , adv. vide tjauk. 
TjaUxET , v.». Pjágga tjauka, ventur fit 


vehementior , vådret blir háàftigare. 
Tjåfkem tjauka, frigus magis fit vebe- 
mens, kölden blir ftarkare. Tjaukab 
parget, ko wuoingeftab, pof! otium 
majori cum nifu laboro, jag blir hur- 
tigare at arbeta, nàr jag har hvilat 
mig. Tjaukeftet , dim. "T'jaukagátet, 
inchoat. 


'TjAUXESTET, tjaukkeftet, v. a. arripe- 


re, gripa til. Kàtin tjaukeftet, manu 
arripere, gripa i med handen. 


'TJAUKETET , tjaugetet, v. a. intendere, 


utfpánna, Kainob tjauketet , fumem 
extendere, ftråcka ut repet. "Ljuol- 
meb tjauketet, nodum adflringere ar- 
Hiur, hårdare tilknyta. — Oppef. eff 


metetet. Tjauketaftet, dim. litet ut- 
fpånna. Tjauketatjet,incboar.begyn- 
na utfpånna. 


TjJAUR, nanus, qv exigua ef flatura, 


dvárg, liten til våxten.  ljaurats, 


dim.id. De Po fepiur dicitur , 
interdum de 


ominibus. 


T1BMA , anm preterlapfo, i fjol. 


TJA 


'T jJAUTES, ». f. locus acclivis , backe, fom 


bår upfóre. Tjautefit wadfet, per I 
ca acclivia afcendere, gå upföre bran- 
ta backar. Tjautefats, dim. en liten 
backe. It. Tjautes, locus, ubi pifcir 
eva parit ventrem fundo lacus aut amni: 
adfricanr, tjautes kallas ock det ftål- 
let dár fifken gnider fig emot fjó- 
botten, dà han flápper ràmmen. 
Tjauteílet, v. ». de pifcibus dicitur 
boc: facientibur. 'Tjauteftet, fages om 
fifkar, når de gnida fig emot botten. 


TjAUTASATTET, v. ni. furfum paulatim 


vergere, luta upfóre, fmáningom bá- 
ra upát. 


"T JAUTET, v. 2. advebere, furfum vehere, 


framföra, föra upfóre. Waren nal 
tjautet, in montem vebere, föra uppå 
berget. Måreft tjautet fame ädnami, 
ex ora maritima in Lapponiam vebere, 
föra up til Lappmarken ifrån lands- 
bygden. "Tjautegátet, inchoat. begyn- 
na fóra upfóre. 


TjJAWELX, dorfum, tergum, rygg. I. 


jugum menti; , bergsrygg , bergslid. 


TIBBER, numerus quadragenarius , et tal 


af 40, et timber. 


TisDET, v.7. mitefcere, blifva blidt. De 
. nive dicitur dum mitefcente calo refol- 
' vitur, tina, tÓa. Tibda udne, regcla- 


tur bodie nix, íÍnÓn tinas up i dag, 


' det tóar i dag. Tibdeílet, dim. tóa 


litet. T'ibdegàátet, /ncboar. beg. tóa. 


TiBDOXK, m. a. morigerur, qui nom cget 


multa cafligatione five animadver fone, 

bójelig, fom ej år fvår at tukta. Tib- 

dok mana, infans docilis €$ morigerus, 
ui facile caffigatur , et barn; fom ej 
r fvárt at aga. Lyck/el. 


Tus 











TID 


TJÉ 471 


TIBMATS, 9. 4. ad annum preterlapfum "TJEKTJA, milour, Örn, fifkgjós. 
pertinens, fÓrra aret tilhórig. v.timats. TJENAR, fervus, tjenare. 

TizM , tibma, tibmes, tibmok, ».a. mo- TJENASTAK, merirum, fórtjenft, tjenft. 
lis, lenis, mjuk, blöt. "Tibma ullo, 'TJENOT, v. a. experiri, fentire, Ímaka, 


Jana lenir, mjuk ull Tran. libma 
piárgo, caro bene cocfa, vål kokadt 


kánna. Nelkeb tjenot, famem pati, 
lida hunger. 


kött, fom ej år fegt. 'Tibmawuot, TjJENTA, ancilla, piga. 


tibmokwuot, mollitie: , mjukhet. 
TiBMET, v. n. mollefcere, emolliri, blif- 
va mjuk, blótna. Piårgob wuoffjet 
taffa ko tibma, cartem coquere urque 
dum mollefcit, koka kótt til defs det 


TjENTOSTET, ancille famulatu fungi, 


tjena för piga. "Tjentoftam leb fo 
ludne jakeb, ancilla fui ejur unum am 
sum, jag har tjent hos honom för 
piga et år. 


- blir mjukt. Rerte wuoitafeft tibma, TjJerrE, tjeppes, na. quidvis faciendi 


oleo emollitur corium, ládret blir mjukt 
af fmorning. 'l'ibmeftet, dim. mjuk- 
nå litet. Tibmagátet, z»cboat. begyn- 
na mjukna. 
TIBMETET, v. a. mollire, góra mjuk. 
Tip, zm. f. mor, ritus, plágfed. FTollots 
tid, mor antiguur, gammal plágfed. 


peritus , artium. manuarium imprimis 


edoctus, flög, handflóg. Trans lok- 
ko tjeppe, docfur legendi , fnåll at lå- 


fa. 'l'jeppe wiefot almatji kum, con- 
verfationir cum aliis bominibus ferire 
en fom vál kan lefva med folk. Op- 
pof. tjuorpe. — Tjeppeswuot, /ubf.. 
flóghet, fkicklighet. 


It. ritus fuperflitiofur, vidfkepelig fed, 
fkráck. 'lidalats, fuperflitiofus , vid- "'yEPPASTALLET , v. ». affabre agere ffu- 
fkepelig. vi4. did. dere, vilja vara flög. Wigga tjeppa- 
TIDESTALLET, v.v. ritur fuperflitiofor — fallet, peritum agere vult fabrum, han 
Jtqui , fuper flHitioni addi&lum effe, vát- — vil vara mycket konftig. - 
ta f':» efter fkrück, vara vidikepelig. TjErrEsiKkT & tjeppet, adv. affabre, ar- 
Tidettalleje, pert. pref. qui ita facit, — tificiofe, konftigt, flógt. 
vidikepelig. T JERBMAX, vitulus rangiferinus annicu- 
TIDESTALLEM , fuperflitio, vidfkepelfe. = lus, et árs gammal renkalf. 
TIDNE , flannum , vid. tadne. 'T]ERETET, v. a. fagena fub glacte pifca- 
TioNo, flex, flinta. 7i,draga isnot, Tjeretern- £oe tjere 
TiE, tunc , då. vid. die, te. weleh, pifces bec modo «apti , hfk 
TJEDMOK, 7. a. lentíginofur, fr&knig. — fom år fångad med isnot. | 
Tjedmok arodeje, facies lentiginofa, 'l]EROT , v. v. flere, gráta. Mana tjero, 
friknigt anfigte. infans varit, barnet gråter. 'To mon 
TJEKET , zs. a. infpidur, aridur & inffpi- — tjerob, ko toda wuolgah, te lugeo ab- 
dur, torr, ofmakelig. Tjeket le tat ^ ewntem, jag gråter öfver din bortrefa. 
iábmo, aridus t$ inffpidus bic ef? ci- — 'Tjeroftet, dim. litet gråta. "Tjerogá- 
us, denne maten år torr och ofma- — tet, inchoat. begynna gråta. 


kelig. TJEROM, ». f. fletus , gråt. 
| Tjx- 





472 TJE 


TjerostTALLET & tjerotallet, v. a. in- 
tenkv. vebementer fere, plorare, hát- 
tigt gráta. - 

"DigrkT , fcire, veta. vid. tetet dv. 

'TieT1, tiet, vid. diet. 

"T JE JA , feptem, fju. vid. kietja, id. 
'TJETJES, 5. 4. numeral. "ljetjes lepe, 
feptem fumur , vi åro fju til antalet. 

TJETJER , igitur minimus, lillfinger. 

TjETSE, patruus natu minor cjut patre, 
cujut cft patruus, yngre farbroder. 
Fenn. Íetà , patruus. | 

"TjETSEW, patrucliz, brorfon el. dotter. 

TJEURES, lutra, vid. tjáura. 

"'TIEURETET, ingrato effe gufIu & vanci- 
de, vara af en från och obehag. fmak. 

TjEURET, vid. wuojet, 

*TriguTET , implere, vid. teutet Gc. 

"TYEWA , collis, backe. vid. tàwa. 

TIEWAS, tie wet. vid. táwas, fåwet. 

"TIEWTIE, quadrupedum animalium po 

| tes pedum pulerirun, knå på Kak- 
benet hos fyrfotade kreatur. 

"TirrkT, vid. tiptet. | 

'TiGGE , Judicium, forum, ting. Tiggal 
ftebnot, i» jus vocare, citare, flåm- 
ma til tings. Tigget, judicis munere 
fungi , judicium exercere, tingta, hál- 
la ting. 

"TiGGAR, mendicur, tiggare. 

liccor, mendicare, tigga. — Tiggom, 

^ mendicatio, tiggeri. efr. watet. — 

"Tict, tigle kedke, later, tegelften. 

TJiDDET, v. a. contradicere, reniti, emot- 
fAga, ftreta emot. Tjidda fadnafeb, 
veritati relucfatur, han ftrider emot 
fanningen, Inta fodn mo hålit tjid- 
det wigga, verba is mea femper irri- 
ta facere vult. Ale mo tjidde, no/j mi- 
bi contradicere, lågg dig icke emot 


TA ] 


mig. jiddeftet, Zim. Tjidd-gåtet, 


inchoat. begynna fága emot. 

Tj1DDEM, contradictio , rclucfatio, mot. 
fågelfe, motítànd. 

Tq DDETAT TET, v. si. contradici poffe, 
kunna motíágas. I tatt tjiddetatte, 
ifud negari nen poteft, det kan ej nekas. 

TjiDDoxES, quí femper contradicitaut re. 
nititur, en fom altid lågger fig emot. 

T jiDME, lentigo, frákna. Tjidmek, lar 
tiginofus, fráknig. vid. tjedmok. 

TgpNos, tjidnot. vid. tjinos, tjinot. 

T D TjE, fta matres fuas infantes appi- 
lant, mamma, mater, mor, mamma, 
Tjidtjam puoram, mater mea carifi- 
ma, min kára mor. cfr. nidtje. 

T1JE, 9. plur. pron. vor, J. 

TJIKKA, mivir manu formatwr globulu:, 
fn Öbåll. Lyckfel. 

TpxxoT, v.s. uno pede falire, hoppa 
pà et ben, 

Tpxrzr , a. a. Werbmit tjiktet, retis 
refarcire, bota nåt. De retibur tantu 
dicitur. 'ljikteftet, dim. "ljiktegà- 
tet & tjiktetatjet , inchoar. begynna 
bota nåt. Tjiktetattet, neutr. rcfar- 
ciri poffe, kunna lappas eller botas. 
I tat werbme tjiktetatte, ref/arciri nm 
quit bec rete, detta nåtet kan ej lappas. 

T j1x TEMES, 5. f. filum que retia refar- 
cienda funt, garn at laga nåt med. 

TjiLDET, valere, in pretio effe, gll, 
vid. játtet. 

TJILDASTALLET, v.n. fuperbire , magni 
fe eftimare, tycka mycket om fig. 
TjiLDOX, n.a. pretiofus, qui in pretio ef, 
gållande, fom år i pris. Tjildok nav 
te, pellis ferina pretioffor. It. tjildok 
alma, vir de fe bene fentienr en man 

fom har ftora tankar om fig. 


Tyr 














TJ 


TjLET, v. 8. falire, hoppa, fpringa. 
Tjilet kedken nal, infilire in lapidem, 
hoppa uppå en ften. Tjileftet, dim. 
Tjilegåtet, inch. Fenn. kijlin, la/civio. 

Tji MA, n. f. curvamen, flexura, v. fåjo. 

TjINoxK, tjinos, ». a. compadlus, dururs, 
tåt, hård. Tjinok muor, lignum fo- 
lidum t$ durum, hårdt trà. "ljinok 
muot, mix compacta, härd fnó. | 

Tj no, tjidno, obf/ructio, tórftoppelfe. 

TjiNoT , v. n. durefcere, hårdna. Is. ob- 
frui, alvi obflruclione laborare, blifva 
fórftoppad. 

TjINOTET, v. 4. indurare, göra hård. 
It. obflructionem alvi cauffare, fórorfa- 
ka fórftoppelíe. 

Tijop, ». f. decume , decima , tijonde. 

TpuPTET, v. 4. curvare, flectere, böja. 
Tjiptet miálgafeb, cwrvare carinam. 
Tjiptes muor, iaffrumentum curoandi 
ligna, verktyg at böja med, bándtrá. 

TpyRGOT, vid. tlirgot. 

Tjsxo, n. f. affcelur aliquir vehementior, 
ófverilning , någon håftig finnes- 
rórelfe. Tjifko munji påta, affecfur 
me invadit vehemens , et il kommer åt 
mig. Tjifko fuono, peccatum involun- 
tarium, Ívaghets fynd. 

TjisKor, idem. 

Tyiskor , v. n. affccfu aliquo animi vehe- 
mente incitari, af någon hiftig fin- 
nes -rÓrelfe upretas, fd. en ótveril- 
ning. I;. de pecudibus , falive , ambobus 

fimul pedibus falire, hoppa, fpringa i 
fyrfpráng. vid. tjuofkot, sd. Tjifko- 
gåtet, incboat. begynna at få en Öf- 
verilning. 

TirrTA, n. f. clavus, pinne, plugg. cfr. 
naule, Tran;l. ålma le ko tjitta, vir 
ille efl. pervicacifimus. qui propofisi aut 


TIK 473 
fententie fue nimis efl tenax, han år 
en mycket envis man. 'jittats, dim. 
en liten pinne. | | 

Tp TrTET, v.a. vid. naulet. It. id. quod 
tarjet, Setarjet. Ib tjitte ádet, 4or- 
mire nequeo, exfomnis fum, jag kan 
ej fofva. NorrL. gittar ej fofva. 

TgrTTETUM, 2. a. clavis affxur, faft- . 
nàglad. Trans! taffa le fodn ko tjit- 
tetum , in ifla ille.re maxime pertinax 
eft, han år mycket envis deruti. ' 

TpnrrTJE, aculcus, en tagg. "Tjittjats, 
dim. liten pigg. 

TJITTO-TJALMAK, cui oculi funt ex- 
flantes , utógd. cfr. tjitta. 

'Tj1wa - xar, carcer , fánghus. 

V 1x, tikka, ». a. certus, fide dignur, vifs, 
trovárdig. "likka fakab tan pira a- ' 
nab, compertum ifla de re babeo, jag 
har mig den faken noga bekant. 

T'1xKE, pediculus , lus. Angl. tick, id. 

TiKKAJES, pediculofur, lufig. Tikkos,id. 

TiKKET, v. n. pediculos alere, pediculos 
nancifci , blifva lufig. 

Tixs & tikfje, canis femina, tik. 

Tikrok, n. a. compatfur, folidur, tåt. 
Tiktok kare, vars cut nulle funt rime, 
et tátt kåril. Trans! tiktok alma, qui 
reticenda reticet, en fom kan vål tiga 
med hemligheter. cfr. lauk. 

TiKTOT, v. ». compactum fieri, blifva 
tát. Tiktogátet, inchoat. vid. lauket. 

Tix TOTET, v.a. compactum reddere, gÓ- 
ra tàt. Tiktotaftet , dim. . | 

Tirasr, adv. exadfe, adcurate, de jactu 
teli aut iu dicitur, huggligt. Lád- 
deb njuolin tilaft teiweti, avem fa- 
gitta mediam trans figcbat , han träffar 
de fogelen huggligt med pilen. 


Qoo TiLA, 








474 TIL TIM 


Tira, charte luforie maculit quadratis "T1LMA, n. f. agitatio aque, vattnets 
stotat& , ruter i kort. íqvalpande. 

TiLESX, fecuris major, ftor yxe, bila. ”TiLMoT, v. s. agitari, commoveri , dc a- 

TirJA, tabula five fella, in qua.in cym- — qua dicitur, fqvalpa. Paroh tilmoh, 
bir fedemur, fåte eller fkåtta i båtar — unde flucfuant , böljorna fqvalpa och 
at fitta på. hátva fig. 

TiLjE, ». f. occaffo, opportunitar, tilfál- '"DYLPE, n. f. focur, focur ineptior , (kímt, 
le. Puore tiljeb ådtjoi, epportumita- ^ daraktigt fkåmt. vid. telpe. 
tem nacfur eft, han fick godt tilfålle. TiLPETET, v.». jocari, ineptire, fkåmta, 
Fenn. tila. TürsEs, s. a. imbecillis, inutilir, fvag, 

TiLKOT, v. a. pelles preparare & alu-.— odugelig. Tilfes herke, rangifer vc 
tam, bereda fkinn, fåmfka. vid.altet.  Aarius minus vegetus,en fvag kórren. 

TiLLE, aliquod animal, quo tanquam in- 'T1M , bora, tima. "Timapele /fve tima- 
frumento uff funt olim Lapponer venefi- lakke, dimidium bore, half tima. Kid- 
6$, ut e gr. lupur, urfur, corvur aut — da tim , tempus vernum, vártiden. 
aliud , quas beflias magica arte & venc- 'T1MA, timan, anno praterlapfo, v.tibma, 
ficio ad quevir mala in alios bemines "T'1MATS, n. 4. ad annum proxime pre- 
inferenda incitare potuiffe feruntur, aut — teritum pertinenr, hörande til förra 
etiam ad opitulandum fibimet ir ve] — året. 'limats kordne, Pordeum anzi 
4liir. Tille kallades något vifft djur, ^ preterlapf, fórledit års korn. Pre. 











fåfom til ex. en varg, björn, korp 
eller något annat, hvaraf Lapparne 
beråttas hafva kunnat betjena fig, 

enom fvartkonft och någon hem- 


I le fodn timats mana, valde eft «tat 
provecfur, han år rått gammal.  Ti- 
matjeft, ab ammo preterlapfo, Íedan 


: fórledit är. 


ig bekantfkap med famma djur, at 
göra andra mennifkor fkada, el. ock 
hjelpa fig fjelfva och andra. Mo til- 


TIMBER, :gni,timmer. "Timbertet, 
fhruere, edificare, timra. | 
TIMES, timok, n. a. mollis, mjuk. v. tibm. 
 lele tat lådde, avis bec meum eft, quo TIMET, v. n. & timetet, v. tibmet &. 
utor, adminiculum foe inflrumentum, 'TiNGOT, v.a. vid, trawet, wainotet. 

denne fogelen betjenar jag mig utaf ''iNpo, de pecudibur dicitur, flomachi 
til háxeri. Swalab tillen tokko ra- — efflatío five tumor, cum venter. diffendi- 
jab, vulpe albam illuc mitto deffderio = tur, quo morbo rangiferi imprimis li 
meo fatisfacfuram, Jag fkickar dit en Perawt fepe letali, en fjukdom hos 
hvit ràf, fom fkal górat. renarne dà buken fváller up, hvar- 
Tirrzs,5.4.vid.karwes, fládes. Ile ^ af de ofta dé. 
tilles, i» parato non eft, det år ej til TiNonET , v. ni. Zulci effe fapore, Ímala 
hands. Till, id. Fen. talde, in promtu. — fött, vara af fót fmak. 
TIiLLETALLET €5 tillotet, v. a. facien- "'aNT , n. menfura, quarta pars canthari, 
dum curard, efficere, komma til våga, — * halfítop. 
låta fke, TjopnTjAS, ». f. labor oebemenz, flrångt 
: ar 


TJO 


arbete. Tjodtjalin orrot, laborem fu- 
flinere improbum , hafva mycket arbe- 
te, flita ondt, a verbo 

Y'jopnrjor, fare, ftd. Juolki nal tjod- 
tj ot, pedibur infflere, tå på fötterna. 
Auten tjodtjot, precffe, töreftä, fór- 
valta. Pira tjodtjot, circum fare, ftà 
omkring. Pelen tjodtjot, a parribur 
effe. Wuotfte tjodtjot, refflere, 1tà 
emot. Tjodtjoílet, Zimin. ftà litet. 
"I jodtjogátet, inchoat. begynna ftà. 

'] JopT !0JE , fans, qui fat, ltàende. 

T joprJor & tjodtjo, id. Tjodtjot pár- 
ra, edit flanr, han åter ftàende. Tjod- 
tjo almats, bomo evectur, en ftaende 
mennifka, 

'] JopnT]Jox , i» rem familiarem attentus, 
husaktig, god hushállare. 

TJODTJALASTET, refiflere, repugnere, 
fátta fig emot, vara motftråfvig. 
"T jodtjalaftet 8iwalatjen wuoft, ma- 
giflratur refiftere five fe opponere , fát- 
ta lig emot Ófverheten. 

TJjJoD1JATET, tjodtjetet, o. ». fubffe- 
fe, ftadna. Tjodtjeti tala, f/atim gra- 
dum fflebat , han ftadnade ftraxt. 
"T jodtjetaftet, 2/m.litet ftadna. 'Tjod- 
tjetatjet, inchoat. begynna ftadna. 

"] Jon T jorEr, flare permittere , låta ftà. 
Ale mo kukkeb tjodtjote, ne fnas me 
diutius beiv flare, låt mig ej få hår 
långre. I. poffulare, expofcere, påltå, 


utfordra, Palkab tjodtjotet,mercedem' 


pofulare, fordra betalning. It. praefe, 
adminiftrare, förvalta, föreftå. Hei- 
mab tjodtjotet, rem familiarem admi- 
niftrare, föreftå hushållet. Amma- 
teb tjodtjotet, muneri pracffe, törval- 
ta &mbetet. Tjodtjotatjet , /ncboativ. 
begynna páftà, m. m. 


TJO 475 


TJODTJOTEJE, adminiftrator, förvalta- 
re. Tjodtjotejeh Jubmelen tjåkos- 


wuoten paijel , Zi/penfatorer myfte- 
riorum divinorum, (Cor. 4:1. It. qui 
efflagitat quid & pofcit, en fom på- 
ftár eller fordrar ut. 

TjopTjJOTEM, x. f. adminif ratio, får- 
valtning. Poflulatum, påltående. 

TJOKKAHET, federe, fitta, v. tjákkahet, 

TJOKKETET, recumbere, conffdere, vid. 
tjákketet. 

T'JOKKOLDET, 7. a. títillàre, kittla. Ele 
mo tjokkolde, »oli me titillare, kitt- 
la mig ej. Tjokkoldattet, freu. id. 

TjoxxorpEM, tjokkoldallem, s. f. ti- 
tillatie , kittlande, retande. 

TJOKKOTES, macer , macilentur, mager. 
Tjokkotes pátfo, rangifer macilentur. 

TjokxoTET, v. a. macilentum reddere, 
macerare fame, góra mager, utmárg- 
la. Tjokkotowet, macie extabefcere, 
blifva mager. 

TjoxTok, s. 4. vi elaflica gaudenr , ri- 
£idur, fpánftig, ftyf. Tjoktok juoks, 
arcus rigidus, en ftyf båge. Tjoktok 
lafe, fera rigida & firma, et flyft 
och ftadigt läs. 

Tjorco, n. f: vid. klapa. 

TJOLONJES, meteoron ignitum, ignir fa. 
tuuf, draco volanr igneur, drakaljus, 
lycktgubbe. "Tjolonjes táll, sd. 

TjoROTET, canere, gråna. v. tjuorotet. 

TJORWET, clamare, v. tjuorwet 8c. 

Tjoup,tjouditet, tjoudot, v.tjuoud ee. 

T'jouxss, v. f. lumen, vid. tjuoukes. 

Tjouxzer & tjoukotet, v. tjuouket Fc. 

Tjourax, tjoutet &. vid. tjáutak te. 

TjowoRDET , v. a. obtrudere, pátruga. 
Tjowordien munji tab, boc mibi ob- 
trudcbant , de pátrugade mig detta. 

Ooo2 1jo- 


476 TIP 


T JowoRET,v.7. incidere, råka på. Tjo- 
worib juru. tan áfai, bec ipfa mibi 


contigit portio, in banc ipfam portionem 
incidi jag råkade juft för denna lotten. 

TjoworTr,/fequi, följa ec. v. tjuowot Ice. 

TirPAK, vid. tapak. 

"T'IPPER TET, v.2. garrire, nugari, Íqvall- 
ra, pladdra. Maina todn tippertah? 

quid nugaris? hvad pladdrar du? 

TiPPERTEM, 5. f. nuge, prat, fqvaller. 

"I IPPER TEJE , blatero, fqvallrare. 

Tissot, v. a. cafigare, tukta. Fem. 
tupfin , ca/figo. 

TiPTET, v. 2. permittere, fnere , tillåta, 
låta. I.miffum facere, låta blifva. cfr. 
pajet. lakket ja tiptet, facere t$ non 
facere, göra och låta blifva. 

TirBOK, ».2. eudax, djerf. lirbok hå- 
let, audax dicendi. 

TingREW, infrumentum, vid. dirrew. 

TISKEPELAK, tifkepele, ». a. nequam, fee- 
lefus, vanartig, bofaktig. Tifkepe- 
lak alma, vir fcelefur, en elak man. 
Tt. contumex , halsftarrig. Tifkepelak- 
wuot, zequitia, ondfka. It. contuma- 
esa, halsftarrighet. 

"PIsTEL, tribulus , tiftel. 

TATEZ, eccipiter , hök. 

TirkoTET, v. a. inculcare, Ofta omta- 
la, inprágla, infkárpa. 

"TjupE, boflis, fiende. Hoc nomine boffer, 
a quibur fe olim vexatos perbibent , ap- 
pellam Lapponer, interdum etiam vocan- 
zur karjeleh. — Hodieque illa common- 

firent loca, ubi prelia commiffa funt, 
inter que montes Rekker kaiffe & Lad- 
dewardo in Lapponia Pitenff fama in- 
potuere, reliqua ut. /flentío pretercamur. 
Infirumenta bellica etiam aliquot ab binc 
ennis bis locis reperta effe compertum 


TJU 


babemur. ”Tjude kalla Lapparne fina 
fiender, med hvilka de beritta fig 
hafva haft flrid i forna tider, och ve- 
ta ånnu at utvifa flera ftållen, dår 
de med dem hafva hållit drabbnin- 

ar, hvareft åfven i fednare tider pir 
far och andra krigsgevár åro fundna. 

Tjux, pullus, unge. Karanafen tjukeh, 
pulli corverum , korpungar. Wuent- 
fa tjuk , pullur gallinaceur, kycklinge. 
Piådnaka tjuk, catulus canis, hund- 
hvalp. JImpropr. Almatjen tjuk, in 
fans, mennifkobarn. "Tjukats, dim. 
en liten unge. 

TJUKEXK, que pullos peperit, en fom har 
ungar. 

T jUxXops , macer, vid. tjokkotes. 

T jUKKEZ1 , v. a. vid. Ínjuttjet, tjákket. 

Tjuko, cafeus recens una cum fere la 
éis, fárfk oft med oflvafslan. 

TjUXTJE, 7. avis, tetrao, tjåder. Tran. 
de bomine fupido. Todn leh ko tjuk- 
tje, fupidifmur es, du år et dum- 
hufvud. 

TJULESTET, v. a. ofculari , kyffa. Tju- 
lefti fo, ofculatur eff illum, han kyfte 
honom. Tjuleftaftet, dim. id. 

T jULESTEM , z. f. ofculatio , kyffande. 

TjurasTAX,r. f. ofculum, fvavium, kyfs. 

TjULASTALLET , 7. e [requ. & intenfiv. 
exofculari, ofta kyffa. 

TJULKETET, v.n.repente decidere & gui- 
dem proprie im aquam, haftigt falla 
ner, falla ner i vattnet. Tjulketi jau- 
rai, is lacum delapfus ef, han föll 
ner i fjón. 

TjuNNET & tjunnatet, vid. tjuleflet, 
vox., qua cum infantibus quentes wtun- 
tur , brukas fágas åt barn. 

Tjvop1]or, fare, flå. vid. tjodtjot. 

| T'jvop- 





TJU 


pnma dh s 
TjuoDTJALASTET , refiflere, erigere fe, 


refa fig, fátta fig emot. "Tjuodtjala- 
ftem, oblucfatio, feditio, motítánd, 
upror. | 

TjuODTJELET, v. n. furgere, ftiga up. 
Tjuodtjel paijas, erige te, ftig up. Pai- 
jas tjuodgjelet, re/urgere. Sángolt 
tjuodtjelet, e Jefe furgere, ftiga up 
af fången. Tjuodtjelaítet, dimin. fti- 
ga litet up. "juodtjelaget, incboat. 
begynna fliga up. 

TjvopT]JALDAT TET, tjuodtjaltattet, v. 
a. erigere, exfurgere facerc, uprefa, 
låta ftiga up. It. heimeb tjuodtjaldat- 
tet, ex/iruere domum , bygga up et 
hus, Neuwob tjuodgaldattet , retia 
pifcaria fbi comparare , fÓrefe fig 
med fifke-redfkap. s 

TJUODTJELADDET , frequ. idem quod 
tjuodtjelet. 

TJUODTJELEJE, furgenr, en fom fti- 
ger up. 

TjJUODTJELEM, 7. f. refurrectio, upftig- 
ning, upftàndelfe. — Jabmeki paijas 
tjuodgelem, refurrecfio mortuorum, 
de dódas upítándelfe. 

TjUODT]JADAT TET, v. a. confHtuere, Aål- 
la, framítálla, 44. i: 23. 

TjuocGa ,. f. paffinum vel aliud iffiur- 
modi inflrumentum, quo foditur , aut 
pungitur, en hacka eller dylikt verk- 
tyg, at gráfva eller fticka med. 

TjUOGGAR, tjuogger, fru/lum excifum , 
proprie cafei , et ftycke, et oftftycke. 

ljJvoccATAX, tiuoggat, punéfum, et 
flyng, en prick. 

JUOGGOT, v. a. pungere , flicka, flinga. 
Nipin tjuoggot, cultro fodere five pun- 
gere, flicka med knifven. Tjalmit 
tjuoggot, oculor eruere, flinga eller 


TJU 477 


rifva ut Ögonen. Tjuoggoftet, dim. - 
Tjuoggogátet , inchoat. beg. flinga. 

T jU0JET, v. ». fonare , vocem edere, lju- 
da, låta. Kàáffe biållo tjuoja, quando 
campana auditur, når det ringer. Lád- 
deh tjuojeh, aver garriunt, foglarne 
låta. 'Tjuojeftret, dimix. litet ljuda. 
Tjuojegåtet , such. beg. ljuda el. låta. 

Tjvo]JEJE, fonans, tinniens , ljudande, 

' fom läter. Tjuojeje kálk, tintinna- 
bulum tinniens. 

TJUOJELES, ». a. fonorur , gållt ljudan- 
de, fom láter högt. Tjuojeles kiål, 
vox clara t$ fonora, farkt málfóre, 
hög róft, Tjuojelet, «4v. onore, med 
högt ljud. 'Tjuojelet hålet, a/ra voce 
loqui t$ fonora , tala mycket högt. 

TjUoJEM , a. f. fonitur, ljud, låte. Ka- 
ranafi tjuojem , vociferatio corvorum, 

. korpars fkrán. Láddi tjuojem, ger- 
ritur avium, fogelfang. 

TjvojENEs, idem. : | 

TjvoJETET, 9.4. fonare facere, låta lju- 
da. Bafuneb tjuojetet, zuba canere, 
blàfa i bafun. Täro trombeb tjuoje- 
tet, tympanum sundere, Nå på trum- 
man. It. niådebs tjuojetet, miferiam 
fuam queri , klaga Öfver fin nöd. cfr. 

. kullatet. Tjuojetaftet, dim. Tjuoje- 
tatjet, inchoat. beg. at låta ljuda, m.m. 

TjUOJETALLET , v. a. frequ. idem quod 
tjuojetet. 

T jUojJE t BJE , tilicen, aut qui alio modo 
fonum excitat , Ípelman, eller en fom 
annars åftadkommer ljud. 

TjuoJETAK, n. f. tintinnabulum, liten 
klocka. Imprimis tale, quale pecudum 
eollo appendere folemus , ko-fkålla. 

Tjvoix, eulex, mygg. "Tjuoiketak , £- 

ne eultcibus , utan mygg. 


0003 | Tjvor- 





478 

'T juorxzs, n.a. Tjuoikes kefe, «far cu- 
licibur amica , mygg-fommar, eu fom- 
mar då mycket mygg år. —Oppof. 
Tjuoiketes, culicibur vacuus, mygg- 
lös, myggfri. 

T jUo1KET , v. ». ligneis pedibur adplica- 
tis infrumentis fuper nivem incedere, 
ránna eller gå på fkid. cfr. fappek. 
Tjuoikajet & tjuoikegátet , inchoativ. 
begynna lópa pà fkid. 

'T jUo1xEM, 7. f. ipfe acfur, dum boc fit, 
löpande på fkid. "Tjuoikem talke, 
tempeflar buic opportuna negotio, godt 
fkidfóre. 

TjuoixgTET, /frequ. id. qu. tjuoiket. 
It. his inflrumentis fecfari , med fkid- 
löpande jaga efter. Stalpit tjuoike- 
tet, lupos dicto modo fecfari , jaga et- 
ter vargar med fkidlópande. Hoc mo- 
do lupor & interdum ctiam , licet ra- 
riur, vulper venari t$. baculir cedendo 
occidere confveverunt Lapponer , non fins 
magno labore $$ nifu. "I juoiketaftet, 
dim. 'Tjuoiketatjet, inchoat. begynna 
jaga efter, m. m. 

Tjuorwzs, s. a. albidur, qui colore eft 
albcfcente , hvitaktig och ljus til fár- 

en. "Tjuoiwes ftrud, pannur albido 
colore, klåde af ljus fárg. "Tjuoiwes 
latte, color cerulcur dilutior, qui nimi: 
ater non eft, ljusblå fárg. 

T juoxz, n. f. f/uperficier terra glacie ob- 
duffa, is-flen på marken. Maxime 
boc ipfum Lapponibus eft calamitofum, 
yangiferorum enim magnam faciunt ja- 
(furam, qui fame enecantur , quia mu- 
fecum , quo pafcuntur , conglaciatum at- 

 dingere nequeunt. juokes talwe, biem: 
glacialir dica ratione, en vinter dà 


AP md 


T juoxor, v. ». glacie tegi t$ obduci , fe- 
na, blifva med is Ófverdragen. ^r. 
tjuoke. 

ljuoxET, de canibur dicitur , liquida 
dum forbent alimenta, reforbere, làppja, 
fáges om hundar. Tran. & per in- 
dignationem de bominibus, winab tjuo- 
ket, vinum ffvc fpiritum frumenti avi- 
de bibere, vara begifv. at fupa bránvin. 

T jUOKTE, vas canum, hundkàpp. 

TjJuoxTOoxk, 2. 2. uid. tjoktok. Ir. feve- 
rus, ftráng. Tjuokteswuot, Zuritic:, 
feveritar, hàrdhet , ftránghet. 

T JUOLAHET , v. n. nutarc, ad alterutrum 
latur inclinare, luta, ft fnedt. Kàte 
tjuolaha, domus nutat. Kare tjuola- 
ha, vas inclinatum eft, kårilet itàr 
fnedt. "Tjuolahaftet, d£min. ftà litet 
fnedt. cfr. tjuolo. ; 

Tjvorp, tjuolda, ». f. palur, påle. It. 
ftella. polaris , cynofura, nordftjerna 
Ita dicta, quia immobilis manet t5 fixa. 
Wüáralden tjuold, pa/ur /fve axir mun. 
di, id. "Tjuoldats, dim. en liten påle. 

T JUOLDET, v.a. fegregare , eximere , ex- 
cipere, affkilja, taga undan. "T juolda 
mo åtjalilt, me a cererir difcernit, 
han fkiljer mig ifrån andra. /r.i4.qx. 
kápfet. Tjuoldetowet, tjuoldetuet, 
paltv. excludi , utílutas. 'T'juoldeftet, 
dim. 'Tjuoldegátet , inchoat. begynna 
utíluta eller fránfkilja. 

TJUOLDENAK, m. a. facile a ceteri: di- 
grofaibili. urkánd, fom fkiljer fig 
rån andra. 

Tjvorzr, tjuoleftem. vid. tjuoppet &. 

T jUOLESTAK , z. f. iur, hugg. 

TJUOLETET, vid. tjuoppetet. - 

T jv orco, n. f. contus, pertica, ftüng. 


marken år med is-flen ófverdragen. 'ljuorM, tjuolma, 2». f. modus, knut. 


Tjuol- 








TJU : 


'ljuolmatak, /me nodo, utan knut. 


Tjuolmeb nuolet, nodum folvere, ló- 
fa up knuten. 'ljuolmats, Zim. en 
liten knut. Fen. Íolmi , nodur. 

T JuoL MEK, n.a. nodofur, knutig. 'Tjuol- 
mek muor, arbor nodofa, knöligt trå. 
"ljuolmek wuopt, capillus erifpur, 
knárligt eller krufadt hår. 

TJUOLMETET , v. 4. nodum connecterc, 
knyta en knut. Tjuolmetaítet, dim. 
"Tjuolmatatjet, inchoat. begyn. knyta. 

TJUOLMEDATTET , "do connect i poffe, 
kunna knytas. 

' JUoLMETEM, n. f. vinclio, knytande. 

'I juorNEÉr, tjuoldnet, v. ». durefcere, 
rigefcere blifva ftyf. Tjuolneftet,47m. 

'T jvoro, tjuolok, ». a. ob//quur, Íned. 
Tjuolo piàgg, ventus obliquus, lid- 

. váder, Tjuolo tjalmi kátjeftet , limis 
oculis adfpicere. T juolo pelai le kámp, 
in partem obliquam five finiflram, (i. c. 
nequitiam) pronus eff, han år fnåll til 
det fom ondt år. 

"E juor or, tjuollot, «dv. obligque, Ínedt. 

"1 juoroTET, v. a. olliquare, obliquum 
reddere, góra fned, fneda. 

TjUOM, /2uama, fjäll, fifkfjáll, Tjuo- 
ma qwele, pifcis /quameus, fjällfifk. 
Transl. de cute bumana. Åh le fune 
karwoh tjuomen nal, veffibur plane 
caret , han har ej kláderne på krop- 
pen. ljuomats, dim. f/quamula. 

"T JUOMA , vaccinium nigrum, kråkbår. 

"] jUOMAK, n. a. non def/quamatu: , ofjål- 
lad. Tjuomak qwele, pi/cis cui /qua- 
eme non funt detracfe , ofjállad fifk. 

"TjJUOMET, tjuobmet, v. a. def/guamare, 
fjàla. Qmwelit tjuomet, pifces de- 
J4uamare , fjålla fifk. "D'juometattet, 
poff* dsfquamari,kunna fjällas. Wuo- 


TB 479 
fkon i nale tjuometatte, perca diffici- 
lis ef def quamatu. 

TJUONA, tjuonem & tjuonak, fcintil- 

. la, gnifta. Tjuonemats , dimin. liten 
gniíta, 

TJUONAXET , /cintillare, gniftra. 

TjJUONET, tjuodnet, adverb. velociter, 

- fnállt, haftigt. 

'TJUONJEL, grando, hagel. v. tjuorbmes.. 

TjvoNox, tjuodnok , ». a. velox , celer, 
Ínáll, haftig. Tjuonok wiiket, cur- 
fu velox , fnáll at fpringa. 

'] jUOPPET , v. a. cedere, fcindere, hug- 
ga, fkàra. Mouorait tjuoppet, ligna 
fcindere, hugga ved. Nipin tjuoppet, 
cultro fecare, fkåra med knif. Paijas 
tjuoppet, emetere, fkörda, fkåra up. 
Rafta tjuoppet, amputare, afhugga. 
vid. jallet. Erit tjuoppet, ab/cindere, 
fkåra bort. Lira tjuoppet, eircumci- 
dere, omíkára. Ir. akereb tjuoppet iF 
fimpliciter tjuoppet, metere, fkåra fád.- 
Etjebs tjuoppet, ex infortunio fe i- 
pf/um fecuri aut cultro vulnerare, hug- 
ga fig, fkára fig." "Tjuoppeftet, dim. 
litet hugga. ”Tjuoppegåtet, sncboat. 
begynna hugga. 

TJUOPPEM, n. f. fectio, conciffo, hugg- 
ning. Ir. tjuoppem pådd, meffr, fkór- 
detid. Pira tjuoppem , eircumciffo, 
amfkárelfe. | 

'Tjvorrrx & tjuoppetek, zr. a. non fecfur, 

.Ofkuren. Pira-tjuoppetek, non cir- 
cumcifur, oomfkoren. | 

TjJuoPPETET , v. a. frequ. id. qu. tjuop- 
pet. Tjuoppetatjet, incboar. begynna 
- fkára fönder. Ir. neutr. fe ipfum ferro 
vulnerare, hugga eller fkåra fig. 

Tjvorpos, n. f. fedura, hygge. 

TJUOPSEM, furca, gaffel. 

Tjvons- 





480 - TJU 

TJUORBMES, tjuormes, grando, hagel. 
Tjuorbmes åkte, imber gramdinis, 
hagel - il. 

'] JUORBMESTET, v.n. grandinare, hagla. 

'TJUORGET, v. 4. ?mprimere, typir fi- 

urare fve effingere, trycka, aftryc- 
a. Ráukoit tjuorget, vellera [igneis 
typis imprimendo ornarc & pingere, ut 
folent. Norrvagi I Lapponer, trycka 
rofor på fállar, fom de Norrfka och 

. Lapparne bruka. 

'] juoRGEM-MUOR & tjuorga, ». f. ty- 
pur ligneus, quo iflud peragitur, tryCk- 
bráde. | | 

T juoRKOK , ». a. canus, grå. 'Tjuorko- 
tet, canefcere, grána. | 

TJUOROTET, v. 7. canere, éncanefcere, 

- blifva grå, gràna. Aiwe le fufte 
tjuorotam, caput efur canum factum 
eft, han bar blifvit gráhárig. Tjuo- 
rotatjet, /ncboat. beg. blifva gråhårig. 

"'TjuoR»E, tjuorpes, s. a. iners, qui ar- 
tifex non eft & faber, oflóg, ohándig. 

' "T juorpes álma, vir iners. It. rudis, 

ui moribus eft vigidis & incultir, o- 
belefvad, ofkickelig mennifka, oppo/. 
tjeppe. ljuorpeswuot, inertia, o- 
hándighet, Barbaricr, vildhet. 

TjuonPET, tjuorpefikt , adv. émculte, 

- ohyffat, groft. Ir.'D'juorpet wiefo, 
vitam agit fceleflam & vitiofam, han 
lefver illa och laftbart. 


T juonroT, v.». Tjuorpom le, inertior 


factur eft, han har blifvit ohándig. 
Tjvonn£, vid. tjuorkok. 
T juog wor, tjuorwet, v.4. clamare, ro- 
pa. Tjuorwoi fagga, vebementer clama- 
bat , vociferabatur , han ropade hógt. 


Tjuorwo fo teke, appella illum voce 


elata, buc ut veniat, ropa honom bif. 


TJU 
It. Jubmeleb tjuorwot, Deum invoca- 
re, ükala Gud, anropa Gud om 
hjelp. Tjuorwoftet, dim. litet ropa. 
Tjuorwogåtet, inchoat. begyn. ropa. 
TJUORWOJE, clamans, en fom ropar. 
T juoRWOM, 28. f. clamor , rop, fkri. 
TJUORWOTET, v. a. invocare , appellare, 
anropa, àKalla. Jubmeleb tjuorwo- 
tet kaik niáden, Deum in omni erum- 
na invocare. ljuorwotatjet, inchoat. 
begynna anropa. 
TJUORWOTEJE, qui invocat , akallare. 
'TjUORWOTEM , 2. f. invocatío, &kallan. 
Tjuos, s. f. macula alba in nafo aut ali- 
bi in corpore pecudis nigra aut fufca, 
en hvit flàáck på nofen eller annor- 
ftádes på et kreatur. Hinc 
TljuossE € tjuofek, macula alba nota- 
tur , albis maculis adfperfus, hvitflüc- 
ki a ljuofek pátío, rangifer maculir 
Ibis variegatus, hvitflàckig ren. 
Tjuosxor, ».z. falire , hoppa, fpringa. 
De pecudibus dicitur omnibus /rmul pe 
dibus f alientibur & currentibus, fåg.om 
kreatur når de fpringa i fyrfpráng. 
Tj]UOTE, centum, hundrade. Tjuoten 
aiken , centies , hundrade gånger. 
Qwekte tjuote, ducenti, tvåhundra: 
de. Tjuote kerdak, cenzuplex , hun- 
dradefaldig. Fern». fata, centum. 


"TjUoTAD, n.a. centcf/mur, den hundra- 


de. "ljuotad peiwe, dier centeffmu:. 
Lokke tjuotad, millefmus, den tu- 

: fende i ordningen. 
TjUOTSET , v. a. aggredi , incipere, an- 
gripa, begynna. 'Tljuotfeime parpet 
. famoft, omas nifu laborem adorti fu- 
"sur, vi grepo an arbetet med all 
- kraft. Ir. D'juotfi munji, me aggrefus 


ef, han angrep mig. 4r.de mp 
Wi- 











. TIU 


Wiáirald tjuotfa, níngere ineipir det 


börjar fnóga. "juotfemen le talle, 
pingit nunc, det håller på Íínóga. 
Tjuotfeftet, dim. Tjuotfegåtet, in- 
choat. begynna angripa, m. m. 

TjJUOUD, 7. a. qui fetido t5 bireino fa- 
pore eft, från. 'T'juoud habra, hircus 
fetidur, (tinkande bock. Tjuoudes id. 

TJUOUDITET , v. 2. bircum olere, lukta 
frànt, ftinka fom bock. De /apore 
etiam dicitur , fáges ock om det fom 
Ímakar frånt. 

TjvoupOT, v. n. fetido fieri odore t$ 
fapore , blifva från, fà en från lukt 
och fmak. Sarwa piárgo tjuoudo, 
ko rakka, rangiferi emiffarii caro poft 
«ftum. wenereum fetído & bircino fit 
fapore. 

Tjvoux, tjuouka, tjuoukes, n. f. lux, 
lumen, lus. ”Tällå tjuoukes, lumen 
ignis, eldsljus. Peiwe tjuoukes, lux 
diei, dagsljus. Tjuoukats & tjuou- 
kefats , dim. litet fken eller ljus. 

TjUOUKES, s. a. clarus, lucidus, ljus, 
klar. 'l'juoukes peiwe, dies ferenus, 
en ljus och klar dag. Tjuoukes pai- 
no, color albefcenr, ljus fárg. Tjuou- 
kes litte, /ucerna , lykta. 

TjvouxET, ad». lucide, ljuft, klart. Juo 
le tjuouket, jam dies eft, det år nu 
ljuft och dager. | 

TjvouxET, v. ». luere, lyfa. Peiwe 
tjuouka, ol lucet, folen lyfer. Tjuou- 
kus tijen tjuoukes almatji auten, /»- 
ceat lux veflra coram bominibur, Mattb. 


$:10. It. igne accenfo querere five in- 


fpicere , illuminare, med eldsljus fóka 
ell. befkåda, lyfa på, uplyfa. Tjuou- 
ke tek, lumen buc mittito, lys hit. 
Qwelit tjuouket, fu/cina pifcari, lju- 


TJUOWORET, vid. tjoworet. 
Tjuowor, v. a. fequi. fólja. 


LLL o 48: 

ftra. Jokkab tjuouket, fuvium fufci- 
na € igne luflrare, ftödja i elfven ef- 
ter fifk. Tjuoukeftet, dim. litet lyfa, 
m.m. Tjuoukegátet, inchoat. begyn- 
na lyfa, m. m. 


T juouxEM, illuminatio, lucefcentía, (ut 


ita dicam) uplyfande, fkinande. Pi- 
featur igne t$. fufcina , ljuftrande. 
Tv ouxETAT TET , ?Üuminari. poffe , fa- 
fcina E$ igne pifcandi idoneum effe, 
kunna lyfas up, kunna fifkas med 
ljufler. 


TJUOUKETET, v. a. frequ. illuffrarc lu- 


mine adlato, med ljus ell. eld uplyfa. 
. It. id. atque tjuouket. 


Tjuouxox, z. a. vid. tjuoukes. 
T JUOUKOTEET, 7.7. illuccfcere, lyfa fram, 


framfkina, Peiwe tjuoukota, dies iJ- 
lucefcít, det blifver dag. 'Tjuoukota-. 
tjet, sncbost. begynna at klarna eller 
lyfa up. 


TjuovuT]E, v. pifcis, Coregonur Lavarst. 


fik. 'ljuoutjats, dim. en liten fik. 


Tjuowo 
mo, fequere me, tÓlj mig. Mangenak 
tiuowot, vefligía premere, följa tátt 
efter. Tjuowoje, pr«f. particip. den 
fom följer. Tjuowoftet, dim. följa 
litet. Tjuowogátet, incboaz. beg. följa. 


TjJuowoTET, id. qu. tjuowot. Tjuo- 


wotatjet, izcPoat. begynna följa. 


TjuowoTEJE, qui fequitur , fequax , en 


fom gáxna följer med. Tjuowoteje 
piádnak , canis fequax. 


TjuowoTESs, » a. id. Tjuowotes pát- 


Íoi, rangifer fequax, qui comites. fe- 
uitur, en ren fom följer de andra. 
It. fubft. appendix, bihàng. 


"T up? , zalerur, mitra, mólla. "Ifegge 


Ppp tjup- 


| 482 'TJU 


móffan. Walde tjuppeb, rerege ca- 
put, tag af dig móffan.' "Tjuppats, 
dim. en liten móffa.. 
Tjur, lupus, varg, vid.ftalpe. — 
”TJURGES, tjurget, vid. tjärges, tjärget. 


TJuroxK, mufca, fluga. Ir.fructur immar. 


1urur baccarum, omogna bår, kart. 

Tjuros, ar, gnet. Tjurofit åiweft 
káddelet, caput a Jendibur purgare. 

T junos , cervix, nacke. Tjuros madd, 
fuprema colli pars, det Ófveríta af hal- 
fen, nederfít vid nacken. 

T JUROSTET , v. a. ceroicem transfgere 
ferro, ut folent Lappones cum rangife- 
rer maclant , flicka i nacken, fom 


Lapparne göra, når de flakta renar. 


Tjuroflattet, id. | 
FTjurwo, perula, vefca, blåfa.: 'T'obak 
tjurwo, perula tabaci , tobakspung.. 
TjusK, tjufik, pifces minufculi, balec, 
fmå fifk, lójor. It.epud Boreal. t$ Lu- 
Fenf: coregonus , fik. Tanturn de corcgo- 
mis majgoribur, for lik. 'T'jufka jaure, 
lacur ubi bi pifces reperiuntur , en 1jÓ 
dår fik vankar. ' 
T jusTE, patta tjufte, rater , arsklintar. 
"ljJuTE, digitur manus aut pedis, finger, 
tà. Tjute ketje, extremum digiti, fin- 
geránda, 'Tjutats, dim. et litet finger. 
"ljurTET, palmam femper ferre, altid 


ófvervinna. Tjutteb mon to, ze ego : 


^ devinco, plane te fortior fum, jag Ót- 
vervinner dig aldeles. 

"TJUTTATALLET, f/uccumbere, gifva tapt. 

Tjvw, gula, guttur, firupe. Tjuweft 
le, angina fve dolore faucium laborat, 
han har ondt i fvalget. HI. alveur a- 
mni: , Ítrómfára, canal. 

Ti WK, tintimiabulum, liten klocka, bjäll- 

qa. Norrland. tjuka. | 


I 


— 


tjuppeb, rege caput galero, fått på dig Tiwos, n. f. 


TJÀ 


centunculur, iffud quo ali- 
quid refarcitur aut emendatur , lapp, 
det hvarrhed något botas ell. lagas. 

'Tiwor , v. a. emendare , corrigere , tilla- 

a, fórbáttra. Tiwo tab, emenda bo, 
aga til detta. 'Tiwo mo, corrige me. 
Tiwoltet, dim. litet tillaga. liwo- 
gåtet, such. beg. tillaga ell. fórbáttra. 

IiwoM, m. f. emendatio, förbåttring. 
Tiwomeb fitta, emendatione eget, det 
behófver fórbáttring. 

TIWOoTET, tiwotatjet, vid. tiwot, ti- 
wogatet. 

TiwoTATTET, v. a. emendandum cura- 
re, láta laga. Maftes kátabt ih tiwo- 
tatte? quin eder tuas. emendandas cc 
ras? hvarfóre låter du ej laga dit 
hus? I. I tiwotatte, emendari nequit, 
det kan ej lagas. 

TiwoTEJE, emendator , förbåttrare. 

T jápp, tjáddek /. tjádtek, zwrtur, firupe. 
Tjaddáts, tjàddekats, dim. cfr. tjuw. 

'TJárE, m. f. tumulur , collir, hógd, kulle. 
Kåri Gáten nal, afcendebat collem, han 
fteg up på kullen. Tjätats, dim. en 
liten kulle. cfr. nålt. 

TJäGGANET, tjägganatjet, vid. tjäggot 

TJåGGET , v. a. legere, colligere, plocka, 

famla. Muorjit tjágget, Jegere baccars, 

plocka bår. Pednikit tjágget ja ádna 
tawerit, pecunias congerere EF magnart 

.divitias, famla pengar och flora ågo- 

delar. Paijas- & erit tjágget, cceli 

re, uprycka, plocka bort. Akti tjág- 
get, congerere, colligere, famka ihop. 

Ah-ken tjägge ladot fifa, segue con 

gerunt in borrea. "Fjaggeftet, dim. li- 

tet famla ihop. T;åggegåtet, inchoat. 

begynna famla ihop. Welkit tjågge- 
| gåta, 








TJÀ 


p————————————— 
g5ta, erc alieno fe obruere incipit, han 


bórjar fátta fig i fkuld. 

'T JáccsjE, qui colligit, den fom fam- 
lar. Muorje tjaggeje, baccas legens, 
en fom plockar bår. 

"I j&ccEM, ». f. colle£Ho, famlande. 

q JàGGETET, v. a. colligendum curare, 
låta famla ihop. 

TJäGGETATTET, v.s. colligi poffe, kun- 
na famlas. Åh muorjeh tale tjágge- 
tatte, nunc bacce legi non poffunt, bà- 
ren kunna ej nu plockas. 

'D jàccorwas, tiággelwas, s. f. etur, 
ecclefia , folkfamling ,  fórfamling. 
"Tjàggolwafats, dim. en lit.fórfamling 

"] jáGGo , v. s. colligi , congregari , för- 
famlas. "ljàggoi maflak ábbà ftad, 
£ota fere civitar congregata eft. Stuo- 
ra tawer tjàggo taifle, magnus binc 
e ffcitur tbefaurus, detta utgör en (tor 
fkatt. Lokke mil tjaggoh to ja mo 
heima kafkan, Ziflautía , qua domici- 
Híum tuum a meo diflat, decem efficit 
snilliaria, afftàndet emellan din hem- 
vift och min utgör 10 mil. 'Tjàgeo- 
ftet, dim. litet famlas. Tjåggogåtet, 
inchoat. begynna famlas. 

”TJåGGNE, tiagkne, ». f. tuber , gibbur, 
knöl. Tiàgkne tjawelken, gibbus in 
rergo, knöl på ryggen. Tjagkne tja- 
welk, tergum gibberofum. 

'Tj8ccNox, tjàgknok, gibbofus, pua- 
kelryggig. 

'T jAccNoxzr, tjágknoket, v. ». Juo le 
wuoraftowum ja tjgknokum, cen- 

fenuit jam & gibbofur faclus eft fve 
dorfo incurvato, ban år nu gammal 
och krokryggig. 

"Y JnLzr, v.n. crepitare, kn&ppa, knac- 
ka. Tjáhla ko tjaidne, crepitat ut pi- 


TJÀÁ 483 


cur &rborcur, han hackar fom en hack- 
fpik. "jáhlegátet, i». beg. knacka. 

T jaix, vid. tjuoik. Aufr. o 

T Járwz , ffomacbur , venter , buk , mage, 
Tjaiwe kaikot, tormim ventris, buk- 
ref. Tjäiweft leb, wentrir dolore ad- 
ffcior , jag har várk i magen. Tjåiwe 
neita, puella gravida, en flicka fom 
år med barn. Tjàiweb takket neitai, 
virginem fluprare, lágra en mö. Tjäi- 
Wats, dim. liten mage. . 

TjJáiwa]JEs, tjàiwek, ventrofur, ftor- 
bukig. | 

Tjàrwor; v. n. gravefcere, impregnari, 
blifva hafvande. Neita le tiáiwom, 
puella gravida fasta eft. Tjäiwotet, 
fluprum inferre, gravidam reddere, lå- 
gra, göra hafvande. 

TJàxE, m. f. collectio, acerous, famling, 
hög: Kedke tjdke, congeries lapidum, 
ftenhóg. Almatji tjáke, cetur bomi- 
num. Tjäken, adverbialiter accipitur, 
£gregatim, in uno loco, i en hop, på et 
ftålle. Kaudneh làh tj&ken ; /upellz- 
élilia vafague in uno funt loco, Íakerna 
áro famlade på et ftálle. Tjåken låh 
mija påtfoh, rangiferi noftri congre- 


^ gati fust, våra renar åro famlade.. 


Tjåken làh tale mo manah , Jiberi 

nunc mei omnes C$ finguli apud me funt, 

jag har nu alla mina barn hemma 

hos mig. 

TjàxzNrT, tjakanet, v. ». congregari, 

convenire, fórfamlas. 'Tj&k&nam lijen 

^ kaik, omnes congregati erant. Tjåke- 

naftet, dim. famlas litet. Tjåkenatjet, 

tjåkånatjet, incboat. begyn. fórfamlas. 

T JàkEM, n. f. congregatio, colletl ia, fÖr- 

famlande, famling. Tjåkemeb fitta, 
opus eft congregatione, 

2 Tjär 


484 TJÀ 


TJÀ 


T JákE T, v.a. congerere , congregare, fam- TJÄKKOLDAK,n. f. puncfum, prick,punkt. 


la ihop,'fórfamla. '"Ljikeltet, dimin. 
Tjákegaátet , incboat. beg. famla ihop. 
7T Jàxx , s. f. cacumen, apex , kulle, fpits. 
Aiwe tjákk , vertex capitis, hufvud- 
kulle. Ware tjåkk, cacumen fve ver- 
tex montis, bergklint, Ófverfta kullen. 
'Tjakkats , tjåkkäts, dim. liten kulle. 
TJjäKKET,sacuminare, fpitfa, gÓra fpitfig. 


TJAkKAHET, v. ». federe, fitta. Tjuod- . 


tjon leb kukkeb, tjakkahet tarba- 
hab, /fetí diu, federe jam debeo, jag 
har ftátt lánge och behófver fitta, 
Tjkkaha attjes àlkes kátan naln , /e- 
det ad. dextram Patris, han fitter på 
Fadrens hógra hand. ”Tjäåkkahaftet, 
dim. litta litet. "ljakkahatjet, incboar. 
bezynna fitta. | 

'T JAKKAHEJE , fedens, en fom fitter. 

"T JákkAHADDET, /requ.id. qu. tjàk kahet. 

T JAkxELET , tjákkálet , v. ». abfolvi , ex- 
pediri, defftere, blifva fárdig, uphó- 
ra, fluta. Tjåkkeli tjalemeft, /criben. 
do deffflebat , fcriptum abfolvebat , han 
blef fárdig med fkrifningen. «fr. kal- 
ketet. Ir. Akfjo tjákkeli nauteft, 4 
manubrio fecuris decidebat, yxen gick 
lös af fkaftet. "Fjikkeladdet, frequ. 
idem. Tjåkkålatjet, incboar. begynna 
blifva fárdig. | 

TjJAxxETET , confdere, reffdere, fåtta 
fig ned. Tjåkket tafa, rede bic, fått 
dig hår. Tjåkketaftet, dim. fátta fig 
ner fom fnaraft. 'ljákketatjet , inch. 
begynna fátta fig. 

TjáxxEsADDET, tjákkenaddet, v.s. freq. 
confidere , fåtta fig ned tilfammans. 
TJjåxKETAT TET , v. 4. facere ut aliquis 
rcfíacat , collocare, fåtta en ned, laga 

at en fåtter fig. - | 


TjäxKoTt, adv. Tjåkkot kattjib, fede: 
cecidi, jag föll fittande. ”Tjåkkot li- 
jeb, fedens eram, jag var fittandes. 

T]JáxxaásA1]JE, fella, locus ubi refidendun, 
fáte, rum at fitta. . 

Tjákxor, v. a. pecfere, kamma, borftz 

Aiweb tjåkkot, pecfere, capillos , kam 

ma fig i hufvudet. Ruoiwait tjàx- 

kot, cannabem peclinare, hákla hampa. 

T'Jüxxok , s. 2. Zmpexur , okammad. 

TJäKKOM, pecfen, peniculum, kam, borfte. 

TjàxkoTET, v. a. pectendum curare; lå 
ta kamma. Tjåkkote manait, fac ut 
liberorum pexi fint capilli , låt kamma 
barnen. 

"TjJäKKOLDET, v. a. tillare , kittla. 

TjaxkosTET , in crines involarc , fatta i 
håret, hárlugga. 'Ljákkoft åiweft fo, 
invola in erines ejur,tag honom ilug- 
gen. Fen. tukka, capillus t$ tukuiü- 
ja, quf in erínes involat, cfr. pakket. 

"T jAKLE, s. f. tumor, tuber, fvulnad,puft 
Tjákle kallofn, zumor in fronte. 

'TJáxL EX, ». a. fcaber, tuberofu: , knölig, 
knagglig. Tjåklek muor, arbor tube 
rofa five nodofa, cfr. tjakfe, tjakfek. 

TJÄKLEKET, v. ». tumcfcere, fvålla vp. 
Aiwe tjåkleki, tuber facfum eft caput. 

TJÄxTJET, v. zr. afcendere, elevari , Riga 

^" up. Suowa tjáktja, fumus elevatur, 
röken [tiger up. cfr. káret. 

TJALE, n. f. inteflinum, ilia, tarm. Ti 
lit kaikot, i/a rumpere. ”Fjäle puoi- 

. te, pingvitudo intefinorum, tarmtett. 
It. Wuopta tj3le, pilus unicur, et hår 
ftrá.. Suoine tjále, feni fGipula unica, 
et höftrå. 

TjÄLET , v. 4. exenterare, taga ut inelt- 

VOI* 











TJÀ | 


vorne. Qweleb tjälet, pi/cem exente- 


rare, taga tarmen utur fiken. 

"T JáLEM , a. f. exenteratio, inelfvors ut- 
tagning. Ir. T'jàlem & tjáalem-wank, 

| profiuvium alvi, durklopp. ” 

TJjäLeTUM, H. d. exenteratus , upriftad 9 
den inelfvorna åro uttagna utur. 

'] jà'etum qwele, pif:ts exenteratus, 

fik den man tagit tarmen utur. Tjå- 
lek, oppof. 1$ negativ. non exenteratur. 
jàlek qwele, pifcis non exenteratus, 
orenfad fifk, . 

"Y Járc, tjalgá, n. f. /putum, faliva, fpott. 
Fenn. Íylki , id. | 

"T'járczr, tjälgåt, /puere, fpotta. 'Tjàl- 
gácàátet, inchoat. begynna fpotta. 

TjärGeJrE, /puens, den fom fpottar. 
Warra tjálgeje , &emoptyff. laboranr , 
en fom har blodfípottning. It. irri- 
far , befpottare. 

"T'J8LGEM , n. f. f/puendi acfur, fpottning. 
It. irriffo, befpottelfe. 

ljàrcgrET, frequ. id. atque. tjálget, 
fpotta. /r. irridere, befpotta, begabba. 

"Yl JALKESET., v.n. erepare, knåppa, knar- 
ra. vid. tjählet. - 

"I JàLxELET , tjállkelet & frequ. tjálko- 
tet. vid. fupra kállkelet. 

TJäLLET, v. a. exfpuere, erucfare, fpy 
up, utfputa. Septeb tjállet, efcam ex- 
fpuere, fpy up agnet.  Hauk njálob 
tjálli, pz/cem devoratum lucius rurfus 
exfpucbat. Tjälleftet, dim. Tjällegå- 
tet, incboat. begynna fputa ut. . 

"Y JL ME, ». f. fretum, fund. Tjålmeb 
ralletet, fretum trajicere, fara Öfver 
fundet. Tjálmats, din. et litet fund. 
Fenn. falmi , fretum. 

TJÄLMESTAK, n. f. quaff. fretum, quod 
fpeciem refert freti , det fom fer ut 


TJÀ 485 


fom et fund. T'jàlmeítaken orro, fre- 


ti eft fpecie, det fer ut fom et fund. 

TjáM, tjámm, tjämå, ». f. cumulur, rå- 
ge. Tjämäb piejet, cumulum addere, 
lågga ráge på. Tjåmå kare, var cu- 
mulate repletum, et rågadt káril. 

TjåämåreTt, tjámmetet, epplere , cumula- | 
re, rága up, vål uptylla, 

TJäMOTES, quadrupedum armur , bog. 

TjàNx, lucius, gådda. vid. hauk. 

T JàNxt, tjánket, tjänkanet. vid. tjáke, 
tjáket. 

'TjàNxER , vid. ponker. . 

Tjånores,rangifer vecfariur alteri ran- 
gifero babenis alligatus $8 poflerior in- 
cedens, en ákren fom år bunden bak- 
efter en annan. Tjàánotafen wuojet, 
rangifero ita vindlo vebi , åka med en 
ren, fom ár bunden bakefter en an- 
nan. 'ljánoftet, tjánoftattet, v. 4. 
rangiferum hoc modo alteri. Alligare, 
binda en ren bakefter en annan àk- 
ren. Hoc modo femine t9 qui rangife- 
ris vcbi non fatir callent ope peritiorit 
cujurdam vebi folent. 

'TJàNTJoM,or femoris pedum pofleriorum 
quadrupedum, benet fom fitter up om 
kná på bakbenet på et kreatur. 

TJjár1]A, tjáptjes, rangifer femina vi- 
tulo.orbata, en ren-ko, fom har mi- 
ftat; kalfven. 

Tjárr]JOK yn. a. effetur, cui. proler non eft, 
ofruktfam, gall. De pifcibus precipue 
dicitur, fåges om filkar. "ljáptjok 
qwele, pif/cir cui ova non funt aut pul- 
pa laciaria, gallfifk, fom ej har hvar- 
ken rámm eller mjólke. 

T jsia BM, tjárbmá, pugnus, knytnáfve. 
Tjärbmå kátin leifket, pugno percute- 

Ppp3 re, 


486 TJÀ TJÅ 
re, flå til med knytnåfven. ”Tjarb- TjärGeTt, n. a. vid. tjärges. Comparat. 
måi tärot, pugnis certare. tjárgetub, ftadigare. Superlar. tjärge- 
TjärBMåTtET , tjárbmetet, v. a. pugno — tumus, den ftadigafle. 
percutere, flå med knytnáiven. Tjàrb- TjJårGE1ET, tjargütet, v. a. firmare, cor 
máti fo pelje maddeki, «e/apbum ei — firmare, ityrka, bekráfta. It. majore 
pugno infigcbat , han gaf honom en —— adbibere vires, plus eniti , taga ftadi- 
örfil med knytnáfven. gare uti, mera bemóda fig. Tjärgi- 
T JáRDNET, v. n. in altum elevari, in a]-— taltet, dim. Tjárgátafte wel, enitere- 
tum penetrare, gå högt up,faraupi = emixiur, tag båttre uti, bjud til med 
luiten. Lådde tjärdni paijas wåraldi, — ftórre kratter. Tjärgätstjet, tjärge- 
avis fe in altum clevabar, fogelen flög — tatjet, inchoat. bcgynna bruka mera 
up högt i luften. Ruro tjärdni, pi/a — ftyrka, m. m. | 
alte ex/llebat , bàllen ftudfade högt Tjär GESTATTET, v. a. fiduciam addere 
up i vádret. & confidentiam , tórfákra, ge fÓrtró- 
"T jánG, adv. firmiter, ftadigt. v. tjauk.- — ftan.  Tjárgeftatta mijab Jubmelen 
T JàRGE, 7t. f. apex, quod fummum ef in arbmon pira, de mifericordia Dei no: 
aliqua re, fpits, det hógíta af någon = coxfirmat , fórfákrar ofs om Guds 
ting. Tjawelk tjårge, Zor/f /ummum, — barmhertighet. 
det hógíta af ryggen, ryggrad. lja TjärGoTr, v. ». confirmari , blifva ftadi- 
tjárge, medium noclir, amdia nox, mid- — gare. Ko leh tjárgom, te páte mija 
natt, hógfíta natten. lufa, cum te bene .confirzmarír, ad na 
TjårGEs, Gárgok, n. a. firmus, flabilir, — veniar, kom til ofs, når du har kom- 
faft, ftadig. vid. nannos. "Tjárgok ^ mit dig vål före. 
alma, vir robuffur, en ftark karl. Tjär- T'jánnE, tjárranct, vid.tjuorkok, tjuor- 
ges reinoheje, paflor fídur & vigií- ^ kotet. 
lans, en vakfam och trogen herde. TjàmnET, v. s. crepitare ut grando & 
Tjàrges fwaines, famulur flrenuur, — pluvia vebementior , fmattra, fom ha- 
qui quemvis perfert laborem. 'Tjargok- — gel och ftort regn. Rafjo tjärra ki- 
wuot, firmitas , ftadighet. It. f/everi- — ten nal, imber in te&to tugurii crepitat. 
tar, zelus, alfvare, alfvarfamhet, ifver. '"'JÀRREX, m. f. pecudum caterva, grex mi- 
TjårGET, confidere, lita på. Idtjib taffa — sor, en liten hop kreatur. Pátfo tjàr- 
tjárge, iffi rei confidere non poteram, = rek, grex minufculus vangiferorum, en 
jag kunde ej lita derpà. Allafas tjár- ^ liten hop af renar. 'Tjárreki tjerre- 
get, fbi ipf confidere. It. affeverare, ki, catervatim bic & illic, fkocktals, 
bedyra. Ib matte tjàrget, affeverare — en hop hår och en annan dár. Tjår- 
nequeo, jag kan ej förlåkra. Ir. meutr. — rekats, dim. en mycket liten hop. 
Tjárga fodn peiweft peiwai, indie; TJärro, n. f. angulus, hörn. Ir. Ware 
i; viribur aut opibur augetur, han blif- -  tjárro, jugum montis, bergsrygg. Tjår- 
ver dageligen ftarkaie, ell. fórmóg- — ro tåwa, collis in acutum & oblongum 
nare. Tjàrgefítet, tjärgåltet, dim. li- — cacumen exfurgeue, en backe med en 
tet förlita fig pä mal 





TjÅ 

——À—— 
fmal och làng rygg el. kamm, Tjárro 
tak, teffum cacuminatum, fpitfigt tak. 

TJáRROK, 2. a. angulatur, cacuminatur , 
hórnig, kantig. Nelje tjárrok , qua- 
drangulur , fyrhórnig. | 

TjaRRATET, v.a. cacuminare, figuram in- 
ducere angularem, fpitía, göra hórnig 
och kantig. 

TJàRwE, s.f. corus, horn. Suorgek 
tjarweh, corzua ramo/a, greniga horn. 
Tjärwit àdtjot, coruubur inflrui. It. de 
komin. elate fe gerere incipere, begyn- 
na blifva ftormodig. Sarwes tjárwit 


tak&a, rangifero cmifario covnua fiunt, - 


hornen vàxa på brundren, 'Fjárwit 
nalet, cornua amputare, hugga af hor- 
nen. Trail. de bomin. Mija tjarwe le 
fodn, meffer ille dux eft t5 patronur, 
han år vår förman och förfvarare. 
Kaixi tjärwe, omnium celeberrimus 5 
preffanti finus, den berómligafte och 
fórnám!ite ibland alla. T'jSrwats, d:i- 
min. et lit. horn. Fen.far wi, cornu. H. 

TjünWwEK, un. lacus cujusdam in Paracia 
Arjeplog Lapponis Pisenfis , Hornaf- 
wan, en 1jÓ i Piteå Lappmark, Ira 
diclur, quia omnium lacuum illiur regio- 
mir maximus cfl, oto centiucur millia- 
ria Svecana qua louz:iidinem. 

TjinwEPELE, femur pecudis, ut rangi- 
ftri, tauri vel alius cjur generis, lav, 
lárftycke. | 

TjàRnwETAKA, caf. neg. ffne cornubus, 
utan horn. 

TjàRWETES, cornubur carenr, hornlós. 

Tjànwos t5 tjirw&k, » a. corniger, fom 
har horn. Stuora tjüirwos, eui ma- 
gna funt cornua (6$ ramofa. 

T Jàsx, n2. f. Iruünctr, candex, ftock, klabb. 
Tjäfkets , dim. en liten ftock. 


TJÅ 487 


'TJàskEM, z. f. frigus, kóld. Karra tjä- 


fkem, frigur maximum, ftark köld. 
Alwos tjälkem , frigus intolerabile, 
hifkelig och odrågelig köld. 

T JüsxEs, n. a. frigidur, kall. ”Tjåfkes 
ajek, fons frigidus, en kålla med gan- 
fka kallt vatten. "Tjafkes talwe, biemr 
gelida, kall vinter. Tjåfkes ija, nox 
gelida, en kall natt. Comparat. tjäfka- 
fub, kallare. Superlat. tjáfkafumus & 
tjáfkaimus, den kallafte. Tjåfkesla- 
kats, f/ubfrigidu:, något kall. 

Tjásk1iTET , v. n. frigidum cffe, vara 

kallt. Tjáfkit udne, frigida bodie eff 

tenpeflar, det år kallt i dag.  Tjàfki- 
tatjet, inchoat. "T jáfkitatja, frigus per- 
fentiri incipit, det börjar blifva kallt. 

'Tjáskok, ». a. vid. tjátkes. 'Tjofkok le 
udne, frigus bodie ef, det år kallt 
i dag. 07 

Tissxor, v. n. frigefcere, refrigerari, 
blifva kall, kallna. Wárald tjafko, 
frigus fit, aer. fit frigidus, det blir 
kallt, luften blir kall. Ko tjáfko, 
cum friges fit, når det blir kallt. Lå- 
ma tjáfko, jus refrige/cit, fåppan blir 
kall. Tjåfkoftet, dim. blifva något 
kallt. Tjifkogåtet, inchoat. begynna 
blifva kall.” - | 

Tjàásxorzr t5 tjáfkotallet, v. a. refrige- 
rare, kyla, göra kall. Piábmob tjà- 
fkotet, cibum refrigerare, låta maten 
fvalna. | 

Tjür E, claver, tjáttet, vid, tjitta Fe. 

TjáuTAx, tjáutek; clavir, nyckel; Mon 
kalkab waddet tunji almen riken 
tjüutakit, dabo tibi clever regni celo- 
rum. Tjäutekats, dim. liten nyckel. 

TjäuvTter , v. a v ferare, láfa up. Uk- 
feb tjáutet, Januam referare, låta p 

0. fe 


N 


488 TJÀ 


TJÀ 


dörren. Ir.]b werteb ane maina kal- 


kab tjáutet, pretium quo folvam five 
emam non babeo, jag har ej det jag fkal 
köpa eller betala med. I. Jiberare, 
befria. Sodn le mijab tjautam pår- 
kelen famon wuoleít, e poteftate ille 
nos diaboli eripuit,  '"Tjàutam leb to, 
te liberavi , Jag har gjort dig fri. 
"T jáutetowet, pa/ffv. befrias , frålfas, 
låfas up. Tjátetum, Jiberatus , rcfera- 
tur, befriad, upláft, Tjåutetum ('me- 
lius warjelowum ) lejonen njalmeft, 
ereptur ex ore leonis, 2 Timotb. 4: (7. 
"T jduteftet , dim. "T jáutegátet, inchoat. 
begynna láfa up, m.m. 

T JáuT EJE, /iberator , befriare, frálfare. 

TjáuTELET, vid.tjàutet. Kätab tjáute- 
let, manum referare, bryta u nátven. 

'TJáu TEM, n. f. referatio, uplalande. Li- 
beratio, felutio, befriande. Tjäutem 


werte, pretium /dutionis, löfepenning. - 


"T jáu TEN], id. arque tjäutak. 

'T Jiu TETET, v.a. referandum curare aut 
liberandum, läta låfa up, láta befria. 

"T jàu TATALLET liberari, blifva betriad. 

'T JuTETATTET, v. 2i. liberari five vefe- 
rari poffe, kunna befrias; kunna lå- 
fas up. 

TJÄWORDET, urgere, tvinga, nódga. 


Tjáwordi mo landeft, m« ex regione - 


abire cogebat , han tvang mig bort 
utur landet. 
Tjäworp, tjáwords, vi4. juowa, arefk. 
'T jAWORET, v. t. coacfum cffe , nÓdgas. 
T j&w]JE, vid. tjáiwe. | 
'Tiåzsos,tiåbbot,tiåbbotet,v.tåbbos Ice. 
Tjåpa, ». f. diluculum, gryning. Wuo- 
ftes tjådan påtet, prinio venire diluculo. 
TJjåDOTET, v. ». vid. qwolmotet. 
'T JAGGEM, n. f. erus, tibia, (kenben, ben- 
pipa. Tjággemeb tåji,crus frangebat.H. 


TjácGEW-ADDAMIN, medullatur, cui in 
offibur medulla cff, niargfett. v. addamin. 
TjáccNor, adv. incurvate , krohizt. 
Tjàggnot tjàkkahet, Zer/o federe in 
« €uruato, conquinif/cere, fitta och huka 
TjÀGNEL, n. d. profundus, djup. Tjåg- 
neles, id. Tjägneles jaure, lacus pro 
fundur, en djup fjö. Tjågneleswuot, 
profunditas , djuplek. Tjågnot, v.n 
profundum feri, blifva djup. vide 
iàgnel $c. - 
Tjárr , nix manu glomerata , fnöbåll. 
Tjàrro, alburnum, pars extima trux 
arborum, ytan på trå. Tjàito muor, 
lignum qua maximam partem ex albur- 
so conflanr, et Ítycke trå, fom máft 
beftår af yta. . 
Tiåx, ». a. vid. tikka. 
Tjäx, n. f. angulur, hörn, vinkel. Så- 
mes tjåken tjåkon orrot, f£» ang 
aliquo latere, ligga fördold i någon 
vrå. Wiralden tjåk, qu. dic. angulu 
mundi, locut aliquis remotus &5 minu 
celeber , en aflágien och obekant ort. 
Tjàk kedke Ave tjáka- kedke, lapi: 
angularir, hórnften. Tjåkats , Zimix. 
et litet hörn. 
TJAkEK, n a. angulatus , hörnig. Kol- 
mar-tjåkek , tres babens angulor , triam 
gulus , trehórnig, trekantig. Sutte 
tjákek , angulofur, qui multos babet an- 
gulor , mángkantig, mánghórnig. 
AT JÁxA, m. f. latebra, gömfel, gömma 


: Mo tjákan le, pener me-Jatet, det lig — 


ger gömt hos mig. . 

T JüxE , v.a. abfcondere, occultare, gónv 
ma undan, fórdólja. "T jáke puorift, 
abf/conde probe, göm vål undan. 1j 
kin etjebfe falai ja fwalgi fis , a5/co»- 


debant fe in fpeluncis & cavernis, de 


góm- 


- 











TJÀ 


RA conne EDD nQEMEMMD EE EAEEEMEDMNMEAERMEBREMGMDIEMMMD AR EE ÉEDEE 


ómde fig i klyftor och bergsrefvor. 
Palwah peiweb tjákeh, nubes folem ab- 
fcondunt , málnen fkymma bort fo- 
len. Tjáketowum €* tjáketum, ab- 
fconditus, bortgómd. Tjåka mufte 
takkoites, facfa me fua celat, han 
dóljer fór mig fina gárningar. Ak- 


fjob le erit tjäkem , fecurim abfcondi- 


dit. Tjåkeltet, dimin. litet gömma. 
Tjåkegåtet, inchoat. begynna góm- 
ma eller dölja. 

TjåKEJE, qui abfcondit, en fom döljer. 
Tjåkem, /fubf. Tjåkemeb fitta, cela- 
to opus cf , det behöfver döljas. 

TJÀKkETAKKES , qui abfcondi t5 occultari 
poteft , fom kan gömmas eller döljas. 

TJakETET, v. 4. frequ. id. qu. tjáket. Ir. 
neutr. reciprocum, abfcondere fe, abdere 
fe, gömma fig. Källa kalkab tjáke- 
tet? ubi me abfcondam? hvareft fkal 
jag gómma mig undan? Tjáket rou- 
WO, abde te celeriter, göm dig fort 
undan. 'ljiketaflet, dim. Tjåketatjet, 
inchoat. begynna gömma fig undan. 

TJÄKETALLET, v.frequ. vid.tjáketet, id. 

TJAKETATTET , v. n. abf/condi ffve occul- 
tari poffe, kunna gömmas el. döljas. 

TJAKANET , v. n. de equis t$ rangiferir 


dicitur dum in vebendo nimio curfu ex-. 


bauriuntur 69 corrumpuntur , blifva 
fprángd, fáges om háítar och renar 
når de blifva fkimde af för mycket 
och haftigt åkande. Tjåkanum her- 
ke, rangifer vestarius mimio curfu ex- 
bauftus & corruptur,en fórkórd ákren. 
TJÁKER , tjákár, s. f. nix concultata a pe- 
cudibus tf imprimis rangiferir, locur 
ubi pafHi funt rangiferi nivemque cffo- 
derunt & conculcarunt , ÍnÓtramp, dår 
renar gráfvit efter máífa och tram- 


TÁ — 489 


am— MÀ áÁDuÓ ERES QUEE * d 5 


pat. Tjåkårdet, »ivem fodere bac ra- 
tione, gråtva i fnÓn efter máffa, 


TJÄKXET, v.n. effugere, dilabi, rymma 


bort. Bánda lute tjákket, ab hero f- 
ve e famulatu effugere, löpa bort utur . 
tjenften. 1 jåkkin mufte påtfoh, ran- 
£giferi mei dilapf funt , mina renar 
hafva fprungit bort. "Ijàkkegátet, 
inchoat. begynna rymma. 


"T Jáxos, n. a. occultus , fórdold, hemlig. 


I miken le tjákos, »ibil eft occultum, 
ingen ting år fórdoldt, Mattb. io: 26. 
Tjákos àmeh, rer occulte. "Tjákos- 
wuot, occulrum, myfterium, hemlig- 
het. Sjeudnjeden tjákos wuotit, oc- 
culta tenebrarum. Tjäkolikt, tjåkofit, - 

dv. occulte , clam, hemligen, fórdolt. 


TJàxo, n. f. celatum , arcanum, hemli 


het. Tjàxon le, $n occulto eft, det dr 
hemligit. Tjåkon adnet,celare, dölja. 


Tjåxs, nomen inteflini , mångfäålla. 
TJÄKSANET, v. ». vid. påktjanet. 
TjåxTtJA, vid. tjektja. 

TjáxTJ&T, v. a. calcare, pedibur quatere, 


trampa, fparka. Juolkin tjáktjei fo, 
pede illum fericbat , han fparkade ho- 
nom med foten.  Njuolen wuoft 
tjäktjet , aduerfus flimulum calcitrare, 
pjerna emot udden, — Tjàktjeítet, 
dim. litet fparka, Tjåktjegåtet, inch. 
begynna fparka. 


TjäKTJEM, m. f. concufio pedibur facta, 


fparkande. 


TJÄKTJES-JUOLKE , per quadrupedum po- 


fferior , bakfoten på et kreatur. 


TjákT]ET AxES, ». a. qui pedibur 


uatit 
feritvc, en fom mycket fparkar. Tjäk- 
tjetakes tàmp, equus recalcitrans, en 
háft fom flár och fparkar. | 


TJjäKkTJESTAK, n.f. fcabellum aut aliquid 
ad 


490 TJÀ 


ad pedes pofítum fulcrum , fotapall ell. 


något annat at Íparka emot. 
TjàxrjeTET, v. X. pedibur fivepere au 
uatere , pedes buc illuc jacfarc , fprail- 
fa och fparka med fötterna. Mana 
juolki tjáktjeta, infans pedibus ludit, 
pedes projicit, barnet ligger och fpar- 
ar med fötterna. — Trans! qwele 
werbmen tjáktjeta, pifcis reti irrcti- 
tus faclatur , fi(ken fprafslar i nåtet. 
Tjàktgetaltet, dim. 

TjJàrpE, pagur, by. Akta tjálden ål- 
mah , vicini , folk af en by. It. pare- 
cia , Tockn. Tjåldats, dimin. en liten 
by eller focken. 

TJäLDNET, v. sw. obtorpefcere, domna, 
ftelna af. vid. kalnet. 

TjárEsTET, v. ». f/alire, Ífpringa , hop- 
pa. Jokka rafta tjáleftet, tran/iiire ri- 
vum, hoppa Öfver bácken. Tjålot, 
id. vid. tjilet, njultjet. 

T'járow, ». f. faltus, fprång, hoppande. 

TjárrE, tjålfes, m. a. inutilir , nulli ufui 
infervienr, onyttig, odugelig. 'Tjàl- 
fes jaure, lacur inutilir, in quo nulli 
funt. pifcer aut ubi pifcandi non cft lo- 


cur, en onyttig fjÓ. "Tjálfes faije, re- - 


gio inutilis, ad nibil apta, et otjenli- 
git och til ingen ting nyttigt land. 
'Tjárror , v. ». depravari, nulla fieri u- 
tilitate, blifva onyttig, fórderfvas. 
T járe, tjálga, tjálges, tjälget, ». «. pu- 
rut ,limpidur, klar, ren. Tjålga tjat- 
fe, aqua pura, rent vatten. Harbmet 
tjålges le tat filba, purifimum boc eft 
argentum, detta filfret år ganfka rent 
och fint. Tjålga kil, vox impida, 
klar róft. Tjálget le fodn fameb hå- 
let, pure t$ emendate is Lapponica lo- 
quitur, han talar mycket rent och 


TJÁ 


vàl Lappfka. Ir.tjilg & tjálga, merus, 


folus, blott, allena.  'Tjálg arbmott, 
' ex mera gratta, blott af nåd. I letat 
wina, tjálga le tat tjatfe, vinum I 
non eft fed mera aqua, detta år ej vin 
utan blott vatten. Tjálg, interd, 
adverbialiter accipitur , folum, blott, 
allenaft. Le ko tjálg, per idiotifm. 
negativum cff , nequaquam , ingalunda. 
Le ko tjálg mon mettab, »equaquam 
pofum, jag kan aldeles ej. Comparat. 
tjälgetub, renare, klarare. —Superiat. 
tiálgetumus , den aldraklarafte. 
Tjår6eEeTt & apud Aufr. tjälganet, v.s. 
ferenum fieri , limpidum fieri, klarna 
up, blifva klar. Alme tjålga, celum 
Jit. ferenum , himmelen klarnar op. 
Tjatfe tjálga, aqua fit limpida, vatnet 
blir klart. It. crapulam exbalare,ate- 
mulentia convalefcere, blifva nykter 
efter rus. Juo le tjälgem , jam crapu- 
lam exbalavit, rufet har nu gått af 
honom. I. ad fanitatem redire, åter 
komma til fina finnen. Ir. acFv. tjål- 
get /fve potius dim. tjälgeftet, explica. 
re, förklara. Tjilgette munji tab, ex- 
pone mibi boc, förklara mig detta. Tja- 
logit tjálgeftet, explicare feripturar. 
Tjilgefti tjatfe, aqua Iimpidior facta eft, 
vatnet blef litet klarare. Tjälgagåtet, 
inchoat. begynna klarna, m. m. 
TJàLGESTATTET, v.». explicari fvt ex. 
posi poffe, kunna förklaras eller nt- 
tydas. 
TjürcrTATTET & tjügetet, v. a. lim- 
pídum réddere & clarum, göra klar. 
TjàLGESTXEJE, explHicator , fÓrklarare. 
TjárcrsTEVM,». f expofitio, utlággning. 
Tjålgeftemeb tarbaha, explicatione e- 
pu ef, det behófver förklaring. 
T já1- 


TJÀ 


pushed 

TJátcrsikT & tjálget, adv. clare, pure, 
aperte, klart, tydeligen. "TIjiMgefikt 
hálet, pure dicere, tala rent och val. 

Tjáraos, ». a. fobriur, nykter. 'Tjil- 
gos àlma, vir f/obriur, qui non efl ebrius, 
en nykter man. "Tjálgos åiwi leb, 
(qu. dic. capitibur fobriir fum) non fum 
riu, jag år ej drucken. I. [amu 
qui fana mente ef, lug, fom har fit 
tulla vett. I le fodn tjálgos almats, 
fanus is non eff. "Tjalgoslaka, adv. fo- 
brie, nyktert. "Tljilgoswuot, fobrie- 
zas, nykterhet. 

TjåLGox, ». a. id. qu. tjälgos. lr. idc 
atque tjälga /fve tjälges. Tjälgok fa- 
meb hålet, Lepponica pure loquenr ,en 
fom rent talar Lappfka. Tjälgok- 
wuot, puritar, limpitudo, renhet, 
klarhet. 

Tiátcosr , adv. vid. tjálgefikt. 

Tjárx, tjálka, traba, kAlke. 

T JàMxET , vid. fupra tjamket. 

TIåNGET, vid. tüinget. 

Tjdror, tj'pet, ». f. eollum, hals. Tjå- 
pot line, focale, halsduk. ”Tjåpoteb 
Jallet, 4ecollare, halshugga, pro quo 
Apoc. 20: 4. occurrit tjápotattet. Tjå- 

oten máfkem, /uppuratio colli , mor- 

ur eft, quo infc[lantur vangiferi, quan- 
do diuturna & affidua eft pluvia. Aqua 
enim in cervice colle£fa & diutiur re- 
tenta pilor decidere facit & fuppuratio- 
nem cervicir cfiicit. Yjápoten máfkem, 
kallas en fjukdom hos renarne, fom 
fórorfakas af lángvarigt regnváder, 
dà regnvatnet ftannar i nackero en, 
hvaraf håret loffnar och halfen bul- 
nar och blir får. 

T jp, n. f. modus, ratio, fått, vis. v. lake. 

TjáRGES, tjárkes, ». a. borrifieur, bor- 


TJA 491 


ridulur, förfkråckelig , ohyggelig. 


'Tjarges le tatt kullet, auditu id bor- 
ridulum cft, det år ohyggeligit at höra, 
TjànxEKET, v. ». horrore contremtifcere, 
bifva af fórfkráckelfe. "lakteh tjár- 
kekeh, offa horrore tremunt, benen 
darra af fórfkráckelfe, Jr. obtorpefce- 
re, dàmna, v.tjildnet. Juolkeh mu- 
fte tjárkekeh, peder mei obtorpef cunt, 

TjànMuk, vid. tjerbmak. 

Tjánna, fundur arcnofus duríor lacuum, 
hård bottn, fandbottn i fjóar. 

T jánno, alpis in confinio regionum fflve- 
flrium, et fjäll, fom ligger nåra til 
fkoglandet. 'Tjerro ketje, flveftres 
loci alpibur proximi, fkogstrakter, fom 
åro náàftgránfande til de bara fjällen. 
Tjàrro ketje wareh , monter alpibur 
vicini , berg i fkogsmarken, fom lig- 
ga nàrmaft til £jàllen. | 

T jásxss , lignum ad ignem alendum fcir- 
fum & deflinatum, vedtrå. 

T Jàsk , pertica , contur , en fång. Impri- 
primir quo pelles rangiferorum ffccan- 
da extenduntur, en ftàng hvarpå rens- 
hudar utfpitas, når de fkola torkas. 

TjåvuLA, vid.appar. Hine 

TJAUHLETET, v. m. emergere ex aqua, 
komma eller flyta up utur vatnet. 
Paijas tjáuhletet, sd. Muora tjatfeft 
paijas gjáuhleti , lignum ex aqua emer- 
gebat. 

T'JAULAX, s.a. fuperbus, elatur , högfårs 
dig. Tjåulak neita, virgo /uperbienr. 
Tjiulakwuot, /uperbia, högmod. 
Fenn. tylyys , fuperbia. 

T jÀULASTALLET, v. 7. fuperbire , elatum 
cffe, hógfárdas. Mannes tjáulaftal- 
lah? 4uid fuperbis? — "Tjàulaftalleje, 
fuperbiens , en fom år hógfirdig. 

Qqq2 Tjäu- 


492 TOB 


— Tjáulaftallegátet, inchoativ. begynna 
hógfárdas. | 

TJÀuLE, ». f. cultus f/plendidior , ormatus 
UE. mundus mulierum, granlát. Tjåule 
wainon le, vefAium ornatus fludet,hon 

är angelágen om granlát. Ir. adje&ti- 

. ve de feminis: Te le tjáule, fuperba 
ef , hon år hógfárdig, fáges om 
qvinfolk. 

T JáuLETET,tjáuletatjet, v. tjáula[tallet. 

"Tjáuna, /utra, otter. 'Tjáurats, Zim. 

T JàWAN, catellus , en liten hund. 

TjJàwok, n.a. pretiofus, qui in pretiocft, 
dyrbar, begårlig. ”FTjäwok waro, 
merx que in pretio eft, begárlig vara. 
Tjàwet,;4. Tljàwokwuot, fubfant. 
mercium pretium, quo appetuntur , be- 
gárlighet, pris. 

T jónT]JELET, tjÓdtjaltattet, vid. tjuod- 
tjelet. 

Tjónzz, tjórre wuopt, cani, grå hår, 
vid. tjuorotet. 

To, accuf. caf. I genet. pron. todn, dig. 
Tabdàb mon to, re cognofco, jag kÀn- 
ncr dig. Jr. prom. adj. tuus, din. Fo 
attje, pater tuur, din far. To edne, 
mater tua. 

TOBAX ; tabacum, nicotiana, tobak. To- 
bakeb jukket, zabaci fumum baurire, 
róka tobak. | 

TozsEN, tobbelt, vid. tábben, tábbelt. 

Tossos, pulvinar, quod clitellis rangifc- 
rorum fubjiciunt , dyna ell. något an- 
nat at lågga under kleffadelen. 

lopxoM, gemme arborum, knoppar 

^ på trå. 


TOL 


Torwor, putare, mena, hålla före, 


vid. tåiwot. 

ToiworTEs, toiwotet, v. tåiwotes te. 

Toxxo, adv. illuc, dit. 'lokko ja tek, 
buc illuc, hit och dit. 

.TOXKONES, tokones, n. a. inutilis, in 
ers, Oodugelig. "Tokkones almats, 
homo nauci, qui nulliur eft frugis, en 
odugelig mennifka. T okkoneswuot, 
inertia , ignavia, Oodugelighet, dålig- 
het.  lokkoneswuotines, ignavia 
fua &S inertia. 

Toxon, n. f. crepundia , lekfaker. 

loxonrTET, & interd. tokoret, v. n. in 
fantum mere ludere, crepund is deledla- 
ri, leka fom barn, roa fig med lek- 
faker. Tokorteje, qui ludiz , en fom 
leker. '"Tokortaftet, dim. Tokorta- 
tjet, inchoar. begyn. leka fom barn. 

"TOKORTEM, ». ludus pucrilis , barnlek. 

TOoLLOTS, ». a. prifcus , antiquur , forn- 
tiden tilhórig, 'Follots aiki, enriquis 
temporibus , olim, i forna tider. Tol- 
lots almatjeh, pri/ei bominer, maje 
res, fórfáder, folket i de forna tider. 
Tollotjift, ab amtiquis temporibur, i- 
från forntiden. Wai! tollotjeh pei- 
weh, utinam mibi priflini rediret 
dies, ack! om jag hade qvar de for- 
na dagar. | 

ToLox, n.a. fl'abilir, firmus, qui non ofcil- 
let aut vacillat, ftadig, fom ej kullrar. 
Tolok wadnas, cymba flabilir, qu« 
non facile evertitur, en ftadig bát, fom 
ej år kullrig. Oppof. juorba. 


"Torwor, v.a. ducere, föra. v.tülwott$c. 


TopN, pron. erf. tu, du. Todnek, tu- "TON, tonus, ton. 
te, du fjel. Itodnek, seque tu, ej T oNo & tonon , genet. dual. pros. todn, 


heller du. 
Torwo, per, hopp, vid. tdiwo. 


eder bágges. 'lonob, accufat. dual. 
Tábdàb tonnob, ves «mo cogwofce, 
PE 





TRA 


— jag känner eder bágge. Tonoi, dar. 


. &teder bágge. 
Tor Mo, z. f. ruga, fkrynka. v.tármo. 
TORNE, turri: , torn. | 


Torwo, torwot, torwoftallet, v. tärwo. ' 


Toss]E, toffjes, toffjanet, v. tällje ic. 

ToTEK , fulcerum, totet &c. vid. tutek, 
tutet. 

TRABLE, macula, flick. v. treble, teble. 

TnAD]JO, n. f. caterva, turba, hop, fkcck. 
Muttem tradjo, caterva quedam, en 
hop. . ! 

TRAGGES, traggok, anguffur, v. nagges. 


'TaAGGET, anguflare, trånga, v.nagget. , 


Tnaxo, traba , kálke. 

TRAMKALDAK, tramkald, tramkem, 2. 
f. idus five nicfus oculorum, blund- 
ning, ögonblick. Tjalme tramkal- 
dak, id. It. apud Aufr. tenebre , mór- 
ker. Peiwen trarpkem, ecclipfis folis, 
folens fórmórkelfe. 


TaAMKET , v. a. connivere, oculos claude-- 


re, blunda. Tramke tjalmitat, claude 


TRU 


— € iE — 0 À—————— — 493 
TRAWET, v. 4. jubere, mandare , befalla. 


Per nuntium petere, genom bäd begå- 

ra, vid. bonotet. "lraweftet, dimin. 

Trawegåtet I trawetatjet, inch. beg. 

befalla el. begåra, fe bonotet. 

TRAWwEM;, trawetes & trawotes, vid. 
bonotem. 

TRAWETALLET & trawotet, frequ. id. 
atque trawet, fe trawet. 

TREAKXER , tPeriaca, theriak.^ 

TREBLE, macula, treblak, vid.teble, ' 
teblak. | | 

TREPKESET, v. m. pertundi, perfringi, 

" igenombrytas) blifva hálig. Tjarwa 
trepkes, cruffa nivis perfringitur, fka- 
ran bryter, bår ej at gå pä. Trepke- 

' tet, id. Suormen auten trepkett ^ 
gito pertundebatur , det gick hål på 
med fingret. 

TreusT, fpes, fducia, hopp, fórtró- 
ftan. It. treuft, adj. treuft piåbmo, 
cibus fami diu fufficienr, ftadig mat, 
mat fom långe flår emot hungern. 


oculos tuos, blunda med Ögonen. It. "TREUSTEY, confidere, förtröfta. 


ap. dufir. tramket neutr. advefperafce- 
re, tenebris effundi , móÓrkna. 'Tram- 
keftet, dim. litet blunda. 

TRAMKELDET, v. a. tencbras offundere, 
förmörka. Lyckf. ' 

TRANKET , v. n. f/piffum fieri &$ denfum, 
tjockna. Suowa tranka, fumus den- 
f4tur fve fpiffus evadit, röken tjock- 
nar til. "lrankegátet, /ncboat. Mur- 
ko trankegáta, nebula denfarí incipit, 
dimban bórjar tjockna til. Dicitur 
tantum. de fumo , nebula t5 aliis iffius- 
modi rebur. 

TRAPE, vid. ripa. 

TRAPPO, pertice quibur vetia fufpendun- 
tur pifcaria ffccanda , ftánger at hán- 
ga up nåt uppå. 


TREUSTENET, v.fr. defatigari , tröttna. 
TRILLET, curare, expedire, beft&lla om. 
TRrRISK, 7. 4. contumax, halsftarrig, trefk, 
'TRisSET, trifet, v. a. 2fper gere, ftånka, 
beftánka. Tjatfeb triffet, «quam a- 
Jpergere ftánka vatten. Ir. neutr. tjat- 
e triffa, aqua difpergitar; vatnet 
ftánker. Triffeftet, dim. litet beftån- 
ka. Triffegåtet, inchoat. begyn. ftån- 
ka eller beftånka. | 
'TRISSETET , v. a. frequ. idem. — "Yriffe- 
tem, ad/fper fio , beftánkande. 
TRriwASTET , vigere, florere, trifvas. 
TRUXKE, mul&ra, vas, trág. '"lruk- 
kats, dimim. 


"TRULLET , fafcinare , fÓrtrolla, fórtju- 


Qq4 3 fa, 


494 TRÁ- 


—— UELLE m ÉD pEd 

- fa. 'Trulles almats, bomo muleficur , 
en led och elak mennifka. 

TruMmPi, ». infecti , vid. fadkem, 


TSA 


meftet, dim. ”Tfabmegåtet, incha. 


'" begynna bulta eller klappa. 
TsABMBEJE, qui pul/at, en fom klappar, 


'TRUSKET y frumentum terere, tribulare, "TSABMEM , 2. f, pulfatio , klappande, 


tróüfka, "Truíkeje, tritor, trófkare. 
Trufkem, tr£tur, trituratio, trüfkning. 

'TaussET, ffernutare, e naribus ejicere, 

utprufta, Truffeftet, dim. Trufle- 
- gátet , incboat. begynna prufta ut. De 
pecudibus. dicitur , kafnetet de bominib. 

'TRUSSEM , 5. f. flernutatio , ejeclio e na- 
ribus , utpruftning. 

TRYKKET, f£mprimere, typis figurare, 
trycka, Kirjeb trykket, brum typi: 
imprimere, trycka en bok. "Trykke- 
je, particip. Kirje trykkeje, typogra- 
phu , Boktryckare. Trykketum, in- 

2o preffis typis, tryckt. cfr. tjuorget. 

TråLL, /pe&rum, lamia, fpöke, troll. 

'TRÁGGET, uid. tragget, nagget. 

'TRÁKESTET , eniti , allaborare, hógeli- 

^ gen bemöda fig. Aines trákefti pà- 
tet, venire allaborabat , han var my 
ket angelågen om at komma. 'Trá- 

. keftam leb mon taina, in iflam rem 

— maximum ego lalorem impendi, jag har 

- anvåndt mycket arbete derpå. Trå- 


keftaftet, dim. ”Tråkeltatjet, inchoar. — 


vid. killot, rabbet. 
TrRåÅMPET, vid. tuolmot, tálmot. 
TråuvKa, vid.fappek. 4wfr. 
'TRÖIKET, vid. tjiddet , ruoptjet. 
'TRÓwEs, tróweswuot, v. mainetes Ice. 
TsABBE, fura five erus pedum anterio- 
. vum quadrupedum, benpipa på fram- 
benet, hos fyrfotade kreatur. —— 
"TSABMET , v. 4. pulfare, tundere, bulta, 
.. ftóta. Ukfab tfabmet, /anuam pulfa- 
re, bulta på dörren. Ruouteb tfab- 
met, ferrum eudere, mida järn. "T fab- 


ftótande. 

TSABMETATTET , v. 5. pul/ari pofe Ü 
tundi, kunna ftótas eller klappas. I 
kalma ruoute tfabmetatte, ferrum ar 
di nequit nif ignitum, järnet kan ej 
fmidas kallt. It. adtive, tundtndun f. 
ve pulfandum curare, låta klappa. 

TsAGGAS, 2. d. extenfur, aperti, ut- 
fpánd, Öppen. Tfaggas njalme, ri- 
fur, or difflentum, gap, Öppen mun. 

- 'Tfaggas tjalmeh, oculi aperti, Ópna 
Ögon. Tfíaggas tjalmi kátjet, intenti 
intueri oculis, fe flint uppå. I. tfag- 
gas I tfagges, /ubflamt. repagulum, 
clauftrum , ltángícl, bom, cfr. tlagget. 


- 'TSAGGE, prapof. juxta , fecundum, bre- 


devid, efter. S6 kottjomen tfagge, 
Juxta preceptum ejus, efter hans be. | 
falning. Kedken tfagge, Juxta lapi- — 
dem, bredevid eller emot en ften. k. 
to tfagge mon mákfab, £e adjuvante 
vidiu fruor & amictu, genom ditbi- — 
tráde lefver jag och har min u- 
komít. Såbbe tfagge wadfab, bacuh 
innixur eo, jag går och ftódjer mig 
på kåppen. | 
TSAGGE, n. f. fulerum, ftód. Tfaggeb — 
wuollai piejet, fulcro affaire, lita 
ftód inunder. Káàte tfagge, furum 
tentorii. "Tfaggats , dim. et litet ftód. 
TsAGGEDNE, ob/'etrix , jordegumma. 
'(TsAGGEK, Juxta, prope juxta, lax 
bredevid. Tfaggek to, prope juxtt 
ze, flraxt bredevid dig. | 
TsAGGET, v.a. extendere, utftråcka 
"Tjalmit tfagget, oculos inzendere, pin 
ni 








TSA 


TSA 495 


pa ut Ögonen. Njalmeb tfagget, or TsAKATET, v. n. conjicere fe, begifva 


diducere, ringere, gapa up med mun: 
nen, it. contradicere , altercari, bjáb- 
ba emot, Ir.tfagget, fulcire, fuffulci- 
rc ne ruat, Ítódja emot, fátta ftód 
under. Jr. arcere, probibere, hindra, 
afhálla. 'Tfagga mo tjagnemeft, f» 
troitu me probibet , han tillåter mig ej 
at fà komma in. Ib mon tfagga, ego 
non probibco, per mc licebit, jag hin- 
drar ej, det fkal ej vara mig emot, 
Tfagseftet, dim. litet utípánna, m.m. 
Sepifime eft probibere, cobibere, för- 
bjuda, afhålla, hindra. Tfaggagåtet, 
inchoat. begynna afhålla, m. m. 

TsaGGEJE & tfaggefteje, qud interdicit 
aut probibet, en fom förhindrar. 1r. 
qui extendit, en fom utftråcker. 

TsAGGEM, tfaggeftem, m. f. cobibitio, 
fórbjudande. 1 to tfaggeftem lift, co- 
bibitio tua nil juvat, dit förbud hjel- 
per ej. Jt. extenffo , utftråckning, cfr. 
tfagget. 

TsAGGETET , frequ. id. qu. tfagget. — 

TSAITSETET , v. n. turbidum fieri , blit- 
va mulen och oklar. Wirald tfait- 
feti, turbidum facfum ef celum, det 
blef mulit och elakt váder. vide 
tfåitfetet. 

TSAKET , v. a. inferre, inferere, ficka 
in, införa. Pidbmob njalmai tfaket , 
cibum in or inferere , båra maten i 
munnen. Muorait tfaket, ligna com- 
burenda inferre, bára in ved. 'Tjuteb 
tjatai tfaket, digitum aquas intingere, 
doppa fingret i vatnet. Ir. Karwoit 
tíaket, veffer induere, klåda på fig. 
Tfakeftet, dim. litet flicka in. 1r. ac- 


TSsAKKET , v. 7t. ardere, brinna. 


fig. Wahdai tfakati, periculo fe com- 
mittebat , han vågade hg i faran. 


TSAXETATTET, v.n. immitti poffe, kun- 


na införas. 


'TSAKETET, v. a. conofncere, Ófvertyga. - 


Tíaketijeb funji tabb, zum illius ret 
convincebam ,jag Ófvertygade honom 
. derom. 1r. obirudere, påtruga. 


TSAKKE, v. f. caput bominis aus beffie, 


' mennifko eller annat kreaturs huf- 
vud. Lyckfel. 
Tållå 


tfakka, ignis. ardet, ignis exflinTus 
non eft, elden lefver, elden år ej ut- 

' fláckt. | Oppof. eft jakfet. Transl. de 
egroto: tfakka anje, adbuc vivit, non 
adbuc animam exhalavit, han år àn- 
nu vid lif, fáges om en fjuk. rem, 
fpiritum egre ducere, anbelare , Nåla. 
Nåde wuolen tfakka, onus portans an- 
belar, han puftar under bördan. Tfak- 

- kajet & tfakkegátet, ?»cboat. begynna 

"brinna, Tållå tfakkaji, ignis ardere 
cepit, intermori defíit, elden begyn- 
te brinna. 

TsaxxaJAT TET & tfakketet, v. a. ac- 
cendere, uptánda, TFållåb tfakketet, 
ignem accendere, tánda up en eld. Kin- 
teleb tfakketet, candelam accendere, 
tánda up et ljus. "T'fakketaftet, dim. 
'Tfakketatjet, fncboat. beg. at tánda på. 


TsAKKOK, n.a. colere denfo tintfur, hóg- 


fárgad, fom har ftark fárg. ”Tfak- 
kok ruopfok , ssaxime ruber, qui ru- 
bidiffmo t$ Jangvineo eft colore, hóg- 
röd. Tfakkok latte, ceruleo ater, 
mörkblå.  - 


eufare, befkylla. Ffakegåtet t5 tfaka: TsALD, aqua fuperficies commota,v. fald. 


jet, incboat. begyn. flicka in , IN: JR. "SALLET 9 V. 7. contendere, rixari , 


kif- 
va, 


496 TSA 


TSE 


^ va, tråta. Tfalla aktab takka, comti- TSAPPE TET, v. 4. probibere , förhindra, 


suc rixatur, han kifvar ouphórligen. 


Tfallem, /ubf. rixa, contentio, trá- — 


ta, fplit. 
'TsAMMATET , vid. famratet. 
'TSAPET, v. 4. in partez minufcular conci- 


dere, fkåra fÓnder fmátt, karfva. To- 'T 


bakeb tfapet, tabacum concider e, karf- 
va tobak. Nipin tfapet, cultro conci- 
dere &5 comminuere, fkåra fönder med 
knifven, karfva. "Tfapeftet, tfapa- 
ftet, dim. litet fkára fónder. Top 
jet & tfapagáütet, incboat. begyn. 
ra fónder. ! 

'TSAPATET , v. a. freq. id. qu. tfapet. Ir. 
confecandum five comminuendum curare, 
låta hugga eller fkára fónder. 

'(TSsAPATATTET , v. n. confecari. five fe- 

. eando comminui poffe, kunna 
fónder. 

'TSAPKETET , 9. t. fluero definere , exare- 
frere, uphóra at flyta, torkas bort. 
Kofa le tfapketam, /ac vacca ampliur 
non praebet, kon har uphórt at mjól- 
ka, (Norrland.) har finat af. Warra 
tfapketi, /angvis fluendo defifebat. 

'TSAPKETATTET , v. 4. fluxum cobibere, 
hindra ifrån at flyta. Warrab tfap- 
ketattet, /angvinir prefuvium compe- 
fecere f. fedare, ftilla blodens flytande. 

TSAPPET, v. n. in aliquo loco manere C 
exfpectare abeundi occaffonem, ligga ftil- 
la och vánta på tilfálle at få fara 
bort. Piíggaít wertime tfappet pel- 
web, unum diem ob procellam manf- 

. mur, vi máfte tófva en dag får ftor- 
men fkull Ir. tacere, tiga. Tfappe 
fjawot, tace, tig ftilla, "Tfappeftet, 


a- 
å- 


förbjuda. Tfappeti mo hålet fre há- 
lemeft, me loquendo probibebat , han 
fórbód mig tala. Tfappetijeb fo tak- 
ket tabb, ilum iflud ne faceret probi- 
bebam, jag fórbód honom at göra det. 
SAPTSESTET , UV. 4. premere , compris 
re, torquere, klàmma. "Tfaptíeft tab 
akti, comprime boc. 'Tfaptíeftatjet, in 
beat. begynna klàmma. 


TsarskT, tfatíem, vid. fatfet, fatfem. 
TSsAUKETET, v. ". animam exfpirart, 


gifva up andan. Kolmad peiwen 
tfauketi, die tertia enimam ex/pirabat. 


TsEGGARET, v.m. erecfum effe, vara up- 


reft, ftà. Mi tatt tfeggaha tobben? 
quid efl quod illic erecum effe confpia- 
tur? hvad år det fom fynes dár vara 
upreft? Man kukke tat wáraíd tfeg- 
gaha, quamdiu bic edurat five in fw 
flatu [irme mundur , fà långe verl- 
den ftår. Tfeggaha anje tat kyrko, 
templum boc adbuc non nutat aut vitium 


facit, denne kyrkan ftár ånnu vid lag. 


TSEGGET, v. 2. erigere, råtta up, up- 


ftálla. Kedkeb tíegget, lapidem erige 
re, uprefa en ften.  Kàteb tfegget, 
domum adificare, bygga up et hus. 
Paijas tfegget, ig. "ifegge peljitat, 
arrige aures tuas. It. licitari , pretium 
intendere, flegra, It. in aleam dart, 
våga på fpel, fatta up på fpel. Tfeg- 
geltet, dim.litet uprefa. 'T'feggegatet, 
inchoat. begynna uprefa, m. m. 


TSsEGGEM , 7. f. erectio, uprefning. 
TSsEGGANET, exfirui , edificari , upbyg- 


gas. "feggani tann japen, sllo anm 
exfiruebatur. | 


dim. litet töfva. Tfappegåtet, incbhoat. TSsEGGANZEM, ». f. exfirutctio, upbyg- 


begynna tófva. 


gande. Kyrko tfegganem jaken , if» 


anm 


Ld 


TSE 


anne quo templum exfirucfum eff... Wå- TSEKKES, 7. f. inciffo, fkåra. "Tickkes- 


ralden tegganemell, ab initio m di, 
ifrån verldenes begynnelfe. 

TSEGGETET, v. a. erigendum five ex- 
firuendum curare , lata uprefa eller 
upbygga. 

TsEGGosET & tfeggofattet, erigi, up- 
refas. Wuopteh tfeggofatgeh, /urri- 
gutur capilli, håren refa fg. 

TSEGGEU, 7. f. aliquid quod erectum eft, 
fignum ,, nägot fom år upreít ell. up- 
fatt til márke. | 

. TsEcGox & tfeggo, n.a.praruptus,tvår 
brant. ”Tfeggo puold, collis valde ac- 
clioir, en ganfka brant backe. 'T'íeg- 
gok ware, mons preruptus,brant berg. 

TsEGGOT, adv. prerupte, brant. Jr.a4- 
J«clive: tfeggot tjuodtjo, eredfur fat, 
han ftàr rak eller rått up. Jr. avidus, 
cupidur , begárlig, villig. Tfeggot le 
pátet, ad veniendum pronur ef, han 
ár villig at komma. 

TSEGGOTET , v. a. vid. tfegget. 

TsEGER T ET , vid. kiåket, fanahet. 

TSEXKE , tfekka, n. f. erena, inciffo, fkå- 
ra. líekkeb takket, inci/fonem facere, 
göra en fkàra. Ir. tlekke, decem, tio. 
lta diclum, quia numerum quemlibet de- 
marium, ultra quem non progrediuntur, 
Anciffone aut puncto notant, cum quid 
numerant, rurfus ab uno incipienter. 
.Stuora tfekke, ( qu. dic. inciffo f. pun- 
Gum magnum ) centum , hundrade. Ita 
dicitur, quia decimam quamque deca- 
dem majori notant inciftone foe nota, 
ut centenus quitque confpicuur fit numce- 


rus. "fekke påtfoi, (fepiffme) ecn- 


tum rangiferi, hundrade renar. Tfek- ' 
kats, dim. parvula crena five nota, en 


liten fkåra. 


TSE 497 


muora, palinxeflus,karfftock,plänbok 


TSEKKESTET , incidere, inci fonem face- 


re, fkåra, fkára. Márkeb tfekkeftet, 
notam inciffene apponere, (kára in et 
márke. Tfekkeftem, inci fo, incifura, 
infkårning , fkára. 


TsEKKOT, v. a. incidere , crenam facere, 


fkára, göra en fkára ell. infkárning. 
It. deftgnare, utmárka, utnámna. To 
le taffa tfekkom, ze ad. iflam rem fa- 
ciendam defignavit, han har utnámnt 
dig dertil. . 


'TsEKKOTET, v. a. notis & inciffonibur 


fignare & notare, med ftrek och már- ' 
ken utmárka, 


'TsESKELET, v.a. pungere, flicka; flinga. 


Aimin tfefkelet, acu pungere, flicka 

med en nål. Pátfob tíefkelet, rangi- 
. ferum. mattare five ferro tranrfigere, 

flakta eller flicka ibjàl en ren. 


TSESKES, 7.4. pungens, afper , aculcatur , 


hvafs , ftickande, taggig. "Tfkefkes 


muor, arbor aculeata , fpina , törne. 


'TSESKET AKES , x. a. id. - 
TsESKETET, v.n. pungi , ex punctione do- 


lorem fentire , fvida af ftyng eller dy- 
likt. Aime tfíefketi kátai, acu manus 
perfiricfa eft, handen blef nàlftun- 
gen. Tållå tfefketi juolkai, pes igne 
ufus dolorem pafus eft, elden bránde 
foten och förorfakade fveda. Wai- 
moi tfefketi, cor dolorem perfentiebat, 
det fkar el. gjorde ondt i hjertat. 


TsESKOTET , pungere, vid. tfefkelet. 
"SEgTSASTAT TET, v. a. objurgare, in- 


erepare , nápfa, med orden beftraffa, 
Tfetfaftattab mai, walla i kuldele, 
reprehendo quidem & objurgo, fed in- 
caffum, non iflud curat, jag bannar 

Rrr ho- 





498 TS 


rst 


törn nn AEA ER NRA AA EE 
honom, men han bryr fig ej derom. "TsiPTSESTET , v. a. torguere, klámma, 


Tfetfaftattem , /u4fl. reprebenffo, ban- 
nor, beftraffning. I mo tfetíaftattem 
lii, mea. nil juvat objurgatio, mina 
bannor hjelpa ej. 

"'TsEupsET , e. ». obdurare , perflare , ut- 
hårda, kunna ftå emot. Jus tfeud- 
fet luli, £ obdurare pofet, om han 


kunde uthárda. Ib aktok tfeudfe ti- 


jen wuoft, vobis ego folur refjiftere ne- 
ueo five par non fum, jag kan ej al- 
ena beítá mig emot eder. "Tfeudfe- 

ftet, dim. Tieudfegåtet, incboar. be- 

gynna uthárda. efr. pintet, piffut. 

TSsEWE, n. f. nix durior, que fubtur cru- 

flam babet glacialem, härd ínÓ med 
fkara midt uti eller under ófveríta 
brynet. Hinc 

TSEWASTET, v. n. fuper nivem tali mo- 

do conflitutam incedere, gå på fådan 
hård fnó. vid. tíewe. 

"FsEwor, v.n. de nive dicitur, indurcfce- 

re, hárdna til, fáges om fnó. 

Ts:spsa , tfibdfes, tlibdfok , n. a. ama- 

rur, su/ipidur, båfk, ofmakelig. T'fibd- 
fes urtes, radix berbe amarulenta, en 
' báfk rot. 

'TsispsiTET, amarulento effe f/apore, va- 
| xa af báfk fmak. Ir.pidorem olere, luk- 
ta illa, ofa. | 

"FsiHrRET, de muribur dicitur dum vocem 

edunt , pipa och gnálla fom mófs. 

"FSILKESET 69 apud Lyckf. tfillot, v. a. 

Jitigáre, rixari, tråta, kifva. "Ifillot 

harmat hågger le fodn, ad rixendum 
dr femper ef? pronus, han år altid får- 
: dig at tráta. 

"FsILXESEM, x. f. rixa , contentio, tráta. 

"IsrrA & tfinna, ntemórum Eenitale nin- 

dierum; vulva , qvinno-lem. 


njupa. Feljeb t(iptfeftet, aurem vlii- 
care, njupa i Örat, cfr. tlaptfeftet. Ir. 
parce & minutatim dare, gifva fmått 
och fparfamt. Tfiptfefti munji bit- 

' tab, pauxillum mibi dabar, han gaf 
mig en liten fmula. 

TsiPrsOT v.a. vid. tfaptfeftet. Digi- 
tir torquere, njupa med fingren. 
TSIRKOT, v. z. delere, dolorer perfenti- 
re acutum, Vàrka. Aiwe tirko, caput 
dolet, huivudet várker. 'Tfirkom, de 
lov ec:tur, pinfíam várk. Waimon 

' türkom, cardialgia, hjertklappning, 
Aiwen tfirkom , Zeterocrania , hui- 
vudvàrk i halíva hufvudet. 

TlsiskOT, v. a. connediere, fractum ali- 
quid aut fifum rurfur conjungere, bin- 
da ihop eller fátta ihop något fom 
år fpruckit. Kareb tfifkot, vars fr- 
fum conneclere & reparare, Íamman- 
håtta et fpruckit káril. 

TsisskT & tÜffetet, mingere, kafta fit 
vatten. De f/exu fémineo propric dici- 
citur, cfr. kådtjet. 

Tsitsox, tfitfe, paferculur, fparf. Tfit- 
fok tjuoja, paffereulur gavrit. Tft 
fats & tlitlokats, dim. en liten fparf 

TSITSOTET, v. a. abffergere, pergere, 
renfa. Pattab tfitfotet, nete: abflergert. 

TSIWKESET & tliwketet, v.m. de pullis 
avium dicitur , pipare, låta eller qvil- 
la fom fogel-ungar. | 

TsrwNA, n. f. nidor, os. Odor inpratur 
rei adufla, elak lukt af något brint. 

TSIwNAS, 2. a. nidorem Jpar gens , male 
olent, ofig, fom ftinker och ofar. 

TsrwNsrET, v.n. nidorem fpirare, ola. 
Thíiwnit kitta tek, buc usque nideram 
fundit, det ofar ánda bit. 

(OX 











'  TSU 
TståLET, latrare, fkálla. Piidnak tfià- 
la, canis latrat , hunden fkiller. 
Ts1ÁLANJE, Jatrator, qui latrar, fkål- 
. lande. . Tíiálanje plàdnak, canir la- 
tran; , en hund fom mycket fkiller. 
TsiåLEM, n. f. latratus , fkållande. 
Tsurxkzr & tfuiketet, v. a. simtirc, mum- 
la. Ib tale tuofta tfuiketet, »ibil jam 
mutire audeo, jag tór nu ej fága eller 
mumla fram et enda ord. Jus todn 
wel pakob tfuiket, /£ vel usum am- 
plius verbum dixeris. 
TSUKET, v. a. vid. tíuouket. 
TSsULKETET, mufitare, muffare, kny- 
fta. I tuofte tfulketet, mufftare non 
audet. | | 
TsuMPTSE,quirquilie,pur gamenta,fo por 
TsuNNE?T, vid. tjunnet, tjunnatet. 
TsuoBBo, raza, groda. 'lfuobbots, dim. 
Tsuosps, tfuóbdfía, a. a. putridur , rut- 
ten. Tfuobdfa muor, /iguum putri- 
' dum, ruttnadt trà. "T'fuobdfa tobak, 
tabacum vile t$. /ftu corruptum. 
TSUOBDSET , v. n. putrcfcere, marcefce- 
re, ruttna. Muora tfuobdfa, gnum 
patrefeit , trà ruttnar. "T'fuobdfeftet, 
dim. "Tfuobdfegatet, inchoat. begyn- 
na ruttna. Tantum de ligno & vegeta- 
bilibus dicitur, cfr. måfket. 
TSVOBDSEM, ». f. putredo, röta. - 
lsvops, membrana, hinna. 'Tfuodfaj, 
membranulis teffur, full med hinnor. 
: Tfuodfats, dim. membranula , en liten 
och tunn hinna. 
TSsUOIKET , atimadvertere, fórmárka. 
Tsuo1XosS, n. a. cagnitur, perfpecfus , be- 
Kant, kunnig. Tfíuoikos faije, /ocur 
noti/mtus.. Ir. notabilis, märkvärdig. 
TSUOIKOTET , v. a. comnonftrarc, indi- 
£ ftare, vifa, utvifa. Taina fodn fit- 


TSU 499 


ta miji tfuoikotet, iflud iffa ve nobir 
demouftrare vult, dermed vil han vi- 
fa ofs. . 

TsuoKESTATTET , v. a. cobibere, refre- 

nare, dàmpa , förhindra Warrab: 
, tfuokeftattct, /anguinir profluvium fe- 
dare, ftilla blodens flytande. 

TsuoNNA, vid. tíipa. 

Tsuo», caro, proprie pifcium, kött, få- 
ges egentel. om fifkars kött.  Qwe- 
len tfuop, caro pifcis. 

Tsuopa;, tfuopajes, ». 4. carnofur, kÓtt- 
full.'I fuopajes qwele, pi/cis carnofur. 

'TsvorpPzT, v.a. exoffare, bena. Qweleb 
tfuoppet, pif/cem exoffare, bena fifk. 

Tsvorrsa , a. f. hix perennis in alpibur, 
ftadigtvarande fnó i fjällen. Tíuopt- 
fa wareh , monter nive teli perenni. 

TsuoTsE, extremitas fagene pifcaria 
five pars ultima, àndan på en not. 

'TsUOUKANET, v. n. confringi, comminui, 
brytas fónder, gà fónder. Glas 
tfuoukani, vitrum contufum eft, gla- 
fet gick fónder, cfr. mutkanet.- Ia 
allidere, ftöta fig emot nägot. Ir. ab- 
ortum facere, få mifsfall. So akka 
tfuoukani, uxor ejus abortum fecit. 
Tífuoukanaftet, dim. 'Tfuoukanatjet, 
inchoat. begynna gå fónder. | 

TsuoUkANEM, ». f. fractura, brácka., 

. It. abortus , mifsfall. Uo. 

lsvouxENADDET , v. frequ. vid 
tfíuoukanet,. 

TsvouxEr, v.a. contundere, rumpere, [lå 
el. tóta fónder, rifva fónder. Piág- 
ga jàgnab tfuouki, ventur glaciem con- 
fregit. "Tfuoukeftet, Zim. 'Tfuouke- 
gátet, inch. beg. flà fónder, c/r.mmutket. 

'TsUOUKETET , v. v. comminuendum cura- 
re, láta flå fönder. 


Brr 2 Tsuov- 


$00 TSÁ 


 "TSÀ 


TSUOUXETATTET, v. 7. "d c contundi ff- ”TSåKOT, v. n. exféccari , qua altitudinem 


er 


ve comminui , kunna flås fönder. 

TsussMo, ». f. fmultar, hemligit hat 
och ondífka. Tfuffmon orrot, fmul- 
tatem babere obfcuram, hyfa hemlig 
ovánfkap. 

TsuTSET, percimonia uti, vara fparfam; 
cfr. njuotetet. I matte tfutfet, par- 
eus effe nefcit. 

TsápsEs, n. a. de cymbir, dicitur. 'Tfàd- 
fes wadnas, cymba exigua profundita- 
te, en låg bordad bat. 

TsåGGET, v. a. farcire, ingerere, fop- 
pa, föra in, c/r. tfaket. Suoineb la- 
doi tfdgget, fenum in fenile ingerere, 
föra in hö i ladan. Wuofleb tfag- 
[AW faccum. refercire, fullitoppa en 

áck.  Jaurai tfügget, in aquam de- 
mergere, fånka ner i vatnet. Jr. pe- 

.  €uni& corrumpere, befticka, muta. 

. TsåGGåTATTET, v. 7. poffe referciri, in- 

gers poffe, kunna fullttoppas, kunna 
föras in. 

TsåiTSETET, v. ». vid. tfaitfetet. Suo- 
wa tfaitfet, fumur exit, det röker. 

TsáxE, vadum, brevia, grund, grundt 
vatten i fjóar. ”Tfåke le taffne, o«- 
dum bic eft, hår år grund. 'Tfákalm 
& tfåkalmes, id. Tfåkat & tfákatak, 
ipfum denotat fatum, quando aque mi- 
nor exiflit copia t5 profunditas, grundt 
vatten. Tfåkatak le talle, eque nunc 
minor. eff profunditas, det år nu lågt 
vattén. 

TsáxkEs, n.a. non profundur, grund, fom 
ej år djup. 'Ifákes jaure, lacus exi- 


£ua profunditate, qui altus non eff , en. 


grund fjó. Tantum de aqua. 
TSákkE , cor, fmprimis & fere femper pe-. 
cudum , cfr. waimo , kreaturs hjerta. 


/ 


minui, uttorkas, blifva grund. Jau- 

re tfako, /acur minus fit altus, fjön 

blir grund. Jokka tfåko, rivulu: cx- 

ficcatur.. "Tfákoftet, Zim. blifva litet 

mindre djup. Tfåkogåtet, incboar. 
. begynna blitva mindre djup. 

TsSäåKOTET, v. a. exficcare, minus pre 
fundum reddere, uttorka, góra min- 
dre djup. Ir. tfákotet kalkebe jok- 
kab, ex/pectabimur donec fluvii minus. 
tur altitude, vi fkole vánta til des 
vatnet i elfven faller ut. 

lsarxeskT & tlálketet, v. »r. erepitart, 
knäppa. Birío tíalkefi, /c/opetum flam 
ma deflitucbatur , bóffan klickade. 

T'sàP1SE, n. f. firmamentum gradus fx 
veftizii, tottáfte. "'fáptfe le talle jig 
nan, in glacie nunc gradus firmari pot. 
ef, det år nu fotfálte på ifen. Tfäpt- 
fats, dim. litet fotf&fte. 

TsariseL & tíaptfeles, ». a. qui din in 
eodem permanet loco , en fom långe 
trifs på et ftálle. Tfäptfeles paino, 
color durabilir, varaktig fárg. 

TsáPrsANET & tfáptiitet , vid. tíáptío- 
gátet, id. | 

lsàPisor, v.v. conkfere pedibus poft, 

gradum poffe firmerc, d^ oie. 
kunna flå. Åh juolkeh tfaptfoh, pe 
des vacillant , lubricum eft pedibus fo 
lum, fötterna flinta. It. ffxwms senere, 
fitta faft. Åh kaudneh kerrefen tfåpt 
foh, farcina in traba fixa nom mancat 

f- facile decidunt , fakerne ligga ej vl 

fait på fládan. Trans! Åh kaggeh fo 

ludne tfáptfo, in famulatu apud ilum 
famuli ancilleque Uiu manere molum, 
tjenftefolket trifvas ej långe hos ho- 
nom. Ib mon tanne tfáptio, &ic cp 

efe 








TSÁ 


effe nolo, bic mibi non arridet locus, jag 
trifs ej hår, cfr.arwat. Jus tfáptíoh 
puorewuotefne, /f permanes in boni- 
tate, Rom. u: 22. Tisptíoftet, dimi». 
Tfaptfogátet, inch. begynna fà fot- 
fáfte, m. m. 


