Skip to main content

Full text of "Minnespenningar öfver enskilda Svenska Män och Quinnor"

See other formats 


Digitized  by  the  Internet  Archive 

in  2009  with  funding  from 

University  of  Toronto 


http://www.archive.org/details/minnespenningarOOhild 


j   iv:3— t  ■*_—»-▼  v»  »- 


MINNESPENNINGAR 


01'VER 


ENSKILDA 


SVENSKA  MN  OCH  QVIMOR. 


BESKRIFNA 


BROR   EMIL   I1ILDEBR.4ND. 


STOCKHOLM, 

PA    KONGI,.    WITTERHETS    lltSTORIE    OCH    AXTiaVITETS 
AKADEMIENS    FÖRLAG, 

1800. 


^1 


^i 


ö 


Jjeii  vackra  seden,  att  genom  präglade  skådepenningar  åt 
eftervcrlden  befästa  minnet  af  berömliga  landsmän  och  dyr- 
bara   vänner,    har  ingenstädes  blifvit  med  trognare  omsorg 
iakttagen  än  i  vårt  fädernesland.     Yi  ega  till  följd  härafen 
mycket  talrik  och  i  många  afseenden  värdefull  serie  af  Min- 
nespenningar   öfver    enskilda  Svenska  män  och  qvinnor  — 
ett    fosterländskt   äreminne  i  metall,  som    förtjenar 
blifva  bekant  utanför  den  fåtaliga  kretsen  af  några  offentliga 
eller  enskilda    medaljsamlare;  så  mycket  hällrc  som   dessa 
minnespenningar  i  allmänhet  genom  smakfullt  valda  inskrif- 
ter   och    sinnebilder    på    ett   fördelaktigt   sätt   utmärka  sig 
framför  flertalet  af  dylika  konstalster  i  andra  länder.     Vis- 
serligen   träffas   i  den  rika  samlingen  ett  och  annat  namn 
af  ringare  betydenhet,  men  dessa  försvinna  bland  mängden 
af    mera    utmärkta,  livilka  i  fäderneslandets  och  kulturens 
häfder    alltid    skola    betraktas    som    stjernor  af  fVirsta  eller 
andra  ordningen. 

Den  som  först  egnat  en  särskild  afhandling  åt  Svenska 
minnespenningar  af  denna  art  är  Archiatern  Magnus  von 
Bromcll,  hvars  Illustrissimovum  Recjni  Svedan  Senatorum  et 
Magnatum  Historia  Numismatica,  tryckt  i  Upsala  Societe- 
tens  Ada  Literaria  et  Scientiarum  Sreciw  fcir  år  17.30,  ujip- 
tager  i  alfabetisk  ordning  alla  i  hans  sanding  förvarade 
minnespenningar  öfver  Svenska  Kiksråd  eller  Kongliga  Råd. 


Denna  vackra  samling,  ärfd  efter  fadren  D:r  Olof  Bromelius 
och  af  sonen  betydligt  tillökt,  inlöstes  efter  den  sedna- 
res  död  af  Rikets  Ständer  och  skänktes  till  Drottning 
Ulrika  Eleonora  d.  T.,  efter  hvars  franfälle  den  återgick  till 
staten  och  blef  grundstammen  till  Kongl.  Myntkabinettets 
Svenska  afdclning.  *) 

Kanshrådet  Carl  Reinhold  Berch  bifogade  vid  slutet 
af  sin  bekanta  Beslrifnimf  öfirr  Sirnshi  Mynt  och  Komjl 
Shäde-Penningar,  utgifven  1773,  en  förteckning  på  Pri- 
vatorum  Skådepenningar,  fortsatt  till  1812  af  Banko- 
kommissarien Fredrik  Silfverstolpe  i  dess  utgifna  Supple- 
ment till  samma  arbete.  Dessa  knapphändiga,  efter  en 
otjenlig  plan  upprättade  och  icke  alkid  felfria,  beskrifningar 
kunna^på  sin  höjd  f()r  vanhga  samlares  behof  anses  tillfreds- 
ställande. 

Det  vackra  arbete,  Berch  påbörjat,  med  titel:  Xamn- 
kumwja  Scenshi  Herrars  och  Fruers  Shule-Peimimjar  afrlPide 
och  i  koppar  stuckne,  med  bifogade  Lefrerues-Beslrifnim/ar, 
hvaraf  första  och  andra  »IHockcn.)  utkommo  1777  och  den 
tredje,  efter  författarens  död,  1781,  är  så  mycket  mera 
utförligt.  :\Ion  mcdaljbeskrifningame,  med  inskrifterna  åter- 
-ifna  1  Svensk  (ifversättning ,  förlora  sig  som  en  obetydlig 
bisak  i  de  vidlyftiga  lefnadstcckningarne ,  —  en  olägenhet, 
som    dock   i  någon  mån  afhjelpes  genom  de  graverade  af- 

•)  Kedan  Elias  I^rcnncr,  Svenska  myntkunskapcTis  grumlläg-are,  hade 
fr,r  afsifrt  att  ut-ifva  en  aniandliii-  om  »Privatorum  An-p.iiniiigar.., 
men  blef  icke  dcrmed  färdig.  Hans  värdige,  i  skarpsnnnghet  ofver- 
lägsne,  medtiillare  Nils  Koder  anför  i  sin  ar  1728  tryckta  Cata- 
lofpis  Nnimnnmm  Snco-Gothiconim  .  .  .in  Museo  Gmnigenano  {egeni- 
ligrn  Brrnncrs  sanding)  åtskilliga  minncspenningm-  oiver  Svenska 
privatperr^oncr,  hvilkas  beskrifning  blifvil  tagen  Idl  ioresjn  af  llr 
Bromell. 


bildiiliiiiariic.  Att  utiiifva  en  fortsättiiino;  af  detta,  redan 
tcmligen  sällsynta ,  arbete  skulle  i  mer  än  ett  afsecndc 
liafva  varit  olämpligt.  Dylika  utftirliga  lefnadsteckningar 
äro  numera  obeliöfliga,  sodan  var  litteratur  blifvit  riktad 
med  många  omständliga  biografiska  verk.  Samtliga  minnes- 
penningarnes återgifvandc  i  koppar-  eller  stentryck  skulle 
föranleda  en  betydlig  kostnad,  till  livars  bestridande,  för 
närvarande,  icke  finnas  tillgängliga  medel.  *) 

Utom  dessa  arbeten  hafva  samlare  endast  haft  att  råd- 
fråga i  senare  tid  utkomna  auktionskataloger,  bland  hvilka 
den    fullständigaste  är  upprättad  af  Kongl.  v.  Bibliotlieka- 


*)  För  bokvänner  må  här  nämnas  att  de  graverade  kopparplåtarne  till 
Berchs  sistnämnda  arbete,  57  stycken,  förvaras  i  K.  Witterliets  Historie 
och.  Antiqvitets  Akademiuns  archiv.  Af  dessa  plåtar  äro  37  grave- 
rade för  den  aldrig  utkomna  fortsättningen,  upptagande  följande  min- 
nespenningar, hvilka  i  denna  Beskrifning  förekomma  på  anförda  stäl- 
len:    Appelboni,    C.    pag.  67,  n.   1   och  2.  —  Bancks,  J.  pag.   102. 

—  Benzelius,  Er.  d.  ä.  p.   78.  —  Benzelius,  Er.  d.  y.  p.   126,  n.  1. 

—  Brenner,  El.  p.  85,  n.  1  och  2.,  —  Brenner,  S.  El.  född  Weber, 
p.  110.  —  Cronström,  A.  p.  64.  —  De  Geer,  Cath.  C.  f.  Eibbing, 
p.  221,  n.  1.  —  Elvins,  P.  p.  133,  n.  1.  —  Fehman,  C.  f.  Tham, 
p.  130.  —  Grill,  Allt.  o.  Elis.  p.  104.  —  Gyllenborg,  C.  p.  130, 
131,  n.  1  o.  2.  —  Görtz,  G.  H.  i  förening  med  Patkul,  J.  II.  p. 
76,  n.  1  och  77  not.  —  Hedlinger,  J.  C.  p.  169,  170,  n.  2,  4,  6. 

—  Hiärne,  U.  p.  101,  n.  1,  2.  —  Hårleman,  C.  p.  136,  n.  1.  — 
Hårleman,  Eva  J.  f.  Baissen,  p.  129.  —  Iser,  M.  p.  103.  — Karl- 
sten, A.  p.  92,  n.  1.  —  Keder,  N.  p.  113—116,  n.  1—6,  8.  — 
Krell,  C.  M.  f.  Eönlig,  p.  104.  —  Lejoncroua,  Chr.  p.  78,  79,  n. 
1 — 3.  —  Lewenhaupt,  C.  E.  p.  125.. —  Liewen,  B.  p.  73.  —  Pal- 
bitzky,  A.  R.  f.  Kevenhiiller,  p.  31,  n.  1,  2.  —  Palbitzky,  M.  p.  44. 

—  Piper,  C.  Fr.  p.  168.  -^  Precht,  B.  p.  120.  —  Påfvenfelt, 
Beata  (Berchs  Beskr.  p.  368,  n.  203),  en  oval  medalj  med  inristad 
inskrift,  hvilkcn  Författaren  ansett  icke  förtjena  att  upptaga;*.  — 
Bälamb,  C.  S.  f.  Säck,  p.  201.  —  Säck,  E.  f.  Bjelke,  p.  195.  — 
Salberg,  C.  f.  Specht,  p.  98.  —  Schefferiis,  J.  p.  45.  —  Span-e, 
T.  p.  50,  n.  1.  —  Stierncrona,  G.  p.  100.  —  Stralcnheim,  II.  p. 
111,  n.   1,   2.  —  Strokirch,  M.  p.   00.    —  Tessin,  C.  G.  p.   162,  n. 

1,  2.  —  Thcgncr,   O.  p.   59.  —  Törntlvcht,    O.  p.    119,   i:0,  n.   1, 

2.  —  Watrangh,  C.  II.  p.  113.  —  Öriifelt,.  M.  f.  Appelberg,  p.  46; 
saint  en  medalj  öfvcr  Diottniiig  Christina,  graverad  genom  försorg  af 
Professor  Jon.  Hanihr;€us.  —  För  fortsättningen  af  texten  tinnas  i 
Akademiens    förvar  endast    några  lösa  genealogiska  anteckningar. 


VI 

lien  Gustaf  Edvard  Klemming  öfver  Grosshandlaren  Johan 
Scharps  åren  1851  och  1853  försåkla  mynt-  och  medalj- 
samhng.  Men  dessa  förteckningar  kunna ,  enhgt  sakens  na- 
tur, icke  betraktas  annorhmda  än  som  mer  eller  mindre 
ofullständiga  alfabetiska  register. 

Den  vettgirise  och  flitige  Vinhandlaren  i  Stockholm 
Daniel  Georg  Nescher,  som  sjelf  egde  betydliga  samlingar, 
utarbetade  en  Beskrifning  öfcer  Enskilde  Svenske  Perso- 
ners samt  flere  till  Sverige  hörande  Utlänningars  Skåde-Pen- 
ningar,  och  uti  Metaller  Gutne  Portraiter  &c.  med  korta  bio- 
grafiska uppgifter.  Hans  företal  är  dateradt  d.  1  Oct.  1806, 
men  anteckningarne  hafva  under  flera  följande  år  blifvit 
fortsatta.  Denna  handskrift,  i  tre  folioband,  nu  förvarad 
i  Kongl.  Bibliotheket,  står  i  vissa  afseenden  framför  Berchs 
och  Silfverstolpes  arbeten,  men  lider  af  en  alltför  tillkonst- 
lad  plan  och  ett  stundom  nästan  löjligt  bemödande  att,  på 
de  lösaste  grunder,  intaga  en  mängd  af  medaljer,  livilka 
icke  med  något  rimligt  skjil  kunna  införas  i  en  Svensk 
samling.  Att  hans  med  mvcken  möda  och  omsorg  utar- 
betade  af  handling  icke  blifvit  tryckt,  kan  således  ej  anses 
som  någon  stor  förlust  fiir  vår  litteratur. 

Den  beskrifning,  hvilkcn  nu,  på  Kongl.  AVitterhcts  Hi- 
storic  och  Antiqvitets  Akademiens  bekostnad,  allmängöres, 
skiljer  sig  både  till  plan  och  framställningssätt  så  väsendt- 
ligt  från  föregående  arbeten,  att  någon  redovisning  torde 
böra  meddelas. 

Fcjrfattaren  har  ansett  en  kort,  men  noggrann,  beskrif- 
ning  öfver  hvarje  minnespenning,  med  hvad  till  dess  fcirkla- 
ring  och  historia  är  nödigt,  böra  blifva  hufvudsak.  De  bio- 
grafiska   uppgifterna  hafva,  på  fiirut  anförda  skäl,    meddc- 


lats  så  enkla  som  miijHgt.  Men  då  dessa  nppgifter  skidle 
f(")r  den ,  som  icke  cgnat  sig  åt  historiska  stndier  eller  sak- 
nar tillgäng  till  större  biografiska  verk,  blifva  fciga  npply- 
sande,  har  författaren,  efter  medaljbeskrifningen,  för  livarje 
person  af  mera  framstående  märkvärdighet  tillagt  några 
ord  i  afsigt  att  fästa  uppmärksamhet  på  dess  egenskaper 
och  betydelse  i  det  offentliga  lifvet  eller  i  bildningens  histo- 
ria, och  med  detsamma  gifva  en  ledning  att  rätt  uppfatta 
innehållet  och  värdet  af  minnespenningarnes  inskrifter  och 
sinnebilder.  För  ofullständigheten  i  dessa  teckningar  vän- 
tar  författaren  välvilligt  öfversende  af  en  hvar,  som  lärt 
inse  svårigheten  att  i  nägra  få  ord  uppfatta  ett  rikt  ämne. 
De  må  endast  betraktas  som  ledande  anvisningar  för  den 
som  behiifver  och  önskar  på  annat  häll  söka  fullständi- 
gare underrättelser. 

För  hvarjc  minnespenning  angifves,  så  vidt  det  varit 
möjligt,  hviiket  år,  af  hvem  och  af  hvilken  anledning  den 
blifvit  präglad,  gravörens  namn,  stället  der  stamparne  för- 
varas, —  allt  förhållanden,  ät  hvilka  man  i  äldre  beskrif- 
ningar  f<)ga  eller  vanligen  alls  icke  egnat  nägon  uppmärk- 
samhet. 

För  att  bestämma  medaljers  storlek,  uppgjorde  Bcrch 
en  skala,  graverad  och  intagen  i  hans  här  ofvan  anförda 
Jjefihifniiiff,  upptagande  26  olika  »storlekar»,  hvilken 
skala  alltsedan  blifvit  följd  och  ännu  i  dag,  äfven  i  offent- 
liga handlingar,  åberopas.  Då  denna  godtyckliga  måttstock 
ilr  krmd  endast  af  dem,  som  kunna  rådfråga  Berchs  om- 
nämnda arbete,  har  författaren  ansett  ändamålsenligare  att 
angifva  minnespenningarnes  diameter  i  Svenska  decimal  li- 
nier.  Af  undseende  f(")r  samlare,  som  ännu  hänga  fast  vid 
gamla  vanor,  auföres  likväl,  inom  parenthes,  storleken  efter 


Berchs  skala.  Det  bijr  hfirvid  anmärkas  att  niinnesj^enn in- 
går, som  icke  äro  präglade  i  ring,  utan  hafva  krusad, 
mer  eller  mindre  ojemn  kant,  variera  betydligt,  så  att 
olika  exemplar  af  samma  penning  kunna  i  afseende  på  ge- 
nomskärningen skilja  sig  en  hel  linie  ocli  stundom  något 
derutöfvor. 

Författaren  har  ansett  sig  böra  förkasta  Berchs,  af 
senare  författare  och  i  de  flesta  samlingar  bibehållna  eller 
Ytterligare  förkonstlade  plan,  att  fördela  minnespenningarne 
i  vissa  grujjper,  bestJimda  efter  personernas  kön,  stånd, 
embete,  yrke,  lärdoms  eller  konstnärs  rykte  m.  m.  —  in- 
delningar, hvilka  i  mänga  fall  äro  omöjliga  att  följdriktigt 
genomföra,  och  derför,  till  en  del,  redan  af  Silfverstolpe 
utbyttes  mot  den  enklare,  men  icke  mindre  otjenliga,  alfa- 
betiska ordningen.  En  medaljsamling  af  denna  art,  särde- 
les då  den  är  så  talrik  som  den  Svenska,  kan  och  bör  be- 
traktas som  en  fortoående  kommentar  till  filderneslandets 
politiska  och  kultur  historia.  För  detta  ändamål  passar  en- 
dast den  kronologiska  följden,  hvilken  äfven  med  afseende 
l)å  graveringskonstens  utbildning  och  vexlingar  blifver  mest 
upplysande.  Af  sådan  anledning  har  författaren  till  grund 
för  anordningen  lagt  personernas  dödsår.  De  få  ännu  lef- 
vandc  personer,  öfver  hvilka  minnespenningar  blifvit  präg- 
lade, följa  dorpa  i  ordning  efter  födelseåren. 

II varje  samlare  af  minnespenningar  öfver  Svenska  en- 
skilda j)ersoner  har  utan  tvifvel  stundom  varit  tvekande  i 
afseende  på  vissa  medaljer,  huruvida  de  bordt  i  hans  sam-  * 
linfr  uj)ptagas  eller  derifrän  uteslutas.  Författaren  har, 
hva<l  ])ersonerna  angår,  gjort  sig  till  regel,  att  här 
som    Svousknr    intaga    jifvon  sådana,  som,  födda  och  upp- 


fostrade  inom  vart  land,  sedan  gått  i  främmande  makters 
tjenst  eller  af  annan  orsak  bosatt  sig  utom  fäderneslandets 
gränser;  likaledes  utländingar,  livilka  hos  oss  blifvit  ujDj^höjda 
i  adeligt  stånd,  anställda  i  rikpts  tjenst  inom  landet,  genom 
giftermål  eller  på  annat  sätt  Tunnit  Svensk  medborgarerätt. 
Deremot  har  han  ansett  sig  icke  böra  upptaga  utländingar, 
som  blott  någon  tid  varit  af  Sveriges  regenter  använda  i  mini- 
steriela  värf  eller  krigstjenst,  utan  att  blifva  medlemmar  af 
Svenska  samhället.  —  Med  af  seende  på  sjelfva  min- 
nespenningarne har  författaren  trott  sig  bura  i  hufvud- 
samlingen  upptaga  alla,  som  äro  präglade,  om  ock  blott 
ensidiga;  men  af  gjutna  medaljer  endast  sådana,  som 
liafva  upphöjda  figurer  eller  inskrifter  23a  båda 
sidorna.  Afven  kongliga  och  andra  allmänna  minnespen- 
ningar, vare  sig  inheipska  eller  utländska,  när  på  dem  fö- 
rekomma inskrifter  eller  figurer,  som  tydligt  afse  nåoon 
enskild  Svensk  person,  liafva  här  fått  plats.  Att  till  följd 
af  denna  plan  äfven  en  och  annan  minnespenning,  som  ut- 
omlands blifvit  präglad  i  afsigt  att  skymfa  en  slagen  Svensk 
hjclte,  här  blifvit  intagen,  bör  icke  anses  sårande,  livarken 
för  fosterlandskänslan  eller  den  enskilda  mannens  heder. 
Man  präglar  icke  medaljer,  för  att  fira  en  seger  öfver  en 
obetydlig,  föga  fruktad  fiende. 

Från  samlingen  liafva  blifvit  uteslutna  offentliga,  med 
Konungens  bröstbild  på  Atsidan  försedda,  belöningspcnningar, 
t.  ex.  »för  medborgerlig  förtjenst»,  »för  nyttiga  u])[)finningar» 
m.  m.,  ehuru  den  belönade  personens  namn  dera  blifvit 
prägladt,  af  hvilka,  i  öfrigt  likformiga,  penningar  årligen 
ett  stort  antal  utdelas,  äfvcnsoin  de  medaljer,  hvilka  kong- 
liga personer  gifva  som  belöning  för  lång  och  trogen  tjenst 


X 

vid  hofvet.  Dessa,  stundom  endast  i  ett  exemplar  präg- 
lade, penningar,  bestämda  att  offentligen  bäras,  äro  mera 
att  betrakta  som  förtjensttecken ,  motsvarande  ordensdeko- 
rationer, än  som  minnespenningar. 

Åtskillioa  samlare  förvara  som  stora  sällsyntlieter  af- 
slaor  i  blv  eller  tenn  af  misslvckade  och  ogillade  eller  vid 
härdningen  scindersprungna  stampar.  Af  dylika  afslag, 
hvilka  äro  att  förlikna  vid  boktryckarnes  korrekturark,  har 
författaren  upptagit  endast  några  få,  som  icke  blifvit  om- 
arbetade och  af  en  eller  annan  orsak  aldrig  blifvit  fullän- 
dade och  allmängjorda. 

Förkortningar  i  namn  och  titlar  har  författaren  endast 
i  nåora  fa  fall  ansett  sig  behöfva  särskildt  förklara,  eme- 
dan de  flesta  äro  af  den  beskaffenhet,  att  hvarje  språk-kunnig 
läsare,  med  ledning  af  de  biografiska  uppgifterna,  lätteli- 
jj-en  kan  tyda  dem.  Ofrioa  inskrifter  finnas  fullständiiit  an- 
förda  i  det  öfver  dem  upprättade  registret,  pag.  367 — 393, 
med  ang'ifvande  af  de  klassiska  auktorcr  eller  andra  för- 
fattare, ur_  hvilkas  skrifter  åtskilliga  deribland  blifvit 
liemtade. 

Till  ett  särskildt  Bihang  har  författaren  hänvisat  åt- 
skilliga ensidiga  gjutna  minnespenningar,  med  eller 
iitau  upphöjd  skrift  kring  bröstbilden,  de  flesta  försedda 
med  iurista<le  eller  inslagna  inskrifter  på  den  släta  baksi- 
dan, lilhuni  dessa  icke  ansetts  förtjena  plats  i  hufvud- 
samlingen,  hafva  de  likväl  icke  bordt  helt  och  hållet  ute- 
shitas,  alldenstimd  de  förekomma  i  alla  större  medaljsam- 
lingar, och  i  många  kataloger  samt  andra,  så  väl  inhem- 
ska som  utläudska,  skrifter  anföras  blandade  med  präg- 
lade miuncsj)eniiingar.  Några  deribland  ega  jemväl  i  artistiskt 
afseende  ett  värde,  som  berättigar  dem  till  samlares  upp- 


XI 

märksainhet.  Med  få  undantag  hafva  dessa,  genom  försorg 
af  Assessoren  N.  Keder,  Gravören  R.  Faltz  eller  Kanslirå- 
det C.  R.  Berch,  blifvit  gjutna  efter  medaljonger,  skurna 
i  elfenben  af  den  berömde  Franske  snidaren  Jean  ( -a- 
vailler,  som  i  senare  hälften  af  I7:de  århundradet  uppehöll 
sig  i  Sverige,  eller  efter  andra  samtida  artisters  vaxmodeller, 
att  som  uttryck  af  vördnad  eller  tillgifvenhet  lemnas  åt 
samtida  maecenater  och  vänner.  Emedan  de  alla  hafva 
tillkommit  under  slutet  af  sjuttonde  eller  början  af  ader- 
tonde  århundradet,  och  således  tillhöra  ett  begränsadt  tids- 
rum, har  författaren  vid  deras  beskrifvande  funnit  sig  böra 
föredraoa  den  alfabetiska  ordningen  framför  den  kronolo- 
giska.  *)  Ifriga  samlare  hafva  förskaffat  sig  dylika  afgjut- 
ningar  af  medaljörers  vaxmodeller  iifven  från  senare  tid, 
men  då  dessa  sakna  all  inskrift,  har  författaren  lemnat 
dem  utan  afseende. 

På  det  denna  beskrifning  må  tillika  blifva  en  katalog 
öfver  de  tvenne  offentliga  myntsamlingar,  författaren  snart 
ett  fjerdedels  århundrade  haft  under  sin  vård  och  efter 
förmåga  sökt  göra  fullständiga,  angifves  för  hvarje  minnes- 
penning, huruvida  exemplar  deraf  finnas  i  Kongl.  Mynt- 
kabinetts (K.  Mk.)  och  i  Bankens  samling  (B__n). 
Endast  i  de  fall  när  en  minnespenning  saknas  i  bada 
dessa  kabinetter,  har  någon  annan  samling  blifvit  an- 
gifven. 


')  Berch  har  i  sin  Boskrifuiiig  öfver  Svenska  Kongl.  Mvnt  och  Skåde- 
penningar icke  upptagit  dessa  minnespenningar,  enchist  (pag.  370 — 
^  .'>72)  anfört  namnen  pä  de  genom  sådana  »i  metall  gutne  Portraiterw 
hedrade  personer,  öfver  hvilka  icke  riktiga  minnespenningar  blifvit 
piiiglade  eller  gjutna.  Åtskilliga  deraf  äro  beskrifna  i  Keders  Vata- 
logus  Nnmmorum  Sueo-Gothicorum  .  .  .  in  Mitseo  Graingeriano,  pag. 
105—115. 


XII 

Näura  fa  teckningar  liafva  blifvit  intagna,  fur  att  visa 
\)Yoi'  pa  Svenskt  medaljarbete  från  olika  tider  ocli  med 
detsamma  framställa  bilden  af  en  och  annan  bland  de 
mano-a  här  förekommande  personer,  hvilka  ntgöra  fäder- 
neslandets ära.  Till  detta  ändamål  hafva  blifvit  begagnade 
25  af  de  ior  Berclis  »Svenska  Herrars  och  Frners  Skåde- 
penningar» graverade  afbildningar,  genom  öfvertryck  trans- 
porterade på  sten  från  de  i  K.  Witterhets  Historie  och 
Antiqvitets  Akademiens  archiv  förvarade  kopparplåtarne. 
De  öfriga  33  teckningarne  hafva  blifvit  efter  medaljerna 
utförda  af  Artisten  C.  F.  Lindberg  och  graverade  på  sten 
af  Artisten  ( ).  L.  Anderson.  Det  lithografiska  trycket  har 
blifvit  besiJrjdt  af  Gravyrtryckaren  A.  M.  Spong.  Stock- 
holm den   1   December  1860. 

Författtireii. 


BIRGER  MAGNUSSON. 

Sveriges  Jarl;  BÅksf öreståndare  under  sin  sons,  Konung 
Waldemars,  minderårighet.    Död  d.  21  Oct.  1266. 

1. 
Åts.-   BIRGERUS  lÅRL  DE  BIÅLBO.    Bröstbilden,  v.  s., 
i  harnesk  och  pansarhnfva  med  fältbindel  och  sköld  inne- 
hållande Folkungaslägtens  vapen. 

Frans.  27.  PATER  ET  TUTOR  WALDE.AL\RI  R.  S. 
FOLCKUNGI  REBELLE8  SUBMOTI  1252.  8T0CKH0LMIA 
FUNDATA   1260.   M.   1266. 

Diam.  11  lin.  (Sstorl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman  för  en  af  J.  C. 
Hedlinger  är  1734  börjad  och  af  Fehrman  fortsatt  serie  af  minnes- 
penningar öfver  Sveriges  Regenter.  fStainparne  pä  K.  Myntet).  Om 
denna  ännu  icke  fullständiga  "Medaljserie"',  som  börjar  med  Björa  på 
Haga  och  slutar  med  Fredrik  I,  erhälles  närmare  underrättelse  i 
Berchs  Beskripihig  öfver  Scenska  Mynt  och  Kunyl.  Skåde-Penningar, 
p.  317 — 324.  Här  behöfver  endast  upplysas  att  siffran  framför  bör- 
jan af  Frånsidans  inskrift  angifver  minnespenningens  ordningsnummer 
i  serien.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver  i  nämnda  serie. 

2. 

Åts.  BIRGERUS  JARL  DE  BJALBO.  Bi-östbilden,  h.  s., 
i  harnesk  med  mantelveek  och  pnnsarhufva.  —  Under 
axeln:  c.  e. 

Frans.  GUBERXATOR  REGXI  1250.  SEDITIONEM 
FOLKUNG.  COMPRESSIT  1252.  STOCKHOLM.  FUNDAVIT 
1260.     OBllT   1266. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning  1817.  (St,  på 
K.  Myntet).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Birger,  som  varit  Jarl  under  Konung  Erik  Eriksson,  blef  stam- 
fader för  en  ny  konungaslägt  i  Sverige,  till  hvars  betryggande  han 
utrotade  sina  med  AValdemars  val  missn()jda  fränder  —  en  åtgiird, 
som  blef  ftirespelet  till  blodiga  tvister  inom  hans  ätt.  Han  förde  re- 
geringen med  klokhet  och  kraft.     Sin  största  ära  har  han   förvärfvat 

1 


2 

som  lagstiftare,  hvarom  minnespenningarne  ingenting  förmäla.  Det 
uppgifna  året  ftir  Stockholms  grundläggning  är  icke  hemtadt  ur  säkra 
historiska  uppgifter.  Birgers  förtjenst  af  denna  anläggning  har  mel- 
lertid  efter  sex  århundrade  blifvit  tacksamt  erkänd  af  hufvudstadens 
invånare  genom  uppresandet  (1854)  af  grundläggarens  bildstod  i  bronz, 
modellerad  af  Fogelbergs  mästarhand. ') 


BIRGITTA  BIRGERSDOTTEll. 

(S:ta  BIRGITTA.) 

Dotter  af  Uplands  Lagman,  Riddaren  Birger  Persson. 
Född  1304.  Gift  med  Riksrådet,  Riddaren  och  Lag- 
mannen i  Nerike  Ulf  Gudmarsson;  Enka  1344;  Hof- 
nuU^tarinna  hof^  Drottning  Blanka.  Död  i  Rom  d. 
23  Jidi  1373.      Kanoniserad  d.  7  O  et.  1391. 

1. 
Åts.     S.  BIRGITTA.  VID.   Den    heli^fa    Bimtta   i  nun- 
nedrägt,  med  gloria  öfver  hjessan,  ligger  kiiäböjande  i  bön 
framför  ett  altare,  hvarpä  står  ett  crucifix. 

Fräns.  SANCTVS  DEVS  S:  FORTLS  S:  IMMORTALIS. 
MLS:  XOB:  pä  en  ornerad  sköld  omsluten  af  tva  palm- 
qvistar. 

Diam.  9  lin.  (6  storl.).  Denna  och  alla  följande  (X.  2 — 13)  äro 
radbandspenningar  och  af  sådan  anledning  försedda  med  ögla,  om  den 
ej  blifvit  bortskuren,  i  senare  tid  gjorda  i  Tyskland  och  Italien. 
Några  äro  mycket  sällsynta,  och  äfven  af  de  mera  allmilnna  iiro  präg- 
lade exemplar  i  bättre  metall  svåra  att  öfverkomma.  —  K.  Mk.  i 
messing;  li-n  i  bly. 

2. 

Ats.  S.  BIRGITT.  F.  O.  S.  SALV.  (--Fundatrix  ordinis 
Sancti  Salv;it()i'is).  Den  heliga  ])ii-gitta  i  nunnedrägt  med 
helgongloria,  .sittande  med  penna  i  hand  vid  ett  bord, 
på  livilket  stär  ett  crueifix  oeh  ligger  en  bok  (S.  Birgit- 
taj  »Revelationes«). 


')  En  niiiiii.H|H  Ilning  öfver  ui)j)resaii(k't  aC  denna  bildslod  iir  under  arbelc  af 'Fru  Lta 
Ahlljom,  född  l,nnd^rcn.  Den  kommer  alt  föreställa,  pii  Älsidan:  Bildstoden  ulan 
omakrifl,    i    nf»kimiin;.'en:   b.   k.   voavAMVMr,   kokm.;  pa    IVansidan:   kkficikm   itiniiKKi 

nUCIK    UHIIIS    FlNttATORIS    IIOLMIKNSKS   POST  SAKCIM.A   VI   POSItKKlINT  MDCCCMV   iuom  en 

kranH  af  ek   oeli    lager    n))plill    fiirenade   i   en   miirkrona. 


Frans.  lESVS  ClIRISTI.  MIS.  NOBLS.  Frälsarens  bröst- 
1)11(1,  11.  s. ,   med  gloria. 

Oval,  9  lin.  hög  (6  storl.).  —  K.  Mk.  i  bly,  gjuten;  B-n  i 
ines.sing. 

3. 

Åts.  S.  BIRGITTA  O.  P.  N.  (-- ora  pro  nobis).  Den  he- 
liga Birgitta  till  midjan  i  nunnedrägt,  med  gloria,  håller 
ett  radband  i  de  till  bön  sannnanlagda  händerna. 

Frans.  PASSIO.  ClIRISTI.  CONFORTA.  ME.  Frälsa- 
ren på  korset  i  strålar.  Vid  sidorna  stå  Maria  och  Jo- 
hannes. 

Oval,  8  lin.  hög  (5  storl.).  —  K.  Mk.  i  silfver;  B-n  i  bly. 

4. 

o 

Ats.     Densamma  som  till  N.  1. 

Frans.  BEATA.  VIRG.  SINE.  PECC.  OR.  GON.  (- -  sine 
peccato  originali  concepta).  Jungfru  Maria  med  stjernor 
kring  hufvudet  står  sväfvande  på  en  halfmäne  öfver  sky- 
arne. 

Diam.  8^  lin.  (6  storl).  -     K.  Mk.  i  messing;  B-n  i  bly. 

5. 
Ats.     Densamma  som  till  N.   1. 

Fräns.  MÄTER.  SALVATORIS.  ORA.  PRO.  NO.  Guds 
moders  bröstbild,  v.  s.,  med  uppslagen  slöja. 

Diam.  8|  lin.  (6  storl.)  —  K.  Mk.  i  messing;  B-n  i  bly. 

6. 

Åts.  S.  BIRGITTA.  VI.  (-  -  vidua)  Den  heliga  Birgitta 
på  knä,   bedjande  som  på  N.   1. 

Frans.  S.  MARI  DI  OROPP.  Jungfru  Maria  står 
med  Jesusbarnet  på  armen  och  håller  jordklotet  pä  högra 
handen. 

Diam.  5|  lin.  (2  storl.).  Inskriften  på  Frånsidan  afsor  en  bland 
.lungfru  Marias  många  benämningar  efter  siirskilda  orter  för  hennes 
dyrkan.  Om  den  här  ifrågavarande,  som  ligger  i  Piemont,  fins  en 
utfiirlig    afhandling:     Jxforia   dclla   Madonna    mnfismna   dXhopa   ne 


monti   della    citta    di    JJiella   nel  Fiemutite.     Turin   1720.  —  Bruks- 
patron C.  Östbergs  (L  d.   Joh.   Scharps)   samling  i  tenn  gjuten. 

7. 

Åts.  S.  BIRGITTA.  VID.  Den  heliga  Birgitta  sittande 
som  på  N.  2. 

Frans.  S.  ANNA  ET  lOACHIN.  Båda  helgonen,  Jung- 
fru Marias  föräldrar,  stående;  Anna  med  bok  i  högra  han- 
den, den  venstra  utsträckt;  Joachim  pekande  upp  ät  skyn. 
Diam.  IH  lin-  (9  storl.).  —  K.  Mk.  i  messing;  B-n  i  bly. 

8. 

Ats.     Densamma  som  till  N.  7. 

Fräns.  S.  MARIA.  MAGDALENA.  Den  heliga  Maria 
Magdalena  till  midjan,  med  ett  smörjelsekärl  i  högra  han- 
den, framför  ett  altare,  hvarpå  stå  ett  crucifix  och  en 
dödskalle. 

Diam.  HA  lin.  (9  storl.).  —  K.  Mk.  i  messing;  B-n  i  bly. 

9. 

Åts.  S.  BIRGITT.  F.  O.  S.  SAL.  Birgitta  sittande  som 
på  N.  2. 

Fräns.  S.  ALTO.  IN.  ALTMINST.  BÄVAR.  P.  (- -  Bava- 
ri»  patronus).  Helgonet  S.  Alto  till  midjan  i  biskops- 
drägt,  med  staf  i  venstra  handen  och  i  den  högra  en  kalk, 
hvarur  höjer  sig  ett  barn  (Frälsaren)  med  strålande  huf- 
vud  och  utsträckta  armar. 

Oval,  10',  lin  h()g  (7A  storl.).  Biskop  Alto  (f  779),  till  biirden 
en  Prins  från  Skottland,  kom  till  Bajern,  der  han  byggde  klostret 
Alt-Miinster.  Han  förekommer  som  helgon  först  i  14:de  seklets  mar- 
tyriologior.  —  B-n  i  messing. 

10. 

Ais.  S.  BIRGI.  Den  heliga  Birgitta  sittande  som  på 
N.  2. 

Frans.     S.  ALTO  15.  P.    (Se  N.  9).    Helgonet  S.  Alto 
stående,  i  biskopsdrägt,  med  kalk  och  staf  i  händerna. 
Oval,  f)  lin.  hög  (^  storl.)  —  K.  Mk.  i  bly;  li-n  i  messing. 


11 

x\ts.  S.  BIRGITTA.  FYND.  ORD.  S.  SALVAT.  Den 
lieliu;^a  Birgitta  sittande  soin  pä  N.  2,  med  den  skilnad, 
att  hon  vänder  ansigtet  åt  sidan. 

Fräns.  S.  CATHARIXA.  V.  FILLV.  S.  BIRGIT.  Den 
lieliga  Catharina  till  midjan,  i  nunnedrägt  med  helgonglo- 
ria, häller  i  venstra  handen  en  liljestängel  och  lägger  den 
högra  pä  en  uppslagen  bok,  bredvid  hvilken  syns  främre 
delen  af  en  hjort  i  begrepp  att  resa  sig  frän  marken. 

Oval,  13',  lin.  hög  (11  storl.).  —  Boken  torde  afse  de  af  Ca- 
tharina författade  andeliga  betraktelser,  kallade  "Sjålina  Tröst". 
Hjorten  äter  erinrar  om  en  legend,  som  berättar,  att  dä  en  Romersk 
Grefve  och  hans  stallbröder  lagt  sig  i  forsat  för  den  vackra  Fru  Ca- 
tharina vid  vägen  till  en  k\Tka  utanför  Rom,  den  hon  plägade  be- 
söka, räddades  hon  derigenom  att  en  hjort  sprang  upp  och  ådrog  sig 
de  jagtlystna  hen-arnes  förföljelse.  —  K.  Mk.  i  messing;  B-n  i  tenn, 
gjuten. 

12. 

o 

Ats.     Densamma  som  till  N.  2. 

Frans.  S.  CATHARIN.  V.  FIL.  S.  BIRG.  Den  heliga 
Catharina  till  midjan,  i  nunnedrägt  med  gloria,  häller  i 
högra  handen  en  blomstängel  och  lägger  den  venstra  pä 
en  uppslagen  bok.  Vid  högra  sidan  syns  främre  delen  af 
den   liggande  hjorten. 

Oval,  ,9  lin.  hög  (6  storl).  —  K.  Mk.  i  bly,  gjuten.  —  Bruks- 
patron C.  Ostbergs  (f.  d.  J.  Scharps)  saml.  i  messing,  präglad. 

13. 

Åts.  S.  BIRGITT.  FVX.  O.  8.  S.  (Se  N.  2).  Den  he- 
liga Birgitta,  såsom  förut,  sitter  vid  ett  bord,  hvarpå 
jemte  crucifixet  och  boken  finnes  ett  skrifdon  och  en  per- 
gamentsrulle  med  påskrift:  o  dev.s.  Öfverst  den  helige 
Andes  sinnebild  dufvan  om^ifven  af  strålar. 

o 

Fräns.  S.  CATHARIXA  V.  FILIA  S.  BIRGIT.  Den 
heliga  Catharina,  som  pä  N.  12,  häller  på  venstra  armen 
en  bok,  i  hvilken  hon  läser,  i  högra  handen  en  liljestän- 
gel.    Vid  sidan  en  hälft  u[)prest  hjort. 

Diam.  Il  lin.  (8  storl.).  —  ]}rukspatron  C.  Östbergs  (f.  d.  J. 
Scharps)  samling  i  tenn,  gjuten. 


6 

Birgitta,  Nordens  ryktbaraste  qvinliga  helgon,  hade  frän  ungdo- 
men underkastat  sig  stränga  kroppsspäkningar  och  berättas  redan  vid 
sju  års  ålder  hafva  mottagit  gudomliga  uppenbarelser.  Med  sin  man, 
at  hviiken  hon  födde  8  barn,  gjorde  hon  en  pilgrimsfärd  till  Compo- 
stella  i  Spanien.  Som  enka  besökte  hon  Kristi  gi'af  och  andra  he- 
liga orter,  samt  uppehöll  sig  längre  tid  i  Rom,  der  hon  slutade  sina 
dagar.  Hennes  ben  hemfördes  af  barnen  till  Wadstena,  der  de  hög- 
tidligen skrinlades  1380.  Kanonisationen  verkställdes  af  Pafyen  Bo- 
nifacius  IX  i  S.  Petrikyrkan  i  Rom  med  stor  högtidlighet.  Genom 
sina  "Revelationes",  innehållande  skriftliga  uppteckningar  af  de  uppen- 
barelser, hon  förment  sig  hafva  erhållit  af  Kristus  och  Jungfru  Maria, 
genom  bibelns  öfversättande  på  Svenska  och  genom  grundläggning  af 
"Salvators  Orden",  eller  som  den  vanligen  kallas  "Brigittiner  Orden", 
hvars  stamkloster  blef  i  Wadstena,  har  denna  qvinna  utöfvat  ett  mäk- 
tigt inflytande  på  icke  blott  den  andliga  utan  äfven  den  litterära  bild- 
ningen och  modersmålets  utveckling  i  vårt  fädernesland. 


CATHARINA  ULFSDOTTEH. 

(S:ta   CxVTlIARlNA). 

Dotter  af  Laginanntn  i  Nerike,  Riddaren  Ulf  Giid- 
marsson  och  Birgitta  Birffer.sdotter  (S.  Birgitta).  Född 
onihing  1336.  Gift  1349  med  Riddaren  Eggert  von 
Kärnen;  Enka  1351 ;  Död  i  Wadstena  d.  24  Mars 
13  81.     Kanoniserad  1479. 

Radbandspeniiingar  med  S.  Catharinas  bild  och  iiaiim, 
se  under  modren  Birgitta  Birgersdotter  N.   11 — 13. 

Catharina  följde  sin  moder  till  Rom  och  till  Kristi  gi'af,  hem- 
torde hennes  ben  till  Wadstena  och  återvände  till  Rom,  för  att  utverka 
hennes  kanonisation ,  men  vann  dock  fiir  tillfallet  ej  mera  än  tillå- 
telse till  benens  skrinläggning.  Sin  öfriga  lifstid  använde  hon  att 
ordna  och  lifva  modrens  klosterstiftelse.  Först  1479  förklarade  Påf- 
ven  Sixtus  IV  att  Catharina  skulle  hållas  helig  i  Sverige,  Dan- 
mark  och  Norge. 


STEN  GUSTAFSSON  STURE.) 

Bihföre.stcwdare  i  Sveru/e  1471—1491  och  1501—1503; 
Riddare.     Död  d.  13  Dec.  1503. 

Åts.  8TEN0  STVRE  SEN.  ADMINISTR.  REGNl.  Bröst- 
bilden, v.  s.,  i  prydlig  drägt  med  pelsbräinad  mantel.  — 
Nederst:  i.  c.  n. 

Frans.  39.  GVSTAVI  EQ.  AVR.  ET  SEN.  F.  E.  1471. 
PACTVM  C.\XI\L!\.R.  1483.  WlBUliG.  LIEERAT.  1495.  IVA- 
NOGR.  CAPTVM  1496.  MVN\^S  RESIGN.  1497.  ITERVM  E. 
1501.  M.  1503. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  J.  C.  Hedlinger  fVir  den  af 
honom  började  och  af  Dan.  Fehrnian  fortsatta  serien  af  minnespen- 
ningar öfver  Sveriges  Regenter.  Se  ofvanf.  p.  1.  (St.  på  K.  Myn- 
tet). Till  förklaring  af  Fränsidans  inskrift  behöfver  endast  anföras 
att  F.  betyder  '"lilius",  E.  "electus"  och  M.  "inortmis".  —  K.  Mk.  i 
bronz;  B-n  i  silfver  i  nämnda  serie. 

Sten  Stm-e  den  äldre,  son  af  Riksrådet,  Riddaren  Gustaf  Anunds- 
son  Sture  till  Räfsnäs  m.  m.,  förde  tre  sjöblad  i  sitt  vapen.  Sedan 
han  tappert  och  troget  bistått  sin  morbroder  Konung  Carl  Knutsson 
i  kampen  för  fäderneslandets  sjelfständighet,  blef  han  efter  Carls  död 
vald  till  Riksföreståndare  (1471),  Han  slog  samma  ar  Konung  Chri- 
stiern  l:s  starka^  här  pa  Brunkeberg  vid  Stockholm;  förjagade  Rys- 
sarne ur  Finland  och  fihföljde  dem  in  i  deras  eget  land,  samt  till- 
bakavisade under  26  är  Danska  Konungarnes  bemödande  att  komma 
till  väldet  öfver  Sverige.  Oenighet  med  Rådet  nödgade  honom  dock 
slutligen  (1497)  att  vika  för  Konung  Hans,  som  redan  i  14  år,  på 
grund  af  Calmar  recess,  till  namnet  varit  Sveriges  Konung.  Fyra 
år  senare  återvald  till  Riksfiirestandare  fiirjagade  Hr  Sten  åter  Dan- 
skarne och  styrde  fäderneslandet  till  sin  död.  Till  de  å  minnespen- 
ningen anförda  uppgifter  hade  förtjent  tilläggas,  att  under  hans  re- 
geringstid Upsala  Universitet  stiftades  och  boktryckerikonsten  i  vårt 
land  infiirdes. 


'}  Ehuru  de  tre  Sluiarne  med  iiJira  nog  kongliij;  makt  förde  riksstyrelsen,  upphörde  de 
aldrig  att  vara  Svenska  privalniäii.  JJe  luiiuicspeuiiiiigar,  som  öfver  dem  i  en  se- 
nare tid  blifvit  slagna,  böra  således  ieke  liiir  saknas.  Deras  priiglade  mjiit  till- 
höra deremot  Sveriges  allmiinna  mynthistoria,  likasom  den  utförliga  skildringen  af 
deras  lefnad  och  verksamhet  måste  sökas  i   vär  rikshistoria. 


SVANTE  NILSSON  STUIIK. 

Riksföreständare     i    Sverige     1504—1512;    Bkldare; 
Död  d.  2  Jan.  1512. 

Åts.  SYAXTO  STVRE  ADMINISTR.  REGNL  Bröstbil- 
den, v.  s.,  i  harnesk  med  pelsbränuid  mantel.  —  Ne- 
derst:   I.  c.  H. 

Fi-äns.  41.  NICOLAI  EQYITIS  AVR.  F.  E.  1504.  PER- 
PETVAE  CVM  JOHAN.  IL  IR.VE.     M.  1512. 

Diam.  10',  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  J.  C.  Hedlinger  för  dess  se- 
rie af  minnespenningar  öfver  Sveriges  Regenter.  Se  ofvanför,  pag.  1 
och  7.  (St.  pä  K.  Myntet).  —  K.  Mk.  i  bronz;  B-n  i  silfver  i  nämn- 
da serie. 

Svante  Sture,  son  af  Riksrådet,  Riddaren  Nils  Boson  Stm'e  till  Ek- 
sjö, förde  Natt-  och  Dag-vapnet.  Vald  till  Riksföreståndare  kort  efter 
.Sten  Stm-e  den  äldres  död,  fullföljde  han  dennes  verk.  Han  icke 
blott  di-ef  Danskarne  ur  landet,  utan  förde  kriget  inom  deras  eget 
område  och,  till  en  tid  i  förbund  med  Lybeck,  bekämpade  dem  till 
sj()s.  Med  Ryssland  afslutade  han  fred  på  60  år.  Afven  åt  den 
inre  förvaltningen  egnades  hans  omtänksamma  värd.  Under  en  öf- 
veiläggning  med  allmogen  om  anordningar  för  bearbetandet  af  den 
upptäckta  silfvermalmen  vid  Sala   afled  han  hastigt  i  AVesterås. 


STEN  SYANTESON  STURE. 

Född    1592    eller'  1593.     Riksföreståndare    i   Sverige 
1512 — 1520.     Särad  i  slaget  mot  Danskarne  vid  Bo- 
gesund i  W  ester  götland  och  död  pci  vägen  till  Stockhobn 
d.  9  Febr.  1520. 

1. 

Åt.s.  STENO  STVRE  I VN.  ADMINISTR.  REGNL  Bröst- 
bilden,   v.  s.,   i   prydlig    drägt    med    kappa.  —    Nederst: 

I.    c.    II. 

Fräns.  42.  F.  E.  1512.  CHRISTIERNVS  U.  OPE  RVS- 
SORVM  ET  (iVSTAVl  TROLLE  ARCHIEPISCOPl  NEGOTIVM 
FACESSIT.     M.  1520. 

Diam.  10^  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  J.  C.  Hedlinger  för  dess  se- 
rie   a  t    minnespenningar    öfver   Sveriges  Regenter.     Se  ofvanf.  pag.  1 


9 

och  7.  (St.  på.  K.  Myntet).  Bokstafven  F.  (Filius)  i  inskriftens 
början  afser,  enligt  planen  för  denna  serie,  att  Sten  Sture  var  son 
af  företrädaren.  Det  kursiva  M.  vid  inskriftens  slut  betecknar  att 
Ur  Sten  genom  en  våldsam  död  blifvit  bortryckt.  —  K.  Mk.  i 
bronz;  B-n  i  silfver  i  nämnda  serie. 

2. 

Åts.     STENO  STURE  JUNIOR.     Bröstbilden,    li.    8.,    i 
enkel  drägt  och  kappa.  —  Nederst:  c.  e. 

Frans.     GUBERNATOR   REGXI   AB   ANNO    1512    PRO 
LIBERTATE  PATRLVE  PUGNxVNS  OCCUB.  1520. 

Diam.  11  lin.  (8  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning  1817.  (St.  på 
K.  Myntet).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Sten  Sture  den  yngre  var  endast  omkring  20  år  gammal,  då 
han  efter  fadren  valdes  till  Riksföreståndare.  Under  långvarig  in- 
hemsk strid  mot  den  öfvermodiga  Arkebiskop  Gustaf  Trolle  och  dess 
mäktiga  slägt  samt  andra  Danmarks  anhängare  försvarade  han  med 
mod  och  framgång,  mot  både  inre  och  yttre  fiender,  fäderneslandets 
oberoende.  Danska  Konungens  härar  blefvo  flera  gånger  slagna;  men 
sedan  Hr  Sten  i  striden  mot  en  sådan  här  på  sjön  Asunden  i  Wester- 
götland  blifvit  dödligt  sårad,  skingrades  taderlandets  försvarare  ocli 
Christiein  II  tillträdde  för  kort  tid  regeringen,  för  att  göra  ett  blodigt 
slut  pä  de  tre  rikenas  förening. 


GUSTAF  ERIKSSON  AVASA. 

Född  d.   12   Maj  1496.     Vald  till  Sveriges  Riksföre- 
ståndare  1Ö21   och   Konunq   1523.     Död  d.  29 
Sept.  1360. 

Åts.  GVSTAF  o  ERICSEN  o  G  o  R  o  s  o  (-  -  Gubernator 
regni  Sveciaj)  Bilden  i  harnesk,  till  midjan,  franivänd,  med 
svärd  i  högra  handen  och  en  hufvndbonad  med  hängande 
^ädrar.  Vid  sidan  en  liten  vapensköld  med  vasen;  der- 
öfver  en  stjerna.     Under  bilden:   1522. 

Fräns.  PROTEGÉ  NOS  lESV.  En  krönt  vapensköld 
på  ett  kors  med  utsirade  armar.  I  skölden  G  öfver 
tvenne  pilar,  korslagda  mellan  tre  kronor.  Ofver  skölden 
tvä  stjernor. 


10 

Diam.  9  lin.  (6  storl.).  Gjuten  och  cicelei-ad,  utan  tvifvel  i  en 
något  senare  tid.  Pa  några  exemplar  fiirekomma  punkter  mellan 
orden  i  st.  f.  ringar.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  (ett  original  exemplar  och 
en  copia,  något  skiljaktig)  o.  B-n  i  siltVer. 

Riksf()  rest  an  dåren  Gustaf  Eriksson  Wasa  tillhör  ännu  >Sve- 
riges  privatmän.  Som  sådan  genomförde  han  lyckligt  den  vågsamt 
f()retagna  frihetskampen,  hvarigenom  fäderneslandet  lösrycktes  från 
den  förhatliga  fcireningen  med  Danmark  och  Xorge  —  en  fijrening,  som 
icke  för  något  af  dessa  länder  medförde  lycka  och  som  för  Sverige 
aldrig  bar  andra  frugter  än  förtryck,  utpressningar  och  partistrider. 
Hvad  Gustaf  till  fullkomnande  af  sitt  stora  verk  utfört  som  Konung, 
tillhör  rikshistorien. 


CLAS  CHRTSTE11S80N  HOIIN. 

Friherre;  Riksråd;  Öfverste   Amiral  och  Fältmarskalk', 

Riddare   af  Salvators   Orden.     Död  d.  9 

Sep.  1Ö66. 

Åts.  CLAUD.  HORN  L.  B.  R.  SV.  SENAT.  ET  THA- 
LASSIARCIIA.  Bröstbilden,  li.  s.,  i  broderad  drägt,  rund 
iiiössa  och  Sahutorsordens  kedja  öfver  bröstet.  —  Nederst: 

KEIIKMA.N. 

Fräns.  PELAGI  DECUS  ADDIDIT.  Segergudinnan  gå- 
ende med  en  pahnqvist  i  venstra  handen  och  i  den  högra 
en  flaggstång  med  tvenne  sjökronor  (corona3  navales)  och 
en  lagerkrans,  som  hon  nedlägger  pä  en  upprest  trofé  af 
harnesk  och  sköldai"-     I  afskärn.:  prolatis   r.  finibus  mari 

BALT.   LHiERATO. 

Diam.  \^)^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1787.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Frih.  Horn  \ar  en  utmärkt  härförare  både  till  lands  och  sjös. 
Sina  fcirsta  lagrar  skar  han  i  kriget  mot  Ryssland  1554 — 1557.  Se- 
dan Reval  15(51  ställt  sig  under  Sveriges  skydd,  tog  han  hela  Est- 
land i  besittning  och  härjade  i  Litiand.  Under  kriget  med  Danmai*k 
anförde  han  landtarmeen  på  dess  härjningstag  i  Bleking,  Halland  och 
Skåne.  Som  Befiilhafvare  till  sjös  vann  han  många  och  lysande  se- 
grar (ifver  Danska  och  Lybeckska  tiottorna  1564 — 1506.  Döden  öf- 
venuskade  honom  på  A  by  prcstgård  i  Ostergcitlaud  under  resan  till 
armeen,  som  skulle  inf;illa   i   Halland. 


11 


LAUEENTIU8  PETKL 

Född  1499.     Sceriges  Århehiskop.     Död  d.  26 
bet.  1513. 

Åts.  LAUR.  PETRI  PRBI.  ARCH.  EP.  EVANG.  SV. 
Bröstbilden,  v.  s.,  i  gaininal  prestdrägt  med  ringkrage. 
—  Nedanför:   m.  f. 

Frans.  LUCIS  YIXDEX  ADOPERTA  RECLUSIT.  Ett 
kors  och  en  uppslagen  bibel  på  ett  altare.  Ofver  korset 
en  strålande  stjerna.   I  afskärn.:  xat.  mcdxcix  dex.  :mdlxxiii. 

Diam.  10{  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1842.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Lam-entius  Petri  hade  jemte  brödren  Olaus  Petri  studerat  i  AVit- 
tenberg,  der  de  gjort  bekantskap  med  Luthers  kyrkoreformation.  Åter- 
komna derifrån  blefvo  de  föniämsta  medlet  till  läroförbättringens  in- 
förande i  fäderneslandet.  Laurentius  blef  Svenska  kyrkans  förste 
evangeliske  Arkebiskop.  Genom  bibelns  utgifvande  pa  modersmålet 
(öfversättningen  af  Gamla  Testamentet  var  till  största  delen  af  honom 
besörjd),  genom  sin  Kyi'ko-ordning  (1571)  och  andra  skrifter  befti- 
stade  han  och  ftirsvarade  det  stora  verket.  Hans  historiska  arbete 
"Sveriges  Chrönica"  är,  hvad  språket  beträffar,  af  utmärkt  värde. 


JAKOB  BAGGE. 

Född  i   Halland   eller  Norge  1499.     Amiral;  Ståthål- 
lare pä  Stockholms  slott.     Död  d.  14  Jan.  Iö77. 

Åts.     JAC.  BAGGE  THALASSIARCHA.    Bagges  vai)en- 
sköld  med  hjelmprydnad  och  löfverk;i  hjelmen  tre  fiaggo]-. 

Frans.     TESTIS    ERIT    MAGNIS   \1RTUTIBUS   UXDA. 

Segergudinnan,  med  lagerkrans  i  högra  och  ett  skei)psro- 
der  i  venstra  handen,  gående  i  förstäfven  af  ett  antikt 
skepp,  prydt  med  troféer.  I  afskärn.:  ad  bornholmiam  i.sf,3. 

Diam.  10.1  lin.  (7  stork).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1819.  Åtsidans  stamp  sön- 
drig.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


12 

Svenska  Flottan  under  Bagges  betal  vann  en  lysande  seger  öfver 
den  Danska  vid  Bornholm  den  30  Maj  1563,  dä  tre  Danska  linie- 
skepp,  bland  dem  amiralskeppet,  togos.  Bagge  höll  i  anledning  af 
denna  seger  ett  lysande  triumftåg  i  Stockholm,  efterfiiljd  af  Danska 
Amiralen  och  öfriga  tillfångatagna  fiender.  Följande  året  anförde  han 
en  blodig  sjcibatalj  vid  Oland  mot  Danska  och  Lybeckska  flottorna,  då 
hans  amiralskepp  antändes  och  flög  i  luften.  Han  sjelf  på  ett  under- 
bart sätt  räddad  fördes  i  fångenskap  till  Danmark.  Man  har  länge 
trott  att  han  der  slutade  sitt  lif;  men  nyare  forskningar  hafva  upp- 
lyst att  han  återkommit  till  Sverige  och  som  Ståthållare  i  Stock- 
holm aflidit. 


HENRIK  WIIEDE. 

Födelseår  obekant.     Ryttmästare.    Stupade  i  slaget  tid 
Kerckholm.  d.  17  Sept.  1605. 

Åts.    HENRICUS  WREDP:  CENTURIO  EQVITUM-  Wre- 

defainiljens     adliga     vapensköld     med     hjelniprydnad     och 
löfverk. 

Fräns.  QUOD  SE  PRO  REGE  DEVOVIT.  Samma  fa- 
miljs frilierrliga  vapensköld  delad  i  fyra  fält  kring  hjert- 
vapnet,   med   två  hjelmar,  krona  och  löfverk.     I  afskärn.: 

AD   KERKHOLM    IfiOS. 

Diam.  lOi  lin.  (7  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1805.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Då  Konung  Carl  IX  i  slaget  vid  Kerckholm  nära  Riga  d.  17 
Sept.  1605  fått  sin  häst  dödskjuten,  framstörtade  Wrede,  steg  af  och 
lemnade  sin  häst  åt  Konungen,  som  derpå  räddade  sig  undan  den 
påträngande  fienden,  af  hvilken  Wrede  genast  nedhöggs.  Enkan  Ger- 
trud v.  Ungern  fick  Elime  fjerding  i  Kymenegårds  Län  i  Finland 
m.  fl.  gods  i  förläning.    Sönerne  upphöjdes  1653  i  friherrligt  stånd. 


NILS  8TJERXSCHÖLD. 

Född  d.  12  Juni  1583,    Riksråd;  Sulthdllnre  i  Dorpaf 

och  dess   Län;   Amhud.      Dödskjut  en  pd   siit  skepp 

utanför  Danzig  d.  18  Nov.  1627. 

Åts.  NICOL.  STJERNSCHÖLD  R.  S.  SEXATOR  ET  CLAS- 
SLS  PRAEFECTUS.  Stjernschölds  vapensköld  med  hjelm- 
prydnad  och  löfverk. 

Fräns.  QUEM  VIRTU8  ADDIDIT  ASTRLS.  Stjernbil- 
den  Herkules  pä  himmelsgloben.  —  Vid  venstra  sidan: 
F.  —  I  afskärn.:  post  clariss.  res  gestas  pro  patria  occub. 
Arocxxvn. 

Diam.  11  lin.  (7^  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1789.  —  K.  Mk.  o.  B-u 
i  silfver. 

Stjernscliöld,  som  med  trohet  och  tapperhet  tjent  sina  Konungar, 
Carl  IX  och  Gustaf  Adnlf,  till  lands  i  krigen  mot  Ryssland,  Pohlen 
och  Danmark,  och  1627  blifvit  nämnd  till  Amiral,  lag  med  en  liten 
blokadeskader  utanför  Danzig,  da  hans  chefskepp  omringades  af  sex 
fiendtliga  fartyg.  Slutligen  öfvermannad,  befalhe  han  sin  tjenare 
antända  krutkammaren  för  att  spränga  skeppet,  och  den  äntrande 
fienden  i  luften;  men  badehan  och  tjenaren  blefvo  dödskjutna,  innan 
befallningen  hunnit  verkställas. 


ERIK  SOOR 

Född  d.  21  Aug.  1592.     Ofverste  för  Westgöta  kaval- 
leri;    Riddare.     Död  d.  15  Mars  1632. 

Åts.  ERICUS  SOOP  CHILIARCHA.  Soops  familj  vapen 
med  lijelmprydnad  ocli  löfverk. 

Fräns.  ERIPUIT  REGEM  MEDIOQ.  EX  IIOSTE  RECE- 
PIT.  Soop  afskjuter  sin  pistol  pä  en  Kroat,  som  sträcker 
armen  att  fasttaga  Koming  Gustaf  Adolf;  alla  tre  figu- 
rerne  till  häst.     I  afskärn.:     d.  xvii.  jcnii  mdcxxix. 


14 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  CJrav.  af  L.  Grandel.  (St.  på  K. 
Mvntet).  Slatien  af  Svenska  Akademien  1800.  Stamparne  sprun^o 
ocii  nya  oniajordes  af  samma  graviir,  utan  väsendtlig  olikhet.  —  K. 
JMk.  (af  båda  slagen)  o.  B-n  i  silfver. 

Soop  hade  som  gosse  deltagit  i  Gustaf  Adolfs  barndomslekar  och 
delade  som  man  krigets  faror  med  den  konglige  barndomsvännen,  af 
hvilken  han  år  1627  mottog  det  pä  denna  tid  sällsynta  riddaresla- 
get. När  Gustaf  Adolf  i  den  heta  striden  vid  Stum  i  Preussen  d. 
17  Juni  1629  blifvit  skild  frän  sin  här  och  efter  ett  tappert  försvar 
höll  på  att  tillfångatagas  af  en  Kroat,  framstörtade  Soop,  nedsköt  Kro- 
aten och  återvände  med  den  räddade  Konungen  till  Svenskarnes  leder. 
Soop  deltog  som  Ofverste  för  Westgöta  kavalleri  i  trettioåriga  kriget, 
der  hans  Regemente  utmärkte  sig  genom  lysande  tapperhet. 


NILS  BRAHE. 

Född   d.  14  Od.  1604.     G  ref  ve;  Riksråd;  General  af 

infanteriet.    Dödligt  särad  i  slaget  vid  Llltzen,  ajied 

han  i  Nauriiburg  d.  25  Nov.  1632. 

Åts.  NICOLAUS  BRAHE.  C(3MES.  R.  S.  SENATOR. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  kyller  med  frdtbindel  och  spetskrage. 
—     P;i  axeln:  c.  m. 

Fräns.  PRO  REGE,  GUM  REGE.  En  döende  krigare 
neddignande;  pä  marken  ligga  den  affallna  lijelmen  och 
svärdet;  vid  sidorna  synas  kanoner;  i  bakgrunden  den 
brinnande  staden  Liitzen  samt  flj^ende  ryttare.  1  afskärn.: 
LNA   ixvicTUs  occLBurr  Arocxxxii. 

Diam.  10{  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  M.  Mellgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  18."i6.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Gr.  Jirahe  fciljde  frän  sitt  17:de  är  Gustaf  Adolf  i  dess  krig, 
och  Koiumgen  har  om  honom  yttrat  att  han  var,  näst  Torstensson,  i 
hela  hiiren  det  bästa  iimnet  till  en  stor  fältherre.  I  slaget  vid 
J^iitzcn  fcirde  lian  befälet  (ifver  Svenska  infanteriet  i  centern,  der 
(len  tappia  bla  och  gula  brigaden  stupade  i  sina  led.  Brahe  bars 
dfidligt  särad  frän  slagfältet,  der  Konungen  nyss  hade  stupat. 


15 


MAGNUS  BRAHE. 

Grefve  till    Wishuishorg.     Född  d.  25  Sept.  1564;  Bih- 
drots;   Lnndshöfdiiuj   öfver  hela  Smaland;  President 
i    Svea    Hofrätt;    Lar/man   i   Upland ;  Riddare. 
"  Död  d.  3  Mars  1633. 

Ats.     MAGXVS.   Co.   in.    Wising:    Bröstbilden,  h.  s.,  i 
harnesk  under  niantelveck,  med  l)rodera{l  krage. 

Frans.     Si  te.  Fata.  Trahunt.  aliter.  non.  Anno.  1614. 
Vapenskölden    delad  i  fyra  fält   kring  I ijert vapnet. 

Oval,  af  141  lin.  li()jd  (12  storl.).  Gjuten  ocli  ciselerad  1614, 
livilket  ar  Gr.  Brahe,  efter  slutad  fred  med  Danskarne,  återvände 
från  Småland  till  Stockholm  och  insattes  till  President  i  den  nyss 
stiftade  Svea  Hofrätt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  Brahe  var,  såsom  hela  hans  släift,  utmärkt  genom  den  ädla- 
ste konungatrohet.  Konung  Carl  IX  hade  inuen  trofastare  vän. 
Sorgen  öfver  Gustaf  .Vdolfs  d()d  bröt  hans  lifskraft. 


JOHAN  BANER. 

Född  d.  23  Juni  1596.     Riksråd;  Fältmarskalk;  Geiie- 

ralguvernör    i    Pommern;    Riddare.       Död    i 

Halberstadt  d.  10  Maj  1641. 

1. 

Åts.  (Rosett)  .JOH:  BANXERUS:  DO:  MULH:  REG: 
SUE:  COXS:  PET:  MIL:  GEXERALIS  (  -  -  Doniinus  Mulhani- 
niariai  regni  Sueciaä  Consiliarius  Petestris  niilitia?  (ieneralis). 
Framvälld  bröstl)ild  i  prydlig  rustning  med  spetskrage  och 
mantelveck.  —  ^^id    kanten:    iu.vm.  f. 

Frans.  EXSEM  PROQUE  DEO,  DEXTERA  FERTQUE 
SUECO:  En  arm  ur  skyn  håller  ett  uj)prätt  svärd  med 
fästeknappen  pa  en  bibel  liggande  pa  ett  fyrkantigt  bord; 
kring  svärdsklingan  sväfvar  en  lagerkrans;  öfverst  ett 
strålande  ~'~V 


16 

Diiim.  15  lin.  (13  storl.).  (Jrav.  af  .loli.  IJIuni  i  Tyskland, 
medan  Baner  der  i  relisionsfrihets  kriiiet  anfrn-dc  Svenska  arnieen. 
Sällsvnt.  —  K.  Mk.  o.  H-n  i  silfVer. 


En  minnespenning,  på  li\nlken  förekommer  Haners  vapensköld,  se 
under  Bengt  Oxenstierna  (f  1643). 

Baner  ftiljde  Gustaf  Adolf  i  krigen  i  Ryssland,  Lifland,  Preussen 
och  Tyskland.  Efter  Konungens  död  blef  han  16.34  öfverbefälhafvare 
öfver  hela  Svenska  hären  i  Tyskland,  uppehöll  Svenska  vapnens  ära 
under  stora  vidrigheter  i  följd  af  penningbrist  och  bundsförvandters 
trolöshet,  vann  flera  lysande  segrar,  intog  städer  och  fästen  och  hem- 
sände till  fäderneslandet  talrika  segerbyten.  Hans  lik  hemfördes  och 
hvilar,  i  skuggan  af  de  troféer  han  eröfrat,  i  ett  särskildt  grafchor 
vid  Riddarholmskyrkan  i  Stockholm. 


JOHAN  LILJEHOK. 

Född    1598.     Guvernör    öfver    Htnter- Pommern;    Eikf<fält- 

tygmästare    och    Fältmarskalken    Torstenssons   närmaste 

underbefälhafvare    i    Tyska    kriget.      Stupade    i 

striden  vid  Leipzig  den  23  O  et  1642. 

Åts.  JOHANNES.  LILJEHOK.  PRAEFECTUS.  REI 
TORMENT.ARIAE.  GENERALIS.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk 
ined  inantelveck  och  bred  spetskrage.  Nederst  fyra  kulor. 
—  Under  axeln:  c.  e. 

FrTins.  NON  INFERIORA  SECUTUS.  Konung  Gustaf 
Adolfs  bröstbild  på  en  fotställning,  tecknad  med  Konun- 
gens namn:  gust.  n  adolph.  Vid  dess  fot  sjunker  en 
döende  krigare  pa  sin  sköld;  svärdet  faller  ur  hans  hand; 
hjehnen  ligger  vid  sidan.  —  Pa  marken:    k.  —   lafskärn.: 

OCCUBUIT   IN   PRAELIO  LIPS.   MDCXLII. 

Diam.  lOj  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1812.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfvfr. 

LiljcJKik  forvärfvade  stort  förtroende  hos  Regeringen  genom  sitt 
tajipra  fiirsvar  af  Pommern  och  ordningens  uppehållande  i  denna. 
[)r(tvins.  Kadet  hade  redan  utsett  honom  till  niirmaste  befälhafvare 
under   Baners   sjukdom;    men    da.  underrätteiso  snart  ingick  om  denna 


17 

Fältherres  död,  erhiiU  han,  med  äldre  Generalers  förbigående,  förord- 
nande på  nämnda  befattning  under  Baners  efterträdare  Torstensson. 
Liljehök.  rättvisade  detta  förtroende,  då  han  kort  derefter  på  den 
valplats,  der  Gustaf  Adolf  elfva  år  förut"  vunnit  en  lysande  seger, 
döende  kunde  helsas  af  Pfalzgrefven  Carl  Gustaf  med  de  orden:  "Vi 
hafva  segrat  genom  dig". 


BENGT  OXENSTIERNA. 

Friherre.     Född  d.  19  Oct  1391.    Riksråd;  Riksstall- 
mästare;  Generalguvernör  öfver  Lijiand  och  Ingerman- 
land.     Död  i  Riga  d.  9  Juni  1643. 

1. 

Åts.  POST  NVBILA  PHOEBVS  på  ett  veckadt  band 
omkring  »der  Augsburger  Pyr»  (kotten,  staden  Augsburgs 
vapen),  hvars  fjäll  bestå  af  13  små  sköldar,  af  hvilka  12 
innehålla  vapen,  den  13:de  och  öfversta  ett  strålande 
M^""!.  Kottens  skaft,  hvarpå  läses:  1632,  står  på  ett  ka- 
pital, pr3'dt  med  två  vapensköldar.  På  ett  tvärband,  bak- 
om skaftet,  står:  Crescit  et  ,-.  florescit.  Pä  ömse  sidor  ett 
dubbelt  monogi*am  af  bokstäfverna  G  A,  hvilka  afse  dels 
Konung  Gustaf  Adolfs  nanm,  dels  stadens  antagna  be- 
nämning »Augusta  Gustava»  (i  st.  f.  den  äldre  Augusta 
Vindelicorum). 

Frans.  GVSTAVA.  ET.  AVGVSTA.  CAPVT  RELIGIO- 
NIS  ET.  REGIONIS  på  ett  veckadt  band,  hvarpå  hvilar  Sve- 
riges krönta  riksvapen,  omgifvet  af  dubbelmonogrammer, 
sådana  som  på  Atsidan ,  men  under  kongliga  kronor.  Der- 
under  syns  en  planritning  af  staden  med  dess  gamla  och 
den  tillämnade  nya  befästningen  samt  den  förbiflytande 
floden.  Inuti  grundritningen  äro  fyra  ovala  vapensköldar: 
l:o  Frih.  Bengt  Oxenstiernas,  2:o  Grefve  Georg  Fredriks 
af  Hoherdohe,  3:o  Johan  Baners  och  4:o  Frans  von  Tray- 
torrens's. 

Diam.  24\  lin.  (22i  storl.).  Slagen  i  Augsburg  1632,  sedan 
Konung  Gustaf  Adolf  intagit  staden  och  der  insatt  Frih.  Bengt  Oxen- 
stierna  till    Guvernör  samt  uppg.jort  planen  till  ny  befästning.     Gref- 

2 


18 

ven  af  Hohenlohe  var  Ståthällaie,  Baner  General  af  infanteriet.  Ge- 
neral Qvartermästaren  Traytorrens  hade  utfört  ritningen.  Sällsynt.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  (bland  kongliga)  i  silfver. 

Frih.  Oxenstierna  hade  i  yngre  åren  (1613 — 1620)  gjort  vid- 
sträckta resor  i  Turkiet,  Persien,  Palctstina,  Egypten  och  andra  län- 
der. Efter  återkomsten  följde  han  Konung  Gustaf  Adolf  och  använ- 
des i  diplomatiska  beskickningar  samt  i  trettiåriga  kriget. 


CLAS  FLEMING. 

Född  i   Mars   1592.     Riksråd;  Amiral;   Öfverstdthdllare  i 
Stockholm;  President  i  K.  Räkningekammaren  eller  K.  Kam- 
mar   Collegium;  Lagman  i  Norra  Firdand.     Dödskjuten  pd 
sitt  amiralsskepj)  utanför  Christiansimis 
d.  26  Juli  1644. 

Åts.  CL.  FLExAIIXG.  R.  SEX.  U.  STOCK.  PRAEF.  THA- 
LASSIARCHA.  Bröstbilden,  h.  s. ,  i  harnesk  med  veck  af 
rådsmanteln  och  bred  utliggande  krage. — Nederst:  c.  e. 

Frans.  TURRIGERA  URBS  EREPTAQ\T:  ROSTRA  CA- 
RINIS.  En  del  af  Stockholm  med  gamla  arsenalen  (fordna 
Gr.  De  la  Gardies  palats)  utefter  hamnen.  I  förgrunden 
troféer  (bakstammen  af  ett  linieskepp,  en  slup,  kanon, 
.ankare,  flaggor,  kulor).  I  afskärn.:  moistumenta  viri  pro 
PATRiA  occuMB.  ^mcxLiv.  —  Vid  kanten:  e. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet.)  Slagen  af  Svenska  Akademien  1801.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Bland  Fleraings  mångfaldiga  embetsmanna  förtjenster  afser  min- 
nespenningen endast  Ofverståthal lårens  och  Amiralens.  Hufvudsta- 
den  förskönades  under  hans  styrelse.  Gator  och  torg  reglerades,  Hera 
trakter,  däribland  i  synnerhet  Norrmalm,  ombyggdes  efter  ordnad  plan 
med  ansenliga  hus,  .Jakobs  förfallna  kyrka  iståndsattes,  en  sluss  an- 
lades m.  m.  Som  Amiral  uppbragte  han  (irlogsHottan  nära  nog  ur 
ödesmål  till  den  styrka,  att  han  1644  kunde  som  Chef  utföra  40  väl 
utrustade  krigsskepp  till  ärorika  strider  mot  -den  Danska  af  Konung 
Christian  IV  sjelf  anförda  flottan.  Utanfiir  Christianspriis  (Friederichs- 
ort)  i  Holstejn  träffades  han  af  en  kanonkula  frän  ett  Danskt  land- 
batteri, niidcr  det  han  i  kajutan  på  sitt  skepp  höll  pa  att  tvätta  sig. 


19 

JOHAN   SK  YTTE. 

Född  den   9  Maj  1377.     Friherre;  Riksäd;  Freaident  i  K. 
Räkningekammaren    eller    K.   Kammar  Collegium;   General- 
guvernör   i    Lijiand,    Estland,    Ingermanland   och   Karelen; 
Fresident  i  Göta   Ho  frätt;    Upsala  och  Dorpats 
Universitets  förste  Kansler;  Riddare. 
Död  d.  25  Mars  1645. 

Åts.  JOHANNES  SKYTTE  R.  S.  SENATOR.  Bröstbil- 
den, il.  s. ,  med  veck  af  rådsmanteln.  —  Nederst:  e. 

Fräns.  GRANDI  NOBILIS  ALUMNO.  Centauren  Chi- 
ron  (Skyttens  stjernbild),  omgifven  af  andra  stjernor.  I 
afskärn.:  gustavi  n.  ad.  praeceptor  patronus  litterär,  mu- 

NIPICUS. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet.)  Slagen  af  Svenska  Akademien  1813.  Centam'en  Chiron, 
ryktbar  som  Achilles's  lärare,  af  forntidens  mythologer  insatt  i  Skyt- 
tens stjernbild  (Sagittarius),  har,  jemte  inskriften,  dubbel  hänsyft- 
ning på  Skyttes  namn  och  befattning  som  Gustaf  Adolfs  lärare.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Konung  Gustaf  Adolf  belönade  sin  ungdomslärare  Skytte  genom 
att  upphr)ja  honom  till  sin  konglige  Rädgifvare.  Han  var  en  lärd 
man  och  blef  en  inflytelserik  befrämjare  af  bildning  och  lärdom.  Un- 
der hans  Kanslerstid  gjorde  Upsala  Universitet  stora  framsteg  och 
mottog  Konung  Gustaf  Adolfs  rika  gåfva  af  Wasaättens  stamgods. 
Sjelf  stiftade  han  der  en  ny,  efter  honom  benänmd,  Eloquentia?  et 
Politices  profession ,  hvilken  innehafts  af  många  utmärkta  vetenskaps- 
män och  som  ännu  tillsättes  genom  option  af  Skyttes  afkomlingar. 
Genom  hans,,  bemödande  inrättades  skola,  gymnasium  och  universitet 
i  Dorpat.  Afven  de  lägre  undervisnings  anstalterne  förbättrades;  en 
Lappskola  anlades  i  Piteå  (sedan  flyttad  till  Lycksele).  I  den  kongliga 
radkammaren  gällde  hans  ord  mycket,  ehuru  hans  råd  icke  alltid  fiUj- 
des.  Han  afled  som  Svensk  Commissarius  under  fredsunderhandlin- 
garne vid  Brömsebro. 


JOHANNES  IllDBECKTUS. 

Född  d.  3  April  1581.     Th.  D.r;  Biskop  i   Westeräs 
Stift.     Död  d.  8  Aug.  1646. 

Åts.     JOHANNES  RUDBECKIUS  EPISC.  AROS.     Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  presterlig  drägt.  —  Under  kanten:  t. 


20 

Fräns.:     FERT    .EVUM   ET    POXDERA    VIRTUS.     En 

kantig    pelare     uppbär     brutna     livalf bågar.      I    afskärn.; 
CLARA  progenip:  revicturus.  ob.  1646. 