TsáPTSOTET, v. 4. facere ut gradus fir- — 


mari poffit, laga at det blir tottáíte. 
It. Kaggit tfáptfotet, facere ut famuli 
in famulatu eodem per manendi lubenter 
fint , få laga-at tjenítefolk vilja blif- 
va qvar i tjenften. 

TsáGGET, intrare, penetrare, gà in, 
trånga fig in. Akfjo tíágga muori, 
fecuris in lignum iutrat, yxen går in 
i trà. Wuoites tlägga rertai, oleum 
corium penetrat, f(morningen går in i 
ládret. Tarwe muori tíágga, pice li- 
quida lignum imbuitur. 

TSáKKELES, t. a. qui ignein facile conci- 
pit, igni alendo aptus , elatängd. 

TSsAkXxETET , accendere, vid. tíaksetet. 

TsáPET, v.a. rodere, gnaga. Proprie de 
muribus dicitur , fåg. om möfs. Snjå- 
rah tfápeh , mures rodunt. Yildpeítet, 
dim. litet gnaga. 

TsAPANJE, qui corrodit, mus, en fom 
gnager, en rätta. 

TsÓJEK, vid. nuotfjo. 

TsÖPKANET, tföpket, vid.tfuoukanet, 
tfuouket. 

TusBBo, ». /. Muora tubbo, etjorctum, 
flvula, en liten fkogslund. 

TUBRE, tubres, /cabies, petigo, Skabb. 
It. tubre maine, lepra, fpitålfka. 

TUBREK , 2. a. fcabiofur, fkabbig. 

TuppET, tudet /. tuhdet, v. ms. comten- 
tum cffe, acquicfcere, vara nögd. I 
mo piábmoi tudde, cibo, quem do con- 


ithtus mon ef, han är ej nógd med 


TUR $ot 


den mat han fär hos mig. Tudde- 
ftet , dim. vara något nógd. "T'udde- 
gátet , /ncboat. beg yn. åtnöja fig. Fena. 
tydyn, contentus fum. 
TUDDEM , 7. f. acquicfcentia, quando quis 
contentus eft, fórnójfamhet. 'uddem- 
laka, adv, nöjt, fórnójfamt. 
'TUDDETAKES, contentur, nöjd.  Tud- 
detakes almats, bomo contentur. 
TupkoM, tudko, vid. todkom. 
TupN, tudna, ». f. fragor, firepitur, 
buller, dán. Mi tudnit le tat? quis 
bic eft. firepitur? 
TUDNET, repere, bullra, vid. jutfet. 
TupNr, pro tunji, Dativ. pron. todn, 
åt dig, fe tunji. 
TupNo, dolium, tonna, tunna. 
TUEDDE, tueddet, v. tuodde, tuoddet. 
TUEPET , v. «. f/umere, taga, vid. tápot. 
TuHLET,v.«. dilapidare, prodigere, tÓr- 
fara, bortflófa. Fen». tuhlan, prodigo. 
TUHLAR, prodigus, flösaktig. 


"TuisE, perturbatio, förvirring, oord- 


ning. Tuife fjaddi, perturbatio facta 
eft, det belf en förvirring, cfr.ftiws. 

Tux, tintinnabulum, vid. tiwk. 

Tuxs, s. f. penus, förråd. Tukfeb tak-. 
ket, colligere, in penum inferre, gÖra 
befparing. Tukfets, din. lit. förråd. 

TUxsET, v. 4. in penum inferre & colli- 
gere, göra förråd, famla. Piábmoit 
tukfet, cibos colligere & refervare, gör 
ra förråd af matvaror. ”Tukfeftet, 
dim. litet famla. Tukfegåtet, inchoat. 
besynna göra förråd. 

TuxSEJE, qur quid colligit & refervat in 
«fum, en iom gör förråd. 

TuUKSEM, n. f. refervatio, ciborum com- 
paratio & colle&io, famlande och be- 
fparande af matvaror. 

Rrr3 Tux- 


$02 TUL. 


———L ATT QUPUNDEFDENID ats pup ERNER 
TUKSETATTET, v. n. refervari poffe in 


ufum , kunna famlas i fórrád. 

"ForL, vecfigal, tull. "Tullet, vecfzgal 
pendere , betala tull. 

TULME, n. f. fimu: , gódfel, cfr.tuolme. 

TurMEs, /ffercoratus, gódd. ”Tulmes 
kedde, pratum flercoratusm, gódd áng. 

'T'UrPA, 7. a. vid. tuolp. | 

TUN , n.a. omnir, unurquirque, hvar och 
en. Tun almatjeh kalkeh jabmet, 
omnes C$ ffnguli bominer funt mortale, 
alla mennifkor åro dódeliga. Sepi/j- 
me per pleonaf mum & empbafcos cauffa 
additur kaik. Tun kaik I tuna kaik, 
vel kaik tun, omne, totum, altfammans. 
Kaik tun almatjeh , omnes bomine: , al- 
la mennifkor. 

'ToNAuET,tunaftet, v.s. vid. kaffkeftet. 
'TUNAHEM , fubmer ffo, quando quis aquis 
fubmergitur & perít , drunknande. 
TUNASTATTET , v. 4. aquir fubmer gere 

€. fuffocare, dránka, vid. kaffkeftat- 
tet. Pafivum tunaflowet, dránkas, 
drunkna. - | 
'TuxN], Dativ. pron. todn , åt dig. 
TULWE, n. f. diluvium, exundatio , lód, 
. vattuflód. Stuora tulwe, magna in- 
undatio, itor flód. "Tulwen le talle 


jokk , fluvii nunc magna eft exundatio, 


nu år högt vatten i elfven, Suddo 
tulwe, diluvium univerfale, fyndafiod. 
Tulwe leikes, inundatio fit aquarum. 
'Tulwats, Zim. en liten flód. 
'TULWET, v. n. exundare, flöda.  Jaure 
tulwa, /acur exusdat, fjön Hóder. 


 "Tulweftet, dim. litet flöda. Tulwa: 


gåtet, inchoat. begynna flóda. "oo 
TULWEM, n. f. inundatio , flódande. 
'Tuvos, 4ceufativ. pros. tuot, den dår. 

Tuob tab, hos illudque. 


TUG 


'TvosasE, tuobben , adv. il/fc, dár, vid. 


tobben. '"Tuobbelt, i/i»c, derifran. 
Tuobbaltak , usgue illinc, ánda der- 
ifran. ”Tuobbanak, adbuc ibi, ánnu 
dår. 'Tuobbanak le, adbuc illic ef, 
han år ánnu där. Comparar. tuobbe- 
bun, ibi longius five remoriur, dår làn- 
gre bort. 'l'uobbebufi, i/uc longiu:r, 
dit lángre bort. T'uobbebutjen, dim. 
comparativi , dår litet -långre bort. 
Super! tuobbemufen, där lángft bort. 

'TUOBBANET , v. ». longius reccdere, loc 

cedere, gà làngre bort, maka fig un- 

dan. "luobban tuobbebufi, Jomgsur 
illuc ito, gà dit lángre bort. Tuob- 
banete, recedite him , gån undan hár- 
ifrän. It. precraffinari , upfkjutas. De 
tempore ctiam dicitur. Ko kefe tuob- 
bana, cum adultior fit eflar, når det 
lider làngre fram på fommaren. 
T'uobbanaftet, dim. maka fig lit. lsn- 

. gre dit. Tuobbanatjet, inrchoat. be- 
gynna gà lángre dit. 

TuoBBANADDET, v. 7. frequ. id. 

TUOBBETET , v. a. cum accentu in penul- 
tima , ( cfr. tuobbetet //ve tuobpetet) 
amovere illuc, longius illuc ferre, föra 
undan dit, föra lángre dit. 'Tuob- 
"bete tab kareb; va; boc binc ílluc re- 

, maveto, för undan detta kárilet ait, 
Tuobbetaftet, dim. föra litet långre 
dit. Tuobbetatjet; inchoat. begynna 
föra làngre dit. 

TUOBBELET , v. a. prebendere , appreben- 
dere, fatta uti, gripa. "Tuobbeli ki- 
tin, manu prebendebat. 'Tuobbelaftet. 

. dim. "l'uobbelatjet, incboat. v. tüippet. 

V UOBBETET, accentu in antepenultima , 
tuobpetet , v. a. fe&ari , per/zaui, hål- 
la efter, efterjaga. luobbete ruabit 

Wai 





TUO 


wai jàakfah , inf/equere, celerius ut affe- 


quarir, håll fortare efter, at du mà 
hinna på. Waiffjeb tuobbetet, fe- 
ram fecfari, jaga efter et villdjur. 
Tuobbeteje, tuobpeteje, /e&fator, qui 
fedlatur , en fom efterjagar. '"l'uob- 
betaítet, dim. litet jaga efter. 'Tuob- 
betatjet, tuobpetatjet, inchoat. begyn- 
na efterjaga, cfr. tálwotet. 
'TUORMES , 7t. 4. evacuatur , uttómd. 
TUOBMET , 9. 4. evacuare , uttóma., 
TUVOBMETAT TET , v. s. evacuari poffe, 
kunna uttómas. ZEN 
TUOBMETET, v. a. evacuandum curare, 
lata uttÓómas. 
TUORMEM, fr. f. evacuatio, uttómande, 
TODA , s». f. nifus magnur, f'udium, fullt 
alfvare ,,bemódande. "T'uodafne le, 
in anguftia eft, omnibur eniti coaftur eft 
viribus, han nódecas bruka alla fina 
krafter, ty han år illa deran. 'T'uodit 


TUO $03 





fm Ocupa, veniam tamen, jag fkal 
dock bjuda til at komma, faftán jag 
har få mycket at göra. - 


TuUODDAR, mons altus arberibur nudur, 


alpir; et högt och fkoglöft berg, et 
fjäll. Fenn. tunduri, id. 


FuvoppE, ». f. additamentum, tillågg- 


ning, páókning, cfr. laffe. '"Tuod- 
dats , dim. en liten páókning. 


TuvopnpEr, v.a. addere , augere, tillågga, 


páóka. Tuodde uttjatjeb , adde pau 
lulum , lågg litet til. T'uoddeftet, dim. 
litet páóka. Tuoddegåtet, zmcboar. 
begynna pådka. 


"TUOGGAR, n. a. talir, talir atque iflbie,- 
: en fádan fom den hår. Tuoggar li- 


ne, tale atque iffboc linteum, et fådant 


« linne fom detta hår. 
"FVoGGE, v. f. pili incomti, okammadt 


eller tofvigt hår. 'Tuogge åiwe, ca- 


put $ncomtunm. 


pàti, meno fludio & nifu allabörare "FVOGGOT, v. n. de pilis dicitur , convol- 


neceffe. Pabebat, han nödgades gripa 
fs an af alla krafter. Tuodeft, Abla- 
tiv. omni nifu, ferio, med fullt alfva- 
re, alfvarligen. It. tuodeft t5 
TvopArK, «dv. inoitiir, ogårna, för 
nód fkull. 'Tuodaik fjett tabb tak- 
kab, i/fud ferte facio, minus licet mibi 
arridcat, jag máfte gripa mig an at 
föra det, faftån det fker ogåtna. 
uodaik kuit mo diet, tab takkai, 
licet invitus iffud tamen t.i cauffa fe- 


ct, ehuru han ej gírna ville, få 
gjorde han dock det för min fkuH.- 


Dicitur. etjam eum quid facimus, licet 


factu valde ff difficile, fåges ock, når: 


man bemódar fig at göra det, fom 
år mycket fvirt. "Tuodaik kalkab 
pátet, ikka ib nali afta, Acer velde 


* ei, implicari, blifva tofvig, fáges om 


hår. Item, juptíe tuoggo, pulmentum 
férinà globulis. vefercitur , vàllingen 
blifver klimpig.  ' 


'TuoGGomM, n. a. convolutus , contortur, 


tofvig, ihoptofvad. Tuoggom wuop- 


teh, capillus émpexur, totvigt'och o» 


kammadt hår. A. tuoggom juptfe, 
Jus farine globulis refertum, klimpig 
vålling. | 


Tvocco, adv. ibi, illic, illac, dár, dår 


förbi. T'uole tuoggo, en illic, fe dár. 
da 2 ex páti, sllac venichat, han kom 
'dår förbi. Tuo ja bic t$ 
ic, hår och dám s 


TuocNss, ». f. centunculur , lapp. 'Tuo- 
gneieb lejet , ceniunculum affuere, fy 
Que pier unacum 4j 


lve- 


- 


594 TUO 


LÁ 
TUoGNET , v. 4. refarcire, lappa. Kar- 
woit tuognet, veffer refarcire, lappa 
kláder. Tuogneje, refarcinator , en 
fom lappar. Tuogneltet, dim. Tuo- 
gnegátet 5 tuognetatjet , /ncboar. be- 
gynna lappa. | 
TUOGNETATTET , v. n. refarciri poffe, 
kunna lappas. It. acfiv. refarciendum 
curare, låta lappa och laga. 
Tvou, nominat. plural. pren. tuot, iUi 
. ipft, iffi, de dår, cfr. tuot. 
Tuor, genetiv. plural. pron. tuot. It. tuoi 
tuok, Puc illuc, hit och dit, cfr. tuok. 
Tuoj5, ». f. opur.opificium, arbete, 
> "verk. Kåta tuoje, id. Muora tuojai 
le fodn tjeppe, quidvis ille e ligno edo- 
landi t$ fabricandi peris eft, han år 
håndig at göra allahanda faker af trå. 
"T uojetak, cef. negativ. ffne:occupatione, 
utan göromål och fyflor,cfr.widno. 
TuojAR, opifex, handtverkare, arbetare. 
TuojErEsME & tuojetes, fnr», qui ma- 
nibur nibil fabricare calles, oflóg, o- 
bándig, en fom ej kan Öra nägot. 
Aptfa tuojetebme le fodn, plana és 
eft iners. 
'LuoJoHET, 9. 4. elaborare, manu facere, 
arbeta, göra något handtverk. Mab 
. leh todn tuojohemen? quo occupatus 
es opificio? bvad håller du på at ar- 
beta uppå? Tuojohaftet, dim, litet 


arbeta. Tuojohatjet, £ncboat. begyn- 


frequ. 


na at göra något handtverk. 
'TLvoJoHABDET,; tuojohattet, u. 2. 
id.atque tuojohet. Ir.facere fiue cura- 
ege, ut, aliquit Eri p elalor et-.f qc 
manu facíat, fy elf átta en, med handt- 

.verk och arbete. PET 
Tvox,, adv. illuc, dit, cfr. tuoko. ;. 
"TuoxEN , adv. pene, bakom,., Mo, tug- 
ken; pene me, bakom mig. Iz. tuo" 


handt- . 


4” 
LJ 


J 


TUO 


E ——X nnn  -  — 
ken, pener. I le pednik mo tuoken, 


pecunie penes me non funt ulle, pengar 
áro ej hos mig. Per cafus flexibile cf, 
e. gr. pátime fuolo tuokai , pone infu- 
lam venicbamur, vi kommo bakom 
holmen. Swikkeíti attje pardnes 
tuokai, i» filium pater culpam trau- 
ferebat omnem, fadren fkjót fkulden 
på fin fon. Cum fufiix. prenom. tuoke- 
nan, pone. aut penes me, bakom eller 
hos mig. "luokenat, penes te, hos 
dig. Tuokenes, pone aut pener fc, bak- 
om eller hos fig. Jt. tuoke, gremium 
fkóte. | 
"'TUOXxET , v. a. vendere, vid. wuobdet. 
'TuoxEJE, venditor, fåljare. Allejeja 
wuobdeje, emtor && venditor. 
Tuoxo , adv. illuc, dit. 'l'uoko ja teke, 
' buc sllucque, hit och dit. 
'TuoxoT , pa/fv. venundari , fáljas. Ah 
tah kaudneh matte tuokot, vedi be 
nequeunt rer, deíle faker kunna ej 
fáljs. — j 
TuokoTAK, 5, f. pars pofterior , id qud 
4 tergo eft, det fom år bakom. 
'TuvoxKTtor, v.a. moliri, v. killot, kilpot 
'Toor, tuola, z. a. legitimus, geruinu, 
, juftus , laglig, riktig, rått. "Tol ar- 
- bolats,, baeres legitimus five genuimus, 
rått artvinge. , l'uola fadnes le tatt, 
 veriff imum gflud ef; det år rena fan- 
ningen. Adverbialiter interdum accipi- 
sur. Cfr. ftadan , ftakk, njuolg, tilall 
:tolok. 
"T uors ,.adv. demonfir. en, ecce, fe dir 
«Luole.làh , es ubi fun, fe dår åro de 


'TUOLE , de. temper. non ita pridem, fór 
någon liten tid: fedan. — Tuole fo 


' wuoidnib, baud ita pridem ilum vidi, 
jag låg honom för en tid fedan. Hiv 
UO 








TUO 


TUOLATS, 7. 4. qui non ita pridem fuit, 
fom har variteller fkedt för en liten 

. tid fedan. "Tuolats almatjeh, bomi- 
ner quos ex aliquo € non ita longo tem- 
poris intervallo vidimur , det folket 
fom vi fágom för en liten tid fedan. 

TuoLEs-TALES, formula eft commiferen- 
tir I querentir, pro? dolor! Gud bit- 
tre! Gud nåde ofs! — Tuoles- tales 
kutte mubbi kàtift kalka inta kåt- 
tjet, o! miferum, qui aliorum femper 
expetet opem , flackare den, fom altid 
fkal lita på andra mennifkors hjelp- 
famhet. Tuoles-tales talle mo wie- 
fom lakeb, mif/era nunc mea eft vita. 

TvoLET, 2. a. vid. tolok. | 

T uOLGO , z. f. munus five donum aliquem 
corrumpendi gratia oblatum, mutor. 
Tuolgoit waddet , Z//urmodi dona of- 
ferre, gifva mutor.  Tuolgoit wal- 
det f. tápot , ejusmodi dona fumere f- 
ve recipere, taga mutor. 

TvorcoT & tuolgotet, v. a. corrumpe- 
re, largitionibus in fuar partes trabe- 
re, befticka, muta. 

TuorLJE , 2./. pellir, corium, hud, fkinn. 
Påtfo tuolje, pellis rangiferina , vens- 
hud. Sarwa tuolje, rangiferi emiffa- 
rii corium, brundrens hud. Tuol- 
Jats; Zim. en liten hud. 

TvorLas, vid. tuoda. Tuollafi pátet, 
omner impendere virer, använda alla 
krafter. — Non niff in bac unica phrafi 
occurrit. 

. Tvor M, tuolma, 7. f. locur ubi pecuder 
calcaverunt, et ftálle dàr bofkap har 
trampat, cfr. malge, fjatte. 

TVOLMET & tuolmot, conculcare, oid. 
tálmot. | 

Tvorox >. 4. fabilis, vid. tolok. 


TUO $05 


Tvore, tuolpa, tuolpes & tuolpet, s.a. 
planus, non votundur, equur, flat, 'Tuol- 
pa kedke, lapis planur five «quur, en 
flat ften. Tuolpes ko fjállo, plauur 
ut tabula, flat fom et bråde. Compar. 
tuolpetubbu, flatare. Superl. tuolpe- 
fumus »e/ tuolpetumus , aldraflataft. 
Tuolpawuot, /ubf. planiticr, equitar, 
flathet , jàmnhet. 

TuoLPETES, ». f. planitíer, jàmnhet, 
flathet. Tuolpetefi, quoad partem pla- 
nam, i anfeende til flatan el. flatheten, 

TUOLTET, v.7. f. paff. coqui, kokas. 
Qwele tuolta, pyes coquitur , filken 
kokas. Piárgo le tuoltemen, caro co- 
quitur. Kebne tuolta, abenum fervet 
five ebulliz, kittelen kokar. 'T'uolteje, 
particip. Tuolteje tjatfe, aqua cbui- 
Ziens, fjudande eller kokande vatten. . 

 Tuolteftet, dimin. litet kokas. Paja 
tuolteftet, fac ut paululum ebulliat , låt 
det kokas litet. Tuoltájet & tuolte- 
gåtet, incboar. beg. fjuda eller kokas. 

TUOLTAJATTET & tuoltetet, v. 4. co- 

uerc, coquendum curare, làtà koka. 

ebneb tuoltajattet, curare ut abenum 
ebulliat ferveatque , laga at kittelen 
kokar. Piirgob tuoltetet, carnem co- 
quere, koka kött. 'Tuoltetaftet, dim. 
låta lit. kokas. 'l'uoltetatjet, inchoat. 
begynna låta kokas. 

Tuorw, tuolwa, n. f. fqualor, fordes 
vefium, fmuts.: It. fuligo , fot. 

"TvorwAJES, . a. fórdidur , immundur, 
fmutfig. 'Tuolwajes kapte, pallium 
fordidum. 

TvorwaTET, tuolwetet, v. a. fordidum 

— reddere, inquinare, orena, befudla. 
Ale tuolwate karwoitat, moli veffer 
tuas maculare, orena ej dina klåder.. 

^ Sff Uc vot- 





$06 


TUO 


TUO 


Tuorwor, v.n. fordi.lum freri, inquina- TvoPoX, n.a. de panno laneo dicitar, den. 


- mundum. "Tuolwoltet, dim. blifva li- - 


ri, blifva oren, befudlas. Tuolwom 
piktes, vef mentum f/3ualidum I im- 


tet oren. Tuolwogaátet, inchoat. be- 
gynna blifva oren. 
UOLWOTET, 7. a. vid. tuolwatet. 


TuoMEs, tuome, ». a. fegnir , tardus, 


fen, trög, làngfam. 'T'uomes pargoi, 
fegnis ad laborandum, fen och trög 
til arbete. "Tuomeswuot, fzgnities, 
tarditas, lenhet, tröghet. 


TvoMtr, adv. fegniter, langfamt, trógt. 


UOMOG, nix, DÖ, vid. muottek, 


T'UOMSE , x. a. id. atquc tuomes. 


T 


tror ej. 


T 


I 


UON, genctiv. pron. tuot, iffius, dens. 
UONA, tuone, tuon, mors, död, vid. 
jabmem, quod ufitatius eft. Formular 


fatus, valkad. Tuopok wadas & in 
terd. abfolute tuopok , pannus levida- 
Kir denfatur, valkadt valmar. 'Tuo- 
pok kapte, twnice e tali panno falla, 
en tröja af valkadt valmar. 

Tuo»pA, n. f. fmbria, franfar. Wuo- 
ta tuoppa, cincinnus, hårlåck. Tuop- 
pait piejet, fimbriis ornare, utl 
med franfar. | 

TvoRnBMor, v. ». abflerreri, abhorrere, 
hatva aifky, fkrámas ifrån. Stape 
tuorbmoi labtje kefeje herkeft, ara» 
gifero babenar trahente abflerritu: ef 
lupus, b. c. illum adgredi t$ opprimere 
aufus non ef, vargen vàgzde hg ej at 
rufa på ren, fom drog tómmarne 
eíter fig. 


loquendi tuonen eimo & tuonen ai- "TuonD, ». propr. virile , Thord, et 


mon álma, vid. /upra in aimo. Tuon, 
tuona & tuona tetab, etiam dubitan- 


mans namn. 


TuonrsDaG, dier fovir, Torsdag. 


tis eff aut negantis, vix, knapt, jag TUORET, v.a. trahere , attrabere, dra 


Sitta kus fodn tabb? Rep. 
tuon /ve tuona tetab, sum ille iftud 
vult? baud crediderim, vil han det? 
det tror jag knapt. luonen innemi, 
vid.innemi, paha innemi, id. Fenn. 
tuona, mars, 

UOPET , v 4. pannum confHipare five con- 
denfare volutanlo, valka kláde eller 
valmar. Wadafeb tuopet, pannum le- 
videnfem volutando condenf arc. 
UOPANET , v.7. conflirari five denfari, 
(de panno div.) val&as, krympa. 'Tuo- 


panam le tat wadas, pennus bic levi- 


denfis compactior faclus eft 6 magir 
denfur, detta valmaret har krympt. 
T'uopánaftet, dim. krympa litet. T'uo- 
panatjet, zucPoat. begynna krympa, 


.TUOPETAT TET, v. 7. condenfari poffe, 


kunna valkas. 


ga, draga til fig. W'erbmeb tuoret, 
rete pifFarivm extrabere five ex aqui 
elevare, draga up et nåt utur fjön. 
It. lucrari, lucrum quaerere, fÓka vinit, 
Inta fodn tuora, is femper feme fait 
iniquum, han fkinnar altid och oc- 
krar. Mana miálit le fodn tvoie- 
men, repuerafcere is incipit , (dc fai 
bur dicitur, qui puerili fiunt. ingenio), 
han bórjar blifva barn på nytt. Tuo- 
reje, trabenr, en fom drar. Tuore 
ftet, dim. draga på litet. "Tuorezi 
tet, inchoat. bepynna draga. Werb- 
mob tuoregáti, rece pifcarfum clevart 
incipicbat, han började draga up nitet. 


"TUVORELET, v. a. celeriter trabere aut at- 


trabere, haítigt draga eller draga it 
fig. "Tr. contrabere, draga ihop. P" 











TUO 


—€——— — O—— 

nab tuorelet, nervum contrahere, dra- 
ga ihop fenan. Tuorelem, attradtio, 
dragning. Suona tuorclem, /pa/mus 
nervi , fendrag, cfr. atflitje. 


TUO $07 


AVE tmmanc apap uncut pe) AGENDA Mut 1 m 
dár borta. "Tuofte, frc, dár ifrån. 


Pàti tuofte, illinc five ex iflo Joco con- 
fpicuo venit, han kom ifran det dår 
rummet. 


TuosrTET, audere, våga, tÓras. Ib tuo- 
fta, non audeo, jag tórs ej, cfr. herdot. 
Tuosror , v. a. recipere, aff umnere , taga 
emot, undfd. Piàbmob tuoftot, ci- 


TUOREM, tracfur , attra/Tur, dragning. 

TUORETATTET, 0.7. trabi poffe five at- 
trabi, kunna dragas. 

TUORETET, v. a. freq. id. qu. tuoret. 


Werbmit tuoretet, retía pifcaria c 
lacu extrabere, draga up nåt. Tuore- 
taflet, dim. "T'uoretatjet, inchoat. be- 
gynna draga up. 

VORG, virgule, ramuli arborum, qvi- 


ftar af trán, Sake tutorg , ramuli betu-: 


lini, bjórk-ris, bjórk-qvittar. Of. 
tuorg, proprie appellantur ramuli, qui- 
bur caf as fuas fubflernunt Lapponer. 
TuoRGESTET, ramulis flernere, med 
qviftar beftró. Kàteb tuorgelítet, ca- 
fam ramulis fubflernere, ramos bumi 
flernere in tugurio,lágga risqviítar på 
marken i en Lappkoja. Tuorgeíta- 
ftet, dizuin. id. . 

TuoRor , v.a. clavi mucroncin inflecfere, 
ut melius infixur snaneat , nàdda , böja 
ändan af en fpik, at han må fitta 
báttre faft. 'T'uorotet, frequ. idem. 
TUORPON]JE, contur pifcaríur, v. pinxel. 


TuonPOT, v. a. pifces ad rete propcllere . 
. -commonfiratur , tatt autem de iilo, qui 


conto, köra fifk på nátet med puls. 

Tvos, adv. illuc, dit. Wouoloi tuos, 
ibat illuc, han gick dit, cfr. tokko. 
Obf. illa eft differentia v8 tokko & 
tuos, quod iflud .remotiorem indicet lo- 
cum, boc minus remotum & propinquum. 
Pjeje tab tuos, repone boc illuc, làgg 
detta dár. Per cafus fleffitzur , e. gr. 
Locati?. tuofne, illic, iflo in loco pro- 
pinquo & conf picuo, dår borta, dit man 
kan fe. Tuofne le, sic ef, han år 


bum furere, fà mat, taga emot ma- 
ten. Tat juok tijab tuofto, fodn tuo- 
fto mo, gui vor recipit, me recipit, 
Mati, 10: 40. It. vefiflere , repugnare, 
fátta fig i motvárn. Saitin waiffjeb 
tuoftot, haftu fere adver/ari, taga e- 
mot villdjuret med fpjutet. 


TosTOoTET, v.a. inten/fv. id. 'Tuofto- 


titen mo kátai, bofpitio me excepiflir, 
j hárbergeraden mig. Tuoftoti mo 
pálkoin, rixis me excipicbat. 'Tuofto- 
tatjet , /»cPoat. begynna emottaga. 


TuosTOoTEJE, qui recipit aut excipit, 


en fom emottager eller undfår. 


TuosTOTEM, affumtio, emottagning. 
luosTOTALLET, v. 4. frequ. vid. tuo- 


ftot. Rurob tuoftotalla, pilam manu 
apprebendiz, han tar emot bállen, 
tar lyra. 


Tvor, pron. adj. ifle, den dár. Obf.tuot 


dicitur de illo, qui in confpectu eft €5 


longiur abefl. ”Tuot, fáges om den 
man med fingret utvifar, tatt, om 
den, fom år lángre borta och ej fy- 
nes. 'Tuot álma, iffe vir, den dår 
mannen. Tuotek, ife ipfemet, juft 
den dår. 


Tuor , tuotaft, vid. tuoda, tuodaft. 
TUOTTET, v.a. tangere, attingere, kom- 


ma vid, vidröra. Kätin tuottet, ma- 
nu contingere, rÓra vid med handen. 
Sf a Kå 


$08 TUO 


Kå mo tuotti? quis me terigit? Tuot- 


teftet, dim. litet vidröra. Gall. träter, 
tactu explorare. | 

TUOTTETALLET, v. 4. frequ. id. quod 
tuottet. 

TuoTTETATTET, v.n. tangi fve con- 
zingi poffe, kunna vidróras. I tuot- 
tetatte kátin' paka ruoute, ferrum 
ignitum manu contingi non impune poteft. 

TUOTTEM, 2. f. tacfio, vidrÓrande. 

TuoTTETEX, & a. negativ. intacfur, 
orörd. 


"TUowWLE , n. f. fomer, tunder. It. moxa, ' 


bránn-cur. Moxam /api/fime adbibent 
Lapponer in variis curandis morbis, ut 
$n cepbalalgia, aribritide 69 ifchbiaticis 
dolribu. Lapparne bruka mycket 
lata bránna fig med pálagdt tunder 
fór hufvud- och ryggvárk och an- 
dra gickt-plágor. Fwngis betularum 


durioribus & avidis lco moxa antique |. 


Medicorum utuntur , € quidem non ffne 
felici interdum eventu. B. tuowle, me- 
tapborice, calamitas, infortunium, do- 
lor,olycka, forg, fveda. Karra tuow- 
leb le Jubmel tan japen-mo nala pie- 
jam, magna me Deus afflictione affecit 
boe anno, i. e. maximum hoc anuo par- 
fus fum malum , Gud har hemíókt 
mig med en fvàr olycka i detta år. 
Touwlats, dim. | 

"Tuvowror, v.a. fornite urere, moxam ad- 
bibere, bránna med tunder, för at 
curera nägon fjukdom, vid. tuow- 
le. Juolkeb tuowlot, pedem fomite 
Jive moxa urere, bruka bránn - curen 
på foten. 'Inowletet, frequ. idem. 
Tuowloflet, dim. bránna litet med 
tunder. 'Tuowlogátet & tuowlota- 
tjet, zncboat. begynna bruka bránn- 
curen på nigon. 


TUT 


Turn, ».f. vid. klompatak. Tupertet, 
v. n. vid. klompot. 

TuRGETET, v.n. de tempeflate dictu, 
turbidum fieri €& nubilum, blifva mu- 
lit, blifva elakt váder. Wiårald tur- 
geti, intemperies facfa ef cali, det blef 
et elakt váder, cfr. tfaitfetet, 

TURRET, fuppurare, bulna. De cancro 
etiam dicitur , fáges om kráftan. 

TURTET, v. a. contasinare , lÓla, orena 

YTunwE, vid. tarfe. Fern. turwe, id. 

TusaN,tufen, mille, tufende. Tufen 
pali; millier, tufende gångor. Tufe- 
nad, millefmus , den tufende i ort 
ningen. 

Tur A, pro tota, caf. negatio. pron.todn, 
ffne te, dig förutan. Mattab tabb tak 
ket tuta, iffud fme te facere pofum, 
jag kan göra det dig fórutan. 

TUTEK, n. f. fulerum, fulcimen, ftód. Ai 

we tutek, pulvinar, hufvudkudde 

Juolki tutek, /cabellum, fotapall. Tr 

tekeb piejet, fulcro fuffulcire, fitta 

ftód inunder. Fes. tuki, fulcrym. 

Tu1 ET, v: a. fulcire, fuffulcire, fCda, 
underhjelpa med ftód.  T'utet kareb 
mubbet peleft, vas ab alterutra pu 
fufulcire, fátta ftód under kárilet på 
ena fidan. Jem, tutet, pellere , ager?, 
drifva. Álob tokko tute, age ilu 
gregem, dxif hjorden dit. Dicitur dm 
fenfm agitur t5 fine coacfu magm, 
Ímàáningom drifva och i fakta mak. 
Tuteftet, 22».litet underftódja. Tv 
tegátet , /ncboat. begynna ftódja ur 
der eller drifva. Fem. tuetan, fukirr. 

TuTEM, ». f. fulture, underítódjande. 

"Tutemeb fitta , fultura opus baba. 

TUTETATTET , 9.» fulciri peffe, kun- 
na underítódjas. - 

Avr. 


4 





TUW 


TuT TAN f. tutte, adv. eo, defto. Tut- 


te ftuorab, defto ftórre. Tutte ut- 
febut, eo minus , defto mindre. 

Tuwor , v. a. emendare, vid. tiwot ee. 

Tuwox, n. a. negativ. non emendatus , O- 
fórbáttrad. 

TUWOTAXKES, 2. 4. qui emendari poteft, 
fom ftår at laga och förbåtträ. 

TUwWOSET, v. si. emendari , meliorem fie- 
ri, LÓrbáttras, blifva báttre, Tuwo- 
fum le fodn tatte taudeft, ex ifto ille 
convaluit morle, han har blifvit frifk 
ifrån den fjukdomen. "Tuwofaftet, 
dim. blifva litet báttre. 'Tuwofaftam 
le talle talke, aliquatenus mitior nunc 
f4cta eff tempefíar, vàderleken har nu 
blifvit litet báttre. Tuwofatjet, in- 
choat. begynna blifva båttre. 

TUWOSOWET, paföv. v8 tuwot, tilla- 
gas, fórbáttras. 

TYDTJOL, Jacertá, ormódla. 

TYRANN, tirannu:s , tyran. 

TàssEg, edv. ibi, dár. "lübbelt, iZime, 
derifrán. | 

TaaBoG, s. f. fumma, innehåll. 

TásBos, vid. tobbos. 

TàBDET, v. a. cognoftere, kánna, känna 
igen. Ib fo tábdà , sl/um nom cognofco, 
jag kánner ej honom. Ir. festive, 
kánna. Swarkeb tabdàb, dolorem per- 

2 fen.so, jag har eller kånner en várk. 
Kålle li täbdam tab, cwn guflaffet il- 
Jud, når han hade fmakat det. Ir. in- 
telligere, fÓr(tà. "labdah kus todn 
fame kiålab ? num intelligis Hnguam 
Lepponicam? fórftár du Lappfka? Tàb- 
dáítet, dim. litet kánna, m.m. Tåb- 
dajet & tübdegátet foe tübdágàátet, 

- $ncboat. begynna kánna, m. m. Jew. 
tunnun, cegnofco. 


TÁB $09 


Drsnmtenm ORDERS cu Qm cpu RENEE 
TåBDEM, n. f. notitia, cognitio, kund- 


skap. Hr. fenfus , guftur , kånfla, fmak. 


^ TáspAHAKSJET, v. 4. aliquatenus quid- 


. piam antea vifum agnofcere, bára kàn- 
fla til något, fom man har förut 
fedt, tycka fig kánna igen något. 
Tabdahakfjab fo, illum ego fere agno- 
f^^, jag tycker mig náftan kánna i- 
gen honom. 

TåBDAHET, v. a. inchoat. begynna kán- 
na igen, cfr. tàbdet, tábdegátet. 

TüspAsMATTET, familiaritatem alicu- 
jus ambire, göra fig bekant med nå- 
gon. Maftes ih tåbdafmatte fo? quin 
sllum tibi reddis familiarem? hvarfö- 
re gör du dig ej bekant med honom? 

TÄBDASMOWET, v. n. notum fieri G9 fa- 
miliarem; blifva kánd och bekant. 
Åh le anje tåbdafmowum, non fe in- 
vicem adbuc fatis cognefcunt , familia- 
res adbuc non funt, de hafva ánnu ej 

 lárdt kánna hvarandra, cfr. áppa- 
Ímowet. 

TüBDATALLET, 9. a. tentare, tactu ex- 
plorare, kånna på. Kátin tábdatallet, 
manu tentare, känna på med handen. 
Sábbin tábdatallet wadfetin, iz cun- 
do baculo viam pratentare, kånna för 
fig med káppen når man går. ^ 

'TáBDEL , tábdeles, s. a. qui probe quid 
& facili negotio agnofcit , en fom látt 
och fnart kánner igen. "Tàbdel kái- 
nol, viam qui facile meminit C agno- 
fcit, en fom vál mins och känner 
vågen. Harbmat tábdel le fodn fár- 
ta atai, unumquidque is facile meminit 
€ agnofcit, han kånner látt igen all 
ting, dd iflar ver femper refertur,quas 
antea vidimur quasque iri i ope me- 
merid agnofcimus. — 'Tübdeleswuot , 


! fSubf- 





so TÅE 
fub. ipfa agnofcendi facultas, kånnes 
fpakhet, når man látt kánner igen 
det man har fett. 

TåBDESTET, v. a. confiteri , bekánna. 
Tåbdeftien fuddoitas, «confitebantur 

—» peccata fua, de bekánde fina fynder. 
'Tábdeltab mai, fateor quidem, jag til- 

' får vàl. Tåbdefteje, confzffer, be- 
kánnare, fom bekánner. 'lábdefta- 
ftet, dim. litet bekánna. — Tábdefta- 
yet, inchoat. begynna bekánna. 

'TáspESTEM , 7. f. confeffo , bekánnelfe. 

TåBDETET, v.a. indicare , gifva tilkàn- 
na. 'lábdeti ednai, matri indicabat , 
cfr. tetetet. 

TåBDITET, v.a. agnofcere, kånna igen. 

"'Táspo, n. f. notitia, cognitio, kundfkap. 
Ame tábdo, (perperam 6$ ad imita- 
tionem lingua Fennice male intellecta) 
confcientia , famvete. In Theologicis in- 
terdum occurrit. Secundum lingue Fen- 

^ mice genium fégnificat fuimet ip/fur co- 
gnitionem, in Lapponica autem lingua, 
rci cujurdam cognitionem, cfr. äme. It. 
tábdo, /fenfur , fentiendi acfur, kAnfel. 

'TásDOokK, s. a. notur , familiarir, kånd, 
bekant och förtrolig. Te le ai fà- 
mes mo tübdok, e numero familia- 
rium cff meorum, han år en ibland 
mina bekanta. 

'[ ánpos , ». a. notur , cognitur , kánd, be- 
kant. T'ábdos kàino, vía mota, en 
bekant våg. "lábdos almats, homo 
notiffmur,en bekant mennifka. Tåb- 
doswuot, f/ubf. notitia, qua quid no- 
tum cft I cognitum. 

"àspor , v.». f. pafffv. fentiri , kånnas. 
Kalle tåbdo, /en/fbur facile percipitur, 
det kånnes nog — Intelligi, agnofci, 
cognofci, blifva kunnig, kunna be- 
gripas och mårkas. 


TÁJ 

TaBDOTEBME & tábdotes , ». a. qui non 
agnofcit, en fom ej kánner igen. I. 
ignarus, Okunnig. lr. ignotus, Okånd, 
obekant. Tàbdoteswuot, /ubf. igw- 
rantia, okunnighet. 

TågMAHEM, 7. f. geftus , åthåfvor. 

TåBMAHET, vid. tåmetet. 

TåBMåRIKT, täbmårit, adv. celriter, 
velociter , haftigt, kringt. Tåbmårit 
hålet, celeriter loqui, concitata uti le 
quela, tala kringt. 

TàapTJE, tádtjes, n. a. tranquillur, nx 
fluens, ftilla. "l'ádtjes tjatfe, equa tran 
quilla, que non flumine aut vento agi- 
tatur , Ítillaftáende och fpakt vatten, 
cfr. ládtje. 

TÀGGE , nomen intefHini , Svetice vinfler. 
It. boc ipfum inteflinum elutum & pix 
gvedine repletum, quod obfonii genui (f 
Lapponum, en viníter fyld med fett, 
fom Lapp. bruka göra fig til en rått. 

"làccEs, vid. tuoggom. "Lággot, vi. 
tuoggot. Juptle tággoi 9 pulmentum 
factum eft globofum, five farinaceis rt- 
pletum eft globulis , vållingen ble 
klimpig. 

T'á1, nominativ. dual. pron. todn, j bágge. 

TåJET, v.a. frangere, bryta, bryta a. 
Laipeb tåjet, panem frangere, bryta 
brödet. Såbbeb tåjet, baculum confrin 
gere, bryta af kåppen. It. cogere,tvin 
ga. Neitabs le tåjam waldet tabb il 
mab, filiam fuam coegit, ifii ut mc 
ret viro, han har tvungit fin dotter 
at taga den mannen. ”Täjeje, frer- 
£ens, en fom bryter. Tåjeftet, dim. 
litet bryta. ”Tåjegåtet, izcheat. beg, 
bryta. Fenn. taitan, ffecfo , frango. 

TåjeM, ipfe acfur frangendi , brytning 

lüJargzgT & tüjalkowet, v. ». Jaberilu 

ft 


I 
i 
[ 
' 
i 


TÁI 


fe frangere , fór(lita (ig genom får 


mycket arbete. Pargoit tájalkom, 
uimio labore fraffur. 

TålA TAK, 9. f. fracfura, brått, brácka, 

TüJETAT TRT, v.*. frangi poffe, kunna 

. brytas. I tájetatte, frangi nequit. 

TàJETBT , v.a. fraugendum curare, là- 
ta bryta. | 

TåiJeT , v. s. confidere, fretum effe, lita 
på. àijet mubben famoi nala, vi- 
ribur alieriur confidere, lita pà.en an- 
nans krafter. Ir. tàija tabb munii, 
me iflud faffurum fperat, id ut faciam 
a me expetit, han våntar eller begår 
at jag fkal göra det. Mubbit tåijet ja 
i ets maítek takket, 7p/e nibil facere, 
fed aliorum expetere induflriam, ej gó- 
ra något fjelf, utan lita på andra. 

TàIMATET , v. a. comparare, previdere, 
fkatfa. -Fenn. toimitan, curo. 

T&IME , n. a. tedio captus, faflidianr, led- 
fen, ohugad. Táime leb mon tan 
piabmoi, hunc ego faflidio cibum, jag 
har leda tór denne maten. Fema.ty- 
mákas , maufeofur. | 

T&àJor, paffiv. r8 tàjet, franai, confrin- 

" gi, brytas af. Pargolt tájot, lubore.ni- 
mio frangi f. debilivari, utmattas och 

". förtvagas af för mycket arbete. Tå- 
johtet, dim. litet brytas af. ”Tåjogå- 
tet ; 4ncboat. beg. brytas af, cfr. tåjet. 

Tas; n. a. potior, háldre. Te li tajfa 
pargo tat, porius foe preflantius hoc 
erat opur., detta arbetet var fórdelak- 
tigare och báttre. ' Compar. tåiteb, i4. 
Sepe etiam adverbiien eft. Takka tàis 
£ve t&ifeb naute, potius bac. ratione 
facito, gór håldre fü hår. 'Tàifa puo- 
reb, fidem. MEME 

TArrEr , v.a. nere; fióÓlja, vid. kylet. 


TÅR 


SIE. 


Tåiwo, .n- f. /pes, fiducia, hopp, för- 


'tróftan. Tane tåiwon leb, ca /pe fre. 
tir fum, jag lefver i det hoppet. Fcnn. 
toiwo, id. | 
TütwoM, n. f. opinio, cogitatio, mening, 
tanke. Mo tàiwomelt, Juxta mcam 
opinionem , efter min tanke. 
Tärwox, n.«. inopinatur , otórmodelig. 
JürwoT, v. a. putare, opinari, mena, 
hälla fóre. Naute mon tåiwob, ira 
.ego opinor , få menar jag. . It. /perare, 
perfoafum | fbi babere, hoppas, vara 
 Ofvertygad om. Tàiwob kuit, /pero 
equidem, jag har det hoppet. | 
làrwoTEs, n. f. promiffum, lófte. 
lürworTEr, v. a. fpondere, promittere, 
látva, Ib le.tunji aktebke tàiwotam, 
mibi tibi promik, jag har ej làfvat 
dig något. '"láiwotaflet, dim. láfva 
litet. Tàiwotaíte munji tabb, id tan- 
tum promitte mibi, låfva mig endaft 
det. :Tåiwotatjet, i»eboat. begynna 
lafva, cfr. jatet. ZEN 
làrwo' ALLET , v. 2 fregu id. H0. 
làrwoTEJE;promitten:, den fom láfvar. 
TáirwoTEM , promiffo, löfte, v. jato. 
lárwoi1o0wtT, pa/£v. proputti , látvas. 
ILarworuM & thiwotowum, promir- 
* fur. lafvad. ' u 
TàxxAnET ££ itfBkket, vid. dåkkahet. 
làkXE, m. f. caterva , turba. Íkock, hop. 
Tåkki tåkki, catervatim, fkocktals. 
"láxxo , adv. illuc , dit, 27e tokko. 
TàLE, n. f. via nive cooperta tccfaque , 
 igenyrd våg af fnó:osh urvíder. - 
Tårex, m.a: tálek herke, ranpgifer ve- 
Garius ad talem. [emiiam invefigan- 
- dum fagax,.en Ak-ren , fom vàl kan 
följa efter en igen- yro .euer igea- 


Tà- 


* 
5.4 





$12 TAL 

TåLET, v. a. fatirfacere , fullgöra. 

"'Tárx, interpres, tälk. Tälket, interpre- 
tari, tálka , uttyda. 

Tá&rxe, ». f. pluma, fjáder, dun. Prov. 
Patfoh làh ko tálke wuofs, rangzfc- 

^ rorum grex tanquam faccus. eft plumis 
repletur, b. e. omnium facillime difper- 
ditur t$. diffipatur , inflar plumarum e 
facco emiffarum € ornto traditarum, 
det år med renhjorden fom med en 
dunfáck, når han blir uplóft i blås- 
víder. Tälkats, dim. en liten fjáder. 

TåLKESTET, v. v. palpitare , klappa, rö- 
ra fig. Waimo tálkefta, cor palpitat, 
hjertat klappar, cfr. tårgeftet. 

TårKeT, v. n. vebi rangifcro ligneis pe- 
dibus adplicatis inflrumentir ,. quibur 
fuper nivem itur, cfr.Íappek. Hoc mo- 
do Lapponer magna cum agilitate ercéti 
vcbuntur. 'lülket, kallas at åka på 
fkidor efter ren, ftáende och hål- 
landes uti tómmen, fom fitter vid 
rens hufvud, hvilket Lapparne gó- 
ra med en otrolig vighet. 

"Tr. , tálla /fve tállá, ignis, eld. Tål- 
lüb takket, £gnem accendere five para- 
re, göra eld. Tállàb kaffxet, ignem 

oe filice elicere, Nå eld. Tall fnjiptjo, 
flamma, eldslüge. ”Tållåb páldet, ;i- 
gnem alre, hålla elden vid magt. 

- Tållå muor, lignum, quo ignis alen- 
dur, bránved. I» plural Tållåh, ignia- 
rium, eldföre, eldruftning. Fen. tu- 

” li, 7] gnir. 0. 7 

TatLATES y. a. sgneur, eldig. "Tállajes 

' kaffkam; cbalybr quo ignis facile elici- 
tur , et godt eldftål, fom vàl flår eld. 

IT ALLEM, 7. f. focus, eldflad. Ir. igaia- 

' rium, eldföre. . 

T ALLEN , adv. olim 


fordom, Tállen lel . 


TÅL 
nau, olim ita erat, fordom var det (1, 
Tällen ja talle,; olims t9 nun. 

TàLLOTS, s. a. prifcur, vid. tollots. 

TåLM, ». f. vid. tuolm. 

TaLMANNE, vid. laut-ülma. 

TåLMOT, v. a. vid. tálmot. 

Tárwaa & tàlwan , adv. tolutim,i trf, 
Tlàlwan wuojet, gradu vchi toluili 
làlwan qwotfet & uno verbo 

TLWASTET, v. m. tolutim capere incer 

. fum, trafva, fpringa i traf. 

TürLwESs, zolutariur, trafvare. Talwes 
herke, rangifer zolutariur, en ren fom 
trafvar vál. 

TáàLwor, v. a. ducere, föra, ledíaga. Si 
fa tàlwot, introducere, föra eller led. 
faga in. álwe tab kirjeb fo luf, 
fer ad illum banc epiffolam, för detta. 
brefvet til honom. 1r. fe&ari, perfe 
qui, efterjaga. Pa/fv. tålwotowet, 
duci, föras. "álwui, contratle pri 
tálwotowi fve tàlwotuwi, ferebatur, 
han blef förd. 'l'álwoje, partic.praf. 
dux, qui quid ducit, aut aliquem mans. 
ducit, en fom för något, ledfagare. 
Mo tálwoje, dux meus , min ledíag- 
re, Tlálwoftet, dim. litet föra. Til 
wogåtet, incboat. begynna föra. 

TåLWwoTtUM & contr:tålwom  rranpr 
tatus , latus , Öfverförd , förd. 

TåLWOTET, v. a. transpertandum att 
ferendum curare, låta forfla ell föra 
It. 9 quidem fapifime , fetlari, perfe 
qui , förfölja, efterjaga. Juttult f 
wailljit tålwotet , ferar fedari fot — 
venari, jaga efter villdjur. Manne ti 
wotah mo? cur me per. fequeris? hvar 

. fóre förföljer du mig? 44. 9: 4. Til 

Woteje, per/ecutor, fÓrfÓljare. Til 

-Wotallet, dimin. litet efterjaga de 

Or: 











TÀM- 

förfölja. 'l'alwotatjet, inchoat. begyn- 
na efterjaga. 

TáLWOT ALLET, v. a. frequ. id. Ir. tafiv. 
duci , vehi , föras , forflas. 

TàLWOTEM, n.f. perfecutio, förföljelfe. 

láMa, táme & tàmi, adv. certe, vcre, 
ifanning. Le kus tåma nau? zs ve- 
re ita eft? år det få ifanning? Die 
le tåma puore ålma, revera is optimur 
ef vir, han år i fanning en ganfka 
god man. Obf.tàme, f.spiur in malam 


partem accipitur. Die le täme kuife, . 


fupidiffmus ef I flolidur, han år et 
ftort dumhu(ívud. "Táme flintfos- 
wuot, iscuria maxima, Ítor vards- 
lóshet. 

TàMETET, támátet, v. n. gerere fe, age- 
re, förhålla fig, bára fig ät. Koktes 
kalkab timátet? ur me geram? huru 
fkal jag bára mig åt? "l'áàmáte mui- 
na, kokte ets todn fittah, fac mecum 
ut tibi lubuerit, gör med mig fom du 
vil. Tämetatjet, tàmàátatjct, inchoat. 
Jus fodn naute t&mátatja  pahaft, /£ 
fta male fe gerere incipit, om han bór- 
jar fkicka hg fà illa. 

TàMETEM , támátem , n.f. geflus, åthåf- 
va, átbórd, fkick. 'Làmátemi kum, 
cum geflibus, med åthåfvor. Pahas tä- 

. metem, acfur ffve vivendi modus ma- 
lus &I inboneflus, elakt förhållande. 

Tåmp, eqvus, háft. Támp jufkota kadfin 
àdnameb, egvus quatit ungula bumum. 

láàNXELET , V. 4. leuiter attingere, litet 
vidröra. : 

TåreTt, vid. tåppet. 

TàáPETET, v. n. amore alicujus capi, fat- 
ta kårlek til någon, blifva kår i. Ma- 
na juo tápeti munji, me jam diligit 
infami , barnet har begynt álfha mig. 


| | TÀP $13. 
Tåpetaftet, Zim. Tåpetatjet, inchoat. 
begynna blifva kår uti. | 
Tàror, v. a. fumere, capere, taga. Tå- 
po paijas tab, e/f/umce boc, tag up det- 
ta. Welkit tàapot ve welkas tápot, 
in fidem recipere five fumere ses alie- 
num, taga på credit. Jr. colligere , fam- 
la. Laítait tápot, fronder colligere, 
in ufum pecudum refervare, taga och 
famla ihop lóf för bofkap. Tápoftet, 
dim. taga litet. ”Tåpogåtet, sachoar. 
begynna taga, cfr. waldet. 
TåroTAXKES, tagax, furax, tjufaktig, 
fnattare. Tåpotakefen harjanam le, 
fufurari adfvevit , han har blifvit 
van at fnatta. - | | 
TáPOTATTET , 9. ». fumi poffe, kunna 
tagas. I tápotatte, capi nequit. 


"Tár», flida, balja. Tfake fwerdabt tåp- 


pi, fnfere gladium tuum in vaginam. 

Tarra, vid. tuoppa. | | 

Tüppz , domur, adicula, ftuga, vid. ftåpo. 

TáppET, v.a. prebendere, vid. tuobbelet, 

Tårsax, vid. tirbok. 

lánasT, adv. oblique, trassverfa, på 
tváran, tvårt Öfver. E regione. 

TlaREK, n.a. obliquus , tranrocrfur , Íned, 
tvår. It. morofus , invitus, tvár, ogen. 
Inta le fodn tárek , is femper morofue 
eff , han år altid ogen. 

TRES , n. a. tranrosrfur , fom ligger 
tvárt för. 'Táres muor, lignum tranr- 
verfarium, tvårtrå. Tåres jokk, flu- 
vius transverfus ffve transverfarius , 
en båck, fom rinner tvårt igenom 
et land. Táres pelai, /cor/im, affides, 
Tåres pelen almatjeh, bomines pere- 

rini & exteri, fråmmande och o- 
kändt folk. 

. T'ünc, ferum, torg. 


Ttt Tig 


$14 


. 
* "ND ANA Rn tg CENE MEENENEDEE cn EE EFE 


'TáRGESTET, v. 5». tremere, fkålfva, dar- 
ra. Abbà kroppe tárgefta, terum cor- 
pus tremer borretque , hela kroppen 
fkålfver. Tárgeftaitet, dim. litet dar- 
ra och báfva. Tårgeltatjet, inchoat. 
begynna darra. Fenn. jeriftaa, tre- 
mere, 3noocr1. . 

TårGaD, s. f. tremor, fkålfva, darrning. 
Tárgad wank, tremor corperis, darr- 
fjuka. 

'TaRGESTEK, 7. a. negativ. non tremenr, 
intrepidus, fom ej báfvar, ofórfkráckt. 

TikGESTEM, ». f. trepidatio, darrning. 

JAÀRGESTUT TET , v. a. tremefacere , gÓ- 
ra darrande. "lürgeftutti ádnameb, 
terram concu[fit , f. cemmovebat , Ebr. 12. 

TårGETET , V. fi. inch. incipere comtremi- 
feere, begynna darra och báíva. 

T àRJOT, v. a. fulcire, fuffentare, ftódja, 
uppehålla. Kátin tárjot, menu fuften- 
zare, hålla emot med banden. Item, 
regnare, regera. Wåralden Konoga- 
feh tårjoh, reger mundi regnant , Ko- 
nungarne i verlden regera. 

Tårjo & türjom, ». f- fuitura, admini- 
.€ulum , underftód, ftöd. 'Fàrjomeb 
fodn tarbaha, opus ei ef fultura, han 

. behófver underftód. Fk. tárjom , gu- 
Bernatio, regering, ftyrfel. Ir. tárjo, 
gubernaculum, roder, flyre. 

TårjeLreT, v. 2. fulcire, fuffemare, un- 


lTàRJOTEM, r. f. gubernatio, regering 


ftyrfel. 


Tår Mo, vid. tormo. . 
'"TáRMOKET, v. n. rugefum firi, blifva 


fkrynkig. 


Tår Mos, 7. a. rugefur , fkrynkig. 
làRo, Ü f. pugna , bellum, ftri, krig, 


'Táro puolaji, bellum exar/t, kriss- 
lågan utbraft. Tåro ja pálko, pum 
& rixa, tráta och flagsmál. Tarob 


. takket, pugnam facere. "Tàro ålma, 


miles, foldat.- Tåro fuowa, exercitui, 
krigshár. Fen. tora, rixa. 


Tünorars & tároles, s. a. pugnax, con 


tentiofus , trátofam , en fom gárna 
flàfs. I tåroles, s» contentiofus, i Tim. 
3:3. làroles le fodn, ko wuolato- 
wa, ir femper pugnat ebrius, han ir 
en flagskámpe, når han år drucken. 
Tàroleswuot, /ub/. pugnandi avidi- 
tas, begárlighet at flåfs. 


Tàünor, v. a. pugnerc, kriga, fláfs. Man 


pira tarobet, qua de re pugnatirt Ti 


. rot ja pelket, pugnare & rixari, llis 


och tráta. Bellare, föra krig. Tire 


- je, pugsans, den fom krigar el. fiis. 


lároftet, dim, litet Nåfs. Tarojet& 
tárogátet, inch. beg. flåfs eller kriga 


TànoM, ». f. pugna, krig, flagsmål. 
TÄROSTALLET, v.a. intenfiv. acriter pr 


gnare , háftigt kriga. 


derftódja, ftódja, hålla i. "I3rjela- TàzgorEr, v. a. bello invadere, Ofverta- 


ftet, dim. litet hålla i. 
Tànjorartrr & tárjotet, v. a. fregu. 
fd. atque tårjot. | 


la med krig. Infefare, ofreda. Sodn 


tároti mo, me fr verberibur invafit, 


han ófverfóll mig med hugg och 


Tan JOTE]JE, qui fulcit eut aliquid f/ufen- — flag. Tåroteje, pref. particip. en fom 


tat, nc corruat , en fom underftódjer 


ófverfaller. 


eller uppehåller. Wáralden tårjote- TügRENET, v.» corrugari, contrabet 
je, ufentator mundi. Skippen tárjo- ^ /e,ránna ihop, krympa. De eorie d 


teje, gulernator navis, Ítyrman. 


citur , fåges om làder. 


Tår- 











TAR 

TåRRETET, v. a. f/ubfequi , infequi, tÓl- 
ja efter. "Iárretete fo, fequimini il- 
lum , fóljen honom efter. It. perfe- 
qui, feciari, jaga efter. ”Tårreteje, 
fubfequenr , en tom följer tått efter. 
Tårretaftet, dim. Tärretatjet, snchoar. 
begynna följa efter. 

TáRRATALLET, v. n. frequ. id. qu. tår- 

 retet. "Tárratalli mo, me inf/equebatur. 
Tárratalleje, gui in/equitur, den fom 
efterfóljer. | 

TaàRRETEM, n. f- mitatio, allus fequen- 
di, efterföljande. 


Tánssok, ». a. eraffur , tjock. "Tárffok. 


laike, fium craffum, soft garn. 

Tàn wo, n. f. fiducia, fpes, foórtróftan, 
hopp. Jakko ja tàrwo, fíder & fidu- 
cía, tro och fórtróftan. Fena. turwa. 

Tårwor, confidere, fórtrófta. — Alde 
namman kalkeh hednigeh tárwot, 
in nomine illius gentes. fperabunt , 
Mattb. 122 21. 'lárwoftet , dim. id. 

TünworaAxA & tárwofikt, adv. confiden- 

- ger, förtröfteligen. Cum fiducia, med 
foórtróftan. . ^ 

TåRWOSTALLET, frequ.id. qu. tårwot. 
lárwoftallet wiefoje Jubmelen nal, 
Deo vivente confidere, fátta fin fór- 


tróftan på lefvande Gud. Tárwo-: 


ftalleje , confidens, fiduciam babens, en 
fom tóitróftar. 
TàRWOSTALLEM , fiducia , fórtrÓftan. 
Tàss]E, ». f. vanitas , inaniter, tåfånga. 
Tas SJE & tålljes, n. a. vanur, inanis , íà- 
fáng. Tåfljes pargo, labor inanis. 


Tåffjen adnet, contemnere , förakta. 


Tåffjen adneje, contemtor , fÖraktare. 
Comparat. tüffjeb & tåffjafub, mera 
fåfång , onyttigare. Super! tåffjemus 


& tåfljafumus, den onyttigafte. Tåf- . 


TÁS . $15 


Íjeswuot, vanitas, inanitar , fáfánga, 
fáfánpglighet. 

Tàss]At, adv. inaniter, fruffva, v. tåffjo. 

TàssJANET, v. n. evancfcere , in nibilum 
redigi, fOrívinna, blifva til intet. 
'Táfljani to tliwotes, promiffum tuum 

| evanefecbat, ditt löfte blef til intet. - 
Alme ja ádnam kalkeh táffjanet, ce- 
Jum £5 terra defiruentur, himmel och 
jord fkola förgås. 'Táffjaneje, evani- 
dur, evanefcens, förgångelig, fom fór- 
gås eller fórfvinner. Tåffjanatjet, 
incboat. begynna förgås. | 

TássJANEM, ». f. interitus, undergång. 

TàssJANES, evanidur, vid. táffjaneje. 

TássJANEKES, "t. a. incorruptibilir, qui 

' non perit, ofórgángelig. Täffjane- 
keslaka, adv. incorruptibiliter , ofór- 
gánceligen. 

TássyELATS , rt. a. vanus , fåfångelig. 

TåssJESTET, animi cauffa peréclitari, 
experimenti cauffa tentare, licet quis . 

e fuerit f'ucceffur dubium. ft , fÓrfÓka 
för ro fkull. Tåffjeftet kalkab, peri- 
culum faciam. | 

TüssJE1ET, v. a. in nibilum redigere, de. 
flruere, góra til intet, fórítÓra. 

Tåssjo , adv. fruftra, iucaffum, fáfángt, 
fórgáfves. Tåfljo to wuordib, re 
frufira exfpettabam , jag vántade dig 
fórgáfves. 

Táàsswos, n. a. vid. ofmures, id. 

TüsswoRET , v. n. male valere, må illa, . 
Aiwift taffworeb, caput mibi dolet, 
jag har ondt i hufvudet. 

Tárko, plural. tåtkoh, cofle foe flatu- 
mina cymbarum t$ navigiorum, vrån= 
ger på båtar och fartyg, cfr.qwogner. 

TárkorE? , navigium aut cymbam ftatu. 
sinibus providere, fåtta in vránger. 





$16 TÅB 


TÅL 


ET ARR ARR RR MENOS EMEMNEMEMMMEEEEMENNMEN MD. 


TätxKor, de pifcibus dicitur , cdere, pa- 

fer, åta, beta. Qwele tátko, pifcis 
afcitur ; filken åter eller betar. 

Táro, vefculum quo laZfantur, infanter , 
napp. Táàtob njammet, £ee fugere 
vas, fuga nappen. 

Tåuvxe, n. f. vid. teuke. | 

"ánsos, n. a. madidus , humidus , våt. 

"lászor & tábbotet, v. a. Pumcclare, vå- 
ta, Rafjo tåbbota ádnameb, pluvia 
serram bumcecíat. Minus eft quam lu- 
watet. Tåbbotaftet, dim. litet fukta. 
"Tåbbogåtet & tåbbotatjet, inchoariv. 
begynna fukta. 

TåBBOXKES, ». 4. sd, atque tåbbos. 


"TåBBOTATTET, v.2. bumeflandum cura- — 


re, låta fukta och våta. Iz. neutr. bu- 
. medtari peffe, kunna vátas. 
”TåBBOTES, n. f. humor, våtfka. Jutte id- 


tji tábbotefeb adne, quod non baberet. 


bumarem , Luc. $ : 6. 

TàaDDET, táddelet, v. teddet, tedtelaftet. 

TàpDo, ./. pondus, vid. tedto. 

Màn, pro todn, vocibur in fine additur 
cum empbaff quadam, tu, du. Matta- 
táh tabb takket, z/fud tu certe facere 
potes, det kan du vál göra. Ih-táh le 
juo kullam? »umne jam eudivifti? har 
du ej redan hórt? | 

Tijas, adv. fruftra, förgåfves. 

TAJEM, v. f. amifffo, dif perditio, fÓrluft, 
fórlerande. Abma tåjemi fjadda, se 

difperdatur , at det ej má fórkomma. 

TåjeTt, /- tdijet, pecfere, karda. Ulloit 
tåijet , /anam pecfere , karda ull. 

FåINGET, v.z. fillare, drypa. Tåinge- 
fet, id. Rafjo tjalmeh táingeh, plu- 
vie guttule deflillant, pluit paululum , 
det dufkar el. fmáregnar, cf». dáinget. 

"üiNGELET, tåinkelet, v. a. guttatim ef- 


fundere , hålla droppe-vis ,: drypa. 
Tlàáinkel tan littai, £»funde guttatim 
in boc var, låt drypa i detta kárilet, 
cfr. njárot , njárotet. 

lüx«, tàkak & tàkatak. Ira illas appel- 
lant perticas, quibus tentoría fua dir- 
tendunt Lappener, ÍtÓrar, hvarmed 
Lapparne utfpánna fina tjäll. 

TàkETALLET , v. a. vid. takotallet. 

lárGo, or maximum alarum avium, qued 
corpori ffoe bumero proximum eff, ving- 
ben på foglar. Hr. /Jacertur, den delen 
af armen, fom år up om armbågen. 


Tårto , n. f. mappa, qua ffernitur mena, 


bord-duk. 1r.:em/a, bord. Jubme- 
len tállo, Sacra cesa, Herr. Nattvard. 
TåLMOT, v.«.cakare, trampa. Tálmoi 
mo juolkines, pede me fuo caltavit, 
han trampade mig med fin fot. /r. 
epprimere, fÓrtrycka. Inta fije mo 
tàlmoh, £i me femper opprimum an- 
guntque. It. de juflo pretio detrahere, 
Juflum pretium mercis dare recufare, 
illa betala en vara , mifsbjuda. - Fil- 
.meftet, dim. calcare, trampa. Tålme- 
fli tàmp ålmab, virum equus couculca- 
- bar, hálten trampade på kaxlen. Til- 
mogátet; 2ncboat. beg. trampa pà,m.m. 
TàaLMOTET, v. 4. frequ. idem. 
Tår MOM, tàlmotem, s. f. eaatio, com 
eulcatio , trampning , fórtrampning. 
TárLMOTUM, 2. eonculcatu s, fÓrtrampad. 
'TáNAR, vid. teudnar. 
TàNESTET , fervire, tjena, vid. teudna- 
het. Táneftem, vid. teudnahem. 
TåNESTWILJOK, offciofur, tjenftaktig, 
tjenftvillig. Táneft almatjeh , famui 
& ancilla, tjenftefolk. 


"TárrA, vid. tuoppa. 


Tip 








"FÅR 


t-—— > Ve ÖRE —— Dn see e ecd 
Tárrz T, táppetallet, v. ». vinci, devinci, ' 


tappa, blitva ófvervunnen. 

TárPOT, v. n. vid. tapet. It. adberefce- 
re, faftna vid. Muottek kerrehi táp- 
po, nx trabe adbaret, cfr. tabranet. 

TárTJET, v. 4. premere, torquere , kra- 
ma, práffa. "Láptjot,:4.. Ele mo tåp- 
tjo, no/i me premere. K&tin táptjot, 


siat torquere, klàmma med handen. | 


Wuoftab tüptjot, «afeum formare, 
"åptjogåtet , z»cboat. begynna tryc- 
a eller práffa. ! 
Tárr]ES, n. f. prelum, pràfs. Ir. angu- 

fis, tràngfel. 'Táptjcfin leb, in angw- 
fiir. fum.  "láptjes-kue, sorcular, 
práfs , Apoc. 19: ij. 
TàrrJoOTOWET , paffv. premi , torqueri , 
klämmas, práffas, — . . 
Tår , táre , cani; , hund, vid. piàdnak. 
TánpNo, ancilla, piga, vid. tjenta.. 
TágDNOSTET , v. ». vid. tjentoftet , id. 
TáRET , v. a. decipere , bedraga, v. taret, 
TáRETAKES, 7. 4. fallax, bedrágelig, 
falfk. "E 
TáRETALLET , decipi, blifva bedragen. 
TánET, táhret, nimis properare, prope- 
ranter. nimis & inconfiderate agere, 
fórhafta fig, göra obetánkfamt. 
TàwA, n. f. collis, backe. làwats, dim. 
en liten backe. 


Táàwas > tåwes, n. 4. plenus, repletus, full. . 


Táwa, id. vid. fupra teuwas. 
Tàwer, v. n. repleri, blifva full, vid. 
teuw€t. 
TÖBMET , 9. 4. evacuare , vid. tuobmet. 
TÖPTET , cum derivati: , vid. tuopet. 
TÓRJOT , 7. a. elaborare , v. tuojohet, 5d. 


"TÓRNE, /pine, tórne. Törne páftek, . 


7ubur , tórnbufke, 
« 





pora oft. Táptjellet, dim. litet práffa. 
k 


P d 


$17 


UD 
U 


Usu -stap, Uma urbs, Umeå Stads 
Ubme ådno, Uma fluvius, Umeå elf. 

Uppo, n. f. cicatrix, ärr, vid. oddo. 

UpxE, udkes, zv. 2. recens, novur, Ny» 

íárfk. Udke fåke, betula recens , que - 

adulta nen cfi, ung björk. Udkes her- 
ke, rangifer veclariws junior, YAmpi- 
fer fuvencur, en ung kór-ren. Trans - 
indomitus, quia tales [emper bi effe fo- 

lent rangiferi, otamd, oftyrig. 

UDNE, adv. bodie, i dag. Udnek, we- - 
le udnek, Pedieque, ånnu i dag, 5t. ad- 
buc, ánnu.  Udnats, v. a. hodiernus, 
fom fker i dag, eller hórer til den 
dagen, fom nu år. Udnats perwe, 
dier. Fodiernus ,- denne dagen i dag. 
Udnats ijan, nodfe proxime prateria- 
pfa, Bac nocte, i natt, förleden natt. 

UbNzz , v. a. babere, vid. adnet. 

UpNo, ».f. benevolentia, vålvilja. Sepir- 
fime idem eft ac liberalitas, frikottig- 
het. Kalle funele udno, valde eff 'li- 

. beralis, han år mycket frikoftig. H. 

UDNOLATS, 5 a. benevolus, beneficus, — 
válvillig, vilgórande. | 

Upxor £5 udnotet, v.a. alicui quidquam 
lubenter. conferre vel dare velle, grati- 

— ficari, unna, fórunna; I fodn akte- 
ki maitek udno, nemini ille quidquam 
concedit five gratificatur, han unnar 
ej någon nágot. ' | 

UpNorzs & udnotebme, . a. fnvidur, 
afundfjuk, miffunfam. Udnotes àl- 
ma le fodn , i»vidiofur eft, han år en 
gpiffunfam man. Udnoteswuot , in- 
vidía , afund. 

Up jus, pro attja fodn, ut 

Jqtt3 = ! 








ille, på det 
han. 





$18 UK 


han. Udtjub, ut ego, på det jag, cfr. 


attja, wai, Udtjubet, ut vor, på det j. 
Ubpwodw, s. f. peritbema , omílag. 
UKAUNES, 7.4. pro okaunes, v. kaudnes. 
UXKAR , n. a. induffriur, gnavur, in rem 

familiarem attentus , flitig, arbetíam, 

Harbmes ukkar le fodn , Jabori ille 

valde deditus eft, valde eft indufirius, 

han år en ganífka idog man, cfr.uíper. 

UxXARTET, v. a. Jabore £5 induflria ac- 
quirere, fórvárfva fig genom flit och 
arbete, cfr. ablet, auket. 

Uxs, ukfa, n. f. janua, dörr. Ukfeb 
rappet, januam aperire, Öpna dörren. 
Tappa ukfeb, claude januam, flå igen 
dörren. Ukfe-pele karwo , vid. /u- 
pra karwo. Ukfa katteje, ofiariur, 
dórrvaktare. Ukfats, dim.en lit.dórr. 

Uxs-AkkKA, fila Dee, mudder -akka. 
Dea fuit gravidarum Uks-akka, a 
prifcis Lappenibur idce culta, quia ab 
illa dependere credebant fexus. diver ff- 
tatem, utrum puer nafceretur , an pucl- 
la quare, quí pueros exoptabant, buic 
facra fecere Des. Uks-akka, var en 
Afgudinna hos de forna Lappar, fom 
hade omforg om hafvande qvinnor, 
och troddes det ankomma på hen- 

ne, af hvad kön barnet fkulle blif- 
a. De fom Ónfkade, at det fkulle 
blifva et goffebarn, offrade åt henne. 


. UxsEX, janua, operculum offii tentorii . 


Lapponum, € panno levídenfé fatfum, 
dörr af vallmar på et Lapp-tált. 
Ursr, vid. ålpe. Fen. hulpio. 
UrJjo, ». f. tempefas mítior , calor, effur, 
. blidt våder, várme, hetta. Uljo le 
falle, effus nunc eft, det år nu varmt 
váder. 
Ur jos, s.4. effuofur, varm, het. Uljos 
kefe, «/far 2£fuofa, varm fommar. 


4 


UIK 
ULKO, n".a. gui extra ef, den fom & 
utanfóre. Ulko pele, pars exterior, 
den yttre fidan, ytan. Hinc comparat, 

ULXKOB, 7. 4. exterior, den yttre. Ul- 
kob kapte, zumisa exterior, den tró- 
jan iom år utanpå. Ulkoben le fodn, ” 
longius ille abeft. f. diflat, han år lån- 
p^ ifrån. Ulkoimus & ulkomus, 

ertat. extimus , ultimus, a 
fre , den fidfte. den yu 

ULXKON, adv. forir, ute. Ulkon le, ft 
ris eft, han år ute. Ulkos, ín bom, 
caf. penetrativ. forar, ut. Wadfet ul- 

' kos, exire, gå ut. Kottjo fo ulkos, 
evoca illum forar, kalla ut honom 
Ulkot , de Loco, utifrån. Påti ulkot, 
foris venicbat , han kom utifrån. Fa. 
ulcona, forír. Uls Latini: olim idem 
fuit atque ultra. 

ULKOLD, 4d». extrinfzcur , utvirtes,u- 
tanpá. Ulkold ja fifle, extrinfecur 
intrinfecur , utantil och innantil. 

Urxorpzs, ulkoltes, externus, utvårtes. 

ULXOLEN £ ulkoliín, zz. extra, utan- 
före, utom. Ulkolen ftadab, exirs 
urbem, utanföre ftaden. 

ULxoLzsz , ulkolift, adv. v. ulkold. 

Urxosvr , ulkobit, ad». ultra, ulterivt, 
vidare , lángre bort. 

Urkxo-LASE, fera pendula 
Kita, hánglds, utaniás. 

ULxOLàdN , veffibulum ,fórftuga. 

ULKONET, v. n. longius recedere, fe fs 

' ducere, gå undan, maka fig undan. 
Ulkonatftet, dim. draga fig litet un- 
dan. Ulkonatjet, inchoar. bepvn. ma 
ka fig undan. 7/4. metjanet , tjahet, 
tuobbanet. 

Urxoszr, v. a. mentionem facere, comme 
merare, tala om, yttra fig. Idtji mai 

ek 


externt 4ppe- 





ULM 


tek ulkos , »ibil dicebat , han fade in- 
gen ting. R.neutr. ko ulkofime tann 
pira, quando efus roi fecimus mentio- 
nem, når vi talte derom. . Naute le 
fon to pira ulkfam, sia i/le de tc di- 
xit , få har han yttrat fig om dig. 
Utxor , adv. ab extra, forir, v. ulkon. 
ULKOTRT,; v. a. vid. fupra tuobbetet, 
metjetet.  Ulkote ulkobefi, remove 
longiur, maka lángre undan. Manab 
ulkotet, gignere, partum eniti ; föda 
barn, it. abortum promovere five cffice- 
re, fórdrifva foliret, fórorfaka mifs- 
fall. Utkotalitet, dim Ulkotatjet, inch. 
ULKOTEM , remotio, bortfórande. 
UrkorsS , n. f. pars exterior, fuper ficier, 
den yttre delen, yta. Ir. exterior pars 


femoris pecudis macfats , utanlàr. Op- 


pof. 'isnjots. 

UrrET. v. n. vid. infra; állet, ållåt. 

UrLo, fasa, ull. Ullob pådnet, /zzam 
ducere, fpinn ull. Ullott, de Jana fa- 
Gus , lanceür , af ull. | 

ULME , zz. f. natura , indoler, genius , na- 
tur, art. Matte ulmelt le fodn? cu- 
jur ille eff indolis? af hvad art år han? 
It. arbitrium, veluntar, vilja. Mo kuit 
ulmeft luli naute, juxta meum 4ui- 
dem arbitrium ita foret. cfr. luonto. 

ULMELATS, ww. a. naturalis, naturlig. 
Paijel-ulmelats, /uwpersaturalis, Ófver- 
naturlig. Eccleffaflsca funt & recentiora. 

ULMUTS, Porno, mennifka , viZ.almats. 
It. ap. Auffr. uxor, huflru. : 

Urrr, fimbria, vid. ülpe. 

UMkzs , 7r. a. nubilus, vid. omakes. 

UN-AILES, 28. a. non fanéfus, ohelig. 
Un-aileswuot. /ubf. ohelighet, v.ailes. 

UNDAR, miraculum, under, v. auto. 

UNPARTET, undertet, v. autohet. 


"- 


UNN . $19 

UNNE, p4r»us, vid.utfes. Hinc 

UNNANATS € unnanatji, adv. parum, 
paullum, något litet. Wuordefte un- 
nanatji,ex/pecfa parumper, vánta litet. 

UNNEKATS, 7. a. paroulur, liten. Ko 
lijeb unnekats , cum eff em infans , når 
jag var liten, eller barn, cfr. utfe. 

UN10, n. f. copia , abundantia, ymnig- 
het, ófverfiód. I le unto tatte fla-. 
jelt, ejus rei abundantia non eft, det 
ár j Ofverflód deraf. Jus luli unto, 
ff. abundaret. 

UN-àLLES, n. a. isperfecfus, ofullkom- 

. lig. Un-álleswuot, imper feclio, ofull- 
komlighet, cfr. álles , àlleswuot. 

URBE, x. f. cafus frondium, dum frondes 

arborum autumno. decidunt, lÓf- fall. 

Urbat-qwele, urbe-qweleh, pifces 

fo tempore capti, fi(k fom fångas vid 

lóffalls-tiden. Ob/.opportunifff num boc 

tempus cf? in Lapponia pifcatus , qui | 
iunc maximo cum fuccefu in plerisque 
lacubus fit. ] 

UnsoT, v. 7. de arboribus dicitur 65 «a- 
fu frondium. Káfle urbo, quando fron- 
des autumno decidunt, når lófvet af- 
faller. Urbomen le talle, frender 
nunc arborum decidnnt, lófvet håller 
nu på at affalla, Urbogátet, inchoar. 

. begynna affalla. 

URBMES, culex, mygg, vid. orbmes. 

URE, vide fupra pirrem. 

URREX, rangifer mas junior, v. orrek, 

UnznEs, vid. orres, Ad difcernendos fe- 
xus adhibetur t$ de maribus. dicitur, 
sti mingeles feminini fexus eff. 

Uxztes, radix angclice fative five off- 
einalir, rot af angelika, Urtefit rág- 
get fve tápot , angelica radices eruere, 

"taga eller pxáiva up engelike rom 
0»f 





$20 USS 


———— - 222 - H —Ü€ ?? — - — AEA 
Obf. Cum carnibur cocftas radices ange- 


lice decorticatas interdum comedunt 
Lappone: , caules uero crudos t$ abrque 
reparatione f piu: €. avidins , confer. 


pafk. Transl. urtes, de aliis quibur- . 


cunque berbarum radicibur dicitur , (à- 
ges ock om andra órters rötter. Ir. 
herba, Ört. Urtes garde, bortut, Ör- 
tagård. Quod melius eff & corrztEiur, 
quam talkes garde. | 

Usrar, ufper, s. a. gnavus , induftrius, 
idog, arbetíam, vid. ukkar. 

Uss, uffa, uffek, nomen ef generale in- 
feclorum omnium aqualicerum , infek- 
ter och mafkar i vatten, cfr. rábme. 
Uffekit jukket, vermes cum aqua bibe- 
we, dricka mafkar i fig med vatten. 
Uffekats , dim. en liten vattumafk. 

UssjorM, uffjolmes , 2». f. opinio, tan- 

. - ke, mening. Naute le mo uffjolmes, 
. illa mea eft opinio. få år min mening. 
Waimoft ulkos páteh pahah uffjol- 


mafeh, e corde emanant cogitationes 


prava , Mattb. ig: i9. Páito vel pålto . 


uffjolm , cegitario five opinio erromca 

& falfa, orått mening eller tanke. 

Auteb- vel aut-uffjolm , preconcepta 

opinio, prejudicium, fórdom, förut 
" fattad mening. 

"UssJOTET , v. 4. cogitare , opinari, tán- 
ka, mena, Naute ufljotab, sta opi- 
nor , jag tånker få. Mandiet uffjote- 
bet pahab tijen waimoifn? quare co- 

itati s malum in cordibus veftris? hvar- 
före tánken j ondt i edra hjertan? 


It.conari, årna.  Uffjotab tabb takket, : 


sflud facere coner , jag árnar góra det. 
Uffjotatjet , inchoat. begynna tånka 
eller årna, cfr. tåiwot. , 

| UssJorsM, s. f. cogitatio, tanke, Gasa- 
går, företagande, upfát , cfr. aikom, 


UTS 


USsTELET /fve potiur uflitet, concupifce- 


re, vid. ultotet , wainotet. 

Usro, nf. defderium, cupiditas, ani- 
mus, åtrå, begárelíe, luft. Ufto mun- 
ji pàti, cupsdétate accendebar , jag blef 

 uptánd at begárelfe. | Uftob adnet, 
five uno verbo 

UsrorET & uftutet, v. a. concupifcrt, 
hafva begárelfe, åftunda. Adtje ultu- 
ta wuoigenen wuofti, cero concupi- 
fecit eontra fpiritum, Gal. y: r7. Ullo- 
tatjet , inchoat. begynna áftunda. 

UrTsz,utíes, s. a. parvus, liten. Utfes 
almats, bow parvur, en liten men 
niíka, trantl. pauper, en fattig, Utfe- 
kiälak , ble/fus, balbntienr, lálp. Ut- 
feb àdnakeb hålet, 45 ovo urque ad 
mala narrave , berátta alt omítàndeli- 
gen ifrån början til àndan. lkke 
mann utfe, quantulumcusnque parum, 
ehuru aldrig få litet. Ila utfe le, ni: 
mir parum ef, det år för litet. Ce 
parat. utfeb, mindre. Superlat. ude- 
mus, den minfte. : Adv. utfebut, mi 
nur, mindre. Utfemuft, minime, minll. 
Utfemuít tunji jakkab, 2:5; minim 
emnium credo, dig tror jag aldraminft 

UTSAHET, v. 4. nimis parum duccre aut 
parvum, hålla för litet, tycka vara 
för litet. Utfahi mab ádtjoi, perum 
id ducebat effe, quod aceipsebar, han 
tykte, at det var för litet, fom 
han fick. Utfahaftet, dim. tycka va 
ra nåftan får litet. Oppof. ånahet. 

UTSANET, v.n. minui, förminfkas. Tjt- 

fe i utíana, aqua mon minuitur , vat 
net blir ej mindre. Utfanam le mo 

.Alo, grex meus minor facfur ef, min 

bofkaps-hjord har blifvit mindre 

Utíanaftet, dim. blifva litet mini 





WAD $21 


träet amp EAD AEA GREENE SEED ure 


Utfanatjet, ixchsat. begynna blifva Uvwonp, uvwot, ». a. rapidus, rapide 


mindre eller fórminfkas. 

UTSANATJI, adv. vid. unnanatji. 

UTSANEM, n. f. ipfe affur, dum quid 
minuitur , f. minus fit , imminutio, fÓr- 
minfkning. | 

UTSEKATS, 7. a. vid. unnekats. De in 
fantibur plerumque dicitur. 

UrSETET, v.a. minuere, fórminfka, Pal- 
kab utfetet, mercedem imminuefe, de 
mercede detrabere, fÓrminfka lönen. 
Utfetaftet , dim. litet fórminfka. Ut- 
fetatjet , incboat. begynna fÓrminfka. 

UrsETATTET , 7. a. frequ. id. 

UrszT, v. a. querere, vid. átíet. 

UrsEw , adv. parum, litet. 

Ursors, ». f. parva portiuncula , en li- 
ten del, det lilla. Waadde utíotjeft 
mab anah, da de pauxillulo, quod. ba- 
ber, gåf af det lilla du har. Ir. utfo- 
tjift, adv. a teneris, ifrån barndomen. 

UrTJE, uttjes, vid. utíe, utfes. 

UTTJEKATS , uttjahet, vid. utíexats, 
utiahet. 

UTTJANET, uttjanatji, vid. utfanet, 
utfanatji. 

UrTTJETET , uttjots, v. utfetet , utfots. 

Uwe five uvwe, n. f. flumen placide ma- 
nant, fluxus, ftróm, fpak ftróm. Fenn. 
wuo, fluxur aquarum. 

UvwzTET , uwetet, v. ». aquam accipe- 
re, per. fluere, (de navigiir) làka, få- 
ges om båtar och fartyg. Wadnas 
uv Weta, cyriba aquam admittit, per- 
fuit , båten láker. Uv wetaftet, dim. 
litet làka.  Uvwetatjet, incboat.' be- 
gynna låka, cfr. awetet. Fennz. upo- 
ta, fubfidere, demergi. 

UvwETAXKES, n. a. de navigiir. Uvwe- 
takes wadnas, cymba rimir fatifcenr 
aguamque admitienr,en bát Tom láker. 


manant , frid, fom rinner háftigt. 
Uv wod faije, locus ubi magna eft flu- 
minir five aque rapiditar, et fålle, 
dår fta. k ftróm år. 


HÀ 

W' ABD, Wabda, ». f. omen ffniflrum, ondt 
fórebàad. eli wabd, omen erat fni. 
ftrum, det var et elakt fóreb&d eller 
mirke. Wabda qwele jalla lådde, pi- 
fcis aut avis ominofa, qua malum quid 
€ imprimir alicujus mortem portendi, 
olyck-fifk el. fogel, fom något ondt 
förebådar, och i fynnerhet någons 
dódsfall. Pi/cer quantitate aut magni- 
 zudine énfolita captos, aut etéam aves 
snonnullar umque avium prope edes gar- 
ritum mortem alicujus portendere, fu- 
perfiiriofe , ut reliquum vulgus etiam 

Lapponer credunt , non tamen omne. 
W ABMET, 7. f. infortunium, interitur, O- 
lycka, undergång. Wabmetebs le át- 
emen, infortunium querit fuum, han 
fóker fit egit fördårf. Katte wab- 
metabt, caveto tibi, ne pereas, akta 

dig at du ej fár din bane. | 
WADAS , wades, n. f. pannur levidenfir, 
vallmar. Karjel wadas, pannus levi- 
denfis Ruffcur foe Mufcoviticur, Ry(kt 
vallmar. — Hzc etiam ffmpliciter appel- 

latur tuopok. Fenn. waatte, veflis. 
WADDES, Wadd , waddas, s. f. donum, 
gåfva. Waddefeb waddet, onum 4a- 
re, gifva en gåfva. Waddefats, dim. 
en liten gáfva. 
WADDET, v.a. dare, gifva. ' Waddet 
'nauk, dono dare; fkånka. Paijel wad- 
det, tradere, Ófverantvarda, öfver- 
lemna. 1t. waddi paijel, plur dedit, 
Uvs ns | (feil. 





$22 WAD 


( fcil. quam deluerat) han gaf mera, 
ån han var fkyldig til. Ruoptot wad- 
det, reddere, reflituere, gifva åter. 
Ulkos waddet, edere, exhibere, utgif- 
va. Waddeje, dans, den fom ger. 
Waddeftet, din. gifva litet. Wadda- 
jet & waddegåtet, fnchoar. begynna 
gilva. Boreal.dicunt, addet, dare. Fen 
son. anda, idem. . 
WADDALTAK, 2. f. donatio, begafning. 
WADDASTALLET & waddetet, v.a. fred. 
& intenfiv. large dare I munifice, gi 
va frikoftigt. 
WADDANJE & waddejes , ». a. liberalis, 
munifcus, gifmild, frikoftig. 
WADDEX, 2.4. neg. non datur, ogifven. 
It. non dans , fom ej gifver. 
WADDOT, contr. pro Waddetowet, par- 
fv. dari, gifvas. 
AWappno, ». f. morbur, fjukdom. 'Tatte 
waddoft le puotíemen, ifto morbo «- 
— ger eff, han ligger i den fjukdomen. 
W APDOK , 7. a. dificilir, fvår. Waddok 
lokket, difficile lecfu , fv&rt at låfa. 
WADE, vadum, grund, grundt vatten, 
fandráfvel. Wade le tane jauren, v«- 
dum in boc lacu eft , vid. tfåkalm. 
W ADHA, periculum, difcrimen, o.wahda. 
WADN , wadna, wadnak, vid. wana. 
WADNAS, cymba, fcapba, bát. Wadna- 
fatta, caf. negat. fine cymba , utan båt. 
Wadnafats, dim. en liten båt. 
WADNEM, 2. animal. caftor , fiber, båf- 
ver. Wadnem jokk, fluvius ubi ca- 
flores. commorantur , báfver - báck. 
Wadnemats, dim. en liten báfver. 
WADNET, v. a. tórnare, fvarfva. ftem, 
wadnet, extendi, vid. watnet. Wad- 


WAD 


WADNONET , 2. n. deficere, fela, brifta, 


Wadnonetja fà kordne tan jaken, 
penuria certe erit frumenti boc anm,i 
är blir fákert fpanmáls-brift. Kalle 
wadnoneh? quot. deficium? huru mán- 
ga fela? Wadnonaftet, dim. litet fat- 
tas. Wadnonatjet, incboat. beg, fela, 

WADNONEM, z. f. defecfus, brift. Wad- 
nonemlaka, adv. jufto minus, infuf- 
cienter , otilráckeligen. 

WADNOTET, v.a. probibere , vetare, för- 

. bjuda. Jubmel wadnota tabb, Deus 

- 3flud vetat, Gud förbjuder det. Wad- 
notaítet, dem. litet förbjuda, Wad- 
notatjet, iscbo«r. begynna förbjuda, 
cfr. puorgot. 

WADNOTES, 2. f. vetitum, interdichum, 
förbud. 

WADSET, v.n. ire, gå. Wadfab tok- 
ko, flluc co, jag går dit. Wadfime 
jab tjada, per totam nocfem ibamur, 
vi gingo hela natten igenom. Au- 
telt wadfet, cbviam irc, gà emot, gà 
til mötes. Auten wadfet, antcire, 
preire, gå förut. Sodn wadfi aute- 
mufen, ille omnium primus ébat , han 
gick aldrafrámít. Mangen wadítt, 
Jubfequi , a tergo ire, gà efteråt, föl- 
ja efter. Pira wadfet, circumirc, gå 
omkring. Ruoptot wadfet, retroir:, 
gå tilbaka. Sifa wadfet, intrare, få 
in. Ulkos wadfet, exsre, utgå. I. 
Wadfemen le tat akka, sxor b«c gra 
vida eff. Denne huflrun år hafvande. 
Wadfeje, particip. pref. den fom gir. 
Hafvande. Wadíeftet, dimim. gal 
tet. Wadfajet t9 wadfegátet, inca- 
tiv.begynna gà. — 


nem route, sorsus, Ívarivare-járn. WADSATAK, ff. via quevtur, pingvig. 


Wadneje, qui tornat, Ívarfvare. 
WADNJEL ; ?- 4. 0liquus , v. Wanjal. 


Juxu almatji wadfataken, i» ip/a via, 
| qu 





WAD 


nUBEMEDEEUEREERDEQERENE quESBER Dunst mupuqptumqEM 
qua cunt & pretereunt bomines, juit på 
vågen, dár folket pafferar. Ir. itu». 
itio. gång. 
WADSAJEM, 8.f. itio, quando ire incipi- 
mur, bortgång, når man börjar gà. ' 
WADSEM, itur, ambulatio, gäng. Wad- 
femeíne, is eusdo, under det man gär. 
WADSATALLET, 9.4. cido feécfari , per- 


fequi, efterjaga, hålla efter gåendes. ' 


Wadfatalli maj, walla idtji aibmot 
jåkfet, fectabatur quidem, astingere au- 
tem non valebat, han höll vál efter, 
men hant ej på. 

WaADSETJET , v. 7t. frequ. deambulare, 
fpatfera, gå af och an. Wadfetjaftet, 
dimin. raptim ire & celeriter, gå fom 
haftigaft och fnaraft. 

WADSETET, v. a. facere ut quis cat, du- 
eere, laga at en går, leda, föra. Wad- 
fete mo tokko, duc me illuc, för mig 
dit. Manab wadfetet, infantem ducere 
mans, leda et barn. Iz. Kainob wad- 
fetet, funem contorquere, tvinna et rep. 

WADSETATTET, 7. 8. iri poffe, kunna 

gås. I tat kåino waddfetatte, Pac irí 
non poteft via, man kan ej gå denna 
vågen. ! 

VADSETETEN, adverbialiter accipitur , 

in cundo, under gåendet. 

WapTJELzK, Wadtjeles & wadtjok, 
n. a.ncfandus, vederítyggelig, (kánde- 
lig. Wadtjelek máddo, nefandum fce- 
lur, fkåndelig mifsgárning. Wadtje- 
les fak, relatio five narratio. fceleris 
nefandi, beráttelfe om en grof mils- 
gárning. 

WADWELDET , v. 8. tolutim ire, trafva. 
De feris dicitur, de equis autem ran. 
giferis tålwaftet, vaingket. 

WAGGE, 2. f. vallis , dal. Imprimis val 


WAND 422 


lir inter monter latior , en bred dal 
emellan bárg. Waggats, dimin. en li- 
ten dal emellan bárg. mE 

WAGGOTAK, t. f. idem qued wagge, 

WAGN, currus, Vagn. 

WaAHAK, 8. f. periculum majus, en ftor 

fara. Vita difcrimen ex cafu aliquo in- 

fortunato. & calamitofo, infortunium, 
lifs fara, fórorfakad af någon olyc- 
kelig hándelfe. 

WAHAKET, illidere, ftÓta. Fes. vaha 
petra. Raro occurrit, cfr. nortetet, 

W AHDA, 8./. periculum, difcrimen, fara, 
farlighet. Stuora wahdan lijeb, :» 
sagno cram periculo, jag var i ftor far- 
lighet. Wahdats, dimin. liten fara. 

WAHDALATS, 2.4. periculofur , vádelig. 

WAHDOT, v. a. in difcrimen adducere, 
bringa i fara, i farlighet förfåtta. Ele 
fame landeb taina wahdoh, s» if4 
rc Lapponiam in difcrimen ( fcil. liber- 
zatir) adducere: lta illos admonent, qui 
metallicas venas indagare fludent. It. 
etjebs le wahdom, /e ipfum interemit, 
han har afhánt fig fjelf lifvet. 

WAHKA, vid. wakka. 

WARHLET, 7.7. de pifcibus dicitur, aufu- 
gere, fly bort,farafin kos, brukas en- 
daft om fifkar. Qwele le wahlam, 

pifces aufugerunt, mon amplius reperi- 
untur, fifken har flytt. 

WAHRI, adv. caute, varfamt. 

W AHRO, merx, vara, v. kalwo. 

WannROox, wahrokes, m. a. eautur, pre: 
vidw:, varfam, fórfiktig. Harbmat 
wahrok le, valde eft providus, han åt 
ganíkafórüktis. Wahrokeslaka, adv. 
caute, förliktigt. "Wahrokeswuot, 
Jubft. civcumfpectio, fÓr(iktighet. Opp. 
Owahrok, incautns, temerarius, OfÖr- 

Uuu 2 | liktig. 


- 


$24 WAJ 


fiktig. Owahrokwuot, /ubfl. Ovar- - 


. famhet. Owahrokeslaka, adv. incaute, 
ovarfamt. 
W'AHROTET, 7.4. ad sonere, monere, var- 
na, förmana. Wahrotijeb fo, wai 
" kalki etjebs kattet, «edmonebam illum 
GU. bortabar, ut /fbi caveret, jag varna- 
de honom och fórmante, at han fkul- 
le akta lig. Debortari, atrada, Ele wah- 
rote, noli admonere, tua non opus eft 
eattiorte, varna ej. det behótfs ej at du 
varnar. lr exiflimare, mena, giífa, 
Naute wahrotab, ita exiffimo ffve con- 
Jício, få giflar jag. Femn. Waron, mo- 
neo, debovtor. 
WAHROTEM, 2. f. admonitum, varning. 
W AHRO TALLET, 7v. 4. timere, vereri, be- 
fara, befrukta. T'abb mon wahrotal- 
lab, iftud ego vereor, jag befarar det. 
It. idem atque arwatallet, gifla. 
War, conj. ut, på det at. Wadde munji 
piábmob; wai pårråb, da mibi cibum, 
ut edam, gif mig mat, at jag må åta, 
ir attja. fr. a», eller. Kåbbab todn 
ittah,tab wai tuob? utrum cupis, hoc 
an iflud? hvilketdera vill du hafva, 
detta eller det dár, wid. jalla, jålla. 
I: adv. optandi, utinam, o! at. Wai 
lulib tetet, utinam fosrem, o! at jag 
vite , vid. waipe. Cum fuffix. waima, 
pro wai mon, utinam ego, o! at jag. 
Waita, pre wai todn, utinam tu, o! at 
du. Wai- teh , utinafn vor, o! at I. 
^ Wai få, urinam is, 0! at han €. 
Waj, pakowaj, adagium, vid. pako. 
W Aj, waja, waje, »t. f. meror, lustus, forg, 
. gråt. Stuora wajen lepe, i» merore 
Jacemur, vi åro i ftor forg. 
WA]JALDAT TET, v.4.oblivifci, glömma, 


fórgáta. Ele wajaldatte, ne oblivi/caris,' 


WAI 

glöm ej bort. Juo le: wajaldattam 
kaik, mab le áppám, ja” omne, quod 
didicit oblitur eft, han har nu glömt 
bort alt det han har lárt. W'ajaidz- 
ftet, dimin. litet bortglómma, dr. 
ajaldattet. 

WAJALDAKES, obiiviofur, glómfk. 

W AJALDAT TEM, 7. f. oblivium, glömfka. 

W AJATET five wajataftet, v. a. pror. 
bio dicere, lágaietordfprak. Die nau- 
te tabb wajatafteh. ://ud proverbii lec 
dicunt, de 1åga det fom et ordfprik, 
cfr. Waj, pakowaj. 

WaAJEK, waieg, a. f. vide waj, waja. 

W AJELDET, 7. n. perniciter pergere fiot 
iter facere, fara ganfka fort fram. 
Wuolgi wajeldet, maxima sbaz celeri. 
tate, han for ganfka fort, Proprie de 
navigattone dicitur, 1 áges egenteligen 
om feglande. Walla wajelda wadnz- 
fin, cymba perniciter navigat, han feg- 
lar ganfka fort med båten. 

WAJES, f. a.triffis, meftius, bedröfvad. 
Wajes lepet, Mefli effis, Luc. 24: c. 

WAJETET, v.a. merere, lamentari, be- 
gråta. Wajeta ednebs, matrem fum 
deplorat, han förjer fin mor. Waje 
taftet, dimin, förja litet. ”Wajetatjet, 
incboatio, begynna begráta. 

WAJETEM, 2. f. lucfur, planéfus , grit, 
forg. Wajetemelti orroje, plaencfu mz 
deffffit. | 

WiaiIJET, pannum vel aliud ex quo vefer 
faciendae funt. incidere & diffecare, u 
exinde veflimenta conficiantur confuan- 
turque, fkrádda.  Waijeje, partici. 
pref. fartor , fkráddare. aijeflet, 
waijaftet, dimin. idem. It. fecare, flå 
ra. Waijafte wuoftalt, fruffum cafa 
abfcinde , kår et ftycke af often. 

Waije 











WAI 


Waijepatet & waijajet, incboatio. be- 
gynna fkrådda. 

WAIJATES, n. f. fegmentum, putamen, 
omne id, quod abfeinditur & imprimir 
panni centunculique, qui fiunt, vefler dum 
faciunt. farzorer , det fom affkáres, 
Skráddare-klutar. 

WAIJATET, v. 4. idem qu. Waijet. Wai- 
jataltet, waijatatjet, v. waijeítet tv. 
Waiko, Waik, safer. fere irridentir cft 
five admirantis, loco adfirmativi ufur- 
patur, dum aliquir aliquid narrat aut 
contendit, à! aldrig, rått fà. Fen». wai- 

ca, licet, ut ut. 

WaiKAS, vide Íwaigas, faiges. 

WAIKOTET v. m. diligentium adhibere 
I indufiriam, bruka flit. Waikota 
qwele piwto mangen, pifratui totir 
viribur incumbit , han brukar all flit 
med fifkeri. 

W AILOT, 7.7. deficere, fela, fattas. Jus 
mike wailo, /£ quid deeft, Fenn. wail- 
la, in defectu. 

WAIMELDET, v.^. conqueri, beklaga 

WAIMAGGEL, diapbragma. 

W'A1MO, cor, hjerta: Waimoft, ex ani- 
mo, af hjertat. Ir. waimo && waimon 
tábdo, conf cient ia, famvete. 7r. wuol- 
le waimoh, inguina, membra genitalia, 
imprimis tefliculi, e qwol. 4r. wuol- 
le waimoitl le, bernia laborat, han har 
bráck. Fenmz, waimo, wxor. 

WAIMOK, 2. a. niunquam nifí in conjun- 


(ig. 


Hone eum alto vocabulo occurrit, e. gr. — 


karra - waimok, £mmirir, hàrdfint, 
" hárdhjertad. Njuores- waimok, mir 
fericors, medlidande, barmhártig. 
WaA1MOS, mn. f.medulla arborum, mårgen 
eller kårnan i trån. 
WAIMOSIXT , ex toto corde, ex aniio, 
hjerteligen, af hjertat, v. waimoft. 


W AIMARA, vide ara. 


WAI' $23 


i 








WAINKET, Waingket, v. s. de animali- 
bus dicitur, nunquam de bominibus, con- 
citati mo curfu currere, fpringa i fyr- 
fpráng. I. Kaino wainka, funis re. 
laxatur five remittit, repet flaknar. 
Wainkeje, particip.pr«f. en fom fprin- 
ger i fyrfpráng, fom flaknar. 

W AINKELET, frequ. idem, cfr. qwotíet. 

WAINKETET, vide fupra qwotíetet. 

WAINKETEN, adv. vide quotfeten. 

W AINO, m.f. defiderium, cupiditas, åtrå, 
luft, cfr. ufto. Wainob adnet kirjai, 
legendi cupiditate accenfum effe, hafva 
luit at låfa. 

W AINOK, 5. a. Cupidur, begárlig, Harb- 
mat wainok le fodn låret, valde ir 
cupidur efl difcendi, han år mycket 
begárlig at lára. 

W AINOTET, deffderare, capere, åftunda, 
begára. Piábmoit wainotet, cibum 
appetere, áftunda mat. "Wainotab to 
kum hålet, tecum loqui cupio. Waino- 

- taftet, dimin, litet áltunda. Waino- 
tatjet, inchoariv. begynna üftunda, cfr. 
fittet, uftotet. Fenn. wainuan, o/facfu 
indago. 

W AINOTEM, n./f.defíderium, åftundan. 

WIPE, ado. optandi, utinam, Ol at. 

Waipe tobben lulib, utinam illic es- 

fem, o! at jag vore dår. Waipe tat 

fjaddali, uzinam boc feret. Cum fuffixo 
pron. waipes & waipefå, urinam is, 

0! at han. Waipemá, utinam ege, o! 

at jag. 

W AIPE, 7. f. firagulum laneum, vepa, tác- 
ke af ylletyg. 

W AIPET , v. 5. defetifci, tröttna. Te 
mon waipab, me aunc virer deficiunt, 
jag tröttnar-nu, cfr. kiåudet. Jr. idem 

uus atque 


$26 WAI 


EMPIRE BUMDUUNPE ast KAVAT 
atquc faggot. blifva til intet. Fem. 


waipurmus, prolap fo ex defectu virium 
& uupna, defetifci. 

W AIPATEKE, 7. 4. indefeffue , infatiga- 
bili, outtróttelig. 

NW A1POM, 7.4. defatigatus, feffur, trött. 

WWarss]E, waifje, animal, djur. Metfe 
waiflje, fera, vilddjur. Waiffjit piw- 
tet, ferar venari, jaga efter vilddjur. 
Waiffjats, dimin. et litet djur, cfr. 
juttus. 

AW AISSJELAKATS, 7.4. belluinur, brutur, 
beftaktig, djuri(k, vild. 

WW AITAS, 8. a. ob/zquenur, lydig hórfam. 
Waitas almats, oma diclo audiens, en 
hórfam och lydig mennifka. Offcie- 
fur, Gjenítaktig. 

AWAiTES, Waites- muot, we. f. lignum, 
quo pellicula ferina quedam ficcanda 
extenditur, en fpita at utfpita et djurs 
fkinn med, fom fkal torkas. Waitet, 
v. a. pellem ferinam extendere, fpita ut 
et fkinn. De pellibus ferarum & beflia- 
rum minorum, ut fciurorum , muflcla- 
vum Gc. dicitur. s 

WV AITET, v. 4. petere, rogare, begåra. 
Waite mufte mab tarbahah, pere a me 
quod neceffe baber, begår af mig det du 
behófver. Waitegátet, inchoativ. be- 
gynna begára. Fens. waittelen, cupio. 
WAITATJET, V. 4. frequ. t$ intenffv. 

' — affidue (5 enixe petere, fupplicare, en- 
trágit begåra, bónfalla, 

XW AITELET, 7. a. frequ. id. qu. waitatjet. 

WAITEJE 6 waitek, qui pui aut orat, 

— fupplex,en fom begår, ödmjuk bedjare. 

AW AITEM, f. f. petitio, bón, begáran. 

AW AIWE, 8. f. miferia, calamitas, nöd, 

 elánde. Tan aiken waiwe, bujur «vi 
«ffictio, Rom. 8: 18. FH. molsfia, móda, 


WADU 


befvár. Waiwe palkab ådtjot, mre. 


dem laboris accipere, få betalning för 
fin móda och arbete.  Waiwats, di- 
min. liten möda. Fenn. waiwa, miftria, 


W AIWAN, genet. Waiwanen, a. a. mifrr, 


elándig. Aptía waiwan le fodn, mi- 
ferrimur ille eft, han år en ftor ftackare. 


W ArWES; 7. a. idem. ZErumnofur, módo- 


fam. "lat waiwes wárald, bic mudu 
erumnofius, denna módofamma wárl- 
den. E. pauper, fattig. W'aiweslalu, 
adv. mifere, elándigt. Waiweswuot, 
fubf. miferia, elánde. 


WAIWASTOWET, vide pinaftewet. 
WAIWETET, v. a. affligere, contriflare, 


bedrófwa. Wårald waiweta jakko- 
latjit, mundus fideles affigit. Ele mo 
taina waiwete, noli me ifla re angere, 
plåga mig ej med denna faken. Wii 
wetowet, waiwetuet, pa/frv. bedröt- 
vas Waiwetaílet, dimin. litet be 
dröfva ell. plåga. Waiwetatjet,nchoa- 
tiv. begynna bedrófva eller plaga. 


WAXE, t. f. fpes, hopp, förhoppning, 
: kanfke få litja wake, forfan fperar: 


Jicer, kanfke det kan svara fórhopp- 
ning. In plural, waki tjada, per medi- 
um corpus, per regionem cordis, mitt 
igenom lifvet eller kroppen, genom 
hjertat. 


Y AKER, waketfa, natu minimis, det yng- 


íta barnet. Die le mo waketfa tat 
neita, puella bec mea natu minima cf, 
detta år min yngíta dotter. Forte & 
Svecano vacker, pulcher. Waketfa åb- 
bam, /oror snca netu minima, min yng: 
fta fyfter. 


WAXES, wake, m. a. fidur, non furax, 


trogen, fom ej ár tjufaktig. Wakes 
Íwaines, famulus fidelis, trogen tjena 
| re 





WAR 


re. Wakeswot, fubf]. /fnceritar, irlig- 


het, trogenhet. 

WaXKA, fura, pars erurir pofterior car- 
7/4, vada, vador, benkótt. 

WAKKE, uncus, quo abenum ab igne re- 
movent, ne nimium ferveat €$ ebulliat, en 
haka hvarmed de flytta kittelen ifrån 
elden, at den ej må koka för háftigt. 
Wakkefltet, o. a. iftiusmodi unco abenum 
removere ab igne, med en fådan krok 
maka kittelen undan elden. 05/. Pen- 
dulum femper. ef Lapponibur abenum , 
ideoque pro lubitu iffud poffunt. vel per- 
pendiculariter fuper ignem collocare, vel 
4d alterutram partem ab igne vemove- 
rt. Kebneb wakkeftet, abeuum dicte 
modo ab igne removere. 

WAKKET, 7. f. fiuvius rapidur, ftrid 
ftróm. Qwele tjodtjo wakketefne , 
pilcis ubi rapidi(fmur eft fluvius com- 
moratur, filken ftár i ftrida (lrómmen. 

Waxxo, feptimana, vecka. Kafka-wak- 
ko, dier mercurii, onsdag. 

WAKSET, v. zt. permeare, gå fram eller 
igenom. Káffá Ich todn wakfemen? 
quorfum tendir? hwart tager du vå- 
gen? Qwele taggo wakfa, pf /ces bac 
pretereunt, filken går hår förbi. Wak- 
ie sätet, incboariv. begynna gà fram. 
Kifle qwele wakfegåta, quando pifcis 
incipit meare five accedere. 

WAxo, a. f. fiffura five apertura gleciet, 
rámna i ifen. 

WAKOTES, 7.f: admonitio, bortatio, fÓr- 
maning. Kuldelete mo wakotafit, /- 
tir admonitionibur meis obfequenter, Var 
rer lydige mina fórmaningar. 

WAXOTET, v. 4. monere, admonere , fór- 
mana, Mon wakotaàb tijeb, »oneo vos, 
Jag fórmanar eder. Wakoteje, 4dmo- 


WAL $27 


nitor, ÍÓrmanare. Wakotaftet, dimin. 


litet fórmana. Wakotatjet, inchoativ. 
begynna fórmana. 


WAKOTATTET, v. 4. ed monendum cura- 


re fve bortandum, låta fÓrmana. I. 
ncutr.admoneri poffe, kunna fÓrmanas. 


WAXOTEM, ».f. admonitio, fórmanan- 


de, vid. wakotes. 


WAXSJOT, v. a. obfervare, attendere, 


gifvaaktpá. Wakfjoftet, dimin. Wak- 
fjogåtet, incboaziv. begynna gifva akt 
på. Fenn. wacoan, exploro. 


WAKSJOTET, v. a. frequ. idem. Wak- 


fjoteje, explorator, obfervater, utfor- 
fkare. Fenn. wacoja, id. 


WaxsjoM, wakfjotem, s. f. exploratio, 


obfervatio, i akttagande, utforfkning. 


WaxrT,cuflodia, vakt. Wakten tjodtjot, 


excubiar agere, få på vakt. It. wakt, 
cuffor, vaktare, Kyrko-vakt, cw/for 
templi, Kyrkovaktare. 


WALAT, Walatak, s. f. media pars cor- 


poris, medja. Qwele le kafka wala- 


taken, pifcis qua partem corporis me- 
diam reti irretitus ef, fifken fitter 


faft i nátet med medlerfta delen, eller 
mitt på kroppen. 


WALATET, v. 7. ejulare, tjuta, gnálla, 


Piádnak walati, canis ejulabar, hun- 
den gnålde, 


WALATEM, s. f. ejulatus, fkrån, gnåll. 
WALBE, 2. f. sitium, fel, vid. walpe. 
WALBME, 2. f. de quadrupedibus & qui- 


dem imprimis de rangiferis vectariir 
dicitur, armus, locus ubi infrumcenta 
vecfaria adplicantur corpori, bog, ftàl- 

. let dár lokorna fitta på en hát eller 
annat dragkreatur. 


W ALBMAJES, nt. a. robuffur, ftark. Walb- 


majes herke, rangifer vecfariusr robu- 
| f» 


$28 WAL 


flur, en ftark kór-ren. Walbmajes 
támp, equus robuflur t$. vegetur, en 
ftark hålt. Tantum de pecudibur. Op- 
pf. efe | : 

WALBMETEBME, 71.4. iribecillur, qui ar- 
mi: eft debilibur, fvag , fom ej år bog- 
ftark.. Aptfa le tat herke walbmeteb- 
me, nimi: bic rangifer debilis cf, den- 
ne ren år altfór bozívag. 

W ALBOT £5 walboret, v. a. v. juorbot. 

- WALD, 2. f. connubium, giftermål. Kalle 
wald tan japen kalkeh fjaddet? quot 
connubia erunt boc anno? huru mánga 
giftermål fkola i år blifva? 

WALDET, v. 4. capere, fumere, taga. 
Walde tab, fume boc, tag detta. Akkab 
waldet, ducere uxorem, taga fig huftru, 
gifta fig. Erit waldet, aufzrre, bortta- 
ga. Ruoptot waldet, ref/umere, àter- 
vaga. Tüsfjen waldet, aPuti, mifsbru- 
ka. Jubmelen nammab tásfjen wal- 
det, fumere nomen Dei in vanum, mifs- 
bruka Guds namn. In Tbheologicis 
occurrit. Ulkos waldet, eximere, taga 
ut. Waldeje, capiens, fumenr, tagan- 
des. Waldeftet, dimin. taga litet. 
Waldegåtet, incb. begynna taga. Ko 
fo kitteki waldegåtin, die piålei, cum 
in vincula illum conjicerent, elapfus ef. 

WALDETATTET, 2.2.capi ffve fumi pos- 
fe, kunna tagas. 

W ALDEM, 2. f. acceptio, tagande. 

WALDEX, 2». 4. negativ. non fumtur, nen 
captur, Otagen. 

WALDEMAS, 2. f. quod capiendum eft aut 
fumi poteff, det fom kan eller bör 
tagas. I le taft mike waldemafen, »;- 
bil ef, quod amplius fumi poteft, det år 
ej mer at taga. 

WALDETET, 7. 4. fumendum curare, là- 


AA unum 


RARE me 
gr 


ta taga. Ir. reprebendere , objursart, 
banna, beftraffa. 

WALDETOWET, paffv. r8 valdet, fumi, 
tagas. 

WALDOKX, innuptur, celcbr, ogift. fla 
le waldok, celebs adbuc ef. 

W ALDOM, n. f. matrimonium, Ak tenfkap. 

WALDOM, 7.4. "nuptur, gift. Waldom 
neita, puella nupta. 

WALDOS, n. f. culpa, cauffa, förwillan- 
de, orfak. Sodn li taffa waldos, c 
pa id ejus faffum ef, han var íkulden 
dártil. 

WALDOT, v. f. uxorem ducere, nuberc, 
gifta fig. "Tat ålma kalka waldot, uxe 
rem bic ducet vir, denne mannen (kil 
gifta fip. Mo neita kalka waldot, 
ruptura eft filia mea. 

WALDOTET, 27. 9. frequ. matrimonium 
inire, ingå áktenfkap. Lokke japeh 
láh tatte ketjeft, Ko waldotiken, 4 
illo tempore, quo matrimonio Junc?i funt 
decem. cffluxere anni, det år tijo år, fe 
dan de blefvo gifta. Waldotstjet, 
incboativ. bepynna gifta fig. 

W ALDOTEK, celebs, vide waldok. 

WALE, Wales, n. f. jus jurandum, ed. 
Waleb takket, jure jurando affzverar:, 
góra ed, med ed bekráfta. Fesn. wala. 

WALE, 31.4. vid. japots , fardne. 

W'ALJE, tbertar, cum deriv. o. wallje. 

WALJET , v. a. eligere, wålja. Allafas 
faijeb waljet, locum fbi eligere, wilja 
fig rum. Ulkos waljet, eZgere, ut- 
válja. Waljeje, particip, eligens, en 
fom wiljer. Waljeftet, dimin, litet 
wálja. Waljegátet, incboativ. begyn- 
na wilja. Fenn. wilita, eligere. 

WALJEX, /fve waljak, n. a. clecfur, pra 
fans, utvald, fórtráffelig. 

WaL- 








WAL 


WALJEM, s.f. ele&tia, val, våljande. 

WALJEM, 2. a. elecfus, utvald. Waljem 
piábmo, cibus delicatior & exquifktur, 
utvald och låcker mat. 

WALJETALLET, v.a. frequ. eligere, vålja. 

WALJO, n. a. bonus, probus, god, from. 
Waljo álma, vir optimus, en ganíka 

—. god man. 4 waljet, gu dic. eletur. 

WALKESET, v.n. cum e in penultima bre- 
vifimo, vagari, buc illuc ambulare, gå 
af och an, vanka. 


WALKET, €. a. perticas. fupter glaciem" 
protrudere, fkjuta flánger under ifen. : 


Pifcaterum cft, qui bieme pifcibus retia 
tendunt, làges når man Orm vintere 
fkjuter ut nåt under ifen. | 

WALKETET, v. 8. abíre, difpalari, bort- 
fara, fkingra fig. De gregibus dicitur 
rangiferorum, lÀges om rcnhjordar. 
Påtfoh walketeh liwaft, ranegiferi ex 
ifto quo recubuerunt loco diffugiunt, ve- 
narne fpringa bort ifrån det ftállet, 
dár de hafva legat. W'alxeftet, dimin. 
ídem. "luole pátíoh walkelteh, e» 
vangtfferi difugiunt,Íe! renarne fprin- 
ga bort. 

WALL, 8. f. munimentur, vall, förfkans- 
ning, Luc. 19: 43. oc oc 

WALLA, couj. fed, verum, men. Walla 
i fodn fitta, /ed non vult, men han 
vill ej. It. walla die, egre, med mó- 
da, fvárligen. Walla die mattib fja- 
wot orrot, káffe tabb kullib, i//u4 
cum audirem, «egre tacere. potui, jag 
kunde med móda tiga, nir jag hór- 
de det. Ile walla takkem, facfu baud 


facile eft, det år ej få lått at göra. Ir. 


walde käbbab walla ets todn fittah, 
utrumvit cupi: fumar, tag hvilketdera 
du vill. 


| WAL $29 

WALLE, Ju«ga montium avboribur non con- 
fite, ubi deffnunt alper, appellantur wal- 
le & walle ketje //7e walle ketje 
wareh, kala beresryggar, dár fjållen 
fluta, kailas walle och walle ketje 
wareh, cfr. tjzrro. Fran. walli, valfum. 

WALLE, walles & wallee, s. a. quafi a 
particip. pref. verbi fequentir per con- 
tracHionem. formatum, alacer , vegetur, 
hurtig, rafk. Harbmat waile le fodn, 
valde ir ef alacer, han år rått rafk. 
Comparativ, walleb, hurtigare. Super. 
lat, wallemus & wallimus, den hur- ' 
tigaíle. 

WALLET , quidquid facere incipere ali- 
quo cum nifu t$. vebementia, med háf- 
tighet taga fiy något före Die fodn 
walli juolki nal, in peder celeriter. exa 
furgebat, han fteg haftigt up. Mon 
kalkab wallet tokko, :Zuc celeriter ibo, 
jag fkal fkyndfamt fara dit. Walli 
kàtai, i» cafam velociter intrabat, han 
gick halligt in i kojan. I le tafte 
walla wallem, bise non facilis eft exi- 
tur, man kan ej fà látt komma ut 
hárifrán. 

WALLET, 7.4. picem t$ pingue illinere 
trabir, ut folent. Lappones 6$. Norrlan- 
dici, quo magis fiant lubrice, beftryka 
flàdar med tjára och fett, fom Lap- 
par och Norrlánningat bruka, walla.' 

WALLJ[E, 51 f. ubertar, abundantia, ót- 
verflód. Walljeb fodn adna fárta fla- 
jeít, omnibur ille rebus abundat , han 
har ótverflód på allting. Wallje le, 
fatis f/uperque cf; det år nog och till- 
ráckligit. Obf. apud Scriptores Eccle- 
Jaficos wallje interdum fumitur pro 
luxuria, quam etiam wounulli vocarunt 
walljen waino, qu. dic. cupiditatem 

Xxx ^ 4bun- 





. 


530 


abundantie, nam nomen luxurie in Lin- 


WAL 








£va Lapponica Hon reperitur. Sic, wall. 
jen wainok, luxuriofus, voluptarius, 
vålluftig. I brift på annat namn i 
Lappíka fpråket kailas vålluft, wall- 
je ell. wallje waino, och válluftig, 
wallje wainok. 


WALLJAST, adv. abundanter, Ófverfló- 


digt. Walljafit t$ wallja(ükt, idem. 
Comparativur quaft a fubflantivo wallje 
formatur & cfl valljebut, abundantiur, 
mera Ófverflódigt. Superlat, wallje- 
mult, mátt ófverflódigt, cf». walljet. 


WaALLJEK, 2». a. bene paffur, faginatus, 


wål född, gódd. Walljek påtfoi, ra 
gifer bene paflus. It. delicatus, impri- 
mir qui menfa utitur lauta låckeri mat. 


WALLJES, 2”. a. uber, copiofur, ymnig. 


Walljes Jubmelen puorefjugnadus, 
eopiofa Dei benedictio, Guds ymniga 


. válfignelfe. Walljeswuot, f/u/l. abun- 


» 


4 


dantia, ófverflódighet. Ir. Walljes- 
wuoten ulto, Juxurrer, voluptas, :vàl- 
luft. Walljeswuoten uftotejé, /uxu- 
riofur, wàlluflig, que recentiora fnnt 
& Eccleffaflica, cfr. -wallje, walljen 
waino. 

ALLJ)ET, edv. abundanter, abunde, óf- 
werflódigt, ymnigt. Walljet leb wie- 
fom tab japeb, i» abundantia nutri- 
mentorum boc anuo vixi, jag har haft 
min tillráckeliga utkomtt och ym- 
nighet med födan, i detta år; cfr. 
walljaft. 


W'ALLOK, 7.4. magis quam pro etate ex- 


- ket vål och fort. 


erctur, vàxtelig, fom váxer til myc- 
Wallok påtfoi, 


rangifer major € excretior, quam pro 


. «tate, en ung ren, fom år mycket 


for til vàxten. De pecudibur plerum- 


WAL 


que dicitur, fáges målt om bolkap, «fr. 


walle. 


WALLWE, a3. f. luporum ceteroa five mul. 


titudo cengregata, cn hop Vargar, fom 
följas åt. De aliarum ferarum mul:i- 
tudine etiam. interdum dicitur, figes 
ock ibland om andre rofdjur. Hir. 


WALLWOT, v. 5. de lupis dicitur, vaga 


ri catervatim, fåges om vargar, når 
de hoptals firyka omkring. — Fez. 
waalan, vager, ambulo, five walwon, 
vigile. ) 


WALME, wahnajes, vid. walbme €. 
WALOT, v. m.ejulare, lamzntari, vista 


och jàmra fig. Ijab peiweb walot, 
die nocfeque lamentari, dag och natt 
jümra fig. Pi&ádnak walo, canis quera- 
la latrat voce, hunden gnáller. Wa- 
logátet, ?ncboativ. begynna jámra fig. 
Fenn. walitan, queror. 


WALOM, 7. f.ejulatus, grát, fkr&n. Tob- 


ben kalka orrot tjerom ja walom, i5; 
erit fletus €$. lamwatatio. 


WALOTET, v. a. ejulatum £ffcere, fór- 


orfaka gråt och immer. Stalpeh Kh 
tan jaken mijab puoreft walotam, mr 
boc anno infefleverc fatis & ejulare fe 
cerunt lupi, wargarne hafva gjort ofs 
mycken grät och jámmer i är. 


WaALPE, m. f. menda, vitium, fel, brift. 


I le tane karen walpe, vas Lecce vitio 
caret , detta kárilet har ej något fel. 
It. egritudo, fjukdom. Te walpit àd- 
tjoi, merbe tunc correptur eft, dà fick 
han ondt. Ib tete, mi walpit lefune, 
nefcio quo malo laboret, jag vet ej hvad 
fjukdom han har. 


WALPOT, v.m. visum contrabere, fa fel. 


It. morbo corripi, blifva fjuk, fà ondt. 
Walpoftet, dímis, blifva litet fjuk. 
Wal- 








WAN 


—————— ——— — — 
Walpogatet, iucbeativ. begynna få 
fel, begynna blifva fjuk. 

WaNa, Wane, wan, prepof. fine, abs- 
que, förutan. I almats wiefo wana 
kradnet bomo vivere nequit. absque fo- 
cio, mennifkan kan cj lefva utan fåll- 
fkap. Ib wana birge, carere ncqueo, jag 
kan ej vara förutan. Compof. wan- 

. hálfo, valetudo adver/a, ohálfa, fjuk- 
dom. Wana-lárok, izdocfur, olàrd. 
Wan-hewetet, zgnominia affcere, van- 
hedra, cfr. wadn. 

WANAK, wanek, «d7ectivum privatiuum, 
quod fubflantioi: pofl ponitur & nuuquam 
uif in conjuncliane occurrit, carent, or- 
batur, fom ej har, fom år utan. Mià- 
la- wanak, asenr, vettlós. Líro-wa- 
nak, indocfur, olård. År ett ord, fom 
aldrig flår enfamt, utan i famman- 
bindning med et annat, och betyder 


en brift eller et nekande. Pelje-wa- 


nak, furdus, auditu orbatus, döf.. 4c- 
centur eft in penultima. 

WANATET, v. 4. extendere, utfpánna, 
utítrácka. Tuoljeb wanatet, pellem 
extendere utfpánna et fkinn. Juolki- 
tas wanatet, propr. pedes fuor cxten- 
dere, trausl.mori, ftråcka ut fina ben, 
dó. Wanataftet, dimin, litet utfpán- 
na. Wanatatjet, inch. begynna ut- 
Ípànna. | 

WANAK, f.4. negativ. accentu in ultima, 
non extenfur, laxus, outípànd, flak. 

WANAT AKES, 2 d. remittenr, qui extin- 
di & relaxari poteft, lom gifver efter, 
fom: kan utfpánnas. 

WANAT ALLET, v. 4. frequ. t$. intenffu. 
extenderce,utítrácka,mycket utfpánna. 


Etjebs wanatallet, pendiculari , corpus ' 


fuum extendere, frácka fig. 


WAN Far 


WANATEM, n.f. exten/fo, utfpånnande. 
WANDERTET, v.z. esnbulare, vandra. 
WANDERTEJE, viator, vandringsman. 
WANDERTEM, i20, zter, vandring. 
WANZI, penuria, vide waneswuot. 
WANES, s.a. deficienr, qui fujficiens non 
"eft, otilráckelig, fom felar. Piibmo 
le wanes, cibus deficir, maten tryter. 
Wanes le tan japen ládde, avium boc 
anno penuria eft, det år ondt efter fo- 
geliàr. Cemparativ. wadnafub, mera 
ondt efter, otilráckligare, Superlat. 
Wadnafumus, den otilråckligafte. 
Waneswuot, f/ubff. defetus, penuria, 
brift, mangel. 

WANJAL, 5. a. oMiquur, limury Íned. 
Wanjal tjalmi kátjet, J/mis intueri ocu- 
Ji, fe fnedtuppá. Wanjal puold, de- 
clivitar oblique, ad alterutram partem 
a curfu dircéfo declinaur, Íned backe, 
fom ej bår rått utföré, 

WANJALDET, in obliquum t$ axfraclum 
irc aut agere, gà eller drifva på fidan 
eller genom omvág. Puoldeb wan- 
jaldet, collem vario meatu I per viar 
flexuofas afcendere, klifva up på en 
kulle Renomomvigar. Wanjaldaftet, 
dim. gà litet pà fned. 

WANK, m. f. morbus, fjukdom. Karra 
wank, morbus gravis, fvår fjukdom, 
cfr. taud. ! c UC 

WANXA, fura, vide wakka. = 

WANKAITOWET, v. n. morbo corripi , 
blifva fjuk, fjukna, v. puotfajet. 

WANKEX, 2: a. eger, &grotur, fjuk. 

WANKOT, cv. 5. reperiri, finnas, van- 
ka. Qweletan japen wanko, pifcium 
boc anno eft ubertas, mycken fifk van- 
kar i år. I làdde wanko, avium eft 
penuria, fogel vankar ej. Wankoftetz 

Xxx2 dimin. 





$32 WAN 


dimin.litet finnas. Wankogaátet, 7s. 


cboativ. Legynna finnas eller vanka. 
Wuvolta wankog$ta, eafei frerí incipit 
copia. 

WANNE, 7. f. circinus, Cirkel, paffare. 
Wannne járbok, rotuudur, cirkel 
rund. 

WANNET, tornare, vid. wadnet. It.cir- 
cinare, circulum ducere, cirsla. Fen. 


wáüinnán, cirewnago && wannehdin, - 


vafa lignea viminibus colligo. 
W'ANNSAKT, adv. utique, omníno, jo väl, 
aldeles. Wannfakt tabb takket mat- 
tab, ifud utique facere poffum, nog kan 
jag góra det. 
WANONET, vt. deficere, vid. wadnonet. 
WANOTET, v. a. minuere, defecdlum ef- 
ficere & penuriam, fÓrminfka, fóror- 
faka brift. Sodn páti wanotet mo 
eme wanes piábmob, ille ad me venit, 
ut ciborum,quorum praterea penuria eft, 
adbuc efficeret confumtionem t$. defcéfum 
majorem, han kom, atánnu mera fór- 
minfka mitt lilla förråd på mat. Wa- 
notaftet, dim. litet förminfka. Wa- 
notatjet, inchoativ. begynna göra brift 
eller förminfka. 
WaNnsK, Wanfke, n.a. diffcilir, arduur, 


fvår. Wanfke pargo,opur arduis, et. 


fvårt arbete. . 
WAPPELTET, v. &. buc illuc quaff ofcillo 
J4clari, gunga af och an. Wadnas 
: Wappelta, cymba in utramque ofcillaz 
partem, båten gungar åt bügge fidor. 
. Jt. tjalmit wappelti, oculor ita diflor- 
queat. ut pupilla non potuerit confpict, 
an vánde ut hvitógat. 
W APSE, illa pars chirotbece, que volam 
tegit, grepen på en handfke. 
ARAS, «do. in procinctu, parate, i be- 
redíkap. efr. aikaswaras. 


WAR 


WARDALI, fpedlrum, fpóke. Wardali 


tàll, £gnír fatuur,quaff ignis f pecfrorim. 

W'ARDO, mons arboribus conftur, aut qui 
in confinio eft flo, et berg, fom ir 

. fhog bevuxit, eller itminítone nåra 
til fkopen. Wardots, dinin, et litet 
f&dant bårg. 

WARDET, vide wartet. 

WARE. mons, bárg.. Alla ware, mon: 4l- 
tur, ett hógt bárg. Ware fabmclatjeh, 
Lappener alpini, fjäll Lappar. | Warit 
jàttet, «d alper migrare, boflytta til 

fjällen. Warats, dimin. et litet bårg. 
Fenn. WUOri, mons. . 

WARET, v.a. cufodire, bevara. Ware 
tab puoreít, cuftedi boc t$. conferva 
probe, bevara detta vål. Ir. defendere, 
tueri, fÓrfvara. Kallefodn etjebs wa 
re, is quidem fe bene defendir, nog fór- 
fvarar han fig. Mon kalkab to 
waret, te defendam five tucbor, jag fkal 
fórfvara och befkydda dig. 

WianG, lupus, varg, vid. ftalpe. 

W'anG, Warga, warpgi & wargoi, 4. 
«ito, Ínzrt, fort. Påte warg, vei cite, 
kom fort. Warga tàh kalkah kullet, 
mox audies, du fkal fnart fà höra. 1r. 
propemodum, fere, náltan, fà når. Wer- 
goi wargoi járrib, perum abfuit, quin 
prohpfus fm, jag hade fà når ftupat. 
Warga fo káddin, non multum abfuit, 

quin illum occiderent , de hade fà når 
dråpit honom, cfr. snasfas, masfa. 
Wargakutji, dimin. aliquantum citiut, 
litet fortare. 

W ARI, Warok.tc. vid. wahri &r. 

WARJELET, 7. 4. confervarc, tuer, be- 

. vara, befkydda. ]ubmel mijab war- 
jelus, Deus nor conferoct, Gud bevare 
ofs. Idtji aibinote mo warjelet, we 


SKOTS 








WAR . 


"— 





pucri non potuit, han kunde ej befkyd- 


da mig. Warjelsje, partfe. pref. qui 
confervat aut cuffodit, bevaraye, War- 
jeiaftet, dönin, litet fhydda och beva- 
ra. Warjelatjet, incbeativ. begynna 
bevara. Feux. warjelen, cuftodio, 
WARJELEM, 7t. f. cuffodia, vård. 
WARJES, mars, de feris I beftiis dicitur, 
hanne, hann djur, vid. raiwa. 
WarjJo, z.f. arma, vapen. Jakkon war- 
job, /eutum fidei, trones värn. Aiwe 
warjo, caffs, galca, hjelm. Miilga 
warjo, thorax, munimentum. pectoris, 


harnefk, bróftvárn. Warjotak, caf.. 


negativ. abrque armis, utan vapen. 
Warjotak leb, inermis fum, jag ár 
obev ápnad, 

WARJOTET, v. a. armare, bevápna. 
Warjotum, armatur, bevápnad. 

WARXOK, 7. a. providus, fíbi profpicienr, 
omhugfam, omtánkfam. 

WARKOT, 7.2. acquirere, fludio t$ indu. 
fria comparare, fórfkaffa, med om- 
tanka och flit förvårfva. Warko 


allafat mab tarbahah, previde te ifs, - 


tibur opus babes rebur, törfe dig med 
et du behófver. Warkogátet, in- 
choatív. begynna förfkaffa. 
WaRO, merx, vara, vid. wahro. 
WAaRPE, 2. f/. facfur retír, varp,hotvarp. 
Eime aktekit qwelit tane warpen 
ådtjo, Pec jaclu retium nullos cepimus 
| pifeer, vi fingo inga fifkar i detta var- 
pet. | 
Wann, warra, ». f. fanguis, blod, men- 
nifkjo blod. De fangwine imprimir ku- 
mano, cfr. male. Warrab kalketet, 
fanguinem effundere, utgjuta blod. 
Warra kálkem, profluvium fangvinis, 
blodgáng. Warra puotfelwas, idem. 


P d 


WAR $33 


——————  ? ?0 ratas appen eruta lai VERRE 
"Warra lawe, con/obrinus, germenun, 


kóttfligt fyfkone barn. Warrapfek, 
lividur ob cruorem extravafatum, blo- 
dig och blå. Warr-apfekt fwafkot, 
ad livorem usque flagellare, pifka blo- 
dig och blå. Warra bitta, gutra fan- 
guinis, blod droppa. Fenn. weri, fan- 
guis. Warratak, cef. neg. fine fangui- 
ae, utan blod. 

WARRAS, 7: a. recens, fårfk, Warras 
qwele, pifcis recens, färsk fifk, War- 
ras laipe, panis recens coéfus, nybakadt 
bröd. Warras piárgo, caro recenr, 
fárfkt kótt. | 

WARRES, 2. a. fatur, lene valenr, frifk, 
fund. Warres leb, pro/pera fum va- 
letudine, jag år frifk. Warrefen tak- 
ket, /anare, láka, hela. Warres .wuot, 
valctudo integra, hálífa. Warreswuo- 
ti witt pàtet, comvalefcere, fanitatcm 
recuperare. 

W ARRESTAKXEJE, «2. a. falutarir, Jalu- 
bris, hålfofam. Recentivr eff vox au- 
forum, qui in lingua Lapponica boc de- 
fíderaverunt vocabulum. 


WARRET, v1, celeriter accurrerce, haftigt, 


löpa til, Warre tokko, curre illuc 
quam citirfme, löp haftipt dit. Warri 
ulkos káteft, fubito t$. ccleriter excafa 
exibat, han gick fkyndfamt ut. War- 
ren wuolgi, currendo abibat, han for 
bort lópandes, cfr. laptjet. Warre- 
ftet, dimin. litet löpa. Warregitet. 
warrejet, inchoat. begynna löpa. 


W &RREM, 7. f. curfur, lopp. 


WARRASMOWET, v. 8. ad bonam redire 
valetudinem, blifva frifk, Käåfle tatt 
puotfeje warrasmowi, cum convale- 
fceret egrotus, når den fjuke blef frifk. 

WARRESIXT & warraft, «dv. bena cum 

XXxx3 vale- 





534. WAM 


7 valetudine, frifkt,fundt. Warraft wie- 


fob, bona fum valetudine, jag mär vål 
Warrelt, id. . | 
*WanROK, Warrokwuot, vide warres. 


WanROT & warrotak, a. f. pro/pera 


valetudo, hálfa, fundhet. Warrotaken . 


lih talle almatjeh fárten faijen, ubiqus 
locorum nunc bene valent bomines. It. 

' warrotakeh, plural. falur, hálfning. 
Sardnoi attje warrotakit pardnafas, 

ater filio falutem dicebat, fadren hil- 
fade fin fon. Sardno funji ådna war- 
rotakit mnuíte, falutem plurimam ci a 
partibur meis dicito, hálía honom rátt 
mycket ifrán mig. 

SWARRTELES , 2 4. qui facile f/anguinem 
emittit, fom lått blöder. Warrteles 
njuone, safur Wii in obitoxiu£, 
náía fom látt och ofta blöder, cfr. 
wart. 

SW ARRTET, 7. 7t. fanguinem mittere, fan- 

— &uinare, blöda. Káta warrta, fanguis 
e manu emanat, handen blóder. Njuo- 
ne warrta, nefus fanguinis laborat ef- 
fluxu, náfan blöder. Warrteftet, dim. 
litet blöda. Warrtajet, t9 warrtegà- 
tet, £ncboativ. begynna blöda. Njuo- 
neh warrtajin, (plural) nafus incipic- 
bat fanguinarc, nian begynte blöda, 
vid. WAIT, 

WARETEJE, qui fanguinem mittit, blÓ- 
dande, en fom blóder. g 

^WARRTEM,7. f. fanguinis emanatio, blÓ- 
dande. Warrtemeft orroji, /augui: 

. definckat emanare , det uphorde at 
blóda. 

XVARRTETET, v. 4. languinem effunde- 

— re, fanguinis profluvium efficere, utgju- 
ta blod, fórorfaka blödning. Taiwai 
le fodn mo warrtetam, is /«pe/angui- 


WAR 


nem mcum cffluere fecit, han har ofta 
kommit mig at blöda. 

Wars, formula eff indignantis quid & 
exclamantis. Die li wars, o! rem infe 
flam, det var en flygg fak, cfr. hita 
Pardnekuts wars idtji takka nau, 
kokte mon kottjom lijeb, pucriulur ne. 
quam ita non faciebat, atque ego jur 
ram, den elaka poiken gjorde ej ii, 
fom jag hade befallt. '. 

WARSE, 8. f. modus, ratio, fått. Pako 
warfe, adagium, loquendi formula, ord- 
fpråk, fått at tala. Fezs. Sanan par, 
adagium. Auftral. 

WARTAHET, v. 4. contemplari, oculor in- 
tendere, befkáda, fáfta Ögonen pi. 
Mab lepet wartahemen? uid ix 
mini? hvad fen i efter? W'artahib 
mai, walla idtjib kuit fo wuoidnet 
adtjo, eculor quidem intendebam, tama 
illum videre non potui. Wartahaftet, 
dimin. litet fe efter. Wartahatjet, ix- 
€boativ. begynna fe efter. 

.WARTO, verruca, várta, 

WARTOK, 7.4. in alterutram parten pre- 
penftus iens, deifliseymbis imprimis di- 
citur, que dum remir aguntur, curfu 
direcfo non feruntur, verum ad altr- 
utram partem inflexa, windrodd, fir 
ges om båtar, fom ej gà rått fram, 
når man ror. 

WanTOT, v.5.Tat wadnas warto, cym- 
ba bac remis agitata curfu fertur oblique, 
denne båten år vindrodd, Warto- 
flet, dimin. vara litet vindrodd. War- 

.fogáütet, simcbeativ. begynna blifva 
vindrodd. | 

WaseET, v. t. preterire, fara förbi. Tag- 

O wali, b«c preteribat, han for hir 

Orbi. Te le tat jape wafam, jam b: 
| | | pe 











WAS A 

——^—————— 
preterrit annus, nu år detta året fór- 
flutit. Wall faut, mox pr.eteribat, han 
for ftraxt förbi. Puotfelwas juo le 
wafam, morbus fam remift, fjakdo- 
men har nu gifvit fig. Ir. enteccllere, 
Ófvertrátfa, Rike pakto fodn mo wa- 
fa, zlle me divitiis antecellit, han óf- 
vertráffar mig i rikedom. Wafeje, 
praterienr , en fom far förbi. Wafe- 
ftet, dimin. fara litet förbi. Wafajet 
& wafegåtet, zucboativ. begynna fa- 
ra förbi. Ko wafegati, cum prateriret. 

WASETAKES, 7. a. vide täsfjaneje. 

W ASEM, B. f. tranfítue, förbifart. 

W'ASETET, 7. a. facere ut pr.etereat, lå- 
ta fara förbi. Wafetet kalkebe tab ra- 
f job, auteít ko wuolgebe, ex/pecfabi- 
mus primum donec bac tranfierit pluvia, 
antcquam abimur, Xi fkole fórít låta 
detta rágnet gà förbi, innan vi fara 
bort. . 

WASJEX, infortunium, vid. wahak. 

WaA SkO, 3. f infi ruxmcnium raforium, ri d d 

Ho aliquid purgatur , et vårktyg at 
(kafva med, eller och hvarmed nàápot 
gÓres rent, Fez. huifka. 

WaskOT, v. 4. radere, fkrapa, fkafva. 
Sxuopain karrab wafkot, zuférumento 
raforio corticeyi abradere , fkafva af 
barken med et fkafjàrn. It. welkit 
walkot, »omina delere, qua quis debet 
dclcre, Ítryka ut ens fkuld utur bo- 
ken. Erit wafkot, 4etergere, delere, 
bortfkrapa, utftryka,  Nammab erit 
w'afkot, »omen delere. Wa(koftet 65 
wafkeitet, dimiw. litet fkrapa eller 
fkatva. Wafkogitet, incboariv. begyn- 
na fkafva eller fkrapa. 

VW ASKOM, 2. f. r2/fo, fkrapning. 

WASKOTET, vu. a. radendum curare, lå- 


ta fkrapa. 


WAS 


ledfna, cfr. futtem. 
WassJATOwWwET & contr, waffjatet, f«- 
dio zapi, faflidire, få leda, ledfna. Te 
 tafte waffjatowab, jam hoc faflidio, 
boe me amplius non delecfat, nu ledínar 
jag hárvid. Cum ablative femper con- 
firuitur, vid. futtet, id. 

WassJATOWEM, vide walljatem, fut- 
(em. 

W ASSJE, 7. f. odium, inimicitia, hat, o» 
vánikap. Sijen kafkan le waffje, ini- 
amicitia inter $llor ef. Wafljewuot, 
Eph. 2: t4. id. Wafljetak, caf. negativ. 
fine odio, utan hat. NWaffjats, dimin. 

. litet hat. Fenn. wiha, odium. 

WASSJAIN /fve waftjanje,»s. a. ofor, odio 
accen/us, hatefull, hát(k. Harbmat le 
fodn waffjanje munji, mibi is inimi- 
ciffmur eft, magno apud illum odie fum, 
han år mycket hátfk på mig. 

W assJer, waffjeles, n. a. f/edulur, labo- 
riofur, flitig, idog. Harbmat wafljel 
le fodn, valde is eft fedulus, han år 
ganfka flitig. Comparat. walljelub & 
waffjelubbu, flitigare. Wafljelumus, 
den fiitigafte. Fern. wijtfeliàs, gnavur. 

Wss]EL1T, adv. gnaviter, oförtrutit. 
Comparai. Waljelubbut, fütigare, 
mera flitigt. Superlar, walljelumuft , 
máft flitigt. | 

W ASSJE T, operam navarc curave, vårda 
hg, idas. I fodn waflja parget, is Ja- 
borare non curat, han vårdar fig ej at 
arbeta. Ib waffja kuldelet, maite todn 
hálah, quod dicis exaudire non curo, 
jag bryr mig ej om at höra hvad du 
fáger, efr. Wafljel. Fena. wijtlin, ope- 
fTAm navo. — 

WASSJOLATS, 9. 4. inimicur, Wende, 

ován. 


$55 
WASSJATEM n. f- taedium, fafidium, 


$36 WAS 


ovin. Jus to waffjolats párreftowa, 


fi inimicur tuus efurit. 


” ev ep o5 - 


WAS 


t 


” ty ggt 
WASSJOTET, v. a. odio babere, odiffe, WASTAHET, v. a. deteflari , abominari, 


hata. Wafljotab tijab, vos ego odi, jag 
hatar eder. Wa'fjotowet, pa/fv, ha- 
tas. "lije kalkebet waffjotowet kai- 
kift, mo namman diet, erízir omníbur 
exofi, propter nomen meum, Luc. 21: i. 
W'affjotaftet, dimin. litet hata. Was- 


fjotatjet, sneboarsv. begynna hata, cfr. 


waflje. 

WASSJOTEJE, ofor, hatare. 

NW ASSIJOTAKES, 2.4. odíofur, fórhatelig. 

WASSJOTATTEM, 8. f. odium invidia, 
hat, afvund. I tija waffjotattem lifi, 
odium veftrum I invidia nibil valet. 

W assoT, valere, förmå. Idtjib piággaft 
waflo fokket, ob proceFam, non valcbam 
remigare, jag fórmàdde ej ro, för ftor- 
men fkull. Ihi todn munji waflo fa- 
moi kauto, viribus tu mibi non es par, 
.du år mig ej vuxen i anfeende til 
krafterna. 

WasT, adv. rurfur, iterum, åter, åter- 
igen. Waft jåtta fodn, iterum dicit. . 

WasTADUS £& wallates, s. f. ref/pon- 
fum, Ávar, cfr. waltetet. Fenn. waltaus, 
rej ponf um. 

WASTANJE, re/ponf/anr, qui lubenter ve- 
fpondet, en fom gárna fvarar, gen- 
fvarig. 

NVAsTE, Waltes, n. a. turpis, deformis, 
ftygg, ful. Wafte le tatt, ifud turpe 
eft, det år fult. Waftes pargo, actio 
turpis malefatfum, ftygg gárning, elak 

årning. Wafles hål, fermo ob/cenus, 
fal och oanftåndigt tal. Comparativ. 
svahteb, turpior, fulare. Superlat. Wa- 
ftemus, den fulafte. Wafteswuot, 
fubft. turpitudo, faditas, fulhet, ftyg- 


propric cum aliquid, quod turpe cf fe- 
f'idimus, ftyggas vid, tycka at n:got 
år [tyggt. Jubmel waftaha ftuoratial- 
lejit, Deus fuperbos faftidit, Gud (yz. 
ges vid de hógfárdiga.  NWVaftahab 
tabb neitab, nimi: illa ribi puclla vi 
detur deformis. Waftahatjet, incbostis. 
begynna ítyggas vid. 


WASTAHADDET, 7.4. frequ. id. qu. wa 


ftahet. 


WASTAHEM & waftahaddem, ». f. dir 
licentía, deteflatio, tedium, ftyggelle, 


eda, mifshag. 


WASTET , ado. turpiter, fult. Wafiet 


hålet, ob/cena loqui, tala oanfi&ndist 
Waftet ftáket, turpiter Iudert, leka 
oanftándigt. Comparat, waftebut, fu- 
lare. Superlat. Waftemuft, aldrafulalt. 


WASTOK, ni. 4. deformir, vide walles. 
WASTOT, v.7. turpem fieri, blifva ful. 


Almats wafto, ko wuoratlowa, ^ 
mo dum confencf/cit, minus fit formofur, 
mennifkan blir fulare nár hon blir 
gammal. Ko låpti kaik mo tawerit, 
te leb waftom funji, poffquam lea 


mea omnia confumfit, turpir ei viju 


fum, fedan han har fórtárt alla mina 
ágodelar, ár jag blefven ful i hans 
ógon. Waftoftet, dimin. blifva litet 
fulare. Waftogátet, incboar. begynna 
blifva ful. 


WasTOTET & waftotattet, v. a. turpem 


réddere , deformare, gra flygg. 


WASTETET, v. a. ref/ponderc, (vara. Ib 


mon waftete maitek to hálai nal, «4 
dicla ego tu& nibil refpondco, jag ht 
rar ingen ting på det du fáger. Av 

teil 





| elle. Wafteflaka, adv. turpiter, fult, — 


WAT 


teft walletet, caufam dicere, eratíore 
defendere, med tal fórfvara, fórfákta 
fin fak. Auteft walteteje, defenfor , 
parecletus , fórivarare, förefpråkare, 
sa Theolog. Waftetaltet, dimim. litet 
fvara. Waftetatjct, inchoativ. begyn- 
na Ívara. Fenma. waltan , oppono, re- 
f pondco. 

WASTETEJE, refpondenr, qui refpondet, 
en fom fvarar. Autelt wafteteje, pa- 
racletur, vid. fupra waltetet. 

" WASTETEM, wWalletes, s. f. refpon/fo, 
fvar. Auteít walletem, aut walletes, 
defenfto verbis facfa, fOrívar. 

W/ASTOSTALLET € wailoltet, v. a. ^ e- 
qu. id. qu..waftetet. fr. Waftofta...., 
obloqui, fåga emot, genfága. 

W/ATEX,, st, f.'donum five munufculum, 
quod pauperibur IF imprimis infantibus 
datur, en allmofa eller gafva åt fatti- 
ga, och i fynnerhet ät barn. . 

WAATET, v. a. eleemof ynam expetere five 
aliquod ad uitam fufleutandam neceffa- 
vium munuf/culum, mendicare, begåra 
almofor, tigga. Pardne le tjetfebs wa- 
temen, pwer a patruo expetit. donum, 
inprimis cibi portionem, uti mes eft Lap- 
ponum, qui liberos a teneris. bujurmodi 
ciborum mendicationi affvefcere finunt , 
id quod apud illor decorum eff & lici- 
ium, Lapparne tillåta fina barn, at 
tigga fig mat, hvilket hos dem ej 
holles för fkamligit. Wateje, parti- 
cip. pref. mendicaus , cibum petens , en 
fom tigger eller begår mat. Wateftet, 
dimin. litet begara eller tigga. Wate- 
gätet, incboativ. begynna tigga. 

WATJA, Watjew, rangifer femina, vene 
ko, waija. Watja àlo, grex rangiferir 
feminis conflanr, en hjord af ren-kor. 


WAT $37 


AVaTJAT & watjo, aer frigidus cum 


cento vebemuentiore, kall bait. Nuor- 
telw watjat, ventur frigidur borea 
li, kall nordlig vind. 

WaATjos, bacillum, cui pifces aff guntur 
fole I aere torrendi, en kápp, at hán- 
ga up fifk pà at torkas. | 

WaTJOSTET, v. a. Qwelit watjoftet, 
pifces bacillis affgere, ut fole &5 aere 
torrcantur , hänga up fik på käppar 
at torkas. 

WATNAS, fcapha, vide wadnas. 

WTS, chirotheca lanea, o. fats. 

WAT TER, verruca, várta, vid. warto. 

WATNET, Wattnet, v. a. extendi, ut- 

I fpánnas. It. extendi poff* remittere, 
kunna utdragas, gifva efter. Njuo- 
fla rerte watna, coríum bumctlatum 
vemittit, five extendi. poteft, vått låder 
kan dragas ut. Ir. wattni tafa, Aic mo- 
ricbatur , de befliis plerumque dicitur, 
han dog hår, fáges om ofkáliga djur. 
Wattneltet, dimin. gifva litetefter el. 
kunna utdragás. WAattnegátet, iz- 
choativ. begynna at kunna utdragas. 
Fein. wenytán, extendo & wenyn, ex- 
tendi poffum, vemizto. 

WATTNEJE, remittent, qui relaxari po- 
teft & extendi, fomláterutftrácka fig, 
fom gifver efter. Laxus, relaxatur, 
flapp. 

WATTNETET, wattnatallet, vid. wa- 
natet, wanatallet. 

WATTNETAKES, 8. 4. vide Wanatakes. 

WATTSA, Watts, nix recens, que quan- 
titate exigua nuper. decidit, ny ÍnÓ, 
fom nyfs har fnógat, til liten myc- 
kenhet. Addà wattfan nautit qwo- 
ret, vefligia ferarum I befliarum que- 
rere, pofl nivis cafum novifffmum, föka 


Y yy fpårr 


N 





” 


WAU 


pàrr efter djur på fnö, fom nyfs fal- 
lit. Wattfatja, dimin, idem. 

WaAULE, n. f. barathrum, profunditas 
major aquarum, Ítort djup, mycket 
djupt vatten, cfr, járto. 

W AULA JES, 7. a. profundus, djup. Wau- 
lajes jaure, Jacus profwidur, baratbris 
abundanr, en mycket djup fjó. 

WAUTET, v. n. frretiri, adharefcere, 
faftna, faftna faít, infnárjas. Qwele 
wauta werbmai, pifcis reti irretitur, 
fifken faftnar inátet. Kerres wauti, 
traba adbarefcebar , flåden faftnade 

- faft, cfr. tabranet. 

WAUTETET , v. a. irretíre, adberefcere 
facere, fnårja, låta faftna. 

WAX, cera, Vax. 

WaAXET, v. n. vfde wakkfet. 

. WE, interj. ve, ve. We wiraldi, ve 
mundo, ve verlden, Mattb. i$: 7. 

WEBJET, involvere fe, irretiri, invekla 
fig, fnárjas. Qwele webii werbmai, 
pifcis vei fe irreticbar, fifken fnárde 
fig i nátet. 

WEzDbBE, remulur radicis arboris cujur- 
dam, en gren af roten på et tråd. 
Wedde kare, var ex tenellis arborum 
radicibus facfum, et káril eller en flå- 
tad korg af fina trå rötter. Weddit 
kefet, hujusmodi radicer evellere , dra- 
ga up fina trå rötter utur jorden. 
Radicibur abiegnis f.epiur ututtur cor- 
bes dum faciunt, quam radicum betula- 
rum viminibus, quia ille ufui diutius 
snfervtunt. lt. tram]. in plural. wed- 
deh, smagnater, magiffratur, fora her- 
rar, Ófverhets - perfoner, cfr. åiwe. 

Weddeh påteh, magnater veniunt, be- 
fAlhafvande Herrarnekomma. Wed- 
dats, dimin. radix tenella arboris fve 


$38 


nga 





WEI 


radicis vimen tenellum, en liten fpåd 


telning af en trå rot. 

WEDDET, v.a. vincire, binda, v. tjadnet. 

W'EDDAR, ripa, littus, vide wådder. 

WEDDASET , fcaturire, vid. wåddafet. 

WEDT JE T v.a.apportare 9 c.oid. wádtjct 

WEETE, 7. f. trasna, inflag, vide íliwe. 

W rEJA-aBBå, adv. for f/an,kan hánda. Jus 
weja-àabbà påta, £ forfan venerit. 

WEJATET, v.a. polirt, fåja, vid. wájatet. 

W E1DAR, venator, otnatoriur, jägare, jà- 
geri tilhórig. Weidar piàdnak, cani: 
venaticus, aut qvi diligenter feras inda- 
gare laborat, en jagt hund, en hund 
fom år flitig at upfóka vildt. 

VVEIDET, v. 4. venar?, jaga. Ir. weidet 
& weides muor, vide fupra waites 
muor, waitet. 

W'EIDEM, s. f. venatio, jagt. Weidem 
werbme, rete venatorium, jägare - nåt 

W EIDELES, 7. 4. vide weiteles, weito. 

WEJEK, pifcis miuufculur, en liten fifk 
unge. Wejekit piwtet, pifces mim 
feulos captare , fanga fmå fifk ungar. 
De f[almonum prole imprimis dicitur, 
fáges oftaft om laxungar. 

WhizJEL, wejeles, ». a. robuftus , validur, 
ftark. Wejeles 8lma, vir robuflur. en 
ftark man. Wejelub, comparati. ftzr- 
kare. Superlat. Wejelumus, den ftar- 
kafte. Wejelumus le fodn, validis- 
Kmur ille eft, han år den ftarkafte. 

WEJEL1T, adv. valide, cum robore, med 
ityrka, itarkt. 

WEJEI, v. a. valere, förmå, orka. Ib 
w'eje palet, federe nan vale», jag orkar 
ej gratva. [dtjin weje tabb tuoret, 
xon illud valebant elevare, Job. 21: £. 
W'ejeje, qui valer, en fom orkar eller 
förmår. Wejeflet, dimin. förmå nài- 

get 








| . WE) 
got litet. -M'ejecatet, incboariv. be- 
gynna förmå. li; alterum inchoativ. 
wejajet, convalef/cere incipere, viribur 
accrefcere, begynna vederíás, åter få 
fina krafter. juo le we'ajemen, jam 
incipit convalefcere, han börjar nu blit- 
va frifk. Ko wejaji, cum conoalefceret. 
Obf. wejet etiam dicitur de illo aut illa 
rt, que aliquem aut aliquam rem quo- 
cunque modo, ut pondcrey aut alio. ante- 
cellit. .Fenn. woida, valere, poffe t$ wà- 
ki, robur, cfr. aibmotet. 
W EJEM, 7. f. puteflar, förmåga. 
WEIXE, oricbaleun, másling. Weike 
pite, cocbleave orichalceum, másfings 
Íked. Obf. in fuperftitionibur oricbal- 
eum adbibuere Lapponer, eique omne ali- 
ud pefipofuere metallum, ipfo non exce- 
pio argento, nam auro caruerunt carent- 
que adbuc, argento contenti inaur ato. 
WeEJo, wejotebme, vid. wàjo &r. 
Whrz]Jox, n.«. validur, vide wejel. 
WrjJor, v. n. viribur defiitui, blifva 
kraftlós, förlora krafterna. Wejoi 
taffan, ilic viribur deflitutur facet, 
han ligger dár utan krafter. 


W 1S4, Weis, ».a. vide heitenes. Wei-. 


fa pelak, idem. It. tranjl. de bominibur, 
pertinax, envis. 

W E154, n. f. cantur, cantilena, Tång, vifa. 

WEISET , canere, Íjunga, vide laulot. 
Fenn; weifan, cano. 

NW EITELES, 7. a. licentiofur, ljelfsval- 
dig. Weitelefen qwotía, jufto fit li- 
berior & folutior, han blir tör mycket 
fjelfsvåldig. Weiteles orrot fita, vulr 
effe licentiofur, han vill vara fjelfsvål- 
dig, cfr. wáito. - 

W' Ei1TO, weitok, weitoflattet, v. wái- 
to Or. 


LODNER L9 
WEKXE, n. f. auxilium, hjelp, bift&nd, 
Stuora wekken fodn munjiorrot kal- 
ka, magno is mihi erit adjumento, han 
[kal vara mig til ftor hjelp Wekkeb 
maddet, auxilium implorare, begára 
hjelp. Wekkin pátet, opem ferre, ad- 
Jucare, hjelpa, komma til hjelp. Wek- 
ketak & wekket, caf. negativ. fine au- 
xilio t$ adjumento, utan hjelp. Wek- 
kats, dimin. liten hjelp. 

W'EKKES, 5. a. multur, mycken. Wek- 
kes almats, »nultur populur, magna | bo- 
minum turba, (tor Íolkhop, mycket 
folk. Wekkes qwele, multi pifces, f- 
ve magna pifcium multitudo, mycken 
fifk. Interd. accipitur adverbialiter, 
e, gr. Harbmat wekkes, valle multum, 
ganfka mycket, cfr. wákk. 

W'EXKETET, 7.4. adjuvare, opem ferre, 
opitulari, hjelpa, göra biftánd. Atjafit 
le fodn wekketam, etjebs i matte 
wekketet, aliis opem tulit , femetipfum 
Juvare non potefl , han har hulpit an- 
dra, fig fjelf kan han ej hjelpa. Wek- 


keteje, adjutor, qui juvat, hjelpare. 


Wekketeje li fodn, adjutor is crar. 
Wekketaftet, dimin. hjelpa något li- 
tet. Wekketatjet, /ncbout. begynna 
hjelpa. B 
WEXKELES , ad/uvandi benignur, qui o- 
pem lubenter fert, hjelpfam. Wekke- 
les wuot, fubfl. hjelpfamhet , minu: in 


ufu funt, uftatiur autem wekkatalleje: 


& wekkatallem. | 
WeKKETEM, 5. f. opis, opir porredstio, 
hjelp, hjelpande. Akta kito wekke- 
temeítat, gratias tibi ago ob opem la- 

tam , tack för din hjelp. 

WEKKATALLET, 7. a. frc u. & intenffo. 
" adjuvare, hjelpa, bifpringa. Wekka- 
Yyy 2 talla 


, 





$40 WTK 


WEL 


— talla tat álma, fepe & femper ille opem krafterna. Jubmel wekfota miib, 


porrigit, den mannen rácker altid 
hjelpfam hand. Wek&atelleje, ad 7u- 
vandum propenfur, benàgen at hjelpa, 
Ljeipfam. 

WEKKATALLEM, opis Jargirer lata, ad 
juvaudwn pronitas, hjelp och bitrå- 
de, hjelpfamhet. 

W'rxsES , Wekfak, zt. a. robuffus, ftark. 
Wekfes àlma, oir robuflur, en ftarx 
karl. Wekfes herke, rangifer vecla- 
viur vegetus & validus. Trani. wek- 
fes pirret, vorax, qui multum edit, 

lor-itore. Kaik-wekfes , omnipotenr, 
alsmástig.  Comparat. wekfab , robu- 
fior , fiarkare,. Wokfab leb mon tu- 
fte, te ezo fum fortior, jag år ftarkare 
án du. Superlat. wekfaimus,den ftar- 
kafte. Wekfeslaka, adv. potenter, va- 
lide, farkt, med ftyrka, Wekfes- 
wuot, fubft. robur, poteflar , ftyrka, 
ftarkhet. Fenzon. WaReWyS , potentia. 
Kaik-wekfeswuot, omnipotentia, als- 

' mágtighet. 

J WEKSASTALLET , v. t. virer offentare, 

fkryta af fina krafter. | Wekfaftalla 

T paijel meren, ultra, quam revera cff, 

fe robufliorem offentat , han fhryter af 
ftórre ftyrka, ån han áger. 

WEKSOKX , ». a. id. qu. wekfes. Wekfo- 
kats, dim, något ftark. 

WEXSOT, v.7. robuflum freri, viribur au- 
geri, blifva ftark, fa krafter. Wek- 
fom le fodn autotjift, robuffior quam 
antea. facfur eft, han har blifvit ftar- 
kare án förut. Wekfoftet, dim, blif- 
va litet ftarkare.  Wekfogátet , inch. 
begynna blifva ftark. 

WzrksOTET & wekfotattet, v. a. corro- 
borare, vires addere, fyrka, föröka 


Deus vires nobis largitur , Gud fórli- 
nar oís krafter. Wekfoteje, crre- 
raut, den fom ftyrker. | 
W'EKSOTEM, corroloratio, ftyrkande. 
WELA, adv. faltem, åtminftone. Jus 
wela tabb tetet lulib, /£ zffu4 faltem 
feirem, om jag ànda vifte det. Toàn 
le wela tab takkam , tu faltem id fe- 
ciffi, du har aàtminftone gjordt det. 
WELDE, ». f. poteflar, jur, magt, rit- 
tighet. Ko maina weldin fodn, pre 
prie: quaff cum quo jure is, i. e quaj 
Jus baberet. Konogafa welde, regia 
oteflas f. dominium, Konunga- magt 
och váàlde. Herra-welde, dominium, 
herraválde. Femz. walda, potentia. 
WIELDESTALLET, U.a. arrogare fbi,til- 
vålla fig. Sodn weldeftalla tab wz2- 
reb, jus poffeffonir hujus mcntis. fiti 
tribuit arrogatque, han tilågnar fig 
ágande rátten af detta berget. Wel- 
deftallegátet, 22eboat. beg. tilválla fz. 
W'ELE, adv. plur, magir, mera. Wie 
ja wele, magir magisque , mer och 
mer. Wele anje, plus ultra, p:rro, 
ánnu mera, vidare, it. aZbuc, ánnu. 
Fenn. wielà, adbuc. 


WELrOT , v. ». de avibur, imprimi: dc 


tetraonibur dicitur , dum ifla quaruxt 
loca , ubi nuptie erunt ocneremque extr- 
cebunt, cfr. kabbol, quod de pifcilur 
dicitur. Welfot, fáges om foglar,i 
synnerhet om tjådrar, då de famla 
1g til de ftållen, dår de årna vina. 


WeLJ, welja, frater, broder. Weljam, 


frater meus, min broder. Weljafat, 
fratri tuo, åt din broder. vid. wilj. 
Fenn. weli, frater. 


WIELXAT 7. f. alblitudo, hvithet. 


Wzr- 





WEL 

W'ELKE , z.f. debitum, er alienum, fkuld. 
otuora welke, debirum magnum , ftor 
fkuld. W'elkit makfet, debita per fol- 
verc , betala fkulderna. Welkas wal- 
Get, mutuo funere five accipere, bårga, 
taii på credit. Welkats, dimin. en 
liten fkultd. Fez. welca, debitum. 

W ELXKES, 71.2. albus, hvit. Welkes kar- 
woin, fudumentir albir, med hvita 
klàder. Welkes line, linteum album, 
hvitt linne. Welkesmuotok, qui fa- 
eic eft candida, hvitlátt..— Welkes- 
wuot, albitydo, hvithet. Fenn. wal- 
koinen , albus. | 

WELKET , 9.4. vid. welkes. Welket 
ko muot, albus ut nix, hvit fom fnó. 

W'LkO, welkokes &c. vid.wálko Ice, 

WeELKOK, 7. a. id. quod Welkes. 

NVELKOTET, 7.7. albefcere, hvitna, blif- 
va hvit. Muoto welkoti, facier pal- 
lefcebat , anfiktet bleknade. Welko- 
taítet, dim, blifva litet hvitare. Wel- 
kotatjet, zscboat. begyn. blifva hvit. 

W'ELKOTATTET, Wwelkodattet, v.4. al- 
bum veddere, göra hvit. Welkotatti 
&ádnameb, terram dealbabat (fubintell. 
aix), Ínón gjorde marken hvit. 
Welkotatteje, dea/bans , defi fom gör 
hvit. | 

W'ELLETET , v. s. recubare , lágga fig 
ner. Welleti ádnamen nala, humi fe 
profferncbar, han lade fig ner på mar- 
ken. Welletaftet, dim. lågga fig litet. 
Weelletatjet, inch. begynna lågga fig. 

WELLAHET , v. 2. cubare, ligga.  Wel- 
laha ja áda, cubat dormienr , han ligger 
och fofver, Wiállahi fángofn, cuba- 
bar in ltfo, han läg i fången. Wel- 

" Taheje, cubans, en fom ligger. 

WELLOT , 77. a. cubans, profiratur, lig- 


| WF . $41 
gandes omkull. Imterdwm adverbiali- 
ter accipitur,ut reliqua adjecliva in ot. 

WELMES, fluvius placide snavans , lecus 
aliquis fluminis cujurdam, ubi exigua 
eft aqua rapiditar, ftillt vatten i elf- 
ver, et ftille i en flod, där ingen får- 
deles ftróm år. Ir. lacus anguftior , qui 
ut ut longur, latur tamen non eft, en 
fjö fom är làng och fmal. 

W'ELTET , v. n. irritum fieri 6$ falfum, 
flå felt. Åh fo pakoh welte, verba 
ejus fide nunquam carent , hans ord 
flå aldrig felt, åro altid trovárdiga. 
Wiåirrab fak i kalle pali welte, mala 
que navrantur € infaufla raro vera 
non funt, elaka tidningar áro oftaít 
fanna. 

W'ENKER, cfater, clatbrum, galler. Rou- 
te wenkert ja lafi küteb warjelet fuo- 
lekift, clatbris ferreis ferirque domum 
a furibur-tueri , bevara hufet ifrån 
tjufvar med jårngaller och lás. 

WEPPEW, feret. Neppewen. v.wuoppe. 

Werses, wepfa, ec/pa, geting. Wep- 
fa peffe, cellule ve/parum, geting-bo. 
Wepfah páfketeh, ve/pe pungunt, ge- 
tingarne ítinga. Fern. wepfainen, id. : 

WER, orbiculus ligneur aut vimineus ex- 
Ironitati baculi affixus , quo utuntur 
Lapponer nivem dum ingrediuntur , ope 
in[irumnentorum, en kringla, fom Lap- 
parne fátta på àndan af rånnftafven, 
cfr. fappek. 

WERA , Werak, cellir, backe. Alla we- 
rakeh , coller editi, höga backar. 

WERSME, rete, nåt. Werbmeb jådde- 
tet, rete pifcibur ponere, fätta ut et 
nåt för fifk, Heune werbme , tela a- 
ranee, fpinnel-nåt. Werbmats, dim. 
et litet nåt. 

Wzk- 


Yyy3 





$32 WAN 


dimin.litet finnas. Wankogåtet, 7s- 


cboativ. Legynna finnas eller vanka. 
Wuolta wankogéta, cafei ffers incipit 
copia. 

WANNE, 7. f. circinur, Cirkel, paffare. 


Wannne járbok, rotundus , cirkel | 


rund. 
WANNET, tornare, vid. wadnet. Ir. cir- 
cinave, circulum ducere, cirsla. Fenn. 


wá&iànnán, cirewmago t wannehdin, | 


vafa lignea viminibus colligo. 

W' ANNSAKT, adv. utique, omnino, jo vàl, 
aldeles. Wannfakt tabb takket mat- 
tab, £/fud utique facere poffum, nog kan 
jag göra det. 

W ANONET, vt. deficere, vid. wadnonet. 

WANOTET, v. a. mirntre, defeclum ef: 
ficere € penuriam, fÓórminfka, föror- 
faka brift. Sodn páti wanotet mo 
eme wanes piábmob, ille ad me venit, 
ut ciborum, quorum preterea penuria eft, 
adbuc efficeret confumtionemt$ defetlum 
majorem, han kom, atánnu mera fór- 
minfka mittlilla förråd på mat. Wa- 
notaftet, dim. litet fórminfka. Wa- 
notatjet, ixchoariv, begynna göra brift 
eller fórminfka. | 

WansK, wanfke, n.a. di fícilir, arduur, 


fvår. Wanfke pargo,opur arduam, et. 


Ívárt arbete. 
WAPPELTET, v. 8. buc illuc quaf ofcillo 
Jacfari, gunga af och an, Wadnas 
. "Wappelta, cymba in utramque ofcillat 
partem, båten gungar åt bågge fidor. 
. Jr. tjalmit wappelti, oculosr ita diftor- 
po ut pupilla non potuerit confpict, 
an vánde ut hvitógat. 
W AFPSE, illa pars chbirotbece, que volam 
tegit, grepen på en handfke. 
ARAS, «dv. in procincfu, parate, i be- 
redíkap. cfr. aikaswaras. 


WAR 


WARDALi, /pe£irum, Ípóke. Wardili 


tall, ignis faruur,qua f ignis f petfrorim. 

W'ARDO, nont arboribus confftur, aut qui 

in confinio eft. flv, et berg, fom ir 

fkoe bevuxit, eller åtminftone nåra 
til fkopen. Wardots, dinin, et litet 
f&dant bárg. 

WanpET, vide wartet. 

WARE. monr, bårg. Alla ware, mon: al. 
tur, ett högt bárg. Ware fabmelstjeh, 
Lappener alpini, fjäll Lappar. Warit 
jåttet, «d alpes migrare, boflytta til 
fjällen. Warats, dimin. et litet bårg, 
Fenn. Wuori, mons. . 

WARET, v. a. exflodire, bevara. Ware 
tab puoreít, .cuftedi boc & confirva 
probe, bevara detta vål. Jr. defendere, 
tueri, tórfvara. Kalle fodn etjebs wa 
re, is quidem fe bene defendir, nog fór- 
fvarar han fig. Mon kalkab to 
waret, te defendam fve tucbor, jag fkal 
förfvara och befhydda dig. 

WaRrG, lupur, varg, vid. ftalpe. 

WARG, Warga, wargi €f wargoi, «d». 
cito, Ínzrt, fort. Påte warg, veni cits, 
kom fort. Warga tåh kalkah kullet, 
mox audies, du fkal fnart få höra. I. 
propemodum, fere, nåltan, få når. War- 
goi wargoi jàrrib, parum abfuit, gui 
prolapfus fm, jag hade få når ftupat. 

. Warga fo káddin, son multum abfuit, 
quin ilum occiderent , de hade få når 
dripit honom, cfr. masfas, masfa. 
Wargakutji, dimin. aliquantwm citiu, 
litet fortare. . 

Wari, Wwarok tc. oid. wahri &v. 

WARJELET, v. «4. cenfervarc, tueri, be 

. vara, befkydda. Jubmel mijab war- 
jelus, Deus nor confervet, Gud bevare 
ofs. Idtji aibinote mo warjelet, we 


Pa t dd 


WAR | 


"amm WERE e ae med untbsuprufibunai i-a 


pucri non potuit, han kunde ej befkyd- 


da miz. Warjeleje, partfe. pref. qui 
confer vat aut cuffodit, bevarare, War- 
jelaftet, Zimin. litet fkydda och beva- 
ra. Warjelatjet, iucheativ. begynna 
bevara. Feu». warjelen, cuflodio, 

WARJELEM, 7. f. cuffodia, värd. 

W ARJES, mar, de feris 6$ befliir dicitur, 
hanne, hann djur, vid. raiwa. 

WaRrJo, 7. f. arma, vapen. Jakkon war- 
job, /rutum fidei, trones vårn. Aiwe 
warjo, caffs, galca, hjelm. Miilga 
wárjo, thorax, munimentum petloris, 


harnefk, bróftvárn. Warjotak, caf.. 


negativ. abrque armir, utan vapen. 
Warjotak leb, inermis fum, jag år 
obex ápnad, 

WARJOTET, v. 4. armare, bevápna. 
Warjotum, armatt, bevápnad. 

WARKOK, ». a. providus, fibi profpictenr, 
omhugfam, omtánkfam. 

WARKOT, 27.4. acquirere, ftudio & indu- 
fria comparare, fórfkaffa, med om- 
tanka och flit fórvárfva. Warko 


allafat mab tarbahah, previde te iffts, - 


tibur opus babes ebur, tÓrfe dig med 
det du behófver. Warkogaátet, £»- 
thoativ. begynna förfkaffa. 
WaRO, snerx, vara, oid. wahro. 
WARPE, 7f. facfur retis, varp, hotvarp. 
Eime aktekit qwelit tane warpen 
Adtjo, Boc jactu retium nuller cepimus 
pifcer, vi fingo inga fifkar i detta var- 
et. | 
Wann, warra, ». f. fanguis, blod, men- 
— nifkjo blod. De fangtane imprimir Fu- 
mano, cfr. male. Warrab kálketet, 
fanguinem cffundere, utgjuta blod. 
Warra kálkem, proffuoium fangvinir, 
blodgàng. Warra puotfelwas, idem. 


WAR 533 


”Warra lawe, con/obrinus, germanur, 


kéttfligt fyfkone barn. Warrapfek, 
lividur ob cruorem extravafatum, blo- 
dig och blå. Warr-apfeki fwafkot, 
ad livorem urque flagellare, pifka blo- 
dig och blå. Warra bitta, guttra fun- 
guinis, blod droppa. Fenn. weri, fan- 
guis, Warratak, cef. neg. fine fangui- 
"e, utan blod. 

WARRAS, 2. a. recens, fårfk, Warras 
qwele, p/cir recens, fárfk fifk, War- 
ras laipe, panis recens coétur, nybakadt 
bröd. Warras piårgo, caro recens, 
fårfkt kött. | 

WARRES, n. a. fanus, lene valens, frilk, 
fund. Warres leb, pro/pera fum va- 
letudine, jag år frifk.. Warrefen tak- 
ket, /anarc, láka, hela. Warres wuot, 
valtudo integra, hálfa. Warreswuo- 
ti witt pátet, cosvalefcere, fanitatem 
recuperare. 

W ARREST AKXEJE, 2”. a. falutarir, Jalu- 
bris, hálfofam. Recentior eft vox au- 
lorum, qui in lingua Lapponica hoc de- 
fíderaverunt vocabulum. 


W ARRET, v.7t, celeriter accurrere, haftigt, 


löpa til, Warre tokko, curre illuc 
quam citis fme, löp haftipt dit. Warri 
ulkos káteft, fubito t$. celeriter ex cafa 
exibat, han gick fkyndfamt ut. War- 
ren wuolgi, currendo abibat, han for 
bort lópandes, cfr. laptjet. Warre- 
ftet, dimin. litet löpa. Warregätet.& 
warrejet, inchoat. begynna löpa. 
WoaARREN, 7. f. curfur, lopp. 
WARRASMOWET, v. 8. ad bonam redire 
valetudinem, blifva frifk. Kàáffe tatt 
puotfeje warrasmowi, eum cenvalc- 
| feeret egrotur, nir den fjuke blef frifk. 
WARRESIKT 67 warraft, edv. bena cum 
Xxx3 vale- 





534 WAR 


7 valstudine, frifkt,fundt. Warraft wie- 


fob, bona fum valetudine, jag màr vàl. 
Warrelt, id. ! 
*WagRgox, warrokwuot, side warres. 
WanROT ( warrotak , n. f. pro/pera 


valetudo, hálfa, fundhet. Warrotaken . 


låh talle almatjeh fárten faijen, ubique 
locorum nunc bene valent bomines. It. 

! warrotakeh, plural. falur, hàlfning. 
Sardnoi attje warrotakit pardnafas, 
pater filio falutem dicebat, fadren hål- 
fade fin fon. Sardno funji &dna war- 
rotakit mulíle, falutem plurimam ci a 
partibus meis dicito, hålfa honom rått 
mycket ifrån mig. 

WARRTELES, 2 4. qui facile f[anguinem 
emittit, fom lått blöder. Warrteles 
njuone, »afur bemorrbagie obnoxius, 
nåfa fom látt och ofta blöder, cfr. 
wart. 

SW ARRTET, v. 7t. fanguinem mittere, fan- 

— guinare, blöda. Kåta warrta, f/auguis 
e manu emanat, handen blóder. Njuo- 
ne warrta, »af/us f/anguinir laborat ef- 
fluxu, nàfan blóder. Warrteftet, dim. 
litet blöda. Warrtajet, & warrtegà- 
tet, fnchoativ. begynna blöda. Njuo- 
neh warrtajin, (plural) nafu: inci pie- 
bat fanguinarc, nåfan begynte blöda, 
vid. WAIT. 

WaARRTEJE, qui fanguinem mittit, bló- 
dande, en fom blöder. g 

^AWARRTEM,;2. f. fanguinis emanatio, blÓ- 
dande. Warrtemefít orroji, /auguis 

 defínckat emanare , det uphorde at 
blóda. | 

WWARRTETET, v. 4. fanguinem effunde- 

— ore, fanguinis profluoium efficere, utgju- 

. ta blod, fórorfaka blödning. Taiwai 
le fodn mo warrtetam, is /«pe/angu- 


WAR 


n c c C d f OPE 
nem mceun cffiuere fecit, han har ofta 


kommit mig at blóda. 


Wars, formula eft indignantis quid & 


exclamantis. Die li-wars, o! rem infe- 
flam, det var en ftygg fak, cfr. hit. 
Pardnekuts wars idtji takka nau, 
kokte mon kottjom lijeb, puerulus nr. 
quam ita "om faciebaz, atque ego jufe- 
ram, den elaka poiken gjorde ej ia, 
fom jag hade befallt. '. 


WARSE, z. f. modus, ratio, fått. Poko 


ware, adagium, loquendi formula, ord- 
fpråk, fått at tala. Fen». Sanan parfi, 
adagium. duftral. 


WARTAHET, v. 4. contemplari, oculor in. 


tendere, befkáda, fåfta Ögonen 5i. 
Mab lepet wartahemen? auid ixi 
mini? hvad fen i efter? Wiartahib 
mai, walla idtjib kuit fo wuoidnet 
ådtjo, eculos quidem intendebam, tamm 
illum videre non potui. Wartahafiet, 
dimin. litet fe efter. Wartahatjet, is- 
€boativ. begynna fe efter. 


WARTO, verruca, várta. 
WARTOK, s. a. in alterutram parton pre 


penfius sens, deiflis cymbis imprimis di 
citur, que dum remir aguntur , curfu 
direco mon feruntur, verum ad altrr- 
utram partem inflexo, windrodd, fi 
ges om båtar, fom ej gå rått fram, ' 
når man ror. 


WARTOT, v.». Tat wadnas warto, cym- 


ba bec vemis agitata curfufertur oblique, 
denne båten år vindrodd, Warto- 
flet, dimin. vara litet vindrodd. War- 


.fogütet, incbeativ. begynna blifva 


vindrosd. 


WASET, v. n. praeterire, fara förbi. Tag- 


£o wafi, bec preteribat, han for här 
Orbi. Te le tat jape wafam, jam E: 
| Pre 








WAS 


———— Lan 


reteriit annus, nu år detta året fór- WASSJAT 


flutit. Wafli faut, viex pretersbar, han 
for ftraxt förbi. Puotfelwas juo lc 
wafam, morbus jam remikt, fjukdo- 
men har nu gifvit fig. Ir. enteccllere, 
ófvertriffa, Rike pakto fodn mo wa- 
fa, tlle me divitiis antecellit, han Óf- 
vertráffar mig i rikedom. Wafeje, 
prasterienr , en fom far förbi. Wafe- 
ftet, dimin. fara litet förbi. Wafajet 
U wafegåtet, Zncboativ. begynna fa- 
rafórbi. Ko wafecati, cum prateriret. 
WASETAKES, 7. a. vide tàsfjaneje. 
WasEM, n. f. zranfitus, förbifart. 
WASETET, 9. d. facere ut pr.etereat, lå- 


ta fara förbi. Wafetet kalkebe tab ra- . 
W AssJAIN /fve waffjanje,». a. ofor, odio 


fjob, auteft ko wuolgebe, ex/pettabi- 
mus primum donec bee iranfierit pluvia, 
antequam abimur, Xi fkole förft låta 
detta rágnet gå förbi, innan vi fara 
bort. . | 

WasJEK, znfortunium, vid, wahak. 

WA SKO, 3f. f- infirimcnium raforium, ans 
quo aliquid purgatur, et vårktyg at 
fkafva med, eller och hvarmed något 
göres rent, Fez. huifka, 

WaskoT, v. a. radere, fkrapa, fkafva. 
Sxuopain karrab wafkot, zn/frumento 
raforio cortices abradere, fkafva af 
barken med et fkafjàrn. Ir. welkit 
walkot, omina delere, qua quis debet 
decre, Ítryka ut ens fkuld utur bo- 
ken. Erit wafkot, detergere, delere, 
bortflrapa, utftryka.  Nammab erit 
wafkot, nomen delere. Walkoftet 5 
wafkeitet ,. dimi». litet fkrapa eller 
flafva. Wafkogitet, ineboariv. begyn- 
na fkafva eller fkrapa. 

WaskoM, xz. f. raffo, Íkrapning. 


WAS $35 
TEM, n. f. tadium, faffidium , 
ledfna, cfr. futtem. | 


WaAssJATOWET & contr, wafljatet, t.e- 


dio capi, fafidire, få leda, ledína, Te 


 tafte waffjatowab, jam hoc faflidio, 


boe me amplius non delestat, nu ledfnar 
jag hårvid. Cum ablative femper con- 
flruitur, vid. futtet, id. 


WassJATOWEM, vide walljatem, fut- 


(em. 


WASSJE, 7. f. odium, inimicitia, hat, o- 


vánikap. Sijen kalkan le waflje, ini- 
micitia inter éllor cf. — Wafljewuot, 
Eph. 2: 14. id. Wüafljetak, caf. negativ. 
fine odie, utan hat. Walljats, disnin. 
litet hat. Fenn. wiha, odium. 


accenftur, hatefull, hát(k. Harbmat le 
fodn waffjanje munji, mibi ir inimi- 
ciffmur eft, magno apud illum odie fum, 
han år mycket hátfk på mig. 


WassJeL, wafljeles, . a. fedulur, labo- 


riofus, litig, idog. Harbmat walljel 
le fodn, valde ir eft fedulur, han år 
ganfka flitig. Comsparat. walljelub & 
waffjelubbu, flitigare. Wafljelumus, 
den fiitigalte. Fern. wijtfeliàs, gmavur. : 


WassJELiT, adv. gnaviter, ofórtrutit. 


Comparat, Waüljelubbut, fütigare, 
mera flitigt. Superlat, walljelumuft , 
máft flitigt. | 


W ASSJET, operam navare curare, Vårda 


hg, idas. I fodn waflja parget, is Ja- 
borare non curat, han vårdar fig ej at 
arbeta. Ib waffja kuldelet, maite todn 
hálah, quod dicis cxaudire non curo, 
jag bryr mig ej om at höra hvad du 
fáger, cfr. Wafljel. Fen. wijtlin, ope- 


ram "avo. 


WASKOTET, v. a. radendum curare, lå- WASSJOLATS, gm. a. inimicur, fiende, 


ta (krapa. 


ován. 





$48 WIS 


. WIT 


— ——————————————K ——————————— 222 
dolfe agere t$ aftute, föra fig liftigt 
up, handla liftigt. Wifaftalleje, qui 
effutia utitur, en fom brukar liftig- 
het. Fem. wijloitelen, fapiens vi- 
«e. f volo. 

WISASTALLEM ,7. f. affutia , liftighet. 

Wisok, wifokwuot, vid. wifak, wi- 
feswuot. 

Wisxrs, wilket, s. a. Juteus, gul. Wi- 
fkeslakats,aliguantum luteur, gulaktig. 

 WiSkETOWET €$ apud Aufiv. wifkanet, 
v. n. luteum fieri , gulna, blifva gul. 

WisOT , v. ». fapientem fieri, blifva vis. 
It. affutum feri , blifva liftig. 

WhissES,n.a.certur, vils. Mon Ieb wis- 


.fes tann nal, ifud cerro fcio, jag år 


vifs derpá. Comparat. wiffafub, vis- 
fare, Superi. wiflafumus, den viffafte. 
Owifles,incertur, ovifs. Wiffeswuot, 
certitudo, Vifshet. Opp. owiffeswuot, 
ovifshet. 

WassasrT , adv. certo, vifft. Tabb mon 
wiffaft tetab , id ego certo fcío, det vet 
jag, vifft. | 

WissJarzs , wiffjalit, wifljet, v. was- 
fjeles Fe. 

W'iss]e , odium, hat, vid. waflje tc. 

WissoxK, vid.wiffes. — - 

WisSOTET, v. a. certiorem facere, com 
vincere, underrátta , fórviffa. 

WisT, edv. rur(ur, iterum, återigen, 
vid. wait. 

oWISTE, licBen rangiferinur, ren-máffa. 
Wilíte Iand, regio lichene rangiferino 
abundan: , et land dir mycken ren- 
máíla vàxer. Ketjos wifte, lichen ex- 
crctzor, fullvuxen ren-máffa.  Wi- 
flats, dimin. liten máffa. 

WisT AJES&, s. a. mufcofur, licbene rangi- 

ferina confftur, bevuxen med renmát- 


fa. Wiftajes ádnam , regio muJcofa. 


Oppof. eft 


WiSTETEBME € wifletes, s. a. lichene 


rangiferino careny , máfsios. Wifle- 
tts ware, mons qui non eff mufcofur, 
et malsióft berg. 


W'iSTAITOWET, v. 7. de licbene rangifc- 


rino dicitur dum accerefcit, láges om 
renmåfla når han váxer til. Tele 
tat àdnam wiftaitowemen, jam b«c 
regio confíta fievi incipit licbene, wu 
bórjar detta landet blifva bevuxit 
med renmáffa. Oppof. eft 


WiSTETOWET, v. n. lichene nudari ran- 


Eiferino, decrefcere licbene, blifva utan 
renmáffa, blifva màfslós. 


WisTESTET,commorart,babitareviltas. 
WisTOT, id. atque wiftaitowet. Wi- 


ftogatet , inchoat. 


Wir, wita, ». num. cardinale, quinque, 


fem. Witlaipeh, quinque panes , tem 


bröd. Witan aiken /fve wita pali, 


quinquies , fem gånger. Wita lokhe, 
quinquaginta , femtio. Wita tjuote, 
quingenti femhundrade. Wita lok- 

e nalne, quindecim, femton. Wita 
kolmad lokkai, viginti quinque, tju- 
gu fem. Fenn. wijs, quinquc. 


WHITAD, ». num. ordin. quintus, den fem- 


te. Witad jape Ie tst, quintus Lic ef 
annus , detta år det femte året. 


WITADES, 2. f. quinta pars, femtedel. 
WITADEST , adv. quintum, 5:te gången. 
WirAs, quini, fem i fánder. 


W its 
láh , qmni funt , de åro fern. 


WLITHER, Witer, zodmur, vid. vihder. 
WirJATET, v. . de aere dicitur & ver 


to, dum frigefcunt, kallna til, blila 
kallt) cfr. watjat. 


WixMOX, vid. wirbmok. 


Wit- 





WIR | 

nur veniret impeditur eff, han blef för- 
hindrad at komma. | Wippeje, cun- 
danr, detentur, ex fom dröjer ell. år 
förhindrad. Wippeftet, dim. dröja 
litet. Wippegätet,iachoat. beg. dröja, 
cfr. ajanet, katot. Fenu. wijpyå, cun- 
dari & wijpymus, mora. 

WiPPEM, n. f. cunétatio , drógsmál. To 
wippemeft tat pati , ex cundfarione tua 
iflud venit , det kom af dit drógsmil. 

WiPsJA, wipfje, fpira, garnhàrfva, 

. Wipfjen káfelet, in /piram convolve- 
re filum. 

WiRATET, v.n. verfarí, commorari , vi- 
ftas, drója. 
wiratime, tre illic dier commorabamnr, 
vi uppehóllo ofs dår i tre dagar. 

WIRBMOK , . 4. foler: > Attentus in aget 
da , qvick, upmårkfam. 

WIRDETET, v. a. ducere, leda, föra, 
vid. tålwot. 

WiIRKE, n. f. munus , miniflerium , åm- 
bete, cfr. ammat. ” 

Wino, n. f. procella, ftorm. Stuora wi- 
ro fjaddi, magna facta eft procella, det 
blef et ftort ftormváder. Fen. pyry, 

procella cum nivis cafu t$ difper fone. 

Wizros,u. a. procellofur, ftormande. Wi- 
ros jaure, lacur procellofur. 

WIRRET, v. 7. decolorari , fláppa fárgen. 
Tat ftrud wirra, decolor bic fit pannur, 
detta kládet flápper fárgen.  Wirre- 
ftet, dim. litet flàppa fárgen. Wirre- 
patet, inchoat. begynna flåppa fárgen. 

WIRRETAKES, "n. a. qui colorem facile £- 
mittit, fom l&tt (lápper fárgen. Wir- 
retakes ftrud, pantus, cujur facile vi- 
tiatur celor , kláde af ovaraktig fárg, 

WIRROT, v. ^. propelli, bortdrifvas. 
Kaddai wirrot, ad littus propcili , blif- 


Kolme peiwit tàbben: 


WIS 547 


va drefven til lands, eller til ftran- 


den. Wirroftet, dim. blifva lit. dref- 
ven. Wirrogåtet, fncbhoar. begynna 
drifvas. Dicitur imprimir dum vento 
cymba navtziaque aliquo propelluntur , 


coactu quodam & invitis gubernatoribus.. 


WHIRRTOT , v. 7. immutari, fórándras. 


Wirrtom làh tah almatjeh autotjift, : 


bominer bi nuuc immutati funt, deffe 
mennifkor áro nu fórindrade. I taft 
wirrto maite fodn håla, quod dicit non 


- immutatur, verba ejus fixa manent, det. 


han fåger, det ftàr faft. Wirrtoftet, 
dim. föråndras litet. Wirrtogátet, in- 
choat. begynna förändras. | 

WIRRTOM, » f. fmmutatio, fórándring. 

WinRTOTET & wirrtotallet, v. a. £m- 
mutare, ändra, fórándra, cfr. málfot. 

WiIRTET, v.n. necefum babere, nódgas, 
vara nÓdfakad, vid. liwtet. 

Ws, mos, rnodur , fed, fått. Wifes me- 
te, pro more fuo, efter fit bruk, på 
fit fått 

WisaxK, wifes, un. a. fapiens, prudenr, 

: vis, klok. Wifes álmah lulle landift, 
magi ex oriente, Oppef. owifak , owi- 
fes, de/fpienr , dåraktig , ovis. 
feslaka, adv. prudenter, fapienter, vis- 

ligen. Quwifeslaka, $m/fpienter, O- 
villigen. 

WisESsWUOT, 7. f. fapientia, vishet. 
Owifeswuot, in/fpiecntia, ovishet. 

WiSAHET , v.a. edocere , làra, undervi- 
fa. Todn leh mo wifaham, tu me e- 
docuifli , du har lárt mig. 00 

WhiSsAR, preceptor , qui aliquem inflituit 
aut edocet , undervifare. Interdum et- 

| jam in malam partem dicitur. 

WhISASTALLET, 9. 5. fe de fapientéa ja- 
darc, berömma fig af fin vishet. Ir. 

227272 dolo- 


Wi-. 


+ 





$48 WIS 

—————————— —Q2 = 
dolofe agere t$ aftute, föra fig liftigt 
up, handla liftigt. Wifaftalleje, qui 
aflutia utitur, en fom brukar liftig- 
het. Fem. wijloitelen, fapiens vi- 
«t f£ volo. 

WISASTALLEM 7. f. affutia , liftighet. 

Wisox, wifokwuot, vid. wifak, wi- 
feswuot. 

Wisxzs, wifket, m. a. Pureus, gul. Wi- 
fkeslakats,a/iquantum luteur, gulaktig. 

WiISKETOWET & apud Auftr. wiflanet, 
v. n. luteum fieri , gulna, blifva gul. 

WisoT , v. n. fapientem fieri, blifva vis. 
It. affutum fieri , blitva liftig. 

WiSSES, 9. a. certus, vifs. Mon leb wis- 

.fes tann nal, iflud certo fcia, jag år 
vifs derpáà. Comparat. wiffafub, vis- 
fare, Super. wiflafumus, den viffafte. 
Owifles,incertur, ovifs. Wiffeswuot, 
certitudo, vifshet. Opp. owiffeswuot, 
oviíshet. 

WissasT, adv. certo, vifft. 'Tabb mon 
wiffaft tetab, id ego certo fcio, det vet 
jag vifft. | 

Wiss]ALES , wiffjalit, wiffjet, v. was- 
fjeles ec. 

WissJe, odium, hat, vid. waflje tfe. 

WissoxK, vid. wiffes. — - 

WiSSOTET , v. a. certiorem facere, com 
vincere , underrátta , fórviffa. 


WisT, edv. rur(ur, iterum, återigen, 


vid. wait. 

Wi STE, lichen rangiferinus, ren-má&f'a. 
Wilte land, regio lichene rangiferina 
abundans , et land dår mycken ren- 
máíla växer. Ketjos wifte, lichen ex- 
cretzor, fullvuxen ren-máffa. Wi- 
flats, Zimin. liten máffa. 

WiSTAJES, 7.4. mufcofus, lichene rangi- 
ferina confítur, bevuxen med renmåf- 


WIT 

fa. Wifajes àdnam, regio mujcoja. 
Oppof. cft 

WISTETERME & wifletes, s. a. lichen 
rangiferiuo carenr, m&fsiós. | Wifte- 
tcs ware, mons qui non eff snufcofur, 
et maís!óft berg. 

W'ISTAITOWET, 7v. t. de licbene rangifo- 
rino dicitur dum acerefcit, Íáges om 
renmåfla når han váxer til. Tele 
tat àdnam wifítaitowemen, jam b«c 
regio confita fieri incipit lichene, nu 
bórjar detta landet blifva bevuxit 
med renmáffa. Oppof. eft 

WiSTETOWET, 9. n. lichene nudari ran- 
£iferino, decrefcere licbene, blifva utan 
renmáffa, blifva máfslós. 

WisTESTET,commorarr, babitare, villas. 

WisTOT, id. atque wiftaitowet. Wi- 
ftogatet , inchoat. 

Wir, wita, ». num. cardinale , quinque, 
fem. Wit laipeh, quinque pases , tem 
bröd. Witan aiken /fve wita pali, 
quinquies , fem gånger. Wita lokke, 
quinquaginta, femtio. Wita tjuote, 

uingenii,Íemhundrade. Wita lok- 
ke nalne, quindeczm, femton. Wit 
kolmad lokkai, viginti quinque, tju- 
gu tem. Penn. wi]s, quinquc. 

WTAD, 71.54. ordin. quintur, den fem- 
te. Witad jape le tat, quintus Lic ef 
annus, detta år det femte året. 

WIiTADES , 2. f. quinta pars, femtedel. 

WITADEST , adv. quintum, 5:te gången. 

WhiTAS, quini, fem i fánder. Witas 
làh, 2uíni funt , de åro fem. 

WiITHER , witer, zodugr, vid. vihder. 

WiirJATET, v.n. de aere dicitur & ve 
to, dum frigcfcunt, kallna til, blifa 
k:llt; efr. w:stjat. 

WiMOX, vid. wirbmok. 





Wit- 














WIT 


WITSET, v.a. torquere, vrida. Witfe 
mubbe pelai, i» alterum converte la- 
tu, Vänd om på den andra fidan. 1r. 
alo fodn munji witfa, in me femper 
culpam transfert , han fkyler altid pà 
mig. Witfeítet, dim. lit. vrida. Wit- 
fcgátet, incboat. begynna vrida. 

WITSERTET, garrire, qvittra.  Tfit- 
fokeh witferteh metfelne, pafferculi 
in filvis garriunt , fparfvarne qvittra 
i fkogene 

Wir , adv. rurfur , iterum, vid. wit. 

Wir, n. f. intelleffur, vid. miála. 

WITTA, 2. f. £gnum, márke. Wittan 
tat kalka orrot, iflud indicio erit, det 
fkal vara til márke och tecken. Wit- 
tait piejet, /gxa apponere, fátta márken 

WITTEN, feftr, vittne. Wittenes kir- 





je, teffimouium fcriptum , betyg, fkrif- . 


teligit bevis. | Wittenatta, fine tefle, 

utan vittne. 

. WITTENASTET , 7. 4. teftari, Vittna 

3 > 
intyga. 

WiT | ENASTEM, 2.4. teflimonium, vitt- 
nesbórd. 

WirTENET, Wittenus, vid. wittena- 
flet, wittenaftem. 

WiTtTES, s.a. certus, peculiarir, vifs, 
belynnerliv. Wittes àlma, certus vir 
five notiff mus, en vils och känd man. 
O vittes, fncertus , Ovils. 


WiTTESWUOT, certa ratio, certum, vifs- 


het. Oppof. owitteswuot, ovifshet. 
WiTtTASIT, wittalikt t9 wittaft, adv. 
certo, evi denier, villerligen, med vifs- 
het. Wittaft tetab, certo fcio. 
WITTET, v. a. notare, notam five f gnum 
apponere, utmárka med något márke. 
Witteftet, dimin. id. cfr. witta. 
WiTrTJO, 7. f. pugna , certamen, kamp. 
Contentío, liz, tráta. Wittjo kradna, 








- 


549 


| WIÁ 


focius contentionis, aliquis cum quo isti 
gamur, en den man tviílar med. 

WiTTJOT , v. ». certare , litigare, kåm- 
pa, tvifta. 

Wiwa, wivwa, wiw, gener, måg. 
Wivwam, gener meus, min måg. 

WiåiKET, wiüiketet &c. v. wåiket Te. 

WhiàkA, wiükes, caflor magnus, lor 
bátver. 

WAAKARET , v. 5. prolabz , corruere , falla 
omkull, falla ófveránda. 

WAAXKET, v.9. currere, löpa. Spaita wiå- 
ket, celeriter currere, lópa fort. Au- 
ten wiáket, precurrerc, löpa förut. 
Wiáka tokko, curre illuc, löp dit. 
Wiákeje, currens, en fom löper. 
Wiákagátet, incboat. begyn. fpringa. 

WiåKATET, Wiáketet, v.n. currere, cur- 
fitare, Ípringa. It.acfiv. curfu feilarf, 
fpringa efter. Wiiketaílet, diminut. 
fpringa litet. Wiáketatjet , wiükata- 
t;et, fncboar. begynna fpringa.' 

WiåKEM, Aa. f. curfur, lopp. 

WiåKELET, v.?r. frequ. id. atque wiüket. 
Talla wiäkeli akta fijaft, mox unus ex 
illir accurrebat , Mattb. 27 : 4$. 

Wiáxx, wiiksa, 2». e. multus , mycken. 
Jd. ado. multum, mycket. Wiåzka 
jukkeje, potator, Ítordrinkare. Wiák- 
ka pårreje, &elluo , comeffator , fråffare. 

Whàko, pondus triorum pondo, en vigt 
af tre pund. 








* 


Wiáxor, akti-wi&kol, adv. unanimiter, 
unitir viribur, endrágteligen , med. 


förenade krafter. Akti wiàkoi lih 
tabb takkam, viribus id fecerunt uni- 
tir, de hafva gjort det med fórena- 
de krafter, ell. alla tilfammans, Ets- 
wiáxol, proprie eucferitate G5 aufu, 
på egit bevåg. 

Z2z 3 Wiå- 








$59 . WIÁ 


ONMaSRET , v. a. fecuri Levigare féve edola- 


re,tilja til med yxen. Wiárem, f/ubf. 
levigatio fecuri facta, táljande med 

xen. Wiårem akfjo, fecurir qua c- 
dolantur ligna,thlj-yxe. Wiårem fjet- 


NWUO 


rum, en hann-ren , fom år tre år 


gammal. 


Wosp, wuobda, peur, bróft, Wuob- 


deft le, hedtica laborat, han har ondt 
i bröftet. . 


te, non nifl fecuri edolatus, táljd med Wuvospzr , v.a. vendere, fålja. Wuob- 


yxen, cfr. fjette. Wiáreftet, dimin. 
tilja litet. Wiáregátet, iuchoatr. be- 
gynna tálja. 
XM IÁRET , v. 7. cadere , prolabi , falla om- 
"kull. Muora wiåra, arbor decidit, trà 
faller omkull De elriis etam fepe 
dicitur , dum ob nimiam temulentiam 
rolabuntur , fáges ofta om de, fom 
falla omkull af rus. Wiárei taffa, 
illic prolapfur eft; han föll dár omkull. 
Wiåro, ». f. facrifcium, offer. Iz. eri- 
butum , vecligal, fkatt, utlaga, Like 
wiáro , trilutum extraordinarium. 
IWIÅROTET, v.a. facrificare, facra fa- 
cerc, Offra. Káffe lei wiárotam akta 
wiirob, cum obtuli fet unum f acri ficium. 
MV iÁRRATET, wiartatallet, v. a. volvere, 
solutarc, Våltra. Fenn, vierrán, volvo. 
Woxs]ot , adv. rcfpecfu, vid. kautoi. 
WoupDE, vid. wuobme, wuoude. 
WUEBRNE, 2t. f. euflodia, värd , gómfel, 
I le tatt mo wuebnefne, in mea cuffo- 
dia iflud non eft, cfr. wuorka. 
WUuEBNET, v. a. condere, vid. wuorket, 


XV UEBNAHET , v. 4. curare, anfa , fkóta.- 


XVurENTSsA, Wuentfes, gallina, höna. 


Wuentfa tjágga tjukaites fájis wuo- ' 


lai, galline pullos fuos fub alas fuar 
congregat, Matib. 23: 37. Wuentlan 
&rres, gallus, tupp. Wuentfan tjuo- 
jem , zallisinium. | 
NWUESSE, 452 olle aut abeni, grepen på 
en kittel. 
WWVUOBBERES, rangifer mas trium anue- 


de munji tab, vende boc mibi, (ilj 
mig detta. Kutteh wuobdin wuok- 
fait, qui vendebant 1auror, 0b.2:14. 
Wuobdet, eziam apud Auftr. eft dart, 
gifva. Wuobdeje, venditor, fåljare, 
en fom filjer. Wuobdeje ja äfteje, 
venditor £5 emter, köparen och fij 
ren. Wuobdeftet, dimin. fålja litet. 
Wuobdegåtet t$ wuobdajet, inchoat. 
begynna [fålja. 


WWUOBDANJE , wuobdanja, s. a. qui lv- 


benter. vendit, en fom år villig at fål- 
ja. Pecumiar Lappouer ita plane coute- 
mnunt , ut vendere alicui illa, guibur o- 
pur babet, in beneficiis. babeatur : qui 
vendere non recufat , ilud reportat lau 
dir, quod benignur fit venditor, & ks 


ipfum fgnificat vex wuobdanje. 5 


pius fere dant, quam dendunt , excepto, 
dum pecuniir, quibur tributum penden 
dum erit, opus babent, aut mercatura 
cum Svecis aut Norvagis illas requirit. 


WUOBDEM, ». f. venditio, fáljande, I 


fodn wuobdemeft palla, puorak il- 
ma le fodn, venditionem $s non fugit 
( lubenter vendit) bonus vir eft, han ir 
ej rádd för at fálja, han år en god 
man. 


WUOBDASTALLRT, v. 4. frequ. id. qud 


wuobdet. 


WUOBDEMES, wuobdemas, 2. a. ena 


Jis , fom år til falu, fal. 


WUOBMALES , 5. a. altus, editur qua le- 


gera, djup, hógbordad, de cymbis di- 


atr 





| 





WUG 


citur I navigiiry, quorum editiora funi 
latcra , fág, om båtar och fartyg, fom 
hafva höga bord eller fidor. Wuob- 

. males wadnas,cymba cujus latera edi- 
tiora funt, en bát med höga fidor. 

WVUvOosME, 2. f. flva, regio fue locus fl- 
veftris, kog, fkogsmark. Wuobme 
land, regio Alvefiris. Pete wuobme, 
pinetum , tallfkog. 

WUOBNAHET , v. «4. curare, ÍkóÓta. 

WvozNE, wuobdne, clibanus , furtur, 
ugn. Palkeltowa wuobnai, in fur- 
num inmmitiitur. : 

Wvoppek, wuodda, Jgamen ealceamen- 
ti, lko-band. | 

WUODE, zi. f. id. atque muode. = - 

WvopxaA, wuodket f. wuodkeftet, vid. 
wátk , wátkeftet. 

WuonN, wuodna, fmm; marir,aut ff- 
nur lacur major, en hafsvik, en ftor 
vik af en fjÓ. Ir. tranrl. Norvegia, (a 
finudus maris , quibur abundat) Norri- 
ge. Wuodnen mannet, in Norvegiam 
iter facere, rela til Norrige. Wuod- 
na måxke, receffur fntimus ffve intima 

| pars fnus, que terre proxima cff, in- 
neríta delen af en vik: 

 WVODNA , n. f. fortuna profpera , lycka. 











Sawab tunji wuodnab, fortuusam tibi. 


opto fecundam , jag Onfkar dig lycka. 

WvonpNA, wuodnaw, focrus , värmor. 
Wuodnam & wuodnawam, min 
fvármor. 


Wvopo, x. f. fundur, grand, botten. 


Wuodoi tjàaggot //ve wuojot, ad fix. 
dum fubfidere , fjumka til botten, fåt- 
ta bg til botten. Wuodolt le raiken, 
in fundo. pertufus foc ruptus cf, han 
har häl i botten.  Wuodotak , fre 
fundo, utan botten. Wuodots , dim. 
en liten botten. | 


WUOG SSI 


t S Skr —Ó 

WuOonDoM , un. f. folea, ima pars calcca- ^ 
menti , fko-fála. 

WUODOS, 2. f. omae id quod in fundo ef, 
reffduum , det fom ligger på botten. 

WUODOTET , v. a. fundare, fundamen- 
ium ponere, lågga grund, grunda. 
Todn Herra wuodotih ádnameb, tu 
Domine fundafli terram, Ebr. 1: 10. 

WUvoDOTEM, fundatie, grundlàggning. 

WvOoDOSTOWET , fundari , »iii, grun- 
das, grunda eller ftódja fig. In Theol. 

Wvoporzs, wuodotebme, v. a. fundo 
carens aut fundamento , fom ingen 
grund har, bottnlós. 

W'von1 JA, wuodts, a. f. glacies lubri- 
ca, que nive non tecla eft, halka, hal 
och bar is. Wuodtja jaure, lacus gla- 
cie lubrica icfur, en 1jÓ med hal- el- 
ler glágg-is. =. - 

WvoDT ]JOT, v. 7t. glacie congelari , lubri- 
cum fieri ob glaciem obducfam, blifva 
med hal is ótfverdragen, blifva hal- 
ka. Wuodtjoftet, dimi». blifva n8- 
got hal. Wuodtjogatet , izcboat. be- 
gynna blifva hal, | 

WuoecG, Panus pifcariur, metkrok. 

WvoccoT, amo pifcari, meta. Wuog- 

gin wuoggot, bamoe pifces capere , cfr. 

aggot. | 

W'uoGGO , eae , vagga, cfr. kàtka.- 

W'UOGGELET , v.a. adsonere , arhindra, 
påminna. Jus máddab, die wuogge- - 
le mo, /£ erravero , ad moue se, Varna 
mij .om jag felar. 

WvoGNaA-JAURE lacur minor, qui freto 
aut flumine cum aliquo majori junctur 
non eft, en liten infjó , en fjó tór fig 
fjielf,  Wuogna jauren qweleh, p:- 
feet in tali lacu capti , Rh fom år fån- 


gad i en infjö. 
Wvos- 











$52 WUO 


— vanta 








WUvOGNES , capifl rum, proprie quo os ca- 


num occluditur five obturatur , ne mor- 
deant rangiferos, betfely grimma, hvar- 
med Lapparne tilbinda mun på hun- 
darne, at de ej má bita renarne. 
W'uognefeb nialmai piejet, /-uno verb. 

WUuOGNESTET , Wuognetet, os capiflro 
ebturare five precludere, binda igen 
mun med en fádan grimma. 

Wo], wuoja, buryrum, pingoc liqui- 
dum , oleum , Ímór , fett, olja. Wuo- 
jab fjuowotet, buryrum facere , kjàr- 
na ímór. Wuoja laipe, panis butyro 
illitur,Ímórgás. Oblo /- oblon wuoj, 
vid. oblo. 

WuoJar, wuojajes, ».4. pingvis , oleo- 
f", oljig, fet. 

W'uoIDET , ungere , Ímórja, v. wuoitet. 

NW UOIDNET , v. 4. videre, le. Káffe fo 
wuoidnin , cum illum viderent, når de 
fágo honom. Mon wuoidnib akt àl- 
mab, virum quendam videbam, jag 1åg 
en man. Bercaler in Utsjokki I Ena- 
ra dicunt åidnet, videre. — Hi literam 
initialem W fepe abjiciunt: e. gr. ad- 
det, dare, pro waddet. lt. curare , ca- 
vere , akta, vårda, cfr. kátjet. Wuoi- 
nah abma járra, ne cadat caveto, akta 
at han ej faller. Wuoinab, jag fer. 
W'uoidnetiten, in videndo, under det 
man fer. Wuoidneltet, dim. fe litet. 
W uoidnegátet, inch. begynna fe. 

. A:NUOIDNEM, z. f. vifur, actur videndi, 
fyn, feende. To wuoidnem palen, 
illa cum te viderem vice, når jag fåg 
dig. Auta wuoidnem, pr«vi/fo, tór- 

" utieende. 

NVuOIDNESATTET, v.7. fe invicem vi- 
dere, fe hvarandra, rákas. 
wuoidnefattam kitta tatte ketjefl, »- 


Epe le - 


WUO 
de ab illo tempore nos invicem nn vidi- 
mur, vi hafve ej fett hvarandra alt 
ifrån den tiden. 

WUOIDNETET, Wuoidnetattet, » a. 
oftendere, confpici facere, via, lita fe. 
Ele wuoidnete tabb kåfek , mwmin 
ifud oftende, vila ej det för någon, 
låt ingen fe det. It. previdere, vide» 
do deflinare five eligere, fÓrefe, utvi 
ja. Sodn le wuoidnetam allafas t:d 
faijeb , bunc fibi elegit locum, han har 
valt fig detta rummet. Wuoidneten, 
provifo , electio wifu facla, val, fór- 
feende , fórfyn. 

WUOIDNO, cenfpeifus, &fyn. Wuoil- 
nofne le, in con/pectu ef. 

WvoIDNOM, 2». 4. vifur , fedd. 

WUOIDNOS , 7. a. viffbilir, qui confric 
potefl, fynlig , fom kan fes. Wuoid- 
nos wahda, periculum evidens , Ógor- 
fkenlig fara. Wuoidnofefne, is cr 
Jpectu. Mija wuoidnofeft, ex cnf7- 
fu nofiro, ifrån vår áfyn. Wuoic- 
noslaka, adv. evidenter , modo vifbili, 
Ífynligen, ógoníkenligen. 

WhvoipNoT,videri,Íynas. I wvoi 





nO, on videtur, det fynes ej. Fal 


wah wuoidnoh, nubes confpiciuntur. 
I le wuoidnom tatte ketjelt, ex iii 
tempore non vifur eft, han har ej fynts 
fedan den tiden. Wuoidnoftet, zin. 
Íynas litet. Wuoidnogátet, incest. 
begynna fynas. 


li, åka, köra. Herkin wuojet, rang 
fero vebi, åka med ren. Jt. adice, «- 
gere, pellere, drifva, köra. — Auten 
wuojet, prevelhi , primo loco vebi, åra 
förut, köra frámft. Wuojeje, pr 
zicip. qui vehitur, den fom åker. Av 

l tå 





WUOJET , v. n. vebi equo aut alio anims — 








.WUO 


ta wuojeje, qui primo loco vehitur, en 
fom kör förut. Wuojeftet, dim. åka 
litet eller fom fnaraft, Wuojegátet, 
inchoat. begynna aka. Wuojajet, a/- 
terum inch. id. Fenn. ajan, pello, vebor. 
WuoJELE T, frequ. fepe aut celeviter vc- 
hi, aka ofta, eller fort. It. pellere, a- 
gere, drifva, Wuojele ålob tek, gre- 
| gem buc agito, drif hjorden hit. 
WuoJET, natare, imma, vid. wuijet. 
WUOJEM , ». f. vectura , åkning. 
Wuo]ETET , v. a. pellere, agere, drifva. 
Wuojete fo ulkos, expelle ve cjice 
^ dllum, kÓr ut honom. Erit wuojetet, 
depellere , bortdyifva. Wuojeteje, pel- 
lens, en fom drifver. Sifa wuojetet, 
intro pellere, drifva eller köra in. Si- 
fa wuojetete fmalait kátai , over in 
ovile impellite ffue agite. Wuojetaftet, 
dim. litet köra eller drifva Wuoje- 
tatjet , inch. beg. köra eller drifva.. 
WvoJETEM, 2. f- ipfe actus, dum agi- 
mur aut pellisnur , kÓrande, drifvande. 
Wuvorc ENES, fpiritus, anima, ande. 
Ailes Wuoigenes, Spiritus Sancfur, 
den Helige Ande. Cozzr. wuoigen & 
wuoignes, id.zc wuoigenes. Alma- 
tjen wuoigenes, /piritus ve anbcli- 
tur bomini: , andedrágt. 
WUOIGENEM , contr. Wuoignem, a. f. 
vita, anima, lif, anda, cfr. hágga. 
WUOIGENENLAKA, adv. fpiritualiter , 
andeligen. Im Theologicis occurr. 
'UOIGENASTET , vid. wuoigneftet. 
WuvoIGNELATS, /piritualis , andelig. 
WvoiGNASTET, Wuoigneltet, v.7. re- 
Jpirare, fpiritum ducere, andas. Ir. 
quiefcere , otium quarere, hvila fig. 
WuoIGNESTAK, refpiratio, andedrágt. 
WUOIGNESTEM , ?. f. refpiratio, quie: , 





WUO $53 


hvila, ro. : Wuoigneftein peiwe, dies 
Sabbathi , hvilodag. 

WUuOIGNETET, Wuoignatet, v. s. re 
fpirarc, andas. 

WUOIKE , inter]. ab! prob! ack! Boreal. 
waike, id. Fenu.woi. Wuoike wuoi- 
ke tab àlmab, vah Junc virum. 

WUOIKELET, svuoiket, a«dere, Våga 
hg,tóras. Idtjib wuoikele tabb tak- 
ket, z/lud facere non audebam , jag và- 
gade ej göra det, cfr. tuoftet. 

W vuOINGAMA, cerchbrum, hjerna. 

WvoINGENES, wuoingenaítet , vide 
wuoigenes , wuoignaltet &c. 

W'uoJOT , v. zt. mergi , demergi, fubféde- 
re, fundum petere, fjunka, fara til bot- 
ten. Auta ketje wuojoi, prora de- 
merfa cft. NV uojoftet, dim. litet fjun- 
ka. Wuojogátet, incboat. beg. fjunka. 
Wadnafeh wuojogátin, cymba inci- 

, piebont demergi. Fena, wajon t$ wa- 
joan, fubfideo , fundum peto. 

WuojoTET, v.a. fubfidere facere, de- 
mer gere, nedfànka, láta fjunka. 'Tjat- 
fai wuojotet, in aquam mer gere, fån- 
ka ner i vatnet. Wuojotaltet, dim. 
litet fånka ner. Wuojotatjet, incboat. 
begynna nerfánka, | 

WuoJOoTATTET, v. a. id. It. neutr. de. 
merg? poffe, kunna nerfánkas. 

WUuoITAS, Wuüoites, s. f. ungventum, 
Ímórjelfe. Wuoitafeb reitet, parare 
ungyentum. Imprimis de olco aut alie 

| pingvi, quo coríacea emolliuntur & colli- 
"uniur dicitur , Ímorning. 

WUOITET , 7v. a. tingere, oleum illinere, 
Ímórja, m. fmorning beftryka. 'T'odn: 
le wuoitam mo åiweb oljoin, caput 
sneurà oleo unxiffi. NV uoiteftet, dimin. 
Wuoitegáatet , incbeat. beg. Ímórja. 

Aaaa  - UOI- 











552 WUO | 


W'vorTEM , 7. f. uncfis, mórjande. 

WUOITETATTET, v.7t. ungi poffe, kun- 
na finórvjas. Ir. wuoitetattet & 

WUOITETET, v.a. ungi facerc, ungene 
dum curare , låta fmórja. 

WuoiTETUM, 7. a. uncfur, fmord..- 

Wuoi1TO, x. f. lucrum, vinning, vinft. 
Wuoitob àdtjot, /ucrzm reportare. 

WuariwE, pannur, qui vefhi adfuendus 
eft, kil eller klut at fátta på en klid- 
ning. Wuoiweb piejet, panem ad- 
fuere... Alke wuoiwe, futura manica 

" five que in bumaro eft veflimenti , axcl- 
föm eter fkarf. Transl auxilium, fub- 
fdinm, hjelp, ftód. 

WUOIWET, v.a. pannum vefli adfuere, 

^ fercire, fitta en lapp eller en fkarf 
på en kládning. Wwoiwetet, vefex 

. fareisndam cuxarc , låta flicka en 
klidning. 

WW UOKAHET , v. 4. fnffum t$ Donum. ali- 
quid judicare, aliqua ve delecfari, tye- 
ka om något, tycka at det år rått. 
Idtji tabb wuokahe, iftud illi nen ar- 

" Sidebar , det tyekte han ej om. Ib to 
wuokahe, tu mibi non placer, jag tyc- 
ker ingen ting oms dig. Idtji Jubme? 
tabb wuokahe, iffud Deo difplicebat , 
det mifshagade Gud. Wuokabaftet, 
dímin. tycka något litet om. 

W'UOKAHADDET , v. a. frequ. id. quod 
wuoekahet. , 

WUOXAK, » a. affedfus, befkaffad. . Ir. 
par, aqualis, like. Mo: wuokak ál- 
ma, vir mibi fmilis, aqualis mes, en. 
man fom liknar mig , min Hke. 

WuwoxE, m. f. forma, figura, fkapnad, 
anfeende. Káfle fodn lei Jubmelen 
wuokefne, cum effet im forme Dei, 
Pül2:á. LFjabbak wuoke, forma ve- 


WUO 


nuffa, vackert utfeende. Maggar li 
fo wuoke? 4xa erat fpecie? huru fåg 
han ut? Tan wuokai, Pec modo, på 
detta fåttet. "Fakka wuokafas, uw 
potch facit, pro virili facit, han gör 
få godt han kan. He tafne wuoke, 
snforme boc ef, detta år ofkapeligit. 
Wuoketaka, /fne forma & figura, u- 
tan form och gelttalt. 

WWOKAN, Wuoken, wuokenen, exem 
plar , nov ma , efterfyn , mónfler. 

WuoKAS, WuoOkes, a. a. convenicnr , e- 
pitur, anftándig, tjenlig. FP letatt wuo- 
kas, decorum tfud nom eft, det år 6j 
anitándigt. lr. d£gmur, várdig. Her 
ra, ib le wuokes, Domine , dignus non 
fum, Herre, jag år ej várdig. Jubmel 
wuokas, piur; Deo placenr , gudelig, 
Gudi behogelig. Wuokeslaka, adz. 
digne, tilbórligen, anftándigt. O- 
wuokes, male comvcntens, $ndecorw, 
oaníitáudig. Kem, iadignusr, ovárcig. 
Owuokeslaka, adv. fndigne , indecore, 
eanítindigt , ovárdigt. 

WuoKASWUOT, decorum, anftándichet 

W vOXKASIKT , edv. digne, decenter , ül- 
bórligen , anftåndigt. 

WvOXAsA1S,7. a.id. arque wuokak. 

W'oxAS1ET , Wuokeflet, gratum babe 
re E$ acceptum , tycka om, finna be- 
bag uti. Ib tabb wuokatte, ifud mi- 

- bi difplicet, det mifshagar mig. Op- 
pof: Owuokallet, indigne ferre, egre 
ferre, tycka illa om. Owuokaflich 
tabb, ifad agre fercbam. 

WvoxaR, qui liberor educat infitmitque, 
en fom upfoltrar och educerar barn. 
4pud. Lyckfelenfer. 

Wu OoXkOXK , ». a. idoneus , ptus, tjenlig, 
fkickelig. Wuokok kabmak , cairea- 











WUO 
mentum aptum. Wuokok ålma, oir 


honeflus five moratur, en befkedelig 


och artig man. Akta wuokok, «ou- 
formis, equali, jàmnlik. Akta wuo- 
kokeh fài lepa, de bágge åro jáàmn- 
lika. Akta wuokokwuot, equalitas, 
jåmnlikhet. Oppof. Owuokok, otjen- 
lig, oartig. 

WWOKATET , Wuokitet, v. ». adfvefce- 
ve, expertum fieri , blifva van, få öf- 
ning. Wuokatemen le birfoin wuo- 
tjet, expertue fieri incipit I edocfus 
fclopeto feriendi, han börjar ell. hål- 
ler på blifva van at fkjuta med bóffa. 

NWUOKATEM, wuokitem, s. f. experien- 
tia, habitus, förfarenhet, firdighet. 
Wuokatemeb tatt fitta, Pabitum exi- 
git U expericutiam, det fordrar får- 
dighet och årfarenhet. 

WUOKKO, B. f. temporis aut fpatii inter- 
vallum, et ftycke våg, en liten tid, 
tids-rum ell förlopp. Wuokkob ka- 
toi, aliquod tempus abfuit, han var en 
tid borta Wuokko le tafte tokko, 
illuc binc magna fatis cft diflantia five 
fpatiun, det år et längt ftyeke dit 
hårifrån. Wuokkots, dimin, en liten 
tid eller et litet ftycke våg. 

NV UOXSA,W uokfes, taurus, oxe, Wuok- 
fats, dåmin, en liten oxe. | 

WVUOKSET, o. a. vomere, Ípy , kafta up. 
Wuokfet puokti, concitebat vomitum, 
det fórorfakade upkaftning. Ulkos 
wuokfet, exfpuere, evomere, utípy. 
Wuokfeftet, dimin. Wuokfegátet, 
wuokfajet, inchoat. begynna kalta up. 

Fen». oxennan , vom. 

XNUOXSEM ,, 7. f. vomitur, upkaftning. 

WV UOXSENES, &. J. vomitio, upkaftning. 
Tz. quod. per os ejettum ef vomitu, Ípyor, 
det man kaflat up. ' 


WUO 





$55 
WUOKSETATTET, v. 4. ciere yomitum, 
förorfaka. upkaltning. 


WivoxsJo, re/pecfur, anfeende. In m- 
minativo in «fu non eft, fed tantum 
wwuokfjoi, repecfu, (quod adverbialt- 
ter accipitur) i anfeende, Mija wuok- 
fjoi, re/prdfu nofi ri, i anfeende til ofs, 
cfr. kautoi. 

WUOKTINJE, palur in quo retía pifca- 
ria ficcanda penduntur, gifta eller fta- 
ke at hánga up fifkare-nát uppå. 

WvoL, wuola, cerevifa, Öl. WM uolab 
takket, cereviffam praeparare five co- 
quere, brygga. It. adjecliae five foce 
adjetHivi , wuola älma, vir ebriur, en 
drucken man. | 

WuoLAG , wuolek , dem atque wunla. 
Wuolageb ållet, cerevi/fam emere. ít. 
in Locativo cafu adjefiige, five loco ad- 
Jetlisi, e. gr. Alo fodn 1e wuolagef- 
ne //ve wuolagen, is femper ebrius cft, 
han år altid drucken. Wuolekefi 
jukket, ad ebrietatem urque bibere , 
drická fig drucken. 

WuoLar, datévur £5 penetrat. cafus pra- 
pofítionir, wuole, Jubter, under. Ko 
pátime waren wuolai, cwm fubter 
montem five ad radicem montis venirg- 
mur, när vi kommo til bergsfoten. 

WUOLATS, 27.4. £nferior, den nedre. 
Wolats pele, pars inferior , den ne- 
dra fidan , eller den undra. 

WhuotATUET, wuolatowet, vino obrui, 
incbriari, blifva drucken. Wuola- 
tet, contr. idem. — . 


—- 


WUOLATATTET, wuolatuttet, v.a. i2-- 


ebriare, ebrium reddere, gÓra drucken. 
WUOLAWUOT , x. f. chbrictas, drycken- 
skap. Wuolawuotefne almats håla 
kaik mab teta, in ebrietate homo quid- 
Aaaa 2 quid 


$56 WUO 
quid fcit effutit , 

id ef in lingva ebrii, i dryckenfkap 

. — füger man alt hvad man vet. 

ANN voLrpE, 24b infra, ab inferiori parte, 
nedan ifrån, itrån undra fidan. Al- 
ge wuolde, ab inferiori parte incipe, 
begynn nedan ifrån. Tren; Etjes 
wuolde wiefot, propriss fumtibus vi- 
tam fuftentare, letva på fin egen be- 

. koftnad. 

W UOLPNE, infra, fn loco inferiori , ne- 
dre, dår nedre. "Tábben wuoldne, 
illic in loco infertori. | 

WuoLE , wuolen, wuolan, fxb, under. 
Ware wuole, fub monte, ad radicem 
snontis, Nedre vid bergsfoten , inun- 
der berget. So wuolen lepe kaikeh, 
fub ilo emnes fumus, vi ro alle un- 
der honom. Adnamen wuolep, fub 
2erra, under jorden. Wuolebun, 
comparativ. inferius, lángre ner eller 
inunder. 

AN UOLE , s. f. cantilena, fång, vifa, vid. 
wuóle. . 

AN UOLELTES, fnfernr, inferior, den ne- 
dre, den undre, cfr. wuolats, wuolle. 

W'UOLEB , ». a. Comparat. pofíttoi wuol- 
le, inferior, den undre eller nedre. 
Kt. fequier, fámre. Ih kuit wuoleben 
fjaddah, baud fequior cvadir, du blir 
ej fámre. Adv. wuolebut, inferius, 
plus infra, lángre ner. 

. NW voLESNE, vid. wuoldne, wuolen. 

Wuoleft, vid. wuolde. 'Tjatfe wuo- 


left paijani, ex aqua emergebat , det . 


kom up undan vatnet. 

WUOLET , v. a. dolare, levigare, hyfla. 
Rákkerin wuolet, dolabra lhevigare, 
hyfla med hyfvelen. Nipin wuolet, 
eultro levzgare , tålja til med knif. 


tt QRGEENRÉEREMEEBPEDUMNEKEEMEDRERNUENS 
fud in animo fobrii, 


| WUO 


Wuoleltet, dimin. hyfla litet. Fem. 
wuolin, olo. 

WvoLETATTET, Wuoletet, v. a. dolan. 
dum curare, låta hyfla. Ir. neutr. dola- 
ri poffe, kunna hyflas. 

W'UOLEM , 7. f. levigatio, hyflande. 

WuvorGET, wuolket, v. n. ire, abire, fa- 
ra, fara bort.  Kåffå kalkah todn 
wuolget? quorfum abibis? hvart fkal 
du gà bort? Ko li wuolgam ulkos, 
eum exiiffet. N'uolgeítet, dimin. fom 
haítigal. gå eller fara. Wuolgegátet, 
incboat. begynna fara eller gà bort 
Ruoptot wuolget, retre ire, rctror- 
fum iter. facere , gå eller fara tilbaka. 

WUvOLGEM, n. f. i110, gång, fård. Pai- 
jas wuolgem, a/fcenf/ur , upgång, up- 
farande. Wuolos wuolgem, defr 
fur , nedergáng , nederítigande. 

WUOLGATET, v. a. auferre , abducere, 
bortfóra. Wuolgatin fo fanga kátzi, 
£n «arcerem illum abduxerumt. I. di- 
vulgare, utfprida. Js. n utere cencipt- 
re, afla, blifva med barn. 4s. wuol- 
getct, weutr. id. atgwe wuolget. Jo 
wuolgetien kaikeh ,-/am esnnes abite 

runt, de hafva nu allefammans far 
zit bort. 

WvorGzw, s. f. id. qu. wuolgem. 

WUOLLANET, v. 5. deprimi, fmbfdrre, 
blifva lågre, gifva fig ner. Zranilmi- 
noris feri pretii, vilefcere, blifva min: 
dre dyr. Wuollanailet , d?min. blifva 
litet lágre. Wuollanatjet, sinchoar. be- 
gynna blifva Eigre. Fen. alenen, de 
preffor fio five humilior , defido. 

W'UOLLANEM, mf defoen fo , dum quid 
bumilius fit, nedergång, nedftigande. 

WUOLLATAX; n./. locus depreffur , im 

| fr 





WUO 
Lnnnnmcummuur- mcns — Y nn 
pn circa montem , radix montis, 
ergsfot, lågt land omkring et berg. 
W'vOLLE, fnferior, den làgre. Wuolle 
fid, pagus infzrior five infra montem 





ftus, nedra byn. Wuolle ketje jeg» . 


geít, paludir pars inferior , nedra in- 
dan af et kárr. Comparat. wuolleb f. 
wuoleb, den nedre. Super/at. wuol- 
lemus /ve wuolemus , den underfta 
eller nederfta. — — 

NVoorrrzKATs, Wuollekes, ». a. bumte 

. fis, läg. Wuollekes muor, arbor bu 
milis, et trå fom ej år högt. Wuol- 
lekes alma, vir flatura bumi'i, en li- 
ten man, en fom år liten til vàxten. 
Comparat. wuollekubbu, làgre. | Su- 
(eriam, wuollekumus, den láigite. 

uollekeswuot, /ubfl. bumilitar, Fåg- 
het. Ir. f/ubmiffo , ündergifvenhet , 
ödmjukhet. 

NWvotrtkKasiT, Wuollekeslaka, adu.de- 
miffe, humiliter , Ödmjukeligen. Fenu. 
alhaifefti, 74. 

NVuoLLELATS, fubditus , underfite. 

NNVUOLLELEN , fubier , infra , under, ne- 
dan om. | 

NV UOLLES, 8. 2. fnitir, benignur, blid, 
gunítig, cfr. libbes. W^olleswuot, 


fubff. clementia, favor, blidhet, gonft... 


Wuolleftkt, ado. clementer mite, blidt, 
guníttigt. 

WvorrgTET, wuoletet, v. 4. bunillio- 
rem veddere, demittere, göra lägre, 
nedfánka. Jr. pretium imminuere, fÓx- 
minlka eller fälla prifet. Wuoleta- 
fet, dimin. 007 

WUOLLETATTET , 90. 5. poffe deprimi f- 
ve bumiliari , kunna góras lågre. 

WuoLLE-WAIMOHB, vid. fupra wairho. 

WWUOLLBLE, /lola muliebris , veftimenti 
mulierum pars ima, qvinfolks-kjortel. 


WUO 557 


WWOLMESET , v. ». de fcaphis dicitur, 
dum alterutro. latere in aquam depri- 
muntür undamque recipiunt ,fáges om 
båtar, når de ligga Öfver på ena fi- 
dan få, at vatnet rinner in. Wadnas 
wuolrmefi, cymba , altero depreffo late- 
fte, 4qud repleta eft, båten tog in vatn. 

WVOLMESTET, t. a. cgmbam diclo modo ' 
inclinare, cyfnbe latus deprimere, ita 
ut aqua admittatur , hvålfva en båt 
fà, at vatnet rinner i honom. Ele 
wadnafeb wuoclmefte, s cymbs la-' 
fur deprimere, 

W'oLo, m. f. gaudium , delectatio, fág- 
nad, gládje. Wuolob adnet, 4ciecfa- 
ri, hafva nöje. To wuolo le tatt, 
tuum iftud eft oble&amentum, det år dit 
nöje. It.in Theol. bonos, gloria, vórd- 
nad, heder, | 

.Wvorox , s. a. bilarír, letur, glad, It, 
G quidem fepiur, fuperbur, arrogans, 
hógtárdig, ftàlt, cfr. tjáulak. Wuo- 
lokwuot, /ubf. arrogamtia, hógflrd. 

WUOLOS$, n. a. jucundus , ljuflig, nój- 
fam. I lam tat wuolos rhannos, /u- 
cundum non erat Doc iter, detta var in- 
gen behagelig tefa, 

W voLOs, ad^. deorfum, néderát. Wuo- 

los kattjet, decidere, falla ner. 

WUOLOTALLET, t.7. gaudere, frógdas, 
gládjas. It. fuperbire , hógfárdas. 

WuoroTET, órndre, ÍmyCka, pryda. 
Wnuolotaáftet , démin. fdem. In fcriptis 
Theolog. fnterdum eft, colere, bonore pro. 

fequi, dyrka, hedra, lr. neutr. gaude- 

— re, exfultare, frögdas. 

Wvotro, fola mulichris, fruentimmers 
kládning. Wuolpots, dim. id. 

WvOLs]JE, wuolfje tjatfe, pus equofum, 

» vátk-vatten, vattenaktigt var. 
Aaaa 3 Wvor- 


/ 


$538 WUO 


WuoLs]JOT, v. ». intumefcere, tumore &-- 


quofo tumere, fválla up af várk-vatten. 

WuomME, flva, Tkog, vid. wuobme. 

WuoN, wuona, Norvegia, vid. wuodn. 
Wuona qwele, pi/cir Norvegicur. 

*WuoNAX 5$ wuonalats, Norvagur , qui 
3n Norvegía «ommoratur , en Norrik 2 
en fom viftas i Norrige. 

WuonE, wuonnau, vid. wuodnaw. 
AN pONJEL, rangifer femina trium anne- 
*um, en ung ren-ko i tredje året. 
WUVONJES, 7. 4. fardur, trög. Wuon- 
jes herke, rangifer ve&larius zardior, 

en trög kór-ren. 

WuowNNATS, Mandientís efl £5. commi- 

erentis. Wuonnatjam, mi amici mne, 
min kára vån, cfr. kánne. 

*NWuoNTsA, gallina, vid. wuentfa. 

W vor, wuoppa, focer, fyvárfader. Fenn. 
appi, id. Wuoppats, dim. blandientis 
eft. Cum fuffixo promomine, wuoppa- 
£jam, mi focer caríffme, min k. fvår- 
far. It. focer meus. defunctus fve bea- 
49: , min afledne eller falige fvárfar, 

AW UOPPE , fnus Jacur, Vik, afva. . 

WuoPPET, v.a. comedere baccar, åta bår. 
Muorjit wuoppa, Paccas comedít , han 
åter bår. Qwele meddenit A 

ifcis ova pifcium devorat, fifken flu- 
"karifig rommen. Wuoppot, fr. i4. 


^Wvors, Wwuopfa, ».f. retis pifcarii pro- 


undétas, five que inter partem fupre- 
iim £5 s 2 aliud, djuplek på 
et nåt. It zextí fue tele latitudo, bred- 
den på en váf. .— | 
WvorsAJEs , wuopfaj , 2. a. profundus, 


altus, djup. Wuopfajes werbme, reg 


te pifcarium altum , et filkare-nåt fom 
år djupt Wuopfajes flrud , pannus 
latur, qui latitudine gaudet. majori, 


"^ 


WUO 


qui magnis grefibus incedit , en fom 
tager flora teg. 

WWoPsSATES, wuopfatebme, ». «. na 
altus , bumilir , nen latur, låg, fmal. De 
retibur pifzariis t$ panno, fåges om 
nåt och váfnad, cfr. wuops. 

WrorsE, pabnus major , f/yitbama, et 
fpann. Kafka wuopfe, /pizbarma polli- 
ce £5 digito medio dimen/a, det man 
måter eller kan taga öfver med tum- 
men och miedelfingret, fpann. 


W'OPSESTET, 2. 4. digitis metiri tf 


Jpitbama , måta med fingren eller ef- 
ter fpann. 

Wuorr , wuopta, crinis, capillur, huf- 
vud-hár, mennifko- hår. Wuoptit 
pefketet, def: ecare crines, klippa håret, 
Wuoptift kefet /. pakket, in crines 
involare, härlugga. Wuopta rito, lir 
vehemens, pugua, håftig tvilt, frid 
"juorre wuopt, cani , grå här. 

"WUOPTESTET , v. a. cormiperirc, fÓrnim- 
ma, dalla káfle wuoptefti, faim 
cum comperiffet,ftraxt dà han förnam. 
"Talle wuopteftab fadnafne, muac is 
veritate comperio, nu fÓrnimmer jag 
i fanning, 

WUOPTESTATTET, V. a. edocere , com 
períre facere , facere aliquem certiorem, 
underrátta, låta veta. Sodn munji 

. tabb wuopteftatti, i/fíur me rei feit 
ceertíorem , han underráttade mig 
derom. -. - 

W'von, wuora, nix alta, djup fnó. Juo 
le puoktam wuorab, mix jam alt. ef. 

WUORAS, wuores, 7.4. «tate proucilur, 
vetulus , åldrig, gammal. W'uoras al- 
mats , bomo tate provccfur , en åldrig 
inennifka Wuoras herke, rangifer 


vcála- 


bredt kláde. jr. Wuopfajes wadfeje, ' 





a 


WwWUO 0 1. 
velariur vetulur, en gammal kór-ren. 
De animati: dicitur , ut abme de fna- 
eimatis. Comparat. W uorafub , wuo- 
rafubbu, áldre. Superlat. wuorafu- 
mus, den åldfte. | | 

WUORAHAKSJET, v. 4. £tate aliquem pro- 
vecfum «flimare five reputare, tycka 
elter hålla för gammal. 

NV UORAK]IS, vid. wuoratjes: 

NV UORASMOWET , Wuorasmuet, fve 

W/UORAST0WET, 2.5. fenefcere, àldrasy 
blifva gammal. juo leb talle wuora- 
ftowum, Jam fenex faite from, jag 
bar nu blitvit gammal. Wuüoraítu- 
tjet, /4. Ko almats wuoraftutja, quan- 
do bomo fene[cit , når mennifkan blir 
gammal, | 

W voRATJES , wuoratjis, cornix, kråka. 
W'uoratjis mano , menfis Aprilis, A- 
pri! månad. | 

W uoRBE, 7. f. fors, lott. Wuorbeb tja- 
fket, ducere fortem, kafta lott. Wuor- 
be fåita, fors contingit, lotten taller 
få, det hánder få af en flump. ftem, 
fortnna fecunda, lycka, medgång. I 
lam mufne tatt wuorbe, tila eye non 
fruebar fortuna fecusda, jag hade ej 
den lyckan. Wuorbats, dim. id. 

WCORBALATS, n. «. felix, fortworatus, 
lyckelig. Flarbmat le tat ålma wuor- 
balats, feliczffmnur bic vir eff. 

W'UORBATET, /ortem ducere, fortiri , 
kafta lott. Wuorbatet kalkebe tann 
pira, iffa de re nobir fortiendum eft. 
vi fkole kafia lott derom. Wuorba- 
tatjet, frcboar. begynna kafla lott. 

W'UORBATEM, » f. fortitur, fortitio, 
lottkaftning. 

WWUORBETERMZE  Wuorbetes, ». e. infc- 
lix , non fortunatus , olycklig, fom ej 
har god lycka, efr. wuorbe. 





- WwvO - 539 
WUUORDENK, particip.ncg.non exfpedlatur, 
inexf/peclatus , ofórvántad. | 
WuORDET , ex/pecfare, vànta. W'uor- 

de mo, ex/pecfa me, vánta mig. Mab 
Ieh todn wuordemen? 4uid exfpe- 
' &ar? hvad vántar du på? Wuordet 
enje, exfpetctate paulif/per , vánten li- 
tet. Wuordeftet, dimin. vánta litet. 
Wuordegätet, wuordajet, £nchboar. be- 
gynna vänta. 
WUWORDEM, 7. f. exfpeffatio, väntande. 
It. transl. wuordem peiwe , tempus 
: dum partus inflat, foc partui vicina eff 
femina, når en huítru vántar fig i 
barnfáng. 
WUOZRDAT ALLET, 7.4. fr. id. qu. Wuor- 
det. à. tempus terere, tÓfva, förhala. 
WUVORDETET , v. a. facere ut aliquis ex- 


| fpecfet , ex/ pecfaiionem efficere, låta er - 
vänta, ' komma en at vånta. Ele 


wuordete almatjit , påte ruabit, ven£ 
eitius, ne te exfpetfent bomines, låt ej 
folket vinta på dig, utan Kom fnart. 
WUORDNE, cornu, horn. Rangifererum 
cornua non wuordneh; verum tjärweh, 
appcllautur. N'uordnats, dis. ^ — c 
WUORDNES, wuordnas, 2. f. fur furan- 
dum, ed. Wuordnafeb takket, jure 
furando cenfirmare five fe obfirfngere,, 

' göra ed. | 0s | 
WuoRDNOT, jurare, Ívírja, göra ed. 
Mon wuordnob tann nal; tr sfud ju- 
ra, jag fvàr derpå. It. megare, recnfa- 
re, neka, vágra. Wuordnoi påtemelt, 
verire recuf/abat, han vågrade atkom- ' 

' ma. Ib tafte wuordno, ifud baud ne- 
geverim, jag nekar ej derföre. Akti 

" wuerdnot, conjurare, fammanfvårja 
fig. Weret wuordnot, peyerare, fvår- 
ja falfkt, göra mened. Wuordnoje, 

j| ) 7 p- 





$60 WTO 


tr OR REAR 
particip. jurans, en fom fvår eller 


gör 
. menedare. 

WUuoRDNOM, id. atgue wuordnes. lr. 
dirz , exfecratio , bannor , fvordom. 

WUORDNOTET , 9. a. jur jurandum im- 
ponere, jurare efficere, pálágga ed, lår 
ta fvárja. Wuordnotet kalkab fo hå 
laitis, wt im uerba juret fua eficiam, 
five illum compellam, jag fkal låta ho- 
nom befvårja det han har fagt 
Wuordnoteje, exorcifla, befvárjare. 

WUOREDET, v. 7, crapulam exbalare, 
vid. wuoritet. | 


. Were wuordnoje, per jururs, 


WUOREDES, f/obríur, nykter, vid. tjål- . 


gos. Wuoredeswuot, fobrietas, nyk- 
terhet. 
WUUORELET , v. a vid. wuorol. 
WvozG, wuorga, ££//ir, vitne. Wuorg 
. alma, idem & tufftatius, quam abfolute 
wuorg, cfr. weres älma.  Wuorgit 
káttjot , teftes accire, tilkalla vitnen. 
XWUORGNET, v. a. clam obfervare, lura 
på, vid. fáktjet. Wuorgneje , .c/am 
obfervans , infidiatar , en iom lurar. 
AWUORJA, rete pifcarium maculis majori- 
bur, et fifkare-nát med ftora maíkor, 
et rumt nåt. Wuorjait kádhet, rc- 
tia pifcaria maculis majoribus texere. 
YWuoRJAr, adv.raro, fållan. F. jàrjà, sd. 
WORJAK, s. a. rarus, fàllfynt. — Pre- 
rie dicitur de femina rariur pariente. 
AV uorjak akka, wxor rarius partum 
enitn; , en huítru, fom fállan får 
barn. . 
WUORJES, r4rur, tunn, gles. Wuore 
jes wuome, /£Jva rara, gles fkog. 
WUORJOT, v. ». rariur incidere five fie- 
ri, fállan hánda, Dicitur imprimis de 
feminis, dum rariur parere incipiunt, 
. etiam de morbo & parexyfmis morbo 


WUO 


rum variur incádeutibur. It. Wuobme 
wuorjo, filva five arborer varcfcunt, 
íkogen börjar blifva gles. Wuorjo- 
gåtet , snchoat. idem. 

WUORITET, v. 5. erapulam exhalare, fs. 
bríum a temulentia fieri , blifva nykter 
efter rus. Udne åfka wuoriti, bodie 
demum crapulam exbalavit, han blef 
fórít i dag nykter. Jr. evigilare, fv 
mno expergefieri, vakna up. Ko áde- 
meít wuoriti, /ommo cum expergefe- 
rer, når han vaknade up ifrån föm- 
nen. Wuoritaftet, dimin. Wuorita- 
tjet, 2ncboat. begynna blifva nykter 
eller vakna up. 

WUWUOERKXKA, 8. f. cufodia, repofiterium,l- 
cus ubi quidquam conditur foe refer- 
astur, gÖmlel, förvar. Mo wuorkan 
le tatt, £n mea iflud eff cuftodia, pene 
me reconditum ef, jag har det i mitt 
förvar. Wuorka litte, var in qu 
quidquam conditur, káril at förvara 
uti. Ib wuorkab taffa ane, s/ud ui 
condam non babco, jag har ej rum at 
förvara det. Wuorkats, dim. id. 

WUORKET, v. 4. condere, reponere, góm- 
ma, förvara. Kaudnitas wuorket 
rei fuas five farcinas recondere, góm- 
ma eller förvara fina faker, Iz. trowl 

fepelire, begrafva. K&ffe kalkah mo 
manab wuorket? infantem meum quas. 
do fepelier? når ikal du begrafva mitt 
barn. Wuorkeje, recondenr, en fom 
förvarar ell. gómmer. Wuorkefltet 
dim. lit. förvara, fom haftigaft góm- 
ma. Wuorkegátet & wuorkajet , is 
£boat. begynna gömma, 

WUuORKEM, eb/fconfo, gómmande. 

WUORKETATTET, 2. s. poffe recondi, 
kunna góm1nas, 

Wvoz- 





WUG | 
WUOZKETET , v. 4. recondendum curare, 
låta gómma ell. förvara. 'Tunji kal- 
kab tab wuorketet, tibi boc tradam 
recendendurm , jag (kal lemna detta åt 
dig at gömma. 
W'uonxkox, modefus , befkedelig. 
W'vonRo, 7. f. vicis, fkifte, ombyte. 
Whoroi, adverbialiter accipitur , in- 
terdum, ibland, fkoftals. Wuoroi, 
wuoroi, vicibus alternis, per vice, til 
fkiftes, ymfom. Mo wuoro le talle 
tabb takket, ifud ego bac vice facere 
debeo , dénne gängen hör det mig til 
at göra det, det år min tour. | 
W'vonoJN, wuorojnjes, vid. orotes. 
WvonROox, demens, imprimir qui inter- 
dum furit quafí certir vicibur, mania- 
cur, urfinnig, rafande, en fom ibland 


år ifrån fina finnen. Wuoroklakats, : 


fere fultus, halfgalen. Hinc 

W'UORELET , v.n. mente capi, vcfanum 
feri , blifva galen. 

W'UORRADES, ». a. moleftus , befvirlig, 
Wuorrades mannos, £ter molefum, 
befvárlig refa. W'uorrades almats, 
bomo difficilis t$' morofur, en ledfam 


mennifíka. Wuorradeslaka , adv. mo- 
lIcfic , cum.difficultate, befvirligt , med : 


móda, Wuorradeswuot, ted£um, me- 
lcftia, móda, ledfamhet. | 
WWUORRASTATTET, v. a. molefiiam ad- 


ferre, molefiia tedioque afficere, gÖra ' 


befvår, befvåra. 'Tat mo alo wuor- 
raftatta, hic me femper a fligit, five mo- 
lefiiam mibi parit cfficitque, denne göt 
mig altid befvár och olàgenhet. Paf. 
W'UORRASTOWET £f contr.wuorraftet, 


mokflia affici, affigi, blifva plàgad - 


och befvárad. Wuorraftowab tain 
peiweft peiwai, boc mibi quetidie mo- 


x 


WUO $61 
lefliam parit, jag plågas och befváras 
dageligen hárat. 

WUORREDES, ». a. fobriur, non chbriur, 
nykter. Orrob wuorredefeh , f»ur 
fobrii, i Thef. y: 6. Interdum fubftan- 
tive, c. g. wuorredefne le, (au. dic. iu 

fobrio eft ) fobrius eft, han år nykter. 
Wuorredeswuot, fobrictar , nykter- 
het, cfr. tjálgos. | | 

WUORREDESLAKA, ado. fobric, nyktert. 

WonT JA, cornix, kråka, v. wuoratjes., 

Wuorw, flraiam, ferier, varf. Wuor- 
wi, wuorwi, frarum fuper firatum, 
varftals. | | | 

WvoRwWE, WUOrWes , n.a. pavidu:, pro. 
prie de avibus , bomines que timent fu- 
giuntque , Ikygg, fáges máft om fog- 
lar. Wuorwes lådde, adis pavida, 
hominer que ex longinquo fugit, en 
fkygg fogel. | 

WWuORWOT , o. n. bomines metuere, de a. 

vibus dicitur: primo bominum afpecku 

: evolantibus , fåges om foglar, når de 

- åro el. blifva (kygga. Läddeh wuor- 

Woh, aves fiunt pavidiorer, fovlarne 

blifva fkygga. Wuorwoftet, 4imin. 
blifva litet fkyggare. Wuorwogåtet, 

' inchoat. begynna blifva fkygg. 

W'UOSETET , v. a. monflrare, offendere, 

' vifa, låta fe. Wuofete munji tabb, 

iflud mibi monffra, vifa mig det. 

W'uofet munji jakkobt pargoiítat, 

offende mibi fidem suam ex operibus 

uis , Jac. 2: 1$. Wuofeteje, oflendens, 
demonfirator , en fom vifar, Kåinon 

, Wuofeteje, demonfirator vie, vågvi- 

fare. Wuofeteke, particip. negativ. 

non demon[ivatus, ovi] utvift. Wuo- 

* fetaftet, dim. vifa litet. Wuofetatjet, 
inch. beg. vifa, Fenn. ofotan , oftendo. — 

Bbb Wvo- 





$62 . wUG 


WuosETEM , demonflratio, utvifande. 


WUOSATALLET, 7. a. frequ. id. atque 
wuofetet. W^uofatalli munji kirjeb, 
epiflelam mibi effendehas, han vilte 
mig brefvet., | 

AWUOSATALLEM , demonflratio , utvifan- 

. de. Jakkon wuofatallem, deseanftra- 
tio fidci. 

 . WvosxoN, wuolkonj, peres major, 
abborre. | 

NVuoSsoTES,. f. prefagium, órutfpSen- 


de. Paha.wuofotes, pr«e/agius. ma- . 


lum , ond fpádom, «fr. japotas. 

AVUOSOTET, v. 4. pref/agire, ominari, 
förutfpå. I. optare, Ónfka, Wuofo- 

. taftet, dimin. id. 

WNvoss, wuoffa, faceus , fåck.. Wuos- 
Íenat, iz f/acco two. Wuoflenan, in 
facco meo. Wuolli tfaket, zn faccum 
inferre, flicka i fácken. Trauwsl men- 
dacii: fallere, ljuga en full, bedraga. 
E. wuofs, wuoflah, fve ut nonnulli 
malunt Wuofa, fecundáne pecudum , ef- 
terbórd hos bofkap. ^ Wuoffats, 
wuoffets , dim. en liten fáck. | 

WuossE, vid. wuefle. 

AWUOSSJET, v. 4. coquere, koka. — Pir- 
goit wueffjet, carnes coguerc , koka 
kött. Wuofljeje, coguens, co 
fom kokar,kock. W uoifjek , parri. 
sip. negat. intocfus , tom cocfus, Okokad. 
Wuoffieftet, dim. koka litet. Wuos- 
fjegåtet, incboar. begynna koka. 

WuOSSJEM , 7. f.coclio, kokning. 

NWUvOSSJEMAS , coquendn:, fom fkal ko- 
kas. I. fubf. quantnwr una vice coqus 
folet, et kok. Wuoffjemafeb. leb å - 
tjom qwelift, sot pifces. cepi, quot f- 
gu, coquere folce., jag har fått et kok 
auc | 


tot 


>” CQ . 


WUO 


W'OSSJETET, v. «. frequ. vid. wuos- 
fjet, sdem. 

WvosswEs, wuoflwetet, v. wuofwes. 

Wvos31A, cafeus , oft. Wuoltats, dim 
en liten oft. 

WuvosT, wuolle, contra, erga, emot. 
Jubmelen wuoft, erge Deum, emot 
Gud. Wuofte piágg , ventus contra- 
xiur, motváder. Femn. waltan, centra. 
Wuofte tjodtjot, reKffere , adver/ari, 
flå emot, göra motítánd (wen wuo- 
fta). Wuoltte tjodtjoje, adoerfariu:, 
motftándare. Wuofte mannem, fer- 
tuna adverfa, motgång. 

WWOSTAS, adv. contra motum folis, a 
dextra ad: fniffram, anfols , emot fo- 
len, Wnottan, sd. 

WUOSTEHAXO, m. f. rcfiffentia, defenfo, 
motítánd, motvàrn. Idtji wuofte- 
hakob takka, nox reffebat foe repa- 
gnalat , han gjorde ej. motftánd. 

WvosTALADDET , wuoftaladdem, vid. 
wuoltalaftet. 

W'UOSTALASTET , repugnare , oblutfari, 

fátta fig i motvárn, göra motítand. 

Idtji fodn wuoftalafte, son repugsa- 

bat, non. reluctabatur, han gjorde ej 

motítànd. Wuoeftalatjet, sachoat. be- 
gynna göra motftän 

WWOSTALAX, zx f. aeclivitar, v. wuoko. 

WUOSTES, n.4. primus, den förfte. 
Wnofítes palen, prim vicc, förka 

. gången. Wuoftes kaudneje , primas 
inventor , fÖrfta påfinnaren.. 

W'vosTEKEN, wuoftaken, edv. primun, 

. fQrít. Wuoftek ,;72. Ko wuoftek fo 
 wuoidnib, slum cum primum fioc pr 
me vice viderem, Når jag fág honom 
förfta gången. . 

WWOSTETET , oppouere, fåtta emot. 

. Wve- 


WUO 


W'uos TO, u. f. acclivitar loci, branthet, 
backe upfóre. Wuoltoit wadfct, Jo- 
ca acclivia five coller afcendere, gå up- 
före backar, cfr. tjautes. 

W'vOSWES, n.a. avidury (proprie de mu- 
lieribur geavidir pica laborantibus di- 
citur), en fom högeligen áftundar, 
lyften, fáges egenteligen om hafvan- 

e qvinnot. Item pa//ve: Wuofwes 
iábmo, delicie, cibus delicatiffinsur, 
kråfelig och vålfmakande mat. 

WuoSWEM, n. f. pica,malacia, hafvande 
qvinnors lyftnad. Wuofweftem, id. 

NWUOSWETET, v. n. pica laborare , ivtmo- 
derate quidquam appetere, vara lyften, 
hafva omáttelig begárelfe. - 

NW vor , /yllaba, que adjectivir «dditur, 
quando ex adjeclivo formandum eft fub- 
flantivum, e. gr. puore, bonus, god. 
Puorewuot, £onitar, godhet. Ir. fub- 
flantivis addítum cum negativo diminu- 
zivim quaff efficit , c. gr. I le mufne 
álowuot, parvur admodum mibi grex 
ef, jag har ganfka litet bofkap. 

W UO TJATET , v. 2. vid. wuotjot, 

WuoTJET, v. a. jacwlari, fkjuta. Bir- 
foin wuotjet, bombarda jaculari, fkju- 
ta med bóffa. Láddit wuotjet, 2ve: 

" telo mifili sransfigere, fkjuta foglar. 
Jt. lafta wuotja, frondefcit, fronder 
emittuntur , löfvet fpricker ut. Ma- 
no wuotja, poft novilunium luna íte- 
vum confpicitur, nymanan börjar fkju- 
ta fram, rfta qvarteret börjar. Wuo- 
tjeje, jaculator, fkytt, en fom fkju- 
ter. Wuotjeftet, dimta. fkjuta litet. 
Wuotjegätet, incbhoat. begyn. fkjuta. 

WWUOTJETET, v. n. occidere, nedergå. 
Peiwe lei wuotjetam, /ol occiderat, 


folen hade gått ner, Merc. i: 32, «fr. 


widdotet, 


WUO $63 


WuoTJos, ». f. tentum fpatii, quantum 


tclum snifféle percurrit, id, quod intra 
teli jadlum eft, et bóflefkott, få långt 
man kan fkjuta, 


WUWoTJOT, v. n. guttatim effluere five e- 


rumpere, drypa, droppevis utflyta, 
Wuoja wuotjo , oleum /fue pingve li- 
Quidam exfHillat, flottet dryper ut. 
| uotjoftet, dir. lit. utdrypa. Wuo- 
tjogátet , inchoat. begynna utdrypa. 
WvorJOTET, v. 4. guttatim fundere, 


fiillarc, låta drypa.. Wuotjote karai,. 


fac ut deflillet in var, låt d pai ki- 
rile.. Wouotjotaflet , dim. id drypa 
litet. Wuotjotatjet, inc£oaz. begynna 
låta drypa, cfr. táingelet. 
WuoTsE, bumus virenr, grås-fval. 
. WuorsoN]J, wuotfonje, £acillum , cui 
rete pifcibur pofitum eligatur; ne flu- 
| sninir vi auferatur, en ftake hvarvid 
et nåt faftbindes, når det utfåttes. 
WuoTrTAT & wuottatak, s. f. tantum 
nivir, ut vefigia ingrcdientium I fe- 
varum con/pici pofinr, litet fnöå, få. 
mycket fnö, at man fe fpåren 
efter djuren , «fr. lijo. | 
UOTTET, 2. 4. vefligia animalium vi- 
dere, fe fpår. Ib wuotte aktebke, wul- 
lum video ocffigium, jag fer ej 
fpår. Wuotteflet, dim. fe några 
uottegátet €^ wuottajet , inchoat. 
blifva varfe fpár. 
WUOTTOT, v. ». vefigia ponere five fa- 
«ere, de vefligiir dum imprimuntur 5 
conf piciuntur , lemna fpår efter fig. 
Wuottoi puorift, vefigia valde erant 
cowfpicua , fpåren Íyntes rått vàl. 


Wuotto kufne fodn manna, ejus. 


femper confpícua funt vefigia, ( de f«- 
re Aicitur, qui femper. aliquid furri- 
Bbbb 2 | pit) ; 


något - 
fpür ' 


UU --o——ay-—— ue ——— 


$64. WUO 


pit). det fynes nog hvar han far 


fram, fáges om tjufvar, fom altid ta- 


ga något med fig. Wuottoftet, dim. - 


Whuottogátet, inchoat. ! 
Wuor TOTKENNA , mperve[Higabilis, o- 


begripelig, outranfakelig , Rom. n: 33. 