Diam.  10}  lin.  (7  storl.).  Grav,  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1832.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Rudbeckius  hade  som  Professor  i  Upsala,  fiirst  i  Hebreiska  språ- 
ket, sedan  i  tlieologi,  haft  drygaste  arbetet  i  den  reviderade  bibel- 
öfversättningen ,  som  under  Gustaf  Adolfs  regering  utgafs.  Som  Bi- 
skop i  Westerås  blef  han  en  ny  reformator  inom  Svenska  kyrkan.» 
Gymnasium  och  skolor  anlades  inom  hans  Stift,  presternas  bildning 
höjdes,  deras  seder  och  verksamhet  (ifvervakades  med  skonlös  sträng- 
het. K}Tkans  skydd  mot  verldsliga  maktens  ingripande  fijrfäktades 
med  en  myndighet  och  djerfliet,  som  ådrog  honom  häftiga  strider  med 
Rikskansleren  Axel  Oxenstierna  och  Drottning  Christinas  Förmyndare- 
regering. Bland  hans  mänga  barn  och  efterkommande  äro  Profes- 
sorerne  Olof  Rudbeck  den  äldre  och  yngre  de  ryktbaraste. 


LENNART  TOIISTEN880N. 

Född  d.  17  Aug.  1603.    Gr  ef  ve;  Riksråd;  Fältmarskalk; 
Generalissimus   öfver   Svenska  armeen  i  Tyskland;  Gene- 
ralguvernör   öfver   Pommern,  sedan   öfver    Westergödand, 
Dalsland,   Wermland  och  Halland.     Död 
d.  7  April  IGöl. 

Åts.  *I11S  CHRISTINA  SIBI  PALMAM  QU.ESIVIT  IN 
AGRIS  SANGUINE  GUSTAYI  UUI  MADUERE  PATRIS.  1642. 
23.  OCT.  och  vidare  i  en  inre  krets:  &tofö  a'cr^c^  511111 
3trcittav^c  bctcitct,  ^2lbcr  ber  Sicc^  fcuipt  i^lmii  ^(y^ltät!:^^ 
jf^v^^s,.  Ett  på  marken  upprätt  stående  svärd  mellan  en 
lager-  och  en  palmqvist,  upphällna  af  tvä  lejon,  öf- 
ver svärdsspetsen  en  krona,  i  hvilken  står:  1643.  Der- 
öfver  ett  strålande  ~1"0  i  en  krans  med  nedhätigande  lager- 
qvistar.  I  fonden  ett  berglandskap  med  hus  och  borgar. 
—  På  marken:  v,,  t. 

1'^ r å  n s.  1'0STQUA M  \'rCT( )RI  PATIISTI LH»S1A  SUJXO, 
ARMIS  CFIRISTIN.E  EST  IXVIA  NULLA  VlA.  1642.  27.  NOii 
Staden  Leipzig  omgifven  af  fästningsverk,  livarpå  solen 
lyser  genom  moln.    IVi   förgrunden  ett  fältslag.    Nedanför, 


21 

iiioin  (Jii  ram:  nunc  torsten.soiinii  tibi  cognita,  lipsia,  virtus, 
—  På  sidorna:  g.  t. 

Diam.  22  lin.  (21  storl.).  Slafren  i  Tyskland  i  anledning  af  Sven- 
ska armeens  seo^er,  under  Torstenssons  betal,^  vid  Leipzig  d.  23  Oct. 
samt  stadens  intagande  d.  27  Nov.  1642.  Årtalet  i  kronan  på  Åts. 
anvisar  förmodligen  tiden  för  medaljens  prägling.  Mycket  sällsynt.  — 
K.  Mk.  (bland  kongliga  medaljer)  i  tenn,  gjuten;  B-n  (bland  kongliga) 
i  silfver. 

Torstensson  hade  följt  Konung  Gustaf  Adolf  i  alla  dess  krig,  blef 
efter  Fältmarskalken  Baners  död  Generalissimus  öfver  Svenska  ar- 
meen  i  Tyskland  (1641 — 1646)  och  vann  ett  oförgängligt  rykte  ge- 
nom förbättring  af  artilleriet,  snabba  och  välberäknade  krigsrörelser, 
lysande  segrar  och  exemplarisk  krigstukt. 


LOUIS  I)E  GEER. 

Född  i  Luttich  d.  17  Kov.  1587.     Af  Konung  Gustaf 
Adolf  inkallad  och  naturaliserad  som  Svensk  medbor- 
gare och   adelsm.an;   Egare   af  flera   bruks-  och  landt- 
egendomar  i  Sverige.     Död  i  Amsterdam 
d.  19^  Juli  1632. 

Ats.  LUDOVICUS  DE  GEER.  Bröstbilden,  h  s.,  i 
gammaldags  drägt,  med  kalott.  —  Under  axeln:  f. 

Fräns.  HIS  AALIT  HOSPES  CIVISQUE  YOCARI.  En 
colonna  rostrata.  Vid  dess  fot  ligga  en  kanon,  ett  svärd 
och  en  Mercuriistaf.  I  afskärn.:  natls  mdlxxxvii.  dex. 
ArocLii. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet.)  Slagen  af  Svenska  Akademien  1829.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

De  Geer  hade  som  handlande  i  Amsterdam  länge  egt  förbindel- 
ser med  Sverige,  då  han  af  Konung  Gustaf  Adolf  inbjöds  att  här 
bosätta  sig.  Stora  penningförsträckningar  till  Svenska  kronan  g,jorde 
honom  egare  ^  af  Finspång,  Leufsta,  Österby,  Gimo  m.  fl.  bruk  och 
egendomar.  Ar  1645  utrustade  han  på  egen  bekostnad  en  flotta  af 
30  skepp  i  Sveriges  krig  mot  Danmark.  Han  införde  förbättringar  i 
Svenska  jernhandteringen ,  kanongjutning  och  vapensmide  samt  utvid- 
gade Sveriges  handel. 


•  22 

JOHAN  ADLER  SALYIUS. 

Född  1Ö90.     Friherre;  Jur.  D:r;  Riksråd  och   Rih- 
Kansliråd.     Död  d.  24  Åilg.  1652. 

Åts.     lOII.    ADLER   SALVIVS    S.    R.    M.    SVEC.  CONS. 

INT.  &  AD  TR.  PAC.  VN.  LEG.  PLEN.  ( Sacrge  Regi  se  Ma- 

jestatis  Sveciie  Consiliariiis  intiiims  et  ad  tractatus  pacis 
universalis  Legatus  plenipotentiarius).  Bröstbilden,  h.  s., 
i  prydlig  drägt  med  kappa  och  spetskrage.  —  Under  axeln: 
v.  —  Nedanför:  c.  pk.  s.  c.  m.  (Gum  privilegio  Sacrse  Ciesarese 
Majestatis). 

Fräns.  NON  EST  DISSENSIONIS  DEVS  SED  PACIS. 
Adler  Salvii  vapensköld  med  hjelmprydnad  och  löfverk. 
I  afskärn.:  dex.  23.  aug.  1652. 

Diam.  14  lin.  (Il  storl.).  Grav.  af  G.  V.  Vestner  i  Niiniberg. 
Tillhör  dess  i  början  af  1700-talet,  med  kejserligt  privilegium,  utgifna 
serie  af  minnespenningar  öfver  Fullmäktiga  xiå  Westfaliska  fredens 
afslutande.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Adler  Salvius  (innan  han  1624  adlades,  kallad  blott  Salvius) 
hade  bildat  sig  under  långvariga  resor  och  studier  i  utlandet  och  an- 
vändes i  mänga  diplomatiska  uppdi-ag  af  Gustaf  Adolf  och  Christina. 
Han  blef  1638  Svensk  Legat  i  Tyskland  och  1643  Plenipotentiarius 
i  fredsunderhandlingarne,  som  slutades  med  Westfaliska  freden  1648, 
dervid  af  Drottningen,  som  önskade  snart  slut  på  underhandlingarne, 
försedd  med  hemlig  instruktion  och  använd  att  motarbeta  det  Oxen- 
stiernska  paitiets  planer.  Mot  den  gamla  adelns  protest  insattes  han 
af  Drottningen  i  Rådet  1648. 


AXEL  OXENSTIERNA. 

Född  Fnherre  d.  16  Juni  1583.  Gr  ef  ve;  Riksråd;  Riks- 
kansler; President  i  K.  Kansli  Collegium;  Medlem  af  För- 
myndareregeringen under  Konung  Gustaf  Adolfs  och  Drott- 
ning Christinas  minderårighet;  Direktor  öfver  Evangeliska 
förbundet  i  Tyskland  och  Prceses  i  Concilio  Formato;  Rid- 
dare; Kansler  för  Universitetet  i  Upsala  och  en  tid  för  Er- 
furts   Universitet.     Död  d.  28  Aug.  1654. 

1. 
Åts.      I.   D.   D:   AXEL.   OXENSTIERNA.   L.  B.  I  K.  D.  I. 

F.  T.  E.  R.  SV.  C.  L'"  T-.  S:  F"'"  E'!  D'"    (lllustrissimus  Domi- 


23 

niis  Doniinus  Axeliiis  -  -  Liber  Baro  in  Kimito  Dominus  in 
Fiholm  Tidön  Eques  Regni  Sveciae  Cancellarius  Legatus  in 
Germania  Suprenius  Foederis  Evangelici  Director).  Bröst- 
bilden framvänd,  med  bred  spetskrage,  till  en  del  täckt 
af  den  vid  nedra  kanten  anbringade  Oxenstiernska  vapen- 
skölden under  friherrlig  krona. 

Frans.     ROBORE.   DIVINO.  CORONATvs  VIXCIT.  LEO. 

Ett  krönt  lejon,  upprest  på  bakfötterna,  håller  ett  svärd 
i  högra  och  en  öppen  krona  i  venstra  tassen.  Deröfver 
ett  strålande  n'n\ 

Diam.  14^  lin.  (12  storl.).  Ar  en  Riksdaler,  slagen  i  Tyskland, 
sannolikt  i  Augsburg  eller  Osnabriick,  omkring  år  1633,  då  Oxenstierna 
i  egenskap  af  Evangeliska  förbundets  Direktor  ledde  Svenska  Rege- 
ringens underhandlingar  och  utförandet  af  Tyska  kriget.  Inskriftens 
början  på  Atsidan,  likasom  Frånsidans  sinnebilder  och  omskrift,  ^^tna 
att  Oxenstierna  icke  sjelf,  såsom  man  påstått,  låtit  prägla  denna 
Riksdaler,  utan  att  den  tillkommit  som  ett  uttryck  af  de  Tyska  Pro- 
testanternas aktning  och  tacksamhet.  Lika  otillförlitlig  synes  uppgif- 
ten vara  att  Oxenstierna  låtit  sönderslå  stamparne,  emedan  Drott- 
ning Christina  yttrat  missnöje  öfver  kronans  och  lejonets  anbringande 
pa  denna  Riksdaler.     Mycket  sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  AXELIVS.  OXENSTERN.  RERVM.  SVECO.  GER- 
MANICAR\T\I.  ATLAS.  (En  blomma.)  Bröstbilden,  h.  s., 
med  mantelveck  och  bred  spetskrage.  — -  Nederst:  fg.  if).3i. 

Frans.  PRUDENTIA.  &  FORTITUDINE.  POST.  GU- 
STAVUM.  MAGNUM.  LIBERTATIS.  VINDEX.  Friheten,  en 
qvinna  med  hatten  på  hufvudet,  håller  i  händerna  två 
andra  qvinnofigurer,  Sanningen  med  en  spegel  och  Tap- 
perheten med  en  pelare.  Vid  fötterna  ligga  sönder- 
slitna fjettrar.  Ofverst  i  en  sky  Konung  Gustaf  Adolfs 
bröstbild  hållande  ett  band,  h varpå  läses:  .  sic.  decvit.  mea. 

FACTA.   SEQVI, 

Diam.  14  lin.  (IH  storl.).  Gravören  obekant.  (St.,  mycket  ska- 
dade, i  Banken.)  Felfria  afdrag  äro  sällsynta.  Utkom  i  Tyskland 
1634.  —  K.  Mk.  0.  B-n  i  silfver. 

3. 

Åts.  .AXELIVS.  OXENSTERN.  LIB:  B^VRO:  IN.  KYMI: 
DO:  IN.  FlllO:    Bröstbilden,  h.  s.,  som  på  N:o  2.    Nederst: 

.F    G.     UVM. 


24 

Fräns.  .PRO.  RELIGIONE.  &.  PATRIA.  Oxenstiernska 
vapnet  i  oval  sköld  med  hjelmprydnad  och  rikt  lötverk. 
Vid  sidorna  stå  Tron,  en  qvinna  med  bok  och  kors, 
samt  Rättvisan,  med  svärd  och  vägskäl,  samt  pä  fot- 
ställningarne  deras  namn:  fudes  ivstit.  1  afskärn.:  mode- 
rata. DVRANT. 

Oval  af  14}  lin.  höjd  (12  storl.).  Gjord  af  samma  gravör  som 
föreg.  X:o  2  och  ^åd  samma  tid.  Högst  sällsynt.  —  K.  Mk.  i  tenn, 
gjuten;  B-n  i  bly,  båda  med  ögla  i  öfra  kanten. 

4. 

Åts.  AXELIUS  OXENSTIERNA  COMES.  Bröstbilden, 
h.   s.,   med   mantelveck   och   spetskrage.   —  Under  axeln: 

c.    E. 

Fräns.  CANCELLARIUS  REGNI  AB  ANNO  1612  FOE- 
DERIS  EVANGELICI  DIRECTOR  1633  OB.  1654. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Graverad  och  utgifven  af  C.  Enhörning 
1817.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  AXELIUS  OXENSTIERNA.  Bröstbilden,  v.  s., 
med  spetskrage.  —  Nederst:  salmsox  f. 

Fräns.  NxVTUS  ES^  FANO  UPLANDL^  AN.  M.  D. 
LXXXIII.  OBIIT  STOCKHOLMLiE  AN.  M.  DC.  LIV.  —  Under 
en  linea:  series  numismatica  unfversalis  virorum  illustrium. 
—  M.  Dccc.  XXI.  —  Nederst:  di-kaxd  edimt.  —  Randskrift:  argent. 

Diam.  14  lin.  (11^  storl.).  Grav.  1821  af  Joh.  Salmson  i  Paris 
för  Durands  serie  af  minnespenningar  öfver  ryktbara  män.  —  K.  Mk. 
o.  B-n  i  silfver. 

Axel  Oxenstierna,  som  redan  vid  26  års  ålder  (1609)  kallades 
till  Riksråd ,  var  Sveriges  och  samtidens  störste  statsman.  Hans  öden 
och  verksamhet  äro  införlifvade  med  fäderneslandets  historia  under 
Gustaf  Adolf  och  Christina  och  till  en  väsendtlig  del  med  Europas 
häfder  under  samma  period,  så  att  Franska  Ambassadören  Chanut 
fullt  sanningsenligt  kunde  säga  om  och  till  honom:  »Axis  hic  est,  circum 
quem  totus  volvitur  orbis.»  Hans  stora  öfverlägsenhet  understöddes 
af  en  ovanlig  lärdom ,  äfven  inom  områden,  som  för  statsmannen  van- 
ligen äro  främmande,  och  en  öfvermensklig  arbetsförmåga. 


2;j 


GUSTAF  HOIIN. 

Född  d.  23  Oct.  1592.    Gr  ef  ve;  Riksråd;  Riksmarsh; 

General- Fältherre    och    President   i   K.   Krigs 

Collegium;  Lagman  i  Södra  Finland. 

Död  d.  10  Maj  1657. 

Åts.  GUSTAVUS  HORN  COMES  R.  S.  ARCHISTRATE- 
GUS.  Bröstbilden,  Ii.  s.,  i  harnesk  med  mantelveck  och 
spetskrage.  —  Under  axeln:  c.  e. 

Frans.  NEC  TE  VIDERE  SUPERBUM  PROSPERA  BEL- 
LORUM  NEC  FRACTUM  ADVERSA.  inom  en  lagerkruns.  I 
afskärn.:  nat.  1592.  denat.  1657, 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhciniing.  (St.  på  K. 
Myntet.)  Slagen  af  Svenska  Akademien  1803.  —  K.  Mk.  o,  B-n  i 
silfver. 

Horn  deltog  i  Svenska  kriget  i  Lifland  samt  i  trettioåriga  kriget 
i  Tyskland.  Gustaf  Adolf  kallade  honom  »sin  högra  arm»  och  lem- 
nade  honom  befälet  öfver  venstra  flygeln  i  det  ärorika  slaget  vid 
Leipzig.  Efter  Konungens  död  anförde  han  en  del  af  Svenska  hären, 
alltid  segrande,  utom  i  slaget  vid  Nördlingen.  Han  hade  på  det  hög- 
sta afstyrkt  att  här  angripa  den  genom  truppernas  antal  och  ställ- 
ning öfverlägsna  fienden;  men  Hertig  Bernhard  af  Weimar  ville  ej 
lyssna  till  hans  kloka  råd.  Hom  och  hans  folk  kämpade  med  utom- 
ordentlig tapperhet,  men  förgäfves.  Tillfångatagen,  blef  han  först 
efter  sju  år  utvexlad.  Återkommen  till  fäderneslandet  mottog  han  be- 
fälet öfver  Svenska  armeen  i  Skåne  och  Halland  1(54.3 — 1645;  fiir- 
svarade  sedan  Lifland  mot  Pohlackarne.  Då  Konung  Carl  Ciustaf 
tågade  i  fält,  uppdrogs  rikets  försvar  åt  Horn.  Han  afled  i  Skara, 
dit  han  begifvit  sig  till  Ständernas  sammankomst. 


AllYID  WITTENBEllG. 

Födelseår  obekant.  Grefve;  Riksråd  och  Krigsråd ;  Rikstyg- 
mästare;  Fältmarskalk;  Ståthållare  öfver  Pommern.    Död 
i  Pohlsk  fångenskap  i  Zamoisk  är  1657. 

Åts.  ARV.  WITTENBERG  COM.  R.  S.  DUX  TORMEN- 
TARIORUM.  Bröstbilden,  v.  s.,  i  harnesk  med  fältbindel. 
—  Under  axeln:  t. 


26 

Fräns.    VEXTURI  TELA  TONANTIS.    En  flygande  örn 
med   Jupiters  blixt  i  klorna.     I  afskärn.:    armis  victr.  ca- 

ROLO  X  PRAELATIS,  VARSOVIA  FORTITER  DEFEXSA.  OB.  1657. 

Diam  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet.)  Slagen  af  Svenska  Akademien  1826.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Gr.  Wittenberg  hade  med  ära  tjent  under  hela  trettioåriga  kri- 
get och  deltagit  i  de  flesta  stöiTe  fältslagen.  När  Pohlska  kriget 
börjades  1655,  sändes  han  förut  med  en  liten  här.  Hvar  han  di'og 
fram,  gick  förskräckelsen  för  honom;  fienden  flydde  eller  underkastade 
sig.  Sedan  Konung  Carl  Gustaf  sjelf  anländt  och  fullbordat  eröfrin- 
gen  af  Pohlska  riket,  anförtroddes  Warschau  åt  Gr.  Wittenberg, 
som  efter  ett  långvarigt  försvar  mot  en  mångdubbelt  starkare  fiende 
slutligen  måste  kapitulera,  men  på  hedrande  vilkor.  Icke  desto  min- 
di'e  togs  han  mot  tro  och  lofven  tillfånga  och  fördes  till  Zamoisk,  der 
han  följande  året  afled. 


JOHAN  OXENSTIERNA. 

Grefve,  Född   d.    24   Juni  1611.     Riksråd  och  Riks- 
Kansliråd;  Riksmarskalk;  Lagman  i  Upland;  President 
i   Wismarska  Tribunalet;  Kansler  vid  Gh^eifswalds  Uni- 
versitet.    Död  i  Wismar  d.  5  Dec.  16ö7. 

Åts.  lOH.  OXENSTIERNA  AXEL.  FIL.  S.  R.  M.  SVEC. 
SEN.  &  AD  TR.  PAC.  \^L  LEG.  PL.  PRDI.  (-  -  -  Axelii  filius 
SacriB  Regite  Majestatis  Sveci^e  Senator  et  ad  Tracta- 
tus  pacis  universalis  Legatus  plenipotentiarius  primarius). 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  prydlig  drägt  med  spetskrage.  —  Un- 
der axeln:  v.    —  Nederst:  c.  pr.  s.  c.  m. 

Frans.  PAX  OPTIMA  RERVM.  Grefve  Oxenstiernas 
vapensköld  med  fyra  fält  kring  hjertvapnet,  under  en 
greflig  krona.     1  afskärn.:  xat.  1601.  dex.  1657. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.).  Grav,  af  G.  W.  Vestner  i  Niimberg 
för  en  af  honom,  med  kejserligt  privilegium,  i  början  af  1700-talet 
utgifven  serie  af  minnespenningar  öfver  Fullmäktiga  vid  Westfaliska 
fredsslutet  (Se  ofvanf.  pag.  22).  Födelseåret  är  oriktigt  angifvet  1601 
i  st.  f.  1611.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  Johan  Oxenstierna  egnade  sig  fiirst  åt  krigstjenst,  i  hast 
befordrad  till  Ofverste;  men  fadren,  Rikskansleren ,  drog  honom  inpå 


27 

den  diplomatiska  banan.  Anställd  som  Svensk  Legat  vid  det  all- 
männa fredsverket  i  Tyskland,  låg  han  i  ständig  strid  med  sin  em- 
betsbroder  Adler  Salvius  och  motarbetade  dennes,  af  Drottning  Chri- 
stina gynnade,  planer  att  skyndsamt  bringa  fredsverket  till  slut.  In- 
skriften på  Frånsidan  har  således  ingen  tillämpning,  hvarken  på  Oxen- 
stiernas lif  eller  politik. 


LARS  KAGG. 

Född  d.  1  Maj  159  o.     Gr  ef  ve;  Riksråd  och  Kii(isråd; 
Fältmarskalk;   Riksmarsk;   General-Fältherre   och  Presi- 
dent   i    K.    Krigs  Collegium;    Medlem   af  Förmyndare- 
regeringen under  Konunq  Carl  XI:s  minderärighet. 
Död  d.  19  Nov.  1661. 

Åts.    LAUR.  KAGG  COMES  R.  SV.  SEN.  ET  MARESC. 
Bröstbilden,  h.  s.,  med  fältbindel.  —  Nederst:  a.  salmson  f. 

Frans.   PRISCA  FIDE  INVICTAQUE  BELLO  DEXTERA. 

En  krenelerad  borg  (Regensburg),  på  hvars  högsta  torn 
står  ett  krönt  lejon  med  liöjdt  svärd  i  högra  tassen,  häl- 
lande den  venstra  på  en  sköld  tecknad  med  Svenska  vap- 
net.    I  afskärn.:  per  x  lustra  regi  et  patriae  devotis. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Abr.  Salmson.  (St.  på  K. 
Myntet.)  Slagen  af  Svenska  Akademien  1853.  Frånsidans  stamp 
bräcktes  snart  och  omgjordes.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Kagg  började  sin  krigarebana  under  Konung  Gustaf  Adolfs  fält- 
tåg mot  Danskanie,  deltog  sedan  i  Sveriges  krig  intill  Konung  Carl 
Gustafs  död  1660.  Hans  mest  lysande  bragd  var  hans  tappra  för- 
svar af  Regensburg  1635  mot  den  65,000  man  starka  Bajerska  och 
Spanska  armeen.  Först  sedan  sju  stormningar  blifvit  afslagna,  han 
sjelf  blifvit  svårt  sårad  och  krutförrådet  tagit  slut  förmåddes  han  att 
uppgifva  staden. 


28 


HANS  (HRISTOFER  von  KÖXIGSMARCK. 

Född  pä  Kötzlin  i  Mark  Brandenburg  d.  25  Febr.  1600. 
Grefve;  Riksråd;  Fältmarskalk;  Generalguvernör  öfv er  Bre- 
men och   Verden.     Död  d.  2 ti  Febr.  1663. 

1. 

Åts.  HANS  CHRISTOF  GRAF  VON  KOXIGSMARCK. 

Bröstbilden,  h.  s. ,  i  harnesk  med  fältbindel. 

Ensidig. 

Oval  af  13A  lin.  höjd  (11  storl.).  Gjuten  och  cicelerad.  Mycket 
sällsynt.  —  Brukspatron  C.  Ostbergs  (f.  d.  J.  Schai-ps)  saml,  i  silfver. 

2. 

o 

Ats.  Bröstbilden  nära  lik  N:o  1,  med  spetsbrämadt 
draperi.  Deromkring  är  ingraveradt :  Ä1.V«S  CHRISTOF.  GRAF 
VON  KÖNNIGSMARöK. 

Ensidig.  Pä  den  släta  frånsidan  är  likaledes  ingrave- 
radt;  ANNO  1656  DEN  ^  OCTOBER  VBER  FELTT,  DIE 
FORTVN  VND  LÖW  GALLIOTH  DIESEN  HELT. 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).  Gjuten  och  cicelerad.  Utkom,  för- 
modligen i  Tyskland,  med  anledning  deraf  att  Cranstons  nyvärfvade 
Skottska  Regemente,  som  af  Königsmarck  skulle  öfverföras från  Wis- 
mar  till  Lifland,  gjorde  myteri,  öfverföll  och  lemnade  honom  fången 
till  Danzigerborna  d.  29  Oct.  1656.  P^artygen  (gallioterne)  lära  bu- 
rit namnen  »Fortuna^)  och  »Löwe».  Grefve  Kcinigsmarck  förvarades 
på  Weichselmiinde  skans  till  d.  3  Juni  1660,  da  han  utvexlades  mot 
Hertig  Jakob  af  Curland.  Emedan  inskrifterne  äro  gjorda  med  graf- 
stickel  på  hvarje  särskildt  exemplar,  förklaras  lätt  de  små  olikheter, 
som  deri  kunna  förekomma.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

3. 

Åts.  10.  CHRLSTOPH.  KONIGSINLVRCK.  SVEC.  GOTH. 
EXC.  lAIP.  Bröstbilden,  v.  s.,  i  harnesk  med  mantelveck. 
—  Under  axeln  ingi-averadt:  fuUz. 

Fräns.  FORTITUDINIS.  PRAEMIUM.  GLORIA.  (Fram- 
för inskriftens  början  en  ros).  En  Herkulesklubba  omgif- 
ven  af  en  lagerkrans. 

Diam.  20  lin.  (20  storl.).  Atsidan  modellerad  och  gjuten  af 
R.     Falt/.       Frånsidan     senare    modellerad    och    gjuten    af    J.    C. 


29 

Hedlinsier    efter    Assessor    N.    K  eders    fiirslag.      Sällsynt.    —    R-ii    i 
siltVer. 

3.   a. 

Lik  N:o  3;  men  under  axeln  äro  ingraverade  bok- 
stäfverna:  a.  h. 

Storleken  som  N:o  3.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

3.  b. 

Atsidan  som  pä  N:o  3,  men  utmärkt  väl  ^*uten  och 
cicelerad,  med  ornamenter  på  harnesket.  —  Under  axeln 
ingraveradt:  Faitz. 

Pä  den  släta  Fränsidan  äro  med  grafstickel  instuckna 
sä  väl  orden:  FORTITVDINIS.  PRAEMIVM.  GLORIA.,  som 
Herkulesklubban  och  lagerkransen. 

Diam.  20  lin.  (20  storl.)  Måhända  har  detta  eller  ett  dylikt  exem- 
plar varit  förebilden  för  gjutningen  af  den  under  N:o  3  upptagna  tvä- 
sidiga  minnespenningen.     Sällsynt.  —  B-n  i  silfver. 


Ats.  lOH.  CHRISTOPH.  KÖNIGSMARCK  COMES  SE- 
NAT. R.  ET  MARESCH.  Bröstbilden,  v.  s.,  i  harnesk  med 
mantelveck.  —  Nederst:  c.  e. 

Fräns.  DIVERSO  EX  HOSTE.  Tvä  troféer  af  vapen 
och  fanor  m.  m.  och  pä  hvardera  en  oval  sköld,  den  ena 
med  Bremens,  den  andra  med  Prags  vapen.  Pä  marken 
en    kanon    och    kulor.     I  afskärn.:  dug.  brem.  et  verd.  in 

PROV.  REDACTI.  PRAGA  CAPTA. 

Diam.  10  \  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  pä  K. 
Myntet.)  Slagen  af  Svenska  Akademien  1807.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Königsmark  ingick  1630  i  Svensk  krigstjenst  och  stridde  under 
återstående  delen  af  trettioåriga  kriget  med  stor  utmärkelse  i  Sven- 
skarnes leder.  Med  en  särskild  arméafdelning  fl()g  han  som  en  öm 
kring  Tyskland,  alltid  segrande,  och  eger  således  icke  ringa  andel  i 
den  ära  Sveriges  vapen  under  detta  krig  fiirvärfvat.  Ar  1645  ater- 
eröfrade  han  Bremen  och  Verden.  Tre  ar  senare  intog  han  en  del 
af  Prag,  der  rikt  byte  gjordes.  Medan  han  beredde  sig  att  eröfra 
den  återstående  delen  af  staden,  kom  underrättelsen  om  fredsslutet. 
Efter  krigets  slut  qvarstannade  han,  oaktadt  lysande  anbud  från 
främmande    makter,    i    Svensk    tjenst  och  biet  i  vart  land  stamfader 


30 

för  en  lysande  ätt,  som  dock  med  hans  barnbarn  utgick.  Ar  1651 
upptog  han ,  jemte  Riksrådet  Sh.  Rosenhane ,  å  Svenska  Drottningens 
vägnar,  hylhiingseden  af  Ilertigdömet  Bremens  invånare.  Hans  för- 
tjenster  belönades  af  Drottning  Christina  med  grefskapet  Westervik 
och  Stegeholm  samt  Riksrådsvärdigheten  och  af  Konung  Carl  Gustaf 
med  Fältmarskalksstafven.  Den  djerfve  krigaren ,  som  i  talrika  slagt- 
ningar  undgått  döden,  fick  sin  bane  genom  oförsigtig  skäming  af  en 
våita. 


SHERING  ROSENHANE. 

Född  d.   4   Juli  1609.     Friherre;   Riksråd   och  Riks- 

Kanslirdd ;  Ofverstdthdllare  i  Stockholm;  Lagman 

i  Södermanland.   Död.  d.  5  Aug.  1663. 

1. 

Åts.  SCHER.  ROSENHAHN  L.  B.  REGN.  SVEC.  CONS. 
ET  TEMP.  TR.  PAC.  RESID.  MON.  (-  -  et  tempore  tractatuum 
pacis  Residens  Monasterii).  Bröstbilden,  h.  s.,  i  prydlig 
drägt.    —    Under    axeln:    v.    —    Nederst:    c.  pr.  s.  c  m. 

Frans.  NIHIL  FACIENDVM  INIVS.TE,  AVT  PATIEN:- 
DVM  TVRPITER  VT  PACE  FR VI  VALEAMVS.  (Inskriften, 
olämpligt  fördelad,  måste  sålunda  läsas).  Rosenhanes  va- 
pensköld med   hjehn  pryd  nåder.     I  afskärn.:  den.  1663. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.)  Grav.  af  G.  W.  Vestner  i  Niirnberg 
för  dess  serie  af  minnespenningar  öfver  Fullmäktige  vid  Westfaliska 
fredens  afslutande.  Se  pag.  22,  26.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
.silfver. 

2. 

Åts.  SCUERING  ROSENHANE  L.  B.  REGN.  SVEC.  SE- 
NATOR. Bröstbilden,  h.  s.,  i  enkel  drägt.  —  Under 
axeln:  «. 

Fräns.  UTROQUE  POLO  SPECTABILE  SIDUS.  Stjern- 
bilden    Orions  bälte,  med  andra  stjernor.      I  afskärn.:   de 

PATRIA   APUD   EXT.   ET   SUGS   MERITISS. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet.)  Slagen  af  Svenska  Akademien  1825.  Stjernbilden  Orions 
bälte    fiirekommer    i    två   fält  och  i  hjelmprydnaden  på  Friherre  Ro- 


31 

senhanes    vapen.     Denna    stjernbild    tillliiir  både  södra  och  norra  he- 
misteren.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  siltVer. 

Rosenhane  (då  Landshöfding  i  Östergötland)  vann  som  Svensk  Re- 
sident i  Miinster  1643 — 1645  de  öfriga  fredsunderhandlarnes  synnerliga 
aktning  och  tillgifvenhet.  Sistnämnda  år  kallades  han  från  Miinster 
och  afgick  som  Sveriges  Sändebud  till  Frankrike;  sedermera  använd 
i  åtskilliga  andra  diplomatiska  uppdrag.  Städerna  Norrköping  och 
Stockholm  vunno  under  hans  stjrelsetid  betydlig  förkofran. 


ANNA  KEGINA  PALBITZKI, 

FÖDD   KEVEXHULLER. 

Dotter  af  Riksrådet   Frih.   Paul  KevenhiiUer.     Född 

1618;   Gift  16 ö 4  med   Envoyén,  sedan  Presidenten 

vid    Pommerska    staten,    Friherre    Mathias 

Palbitzki.     Död  d.  24  Juni  1666. 

1. 

Åts.  ANN^.  REGINA..  L:  B:  KEVENHVLLERl^.  Bröst- 
bilden, v.  s.,  mi'd  pärlor  pä  håret  och  på  halsen  samt  veck 
kring  axlar  och  bröstet.  —  Nederst:  i.  r. 

Frans.  .  AMORl  ET  UlRTUTI  ^TERX^E  CONIUGIS 
OPTIMJi  .  DDD  H  M  P  inom  en  myrtenkrans. 

Diam.  8^  lin.  (6  storl.).  Grav.  af  J.  Rethe.  Slagen  af  mannen 
efter  hans  hustrus  död.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

o 

Ats.     Densamma  som  till  N:o  1. 

Frans.  AMORl.  ET.  YIRTVTl.  .ETERN.E.  CONIUGIS. 
OPTIMA.  D;.  M.  PALBIZKY  på  en  fyrkantig  tafla  ä  fram- 
sidan af  ett  rundt  lågande  altare.  Vid  altarets  fot  vexa 
örter. 

Diam.  och  gravör  som  N:o  1.  Slagen  af  mannen,  som  förmod- 
ligen varit  missnöjd  med  Frånsidans  vårdslösade  prägel  på  den  före- 
gående.    Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  giild;  B-n  i  silfver. 


32 

2.  a. 


Lik  N:o  2,  blott  med  den  skilnad,  att  icke  några 
örter  vexa  kring  altaret,  och  med  några  obetydliga  varia- 
tioner i  interpunkteringen  uti  Frånsidans  inskrift. 

Förmodligen  har  stampen  till  Frånsidan  af  X:o  2  sprungit  och 
denna  blifvit  omgjord,  eller,  tvärtom  denna  varit  den  ursprmigliga. 
Sällsynt.  —  Brukspatron  C.  Ostbergs  (f.  d.  Joh.  Scharps)  samling  i  guld. 


GUSTAF  BONDE. 

Friherre;  Född  d.  1  Sept.  1620.  Riksråd;  President 
i  K.  Kammar  Collegium;  Riksskattmästare  och  medlem 
af  Förmyndareregeringen  under  Konung  Carl  XI:s  min- 
deränghet;  Kansler  vid.  Universitetet  i  Dorpat.  Död, 
under  en  resa,  i  Handmrg  d.  23  Maj  1667. 

1. 

Åts.  GVSTAVVS  BONDE.  R.  S.  THESAVRARIYS.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  i   harnesk  med  mantelveck. 

Frans.  FIRM.VMENTVM  EST  DOMINVS  TIMENTIBVS 
EVM.  En  pelare,  kring  hvilken  böja  sig  tvä  ymnighets- 
horn  med  fallande  frugter.     I  afskärn.:  m.dc.lx.vi. 

Diam.  17  lin.  (15  storL).  Grav.  af  J.  G.  Breuer.  (St.,  skadade, 
i  Banken.)  Slagen  1666,  samma  ar  Frih.  Bonde  nämndes  till  Riks- 
.skattmästare.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  GVSTAVVS  BONDE  R  S  THESAVRARIVS.  Bröst- 
bilden som  på  N:o   1. 

Frans.  Lik  N:o  1,  men  slutet  af  inskriften  skjuter 
under  afskärningen,  der  årtalet  är  utelemnadt. 

Oval,  11  lin.  hiig  (8  storl.).  Graverad  troligtvis  af  densamme 
som  N:o  1,  efter  hvilken  den  tydligen  är  kopierad.  Ännu  mera  säll- 
synt. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frih.  Bondf'  liade  varit  Kammarråd,  dereft<'r  Landshöfding  i  Sö- 
dermanlands Liin,  innan  han  J6.'").'i  upjthrjjdes  till  Riksråd.  Han  ord- 
nade  med   klok    licräkiiing  rikets  Jiiiaiis»'r;  arbetade  dock  f<>rgäfves  mot 


/i/y.^y 


33 

den  af  Rikskansleren  Grefve  M.  G.  De  la  Gardie  beskyddade  Palm- 
struch,  hvars  bankoplaner  slutade  med  en  bankrutt,  som  för  Staten 
medförde  betydliga  ui)potfringar. 


CARL  PHILIP  A\  RANGEL. 

Grefve;  Ambassadkavalier  hos  Fältmarskalken  Grefve  Dohna 
i  London,  der  lian  dog  d.  6  Maj  1668. 

Åts.  MARGARETHA  IVLLVXA.  ET  CAROLVS  PHILI- 
PVS  VRANGEL.  Bada  syskonens  bröstbilder,  som  barn, 
hvardera  pä  en  rund  fot. 

Frans.  CHRISTVS  IPSE  CHARITAS.  Kristus  med 
segerfanan  och  Johannes  med  lammet,  som  två  nakna 
barn,  kj^ssa  hvarandra.  Omkring  dem  synas  träd  och 
berg.     Kring  kanten  pä  båda  sidor  en  pärlrand. 

Oval,  13|  lin.  hög  (11  storl.).  Slagen  medan  dessa  Riksmar- 
sken Grefve  Carl  Gustaf  Wrangels  barn  voro  helt  unga.  Mycket  säll- 
spt.  —  K.  Mk.  i  silfver;  B-n  i  bly. 

Af  fem  bröder  var  Carl  Philip  den  ende  som  uppnådde  mogen  ål- 
der; men  äfven  han  bortrycktes  tidigt.  Om  systern  Margareta  Juliana 
(t  1701)  se  nedanför. 


SEYED  BAAT. 

Född  d.  1  Jan.  1615.  Friherre;  Riksråd;  Riksskatt- 
mästare och  niedlerii  af  K.  Carl  Xl:s  Förmyndarerege- 
ring; President  i  K.  Kammar  Collegium  och  i  Svea 
Hofrätt;  Generalguvernör  öfver  Drottning  Christinas 
underhällsländer ;  Kansler  för  K.  Universitetet 
i  Dorpat.     Död  d.  19  Aug.  1669. 

Ats.  SEVEDH.  BÅÅT.  R.  S.  TlIESAURARl.'.  Bröstbil- 
den, h.  s. ,  med  mantelveck. 

Fräns.  CVRA.  ET. FIDE.  på  ett  band,  som  hopfästar 
en  nyckel  och  ett  ymnighetshorn,  korslagda  under  en 
krona. 


Diam.  16  lin.  (13i  stoil.).  Grav.  af  J.  G.  Breuer  1668,  dä  Frih. 
Bäåt  tillträdde  Riksskattmästare  embetet,  livarpa  fiirurerne  å  Från- 
sidan hänsyfta.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frili.  Baat  var  Kammarrad,  da  han  1645  kallades  till  Riksråd. 
Imiehade  efter  hand  Presidentsplatsen  i  K.  Bergs  Collegium,  K.  Com- 
merce  Collegium  och  Svea  Hofrätt.  Han  åtnjöt  stor  ynnest  af  Drott- 
ning Christina,  fastän  han  som  värdare  af  hennes  domäner  icke  all- 
tid kunde  fullgöra  hennes  anspråk.  Ar  1665  insattes  han  i  en  kom- 
mite  för  Lagens  revision. 


MATHIAS  BJORXKLOr. 

Född  d.  26  Dec.  1601 .     Riksråd  och  Riks- Kansliråd. 
Död  den  20  Ang.  1671. 

1. 

Åts.  MATTH.  BIOREXKLAY  S.  R.  M.  SVEC.  A  SE- 
CRET.  ET  AD  TR.  PAC.  MOX.  RESIDENS.  Bröstbilden,  li. 
s. ,  i  civil  drägt  nifd  l)red,  slät  krage.  —  Under  axeln:  v. 
—  Nedanför:  c.  pk.  s.  c.  m. 

Fräns.  ANIMÖ  YERECVXDO  ORE  PROBO.  Björnklous 
adliga  vapensköld  med  hjelniprydnad  och  löfverk.  I  af- 
skärn.:  dex.    k;?  i. 

Diam.  14  lin.  (11  stork).  Grav.  af  G.  W.  Yestner  i  Xiirnberg. 
Tillhör  dess  i  början  af  1700-talet  med  kejserligt  priA'ilegium  utgifna 
serie  af  minnespenningar  (ifver  Fullraäktiga  vid  Westfaliska  fredens 
afslutande.  Se  pag.  22,  26,  30.    Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  MATTIIIAS  BJURNKLOU  REGN.  SVEC.  SEXA- 
TOR. Bröstbilden,  h.  s. ,  i  civil  drägt  med  rädsmanteln 
öfver  axeln.   —  Nedei'st:  g.  a.  e. 

Fräns.  AGIT  VEXTOS  ET  TURBIDA  TRAXAT.*  Mer- 
curius  med  utsträckt  staf  och  fladdrande  draperi  flyger 
öfver  hafvet.  I  afskärn.:  pluries  ad  ext.  legatls  patriae 
rnrQFE  consulen.'^. 

Diam.  10',  lin.  (7  storl.).  (irav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet).     Slagen  af  Svenska  Akademien   1820.    Atsidans  stamp  om- 


;^5 

g.jorde.s  1822  utan  väsendtlig ^olikhet.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver  (i  B-u 
2  exempl.  af  de  föga  olika  Atsidonia). 

Bjiirnklou  (innan  han  1646  adlades  kallad  Mylonius)  var  Elo- 
quentia»  Professor  vid  Upsala  Universitet,  då  han  af  Axel  Oxenstierna 
insattes  i  Konungens  Kansli.  Sändes  som  Legationssekreterare  med 
Sveriges  FuUmäktiga  till  Osnabriick,  sedermera  som  Resident  till 
Miinster,  der  han  verksamt  deltog  i  fredsunderhandlingarne.  Använ- 
des vidare  i  Hera  diplomatiska  uppdrag  i  afseende  på  Westfaliska 
fredens  exekution.  Inom  Rådet,  dit  han  först  1664  inkallades,  slöt 
han  sig  till  det  parti,  som  motarbetade  Grefve  M.  G.  De  la  Gardies 
planer  till  Sveriges  förbund  med  Frankrike. 


O EOEG  S TIERNH JEOr. 

Född  d.  2  eller  7  Aug.  löS8.     Krigsråd;  Prceses  i  K. 
Äntiqvitets  Collegium.     Död  d.  22  Nov.  1672. 

Åts.     GEORG.  STIERNHIELM  PRAES.  R.  COLL.  ANTIQ. 

Bröstbilden,  h.  s.,  i   tidens  drägt  med  axelskärj)  och  kalott. 
—  Nedanför:  c.  o.  FEiimiAN. 

Frans.  LUCEM  SPARGITQUE  ET  NUNCIAT  ALMAM. 
Morgonstjernan,  framställd  som  en  Genius  med  en  strå- 
lande stjerna  öfver  hjessan  och  fackla  i  hand,  kör  en 
med  tvenne  hästar  bespänd  vagn  genom  skingrade  moln 
uppför  zodiaken.     I  afskärn.:  literär,  in  patria  propagator 

NAT.    I.59S.   DEN.    l()7l>. 

Diam.  10|  lin.  (7  stork).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1791.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Stiernhjelm  (innan  han  1631  adlades  kallad  Lilje)  användes  i 
mångfaldiga  befattningar,  lian  var  sålunda,  tid  efter  annan.  Lärare  vid 
Gymnasium  i  Westeras  och  Collegium  illustre  i  Stockholm,  Assessor 
och  v.  President  i  Dorpats  llofrätt,  Landtråd  i  Lifland,  Riksarchi- 
varie,  Landtdomare  i  Throndhjems  Län,  Krigsråd,  använd  vid  re- 
duktionsverket m.  m.  lians  kunskaper  voro  lika  mångsidiga  som 
tjenstbefattningarne.  Hans  ovanligt  djupa  matematiska  insigter  för- 
anledde Regeringens  uppdrag  åt  honom  att  bestämma  grunderna  för 
rikets  matt,  mal  och  vigt,  hvilken  bestämning  fcir  lång  tid  blef  gäl- 
lande. Svenska  språket  och  dermed  samslägtade  munarter  utgjorde 
fciremål  fiir  hans  undersökningar  och  skrifter.  Dessa,  jenito  en  stor 
mängd  andra   aflinndliniiiir  i  metafysiska,   juridiska,  matematiska,  an- 


36 

tiqvariska  m.  fl.  ämnen,  de  flesta  aldrig  tryckta,  vitna  om  stor  för- 
fattareverksamhet. Mest  ryktbar  har  han  likväl  blifvit  som  skald. 
Man  har  i  senare  tid  tvistat  om  hans  poetiska  skrifters  betydelse  för 
Svenska  litteraturen.  Onekligt  är  att  han  var  större  än  sina  före- 
gångare; och  det  dröjde  länge  innan  hans  diktarära  fördmiklades  af 
hans  efterföljare. 


JOHAN  8TJERNHÖÖK. 

o 

Född  d.  27  Febr.  1Ö96.    Asses.^or  i  Abo   Hofrätt  och 

Professor  i  rättsvetenskapen  vid  Abo   Universitet;  sedan 

Ho  fr  ad.     Död  d.  23  Juni  1615. 

Åts.  JOHANNES.  OLAI.  STJERNHÖÖK.  CONSIL.  AUL. 
Bröstbilden,  v.  s.,  i  pelsbräraad  rock.  —  Under  axeln:  c  m  m. 

Frans.  JURIS.  LEGISQ.  SACERDOS.  En  man  i  antik 
drägt,  stående,  vidrör  med  högra  handen  en  lågande  tre- 
fot och  häller  i  den  venstra  ett  utrulladt  pergaments- 
blad.    I  afskärn.:  servaxdo  &  emendando  dex.  :mdclxxv. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  M.  Mellgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1837.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Stjernhöök  (innan  han  1649  adlades  kallad  Johan  Olofsson  Dal- 
karl) var  Assessor  i  Abo  Hofrätt,  med  hvilken  tjenst  han  förenade 
Juris  professionen  vid  det  nystiftade  Universitetet  i  Abo.  Kallades 
1642  till  Ledamot  af  Lagkommissionen  och  blef  föredragande  Sekre- 
terare för  Revisions-  och  Justitieärender.  Bland  17:de  århundradets 
vetenskapsmän  inom  fäderneslandet  intager  han  ett  af  de  fiirsta  rum- 
men, såsom  grundläggare  af  ett  djupare  rättsstudium  hvilande  på  den 
fosterländska  äldre  lagstiftningen,  hvarföre  han  fatt  den  hedrande  be- 
nämningen af  ijSvenska  lagfarenhetens  fader». 


37 


PAUL  WtJRTZ. 

Född  i  Hasuni  i  Hohtein.  Svensk  Friherre  och  General- 
Major;  Kommendant  i  Krakau  och  sist  Vice  Guvernör  i 
Pommern.  Ar  1664  lemnade  han  Sveriges  ijenst.  Blef 
sedan  Fältmarskalk  i  Danmark,  derefter  i  Nederlän- 
derna och  slutligen  hos  Rom.erska  Kejsaren. 
Död  i  Hamburg  d.  24  Mars  1676. 

o 

Ats.  Staden  Stettin  under  ett  strålande  ^<l~].  1  af- 
skärn.:  alten  stettix  in  pom.   —   Derunder:  g.t.f. 

Frans.  >..  Stettin  »crgifj  es  nxd)t,  mie  iu  0cfcl)u  mit  -frcuiien, 
^ie  gfditöc  iie  iiid)  febr  QeäiuQfliQtt,  i)xn((i)exien.  Pa\'i  J)u  flffetict  bift 
nun  in  cineii  Hd)cin  ^ta.n^.    Pns  iiaiiAc  e?ott  ollciu  niiti  mirtaens  Zapfret 

^anb.  +  lti59  DEN.  19.  SEPTEMB.  IST.  DIE.  BELEGRUXG.  DER  STADT  4. 
ANGEFANGEX.    VXD,    DEX.    (i.    NOV.    WnDER.   ABGEZO.      InOlTl    denna 

feniradiga  oniskrift  äro  två  af  2:ne  vildman  hållna  vapen- 
sköldar, den  ena  med  ett  krönt  griphufvud,  den  andra 
med  en  tvärbjelke,  under  en  hjelm,  livarur  griphufvudet 
uppstiger.  —  Mellan  sköldarne:  g  t. 

Diam.  16  lin.  (13  storl.).  Slagen  i  anledning  af  upphäfvandet 
af  staden  Stettins  belägring  1659.  Den  tappra  garnisonen  under  be- 
fäl af  Generalen  Frili.  AViirtz,  gjorde  den  6  Xov.  ett  utfall  och  för- 
jagade den  förenade  Kejserliga,  Pohlska  och  Brandenburgska  hären, 
som  sedan  den  19  Sept.  hade  belägrat  staden.  Berch,  i  sin  Beskrif- 
ning  öfver  Svenska  Mynt  och  Kongl.  Skådepenningar,  pag.  152,  an- 
för under  Konung  Carl  Gustaf  en  liknande  minnespenning,  men  med 
flera  skiljaktigheter  i  Frånsidans  inskrifter,  der  Wurtz's  namn  icke 
förekommer.  1  en  not  under  beskrifningen  omnämnes  likväl  den  här 
upptagna  minnespenningen ,  hvilken  Berch  icke  hade  sett,  men  den  han 
hört  skola  tinnas  i  wFurstliga  Gothiska  kabinettet  på  Friedenstein». 
Högst  sällsynt.  —  Källarmästaren  D.  G.  Nescher  hade  bekommit  ett 
exemplar,  prägladt  på  tva  tunna  förgylda  silfverbleck  med  korkfyll- 
nad,  hvilket  med  hans  samling  öfvergick  till  Grosshandlaren  Joh. 
Scharp  och  nu  förvaras  i  Brukspatron  C.  Ostbergs  samling. 

Wiirtz  hade  tidigt  ingått  i  Svensk  krigstjenst  och  var  redan 
1648  befordrad  till  Ofverste.  Han  stod  i  synnerlig  gunst  hos  Kron- 
prinsen Carl  Gustaf,  hos  hvilken  han  uppehöll  sig  under  dess  vistande 
på  Oland,  och  han  synes  der  hafva  haft  någon  del  i  de  Messeniska 
oroligheterna.  Under  Pohlska  kriget  insattes  han  af  Konungen  till 
Kommendant  i  Krakau,  hvilken  stad  han  tappert  försvarade  under 
tvä  år,  och  slutligen  efter  förmånlig  dagtingan  utrynule,  medförande 
besättning  och  vapen.    Konungen  upphöjde  honom  till  General  Major 


.38 

och  Friherre  med  Acller  Salvii  friherreskap  Orneholm,  hvaraf  han 
uppbar  inkomsterna  äfven  sedan  han  lemnat  Sverises  tjenst.  Ar 
1662  var  han  Yice  Guvernör  i  Pommern,  hvarifrån  lian  två  ar  se- 
nare pa  begäran  erhöll  afsked.  Hans  krigareförtjenster  hafva  af  sam- 
tida blifvit  bättre  vitsordade  än  hans  tänkesätt  och  seder. 


LORENS  CREUTZ. 

Född  1615.   Friherre;  Riksråd;  Amiral  General;  Ami- 
ralitets   och    Kammarråd;   Lagman  i  Norrfinne 
Lagsaga.    Omkom  i  sjöslaget  vid  Oland 
d.  1  Juni  1676. 

En    minnespenning,    på    hvilken    Frih.  Greutz's  namn 
förekommer,  se  under  Henrik  Horn  (f   16'93)  X:o  2. 

Creutz  hade  varit  Landshöfding  i  Abo  och  derefter  i  Stora  Kop- 
parbergs Län,  da  han  1660  blef  Riksråd.  Slutligen  utnämndes  han 
1675  _,till  Amiral.  Under  striden  mot  Danska  och  Holländska  flottorna 
\'id  Oland  utanför  Hulterstads  k}Tka  d.  1  Juni  1676  kantrade  och 
förgicks  hans  amiralskepp  Stora  Kionan. 


CARL  GUSTAF  WRANGEL. 

Född  d.  13  Dec.  1613.  Gr  ef  re;  Fältmarskalk;  Gene- 
ralissimus  öfver  Svenska  armeen  i  Tyskland;  Riks- 
amiral, sedan  Riksmarsk;  Medlem  af  Förmyndarerege- 
ringen under  Konung  Carl  XLs  minderärighet ;  Gene- 
ralfältherre och  President  i  K.  Krigs  Collegiuni;  Gene- 
ralguvernör i  Pommern;  Kansler  för  Greifswalds  Uni- 
versitet. Död  pä  sitt  gods  Spiker  på  Rilgen 
d.  24  Juni  1676. 

1. 

Åts.  C  AR.  GVST.  VRANGEL  SAC  REG.  REGNIQ 
SVEC  SENAT.  ET  CAMP.  MAR.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  har- 
nesk med  mantelveck. 


39 

•  Frans.  NON  EST  MORTALE  QVOD  OPTO.  En  ann 
ur  skyn  med  jernhandske  häller,  stödd  mot  Wrangels  va- 
pensköld ,  ett  upprätt  svärd  ömlindadt  med  två  lager- 
qvistar  ocli  med  en  konglig  kröna  pä  spetsen.  Deröfver 
ett  strälande  ,-i'n"-  Skölden  står  på  ett  segment  af  jord- 
globen. 

Oval  af  13.T  liniers  böjd  (11  storl.).  Gjuten  och  cicelerad  af 
obekant  mästare,  fiU-modligen  i  Tyskland,  1646,  då  Wrangel  blef  Riks- 
råd och  Fältmarskalk,  eller  något  af  de  fiiljande  åren  före  1651,  da 
han  blef  Grefve.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  CAROL  GVSTAV  WRANGEL  COM.  IN.  SALM. 
LIB.  BAR.  IN.  LINDB.  (-  -  -  Comes  in  Salmis  Liber  Baro  in 
Lindesberg).    Bröstbilden,  li.  s.,  i  harnesk  med  mantelveck. 

Fräns.  VOR.  WRANB.  EKEBYH  SPIKER  ET  LVD  HO. 
DOM.  IN  SKOG  KLOS.  BRE  ET  ROS  D.  (Vora  Wrangelsborg 
Ekebyhof  Spiker  et  Luderhof  Dominus  in  Skogkloster 
Brehmer-Vöhrde  et  Rosdorp).  Grefve  Wrangels  vapen- 
sköld, delad  i  sex  fält  kring  hjertvapnet  och  med  hjelm- 
prydnader,   omgifven    af   tvä    palrnqvistar.     Vid    sidorna: 

16  02  G  T. 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  Gravören  G.  T.  obekant.  Slagen  1662, 
förmodligen  i  Tyskland.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  silfv^er;  B-n  i  silfver, 
men  gjuten. 

3. 
Åts.     C  AR.  GUST.  WRANGEL:  COM.  IN.  SALM.  R.  SUE. 
SEN.  &  ARCHL     Bröstbilden,  v.  s.,  i  harnesk. 

Fräns.  Vapenskölden  som  pä  N:o  2,  men  under 
grefiig  krona,  utan  hjelmprydnader,  omgifven  af  två 
palrnqvistar.  Ofverst:  1662.  Det  hela  omslutes  af  en  la- 
gerkrans med  en  ögla  up[)till  och  en  nedtill. 

Oval  af  17  liniers  höjd  (15  storl.).  Gjuten  och  cicelerad  1662, 
förmodligen  i  Tyskland.  Det  enda  kända  exemplaret  af  denna  me- 
dalj, hvilken  varit  ämnad  att  bäras  som  halsprydnad,  sägs  af  För- 
fattaren 18.39  i  Leipzig  hos  myntsamlaren  v.  Posern  Klett  och  in- 
köptes f(')ljande  året.  —  K.  Mk.  i  guld. 

Ats.  COMES  CAROL.'  GVSTAV:'  WRANGEL.  R.  S.  AR- 
CIIISTRATEG'.     Bröstbilden,  li.   s. .   i  harnesk  och  mantel- 


40 

veck.    —    Under    armen   en   pil  med  udden  uppåt  mellan 
två  stjernor. 

Frans.  DONEC  ERVNT  HOMINES.  Ryktet  (en  be- 
vino-ad  qvinna)  flygande,  blåser  i  en  basun,  h varur  den 
anförda  inskriften  synes  komma,  och  fäller  en  lagerkrans 
öfver  en  nedanför  liggande  samling  af  vapen  (svärd,  spjut, 
harnesk,  kask,  sköld).     I  afskärn.:  1665. 

Diam.  16\  lin.  (14  storl.).  -Slagen  1665.  Pilen  med  stjemorna 
under  armen  på  Atsidan  är  Myntmästaren  Abraham  Kocks  märke  på 
Svenska  mynten  1665 — 1668.  Man  skulle  häraf  kunna  sluta  att  han 
graverat  denna  medalj.  Sannolikare  är  dock  att  Breuer,  som  på 
1660:talet  arbetade  i  Stockholm,  gjort  denna  likasom  de  flesta,  om 
icke  alla,  de  efterföljande  variationenia,  allt  för  att  smickra  den  mäk- 
tiga Riksmarsken.  Sällsynt.  —  B-n  i  bronz,  gjuten.  Fanns  i  silf- 
ver  i  Kamereraren  Ax.  Frölings  samling. 

4.  a. 

Åts.  COMES.  CAROL.  GUSTAV.  WRANGEL.  R.  S.  AR- 
CniSTRATEG.  Bröstbilden  som  på  N:o  4,  men  utan  signa- 
tur under  axeln.    --    Utan  Frånsida. 

Diam.  15|  lin.  (13  storl.).  Gjuten  och  cicelerad  efter  Äts.  till 
N:o  4.  Detta  exemplar,  det  enda  kända  i  Svenska  samlingar,  er- 
hölls af  Författaren  år  1838  hos  Eibliotliekarien  O.  Devegge  i  Kö- 
penhamn. En  dylik  finnes  be'skrifven  i  v,  Loon,  Histoire  metallique 
des  Pays-has,  2  T.  p.  429.     Högst  sällsynt.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

4.  h. 

Åts.  C.  C  AR:  GVST:  WRANGEL.  R.  S.  ARCHISTRA- 
TEG:     Bröstbilden  som  på  N:o  4.  —  Under  axeln:  brever. 

Frans.  Lika  med  N:o  4;  men  i  afskärn.:  1666.  In- 
skriften slutar  vid  Ryktets  vingspets. 

Diam.-  16',  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  Joh.  Georg  Breuer  1666. 
Sällsynt.  —  K.'  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

4.   C. 

Åts.  C  AR:  GUST:  WRANG:  R.  S.  ARCHISTRATEG'! 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  prydljgt  barnet  utan  mantelveck. 

Frans.     Densamma  som  till  X:o  4.  h. 
Storlek  som  N:o  4.  h.     Utan  tvifvel  graverad  af  samma  Breuer. 
Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-Ji  i  silfver. 


41 
4.  cl 

o  » 

Ats.  Inskriften  sota  pä  N:o  4.  c,  men:  ARCHISTRA- 
TEG.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  och  niantelveck  med 
bredt  bräm. 

Fräns.  Som  på  N:o  4.  h  och  c,  men  inskriften 
skjuter  tre  bokstäfver  framom  Ryktets  vingspets.  Årtalet 
i  affekärningen  saknas. 

Storlek  som  N:o  4,  h  och  c.  Arbetet  sämre  än  i  dessa,  men 
torde  dock  vara  af  Breuer.  (St.  i  Banken).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

5. 

Åts.  CO:  CAR:  GVST:  WRANG:  R.  S.  AR:  Bröstbil- 
den, h.  s. ,  bildad  efter  N:o  4.  Nedanför:  ett  monogram 
innefattande  /.  b. 

Fräns.     Bildad  efter  N:o  4.     I  afskärn.:  1666. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav,  af  J.  G.  Breuer.  —  Sprickor,  i 
synnerhet  på  Frans. ,  visa  att  stamparne  varit  sprängda.  Mycket  säll- 
synt. —  B-n  i  silfver. 

6. 

Åts.  CAR:  GVST:  WRANG:  R.  S.  ARCHISTRATEG. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  och  mantelveck. 

Fräns.  Som  pä  de  föregäende  N:o  4  och  5,  med 
ärtalet  1666   i  afskärningen. 

Oval  10|  lin.  hög  (J\  storl.).  Grav.  af  J.  G.  Breuer  eller  efter 
hans  arbete.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  REGINA.  CHRISTINA.  Drottning  Christinas  bröst- 
bild, h.  s.,  i  mantel  veck. 

Fräns.      X.    ARMATIS.    DANOR.    NAVIB.    DVCTORE. 
WRANGELIO.  CAPTIS.  A.  1644.  inom  en  lagerkrans.  *) 

Diam.  8|  lin.  (5^  storl.).  Grav.  af  A.  Karlsten  eller  någon  af 
hans  elever  för  den  s.  k.  Karlstenska  serien  af  minnespenningar  öfver 
Sveriges    Regenter   från    och    med    Gustaf  I  till  och  med  Carl  XII. 


')  Sjelfva  sjöslaget  är  afbildadt  pa  Frånsidan  af  en  stor  minnespenning,  priiglad  i  an- 
ledning af  Drottning  Christinas  öfvertagandc  af  riifsstyrelsen  samma  ar.  (Bcrcli, 
Beskr.  p.    ll'8,  N:o  1*0.) 


42 

Se  Berchs  Beskflfnlnij  öfcer  Svenska  Mipd  uch  Konyl.  Skådepeniiui- 
(jar,  pag.  327—334.  Frånsidans  inskrift  afser  Wrangels  ryl^tbara 
seger  öfver  Danska  flottan  vid  Femern  d.  13  Oct.  Iö44.  —  K.  Mk. 
o.  }3-n  i  silfver  i  nämnda  serie. 

8. 
Åts.     C.  G.   WRANGEL  COM.  R.  SV.  S.  ARCIUSTRATEG. 
ET  THALASS.    Bröstbilden,  h.  s.,  efterbildad  N:o  4.  c.  — 
Nederst:  m.  f. 

Frans.  UTRAMQUE  PROMERITO.  Segergudinnan  stå- 
ende med  lagerkrans  i  högra  och  en  corona  navalis  i  ven- 
stra  handen,  h vilken  hon  stöder  pä  ett  skeppsroder.  I 
afskärn.:  terra  xMarique  victor  ob.  mdclxxvi. 

Diam.  10 j  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  ]\I.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1841.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Grefve  Wrangel  var  en  af  de  utmärktaste  bland  de  många  stora 
fältherrar,  som  under  17:de  arhmidradet  gjorde  Svenska  vapnen  ärade 
och  fruktade.  Segerlyckan  följde  honom  lika  troget  på  landet  som 
pa  hafvet.  Frän  1627  deltog  han  i  Gustaf  Adolfs  fälttåg  och  blef 
1646,  efter  Torstensson,  högste  befälhafvare  öfver  Svenska  armeen  i 
Tyskland.  Innan  Wrangel  ännu  hade  mottagit  detta  befäl,  förekom 
en  lysande  episod  i  hans  hjeltelif.  Skickad  af  Torstensson  till  Ami- 
ral Fleming,  måste  han,  när  denne  stupat,  åtaga  sig  befälet  öfver 
den  Svenska  flottan,  som  i  skadadt  skick  låg  instängd  af  den  Dan- 
ska i  hamnen  \*id  Kiel.  lian  räddade  de  Svenska  skeppen  genom  en 
krigslist,  återvände  samma  år  med  förstärkning  och  slog  i  grund  den 
Danska  flottan  vid  Femern  (se  N:o  5).  Xya  lagrar  vunnos  i  Konung 
Carl  Gustafs  Pohlska  krig,  särdeles  vid  eröfringen  af  Warschau,  och 
i  det  Danska  både  till  sjös  och  lands.  Att  fullständigt  förtälja  hans 
bedrifter  i  alla  dessa  fälttag  skulle  vara  att  skrifva  Sveriges  krigs- 
historia under  samma  tid.  Då  han  1674  mottog  ("ifverbefälet  i  kriget 
mot  Kurfursten  af  Brandenburg,  voro  krafterne  brutna;  och  lyckan 
öfvergaf  den  här,  hvilken  han  icke  mera  sjelf  kuinJe  föra  i  striden. 


PETER  JULIUS  COIJET. 

Född  d.  1  Febr.  1618.  Kansliråd;  Envoyé  till  England 
och  Holland  m.  m. ;  Riddare.  Död  som  Svensk  Ambassa- 
dör under  kongressen  i  Breda  d.  1  Mars  1677. 

Åts.  PETR.  lUL.  COIJET  EQ.  AUR.  R.  S.  A  CAN- 
CEELAR.  CONSIL.  Familjen  Coijets  vapensköld  med  hjelm- 
pr\(liiad. 


43 

FrTiiis.  NUMEN  OPUSQUE,  Freden,  en  qvinna  i 
antik  drägt,  trampande  på  vapen  och  rustningar,  haller 
i  ena  handen  en  olivqvist  och  sädesax,  i  den  andra  en 
Mercuriistaf.  I  afskärn.:  pluries  legati  se.mper  fridextls 
FELic.  —  Vid   kanten:   k. 

Diam  lO^V  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1788.  Frånsidans  öfverskrift 
bör  läsas  tillsamman  med  inskriften  i  afskärningen.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Coijets  utmärkta  juridiska  kunskaper  och  kännedom  af  så  väl 
fäderneslandets  inre  ärender  som  ställningen  till  främmande  makter 
anlitades  ofta  och  med  fördel  af  Sveriges  Konungar.  Särskildt  togos 
hans  klokhet  och  insigter  i  anspråk  vid  underhandlingarne  för  freds- 
sluten i  Roskild,  Köpenhamn  och  Breda. 


SIMON  GRUNDEL  HELMFELT. 

Född  d.  25  Sept.  1617.     Friherre;  Riksråd;  Fältmar- 
skalk;   Generalguvernör    öfver   Ingermanland;   Lagman 
i  Norrfinne  Lagsaga;  Stupade  i  slaget  vid,  Landskrona 
d.  14  Juli  1677. 

Åts.  SLM.  HELMFELT  L.  B.  SEN.  R.  ET.  CAMPI  MA- 
RESCH.     Bröstbilden,    h.    s.,   i  harnesk.  —  Nedanför:  c.  g. 

FEHRMAN. 

Fräns.  OPERUM  VICTORLl  FINIS.  Krigsäran,  en 
qvinna  i  antik  rustning,  häller  Svenska  riksbaneret  i  högra 
och  en  victoriola  i  venstra  handen.  I  afskärn.:  coram  rege 

PUGN.    OCCUB.   AD   LANDSCR.   MDCLXXVII. 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1792.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Helmfelt  (innan  han  1646  adlades  kallad  Grundel)  började  sin 
krigarebana  under  Fältmarskalken  Torstensson  i  trettioåriga  kriget. 
Hans  ovanliga  insigter  i  fortifikations-  och  artillerivetenskapen,  hans 
mod  och  outtnittlighet  bidrogo  till  Svenska  vapnens  lysande  framgång. 
Han  deltog  i  många  drabbningar  och  belägringar,  ofta  farligt  sårad; 
försvarade  på  ett  lysande  sätt  Riga  mot  Ryska  och  rdilska  arméerna 


44 

1656  och  1657;  deltog  slutligen  i  Carl  XI:s  Skånska  krig,  der,  un- 
der den  ärorika  striden  vid  Landskrona,  en  fiendtlig  kula  slutade 
hans  hjeltelif. 


MATHIAS  PALBITZKL 

Född  i  Hinter-Pommem  d.  23  Dec.  1623.     Friherre; 
Kammarherre   hos  Drottning  Christina;  Begerings  Pre- 
sident i  Pommern.     Död  d.  20  Oct.  1677. 

o 

Ats.     Utan  inskrift.     Hufvudet,  h.  s. 

Frans.  M  P.  D.  A.  e.  I.  IL  in  N  e.  W.  P.  R.  PR^:S: 
(Mathias  Palbitzki  Dominus  Alvastrte  et  Juleta3  Heredi- 
tarius  in  Nemitz  et  Warbilau  Pomeranici  Regiminis  Prse- 
ses).     Derunder  en  bladsirat. 

Diam.  12  lin.  (9  stork).  Gjuten  af  R.  Faltz.  Sällsynt.  —  K. 
Mk.  i  bly;  B-n  i  guld. 

Frih.  Palbitzki  var  lärd,  egde  grundliga  insigter  i  de  klassiska  språ- 
ken och  myntvetenskapen,  hade  på  Drottning  Christinas  bekostnad 
gjort  vidsträckta  resor  i  Europa  och  Egypten,  samt  begagnades  i 
många  beskickningar  till  främmande  makter. 


BENGT  HOIIN. 

Friherre.    Född  d.  10  Nov.  1623.    Riksråd;  Fältmar- 
skalk; President  i  Svea  Hofrätt;  Geyieralguvernör  i 
Estland.     Död  i  Riga  d.  7  Febr.  1678. 

Åts.  BEN:  HORN.  R:  S:  SENATOR.  Bröstbilden,  li.  s., 
i  harnesk  med  mantelveck.  —  Under  axeln:  a.  k. 

Fräns.  VTRIVS=UVE  .  AVXILIO.  En  farkost  på  liaf- 
vet.  I  niidten  står  Lyckan  hällande  ett  af  vinden  ut- 
spändt  segel;  vid  styret  sitter  Dygden. 

Diam.  14',  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  Slagen  att 
utdelas  vid  Erih.  Horns  begrafning  d.  1  Aug.  1679.  Sällsynt.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


45 

Sedan  1646  hade  Frih.  Horn  med  utmärkelse  deltagit  i  Sveriges 
krig  i  Tyskland,  Pohlen  och  Ryssland.  Ar  1661  afslöt  han  i  Kar- 
dis, å  Sveriges  vägnar,  freden  med  sistnämnda  land.  Under  en  resa 
till  Lifland  för  att  taga  befälet  öfver  en  här,  som  skulle  föras  mot 
Brandenburg,  insjuknade  han  och  dog  i  Riga. 


JOHAN  SCHEFFERUS. 

Född  i  Strassburg  d.  2  Febr.  1621.     Professor  Shyfte- 

anus    vid     Upf^ala     Universitet;   Derjemte   Honor.    Juris 

naturce    et  gentium  Professor  och  Bibliothekarie  derstä- 

des;  Assessor  i  K.  Antiqvitets  Collegium. 

Död  d.  26  Mars  1679. 

Åts.  10 A.  SCHEFFER"  ARG.  PROF.  YPSAL.  Bröst- 
bilden, h.  s. ,  i  tidens  drägt  med  niantelveck  och  kalott. 

Frans.  SERVIEXDO.  ALIIS  *  En  plog  med  utnött  bill 
ligger  pä  marken.  Vid  sidan  en  af}3niten  trädstam  med 
en  grönskande  gren  samt  en  blommande  vext.    I  afskärn.: 

M   DC   LXXIX. 

Diam,  14A  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  Årtalet 
utmärker  dödsåret,  då  förmodligen  minnespenningen  blifvit  slagen. 
Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Scheflferus,  år  1648  inkallad  frän  Strassburg  att  efter  Freins- 
hemius  intaga  den  af  Riksrådet  Skjtte  stiftade  professionen  vid  Up- 
sala  Universitet,  har  haft  stort  inflytande  på  den  lärda  bildningen  i 
Sverige  genom  sina  föreläsningar,  genom  utgifvande  af  klassiska  för- 
fattares arbeten  samt  genom  egna  skrifter  så  väl  i  Grekiska  och  Ro- 
merska som  nordiska  archwologien.  Hans  sansade  asigter  i  afseende  på 
Sveriges  äldsta  historia  betraktades  som  kätterska  och  ådrogo  honom 
häftiga  strider  med  Verelius  och  andra  »patriotiska»  häfdeforskare. 


SAMUEL  COLUMI3U8. 

Född  1642.     Kanslist  i  K.  Krigs  Collegium. 
Död  i  Jidi  1679. 

Åts.    SAMUEL  COLUMBUS.  inom  en  lagerkrans.  Utom 
kransen:  IMAGINE^[  si  non  viltlm  carmina  reddunt. 


46 

Frans.     SPIRITUM  CARAE  TENUEM  CAMENAE.     En 

uno'  man  i  sjuttonde  seklets  clrägt,  kniiböjd,  beder  vid 
Stiernhjehns  grafinonument,  hvarpji  stär  en  lyra  och  å 
framsidan:  stjernhjelm.  I  afskärn.:  xat.  .mdcxlh.  dex. 
^rocLXXix. 

Diam.  lOj  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  P.  If.  Lundgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1848.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Stiernhjelm  var  Columbi  lärare  och  välgörare  samt  i  diktkonsten 
hans  ledare  och  furesyn.  Lärjungens  skrifter  röja  ett  älskligt  sinne, 
en  poetisk  natur  och  icke  ringa  makt  öfver  språket.  Med  någon  öf- 
verdi-ift  har  han  blifvit  kallad  «den  Svenske  Uesiodus»  eller  »den  Sven- 
ske FJaceus». 


MAIIGARETA  ÖRNFELT, 

FÖDD   APPELBERG. 

Dotter  af  Rantmö staren  i  Narva  och  Ivanogrod  Jonas 
Pettersson  till  Hasslehe  g  och  Hallika,  hr  ars  barn  ad- 
lades 1676  med  namnet  Appelberg.  .  Född  d.  7  April 
1645;  Gift  1663  med  Kamereraren  Henrik  Schidtz, 
.<<eda.n  Ofverkrig.^-kouunissarie  och  adlad  med  namnet 
Oriifdt.     Död  d.  17  Aug.  1679. 

Åts.  MARGRETA.  APPELBERG.  NAT:  A:  1645.  D.  7. 
APRIL,  och  i  en  inre  rad:  obut.  d.  \i.  au:gusti.  a:  lO/i». 
Bröstbilden,  h.  s.,  med  mantelveck;  håret  prydt  med  pär- 
lor.  —  Nederst:  ^   k   sammanbundna. 

Fräns.  MIER.  IST.  BEIGELEGET.  DIE.  CROXE.  DER. 
GERECIITICIIKEIT.  2.  TIM:  4.  C.  8.  V.  En  qvinna  med  palm- 
(jvist  i  hand,  Inuren  af  änglar  öfver  skyn,  l>ekrönes  af  eji 
änfjel.  Ur  molnen  framblicka  tre  serafshufvud.  Öfverst 
ett  strälsnde  r<;~\ 

Diam.  17  lin.  (15  storl.).,,  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  Slagen  af 
mannen  att  utdelas  vid  Fru  Örnfelts  begi-afning  1679.  Högst  säll- 
svnt.  —  K.  Mk.  i  silfver;  B-n  i  bly. 


47 
JOHAN  GYLLENSTIERNA. 

Friherre.    Född  d.  18  Febr.  163Ö.    (Utn.  Gr  ef  ve,  men 

antog    aldrig   denna,   benämning);   Riksråd;    Lagman   i 

Norra  Finland;  Generalguvernör  öfcer  Skäne,  Halland 

och  Bleking.     Död  d.  10  Juni  1680. 

Åts.  JOFL  GYLLENSTIERNA  L.  B.  R.  SV.  SE:N.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  med   långlialsduk.    -     Nedanför:   i,.  a. 

Fräns.  CERTA  FULGENT  REGIO  DUCL  En  man  i 
konglig  hjehn,  stående  vid  rodret  på  ki\t  nordiskt  drak- 
skepp, blickar  upp  till  en  större  stjerna  omgifven  af  smärre 
stjernor.     I  afskärn.:  ardua  moliexs  oBnT  ^rocLxxx. 

Diam.  10|  lin.  (7  stor!.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn,  född  Lund- 
gren. (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1857.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frili.  Gyllenstierna,  ryktbar  ej  mindre  för  sin  ovanliga  kropps- 
styrka än  sin  oböjliga  vilja  ooh  sina  djerfva  planer,  stod  högt  i  gunst 
hos  Konung  Carl  XI,  som  villigt  lyssnade  till  hans  råd  i  afseende  på 
konungamaktens  utvidgande,  den  gamla  högadelns  förödmjukande,  för- 
läningarnes  reduktion,  flottans  flyttning  till  Carlskrona  m.  m.  Måhända 
genomförde  Konungen  åtskilliga  af  dessa  förslag  i  stöiTe  utsträckning, 
än  rådgifvaren  sjelf  tänkt  eller  önskat.  Han  deltog  i  Carl  XI:s  Skånska 
krig  och  de  derefter  följande  fredsunderhandlingarne  samt  afhemtade 
Konungens  brud  Prinsessan  Ulrika  Eleonora  från  Danmark. 


PER  BRAHE. 

Gr  ef  ve  till  Wisingsborg ,  Friherre  till  Caj  ana.  Född  d. 
18  Febr.  1602.  Riksdrotfi  och  President  i  Svea  Hof- 
rätt;  Medlem  af  Förmyndareregeringen  under  Drottning 
Christinas  och  Konung  Carl  XI:s  minderårighet;  Gene- 
ralguvernör öfver  Finland  och  Kansler  vid  Abo  Uni- 
versitet; Lagman  i  Westmanland  och  Dalarne. 
Död  d.  12  Sept.  1680. 

1. 
Åts.       PETRUS     BRAHE     COM:     IX     WISSIXGSIiORG. 
Bröstbilden  nästan  framvälld  i  kyller  med  axelgeliäng  och 
spetskrage.   —   Nederst:  s  i.. 


48 

Fräns.  REG:  SUE:  SEN:  ET  DROZETUS  LEG:  WESM: 
MONT:  ET  DALEC:  Brahe  vapnet  i  en  fyrdelad  sköld  med 
hjertvapnet,  under  en  frilierrlig  krona  ined  ornamenter 
vid  sidorna. 

Diam.  1.3A  lin.  (11  storl.).  Grav.  af  Seb.  Datler.  Slagen  på 
1640-talet,  Högst  sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  13-n  i  silfver,  gjutna  efter 
ett  exemplar  som  haft  spricka  på  Ätsidan. 


Ats.  PETRUS.  BRAHE.  R.  S.  DROTZET'.  COMES.  IN 
WYSINGSBOURG.  L.  B.  IN.  CAIANA.  (Framför  inskriftens 
början  en  blomma).  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  med 
mantelveck.  —  Under  axeln:  i.  r.  —  Nedanför:  nat,,  a"  16.02. 

Frans.  VERUM  DECUS  IN  VIRTUTE  POSITUM.  Vap- 
net som  pä  N:o  1  i  en  sköld  med  två  hjelmar  och  rikt 
löfverk.  Vid  sidorna:  16  64.  Kring  kanten  på  båda  sidor 
en  pärlrand. 

Diam.    16;^  lin.  (14  storl.).     Grav.  1664  af  Joh.  Rethe,  som  vid 
denna  tid  var  i  Svensk  tjenst.     Sällsynt.   —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

3. 

o 

Ats.     Utan  inskrift.    Bröstbilden,  h.  s.,  som  på  N:o  2. 

Fräns.     PETR.  BRAHE.  CO:MES.  IN.  \VIS:SINGSBOURG. 
•:1. 6.6.5:- 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  Gjuten  1665  efter  Rethes  modell.  — 
K.  Mk.  i  silfver  (2  var.  exemplar);  B-n  i  guld. 


Äts.     Bröstbilden  som  pä  N:o  3,  uthuggen  efter  bil- 
dens konturer. 

Frans.     P  B  C  (Petrus  Brahe  Comes). 

llfijd  10  lin.  (7  stork).  Gjuten.  Ar  snarare  ett  smycke  än  en 
medalj;  upptages  dock  här  under  eget  N:r,  emedan  inskriften  å  Från- 
sidan är  u[)phöjd.  I  (ifra  kanten  syns  vanligen  märke  efter  en  bort- 
.skuren  <>gla.  Var  bestämd  att  bäras  af  (»refve  Brahes  vänner  och 
.skyddlingar.  —  K.  Mk.  i  silfver,  förgyld;  B-n  i  silfver. 