WrvorrTor & wuottotet, v. «. agitare, 
fare, fkaka. Manab wuottot, zz- 
| Jantem in cunis agitare, vagga barnet. 
Bjallob wottotet, campanam agitare 
Jrve pulfare, ringa. 
WuoT10TUM,dgitatur Ílakad. Wuot- 
. totum mát, menfura agitando five con- 
eu/ffone referta, fkakadt och packadt 
mått. 
WUOWANET, dilatari, utvidgas. Rai- 
ke wuowani, foramen dilatatum cff. 
Wvowp, wuowda, ». f. arbor cava, i- 
háligt trå. Tat muora le fifte wuow- 
den, intus bec cava eff arbor, detta trà 
år ihåligt. Wuowd, imprimis eft ca- 
, vitas arboris cujusdam, in qua ova pa- 
 riunt ever, ut folent aqualice, fogelbo 
i et trå, dår fjófoglar lágga fina ågg. 
WUOWDEK, 7. 4. Cevurs, ihälig. Wuow- 
dek petfe, pinus cava, ihålig tall. 
WvoUbE , wuowde, flva, v. wuome. 
WvowpN , tinor, fruktan. Wuowdn 
. munji mannai, £ismor me invaft,en 
fruktan kom öfver mig. 
WUOWDbNAJES, 2. €. terribilir, fafelig, 
' fórfkráckelig.  Wuowdnajes álma, 
vir terribilis, en fórfkrickelig man. 
Whuowdnajes wuoke, &orrenda fa- 
eter. Wuowdnaj, id. It.edverbialitor, 
Bgrribiliter,fafeligen,fórfkrackeligen. 
WUOWDNAJESWUVOT,. f.crudelitas, f«- 
vitia, grymhet. 
WVUVOWDNA]JESLAXKA, edv. borremdum in 


, modum, aleligen, förlkräckeligt. . 


WUÁ ' 


WUOWDNETET , WuOWnetet, v. 4. ter- 
rere, timorem incutere , förfkråcka. Ir. 
wuownetet & wuownetowet, acutr. 
snetu — percelli , — blifva  fórfkráckt. 
Wuownetijeb fufte , »etu ille me per- 
elit, han gjorde mig fórfkráckt, 
jag blef fórfkráckt för honom. 
Wuownetaftet, dim. blifva lit. rádd. 
Wuownetatjet , snrchoar. beg. blifva 
förfkräckt. Que altive ettam interdum, 
ut ipfum primitioum, accipiuntur. — 

WvOowNATATTET, WuoWnetuttet, v.a. 
incutere terrórem, terrere, fkråma, för 
fkrácka. Juo le fodn máddit wuow- 
netuttam, jope jam to, suilros ille fu 
pefecit, quante magis te. 

WovowNnok, Jorribilir, v. wüuowdnajes. 

WUuOWOT , 7v. a. excavare , dilatare , ut- 

: hålka, utvidga. Wuowom Ie kab- 
makit , calceos dilatavit. 

WuowT, wuowtek, vid. wuowd, 

wuowdek. 

WUOWTING, pertica, fupra quam retia 
pifraria yy enduntur , en ftång at 

ånga up nåt uppå. = 

WuáJET, v.7. natarc, fimma. Qwele 

wudja, pifcis matat, fifken fimmar. 
Almats matta ai wudjet, etiam bomo 

| gatare poteft, mennifkan kan ock fim- 
ma. Erit wuåjet, enatare, imma bort. 
It. kárbma wuåja, ferpens ferpit , or- 
men flingrar fig eller kryper. Wui- 
jegátet , ;ncboar. begynna fimma, Fer. 
uida, matarc. 

WuåJELET & wudjetet, v. s. frequ. id. 

Win, vid. wer. 

Wuåss, faccus , vid. wuofs. 

WuÓIDNET, viderz, fe, v. wuoidnet. 

Wvój&r , ochi , köra, åka, v. wuojet. 

|  MWué- 

















WAI 


WuwuÖLE, z. f. cantilena, vifa, fång. Pro- 


. prie eff tonus five melos, ton, melodie. 

W'uórETEs, wuóletebme, vid. faiges. 
Aptía wuóletebme li lodn, valde bre- 
vis ejus erat vita, han hade mycket 
kort ålder. 

W'UÓLGET , v. n. abire, vid. wuolget. 

WuÖPPE, fnus lacur, v. Wuoppe. 

WYRRTITOT, v. ». vid. wirrtot. 

Wiüsb, pecfur, bröft, vid. wuobd. 

WADDADS, origo, urfprung, cfr. wáddo. 

Wij, znterj. ab! vab! ack! 

WAITET , v. a. vincere, Vinna. Wáite- 
je» vider, qui vincit, Ófvervinnare. 
Fenn. woittaja, vicfor. 

WüiTO, n. f. lucrum, vinning. 

Wr po, m.f. culpa, cauffa , fkuld, orfak. 

WAáRSE, modus , ratio, fått, v. warfe. 

WápDAR, wádder, ripa fluvii fve lit- 
tur, übrádd, flrand, vid. terbme. 1r. 
máren wádder, ora fve littus maris, 
hafsftrand. Ufftatiur tamen ef kadde, 
littus lacus aut maris. 

W'ADDASET, v. n. fcaturire, originem du. 
cere, hafva fin uprinnelfe, Fat áno 
tåbbelt wáddas, inde fluvius bic fcatu- 
riginem babet , denna ålfven har der- 

. ifrån fin uprinnekfe. 

WAppo, n./f.orígo, urfprung, hárkomft. 
Tatte wáddott le, ex illo eff generc or- 
tu*, han hárftammar derifrán. Ir. fun- 
dur , bottn, vid. wuodo. | 

W/ADER , zugs, Íqvaller, ogrundadt tal. 


Weäåder hål, id. Wådertet, sugar! ,. 


vana loqui,tala det fom år utan grund, 
löpa med fagor och 1óft tal. 
W&p]JA, wådjaha, s. f. pretium, vårde. 
Tann wádjahab waddib, pretium e- 
Jur rei jufum perfolvebam, jag gaf des 
xárde, cfr. arwo. | 


WÁD $65 
WipNa, wádnem, s. f. f/pafmus, nervi 
contractio f. convulffo, fendrag, kramp. 
WADNET, v. ». f/pafmo neroorum affici, 
dolorem percipere ifcbiabicum à kramp 
' och fendrag, hafva giktplàga. Kåta 
wádna multe, manus tibi dolet torpet- 
que, jag' har vårk i handen. 
WAáàDT]A, parier, vágg. Wüdtji kafkan 
ffve tuoken , intra paricter. 
WiåDTJET, v.a. petere, apportare ffude- 
re, gå eller fara efter, hámta, Wåd- 
tje muorit, apperta ligna, bår hit ved, 
Whuonatt jatoit wádtjet ja faltit, fa- 
rinam I fal ex Norvegia petere, fara 
til Norrige eft. mjöl och falt. Trans! 
Jubmel le fo wádtjam, mortuus ef, 
Gud har kallat honom hádan. Fez. 
wiedá, ferre, auferre, t$ Wweth& trabere. 
WÜDpTJETET , v.a. per nuntium accire ff- 
ve advecare , fkicka bud efter. Wåd- 
tjete fo tek, «t buc veniat facito, låt 
kalla honom hit. Wádtjetin mo taf- 
^ fa wittenen, me illuc teftlem advocabant, 
de kallade mig dit til vittne. 
WGNIN, adv. prope, nåra. Auffr. 
Wåja-ågBå, vid. weja-åbbå. | 
WiåJATET , v. a. pelire, fája. Proprie de 
metallis, imprimir argento. Silbab w&- 
jatet, argentum polire, polera filfver. 
. Wijataftet, dim. litet polera. Wja- 
tatjet , /1ncbost, begynna fája. 
WAüjzT , n. a. fulgens , vid. w&jok. . 
WüixE, orichaelkum, vid. weike, Wii- 
kotet & wáikotattet, vid. wájatet, - 
WiáixET, v.s. in aquam fe mergerce, dy- 
ka fig. Wáikeje, urinator, dykare, 
vid. puoktjet. 
WAIKETET , v. 5. frequ. id. Wåiketa- 
tjet, /ucboer. begynna dyka fig. 
Bbbb 3 


$66 — WM 0 — 

Wijox, n. e corufcur, fplendidus, blank, 
fåjad. Wájok kebne, abenwen.politum. 

Wiåjo, n. f. potentia, virer, fórmága, 
krafter. Ib wájob ane, non vale. 

WAjo TERME, imbecillis , debilis, Ívag , 
kraftlós. WÜüjotes, id. 

WAjor , viribur deflitui, vid. wejot. 

WåITA, forma calcei c ligno facfa, modu- 

^ lur , fko-låft. 

WAITELES, vid. weiteles. 

Wiito, ». f. dimiffo pecudum fine pafto- 
re U cura, bofkapens bortílàppande 
utan vallhjon. Wáiton lih talle mi- 
ja pátfoh , /ne paffore noftri nunc funt 
rangiferi, Våra renar gå nu utan 
vallhjon. 

WiåiTtoK, n. a. qui fine paftore eft 6 cu- 
ffodia, fom går i fkogen utan vall- 
hjon. Wüitok pátfoi, rangifer, qui 
in fili: es cberrat abique paftore, 

^en ren, fom går vill ifkogen. Wii- 
tokit åtfet, rangiferor querere in fl- 
va oberranter, lÓka efter villa renar. 

NVAiTOSTATTET, vw. a. fine paffore di- 
mittere , flåppa bort utan vallhjon. 
I le puore ålob wáitoftattet ko i le 
allás, baud tutum eft gregem fine pafte- 

—— vibur dimittere, quando lupi funt. 

Wix, wAkk, wåkka, vid. wekkes. Ir. 
adv. WAkk, wákka, & iuterd. wåkka- 
rik, w&kkrik, valde, multum, admodum, 

anfka mycket, högeligen. Wákka 
Ciuores, valde magnus , ganfka for. 

WAkKATALLET,4d/uvare,s.wWekkatallet. 

Wáüxsak, wükfok &. vid. wekfak, 
wekfot. | 

W'AXSELTET , commutare, vàxla. 

WiKTESTET, ad fcopum five metam re- 
giotiorem five lengiur diflantem jacula- 
ri aut jacere, fkjuta eller kafta åt nà- 


WÁL 


got på långt håll. Wiktefti jauren 


rafta, Jaculabatur trans lacum. 

WALDE, vid. welde. 

Wàrj, wálja, frater, broder. Wiljam, 
frater. meus, min broder. — Wadde 

wáljafat, da fratri tuo, gif åt din bror, 
Wilja pele, frater uterinur, ftjufbro- 
der. Wiljetjeh, fratres, duo aut ph 
res fimul, två eller flera bröder til- 
fammans. Måi lån wáljetjeh, os am. 
bo fratres fumur, vi bågge åro bró- 
der. Wiljats, wáljets , dim. blandicn 
tis ef. Wåljatjäm , mi frater optime, 
du min kåre broder. 

WáLXo, n. f. debitum , fkuld, v. welke. 

WÜLKOGES , wálkokes, ere alieno obfri- 

| Tur. five obrutur, fkyldig, fom (lari 
fkuld. Makfíe munji mab todn leh 
wálkoges, quod mibi deber reped. 
Waülkokeswuot, debitum, obligatis, 
plikt. | 

Wirxzrr & wálkok, ebur, v. welkes. 

WiüLxorLATS, debitor, gåldenår. Wil 
kolatjit welke pednikit metetet, dr 
bitoribus pecunias creditar condonar:. 

WALKOTALLET, situe dare, credert, 
låna ut, bárga. Wilkotallib funji de 
leb, Imperialem illi mutuo dabam, jag 
lånte honom en Riksdaler. 

WALLAHET , v. 5. cubare , v. wellahet. 

WALLoT , profiratur , cubanr , v. weliot. 

WALLES, mitis, clemens, v. wuolles. 

WAáLMA, vid. welmes. 

WALTARET, 7.7. declinare, deor fum vtr- 
gere, luta nér åt, bára utfÓre. Puol- 
da wáltar ånon kåik, //ve áno tafoi, 

.£ollis verfur amnem dechis cft, bac 
ken lutar utfóre åt álfven. 

WANA, wáne, wånak, wånek , amio, 
vån. Páte wánekam, veni amice, kom 

min 





WÁN 


min vån. Mo wánakumus , amici/f- 
snus mens, min båfta vån. Wánekub, 
amictor, ftörre vån. Ogppof: owånak, 
ynimicur , Ován. 

WANAKATS, fd. atque wånak. Owåna- 
kats , 2nimicur , OVån. 

WåNAKESWUOT, ft. f. amicitia, vànfkap. 
Owánakeswuot, inimicitia, ovnlkap. 

WÁNASTALLET , amicitiam facere , blit- 
va vån. Wlnaftallet fuonofi kum, 
cum malis bominibus amicitiam junge- 
re, göra vánfkap med elakt folk. 

WåNHOLDET, wánholdem, v. wánotet. 

WáNErsiXT & wáni, adv. amice, fami- 
liariter , vànligen. Wáni wiefot, e- 
mice c1vcrec. 

WiNoTET,partibur alicujur fludere ,fa- 
verc, hälla med, gynna. I kuttek fuo- 
lekeb wánote, furi nemo favct in. 
dulgetque. NV anotaítet, diris. hålla 
litet med. Wánotatjet, £ucboat. beg. 
hålla med. 

WANOTEM, 7. f. f'udium , dum alicui fa- 
vemus , medhåll. 

WáàNoTALLET , w&notallem, vid. w&- 
notet, waánoterm. | 

Win , fpes, exfpeclatio, hopp, váhtan. 

WANTET , v.a. f/perare, hoppas, fór- 
vánta. Wünteb kuit, jntte pátet kal- 
ka, /pero «eerte Sllum effe venturum. 
Mon wántib , putabum five eredebam, 
jag trodde eller fórmedade. 

WANTEM , fpes, ex/pecfatio, förmodan. 

Wärsa, ojn geting, vid. wepfes. 

Wira, wårak, collis, v. wera, werak. 

WiåraLD, mundus, verld. : NVåralden al- 
golt , ab initio. mund?, ifråry verlderes 

egynnelfe. k. tempeflar, v&dexlek. 
Wirald tjuotfa, intemperies eft, det àv 
ovàder. luem, «er ,atmofphera, luft , 


WÁR / $567 
MÀ 
luftkrets. | Wáraldeft kattji, ex aere 
five celitus decidebas , det föll ned 
utur luften. | 

WARALDATS, 2. 4. mundanas , vexdílig. 

WARE , culpa , injuria, vid. were. 

WüáRzrT , vide fupra wiüret. 

WARPDERET  eflimare, várdera. 

Wünzpocrs, Wárdogas, dignus, qui pros 
meritus efl, várdig, fÓrtjent. Ib le taft 
würdoges kottjotowet to pardnen, 
non amplius fum dignus, qui vocer filiur 
tuur, jag år ej mera várdig at kallas 
din fon. Oppef. owárdoges, ovárdig. 

NWWAnDOGESLAXA, adv. digne, vàrdigt, 
Owtrdogeslaka, indigne, ovårdigt. 

WARET, v. a. tueri, defendere, fóxfvara. 
Etjebs wáret , femes ipfum defendere , 
fórfvara fig fjelf. cfr. warjelet, waret, 

WiGo, collare vinineum, quod rangift-. 
vis immittunt, quando fun. ducendi funt, 
en trálj, et band af vidjor, at fátta 
på renarne, når de fkola ledas med 
tÓmt. | , 

WåRriDET, Würitet, v. a. comperire, a- 
nimadvertere , fórmárka, blifva varfe. 
Ib le anje tabb würtdam, ifud ad- 
buc non animadverti , jag, har ännu ej 
márkt det. | 

Wiårjo, arma, id, quo nos defendimur, 
vapen , gevár. 

WánJoTES, inermis, obevápnad. Ápt- 

fa wårjotes ja puedfos alinats , heme 
nudus 5 plane inermis. 

WirKA, Wårkem, locur, ubi tentoria fva 
ponunt Lapponer , ftållet dár Lapparne 
flå op fina tj&ll, Trans. pafcuum , bee 
tesmark.- ee 

WåRrKoT, 7. 4. tentorium ponere, Slå Vä 
ger, flå up gáàllet. = | 

WO , ». f. tributum, Skatt; v. wiiro. 

Wino- 











$68 WÁR 


—» WårOTET, facrificare, offra, o.wiårotet. 


Wüánn , adv. pejur, vårre. Te li wárr, 
pejur erat ifiud , det var vårre. 

WRRAB, n. 4. comparativ. pejor , várre. 

|  Wrrab le fodn mufte, me is pejor 
eft, han år várre ån jag. "latte wår- 
rab, eo pejus, defto vàrre." Superlativ. 
wårramus £9 wárraimus, deterrimur, 

cff mur, den várfte, Aiwe ko mon 
ulib wárramus , quaf ego pefimus 
eff em. 

WAÁRRANEM, 5. f. depravatio, förvår- 
ring. in Theol. fcandalum , fórargelfe, 

WARRANET , v. n. depravari, förvårras. 
Puotíehwas wárrana, morbur amplior 
fit, fjukdomen blir várre. It.ín Tbeo- 
dog. offendi , f candalum accipsre , fÓrar- 
gas. Würranaftet, dimin. blifva litet 
vårre. Wäirranatjet, inchear. begyn- 
na blifva vårre. 

AWARRANADDET, , v. 7t. frequ. depravari, 
fórvárras, 

WARRETET , 7.2. depravare , deteriorem 
" reddere, göra várre, fórfámxa. Wár- 
: reti tat talkes, bec medicina nocua erat 

Jfve mocebat , detta làkemedlet gjorde 

fkada. It. in Theol. offendere , fórarga. 

Scandalo alicuí effe, vara någon til 
- fórargelfe. Wirretaftet, dimin. litet 

förvårra. Wüárretatjet, inchoat. begyn- 
' na fórvárra, 

W/ARRETAKES, 2. 4. fcandalofus , förar- 

— gelig. Wiürretakes wårald, mundus 
* feandalofur, den fórargeliga verlden 

Tbeolog. 

AWaRRETEM, 5. f. deprapatío, förvär- 
ring, lt. in Theolog. offenffo, fcandalum, 
fórargelfe. .We tan almatji, juon 
tjada würretem påta, v« bomíni illi, 
per quem fcandalum | venit, ve den 


WÁT 


mennifkja, genom hvilken fórargel- 


fe kommer, Mattb. i5 : 7. 

Waün TO , n. f. ferenitar celi , fudum,u 
hälls-väder kac himmel Kulkes 
wärto, /erenitar cali diutius perma- 
nens , längvarigt uphållsväder. War- 
tots , dimin. idem. 

WARTOS, n. a. ferenur, non pluviofar, 
klar, ej regnaktig. — Wartos peive, 
dier ferenus, en klar dag. 

WüánRTOT, v. ». ferenum fieri, pluere at 
ningere deffnere, blifva klart, klama 
up. Wartoftet, Zim. litet klarna up. 
Sitta wärtofti, tandem ferenitar fas 
ef. Wüartogátet, inchoativ. begynna 
klarna up. 

WiünTSA, veruex, gumfe. Wartfa tjir 
Weh, cornus vervecir, gumfe-hora. 
SarWes würtía, eríer, vervex nn at 

.firatur, ofnÓpt gumfe. 
WåsoT, vivere, vid. wiefot. 
WáTx , wütka , /calprum , inffrumentim, 
Quo excavantur vafa lignea, gröpjärn, 
hvarmed trákáril urhálkas, — Sei; 
3ncuroate figura effe folet. 

WåTKESTET I wätket, v. a. cjurmdi 
infirumento excavare, med grópjim 
uthálka.  Gigantem, de quo Lapponer 

Jabulantur quemque appellant Stalo, ta- 
li ufum fuiffc fecuri marrant, cuu 
arbores confcenderent qui bunc aliter ef. 
figere non poterant boffem, arborem pre. 
eidebat , quod ver fculus indicat: Luite 
ábbam ware kåirit, Jitjatja (cognomes 
Staloni;) muorab wätka, dimitte, fi 

| Tor "ea, canes alpinor , Jitjatja arlercn 
precidis. 

WarNiT, adv. modice 
långt ifrån. 


procul, lagomt 
Ib wätnit páte, nen al 


quae 














ÅB 
uantum prope venire miki licet , jag 
är ej komma någorlunda nära. 
Waro, »n. f. pignus certationir, fponffo, 
. vad. In Tbeolog. wátto raje, curricu- 
lum, vádjoban. 
WiáàroT, wütotet, pigmore certare, flå 





vad. Páte wátoton, certemus piguore - 


. depoffto, lät ofs flå vad. Sardno, man 


pira kalken wátot, dic, quo pignore | 


certemus , fäg, hvad vi fkole fatta up 
i vad. oro 7 

WüuTJETET , v. n. volutare fe, volutari, 
tumla, vältra fig. 


o 


A 


ÅBBA , foror, fyfter.. Åigo åbba, foror 
£ermana,famfylter. Abbam puoram, 
foror mca cariff ma. Abba pele, /oror 
uterina, ftjuffyfter. Abbats, dimi». li- 
ten fyfter. It. in dual. & plural. åbba- 
tjeh f4i lepa,/orore: ille funt, de båp- 
ge áro fyftrar. Abbatji manah, !ibe- 

ri fororum,Íyftrars. barn. — 

ABB, åbbå, n. a. totu, hel. Abb alde 

. k&te, rota domus ejus, hela hans hus. 
Abbå peiweb katoi, totum dicm ab- 

. fuit, han var borta hela dagen. 

ABBALATS, 8. 4. ad fororer pertinens, 
fyfterlig. Abbalats kereswuot, cari- 
tar fororum, fyfterlig kirlek. — 

ABBELAKA, übbálaka, adv. iotabiter, helt 
och hållit, öfver alt. 


ABBELAKES, åbbålakes, s. a. totalir, to-- 


. tur, hel och hållen. : 
ABBES, 8. 4. inviur propter nivem, OVå- 


gad får fnÓ. Abbes rathe, via sivo- . 


fa invia, ovÀgad och med ínó be- 


táckt våg. Abbes tjawelk, jugum . 
montis nivofmn inpium. Abbefit man: 


net , iter facere par. inuja loca pivofa. 


AB C $69 


ABBOSKT , V. 5. exundare, vid. abbefet. 


ABBOTI, adv. in totum, helt och hållit, 
ófveralt. Luwib åbboti, zetur made- 
fecbum, jag blef våt hel och hållen, 

. eller Öfver alt. | 

ABDES , ^. 4. integer, non fiffur, qui fine 

rimit ef, tàt, hel.  Abdes litte, var 

integrum, quod fine vimir eff, et. helt 
káril. Abdes karwoh, veftes non lacc- 
rate, hela kláder. Comparar. übdafub, 
helare. Superiativ. abdafumus, den 

, helafte.. 

ABDOT, 9.7.compactum fieri ffve folidum, 
tátna, blifva hel. Kare åbdoi, var 
factum ef compatfum, kårilet blef tátt. 
Abdoftet, dimin. blifva något tátare, 
Abdogátet , iscboat. begynna blifva 

. tát eller hel. | 

ABLAT , adv. abundanter , vikeligen , óf- 
verflódigt. Comparat, üblabi t$ ábla- 
but, abundantius, prs Ófverfló- 
digare, ymnigare, Ko áblabut anah, 
die wadde åblabi, quando major tibi 
abundantia eft, abundantius t$. liberg- 

. lius der, når du har mera, få gif mera, 

ABLO , 7. inf/ecli, fucus, vid. oblo. 

ABLOT , 9.” augefcere, Ókas, tiltaga i 
ymnighet. Stakkeh lih pira landen 
àblomen , /uporum magna incipit feri 
in omnibus locis multitudo, det bóriar 
blifva mycket vargar-ófver alt. Ab- 
loftet , ;nten/iv. blifva litet ymnigare. 
Ablogátet, iscbest. begynna blifva 

. ymnigare, cfr. ådnanet. | 

ABME, 2.4. vetus, vetuflur, gammal. Ab- 

me karwoh, veffer detrite & invete- 

raté, gamla kláder. Erit piejet tab 
ábme almatjeb, exuite veterem bomi- 
nem, Epb. 4: 22. Abme peiwe, per idie- 
tifm. de defunclis dicitur , quando ille- 

Cccc | rum 





579 ÄR 


rum mentio fit, e. gr. Nila, åbme pei- 


we, Nicolaus defuncfur,fál. Nils. Puo- 
- rak älma lei fodn, åbme peiwe, /e- 
. tur ille vir erat, cum in vivis effet, han 
var en god och árlig man i fin tid. 

' Comparat. Bbmafub, gamlare. Superi. 
üábmafumus, den gamlafte. 

ÁABMASTET , Bbmaftowet, v. amaftet. 

ABMOT , v. n. inpcterafccre , blifva gam- 
mal. Piåbmo àbmo, eibus invetera- 
sur, maten blir gammal och fórle- 
gad. Wuofta le dbmoin, cafeur inve- 
zeratus eff , often har blifvit gammal. 
Abmoftet, dimin. blifva något gam- 

. mal. Abmogátet, snchoar. begynna 

.. blifva gammal och förlegad. | 

ARMOM, ». a. åb mom laipe, panis inve- 
teratur, gammalt bråd. Abmom wuo- 

». fta, cafeus invereratus , gammal oft. 

ABTET, v. 5. intumefcere, fvålla up. Ab- 

- ti åbbå kroppe, tetum corpus intumuit, 
hela kroppen fvall up. Abtatjet, z»- 

, €boat. begynna fvålla. 

ADAJAT TET , v. 4. fopire, infófva. Ma- 
nab ádajattet, f/apire infantem, föfva 
et barn. Adajattum, fopitwr, fófd. 

AbAJET , v. n. ebdormi[cere, infomna. 

: juo le ádajam, jam ebdormivit, han 

- har redan fomnat. Ko ådaji, cum ob- 

* dermifcerer , når han fomnade. Áda- 

: faftet, dim. sd. Adajatjet , inchoat. be- 

. gynna fofva, cfr. ádet. 

ADALTAK, fomnus , Íómn. 

ADATAK, Pulvinaria I omnt id, quo fter- 
nitar leédus, fángkláder. — 

ÅDALMES, üdalm, pullas, unge, fogel- 
unge. Adalmes l&dde, avis pullu;, £- 
ve que eodem anno procrcata ef, ung 


fogel, fom kommit til famma år. A- : 


' dalmes tjuktje, tetrao ansiculus, en 


ÅD | 
ung tjáder. Fem». odelma, prima fe- 
. getis berba. 

ADD, add, ». a. nevur, ny. Äddå jake, 
novus axnus, nytt år. — Zducfores pluri- 
mi fcribunt ådde, verum e ifud finale 

. nunquam ut e effertur, fed ut à, J«pe 
non euditur, 

AppEsisT , &ddáfift, edv. de integro, & 
nyo. Adddfiftalget, de integro inci- 

ere, rurfus incipere, på nytt begyn- 
Pa. .Addáfift leb pátam, md ve. 
, ni, jag har kommit på nytt. 

ADDÀNOWET , dddanowet, v. ». renova- 

ri, förnyas.  Addünem, removatie, 
. Cpaffiv.) fórnyelfe, 

ADDESTET , àddáftet, v. a. renovare, e- 

' movare,lÓrnya.  Káteb åddåftet, do- 
mum innopare. Addåfteje, innovans, 
den fom förnyar. Addáftaftet, dim. 
litet förnya. Addiftatjet, incboar. be- 

. gynna förnya. 

ADDåSTEM, n. f. renovatio, förnyande. 
Addáftemeb tarbaha, renovatione opus 

, babet, det behófver tórnyas. 

ADDESTATTET , åddåftattet, v. a. reno- 

- vare, renovandum curare, förnya, lå- 
ta fórnya. lr.neutr. poffe enogari, kun- 

. na förnyas. 

ADDÀK, &ddek, catulus caninur, hund- 
hvalp. Addákit pilbmet, cetulor aL- 

, re. Add&kats, dim. en lit. hundhvalp. 

ApDás , addes, n. a. »evus, ny, vid. &dd. 
Tjålg åddås, plame novus, fpritt ny. 

, Addáswuot, novitar , nyhet. 

ADET, v.n.dormire.fofva. Kátfaje todn 

jukko &üdah, evigile tu, qui dormi:, 

vakna tp du fom fofver. It. eive: 
neitab.ádet, virgisem oitiare, fór- 
kránka enmó. Adeje, dormsen;, fot- 

vande, en fom fofver. Adeflet, m 














ÅD 

fofva något litet. Inchoat. ådegåtet, 

begynna fofva, cfr. ådajet. 
DEM, A. f. ipfe acfur dormicndi, fonmur, 
fofvande, fómn. | Ademefne, in /o- 
, mno, uti fómnen. | 
ADEK, vigilans , non dormiens, vakande, 
. en fom ej fofver. Particip. negat. eff. 

ADITS , n.a. fomniculofur , fomno deditur, 
fómnaktig. Áditswuot, /wbff. torpor, 

. fómnaktighet. .- 

ADNA , 2. f. fortuna, lycka. Fen. onni, 
id. cfr. wuodna. Boreal. 

ADNA, «do. mature, tidigt, i god tid. 
Adna káffa, idem. Juo &dna, jam du- 

, dum, pridem, långe fedan. 

ADNASATS, n. a. maturus , priftimr , t- 
dig, fom har varit och fkett lánge- 
fedan. | 

ADNE, vid. ine, 

ADNELES, brevis , vid. &nekes. 

ADNERES , ådnåres, palur , columna , pro- 
prie palur, quo fuflentatur Lappenum tu- 
gurium, pelare eller ftolpe, hvarpå 
Lappkojan hvilar. 

ÄDSOTET, v. 4. ex/pe&fare , vànta, bida 
efter. Ib to weje ådfotet, te ex/pecta. 
re non curo, jag orkar ej vånta på dig. 
I. curare, bry fig om, vid. laketet. 

A»pT]JE, "t. f. caro, kött. Adtje tewa- 
kefne, carnofur, kOttfull. Adtje, ef? ho 
minis & illorum animalium caro, que 
non comeduntur. Etjam edulium , dum 
vivunt, caro appellatur àdtje, macfato- 
rum autem piårgo. 

Án TJELATS;,7. 4. carnalir,kóttfli g. Theol. 

ADT]JAITOWET , pingvefcere, carnofum 
fieri, blifva fet, blifva kóttfull. - 

ApTjos, ådtjos, vid. udtjus. 


ÁADT]JOT , v. a. accipere, nancifci , fà, be- 


komma. Mab leh.todn üdtjom? quid 
aecepifi? hvad har du fátt? Idtji mai- 


ÅG 571 
tek ádtjo, nibil accepit, han fick in- 
gen ting. Adtjoftet, dimin. få något 
litet. Adtjogátet, inchoat. begynna få. 

ÅDTJOLWAS, z.f. donum , omne id , quod 

| accipimur , gáfva, det man fär. 

ADTJOSET , v. ». accipi , fås. Walla te 
áüdtjofi, egre capi poterat , det kunde 
med möda fås. I qwele tane jauren 
ådtjos, pifcer in boc lacu non capiun- 
tur , i denne fjön fås ingen fifk. 

ÅDTJOTET, v. a. acquirere, fibi compa- 
rare, fórvárfva, laga at man bekorh-. 
mer. Ådtjotijib fo ,. slum prebendere 
fludebars, jag böd til at taga faft ho- 
nom. I:.ncutr. revivifcere, åter kom- 
ma fig före.. Adtjotatjet , izchost. be- 

. gynna fórvárfva. 007 

ADTJOTALLET , 7. 7». capi , prebendi , gri- 
pas, blifva tagen. Puotíelwafeft fodn 
ådtjotalli, moréo correptus eff, han faft- 
nade in i en fjukdom. 

ÁcGE, n. f. refluxur aquarum infra cata- 
vallas fluviorum, vid. püftok, fe pà- 
ftok. Aggafltak, fd. Aggats , dim. 

Áec, üággo, bamur pifcarius , metkrok. 
vid. wuogg. - 

ÅGGOT , hamo pifrari, meta. Aggoje, 
particip. pref/. en fom metar. Agpom. 
qweleh, pi/cer bamo capti, fifk tángád 
med krok. Aggom fwitja, virgula, qua 
utuntur , qui bamo pifcantur , metípó. 

AH, inter). ab, ack. It. adv. negativ. ah- 
má, aud ego, vel vix ego, icke jag. 
Áh-f&, son ille, han icke, ec. ! 

ÅJALDATTET € ájaldet,. v. a. oblivifci, 
glómma, fórglómma. Ajaldattib tabb 
tunji fardnot, $//ud tibi dicere oblitur 
fm, jag glömde fága dig det. Ajal- 
daftet, dim. litet fórgáta. Ájaldatjet, 
inchoat. begynna glömma. | 





$725 
AJALDAXES, 7. a. cbliviofur, glómfk. 
ÁAJALDATTEM, 5. f. oblioium, plómíka. 
AJATET , v. a. cibare, fpifa, gifva mat. 
Manait ájatet, infantes cibarc. 
ÁAJEWES, n. d. NOVUS, Quo NOR ufi fumus , 
"ny, obrukad. Ájewes jaure, /acur in 
quo nuper nemo pifcatur ef, en fjö dàr 
ingen har nyligen fifkat. —Ajewes 
herke, rangifer quo nemo vectus eff nu- 
per. en ren den ingen nyligen har 
kórt med, 
| ÁIKET , v. a. enixe rogare, trügit bedja. 
ÁINGESTET, v. 5. tremere, darra, vid. 
. tårgeftet. | 
AjJox, eibur, mat. Manan Bjok, cilur 
infantis, barnets mat. 
AJORTET , V. a. fAgnificare, betyda. 
AJOT , v. n. requiefcere, hvila tig. Pajet . 
' kalkab tab Jaureb ájot, /»nam bunc ja- 
cum requiefcere, et non in boc la- 
cu pifcabor , jag fkal låta denna fjön 
vara, utan at jag fifkar uti honom. 
Ajom le tat herke, rangifer bic ve- 
Gariur virer quiete recuperavit, quia 
fecil. nemo illo veffur ef, denne ren har 
nu hvilat up fig. Ajoftet, dim. id. 
ÁAJorET, v. 4. quiefcendi copiam dare, 
láta hvila. Herkeb ájotet, rangife-. 
rum vcctarium requiefcere permittere, 
rangifero quodam aliquo temporis fpa- 
tío nen ocbi, ut vegetier evadat, låta 
en ren blifva okórd nágon tid. Jau- 
reb àjotet, in lacu non pifcari , ut plu- 
res fant. pifcer aut adveniant, låta en 
1jÓ vara, utan at fifka uti den, Ájo- 
taftet, dimin. Ajotattet, frequ. idem 
aique àjotet. 
| Apo T, Jucfari, certare, v. oibot, háibot. 
AISOT, 9. 4, vincere, Vinna, Ófvervinna. 
Aifoi fodn, ille vicfor eva/it, han vann, 
vid. oiíot. 


ÁIW 

Å1ISOK, particip. neg. non vitfur , oóíver- 

. vunnen. | 

AISOTET, propter. defeéfum virium def. 
fiere cogi, nódgas lámna af orklós- 
het. Aiíoti piábmob, edendo deffe- 
bat, quia plus comedere non valebat, han 
orkade ej åta up alt. Idtji åifote mab- 
ke piábmolt, mibi cibi relinquebat, 
rum totum comedebat , han åt up alt 
och làmnade ingen ting af maten. 

, Apud. Lyckfel. 

AITET, aitatallet, vid. oitet &r. 

A1TO, adv. certe , vere, i fanning, vift. 
Jus àito naute le, ita 4 verum ef, 

, om det få i fanning år. 

AIWALATS , åiwelats, magiffratus, óf- 
verhet. Aiwalatjeh , magnates, opti- 
mater, höga herrar, cfr. åiwe. 


e 
AIWATES, fi. f. pifcium in mari aut law 


conferta multitudo, en fif -dyn, en 
ftor hop med fifk, fom gà tátt intl 

, hvarandra, 

AIWE, caput, hufvud. Almatjen åiwe, 
caput bomini: , mennifko-hufvud. Ai- 
we farjit, capuz dolet, Aiweb káptjet, 
eaput 1egere.. Abwilt le, (in plural.) åt 
mens eft, han år tokig. Aiwe járrák, 
amen: , flultur, tokig. It. vertiginfu, 
en fom har fvindel.  Aiwe farjes & 
diwe fwarke,cepbalaigia, hufvudvirk. 
Aiwe fkure, cranium, hufvudfkil. Ai 
we àlma & fmpliciter 8iwe, dux, 
princepr, hófvidsman , hufvudman. 
Aiweh páteh , optimater five principe 
veniunt. Aiwen affe, vid. affe. Aiwe 
pekke, caput, pars libri, capitel,(TÀ) 
It. äiwai, adoerbialiter. |. Makfon åi- 
Wai waddet, per emiriparionem & is 

Jpem future per/olutionir dare, crede 


re, låmna ut på betalning, borga 
Aiwe 


ÁUW 
Aiwe tjàkk, vertex, hjeffa. Akten åi- 
wen, adv. in perpetuum, för all tid. 
Aiwe wuole, pulvinar , hufvudkud- 


de. Aiwefudde, futura cranii, que . 


in Infantibur adbuc cf] aperta, Ópnin- 
gen på hufyudfkálen hos fmà barn. 
Áiwe warjo , galea, hjelm. 

Áiwa], üiwajes , n. 2. pertinax, halsftar- 
rig, oftyrig. Aiwajes herke, rangi- 
fer pertinax , fve qui babenit baud. fa- 
cile regi poteft , en halsftyf och illa 
tamd ren. Tantum de iffiusmodi ani- 
malibus dicitur. 

ÁYWAS'TALLET , v.s. fuperbire, hógfár- 
das. Aiwaftalla taweriftas , f/uperbit 
opibur fuis, han hógfárdas Öfver fin 
rikedom. Aiwaftalleje, f/uperbiens , en 
fom hógrfárdas. Aiwaftallagátet, inch. 

, begynna hógfárdas. | 

AIWASTALLEM, 7. f. /uperbia, högmod. 
Aiwaftallemeb wafijotet , f/uperbiem 

, edi ffc, hata hógfárd. ] 

AIWER , 2. f. paries transoerfur , galvel. 


It. pars templi anterior , vulgo chorus , ' 


, Chor i en kyrka, vid. åiwor. 

AIWES , 9i. 4. celebris, clarus, qui magna 
ef dignitate , en hög och fórnám 
man. Comparat. åiwab, högre, fór- 
nàmare. $uperlat. àiwaimus & diwe- 
mus, den förnåmfta. Aiweswuot, 

| fubft. principatur,hóghet, herravälde. 

AIWOR, 7. f. primus locus edium, hóg- 
fåte. Aiworefne tjükkaha, primo f- 
ve fupremo loco fedet, han litter i hóg- 

, fátet. | 

AIWOSTET, V. HI. curfum dirigere, ten- 
dere , ftålla kofan. "Alas åiwofti, ver- 
fur occidentem curfum dirigcbat, han 
ftàlde kofan váífter ut. Kåffå leh 
todn &iwoftemen? quorfum tendis? 
hvart árnar du dig? | 


AK .^ $73 


AIWOSTEM, conatus, propofitum , upfat. 


AIWOTES, åiwåtes, n. f. inflitutio, con- 
filium , undervifning, råd. Aiwáte- 
feb mubbai waddet, conflium alteri 
five alicui dare, gifva en råd. Aiwá- 
, tem, idem. 07 
AIWATET, åiwotet, v. a. confflium dare, 
inflituere, gifva räd, undervifa. Sodn 
åiwåti mo naute takket, ita ut face- 
rem ille me inflituebat, han undervi- 
fle mig at göra fà.  Aiwüteje, infli- 


- twer, en fom undervifar. | Aiwáta- 


ftet, dim. litet underrátta. Aiwáta- 
, tjet, inchoat. begynna underrátta. 
A1WOTS, liwátja, iwfermatio, rumor, 
underiáttelfe, rykte. Ko áiwotjeb 
lijeb átjom tann pira, ea de re cum 
edoctus fuiffem, når jag fick under- 
ráttelfe derom. Ib le tann pira åi- 
wotjeb kullam, àju: rei ad me non per- 
venit rumor, jag har ej hört något 
, rykte derom, . 
AKER, ager , ákgr, vid. páldo. Aker- 
land, arvum. Akereb brukot , agrum 
colere, Aker brukar /fve åker älma, 
 4gricola, yide 
AKKXEL , gatif/2pe , rya, täcke. | 
AKKESTET, glocive, kakla fom en håna. 
AKKETES, ükketet, vid. ålketem 6c. 
AAKOT, v. 2 currere, tolutim incedere, 
löpa, trafva. Herke åko, rangifer 
tolutim incedit, ven trafvar. Minus eft 
quam tálwaftet , qued. inceffum toluta- 
rem celeriorem fgnificat. Ir. apud Bor. 
kot, pedetentim I tarde currere five 
incedere, fmå-fpringa, gå fakta. Ako- 
Net, dim. fpringa litet. Akogåtet, 
$1cboat. begynna fpringa. 
ÁXON & ükoten, tolutim, cum curfu, 
fpringandes, i fullt fpxáng, 4r. epu 
Ccce5 | Borea). 


574 ÅK 


Borcal. tarde, pedetentim, i fakta mak, 


fot fór fot. 

AXOTET , v. 4. impellere, agere, köra 
på, drifva. Herkeb åkotet, rangife- 
sum impellere, ut currat, låta ren fprin- 


ga. Háàíteb ákotet, equion incitare ad. 


cur fum. ns 

ÄXSE, ramus arboris, qvift på et trå. 
Akfit tjuoppet , ramos amputare. Ak- 
fats , dim. en liten qvift. Fen. oxa, 


ramus. 
ÅxsaJ, åkfajes t5 &kfek , n. a. ramofur, 
' qviftfull. Akfajes muor, arbor ramofa. 
AXSETES , qui fine ramir eft, qviftlós. 
AKTE, f. imber , regn - il, regníkur. 
Rafjo åkte, sd. Muota åkte, v. plug. 
"^ Aktats, dim. et litet regn-il. 
AKTSE, ». numer. cardin. novem, nijo. 
Aktfe peiweh, novem dies, nijo da- 
ar. Aktfad, somur, den nijonde. 
Aktfad jake, eminus nenus, det 9:de aret. 
ALBOTET, v. 4. vid. albetet. 

"ALE, ". a. propriur, egen ; egentelig. 

' Ale márk , fgnum, quo quis utitur ad 

«— fgnandas res fuar, vel etiam inciffo, 
qua aures pecudum notantur mt po[feffor 
quis fit pateat, bomárke, márke hvar- 
med man márker lósóron eller ock 

. fin bofkap. 

ÅLEM, 7. p? media pars corpori, medja. 

—— Jt. lumbur, tånd. 'Tjodtjot kátfaldum 
tijen álemi pira; fint pracincti lumbi 
veftri. . 

' AEEST, adv. omnino, aldeles.  Aleft le 
naute, it4 omnino eft, det år aldeles 
få, cfr. ållafikt. 

ALK, Blg, n. f. trabs, tignus transverfe 
difpofitur, bjelke, ås. Alkàáts, dímin. 
en liten bjelke eller ås. 


ÅLK 


Alkis nala, fuper bumeror fer, på fi 


na axlar. Alkai piejet, in bumerum 
ponere five attollere, lågga på axelen. 
It. ålke le fune, lacertofus eft, proprie 
de illo, qui lapider longe projicere vs 
let, quod certaminis genus apud Lapp: 
nes frequens eft & im ufu, han har god 
armítyrka, han kan kafta långt. Al 
ke wuoiwe, vid. wuoiwe. 


ÁALKAJ & ülkajes , ^ &. laeertofur, arm 


ftark. Harbmat le fodn ålkaj palke- 
ftet, lacertis robuflír ille cfe t$ longc ju- 
cere valet, han har god armfílyrki zt 
kafta långt. | 

LKATET, 9. 4. brachio jacere, kalla 
áftad med armen. lr. verbera intena- 
re, hóta, vilja flå til. Alkataftet, 
kafta til, hóta til. 


ALKATEM, 7. f. mine, dum verbera ix 
, tentamur ; hotande, når man hótr. 
| ALKES , n. a. dexter, höger. Alkes kit, 
. dextra manus , högra handen. Alles 
| pelen, a dextri, på högra fidan. 
ALKETET, v. 7t. luce dubia videri, qu 


umbra ocyus e eonf/petfu elabi , (kymt, 
fara fom en. fkugga haftigt förbi 
Qwele &lketi, pi/ci; e conf pedfu vde 
citer abiit, fi(ken fkymtade förbi, 


ALKETEM , n. f. umbra, fpecies cito eva 


nefcens , fkymt, fkugga. — Alketemel 
palla, umbram timer, han år rádd för 


. fkuggan. Alks, idem. 
ALLES, 9. a. totur, hel, Perfeffur , elr 


lutus , fullkomlig. Alles mano, m 
fis integer, en hel månad. Alles fjad 


' do, flatura adulte, full våxt. Juo lt 
. ålles fjaddon, flatura jam cff adult. 


Alleswuot, /ubf. perfectio , fullkom: 
lighet. Theolog. ^ ^ 


Aux, bumerur , brachium, axel, arm. ÄLLANET), üllünet , o. s. ab/olo confor 


LI 
- 


nari, 











ÁLL 


mari , fullbordas ,fullándas. Te tat 


pargo le állanam, ad finem jam boc 


erducfumn eff opus , detta arbete år nu - 


fullbordadt. Kaik kalka állanet, omnia 


' abfolventur , alt fkal blifva fullgjerdt. ' 


Elifabethen pádd die &llani, tempus 


Elif abetba impletum ef. Allapaftet, 4£- 


min. Allanatjet, ischoar. begyn. blif- 
va fullbordad. 

ALLASIXKT , állefikt & contr. állaft, adv. 
perfecte, plene, fulleligen, fullkomli- 
gen, cf». åleft. 

ÄLLET EX ålletet, v.a. per ficere, abfolve- 
re, fullborda, fullánda, Atte mon 
kalkab tait ålletet , ut perficiam ca. 
Juo le ällem pargobs, jam opus abfol- 
vit fuum, han har nu gjort fit arbe- 
te lárdigt. Alletaítet, dim. Aleta- 
tjet & állegaütet, incboar. begynna fà 
fárdigt, eller fullborda. 

ÁLLETATTET,, v.4. perficiendum curare, 
låta fullborda. I. neutr. perfici poffe, 
kunna fulibordas. | 

ÅLLET, ållåt, vn. fufficere, tåcka til. 
Idtji ålle, non fuffici-bat , det råkte ej 
til. Måddafit ållåt, multis fuficere, 

, råcka til åt många. 

ALLETEM , s. f. ab/olutio, fullbordande. 

ÄLLO, adv. abundanter, copiofe , ymnigt. 
kh. fubflantive, abundantia, copia, ym- 
nighet. Allo láddift, ebundantia a- 
vium, ymnighet af fogel. Allo qwe- 
lift, Jn 
af filk. Comparat. ållob, abundantius , 
ymnigare, Ófverfiódigare. . Alloi- 

. muft, fuper!. aldramáft el. ymnigalt. 

ALLàÀTET, attingere, pertingere, hinna 
til, nå. Ib ållåte, artingere non por- 
fum, jag hinner ej til, jag när intet. 
Ir. ållåtet, active, facere ut duis attin- 
gar, laga at en når. | 


undantia pifcium, myckenhet - 


ÁLM. $24. 


um c uEEnnr unns imn sen nccdtemu men t EE 
ALMA, vir, man. Puorak Alma , bonu 


vir, en god man. Wuoras älma, vir 

&tate provecfur,en gammal man. Rak- 

ke alma, id. I. álma , »aritus, man, 

ákta man. Alma qweibme, vid. 

qweibme. Aiwe dlma, v. diwe. Hål 

alma, procurator, cauffidicur , fullmág- 
tig, fórefprákare. Aut àlma, antifes, 

füperior , förman. ' It. maritus prior, 
qui defunctus eft, den förra man, den 
, afledna man. Alma pueike , f/renuus 
" vir,en rafk karl. Almats, dimig. en 
, liten man. | : on 

ALMALATS, 2. a. virili, manlig, Al- 
imajes , sd. Ecclefíaff. 

ALMASTALLET , v. s. virum fe jaffare, 
fortitudine fua, opibur aut alia re fu- 
perbire, fkryta af fin manhaftighet, 
tycka fig vara en ftor man. Alma- 
ftalleje, jastator , gloriofur, en ftor- 
fkrytare, cfr. mihaftallet. 

Átor , maxilla, kindbáge. Alolm, i4. . 

ALOT, v. 4. putare, ramos abfcindere, 

' qviíta, affkára qviftarne. Alo åkfit 
uorift, ampura /fngulor vamos , Skår 
jort qviftarne vál. Aloftet, dimin. 

Alogátet, inchoat. . 

ALPE, panni extremitas, fimbria, lift på 

. klàde. Fess.hulpio,/4. = | 

AMANJASTET, v. a. antiqua referre, que 
antcbac facla funt enarrare , berátta 
gamla hándeller. Muitel le tat wuo- 
res fártab ämanjaftet, memor bic fe- 
mex cff antiqua queyis enarrandi, den- 
ne gubben har.godt minne och kan 

: berátta alt hvad fom har fkedt. A- 

. manjaftegåtet, incboat. begynna be" 

råtta, cfr. åbme. H 
ÁMANJASTEJE, releter , fortüljare. 
AMAN- 











$76 ÁM. 


AMANJES , 2. f. relatio, bifloria , beràt- 


' telfe, hiftoria. 

ÁAMASTET, Áimaltowet t$ aámaftuet, s.». 

. dnucterafcere , inoeterari, blifva gam- 
mal. Amaftum wuofta, cefeur inve- 
teratus , gammal oft... Amafteje, qui 
inveteratur, den fom blir gammal, 
cfr. äbmot. 

ÅMASTATTET, inueterare, veterafcere 
finere, göra gammal, låta bli gammal. 

AME, n. d. vetus , gammal, vid. åbme. 

ÁAMB, 5. f. rer, ting. Mi åmit le tat? 

uenam bec eft res? quid boc ef? hvad 

: år detta får et ting. It pecunia vel a- 
liud, quod quisque luforum in lufum aut 
aleam confert , fats i fpel. Ameb pie- 

: jet, in aleam pecuniam conferre, fåtta 
pengar på fpel. | 

AME-TÉBDO, canf/cientia, v. waimo. 

ÁAME-WÁLJA, frater germanus , kóttílig 
broder. . 

ÄMåKES , ». a. vide omakes, | Amákes 

,, talke, zempeflar fubnubila, 

AMáARTES, arta, n. f. acervus, hög, 
hop. Muora àmártes , acervus ligne- 
rum, ved-hóg. Kedke ámártes, con- 
geries lapidum. — . 

ÁAMÁRTET ; ecervare, lågga i en hög. 

ANE, ånekes, ». a. brevis, kort. Ane: 

kes badde, vinculum five ligamen cur- 

tum, kort band. Anekes laido, via 

brevis, kort våg. Anekats, dimin. id. 

Aptfa le tat ånekats, simis boc breve 

"eft, detta år alt får kort. Ir. ànekats, 
' adverbial. WNuorde ánekatjeb, ex/pe- 
éfa paulifper , vinta en liten hund. 

ÅNANET, ádnanet, v.s. curtum fieri, 
blifva kort. Ananam låh talle pei- 
weh, dier jam breviorer facli funt, 


dagarne hafva nu blifvit kortare. 


* 


ÅN 


Ananaftet, dim. blifva litet kortare. 
. Ananatjet, ;ncb. beg. blifva kortare. 
ANATALLET, v. 4. vid. ånetet, id. 
ANEKESLAKA, adv. breviter, korteligen, 
; i korthet, vid. ánekes. 

ANEKESWUOT, 7. f. brevitas, korthet. 

ANELES , fi. 4. brevis, vid. adneles. 

ANETEZ, v.a. breviorem reddere , dar. 
tare, afkorta, gÓra kortare. ÁAnete 

« tab muorab, decide ffve amputa bx li. 

. gnum, hugg af detta tráftycket, A- 

: nete kainob, fac funens breviorem, gör 
täget kortare; lr. eccidere,, dråpa. Tt 
ánetin fo taffa, slum slic occidcban, 
de gjorde ánda på honom dår. Håg- 
gabs ånetet, fe ipfum internecare, vi 
tam fuam reddere breviorem, gÓra ån 
da på fig fjelf, förkorta fit lif. Ane 
taftet, dim. göra litet kortare. Ane- 
, tatjet, incboat. begynna göra kortare, 

ANATES, n. f. fegmentum, id qud ab 
feifum ef, det lom är afhuggit. À- 
natafit tjágget, /egmenta congerert. 

ANETEM , n. f. decifeo, diminutio longi 

. tudinis , afkortning, affkärning. 

ANETUM , 9. a. decurtatur , afkortad, 

ANOT, 0. I. Curtum ficri , 0. ånanet, 

ANTOS, ?i. 4. clawdus, altero pede claudu, 

. halt, lághalt. 

ANTOT € äntotet, v.n. claudscare, halt, 
Juolke pelen ånto, a/tero claudicat pe 
de, han haltar på ena foten. Anto- 
ftet, dim. halta litet. Antogátet, ir 

, eheat. begynna halta. 

APPEM , 71. f. vi/itatie, befök. I:.exphk- 
ratio, dum rctia pifcaria, tendiadlu 
«ut c)ur generis alia fcrutamur vide 
di cauffa, an pifcer aut fere irraiu 
ffnt, vickning, när man fer efter nit 
och giller, om man har fátt nàgot. 

APPS, 











APP 


APPES, 4.4. moturs, bekant. Äppes älma, 
gir notus, en kånd man. Comparativ. 
åppafub, mera bekant. Appafumus, 
potiffimur , máft kunnig eller bekant. 
It. åppes, perirus, förfaren. Kirje £- 


ve tjalog åppes, feripturarum peritus, 
ik 


docfus , fkriftlård. Unäppes, vid. on- 
åppes,'okånd. Appeswuot, z. f. fa- 
miliaritar , confuetude , bekantíkap. 
Appeswuota diet tabb takkab , fami- 
liaritatis cauffa id facío. 
APPASMATTET, v. a. notum reddere & 
familiarem , göra bekant, göra kånd. 


Sodn åppasmatti mo fuina, me ef no- - 


tum fecit € familiarem, han gjorde 
mig bekant med honom. 
APPASMOWET , v. sn. £nnotefcere, blifva 


kánd. 'Tatte paleft, ko mon dppas- : 


mowib fuin, ab illo tempore, quo ei 
jnnotui , ifrån den tiden, dà jag blef 
bekant med honom. Appanet, apud 
Lyckfelenfes , idem. | 
ÁPPESTET , v. a. monflvare diam, ducere, 


vifa vågen , ledfaga. Sodn kalka mo ' 


áppeítet, ile mibi dux crit itineri, 
han fkal vara min vágvifare. Sije mo 
3ppeftijen tokko, illi mibi viam slluc 
monfirabant, de vifte mig vågen dit. 
Appefteje, dux étinerís, vàgvifare, 
ledíagare. Appeftaítet, dimi. id. 
APPASTATTET, v. 4. viam mon[irandam 
curare , facere, ut via monfiretur , låta 
ledfaga, låta vågen vifas. It.notum fa- 
cere , góra bekant, kundgóra. | 
A»PET, v. a. vifere, befÓka. — Aitigitas 
&ppet , parentes fuor invifere, hålla på 
ina föråldrar. It. retía t$ tendiculas 


vi ftare, vicka nåt och fnaror. It.di- 


fecere, låra. Juo le åppam lokket, 
jam legere didicit, han har nu lårdt 


ÅR $77 


láfa. Kälte leh todn tabb åppam five 


åppåm? a quo iflud didicifti? af hvil- 
ken har du lárdt det? Fes. opin, 47- 
. fe, invi/o. | 

APPETET, V. 4. docere, inflituere, låra, 
undervyifa, Mon leb to åppetam tabb, 
te ego iflud docui, jag har lårt dig det. 

. Paffiv. àppetowet, áppetuet , £z//ftui, 
-undervifas. Appeteje, docfor , qui in 
fruit, lårare, undervifare,  Appeta- 
ftet, dim. litet undervifa, Appetatjet, 
incbodt. begynna undervifa el. làra. 

ÅrrETUS, Sippetes , s». f: decfrina, inffi- 

tutio , lårdom, undervifntng. Appe- 

tus pekke, dogma, lárofats. Appetes 
álma , di/cipulus, lärjunge. 

ÄR, ti. f. annona, rcditur agrorum, ärs- 

våxt. De uberiore annona dicitur, god 

drsváxt. Fenn. ohra, bordcum. 

ÅRA, vena, üder. Arab flàwet, venam 
fecare, Nå åder. Waim-ára, erzería, 
pulsåder. Ir. piårg-åra, inteflinwn re- 
cfum, åndetarm. ”Tjatfe åra, eeetus 

five canalis urina , urin-gång. 

ARAK, vid.orrek. . E , 

ARBEN , foror, fyíter. Arbenats , dim. 
liten fyfter. It. årbenatjeh lepa fåi, 

, forores illa due funt, de två åro fy- 

. ftrar, cfr. åbba. F.orpana, con/obrinus. 

ARBES, orbus, fader ell. moderlós. Ar- 

| bes mana, fnfanr orbur parentibus, pa- 
tre aut matre orbatur, fader eller mo- 
derlóít barn. Qui conjugem amifít et- 
jam ürbes appellatur interdum. Fenn. 

,, erpo, orbus. | na 

VARBASMOWET, v. 8. fve pafiv. parenti- 

bus orbari , milta fina föråldrar. 

ARBUL , confuge orbatus en fom miftat 
fin make. Arbul wiwam, gener meur 


Dddd uxo- 





$78 AR] 


uxorc orbatus, màn. mag, fom miftat 


fin huftru. 

Asp, n. f. bens ubs fklva in alpibus £nci- 
pit, ora Álucfirit montium, ogsrand, 
det ftállet dir fkogen börjar på et 
berg, hvars fpits år (koglós. A. ora 
alicujus rei fve marge, brådden eller 
kanten på et ting. . 

ARE, ». f. cauffa, orfak.  Areb &tfa, 
eau/favs quarit, fcilicet accuf andi ali- 
quei, han föker at få någon orfak, 

' atfinna något fel med någon. 

ÁARGESTET, u 4. deridere , abfcindere, 
afhugga. Akfit árgeftet, sas de 
trumcarc, afhugga qvillarne. lr. per- 
eutere, Nå, Nå til. | 

ÅRGO, x. f. locus arenofus confins avbo- 
ribus, berbis autem carens, hedmark , 
fandigt fkogland. 

ÅRGOT , v. e. amputare , vid. årgeftet. 

ÄRJAK, adv. e plaga meridsalt, föder 
om, på födra fidan om. Arjak påti, 
ab illa parte, que vergit in meridicm, 
venicat, han. kom födra vågen eller 
föder om. = 

Ax AS, för beum) adv. verfns meridiens, 
üder ut. Wuolgi árjas, eerfur me- 
xidiem profectus eff. : 

A JA T, (e Deo, ) a meridie, fonnan ifrån. 
Piågga let årjat, vertus a meridie fpi- 
vales vádret var ifrån föder. ? 

ARTE, v «. merge in meridiem fpecfenr, 

tydligare. Axjebifne & &rjebun, adv. 
magis verfus meridiem, mesa i föder, 
funnamfóre. Ef kbcativus cafus. 

Är jer, årjela & &rjeli, m a meridiannr, 
ad meriditm fpedtans, fom ligger til 
föder. Arjeli piägg, tentur mersdse- 
är, Ínnnanvider. Axjelah & årjela- 
hah, 4wffrelts komincs, qué ze plaga 


ARR | 
meridiak ver [antur , föderlånningar, 
de fom viftas i föder. Arjelen, s4v. 

 Gparte auf ralifódet om. Arjelifne,id. 

ÅRJELIHENE & árjelfjene, femina en- 
fralis, que ex & meridiana efi ,en 

. förlåndika. Ps d 

ARJEMUS , fuperlhat. v8 ürjeb, maxime 

, 4ufiralir , den fóderfta. 

ARJETET , v. 8. verfu: .sneridiem abire, 
fara i föder. B. afi ad meridialm 
phgam vertere Koc agere, föra eller 
vånda emot föder. Arjetaflet, dim. 
Arjetatjet, imckoas. begynna vånda e- 

. mot föder. 

ARNET, fleccefcere, marcefeere, viflna. 

ARRE , fciurus , ekorn. | Pelis fcivsri,e- 
kornfkinn, gråfkinn. Jr. moneta cu- 
pres crime afism fve orarum, ers flyt 
ver. Arren dfe, portio minufcuda be- 
redstatis, en liten del i arfvet. = Ar- 
rats, dim. Akt årrats, wmicus tentum 

, €belus , allenaft en Ayfver. 
AREES , ma/eults, manlig. Arres pát- 
. 1o, rantifer "6, v.Ofres,urres, H. 
AERA], amajes, grogis ma/culini. pecu- 
, dum dives, vik på hann-bofkap- 
ARREW, fciurzr, ckorn. Arrew arto, 
. Hesus pellsum fciurorum, yo gråfkinp. 

ARROT ,7.7.c//e, at vara, vid. orrot. 

ARTT &, 2 f. conditio, fnir, vilkor, án- 
damál Fans årttai Ieb mon tunjj 
tab luitam, iZe conditione foe silum in 

.o Jorem ego ribi boc ri mif, jag har Iem- 

,, hàt dig detta med det vilkor. 

SE , 9. f. portio, del, andel. Afebs åd- 

be portione (ue potiri, bekomma fin 

ek Afetaka, dictak , cef. negar. fuc 

: person, utm dek. a mon fjad 

, expers ego faellur fum, jag 
lottós. Axton åfe, vid. arto. Afars, 








ÅS 

D pum CREDE EE c ne 

dimin. en liten iott. Fes. ofa , pars, 
, portio. . 

ASALATS, 7t. 4. particepr, delaktig. AÀ- 
falats leb arbeíne, particeps fut ba- 
veditatir. | 

ÁSETES, åfetebme, ». a. exforr, cui mal- 
la eft aut debetur. portio, lottlós, en 
Tom ej har nágon lott. 

Asas , Mes, n. f. suerx, vara. Omne id, 
quod emitur t5 venditur. Afafit wuo- 
nai tàlwot, mercer in Norvegéam fer- 
re, föra handels-varor til Norrige. 
Item, mercatura , commercium, handel. 
Stuor áfas, mercatura magma , flor 
handel.  Afes ålma, mercater, han- 
delsman. Afes ftad, urbs mercatoria, 

, köpftad. 

ASESTET, v. a. mercari, kÓpflaga, hand- 
la. Mab leh todn áfeftam? quid mer- 
carus es? hvad har du handlat? Påte 
åfefton, (Dual.) kom låt ofs bågge 
handla.  Afefteje, mercetor , hand- 
lande. Åfeftaftet, dim. handla litet. 
Afeftatjet, ischoar. begynna handla. 

ÅSESTEM, ^. f. mercatura , commercium, 
handel. Áfeftemin tuoret, ex merca- 
zura nimium luerum reportare, fkinna 

, i handel 7 

ÄSET, v. n.fcintillare, fcintillar emitte- 
re, gniflra, gifva gniftror ifrån fig. 
Taällå åfa, ignis fcintillat, elden gni- 
flrar. Tidnoft tållå åfa, e (fice igni 

 €liciuntur fcintille. 

ASXAL , åfkalem & äfkeldem, ». f. fidu- 
eia , confidentia, förtröftan. Afkaleb 
funji anab, ei ego confido, jag har £ór- 

. troende til honom. Fen. ufcallus, id. 


ASXELDES , vi. 4. fide dignus && confiden- - 


tía, förtroende várdig, en den man 
kan hafva förtroende til. I le fodn 


í 


ASK $79 


åfkeldes almats , fide ille dignus won 


eft, illi minise eff credendum, han år 
, ej at lita på. 

ASKELDET, confidere, lita på, förlita 
fig. Ib matte afkeldet funji, ci ego 
confidere non peffum, jag kan ej lita på 
honom. Afkelet & åfkålet, id. ^íka- 
laftet, dim. litet förtröfta. Fen ufcul- 

, lan, conde. 

ASXKETEM, åfketet, v. Mkalem, åfkeldet. 

ASKETET , 9.5. abundanter augeri , copé 
fe accrefeere , ófverflódigt ökas eller 
tiltapa. Alo le funji åfketam , valde 
4ccrevit grex ejui, hans hjord har 

, blifvit anfenlipt förre, cfr. affketet, 
ASKOK, n. 4. voluntaréur , benignus, vil- 
. lig, godvillig. z 
ASKOTET , v. a. perfvadere, perfoaden- 
, do inducere, Ofvertala. - 

ASMÁRRES, vid. oímures. 

ASNA , afinur , Bina. 

ASNJEL, prep. in, ad, på, til. Alde åf- 
njel , ad illum, til honom. Jubmelen 
åfnjel jakket, in Deum credere, tro på 

, Gud. Apud Lyckfel. cfr. vada, lufa. 

ASOS, conoeniene, aptur , lagom, tjenlig. 

, Tele aiwe ålos, aptéffmum ef. 

ASOT, 9. n. fcintillare , vid. åfet, id. 

ASS]E , n. berbe, equifetum, frikne. 

Ass]JA]J, &ffjajes, nm. a. equifeto confiture, 
bevuxen med frákne. A(fjajes kad- 
de, ripa equifeto confíta , five in qua e- 
qaem copiefe crefcit, en itrand, 

.. dár mycket frákne váxer. 

ASSOK, vid. fupra ufs , uflek. 

ASTET , v. a emere, kÓpa. Mab kalkah 

todn áftet? quid emer? hvad fkal du 

köpa? Alleje, particip. pref. emenr, 

- köpare.  Alteje ja wuobdeje, emter 

 & venditor... Idtji åteje parit, emter 
Dddd 2 nullur 





480 AST ^ 


nutus repertur ef! fve adocuit, ingen 

köpare iníant fig. — Allek, partizip. 

meg. non emtus , OxÓpt.. Aíleltet, dim. 

köpa litet. Altegåtet & altajet, inch. 
. begynna köpa. Fenn. oftan, emo. 


ASTANJE, emax, emendi cupidus, kÖp- - 


girig, en fom gårna köper. Harb- 
. mat åftanje le todn, valde emax ef. 
ÁSTAT]ET , V. 4. frequ. id. atque åftet. 
I. licitari ; falka på, bjuda på. 
ÅSTELET, v. 4. emere velle, vilja köpa. 
Aftelet kalkab tufte tab, boc a te eme- 
re expetam, jag fkal begára af dig det- 
tatil kÓps. Ir. idem atque åftet, kö- 
pa. Altelete maite tarbahebet, emi- 
,, be qued necef[um eft. Aftelatjet ,£ncb.. 
ASTEM , 2». f. emtio, köpande, köp. Mo 
.. Mtem kirje, (per idiotzfm ) liber quem 
emi , boken fom jag bar kópt. 


AsTO,.4. ontus, köpt. Afto pátfoi, 


. rangifer emtur, en köpt ren. 

ASTO, z. f. cortex viburni , videbark. 

ASWEDADET , v. a. moliri , vid. killot. 

ATSA, 7. f. collare , focale , halsduk, 
krage. Silb atfa, feeale fve collare ar- 
genteum , filfverkrage. | Àtfa - láppa, 
pectorak , bröftlapp. 

TSES, vinculum, quo duo retia combinam- 
^. fur, et band at binda ihop 2:ne nåt. 
ATSET, v. 4. querere, föka. Mab leh 

todn atfemen? quid queris? hvad fö- 
ker du? Atfet, ja tiie kalkebet kaud- 
net, quaerite t5 inotnictis, Íóker och 

j íkolen finna.  Atfeje, 4mi querit, 

en fom föker. Atfegátet, énmcboar. bo- 

gynna fóka. 
ATSEM , 9. f. exqui/ftio, ókande, 
ATSELET , 7. 4. deffderare, fakna. Id- 
tjib maitek atfele, mibil dcfderabam, 
jag faknade ingen ting. Qwekte pát- 


ÁTS'. 
foit åtfelab, duos defidero five decffe 
video rangiferor, jag lfaknar tvånne 
renar. Atfelowum, particip. paff. dc- 

. Kderatur, ífaknad. Atfelaftet, dimi, 

fakna litet. Atíelatjet, imcbear. be- 

gynna fakna. 

ÅA SELADDET , v. d. frequ. idem aique 

, átlelet. 

ATSO , 9. f. id. qu. átfem. Ir. átfo & át- 
fok , vel &tfokes , ». a. quefitur, fökt. 
Te le to åtfo ålma, bic eff. quem qua- 
ÁKfti vir, hår är den af dig efteríók- 
ta mannen. 

ATsaTET & åtfetet vcl Atfatet , (at ple- 
ves fcribunt Auclorer ) exauirere, feru- 
sars, utföka, ranfaka. Atfáte puorilt, 
férutare probe, underfók noga. At- 
fåtete etjebte, ferutaentini /fve rentate 
vormet ipfor, ranfaker eder fjelfva. 
Ätfåteje, f/erutator , ranfakare. Atfå- 
taftet, 4imin. litet ubderfóka. Atfå- 
tatjet, inchoat. begynna ranfaka. 

ÅTSÅLWAS, n. f. fcrutinium,vanfakning, 

. underfókning. 

ÅTSåTEKE, particip. neg. mon inquiftur, 
fom ej år underfökt. Jt. impervefi- 
galilis , qui pervefligars wcquit, out- 
ranfakelig. 

ÅTSåTEM, n. f. ferutinium, probatio, ran- 
fakning, prófning. 

Av LO, 5. J- tabes, nix refoluta, v. ruwelk. 

AULOT , 9.5. talefcere, calore refoloi, ti- 
na, fmålta. De wive tabefeente t5 apa 
exinde orta dicitur , fÁges om vatten 

. af fnö fom fmålter. 

ÅVROT , U. 9i. Hin prroclls, e€xtimefser:e, 
blifva rådd. Auroftet, diris. blifva 

. Htet rådd: Åurogåtet, neas. begyn- 
na blifva rådd. 


Avse- 





ÁB 


Cq—— — ——— Hr VIUERE 
AUROTET , V. a. ferrerc, fkråma. Au- 


rotib fo taina hálin, i/fo ego slum /fer- 
sone perterrefecs, jag ikråmde honom 
med det talet. 

Ávu10, åutos, áutohet, v. auto, autohet. 

ÄUVTOT , v. A. lavationc uti vaporis , va- 
fore aqua calida lavari, bruka imm- 
bad, bada fig i ångan af varmt vatn. 

ÁAWER , 2». f- violentia , vir , våld. 

AWET , v. a. timere, frukta, vara half- 
rádd. Awab mon fulle, ego illum fe- 
re timeo, jag är nàftan rádd honom. 


e 


Å 


ÅSBBAR , ftuls, åmbare, v. ebber. 
ÁBMET , attingere, nå, hinna til. Idtji 
ábme pira petfeb, emplexu pinum com- 
prebendere non. potuit , pinum. amplecti 
son potuit, han kunde ej famna om 
tallen. Idtjib ábme pàátet, venire non 
| poteram , ob. breoitatem temporis aut lo 
ei diflantiam longiorem, jag hant cj 
, komrna, | 
ABN , n. f: materia, id, ex quo quid fa- 
ciendum eft , åmne. 
ÅBRO , n.berbe , rumex alpina , fjalfyra, 
fyrgrás fom váxer i fjällen. 
ÁpN2, Ádnak, s. a. multur, mycken. 


So tárretin àdnak almog, slum fecu- 
tusvef multus populur , mycket folk. 


fólgde honom. Cemparat. ånab, mer. 
Tatte ánab, co magis, defto mer. Su- 
periat. Ànamus & ánaimus, aldramáft, 
Tah ánamufeh, p/erique, de fláfle. 
Ánamult , edv. maxime , mål. 

DNAM, terra, jord. Alme ja idnam, 
exlum t$ terra, himmel och jord. Sa- 


me adnam, Lepponie , Lappmark. Sa- 


ÁDN $81 


. me ádnamen le fodn paijanam, ss 
Lapponia natur eft. 

ADNAMALATS , 2. 4. terrefirit, jordifk. 

ADNANET , v. s. augeri , accrefcere, fÓr- 
Ókas; blifva mera. Sije kalkeh &d- 
nanet, eugebuntur. 

ÅDNATATTET, nimir magna loqui, is 
confiderate lqui, tala för mycket 
ftort och obetånkfamt. Satta ib lul 
Adnatattet , quod prafifcíne dixerim. 

ÁDNATAKES , f/ufpiciofur , mifstànkfam, 

ÁDNO , amnis, à. Adno kadde, ripa flw- 
vis, åftrand. 

ÅH, 3. perf. plural. verbi auxiliar. nega- 
tív. ib. Åh fije matte, sl; nequeunt, 
de kunna ej. Áhn, prima perf. dual. 
Ahn mdi páte, nos ambo non venimur, 
vi två komma ej. | 

ÁHDET, v. a. fmitari, vecem vel geffue 

' alicujur referre fludere, hárma, apa 
efter. ÁAhdeje, mimus, qui gefus vel 
loquelam alterius imitatur , en fom 
hármar. 
HDEM, 7. f. imitatio, f'udium imiten- 
di, hármande, efterapning. 

ÁAIDNA, 5. f. valetudo, hálfa. Puore 
&idna, valetudo profpera, god hálfa. 
ÅIDNAHA € åidnahem, idem. It. falur, 
falutatio, hålfning. Sardnot åidnahe- 

meb, dicite falutem. 

ÅIDNES, ». a. fanur, fund, hálfofam; 
ÁAidnes åppetus , doffrina fana. lle 
tatt áidnes almats, fle f/amur non «ft, 
malus vir eff, han år ingen god man. 
Áidneswuot, /ubft, vid. warres, war- 
reswuot. . 

ÅIDNESJA, &idnefjem, ei4. åidna, åid- 
nahem. | 

AJENES , 2. f. more, hinder, v. ajenes. 

D dd d à Q3 


48 9, AIT 


Aic, n. f. pofeffo, egendom, beftttning. 
Mo i jig, mea ifla ef pofeffo. 

ÅIGAD, lügat, poffzffor, ågare. | 

Å1G0, n. a. proprius, egen. Åigo wål- 
ja, frater germanus. Aigo tawer, pro- 
pria pof «fto. 

Aicowuoxr, åigowuot, ». f. propris- 
247, egenfkap. Jubmelen åigowuo- 
keh, arributa Divina, Guds egen- 
fkaper. | 

ÅixoT, åikotet, åikormm, v. aikot t5c. 

AIMESK, ft a. verecundus , blyg, blyg- 
fam. Àimefk mana, infans verecundus. 

A1MOSXADDET , 7. ». erubefcerz , blygas. 
Idtjin àimofkadde, non erubuerunt. — 

ArTE, åiten, vid. eime, eite Gc. 

Auro , n. f. locus feparatur, enrum, får- 
fkildt rum. Áitofne hálet, i» fecrere 
colloquí , talas med i enrum. 

A1ro1T , åitot, adv. f/zor/fm, firíkildt, 
affides. Wadfon åitot, eamus for £m, 
låt ofs gå affides. 4uffr. 

AXTOTET, v. a. avertere, removere, af- 
vånda, bortvánda. Tjalmit áitotet, 
oculor averiere , aliorfum | profpizere, 

.. vánda bort Ögonen, fe bort. 

A1TOTEM, 5. f. aver ffo , bortvindande. 

Axr , åkta, n. e. genuinus, legitimus , åk- 
ta, laglig. Akt alma, maritus genui- 
nur, åkta man. 

ÅXTO, adv. confulto, de induftria, med 
flit, upfåteligen. Åkto naute leb tak- 

^ kam, ita de induftria fecí, jag har 
med flit få gjordt. Miålan ákto, id. 

^ It. adjetfive: Miålan åkto fuddos pee- 
catum proereticum , upfátelig fynd. 

Are, noii, låt blifva, vid. ale. 

ÁLzx, åla, o. f. grex, hjord. Alekam, 


ÅLJ 

ALAD, åladeje, vid. ålolats. 

Árjo, m. f. diligentia, indufiria, fit. 
Stuora áljo, magna induffris. Àljoft, 
cum indufiria, omni nifu, med kraft. 
Adverbia. 

ALjETET, curare, operam dare, vårda 
fig, beflita fig. 1-fodn åljet parget, 
laborare is nom curat, han vårdar fi 
ej at arbeta. I åljet pütet, venire nox 
curat , han bryr fig ej om at komma, 
cfr. wafljet. 

Arjox, åljar, induftrius, onavur, fliti 
arbetfam, " Åljokeh Orrote, diligen 
ter eflote.. Áljokwuot, diligentia, iv 
dufir ia, flit. | 

ÅLJOSIXT, åljokt, ado. diligenter , fli- 
teligen. 

ÅLJOTEBME, v. a. otiofus, defidiofus, 
lat. Åljotes, sd. Åljotes almats , be- 
mo defídiofur, en lat mennifka, — AI- 
joteswuot, pigritia, låttja. 

ALJoTOWET, 9. n. ignavum fieri, blif- 
va lat. 

ALLAJET, 7. st. revivifcere, vid. jellajet. 

ALLOB , »egatioum prime per/ona plural, 
Állob takka, se faciamus , minimo fa- 
ciamu», låt ofsej göra. Ållon (dual) 
wuolge, se abeamur, låt ofs bågge ej 
gå eller fara bort. Sccunde per/ona 
plural. ållote. Állote jakke, minime 
credatis , tron ej. 3. Perf. ållus. Ål 
lus kåttjelus , ne tentet , periculum non 
faciat, han må ej förföka.  Állufka 
£ve ållufkan (dwal.) påtus, non ve 
giant, de två måga ej komma, cfr. 

ale & conjugationem verbi negativi aw 
xiliar. Ib. | 


grex meus, min bofkap. Åla ålma, vir Áo, "f. grex pecudum, bofkaps-hjord. 
Ul. 


diver pecudir, en rik man på bofkap. 


1.ålo, grex opium, fira-hjord. 
Alots, 











ÅN . 


Alots, dimi. en liten hjord. Fem. 


elo, /eger, váxande fád. cfr. ålek. 
ArorATS, diver pecudis, rik på bofkap. 

Stuora álolats le fodn, valde dives cf 

pecori, han år mycket rik på bofkap. 

ÅLOTALLET , v. n. augefcere, accrefcere, 
(de pecudibus dicitmr & grege) vüxa 
til, föröka fig, trifvas. Ságes om 
bofkap. | 

ÁLWET, v. a. animadvertere, mürka, 
förmärka, vid. elwet. 

ÅMBIKT , 5. f. munus, vid. ammat. 

ÁN , án-ko, conj. suam, ån, Puoreb ån 
ko fodn, melier illo, fve quam ille, båt- 
tre ån han. Reéfinr tamen 5 lingua 
magir conveniens ef, puoreb fuite, me- 
Hor slo. - m 

ÁNAx, tatte inab, v£2. ådnak. . 

ÁNABU , ánebut, edv. fag is, plus, mera. 

LNAHET ,U. 4. nimis multum cffe ducere, 
tycka vara för mycket. Anahi mak- 
fob, mab lijeb ádtjom , mercer , quam 
acceperam, nimis ci magna vifa ef, 
han tyckte, at betalningen, fom jag 
hade fått, var alt för ftor. —— 

ÅNAK, urfus mar, hann-björn. 

ÅNAKUTJEH, 9. 4. plural. multi, fatis 
multi, många, nog många. 


ÅNANET, 0. "t. augefcere, vid. ådnanet. 


ÁNAMUST, adv. maxime, vid. ådnak. : 
ÅNATJUMUS > pars maxima, plerique, 
ftórfta delen, de flåfte. Ånatjumu- 
feb leb &dtjom, partens maximas ac- 
cep? fue natfur fum, jag har fart det 
måfta. 'Fah ünatjumufeh frjaft, ple- 
rique illrum, de tlifle af dem. 
ÁwNDET, v.a. cffcere, beftálla, uträtta. 
Mab Kafkah tedn åndet? quid cfficics? 
bvad fkal du utrátta? | 
ÄNDEN , indahem, n. /. negotium, fy fla. 


* 


ÁR 583 


fam, arbetfam. 
ÅNE, åneb, v. ádna, ånab. Åne åneb, 
, magis magisque, mer och mer. 
ANETET , v. 4. augere , multiplicare, fór- 
Öka. Sodn kalka ånetet to fajob, 
 Angebit femen iuum. 
ANETEM , 7. f. multiplicatio, fórÓkande. 
ÄNGEL, angelus, ángel. | 
ÅNO, amnis, fluciur, elf, Åno kadde, 
. ripa favii, Änots , dim. en liten elf. 


, ANO, evumeulus, matris frater, mor- 


, broder. 
APP AR, vid. eppar. Fem, ápárá , notbas. 
APPEL, pomum, äpple. Appel muor, po- 
mus, äppletrå. 
ÅRANET, v. s. vid. wirrtot, 2D 
ÅRDN, årdna, »mgorium, årende. Árd- 
nats , dimin. idem. 
ÅRDNET, deflinere, proponere fbi , rna 
, fig, fátta fig före. 
AREDI ,7. f. vid. årdn. 
AXES , årenis , dsver fus , diflinifus, får- 
fkild , affhild. 


ÁRETET , 7. 4. vid. eretet. 


Ánroe, Boneffus , decorus , bene audiens, 


årlig. Arlog almats , bomo bomore di 
ges , ärlig mennifka. — Arloglaka, 
adv. honeffe , årligt. Ärlogwuot, bv- 


nefpas , bonor , åra. 


Ano, . f. bonor, heder, åra. Åro teu- . 


Was, bonorabilis, Bonore dignus, åre- 
, fik, årefulb, | 
ÅROT EBME , åvOtes, srfamatur, ignomi- 
. nia notarus , Oårlig , vanfrágdad. — 
AROTET, v. a. Donerare , bonore prof/cqui, 
åra, hedra. Årotum, bonoratus, &rad. 


ÅRTA, pifmn, årt. Årtit pårret, pifa 


, (emedere , åta årter. 
ASA, ållan, adv. sdbue, ännu. Äfkale 
to 


ÅNDOXES, laboriof(us, induffriur, beftålls - 


584 ATT 


tobben, illic adbuc «ff, han år ånnu 


dår. Ir. tandem, omíider. Áfka te ta- 
jetab, »unc demum intelligo, nu ánd- 
teligen fórftár jag. Åfka talle kullab, 
mune primum audio, nu fórft hör jag. 
Ir. poftca, efteråt, fedan. Wuoltak 
mon, åfka te todn , primum ego, poft- 
ea tu, förft jag, fedan du. 

ÅSKALET, v. n. luxari, ex artu difter- 
queri, gà eller vridas utur led. Juol- 
ke áfkali, pes Juxabatur, foten blef 
led-vriden. 

AskALTATTET, v. 4. luxare, ledvrida, 
vrida eller bryta utur led. Áfkaltat- 
ti juolkeb, pedem luxabat. : 

ÅTJa, alivs, en annan. Átja ålma, alius 


vir, en annan man. Ib átjafeb tete, 


aliud non fcio, jag vet ej annat. Átja- 
feh & &tjateh , als, de andra. Átja- 
laka, ad. aliter, annorlunda. 

Ax JATATTET , Átjatuttet, v. a. immuta- 
re, föråndra. Átjatattem , Jmmutario, 
fórándring. 

ÅTJATUET, åtjatowet, immutari , förs 
åndras. 

ÅTIX, acetum, åtticka. , 





Ö 





ÅTsiTJE, vid. atlitje. : 


ÅTTIGEH, åttikeh , parenter, pater ma- 
terque, föråldrar, vid. aitegeh. 
ÁvTJET , v. a. incitare, infligare, reta, 
uppágga, cfr. autjo , unde ortum ef. 
WET , åwem, oid. awet, awem. 


Ó 


Ónror, v. 4. comparare fibi , acquirert, 
tórfkaffa tig. Óhlo allafat karwoit, 
sompara tibi veftes, fkaffa dig klider. 
I widnotes almats maitek óhlo, be 
mo defidiofur nibil boni. fibi acquirit, 
en lat mennifka fórvárfvar fig ingea 
ting; cfr. auket, ablet, rikkot. 

Órrort , adv. alierfum , annorftides 
bort. Oitoit káttjet, aliorfum re/pi- 
cere, oculos avertere, fe bort. — Oitoit 
wiggz, alior fum abire ffudet , han vil 
bort en annan våg. 

NTSET vel Óntíot , v. a. curare, curam 
&erere, bry fig om, vårda. Walla ib 
' Óntíe mabken , /:d non quidquam oe 
ro, Af. 20: 24. Kütebs Óntfot, domu 
Jue. five rei familiaris. curam fos 


föreftå fit hus, cfr. laketet, tjodtjotet 


A. 4 








SVENSKT ocu LAPPSKT 
IR DA-REGISTER. 


2 





INDEX VOCABULORUM | 
| SVECANO-LAPPONICUS. 


€ nad) sip peg. 584 cingefest werden 








[I wuofkon , fkádek, fittek. Afgud , påito Jubmel, feite, faiw. 


Accord , litto, nórto. Afbandla, álletet, láptet, fjátetallet, 
Accordera, litob takket, littotet, Afhjelpa, kajot, kalget, wekketet. 
nórtotet. Afbámta, tápot erit, katotet. 
Adel, adelig, frókok, adeles 3lma. 'Afhålla, pignotet, ulkotet, tfagpet. Af- 
Macrton, kaktle mubbe lokkai. Den ader- — hålla fig, tíappet, kattet. 
tonde, kaktfad mubbe lokkai. Afbugga, jagkeldet, ånetet, werdet, raíla 
Advocat , auteft waíteteje, hál-álma. tjuoppet. 


Af, luftre, lute. Han fick af honom, ådtjoi A4fbánda, katotet, erit waldet, 
fufle. Prepof. a, ab, ex, per ablativum Afböra, kuldelet, kuldelaflet, 
cafura exprimitur, ex. gv. af filfver, Afklippa, pefketet. 


filbuft, af Gud, Jubmelett. Afkidda, karwoit nuolet. — Afklåda flv 
Afbarka, karrab waldet, lågget, njallatet, ^ nuoletet. 
nietfetallet. Afkomma, afkomlinge, maddo, mangel. 
Afbedja , biddet, andagas anot. tes puolwa, párad. 
Afbilda, umuototet. Afkunna, kullatet, tetetet. 
Afiryta, ralta tájet, mátjeflet, matfeflet, Afa, abletet, fakkatet, wruolgatet, Afa, 
tlöpket. = -— eller fórvárfva fig, tjågget. 
Adfüráck, fkada, maffem. Aflemna , lappet, qwodet. 
Afbója, erit kaitetet, erit járgelet, hefjotet. Aflide, jabmet, falatet, tfauketet, 
4fbón, biddem, andagas rákkálem. Aflifva, hággab waldet, jabmetet. 


4fbórda , nådeb erit piejet, nádeb keppetet. Aflåra, luitet, likotet, heitet, orrojet, 
Afbörda fin fkuld , welkebs makfet, Afldng , kukkotefi, fkoldnjok, 


Afdanka , heitet, kattjetet, kleppet. Aflág ga, erit piájet, erit luitet, katotet, lappet. 
dfdraga, keppetet, wfetet, wanotet. Af- Aflágfen, kukkes, kukkes laido tuoken, 
draga huden, njuowet, njafket. fwikke tuoken. 
Affalla, erit kattjet. Afiöpa , fe afrinna. Saken aflopp fåledes, 
Afrärda , erit rajet, faddet, kalget. naute taina atain fjaddai. 
Aföda , fakkus, qweddo, tjuk, mana. Afiöna , pAlkab waddet, makfet. Afibning, 
Afgöra , állet, láptet. palka, makfo. 
Afgá, erit wruolget, erit mannet. Aflöfa , nuolet, luitet, tjåutet. 
Afzdida, wrelkeb makíet, makfet. Afmatta, kiáudatet, filotet, waipetet, 
Afgårda , kiárdab takket, flagget. Afmála, kirjetet, pajnetet, puoikaldattet, 
4/gifva , waddet, háiketet, — 4fgift, tak« | máhlet. 
kalwas, fkatte, mekfo. Afmára, fuldet, mátet, flikkoftet, 
Adfgrund, haute, waule, járto. Eeee . Afné- 


-” TD -» 7 


a 
. 
” " 
a 
= 
. 
P4 
» . 
* * > 
. 
. 
a 
* 
. 
3 
. 
. 
e + 
- 
L3 
. 
. 
. 
E 
. | 
. 


ae 


i u Li oc-X 007 TW +, 
dine - 
'u . 
Ia 
. . ) 
1 
L] 
- 
" 
, 
LJ 
+ 
. 2 
.” 
* 
LJ 9 
4 . . 
LJ 
- - 
. 
. a 
. a 
L] d T . 
*. bb. . 
H " . 
» 
. 
” ” a 
e ^. 
, LJ 
1 LJ 
* 
- 
P 
, - 
e 
a 
" . 
e 
» 
. 
. . 
» 
s , 
a 
| $ 
* 
r1 
. . 
4 


L4 
ta 
3 
. 
P» 
a 
e 
LJ 
* 
Lä 
. 











Å. 
bbor , wuofkon , fkådek, fittek. 
Accord , litto, nórto. | 
Accordera, littob takket, littotet, 
nórtotet. 

Adel, adelig, frökok, adeles ålma. 

4aderton, kaktfe mubbe lokkai. Den ader- 
tonde , kaktfad mubbe lokkai. 

Advocat, autefít xralleteje, hål-ålma. 

Af, lufte, lute. Han fick af honom, Adtjoi 
fufle. Prepof. a, ab, ex, per ablativum 
cafum exprimitur, ex. gr. af filfver, 
filbuft, af Gud, Jubmelett. 

Afbarka, karrab waldet, lágget, njallatet, 
nietfetallet. 

Afbedja , biddet, andagas anot. 

Afbilda, wwototet. 

Afbryta, rata tájet, mátjeftet, matfeflet, 

^. fíópket. - 

Afbráck, fkada, maífem. 

Aflója, erit kaitetet, erit járgelet, hefjotet. 

Afbón, biddem, andagas rákkálem. 

Afbórda, nádeb erit piejet, nádeb keppetet. 
Afbórda fin fkuld , welkebs makfet. 

Afdanka , heitet , kattjetet , kleppet. 

Afdraga, keppetet, wíetet, wanotet,  Af- 
draga buden, njuowet, njafket. 

Affalla, erit kattjet. 

Affárda, erit rajet, faddet, kalget. 

Affáda, fakkus, qweddo, tjuk, mana. 

Afgóra, állet, låptet. 

Afgå, erit wuolget, erit mannet. 

Afgálda, welkeb makflet, makfet. 

Afgårda , kiårdab takket, ftagget. 

Afgifva, waddet, håiketet. Afgift, tak- 
kalwas, fkatte, makfo. 

AMfgrund, haute, waule, járto. 


"Mf hilla, pignotet, ulkotet, tlagget. 


AMfgud , påito Jubmel, feite, faiw. 


Afbandla, álletet, láptet, fjátetallet, 
Afbjelpa , kajot, kalget, wekketet. 
Afbámta, tåpot erit, katotet. 


Af- 
hålla fig, tfappet, kattet. 
Afbugga, jagkeldet, ånetet, werdet, raíla 
tjuoppet. 
Afbánda, katotet, erit waldet, 
Afbóra, kuldelet, kuldelaflet. 


Afklippa, pefketet. 

Afkláda, karwoit nuolet, — Afklåda p? 
nuoletet. 

Af komma , afkomlinge, maddo, mangel. 
tes puolwa, párad. 

Afkunna , kullatet, tetetet. 

fla, abletet, fakkatet, wuolgatet. Afa, 
eller fórvárfva fig, tjägget. 

Aflemna, lappet, qwodet. 

Aflida, jabmet, falatet, tfauketet. 

Aflifva, hággab waldet, jabmetet. 

Aflåra , luitet, likotet, heitet, orrojet. 

Afláng , kakkotefi, fkoldnjok, . 

Aflág g4, erit piájet, erit luitet, katotet, lappet. 

Aflágfen, kukkes, kukkes laido tuoken, 
fwikke tuoken. 

Afíópa , fe afrinna. Saken affopp fdleder, 
naute taina atain fjaddai. 

Afíóna , plkab waddet, makfet. Afibning, 
palka, makfo. 

Aflöfa , nuolet, luitet, tjåutet. 

Afmatta, kiáudatet, filotet, waipetet. 

Afmåla, kirjetet, pajnetet, puoikaldattet, 

. máhlet. 

Afmára, fuldet, mátet, flikkoflet, 

Eeee - ! 


. 


Afs- 





$86 ATS 


Afiámare, afteje, tàpoje. 

Afplana smifigárningar och f'ynder , atljit 
ja máddoit erit njamef(let ja katotet, fik- 
keflet, wwaflkeflet. | 

Mfplanka , fårretet. 

Afrad, kordne takkal was. . 

Afråda, heljotet, wakotet, piettot. 

Afrita, Íkantet, menílereb takket, kirjetet. 

Afrátta, fe aflifoa. 

Affaknad , åtfelem. 

Affeende, kátjeflem, kátjeflak, mákke. I 
af/ecnde på honom, fo kautai. 

Affdes, tåres pelen, fårr. 

Affkt , måkke, aikom, uffjolmes 

AffRaffa, katotet, heitetattet. 

AffRed, rajem, luitem, ailewiefatem, 

AffReda , rajet, luitet, aHlewiefatet. | 

Affrilja, fárretet, qwektetet, tjnoldet, rat. 
ket, jeoket. 

AffArap, heitates. 

Affkrifoa , mubbem kirjen tfagpe tjalet. 
Af krifua på en räkning , keppetet , wa- 
fkot, flruket. 

Mffhrácka, paldet,.erit paldet. 

AffRráckz, pallam, paldom, åurom. 

Af fra, rafla tjuoppet. 

Affhudda, erit palkeflet, katotet. 

Afflå, nadot, neikot, piettot, ruoptjet. 

ffíag, nadom., piettom. 

Af/pifa, affpifa med fagra ord, tjabbe 
nialmin ajetet. A/fpifa, gifva mas åt, 
kaletet, pidbmet. 

Affå, orrojet, heitet, Ruitet. 


Affåga, affäga fig, erit jåttet 


Affåtta, kattjetet, kleppet, Af/f/atr, hei- 
tetum , kattjetum. 

AMffvárja, erit jatet, erit wuordnot. 

Aftaga, utlanet, gållet, mangas manmet. 
(Om snánan) kelot. Aftaga, (begripa) 
ai wetet, tábdet, fkenot. 


4fial, lalkaltak, fe accord, 


. AFV 


Aftappa, keppetet, kálketet. 

Afton, ekked. — Afton/dng , ekkedes-miffo. 

Aftorka , niameflet, niamet, fikkot, fakkar- 
tet, wafkaílet. 

Aftrádo , erit wadlet. Afzréda fin rät, 
åfebs luitet. 

Afitryck, kàwe, fkiuwe, mnuoto. 

Afund, niddo, udnoteswuot, kat(em.' 

Afocl, fe afla. 

Afvag, mádfo, mádfok. 

Afvika, kaiwet, fwikkeftet, fuoppet, eri 
wuolget. | 

Afvita , miila-wanak, kaiwes, piådak. 

Afvittra, arbeb juoketet. 

Afvånda, erit jérgelet, åitoit järgelet. 

4foénja, hbarjanemeft heretet, harjanem 
lakeb katotet. 

Afvdrja, wáret, watjelet, Kattet. 

Aga, pakkatus. Agaléåt, pakkateke. 

A4gg , nirbmme, waflje, niddo. 

4gn, kordne kárrek. — gn, fom fåte 
för djur, fepte. 

Akta, kattet, laketet, Óntfot.  Aksa, hö 
Ja före, adnet. 

Akt, kattem, akfatallem. 

Áktad, adnetum. 

Aktning, kudne, wuoloa 

4ktfam, warokes, wirbmok, rajages. 

Alarm, fluibne, flaime. 

Aider , leipe. c 

4ifvar , alwar, tuoda. Med elfowre to 
daft, álles alwareft, | 

4, alla, kaik, kaikeh, fåra Rutte. Md 
allo, ikkat, akten áiwen. 

Ailefådes , fárta faen, juoka paiken. 

Altid, fárte palen. — 4k; dmt, akell, ints, 
alo. 4r fedam, itta tatte paleft. Ale 
redan, yo, jo, juokokats. 

aitfamman:, kaik tun. AR för mycke, 

hila, ilak. För all ting, aines. 











AND 

Aidenftund , jutte. Alrfå, naute. 

Allehanda , kaikalakafats. — Aldeles, aptfa, 
aiwe állaft. | 

Bsmågtig , kaikwekíes, kaika radeje. Als. 
ingen, i kettek, i kåke, 1 mike, i aktek. 

Aldrig , i kátfek. Aldrig em, i aktek. Al- 
drig fedan, i kållek tal. För aldrig 
få mycket, i manke diet. | 

Allena , aktok, aktain. Allenaft, koros. Al- 
lenaft du ville, fattah wall fitalih. 

Almoge, almog, fuolke. | 

Almofor , wratemeh, watek.  Almofe-hjon, 
hájo, fattog, almofteje. 

Allmän , kaikafats, kaiki. 

Al», flikko. | 

Aldra, aldraflórft, kaiken fluoraumus, 

Afer , fe affóda. 

Altare, Altar. 

Alun, alun kedke. 

4mma , nidtje edne, paijeteje, niammateje. 

Amper , brittjok, bafkok, karres. 

4n, gå an, fjáttet. Huru mår du? det går 
4n, maktes wiefo? dauk knit. 

Ana, det anade honom, etjes ludne tábdi, 
awe ko tieti. 

ZAnamma , tuoflot, tuoftotet, waldet. 

Anbjuda , falet, küttjelet. 

And , grár -and., fjuotfjo, laggets, fnartel. 
And , fkórde-and , tjuoppem pådd. 

Andas, wuoigneflet, lagket, addanet. 

Ande, wuoigenes, addanes. Gifva up an- 
dan, tíauketet, jabmet.  Andedrägt, 
wuoigneflak, addanes. Andelös, hágga- 
tebme. 'Andtåppa, tappaltak. 

Andakt, ailes ajatallem, ajatallem. Andåék- 
tig, Jubmelfruktog, ailes ajatallemin kul- 
deleje. Andåktigt, ailes ajatallemin, ftuo- 
ra ajatallemin ja kuldelemin. 

4ndáktig bedjare, waimoft råkkåleje 

dude], áfe, lotto, febre, part. 


ANG 


Aundelig , wuoignelats. 

Andraga, autj puoktet, fardnot. 

Andre, átjafeh, ájateh. Den andre, mub- 
be, mubbad, 

Anfall, ladem, rábmolem. Anfalla, ladet, 
rábmot, láutadet, tárotet, tjuotfet. 

Anfákta, káttjelet, wraiwetet. Anfåktning, 
káttjelem, waiwetem. | 

Anfordran, raukem, tjodtjotem, waino- 
tem, riktem. — Anfordra , riktet, rauket, 
krakfjot, tjodtjotet, wainotet. 

4nföra , tálsvot, wirdetet, laidet; wadfetet.. 
4Infórare, tálwoje, laidefleje. 

dnfórtro, jakketet, wuorkai waddet. 

Anförtrodd , jakketum, waddetum wuorkai. 

dnfórvant , anförvanter , lágt , lawe, pir 
rahah, párolats. 

Angelågen, tarbes, aines,  Angelågenhet, 
tarbeswuot, tarbek, tarbo. 

Angenám , likokes, haufkes, murretes. 

Angifva, qweddet, paijetet, hålet. 

4ngifvare, qweddeje, paijeteje, háleje. 

4ngripa, làutet, ladet, tárotet. — dngripa 
eller begynna, alget, algetet. — — 

Angránfande, lakkaimus, lakkas. — 

Angå, kullot, pátet, fjáttet. — Angående, 
kautoi, qwettai, qwouloi. | 

Anbang, lebre, akta pele, kradnah,pållafatjeh. 

Anhålla, maddet, adnot, råkkålet, ano- 
tet, åiket. 

4nbórig, fe anfórvant. 

Ankare, ankar, aija kedke. 

Anklaga, fe angifva. Anklagan, qweddo. 

dnkomf? , pàtem, pátaltak. 

Anledning , tilje, tarbme, wikke. 

Anlete, muoto, arodeje, tjalmeh. 

Anlita, fe anbálla, wekkeb maddet. - 
Anlägga, algetet, kaudnetet, wiggetet, tjod- 
tjaldattet, tfeggetet. | 

dinlánda, puoktetet, pátet, jikfetet, - 
Eeee 2 Anme- 


$87 


$88 ANS 


CE uIEIEMRENEEMEEMEEEMEMDEMEREREEMMENMP 


Anmoda, fe anlita, anbálla. 

Anmäla, tetetet, fardnot, peljetet. 

Ax»márka, márket, mithmet , tfekkotet, 
muitos waldet, aitfet. 

Annan, ita, mubbe. Hvarannan, qweib- 
me qweibmebs, kafkabfa. Annorledes, 
àtja laka, átja wuokai. 

Anor, pirad, lawe lokko, maddo. 

Anordna, picjet, laget, fjittetet. 

Anropa, tjuorwot, tjuorwotallet, rákkálet. 

Anrátta, reidet, karwet. 

Anfa, kåttjet, kåttjon adnet, neutot. 

Anfe, kátjeflet, adnet, jag anfer dig för 
£od, puoraken to aduab. 

Anfcende, wuoke, muoto. Anfeende (4i- 
gnitar) , hewolwuot, årweswuot. I an- 
feende til, kauto, qwettai. 

Anfenlig, hewok, wuokok, wuoidnos. 

Anfenligen, aimo, máalked. 

Anfkte, muoto, arodeje. 

Anfkaffe, reddot, karwet, lagetet, már- 
rátet, rifot, hugfet, warkot, óhlot. 

An fkri, tjuorwom, kiljoin, kajen. 

An/lag, aikom, algetem, uffjolmes. 

An/i4, nammatet, meretet, tiekkotet. 

Anfpr dk , håla, tjodtjotem. Göra anfprák., 
hálab takket. 

Anflalt , ordnig, lagatas, piejem, piejetus. 

Anflalta, laget, piejet, bupgfet. 

Anfifta, fe anráita, anordna. 

Anficka, painetet, pahdet, paflet.: 

An få, fjättet , dåkkahet. . 

Anfidlla, fe anrátta, anflifta. 

Anflåndig , fättok, wuokok, tjabbe. 

Anflör, af fjukdom, ådtjotallem puotfel- 
wafelfl. Anffór , för, nortetem , nollatem. 

Anflótelig , owuokes, ofjittokes. 

Anfvar , Íwardm, fuoppe, kartjafeh , tjod- 
toin, qweddem, wafletem. 

Anfci;, wuofle peiwen, wuoflan. 


Anfókning, maddem, waitem, anom. 
Antaga, falas waldet, tuoífot, waldet, 
Antal, lokko, nauka, tåkke. 

Antafla, ladet, tárotet, rábmot, ribmolet 
Antekna, mithmet, tíekkotet, tjalet. 
Antingen, jogo. 

Antráda, elget, algob takket. 
Antyda, tetetet, kullatet, peljetet. 
Antvarda, jakketet, waddet, luitet. 
Antánda , tíakketet , puolajattet, fnjuwkelet, 
Anvifa, wadíetet, wuofetet, rajet. 


Anvánda, pargon waldet, brukot, auken 


takket. Använda arbete, pargob picjet, 
Prget. | 

Apa efter , badet, tjowot wigget, mubbe 
mangen takket. 

April månad, wuoratjis mano. - 
Arbeta, parget, tuojohet, widnohet, tx. 
ket. Arbetedt fflfoer, takko filba. 
Arbete, pargo, widno, tnoje.  Arbetfan, 

tuoiar, pargok, pargales, ukkar. 
Arrendera, palka wuoftle luitet, luitet. 
Arf, arbe.  Arfvinge, arbolats. 
Arg, pahas, fuonos, puofjak, márak, allmak. 
Arglifiig, fluokes, flnokes pahe. Argkt, 
pahaswuot, fuonosw iot. 

Arg//ut, márak, puortos, kärrok. 
Arm, lke, kåt, ålken åiwe rajai kátafl. Ar 
båge, kardnjel. Arméd£a, kåta wuole. 
Arm, fattig , bájo, tarbaheje, niádalat, k9- 
we. Armod,Íattogwuot, hájoswuot. 

Ars, patta. ! 

Art, nale, wuoke, íflaja, art. Väl artad, 

- wuokok, artalats. Ea ertad, paba or 
lek, pahas wuokeft. 

Artíg , haufkes, fuottes, kudnes, murres 

Arvode, palka, makío, takkem palka. 

Ar, máfka kroppe, parwo, fkyro. 

AfR, léten låda, fkappo, kiflots. 


. AfRa, kuna. Falafha, kappanjes. 


Af), 








BAN 


Afp, fuppe. Af afp, fuppeti. 

At, jutte, atte, waj. Art icke, abma. 

Ax, aks, kordne kára. G4 i ax, ak(it wuotjet. 

Axel, ålke, hardo. Axel-ben, pedges. Axel 
bred, hardoj, hardajes. 

Axul, álg, juolke. 


B. 


Backe, táwa, puold? meto, wuofto, we- 
ra, werak , nålt. 


Bad, paífalwas, pafletem, laugo.- Bada 


Kg» paffatet. 
Badda, paketet, paitetet, pake(let.- 
Bagare, laipe takkeje, laipoje, bakoje. . 
Bak, páktjo, patt, mange ketje. Bakrala, 
bakdania , påktjoR hålet , padnatallet , 
mangeltes hálab adnet. Bake på en knif 
eller dylikt, fkjibmar, Bakefter, páktjoft, 


páktjo tuoken , mangelt. Bakde/en, man- - 


ge ketje, patta ketje. Baklåder, ruojes. 
Bakldnger,rueptolefi, pignos. Bakfram, 
mádíot, ruopto ketji. Bakéinda, kátit 
påktjoi tjadnet. Bak//ug , fuolle piwteje, 
paha fluokok, fluokes. Bakflamm, man 
ge ketje flabne, wadnafen mange ketje. 
Bhka, bakot, laipot.  Bakugn, bakom 
wüobdne. 
Balja, tåpp, fkuoudo. 
tjatfe ebber. | 
Balk, llaggek, kafka flaggek. Balk i la- 
gen, pekke laga kirjen. | 
Ban, bana, fjaljo, mållatum palges, fjalk. 
Bana , bana vågen, falket, käinob takket. 
Band, tjadnes, badde, pafle, kiåldak. Er 
band af tjufvar, fuola febre, fuolleki (ále. 
Bane, k^ddatallem, jabmem, fpiejo. 
Bank, fand-bank, qwrorgo, fadde tjárro. 
Bánko - fedel, pappar pednik. 
Banka, hålet, tfabmet, qwofgnetet. 
Banna, pelket, fjárgot. —.-Benzas , fe fvdr- 


Vattu-balja , aja, 


BAR $89 


Ja. Bannor, pálko, pálkatallem, tfet- 
faftattem , fjárgom. 

Bar, puod[ot, puodfos, rittío. Bara , kuo- 
ros, tjálga, fatta, fatta wall. 

Bardifan, qwekte autjok fwerde. 

Bark, karr, qwofmar, qwolmes. Barka, 
qwolneflet, karrab waldet. Barka /4- 
der , barkotet. 

Barm, puogn, átfa. 

-Barmbertig , arinokes, arjokes. Barmber- 
tigbet , armokeswuot. 

Barn, mana, juglo  Barna-barz , ajoweh. 

Barnilórd, mana tarbo, mana piibmem, 

mana fingo. Falla i barnfáng , nivwe- 

ket, mana fångdi fJaddet, kåttjem peiwai 
påtet. Barnmor Ka, tíagg-edne. Barn- 
lekar, mana tuokor. Oäkta barn, luo- 
wes mana, juolke mana, fjaljo mana. 

Linde-barn,kátka mana. Barn/Iig , ma- 

nalats, manalakats Vara barnfig , ma- 

naílattet, manallallet. 

Barr, kátfe, todkom. 

Bar fk, leldes, wuowdnajes, raimes. 

Bafa , fwafkot, (wintet. 

Baft, wedde. Bafla och binda, weddet, 
tjadnet. 

Bear beta, parget, pargetet, wiggetet, tjabtjet. 

Beblanda, ma(letet, malfket. 

Bebo, orrot, wieíot, wiefob takket. Ej 
kunna bebos, i orrotattet. 

Bebáda , puodgeflet, fakaflet, fakab takk 

Beck, fuokom tarwe, kaffe. | 

Bedar, adnot, maddet, waitet. 

Beden, maddetum, anotum. 

Bed ja , rákket , rákkálet,tjuorwotet. Bedja 
RB anmoda , kottjot, maddet. 

Bedraga, pettet, taret , willetet , fluoket. 
Bedraga fig , ejet, willet, tjajanet, med- 
det. Bedragare, tjajeteje, petteje, tareje. 

Bedrifter , takkoh, oh. 

Eeee 3 PS Bedrif- 


. 
'- 


$99 BEF 

Jiedrifva, takket, parget, autetet. 

Bedráglig, peuokes, tareles, flnokes. 

Bedrágeri, pettem, tarem, fluoke. 

Bedrófoa, waiwet, waiwetet, huinotet, fur- 
gob takket. Bedröfvas, waiwa(towet, 
huinot , furgob &dtjot. 

Bedrófoad, huinos, furgolats, wajeteje. 

Bedröfvelfe, waja, furgo, muode. 

Bedyra, tjärget, tjárga fardaot, wuordnot. 

Befalla , trawret , kottjot, piejet. Befalla fig 
i$ Guds band, jubmelen káten wuolai 
etjebs waddet, Befal/ning , kottjom, pie- 
jetus, buda, . 

 Befara , pallet, tiiwot, warotallet. 

Befatta fig med, takkamufen waldet, etjebs 
taffan piejet. 

Befinua , kaudnet, aitfet, wuopteflet, qwo- 
rafet. — Blifva befunnen, kaudnetallet, 
pátatallet. 

Beflita fég, åljob waldet, hugfob waldet, 
wigget, wainob adnet. | 

Beflácka, pahdet, pådwet, tuolwatet. 

Befogad , Mes wikkeb adneje, fjáttok. — 

Befordra , autetet, márrátet, wekketet, wig- 
getet, paijas puoktet. Befordfare, wek- 
keteje, márráteje. Befordran , wekke- 
tem, márrátem. 

Befrakta, fkippeb palket. 

Befria , luitet, rafai puoktet, mainetebmen 
kaudnetet , fáddotet, tjáutet, nuolet, fri 
takket. Befria: , piáfet, tjáutatallet, tjáu- 
tetowet.  Befriclf/e , piifem , tjáutatallem. 


Befr.ynda , párahan takket. Befrynda fig, 
párahan faddet, waldotet, 


Befrámja, fe befordra. * 

Befukta, tibbotet, luwatet, latet. 

Brfulmágriga, ålles famob waddet, tfeg- 
get, faijalas piejet, weldeb waddet, full- 
makteb waddet, Befullmágtigad ,.2lles 
famoin mannemen. 


BEG 


Befál, welde, makt. — Befálbafvare , wd. 
deb adneje. 

Befáfla , nannotet, fkanfeb takket, tárge. 
tet, nanaoflattet, 

Begabba , albetet, nalfet, tjaimet; fpåddet, 
Ípetjatet, narret. Begabbers, nalíem, albe- 
tem, fpáddem. Begabbare, albeteje, nalfeje. 

Begifva fig, wuolget, fkåblanet, miywet, 

 majotet , makotet , metetet. 

Begifven, kilfjok, kimp, nåpel 

Begjuta, leikot, triffetet 

Begrafva, gruoptetet, járdet, joulet, ål. 
nami palet, jaweflet, wuorket. 

Begrep , tábdem, fkenom, arswates, qwor. 
kctem, tajetem, tetem. 

Begrina, fe begabba.: 

Begripa , tábdet, fkenot, tajetet, arwatillet, 
qworafet, judjot. Begripa eller innefat- 
£a, is adnet. Detta begriper mycket uti 
£g, tan wuolen le ådnak. 

Begripelig , tåbdos, puoikos, tjälgok 

Begrunda, grudnot, ajatallet. 

Begráta, tjecot, wajetet, facgot. 

Beg ynna, alget, algob takket, 

Beg ynnelfe , algo. 

Begå, takket, adnet, filet, trillet. Begi d. 
ler fira, paffotet. Begå /£g, mákfet, birget. 

Begáfva, waddetet, fkánkot, waddaflallet, 
puoreb takket. 

Begáfvad , fkénkotum, bándotum, ksrve- 
tum, reidetum. BegZfvad smed sed: för. 
f/ 4nd , miálolats, jerbmalats. 

Begára, anot, wainotet, maddet, tjodtjotet 

Begáran, wainotem, fitud, uflo. 

Begárelfe, uflo, halitem. 

Begárig, wainok, nápel. 

Begárlig , tjáwok. 

Bebag , likom, fitud, puore likom, wii 
notem, wuolo, kudne. 


Bebaga, likot, fitet, hamoftallet, 


Ede 














BEK 


Behagelig, likokes, wuokok, haufkes, fuottes. 

Bebjelpa fig, birget, mákfet. 

Bebjelpelig , wekketeje, wekken orroje, 
kajoje. 

Bibjerta, waimoft hugfet, tjatfalaftet, 

Behjertad, jalok, kiffjok, pmoike. 

Bebof , tatbek, tarbo, tarbeswuot. 

Bebailaimon, patfem, patfew;puore wuorka, 

Bsbálla, aimon adnet, wuorket. 

Boballning , patfem, patíew , patfelwas. 

Bibándig , fjáttok, .wuokok, kátolats. 

Bebófva , tarbahet, njádaflet. 

Bebórig, rektes, fjättes, álles — Bebóriet, 
rekteslaka, ållafikt. 

Bejaka, metetet, jakkot, fadnotet. 

Beifra , tjodtjotet, haddob wainotet, laketet. 

Bekaja, kiMelet, wautetet, tjadnet. Beka- 
J4d , tjadnetum , kifelom , ádtjotallom. 

Bekant , åppes, tàbdok teteles, pikos. Br- 
kantfRap, àppeswuot, tàblokwuot. 

Bcklaga, armellet, armit peftet, enket, Be- 
klagelig , Nraiwes, waiwan, 

Beklåda ,' karwotet, pikteflet , ammateb 
tjodtjotet,. tjenfleb takket. 

Bckomma , adtjot. Bekomma vál eller illa, 
fjättet. Han låter ej det. bekomma fig, 
i fyraiket, 1 fodn tabb manneken ane. 

Bekriga, türotet, tårob takket. 

Bekráfza, nannotet, tjárget, wiittenaflet, 
fadnotet. 

Bekymmer , muode, hugfo, mårrahem. 

Bekymra , wuorraflattet , muodaflattet, wai- 
wet. Bekymra fig om, hugíon orrot, 
hugfet, hugíob adnet, laketet. 

Bekdnna, tåbdeftet, pikfjet. 

Belacka, laitet, tarwet, kele(let, keles fa- 
keb fardnot qweibmes pra. 

Belafla , nádotet, loffotet, tedtob piejet, Iaf- 
fab piejet. Belaffad bát, ladas wadnas. 
Beledfaga, tjowot, kradnen orrot, krad- 

maftallet, metetet, 





BEL $9I 


Belefva, radohattet, fjttetet, kaudnetet, 


radeb takket. 

Belefvad , wuokok, tjeppe almatji kum 
wielot.- . 

Beljuga, fe belacka. | 

Beldten, tuddetakes, nuokaheje. Jag är ej 
belåten , ib nuokahe, ib litat. 

Belágen, orroje. Denne byn är väl belágen, 
tjabbak faijen le tat fita. Belágenbet , (ai- 
je, wuoke. Han år i famma belägenhet, 
tattna Wwuoken le fon. 

Belág ga, piejet, pira kålelet. 

Belágra, pira kárretet, jálátet , piraffattet. 

Beláfen, Kirje háttjeje; kirje lárdek. 

Beláte, káwe, inuoto. 

Belöna, wmakfet, makfetet, palkab waddet. 
Belöning , palka, makío. 

Belópa fig, tjággot, fjaddet, lopatet. 

Bemanna , jalollattet, jaloswuoteb waddet, 
jalotet, allotet. 

Bemantla , káptjet, tjáket.: 

Bemedla, wekken orrot, wekketet, kafki 
etjebs piejet, káfk álman orrot. 

Bemedlad , bánda, rikok, wiefa álima. 

Bemågtiga feg , w'uollafes ádtjot, tuoret, 

Bemålt , hálets, fardne, jauletum, japots. 

Bemárka , märket. 

Bemóda fig, wigget, killot, kilpot, rattjet5* 
kàáttjelet, rabbet, tjabbtjet. 

Bemóta , tuoflotet, tåmetet. 

Ben, takte. Ben-pipa, viåtfek. Benig,taktajes. 

Benáda , armob waddet, armolatlet, luitet. 

Bendgen , metok , kaukok, kiffjok, wiljolats. 

Benámd , nammatum, kottjotum. 

Benója fig , tuddet, litatet. 

Beordra , lliet, picjet. 

Beqvám, fjättok, wuokok, muddak, juol- 
les, alkes. Beqvåma fig, mafjet, miv- 
wet. inajotet, metetet, tjakanet. Be- 
quámligbet , alke , tarbme, tillje. Bo 

y d- 





$92 BER 

Berama , piejet, meretet, fåtob piejet. 

Bereda , reidet, karwet. Bereda fRinn, al- 
tet, femfket, nefket. 

Bereft , kutte widai le imannam, mannak, 
fkappak. 

Berg Ware, tuoddar, kaiffe. Bergaktig, 
paktai Bergrrygg. tjawelk, kårr. Berg» 
klint, ware tjàkk. — Bergsklippa, hålle- 
berg, pakte. Bergi-bo, ware orroje, 
ware játteje. | | 

Berga, tjàgg' t tukfet, tukfeb takket, kajot, 
warjelet. Berga fig, hággebs kajot, bir- 
get etjebs. M 

Berida , hafleb harjetet, ridemi tamet. 

Bero, tjodtjot, flaiket. Lära bero, tiptet, 
'pajet orrot. | 

Beropa , tjodrjotet, tjuorwot. 

Ber ykta , faken wuolgetet, almotet, fakeftet. 

. Illa ber ykta, fe belacka, Illa beryktad 
man, fakai álma,, kutte fakai wuolen le. 

Beråd , juorem? ajatallem, aikom. 

Berddd, vara berddd, aikot, kidket.  Be- 
rdt mod , &kto, midanákta, álles rade, 
Alles uffjolmes, álles ajatallem. 

Berdkna åt en, tíegget mubbai, lokketet. 

Berdtta , laptíeflet, åmanjaltet , fakaflet, tai- 
jatet, jaulet. — Berdtieife, fuptíes, åman- 
jes, fak, fweleg. E u 

Beráttigad, àlles famob adneje, radat. 

Berófoa, katotet, erit waldet, njamaflet, 
tápot, fárjot, puodfofen takket, rewet. 

Beröm , maino, rampo. Berómizg , mainok. 
Berómma , mainot, rampet, hewetet. Be- 
rómma fig af, raffet, etjebs rampet. 

Befanna, fe bejaka. | 

Befatt af djefvulen, párkele(t waiwetum, 
kutten paijel pårkel le famob ådtjom. 
Befatt, beprydd, hårwotum. 

Befe, kátjetet, pilnaflet, wartahet, 

Befegla , figuetet, fignetin tedtet. 


BES 


Be fnna , sjatallet. Befnna fig, jeretet, (ill. 
get, fkirot, jerbmot. 

Befitta , adnet, radet, åigaten orrot. Beftt. 
ning, jg, digo tawer.  Taga i befitt. 
ning, etjes wuollai waldet, 

Bef&affad , taggar wuokeft, tan wuokak, 
tan fkiekenen. BefRaffenbet , wuoke, l- 
ke, fkieken, wijor, nalé. 

Befkatta, wárob piejet, tåpot fkatteb, fiat. 
teb legget, fkattai tjalet. 

Befked , lokko, kreinem, kreinik. 

Befkedlig , wuokok, puorak, mainos. 

Befhicka, rajet, faddet. 

Befhjuta, wuotjetjet, tárotet, ambot. 

BefRrifya, puoikaldattet, tjalet. Befirif- 
ning, tjalem, puoikaldattem. 

Befkydda, kattet, warjelet, wåret. 

Bef&ygga , luoiwenaflet, fuoiwenin kåptjet, 

Befkylla, fkuwet, kaddet, kaddob tjatket, 

 wereb wuojet, wikkeb- walpeb. fuon- 
dob- fkuldob wuojet mubbai. Befkylias 
kaddatalleL. | BefR yllning , fkuwem, kt 
do, kaddates. 

Befháda, kátjetet. 

Befkáftig , pargales, áljok, wrarkok, wa 
tas, teus, ftidma. 

Befkánka, fe begdfua, 

Bef&ára, waddet, waddaftallet, meret, 
tlekkotet. 

Beflag, kron weldin waldem. Jårn-befar, 
routem. Be/legen med järn, routetun. 

Befluta, radohet, radeb takket, lafiketet 
Be/lut, rade, piejetus, laífkaltak. Befe- 
ren, piejetum, kaudnetum. 

Bc/l4, nannotet, routit piejet. Be/ld dr 
ófvertyga , tjadnet, puodot, kelafen t- 
ket, widnet, teuwafi püoktet, 

Beféman , billmar. 

Be/mitta, tuolwatet, pádwrotet, orainet, 
llántjet, painetet. | 

Biff 

















BES 


—L ?>—! nn 
Befofva, neitab ådet, máddot, manab tak- 
ket, neitab peiftet, tjäiwotet. Befofvsn,. 


tjärwe neita. 

Befolda , palket, leiget. | 

Befpara, njuotetet, tukfet, tfutfet, aimon 
adnet, fparet, wuorket. Befparing , tuks, 
njuotetem, tfutfem, aimon adnem, patíem. 

Be/peja , jäfkotet, wakfjot, akfíetet, fuol- 
let akfatallet. 

Befpetfa. fig, .etjebs karwet, reidet. 

Befpifa, piábmet, piäbmobd waddet. 

B:/potta, fe M ln 4. | 

Beforånga » trifletet, leikot, låktet. 

Befpringa, rakket. | 

Bef, fjälates klittur, juttus, waiffje. Beflak- 
tig, metfek, waiffjelakats. 

Beflick, tjalek, kirjetem. 

Beficka , tuolgotet, tuolgob waddet. 

Befiga, låideftet, lawket, fülket, kåret. 
Befliga fig, fe belöpa. 

Beflorma , tårotet, låutatet. 

 Beftraffa, fjärgot, tfetfaflallet, pakkatet. — 

Beftrida , tjodtjotet, takkamufen adnet, hug- 
fob adnet. Befirida, fe neka. 

Beflryka , painetet, wuoitet, fikkot. 

Beftråla, tjuouket, paitet. 

Beffró , fajet, paijelt luobbot. 

Beftyra, hugíet, mårråtet, flillet. 

Befyrka, fe bekráfta. - 

Beftd,, flaiket, tfeudíet, killet, piffut, pintet. 

Befta eller. förläna, addet, luitet, metetet. 
Beftå af trå, af fen, af järn, muoraft- 


— 


kedkefi- routeft orrot. Beffánd , ftaikem, 


pintem , killem. 
Beftålla , takket, parget, álletet, widpohet, 
liptet. Beflálla eller påtinga, bonotet, 
trawet. 
Beflållning , pargo, widno, ammat, kall, 
bonotem, travem, trawotes. 
Beft állf asn , pargok,, pargales , ukkar , wi 
. snok, tjodtjok, kámp. 


b. — 4, litatet, tuddot. 
F 


BES 593 

Beflån:ma , meretet, piejet, fåtob piejet, 
taibetet, littotet. 

Beflándig , ikalats, orron orroje, kutte akeft 
le, flaikok, aktet pinteje, laitateke. Be. 
fl dndigt , ikkat , akelt, alo. 

Beflánka, luwatet, triffetet. 

Beffórz, blifva beflórt , heikalet, 
káiket. 

Befvara, walloflallet, wa(tetet, taweflet, 
Íwarot. 

Befvika, pettet, taret. 

Befvár , pargo, waiwe, kráfe, muode. Be. 
fvår eller klagomål, kuitem , kuitelwas, 

Befvára, pargob takket, waiwetet. 

Befoár ja , wuordnot, wuordnotet, wuord- 

. nafin. tjárget. : 
Befvárlig , loffes, muodelats, wuorrades. 
Befynnerlig, preutak, kåklos, faiw, enfi. 

Bef ynnerligen, fårr, aines. 

Befátta, piejet ammati, tfegget. Be/drta el. 
Jer. fira, hárwetet, tjabbotet. 

Beföka, &ppet, kalletet, jeffet, puoraflattet. 
Bc/ 6k , áppem, puoraflattem, wuoidnem, 

Befor ja, márrátet, hugfet, warkot, kátjet, 
hugíob adnet. 

Beta, qwototet. Beta fkinn, altet, nakkit 
lakteflet, laftatet. . 

Betermark, qwotom faije, qwotom land, 
akke ádnam. | | 

Betaga, erit tápot, katotet, heretet. 

Betala, makíet, 1nakfob waddet. Betal 
sing, makío, werte. | 

Bete, qwotom, fepte. 

Bete, wuofletet, tåmetet, orrot. — 

Beteckna , márket, puoikaldattet, tfuoikotet. 

Betjena , teudnot, teudnahet, fwainefltot. 
Betjena fig, adnet, brukot. 

Betjent, teudnar, Íwaines. Vara betjent 


helketet, 


fff Betin- 





594 BEV 


Betinga, tingot, håletet, laffketet, littotet, 


nórtotet, trawotet. 

Betrakta, ajatallet, kitjetet. 

Betro, jakketet, wuorketet. 

Beiráda , máddokafen kaudnetet , aitfet. 
Blifva betrádd , pátatallet. 

Betråffa, fe angá. 

Betrångd , tarbaheje, niádalats. 

Berfel, pagge, fkråwva, wuognes. Ber/la, 
paggotet. 

Bett, kafkem, flålom, fkråvwa. . 

Berta, bitta, binna, kafkos. . 

Betusga,loffotet, nádotet, waiwetet;wuodet. 

Betyda , márker. 

Betyga , tábde(let, wittenaflet, wuofetet. 

Betácka, káptjet, láutet. 

Betánka , ajatallet, uffjotet. 

Betänkande , ajatallem, jerbmoftallem. 

Betánkfam , ajatalleje, jerbinak. 

Revaka, kattet, akfatallet, tjodtjotet. 

Bevara, warjelet, kattet. 

Beveka, njuoratet, fåjåtet, tibmetet. — Be- 
vekar, njuoranet, tjatfalaftet. 

Bevekelig , njuores, fuopes. 

Bevilja, metetet, kiffjelet. 

Bevi/a, wuofetet, paijas puoktet, tewwafi 
puoktet, tfaketet, kreinet, 

Bevir, wikke, wittenes kirje. 

Bevifliig, tik, tikka, = = ^ 

Bevdgen wiljolats, metok, puorak. 

Bevdpna, warjotet, wrjoit reidet, wár- 
joit waldet. 

Bibebélla, oimon adnet, warjelet. 

Bida, wuordet, patfet, tjodtjetet. 


Bidraga , wekketet, wekken orrot, autetet. 


Bjebba, tfålet, panit tfagget, tfulketet. 
Bjelke, tjáfk, álg. 
Bifalla, metetet, jekatet, mivwet. 


BIT: 


Bila, akfjo, tilefk, mall, tjarfo. 


Bild, kàwe, maoto. 
meufler, puoikaldak. 

Billig, ráktok, fjittok, mi berri, taibek 
Billig, fom ej år för dyr, albe. 

Bilégga, fåpatet, liktet. Bilägga eller bi- 
foga, fe bifoga. 

Binda, tjadnet ; karet, baddet, weddet 
Binda nåt, werbmit kádhet. 

Bindel, badde, tjanas badde. 

Binga, fino, ámártes, tjagge. 

Bifpringa, wekketet, wekken orrot. 

Bifler, wuowdnajes, feldes, affmak, alwot 

Bifid, wekketet, pelen. tjodtjot. 

Bit, bitta, pekke, finolko 

Bita, kafket, párret, flålet. Bitar, Ínarret, 
tárot. Bitande, kafkeje, karres, balkok. 

Bitráda, fe bifå. 

Bitter , brifkok, brittjes, bafkok, tfbdfes, 
karres. 

Bittida, aret, ádna. 


Förebild , (kive, 


 Bjuda , brwdet, kottjot, trawet. Bjuda ut, 


fale. Bjuda til, káttjelet. Bjuda ps, 
laffeb falet, ánetet, laíetet. Bjuda far: 
vá! , ailewiefot, gonatattet. 

Bjugg , kordne. 

Bjur, wadnem, rábbares, kuowle. 

Bivifla, &ppet, fládes orrot. 

Bjádllra , kålk. 

Bjórk, fåke. Bjórk/Rog , fhkefk. 

Björn, bire, qwoptje, puoldakats, rom — 
fe kalles, wari aija. 

Black, fetjérn, juolki route. Black, nf 
ífkes, welkeslakats. 

Blad , blade, bene, beldnje, la Fat 
blad , juolke lapa. 

Bladra , tipperdet , fladdertet , priddet, flin 
bertet, -fjandertet. 


Bifoga, akti piejet, taffa laffetet, jàtket — Blanda, malfket, mofletet, fikotet. Bler | 


Bibang , laffe, tjuowotes. 


de bert, hesmíet, fölletet. 


Da, 


— 








BLO 


Blank, kikok, wejok. 
Bleck, blekk, fkible. 
Blek, blaikok, guouket, guoukok, welkok. 
Bleka, wrelkotattet, welkoken takket. 
Blekna , welkotet, qwoukotet. 

Blema , tjalmak , káppales. 

Blid, libboges, libbes. Blid véderlck, le- 
mok talke. 

Blidka, leppotet, puorotet. 

Blifva, fjaddet. Blifva qvar, patfet, or- 
rot patfet. 

Bliga, wartahet, tfaggas tjalmi káttjet. 

Blind , tjalmetebme,-tjalmetes. | B/sndbet , 
tjalmetesw pot. 

Blinka, tjaluíi tjuoppet. 

Blixt, aijad tàll, aldekes. . 

Blod, warr, male, leipe. Blodtorflig, war- 
ra wainok, warra káikeje. —B/od/Ruld, 
warra welke. Blodr utgjutelfe, warra 
kálketem, warran ulkos njorkotem. B/oZ- 
fram, lakoi mafletem. ” 

Blodig, warran, warteje. 

Blomma , blomfier , graíe kárrek. 

Blof, tjuoukes, tållå tjuoukes, fádes tåll. 

Blett, puodíos, koros, koros wall, fatta. 

Blotta, puodfofen takket, puodíotet, nuo- 
let. Blotta ut, håjon takket. 

Blunda, jamketet, nåkketet. 

Bly, bli. ' Af My, blieft. 

Blyg, arge, bliwes, herdotebme. 

Blygar, Íkabmahet, bliwaflallet , háppanet. 

Blygd , fkabmo, háppanem. 

Blyg fam, bliwes, taikes, herdotes. 

Blà, blaw , latte. | Bldbár , farre. 

Blána, kiápet. Blánad, kiápem. 

Blår , nuowe. | 

Blifa, puojek, kàdtjarakka. — Bld/s eller 
Mera, fo blema. 

Biifa, pidgget, puffet, puffotet. 

Dládra , káppala E 


BOR $95 
———a VERE un copus 

Blánka, kiket. 

Biáf, piågg, wiro. 

Blóda, warrtet, leipot. 

Biódig, njuores, arkalaíleje, armolafteje. 
Blódigbet , | njuoreswuot, armolaílem, 
tjatíalaflem. 

Blója, manai line, kåta line. 

Blöt, tibmok, lenok, njuotfes, taikes. 

Blóta , tibmetet, miwkotet, tábbotet. 

Bo, wieíot, wielob adnet, wiefob takket; 
orrot, orrotet. Bo, bonis, wieío, orrom, 
faije, orrot. Fogel-bo, ládde peffe. 

Bock, habres. Bockar, pild. ' 

Bod, aite, njall, jibdno, bure. 

Bof, fkalk, fkålm, metíek, illa piltjo. 

Bofink , fanto. 

Boy, tjámotes. 

4, kaudneh, tawer. . 
Bok, kirje. Bokfynt, kirje káttjeje. 
Boka, tíabmet, (maiwet, mutket, tfuket. 


 Boktryckare, kirje tjuorgeje. 


Bola, horab takket. Bolare, horatakkeje. 

Bolag , febre, febraflallem. 

Boll, ruro, ballo. 

Bolfler , jäwatak, aiwevruole. 

Bom, ftaggek, tjáfk. 

Bomb, tållå luod. 

Bonde, tatja, kainolats, talo álma. Bond- 
aktig, tatjalakats, tjuorpes. 

Boning, heima, wielo, káte. 

Bord, buorde, peude. Bord på fartyg, | 
rabmo, njuom. 

Bordera , hárwetet, luofkot, tadnin ká- 
rot, tadnetet. 

Borg , fkans, flat. ! 

Borga, welkas waddet, lånas waddet, wel- 
kotallet, laikotallet, jakket. Borga af, 
welkit tápot, welkas waldet, laikoit tápot. 

Borgare, bárgar, bárgal. 

Bergen, loptem. G4 i borgen, loptet. 

2 Borr. 


- 


$96 BRA BRU : 





Borr, raikanje, bárets, nabar. Brom: , flautja, pirew, (latrje. 
Ber/?, harja, harjan. Borfía, tjákkot. Brott , máddo, ejem , walpe, allje, tåjatak. 
Bort, erit. Långt bert, kukken. Brottes, håibot, faggatet. 
Bortfkámma , peiflet, fpiejet. Brud, brudes, márfe. — Brudfkatt , ruta 
.Boritaga , erit waldet, katotet, tápot erit. Bruk, tape, praude, tid, lake, (lj, tjäd. 
Bofkap, bwwe, álo, álek. Bruk eller nyttjande, adnem. Bergs. 
Bofkifte, arbe juoko. — bruk, ware bruk, bruk. 

- Boff, ripa. Bruka , adnet, niktet, krukot. Bruka elr 
Boflálle, wiefom faije, heimel, wárka. plága, plagot, harjanet. 
Ber, talkes. Penninge-bet , lakko. Brukad , adnok, adnom. 

Bote, talkot, tivwot, kajot. . Brukare, adneje, brukar. — Brüklar , tàp- 
Botfárdig , puoraneje, kutte etjebs puoreta. — pos, kutte adnetatta, 
Botten, wuodo, bátne. Brukiig, harjetuptum. 


Bracka, niuka, flárr, faffnek,fkinkek,kalfok. Brumma, láfet, tudnet, fjuddet. 

Braf', puorak , wuokok, puorakit, puoreft. Brun, rulfkok, ruopfeslakats. 

Bragd, kånft, rundo, widno. | Brunn, brudne, ajek. 

Braka , juifet, ruotet, rátjet, tudnet, brak- Brunf ; pak; pakeswuot, keimem, rakkem 
kohet. Brak, jutía , brakkohem , tudn. Bruf: 4 , Inaret, maworet, porffet, fuorilet. 

Brand ; iuffel , tjadd , qworb, tállá. Brand- Brufk, njuores, ffo. 


gul, wifkeslakats. Bruten, tàjom, tájetum, tfuouketum. 
Brant, brades, tfeggo, tfeggot. Bry, waivetet, pinetet, takotet. Bry cler 
Brafa, ftuora tållå. fråmta med, pilketet. Bry £g om lake 
Brafka, raggoftallet, bándaflallet. tet, paflot, åiwebs lognet, mårrahab adnet 
Bred, kábdok. Bredd, kábdot. Brydd, vara brydd, fuogpen orrot, pat 
Breda, páddet, luobbet. ta riton orrot. - 
Bref, kirje, tjalem kirje. Bryderi , fuappe, hugfo, muode. 
Bricka, table. ' Brygga, wuolakeb takket, brydtjet. Brjg- 
Bringa, midlga, briggo. £4, fe bro. 
Bringa, qweddet, puoktet, tålwot. Br yn , radde, pamar, paijafats. Ögonbrys, 
Brink, radde, parbmo. | tjalmi-harbme. Bryn/fen , faijem, ubj. 


Br inna , puolet, tfakket, fnjuketet, fnjuwet. — Fartubryn, tjatíe kárrek. 
Brifl, tarbo, tarbeswuot, waneswuot, wik- Bryna, faijet, tabtjet. Bryna cller fia, 


ke, laito. paífet, - kárdet. 
Brifía, wailot, wadnonet, katot, tàjot, Bryta, tájet, mátjot, matfeftet , tfnouket. 
tfnoukanet, kaikanet. Brå, awvellet, maflet. Han brár på fe 
Bro, bráwe, fuoppem. dren, attje mete le. 
Brodd , Ínuotte, adtjetje grafe, bruodde, Br44, brades, bikkes. 
" yuoute naule. Brád/ha eller bafva brådt om, vaílen ore. 
Broder, wilja. Broderlig, wáljelats. |. — Brack , tjalgat wank, wuolle waimoi tad. 
Brokng , kirjak, teblak. | — Bråk, fluora paígo, kråfe, muode. 


Bri 








BRÅ, 


Bråka, tfabmet, mutket, tfuoukets |, 

Brånad, pak, pakeswuot. 

Bráte, &mártes, rufko. 

Brácka , tájeftet , matfeflet, qwokkartattet. 

Brácklig, raffjes, duouketakes, helle, li- 
fak, fjepfjes. - 

Brådd, rabd, radde. Å-brådd, jokka kad 
de, fiårw , terbme, wåddar, 

Bråde, fjällo. Bråd få, fjälloi låutet, fj sl. 
loi kåptjet., 

Bráka, mekot, brekot. = 

Bråm, pard, pardek, puddeílak: 

Bránna, páldet, kárdet. — So/bvdnd, pei 
well kárdetuni; 

Bránfte, tàllà muor, páldemas.. 

Bránvin, puolem win, win. 

Bród, laipe, karp. 

Bröllop, háje. Hålla bröllop, håjetet. 

Bröft, miálga, radde, nidtje. 

Brófla Kg , raggoftallet, aiwa(lallet, miha- 
ftallet, krapmoflallet, milotet, fluoraflallet. 

Bulla, fe blådra. 

Bucka £g , etjebs fåjåtet, nigot, (imet. 

Buckle, leke, parkaltak. — . 

Bud, buda, kottjom, trawetes, fak, .- 

Buden , bivd. tum, kottjotum. 

Buffel, "wuokles, tjuktje. 

Buga fig, fe bucka fig. 

Bugt, kawa, luoktaílak. 

Buk , tjäiwe. Bukig, tjärwajes. Bukgjord, 
auwotes. Bukref, tjárwe kaikot. 

Eula, tjákle. 

Buller , tudn, fluibme, klibma, krai, jui 
Bullra , jutfet, klibmet, flåtjet. 

Pulna, turret, fájet, páttanet, pasketet, 

Bulta , tfabmet, jufkotet, njutet. 

Bunke, ebber. ”, | | 

Bust, tjagge, kippo, pgs | 

Burk, krule, laire litte. - 

Bu fia bárgar-rekte.- 


BAR. - 597 


Bufs, flalo, faiw, feldes almats, fwikol. — 


Bufke, piflek, pift, bufko. 

Buf$, puoike, kalles, miha. 

Butter , tokkones, tjuorpe. 

Buxrra, aitoi kefet, weftet. 

By, fita, lid, ladde. Byg4, ladde, már. 

Bygga, tfegget, kåteb tfegget, bigget. 

. Byka, kuna tjatfin tuoltetét, njallatakin tyol- 
tetet. Elakz byke, pahas fåle, kednafeh, 

Bylte, rufko, kaüdneh. 

Byfåtta, laga rajai adnelet, wuorkai piejet. 

Byte, málfot, :målfotet, lodnot. Byta eller 
dela, juvket,jnoketet. Byte,juoko,loduom. 

Bytta, ebber, bytto. 

Bad, buda, fak, traw'etes. 

Båda, kottjot, trawotet, fakab takket. - 

Báde, kábbatjak, fikke. 

Båge, juoks. 

B4l, tjáfk, muora fino. 

Bár , qweddates, qweddem reido. 

Bé; waduas, wanas. 

Báta , gagnen orrot, auken orrot, wekkg- 

, tet, paretet. Båtnad, auke, gagne. 

Báck , jokk, kålkats. 


. AK. ld, lajo, jáwatak, ådatak. 


Bálda, latjet, jiwatet. 

Báfva, tirgeflet, fkclbet, &ingeflet. B4f- 
van, Íkelbem, tárgeflem, Aingeflem. 

( Béfvrr, wadnem. Báfvergáll, ruokak. 

Bágare, bigar, jukkem litte, fkiptawàr. - 

Bágge,. kábbarjak. 

Bálg , tjàiwe, pofotak. 

Bälte, auwe, kátfald, pirak. 

Bánda, [5játet, tjiptet, kiáldet. 

Bégel , illapiljo, tifkepelak, wars. 


. Bank, tjákkáfaije, bánk. 


, Bår, 'muérje. Pidcka bår , muórjit tjágget. 
^ Bára, qweddet. Bérar til eller bánda , fåi- 
tet, fjaddet. Bára bat, walljeb adnet. 
Bára Vrat fjaddob gveddet. 
Ffff 3 Báran- 


| 
| 
| 
| 
| 
| 
| 





$98 bó 


CHR 


Bårande , fjaddeles, fjaddob qweddeje. Béta, fakkob kefet, bótot. 


Bárling, fálom mwuor, pinkel. 

Báfk, brifkok, brittjes, bafkok, tfibdfes. 

Báft, den béfie, puoremus, parahamus. 

Bátira, tiwot, puoretet. Båttra fig, puora- 
net, etjebs puoretet, puoreb riálai'pátet. 

Báttre, puoreb, pareb, atab. Bártre, adv. 
puorebut. ) 

Bártring, puoranem , puoranem kiino, 
puoretem." 

Bódel, bedel. 

Bója , fåjåtet, kiáldet, tjiptet, kawatet. 8j4, 
bögd , fájátum, tjiptetum, kawatum. Bógd 
sil, aepok, kiümp, kiffjok. Böjel/e, ullo, 
waino, tjaije. 

Bóka, njuonin mádfeftet, palet, 

Bökling , fuowes filda. 

Bóla, ruouket, reuftet. 

Bóld, naranes, páttánes. 

Bólja, paro. 

Bön, rükkeles, råkkålwas. Bön eller begå 

ran, maddem, anom. SU 

Bónfalla, rákkálet, maddet, madtartet, anetet. 

Bónbóra, jekatet, rikkalwafit kullet, : 

Bönds , tjuorpe, kátatebme.  Bónz/a, tjuor- 
pet tuojohet, heiwateét, : 

Böra, berrit, taibet. | 

Bórd, qweddo, maddo, nale. Efterbörd, 

"wwolhh. mangeb. . 

Bórda, nåde, maila. Targa på fig bórdan, 
nádotet, maifotet. Bórda en egendom; 
áigaten etjebs takket arbe ja laga tfagge. 

Bórdig, fjaddeles, maddob adneje. 

Börja, slget, algob tekket. Der börjar 

"regna , rafjotatja. Det bbrjar blifva 
kallt, tjälkogåta. 

Början, algo, algem. d | 

* Béf/a, birío, fteuk, reure, ^ BEfe- fkott ; 

birfo wuotjos, wuotjos. Bóffa eMer l4- 
da, wuorka litte. * 
Bófl«, njutet, tfuouket. : Qi e 


Contract, litto, nórto, ] 


Bótor , fakko. 
Bóxor, måuka, flárr, brakkoh, 


+ oc C 

Cupell, Capell-kyrko. Capellan, Capell-her. 

Capitel, Capitel, åiwe pekke. 

Capitain, Captein. 

Ca//4, pednik wuorka,. pednik kiflo. 

Caffera , heitet, kattjetet, kláppot. Caffrra 
in pengar , pednikit jáket, pednikit nis 
medlet. 

Cafför , pednik tjåkeje, peduik wuorkeje, 

Catecher, catjes, catjifm. — 

Caution, fe borgen. 

Ceremonie, tape, tid. 

Chor , áiwor, åiwer. 

Chriftall , kriftal. 

Chrifelig , chriftelakats, chriftelats. 

Chriftem, chriflegas, chritlelats. | Chriffas. 
dom , chriftendobino, chriflewuot, chri- 
flelatswuot. | 

Chrifina:, chriftet: :Chrifning , chrift, chi 
flem , kaflatein: 

Chriftus , Chiiflus, Riftus. 

Chrönika , (uptfes kirje, åmanjes kirje. 

Cirkel, fkant, keule. Cirkla , keuleb, tk. 
ket, fkantet, jårbotet. 

Colik, tjäiwe kaikotak, tindo. 

Come ,, feipe -nafte. : 

Commi(fón;, maddem , trawem. '. 


.Commed , alkes, juolles, keppes. 


Confe& , mangeltes hárwa piábmo, njalge. 
Contant, tjälga pednik. 
ContW^féj, kàwe. i 
Contrabands- vare, puorgotum warol. 
altak. 
Contribution, tükkalwas, wáro. 
Corrigera, tiwot, rektotet, 
Cur , talkes, talkom. Curerar, talkot. 

D. Deg, 








DÁ 


D. 


Dag, peiwe. :Utrfätta vif dag, peiweb 
piejet- meretet. - Dag: -rand , qwokfo. 
Dagr-led, peiwas. Dagars, tiuoukotet, 
peivot. Dagelig , fárt peiwalats. Dage- 
ligen, fárta peiwen, peiweft-peiwai, 

Dagz, lapfe, fuoldne. 

Dagning , qwokfo, tjuoukotem. 

Dartinga, littotet, fjáttetallet, laffketet. . 

Dal, làme, rågge, wagge, leke. 

Dallra , firret , áingeflet, fkelbet, lenkeftet. 

Dam, puodo, flaggek. | 

Damb., máiwe., ibje, ripa, mulde, tfumptfe, 
fuwol. Dambig,ripaift teuwas, inátwajes. 

Damba , ibjot, mulden ruiwetet. 

Dana, wuokeb waddet, reitet. 

Danneman, dannemanne., 0a 

Dans, danfom. Dan/a, danfot. 

Danfk, Wuonak, Danfk. Tala Damnfka, 
danfkeflet. E 

Danta, waldetet, laitet, fkablot. 

Darra, tárge(let , ingeflet , fwilkeflet, neie 
kafet, fkelbet. — . | 

Dart , fwerdats. 

De, fije. Dem, fijab, fijeb. 

Deg, daigen. Deg-trág ,. daigentrakke. 

Del, åle , pekke, part, lotto. Delakzig , àfa- 
lats, febrolats, Delaktighet , Yebre , áfa- 
latswuot, febrewuot. 0007 

Dela, juoket, juokob takket. 

Deloman , juokeje, áfe waddeje. 

Dels , kábbatjak. 

Demant , demant kedke. 

Den , (pronom.) tatt. (Aceuf. tabb.) Denne, 
tat. ( Accuf. tab.) 

Deffa , tah. 

Beffutom , taun paldelen, taffa wele, . Def. 
fürinnan , tana autelen, ante] tang. Defé- 
liker , nau ai, taflan ai. | 








DI - 399 . 


Di ,njammet. Gifva di, njammatet. 





Dikta, littet, dikvet, takket. Dikz, littem, 
diktem, fuptíes, wuóle. 

Djefoul, párkel, paha innemi. 

Djerf, jalok, jaloflalleje , ruoutekes. D7erf- 


det, jaloswuot. Djerft, jalofikt, jale(t.— 


Digel, fjälkelem litte, fladtjo. 

Diger, (luerak, jenjok.. 

Digna, tjákkot kattjet, famotowet, nir- 
wanet, wejot. 

Digt, (adv.) famolt, puorefl. 

Dike, awem, palem rágge. Dika, awet, 

. ràggeb palet, | 

Dimba, run, murko, kafad. 

Dimpa, járret, kattjet, widret, 

Din, to. Din.och min, to ja mo. 

Difcurera, jerbmoflallet, danfkeftet, rudnet. 


Dif&, piåbwo. kare. Dif& ell. bord, fe bord. 


Difputera, ritelet, pelket, | 

Dit, tokko, tok. Hit och dit, teke ja tokko. 

Djup;tjágnel. Djup eller dfuplck , waule, 
járte, tjágneleswuot. Djupfinnig, fluo- 
ra jerbmalats, fluora miålolats. Djup- 

 finnig eller fodr at förfå, waddok. 

Djur, waiffje, juttus. 

Dobbla , fpidlemiefne tjodtjot, 

Dock, dauk. Dock Íikvdl,walla dauk,dauk lika. 

Decka, kippo, wipfja, wipíjats. 

Doft, ibje, ripa. m 

Dok, diwe line, árwe kåptjes. 

Dold , tjákos, .tjáketowum. 

Dolk, fwerde, midka. .  . 


| Dolfh, kálkos. Dolfk eller hemlig , tjákos. 


Dom, duobumo, dobmo. Domare, duob- 
mar. Domflol duobmoftol. 
Domna, jabmaltet, kaldnet, tjáldnet, tjårketet. 
Don, teitoh, kaudne. Akdon, Wuojem rexo. 

Dop, kaflates, chrift, chriftem. 
Doppa, wuojotet, puonjot, temfot, taket. 
Doppsd, puenjoug. —. - | 
bofe; 





600 DRA 





..— Dofa, fkappots, dos. 


Dotter , neita, daktar. Gud - dotter , chriíla 
neita. Sijuf-dotter , neita pele. Dotter- 
dotter, akkow. | Brors -dotter , ekew, 
tjedew. 

Drabba , teitet, terwetet. Drabbning , táro. 

Drafvcl, táílje , flimber, fladder, Íqwolder. 

Draga , kefet, reflet, faggot, tuoret. Dra- 

a ihop , tjakai kefet, tjáket. Dragar , ke- 
fo. aggofet. 

Dragare , kefeje, kefanje, qweddeje. 

Dreja, pádnjet, pira pádnjet, járgotet. 

Dricka , jukket. Dricka eller dryck, jukke- 
mas. Drickes-kåril, jukkem litte. 

Drift, mårraha, tjaije, waino. Drift, bo- 
fhapr-drift, àlo, nauka. | 

. Drifva, wuojetet, nagget, tutet. — Drífoa 

. af och an, (lanket, tuoi tokko mannot. 

Drifve, fnódrifva, fipetak. 

Drifvande, mattanje, áljok; wirbmok, 
tjodtjok. 

Drifvare, wuojeteje, naggeje. 

Drill, redne. Drila, rednet. 

Drinkare, jukkales, jukkeje. 

Drifla, tuoflet, wuoikelet. j 
Drifig, jalo, jalok, jalkok. Göra driftig, 
. jaloflattet.. Driftigbet , jaloswuot, jafíe. 
Droppe, káikotes . . njoigetes , prinketak, 

Regn-droppe, raíjo - tjalme. 

Drottning, Drottnig. 

Drucken, wuolatum, wuola, wuolagefne, 
Blifva drucken, wuolatuet. 

Drufva, muótje 'tjagge. 

irt ; kaffkellet- tunalet, Ínjárafet. 

Dryck , jukkaflak, jukkeimas. | 

Dryckenffap, jukkaleswuot, wuolawuot. 

Dryg; driwkes, driwkok. Kérálet dr dr HE 
kare ådnakeb kela. Vägen ár dryg , lai- 
do kierda. = :' . 

Dryps, kåikoty tiinget, wuqgtjot.. 


( ww ? 


DRÅ 


Dráp, káddein, latkem. Dréparc , kådde 
je, latkeje, fpiejar. 

Drápeslig, vuowdnajes, autos, kikíos, 

Dra/e, hàwke, åmårtes. 

Dráégelig, kierdem meren, muddsk. Dr. 

. geligen, muddo melt, kierdem laka 

Dráeg, wruodos, patfew. 

Dr ågla, tjälget,tjälgen kálket. Drázcl,lilfe 

Drágt, klådedrågt, karwo, piktas. 

Drárztig, akk, fabmales, effeles. Dráriig 
eller indeágtsg , aukok. 

Drál/s, kattjetet, pådvi lappet. 

Dráng, fwaines, teudnar. 

Drånka,kaffkelltattet, cuna(lattet, fnjáraflattet 

Drápa, káddet, latket, jabinetet. 

Dróg, trako, tjálk. | 

Drója, wippet, ajanet, katot, kukkalafle, 
kánoket Drógzmál, wippem, sjanem. 
katom. 

Dróm, niáko, tjaratallem. 

Drömma, niáketet, tjaratallet. 

Dróna, maret, ruouket. 

Du, todn, Du fjelf, todn ets, todnek 

Dubb, tjáuhla, appar. 

Dubbel, qwekte kerdak, mállotes. Dudécl, 
qwekte kerden, mállot. Dubbelt få for, 
qwekten aiken tann (luores. 

Dufva, duwo, dwwo lådde. 

Dufoen, kitwanum, njuotfes. 

Duga, dákkahet, kelpet.  Duglig, dikke 
heje, gagnelats, kelpokes. Duglighet, 
gagne, dåkkahem. 

Duk, tillo, peude jäwatak. Duke, peudeb 
latjet, tållob piejet. Duka under, wi 

" netallet, oitatallet, 

Dumbe , kiålatebme kidlates, hålatebme. 

Dum, kuife, fkiwek, kaiwes, fkuife, dux 
bek.  Dumbet, dumbekwuot, kaiweswuo- 

Dus, pads, tålke. 


Der 








DY 


Dundra , klibmet, jutíet, tadnet, pliwet, 
refketet, rátjet, fluibmet. 

Dunkel, fjeudnjes, tjappes, murkos. 

Dusf/, rokohem, ru(n, fuwol. 

Durera, flaiket, pintet, tfeuafet, piffut, killet. 

Durklopp , tjadat wank, fluttjes. 

Duffn, qwekte mubbe lokkai. 

Doala, Íippe, fóbmohem. 

Dvåljas , wippet, kánoket, finet. 

Doérg, tjaur, tjaurats, utles fjaddok. 

Dy, lais, kiiwa, kiáàwak, ripak , murtefk. 

Dygd, tjabbes tape, puorewuot. Dygdig, 
tjabbes t&pek, puorak 

Dryga, peiwe akten ijain. 

Dyka , puoktjet, wáiket. | 

Dylik, taggar, tann lakats. 

Dymmelvcckan, lange wakko. 

Dyna, jáwratak áiwe wuollai, Aiwe tutek, 
bálifter. Né/dyna , nalo káte. 

Dyaga, paik, ftintia, mukko. | 

Dyr, deuras, deucok. Dyrbet, deuraswuot. 
Dyrt, deuralikt. Dyrbar, tjáwok, tjil- 
.dok, deurok. | 

Dyrk, fuola tjåutak. 

Dyrka , rákkátallet, paffotet, pittotet. Dyr- 
ka wp et lås, fuola tjäutaki lafeb rap- 
pet, lafe tjada mannet. 

Dyfer , fjeudnjes, fjeunjok. 

Då, die, te, talloi, kåffe. Då och dd , ak- 
ti pali, muttemin. 

Dålig, kålkos, gagnetebme, fuoppates, 
tokkones. 

Dan , klibma ; tudn, jutía, leud, Dina, fe 
dundra. Dána eller foima, jabmalket, 
fwimatet. 

Dzre , piádak , kaiwes , kajok, tajok, galen, 
fkikek. Dra, piádatet. Göken darade 
mig, giåka mo paiki, Darakzig , piádak- 
lakats, kaiweslakats. Dérekrigt, kaiweg- 
Jaka, galeneslaka; . | 


DÁ 601 


Dácker, arto nakkift, lokke nakkeb. 


Dáfvcen, fuoldnos, luwas, tåbbos. 

Dágga, njaummatet,, nidtjit waddet. 

Dimma, puodot, tappet. 

Dámpa, tlagget, adnelet, tfappetet, ajetet, 
keppetet, utfetet, katotet. 

Dánga.dagget, tfabmet, láfkotet,qwofgnetet. 

Dár , tàbben, taffne, tuofnc. Här och där, 
tuofue talne. Dárefzcr , talle, tann man- 
gel. tatte ketjefl.  DárJfóre, tann diet. 
Dármed , taina. Dáéruppá, tann nala. 
Dárnáff, tatte järgalft. Dári/, taflan, 
taffan ai. | 

Dé, jabmet, luitot, tfauketet, lappet tab w4- 
raldeb, matfet. DÅ jag dór, ko mo piáe- 
fo pátkin. 

Död, jabmem. En 4óder, jabmek. Död, 
( adject.) jabima, jabmes. 

Döda, jabmetet, káddet, áitet. 

Döalig, jabmetakes, jabmelats. 

Df, peljetebine, peljetes. Dó/Zet , peljetes. 
wuot. Dófva , keppetet, utíetet, katotet. 

Dölja, tjiket, tjákon adnet.  Dölgd, tji- 
kos, tjdketum. 

Dóma, dóbmet, duobmet. 

Dópa, kaflatet, chriflet, dóptet. Dópel/e, 
kaflates, kaflatem. 

Dörr, uks, ukíek.  Dórrbake, kitjaltak, 
Dórrtrá, pilfjem. 


Ebb, firawe, páftok. 

Ed, wuordnes,. wuordnom. 
wuordnafeb takket. | 

Efter , mangel, mangen, mangelt. Bijfva 
eller. fadna efter, patet. Efter fom, jut- 
te. Efter, (juxta,) tagge, mangen. 
Han ger ej efter, i le fodn mangas. 
Det år ondt efter, wanesle. Efter hand, 
fuoimen ; manga mangelt,aftoi = 
"Gggg (0. Hir 


Göra cd, 


602 EFT 
Ffterapa, hadet, mangen takket. 
Efterdöme, puoikaldak , esnxirke. 
E (fter fülja , tjuowot , tárretet , qworet , 
tuobbetet. 
Efrergifva , metetet, ládtjelet, Iuitet. 
Efterkomma , jekatet, kuldelet, takket, ål- 
letet, állaft puoktet. | 
Efterkommande, mangeltes puwolwa. = - 
Efterlefua , fe efterkomma. Efterlefva nå- 
gon, mangelefi patfet, kukkebu wiefot. 
Efterlefvande, patíeje. 

Efrerlåta , metetet, luitet, heitet, pajet, tip- 
. tet, mangas piejet. Efter látenbet , man- 
gas piejem, flintíoswuot, kálkoswuot. : 
Bfrerr éttelfe , rektotes, rektotem , åiwåtes., 

pakkadeu , qworkelem. 
Bficr ff inna, ajatallet, uffjotet. 
Efter flå”, åtfet, qworet, átfátet. 
Efter ff, den efter fee; mangemnlt,mangemna. 
Efterfld, wainotet, fitter, átfet. > - 


Efrerfiráfva , rattjet , sud wet . tabbrjet , 


famoft wigget. 

Jfterfyn, menfíler, fkant, fkieken, w'uo- 
kan, puoikaldak. 

Efier/átta, mangas piejet, fumitet. 

— Bfterfóka ,. àdet, qworer. 

KE/tertanke, ajetallem, grudnom. Han har 
god eftertanke, puore miilait adma. Ef- 
tertánka , ajatallet, uffJotet: 

Eftertrakta, wigget, rattjet. 

Eftertryck , fabio; alwar, tuoda. Efter- 

tr yckeligen, tjirg,' tjauk. 

Eftersréda , tjiowot, mm*en pátet, faijar 


patet. Efterträdare. kutte mubben faijai . 


påta, fae. EE 

Efterverld', mangeltes puolsra , mangelb 
wårald, páteje aimo. 

Efvem få, nav ai, naute ai Efven du, 
todn kak. 

Er, adnet;, digatem orrot. ^ Egare, digat, 

^ radar. es 4 


EL 


Egen, åigo. Min egen bår, mo etjen wadnas. 


Hans egen, etjes. Din egen, etjet. Vår 
egen, etjeme. Egendom, tawer. rik, dig. 
Egennytta, waino. etjes aukai, haneswuot. 
Egennyttig, etjes auken. watnok, hanes. 
Egen/innig, ets miilak, etjaradak, weis, wei 
fa pelak, tifke pelak. Egenfnnigha , 
etjaradakwuot, tifkepelakwuot. 
* Eyenfup, àigowuoke, wuoke. - 
Egentelig , rehtes, aine& — Egenteligen, jr 
ra, aiwe, aines. 
Ebo, kutte ikkenes, ikke kutte, fárta kutte. 
Eburu, ikke kokte, ikka mai. 
Ehvareft , ikke kuffne,. EBuarz , ikke kål. 


Ej, i. Ej heller , iken. 
Ek, ek. Ekvårke, eik fkuoke. 


Ekorre,-arre, årrew. 

Elak, paha, fuonos. Elakt våder,paha talke 

Eld , tàll, tållå. Göra eld , tållåb takket, fag- 
get tällåb: Fldgniffa, tionem. Eldfad, 
tállem, aren.. Eldfängd , t(akkeles, puo- 
lits. — Eldfóre eller eldrufining, tillem, 
tállàh. 

Elda, tållåb pàldet, tållåb takket. 

Element , element. — 

Elf, jokk, ádno. Elfsförand , ádno kade 

Ely , larw. 


'Eljeft, åtja laka, åtja wuokar. 


Eller , jalla. Du eller. ban, toda, jalla (oda. 

Ellofva', akta' lokke nalne, akta mubbe lok- 
kai. Den cllofte, wuoftes mubbe lokkai. 

Kláhde , waiwe, mnode, wuode, Eléndis, 
waiwanmn, waiwes. 

Emedan, jutte, atte, jntte jam. 

Emellan, kafkan. Emellan af& bärge, mo 
no: kafkan.. 

Emot, wuofte. Mid: e emot, , pott, ttalok. 

Emnotfia, wuofle. tinodtjot., wuoltalallet, 
wuoflle hakob takket, tfagget, tlaggeflet. 

Enut- 








ENK 


Emot f. ága;wuofte; -jättet, wuofle-hilab takket, 


Emot/átta, wuolle piejet. 

Enmottaga , tuoítot , tuoílotet, etjes kàik val. 
det, tamutet. Emottagen, tuollotum, tuo» 
flotowum. 

En, akt. En gång, akta pies. akten aiken. 
Enabanda , akta-lakafats. 

En eller enetrá , kafkes. 

Enda , den ende , aina, ainefk, ainak, akta 
wall. Endafl, koros. Endaft för dix 
full, to dieti wall, koros to diet. 

Endera , akta kåbba, juobba kåbba. 

Endr ågtig , Ames, låmok, akta radak. Em- 
drágtigt. akti radi, akti wiåkoi. 

Enfaldig, akta kerdafats, ainak. Enfaldig 
eller dum, kaiwes, galen. Enfaldighet, 
akta kerdalatswuot, kaiweswuot. 

Enfódd , ainak, aina rågatum, 

Enhet , aktawuot. 

Enbdllig , fe endrågtig. 

Enbórning, abimel, tjatje, tjárwe pelak. 

Enig, fe endrågtig. 

Enka, arbats, arbeje. 

Enkanner lig , fArralaCats, aines. 

Enkel, akta kerdak, ainak. 

Eukling , arbálma. 

Enkom. ákto, midlan ákto, aines. 

Enlig , fjättes. Enligit dit tal, to håla tlag- 
ge. Enligit boken, kirje tagge. 

Enfam, aktok, ainefk,, aktain. Enfambet , 
aktokwuot. 

Enfe, fAmok, fåmes. 
flet, lakaflet. 

Enfnnig, fe envis. 

Enfkyld , aktok, fårr. , 

Enfk ylía ,  kibdotet, fwikketet, 

Enflig., aktok, kradnetebne. 
fárra Íaije. 

Enfpánnare , fakab qweddeje, fakafleje. 

Enflándir, 
flinfa 


Vara enfe, fåma- 


målkot. 
Énfligit fu, 


Danl05, flaikes, tjärg, tjauk, 


FA 


Entlediga , luitet, luowes luget. 

Fntráten, fe envis... 

Envis , etja-radak, flartek, flin. Envisher, 
flartekw uot. 

Enválde, akta radatwuot, Enváldi Hg akta 
vadat. 

Enár, kålle, ko. Euár fom. hälft. Så : kålle. 

pv dde pe: fkurre, : 

P6 addem kirje. 
ara, aitfet; judjot, tetet idiot. 

Erg, ruoft, kime. .Ergar, kimot. 

Erbálla, &ddot. 

Erindra , muitajattet, wuoggelet. Erindra 
Ä fjuggelet,mmitet. Eréndranjjuggetem, 

Erkánna, tábdet, tábdeflet. Erkdn/am, kito- 
ges, tábdeje. Erkénfambes.tübdem, kiteut, 

Erlá, ga, makíet, maklaob piejet. : . 

Erná, jákíet, ådtjot. 5... 

Erfátta, makfet, laffetet, teutet. 

Ertappa , jákfot, kaudnet, Ersappar adio 
tallet , :påtatallet. : 

Erófra, S idnet, 2 áitet, Adtjot... | 

Etter , filg, feja. Érrerbbld, paha weranet, 

Evig, ekewe, ikalats, ikkates. Evighet , ika- 
ats aimo, ekewe; För evigt, ikkat, ak- 
ten åiwen. 

Evárdelig , ikkates. -Evár deligen,, ikkat, 

Exempel, 'puoikaldak, esmárke, fkáwe, incu 

fer, wexempel, 2007 


Fabd, fuptfes, & åmanjes, fwelep. Fabelak. 
tig, fuptfeslakats. 

Fackla , tjuoukes, fádes tåll. 

Fadder , fadder. Fadderfkap, fadder. leka. 

Fader, attje, piábmeje. Stjuffader, attje pe- 
le. Guffader, chriftattje. Sudrfader , 

wuopp. Morfader, aija. Faderlór, attjo- 

tes. Pire avjsjara 


Gggg 2- 


603 





Fager, 





604. FAR ^ 

Fager, fauros, tjabbes. Fagra ord, tjabbe 
nialme. Fagrarg, faurob. 

Fal, wugbdemes, falt. Hålla fait , falet, 
faletet. 

Falk, hapak, titel. 

Falka Bf. tlegget; laffatallet, deurotet. 

Fall, Xsttiem, järrem, fnokarmem, kám- 
pellem. Vatten fall, kårls, qwoik. 

Falla, kattjet, jårret, flamet, fnokarmet, kám- 
pellet Fella i barnfáng , nirwanet, nir- 
weket; mana kingoi fjaddet. Pri/et på va: 
rorna faller, waroh alboh, waroh kattjeh. 

Fallaf*a, kappanjes. | 

Fallen , járrem , kattjem.' Fallen til, tjeppe, 
mattanje, fnmortak, — m 

Falna, puoldnet, gållet. 

Fal, flikes, pettoges. Falfk beráttelfe, 
orektes fak. Fal/kt bopp, tüffjes tårwo! 
Falfkbet, falfkewuot. 

Fama, fluppeldet, kálket. ' 
Famn , fall, fame. Omfamna , pira fatme- 
flet. Máta: famhtalr ,Tallaflet. | 

Fan, fanen, párkel, paha innemi. ' 

Pana, táro mirk. 

Fore, welide, hete, füoppe, wahak. Ka- 
pa fig i fara, wahdai tíakatet. 

Fara, wuolget, mannet, wandertet, jåttet. 

- Fara. fort eller fortfara , aute mannet. 
Fare bort , erit wuolget, katot- Faka cf- 
ter, wdtet. Fare illa sned en, pahaft 
talkeflet. Fara vilfe, tjajanet. 

Farlroder, eke, tjetíc, attje wålja. 

Fardag , wuolgem peiwe. 

Farfader , aija, attjen attje- 

Fargalt, &cres Íwine. — 

Farlig, wahdas, wahdalats. 

Far fot , manneje puotfelwas. 

Fart, kiino, mannem. Med en fart , bák- 

' ket, fpait. 


Farvål, tebe tT, orro puoreft, gonatt. Fem, wit. Fem gånger , witan aiken. Fee 


FAT 


Bjuda farváél, gonatattet, aileviefot, 


farwaltattet. 

Fartyg, wadnas, haks, fkipp. 

Faf , wuownetowet, pallet, tjárkeket. Fa 
felig, wuowdnajes , feldes, alwos, tjir- 
ges, paldos. — Fafeligem, wuowdnj, 
wuowdnajeslaka, paldoslaka. 

Faff , nannos, tjauk, tjautok , flaikok, tjärg, 

^ Fafla landet, nannam. 

Faft, faflán, ikka, ikka mai. 

Fafla , pårråk orrot, nelgot, piábmofl, tp. 
pet. Pala, faffande, fallo, pårrik oc 

" rom. Faffande mage, párrák tjáiwe. 

Fafler ; fåla , attjen åbba. 

Faffighet, järd, åker, akta faijem orroje 

^ tawer jalla åig. | 

Faflna; tabranet, wautet, qwofgnet. Fif 
na ibop, njänketet. Faffua vid, tippot. 

Fafftålla, nannotet, tjärgetet. 

Fafttara, tuobbelet, fårjot. 

Fat, kare, kautja, tudno, Kagga. 

Fatal, wuorrades, wahdas. 

Fatt, wuokok. Huru år des fatt med dis? 
matne wwuoken leh todn? Fatta, firjot, 
tuobbelet, waldet, tåpot. Fatta eller b- 
gripa, tåbdet, fkenot. Faztas cher fela, 
wadnonet, feilot. Mi le wanes? bvsd 

fattas? 

Fattig , fattog , hijo, elbes, körwe , keppes 
kihe. Fattigdom, hájosw uot, fattogwyot 
Blifva fattig, hájonet. 

fiber. a : 

Feg, faiges, fwaigas 

Feja, wejatet, raidnet. 

Fel, maine, máddo, ejem, Iaito, wslpe, 
Wikke. Felaksig, máddokes, wikkalat. 

Fela, meddet, ejet, tjajanet. Fela cller fat 
tas, fe fattas. Fel, flå fele , weltet 
Det flog felt , welti, ideji ffitta. 


CD 





FIN 


ton, rita mubbe lokkai. Femtio, wita 
lokke.. Fem i fánder, witas. Den fem- 
1t, witad. 

Fea på en fif&, iddek. 

Feft , paffe. 

Fet , puoitak , puoite, jálle, kadmeken. Gö 
va fet, puoitotet. Fetma , fett, puoite. 

Ficka, lomm. t 

Fieude , tjude, fiad , waffjolats, Fiend/Kap, 
waffje, nirbme. 

Fjerde, neljad. För det fjerde, neljadefl. 
Fjerde delen, neljades. | 

Figur, wuoke, fkiwe. 

Fika, wigget, rattjet, rudwet , waikotet. 

Fikontra, fikonmuora. 

Fil, filo. Fila, filotet. Fil/pån, filom fummolke. 

Tir, åkkel, lank. 

Fin, fegges. Pint mjól,Ímaiwes 
filfoer , tjälga filb. 

Finger, fuorm, tjute. Fingerborr , fuorma 
kite. Fingra, kåtatet. 

Finher , feggeswuot. | 

Finna, kaudnet. Finna pá, teiter. Finnar, 
kaudnot, wankot. 7 

Finne , fuomalats.. Finne el. lema, tjasmak. 

Fintlig , qweitfak, fluktok, fluokes, wifes. 

Fjol, $ fjol, tibina. 

Fjollar , kaiweflet,, galenaftet. Fjollig , kai- 
wes, galen, fkike. 

Fjorton, nelje mubbe Iokkat Fjortonde, 
neljd imubbe lokkai. —— 

Fira, paífotet, aileflet, paffen adnet. 

FifR , qwele. Fife, fuówde. Fifk-råm, 
medden. Fi fke-redfkap, neuwo. FifR-lek, 
kådho. Fi/k-mås, qwelek. Fifk-fångf, 
falaha. Fi/A-rik, qwelajes. 

F;/ta , jauret, janreb piwtet, jaureb Kefet. 

Fjun, agge, naw. 


jafo. Fint 


Fjåder, tálke, fkorots. Sryl-fjåder, pattom. 
Fjäll, ffR-fjäll; tjuom. Fjäll eler froglöft 


- PLA 60$ 


högt berg, tuoddar, kaife, qweutel. F 7 ái 


rygg,luolo kårr. Ej4//e fif, qweleb 
tjuomet. 

Fjárd, jargn. 

Fjåril, peiwe lablok. 

Fjärmare , kukkeb, kukkebu. Fjärran, 
kukken, kukken erin. 

Fjärt , puofkes. 

Fjättrar , juolki routeh, juolki tjanas. Fjåt- 
tra, routai piejet. 

Flack, jalgok, jalg, tuolp. F/aeka , r&ket, 
kálket. 

F/addra , fnjiptjot, fnjuwet, flibtjot. 

F/aga, leime, fkible, bráfle. 

Flagga, flagg, piiggà wuofeteje. 

Flakfa med vingarne, llapptjet, flalwetet, 
flrapet, fáj flrapet. 

Flank, pekke, wiárates. Flanka af, wii. 
ret, keppetet. 


Flarn, karr, petfe Kair. | 
 Flafka, flafk, kagga. 


Flat, tuolp, luobbo. B/zfva flat ell. flatna , 
hippanet, fkabmoi fjaddet. Flar eller ef- 
terlaten, lenok, bliwes. F/atnáfg , tuol« 
pa njuonak, plittjo njuonak. Ligga flat 
eller på fat/idan , plakkot jalkahet. F/ar 
band, plakko káta. 

Flen, is-flen, tjuoke, wuodtja. Mag-ffen, 
tjàiwe kaikot. 

Flepig , taikes, ila [5je. 

Flere , ámabeh. De fleffe, ánamufel. Jag 
fag ej flere án fem, idtjib ánabit wuoid- 
ne ko wit. | 

Flicka, neifa, neitakuts. 

Flick eller lapp, tuognes. Föcka eller Jap- 
p«4. tioguet, tivot. 

Fina, Ínjifkeflet, mojotet. - 

Flinga, pekke, tákke, wiárates. - 

Flink , fparrto, fliáma, kámp, frafko, ål 
ma qweibme, | 

Ggg8 3 Fin- 





606 FLY 


Flinta ,tidno. Flintbård, karres ko tidno. 
Flifter , fnó-flifler , wattfa, muotta fkible. 
Flirt, àljo, waino, ufto. Med flit, ákto, miá- 
Jan ákto. F/itig, áljok, wainok, ftráwar, 
kámp, rattjok. F/irzge, áljoft, kámpaft. 
Flock, tákke, nauka, muos, tjárrek. F/ock- 
zalr, tjärreki tjárreki, tákki tákki, nau- 
kai naukai, pádoi. 

Flod, jokk, ádno, tulwe. 

F/ott, wuoj  Fbrtig, wuojajes. 

Flotta, páre, pluotta. JSkepprflotta , Ikip- 
pi tákke. 

Fluga, tjurok. Span/A fluga, tuowle. 

Flunfa, flunfg , ftuodbo. 

F/uf$, fukta, fuuop. 

. Fly, pateret. Fly, undfly, kattet. | 

Flyga, baletet. Flyga up, halanet, laptjet. 
Flygande, haleteje. Komma i flygande, 
fpait påtet. Flygt, haletem. - 

Flykt, paterem. Undflykt , küino, pate- 
rem käåluo. 

Flykeig, málfotakes, oftaikok. Flyktig i kld- 
der , wuolok karwoi pakto, tjáulak. 

Flyra, kålket, fjawet, fnjáret. Flyza ofvan 

a vatten, kåbdot tjatfen nal, låttot. 

Flytande, kålkeje, fnjåreje. 

Flytta , jattet, firtet. Flytta ell. föra ófver 
eatten , lutet. Flyttning, firtem, jåttem. 

F/4, njuowet, fkiddet, niafket. 

F/ffa, fadhet, wuoigneflet, tlakket. 

Fléck , trable, teble. Oren fláck , tuolw. U. 
tan fläck, mainetebme, tuolwataka. F/ác- 
kig, teblak, luoflek. 

Elåcka, tunolwatet. FJácka fifR, rattet q weleb. 

Fldekta, lipfjot. 

F/áder mur, heffen. 

 Flámta, fadhet, tfakket. 

Flård, falfkeswuot, pettogeswuot, pettem. 

F/£/k, fwine puoite, fláfk. 

Flåra, pidnjet, parkaltet, wadíetet. F/d- 
tadt hår, parkaltak. 


nd 


FOG 


Flóda, tulwet, abbefet. 

Flóija, paijel tjáleftet, tjilot. 

Fnalla, tuopet, ruopeflet. 

Fnar, ibje, tfumptfe, ripa, fmolko. 

Frugg, fkautja beiwe, qwolgets. 

Eny/4, maret, Ínorkefet, njuonit tjuojetallat 

FnófRe, niwfa, niwíek, taur. 

Foder , fuodar, kerdew. Foder för bofkap, 
buwi pidbino, fuoiue. Hunrdfke- foder, 
tefker. 

Fog, wikke, rekte, famo. 

Foga , fjáttetet, akti fåpket, akti tabretet, las- 
ketet. Det fogade fig få,fjätti naute. 
Fogde, funde, fuoxvet. Gárd:rfogde , kàte 

tjodtjoteje, liusmanne. 

Fogel, lådde. Skjuta foglar, làddit wuotjet 
Fogelfångare, lådde piwtar. Fogel- bund; 
lådde fjuowonja. Fogel- to, lådde pelle. 
Fogel-unge , lådde tjuk, ådalmes. Fogel 
fang , Håll. Fogel-ágg , månne. 

Foglig , Mos, fláttok, miádok, meteteje, ma- 
deles, puorak. Foglighet, miådom , puo- 
rewyot, l&jeswuot. 

Fogninr , lapka, fawe. 

Ferión, kefetem palka, fattem palka. 

Fo/k , almatjeh,, fuolke, liwd. Göra folk af 
en , almatjen takket, almatjen puoktet 
Folkrik, fuolkaj, almatjift teuwas, — FzA- 
flag, almatji Naja. 

Fora, tálwot, fattet, kefetet. Fora, kele 
tem, fatto. Forman, fattolats , kefeteje. 

Fordne, tüllots.  Fordom, tállen, tai pali 

— Fordomdag: , tállots peiwi. 

Fordra, rauket, tjodtjotet, kraktjot, war 
notet, riktet, tjabret. 

Fordran eller f&uld, welke. 

Forell, wejek, tabmokats. 

Form, fkàwe, mát. Formera, fkåweb tak. 
ket. Formlig, fkàwen mete, 

For Ka, &tfitet, jáfkotet. For ning, ütfalwa 

Fort, 








FRA 

Fert, rua, ruoi, wrargi, fpait. 
ruabi, fpaitebi. | 

Fortfare, auten mannet, inta naute tak. 
ket, tjodtjot, flaiket. 

Fortgang , autanem. 

Fortbjelpa , antetet, autebufr wekketet. 

Fortplanta, laffetet, ánetet, widetet. 

Forrfkynda, kahtjetet, raflohiet, awetet. - 

Fort (åtta, autetet, autebufi puoktet. Fort- 
fåtta en vefa, wift mannegåtet. "Fort- 
f tta. er arbete, will pargagitet. 

Fofter , qweddo, mana, tjuk. 

Fofira, piibinet, neutot, ju'sot, paijetet. 

Fot, juolke.. Fotblad, juolke tapa. Fot/fuka, 
juolke wank. Fotpall, juolke tutek, ták- 
tjeftak. For/pår , luodd, köja. For/d/a, 
juolke wuodo. G4 til fors, wadfet, wad- 
fe piejet. Fotfife, tlåptle. Tc afotad, 
qwekte juolkak. Fyrf?tad, nelje juolkak. 

Freckr, hakfe palka, futem palka. | 

Fradsa, fåpt. Fradgar, låprot. 

Fram, anten. Fram och tilbaka, tokko ja 
ruoptot,auten ja mangas. Framför alt, 
aines, kaiki autel. Anda fram, njuolg. 
Framåt , auteleft. — Framdeler, mangeb 
pale, tatte mangel. Framdc, auta ketje. 
Framfótter, autes juolkeh. Framman 
ecb lakt il, autelt ja mangelt.. Fram om, 
auteiefi. - 

Frambringa, antt puoktet, paijas puoktet, 
ulkotet. 

Frambára , taífa qweddet, puoktet. 

Framdraga; auti. kefet. E 

Framfara , auten mannet, antanet.eFram- 
faren, waflam. 

Framfof$, ridhak, jalo, ila jalo. 

Framfóra , tålwot fram. 

Framgifva, kalget. 

Frame dng , autanem , lykko, wiorbe. 

Frambár da , ikkat errot,, flaiket, tjodtjot. 





Portare, 


FRI 607 


Framkomma , puoktetet, tjadatet, ittet, fpå- 
ketet, paritet. 

Framlida , wafet, nokket. Dagen år fram- 
liden, peiwe le wafam. 

Frauifkaffa , autt puoktet, fládes puoktet. 

Fram/lam, auta ketje, wadnafen auta ketje. 

Framfleg , autanem, paranem.. Göra fram- 
feg, autanet. 

Framfhupad, kåbmot. Ligga framfiupad , 
kibinot willahet. Falla framffupa, Íno- 
karinet, káinpeflet. 

Framf)álla , auti piejet, taffa tfegget. Fram- 
fälla en fråga, katjalwafeb.kattjat. 

Framt, fà framt cf, jus i. 

Framitalig, pikok, pako rippak. 

Frans, táppa, tuoppa. 

Fred , rafe, fred. Lefva i fred, rafen wie- 
fot. Góra fred , tàromeft laitet, fredeb 
takket. Eredsfiftare, rafe takkeje. Stál- 
la til freds, fáddotet, liktet, puorotet. 
Vara illa til freds, fluora hugfon or- 
rot. Han år ej dermed til freds, i lodu, 
taffa litat. 

Freda, fáddotet, rafat puoktet. 

Fredag, perjedag. Långfredag, 
perjedag, lange. 

Fred/am,rafelats. Fred fambet,rafelatswuot. 

Frefa, kittjelet.  Frefad, kittjelowum. 
Freflare, káttjeleje. Freffclfe, kAttjelem. 

Fri, fri, lIuowes, ets mnoitoles. 

Fri eller of&yldsg , fkalas, ruojes, mainetes. 
Fri i umgänge, arwok , murretes. 

Fria, foguot, lognotet ,irketet. Fxia eller 
befria, tjáutet, kajot, luitet, làdneflet. 
Friare, lognoje, irke. ' 

Frid, frid/am, fe fred. 

Frihet, frijewuot, fomo. Sjelftagen fri- 
Bet, etja radakwuot. 

Frikalla, frijen takket, luitet. Erikallar, 
piåfet. 


kukkes 


Fri- 





608 FRU 


Frikoflig , wiljolats, waddaflalleje, arwok, 


fkánkok. Frikefiist, walljet. 

Frila, fuora, fkeke. 

Frimodig, jalo, jafkok, jafkes. 
dighet, jaloswuot. 

Frifk, warres. Frifk eller fárfR , warras. 

Frifága, fe frikalla. 

Fritalig, hálajes, pikok. 

Fritt, nauk, imnakfotak. 

Frivillig, ets muoitoles, metok, fjuwes, 
killok. Frivillig gáfoa, waddes puoret 
wilofl. Friviligt, ets muoitolefeft, 
puoret wiljoft. 

Frodig, puoitak, kaffok, kutte puoren jif- 
fen le. Frodigbet, jiffe. 

From, låjes, libbes. Frombet, lüjeswuot. 
Frof, tjáfkem, pruófle, Rimfroft, fjuttje, 
peratak — Froffbiten, kålom, fjuttjoin. 

Fru, fru, emet. 

Frukt, fjaddo, muórje. Frukt eller nytta, 
auke. Lifrfrukz, hágga fjaddo , tjáiwre. 
Frukta, pallet, flarbet, áurot.  Fruktan, 
pallo, flarbo. Det år fruktanrvárdt , 

pallemafan le. 

Frukt/am , fjaddeles, fJaddob qwreddeje. 
Frukzfam quinna, mana pidbmeje. Frukt- 
fam mark, fjeddeles ádnam. Frukt/am- 
het, fjaddeleswuot. Fruktlös ell. ofrukt- 
fam, fjaddotes, fjaddotebme, táffjes. 

Frukoft , iddjetes fwargaltak, lådde bitta, 
frukoft. 

Fru/en, kalmam, kålom, kalma. Fru/en 
eller den fom ej tål mycken köld, kå- 
lots, kálits. 

Fry/a, kalmet, kálot. Fryfa ibjdl, tjà- 
fkemeít jabmet. 

Fraga, katjalwas. Frage/átt, kattjem lake. 
Fråga, fpórja, kattjat, katjatet. Fråge- 
vir, katjatakes. 


Från, lufle, lute. 


Frimo- 


FRÁ 


Fránad, puoranem, flufketem. 

Fraffa, fráfé- feber , fkelbem wank, ki 
lom taud. 

Fria, rytet, paijel meren párret. Fr/fz. 
re, raddok, rytar. Raddokwruot, fråferi. 

Fráck, fkamotebme, ila jalok. — Frál;, 
fkamoteslaka, ila jalofikt. 

Frågd, fak, namm. God frágd, pure 
nami, maino. Elak frågd, laito. Ha 
har elak frågd, fakai ålma le. 

Fråkna, tidie. Fråknig, tjidmek. 

Fråkne, åffje. 

Frålfa, tjäutet, kajot, ládneflet. Fralfa lif. 
vet, hággab kajot. Fra/fare, Låduefeje 
Frál/ning , lådneftem , tjáutem, kajow. 

Fråmja , autetet, márretet, wekkete:. 

Fråmling, ammas, qwofle. — Taga emt 
frémmande, qwoflit tuoflotet. Fri 
mande tungomal, ammas kiál. 

Frápire , auteb. Frám//e, auteimus, njuono. 
Frém/^, autemufla, njuonofne. Ja 
gick frámft, njuonon wradfib, 

Från, tjuoud. Lukta eller /maka friår, 
tjuouditet, Biifva från, tjuoudot. 

Fránde, lawe, párah, flåkt, flåktalats. Från 
fRap, pårat, werrek, lawe lako. 

Frá/a, maret, nuwet, maworet, poris. 

Fráta, párret, kafket, tfápet. 

Frö, fajo. Lópa i frö, åivit takket. 

Fråsd, awo, wuolo, kerjotallem. Fris 

defull, awos, wruolos. 


Frögda, awotet, awotattet. Erógda: avo 


het, awofet, awoflallet, kerjotet. 
Fukta, luwatet, láktet, tåbbotet. Fula 
^ $4 vått váder , fuoldnot, 
Ful, waíles, rábmes. — T'ycka vara fui. 
vwaftahet. 
- waflet, wafleslaka. 
Full, teuwas, ålles. Full eller drucken,/: 
drucken. Til fullo, ållalh. 


Fu- 


Fulbet, wafíleswuot — Fu, 





FYL 


Fullbor da , let , álletet, àllatt puoktet. Fisll- 
bordar, állanet, álletowet. Fulllorde4, 
alanum, álletum. 

Fullbordan, Allanem, álletem, 

Fulleligen , 8llafikt, állaft 

Fuller, maj, maj kuit. 

Fullkomdig, Alles. Fullkomligbet, alleswuot. 

Fullkotnna , állet, ållaft takket. 

Fullmagt , famo, ålles famo. 

Fullmágsig , faijafats, kutte mubben faijen 
le, hál-àálina. 

Fullouxen, álles fjaddok. 

Funnen, kaudnoks, kaudnetum. * 

Furfie, Fórfla, Konoges Furfendöme, 
fórílawuot. | 

Furu, petíe. Torr furu, fårwe. 

Fufrare , &ddà lårok. 

Fylla , teutet. Fyllas ,teuwet. Fylla eller 
göra drucken, wuolatuttet. Fylleri, juk- 

: kaleswuot, wuolawuot. Fpllbund, wuo- 
la tjäiwe, jukkalee. mE 

Fylle, ållaft, nuakes, nuoka. Fyilef gó- 
ra, Alla(l takket, ållet. 

Fyllig, ådtje teuwakefne, puorin jifhn, 
puoitak. 

Fylinad , teutates, teutem. 

Fynd, kaudnem, kaudnoks. 

Fyra, nelj. Fyra gånger, neljen aiken. 


Fyrabanda , neljelakats. Fyrforad , nel- 


je juolkak. Fyrhörnig, nelje tjákek. Fyr- 
fpráng , i fyr/práng, qwotfeten, tál wan. 
'yrkantig, nelje tjákek, nelje tjàrrok. - 
Få, nágre få, kallekatjeh, kallafatjeh. Få 
BÅRD » akti pali. FAtalig , utfes håleje, 
Jawotes. 
Få, ådtjot. Få f/k, qwelit ådtjot. 
Féf/áng, táffjes, widdfel. FZfángt tal, widd- 
fel hål. Fdféng eller f'yflolór , pargoteb- 
me. Fáfángt, tålljo, fjuotta. 
Fafánga, tålljeswuot. Fåfångar , tålljeftet. 
Fåfångelig , tålfjelats. 


FÅR 


Fåkumnig, wadna miålak. 
Fåle, håft mefe, márme. 
Fåll, luofka , parmu(t, puddeftak, margna, 

helme. F4//a,margnot.parmuflet,luofkot, 

Fine, millalakkak, kaiwes, piddek. 

Fånga, ádtjot, piwtet,  Taga til fånga, 
fanget. Fogelfängare, ládde piwtar. Fau- 
ge, lang. Fángbus, fanga káte. 

FéngfW, ådtjolwas, falaba. . 

Får, fmala,fautía, fauds. FZrbur,fimala káte, 

Fås vid, tuo:tet, kátatet. 

Få, buwe ,klittur. Fábur, buwe kåte. Lig- 
gande få, jabina tawer. 

Fákta, fiktet, wikot. Fåktare, wikoje. 

Fådernesland, aitigi elme, aitigland, fed- 
deland. 

Fågna, undfågna, qwoflotet,tuoflotet, piib- 
met Fågna eller göra glad, awotet 
Fágna fg , awofet, awotallet, wuolotal- 
let. Fágncfam , awos, wuolos, fuottes. 

Fdgring, tjabbot, fauroswuot. 

Fáll, ràuko. 

Fálla, kattjetet, járretet, wuolos luitet. Få! 
la trán, muorait werdet, Han fálde et 
ord, pakob pefli. FA//a eller giller , gi- 
der, piwtofma, piártom. 

Fálr , jalget, fjaljo. Fit eer fälttåg , táro. 
Fáltberre, tåro åiwe. Fáltfaár , páfker. 

Fángelfe, fanga káte, kittek. Kafla i fån 
gelfe, fanga kåtai håiketet. | 

Fárdar, mannet. Fård, mannos. 

Fárde, hvad är på fárde? mi le faken? mi 
le vanes? G4 fna fárde, erit wuolget: 

Fárdig , karwes, reid, alles, kiffjok. Göra 
färdig, karwet, ållet, reidet. Bisfoa fár- 
dig, állanet, kalketet. Färdighet, matto. 

Fárg, paino. Fárga, painetet, painob pio- 
jet. Fárgare, paineteje. 

Fár ja, pluotta, futem wadnas. Fårjckarl, 
futeje. Fárje-penningar ; futem palka. 

Hhhh 


Fár/A, 


609 








610 FÓD 


Får/k, warras, Får/k fifk, warras qwele. 


FZ//a, tabretet. Fåfta eller fórláfoa , kihla- 
tet. Fåfla fig på nagon ort, orrob takket. 

Fafuan, irke. Fáfimó, márfe. 

Fife, tfåptfe, nadda. 

 Fafining, fkans. FAfining, Vigning » fålt, 


láflem. Fåflnings-ring , fåftem fuormes. 


Fåda , pråbimo, fedo. De bafva fin föda af 


(jön, jaure tfagge fije wiefoh. Föda, nå- 
ra, piábmet, paijetet, neutot, jukot. , Få 
da barn, inavab piibmet, rágatet. Fódan- 
de mat, treult pidbmo, doktok pidbino, 

Fó4d, rágatum. Dödfödd, kutte i le elluli 
patam. På nytt född, åddåtilft rågatum. 

' Medfódd, qweim rágatum. 

 Födelfe, rágatem. HFödelfe-ort , rågatem 
faije, feddeland. 

"Fåder fha , lkarnafüder Ra, mana piibmeje, 
kutte mana tarbon le. 

Föga, utíe, wanes. 

Fógderi, fuoweten raje, akta funden raje. 

Fól, fe fdle. Fóla, mármeb qweddet, 

Följa, tpiowot, tårretet. Följa til vågs, 
metetet. Följa tätt efter, mangenak tjuo- 
wot, påfken tjuowot. Följande árei, 
påteje jake. 

Följakttg , tjuowoteje, kradnaflalleje. 


Följe, kradnaftallem, qweibmeh. FöljeRa- 


gare, qweibme, kradna. 

Fónfer, windek, fe fenfer. 

Får, auten. För detta, tan autel. Lángt för 
detta, taika pali. För framtiden, påteje 
aikai. Hvad fkal jag ge dig för desta? 
mab kalkab tunfi tan autefl waddet? För 
din fkull, to tiet& Förbi, paldelen. Gå 
förbi, wafet. 

För eller raf&, kámp, kidura. 

Föra, tålwot, wirdetet, laidet, kefetet. Fó- 
ra bfver vatten, futet. Fóra til boks, 
welkas tjalet. Föra fg vål up, tjabbafl 
timåtet, tjabbaft wiefot. ” 


FÖR 


Förakra , tålljen adnet, paijel káttjet. För. 


akt, paijel káttjem. 

Fóranldia , puoktet, kefet. 

Fórarga, máratattet, wáirretet. Förarge 
lig, Wars, wrretakes. 

Fórbanna , karrotet, wruojotet. 

Fórbarma , armalaflet, arkalaflet, armit pe. 
flet, tjatfalaflet. Fárbarmande, arkala- 
flem, armolaftem. 

Fórbeball, fáto, meretem. Göra förbebåll, 
fitob takket, meretet. 

Fórberedelfe, auta reidem. 

Fórbinda, pira tjadnet, karet. — Fórbinda 
eller göra förbunden, welkogafen tak. 
ket, puoreb takket. | 

Förbifra , wirrtotet, hemfet, malfket, mas 
fletet. . 

Fórbittra, máratattet , puofiotet, áutjet, aff. 
smaken takket. 

Fórbjuda, wadnotet, puorgot, tfappetet, 
tfagget. Fórbuden, wadnotum, puorgo- 
tun, loppetes. = >: 

Fórblanda, malfket, maíletet, hemfet. 

Fórblifoa, esrot, orrot patfet. 

Fórblinda, tjalmetuttet. | Fórblindar, tjl- 
metowet. | 

Fórbiommera, mnotolaG tjada hålet. För 
blommeradt tal, fpråk hål, fjemdnjes hil. 

Förborga, tjäket, tjäkon adnet.  Fórber- 
£ad . tjákos. 

Fárbr ylla, hemíet, máiwetet, hájretet. 

Fórbryta fig , meddet, ejet. Stor förbry- 
telfe, loffes máddo, aífje. 

Förbud, wadnotes, puorgo. 
wadnotum. | 

Förbund, litto, nórto. Göra fórbund , lir 
tob. takket, nórtotet. 

Förbunden, welkoges, laikokes. 

Fórbdiira, tiwot, puoretet. Fórbéttrad, 
tivotum. Fórbátiring, tiwom. 


Förbudev, 


FÓR 


Fórbón, auteft. rákkeles. 

Fördel, auke, autanew. Fórdelalzig, au- 
, kelats. 

FórdenfAull, tan dieti, tann auteff. 

Fördjupa fig, etjebs wuojotet. 

Fórdrag, lito, nórto. Hafva fördrag 
med, wuordet. 

Fórdraga, kierdet, killet. 

Fórdrifva, erit kaitetet, erit wuojetet, jagot. 

Fördrifta fg , tuoflet, wuoiket. 

Fórdárf, Ípiejo, peifko, fkada, matkem. 
Fórddrfva, fpiejet, peiflet, bákketet. Fór- 
dårfvare, [piejar. Fördårfvad, peiftom, 
fpicjom. | 

Fórdólja, tjdket. Fórdold, tjákos. 

Fórdóma, dóbmet, duobinet. 

Före, auten. Komma före, auti pátet. 

Före, d&fóre, wuojem teuke. 

Förebild, fkàwe, fkieken, menfler. 

Fóreboda, tfuoikotet, márket. Ond: fire. 
bod, wabd. 

Förebrå, kaigalet, kaigotet, tjarret. 

Förebygga, kattet, tiwot, autetet. 

Förebåra , fwikke(let, fwákkot. 

Föredraga, pareben lokket, puorebun ad- 
net, auti puoktet, autelefi wiggetet. Fó- 
redraga fkål, wikkeb hålet. 

Fórefalla, fjaddet, fåitet. 

Fórepifva , lardnot, takkatallet, takket. 
Fóreg4, auten wadfet, njuonohen wadfet. 
Föregångare, njuono, auten wadfeje. 
Förehafva, takket, takkamufen adnet, kilpot, 
killot. Fórebafvande , takkamus, uffjolm, 

alhom, =. 7 

Förehålla , wwofetet, tfaketet, tjalmi auti 
piejet. Förebålla fig, tåmetet. Förehål- 
lande, tåmåtem. 

Förekalla , auti kottjot. 

Förekomma , autetet, kattet. 

Förelågga, meretet, fåtob piejet, tfekko- 
tet. Förelagd, meretum. 


FÖR Orr 


Förelå/a, auten lokket. | 

Förelöpa , auten wiáket. Förelbpa eller bán. 
da , Íjaddet, íáitet. - | 

Förena , aktetet, liktetet, wánaken takket. 
Fórenas, fe fórfikar. 

Förendmnd, fardne, hálets. 

Förefats, uffjolines, aikom. 

Fórefe, autel wuoidnet, mårråtet. 

Fórefkrifoa, auten tjalet, meretet, Före. 
Jhrift, auta tjaleg. 

Föreflå, kaukelet, laget, meretet. 

Fó?efprákare, hål álma. : 

Fórc/pá , káttot, káttotet, autel fardnot. 

Förefå, tjuodtjotet. Föreftå eller zilflun- 
da, pátet. 

Föreftålla, auti piejet, wikkit fardnot. 

Fórcfátta, meretet, piejet, fátob piejet. 

Fóretaga, algetet, pargon waldet. 

Företal, auta hål, auta fardnem. 

Fórete, taffa puoktet, auti puoktet, wuofetet. 

Fóretráda , faijen orrot, mubben auteft 
takket. Fóretrádare, auta manueje. Fé. 
retrådare i áktenfkap, auta alma. 

Fórevánda, Üwákkot, fwikkeflet. 

Fórfall, hápto, heretes, ajanes. 

För falla, kattjet, fkilgetet, napketet, peiflot, 
ábmot. Fórfallen, fkilgetum, lifak, pei- 
flom. Fórfallen eller Jhyldig til, lako- 
lats, welkoges. 

Fórfalna, puoldnot, affnet. 

Fórfalfka, peiflet, falfket, wirrtotet. 

Fórfara , aitfet, qworafet. Fórfara ell. g8- 
ra, tåmetet, atet. Förfara eller fór/lófa, 
fálletet, fkidartet, tuhlet. Förfaren, mat- 
tanje, áppes. Fórfarenbet, ait(em , mát- 
fe, wuokatem. 

Fórfatta , piejet, laget. Fórfatta en fKrift, 
tjalet tjalogeb. Fórfaztare, kirje tjaleje. 
Fórfattning, piejetus, ornig, lagem. 

Fórfluten, wafam. 

Hhhh 2 


Fór- 





612 FÖR 

Förfoga fig, wuolget, fkåblanet. 

Förfrifka, talkot, fillofit katotet, fwargal- 
dattet. Förfrifkning , kajotak, fwargald. 

Fórfing, fkada, peiflo, maine. 

Fórfáder , tollots alimatjeh, auta wuorafeh. 

Fórfakta , pelebs tjuodtjotet, tjuodtjotet, 
auteft walletet. 

Firfåra, paldet, alwetet. Förfårlig , ai 

. ws, feldes, paldos, wuowdnajes. 

Förfårdiga, ållet, álletet, állafi puoktet. 
Láta forfárdiga, takkatet. 

Fórfólja , tálwotet, tárratallet, nagget. Fór- 
följelfe, tàlwotem , naggem. 

Förföra, tjjjetet, illo pelai kefet, willetet, 
pettet, pahai padtjet. Fórfórd, tjajetum. 

| Förförare , tjjjeteje, pettcje. 

Fórfórdela, kápíet, fkadab. takket. 

Fórgáfves, táfljo, fjuotta. 

Fór gift, filg, fáptes, | Fórgifta, fålgit pie 
jet. Fórgifiig,fülgek. Fórgifva med 
für gift , ligi káddet, fåptefi mutket. 

Förglömma , åjaldattet. 

Förgripa fg , meddet, ejer Förgripelfe, 
máddo,, ejem , affje. 

Förgrymma £g, raílnot, faggi máratet, 
puofjot. 

Förgylla,gålletet. Förg yid,gålletum, gållak. 

Förgå fg, tjajanet, ejet. 

Fórgár, i förgår, autel ektatjen. 

Förgås , hàkkanet, fpiejot, táffjanet. 

Fórgángelig , tålljaneje , målfotakea 

Fórgáta, åjaldattet ,. wajal.tattet. 

Fórgóra, matket, hákket, kåddet, fpiejet, 
latket. ^ 

Fórbaia, mangotallet, mangeb palai tiptet. 

Fórbaffta fg, railohet, ila kahtjet, raffen 
takket. 

Förhatelig , waflfjotakes , kutte waffjem 

 wuolen le. 

Förbjelpa, wekketet, wekken ovrot. 


FÖR 


Förhindra , ajetet, háptet, heretet, tagget. 
Fórbindrar, ajanet, wippet. 

Fórboppning , tàrwo. Fórboppa:s , tárwot, 
tárv'oflailet. 

Förbud , aut iltje. 

Fárbyda , falket, fålkit 
paitob piejet. 

Fórbálla , tfappetet, adnelet, adnetet. Fór 
bálla fg» tåmåtet. S4 fórbádler det fr, 
naute tutt le. | 

Fórbáfz. fg, åvwaflfallet, finoraftallet, rag- 

oflallet, mihaftallet,. tjävlaftallet. 

Fürbár da , puoffotet, karrafeu takket. Fir 
bar dar , tjallot, Karrafen fjaddet, puofiot. 

Fórbirja, audet, amdefen takket. 

Fórbója, paijetet, allebun takket. Förlé 
ja prifet, tíegget, laffatallet. 

Fórbór, lokkotem , katjatern, 

Fórbóra, lokkotet, katjatet, jáfkotet, 

Fórjaga, jagot, kaitetet, esit wuojctet, tf- 
feiet. Fórjagad, erit wuojetum. 

Fórifra /£g , máratet, puofjot, raffimot, pat 
tjot, tjaijeb ádtjot. 

Fórinnan, defífórinnan, tamm autel. 

Förkafla , heitet, erit tjafket, laitet. Fór- 
kafta eller fórebrá, kai gotet. 

Förklara, tjälgeflet, kreinet, puoikaldatet, 
Förklaring , kreinem,.tjilgeffem. Chri 
fli förklaring , Chiiflufen átjatattem. - 

Förklena , albetet, laitet, fkabinet,. laitob 
atfet, utfetet. 

Fórkidde fg , átja karwoit tjagnet, amma 
karwoit tfaket. Förklåde , auteltes line, 
afke line 

Fórknippa, tabretet akti, akti tjadnet, ked- 
net, Fórknippad, akti tjadnetusn, aktetum.. 

Fórkofra fg, avitanet, autem manner, latly 
net, ádnanet. Fórkofrimg , autanem. 

Fürkolna , tjáfkot, Kirfot. 

Förkormma , lappot, katot 


piejet; paitojattet, 


För. 














FÖR ' 
Férkroffa , tíuouket, mutket. Förkroffad, 
tfuoukarum , meatkanwnn. — i 
Förkr änka, peiflet, fpicjet. Fórkránha e 
mö, meitab peiílet., 
F órkunna, puodgeflet , tetetet 9 iluioter , 


faptfeftet , fardnot. Qo 


Fórkyla ÅS « kålotet » pålltutet. — ' 
Fórkorta , Anetet, .utfetet, EE 
Förköp > göra ngon förköp, mubbenp fa. 
feb peiftet. . 
Förlag , aut(ukt tawer, audfukt pednig, - 
Fórlagd , pilot piejetum. Förlagd, de: 
lagd , audetuwna, awdes.  . 
Fóriama, pelodakki latket, patjeflet, Íab- 
met. Fórlamad, ypatjes, lames, t 
Förleda , tjajetet, Willetet,, laidefletz 
Férlegad , peifiun, ámctflum + 
Forliden,. xráfam., nokkorn., waleje: 
Fórlika , liltet.  Förlika £g med någor, 
fápatet, likt ffaddef, laffketet., Fórük- 
ning, likta , liktem. 
Förlikar, fimaffet , Jakaflet, (unter. 
Förlikaa , muototet, ffittézallet, jebda ak- 
F ket, Förliknar , inuototoucet. 
órlila .&p ,. t&ijet, tiew'olx piejet, tårwo- 
falla A eder. ålkaleb diket. 
Förlopp» wuoke, wijor. 
Förlora, maflet, lappetet ; pellet. 
Förloffåy tfutet, lådnefter, hiet, kalget. 
Förlofare,; lådnelteie.. Förlofning ; kåd- 
neftem , tjiutenr. 
Fóriupow, paterw, tjikkefe: 
Förluft ,. fkeix, peifko. 
Fór/ufla , ajetallet, faottaflallac. 
Fór/a/, loppe, loppetem. 
Förldfva ,. tüWotet , jatet,. piejet,. kae 
loppeb waddet, luitet. 
Fóriat, káptjes,-auta-.káptjes- — - 
Förlata - .andagas juitet, luitet. F örlåta eller 
Sfvergifva , heitet, qvodat. Förldta fig 


nppá ,. f/f förlita. 


FÓK |! 613 
Fár låten, heitetum 
. heitak; Förlåten eller tilgifven, andagas 
lvitomr, vactetuns. . 
För lågen, radetebme, arofum.. 
Förligga', puotlot, pakor widnet. Ká(latet 
káflekels piejet:. . 
Yórlána , waddet, vaddaflallet. Förlåntng 
E waddes, Inoikas: item, . 1 
Försmak ; ulkofm | 
Förman , àiwe , autek, fórros. | | 
kórqigna ; Nrokótet ; wuoggolet , wohrotet; 
Förmaning, wakotes., sa 
Förmedelf, pakto, kautoi, 
Fórinena y puorgot; tfaggbt, wadiotet, ajetets 
+ Förmena eller hålla för; uffjotet, tårwote 


(. Förmer, püoreb., pareb, áiwab.. D. 
SV Fórteera s, ánotet, leffctet; twoddet. 


FórminfKa , utfetat, wanotot. Firmiyffa: , 
wtfandt, Wednaonet." 

Fórmoda , tàiwot, wántet. Virmoddligen, 
táiwoW naelt. . "à 


* Méromur ; flaggek y aut-mur- 


För mychen, da, ilk, För. mycket , ila, 
paijel mere. 

Förmyndare, fótmyadar, férros. . 

Fórma, vejet, aibmotet, mákíet, mattet. 

| Förmå en til någor; puoktef, jeutet. 

Förmåga > famo , Wåjo. - Mf. ytierfa Fr 
måga, kek famofk > ; 

pórmádna, euke.; widnel& 

Förmåla , jauletet, peljetet , tetetet, fardaot, 
Förmålande ; peljetem. 

Förmärka, aitlet, mmárket, elwet, judjot, 
qoralen, tabdet. 


: Försnåren,ila jalok, jaloffalleje; ridbák. Fór- 


måt enhet, ridhakwuot,ila fluor jaloswuot. 
Förmögen, wejeje , famo-porre. Bámda, ri- 
ko, fadalats;adsejes, wiefa álma. Före 
Mö genket puore rade, bándawuot , tjab- 
;be wi 


Hhhh 3 


Eór- 


614. FÓR 


Förmörka , fjeunjetattet. Förmörkar, fjeun- 
jetet. Selen förmärkars, peiwe párrelowa. 
Fórmórkelfe i folen.el. månan, phrcelem. 

 Förnagla , nouletet, tjittet. 

Förnedra, uolletet, wuoleben takket. För. 
nedra en quinna, neitab ádet. Förne- 
dras, wuollanet. Förnedring, wuollanem. 

Fórncka , hitet , neikot, påttot, nadot, tfagget, 

Yórnimma , aifet, wuopteflet , tábdet, jud- 
jot, puoiketet, qworafet. 

Förnuft ; jerbme, mida. Fórmuftir , jerb. 
mak, miádlolats, fkåros. — Fórsweftígt, 
jerbmelaka, . 

Förnya , &ddáflet, kerdot, åddåftattet: För- 
nya: , åddållowet. .Fórnycl/z , Addá(lem. 

Fórnám, àiwes, hewok; hárwok. De» for. 
nímfie, åiwemus ,. paremus, Försåmli. 
gaf, autemufla, aines. 

För ndr, ilalakk. Göra en för når, mub- 
ben wuofle meddet. 

Förnöja, kalletet, ajetet, kudneb takket. Fór- 
nöja fr, djetallet, fuottaftalleu, Vara 

.Ofórhógd ; iuokahet, litatet, tuddet. 

Förnöfelfe, uolo, kudne, fuottaftallern. 

Fórnóta , patreltattet , nokketet, láptet. Fór- 
nótar , párrelowet, napketet, nalketet. 

Fórolámpa, illotet , illeflet, waiwetet, wuor- 
raflattet, orektob tekket, Fórolémpad , il- 
leflum, waiwetum, wuorraflowurm. 

Förord, lito. Göra förord, pakob pie- 

" jet, littotet, hàlet. — . 

Fórordna , piejet, lagetet, tillotet. Förord- 
nad , piejetum, tfeggetum. Förordning, 
piejetus, ordnig. 

Fórorfaka, wikken orrot, algetet. - 

Fórpakta, luoikas luitet. 

! Fórpanta , panten tfagge luitet. 

Fórplikta , jatekeb waldet, wálkogafen tak- 
ket. Förplikta /fg, jatet. 

Fórquáf7a, hauketet, hapketet,puwet. Fér- 
quafd, hapketum. 


FÓR 


Förr, autel. — Den förre, auteb. 

Fórrafka, låutatet, hákket ladet. 

Férríre, autots, tållots, ámats. 

Fórringa , utíctet, wanotet, wuolletet, ne 

'. febeh takket, klitnahet. 

Fórruttna, máfket, tfuobdfet. 

Fórr ycka, áfkaltettet. — Fórr yckz, piàdak, 
miálalakkak, midlawanak. 

Förrymma, tjákket, pateret, pateren wuol- 
get. Fórrymd, paterw, kilkarwes. 

Förråd , tuks. Godt förråd; állo, wallje 
Skaffa fig 4 förråd, tukfet, karwas lag. 
get, waras reddot. Förrådsbus, äte, 
wuorka faije, jibdno. | 

Fórráda, pettet, fluoket, pikotet. 

Fórrádare, petteje, paijeteje. 

Fórrd:ta, tjuodtjotet, takket, dllet Får. 
råttning, widno, pargo, mákke. 

Fórfagd, helketdm, arge, herdotebme. 

Fór/aka, hitet, heitet, laitet. 

För f amla , tjáket, tjágget, någget. Fór/am. 
Jar, tjåkenet, tjäggot. För/amling, tjg. 

golwas. | 

Fór/s fg, ejet, meddet. Fór/e fs ril, ike 
leb adnet, tárwob adnet, treuflet, 

Fórfeclfe, ejem, máddo. 

Förfegla, fignetet, fignetin tedtet. 

Fórffktig , wahrok, wifok. För fktighet, 

' wahrokeswuot. För/ktigt, jerbmelaka 
wahrokeslaka. 

Förfifra, filbatet, filbab piejet. 

Fórfkafa, hugfet, mårråtet, reidet, kar 
wet, laget, fkaffot. 

Fór f&anfa , fkanleb takket. 

Férfhinyra, påddetet. FórJKingrar, pd 
danet, fillanet. 

Fór f&juta , heitet, nakketet. Fór f&guta pen 
ningar ,pednikit nakkelet, pednikit pie 
jet, káflatet. | 

For- 








FÖR 
För/kona , arjot, arkalaltet. — Fór/KRoning, : 


arbmo, arjom. 

För fkott , Juitem , luoikas waddem. 

För farácka , paldet , fuorgatet , alwetet. 
För faráckar , pallajet , [uorgenet > helke- 
tet, alwotuet. 

Fir f&rdckelig,a [wos,paldos, fel des;wuowd- 
najes. FórfRráckelfe , alw , pallo..: : 

Forfkrifoa, kirje tjada bonotet. 

Fórk ylla, makíet, anfetet, teudnot. För 
fh yllan , anfetem. 

Fir fkámma , Ípjejet, peiflet. — 

För flag , rade, (kárgelem.. Förflagen, run- 
dok, fluokes.  . 

För fia, állet, &llát, rekket. Der förfår 

— £j,1 lentat nuokes. ' 

För flöfa , fkidartet, tuhlet, fkivtet. För- 
föfare, fkidar. 

För/mak , auteltes fmak, fimak. 

För fm, utfahet, paijel kåttjet. 

För/måkta, waipet, kiåudet, kidwanet, f I 
lot, liwot, njuotfet. 

För /måda , albetet , nalfet, fpåddet, tjaimel. 
Fir fmadelfe, albetem,, nalfem, fkabmo. 

Fórfnilla, nifkot, fuolatet. 

Förfofva Kg ,, paijel muddon ådet, ila kuk- 
keb ådet. 

För/ona, liktet, laffkaldattet, like takket. 
För fonare, likteteje. För foning , liktem , 
liktetewm. Blifva f?rfont , fApatet. 

Förforg, hugfo, mårraha, mårråtem. 

Fór/pilla , kábmetet, metlai kålketet, fpillet. 
För fpilla fs lif; hággabs matket, etjebs 
kåddet. Förfpilla fin egendom, taweri- 
tas fkidartet. Förfpilla fin tid, peiwebs 
táffjo låptet. 

Förfpörja, aitlet, wuopteflet, judjot, kul- 
let, tábdet. 

Forf, wuofleken. — Dem firfle, woofles , 
 autemus. Förfla gången, wuofles pale. 


FÖR .. | 61$ 


Förf. och frénf, auteumíla, Förffödd, 


wuofles rågatum. 


" Förfiicka fot , tjäketet, tjäketallet, 


Förpling , Wwuofles.floddo, fnnotte.  -: 

Förflocka , puofjotet, karrafen takket, För- 
flockar, tjallot, puofjot. Förfockelfe, 
kerreswuot, pofjakwuot. 


- Fárfleppa, puodot, flappet, tappet. Fór- 


hoppar, .Puddofer, tappetuet. > —— 

Förfleåcka; jakketet, lårias Juitet. Blifve 
förfräcke , rattkefet, pitkotet. etl 

Fórffu qa, ulkolån. | 

Fór fla, tajetet, fkenot, tübdet, tetet. Färre 

e flånd; jerbme, miála. 

Förfåndig , jerbmak , miåtolats,: fkeneles, 
wiles. Färfåndi 4t. jerbmeleka,. > 

F órfMlla, preudetet, átjatattet, muttotet. F ór- 
fålla fg, hárvaftallet, takket. Han för- 
fäller £g endaf , takka wall. . 

För fårka, nannotet weklotet, ánetet. Fór- 
JLérkning , nanpotem., laffe, tuodde. - 
Férflóra , audet , audefen, takket , njeitet, 
fpiejet. - Fórffóring, niejtem, audem;, 

háwanem. 

Fór fumma , mangas piejet, fumitet. Före 
fummelfe, mangas piejem, flintfoswuot. 
För fummelig , flintíos, 

Fórfvaga, fabmoit tífjet,. neuretet, famo- 
tuttet, wefjebun takket, háfotet. För foae 
gas , neurot, wefjot, famotowet, raffjot. 

Förfvar , lagno, auteft walletes. 

Fór fvara., pelen orrot, pelen tjuodtjot. 

Fórfvinna, ketot,'aipanet. — Fórfvunnen, 
katom, aipanum. 207 

För fvårja , erit wuordnot, wnordnot, 
wuordnomin heitet tåiwotet. 

Fór/5yn, pallo, herdoteswruot. Guds för- 
Jon, Jubmelen lagatas. — Förfyn cler 
omvårdnad , márraha, hugfo. Förf yn , 
bliwes; herdatebme. 

För- 


616. FÖR . 


Förfynda fig, ejet, meddet, tjajanet, Qid- 
dob takket nalas. 
Förfåt , piwtem, Íuolle aikom, fåktjerr, 
niakem. Ligga J fór/dt , japtet, fjäktjet, 
- "fuollet piwtet. ! 
Fórfákra, tjärget, tjärg «diwotet, nannos 
jatekeb waddet. Fór/ékran, nannos tåi- 
votes, jatek. 
Förfålja, erit wuebdet, wusbdet. 
pórfédnda, laddet, faddeken waddec. 
Fórfátta, fictet, reålot, piejet, puoktec 
Förfåtta eller förlora, fe förlora, 
För ök , kittjelem, pråw. Göra för/ök, kåt- 
tjelet. Fór/óka, kåttjelet, pråwet, freiflot. 
Fér for fa, mürrabab adnet, mürrátet, hugíet, 
Försaga, fe betaga, — Fértaga fig, ejet, 
meddet, tjajanet. - . 
Fórtaia, påksjolt hålet, emangeltos hileb 
adnet, padnatallet. — Fórzaja /£g , pakob 
- neddet, temfeftet. 
Förtal, påktjo hål, maugeltes hål 
Fórtalare, laiteje, påktjoft håleje. 
Eörtappad , lappowmr, lappetum. 
Förtekning , tlekkotem, lokka. 
Förtenna , tadnetet. | 
Fórtjena, toudnot. Förtjena fg,ablet, auket. 
Förtjenft , anfetem, teudpeflem, auke , ab- 
ek, widnek. — 
Fbrtiga, tjáket, i hålen adnet.. 
Förtjufa, piádatet, nommet. 
Fórtorka, kåikåtet, t(ákotet, affnetet, Fór- 
torkas, bkáiket, tfakot, affnet. 
Förtrampa, tálmot, tnolmot, fladtjen tak. 
ket. Fórtrampad, tålmotum, Förirawp- 
: ning, fladtje, | 
Fórtreta , wuorcaftattet, mácatattet , pinetet. 
Förtretelig, wruorrades. 
Fórtro, jakketet , jakket, áfkaleb adnet. 
Fértrodd, jakketum, wüorkai waddetum. 
Fórtrognde, jakko, tzeull, áfkalem. Jag 


FÖR - 


kan ej hafva förtroende för bonem, 5h 
anatte funji åfkeldet. 

Förtrolig, "wånakats, tåbdok. — Blifua fir. 
trolig , tåpetet. : 

Förtrolla, nditotet, trullet. 

Fórtrycka, tålmot, paijel mannet. 

Förtryta, pahau adnet, onuokaftet, mifketet 

Förtråda, mubben ammateb tjuodtjotet, 
faijen ourot, faijen tjuodtjot 

Föreråde, auta mån, widnek. Hafva fir. 
zrdde, widnekubou ocrot. Gifva för. 
£réde, puorebeg adnet. 

Fértrdfelig , lives, hewok, puorak. 

Fórtrófla, tårwoftallet, tåijet, tàrwob piejet, 
,Átkeldet, jaloftallet. Fórzrófan, tårwo. 

Fórtoifla, apta qwektaílallet, Förtvifan, 

- qvektafaliem. | 

Fértvina , laggolet , laffjot , tákot, kåiket 

Fórty, jutte, jukte. 

Fórtycka, míketet, ouuokaílet, innarme 
flet, pahan adnet. 

Fórtyna, njarbot, utfanet, puoljot. 

Fórzynga, loffotet, Joffebun takket. 

Fórtálja, lupieflet, &manjaftet, fakellet, 
fardnot. 

Fórtánka, kaddob tjafket, pahan adnet, 
fomeb adnet. 

Fórtára, låptet, párret, nokketet. 

Fériórna , máratattet, márai puoktet. Fir 
törnas , måratowet, måratet. Fóriórnd- 
fe. måratattem. 
Fórundra fg, autobet, auton aduet. Fir 
undrag, auto. Fórunderlig, kåklos 
Fórunza, udnot, udnoft waddet, waddet. 
Förut, auten, autelt. Se förut, anten wooidnt. 
Fóruran, paldelen, apta, tapta. Jag ka 
&j vara det förutan, ib matte wp 
OrTOt, 

Fórvalta, «uodtjetet, Förvaltare, tjuot 
£joteje, 


Fir 











FÖR 


Fórvandia, åtjatattet, målfot. Förvandlar, 
åtjatowet, málfotowet. 

Förvant, lawe, flåktalats, pårolats. 

Förvara, wuorket, kattet. 

Fórveten, wainok tetet, átfáteje. 

Fórvexla, málfotet, lodnot. 

Fórvilla , tjajetet , willetet, pi&datet, laidet. 

Fórvirra,fmailet,hemfet,malfket,mái wetet. 

Fórvifa, jagot, erit rajet, erit wwuojetet, 
patertattet. 

Fórviffna, puoldnet, gållet, affnet. 

Fórviffa, tjárgeflattet, nannoflattet, 

Fórvita, kaigalet, kaigotet. 

Fórvdnad, fe bápen. | 

Förvågra, nadot, neikot, tjiddet. 

Förvånda , málfot, åtjatattet, tjuolot jár- 
gellet, witlet. Fórvánd, witletum, hái- 
retumin, málfotum. 

Fórvánta, wuordet, táiwot. 

Fórvárfva , ablet, auket, ádtjotet, tjágget. 
Fórvárf, auke, ablek. 

Fórvérka, peflet, maffet. 

Pórvárra, peitet, fpiejet, wirraben tak- 
ket. Fórváérrar, peillot. 

Fóroáxa fg, paijel meren fjaddet. 

Fóryttra, wuobdet, tuoket. 

Tórdldrar, ábmot, wuoraflowet, páras- 
mowet. ' 

Férdldrar, eigeteh, attje ja edne. 

Förändra , átjatattet, málfotet, preutetet, hái- 

' retet. Fórándrar ; Atjatuet, málíotowet, 
háiret, preutet. Fórándring , átjatattem, 

" preutem, preutetem. Fóránderlig, mál- 
Íotakes, preuteje. 

Fórdra, fkánket, fkdnkotet, waddaftallet. 

^o Fóráring, fkánk, waddes. 

Fóróda, audet, auden takket. Fóródelfe, 
audem , audetetn. 

Förödmjuka , wruolletet, wuollebun takket. 
Fóródmjuka ffs , etjebu wuolletet, etjeba 
wuollekafen takket. 


GAY 


Fórófva, brukot, adnet, takket. 

Fóróka, ánetet, laffetet, tuoddet, Fóróks;, 
ádnanet, laflanet. 

Fófa , wuojetet kaitetet, jagot, tutet: 


G. 

Gadd, njuol, njuone páfko. 

Gadda fig tilbopa, akta radi tjäkenet, ak- 
ta radeb takket 

Gaffel, gaffel. 

Gafvel, råppe, wådtja, åiwor. 

Gagn, auke, gagne, widnek. Gagnelig, 
gagnelats, aukok. Ogagnelig , gagneteb- 
me. Gagna, gagneb takket, auken orrot, 
auket, Nvekketet. 

Gala, tjuojet, laiget, 

Galen , kaiwes, piådik, kajok, tajok, wradna 
miilak. Blifoa galen, piádalet, piádaken 
fjJaddet. Göra en galen, piádatet, piáda- 
ken takket. Ga£cn eller oriktig, fe páito. 
Galenfkap , kaiweswuot, piidakwuot. 

Galct, galeneslaka, kaiweslaka, páitot, pátot, 

Galge, katlos muor, galg. Galgfogel, åk. 
fen åfe, kainon áfe. 

Gall, tjáptjes, karg, flainak, rádno. 

Galle, fappe. Gallfjuka, fappe wank. 

Galler, puodo ruoute, kruos muorah. 

Galira, faldet, waljet, waljetallet. 


617 


Galnar , kaiweflet, taifot, galenaftet, pid. 


det, telpet, pilketet. 

Galt, fwinen árres., 

Gammal, wuores, åbme, åmaftum, autots, 
tollots. Gammal. eller ålderfiigen, rak- 
ke, påres. | 

Gamman, awo, wuolo. : 

Gams , waíles flåk, wafles telpe. 

Ganfka, aiwe, harbmat, wák, Gan/he 
många, aiwe mådde. 

Gantas , fNåket, tokortet. 

Gap, haute, hamfe, fluora njalme. 


liii Gas 








618 GEN 


Gapa, hamfeb tfagget, nialneb tfagget. 
Gapa på en , tjalmit mubbai tfagget. Ga- 
pug, nialmokes, fluora nialme. 

Gardin, auta káptjes, perjes. 

Garfva , altet, barkotet, tilkot. . 

Garn, laige, károflak. Garn eller nåt, 
werbine, kiål. 

Gap , eppar, wardali. 

Gata, palga, gato, wadfatak. 

Gebáng , seuwe, fwerde auwe, qweddates. 

Gebór , kulloegeswuot, jekatem. 

€cl, fifk-gel, fuowde, kakfem. 

Gelike, aktalakats, jebd , jebdalakats, jem- 
maka. Med fna gelikar,etjeslakatji kum. 

Gemen, kaikafats, Gemen eller ringa, flatt, 
utfes, feiw, fmait. Gemen gárning, tjuor- 
pes pargo. Gemenligen , maífak alo. Ge- 
snen/ am, almoges, kaikafats. Gemen/Rap, 
febrewuot, kradneftalleim. 

Gemål, Konogafen parapele, like kradna. 

Gen, máttfos, njuolg. Gezaffe vågen, mátt- 
fofumus káino. Genf! is , njuolga palges. 

.. Genaft, njuolga, máttfo," 

Genljaud , kajanes. 

Genom, tjada, pakto, pakti. 

Genomdrifva , aikalefi puoktet. 

Genomfart , mannem kiino, tjadatak. 

Genomfkinlig, tjada paiteje, fuoitak. 

Genomtránga, tjadatet, tjada mannet. Ge- 
nomtrángande, tjadatskes, pafleles. 

Genomógna , tjada qwowlelet, tjalmi man- 

. met paijel. 

Genflráfvig, flartek, trek, fpake, karres, 
oknlloges. | 

Genfvar , taweflem , waflates. 

Gen/ága , wuofle hålet, wuofte háleb tak- 
ket. Genfágelfe, wuofte hål. 

Gent bfver eller emot, puott. 

Gerad , njuolg, flad. 

€erna, gårdna, girdnaft, waimnoft, níiila 


GIF 


melte. Jag vilej gárna, ib nale fita, 
Om jag ville aldrig få gårna, ikke 
man gårdnaft fita lulub. 

Gerning , takko, pargo. 
takko, takkem palka. 

Gef/ant , Íaddek ålma, faddek buda. 

Gef dll, kåta pargo lárok, tuoje lirok, 

Geflalt, wuoke, muoto. 

Get, gaitfa. Geta-bock, habres. 

Geting , wepfa. Getingbo, wepfía pelfe. 

Gevär, wárjo, tárom reido. 

Gickt, lattas wank,qwreis, fwarke lattafi mete 

.Gifmild, arwok, rathak, wiljolats, wad- 
daftalleje, f&inkok.  Gifmildbet , areok- 
wuüot, rathakwuot. 

Gift, (alg, feptes. 

Gift, waldom. Blifva gift, waldot. Gif. 
virxert, kutte le waldom meren. 

Gifta, piejet. Gifta bort fn dotter, ner 
tabs piejet. Gifza £g, akkab waldet, ik 
mab waldet, wraldotet. 

Giftermål, wald, kalatswruot. 

Gifva, waddet. Gifva efter , metetet, me 
tatallet. Gifva fig up, paijanet. Gifrt 
til, metetet, andagas Iuitet. .Gifva til 
känna , tetetet, tåbdetet , tfuoikotat. Gif 
va fig ut för, etjebs fardnot, etjeds bi 
let. Gifva up andan, tíauketet, wuor 
geneb. Juitet.— Gifoe åfver, won 

^ Gifven, waddetum. 

Gigs, pippo, harpo. Mungiga, nilre 
harpo. s 

Gilla , tjildet, dåkkahaddet, tjuowot, mi 
dot. Gillar, jåttet, dåkkahet. 

Gille, kradnaftallem, febrewuot 

Gillr, gillor, piwtofma, piártom, Gi 
ra, gildertet, pillorit tfagget. 

Giltig , tjildok, tjäwok, dàkkaheje. 

Gin, máttíos, njuolga, fe gen. 

Gjorda, kátfaldet, auweb tjadnet. 

Girip 


Gerning:-lin, 





GLA 


Girig , hanes, patta pelak. Girighet, ha- 
neswuot, hanaflallem. 

Gifílan, loptes álma. 

Gifa, muonet, meroflallet, káttot. 

Gifel, Íwitja, fwifko. | Gia, fwafkot, 
fwiutet, riffin flawet, 

Gifina, káiket, kingfjet. 

Gitta, aibmotet, wejet, makíet, mattet, 
aikalefi pátet. 

Gjuta , leiket, kålketet.. Gjuta i form, fkå- 
wai kålketet, leikot. 

Glad, arwok, awos, awotakes, wuolos. 
Vara glad, awon orrot, awohet, ker- 
jotallet. Gladlyput, mojoteje. 

Glada , tjáktja. 

Glafven, faite, faitats. 

Glamma , Ínakkot, håli ajanet. 

Glans, kikem, paitem. 

Glar, glas, liignak. 

Glait, flaijok, jalg, jalgok. 

Gles , njarbes, wuorjes. G/eff eller tunt Klá- 
de, aíletes flrud. — G/es fRog, wuorjes 
wuobme. Glesher, njarbeswuot. 

Glimma , glittra, kiket, paitet. 

Glopp, fnóglopp, flatte, qwekte tjalme alme. 

Glofa, pako lake, pako tjárd, pako. Spe- 
glofa, nalíes pako, pilke. 

Gluzg. raike, qwowlem raike. Glugga 

. eller glutta, wowlet. 

Glunk , luowes fak, manneje fak. 

Glup/k, niålotakes, pårråtakes, kutte niå- 
lo mangen le. | 

Glámig, guouket, blaikok. 

Gládja, awodattet, »wuolotet. Glédjar, 
awohet, kerjotallet, fjabmahet. 

Glädje, awo, wuolo. 

Giáffa , tfjälaftet, hutteftet. 

Glánfa, kiket, paitet. 

Glöd, bila, fjila , bradde. Glédande , atíek , 
puolleje, hila ruopíok. G/ód - bet , pakes 

. ko iàllà bradde. 


GOD 


Glód ga , paketet, atfeken tállán takket. 

Glómma , àjaldattet, lappetet, wrajaldattet. 
G/ómd , ájldowum. | G/óm/K , ájaldakes, 
imuotebme. | G/óm/Aa, muitoteswuot, 
fwaga muito; 

Gnabb, Ínarratem, tfilkefem , pálko. Gnab- 
bar, funarret, fnarratet, tfilkefet. 

Gaga, tlipet, kafket, | Gnaga kött af ez 
ben, takteb fáppet. 

Gnct, tjoros. 

Gnida , likkotet, wafkot , fkuopet, fkurret. 

Gnifla, kritjet, krifketlet. Gnz/Ian, kritjem, 

Gniflra, tjuonemit kattjetet, áfet. Gnifta, 
tjuonem. " 

Gnugga, pruwet, njutet. . | 

Gny, hálme, juma, jutía, marem, tudn, 
klibma, — . 

Gnágga, krydtjet, prudtjet. 

Gnálla, walot, walatet. 


619 


God , puore, puorak. Med godo, puori, puo- 


ritjada. — Godbet , puorewuot, puore. 
Godbjertad , puore fiw wolats. 

Gods, tawer, áig; játd.  Kópmanr- gods, 
kalwo, wahro, áfes wahro. ) 

Godtalig, fimakket hålet, hålajes. 

Godtfinnande, rade, kaudnetem. 

Godt göra, makfet, tiwot, puorotet. 

Godtycke, fitud, miåla, wiljo. 

Godvillig , åfkok , fjuwes, kaukok, miålak, 
wiljolats, puore wiljolats Godvilligt, 
puoret 'wiljoft, ets muoitolefelt. 

Golf, guelpe. Lägga golf, guelpatet. 

Gom, guobme. | 

Gor, kuobmo. Gor-tall, fade petfe. Gor- 
tjuf, wiefoje klitturen fuolek. 

Grabba , kramfot, åbbå kåtin kramfeftet. 

Graf, gruopta, palok, kalme. Graf eller 
Arop. rágge, fluggo. . ; 

Graffickel, tjalem ruowte, | 


liii 2 Gram, 








620 GRI 


Gram, gramfen, márak, nirbmok. — Han 


ar mig gramíe, nirbmen Je munji. 

Gran, kuofa, Graenfkog, kuofeft. 

Grand , ripa, ripats. 

Grann, legges, ogokats, grannok. Grant 
garn, fogges laige. Grann i klåder , he- 
wok, tjáulak karwoi. — Semvetigrann, 

. herdotebme, bliwes. Granneligen, puo- 
ref!, puoreít ja puorefl. 

Graulaga, fmottok, kárfk. 

Granne, palda wiefat , pald-almats, granna. 
Granfkap, palda wiefo. 

Granfka , åtlåtet. 

Graffera, wuowdnajes laka mannet. 

Gren, åkfe, fuorge.  Grena fg , fuorgot, 
fuorgetet. Grenig, fuorgek. 

Groep, waple, qwekti kiti teuwa. Grep, 
konfl grep , fluoke. 

Grepan, peljes, kåta faije. 

"Griffel, kedke pinn, tjalem reido. 

Grift, gruopta, kalme. 

Griler, ties uífjolmes, kaiwes midla. 
Grilra, karves ufffolmefi ajanet, tás- 
fjes uffjolmit adnet. 

Grima, pagge. Lágga griman på, paggotet. 

Grina, Ínertíet, nialmeb tfagget, pákoflet, 
tjaimetet mubbai. 

Grind, hagan ukía. 

Grips, táppet, tuobbelet, fárjot, flranket. 
Gripa an, alget, algob takket, algetet. 
Gripa fig an, kittjelet famolt, wigget, 
allafes pargob waldet, xattjet. Gripen, 
fárjotum, waldetum. 

Gris, lwinen tjuk. 

Gro, fjaddet, pátfetet, grafeb takket. 

Groda, tfuobbo. 

Grof, gruopes, kaffok. Grof eller obyffad, 

^ wafles,tjuorpes. Grof röjt, kaffa kiål 

Groll, nirbme, waffje. 

Grop ,'rágge, geubbo, fluggo. 


GRU 


Grotza, lapa, fwalg, tjáka. 

Grubbcl, lofles uffjolmes, grudnom. Grubb 
la, grudnot. 

Grufva, fal, fwalg, gruf, palat. 

Grufaa fg, pallet, hugfet.  Grufzclig, 
wuowdnajes, alwos, harbmes Grufvc 
Igen, harbmat, wuowdnsj. 

Grumla , máiwet , fmailet. Grumla vatten, 
tjatleb máiwet. Grummcel, máiwe, Ímale. 
Grumlig, màiwajes, fmaileft tenwas 

Grund, wuodo, bátne. Grund eller fl, 
wikke. Grund i fjör, qworgo, njuor, 
wade. Grundiór , wuodotes, bitnetaka. 

Grund, grund fö, tákes, tlåkes pure. 
Grimdt vatten, tlakalm, tfákatak. 

Grunda , wuodotet, wuodob piejet. Gra 
da eller begrunda, grudnot, ajaallet 
Grundad , wuodotum. | Grundeligan, i 
laft, kitta wuodofk 

Grus, juowa. Grufig, juowajes. 

Gry, tjoukotet, peiwot. Dagen gryr, 
qwokfo paijana. 

Grym, puofjak, affmak, feldes. Hafoa gryn 
up/ yn , paíleles tjalmit adnet. - Grysme 

"Egen, wouowdnajeslaka. Grysba , yo 
flakwuot, wueowdnajeswuot. 

Gr ymta , Ínorkefet , fwine kiálab tjuojet, 

Gryning, qwokío., iddietes qwokío. 

Gryta, gruto, kebne. 

Grå, grawes, tjuorkok, tjuorotum. Ha 
år grå på mig , walljen le munj. Gre 
pa, tjuorotet, grawot. 

Gråt , tjerom, walom. Grata, tjerot, vil 

Grádda, kappa, paijalats. Grádda bråd, 
laipeb paffet. 

Grá/va, palet, rågget. Gråfva md, jv 
flet, ádnami palet, jirdet. 

Gráma fig, waiwaftowet, muodaflowet, 
ádna furgob admet, aiwe pahan ados 
Gråmelfe, furgo, waiwe. 

Gráv, 


te 








GUD 


Grán:, raje, ruobd. — Sdrta ut gránr, rar 
jeb piejet. 

Grá: , grafe, akke. Grá/fg , gralajes. Grdr- 
hoppa , låkk. Grdr-and,ijotíjo, laggets. 
Gráfig, wuowdnajes, harbmes, alwos. 

eri gt, alwoslaka, lrarbinat wuowdnaj. 

Gróda, ádnamen fjaddo, akke. 

Grön, grüonas, gruodnes. 

Grópz, malet, njutet, rågget 
gruopes , jafo. 

Grór, grautía. Grórmyndig , taggok, fluo- 
raflalleje. 

Gubbe , pádnje, pådnjekuts, kalleskuts, kalles. 

Gud, Jubmel, Ibmel. Gudom, Jubmelwuot, 
Gudomlig , Jabinelats. Gudfruktig, Jub- 
mel palleje, Jubinel pallolats. Gudsfruk- 
tan, Jubmelen pallo, Jubmel fruktog. 
wuot. Gudfruktigt , Jubmeli wuokafikt, 
Jubmel palloslaka. Gudfader , Chrift at: 
tje. Guds dyrkan, Jubinelen teudneflem, 
Jubmelen pittotem, Jubmelen paffotem. 

Gudlör , jubmelattes, jubmel heitenes. GuZ- 
förhet , jubmel heiteneswuot. 

Gul, wilkes, wifket. Gul fárg , wifkes 
paino. Guia, wifketen fjaddet. Gulak- 
tig, wifkeslakats. 

Guld , gålle. Guldfmed , gálle finidd, gálle 
widnar. Guldring, gålle fuormas, 

Gumma , wuores akka, akkakute, 

Gump, patt, gadna. 

Gumnfe, wárda. 


Grépe, 


Gunga,fkilbo. Gunga elfer flänga Ks af Gåld, welke, 


och «n , fkelbot , fokatet, fildnet, 

€u5/, wuolleswuot, udno, puorewuot, 
Gunfig, wuolls, puorak Gunfligt, 
wuollefikt, wwuolleslaka, 

Gurgla, njalmeb fkullet. 

Guten, leiketum. 

Eyckel, tålfjes ftåk, tokor. Gyckla, fláket, 
tokortet, kånllertet. Gycklare, kånfterte» 
je; tokorteje. 


GÅN 621 


Gyllende, gálletum, gállak. Gyllende tid, 


puore atke. 

Gynna, udnot, puoraken orrot, pelen tjuode 
tjot, wekketet. | 

Gyttja, lais, ripak, lifme, flentje. Gyttje- 
full, faifek, ripakeft, teuwas, kidwak. 

G4, wadfet. G4 efter, mangen wadfet, 
wádtjet. G4 in, tjagnet, fifa wadlet. GÅ 
up, paijas wadflet, paijanet. Gå ned , lui 
tatet. Solen går ned , peiwe widdota. Gå 
undan, pateret, erit wadíet. Gå på, las 
det. Gå ff våg , kåinobs wuolget. Gå 
under , håkkanet, håwanet, táfijanet. Gå 
ut med nágot , aibmotet. Gd 4t , nokket. 

Gáfva , vraddes, waddaltak, fkánk. 

Gang, wadíem, mannem, wadfatak. 

Gáng, pale, aike. En gång, akta palen. 
Många gånger, mådde pali, futten aiken. 

GZngare, wradlerm kåntp, kámpes wadfeje. 

Gángbar , harjetuptum,; alo, eme. 

Gángjdrn, kitjaltak. 

Gángf/ig , palkes, wadfatak. 

Gård, fita, heima, fjaljo. 

Gárkók, piåbmotallem kite. 

Gås, gas. Gárunge, gala tjuk. 

Gåffe, pardne , pardnekuts, påitja, patjas 

Gát«, muonemes, muonem åme. 

Gáck, narr, kaiwes. Gåcka, narret, fpáde 
det, nalfet, albetet, 


Gádda, hauk. 
laiko. Gé/dendr , wwelkolats, 
kutfe welke wuolen Je. 

GÁl/, tjuojeles,  GÅåll 75/2, tjuojeles kiáL 
Tala gållt , tjuojelet hålet. Gélla , Jjudas 
fkanjet, tjuojet. 

€ lla , tjildet, játtet, káflet, werten orrot. 
Varan gåller , Wahro játta, wahro le 


arwon;. | 
Gingfen, fe gångbar. 
liii 3 | €Gér- 


622 HAF 


Gárda, gardet, gürdeb takket, haganeb 
tfegget. Gärde, hagan, gård. 

Gåfpa, kaweflet. Gá/pande , kaweflem. 

Gá/l, qwoffe. Gáffabud, háje. Gdfta, qwof- 
fot. Gáfireda , qwoflotet. 

Góda, puoitotet. Gödfel, mukko, | Gó44 
bofkap, puoitotum buwe. 

GÖR, gidka. . 

' Gómma.,wwuorket, tjáket. Gómma fig undan, 
tjáketet. Góm/H lle, wuorka faije, fwerka. 

Göra, takket. Hafva at göra , takkamufen 
adnet, widnon adnet. Mz göra, die nap- 
po, lekes nappo. Láta göra, takkatet. 

Górdel, auwe, kátfeldak. 

Górlig, matteles, mi matta fjaddet. 

Góromál, takkamus, pargo, wiónc. Det 
år dit göromål, to widno le tatt. 


| H. 
acka, tjuogga. 
Hacka. tjuoggot, kruoket. Hacka fönder, 
tlapet, finaiwet. Hack/pik, tjaidne. — 
Haf , fåw, mår. Hafrvik, wuodna mák- 
ke, fáwa màákke. 

Hafre, hawer kårdne. 

Haffa, raffohet, raffen takket. — 

Hafva, adnet. Der bar jag ej, ile tatt 
muíne. Min buflru år bafvande, wad. 
femen le mo akka. Ogift bafvande 
quinna , *jàrwe neita. | 

Hagel,tjuormes, tjuonjel. Hagia, tjuormeftet. 

Haka ihop, kruokkotet. 

Hake, kruokke. Dórrbake, kitjaltak. 

Hake, (mentum) kaipe. | 

Hal, niallkes, niappet. Blifva hal, wuodtjot. 

Half, pele, lakke. En half dag, peiwe lak- 
ke, peiwe ketje. Half annan, pele mub- 
be. Haifbroder , wålja pele. Halfgjordt 
arbete, lakkots pargo. Halfpart , lakke. 
Half-6, fuolotes. o. 


HAN 


Halka, wuodtja. Halka eller flinta, njall- 


ke(let, njappetet. 

Hall, tjuolo, raggot, ballot. 

Halm, halm. Halmfirå, halma tjàle. 

Hals, tjápot. Halrbóld, tjápot naranes. Halr- 
duk, tjipot line. Halshugga, tjipoteb 
jallet. Halsfarrig , flartek , àiwajes. 

Halt eller várde, arwo, puorot. 

Halt, linkes, likkes, ántos. Halta , linkot, 
ántot. 

Halfier, paífem ruoute. 

Hammare, wettjer. 

Hamn, fladfo. Hama, fuoiwen. Taga hamn, 
fladfoi filket. Följa en i hamn och i 
bál, mubbeb mangenak tjuowot, páfken 

' tjuo wot. 

Hampa, ruoiwa, arpo. Hampfró, ruoiwa fajo. 

Han,Yodn, fon. Jag och ban, mon ja fodn. 

Hand, kåt. Högra banden, ålkes kåt. Den 
ena handen, kåta pele. Efter hand, fuoi- 
men. Gifva vid banden, tetetet. Hand. 
bok, kåta kirje. Handfull, kåta teuwa. 
Handel, åles, åfellem. Handelrman, åles- 
ålma. Handelr-varor, ålafeh. Handelrs- 
fad, åles flad, åles faije. Handfallen, 
helketum, arofeje. Han gjorde of$ hand- 
fallaa, tarswai mijeb tafa. Han blef hand- 
fallen, kàikái tala, heikali. 

Handgripelig , pikos, tàbdos, tfuoikos. 

Handbafva , tjodtjotet, márrátet. 

Handla, áfeflet. Handla eller göra, tak- 
ket, timetet. 

Handlag , kåta lake. Godt handlag , puo- 
te inatto, tjeppes wuoke. 

Handied, kåta lattas. 

Handlingar, tjalogeh, fuptfes kirjel, 

Handfke, kifta, krappok. 

Hand fkrift, kåta tjalog. 

Handtag , kåta faije, peljes. 


Handtera, kátatet, tuottet, taitotet. — I7 
bené- 





HAR 


bandtera, pabafl talkeflet. Handtera för- 


ffktigt, jerbmelaka tümetet, Handteran- 
de, kátatem, tuottem. Handtering, wid- 
no, kall, takkamus. 

Handtlangare, kottjos, teudnar. 

Handtvoerk, tuoje, kåta pargo.  Handt- 
verkare, tuojar. 

Hanne , årres. Hane, wuentían árres. Han- 
ne af rofdjuren, fom vargar och hun. 
dar, raives, raiwa. 

Hare , njommel. Harmynt, kora njalme. 

Harkla , kakkafet, harrkfet. 

Harm, harbm,leid. Harmar, harbmaftal- 
let, leiden adauet. 

Harnef& , ruoute karwo, ruoute warjo. 

Harpa, harpo. Slá på harpa, harpob 
tjuojetet. 

Harr, harre. 

Hartr, kaffe. Harz/a, kaflin wuoitet. 

Har, tjáktjes lattas, puolwa. 

Hafa, raffohet, rouwo parget. Hafig, 
håkkes, fpaites, ruok, ruwes. Hafig- 
bet, raífe. 

Har, walfje, nirbme. Gammalt hat, autots, 
nirbme. Hata, walfjotet, wafljeb adnet, 
nirbmeb kadfeflet. Harare, waffjoteje, 
waflfjolats. 

Hart, kaip, kapper. S&a på /fg hatten, 
kaipeb tfegget.- 

Heder , kudne, áro. — Hederlig, hewok, 
hárwok, kudnelats, árotum. 

Hedning, hednig. Hednifk, hedniglxkats. 
Hedendom, bednigwuot. 

Hedra, árotet, kudnete en adnet. 
Hedrad, árotum, kudnetum. 

Hejda, ajetet, adnelet, tfaggeflet. Hejda 
fg, kinoket, kánketet. | 

Hel, ább, ábbà, ketjo, ketjos. Hela kläder, 
ábdes karwoh. Hel och bålen, àlles, åb- 
bålakes. 


$ 





HEM 623 

Hela, talkot, tiwot. Såret helas eller blif. 
ver låkt, hawe faw wa. | 

Heldre. puorebut, país. —Hie/Z/f, puore- 
mufíl, auteinuft. 

Helga , aileftet, patfotet. Helgedom, ailes- 
wuot, ailes faije. 

Helig, ailes, paffe. Heligr, ailefikt. 

Hel//a , hálfo, warreswuot, áidna , åidnaha, 
worrotak. He/fa på, puoraflattet. He/fa 
på eller befóka , åppet. Helfa til någon, 
warrotakit fardnot,  gonatakit hålet. 
Helfning, warrotak, gonatak. 

Helfofam, warrestakkeje. 

He/vete, helwet. 

Hem, wiefo, wiefo faije, orrot, heima, hei- 
mel Hembára, waddet. Hembára tack, 
kitet. Herigzft, rajo. 

Hemfalla , ruoptot fjaddet. Hemfalla ága- 
ren, áigati patet, ruoptot. 

Hemfódd , landen almats. | 

Hemlig , tjikos, fjeudnjes, fuolle. Hemiig- 
bet, tjádkoswuot. Hemligt, fuollet, tjà- 
kon, tjákofikt. 

Hemma , heimen. 

Henmman , heiumel, järd. 

Hen/fR, hujos.  Blifva bemf/kR, hujot. 

Hemfälla , nakkelet, mubben radai piejet. 

Hem/föka , àtfet, åppet. Gud bar hemfökt 
bonom , Jubmel le fo pakkatam. 

Herntam, ame. . 

Hemviff , wiefo, orrot faije, heima. 

Herber ge, qwoffe kate. Herbergera, qwot- 
fen tuoflotet, kátai waldet. | | 

Herde, reinoheje. 

Hermlin, tjafke, puoitek. 

Herre, herr, herra, áie, fluores. 

Herr/ka, radet, weldeb adnet. 

Herraválde, herrawild, famo. 

Hertig, Hertig. Hertigdóme, Hertig-rik. 

Her, fidos. Blifva ber, fådot. 

He; 





634 HJE 

Het, pakes. 

Hera, kottjotowet, nammab adnet. 

Het/a, padtjet, áutjet. Het/£g , pakes, puo- 
leje. Het £g feber , lutta. Het/£gbet, pak, 

Heha, pakeswuot, pak, Hetta eller gó- 
ra ber, paketet. 

Hexa, qwopes. Hexa eller trolla, nåitot, 
nåitafllallet, qwopaftallet. Hexer? , qwo- 
peswuot. 

Hicke, niakkeflem, nikkenes, 
njakket, njakkeflet. 

Hide, bjórnbide, k&te, qworats. 

Hjelm, àiwe warjo. 

Help, wekke, kajotak. Komma til hjelp, 
wekken påtet. Hje/plór, wekketebme. 
Hjelpfam, wekke álma , wekkatalleje. 

Hjelpa , wekketet, wekkatallet, kajelet, 
kajotet. 

Hyjclte, kidura, puoike, miha, 

Herne, wuoingama, jerbme. 

Hjerpe, paggo, pradko, piggo. 

Hyjerta , waimo, tlàkke. Han bade ej bjer- 
ta til, idtji waimob ádtjo. Iljertklapp- 
ning , woimon tfirkom. 

Hyjerteligen, af bjertat , waimofl. 

Hjcffe, àrve tjákk. 

Himmel, alme. Himmelrike, alme-rik. 
Hinmelfk , almelats. 

Hind, randuren mingeles. 








4t. bicka, 


Hinder, ajanes, hápto. Hindra, ajetet, háp- . 


tet. Hindra: , ajanet, wippet. Hindrad, 
ajanum, háptenum. : 

Hingf!, farwes háft.. 

Hinna, tfuods. Ogon-binna , tjalme luow. 
Hinnan, fom imnefluter foflret, wruofa, 
mefíen edne.  Hjerme - hinna, fkådes. 
Hjertbinna, íkewto. . 

Hina, tapatet , afletet, jakfetet, puoktetet. 
Hinma til eller räcka, jikfot, àllátet, 
ábmet. . 


HOP 


Hjon, akt almate. Hjenelag, kalatreraot. 
Tjenfkebjon, kagge, fjun. 

Hjord, ålo, álek. 

Hjort, randiwr, raodur. 

Hjortron, ladtek. 

Hirta £g, kånoket, tjodtjatet. 

Hi/kelig , wuowdnajes, feldes, alwos. 

Hi/nz, alwotuet, fuorgenet, heikalet, 
belketet, 

Hif4, lognotet, paijetet, paijas kefet. 

Hifforia, fuptfes, àmanjes, fak. 

Hit, teke, tek. Hist och dis, tuoi tuok, 
tokko ja teke. 

Hitfa, fe beta. 

Hirta, kaudnet. Hirta på, teitet, teiwe- 
tet, fåitet. Hiztebarn, kaudnom mana. 
Ord-bittig, håla tjeppe. 

Hjul, járranje, jirraltak. 

Ho, trukke, tjuokte. 

Ho eller hvilken, kd, kuttes, 

Hof, jerbme; mida Hof eller klöf 
qwepper, kads. 

Hof, Konoges heima, Konoges fliut. 

Holk, pirrem, fkuoudo. 

Holme, Íuolo. 

Hona, mingeles, ningeles, 

Honung , oblon wuoj, hánog. 

Hop, tjáke, ámártes, háwke, fiuo. Hop, 

(turba ) tákke , nauka, fluokk , tjárrek, 

Hoptal; , tjiárreki tjárteki, naukai naukai, 

tákki tákki. I em bop, tjáken. 

Hopp, tårwo, tåiwo. 

Hoppa, njultjet, fafket, tjaffetet, tjilet. 

Hoppar, tårvwöttallet, tårwot. 

Hor, horawuot, fuorawuot. Göra bor, ho. 
rab takket, waidom almatjin wiefot. 

Hora, fuora, fkeke. Horakrig , fkekes, kut. 
te qwujui mangen le. Horu»ge, juolke 
mana, luowes mana, fjaljo mana. 

Horn, tjärwe. Hern-Jofkap, tjürwos. 

Her, 


HUG 


Hor, ludne, palden. 

Hofpital, puotfeji kate. 

Hoffa, káílotes, qureríates. At bo/ja, kål. 
fet, qwerfet. 

Hot , aito, nitto, wikatem, àlkatem. Ho- 
ta, aitet, nittet. 

Hud, nakke, tuolje, fkidde, ilte. Hudfldn. 

a, iltje(lattet, warrapfeki fwafkot, ri 
m fwafkot. Hud/órbet , njuofk ádtje. 

Hufva, fkobmok, lorwo, kapper. 

Hufvud, àiwe. Hufondman, åiwe, Aiwa- 
tumus, algeteje. Hufvud/ak, áivatumus 
pekke, fluoramus åme. Hufoud/akelig, 
Áiwatumus. Hufvudf/hd!, Aiwe fkure, 
Hufvoudfvag, miála lakkak, áiwe fwa- 
gek Hufvudvärk, åiwe fwarke. 

Hug, miåla, fiwwo, ufto, waino. 
Hugad, killjok, wainok, fjuwes, metok, fiw- 
wolats. Vara hugad, kilfjalet, kiffjet. 
Hugg , tjuoleftem , háfa, reiwates, hågg. 

Hugga, tjuoppet, tjuolet. Hugga af, jal- 
let, rafta tjuoppet. Hugga omkull, wer- 
det. Hugga fig, tjuoppetet. Huggen, 

tjuoppetum. ' 

Hugna, wwuolob takket, wuolotet. Hugnad, 
wuolo, kudne. Hwgnelig, wuolos. Hug- 
nelig tidning, puore fak, awos fak. 

Hugfa fig före, uffjotet, etjes pira mårra- 
hab adnet, ajatallet. 

Husfvala, jalketet. Hugfvalare, jafketeje. 

Huka, tjággnot tjákkahet, qwoggot tjåk- 
kahet, krágnahet.- 

Hu, puorak, wuolles, libboges. Huld 
eller trogen, jakkoles, wake. 

Hull, like, iltje, affe. Godt bull, jiffe, 
jale. Med bull och bår, qwolgi takti, 
qwolgi akten. 

Hulling , wakke, kruokke. 

Hulpen, vrekketum. Jag år ej hulpen dár- 
mcd, i le tat mupji patton, 





Hum, judjom, fom, elwem. Hafva 


62$ 
bum 


HUR 


om, elwet, judjot. 
Humnla, oblo. Hwumile, hombel. 


Hund, piádnak, káire. Jagtbund, fjowon- 


ja. Hundbvslp , àddák. 

Hundra, tjuote, tfekke. Den hundrade, 
tjuotad. Hwusdradefalt , tjuote kerden. 
Hunger, nelge, nelgom. Hurgra, nelgot, 
pårreflowet, pårråltutjet , nelgeb tjenot. 
Hungrig , nelgoje, nelgar. Jag ár bun- 
grig, nelge multe kådda. När man blir 

hungrig, ko nelge kádda. — * 

Hurtig, kàmp, arwok. Hurtig flicka, 
frafko neita. 

Huru, kokte, mann, Huru gammal, mana 
wuoras Hurudan, maggar, maggarats. 

Hur, kite. Husbonde, burfader , káte bán- 
da, bond, kåter àrwe. | Hurfru, emet. 
Husgeråd , kite kaudneh. Husfolk, káte- 
fuolke, káte-kunde. | 

Huraktig; rajanes, tjodjok. Huraluigbet, 
rajaneswuot. 

Hushåll, wiefek. Husrbálla, wiefekeb kat-- 
tet, káteb tjodgjotet , tawerebs jårråtet. 
Hushållare , kåte todtjoteje. Hushål- 
ning, kåte tjodtjotem, mårraha wiefe- 
ken pira. | 

Hufiru, nifun, akka. Taga fg bufru, 
akkab waldet, | 005 

Hut, as, kaita. Hut wt, as ulkos. 

Hutiór, fkamotebme, fkamotes. 

Hoalf , paijeltes káppe, tak fifle kåppen. 

HoalfifR , fales. HoalfifR-ben, falan tekte,— 

Hvar och en, fárt, fárta kutte. Hvardera, 
kåbba, kåbbatjak. Hvar om annan, mål. 
lot. Hvaref, kullue,koggo. Hvaraf, 
mafte. Hvarmed, maina. Hvar om, man 
pira. Hvarföre, mandiet. Hvarts!l, maf. 
an. Husarifrån, kufte, kåbbelt. 

Hoarf, kerde, wuorf. 

Kkkk — Hvar: 


626 HY 


Hoarken, i ken, ijogo, fuorkjo. Han år 


bvarken girig eller flösaktig , i le fodn 
jogo h«nes jálla tuhlar. 

Hovart, kåflå, kufa. | Hvart ut, kåbbos, 
kábbos åiwi. 

Hoafé, paflel, autjok. — Kuifven år bvaff, 
nipe le autjun. — U4dhvafé, Ínjuttjok, 

Heafébet , aivo , autjo, pafleleswuot. 

Here, hveit. 

Hovila, wuoignaflet, lággeflet, &jot. Hoi, 
àjewes. Hvila eller ro, wuoigneftem, 
lággeflem. 

Hovilken, kuttes, ká.. Hoilkendera, kåbba. 
Hvilken fom hålf, kutte ikkenes. 

Hovina, nwwet, maret. 

Hoirfucl, fnjrpek, fwida. 

Hoifkra, fammatet, fapkelet. 

Hvis (la, njurget, mafkartallet, fudhitet. 

Hvit , welkes, welkok, jeuje. Göra boit, 
welkodattet. Hosz/etz, welkes muotok, 
guoukok. 

Hovd4/fva , fille káppen takket. Jae vet ef 
huru faken bvádlfver, ib tete koktes järra. 

Hos/a, fudhitet, maret. 

Hvåfa,autjotet, faijet, tabtjet,aiwoi puoktet. 

Hy, muoto. 

Hyckla, håket, háketallet, flimbertet. 

Hydda, kåtats, láppapele. 

Hyende, åiwe- wuole, Aiwe tutek. 

Hy, rükkerin wuolet. 

Hy//a , karwet, hárwet, hárwoken takket, 
tjabbaben puoktet. 

Hyfvel, rákker. 

Hygga fg til, kartet, etfet, finet, fikkaret. 

Hyggelig, wuokok, likokes, tjabbe. 

H77gc, tjuopetak, tjuoppos. 

Hy//a, hildo. Hylla, jakkokeswuoteb tài- 
wotet, wuordnomin jakkob tárwotet. 

Hy//a, fkuoudo, tápp. 

Hynda , kaufjo, tikfje, pittjo. 


HÁ 


Hyra, palket, leiget. Hyra ur, luoikas Ini- 
tet, palka wuoft luitet, leiga tagge luttet. 

Hy/a, kátai tuoflotet, káten adnet. H y/a 
onda tankar, pahas uffjolmit adnet, fuo- 
nos ufljolmi meffet. 

Hyta, huffetet, kiljot. 

Hytrta , fjilkelem káte, huttan. 

Há/, fifk-b4f , qwele kàiwom reido. Kyr- 
ko - baf, fkuolat-pung. 

Háfvor, tawereh, iig, rik. 

H4g, milla, fiwwo, waino, uflo, tjaije. 
jag får bag til, tjaije munji påta. 

Hål, raike. Hala, fluggo, lapa. 

H/ka, káppet, wuowot. 

H4/, maja, fluddo, kafka. Långt håll, 
kukkes kafka, harbmes maja. Hä och 
flyng , pátko. 