5. 
Åts.     PETRUS  BRAHE.  R.   S.  DROTZETUS.     Bröstbil- 
den, h.  s. ,  i  harnesk  med  mantelveck.    —  Under  axeln: /,. 


Pag.  51 


Pag.O^ 


49 

Frans.  CUBIIM  UTUNQUE  VOL  VAS  STAT.  En  man 
i  antik  krigsrustning  omvältrar  med  en  stäng  en  kubisk 
sten  på  marken. 

Diam.  16  lin.  (14storl.).  Grav.  af  J.  G.  Breuer.  Fränsidans  inskrift 
och  sinnebild  antyda  den  orubblighet  i  tänkesätt,  Grefve  Brahe  åda- 
galagt under  sin  långa  och  verksamma  embetsförvaltning.  Sällsynt. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


6. 

Åts.  PETRUS  BRAHE  COMES  R.  S.  DROTZETUS. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  med  veck  af  rådsmanteln. 
—   Under  axehi:  c.  e. 

Frans.  INTEMERATA  FIDES  SERIESQVE  IMMENSA 
LABORUM.  Grefiiga  familjvapnet  som  på  N:o  1  i  en  en- 
kel sköld  under  greflig  krona  med  nedhängande  bladkedjor. 
Framför  och  vid  sidorna  en  kanon,  kask,  spjut,  en  s.  k.  main 
de  justice,  sköldar,  en  uggla.    I  afskärn.:  summis  honoribus 

DIGNE  PERFUNCTUS   OB.   MDCLXXX. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1809.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Gr.  Brahe  var  en  af  fäderneslandets  mest  utmärkta  och  infly- 
telserika statsmän;  aristokrat,  men  i  storartad  stil;  nitälskande  för 
fäderneslandets  ära  och  förkofran  samt  upplysninii,pns  befrämjande;  i 
politiken  ofta  af  olika  mening  med  den  mäktige  Axel  Oxenstierna. 
Med  Konung  Gustaf  Adolf  deltog  han  någon  kort  tid  i  Preusiska  och 
i  Tyska  kriget;  inom  bindet  ledde  han  torsvaret  af  vestra  gränspro- 
vinserna. För  Finland  blef  han  i  flera  afseenden  en  reformator,  an- 
lade städer  och  fästningar,  föranledde  stiftandet  af  Abo  Universitet 
och  mänga  lägre  liiroverk.  Inom  sina  förläningar  herrskade  han  med 
nära  nog  konglig  myndighet.  Staden  Greima  (ursprungligen  kallad 
Brahe-Gi'enna)  anlades  och  försägs  med  privilegier.  På  Wisingsö  in- 
rättades Gymnasiun)  och  Trivialskola  samt  boktryckeri,  från  hvilket 
Hera   stiirre  ai beten   utgäfvos. 


50 


TURE  SPAKRE. 

Friherre.    Född  d.  11  Dec.  1654.   Gick  i  Nederländska 

republikens  ijenst,  der  kan  slutligen  hlef  Öfversie  för  ett 

Infanteriregemente.     Död  d.  23  Maj  1683. 

1. 

Åts.  TURE.  SPARRE.  LIB.  BARO.  DE.  CRONEBERGH. 
Stamvapnet  i  en  enkel  krönt  sköld,  omsluten  af  en  palm- 
och  en  lagerqvist    I  afskärn.:  natus.  aö  i6  5-i.  d:  n.  dec:  de- 

NATUS.   An    1 083.   D:    23.   MAII. 

Frans.  EINTRÄCHTIGKEIT JMACHT  LIEBE.  Två  lå- 
gande hjertan  inom  en  ring.  Öfverst  i"»;"""  strålande  ge- 
nom moln. 

Diam.  15|  lin.  (13  storl.).  Grav.,  åtminstone  Frånsidan,  af  Ant. 
Meybusch.  Slagen  af  Frih.  Sparres  enka  Friherrinnan  Hedvig  Horn, 
att  utdelas  vid  mannens  begrafning  1683.  Atsidans  stamp  har  blifvit 
sprängd,  hvarför  hela  exemplar  äro  mycket  sällsynta.  Frånsidan  till- 
hör egentligen  nästföljande  medalj.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfvef. 


Ats.  STETS  LIEBEN  HELT  DEN  FRIEDE.  Två  barn 
(Kärleken  och  Freden),  af  hvilka  det  ena  håller  en 
olivqvist  med  blad  och  frugter,  omfamnande  hvarandra, 
trampa  på  ett  Medusahufvud.     I  afskärn.:  a:  meyb^.  fe: 

Fräns.     Densamma  som  till  N:o   1. 

Diam.  som  N:o  1.  Grav.  af  A.  Meybusch,  förmodligen  till  en  lyck- 
önskningspresent vid  bröllop;  måhända  gifven  till  Frih.  Sparre  vid 
dess  giftermål  d.  21  Dec.  1682.  Den  är  mellertid  af  alltför  allmän- 
nelig  art,  att  kunna  med  visshet  upptagas  som  en  minnespenning  öf- 
ver  Frih.  Sparre.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frih.  Sparre  tjente  med  stor  utmärkelse  under  Prins  Wilhelm 
af  Oranien  i  Holländarnes  krig  mot  Fransmännen  1672 — 1679  och 
deltog  i  många  blodiga  drabbningar,  ofta  farligt  sårad.  Efter  ett  par 
års  vistande  i  Paris  återvände  han  1682  till  fäderneslandet,  der  han 
d.  21  Dec.  samma  år  gifte  sig  med  Fröken  Hedvig  Horn,  dotter  af 
Riksmarsken,  Generalfältherren  m.  m.  Grefve  Gustaf  Horn. 


51 


STEN  BJELKE. 

Friherre.  Född  d.  8  Aug.  1624.  Riksråd;  Riksskati- 
mästare;  Medlem  af  Förmyndareregeringen  under  Kon- 
ung Carl  XI:s  minderdrighet ;  Amiral;  President  i  Re- 
duktions Collegium,  K.  Bergs  Collegium  och  K.  Stats 
Kontoret;  Lagman  i  Westmanland  och  Dalarne;  Kans- 
ler för  Universitetet  i  Pemau.  Död 
d.  8  Sept.   1684. 

Åts.  .  STEXO.  BIELKE.  REG.  SYE.  THESSAVR.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  harnesk  och  mantelveck.  —  Nederst:  Meybusch. 

Fräns.  .EX.  COROXA.  AB.  YTRAQ.  PARTE.  BEATA. 
Två  rika  ymnighetshorn  i  kors  öfver  en  nyckel,  under 
en  krona. 

Diam.  15^  lin.  (13  storl.).  Grav.  af  Ant.  Meybusch.  Frånsidan 
har  afseende  på  Frili.  Bjelkes  Riksskattmästareembete,  hvilket  han 
mottog  1672.     Sällsynt.  —  K.  Mk,  o.  B-n  i  silfver. 

Frili.  Bjelke  åtnjöt  stort  förtroende  af  sina  Konungar;  förordna- 
des (1679)  som  Riksskattmästare  att  i  Konungens  frånvaro  föra  di- 
rektion inom  Riksens  Rad  och  vaka  öfver  ärendenas  oafbrutna  gäng; 
begagnades  dessutom  i  fredsunderhandlingarne  med  Danmark  och  i 
andi*a  beskickningar  till.  främmande  makter. 


GUSTAF  OTTO  STENBOCK. 

Född  d.  17  Sept.  1614.  Gr  ef  ve  \  Riksråd;  Riksamiral 
och  medlem  af  Förmyndareregeringen  imder  Konung 
Carl  XI:s  minderdrighet;  Fältmarskalk;  Generalguver- 
nör öfver  Skåne,  Halland,  Bleking  och  Bornholm; 
Lunds  Universitets  förste  Kansler.  Död 
d.  24  Sept.  1685. 


Ats.  Utan  inskrift  En  elefant,  trampande  pa  en  hvä- 
sande  orm,  upplyfter  med  snabeln  en  stenbock  och  kra- 
mar honom  sä  att  dess  exkrementer  nedfalla  i  en  p;i  mai-- 


52 

ken  liggande  hatt  tillhörig  en  i  luften  uppkastad,  öfver 
elefanten  nedstörtande,  person  (Fursten  af  Sultzbaeh).  — 
Pä  marken:  i:  h: 

Frans.  MAGNANIMI  PRETIO,  QUOS  VIS  VEL  SUSCI- 
TAT ASTUS,  lAM  DEBELLATIS,  UNDIQVE  TUTUS  ERO: 
XIV  NOVEMB:  MDCLIX: 

Diam.  24',  lin.  (22';  storl.).  Grav.  måhända  af  Joh.  Höhn  från 
Danzig.  Präglad  i  Danmark  i  anledning  af  slaget  vid  Nyborg  på  Fyen 
d.  14  Nov.  1659,  der  anföraren  för  Svenska  armeen  Fm-sten  Philip 
af  Sultzbaeh  och  den  nyss  från  Skåne  öfverkomne  Grefve  Stenbock 
måste  vika  för  Danskarne  och  de  med  dem  allierade  Kejserliga,  Bran- 
denbm-gska,  Pohlska  och  Holländska  trupperna.  Orden  »Magnanimi 
pretium«  stå  som  valspråk  i  Elefanter  Ordens  sigill.  Elefanten  före- 
ställer Danmark;  de  öfriga  figurerne  behöfva  icke  förklaring.  Tidens 
nationalhat  kan  förklara,  om  ej  ursägta,  råheten  i  föreställningar  af 
denna  art.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  silfver;  B-n  i  tenn. 


Ats.  GVST.  OTTO.  STENBOCK.  R.  S.  ARCHITHALASS". 
Bröstbilden,   h    s.,  i  harnesk  nied  niantelveck. 

Fräns.  TEMPORE  ET  ASSIDVITATE.  Ett  ankare,  lu- 
tande ät  sidan  (när  man  håller  inskriften  uppåt). 

Diam.  16]  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  Joh.  Georg  Breuer  efter 
1664,  då  Stenbock  blef  Riksamiral.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

3. 

Åts.  GVST:  OTTO.  STENBOCK.  R.  S.  ARCHITHALASS. 
Bröstbilden  som  pä  N:o  2,  men  med  mera  utarbetadt  har- 
nesk och  manteUeck.  —  Under  axeln:  b. 

tFräns.  som  pä  N:o  2,  men  ankaret  ligger  pä  marken. 

Diam,  15  lin.  (13  storl.).  Grav.  af  J.  G.  Breuer,  förmodligen 
sedan  stamparne  till  N:o  2  gått  sönder.  (Atsidans  stamp  af  N:o  3 
i  Banken).     Sällsynt.  —  B-n  i  silfver. 

4. 

Åts.  GVST:  OTTO.  STENB:  R.  S.  ARCHITHALAS. 
Bröstbilden  som  pä  N:o  2.  • 

Frans.:     Inskrift  och  sinnebild  som  pä  N:o  2. 


53 

Oval  af  11  lin.  höjd  (8  storl,.).  Grav.  af  samma  Breuer.  Myc- 
ket sällsynt.  —  Brukspatron  C.  Ost  bergs  (f.  d.  J.  Scharps)  samling 
i  tenn,  gjuten.     Lär  äfven  finnas  i  SiltVerstolpes  samling. 

Gr.  Stenbock  deltog  från  år  1633  med  utmärkelse  i  Svenskarnes 
ärofulla  strider  i  Tyskland  och  Pohlen,  äfvensom  i  kriget  mot  Norge 
och  Danmark,  samt  ordnade  på  ett  förtjenstfuUt  sätt  de  nya  förhål- 
landena inom  de  med  Sverige  förenade  Danska  provinserna  och  vid 
det  i  Lund  stiftade  nya  Universitetet.  På  Riksamiralsplatsen  var 
han  icke  lika  lycklig.  lians  förvaltning  af  flottans  ärenden  ådrog 
honom  efterräkningar,  hvilka,  i  förening  med  den  stränga  reduktionen, 
bragte  honom  i  fattigdom. 


MAGNUS  GABRIEL  De  la   GAEDIE. 

Grefve,   Född  d.  15  Oct.  1622.    Rikskansler  och  med- 
lem af  Förmyndareregermgen  under  Konung  Carl  Xl:s 
rainderdrighet ;    Sedan   Rlhsdrots  och  President  i  Svea 
Ho/rätt;   Kansler  för  Upsala   Universitet. 
Död  d.  26  April  1686. 

1. 

Ats.  Utan  inskrift.  De  la  Gardieska  vapnet  i  fyra 
fält  kring  hjertskölden,  under  friherrlig  krona,  omgifvet 
af  två  palmqvistar. 

Fräns.  .NOS.  IVNGIT.  AMOR.  Derinom  M  M  sam- 
manbundna genom  ett  hjerta  med  ett  S  ofvanför  och  ett 
S  nedanför. 

Diam.  9.^  lin.  (6\  stork).  Spelpenning,  ursprungligen  pressad  i 
sköldpadd.  Finnes  vanligen  endast  eftergjuten  i  silfver.  Bokstäfveine 
i  Frånsidans  midt  betyda  »Magnus  sponsus,  Maria  sponsa».  Förmod- 
ligen utkom  denna  jeton  under  den  tid  (1645—1647)  Gr.  De  la  Gardie 
var  förlofvad  med  Prinsessan  Maria  Fufrosina,  dotter  af  Pfalzgref- 
ven  Johan  Casimir,  således  syster  till  Konung  Carl  X  Gustaf,  eller 
ock  till  bröllopet  sistnämnda  år.  Mycket  sällsynt.  —  Upsala  Uni- 
versitets Myntkab.  i  sköldpadd;  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver,  gjutna. 

Åts.  MAGNVS  GABRIEL  DE  LA  GARDIE  COMES  DE 
LECKO  ET  ARENSBORG.  Hröstf)ilden,  v.  s.,  i  harnesk  med 
mantelveck. 


54 

Fräns.  CONSCIENTIA  VIRTVTI  SATIS  AMPLVM  THE- 
ATRVM.  På  fältet:  tibi  soli.  vid  sidorna  af  en  pä  marken 
vexande  solros,  som  vänder  sin  blomkalk  mot  den  strå- 
lande solen,  hvari  syns  ~T~^  Kanten  på  bada  sidor  omgif- 
ven  af  en  pärlrand. 

Oval  af  13|  lin.  höjd  (11  storl.).  Gjuten  efter  1650,  då  De- la 
Gai'die  vid  Drottning  Christinas  kröning  erhöll  grefskapet  Arensburg 
på  Ösel,  och  sannolikt  efter  1653,  då  han  fallit  i  Drottningens 
onåd  och  måst ,  di'aga  sig  undan  hofvet.  Frånsidans  inskrift  synes 
hafva  varit  De  la  Gardies  valspråk ,  emedan  han  låtit  anbringa  dessa 
ord  på  sina  slott  Leckö  och  Magnusberg  (nu  Carlberg).  Sällsynt.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  guld. 

3. 

Åts.  MAGN:  GABRIEL.  DE.  LA.  GARDIE,  R.  S.  CAN- 
CELL:  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  med  .mantelveck.  — 
Under  axeln:  breher.      ^     •-- 

Fräns.  NEC  PONDERE  NEC  INIVRIIS  FRANGOR. 
Ett  upprätt  palmträd  bär  en  stor  sten  på  toppen;  från 
fyra  sidor  blåser  vädret,  betecknadt  genom  blåsande  an- 
sigten  i  skyn. 

Diam.  16  lin.  (14  stork).  Grav;  af  Joh.  G.  Breuer  1660— 1680, 
medan  Gr,  De  la  Gardie  var  Rikskansler.  (St.,  Frånsidans  sön- 
drig,  i  Banken).  Frånsidan  afser  striderna  inom  Rådet,  der  Gr.  De 
la  Gardie,  såsom  hufvudman  för  Franska  partiet,  rönte  éj  blott  mot- 
stånd utan  äfven  slutligen  förföljelse.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

Ny  Reversstämpel  har  blifvit  gjord,  så  lik  den  fön'a,  att  en- 
dast bokstäfvernas  storlek  och  afstånd  samt  rummet  under  afskär- 
ningen  visa  någon  ringa  skilnad. 

3.  a. 

o 

Någon  gäng  har  Atsidan  af  N:o  4  blifvit  förenad  med 
den  nya  Frånsidan  af  N:o  3. 

Storlek  m.  m.  som  N:o  3.  —  B-n  i  silfver. 

4. 

Åts.  MAGN»  GABRIEL  DE  LA  GARDIE.  R.  S.  CAN- 
CELLARI?    Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk.  —  Under  armen  b. 

.,;  Fräns.  VNVM  TANTVM  SYDVS.  En  kompass  med 
nålen  vänd  mot  nordstjernan,  som  jcmte  Carlvagnen  och 
flera  stjcnioi-  syns  på  himlen. 


55 

Diain.  16^  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  Joli.  G.  Breuer  1660—1680. 
Frånsidan  afser  De  la  Gardies  fosterlandskärlek.  Frånsidans  stamp 
är  skadad  genom  sättning.  Mycket  sällsynt.  ■ —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

5. 
Åts.     MAGN.    GABR.    DE  LA  GARDIE  COMES  REGN. 
SVEC.  DAPIF.     Bröstbilden,    b.   s.,  i  civil  drägt  ined  råds- 
mantel.     Under  axeln;  g  a  e. 

Frans.     MEDIA    NIMBORUM    IN    PARTE    CORUSCAT. 
En    regnbåge    öfver    hafvet.     I    afskärn.:    sublimis   largus 

MAGNIFICUS.   OB.    1680. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1823.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Lysande  börd  i  förening  med  utmärkta  personliga  egenskaper 
och  giftermålet  med  Konung  Carl  Gustafs  syster  öppnade  för  Gr.  De 
la  Gardie  vägen  till  samhällets  högsta  äreställen.  Ingen  Svensk  man 
torde  dock  i  högre  grad  hafva  erfarit  lyckans  omvexlingar.  Efter  att 
hafva  varit  Drottning  Christinas  förklarade  gunstling,  ådrog  han  sig 
hennes  onåd  till  den  grad,  att  han  ej  fick  vistas  i  hennes  närhet. 
Hans  stora  makt  och  inflytande  i  Konung  Carl  XI:s  Förmyndarerege- 
ring, och  till  en  tid  sedan  denne  Konung  sjelf  tagit  riksstyrelsen ,  till- 
intetgjordes längre  fram  så  fullkomligt,  att  han  måste  draga  sig  tillbaka 
i  overksamhet  till  en  gård  på  landet,  der  han,  utarmad  genom  re- 
duktionen, glömd  af  nästan  alla,  dem  han  visat  välgerningar,  stun- 
dom var  i  förlägenhet  för  dagligt  bröd.  Efterverlden  skall  dock  al- 
drig förgäta,  att  han  varit  vårt  lands,  störste  Maecenat.  I  sin  väl- 
magtstid  visade  han  frikostighet  utan  like  mot  kyrkor,  bildnings- 
anstalter och  vetenskapsidkare.  Upsala  Universitet  erhöll  rika  dona- 
tioner. Fäderneslandets  historiska  minnen  voro  företrädesvis  mål  för 
hans  kärlek  och  omvårdnad.  Stiftelsen  af  Antiqvitets  CoUegium  ut- 
gick från  honom  och  detta  lärdomssamfund  utvecklade  en  berömlig 
verksamhet  under  hans  öfverinseende. 


CARL  JOHAN  von  K0NIG8MARCK. 

Gr  ef  ve.    Född    d.    5    Maj   1659.     Gick  i  främmande 

krigstjenst  och  blef  öfverste  i  Franska  armeen;  Deltog 

i   Venetianernas  krig  mot  Turkarne.     Död  vid 

Ärgos  i  Grekland  d.  27  Äug.  1686. 

Åts.     CAR.    lOn.    KONINGSMARC.     Hnfvudet,    h.    s. 
med  öfra  randen  af  ett  barnesk.  —  Utan  fränsida. 


56 

Oval  af  5^  lin.  höjd  (3  storl).  Grav.  af  R.  Faltz,  Högst  säll- 
synt. —  K.  Mk.  i  bly.  Efter  detta,  det  enda  präglade  exemplar  man 
känner,  lät  Presidenten  Frili.  G.  Rålamb  afgjuta  en  copia  i  silfver, 
på  hvars  Frånsida,  efter  N.  Keders  förslag,  ingraverades  en  strå- 
lande stjerna  med  omskrift:  d'vn„BRILLANT  vif,  hvilket  exemplar 
förvaras  i  Bankens  Myntkabinett.  Afven  i  Upsala  Universitets  Mynt- 
kabinett finnes  en  afgjutning  i  silfver. 

Grefve  Königsmarcks  lif  erinrar  om  medeltidens  vandrande  rid- 
dare, med  alla  deras  förtjenster  och  fel.  Hans  tapperhet  i  Malte- 
sarnes strid  mot  Turkarne  förvärfvade  honom  Malteserkorset.  I  En- 
gelsk tjenst  stridde  han  i  Afrika,  i  Fransk  tjenst  i  Spanien  och  slut- 
ligen i  Venetiansk  tjenst  i  Grekland,  öfverallt  med  det  oförvägnaste 
hjeltemod.  Efter  slaget  vid  Argos  insjuknade  han  i  hetsig  feber,  som 
slutade  hans  äfventyrarelif. 


MARIA   EUFROSTNA    De   la   GARDIE. 

FÖDD  PFALZGREFVINNA   AF    ZWEIBRUCKEN. 

Dotter  af  Pfalzgrefven  Johan  Casimir  och  Konung  Carl 

IX:s    dotter    Prinsessan   Catharina.     Född  d.   4   Febr. 

1625;  Gift  1647  med  B.iksrädet,  slutligen   Riksd rotset, 

Grefve  Magnus  Gabriel  De  la  Gardie;  Enka  1686. 

Död  d.  24  Od.  1687. 

1. 

En  minnespenning  öfver  henne  gemensamt  med  man- 
nen, se  under  M.  G.  De  la  Gardie,  N:o  1,  pag.  53. 


Åts.^TVlARIA.  EVPHROSINA.  PRINC:  PALATINA.  Bröst- 
bilden, v.  s.,  i  draperi;  på  hufvudet  sniäck  prydd  med 
stenar^ocli; 'pärlor.  —  Nederst:  /ircVcr  (baklänges). 

Frans.   (!?olt  iCt  mil)r  iillcr.  Deröfver  ett  strålande  ^"!p\ 

Diam.  14.V  lin.  (12  storL).  Grav.  af  J.  G.  Breuer  på  1660-talet. 
(Åtsidans  stamp  i  Banken,  Frånsidans  är  förkommen).  Valspråket 
på  Frånsidan  synes  hafva  tillhört  slägten,  emedan  en  medalj  öfver 
Furstinnans  frände  Kuifursten  af  Pfalz  Christian  August  har  deii 
nära  liknande  inskriften:  »Christus  mihi  omnia».  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver  (bland  kongliga  medaljer). 


JOACHIM  CAMEFvARlUS. 

Född  i  Heidelberg  d.  1  Juni  1603.  Kom  till  Sverige 
1631  och  uppehöll  sig  här  åren  1637 ,  1641,  1648. 
Användes  som  Svensk  Legat  med  Hofrdds  titel  i  be- 
skickningar till  flera  Tyska  liof.  Blef  sedan  Chur- 
Ffahisk  Gehtimeråd  ock  Legat  vid  jredsanderhandlin- 
qarne  i  Munster  1645.  Död  i  Heidelberg 
d.  24  Nov.  1687. 

Åts.  lOACH.  CAMERARIVS  S.  R.  MAL  SVEC.  ET  SER. 
EL.  PAL.  COXS.  ET  HVIVS  AD  TR.  PAC.  LEG.  Bröstbilden, 
h.    s.,    i   prydlig   driigt.     Under  axeln:  v.    —  Nedanför:  c. 

PK.    S.    C.    M. 

F]'äng.  DONEC  SERENIOR  ILLVXERIT.  Canierarii 
vapensköld  med  lijelni  och  löfverk  pä  en  ornerad  omfatt- 
ning. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.).  Grav.  af  G.  W.  Vestner  i  Niirnberg 
för  dess  serie  af  minnespenningar  öfver  Fullmäktiga  vid  Westfaliska 
fredsslutet.    (Se  pag.  22,  26,  30,  34).    Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  bronz. 

Canierarii  fader  Ludvig  Camerarius  sändes  af  Fredrik,  f.  d.  Konung 
i  Böhmen,  som  Legat  till  Sverige  1623  och  1625;  afgick  sedan  som 
Svenskt  Geheimeråd  och  Ambassadör  till  Holland,  från  hvilken  be- 
skickning han  pa  begäran  entledigades  1642  med  lifstidspension.  Upp- 
höjdes 1649  af  Drottning  Christina  i  adligt  stånd;  men  hvarken  han 
eller  sonen  tog  introduktion.  Då  Joachim  Camerarius  således  var 
Svensk  adelsman  och  en  tid  användes  i  Svensk  tjenst,  torde  hans 
upptagande  bland  Svenska  privatpersoner  icke  sakna  skäl. 


OTTO  AVILHELM  von  KONIGSMAllCK. 

Grefve.  Född.  d.  5  Jan.  1639.  Fältmarskalk;  Geiie^ 
ralguvernör  öfver  Fominern,  Bligen  och  Wismar;  Kanslt^r 
för  Greifsicaldfi  Universitet ;  Gick  i  republiken  Venedigs 
tjenst  som  anförare  för  Venetianska  armeen  i  kriget 
7)iot  Turkarne.  Död  under  belägringen  af  Negroponte 
i  Grekland  cl.  15  Sept.  1688. 

1. 
At.s.     TERROR  TURCARUM.     Tvä   bevingade  (jvinno- 
figurer  med  bläsinstruinent  (Kyktet)  bekrunsa  med  lager 


58 

en  grupp  af  tre  i  trekant  sammanställda  medaljonger  med 
följande  inskrifter:  1.  f.  aioros.  vexet.  dvx.  Dogen  Frans 
Morosinis  bröstbild,  v.  s.,  i  mössa  och  mantel;  2.  hier. 
coRJ^ARo.  DALM.  GVB.  Guvemören  öfver  Dalmatien  Hiero- 
nymus  Cornaros  bröstbild,  framvänd,  i  harnesk  och  man- 
telveck samt  rund  mössa;  3.  o.  w.  c.  köxigsm.  gen.  mar. 
Fältmarskalken  Königsmarcks  bröstbild,  nästan  helt  fram- 
vänd, i  harnesk.  —  Nederst:  g  h. 

Frans.  Inom  sex  ovala  ramar,  sammanhållna  af 
tvä  i  en  krans  hopböjda  lagerqvistar,  synas  teckningar 
af  de  fästningar,  som  är  1687  eröfrades  från  Turkarne, 
med    tillskrifna  namn:    1.   athen.   (i   midten).    2.  lepanto. 

PATRASSO.      3.     CA^ST.    TORXESE.      4,    CORINTHO.    5.   MISITRA   SPARTA. 

6.  GAST.  Novo.     Nederst:   1687. 

Diam.  14^  lin.  (12  stoiL).  Grav,  af  Georg  Hautscli  i  Niirnberg. 
Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  koppar  förgyld. 

1.  a. 
Lika  med  N:o   1,  men  med  tillagd  randskrift:*  gesta. 

DEI.    VIRTVTE.    DVCIS.    VIRTVTE.    LEONVM. 

Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

1.  b. 
Lika  med  N:o  1,  men  med  randskrift:  hoc  ductu 

ADRIACIS  VENETAM  MIRAMUR  IX  UXDIS  STARE  URBEM  ET  TOTO 
POXERE   lURA   MARI. 

Mycket  sällsynt.  —  Upsala  Universitets  Mk.  i  silfver. 

2. 

Åts.  COM.  O.  W.  KÖNIGSMARCK  CAMPI  MARESC. 
Bröstbilden,    v.    s.,    i    harnesk.     Vid    nedra    kanten:   nat. 

1639.  DEN.    1088. 

Frans.  DUBIO  VANESCIT  CORNU.  Halfmänen  för- 
svinnande i  moln.  I  afskärn.:  ad  athexas  corixth.  spar- 
tam  etc. 

Diam.  lOj  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1845.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Gr.  O.  W.  KiHiigsniarck,  tapper  och  lycklig  härförare,  derjemte 
utmärkt  genom  grundlig  kännedom  af  de  gamla  språken  och  antiqvi- 


59 

teterna,  användes  af  Konung  Carl  XI  både  i  krigiska  och  diploma- 
tiska värf.  Han  deltog  som  Fransk  Brigadier  i  Frankrikes  krig  i 
Holland,  der  han  vann  hjelterykte.  Missnöje  med  Carl  XLs  reduk- 
tion, kärlek  till  den  klassiska  bildningens  hemland  och  hog  för  krigs- 
bragder bidrogo  gemensamt  att  forma  honom  (1686)  antaga  Veneti- 
anska  republikens  anbud  att  som  Ofverbefälhafvare  öfver  republikens 
krigshär  uppträda  till  Greklands  befriande  från  Turkarne.  Endast 
döden  satte  ett  mål  för  hans  segrar.  Republiken  uttryckte  sin  akt- 
ning och  tacksamhet  för  hans  förtjenster  genom  att  uppställa  hans 
bild  i  marmor  vid  ingången  till  arsenalen  i  Venedig. 


OLOF  THEGNER. 

Född  d.  25  Dec.  1615.    Friherre;  Landshöfding  i  Up- 

sala   och   Stockholms   Län  samt  StäthcUlare  pä    Upscda 

slott.     Död  d.  8  Mcvrs  1689. 

Åts.  OL:  THEGNER.  GVB:  VPLANDIAE.  Bröstbilden, 
h.   s. ,   i  mantelveck.  —  Under  axeln:  r.  jaltz. 

Frans.  VERA.  ET.  IMMOTA.  (Kring  sista  punkten 
en  sirsdÉ  En  bevingad  qvinna  i  antik  drägt  med  en  strå- 
lande sol  på  bröstet  (Virtus  togata)  står  stödd  mot  en  af- 
skuren  pelare,  hällande  i  högra  handen  en  spira,  i  den 
venstra  en  lagerkrans.  —  På  foten  af  pelaren:  r.  f.  —  I 
afskärn. :   itis?. 

Diam.  14 j  lin.  (12  stork).  Grav.  af  Raim,  Faltz.  (St.  i  Ban- 
ken). Slagen  af  Thegner  sjelf  1687,  samma  år  han  blef  Friherre. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Thegner  hade  varit  Justitie  Borgmästare  i  Stockholm,  i  hvilken 
befattning  han  gjort  sig  känd  för  utomordentlig  sjelfrådighet ,  samt 
vid  några  riksdagar  Borgareståndets  Talman,  derefter  Vice  President 
i  Svea  Hofrätt,  innan  han  blef  Landshöfding.  Han  stod  i  synnerlig 
gunst  hos  Konung  Carl  XI,  som  gjort  honom  till  adelsman  och  Fri- 
herre, och  arbetade  ifrigt  för  den  gamla  högadelns  störtande  samt 
reduktionens  och  enväldets  geuomdrifvande. 


60 

ERIK  LIXDSCllÖLD. 

Född  d.  2  Febr.  1634.    Grefve;  Kongl.  Ilad  och  Kan- 
sliråd;  Ordföravde  i  K.   Lngkonimisision;  Guvernör  för 
Kronprinsen  Carl  (sedan  Konung  Carl  XII);  Kansler  för 
Lunds   Universitet.     Död  d.  11  Juni  1690. 

Åts.  ERICUS  LINDSCIIÖLD  COMES  SENATOR  REG. 
Bröstbilden,  v.  s.,  i  rådsmantel.  —  Nederst:  t. 

Fräns.  FACTIS  NON  SANGUINE  CLARUS.  En  nian 
i  antik  drägt,  stående,  håller  en  skriftrulle  i  högra  och 
en  lyra  i  venstra  handen.     I  afskärn.:  nat.   mdcxxxiv.   ob. 

MDCXC. 

Diam.  lOj  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1830.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Lindschöld  (förr  än  han  adlades  kallad  Lindeman)  var  son  af  en 
smed,  som  slutligen  blef  Borgmästare  i  Skeninge.  Som  lärare  för  Ko- 
nung Carl  Gustafs  naturliga  son  Gustaf  Carlsson  hade  han  fått  tillfälle 
att  under  10  års  resor  och  vistande  vid  främmande  liof  och  univer- 
sitet genom  umgänge  och  studier  uppodla  sina  rika  naturgåfvor.  Ut- 
nämnd till  Professor  både  vid  Lunds  och  Upsala  Universitet,  föredrog 
han  vid  hemkomsten  en  Sekreterareplats  inom  Kongl.  Kansliet,  hvar- 
ifrån  han,  utan  annan  rekommendation  än  sitt  snille,  sina  kunskaper 
och  sin  utmärkta  skicklighet,  uppsteg  till  rikets  högsta  väjrdigheter. 
Genom  det  stora  förtroende  han  egde  hos  Carl  XI,  utöfva(^phan  ett 
mäktigt  inflytande  på  denna  Konungs  genomgripande  reformer  och 
blef  derigenom  föremål  för  afund  och  klander  af  samtida.  Som  Kan- 
sler utverkade  han  åt  Lunds  Universitet  nya  lärosalar  och  rum  för 
dess  samlingar  samt  stiftade  fred  mellan  de  stridande  Professorerna. 
Lindschöld  var  äfven  lycklig  talare  uch  skald,  både  på  Latinska  och 
Svenska  språket.  Bland  annat  har  han  skrifvit  psalmer,  af  hvilka 
en  ännu  åtei-finnes  (N:o  228)  i  vår  nyaste  psalmbok. 


HENRIK  HORN. 

Född  d.   22  Maj  1618.     Friherre;  Eiksrdd;  Fältmar- 
skalk; General   Amiral;  Generalguvernör  öfver  Bremen 
och   Verden;  Lacpnan  i  Tiohärads  Laqsaqa.    Död 
i  ISiade  d.  28  Febr.  1693. 

1. 
Ats.     DN.  NK^OL.  IVEL.  EQ.  R.  D.  ARCIIITITAL.     Dan- 
ska   Amiralen    Nils    Jucls    bild    till    kniit    i    iinif()rmsdrri";t 


61 

med  Danebrogskorset  på  uxelband  och  koiiiinandostaf. 
Vid  sidan  två  kanoner;  i  fonden  skepp  [)å  Sundet.  — 
Under  kanten  af  rocken:  c  s. 

Frans.  PRAELIVM  INTER  CLASSES  CHRIST.  Y.  ET. 
CAR.  XI.  I.  IVL.  MDCLXXvii.  DN.  NICOL.  IVEL.  ET.  IlENR. 
HORN.  DVC.  Hafvet  med  de  stridande  flottorna  mellan 
två  framskjutande  landtuddar. 

Diam.  2.3  lin.  (22  storl.).  Grav.  af  C.  Schneider.  Slagen  i  Dan- 
mark på  Konung  Christian  V:s  befallning  att  utdelas  i  guld  och  i 
blått  band  bäras  af  Officerare,  som  deltagit  i  striden  mellan  Danska 
flottan  under  Amiral  Juels  och  Svenska  flottan  under  Horns  befäl  i 
Kjögebugt  d.  1  Juli  1677.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  NICOLALS:  lUEL.  EQ.  AUR.  DANIJ^.  ARCHI. 
GEN.  LOG.  TE'"-  Bröstbilden  i  prydlig  di-ägt  med  Dane- 
brogskorset i  Hxelband  och  skärp.  —  Under  axeln:  ih. 

Fräns.  Utan  inskrift.  Sjöslaget  under  en  molnbe- 
täckt  himmel;  i  förgrunden  brinnande  och  sjunkande  skepp. 

Randskrift.      ni76   i.  (en  blomqvist)  .mal  gotland.  re- 

CUPER.    'U.  M.  CREUTZIUM.    1(177.    I.    lUN.  SEBLADIUM.   1.  lUL.  HORNIUM. 
TRIUMPHAV.   EREPT.    17-   NAVIB. 

Diam.  21  lin.  (20.\  storl.).  Grav.  af  J.  llöhn  (?).  Slagen  för 
samma  ändamål  som  N:o  1.  De  anförda  sjösegrarne  afse  slaget  vid 
Oland  d*.  1  Juni  (icke  d.  24  Maj)  1676,  då  Amiralen  Frih.  Lor. 
Creutz  på  sitt  amiralskepp  Stora  Kronan  sprängdes  i  luften,  slaget 
på  Kolbergerheide  d.  1  Juni  1677,  då  Amiralen  Frih.  Er.  Sjöblad 
med  sitt  amiralskepp  xVmaranten  togs  till  fånga,  samt  sjöslaget  i 
Kjögebugt  (se  N:o  1).     Mycket  sällsynt').  —  K.Mk.  i  silfver. 

3. 

Åts.  IN  MEMOR.  CAROLO  XI.  D.  G.  SV.  GOTIL 
VAND.  REG.  INV.  PLENIPOTENT.  ILLUSS  S.  R'  M.  SENATO- 
RIBUS.  H.  HORNIO.  N.  BIELKEN  S.  T.  R.  WISM.  V.  PRyES. 
GEN.  I.  R.  AB  OWSTIEN.  PRJ:STITI  HOMAGII.  A  DLX'.  BREM. 
ET  VERD.  ORDIN.  ET  SUBD.  AN^^O  MDCXCII.  M.  APR. 

Fräns.  HUC  TENDIMUS  OMNES.  Vid  inskriftens  slut 
syns  stjernbilden  Carlvagnen  (Stora  Bjöni),     I  ett  bergigt 


*)  Utan    raiulskrift    iir    dm    jnindrc  siillsMit   »('li   lin>  biiilc   i   K.   M.vntkabiiielict  och   i 
Banken»  &;iiij|iiii:. 


62 

landskap  vid  en  flod  eller  vik  stär  ett  ruiidt  altnre,  pä 
hvilket  ligger  ett  hjerta.  Mellan  detta  och  Carlvagnen 
sväfvar  i  luften  ett  knippe  af  två  nycklar  och  ett  kors 
(Bremens  och  Verdens  vapen). 

Diam.  14}  lin.  (12  storl.).  Slagen  till  Riksdalers  skrot  och 
korn  (en  s..k.  Huldigungs-Tlialer),  i  anledning  af  arfhyllningen,  som 
af  Bremens  och  Verdens  Ständer  aflades  i  Stade  d.  20  April  1692 
och  å  Konung  Carl  XI:s  vägnar  mottogs  af  Svenska  Riksråden  Frih. 
Henrik  Horn  och  Grefve  Nils  Bjelke  samt  vice  Presidenten  i  Wis- 
mars  Tribmial  Joachim  Rudiger  von  Owstien.  —  K.  Mk.  o.  B-n  (bland 
Konung  Carl  XI:s  medaljer). 

Horn,  som  1651  blef  Friherre  och  1660  Riksråd,  hade  deltagit 
i  Konung  Carl  Gustafs  krig  i  Pohlen.  Sedan  han  1676  blifvit  af  den 
allierade  fiendens  här  fördrifven  från  Stade,  utnämndes  han  följande 
året,  ehuru  obekant  med  sjöväsendet,  till  Amiral  General  och  tog  be- 
fälet öfver  Svenska  flottan.  Den  förlust  han  lidit  på  sjön  (se  N:o  1), 
upprättade  han  i  någon  mån,  då  han  på  hösten  samma  år  dref  den 
Dansk-Norska  hären  ur  Jemtland. 


RUTGER  VON  ASCHEBERG. 

Född  i  Cmiand  d.  2  Juni  1621.   Grefve;  Kongl.  Råd; 

Fältmarskalk;   Generalguvernör  öfver   Skdne,   Halland, 

Göteborgs  och  Bohus  Län  samt  Dalsland;  Riddare. 

Död  d.  17  April  1693. 

Åts.  IDEM  PACIS  ERAS  MEDIUSQUE  BELLI.  Grefve 
Aschebergs  l)röstl)ild,  h.  s.,  i  harnesk.  —  Nederst:  f. 

Fräns.  RUTG.  AB  ASCHEBERG  COM.  SEN.  R.  MA- 
RESCH.  PLUR.  PROV.  GUBERNAT.  NATUS  MDCXXI  SVEC. 
COMMODO  IMPENS.  ANNIS  LV  OB.  MDCXCIH  inom  en  krans 
af  lager  och  ek,  på  hvars  nedra  del  äi*  fästad  en  mnr- 
krona. 

Diam.  10\  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1790.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Gr.  Aschebergs  namn  är  ett  af  de  mest  lysande  i  Svenska  krigs- 
historien. Vid  13  års  ålder  ingick  han  som  Page  vid  Svenska  ar- 
meen,  hvars  mödor  och  ära  han  delade  i  femton  stora  fältslag  samt 
1    många    mindre    strider  och  belägringar,  efter  hand  uppstigande  till 


G3 

Faltuiarskalksplatsen.  Efter  Skånska  krigets  slut  mottog  han  sty- 
relsen af  de  från  Danmark  lösryckta  landskapen,  hvilka  genom  hans 
kloka  anordningar  snart  repade  sig  efter  de  olyckor  och  brytningar 
kriget  medfört  och  fastare  införlifvades  med  det  land,  de  af  natm-en 
äro  bestämda  att  tillhöra.  Afven  Lunds  Universitet,  som  mider  kri- 
get blifvit  upplöst,  blef  genom  hans  omsorger  återställdt  till  förnyad 
verksamhet.  Den  utmärkte  härföraren  har  sålunda  äfven  genom  fre- 
dens värf  gjort  sig  förtjent  af  fosterlandets  tacksamhet  och  minnets  ära. 


GUSTAF  ADOLF  De  la   GARDIE. 

Grefve.     Född  d.   10  Dec.  1647.     Riksråd   och  Riks- 
Kansliråd;   President  i   .'Svea   Hofrätt;  Lagman  i   We- 
steryöUand  ock  Dalsland;  Kansler  vid  Abo 
Universitet.    Död  cl.  ö  Mars  1695. 

1. 

c 

.Åts.  Bokstäfverne  G  A  D  L  G  (Gustaf  Adolf  De  la 
Gardie)  dubbelt  hopbundna. 

Fräns.     E  O  S  (Elisabeth  Oxenstierna)  likaledes  hop- 
bundna. 

Diam.  8|  lin.  (5  storl.).  Slagen  i  anledning  af  Grefve  De  la 
Gardies  giftermål  med  Fröken  Elisabeth  Oxenstierna  på  Calmar  slott 
d.  4  Oct.  1673.     Mycket  sällsynt.  —  K.  Mk.  i  guld. 


Ats.  G.  A.  DE.  LA.  GARDIE.  COM.  S.  R.  M.  S.  SENAT. 
PR.  DIC.  HOLM:  AC.  AEOENS.  C.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  pryd- 
lig drägt  med  mantelveck.  —  Nedanför:  ak  (sammanbundna). 

Frans.  IGXEVS.  EST.  ILLL  VIGOR.  ET.  CiELESTLS. 
ORIGO.    En  strålande  sol.     1  afskärn.:  nat.   d.   lo.  decemb. 

a;    1647.   MORT.   D.    .").   MARTII.   A.'    10 9."). 

Diam.  20^  lin.  (20  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  Slagen  i 
anledning  af  Gr.  De  la  Gardies  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  De  la  Gardie  hade  genom  resor  och  studier  förvärfvat  en 
högre  bildning  och  fyllde  öfverallt  med  heder  sin  plats,  både  som  di- 
plomat och  civil  embetsman.  Till  Konung  Carl  XL  stod  han  alltid  i 
godt  förhallande,  oaktadt  den  hårda  medfart  hans  slägt  lidit  af  re- 
duktionen och  fastiin  han  öppet   uttalade  sin  ogillande  mening  om  det 


G4 

absoluta  enväldet.  Hans  grundliga  juridiska  kunskaper  anlitades  äf- 
ven  utom  den  ordinarie  tjensten  i  flerfaldiga  uppdrag.  Som  Ordfö- 
rande i  den  Pommerska  Reduktionskommissionen  bevakade  han  kro- 
nans och  den  enskildes  rätt  med  lika  oväld. 


ABRAHAM  CRONSTRÖM. 

Född  d.  ']  Juli  1640.    Assessor  i  K.  Commerce  Colle- 

cfiinn;  OfverdireJiiör  öfver  K.  Myntverket. 

Död  d.  22  April  1696. 

Åts.  TEMPESTATI  PAREXDVM.  Ett  tremastadt  skepp 
med  refvade  segel  pä  ett  stormande  liaf. 

Frans.  IN  DEO  SPES  MEA.  Hoppet,  en  qvinna  i 
antik  drägt,  stödjande  handen  på  ett  ankare,  står  pä  en 
klippa  i  hafvet,  blickande  upp  mot  ett  moln,  hvarur  sol- 
strålar frambryta.     På  klippan:    leos. 

Diam.  16  lin.  (14  stork).  Grav.  måhända  af  J.  G.  Breuer. 
Slagen  år  1668,  då  Cronström  förflyttades  från  Myntmästaresysslan 
till  en  Assessorsplats  i  K.  Commerce  CoUegium.  Mycket  sällsynt.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Cronström  (kallad  Kock,  innan  han  1667  adlades)  blef,  efter 
vidsträckta  utländska  resor  i  Frankrikes,  Englands  och  Spaniens  berg- 
verksorter, Kongl.  Myntmästare,  derefter  Assessor  i  K.  Commerce 
Collegium  och  slutligen  (1674)  Ofverdirektör  gfver  K.  Myntverket. 


CLAS  RALAMB. 

Född  d.   8  Maj  1622.     Friherre;  Riksråd  och  Biks- 

Knmiiiarrdd;     Ofverf<tdt]iällare    i    Stockholm;    President 

i  Göta  Ho/rätt;  Lagman  i  Norrfinne  Laqsaqa. 

JJöd  d.  ^14  Mars  1698. 

1. 

Åts.     CEAIIDI,  RAEAMIi  SENATOR  REG:  SUE:    Bröst- 
bilden, Ii.  s.,  m('<l   mantel  veck.  —   Nederst:  a.  Karisueu.  jVc. 


Pag.  66 


65 

Fräns.  SIBIMET  IXMDIA  VINDEX  pä  ett  band.  Ett 
landskap  med  träd,  der  tvä-  ilskna  hundar  franirusa  att  med 
blödande  mun  bita  i  en  pä  marken  liggande  spikklubba.  I 
afskjirn.:    1074. 

Diam.  15  lin.  (12.;  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  Slagen  1674, 
samma  ar  Ralamb  blef  Friherre.  Måhända  atse  Frånsidans  inskrift 
och  sinnebilder  f^rih.  llalambs  lyckade  fcirsvar  af  Adelns  privilegier 
mot  de  ofrälse  ståndens  anlopp  vid  1672  ars  riksdag,  pa  samma  gång 
de  uttrycka  hans  förakt  tor  sina  afundsmäns  och  politiska  motstån- 
dares stämplingar.  —  K.  Mk.  o.  Ij-n  i  silfver. 


Ats.  CLAUD.  RALAMB  L.  B.  SEXATOR  REG.  Bröst- 
bilden, h.   s.,    som  pä  X:o   1.   —  Under  axeln:  *. 

Fräns.  DIADEM  A  TUTUM  PROPRIAMQUE  LAURUM. 
Rättvisans  gudinna  (Tliemis)  med  ögonbindel  står,  häl- 
lande en  vagskal  i  högi-a,  en  lagerkrans  i  venstra  handen. 
I  afskärn.;  justitia  consilio  facundia  clarus.  ob.  1698. 

Diam.  lOj  lin.  (7  stork).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (3t.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1828.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Frih.  Ralamb  användes  af  Konung  Carl  Gustaf  i  besvärliga  di- 
plomatiska underhandlingar  i  Pohlen  och  Turkiet.  Från  Landshöf- 
ding^eplatsen  i  Upsala  Län  inkallad  (1664)  i  Rådet,  vann  han  der 
stort  inflytande ,  meii  ock  ovänner  och  afundsmän.  Rättrådig  och  ka- 
raktersfast  motsatte  han  sig  lika  mycket  Rådets  maktmissbruk  un- 
der Carl  XI:s  minderårighet,  som  den  myndigblifna  Konungens  sträf- 
vande  efter  envåldsmakten.  Ar  1682  utträdde  han  ur  Rådet,  se- 
dan han  två  ar  förut  blifvit  aflägsnad  till  Pommern,  Bremen  och 
Verden  för  att  undersöka  och  ordna  der  varande  förhållanden. 
Han  egde  grundlig  lärdom,  särdeles  i  lagfarenhet  och  fädernes- 
landets historia,  samt  hade  ett  ansenligt  bibliothek,  hvilket  fråntogs 
honom  genom  reduktionen  och  af  Konung  Carl  XI  skänktes  till  Up- 
sala Universitet.  Flera  juridiska  och  politiska  skrifter  äro  af  honom 
författade,  ehuru  de  flesta  ick«  tryckta.  Det  berättas  att  under  den 
tid  han  satt  som  President  i  (iöta  Ilofrätt  (1678 — 1682)  icke  någon 
i  hans  närvaro  fälld  dom  blifvit  af  parterna  öfverklagad. 


B6 


DAYU)  KLÖKER  EHRENSTRAHL. 


Född  i  Hamburg  d.  23  Sept  1629,     Konc/l.  Hofmålare; 
Ho/intendent     Död  d.  23  Oct.  1698. 

Åts.  DAVID  KLÖKER  EHRENSTRAHL  AED.  REG. 
PRAEFECTUS.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  kappa  ined  pelskrage. 
—   Under  axeln:  c.  e. 

Fräns.  TANTUS  DECOR  AFFUIT  ARTL  Palett,  pen- 
slar m.  fl.  niälarekonstens  sinnebilder,  omgifna  af  lager 
och  blomsterband,  hvilande  på  en  bok.    I  afskärn.:  in   me- 

MORIAM  PICTORIS   ILLUSTRIS  NATI  MDCXXIX.   DEN.   >roCXCVIU.  * 

Diam.  lOV  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1808.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Ehrenstrahl  (innan  han  1674  adlades  kallad  Klöker)  anställdes 
1646  i  Svenska  Ambassadens  kansli  i  Osnabruck,  der  han  började 
egna  sig  åt  målarkonsten.  Pietro  da  Cortona  och  Georg  Jacobs  blefvo 
hans  lärare  och  föresyn.  Inkallad  i  Sverige  1651  anlitades  han 
sedermera  af  sin  beskyddarinna  Drottning  Hedvig  Eleonora  att  for- 
skiina  Drottningholm  och  andra  slott.  Af  hans  allegoriska  och  histo- 
riska målningar  finnas  ännu  en  stor  mängd  bevarade  pa  Drottning- 
holm Gripsholm,  i  Riddarhussalen  m.  fl.  ställen.  Hans  djurmalningar 
äro  företrädesvis  utmärkta.  För  kapellet  i  det  af  Konung  Carl  XI 
nybyggda  Stockholms  slott  utförde  han,  bland  andra,  en  större  målning, 
»Yttersta  domen»,  hvilken  nu  förvaras  i  hufvudstadens  Storkyrka. 


CARL  BONDE. 

Född  d.  11  Oct.  1648.     Grefve;  Konc/l.  Rad  och  Pre- 
sident   i    Dorpats    Hofrätt;    President    i   K.   Commerce 
Collegium.     Död  d.  16  Dec.  1699. 

Åts.  CAROL!  BONDE.  S.  R.  M.  SVE.  SENAT.  PR.  DI- 
CAST.  DORP.  IN.  LIV.  Bröstbilden,  li.  s.,  i  praktfull  civil 
drägt  ined  mantelveck.  —  Nederst:  c.  o.  iiamuan. 

Frans.  AVCTA.  UVIDEM.  SED.  AVITA.  MAGIS.  Gref- 
liga  Bondeska  vapenskölden,  delad  i  ätta  fält  kring  hjert- 


67 

vapnet,   med   tre   hjelniar  och  löfverk  samt  tvä  lejon  som 
sköldhållare.    I  afskärn.:  nat.  Irt48.  d.  li.  octob.  denat.  1699. 

D.    I  t).    DEC. 

Diam.  19  lin.  (18.;  storl.).  Grav.  af  C.  G.  llartman.  (St.  i  Ban- 
ken). Slagen  af  Grefve  Bondes  anhöriga  till  begrafningen,  som  skedde 
d.  17  Juni  1700  i  Riddarholmskyrkan.  Inskriften  på  Fränsidan  har 
afseende  på  Bondes  upphöjande  i  grefligt  ständ,  då  till  farfaderns 
friherrliga  vapen  tillades  fyra  nya  fält.  I  ett  af  dessa  förekommer 
en  radshatt  med  talet  xix  syftande  derpå,  att  han  af  sin  ätt  var  den 
19:de,  som  son  efter  fader  sutit  i  Konungens  Rad.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Grefve  Bonde  hade  varit  en  verksam  Landshöfding  i  Nylands 
och  Tavastehus  Län,  innan  han  ar  1695  blef  Kongl.  Rad.  Anställd 
i  Reduktionskommission  hade  han,  bland  annat,  haft  uppdrag  att, 
jemte  Landshöfding  Tiesenhausen,  förrätta  reduktionen  i  Estland. 
Användes  äfven  i  diplomatiska  beskickningar  till  Frankrike,  England, 
vid  fredskongressen  i  Ryssvik  m.  m. 


CARL  AlTELBOM. 

Född  1647.    Hofjunkare;  Resident  hos  Generalstaterna  i 
Nederländerna.     Dödsåret  obekant. 

1. 

Ats.     Utan  inskrift.     Hufvudet,  h.  s. 
Frans.     Tvä    '<f  och  ett    //    prydligt  sammanbund- 
na under  en  adlig  krona. 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  Aftecknad  i 
Lochners  Sammlung  inerckunirdigei'  Medaillen  framfor  årgången  1738, 
med  uppgift  att  den  blifvit  slagen  öfver  Gravören  Arv.  Karlsten; 
men  i  följande  årgången  rättas  denna  uppgift,  och  minnespenningen 
tillägges  Residenten  C.  Appelbom,  på  grund  af  en  från  Sverige  af 
en  Kongl.  Sekreterare  (förmodligen  J.  .\rchenholtz  eller  C.  R.  Berch) 
meddelad  upplysning.  Mycket  sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 
I  B-n  tinnes  äfven  ett  brakteatafslag  i  silfver  af  Atsidans  stamp. 


Äts.     Utan    inskrift.      Bröstbilden,    h.    s. ,   i  prydligt 
harnesk. 


G8 

Fråhs.     Lika  med  N:o   1. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  Mycket  säll- 
synt. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Om  denne  Appelbom  känner  man  ej  vidare,  än  att  han  1674  lär 
hafva  blifvit  Resident  hos  Generalstaterna  efter  sin  fader,  den  mera 
bekante  Harald  Appelbom,  som  nämnda  år  afled,  samt  att  han  i 
Holland  blifvit  gift.  Då  hans  phts  således  icke  kunnat  närmare  be- 
stämmas, har  han  här  blifvit  intagen  vid  17:de  århundradets  slut.*) 


KNUT  LEJONHUFYUl). 

FriheiTe.   Född  d.  17  Juli  167 -L  Adjutant  vid  Konun- 
gens    Lifdrabanter    och    Konungens    General    Adjutant. 
StujJdde  i  slaget  vid  JSiarica,  d.  20  Nov.  1700. 

Åts.  CAN.  LEYONIIVFWVD.  L.  B.  ET.  REG.  CORP. 
CVSTOD.  "  GENERAL.  ADIVT.  Bröstbilden,  h,  s.,  i  har- 
nesk. —   Under  armen:  a  k   (sammanbundna). 

Fräns.  PERENNE.  VIREBIT.  VIRTVTIS.  DECVS.  Ett 
upprest,  gående  lejon  med  svärd  i  högra  och  en  lager- 
krans i  venstra  tassen.     I  afskärn.:  nat.  d.    17.  ivl.  a.  ifi7  4. 

AD.    NARV.    IN.    CONSPECTV.    REG.    PRO.    PATRIA.    GLORIOSE.    OCCVBVIT. 
D.    20.   NOV.    17  00. 

Diam.  17A  lin.  (15  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  fadren  Kammarherren  Frih.  Axel  Gabr.  Lejon- 
hufvud,  att  utdelas  vid  begrafningen ,  som  skedde  i  Riddarholms- 
kyrkan  d.  31  Dec.  1701.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


*)  Här  må  i  förbigående  iiiininas  en  aiiiiau  iiiiniiespcniiing  tVan  17:de  århundradet,  öf- 
ver  V  i  ne  en/.  Rcisner,  af  Bereli  upptagen  bland  Svenska  privatpersoner,  på 
gruud  af  underriiltelse  frän  en  vän  i  ]{oin ,  alt  denne,  i  öfrigt  till  sina  lefnadstör- 
liallanden  obekante,  man  varit  Drottning  Christinas  Sekreterare  under  iiennes  vi- 
stande i  uäinndu  stad.  Oui  oek  den  iit  Bercli  meddelade  undcrriltlelsen  ilr  sannings- 
enlig, lär  mannen  likväl  ieke  kunna  ant;igas  hafva  varit  af  Svensk  börd.  Meller- 
tid,  dä  denna  minnespening  pu  Hert-hs  auklorilel  fiitt  plats  i  Svenska  Samlingar, 
ma  dess  beskrifning  liiir  lenmas: 

Åts.  VINCENTIVS.  REISNER.  SAC.  REG.  MAEST.  SECRET.  Bröstbil- 
den, h.  s. ,  i  prydlig  drägt.  —  Nedanför:  i  B  g   F. 

Frans.  DVM  MODVLOR  ELEVOR.  En  liirka,  öfver  ett  bergigt  landskap, 
uppflygande  mot  den  strålande  solen. 

Diam.  If»  lin.  (I''»  utorl.).  Onivören  obekant.  Mycket  siiilsynt.  —  K.  Mk.  i 
messing;   li-ii  i  bly.  ^ 


69 

Frih.  LejoiihufViul,  nyss  utnämnd  till  General  Adjutant  och  i 
sådan  egenskap  attTiljande  Konung  Carl  under  fältslaget  vid  Narwa, 
tick  liutVudet  genomskjutet  och  föll  död  vid  Konungens  fötter. 


JAKOJJ  GYLLENr>ORG. 

Föild  d.   8  Mars  1648.     Grefve;  Kongl  Råd;  Direk- 
tör öfver  7'eduktion-sverket.     JJöd  d. 
11  Mars  1701. 

1. 

Åts.  lAC.  GYLLENBORG.  C.  S.  R.  M.  SVE.  SENATOR. 
Bröstbilden,    h.   s.,  med  rika  iiiantelveck. 

Frans.  PROTEGET.  QVL  CONTVLIT.  Grefliga  Gyllen- 
borgska vapnet  i  en  rund  sköld  pa  en  omfattning  under 
greflig  krona,  uppehållen   af  ett  stående  lejon.     I  afskärn.: 

XAT.    I  (i 4 8.   D.    8.   MARTH.   DEXAT.    1701.   D.    II.    MART. 

Diam.  19  lin.  (18^  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Ilartman.  Utkom 
aldrig,  hvarför  endast  finnas  aftryck  i  bly  af  de  fullständigt  grave- 
rade, men  aldrig  härdade  stamparne.  Atsidans  stamp  fanns  i  Hilde- 
brandska  Samlingen,  nu  tillhörig  Ofverste  Kammarjunkaren  Frih.  C. 
J,  Bonde.     Mycket  sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  bly. 


Ats.  JACOBUS  GYLLENBORG  COMES  SENATOR  R. 
Bröstbilden,    h.    s.,   i  rädsmantel.  —    Under  axeln.  c.  k. 

Frans.  CUI  VITAM  IMPENDIT.  Svea,  stående,  håller 
en  merkuriistaf  och  ett  ymnighetsliorn,  med  venstra  han- 
den hvilande  pä  Sveriges  vapensköld.     I   afskärn.:  labore 

CONSILIO   IXTEGRITATE   ClVmUS   EXEMPL.   GB.    1701. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  181().  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Gr.  Gyllenborg  (innan  han  1680  adlades  kallad  Wolimhaus) 
hade  varit  Kammarråd  och  Direktör  i  Liqvidationskommission  samt 
Direktör  öfver  hela  reduktionsverket,  hvars  genomförande  och  af- 
slutande    af   honom    bedrefs    med    ihärdighet    och    oegennytta,    slut- 


70 

ligen  Landshöfding  i  Stockholms  och  Upsala  Län,  innan  han  1693 
upphöjdes  till  Kongl.  Råd.  Konung  Carl  XI  egde  i  honom  villigt  och 
kraftigt  biträde  till  enväldets  fullständiga  stadgande. 


MARGARETA  JULIANA   WR ÄNGEL. 

Dotter  af  BÅksmarsken ,  Generalfältherren  w.  m.  Gr  ef  ve 

Carl    Gustaf   Wrangel     Född   164.;    Gift   1660   med 

Riksrådet,    Riks    Vice    Amiralen   Gr  ef  ve   Nils  Brahe; 

Enka  1699.     Död  d.  9  Juli  17 O L 

En  minnespenning  öfver  henne  som  barn  jemte  brödren 
Carl  Philip  Wrangel,  se  ofvanför,  pag.  33. 

Genom    Margareta    Juliana    Wrangel    kom    det  af  hennes    fader 
praktfullt  byggda  Skokloster  med  annan  egendom  till  Braheslägten. 


BENGT  OXENSTIERNA. 

Gr  ef  ve.    Född.  d.  16  Juli  1623.    Riksråd  och  Riks- Kansli- 
råd; sedan   Kanslipresident;   Kansler  först  vid  Abo,  sedan 
vid  Upsala  Universitet.     Död  d.  12  Juli  1702. 

Åts.  BEN.  OXENSTIERNA  COMES  R.  S.  SEN.  ET 
CANCELL.  PRAESES.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  mantel  veck. 
—  Nederst:  k. 

Frans.  NEC  CUSTOS  ABSISTIT  LIMINE.  Jani  tem- 
pel tillslutet.   I  afskärn.:  consilio  et  sapientia  ubiqve  pacis 

ASSERTOR.   OB.  MDCCII. 

Diam.  10 J  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen-  af  Svenska  Akademien  1810.  Jani  tempel  i  Rom 
stod  öppet  i  krigstid  och  stängdes  endast  under  allmän  fred.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  Oxenstierna,  som  varit  använd  i  mångfaldiga  beskickningar 
och  underhandlingar  i  Tyskland  och  Pohlen  och  redan  1654  kallades 
till  Riksråd,  blef  under  Konung  Carl  XI,  såsom  President  i  K.  Kan- 
sliet från  1680,  för  en  längre  tid  allrådandc  i  afseende  på  rikets  för- 


71 

hållande  till  utländska  makter.  Fiende  till  Frankrike  och  dess  eröf- 
ringspolitik,  slöt  han  och  underhöll  fasta  förbund  med  Tyska  Kejsa- 
ren och  andra  Regeringar,  hvarigenom  Sverige  vann  en  långvarig 
fred.  Hans  inflytande  fortfor,  om  än  minskadt,  intill  Konungens  död, 
men  förmådde  ej  hindra  Carl  XII  att  åter  öppna  portame  till  Jani 
tempel. 


OLOF  RUDBECK. 

Född  1630  *).     Professor  i  medicin   vid   Upsald   Uni- 
versitet    Död  d.  17  Sept  1702. 

1. 

Åts.  OLAUS  RUDBECK  PATER  PROF.  UPSAL.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  tidens  drägt.  —  Nederst:  c.  i.  wikman. 

Fräns.  TOT  FULGENT  LUMIXA  IN  UNO.  Stjernbil- 
den  Carlvagnen  (Stora  Björn)  på  liimlen.  Pä  marken  sy- 
nas Gamla  Upsala  kyrka  med  klockstapeln  samt  de  tre 
stora  kungshögarne,  vidare  en  runsten,  en  grafhäll  m.  m. 
I    afskärn.:    vivo    decr.    hoxores    redditi    a:    mdccliii    ab 

EXITU  LI. 

Diam.  II  lin.  (8  storl.).^  Grav.  af  C.  J.  Wikman,  på  Kanslirådet 
Berchs  uppmaning,  .175.3;  Atsidan  efter  A.  Karlstens  vaxmedaljong. 
Frånsidan  efter  Assessor  N.  Keders  redan  i  Rudbecks  lifstid  upp- 
gjorda förslag.  (St.  på  K.  Myntet).  De  sju  stjernoma  i  Carlvag- 
nens konstellation  skulle  beteckna  antalet  af  de  vetenskaper  och  kon- 
ster, hvari  Rudbeck  visat  sin  öfverlägsenhet.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

2. 

Åts.  OL.  RUDBECK  MED.  D.  ET  PROF.  UTSAL. 
Bröstbilden,  h.  s.,  kopierad  efter  N:o  1.  —  Nederst:  p  h  l. 

Fräns.  INQUIRENDO  VASTUS  FINGENDO  GIGAN- 
TEUS.  En  flygande  Genius  på  etfmoln  uppfångar  solens 
strålar   i   en    brännspegel.     Nedanför   syns  en  rundning  af 


*)  Enligt  Esbergs  Orolio  funebris  var  han  född  vid  vintcrsolstandet;  enligt  en  upp- 
gift af  Berch,  vid  niidsoiuniarn.  I  Riddarhusets  genealogier  angifves  deu  2'^  Sept. 
som  hans  födelsedag. 


1-1 

jordgloben,    livarpä    lilse.s:    axland.     I  afskiVrn.:  ex   nobili 

PHYSIOLOGO   ARCHAEOLOGUS   AUDAX   OB.    MUCCII. 

Diam.  10[  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  P.  II.  Lundgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1847.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Rudbecks  snille  och  kunskaper  voro  lika  vidtomfattande  som  hans 
företagsamhet.  Redan  som  Student  vann  han  lärdomsrykte  genom 
upptäckten  af  de  lymfatiska  kärlen  i  menniskokroppen.  Ett  stor- 
artadt  verk  »Campi  Khjsii»  eller  »GhjslsvalU  vitnade  om  hans  kun- 
skaper i  botanik.  T)ertill  egde  han  ovanlig  insigt  och  färdighet  i  mu- 
sik, ritkonst,  architektur,  mekanik  m.  m.  Mest  ryktbar  blef  han 
dock  som  archseolog  genom  den  vidstr;i<-kta  lärdom  och  de  vågsamma 
slutledningar  han  nedlagt  i  sin  »Atlantica»  eller  »Mcmhein»,  ett  arbete, 
som  på  sin  tid  gjorde  omätligt  uppseende  och  grundade  inom  archse- 
ologien  en  skola,  utmärkt  mera  genom  patriotiskt  nit  än  grundlig  kri- 
tik. Hans  herrsklystnad  och  djerfhet  ädrogo  honom  skarpa  strider 
med  kamraterna  vid  Universitetet.  Om  hans  praktiska  verksamhet 
sjunger  skalden  vid  grafven:  »1  Upsala  kom  han  först  tryck  på  ban, 
Allt  som  skuir  göras,  det  gjord'  han  i  stanu. 


ERIK  DAHI.BEKG. 

Född  d.  10  Oct.  162Ö.    Grefve;  Kongl.  Råd;  General 
Fälttygmästare ;   Fältmarskalk;    Generalguvernör,  först  i 
Bremen  och   Verden,  sedan  i  Lijiand;  Kansler  vid  Uni- 
versitetet i  Dorpat  (sedan  Pernau).     Död 
d.  16  Jan.  1703. 

Åts.  ERIC.  DAHLBERG  COMES  R.  S.  SENAT.  ET  MA- 
RESCH.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  med  fältbindel.  — 
Nederst:  c.  g.  f. 

Fräns.  TU  FLECTIS  ÄMNES  TU  MARE  BARBARUM. 
En  krigare  i  antik  rustning,  tranipiinde  på  en  urna,  livar- 
ur    vatten  ströinar,  afbryter  Neptuni  treudd.     I  afskärn.: 

AUCTOR  TRANSrr   MAR.    BM.T.    Iti58   DUNA    1701. 

Diam.    9    lin.  (6  storl.).     Grav.  af  C.  G.  Fehrman.     (St.  på  K. 
Myntet).     Slagen    af  Svenska  Akademien  1786.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 

silfver. 

Dahlberg,  som  genom  resor,  studier  och  praktik  förvärfvat  ovan- 
liga  insigter  i  fortitikationsvetenskapen ,  gjorde  fäderneslandet  vigtiga 


73 

tjenster  under  de  tre  Carlarnes  regering  både  i  krigen  och  under  freds- 
tiden. Han  uppgjorde  den  djerfva  planen  till  Svenska  arnieens  tåg 
öfver  Balternas  is  lö.lS,  li varigenom  Konung  Carl  Gustaf  kunde  på 
Seland  bestämma  vilkoren  fcir  freden  med  Danmark.  Likaså  anord- 
nade han,  jemte  den  af  honom  bildade 'C.  M.  Stuait,  öfvergangen  af 
Diina  1701.  En  stor  del  af  Sveriges  fästningar  blefvo  af  honom  an- 
lagda eller  ombyggda.  Hans  teckningar  till  Konung  Carl  Gustafs  hi- 
storia af  Pufendortf  och  det  stora  praktverket  Srecia  Antiqva  et  ho- 
dierna  hafva  gjort  honom  och  fäderneslandet  ära. 


EEIINHAKI)  VON  LIRYEN. 

Friheire.     Född  d.   20  Aug.  16Ö1.     General  Löjtnant 

af  infanteriet;  Guvernör  i   Wiwiar.     Stupade 

vid  Thorn  d.  18  Maj  1703. 

Åts.  BERX.  Y.  LIEVEX.  L.  B.  S.  R.  M.  S.  GEX.  M.  P. 
ET.  GYB.  WISM.  Bröstbilden,  h.  ,s.,  i  harnesk  och  miin- 
telveck.     Nedanför:  xat'!    i 051. 

Frans.  ET.  TESTE.  ET.  ^^XDICE.  TAXTO.  Ett  stå- 
ende lejon  häller  Svenska  skölden  stödd  mot  marken.  I 
afskärn.:  tormento.  de.  moenib.  thorvn.  ict'.'  cecisdit.  d.  18. 
MAIL  A.  1703.  —    På  en  sten  å  marken:  k. 

Diam.  \<6\  lin.  (14  storl,).  Grav.  af  B.  Richter.  Atsidans  stamp 
har  blifvit  sprängd.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frih.  v.  Lieven,  som  i  Carl  XI:s  Skånska  krig  aflagt  lysande  prof 
på  mod  och  skicklighet,  följde  Carl  XJI  på  dess  segerbana,  tills  han 
under  en  rekognoscering  af  Thorns  fästningsverk  vid  Konmigens  sida 
dödligt  sårades  af  en  kanonkula. 


JOHAN  GABRIEL  STENBOCK. 

Grefve.     Född  d.   28  Aug.  1640.     Riksråd  och  Riks- 
Kammarråd;  Riksmarskalk;  President  i  Reduktions  Col- 
legium.     Död  d.  15  Aug.  1703. 

Åts.  I:  G:  STENBOK  S:  R:  M:  SEXAT:  &  MARESCH: 
SVPR:  Bröstbilden,  h.  s.,  i  gravxiradt  harnesk  oeh  man- 
tclveck.    —    Nederst:  KurUieeu. 


74 

Fräns.  ELEMENTVM  MEVM  LIBERTAS.  En  örn  upp- 
flyger mellan  skyarne  öfver  ett  landskap  med  träd  och 
hercr.     1   afskärn.:   I(i9  2. 

Diam.  20^  lin.  (20  stori:)-  Grav.  af  Arv.  Karlsten  1692.  (Stam- 
parne förvaras  på  Bergsliammar  i  Södermanland).  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Gr.  Stenbock  var  Riksstallmästare  när  han  1668  blef  Riksråd. 
Han  stod  i  stor  gunst  hos  Enkedrottning  Hedvig  Eleonora  och  Ko- 
nung Carl  XI  och  var  af  den  sednare  mycket  använd,  särskildt  vid 
reduktionsverket.  Det  berättas  dock,  att  när  Konungen  vändt  sig 
mot  honom  sjelf  med  yrkande  att  han  måtte  återlösa  ett  i  Skatt- 
kammaren pantsatt  halsband  af  demanter,  han  deröfver  blifvit  så 
missnöjd  att  han  beslutat  flytta  ur  riket,  och  som  uttryck  af  sina 
tänkesätt  låtit  prägla  denna  minnespenning. 


CAKL  MAGNUS  8TUART. 

Födelseåret   obekant.     Fnherre;  General  Löjtnant;  Chef 
för  Fortijikationen.     Död  d.  6  Dec.  1105. 

Åts.  CAR.  MAG.  STUART  L.  B.  PRAEF.  MILIT.  SU- 
PERIOR.      Bröstbilden,    h.    s.,   i  harnesk   och    mantel  veck. 

—  Nederst:  g.  a.  e. 

Frans.  BELLI  SECUNDOS  REDDIDIT  EXITUS-  Se- 
gergudinnan, gående,  bär  en  vapentrofé  i  högra  och  ett 
skeppsroder  i  venstra  handen.    I  afskärn.:  ad  havniam  17  00 

ET  DUNAM    1701. 

Diam.  10^  lin.  (7  stork).  Grav.  af  G.  A.  Enegren,  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1821.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Stuart  hade  varit  Kammarherre  hos  Kronprinsen  Carl,  sedan 
Konung  Carl  XII,  och  undervisat  honom  i  matematik  och  fortifikation. 
Han  hade  bildat  sig  under  Erik  Dahlberg  och  gjorde  heder  åt  sin  ut- 
märkte lärare,  hvars  efterträdare  han  ock  blef  som  Chef  för  Fortifi- 
kationen. Planen  till  Svenska  armeens  landstigning  vid  Humlebäck  på 
Seland  d.  25  Juli  1700  uppgjordes  af  Stuart,  som  ock  ledde  verk- 
ställigheten, ehuru  sjelf  sårad.  Likaledes  anordnade  han  öfvergången 
af  Diinafloden  d.  20  Juni  1701.  Under  hans  inseende  byggdes  fäst- 
ningsverk i  Carlskrona,  Göteborg  och  på  flera  andra  ställen  inom 
fäderneslandet  samt  i  provinserna  på  andra  sidan  Östersjön. 


75 


NILS  GRIPENHJELM. 

Friherre.    Född  1653.    Landshöfding  i  Stora  Kopjmr- 

hergs   Län;    Utnämnd  Konyl.   Rad   och   President  i  K. 

Bergs   Collegium.     Död  i  April  1706. 

Åts.     CAROLYS   XI.  D.  G.  REX.  SYE.     Konung  Carl 
XI:s  liufvud,  11.  s. 

Fr  Ans.     EX  AYRO  SYEC:  REPERTO  IX  DALIA  &  ÖST: 
SILY  BERGIT.  A:  1695.     a.  n.  Gripenhidm. 

Diam.  7  lin.  (4  storl.).  Yanligen  kallad  Gripenlijelms  dukat. 
Omkring  100  dylika  dukater  slogos  af  det  guld,  Frih.  Gripenhjelm 
år  1695  lät  rena  ur  silfvejmalmen  i  det  s.  k.  grästensvarpet  vid  en 
gammal  igenfallen  grufva  nära  Östra  Si If berget  i  Tuna  socken  i  Da- 
larne.    Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  guld. 

Frili.  Gripenhjelm  hade  varit  Direktör  öfver  Kongl.  Bibliotheket  i 
Stockholm  samt  Lagman  på  Öland,  i  Östergiitland  och  i  Upland,  innan 
han  blef  Landsliöfding.  Yar  Landtmarskalk  vid  1697  års  riksdag. 
Rådsfullmakten  hann  ej  fram  förr  än  han  redan  var  död.  Han  skall 
hafva  egt  beröm  liga  insigter  i  juridik,  beigs  vetenskap  och  numismatik, 
och  var  äfven  till  en  viss  "rad  skald. 


OTTO  ARNOLD  von  RAYKULL. 

Född  i  Lijiand    1662   eller  1669.     General  Löjtnant 

i   Sachsisk   tjenst.      Tillf  ångat  a  g  tn  af  Svenskarne  d.  21 

Jidi   17 O ö   i   en   drabbning   vid    Warschau,  fördes  han 

till  Stockholm,  der  han  halshöggs 

den  4  Febr.  1707. 

Åts.  CAROL.  XII.  D.  G.  REX  SYE.  Konung  Gurls 
bröstbild,  b.  s.,  i  harnesk  med  mantelveck. 

Frans.  HOC  AYRYM  ARTE  CIIEMICA  COXFLAYIT 
HOLMLE  A.  1706  O.  A.  Y.  PAYKYLL.  Derunder  ett  orna- 
ment. 

Diam.   7.^   lin.   (4A   storl.)  eller  af  vanlig  dukats  storlek.     Slagen 
efter  Konung  Carl  XII:s  död  af  Archiater  M.  v.  Brumcll,  med  begag- 


7  G 

nande  af  en  Konungens  dukatstämpel  till  Atsidan.  Det  enda  ur- 
sprungliga exemplaret,  som  nu  furvaras  i  Kongl.  Myntkabinettet,  en 
dubbeldukat,  präglades  af  en  genom  Landshöfdingen  Urban  Jliärne 
bekommen  bit  af  det  guld,  som  Paykull  i  hans  närvaro  i  arresten 
frambi'agt,  enligt  uppgift,  af  sex  delar  bly  och  en  del  af  ett  okändt 
pulfver.  Bromell  lät  af  nnnat  guld  prägla  några  få  (man  påstår  en- 
dast 8)  enkla  dukater  med  samma  stämplar.  Senare  lät  Assessoren 
J.  L.  Odhelius  (omkring  är  1790)  Gravören  L.  D.  Lunderberg  gra- 
vera nya  stampar,  emedan  de  gamla  gått  förlorade,  och  för  sin  sam- 
ling afprägla  ett  exemplar.  Måhända  hafva  några  flera  blifvit  slagna 
med  dessa  stampar  innan  de  förstördes.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  guld, 
en  vägande  2  dukater,  på  3  äss  när,  (den  ursprungliga)  och  en  af  en 
enkel  dukats  vigt;  E-n  en  enkel  dukat  (allt  i  Svenska  myntsaralingen). 

Paykull  var  född  i  Lifland  och  således  Svensk  undersåte.  Vid 
15  års  ålder  gick  han  i  Sachsisk  tjenst  och  deltog,  på  J.  R.  Patkuls 
uppmanuig ,  i  kriget  mot  Svenskarne  i  Lifland.  Tillfångatagen  döm- 
des han,  på  den  grund  att  han  fört  afvog  sköld  mot  fäderneslandet, 
till  döden.  1  arresten  erbjöd  han  sig  att,  om  dödsdomen  förvandla- 
des till  lifstidsfängelse,  giira  guld  till  en  million  riksdalers  värde  om 
året,  samt  att  upptäcka  konsten  för  någriii  af  Konungens  undersåter; 
men  Konungen  skall  hafva  svarat,  att  Paykull  skulle  dö,  om  han  än 
kunde  förvandla  Brunkeberg  till  guld,  —  och  domen  verkställdes. 


JOHAN  REINHOLD  PATKUL. 

Född  i  Stockhohn  1660.  Var  Kapten  i  Svensk  tjenst, 
da  han  nfvergick  till  Sverhjes  fiender.  Blef  hos  Konung 
August  i  Fohlen  Gehehneräd  och  Geyieral  Löjtnant 
samt  längre  fram  (1702)  Rysk  General  Löjtnant. 
Rabråkad  och  steqlad  vid  Casimir  i  Posen 
d.  :W  Sept.  1707. 

1. 

Åts.  OK  PATKULS  UND  DES  GORTZENS  TODT, 
RRACHT  SCHWEDEN  IN  SO  GROSSE  NOTH?  Under  Pat- 
kuls iiiiinn  stilr  iiiud  finare  stil:  1707  ih  oct.;  under  Baron 
Görtz's  nainn:   my  .-i  mart.  —  Nederst:  17  w.  xn.  is. 

Fräns.  lOGO  YLTOR  SVM  i  stralarne  af  ett  Guds 
iy^ii  i  en  trekant.  Oinki-iug  kanten:  sic  volo.  sic  ivbeo.  !<rr 
cv.M    liATFfiXf-:  voi.vNi'AS.  sjuiit  ])ä  tv;i.    rader:   svmik.i,.  ivm 


rriT. 


n 

Diam.  8|  lin.  (5\  stnrl.).  Grav.  och  utgifven  af  den  politiserande 
Medaljgravören  i  Gotha  Chr.  AVerniuth,  känd  för  smaklösa  arbeten. 
•Artalen  och  dagarne  under  Patkuls  och  Oörtz's  ')  namn  utvisa  tiden 
för  dessa  herrars  afrättning,  hvarvid  dock  dagen  för  Patkulls  d()d 
oriktigt  angifves  d.  18  i  st.  f.  d.  10  Oct.  (nya  stilen).  Den  tina 
skriften  nederst  i  kanten  åsyftar  Konung  Carl  XII:s  död  natten 
mellan  d.  11  och  12  Dec.  1718.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  bronz;  B-n 
i  tenn. 


Åts.     Lik    X:o    1,    men    iried    ordet    BRIXG'  i  st.  f. 
»braclit»,  och  utan  de  angifiiu  tidsbestäninielserna. 

Fräns.    Lik   N:o  1,  men  omskriften  slutas:  symh.  nsTin.t. 
pa  en  rad.     Bada  sidorna  omgifvas  af  en  pärlrand. 

Diam.  9|  lin.  (6  stork).  Senare  graverad,  förmodligen  af  sam- 
ma artist.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  koppar.  *') 

Patkul,  af  Lifländsk  slägt,  begagnade  missnöjet  i  Litland  öfver 
godsreduktionen,  att  bland  adeln  tillställa  oroligheter.  Anländ  på 
lejd  till  Stockholm  för  att  försvara  sig,  flydde  han  ur  landet  till  Sve- 
riges fiender  och  deltog  i  deras  anfall  på  Svenska  besittningarne. 
Fängslad  och  utlemnad  af  Konung  August,  blef  han  som  landsför- 
rädare straffad  med  döden. 


*)  Baron  G.  H.  Görtz,  Holsteinskt  ITofnid,  k;in  icke  räknas  till  Svenska  ^f :in ,  ehuru 
lian,  till  en  tid  af  Konunur  Carl  XII  begasfnad  »om  Finansiiiiiiister,  haft  niäktiirt 
inflvtande  pii  Sveriges  öden.  'Mm  da  hans  namn  här  förekommer.  t(n-de  förtjena 
anföras  en  öfver  honom  slajrcTi  minnespenning,  som  har  direkt  afseende  pä  denne 
främlings  verksamhet  i  värt  fädernesland.  Kfier  Carls  död  ställd  till  ansvar  för 
sin  förvallning,  bhf  han  af  en  Kommission  dömd  till  döden  och  halshuirgeu  d.  3 
Mars   1719. 

Åts.  GEORG.  IIKINK.  BARD  de  GÖRTZ.  Bröstbilden,  v.  s.  —  Lnder 
axeln:  a.  .et  O  G. 

Fräns.  .  XECESSITAS.  CARET  LEGE.  I  midten:  I  DALER  S.  M.  samt 
pä  fältet  med  mindre  typer:  a     d  ue  a.    I".,  incl.    Illd. 

Diam.  S^  lin.  f.i.V  storl.}.  Grav.  och  utgifven  af  den  ofvan  nämnde  Chr.  AVer- 
muth  i  Gotha.  Afsigten  var  att  rättfärdiga  Baron  Görtz  i  afseende  på  de  för  Svi- 
ripes  finaneer  olyckliga  Mynttecknen  pä  en  Daler  Silfvermynt,  hvaraf  tio  olika  slag 
utgåfvos  1715 — 171!),  bland  hvilka  det  sista  («Hoppetj))  redan  var  prägladl  före  Ko- 
nungens död,  fastän  icke  ännu  utgifvct.     Sällsynt.  —  K.   Mk.  o.  B-n   i  bronz. 

■)  Pä    Bankens    exemplar  har   \  id  sidorna  af  ordet  »oh»  blifvil   inslaget   årtalet:    1718. 


78 


ERIK  BENZELIUS. 

Född  d.  7  Dec.  1632.     Th.  Dr.;  Sveriges  Arkebiskop  ^ 
och  Prokansler  för   Upsala    Universitet. 
Död  d.  17  Febr.  1709. 

Åts.     ER.    BEXZELIVS.    ARCHIEP.    VPS.    OBIIT.    1709. 

Bröstbilden,  li.  s. ,  i  ärkebiskopskäpa.  —  Nederst:  c.  g.  hartm. 

Frans.     DOMINE.  lEIIOYI.  FIDVCIA.  ME  A.  A.  PVERI- 
TIA.  ME  A.    PS.  Lxxi.  v.  5. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Hartmaii,  bilden  illa 
kopierad  efter  en  vaxmodell  af  Arv.  Karlsten.  (St.,  söndriga,  på  K. 
Myntet).  —  Slagen  flera  år  efter  Benzelii  död  (på  1730:talet),  på 
föranstaltande  af  Antiqvarien  Nils  Hufvudsson  Dahl.  Hela  exemplar 
äro  sällsynta.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Benzelius,  stamfader  för  en  i  Sveriges  kyrko-  och  litterärhi- 
storia ryktbar  slägt,  hade  varit  Theol.  Professor  i  Upsala,  derefter 
Biskop  i  Strengnäs,  innan  han  1700  blef  Arkebiskop.  Han  deltog  i 
arbeten  för  kyrkolagens,  handbokens  och  psalmbokens  omarbetande 
och  hade  inseende  öfver  utgifvandet  af  Konung  Carl  XII;s  kyrkobibel. 


CHRI!ST0FER  LEJONKRONA. 

Födelseår  obekant.    Envoyé  Extraordinaire  vid  Engelska 
Hofvet.     Död  i  London  d.  8  April  1710. 

1. 

Ats.  Utan  inskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  mantelveck. 
Vid  kanten:  paru  wsö.  —  Under  axeln  inristadt:/;.  Faitz. 

Fräns.  CVM  TEMPORE  FRVCTVS.  Ett  vexande  la- 
gerträd med  blomknoppar.  I  fonden  synas  berg  med  en 
ruin  samt  en  stad.    —    1  afskärn.^  r.  j.\dtz.  in&5. 

Diam.  22  lin.  (21  storl.).  Gjuten  1685  af  Raim.  Faltz  i  Paris, 
der  Lejonkrona  då  uppehöll  sig.  Frånsidan  afser  fcirmodligen  den 
ännu  unga  ädlingens  vackra  skaldeanlag.  —  K.  Mk.  i  bly  bronzerad; 
B-n  i  bronz,  förträffligt  gjuten;  Upsala  Universitets  Myntkab.  i 
silfver. 


79 


Ats.     CHRISTOPII.    LEYONCROXA.    S:   R:  M:  S:  A.  SE- 
CRET:    Hufvudet,  h.  s.   —   Nederst:   k.  fai.tz. 

Fräns.    CREVIT.  IN.  ADVERSIS/  Eu  korallbuske  upp- 
skjutände ur  hafssvallet.     I  afskärn.:  *I688. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  R.  Faltz  1688.  Lejoncrona, 
•soiu  vid  denna  tid  var  Seivreterare  i  K.  Maj:ts  Kansli,  befann  sij^ 
i  bekyminersanima  omständigheter,  derigenom  att  fadren  (Drottning 
Cliristinas  adlade  Ilofskräddare)  aret  förut  atlidit  med  sa  stora  skul- 
der, att  hans  efterlemnade  egendom  måst  upplåtas  åt  kreditorerna. 
Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  tenn;  B-n  i  bly. 

3. 

Åts.       CHRISTOPHORVS.    LEYONCROXA.   (En  rosett). 
Hufvudet,  1».  s. 

Frans.     LABITVR.  ET.  LABETVR.     En    ström   kastar 
sig  utför  klippor  i  hafvet. 

Diam.  18 ",  lin.  (17  storl.).  Förträffligt  gjuten,  i  England,  san- 
nolikt i  anledning  af  Lejoncronas  död  1710.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Lejoncrona  väckte  i  ungdomen  uppseende  genom  vackra  poetiska 
anlag.  Han  har  dock  föga  kunnat  inverka  på  Svenska  litteraturen, 
alldenstund  hans  skrifter,  med  undantag  af  ett  tryckt  sorgeqväde,  en- 
dast äro  kända  af  handskrifter  förvarade  i  Palmsköldska  samlingarne 
på  Upsala  Universitets  bibliothek.  Hans  embetsmannaverksamhet  har 
lika  litet  efterlemnat  spär  i  historien.  Man  måste  dock  antaga  att 
han  egt  diplomatisk  skicklighet,  då  han  i  nio  år  bibehölls  som  Sve- 
riges sändebud  på  en  så  vigtig  plats  som  den  vid  Engelska  hofvet. 


FABIAN  WREDE. 

Född  d.  20  Mars  1641.  Gr  ef  ve;  Kongl.  Rdd;  Presi- 
dent i  K.  Bergs-,  Kammar-  och  Comrnerce  Collegierna 
samt  K.  Statskontoret ,  äfvensom  i  Reduktioiis  CoUegiurn 
samt  Reduktions-  och  Liqcidatio7is  Kommissionerna. 
Död  d.  6  Bec.  1712: 


Ats.     FAB.  WREDE.  S.  R.  M.  S.  S.  PR.^S.  C.  CAM.  & 
MET.    Bröstbilden,    h.   s.,  i   mantelveck. 


HO 

FrTins.  NON.  SIBL  SED.  PVBLICO.  En  hand  ur  skyn 
drager  medelst  ett  täfj  ett  änibare  ur  en  brunn.  Vid  si- 
donia  vexande  träd.     I  afskärn.:    lOs?. 

Diam.  14|  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  (St.  på  K. 
Myntet).     Slagen  1687.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  CAROLVS.  XI.  DEI.  GRÄT:  SVE:  GOTH:  VAND: 
REX.  Konung  Carl  XI:s  bröstbild,  h.  s. ,  i  hai-nesk  och 
mantel  veck.   —   Nederst:  a  Karistem  {*  a-  sanunanbundna). 

Fräns.  PERLVSTRAT.  VISCERA.  TERR.E.  på  ett  band. 
Solens  strålar  nedtrnn;>a  i  djupet  af  Sala  silfvergrufva, 
hvari  synas  uppfoudringstunnor  och  arbetare  i  flera  schaclit. 
Pa  botten  sta  Konungen,  Frih.  Wrede  m.  fl.  personer.  På 
berget   vid    kanten:    Iö87. 

Randskrift:  rex.    comitante.    com.  f.  vrede.  c.  m.  p.  ix. 

ARG.    FOD.    SE.    DEMIS.    A.    1087.   D.    IS.   AVG.  (- -  CoUlite  F.  Wrcde 

Collegii  Metallici  Praiside  in  argenti  fodinani  se  demisit  &c.). 

Diam.  18  lin.  (16  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  (St.  i  Banken). 
Slagen  i  anledning  af  Konungens  besök,  i  sällskap  med  Frih.  Wrede 
och  flera  personer,  i  Sala  silfvergrufva  d.  13  Aug.  1687.  Wrede  biet 
ej  (jrrefve  förr  än  d.  10  Dec.  samma  år,  men  kallas  ändå  Comes  på 
minnespenningen,  som  senare  präglades  på  Bergslagens  bekostnad.  — 
K.  Mk.  i  silfver;  B-n  i  silfver  (bland  Kongl.  medaljer). 

Denna  medalj  har  blifvit  i  mindre  format  (6  storl.)  kopierad  i 
den  af  Karlsten  och  hans  elever  graverade  serien  af  minnespenningar 
öfver  Svenska  Regenter,  men  utan  randskrift.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 


I 


Ats.  F.  WREDE.  COM.  S.  R.  M.  S.  S.  FRJE.  COLL. 
CAM.  ET.  COM.  I^röstbilden,  h.  s.,  i  prydlig  drägt  och 
mantelveck.  —  Nederst:  ak  (sanunanbundna). 

Frans.  DECORl,  DECOR.  ADDITVS.  AVITO.  Dyg- 
den, en  lagerkrönt  qvinna  i  lätt  drägt,  sätter  en  greflig 
krona  pä  Wrediska  vapenskölden  ställd  på  ett  altare,  å 
bvars  fot  läses:    Iti87.      1   afskärn.:   1696. 

Diam.  20'.  lin.  (20  storl.).  (irav.  af  Arv.  Karlsten.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1696,  med  afseendo  pa  Wredes  upphöjande  i  grcfligt 
ställd  1687.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


F(f€/.  SJ 


81 


Ats.  FAB.  ^\T{EDE  COM.  SEX.  R.  COLL.  CAM.  MET. 
CET.  PRAES.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  maritelveck  med  herme- 
linsbrätn.  —  Nederst:  a  salmsox  f. 

Fräns.  PRAESENTIA  ORDINANS  PROSPEXIT  FUTU- 
RIS.  En  af  en  eklöfskrans  genomflätad  grupp  af  ymnighets- 
horn,  fackLa,  Irammare,  tång,  merkuriistaf,  Xeptuni  treudd 
och  n^•ckel.     Nedanför:  avita  fide  et  aucta  ob.  mdccxu. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Abr.  Salmson.  (St.  på  K. 
Myntetj.  Slagen  af  Svenska  Akademien  1854.  Figurerne  på  Frän- 
sidan afse  de  olika  embetsverk,  hvilka  stått  under  Grefve  Wredes 
styrelse-  Den  nedra  inskriften  erinrar  om  Wredes  farfar  Henrik 
Wrede,  som  vid  Kerckhulm  offrade  sitt  lif  för  att  rädda  Konung 
Carl  IX.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grefve  Wrede  licirde  till  Konung  Carl  XI:s  förtrognaste  vänner 
och  blef  både  i  rad  och  handling  ett  af  de  verksammaste  medlen  att 
genomföra  och  framdeles  upprätthälla  de  förändi"iugar,  hvarigenom 
denne  Konung  omskapade  Sveriges  inre  författning.  Den  långa  för- 
teckningen pä  de  vigtiga  embeten  han  innehaft,  oberäknade  en  mängd 
mera  tilltalliga  uppdrag,  vitnar  om  en  utomordentlig  embetsmanna- 
förmåga  och  ett  brinnande  nit  att  uppoffra  sig  «för  det  allmänna»  (se 
N:o  1).  «För  egen  del»  blef  han  likväl  icke  lottlös.  Afunden  och 
hatet  fastade  misstänksamma  blickar  pa  reduktionsmannens  stora  för- 
mögenhet, samlad  under  en  tid,  då  hans  verk  bragte  många  familjer 
till  fattigdom;  men  ingen  har  framlagt  bevis  att  hans  rikedom  kom- 
mit på  andra  vägar  än  sådana,  som,  åtminstone  på  hans  tid,  voro 
fullt  lagliga.     Mycket  deraf  användes  till  samhällets  bästa. 


HANS  WACHTMEISTER. 

Född  d.  24  Dec.  1641.    Grefve;  KonyL  Råd;  General 

Amiral  och   President  i  K.  Amiralitets  Collegiuni;  Ge- 

neralyuvernör  öfcer  Calmar   Län  med  Oland  och 

Bleking.     Död  d.  15  Febr.  1714. 

1. 

Åts.  HANS.  W^ACHT^MEISTER.  AM:  GL.  L:  (- -  Ami- 
ralis  Generalis  loco).  Bröstbilden,  h.  g.,  i  mantelveck.  — 
Nederst:  a  k  (sammanbundna). 

6 


82 

Frans.  IMMOBILIS.  PER.  TOT.  DISCRLMIXA.  RERVM. 
En  man  i  antik  drägt,  gående,  oingifven  af  ett  strålande 
sken,  livannoni  läses:  Comte  Virude,  hotas  af  blixtar,  pilar 
och  spjut. 

Diam.  13'  lin.  (H  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  (St.  i  Ban- 
ken) Slagen 'efter  1678,  da  Wachtmeister  erhöll  Amn-al  General 
Löjtnants  ^rantr,  och  före  1681,  da  han  blef  Amiral  General.  Atsi- 
dans  stamp  a/ remnad.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  HANS.  WACIITMEISTER.  COMES.  SENAT.  R.  ET. 
THALASSIARCIIA.  Bröstbilden,  h.  s.,  kopierad  efter  N:o 
1.  —  Nederst:  c.  e. 

Frans.  ITABES  ADITUM  MANSURAE  IN  SECULA  FA- 
MAE.  Staden  Carlskrona  nied  linieskepp  i  hamnen.  I  af- 
skärn.:  statione  classi  carolicoronae  parata. 

Diam.  10'.  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1804.  Frånsidans  stamp 
omgjordes  genast  med  någon  ändring  i  figurernas  gruppermg.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grefve  Wachtmeister  kämpade  med  ära  både  till  lands  och  sjös 
under  Konung  Carl  XI:s  krig  mot  Danskarne  och  tillhör  på  denna 
grund  den  stora  och  lysande  raden  af  Svenska  hjekemnmen  frän  l/:de 
seklet  Men  han  har  derjemte  beredt  sig  ett  oförgänghgt  mmne  ge- 
nom Svenska  flottans  upphjelpande  nära  nog  ur  ödesmål  och  dess 
förlätraande  frän  Stockholm  till  en  i  alla  afseenden  ändamalsenhgare, 
af  honom  uppsökt  plats  i  Blekings  skärgård,  der  Carlskrona  (gi-und- 
lacrd  1680),  en  af  fäderneslandets  vigtigaste  städei",  uppvexte  pa  de 
kala  klipponia,  ett  starkt  skyddsvärn  för  de  med  Sverige  införhfvade 
Danska  provinserna.  I  sammmanhang  härmed  ordnade  han  båtsmans- 
indelningen  och  gaf  i  allmänhet  en  ny  organisation  at  vart  amirah- 
tetsväsende,  allt  under  kamp  mot  mäktiga  vedersakare. 


IIAOVIX  SPEGEL. 

Född  d,  14  Juni  1645.    TL  D:r.  Svenges  Ärkebiskop 

och  Frokcmsler  för   Upsala   Universitet     Död 

d.  17  April  1714. 

Åts.     IIAQ.  SPEGEL  ARCIIIEPISC.  UPSAL.     Bröstbil- 
den,   h.    s.,    i    presterlig    drägt    med   kalott.  —  Nederst: 


c.    G.    rEllUMAN. 


83 

Frans.     NEC  CESSAT  Sx\CFL\  SONARE.     En  Davids- 
harpa.    I  afskärningen :  nat.  mdcxxxxv.  ob.  mdccxiv. 

Diam.  10\  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1793.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Spegel  hade  som  Ofverhofpredikant  och  Superintendent  öfver 
armeen  följt  Konung  Carl  XI  i  Skånska  kriget  samt  varit  Biskop  i 
Wisby,  Skara  och  Linköping,  innan  han  1711  blef  Arkebiskop.  Bland 
Svenska  kyrkans  föreståndare  intager  han  ett  af  de  första  rummen. 
Utmärkt  som  predikant  och  psalmförfattare,  har  han  äfven  verksamt 
och  välsignelserikt  arbetat  tor  undervisningsväsendet,  både  vid  läro- 
verken och  bland  allmogen,  för  den  nya  kyrkolagen,  en  förbättrad 
bibelöfversättning,  handbokens  och  psalmbokens  omarbetande.  Afven 
åt  Svenska  språkets  kännedom  och  odling  egnade  han  berömlig  omsorg. 


IIEDYICx  ELEONORA  TESSIN, 

FÖDD   STENBOCK. 

Dotter  af  Riksrådet  ock  Riksty g  mästaren  Grefve  Erik 
Stenbock.  Född  i  Apil  16öö ;  Kaitvmarfröken  hos 
Enkedrottning  Hedvig  Eleonora;  Gift  1689  med  Kam- 
marherren och  Hofarchitekten,  sedan  Riksrådet ,  Grefve 
Nicodemus  Tessin.     Död  1714. 

Åts.     HEDUIG.   ELEON:    STENBOCK.     Bröstbilden,   h. 
s. ,  med  draperi.  —  Under  axeln:  c. 

Fräns.      PASCITVR.  IN.  ALTIS.    En  stenbock  pä  top- 
pen af  ett  högt  berg. 

Diam.  26  lin.  (24  stork).  Gjuten  af  J.  C.  Hedlinger,  Atsidan 
efter  en  af  Cavailler  i  elfenben  skuren  medaljong,  flera  år  efter  Gref- 
vinnan  Tessins  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 

I  Fröken  Stenbock,  utmärkt  genom  skönhet  och  bildning,  var 
Kammarfröken  hos  sin  gudmoder  Enkedrottning  Hedvig  Eleonora. 
Tessins  frieri  upptogs  af  Drottningen  och  högadeln  mycket  illa;  men 
Fröken  Stenbock  öfverreste  till  Pommern  och  förenades  der  med  den 
snillrike  konstnären,  som  genom  egna  förtjenster  förvärfvade  ett  oför- 
gängligt rykte  och  snart  äfven  de  utmärkelser,  börden  hade  nekat 
honom. 


84 


CAllL  PIPER. 


Född  d.  29  Juli  1647.    Gr  ef  ve;  Kongl.  Bäd  och  Stats- 
råd;   Ofverste   Marskalk;  Kansler  för   Upsala   Univer- 
sitet.    Död  i  Rysk  fångenskap  pä  Nöteborg 
d.  29  Maj  1716. 

Åts.  C.  PIPER.  S.  R.  M.  SENAT.  CONSIL.  STAT.  & 
SVP.  MARESC.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  prydlig  drägt  med 
mantelveck.  —  Nederst:  a  k  (sammanbundna). 

Frans.  TAMEN.  ALTIOR.  EXTAT.  £n  hög  klippa  i 
hafvet,   hvars   vågor  slå  upp  mot  dess  sidor.     1  afskärn.: 

NATVS.   A.    1fi47.   OBUT.    i  7  Hi. 

Diam.  20|  lin.  (20  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten  (det  sista  af 
denna  gravörs  arbeten).  (St.  pä  K.  Myntet).  Slagen  af  Grefve  Pi- 
pers enka  Christina  Törnflycbt  kort  efter  mannens  död.  Frånsidan 
afser  ej  blott  fangens  kamp  mot  lidandet,  utan  äfven  uppkomlingens 
seger  öfver  afunden.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grefve  Piper,  redan  af  Konung  Carl  XI  högt  värderad  för  em- 
betsmannaskicklighet,  blef  Konung  Carl  XII:s  gunstling  och  premier- 
minister. Troget,  om  än  stundom  knotande,  tjenade  han  och  följde 
Konungen  ända  till  det  olyckliga  slaget  vid  Pultava,  der  Piper  föll  i 
Rysk  fångenskap.  Han  förvarades,  tidtals  under  mycket  hård  be- 
handling, i  Moskwa,  Petersburg  och  slutligen  på  Nöteborg  (Schliissel- 
burg)  till  sin  död.  Dä  Ryska  Czaren  föreslog  hans  och  Rehnschölds 
utvexling  mot  fängna  Ryska  Generaler,  vägrade  de  Svenska  fångarne 
sjelfve  att  antaga  förslaget,  pä  det  fienden  ej  skulle  deraf  draga  för- 
del för  sin  här. 


NILS  BJELKE. 

Född    d.    7  Febr.   1644.     Grefve;   Kongl.  Fuid;  Filt- 
marskalk;   Generalguvernör    i    Pommern;    Kansler   för 
Greifswalds   Universitet.     Död  d.  26  Nov.  1716. 

1. 

Åts.  NICOL.  C0^»'«-  DE.  BIELKE.  REG.  SVEC.  SE^'^t. 
MA^KscAL.  EX.  POM.  PRO.  DVX.  Bröstbilden,  h-  s.,  j  har- 
nesk med  man  tel  veck.  —  Nederst:  k.  kamz. 


I 


85 

Frans.     ALIIS    INSERVIENDO    CONSVMOR.     En  har- 
nesk-klädd arm  ur  skyn  håller  en  brinnande  fackla. 

Diam.  16|  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  Raini.  Faltz  i  Stettin,  me- 
dan Gr.  Bjelke  var  Generalguvernör  i  Pommern.  Sälisj^it.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

En  minnespenning,  upptagande  Gr.  Bjelkes  namn,  se 
under  Henrik  Horn,  pag.  61,  N:o  3. 

Gr.  Bjelke  hade  med  utmärkelse  „  tjent  sin  Konung  i  Skånska 
kriget  mot  Danskarne,  samt  i  Kejserl.  Österrikisk  tjenst  tagit  ärofull 
del  i  Ungerska  kriget  mot  Turkarne  och  der  blifvit  befordrad  till  Ge- 
neral Fältmarskalk  Löjtnant,  General  af  kavalleriet  samt  Romersk 
Riksgrefve.  Återkallad  1688  upphöjdes  han  af  Konung  Carl  XI  till 
Svensk  Grefve  m.  m.  Generalguveraörsbefattningen  i  Pommern  ådrog 
honom  många  afundsmän  och  ovänner,  till  sist,  efter  Carl  XI:s  död, 
Konungens  onåd  och  en  rättegång,  som  slutade  med  dom  att  mista 
lif,  ära  och  gods.  Han  fick  dock  behålla  lifvet  och  någon  del  af  sin 
fasta  egendom.  Hans  fiender  anförde  som  bevis  på  hans  högmod, 
att  han  genom  ordet  wPro-Duxw  på  minnespenningen  velat  gifva  sig 
titel  af  Hertig  af  Pommern,  ehuru  Produx  rimligen  ej  kan  betyda 
annat  än  Guvernör. 


ELIAS  BRENNER. 

Född    d.    8    Aptil   1647.     Kongl.   Hofminiaturmålare ; 

Assessor    i    K.    Antiqvitets    Archivet; 

Död  d.  16  Jan.  1717. 

1. 

Åts.     EL.  BRENNER.      Bröstbilden,    h.    s.,    i    tidens 
drägt  med  mantelveck.  —  Nedanför:  1683.    Utan  fränsida. 

Oval,    af   6    lin.   höjd  (3  stork).     Grav.  af  Arv.  Karlsten  1683. 
Mycket  sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  s-ilfver  (brakteatafslag). 

2. 

Åts.     EL.  BRENNER.  REG.  COLL.  ANT.  ASS.     Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  prydlig  drägt  med  mantel  veck.  —  Nedanför: 

c.  o.  u.  1100. 


86 

Frans.  SOPHIA.  ELIS.  BRENNER.  Fru  Brenners 
bröstbild ,  h.  s. ,  ined  veckadt  draperi.  —  Nederst  ett  mo- 
nogram, innehållande  bokstäfverna :  c  g  h. 

Diam.  11  lin.  (8,storl.).  Grav.  af  C.  G.  Hartman  1700.  Från- 
sidan är  egentligen  Atsida  till  en  öfver  Fru  Brenner  slagen  minnes- 
penning. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Brenner  var  miniaturmålare  af  sällspord  skicklighet.  Under  mån- 
ga år  anställd  som  ritare  i  Antiqvitets  Collegium,  aftecknade  han  en 
stor  mängd  fornlemningar  i  flera  landsorter.  Särskildt  har  han  be- 
redt  sig  ett  oförgätligt  minne  som  grundläggare  af  Svenska  mynt- 
kunskapen genom  sin  »Thesaurus  nwnrnoruin  Sveo-Gothicorum»,  åtföljd 
af  hans  egna  mästerliga  ritningar,  dem  han  ock  sjelf  till  större  delen 
graverat,  hvaraf  första  upplagan  utkom  1G91  och  den  andra,  ombe- 
sörjd af  hans  vän  N.  Keder,  1731. 


MAGNUS  STENBOCK. 

Gr  ef  ve.  Född  d.  12  Maj  1664.  Kongl.  Rad;  Fält- 
marskalk; Generalguvernör  i  Skåne,  Halland  ock  Ble- 
king; Vald  till  Kansler  vid  Lunds  Universitet,  men  i 
denna  befattning  aldrig  af  Konungen  stad  fästad;  Till- 
fångatagen vid  kapittda.tion  i  Tönningen  d.  17  Maj 
1713  och  död  på  Fredrikshavns  fästning  i 
Köpenhamn  d.  23  Febr.  1717. 

1. 

Åts.  CAROLVS.  XII.  D  G.  REX  SVECIAE.  Konung 
Carls  bröstbild,  h.  s. ,  i  liarnesk  med  mantelveck. 

Frans.  DANI.  E.  SCANIA.  EIECTI.  Ryktet,  en  be- 
vingad qvinna,  blåsande  i  sin  basun  och  framräckande 
en    lagerkrans,  flyger    öfver  marken.     I  afskärn.:  vltore. 

DEO.  PER.   STEEMBOCKIViM.  D.   28.  FEBR.  A.    17  10. 

Diam.  14]  lin.  (12  storl.).  Slagen  i  Tyskland,  i  anledning  af  den 
lysande  seger,  Gr.  Stenbock  med  sin  bondehär  vann  vid  Helsingborg 
d.  28  Febr.  1710  öfver  Danskarne,  hvilka  dels  stupade  eller  tillfån- 
gatogos,  dels  jagades  öfver  Sundet.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Fins  med  liknande  Atsida,  men'  af  helt  annan,  något  mindre, 
stamp    (14   lin.  diam.).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver  (bland  Kongliga). 


87 


Åts.  DEO  VINDICE.  Ryktet,  flygande,  Waser  i  sm 
basun  och  håller  i  venstra  handen  ett  npprulladt  blad 
med  mskrift:  scania  liberata.  I  afskärn.5  d.  i  o  martii  17  io. 
Frans.  .  QUIS  CREDERET  .  En  stenbock  stångar 
en  elefant,  så  att  han  fallande  drager  sig  baklänges.  Vid 
nedra  kanten:  sic  imonstra  pkllere  regno. 

Diam  11  lin.  (8  stor!.).  Slagen  i  Hambui%  med  anledning  af  Gr. 
Stenbocks  nyss  nämnda  seger  vid  Helsingborg  d.  28  Febr.  (efter  nya 
stilen  d  10  Mars)  1710.  Elefanten  afser  Danmark.  Artisten  tycks 
hafva  tänkt  på  Danskarnes  minnespenning  öfver  slaget  vid  Nyborg 
(se  Gust.  Otto  Stenbock,  pag.  51).  Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  siltver; 
B-n  i  silfver  (bland  Kongl.  medaljer). 

3. 

Åts.  CAROLUS.  XII.  D.  G.  REX.  SVECIAE.  Konun- 
gens bröstbild,  h.  s.,  i  harnesk  och  mantelveck.  Under 
axeln:  a  k  (sammanbundna). 

Fräns.  LVSVS.  ET.  IVBILA.  SVECIS.  Solguden  åkande 
i  en  fyrspänd  vagn  öfver  stenbockens  tecken  i  djurkret- 
sen. Nedanför  synas  moln  öfver  ett  bergigt  landskap. 
I  afskä,rn.:  dani.  et.  saxones.  deo.  vltore.  a.  stenbokkic.ad. 

GADEBVSCH.   SVB.   SOLST.   BRVM.   a.    17  12.   VICTI. 

Diam.  17i  lin.  (16  stork).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  Slagen  i 
anledning  af  Svenskarnes  ryktbara  seger,  under  Gr.  Stenbacks  betäl, 
öfver  de  till  antalet  betydligt  öfverlägsna  Danskarne  ocli  Sachsariies 
med  dem  förenade  trupper  vid  Gadebusch  i  Meklenburg  d.  20  Dec. 
1712.  —  B-n  (bland  de  Kongl.)  i  silfver. 

Med  denna  Frånsida  finner  man  stundom  förenad  någon  annan 
Åtsida  bland  Konung  Carl  Xll:s  medaljer  af  liknande  storlek.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  tlera,  bland  de  Kongliga. 

4. 

Åts.  CONSPIRAT  SIDUS  AMICUM.  En  stenbock  stån- 
gar en  elefant.     I  afskärn.:  die  xx.  dec.   17K>.  sole  capri- 

CORNUM   INGRED.   GLADES   FACTA  AD   GADEBUSCH. 

Frans.  ILLE  FERIT  CORNU,  HUNC  TU  NUNC  DANE 
CAVETO,  ET  FERIET  RUSSUM  CORNIBUS  ILLE  SUIS.  En 
stenbock  kämpar  mot  en  drake.  I  afskärn.:  sVeCo  MILI- 
TE  IkCensa  akDet  eiieV  aLtona. 


88 

Diametern  obekant.  Grav.  fiirmodligen  af  Chr.  Wermuth  i  Gotha. 
Slagen  med  afseende  dels  på  Stenbocks  seger  vid  Gadebusch  (se  N:o 
3),  dels  på  Altonas  brand  d.  29  Dec.  1712  (n.  st.  d.  9  Jan.  1713). 
Berch  uppgifver  (Beskr.  öfver  Sv.  Mynt  o.  Kongl.  Skådep.  p.  233, 
N:o  144)  att  denna  minnespenning  skall  finnas  i  -Upsala  Universitets 
Myntkabinett,  der  Författaren  likväl  förgäfves  eftersökt  densamma. 
Måhända   har  Berch  hemtat  sin  beskrifning  från  något  tryckt  arbete. 

5. 

Åts.  FRIDERICVS.  IIII.  D:  G.  DAN:  NORW:  V.  G.  REX. 
Konung  Fredrik  IV:s  hiifvud,  h.  s.,  med  lagerkrans. 

Frans.  QVANTVM  MVTATVS  AB  ILLO.  En  elefant 
slår  med  foten  en  stenbock  till  jorden.     I  afskärn.:  capto 

EXERCITV   SVECICO  AD   TOENNIG  D.    17    MAY    1713. 

Diam.  11]  lin.  (9  stork).  Slagen,  förmodligen  i  Danmark,  med 
anledning  af  Stenbocks  kapitulation  och  Tönningens  utrymmande  d, 
17  Maj  1713,  såsom  svar  på  ofvan  anförda  N:o  2.  Sällsynt.  —  K. 
Mk.  i  silfver;  B-n  i  koppar,  förgyld. 

6. 

Åts.  FRIDERICUS.  IIII.  D.  G.  REX.  DAN.  NOR.  V.  G. 
Konung  Fredrik  IV:s  bröstbild  i  liarnesk  med  mantelveck 
och  Elefanterorden.  —  Nederst:  p.  bekg.  f. 

Fräns.  20.  MAL  1713.  .  PROXIMA.  SIC.  CULPAE.  EST. 
ULTIO.  lUSTA.  DEL.  En  pyramid,  prydd  med  troféer  och 
Konung  Fredriks  namnchiffer,  sträcker  sin  spets  ofvan 
molnen,  derifrån  Guds  öga  sprider  sina  strålar.  Vid  si- 
dan en  hand  ur  skyn  slungande  blixtar  öfver  Svenska  fa- 
nor och  vapen;  på  andra  sidan  ses  Altonas  brand.  I  af- 
skärn.: EXUTO.  ARMIS.  DUCE.  SVEC:  STEEN-BUCKIO.  POST.  DIRAM. 
URB:     AL-TON:     EXUSTIONEM.     HOR-RENDO.    P08TERIS.   EXEMPLO.    — 

På  marken:  k^g. 

Diam.  20^  lin,  (20  stork).  Atsidan  grav.  af  Pet.  Berg;  Från- 
sidan af  Mich,  Rög.  Slagen  i  Danmark  af  samma  anledning  som 
N:o  5.  Svenskarne  utmarcherade  d.  17  Maj  ur  Tönningen  och  blefvo 
d.  20  Maj  fördelade  till  åtskilliga  ställen.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

7. 

Åts.  NON  ADIUTOR  SED  CUSTOS  PROPERA  DUX. 
Konung    Carl    XII:s    hus    i  Warniza  i  Bender,  brinnande, 


89 

nr  hvars  fönster  Svenskanie  skjuta  på  de  storniaude  Tiir- 
karne.  I  förgrunden  ligger  en  stor  tunna  med  påskrift: 
IN  EXTREMis  ANGUSTiis,  hvarur  en  person  (Konung  Carl  XII) 
framkryper,  medan  en  framför  stående  'iurk  drager  sin 
sabel  och  en  Tartar  kastar  en  pil  mot  honom.  Ofverst 
en  halfmåne  (Turkiet)  inom  orden:  ixane  auxilium.  I 
afskärn.:  clausus  uterque  sedet  te  rex  tua  luxa  fefellit 

AO.   MDCCXn.  MENS  FEBR. 

Frans.  NEC  SPES  NEC  ULLA  POTESTAS  PAR  ME- 
RITIS  POiNA.  En  elefant  för  med  snabeln  en  brinnande 
fackla  till  en  tunna,  ur  hvars  sprund  en  stenbock  tittar 
fram.  På  tunnans  botten  läses:  anno  MDCCxm  d:  17  mau.; 
på  dess  sida:  ad  angustias  redactus.  På  afstånd  synas  lå- 
gorna från  Altona.  Ofverst  ett  strålande  m^Ti"'  inom  or- 
den: MiHi  ADiuTOR.  I  afskäm. :  te  tua  spes  fallit  consili- 
umque  comes. 

Diam.  20  lin.  (20  storl.).  Slagen,  förmodligen  i  Danmark,  af 
samma  anledning  som  de  foregående.  Man  har  velat  på  samma 
gång  uttrycka  sin  fröjd  öfver  Carl  Xll:s  missräkning  på  Turkarnes 
understöd  mot  Ryssland  och  fångenskap  efter  kalabaliken  i  Bender 
d.  j\  Febr.  1713,  samt  öfver  Tönningens  uppgifvande.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 


Ats.  SINE  ULLA  mSERICORDIA.  Svenska  ryttare 
med  brinnande  facklor.  I  fonden  syns  staden  Altona  i 
lågor  och  Elbetloden;  till  venster  Hamburg,  dit  hjordar 
drifvas  från  den  antända  staden ;  på  fältet  hästar  och  men- 
niskor,  som  nedhuggas.    I  afskärn.:  in  perpetuam.  nec.  int: 

BARBAROS.    AUDITAE    CRUDELITATI8   MAGNI   STEINBOCCI  REGIS   SUEC: 
general:  ABOMINATIONEM.    17^13. 

Frans.  NON  FVLMINE.  SED  CLEMENTIA  ET  TEM- 
PORE.  Danska  Konungen  Fredrik  IV,  sittande  framför 
en  pyramid  vid  sidan  af  Miiiei'va,  mottager  ett  svärd  af 
en  knäböjande  man  (General  Stenbock),  hvars  kask  och 
sköld  med  tre  kronor  ligga  vid  sidan,  samt  en  nyckel  af 
en  knäböjande  qvinna  med  tornkrona  (Tönningen).  Vid 
sidan  en  fältskans  med  tre  kanoner  i-iktade  mot  fästningen. 
Pyramiden  har  pä  toppen  Konung  Fredriks  krönta  namn- 
chiffer och  på  sidorna  tvä  Svenska  sköldar  samt  inskrift: 

SINE    IGNE    ICTV    ET     ENSE    XI    M    SVECI    CAPT    PROPE    TONLNGAM 


90 

samt  på  fotstycket:  monvmext  aetern  memor  sacr  dano  cun- 
CTATORi  .svBAiiT  TANDEM.  Bakoui  [)yrainiden  synas  trofeör 
af  fanor  ni.  ni.     I  afskärn.:  in  aeternam  inter  christianos 

BARBAROSQVE     SEMP.    GLORIOSAE    HVMANITATI8   AC   GRATIAE   MEMO- 
RIAM.    17    5    13    ET    17    2    14. 
20  2  10  ~^ 

Diam,  21 1  lin.  (21  storl.).  Slagen  i  Danmark,  med  anledning  af 
Tönningens  utrymmande  af  Stenbock  och  Svenskarne  i  Maj  1713  och 
slutliga  uppgifvande  af  Kommendanten  Zachar.  WolfF  och  den  IIol- 
steinska  besättningen  i  Febr.  1714.  Konung  Fredriks  förfarande 
framställes  som  motsats  till  Altonas  förstöring  af  Stenbock.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

9. 

Åts.  PESSIMA.  INIQVO.  CONSULTORI.  SUNT.  MALA. 
CONSILIA.  Pa  en  kulle  är  uppsatt  en  med  Holsteinska 
nässelbladet  märkt  tunna  (Tönningen),  hvarur  uppstiga 
tvä  flaggor  med  inskrift,  på  den  ena:  neutralitas,  på  den 
andra:  maiorennitas.  Pä  fältet  framför  kullen  sitter  en 
varg  (Kommendanten  Wolff  i  Tönningen)  vänd  mot  en 
hukande  räf  och  en  orm  (Sverige)  och  en  bräkande  sten- 
bock (Gr.  M.  Stenbock);  på  andra  sidan  står  en  elefant 
(Danmark)  mellan  en  drake  och  en  leopard  betraktande 
den  förra  gruppen.  I  fonden  synas,  på  ena  sidan  tornen 
i  Altona  och  deröfver  en  uppstigande  halfmåne,  på  an- 
dra sidan  solen  nedgående  öfver  Elben.    I  afskärn.:  blan- 

DILOQVAE.  VULPIS.  ARTmUS.  ET.  SUBDOLA.  CAPRICORNI.  AMICITIA. 
LUPUS.  SEDUCrrUR.  UT.  NEUTRALEM.  SPELUNCAM.  CEDAT.  IN.  ASYLUM. 

Fräns.  VAE.  VULPI.  QVID.  NUNC.  lURA.  TIBI.  PRO- 
SUNT.  TURBATA.  FORUMQVE.  Samma  tunna  med  sina 
flaggor  uppkastad  ocii  nedfallande  ur  luften.  Elefanten 
nedslår  med  snabeln  vargen  och  steiibocken;  draken,  leo- 
parden och  ett  lejon  närma  sig  elefanten.  Längre  bort 
ligga  en  räf  och  en  orm  (Sverige)  framför  två  örnar 
(Brandenburg  och  Pohlen),  en  häst  (Hannover)  och  en  en- 
hörning (England).  I  fonden  synas,  på  ena  sidan  tornen  i 
Altona  och  den  stigande  solen,  på  andra  sidan  den  ned- 
gående månen.     I  afskärn.:    nec    praetensa.    maiorennitas. 

NEC.  DOLOSA.  neutralitas.  OBSTITERE.  QVIN.  XI.  M.  SUI.  GREGIS. 
MAGNO,   SE.   TANDEM.   ELEPIIANTI.   CAPRICORNUS.   ET.   LUfUS. 


91 

Diam.  21 A  lin.  (21  storl.).  Slagen  förmodligen  i  Tyskland;  åt- 
minstone hafVa  Danskarne  förnekat  att  denna  minnespenning  utkom- 
mit i  deras  land.  Gravören  af  denna,  likasom  af  flera  bland  de  före- 
gående smädemedaljerna,  har  blygts  att  utsätta  sitt  namn.  Figu- 
rerne  och  inskrifterne  afse  Holsteinska  regeringens  tvetydiga  förfa- 
rande, då  den,  oaktadt  den  förklarade  neutraliteten,  gifvit  Kommen- 
danten Wolff  hemliga  ordres  att  insläppa  Stenbock  och  Svenskarne  i 
Tönningen,  —  fästningens  utrymmande  af  Svenskarne  och  dess  upp- 
gifvande  följande  året  af  den  Holsteinska  besättningen,  —  Holstei- 
narnes  fåfänga  yrkande  att  Hertig  Carl  Fredrik  borde  anses  som 
myndig,  —  samt  i  iifrigt  Danmarks  politiska  ställning  vid  denna  tid 
i  förhållande  till  de  iifriga  Europeiska  regeringanie.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Magnus  Stenbocks  namn  står  med  ära  tecknadt  i  Sveriges  häf- 
der,  ett  af  de  mest  framstående  i  den  Carolinska  hjeltesagan, 
och  lefver  ännu  i  folkets  sägner  och  sånger.  Bildad  både  i  Svensk 
och  utländsk  krigstjenst,  vann  han  genom  sin  tapperhet  och  rådighet 
i  slaget  vid  Narva  utmärkelse  och  förtroende  hos  Konung  Carl,  hvars 
strider  och  faror  han  delade  till  1707,  då  dan  som  Generalguvernör 
öfver  Skåne  återvände  till  Sverige,  att  skydda  denna  provins  mot 
fiendtliga  anfall.  Detta  förtroende  motsvarade  han  på  ett  ärofullt 
sätt,  då  han  med  en  oöfvad  här  af  bonddrängar  från  Småland  di'ef 
Danskarne  tillbaka  och  vid  Helsingborg  d.  28  Febr.  1710  i  grund 
slog  deras  samlade  krigsmakt.  Två  år  derefter  gick  han  som  Gene- 
ral en  Chef  öfver  Svenska  hären  till  Tyskland,  vann  en  lysande  se- 
ger vid  Gadebusch  i  Meklenburg  öfver  en  till  antalet  betydligt  öfver- 
lägsen  här  af  Danskar  och  Sachsare;  drog  derefter  till  Ilolstein,  der 
Altona,  uppfylldt  af  krigsförråd  för  fienderna,  uppbrändes.  Denna 
våldsbragd,  fastän  icke  ovanlig  i  krig,  har  v\å  Stenbocks  namn  fä- 
stat en  fläck,  som  icke  kunnat  utplånas  genom  förklaringen  att  han 
dertill  blifvit  föranledd  af  Generalen  Grefve  Wellingks  råd.  Derefter 
instängd  i  Tönningen,  utblottad  på  penningar  och  krigsfjrnödenheter, 
nödgades  han  gifva  sig  fången  med  sina  11000  man,  med  firbehallen 
utlösningsrätt.  Men  denna  utliisning  blef  aldrig  verkställd  och  Sten- 
bock qvarhölls  till  sin  död  i  Köpenhamn,  under  första  året  väl  be- 
handlad, men  sedan  inkastad  i  ett  afskyvärdt  fängelse  på  Fredrikshavns 
fästning.  Den  käcke  krigaren  egde  i  hög  grad  talets  gåfva  och  firde 
med  ledighet  pennan,  äfven  i  bunden  skrifart.  Hans  konstsvarfvade 
arbeten  hafva  vunnit  stort  rykte  och  förevisas  i  många  museer. 


92 


ARYID  KARLSTEN. 

Född  d.  16  Mars  1647.     Konql.  Svensk  Medalj  gravar. 
Död  d.  3  Maj  1718. 

1. 

Åts.  NOMEN.  NVLLO.  DELEBITVR.  AEVO.  Karlstens 
bröstbild,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med  broderade  mantelveck. 
—  Nederst:  i.  c.  h. 

Fräns.  NOBILLS.  NVMISMATVM.  CAELATORIS.  AR- 
VID!. KARLSTENIL  SVECI.  IMAGINEM.  IMMORTALITATI. 
TRADVNT.  NICOL.  KEDER.  SVECVS.  ET.  I.  C.  HEDLINGER. 
HELVETIVS.  MDCCXXV.  —  Båda  sidorna  omgifvas  af  en 
pärlrand. 

Diam.  14|  lin.  (12  storl.).  Grav.,  efter  Karlstens  egen  modell, 
af  J.  C.  Hedlinger,  som,  i  förening  med  Karlstens  förtrogna  vän  As- 
sessor N.  Keder,  utgifvit  denna  minnespenning  år  1725.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

2. 

^       Med    denna    Atsida    finnes    stundom   sammanpräglad 
Atsidan  af  N    Keders  minnespenning,  N:o  4. 

Keder  hade  sjelf  låtit  besörja  en  sådan  sammansättning.  —  K. 
Mk.  i  bronz;  B-n  i  silfver. 

Karlsten  har  graverat-  en  stor  mängd  medaljer  för  Sverige  under 
Konungarne  Carl  XI:s  och  Xll:s  regeringstid,  äfven  några  för  ut- 
ländska hof.  Hans  arbeten,  ehuru  besvärade  af  en  viss  stelhet  och 
enformighet  i  teckningen,  hafva  rättvisligen  blifvit  lofordade  som  ut- 
märkta konstverk.  Konung  Carl  XI,  högt  uppskattande  denna  konst- 
närsära, så  mycket  hellre  som  Karlsten  bland  infödda  Svenskar  är 
den  förste,  hvilken  inom  denna  konstgren  vunnit  ett  vidsträckt  rykte, 
förlänade  honom  1692  adligt  diplom.  lians  dyrbara  samling  af  me- 
daljer och  andra  konstalster  bortspelades  efter  hans  död  på  lotteri. 


93 


INGE  RUDBECK. 


Född  1633.     Apologisl   vid.  skolan  i   Upsala;  sedan  Stads- 
sknfvare  derstädes.     Död  1718. 

Åts.  SCEPTRVM.  NEC.  SPERNERE.  FAS.  EST.  Bilden 
till  midjan,  nästan  fram  vänd,  i  mantel  med  konglio- krona 
på  hufvudet,  svilrd  i  högra  handen  och  den  venstra  nt- 
sträckt  efter  en  knippa  tobakspipor,  som  frarnräckes  af 
en  arm  nr  en  bodlucka.  Pä  ett  bord  framför  honom  liirjra 
riksäplet  och  nyckeln. 

Fräns.  FULCRUM  ET  ROBUR  CIVITATIS.  Ett  hus 
med  tvä  torn  hvilande  på  fyra  tobakspipor.  Midt  under 
huset  står  en  tobaksrulle. 

Diam.  21  lin.  (20  storl.).  Gjuten  genom  fiirsorg  af  Rudbecks 
vänner  (enligt  eu  uppgitt,  af  Grefve  Carl  Wrede,  sedan  Kammarherre 
hos  Konung  Carl  XII,  och  Inges  kusin  Olof  Rudbeck),  för  att  skämta 
med  den  maklige  Studenten,  som  mera  älskade  pipan  än  studierna 
och  af  denna  anledning  fått  benämningen  »Tobakskungen».  Vid  ett 
tillfälle,  då  han  till  denna  värdighet  skulle  af  kamraterna  krönas, 
utdelades  som  kröningspengar  exemplar  af  denna  medalj  aftryckta  i 
papp.  Konung  Carl  XI,  som  fått  underrättelse  om  skämtet  och  fun- 
nit det  något  närgånget,  lät  gifva  en  skrapa  åt  ungdomen  ftir  dess 
gäckeri  med  en  så  hög  akt,  som  en  Konungs  kröning,  och  befallte  att 
penningarne  skulle  förstöras.     Mycket  sällsynt.  —  B-n  i  silfver. 

Inge  Rudbeck  lefde  till  en  tid  pä  nåder  hos  sin  kusin  den  lärde 
Professor  Olof  Rudbeck,  med  hvilken  han  egde  ingenting  gemensamt 
mer  än  namnet. 


ADAM  LUBYIG  LEAVENHAUPT. 

Grefve.     Född   i   April   1639;    General   af  infanteriet; 
Guvernör   öfver    Riga.   med   der  under  lydande  fästnin- 
gar;   Utnämnd   Riksråd.     Död    i    Rysk  fångenskap    i 
Moskwa  d.  12  Febr.  1719. 

1. 

Ats.  CAROLVS.  XII.  D.  G.  REX.  SVECIAE.  Komnigens 
})röstbild,  h.  s.,  med  mantelveck.  —  Nederst:  a  k  (sam- 
manbundna). 


94 

F  r  ä  n  s.  DE.  SCHEREMETEFFIO.  Segergud  innan,  tram- 
pande pä  en  kask,  upphänger  en  lv\'sk  sköld  pa  ett  palmträd. 
I  afskärn.:  dvctv.  lewenhavpti.  ad.  gemaverthopf.  die.   i  ti. 

lYLII.   A.    170."). 

Diam.  17A  lin.  (15  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten.  Slagen  på 
Konung  Carl  XII:s  befallning  i  anledning  af  Gr.  Lewenhaupts  seger 
d.  16  Juli  1705  vid  Gemauertboti'  i  Kurland  öfver  en  tredubbelt 
starkare  Rysk  Ixär,  som  anfördes  af  Fältmarskalken  Scheremeteff.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Denna  Frånsida  finner  man  stundom  ffjrenad  med  någon  annan 
Åtsida  till  Konung  Carl  XII:s  minnespenningar  af  lika  storlek. 

2. 

Åts.  PETRVS  ALEXn  FIL.  D.  G.  RVSS.  EVIP.  M.  DVX 
MOSCOVIJ^.  Kejsar  Peter  I:s  bröstbild,  h.  s.,  lagerkran- 
sad,  i  harnesk  med  pelsverk.  —  Under  axeln:  m. 

Frans.  GLORIOSA  VICTORIA  AD  LEESNAM.  28. 
SEPT.  s.  V.  Planritning  af  en  skans,  hvaröfver  står:  leesno, 
och  den  oingifvande  marken  med  truppernas  ställning. 
Vid  sidan  sitter  Segergudinnan  bland  liggande  troféer, 
hållande  ryktets  basun  och  en  framräckt  lagerkrans;  vid 
hennes  sida  en  oval  sköld,  hvari  läses:  capvt  est  a  cor- 
PORE   LONGE.   oviD.      I    afskäm.:   devicto  lowenhavpt  caesis 

AVT   CAPT.   XVI.   MmL.   SVEC. 

Diam.  15  lin.  (13  storl.).  Grav.  af  P.  H.  MiiUer  i  Xiirnberg, 
med  anledning  af  slaget  vid  Liesna,  en  skans  utmed  Dnieperfloden, 
der  Gr.  Lewenbaupt  med  ett  ringa  antal  trupper  den  29  (icke  28) 
Sept.  1708  flera  gånger  tillbakakastade  en  tredubbel  Rysk  styrka^ 
innan  han,  ännu  obesegrad,  fcUjande  natten  öfvergaf  platsen.  Det  på 
minnespenningen  uppgifna  antalet  af  dödade  eller  tillfångatagna  Sven- 
skar är  långt  stiirre  än  antalet  af  dem,  som  deltogo  i  striden,  och  så- 
ledes oriktigt.  De  h()gre  bokstäfverna  i  Frånsidans  inskrift  bilda  sam- 
manlagda årtalet  MDCCVllJ.  Inskriften  pa  skölden  afser  Konung 
Carl  XII:s  vistande  i  Bender.  —  K.  Mk.  i  tenn;  B-n  i  tenn,  gyuten. 

Finns  ätven  jned  annan  liknande  Atsida,  omarbetad  af  O.  K. 

3. 

Åts.  PETRVS  ALEXII  FIL.  D.  G.  RVSS.  IM1\  REX 
SIB.  ASTR.  CAS.  M.  DVX  MOSC.  Kejsar  Peter  i  harnesk 
med  konnnandostaf  rider  öfver  fanor,  af  hvilka  en  är 
märkt  med  tre  kronor,  och  vapen,  deribland  ett  harnesk 


95 

liknande    ett  Icjonansigte.     I  nfskärn.:  reDIt  e  CertaMIne 
YICtor. 

Fräns.     Densamma  som  till  N:o  2. 

Diam.  15  liii.  (13  storl.).  Grav.  af  P.  H.  Miiller,  af  samma 
anledning  som  N:o  2.  De  hrtgie  bokstäfverna  i  afskiirningens  inskrift 
bilda  årtalet  MDCCVIII.  —  B-n  i  tenn. 


3.  a. 

Åts.  PETRVS  ALEXn  FIL.  D.  G.  RYSS.  IMPREX  SIB. 
ASTR.  CAS.  M.  DVXMOSC.  Kejsaren  till  häst  m.  m.  som 
pä  N:o  3,  men  med  pistol  i  sadelhylstret  och  andra  smä 
olikheter.     I  afskäi"n.:   reditecertamine  victor. 

Fräns.  Lik  Fränsidan  af  X:o  2,  men  med  ordet 
gLorIsa    oriktigt    satt    i    st.    f.    gLorIosa;    öfver    skansen: 

LEECNO. 

Storlek    m.    m.    lika    med    N:o    3.    —    K.    Mk,    i   bronz;  B-n  i 
tenn. 

xifven    finnas    exemplar    med    Atsidan   af  N:o  3  sammanpräglad 
med  någon  af  Atsidorna  till  N:o  2  eller  N:o  5. 


4. 

o 

Ats.  Rysk  inskrift,  innehållande  Kejsar  Peter  I:s 
namn  och  titel,  omkring  hans  bröstbild,  lagerkransad,  i  har- 
nesk med  mantelveck. 

Fräns.  Rjsk  inskrift,  som  betyder:  »För  Lewen- 
hauptska  bataljen».  Ett  slagfält  -besträladt  af  den  ned- 
gående solen;  i  förgrnnden  Kejsaren  till  häst,  krönt  af 
två  Victorier.  Deröfver  pä  ett  band  en  Rysk  inskrift: 
»Det  värdiga  ät  den  värdige».     I  afskärn.:   17  08. 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Fins  af  två  föga  varierande  stämplar. 
Utan  tvifvel  är  det  denna  minnespenning,  Berch  åsyftar  i  sin  JJenkrlf- 
ning,  p.  256,  N:o  36,  men  icke  sjelf  sett.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  i 
tenn,  gjuten;  B-n  i  bronz  och  tenn  (något  olika). 


O. 

Ats.     Inskrift    och    bröstl)ild  som   pä  N:o   2,  men  pä 
ändan  af  den  framböjda  armen :  u . 


96 

Frans.  OPERIS  VICTORIA  FINIS.  Krigsgudinnan  i 
rustning  med  lans  i  handen  sitter  pä  troféer,  hällande  en 
oval.  sköld  med  inskrift:  capto  löwenhaupt  cvm  residvis. 
Vid  sidan  ligger  en  flodgud  stödd  pä  sin  urna,  på  hvars 
utflöde  läses:  niepper  fl.  I  afskärn.:  ad  perevolocam  o 3. 
ivx  Aroccix.     Derunder  en  stjerna. 

Diam.  15  lin.  (13  storl.).  Grav.  af  P.  H.  Miiller.  Slagen  i  an- 
ledning af  striden ~  vid  Perewoloschno  nära  Dnieperfloden,  der  Gr.  Le- 
wenhaupt    med    den  efter  Pultavaslaget  öfverblefna  delen  af  Svenska 

hären  måste  gifva  sig  fangen   d.  30  Juni  1709. K.  Mic.  i  silf- 

ver;  B-n  i  tenn. 

5.  a. 

Ats.  Inskriften  som  pä  X:o  5.  Bröstbilden  i  orne- 
radt  harnesk  med  mantelveck.  —   Under  axeln:   .t.  i. 

Fräns.  Lik  N:o  5,  men  med  dagen  rättad  till:  30, 
stjernan  i  afskärningen  utelenmad,  och  punkter  mellan  or- 
den i  inskrifterna. 

Storlek  lika  med  N:o  5.  Grav.  af  Timoteus  IwänofF.  —  K.  Mk. 
i  bronz. 

Fins  äfven  med  annan  dylik  Atsida  graverad  af  Iwanoff,  men 
namnets  initjaler  tecknade  med  Ryska  bokstäfver  (B-n  i  tenn);  samt 
äfven  med  Atsida  graverad  af  o.  K. 

6. 

Åts.  ADAM.  LUD.  LEVENHAUPT  COMES  R.  SV.  SE- 
NATOR.    Bröstbilden,  h.  s.,  i   harnesk  med  mantelveck. 

Fräns.  TEMPORE  DURO  IMMOTA  FIDES  VIRTUSQ. 
En  afi)i'uten  rund  kolonn  stär  upprätt  mellan  troféer  af 
antika  rustningar,  vapen,  fälttecken  m.  m.     I  afskärn.:  ad 

ZAGARINI   lACOB-STAD   GEAIEURTH.    LIESXA. 

Diam,  10.^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  L.  Grandel.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1799.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Gr,  Lewenhaupt  hade  i  ungdomen  gjort  goda  studier  och  be- 
stämt sig  för  civila  tjenstevägen,  men  drogs,  han  som  så  många  an- 
dra, af  Konung  Carls  önskan  till  krigareyrkot.  ,Efter  afiagd  lärospån 
i  Ungern  och  Nederländerna  återkom  han  som  Ofverste  till  fädernes- 
landet, der  han  en  tid  lefde  obemärkt  intill  dess  han  1700  af  Kon- 
ungen   kallades    att    uppsätta    ett  regemente  och  dermed  (ifvergå  till 


/Vy  6^ 


97 

Av  östra  Ostcrsjöprovinsorna.  Den  »Latinske  Ofversten»,  som  han  på 
.spe  kallades  af  kamraterna,  visade  sig  under  de  följande  krigsåren 
som  en  utmärkt  härförare,  vann  talrika  segrar,  bland  livilka  de  mest 
lysande  vid  Zaggerini  d.  19  Mars  1703,  Jakobstadt  d.  6  Juli  1704, 
Gemauerthoff  den  16  Juli  1705.  Afven  slaget  vid  Liesna  var  en 
seger  (se  N:o  2).  När  han  efter  svåra  mödor  fört  sina  trupper  till 
Konungens  här,  möttes  han  med  misstroende  och  köld  af  förmän  och 
kamrater.  Efter  den  olyckliga  striden  vid  Pultava  och  sedan  man 
förmått  den  särade  Konungen  att  begifva  sig  bort,  samlade  Lewen- 
haupt  de  återstående  trupperna,  hvilka,  instängda  af  fienden  vid  Pe- 
revoloschno,  saknande  artilleri  och  ammunition,  måste  kapitulera.  Gr. 
Lewenhaupt  fördes  som  fånge  till  Moskwa,  der  han  afled.  Den  30 
Dec.  1718,  således  få  veckor  före  hans  död,  utnämndes  han  af  Drott- 
ning Ulrika  Eleonora  till  Riksråd.  Liket  hemfördes  och  nedsattes  i 
familjgrafvcn  vid  Riddarholmskyrkan. 


PEHll  RIBBING. 

Friherre.     Född  d.   14  Maj  1670.     Landshöfdiriij  i 
Upsala  Län.     Död  d.  14  April  1719. 

Åts.  PETRUS  RIBBING  L.  B.  UPL.  GUB.  COMIT.  MA- 
RESC.  Bröstbilden,  h.  s. ,  i  mantel  med  foderverk.  — 
JNeclerst;  g.  liungberger. 

Frans.  PATRIAE  NON  SIBL  Frihetsgudinnan  stå- 
ende med  frihetsmössan  i  högra  och  en  staf  i  venstra  lian- 
den.     1  afskärn.:  libertat.   asseruit  mdccxix. 

Diam.  15  lin.  (13  stork).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  Slagen 
1781  af  brorsonen  Kanslirådet  Friherre  Gustaf  Ribbing.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Frih.  Ribbing,  som  varit  Lagman  i  Halland,  sedan  Kammarråd, 
innan  han  1714  blef  Landshöfding,  hörde  redan  under  Carl  XII:s 
senaste  regeringsår  till  «de  missnöjda».  Genast  efter  Konungens  död 
grep  han  verket  an  med  sina  djerfva  planers  genomförande,  öpnande 
den  nya  banan  som  Praeses  i  dödskommissionen  öfver  Baron  Görtz. 
Af  ridderskapet  och  adeln  vald  till  Landtraarskalk  vid  1719  års 
riksdag,  anordnade  han  det  nya  statsskicket,  som  visserligen  gjorde 
slut  på  enväldet,  men  oförtjent  blifvit  hedradt  med  »frihetens»  namn. 
Ribbing  hann  ej  skåda  frugterna  af  sitt  verk,  emedan  han  knapt  3 
månader  efter  riksdagens  bcirjan  hastigt  bortrycktes  af  ett  slaganfall. 

7 


98 

Vid  1756  års  riksdag  beslöts  att  hans  bröstbild  skulle  uppsättas  i 
riddarhussalen,  men  beslutet  kom  ej  till  verkställighet  förrän  år 
1810. 


CHRISTINA  SALBERG, 

FÖDD    SPECHT. 

Dotter  af  Handlanden  i  Stock/iolm  Gerdt  Specht.   Född 

d.   20   Dec.   1692;   Gift  1711  med  Kongl  Amiralitets 

Apothekaren  i  Stockholm  Johan  Julius  Salberg. 

Död  d.  4  Mars  1721. 

Åts.  CHRISTINA  SPECHT.  FÖDD.  ÅHR.  1692.  DEN. 
20.  DECEMB.  DÖD.  DEN.  4.  IViARTlI  ÅHR  1721.  Kring  kan- 
ten :  :;:  TU  IL\FWER.  ALLAREDO.  RÅKXAT.  MIXA.  STEG.  lOBS.  1 4.  CAP. 
16.   VERS. 

Frans.  :.:.TU  LYCHTAR  DAGEN  FÖR  MIG  FÖRR  ÅN 
AFTONEN  KOMMER.  ESAIA  38  CAP  12  VERS.  En  tim  vi- 
sare, öfver  hvilken  sänker  sig  ett  moln,  som  utestänger 
solens  strålar. 

Diam.  13.7  lin.  (11  stork).  Grav.  af  Zach.  Hartwich  Arensburg. 
(St.  på  K.  Myntet).  Slagen  1721  af  mannen,  att  utdelas  vid  hustruns 
begrafning.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


ELISABETH  De  la  GARDIE, 

FoDD    OXENSTIERNA. 

Dotter    af  lUksrädet   m.   rn.   Grefve   Erik   O.renstiema. 

Född    d.    16   Mars   16 öö;   Gift  1673  med  Riksrådet 

Gr  ef  ve  Gustaf  Adolf  De  la  Gardie;  Enka 

1695.    Död  d.  2  Get.  1721. 

En  minnespenning  öfver  iienne  i  förening  med  man- 
nen upptages  luider  G  ref  ve  G.  A.  De  la  Gardie,  N:o  1. 
Se  pag.  G 3. 


99 

Fröken  Oxenstierna  hade  tre  år  varit  Hoffröken  hos  Enkedrott- 
ning  Hedvig  Eleonora,  då  hennes  bröllop  d.  4  Oct.  1673  firades  på 
Calniar  slott  i  närvaro  af  Konui»gen,  Enkedrottningen  och  hela  hofvet. 


CARL  GUSTAF  REHNSKOLD. 

Född  d.  6  Äuq.  16 öl.     Grefve;  Kongl.  Råd;  Fältuiar- 
.      skalk.    Död  d.  29  Jan.  ^1722. 

Åts.  CAROLVS.  XII.  D.  G.  REX.  SVECIAE.  Konung 
Carl  XII:s  bröstbild,  h.  s.,  i  harnesk  med  mantelveck.  — 
Under  axeln:  a  k  (sammanbundna). 

Fräns.  DE.  SCHVLENBVRGIO.  En  på  marken  upp- 
rest trofé  af  fanor  och  vapen  samt  två  korslagda  sköldar, 
den  ena  med  Ryska,  den  andra  med  Sachsiska  vapnet. 
I  afskärn.:  dvctv.  rehnskioldii.  ad.  fravstatt.  die.  3.  febr. 

A.    J7  0f.. 

Diam.  17^  lin.  (15  stork).  Grav,  af  Arv.  Karlsten.  Slagen  af 
Konungen  med  anledning  af  Svenskarnes  lysande  seger  under  Rehn- 
skölds  befäl  vid  Frauenstadt  i  Pohlen  öfver  en  dubbelt  manstark 
Rysk  och  Sachsisk  htär,  anförd  af  Sachsiske  Generalen  Schulenburg 
d.  3  Febr.  1706.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Variationer,  uppkomna  genom  hopsättande  af  denna  Frånsida 
med  andra  Atsidor  af  Konung  Carl  XII:s  medaljer,  finnas. 

Rehnsköld  började  sin  hjeltebana  i  Konung  Carl  XI:s  Skånska 
krig;  tillbragte  derefter  någon  tid  i  Holländsk  tjenst  under  Wilhelm 
af  Oranien;  följde  sedan  Carl  XII  i  dess  fälttåg,  med  utmärkelse 
deltagande  i  flera  drabbningar,  ända  till  det  olyckliga  slaget  vid  Pul- 
tava,  der  Rehnsköld  förde  högsta  befälet  och  blef  tillfångatagen.  Ef- 
ter 9  år,  tillbragta  för  det  mesta  i  Moskwa,  blef  han  utvexlad  och 
återkom  till  fäderneslandet.  Kallad  att  åtfölja  Konung  Fredrik  på 
dess  eriksgata,  insjuknade  han  under  vägen  och  dog  på  Läggsta  gäst- 
gifvaregård  i  Södermanland. 


MICHAEL  VON  STROKIRCH. 

Född  d.  7  Juni  1649.     Ekonomie  Stäthållare  i  Lifland. 
Död  den  26  Maj  1723. 

Åts.     IN    MEMORIAM    MICIIAEEIS    VON   STROKIRCH. 
Derunder  en  bladsirat. 


100 

Frans.  NAT'.  D.  7.  IVNII.  1649.  DENAT'  D.  26.  MAIL 
1723  ,  Strokirchs  fainiljvapen  i  en  sköld  med  hjelrnpryd- 
nad  och  löfverk. 

Diam.  17|  lin.  (16  storl.).  Grav.  af  C.  G.  llartman  (?).  (St., 
söndriga,  på  K.  Myntet).  Slagen  i  anledning  af  Strokirchs  död.  Säll- 
synt. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Strokirch  (adlad  1684  von  Strokirch)  var  till  en  bcirjan  Kom- 
missarie vid  reduktionsverket  i  Lifland.  Sedan  detta  land  blifvit  af- 
trädt  till  Ryssland,  återvände  han  till  Sverige,  och  lefde  utan  tjenst- 
befattning  på  sin  egendom  Sundby,  hvarifrån  han  år  1721  utgaf 
på  trycket  sina  Lucubrationes  Suudhyenses  de  moralitate  sive  scientia 
semetipsum  cdiosqne  regendi. 


GABRIEL  STIERNCRONA. 

Född  d.  28  Sept.  1669.     Friherre;  President  i  Svea 
Hofrätt     Död  d.  8  Sept.  1723. 

Åts.  GAB.  STIERNCRONA.  L.  B.  PRAES.  SUM.  DI- 
CAST.  R.  SVEC.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  niantelveck.  —  Der- 
uncleri  hedmnger.  f. 

Fräns.  PROPRIO.  SPLENDORE.  REFULGET.  En  strå- 
lande stjerna  öfver  ett  landskap.  I  afskjlrn.:  natus.  J669. 
28.  SEPT.  OBHT.  17  23.  8.  SEPT.   —  På  marken:  d.  h.  f. 

Diam.  19  lin.  (18  storl.).  Atsidan  grav.  af  J.  C.  Hedlinger, 
Frånsidan  af  D.  Ilaisling.  Slagen  1724  af  Frih.  Stierncronas  arfvingar. 
—  B-n  i  silfver. 

Fins  med  omgjord  Frånsida,  i  det  närmaste  lika,  men  med  gra- 
V()rens  namnchiffer  {n  //.  /)  pa  kanten  af  afskärningen.  (St.  pä  K. 
Myntet).  —  K.  Mk.  i  silfver. 

Stterncrona  blef  1699  som  lläradshcifding  i  Sotholms  m.  fl.  hä- 
rader i  Södermanland  adlad  (hette  ftirut  Velt),  och  1719  som  Justi- 
tiekansler,  bland  mänga  andra,  upphöjd  till  Friherre.  Presidentsplat- 
sen i  Svea  llofrätt  mottog  han  kort  fcire  sin  dcid.  Deltog  som 
Ledamot  i  Lagkommission  samt  i  flera  specialkommissioner.  Under 
krigsåren  hade  han  af  sin  enskilda  förmögenhet  vid  flera  tillfällen 
lemnat  kronan  betydliga  förskott. 


101 


URBAN  HIÄRNE. 

Född  d.  20  Dec.  1641.    Med.  I):r.;  Förste  Archiater; 

Pr(£ses  i  K.  CoUegiuiu  Mediaim;  v.  President  i  K.  Bergs 

Collegium,  med  Landshöfdings  titel  vid  afskedstagandet. 

Död  d.  22  Mars  1724. 


Ats.  YRB.  HIÅRNE  M.  D.  SOC.  REG.  AXGL.  Bröst- 
bilden,  h.  s.,  med  maiitelveck.   —  Nedanför:  .i  Karlsten. 

Frans.  VIVITUR  INGEXIO.  En  på  marken  liggande 
dödskalle,  hvaröfver  grenar  af  lager  utbreda  sig;  genom 
högra  ögonhålan  framkryper  en  orm.  Den  grönskande 
lagern  bestrålas  af  solen  och  begjutes  af  regn  från  ett 
moln,  i  hvilket  man  ser  Tott-familjens  vapensköld.  På 
fältet  läses:  göu  und  Toh.    I  afskärn.:   ni 8 2. 

Diam.  \\\  lin.  (9  stor!.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten  1682.  Iliärne 
var  den  förste  bland  Svenskar,  som  blifvit  Ledamot  af  Engelska  We- 
tenskaps  Societeten.  Han  hade  varit  Läkare  hos  Riksrådet  Grefve  Clas 
Tett  (i  1674),  som  beredde  honom  tillfälle  att  flera  år  vistas  utri- 
kes och  i  öfrigt  blef  hans  välgörare.  Iläraf  förklaras,  hvarföre  Totts 
namn  och  vapen  fått  plats  pä  denna  och  nästföljande  minnespenning. 
Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver.  I  K.  Mk.  fins  äfven  ett  brak- 
teatafslag  i  silfver  af  Atsidans  stamp. 


Ats.  VRB.  HIÄRNE.  S.  R.  SVE.  ARCHIAT.  PRIM. 
Bröstbilden  som  pä  X:o  1.  —  Dermider:  ak  (samman- 
bundna). 

Frans.  I  det  närmaste  lika  med  Frånsidan  på  N:o 
1,  men  i  afskärn.:  17«2. 

Diam.  14  lin.  (lU  stork).    Grav.  af  Arv.  Karlsten  1702.    Från- 
sidans stamp  är  sprängd.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

3. 

Åts.  URB.  HIÄRNE  PR.  ARCHIAT.  REG.  SV.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  kopierad  efter  X:o  2. 


102 

Frans.  DIMOVET  UMBRAM  CONDITA  LUSTRAT.  Sol- 
guden sittande  på  ett  berg  ined  lyran  i  armen.  Vid  si- 
dan syns  en  gruföppning  med  vindspel  och  stege;  nedan- 
för en  framspringande  källa.  I  afskärn.:  medicus  poeta 
MINERALOGUS    GB.   MDCCXxiv.   —  Pa  berget:  L.  A. 

Diam.  10.'f  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn  född 
Lundgren.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1856. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Hiärne  väckte  redan  under  studentåren  uppseende  genom  ovan- 
liga skaldegåfvor.  Som  Läkare  åtnjöt  han  stort  förtroende  af  Konung 
Carl  XI,  livilken  han  vårdade  under  dess  sista  sjukdom,  och  andra 
samtida.  Läkemedel,  af  honom  uppfunna,  hafva  fortfarande  begag- 
nats intill  vår  tid.  Han  var  derjemte  kemist,  mineralog,  skald,  språk- 
kännare, samt  förenade  med  sin  mångsidiga  lärdom  stor  praktisk  skick- 
lighet och  företagsamhet.  Hans  undersökning  af  mineralvattnet  vid 
Medevi  gaf  anledning  till  anläggande  af  denna  vidtberömda  och  ännu 
flitigt  besökta  helsobrunn.  Som  medlem  af  en  kommission  för  under- 
sökning af  det  bekanta  trolldomsväsendet,  lyckades  han  skingra  det 
vidskepelsens  mörker,  hvilket  gifvit  upphof  och  framfart  åt  denna 
fantasisjukdom.  Bergsvetenskapen  befrämjades  genom  hans  undersök- 
ningar och  utgifna  skrifter.  Snille  och  kraft  röja  sig  i  alla  hans 
företag  och  i  mer  än  ett  afseende  stod  han  framom  sin  tid. 


JAKOB  BANCKS. 

Född  i   Stockholm  d.   28   OcL    1662.     Gick  i  Engelsk 
tjenst,  der'  han  blef  Ka^nen  vid  Amiralitetet  snmt  Par- 
lamentsledamot.     Död   i   London 
d.  22  Dec.  1724. 

Åts.     L^COBVS.  BANCK:«   EU:«     Hufvudet,  h.  s. 

Fräns.  TANDEM.  Ett  tremastadt  skepp  med  gigade 
segel  närmar  sig  en  strand. 

Diam.  17|  lin.  (15  storl.).  Gjuten.  Utkom  i  England  i  anledning 
af  Bancks  afskedstagande  ur  Engelska  flottan,  eller  måhända  vid  hans 
död.     Sällsynt.  —   K.  Mk.  o.  B-ii  i  silfver,  utmiirkt  väl  gjuten. 

liancks  var  son  af  Packhusinspektoren  i  Stockholm  Lars  Bengts- 
son iJanck  och  yngre  broder  till  Commercerådet  Carl  „Adlerstedt,  som 
med  detta  namn  adlades  1691.  Han  studerade  vid  Abo  Universitet, 
men  kom  vid  18  års  ålder  till  sin  morbroder  Svenska  Ministern  Frih. 


103 

Lejonberg  i  London,  der  han  tog  tjenst  vid  Engelska  flottan.  Ge- 
nom val  af  staden  Minehead  i  Soniersetshire  blef  han  parlaments- 
ledamot. 


MATHIAS  ISER. 

Född  d,  7  O  et  1645.    Th.  D:r.;  KongL  Hof predikant; 

Pcistor  primarius  i  Stockholm;  sedan  Biskop  i  Westerås 

Stift.     Död  d.  19  Febr.  1725. 

Åts.  MATTIL  LSER  TH.  D.  PAST.  HOLM.  PRIM.  ET 
CON.  PRESES.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  prestdrägt  med  kappa. 
—  Nedanför:  a  k  (sammanbundna). 

Fräns.  MÖNSTRAT  ITER.  Ett  fyrtorn,  med  uthängd 
Ijussträlande  lykta,  pä  en  klippa  vid  hafvet,  pä  hvilket  sy- 
nas seglande  skepp.  I  skyn  lyser  manen  mellan  delade 
moln.     I  afskärn.:   169  4. 

Diam.  17^  lin.  (15  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten  1694.  '  Sla- 
gen förmodligen  af  Storkyrkoförsamlingens  medlemmar.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Iser  hade  som  Regementspastor  följt  K.  Lifregemeutet  till  häst 
i  Skånska  kriget,  der  han  vann  Konung  Carl  XLs  synnerliga  bevå- 
genhet, hvilken  oförminskad  fortfor  till  Konungens  död.  Magistraten 
i  Stockholm  anhöll,  år  1700,  hos  Kongl.  Maj:t  om  Biskops  namn, 
heder  och  värdighet  för  honom  i  egenskap  af  Pastor  primarius,  hvil- 
ken ansökning  likväl  icke  bifölls.  Ar  1711  utnämdes  han  till  Biskop 
i  Westerås.  Han  var,  »om  icke  en  af  de  lärdaste  Biskopar,  dock 
en  med  goda  studier  försedd,  i  kyrkoförfattningar  mycket  kunnig 
Ordförande».  Den  rundeliga  gästfriheten  och  angenäma  umgängestonen 
i  hans  hus  prisas  af  minnestecknarne ,  och  det  uppgifves  att  han  var 
den    rikaste    Biskop,    som  efter  reformationen  hade  funnits  i  Sverige. 


ERIK  SJÖBLAD. 

Friherre.     Född  d.  28  Äug.  1647.    Amiral  och  Ämi- 

ralitetsräd;   Guvernör   öfver   Göteborgs  och  Bohus  Län. 

Död  d.  31  Maj  1725. 

En   minnespenning,   på   hvilken   hans  namn   förekom- 
mer, se  under  Henrik  Horn,  N:o  2,  pag.  61. 


104 

Frih.  Sjöblad  hade  i  Svensk  och  Ejigelsk  amiralitetstjenst  stigit 
upp  till  Amirals  värdighet.  I  sjöslaget ,  mot  Danska  flottan  på  Kol- 
bergerheide  under  Femern  d.  1  Juni  1677  blef  han  på  sitt  amiral- 
skepp Amaranten  tillfångatagen.  En  af  honom  år  1701  företagen 
sjöexpedition  till  Archangel  misslyckades  genom  förräderi.  Ar  1711 
dömdes  han  från  guvernörstjensten  för  embetsförseelser;  men  blef 
1719  »restituerad  till  heder,  lif  och  gods«. 