H4/la , anetet, adnetet. Hålla af , etfet , ke- 
roken adnet. Det håller två alnar, qwek- 
te flikkoi kukke le. H4//a efter , tárretet, 
tuobbetet, tuobpetet. Hålla före, uffo- 
tet, tiiwot, adnet. Hålls med , pelen 
tjuodtjot, peloflallet, wánotet, —Hz//e 
ord, pakoinis tjuodtjot. Hålla på , par- 

. gon adnet. Når jag håller på at fkrif- 
va , ko leb tjalemen. HZ/la Arg, kattetet. 
Hålla fg til en, kartet. Hålla til, wie 
fob adnet, orrot. H/la til godo, puoren 
adüet, Hålla up eller upbóra, orcojet, 
laitet. Det håller up $ dag , wárto le od- 
ne. Hälle ut , flaiket, pintet, killet. HL 
Zen , aduetum. Hel och bållen, åbbålakes 

Han, albetem, nalfem, fpåddem. 

Hzr, wuopt, qwolg, qwelme. F7yga e 
f håret, üiwe(l pakket, wuoptifl adne- 
let. Hårig, qwolgajes. 

Háérd, karres, puofjak. Hårdna, karret, 
puofjot. Hérdnackad, karres, flartek, 
flinn, tifkepelak. 

Hé, tjkkom. Håckla bemps, ruo 

wat 





- HÁF 


wait tjákkot. HáckJa eller laffa, laitob 
åtfet, laitet. 

Háekta, kruokke.  Hckra ibop , kruokko- 
tet. Háckia eller fátta $ fángelfe, fan- 
get, fanga kátai piejet. =  - 

Háckte, fanga káte, fjeunjes kite. 

Há4a , nalfet, fpáddet, tjaimet, albetet. 
Háda Gud , Jubmeleb albetet. Hådelfe, 
nalfem , albetem. H424:fk, nalfes. - 

Hádan, tabbelt, tafte. Han efrer , tatte 
ketjeft, tatte mangel. Håf, teus, mi- 
ha, kámp. 

H4á/A, adnem, brukom, tape. 

Håfda, adnet, brukot, niktet. Håfda et 
qvinfolk, neitab peiflet , qwuineb ma- 
nain takket. ” 

Hdfta, tabretet, fåpket. 

Háftig , karres, wuowdnajes, puofje, (pai 
tes, brades. Háftighbet, bradeswuot, fpai- 
teswuot. Háftigt , bradai, fpait, karraft. 

Háfva, lognet, lognetet, paijetet. Hdfva 
eller borttaga, katotet, tiwot. 

Hágn, katto, kattem, kátjo, hagno, warje- 
lem. Hégna, kattet, warjelet, kátjet, 
márrátet, flagget, gardot. 

H4], páfke. 

Há/ft, pele, lakke, kafka raje. 

Håll, hålleberg , pakte, plaffa. 

Hálla, leiket, njárot, raggelet. 

Hám4, haddo, makfatallem. Hámdgirig, 
haddo wainok. 

Hámma , tíagget, katotet, ajetet, tiwot. 

Hámna, haddotet, makfatallet. Hämnas, 
haddob átfet. 

Hämta, wádtjet, puoktet, tjágget. | 

Hánda , fAitet, fjaddet. Hándelfe, fåitem. 
Af en bándelfe, edeleft, fhitemeft. 

Háénga, katfahet, kaunjahet. Hnga up, 
katfoftet, hartfaflet. Hánga ihop, akten 
tfáptfot, akten fjáttet. 


HÁR 


Hångla , kleunjahet, lemfot. 

Hánfeende, wuokfjo. I hånfeende dertil, 
tann kautoi, tann qwettai. 

Hánfhjuta, nakkelet, erit nakkelet. 

Hánvifa, rejet, erit rajet. 

Hápen, helketum, heikalum, luorgenum. 

. Göra bdpen, paldet, heikaldattet. Hå 
na, helketet, hoikalet, fuorgenet, taífa 
káiket. 

Hår , taíne, tanne, Hår och dár , tafne ja 
tuofne. Hárifrán,tabbelt, tafle. Hår- 
nåf , tatte ketjeft, tatte járga(t. Hárzijr, 
tan rajai, tan merai. Hárutaf, tafle. 

Hár , krig:ibár, fuowa, táro fuowa. 

Hádrad, land kutte le akta Lagamanne 
wuolen. HáéradsbófAinge, Lagamanne, 
Duobmar. | 

Hárd , fimiddem wuobdne. 

Hårda , puofjotet, karraíen takket. Hårda 
ut, killet, flaiket, pintet. Hdrdig, kil- 
los, faure.' 

Hår fvel, keflem reido. 

Márja, audet, auden takket, fpiejet, pei- 
fet. Hárjare, audeje, fpicjar. 

Hárkomna, maddobs adnet, wáddafet. Hr. 
kom[l , maddo, werrek: 

Härlig , hårlog, hewes. Hárligbet, hárlog- 
wuot, hewokwuot. | z 

Hárma, hadet, mangen takket, 

Hárold , rafe faken puokteje, puodgefleje. 

Hár[R, kålle, kramkes. Hárfkna, káílot, 
ábmot. 

Håft, tàmp, wåk herke, hift. 

Hát/R, márak, puofjak, affmak, waffjain. 
Han år bátfk på mig, máren le munji. 

Hátta, lorwo, tjupp, kapper, napok. 

Hö, fuoine. Hóftack, fuoine fino. 

Hófding, àiwe, åiwe àlma. 

Höfiig , tjaketats, fmaket, finakok. 

Höft, fwirrel, nårres, 

Kkkk 2 


627 








628 ! 
Hifzar ,fätter. Det bófger cj, i le tatt tjab- 
— be. Hófvifk, fjáttok , fJáttes, wuokok. 
Hófoitrman, àiwe, àiwe àlma. 

Hög eller hop, fe bop. 

Hög , all, allok. Hög i Ljudet , lognes, 
tjuojeles. — E» hög herre, fluora åiwe, 

- åiwes ålma. ) 

Hógakta, kudnetet, iron adnet. Hágaekr- 
ning, kadne, áro. 

Hóg4, allates, allakwuot, tjikKk. 

JHógdragen, fluoraflalleje, raggok. 

Högeligen, harbmat, aiwe fagga 
óger , ilkes, rektes. Högra handen, ål- 
kes kåta. — Til båger , ålkes pelai, rek- 
tes pelai. 

Hógfárdig , tjiulak , fluoraftalleje, àiwaftal- 
leje, mihaflalleje, wuolok, krapmok, 
raggok, HógfZr4as, tjáulaflallet, raggo- 
fiallet, mihaftallet, àiwaflallet,fluoraflallet. 

AJHógbet, allakwuot, áiteswuot. Kungelig 
Hógbet, Kongalats áiweswuot. 

Fögmod, tjáulakwuot, aiwaftallem. 

Jógmodig. fe bógfárdig. 

Hógmálr - brott, hágga effe. 

Jiósf/éte, àiwor, paijemus faije- 

Högt , paijen, paijas — Férdera för högt, 
ila deuroken tfegget. Tala högt, tjuoje- 
let hålet, lognefkt hålet = Flyga högt 
ep, tjärdnet. 

Högtid, pafle, fluora paíle. Högtids:-dag, 

s paffe peiwe. | 

Höja , paijetet , allebun takket, alletet. 
Hójar, paijanet. 

JHók , hepak, titei. 

Hókare, piábmo wnuobdeje. 

Hólje, kåptjet. Hólgd, háptjetuimr. 

FHóna, wuenda, wuentía mingeles. 

Höra , küllet. Höra på, kultelet. Höra ef- 
ter, katjatet, jälkoter. Höra wp, laitet, 
errojet. Lata höra, kullatet. Hör/sl, kul- 
lem. Har bar god bórfzl,peljak le fodn- 


* moe c uM TT P Y 000 0 RM 


ID- 


Hörn, tják, fkaut. H Érnig , tjdkek. 


Hór/amma , kultelet, jákatet. Hór/am, kul- 
loges, karoges — Hór/azmbet , kulloges. 
wuot, karogeswuot. 

Hóff, tjakí^.  Hófe -amánad , rakad. 

Höra, wikatet, álkatet. 


| L 

I, fe uti. — Berómma en i ögonen, mubbeb 
tjalmi autem mainot. 

Ja, ima, háwi, paits, ja Ja väl, kalle 
puoreft, kalle kalle. 

Jacka, kapte, kopto. 

Jag, mon. Jag fjelf, mon ets. 

Jaga, tålwotet, tårratallet, tuobpetet , jagot, 
weidet, piwtet, fkoget. Jagt , weidem, 
fkogem. Jagtbund, weidar, fjowonja. 

Jaka, jakkot, fadnotet. 

Jamma fom katsor, niaukefet. 

Bland, kafkan, feken. HFland elr ffus- 
dom, muttemin, muttem pali. 

Icke, 1. At icke, waji, abma. Hvoarföre 
fcke, maftes i, mannes i Jag vil icke, 

> Ib fita. Icke beller,lken, ike. Om icke, jus i 

Ickorn, irre, árrew. 

Ida, áljetet, waffiet. 

Idel, tjälg, koros. 

Jdifla, fmeretfet. Idi/Tan, Ímeretes. 

Idka, brukot, áljob waldet. 

Jldkelig , idog , åljok, pargales. 

Idogher, åljo, áljokwuot, pargo- 

jertecken, auto, wabd. 

lfrar, máratet, máratowet. Ifrig, tjärg. 
tjauk, harbmat wafnok. 

Ifver, tuoda, alwar, alwarwuot. 

Ifrån, lufle, lute. Ifrån morgon til after. 
iddieteft ekkedi. Hvarifråäs, kulle, kzb- 
belt. Härifrån, tabbelt, tafle. — Ifra 
den dagen, tatte peiweíl, tann peiwe 
rajeflt. 

ge, 








16 


Igen, ruoptot, witt, wall, will. Åter igen, 
ai will. 

Foenfinna, kaudnet, witt kaudnet. Igen 
funnen, kaudnom, kaudnoks. 

Igenfå, ruoptot ådtjot, witt.;.ådtjot. — 

lgenyifva, ruoptot waddet, wift waddet. 

Igenkomma , ruoptot pátet, matfet. 

Igenkánna, tübdet, tábdajet. 

Jgenlófa, tjiutet, làdne(let. 

Jgenom, tjadà, pakti. Hela dagen igenom, 
ketjo peiwei Hela veckan igenom, Wwak- 
ko ketjamit. Izgenomgd, tjadatet, 

Igentaga, ruoptot waldet. 

Jhjål, ihjälffd, latket, káddet. 

Ibigkomma, muitajet, fuomatfet, kakfjet, 
muitet. Ihdgkommelfe, muitulas. 

Ibälig , wuowdek, fkåppos. Ihdlig is,råv 
ro. Göra ihålig , kippet. 

Ibop, akti. Komma ibop, akti påtet, tjö- 

" ,kenet, tjäggor. 

Ikalf ko, akk kufa. 

Iklida, karwotet, tjagnet karwoit, kar 
woit tfaket. 

Il, védzr-il, frjirpek , fwida. Regn.il, åkte, 
måke, pålles. 520], párg,, nuotta åkte. 

Ha, kahijet, raffohet. 

FHfágnas, wainon wuordet, ftuora Wai 
noix Orrot. 

Ila, pahaft. Tage illa up, pahan adnet. 
Má illa , pahall wicfot, wan hállon or- 
rot, furret. 

Iiliftiz, laokes, wifaflalleje. Iifighet,luo- 
keswuot. Hliffigt, paha fluokin,fluokefikt, 

FHfk, ilfkors vaárak , affmak , pahas. 

Kvsllig, pahas, udnotes. I/2i/ja , paha. ud: 

no, pahaswuot. 

Inne, mfna, gafat, rokohan. 

Pnedlertid, tane kafkan, ko. 

In, fis, fifa. Gá in, fila wadíet; — 

dubezripa, márket, wuolenes adnot 


i 


IN 629 


"Tabla, jakketet, hálaidattet. — £bi//a. fg , 


kaddet, tái wot, fomeb adnet. Inbillning, 
kaddo, fom. Inbi/fk, kaddales. Inbil/k 
eller bógfárdig, fe bógfárdig. 

Iuibiten, harjanum, painom. 

Inbunden, kutte i le pikok, fjawotes, fluokes. 


. Inbyggare, wiefat, landefkats. 


Inbórder, katkos. Hjelpa hvarandra in- 
bórder, kafkebs qweibme qweibmebs 
w'ekketet. 

Indela , juoketet,. Iottotet. 

Indraga, tuoret, fifa fagget. | 

Indrágt, auke, widnek. — Indrågtig, au» 
kok, aukelats. — . 

Inelf vor, fifnjelahah, tjáleh. 

Inemot , eller náflan , vnaífak. Inemot afton, 
ekkeden wuoft. Dnemot et är , jape lakk. 

Infall, ladem. láutatem, pako lake, fpråk 
håla, håla lake. 

Infalla, akget, tjuodtjelet. 

Ihfatte, tabretet, — Infatta $ guld, gálleb 
pira piejet. | 

Infinna ffz, fládes orrot, pátet ftides. 

Inflyra, tjiggot, fifa pátet. — Influsna pen 
ningar, tjaggom pednikeh. Ue. 

Infordra, fifa rauket, riktet. 

Infóding , infödd, landen almats. 

Infóra , fifa tálwot, fila puoktet. 
$ en bok, Kirjai tjalet. 

Ingalunda, i lodnok, i entfek. 

Ingen, i aktek, i kåke, i kuttek. Ingende- 
ra, i kàábbak.: s 

Ingifoa , (kirgelet; quorkelet, fifa tfaket, 

lugrep,' naggem, ritem. Göra ingrep f 
en angans góromal, mubben widnot tjag- 
net, etjebs taffa piejet. ' 

Ingå, fila tjagnety fifa wadfet, fila mane 
net. Ingång, tjagnem, fis mannem. 

bibyfer, kutte mubben paldén wielo, kate 


E 


Infóra 


. »te mubbe ludne ocro. 


Kkkk 4 


630 IN 

Inbámta , fkenot, tábdet, qworefet, arwe- 
tet, puoiketet. 

Inbágna,, fifa flagget, gardot. 

Inbándiga, káti fila ádtjot. 

Injaga, ifa wuojelet. Injaga fruktan, paldet. 

Inkaft, fwikkeftem, fwákkom lake, málkom. 

: Inkemma , fila pátet, tjagnet. 

Inkomf?, auke, widnek, gagn. 

Inkrákta , wuollafas kefet, etja radi waldet. 

Inkópa, åftet karwafi, áftet. 

Inlaga , maddem kirje, qweddo kirje. 

Inlopp , nialmot. 

Inláta fg, etjebs piejet taa, 

Inlágga , fifa piejet, fifa pártet, fifa tfaket. 
Låta inlágga, fila piejetet. 

Inlándning , iandefkats, landen almats, kut- 
te landen le paijanam. | 

Inlópa, fila wiåket, warret fifa. Tidnin- 
gar inlópa , lakeh páteh. —— 

Innan, innantil, file, fi[njeld. Innan fom, 

' autel, autel ko. Snnan kort, wargi, ruoi. 

Isne , filne. Inme och ute, filne ja ulkon. 

Inncbára , márket, fis adnet. 

Innebafva, adnet, áigaten orrot. 

IEnncbálla , is adnet, kefet. Kdrilet innehål- 
ler två kannor, kare qwekte kadnoit kefa. 

Inncbáll, fis adnatus. 

Innerft , filnjemus. 
vvaimo]lats. 

Innefluta, fifa puodot, máfkotet. 


Innerlig , fiínjeltes, 


Innefl ende , wuorkan orroje, mubben lud-. 


ne orroje, patfeje. 
Inom, fiínjelen, fifte. . 
Inplanta , fifa fajet, fifa tfaket , fis fuopketet. 
Fare, fifnjeb. Inre del, fifnjeb pele, fis. 
njats part. | 
Inreda, filfte laget, flildet, reidet, karwet. 
Isrymma, tjaketet, faijeb takket, faijeb 
waddet. 
Inrotad , -harjetum, harjetuptum , ábme. 


IN 


Inrotad fjukdom, åbme wank, autots 
puotfelwas. 

Inrätta, piejet, laget, flillet. 

Infalta , faltai piejet, faltot. 

Infamla, fila tjägget, tjigget. 

Infatt, fis piejetum. 

Infeende , kátjo, márraha. 

Infkt, tajetem, matto, tábdem. — Hafve 
$nfkt, mattet, tajetet. 

Infjö, wuogna jaure, fis jargu. 

Infkrifva, fila tjalet, fifa fatfet. 

Iyfhránka, kartjotet, rajit piejet. 

Inflag , fliwe. 

Infímyga fig, fuollet tjagnet, njaket fifa. 

Infpdrra , kartjotet, nagget, piraflattet, 
pira karwet. 

Infpruta, fifa triffetet, fifa tjållet. 

Infikta, fis piejet, laget. 

Infiunda, aldanet, pátet, lakkanet. In/fun- 
dande , páteje. 

Inf la , mangotet, orrot pajet, heitet. Is- 
fålla fg , tala pátet, flådes orrot. 

Inflámma , skteb radeb takket, akti låfke- 
tet, akta háleb adnet. 

Infupa, fila jukket, kadfet. 

Infylta, falte tjatfai piejet, talkot. 

Inf/dtta, fila piejet, tíegget. 

Infáfva , ådajattet. 

Intaga, wuollafes waldet, fkenot, t$bdet, 
fluktet, arwetet, qworefet. 

Intala, háletet, hálaidattet. 

Intet, i mike, i maitek. Göra til intct,i 
manneken takket, táffjen takket. 

Intr ycka , fifa tdptjet, tjuorget. 

Intráng, naggo, naggem. Göra intráng , 
nagget. 

Intránga, fila nagget. 

Intyga, wittenaflet, fadnotet, tjárget. 


Intåg, fila tjagnem. — Intéra , tiagnet fifa, 
ái wadfet” s» PE 
Dwan- 





JU 

Inunder , wuolen, wuolefne. 

Inveckla , káfelet, pira káfelet. 

Inviga , fifa wiget, paffen takket, algetet. 

Invånare , landefkats, wiefat. 

Invánda, málkot, fwikkeftet, fsvákkot, wuo- 
fle hàleb takket. — | 

Invårtes , fifnjeldes, file. 

Inympa , fila tlaket, fifa fuopketet. 

Jord, ádnam. jordifk, ådnamalats, tan 
ilmen. Soerdágare, land-áigat, landefkats. 
gordagod: , járd , åker. Jor dbáfning, åd- 
namen fkelbem. jordgumma , tíagg-ed- 
ne. SJordfall , Íadde riddo , mulde riddo. 
gordfrukt , Ádnamen, fjaddo, urtes. 

Fra ffg , tjajanet , páitot mannet, ejet, med- 
det. Jrrig, tjajaneje. Irrgdng, tjaje- 
nes káino. 

Ir, jgna. Aka på ir, jignab wuojet. Ifs, 
felle, jágnom. far, blifva is, jágnot. 
Ir-bila, tjarfo. 

lfadig,.jafk, anatakes, áiwajes Vara 
ifladir, jafket. 

Ifer , lepfos, pnoite. Ifer -buk, puoite tjái- 
we. lfer-baka, puoite kaipe. 

Ju, hau, ham, pe. Han år ju död, jab- 
mam-pe le. Ju bógre, matte als:b. Fu 
förr, ju håldre , matte ruabit, tatte 
puorebut. 

Jude, Judar. 

Jul, joula, joula paffe. Jul-månad, jou- 
la mano, paffates mano. 

Julle, wadnafats, utfes wadnas. 

Jur på bofkap, suvoufe. 

Jungfru , neita, jumfer. 

Juriff, laga teteje, lagen åppes. 

Jufl, jura, juru, aiwe. ju/? få, jura naute. 

Juvel, deuras kedke, juwel. 

Jáf. laito, walpe, wikke: fva, wal- 

b átfet, heitet. 

Jågare, weidar, piwtar. 


KA | 631 
Jämföra, palda piejet. 
ámka , jebdet,-puottet, jalget, flaijet. 
jámlik, aktalakats, jebdalakats, jebd puo- 
rak.  Jamlikbet , aktlakatswuot. 
jémmer, waiwe, muode.  Jámmerlig, 
weiwes, inuodelats. 
Jämn, jebd, jalget. Blifva jämn, jalgot, 
jlgote.  .- ) 
jámra fig, kuitet, luojot, wajetet. 
3ámt , jebd, jalget.  Támz och fam: , inta, 
åddålok, kitto katto. 
jámte, palden, akten. 
jámovigt, akta táddo, jebda táddo. 
jámvál, ja ai, nau ai, ai ai. 
jérn, route, ruoute. 
Já/4 , pradgetet, fprigget. 
Jätte, játtenes, flalo. 


K. 

Kabel, kaffa kaino, tåke. 

Kafle, kallot, kallotak. Kafla, jollertet. 

Kagge, kagga, kaggats, åbbar. 

Kajuta, fkippen mange ketje. 

Kaka, kakko, karp, laipe. 

Kakla , åkkeflet. 

Kal, puoljos, puowd, muorates. 

Kaif, mele , kalbe. | Ka/fva, qweddet, 
mefeb niálot. 

Kall, ammat, ámbikt, kall. 

Kall, tjáfkes, kalmes, kalfjes, kårfok. 

Kalla , kottjot. |. Kalla in, fifa kottjot. 

Kallbrand, jabma ådtje. Han har fått kall- 
brand , tjälkem le funji mannam. 

Kallelfe, kottjom, widno. 

Kallfmnig , fkewtotes, kutte i laket, kntte 
i lokkob ane. 

Kam , tjákkom, tjárro. 

Kamerat , kradna , qweibme. 

Kamma , tjákkot. 

Kammare, kammar. 


Lä 





632 KA 


Kamp, åibom, fagge, faggatem, wittjo, 
wikom, kilpom. 

Kanna, kadno. 

Kant , margna, radde, tjdk, fjárro. Ifrån 
alla kanter, fårtet hareft. Stå på fin 
kant , harafes ritet. Kanta, parmuftet, 
luofkot, margnot. Kextning, parmult, 
luofkom. , 

Kantra, kåbmanet. 

Kapp , fpringa i kapp, kahtjen wiiket 
Köra i kapp, kahtjen wuojet. Kappar, 
kahtjet, raffohet. 

Kappa , kapo, kopto. Kappe, kyrko kadao. 

Kar , fluora litte, litte. | 

Kara , tjüket. Kara dt /£g , wuollafes kefet. 

Karbar, wuokfa puotja, karta fwifko. 

Karda, tåjet, feigotet. 

Karfoa , Ímaiwet, tapet. Karffock, tfek- 
kes muora. 
Karg, faige, katfes, negg. Karghet,-kat- 

feswuot, faigot. | | 

Karl, àlma. — Karlyulen, ålma puoike, 
alma qweibme. 

Karlvagnen , farw. 

. Karm, liákko, radde. 

Kar/R, warres, wejeje, famolat«, 

Kart, tjurok, muórje tjurok. 

Kaffe, merde, maro. 

Kaft, xjafkem, palke(tem. ' Srenkaft , ked- 
ke tjalkem. Kaf eller öde, wuorbe. 
Kafla , tjafket, palkeftet, palkot, flawot, fli- 

ret. Kafla af fig , aukeb waddet. Kaffa 


Jott , wruorbatet, wuorbeb tápot. Kafa. 


«p , wuokfet, paijas tjállet. Kafla omkull, 
> flagget, paijas patti palkeflet. Ka/fa ógo- 
nen på, kátjeftet, wiletet, wilfjelec. 
Katig, fuokes, wifaftalleje. ———, 
Katz, katto. Kattunge, katto tjak. 
Ked, widja. Kedja, rigge. 
Kek, ålol, niåra — . 


KLA 

Kej fare, Kejlar. 

Kefa , faldet, waljet. 

Kid, kidling, gaitla mefe, kjillek. 

Kif, rito, pilko, flinke. Kifva, rzitelet, 
pálkatjet, pålkon wiefot. 

Kika, qwoulet, kátjetet, xwartahet. 

Kikna, tappalet, addanuddet. - 

Kil, tjtta, tjätte. — Kil eller f&arf i kli 
der, kaira, wuoiwe. 

Kind, niára, niára bakko. Kindbem, àlol 
Kindpufla, niárab fpekket. 

Kinkug, ràtkes, tàrek, wuorrades. 

Kinka med någon, ila jelletet, háketallet. 

Kinrók, tjadda, peíle tjadda. | 

Kjortel, kapte, kopto, xuolpo. 

Kippa på fíg fkor, lápataflet. 

Kisögd , lluinos tjalmek.. 

Kifelffen, welkes tidno. 

Kifla, kiflo, kiílots. 

Kittel, kebne, aita. Má/Zrgr-kittel, fkalo. 

Kittla, tjokkoldet, tjakkardet, Kkewwotet. 
Kittlig, kewoles. 

Kjufa, nommet. 





Klabb, jàrbak, tjáfk. 


Klack, kabmak páíke.' 

K/adda, táptjet. 

Klafare, páktjoft háleje, laitar. 

K/afve, tjápot badde, fafla. 

Klaga, kuitet, luojot, luokot, luoimet. 
Klaga på en, qweddet. Klagan, ku 
telas, lnojom. | 

Klagelár, iuojom kjil, luojatem. 

Klagomål, qweddem áme, qweddo. 

Klandra, latet, klambertet , klitnaher. 
K/aender , laito. 

Klang, fkanja, tjuojenes. 

Klappa. lakkotallet, takotallet. Klappa eller 
bulta, tflabmet. Klappa med bánderna, 
kátit akti tfabmet. Klappning, bjertklapp- 
ning, waimon tfirkom. 

. ) Ke. 





KLt 

Klapur, ffir, fåra kedke. 

Klar , tjálg, tjuoukes. Klart vdder, wiárto. 
En klar dag , wártos peiwe , jilakes pei- 
we. KJarbet , tjálgokwuot. 

Klarna, tjálget, wirtot. 

Klema, hiket, ila jelletet. 

Ken, háío, hájo, helle, fegges. — KJes til 
växten, utíes fjaddok. Klentrogen, hájos 
Jakkeje, neures jakkeje. — KJenztrogenbet, 
neures jakko. 
niáwío tjalmak. 

Klena , wuoitet, fikket. 

Kenmodig, herdotebme, eberes. KJlenmo- 
dighet, herdoteswuot. 

KH, fadho. Klia, fagnitet. 

Kisbbas , tåkot. K/ibbig, tåkoje: 

Klicka, tlålketet, tfälkefet. 

Kiifva, njáptjot, qwotfet, kåret. 

Klimp , pekke, tåko. | Snó-k/imnp,, tjaft, tjåit. 
Klimpars , tákot, klompot, tupertet, kålot. 

Klinga, fkanjet, tjuojet, fkuolet. 

Klint, tjákk, ware tjákk. 

Klippa, pakte, klaipo, qworgo. 

K/ippa, pefketet, fkarjain tjuolet. 

Klifier, tabme. Klsffra, tabmet. . 

K/o, kads. K/o-ref, tjáiwe kaikot. 

Klocka , pidllo. Klockare, klokkar. 

K/ofna, luoddenet, raket. 

Klok, jerbmak, wifok, miålolats. Blifva 
klok, jerbmot, miálait ådtjot, Klokbet, 
wifeswuot, jerbme, miila. 

Kr, ruro, járba pekke. 

Klubba , flubbo, fkolfo, klubbo. 

Klump, pekke. K/unk, jukkaflak. 

K/ut, waijates, tuognes, Wuoiwe. 

Klyfra, fluggo, lapp, qworats, fal. 

K/yftig., Ínuortak, fluktok. 

KJyfva., luoddot, falet. K/yfva midt i tu, 

woutot luoddet. KJyfva fg. luoddenet. 

Kid, ruopet, ruobbet. KJdda, fagnas. 


KJenógd, taikes tjalinak, 


KLÓ 


K/dpa, tjuorpet tuojohet, takket fatta tokko. 
K/apare, omattanje , åddå lárok, tjuorpe. 

K/ácka ut, muodaltet, lalet. 

K/áda, karwotet, pikteflet. Klåda på fig, 
karwotet, karwoit tjagnet. K/áda på Á£ 
tröjan, kapteb tlaket. 

Klädd, karwotum, | pikteflum. 

K/áde , firud, fkrud. KJédedrágt, kläder, 
karwo, piktes. 

KJámna , táptjet, tfaptfeflet. Skon klämmer, 
kabmak kádda. Klämd, táptjeftum., 

Kldmta, piållob låfkotet, klemtet. 

Kiánga Kg up. njáptjot, qwotfet. 

K/dpp i cn klocka, piállo njuoktjem. 

K/óf, fwaka, kifa, nåde. Klöfja, qwed- 
detet, nádit piejet. — ' 

KJóf, klöfvar, kads, qwepper. Tve-klöf- 
vad, kutte le fluoptjo.qwepperi, He 
klöfvad, ábbá, kadfek, 

Klöfver $ kort, akker. 

K/ófa, kruoket, kadfi kruoket. 

Knacka , kállkotallet, tfabmetjet. 


633 


— 


' Kzagglig, ráper, ojalg, tjáklek. 


Kaall, juma, tudn, jutía, plàwem. Kaal 
ja, jutfet, plàwet, tudnet. | 
Kzrapp, pålo. Knapp eller nått, laige, negg, 
kartjes, pafkok, utfes, ånekes. I knappa- 
ffc laget , utfebet peleft, pafkebet peleft, 
Som knappaft , walla die. (n 

K»apra, tlápet, kafket, kruoket. 

Knapt, walla die. 

Knarka, knarra , kritjet, krifkeffet, Kuere 
rande, kritjem. 

Knarrig, ráfkes, råptos, tárck, 

Kneckt, knikt, tåro álma. 

Kzep, kánflertem, fluoke. 

Kuif, nipe, kulke, korr. 

Kuipa, tliptfeflet, tfaptfeflet, tjabret. 

Kuippa, tjagge, pilga, fwattjo, kiámartes, 
Nyckel- knippa, tjáuteüj fwattjo. 


634 KO 

Kroge , knoke, noffa. 

'Knopp, åiwe, grafen áiwe. 

Knorla, kirjetet, kåbretet. Kuorlig, tjuol- 
mek, kirjak. 

Knorr , murgeflem, nullem. Knrorra, kuo- 

ta, nullet, murgeílet. 

Krofler , wettjer, fluora wettjer. 

Kuottrig, rper, tjáklek. 

Kauffa , nortetet, nolfatet. 

-Kuur, tjuolm.  Kautzg, tjuolmek. 

| Kay, Knyfla, tfülketet. ] 

Kaypla, kirjak lineb kádhet. 

Knyta, tjuolmetet, tjadnet.  Kaptnåfvr, 
tiárbm. | Kuyte, tjagge, kippo. 

Knåda, tåptjot, típfjet. 

Kné, puolw. Falla på knå, puolwi nala 
luitatet. :Knéveck, fenkem, krånkem. 

Knécka , tåjet, matíot, mátjeflet. 

Knéppa, kállkotallet, tfabinet. Knäppa ibop, 
kruokkotet. Knåppa ibep bánderna, kå- 
tit mållot piejet. 

Köl, jukre, tjákle, wihter. Knöl på vy - 
gen, tjäggne. —For-Rnói, juolke noffa. 
K»ólryggig.tüggnok. Kmólig. jnkrek, 
tjáklek. 

Ko, kufa. 00. | 

Kock, maleffeje, wuoffjeje, pidbme lagar. 

Kof?, kofia, kopto, kapte: 

Koger, njuola litte, fådde tjagge- 

 Koje, kátats, láppapele, kite. 

Kokz, wruolfjet, tuoltetet, maleftet. Koka 
bfuer , påttafer. Halfkoka eller. fórvdlla , 
kibmahaddet. Er Kok, wuoffjemas, wruof- 
flem nare, males. — * 

Kal, pradde, tjadd. Kolare, tjadda: pálde- 
je. Stenkol, kedke tjadd. 

Ko/f,, fádde, njuol. 

Komma , påtet. Komma af 6g, neuranet, 
utíot, mangas mannet. Kozwna bort, fal- 
lanet, lappot. Komma fram, puoktetet. 





.KOP 


Komma illa ut, pátatallet. Kenma i day; 
Jjufct , komma up, paijanet, paijas påtet 
Komma ibág, muitajet , kakfjet, fjugge- 
let, taramattet, fuomatfet. Komma iby, 
tjákenet, tjággot. Komma emot, antelt 
pátet, kaudnetet, Komma fig före, ådtjo 
tet, jelafket, jelajet, auten mannet. Kom- 
ma til bálfam, warrasmmowet, wielojet 
Komma dt, påtaftatter. Komma undan, 
. pidfet, pateren piålet. Kemma vid, tuo 
tet. Komma åfverens, laffketet, låmtet, — 
lakaflet, ffáttetallet. Kommande, påteje. — 
Kommen, pátam, kutte le pátam. | 
Kona , fkeke, foora. 
Kan? , kánft, káuflertem, ffaoke. Konfis, 
kánflelats, kronok, krontfok. Konfrik, 
koglar. Konff/a, kánflertet, wifaflallet. 


"Konung , Komoges. Korneigarike, Konogri. 


Kopp, kare, kautja, karats. 

Koppa , koppet, waerrab wraldet. 

Koppar , kuoppar, air. 

Koppla ibop, aki tjadnet. 

Koppor, (luora maine, fluora mamma. Kop- 
ärr, fluora maini uddo. 

Korf. nwrfe, kuorw. i 

Korg, wedde kare. Han fick korgen, ( då 
khan friade ) idtj jåtte, idtji tjakan, i 
lain. káino. 

Korn, kárdne. Salt-kar;, falte tjalme. 

Karp, kiranes. 

Kors, kruos — Korr-vis affRára, koe. 
Korsfa, krullet. Kor sf£ffa, kruffinaulest 

Kort, Íprál. Spela kort, fpiålet. 

Kofa, kino, Kiino flibima, kåinot. Hus 
tog kofam ditåt, tokko áiwolli. 

Koff , piábmo, nefle, kåll. 

Kofta, kAflet, arwon orrot, játtet, tjlds 
Kofta på, káftatet. 

Kofibar, deuras, tjáwok, tjildok. 

Kofllig, hewok, hewes, hárwok. " 





KRA . 


Koffnad , kállek. 

Kotte, grankotte, patlek. 

Koxa, qwoulet, wartahet. 

Krabbffen, aija, aija kedke. 

Kraf/a, kramfot, kruoket. 

Kraft, famo, wijo. Få krafter, famoi 
nala pátet, wejajet  Krafidlös, »welje, 
famotebme, wájotebime. 

Kraftig, tjärges, nannos, wekfes. Kraftig 
fpis, maktok piåbmo, doktok piåbmo. 
Kraftigt, famofl, wekfeslaka. 

Krage, kåkk , åtla. Silfver-krage, flib åtfa. 
Kram, wabio, áfas, åles wahroh. Smått 
kram, fimaw åfafeh. 
Krama, tjabret, táptjet. 
Kram- nó, njatío, tuper. 
Kramp, fuona tuorelem, atfitjen tuore- 

- lem, wádnem. 

Kraxk, puotfes, fkábtja, fkipp, maltos. 
Krankbet, puotíelwas. 

Krantr, krans, kronets. 

Kraflig , lifak, wefje , neure, puotfak. 
Kraflighet , neureswuot. 

Kratta, kruokapje, kruokem reido. 

Kreatur, klittur, juttus, kreatur. 

Krepfk, ráfkes, ráptos, tårek. 

Kretz , keule, járbo, járbot. Jordener krets, 
åbbå ádnam. 

Krig, tåro. Krigrfolk , tåro fuowa, táro al. 
mah. Krigrtid, táro aimo, táro pádd. 

- Kriga, tárot, táron tjuodtjot. Begynna 
kriga, tårojet, tàcogátet. Med krig an- 
gripa, tárotet. | 

Krigifk, tároles, táro kámp. 

Kring eller fnatb , happel, fappel, harets, 
fÍnapok, ruok, fpaites. 


^ KRU 635 


Krifk, brikok, bafkok, tíibdfes. B 
Kriíta, kli. Ródkrita, ruopfes klit. 
Krog, wina wuobdem káte. 

Krok, kruokken árres, káuko. | .Metkrok, 
ágg, wuogg. Krok eller bugt, omvág , 
málke, kawa, Twikke. 

Krokna, kawat, kráwoket. 

Krokug, kawak, málkek, kráutjok. 

Krokná/g, kábine njuonak, kráutjo njuonak, 

Krokryggig, tjággnok. 

Kroma./fg , milotet, raggoflallet. 

Krona, kron. 

Kropp, kroppe, rubmaha, pill. Kropp-ds, 
rüppe, ráppe ålg. i 


 Kroffa, mutket, tfuouket, njutet. Kroffar, 


mutkanet, tfuoukanet. 

Krubba, krubbo. 

Kruka, laire litte, krus. 
laire litte takkeje. 

Krumm, fe krokug. | 

Krur, hárw. Krufa, hárwetet. Krufz eller 
complimentera, hárwa diet takket, hár- 
waftallet. Kru/a bår, wuoptit parkaltet. 

Krut, kroat, rukt. | 

Kry, tjappos, wejeje, kåmp. 

Krydda, talkefit piejet, talkefi tiwot, nial- 
gotet talkefi. Krydder, talkes grafe. 
Kryddgdrd, talkes garden. = 

Krympa, tárrenet, tuopanet. 

Krympling , fabmales, krumkes, 

Krypa, piáket, mádet, muojefjet, qwog- 
gertet, njaket. 

Krype, en liten koja, lippapele. 

Kryffa, làwen tuoi tokko párjeflet. 

Kryfla, táptjet, táptjeflet, rjabret. 

- Kráka, wuüo ratjes;wuortja. Krákbár, tjuoma. 


Krukmakare, 


Kring, fe omkring. Kringránna, piraflat- Kráfoa , krá/7a, rauket, ronkotet, tjod- 


tet, pira karwet, pira jållet. Kringránd, 
pira karwetum. 
- Kringla, wer, kirjak laipe. 


tjotet, krakfjot. 
Kráfoa, pirrem, puojek, tiáive. 
Kráfta, jabm ádtje, turrem taud. 


L1112 Kr. 








656 KU 


KÁ 


Kråka, krála, làhdet, müdet, labmelet, Kuz/Rap, tetem, tábdem, tajetem, matto. Få 


muojefiet. 

Krákar, kákot, pådniot, kakkoftet, wuok- 
fet fittet.— Krakzing , kükotes. 

Krákla, kruokem reido, kruokanje. 

Krámare, Mes alma, krammar. 

Krámpa , walpe, wank, taud. 

Kránga, kimota(let, raggelet.. 

Kránka, peiflet, fpiejet. Krånka må, nei- 
tab peiflet. 

Kráflig , walljek, wallje wainok. Krá/fig 
.Snat,njalga piábmo;hárwa pidbnio,hárfko. 

Krögare, wina wuobdeje. 

Króka, kawetet, f5jitet. 
wet, fájet, málkot. 

Króna, kronet, kroneb tfegget. Króning, 
kronem, kronem pale. 

Kubb, tjáfk, jårbak. 

Kudde , àiwe wuole, bàállfler. 

Kufva , åifot, oitet, widnet, tfappetet. Kuf- 
va fna begår , ufloites adnelet, uftoites 
tfappetet. 

Kugge, padne, fáje, tjitta. 

Kula , luod. Kula eller håla, fluggo , rágge, 
lapa. Kula eller fvulf, jefk, tjåkle. Kw- 
Ia eller knöl på et trå, jukte, tjakle, wi- 
ther, tjuolm. 

Kulen, tjáfkes, kalmes, kalfjes, tjäfkeslakats. 
Kulen váderlek, kuofla pidgg, 'watjo. 
Kulen vår, kalfjes kidda. 

Kulle, nàlt, tjákk, tåva. 

Kullkafla, flagget, wuolos tjafket. 

Kullra, jollertet, juorbot.  Kullrig , juor- 
ba, juorbajes. 

Kummin, karwen. . 

Kunbar , teteles, tetos, pikos. 

Kungóra, tetetet, fakeb takket, kullatet, 
almotet, puodgeftet. — Kungórel/c, tete- 
tem, puodgeflem, fakeflem. 


Króka fg , ka- 


kund/kap om, fakeb &dtjot, tetet ådtjot. 

Kufk, wuojeteje, auta wuojeje. 

Kuf?, kadde, fáwa kadde. 

Kuttra, brekot, ákkeflet. 

Kyckling, wuentfan tjuk. 

Kyffe, kátats, láppapele. 

Kyla, tjáfkem, kalmeswuot. 4r kyla, ti 
fkotet, kárfotet. 

Kyndelrmáf/a, kilde, kintel peiwe. 

Kynne , flàja, nale, wuoke, art. . 

Kyrka, kyrko. | Kyrkoberde, kyrkoherrz, 
Kyrko-plikt, kyrko pakkatus — Kyrie 
tjuf, kyrko fuola. 

RyfR, fkuornes. Kyfkbet, fkuorneswnot, 

Kyf, tjulaflak, tjuleflem. Ky/fa, tjuleflet, 
tjulaffallet. 

Káda, kaffe. Kádig , kaffajes. 

Kål, pruofjem grafe. Surkål, juomo. 

Kåpa , kopto, kapo. 

Kärt, ådne, &nekes, ánekats.. Ex kärt fur, 
ádneles pådd. Kärtafte vågen, måttlolv 
mus kiino, ánekumus káino. KZrt der. 
efter , talak mangelatjen. — Innen kärt, 
ruoi, vargi. Blifva kårtare, ådvancet I 
kärthet, åaekeslaka. Kärt ber, ånekeswuot. 

Kártvillig , fuottes, fuorkes 

Kar, fkekes. 

Kábbel, Ínarratem, tfilkefetn. KAbbla, nr 
ratet, tfilkefet, pálketjet. 

Käck, puore, miha, ata, tjárgok. En ud 
kar], ata alma. 

Káfiing , fjaddeje, nuerats. 

Káft, lamfe, tfaggas nialme. 

Kágla, patfek. 

Källa, aja, ajek, bradne. K&foazten, aja tiae. 

Kállare, kjällar, ádnames wraorka. Jir 
källare, wina wuobdem káte. 


Kunna , mattet, taidet. Kunnig, mattane, Kåta, kafket, waldetet. 


áppes. B/fva kunnig, åppasmowet. . 


Ki» 





KÁR 


Kämpa, oibot, wikot, faggatet, "wittjot, Kör, flaja, nale. 


kilpot. Kámpar, kahtjet. 7 

Kämpe, táro miha, káura. 

Känd, tàbdos, puoikos, áppes. | 

Kánna, t&bdet, tàbdatallet. Känna igen, 
tåbdajet. Kånna på, kittjelet, tábdatallet. 
Känna , med känflan år fara, kullet: Tag 
känner at det ár kalt i dag , kullab jat- 
te tjälkes le udne. Jag känner med ban- 
den, kátin kullab.  Kánnar, tàbdot , kul- 
lot. Kánnar vid , tábdajet, tábdeflet. 

Kánnemárke, márk, witta. 

Kánning, kínfla, tibdem, tåbdo. Draga 
kánfla , tábdahakfjet. 

Kánnfpak, tàbdel, tábdeles. 

Kápp, fåbbe, klakka. Kppknapp, fabben 
we, klakkan &ivre. Gd med käpp ,fåb- 
beflet, klakkeflet. 

Káppar, kahffjet. | 

Kär , kerok, keres, kerom. Blifva Adr, 
kerot. Hålla kår, etíet, keroken adnet, 
kartet. Göra kår , kerahaddet. 

Kara, eller anklaga, qweddet, flebnot. K4- 
rande, qweddeje, flebnoje. Kéremá!, 
qweddo. | 

Kéref/a, márfe, luonto. 

Kärfve, pilga, hippo, tjagge. 

Kärf, brifkok, brittjok, bafkoK. 

Kéring. skkakuts, killek. ' 

KZrl, kare, litte. 

Kärlek, kereswuot. Kärleksfull, kerok 
lekslös , okerok, oarmokes. 

Ká4riig, kerok. Kärligt, kerafit. 

Kärna, finjots, waimos, fajo. 

Kärr, fais, kiàwa, laddo. 

Kärra, wuojem reido jirraltaki 
fe wuojem reido. 

KZrtja,kekéswuot. Kdtz7efull, fkekes, lutes. 

Kök, males káte, piábmo karwem káte, 

Kól, wuodo, miálgas. 


KU4,tjkem, Stark köld, paiko, prudtfe. 


. Kdr- 


kum, ke- 


LA C 637 





Köp, á(eftem , arwo. Godt köp, albes arwo. 
Få för godt köp, albet áílet.: fr: på kö. 
pet, laflen ålalen nal. 

Köpa, ållet. Köpa ofedt, wuoidnek åfltet, 
Köpare, åfteje. Köpflaga, åfehet. | 

Köpen/hap, ålas, áfes wahro. —Kópman, 
áfefleje, &fes álma. 

Köpr, áfletum, åfllo. 

Köra, wuojetet, kefetet, Köra bort, eKj 
wuojetet, jagot. : 

Körsnår , nakki alteje, fåmfkar. ' 

Kórtel, raufa. : 

Körer, piárgo, ådtje. Få kört på fig, 
va köttfull, ådtjaitowet, Dåd-köer, 
ma ádte.  Fi/R-kört , qwele tíuop. 

Körs /lig , ådtjelaes. Köti/ligs, ådtjen mete, 


L 
Lack, lakk, Lacka et bref, kirjeb fignetattet. 
Lacka eller flyta , kálket. 
Lada, lado, fuoine kåte. 
Ladda, laddet. Ladda en böfa, birlob 
laddet. Laddflock, kras C. 


blif- 
jab- 


w 


Ladugdrd, buwe.káteh. 


Laf, lappo, flappo, jeuj. 
Lafve, lawan. | 
Lag , laga, picjetus, lagem, lagatas. Dryc- 
, ker-lag , jukkelwas. . Vara $ lag om, fe- 
bren orrot. Tagz las , fjättet. Lag eller 
bruk, flaja, lake. S4 dr hans Jag, naute 
lo fo lake. Lag och rått, laga ja rektas. 
Laglóf , lagatak. ' Laglös mennifka , lage- 
tes almats, Lag Iikmåtrigt, laga nielt, la- 
ga tlagge. Lagklok, laga teteje, lagen åp- 
pes Lagfiftare, laga waddeje, laga tak- 
keje. Lag/óka, lagab katjatet, flebnot, 
qweddet. Lag eller lut af bark, barko 


tjatle. Hö-Jag , fuoine tjatíe. Bjórk-/a 
fåke male, male tjafe. ——  . di 
(Lg. V Le 





638 LA ' | LED 


—  — X X ---———-n=———-———Å.d—.lll====—=—==——===—=——=—==—=——— rt 
Laga, fórbáttra, tiwot, puoretet. Lega til, Laf,laito, máddo. Laft eller börda, nåde, 
reidet, karwet, laget. Laga eller vårda, = maila. Vara en til laft, mubbai omakeb 
mårråtet, bugfet, márrahab adaet, kátjet. — takket, mubbeb wuorraftattet. Lafia, li 


Lagg, radde, Íawe, lågg. tet. Lafla eller betunga , nådotet. 
Laggran, kårfk, Ímottok, "walljek. . Laflbar , laitak , laitetakes, wafles, 
Laglig, kutte lagen mete le, rektes. Lar, lake, kålkos, pargotebme. 
Lagom, muddak ,. muddakit. I lagom 1íd, Latin, latin kiål. 

muddak meren, muddo pales. Lax, luos. Laxóring, tabmok, luofat. 
Lag/aga , akta duobmaren land, mann wi- Le, tjaimet, páko(let. Le dt en, mubbai tja 

. dai akt duobmar manna. | met. Små-le, mojotet, mojotallet. 

Lakan, jÀwa line, jáwatak lineft. Led, lattes, letíe, Led eller vág , kåinot, 
Lake, njaka. Lake af fait, falte tjatfe. — laido. En dagshd, peiwe laido. Ledi 

Laka på, tjatfeb. nala káiwot. Jágtfhap, puolw, maddo. Til tredje 


Lam, patjes, lames. Lam eller efterlåren, — fed, kolmad puolwi. Segel-led, fokkem 
flintfos, fkewtotebme, hugíotebme, man- = laido, wadnas laido. | 
gas piejeje. kálkos. Lambert, lameswuot, Led, waíles, owuokas. Led -wpf yn, wille 


.. "kAlkoswuot, flintfoswuot, laikot. . tjalmeh. Leda, waftahaddem, leid, o 
Lamb, libbe, lamb. | Lamba, libbit qwed- — nuokaflem, futtem. Hafva leda til, vx 

det. Lambdiger, akk fmales. ftahaddet, onuokellet. Matleda, pitki- 
Lampa, lampo , tjuoukes. nem pidbmo(l. Jag bar matleda, pb 


Land , ádnam , elme, land. Faff lend, nan- — mofít leb pårkanam , i piåbmo mun; je 
nam, tjarg ádnam. Gå $ land med, sib- — kan, ib játtete pidbinob. 
motet. Land;-fzd, landen lake, landa tid. Leda, laidet, tálwot, weirdetet. Leda ut, 


Landa, fAket, kaddanet, kaddai káret. ulkos laidet. Ledare, laidefeje, tàlwoje. 
Landförvifa, landeft kaitetet , landeft erit Ledflánger, tårjotallem flaggob. 
sy uojetet. Ledamet , letíe, latas, ruoiwe. 


Landsbygd, ladde. Landsflyktig , patur, Leda, futtet, waffjatowet. 
kálkarwes. Landsbófding , Lands-Herra. Ledig, aflos, pargotes, juolles, luowes. Nír 
Landsman, akta landen almats. Land/Rap, — det blir ledigt, kåffe faije fjadda. Nir 
eline, land. Landfliga, fe landa. Lands- = du blir ledig, ko todn aflic Ledight, 
2c flrykare, kålkarwes, landa kålkeje. . allo. Ledighet til en //y/la , faic kall. 
Lapp , fabmelats. Lappland , fame ådnam, Ledfaga, tålwot, fatte  Ledfagare, tik 
fame land. Lapptrumma, kábda, kåbdee. ^ woje, fattolats. 
Tala Lappfka , fame kiålab hålet, .. Ledfam, kaukes, "wuorrades. Led/ambt, 
' Lapp, tuognes. Lapp på en bát, pato, Lap- urra, kaukeswuot. 
pa, tuognet. Lappa en bår 9 vwadnaleb Led nad, futtem, waffljatowem. Led[en, 


| paitojattet. uttom, waffjatowum. 
e Lappri , tMfje, táffjes flimber. Lefnad jwiefom, wiefom lake. 
Larf, muoton: káptjes. Lefva, wielot, jelet, tfakket.  Lefvand, 


Lafka, akti károt, njallot, wieloje, jeleje. 


- «aff, laffa. | Laffa på, laffab piejet. Lf. 











LE -.: 
Lefver , ribbre, amuekfe. Blod- Bod. lefver , kià- 


lom male. 
Lefverera, waddet, luitet. N 
Lefoerne, wiefom, wielom: lake. 
Aegd, palkétum., Legs, palka, leiga. 
Leja, palket, leiget, luoikas waldet. 
Lejd, frije kirje.— - T 
Lejon, lejon. 
Lek, fik, flåkem, tokor. FifR- lk. que i 


le kidho. Lek- kamrat, flåka kradna. | 


Leka, flåket, tokortet. 


Eckamen, rubmaha, kroppe: Lekamlig, rub- | 


melats. Lekamli gen , rubimahan kautoi. 

Lekatt, tjafke, puoitek. 

"Lem, lattas, ruoiwe. Fbd/flo- lem, wruol- 
le. waimob, puotja, njife. Lemmalös, 
lattafatta, fabmales. 

Lema , lappet, qwoder.. .Lemna eller ef- 
te gifva, metetet , luitet. 
patfew , patfem, arate«. 

Len, linok, miwkok, tibmok. Lex våder- 
lek , majales talke, lenat. 
kotet, tibmetet. 

Eer, laire, rate... : 

Eerka, aloi takket, fuoinen K&trjelet: 

Lera, åtfet, (nuogget, pilnahet. 

Lida, kierdet, killet. 


degáta, ekkedutja. Lidande, kierdem. 
Liderlig, walles wicloje, tifkepele, qwekte- 
kats. Liderlighet, walles wielfom flaja.. 
Lie, lifja, lija- 
Lif, higg, elem, wiefonr. Det eviga Bf- 
vet, ekkewe elem, Fan år ånnr vid lif, 
áfka le fodn wielomen. Moderkf, ed- 
- nen hágg. Lif eHtr midja, pàdg, &- 
lem, kafka pill. Taga en om Efoct, feg- 
gaft pakto adnelet. Mifa lifvet , hággab 


mafílet, hággatebmen: fjaddet. Lifegen ,- 
ikkates [waines. Lifrfare, hágga rito ,. 


^ 


Lemning , . 
Likög , wuokes, wuokok. 


Lena, mrw- . 


Lida fkada, (kadab - 
ådtjot. Det lider til aftenen , ekked fjad- . 


LK: 639 
higga hete. Lifsfrukt, hágga fjaddo, 
mara. Liflig , hággalats, wielojaffa, Lif- 
lót, hággatebine. | Lifmoder , edne, me» 
fen edne. . | Lifrtid , wielom aike,, , Wie- 
fom pådd. Lifzfak, hágga aflje. . 
Ligga , willahet, jalkahet. Lzgge ; firj diy 
fjäktjet , japtet.. Ligga fjuk, puotlet. « > 

Lih, jabanek, lik, Likflol, fjälopott. 

Lik, like, muotok, akta, wuokok. Lik fa- 
dren, attje muotok, Lika, like, jebd, ak- 
talakats, akta wuoekak. Han har 'ej fin 
like, i makabs kaudne, i etjeslakatjeb 
kaudne; Min like, mo wuokak. På like 
fått , akta laka. Det år lika mycket , ak- 
ta kaik le. Eikaledes, nau aj, (ammalaka. 

Likefom , ave ko, nau ko. dakuift, 
likvål, dauk. 

Likbet, akta wuoke, aktlakatswuot,, jebd- 
' lakatswuot, akta muoto. | 


Likmátig, fjåttok. Likméigs Guds ords 
Jubmelea pakon tlagge. 

Likna, muotor orrot, muototet,, jebda tak- 

ket. Han likpgar fn fat, attjes muotor 
le fodn., attje wuokit adna, attje mete le. 
Fil die Bkna mig med honom? fittah-kus: > 
todn me fuina jebd takket? Liknelfe, 
muotolwas, hejwe. Dertil år ingen 
. Kknelfe , i le heiwe taflan. . 

Le, den lille, wnnekats, unna. — 

Lim, tabine, bibme, Lisa, tabmet. Hvif- 
Ina, welkotattet kalkim. 

Lime, flomp kakko,. atfajes laipe. 

Lin, lihe, lipe grafe: Linfrá, line fajo. 

Lina, reffme, fjwopenj, Kaino,; . ” 

Linda, kålelenr badde. 4v' ända, kålelet, 
karet. Lindad, kålelowwu. Linda et 
barn, manab kåtket. 

Lindra, lidnahet,, keppetet,, utfetet. Lin- 
dras » fInfketet » kepyanet,. 





e d 


60 . . LU 
m La. 

Lindrig, keppes. Lindrig köld, majales 

. talke, lenat. | TN 

Linea, tjalaflak, roja, I en linea, aktet rajaft, 
mangalokk. Linjal, fkant, fkant muor. 

Lingon, jogna, jigna. 

Liniera, tjala(lakit tjalet. 

Linka, åntot, linkot, likkot, 

Liz, line, line karvo. ! 

Lip, pangfem, flabb. Lipa, njiffet. 

Li/2, orrom nuope, majo, keppanem. Få 
lifa , orrom nuopeb ádtjot, flufketet. Ar 
Jif a, keppetet, lidnahattet. . 

Li /ma , hullertet , allotet, fluoket, nollotet, 
háketallet.Ls/enare, limberteje,hullerteje. 

Lifpund, pudd. 

Lift, fluoke, wifeftallem." Lift eller kem, 
radde, pard. K/áíder-4f], Mpe. = 

Lifla, lokko, tfekkes muor. 

Lifig, fluokes, wifaflalleje. — Lifffgbet , 
fluoke, fluokeswuot. Lifligs, fluokin, 
fluoke(ikt. 

Lita på, tàijet, tj&rget. Han litar pd mig, 

 munji táija. 

Liten, utfes, uttje, unnekats, Liter, unnanatji. 

'Léts, ulpe, álpe. mE 

Ljud, tjuojenes, jána, kajanes, fkanja. L/u- 

- da, tjuojet, fkanjet. Ljudande, tjuojeles. 

Ljuf, fnottes, njalgok, haufkes. Ljufiigt, 
njalgafikt, fuottelikt, Ljuflighet, fuot- 

teswuot, wuolo. 

Ljuga, keleftret, kelafi meffct, kiálkerdet. 
Storljugare, keles nialme fluora keles, 
kelefleje. 

Ljum, lágges, pakeslakats. Ljumber, låg- 
gawuot - 

Ljumfke, fojilka. 

"Ljung, taggnas. 

Ljunga, det ljungar , aldek åla, atja tållåb 

| ksflko. Ljungeld , aldekes , atja tåll. 

Ljur , tjuouka, tjuoukes, kintel. Ljusfake, 
kintel juolke. E/;Ijur , tállà tjuoukes, 


, 


LO 


Ljw, tjuoukes, tjaoukok. — Ljwr til far. 
gen, jeuje, pijok, tjuoives. 

Ljufter , harífes, hacífa. 

Lo, lodjur, tåthem. 

Lock, låkke, kåptjes. ^ Hår -lock, woopa 
tjuolm, parkaltak. 

Lod, luod. Lodrétt, njuolga wruolos, tfeggot. 

Lof, tuoi tokko párjeflem. — Lafvera, tuoi 
tokko párjeftet, málki párjeflet. 

Loge, kårdne lado guelpe. ^ Hasdhy:, 
káta lápo. 

Logg, nawe, ibje, qwolgets. 

Lokor , kefas, lok. 

Lom, tawek, kurte. 

Lombórd, peljetes, pelje wanek.' 

Lomm, flor-ándan af et trå, madd, maddek 

Lomma, joknet, jubmet, krámkefet, duo. 
jet. kaigetet. | 

Lopp, widkem, warrem. Lefoerne: -lopy, 
wiefom aike , wriefom aimo. — Semi 

. lopp, peiwen játtem. 

Loppa,lefa. Loppa fg, lafait káddelet, 

Lort, paik, flentje. Lorzfldck , tuolwa. 

Lof/a, nuolet, luitet, metatallet, ladtjelet, 
låikelet. Lofna, låiketet, luowranet, piiíet. 

Lots , åppes, áppelleje. 

Lott, åle, wuorbe, lotto. 
Kafla lott, wuorbatet. 
wuorbatem. ' 

Lucka, káptjes. — Fenfler - Iuckor , windek 
kåptjes. 

Luden, Twolgsjes qwolgek, fuokok, lorwok 

Luder ,lepte. Ludra, fepteb piejet, fåptotet. 

Luft, piigg, wárald.  Lufr-4/, wuoig- 
nellem raike. 

Lufve eller móffa, lorwo, kapper, tjupp. 

Lug g,wuopt. Lugga, áiweb pakket, rufkotet 

Lugn, lådtjes, lådtje. Stilla lugnet, kap. 
pat lådtje. Lugna eler blifva lugn, 

. dådtjot; flaimet, 

: Lut, 


Lottló; , åletak 
Lott - kafining, 








LU 


Lukt, haps, hapfes, habja. Lukta, hapfet. 

- Gifva lukt ifrån £g, hap(itet. | Lukzaa 
de, hapfak, hapfes.. 

Lulla, Íokatet, wuottotet. 

lumpen,  tålljes, tilljelats , okaudnes., 
fuoppates. 

Lunmpor , flimpoh, flibbroh, tuognos. 

Lund, wuomats, muora tubbo. 

Lunga, keppa. Lung/ktig, kutte keppaift 
le. Lungfot, keppa wauk. 

Lunke, njàlkeflet, njàlkan mannet. 

Lur, tjuorwom reido, luv. — Stå på lur 
eller Iura, fjiktjet , akfatallet , fuollet 
piwtet, pettet. 

Lurendrágare, puorgotum wabroi wwuob- 
deje. 

Lu, tikke, hárfe. Lufg,tikkai. Få löf, tikket. 

Lufka, áiweb njutet, tikkit káddelet. 

Luft, waino, uílo, tjaje. Luft eller nöje, 
wuolo, kudne, fuotteswuot. 

Lufa, uflotem, fitud, 1uflo. 

Luflig , nnurres, murretes, fnottes, baufkes, 
arwok , fuorkes. 

Lut, kuma tjatfe, rjalat, njjlatak. 

Lura, njakkahet, njakkot.orrot. Luta på, 
raggelet. Luta fina hufvuden ihop, ái- 
wites akti piejet, akta radeb takket. Luta 
Jg emot, tårjotallet. Luta, krággnahet. 
Luta utfóre, wltaret. Lurande, njak- 
kot, krággnot. 

Luten, kiffJok, metok, fjusves. 

Luttra, vrainet, paífatet, tjilgetet. 

Lycka, wuorbe,lykkow Lyckfkott , fáitem. 

Lyckas, fjättet, miålen mete ådtjot, likka- 

" fet, puorefl jåttet. 
Lycka, lyckja, låktjo. 
pet, puodot, flagget. | 

Lycklig , wuorbalats, lykkolats. Lyckligt, 
lvkkokeslaka, wruorbin. 

Lyckta, tjuoukes litte, kintel litte. Lyckt- 
gubbe, tjolonjee till 


Lycka igen, tap- 


LÀ 641 


LyckónfRa, wuorbeb fawatet, lykkob wuo- 


fotet. 

Lyda, kultelet, jekatet , metetet, kullokes 
orrot, karodet, tjuowot radeb. Ly4ig, 
kullokes, waitas, jekateje, Karoges. Ly4- 
nad , kullokeswuot, jekatem. 

Lyfta, lognet, lognotet. Kunna lyftar, 
lognetattet. 

Lykta eller fiuta, liptet, &llet, orrojet, 
]zitet. Lyktar, nàkket, nokket. 

Lyrig , taggnas. : 

Lynne, muoto, wuoke, ulme, flaja, etiokan. 

Ly/a , tjuouket, paitet, kiket. Ly/a en an- 
nan, tjuoukefeb mubbai qweddet. Ly/a 
efter, kullatet. Ly/ande, kikeje, paiteje. 

Ly/niiz,qwokío, paiwe luoje. Ly/ning, 
cfterlyfuing, kullatem, leufetem. 

Lyfta, ullotet, fittet, hainoflallet, halitet. 
Lyfinad, ufto, waino, hbalitem. 

Ly/ien, haliteje, wainok. Om bafvande 
qvinnor , wuoffwes. | 

Lyfira, kultelet, fuollet kultelet. 

Lyre, walpe, wikke, laito, maine, feil. 

Lácka, allotet, leppotet, fluoket, nollotet. 
Lécke- mat , fepte. 

Låda, kiftots. LZda vid, njimot, påd- 
wot, tabranet. ' 

Lá/, rampo, maino, hewetes, kito. L4/- 
fång, hewetes laulom. La4f eller til- 
ftánd , láppe. 

Lá/ig, loppelats, metetum.  L4ffzr, Izf- 

värdig, mainoles, mainos. 

åft, lápt, paije lápt. 

va , táiwotet, jatet. Láfvs eller beröm. 

ma, hewetet, rampet, mainot., paijetet. 

Láfocen, tárwotes, jatek, jato. 

Låg , wuollekes ; wuollekats. Tala lågt, 
aftoft hålet. LZgbalt, åntos. 

Låga, fnjiptjo. Stå i låga, (njuwet. 

Lána, luoikas waddet, lånas waddet. L4- 
Mmmm nt 


L 
L 


642 LÁ 


na eller taga til i, kalket, lånas wal- Lägg, njitfa, njitfek. 
Lägga, yiejet, párdet. Lågga af, erit pie 


det. Län, låna. 

Lö:g, kukkes, kukkok. Leung kart, all ål. 

ina. Så lång man är, kukke ka(fak. Läng- 

fredag , lange, kukkes perjedag. Läng- 
varig, kukkes, kukkes orroje. Langvd- 
Lad, kükkes manneje. A4fíéng, kutte kuk- 
koteft le, kukkeslakats. 

Lángmodig, kutte i wargi máratowa, lá- 
je, kukkeskierdies. 

Lång (am, tuomes, tuomfe , aflos, kålkos 

Lángt, kukke. Láhgt borta, kukken. Långt 
ifrån, kukket. 

Lär, ruokfje, tjárwepele, ruoit. 

Läs, lofe. Sátta låt före, lafeb piejet. 

L4; , luoim, tjuojem, walom. 

Lera, paiet, tiptet,, metetet. Låta up, Fap- 
pet. Låta fe, wuofetet. Låta göra, ták- 
katet. Lata cller ljuda, tjuojet 

Lf: 2, heiwatet, heiweb takket, hirwa diet 
tokket, takket. Han latfar ej fe mig, 
i mo wuoidnem takka. Ej &i/a böra, 
à kullen takket. 

Lá, et flålle fom år fritt för váder , fuoje. 
Lá -land ,Íuojes kadde. Ligga i Jå, fuo- 
je wuolen ozrot. 

Lk, jillo, rakem. 

Läcker , fmottok, pribmo faldeje, Kutte i 
kallit pribmoit pårra. Läcker mar, hár- 
fto, hirwa piibino. 

Léicr, rerte, nakke, hud: 

Läge, willahemr faije, liwa faije, orrom 
wuoke. 

Lágenbet , tarbine, tilje, affo, fabmo. L& 
genbet. eller /y/la, ammar, kall. 

Léger, tåro fuowen orrow bije. — Nart- 
läger, ija fije, ådem faije, wárkom: fai- 
je», wirkem, 


LÁ 


mee SN 


jet, heitet. Lägga $ land, lalket kaddai, 
Lägga an,algob takket, algetet. Ligga 
ibop , tjäkai piejet, tjágget, tukfet. Lig. 
£4 ned en fak, tjáket, kåbdotet. Ligga 
på minne, maitos waldet. Lägga fg nd, 
welletet. Lägga få uti en fak, etjebs 
piejet fåmes atai. Lägga fg på, wainob 
tjafket, åljob wrildet. Lägga til, laffetet, 
Lägga ut ifrån landet, tawanet. 


Lg lig. fjittok, fjättes Låg/ig Bet tarbmeaflo. 
Lägra fg, wårkot, orrob takket. Lárre 


md, ueitab peillet, neiti manab takket. 


Laka, awetet, uwetet, kålket. Låta elr 


Bela , talkot, tiwot. Blifva låkr,tiwofet. 
FLåkare, talkoteje, páfker. 


Lámpa , fjáttetet, fittetallet. Lémpelie , ft- 


tok, immadeles muddak. 


En, land, landa paike. 
Lánd , ålem, ruoit. 
Lénde, kullot, fjittet. Lnda an, puck 


tetet, jikfetet. 


Léngd, kukko. Léng4 el Hiffa,tlekkes mno. 
Länge, kakke. Lóngefcdan , juo ådna. 
Lévgs med, wmetan, pelan. 

Léngta , uflotet,, wainotet., fawatet, wuo- 


det. Lésgtan , uio, waino , wuorden. 


Länk, fwaltes, lattas, jàtk. 
Läpp , paugfem. L4ppja,. tjuoket. 
Lära, láro, áppetes. Art lära, åppetet,ir 


wátet,, láretet, pakkatet. Lära af en» 
nan, låret, áppet. 


Léraktig.Ínuortak. Láraktighet, lmor- 


takwuot.. 


Edrd, lárdok, lokko tjeppe, lokko fmidd 
Lärdom, áiwátes, áppetus , pakkadem. 
Lármáflare, láreteje , &iwteje, áppeteje. 


Lázerimál, mana aífje, Iuowes maíTetem.' LÅé/az, lokket. Lá/a igen en dörr, kí 
Lé£crvall, komma i lágeruail. kartjaG pà- = lafet, ukfeb flagget. La öfver, ini 


tet, naggah pátet. 





LÖ 


talle.— Léa utantil, åiweft lokket. 
Lá/a innantil, file lokket, kirjelt lok- 
ket. Kunna låfas , lokketattet. Lá/minr, 
lokkem, lokkotes. 

Láfka, tjáfkotet, lidnahattet. 


Lf/», fjilb, utfe-kidlak, kidla-lakkak. LE 


fpa, meiteflet, qwolgeftet, fjálbe(tet. 
Láf, fho-Í4fh , rita. Låf cil. tolf twnnor, 
qwekte tudnoh mubbe lokkai. 
Látt, keppes, keppefats, keiwes. B/ifoa 
látt, kcppanet. 
Lárta, keppetet, keppeben takket. 
Látteligen, alket, keppeslaka. 
Lártférdig , lkekes, lutes, kadwak. . LArt- 
férdighbet , fkekeswuot, luteswuot, kad- 
weswuot. 

Zåttja, laikeswuot, laikot, laikaflallem. 
Láttjefullt , laikeslaka, laikaftallemin. 
Láitfinnig , keppes figuek, keppes, kenes. 
Lártrogen , ila jakkokes , kutte fårteb jakka. 

Láxa, lokkotes, láx, lokkem nare. 

Lóda , akti fjälkelet, fawrwetet, jokatet. 

Lóddra: fg , fåptot, fápten welkotet. Såp- 
lódder , faipo fåpt. 


Lóf, laft — Lóf.fall, utbe. Löfvet begyn- 


ner affalla, urbogáta. 

16/ja , tideflallet, náttaflallet, qwopaflallet. 

Löfte, táiwotes, jato. Göra löfte, jatet, tài- 
wotet. Löftesman, loptes ålma. 

Lóga ,laugot, paffatet. Ligring laugo. 

Lógn, keles, keleftem, oladna.  Lögnak- 
zig, keleslakats. 

Lója, en liten ffk , tjufk, Gila, wejek. 

Lójc , påkos, fuorke, tjaim. Löjelig, fuor- 
kes. Ej kunna hålla fg ifrån 16je, fuor- 
kit peflet. : 

Lön, palka, makfo, makfolwas.  Lóme, 
palkab waddet. Det lönar ej módan, 
ile waiwe palka. 

Lönn , lónfk , tjákos, fuolle. Lénligen, fuol- 
jet, tjákon, tjákolit. 


LJ 


MA 643 
LónfReláger , Inowos maftetem , mana affje. 
Lópa, wiåket, warret, Löpa, eller Jlappa 
náfver , bark, niallet. 
Löpe, kafleje, kaflee. Lópna, láppet, wuo- 
flan fJaddet. 
Lópfk , keime, rakkeje.  Lóp/R bynda, kei- 
me kauffo. 
Lös, luowes, lådtjes, flåtte, tibm. 15 
Jif, tjadatak, tjadat wank. Slippa Lör, 
piåfet, nuolofet, luitot. 


Lófa , nuolet, luitet, luowes luitet. Lífa 


igen, tjáutet, ruoptot áílet , ládnaíeb 
xraddet, ládneflet. 2 
Lóraktig, kadwes, lutes, fkekes.  Lórak- 
£ighet , fkekeswruot. 
Lófen, ládnas, hadde, werte. 
Ló;drifvare, pargotes alinats, kutte i was-. 
fja teudnot, widnotebme. 
Ló6f, luoweslaka, luowefikt. — 
Lösören, luowes tawereh, páddos kaudneh. 
Lör, járdats, keddats. = > 


M. . | 

Maga fin, jibdno, kárdne wuorka faije. 

Mage, Hive. Magftjálpa, wuolos áivi 
járgelet. 

Mager , lalfjes, tjokkotes, addates, adhateb- 
me, liwak. Magert land, fjaddotes ád- 
nam. Blifova mager, laffjot.. 

Magnet, magnet kedke, kedke kutte rou- 
teb tuora. 

Magt, famo. Öfvermagt, fluorab famo. 
Magtlór, famotebme, wefje, neure. Biif- 
va magtlór, famotowet, kidudet, waipet. 
Magrtlórbet , famoteswuot. 

Mabhn, fepes, tånpå fepes. 

Maj månad, qweddet mano. | 

Majeflár, majeftàt. Majefiårelig, maje- . 
flátelats. . 

Mak, i fakta mak, aíloi, fuoimen , láitoi. 

Mmmm 2 Me 





644 MAN 


Maka, jittetet, firtet. Maka undan; pig- 
notet, ulkotet, metjetet. Maka fig un- 
dan, metjanet, ulkonet. 

Make, kradna, qweibme, para-pele. Ákte 
make , åkt kradna, kalats qweibine, Ma- 
ke eller jämlike, maka, jdmmaka. Han 
bar ej fin make, i makabs kaudna, t 
etjeslakatjeb ådtjo. Make til en bandfhe; 
ti] en fRo, killa pele, kabmak pele. Ma- 
kal5s, para- peletak,. preutak., kákfos. 

Maklig, luoimak, alkes, aflos, juolles. Mak- 
lig färd, allos faro. Muklig vind, flai- 
mes piigg, pilgga njuojats. 


Mal, muetfe.. Mal-åten, muetfe(t peilflum. - 


Mala , malet, jafoit järretet, njutet. 
Malm, malm ,. matt. Malm eller förfad, 
ulko radde íladeít. | 

Malt, malte. | 

Man, ålma, teudo, påduje: Mankón, teudo- 
lats, karmanne.. Manbar , manvuxenr , ål- 
les fladdok, waldom meren. Mansbot, 
higga fakko. Mandom, álma wuoke,. 
kidurawuot, wekíeswuot. Mangrant ,. 
almatjeb almatjefl, fárt ålman met. Man- 
dráparc, almatjen kàddeje. Mans/pil 
Jan, alinatji Ípiejo. 

Man, man vcr,almsts.teta. Huru fRal man: 
göra? kokte kalka almats takket? 

Mana gadt för ex, mubben auteft rákkálet, 
mubben. auteft pakob piejet. Mana på, 
ralet, råfet, haflet. Mana ut, ulkos haflet. 

Maner, tape, tid, lake, wuoke, flaja. På 
£odt maner , puori. Nlinerlig, wuokok, 
tjeppe wiefot alinatji kuin. 

Manrzci, nidda, wameswuot. 

Manbafttig, Alma puoike, àima qweibme, 
kámp. — Manbaftigbet, kimpawuot, 
kámpot. 

Manlig , ålma-lakats , Mlma-wuokok. Man- 


MNT 


MannatnEn, pelollallem, mubbes wånotem 


Manfkap, ádna almatjeh, fuovwa. 

Mantal, jàrd. — Mantals- penningar , påll 
fkutte, almatji takkalwas, 

Mantel, kapte, kopto, kapa 

Mark, tinam, land. Bar mark, pula, 
páula dduam, En mark, marke , maule. 

Markatta , markatto, 

Marknad, martna, talwates. pådd, åles pådd. 

Mars månad , njukija. mano. 

Mafa, piáket, qwoggertet. Mafa feg i fo- 
kn, peiwen auteg willahet. 

Mak, iuoks. MaRa, tjalme, werbme tjalme. 

Mafff, (tulka, kafs. 

Mafl, maíler, tafl. 

Masugn , malma fjalkelem wuobdne. 

Mafur, wither, tjuolmek muor. 

Mat , piábmo, párrámas. Matfader , pi» 
mo attje. Marmoder , emet, piábmo ed- 
nc. Matjord, puoites ádnam , fjaddeles 
ja puorak ádnam lake. Lage mat , piáb- 
mob karwet. Matluft, piábino- uflo. Haf- 
va. matlufl, piábmob. hamoflallet. My öl 
mat, melkos. Såpp-mar , kadfos. 

Mata, piibmet, piibmob waddet 

Matk, matok, matho, luokfa. L5fsmatk, 
lala matok. Gräs matk, graíe matok. 
Kört-mark, Íuokfa. 

Matrikel, namma kirje, kyrko kirje. 

Matra: ,. båsmanne , párjefleje. 

Mar. (al, piibinotallem káte.. 

Matt , filloin, kiiudom, kiiwanunr. 

Matta ,. kåptjes, låutak. 

Med , kum , qweim.. Med dig , tokum, tui- 
na. Med och mot, metan ja wuoflan. 
Medarbetare, qweitn-pargeje. Medarf- 
vinge, qweim-arbolats. Medráffare , pal- 
defleje, palda wiggeje. Medverka, 
qweim-parget, akten parget. . 


lig arfoinge, pardne mana. Manlig &-  Medanykátle,ko,tattne kafkan, tattne páddes. 
Med- 


der , álles fjaddo. 


| E ME NAME ble 
Meddela , juoket, febreb waddet, åfeb 
waddet. 


Medel, reido, kåino, rade. Medel eller 
ägodelar , tawereh, tawer, 

Medebarligen, reidoi pekto. Omedelbar: 
ligt, reidotak, wama reidoi. 

Medellór, hijo, radetebme, fattog. | 

Medebuáttig , ynuldak, muddos, muddakt- 
lakats, kutte le tane kafkan. Medeimat- 
tig fRónbes, tane kafken fauro. Medel: 
punkt , qwoutel. Medelvär , muddo, 
i;uddakwuot. 

Mecdfödd, qweim rågatunn Det är medfóde 
kos honom, rigatem palet le tatt fufuc. 

Medgifvm, metetet, miidot. 

Mzdg&ng , puore lykko , wuorbe,.autanem. 

Medhåll, peloftallem, wånotem, njuojeftein. 

Micdbjelpare , wekketejewekke kradna. 

Mela, liktet, kafki etjebs piejet. Modlae 
re, likteteje, kafk ålnra. 

Mecdler fl + ders medier fle, katelumus, kut- 
te kafkan le. 

Medlidande , avkalafiem , enkent, arme, ar: 


motallem , njuoranaddem. Hafva medli-. 


dande,armit pellet, euket. Tag bar med- 
lidande med honom; armeh inunji pá- 
teh fulte: 

Mvsdtaga, orit waldet, wuolgetet, katotet. 

Medtáflare , paldefteje. 

Medvåder , mete pitigg. 

Mcbn, walpe, laito, wikke, maine, fkada. 
Mebufüxe, paha tale. =. ^ 

Mebn-ed,. påito wuordnes, were wuord- 
nom, falfke wuordnom. Göra mebncd, 
wertet wiiordnot, orekto wuordnot. 


Mekafor,wefje,neure famoi pakto; fabmales: 


Mebnlör , mainetebine, mainetes. 

Mellan , Kafka, Kafkan. Mellankomma, kafki 
påtek Mellan-rum, kafka faije. Långt 
gnellan-rum, kukkes kafka. Mellan -4dt, 
mi kefkam, muttemin. 


oL MN 


64$ . 





thing dt 
Melodie, tos, wuole. 


Men , valla, mutta. Men dock, daük lika. 
Meza , uffjotet, jurtet, tåiwor, adnet. Så 
menar jag, naute mon anab 
Menige mar, alniog. Det meniga báffa,al- 
moges puore. Mezigbat , almog, fuolke. - 
Mening , uffjohnes, tàiwom, Mening eller 
spat , aikom. | 
Meznifka ,. almats, ulmuts, fuddokes. 
Mera, vele; dnabu, ánebut. uuu mere, 
wele ánebut. Så mycket mera, tatte áne- 
but. Merendels , matfak inta, maffak alo. 
Meta , ággot, wuoggot. Metkrok , wuogg. 
Metall, matt malin. KJock-metall;pillo matt. 
Middag , kafka peiwe.  Middags-maltid, 
kafka peiwe males. — .. 
Midja , kafka påll, pådir, ålem, walatak. 
Midnatt , kafk ija, ija tjärge, ija qwoutel. 
Midfommar , kafka Kefe, Jones meffo. 
Mil, mil. Mila, Kol-mila,tjadda påldem fino; 
Mild, libbes, wuolles. Mildt váder, maja» 
les talke. Mildbet ,libbogeswuot, wuol- 
leswuot, arbmo. Mildehgen, milf, 
veuoHefikt, arkalaflemin. 
Million, lokken aiken tjüote tufan. 
Mina, tjäkos kill, palem raike ádnamemn 
wuolen. | 
Mindre , utfeb , uttjeb; Med mindre, jus i. 
Icke daflá mindre, dauk likan. Mycke£ 
mindre, lang utfebut, jope jam. | 
Mönna på; muitajattet, fkárgelet. Minnas, 
muitet. Minne, muito. Draga fig til 
minner, muitajet, muitahakfjet. Dee bar 
fallit mig är minner, lappam leb tabb, . 
. &jaldattam leb tabb. Han bar godt mine — 
ae, muitel fe. 007 
Minfka , utfetet, wanotet, Keppetet. Min- 
fras, utfanet. Patnet minfkar, tjatfe tfhko- 
Min, utfemus, uttjemus. Atminfone, 2i- 
nes kuit, dauk kuit, kuit. 
Mmmm 3 Mi 





646 MIS ” 


Mna: , minut, ånekes påddats. Sälja i mi- 


aut, påddoi wuobdet. 

Mifkimafk, malfke, hemfe. 

Mifkund, atbmo, arkalaftem. | Mifkunda 
Ag, armalaflet, arkalaflet. MifRund/am, 
armokes. 

Mifbruka, tilfjo brukot, peiftet ogagne 
diet, tálfen adnet, táffen waldet, pa- 
hafl brukot. 

Mifidddare, affjalats, paha takkeje, måd- 

okes. | 

Mi fall, tfuoukanem , tewerdem. Få mi/f- 
fall, tfuoukanet. 

Miffirma , nalíet, walles pakoit hålet, 
fkabmet, laitet. 


MifSfód/cl, kutte antel pådden le rågatum. ' 


Mifförfånd , waffje, orektes tåbdem. 
Mifgerning, affje, måddo, paha takko. 
Mifgerningsman, affjalats, paha takkeje. 
Miffgynnare, wafljolau, udnotebme. 
Mifibag, onuokafleim, hilkahem, waflahad- 
dem. Han har mifbas dertil, i tatt 
funji liko. Mi£haga, onuokeftet, wafla- 
haddet, hilkahet, i likot. Mifóbagelig, 
onuokas, wafles. | 
Mifbandel, máddo, ejem, pabas pargo. 
Mifbandla, ejet, meddet. 
Mifbállig, ofåmes. . 
Mifilika , innarmaflet, laitet, fkablet. 
Miflycka: , i likkaflet, i fjättet, pahaft játtet, 
Mifiymt, hilkaheje, máfketakes. — Biifva 
miflynt, pahan waldet, máífketet, — 
Mif9»ózd, angerteje, kutte i tuddet fitta, 
Mífinóje ,. hilkahem, angertem. 
Mar dkna påitot lokket, orekto lokket, 
ifrdkning, pàito lokkem. . 
Mifitag, ejem, mafletem. Miftaga fig, 
ejet, tjajanet, mafletet. un 
Mifftanke, kaddo, kaddatallem, fom. 
Miftro, adn jakkob adnet, i jakket fittet,. 


MOD 
— SA 10 I —n€ 
i Mkeldet. Jag mifrror honom, ib jak. 


kob fuuji pieje, ib funji treufle. 

Miftröfla , qwektaladdet, qwekte juors 
Jaddet, juoret. 

Miftycka, hilkahet, innarmaflet, paban 
valdet, waflahaddet. 

Mifitánka, kaddet, kaddob tjafket, fomeb 
adnet. Mifrénk/am, kaddales. Mif- 
tánkt, kaddetum, kutte le kaddo wuolen, 

MijSusna , i udnot, angertet, udnotebmen 
orrot. Mé/fux/am, udnotes, udnotebme, 
Mi ffunf ambret, udnotessruot, paha udno, 

Miffváxt, neures fjaddo , fjaddotes, oir. 

Mifia , maffet, lappet, peflet. Kunna mi 
fia eller umbära, luowet, likotet. 

Mifle om, paldelen, påuot. Skjuta miftt, 
påitot wuotjet, meddet. 

Midt på, kafko, qwoutelen. Midt eme, 
puott. Mid: i vintercn talwe qwoutelea. 

Mugs , 1 mjugg, fuollet, tjäkon. 

Mjuk , tibin, tibmok, linok, fuopes, miw- 
kok. Göra mjuk, tibmetet, miwkotet. 
Mjukna , tibmet, miwkot. 

Mjalte, tabd. Mjalt fjuk, kutte tabdeft le. 

Myjärde, merde, 

Mjöl, jafo. Utan mjöl, jafotak. 

Mjölk, melke. Mjölke i Jifk, kuopfa. Mjöl. 

; mat, melkos. ,' Mjólka, påttjet. Mjölk. 
fäfva, nappe. 

Mo, f/andmo, laddo, fadde qwolpen. 

Mocka, mukkob ulkos palet. 

Mod, fign, aimo, fiwwo, mod. Me 
dig, jalo, jalok, pafleles, jafkok. 

Modell, fkáxve , meníler, 

Moder, edne. Moder fjuka, qwerte. Modrr. 
lif, edne hágg. Moderlig, ednelats. Me 
derligit hjerta, edne waimo. 

Modersmål, edne kiála. 

Modf id , huinos, hujos, hivwom. Blifv* 
medfáld, hivwot, hujot, hivkot. 





MOR 


Mozen, karwes, alles, ladtem. Komma til 


mogna dr, ålles fjaddot påtet. Mogenbet, 
állanem, álles ffaddo. 

Mogna, ladtet, ållanet. Bären hafva mog- 
nat, muórjeh låih ladtem. . 

Mein, palw. Molnig, palwes. 


Mon , monne , ikus, iks, kus. Mon ban kom- 


mer 2 yàta -kus? 

Moras, bis. kidwa, ráto. 

Morbroder , áuoi, jánoi. 

Mord, kàddem , áitem, latkem. Mordbrän- 
nare, heimi páldeje. Mordi/k, kutte kåd- 
det fitta, wuowdnajes, feldes. 

Morfader , aija, ednen attje. 


Mor gon , iddiet, iddietes pádd , arét. I mor- 


gon , iddiet, idten. Tils $ morgon, idtas, 
Mor'gonrodna , iddietes rawem. Iófver- 
morgon, angel idtatjen. Mar gonff jerna, 
iddietes nafle, qwokío naíle, abradijus. 

Morian, nurje, tjappes muotok almats 

Morte, njutem litte, tfuoukem reido. 

"Mor, fuoko, fuokotuin piábuno. — Mofar, 
fuokot. 

Mofa , tarfe, ruomfe, målan. Renmáffa, 
wille. 

Mo»/fer ,, kåfke, muetha. 

Mot, wuofle. Mot afton , ekkedi Iakk. 

Mota, wuoltalaflet, tuoílotet autelt, 

Motgift , talkes filgen wuoft. 

MotgZng, wuolle iannem. 

Mor // f, €ruoíte tjuodtjot, wuoflalaffet. Mcz- 
fldndare , wuollalafteje. Mott dnd, wuo- 
fle tjuodtjom, wnofte hako. 

Mor/ ig a, wuofle hålet, wuofte háleb takket. 

Mortvarz, warjo, wuofle hako. 

Motvigt, wuolle táddo, tåddo mubbet peleft. 

Motvind, wuolle piágg. Ligga för mos- 
vind, wuoíle piåggalt tfappet. 

Mud4 , Lappmudd , muodda. 

Mallen , omakes, palwas, murkos. 


MY 647 


MuB, mulde, márwe. | Mullvad , wefiek. 

Multen , njuotfes, qwoltatum.  Mulrna, 
njuotlet, qwoltatet. 

Mumía,murgeftet,nullet. Mummel, nullem. 

Mumfa, Íuofhet. 

Mun, njalme. Bruka mun , njalmeb tíagget. 
Stor i mun,njdlmoges. Munvig, håla- 
je», hála tjeppe. Mungipor, njalme flabb. 
Munbuggas , njalmeb brukot, tfilkefet. 

Muntelzg , mi paka. njalmin fjadda. 

Munter, arwok. Miwsterbet , arvokwuot. 

Munvigbet, hálajeswuot, járreles njuoktjem. 

Mur, mur. Mura, mureb tíegget. 

Murken, márdnoin, målka. Mura, márd- 
net, máfket. | 

Mus, Ínjfra, típanje. 

Mufkli, tjakker. 

Mufla, fkaljo. Mufbla undam, tjiket. . 

Muf, wuoj, krapt. 

Muta , tuolgot, tuolgoit waddet. Mutor, 
tuolgoh. 

Mysken , ådna, ádnak, jenje, málked. För 
mycket, paijel mere, ila ádnak.. M yc- 
"ket mera , lang ánebut. Myckenbet,, állo. 

Mygz , tjuoik. 

Mynda , paktjet, paktjeflet. 

Myndig , weldeb adneje , famo - porre. 
Myndsg til åren; Alles jakak. Myndig- 
bet , famo, maut. 

M ynning , njalmot. A-srynning, ádno njalme. 

Mynt , pednik, ruta. 

Myra, kátakes, kátka.  Myrffack, kAtka 
peíle. Myra celler kärr , jegge , ape.- 

My/a , Ínfifkeflet, mojotallet. 

M y/ ja , ruomfeb hafkt piejet, máfanaddet. 

Myteri, flurje, akti wuordnotm. | 

M4, wiefot; mákfet. Huru mår du? mak- 

te todn wiefoh? M4 väl eller vara fórz 

mógen , wielotallet puoreft, puore radeb 
adnet. Ar du må fc, wai toda, wuoid- 
net 





$4? 


MÁ 
net lulub. — Jag må komma, mon lu- 
lib pátet. ! 
Mag, wiwa. 


Mål, (meta) kraja, pleik, mere, raje. Må 
eller fak, åme. Bráttmál, máddo, affje. 
Mål eller mått, mát. Mål eller måltid, 
mallas. MZ eller röf , kiål, hål. 

"Md/a, painetet, máhlet. Målning, paine- 
tem, målem, káve. 

Målföre, kiåla, håla lake. 

Mállór, kiålatebme, kiålates. 

Måltid, mallas. Má/tidr-tid , pårrem pådd. 

"Mán., mån om, wainok, åljok. Vara mån 

, ,em, hugfet. I /amma mån, tattna meren, 

"tanka muddon melt. 

Månad, mano. Mánad r-vening , lake kar- 
woh, ukía pele karwoh. Manateligen, 
manoft manoi, fárt manon. 

Måne , mano, afk. Fullmáne , teuwa mano. 
Det blir nymåne, mano wuotja. Nymá- 

"ne, åddå mano. Mån/ken, mano tepe. 
Måndag, manodag. 

Mánge, mådde. Huru mánge? kalleh? kal- 

^ ]Jaleh? Mángabanda , máddelakats, måd- 
delakafats. Mångenflådes, mådden faijen. 

Måxzla , wuobdet, påddoi wuobdet. 

Mard, mart, nete. 

Máftz, berri, wirtet. 

Má:it, mit, mere. Ófverridttan, paijel me- 
ren. Máirta , muddo, mere. 

Mátta, mudtet, fiktet, adnelet. 

Máttelig, muddak, muddos, muddo met. 
Máttligt, muddaklaka, muddakit. 

Mágtig , famo-porre, wekfes, weldeb ad- 
neje, aibmoteje. Mågtighet, famo, welde. 

Mákia , etjebs taffa piejet, laget, ålafi man 
net, áfeflet. Måklare, åfes ålma. 

Máld, jafo, malemes kárdne. 

'"Málta, malteb takket. 

Máng4 , allo, ádnakwaot, finora t&kke. 


MÁ 

Máng ja, blandet , malfket, akt mafletet, 

Márz,addam. FZ márg , adbalmuttet. 

Márka, tfekkotet, wvittab piejet, márkot, 
Márka eller förnimma, aot, tåbdet, 
wuoptefletqworafet. Märke, witta, mik, 

Márkelig , muitules, tfuoikos, mårkelats, 

Márla, kánk, láktjo, lp. 

Márr, márro, mingeles háft.- 

Mf, meífo. Hózmá/a , alla meffo. 

Má/ng , weike. dre - kittel, fkalo, 

Majling, kråddo, utfeb, utfeb maine. 

MÅS, ánamus, ánamufla. De måfte , nare 
mufeh, ånamus part, ånamuleh — 

Måfare, tjeppe, mattanje, rundok. Máfir. 
ligen, tjeppefikt, tjeppeft, puore mattoiv. 

Máfira, tiwot, átjatattet, tiwot wigget. 

Máta, luldet, fålot, mátet. Mata smed fama, 
fallaflet. Matning , fulderm. Märtisman, 
weres ålma, kaik ålimna. 

Matt, kallanum , kallanaddum. Mi, 
kalletet, piábinet. 

Mj, neita, neita net. Kraska mó, neità 
peiftet, neitab ádet. Módom, neitavuot. 
Mókaring, wwuoras neita. 

Móda , waiwe, muode, krås, pargo. Det 
är ej módan várdt, i le wave piki, 
1 le patto. Mödo/am, muodelats, waiwe;. 

Móderne, ednen arbe. P2 módern, er 
nen peleft, edne flákta melt. 

Máógel, kuop. Möglas, kuopot. 

M$jelig, matteles, kutte fJaddetgmatt. 

Móka, tibmetet, miwketet. 

Mólja, malfke, maíletein, blandek. 

Mólnare, jafo járreteje, maleje. 

Món/ler , men(ler, fkáwe, fkant. 

Mínfira, waljet, tjuoldet, faldet. 

Mér , fmårok, muóker, rafÍjes. 

Mörda, káddet, latket, fpiejet. Mérdart, 
almatja káddeje. 

Mörk , fjeudnjes, tjappes. Márk dag. p- 


wai 








NA 


was peiwe. Blifva mörk, mórkua, fjoun- 
jotet, qwolmotet. En mörk fak, fieud- 
njes åme. Det brinner mörkt, i puoreft 
tjuouka. Mörkblå fárg, takkok latte. 
Mörkröd, tfakkok ruopfet. | 
Mörker, fjeudnjed, qwolmo, murko. 
Mört, fårg,. Mört-fjö, fårga jaure. 
Möfa, kapper, tjupp, napok, lorwo. 
Möza, kaudnetet, autelt påtet. Möre, kaud- 
netem.  Stámma möte, littob piejet, lit- 
tob takket kaudaetet, 64 til möres, au- 
telt wadfet. 
N. 


Nabo, pald almats, granna, palda wiefat, 
Nacke, niåkerm , nifka, tjuros. uM 
Nafle, nape. Nafvelfrång , nape tjåle. 
Nafvare, nabar, raikanje. 

Nagel, qwepper, kads, nanle. 

Nagelfara, puore(t åtlåtet, tjárg åtlätet 

Nagga, kafket, tíápet, tíefkotet. 

ANaken , puodíos, puodfot. Nakerket , 
puodfloswuot. | 

Naikar, eldanet, lakkanet, kátfkanet. 

Namn, namm.  Namn»lór, nammates. Namn. 
kunnig , puoikos, tfuoikos. Oksanz, nab- 
tes namm. Gzfva öknamn, nabteílet, littet. 

Napp, tàto. Gifva appem tåtob njammatet. 

Nappa, fårjot, tuobbelet, pikfet, tjaukeflet. 
Nappa: , ritelet, riton tjuodtjot, kilpot, 
tuoktot. - 

Napptag, kilpom, tuoktom, oibom. 

Nara, nauli tabretet, naranaddet. 

Narr , kaiwes, piddak, narr. Narra, pet- 
tet, piádatet.  Narrakrig , kaiweslakats. 
Narra:, pilketet, telpet. 

Narri, pilke, telpe, telpeswuot. 

Natt, ija. Lida til natten, ijatowet, Mid- 
natt, ija tjárge, kafk ija. Nattetid, ija 
pádd. Nattuggla, ja juglo. Nattvard, 


NE 649 


ekkedes inallas. Herrans Nattvard, Jub- 
moelen tållo,fkallo,Herran ekkedes mallas. 

Natur , ulme, natur. Naturlig, ulmelats, 
naturelats. 

Ned, neder , wuolos. Sitta ned, tjakketet 
wuolos. Nedanföre, wuollen, wuolle- 
bum. Nedfóre, wuolos. Gå med, wuol- 
lanet. Nedan ifrån, wuolde. 

Nedan, tano kafk. 

Nederbr yta , wuolos kaikot, fkilgelet. 

Nederbörd , alme, wuora. 

Neder gång , wuolos mannem , wuollanem, 
luitatem. — Solens medergång , perwen 
"widdotem, lidem. Seles dr $ nedergån- 
gen, perve le widdotaken. 

Nederlag, njeitem, wuolos flåvem, latkem, 
káddem. Nederlag af varer , üfes *rah- 
roi qwodem, wuorka tawer. 

Neder flå, wuolas fláwet, flagget. 

Nederft , *vaollemus, wuolemus, wuolle- 
mulla. 

Nedre, wuoleb. Nedra ändan, wnoleb ketje. 

Nedrifos , uolos kaikot, fkilgelet. 

Nedrig, wuollekes, wuollekats. Nedrig 
eller oanflándig , valles, kenes. 

Nedflagen , fe modfåld. 

Negd, paike, tafo, ruobd. 

Neka, hitet, neikot. 

Nefa, háppanem, fkabmo. Nefig, walles, 
Íkabmokes. 


- Nej, i, i ludnok. 


Nicka, nákketet, áiweb meikelet. 

Niding , illoteje, tifke pele, faige, negg, fai- 
rok. Niding rvárk, niddo pargo, illeflem. 

Nidfk, faiges, faige, fairok, negg. = 

Niga, nigot, puolwit fåjåtet. 

Nije, akte, åktle. Den nijonde, ákdad. 
Nijonde gången, åktladeft. 

Nit, fluora waino, alwar hugfo, tjaije. 

Nnnn Nitifk, 


650 NO 


Nitifk, flnora wainob adneje, Kutte tjai- 


jen le, teuwas wainoft. 

 Njwgg, fe nid/k, niding. Njugga, lai- 
gallallet, tfutfet. 

Njupa, tfiptfot, t(ptfeflet. 

Njure, njta, nit. Njwrzalg , njita puoite. 

N7uta, niktet, adnetádtjot. N/utande, niktem. 

Nog , nuohes, nnoka. Det år fant nog, kah 
le fadnes le. Fara nog, jikfet, rekket, 
ållår. Nog (amt , nuokafikt , nuokes. 

Noga , witbmohk, wainok, hugfar. Noga ef 
ker vål, puetplt, puoreft ja puoreft. 

Nográéknad , kutte fártab lokka, kårfk. 

Nord, unortel. Nordlig, nuort. Nordanvå- 
der, nuortel piágg.. Norrléndning, nnor- 
ta manne. Nerd/fAen, qwekfekafeh. Nord- 
fjerna ,tjuold. Norr ut, nuortas. Norr 
em,nuortelen, guortck. P4 norra fídan, 
muortats pelen. 

Norrige, Norje, Wuodn. 7 

Nor, njuone. — Mofa, fuflatallet,. fufletet, 
njuonotet, fnudtjet. | 

Not,nuotte. Draga not, joureb kefet , kál- 
detet. Nordrézt, jaurem. | 

Nu, talle. Nu varande, talatk 

Nubb , ånekes ruoute maulats. 

Nummer, nummer, lokko. 

Ny, åddå, åddås. Alldeles ny, tjälg åddås. 
Ny ell. nysiánc , åddå mano, mano wuo- 
tjem. Det bär »y,mano wuota. — - 

Nybygge, åddå jird, &ddáfift kaikoturn járd. 
Nyláring, &ddà lårok, kutte áddáfift lå 
ra. Nyare, åddåfub. Nyaf, &ddáfnmus, 

Nyck, tirkom, påfko. | 

Nyckel, tjäutak, tjàuteng 

Nyclter , tjälgos, wuorredes. NysKser ma. 
£e> párrák tjäiwe. Nyckterhet, tjälgos- 
wuot. Nycktert , tjälgostaka. 

Nyfiken, åddå faki wainok. 

Nygifé, åddå waldoje, adtjek waldom, 


NÅ 

Nyligen, adtjek , adrjeklaka, kitfket, — 

Nypa , tÜptfot,, tfiptfeflet. 

Nyf/&, kaínet.- Nyfming, kafna, ailes. 

Nyf, adtjek, talle adtjek. 

Nyfan, nàddo, kåltak. Nyffa garn, nid- 
doi laigit kefet, nåddotet, kefltet, 

Nytt, på nytt, &lda(ih. Hvad nytt höres? 
in; le faken? maktes åddå faka le? 

Nytta, auke, widnek, gagn. Göra nytia, 
auken osrot, gagueb takket. 

Nyttja, niktet, adnet, brukot. 

Nyitig, aukok, gagnelats. Marnyttig, kut- 
te piábmon osro, kutte pårråtatta. Nyr- 
tigt, gagnclaka, aukin, auken. 

Nyàár, dd jake. Nyarsdag, kaktfad peiwe. 

Nå, jükfet, állátet, náratet. 

Nåd, arbme. Nådig, armokes, arjokes, 
armo -teuwas,  Nádigt, amnofkt, as- 
mokeslaka. 

Nádda, tuorot. Náddad, tworotem 

Någon > hustek, kike, mike. Något mera, 
ånebuts. Migox/n, kåffek, kuttek pale. 
Någorlunda, juonkalala , mankelaka:. 
Nigorflådes ,' kuffuek, kuttenke faijem, 
N4zre, kallekatjeh, kallafatjeh. 

Nákar , jakletet, náratet, állátet. 

N4?, aime, nalo. NZ/bnx, nalo káte. Tr&- 
da i nålen, aineb fjaknetet. Nålsöga, 
aime ffalme. 

Nább, »4f,. njuone, lidde none. 

Náéken, jaure faiw, niük. 

Néfoe, kåt. Knytmáfoc, tjrbm. SI til 
med knytnáfvsn,, tjärbmåtet. 

Néfvtr,pefle. Taga nåfver , peffit woor 
ket, peffeb kaikot, peffit lågget, peffet. 

Nämndeman, tålmanne , laut ålma, dobme 
ålma. 

Némna , káttjot, nammotet, muonet. Né» 
na et ord, taijatet, jauletet. Nämnas vid 








NÁ 


éknamn, nabdaftet. Nämnd, nammatum, 
kottjotum, nammafít muonetuwun. 

Nämligen, nammatum. 

Nánnar, rålket.  Nåppeligen, walla die, 
mafífak i. 

Náp/a, pakkatet, fjfárgot, tfetfaftattet. 

När; kåffe, ko. Når , nära belágen, lakkas, 

^ Kitfkos. Nára intil, lakk, palden, kuo- 
ren. Sd nár , maífak, maffa, matfak maf- 
(ak. NdrfR yl , lakkas lawe, lakkes flákt. 
Närvaro, flides orrom, pald orroin. 
Nérvarande, fládes orroje, pald orro- 
je» kutte taffna palden ie. 

Nåra, piibmet, fedet. Knapp säring, 
wadna piåbmo. " 

Närmare, lakkab, kåtfkefub. 

Nár, njuones, njarg, njuonaftak. — Xeter/ 

d náfcet, njuones ketjen. 

Ná/a , njuone. Nárborrar , njuone raikeh, 
fegna raikeh. Nérduk , Ínulotem line. 

W4/fía, fnuogget. 

xi den o lakkamus, kitfkefumus, 
Ná/a gång , mangeb pale. Né eller 
närmaf , lakkanmíta, 

Náfan, maffak, maífa, utfe wanes. 

Nåfte, peífle. Rófvarc -náflc, rewari orrot. 
Náfte , náfla, qweibme, lakkamus. A/f&« 
fin nåfla, qweibmebs etfet. 

Náryir, narbek, weis, weifa pelak, ila jalo. 

Nt, wetbme. Sitta ut når ,jAddetet. Slin- 
gra fg ur nátet , máljot. 

NA, tjabbak, fniwa, wuokok , hewok. 
Nátt, (adv) tjabbakit, hewoklaka. 
Nó4 , nidda, tarbo. Hafva af nöden, tàrba- 
het. Barminód, mana tarbo. Hangers- 
nöd, nelge. Nódfail, ftaora niád, niddafall 

Nódga, nagget, nabertet. 

Nödhjelp , niáda *wekke, niáda kajotak , niå- 
da warjo. Det duger tid nödbjelp, he- 
fakatta. " — 


Danflandig , o 


OA 651 


Nódig , tarbes. Nódzg eller bebüfoande, tar- 
baheje, niådalats. Det dr ej nådigt,i le. 
tarbo. 

Nåd/f/aka, nagget. Nód/akar, niådaftowet, 
paggaitowet, liwtet, tuodit pátet. 

Nó4/ Jd , uiádaftowum , kutte niáden le. 

Nódtorft, tarbo, tarbahem, tarbeswuot. 

Nódpándig, tarbes, aiwe tarbes. Nódvdn- 
digbet, tatbeswuot. Nádvandizgt , aines, 
aincs aines. 

Nógd, tuddetakes, nuokahaddeje. Para 
nágd , tuddet, litatet , nwokahaddet, jafket. 

Nóje, wuolo, kudne, fuotteswuot. | Nó;- 
fam, haufkes, murres, fuottes, wuolos, 

Når , bwwe, wuokía, kufa , ame klittur. 
Nót , (44x) muórje karr, muora inuór- 
je karr. i 

Nóra, nokketet, pårreltattet. Nöras, nal. 
ketet, mállatet, párrelowet , Ínoket, fab- 
brot, napketet, nokket. 


O. 
0! st, o! wat, waipe. 
Oafkortad, ålles, tewwa. Få fn Tín oaf- 
kortad , palkabe állaft ådtjot. 
Oafidtelig , ikkates, ikkates orroje. Oaffdte- 
ligen, ikkat, laitatkenna, nokkematta. 
Oalzadt, ikka maj, waj ko.  Oakifam, 
flintfos, fkewtotebme. O«ekt/ambrr, flint- 
foswuot. . 
Oangenäm, pahas, owuokok, kåfa almate 
i liko. Det var mig oangenásut , pok- 
tjes li tatt munji. 
Oanfenlig , flatt, fátvr, kutte i le hewok, 
tåffjes. Oanfede, ikka maj. 
Jàttok , kutte i berri , waíles,, 
tjuorpe. Oanflándigt , wallet, tjuorpet. 
Oart, paha nale, pahas art. 
Obarmbertig, oarmokes, karres, kårrok. 
Olarmbertist, oarmokeslaka. | 
Nnnn 2 eb 





652 OB 


Obebvdd , audes, kuffne i le almatji wiefo, 

Qbeflackad , raines, tuolwatak, pådwotek, 
mainetes, mainetebme. 

Obefogad , wikketebme, kutte i wikkit ad- 
na, naggotak, kutte i berri. 

Obegripchig , puotketek, mab altnats i mat- 
te Íkenot, kutte almatjen miálit paijel 
manna, mab almats i matte tajetet. 

Obebagelig , onuokas, kutte i le likotakes, 
mab almats onuokefta. 

Obchindrad , ajetek , báptotak, luowes. 

Qiebándig , Kágnetes, kuifmes, kátatebmne. 

Obckant, onáppes, ammas. Det dr mig 
obekant. ib. non taíle tete. | 

Obckymrad , hugfotes, hugfotebme, káfne 
i le márraha. 

Obemångd, tjälg , mafletek, blandek. 

Obemålt , fardnok, hålek, fjawotes. 

Qbenågen, kutte i nali fitta, tårek, pag- 

aitowum. 

Obepröfvad kåttjeleke,kutte ile káttjelowum 

Obcquám , ofjittes. — Obequámlig bet , ofjit- 
tesw'uot. 

Oberedd, ereid, katte i le karwes.  Obe- 
redt finn, altek nakke. 

Oberáknad , kutte i le lokkon, lIokkek. 

Obereft , kutte i le kuffnek. mannem, kut- 
te ile harjanam manpnet. 

Ober yktad , kutte i le faki wuolenm. 

Obcfkedelig, owuokoK, kenes, tjuorpes, 
waíles. Obefkedligt , wafleslaka. 

Obc/Arifoslig., lardmoteke, mab almats i 
matte fuptfeflet. 

Gic/sittad, pådwotek, tuobwatek, mai 
netes, mainetebme, ratines. 

Obcft dnd, olykko, wahda, fkada. 

Obefáld , takkak, kutte i le wádtjetum. 
Obcf dllfam, orajanes, fkewtotes. 

Obef indig , málíotakes, wirrtoje, offaikes. 
Olcflándigbet , mållotakeswuot. 


OC 


Obetalr , makíek. 

Übctáckt , láutek, kåptjek, råppo. 

Oberánkfam , táreje, kutte i ajatalla mab 
kalka takket. — Obetánkfambet , wada 
ajatallem. 

Obevekelig , fwaikek, Karres, kutte i miwa, 
kntte i njuorane, kutte i rákkáftatte. 
Obeviflig , kutte i le tik, kutte i matte teu. 

wafl pátet, kutteb slmats i:paijas ádtjo. 

Obevépnad, warjotes, warjotak. . 

Obillig, orektes, otaibek, ofjåttok. — 0H. 
ligt, orekteslaka. 

Qblar , íkallo laipe. 

Obisd, cáfkes, márak, tårek, kutte i Ie [ibbes 

Obl yg , jalok, kutte i aktekeft murte, kutte 
i bliwaflalla, kutte i le arge. 

Oboteiig, kutte i le tiworn meren, kutte 
å tiwotatte. — Oborelig- (jukdom, wask, 
kutte i le talkom tuokotaken. 

Olot färdig , flactek fuddar, opuorancje. 

Obroit /lig , mainetes, ruojes. Obrott fist, 
maineteslaka. — Obrott/[sp bet , mainetes 
wv'uot. 

Obruklig , kutte i Ie harjetuptum. Ohrsi- 
Hgt ard , ammas pako. Obrukbar, ku- 
te ? adnetatte, ogagn. 

Obuden, kottjok, biwdek, obådd. 

Obytt , juokek, kutte i le juoketum. 

Obåndig , fwailek, otames, flinn, otirtk 

Oléjlig, kutte i fåjätatte, kittjos 

Och, ja. Han och jag, fodn ja men. 

Ochrifhelig , ochriflelats, kutte i le ko chr 
flegas. — Ocbrifligt, ochriflelaka. 

Ock, aj, aj aj, kaik. Du ock, todn kak, 
todm aj aj Så ock, mau aj. 

Ocker, widmek, ila flnor auke. 
paijel merea widnekeb. waldet. 

Oda, arbe jård, arbe heimel 

Odjur, orotes, fkadak, fkada juttus. 





(cra. 


Odryg, fkáttmos, kutte i le driwkes. 


dr) 





OF 


Odrágelid , kutte i kierdetatte , Kierdiesapta. 

Gdugclig , fuoppates, okaudnes, tokkones, 
gagneres. Odugligbet , gagneteswuot , 
uoppateswuot. 

04 ygd , waftes tape, laito, walpe. Odyg- 
dig , tjuorpes; kutte waflet tåmåta , wa- 
fles tapek. Oy gdigt, wafleslaka, tjuor- 

et, wallet. 

Odödelig , ojabmeles, jabmetkeuna, kutte 
i jabme. | 
Ocgennystig , kutte i le etjes auke wainony 

kutte i etjes aukeb wall åtfå. 

Ocnig, ofåmes, waflffolats. Oenighet, ri- 
to, ofünerwuot, waííjo. Der är ocnig- 
bet dem emellan, åpa lakale. 

Ofall; olykko, wafjek, wabmet. 

Ofantlig, harmes, hatbmat jenjok. 

Ofcibar , kutte i welte, aimes. Det fKer 
ofelbart, aimes tatt ffadda. 

Offentlig , almoges, pikos, kaikafats. Of: 
fentligt, piko. 

Offer, wiiro. Brånoffer, puolem wiáro. 
Hafoffer, lognem wiáro, paijetem wiá- 
ro. Slaktoffer , njuowem wiMo. Synd- 
effer , luddo wiáro. 

Üffccrare, tåro åiwe. | 

Offre, wixotet, Wiårob takket. Üffrad ; 
wiaárotum. 

0fjá.irad , tálketak, badfstaka, kutte i le 
anje tálkit ádtjom. 

Qfog , orekto. 

Oformiig, kutte i le wuokok, owuokok. 

Ofrcd , tiro, ofred. Ofredfam, tároles, 
kutte i matte rafem orro& — Ofrcdiiga 
tider, tàro aimo. . 

. Ofrifk , puotfes, fkábtjes, ille ^wejeje. 

Ofruktbar , fjaddotes, kutte i fjaddob qwed- 

. de. Ofrukibart land , jabm áduam, 

Ofruktfam, manatebme, manates, 


Ofrálfc, kutte i le adeles älma 


ed 


or 653 
Ófta, taiwai. Tidt och ofra , påddå.lok- 
ken, tarwal tarwai. 
Ofullkesilig , unálles, lakkotes. | 
Ofoan, ofvan til, paijen, paijelt. — Ofvars 
ifrån, paije. Ofvan på vattnet, tjat» 
a nalne. 
Ofård, wabmet, wafjek, olykKo. 
Ofårdig, fabmales, lames, unålles, Kutto 
i le ållanum. 
Ofördröjeligen, ruoi, wargi, wana kuke ' 
kalaflemen. 
OférfalfRad , kutte ile falfketum, kutte 
i le fpiejom. 
Ofórfaren, omattanje. Ófórfarenbet,omatto, 
Ofórfárad , fuorgeneke, jalo, kutte i palla. 
Oför gripelig , kutte i laitetatte. Ofórgripe- 
ligen at fága, jus naute le loppe hålet, 
jus alinats mau hålet ádtjo. 
Ofórgángelig, tålfjanekes, kutte ; táífjane, 
kutte ikkat orro. 
Ofórkránkt , peiflck. | 
Oförliknelig , kutten lakats i le, preutak. 
Oförlikneligen , harbmat , preutaklaka, 
Oförlåtlig, kuttei matte andagas luitetowet, 
Ofórmodlig, edeles, tåiwok, kakfjek. 
Ofórmárkr, Íuollet, aitfek. | 
Ofórmósen, famctes, famotebme, woefjes 
Ofórmügenbet, famoteswuot. Vara ofór- 
mógex, i aibumotet. 
Ofórnckelig , kutte i hitetatte, mab almats 
i meikot matte, — 
Ofrnuftig, jerbmetés, fjilotes. 
Ofórnózd, kutte i nuokaha, karte i tud- 
det fitta, nulleje. | 
Oförråtad , takkak 
Oför fktig , kaiwes, kutte i le wahrok. 
Oför fkyld , anfetek, mab almats i le teud- 
naham. 
Oför fiémd , fkathotes , fkamotebme. Ofór- 
fhámdbet , fkamoteswuot, 
Nnnn 3 €fir. 


3 








654 ec 


E EEEEERDEUMEP URE. mutuum ccs cond CE mC 
Oför fonli g, laf fketeke, kutte i liktetatte, juon 


ináre i wafe, kutte ikkat waflfjen orro. 
Oför font, kutte i le likt fjaddam. 

Ofér dnd, wadna mila, miálateswuot, kai- 
weswuot.- Oförflåndig , wadna miálak, 
jerbmetes, miálates, kaiwes. Oförfldn- 
digt, kaiweslaka. 

Oférfvarlig , ofwarnes, kutte i kibdotatte. 
Ofórfvarligt , ofwarneelaka. 

Oför fékt, káttjeleke, kutte i le kåttjelowurn. 
Ofór/érgd, waldok, kutte i le anje Íai- 
jai pátam. 
Ofírtjent, teudnok, anfetek. Oförtjent 
godr, andagas puore. Oförtjent, oför- 

kylt, andagas, nauk. 

Qföriruten, wirbmok, åljok, kiffjok. 

Qförtäånkt , edeles, tårwok. 

Ofóriéfoad , wuordek, fpaites. Oföribf- 

vat, rua, fpait, vr 

Ofórvanfhelig , fe ofórgángeiig. 

Oir oar mds Je lar kakfjek, hákket. | 

Oférvitelig , mainetebme , kåla almats i 
matte mabke kaigalet. 

Ofbrvågen, ila jalo, kutte i aktekeft mur- 
te, narbek. 

Ofóránderlig, kutte i preuta, kutte i átja- 
towa, kutte i wirrto, málíoteke. 

Qförrätt, orektas, orekto. 

Ogemen, preutak, kutte i le ko fiiv. 

Ogerning , paha takko, pahas pargo, affje, 
máddo: QOgerningrman, paha takkeje, 
affjalats. 

Ogerna, i nale, $ nalan, i puori, 

Ogift, waldok, brudek. 


Ogill, táffjen kaudnetum, táffjen takkatum, 


heitak. Ogilla, tåffjen cakket, fkablot, 
tjiddet. 
Ogin, tårek, råfkes, råptos. 
" ráptoswuot. 


Ogford, takkak, takkatek. 


Oginhet, 


OK 

Ogrundad, kutte wuodob i adn e, njall 
ketakes, ofadnes, táffjes. | 

Ográ;, luoppates grafe. 

Ogudakrig , Jubel - heitenes, Tubmelattes 
Ogudaluigber , jubmel - heiteneswoct, 
jubmelatteswuot. 

Ogunfl , oarmo, waffje, máre. Orunfir, 
márak, oarmokes. 

Ogöbrlig , mattetes, omattelec , kutte i matte 
fjaddet. Ogór/igt, i entük, i ludnok. 

Obelga, oaile(let, albetet. 

Obhemul , »wrikketak, paldel lagen. 

Objelpfam, kutte i wekketet waífja, karret 

Obulpen, wekketak. 

Obyf/ad , karwetek, hárwatak, flintfox. 

Obyggclig, feldes, waftok, wuowdnije 
rábinok. | 

Obpra, tuonfk, råbme, tikkeh 

Obålfa,wanhållo, puotfeswruot, neureshálfo, 

Obóflig, waftet támáteje, tjuorpes. 

Obhöfvifk , wafles, ofjites, (kabmokes. 

Obóérd, kutte i le kullom, kullak. 

Obórig , obór/am , okulloges, kutte i jekate 

Oinbunden bok, tjadnek kirje. 

Oinf/Aránkt, kutte i le meretum, kuttea 
auti mere i le piejetum. 

Ojá&mn , ojalges, klabber, fmiltje, ojebd. 

Ok, Íwakka, kifa. 

Okar/k, rábmes, waftes. 

Okiandrad , laitek, man pira i le klamber. 

Oklar , máiwajes, kutte frgailen le. Oklart 
våder , palwas talke. 

Okunnig , ammas, tetek, omattanje, unip 
pes. Okunnigbet , ammareuot, wadna 
tábdo, wadna tetem. 

Okynne, paha nale, paha frwwo. Oye 
nig, paha nalek, 

Oky/f^, fkekes, lutes. Ok y/Rbet, fkekeswuot 

Okánd ; ammas, unáppes. 

Okér , owuokok, kutte i le keres, Det ir 


ui 








OL 


mig okárt a: böra, paktjes le tatt munji 


kullet. OkarZig , oxcres, kutte i ane ke- 
reswruoteb. Okarligbet , okereswuot. 

Okóp, deuras arwo. Göra okóp, wahroit 
deurotet , áfafir tíegget. Oköpt , áftek. 

Olag , hemfe, malfke, måivrem. Komma 
$ olag, hemlanowet , máiwanet, mal- 
fketet, håiret. 

Gars, orektes, lagates, laga wuofl, kut- 
te i lagen met fjadda. 

Olja, oljo, wuoj. Lagerolja , oljo-paja. 

Olidelig , kutte i kierdetatte, kutte i le kil- 
lem ineren, wuowdnaj paktjes. 

Ok, pseutak, kutte i le akta smuotok, 
ojebd. Olikhet, preutakwuot. 

OUA/ig , tokkones, owines, kenes, fuop- 
pates, owuokok. 

Oljud, fluibme, flame, klibma, hrai. 
Göra oljud, flaimet, klibmet. 

Ollos, eika nmoren inuórje. I 

Oluf , waive, Íurgo, furr. Oluffzg , kat- 
te furgon le, hujos. 

Olycka , olykko, neures wuorbe, pahas lyh- 
ko. Olycksfall, waffek. Otyckög , olyk- 
kolats, lykkotebine, wuorbetebnre. O- 
lyckig dag,qwora peiwe, wabda peiwe. 

O/ydnad , okullogeswuot& Olydig, okul- 

. loges, kutte i jekat. 

Oir , loppetes, puorgotum, wadnotum. 
Oldjligrt, láppetak, paldel láppen. 

Olsziig , ofjåttok, Oldgenbet ,offátteswuot , 
oeflo, waiwe. | 

Ord, lárotes, lárotebme, olirdek. 

O/Z/ig , kutte i lokketatte. 

Olört , palkates, maklek, hutte i le pal- 
kabs ådtjom. 

Om, jus Om, (prepof.) pira, pir. Om 

- afton, ekkedeft. Om Söndagen , aileken. 
Om, fram om , paldelen. 
Omak , pargo, kråfe, omak. — Osaka, par 
, sb takket , waiwet,; Qinaket. 


OM 


Omaka , utan make, para-peletak. 

Osmbetro, jakket, jakketet, áfkeldet, wuor- 
lai waddet. 

Onibud, madtem álma, rajem Alma. 

Ombyta , 1nálfot,. málíotet. Ombyte, mål 
fom. Ombytlig, málfotahes. 

Omdöme, jerbmoftallem, duobmem. 

Omedelbar , paldel reidoi, mjuolga. Ore 
delbariigt , reidotaka. 

Omennifklig, kutte i le almats, kutte i Te 
ko áidnes alinats, Omen/Rlige, i almar 
tii lakat. 

Oonfatta, omfanma,pira fatmet, waldet pira, 
pir& tuobbelet, kafko fårjot, pir aduelet. 

Omfórmála, taijatet, fupt(eflet. 

Omgifva, kirbineffet , pira(Tattet, pira mam- 
net. Orgifven, pira karwetumn, pira- 

ten. 

Omgårda, gardot, gårdeb tahker. 

Ombug/a, warkot, öhlot, hugfet, mårra- 
hab adnet. Ormbug/en, warkok. 

Omild, karres, oatinokes. Félla omildt om- 
döme om någon, mubbe pira pahaít hålet. 

Omificlig, kutten paldelen almats i matte 
orrot, aines tarbea 

Omkoftnad , káflek, 

Onrkretr, keule. 
namen járbot. 

Omkring, pira. Gå runds omkring pira jállet. 

Omkull, wuolos, wuolos áfwi. Kaffa ows- 
kull, wwolos palkeflet. — Pe/fl& omkull, 
jfuret, flabmet, wiáret. 

O»dopp , pira mannem, pira widkem. $9 
kns omlopp, peiwen jàtem. På et års 
omtopp > akta jake pira. 

Omogen, kutte i le anje ladtamr, kutte i 
le anje ålles fjaddei påtam.  Omoget 
bår , tjurok. 

Ovnornad , kutte åfka le nakkar tjulmi, kut- 
we i le puosell Wuosisan, | 

Om- 


655 


Jordens omkrets, åd- 


656 OM 


ON 


Omringa, målkotet, kirbinet, pira karwet. Omátli 2, kutte i fuldetatte, wmnåtetek, alvor 


Qmrófla, miålgetet, pakobs piejet, kerre- 
tet, kerrew káteb adnet. 

Omp/ider , wimak, fjtta, die dauk fitta. 

Qm/Kifte, rmållotes, mállom. Omfkifta, 
málfot, málfotet, átjatattet. — — 

Om/Aránka, pita kartjotet, pira flagget. 

Omfkárs, pira tjuoppet. Orm/kárcife, pi 
ra tjuoppem. . 

Om/lag , pira kålelem, paüjelt káptjes. 

Om/forg , bugío, márreha. Hefve omforg, 
hugíet, márrahab adnet. 

mfiándelig , Mes, kaik wuoki kum. Qos- 
fråndoligen berátta, kaik allaft fuptíc(let, 
utfeb ádnakeb hálet. 

Omflåndighet , wuoke. 

Onrflörta , kabmetet, wuolos 3iwi ruteflet. 

Omfvep , make, fwikke. Göra många om- 
fep 4 tal, pira wari hålet, málkot hà. 
 lefne. 

Ontala, jauletet, pidggelet, muonet. 

Omtanke, hugfo, warkom, jerbmakwuot. 
Omtånk fam , warkok. Vara i tid om- 
sänkt, juo ådna halet, ådua laget tal. 
fa waras. 

Omvårdnad, hugfo, márraha, hagno. Haf- 
va omvårdnad , mårrahab adnet, hugfet. 

Omvånda, järgelet. Omvdnda en fyndare, 
fuddareb puorebu wuokai puoktet. Om- 
vånda fig, wielom lakebs trwot, puo- 
reb pnfidlai påtet. Omväåndelfe, wriefo- 
men tiwom, puoranem. 

Omyndig, kutte i le ålles jakit jikfam, 
omáge, omeuda. 

Omáttelig, meretes, muddotes, kutte pai- 
jel meren le, kutte muddob i tejeta. O- 
måttelig forg, ila. fluora furgo, furgo 

. paijel meren. Omåttelig i mar, cytar. 

|: Omágnar , kákot, wuokfet fittet, pådnjot. 

Qmárkbar , omárkelig, kutte i teto, mab al- 
inatsitajeta ^ —— 


wides. Omáteligen, máteteklaka. 
Omárrelig , kutte i kallauet matte, wuowd. 
najes ronk. 
Omöjelig, mattetes, kutte i matte fjaddet 
Onaturlig, kutte naturen wuofle le. 
Ond, paha, pahas, fuonos. Ond eler ord, 
mårak. Han år ond, máren le. His 
de, pahakes, fuodno, paha innemi. 
Ond/Ra, pahaswuot, fuonoswuot, pshot. 
Ond/nt, pahak, mácak, paha fignek, pz 
ha fiw wolats. 
Ondt, paha, pahaft. Det gör mig ondt. pe 
tjes le tatt munji. Onde efter, waner 
Onsdag , kafka wakko. 
Onyttig, ogagu, luoppates, kenes, vidd 
fel, tåffjes, oaukok, gaguetes. 
Onåd , earmo, måre. Onddig , oarmokes 
Ondp/! , pakkateke, fárgok. 
Onódd , kutte i le uaggaitowum. 
ndis, otarbes, kutte i le tarbes. 
Or»ógd, kutta i tudde, kutte i litat, kute 
i nuokahadde. 


Oombytelig , kutte i málfoto wa, kutte na. — 


Orro, kutte 4 åtjatua. 
Oom/koren, pira tjaoppeteke. 
Oordentelig , kutten wijor i teto, fleura 


Dordning , hemfe, malfke. Ligga iw 


»ing, fleweahet. 


Opartifk, kutte i peloftalla, kutte i kik — 


babke wánote. 
Opafilig, puotfek, ille wrejeje, fkibijs. 


Opdiitelig , kåfa almats i matte tjärget, 


kutte i le jakkates. 
Oqvald, kutte i ritetatte, kutten pira i le nis 
Oqvådins ord, nalíes pako, walles pio. 
Ord, pako. Hålla ord, pakoinis tjodtjot 
Föra ordet, hål ålman orrot. Ord frå 
ord, pakob pakoft. Orda-kréig, pako ri. 
Orda, hålet, jauletet, taijatet, 





| 


Ord 


OR 


Ordbok, pako kirje, pakoi tjalek. 

Ordentlig , isrjetuptuin , kutte le rekt, kut. 
te le lagetum kokte berri. 

Ordbitig, wifak hålet, pako rippak, pa- 
ko tjeppe. Ordbállen, kutte pakoinis 
tjodtjo, fladeles báleje, kutten pakoh 
åh wirrtoh. 

Ordkaflar , kárretet, kirretallet, tfilkefet, 
pakoi kilpot. 

Ordning, orig, lagates , piejetus, fáto. 
Hafva i ordning, rajon adnet. | OrZ- 
ningrman, rajanes álua. 

Ord/ pråk , pako waj, håla tjärd, pako lake. 

Ordváxlar, fe ordkaftlas.  Ordodxling, 
kárretem, pálko. 

Oreda, hemfe, malfke, márwe. Oredig, 
hemfíanum, malfketuin, màáiwanum. 
Orcgeriig, otàrek, llartek, fwaile, flinn. 
Orca, oraines, tuolwajes, fmorwotum. O- 

rent vatten, fmaile tjatfe, máiwe tjatfe. 


Qreza kláder , tvolwa karwoh. Orena, 


oraivet, tuolwatet, falfet. Orznt , oren- 
ligt, orainefikt, orainesl:ka. 

Or;kt/g, orekto, pettoges, falkes, påito, 

Aflo.  Oriktigt, páitot, orekto. 

Orimlig, ofjåttes. Orimligbet, ofjttessruot. 

Orka, aibmotet, wejet, makfet. Orklös, 
wájotebme, famotebine , famotowiun. 

Or/df, láppe, wuolgem låppe. 

Orm, kárbma. 

Orna, káflot, kuopot. Orzad fåd, kuopom 
kárdne. Orna vid, jellajet, jeretet. 

Oro, fliws, waiwe. Oroa, fliwfeb tak- 
ket, fliwíet, «vaiwetet, pinetet. 

Orolig , ofíddos, kutte i fjawot matte or- 
rot, flandar. ' 

Orre, hurre. | Orrbóna, Ínutto, 

Or/ak , wikke, fuondo, åre, waldos. Han 
var orfak dertil, fodn lei waldos taífa. 

Orz, psike, tafo, faije, eline, 


OS' 657 


Orubbad , håirek, kutte nauk le orromen, 


kutte tattna wuoken 1e. 

Oryggelig, nannos, kutte i wirrto. 

Orád, pahas rale, illo pele rade. Ord 
lig , kufa almats i matte kaukelet. 

Orádd , fuorgeneke, kutte i pallet ajan. 
Var orádd, ele pallah. 

Ordkzad, kutte i le lokkoi pátam , loke 
kok, kutte i le lokkon. Ordkaelig, kutte 
ilokketatte, kutten lokko i teto. 

Or4tt , orektes, páito, páflo, fattok, Ordre 
väg, páito kåino. Ordrt eller oráttvifa, 
orekto. Góra orátt, orektob takket. O- 
ratt eller oriktigt , påitot, kárrot, páflot, 
orekto. Hora or4átt , páitot kuliet. 

Ordttrddig, ordttvir, orektok, kutte,i le 
rektafen melt. OrZrtvifa, orektokwuot. 
Oráitvifl, orektoklaka. 

Orditfárdig , orektesfardog. - 

Orörlig , fwaikek, kutte i fvafkete kaffik, 
akta faijen orroje. En orórlig flen, fwat 
fketek kedke, kedke kutte i le fwafke- 
lem meren.. oo — ! 

Or, t( vna. Ofa, tliwnitet. Of/ande, t(isrnas. 

Ofaltad , faltetes, ofaltes. b 

O/amr, fe oenig. z 

Ofann, keles, ofadnes. Sága ofant. keleflet, 
ofadnait hålet. O/azning , ofadua, keles. 