CATHARINA  MAGDALENA  KRELL, 

FÖDD  RÖNLIG. 

Dotter    af    Källarmästaren    i    Stockholm    Olof   Rönlig. 

Född  16  . ..    Gift  med  Kongl.  Myiitkommissarien  Kreti. 

Död  d.  23  'April  1125. 

Åts.  CATHARINA.  MAGDAL.  KRELL.  Bröstbilden, 
h.   s.,  i  enkel  drägt.   —  Nederst:  c.  hedlinger. 

Frans.  ET.  DECERPTA.  LAVDEM.  SERVAT.  En 
bruten  törnros  ligger  på  en  med  ett  täcke  höljd  fyrkan- 
tig fotställning.     I  afskärn.:  d.  x>3.  apr.  a.  it-js. 

Diam.  13  lin.  (10  stork).    Grav.  af  J.  C.  Hedlinger,  i  anledning 
af  Fru  Krells  död.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


ANTON  GRILL. 

Född  i  Stockholm.     Lemnade   Sverige  och  blef  Hand- 
lande   i   Amsterdam    och    Myiitproherare  i  dervarande 
Bank.     Död  1723. 

Åts.  ANTHONI  EN  ELISABETH  och  i  afskärningen 
GRILL.  På  ett  altare,  å  hvars  framsida  läses:  zilvere 
EEiw,  stå  två  brinnande  hjertan.  Ofver  dessa  hållas  af 
en  flygande  och  tvä  stående  genier,  i  en  genom  molnen 
frambrytande  flod  af  ljusstrålar,  tvenne  X  och  deröfver  ett 
V   (således    xxv),    att    beteckna   det  25-åriga  äktenskapet. 


105 

Bakom  livarcicra  af  de  ståtndc  genierna  ett  öfverfullt  yni- 
ni":lietsliorii. 

Fräns.  DE  DEUGD  ALJ>EEN  KAN  D'ECI1T  VERCIE- 
REN;  DIE  VIERT  HIER  'T  ZILVRE  BRUI=:LOFTS  FEEST,  EN 
ZAL  DIT  PAAR,  VERNIEUWT  VAN  GEEST,  NA  AT  GOUDE, 
'T  EEUWIGE  DOEN  VIEREN.  DEN  20  OCTOBER,  1718.  Öf- 
ver  denna  vers  ses  Grillska  släi^^ens  Tyska  vapensköld 
(en  trana  stående  med  ena  foten  opplyftad  och  en  gräs- 
hoppa i  näbbet)  omgifven  af  bandrosor  och  tvenne  palni- 
qvistar. 

Diam.  16  lin.  (1.3A  storl.).  Grav.  ocli  slagen  i  Holland,  med  anled- 
ning af  dessa  makars  silfverbröllop  d.  20  Oct.  1718.  Fru  Elisabeth 
Grill  var  dotter  af  Johannes  Grill,  bosatt  i  Amsterdam.  Sällsynt. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grills  fader  hade  i  Gustaf  II  Adolfs  tid  inflyttat  med  sin  familj 
till  Sverige  och  blef  här  för  någon  tid  Riksguarchen,  Det  uppgifves 
att  äfven  sonen  här  innehaft  samma  befattning.  Denne  efterlemnade 
vid  sin  död  en  utomordentlist  stor  förmögenhet. 


MARIA  AITROIIA  von  KÖN1G81MARCK. 

Dotter    af    General    Majoren,    Fälttyg  mästaren,   Grefve 

Cordt    Christopher    von     Königsnta.rck.     Född    i    Stade 

(födelseåret  obekant;  f adr  en  dog   1673);  Pro  stinna  af 

Abbediss  -  stiftet    Qvedlinburg. 

Död  d.  16  Febr.  1728. 

1. 

Ats.     Utan  inskrift.    Bröstbilden,  h.  s.,  med  draperi. 
Utan  Fränsida. 

Oval  brakteat  af  4|  lin.  höjd  (1  stor!.).  Grav.  af  Arv.  Karl- 
sten, innan  Fröken  Königsmarck  lemnade  Sverige,  der  hon  någon  tid 
uppehållit  sig  intill  modrens  död  1691.  Högst  sällsynt.  —  K.  Mk. 
o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.     MARIA  AURORA  COMES  A  KÖNIGSMARCK  WE- 
STERW.  ET  STEGEUOLM  och  i  un  inre  rad:  DOMINA  PR.E- 


106 

POSITA   ABB  ATI  Af:   QVEDLINBVRG.     Bröstbilden,    Ii.  s.,  i 
prydlig    drägt.     Nederst    en    stjerna.    —    Under  axeln:   c. 

1113.   W. 

Fräns.  STELLAS  FVGAT  ILLA  MIXORES.  Aurora 
med  högburen  fackla  i  skyn  på  sin  vagn,  dragen  af  en  vin- 
gad häst,  strör  blommor  omkring  sig.  Nedanför  syns  en 
dal  mellan  tvenne  bergshöjder.    I  afskärn.:  uLTnro   königs- 

MARCIACAE   GENTI8   DECORL   D.    D.   D.    C.    WERMUTH.    M   DCC   Vmn. 

Diam.  14|  lin.  (13  storL).  Grav.  och  utgifven  af  Chr.  Wermuth 
i  Gotha  1713.  Uppgiften  i  afskärningen  på  Frånsidan,  att  Aurora 
Königsmarck  var  den  sista  af  sin  ätt,  är  oriktig,  ty  hennes  syster 
Amalia  "Wilhehnina,  gift  med  Generalen  Grefve  C,  G.  Lewenhaupt, 
öfverlefde  henne.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  bronz '). 

Denna  på  sin  tid  beryktade  q\inna,  högt  prisad  för  ovanlig 
skönhet  och  litterär  bildning,  talade  och  skref  flera  språk,  utgaf  thea- 
terpjeser  och  åtskillig  poesi  samt  befattade  sig  äfven  med  politiken. 
Hennes  misslyckade  beskickning  till  Konung  Carl  XII  har  blifvit  en 
saga.  Med  Konung  August  i  Pohlen  hade  hon  en  son,  Grefve  Mo- 
rits  af  Sachsen,  hvilken  både  i  godt  och  ondt  bråddes  på  mödeme- 
slägten.  Af  nämnde  Konung  mottog  hon,  som  reträtt,  det  Qvedlin- 
burgska  probsteriet. 


NICODEMUS  TESSIN. 

Född  d.    23   Maj  1654.     Grefve;  Komjligt  Räd;  Öf- 

verste  Marskal/c;  Kansler  för  Lunds   Universitet. 

Död  d.  10  April  1728: 

1. 

Åts.  CAROLVS.  XL  D.  G.  REX.  SVECIAE.  Konung 
Carl  Xl:s  bröstbild,  ii.  s.,  i  harnesk  och  mantelveck.  — 
Nederst:  a  k  (sammanbundna). 

Frans.  DOMIXI.  VIRTVTE.  PERENNAT.  Norra  fa- 
saden af  Stockholms  nya  kongl.  slott  med  Lejonbacken 
och  Norrström.     1  afskärn.:  m  dc  xcn.  Tcssin  mv. 


')  Berch,  i  Svenska  Herrars  och  Fruers  Skådepenningnr ,  I  o.  'i  V\.  pag.  309,  oiii- 
nitiiiiicr  en  annan  niiniiuspfnniiifr,  den  lian  likväl  aldrig  ?-c'tl,  slagen  öfvir  Gref- 
Tinnan  Aurora  Könip>marcks  besök  i  lagret  hos  Konung  Carl  XU.  Hela  bcskrif- 
ningeu ,  hcnilad  ur  »Grefve  C.  E.  Lewcnliaupls  Lcfverne  på  Tyska»),  är  förmodligen 
endast  ett  smutsigt  skämt. 


1U7 

Diam.  23|  lin.  (22  storl.).  Grav.  af  Arv.  Karlsten  ocli  slagen 
på  Konung  Carl  XI:s  befallning  1692.  Tessin  hade  1688  uppgjort 
ritningarne  till  nya  slottsbyggnaden.  Grunden  lades  1692  och  inom 
5  månader  var  norra  sidan  under  tak.  Inredningen  fulländades  un- 
der de  följande  åren;  men  1697,  kort  efter  Carl  XI:s  död,  nedbrann 
hela  det  gamla  slottet  och  af  den  nybyggda  sidan  återstod  endast 
nmrarne.  Redan  1698  började  Tessin  efter  en  fullständigare  plan 
uppföra  den  nya  byggnaden.  —  K.  ^Ik.  o.  B-n  (bland  kongl.  medaljer) 
i  silfver. 

2. 

Åts.     NIC.  TESSIN.    Bröst  bildfil,  h.  s.,  i  iiiantelveck. 
—  Nederst:  c. 

Fräns.     ROBORI.  PAR.  DECOR.     En    urkad    med    tre 
hvalf. 

Diam.  22  lin.  (21  storl.).  Modellerad  och  gjuten  af  J:  C.  Iled- 
linger,  Atsidan  efter  en  medaljong,  som  den  berömde  snidaren  Ca- 
vailler  skurit  i  elfenben.  Figuren  på  Frånsidan  förekommer  i  andra 
och  tredje  taltet  i  Tessins  grefliga  vapen.  — •  K.  Mk.  i  tenn;  B-n  i 
messing. 

3. 

Åts.     N.   TESSIN  COM.  R.  SV.   SEN.  ET  S.  MARESCH. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  veck  af  rädsniantt-lii.  —  Nederst:  c.  u. 

1125. 

Frans.     RECTI.   ET.  CANDIDI.  DECORE.     En  ur  mar- 
ken vexande  lilja. 

Diam,  11  lin.  (8  storl.).  Spelpenning,  grav.  af  J.  C.  Iledlinger 
1725.  Liljan  på  Frånsidan  förekommer  i  ftirsta  och  fjerde  fältet  i 
Tessins  grefliga  vapen.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  N.  TESSIN.  COM.  REGNI.  SVEC.  SEN.  ET.  S.  MA- 
RESCH.     Bröstbilden,    li.    s.,    i    rädsmantel.    —    Nederst: 

I.    c.    MEDLING.     ITIH. 

Fräns.  PROFERT.  ET.  PROTEGIT.  ARTES.  Minerva 
sittande  bland  sinnebilder  af  vetenskap  och  konst  (böcker, 
pergamentsrulkir,  glob,  lyra,  palett  m.  m.)  stöder  armen 
på  foten  af  en  af  bruten  kolonn,  fästad  vid  en  mur;  vid 
kolonnens  fot  sta  Gudinnans  sköld  och  Uir^^la. 


108 

Diam.  20^  lin.  (20  storl.).  Grav.  af  J.  C.  Iledlinger  1728.  (St. 
på  K.  Myntet).  Slagen  af  sonen  Grefve  C.  G.  Tessin  efter  fadrens 
nämnda  år  inträffade  död.  Användes  inom  Fria  Konstenias  Akademi 
som  belöningsmedalj  för  pristäflare.  —  K.  Mk,  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  N.  TESSIN  COM.  R.  S.  SEN.  ET.  S.  MARESCH. 
Bröstbilden,    h.    s. ,   i  mantelveck.  —  Nederst:  c.  g.  f. 

Fräns.  PIERIDUM  LUMEN  PRJ^SIDIUMQUE.  A  polio 
Musagetes  håller  i  högra  handen  en  lagerkrans,  i  den  ven- 
stra  en  lyra  stödd  pä  en  afskuren  kolonn,  mot  hvilken 
ligga  en  lineal  och  en  vinkelhake  (architekturens  sinne- 
bilder).    1   afskärn.:  art.  liber.  in  patria  parens  et  promo- 

TOR   OB.    17  28. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.)-  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1797.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Grefve  Tessin  var  ej  blott  Sveriges  utan  sin  tids  störste  ar- 
chitekt.  Kongl.  slottet  i  Stockholm,  Drottningholms  slott  och  en 
stor  mängd  andra  offentliga  och  enskilda  byggnader  äro  sköna  min- 
nesvårdar af  hans  konstnärsära.  För  att  utarbeta  prydnader  åt  dessa 
byggnader,  införskref  han  utländska  artister  af  flera  slag,  hvilka  bil- 
dade skickliga  lärjungar  och  sålunda  gjorde  de  sköna  konsterna  hemma- 
stadda i  vårt  fädernesland.  Architekturen  omfattade  den  tiden  jemväl 
trädgårdskonsten,  och  flera  anläggningar  vid  de  kongl.  lustslotten  vitna 
att  Tessin  bragt  äfven  denna  konst  till  mästerskap.  Honom  tillhörde 
ock  att  anordna  kongliga  fester  och  dertill  uppgöra  dekorationsrit- 
ningar, af  hvilka  en  del  graverades  och  vunno  stort  loford  i  utlandet. 
Tessin  blef  chef  för  en  Fransk  skådespelaretiiipp,  som  på  Konung 
Carl  XILs  befallning  införskrefs  och  under  flera  år  gaf  representa- 
tioner i  Stockholm,  och  var  äfven  utsedd  att  blifva  Direktör  i  den 
Wetenskaps  Akademi,  om  hvars  stiftelse  denne  Konung,  under  vistan- 
det i  Turkiet,  med  honom  brefvexlade.  Efter  enväldets  upphäfvande 
blef  Tessin  ifrig  fcirsvarare  af  ständerfriheten,  hvilken  omständighet  i 
förening  med  hans  tillgifvenhet  för  Ilolsteinska  furstehuset  ådrog  ho- 
nom förföljelse  af  Konung  Fredrik  och  dess  vänner. 


109 


CARL  GUSTAF  TIER.T.US. 

Född  i  Stockholm  1671.     Öf ver  gick  till  kathohka  läran 

och  blef  Kejserl.    Hofrcld   samt   Inspektör   öfcer   kejserl. 

myntkabinettet  i   Wien.     Död  1720—1730. 

1. 

Äts.  CAROLO  GVST.  HERAEO  S.  C.  M.  CONSIL.  ET. 
ANTIQ.  B.  RICHTER.  D.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt 
med  mantelveck. 

Fräns.  ANTIQUOS  RE VERENTLl  NOVOS  AEQUIT ATE. 
Minerva  sittande,  med  handen  visande  pa  en  antik  bild- 
stod, kring  h vilken  ligga  perganientsrullar,  en  stylus  och 
konstsaker  frän  forntiden,  blickar  pä  en  nyare  af  bildning 
af  samma  staty,  omgifven  af  böcker,  bläckhorn,  penna,  mynt 
m.  fl.  symboler  af  lärdom,  konst  och  författareverksamhet. 

Diam.  24^  lin.  (23  stork).  Gjuten  efter  B.  Richters  vaxmodell. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 

2. 

o 

Ats.     Densannna  som  till  N:o  1. 

Frans.  ITA  DE  PRISCA  AETATE  MERENDVM;  VT 
DE    NOSTRA    FVTVRAM   MERERI    VOLVMVS.     I    afskärn.: 

MDCCXVII. 

Diam.  24;  lin.  (23  storl.).  Gjuten  1717.  —  K.  Mk.  i  bly;  B-n 
i  tenn. 

En  variation  finnes  med  något  större  bokstäfver,  i  öfrigt  lika. 

Heraeus,  hvars  fader  var  Apothekare  på  apotheket  Kronan  i 
Stockholm  (enligt  en  annan  uppgift  Lifmedicus  hos  Drottning  Hed- 
vig Eleonora),  blef  1701  Ilofråd  hos  Furst  Christian  Wilhelm  al 
Schwartzburg  Sondershausen  och  vårdare  af  dess  myntkabinett.  Ar 
1709  gick  han  i  Kejsar  Josef  l:s  tjenst  och  blef  Medalj-  och  Anti- 
qvitets-lnspektör  vid  det  kejserliga  myntkabinettet  i  Wien,  hvars 
rika  skatter  han  först  ordnade.  Slutligen  drog  han  sig  1719  undan 
till  Veitsch  i  Steyermark,  ifrigt  sysselsatt  att  bearbeta  en  koppar- 
grufva.  Man  har  påstått  att  detta  atliigsnande  föranleddes  af  Kej- 
sarens onåd  och  framkastat  beskyllningar,  att  Heraus  skulle  hafva 
förskingrat  någon    del  af  kejserliga  myntkabinettet  samt  åtskilliga  af 


110 

de  på  kejserlig  bekostnad  graverade  plancherna  till  hans  stora  arbete: 
Thesaurus  mumismatuni  i'ecentio7'nm  Caroli  VI.  Tmperatoris  jnssu 
ex  GazopJii/lacio  aula  Cce.sare<je  Vindobonehsis  j)er  tabulas  LXV 
e.vhibitns  (år  1828  utgifvet  med  Tysk  titel);  men  senare  forskningar 
hafva  ådagalagt  grundlöslieten  af  dessa  beskyllningar.  Han  var  stor 
kännare  af  mynt  och  medaljer.  Dödsåret  är  obekant.  Man  har  ett 
bref  af  honom  dateradt  d.  30  September  1725.  Hans  enka  omtalas 
d.  11  Mars  1730.  Mellan  dessa  tidpunkter  har  man  således  att  söka 
hans  dödsdag. 


ISAK  LITHOYIUS. 

Född  1677.     Ord.  Komjl.  Hofprediknnt ;  Domprost  i 
Göteborg.     Död  d.  9  Maj  1730, 

Åts.     ISAAC.  LICTOUIUS.     En  kalk. 
Fräns.     GUSTAVIJ  DOMKIJRCKIA  1717. 

Diam.    9    lin.    ((5    stork).     Gjuten.     Tycks    hafva  varit  ett  slags 
pollett.    Mycket  sällsynt.  —  Upsala  Universitets  Myntkab.  i  messing. 

Lithovius    var    känd    för    lyckliga  predikogåfvor  och  ett  utomor- 
dentligt skarpt  minne. 


SOFIA  ELISABETH  BRENNER, 

FÖDD    WEBER. 

Dotter  af  Handlanden  i  Stockhohu  Niklas  Weher,   Född 

d.  29  April  1659.     Gift  1680  med  Hofininiaturmdla-- 

ren,  sedan  Assessor  en  i  Antiqvitets  Archivet  Elias  Bren- 

ner;  Enka  1717.     Död  d.  14  Sept.  1730. 

Åts.     SOPHIA.  ELIS.  BRENNER.     Bröstbilden,  h.  s.,  i 
draperi.   —  Nedanför  ett  monogram  innehållande:  c.  o.  h. 

Fräns.     CRP:SCIT  CVLTVRA.    Ett  vexande  lagerträd. 

I  afskärn.:    I099. 

Diam.    lOi    lin.    (7!    stork).     Grav.   af  C.  (i.  Hartman.     Slagen 
1699.  —  K.  Mk.  o.  li-n  i  silfyer. 


111 

Atsidan  af  denna  minnespenning  har  äfven  blifvit  sammanpräg- 
lad  med  mannens  bild,  hvaitiiJ  stämpeln  wjordes  af  C.  G.  Ilartman 
följande  året.     Se  under  Elias  Brenner,  N:o  2,  pag.  86. 

Fru  Brenner  kände  och  skref  Latin  och  flera  andra  språk.  Hen- 
nes dikter  prisades  mycket  af  samtiden.  Oaktadt  den  lärda  bildnin- 
gen var  hon  en  förträfflig  maka  och  moder  till  femton  barn.  —  K. 
Mk.  i  silfver. 


HENNING  VON  stralp:nheim. 

Född   1663.     Fnherre;   Svenskt  sändebud  i   Wien;  se- 
dan Generalguvernör  i  ZireibrUcken. 
Död  cl.  lö  Sept.  1731. 

1. 

Åts.  IIEXXING.  L.  B.  DE  STRALENIIEIM.  S.  R.  M. 
SVEC. 'PLENIP.  IX  SILES.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk 
och  mantelveck.  —  Under  axeln:  «. 

Fräns.  CITIVS  ET  FORTIYS.  Religionen,  en  stå- 
ende qvinna  med  kors  i  venstra  handen,  uppfångar  i  en 
brännspegel  solens  strålar,  h vilka  återstudsande  antända 
offerveden    pä    ett    altare.     I    afskärn.:  ob   fidem   regi   et 

RELIG.    IX   RE8TAVRAT.    SACRORVM   SILESIAC.    PRAEST.    CIOIOCCVIII. 

Randskrift:  .  solis  ardescit  radiis  longeqve  ref\t:.get. 

Diam.  14i  lin.  (12  stork).  Grav.  af  Georg  Hautsch  i  Xliniberg. 
Slagen,  i  likhet  med  en  mängd  andra  minnespenningar,  i  anledning 
af  Konung  Carl  XU:s  omsorg  för  den  evangeliska  religionsfrihetens 
befastande  i  Schlesien  1708,  hvar\id  Frih.  von  Stralenheira  biträdde 
som  Svenska  Konungens  sändebud.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

2. 

Åts.  H.  L.  B.  A.  STRALEXHEIM.  S.  R.  M.  SVEC. 
PLEXIPOT.  IX.  SILESIA.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  med 
mantelveck.  —    Under  axeln:  u.  e. 

Frans,  SIG  CITIVS  ET  FORTIVS.  En  hand  ur  skyn 
håller  en  brännspegel,  hvilken  solstrålarne  direkte  genom- 


112 

br}ta  och  antrmda  tvenne  pä  marken  ligoraiule  vedknippen 
eller  stockar.     I  afskärn.:  m.dcc.viii. 

Diam.  12^^  lin.  (9^  stor!.).  Gravören  obekant,  fcirmodligen  Niirn- 
bergare.  Slagen  af  samma  anledning  som  X:o  1.  Frånsidans  stamp 
liar  satt  sig  och  troligtvis  snart  gått  sönder,  hvarföre  exemplar  af 
denna  minnespenning  äro  högst  sällsynta.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

Frih.  Stralenheim,  enligt  en  uppgift,  son  af  en  Källarmästare  i 
Stockholm,  som  måhända,  enligt  en  annan  uppgift,  varit  af  adlig 
slägt  frän  Bremen,  upphöjdes  af  Konung  Carl  XII  till  Svensk  Fri- 
herre 1699,  men  tog  aldrig  inträde  pä  Svenska  riddarhuset.  Upp- 
bragt öfver  en  förolämpning,  som  han  i  egenskap  af  Svensk  Minister 
rönt  af  en  enskild  person,  lemnade  han  Wien,  utan  att  taga  afsked. 
Man^  har  trott  att  Kejsarens  medgörlighet,  att  bifalla  Konung  Carls 
fordringar  pa  religionsfrihet  för  protestanterna  i  Schlesien,  stått  i 
sammanhang  med  bemödandet  att  blidka  »det  nordiska  lejonets»  vrede 
öfver  den  skymf,  som  blifvit  tillfogad  dess  sändebud. 


CATHARINA  SOFIA  WERTsER, 

FÖDD    DAHLSTEDT. 

Dotter   af  Öfverkommissarien  i  Banken  Zacharias  Pe- 
tersson   Daldstedt.     Född   1700;   Gift   med  Direktören 
och  Konyl.  Boktryckaren  Johan  Henrik 
'  Werner.     Död  1731. 

Äts.  CATIIARIXA  .  SOPHIA  .  DAHLSTEDT  ::  Bröst- 
bilden, h.  s.,  med  draperi  och  slöja  i  nacken.  -  Nedanför: 

K.   Ilitrtiiian. 

Fräns.  EN.  MELIORA.  SPERO  •:•:•  Hoppet,  en  q  vinna, 
stäende,  häller  i  högra  handen  ett  granatäple,  i  den  ven- 
st  ra  sitt  ankare. 

Diam.  \b\  lin.  (liU  storl.).  Grav.  af  E.  llartman,  efter  hvad 
man  uppgifver,  på  anordning  af  Kanslirådet  A.  Ant.  von  Stiern- 
man,  vid  den  vackra  och  vittra  Fru  Werners  diid.  Blott  få  exem- 
plar utlemnades.  Atsidans  stamp  lär  snart  hafva  förkommit.  Från- 
sidans stamp  egdes  af  Herr  D.  G.  Nescher.  Mycket  sällsynt.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  bly. 


f^fff/  öV 


i^fi^.  ar. 


CARL  HENRIK  AA  ATRANGH. 

Född  d.  14  Ang.  1674.     Kammarråd.     iJöd 
d.'  .30  Xov.  17 'VI 

Ats.  4-  AETEKNAE.  MKMOlilAE.  CAROLI.  IIEXRICL 
WATKAN(ilI.  R.  COLL.  CAM.  COXSIL.  (iVI.  ANEMI.  CAX- 
])()I{E.  PRlNAXni.  ET.  ]»VRL.  CLAR.  VIXIT.  ANN.  LIX. 
MEXS.  III.  DIEJiUS.  XVI.  ORIIT.  PRTD.  K.VJ..  DECEMB.  A. 
MDCC  XXXIII.  Nederst  Watranghs  vapensköld  med  ett  öf- 
vcrliängdt  bloinsterl)aii(l. 

Frans.  VT.  S\'U(iAXT.  ALIBI,  pa  ett  band.  Ofver 
ett  se,iJ"n)ent  af  jordklutets  norra  del  synas  moln  och  en 
del  af  stjernliinnneln,  der  tre  stjernor  (( Jrions  bälte),  stöi-re 
och  mera  strålande  än  de  »jfriga,  närma  sig  horisonten. 

Diam.  17^  lin.  (16  storl.j.  Grav.  af  J.  C.  Iledlinger  i  anledning 
af  Watranglis  drxi.  Stjcrnbilden  Orion,  synlig  i  båda  hcmisfcrerna, 
förekonimei'  i  fniniljvjijHicts  (ifi-ji  fiilt.  Siillsynt.  • —  K.  Mk.  o.  W-n  i 
.silfver. 


NILS  KEDER. 

Född    d.    20   Mars   1659.     Assessor   i   K.   Anflqvifets 
Archivet.     Död  d.  17  April  1735. 

1. 

Ats.  ^K.  KEDER.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  mantel- 
veck. 

Frans.  :■  ISTIIOC.  TVTAMIXE.  SAL  VVS.  Christi  mo- 
nogram mellan  A  och  il  (alpha  och  omega)  på  en  rund 
sköld.         , 

Diam.  ()j  lin.  (3^  storl.J.  Atsidan  grav.  af  Aiv.  Karlsten  1H87; 
Erånsidan  senare  af  C.  fj.  Uailnian.  Prä^dad  är  den  Ii()gst  .sällsynt; 
iifven  gjuten  är  den  i-ar.  —  K.  Mk.  i  siifvei',  gjuten;  |j-n  i  silfvor, 
IirJiglad. 

8 


114 


Ats.     NICOL.   KEDER.  HOLM.  ANTIQVAR.     Hufvudet, 
h.  s.       ' 

Frans.     IN.  TENEBRIS.  LVCEM.    Eii  strålande  st jeriia. 
Vid  nedra  kanten:   kiot. 

Diam.  11^  lin.  (9  storl.).  (irrav.  af  Arv.  Karlsten  1697,  sedan 
Keder  samma  år  blifvit  nämnd  Assessor  i  Antiqvitets  Archivet.  (St. 
på  K.  Myntet).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

3. 

o 

Ats.     Densannna  som  till  N:o   1. 

Frans.     NOBTLIS.  QVI.  BONVS.    Keders  adliga  vapen- 
sköld med  hjehnprydnad  och  löfverk. 

Diam.  6.V  lin.  (4  storl.).  Frånsidan  grav.  af  C.  G.  Hartman 
1711,  då  Ke^der  blifvit  adlad.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  l)ronz;  B-n  i 
silfver. 


Ats.  NICOLAVS.  KEDER VS.  HOLMIENS.  Bröstbil- 
den, h.  s.  —  Nedanför:  i.  c.  hkdlingicr.  "1725. 

Frans.  PROFERT.  ANTIQVA.  IN.  APRICVM.  Tiden, 
en  bevingad  gubbe  med  nedlagd  lia,  nppliemtar  nr  jorden 
ett  nuidt  kärl  fullt  med  mynt.  På  ett  af  de  urfallna  myn- 
ten står  c,  på  ett  annat  h  (gravörens  namnchifter).  I 
afskärn.:  s,  d.  g.  (soli  deo  gloria).  Kring  kanten  pä  båda 
sidor  en  pärlrand. 

Diam.  14^  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  J.  C.  Hedlinger  1725.  (St. 
i  Hanken).  Frånsidans  stamp  biet  snart  spräckt.  Hela  exemplar  äro 
sällsynta.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Denna  Atsida  lät  Keder  sammanprägla  mod  Atsidan  af  (Gravö- 
ren Arv.  Karlstens  minnespenning.     Se  ofvanför  pag.  92,  N:o  2. 


i). 

Äts.  NICOLAVS.  KEDERVS.  HOr.MIENSIS.  Bröstbil- 
den .som  på  N:o  4,  mcii  med  ett  veck  ör\('r  axeln.  — 
JNederst:  iiKDi.iNfjKi:  !•.  n.iH. 


115 

Fr;lns.  Inskrift  som  pfi  X:o  4,  men  ställd  vid  sidan. 
Tiden  som  pa  X:o  4,  bland  stenblock  och  ruiner,  urstjel- 
per  penningar  ur  en  upj)tagen  skal;  vid  sidan  en  runsten. 
1  afskärn.:  s.  d.  g.  —  i^•l  ett  af  stenblocken  står  i  kaii; 
ten:   n. 

Diam.  Ui  lin.  (12  stor).).  Grav.  af  .1.  C.  Hedlinger  1728.  (St. 
i  Banken).    Atsidans    stamp   är  sprängd.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  siltVer. 

5.  a. 

Åts.  XICOLAUS.  KEDERUS.  HOLMIENSIS.  Bröstbil- 
den  kopierad  efter   N:o   5.  —    Nedanför:   d.  fehrmax. 

Frans.     Sannna  som   till   N:o  5. 

Denna  Atsida  gjordes  af  Dan.  Fehrman  sedan  Hedlingers  stamp 
blifvit  sprängd.  Afven  Fehrmans  stamp  liar  tagit  skada. — 1  Mynt- 
mästaren Chr.  Borgs  samling  (såld  pa  auktion  1839)  fanns  ett  exem- 
plar i  bronz. 

6. 

Ats.     Densannna  som  till  X:o  5. 

Frans.      LA  DOLCEZZA  DEL  CIEL  SOL  M'  INVAGHI- 

SCE.     En    stäendi;    gammal  man  i   antik  drägt,  lik   Keder, 
med   up[)åt  vänd  blick,   stöter  med  foten  bort  joixlklotet. 

Diam.  1-ii  lin.  (12  storl.).  (irav.  af  .L  C.  Hedlinger»  Frånsi- 
dan  17:52.     (St'.  ]ja  K.  Myntet).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Denna  Frånsida  liar  äfven  blifvit  sammanpräglad  med  Atsidan 
till  N:o  5.  a,  sedan  Hedlingers _,stamii  gått  scMider.  Ett  sådant  exem- 
plar fr>rvaras  i  Hrukspatrdii  Ostbergs  (f.  d.  J.  Scharps)  samlinii'  i 
silfver. 

7. 

Åts.  NTCOLAVS.  KEDERVS.  HOLMIENSIS.  Bröstljil- 
den,  Ii.  s.,   i   tidens  drägt  med   mantelveck.    Nederst:  I7i's. 

—  Under  a.xeln   i  fördju])ning:   i  c  n . 

Frans.      Inskrift  och  figurer  som   ])a  N:()   (J. 

Diam.  2:5.1  lin.  (22  storl.).  (ijutcn  af  Chr.  Hartwin.  Atsidan 
1728,    men    J''iansidan    senare   efter  Hedlingers  vaxmodcil  till   N:o  (i, 

—  K.  iMk.  i  messing;  Ji-n  i  messing,  men  svärtad. 


116 

8. 

o 

Ats.  Inskrift  och  bröstl)ilcl  soin  pä  N:o  5.  —  No- 
clnnför:  i.  c.  ir.  f. 

Fräns.  VITAM.  MIHI.  MORS.  REXOVABIT.  Fogeln 
Phoenix  ined  lyftade  vingar,  stående  i  ett  brinnande  bäl, 
blickar  upp  mot  strälar  frän  solen. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  J.  C.  Hedlinger  17.35  kort 
före  Keders  åäd.  (St.  på  K.  Myntet).  —  K.  Mk.  i  silfver;  B-n  i 
koppar, 

0.*) 

Åts.  NICOLAUS  KEDERUS  IIOLMIENSIS.  Bröstbil- 
den, 11,  s. ,  i  pelsveck,  —   Fnder  ett  veck:  u  nou. 

Fräns.  NxVTUS  1659.  REGII  COLL.  AXTIQV.  ASSES- 
SOR 1697.  XOBILIS  CREATUS  1711.  LITER.  CULTORIB. 
GRATUS  ET  PROBITATIS.  OBIIT  1735.  Deröfver  en  strå- 
lande stjerna.     I  afskärn,:  i.  c.  hedlinger.  amico.  d. 

Diam.  14.^  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  .T.  C.  lledlin^er  i  S<  hweitz 
1766.     Ilöjist  sällsynt.  ~  K.  Mk.  i  koppar. 

Keders  forskningar  inskränkte  sig  hufvudsakligen  till  myntkun- 
skapen, lians,  utgifna  skrifter  vitna  om  lärdom,  skarpsinnighet  och 
fosterlandskärlek,  den  sista  egenskapen,  efter  tidens  sed,  något  f()r 
långt  drifven,  då  han  sökte  tillegna  Sverige  den  s.  k.  Odenspennin- 
gen.  1  afseende  på  medeltidens,  då  ännu  föga  studerade,  mynt  var 
han  mera  klarsynt  ixn  hans  föreffånyare  och  mänga  af  hans  efterföl- 
jare.  Hans  förslag  till  medaljer  och  inskrifter,  hvaraf  han  ujtpgifvit 
en  stor  mängd,  röja  fyndighet  och  smak.  Med  outtröttligt  nit  lät 
han  öfver  gynnare  och  vänner  gjuta  medaljonger,  på  Jivilkas  släta 
baksidor  han  inristat  uttrycken  af  sin  tillgifvenhet.  Ar  1725  er- 
ljj()ds  honom  Riksanti({varie  hefattniugen,  diMi  han  dock,  på  grund  af 
sin  sjukliiilict ,  nnd;tnl>;id  sig. 

*)  K((k'i-.s  iiaiDU  fövukoiiimcr  iilVeii  pu  cii  af  lionoiu  ocli  hans  viiii  Gravören  J.  C. 
Hedlinger  slagen  )ninnesj)cnning-  ölVer  den  lärde  tornforskaren  Baron  Philip  von 
Stoseh  (fiidd  i  Kiistrin  l(ii)I,  KoiifjI.  Pohlsk  (icli  fliursacli^isk  IfotViid,  död  som  Kii- 
gclskt  Sändebud  i  Florens  d.   7   Xov.    1757): 

Äts.  PillLlPl'.  L.  PARO.  UE.  STOSCir.  GERMAXVS.  llutVudet,  h.  s.. 
med  veck  krini^-  halsen.   —  Xcdanför:  i.  c.  ii.  F.    17  28. 

Fräns.  VIIU.  GKNEIiOSISSI.MI.  AG.  DE.  PEH.  AXTKiMS.  OPTIiME. 
MEUITI.  EFFIGIEM.  AiNIlCO.  ADFEGTV.  AETEH.MTATl.  DICAPVXT.  N. 
KEDEK.  \01J1L.  SVEC.  ET.  I.  G.  IIKDMXGEH.  E(iVKS.  :\IDGGXXV1II.  Kring 
kanten  pa  bada  sidor  en  pärlrand. 

Diam.   15   lin.  fil',  slorl.).  -    K.   Mk.   i  silfver. 


117 


JESrER  SVEDBEUG. 

Fö<hl  ({.  28  Awj.  KJChi.    Th.  D:r;  Biskop  i  Skam  Stift 

samt   (ifrcr  Scenslya  föi-sanil/iu/ar?ie  i  London,   Lisabon 

oc/i  Xorra  Amerika.    Död  d.  26  Juli  17 'Jö. 

Åts.  JESP;  SVEDBERG  EPISC.  8CAR.  Bröstbilden, 
11.  s.,  i  presterlig  driigt.  Wå  nedra  kanten:  nat.  mdcliii. 
—   Under  axeln :  p  h  i, . 

Frans.  FER VENS  IIABITA VIT  IN  ILLA.  Vestra  fa- 
saden  af  en  götisk  kyrka.     I  afskärn.:  verus  verae  eccle- 

SIAE   PATER,   CLARIQIE    GEXrrOR    FILn   OB.    MDCCXXXV. 

Diam.  \0\  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  P.  H.  Lundgren.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1852.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Svedberg  hade  varit  Ivrigas-  ucli  Ilufprest,  Kyrkoherde  i  Wing- 
äker,  derefter  3:dje  Theol.  Professor,  slutligen  Primär.  Theol.  Pro- 
fessor och  Domprost  i  Upsala,  innan  han  1702  nämndes  till  Biskop  i 
Skara.  Ilau'  var  en  af  Svenska  kyrkans  yppersta  prydnader,  allvar- 
lig, oförskräckt  botpredikant,  ofiirtruten  i  värden  om  lärans  renhet, 
kyrkans  helgd  samt  presterskapets  både  privilegier  och  pligter.  Af 
Konung  Carl  XI  och  dess  efterträdare  pa  thronen  åtnjöt  han  akt- 
ning och  yiuiest,  till  följd  livaraf  han  rönte  många  obehag  sedan  Ri- 
kets Ständer  slagit  under  sig  det  väsendtliga  af  konungamakten.  Af- 
ven  bland  ståndsbröder  var  han  tidtals  illa  anskrifven,  såsom  aniss- 
tänkt  för  pietisteri.  Deras  ovilja  och  afund  utbröto  företrädesvis  öf- 
ver  hans  bearbetning  af  Svenska  psalmboken,  hvilken,  ehuru  gran- 
skad af  Presteståndet  vid  169.'i  års  riksdag  och  med  kongl.  tillåtelse 
tryckt,  blef  indragen.  Den  förf(")ljelsé  och  förlust  han  led,  har  blifvit 
rikligen  ersatt  frenom  tViljande  shigters  välsignelser.  Bland  hans  öf- 
riga  mänga  dels  utgifna,  dels  otryckta,  skrifter  egcr  hans  ))Scliibbo- 
leth»  värde  såsom  ett  vigtigt  uppslag  i  Svenska  sprakodiingens  hi- 
•storia,  hvilket  framkallade  en  pa  sin  tid  ryktbar  lärdomstvist,  lians 
son,  den  mångsidige  Emanuel  Svedenborg  (barnen  adlades  med  detta 
nanni),  har  vunnit  ett  iinnu  vidsträcktare  rykte  än  fadren. 


118 


BENGT  RICHTER. 

Född    d.    11   Sept.   1670.      Medaljgravör   i   Stockhol/ii; 

slndiqcn    Romersk    Kejserlig   Gravar   i    Wien,   der   han 

dog  d.  16  Aprä  1737. 

Ats.     Utan  inskrift.     Hufvudut,  li.  s.    Utan  Frånsida. 

Diam.  8  lin.  (5  storl.).  Grav.  förmodligen  af  Kichter  sjelf,  men 
ej  fullbordad.  Ett  profaftryck  i  Lly  linnes  i  Brukspatron  C.  Östbergs 
(f.  d.  J.  Scliarps)  samling. 

Ricbter  var  en  skicklig  lärjunge  af  Arv.  Karlsten  och  har  gra- 
verat några  medaljer  öfver  Carl  XII. 


GUSTAF  CRONllJELM. 

Född   d.  18  Juli  1664.     Grefce;  Riksråd;  President  i 

K.  Coinmerce  Collegiiun  och  en  kort  tid  Kanslipresident; 

Ordförande    i    Lagkommission;    Kansler    för    Lunds, 

sedermera    för     Upsala.     Universitet. 

Död  d.  3  Juni  1737. 

1. 

Åts.  G  VST.  CROXIIIELM.  COM.  RKGNI.  SVEC.  SEN. 
PRAES.  ET.  ACAD.  VPS.  CANC.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  råds- 
mantel.  —  Nederst:  i.  c.  heulixgek.  f. 

Fruns.     OR.    CVRAM.    EMENDATIONIS.    LEG  VM.     Fn. 

bok    (Svenska    Lagen)    med  tre  kronor  pa  pärmen  ligger 
pä  en  med  ett  täeke   liöljd   kul),      i   afskärn.:  honoki.    viri. 

ILLVSTRISSIMI.    OKDINES.    UEGM.    .SVKC.    DICARVNT.     17:51. 

Diam.  2U  lin.  (21  storl.).  Grav.  af  J.  C.  lleillinger.  (St.  i)ä. 
K.  Myntet).  Slagen  cidiiit  Rikets  Stiinders  beslut  1731,  fiirnyadt 
vid  1734  ars  riksdag,  jned  afseende  pa  Grefve  ('ronhjelms  stora  för- 
tjenster  af  den  nya  allmänna  Svenska  Lagens  utarbetande.  Denna 
minnespenning  lenmades  i  guld  af  50  dukaters  vigt  till  Gr.  Cron- 
lijelm  och  da  varande  ledanuiter  i  Lagkommission,  och  var  detta  den 
enda  vederniillMimi  de  cilKdln  fiir  sin  minl.i  —  K.  Mk.  o.  l?-n  i 
silfver. 


119 


Ats.  GUST.  CRONIIIELM  COMES  R.  SYEC.  SEN.  Bröst- 
hilden,  li.  s.,  kopierad  efter  N:o   1.  —  Nederst:  l.  p.  l. 

Fräns.  UNUM  REGI  LEGIUITE  PRAESIDIUM.  Astra?Li 
med  vägen  häller  en  uppslagen  bok  (Svenska  Lagen)  Ijred- 
vid    en  konglig  krona  liggande  pä  ett  altare,     1  afskärn.: 

DE    CLLTU    JLIUS    PATRII   LONGE    PROMERITUS    GB.    MDCCXXXVII. 

Diam.  lOj  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  (St.  pä 
K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1846.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Grefve  Cronhjehn  hade  biträdt  Kanslirådet  Thomas  Polus  vid 
undervisningen  af  Kronprinsen  Carl,  hvilken  som  Konung  visade  sig 
tacksam  mot  sin  lärare.  Riksråd  sedan  1710,  blef  han  1719  Kansli- 
president, men  aflägsnades  snart  af  Drottning  Uhika  Eleonora,  till 
följd  af  politiska  intriger,  och  undanträngiles  följande  året  af  Grefve 
Arv.  B.  Ilorn,  som  af  Rikets  Ständer  återinsattes  i  nämnda  embete. 
Ar  1710  utnämndes  Cronhjehn  till  Ordförande  i  Lagkommissionen, 
hvars  lagförshig,  afslutailt  1729,  efter  fulländad  granskning  antogs  af 
Rikets   Ständer  1734  och  vann  konglig  stadfästelse  d.  23  Jan.  173(5. 


OLOF  T()RNFLYCHT. 

Född  d.  16  Nov.  1680.    Grefve;  Bihräd;  Kander  för 
Up.sala   Universitet.     Död  d.  22  Sejjt.  1131 . 

1. 

Åts.  OLAUS  TÖRNELYCIIT.  Bröstbilden,  h.  s.  — 
Nedanför:   u. 

Fräns.  COELUM  NOS  ARMAT  ET  ORNAT.  Kn  hand 
ur  skyn  hiiller  ur  en  s])i'itkanna  vatten  öfver  en  i)ä  mar- 
ken vexande  törnrosbuske. 

Diam.  17.^  lin.  (15  storl.).  Cjijuten  af  B.  Richter  i  AVien,  då 
Tiirnflycht,  iinnu  ung,  besiikte- denna  stad  under  sina  tioåriga  utrikes 
resor,  från  hvilka  han  luunkom  1709.  Arbetet  är  så  lyckadt,  att 
jienningen  synes  vani  jträglad.  J'>tt  originalexem]ilar  i  silfver  ogdes  af 
Assessoren  N.  K  eder  tich  fiirvaras  nu  i  Kongl.  Myntkabinettet.  I  B-n 
sämre  afgjutning  i  silfvur. 


120 


Ats.     DIEV  NOVS  AIDK.    Tönifiv  cht.ska  familjens  va- 
pensköld med  lijelmprjdnader  och  luf\erk. 

Fräns.     VINCIT  PRUDENTIA  YIRES. 

Diam.  10^  lin.  (7  .storl.).  (ijutcii  af  J>.  Rirliter  i  \\'ion,  inr- 
modligen  vid  samma  tid  som  N:()  1.  Sällsynt.  —  K.  ]\lk.  i  koppar, 
förgylld;  B-n  i  siltVer. 

Gr.  Tciriiflycht  liade  varit  llolman,  Landshöfding  i  Kronobergs, 
sedan  i  Stockholms  Län,  samt  Pra-ses  i  Reduktions  och  Liqvidations 
Kommissionen,  innan  han  1727  biet"  Riksrad.  Kanslersbetattningen 
mottogs  först  txn  månader  Tore  hans  död. 


BURCHARD  PPwECHT. 

Född   i   Bremen   d.    28  Oct.  1651.     Inkallad  till  Sve- 

rhje    1672;    Konql.    Hojbädlmygare. 

Död  d.  26  Febr.  1738. 

Åts.     13URC1I.    PRECIIT   SCULPT.   REG.    SVEC.     Mot- 
vänd    bröstbild    i   tidens   drägt.  —  Nedanför  ingraveradt: 

c.  rRKciiT  Fec. 

Fräns.     SOLIDIOREM    POSUIT    VIRTUS.     En   spetsig 
pyramid,    framför    hvilken    stär   en  sarkofag.     I  afskärn.: 

xMORTCO.   A.    1738.    AET.    87. 

Diam.  19.1  lin.  (19  storl.).  Gjuten  af  sonen,  guldsmeden  och 
artisten  Christian  Preclit  17."i8,  med  anliMlnjng  af  fadrens  d<)d.  Säll- 
.synt.  —  K.  Mk.  i  siifver. 

I  Rankens  samling  fiirvaras  ett  exemplar,  sämre  gjutet,  i  messing, 
pa  hvilkct  icke  fins  nägon  ingraveratl  skrift  nnder  bnistbildm  och  \nx 
Eränsidan  åldern  angifves:  86,  i  st.  f.  87. 

Precht  inkallades  af  K.  Hofbildhuggaren  Nic.  INIillich  (från  JJra- 
bant)  till  Stockholm  att  iiiträda  med  arbeten  för  Drottningholms  slott. 
Af  hans  maiiga  utmiirkta  konstverk  ma  endast  nämnas  statyerne  i 
Drottningholms  trai)|ia,  kongliga  iiiinkarne  och  predikstolen  saint  mo- 
numentet öfver  Kongl.  Rådet  (jirefve  J.  G.  Stenbock  i  Stockholms 
storkyrka,  predikstolen  (jch  altardekorationen  i  Upsala  domkyrka. 
Många  hans  arbeten  hafva  blifvit  vid  eldsvådor  birstörda. 


121 


GUSTAF  VON  PSILANOER. 

Född   d.    16   Awj.   1660.     Friherre;  Ariimd;  LandsJUJfding 
pd  Gottland,   sedan  i  Calinar  Län;  President  i  K.  Amira- 
litets Collegiuni.     Död  d.  18  Mars  1738. 

xVts.  GUST.  A  PSILANDER  L.  13.  TIIALASSIARCHA. 
Bröstbilden,  h.  s. ,  i  liarnesk  under  driigten.  —  Under 
axeln :  f. 

Fräns.  SIDAXT  RES  AXIMUS  EMERGIT.  Ett  antikt 
fartyg  med  refvade  segel  skjuter  med  fören  upp  öfver 
vågorna,    som    slä    tillsannnan    öfver    aktern.     I  afskärn.: 

INVICTUS   ADVERSIS   FATO   CECmiT    17  38. 

Diam.  10.\  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  pa  K. 
Alyntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1831.  —  K.  Mk.  u.  E-n  i 
silfver. 

Psilanders  nanm  är  fcirenadt  med  ett  af  Svenska  flottans  äro- 
fullaste minnen.  Kommenderad  som  chef  på  linieskeppet  Oland,  att 
konvoyera  några  handelsfaityg  frän  Portugal,  anhölls  lian  d.  28  Juli 
1704  af  8  Engelska  linieskepp  och  en  fregatt,  hvilka  med  skarpa 
skott  aftbrdrade  honom  en  förödmjukande  helsning.  Psilanders  väg- 
rande svar  föranledde  en  liäftig  strid,  hvilken  det  Svenska  skeppet 
uthöll  i  flera  timmar  med  den  följd  att  några  af  de  Engelska  måste 
redlösa  di-aga  sig  midan.  Slutligen,  sedan  tackling  och  fartyg  blif- 
vit  sönderskjutna  och  flera  kanoner  demonterade,  måste  Psilander 
vika  för  öfvermagten;  men  han  strök  ej  flaggan  utan  hissade  den  i 
schau  som  nödsignal.  Skeppet  togs  och  Hirdes  till  England,  der  Psi- 
lander rönte  ett  aktningsfullt  mottagande  af  Drottning  Anna,  erhr)Il 
af  lienne  en  d)Tbar  hedersskänk  och  anbud  att  som  Contre  Amiral 
gå  i  Engelsk  tjenst.  Men  han  återvände  hem  och  skeppet  lösgafs, 
sedan  det  blifvit  repareradt.  Ar  1716  anställd  som  Landshöfding  pa 
Gottland  motade  han  Ryssarnes  landstigning  under  Amiral  Apraxins 
betal.  Blef  derefter  1728  Landshiifding  i  Calmar  Län  och  Oland 
samt  slutligen  President  i  Amiralitets  Collegium  i  Carlskrona.  lian 
älskade  studier  och  egde  en  vacker  boksamlino;. 


122 

ANDERS  RYDELIUS. 

Född    d.    24   Awj.   1671.     Th.   D:r;   Lukop  i  Luruh 

Stift  och  Frokander  fur  Lunds   Umvermtd. 

Död  d.  1  Mjij  1738. 

Åts.  ANDREAS  RYDELIUS  Til.  D.  EPISCOP.  LUN- 
DENS. Hufvudet,  b.  s. .  i  prestcrliir  driigt  med  knppu  och 
kiilott.   —   Xcdcrst:   k. 

Fräns.  CUl  MENTEM  ANIMUMQUE  DELIUS  INSPI- 
RAT. En  man  i  antik  drägt,  med  en  pergamentsrnlle  i 
handen,  stående  i  begrundande  stiilhiing.     1  afskärn.:  phi- 

LOS.   ET   ORATOR   EGREGIUS. 

Diam.  lOj  hn.  (7A  stork).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1822.  —  K.  Mk.  o.  E-n 
i  silfver. 

Rydelius  liade  varit  Logices  et  Metapliys.  Professor,  derefter 
Tredje  Theol.  Professor  samt  skitligen  Theol.  Prof.  Primarius  och 
Domprost,  innan  han  1734  utiiänuKles  till  Biskop.  Alla  dessa  be- 
fattningar bestriddes  pa  sådant  sätt,  att  hans  minne  blifvit  ett  af  de 
vackraste  och  ärofullaste  vid  Lmids  Universitet,  lian  var  en  af 
Sveriges  lärdaste  män;  sjelfständig  ocli  klart  tänkande  filosof,  der- 
jemte  renlärig  thcolog  samt  lycklig  talare  och  skald,  företrädesvis 
da  han  begagnade  Latinska  språket.  Hans  lika  utmärkta  som  out- 
tröttliga författareförmaga  bevitnas  af  ett  stort  antal  utLrifna  skrifter. 


MARGARETA   HORN, 

FÖDD    GYLLENSTIERNA. 

Dotter   af  Kori</l.  Rad  et,  Fältnuvrskalken  ock  Fresiden- 

ten   Grefcc  iV//.s-  (Jyllenstienni.     Född  16...  Gift  1711 

med    KoJK/l.    Rddet,    Kandipreddenten ,    G  re  fre    Arvid 

Bernh.  Horn.     Död  d.  26  Jan.  1740. 

Ats.    Etaii   inskrift.     ]>r()stl)il(b'ii.  Ii.  s.,  med  veck  kring 
kanten,  inom   en   piirlrand.      I  tan    l'Vansida. 

Oval    af    4.\    lin.    Ii<ijd    (I   .stnrl.).     (uav.  af  J.  C.  Iledlingcr  för 
samma    ändauial,    som   den  likstora  penningen  öfver  jnannen,  Grefve 


123 

Arv.  BltiiIi.  Horn  (se  pag.   124),  med  livilken  tleu  nauon  gaiig  blilVit 
saiiiiiKui[iraglad.    Sällsynt.  —  K.  Mk.  u.  li-n  tunn  braktcat  i  siltVer. 


ARYID  BEIINHARl)  PIORN. 

Född  d.  6  Apiil  1664.    Grcfce;  Kongl.  Rad;  Kandl- 

presidcnt;   Kansler  förd  för  Fernaus,  sedan  Upsala  och 

slutllyen  Äbo    Universitet;  Frcuses  illustris  i  Kon(jL  \\  e- 

tenskaps  Societeten  i   Upsala.     Död 

d.  18  April  1742. 

1. 

Åts.  ARV.  HORN.  COxMES.  ET.  SEXATOR.  REG.  SVEC. 
IJrustbikleii,  li.  s.,  i  harnesk  under  prakttull  drägt  och 
luantelvcck.  —  Nederst:  c.  g.  h. 

Fräns.     INSIGNIA.    SVNT.     AD.    YIRTVTEM.    SIGNA. 

Grefve  Horns  vapensköld  i  sex  Mt  kring  hjertvapnet,  tre 
hjelinar  med  löfverk  samt  hästar  som  sköldhallare  pa  ett 
prydligt  underlag. 

Diam.  10]  lin.  ("A  .stork).  Grav.  af  C.  G.  llartman.  Slagen 
sannolikt  i  anledning  af  Horns  upphöjande  i  grefligt  stånd  1706.  Berchs 
uppgift  att  minnespenningen  utkom  omkring  år  1728,  motsäges  af  ti- 
teln pa  Atsidan.  Gr.  Horn  blef  Kanslipresident  redan  1710.  Revers- 
stampen blef  snart  skadad,  livarför  felfria  exemplar  äro  sällsynta. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

o 

Ats.  ARV.  HORN.  COM.  REGN.  SVEC.  SEN.  PR^S. 
CANCEL.  ET.  COMIT.  A.  1720.  ]\1ARESCH.  Bröstbilden,  h. 
s.,  i  praktfull  driigt  och  mantel  veck.  —  Nederst:  c.  hkdunger  k. 

Frans.  AMABILI  VINCVLO  IVNCTI.  Ett  altare,  hvar- 
pä  regalierne  Jigga,  framtill  prydt  med  Konung  Fredriks 
namnchiffer  mellan  palmqvistar  under  en  krona;  vid  alta- 
rets fot  en  sköld  med  Gr.  Horns  hjertvapen  j)å  en  va- 
penmantel. Med  detta  altare  äro  genom  tåg  och  valknu- 
tar sammanbundna  fyra  mindre  altaren  bäi-;uide  de  fyra 
riksståndens    symboler,  Irämst  Adelns  och  Presteståndetsj 


124 

längre    bort   Borgariies   och    PJöiHlernas.      I   afskärn.:   vmo 

I.MMVTABILI    GB    RES   PATRLE    DEXTRK  FIDF.r.lTER  FELICITERQVE  GE- 
STAS    ORDO    EQVEST.  R.  S.  IX.  SEMPri.  AIEMORIAM  CVDI  FEC.  MDCCXX, 

Diam.  21!  lin.  (21  stor!.).  Grav.  af  J.  C.  lledlinger.  (St.  på 
Riddarhuset).  Slauen  af  Ridderskapet  ucli  Adeln  vid  1720  ars  riks- 
dag, under  hvilken  Gr.  Horn  var  Landtniarskalk.  Den  antydda  vän- 
skapliga förbindelsen  niellan  de  fyra  riksstånden  är  nära  nog  en  sa- 
tir öfver  förhål laiidet  vid  denna  riksdag,  då  ståndsoenigheten  var 
större  än  vanlist.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.     Utan    inskrift.     Bröstbilden,    h.    s.,    i    mantel- 
veck.     Utan  Fränsida.     Kring  kanten   en  pärlrand. 

Oval,  4',  lin.  hög  (1  stor!.).  Grav.  af  J.  C.  Iledlinger,  fö.r  att 
insättas  i  ringar,  som  skänktes  åt  Gr.  Horns  vänner.  Sällsynt.  — 
K.  Mk.  tunn  brakteat  i  guld;  B-n  dylik  i  silfver. 

Denna  Atsida  har  någon  gång  blif\it  sammanpräglad  med  At- 
sidan  till  en  dylik  minDes[)enning  öfver  Gr.  Horns  Fru  (se  Margareta 
Horn,  f.  Gyllenstierna,  pag.  122).     Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  silfver. 


Ats.     ARV.  HORN  COM.  R.  SV.  SEN.  ET.  CANC.  PR. 

Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  och  niantelveck.  —  Nedanför: 

c.    H.    F.     I  7  2(i. 

*  Fräns.  COELESTIA.  INIVNERA.  DONAT.  Ett  oniviindt 
yninighetshorn,  hvarur  Ijloninior  och  ax  nedfidla  pä  ett 
segment  af  jordklotet  injirkt  med  Sveriges  tre  kronor. 

Diam.  lO^'  lin.  (7'.  storl.).  Grav.  af  J.  C.  Iledlinger  172(5  fiir 
att  smickra  den  mäktige  gynnaren.  (St.  på  K.  Myntet),  Enligt  en 
föga  sannolik  berättelse  skall  Gr.  Horn  hafva  hos  sig  behållit  stam- 
parne och  icke  tillåtit  dem  afpräglas  medan  han  lefde.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Gr.  Horn  hade  med  utmärkelse,  först  i  Österrikisk,  sedan  i  En- 
gelsk tjenst,  deltagit  i  krigen  i  Ungern  och  Nederländerna,  derefter 
kiimpat  under  Carl  XII  från  biirjan  af  dess  krig  tiil  1704,  da  Kon- 
ungen beslöt  använda  honom  i  diplomatiska  uppdrag  i  Pohlen.  Föl- 
jande året  insatt  i  Rådet,  återvände  han  till  fiiderneslandet,  der  hans 
anseende  och  inliytandc  småningom  vextc  till  den  grad,  att  efter  Kon- 
ung Carls  diid  hans  makt  ansågs  i  verkligheten  toga  eftergifva  den 
kongliga  envaldsmakten,  till  hvars  afskatfande  han  i  främsta  rummet 
bidragit.    Han  iinirhade  Kanslipresidents  embetet  frän  1710  till  1738, 


125 

med  undantag  af  ett  år  (1719 — 1720),  da  lian  af  Drottning  Ulrika 
Kleonora  afskedad  drog  sig  tillhaka,  för  att  af  Rikets  Ständer  åter- 
insättas med  ("tkad  maktfullkomligliet.  Under  hans  med  kraftig  hand 
och  klok  försigtighet  tTinla  styrclst'  läkte  fäderneslandet  sina  sår  efter 
de  langa  krigsaren  och  återvann,  hastigare  än  man  knnnat  vänta, 
ett  itetydligt  inre  välstånd,  hvilket  lemnades  i  arf  till  det  parti,  som 
1738  ryckte  regeringstrnnmarne  m'  hans  händer,  lians  fört jenstei'  och 
fel  inhemtas  ur  rikshistorien  for  denna  tid. 


CHARLES  EMIL  LEWENHAUPT. 

Grefre.     Född  d.  2t)   Mars  1691.    General  af  kavalle- 
riet; General  en  chef  i  kriget  mot  Ryssland. 
Halshuggen  d.  4  Aug.  174-3. 

Åts.  C.  AEM.  LEWEXHAVPT,  COM.  SVPR.  VIG.  PR. 
ET.  CHIL.  'LEG.  EQ.  (-  -  Supreiiius  vigiliarum  Prcefectus  et 
Chiliarclia  legioni.s  equestris).  l^röstbilden,  Ii.  .s.,  i  har- 
nesk och  jnaiitelvcck.   —   Nederst:  hei.lixgek. 

Frånsidan.  MARESCIIALLO  COMITIORVM  ANNl 
.AiDCCxxxiv.  OB  eide:\i  et  PATR.  AMOREM  BONIS  OM- 

XIBVS  PROBATO  IIOXOREM  X\iMLSMATIS  ORDO  EQVE- 
STRIS  R.  S.  DECREVIT.  Derunder  som  ornament,  kors- 
lagda, en  sköld  med  Lewenliaii[)tska  vapnet,  landtmar- 
.skalksstafven  och  en  palni(jvist. 

Diam.  214  lin.  (21  stork).  Grav.  af  J.  C.  lledlinger.  (St.  pa 
Riddarhuset).  Slagen  af  Ridderskapet  och  Adeln  vid  riksdagen  1734, 
då  Ofversten  Gr.  Lewenhaujit  var  Uandtmarskalk.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Gr.  Lewenliaupt  hade  varit  i  Holländsk  krigstjenst  innan  han 
1710  ingick  i  Svenska  armeen.  Under  Grefve  Stenbocks  befäl  del- 
tog han  i  slaget  vid  Gadebusch.  Blef  fangen  vid  kapitulationen  i 
Tcinningen,  men  frigjorde  sig  sjelf;  infann  sig  derefter  hos  Konung 
Carl  och  följde  honom  till  hans  död.  Den  nitiske  konungatjenaren 
blef  sedan  en  af  de  ifrigaste  fr)rf;lktarne  af  Rikets  Ständers  myndig- 
het. Hans  parti  anförtrodde  honom  ånyo  vid  1740 — 1741  års  riks- 
dag landtmarskalksstafven,  hvilken  genast  efter  i-iksdagens  slut  ut- 
byttes mot  kommandostafven  i  det  lika  obetänkt  iu-slutade  som  oskick- 
ligt förda  Kyska  kriget.  Afsatt  och  återkallad  kastades  han  i  fän- 
gelse, d('imdes  af  en  Stilndernas  komiuission  och  blef,  efter  ett  miss- 
lyckadt    försök    till  Hykt,  atlifvad,  likasom  kort  innit  hans  kamrat  i 


126 

befälet    General    Budenbrock,   för  att  försona  ej  blott  livad  han  sjelf 
utan  ock  livad  lians  parti  hade  brutit. 


ERIK  BENZELIUS. 

Född   d.   27   Jan.    IGlö.     Th.   B:r;  Bislop  i  Linkö- 
pings Stift;  Utnämnd  Sveriges  Ärkehishrp  och  Frokansler 
för    Upsala    Universitet;  Ledamot  af  K.    W.  A. 
Död  d.  23  Sep.  1743. 

1. 

Åts.  ERICUS  BENZELIUS  EPISCOP.  LINCOPENSIS. 
J^rösthilden.  h.  s.,  i  prestdrägt  med  kaj)p:i  och  kalott. 
—   Nederst:  i.  c.  ir. 

Fl- ans.  CVPIO  DISSOLVL  En  halfnaken  gammal 
inan,  i  en  båt  med  hissadt  segel,  lossar  tåget,  hvarmed 
båten  varit  fastad  vid  ett  träd  på  klippstranden.  På  klippan 
ligga  biskopsmössan  och  kräklan.  Båten  styr  kurs  mot 
en  på  andra  sidan  hafvet  framskymtande  strand.  Pä 
klippkanten:    17  37. 

Diam.  14.\  lin.  (12  stork).  Grav.  af  J.  C.  Hedlinger.  (St.  på 
K.    Myntet).     Slagen    af   Benzelius    sjelf   17.'i7.   —  K.  Mk.  o.  B-n  i 

.silfver. 

2. 

Åts.  Inskrift  ocli  bröstbild  lika  N:o  1.  —  På  ett 
veck  af  kappan:  i>r   (sammanbundna). 

Frans.  DE  lilBLlOTIF.  SOCIETATE  L1T1^:R.  ACAD. 
UPSAL.  ET  ECCEESIIS  (iOTIlOP.UIiG.  ET  LINCOi'.  Ol^IIME 
iMERITUS  SED.  ARClili:!».  ELKCT."  1742.  Al)  MEATORLIM 
ABllT  ]).  2;i.  SEl^T.  174.5.  AN.  NATIIS  (i8.  M.  7.  1).  27.  (-annos 
natus   <iS   nienscs  7   dies   27). 

Diam.  11  lin.  (8  stork).  Grav.  af  Dan.  Eehrman.  (St.,  Ats. 
söndrig,  på  K.  Myntet).  Sliig(;n  i  anledning  af  Ben/elii  död.  —  K. 
Mk.  o.   l{-n   i  silfver. 

Ben/eliiis  hade  \arit  Hililintliekarie  och  Theol.  |'rofessor  i  Up- 
sala, der  lian  vä.sendtligen   bidrog  till  stiftandet  af  Ivongl.  Wetenskaps 


127 

Societeten;  sedan  Biskop  i  Göteborgs  stift,  innan  han  (1731)  flytta- 
des till  Linköpings.  Arkebiskopsstolen  hann  han  ej  tillträda.  Han 
var  en  nian  af  stora  kunskaper  och  har  utgifvit  talrika  värdefulla 
skrifter,  npplvsande  fäderneslandets  allmänna  samt  kyi-kans  och  litte- 
raturens historia.  lians  dyrbara  samlingar  af  böcker  och  handskrif- 
ter inlöstes  efter  hans  död  till  Linköpings  gymnasiibibliothek. 


ANDERS  CELSIUS. 

Född    d.    27    Nov.    1701.     Professor    i   astronomi  vid 

Upsala    Universitet '  och  Sekreterare   i  dervarnnde  So- 

cietas  Literaria;  Ledamot  af  K.   W.  A. 

Död  d.  2ö  Apr.  1744. 

1. 

Åts.  ANDREAS  CELSIUS  ASTROX.  PROE.  UPSAL. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med  niaiitelveck.  — 
Nedanför:  n.  f. 

Frans.  REGIA  ACADEMIA  SCIENTIARVM.  Den 
strålande  nordstjernan  mellan  Svenska  riksvapnets  tre 
kronor,  under  en  konglig  krona.  (Kongl.  Wetenskaps 
Akademiens  äldre  jetonprägel). 

Diam.  11  lin.  (8  stork).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1767.  —  Frånsidans 
stamp,  som  blifvit  använd  pa  flera  minnespenningar  öfver  Akade- 
miens Ledamöter,  graverades  af  Dan.  Fehrman  1746  ftir  en  me- 
dalj, slagen  med  anledning  af  Kronprinsen  Adolf  Fredriks  anta- 
tagande  af  protektoratet  öfver  K.  Wetenskaps  Akademien.  Samma 
inskrifter  och  sinneliilder  förekomma  i  Akademiens  äldsta  sigill  af  ar 
1741.  Akademiens  nya  jeton  (af  ISIT))  har  samma  föreställning,  men 
med  Akademiens  namn  på  Svenska  språket. 

2. 

Åts.  -  ANDREAS  CELSIUS.  ASTRON.  PROF.  UPSAL. 
Bröstl)i]den ,  li,  s.,  i   tidens  driigt.  —  Tender  axeln:  r.  e. 

Frans.      NEC     TANTI     ABOLESCET    GRATLV    FACTL 

I'n    man    i  antik  drägt,  stående,  afmäter  med  vW  eirkel- 
mått  graderna  på  en  j(ji'dglob  vid  norra  polcirkeln;  i  ven- 


128 

§tra   handen,  som  han  stöder  på  en  med  triangehiät  fiiU- 
ritad  tafla,  häller  han  ett  sänklod.    I  afskärn.:  forma  tel- 

LIRIS    INVESTIG.    17  3f).    REGE    lUBENTE   DENFO   EXAMIXATA    1801. 

Diam.  lOl  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1802.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Celsius  anlade  det  första  astronomiska  observatorium  i  Upsala, 
iifvade  ungdomens  liog  för  matematiska  studier  ocli  vann  vidsträckt 
lardomsrykte  genom  tiera  upptäckter  i  astronomien,^  observationer  öf- 
ver  magnetens  missvisning,  tyngdlagarne  m.  m.  Ar  1739  förmådde 
han  Regeringen  att  införa  en  förändring  i  Svenska  kalendern,  hvar- 
igenom  denna  blef  olika  alla  andra  folks  kalendrar  och  derför  icke 
bibehölls  längre  än  till  och  med  år  1752.  Han  deltog  i  den  af  Fran- 
ska Regeringen,  pa  hans  förslag,  år  173H  genom  Maupertuis  ni.  fl. 
föranstaltade  gradmätning  vid  Torneå,  hvilken  mätning,  på  Gustaf 
IV  Adolfs  befallning,  år  1801 — 180.3  f/irnyades  af  Professor  J.  Svan- 
berg m.  fl.  och  under  de  senaste  aren  blifvit  å  nyo  oingjord  af  Pro- 
fessor X.  II.  Selander  ni.  fl. 


JOHAN  TPIEGNEII. 

Friherre.    Född  d.  4  Ang.  16ö8.    Vice  President  i  K. 

Kam  mar  Revision;  Fidliiiäktirj  i  Rikeis  Ständers  Banh 

Död  d.  2  Äng.  1744. 

Äts.  lOIl ANNES  TllEGNER  LIBER  BARO.  Bröstbil- 
den,   h.    s. ,    i    tidens   drä^t  med  mantelveck.  —   Nederst: 

DAN.    FEUKMAN. 

Frans.  HIC  MIIII  CONSILK)  CAUSA  SALUTIS  ERAT. 
Riksbankens  nya  hns  i  Stockholm.     T  afskärn.:    mens.  ar- 

GEXT.   ORDJ).   r.   s. 

Diam.  17{  lin.  (15  stork).  Grav.  af  Dan.  Fehrman  efter  J.  C. 
Ilfdliiigers  vaxmodell.  (St.,  Åts.  bräckt,  i  Banken).  Slagen  pa  Ban- 
kens bekostnad  kort  tVire  eller  efter  Frili.  Thegners  tliid,  som  en  tack- 
samlietsgärd  för  den  fasthet,  hvarined  han  som  Bankofiiilmäktig  ar 
1716  tiHintctgjordc  ett  förslag  af  Baron  Görtz  att  f()r  sina  finanspla- 
ner anlita   Bankens  tillgångar.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Fi-ili.  'J1icLrni'r,  sjiger  hans  biograf,  »\\y  ln-kant  tVir  sin  rena  guds- 
fruktan, sina  iirbara.  sedei'  och  sin  arlx-tsamhet,  i  sin  tid  aktad  f<ir 
vidstriickt  iiisigt  i  alla  de  vetenskaper,  som  vid  rikshushallningen  äro 


Pffff  /07 


/Vy.  /Jö 


129 

ounigänglige,  men  mötas  sällan  inom  en  hjärna.  Med  sina  tankar 
skildes  han  aldrig  från  rikets  sanskyldiga  bästa,  ehuru  tiderna  voro 
äfventyrliga;  dertill  var  han  ock  behjertad  och  manlig  i  sina  företa- 
gande». l)a  Baron  Görtz  genom  Statssekreteraren  D.  N.  von  Höpken 
gjort  framställning  om  anlitande  af  Bankens  tillgångar,  svarade  denne, 
i  bref  d.  27  Maj  1716,  att  han  i  detta  ämne  tält  med  Thegner,  som 
«afspisade  honom  med  ord  och  sade,  att  han  efter  samvete  borde  tje- 
na  Konungen  och  fäderneslandet;  försäkrade  tillika  att  Banken  låg 
redan  så  godt  som  i  själtåget,  och  om  man  ändtligen  ville  veta  rätta 
tillståndet,  fruktade  han  att  man  skulle  fa  veta  mer  än  man  ön- 
skade». 


ETA  JOHANNA  HARLEMAN, 

FÖDD    BARSSEN. 

Dotter  af  Komndssarien  Michael  Barssen  af  Holländsk 

adelig  slägt.     Född  1679.    Gift  1693  ut  ed  Intendenten 

öfver   kongl.   lust-   och   trädgärdarne   Johan  Härienian; 

Enka  1707.    Död  1744. 

Åts.  EVA  lOH.  BARSSEN  NAT.  1679.  OB.  1744.  Eii 
fyrdelad,  ornerad  sköld  med  slägten  Barssens  adeliga 
vapen,     samt     iijelmprydnad.      1    afskärn.:    aet.  mem.  opt. 

MATR.   DEV.   FIL.   HÅRLEMAN. 

Fräns.  DANT  ÄLTA  QVIETEM.  I  en  ström,  som 
störtar  utför  ett  l)erg,  syns  en  aborre  dykande  ned  i 
hafvet. 

Diam.  \\\  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  J.  C.  Hedlinger.  Slagen 
af  sonen,  Öfverintendenten  FriheiTe  Carl  Hårleman,  att  utdelas  på 
modrens  begrafningsdag.  Aborren  (Barse)  finnes  i  familjen  Barssens 
vapen.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


130 


CATHARINA  FEIDIAN, 

FÖDD    THAM. 

Dotter  af  Eådinannen  i  Göteborg  Wollrath  Tharn.  Född 
d.  14  Sept.  1615.  Gift  l:o  1693—1706  med  Hand- 
landen Jakob  Radhe  i  Göteborg,  —  2:o  1710—17 13 
med  Ofverinfipehoren  rid  stora  sjötullen  i  Göteborg  Hie- 
ronymus  Gripenstedt ,  —  3:o  1722  ined  Justitiekansle- 
ren  t  rik.  Thomas  Fehman;  Enka  1733. 
Död  d.  26  Febr.  1746. 

Åts.  CATHARINA  TIIAM  YIDUA  TH.  FEHMAX  L.  B. 
Bröstbilden,  li.  s. ,  i  tidens  drägt  med  slöja.  På  ett  veck 
af  denna:  df  (hopbundna). 

Frans.  MATRONAE  VIRTUTUM  CULTU  LAUDATIS- 
SIMAE  EFFIGIEM  MAX.  VENERATIOXIS  MINIMUM  ARGU- 
MENT. LIBERI  AC  NEP.  DIC.  Derunder  en  liten  sköld,  in- 
nehållande Friherre  Fehmans  vapen,  med  nedhängande  cy- 
pressband.      Vid     sidorna     af    skölden:    xata    i  c?  5.  obiit. 

174  c. 

Diam.  IIJ  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrnian.  Slagen 
1746  af  barn  och  harnliarn  att  utdelas  vid  begrafningen  i  Göteborg. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


(  ARL  GYLLENBORG. 

Gr  ef  ve.    Född  d.  11   Mars  1679.    Biksrdd;  Kanslipre- 
sident; Kansler  för  Lunds,  sedermera  för  Upsala  Uni- 
versitet.    Död  d.  9  Dec.  1746. 

1. 

Åts.  C.  GYLLENBORG' COM.  R.  REGNIQ.  SV.  SEN.  R. 
CANC.  PR.  IJröstbilden,  h.  s.,  i  prydlig  drägt  och  råds- 
mantel.  — ■  Nedanför:  u.  kehrman. 

Fräns.  ET  ORNAT  ET  TUETUR.  i^tt  rundt  krene- 
leradt   torn    med  port  ocli  runda  skottgluggar   samt  Gyl- 


181 

lenborgska  vapnet  pä  en  gloh.    I  afskiVrn.:  canc.  suo  acad. 

UPSAL.   MDCCXLVI. 

Diam.  18  lin.  (16  storl.).  Grav,  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Upsala  Universitet  efter  Gr.  Gyllenborgs  död 
1746.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


2, 

Ats.     Densamma  som  till  N:o   1. 

Frans.  HINC  ET  IN  ULTIMIS  ROBUR.  Ett  krenele- 
radt  torn,  smalare  än  pä  X:o  1,  med  fyrkantiga  skott- 
gluggar och  två  utlöpande  krenelerade  sidomurar.  Ofverst 
~)~:  i  en  strälande  treangel.    I  afskärn.:  natus  167  9.  martu 

II.   OB,    1746.   DEC.    9. 

Storlek  som  N:o  1.  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K.  Myn- 
tet). Slagen  af  Gr.  Gyllenborgs  arfvingar  i  anledning  af  hans  död 
1746.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  Gyllenborg,  som  en  längre  tid  varit  Konung  Carl  XII:s  Mi- 
nister vid  Engelska  hofvet  samt  åren  1718  och  1719  deltagit  i  freds- 
underhandlingarne med  Ryssland  och  derefter  blifvit  Hofkansler,  in- 
sattes 1723  i  Rådet,  der  han,  efter  en  långvarig  kamp  mot  Grefve 
Arv.  B.  Horn  och  dess  parti,  år  1739  vann  fullständig  seger  öfver 
sin  motståndare  och  sedan  som  chef  för  det  så  kallade  Hattpartiet, 
till  sin  död,  ledde  Sveriges  öden.  Han  var  en  man  af  grundlig  lär- 
dom, så  att  han  ansågs  hafva  kunnat  i  mer  än  en  vetenskap  med 
heder  bekläda  en  professorsstol.  Som  Kansler,  för  Lunds  Universitet 
1728 — 1739,  och  för  Upsala  från  sistnämnda  år,  har  han  inom  båda 
Universiteten  lemnat  ett  aktadt  och  kärt  minne. 


MÅRTEN  TRIETALD. 

Född  i  No  v.  1691.    Kapten  Meckanicus  vid,  K,  Forti- 
fikation;  Ledamot   af  K,    W.    A. 
Död  d.  8  Au^.  1747. 

Åts.  MART.  TRIEVALD  MECKANICUS  SVEC.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  tidens  drägt.  Vid  nedra  kanten:  nat.  1691. 
DEN.   17  47.  —  Under  axeln:  i.ra  i,undghen. 


I?r2 

Frans,  \OVOS  MEDITATUR  TRIUMPIIOS.  En  Jing- 
machin,  sådan  den  af  Trievald  hade  blifvit  förbättrad.  Ne- 
danför: socio  FUNDATORI  MERITISS.  REG.  ACAD.  SC.  SVEC.  MDCCCLIV. 

Diam  lOi  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Lea  Lundgi-en  (sedermera 
Fru  Ahlbörn).  '(St.  pa  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Aka- 
demien 1854.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Trievald  hade  under  ett  längre  vistande  i  England  flitigt  stude- 
rat mekaniken  och  särskildt  de  vid  stenkolsgrufvorna  a  New  Castle 
inrcättade  angmachiner  eller,  som  de  då  kallades,  eld-  och  luft-raa- 
chiner  i  hvilkas  konstruktion  han  införde  väsendtliga  förbattnngar. 
\terkommen  1726,  uppförde  han  en  sådan  machin,  den  törsta  i  Sve- 
rige vid  Danemora  grufvor.  Han  var  den  förste  som  mottog  upp- 
dra'^' att  hälla  de  af  Commercerådet  Tham,  genom  en  till  Riddarhu- 
set "donerad  fond,  stiftade  föreläsningar  i  naturläran  och  förstod  att 
bland  allmänheten  väcka  kärlek  för  detta  ämne.  Derjemte  har  han 
gaanat  fäderneslandet  genom  åtskilliga  mekaniska  uppfinningar.  Han 
var  en  af  de  män,  som  grundade  stiftelsen  af  K.  ^\  etenskaps  Aka- 
demien. 


FREDRIK  SPARRE. 

Grefve      Född  <L  7  Mars  1723.     Hof intendent 
Död  d.  30  Dec.  1747. 

Åts.  .SUPERSTES  IN  SCIENTIAS  AMOR  FRIDERICI 
SPARRE  COMITIS.  Sparrefamiljens  stamvapen  i  en  oval 
sköld  med  krona  och  två  hjortar  som  sköldhållare  på  ett 
prydligt  underlag. 