Oed, pahas tape, fuonos lake. O/fedig, px 
ha tapek, kenes. Ofedighet , keneswuot. 

Ofkadd, íkadatak, kutte i le fkadab ád- 
tjom, svarros. 

Ofkaplig , wafles, owuokes, rábmes. 

O/fAattbar, deuras, kutte wuowdnajes at- 
won le. 

O/kick, keneswuot, wafles tape. O/Rzck- 
Jig. okaudnes, fwoppates, tokkones, 
tjuorpes, kutte i le almatjawuot , kenes, 
wallet wiefoje. 

Ofkiljakteligen, ratkek, kitto-katto. ' 

Oooo Ofkr ym- 


- 





658 OS 


Ofkrymtad , wana hárwaflallemen, njuol. 
ga, fadnes. 

O/fkyld , weres, kutte i le pirolats. 

O/R yldzg , mainetes, mainetebme, ruojes, 
fkalas, wikketebme, kutte i le waldos. 
O/Auld , maineteswuot. O/kyldizt , mai 
neteslaka. | 

Ofrålig , orektes, otaibek. Ofkåligt djur, 
jerbinetes juttus, fiilotes klittur.  O/R4- 
ligt, orektoklaka. Ofkåligt dyr, par 
je! muddon deuras. 

O/fhára, albetet, oaileflet, 

Oflåcks , jakfetek, kutte i le jaddetum. 
O/flår , ráper, kutte i le jalgok. O//at mark, 
Ímiltje ádmam. | 
O/mak, onales (mak, pahas fmak, tfibdfa 
Ímak. O/meklig, tfibdfes , tfibdfok, kut- 
teile njalgok. Det har fått ofmak af 

kérilet, painam le kareft. 

O/fnygg, flintíos, nuefke, fmorwok. 

, Ofpard, fparek, walljes. Ofpart, wall 
jafl, wana tfutfemen. 

Of, mijab, mij. Detta Bórer off til, mi 
jan le tat. 

Of, wuofta. Får få off, tjuko. Offkar, terwo. 

Offadig , málfotakes, njallketakes, palkota- 
kes, kiwtjel, oftaikes. Offadigbet , mål- 
fotakeswuot. Offadist , oflaikeslaka. 

Oflrafad, pakkateke. 
tes, ruojes, mainetebme. 

Offridig , kutten pir i le aktek rito, fadnes. 

^ Offyrig , otárek, fwaile, finn, fpake. Va2- 
ra eflyrig , kintforet, flandet. 

Ofåda , malfket, hewfet. Offádad, mak 
fketum, kutte i le karwetum. 

O/und , fhibtjes, fuopos , kutte i le warres. 

Ofvikelig , wittes, jofkes, maffan almats i 
pettatalla. Of/viklgt, tjárget, nannoslaka. 

Ofynlig , wuoidnotes Of yniist, wueid- 
Rotes . 





Offra fig , maine-- 


oT 


O/yrad , furotek, kutte i le furotum. 


Ofägelig , lardnotek, játtetek, kutte i 
háletatte. 

O/faker , owifles, owittes, njallketakes, 
wahdalats. 

O/fdmja, rito, ofimeswuot. 

Orack fam, okitoges, okitoles. Orack , vid 
na kito, okito. Otzckambet ,okitoleswuot. 

Oralig, lokkok, kutte i lokketatte. 

Oram , etamd , Íwaile, tamek , otames, 
káddaftalleje. ! 

Oreríg, tuolwajes, oraines, fmorwok. 

Oridig , oaikafats, orektes páddáfats, oft 
tes. otaibek. Otidighet , ofjåtteswnot 
Otridigt, i otid, oaike pådden, oaiken 

Otjenlig , ofjåttes. Orjenligt, ofjitteslaka. 

O:rilbörlig , otaibek, kutte i berri. Otilbir. 
Jigt, kokte i berri, otaibeklaka.. 

Ocilráckelig , ntíebet pelefl, wanes, kute 
i jákfe, kutte i ålle. 

Orro, ojakko, wadna jakko. Orrogenopt- 
kokes, ojakkoles, mafan i le jakkat. O- 
trogit, ojakkoleslaka.  OrreBet , ojakko- 
leswuot. .— Otrolig , mab almats i mit 
te jakket, tárwok. | 

Otrángd, otarbes, naggotak. — I otringt 
mál, ko i le tarbo. 

Otróficlig , kutte i jafketatte, kutte i le 
jafketem meren. | 

Orta, aret, iddietes pádd, aret autel qwoklon 

Orskt, fkekeswuot, luteswuot. Oruktir, 
fkekes, lutea 7 

Otvagen, paffak , paífateke. 

Otvifvclaktig , wittes, tjárg fadmes, kotten 
pir i le juoremeft.. Otvifvelaktigt, Vv 
na juoremen , wana qwektaflallemen. 

Otvungen, ets mnuoitoles, naggotsk. 

Orydelig, fjeudnjes, kutte i le tjilgok, 
kutte i le qworkok. | 

Ordlig , luojotakes, okierdies, Kutte i t | 





ov 
ke kierda. Oz/igbet, luojotakeswuot, 
okierdieswuot. | 

Ordck, ràbmes, waflok. Orckz , waflet. 

Orát, kutte i le lauk, kingfjes, jilok. 

Orórfiig, kutte i le kàáikerten. | 

Qundgángclig , oundvikelig , kutte i karwe- 
tatte, juob almats i matte karwet, maíle 
almats i matte piifet, aptía tarbes. 

Qupbór lig , laitateke, kutte i kållek orroje, 
ikkates.. Ouphörligen, ikkat, laitatkenna. 

Ourranfahelig, åtlåteke, átfetkenna. 

Out flåckelig , jakfeteke, kutte i jaddetatto. 

Out fågelig , lardnoteke, jitteteke. 

Quttróttelig, fauce, killos, kutte i kiáuda. 

Outódlig, kutte i aokket matte, kutte i 
láptaitowa, bátnetes. 

Ovana, pahas harjanem. Ovanlig, kutte 
i le harjetuptum. Ovan, harjaneke, 
kutte i le wuokitam. 

Ooar/am, ila jalok, owahrok. Ovar/am- 
bet , owahrokeswuot. 

Ovaraktig , kutte i kukkeb piffu, kutte 
rouwo wafa. 

Ovrderfázelig, kutten wuofle i håla fjit- 
ta, kutteb almats i matte witfet, kutte 
i tjiddetatte. — Oveder/ágeligem, tjidde- 
men paldelen. 

Ovetande, tetek, omerkos, tajetek. 

Qvrtt , ovetenbet , wadna tetem, jerbmetes- 
wuot. Ovcttíg, tjuorpes, kenes, owittig. 
Gifva ovettigt fvar , tjuorpet waftetet. 

Ovig, kignetes, kuffmok, kutte i le Ínap- 
pok. Ovigbet , kuffmeswuot. 

Oviljc, wafllje, nirbme, udnoteswuot , na- 

.. dom, pshaftallem. Ovilisg, nadotakes , 
kutte i le kiffjok, kutte i le miålak, tárek. 
Ovilligt, naggoin, naggoft. 

Ovif , kutte i teto, owittes, owiffes, juore- 
je. Vara ovifó, juotet, qwekten juoren 
orrot. Ooifóbet , juorem , qwekte juore, 
owiffeswuot. 


PA 659 


fröet Eo sum. 


Ovitterlig , tjákos, mab almats i tete, 


fuolle, tetek. | 

Qvåder , paha talke, alme, qwoldo.' 

Ovádgad våg om vintern , målkos rathe; 
jårba rathe, rathe kutte i le puojos. 

Ovdldng , kutte i peloflalla. Oväldigt , wa. 
na peloftallemen. 

Ován, owánrek, waffjolats, waffjoteje. Ge 
vánf&ap, waffje, owáncekeswuot, 

Ová/fende , flaime, fluibine, flixws. 

Oxe, wuokía, wuokfes. 

Oxeltánder , madda paneh. 

Od: (pord » katjatek, kattjak , jáfkotek. ' 

Qaéndelig , ikkates, ikkat orroje, nokkete- 
ke, kutte i nokka. — Odndligte, ikkat, 
nokkem apfa. 

Odfven , okaudnes, ogagn, tokkones, fattok. 

Odskta, orektes, kutte i le tjilg. | Odfza 
barn, luowes mana, fjaljo mana, juol- 

. ke pardne. 

Odrlig, árotebme, árotes, kutte i le árlog. 

Oófvervinnerlig, widnetek, åifok, kutte 
i widnetalla. Oófvervunnen, kutte i le 
widnetallam. 


P. 


Pack, liwd, fåle, kenes fuolke, 

Packa, tjagge, nåde. Packa ihop, akti pár- 
det, tjaggai tjadnet. Packa in, fifa tlåg- 
get. Fullpacka,teuwas tfågget, flappet, 
nårret. Packa fg bort, etit kaitet, kdi- 
nobs pateret. 

Padda, tfuobbo. 

Pall, juolke tutek, bánke&. 

Palt, marfe, kuorw. 

Pancla ,fjMlotet. Panelad, fj3lotowgpm. 

Panna, kallo. Stekpanna, pann. Penkaw 
ka, pann kako. 

Pant, pant. . Stå i pant, panten orrot. 

00002 Par 





660 PA 
Panta , pantet, panteb tåput. Panwtfäta, 
panten prejet. EM 

Pant fav , miålga warjo routefl. 

apper, pappar. ' 

Par! par. Er par bandfkar , kifla par. Pa- 
ra, aktetet, qwektit akti pejet.. Para //z, 
kradneb sllabes àtfet, rakket. Para ibop, 

. paretjit akti puoktet. 

Park , f&ozrpark, wuome, wuomats. 

Parti, part, muttem part, flurje, fluibine, 
kárwo. Partifk, pelollalleje, wánoteje. 
Vara partifk, wánotet mubbeb peleb, 
peloftallet. 

Paf, vefcpaji , país, maunem kije. Paf, 

ófverfurt, ralletem, luoppetak, kiinotak. 

Af fkára paffet , käinob puodot, manne- 

met tfagget. Komma väl iil paf$, puo- 

rell fjättet, gagnen fJaddet. Vid paff, 
niuddo, mere, arwo. Vid pafé t1jo pund, 

Jokke pudden muddo, inaifak lokke 

puddeh. 

Sofa, fjitet, fjittetet, fjitrerallet.  Skon 
pafar, kabmak le muddak. Paffa på, 
wuordet, akfatallet. Pa/s på, ele mab, 
tipte orrot. Paffa up, teudnot, fwaine- 
flet. Fórpaffa, pafleb tjalet. 

Paffera , manuet, wafet, tjadatet.. Paffera 
förbi, paldel wafet. Poffera för, adne- 
towet, lokkot. Han pafferar för en god 
karl, puorak álman fodu adnetowa. Pas- 
fera eller bánda , fàitet, fjaddet. 

Patient, fRábtja, puotfes. 

Pat jar , riken mårråteje, kutte riken ja lan- 
den puore pira tnárrahab ana. 

Patron, mårräteje, kate binda, bánda. 

Patrull, ija kitfeje, tja wakt. 

Patt , nidtje. Patta, nidtjit niammet. 

Peka , tjatjeflet, fuormin wuofetet. Pekflic- 
ka , tjatjes muor.. Pekfuger , tjatjok. 

Pelare , ådnåres, tlagge, pål. 


PI 


Pelegrim, ammas manneje, kukkes farolats, 

Pelr, muodda. 

Penna, pánn, tjalem  reido. 
pinna nipe. | 

Penning, pednik. Rik på penningar, pednik 
flårk. Utan pengar , pednikatta. . 

Penf/cl, máhlem pánn. 

Peppar, pippar. 

Pergament , welkes fkåde, tjalemes fkide,, 

Per/a , njukoken takket, flaijoken puoktet. 

Per fon, adwerdo, per!on. 

Pes, puotja, fappar, ákfe. 

Peft , peftilents. 

Pera, tjuoggot, rágget, — Peta tánderm, 
penit folot. 

Picka, tjuoggot. Hertat pickar , waimo 
türko, waimo fwarra. 

Pickbágad, harbmat fjuwes, wainok. 

Piga, tárdno, tjänta. 

Pigg, njuol. Piggig, paffeles, autiek 

Bik , faite, faitats. Pika, pakoi narret. 

Pil, fådde, njuol. Han for fom en pil, 
wuolgi ko njuol. 

Pilt, pardnekuts, pårtja, patja. 

Pina, pinetet, waiwetet, wuorraflattet, Pi 
na, pino, warwe. Ping, wuorrades, 
pinetakes. | Pinlizt, pinoin, waiwin. 

Pingfl, pingels pale. 

Pink, káitja. Pinka, kádtjet, tüffet. | 

Pinne, tjtta, tjätte, naule.  Pinna faf, 
tjittet, nauletet. 

Pipa, pippo. Piphufvud, pippo pelle. Pi- 
pa, pippoit tjuojetet. Firet piper, 
piigga låta. Pipare, pipp» tjuojeteje. 

Pifka, fwilko, Fwittja. Pifka, pifket, Nvis 
tet, fwafkot, pilwotet. 

Pifblåfa, k&dtja- rakka. 

Piffol, birfots. 

Pitfer , fignet. 

Pladdra, tippertet, fladdertet, priddet. 


Pennknif, 


PLO : 


Ple, karwo, piMes. Gammak plagg, | 


adnom karwo. 

Plakat, Konoges kie, | Bónedags-plakat, 
Bóno peiwi kirje. | EM 

Plan, jalget, ng ádnam. 

Planka, a(fajes fjillo, kláwnan. 

Planta , grate, fladdo, plant. Plantera, ftad- 
demi puoktet, fjaddet grafatjit piejet. 

Plafka vatten, tjatf-b triffete.— Plafka i 
vattnet , tjatfen (litjet, .flaprjet tjatíe(ne. : 

Plats , faije, tafo. Med plats , walla die. 

Platt , jalg, jalgok, tuolp, aptfa. . 

Plickt , wálkogeswuot , widno , laigoges- 
wuot. Plickt eller fraff, pakkatus, fak- 
ko. PZckta med penningar , lakkob ke-. 
fet.  Plicktig , laigoges, wálkoges. 

Pligg , tjàtte, tjuta, naule,  PJígga , naulet. 

Pra, fluinot káttjet. 

Pit, (werde. Plitar, fiktet, tárot fsverdin. 

Plocka, tjàgget, pakket. Plocka ibop, akti. 
tigget. Plocka eu fogel, kàddeb pakket. 
Smått plock, páddos kaudneh. Pleckoi:, 
påddot. 

Plog , åkeren falem reido. 

Plottra , tuolwetet , tjuorpet tjalet. Plottra 
bort , fkidartet, tuhlet, fålletet. Plottrz 
bort tiden, aikeb tålljo láptet. | 

Pligg , tjrta, naule, tappa. Plrgga, naulet, 

Plump, en plump, treble, teble, tuolwa fai- 
je. Plump, tjuorpe, flintfos, kutte i le 
Ínewwok. — P/umpa , tuolwatet, trebleb 
takket. ; 

Plundra , katotet, rewet, tåpot , flraukot. 

Piiza, pinetet, waiwetet, inuodet, wuor- 
rallattet.. Pliga, waiwe, pino, muode, . 

Pléna wt, wafkot, katotet tjalekeb. 

Pléfter , pláfler, farje talkes. Plåfra, plå- 
flerin talkot, pláflertet. 

Pigt , affetes ruoute, tuolpa ruoute jålla 
kuoppar. En plåt i penningar, fkatte dal. 
Ljusplår, kintel juolke. 


t4 


" Prick, tuoggatak , tfekke. 


aM 


PO 661 


Pidga , vara van; harjanet, plagot, brakot.. 
Plaza ellen traktera , pliget, jukatet. 

t Pláz fed, tid, Jake, ' . à 

Plöja , ákereb falet, falet,, luoddet, mádfet. 
Plógd åker, mádfotum åker. | 

Plör flig , hákkes , tåiwok , edeles , fakkes. 
Plör fligt , hákket, fakket. 

Pocka , riktet, pahai. tjada raukct, nagget, 
tjabret, tjodtjotet. - 

Podager, juolki wank. 


— Poike, påitja, patja, pardnekuts. 


Pol, tjuold. Polfjerna, nuorta nafle,tjuold. 

Polera; wájatet, wájoken takket. 

Porla fom rinnande vatten, porífet, ínjáret. 

Port, ukía, uks, port. 

Portrdt , káàve, máhlétam almatja kåwe. 

Poft , pål. Poff-karl, kirje tilvoje. Dórr- 
pofl, piffjem, ukfa muor. SZ p4 /fn poft, 
Waktenes orrot, wahrok orrot, kattetal- 
let. Betala i f/má pofer, páddoi makfet.. 
loffera, kattarit piejet Poffera f£g , fai- 
jeb aliafes waldet. | | 


Peta, fe peta. 


Porta, litte, krus, laire litte. 

Pracke , tüffeflet , kenes pargob takket. 
Prackare, tokkones almats, kenes. 

Prakt, hárw, hewokwuot, hárwokwuot. 

Prafla, fwarret, flátiet. | 

Prata , priddet, fladdertet, tippertet. Prat, 
priddem, tippertem. Prat/am, hålajes 

Predika, predikot, Jabmelen pakob fard- 
not. Prediko -émbete , herra kall, pre- 
dikom ammat. 

Prelat, åiwes hería, åiwes práfla, 

Prevet, paika káte. 

Veta alt til 
pricka, utfeb ådnakeb tetet, kaikeb tja- 
da tetet. Pricka, tjuoggot. . 

Prins , Prins, Konoges pardue. Prinfefa, 
Prinfeffa. | 

Oooo 3 


Pris, 


662 TRO 


— ÁN RNREPENDDSQEDIEEEERE CERN 
Pris, maino, rampo, hewetes. Pris eller 


vinft, dtjolwas, widnek. Pris ell. vár- 
dc, arwo. För godt pris, utíes arwoll, 
albet. Sätta pris, arwob piejet. 

Pri/a, mainot, hewetet, rampet, paijetet. 
Prirvárdig, mainos, mainoles. 

Probera ,, káttjelet, práwet, freiflot — Pro- 
berflen, pråwem kedke. 

Procefó, rito lagen auten, tiggem, wittjo 
rektafen auten. PProcef/a, tigget, lagab 
katjatet, lagen auten kitfet. 

Prof, práv, inenfler. Profva, káttjelet, 
freiftot. 

Profit, auke, widnek, profett. Profzera, 
aukeb ádtjot, aukeb adnet. 

Profof, profofs, flraff ima, fraffar. 

Prophet, profeta. Propbetera, auten fardnot. 

Proppa, tlågget, teutet,lappet. Propp, tappa. 

Probf, proft. 

Protocol, wuorka dobmo kirje, kirje kåffå 
Lagamanne duobmoites tjala. 

Proviant, pidbmo, piábmo tuks, nefle. 

Prunka, tjdulaftallet, mihaflallet,raggoftallet. 

Prufla, kafnet. Prufining, kaína. 

Pruta, teblot, tálmot, wahroit kattjetet, 
arwob utfetet wigget. Med fort prut, 
ádna tíallemin. 

Pryda, hárwetet, tjabbotet. Det pryder en 
menni fa , tjabbe le tatt almatji. Prydd, 
hárwotum. Prydnmad, háry. Pryde- 
lir, hewok, tjabbe. 

Prygel, fåbbe, klakka. Prygla, fåbbin lå- 
fkotet, qwosguetet, hålet. 

Prj/, pobme, pårretes. 

Pråla, wuolotallet, hewaftallet, tjáulaflallet. 

Prám, fluora wadnas, pråm , pluotta. 

e Práng, hárw, tjiule. 

Prángia, ålali mannet, åfeflet pira landen. 

Práktig , bewok, hewes, hárwok, kákíos 
tjabbe. Pråktigs, hewaáfikt, hárwoklaka. 


PU 

Prágia, ftámpeleb piejet. 

Práfó, táptjes, táptjes kare, tåptjeftem ride. 
Pråfa, táptjeflet, tåptjot. 

Pråf, herra, práíta, pappa. 

Prófoa, kåttjelet, åtfåtet, fceiltot. — Prif. 
vad, åtfåtum, káttjelow um, 

Pfalm, wuóle, laulotes, píalm, 

Puf', nortetem, nolfatem. 

Pulpet, juolkak kiílo. 

Puls, waimo åra, waim-áran fwattjem. 

Pump, tjatfe k&iwom reido fkippell. 

Pusd, pudd. 

Pung, purs, pnng, pednik wuofs Tw. 
gar, qwolah, wuolle waimoh. 

Punkt, tjuoggat, tjuoggatak. — Det var a 
fodr punkt, waddok áme li tatt N 
punkten, tallak, talla talla. 

Pur, tjälg. Parr guld, tjálga gålle. 

Purra, puíet, pettet, falfket. 

Pufó, vattn-puf*, laddo, ki&wak. Puf, prat, 


pus, fkuorpo. Göra en e£ puf, fkuorp 


mubbai takket, pufet. 
Puferlig , fuorkes, fuottes, káklos. 
Puf , våder puft , puffonjes.. Puft, ài, 
pofotak. Pufa, fláf/a , fadhet, addanet, 


ifakket. Puffa, fucka, fjuoketet, fuck — 


fjet. Puffa, bid/a, puffet. 
Put fa, hárwetet, wájatet, hewoken takket 
Pyndare , biffmar. | 
Pyfling ; utfes almats, tjaur, fiffek. 
P2, nala, naln. På suifszaukar , kaddatel 
tagge. På dig befallning , to kottjoma 
mete. På nytt , åddåfilt. 
Pébud, piejetus, kottjom, trawotes. 
Påbörda, wereb wuojet, nakkelet, kaddet 
PZdrifos, wuojetet, nagget, raffotet. 
P2finna, kaudnetet, fkárgelet, teitet. T^ 
fund, kaudnem, rundaflallem. 
Pafoc , pàw. PAfoifk lära, pàwa jakhe. 
pfo 


PÅ 


P4folja, tjuowot, mangenak tjuowot. PZ- Qvaf, taga qvaf ; 


félgd , voi tjuowo, tjuowotes. 

PZcá, nagget, tjabret. 

Pak, fábbe, flaura, flubbo, klakka. 

Pékalla, tjuorwotet, tjworwot.  Pékalls 
om bjelp, wekkeb maddet. 

Péuáda, kerwotet, karwoit tfaket. P2A/Á- 
da fíg , karwoit tjagnet. 

Pikomma, Í3itet, fjaddet. 

Pékórere, wuojeteje, naggeje. | 

P4/a, tjuoldit naulet, tjuoldit tfegget. Påle, 
tjuold. Slå ned fina pålar, wielob takket. 

P2/aga , piejetus, kottjom , lag, fito, trawo- 
tes. Palérga, mala piejet, kottjot, tra- 
wet. Pålagd, piejetam , kottjotum. 

P2ninza, muitajattet, fkárgelet. Påminna 
fg, muitajet, fkueitet, fuomatfet, fjug- 
gelet, kakfjet, taramattet, Páyminz , muj- 
tajattuim. 

P2/e, wuoffats, fkorpots, fkárr, 

PZ/cende , káttjeflem, wiletem. 

PZR , piåtfats, pidflije. 

P2/AZ, tjodtjotet, rauket, riktet, tjabret, «uo» 
jetet, åiket. P4/4 eller vara, pintet, 
tjuodtjot, orrot. $4 långe vintern på- 

4r, man kukke talwe orro. 

Pra, rágget, kruokket, folot. 

Pdraga fig , kilfjelet, nalas waldet, killelet, 

Pztala, háleb takket, qweddet, hålen ad- 
net, hitet. 

Pérruga, påtvinga, nagget. 

Pétánka , ulfjotet, ajatallet. ) 

Pårla , pårl, fkaltjo fib. Pér/emo, fkaltjo. 

P, tario laddo, pluewe, Káwak. 

Pó//a, tlapem piárgo, keppai tiapetes. 

Pos, palt. pittenet, fkolfot, fwillot 


Qvabbel, pisbtno leid. | 
Qvackla , tokkones laka takket. Qvackfalf- 
vare, tjuorpes talkoteje, mattotes páfker. 


Quítía, makíet, welkcb makíet. 


Qv 663 





puoktjet. 


' ^ Qual, pino, waiwe, muode. 


Qvar , aimon, patfeje. Blifva qver., patfet. 
Hålla qvar, adnelet, Qvarlemnae,tappet, 
qwodet. Qvarlefvor , patfew. Qvarlá- 
tenfkap , patfem tawer, patfew. 

Qvarn,qwardn, mill. Qvarnbur, milla káte. 

Quarflad , fátta i qvarflad , wuorkai pie- 
jet» waldemefl puorgot. Stå i qvar-. 
flad, wuotkan orrot, wittes wugrkai 
piejetowet. 

Quarter , bárberge, quoíle káte, orrot, 
orrot faije, fita, tatwa fladefl. Pinter- 
quarter ,'talwe orrot. Qvarter eller 6 
tums lángd , kártel, kårt. Ez quarter el 
ler $& kanna, pel.  Quartera in, kåtai 
tjaketet. 

Qvaf, quaft. 

Qved, tjàiwe, | Qvedur , tjáiwajes, 

Qvick, arwok, kámp. Qvick, far at lä 
ra, Ínuortak, fkenolats, Ovickbet, are 
wokwuot, fnuortakwnot, niche je- 

: lafket, &dtjotet. | 

Qvicke, qwepperen kåta takte. 

Qvick/lfver , luffkos fib. 

Qvida, kuitet, luojot, fuoiket, luoimet. 
Qvidande, luojom, luojm. 

Qviga, qwoigo, ránots. 

Qvilla, fom fogeLungar , tliwkefet, 

Qvinna, qwujn. Qvinlig, qwojnalate, qwuj- 
nalakats. Qvín/A , kutte le qwujni mane 
gen. Qvinnor: lyffnad , wuofwem. 


Qvintin, neljetes luodeft. 


Quvifila , tjaímak , tjafme, káppalem. — 
Qui/l, åkle. Qvifta, &lot, åklit fuoddet erit 
Quifiíg, åklek , ákfajes. 
vitt , blifva quitt , piålet, lnowes piáfet, 
u^ quítt Afrdn fAulden vwelkeft tjáutet, 
Quit. 


$jer4 





664. RA 


tera, makíob kirjai tjalet, welkeft tja- 


lekin luitet.  Qvittens, makflo kirje. 
Qvittra, fjället, wtfertet, tfiwkelet. 
Quáda, laulot, laulote. — Qváde, laulo- 

tes, wwuóle. | 
Qváfva, hauketet, puwet. Qvafd,bapketum. 
Qvålja , waiwetet, pinetet, muodaflattet, 

wuorraflattet. Qvälja fg,etjebs waiwetet. 
Qvåll, ekked. Qvållsr-arbere, ekkedes pargo. 

Blifva qvåll, ekkeduet, ekkedutjet, 
Qvá/a, latkotet, tfuouket. 


R. ) 

ARacka, kaufjo, tikfje, pittjo. Rackz, ränna, 
qwotfet , wiüketet. — Rackare , flántji 
raineteje. 

Rackla , herrkfet , qwerfet, — Racklande, 
qverfates. | 

Rad, tjalallak , rad, kargates I rad, kar- 

^ got, metakaros. Gå i en rad, kargefet, 

. metakaros mannet. Srålla i rad,kargelet. 

Regg, njawe, neures ul, | 

Ragla , flimpeldet, járret wigget, njallkeflet. 

Rak, njuolgok, tfeggot. 

Raka, rakotet;pefketet, Rakknif,rakom nipe. 

Ralla, fqwoldertet, flimbertet.  Raller, 
(qwolder, | 

Ram, kads, qwepper. Ram, zilfáll: , tarb- 
ine, tilje. När ban fág fft ram, ko fjit- 
token kaudneti, Ram sl. lift, radde, Ra- 

ma, fårjot, tuobbelet, .pikfet. 

Rama, waret, tudnin wiåret, wriákaret. 
Ramla cl. bullra , klibmet, pláwet, flaj- 
met, rátjet, jutfet.. Rammcel , klibma, flai- 
me. "Dádr hörs: altid rammel, inta tåb- 
ben ftainie tjuodtjo. - 

Ramfa, kukkes kargates, kargo. ' 

Rand, radde. Dag;-rand, qwokío, Rag- 
dig, mete kirjek. 


"Ran/ska, åtlåtet, tanfakot. Ranfakning, Reform, 


co åtålwas, átfatem. 


RE 


Rapa , kraugefet, kraugefattet, kramkefet 

Rappa , kramfot, fárjot, tápot, pikfet. Bort. 
rappa, erit flraukot. Rappa med kalt, 
kalkin paíjelt fikkot. 

Rar, widnek, preutak, kutte i kallen fa 
jen kaudno, wanes. 

Rafa , tailot, piádet, kaisveftet, (landet. Rs 
fa eller flimma , (åket, tjaffetet. Rafa 
ner , riddon njeiketet, wuolos kate, 
Rafig , flåkanje. 

Ra/feri, kaiweswwuot, piádem, piådakwoot 

Rafk, kámp, kiåura, frafko, ruok. 

Rafpa, wralkot, filotet, fkuopet, 

Raf, lággeílem , wuoigneflem, orrot, A. 
fa, liggeflet, wuoigneflet, orrotaflet. 
Rafle-dag., otrot peiwe. 

Rata, laitet, heitet, opagnen fakket, 

Reda, qworkotet, kreinet, tjilgeflet, Re. 
da til, reidet, karwet, laget. Få reds 
på, kreinas ådtjot , tuol Adtjot. 

Reda penningar, tjälga pednik. 

Bedd, wuodn, fåwa mákke. 

Redebogen, fjuwes, killjok, metok, mit 
Jak, karwes, 

Redig, tjälgok, qworkok, kreinok. Re 
dighet , .kreinokwuot, qworkokwuot 
Redigt, qworket, qworkoklaka. 

Redlig , fladeles, riktek. — Realighet, tk 
tekwuot, fladeleswuot, 

Redo, reid, karwes. Redo, góra redo och 
rákenfkap, lokkob ja kreinikeb takket. 

Redan, jo, juo, juokekats, 

Redfkap, reido, tirzew, kaudne. Fife 
redfRap, neuywo, 

Ref, bukref, tjärwe kaikotak., kaikot, qver 
pe. Ref, fnöre, reflme, fjuoppenja, bad 
de. Met-ref, åggom badde. 

Refben, ertek. takte, ertetakte. 

Reffárn, fkuopem ruoute,, kaikot ruoute. 

r uobbe, 


! 00 Mf 











RE 


Refva,kaikanern, rakem, luoddenem. Ber g»- 
refva, pokte fal, lapa. Refva cl. måta, 
landeb måteb, kukkoteb ja svidoteb åtfä- 
tet. Refva fegel, párieleb utíetet. 

Regel, flaggek, ukía flaggek. 

Regemente, regement, Regemente, rege- 
sing. tårjotem , regjerom , regement, 
Konoges makt. Regera, regjerot, fliw- 
ret, tárjotet, Konog rikeb tjodtjotet. 

Regifler , lokko, regiller. 

Regla, rektotes, åiwåtes, áppetus. 

Regn, rafjo, abre, alive. Regna, rafjotet. 
Regna fmåct, tåinget. Regnaktig, ra- 
fjos, almes. Regnbåge, atja juoks. Regn- 
$1, regnfkur, åkte, aine måke. Regnr 
droppa, rafjo tjalime. 

Rem, karta, labtje. 

Remna , luoddenet, raket, peiget. 

Ren, raines, tjälg. Ren fanning, njolga 
fadaa. Rent uttal, tjälgokwuot hálefne. 
Ren, rendjur, påtloi, påtfo, krewe. Ren, 
dker -rcm , åker-radde. 

Rena, rainet, rainefen takket. Rening, rai- 
nem. Måinads-rening, luke karwoh, 
ukfa pele karwoh, leibe karwoh. 

Renhet, raineswuot. Renlig, raiwes. Ren 
ligbet , raineswuot. Renligt, raineGkt, 
raineslaka. | 

JRenfza,rainet. Renfa ff&, quelit kareretet. 

Renfel, wuols, piibmo wuofs. 

Rent, tjálg , tjätgelikt. Rent af. njnolg. 

Rep, kaino, reifine, fjuoppenja. 

Repa fg, àdtjotet, wájajet. jellajet, wiefojet. 

Refa, mannos, laido, kåino. $/ó-ref/2, wad- 
nas laido, jaure kdino.  Rer-kamerat., 
mannem kradna. Dagsrefa, peiwas. Flc- 


va refor, mådde pali, mádden aiken. . 


Refckoft, nefte,. Refa, at refa , amannet, 
reifet, matkoflallet. | Re/ande, manneje 


almats, farojats. Refa, mprefa , egget. 


RI 665 


Refa f£g , tjuodtjelet, tjuodtjelaftet. Re- 
fa bert, wruolget káinobe, mannet 
wuolget. 

Refe, jättenes, flalo, fiuorak. | 

Re/fen, addates, addatebme, tjokkotes, Iiwak. 

Reflig , all, allok, kukkes. En reflig man, 
all Alma. | 

Ref, patlew. | Reft-lángd, welke kirje. 
Reffera, patíet. 

Reta, áutjet, padtjet, naftetet, máratattet, 
márai puoktet. Rete, Kirtla , tjakardet, 
tjokkoldet. Rerd/c, dutjem, padtjem. 

Ria, fuowes káte, bart, káàiketem káto. 

Ricka, rákket, wandertet, kálket. 

Ríckta, mudtet, fiktec, flildet, adnelet. 

Rida, ridet. Riddare, viddar.  Ridder- 
fhap, adeles álmah. 

Rifoa, kaikot, kaikote. | Rifoa, fRAafva, 
ruopet, fkuopet. Rifvs náfver , pefleb 
lágget. Rifvar finder, kaikanet. Rifvan- 
de, burtig til arbete, kaikonje, parga- 
les, fparcto, fliáma, kámp, frafko. — 

Rik, riko , bánda, radalats, adnejes. Biifva 
rik, bándot. Rikedom, rik, bándawuot. 
Skryta óforr rikedom, båndaflallet, ri- 

- kaflallet. 

Rike, Konogrik, rike. Riksdag, Herrdag. 
Riksdaler , dal, jårba dal. Riksrdd, Ka- 
nogafen rade pele Herr, ftålp. 

Rikelig , walljes, ållo. Rikeligen, walljaft: 

Rikta, göra rik, båndotet, rikotet, ri- 
kon takket. 

Riktig , riktek, rektok, Riktighet, viktek- 
wuot. Rikzg:, riktet, rákto. 

Rim , wuóle, laulotes. Rimfroft, fjuttje, pe- 

rat. Rima, wuólit takket. Rima ffs, 

fjáttet. Rimlig, fisttok, wuokok. 

Rim/a, flibbro, flunpo. 

Ring, Íuormes, rigges. Ring, omkrets, keule. 

Ringa, flatt, tålljes, fàiw, utfes, neures. 


Pppp En 








666 RO: NU 
p—— — —— Po —— —— —  ? ?27= —  " À—À 
En ringa ting , tålljes åme. : Ringbet, Rofla, (fercare), harrket. 


utfeswuot, tålljeswuot. Rof, ruoft. Rofdar , blifva roflir , reoflot, 

Ringa, ringet, biilob tjuojetet, biillob Roza, páldet, páldatallet, pallet. 
Wuoztot, Rot , ruottes. Roa fe, ruotte(it ådtjor. M4 

RUnsa, kålket. Ldta rinna, kålketet, kål — roten swprycka, ruotteílet , ruoitefia ak. 
kedattet. Pip-rinna, fnjiret. ten paijas rigget. | 

Ris, rifle, fwitja. Ri/a, riilin fwafkot. Rubia, hiiretet, átjatattet. 

Ri/pa, kaiketet, kaikot, luotkelet. Kuga, ruobbe. 

Rif, fald. RS, faldet. Ruggig, qwolgek, nawajes. 

K5fa . firket, firketet, flaudnjot. Ri/fa aed - Rulla, jillertet, jillaret, jirret, fkerrofle, 
knif eller dylikt, tjalet, tjalatjet. Rulla ibop, kåbretet akti, akti küelet 

Rite, tjolet, máblet, kirjetet, fatfet. Rule, fkeiso, fnaldo. — Tobalu - rui, 


Ro, wuoigueflemn, liggellem , najo, orrom = tobak-rull, bult, bok, ponker. 
nuope, fáddoswuot, juolo. Ro, roizgbet, Ram, faije.. Gifve rum, tjaket, fuwe 
kudne, fuorke, fuotteswuot. Han gjor- - - Rwnrik, fajajes, wides. 
de det för vo frull, tokkai tabb fuorke Rumpa, leipe, patt, petfek. 
diet, (kudne diet). FZre, orzom nuo- Rund, járba, järbes. Rund, frikofiig,w 
peb ádtjot, flufketet. | wok, rathak, waddanje.  Rundeligen, 

Ro, (coxa), Fwirrel walljet, walljafl. 

Ro, (remigarc), fokket, futet. Radare, futeje. Rinka, fwilkeftet, neikefet , walbot, neike 

Roa , wuolotet, kudneb takket, ajetet.. Roa . let, juorbot. . 


Kg > faottaflallet , ajetallet,, kalletet. Rus, wuolawuot. Dricka fg et vus, ww 
Kock, kapte, hopto. Spsanreck,pádnem råkk. — lekeft jukket; wuolatuet. Ru/fg,hs 
Roder, (lus, íliwr. wes, wuoletowum. 


Rodna, ruopfotet, rawet. Rodnad, ruop- Rufa på, ladet, làutatet, tirotet. 
fotem, rawem.  Rodmad på himmeltn, Ru/kae, firketet, fitkeflallet: Ruffa , fela, 


. påldetem. fisret, rapkefet. En ru/Ra, páflek, harreje 
-Rof, juoko, ádtjolwas. Refdjwr, orotes, Ru/Rir, omakes, palwas, almes. 

wuorojajes. Kuffa, harwet, laget, reidet. Rufrisf, 
Roffe, tåpot, pikfet, rewet. warjo, seido. | 


Rofva, nápo,naura. Kof-fró, nåpo Éjo. ^ Rute, nelje tjákek ata, rut. Kute, futt, 
Rolig , kudnes, murredes, wuolos, fuottes, — dricka, jukkaflallet. Rutbuffc, jukkales 
fuotke: Rolig, filla, fáddos, fjawotes. Ruter, i kort, tila. 
Rolighbet, fiddoswuot, murredeswuot Rutig, tjäkek, nelje tjäkek. 


Rom, ffR-romm, medden. Ragzen, máfka, tíuobds, mårdnom. ker 
Kop, kilj, kiljom, tjuerwom, kajanes na, máfket, tíuobdfet, márdnet. 
Ropa, kiljot, tjuorwot, kiljatet Kycka , flrauket, fårjot, tuobbelet, pais 


Ros, bandror, tuoppa, tåppa Kor, bom. — rutter Kycka bort, erit waldet. Ie 
n4 ,, grafe kárrek ,, kejik. Ros " beröm, »yck » faut, 
maiuo, rampo. — Kgckta., neutot., kittjet, rajon adnet, kattet 
Ko/2., mainot, rampet, rofat. A 





PEN NY 
Ryckte, fak, ohm. Det år et allmánt 
ryckte, landa láfa Rycktbar, kullos, 
puoikos. ME mE 

Rygg, påktjo, tjawelk. Rygg/vag, tjawelk 
rampe. Rygge, kelatet, járgetet, måd- 
dot, táffjen takket, háiretet, - 

R yka, párgellet.fno watet. R yka in fuowretet. 

Rymd, faije, jalget, widot. Rymlig, kal- 
jes, wides, faijaies Rymma: , tjakanct, 
fajeb ádtjot. | 

Rymma , pateret, tjákket, ribmet. R ysmma, 
innehålla , kefet. Rymme in, kátai tjake- 
tet, kitai tuoftotet. Rymmare, paterw, 
kilkarwes, tjakka. | 

Kynka , kuopaldak , fnårrem. R ynka i pan- 


nan , kallo tjal, Az ryska, kuopet, fnsrret. . 


R yf, tárgeflet, fkelbet, wuowdnetowet, 
Ryf, karjel , rufs. R yfffand , karjel rike. 
Ry/fja, metde, tino. o. 
Ryta, kiljot, kiljatet Ryttare, rideje. 
RÅ, gräns, raje kraja. Rámárke, raje márk, 
raje witta, R4, fegel-rd, párjefen tåres 
muor. RÅ, fjö-rå, eite, jaure, fav. Ra, 
tomtgubbe, ijuoje, fwikol, råbme. 

R4, okokt , njuofka, njuofkes. Rit kdrr, 
njuofka piårgo. RÅ, ofórfaren, omattan- 
je» lárotebme. Det f/makar rát£, njuo- 

- fit, fnxelmit. R52, fuoldnot. 

R4, rå med , nakkahet, aibmotet. Rå före, 

radet, wikken orrot. Du rår derfóre, 
: todn leh taffa saldos. 0 | 

R44, cade, pakkadem, fkårgelem , kauke- 

lem. R44, förmögenhet, rade, Råda, 

radeb fkirgelet, kaukelet. Råda om , ra- 
det, åtzaten orrot. RZande, radat. RÁ4- 
fråga , radeb katjatet , radeb jáfkotet. 

Rédrgifva, radeb takket. R42//2, rado- 

het, kerret. RZdbur, rade kite, kerrew 

kite. Rig, kutte radeb fkirgelet mat- 
ta. RÅdlös, radetak. Blifva rådlös , aro- 


OM C 


fet, mákkalet. "Göra rådléör, aroftattet. 
R4drum, allo, tarbme. 
R44d, med bara, eíicles, wadfeje. 
Rådelig , maífan almats matta kaukelet. 
jag tycker det år ej rådeligt, ib taffa 
matte kaukelet. 


Rr, rikk, råkkå kirdne. Rge, tjámm. | 


Rå, Éfh-renfning , njowo, njowotak. 

R/ka, ráket, kaudnetet, teiw'etet, teitet, 
tuottet, När jag råkar dig , ko tuina 
kaudnetab. R ka vt, ådtjetallet, pátatallet; 

Rma, reultet, ruouket, maret. 

Rån, rewem, fuolatem tjalmi auten. 

Rz , Ínjára, tfpanje. 

Racka , kalget, kalgelet. R fcka handen, ká- 
tab kalget. Rácka ffe, fadtjefet, wana- 
taller. Rcka til, jåklet, ållet, rekket. ' 

Rz2dars, pallet, ftarbet, åurot. Rädd, fuor- 


657 


genum, palleje, pallajam, áurom. Blif-. 
va rádd, fuorgenet. Réddbogz, pallo, ^ 


flarbo, ftarbem. 


Rádda, kajot, wekketet, tjáutet, warjelet., 


Ráf, repe. Ráfkula, repe piejo. 

Ráfla, fandráfa, fadde njuor. Ráfía i 
en bóffa, råffel. ' 

Råffa, reps, repíet, fuoinit tjåket. 

Ráka, kàlket, låttot. 


reknot. Ráknimng, lokko, reknig. E» fat- 


tas i räkningen, akt wanes le lokkoft; 


Föra til rákningr, wrelkas tjalet. Rák- 


* 


 Rákenfkap, lokko, kreinik. RÅkna, lokket, 


nelig , lokkem meren, kutte lokketatta. 


Ránna, kálkem kdino, kálkats, ránn. 


Rånna , lópa , wiåket, warcet, påtet widken. . 


Ránnarban, wiikem kraja, kraja kafk. 
Ránta , widnek, auke, profett, fkatte, wiáro. 
Rdt, ujuolgok, njuolg, tfeggot, flad pai- 

jas Ráta up, paijas tfegget. 


Rätt, domflol, rektas, tigge, lag. Rdtt, | 


ráttigbet, rekte. Rátt, riktig, rektes, 


Pppp2 fiakk, 


+ 





658 RÖ 

namn——————————————— 
flakk, tuol. Ssálla til rätta, tiwot, puo- 
setet, rektotet. Konuna til råtta med, 
rektonet, aikalafi påtet. En» rått mat, 
piåbmo tjård, piåbimo flaj. Mjóltrárter, 

 melkos — Rátt, riktigt, råkto, rekt, 
zektolaka. 

Råtta, råtta til, tiwot, tuwot, rektotet. 
Råtta Kg efter cn annan, mubben man- 
gen etjebs fjättetet, mubbeb tjuowot. 

' Ráttas, tiwofet, rektonet. 

Ráttegáng , tiggem , waálem rektafen auti. 

Káttefnóre, rektotes, menufler. 

Rårsfärdig, rektesfårdog, ruojes, fkalas. 
Råttfårdigbes , rektesfárdogwuot. Rått- 
färdigg8relf/e,xektesfårdog takkem. Rät- 
fárdiggórande, rektesfårdog takkeje. 

Ráttigbet, famo, makt, rekteswuot. 

Ráitmátig, lagalats, rektok, Rétmátzgt , 

 rektoklaka. RétzfRaffenr , riktek, tuola, 

At fnnig, irlog, rektok, fladok, rektes- 
milak. Ráttvir, rektwiles, rektok, kut- 
te fadnafeb tjuowo. 

Röd, ruopíes, ruopfok. — Hógród , t(akket 
ruopfok. Göra råd, ruopfotattet. Blifoa 
ród, ruopfotet.  RóZ/or , tjadatak warra 
maflen, tjadatak, kutte leipot wigga. 
Ródakrig, ruopfíeslakats. — 

Rödja undan, erit tápot, fueddet erit. 

Röding, raudo, íkito. R6f, patta. 

Réfva, ets wiákoi tåpot, rewet. — Róf/oa- 

Fe, re war, pakü álma. — Rófoeri, te 
wem, ets widkoi pikfem., 

Rósd , paijanum, pikotowum, paijas pátam. 
Röja, paijetet, pikotet, paijas puoktet. 


Rök, Mmowa. Röka, fuoweílet, fuowafllat-. 


tet, palwet. Röka tobak, pippob jukket. 
Rókas, fuoweflowet, fuowan otrot. Rók- 
kl, reppen, fuowa rzaike. Rökverk, 
fuoweflem. | Rókfull, fuowetakes. 
Rökt , fuoweflum , fuowes, puelwe, Röks 


SA 


körr, fuowes piårgo. Rékt FR, puel 


we qwele. 

Rön, kittjelem,, wuoptefTem, aitíem , kaud. 
netegm. Réna , abet, wuopteflet. Röra, 
utfor[Ra, kittjelet. 

Rónntrá, raun, Rónnbár , rauna murje. 

Rór, ruoko. Rör eller pipa, pippo, ra 
ke. Vaitu-rör, tjaíe åra. Rör, ri 
fen, kedke mur, raje kedke. 

Róra, fwafkelet, fwattjatet, tuottet. Rörs 
Kfz, fwattjet, furafketet , faijeb lirtet. Ri 
ras, beockas , njuoranet. Rórelfe, (vat. 
tjem.  Sizner rórcl/e, njuoranem, helle 
waimo, njuores waimon lake. Rörlig, | 
kutte fvafkelem meren le, juob alnus 
matta fwaíkelet. 

Rös, háwke, àmártes. Stenró: kedke ámirtes 

Ró//, kidl, jina, kajanes. Med hög röf,2 
la kidlin, lognefike. — — 

Ró/fe, kroppars , tåppe. 

Róa, máfketet, máfken peiflet. Ris, 
firruituclfe, máfkem, tfuobdíem. 


S. 
Sabbat, Palle peiwe, Sabbat. 
Sabel, kábda fwerde. Saba ned, free 
din káddelet. — | | 
Sacrament , Sakrement — Sacramenterlig, 
fakrementelats. | 
Sacriffija, Kyrko- kammar, Sakerfti. 
Sadel, fwaka tábbofivkten ; ridem fwske 
Sadía , fwakait tjadnet. — Sadellruen, 
káddom. | 4$ a | 
Saft , tjatfe, almot. Saftig, tjatfajes. f — 
för , kàke, kuffne i le fmak, kuffue ik 
fwale tjatíe. 
Safua, alos. Affirapa fafoa , alollet. 
Saga, åmanjes, Iweleg, fuptíes. Berätt 
 fagor, åmanjaltet. Sagesman, faka lari 
håleje. 


noje > 
” Segå , 








-. SA SA ^ 669 
Sagd, rdaotum. Sagd dag, litto peiwe. — Samman, aki, aen. — . 


Sek, Ame. Ráttegángr-/ak, tigge àme, Sambröder, wáljetjeh aktet edneít ja attjefL. . 
..qveddem åme. Saker, husgeråd, kaud- Sammanblanda , akti blandet, mafletet. — 
meh, påddos kaudneh, Sakfålla, fakko- Sammanfoga , aktetet , akti fåpket, lauketet, 
tet. Saklös , mainetes, fkalas, kutte i le Sammanhang, wijor. Det är talt utan fame '. 
waldos, wikketebine. Saklöfpt , fakkotek, — smanbang, i le. tatt fkäros hål. | 
nauk. Sakören, fakko pednikeh.. Sammangadda fig, akta radeb takket, akti . 
Saker ,fakkolats, wálkoges, laikoges, waldow. — wuordnot; akta littob. takket. — > | 
Sakna, åtfelet. Saknas, atfelowet, Sammankalla , akti kottjot, tjàket. | 
Sakta, faktelig, lábdes, lujok, aftos, fuoi Sammenfkjuta, tjgget, akti wiikoi ped- 
mak. Sakta váder, ládtjeslakats piàgg, ^ nikit nakkelet. om (4 
. fuoima pidgg. Sakta, 2 fakta mak, afloll,  Saxvnan[Hérnna , akta håleb admet, akti lår . 
fuoinen. Ga fakta, aftoi wadfet. Sakta — - fketet, fjáttot akten. ! | 
fig , allonet, Lidtjetet, làjot, Saktmodig , . Sammanflöra, akti lålketet, akt pliwet, 
lájes, lábdes, SaAtmodigbet,lijeswuot, —- mortetet akti,. akti tj , akü pütet, 


lájot. Sakrmodigt , lájet. | kaudnetet. | 
Sal, (luora fMåpo, fal. |. 0 Sammanfátta , akti piejet, akti fjáttetet. 
Salfva, wuoitas, talkes wuoitas, .- Sammanvaro , akten orrom ,fáls. Vid vår . 


Salig, rauke, falog. Seliggórande, falig- — fidfa fammanvaro,ko smangesmulla lei 
górare, falog takkeje. Sali gber,falogwuot. — men aktem. 
Sallaka , falte tjatfe, Salt, falte. Safta fal. Sammer, fammet, : 
fut, faltet, faltai piejet, faltim painetet; Samgwém, febrewuot , ls, tjäggonr akti. | 
Salsad , faltes, faltaj. Sams, fånok, akta r2dak, fdmradek, > 
Salu, til falu, falt, wuobdemes; .. SamfyfKon, akta attjen ja ednen manah, 
Samádráztig ; akta radak, fAmes, Samdråg- — Aigo Wiljeh ja ábbah. . | 
tigber, lámeswuot, — Semdrágtigt, ak- Sam/dtta £g, akta radeb takket, 


ta radefikt, fånveslaka. Samtal, kafkos hål. Samtala , hålet kafkeb- . 
Samfund, tfebrewuot, tjäggol was | fe. Samtida ,akta wuoras, akta palafats, 


Saif llt, kaikafats, almoges ;ketjos. Sam. Samtelige, kaikeh, kaikeh twm. 
fällt mark, febre land, oo Samtycka,; meteret, miådot, máivwet. 
Sambálle, akta vike, aitipi elme, aitigland. Samvere, Waimo, waimon tåbdo, famwitt. 
Sambállig, fånes, fiwmok. Samhålligt, — Omt famvete, helles waimo , njuores 
akti Wwidkol, akten. auno, 
Samla, tjägget, tjáket, tjäkai puoktet. Sam- Sand, fadde, Sandig, faddaj. Samdkorn, . 
las , tjággot, tjákenet. Samling, tjáke,  — fadde fJalme, Sendrefvel, fadde qwot- 
fükenein, dmártes. = — |. £0, faddo.: 4 
Sämmanlag ,aktéu &dem, wiefonr altem  Senmfärdig , fednes, fadnes håleje. Sar 
Samma, denfamma , fabma » fábima , tatek.— färdighet , fadneswuot, — Sanfdrdigs , 
P4 (amma dag, tanka peiwen. På fem- — fadnaíl, wittaff. D. 
ma fålle , tattna faijem, taana. Samme.  Sanl, faifek, kiáwak, tippsle . mE 
hder , faminalaka, mau aj Pppp.3 | 0 4mm, 





pp > 


678: RE 


ME UM 
&ann , fadnes, tuol.. Sanna, fadnotet, jakkot: 


Sannerligen, fadnaft, wittaft, fadnan, 


Sanning, (adneswuot, adga, Samuo/ik, jakkae 
tes. Sannolikhet ,Íadnsfen wuoke, heiwe. 


San/a fig, jeretet, tjälget, wruoritet, 
oskar. fadnes, rektes, tuola. 
Sar ga , farjetet, farjit ja hawit. takket. - 
Satan, fatan , fuodno , párkel, paba innemi. 
Kat;, åppetus pekke, låro pekke.. = 
Sax, karja, fkarjah. Ljus/ax,kintel fkerjah. 
Schattera, fuoiweneb måblet. 

Se, wuoidnet, kåtjet , wiletet, Se efter, f 
ka, åtfet. Se på, aklatallet, kåtjetet, war- 
tahet,' Se £g före. etjebs kattet, etjes pi- 

ra hugfet. Se ut, wuokeb adnet. Ss ige 
nom fingren, kábdotet. 

Bed , lake, flaj; tape, tid 


juo ådna Sedan den tiden, tatte ketje(t, 
Sedan, derefter , åfka, ålkan. - 
Bedel, kirjats, paffets, fedel. . 
Sedermera, áfka, ålkan, tatte mangel, 
&dig, wuokok, tiabbes tapek. — feit, 
tjabbaft, wruokafikt. 
Sedelára, tjabbes tapi Aimrátes, 
Bednare, mangeb. 


Ssende, wuoidneje, káteje. Med feende- 


ógon , rappas tjelmi, tíaggae tjalmi, 
wuoidpe *wuoidnen. 
Beg , tabmelakats, wanatakes , tabreles, taug- 
nok, piwdnok, nannos. Segt trå at kLyf- 
: va, fattjas muor. Seglifvad, laines jab- 
met. Seg /liten, nannos, kutte kukkeb pinta. 
Segel, pixjes, gl. — Hiffa Jegel, párjeleb 
£[epget. :. ) 


Seger, widnem, widnek. Vinna feger, 
- xyldnet , widmaren fjaddet , malet. 
vinnare, widnss. . 

Segla, pårjeltet, figlet. 

Sch > káfas, kåfideh ; lok... a 

. aA a 


|: 4 
J 


, tjärd, praude. - 
Sedan, mangel, tate järgafl Långefcdan . 


ócger- 


^ -éjugnadet, wuorbeb waüdet ja ly 


'Semla, fimbel, fimbel: laipe. E 

Sen, Íaipes, aílos, tuomes, kilkos. jo 

"vår, mangek kidda. Senfárdigbet tu 
meswuot, kálkoswuot 

Sena , luona, fuodn. Sendrag , atlitjen tnd- 
relem, wådna, karwelem. 

Senap, lenap. Senapskorn, fenap kirdne, 

Sent , manget, lefte, lint. Semr om/der, fitta. 

Sex, kot, kut. Sex gånger, kotan aiken. 
Sexton, kot inubbe lokkai, Sextíjo, ko- 
ta lokke. 

Sid, kukkes, lemfoje. Fot//d, kukkok kit 
ta juolki rajaj 

Sida, lido, ertek, pele. 5rd på enr fida, 
mubben pelen tjodtjot. På deuna fidan, 
tane pelen. Sidvind, (res piågg. Sid 
ben, ertek takte. 

Siden, filk. Sídentyg, filke küdbo. 

Sidfl, mangemufl, Des 4e , mangemus. 

- Aldraffdfi, kaiken mangemufla. På fd 
floue ;. mangemus ketjai. 

Sidvérda, tålljen adnet, paijel kåtjet. Si. 
vördnad, tålfjen adnem, paijel kåtjem, 
albetem, | | 

Bjelf, ete, etje. Sjelfdódt kreatur, ront 
tek klittur, Sjelfklok, ets wifak , kutte e. 
tjes miålit tåija. — Sjelfmant , ets muoito. 
les, ets mi&lok. Sjelfkår , kutte etjebs et. 
fa. Sfelfrddig, kutte takka kokte ets (it 
ta. Sjelf/pilling, etjes káddeje, etjes mat 
keje. Sjelfvillig , ets muoitoles, kiffjok, 
ets miålak, miálak, kaukok. Sjelfoillgt, 
etjes wuolefít, etjes miálaíl, ets muoito- 
lefe(l. Sjelfsvåld,ets radakvuot. Sjelfr- 
väldig, ets rádak. : 

Sjette, den fjetie, kotad.. För det fat, 
kotudef. . — Steill, fignet. 

Signa, figna ner , wájot, aítoi wuollanet, 
wuolos kattjet. Signa , vdlffgza, puoreíl 

kkob. 

' $ij 


* 




















Sg 
Signal, witta, márk. : 
Signeri, qwopsflallem, nåntallallem. 
Sik, tjuoutja, ruothak. 

Sikte, ögnafi fhte ,; wuoidriem, wudidnos. 

Sikta, fåla, faldet, fiktet. 

Sil, fille. Sila, filet.: | Y 

.Silfoer , lb, filba. Af fflfver , filbaft. 

Silke, filk. Sill, filia. 

Simma , wuijet, *ruájetet.- 

Sin, fo, etjes. Sins emellan, kafkebfe. 

Sina, afffna, fajanet, páttjet "kitet. 

Sinke, ajetet, keidnet. Sinka, dröja, aja- 
net, wippet, keidnot, tamkot. Tink- 
fam, ajetakes , tamkajes. 

Sinsad, jag var fnnad , mon lijeb affi o- 
tain , mon lijeb aikom. 
nad , puore ftw wolats, puore fignelats. 

- Sinne, miål, &wwo,fign, nlme. En san 
af godt finne, ålma puoret figneft, puo- 
re Írwwolats ålma. . Sinnebild, muotol- 
Was. Sinnelag, fiwrsro- lake. Simrik,[huez 
jerbmalats, jerbinok. 

Sirap, firap. 

Sitra, tjäkkahet. - Sitta fal, Bptfor s $i- 
tändes , tjákkot, tjäkkaheje. 

Sju , kjetja, tjetja. Den fjunde,  Ketid. 
För det (junde, kjetjadett. 

Sjuda, tuoltet. Sjudande vetter, påka tjatfe.. 

-Sjuk , puotfes, fkåbtja Fara ffu& , puotíet. 


Blifva fjuk, fjukna, puotíajet, wankai- - 


» towet, fkábtjot, wankeb: ådtjot. Sjuklig, 
puotfak, fkipp. /ukAgr dr, faopes jape. 
- Sjuka, fjukdom, puotlelwas, taud , mai- 
ne, waddo: Sjuklghet, pnotfakwuot. 
Sjunga, laulot, laulotet, weifet.. 
Sjunka, wuojot. Sjunka til botten. bi 
mer wuojot. : 
Själ, fiålo. Sjdlar, falatet, jabmet. 
Sjdl,( id nuorje, Sjäfrinn, nuorjo 
. Bakke: 


*» 


Sinnad, odlj fn- ^ 


SKA ' |.) 671 
- $i. "jure, jure, pluewe. Sjöfogel, tjätfe -lådde. 
Sjöfart, jure inannos, fokkenr laido, 


Sjó- rå, jaure fiv, feite. Sjöftrand , 
aute -kådde. | 


"Skabb ; faghas, tubre. Skabbig ,tabrek. . 


'Skackra , paijel imeren widnekeb täpot, 
- taret åfaft, tuoret. Skackrare, tareje, 
jukko åfalfin tuora. 

Skadå , fkada, :peifkö, fpiejo. Lida fada , 
fkadab adtjot. Skada, tilfega fRadh , fKa- 
dot, fkadab takket, peiflet, fpiejet; Ska 
delig. fkadalats, fkadak, fpiejok, peifteje. 
- Skadelighet , "fko, . fpiejo. Skadelór + 
fkadatak, peiflek, 

Skaffa, (kaffot , öhlot, vetldot; kar wet, Is- 

get, mársátet , hagfet; warkot. 'Skaffare, 

tjuedtjoteie, reddoje. Skafferi, fbdno, 
piábmno wuorka. 

Skafs, nadda, naut. Sra feft på, naddatet, 

Skafva , fkuopet, wafkot. Skínna och fAaf- 
va, paijel mere widgekeb waldet $kaf- 
järn, fkuopa. : 

Skaka , wwuottotet, firker, fjamdnjot, fokatet. 

Skat, karr., paifafate.- Skål, fåra , kora. 

"Skala, karrab waldet, karrab wuoleflet crit, 

Skald , wwuéöli ktteje. 

Skait , fkålkn, fkalk. SKkalkars, fkalkaftallet. 
Skalkaktig , fkalkalakats. | dE 

Skall, fhanja, hàlme, kwjanes  $kalla, 
fkonjet. Skala efter djur , juttuliv piád- 
maki tálwotet 

Skalle, fkure , áiwe fkure.- Skalkg ,, puowd 
årwek, wnuoptatebme. 

Skallrz, fkånjet, fKuolet. — 

Skalme , fkalm. | 

Skam, háppa, hfppanem, (habmo. Stam. 
Iös , fkamotes, fKamotebme. Skamlöft, 
fkamoteslaka. Skamiig , fkabmohes, fka- 
mos. Skamflåck , fkabmo , laito, 

Skarh jid, njitek. . 

2. Skans. 





672 SKE 


Skans, fkans. 





SKU - 


Skenben, njiía, njätlek. 


Skapa, fjudnjetet, faret. Skapare, fud- Skepned, muoto, wuoke, kie. 


njeteje.  Skapelfe, fjudnjetem. - 


Skepp, fkipp, haks. 


Skara på fnb, tjarwa, tjals, fkawe, kårdne. Skeppund, gwekte lokke puddeh. 
Skare, fuowa,tükhe, luokk. En f&are af Skick, ornig, rajo, lagates, waoke, I gods 


fogler, muos. Af vargar och andra 
rofdjur, walbwe. 4f bof&ap, nauka, 
tjárrek, alo. | 

Skarfos, jätket. Skarf, j&tk, fipka. 

Skarlakau, cuopíes frut. 

Skarn, flántja, oraineswuot, paik. 

Skarp, karros, karcok. Skarp, firéng, kar- 
rok, rinkles, tjauk, tjärg. Skarp knif, 
pafteles nipe. 

Skarpvåttare, máftarmanne. | 

Skarpfinnig, jerbmok, fluor jecbmalate, 
Skeneles, fluktok. Skarpfnnighet, fuk- 


fkick, puoren wruoken. Sickelfe, lapste, 
piejetus. Gadr fKéckeif/e, Jubmelen lags 
tes. Skicka, faddet, rajet. Skicka fiy, 
anflå , fjättet. Skicka Kg, föra fig vp, 
tåmåtet. 


Skicklig, wuokok, wuokes, mattzk, Skick. 


ligher, wuokeswuot, matto. 


$kida, tåpp, fkuoudo. 
Skifta, mållot. Skifza , dela , juoket, lotto- 


tet , fkiptet. Skifte, juoko. Skifte,omby. 
£c , wuoro, pale, wuollat, maíwa, kitfo, 
Skiftevér, *uoroi wuoroi, kátfoi. 





tokwuot. Sköfva, wraijtes, wiåratos, alferes fjillo, 
Skarpfynt, pafteles tjalmak , tjalmak, harb- — Skifoig, lanjak. 
” anat ait | Skildra, máhlet, painetet. 


Skata, "witbmel qwekfek. -Skilja, catket, tjuoldet, eretet, juoket. Skil. 


Skate, kåra, muora kårrek. 

Skett, tawer, rik. Skatt, utlaga, fkatte, 
wyiáro. Betala fRattr,katteb takket. Skatt- 
fri. fkattetebme, luowes fkattell. Skat- 
£a , värdera, adnet, lokket, arwob pie- 
jet. fetta, utgóra fKatz, fkatteb takket. 

Skeatull, kifto, kiflote, lafe litte. 

Ske, faddet, litet. — Sked , palle, pift. 

Skede, malwa, maja, ftuddo, wuokko, kátfo, 

Skef, tjuolo , tjuolok, wanjal , pånjek. 

Skela med ögonen , tjaolo tjalmi kåttjet, 
wilfjelet. 

Sken, tjuoukes, paitem, kikem. För fken 


ja, göra åtfrilmad, preutetet, lårretet, 
Skiljas dt, ratkotet, Íárranet (om to» 
ac), qwektanet. Skiljas vid fn bufrs 
eller man, luopatet. Skild vid bufirus, 
iuopak. Skiljaktig, preutak, fárc, tud. 


' detum. Vara af friljaktig mening, iir 


daka tüiwot.  Skiljaktighet , preutem, 
preutates. Skil/erman, weres alma, duob- 
mar, qwekteteje, kajoteje. Skiljoirif, 
ratkem kirje, luopatem kirje. $kiljecir, 
káino fuorge, fuoppetak. Skilnad, fir 


, ranem, qwektanem, luopatem. Skil 


mega, fårranem, qwektanem. 


fell, hárwa diet. Skenbarlig, wuoidnos, Skilling, fkilleg. 
qékos. — Skenbelig , hàrwaflalleje, kutte Skimra, «jueuket, paitet, kiket. 
takka wall. S$kenbeligbet , bárwaftallem , Skina, paitet, tjuouket, kiket. Skimandt, 
takkemn, kiked, paiteje, qwoket. Skins igenem, 
Skena , járnfkena, alletes route, route plåt. ' tjada paitet, fuoitet. 
Skena, wainket, qwotfet paije] meren. Ske- Skingra, páddetet. Skingrar, påddanet. 
nig, åwajes, qwotfetakes, fpake. | Skim 








.| SKO 


Skinka, Íwine tjárwe pele, fwine puoite. 
Skinn , nakke, fkidde, tuolje. | Skinnbóxor, 
fkinkek, faffnek. — Skinnpálr, muodda. 
Skinna, paijl meren widnekob átfet, 
taret, teblot, tuoret, njuowet. 
Skjorta, fjårt. | 
Skipa , tjodtjotet. 
tafeb tárjot. 
Skir, vruorjes,fuoitak. Skira,tjálgeten takket. 
Skjul, håptjes , fåk. Hålla handen för ógo- 
nen, til fRjul för folen, Yetfaftet, 
Skjuta, wuotjet. Skjuta på, nakkelet, nak- 
ketet, fatjet, fkuoteflet. Skjuta frulden 
på någon, wereb mubbai wuojet. Skjuta 
tilfammanr , tjägget, akta widkoi wad- 
det. Skjuta up til en annan gång , man- 
gotallet. Skjuta mifle, paldelen wuotjet, 
meddet. Skjutgevér , wuotjem reido. 
Skjutr fatto. Skjutrpenningar , fatto ped- 
nig,fattem palka. Skjutfa, fattet. 
Sko, kabmak, fkuow. Sko på, kamatet, 
kabmakit tfaket. Sko-rem, wuoddek. 
Utan fkor , kabmaketta. 


Skipa lag och rått, rek- 


Skock, tákke, nauka tjátrek, muos, fluokk.. 


En fkock af vargar, flalpi wallwe. Skock- 
£alr, naukai naukai, tjárreki tjárreki. Se 
fRare. Skocka fig, tjákenet tjàkai, nárret. 
Skog , wuobme, wuome, wuoude, muora 
land. Skogslund , wuomats, muora tub- 
bo. Små fkog, lanje, ldkima. Skoglör, 
mnuoratebme , muorates, puoljos. Skogs- 
fogel, muora lådde. 
Skola , de fkola, fije kalkeh. | 
Skola , fkol. Skolmáflare, fkol - herra. 
Skolka , laikaflallet, latertet, fkoleft katot. 
Skolla, tuolteje tjatfin njáldet. 
Skomakare, kabmak takkeje, kabmak károje. 
Skona, arjot, juorjet. — Skonrmá! , arjom, 
juorjem. 


S$kopa, kokfe, kautja, fluora kokfe. 


SKR 673 


Skorf, ruobbe, fkuorw, åiwe ruobbe. 


Skerpa, paijafats, karr; ulkots, 

Skorra, Íkáret, fjukefet. 

Skorflen, wuobne raike. 

Skott , wuotjaltak, fkuotte, wuotjos. Lyck- 
fkott , fåitem.  Skozt-4r , fafkad jape. 

Skorza ut, ulkos kárwot, palet erit. 

Skrafvel, rufko. Skrafla, tippertet, fjandertet. 

Skrall, brakkohem, marem, jutía, klib- 
ma. Skrallig, lifak, lifs. 

Skramla , fkuolet, fkanjet. Skrazk, flaggek, 

Skrapa, häfta tjákkom. | Skrape, bannor, 
fjárgom, pálko. Skrapa, watkot, fkuopet. 
Skrapa bort, erit wafkot. Skr apa ibop, 
tjàgget. Skrapa dt hg» wuollafes kefet. 

Skratt, tjaun, pákos, fuorke. Skratta, 
pákoflet, tjaimetet. 

Skrefva, luowtjafet, juolkit fárretet. - 

Skr, kilj, kiljom, kraj,tjuorwom. Skriíe, 
kiljot. 

Skrida, afloft mannet, afloi játtet, lánda- 
net, fkáblanet. Skrida til, alget. Skrid- 
få, uffek, matho, fuoks. 

Skrifart,tjalem lake. Skrift, tjalog, kirje. 

Skrifta , fkallotet. Skrift, friftning, fkal- 
lo, ripp. Skrzfta fig, fuddoit tábdeflet. 
Skriftefader, fkallo attje. Gd til fkrift, 
fkallob waldet. 

Skrifua, tjalet. Skrifua up, tfekkot. 

Skrika, tjuorwot, kajet, kiljot, walot. 
Skrika ti], kiljatet. 

Skrin, kiftots, lafe littats. Skrinda, fkrind. 

Skrit/Kor , fládtje. | 

Skrock, tideflallem, qwor, wabd. Skrock- 
full, tidalats. Skrocka, ákkeflet. 

Skrubba , wafkot, wuoleílet , fkuopet. 
Skrubb, fluggo. 

Skrud, hirw, hewes karwoh. 

Skruf, fkruw. Skrufva , fkruwet, pádnjet. 

Skrymta , härwaftallet, takket wall, herwe 


Qqqq diet 





674. SKR SKY 


diet takket, heiwatet. Skrymtare, hår- Skumma, taga bert [Rumen., Üpteb kivo. 
waflalleje. Skrymreri, bárw, takkem — Skumar, fàptot. 
heiwe äiet. Skunk, margna. » 
Sks ynka , rábje, tármo. Full med f&rynkor, Skur, åkte, pálles, máke, 
. såbjift teuwas, rábjek. — Skrynka ibop, Skure, wijatet, wrelkotattet, — Skura up, 
fnárret, sáttjeflet, jáimotet. Skrymkar, ——pelket, tfetfaflattet, fjárgot. 
ràbjeket. Skrynkla, kibretet, jàimotet. Skurk , fkálm, tifke pele, katíos ife, kene, 
Skryp, fkáttmos, kntte i kukkeb piffu. — Skura, fkut, haks, fkipp. 
'Skryta, raífet, raffaftallet, milotet. Skuren, wuotjetum , wuotjstallum. 
Skrz,:febre fuolke. - Skurta, tjilet, tjileftlet, tjálot, njultjet 
Skr4/f, koros litte. Skrd/-ir, riuro. Skréf- Sky, palw. Sky, af/ky, pallo, pallem, dv. 
lig, ráper, ojalg, klabber, jàimotum. wuowdn. Sky, undfly, kattetallet, pa 
$krz/, walom, kilj. SkrZ/a, flrätjot, walot. let, ráddabet. 
Skraáma, uddo, karafem, karaftattem. Skydda, warjelet, Rattet, waret, hagu» 
'Skrdck, alw, pallo, paldem, fuorgenem. fes waldet. 
Skrda , faldet, waljetallet, átfet, rainet.— Skyffel, route-káiwo. 
Skrádda, waijet. Skráddare, waijeje. — Skygg, arge, arges, wuorwe, arpenum 
Skråll, fe fkrall. — Skrálle, tíuoukanum —— B&foa fkygg, áurot, argot, wuorvo, 


leire litte. arpenet, pallajet. 

Skr na, paldet, alwetet, fuorgatet, arpet. . Skygga, fuoiwenaflet, fuoiweneb talket 
Skrán, fkritjom, walatem, walom. Sky/, kárdne flaura. 

Skräp, rufko, táffjes kaudneh. Skyla , kåptjet, tjiket, tauket. Skyd js, 
Skröplig, háío, neure, raffje, fabmales. = tjiketet. 

Skröplighet » waiweswuot. Skyldig , wålkoges, laikoges, welke wuck 
Skubba , ruopet, ruobbet, karafet, karaftattet. — lai wuojotum. Skyldig , brott iig m3 
Skudda af, fjaudnjot, kaitetet nalaftes. dokes, fakkolats. — Skyldighet, wiko 
Skuf2, nertetet, bháiketet, riwket, riwke- = keswuot, widno. 

flet, ruteflet. | Skyla, wereb wvojet, fkuwet. Skyll 4j 
Skugga, Íuoiwen, fuoisvenes. f/f. kadde allafat. 


Skuld, welke, laiko. Skuld, or/ak, fel, wik- Skylld, párab, fláktalats, lawe. Sijli 
' ke, walpe, were, fuondo. För /&en = /Rap, párad, lako. | 
fruld , heiwe diet. Skuldendr, wálko- Sky/dpadda, fkaltjo.  Sky/t , kabnje, vita 


lits ,, wálkoges. Skymf, fkabmo, háppa, nalfem , albeten. 
Skulderblad, piárgnes, pedges. Skuldra,ålke. — Skymfa, fkabinet, nalfet, albetet. 3 
Skulle, làpt. Hö-f/Rulle , fuoine lápt. felig, nalfes, albetakes. 
Skulra, kaunit tfegget, kiáunjshet. Skymning, qwolmo. IF /Kymningen que 
Skum, fåpt. Shummzig , fáptajes. te qwelmon.  Skyxima , tjuouken aita 


Skumm , mörk, fieudujes, fjeudnjok. Skwmr ^ orrot, tjuoukefeb ajetet. 
ögd, tjalme wanck. Det börjar blifva Skymia, ålketet. — Skymz , ålketem. — 
Jkumt , qwolmotatja. | Skynda, káhtjet, saffohet. Skynda po 





SKÁ 


fet, fpaitet.  Skynd/am, ruok, fpaites, 
raffoheje. Skynd/ambet, raíTe, ruok wuot, 
fpaiteswuot. Skyndfarmt, rua, ruoi, fpait. 

Skytt, wuotjeje, fkittar. 

Skdda, kátjetet, kátjetallet. 
kitjem faije. 

Sk4/, kåtfo, wuokko, wuoro, wuollat, 
maílwa, plågo. | Sk4fralr, kátfoi, plá- 
foi, Wuoroi. 

Skåfvel, kàiwo. Skåfla, káiwot, palet. 

Skal, kare, kautja. Din Jrål, wuorde tokko. 

Skålpund , fkålpudd, naule, marke. : 

Skåp, fkáp, wuorka litte. 

Skåra , tfekke. At fRdra,, tíekkotet. 

Skigg,Íkautja. Blifva fRág pig , fkautjot. 

Ská/te, route áffje. S&dfvor, cuoivran takteh. 

Skáfta, nautetet, naddatet, pládgot. 

Skål, wikke. Skd/, pris, arwo, makfo. Få 
ffl för en vara, kalwob arwon jåttetet, 
rektes arwob wahrofl ådtjot. 

Skålig, taibes, rektes. 

Skålfva , fkelbet, tárgeflet, åingeftet. 

Skålla, huttet,tfjälet. Skålsord,fpåddem pako. 

Skålm, tilke pele, fkalk, fkålm.  Skdim- 
aktig, fkålmalakats.  Skålmflycke, fkál- 

' ma pargo, paha pargo. 

Skámma , peiflet, fpiejet. Skdmma ut, fkab- 
met. Skémma:r bort, peiftot. Skåmmar, 
Jhémma fg, fkabmnahet, fkamatet, háp- 
panet. ' 

Skämt , pilke, telpe, telpeswuot. Skdmra, 
pilketet, telpet. | Skdmri/am, pilkalats, 
fuorkok. 

Skåndelig , wrafles, fkabmokes, fkamos. 

Skdnk , waddes, waddaltak , fkánk. Skånsk, 
bord, peude, buordats. Skänka, fkin- 
kotet , waddet, waddaflallet. | Skénk- 
fam, waddanje. 

Skåppa , kárdne litte, fkålo. 

Skår, klippa, fkere, fkérats, qworgo. Skår, 

^o fm, tjälg, raines. " 


Skådepla ts, 


- 
* 


SKÓ 675 
Skdra, tjuoppet, tjuolet. Skéra fonder, 
tfapet. Skára, rena, rainetet, rainefen tak- 
ket. Skdra tänderna, panit kritjatet.. Em 
fRára, juoppem reido, fluora kawak nipe. 
Skårfva , fkible, fkiblats, lanja. 
Skärm, warjo, káptjes tállán auteft. 
Skdrmytfel, wiko, tårots. — Skdrmyt/la, 
wikot, tároflet. 
Skárp, pira tjanas, kátfald. 
Skärpa, autjoi puoktet, faijet, tabtjet. Skdr- 
pa firaffet , pakkatafeb tjauketet. 
Skår kåda, kåtjetet, ajatallet, pifnaflet, åtfåtet. 
Sköfla, fpiejet, eritewaldet, katotet, audet. 
Skóka, fkeke, fuora, hora. — a 
Sköld, warjo. Sköldebref, Konoges 
kat adeles ålinai auti. 
Skölj a , fkullet, tåitet. Skbölja ner , njalgelet. 
Skön , tiabbak , faro. Skónbet, tjabbeswuot, 
faurot. Biifva frön, tjabbot. 
Skónja, tábdet,fkenot,tajetet, wuoidnet,aitfet. 
Skór, muóker, raífje, fmeres. Skórz trå, 
fmeres muor. | 
Skóraktig, lutes, fkekes, kad:wak. 'Skör- 
lefuad, luteswuot, fkekeswuot. 
Skórbjugg, wanka tjárd kutte kittjota al- 
matjeb. 07 
Skörd, tjuoppem. Skördetid, tjuoppem pádd. 
Skórte, helme. | Skórta up, kátfaldet. 
Skóra, kátjet, jukot, fytet, márrahab adnet. 
Skóta, bry fig om, Óntíot, laketet, paí- 
fot, aktot. Skóra uti, Jarfoa , jtket. 
Skóte, afke, puogna. | 
Sladdra, iladdertet, tippettet, fjandertet, 
- táfffit hålet. S/ladder, flimber. 
Slaf , akten åiwe fwaines, ikkates teudaar. 
Slag, reivwates, fpekkem, hágg, háfem. Sag 
(apoplexia;), jabmaldak, jamalk wank. 
* Slag, art, nale, flaja. ' Slag , fált/lag, 
táro, tároflallem. S/zgPék. arnes, hapak. 
Slagskämpe ; táro kåmp, táro kiduro, tår 
Qqqqao roles, 


| pla- 





676 SLA : 


roles. Slagsmål, tåro, flinke. Slagregn, 
fäwat, fluor åkte. 

Slaga, trufkem muor, flagan. 

Sliggs, route paik, mi routeft takkaten kattja. 

Slagruta, káttom ákfe. 

S/agta , njuowet, fkiddet, flaktet. Slegtmá- 
nad ( Ocfobr.), kålko. Slagtning , táro, 
tårom. S/agtnuing , flagtande, njuowem, 
fkiddem. 

Slak, làdtjes, metaltatteje. 
tjot, metatallet. 

Slamra, pliwet, jutfet, tudnet. 

Slant, flanto, rre. 

Slapp, ládtjes, wanatakes, njuotfes, BJif- 
va 2p njuotfet. — 

Slar fva , llimpo, flibbro, tuognes. Slarfva, 

öra várd:lóft , fatta tokko takket, flint- 
foslaka takket. Slarfviga kláder , faigo 
karwoh, raike karwoh, karwoh kutte 
lih tuognefi wuollai wuojom. 


S/akna , låd- 


S/a/k , Bántje, flibdfe. Ssó/lafk , flatte. Sla-' 


JRig, flibdfes. S/a/Ra, flántjet, fàlfet, orai- 
net, pádwotet. Des /lafKar, flattemen le. 

Sif, kokfe.  Kokflef, males kokfe. 

Sleka , fllicka, njàlot. ;S/eke, njáloltak. 

Sem, njaule, fnuolga. Siem, elak, pahas, 
wafles. Slemt, paha, pahaít, waflet. 
Slemmig , njaulajes. 

Slida , tápp, fkuoudo. Kaifflida, nipe tápp. 

Slik, fådan, taggar, tagparats. 

Slinga, parkaltet, pådnjet akti laigit. 

Slingra, kifelet, fnårret. Slingra /£g un 
dan, kefatet, 

Slinka, flippertet, látkefet. Slinka undan, 
fuollet pateret. — Sl/nka efter, mangen 
fuollet tjuowot. 

Slinta , .njallkeflet, niappetet. 


Slipa, llipet, faijet, tabtjet. Säpfen, hakko. | 


Slippa, pidfet, kalketet. 
Slipprig, miaulos, nisppat, niallkes. 


SLU 


Slita , ndra , nokketet , párreltattet, — Slite 
ondt ,flitob adnet, tjodtjafin orrot, furret, 

^ Slita fónder , kaikot. Slita af, pátket. 

Sijunga, pall. Sijunga fenar, kedkit px 
flin tjafket. 

Sloka , flabretet , flaiwetet. Slokig, (labre. 

Slockna , jaklet, jaddet, jamketuet. 

Slott, Konoges heim, fått. 

Slug, jerbmok, fluokes, wifes. Slughet, 
fluokeswuot, wifeswuot, jerbmokwuo:. 
Slugt, fluokefikt. 

Sluka, nidlet. — 


Slump, fåitem. Af en flump , edeleft. Slum. 


pa. tjäken áfeflet, akten matten áfeflet 

Slumra, nåkketet, jamketaflet, nakkertowe. 
Slumrig , fkewtotebme, flintfos. 

Slurk, jukkaflak, fluora jukkaflak. 

SlufRer , flufkig , flintíos, fmorwok 

Sluf$, tjatíe puodo. 

Slut, ketje, nokkem, laitem. På /utt, 
mangemufíla, mangemus ketjai. Sluta, 
låptet, laitet. Sluta, jerbmoftallet, mero- 
flallet, qworafet. Sluta köp, ål pira 
laffketet, hålet. Sluta fred, rafeb takket 
Sluta ut, tjuoldet, ulkos ftagget. 

Slutt, niakko, njuojan wuolos, meto. Sätt 

- fing, meto, njuoja, njuojeflak. 

Sid, reiwetet, qwofgnetet, fláwet, hifet, 

fwintet, láfket, leifket. — Slå eld, tällid 

kaffket. Sid ihjäl, latket, kàddet. Su 
fönder , mutket, tfuouket. $72 felt, wet 
tet. S/d igen, tappet, puodot, S4 ige 
nom, tjadatet, fjapketet. 5/2 s kull, lag. 
get, wuolos flåvwet. — S/d ned ögonen, 
wuolos kátjeflet. —. S4 om, málfotowe!, 
átjatowet, preutet. 5/4 £g til, piejetet 

Slå under £g , wuollafes kefet. Slå wt, 

fjaddet, fite. — S/24, tárot, tåroflallet, 

wikot, tároin kitfet, 


SMEs, bö-flog, Naja 


si 





SLÓ 


Slácka, jakfetet, jaddetet. S/dcka bungern, 
nelgeb kajot, fwargaldattet. 

Sláde, tjálk, tlidda, trako. Lapp/ldde, kerres. 

Slägga, flådtja, fluora wettjer. 

Slágt , párad, lako, flákt, maddo, werrek. 
Slágt, flágtinge, párolats, fláktalats, la- 
we. Slágte, fuolke, fale, almatja flaja. 
Slágtfkap ; ládktawuot. Sligtas på, awe- 
flet. Han flågtas på fin far, attjes melte le. 

Slánda , Ínaldo. 

Sláng , reiwates, hágg, håla. Slånga, pal 
keflet, tjafket. 

Sláp, loffes pargo, flito, krås, bruk. — 5/4- 
pa, weítet, kefet, ádna pargob adnet, 

Slippa luitet, pell&. — $/dppa lös , nuolet, 

uowes luite.— Sldppa fjádrarne , tàl- 
kit kattjetet. | | 

Slår , jalgok, flaijok, jalget. Slår, blid, li. 
nes, libbes, lines báleje. — Slät, dålig, 
fuoppetes, neures. S/érmark, jalget, qwol. 
pa. Slätt, neureslaka, pahalt. Rätt och 
fått, fåiwalaka. Slätta til, jalget, flai- 
jet. fliktet, jalgeten takket. | 

5/6 , ndlos, nórom, kutte i le aiwon. B/ifva 
flå, nàlot, nárot. Slö f/ád, neures kárdne. 

Slódder , kenes almatjeh, kenes file. 

Slóg , tjeppe, tjeppes, mattanje. $/ógd, kå- 
ta tuoje, tjeppeswuot. — $/ógda, tuojo- 
het, tjeppaílallet. 

Slöja, line, áiwe line. 

Slöfa, tuhlet, fkidartet, fkiwtet, Slöfare, 
fkidar, tuhlar, fkiwtar, tuhleje. Slöf/eri, 
tuhlem, fktdartem. J 

Smacka , fjamket, fjámket. 

Smak , painek, fmak. Smaka, Ímakot, tåb- 
det, fmakeb adnet. 
Smaklighet, nialgeswuot. 

. Smal, fegges, leggok, kedíes. Blifva fmal, 

fegganet, feggot, kedfanet. Göra /mal, 
feggotet, kedleter. Smalbet , leggas , feg- 
got, kedío. 


Smattra, ruotet, ruoteílet. 


Smaklig, nialge. 


SM 677 





Smed, fmidda. 

Smeka , lakkotallet, táketallet, takotallet. 

Smeta, fikkot, fikkeflet, padhet. Set, padha: 

Smida ,Ímiddet. Smidja, fmidjo, fmidda 
kåte. Smidig , miwkok, wanatakes, 
kutte metaltatta. 

Smickra , flimbertet,, jelletet, håket, Smic« 
ker , flimbertem. 

Smila , tjaimet, fnjifkeflet. Sila; /mickray 
jelletet, flimbertet, hárwa diet takket, 
mubbi diet takket. 

Smink, paino muotoi. 
ruopfoken painetet. 

Smitta, pàdo, pádwo. Smitta, pádwet, 

. padhet, painet. Smitt/am , painetakes. 

Smolk , ripa, fmuolke, ibje. 

$mug , tjagnem raike, tjäkos raike. 

Smula , bittats, finolko, fmál, iutkotes; 
Smula f/ónder , Ímolket, mutket. Smuls 
gråt , ila negg, faiges. 

Smuts, tuolw , flåntje. Smut/a, tuolwatet, 
flántjet, orainet, pádwet. Smuz/ar, pà- 

. dot. $mut Ag, tuokwajes , waíles, oraines. 
$mutga , páddoi jukket, jukkeflet. 

Smycka , hárwetet, tjabbotet, hewoken tak- 
ket. $myckad , hárwok, hewok, tjabbo- 
tum. Smycke , hárw. 

Smyga, niaket, fuollet tjagnet, fuollet tía. 
ket. Smyga fig undan, kádketet. 

Små, fmaw , utfes, (maiwes. Små /kog , lås 
kima, påftek. Skåra fi önder fmått, (mais 
wet, tlapet. Småst, fmaiwai. $mánine 
gom , fuoimen , afloft, aftoi, låitoi. —— . 

$máda, albetet, nalfet, laitet, fpáddet. Småda: 

ord, nalfes pako. Smálek, albetem, nalfea; 

Småll, pláwem, klibma, leud, jutfa, fmáll. 
Smá/la , pláwet, tudnet, klibmet, jutfet.. 

$málta , fjálkelet, fuddetet. Smålta, blifva 
fmålt, fjálketet, fuddet. Småls, fjálketum. 


Q4 3 Smdrz, 


Sminka , muotob 


K 


"> Arfsg, pira jártet, pira Kyrfolet. 


678 SNA > 

Smárt, f/mal, fegges, feggokats. 

Smárta, fwarke, pino, waiwe. Smårte- 
full, pinetakes, paktjes. 

Smöåja, tíaket, tjada tfaket. 

$mór, wuoj  $mórgár, wruoja laipe. 

Smórja, wruoitet, látjot wuoitafin, Smór. 
ja, fimbrjefe, wuoitas. 

Snabb, kämp, fappel, happel, ruok , ruwes, 
haretes, Ípaitok, fnapes. $nabbbet , kám- 
pawuot. 

Snack, rudn, hubma, håla. Snacka, rudnet, 
fmarefjet, hubmet, danfkeflet. 

Snafva , Rimpeldet, niallkeftet, kàmpeflet, 
Ínokarmet. | 

Snappa bort, erit tåpot, tuobbelet erit. — 

Snar , ruwes, tuok, fpaites. Snarare, arebi. 

Snara, kill.  S9marka, fnoret, íÍnorret. 

Snart, fnarligen, wargi, fua, fpait. 

Sharflicken, hekkes márai. ^ Smartrogem, 

' jakkoles, jakkwár. 

Snatta, nifkot, fuolataflet. Snattare, ni- 

 fkoje, tápotakes. Snatteri , nifkom.: 
$7164 , tjuolo, tjuolok, táres. På fned, tjuol- 

: fot. Sneda, tjuolotgåp tjuollot takket. 

Snibb, njuone. 

Snickare, Ínikkar, muora tuojar. 

Swickra, Ínikket, muora tuojeb takket, 

Suida , latet. Snida i trå, muori tíekkot. 

Snikem, faige, faiges, nett, negg, faire, 
fnaule, hanes. | 

Snilla, fe fnatta. 

Snille, fd ,'jerbme, fnuortakwuot. 

fno, pådnjet, kebbret. = — 

$noka ; Ínuogget, fnudtjet, njudnotet. 

$nor , Ínuolg, fnuolga. 

Sork, thífes aitoh , nittem.  Sorka, nor 

- Kefet. Snorka och pocka , aitet ja riktet. 

borra, fiuka, fke?ro, wárgo. Snorra om- 





$»ntubba , ffárgot , tíetfaflattet, 
" Smubbor , Íneitem. 


' Seld, palka, makfo. 
pelket, fneitet, Solka, tuglwatet, fmorwotet. 


SO 
Snufva, Ínuop, fukt. 
Snugga, Ínuogpet, fåletet. 
$nur, Ínukk. — Snu/a, Ínukkab jukket, 
Snufhig, flintfar, kutte i le rajanes. 
$nyfta , fjuoketet, feinatet. 
$nygg , lniwa, Íniwok, tjabbe. 
Snyta fig, Ínufotet. Snyte, njaone. 
Snål, hanes, wainok, fínaule, fail, nåpel. 
Sndibet, haneswuot, fnaulokwuot, S24. 
lar, Ínáletet. 
Snácka, fkaltjo. 
Sndf, pafkes, pafkok, kartjes. 
Snåll, fe fnabb. Sndlibet. fpaiteswuot, kám- 
paswuot. Snällt, kiåmpafikt, kiåmpeft 
Sndr ja, kifelet, wautetet. Sndrja fg, wav 
tet, webjet, tabranet, qwofgnet. 
Snåfa, fJárgot, fjárget, tletfallattet, fneitet. 
nó , uot, muottek, lobme. Snöga, muot 
tet. Snóglopp, latte. Snófparf , alap. 
$nód, tokkones, fuoppates, okaudnes, tåffjes 
Snópa, kaldet, kafket. Snöpt , kafkek. 
Snöplig, walles, fkabmokes. Snöpligt, wiflet 
Snóra ibop, akti fnårret, kárretet. 


$nóre, kaino, reffine, fnuore.  Snörrått, 
njuolga, ftadan, 
Snórpa, Ínárret, akti tjäket. — Snórpar ib 


af betta , tárrenet. 
So, fwine, fnorka. 
Socken, fuokno, tjelde. 
Socker, fokkor. Sockerbakelfe, fokkor laipe. 
Sofra malm , malmab rainetet, malma 
fårwa kedkeft tjuoldet. 
Sofva , ådet. Sofva godt, njalget ådet. 
Sofvel, Íuwle, påkteftak, pålme. 
Sol, perwe, peiwats. Sola £g, perwen ar 
ten tjákkahet. Solbránd, perweft kårdum 
 Solfiánd , kukkemus peiwe. Solfiral ) 


peiwe labtje. 


Socka , kuopa. 


Soldat , tåro ålma. 


A 











SPA 


Som, kutte, jukko, juok. Som, /Z/fom, 


ko, nauko. | 

Soml:ge, muttemeh, fåbmafeh, kallekatjeh. 
Somt , muttem part. i 

Sommar, kefe. Somna, ådajet, nåkketet. 

Son, pardne, alge. = Sonbuffru, manje. 
Sonefon , ajow. 

Sopa, lopet, rainetet, rainefen takket. 

Soppa , lema, fmalek. 

Sorg, furgo, waj, waja, wajek. Sorgedrágt, 
furgo karwoh. Sor gelig, furgolats. $orz- 
fällig , márrüteje, márrahab adneje, már- 
raheje, hugfar. Sorgfällighet , márraha, 
hugío. Sorglös, huglotebme. Sorgfen, 
furgolats, wajeteje, kutte wajen le, wajes. 

Sorl, hálme, tudn, jutfa, kraja, flaune. 
Soria, tudnet, jutfet. - 

Sort, flaja, nale, tjárd. Sortera, tjuoldet 
fårta flajeb. fårr. | | 

Sot , tjadd. Sot, fjukdom , puotfelwas , tand, 
wank, maine, waddo. Sera, tjaddet, 
fmorwotet. Sotig,tjaddajes, kutte tjad- 
den le, tjappes, linorwotum. | Serdód , 
puotfen. jabinam. 
fingo, jabinem fángo. 

Spa, foppa, lema. — FifKfpa, qwele lema. 

Spade , lpadan.. $pada , fpadanin palet, fpa- 
datet. — Spader 1 kort, tpada. 

Spak, tames, lijes, lábdes. Blifva fpak, là- 
jot, lábdot. Spakférdigt , lábdet. 

Span , kárt, kártel, luod, tudno pele. 

Spana, åtlåtet, jáfkotet, katjatet. Få fp- 
ning, judjot, elwet. 

Spammål, fpanmål, kárdne. 

para, njuotetet, tfutfet, juorjet , fparet. 
Spara ibop,tukfet. Sparfam,njuotetskes. 
Sparfambet , tfutfem, juorjem, mjuote- 
tem. $parfamt , njuotetemlaka. Lefva 
fpar/amt , njuoteten wiefot. 

Sparf, tfitfok, tfe. Spar bók , titei. 

Sparka, tjaktjet, tjáktjetet, páttkeflet. 


Sotefáng , puotíem - 


SPE 


Sparlakan, làutek fángon pira. 
Sparre, álg, tjàfk. 
Spatfera,wadfetjet,walkefet;walkfet,(lanket. 
Spe, albetem, nalfem, fp&ddem, narrem. 
Göra fpe af, Ípeijot, narret. Speglofor , 
fpeijom pakoh, fneitem pakoh. ' 
Speck, puoite, allas. S/4//p&M., nuorjo puoite. 
Specka, puoiteb fila tfaket, puoitet. 
Spegel, fpejel. — Speg/a £g, fpejelen muo- 
tob kátjetet. | 
$peja , fåktjet , fuollet át(atet , akfatallet. 
Spel, flåk, tokor, tokortem. Spel, mufik , 
fpeletem. Spela pd infirument , fpeletet. 
Spela kort, fpiålet. Spela 4 pipa, pip- 
pob tjuojetet. Spelman, Ípeleteje. 
Spendera, kåftet, kaftekeb takket, wadda- 
flallet , fpanderet, fkánkit háiketet. Spen- 
derfam, waddanje, fkánkoke ^ —— 
$pene, nidtje, ruoufe. | 
Spenflig , legge, feggokats. 
SpetelfRa, tubre maine, pahas tubre,fpetelfka. 
Spets, njuone, Ínjuttje, ketje. Spezr, hög- 
fa kullen, tjàkk, fnjurtje.. $petfar , raiki 
takkatum hewok line. I fpetfem, njuo- 
noheíne, autemufen. Spet ig , fnjurtjok, 
Ínjuttjok, Spetfa , Ínjuttjet, Injuttjen tak- 
ket. Spetsbof, (lnora. (lim, tifkepelak. 
Spetsfundig , fluokes, wifaflalleje, wifes. 
Spetsfuwndig bet , lluoke, (luokeswuot. 
Spett, paflem. Sätta på f/pyttet , paffeini 
tfeppet. 
Spicken, kàike, fnowas. Spicket kört , ki- 
ke piirgo, fuowas piárgo. 
Spik, roue naule,fpikar. Spika, naulet. 
$pilla, leiket, kábmetet, kálketet, fpillet. 


679 


$pillas ut, leikelet, kåbmanet.  Spill- 
ning, leikelem. — — 
$pillo, fpiejo, hakkanem, káddem. | 
Spillra , tåda, fabtjes, fpiålkates. — fpillra 


fönder , fpidlkotet, [aret luoddet. 
Spil- 


6280 SPR 


Spilta, ffallsfpilta, fuoine litte. 

Spinkug , fegge, fkaile, tjokkotes, råibme. 

Spinna, pàdnet. Spinnrock, kákkel , fnal- 
do, pádnem rákk. 

Spinnel, heune. Spinnelvåf, heune werbme. 

Spion, fuolle akfatalleje, fjáktjeje. 

Spira, Konogafen welde, fpirs. — Spira, 
liten bjclke, ftuokkets , tjáfk. | 

Spis, piåbmo. Spir, fpif/tl , aren, fpifs. 

Spifa, befpifa, piibmet, fedet, piábmob 
waddet. Spifa, åra, piábmotallet, pár- 
ret, Spifa, rdcka til, jákíet, ållet, rek- 
ket, fpiífet. 

Spitr, m. m. fe fpetr. 

Spjut , faite, Ípaggok. o 

Spj dle, fpiálkates, pekkats, fjállots. Sp; 4i- 
ka , fpidlkotet, luoddet, faret. Spjd/kas 
fönder , luoddenet, peiget, fpiálkefet. 

Spjåll, wuobdne káptjes, fpelte. 

Spjárna, tjiktjet, tjáktjetet, páttkeflet. 

Split, rito, pálko, flinke. 

Spol, petfek, widdek. Spole, k&dhem fuoj. 
Spola garn« laigeb keftet, fpolet. 

Spong, priwe, pråwats jokka rafla. 

Sporre, tjáktjem route. 

Spot/k, ridhak, raggoftalleje, fpofkeje. 

Spott, tjälg. Sport och fpe, fpåddem, nal- 
fem. Spotta, tjälget, tjálgetet. 

Spraka , brakkohet, langkefet, ruotet, ruo- 

— fatet, fnjirret. 

— Spraffla, ftátjet; fwarret, fwárget, fpáret. 

Spratt, fkuorpo, pus. Göra et fpratt, 
pufet, fkuorpob takket. 
Spricka, raket, luoddenet, peiget, jállot, 
Spricka ut, wuotjet, patfet, pátfetet. 
Sprida, påddet, páddetet, pira fajet. Spri- 
da ut en ting , faken wuolgetet, ringet. 
Spridar, juokatet, widanet, ]uobbitet!, 
páddanet. Spridd, páddos. 

Springa , /pricka , jällo, rakem, fawe. 


Spå 


Springa, löpa, hoppa , wiiket, wainket, 
warret, qwotlet, åkot, njultjet, tjilet, 
tjäleftet, fafket. Springa (coire) , rakket. 
Springa ut, uprinna, wåddafet, kålkitet, 
Springa på, anfalla , ladet, råbmolet. 
Springa up,fprainet. Springkålla, aja, 
ajek, tuoldeje ajek. 

Sprita, karrab waldet, qwolmeflet, rainetet. 

Spritta, fprainet, tjåleftet, fwarret. 

Sprote, fwitja, lanje, åkfats. 

Sprund, buntíe raike, nialme. Spray 
da igen, buntfe raikeb tappet. 

Spruta , triffet, triffetet. — Vartnfprua, 
tjatfe triffem reido. 

Språk, kiål, hål, fardne, hálem lake. Språ 
ka, hålet, hubmet, danfkeftet, rudnet, 
fmarefjet. Språk/am, hálajes. Språkkun. 
nig, kiålolats, mådde kiålek. 

Språng,tjalem, wiåkem, qwotfem, njultjem. 

Sprácka, fpránga, luoddet, luoddot. 

Sprádcklig , teblak, treblak , luoflek, tjuoffe. 

Sprárta up, rattet, kaikot. Gå och fpráttu, 
raggotallet, wradfeten tjáulaflallet. 

Spróte, Íwitja, kittjaheje muor. 

Sputa ut, (py, tjállet, wuokfet. Spy, 
wuokíenes. 

Spå, káttot, autel fardnot, wuofotet, muo 

net. Spå, trolla, náitot, qwropaftille. 
Spáman, nàite. Spågvinna, qwopes. Spå 

om, káttom, japotas, nüiteswuot, ni: 
tom. Spátrumma, kábda. 

Spån, fpako , wuolates , wiárates, fpanes. 

Spánta ibop bráder , fjálloit lauketet akt. 

Spår , luodd, kája. Gå på fpár, quore. 

Spád, njuores, fegges. Spådr barn, utes 
mana. Spåd röft, fegges kiål. 

Spåda up, blandet, njarbotet. Spåda vat. 
ten i vin, tjatfefl winai piejet. Spåde 

. på, laffetet. 

Spåka, tabmet, tamet, nalet, låbdotet, låjotet. 

Spån 











SOV . 
Spánna , kiáldet, fadtet. Spánna före, kefa- 


flet, kefaflattet.. Spánna, taga är fig med. 


naglarne, kad(íi fårjot, pikfet. — Spánna 
ihop, kruokkotet, akti tjadnet. Spånna 
sfrån, luitet kefafeft. 

Spánne, kruokke, fálp. 


Spånflig, tjoktok. SpánfHigbet, tjoktokwuot. - 


Spánta, luoddet, laret, luoddot. 

Spárra ut, Íadtet, tfagget. Spárra in, pi- 
raflattet, pira karwet, fårtet harefl puodot. 

Spó, fwifko, fwitja. Spógubbe, kyrko-wakt. 

Spóke , fwikol, wardali, eppar. Spöka, lat- 
tot, [wiket, wandertet jabimemen mangel. 

Spór ja , fråga, kattjet, katjatet, jifkotet. 
Sp6rja, árfara , aitfet, tetet ådtjot, jad- 
jot, elwet, wuopteítet, kullet, tábdet. 
Spórjar, blifva kunnigt, kullot, láfet, 
faken mannet. Spörsmål, katjalwas. 

Sqvala, Ínjáret, fpaita kålket. 

Sqvaller , táfíjes hål, fqwolder, keles fak. 
Sqvallra, Íqwoldertet. 

Sqvalpa, lifkot, lifchkot, 

Sqvattra, fjället, tfiwkefet. 

Sqvdka, pulkeftet, tlihret. . 

Squáttra , fiddertet, fkidartet. — 

Stabrak, kukkemus peiwe. 

Stack, fino, ámártes, hi wke. 

Stackare, "waiwan, kánne, hijo, flakkar. 

Stackug , Ádne, ánekes, ånekate. 

Stad, flad, faije. Stadsbo, fladen wiefat. 

Sradd, tjodtjomen, orroje, kutte le, Stradd, 
legd, palketum. 

Sradfáfia, nannotet, tjárgetet, álles dob- 
mob waddet. Stadfåfelfe, nannotem, 

. Alles dobmo. ' 

Sradza , förordna, kottjot, piejet, dóbmet. 
Stadgar, nannot, nannotowet, tjárget. 
Stadga, påbud, piejetus, orvig, lag. 

Stadig, nannos, tjárges, wekfes, famolats, 
flaikok, flalkes, fluowok. Sradigvaran- 


STA 681 


de, ikkates, ikkat orroje. Stadigber, nan- 
noswuot.. Stadigt , nannoft, nannoslaka. 

Stadna, tjodtjetet, kånoket, flattertet, flanet. 
Stadne , upbóra , orrojet, laitet, nokket.  . 

Staf, fåbbe, klakka. —Srafoclfe, (laweles. 
Stafva, flawatet. | 

Stake, flaura, halgo, tjuold , balka, watjos. 
$taka ut, wittait piejet, wittet, meretet. 

Staket, flaggek, hagan. 

Stall, ftall, hålla kåte. S'talla, puoitotet, 
kádtjetet. | 

Stallbroder , kradna, qweibme. 

Stam , madd, båll. Sram, bárkom/? , mad. 
do, werrek, párad. Sram, flabne. Fram. 
flam, auta ketje, Stamfader, madder at. 
tje, madder aija. Szambok, watem kirje. 

Stamma , kakkaflet , malteflet. Stamm, en 
fom flammar , kakkas, kiilalakkak. 

Stampa, njutet, tlabmet. Stampa med före 
£erna , juolki tfabmet, trámpet juolki. 

Stank , pahas habja, pahas hapfes, lukt. 

Stapel, ámártes, hàwke, fino. 

$tapla, flimpeldet, njallkeflet, wilpatet, 
kámpeflet. Stapla $ tal, temfeílet, pa- 
kob ejet, kakkaílet. Stapla up, ámártet, 
paijalok párdet. 

Stark, wekles, ^wákfak, kidura, famolats, 
famo-porre. Stark köld, karra tjáfkem, 
pruóffe, Srarkz rep, nannos reffine. Stark 
bandel, (tuor åfas. Starkt bränvin, kar- 
ra wina, Starkt, nannoft, wekfeslaka. 

Starr, llarro. Starr på ögat, kalam tjalme. 

Stat , rik, Konoges rik. Stat, prakt, hårw. 

Sratur, kukko, fjaddo, modo, 

Steg , lawke. Stege, raideres. 

S$regra, deurotet, åfalit tfegget. | 

Stek, paffem piårgo. Steka, paífot, Stekar, 
paífot. Srek/pett , paífem. 

$t, kitjos, kuffmes. — $telnz, kuflmot, 
kittjot ,. kalnet, kräwoket. 


Rrrr | Sten, 





682 STI 


Sten, kedke. En flor fien, kallo. Stengrund, 


qworgo. Stena, kedkahet, kedki káddet. 

Stenig, kedkajes. — Szenigt land, juowa- 
jes 4dnam. 

Stick, tjuoggatak, páfketem. Lämna eni 
flicket, mubben hággab wrahdai tfaket. 
Sticka, páfketet, 4íefkotet, tfefkelet. Sric- 
ka, gravera, fatíet, tjalet.  Sricka in, 
tfaket. Selen fficker, peiwe kárda. Stic- 
ka, fy, károt. Sticka vantar, fatfit kád- 
het. Sticka, trdfHicka , fabtjes , fáda. 

Stickelbdr , tdefkes muoran muórje. ” 

Sricken, márak, máren. Szicluiar, máratowet. 

Stick-ord , tjaimem pako, narrem pako. 

Srjelke, juolke, takte. 

Stjelpa, kibinetet, kábimanet, raggetet. 

Stjerna, naíle, tafle. — Stfernkihare, na- 
fli áppes. 

Stjert, petfek, pattom. 

Stift, akta Bifkopen land, akta Bifkopen tafo. 

Stifta, picjet, laget, flillet, fifa piejet, algetet. 
Stiftare, algeteje, tfeggeje. 

Stig, /páx , luodd, kája. Stig, våg, palges. 

Stiga,lawket, idet. Stiga wp, paijas ká- 
ret, tjuodtjelet. Stiga ned, waolos lui- 
tatet. Konfen fliger , kånfl autana. 

Stilla, fjawotes, fAddos, lådtjes. Stilla, f/akt- 
modig , låjes, låbdes. Sitta filla, fawot 
tjäkkahet. Tiga filla, fjawot orrot. Stil. 

- Ja, dämpa , blidka , keppetet, fjawotattet, 

uorotet, fáddotet, lidnahet, lådtjeb tak- 

- ket. Stilla bloden, warrab tfuokeflattet. 
Stilla bofRap, buwai piåbmoit waddet, 
fiillet. 
wuot; lådtje. 

Stillef ind , kånokaftem tåroft ånekes påddi. 

Siim, Nåk, flåkem. Stima, Nåket, flátjet, 
flandet. Fif& fima, qwele kådho. 

Stind , fadtok, teuwas. Blifoe find, fprig- 
get, pradgetet. Se fint på, tjalmit tlagget. 


*» 


STO 


Stinga , påfkåtet, tfefkelet. 

Stinka, pahaft hapfitet, tliwnitet. Stinka, 
drypa, táinget, káikot. - 

$tjáia, Íuolatet, fuollet katotet, nifkot. 

Sto, márro, mingeles háff. 

Stock, tjälk, fluokke. Stocka fg , luokot, 
tjdkenet, nárret. 

Stod, tíagge, ådnåres, pil, kiwe. 

Stoffera, luofkot, puddet, pardet, talia 

* károt. 

Stoft, ripa, máiwe; mulde. 

Stol , bánk, tjákkahem faije, flol. $rolrinr, 
patta raike. 

tolle, kaiwes, piádak, fkike, tajok, kajok 
Stollig , midla-lakkak , midlawanak, kar 
wreslakats, perik fákák, wuorok. 

Stolpe,tfagge, juolke. $tolp-bod, juolkak aite 

Stolt , raggok, tjáulak, fluora(lalleje, mie 
ftalleje, fluores. Stoltber, fluoraflallem, 
tjáulakwuot. 

Stomme , bàll, abnes. 

Stop, flop, kadno pele.  Halffop, tint. 

Stoppa, Nappet, tíágget, tfaket, puodot. Sis 
pa igen et bål, raikeb puodot, máfkotet 
Stopp, tappa, puodo, káptjes. Stoppuing, 
teutates. 

Stor , fluor, fluores, jánjok. Stor foci, 
karra fwarke. B/ifoa f'er, fluoranet. $t. 
fni , mårak, puofjak, kárrok, pooros 
$tortalig , pako rippak. — Stor-ordir, 
njalmokes. 

Storkna, tjdkfanet, páktjanet. 

Storlek, fluorakwuot, jenjokwuot, moddo, 


Stillhet, fåddoswuot, fawotes-" Storm, wiro, karra piigg. Storm, (oppv 


gnatio), táro, tårotem. — Storma , viro 
brakketet, piággetet. Storma (oppuru- 
fc), tárotet, tárob takket. $rzorma ii), 
ladet. Storma, bullra , flåtjet, flandet, 
jutfet, klibmet, maret. 
Srormbatt, åiwe warjo, tàro kapper. 
&rdf, 





STR 


tt GNE meer puc ER PUO DEA R RO QUDD DNE? TURO Cm 
Straff, pakkates, flraff. Straffa, pakkatet. 


flraffot. Sera fflöft, pakkataka,nauk. $zraf- 
várdig , fakkolats, máddoges. 

Strand , kadde, fiårw, terbme. Stranda, 
kadde nala wirrot,kadde wuofle párjeftet. 

Strand/árta , madhet, aroflattet, pettet. 

Straxt, tala, talak. Straxt efter, tala tale. 

Strek, tjalaflak, tjalep. — Strek, tåg, kai- 
no, badde. 

$treta, rabbet, kilpot, killot, kítfet, rat- 
tjet, wipget, oibot, kimpeldet. Srreta 
emot, wuoftaladdet, tfagget. 

Strid, Ípaites. Strid /ád, teuwa kürdne. 
Strid, kamp, táro, rito, oibom. — Srri- 
da , tárot, táron kitfet. Det firfder emet 
förnuftet , i tatt fjátte almatjen jerbmin. 
Stridig, tårek, wuoflaladdeje, preutak. 
Stridbar , tåro iniha, táro kiimpa. 

$trima, flranjes. Solffrima, peiwe labtje, 

"Stripa, fhdra, tlekke, t[ekkes. 

Strumpa , fuokko, pidto. 

Strupe, tjádd, tjáddek, karas, kirs. 

Strut, jebmefats, fkuoudo. ..— - 

Stryk, fláwatallem. Få firyk, flávretallet, 
riffeb ádtjot, fwafkotallet. 

Stryka, fikkot, njamet. Stryka bart, erit 
njamet. Stryka ut, wafkot, flriwket. 
Stryka omkring landet, pira landen kål- 
ket. Stryka pd en, reiwatallet, láfko- 
tet, fláwet. | 

Strypa, karket, puwet, karkaflattet, kera- 

— flattet.. Str ypar, karkafet, puwot, kerafet. 

Strá, fuoine tjále, grafe tjále. 

Stråk, hare, káino, alme wuole. 

Strále , folfirdle, peiwe labtje. — . 

Strát, kAino, laido. Hvad flråt for ban? 
kábbos åiwi wuolgi? 

Sträcka; wanatallet, E dtet, reflet. Strácka 

fg, fadtjefet. Stråcka fig til, rácka, 

jakíet, ållet. Hans magt flråcker fig ej 


STU 685 
ldngt, i fo makt: kukkas pite (ják(à). 
$trácka, rad, pirka, kargates . I cn 
fräcka, aktet rajaft. . 
Stráf, tjarrok, kittjos, bafkok, brifkok. Str áf, 

ogin, tárek, pahaflalleje, lrrok, ráfkes. 

Stráfva, wigget, rattjet, rabbet, rudwet, 
tjabtjet. Stréfva emot, flagget, wuofte 
tjodtjot, wuoftala(let. 

Stráng , bård, rinkfes, kárrok, karrok, kar- 
res, puofje. Sträng köld, karra tjáfkem, 
tráng, kiáldak, badde. Strnga, nagget, 
wuojetet. Serdngbet, karrokwuot, rinks. 

Strö, páddet, luobbet, pira fajet. | 

Ströfva, flraukot, tåpot, rewaren etjebs 
takket. Srrófvar-partí, rewar ÍAle. 

Ström, jokk, ádno, njauwe, uwe, kálkate, 
qwoik. Strómma , kálket, (njáret. 

Strömming, fillda, tjufkets, fjila. 

Stubbe, jalgna. Stubbig , Ínamp, fnoppok. 

Studera, kirjai låret, fláderet, — Student, 
fládent. 

Stufva,Addáfifi lággetet,mubbade(t wuoffjet. 

Stuga, káte, flápo, táppe. Förfuga, ulkolán. 

Stum, kiálatebme, kidlates, kutte i háletinatte. 

Stump, Ánates, ketje, pekke. - 


, otund , pàdd , aike, kátfo , mafwa, wuollat. 


En liten flund, ánekes pådd, páddets. På 
ffunden, tala , talak, talle adtjek. På f4- 
fa flunden, mangeius ketjai, mange. 
mus aikai. Stundeligen, páddálok, inta. 
Stundom, muttemin, muttem pali. 

Stupa , flabmet, Ínokarmet, kámpeftet, járret. 

Stur/k , flartek, finn, tárek. 

Stuffa, prunka, wwolotallet, tiáulaflallet kare 
woi Srufa tilbaka, ruoptot kauflet. 

Stut, nuora wuokía, wuokfats. 

$tybbe , kolft ybbe, tjadda tfumprfe. 

Stycke, pekke, pekkats. Stycke, kanon. 
ftuora tåro fleuk. Et-fycke váf, panka. 
Styckevis, påddoi, pekki pekki. Srycke 

Rrrro fn- 





684 STY 
fonder, páddet, pekki pekki tjuoppet, 
finaiwet, luepket. 

$t yf, kittjos, kuffimok, tjoktok. Styf, fark, 

— wekfes, kiàura, famolats. $t yf, Pógfár- 
dig,raggek. Arbeta flyft, áljoft parget. 

$tyffader , attje pele, attje faije. Styfmo- 
der, edne faije, edne pele. — Styffon, 
pardne pele. — Styfbroder, wilja pele. 

$t yff/yfler , árben pele. Styfdotter , nei- 
ta pele. — - 

Styfver , árre, kuoppar árre. 

. Stygg» wafle, waflok, rábmes. Styggt, 
wallet. Styggar vid, waflahet, waften 
adnet. Biifva flygg, wallot. 

$tyl, tjalem reido, tjalem lake. Nya och 
gamla f ylen, ábme ja åddå reknig. Styl- 

. fjädrar, pattom. | 

Styltor , muora juolkeh. 

$tympa , ánetet, ánatallet, Ínampet, fnop- 
potet, jaggeldet, jallet. 

Srympare, omattanje, kálko, hijo. 

Styng, páfketem, tfefketem. — Hål och 
fiyng. páfko. 

"Styra, livret, tárjot. Han kan ej fyra fg, 
1 etjenis nakkahe, (i etjebs rade). Styra, 
laga , rektotet, fliller, fjåttetet, laget. Sy. 
re, roder, fliwr. Styrelfe, lagatas, ful. 
dem, piejetus, tárjotem. — | 

Styrka, wekíotet, tjirgetet, nannet, Styr- 
ka til, kaukelet. Styrka, magt, fumo, 
wekfeswuot, nannoswuot. Han ber fått 
Kn fulla flyrka, &les famoites le jåk- 
fam, juo le famoi nala pátam. 

Std, tjodtjot, tjuodtjot. Sr bi, wekketet, 
pelen tjodtjot. Srå til räta, tiggen au- 
ten tjuodtjot. S74 efter, woainotet, wai- 

: non orrot. SZ efter ens lif, mubben 
hággat wigget. Sr emot, wuofle tjuod- 
tjot, wuoflalaflet, tfagget. Sid före, au- 
ten tjodtjot, påtet. Sz4 en före, mubben 


STÅ 


wiefeken pira mårrahab adnet. Så på 
f£ , Wielotallet, (laiket. Huru får da 
^o til med eder? maktes mák(ebet? maa 
wielobet? Siå ffilla, akten faijen tjo 
tjot, tjodtjetet, kånoket. Stå up, tjood 
tjelet. Stå uz, killet , kierdet, flaiket, pio 
tet, flitob adnet. | 
Stáj kraj, flaime , fluibme, klibms, todo 
Std/, (lale. Std/fátta , faleb piejet. | 
Stånd, tjodtjom faije, juolke fae, omig, 
wuoke. jag dr ej i flånd tilibabuos | 
te. I /amma flíánd,tattua wuoken. Sá, 
värdighet, kall, ammat. Stånd, bd, — 
Afes bod. | 
Stándaktig, nannos, ílaikes, flaikok, fak 
. Kok, kutte auten wall manna. Ståndak 
' tigbet , nannoswuot, flaikokwnot, killo- 
wuot. Stándaktigt , nannoft, flaikesaka — 
Sténg , flaggo, flauta, halgo. | 
Stánga, muolwet, tjärwi nortetet, kur 
betet tjárwi. | 
Stånka , tíakket, Iuokot, fjuokefjet. 
Stát, hárw, hewokwuot, tjåule. Ståckg, 
hewok, hárwok, tjabbes. Stätecligtn, 
hewoklaka, puorakit. 
Stácka , ánetet , utíetet. Sräckas, ådnanet. 
Stád , Ímiddem route, flåd. 
Stáda, reidet, laget, karwet, tjabbafl karwet 
Sráda i ordning , faijafas fártab pårdet. 
$144ja, palket, leiget, leigab waddet. Stål 
fel, pant, leiga. 
Stådfe, inta, alo, akeft. 
Stáfva, påttjem litte, nappe. ; 
$tálla, piejet, párdet, tfegget. Ståls 
prof, freiflot, káttjelet, práwet. & 
Kg, támetet, wiefot, takket. Ställa ii 
freds, tiwot, likt takket, puorotet, får 
dotet. Stálla för ógonen , tjalmi auti pe 
jet. Ställa fg fom, takket ko. Stála fs 
Jjuk , etjebs takket puotfeznen. oi 











e 


STA 

Si lle , faije, tafo , paike, taiw. I fållet för 
flfver , filba faijen, filben auteft, 

Stálining , fldem, lagem, wuoke. 

Stämma, rófl,kiál. Stämma, fammankomf., 
tjákenaddem, ftebno. Stämma för rätta, 
lagai qweddet, flebnet. Sråmma, dåm- 
p^. puodot, tlappetet. Stämma bloden, 
warrab tluokeftattet. Stämma in, akti 
låfketet, fjättet akti. Stämning, fiebn, 
fiobnek. 

Ståmpla, flåmpeleb piejet, tjuorget, piw- 
tet, fluokeswuoteb brukot, wifaflallet, 
kin(lertet... Srdmpla efter någons lif, 
mubben hággen mete tjodtjot. Stámp. 
ling, prwtein, wifaftallem, flnoke. 

Stándig , ikkates, alo orroje. Ständigt, in- 
ta, alo, akeíl, fárta palen. - 

Stánga, flagget. Stánga igen, puodot, tap- 
pet. 9ránga omkring, pira flagget,'gár- 
deb takket, gardot. Stänga ifrån, tlag- 
get, tlappetet. Stáng/z/, ftaggek , puodo. 

Siánka , trillet, triffetet. S2dnka, dr.ypa, 
táinget, káikot, 

Stárka, nannotet, wekfotet, tjárgetet. 

Sråd, tlagge, ådnåres. Stödja, tfagget, tlag- 
geb piejet wuollai, tårjelet, tárjot, tutet. 
Stödja fg, tárjotallet. — Stödja efter 
f fk, tjuouket. , 

Stöfvel, flebel, beinek. | 

Stök , rufko. Sröka, laget, flildet, tjáket. 

Stöld, fuolatem, fuolawnot. 

Stöp, ruwetk. Stöpa, leikot, fjålkeiet. $76- 
p. ljus , kintelit takket. 6p /Izf , ftadtjo. 

Stör , flaura,.flaggo, halgo. Stör, ovanligt 
ftor fif&, kálla, fluora qwele. 

Sróra, hemíet, peiflet, malfket. 

Stórre, fluorab. Större delen, ánatjumufeh, 
ánab part. Góra flörre, fluoretet, ánetet. 

Stórta , wuolos håiketet, riwkeftet, ruteflet. 

Stör, nortetem, nolfatem. Stör, /Lótelr.jutem. 


sU 685 


Stóta , föra f'ónder , njutet, tfuouket. Stóta 
4 , nortetet , nolfatet , riwkeflet , ruteflet. 
Stóta fig , nolfatet. Stóta, fórarga, má- 
radattet, áutjet. Sróra til, pátelet, tjáke- 
net, tjággot.  Stóta, ej pafa, i fjáttet. 
Stóta fom en böfa, tjáktjeftet. 

Suck, fjuokenes. — Sucka; fjuoketet. 

Sudda , tuolwatet, Ímorwotet , pád wet. 

Suden, kibmahaddum, tuoltetum. 

Suga, njammet, Sugning, njammem. 

Sugga, mingeles fwine, fnorka. 

Summa, lokko, reknig. Summera, akti lokket. 

Sump., kiáwa, kidwek, fais, laddo. Fifk- 

ump, wiefoje qweli wuorka. Sumpig, 
tapak, tippak, laifek. 

Sund, tjàlme, Sund, frifk, warres, wor- 
rok Sund, bálfofam, Aidnes, puorak, 
warrestakkeje. —Sundbet , warreswuot, 
w'arrot, didna, hálfo.  Sundt, warre- 
fikt, warrafl. 

Sunnan, årjel. Sunnan ifrån, àrjat. Sun 
nanvåder , årjeli piågg. 

Sup, jukkaftak , kokíe. — Supa, kadfet, juk- 
ket, jukkafítallet. 

Supplik, maddem kirje, waitem kirje. 

Sur , fures, muln. Sura 6gon, fåurom tjal- 
meh, njuouíom tjalmeh. Smaka furt, 
furitet. Surdeg , fures daigen. Surmulen, 
muín, máfketakes. 

Surna , furot, mufneket, muowafet. 


. Surra, fufa , fjukefet, maret, nuwet. Surre 


och fupe , wuolagen flandet , jukkaflallet,. 

Svafvel , vilfja. Svafvelficka , riffja tfakke- 
tes. Svafla , rifffab painetet. 

Svag , wefje, famotebme, neure, háfo; há- 
jo, walbmetebme, raffjes, lifak , fjepfies. 
Svag bet , wefjeswuot, fjepfjeswuot, raf- 
flesvuot. Svagdricka, klaiwes wuola. 
Svagt, wefjeslaka, neuret. 

Sval, kalos,. tjáfkeslakats. Svalke, tjáfko- 

Rrrir 3 tet, 


686 SVA 


. tet, tjáfkotallet, kárfotet, 
fkot, káríot, kalot. 
Svala, fwalfo. Svale, ulkolín, 
Svalg , niálatak , tj&dd , hamfe. Svalg, djup, 
haute. Svalg och dr yckenfkap, rytem ja 
jukkaleswuot, ádna párrem ja jukkem. 
Svall,aldoh.  $valla, paroi mannet, pors- 
fet, affketet, abbefet. ) 
Svamp, tjana, fwaipo. 
Svan, njuktja. Unga fvanor, jeudah. 
Svang, gå $ fvang, wankot, kullot, we- 
: jelubbun fjaddet, taiwot. 
Svank, låjo, kawa, tjima. 
Svans , leipe, pattom. 
mefue wuolotallet. 
Svar , waíletes, walletem. Svara, walle- 
tet, taweílet, jekatet. Svara emot, jebd 
påtet. Svara före, lokkob takket, fwa- 
rot, etjes nala waldet. 


Soalne , tjår 


Svanfa, wadíe- 


Svarfoa, wadnet. Svarffflol, wadnem reido, . 


Svart, tjappes, tjappok, fuortak, Svertak- 
tig, tjappeslakats. Svartza , tjappotet, 
tjappotowet. Svartfjuk,lollok, Svart- 
konf?, náàiteswuot, náitaflallem. Svertkon- 

« fHigs náite, náitaftalleje, qwopes, meureje. 

Svaffa; tippertet, priddet, fladdertet, tjep- 

. paftallet hålen. 

Sveda, lwarke, paktjes, paktjeswuot, pino. 

Sveda, bränna, (njuwkelet, fnjirpetet, qwor- 
betet. Svedjeland , qworb. 

Svek, pettem, pettogeswuot, tarem., 

Bven/A, taro, tarolats, laddelats, Sven/Aa, 
taro kid. Tala fvenfRa, taroftet. 

Soepa, káfelet, pira káfelet, tauket. Sve- 

pa lik, lik warjoit piejet. 

Sverige, Swerje, Swerjes rik. 

Svett, piáwes.  Drifva foett, piiwefeb 
paite,  Svettar, piáwaflet. 


Svicka,tappate. Suickbd/,wuoigneflem raike. - 


Svide, [widet, kafket, paktjitet. 


SVT 


EIDEM UN 

Siga, ge fvíga, mivwet, metetet, pelcbs 
luitet. > 

Svigta, lenkeflet, fwilkehet, fwaiketet, Gjet, 

Svika, pettet, taret, madhas takket, madhet, 

Svima, jabmalket, fwimatet. Svimning, 
jabmaldak, fwimo, En fom ofta foimur, 
jabmits, jamits. | 

Svin, Íwine, Ínorka. 

Svindel ,áiwe járrákwuot. Pldrad af fois. 
del, áiwe járrák, 

Svinga, kirtet, pira járcetet, kicbmot, Sois. 
44 Ág ups kyríolet, tjärdnet, pas 
laudnet. 

Svingel, fuoppates grafe. 

Svinka, Íwaiketet, furilkeflet, wilpatet. 

Svifkon, Stockholm muórje. 

Svordom, wuordnom, karro. 

Svullen , páttos , pankes, páttanum, fwillon. 

Svullsa , páttenet, panketet, pact, fvil. 

lot. Svullnad , påttenem , panketem. 

Svger, mak, fwille, Svåger fap, maka lako. 

Sodr, lofíes, karres, waddok.  Soéie, 
waiwe, muode, wuorradeswuot, lile, 
Soérligen, ádna waiwin. 

Svdrmodig , hujnos, furgoJats, kutte va 

. mon imuodeb tibda ^ Soérmedigh:, 

|» wraimon muode. 

Svdfva, kirtet, kitelet. Spdfoa i luften, w* 
raldeíne kirtelet. Svåfva omkring på vat- 
net, jaure pira kálket, låttot tjatfen nalut. 

Sváger/ha, manje, fibjok. 

Svålja, niálet, niåleltet. 

Svålla, påttenet, panketet, pafet, pagke 
tet, fwållot. | 
Sván, nuor ålma. Svénbers, pardne man. 

Svdnga, kirtelet, járretet, kirbmot. 

Svärd, lwerde. Tvedggigt fudrd, que 

te autjok fwerde,e | 

Svérfader, wuopp. Svärmeder, wvone. 


Svår. 








SY 


Sodrja, wuordnot, karrotet, | Svårjare, 
karroles, karro njaline. 

Soárm, tradjo, nauka, fluokk, állo. "Svr: 
ma, jukkaflallet, ftaüdet. Svärma om- 
kring, pira kyrfolet, pira wandertet. 
Svármare, kdttare, liron ja jakkon 
addáfleje. 

Svárta , tjappotattet , tjappoken takket, tjad- 
det, fuortet. Svdrta, tala illa om, tarwet, 
laitet. Svérta, (vart fárg, tjappes paino. 

$y, károt. Syndl, aime, nalo. Spring, 
fuorma kite. 

Syda, luta, raggelet, raggelaflet, 

Sydlig , árjel. Sydiig vind, årjel piápg. 
Sydvåft, årjel alat. 

Syfta, mudtet, fiktet, adnelet. Syfta på, 
átfet, wainotet. Syfremá!, mákke, fitud, 
waino. 

Syl, pártetes, pobme. 

Syll, tjáfk, fluokk, wuodo fluokk. 

Syíta, pidbinoit talkot. Sylta bår, muór- 
jit wuoffjet. | Sy/ta, f/yltad mar, talko- 
tum piábmo. 

Syn, wuoidnem. Syn, beffhtning , káttjem, 
káttjetallem, káttjetem. För /yn fRull, 
heiwe diet. Syn,uppenbarel/c, fåmofjern, 
fippe. Syna, kátjetet. Låta /yna , káttje- 
jt waldet. Sysa;, wuoidnot. 

$ynd , fuddo, máddo. Syndafall, fuddoi 
kattjem. Syndaflod , fuddo tulwe. Syn- 

. da, fuddob takket, meddet, fuddotet. Syn 
dare , Índdar. Syndig,fuddokes. Synd- 
lór, fuddotebme. 