Fräns.  REGIA  ACADEMIA  SCTENTIARUM.  K.  We- 
tenskaps Akademiens  nldre  jetonprJ^gel.     Se  pag.   127.^ 

Diam.  \\\  lin.  (8;  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  17(32.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Den  alltför  tidigt  bortcånmie  Gr.  Sparre  hade  egnat  sina  studier 
åt  civilarciiitekturen  och  tycktes  vara  l.estilmd  att  en  gång  efterträda 
sin  gynnare  och  lärare  Ofverintendenten  Frih.  llarleman.  i  ill  K. 
Wetenskaps  Akademien,  som  antagit  honom  till  s.  k.  Amnesven 
(adscriptus),  testamenterade  han  sin  förmr.genhet.  ^'»Hiru  testamen- 
tet i  vissa  delar  upphiifdes,  erhCill  dock  Akademien  bbb8  daler  24 
öre  kopparmynt,  den  för.ta  betydligare  gåfva,  hon  at  enskilda  perso- 


133 

ner  fatt  einottaga.  Penningarne  användes  till  prisbeliiningar  för  svar 
])a  utsatta  tiitlingsfragor.  Första  utdelningen  af  sådan  belöning,  livar- 
till  denna  minnespenning  begagnades,  skedde  1762. 


PEHR  ELYIUS. 

Född  i  Au(/.  1710.     KoiKjl.   WetenskapK  Akademien,^ 

iSekreterare  och  tillika  Thmnisk  Lärare. 

Död  d.  27  Sept.  1749. 

1. 

Åts.  PETR.  ELVIUS  UPSALIENSIS  REG.  ACAD.  A 
SECRET.  OBIIT  D.  27.  SEPT.  1749.  CUIUS  VITA  BREVIS  ME- 
MORIA  PERENNIS.  Derunder  en  brinnande  lampa  ställd 
på  tvä  korslagda  slocknande  facklor,  sammanhållna  af  en 
cypresskrans. 

Frans.  REGIA  ACADEMIA  SCIENTIARVM.  Akade- 
miens äldre  jetonprägel.     Se  pag.   127. 

Diam.    11|  lin.  (9  storl.).     Grav.  af  Dan.  Fehrman.     (St  på  K. 
Myntet).     Slagen    af   K.    Wetenskaps   Akademien  1750.     Denna  var 
den    första    bland    de    minnespenningar,    K.    Wetenskaps  Akademien 
låtit    prägla    öfver    sina    bortgångna  Ledamöter.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
silfver. 


Ats.     PETR.  ELVIUS    R.    ACAD.    SC.    SVEC.  A  SECR. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  mantelveck.  —  Nedanför:  d.  f. 

Fräns.     Densamma  som  till  N:o  1. 

Diam.  \\\  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  Slagen  af 
K.  Wetenskaps  Akademien  senare  än  X:o  1,  måhända  1759.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Atsidorna  af  N:o  1  och  2  hafva  någon  gång  af  misstag  blifvit 
sammanpräglade.  Ett  sådant  exemplar  fins  i  Brukspatron  C.  Öst- 
bergs (f.  d.  Joh.  Scharps)  samling. 

Elvius,  Professorsson  från  Upsala,  blef  1744  Faggots  efterträ- 
dare som  K.  Wetenskaps  Akademiens  Sekreterare  och  öfvertog  efter 
Trievald    de    Thamiska    föreläsningarne,  hvilka  dock  snjirt  upphörde, 


134 

med  stadgadt  åliggande  för  Elvius  att  i  stället  en  gång  i  hvarje  qvar- 
tal  införa  ett  vetenskapligt  rön  i  Akademiens  handlingar.  I  dessa 
har  han  nedlagt  frugterna  af  sina  djupa  insigter  i  matematik,  fysik, 
mekanik,  astronomi,  ekonomi  m,  fl.  vetenskaper.  Han  gaf  anledning 
till  en  säkrare  folkräkning  i  vårt  land,  till  beriktigande  af  kartorna 
öfver  rikets  vestra  och  södra  landskap  och  till  uppförande  af  Stock- 
holms observatorium.  Om  hans  deltagande  i  den  stora  planen  att 
draga  en  segelbar  kanal  genom  Sverige  vitnar  bland  annat  en  af 
Trollhättans  äldsta  slussar,  som  bär  hans  namn,  belägen  vid  sidan 
af  nedersta  fallet  (Flottbergsfallet). 


CHRISTOFER  POLHEM. 

Född   d.   18  Nov.   1661.      Commerceräd ;   Kommendör 
af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K   W.  A.    . 
Död  d.  31  Aug.  1751. 

1. 

Åts.     CHRISTOPH.  POLHEM  COXSIL.  COLL.  COMMERC. 

Bröstbilden,  h.  s. ,  med  pelskappa  och  Nordstjerneorden  om 
halsen.  —  Under  axeln:  df  (saninianbundna). 

Frans.  IN  TALIA  PONDERA  VIRES.  En  häfstång 
med  stöd  pä  en  spetsig  pelare  stående  pä  en  rutad  plan. 
En  stor  kula  pä  stångens  kortare  ända  uppväges  af  en  min- 
dre på  den  längre  ändan.     I  afskärn.:  annis  nato  87.  17  49. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1749,  under  det  Polhem  utförde  slussbyggnaden  i 
Stockholm.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

o 

Ats.     Densamma  som  till  N:o  1. 

Fräns.  NATUS  D.  18.  NOV.  1661.  QVI  SUO  GENIO 
DUCE  SUMMOS  MECHANICOS  PRAETERGRESSUS  SVECIAE 
COMMODO  VIXIT  AD  D.  31.  AUG.  1751.  R.  ACADEMIA  SCI- 
ENT.  PUBL.  lACTURAM  LUGENXt.  Öfverst  syns  Nord- 
stjerneordens  kors;  nederst  en  teckning  af  liypothenusa. 

Diam.  som  N:o  1.  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K.  Myn- 
tet). Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1753.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 


135 

Denna  Atsida  lär  äfven  hafva  blifvit  sammanpräglad  med  K, 
Wetenskaps  Akademiens  jetonstämpel  (se  pag.  127),  innan  Frånsi- 
dan till  N:o  2  blef  färdig.  Något  sådant  exemplar  är  mig  likväl  icke 
bekant. 


Ats.  CIIRISTOPHORUS  POLIIfJM  R.  COLL.  COMM. 
CONS.  Bröstbilden,  h.  s.,  efterbildad  N:o  1.  —  Under 
axeln :  e. 

Frans.  OPERA  INTER  TALIA  PRIMUS  =•  Ett  vind- 
spel med  skruf,  kugghjul  och  kedja  lyfter  ett  stenblock. 
I  afskärn.:  inventis  mechanicis  de  patria  optime  meritus. 

Diam.  10|  lin.  (7i  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  180(5.  —  K.  JMk.  o.  B-n  i 
silfver. 


Ats.     CHRISTOPH.   POLHEM.     Bröstbilden,    h.    s.  — 
Pä  armen:  m. 

Frans.     Bildsidan    af  8ven  Riiimans  mimiespenning, 
N:o  2. 

Diam.  104  lin.  (7  stork).  Grav.  af  C.  M.  Mellgren,  för  öfnings 
skull,  omkring  år  1831.  Sällsynt.  —  Brukspatron  C.  Ostbergs  (f.  d. 
Joh.  Scharps)  samling  i  silfver. 

Polhem  (innan  han  1716  adlades  kallad  Polhammar),  har  be- 
kräftat den  gamla  erfarenheten,  att  snillet  bryter  sig  väg  genom  alla 
hinder.  Fattig  och  utan  tillfälle  till  undervisning  i  ungdomen,  förvärf- 
vade  han  vid  mognare  år  genom  försakelser  och  arbete  kunskaper, 
nödiga  att  gifva  utveckling  åt  hans  naturliga  fallenhet  och  medel  att 
verkliggöra  hans  snilles  ingifvelser.  Han  blef  sålunda  sitt  fädernes- 
lands och  sin  tids  fiirste  mekaniker.  Af  honom  utfördes  många  vig- 
tiga och  svåra  byggnader  i  vatten  ocli  på  land,  t.  ex.  dambyggna- 
den för  dockan  i  Carlskrona,  slussen  i  Stockholm,  uppfordringsverk 
och  stånggångar  vid  Fahlun  och  andra  grufvor.  Storartade  arbeten 
för  en  kanal  mellan  Nordsjön  och  Wenc^-n  påbörjades  (Polhems  sluss, 
sprängd  i  berget,  finnes  ännu  vid  sidan  af  Trollhättans  tredje  fall), 
ur  och  andra  mekaniska  konstverk  sammansattes,  nya  verktyg  och 
machiner  uppfunnos,  fabriker  för  jeruförädling  m.  m.  anlades  vid 
Stjernsund.     Med    skäl   har  han  blifvit  kallad  »Sveriges  Archimedes^). 


136 


CARL  HÅRLEMAN. 


Född    d.    27   Äug.    1700.     Friheire;    Öfverintendeni; 

Riddare  af  K.  N.  O;  Ledamot  af  K.   W.  A. 

Död  d.  9  Febr.  1753. 

1. 

ku.  CAROLVS  HÅRLEMAN  HOLMIENSIS.  Bröstbil- 
den, b.  s. ,  i  tidens  drägt  med  pelsbräniad  mantel  ocb 
Preussiska  ordens  De  la  générosité  riddarestjerna. 

Frans.  CONSTANTIA  ET  CAXDORE.  pä  ett  band. 
Härlemanska  vapnet  på  en  rund  sköld.  —  Nedanför:  amico 

OPTIMO   DICAT   I.    C.   HEDLINGER   EQVES. 

Diam.    14^  lin.  (12  storl.).    Grav.  och  slagen  af  J.  C.  Hedlinger 
1737.     Atsidans   stamp  har  tagit  skada.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  CAROLUS  HÅRLEMAN  LIB.  BARO.  Bröstbil- 
den, h.  s.,  nästan  som  på  N:o  1. 

Frans.  PATRONO  BONAR.  ARTIUM  BENEMERENTIS- 
SIMO  C^LATUR^  PRIMITIAS  VENERABUNDUS  OFFERT 
C.  I.  WIKMAN. 

Diam.  9|  lin.  (6  storl.).  Gravören  C.  J.  Wikraans  första  arbete, 
1750,  tillegnadt  Frih.  Hårleman.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

3. 

o 

Ats.     Densamma  som  till  N:o  1. 

Frans.  L.  B.  ET  EQV.  AUR.  SUPR.  AEDIF.  REG.  PR. 
OB  INGENIUM  ET  ARTES  SECULI  SUI  DECUS  OB  PATRIAE 
STUDIUM  OPT.  CIVIS  AMICO  ET  IMMORTAL.  TESSIN.  HÖP- 
KEN.  PALMSTIERNA.  EKEBLAD  D.  IX.  FEB.  M  DCC  LIIL  DIG. 

Diam.  14i  lin.  (12  .storl.).  Frånsidan  grav.  af  Dan.  Fehrraan. 
Slagen  af  de  i  inskriften  nämnda  Herrar  Riksråder  att  utdelas  på 
Frih.  Ilårlemans  begrafningsdag.   —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

4. 

Åts.  CAROLUS  HÅRLEMAN  L.  BARO  ET  EQ.  AUR. 
Bröstbilden,  h.  s.,  gjord  efter  N:o  1,  men  med  Nord- 
stjerneordens  dekoration.  —  På  ett  veck:  d.  f. 


137 

Fräns.  aetj:rnum  SIC  HABET  ILLE  DECUS.  Ett 
vexande  lagerträd.  I  bakgrunden  syns  Stockholms  ob- 
servatoriuiu    på    en    höjd.     I    afskärn.:  acad.   reg.   scient. 

BENE   MERITO    17  5  3. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  pa  K. 
Myntet.)  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1753.  Fnh.  Harle- 
man  hade  uppgjort  ritningen  till  observatoriibyggnaden,  som  grmid- 
lades  1748  och  fulländades  1753.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

5. 

Ats.     Densamma  som  till  N:o  4. 

Fräns.     REGIA   ACADEMIA    SCIENTIARVM.     K. ^  We- 
tenskaps Akademiens  äldre  jetonprägel.     Se  pag.   127. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien, 
innan  Frånsidan  till  N:o  4  blef  färdig.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

Frih.  Hårleman  egde  stort  och  välförtjent  anseende  som  architekt 
och  har  gifvit  ritning  till  mänga  offentliga  och  enskilda  byggnader.  At 
honom  fulländades  Tessins  mästarverk,  det  kongliga  slottet  i  Stock- 
holm, hvars  östra  flyglar  under  Hårlemans  ledning  uppfördes  och 
hvars  inredning  till  en  del  af  honom  besörjdes.  Mindre  lycklig  var 
han  i  restauration  af  äldre  byggnader,  hvilka,  till  följd  af  hans  en- 
sidiga förkärlek  för  den  nyare  Italienska  stilen,  fingo  främmande  och 
derför  vanprydande  tillsatser.  Hans  byggnadsförslag  söktes  äfven  utan- 
för fäderneslandet  och  tillskyndade  honom  den  på  N:o  1  omnämnda 
orden. 


DANIEL  EKSTRÖM. 

Född    i    Nov.  1711.     Direktör  öfver  matematiska^  in- 

strumentmakerierna  i  Sverige;  Ledamot  af  K.   W-  Ä. 

Död  d.  30  Juni  1155. 

Åts.  DANIEL  EKSTRÖM  SUDERMANNUS,  Bröstbil- 
den, h.  s.,  i  pelsbrämad  mantel.  —  Nedanför:  u.  r. 

Fräns.  ARTIFEX  INSTRUM.  MATHEM.  INGENIOSIS- 
SIMUS  SOCIORUM  EX  REGIA  ACAD.  SCTENT.  SVEC.  MAXI- 
MO  DAMNO  OBIIT  A.  C.  1755.  AETAT.  44. 

Diam.  lU  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.,  sön- 
driga,  på  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1758. 
—  K.  Mk.  jo.  B-n  i  silfver. 


138 

Ekströms  matematiska  instrumenter,  hvaribland  många  af  ho- 
nom sjelf  uppfunna,  voro  fullt  jemföj-liga  med  de  bästa  utländska  och 
utgingo  äfven  till  främmande  vetenskapliga  stiftelser.  Vid  sin  död 
testamenterade  han  sin  verkstad  till  Staten,  med  vilkor  att  den  allt 
framgent  skall  sta  under  K.  Wetenskaps  Akademiens  inseende. 


MAPJA  ROSA  FRANSISKA  HEDLINGER, 

FÖDD   SCHORNO. 

Född  i  Schweitz  1705.     Gift  1741  med  Kongl  Svenska 
Medalj  gravören  J.  C.  Hedlinger,     Död  1755. 

1  ocli  2. 

En  iniiinespenning  öfver  hennes  giftermål,  med  tvä 
olika  Frånsidor,  se  under  mannen  (f  1771),  N:is  7  och  8.  J 

3. 

Åts.  MAR.  ROSA  FRANC.  SCHORNO.  NAT.  1705.  DEN. 
1755.  Hennes  vapensköld,  oval  ocii  konkav,  omgifven  af 
en  olivqvist,  som  deröfver  bildar  en  krans,  uppburen  af 
tre    serafshufvud  på  en  sky.     I  afskärn.:  aeternae   memo- 

RIAE   CONIUGIS   OPTIMAE   MOESTUS   COX.SECR.   I.   C.   H. 

Frans.  SEMPER  HONOS  NOMENQUE  TUUM  LAU- 
DESQUE  MANEBUNT  inom  en  stjernkrans. 

Diam.    12  lin.  (9  stork).     Grav.  och  slagen  af  J.  C.  Hedlinger  i 
anledning  af  hustruns  död  1755.  —  K.  Mk.  i  bronz;  B-n  i  silfver. 


C ATHA  RIN A  KLINCKOW  8TRÖM , 

FÖDD    EHRENPREUS. 

Dotter  af  Inspektören  öfver  kronans  gevärsfaktorier  i  Öre- 
bro m.  fl.  ställen  Hans  Ehrenpreus.  Född  d.  16  Aug. 
1703.  Gift  1720  med  Kongl.  Sekreteraren,  sedan  Stats- 
sekreteraren, Ofverpostdirektören  Friherre  Leonard  Klinc- 
kowströin.     Död  d.  1  Sept.  1757. 

Åts.     PROXIMO   UT   SIBI.     Familjen   Klinckowströms 
vapen    i    en   oval  krönt  sköld,  lagd  på  Nordstjerncordens 


139 

krachan  och  omgifven  af  koininendörsbaiiclet,  med  två  ör- 
nar som  sköldhållare,  allt  stående  på  en  med  blomster- 
band prydd  mur. 

Frans.     JETTON  DE  MADAME  DE  KLINCKOWSTRÖM 
NÉE  D'  EHRENPREUS.     I   afskärn.:    I7ä3. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Spelpenning,  grav.  af  Dan.  Fehrman 
1753.  Gifven  af  mannen,  hvars  riddare  valspråk  förekommer  på  At- 
sidan.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


PEHR  AV  ESTER  HOF. 

Född   d.   19  Nov.  1701.     Kongl.  Sekreterare  vid  Inri- 
kes  Civil  ExiJedition  i   Kongl.   Majds   Kansli;   Bonde- 
ståndets  Fullmäktig  i  Rikets  Ständers  Kontor  och  Ma- 
nufakturkontor.   Död  d.  12  Febr.  1758. 

Åts.  PETRUS  WESTERHOF  ÖSTRO  GOTHUS  REGI 
SVEC.  A  SECR.  PROBATAE  FIDEI  ET  IN  OMNI  VITA  CAN- 
DORIS. 

Frans.  MULTIS  ILLE  FLEBILIS  OCCIDIT.  En  graf- 
vård,  prydd  med  Westerhofs  medaljong  samt  med  födelse- 
och  dödsåren:  n.  I70l.  o.  17. t 8.  Framföre  står  en  vas,  vid 
hvars  fot  ligger  en  rykande  fackla. 

Randskrift :   ^.  gott.  lass.  uns.  leben  ^ 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  Slagen  1762 
af  några  Westerhofs  vänner.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Westerhof  var  Sekreterare  i  Bondeståndet  under  riksdagarne 
1740,  1742  och  1751.  Vid  hans  graf  sjöng  den  berömda  skaldinnan 
Fru  Nordenflycht  »ärlighetens  lof». 


JOHAN  FREDRIK  K()NIG. 

Född  d.    10  Aug.  1690.     Kongl.  Svensk  Resident  i  Ham- 
burg.    Död  d.  16  Febr.  1759. 

Åts.  lOH ANNES  FRIDERIC VS  KÖNIG  NOB.  SVEC. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  prydlig  drägt  med  pelsfodrad  mantel. 
—  Pä  ett  veck:  d.  h.  f. 


140 

Fräns.      FAVTORI  SVMMA  OBSER VANTIA  COLENDO 
COXSECRAT  DANIEL  HAESLING  IJOLMIENSIS  MDCCXLV. 

Diam.  15j  lin,  (13;  storl.).  Grav.  1745  af  D.  Hiesiing  (tiidd 
Svensk)  i  Hamburg,  såsom  tacksamhetsgärd  för  åtnjuten  hjelp  af  d. 
v.  Svenske  Agenten  derstädes  König.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

König  blef  efter  sin  fader  Svensk  Postkommissarie  i  Hamburg 
(1719),  derefter  Agent  och  shitligen  Resident  (1747).  Han  utgaf  pä 
sitt  förlag  J.  H.  Heubels  Tyska  öfversättning  af  Nordbergs  Konung 
Carl  XII:s  Historia,  med  betydliga  uppoftnngar,  för  hvilka  han  vid 
1756  års  riksdag  förgäfves  begärde  ersättning. 


FREDRIK  GYLLENBORG. 

Grefve.     Född  d.  12  Jidi  1698.     Kammarherre;  Pre-         j 
sident  i  K.  Bergs  Collegium;  Kommendör  af  K.  N.  O.         \ 
Död  d.  23  Äug.  1159. 

L 

Åts.  PRO  LIBERTATE.  pä  ett  band.  Grefliga  Gyl- 
lenborgska vapnet  i  ätta  fält  kring  hjertvupnet  i  en  oval 
krönt  sköld,  omsluten  af  Nordstjerneordens  kommendörs- 
band och  h vilande  pä  samma  ordens  krachan. 

Fräns.  JETTON  DE  M?  LE  COMTE  FREDERIC  GYL- 
LENBORG. I  afskärn.:  17ö.ö. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Spelpenning,  grav.  af  C.  J.  Wikman 
1755.  (St.  i  Banken).  Atsidans  omskrift  var  Gr.  Gyllenborgs  rid- 
darevalspråk. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.     FR.  GYLLENT30RG  COM.  PR.  R.  COLL.  MET.  ET 
ORD.  ST.  POL.  C.    Bröstbilden,    h.  s.,  med  mantelveck  öf- 
ver  tidens  drägt  och  Nordstjerneordens  kommendörsstjerna. 
Nederst:  c.  i.  wikman. 

„  Fräns.  EN  KIÄR  IHOGKOMMELSE  AF  DEN  SOM 
FÖDDES  TIL  REDELIGAS  FÄGNAD  D.  Aij.  lULII  1698.  OCH 
DOG  TIL  DERAS  SORG  D.  25.  AUG.  1759^ 

Diam.  11 J  lin.  (8  storl).  Grav.  af  C.  J.  Wikman.  (St.  i  Ban- 
ken).   Slagen  öfver  Gr.  Gyllenborgs  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


141 


Ats.  FR.  GYLLENBORG  COM.  R.  COLL.  MET.  PR.  ET 
C.  ORD.  ST.  BOR.  Bröstbilden,  li.  s.,  som  pä  N:o  '2.  — 
Nederst:  c.  i.  wikman. 

Fräns.  PATRICIO  ET  POPULARI  Cl VI  AC  MARITO 
OPT.  NAT.  MDCXCVIIl.  DEN.  MDCCLIX.  ELISABETH  STIERN- 
CRONA  MONUMENTUM  HOC  MERITIS  LEVIUS  CONTRA 
VOTA  F. 

Diam.  \7k  lin.  (15A  storl.).  Grav.  af  C.  J.  Wikman.  (St.  i  Ban- 
ken). Atsidans  stamp  är  sprängd.  Slagen  af  Gr.  Gyllenborgs  enka 
Elisabeth  Stjerncrona  efter  mannens  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  Gyllenborg  hade  varit  Kammarherre  och  Lagman,  först  på 
Gottland,  sedan  i  Nerike,  innan  han  1750  blef  President  i  Bergs 
Collegium.  Han  var  en  inflytelserik  anhängare  af  brodien  Carl  Gyl- 
lenborgs politiska  parti,  ehuru  han  sjelf  sällan  offentligen  upj)trädde 
i  riksdagsstriderna.  Hans  Fru  (dikl  1769),  dotter  af  Presidenten  i 
Svea  IJofrätt  Friherie  (Jabriel  Stieriicrona,  var  fiirfattarinna. 


C^ARL  BIDRIK  EHRENPHEUS. 

Född  d.  18  Jan.  1692.  Gr  ef  ve  (inen  ej  introducerad); 
Riksråd;  Pra\ses  i  Reduktions  och  Liqvidations  Kom- 
mission; President  i  Lagkommission;  Kansler  för  Up- 
sala  JJnii^ersitet;  Riddare  och  Kommendör  af  K  Maj.is 
O.;  Ledamot  af  K,  W,  A.  Död 
cl  21  Febr.  1760. 

Åts.  C.  EHRENPREUS  COM.  R.  S.  SEN.  PR.  COLL. 
NOM.  EQ.  O.  R.  Bröstbilden,  li.  s.,  i  harnesk  under  ti- 
dens drägt  med  veck  af  rädsmantehi,  Nordstjerneorden 
om  halsen  och  seratimerbandet.  —  Nederst:  d.  p. 

Fräns.  DITÅT  ET  ILLUSTRAT.  Solguden  med  rikt 
strålande  hufvud,  stående  vid  en  kolonn,  med  lyi"i,  yin- 
nighetshorn  och  pilkoger.  I  landskapets  fond  syns  Gamla 
Upsala    hedniska    tempel    med    sin    skidgård.     I    afskärn.: 

REG.   ACAD.   1'P.S;.   CANC.   SUO   AEQUISS.   ET   MfNH^ 


142 

Diam.  17.^  lin.  (IG  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Upsala  Universitet  1759.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Gr.  Ehrenpreus  började  sin  tjenstebana  i  Kongl.  Kansliet  hos  Carl 
XII  i  Bender,  kämpade  vid  Konungens  sida  i  den  bekanta  kalabaliken 
så  manligt,  att  Konungen  ville  nämna  honom  till  Öfverste  Löjtnant. 
Följde  sedan  kansliet  på  den  vådliga  hemfärden  från  Pommern.  In- 
sattes af  Konungen  1718  som  Assessor  i  Svea  Hofrätt,  hvarifrån  han, 
21  är  senare,  inkallades  i  Rådet.  Hans  kancellariat  medförde  för  Up- 
sala Universitet  stora  förmåner.  Nya  professioner  och  adjunkturer 
stiftades,  löneanslag  anskaffades,  auditorier  nybyggdes,  drätselverket 
ordnades,  samlingarne  ökades.  Hans  rika  och  väl  ordnade  myntka- 
binett med  tillhörande  boksamling  såldes  för  den  ringa  summan  af 
36000  daler  kopparmynt  till  Universitetet,  som  derjemte  af  honom 
fick  som  gåfva  en  betydlig  samling  af  runstafvar. 


JOHAN  ISllAEi:  TORPADTUS. 

Född  1722.    Radman  i  Stockholm.    Död  d.  14  Äug.  1760. 

Åts.  JOH.  ISR.  TORPADIUS  SENATOR  URB.  HOLM. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drygt.   —   Nederst:  w. 

Frans.  CONDITORI  SODALITATIS  S.  ERICI  STOCK- 
HOLMIAE  MDCCLIV.  NATO  MDCCXXII.  DENATO  MDCCLX. 
LIB.  FRATRES  MUR.  MDCCC. 

Diam.  llj  lin.  (8  storl.).  Atsidan  tidigare  graverad  af  Carl 
Joh.  Wiknian,  Frånsidan  flera  år  senare  af  sonen  Joh.  Gabr.  Wik- 
man.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  1800  af  Frimurareordens  med- 
lemmar i  Stockholm.  Torpadius  hade  1754  inom  denna  orden  stiftat 
S:t  Eriks  loge  och  blef  dess  första  Stormästare.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Torpadius  har  fått  plats  i  vår  litteraturhistoria  som  skald,  till- 
hörande kretsen  omkring  den  »Svenska  Urania»,  Fru  Hedvig  Char- 
lotta NordenHycht.  Han  har  i  öfrigt  gjort  sig  känd  »genom  ett  upp- 
lyst nit  fiir  fäderneslandet  vid  riksdagarne,  en  aldrig  kränkt  oegen- 
nyttighet i  domstolen  och  en  (im  vård  för  medborgerliga  inrättningar». 


AGXFIA   :\rARGARETA  STIK ):\IFEi;r. 

Dotter  af  Riksrådet  Grefve  Johan  Carl  Strömfelt.  Född 
d.  IS  Dec.  1725 ;  Ho  fröken  hos  Drottning  Ulrika  Eleo- 
nora och  derefter  Jios  Kronprinsessan  Lovisa  Ulrika; 
Gift  1754  med  Ofversten,  sedan  General  Majoren, 
Landshöfdinqen  i  Mahnöhus  Län,  Friherre  Carl  Ad- 
lerfelt.     Död  d.  15  Ang.  1760. 

Åts.       DEN     GIÅRNA     SÅFWAXDE     AXXIKA     LARS 
DOTTER.     Derunder  en  basfiol  och  en  stråke  lagda  i  kors. 

Frans.     LAGOM.      En    vagga  och  dervid  ett  ris  stå- 
ende på  en  rutad  plan.     I  afskärn.:    1744. 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  Slasen  1744 
af  Riksrådet  Grefve  C.  G.  Tessin,  för  att  skämta  med  Fröken  Ström- 
felt, som  inom  hofvet,  der  hon  helt  mig  blifvit  anställd,  kallades 
dels  »Barnet^  dels  ^Annika  Larsdotterw.  Figurerne  och  inskrifterne 
lära  afse  hennes  obenägenhet  för  musiknöjen  och  nattvak.  Enligt 
Berchs  anteckning  skall  basfiolen  hänsyfta  pä  »en  distraktion,  som 
Fröken  Strömfelt  haft  i  en  koncert>>.  Det  var  Tessins  och  tidens  hof- 
skämt!  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


JONAS  ALSTUOMER. 

Född  d.    7   Jan.  1685.     Conimercerdd  i  K.  Conimerce 

Collegiuni;  Ofveruppsyningsman  öfver  schäferiema  i  Sve- 

nye;   Riddare   af  K.   N.   O.;   Ledamot   af  K.    W.  A. 

Död  d.  2  Juni  176L 

1. 

Åts.  .TILL.  HEMBYGDENS.  FÖRDEIIL.  En  spindelväf, 
i   hvars  midt  sitter  en  spindel. 

Fräns.  INWIGT  H«  C:  R^  OCH  RIDDAREN  lON.  AHL- 
STRÖMER  SWENSKE  HANDASLOGDERNAS  OTRÖTTADE 
FOSTERFADER  AF  ETT  TACKSAMT  ÅSYNA  WITTNE.  C. 
G.  T.  1753. 

Diam.  11   lin.  (8  storl.).     Grav.  af  Dan.  Fehrman.    Slagen  1753 
af    Riksrådet    Grefve    Carl    Gustaf   Tessin    efter    hemkomsten    från 


144 

Alingsås,    der  han  besett  och  beundrat  Alströniers  nianga  fabriksan- 
lägsniiigar.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


•öC 


Ats.  lOX.  ALSTRÖMER  CONSIL.  COMM.  ET  EQV. 
AVR.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med  Nordstjerne- 
orden.  —  Nederst:  g.  i,. 

Fräns.  REGIA  ACADEMIA  SCIENTIARVM.  Kongl. 
Wetenskaps    Akademiens  äldre  jetonprägel.     Se  pag.   127. 

Diam,  11  lin.  (8  storl.).  Atsidan  grav.  af  G.  Ljungberger.  Sla- 
gen af  K.  Wetenskaps  Akademien,  enligt  beslut  fattadt  1761, 
men  graveringen  lär  ej  hafva  blifvit  tulländad  förr  än  1769.  Denna 
minnespenning  utdelades  intill  dess  Frånsidan  till  N:o  3  blef  färdig. 
—  K.  Mk.  o,  JJ-n  i  silfver. 

8. 
Ats.     Inskrift  och  bild  lika  med  N:o  2.  —  Nederst: 

MfXOBEHdKll. 

Fräns.     CURAT  OVES  OVIUMQUE  MAGISTROS.    Pan, 

med  lierdestaf  och  pipan  bredvid  sig,  sitter  vid  ett  träd 
pä  en  klippfidl  mark.  I  afskärii.:  senior  meritiss.  acad.  r. 
se.  sv. 

Diam.  11  lin,  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet j.  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1775.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Någon  gäng  finner  man  Frånsidan  af  N:o  3  sammanpräglad  med 
Atsidan  af  N:o  2.  —  K.  Mk.  i  silfver. 


4. 

Ats.  Inskrift  och  bild  kopierade  efter  N:o  2.  — 
r»id('i'  iix<'hi:  *. 

Fra?is.  mc  LAHOR  IHNC  LAUDEM.  Mercurius  med 
^in  .staf  i  ena  och  en  olivqvist  i  andra  handen,  stående 
bredvid    en    vädui*.      I    afiskärn.:    ixdustr.   fabr.   per   patr. 

r.NSTAUR. 

Diam.  10]  lin.  (7  storl.).  (irav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  iif  Svenska  Akademien  1824.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 


J^y/.J20. 


V;[RO  IMMTTABIILI 

)Ii  RE.^S  'PJ.TR11.1IC  Ji^EXXliE  FIDEILSTKJ. 
FF,:f-I  CSTKIRQVE   CiKSTAS 


T^f^m 


145 

Alströmer  (adlad  1751,  förut  kallad  AhLström),  som  i  England, 
Frankrike  och  Holland  inhenitat  kännedom  om  fabriker  och  andra 
industriela  företag  samt  anskaffat  arbetare  och  machiner,  erhöll  1724 
privilegium  att  anlägga  fabriker  i  Alingsås,  der  en  blomstrande  ma- 
nufakturstad snart  uppvexte.  Derjemte  inrättade  han  i  landet  schä- 
ferier,  hvartill  får  al  utmärkta  racer  införskrefvos  äfvensom  Ango- 
riska  getter,  införde  plantering  af  potates,  tobak,  färgvexter  m.  m. 
Med  rätta  har  man  tillagt  honom  det  hedrande  namnet  af  «Svenska 
slöjdernas  fader».  I  Alströmers  hus  samlades  de  unga  män,  som 
förenat  sig  att  stifta  K.  Wetenskaps  Akademien,  och  uppgjorde  der 
planen  för  dess  inrättning  och  verksamhet.  Hans  namn  intager  ock 
första  rummet  i  fiirteckningen  på  Akademiens  Ledamöter.  Ar  1790 
uppsattes  hans  bröstbild,  modellerad  af  UArcheveque ,  gjuten  af 
Meijer,  på  Stockholms  börs,  enligt  en  långt  förut  utgången  uppma- 
ning från  Konungen  och  Rikets  Ständer. 


CATHARINA  CHAELOTTA  De  la  GARDIE, 

FÖDD    TAUBE. 

Dotter  af  Riksrådet,  öfveramiralen  m.  m.  Grefve 
Edvard  Didrih  Taube.  Född  d.  ö  April  1723.  Hof- 
f röken  hos  Kronpiinsessan  Lovisa  Ulrika;  Gift  1748 
med  Korporalen  vid  Lifdr^abantcorpsen,  sedan  General 
Löjtnanten,  En  af  Rikets  Herrar  Grefve  Pontus  Fre- 
dnk  De  la  Gardie.     Död  d.  24  Jfars  17 G3. 

Åts.  CATH.  CHARL.  TAUBE  COMIT.  DELAGARDIE. 

Bröstbilden,  h.  s.,  med  eklöfskrans  i  tidens  drägt  och  man- 
telveck. —  Nedanför:  d.  fehrman. 

Fräns.  FULCRUM  IXFELICIBUS.  En  afsk uren  träd- 
stam med  två  utskjutande  blad  (Taubeska  slägtens  va- 
penbild). Pä  stammen  i  fördjupning:  I70i.  I  afskärn.: 
OB  XII.  AB  ixjuRiA  SERVATAS  civEs  ORDO  R.  EQv,  —  Pä  marken: 

D.    F. 

Diam.  \1\  lin.  (16  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  Slagen  af 
Ridderskapet  och  Adeln  vid  1761  års  riksdag.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Grefvinnan  De  la  Gardie  hade,  med  använd  möda  och  kostnad, 
lyckats    rädda    från    dödsstraff   och    skaffa  upprättelse  åt  12  qvinnor 

10 


146 

fråai  Dalarne,  hvilka ,  anklagade  tor  trolldom ,  af  en  oskicklig  domare, 
Häradshöfding  Ekman,  hade  blifvit  på  grymt  sätt  pinade  till  bekän- 
nelse och  dömda.  Denna  ädla  qvinna  har  således  icke  ringa  bidragit 
att  skingra  det  vidskepelsens  mörker,  det  sjelfbedrägeri  och  den  fa- 
natism, som  under  föregående  århundradet  gifvit  anledning  till  de  be- 
klagansvärda hexprocesserna  och  kostat  måniia  menniskolif.  Någon 
sådan  process  uppstod  ej  efter  denna  tid.  Grefvinnan  De  la  Gardie 
bemödade  sig  äfven  att  bland  allmogen  väcka  förtroende  till  kopp- 
ympningen. 


OLOF  VON  DALIN. 

Född   d.   29  Ane/.  1708.     Kongl.  Bibliothekarie ;  Rih- 
historiograf;  Hof kansler;  Sekreterare  i  K.  Sijenska  Wit- 
ter hets  Akademien;  Riddar^e  af  K.  j\^.  O.;  Ledamot  af 
K.   W.  A.     Död  d.  12  Äug.  1763. 

L 

Åts.  O.  v.  DALIN  POETAE  REG.  ACAD,  SC.  SVEC. 
F.   F.   (-  -  fieri  fecit).     Bröstbilden,  h.  s.  —  Under  axeln: 

FEHKMAN   JU.\. 

Frans.  LUGENTIBUS  AUGUSTIS  CORAM.  Dalins  och 
Sam.  Klingenstjernas  gemensamma  grafhög,  med  en  obe- 
lisk pä  toppen.  I  afskärn.:  illato.  17  69.  —  Nedanför  graf- 
kullen:  c.  y. 

Diam.  11  lin.  (8  stork).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  17(59,  då  Dalins  och 
Klingenstjernas  lik  d.  17  Aug.  nämnda  år  hiigtidligen,  i  Kongl.  fa- 
miljens närvaro,  insattes  i  den  grafliög,  Drottning  Lovisa  Ulrika  hade 
låtit  uppföra  på  Lofii  kyrkogård  i  granskapet  af  Drottningholm  åt 
dessa  bada  Prins  Gustafs  liirare.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


2. 

Åts.  OLAUS  A  DALIN  GUSTAVI  PR.  HAER.  PRAE- 
CEPTOR.  Iliifviulet,  li.  s.,  med  lagerkrans.  —  Nedanför: 
Nurdstjerneoj delis  riddarestjerna  och:    fehk.man. 

Fränfi.  FACiEMQUE  NO  VA  VIT.  Ett  öppet  antikt 
tempel    med    en    strålande  lyra  pä  frontespisen;  i  midten 


147 
en    trefot    omslingrad    af  en  orm.     I  afskärn.:  poetar.    hi- 

STORICOR.    PATRLE    AXTE    8E    PRIXCEPS    OBUT    17  03. 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Gravören  C.  G.  Fehrmans  sista  ar- 
bete. (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1798.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Dalins  skrifter  hafva  öpnat  ett  nytt  tidehvarf  för  Svensk  skalde- 
konst och  Svensk  historieskrifning.  I  Jans  anonymt  ntgifna  tidskrift 
J>en  Sreitske  Argits  vann  så  stort  bifall,  att  Rikets  Ständer  1734 
rekommenderade  författaren,  när  han  blefve  känd,  till  någon  konglig 
behining,  och  hans  Scea  Rikes  Historia  belönades  af  dem  med  en 
riklig  gratifikation.  Genom  sin  lärarebefattning  fästad  vid  Adolf  Fre- 
driks hof,  blef  han  snart  för  detta  oumbärlig.  Särskildt  stod  han  i 
stor  gunst  hos  Drottning  Lovisa  Ulrika,  som  i  samråd  med  honom 
uppgjorde  planen  att  stifta  en  Svensk  "Witterhets  Akademi  och  an- 
tog honom  till  Akademiens  förste  Sekreterare.  ]*artihatet  bland  Stän- 
derna förvisade  honom  1756  under  lumpna  förevändningar  frän  hofvet 
till  hvilket  han  först  efter  fem  års  förlopp  fick  återvända.  Hans  bröst- 
bild i  messing,  vackert  arbete  af  obekant  mästare,  pryder  K.  "Wit- 
terhets, Historie  och  Antiqvitets  Akademiens  sammanträdesrum. 


S.OllEL  TR0TLIU8. 

Född  d.  11  :S[a)  1706.    TL  D:r;  Sveriges  Ärhehiskop 

och  Pfokansler  för  Upsala  Universitet;  Ordenspredikant ; 

Ledamot  af  K.   W.  A.    Död  d.  18  Jan.  1764. 

Åts.  SAM.  TROILIUS  A-EP.  UPS.  .  NAT.  xMDCCVL  OB. 
MDCCLXIV.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  prestdrägt,  med  de  Koiigl. 
ordnarnes  officiantstjerna.  —  Under  axeln:  exhörnixg. 

Fräns.  QVIDQVID  EX  ILLO  AMAVLAIUS  MANET. 
En  grafvård  med  tvä  omvända,  slocknande  facklor.  I 
afsknrn.:  pietas  filii  fr.  de  troil. 

Diam.  11  lin.  (8  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  i  Ban- 
ken). Slagen  af  äldsta  sonen  Revisionssekreteraren  Fredrik  Ulrik 
von  Troil  (sönerne  adlades  med  detta  namn}  och  utdelad  åt  slägtin- 
gar  Julafton  1792.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfve)-. 

Troilius  hade  varit  K.  Ofverhofpredikant,  K yrkolierde  i  Clara  och 
Olofs  församlingar  i  Stockholm,  samt  Biskop  i  Westerås  stift,  förr 
än  han  1757  nämndes  till  Arkebiskop.  Han  var  lycklig  talare  samt 
en    kraftfull    och  nitisk  stiftsstyresman;  dock  gick  stundom  nitet  för- 


148 


långt,  säi-deles  i  atseende  på  de  återlifvade  troUdomsprocesserna  i  Da- 
larne. Åfven  vid  riksdagarne  uppträdde  han,  i  tidens  riktning,  med 
en  häftighet,  som  icke  röjde  något  inflytande  af  hans  fordna  förbin- 
delser med  hofvet.  Samma  son,  som*  lät  prägla  minnespenningen, 
bekostade    en  dyrbar  minnesvård  öfver  fadrens  graf  i  Westerås  dom- 


kyrka. 


GUSTAF  BONDE. 

Grefve.  Född  d.  G  April  1682.  Biksrad  och  Kansli- 
råd; Knthsltr  för  Upsnla  Universitet ;  Ofverste  Uppsy- 
ningsman  öfver  K.  Antiqvitets  Archivet;  Frälses  illustns 
i  K.  Wetensknps  Sodeteten  i  Upsala ;  Riddare  och  Kom- 
mendör af  K.  Mnj.is  O.;  Ledamot  af  K.  W.  A.  och 
af  K.  Svenf^ka  Witter  hets  Akademien. 
Död  d.  ö  Dec.  1764. 

Åts.  GUST.  BONDE  COMES  R.  SVEC.  SENATOR. 
Bröstbilden,    v.   s. ,  i    nidsdrägt   med   serafimerkedjan.    — 

Nederst:  m.  f. 

Frans.  CURAM  POPULIS  OTIA  MUSIS.  En  liggande 
sfinx  onigifven  af  flera  vetenskapliga  symboler  (glob, 
fackla,  böcker,  pergamentsrulle,  penna,  kransar  och  en 
aloe    vexande    i    kruka.     I  afskärn.:  xat.    >rocLxxxn    den. 

MDCCLXrV^ 

Diam.  10',  lin.  (7  stork).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1840.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Grefve  Bonde  var  en  insigtsfull  och  rättskaffens  statsman.  Som 
President  i  K.  Bergs  Collegium  kallades  han  1727  till  Riksråd.  Då  han 
1739  af  det  segrande  Hattpartiet  blifvit  skild  från  detta  embete, 
drog  han  sig  undan ^ på  landet,  egnande  sig  åt  natm-vetenskapliga  och 
historiska  studier.  Åtskilliga  af  honom  utgifna  skrifter  vitna  att  han 
i  historien  ännu  tillhörde  den  Rudbeckska  skolan.  Tre  år  före  sin 
död  återkallades  han  till  sin  plats  i  Rådet.  Då  de  kongl.  ordname 
ar  1748  Ktiftadt-s  blef  Grefve  Bonde  den  förste  Serafimerriddaren. 


149 


ULIUKA  JULIANA  GYLLENSTIERNA, 

FÖDD   BRAHE. 

Dotter  nf  General  Majoren  Gr  ef  ve  Abraham  Brahe. 
Född  d.  23  Ang.  1704.  Gift  ho  1721  med  Kam- 
marherren hos  Hertig  Carl  Fredrik  af  HoUtein  Fiiherre 
Carl  Gustaf  von  Lieven;  Enka  1722;  —  2:o  1723  med 
General  Löjtnanten,  sedan  Riksrådet  Grefve  Nils  Gyl- 
lenstierna;  Enka  1731;  Öfverhofinästarinna  hos  Drott- 
ning Lovisa   Ulrika.    Död  d.  30  Mars  1763. 

Ats.  Utan  inskrift.  Brahefamiljens  vapen  i  oval  sköld 
med  fyra  fält  kring  hjertvapnet  under  greflig  krona  och 
två  örnar  som  sköldhållare  samt  blomsterband ,  på  en  mur. 

Fräns.  JETTOX  DE  M-^^^  l^^  COMTESSE  ULRIQUE 
JULIENNE  BRAHE  D9UAIRIERE  DE  GYLLENSTIERNA.  I 
afskärn.:   I7.")(i. 

Diam.  \\\  lin.  (8i  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehnnan.  Spelpenning 
gifven  1750  af  Grefvinnaii  Gyllenstiernas  måg  Hofmarskalken  Fri- 
herre Gustaf  Jakob  Horn.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


DANIEL  LUNDMARK. 

Födelseår  obekant.     Sekreterare  i  Rikets  Ständers  Bank 
med  Lagmans  titel.     Död  d.  8  Maj  1763. 

Åts.  DAN.  LUNDMARK  AERAR.  ORDD.  SV.  A.  SECR. 
Bröstbilden,  h.  s.,  med  mantelveck.  —  Nederst:  d.  fehrman.  f. 

F^åns.  CONCINNE  ET  SOLIDE.  Fasaden  af  nya  Ban- 
kohuset i  Stockholm  mot  Skeppsbron,  med  omgifvande 
gränder   och  hus.     I  afskärn.:  ex  decreto  curatorum  bene 

MERITO   ÄfDCCLXn. 

Diam.  14.^  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (Stj,  i 
Banken).  Slagen  af  Rikets  Ständers  Bankodeputation  1762.  At- 
sidans  stamp  fick  en  remna  och  omgjordes  nästan  fullkomligt  lika.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Då  Lundmark  vid  1762  års  riksdag  för  aftagande  krafter  och 
svnförmåga  begärde  afsked,  fOreslogo  Bankofullmäktige  att  han  måtte 
bibehållas  ^nd  tjensten,  men  få  en  medhjelpare  (Sekreteraren  Torpa- 
dius).  Ständernas  Bankodeputation  biföll  icke  endast  detta  fiirslag, 
utan  beviljade  honom  derutöfver  en  gåfva  af  30000  daler  koppar- 
mynt som  belöning  för  hans  förtjenster  och  de  upplysningar,  hvar- 
med  han  gått  Deputationen  tillhanda,  samt  beslöt  att  till  hans  ära 
låta  prägla  denna  minnespenning. 


WILHELMINA  RIBBIXG. 

Dotter  af  General  Löjtnanten  Friherre  Gabnel  Rihhing. 
Född  d.  29  Jan.  1728.    Hoffröken  hos  Kronprinsessan 
Lovisa    Ulrika;   Gift  1754  med  Riksrådet  m.  ra.  Fri- 
herre, sedan  Grefve  Anders  Johan  von  Höpken. 
Död  d.  24  Maj  1765. 

Åts.     ^PICCOLA    MA   GRA  VE   LE  FERITE.     En  fly- 
gande mygga. 

Fräns.     JETTON    DE    MH-^  LA   BARONNE   WILHEL- 
AUNE  RIBBING.  inom  en  blomsterkrans. 

Åttkantig  spelpenning  af  lU  lin.  diam.  (8',  stork).  Grav.  af 
Dan.  Fehrman.  Slagen  af  Riksrådet  Grefve  C.  G.  Tessin  och  läm- 
nad Fröken  Ribbing  före  hennes  bröllop.  Atsidans  inskrift  och  figur 
innebära  förmodligen  anspelning  på  någon  af  dagens  händelser,  i 
Grefve  Tessins  vanliga  stil.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grefvinnan  v.  Iliipken  bar  ^amnit  r)'ktbarhet  i  tidens  hofetiketts 
historia,  emedan  förbudet  för  hennes  vagn  att  köra  in  på  kongl. 
slottsborggarden  föranledde  mycken  rörelse  i  Kongl.  Rådet  och  nya 
obehag  för  Konungen  och  Drottningen. 


151 


8 AMIEL  KLIN GENSTJ ERNA. 

Född  d.  27  Ang.  1698.  Professor  i  matematik  vid 
Upsala  Universitet;  Lärare  för  Kroiqmnsen  Gustaf  (se-- 
dan  KonuiKj  Gustaf  III)  med  Kansliråds,  slutligen 
K^tatssekreterares  titel;  Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot 
af  K.   W.  A.     Död  d.  26  Oct.  176.5. 

1. 

Åts.  S.  KLIXGENSTIERXA  MATIIEMATICO  R.  AC.  SC. 
SV.  F.  F.  (- -  fieri  fecit).  Bröstbilden,  li.  s. ,  med  omsvept 
mantel  och  Nordstjerneorden.  —   Nedanför:  fkuumax  jvn. 

Frans.  Densamma  som  till  Olof  von  Dalins  minnes- 
pennino;  N:o   1.     Se  pag.  146. 

Diam.  11|  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1769,  då  Klingen- 
stjernas  ocli  Olof  v.  Dalins  lik  insattes  i  den  gemensamma  grafhögen 
vid  Lofö  kyrka.     Se  pag.  146.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


2. 

Åts.  SAM.  KLINGENSTIERNA  SECRET.  STATUS  EQ. 
AUR.  Hufvudet,  h.  s.  —  Nedanför:  Xordstjerneord ens  rid- 
darestjerna  och:  fehrman. 

Fräns.  SUBLIMIS  ET  FELIX.  Ett  vexande  träd  med 
rak,  hög-  stam  och  hmimig  krona,  öfver  hvilken  syns  en 
konstellation.  I  afskärn.:  gustavo  pr.  h.  a  studiis  ing.  sap. 
PRJECELL.  GB.  17C5  (Gustavo  PHncipi  hereditario  a  studiis 
ingenio  sapientia  pra^cellens  obiit). 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1794.  Figurenia  på  Från- 
sidan äro  hemtade  ur  Klingenstjeraas  adliga  vapen.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Som  matematiker  vann  Klingeiistjerna  europeiskt  rykte,  ehuni 
största  delen  af  hans  skrifter,  af  brist  på  förläggare,  icke  blefvo  ut- 
gifna.  Bland  studerande  ungdomen  väckte  han  liHig  hog  och  kärlek 
för  sin  vetenskap.  Han  egde  derjemte  stor  skicklighet  att  slipa  glas 
för  optiska  ändamål  och  införde  i  denna  konst  förbättringar,  hvilka 
tidens  största  mästare  i  utlandet  g.joi't  sig  tillgodo.  Var  för  öfrigt  en 
varm  vän  af  den  klassiska  litteraturen  och  sjelf  vitterhetsidkare.  Han 


152 


hade  redan  sökt  och  erhållit  tjenstledighet  från  prcrfessionen  (1752), 
då  han  efter  Dalins  förvisning  från  hofvet  (1756)  af  Rikets  Ständer 
kallades  till  lärare  för  Kronprinsen  Gustaf. 


ELISABETH  MARGARETA  ODHELIUS, 

FÖDD   BJURMAN. 

Född  d.  10  Dec.  1740.    Dotter  af  Sekreteraren  Johan 

Bjurman;   Gift  1763  med  d.  v.  K.  Hofmedicus,  sedan 

Medicinalrådet  Johan  Lorens  Odhelius. 

Död  d.  28  Febr.  1766. 

En  minnespenning,   upptagande  hennes  namn,  se  un- 
der mannen  Johan  Lorens  Odhehus  (f  1816). 


BIRGITTA  CHRISTINA  SPARRE. 

Dotter  af  Öfverstäthållaren  Grefve  Axel  Wrede  Sparre. 

Född  d.  11  Jan.  1741.    Gift  1761  med  H of  intendenten, 

sedan  Rikskansleren  Grefve  Fredrik  Sparre. 

Död  d.  23  Maj  1766. 

Åts.     LA  VERTU  ME  FIXE.    Lyckan,  med  fladdran- 
de draperi,  sväfvar  på  sitt  hjul. 

Frans.     JETTON   DE   MAD^^e  LA  COMTSse  BRIGITTE 
CHRLST.  SPARRE.  1760. 

Åttkantig  spelpenning  af  10  lin.  diam.  (7  storl.).  Grav.  af 
Dan.  Fehrman.  Slagen  af  Riksrådet  Grefve  Carl  Gustaf  Tessin  året 
förr  än  Fröken  SpaiTe  blef  gift  med  hans  systerson.  —  K.  Mk.  o. 
li-n  i  silfver. 


153 


ANNA  MARGARETA  ALSTRÖMER, 

FÖDD    SAIILGREN. 

Dotter   af  Direktören  vid  Ostindiska  kompaniet,  Gross- 
handlaren Niklas   Sahlgren.     Född  1746.     Gift   1764 
med  Grosshandlaren   August  Alströmer. 
Död  d.  10  Mars  1767. 

Åts.  ANNA.  MARGAR.  ALSTRÖMER.  NATA  SAHL- 
GREN.    Bröstbilden,  v.  s.,  omsluten  af  veck. 

Frans  OCCASV  INCLARVIT  ORTVS.  En  ^rrafvård  i 
form  af  en  pyramid  med  inskrift:  sumi  ajvioris  minevi.  ar- 
GVMENT.,  bestrålad  af  den  bakom  ett  bero;  nedojäende  so- 
len.  Ofver  pyramidens  topp  en  stjerna.  I  afskärn.:  d.  x. 
MARTii  MDccLXvn.  —  Vid  bergets  fot:  i.  f.  p.  (Johan  Frans 
Podolijn). 

Diam.  2U  lin.  (21  storl.).  Gjuten,  med  anledning  af  Fru  AI- 
strömers  död,  genom  försorg  af  Herr  Johan  Frans  Podolijn,  som  var 
anställd  på  Grosshandlaren  m.  m.  Sahlgrens  kontor  i  Göteborg  och  stod 
i  nära  vänskapsförbindelser  med  Alströmerska  slägten.  Dåligt  arbete. 
Mycket  sällsynt.  —  B-n  i  tenn;  Brukspatron  C.  Ostbergs  (f.  d.  J. 
Scharps)  samling  i  silfver. 


FREDRIK  OTTO  BOHMAN. 

Född  1695.     Grosshandlare  i  Stockholm.     Död 
d.  24  Juli  1767. 

Åts.     FRID.  OTTO  BOHMAN  GROSSHANDL.  I  STOCK- 
HOLM.    Bröstbilden,  h.  s.,  i  mantelveck. 

„  Frans.  ARE  PENNING  FÖR  OGEMEN  FRIKOSTIGHET 
PA  WARNLÖSA  BARN  AF  ET  TACKSAMT  FRIMURAR 
BARNHUS  SLAGEN  1768. 

Diam.  11|  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungbergen  (St.  på  K. 
Myntet).  Bohman  hade  till  Frimurarebarnhuset  testamenterat  100000 
daler  kopparmynt.  Enligt  Kanslirådet  Berchs  uppgift  utkom  minnes- 
penningen långt  efter  gifvarens  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


154 


CLAS  GRILL. 


Född  d.   19   Ajml  1105.     Gros^handhiTe  i  Stockholm; 

Direktör   vid   Ostindiska   kompaniet;  Biddare  af  K.  N 

O.;  Ledamot  af  K.   W.  A.    Död 

d.  6  Nov.  1767. 

1. 

Åts.  CL.  GRILL  COMMERCII  SVECO  IND.  DIR.  Bröst- 
bilden, v.  s.,  i  tidens  drägt  med  niuntelveck.  —  Nedan- 
för:   D  F. 

Frans.   APUD  MEMORES  STAT  GRATIA  FACTL 

Skeppet    Argo    bland    stjernor    ofvan    molnen.     Nedanför 
syns  hafvet.     I  afskärn.:  socio  benefico  r.  ac.  scient. 

Diam.  W^  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slaji^en  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1759  och  lemnad  i 
guld  till  Direktören  Grill,  när  sista  återstoden  ii>betaltes  pa  det  län 
af  80,693  daler  kopparmynt,  som  lian  frän  är  1748  räntefritt  hade 
försträckt  Akademien  till  byggnaden  af  dess  astronomiska  observato- 
rium.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

o 

Ats.  Utan  inskrift.  En  trana  stående  på  en  sten, 
ined  enu  benet  lyftadt  och  en  gräshoppa  i  näbbet  (Grill- 
ska familjens  vapen)  *). 

Frans.  GRILLORUM  VOTA  XXV  och  nedanför:  RATA 
D.  xxvin.  SEPT.  ^roccLxn.  En  rund  sköld  med  inskrift: 
lo   nvMEN   på  två  korslagda  brinnande  facklor. 

Diam.  10.;  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  Slagen  i 
anledning  af  (Jrills  silfverbröliop  d.  28  Sept.  1762.  Han  var  gift  med 
sin  kusin  Anna  Johanna  Grill.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

3. 

Ats.     Densamma  som  till  N:o  1. 

Frans.  NATUS  D.  XXX  APR.  MDCCV  MULTIS  LU- 
GENDUS  OBIIT  D.  VI  NOV.  MDCCLXVII.     Derundcr  en  vas, 


*)  Familjen  adladrs   1.57 1   i  .\ugsburg. 


155 

på  hvars  lock  är  tecknad  Nordstjerneordens  riddarcstjcriia, 
med  en  nedhängande  cypressflätning.  I  afskärn!ngen  en 
nierkuriistaf. 

Diam.  Ill  lin.  (8  storl.).  Frånsidan  grav.  förmodligen  af  C.  G. 
Fehrman.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  i  anledning  af  Grills  död 
1767.  Födelsedagen  är  angifven  efter  nya  stilen.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

4. 

o 

Ats.     Utan  inskrift.    Bröstbilden,  v.  s.,  som  p;i  X:o  1. 

Frans.  CLAES  GRILL  DNS.  DE  SÖDERFORS  DIRE- 
CTOR  SOCIET.  SVECAN.  IN  OR.  INDUS  NEGOTIANTIS  ET 
ACAD.  SCIENT.  MEjVIBRUM  PATERNARUM  VIRTUTUM  PRU- 
DENT.  ET.  BENEFIC.  HAERES.  Deröfver  Grillska  vapen- 
skölden behängd  med  rosenband.  —  Kanten  upphöjd  på 
båda  sidor. 

Diam.  30  lin.  (26  storl.).  Gjuten  efter  D.  Fehrmans  vaxmodell 
till  N:o  1,  enligt  uppgift,  på  bekostnad  af  Stockholms  borgerskap. 
Mycket  sällsynt.  —  K.  Mk.  i  messing. 

Grill  var  hufvudman  för  ett  handelshus,  som  på  sin  tid  egde 
högt  anseende  både  inom  och  utom  landet  och  derjemte  var  i  be- 
sittning af  stora  bruksegendomar.  Många  offentliga  inrättningar  och 
enskilda  personer  erliöUo  prof  på  lians  frikostiga  välvilja.  Då  under 
en  för  fäderneslandet  brydsam  konjunktur  Bankens  sedlar  utrikes  hade 
förlorat  kredit,  upprätthöll  han  deras  värde  genom  att  invexla  dem 
till  fullt  belopp,  för  h\alken  tjenst  Landtmarskalken  vid  1747  års 
riksdag,  å  Ständernas  vägnar,  hembar  honom  tacksägelse.  Vid  den 
räfst,  som  under  1765  års  riksdag  anställdes  med  vexelkontoren,  an- 
klagades Grillska  huset  för  en  misslyckad  finansåtgärd  och  dömdes 
till    dryg  skadeersättning,  hvilken  dock  vid  följande  riksdag  återbars. 


ANTON  VON  SWAB. 

Född  d.  29  Juli  1702.    Öfverdirektör  vid  K.  Kontroll- 
verket;   Bergsråd;   Riddare   af  K.   N.  O.;  Ledamot  af 
K,  W.  A.     Död  d.  28  Jan.  1768. 

Åts.      ANTONIUS    V.     SWAB     EQ.     AUR.     OBIIT    A'' 
MDCCLXVUI.     Hufvudet,  v.  s.  Nedanför:  aet.  lxv. 


156 

Frans.  COLLEGAE  PER  MEMORIAM  VIRT.  ET  ME- 
RIT DESIDERATISSIMO  R.  SV.  COLLEGIUM  METALL.  ET 
R.  ÄCAD.  SCIENT.  CONJUNCTO  DOLORE  CUUI  F.  F. 

Diam.  lU  Hn,  (8  storh).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  på  gemensam  bekostnad  af  K.  Bergs  Collegium  och 
K."  Wetenskaps  Akademien  enligt  beslut,  fattadt  1768.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Swab  (adlad  1751  med  namnet  von  Swab)  hade  mider  vidsträckta 
och  mångåriga  resor,  från  hvilka  han  hemkom  1736,  i  alla  ämnen 
rörande  b°ergsväsendet  inhemtat  rik  erfarenhet  och  mångsidig  kunskap, 
dem  han,  i  statens  tjenst  och  på  enskildas  uppdrag,  troget  använde 
till  fäderneslandets  båtnad.  Han  anordnade  brytning  af  den  vid  Adel- 
fors i  Smaland  upptäckta  guldmalmen,  undersökte  stenkolslagren  i 
Skåne,  införde  förbättringar  vid  många  af  de  äldre  grufvorna  i  riket, 
och  lärde  att  tillgodogöra  tillgångar,  dem  man  förut  ej  förstått  eller 
velat  begagna.  En  dyrbar  mineralsamling  lemnades  af  honom  till 
UpsaJa  Universitet. 


SAMUEL  ÅKEIIHJELM. 

Född  d.  14  Dec.  1684.     Friherre;  Eihrcid;  Öfcerste 
Marskalk     Död  d.  11  Mars  1768. 

1. 

Åts.  SAMUEL  ÅKERHIELM  LIB.  BARO  REGNI  SVEC. 
SEN.  ET  SUPR.  AUL.  PRAEF.  ^t.  82.  Bröstbilden,  h.  s.,  i 
rådyinantel.  —  Nederst:  c.  i.  wikman  p. 

Fräns.  VERITAS  VISU  ET  MORA  VALESCIT.  Ban- 
kohuset i  Stockholm,  vestra  fasaden.  Längre  bort  syns 
skeppsbron    med  skepp  och   kastellholmen.     I  afskärn.:  ob 

MERITA     IN     PATRIAM    HUNC    NUMMUM   CUDI    FECER.    ORDD.    REG.  A. 
MDCCLXV.    D.   XXII.    OCT. 

Diam.  2U  lin.  (21  stork).  Grav.  af  C.  J.  Wikman.  (St.  i 
Banken).  Slagen  af  Rikets  Ständer  vid  1765  års  riksdag.  Frih. 
Akerhjelni  hade  1746  i  Rådet  satt  sig  emot  planen  att  inställa  Ban- 
kens utvexling  af  metalliskt  mynt  och  i  stället  utgifva  småsedlar. 
Minnes[)enningen  skulle  således  innebära  en  protest  icke  blott  mot 
denna  för  allmänna  krediten  skadliga  åtgård  utan  äfven  mot  den  för- 
följelse, som  af  ifrågavarande  finansfråga  tog  synlig  anledning  att 
1747  utskjuta  Akerhjelin  trän  rådsbordet,  der  han  af  det  nu  (1765) 
segrande  Mösspartiet  inbjöds  att  återtaga  sin  plats.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 


157 

2. 

Åts.  SAM.  ÅKERHJELM  L.  B.  SEN.  REGN.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  bildad  efter  N:o   1.    Vid  nedra  kanten:  nat. 

MDCLXXXIV. 

Frans.  DUS  PLACUIT  VICTRIX  SED  VICTA  CATONI. 
Lyckan,  sväfvande  pä  sitt  klot,  nedtynger  den  bredvid 
stående    Rättvisans   vägskäl.     I    afskärn. :    integer   animi 

TENAX     RECTI     REIPUBLICAE     DEVOTUS     OB    IVroCCLXVIII.     Vid 

kanten:  p  l. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl).  Grav. .af  P.  H.  Lundgren.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  185L  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Akerhjelm  började  sin  tjenstebana  vid  Svenska  missionen  i  Lon- 
don; anställdes  sedan  i  Carl  XILs  kansli  i  Turkiet.  Efter  Konun- 
gens och  enväldets  fall  blef  han  en  ifrig  förfäktare  af  den  nya  folk- 
makten. Som  han  derjemte  tillhörde  Holsteinska  Hertigens  vänner, 
aflägsnades  han  till  presidentsplatsen  i  Abo  Hofrätt.  Härifrån  ingick 
han  vid  den  politiska  brytningen  1739  i  Konungens  rådkammare,  der 
hans  meningsskiljaktighet  i  flera  vigtiga  frågor,  bland  andra  rörande 
1745  års  finanssystem  (se  N:o  1),  och  hans  oböjlighet  gjorde  honom 
besvärlig  för  både  embetsbröder  och  »principaler»  och  slutligen  fram- 
kallade en  storm,  för  hvilken  han  måste  vika  1747.  Efter  18-årig 
hvila  kallades  han  tillbaka,  men  privatlifvets  lugn  hade  blifvit  honom 
för  kärt,  att  utbytas  mot  partiyrans  kamp.  Vid  kanslersvalet  i  Up- 
sala  efter  Grefve  Gyllenborgs  bortgång  erhöll  Akerhjelm  flertalet  af 
röster  framför  Kronprinsen  Adolf  Fredrik,  hvilken  likväl  af  Konungen 
utnämndes.  När  de  Kongl.  ordnarne  1748  stiftades,  nämndes  han 
till  Serafimerriddare ,  men  undanbad  sig  denna  utmärkelse,  så  myc- 
ket hellre,  som  han  kraftigt  hade  motsatt  sig  ordensväsendets  infö- 
rande i  fäderneslandet.  Hans  stränga  grundsatser,  hans  kamp  mot 
allt  främmande  inflytande  och  hans  lefnadsöden  hafva  gifvit  anled- 
ning att  kalla  honom  dels  »Sveriges  Cato»,  dels  den  »Svenske  Ari- 
stides». 


NILS  PSILANDERHJELM. 

Född   d.    26   Nov.   1706.     Karmnarherre   hos  Konung 

Fredrik;  Bergsråd;  Ledamot  af  K.    W.  A. 

Död  d.  4  Äug.  1768. 

Åts.     N.  PSILANDERHIELM  CONS.  REG.  COLL.  MINE. 
Hufvudet,  h.  s.  —  Nederst:  g.  i.. 


158 

F  r  ri  n  s.     IN  MEMORI AM  SOCII  BENEFICI  REGI  A  AC  AD. 
SCIENT.  STOCKH. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  enligt  beslut,  fattadt 
kort  efter  Psilanderhjelms  död,  ehuru  präglingen  ej  lär  hafva  skedt 
föiT  än  1784.  —  K.  Mk.  o.  B-u  i  silfver. 

Psilanderhjelm  hade,  i  sällskap  med  Ant.  von  Swab,  g.joit  mång- 
åriga och  vidsträckta  resor  i  främmande  länder  till  ar  1736,  då  han 
antog  ett  anbud  att  ingå  i  Rysk  tjenst ,  der  han  blef  Oberberghaupt- 
man  med  station  i  Archangel.  Återkommen  1742  till  fäderneslandet, 
anställdes  han  till  en  början  vid  hofvet  och  sedermera  i  Bergs  Colle- 
gium.  Han  skänkte  sin  djTbara  mineralsamling  till  K.  AVetenskaps 
Akademien,  som  efter  hans  död  fick  af  arfvingarne  äfven  hans  bok- 
saralin». 


ULRIIvA  LOVISA  TES8IN, 

FÖDD    SPARRE. 

Dotter  af  Riksrådet,  Fältmarskalken  Gr  ef  re  Erik  Spärr  e. 
Född  d.  23  Maj  1711;  Gift  1727  med  Hofintendenten, 
sedan  Riksirklet  m.  m.  Grefve  Carl  Gustaf  Tessin;  Of- 
verhofmästarinna  hos  Kronprinsessan  Lovisa  Ulnka. 
Död  d.  14  Dec.  1768. 

1   och  2. 

Tvä    miniicspemiingar    öfver    henne    gemensamt  med 
uiaimen  se  under  C.  G.  Tessin  (f  1770),  N.  3  och  11. 

3. 

Ats.     POUR  FOURXIR  DE  SYMBOLES  Å  LA  FIDELITÉ. 
pä  ett  biind.    En  h}nda  med  tre  valpar  ligger  på  en  d\na. 

Fräns.     LA  PRECAUTIOX  IXUTILE. 

Diam.  11{  lin.  (8  stor!.).  Slagen  af  Riksrådet  Grefve  C.  G. 
Tossin,  f»)r  att  skämta  med  sin  Fru,  som  fått  i  uppdrag  att  under 
Kn»nj»rinspssan  Lovisa  Ulrikas  frånvaro  pa  en  lustrosa  bevaka  Hen- 
nes K.  IlityJicts  favurithynda  Moppa ,  hvilket  ej  lyckailes  bättre  än 
att  hyndan  kom  ut  och  någon  tid  dcrcfter  framfödde  tre  valpar  af 
dalij?  race.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


159 

Grefvinnan  Tessin  stod,  lika  som  mannen,  i  största  ynnest  vid 
Lovisa  Ulrikas  furstliga  liof.  I  det  kongliga  blef  förhällandet  snart 
olika. 


GUSTAF  FIlEDrJK  von  ROSEN. 

Pödd    cl.    6    Amij.   1688.      Grefve;   Hihrdd;   General- 
guvernör   i    Finland;   Riddare  och   Kommendör  af  K. 
Maj:t8  O.     Död  d.  17  Juni  1769. 

Åts.  GUST.  FRIDER.  A  ROSEN  COM.  SEN.  R.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  en  en  enkel  rock.  Vid  nedra  kanten: 
NATUS  MDCLXxxviu.  —   Under  axeln:  p.  l. 

Fl- åns.  IBIMUS  UTCUMQUE  PRAECEDES  COMITES 
PARATI.  Stjernbilden  Carlvao:nen  (Stora  Björn)  med  den 
ständigt  efterföljande  stjernbilden  Arctui'ns  (Björnvakta- 
ren).     I  afskärn.:  regio  duci  iNvrrE  superstes  vitam  patriae 

IMPENSAM   ED.    ÄmCCLXIX. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl).  Grav.  af  P.  II.  Lundgren.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1850.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Gr.  Rosen  liknade  både  till  anletsdrag  och  lynne  Konung  Carl 
XII,  hvilken  han  troget  fiiljde,  ej  blott  under  kiigsåren  närmast  före 
1709,  utan  äfven  från  Pultava  till  Turkiet  och  derifran,  under  anta- 
get namn  af  Johan  Palm,  på  den  hastiga  och  äfventyrliga  ridftirden 
till  Pommern  samt  vidare  hem  till  fäderneslandet.  Två  gånger  räd- 
dade han  Konungens  lif  med  fara  f()r  sitt  eget.  Först  under  de  sista 
åren  af  Konungens  lefnad  skiljdes  deras  vägar,  då  Rosen  tjenstgjorde 
dels  på  flottan  dels  som  vice  Direktör  vid  amiralitetet  och  Of- 
verkommendant  på  Carlskrona  och  Carlshamns  fiistningar.  Efter  Kon- 
ungens fall  tycks  Rosen  hafva  behiift  någon  tids  besinning  för  att 
■finna  sig  i  de  nya  torhållanden,  som  uppstått;  åtminstone  dréijde  det 
några  år  innan  han  uppsiiktes  och  försattes  i  en  större,,  verknings- 
krets. Ar  1739  kallades  han  som  General  Major  och  Ofverste  för 
Westmanlands  regemente  till  Konungens  rådsbord,  hvarifrån  han  af- 
gick  1765.  Vid  Pommerska  krigets  utbrott  1757  blef  den  gande 
Carolinen  utsedd  till  General  en  chef;  men  krafter  och  fiirhallanden 
voro  ej  mera  desamma  som  i  Kung  Carls  dagar,  hvarfiire  han  föl- 
jande året  nedlade  befälet. 


160 


OLOF  HÅKANSSON. 

Född  d.  18  Sept  1695.    Bonde  i  Lösens  hy  och  socken 
i  Bleking;   Eiksdaqsinan  i   Bondeståndet   vid   12  riks- 
dagar 1726—1769;   Vice  Talman  1734;  Talman  1738 
och  sju  följande  riksdagar.     Död 
d.  18  Nov.  1-769. 

Å  t  s.     O.  HÅKANSON.  TALMAN.  SITT.  STÅNDS.  HEDER. 

Bröstbilden,  h.  s.,  i  bonddrägt.  —   Nederst:  e.  h.  —  Utan 

Frånsida. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  E.  Hartman.  Stampen  blef 
troligtvis  aldrig  härdad,  emedan  man  icke  känner  afdrag  i  annan  me- 
tall än  bly  eller  tenn,  och  dessa  mycket  sällsynta.  Frånsida  blef 
aldrig  gjord.  —  K.  Mk.  i  tenn,  förgylld. 

Olof  Håkansson,  utrustad  med  skarpt  förstånd,  ovanligt  minne 
och  stor  lätthet  att  uttrycka  sig,  var  en  af  vårt  lands  utmärktaste 
riksdagsbönder.  Sitt  stånd  styrde  han  enväldigt,  ehuru  icke  alltid 
utan  strid.  Vid  1765  års  riksdag  blef  motståndet  så  mäktigt,  att  han 
ej  blott  gick  miste  om  talmansplatsen  utan  jemväl  uteslöts  ur  stån- 
det. Han  dog  under  pågående  riksdag  i  Stockholm.  Hans  son  blef 
Friherre,  Landshöfding  och  slutligen  President  i  K.  Commerce  Collegium. 


JAKOB  ALBKEKT  von  IANTING8HAUSEN. 

Född    i    Eeval    d.    4    Nov.   1699.     Friherre;   General 

Löjtnant;  öfverstathdllare  i  Stockholm  och  StäthäUare  pä 

Stockholms  slott;  Riddare  och  Kommendör  af  K. 

Majits  O.     Död  d.  6  Dec.  1769. 

Åts.  I.  A.  BARO  v.  LANTINGSHAUSEN  ARCIS  URB. 
Q.  STOCKII.  PR.  R.  O.  EQ.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens 
drägt  med  serafiinerbandet.  —  Nederst:  g.  uingbergkr. 

Frans.  LE  VIS  HAEC  MERITIS  REFERATUR  GRATIA 
TANTIS  A  SEN.  STOCKH.  inom  en  lagerkrans. 

Diam.  \1\  lin.  (IH  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Stockholms  Magistrat  1770.  —  K.  Mk.  o. 
H-n  i  .silfver. 


Fa^  /6^ 


161 

Frih.  v.  Lantingshausen  inträdde  som  volontär  i  Svenska  hären 
året  •  före  Konung  Carl  XII:s  diid.  Ingick  1723  i  Fransk  tjenst  ocli 
deltog,  slutligen  befordrad  till  Brigadier,  i  Franska  armeens  fälttåg 
intill  år  1746,  då  han  tog  afsked,  med  lifstidspension,  och  åter 
ställde  sig  under  Sveriges  fanor.  Under  Pommerska  kriget  var  han 
Ofverki'igskommissarie  och  till  en  tid  General  en  chef  öfver  Svenska 
hären,  tor  hvars  behof  han  stundom  gjorde  betydliga  försträckningar 
af  egna  medel  samt  upptog  län  pa  sin  enskilda  kredit  och  i  nödens 
stund  lät  utmynta  till  penningar  sin  egen  silfverservis.  Som  Ofver- 
stathållare  vaim  han  allmän  aktning  och  tillgifvonhet. 


MÅRTEN  STllOMER. 

FöJd  (I.   1  Jiim  1707.     Profesfioi'  i  astronomi  vid   Up- 

.'SY7//1'    Unirevfiitet;   Ledamot  af  K.    W.  A. 

Död  d.  2  Jan.  1770. 

Åts.     MART,  STRÖMER  ASTRON.  PROF.  UPS.     Bröst- 
bilden, v.  s. ,  i  tidens  drägt  med   pelsbräniad  mantel. 

Fräns.     IN  MEMORIAM  SOCII  DESIDERATISS.  ACAD. 
R.  SCIENT.  STOCKHOLM.  C.  F. 

Diam.  11|  lin.  (8  stork).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman  eller  G. 
Ljungbergen  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akade- 
mien år  1773  (?).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Strömer  har  befrämjat  matematikens  studium  i  fäderneslandet 
ej  blott  genom  sin  lärareverksamhet,  utan  äfven  bland  kommande 
slägten  genom  sin  utarbetade  öfversättning  af  Euclidis  Elementa.  Han 
bidrog  väsentligen  till  nya  stilens  införande  i  Sverige  1753.  Konun- 
gen och  Ständerna  kallade  honom  frän  professionen  att  ordna  och  leda 
den  till  bildande  af  sjöofficerare  inrättade  kadettcorpsen  i  Carlskrona. 
Genom  anställda  triangelmätningar,  sedan  i  vidsträcktare  skala  fort- 
satta, lade  han  grund  till  förbättring  af  Svenska  sjökartorna.  Hans 
enka  Fru  Anna  Maria  Elvins  testamenterade  en  del  af  mannens  böcker 
samt  337  R;dr  3  sk.  6  r:st.  till  K.  Wetenskaps  Akademien,  att  an- 
vändas till  pris  för  matematiska  afliandlingar. 


11 


162 


CARL  GUSTAF  TESSIN. 

Grefve.  Född  d.  5  Sept  1693.  Riksråd;  Kamlipre- 
mdent;  Öfverste  Marskalk  hos  Drottning  Lovisa  Ulrika; 
Guvernör  för  Kronprinsen  Gustaf  (sedan  Konung  Gu- 
staf 111);  President  i  K.  Lagkoiaviission;  Kansler  för 
Äbo  Universitet;  Riddare  oc/i  Kommendör  af  K,  Maj:ts 
O.  och  Ordens  Kander;  Ledamot  af  K.  W.  A. 
Död  d.  7  Jan.  1770. 

1. 

Åts.  C.  G.  TESSIN  COMES  SUPR.  AED.  ET  HÖRT. 
REGG.  PRAEF.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
pelsbrämadt  mantelveck.  —  Nederst:  i.  c.  hedlixgkr.  f. 

Fräns.  CONSCIUS .  RECTL  Ett  vattenpass  stående 
på  .  en  rutad  [)lan.     I  afskärn.:  marescii.  comit.  mdccxxxix. 

ORDO  EQVESTR.  R.  8.  DECREVIT. 

Diam.  2U  lin.  (21  storl.).  Grav.  af  J.  C.  Hedlinger.  (St.  på 
Riddarhuset).  Slagen  1739  af  Ridderskapet  och  Adehi,  hvars  Landt- 
inarskalk  Gr.  Tessin  (då  Ofverintendent)  varit  under  den  stormiga 
riksdagen,  som  slöts  d.  2.3  April  detta  år.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  COXSTAXTER  ET  SINCERE  (Tessins  valspråk) 
på  ett  band  under  Tessinska  stamvapnet  i  oval,  ornerad 
sköld  med  två  tranor  som  sköldlialiare,  allt  pä  en  vapen- 
mantel  under  grefiig  krona. 

Fräns.  .JETTON  DE  M^^  LE  COMTE  DE  TESSIN  inom 
en  krans  bildad  af  tvenne  liljor. 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Spelpenning,  graverad  1742  af  Le 
lilanc  (enligt  en  annan  uppgift,  af  Vivien)  i  Paris,  medan  Gr.  Tes- 
sin vistades  der  som  Svensk  Ambassadör.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Äts.  CAR.  G.  TESSIN.  ÄGARE  TIL  PENNINGBY  OCH 
CLAESDOKP.  O  S.  O  S.  S.  W.  (- -  -  om  Säck  och  Ström- 
berg Ba   vilja).     Tessinskii  vapenskölden  behängd  med  ett 


täcke,  under  greflig  krona;  vid  sidan  vetenskapliga  sinne- 
l)ilder  (uggla,  böcker,  mynt  in.  m.). 

Frans.  U.  LO VI.  SPARRE  ÅGARE  TIL  SUNDBY  OCH 
OSTANÅ.  O.  A.  S.  O.  H.  G.  S.  W.  (-  -  -  om  Axel  Sparre  och 
hans  Grefvinna  sä  vilja).  Sparre  vapnet  i  en  med  krona 
täckt  sköld,  bakom  hvilken  ses  en  brinnande  fackla,  samt 
qvistar  af  lagei-  ocli  palm. 