S ynner lig , látralakats. Synnerligen, i Syn: 


nerhet , ánamufla, aínes, 


Synlig , wuoidnos. Synizgt , wuoidnoslaka. ' 


Syra, fuiecwuot. Syra, góra fur, fa 
rotet. Syrgrár, juomo. 

$y/Ron, wiljetjeh, abbatjeh. | $y/Renbarn, 
wuofles lawe. Sy/f/inge, mangeb lawe. 


sÁ 687 


Sy/la , widno, pargo, takkamus. Sy/la, dme 


bete, ammat, embikt, kall, faije. Sy/ffel- 
fåtta, tuojohaddet, takkamufeb waddet, 
pargetet. Sy//elfatt, kutte ádna pargob 

. &dna. Sy/loman , tjodtjoteje, káttjeje , fai« 
jafats, kutte mubben faijai le piejetum. 

Syfler, åbba, árben,  Sy/ferdotter , Abba 
nei. Syfer/on, nápat. . 

Syta, káttjet, neutot, jukot. 

S4, faja, faun, ebber. Så /44, fajet. 

Så, fåledes , nau, nautev Sd mycker, ton 
ddnak. S4 for, tan fluores. S4fom, 
nau ko. S4 framt, jus. 

Sád , foppa, lema. Sád, /ádor, fadho, takte. 

Sådan , taggar, taggarats. Sådan, fom han 
var, taggar, maggar fodn lei. 

Såg » Íako, fag. Saga, fakot. 

Sdla, wuodom. SÅåla fRor, wuodomit piejet. 

SJ, fald. Sdá/la, faldet, fiktet. 

Sång , juocikem, laulom, laulotes, wuóle, 
weifa. Foglars /dng , làddi fjäll. Sdnga- 
re, lauloje, juoikeje. 

4 s faipo. . 

Sår , hawe, farjes. Sdra, farjit takket, 
hawit takket.  Sdrad, farjetowum. 
Sát, kerok, aive wának. Såt, /pringa,fawe. 

Sáck, wuofs, lauko, fkárr.. 

Såd ,fajo, kárdne, fakko. Séderman, fajo 
* Alma. SáZertid, fajem pádd. Sddes-bod, 
kárdne aite, SáZes-ax , kárdne kárrek. 

Såf, njolgo. Sáflíg , lábdes, lájes. 

S4ga , fardnot, játtet, jaulet, hålet, taijatet, 
Såga til, tetetet. Det fåges, kulloi, jau- 
leh. Sgen, fuptfes, fak. 

SÅker , jalo, jalos, jafkes, fáddos, wiffes, 

wittes, fikker. Sékerbet , fáddoswuot, 

jaloswuot, witteswuot, : Sdrta i f/Zker- 
bct, nannos wuorkai piejet. Säkert, 
wittafit, wittafl. 

Sälja, wuobdet, -tuoket. 

mE SM, 





68$ sÅ 


frr— VD OR Cd 7 
'"Sáll, wuorbalats, lykkolats, falog. Såll- 


bet , lykko, wuorbe, falogwuot. 


-Sélla fig til, lákkaret, fánet. 


Sållan , wuorjai, i kalle pali. 

Sálle, kradnaftalleje. En elak falle, pabas 
Alma, kenes álma. 

Sållfam, preutak, kAkfos, Autos. Sd///am- 
bet, áuto, undar. 

Såll/ynt , wuorjak , kutte i kalli wucidno. 

Sálfkap , fåle, kradnaftallem, febre , fåle. 

Sálta , lalteswuot, falte. 

 Sámja, fåmeswuot, fimradokwuot, Sém- 
jas, fAmaflet, fåmtet, lakaflet. 

Sämre, neureb, nåkenob, wårrab. 

Sém/k, fkåde, altem nukke. Säm/ka, al- 
tet, femfket. 

Sánda , faddet, rajet. Sdnda bud, fakeb tak- 
ket. Sändning, faddek. Sändebud, fad- 
dek buda, faka fardaoje, fak hàleje. 

Sång , lato, fingo, ádem faije. Sängklå- 
der, ådatak, jäwatak.  Såängkamerat, 
ådem kradna, 


Sánka , wuojotet. wuolos luitet. Säska kg, 


. wmuojot, wuollanet, 

Sárdeler, fárralakats, fárr, aines 

Sérk, qwujni like kerde. 

Sår fRild, preutak, átja. 

Sára, jekatet, kultelet. 

Sáre, tjäkkålaije » faije, Bi/kopsfåte, Bifko- 

heima faije. Säters , àiwi járd. 

Sått, lake, flaj, praude, tjárd, wuoke. 

Såtta, piejet , tfegget , pårdet. Sárta KZ 
ned, tjükketet. Sätra på hg mó[f as , kap- 


ereb tlegget. Såtsa ifrån /yflan, kal- * 
let kattjetet. Sdzta af penningar, pedni- 


kit fkidartet (fjawetet). Såtta ihop , akti 
tabretet, Sárta 5 håkte, fangen waldet, 


fanget» fanga kåtai piejet. Sätta fig ned 


at bygga och bo, wielob tekket. Sázta 
| IA fi öre, aikot,.kiåketet,' uffjotet Sätta 


SÓ 


hg i fkuld, welkit tápot. Sätta fs wp, 
tjodtjalaftet, fliwíeb takket, okullogafen 
orrot. Såtta til, förlora , maffet. Sáu 
til arbete, tuojohtiddet. Sätta wt når, jid- 
detet. Såtta öfver vatten, ralla (utet. 

Söckendag , arga peiwe, arg , pargo peiwe. 

Söder , årjel. Söder ut, årjas. Söder om, 
årjak, årjelen. Söder ifrån, årjat. Gi 
langre til föder , årjetet. 

Söfva, ådajattet, nakkartuttet. 

Söka, åtfet. Söka, efterftråfva, wainotet, 
rattjet, wigget. Söka $ rätterna, mal 
det, lagab katjatet. Söka, bjuda til, kit. 
tjelet, wigget, freiftot. — Denne matt 
föker , tat piåbmo tjafka. 

Söla , orena, ttolwatet, pådwotet, flåntjet 
Söla, dröja, finet, ila kukkeb ajanet, tam 
kot. Sölaktig, tuomes, kålkos, tamkajet. 

S6lja, malje, fålp, rigges. 

Sóm, kåroltak, (ewe, naule, bruoddats. 

Sóma, nakkar, ådem. Söt fimm, niadges 
nakkar, kaíla nakkar, fippe. I fömnen, 
nakkariíne, ádeme[ne. Sömnig, nakker- 
towym, ádits. Sómsiór, nakkarates, Sóme 
fjuke, wuowdnajes åditswuot. 

Söndag, ailek , ailekes peiwe, fodno peive. 

Sönder , qwoutot, kafkat. — I fönder, fir. 
En i fonder, akt ai aiken, akt ai fir. 
Sónderbr yta , tájet , matíeflet, mátjefle 
Sönder flå, tluouket, mutket. 

Sóndra, ratket, (juoldet, fárretet, juoket 
Róndrar, ratkot, juokatet, qwektanet 

Söndrig, raikanum, kaikanum, tfuoukanum, 

mutkanum, tüjom.  Sónmdriga kläder, 

raike karwoh. 

Sórja, furgob adnet, wwajetet, wsjen or 
rot. Sérja, hafva omforg om, bugie, 
márrahab. adnet. 

Sórpla, firupket, firuppeflet, kadfeflet.. 

j 


3, 





TA 


Sör, almes, almok, fuottes, njalgok. Sma- 


ma , almot, fuotteswuot. 


T. | i 
Tack, kito, kitolus. Haf tack, lek aldes, 
akta kito. Tacka, kitet, alde(let. Tack- 
fam, kitokes. Tack/ambet, kitokeswuot, 
kitoleswuot. 
Tacka, får, [mala mingeles, mingeles fautía, 
Tackel, fkippen kainoh, tåke. 
Tackt , mát laulomefne ja [peletemefne. 
Tadila, laitet, fkablot, walpeb åtfet. 
Tafel, buorde, peude, tillo. Tafa, tablo. 
Tag, waldem, tjaukeflem. Gåddan är i 
taget, hauka le niálon mangen , hauken 
le talle niálem pádd. Taga, waldet, tà- 
pot, tjaukeflet. Targa af daga, káddet, 
hággab waldet.  Taga del uti, febret, 
febren orrot. Taga faf , eller uti , tuob- 
belet, táppet, fárjot. Taga emot, tuoftot, 
tuoflotet, Taga illa up, pahan waldet, 
innarmaílet. Taga af, utlanet, utfot, ut- 
tjanet, mangas manaet. Manan tager af, 
mano fnálpit, mano kefoj. Targa fs, 
autanet, auten maunet, wejajet, wiefojet, 
warrafmowet, ådtjotet. Taga fig före, 
pargon allafes waldet, Taga til, ådna- 
net, laflanet. Taga ófverband , weje- 
lubbun fjaddet. 
Tagel, tàmpá feipe, harjan. 
Tagg , tjitje, fujutje, padne. 
panak, tlefkes. — . 
Tak, låutak, tak, káptjes. 
TAL, hål, rudn. Tal, antal, lokke, reknig. 
Tala, hålet, rudnet, fmarefjet, målgetet. 
Tala om , fuptfeftet, hålen adnet, åman- 
jahet. Tala til, hålaidattet. Tala på, 
håleb takket, laitet. Tala högt, tjuojelet 
hålet. Talar vid, kafkebs hålet, rudnet, 


Taggig, 


danfkeftet, fmarefjet. 
ka fört , almitet. Göra för, almotet. Sök. - 


TA 689 


Tala för någon, 
mubben autelt pakob målgetet. 

Talan, hål, hålem, tjodtjotem. 

Talg, pårwe.  Talgig, párwojes. 

Talig, hálajes. ^ Ta/man, hål ålma, 

Tall, petle.  Tall/kog, petfefk. 

Tallrick, tallek, piåbmotallem karats. 

Talrik, ådna, lokkoteke, wekkes.  Tah 

- rikbet, fluora lokko, ållo. 


Tani, tames, låjes. Hemtamt kreatur,ame 


klittur. Tamd , tabmetum. 

Tand, padne, pane, Tandlös, panetes. Tand- 
kört, padne ådtje. Tandvärk, pane fwarke. 

Tanke, uffjolm, uffjolmes, jurtak. Tank- 
full, kutte widai manna uffjolmafi kum, 
grudnoje. Tanklör, kutte i kukkas páto 
uffjolinaft kum. Tankrik, márkelats, 

Tapet , làutak, wádtji hárw. 

Tapp, tappa. app, nagle, tjitta. Hö 
tapp, luoine kippo, tjagge. 

Tappa, förlora, lappet, lappetet, maffet. 
Tappa, blifva Ófvervunncen, widnetallet, 
tjuttatallet, oitatallet, táppetallet. Tappa 
modet, hujnot, jaffeb peltet. Tappa utur 
et káril, tappet, kålketet, njoigotet. 

Tapper, kiáura, kámp, álma puoike. Tap- 
perbet , kiáurawuot. 

Tarf, tarbo, tarbek, tarbeswuot. Tar fig, 
tarbes, njuotetakes, muddakes. 

Tarfva , tarbahet, niádaflet, niádafto wet. 

Targa, pani kafket, tfápet, farget. 


Tarm, tjäle. Tarmlopp ,tjalgat wank. Ån." 


detarm , marfe, patta tjále, madda tjále, . 
TafRa, talko, wuoffets. 
Tafsla , fammatet, famkelet, fapketet. 
Taxa, lito, arwo, mere,  Sátta taxa; 
Gaxera, arwob piejet, ineretet maa 
deuras kalka orrot. 
Te, wuofetet, wuofatallet. Te fg, etjebs 
wuofetet, B 


Sf 4 ec- 


690 | TID 


Tecken , witta, márk, heiwe, erades. Teck- 


na , mårkot, eretet, wittab piejet. Teck- 
na, rita, måhlet, tjalet. ' Tecknatyda- 
re, autoi tjilgefleje. 
Teg, åker pekke, flajo landen taiw. 
Tegelften, tigle kedke, tigl. 
Telning , lanje, lanjes, fuorge. 
Temperera , muddaken takket. 
Ten ,Ínaldo, kakkel. Pip-tem, pippo lágg: 
Tenn, tadne. — Tennkáril, tadne kare. 
Te flamente, teflament, litto, nórto. Göra 
teflamente, arbebs káfeki táiwotet. 
Texta , fluorab bokflawi tjalet. Text, text. 
Thbor:dag,tuoresdag. Tbordón, atjan raide, 
atjan klibma. TZorvizgz , atjan tjafko. 
Tbron, Konogefen ftol, thron. 


Tid ,aike, pådd. Tid, rådrum, afto, tarb- 


me. Jag har cj tid,ib aflob ane. I råt- 
tan Nd , rektes pådden. Förr £n tid år, 
autel pádden. I god tid, ádna, aike pa- 
Jen. Fórbala tiden, aikeb wafetet,, aikeb 
mangotallet. Gifva en sid, afletet, aflob 
waddet. Imedlertíd, tattne kafken. Med 
siden, alloi, fuoimen, mange manget. 
Fórdrifoa tiden, ajetallet. I fordna ti- 
der , tàllen, tállots aimoi. I tiden, tane 
würaldefne, tane aimon. Urminnes ti- 
der, luptes paleh. Tid (calculus pra- 
gnationis ), lokko. Hon bar kommit fö- 
re fn tid, påtam le autel lokkon.  T?- 
derákning, aiki lokko. Tidfpillan, ai- 
ken láptem. Tidlfördrif, fuottaftallem, 


: sjenes, widno. 


Tidelag, waíles mafletem fjälotes klittu- 


ri kum. 


Tidig, ara, ådnalats. Tidig fommar , ara ' 


kefe. Tidigt, &dna, ádna kåfla. Som 
tidafl, taiwai. 


Tidning , fak. God tidning, puore fak. 


TIL 


neflet, fjunellet. — Tene , anfå, fåret. 


wuokas orrot. Tjena til, dikkahet, fis 
tet. Tjenare , teudnar, kagge, ju. 
Tyjenfl , teudnahem, teudno, tjenzís 
Tjenlig , fjåttes, fjittok, muddak, lagom, 
Tjenlig bet , fjàttokwuot , muddakeuct. 
Tjenft, f/y/la , kall, ammat, embikt, tiene. 
flak. Tyenflaktig, maífket, kutte puorel 
almatji káten járret matta, keppelats 
Tiga, fjawot orrot, i mabke hålet, i pakob 
málgetet. Tiga med, tjáket, i hålet. 
Tigga, watet, almof(let, tiggot. Tiggare, 
. wateje, almofleje. Tiggeri, witem, 
almoflem, tiggom. 
Tijo, lokke. tfekke. Den tijonde, lokkal 
Tijonde, tijod. 
Tik, kauffo, tikfje, tiko, pittjo. 
Tilbaka, ruoptot, ruoptolefi. 
Tilbedja, rákkütallet. — Tilbedjande, ri 
kátallem. 
Tilbjuda, falet, biwdet, faletet. Tilbjuli, 
för föka , káttjelet, freiflot. TiBud, la 


lem, faletem, káttjelem, freiflom. 


Tilbringa, puoktet. Tilbringa fintid, we — 


fom aimobs láptet, aikeb wafetet. 
Tilbörlig , fjittok, taibek, rektok. 
Tildsla, taibetet, nammatet, waddet 
Tildraga fig, fåitet, fjaddet. 


Tilágna , nammatet, taibetet,, lokket, ea 


waddet. Tilágna fg, etjes wuolla lok 


ket, allafes nammatet. 

Tilfalla, ålen fjaddet, pátet. — Det tilfeir 
dig, tunji tatt påta. 

Tilflyckt, paterem kåino, rade, weckt. 
Hafva fin tilflyckz til, tetet kållå kr 
ka pateret. 

Tilflyta, tjággot, tjákenet. 

Tilfoga, takket, puoktet. Tilfora frat, 
fkadab takket. 


Tjena , teudnahet, táneflet, kapgohet, fwai- ' Z/freds , vara tilfredr , jafkes omite: 


/ 





TIL 


det, litatet. Ställa tilfreds, fjawotattet, 
fåddotet, puorotet. 

Tilfylleft , nuokes, ållaft. Tilfyllef göra, 
ållaft takket, ålletet.  Tilfyllefgörelfg, 
ållaft takkem, álletem. 

Tilfälle , tarbme, tilje, famo, kåino, fjittok 
aike. Om du får tilfálle, jus kåino tunji 
parit. Tilfdllig , fåiteje, edeles. Tilfål- 
lighet , fåitem. — Tilfälligt vir, laite- 
meft, edeleft. 

4 ilfórene, autebut, autel. Långt tilfóre- 
ne, juo ádna. 

4 ilfórfzl, tàlwom taffa, puoktein. 

J ilfór kt , tàrwo, tárwoflallem , áfkal. 

Zilgifva, luitet, andagas luitet, metetet. 
1 iigifoen, karedes, kutte pelen le. Han 
år fin herre aldeles tilgifven, állaft le 
fodn båndas pelett. Nn 

Z ilgáng, påtem, kåino, aldanem, lakkanem, 
kátfkanem. 7ilgdng, förråd , tade, kåi- 
no, ållo.  Liren tilgång, waneswuot. 
lilgång. fórlopp, wijor, wuoke. 

T ilbáll, wiefo, orrot, orrot faije,juolke faije. 

4 ilbdlla, tjabret, nagget, wuojetet. 

J ilbopa, akten, tjáken, akten tjáken. 

Jilbóra, detta tilbórer mig, mo le tat. 
Åt bvar och en det honom tilbórer ,fára 
káfeki mi fo le. — Det tilpbrer dig at 
göra, tab berri todn takket. 

Z ilja, fjällo, kláàwan, tilja. 

4 ilkomma , pátet, lufa påtet. Tilkomman- 
de, páteje, mangeb. 

Jilkánna gifva, tetetet, tÍuoikotet. 

Ail, kük, lufa. 7i] def, taffa, taífa ko. 
Vara til, kaudnofet, orrot. 2i]: nu, 
tan rajai. 1i] fors, wadfen. 

Tillaga, tiwot, karwet, reidet, laget. 

Tillika, akten, akta wiåkoi, pald. 

Zillita, maddet, wekkeb adnot. 

Zillpp, tjäkenem, akti tjággom. 


TIL 691 


Tillra, jollaret, wuolos kálket, fkágkoret. 


lillycka, puodot, tappet, káptjet. 

lillára, metetet, pajet, tiptet, loppetet. 
1illátelfz, loppe, metetem, pajem. 

1 illázga, laffetet, laffatallet, ánctet. 

lillémpa, fjättetet, laget, lauketet. 

1ilmále, kaigalem, kaigotem. 

1ilnamn, like namm, nabtesnam. 

lilreda, karwet, karwetet, reidet, laget. 

lilredr, karwes, reid, fládes. Laga zil- 
reds, karwall laget. 

Tilrdcklig, jåklos, nuokes, kutte Alla. 

d ilrákna, lokket, nammatet, taibetet. 

lili, taífla ko, tann rajai ko. ZTilfam- 
mans, akten. 

Tilfats, laffe, tuodde. 

Tilfe, wakfjot, káttjet. , 

1 ilfrifva, taibetet, nammatet, kaigalet.. 

I ilf& ynda, puoktet, pátet takket. 

lilfluta, tappet, puodot, flagget. 

1il/ld, meretet, nammatet, taibetet. 

lilfloppa, tappet, puodot. Tilfloppa óro- 
nes, peljit puodot. 

lilflunda , pátet, aldanet, kátfkanet , lakka- 
net. Tilflundande Högtid, páteje paf- 
fe peiwe. 

lilftyrka, kaukelet, kaukotet, haflet. 

Zilfå, tábdeflet. 

1 ilf ind, wuoke, wijor. Tilfånd,låf,loppe. 

lilfládja, metetet, miådot, pajet, tiptet, 
loppetet, 

Tilflálla, waddet, luitet. 

1ilfándig, taibek, fjáttok. 

1ilflóta, fåitet, fjaddet, tjákenet. 

Tilf/yn, kátjo. 

lilfága em, tåiwotet, jattet. 
fórmana , wakotet, åiwåtet.: 
fe, tàiwotes, jatek. 


Tilfása, 
1ilf/ágel- 


Tilfåtta, piejet, tfegget. T;I/átta, tillágga, 


piejet,laffetet. 7 i// azt,piejetum,tfeggetum. 
Sfiffa2 lir 


692 TJO 

Ziltaga, laffanet, ádnanet, autanet, auten 
mannet, ánebun (fluorabun) fjaddet. Til 
tagande, auten manneje, fjaddeje. 

"Tiagfen, jalo, kámp, kutte i aros. = . 

Jdiltale, hálaidattet, háleb takket, håleb 
waldet, Tiltala, nápfa, fjirgot. 

Tiltro fg, tuoflet, vuoikelet, herdot. 

| iltráda , alget, tjodtjotatjet. Tilträda en 
egendom, tawereb adnegátet, ådtjot. 7;7- 
zráde, algem, pütem. Hafva tiltráde 
sil, pátet ádtjot. 

Tilverka, takket, tuojohet. 

lilvita, kaigalet, wereb wuojet. 
telfe, kaigotem. 

Tiloálla fig, weldeftallet, etjes wuollai kefet. 

lilváxa, fjaddet, ddnanet, autanet. 

Tilókning , laffe, tuodde. 

Tima, addet, fàitet, 

Timmelig , sikafats. 
wáraldefne. 

Timmer , fluokk, tjáfk. Tzmra , timbertet. 

Tina, fuddet, fjálketet. Snön tinar bort, 
piåula. Tina, tunna, tudno, fkoldnjo litte. 

ding, àme, teiwes, ata, tigge. 

J'inga, trawet, bonotet, tingot. 

Tiínne, padne, Ínjuttje. Tirningar, kiådatjeh. 

Tjock, kaffok , kafla, affajes, fuokes. Tjock 
bud , sifajes tuolje. 7 ockt váder , mur- 
kos talke, omakes talke. 7 /ockbet, aílot, 
affajeswuot, kaífo. 

7 fockna , siot, kaffot, fuoko 

Tjockt , kaffet, fuoket. Tjockt med folk, 
fuoket almatjift. 

7 jog, qwekte lokke. 

Tipp, ketjats. Örtipp, pelje puoite. 

Tisdag , tisdag. Tifel, tiflel. 

Zitel, kall namm. Tstukra, kallen nam- 
mafl muonet, 

Titta, qwoulet, qwoulelet, kåtjeflet. 

| Z jnder , badde, tjanas. Tjudra, tjadnet. 





Tilvi- 


Iime, tim. 
Iimmeligen , tane 


TOR -— 


Tjuf, fuol, fuolek. 7 7ufnad , fuoladem, 
fuolawuot. 77w/aktig, tipotakes, ni 
fkotakes. Tjufpack, fuola fåle. 

Tjugu, qwekte lokke. Den tjugonde, 
qwekte lokkad. 

Tjur, farwes wuokfa. 

Tjuta,holwot, walot. Tjutande, holwom 

Tjåder , tjuktje. 

Tjåll, låuta kåte, låutak. 

Tjåra, tarwe. At tjära, tarwet. 

To, line. Tobak, tobak. 

Toffa, låpa, låpates. 

Tofr, tuoppa, táppa. 

log,kaino, teffme. Togna, wattnet,wainket, 

Tok, kaiwes, piádak, perik, kajok, tajok, 
taifok, fkike, åivre fkikek. Toksz bet, kai- 
weswuot. Tokigr, kaiweslaka, piådaklaka. 

Tolf, qwekte lokke nalne, qwekte mubbe 
lokkai. Den tolfte, mubbad mubbe lok- 
kai. Tolfman, laut -álma, tálmanne. 

Tolk, tålk. Tolka, tålket, tjálgeflet. 

Tom, koros, kuoros, tuobmes. 

Tomt, kite faije, aren faije. 7 omz gubbe, fjuoje. 

lon, tjuojenes, laulotes, ton. Hög ton, 
tjuojeles kid]. 

Iopp, tjàkk, fnjurtje, kárrek. Från topp 
11] tå, åiwe tjakkefl kitta páfke rajai. 

Terdyfoel, route künk. 

Tordón, atja raide, atjekutjen klibma. 

Torftig,tarbaheje, niádalats, hájo. Tvrf- 
tígbet , niádaflem, hájoswuot. 

Torfoa, tarfe, launje. Torg, tárg. 

lorka, káiketet. Torka af, lakkartet, fik- 
kot. Torka, káikat, kåiko. Jerkas, kår 
ket, affnet, jagnet. 

lern,Ínjurtje, torne. Torp, utíes heimate. 

Torr, káike, affnes, jagnas. Toerr/Rodd, 
küke juolki.  Torrvérk, Íwarke Jatta- 
fi melt, qweis. 


Jlorfk, wruona qwele, tárráfk. 


Tof 








TRA 


Toffa, tíuobbo. 

Tota efter, tjuowot wigget, áhdet. 

Traf, qwotletem, tjuofkom. 7 traf, tàlwaa. 
Trafva, tálwaflet.  Trafvare, tålwes. 

Trafve, fino, ámártes, háwke. 

Trakt, paike, tafo. Trakrat, nórto , litto. 

draktera, qwoffotet, tuoflotet piábmoi, 
jukkatet, plágot. 

Arakta efter, wigget, rattjet, átfet, wvai- 
notet, wuorgnet. Han traktar cfter at 

- fjäla, fuolatet káttja. Trata efter nå- 
£on, mubbeb piwtet. Diktan och trak- 
tan, wiggem ja waino. 

Jrampa, tuolmot, tilmot.  Trampa un- 
der fütterna , juolki tålmot. — Tramp- 
ning, tuolm. 

Tran, likfe, nuorjo puoite. Trama, qwotg. 

drappa, raileres, kårem kiino. 

Trafa, flibbro, flimpo. — Tra/?, trafla. 

Trafla, fnirret, káfelet akti. 

Tratt, (lraktje, frakt. 

dre, kolm, kolwmas. Trecnig , kolmaktes, 
kolmaktalats. Den tredje, kolmad. För 
det tredje, kolinadefl. - 

Trefnad, arwem, tfáptfom, murre. 

Treflig, murres, murretes, haufkes. 

Trens, badde, fnuore. 

I rcff , tátek, flinn, flartek, trifk, jafk, ana- 
takes, åiwajes. Tre/ka, flartekwuot. 

Ireffa håret , wuoptit parkaltet. 

Tretton, kolm mubbe lokkoi ,, kolm lok- 
ke nalne, Den trertonde, kolmad mub- 
be lokkai. 

Trifvar, arwat, murritet, tíaptfot. 

Jrifven, AMjok, pargar, pargales, áljok. 

Zrilla, pira járretet, fkigkoret, fkerroflet. 

Jdrind, jàrbes, jirbok. 

drippa, tte ketjr wadfetjet, 

Trifa, fjuka, wárgo. 

Triumph, widnek, widneken diet laulom. 
Triumpbera , wruolotallet, awotallet, 


TRU 693 


Tro, jakko, jakkoleswuot. Man kan qj 
f4tta tro til bonom, i le funji jakkat. 4t 
tro, jakket. Tro, hålla före, tàiwot, uf 
fjotet. Tro, hafva förtroende til , jakket, 
tjárget, jakkob piejet, treuflet. 

Trogen , jakkokes, jakkolats, jakkoles. 

Trolig , jakkates. 

Troll, fwikol, tråll. Trolla, nåitot, qwo- 
paftallet, náitaflallet. — Trollkarl, nåite. 
Trollikona, qwopes. Trollkonfl, nåites- 
wuot, qwopeswuot. = . 
roláfoa , kihlatet. Treláfvad , kihlatum.' 

Irepp, tàkke, nauka, fuowa.  Zroppar, 
táro fuowa. 

Irofí, raido, kaudneh, kaudni Kerrefeh. 
lroff, tog, kaffa kaino. 

Trots, ha(lem. Troz/fa, haftet, áutjet. 

Trot/£g , etja radak, flartek, tárek , flinn. 

Trubbig, nolpo, nálos, márom. 

Iruga, nagget, wuojetet. Trug , naggo. 

Trumma , f/pá-trumma, kåbda. Trumma, 
ránna,kálkem kåino, wuoignellem raike. 

Irumpen, tnáfketakes, moflos. 

Irumpet, trumpet, tjuojenes reido, bafun. 

Irut, njuone, njalme, hamfe. 

Iryck, tjuorgem, tjuorgem reidoh. Tr yc. 
ka, táptjet, tedtet, tjuorget, trykket. — 

Irygg  jalkes, jalos, fáddos. Tryegbhet, 
jaloswuot , jafkokwuot, Tryrt, jafkes- 
laka. Trygga, jalostattet, jafkoken tak- 
ket. Trygga fig til, jakkob adnet, åfka- 
leb adnet, kartet , mubbeft jaffeb waldet. 

T*yne, njuone,.flabb, 


Iryta, wadnonet, wailot, w'anes ertot, 


wanes fjaddet. Det tryter, wanes le. 
Trá, flnora wainon orrot, ratt]et. 
Trad, károflak, laige. Trddrått, njuol. 

ga küroflaki tfagge. 
Tráda , tuolmot, tálimot, láideflet. 
Trág, trakke, — Degtrag , deigen trukke, 

- Sffí 5 | Tr4- 


694 TRÁ 


Tráka, ádna pargob adnet, kráfet, kil. 


pot; killot. 

Tr na, njuotfet, fuddet, fuddatakeft puotfet. 
T rånfjuka , fuddatak, råkkatak, (tt. 

Trång, kartjes, kartjok, pafkes, nagges. 
Göra tráng , kartjotet, pafketet.  Blifva 
trång , kartjot. Trångt nát , terkes ( pa- 
fkes) werbme. Alt för trångt, kar- 
tjebet peleft. 

Trángmál , aktjas, kartjas, naggas. Tráng- 
mål, nöd, waneswuet, niád. 

Trá, muor. Vedtrá, tjálkes. 

Tráverke, fkuoke. 

Trágárd, muora garden. 

Tráck, flántje, paik. 

Trád,muor. Fálla tråd, muorab «werdet. 

T ráda , láidet, láideflet, wadfet. Tråda en 
åker , åkereb àjotet. Tråda fram, lak- 
kanet, aldanet, pátet lakkabufi. Tvdáda, 
ficka in, tíaket. Tråda i en nål, fjal- 

— metet, 7rá4e, åjotum åker, ájewes járd. 
Lågga i tråde, åjotet. 

Tråffa, kaudnet, teitet, teiwetet. Tråffa 
én, ÍAitet, faddet. 7ráffar, kaudnofet, 
kaudnetet, wuoidnefattet. — Zráffninz , 
tàro, tároftallem. 

Trágen, faure, wainok, Ajok.  Tråget, 

. alo, inta, áljoft, påddålok. Trágenbet, 
áljo, waino. 

| Trál, ikkates fwaines, akten áiwe teud- 

nar. Trálaktig, fwainalats. Träldom, 
fswainalatswuot. 

Tránga, nagget, Üappet, tragget, táptjet. 
Tránga om, tarbahet, niáda(let, liwtet. 

Tránga , bringa i trángmál, naggafi puok- 
tet. Iránga, plåga, waiwetet, Wuorra- 
-flattet. i 

Trángd, naggetum, Wuorraftattum, niå- 
da(lum. 

Trángta, hamoflallet, wainotet, halitet, 
u(lotet. Trángtan, waino, ufto, halitem. 


TU 


Tráf& , jaure, jaurats, pluewe, laddo, kiiwa, 

Trára, pålket , pálkatJet, ritet, witijot, 
Tráta, kif, pálko, ftinke, rito, wittjo. 
Trátofam, pálkales. 

Tróg , kálkos, wuonjas, laike, faines, aflos, 
tuomes. "Iróg, ovillig , tårek, kutte i 
nali fitta. 

Tröja, like kerde, ánekes kaptats. 

'TrófRa, tru(ket.— 'Tró/Rel, fjàlma. 

(Tróff, jafketes — T5, fórtróftan, treu(t, 
jaloftallem, jafkeswuor, tårwo, áfkal. Tr&. 
fa, jafketet. Tråfa på, tárwot, tárwo- 
ftallet, áfkaleb adnet, táijet. Han tróflar 
på fina krafter , famoites táija. 

"Trórt , kiáudom , kiáwanum, fillom, liwak 
Trötta ut , kidudatet, fillotet. "Trórma, 
waipet, kiáudet, kidwanet, fillot, wiel 
fetet, liwot. Trörrhet , kidudes, fillos, 
kidudem, waipem. 'I'rórz/am, filoteje, 
kutte waipeta. 

"Tuba , nollotet , allotet, fluoket, hullertet. 

Tufva, pine, mákt. Tufvig , páldnajet 

Tugga;luofket, kafket. Tug gor, fuofkatefeh. 

Tukt, pakkatem, pakkates, áiwátes. Tuk- 
za, pakkatet, tiwot.. Tukta med ris, 
fwafkot. | 

Tuktig, ky/R, fkuornes. 

Tul, tull. Fulla, tulleb makfet. 

Tum, tumme, pelge. 

'Tumia, wáutjetet, jolloret. "'Tumla, vå, 

tra, jollertet. | 

Tumlare, kokíe, kokfats, bågar. 

Tunder, tuowle, niwfa. 

Tung, loífes, loffok, leulok. 

Tunga, njuoktjem. Tunga, börda, ni 
de, maifa, loffed.  Tungomål, kil 
Tung/pán, fpadne. 

Tungel, mano, alk. Tungel/kifte, mano kalk. 
Tunn, affetes, niarbes. Blifva tunn, niar 
bot. Göra tunn, afletet, niarbotet. 

| Tic 





TVE 


Tunna, tudno. Halfrzunna , tuno likke. 
Tupp, wuentfan árres..— '"Dufen4 , tufan. 
Tuf&a, lodnot, lodnotallet. 

Tuffa, hofkotet, áutjet. 

Tut, tjuojetem tjàrwe.Tuza,tjàrweb tjuojetet. 

Toagen, paffatum, látjotum , laugotum. 

Toedrágt, rito, pálko, ofámeswuot. 

Tvefaldig, qwekte kerdos. 

Tvee gehanda, qwektelakafats, qwektelakats. 

Tocbug/en, juoreje, qwektaftalleje. 

Tvcka, juoret, qwektaflallet, qwekten juoren 
orrot. Tvekan, juorem , qwektaladdem. 

Tveklufven , luoptjo, fuorgek. 

Tveklöfvad , fluoptio qwepperi. 

'Tvetalig, qwekte háleb adneje, kutte qwek- 

" te håleb walda. 

Tvetydig , kutte qwekte laka matta tjálge- 
flowet. "Tvetydig i tal, kutte i njuolg 
uffjolmebs håla. 

Tocaggad , qwekt autjok. 

Toifla, juoret, qwektaflallet, qwektaladdet. 
Tvifvel, tvifvelsmål , qwektaftallem, 
qwektaladdem , juorem. Tvifvelaktig, 
qwektaflalleje, juoreje. 

Tvilling , juomits. 

Tvina, fe träna. 

Tvinga, nagget, wuojetet. 

'Toinna, kerdot, kerdotet. 'Tvisnar, keb- 
branet. 

Tvif, rito, pálko. Tvifa, ritet, ritelet, 
kárretet, pálkatjet. Tviflig, ritemes, kut- 
te pira rito le. Tviflig jord, rito jàrd. 

'Toungen, naggaitowum , niüdaftowum. 
Blifva tvungen, wirtet, Jiwtet, naggai- 
towet. 

Två, tvänne, qwekte. — Endaft vi två, 
mái qwektak. — To4 gånger, qwekten 
aiken, qwekte palen. | 

"Tos, todtta , paffat , paffatet, látjot, laugot. 

Tvål, faipo. 'Tvérta med tvål, faipoin paífat. 


oo OWN LLL 69$ 
Tvdng, naggo, naggem. Genom tvång, 
naggo tjada. | 
Tvär, tàres..— Tvår, ogin, türek, ráfkes. 
"Tvárbet, ráfkeswuot, tárekwuot. Tvär se 
före, távall. - . 

Tvärt, rafta, tára(t.— 'T'vért emot, wuo- 
fle, puott. | ” 

Tort, paffatem, paffalwas. 'T'odrza , pal. 
fatet, paffat. 

Ty, jutte, jukte. 

T ycka , tåiwot, uffjotet, adnet. $4 tycker 
Jag, naute mon anab. T ycka om, likot, 
puoraken adnet, etfet. Tycka om fig, ' 
áiwaflallet, raggoflallet. 'T'yckar, wuoid- 
not, adnetowet. 'Tycke, táiwom , uffjo- 
tem, likom. "Tycke, utfeende, wuoke, 
muoto. Tyckmycken, kárfk. 

Tyda ut, tjálgeflet, qworkotet, kreinet. 

Tydelig , kreinok, qworkok , tjálget , tjál- 
gok, wuoidnos. 'lydeligen, tjálgefikt. 

Tyg, karwos, kádho, flrud. Tyg, ting, 


"me, ata, kaudne. 








:Tygel, labtje,pagge. Hålla i tygel, livret. 


Tygelfri, etja radak, weiteles, luowes, 

Tyna af, nokket, utfanet, fuomket, ka- 
tot, fåggot. | 

Tyngd, táddo, loffed, maifa. 

Tyrann, tyrann. — Tyrannifera, tàmátet 
ko tyrann. 

Tyrestorrvcd,tarwas muor,tfakkeles muor. 

Tf, fjawotes, fjawot, háletebme. zr 
tyf, orro fjawot. Tyf (interj.), fah. 
'Tyfibet , fjawoteswuot. 

Tyfla ned, fjawotattet, piettot. 'T'y/fa ned 
en fak, kábdotet, tjdket. Tyfna, fjawo- 
tet, hålemeft orrojet. | 

TZ,tjute. $74 pd tå, tjute ketji tjodtjot. 

'TZz, kaino, reffme, táke. Tåg, refa, 
mannos, laido. 'T'Zgz af, kåinobs wuol- 

get, mannet wuolget. — ZEE 
T4z- 


* M a. 
696 TÅ D. | UN 
T4glig, fe goglig. | . Tólper , kuife, fkuife, tjuktje, dumbek, 
"T ja, kierdet, killet. 'TZlamod, kierdieswuot. "Tóm, labtje. Hálla i tómarne, labtjift adnetet, 
Tålig, kierdies. Tåligt, kierdiefikt: Tömma, taobinet, korofmattet, korofen 
Tång , pall. Tdng på en knif', párdnos. takket, korkelet. 
"Zr, bitta, binna, njoigotes. Tårar, kad- 'Tór, torde, taida, matta, kanfke, Tir 
ujeleh. Fålla tårar, kadnjelit peflet, —— nda, weja-åbbå. 
Tåck, tjabbe, tjabbak, wuokok, likokes. Töras, tuoflet, wuoikelet, herdot 
'Táckbet, tjabbakwuot, wuokokwuot. Törne, tíefkes muor, törne. = , 
"T ácka , káptjet, låutet. "'écke/fe, káptjes. Tórf , kàikehwas. 'Tór//a, káiket, tjaeb 
"Táckar , likot, fittet, wuokahet. káüiket. 'TIór/jg, kàikeje, kåikemen 
Tåcke, krano, rano, káptjes, kaptjes. 
Tådan, tübbelt, tafle, tatte faijeft. |. . V. 
- "T áfla , kahtjen takket, paldeflet, ritelet.. — U44, njuone, fnjuttje, ketje. — Kuifrudd, 
Tålja, lokket, rekuot. Té//a med yxr el — nipe ketje.  Uddig, fnjuttjok. ” 
ler knif, wiáret, wuolet. (T Álj-yxe, wid. Udda, like, ojebd. Udde, niarg. 
rem akfjo. Tålj-knif, wuolem kulke. — Uf, lidno, jippa. 





"Tálr, làuta káte, låutak. Ugla, ija juglo, ija fkuglo. Ugn, wuobda, 
Tåmja , tabmet, tamet, låjotet. Ulf, feipeg, ftakke, ftalpe, kumpe, kun 
Timmeligen, adnefl, aimo, málked. ^— pek, krumpe, qwotíanje, warg. 
'Tánja, ladtet, wanatet, feigetet. Ul/, ullo. Ullgarn, ulio laige. 


"Tánka , uffjotet, táiwot, jurtet. Tánka, be- Umbára, likotet, mattet tapta orrot. 
grunda , ajatallet, grudnot. Tänka. hg Umgå med, brukot. Umgås, akten wiefot, 
til, aikot, kiåket, uffjotet. — Täppas kradnaftallet, qweibmen adnet. — Um. 


puodot, flagget. £ánge, kradnaflallem, fils. 
"I Tára , párret, láptet, párreltattet, nokke- Umgálla, kierdet pátet, qweddet, maklet 
tet. Térar bort, fuddet. Undan, etit. Gå undan, pateret. 


"Tár , puonghak, tiktok, lauk. Tát fog, Undandraga fig, kelatet, i mivwet, nadot, 
fuokes wuome, T4rt kåril, tiktok litte. Undanballa, adnelet, tjáket. | 
Tått born, puonghak tjärwe. "árbet, | Undantaga , tjuoldet, ratket, fárretet. Ur 
tiktokwuot. Tétr, fuoket, lauk, pald ja — Zamtag  tjuoldem.. Undantagande: ber, 
pald. "Tdrr, oft, taiwai. Följa tätt ef- — fodn wall i. | 
ter , taína mangenak tjuowot. Under, undervérk, auto, &uto, kiko 

Tårring, tlitfok, tfitfe, tfitfokats. áme, undar. 

"T6, njatfo, njatfos talke, flibdfe. 'T'óz, njatíot. Under, inunder, wuole, wuolen. Under 

."Técken, murko, ruín, kalad. Biifva töcke — refan, mannem mákken , mannaten. Så 
nigt, murkob takket. | under fig, wuolafes kefet. Under tijt 

'Tófva, wuordet, wuordatallet, kánoket, ^ Zr, utfeb ko lokke japeh. 


fluoldot, ajanet, wippet. Underbar , autos, imalats, kákfos. 
"T4gd, gifva tögd, wattnet, metatallet, Underdánig, wuollekats, Upderdånigbe, 
weinket, ladtjeket,- | smollekeswuot, (7 


Under . 








UND 


Undergádng , håkkanem, hiwanem, peifko. 


Veridenes undergång, váralden nokkem. 
Undergá flraff , (iraffeb ådtjot. 

Underbáll, håldek, kà(l, kaflek, paijas ad- 
natus , wiefom nare, neíle, piábmo. Un. 
derbálla , piábmet , fedet, báldet, kå- 
flet, paijas adnetet. o. 

Underkaffa fig , etjebs wuolai waddet, pie- 
jetet. Underkafla fg Guds vilja, etjebs 
Jubmelen wiljon met fjáttetet, Jubmelen 
lagatafi litatet. ) 

Underkufva, njeitet, widnet, áifot, wuo- 
lai puoktet, nalet, tájet. 

Underlig, autos, imalats, kAkfos. 

Underlif, tjàiwe. 

Underliggande , wuolen orroje, kutte 
wuolea le. 

Underlita, orrot pajet, tiptet nauk. Jeg 

fal ej undtridia, ib kalk mangas orrot. 

Underlágga, wruolai piejet. Underlagd, 
wuolai piejetum. 

Underr åtta, pakkatet, åivråtet, fkolet, áp- 
petet, láretet, tetetet.— Underrdtrelfe, 
pakkadem, åiwåtes, Appetus. Blifva un- 
derráttad, tetet ádtjot. 

Under fam, autohaddeje, autoheje. 

Under f&*ifoa; wuolni tjalet, nammabs wuo- 
lai piejet. Under f&rift, wuoleltes tjaleg. 

Under flef , tarém, pettem, pettogeswuot, 
kánft. mM | 

Underfl , den underfle, *ruolemus. 

Under flundóm , muttemin , muttem pali. 

Under fd. fig , tuoflet, *wuojkelet, herdoi. 

Under fålla , tákkelet, radai piejet. 

Underflódja, wrekketet, wwekkatallet, tu. 

.tet, tuoddet, Underföd, tuodde, tu- 
tek, tutem, wekke. | | 

Usder/áte ,  wuollelats , kutte mubbe 
wuolen 1e. 


Under få hg, wuollekes ja kaffok. 


3. 
*» UPS: 697 


Under föka , åtlätet , jälkotet, katjatet, ran- 


fakot, átfalwafeb takket. Under /fökring, 
atlalwas. - | | 
Up/Rára, paijas tjuoppet, tjuoppet, rat- 
tet, fluoptjet. 
Upfrörta', kátíaldet, auweb tjadnet. 
Upflag, puddeftak. Up/Tuka, niálet, niálelet. 
Upfsappa, tàpot, katotet, pikfet, wuolgetet. 
Upfpana, jifkotet, åtfåtet, ádet, Ínuog- 
get, qworet. | | 
Up/pinna, kaudpetet, fkårgelet. 
Up/pringa, paijas tjáuhletet, paras pátet, 
w'áddalet. | | 
Upftad, landa qwouteles flad.— . 
Upfiiga , paijas tjuodtjelet, paijanet, káret, 
. paijas wadfet:. Upfld, tjuodtjelet, paijas 
tjuodtjelet. Upftåndelf/e,paijas tjuodtjelem. 
Upfldlla, ifegget, paijas tlegget. Upftålir, 
madhas. Göra upflållt, madhet, aroflattet. 


Up/vádlja, nidlet, nidlele.  Upfvåljar, ' 


niáletallet. 
Upf yn, muoto, tjalmeh. Vacker upfyr, tjab- 
bes muoto. Elek up/yn, walles tjalmnelt 
Up/yning sman, káttjeje, kattar, fliwrar. . 
Up/át , aikom , uffjolmes. Med fullt up/dt, 
álles uffjolmafin. | Upf/atlig , upfdtligt, 
ákto, miálandkto.  : ? 
Upfåga , heitet, kattjetet, kåinobs luitet. 
Upfåtta, tlegget, paijas piejet. = Upfårta 
en fkrift, kirjeb tjalet. : 22 
Upföka, act. Upfökr; átfetum. 
Uptaga, paijas waldet. Ila uptega, pahan 
waldet. Uptaga för fit ber, mananes 
waldet. — | e. 
Upte , puoktet fram; wruofetet. ) 
prekna , tiekkotet; paijas tjalet, kirjai tjalet. 
Uptog , kaudnetem, pargo, kånflertem, 
Uptukta , pakkatet, áiwátet, paijetet. 
Uptácka, pikotet, paijetet, tetetet, paijas 
puoktet. 7 
lttt | Uptán- 











668 UR 


Uptánda , tfakketet , t[akkajattet, puolajattet. 

Uptánka, kaudnetet, takkotallet, fkárgelet, 
diktet, takket. 

Upvakna , kåtlajet, wruoritet, jeretet. : 

Upvakta, åppet, puoraílattet, teudnot, 
Íwaineflet. 

Upválla, abbefet, tuoltet paijas, páttafet, 
wáddafet. 

Upváxa, fjaddet. | Upvuxen, fjaddom. 

Upvifa, wuofetet, wuoidnetet, auti puoktet. 

Upvácka, råflot, páktet, káfkot. 

Upvádra, hapfet, njuonotet, njuonotellet, 
Ínuogget, piåggeb ádtjot, fnudtjet. 

Upvárma, lággetet, paketet. 

Upárga» dutjet, padtjet, kiddotet, hofkotet. 
påta, párret, láptet. 

Upófva, harjetet, láretet. Upófvar, wuokatet. 

Ur, klàkk, tim klàkk. . 

Urbota , kutte i le tiwom meren, kutte i 
tiwotatte. 

Urgammal, fuptfa palafats, ábme palafats, 
tollots, haiket àbme. 

Urminmner, kåffå almats i muite. 

Urmodig , heitak, tollots tjárdai takkatum. 

Ur/fnnig, piådak, taifok. Vara ur/fnniz, 
piådet. | 

Ur/Ailja, tjuocldet, juoket, tajetet, åtlåtet. 
Urfild,preutek;tjuoldetum. Ur /A?/ning, 
jerbme, jerbuioflallem, wuoidnetem. 

Ur /prung, algo, maddo. 
el kåbdotet, jedet. Urfåkta fr, 
ftwikkeflet 9 fwikkot. 

Ur:ima, autel påddåfats. — Urtima ting, 
fárra tigge. 

Urval, heitates. Uroédrr, qwoldo. 

Ufel, waiwes, waiwan, hájos, armes. Ur- 
king, hájo, kánne. U/elbet, waiweswuot, 
hájoswuot, U/c/t, waiweslaka. 

Uz, ulkos, Gé ur, wadíe ulkos. Us. 
jfrdn, ulkot. 


UT 


Utan, wana, apta, tapta. Utan, men, vil. 
la, ainat, mutta. Utan, om icke, jus i. 
Utan Jd; ; ulko -lafe. Utenfhrift , paijel- 
tes tjaleg. Utan ifrån, ulkot. Utenjé, 
ulkoid, ulkolefl. Uzan/?rc,ulkolen,ulkoo. 

Utarbeta, takket, parget, állet. 

Utarma , aptfa hájon takket, puodfotet. 

Utbedja , adnot, anotet, maddet , madtartet, 

Utbetala, makíet. Utberalt , makíetum. 

U:bjuda , falet, faletet. Uzbuden, faletum. 

Utblotta, fe utarma. 

Utéreda , luobbot, luobbotet. Urbrede fr, 
widanet, luobbitet. 

Utbrifta, luoddenet. Urbrsfa i ord , ile 
gátet, fardnogátet. Urbrifla i tårar, tje 
ron luoddenet, kadnjelit peílet. 

Urbryta, ulkos tåjet, erit tåjet. 

Urtdela, juoket, åfit waddet. 

Utdrifve, ulkos wuojetet, jagot, kaitetet 

Urdrágt, kukkalaflem , wippem, ajanem, 
mangotallem. 

Utdnnfa, vruoigneflet. 

Ut4ódd, jabmam, nokkom. 

Ure, ulkon. Utifrån, ulkot. 

Urcblifva, katot, fåggot. Utreblifoande, 
katom. 

Utclemna, lappet, wafet, orrot pajef, qwodet 

Utfall, ladem. Göra utfall, ladet. 

Urfara, ulkos mannet, nlkos wadfet. Ur- 
fara illa med någon, mubbeb litet, p» 
has háleb mubben pira waldet, fkabmet, 

Utfer f&a, åtfåtet, åtfålwaleb adnet, jMkott 

Urférda, rajet, faddet, ulkos rajet. 

Urfåfta , tåiwotet, tjárga jattet, kiffjelet. 

Utfóra , ållet, alla(1 puoktet, ulkos tilwot, 
ulkos wuolgetet. Utföra rykte, lken 
wuolgetet. — Utförs- gåfvor, tjepper 
wuot hålet. 

Urföre, wuolos Det bår utföre, me 
fjadda. 


Urfb. 





Utförlig , álles. 
ka fak. Urfórligt, àllaft. 

Urrifva, ulkos waddet. Utgifven, ulkos- 
waddetum. Utgift , takkalwas, mi ulkos 
wuolga. gift och inkomft , mi ulkos 
wuolga ja fifa påta, welke ja makfo. 

Urgjuta , ulkos njorkotet, kålketet. Uzru- 
ten, ulkos njorkotum, kålketum. 

Urzgrunda , ajatallet puoreft, åtfåtet, grud- 
not. Som, ej kan uzgrundas , maílan al- 
matjen miála i jåkla. | 

Utrgröpa, káppet, kåppeb takket. Uzgrópt, 
kåppe, wuowdek. . | 

Utgå, ulkos wadíet, ulkos pátet. Slägten 
år utgången, párad le nokkom. Uzgden- 
de, ulkos manneje. Utgång, nokkem, 

"+ mokkem lake. 

Urgóra, takket, fjaddet, tjággot. Der utgör 
mycket, ådnak tafle fjadda. Utgóra JRatt, 
wiárob maekfet. 

Urbungra, nelgotet, ne gen káddet. 

U:rbár da,killet, pintet, piffut, flaiket, kierdet. 


Uri, fis, fifne, fin, üinne. Uti sattner, 
tjatfefne, tjatfen. 
Urkasf?, meníler, fkáwe. — Góra utkaft, 


menílereb takket. 
Utr&affa , ulkos palkeflet, erit flawot. 


Utkommen, blifva illa utkommen, arofet, | 


kartjafl pátet, njádai fJaddet. 
Urkomfó, wiefom nare, birgesnok. 
Utrkora , waljet, faldet. Urkorelfe , waljem. 
. — De utkorade, waljetumeh. 
Urlaga, takkalwas, widro, fkatte. Extra 
utlagor , like wiáro, mangeltes pednik. 
Uzisfia, koroamattet, fkippeb jalla wad- 
nafeb tuobmet. 
Urkfvad, kutte alderebs juo le wiefom, 
harbmat wuoras. 
Usleta, átet. — Urleta fanningen, íadna- 
feb átfátet. | 


Utförlig beráttelfe, tik- 


UTM . 699 


U:ldfva,tåiwotet, jattet. Uz/dfvad,táiwotum. 

Urlára fg, ulkofet, hålet, uffjolmitas pikotet, 

Utlágzga, tjälgeltet, qworkotet, kreinet. Ut- 
lágga, göra vidare, kaljetet, kabdetet, 
widetet. Ut/ázga nåt, jàddetet. Utlágg- 
ning, tjälgeltem,' kreinem. . 

Urtlánd/h, kutte tja landeíl le, ammas 
UrtléndfA man, ulko'riken álima, mub- 
be landen almats. | 

Uzlánga , kukketet, kukkebun takket, játket. 

Urlárd, tjada lárdek, álles "mattak.: 

Utiópa, wráddafet, kálkitet, Ut/ópa , affeg- 
la, pårjellea wuolget. Tiden dr utiu- 
pen, aike le wafam. — 

U:/ó/s , tjáutet, ládneflet, ládnafeb waddet. 

Uzmark, metfe, wuobme, aleh. 

Urmarta , fillotet, kidudatet, famoit tdjet, 
waipetet. Utmarras, fillot, waipet, kiáu- 
det, kiáwanet, kattjet. 

Uttsnár gla , famotuttet, famoit tåjet, laffjo- 
tet. Urmár gla: , famotowet, laffjot. Ur- 
már glad , famotowum, laffje, addates. 

Utmárka, tÍuoikotet, wuofetet, pikotet, 
márkotet, eretet, witteflet , wittab piejet, 

Urmáta, laga tfagge welkeb tápot, mak. 
fob laga tjada waldet, Urmáta, mára, 
mátet, fuldet. 

Urmónfira, tjuoldet, faldet, heitet. 
mónfirad, heitak, faldek. 

Uiznámna , nábnet, nammatet, tfekkot, muo- 
net. Utnämnd , nammatum, muonetum, 
nábnetum, tíekkoturm. mE 

Utom, förutan, paldelen, wana. Utom, 
utanför , ulkolen. 

Urplina , wafkot, erit wafkot, flriwket, 
katotet, erit njamet. | 

Urreda, reidet, karwet, rajet, reddot. Ur- 

reda, förklara , kreinet, tjálgeflet, qwor- 

kotet, puoikaldattet. 
Tttt 2 


Ut . 


Urri- 


700 . UTR 


— —A NIA OC cc ccc RER 
Utrikes, ulko riken, ammas, mubbe lan- 


den almats. 

Uerop, tjnorwom, faletem. 
röm, maino, rampo. 
wot, kiljot, tetetet. 

Urrufla , wirjoi karwet, reidet, laget, war- 
joit reddot, warjotet. Utrufad, war- 
jotom, karwetum, reidetum. 

Utrymme, faije, juolleswuot. Utrymma, 
faijeb takket, korosmattet, tjaketet. 


Utrop, be. 
Utropa, tjuor- 


Utrákna, meroflallet, lokket, arwatallet, 
jecbmoflallet. Utrikning , meroflallem, 


jerbinottallem, reknig. 
UtrrZtta , takket, allaft puoktet, ålletet. | 
Uzróna , utfor/ka , åtlåtet. Urróna, erfara, 
aitfet, tábdét, wuoptellet, elwet, elwetet. 
Uzfaga, làrdnom, hàálem, wittenaflem. 
Urfe, waljet, kttjetet, faldet, året. 
Urs kt , utfeende , kátjeflak, wuoidnem. Ef- 
ger alt utfeende, almatjt wuoidnemen 
melt. Ut/eende, anfeende, wuoke, muoto. 


Ur/Ricka, ulkos rajet, rajet, faddet. Ut- ' 


fRickad , faddetum, rajetum. 

Ut /kifta, juoket, àfit waddet, juokob takket. 

Ut/Ajuta, ulkos nakketet, ulkos háiketet. 
Uz/fAjuta em bát, wadnafeb nakkelet. Ut- 
ffott, heitates.. Ut/Rott, (arbitrorum con- 

| Jeffus) kerrew, kerre kite. 

Uz/Arapa, erit wafkot. | UtfArapad, wa- 
fkotum erit. 

UrtfArifva, tjalegin puodgeflet, tetetet. Ur- 
fRrifoa utlagor, talkalwafit piejet. Urz- 
fkrifva nr láran, láro faijeft luitet. 

Ur/Ruren , fatfetum, fargotum, fuoggetum. 
UtfRuren, f/nÓpt, kafkek, kafketum,galdak. 

Vi/Aylder, takkalwas, fkatte, wiáro. 

Ut/Rdámma , fkabmet, laitet. — | 

Ur/lag, dobmo, duobmo. 

Ur flata, tjuoldet, patfetet, qwodelet, áfe- 
taka takket. Utz/luten, tjuoldetum. 


UTS 
Ur /'ácka, ja kfetet.jaddetet. Ut f áckt jakÍetum. 
Ur/lápa, ulkos wefílet, ulkos kelet. ' 
Uz/lippa, ulkos luitet. | 
Ur/rana , jáfkotet, átfátet, qworetet. 
Utfprida, faken wuolgetet, paijen adnet, 
almotet. | Urfpridas, widanet. 

Urfprák, håla lake, hálem tjård, Kiil. 


, Utfpy, ulkcs wuokfet, tjillet. - 


Urffaka , márkotet, wittet, wittait párdet. 
Urficka, tjalet, fatfet, tjuoggot. 
Urfoffera , hárwetet, hewoken takket, 
tjabbotet. | 
Urfråcka , fadtet, wanatet, wattnetet. Ut. 
fråcka fina armar , kátitas kalget. Ut. 
fräcka ffe , fadtjefet. (7 


Urfir yka , erit wafkot, wafkot, flriwket. «= 


Ut frö, pira fajet, p&ddet, pira palkeflet. 
Utffyra, gifva bemgift , rajet, rajob wad. 
det, rajoin rajet. | 
Ut/Hf, killet, kierdet, qweddet, tjenot. 
UzfH illa , ulkos piejet. Utfålla möte, littob 
takket kaudnetebmai.  Urfålla en vif 
dag , peiweb piejet. Blifva illa utfil, 
fuoppai pátet, niådai ffaddet, arofet. 
Urlánga, tíapget, tfappetet , ulkos flagget. 
Uz//fóta , ulkos háiketet, ulkos nortetet, ul 
kos riwket, ulkos tjafket. 
Utfodita, nelgotet. — 
Ut/áde, Íajo, fajo kárdne. 
Ut/Zga , hålet, ulkos bålet, játtet, fardnot. 
Ut/átta , meretet, piejet, fitob piejet. Ut- 
ftia prifet, arwob piejet | Urfétae a 
vif tid, wittes pàddeb piejét, wittes påd 
di littotet. Uz/Ztta nåt, werbmit jåddetet. 
Uz föka , waljet, faldet, åtfet, káttjetet. Mcd 
lagfart utf Ska, laga tfagge wainotet 
Urraga, ulkos waldet, ulkos tåpöt. 
Uttal, hálem lake, kiål. Godt wial, poo- 
rak kidl. Ustala £n nöd, niádebs tjuojet 
Utter, tjáura, tjeures. 
Unter. 








UT 

Urtorka , tfåkotet, kåiketet. Brunnen är ut- 
torkad , ajek le tfákom aptía. 

Uttrycka , tíüoikotet, puoikaldattet, tetetef. 
Uttryckelig , puoikos, qworket, tjilg. 
Med uttryckeliga ord, tjälga pakoi. Ut- 
tr yckeligen , tjälgefikt, njuolga. | 

Uttrótta , lillotet, kiåudatet, waipetet, fa- 
moit tåjet. Uttrótta:, kidudet, kiåwanet, 
walpet, fillot. ) 

Utt yda , tjdlgeflet, kreinet, qworkotet. II. 
le uttyda, pahå pelai: tjálgeflet, tjuolot 
járgeflet. | Uttydming , tjälgeftem. 

Uttág , ulkos wuolgem; utfes kirjats. 

Utt&nja , fadtet, wanatet, tfapget, kaljetet. 

Uttóma , korofmattet, tuobmet.: 

Utvald , waljetum, waljek, faldetum. De 
utvalde, tah waljetumeh. 

Utvekla , feigetet, luobbet, rappet. 

Utvidga, widetet, kaljetet, fluoretet, kåb- 
detet, wuowot. Utvidgas, widanet, 
wuowanet. ) | 

. Utvifa, wuofetet, tfuoikotet. Urvifning, 

wuofetem. | 

Utvåg , kino, tarbme, rade. 

Utválja , woaljet, faldet. 

Utvérter, ulkoldes.: 

Utvdáx/a, lodnot, lodnotallet, málfotet. 

Utóda, audet, anden takket, låptet, 

Urófve , takket, parget. 
ko, pargo. 


V. 

Vacker ,^tjabbak, tjabbe, fauro. Vackert, 
tjabbakit, tjabbaft. 

Vackla, füimpeldet, futatallet, kiwtjeltet. 

Vad , kalem, kalá, tjárra. Vad ( f/ponffo), 
wáto. Sí vad, wátot. Vada, kalet. 
Vad til bógre demflel, nakkelem áiwab 
lagai, &iwab lagen katjatern. | 


V'agga, kåtka, kåtkem. Pagga barnet , mar . 


mb wuottotet, manab fokatet. 


Utöfning , tak- ' 


mol . 


Vagn, wagn, wuojem reido járraltaki. 

Vak , hål på ifen, fudde, labla, jaurates. 

Våka, kätlåt. Vaken, kiifeje, kátfemen. 
Han är vaken, kåtlemen le. Vakna, kát- 
'fajet, jeretet. P'akfam, kåtfeje, morres. - 

Vakta , kattet, wakten tjodtjot. Vaktare, 
kattar. — Fakt, katto, kattem. 

Paktel, pradgo, paggo, pággo. : 

Pal, waljem, faldem, waljetallem: 

V'alfart, ammas mannos, kukkes måkka 

Palka, tuopet. Valkad, tuopok.. ü 

Vall, fkans, wall. Vall, betesmark, qwo- 
tom faije. G4 vall med bofkap, qwoto- 
tet, reinohet. P'allbjon , qwototeje, rei- 
noheje.  Pallak, galdak tünrmp, kafkek. 
Fallaka;, kafket, galdet. 

Valmar, wadas. — Ryffr valmar, karjel 
wadas, tuopok. | ” 

Valp, üddàk. ^ Valplatr, tåro faije. 

Vamb, tjüiwe. | Vambfett, lepfos. 

Van, harjanam, wuokatum. P äro vane 
at få göra, naute lepe harjanam.takket 
Pana, harjanem, wuokatem. ' 


. 


EA TREE AE AE qua amm —L—— 


Vanartig, paha nalek, tifkepelak;  Vark 
' — art, pahas nale, pahas lake. . 
Vandel, wiefom, wiefom lake. Handel 


och vandel, Meflem. 
Vandra, mannet, wandertet, matkoftet. 
Vandring, mannem , wandertem. Van 
dringrman, wanderteje, farolats. 
Vanfrágd, pahas ohm, paha fak, laito. Pan- 
frézdad, faki almats, kutte le faki wuolen. 
V fir. fabinales, háfo, omeuda. 
Fanbeder, fkabmo, háppa. = Vanbodra, 
fkabmet, albetet. — Fanbederlig, fkab- 
inokes, fkamos. MEE 
V'ank, walpe, laito, maine. Utan vank 
laitotak , walpetak. 
Fanka, tuoi tuoko mannet, kiwtjeltet. Van. 
ka , finnas, wrankot , kaudnofet,, Adtjofet. 
Tttt 3 | 2. Var 





902 VAN 


Vankelmodig , juoreje, málfotakes, qwek- 
ta(lalleje. 

Vaniig, harjanam, harjetuptum, alo. P4 
vanligt fått, kokte le harjetowum. 
Vanmágtig , famotebine, kiáudeje, filloje, 

weipeje, njuotfeje. Blifva vanmäågtig, 
kidudet, waipet, kiiwanet, fillot. 
Vanna, kirdne rainetem káiwo, tjafkem 
küiwo. Vanna fåd, kárdneb rainetet 
Vanprir, ila albes arwo, ilak utfes arwo. 
Komma i vauprir, ila albot, arwoft kattjet. 
Vanrykta , pahas faka wuolai puoktet, 
fkabmet , alten a he Y 
Fan[kapa, wrallotet, walten takket. Van- 
daglig , waíles, råbmes. Fanfkapligbet, 
ràbmeswuot, walleswuot. Blifva van- 
fraplig, wallot. — — 
V anfkclig , táffjes , táffjaneje , mållotakes. 
Vanflågtas , aitigift tjajanet, aitigill preutet, 
Vanfldgtig, kutte i le aitigi melt. 
Vant , fats, fatía, wats. | 
Fantrifoas, furret, i nali arwat, i murri- 
tet, i tlåptlot.  Vantrefnad, furrem. 
Fawnsro, tepejakko, påito jakko, kaiwes 
jakko. Vantrogen, kaiwes jakkqb ad- 
meje, påltot jakkeje.. 
Vanvertig, wadna miålak, miålalakkok, 
Snidlatebme, kaiwes, åiwe fkike. 
Vanvórde, tålljen adnet, paijel kåttjet. Fan- 
vårdnad, tålljen adnem, paijel káttjem. 
Vanára , fkabwo, háppa. 
Vapen, warjo, wárjo. Vapenbvila, xafe 
ádneles páddi. TN 
Far, fåi, fwale. Vares, fAjet, njuoufet. 
Var, bolfiervar, jáwa line, bálllex li- 
ne. Var, varfam, wahrok. 
Vara, kalwo, wahbro, áfas. Vara, fórbisf- 
v4 , ortot, flaiket, pintet, tíeudfet. Vara 
. sil, keudnot, orrot, Stadigtvarande, ik- 
. kates, orron orroje.  P'erelfe, orrom. 
Vara fig, ljet. 


Varp, fuoppem Jaige. 


VAR 


—— ERE Enn 
Vara, taga vara på, kåttjet, kattet, Ty. 
Aa fig til vara, kattetallet. : 
Faraktig , kutte kukkeb pinta, nannot, 

Varaktígt, tjärg, nannofl. 

Varda, fjaddet. 

Varf, kerde, måklem, wuorw. 

Var g flalpe, flakke, warg, qwotlanje, feipeg, 

Varkunna fg öfver , arkalaftet, armalaltet. 

Varm, piwales, lågges. Blifoa varm, lig. 
ganet, luketet, piwajet. Varme, piwal,pak, 

larna, wakotet, wahrotet. Parzagel, 
varning , wakotes. 

Varp, notvarp, 

warpe. Varpa, keutem kaino. 4t gar. 
pa, keutet, wef(let. 

Far/am, wahrok, wahrokes. Var/amba, 
wahrokeswuot, kattem. Par /amt , wab- 
ri, kattemin, wahrokesloka, tjeppet. 

V arfe, bli var fe, aitfet, wuoptefllet, wuoid. 
net. Jag blef ej varfe, idtjib addegur. 

Vafe, tjagge, kippo. 

Vafka, paflat, paflatet. 

Vaf, ruoko, njolgo, fkuotto. 

Pafila, miflu, tjatle. blandek, 

Vatten, tjatle. Vartenaktig , vattufull, tja 
fajes, tjatfeft teuwas. Pattufot, tjatle 
puotfelwas. Vattufall, qwoik. Pau 
lägga, tjatlet. Det fmakar af vatten, 
tjatlit. Vattubr yn, tjatíe kårrek. Vatten 
lör, tjatfetes. Vattu-bvirfvel, rave. 
Vattu- åder , tjatle fra, 

Patna, (atn tábbotet, låktet, tjatletet, 
tjatfet, tjatfahattet, Varena bofkap, (uio 
buwai jukkatet. Vattnas, tjatíalet, tibbot. 

Vax, Vax Paxa, waxin wuoitet, Öre 
vax, pelje kaffe. 

Veck, lanja, tormo, margna, kuopaldsk 
Göra veck, margnot, fnårret, knopet. 

Vecka, wakko. 

Veckla ibop , akti kålelet, akti matfot. vd 

. . VM 








VED 


Ved, muor. — Vedtrafvc , muora fino. 

Vedbrånna , qwofmot. . Vedbránd mat, 

wofmom piábmo. 

Vederbörande. kutten widno le, kutte ber- 
ri. Vederbörlig , taibek, fjättok. Veder- 
börligt , rektolaka , fjättoklaka. 

Fiderdeloman, vederpart, waffjolats, 'ri- 
to qweibme. 

Vederdópare , kaflatefen kerdoteje. 

Vederfavar, fjaddet, fåitet. 

Vederfás , jellajet, wiefojet, ádtjotet, jela- 
fket, wejajet. 

Vcder gálla, makfet, makfob waddet, mak- 
fetet. Vedergálining, makí(o, mákfolwas. 

Federbáftig, jebd, kutte fsrarot påta. 

Federlag, puottosnak. — Gifoa vederlag, 
puottosnakeb waddet, puottet. 

Federlike, aktalakats, Med fina vederli- 
kar, etjeslakatji kun. 

Vederlágsa, puodot, mákkaldattet, BE: 
va vederlagd , mákkalet, puodofet. Ve- 
derlággning , mákkaldatteim. 

Vedermále , vitta, márk, wittes mårk. = 7 

Vecdermóda , waiwe, muode, piuo, krås, 
bruk, wuorradeswuot, aktjas. 

Federnamn, nabtesnamm, like namm. 

Federpart, walfjolats, rito kradna. 

Vederqvicka, Ívrargelet, fwargaldattet. BJif- 


va vederqueckt , kajofet, fwargetet. Ve-. 


derqveckelfe, fwargald, kajotak. 
V eder faka , nadot , hitet, neikot, i mivwet. 
Federfiyggelig, waftes, waftok, råbmes, 
tjárges. 
Federtaga, algetet, adnegåtet, brukogátet. 
Vedervilje, waftahaddem, futtem, kákotes. 
Vedervárdig, fwaltjes, paddok, pahas. 
, Federvága, ban hav intet at vedervåga, 
i le mi fluora radit fune, i fodn mabke 
ane waddet. | U 


Vefta, fickor, fwattjatet; k*'bmot. 


— Vexia ; wákíeitet, odnot,-Vexla ew, målfot 


VER 703 
Vefva , pira járretet , káfelet, pira káfelet- . 
Vck , fuopes, fájeles, njuores, tibm.  Fek- 

lif, pidn, kafka påll, álem. 

Veke, ljurveke, kintal laige. 

Veklig, wefje, qwujnalakats. 

Veld , peloftallem, wánotem , wánholdem: 
Bruka veld , peloflallet. — Peldug , pe- 
loftalleje. | TEE 

Pepa, wwaipe, rano, krano. | 

Verk, pargo, takko, tuoje. Bringa i verket, 
algetet.G4 fakta tilverka fuoimen parget: 

Verka, parget, takket. Werkande,pargeje. 
Verkan , pargem. Utan verkan, tålfjo. . 

Verke, tráverke, abnes, fkuoke. 

Verklig ; fadnes. Verkligt, fadnan, tak- 
kofne ja pargofne. i 

Verkflad, pargo faije, tuojohem kåte. | . 

Verktyg, tirrev, reido, tnoje reido. 

Verkflálla, ållet, álletet, &Haft pnoktet. 

Verld , árald,, tat aimo, tat ilme. I enne 
veriden, tane wáraldefne, tene ilmen. 
Verld/lig , tan ilmen, aikafats, tan aimo- 
fats. Verldfligt mad, kutte le tan wá- 
ralden márraheíne, kutte le tan wáral- 
den rinkeswuoteft ádtjotallam. : 

Verr, wers, laulotes, wuóle. "Nu 

Veffer , alle. I vefter, allen. Vefferut , alas. 
Fara veflerut , aleftet. Veffan ifrån, al» 
let. Veflanváder, alat piågg, alatak. Den 
veflre, alleb. 

Vera, tetet, tajetet, taidet. Vetander och vil 
Jattder , teten ja fitten, millanádkto. 

VetenfRap, wrifokwuot, tetem, tábdem. 
Med bans vetenfkap, fo tetemán. 

Vette, wáltaret, qwoulet. | . 

Vetr, miåla, jerbme. — Vettig , jerbmalats, 
 miálolats, jerbmak. — Vertóz , "miálateb- 


' me, kaiwes. 
Vettja ,. laijet, tabtjet. fx boda. — .- 


Vi, 





404 VID : 
Vi, mije. Vi två, mái. 
Vicka, wappeltet,lenkeltet, fokatallet,fwattjet. 
Vid, bredeséd, palden, kuoren. 

Vid, kàdbok, kaljes, wides, faijejes. Vide, 
vidt, widai, kukkas. 

Vidare, ytterligare , widabut, ánabu. 

Vidd, kaljo, kábdo, kaljot. 

Vide, fådg, fådga. Vide/Rog , fádgaft. 

Vidga ut, kaljetet, kábdetet, widetet. 

Vidgd, tábdeftet, pikíjet. 

Vidbánga, tabranet, pahdet. 

Vidja, páío, piáffo, piáffotak. 

Vidlyftig , luor, ádnak, wides. Vidlyftigt 
£al, ádua rudn, fluora hål. Vid/yftig, 

- efladig , qwektekats. Vidlyftigbe: , lluo- 
reswuot. 

Vidrig, pehás, pshaftalleje, tárek, wuor« 
rades. Vidrigbet, pahaswuot, pabaftal- 
lem, wuorradeswuot. 

Védróra , tuottet, tuottetallet, kátatet. 

Vádffepelfe, tide(tallem , epejakko. 
fhepelig , tideftalleje. 

Vidfiráckt, wides, kaljes, fluores.— : 

Vidt, widai, kukkas. Vidt omkring, wi- 
dai pira. 

Vidtaga , brukogátet, waldet. Haw vidtog 
det råder , tabb radeb tjuowoi. 

Vidunder , auto, (tuor auto, teka , undar. 

Vidóppem, kauwo. Ligga yidéppen , kau- 
wot wállahet. | 

Vig,mellket,naffkok.Vigbet, maftkokwuot. 

Viga, wiget, fået. Viga in, fifa wiget, 

...sileftet. Vigd, fálletum , wigetum. Vig- 
fel, åf, fáflern. | . 

Vigg, tjita, tjátte. 

Vigt, tyngd, tedto, loffed. Vigr,vag, wikt, 

Vägtig, loffes, loffok. För vigtige orfaker 
fhull, nannos wikki diet. Vigtigt dren- 
de, sinet måkke. - --— 

Vik, luo, kawa. Hafsvik, fåwa mike 


ke, wuodn. 


Vid. 


Lnd 


Vika, margnelet, mnatíeflet, fjätet. Vila 
af. i wikkeflet, fwrákkot, fuoppet. Vile 
undan, fjuwet, tjaket. Vika ibop, akt 
matíot, káfelet akti, Vika ut, eigetet, 
luobbet. | 

Vild, metíek, kådde, tamek, otames, wii 

tok. Villdjur, metíc juttus, Inotok. Vild. 

mark, tjäkto metíe, aleh, luotoh. Vild. 

bråd, wailji piårgo, luotoki pürgo. 


. Véljareife tjajanem, tjajenes,ejem, meddem. 


Vilja, littet, weainotet. Om max vill cla 
' ej, fitten alen. Vilje, fitem, fitud , iw. 
wo. Med vilja gjord, ákto takketum. 
Vilker , meretem, ÍAto, | Vilkor , tilfånd, 
wuoke. I flåra vilkor , waiwes wuoken. 
Vilkorlig , kutte meretemin fjadda, Vil. 
korligzen, meretemin. . 
Vill, tjejeneje. Fara vill, tjajanet, ejet. Vill 
rafande, piádak, perik. Vill, ond, m 
. tek, puofjak, nirbinok. 
Villa, tjajanem, tjajenes. Villo-pdgar, t 
jenes kdinoh. od 
Villfare , netotet , kultelet, miådot, loppe 
tet, Vill/arelfe, tjojanem , ejem. 
Villig, metok, kiffjok, kaukok, fjuwes, üfkok, 
karwes, kiámp. Jag dr villig dertil tfm 
leb kalle kiåmp. Villigbet , kilfjokwuot 
Vil/e, tjajaneje, fe vill. Fara vilfe, tjajanet, 
Vis, win, wina. Vinbér, wina muórje 
Vingård, wina garden. Vinpráf, vias 
tåptjes kare. — Vínisff, wina muor. 
Vind, piágg. Medvind, mete piågg. Met 
vind, wuofle pidgg. Sidvind, tåres piigg. 
| Vind, vrider, pánjek. — Vind trá, pi 
jek muor. Vind, vind/pel., wellem rci 
do, paijas lognem xzeido. Vind (14h 
vm fummum ), paije l&pt, fåpo lip. 
Vindfált, qwoddo. Vimdégd , íkilkok, 
tjuolo tjalmsk. | 
Vis 


* 











VIS 

Vinge, fåje. Vingben, tålgo. Vinglór, fajetes. 

Vink, feiwelem, feiwetem. — Vinka, fei- 
welet, feiwetet. 

Vinkel, tják. — Vinkelmatt, fkant. 

Vinna, oitet, difot, widret, widnaren fjad- 
det. Vinna, få vinft, aukeb ádtjot, wid- 
nekeb ådtjot, paranet, auket. 

Vinning, vin/l, auke, gagn, widnek, wuoito. 

Vinnlágga f£g , tuodeít parget, wigget, rat- 
tjet, wainob adnet. 

Vinter, talwe. Vinterquarter , talwe or- 
rom faije. | 

Virke, abnes, fkuoke. Se verke. 

Vis, fått, lake, flaj, wis, tjárd, tape, wuo- 
ken, fkieken. På fåll/amt vis, preutak- 
laka. Vis, klok, wifes, jerbmalats, jerb- 
mok. Virbet, wileswuot, jerbme, jerb- 
mak wuot. Vi/ligen, jocbmaklaka,jerbimin. 


Vi/2, wuofetet, wuoidnetet, tfuoikotet, tja-: 


tjeflet. Vifa, bevifa, wuofetet, t(aketet, 
paijetet, paijas puoktet. Vifa bort, rajet. 
Vifa ffe, f/ynas, wruoidnot, jittet, ittet. 
Vifa fig fom, affa, etjebs takket, tåme- 
tet. Han vifar fig god utvárter, puo- 
raken etjebs takka ulkold. Vifa,under- 
vifa, üiwátet, pakkatet. Vifa vágen, 
küinob áppefltet, áppaflattet.  Vifare, 
wuofeteje, tim wifar. 
Vi/e,obloi áiwe. Vi/Ka, fapkelet, fammatet. 
Viffna, puoldnet, gállet, aífnet. | 
Vi/p, ferkem, fárro, fwårko. Vifpa, fjuo- 
wotet. Vifpa omkring, pira åkot, pira 
wiåket. Hunden vi/par rumpan, piådr 
nak feipeb feude, — Vifpaktig, kutte le 
ko piågg, niallketakes, palkotakes, wilpes. 
Vif£, viles, wittes, fikker, tjárgok, fladok. 
Vifibet , wiffeswuot, witteswuot. Vis 
ferligen, wittalt, aines, tjárg. — En vif 
man, làmes álma, muttem álma. 
Vilar, wiefatet, orrotet, orrot. Vzflapde, 


otrot, wiefo. Under mitt viflande 


VRÅ 7o$ 

der- 
ftådes, ko tobben lijeb. 

Vifibur, jibdno, piibmo wuorka, piib- 
mo atte, njall. 

Vite, fakko. Fóreldgga vite,fakkob meretet. 

Vittja,üppet. Vizz/a når, jáddoit àppet. - 

Vitrord , tjárges wittenaflem. — Agz vitz- 
ord, pakoites wittenatta jakketet. 

Vitter, wiles, fluora miálolats. 

Vitterlig , tetos, teteles, taidos, pikos. Vit- 
terligen, almatji tetemelt, piko. 

Vittna, wittenaflet, pakobs taífa piejet, tjár- 
get. Vittne, wuorg, weres álma, wit- 
ten. Vittnesbörd , wittenalftem. 

Vrak, heitates, tfuoukanum haks, mi jáu- 
ren låtto. Vrak, odugelig ting , luoppa- 
tes ata. En vara, fom år i vrak, wah- 

. ro kutte i játte. 

Vred, márak, kutte máren le, affmak. Vre4, 
tarmvred, tjäiwe kaikot. Vrede, máre, 
máratem. Vredgasr, måratet, máratowet. 

Vren/k, farwes, kutte i le galdak. — Vrer- 
ffar, rakket.. 

Vrefíg, pádnjetum, pánjek. 

Vret, kedde, flajo kedde, gárd. 

Vrida , pådnjet , pádnjelet. Vrida fg om- 
kring, pira kefot. Vriden, pádnjelowum. 

Vrá, tják, fluggo. | : 

Vrdla, reufltet, maret, kiljot, huffetet. 

Vráng, pahas, fuonos,tjuolok, kárro. VrZng- 
vis, kutte i le rektafen márrahen, orek- ^ 
tok, kutte i rektafeb tárjo, peloflalleje, 
Vráng/int , pahas, fuonos. Vrdngt , pa- 
ha pelai, kárrot, pahaslaka, orektesla- 
ka, tjuollot. 

Vráng, vránger i 
ko, qwogner. 

Vráka , háiketet, tjafket, palkeftet, heitet, 


båtar och fartyg, tát- 


. laitet, fkablot, kattjetet, tálmot, teblot. 


Vráka uti fg , niálet tjáivafas. 


Uuuu Vrán- 





"06 VA 


VÁ 


—Z————— s - 
Vrénga, pådnjelet, pádnjet. Vráénga ens Värm, Íuoine fino, fuoine håvke, 
ord, mubben pakoit, tjuollot járgellet. Vn, wake. Det tarde vare nágon vin, 


Vránga, f/dtta i vránger , tàtkotet. 

Vulen, wuokak. — Karlvulen, ålma qweib- 
ine, proike. 

Vunnen, adtjotum, widnetallnm. 

Vurm, ila (luora waino, karwes uflo, ga- 
Jeneswnot. Vurmig, wuorok, wuorok- 
lakats. Blifva vurmig , wuorelet. 


kanfke få litja wake. Des dr ingen vån, 
i le patto. 


Vánda, waiwe, pino. Vara i vånda, pi 


nallowet. Vända, bry fig om, laketet, 
Óurfet.. Vdndar, waiwallowet, pinallo. 
wet. Vdndas i bayninód , mana tarbon 
Orrot, nirwanet. 


Vuxen, fjaddok, ålles fjaddok. Vara vuxem Véning, heima, wiefo. Öfra våningen, 


til, aibmotet, makotallet. Han är dig 


aije lipt. 


vuxen, halle fodn to makotalla. Han är Váp, kaiwes, kaiweslakats, miálalakk&k, 


ej vuxen til den fyflan, i fodn aibmote 
tabb kalleb tjuodtjotet. 

V4d , wuops, kábdo. 

V4da, wahda, wahak, wafjek, wabmet. 
Af váda, edeleft, faitemeft. | Védlelíg , 
wahdas —Vá4da-drép, kåddem waflck 
tiada. Vádeld, wahek tål! Vådamdl, 
wahek, wafjek. — 

V4g, paso. Vdg, vigt, wikt. 

.. Vága , tuoflet, herdot, wuojkelet. V4ga fr 
lif, higgeinas tfakatet. Våga på (pek, 
tíegget, áinit piejet. V4g4, fór/óka , kát- 
tjelet, freiftot. ^ VZgbalr, ila jalo, jalo- 
flalleje, kutte nizark tfakat, qwektekats: 
Vigfam, jaloflalleje, wahdalats. Vag- 
famr.ilajalofikt. —— 

Váld , fumo, ftit, naggo. Med våld, ets: 
wiákoi, naggo tjada, pahaft tjada, etjes 
lagai, wejelubbuwuotin. Han år under 
bans vdd, fo. wuolen le fodn. V4M- 
fam, paijel manneje:  Valdfambet ,. pai- 
jel. mannem , etja- radakwuot. 

Valdraga , etjev famoi neitab waldet, weje- 
lubbuwruotin. neitt mannet. Váldzagen,, 
etjes raden paldel peiftetum. 

Valla , radet, wikken orrot, waldos orrot. 
Det väller Ban, taflan le fodn waldos. 


wikke:. J 


tjuktje, tokkones almats. 


Vär. kidda. Vártiden, kidda pidden. V4r- 


väder , kidda talke. Varfrudag , Mara 
peiwe. Vår, (pron.) mija. Vår bägge, 
(dual.ymonor.4f de våra, mijan almarjilk 


Várd, katto, kattem, kåttjo, neuto, raio, 


márraha. Dórrvárd ,ukía kattar. Sjíle- 
värd, fitlor márraha. Vårda, kattet, 
warjelet, Kittet, meutot, märrabab ad- 
net, márrátet, hugfob wruldet. Vårda 
Ag Óntfet ,, laketet , aktot, patlot, wal- 
fjet. Vårdnad, katto, hugfo, mårraha, 
kåttjo- Vårdnad , Busfoik , káte fuoike, 


 kåtekunde. V4rdsiós , flintfos, fkeutotes, 


hugfotebme, mårråtebme. Han är myt- 
ket värdslös, harbmat ffintfos le fodn. 
Várdslósbet, llintfoswuot,fkeutoteswmot. 
Várd/lófa, fóvfnmmaz, mangas piejt. 
fubinitet, i fkeutot. 


Várta, warto. Vdvta på brófP, nidtjen Siwe. 
V4r, luwas, njetfes,. njuofkes, fuoldnos, 


naiwes, tábbos. | V4tvaror, kálkat flaj. 
Vatt véder , flibdfes talke, luwat talke, 
almes. talke.. VétBet , luwaswuot. Blif- 
va vär, metfet, luwet. Med våra igen, 
kadnjel talmi. Våt/åck, kaswo wuols, 
kaudne kifa , kåte kifa. 


De vålla det bägge två, kåbbatjaken le Várka, ráflot, påktet, kålkot paijpa Våke 
»? 














VÁD 


up en fom fofver, üdejeb ráffot  Vácka 
up fákra f/yndare med fóreflállningar 
af Guds ord, Jubmelen pakoin jalos fude 
darit puoranem käåinon aala pnuoktet. 
Vácka hål på ifen, jágnab jMdet.  Vác- 
kare, ráfloteje. 
Vádar, «átot, "wåtotet. 
Váder , piágg, puffonjes. V der , luft , wå- 
.. mad. Up í vádrer, paijas wáraldi. Vi 
der , odderlzk, talke.. Blidt váder, lenat 
talke, majales talke, piwrales talke. Kallt 
våder med blåft, kuofla, watjo. Kulen 
våderlck om fommaren,kalo. Hundarne 
hafva våder af er djur, nauteb piåd- 
nakeh hapfeh. Regnvåder, alme, rafjo. 
Väder , lukt, haps, habja. Få váder af, 
hapfet, habjeb ádtjot. — Vdderbvíirfucl, 
fnjirpek, fwida. Váéderbane, vif/paktig, 


kutte i le fladeles. VéZerfull, piåggos,' 


piággeít teuwas, — Váderk/ok , talki fpà- 
war, kutte talkit teta. 

Váderkors, ujuone. Som bar godt vdder- 
korn, njuonak, En vildren bar flarkt 
váderkorn, harbmat njuonak le kádde. 
Het mat fhámmer váderkorn bor bun- 
dar, ila lágga pidbmo njuoneb peiíla 
piådnakifl. | 

Vádja, åiwab lagi nakketet, Aiwab lagab 
katjatet. VdZjad, åiwabu rekta(i nakke- 

. tum,átja duobmaren duobmoi piejetum. 

Vddra, piåggen auti pieiet Vádra up, 
njuonotet, njuonotallet, njuonin qwortt, 
njuonin piággab kefet, fnudtjet, fuuog- 
get, haplet. Védrar, piiggot, piággen 
kåiket. 

Vádur, wártía. - 

V4f, kådho. Vá/ffol , kádhem reidoh. V4f- 
fíráng, kádho fuoppem. V4fva, kádhet. 
Váfva valmar , wadafeb kàdhet. V4/4, 
kådhetum, Snål våfvare, kådho tjeppe. 


VÅG 707 

Våg, kino, laido. Láng våg , kukkes lai- 
do, åbbå maja. Väg, fig, palga, wad- 
fatak. Vinter-vág , rathe. Dvágad väg, 
måfkos rathe. På vågen, mannemefne, 
mannem rhákken. G4 £i] våga, tåmåtet, 
takket, taitotet. Komma til våga med, 
maktatet, állaft puoktet, aibmotet. Vara 
en i vágen, heretet, háptet, ajetet, ajene- 
fen orrot.. Vágfarande, manneje, faro- 
lat. Vágamot , v4gfRilnad., fuoppetak, 
káino fuorge. Vág/eda , áppeflet, káinob 
üppeflet, tálwot, svirdetet. V zko/? , ne- 

fle, mannem piibmo. 

Våga, göra våg, ratheb takket. 

Våga, wiket. Våga. Hafva vigt, teddet. 
Det våger tu lod , qwekte luodit tedda. 
Vágg, agno, widtja. Pág glur, muora tikke. 
V ágnar , nammafne, faijen. På mina våg. 
sar , mo faijen, mo wágneft, mo auteft, 
På fina och andras vágnar , etjes ja átja- 

fi auteft. 

Vágra, tlappetet, nadot. 
fer, nadot, i kiffjelct. 

V ja, katteflet, karwet, murtet, fsrikke- 
Net auteft, átja hacai kaiwet. 

Váktarc, ija kátfeje, kattar. Váktare, boad 
lider natten? Tja kátfeje, unatne meren 
le ija? ! 

Väl, puoreft, puorakit. Väl, (conj.) mat, 
ma. Vålan, nappo taít, die nappo, abe. 
V álbebag , pwore likom, likom. V á/be- 
£ánkt,jerbmak.  Válboren, ftuorafi mad- 
doft rigatum , kutte fluorafi maddoft le, 
adeles álma. 

V áldc, famo, xwelde, radem. Bringa under 
fit välde, etjes wuollai puoktet. Våldig, 
wekíes, kutte ádna famob adna, VÅålde- 
ligen, wekíeslaka, famoft, åljoft. | 

Váldigbet , wekfeswuot, famo, makt, maut. 


Uuuu 2 Vál. 


Vågra f£. ke- 


708 VAL 


Válfágna, qwollotet, jukkatet, piåbmoin 
ja jukkemafin tuo:totet. 

Válfagnad, qwoffotem, jukkatem. 

Válfoa, jollertet, kàbmetet. 

Välfård, lykko, wuorbe, puore, puorak 
mákíem. | 

Válfórbállande, puore támetem. 

Jdlgerning , puore takkem. Du bar bevift 
mig en flor vülge»ning dermed, ádna 
puoreb leh todn munji tàina takkam. Väl. 
górare, puore takkeje. 

Jálgáng, puore lykko, puore mannem. 
Din válgáng fágnar mig , awon leb ko 
tunji puorell játta. 

Fálja, waljet, faldet, àtfeL Välja ord, 
pakoit átfet. 

Válkommen, likokes, puoreft tuoflotum. Var 
válkommtn, páte puorefl. Deffe gaflerne 
äro ej mycket välkomna bor mig , ib tait 
qwoffit ila etfe, ib le tait qwoffit ila 
awon ádtjot. 

Válla , vålla järn, vouteb wuoffjetet. P &- 
Ja up , abbefet, pos tuoltet. 

Válling, juptfe, fmaleg. 

Válluf , kudne, fuotteswuot, walljeswuo- 
ten uflo. Válluffig, walljeswuoten uflo- 
teje, walljen wainok. 

Válluktande, puore hapfes. Vlluktande ór- 
ter , graleh kutte nialgok hapfeb adneh.- 

Fáhnagt, puore wiefo, puorak måklem. 
Når jag var i válmagten, ko lijeb puo- 
ren wiefon. 

Valmening , puore wiljo , puorak uffjolmes. 
Han gjorde det i valncning , idtji Íodn 
pahab taina uffjot. 


: V álmádende , puore wiefotalleje, rade- por- 


re, Vara välmående, wielotallet puorefl, 
tjabba wiefekeb adnet. 

Válmága, Bilfe puore didna , warrotak, 
puore hilfo. Valmäga, fórmügenbet , 


VAN 


puore rade, wiefa, wiefotallem, bin. 
daswuot, rik, tawer. 

Walnar, avon wuordet, ádtjot awofet. 

Valfegna, puorefjugnadet.. Valfgnelfe,puo« 
reijugnadus. Guds välkfgnelfe gör bufe 
rikt , Jubimelen puorefjugnadus kite 
båndota. 

Välfånd, fe välmagt, válmága. 

Valtalig , håla tjeppe, tjeppe hålet. Vika 
lighet, tjeppeswuot hålen. Man kan myc 
ket utvätta med vältalighet, tjabba njak 
min almats ådnakeb matta takket ja ådtjot, 

Valtra, jolertet. — Valtra fg, jolloret, 
wautjetet. 

P'alvilja, puore wilje. 
wiljolats, wiljolats. 

Vämjas, pádnjot, kákot, Vämjande, mar 
kok, paddat. Vämyfjelfe, kåkotes. Hefoe 
en vämjelfe til, leiden adnet, wallalnd 
det, waflen adnet. 

Vän, wåna, wånek, wånakats. Han är mis 
£oda vän, mo puore wánek le fodn. 

Vanlig , libbes, wånakats, wuolles — Hai 
är vänlig emot alla snennif&or, puorik 
ja libbes le fodn juoke almatjen wuofle. 
Vánligbet , libbeswuot. 

Vanda, járgeflet, jàrgelet. Vända om, jit 
getet, máddot. Vända igen, laitet, her 
tet, orrojet. Han vet ej bvart han ful 
vända fg, i fodn tete kåffå kalka fat 
det. Vanda fig om, järgalafet. Vind, 

"järgeflum, járgelowum. Wändning, jr 
gelem. I en handvändning , fakket,Ipat, 
ádneles pádden, tatte håkkeft. 

Vanja, harjetet. Vänjas , harjanet, wucke 

tet. Vánjas vid hunger och köld, nelgot 
ja kålot harjanet. 

Vänfrap, winakeswuot, kereswuot. Ha 
bar mycken vänfrap för mig, idm wi — 
nakeswuoteb fodn munji adna. nr | 


V'alvillig , puore 





VÁR 


det endaft för odnfkap fkull, koros wá- 
nakeswuotelt tabb takkab. 

Vänfer , kårro. V'ánfler hand, kårro kåta. 
Ti! vànfler , kåtro pelai. Vänflerhindt, 
kårro kátek. 

Vänta, wuordet, wuordatallet , ådfotet. 
Vánta litet , wuordell anje. 

Vápna, warjotet. Vápnad, warjotum. 

Vård, qwotloteje, kite bánda, káten áiwe. 
Värdinna, emet. Várdbur,qwotte káte. 

Värd, várdig, wuokes, wárdoges. Han år 
fn lön vård, palkabs le fodn wárdoges 
ådtjot. Han år vård firaff , fodu le pa- 
katufeb teudnaham. Det äv mödan várdt, 
waive paika le.  FZrdigbet, wuokas- 
wuot. Párdigt, wuokeslaka, wuokafikt. 

Värde ,avwo, werte, wálja, wádjaha. Sat- 
ta värde på, arwob piejet. Detta år af 

. ganfka flort värde, harbmes arwon le 
tat. En ting af intet värde, táffjes åme. 
Betala balfva värdet , pele arwob mak- 
fet. Betala ófver råtta várdet , paijel 
arwob waddet. Betala def várde, tann 
wádjahab waddet. Värdera, arwob pie- 
jet, arwoi tíegget. Vårdera for högt, 
paijel arwon tfegget. Várdera mindre, 
albebun lokket. Värdering, arwon me- 
roflallem. 

Várdigas, puorewuoteflas litet. At du vér- 
digar, wai todn fitalih. 

V árf, mákke, pargo. Et (vårt várf, wad- 
dok pargo. Hvad vérf bar du at ut- 
råtta? mi le tunji takkamufen? 

Várfva, palket, palkain ádtjotet. 

Fárja, werde. Várja,fórfvara, warje- 
let, wáret. Várjemáli-ed, hitem wuord- 
nafen tjada. Blifva dlagd vérjemáls-ed, 
wuordnafi fjaddet. 

Värk, fveda, lwarke, paktjes, pino. Bort- 
4aga värken, fwarkeb katotet. Värka, 





VÁS 709 
Íwarket, farjitet, paktjitet. Mit bufvud 


värker , àiweh mufle paktjiteh. 

Várma, piwajattet, paketet, lággetet, pik- 
tet. Värma fig för elden, tállàn auten 
piktatallet. Värme, pak, piwal. 

Várn, warjo. Várniór, warjotak. Sätta fg 
i motvárn, wuofle hakob takket. Värm 
lófa barn, árbes manah. 

Várpa, monnit qweddet. 

Värre, wárrab, neureb, pahab. De/fo vár- 
rc, tatte wårrab. Blifva värre, wárra- 
net, neurot, pahot. JVárff, würramus. 
Til det várfla, wárramuf. Til det vár- 
fla uttyda, wirramub járgeflet, paha 
pelai tjálgeflet. 

V áfende , orrom, orrom flaj, wuoke. 4- 
Jende, upfórande, wuoke, tàmátem. Der 
år intet váfende med den mannen, die 
tann ålinan i le wuoke. Våfende, buller, 
fluibme. Göra våfende af, ådna pargob 
weldet. Vfentlig , orroje, aines, kutte 
aines orrot kalka. Vfentlig ting , åiwa- 
tumus pekke. Våfentliga egenfRaper , 
aines áigowuoke. Váfentligt, orromen 
kautoi, aines, etjes finne. 

Fáta, luwatet, tábbotet, làktet, kaflatet. 
V átfka, tábbotes, tjatfe, luwaswuot. Vát- 
JRas, luwet, tábbot, fuoldnot, luwas fjad- 
det, tjatfalet. Salt vdzfkar 1 mulen vd. 
derltk , falte fuoldno ko le palwas talke. 

Växa, ljaddet. Växa til, alatet, ádnanet, 
laffanet, atfet. En fom váxer fort, fjad- 
deles. Växt, fjaddo. Liten til oáxten, 
utfes fjaddok. Växt (fruma), jefk. Växt, 
ört , grae , mi fjadda ådnamen nalne, 

Vórda, kudnetet, átotet, hewetet, wuolo- - 
tet, kudnefne adnet. P órdig , kudnelats, 
áro teuwas. Vördnad, kudnetem, åro- 
tem. Hilla fóráldrer och gammalt folk 

Uuuu3 i vórd- 











7IO YN . 

4 vördnad, sitigit ja wuorafit åron ad- 
net ja kudnetet, | 
Vört; lågga wruola, kutte adtjek ie tak- 
katum, almes xwuola. | 


Yfoa fg, yfvar, Weggofet, tjuodtjeladdet. 
"n d bógfárdar, raggoftallet, áiwaftal- 
let, mihaítallet, fluorafltallet, wuolotal- 
le. Han yfver bfver fina rikedomar, 


- rikines fodn (tuoraffalla. En fom bar yf- 


vigt hår, parrok. . 
Yla, holwot, huffetet. 
Yile, yllen, ulloft, ulioft takkatum. 
Ymnig , walljs, ádna, àllo. Ymntg, bör- 
— dig. fjaddeles. Ymmigbet, wallje, ållo. 
Ymnigt, wvalljaft, walljet. 
Ympa, fila fápketet. 
Ym/a, málfot, málíotet. fom, wuoroi 
wruoroi, tuobba tabba peleft. 
Yngla, tjukit qweddet, 
Yngling, nuor, nuorats, fjaddeje, nuor Alma. 
Yngre, nuorab. J»g/i, nuoramus. Der 
yngfa barnet , swaker. 


4 


7L ÅK 


Yfa, lappet, láppet. Yfad mjölk, låppem 


melke. Yfe, Jópe , kaffee. 

T fier , fkekes, kadwak, fpake, qwotfetakes, 

Tia, ulkots, paijeltes, karr. fra på tråd, 
tjáito. 

Titerff, ulkomus, paíjeltes. Yttre, olkob, 
Fiterf!, fídff , mangemufla, Frterligar,, 
wele anje, svidabut, ánebut. , 

Yitra fg, hålet, rudnet, fardnot, ulko 

. fet, jåttet. 

Txe, skljo. Tålj-yxe, wiårem akfjo. Yxa til, 
sålja med yxen, wiåret, akfjoin abnefict 


Z, 


Zifra, nummer, - 

Zira , hársvetet ; hewoken takket, tjabbotet, 
Zirat , zirligbet, hf, tjabbakwuot. 
£itra, Ípeletem reido, 


A, &dno, åno. Åbrådd, firand , viddar, 


terbme, 


eropa fig, wittenen. svaldet, fardnot, 
muonet. 


Yun, puorewuot, libbeswuot, wuol- Åbo, «wiefat, landefkats Åbyggnad, kii 


leswuot. 


tíeggem. . 


Yppa, paijetet, pikotet.  Yppa fig, paija- Ader, åra. Aderldta, årab fláwet, warrab 


net, paijas påtet, 


nwvaldet. Låta dderidta, warrab waldetet 


Ypper , ypperlig, åiwes, hewok, widgar, Ådraga f£. etjes nala puoktet, etjes na 


widnek,  Ypperligafl , vidnekumus, åi- 

wratumus, puoremus, ataímue. 

 Yppig, fkidar, fkidarteje, tuhleje, wuolok, 
Yppighet 4 kläder, tjäule. 

Tr, liákenje, flandar, fwaile, fpake. Tr i 
hufvudet , åiwe jårråk. Yru , vara ifrån 
fina finnen, piddet, taifot, — Yra, vara 

— wrváder, qwoldot, qwoldon tfåitfetet. 


Yra, bufvud-yra, Aiwe járrákwuot, ÅAklaga , qweddet, klagot. 


- piådem. . 
Yrka , tjodtjotet, rauket, wainotet, wuojetet. 


Åkomma , olykko, weafjek. 
tod 


la kefet. 
bága, hngío, márraba. 


Abóra , kultelet, kullet. Åbörare, kulteleje. 


ika, wuojet. Akdon , wuojem reidoh. 


Akalla , tjuorwotet, Akalla om bjelp, wek- 


keb adnot, 


Åker, påldo, aker, åker, járd, Åkerbö 


na, hutte. 


Åklagare , 


qweddeje. 


Ålder, 








ÁN 


Alder, alder, wuoraswuot, páreswuot. För 
gråde i ålder , påralubbawwuot. Älderfe- 
£e. dldrig , wruoras , rakke, alder-porre. 
Aldrat , rakkaitowet, wuoraftowet. A£- 4 
derman, wuorafumus , jerbine kalla. 

Åligga, det åligger dig , to widno le tatt, 
todn berrih. Aliggande, tasbeswuot. 

Allen, eik muoren inuóije. 

Ålägga , kottjot, trawet, Miller, nala picjet. 

Am, fluora tudno. 

Aminndfe, muitulas, muitolas. 

Ånga, luwol , párgeflem. 

Anger , fanggrtem, [angestes,, anger. 

Angeft, waiwe, waimon muode, furgo, waj, 

Ångra, faucertet, atat, angertet, 

Är , jape, jake. En ging om aret, akta pa- 
Jen ai jaken, akti japen. E heis d är , ke- 
£jos jake. , Artgammal, akta jakak, biirte 
páres. Är ifrái án är, japeit japai, fárta 
japen. Arrváxt , ár. Arlig , fárta j japa- 
fts. Årstid, jake pádd. Arta, jape 
Jokko, årtal. 

Ara , airo: ár blad, airo blade. 

Ås , tjárro, tja welk. Ár , bjclke , alg , hálg, 

Afamka Kg. fe ddraga kg. 

AfRa, atjekuts, atia, aija. A/Ram Lär , atje- 
kuts klibiwa. | A/Redunder ,atja raide. 

Afia, k itjetet, wartahet, wuoiduet. Af 
dande , kåtjetenr, wuonlnem. Afkddare, 
kátjeteje, wuoidneje, wartaheje. 

yi áfna. Afnima , mingeles fna. 

tad, tafle. Han gick äjtad, wuolgi tafle. 
Fara ájflad , erit wuolget. 

Affadkomma,, paijas puohter, algetet, takket. 
Affadkonnna , förmå , aibinotet, makta- 
tet, makíet. Så mycket jag kan åftad- 
komma, man: ådnakeb mon mattab takket. 

Åfunda, walnotet, fitter, uttob adnet, ufto- 
tet. Åfundan, waino, ulto. Hafva ffor 
åflundan , adnet ádna wainob. 





ÅT 711 


—— VV —À . UO er v 
Af yn, wuoidnem. I min 4n, ind wuoid- 


netiten. AJ; 'yna vittne, witten kutte ets 
le wuoidnam. 

Afdmjas, lakaflet, laffketet, fimtet, las- 
fkatallet, fimaflet, 

Åt , til, , ik, lufa. Af fadren, attjai. Båra 
Äh 24 4t , tàmetet. Det år cj dt, i le tarbo. 
Gå illa åt , pahaít talkeflet. G4 där, nok- 
ket, láptaito wet. 

Åtal, klamber, hål, laito. Göra åtal, há- 
leb takket, laitet. 

Åtanka, muitem, muitelenr, muitulas. Haf- 
va i dtanka , muitulafen adnet. 

Atbórd, tape, tàbimabem, támátem. 

Atel, fepte, párremas, párrámas. | 
Åter , ruoptot, Fram och åter , tokko ja 
matfen. — Åter, återigen, walt, will, 

witt, tafle witt.- 

Atevóringa , ruoptot tálwot, ruoptot puok- 
tet, ruoptot waddet, matfeflet, jårgaldattet. 
Återbud, jär galdattem, mat[leflartem, piet- 
tont, Gifva återbud,  járgaldattet, matfe- 
flattet, piettot, De gåfvo bonom återbud, 
, Pietton fo waft. 

Aterfalla, Tuoptot kattjet, ruoptot pátet. 
Arfvet dterfüll til bonom , arbe funjí 
wall matfei. 

Åter färd, matlem, ruoptot mangnem. 

Arergifoa, ruoptot waddet, matlellattet,, 

járgaldattet. 

Aer bl, muddo, muddakwuot. Hafva 
åter håll, maddob tetet, muddob mjetet. 
Äterhållfam , njuotetakes., rer báilfam- 
bet, ujuotetens, thulem. Här bebófs 4- 
ter dl amber , tfutfemeb fitta. 

Återkalla , rwoptot kottjot. Aterkalla fina 
ord, pakoifles kefatet, pakoites målfot. 
Han återkallade ft löfte, jatekebs jár- 
,, galdatti. 

Återkomma , ruoptot påtet , járgetet. Ater- 

| | kom, 


712 AT 


komf!, matíem, ruoptot pàem, járge- 
tem. — Pid bans dterkom/!, ko Íodn 
ruoptot páti. 

'Återlemna, fe ter gifoa. 

Återlöfa, ruoptot åftet, lådneftet, tjåutet. 
Aterléfare , ládnefteje. Aierllfning làd- 
neflem. Syndarer áteriófning , luddari 
ládneflem. 

Åter/lag , mangas mannem, kattjem. Det 
blef et flort dterflag på varan, kalwo 
haiket kattjei arwoft. 

Åter flå, patet. Ater fe dende, patfeje, patfew. 

Åter flålla , ruoptot waddet. Biifva åter- 
fråld til bålfan, warralmowet. 

Återtaga, ruoptot waldet, wrift wwaldet. 
Återtagen, ruoptot waldetum. — Azerta- 
gande, ruoptot waldem. 

Återvånda , orcojet, laitet, nokket. Utan 
dtervándning, ikkat, laitatkenna, laitateke. 

Återvinna, ruoptot ådtjot. Atervinna fina 
förra krafter, famoi nala pátet, wifl 
wejajet. 

Årgång, nokkem, utfanem. 
nokkom, láptaitowum. 
Åtgård , pargem , takkem, wekketem. Gc- 

nom hans dtgárd, fo pargó tjada. 

Atbáfoor , tibmahem, tàmetem, wuoke. 

Åtlöje, tjaimem, pákoftem, nalfem, albetem. 

. Atminflone, aines kuit. Detta dtminflone, 
tab kuit. Ztminffone ban, fodn kuit aines. 

Arnjuta , niktet. njutande, niktem. 

ÁAtrá., waino, ufto, halitem. Hafva åtrå ; 
uflotet, halitet, wainotet. Han bar for 
åtrå at fe dig, harbmat wainon le fodn 
to wuoidnet, 

Åt frilja, juoket, tjuoldet, i mafletet, preu- 
tetet, ratket, fArretet. Ar/Rild, átja, preu- 
tak , ratketum, juoketum, juokeles, lr. 

Åt fkillig , flaja-lokk , omaffe, máddelakats. 
AtfRilliga gånger, mådde pali, futt. Ar- 
frilligt , omaflelaka | 





Åtgången, 


ÅG 


Åt fhilnad » preutem, preutates, åtja wuoke, 
Utan åt fhilnad , aktalaka. — Det är for 
åtfrilnad emellan dem bågge, harbmat 
fåi preuteba qweibme qweibmelles. 

Atta, kaktfe. Den åttonde, kaktlad. 

tvarna, wakotet. Atvarning , wakotes, 

Åvårkan, etjes radi adnem, fkada, Góre 
dvárkan på ens ágor, mubben land 
etjes weldin adnet. 


Adel, frókok, puorak. Ådelmodig, atte 
puore waimob adna. 

Áfja, niaule.  Åfjefull, niaulefl tewwss, 
niauletakes. Åfjefull fHróm , niaule jokk. 

Áfventyr , wahda, wahak, fáitem. Til 4f 
ventyrs, weja-àbbà. Åfventyra, ir 
dai tfaket. Åfventyrlig, wahdalats, wal 
das. Det ár en åfventyrlig refa, wii 
das nannos le tatt. | 

Ágg, siwo, autjo. Fogel-ågg, monne. Vir. 
pa ágg , monnit qweddet. 

Ágga, padtjet, dutjet, kiddotet. Åsgga til 
vrede, márai áutjet, måratattet. rg 
barnen til det fom ondt år, manat ilo 
pelai allotet. 

Ágta, rektes, digo, åkt. 
qweibme, para pele. 
waldom, kalatswuot. 

Aldre, párafub, wuorefub. Åldf, pirdie 
mus, wuorefumus. Den åldfe af ir 
derna , vráljetji párafumus. 

Ålfka, etfet, keroken adnet, kartet, //i fv 
le ålfka Gud 6foer. all ting, Jubweicd 
kalkebe etfet kaiki åmi paijel, 

Ålfkelig, etfeles. 

Åmbar, ebber, ábbar. 

Ambete, ammat, ámbikt, kall. Amber 
man, kall ålma Hög émbersman, Mu 
ra kallen ålma. | 

. dn 


Árta make, kalts 
Ågtenfrap , wall, 











ÅN 


dmna, uffjotet, aikot, kisket, drdnet, taibe- 


tet. Hvart åmnar du dig? káfli leh 
todn aikomen? 

Åmne, abnes, ábdn, åme. Ámne at tala om, 
hálém áme. mne til kláder, karwos, 
karwofaffa. Ämne til fkor , kabinakaffa. 

xin, ko. Större dn du, fluorab ko todn, 
fluorab tu(le. Ju, ru , åfka, anje. Án- 
nu cn gdnz, anje wele. 

Anda: , nokket. - 

Anda , kitta, hålla. nda tils nu, kitta tan 
raja. Åndalykt, nokkem, mangeinus 

^ ketje, nokkem lake. 

Andamál, mákke, ártta, aikom, uffjolm. 
I det ändamål, tanne mákken. 

Ande, ketje, nokkem. ÄÅndelig, nokkeje, 
kutte nokka. Åndelös, kutte i nokko. 

' defe, ketje. Ándetarm, madda tjále, 
marfe. 

Andreligen , fitta, wimak, mangemufla, 
Åndteligen kom ban, fitta dauk påti. 
Åndock , ikka, ikka mai, ikkabe.  Åndock 

kan vill, ikka maj fodn fitta. 

Åndra, åtjatattet, preutetet, målfot. Ån- 
dras, preutet, åtjatuet , inálfoto wet. Ån- 
dring, átjatattem, átjatuttem. 

Åndå, dauk likan. Han ville ej, men máfte 
ändå, idtji fjtta, walla wirti dauk likan. 

Åns , kedde, flajo faije, fuoine faije. 

Ångel, ángel. 

4, waiwetet, furgob takket, pinetet. 

ng las, waiwaflowet, pinaftowet. Ång- 
fig, wajes, furgolats, huinos. Ang flig 
ort, kaukas faije. Hår år ganfka áng- 

0 ffigt, harbmat kaukas le tanne. 

"Anne, arodeje, kallo. 

Åntra, kilpot, kahtjet. 

, anje, anje wele, talle anje. nsu en 
gång, wele anje akti. Ännu sn gång få 
mycket , wrele anje akta kerden tann 
ådnak. 


ÅR ÓD 713 
Áple, àppel.  Åpletråd, áppel muor. 


Ara, kudue, áro, hewetes Ara, hedra, 
hewetet, árotet, kudnetet. Årbar, árlog, 
tjabbes.  Årbarher, árlogwuot, tjebbes 
wruoken. 

Áregirig, wuolok, tjáulak, áron wainok. 
y» árotes, árotebme. 

Árende, má&kke. — dngelágit ärende, aines 

- mákke. Hvad árende bar ban? mi mák- 
kit le fune? | 

Årfva, arbet, arben ádtjot. 

Árja, &kereb falet, járdeb kaikot. . 

Årlig , årlog, wakes. Årlighet, árlogwuot. 

^J all ärligbet , kaik årlogwuotia. 
Årm, fafle. Årmf/pjäll, puogra wuole. 
Årna , aikot, uffjotet, kidket, årdnet, fana- 
het. Han árnar refa bort, fodn ufljota 
wuolget erit. 
rr, uddo. Årr , årta. 

2, fmidda wuobdne. | 
/ka, adnot, rauket, kraktjot, wainotet. 
Min plikt 4fkar , mo widno rauka, mo 
widno le. | 

Áfping , wadna(ats, utfes wadnas. 

ta, párret, piábmotallet. Om bofRap, qwo- 
tot, labbet. Kom och år, páte párret. 

Att, maddo, werrek. Árttef ader , madder 
aija, madder attje. 


Åtticka , åtik. 


Ó, fuolo.  Half?, fuolotes. 

Öda, láptet, nokketet, tuhlet, fkidartet, 
fkiwtet. OZa ut, audet, jakfetet, muo- 
rote. Odar, láptaitowet, nokket. 
de, muonem. Ódet var f ddant , naute li 
muonetum. Öde, audes, audetum, Ödese 
hemman, audes järd. Ödemark, audes 
ådnam, tjäkto metfe, wuobme. 

Ödelågga » audet, auden takket, fpiejet, 

| OXxxx - | jak- 





"14. ÖFV 


jakfetet. Ödelagd , fpiejetum , audetum, 


heitak. 
Ödla, tydtjol. 
Ödmjuk, wuollekes. Ödmjukhet , wuolle- 
keswuot. 


öflsgit , naute le harjetuptom. 

Qfning, harjanem , harjetem, wuokatem. 
Deriil bcbófr mycken ófning , ådna har- 
janemeb tatt fitta. 


ore. paijeb. 

frig, patíew, mi patíam le. Blifva 5f- 
vígt , patlet. Det blef ingen ting öfrigt, 
åtjaleh. 


Öfva, harjetet, harjetallet. | 
Öfver , paijel. Öfver fjön, jauce rafla Gå 


bfver , walet. Gå eller fara öfver, rafte- Óf. 


tet, rafta mannet. Lá/a öfver, lácatallet. 

Öfverbevifa, puodot, paijel kaddet, tfake- 

tet. Blifva bfverbevif , teuvrafi pátet. 
. Ófverbevifl , paijel kaddetum. 

Öfverblifva, patet. Ofverdraga, paijelt 
káptjec 

Ofverdrifven, kutte paijel meren le, me- 
retes. Ófverdrifven fit, ila fluor åljo. 

Öfverdåd, ila fluora jaloswuot. Ófurr- 

—  dédig, ila jalo, qwektekats. 

Ófverenzkomma , laffketet, akta radeb tak- 
ket. De tod hafva få ófverenskommit, 
paute lepa laffketam, Ófverenrkommel- 
fe, latfkatallem. 

Ófverfalla, ladet, láutatet, ribinolet, tjuotfet. 

Ó/fvcrfart, rafletem , rafta mannem, fup- 
petak. — Ófverfarr med bår, rafletem 
wadnafin. 

Öfver flód, wallje, állo. Ófverflóa , fbfer:i, 
tuhlem, fkidartem, walljeswuoten wai- 
no. Ofverfóda, walljeb adnet, walljen 
wiefot. Öfverflåda, rinna öfver , abbe- 

- fet, paijel kålket. Ofverffódsg , walljes, 


idtji mike pate. Der öfriga folket, tah. 


Órv 


állo. — Ofverffódigt, xwalljet, wailjaft, 
ánab ko tarbo le. 

Ófverfóra, rafia tálwot, fattet rafla, (u- 
tet raíla, mubbe pelai futet. 


Ódmjukeligen, wuollekeslaka. Öfvergifva, heitet, laitet, orrojet. Ber £/- 
Öfig , harjetuptum, brukotum. Det dr få Me 4 


vergaf at regna, wirtolli , påudefti, lai- 
ti rafjotet. Öfvergifva, foerlemna, mub- 
bai waddet, paijel «addet, waddet. Óf. 
ver gifua, lemga, qwodet, patfetet, lappet. 
Ófvergd, walet, widnet, puorebun orrot. 
Det bfvergår mitt fórfiind, i mo miila 
taífa ják(A, wafa tutt mo miálait. 
Ófuerband, få éfocrband, wejelubbun fjad. 
det, widaaren fjaddet, 
Ófver bet , áiwalats. 
f'verbopa, tentet, lådet. 

Ófverbilja , tauket, kiüptjet, kaptjet. 
verila fg, raflen takket, ila raffohet. 
Ófverilning, rale. | 
Öföerlafa £gZ, paijel meren pårret jalla 

jukket. 
Öfverlefoa, manpelefi wiefot patfet, man- 
gel 1 patet. Öfverlefvor , patíew , pat 
etås, arates, patíem piábmo. 
Öfverljudt, lognefikt, tjuojelet, alla kiålin. 
fverlopp, naggem , alinatji tjákenem, 
Ófveridta, luitet, waddet, metetet. 
Ófverléder på fkor , altas. 
Óf verl&gga , kerretet, radohet, radohaddet. 
Ófverlágfen, wejelub, fluorab. 
Ófverlépare , patere, kálkarwes, tjakka, 
kutte mubbet peleít le pateram. 
Ófvermage, omiga, fillek , omeuda, kat- 
te i le anje jakitas ållem. 
Ófvermagt, ftuorab famo, wejelubbuwruot, 
fluorab welde. 
Ófvermod , ila jaloftallem. | Ófoermodis. 
ila jalo, qwektekats, kutte nidark manna, 
fuermor gon, mangel idtatjen, peiwe kut- 
te le mangel idtats peiwen. 
Ófrr- 








—— 
' 


óFv . 


p————— ——P d 
Ófvermáttan , aiwe, harbmat, haiket, 


wuowdnaj, harbmat lagg. ) 

Ófvermágtig , wejelub , wekfab , kutte 
(luorab famob adna. | 

Öfvernaturlig , paijel naturelats 
reg wuokeb .wafa. . | 

Öfverrafka, ófoerruwnpla, håkket låuta- 
tet, håkket tjuotfet, nieitet 

Ófocr fe, kátjetet, átfitet. Öfver fe, káb- 
dotet, i wuoidnen takket. . 

Ófver/Rjuta, wofet, likai patfet, patfet. 
Ófver/Rott, like, padetas. 

Öfver/krida, paijel játtet, paijel wuolget. 
fver/krift, paijeltes tjaleg. Ofver/Arif- 
va, paijelt tjalet. 

Ófver R pla , káptjet, tjáket, kabdotet, puo- 
remufi tjáigellet. 

Öfverflå, meroftallet, arwatallet, lokket, 
rekunot, muddob åtflåtet. 

Öfverfliga, ánabeu wuolget, wafet, áne- 
bun orrot. 

Öfverfyra, faddet, háiketet, faddeken ra- 
, jet, erit faddet. 

Ófverfdtta , åtja kidli jirgeftet 
kid: puoktet. | | 

Öfvertala , hàletet, hálaidattet, allotet, 

^ tjabba nialmin ádtjotet. 

Ófvertráda, tájet, paijel mannet. Ófver- 
irádelfe, máddo, paijel mannem. 

Öfvertråffa, widnet, wafet, tjuttet, pare- 
bun orrot, widnekubbun orrot. 


9 mi natu- 


, mubbe 


Ófvertyga , paijel kaddet, tfaketet, tjadnet. - 


Ófvervigt; Toffeb tedto. Hafva bfvervigt, 
loffebun orrot, ánabu tedtet,. — — 

Üfvervinna, aot, oitet, widnet,: nakka- 
het, nalet, tjuttet. Ofvervinnerlig, kut- 


te le widnem imeren, kutte widnetatta. | 


Öfvervåld , etjes radi mannem, ets. wiå.: 
koi waldem; etjes lagi tåpom; ^. - 
Ófvervága , ajatallet, uffjotet, grudnot. 


"= XXxxxa2 


ÓM »I$ 
Ófvervágande , ajatallem. Öfvervåga, 
vara tyngre, ánabu tedtet,loffebun orrot. 
Öfvervåxa, muorot.  Ófvervuxen, muo- 

rom, káffà muorsh leh fíaddam. — 


Óza, tjalme. Ógnablick ; tjalime tramkal- 


dak, Ögonbr.yn, tjalmen here. 


Ógnaffkte, wuoidnos. Enfgdytjalne pelak. 


gonf/kenligt, wuoidnonak. Qgon/Renlig, 
wuoidnes, tfuoikos.- 

Ógnakaff, kåtjellak, wiletem. 

Ög/ften, kakka. Utógd, tjitto-tjalmak. Find- 


ógd, fkålkok, tjuolo tjalnek- 
Ózéa, láktjo, kiánka. 07 
Ók, kefanje. | | 
Öka, luffetet, ånetet. Ökar, laffanet, åd- 


nanet, ánebuu fjaddet. 
Öken, metfe, tjdkto metfe, aleh, aloh, 
wuoude, wuome; 


Öknamn, nabtes namm. 


OÓkdn4, puoikos, tuoikos, ' 

Ó/, wuol, wuolek. 

Öm, njuores, helles. Öm om, mårråteje ; 
hugíar.  Ömbet, njuoreswuot, helles- 
wuot. Oma, paktjitet, paktjefen adnet, 
Det örnar mig, paktjes le munji, njuo- 
ranab mon tafle. ' | . 
"ka, enket, armeflet, armit ádtjot. Öm. 
kan, arme, enkem. | 
mhkhelig, waiwes, waiwan. 

Ömtålig, helle, raffjes. 


- On/fa, lawet, fawatet. Jag bnfkar dig 


lycka, lykkob tunji fawab. Öman, 
fawates. | 


| Ópen, rappas, tfaggas, ráppo. 


Ópenbjerti ig, pikok. 
Öpna, rappet. Öpna fg, rappefet. 
Ópning , raike, njalinot,, ráppo faije, 
Ora, pelje. Örat på en fd, peljes. Ör. 
fil, pelje natlates — | 
Órbinna, pelje fkádes, 


$ 


Óring , 


N 


716 ÖR ^ ÖS 


Öring, laxunge, tabinok. a Öfa. káiwot, kåiflet, aufet, 
Orlog, tåro, tåroftallem. . E Ó;- kar, auíta-kare. | 


Örn, arnes, káfkein. — Ornlo, arnes pefe: Offanvádér , lulat piågg. | 

Órngát, àiwe wuole, bållfter. Lágga órn- Offerut, luks — Offan ifrån, lulde. Fars 
£åt under , áiwe wuoleb piejet. óflerut ; iulleflet. | 

Ört, grafe, uites. Örtegård, gård, gra-. Ófferiéndfk , lulle, lullek. 
fe gård, ;telkes garden. s - Öfire, lulleb, lulle. 


ERRATA. 


Proleffemen. pag. xtvir. colum. a. 1. 20. ca/abus L. cofíbws, — Pag. 8. col, a. 1. 25. in vexiri Liu 
veriti, col b.l. 2, ubi L, inde. — p. 2$. col. a. 1. 33, 34. retes proirudendas L. retia proirudesda, C. 
l. 15. opportunitate L. opportunitatem. | p.29. b. 1. $. autotfet L. autfotet. p.31. al. 26. volnutates L.tr 
lutantes, .b. 1. 15. pila L. pila. — ibid. l. ult. Svegici L. Svetåic&. — p. 34. a. I, 27. demiff.runt L, desi. 
vunt, p. 55. b. I. 13. pontus L, poss. 1. 49. ufupasi L. ufurpari. p. 36. a. I. 9. pontus L. poss. p.i 
l. 26. f/ubfedere L. fu&fidere, — p. 41. a. 1. 30. mi L. mea. p. 44. a. l. 21. infidiaffe L. infidiatos efe. p.d 
a. |. 32. auitior L. aduítior. b. 1. 24. a/terutrum L. alterum, — p. 50. b. 1.39. pubens L, impuber. p.55 
à. 1. 8. etis L. ins. p.58. & l1, gua L. quo, p. Go. b. I 2. ventibste Le sentis. p. 61. a.l.a20 enp-— 
riiffe L.compesiffe. | p. 64. b. 1.29, canium L.carsum. — p.68. b. 1.36. Senatus L. ordinam regii, p.65). 
l.4. fa dari L.jatfate.  p.89.2.1.39. venetrimus L.«eniremus. p.92. a. li, carmo/2 L.carmf. pr 
b. 1.58. profifcit L. proficit, p. 12. a 1. t. pasperorum L. pauperum. — p.114. al 34. fumi L. fuse. bil | 
id. L2. refi L. refe. 1.5. furca L.furcam. — p.120. 8.1.29. efgetfa L.ex/petfa. — p. i26. a 116. prer-—- 
euns , circumeuns , L. prateriens, circumiens. — p. 127. b. 1. 17. calyós L. chafyós. | p.va8. b. lt mcn — 
D. mandendum. — p.140. b. 1.8. ineuns L.iniens; — p.143- b. 1, 6. id. Lid. =p. 155. b. I 47. clara L cin, 
P. 159, a. l. 10, 29. vociferare L, vociferari.  p.166.a. 1. 17. erem L. &s. p.179. b. I 5. kålitet L, £e, 
p. 180. b. 1.24. equalica L. aquatica. — p. 191. b. I 16. recingore L. fuccingere..— M 1g. recingebat L.fa:cisge 
bat. Y 27. recintI L. fuccinfla. | p.195. a. 1. 23. aqualice L. aquatica, 1.97. perperfus L. perpefus. ). 
an. b. 1.02: fipulare L. Hipulari. p.224 2.1.34. pifcare L.pifcari. p. 226. a. 1.23. aqualica L. aqu. 
ea. (Net. fufficit femel annotaffe, yocem hanc omnibus in locis effe corrigendam h.e. pag.277. 315^. 
p. 291. 3. Las. P. 356,339, 409, $20, 564.) Pp. a40. b. 1. 4. Jafeus L. faffens, — p. 241. a. 1. 4. felles LL ade — 
tes. p.248 a. l'ag. vermina L.verminis, | b.1. 20. redeuns L. rediens, — p.249. a. 1, 29. paris L. pla, 
p. 260. b. 1.33. vepentibus L. repetentibus. p.265. a. k 8. incipit L. émeipiat.  p.270.a. lt exprrg en 
L. expergifci. p.272. b. I. (o, metiri L.menfwrari. — p.283. a 1.32. verminave L.verminisve, pi à 
], uit. faflidere L.faflfidire, p.306. b. 1.17. wix L. pix. p.308. b. 1.24. i/Tituere L.inffituere. p.58 el | 
80. aficere L. adficere. p.311. al. t. rangiferos L.rangiferis. p.315, b.l. 14. filius meus dil Hus Lm & 
letie fili, p.334 b. 1. 16. comcionare L. concionaré, — p.342. b. I. 19. blika L. blidka. p.343. à. 1. 54. czlrht 
L. chaígbe. — p.557. a. I 37. wequebamus L, neguiebamuy, — p. 363. a. 1.3. Amopesiwnos L, qmepesmuet. V4 
b. L i35. stoffeos pafiores L. paflures noflros. p.577. 3.1. 24. Afcituri L. fcifcitari. 1.26, fftitabatsr LJ 
féitabatur. — p.378. a. l. 15. apricatus L.cpricata. . p.385. b. 1.34. crepere L. crepare..— p.590. b. 18 p 
fecuta L. honorata, — p. qot, b. I. pen. euns L fens. ' p. 405. b. 1.7. € L.auwe. p. 406. b. l4. liqifer: V 
liquefieri. p. 408. a. I. a4, wppellaraut L. appellarint, I 3 dfíis fabmifge L. alis demifis phi. 
1. 34. tjulden L. tjuofdem. — p.429. a. I. 14. ludet L. [ndit, — p. 430. b. 1.7. såmpåb, ffadet L. tämpåd fait. 
P. 435. a. L1. afi L. alij, — p. 440. 8.1.17. Zapporica L. Lappenica. Pp 444. b. 1.38 pifcare L. pifrari. 52 
b. I. 1. extafi L, ecfaf. 1.5. id. id. p.454. a. 1. s. adiatur'L. avdiatur. p.471. b. I 14. mannariss Ler 
sualium, . p. 473. a, I. 15. caufJaro L. effcero. p.501. a.tl.so. permanendi Inbentos fint L. [ubentrr prot 
meant, - p. $14. 2. 1,3. £remet I. tremit. p.515. a lig. mitatio L. imitaéio, — p.540, a, 1.6 largi ku 
L. Jarga collafio,  g. 549. b. 1. 31. riorum L. trinm, . ] 

















5