Diam.  7',  lin.  (5  storl.).  Grav.  af  M.  G.  Arbien  i  Köpenhamn 
1743,  dä  Gr.  Tessin  der  var  Svensk  Ambassadör.  Genom  inskrif- 
tens förkortningar  skulle  denna-^penning  vara  en  skämtsam  gata  för 
Grefve  Tessins  vänner  och  slägtingar,  Kanslirådet  Frih.  Johan  Ga- 
briel Säck,  Kammarherren,  sedermera  Riksrådet  Grefve  Clas  Ström- 
berg, Presidenten  Grefve  Axel  Wrede  Sparre  och  dess  Fru,  född 
Grefvinna  Törnflycht,  hvilka,  »om  de  så  ville»,  kunde  göra  Tessin 
och  hans  Grefvinna  till  egare  af  deras  egendomar.  Sällsynt.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  guld. 


xits.  CAROL.  GUST.  TESSIN  COM.  ET.  R.  SVEC.  SE- 
NATOR. Bröstbilden,  h.  s.  Drägten  till  det  mesta  dold 
af  rädsmanteln.   —   På  ett  veck  af  manteln:  h. 

Fräns.  CONSTANTER  ET  SINCERE  (se  N;o  2).  Gref- 
liga  Tessinska  vapenskölden  med  fyra  fält  kring  hjertvap- 
net,  omgifven  af  Kongi.  Preussiska  Svarta  Örns  ordens 
kedja,  med  tranor  till  sköldhällare,  stäende  pä  ett  under- 
lag, öfver  h vilket  ligger  ett  band  med  inskrift:  suum 
cuiQUE  (den  Preussiska  ordens  valspråk). 

Diam.  IH  lin.  (8  storl.).  Spelpenning,  graverad  af  J.  C.  Hed- 
linger  i  Stockholm  1745.  Gr.  Tessin  hade  året  förut,  sedan  han 
undeitecknat  giftermålskontraktet  mellan  Kronprinsen  Adolf  Fredrik 
och  Lovisa  Ulrika,  af  Konung  Fredrik  II  erhållit  Svarta  Örns  orden 
i  briljanter.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.     Densanuna  som  till  N:o.4. 

Fräns.     ARCTOS   UBIQVE   SCOPUS.     En    kompass    i 
sin    låda,    stående  pä  en  rutad   plan.     I  afskärn.:    ob   me- 

RITA   ET   INST.   PICT.   ACAIJ. 

Diam.  Jl|  lin.  (8  storl.).    Grav.  af  J.  C.  Hedlinger  1745,  efter 
förslag    af  Ofverintendenten  C.  Hårlemau  och  andra  konstens  vänner, 


104 

med  afseende  på  Målare  och  Bildhuggare  Akademiens  stiftelse  d.  10 
^lars  1735,  hvartill  Gr.  Tessin  var  egentliga  upphofsmannen.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  f  silfver. 

6. 

Åts.     ^IVTARE  VEL  TIMERE  SPERNO. 

Frans.     JETTOX  DE  M^  LE  COMTE  DE  TESSIN. 

Diam.  10:^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  Spelpen- 
ning, som  Gr.'  Tessin  lät  prägla  1^46,  för  att  uttrycka  sina  tän- 
kesätt i  afseende  på  de  lockelser,  hotelser  och  intriger,  hvarigenom 
Ryska  hofvets  representant  Kortf  motarbetat  hans  val  till  Landt- 
miirskalk  vid  detta  års  riksdag,  samt  bemödat  sig  att  tillintetgöra 
hans  stora  inflytande  i  Kronprinsens  hof.  —  K.  ^Ik.  o.  B-n  i  silfver. 

7.*) 

En    mintiespenning  öfver  Carl  Liiinseus,  tillegnad  Gr. 
C.  G.  Tessin,  se  under  C.  v.  Linné,  pag.  187,  N:o  1. 


Ats.     O  POULES  EN  VOYANT  VOS  TRAITS  ET  VOS 
APPAS.    Sex  höns  med  qvinnoansigten.    I  afskärn.:  17  50. 

Fräns.     QUEL  EST  LE  COQ  MAUDIT  QUI  NE  CHAN- 

TEROIT  PxVS!     En  galande  tupp. 

Diam.  10]  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  Gr.  Tessin 
liit  priigla  denna  jetton  1750,  hvad  Atsidan  beträffar,  efter  en  af 
I*rofessor  Pasch,  på  hans  begäran,  gjord  målning,  hvilken  nu  förva- 
ras på  Gripsholm.  Samma  målning  utfördes  i  miniatur  på  emalj  och 
infattades  i  locket  af  Grefvens  snusdosa.  Hfinsens  ansigten  voro  por- 
trätter   af    Kronprinsessan    Lovisa  Ulrikas  lloftröknar.     Det  hela  var 


•>  Grefve  Tcssiiis  uaninbokstiifvcr  ('  G.  T.  föiclvoinma  på  en  iiiinnespeiining,  som 
han  låtit  inäjrla  orh  leiiiiiat  Kioiipriiiecti  Atlolf  Tiedrik  nyärsdagcii  17  O,  i  aii- 
Iwlninp  af  niielifra  kadelleoipseus  slifielsu  1748.  Dess  bcskrifning  ma  dcrföre  hn- 
intagas: 

Åts.  ADOI.PIILS  l'Jlll).  IJEGM  SVEC.  PRIXC.  HAER.  Kronprinsen 
Adolf  Fredriks  briislbild ,  li.  s. ,  i  harnesk  med  ordensI)and  <m'1i  hermelinsmantel. 
—  Nederst:   l>.   FEiiit.MAN. 

Frans.  fUE.SCET  (iVOtiVE  TAMA  SATOHIS  på  ett  band  vid  öfra  kan- 
ten. En  plantering  af  unga  triid ,  bundna  vid  störar;  iiii  liiiiilen  ett  moln.  1  af- 
skiirn.:  oii  NOBiL.  TiKoxi;.M  miutiam.   I7  4«  c.  g.  t. 

Diam.  llj  lin.  (8  storl).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K.  Mvntct)  — 
K.  Mk.  i  silfver;   B-n,  bland  kongliga  medaljer,   i  silfver. 


165 

ett  skämt,  som  det  ^eriittas,  med  anledniiifi  deraf  att  Fröknanie  blif- 
vit  brydsamt  öfverraskade  vid  ett  tillfälle,  dä  GretVens  besök  icke 
varit  önskadt  eller  väntadt.  Om  anekdoten  är  sann,  kan  tuppen 
anses  representera  Grefve  Tessin  sjelf  och  jettonens  plats  bland  hans 
minnespenningar  således  försvaras.  Enligt  Tessins  egen  anteckning, 
skall  han  hafva  slagit  denna  penning  för  Fröken  Charlotta  Taube 
(sedermera  Grefvinna  De  la  Gardie),  som  föi^modligen  var  en  af  de 
porträtterade  damerna.  Berchs  i  handskrift  efterlemnade  fortsättning 
till  Sv.  Herrars  o.  Fruers  SkådepenintKjar  lemnar  af  de  Franska  in- 
skrifterna denna  tifversättning:  »Små  höns!  när  han  far  se  så  täck 
och    retand'  kulle.  Det  vor'  en  fanders  tupp,  som  då  ej  gala  skulle./ 


K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


y. 


Äts.  En  bonde  kör  en  med  hästar  föi-spiuid  plog. 
I  fonden  S3'ns  en  kyrka,  pd  himlen  en  lätt  j^ky.  I  afskärn.: 
17  5  1.  —  På  marken:  d.  f. 

Frans.  DEN  ÖKER  SWEA  LAXD  SOM  ODLAR  SWExV 
lORD. 

Diam.  10',  lin.  (7  stork).  Grav.  af  Dan.  Fehrman  1751.  (St. 
på  K,  Myntet).  Enligt  Gr.  Tessins  egen  anteckning,  lär  hans  afsigt 
hafva  varit  att  denna  penning  skulle  på  Statens  bekostnad  präglas 
och  utdelas  som  hedersbelöning  at  förtjenta  personer  bland^  allmogen. 
Förslaget  uppgjordes  sommaren  1751  under  vistandet  på  Åkerö,  hans 
egendom  i  Södermanland,  der  »han  fattat  stor  högaktning  för  dem, 
som  lägga  sig  på  åkerbruk»,  men  blef  ej  antaget;  hvarfor  Gr.  Tes- 
sin sjelf  fick  bestrida  kostnaden  för  de  redan  graverade  stampame, 
af  hvilka  den  till  Frånsidan  snart  måste  omarbetas.  Det  torde  dock 
med  skäl  kunna  antagas,  att  Gr.  Tessin  med  denna  minnespenning 
velat  uttrycka  sin  verkliga  eller  låtsade  afsigt  att  draga  sig  tillbaka 
till  landtlifvets  lugn  från  hofvet,  hvars  atmosfer  vid  denna  tid  bör- 
jade för  honom  kännas  kylig.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

10. 
Ats.     Densannna  som  till  N:o  4. 

Fräns.     REUUIE  REDIVIVUS.    En  fjäril  krypande  nr 
sin  puppa.     I  afskärn.:   175 1.  —  På  marken:  n.  r. 

Diam.  11.^  lin.  (8  stork).  Frånsidan  grav.  af  Dan.  Fehrman. 
Slagen  år  1751 ,  dä  Gr.  Tessin  lemnat  Ofverste  Marskalks  embetet 
samt  begärt  afsked  från  sina  öfriga  embeten.  Minnesjienningcn  afser 
således  antingen  Gr.  Tessins  önskan  att  komma  i  ro,  eller  ock  hans 
vänners  fågnad,  att  han  efter  någon  hvila  låtit  fiirmå  sig  att  stanna 
qvar  i  rikets  tjenst.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


166 

11.*) 

Åts.  CONCORDES  EGIMUS  ANNOS  på  ett  band. 
Tessin-  och  Sparre-familjens  stamvapen  i  tvä  ovala  sköl- 
dar inom  en  prydlig  omfattning  under  greflig  krona,  med  en 
trana  och  en  hjort  som  sköldhållare,  stående  på  ett  un- 
derlag med  nedhängande  blomsterband  och  tvä  korslagda 
facklor. 

Fräns.  CAROL.  GUST.  TESSIN  ET  ULRICA  LUDOV. 
SPARRE  CONIUGES.  A.  1752. 

Åttkantig  spelpenning  af  lU  lin.  diam.  (8  storl.).  Grav.  af  Dan. 
Fehrman.  Slogs  till  silfverbröllopet  d.  7  Aug.  1752.  Gr.  Tessin  blef 
d.  7  Aug.  1727  gift  med  Ulrika  Lovisa  Sparre,  dotter  af  Riksrådet 
m.  m.  Gr.  Erik  Sparre.  Frånsidans  stamp  har  blifvit  bräckt.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

12. 

Åts,     Densamma  som  till  N:o  4. 

Fräns.  D.  5.  OCT.  1761.  En  nedlagd  cirkelmätare, 
som  uppdragit  en  full  cirkel. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Frånsidan  gi'av,  af  Dan.  Fehrman. 
(Fränsidans  stamp  förvaras  i  Universitetets  Historiska  Museum  i  Hel- 
singfors). Slagen  af  Gr.  Tessin,  sedan  han  den  angifna  dagen  ("rät- 
tare d.  6  Oct.)  nedlagt  sina  embeten.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

13. 

c 

Ats.     Densairima  som  till  N:o  4. 

Fräns.  SUPERIS  GRATUS  ET  IMIS.  En  rykande 
urna  (sådan  som  på  tredje  hjelmen  i  grefliga  Tessinska 
vapnet)  på  en  i)lint  med  inskrift:  ad  vii  ian.  mdcclxx.  Pä 
marken  kryper  en  trädgårdssnäcka  (äfven  ur  Tessinska 
vapnet).  I  afskärn.:  odor  vitae  a.  lxxiv.  m.-  m.  d.  xxi. 
(-  -  annorum  lxxiv.  mensium  iii.  dierum  xxi). 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Fränsidan  grav.  troligtvis  af  C.  G. 
Fehniian.  Slagen  1770  att  utdelas  bland  begrafningsgästerna  på 
Ak«rö.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


')  Or.  ('.  (i.  Trhsin»  namn  föiTkoininfr  [la  pii   iirintipspenninp,  som  han  ar   I75H  låtit 
prägla  111!  CoiiimtrctTädel  Jon.  Alatromerb  kia.     Se  pag.  143. 


167 


14. 


Åts.  C.  G.  TESSIN  COMES  REGNI  SVEC.  SENAT. 
CANCELL.  PRAES.  Bröstbilden,  li.  s.,  med  maiitelveck  och 
serafimerbrtiidet. 

F  r  a  11  s  IM AGINEM  VIRI  ILLUSTRISS.  QVEM  NOSTRA 
MIRATUR  ET  SEQ.  AETAS  MIRABITUR  BENEFICIOR.  PROBE 
MEMOR  MANU  LICET  DEBILT  SCALPS.  OCTOGEXAR.  IC. 
IIEDLINGER.  (■)fverst  en  krans  af  ätta  stjernor.  Under 
inskriften  en  lagerkrans  och  en  pahnqvist. 

Diam  14  lin.  (12  storl.).  Började  graveras  af  den  80-årige  J. 
C  Hedlinaer  i  Schweitz  1771,  vid  underrättelsen  om  Gr.  Tessins  dod; 
men  hann  ej  fulländas,  innan  den  beriimde  artisten  sjelt  toljde  sm 
välgörare  och  vän.  Man  eger  således  endast  aftryck  i  bly,  hvaretter 
ritningen  i  Mechels  »Oeuvre  da  Cheo.  Hedhnger»,  Tab.  X\il,  n  ö, 
är  gjord.  —  I  Brukspatron  C.  Ostbergs  (f.  d.  J.  Scharps)  samlmg 
tinnes  ett  blyaftryck  af  Åtsidan,  utan  inskrift. 

Grefve    Tessin    blef    efter    fadrens    död    Öfverintendent  och  fuU- 
f(ilide    hans    yppersta   verk    d-n  kongliga  slottsbyggnaden;  men  snart 
drocrs  han  från  dessa  sysselsättningar  till  vidsträcktare  värf.  Både  tore 
och°  efter  inträdet  i  Rådet  (1741)  hade  han  med  stor  skicklighet  utfört 
tlera    viatiga,   några  i  hög  grad  besvärliga,  diplomatiska  uppdrag  vid 
hofven    i    Wien,  Paris,  Köpenhamn  och  Berlin.     Som  statsman  egde 
han  stort  infivtande  inom  Rädet  och  vid  riksdagarne,  sasora  en  at  de 
förnämsta    antorarne    för   (Tet  parti,  livilket,  efter  Grefve  Horns  tuU- 
komliaa  nederlag  vid  1738  års  riksdag,  öfvertog  ledningen  af  fädernes- 
landets   öden.     Genom    sin  öfverlägsna  bildning,  utmärkta  umganges- 
^afvor  och  rika  uppfinningsförmåga  vann  han  hos  d.  v.  Kronprinsen  Adolt 
Fredrik  och  hans  gemål  Lovisa  Ulrika  stort  inflytande  och  förtroende, 
som   dock  efter  Kronprinsens  tillträde  till  regeringen  snart  forbyttes  i 
kallsinnighet    och    slutlisen  i  öppen  onåd,  när  han,  i  strid  mot  Kon- 
ungaparets planer  och  förhoj.pningar  om  en  utvidgad  ma gt,  uppträdde 
till    försvar  för  Rådets  och  Ständernas  rättigheter  eller  den  s.  k.  tri- 
heten.     De    senare    åren   af  sin  lefnad  tillbragte  han  pa  sin  egendom 
Ikerö    i    Södermanland,   glömd  af  hofvet  och  lyckan,  hvilkas  skote- 
barn han  en  läng  tid  hade  varit.    Omdömena  öfver  statsmannen  hatva 
—  såsom  alltid  i  partitider  —  varit  olika.    Obestridliga  aro  ocli  tor- 
blifva    deremot    hans    ära    och    förtjenster  som  beskyddare  at  de  tna 
konsterna    och   vetenskaperna  samt  deras  idkare  inom  tiulerneslandet. 
Hans    rika    samling    af    mynt    och    medaljer,    hvilken    betydligt    ut- 
vidgades   under  hans  vistande  som  Ambassad(>r  i  Köpenhainn,  såldes 
1751    till  Drottning  Lovisa  Ulrika  och  har  sedan,  id<asoni  hans  dyr- 
bara   samlingar    af   taflor,    gravyrer,   handteckningar  m.  m.,  lyckligt- 
vis blifvit  statens  egendom. 


168 

CARL  FREDRIX  PIPER. 

Grefve.    Född  d.  20  Febr.  1700.    Kamiaar herre ;  Hof- 
hansler;   sist   President   i  K.  Kammar  Colleyium;  Rid- 
dare   och  Kommendör  af  K.   Majtts   O.;    Ledamot  af 
K   W.  A.     Död  d.  27  Amj..l770. 

Åts.  C.  B^R.  PIPER  COM.  PR.  SUPR.  CURIAE  RA  TION. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med  mantelveck.  — 
Nederst:  da.x.  fkhkman. 

Frans.  ML  COXSCIRE  SIBI.  Grefliga  Piperskji  vap- 
net i  fyra  fält  kring  hjertvapnet  under  en  krona  med  tvti 
örnar  som  sköldhallare,  allt  på  en  molnsky.  —  Vid  ne- 
dra  kanten:  d.  f. 

Diam.  lU  lin.  (8  storl.).  Spelpenning,  gi-av.  af  Dan.  Fehrman. 
(St.  på  K,  ]\Iyntet).  Orden  på  Frånsidan  voro  Gr.  Pipers  riddare- 
valspråk.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Då  Gr.  Pipers  fader,  Carl  XII:s  bekante  minister,  slutat  sina 
dagar  i  Rysk  fångenskap,  ^ille  Konungen  befordra  sonens  lycka,  na- 
turligtvis på  krigarebanan;  men  ynglingen  flydde  den  kongliga  beskyd- 
daren, tor  att  vid  främmande  Universitet  och  på  resor  fullända  sina 
studier.  Återkommen  1724  till  fäderneslandet,  tjenstgjorde  han  ett 
par  år  vid  Svenska  missionen  i  Ryssland.  Yar  tre  gånger  uppförd 
på  riksradsförslag,  men  undanbad  sig  utnämning.  Kärleken  till  stu- 
dier följde  honom  genom  lifvet  och  hans  hem  var  en  samlingsplats 
för  tidens  vittraste  män,  bland  hvilka  Dalin  blef  hans  skyddling  och 
vän.  Han  var  ständig  ordförande  i  det  af  Dalin  stiftade  ordenssäll- 
skaj)et  »Avazu  och  Vallasis»,  hvars  förnämsta  ändamål  var  att  upp- 
lifva  fäderneslandets  hjelterainnen.  Sedan  Gi-.  Piper  1756  lemnat 
statens  tjehst,  drog  han  sig  slutligen  undan  till  sina  egendomar,  dem 
han  förbättrade  och  förskönade. 


JOHAN  CARL  HEDLINGER. 

Född  i  Schweitz  d.  28  Mars  1691.  Af  Konumj  Carl  XII 

kallad  till  Sverige,  blef  han  här  1718  Kon^l.  Medaljuravör ; 

1 1  of  intendent;  Ledamot  af  K.  W.  A.   Återvände  17  43  till 

Schiveitz,  der  han  do</  d.  14  Mars  1771. 

1. 
Als.      K )[  I  ANNES.   CAROLVS.   IIEDLINGER.      Bröstbil- 
den, v.  s.  —  Nedanför:  ,.  ,.  „.  r.  n28. 


Frans.     ++0  VIR  NOBILIS  ET  PRAECLARLSSIME  VIVE 
VT  VIVAS!      DtTUiidcr  ett  bl;ul. 

Diam.  ll^^  lin.  (11  storl.).  Atsidan  grav,  af  Iledlinger  sjelfl728 
tor  någon  tillämnad  minnespenning,  som  ej  utkommit,  eller  måhända' 
för  N:o  3.  En  Frånsida  med  den  här  anförda  inskriften  blef,  enligt 
Berclis  Beskrifn.  öfcer  S- .  Mynt  och  Kongl.  Skådep.  kc.  pag.  360, 
N.  150,  not,  och  Mechels  Oeuvre  Ju  Chev.  Hedlinger,  E.vplic.  pag.  2, 
modellerad  och  gjuten  i  Niirnberg  af  gravören  Vestner,  som  hade  öf- 
verkommit  ett  aftryck  af  bildsidan  till  N:o  2.  Om  detta  exemplar, 
som  enligt  Berchs  uppgift  förvaras  i  Kongl.  Myntkabinettet,  dit  det 
förmodligen  kommit  med  hans  egen  samling,  skulle  vara  den  under 
N:o  1  beskrifna  minnespenningen,  så  hafva  dessa  författare  begått 
misstag  i  uppgiften  om  Atsidan ,  hvilken  väl  liknar  N:o  2,  men  dock 
är  väsendtligt  skiljaktig,  särdeles  genom  skriften  under  bilden.  Dess- 
utom äro  båda  sidorna  af  N:o  1  präglade,  icke  gjutna.  Måhända 
afser  deras  anmärkning  endast  den  under  N:o  2  i^  noten  onmämnda 
afg;jutningen.  Men  då  återstår  att  förklara  huru  Atsidan  och  Från- 
sidan af  N:o  1  kommit  samman.     Högst  sällsynt.  —  K.  Mk.  i  bly. 


2. 

Ats.     Inskrift    och    bild    som    pä  N:o   1.     Nedanför: 

MUCCXXX.  *) 

Fräns.  NE  DISSIMVLA  NE  LVSINGA.  En  spegel 
uppställd  pä  en  kubisk  sten,  som  till  en  del  höljes  af  ett 
täcke. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.).     Grav.  af  Hedlinger  sjelf  1730.  —  K. 
Mk.  i  bronz;  B-n  i  silfver. 

3.  . 

Ats.   Utan  namn.  Hufvudet,  v.  s.  —  Nedanför:  ^/./rn.n. 

Fräns.  I.  C.  HEDLINGER  EQVES  CAELATOR  NVM.  S. 
R.  SVEC.  NAT.  IN  HELVETIA  MDCXCI.  IMAGINEM  SVAM 
SCVLPSIT  QVAM  CVLTRICI  PROBITATLS  AC  ARTIVM  PO- 
STERITATI  AMICO  ADFECTV  DICAT.  C.  V.  HARLEMAN 
NOBILIS  SVECVS  M  DCC  XXXIII. 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  Hedlinger  sjelf,  på  anmo- 
dan   af   Uofintendenten    Carl  Hårleman.     Gravören  har  här  i  stället 


*)  Ett  gjutet  exemplar  i  tenn  ;if  denna  Atsida  med  sliit  Kransida,  ]>a  hvilken  är  med 
Krafstikel  inristadt:  O  VJR  NOHILIS  ET  PR.KCLARlSSliME  VIVE  VT  VIVAS, 
förvaras  i  .  K.  Mk.  Den  inristade  skriften  upptager  hiir  tre  rader,  dä  dcreniot 
samma  skrift  p;i  Eränsidan  af  N:o  1  iir  satt  pä  (i  rader.  Fiirtjenar  ej  intages,  utv 
der  eget  N:r.     Jfr  anm.  under  N:o   1. 


170 

f()r  nannicliifter  begaiinat  det  Svenska  orrlet  nhuioin»  skrifvet  med  Gre- 
kiska bokstätVer,  hvaiom  mera  nedanför  under  N:o  6.  —  K.  ^Mk.  i 
bronz;  B-n  i  bly  torgyld. 

4. 

Ats.     Densamma,  som  till  N:o   3. 

P^räns.  rNnei  CEAYTON.  En  gardin  franidragen 
på  en  ten.     I  afskärniniien  ett  bevingadt  ugglehufvud. 

Diam.  12  lin.  (9  stork).  Graverad  och  utgifven  af  Hedlinger 
sjelf.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  bronz. 

5. 

o 

Ats.     Densamma  som  till  N:o  3. 

Fräns.  DEO  GRATIAS.  En  brännspegel  uppfångar 
solstrålar,  h varigenom  ved,  liggande  omkring  ett  hjerta 
på  ett  rundt  med  blomsterband   [Jrydt  altare,  antändes. 

Diam.  12  lin.  (9  stork).  Grav.  af  Hedlinger  sjelf.  —  K.  Mk. 
i  bronz. 

G. 

Ats.     Utan  inskrift.     Bilden  som  på  N:o  3. 

Fräns.     ^AFOM.     En  stående  uggla  med  Minervas 
kask    och    harnesk    samt    i    högra   foten  spjut    och  sköld. 
J{^ring  kanten  pä  båda  sidor  en  pärlrand. 

Diam.  \\\  lin.  (8  stork).  Grav.  af  Hedlinger  sjelf.  (Frånsidans 
stam[)  på  K.  Myntet).  Enligt  bref  från  Kongl.  Sekreteraren  Arcken- 
holtz  till  utgifvaren  af  IJiiforiu-hcr  Mänz-Belustlfjionj  J.  D.  Köhier 
af  d.  .'W  Nov.  \1'M^,  hade  denna  minnespenning  några  ar  förut  ut- 
kommit. Det  med  Grekiska  bokstäfver  tecknade  Svenska  ordet  »/a^o/yj» 
var  ämnadt  att  blifva  en  skämtsam  gåta  för  främmande  lärde,  på 
samma  sätt  som  den  bekanta  inskriften  MAKu.isi:^  på  en  Drott- 
ning Christinas  medalj.  Ftir  att  så  mycket  mera  leda  forskarne  på 
villospår  hade  Hedlinger  dertill  fogat  en  antik  figur,  utförd  i  antik 
stil.  Detta  ord,  egeiulondigt  fiir  SveAska  språket,  hade  gjort  lifiigt 
intryck  pä  Ib.Mllinger  och  antogs  af  honom  som  ett  slags  valspråk. 
Han  satte  det  uiulcr  sin  liild  \v,\  medaljer  (se  N.  3,  4,  5),  det  lästes 
öfver  d()iren  till  hans  boning  i  Schweitz  och  den  80-åriges  sista  ar- 
bete, vitnande  om  hans  d(»dstankar,  biir  detta  ord  till  öfverskrift  (se 
N:o  12).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


171 


'7. 


Äts.     I.    C.    II.    &.    M.    R.   F.  S.     Hudliiifrurs  och   lians 


o' 


hustrus  huFvud,  h.  s. 

Frans.  BENIGNO  NUMINE  IL^XCTI.  Hedliiigers  och 
hans  hustrus  ovala  vapensköldar,  den  förra  konvex,  den 
sednare  konkav,  under  en  gemensam  krona,  omslutna  af 
myrtengrenar,  uppburna  af  kyssande  anglahufvud  på  en 
sky.     Nedanför:  d.  14.  iul.  a.  i74i. 

Diam.  11 1  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Iledlinger  sjelf  till  hans 
bröllop,  som  firades  i  Schweitz  d.  14  Juli  1741  med  Maria  Rosa 
Fransiska  Schorno  (se  pag.  138).  Sällsynt,  emedan  Frånsidans  stamp 
snart  sprang.  —  K.  Mk.  i  silfver.  *) 


Åts.     Densamma  som  till  N:o  7. 

Frans.  BENIGNO  NUMINE  lUNCTI  D.  XIV  IVL.  A. 
MDCCXLI.  Hedlingers  och  hans  hustrus  ntunnbokstäfver 
sirligt  hopslingade,  under  en  strålande  stjerna. 

Denna  Frånsida  lär,  enligt  Mechel,  Oeuvre  du  Chec.  Hed- 
linger,  Pl.  II.  fig.  3,  liafva  blifvit  af  Hedlinger  graverad  i  stället  för 
den  sprungna  stampen  till  N:o  7.  Den  finnes  ej  veterligen  i  någon 
Svensk  samling. 


Ats.     Utan    inskrift.     Hufvudet,    h.    s.    —   Nederst: 

DAN.    FEHRMAN. 

Frans.  LUCEM  DAT  SIDUS  AMICUM.  Strålarna  frän 
en  nedgående  sol  upplj-sa  ett  bergigt  landskap  och  månen 
på  fästet.     I  afskärn.:  ioh.  car.  hedlinger  magister  opt. 

Diam.  9  lin.  (6  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman,  då  han  år 
1745  efterträdde  sin  lärare  Hedlinger  som  medaljgravör  vid  Kongl. 
Myntet.  Berch  (BeskrifauKj ,  pag.  362,  N:o  160),  m.  fi.  hafva  orätt 
antagit  denna  minnespenning  vara  präglad  öfver  Fehrman.  —  K.  Mk. 
o.  B-n  i  silfver. 


*)  Aftryck  i  hroiizcrail  tenn  af  en  annan  ÄUsida  med  bada  uiakarnfs  hufviid,  af  sauinia 
storlek,  men  helt  olika  prägel,  utan  inskrift,  förvaras  i  K.  Mk. 


172 

10. 

o 

Ats.     Utan  inskrift.     Hufvudot,  v.  s. 

Frans.  FUGIT  PRAETERITUM.  Tiden,  en  bevingad 
gubbe  med  lian  i  hand,  ilar  öfver  ett  bergigt  landskap 
belyst  af  den  nedgående  solen.     1    afskärn.:  MDCCLmi. 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).  Grav.  i  Niiniberg  af  obekant  mästare 
1754.     Högst  sällsynt.  —  K.  Mk.  i  bronz. 

II. 

Ats.     NOSCE  TE  IP>SUM  inom  en  ringlagd  orm, 
Frans.     &  RESPICE  FINEM  inom   en  krets  af  stjernor. 

Diam.  \\\  lin.  (8  stork).  Grav.  af  Iledlinger  sjelf,  att  utdelas 
åt  bärarne  vid  hans  begrafning.  Man  fann  nemiigen  efter  hans 
död,  i  hans  byrå  några  exemplar  i  silfver  af  denna  penning  förva- 
rade i  ett  paket  med  påskrift:  »Pour  les  porteurs  de  I.  C.  H.»  Säll- 
synt. —  K.  Mk.  i  koppar. 

12. 

Ats.     Densanmia  som   till  N:ö  6. 

Frans.  .A AI  OM.  En  dödskalle  liggande  på  en  åker. 
Kring  kanten  en  pärli-and. 

Diam.  lli|  lin.  (9  storl.).  Ett  af  Iledlingers  sista  arbeten,  hvil- 
ket  han  ej  hann  fullborda.  Enligt  en  teckning,  som  man  fann  på 
hans  bord,  hade  han  för  afsigt  att  i  fonden  gravera,  på  ena  sidan 
ett  uppnirdt  haf  med  ett  skepp  kämpande  mot  vågorna,  på  den  andra 
ett  lugnt  haf,  der  en  båt,  undkommen  stormen,  närmar  sig  evig- 
hetens port  —  ett  tempel  omgifvet  af  strålar.  Det  för  honom  ma- 
giska Svenska  ordet  »hujoni»  infcirlifvades  med  hans  döds-  och  evig- 
hets-betraktelser. Frånsidans  stamp  biet  aldrig  härdad.  Mycket  säll- 
synt. —  K.  Mk.  i  tenn.  ') 


13. 

Ats.     .1.  (.'AROLUS  IIEDLINGER.     Ilnfvudet,  v.  s. 
Nedanför:  auhand-k. 


*)  I   U|wnla   Universitet»  )ii.VMlknl)in(.'tt  förvaras  en  iiiiTiii('>*i)c7iriiiig  sn 
•liiri  till  N:()    II   och  rriiiisidaji  till  N;o   IV. 


iniiiaiisatt  iif  Atsi- 


173 

Fräns.     XATUS    AN.    MDCLXXXXI    SUITIEXSI  PAGO 
IN  HELVETIA  OBIIT  AN.   M.  DCC.  LXXI.     Uiidei-  en  linea: 

SERIES      NUMISMATICA     UNIVERSALIS     VIRORLM     ILLUSTRIUM.     —     M. 
DCCC.    XXIII.  *) 

Diam.  14  lin.  (11.'.  storl.).  Grav.  af  Armand  i  Paris  1823  fiir 
Durands  serie  af  minnespenningar  öfver  märkvärdiga  män.  —  Hans 
Kongl.  Höghet  Hertigen  af  Östergötland  Prins  Oscars  samling  i  bronz. 

lledlinger  var  en  af  nyare  tidens  yppersta  medaljgravfirer.  Han 
uppehöll  sig  för  artistiska  studier  i  Paris,  då  han,  jemte  åtskilliga 
andra  konstnärer,  under  Konung  Carl  Xll:s  sista  regeringsår  inkalla- 
des till  Sverige.  Han  var  här  bosatt  som  Svensk  tjensteman  i  27 
år  och  var  så  fästad  vid  vårt  land,  att  han  afslog  de  fiirdelaktigaste 
anbud  från  flera  Regenter  att  gä  i  deras  tjenst,  fastän  han  icke  un- 
dandrog sig  att  åt  dem  utfrira  ett  och  annat  medaljarbete.  Ehuru 
längtan  till  fäderneslandet  slutligen  drog  honom  tillbaka  från  Sverige, 
upphörde  aldrig  hans  kärlek  till  detta  land  och  de  vänner  han  der 
qvarlemnat.  Hans  upptagande  bland  Svenska  män  behöfver  således 
icke  någon  ursägtande  förklaring. 


E^SIANUEF.  SYEDENBORG. 

Född  d.    29   Jan.    1688.     Assessor  i   K.  Bergs  Colle- 
*     giuiii;  L.  af  K.    W.  A.     Död  i  Lundon 
d.  29  Mars  1772. 

1. 

Åts.  EMANUEL  SVEDENBORG.  Bröstbilden,  Ii.  s., 
i  enkel  drägt.  Vid  nedni  kanten:  xat.  1088.  dex.  i 77?. 
—   I  nder  axeln:  p.  l. 

Fräns.  TANTOQUE  EXSULTAT  ALUMNO.  En  man 
i  antik  drägt,  med  allöst  ögonbindel,  näniiar  sig  ingån- 
gen till  Isis'  (Naturens)  tempel,  der  gudinnans  bild  syns 
genom  öppningen.  I  afskärn.:  miro  xatcrae  investigatori 
socio  QUOXD.  aestlmatiss.  acad.  reg.  scient.  svec.  mdccclu. 

Diam.  10{  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  P.  H.  Lundgren.  (St.  på  K. 
Myntetj.  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1852.  ■ —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 


"}  Ilaiidskrifl:  MONACnir. 


174 

2. 

Åts.  EMANUEL  SVEDENBORG.  Bröstbilden,  v.  s., 
i  sådan  drägt,  som  på  N:o   1.  —  Nedanför:  la. 

Fräns.  QUAERENTI  DEFUIT  ORBLS.  En  man  i 
antik  drägt  med  l)rinnunde  fackla  i  handen  .står  färdig 
att  instiga  i  en  klippgrotta,  nedgången  till  de  dödas  bo- 
nino-    (Orcus).     I   afskärn.:  arcana   velo   sublato  adspexit 

VÄTES   MDCCLXXII. 

Diam.  lOj  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fm  Lea  Alilborn,  född 
Lundgren.  Frånsidan  sålunda  omg,iord,  sedan  den  ursprungliga  blifvit 
ogillad.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1858. 
—  K.Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2.  a. 

Ats.     Densamma  som  till  N:o  2. 

Fråns.  Lik  N:o  2,  men  inskriften  på  en  upphöjd 
rand  kring  kanten  med  en  liten  rosett  nederst,  och  berg- 
väggen utan  öppning. 

Diam.  m.  m.  som  N:o  2.  Denna  ursprungliga  Frånsida  kasse- 
rades, emedan  bergets  släta  yta  gjorde  inskriften  ofiirståelig.  Exem- 
plar häraf  utdelades  dock  på  Akademiens  högtidsdag  och  spriddes, 
innan  den  nya  Frånsidan  blef  färdig.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Bland  17:de  århundradets  tänkare  och  författare  intager  Sveden- 
borg  ett  af  de  främsta  rummen.  Hans  djupa  insigter  i  anatomi,  zoo- 
logi, fysik,  astronomi,  kemi  och  andra  med  dessa  närslägtade  veten- 
skaper äro  så  mycket  mera  underbara,  som  hans  skrifter  flerstädes 
antyda  förhållanden,  af  honom  insedda  eller  anade,  hvilka  räknas 
bland  en  senare  tids  vigtigaste  upptäckter.  Med  sin  stora  lärdom 
var  han  äfven  hemmastadd  i  det  [iraktiska  lifvet,  var  förtrogen  vän 
med  sin  tids  störste  mekaniker  Polhem,  och  fiirde  öfver  liohusläns 
klippor  en  flotta  in  i  IdetjonhMi  att  understödja  Carl  XII:s  anfall  på 
Fredrikshalls  fästningsverk.  Den  niatcriela  verlden  blof  honom  dock 
slutligen  förtrang,  och  hans  siareblick  sökte  genomtränga  täckelset 
tur  andeverldens  hemligheter.  Huru  hans  öga  öp[inades  för  dessa 
fjeiTsyner,  och  hvad  som  i  dessa  ma  anses  vara  sanning  eller  fantasi, 
kan  ännu  icke  afgiiras.  Det  misstroende,  hvarmed  andeskådaréu 
betraktades,  förklarar  hvarför  vetenskapsmannen  sa  snart  glöm- 
des. Oaktadt  denna  gliimska  har  dock  en  och  annan  lärdomsidkare 
i  utlandet  icko  f(iismätt  att  tillcgna  sig  hans  idéer  och  upptäckter, 
utan  att  likväl  ci-känna  lanct.  Kliuru  Svedenborg  sjelf  aldrig  upp- 
trädde som  sektl)ildare,  har  hans  theologiska  system  vunnit  varma 
och  talrika  anhiingare  i  både  ganda  och  nya  verlden,  och  på  Ameri- 


175 

kas  jord  resas  ärestoder  åt  den  Svenske  skrifttolkai-en.  lians  förfat- 
tareverksamhet irränsar  till  det  otroiiua.  Utom  de  vidlyftiga  arbeten, 
han  sjelf  genom  tryck  allmängjort,  hvilka  ensamt  skulle  varit  till- 
räckliga att  grunda  ett  otTirgängligt  lärdomsrykte,  efterlemnade  han 
mänga  digra  band  i  handskrift,  förvarade  i  K.  Wetenskaps  Akade- 
mien, af  hvilka  fiirst  i  var  tid  några  biifvit  af  hans  vänner  och  an- 
hängare utgifna. 


AUGUSTIN  EIIKEXSYÄR 1). 

Född   d.   25  Sept  1710.     Gr  ef  ve;  Fiiltniarskalk;  Rid- 
dare   och    KomiiuMdör   a-f  K.    Mnj:tf>   O.;   Ledd/not   af 
K.   W.  A.     Död  d.  4  Ocf.  1772. 

1. 

Åts.     FÄDERNESLAND.     På   en  klippstrand  vid  haf- 
vet  syns   en  stuga,  en  runsten,  en  grafhäll  och  tvä  träd. 

Frans.     DEN  SÅRADE  MEN  EJ  ÖFWERWUNDNE. 

Diam.  10 [  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger  i  Stralsund 
1762.  Man  antager  att  denna  minnespenning,  slagen  genom  Rege- 
ringsrådet von  Oltliofs  och  Kammarrådet  Gieses  försorg,  harsärskildt 
afseende  på  d.  v.  General  Löjtnanten  och  General  en  chef  l-Ihren- 
svärd,  som  i  slaget  vid  Passewalk  i  Pommern  d.  3  Oct.  1760  blef 
svårt  sårad  i  bröstet.    Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  silfver;  B-n  i  tenn,  gjuten. 


Ats.     HEDERLIGE  SÅR, 

Fräns.  FÖR  FÅDERNESLANDET.  En  runsten  fram- 
för tva  granar.  Pä  marken  vid  stenens  fot  ligger  ett 
svärd. 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger  i  Stralsund, 
samtidigt  med  N:o  1  och  genom  samn)a  personers  försorg.  Utdelades 
i  silfver,  att  bäras  på  bröstet,  åt  Svenska  krigare,  som  biifvit  särade 
i  striden  d.  2  Jan.  1762  vid  Neukahlen,  der  Svenska  hären  under 
lOhrensvärds  befäl  besegrade  Preussarne,  samt  åt  några  af  dem  som 
vid  Passewalk  delat  samma  öde,  men  icke  erhållit  den  föregående 
medaljen').     Sällsvnt.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

—  ^  .t         ... 

*}  Eu  annan  dvlik  hedcibnicdalj  slcjgs  17;)7  af  Svenska  aniiecns  Frinmriin-loge  i  I'oni- 
niern,  alt  tor  saniina  iindanial  ntdelas  jcnile  en  liten  lifstidspension.  Se  Berelia 
Beskrifnmy  Jre.  jiag.   iiOS,   N:u  IJä. 


17fi 

Gr.  Ehrensvärd  förenade  med  grundliga  insigter  i  artilleri-  och 
fortifikationsvetenskapen,  mycken  originalitet  och  en  företagsamhet, 
som  af  inga  hinder  besegrades.  Svenska  skärgårdsflottan  (armeens 
flotta),  som  han  med  Chapmans  biträde  nyskapade,  och  Sveaborgs 
fästning,  som  han  anlade  till  ett  värn  för  Finland,  utgöra  hans  äre- 
minne." Hans  stoft  nedsattes  1783  i  en  graf,  hvars  slutsten  Konung 
Gustaf  d.  5  Juli  samma  år  inmurade,  i  midten  af  Sveaborgs  hufvud- 
fäste,  der  den  ännu  bibehalles,  ehuru  Ryska  flaggan  ett  hälft  år- 
hundrade svajat  deröfver.  Ehrensvärds  bröstbild  pryder  K.  Weten- 
skaps  Akademiens  sessionsrum. 


DANIEL  TTLA8. 

Född  d.  2  Mars  1712.  Friherre;  Kammarherre;  Bergs- 
råd;  Lavdshöfdinc/ ;  Riksheraldicus ;  Kommendör  af  K. 
iV.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  Ä,     Död 
d.  27  Öct  1772. 

1. 

Åts.  KONGSBERG  i  NORRIGE.  Norska  lejonet  i 
oval  sköld  uiuk-r  konglig  krona. 

Fräns.  0  (guldets  tecken)  FRA  BESTENDIGE  LIEBE 
1735.  Nedanför:  R.  L.  &  D.T.  (Reinhold  Löfman  och  Da- 
niel Tilas).  IP 

Diam.  6  lin.  (3  storl.).  Af  det  guld  Tilas,  under  sina  resor 
ined  Bergniiistaren  Löfman,  hade  funnit  är  1735  i  den  å  Frånsidan 
angifna  grufvan  vid  Kongsberg  i  Norge,  lät  han  vid  återkomsten  till 
Stockholm  prägla  denna  lilla  minnespenning  af  en  half  dukats  vigt. 
J)et  enda  exemplaret  fihlorades  jemte  Tilas's  rika  samlingar  af  mi- 
neralier, histoiiska  handlingar  och  anteckningar  m.  m.  vid  den  stora 
eldsvjula,  som  år  1751  öfvergick  Claratrakten  i  Stockholm.  Exem- 
plar i  silfver  hafva  senare  blifvit  afpräglade.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

2. 

Å  ts.  TE  NASCENTE  RENASCIMUR.  Solen,  uppgående 
öfver  liafvet,  kastar  .sina  stnllar  #i)fver  ett  nordiskt  berg- 
landskap. I  afskärn.:  <ir,s'j\  svi:c.  (ioni.  v.  q.  iMiiNC.  jjaf-^r. — 
l*a  l)(!ri:et:  ;.  ;. 


Ta</J^^. 


f^rff/jyO. 


177 

Frans.  WÅSTRA  SILFWERBERGETS  ALT  SEDAN 
GUSTAVIANISKE  TIDEN  FÖRMÖRCKADE  MÅNE  ÅTERWEN- 
TAR  NU  MED  PRINTS  GUSTAF  SIN  FORDNA  GLÄNTS, 
tecknadt    pä    en    förmörkad    måne,    som   i   kanten  börjar 

klarna.       I    afskärn.:    Förenings  Grufu-an  D.  13.  Jan.  1746.  D.  T.  & 

A.   c.    (Daniel  Tilas  och  Adolf  Christiernin). 

Diam.  lU  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  Atsidan 
tillhör  en  minnespenning,  präglad  på  Riksrådet  Grefve  C.  G.  Tessins 
förslag,  i  anledning  af  Kronprinsen  Gustafs  födelse  d.  13  Jan.  1746. 
Frånsidan  besörjdes  af  Tilas  och  Bergsrådet  Adolf  Christiernin,  med 
afseende  derpå  att  första  smältningen  från  en  gammal  upprensad  grufva, 
kallad  Föreningsgrufvan ,  vid  Vestra  Silfberget  i  Norrbärke  socken  i 
Dalarne  skedde  \\å  samma  tid.  Till  präglingen  af  nägra  fa  exemplar 
användes  silfver  från  denna  smältning.  Gustaf  II  Adolf  hade  som 
Kronprins  haft  dessa  gruffält  i  förläning  —  K.  Mk.  i  silfver;  B-n  i 
silfver  (bland  kongliga  medaljer). 


Ats.    Den  som  vinner  tiden,  han  vinner  alT. 

En  nära  fylld  malmtunna,  prydd  med  Tilas's  vapen,  hän- 
ger i  kedjor. 

Frans.     KlÖR  SAKTA  FRÅN  BOTN.  1759.    Öfverst  en 
sexuddig  stjerna. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.).  Spelpenning,  slagen  vid  kopparmynt- 
verket i  Avesta  1759.  Atsidans  inskrift  innehåller  ett  valspråk,  som 
Frih.  Tilas  hade  gjort  till  regel  för  sin  lefnad.  Första  och  sista  bok- 
stafven  (initialerne  af  hans  namn)  äro  stöiTe  än  de  öfriga.  — K.  Mk. 
o.  B-n  i  koppar. 

Frih.  Tilas  hade  både  pä  theoretisk  och  praktisk  väg  inliemtat 
grundliga  insigter  i  bergsväsendet  och  andra  dithörande  kunskaps- 
ämnen, flitigt  använda  i  en  vidsträckt  embetsmannaverksamhet,  stun- 
dom äfven  i  besvärliga  uppdrag  utanför  hans  egentliga  tjensteåliggan- 
den.  Derjemte  egde  han  goda  kunskaper  i  flera  af  historiens  gre- 
nar såsom  genealogi,  heraldik,  litteraturhistoria,  topografi  m.  m. 
Efter  den  olycka  som  175 1  öfvergick  honom  (se  N:o  I),  började  han 
åter  samla  historiska  handlingar,  böcker,  mineralier  m.  m.,  hvaraf 
han  vid  sin  död  egde  ett  dyrbart  förrad.  Hans  egenhändiga,  rikhal- 
tiga genealogiska  och  biografiska  anteckningar  om  Svenska  ointrodu- 
cerade adeliga  ätter  förvaras  i  Riksarchivet  och  hans  topografiska 
samlingar  i  Kongl.  Bibliotheket. 


12 


178 


ADOLF  CHRISTIERNTN. 

Född    1700.      Brukspatron,    egare    af   Westanfors  och 

Faqersta  bruk  i    Westmavland,  med  Bergsråds 

titel     Död  1772. 

En  minnespenning,   h varpa  hans  namnbokstäfver  före- 
komma, se  under  Dan.  Tilas,  p.   176,  N:o  2. 

Christiernin  var  en  verksam  bergsman.  Hans  deltagande  i  Ye- 
stra  Silfbergsgriifvans  bearbetande  antydes  å  den  anfiirda  minnespen- 
ningen. I  förening  med  Brukspatron  Rotboft  satte  ban  ätVen  Östra 
Silfbergsgrufvan  i  Tuna  socken  i  Dalarne  äter  i  drift  ocb  fick  derför 
1756  eftergift  af  persouela  utskylder  för  sina  der  använda  arbetare. 


JUSTUS  CHIMSTOIER  HAUSSWOLFF. 

Född  d.   22   Febr.   17U8.     Th.  D:r;  Ord.  K.  Hofpre- 

dikant;    Kyrkoherde   i   Clara   och   Olofs  församlingar   i 

^ockholni.     Död  d.  28  Jan.  1773. 

Åts.  lUSTUS  CHRISTOPH.  HAUSSWOLFF  TH.  D. 
PAST.  ECCL.  S.  CLAR.  ET  OLAVI  STOCKH.  Bi'östbilden,  h. 
s.,  i  presterlig  drägt  med  kalott.  —  Nedanför:  c.  e. 

Frånsidan.  MEMORL\E  OPTIMI  PATRIS  DENAT. 
MDCCLXXHI  PIETAS  LEONH.  AB  HAUSSWOLFF  MDCCCVIL 

Diam.  13|  lin.  (10  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning,  bilden  efter 
C.  J.  \Vikmans  vaxmodeli.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  1807  af 
sonen  Ofverceremonimästaren  m.  m.  Leonhard  von  Hausswolff,  som 
jemte  sina  bröder  blifvit  adlad  17.")(i,  med  ett  tillagdt  ^Aon»  framför 
fadersnamnet.  —  K.  ]\lk.  o.  W-w  i  silfver. 

D:r  Hausswolff  hade  tjenstgjort  vid  hofvet  och  som  Regements- 
pastor, då  han  1745  blef  Kyrkoherde  i  Riddarholmens  och  Bromma 
fijrsamlingar,  hvarifran  han  1752  erhöll  transport  till  Clara.  Här 
blef  hans  Hirsta  åliggande  att  fullända  återuppbyggandet  och  inred- 
ningen af  församlingens  Hiregaendc  aret  nedbrända  kyrka.  Af  em- 
betsbrödonias  fortiocndc  kallades  han  till  deltagande  i  flera  riksdagar 
och  till   Fiillmäktia  i  Rikets  Ständers  Bank. 


17H 


NILS  ROSEN  VON  P.OSENSTEIN. 

Född  d.   1  Febr.  1706.     Med.  D:r;  Kongl.  Archiater; 

Professor  i  anatomi ,.  fi/dologi ,  therapi  och  kenii  vid  Up- 

saia    Univerdtet;   Riddare   af  K.   N.   O.;   Ledamot  af 

K.   W.  A.     Död  d.  16  Juli  1773. 

1. 

Äts.  SAECLI  DECUS  INDELEBILE  NOSTRL  '  Bröst- 
bilden, h.  s. ,  i  tidens  driigt  med  Nordstjerneorden.  — 
Nederst:  g.  l. 

Frans.  NIC.  ROSÉN  DE  ROSENSTEIN  EQ.  A.  ARCHI- 
ATER REG.  SVEC.  ET  ACAD.  SC.  MEMBRUM  ARTIS  SAL. 
DISCIPULIS  DESIDERATUS  OBIIT  A.  CII.  MDCCLXXIII  AET. 
LXVIL 

Diam.  \\\  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1774,  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  NICOLAUS  ROSÉN  A  ROSENSTEIN  ARCHIATER 
EQ.  O.  DE  ST.  P.  Bröstbilden,  h.  s.,  gjord  efter  N:o  1.  — 
Nederst:  c.  e. 

Frans.  PHOEBO  ANTE  ALIOS  DILECTUS.  Äcula- 
pius   stående    med    orinstafven    i    hand.      I    afskärn.:    artis 

MEDICAE   CLARUS   ANTISTES   OB.    177  3. 

Diam.  10\  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1814.  Enligt  Romerska 
gudasagan  var  ^Esculapius  son  af  Apollo  (Phoebus)  och  Nymfen  Co- 
ronis  och  af  fadren  med  synnerlig  kärlek  omfattad.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Som  universitetslärare  och  läkare  grundade  Rosén  von  Rosen- 
stein  (kallad  Rosén  innan  han  1762  adlades)  ett  nytt  tidehvarf  för 
medicinens  studium  och  användande  inom  fäderneslandet.  Flera  af 
samtidens  vigtigaste  upptinningar  i  läkekonsten  infördes  af  honom, 
t.  ex.  kinabarkens  begagnande,  smittkoppympningen  m.  fl.,  hvarjemte 
han  genom  utgifna  populära,,  skrifter  sökte  bereda  allmänheten  insigt 
i  afseende  på  helsovården.     Ortslägtet  Rosenia  biir  hans  namn. 


180 


AUGUST  AUSTROMER. 


Född    d.    1   Aug.    173 J.      Handlande   i  förening  med 

Sahlgrenska    I  tand  elshuset    i    Göteborg. 

Död  d.  IB  Sept.  1773. 

Åts.  AYGVST.  ALSTRÖMER.  Hufvudet,  h.  s.  —  Ne- 
danför:   1.  B. 

Från  s.  GR AT.E.  MEMORLE.  AETERN J^Q.  på  ett  band. 
En  rund  sköld  med  Alströinersku  vapnet.  Vid  nedra 
kanten:  patr.  optim.  d.  i.  f.  podolyn. 

Diam.  9.;  lin.  (6  storl.).  Gjuten  af  I.  B.  (förmodligen  någon 
guldsmed  i  Göteborg)  kort  efter  Alströmers  död,  på  bekostnad  af 
Joh.  Frans  Podolijn,  som  var  anställd  på  Sahlgrenska  kontoret  och 
ejort  utländska  resor  i  sällskap  med  Alströmer.  Mycket  sällsynt.  — 
k.  Mk.  i  silfver;  B-n  i  bly. 


C^ATTT ARIN A  EHRENPREUS , 

FoDD    LINROTH. 

Dotter  af  Assessorn  Johan  JJnroth.    Född  d.  16  Mars 

1092.     Gift   1716  med  Seh-eterare^i  i  Kongl.  Kansliet, 

sedan  Riksrådet  m.  m.  G  ref  ve  Carl  Didrik  Ehrenpreus ; 

Enka  1760.     Död  d.  2  Juni  1775. 

Ats.  NULLA  PALLESCERE  CULPA.  Ehrenpreusiska 
vapenskölden  under  friherrlig  krona,  med  prydlig  orne- 
ring  på  en  mur  behängd  med  blomsterband.  —  På  mu- 
ren:   D.   F. 

Fräns.  JETTON  DE  MAD^?^  LA  BARONNE  D'EHREN- 
PREUS  NÉE  ])E  LINROTll.      1  afskärn.:  le  ifi.  mars. 

Diam.  11;'  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  Dan.  Eehrman.  Spelpenning, 
förärad  Friherrinnan  Ehrenpreus  på  hennes  födelsedag  d.  16  Mars 
1751  af  mannen,  som  da  var  Friherre,  men  senare  samma  år  blef 
Grefve.  Orden  j.a  Atsidan  voro  hans  valspråk.  —  K.  Mk.  o.  H-n  i 
silfver. 


181 

GEORG  Dk  MAKEES. 

Född  i  Stockholm  1697.    Kurfiursttigt  Råd  och  Hof målare 
i  Köln.     Död  i  Munchen  1775. 

Åts.  GEORGIUS  DE  MAREES  HOLM:  SVECUS  EL: 
COL:  CONS:  a  PICTOR  .et.  5  2.  Bröstbilden,  li.  s.,  i  tidens 
drägt  med  inantelveck.  —  Nedanför:  schega. 

Fräns.  HANC  AMCI  OPTIMI  EFFIGIEM  MVTVO  AR- 
TIVM  OBSEQVIO  OB  SVAM  COLORIB.  EXPRESSAM  AERI 
INSCVLPSIT  FRANC.  ANDR.  SCHEGA  CARNIOLVS  NVMISM. 
CAELATOR  BAVARUS  IMDCCL. 

Diam.  15  lin.  (13  storl.).  Grav.  af  Chur-Bäjerska  gravören 
Frans  Andr.  Schega  1750  som  återtjenst,  sedan  De  Marees  hade  må- 
lat hans  porträtt.  Frånsidans  stamp  är  omgjord,  utan  väsendtlig  olik- 
het. Sällsynt.  —  K.  Mk.  (af  den  yngre)  o.  B-n  (af  den  äldre  stam- 
pen) i  silfver. 

De  Marees,  lärjunge  af  Meytens  d.  ä. ,  hade  bildat  sig  efter  van 
Dyk.  De  porträtt  han  målat  äro  utmärkta  »genom  likhet  med  ori- 
ginalen, mjuk  kolorit  och  god  uppfnming  i  ställningarne». 


CHARLES  IXyiTIE. 

Född   d.    21    ÅiJvil    1703.     (Jro^sshavdlare  i  Stockholm..; 
Riddare  af  K.   W.  O.    Död  d.  22  Jan.  1776. 

Åts.  CAROLUS  TOTTIE  Cl  VIS  HOLMENSIS.  Bröst- 
bilden, h.  s. ,  i  tidens  drägt.  —  Xederst:  c.  i.  wikmav.  f. 

Fräns.  VIGILI  CLSTODE  PERENXAT.  Tröjas  borg 
Jlion,  i  hvars  port  stär  en  beväpnad  Minervabild  eller 
det    sä    kallade    Palladiuni.     1    afskärn.:    damni   incendior. 

SPONSOR   BEN.    MER. 

Diam.  14^  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  C.  J.  Wikman.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Brandförsäkringskontoret  i  Stockholm  1766. 
Har  blifvit  utdelad  i  guld  och  silfver  åt  personer,  som  utmärkt  sig 
vid  hämmandet  af  eldsvådor.  —  K.  Mk,  o.  B-n  i  silfver. 

Tottie,  chef  för  ett  af  Stockholmsbörsens  mest  ansedda,  under 
firma  »Tottie  &  Årfvedson»  ännu  fortfarande  och  nu  mera  äldsta  han- 


182 

delshus,  hade  deltagit  i  styrelsen  af  nämnda  brandförsäkringskontor 
från  dess  stiftelse  (1746)  samt  genom  sin  borgen  och  enskilda  för- 
skott verksamt  bidragit  till  dess  upprätthållande,  när  de  stora  elds- 
vådor, som  1750,  1751,  1758  och  1759  öfvergingo  hufvudstaden, 
föranledde  utgifter,  hvilka  hotade  med  inrättningens  undergång. 


NIKLAS  SAHLGREN. 

Född    d.    18    Mars   1701.     Grosshandlare  i   Göteborg; 

Direktör   i    Ostindiska    kompaniet;    Kommendör   af  K. 

W.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A.     Död 

d.  10  Mars  1776. 

1. 

Åts.  NIC.  SAHLGREN  DIR.  COM.  SV.  INDI.  ET  EQV. 
TORQ.  ORD.  VAS.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
Wasaordens  kommendörsband.   —    Under  axeln:  g.  l. 

Fräns.  EXTENDENS  VENTURA  IN  SAECULA  CURAS. 
pä  ett  band.  En  krans  af  sädesax  och  frugter.  Inom 
kransen:  certamina  georgica  instituit  anno  MDCCLxxm. 
Vid  nedra  kanten:  bene  merito  r.  acad.  scient.  cudi  f. 

Diam.  18  lin.  (17  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1773  af  K.  Wetenskaps  Akademien,  som  af  Sahl- 
gren  fått  emottaga  50000  Daler  silfvermynt,  hvaraf  räntan  skulle 
användas  till  prisbelöningar  för  godkända  svar  på  utsatta  täflings- 
frågor  i  ämnen  rörande  landthushållningen.  Sahlgren  ersatte  Aka- 
demien kostnaden  för  minnespenningens  prägling.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

2. 

o 

Ats.  N.  SA  II  L(  i  REN  DIR.  WID  O.  I.  C.  COMM.  AF  K. 
Wy\SA  ORD.  Bröstbilden  kopierad  efter  N:o  1,  men  utan 
gravörens  namn. 

Fräns.  KL.  SV.  PATR.  SÄLLSK.  Solen  uppgående 
öfver  ett  berg  bestrålar  åtskilliga  pä  en  hafsstrand  lig- 
gande sinnebilder  af  jordbruket,  bergshandteringen,  han- 
deln cell  näringarne  (plog,  stängjernshammare,  städ,  pack- 


183 

bal.  iiierkuriistaf,  väfsked,  skyttel,  bok).  IM  liufvet  syns 
ett  bortseglancle  skepp.  I  afskäni.  ett  arcliitektoiiiskt  or- 
nament. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  före  1777  af  K,  Patriotiska  Sällskapet  som  en 
gärd  af  aktning  fcir  Sahlgrens  nitiska  bemödanden  att  upphjelpa  Sven- 
ska bergshandteringen  och  andra  näringar,  och  af  tacksamhet  för  en 
till  Sällskapet  lemnad  gåfva  i  penningar.  Frånsidans  stamp,  som 
blifvit  använd  till  flera  af  Patriotiska  Sällskapets  minnespenningar, 
graverades  af  Ljungberger  1772  för  en  af  Sällskapet  slagen  medalj  i 
anledning  af  Konung  Gustaf  III:s  kröning.  (Se  Berchs  Beshifniiiq, 
pag.  315,  N:o  10>  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

3. 

Åts.     N.    SAIILGREN    DIR.    COM.    SV.    INDI.    ET    EQ. 
TORQ.  ORD.  VAS.     Bröstbilden  m.  ni.  som  pd  N:o   1. 

Fräns.  Lik  Fränsidan  af  N:o  1,  med  den  skilnad 
att  inskriften  vid  nedra  kanten  slutas:  acad.  scient.  c.  f. 

Diam.  lU  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1780,  att  såsom  ett 
lägre  pris  utdelas  åt  författare,  hvilka  ej  kunde  med  den  större  me- 
daljen (N:o  1)  belönas.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Hos  Sahlgren  förenades  sann  bildning  och  varm  fosterlandskärlek 
med  skarpt  omdöme  och  rask  företagsamhet.  På  hans  förslag  in- 
rättades kompanier  för  handeln  på  Westindien  och  Ostindien;  i  båda 
blef  han  Direktör.  Hans  genom  storartade  och  lyckliga  handelsföre- 
tag samlade  betydliga  förmögenhet  tillät  honom  göra  ansenliga  dona- 
tioner, såsom  till  K,  Wetenskaps*  Akademien  för  landthushållningens 
upphjelpande  (se  N:o  1);  till  Göteborgs  stad  25000  Riksdaler,  an- 
vända till  inrättande  af  ett  sjukhus,  som,, ännu  bär  gifvarens  namn; 
till  inrättning  af  barnhus  och  skolor  på  Ostad  i  Westergötland  mer 
än  20  hela  hemman  jemte  betydliga  kontanta  summor.  Vid  Wasa- 
ordens stiftelse  utnämndes  Sahlgren  till  Kommendör.  För  att  i  fram- 
tiden bereda  dylika  utmärkelser  äfven  ett  reelt  värde,  stiftade  han 
för  denna  orden  ett  kommenderi  (Gäsevadsholm  m.  m.  i  Halland) 
och  ett  riddaregods  (Kåberg  i  Westergfitland)  m.  m.  att,  när  hans 
efterslägt  en  gäng  utdör,  ställas  till  Konungens  disposition. 


184 


JAKOB  FAGGOT. 


Född  d.  13  Mars  1699.    Ofverdirektör  vid  K.  Landt- 

mäteriet;  Ledamot  af  K.    W.  A.     Död 

d.  28  Febr.  1777. 

Åts.  lAC.  FAGGOT  RER.  GEODAET.  PRAEFECTUS. 

Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  ined  mantelveck. 

Frans.  ACAD.  R.  SCIENT.  SYEC.  SOCIUS  ET  PER 
TRES  ANN.  SECRET.  MERITISSIMUS  NAT.  1699  DEN  AT. 
1777. 

Diam.  lU  Hn.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman  eller  G. 
Ljungberger.  (St.  på  K.  Myntet),  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Aka- 
demien 1778.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Faggot  var  medlem  af  K.  Wetenskaps  Akademien  från  dess  stif- 
telse och  xVkademiens  Sekreterare  1742 — 1744.  Under  sin  femtio- 
åriga tjenstgöring  vid  K.  Landtmäterikontoret  (deraf  30  år  som  ver- 
kets chefj  genomdi'ef  han  vigtiga  förändringar  och  förbättringar  i  af- 
seende  på  rikets  mått,  mål  och  vigt,  salpetertillverkningen,  Finlands 
odling,  fäderneslandets  uppmätning  och  kartors  upprättande,  m.  m. 
Från  honom  utgick  förslaget  till  den  år  1757  utfärdade  K.  Storskif- 
tesförordningen, hvilken  på  Svenska  jordbruket  haft  ett  särdeles  väl- 
görande inflytande. 


CARL  JOHAN  (IIONSTEDT. 

Grefve.     Född  d.  25  April  1709.     K.  OfverintendenU 
sedan   President  i  K.  Kammar  Collegium;  Kommendör 
af  K.   N.    O.   och  Skattmästare  vid  K.  Maj:ts  O.;  Le- 
damot af  K.   W.  A.     Död  d.  9  Kov.  1777. 

Åts.  PIETAS  IN  IMAGINE  DURET.  Hiifvudet,  h.  s. 
—  Nederst:  c.  i.. 

Vvn  n  s.  C.  I.  CRONSTEDT  COMITl  SUPR.  RAT.  CURIAE 
PRAES.  ORDD.  REG.  THESAUR.  EQ.  TORQ.  ORD.  STELLAE 
POL.  SOCIO  DESIDEUAT  ACAD.  R.  SCIENT.  STOCKH.  C.  F. 

Diam.  11]  lin.  (8  stork).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1778.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  .silfver. 


185 

Gr.  Cronstedt  hade  i  24  är  (1743 — 1767)  varit  Ofverintendent 
och  i  sådan  egenskap  haft  bestyr  med  kongl.  slottsbyggnaden  samt 
inseende  öfver  de  kongl.  spektaklerna.  Under  denna  tid  uppfördes 
icke  några  större  offentliga  byggnader,  som  kunnat  inför  efterverlden 
vitna  om  hans  insigter  i  architekturen.  I  den  privata  byggnadskon- 
sten införde  han  förbättringar  och  för  landtbruket  uppfann  han  åt- 
skilliga mekaniska  redskap,  såsom  en  säningsmachin,  en  sädesrens- 
ningsmachin  m.  fi.  Ar  1768  utgaf  han  beskrifning  på  en  ny  inrätt- 
ning af  kakelugnar  med  rör,  —  en  uppfinning,  som  snart  allmänt 
antogs  till  begagnande  och  hvarigenom  Svenska  kakelugnarne  erhållit 
stort  företräde  framför  de  eldstäder,  som  i  utlandet  begagnas. 


CARL  REINHOLD  BERCH. 

Född  d.  29  Jan.  1706.    Kansliråd;  Biksantiqvarie  och 

Sekreterare  i  K.  Antiqvitets  Archivet;  Riddare  af  K.  N.- 

O.;   Ledamot  af  K.    W.   Ä.   och   af  K.  Sv.   Witterhets 

Akademien.     Död  cl.  22  Dec.  1777. 

1. 

Åts.  CAROLUS  RENALDUS  BERCH  HOLMIENSIS. 
Hufvudet,  h.  s.     Derunder  en  ros. 

Frans.     CONCENTUS.     En  lyra. 

Diam.  19  lin.  (18  storl.).  Gjuten  af  Dan.  Fehrman  1746.  Säll- 
synt. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  förgylld  koppar. 

2. 

Åts.  CAROLUS  RENALDUS  BERCH  HOLMIENSIS, 
Hufvudet,  h.  s.     Under  halsen:   I7ri7, 

Fräns.  IN  ABSENTIAE  SOLATIUM  FECIT  AMICA  MA- 
NUS HEDLINGERI.  Ofverst  en  strålande  stjerna;  nederst 
en  valknut. 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  Grav.  1757  af  J.  C.  Hedlinger,  sedan 
han  frän  Sverige  hade  återvändt  till  sitt  fädernesland  Schweitz.  Säll- 
synt. —  K.  Mk.  i  tenn,  bronzerad;  B-n  i  bronz. 


186 

3. 

Äts.     Densainina  som  till  Xio   2. 

Fräns.  REGI  SVEC.  A  CA^TELL.  COXSIL.  TABU- 
LARII  CUSTOS  COOPTAT.  IN  UTRAMQUE  PATR.  URBIS 
ACADEMIAM  SOCIET.  LITER.  VPSAL  ET  ANTIQVARIORUM 
LONDINENSIUM  C.EL.  A  C.  HEDLINGER  AMICO  OPT. 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  lledlinger  graverade  denna  Frånsida 
1771,  kort  före  sin  samma  år  inträffade  död.  Sällsynt.  —  K.  Mk. 
o.  B-n  i  bronz. 


Ats.  C.  REX.  BERCH  R.  SV.  A.  COXSIL.  CAXCELL. 
ET  EQV.  AUR.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
mantelveck    och    Nordstjerneorden.     —    Nedanför:    g.  livxg- 

BEItUEIl. 

Fräns.  DIVOS  MUSA  REFERRE  DEDIT.  Historiens 
sånjjsudinna  fClio)  stär  med  ett  blåsinstrument  i  höora 
ocli  ett  skrifstift  i  venstra  handen,  hvilande  armen  på  en 
bok,  som  ligger  pä  en  afskuren  fyrkantig  pelare.  I  af- 
skärn.:   post   xlvi.   annor.   c.   laude  stipendia  nummo  publ. 

DONAT.   MDCCLXXVII. 

Diam.  17^  lin.  (16  stork).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  på  Konung  Gustaf  IILs  befallning  och  bekost- 
nad 1777,  kort  före  Berchs  död.  Den  lär  dock,  på  Berchs  egen  be- 
gäran, icke  blifvit  utlemnad  förr  än  följande  året.  —  K.  Mk.  o.  B-n 

Berch  har  författat  flera  värdefulla  afhandlingar  i  histonska  äm- 
nen, intagna  i  samtidens  liirda  Tidskrifter.  Hans  numismatiska  ar- 
beten, fastän  icke  alltid  röjande  skarp  kritik  och  sträng  plan,  hafva 
ännu  ej  fcirlorat  sitt  värde.  Han  fcirenade  med  klassiska  studier  och 
god  smak  ovanliga  insigter  i  emblematik,  hvarfir  han  ofta  anlitades 
om  fcirslag  till  minnespenningar  och  inskrifter.  Med  omsorg  har  han 
fiirfattnt  katalog  tifver  Antiqvitets  Archivets  d.  v.  samling  af  forn- 
saker  och  historiska  märkvärdigheter  samt  öfver  Drottning  Lovisa 
Ulrikas,  sedermera  af  Staten  inlösta,  dyrbara  myntkabinett.  Hans 
egen  rika  samling  af  minnespenningar  öfver  sa  väl  Svenska  som  ut- 
ländska privatpersoner  inliistes  till  Kongl.  Myntkabinettet. 


187 


ANNA  JOHANNA  GRILL, 

FÖDD    GRILL. 

Dotter  af  Grosshandlaren  Carl  Grill.    Född  1720.   Gift 

1737  med  sin  kusin  Grosshandlaren,  sedan  Direktören 

vid  Ostindiska  kompaniet  Clas  Grill;  Enka  1767. 

Död  d.  3  Jan.  1778. 


Ats.      Densamma    som    till    minnespenningen    öfver 
hennes  silfverbröllop.     Se  pag.  154. 

Frans.     JETTON  DE  MADAME  ANNE  JEANNE  GRILL. 

Diam.    \0\   lin.  (7  storl.).     Spelpenning,  grav.  af  Dan.  Felirman 
och  af  honom  förärad  Fru  Grill  år  1755.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


En  minnespenning  öfver  Fru  Grills  silfverbröllop  17()2, 
hvartill  Atsidan  af  N:o  1  användes,  se  under  mannen 
Clas  Grill,  N:o  2,  pag.  154. 

Fru  Grill  egde  vackra  samlingar,  bland  andra  en  utmärkt  sam- 
ling af  Svenska  mynt  och  medaljer,  hvilken  genom  arf  kom  till  Bruks- 
patron Friherre  P.  A.  Tamm,  som  skänkte  den  till  sin  systerson 
Brukspatron  Carl  Östberg.  Denna  länge  bortglömda  samling,  nu  för- 
varad på  Elfkarön  i  Upland,  har  af  nu  varande  egaren  blifvit  be- 
tydligt ökad,  särskildt  genom  inköp  af  framlidna  Grosshandlaren  Jo- 
han Scharps  rika  samling  af  minnespenningar  öfver  Svenska  privat- 
personer, hvars  grundstam  bildats  af  den  vettgirige  Vinhandlaren  i 
Stockholm  Dan.  G.  Nescher. 


CARL  VON  LINNE. 

Född  d.  13  Maj  1707.     Med.  D:r;  Kongl.  Archiater; 

Professor  i  medicin  och  botanik  vid   Upsala  Universitet ; 

Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A. 

Död  d.  10  Jan.  1778. 

1. 
Åts.     CAROL.  LINNAEUS  M.  I).  BOT.  PROF.  UPS.  AET. 
39.     Bröstbilden,  h.  s.,  i  mantelveck.  —  Nederst:  d.  v. 


188 

P>åns.  CAROLO  GUSTAYO  TESSIN  ET  LMMORTALI- 
TATI  EFFIGIEM  CAROLI  LINNAEI  CL.  EKEBLAD  AND.  HÖP- 
KEN  N.  PALMSTIERXA  ET  C.  HÅRLEMAN  DIC.  MDCCXLVI. 

Diam.  11',  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Dan,  Fehrman.  Slagen  1746 
af  Kanslirådet  f.  d.  Ministre  plenipot.  Grefve  Clas  Ekebiad,  Hofmar- 
skalken  m.  m.  Frih.  Anders  Johan  von  Höpken  och  f.  d.  Envoyén 
Nils  Palmstierna  (alla  tre  samma  år  befordrade  till  Riksråd)  samt 
Ofverintendenten  Frih.  Carl  Härieman,  och  tillegnad  Linnés  synner- 
liga beundrare  och  gynnare  Riksrådet  Grefve  Carl  Gustaf  Tessin.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


2. 

Åts.  C.  LIXNxVEUS  EQV.  AUR.  ARCpiAT.  ET  PR. 
UPS.  Bröstbilden,  kopierad  efter  N:o  1,  men  med  tillägg 
af  Nordstjerneordeii.  —  Nedanför:  u.  i. 

Frans.  ILLUSTRAT.  Solen  bestrålar  tre  i  form  af 
Sveriges  vapen  ställda  kronor,  bildade  af  alster  ur  djur-, 
vext-  och  stenriket. 

Diam.  11^  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1758  af  Riksrådet  Grefve  C.  G,  Tessin,  till  h^il- 
ken  Linné  hade  dedicerat  den  kort  förut  utkomna  första  delen  af 
Systema  Naturce.  Den  sinnrika  framställningen  på  Frånsidan  angif- 
ver  på  samma  gäng  omfånget  af  Linnés  vetenskapliga  forskningar 
och  Sveriges  ära  att  hafva  frambragt  denna  sekularman,  —  K.  Mk, 
i  silfver;  B-n  i  guld. 

3. 

Ats.     Densamma  som  till  X:o  2. 

Frans.     REGIA    ACADEMIA    SCIENTIARU3I.     K.   We- 

tenskaps  Akademiens  äldre  jeton])rägel.     Se  pag.   127. 

Diam.  m.  m.  som  N:o  2.  (St.  på  K.  Myntet),  Slagen  1764  af 
K.  Wetenskaps  Akademien,  att  utdelas  som  prisbelöning  för  insända 
godkända  afhandlingar,  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver, 

4. 

Åts.  CAROLUS  LINNAEUS  ARCH.  REG.  EQV.  AURA- 
TUS,  Bröstbilden,  h.  s,,  i  tidens  drägt  med  mantelveck, 
Nordstjerneorden  och  örten  Linnasa  i  knapphålet,  —  Ne- 
danior:  liu.ngbergeh. 


1 8!) 

Frans.  DEAM  LUCTUS  ANGIT  AMISSI.  Naturen 
(Cybele  eller  Dea  niater),  en  qvinna  med  krona  och  nyckel 
i  hand,  står  sörjande,  orn^ifven  af  djur  (lejon,  björn, 
lodjur  m.  fl.),  vexter  (deribland  Linnaaa)  och  stenar.  I 
afskrirn.:  post  obitum  upsaliae  d.  x.  jan.  mdcclxxviii.  rege 

JUBENTE. 

Diam.  18  lin.  (16  stor!.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  på  Konung  Gustaf  IIl:s  befallning  och  bekostnad 
1780.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


5. 

Äts.  CAROLUS.  LINN^^US.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  ti- 
dens drägt  med  Nordstjerneorden  och  örten  Linntea  i 
knapphålet.   —   Frånsidan  slät  med  upphöjd  kant. 

Diam.  12i  lin.  (9^  stor!.).  Grav.  af  Kirk  i  London  i  slutet  af 
förra  eller  början  af  innevarande  århundra  e,  före  1806  *).  Bilden,  at 
vackert  arbete  och  stor  likhet,  lär  vara  gjord  efter  ett  bekant  por- 
trätt med  den  svuistiga  underskriften:  »Deus  creavit,  Linnfeus  dispo-' 
suit.»  Tyckes  hafva  varit  ämnad  till  något  slags  belöningspenning, 
att  förses  med  inristad  skrift  på  baksidan.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  i 
bronz;  B-n,  gjuten,  i  tenn. 


Ats.     Densamma  som  till  N:o  2. 

Frans.     NATALIUM  MEMORI AE  S AECULARI  D.  XXIV. 
MAII   MDCCCVII.  INSTITUTUM  LINNAEANUM  UPSALIENSE. 

Diam.  I  Ii  lin.  (8  stori.).  Frånsidan  grav.  af  C.  Enhörning.  (St. 
på  K.  Myntet).  Slagen  af  sällskapet  ^Linnéska  Institutet»  i  Upsala 
till  festen  d.  24  Maj  1807,  hundrade  årsdagen  (nya  stilen)  efter 
Linnés  födelse.  Det  nämnda  sällskapet,  förut  kalladt  »Zoophytoliti- 
ska  Sällskapet»,  stiftadt  af  studerande  i  Upsala,  hade  till  ständig 
Praeses  valt  den  efter  mångårigt  vistande  i  England  och  Afrika  år 
1799  hemkomne  Botanices  Demonstratorn,  sedan  Professorn  Adam 
Afzelius,  hvilken  vid  sekularfesten  hr)ll  ett  minnestal  öfver  Linné  och 
bosörjde  om  minnes[)pniiingens  prägling.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


■;  Uppgiften  om  griivörcii  gnnular  sig  pil  en  anlcckniiig  af  I).  G.  Ncsi-licr.  Silfver- 
stolpe  (Supplement  till  Burch)  ocli  Afzelius  ( Eyetihändiffn  nnteckningnr  af  C.  Lin- 
ncrus  om  siy  yelf)  samt,  efter  den  sediiare,  Rudoiplii  ocli  Kluyskens  (se  N;o  H) 
anföra  endast  att  pcnuingeu  iir  priiglad  i  England.  Herr  Envoyén  m.  ni.  Grefvc 
B.  von  Plåten,  som  i  London  an.skaffat  och  till  Kongl.  ]\Iyntkabineltct  förärat  det 
der  förvarade  exemplaret,  har  dock  meddelat  underrättelse  att  föreståndaren  för  K. 
Myntet  i  Loudou  Herr  Wyon  icke  känner  hiuMivida  penningeu  är  slagiui  i  delta 
luud. 


190 


Äts.     CAROLUS  LINNiEUS.     Bröstbilden,   v.   s.,  i  ti- 
dens drägt  med  Nordstjerneorden.  —  Nedanför:  dubois  f. 

Fräns.     NATUS  ROESHULTAE  IN  SUECIA  AN.  M.DCC. 
VII.    OBIIT    AN.    M.DCC.LXXVIII.       Under  en  linea:   series 

NUMISMATICA    UN1VER.SALIS    VIRIM    ILLUSTRRM.   — M.DCCC.XVni,   — 

Vid   nedra  kanten:  pruANi)  eiudit. ') 

Diam.  14  lin.  (11;  storl.).  Grav.  1818  af  Eug.  Dubois  i  Paris 
för  en  af  Durand  utgifven  serie  af  minnespenningar  öfver  ryktbara 
män  af  alla  nationer.  Linnés  minnespenning  blef  den  första  i  denna 
serie.  «Roeshultae»  är  komministersbostället  Råshult  i  Stenbrohults 
socken  i  Småland,  der  Linné  var  född,  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


7.   a.**) 

Ats.     Lik   X:o   7,  men  med  gravörens  namn  (dubois.  f.) 
satt   under   axeln    och   utan  raiidskrift.  —  Frånsidan  slät. 

Storlek  som  N:o  7.  Grav.  af  Eug.  Dubois,  förmodligen  att  an- 
vändas i  st.  f.  N:o  7,7.  b  eller  8  i  Durands  nämnda  medaljserie. — 
K.  Mk.  i  bronz;  B-n  i  silfver. 


7.   b. 

Ats.     Lik    N:o    7,    men    utan  Nordstjerneorden  och 
med   naa;on  rin^a  variation  i  ofritt. 

Fräns.     Lik    N:o    7.    men    med  ordet:   virum  i  st.  f. 

viRUM,  samt  vid  nedra  kanten:  parishs  durand  edidit. 

Diam.    m.    m.  ^som  N:o  7.  —  Upsala  Universitets  Mk.  samt  H. 
K.  II.  Hertigen  af  Östergötland  Prins  Oscars  samling  i  bronz. 


Åts.     Densamma  som  till  N:o  7,  eller  7.  n,  7.  6  eller 
åtminstone  näi*a  liknande. 


*)  Minncspeiininganic    i  denna  serie  hafva  raiidskrift,  pa  silfverexcmplar :  argenT;  pa 

bronzexemplar:  Monachh. 
")  Rudoli)hi,  i  det  under  N:o  8  citerade  arbetet,  uppgifver  oriktigt  att  denna  bildsida 
(eller  den  till  N:o  7,  eller  7.  4)  blifvil  präsrlad  i  Sverige,  likasom  Kluyskens  att 
den  i  Sverige  blifvit '  tagen  till  förebild.  De  i  Sverige  priiglade  bildsidorna  till 
Linnés  minnespenningar  äro  långt  iiidrc  än  den  Franska  gravörens  arbete  och  torde 
snarare  hafva  tjent  till  förebild  för  detta. 


191 

Fräns  NATUS  SMOLANDIAE  AN.  M.  DCC.  VII.  OBIIT 
UPSALIAE  AN.  M.  DCC.  LXXVIII.  -    Derunder:  series  numis- 

MATICA     UXIVERSALIS    VIRORUM   ILLUSTRIUM   .M.DCCC.XXII.    —    dika.nd 
EiiiniT. 

Storlek  m.  ni.  som  N:o  7.  Grav.  af  Eug.  Dubois  1822,  hvar- 
vid  det  i  utlandet  okända  gårdsnanniet  Råshult  blifvit  utbytt  mot 
det  mera  bekanta  provinsnamnet  Småland.  Denna  minnespenning  fin- 
nes icke  veterligen  i  någon  Svensk  samling.  }3eskrit'ningen  är  hemtad 
ur  Car.  Asm.  Rudolphi's  liecentioris  aevi  Numisinata  virurum  de 
rebtis  medicis  et  phi/cieis  nieritoruni  niemovia  servantia.  Berol.  1829, 
p.  9(5,  N:o  403,  och  Ilipol,  Kluyskens  ]^es  homnies  celebres  dans  les 
Sciences  et  les  arts,  et  des  mcdailles  qui  consacrent  lenr  souvenir. 
Gand  1859,  Tom.  2:  pag.  161.  Den  sednare  författaren  anser  orik- 
tigt ordet  uSmnlandiae»  hafva  tiikommit  genom  ett  misstag  och  att 
detta  misstag  (på  den  yngre  minnespenningen!)  blifvit  rättadt  på  den 
under  N:o  7  upptagna  (den  äldi'e!). 

9. 

Åts.  CAROLUS  LINNAEUS.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  en- 
kel drägt.  —  Nedanför:  ■«•.  avyon  s.  mint. 

Frans.  OB  SOLERTIAM  IN  STUDIIS  BOTANICIS  LAU- 
DATAM  SOC:  PHARM;  LOND:  VOLUIT  A.  D.  MDCCCXXX. 
En  qvinna  i  antik  drägt,  samtalande  med  en  framför  henne 
sittande  yngling,  håller  i  venstra  handen  en  blomqvast, 
och  pekar  med  den  högra  på  en  antik  grafvård,  pä  h vil- 
ken läsas  namnen  af  de  berömda  naturforskarne:  ray  lin- 
NAEUS  JUssiEU  SLOANE.  Nedanför  på  ett  upprulladt  blad 
står:  MILLER.  Bakom  qvinnan  en  antik  vas,  prydd  med 
bilden  af  Hygiaea  matande  en  orm,  och  fylld  med  blom- 
mor; på  marken  vexa  blommande  örter.  I  afskärn.:  en 
rund  sköld,  i  hvilken  syns  Apollo  dödande  draken  Py- 
thon,    lagd    pä  en  enkel  ormstaf.    —    Vid  ena    kanten:   w. 

WYON.    R.    A. 

Diam.  15^;  lin.  (13A  storl.).  Grav.  af  W.  Wyon  i  London.  Sla- 
gen 1830  af  Farmaceutiska  Societeten  i  nämnda  stad  att  användas 
som  belöningspenning  för  studerande,  som  gjort  beriimliga  framsteg  i 
botaniken.  Frånsidans  stamp  är  bräckt.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

9.  a. 
Ats.     Densamma  som   till  X:o  9. 

F  r  ä  n  s.  OB  SOLERTIAM  IN  STUDIIS  BOTANICIS  LAU- 
DATAM   SOC.    PHARM.   LOND.   VOLUIT.  A.  D.   1830.      Fiiju- 


192 

reriie  m.  iii.  som  pä  N:o  9,  iiKcl  siiiä,  obetydliga  förän- 
dringar, men  arbetet  bättre  utförd  t.  I  afskärn.:  Skölden 
pä  ormstafven  som  pä  N:o  9.  Vid  ena  kanten:  w.  wton  s.; 
vid  den  andra:  mint. 

Diam.  m.  m.  som  N:o  9.  Förmodligen  har  denna  Frånsida  blif- 
vit  sålunda  omgjord,  sedan  den  förra  erhållit  bräcka.  Sällsynt.  — 
Upsala  Universitets  'Sik.  i  bronz. 

10. 

Åts.  SOCIÉTÉ  ROYALE  D'HORTICULTURE  ET  D'A- 
GRICULTURE  DE  LIÉGE.  Linnés  bröstbild,  v.  s.  —  Ne- 
danför:   DISTEXHE. 

Frans.  Staden  Liége's  vapen  omslutet  af  ett  band 
bildadt  af  blommor  och  fruotei*. 

Diam.  15  lin.  (13  storl.).  Sålunda  beskrifven  af  Hipol.  Kluy- 
skens  i  dess  under  N:o  8  anförda  arbete,  2:  102.  Användes  förmod- 
ligen till  prisbelöning  af  den  pa  Atsidan  angifna  Trädgårdsodlings 
och  Landtbruks  Societeten  i  Liege  (Liittich).  Exemplar  deraf  finnas 
icke  veterligen  i  någon  Svensk  samling. 

Linné  (kallad  Linnaeus  innan  han  1757  adlades)  har  som  ombil- 
dare  eller  rättare  grundläggare  af  de  naturhistoriska  vetenskaperna 
och  företrädesvis  den  botaniska,  vunnit  vidsträcktare  rykte  än  någon 
annan  nyare  tidens  vetenskapsman,  och  hans  namn  skall  aldrig  upp- 
höra att  med  vördnad  och  tacksamhet  anföras,  huru  mycket  än  dessa 
vetenskaper  genom  nya  forskningar  och  upptäckter  kunna  vinna  i 
omfång  utöfver  den  krets,  som  var  honom  bekant.  Det  var  hans 
snille  förbehållet,  att  inom  detta  område  utspana  naturens  eviga  la- 
gar och  uppdraga  grundlinier,  inom  hvilka  äfven  framtidens  upptäck- 
ter kunna  inrymmas.  Linné  var  en  af  K.  Wetenskaps  Akademiens 
stiftare  och  blef  Akademiens  förste  Pragses.  Studerande  ungdomen 
vid  det  lärosäte,  han  gagnat  och  hedrat,  har  uppfört  siarens  bildstod, 
huggen  i  marmor  af  Byström,  i  zoologiska  museets  lärosal  i  Univer- 
sitetets botaniska  trädgård.  En  ännu  skönare  och  oförgängligare  min- 
nesvård är  den  täcka,  af  Gronovius  namngifna  »Xinnsea  borealis», 
hvilken  hvarje  vår  sprider  sitt  doft  i  fäderneslandets  skogar. 


latf.  .>•>. 


u  PBDPAC.VTOR   .^^  .^ 


%.  .y.^. 


193 


CAllL  De  GEER. 

Född  d.   10  Febr.  1720.  Friherre;  Hof marskalk;  Kom- 
mendör m.  st.  k.  af  K.   W.  O.;  Riddare  af  K.  N.  O.; 
Ledamot  af  K.   W.  A.     Död  d.  7  Mars  1778. 

1. 

Åts.  C.  DE  GEER  MARECH.  AULIC.  ET  EQ.  TORQ. 
O.  VAS.  Brö8tbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt,  med  Wasaordens 
kommendörsband  och  Nordstjerneorden.  —  Nedanför:  g.  l. 

Fräns.  SUBIMET  SUPERSTES.  En  fjäril  med  ut- 
slagna  vingar,    krypande    ur   sin   puppa.     I    afskärn.:  reg. 

ACADEMIA    SCIENT.    SV.    C.    F. 

Diam.  ll.|  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet),  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1778.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

2. 

Äts.  C.  DE  GEER  MARECH.  AULIC.  ET  EQ.  TORQ. 
ORD.  VAS.    Bröstbilden  som  pä  N:o  1,  utan  gravörens  namn. 

Fräns.  SIBIMET  SUPERSTES.  En  öfver  marken  upp- 
åt flygande  fjäril.     I   afskärn.:  opt.  coniugi  Charlotta  rib- 

BING  c.   F.    177  8. 

Diam.  16  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger  1778,  efter 
Frih.  De  Geers  död,  på  anmodan  af  enkan,  Friherrinnan  Catharina 
Charlotta  Ribbing,  som  dock  förkastade  Fränsidan,  ovisst  af  livad  an- 
ledning, möjligtvis  sedan  hon  erfarit  att  K.  Wetenskaps  Akademien 
begagnat  samma  inskrift  på  sin  öfver  De  Geer  nämnda  år  slagna 
minnespenning  (se  N:o  1).  Stampen  blef  aldrig  härdad  och  endast 
högst  få  afdrag  i  tenn  eller  bly  äro  deraf  tagna.  Således  mycket  säll- 
synt.    K.  Mk.  i  bly,  förgylld. 

3. 

Ats.     Densamma  som  till  N:o  1. 

Fräns.  OPT.  CONJUGl  CHARLOTTA  RIBBING  F.  F. 
CURAVIT  MDCCLXXVUL  (- -  factum  lieri  curavit  - -)  inom 
en  lagerkrans. 

13 


194 

Diam.  16  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger  1778.  Denna 
Frånsida  g.jordes  i  stället  fiir  den  af  Friherrinnan  De  Geer  förkastade. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frih.  De  Geer  vann  som  entomolog  vidsträckt  vetenskapligt 
rykte  Hans  stora  verk  Memoires  ponr  sercir  a.  1'histoire  des  In- 
sectes  i  7  delar,  eger  stort  värde  genom  beskrifningarnes  noggranhet 
och  goda  figurer,  dem  han  sjelf  tecknat.  En  rik  farbroders  testamente 
criorde  honom  egare  af  Leufsta  m.  fl.  bruksegendomar  och  grufvor, 
hvilka  genom  hans  vård  och  införda  förbättringar  vunno  ökadt  varde, 
och  der  han  blef  en  fader  för  sina  underhafvande.  Hans  rika  sam- 
ling af  insekter  och  andra  naturalster  jemte  ett  dyrbart  mikroskop 
skänktes,  efter  hans  död,  af  enkan  till  K.  Wetenskaps  Akademien. 


OTTO  FLEMING. 

Friherre      Född   1697.     Rihräd;   Eiddme  och  Kommendör 
af  K.  Maj:t^  O.     Död  d.  24  Nov.  1778. 

Åts.  OTTO.  FLEMING.  L.  BARO.  CHIL.  EQVES.  et. 
COM.  OR.  ENSIF.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  med  Svärds- 
ordens korninendörsbaiid  ufver  axeln  och  pelshriiniadt  man- 
telveck,  pä  hvilket  ses  oi-denskrachanen.  —  Under  axeln: 


M.    G.    A. 


Frans.  ^.QVAM  SERVARE  MENTEM.  En  oval  sköld 
med  friherrliga  Flemingska  vapnet  i  fyra  fält  kring  hjert- 
vapnet  under  krona,  onigifven  af  ordensbandet,  med  iin- 
derhängande  stjerna,  och  en  lejonhiul.    -  Nedanför:  arbif.n 

MDCCLV. 

Diam.  13\  lin.  (U  storl.).  Grav.,. af  M.  G.  Arbien  i  Köpenhamn 
1755,  då  Frih.  Fleming  (den  tiden  Ofverste  och  Kommendör  m.  st. 
k.  af  K.  S.  O.)  var  Envoyé  extraord.  vid  K.  Danska  hofvet.  (St. 
i  *  Banken).  Omskriften  på  Frånsidan  var  hans  riddarevalspråk.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frih  Fleming  hade  som  militiir  befordrats  till  (')fverste  i  armeen, 
och  var 'Envoyé  E.  O.  vid  K.  Danska  hofvet  1748-1755.  Sist- 
nämnda år  insattes  han  i  Rådet,  hvarifran  han  af  det  segrande  mot- 
partiet  uteslöts  1765.  Äter  inkallad  1769,  vägrade  han  att  mottaga 
detta  anbud,  föredragande  privatlifvets  lugn. 


195 


p:va  säck, 

FÖDD    BJELKE. 


Dotter'    af  Presidenten   i  K.   Statskontoret  Grefve   Carl 

Gustaf ^Bjelke.     Född  d.   14   Dec.   1706.     Gift  1722 

med  Kammarherren,  sedan  Kanslirådet  Friherre  Johan 

Gabriel  Säck;  Enka  17 öl.     Död 

d.  18  Dec.  1778. 

Äts.     Utan    inskrift.     Familjen    Bjelkes    vapen    i   en 
oval  af  tva  gripar  hållen  sköld  under  krona,  på  ett  med 

blomsterband  orneradt  underlao-, 

o 

.      Fräns.     JETTON    DE    AP»^    LA   BARONNE    DE    SÄCK 
NEE  COMTESSE  DE  BIELKE  1744.  ^"^^^^^^    ^^    ^^^^^ 

Diam.    10   lin.  (7  stor!.).     Speipenning,  grav.  af  J.  C.  Hedlinger 
och  at  honom  lorårad  till  julklapp  1744.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


JAKOB  JONAS  BJÖRJSSTÅHL. 

Född  d.  23  Jan.  1731.   E.  o.  Philos.  Professor  i  Upsala; 
Utnämnd   Professor  i  österländska  språken  vid   Univer- 
sitetet  i   Lund,   hvilken   befattni^ig  han  dock  aldrig  till- 
trädde.    Död  i  Salonichi  i  Grekland 
d.  12  Jidi  1779. 

Ats.     lAC.  lON.  BIÖRNSTÅIIL  PIIILOLOGUS.      Hufvu- 
det,  h.  s.  -   Nedanför:  c.  fkhrman. 

A..xTi?/;'"f-r  CELEBER.  PEREGRINATORI  DEDIT  SUDER- 
MANNIA  CUNAS  MDCCXXXI  THESSALONICA  CIPPUM 
MDCCLXXIX    HOLMIA    NUMMUM    MDCCLXXX  ^'^^^^ 

Diam.  m  lin.  (8  stoil.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  1/80  genom  försorg  af  Kongl.  Bibliothekarien  C. 
n  Gjorwell  soni  tiU  kostnaden  använde  influtna  prenumerationsmedel 
pa  Bjornstahls  Brefmmling.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Björnståhl,  född  pä  Rotarbo  i  Näshulta  socken  i  Södermanland, 
egde  djupa  msigter  i  österländska  språken,  flan  tillbragte  12  är  på 
resor  i  främmande  länder  för  vetenskapliga  forskningar,  deraf  de  tre 
''^i^^f'^'\^l  '*'^-  .  ^^"'  J^^rättelse  om  dessa  resor,  innehållande 

nkhaltiga  litterära  upplysningar,  utgafs  efter  hans  död  af  Gjörwell 


196 


HENRIKA  JULIANA  von  LIFAYEN. 

Dotter  af  Rihrädet  Grefve  Hans  Henrik  von  Liewen. 

Född  d.   16  Febr.   1709.     Hoffröken;   Gift  1748  med 

öfverintendenten    Frih.    Carl    Hdrlemon;    Eiika    1753. 

Död  d.  26  Äng.  1779. 

Åts.  H.  S.  D.  M.  VOUS  JOUÉS  COMME  UAMOUR. 
(Henriette  Sylvie  de  Moliére--).  På  ett  rundt  bord,  höljdt 
med  ett  täcke,  ligga  tre  kort,  esset,  tiian  och  trean  i  ru- 
ter samt  ett  par  glasögon. 

Frans.  L'AMOUR  EST  AVEUGLE.  Kärleksguden,  be- 
vingad, står  med  förbundna  ögon  och  med  bågen  i  hand. 
—  På  marken:  d.  f. 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fohnnan.  Slagen  för- 
modligen 1744.  De  på  bordet  upplagda  korten  bilda  hvad  man  i 
tricettspelet  kallade  »Neapolitain».  Fröken  Liewen,  som,  för  sin  be- 
midran  af  en  Fransysk  roman,  inom  hofvet  pä  skämt  kallades  »Hen- 
riette^ Sylvie  de  Moliere«  (hvartill  begynnelsebokstäfverna  förekomma 
på  Atsidan)  hade  vid  något  tillfälle  tankspridd  begått  ett  fel  i  det 
då  brukliga  tricettspelet,  hvilket  gaf  Rikrådet  Grefve  C.  G.  Tessin 
anledning  att  låta  gravera  och  lemna  henne  denna  spelpenning.  —  K. 
Mk  o.  B-n  i  silfver. 

Efter  mannens  död  skänkte  Grefvinnan  Hårlenian  hans  samlin- 
gar af  böcker,  kopparstick  och  handritningar  till  Kongl.  Bibliotheket. 


ULRIKA  SPARRE, 

FÖDD    STRÖMFELT. 

Dotter  af  Riksrådet  Grefve  Johan  Strömfelt.  Född  d. 
11  Dec.  1724.  Gift  1756  med  öfverste  Löjtnanten, 
sedan  Riksrådet  ock  Ofv  er  stat  hall  ar  en  Frdierre  Carl 
Sparre;  Ofverhofmästarinna  hos  Drottning  Sofia  Mag- 
dalena.    Död  d.  30  April  1780. 

Åts.    TE  SOCIA  NIL  Mlill  TRISTE.    Grefvinnan  Spar- 
res bröstbild,  v.  s.,  i  veckad  drägt.  Vid  bröstet  äro  fastade 


197 

Drottningens  })orträtt  och  dekoi-ationen  till  lOrdre  de  IHar- 
nionie  eller  den  s.  k.  Solfjädersorden.  —  Nedanför:  uu.ngbekgeu. 

Frans.  MEMORIAE  COMIT.  ULR.  STRÖMFELT  OPTI- 
MAE  COXJUGIS  XATAE  MDCCXXIV  DEXATAE  MDCCLXXX 
DICAVIT  CAROLUS  SPARRE. 

Diam.  17i  lin.  (16  stor!.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  den^efterlefvande  mannen  1780,  da  blott  några 
få  afdrag  utlemnades.  Ar  1791  begärde  och  erhcillo  Frih.  Sparres 
arfvingar  K.  Witterhets,  Ilistorie  och  Antiqvitets  Akademiens  tillå- 
telse att  afprägla  nya  exemplar.  — •  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

GrefNnnnan  Sparre  hade  varit  HofFröken  hos  Drottning  flrika 
Eleonora,  Kammarfröken  hos  Drottning  Lovisa  Ulrika  och  blef  1777 
Ofverhofmästarinna  hos  Gustaf  Ill:s  gemål.  I>'Ordre  de  rHarnionie 
var  en  societetsorden ,  stiftad  af  Lovisa  Ulrika  1744,  pa  Riksrå- 
det Grefve  C.  G.  Tessins  förslag,  med  anledning  deraf,  att  Kron- 
prinsessan, när  hon  första  gången  på  en  konglig  slup  reste  till  Drott- 
ningholm, tappade  sin  soltjäder,  som  föll  i  stycken,  hvilka  af  när- 
varande heiTar  och  damer  som  minnen  tillvaratogos.  Dekorationen 
utgjordes  af  en  blå  glob,  på  hvilken  ses  en  kongliij:  slup  af  guld  och 
deröfver  en  strålande  stjerna  af  silfver,  genom  fem  hoplagda  solfjädrar 
fästad  på  ett  hvitt  ringformigt  omgifvande  band  med  inskrift  på  ena 
ena  sidan:  »La  liaison  fait  ma  valeur»,  pa  den  andra:  »La  division 
me  perd»,  hängande  i  Lovisa  Ulrikas  namnbokstäfver  under  en  kong- 
lig krona  af  guld.  Orden  utdelades  bland  hofvets  vänner  och  bars  i 
band  af  brandgul  (Brandeuburgs)  färg. 


DANIEL  FEHRMAN. 

Född  d.  12  Jan,  1710.     Medaljgravör  vid  Komjl.  Myntet  i 
StocHohn.     Död  d.'  8  Juni  1780.  ' 

Åts.     DAN.  FEHRMAN  IIOLMIENSIS.    Hufvudet,  h.  s. 
-     Nedanför:  c.  g.  fehrman. 

Fräns.     FULGOR    ABSUUE    FUMO.     En  antik  lampa 
brinnande  med   klar  läoa. 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  sonen  Carl  Gustaf  Fehrman 
178.3.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Daniel  Fehrman,  Hedlingers  lärjunge  och  efterträdare,  var  en  af 
vårt  lands  skickligaste  medaljgravörer.  Han  upphörde  dock,  till  följd 
af  ett  slaganfall  (1764),  många  år  före  sin  död  att  arbeta. 


198 

JOHAN  AF  BJERKÉN. 

Född  d.   7  Nov.  1725.     Expedition.^sekreferare  vid   Ut- 
rikes expeditio7un,  sedan  Kansliräd;  Riddare  af 
K.  N.  O.     Död  d.  28  Aug.  1780. 

Åts.  lOH.  A  BIERKÉN  R.  SV.  A  CONS.  CANCELL. 
ET  EQV.  AUR.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  Svenska  nationaldräg- 
ten  med  Nordstjerneorden.  —  Nederst:  r. 

Fräns.  FLENDI  COPIA  DIVES.  En  sarkofag  på  en 
uppböjd  rutad  plan,  ä  iivilken  bgga  ett  ordensband  ocb 
en  vinkelhake.  1  afskärn.:  l.  fr.  mur.  ex  s.  s.  eduard. 
PRAEF.  MER.  MÖRT.  AD.  MDccLXxx.  (Liberl  fratrcs  Muratores 
ex  sodalitate  Sancti  Eduardi  Praefecto  meritissimo  morte 
adenipto  -  -). 

Diam.  12  lin.  (9  stor).).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  i  Fri- 
murarebarnhuset). Slagen  1781  af  Frimurareordens  Skottska  St. 
Eduards  loge  i  Stockholm,  hvars  Ordförande  Bjerkén  hade  varit.  — 
K.  Mk.  i  guld;  B-n  i  silfver. 

Bjerkén  (adlad  1770  af  Bjerkén)  var  mycket  använd  i  Kongl. 
Kansliet,  i  Utrikes  expeditionen,  i  Sekreta  Utskottets  kansli  och  i 
åtskilliga  kommissioner.  Han  var,  enligt  en  minnestalares  uppgift, 
»skicklig  embetsman,  glad  umgängesvän  och  ledamot  i  talrika  ordens- 
sällskaper». 


JOHAN  IHRE. 

Född  d.  3  Mars  1707.    Kandiräd;  Professor  Skyttea- 
nus  vid   Upsala   Universitet;  Riddare  af  K.  N.  O.;  Le- 
damot af  K.  Svenska   Witter  hets  Akademien. 
Död  d.  1  Dec.  1780. 

Åts.  JOHANNES  IHRE  R.  a  CANCELL  AR.  CONS.  PROF. 
UPSAL.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med  Nordstjer- 
neorden. —  Under  axeln:  c.  r.. 

Frans.  (^ARPENT  TUA  POMA  NEPOTES.  Ett  ungt 
vexande  träd  onibägnndt   med  störar.     I  afskärn.:  polyhi- 

STOR   OPERIBUS   IMMORTALIS   OB.    MDCCLXXX. 


199 

Diam,  10.^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhiirninjn;.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1811.  Figuren  på  Frånsi- 
dan, tagen  ur  Ihres  adeliga  vapen,  afser  ungdomens  uppfostran.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Ihre  intager  bland  fäderneslandets  universitetslärare  ett  af  de 
yppersta  rummen,  lians  grundliga  insigter  och  innehållsrika  skrifter 
i  språkforskning,  fornforskning,  historia,  politik,  theologi  m.  m.  rätt- 
färdiga benämningen  wpolyhistor».  Särskildt  har  han  genom  sitt  Glos- 
sariuin  Stiiogothicnm ,  Scenslct  Dialekt  Leancon  m.  fl.  skrifter  lemnat 
mycket  värdefulla  bidrag  till  kännedom  af  Svenska  språket.  Hans 
anförda  Glossarium,  vitnande  om  vidsträckt  studium  af  de  Fornnor- 
diska samt  Anglosachsiska  och  Moesogötiska  tungomålen  och  deras 
litteratur,  utgafs  med  särskildt  af  Rikets  Ständer  beviljadt  understfid 
och  beredde  honom  Kansliråds  namn,  adelskap  samt  of(')rgängligt  lär- 
domsrykte. Åtskilliga  afhandlingar  inom  theologiens  område  och  öf- 
ver  dagens  politiska  frågor  adrogo  honom  processer  och  förföljelse, 
hvilka,  långt  ifrån  att  minska  hans  anseende,  bidrogo  att  göra  hans 
namn  ännu  mera  berömdt. 


CHKISTOFER  FAXELL. 

Född  1704.     Öfcerinspektor  vid  Kongl.  Laiidtmäteriet. 
Död  d.  1  Dec.  1780. 

Åts.     C.  FAXELL  ÖFV.  INSPECT.  VID  LANDTMÄTE- 
RIET.    Bröstbilden,  h.  s.,  i  rock   niecl  pelskrage  och  tofsar. 

Fräns.     KL.  SV.  PATR.  SÄLLSK.     Sällsknpets  vanliga 
jetonprägel.     Se  pag.   182. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungbergen  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1773  af  K.  Patriotiska  Sällskapet,  med  anledning 
af  Faxells  frikostiga  gåfvor.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Faxell,  som  i  egenskap  af  Ofverinspektor  vid  K.  Landtmäteriet 
hade  inseende  öfver  justering  af  mått,  mål  och  vigt,  var  en  insigts- 
full  och  verksam  embetsman  samt  frikostig  befrämjare  af  nyttiga 
företag. 


200 

CATHARINA  EBBA  HOllN. 

Dotter  af  Ofversten  Friherre  Christer  Horn.  Född  d. 
27  Maj  1720.  Vigd  a  låter e  med  Konung  Fredrik  I 
och  genom  hans  försorg  ujyphöjd  till  Romersk  Riksgref- 
vinna  1746 ;  Gift  1762  med  Ofverste  Löjtnanten,  sedan 
Riksrådet  Gr  ef  ve  Ulrik  Bar  ek;  Enka  1772. 
Död  d.  12  Sept.  1781. 

1. 

Åts.     CATHARINA    EBBA    HORN   L.    B.   IN   ÅMlNNE. 

Bröstbilden,    h.   s.,  i  prydlig  drägt  med  pärlsmycken  och 
mantel  fasthällen  af  ett  pärlsnöre  öfver  bröstet.  —  Nedan- 

lÖr:     D.    FEHRMAN. 

Fräns.  SAC.  ROM.  IMP.  GOM.  1746.  Fröken  Horns 
Tyska  riksgrefliga  vapen  i  oval  krönt  sköld,  omgifven 
af  en  drake,  som  bär  en  lans,  och  ett  lejon  hällande  en 
kask,  allt  h vilande  på  ett  moln.  —  I  kasken  står:  d.  f. 

Diam.    lU  lin.  (8  storl.).     Spelpenning,  grav.  af  Dan.  Fehrman 
1746.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  L.  BAR.  IN  ÅMINNE.  Namnbokstäfverna  ^. 
S.  yé.  dubbelt  sammanbundna,  under  greflig  krona  med 
nedhängande  blomsterband. 

Fräns.     Densamma  som  till  N:o   1. 

Storlek    m.  m.  som  N:o  1.     Grav.  af  Dan.  Fehrman  för  samma 
ändamål  som  den  föregående.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Någon  gång  finner  man  båda  Atsidorna  af  N.  1  och  2  samman- 
präglade.  —  K.  Mk.  i  tenn. 


201 


CHRISTINA  SOFIA  RÄLAMB, 

FÖDD    SÄCK. 

Dotter    af  Kanslirådet    Friherre    Johan    Gabriel   Säck. 

Född  d.   11   Ang.   1723.     Gift  1747  med  Presidenten 

i  K.   Statskontoret  Friherre  Clas  Gustaf  Rälamb;  Enka 

1765.    Död  d.  20  Oct.  1781. 

o 

Ats.  Utan  inskrift.  Familjen  Säcks  vapen  i  en  oval 
sköld  under  friherrlig  krona  pä  en  omgifning  prydd  med 
blomsterband  och  palmqvistar. 

Fräns.  JETTON  DE  W^  LA  BARONNE  DE  RÅLAMB 
NÉE  BAR.  DE  SÄCK.  1747. 

Diam.  10  lin.  (7  storl).     Grav.  af  Dan.  Fehrman.     Spelpenning 
gifven  vid  bröllopet.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


HANS  HENRIK  von  LIEWEN. 

Gr  ef  ve.     Född  1702.    Riksråd;  Riksmarskalk;  General 
Löjtnant;  Generalguvernör  i  Pommern;  Kansler  för  Abo, 
sedan  för   Greifswalds    Universitet;  Riddare  och  Kom- 
mendör af  K.  Majds  O.     Död  d.  25  Nov.  1781. 

o 

Ats.      Tvenne   iZ,   sammanbundna    genom   blomster- 
band, under  greflig  krona. 

Fräns.     UAMOUR  POUR  MA  LIBERTÉ.  1756. 

o 

Åttkantig  spelpenning  af  1 1  lin.  diam.  (8  storl.).  Grav.  af  Dan. 
Fehrman.  Gafs  år  1756  som  julklapp  åt  d.  v.  General  Löjtnanten 
Grefve  v.  Liewen,  enligt  Berchs  anmärkning,  »af  en  person»  (Borgmä- 
staren Thomas  Plomgrens  hustru  Fru  Brita  Christina  Funck),  «som 
jemte  sin  välmening  ville  lysa  med  Fransyska».  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Gr.  v.  Liewen  började  sin  tjenstgöring  i  Konung  Carl  XII:s  läger 
och  hof.  Deltog  som  General  Löjtnant  i  Pommerska  kriget  1757 — 1760 
och  ingick  sistnämnda  år  i  Rådet.  Som  Generalguverniir  i  Pommern 
införde  han  betydliga  besparingar  i  detta  lands  statsutgifter.  »lian 
var  lärd,  arbetsam,  gifmild  af  enskilda  medel,  men  högst  sparsam 
med  kronans,  oegennyttig  och  ordningsman  i  alla  sina  göromål.» 


202 


JOHAN  ADOI.F  ERNST. 

Född  1710.     Commerceräd  i  K.  Commerce  CoLleqium. 
Död  d.  14  Dec.  1781. 

xlts.     lOHAN     ADOLPH     ERNST     COMMERCE     RÅD. 
Bröstbilden,  h.  s. ,  i  mantelveck.  —  Nederst:  g.  l. 

Frans.     ÅMINNELSE  AF  EN  MEDBORGARES  FRIKO- 
STIGHET   MOT    FRIMURARE    BARNHUSET    I  STOCKHOLM. 

Derunder    en    vinkelhake  och  en  cirkelmätare  (Frimurare 
sinnebilder). 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  i  Fri- 
murarebarnliuset).  Slagen  af  Frimurarebanihusets  Direktion  1783. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Ernst  hade  endast  ett  par  år  varit  Assessor  och  omkring  ett  år 
Commerceråd  i  K.  Commerce  CoUegium,  da  han  är  1773  begärde  och 
erhöll  afsked  från  sistnämnda  embete,  med  bibehållande  af  lönen. 
Han  synes  hafva  varit  vän  af  läsning  eller  åtminstone  af  böcker, 
emedan  hans  bouppteckning  upptager  en  boksamling  af  mer  än  700 
band.  I  sitt  testamente,  uppsatt  dagen  före  hans  död,  gaf  han, 
jemte  några  mindre  anordningar,  all  sin  egendom,  med  förbehåll  af 
lifstidsränta  åt  en  syster  samt  hennes  man  och  dotter,  till  Frimurare- 
barnhuset, som  hade  blifvit  stiftadt  till  minne  af  Prinsessan  Sofia 
Albertinas  födelse  d.  8  Oct.  1753. 


DANIEL  SOLANDER. 

Född   1733.     Jur.  och    Med.   D:r.     Reste  vid  24  års 

ålder  till   England,  der  han  blef  Intendent  och  Biblio- 

thekarie   vid   British   Museum;   Ledamot   af  K.    W.  A. 

Död  d.  12  Mars  1782. 

Åts.  DANIEL  SOLANDER.  Ilufvudet,  h.  s.  Bakom 
hufvudet  syns  vexten  Solandra  grandiflora  med  utslagen 
blomma.    —    Nedanför:  o.  i,. 

Fräns.  lOSEPHO  BANKS  EFFIGIEM  AMICI  MERITO 
D.D.D.  CL.  ET  lOH.  ALSTRa:MER. 

Diam.  12]  lin.  (9^  storl.).    Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).     Slagen    1783    at    Kanslirådet  Friherre  Clas  Alströmer  och 


203 

dess  broder,  Direktören  vid  manufakturieina  i  Alingsås  Johan  Alströ- 
mer,  med  tillegnan  åt  Solanders  gynnare  och  vän,  Presidenten  i  Royal 
Society  i  London  Josef  Banks.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Solander  var  en  af  Linnés  mest  utmärkta  lärjungar  och  kalla- 
des, på  hans  förord,  till  England,  att  der  befrämja  de  naturhistori- 
ska studierna.  Hans  grundliga  kunskaper  och  angenäma  umgänges- 
gåfvor  gjorde  honom  lika  eftersökt  i  de  lärdas  som  i  enskilda  familjers 
kretsar.  Med  den  omnämnda  Josef  Banks  g.jorde  han  en  treårig  resa 
kring  jorden  för  vetenskapliga  forskningar.  Ett  örtslägte  och  en  in- 
sektart bära  hans  namn. 


CARL  RUDENSCHOLD. 

Född  d.  12  Oct.  1698.    Gr  ef  ve  (men  ej  introducerad) ; 

Riksråd;   Kansler  för   Upsala   Universitet ;  Riddare  och 

Kommendör   af  K.    Maj:ts   O.;  Ledamot  af  K.    W.  A. 

och  af  K.  Svenska   Witterhets  Akademien. 

Död  d.  10  Juni  1783. 


Ats.  CAROLUS  RUDENSCHÖLD  COMES  REG.  SVEC, 
SENATOR.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  rädsiiiantel  mt-d  serafi- 
merkedjan.  —  Nederst:  uu.ngbekgek. 

Frans.     QVLS   MAGNO  MELIUS  SUCCEDAT  ACHILLL 

På  ett  rundt  altare,  framtill  prydt  med  grefliga  Ruden- 
schöldska  vapnet  och  till  en  del  höljdt  af  ett  befransadt 
täcke,  ligga  två  kanslersspiror  ä  ett  hy  ende  samt  symbo- 
ler af  Universitetets  fyra  fakulteter  (bibel,  vågskäl,  orm- 
staf  och  Linnaea,  samt  lyra  och  en  cirkelmätare).  —  1  af- 
skärn.:  academ.  upsal.  cancellar.  mdcclxxiii. 

Diam.  \1{  lin.  (16  stork).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1773  af  Upsala  Universitet,  som  valt  Gr.  Ruden- 
schöld  till  Kansler  efter  Kronprinsen  Gustaf  sedan  han  1771  bestigit 
thronen.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

o 

Ats.  C  AR.  RUDENSCHÖLD  COM.  R.  SV.  SENAT.  Bröst- 
bilden som  pä  N:o  1.  —   Nederst:  m.  f. 


204 

Fräns.     HAERET    SCOPULLS    IMMOTAQUE    MANSIT. 

En  ek  vexande  pä  klippgrund.     I  afskärn.:  nat.  mdcxcviii 

DEN.   MDCCLXXXIII. 

Diam.  10 j  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1843.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Rudenschöld  (kallad  Rudéen  innan  han  1719  adlades)  begagnades 
länge  i  diplomatiska  värf  i  Pohlen  och  Preussen,  der  han  vann  Kon- 
ung Fredrik  II:s  förtroliga  vänskap;  blef  Riksråd  1761,  störtades  af 
Mösspartiet  vid  1765  års  riksdag,  insattes  åter  i  Rådet  1769  och 
aflägsnades  ännu  en  gång  af  samma  parti  1772,  under  dessa  vex- 
lingar  aldrig  förnekande  sina  fasta  grundsatser  och  fosterländska  tän- 
kesätt. Konung  Gustaf  erbjöd  honom  att  åter  mottaga  rådspurpum, 
men  han  undanbad  sig  denna  nåd,  egnande  sin  återstående  lefnad  åt 
vänner  och  litterära  sysselsättningar. 


PEHR  WILHEOI  WAKGENTIN. 

Född  d.   22   Sept.   1717.     K.    Wetenskaps  Akademiens 

Sekreterare;  Riddare  af  K.  N.  O.     Död 

d.  13  Bec.  1783. 

1. 

Åts.  PETRUS  WARGENTIN  EQUES  AUR.  Hufvudet, 
h.  s.  —  Nederst:  c.  g.  fkiikman. 

Fräns.  SUBLIMIORA  lAM  CURAT.  Of  ver  ett  seg- 
ment af  jordgloben  syns  pä  himlen,  bland  andra  stjern- 
bilder,  planeten  Jupiter  pä  en  linea  dragen  mellan  Wattu- 
mannens  ocli  Fiskarnes  tecken.    I  afskärn.:  secret.  sug  per 

XXXIV  AN.   MERITISSIMO  REG.   AC.   SC.   ST.    17  83. 

Diam.  11^'  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  178.3.  De  astrono- 
miska figurerna  atse  dels  i  allmänhet  Wargentins  vidt  berömda  forsk- 
ningar och  beräkningar  i  afscende  på  planeten  Jupiter  och  dess  sa- 
telliter, dels  sjirskildt  denna  planets  ställning  på  hans  dödsdag.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


205 

2. 

Åts.  PETR.  W.  WARGENTIN  REG.  ACAD.  SC.  SVEC.  A 
SECRET.  EQU.  AUR.  Hufvudet,  kopierad  t  efter  N:o  1.  — 
Nedanför:  m.  f. 

Frans.  ADSPECTAT  OLYMPUM  INQUIRITQUE  JO- 
VEM  inom  en  rand.  En  genius,  hällande  i  högra  handen 
ett  antikt  astrolab,  i  den  venstra  en  fackla,  står  blickande 
uppåt  ett  berg  (Olympus).    I  afskärn.:  kat.  mdccxvii  den. 

MDCCLXXXIII. 

Diam.  10|  lin.  (7  stor!.).  Grav.  af  M.  Erumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1844.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Wargentin  hade  redan  för  sin  disputation  pro  exercitio  utarbetat, 
på  egna  observationer  och  beräkningar  grundade,  tabeller  öfver  Ju- 
piters  satelliters  rörelse,  hvilket  arbete  väckte  uppseende  bland  sam- 
tida astronomer,  och  han  fortfor  under  större  delen  af  sin  lefnad  att 
genom  nya  iakttagelser  rikta  kunskapen  om  dessa  himlakroppar.  Frän 
1749  bestridde  han  Sekreterareplatsen  i  K.  Wetenskaps  Akademien, 
hvars  Handlingar  förvara  en  stor  mängd  uppsatser  af  honom  i  flera 
ämnen.  Genom  hans  beräkningar  och  anordningar  vann  Svenska  Ta- 
bellverket en  sådan  fullkomlighet,  att  det  blifvit  taget  till  förebild 
inom  andra  länder. 


PIEMIIK  AF  TROLLE. 

Född  d,   24  Nov.  1130.     General  Amiral;  Kommendör  m. 
st.  k.  af  K.  S.  O.     Död  d.  12  Mars  1784. 

Ats.  TROLLE  (vid  nedra  kanten).  Hufvudet,  h.  s. 
Framför  syns  Svärdsordens  kommendörsstjerna.  —  Under 
halsen:  c.  f. 

Frans.  1780.  Ett  antikt  styre,  ställdt  upprätt  mel- 
lan tvä  delliner.  —  På  båda  sidorna  en  pärlrand  inom 
den  upphöjda  kanten. 

Randskrift:  gifven  17S4  af  amiralitetet. 

Diam.   O",  lin.  (6  storl.).     Grav.  af  C.  G.  Fehrman.     (St.  på  K. 
Myntet).     Slagen   af  Svenska  Amiralitetet  på  föranstaltande  och  be- 


206 

kostnad  af  TroUes  vän  och  efterträdare,  Grefve  Carl  Aug.  Ehren- 
svärd,  att  utdelas  vid  en  minnesfest  i  Carlskrona  ^d.  30  Dec.  1784, 
i  silfver  åt  officerare  och  i  koppar  åt  manskapet.  Årtalet  1780  afser 
tiden  för  Trolles  utnämning  till  General  Amiral.  Grefve  Ehrensvärds 
smak  igenkännes  i  de  ordknappa  inskrifterna  och  den  antika  sinne- 
bilden, —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Finnes  äfven  utan  randskrift,  något  mindre  (8i  lin.) ,  med  krusad 
kant.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

Trolles  hastiga  befordringar  inom  flottan  motsvarade  hans  stora 
förtjenster  af  detta  vapen  och  hans  kraftfulla  verksamhet.  Ehuru 
fostrad  af  Grefve  Augustin  Ehrensvärd,  omfattade  han  icke  med  ute- 
slutande förkärlek  dennes  skapelse,  skärgårdsflottan,  utan  gynnade 
äfven  den  stora  flottan,  hvilken  han  likväl  önskade  göra  mera  rörlig 
och  verksara  genom  att  bygga  skeppen  af  mindre  dimensioner.  För 
dessa  åsigter  vann  han,  i  förening  med  Skeppsbyggmästaren  Chapman, 
i  den  s.  k.  Certkommissionen  fullständig  seger  öfver  de  gamla  åsig- 
ternas  försvarare,  hvilken  seger  på  sin  tid  gjorde  stort  uppseende  och 
tillskyndade  Trolle  General  Amirals  fullmakten.  Han  åtog  sig  då  att 
inom  åtta  år  bygga  16  linieskepp  samt  21  fregatter  och  mindre  far- 
tyg, och  hade  fullgjort  en  betydlig  del  af  detta  åtagande,  när  döden 
afbröt  hans  outtröttliga  verksamhet. 


JEANETTE  ()LANI)ER. 

Födelseår  ock  härkomst  obekanta.   Förlofvad  med  Hand- 
lamlen  i  Göteborg  Johan  Frans  Podolijn. 
Död  före  honom  oyift. 

Åts.     Namnbokstäfverna    J.   Ö.   L.   dubbelt   samman- 
bundna inom  en  ring  af  stjernor. 

Frans.     JÄMT  .  ÖMT.     Ett    bjerta   inom    en   myrten- 
krans. 

Diam.  6A  lin.  (4  storL).  Illa  gjord,  på  föranstaltande  af  fästmannen 
Handlanden  J.  F.  Podolijn.  Emedan  hennes  dödsår  är  obekant,  har 
denna  minnespenning  blifvjt  upptagen  näst  före  Podolijns.  Högst  säll- 
synt. —  Brukspatron  C.  Östbergs  (f.  d.  J.  Scharps)  samling  i  silfver. 
Fanns  äfven  i  Hildebrandska  samlingen,  nu  tillhörig  Öfverste  Kam- 
marjunkaren  m.  m.  Frili.  C.  .1.  Bonde. 


207 


JOHAN  FRANS  PODOLIJN. 

Född  i  Lisabon  d.  29  Maj  1739.    Anställd  pä  Gross- 
handlaren  N.   Saldgrens  kontor  i  Göteborg;  Till  en  tid 
Faktor  vid  manufakturierna  i  Alingsås. 
Död  d.  29  Maj  1784. 

1. 

o 

Ats.  Namnets  bepfynnelsebokstäfver  .iT^f^^^ dubbelt 
inl)iindna  inom  en  krets  af  stjernor. 

Frans.  J  FARA  PÅLITELIG  .:  Ett  upprätt  stående 
ankare  inom  en  lagerkrans.  —  Häda  sidornas  kanter  om- 
gifvas  af  en  pärlrand. 

Diam.  5  lin.  (5  storl.J.  Genom  Podolijns  egen  försorg  graverad 
och  präglad  medelst  hammarslag.  Dåligt  arbete.  Inskriften  är  tyd- 
ligen vald  med  afseende„på  Podolijns  namnbokstäfver.  Mycket  säll- 
synt. —  Brukspatron  C.  Ostbergs  (f.  d.  J.  Scharps)  samling  i   silfver. 

2. 

Åts.  lOHAN.  FRANCISC.  PODOLIIX.  Hufvudet,  h.  s. 
Nedanför:  obut.  d.  xxix.  maij.  mdcclxxxiv.  —  Nederst:  b. 

Från  s.  NUMISMATICO  CELEBRI  PHILANTHROPO  IN- 
TEGERRIMO  POSUERUNT  AxAIICI  inom  en  lagerkrans.  Båda 
sidornas  kanter  omgifvas  af  en  pärlrand. 

Diam.  10.^  lin.  (7  storl.).  Gjuten,  förmodligen  af  någon  guldsmed 
1  Göteborg  (jfr.  pag.  180).  Dåligt  arbete.  Besörjd  af  Podolijns  vän- 
ner etter  hans  död.     Mycket  sällsynt.  —  B-n  i  tenn. 

2.  a. 

Dylik,  med  samma  oniskrift;  men  hufvudet  framvändt. 
Inskriften  derunder:  obut  d.  xxix.  may.  i  7  84. 

Storleken  som  föreg.  N:o  2.  Gjuten,  dåligt  arbete.  Upptages 
efter  en  anteckning  i  ett  K.  Antiqvitets  Archivet  tillhörigt  interfolie- 
radt  exemplar  af  Berchs  Beshifning  &c.  AnfÖres  äfven  af  D.  G. 
Nescher  i  dess  beskrifning  öfver  enskilda  Svenska  personers  skade- 
pennmgar,  med  uppgift  att  ett  exemplar  af  denna  sällsynta  minnes- 
pennmg  förvaras  i  Ilildebrandska  samlingen,  im  tillhörig  Öfverste 
Kammarjunkaren  Frih.  C.  J.  Bonde. 


208 


Åts.  Bokstäfverna  ^y^^,^  saminnnbundna  inom  en 
ringlagd    orm.     Utanför    ringen:  .natvs  die  29  maji:  17  39. 

DENAT:   D.    1'9    maji:    1784. 

Fräns.  MOERENTIB VS  AMICIS.  En  grafurn  a  behängd 
med  en  duk  och  en  cypresskrans;  bakoin  densamma  två 
nedvända  slocknande  facklor  i  kors.  —  I  afskärn.:  e. 

Diam.  8^  lin.  (5i  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning  i  Göteborg  1784. 
Slagen  af  Friherrarne  Patrik  och  Clas  Alstnimer.  Sällsynt,  emedan 
stamparne  snart  gingo  sönder.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Podolijn  hade  under  flera  år  gjort  utrikes  resor  i  sällskap  med 
Commercerädet  Jonas  Alströraers  söner.  Fa  Sahlgrenska  handelskon- 
toret, der  han  anställdes  1764,  förestod  han  utrikes  brefvexlingen, 
hvarjemte  han  dref  en  egen  mindre  handelsrörelse.  Han  omfattade 
med  kärlek  myntvetenskapen  och  egde  sjelf  en  liten  myntsamling  samt 
ett  nuniismatiskt  bibliothek. 


THORBERN  OLOF  BERGMAN. 

Född  d.  9  Mars  1135.     Professor  i  kemi  och  farmaci 

vid   Upsala   Universitet;  Riddare  af  K.  W.  O.;  Ledamot 

af  K.   W,  A.     Död  d,  8  Juli  1784. 

1. 

Åts.  TORB.  BERGMAN  PATRIAE  DECUS  AC  DECUS 
AEVI.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  Svenska  nationaldrägten  med 
Wasaorden.  —  Nedanför:  o.  uungbergee. 

Frans.  EPIIORO  EGREGIO  NATIO  FENNICA  DIE  1 
MAJI    MDCCLXXXIV  inom  en  lagerkrans. 

Diam.  14  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungbergen  (St.  i  Ban- 
ken). Slagen  1784  af  Finska  Nationens  studerande  i  TJpsala,  för 
hvilka  Prof.  Bergman  var  Inspector,  och  lemnades  honom  under  hans 
besök  i  Stockholm  på  nedresan  till  Medevi,  der  han  kort  derefter 
afied.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  TORBERNUS  BERGMAN  CHEM.  PROF.  UPS. 
Bröstbilden  kopierad  efter  N:o   1.  —  Nedanför:  c.  l. 


Par,.    h.K 


POST  ÄJiVi"  Ariivras. 


^^^^       ViKj.  /av; 


209 

Frans.  LUCTUS  TU  QUOQUE  CAUSSA  MEL  En  täckt 
urna  nied  påskrift:  d.  8.  iul.  i 78 i  (Bergmans  dödsdag), 
ställd    i    en    cypresslund.     I    afskärn.;  acad.   scient.   holm. 

1785. 

Diam.  lU  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1785.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

3. 

Åts.  THORSERNUS  BERGMAN.  Bröstbilden,  v.  s., 
i  Svenska   nationaldrägten  med  Wasaorden.  —  Nedanför: 

SAI.JISON    F. 

Frans.  NATUS  WESTRO  GOTHIA.  AX.  M.  DCC.  XXXV. 
OBHT  AN.  M.  DCC.  LXXXIV.    —    Under    en    linea:    series 

NUMISMATICA    UNIVERSALIS    VIRORUM    ILLUSTRIU.M.    —   M.DCCC.XXVI. 

DURA.NU    EDIDIT. 

Diam.  13.^  lin.  (11  storl.).  Grav.  1826  af  Johan  Salmson  i  Pa- 
ris för  Durands  serie  af  minnespenningar  öfver  ryktbara  män  af  alla 
nationer.  Sällsynt.  —  H.  K.  H.  Hertigen  af  Östergötland  Prins  Oscars 
samling  i  bronz.  *) 


Ats.  TIIORB.  BERGMAN  CHEM.  PROF.  UPS.  EQV. 
AUR.    Bröstbilden,  h.  s.,  kopierad  efter  N:o  2. 

Fräns.  YICTA  CADIT.  En  sphinx  (den  gåtfulla  na- 
turen) liggande  pä  en  upphöjd  plan.  I  afskärn.:  artis 
CHEii.  reformator  ob.  mdcclxxxiv.  —  Pä  kanten  af  under- 
laget:   L.   A. 

Diam.  lOA  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn,  född  Lund- 
gren. (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1859.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Bergman,  den  förnämste  bland  Berzelii  föregångare  inom  fäder- 
neslandet, vann  genom  sina  upptäckter  och  skrifter  i  kemien  verlds- 
kunnigt  rykte.  Vigtigast  var  måhända  hans  upptäckt  af  de  elektiva 
attraktionerna  eller  de  s.  k.  valfrändskaperna,  på  hvilkas  undersök- 
ning han  använde  en  stor  del  af  sitt  verksamma  lif.  Af  stor  prak- 
tisk vigt  blef  hans  upptäckt  af  konsten  att  eftergöra  naturliga  helso- 
vatten.    De    reformer    han    tillvägabragte   inom  kemien  underlättades 

*)  Med  randskiift :   .monaciiii. 

14 


210 

af  hans  djupa  insigter  i  de  matematiska  och  fysiska  vetenskaperna. 
Afven  till  astronomiens  och  naturalhistoriens  områden  sträckte  sig 
hans  vidt  omfattande  lärdom  och  forskningar.  I  hans  lärosal  samla- 
des talrika  lärjungar  äfven  från  främmande  vidt  aflägsna  länder. 


MARIA  GEORGII, 

FÖDD    SCHENCK. 

Dotter    af    Handlanden    i    Stockholm  Lars    Svensson. 

Född   d.    16    Jan.    1727 ;  Gift  1754  med  Preussiska. 

Hofmedaljöre7i   Nils   Georgii.  Död 

d.  S  Oct.  1784. 

£ii   minnespenning  öfver  hennes  bröllop,  se  nedanför 
under  mannen  N.  Georgii  (f  1790). 

Denna    minnespenning    utdelades    äfven    vid   Frn  Georgii  begraf- 
ning. 


BENGT  BERGIUS. 

Född  d.  2  Sept.  1723.  Kommissarie  i  Rikets  Ständers  Bank; 
Ledamot  af  K.   W.  A.     Död  d.  28  Oct.  1784. 

Åts.  B.  BERGIUS  FISCI  O.  R.  COMMISS.  P.  J.  BER- 
GIUS M.  D.  PROF.  HISTOR.  NATUR.  Bada  brödernas  hiif- 
vud,  11.  s.  —  Nederst:  c.  e. 

Frans.  ERUDITO  FRATRUM  PARI  SOCIIS  SUIS  MU- 
NIFICJS  ACAD.  R.  S(riENT.  STOCKHOLM. 

Diam.  \\\  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  pä  K. 
Myntet).  SJagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1790.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Bengt  Bergius,  som  en  tid  hade  varit  e.  o.  Assessor  i  K.  Anti- 
kvitets Archivet,  älskade  historiska  studier  och  gjorde  betydliga  sam- 
lingar af  historiska  handlingar,  hvaribland  några  blefvo  af  honom 
från    trycket    utgifna.     De   öfriga,  utgörande  20  band,  till  det  mesta 


211 

af  honom  egenhändigt  afskrifna,  testamenterade  han  till  K.  Weten- 
skaps  Akademien,  med  förordnande  att  de  icke  förr  än  50  år  efter 
hans  död  skulle  fä  öppnas.     Om  brödren  (f  1790)  se  längre  fram. 


GERHARD  MEIJER. 

Född  d,  1  Åug.  1704.     Öfverdirektör  vid  stychjjuteri- 

erna;   Riddare   af  K.    W.   O.;   Ledamot   af  K.   W.  A. 

jDöd  d,  11  Nov.  1784. 

Åts.  GERHARDUS  MEIJER  EQVES  ORDINIS  VASAEI. 
Bröstbilden,  li.  s.,  i  tidens  drägt,  med  pelskappa  och  Wasa- 
orden. —  Nederst;  g.  l. 

Fräns.  TE  COLET  ISTA  DOMUS.  Målare  och  Bild- 
huggare Akademiens  hus.    1  afskärn.:  reg.  academiae  pict. 

ET   SCULPT.   DOXATA   ^roCCLXXV. 

Diam.  16^  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  G.  Ljmigberger.  (St.  på  K, 
Myntet).  Slagen  1779  af  Målare  och  Bildhuggare  Akademien  (nu 
Fria  konsternas  Akademi),  till  hvilken  Meijer  år  1775  skänkt  sitt 
hus  (f.  d.  Bjelkeska)  i  Stockholm.  Minnespenningen  utdelas  af  be- 
mälda  Akademi  som  prisbelöning  åt  täflande  lärjungar.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Meijer  var,  lika  som  hans  far,  farfar  och  farfars  far,  Kongl. 
Styckgjutare  och  egare  af  det  i  Stockholm  anlagda  styckgjuteriet, 
hvilket  han  år  1752  sålde  till  Kronan.  Han  införde  vigtiga  förbätt- 
ringar i  kanongjutningen,  besörjde  anläggningen  af  Åkers  och  Stafsjö 
styckebruk,  samt  verkställde  gjutningen  af  Gustaf  I:s  och  Gustaf  II 
Adolfs  i  Stockholm  resta  bildstoder  m.  fl.  konstarbeten. 


OLOF  EKEBOM. 

Född  d.  5  Nov.  1716.     Th.  D:r;  Domprost  i  Göteborg. 
Död  d.  24  Dec.  1784. 

1. 

Ats.     OLAVS  .  EKEBOM.      Bröstbilden,    h.    s.,   i   pre- 
sterlig  drägt  med  mantelveck  och  kalott.  —  Under  axeln :  e. 


212 

Frans.  S.  S.  TH.  D^  &  A-PR^P.  GOTHOB  ^  inomen 
pärlring.  Utanför  denna  ring  upptages  öfra  hälften  af  13 
stjernor  och  nedra  hälften  af  inskriften:  nat.  1716.  den. 
178  4.  Deromkring  åter  en  pärlrand.  Ytterst  en  slät  upp- 
höjd kant  på  båda  sidorna. 

Diam.  8  lin.  (5  storl.).  Grav.  af  C.  Enliörning.  Stamparne 
sprungo  efter  några  få  afdrag.  Slagen  af  den  studerande  ungdomen 
vid  Göteborgs  gymnasium  i  anledning  af  Ekeboms  död.  Sällsynt.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Åts.  O.  EKEBOM.  Bröstbilden  som  på  N:o  1.  — 
Under  axeln:  c.  e. 

Frans.  NAT.  D.  5  N.  A:  1716  .  DENAT.  D.  24  DEC. 
1784.  inom  en  krans  af  större  och  mindre  stjernor.  Kan- 
ten på  båda  sidor  omgifven  af  en  pärlrand. 

Diam.  7  lin.  (4  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  af  sam- 
ma anledning  som  N:o  1.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  tenn. 


Åts.  O:  EKEBOM  .  S:  S:  T:  D:  ET  A:  P:  G:  Bröstbil- 
den som  på  N:o  1  och  2,  med  någon  liten  variation  på 
kappvecken.  Kanten  omgifven  af  en  pärlrand.  —  Under 
axeln:  c.  e. 

Frans.     Densannna  som  till  N:o  2. 

Diam  7'  lin.  (4  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning,  förmodligen  se- 
dan Åtsidan  till  N:o  2  blifvit  skadad  eller  förkastad.  Högst  sällsynt. 
—  B-n  i  silfver. 

D:r  Ekebom  uppfördes  på  förslag  till  Pastor  primarii  beställnin- 
gen i  Stockholm  och  till  biskopsstolen  i  Göteborg. 


213 


GUSTAF  PHILIP  CREUTZ. 

Gr  ef  ve.     Född  i  Maj  1731.    Riksråd;  Kanslipresident; 
Kansler  för   Upsala   Universitet;  Riddare  och  Kommen- 
dör af  K   Mqj:ts  O.;  Ledamot  af  K.    W.  Ä. 
Död  d.  30  Oct.  1785. 

1. 

Ats.  Grefve  Creutz's  vapen  i  en  oval  med  greflig 
krona  betäckt  sköld,  onigifveri  af  Nordstjerneordens  kom- 
mendörskedja, h vilande  pa  ordenskrachanen. 

Fräns.  SANNING  OCH  TROII?:!  inom  en  krans  bil- 
dad af  tvä  nedtill  hopbundna  lagerqvistar. 

Åttkantig  spelpenning  af  lli  lin.  diam.  (8  stor!.).  Grav.  1773 
af  Adolf  Robsahm  i  Paris,  då  Gr.  Creutz  var  Svensk  Ambassadör 
vid  Kongl.  Franska  hofvet.  Inskriften  på  Frånsidan  var  Gr.  Creutz's 
riddarevalspråk.  Högst,  sällsynt.  —  IJpsala  Universitets  Myntk.  i 
tenn;  Brukspatron  C.  Ostbergs  (f.  d.  Joli.  Scharps)  samling  i  silfver. 

2. 

o 

Ats.  Lik  föreg.  N:o  1;  men  vapnet  med  ordensde- 
korationerna hvilar  pä  en  prydlig  omfattning  med  ned- 
hängande blomsterband. 

Frans.  Lik  N:o  1;  men  lagerkransen  sluten  med 
tätt  packade  blad.  Kring  kanten  pä  bada  sidor  en  orne- 
rad  rand. 

Åttkantig  spelpenning  af  lU  lin.  diam.  (8  storl.).  Grav.  af  C. 
G.  Fekrman,  under  dess  vistande  i  Paris  1775,  för  att  utbytas  mot 
den  föregående  mindre  väl  arbetade.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


3. 

Åts.  GUST.  PHIL.  CREUTZ  COMES  R.  ET  REGNl  SV. 
SEN.  CANC.  AC.  UPS.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  rädsmantel  med 
serafimerkedjan.  —  Nederst;  LUNcitKiinKK. 

Fräns.  SACRIS  PRAESTABITUR  UMBRIS  inom  en 
krets  af  stjernor.     Vid  nedra  kanten:  honos  immortalis  ab 

ACADEMIA  UPSAL.   MDCCLXXXVI. 


214 

Diam,  17.^  lin.  (16  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungbergen  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1786  af  Upsala  Universitet,  hvars  Kansler  Grefve 
Creutz  hade  varit  frän  1783.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Äts.  GUST.  PH  IL.  CREUTZ  COMES  R.  R.  S.  Hufvu- 
det,  h.  s.    —   Nedanför:  c.  mellgrex  f. 

Frans.  MEDIO  DE  FONTE  LEPORUM.  De  tre  Gra- 
cerna  dansande  kring  ett  Itigerträd.     I  afskärn.:  ob.    1785. 

Diam.  10 J  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  M.  Mellgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1835.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Gr.  Creutz  hade  varit  Minister  och  slutligen  Ambassadör  vid 
Spanska  och  Franska  hofven,  då  han  1783  hemkallades  att  mottaga 
kanslipresidentsbefattningen.  Han  förenade  med  grundliga  klassiska 
studier  sin  tids  yppersta  bildning  och  stod  i  förtroligaste  förhållande 
till  sin  Konung  och  till  Frankrikes  snillrikaste  författare.  Genom 
sina  idylliskt  Ijufva  sånger  intager  han  ett  utmärkt  rum  bland  Sven- 
ska skalder.  Den  korta  tid  (1783 — 1785),  han  innehade  kanslers- 
embetet,  beredde  Upsala  Universitet  nya  professioner,  förbättringar  i 
midervisningssättet,  ökade  samlingar  och  andi'a  vigtiga  fördelar. 


JOHAN  G0TT8KALK  WALLERIUS. 

Född  1709.     Med.   D:r;   Professor  i  kemi,  metallurgi 

och  farmaci  vid   Ujjsala   Universitet;  Riddare  af  K.  W. 

O.;  Ledamot  af  K.   W.  A.     Död 

d.  16  Nov.  1185. 

Åts.  J.  G.  WALLERIUS.  PROF.  UPS.  EQ.  ORD.  R. 
VASAEL    Hufvudet,  v.  s.  —  Nedanför:  c.  e. 

Frans.  IN  0RDINP:M  ET  USUM.  Kemiens  genius 
stående,  med  eldslåga  öfver  lijessan,  håller  en  mineral- 
stuff i  ena  och  ett  förstoringsglas  i  andra  handen.  Vid 
sidan  åtskilliga  kemiska  instrumenter  samt  en  låda,  på 
hvilken  ligga  stuffer.  I  afskiirn.:  chymicu  et  miner.  ill. 
socio  DESiD.  AC.  R.  sc.  ST.    ~   Fa  hiduii:  c.  E. 


215 

Diam.  \l\  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  "SVetenskaps  xVkademien  1788.  —  K.  ML  o. 
B-n  i  si  I  f ver. 

Wallerius  egde  på  sin  tid  stort  anseende  som  vetenskapsman, 
särskildt  som  mineralog.  Men  han  stod  vid  gränsen  af  en  stor  biyt- 
ning  i  den  kemiska  vetenskapen  och  hans  åsigter  blefvo  derföre,  me- 
dan han  ännu  lefde,  räknade  till  de  föråldrade.  Redan  17-67  afträdde 
han ,  på  grund  af  långvarig  sjuklighet ,  sin  lärareplats  till  grundlägga- 
ren af  denna  brytning,  den  ryktbare  Bergman.  Ett  Laboratorium 
chemicum  inrättades  i  Upsala  under  den  tid  Wallerius  innehade  pro- 
fessorsstolen. 


ANNA  SOFLl  RAMSTRÖM. 

Född  1738.    Kammarfru  hos  DroUninq  Sofia  Magdalena. 
DM  ogift  d.  11  Maj  1786. 

1. 

Åts.  ANNA  SOPHIA  RAMSTRÖM  FÖDD  1738  DÖD 
1786.  Bröstbilden,  h.  s.,  omsluten  af  klädningsveck.  — 
JN  eclerst '.  m.  rRUMERiE. 

Frans.  SAKNAS  TY  TROHET  VÄNSKAP  OCH  DRIFT 
UTMÄRKTE  HENNES  GÄRNINGAR.  Under  en  linea:  svågren 
E.  EK  L.  G.  p.  (-  -  lät  göra  penningen). 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie  1807.  Slagen 
af  Mamsell  Ramströms  svåger  Kramhaiidlaren  Erik  Ek.  Stamparna 
gjordes  färdiga,  men  K.  Witterhets  Historie  och  Antiqvitets  Akade- 
mien vägrade  tillåtelse  att  afprägla  dem,  emedan  inskriften  fanns 
alltför  smaklös.  Exemplar  hafva  dock  utkommit,  men  äro  sällsynta. 
Ett  sådant  i  bronz  fanns  i  Myntmästaren  Chr.  Borgs  samling.  —  K. 
Mk.  eger  en  afprägling  af  Frånsidan  i  tenn. 

Man  finner  äfven  exemplar,  på  hvilka  de  sista  orden:  »Svågren 
E.  Ek  1.  g.  p.»  äro  utplånade.  —  K.  Mk.  i  tenn. 

2. 

Ats.     Densamma  som  till  föregående  N:o  1. 

,  Frans.  ÅT  EN  TROFAST  OCH  SAKNAD  VÄN  AF 
SVÅGERN  E.  EK. 


216 

Storlek  m.  m.  lika  med  N:o  1.  Denna  Frånsida  gjordes  af  sam- 
ma gravör  1808,  sedan  den  förra  blifvlt  ogillad.  —  K.  Mk.  i  silfver; 
B-n  i  tenn. 

Mamsell  Ramström  liar  vunnit  ett  slags  ryktbarhet  i  historien 
om  intrigerna  vid  Konung  Gustaf  IILs  hof. 


EYA  EKEBLAD, 

FÖDD   De    La    GARDIE. 

Dotter  af  Riksrädet  iii.  m.  Grefve  Magnus  Julius  De  la 
Gardie.  Född  d.  18  Juli  1724.  Gift  1741  med  Kan- 
slirådet, sedan  Riksrädet,  Kanslijjresidenten  m.  m.  Grefve 
Clas  Ekeblad;  Enka  1771;  Ledamot  af  K,  W.  A. 
Död  d.  lö  Maj  1786. 

o 

Ats.  Utan  inskrift.  Familjerna  Ekeblads  och  De  la 
Gardies  vapen  i  två  ovala  sköldar  i  prydlig  omfattning 
under  greflig  krona,  med  en  grip  och  ett  lejon  till  sköld- 
hållare,  på  ett  underlag  behängt  med  valknutkedjor  och 
blomsterband. 

Fräns.  JETTON  DE  äP^e  lA  COMTESSE  D'EKEBLAD. 
1756. 

e 

Åttkantig  spelpenning  af  11|  lin.  diam,  (8  stork).  Grav.  af  Dan. 
Fehrman.     Gifven  af  mannen  1756.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grefvinnan  Ekeblad  egde  lärd  bildning,  hvarför  hon  ock  (1748) 
invaldes  till  Ledamot  af  K,  Wetenskaps  Akademien,  i  hvars  Handlin- 
gar ett  par  uppsatser  eller  s.  k.  rön  af  henne  finnas  införda. 


CARL  WIEHELM  SCHEELE. 

Född  d.  9  Dec.  1742.    Ajyothekare  i  Örebro;  Ledamot 
af  K.  W.  A.    Död  d.  21  Maj  1786. 

1. 
Åts.     CAROLUS    WILH.    SCHEELE    CHEMICUS.     Huf- 
vudet,  h.  s.    —   Nedanför:  i.  g  wikman. 


217 

Frans.  INGENIO  STAT  SINE  MORTE  DECUS.  Kemi- 
ska apparater,  bland  andra  en  glaskula,  ur  hvilken  strå- 
lar åt  alla  sidor  frambryta  frän  ett  förbränningsfenomen 
i  den  s.  k.  »eldsluften».    I  afskärn.:  socio  praematura  morte 

EREPTO  R.  AC.    SC.   ST. 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  J.  G.  Wikman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1789.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

2. 

Äts.  Inskrift  och  bild  som  pä  N:o  1.  —  Under 
kanten:  «. 

Frans.  NATURS  SACRA  ORGIA  MOVIT.  Hermes 
Trismegistus ,  med  kaduceen  i  hand,  lyfter  en  flik  af  slö- 
jan   på    en   stående   Isisbild   (naturen).     I   afskärn.:  natus 

1742.  DENAT.    1786. 

Diam.  lOi  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegien.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1827.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Scheele  drefs  af  en  oemotståndlig  hog  till  kemiens  studium.  Med 
ringa  tillgångar  och  ofullkomliga  hjelpmedel  aflockade  han  den  hem- 
lighetsfulla naturen  upptäckter,  som  väckte  lärdomsmännens  förvåning 
och  bidrogo  att  gifva  vetenskapen  nytt  skick.  Af  utomordentlig  vigt 
var  hans  upptäckt  af  den  s.  k.  »eldsluften«  (aer  purus)  eller  syret, 
näringsämnet  för  elden  och  det  organiska  lifvet.  Ett  af  anekdot- 
skrifvare  ofta  omtaladt  förhållande,  att  den  lärde  men  blygsamme 
forskaren  varit  okänd  inom  fäderneslandet,  saknar  grund,  så  vidt  fråga 
är  om  de  Svenska  vetenskapsmännen.  Han  arbetade  i  vänskaplig 
täflan  med  Bergman  och  Gahn,  och  K.  Wetenskaps  Akademien,  som 
redan  1770  från  honom  mottagit  afhandlingar,  kallade  honom,  me- 
dan han  ännu  var  endast  Provisor  på  ett  apothek  i  Upsala,  till  Le- 
damot år  1775,  ett  par  år  förr  än  hans  afliandling  om  den  s.  k. 
»eldsluften»  ådrog  honom  vidsträcktare  uppmärksamhet  och  utmär- 
kelser från  främmande  lärdomssamfund.  Att  detta  lärdomsrykte  först 
under  en  resa  i  Italien  nådde  Konung  Gustafs  öra  och  att  den  rid- 
darestjerna.  Konungen  genast  bestämde  åt  den  utmärkte  vetenskaps- 
mannen, genom  misstag  tillföll  en  annan  person  med  samma  namn 
(Bergsrådet  v,  Scheele)  fiJrklaras  lätt  af  Scheeles  obemärkta  samhälls- 
ställning och  deraf  att  betydelsen  af  hans  upptäckter  icke  kunde  upp- 
skattas af  andra  personer  än  verkliga  vetenskapsmän  i  en  tid,  då 
kemien  ännu  icke  vunnit  popularitet. 


218 


CAllL  FIIEDIUK  SCHEFFER. 


Född  d.  28  Mars  1115.  Gr  ef  ve  (men  ej  introduce- 
rad); Riksråd.;  Guvernör  för  Kronprinsen  Gustaf  och 
dess  bröder;  En  af  de  Äderton  i  Svenska  Akademien; 
Riddare  och  Kommendör  af  K.  Majtts  O.  och  Ordens 
Kansler;  Ledamot  af  K.  W.  A.  och  af  K.  W.  H.  o. 
A.  A.     Död  d.  27  Aug.  1786, 

1. 
Åts.     GR.  CARL  FR.  SCHEFFER  SV.  R.  RÅD.    Bröst- 
bilden,   h.    s.,    i    tidens  drägt  ined  Seraiimerordens  band. 
—  Nederst:  g.  l. 

Frans.  MINNE  AF  DALARNES  UNDSÄTTNING  1773 
GENOM  ET  ÖMANDE  HIERTAS  FÖRSLAG  OCH  GODA 
MEDBORGARES  BITRÄDE  AF  SAMHÅLLET  PRO  PATRIA. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Sällskapet  Pro  Patria  1774,  med  anledning  af 
det  sammanskott  af  penningar  och  spanmål,  som  Gr.  Scheffer  före- 
gående året  föranstaltat  till  undsättning  under  den  i  Dalarne  rådande 
hungersnöden.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  CAROL.  FRID,  SCHEFFER  COMES  R.  ET  REGNI 
SV.  SENATOR.  Bröstbilden  i  rådsniantel  med  serafiinerked- 
jan.  —  Nederst:  g.  lh-ngbekger. 

Fräns.  QVOD  PATRIAE  STUDUIT.  Miner  va  med  kask 
och  sköld,  stående,  häller  en  lagerkrans  öfver  åtskilliga  på 
en  hafsstrand  liggande  sinnebilder  af  vetenskaperna  och 
näringarne  (pergamentsblad,  bok,  jordglob,  smedsstäd^ 
plog,  skyttel,  väfsked,  cirkehnätare,  merkuriistaf).  I  af- 
skärn.:  regia  societas  patria  sveca. 

Diam.  19  lin.  (18  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1777  af  Kongl.  Patriotiska  Sällskapet  (en  utbryt- 
ning från  det  ursprungliga  sällskapet  Pro  Patria),  hvars  verksamhet 
Gr.  Schetfer  nitiskt  befrämjat.  —  K.  Mk.  o,  B-n  i  silfver. 

3. 

Åts.  LYDNAD  OCH  FRHIET  vid  nedra  kanten.  Schef- 
fers  grefliga  vapen  i  fyra  fält  i  en  oval  krönt  sköld,  om- 


219 

gifveii    af   serafiiiierkedjun    samt    Nordstjeriic-    och  Wasa- 
ordens  kommendörskedjor. 

Frans.  C  AR.  FR.  8CIIEFFER  COMES  R.  R.  SV.  SEN. 
EQU.  ORD.  SER.  AC  REG.  ORD.  CANCEL.  EDUC.  REG.  ET 
PRINCIP.  SV.  OL.  PRAEF.  1781.  (-  -  Regis  regniqiie  Sveciae 
Senator  Eques  ordinis  Serafinorum  ac  regiorum  ordinum 
Cancellarius  educationi  Regis  et  Principum  Sveciae  olim 
Praefectus). 

Åttkantig  spelpeiining  af  12  lin.  diam.  (9  storl.).  Grav.  af  G. 
Ljungberger  1781.  Orden  på  Atsidan  voro  Gr.  SchefFers  riddareval- 
språk. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  Scheflfer  var  Svensk  Minister  i  Paris,  dä  han  1751  utnämn- 
des till  Riksråd,  i  hvilken  befattning  han  fick  erfara  de  mider  den 
s.  k.  frihetstiden  vanliga  vexlingarne  af  partiernas  gunst  och  hat. 
Han  hade  tillegnat  sig  och  sökte  befrämja  den  bildning,  hans  tid 
skattade  högst,  och  har  genom  sitt  inflytande  hos  sin  kongliga  pupill 
betydligt  inverkat  icke  blott  på  fäderneslandets  politiska  förhållanden 
utan  äfven  på  den  Svenska  litteraturens  utbildning.  Tillgifven  de 
Franska  ekonomisternas  läror,  arbetade  han  med  egna  föredömen  och 
uppoifringar  på  landtbrukets  och  andra  näringars  förkofran  samt  barm- 
hertiglietsinrättningars  stiftande  och  förbättrande.  Han  var  Ledamot 
af  Drottning  Lovisa  Ulrikas  Witterhets  Akademi  ifrån  dess  stiftelse 
och  ingick  i  de  båda  samfund,  mellan  hvilka  Konung  Gustaf  1786 
fördelade  denna  Akademis  åligganden. 


ANDERS  KNAPE  HANSSON. 

Född  d.  3  Jan.  1720.    Handlande  och  Skeppsredare  i 
Uddevalla.     Död  d.  26  Oct.  1786. 

Åts.  ANDERS  KNAPE  HANSS.  STIFTARE  AF  GU- 
STAFSBERGS BARNHUS  1776.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens 
drägt.   —    Under  axeln:  c.  k. 

Fräns.     AF  TACKSAMMA  FOSTERBARN  1815. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  1815 
af  åtskilliga  personer,  som  sjelfva  blifvit  uppfostrade  vid  Gustafsbergs 
barnhus,  der  minnespenningen  utdelas  som  uppmuntran  åt  de  genom 
flit  och  framsteg  samt  godt  uppförande  mest  utmärkta  bland  barnen. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Det  nämnda  barnhuset,  till  hvars  stiftande  Knape  och  hans 
hustru  Catharina  Hegardt  testamenterade  hela  sin  betydliga  förmögen- 


220 

het,  anlades  1776  på  Baggetofta  egor,  \  mil  från  Uddevalla,  i  en 
naturskön  trakt,  som  sedermera  blifvit  en  lifligt  besökt  badort.  Den 
väl  ordnade  uppfostringsanstalten,  styrd  af  en  direktion  bestående  af 
Uddevalla  stads  24  Äldste  jemte  en  Direktör,  mottager  fattiga  gosse- 
barn födda  inom  Bohuslän,  af  alla  stånd,  hvilka  erhålla  föda,  kläder, 
och  undervisning  vida  utöfver  folkskolans  omfång. 


CASTEN  RÖNNOW. 

Född    d.    15    Febr.    1700.     Med.   D:r;  Archiater  ock 

Statsråd  hos  Konung  Stanidaus  af  Pohlen;  Återvände, 

1767  till  Sverige;  Riddare  af  K.  N.  O.;   Ledamot  af 

K.  W.  A.     Död  d.  5  Mars  1787. 

Åts.  C.  RÖNNOW  REG.  POL.  CONS.  INTIM.  ET  AR- 
CHIAT.  EU.  AUR.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
Nordstjerneorden.  —  Nederst:  i.  g.  wikman. 

Fräns.  IN  POSTEROS  USQVE.  Helsogudinnan  stå- 
ende, med  ett  ymnighetshorn  på  venstra  armen ,  matar  en 
orm,    som    slingrar  sig  kring  ett  altare.     I  afskärn.:  piae 

MEM.   scen  MUNIF.   R.   ACAD.   SC.   HOLM. 

Diam.  12  lin.  (9  stork).  Grav.  af  J.  G.  Wikman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1788  af  K.  Wetenskaps  Akademien,  som  af  Rön- 
now  erhållit  en  betydlig  gåfva  i  penningar,  att  årligen  användas  till 
belöning  för  någon  afhandling  i  medicin,  kirurgi  eller  kemi,  jemte  en 
del  af  hans  boksamling.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Efter  grundliga  medicinska  studier  i  Stockholm  och  Upsala  vi- 
stades Rönnow  7  år  i  Paris  till  1734,  då  han,  bland  flera  hedrande 
anbud,  föredrog  kallelsen  att  blifva  Lifmedicus  hos  Stanislaus  Leczin- 
sky,  som  året  förut  blifvit  för  andra  gången  vald  till  Konmig  i  Poh- 
len, men  förjagad  derifrån  måste  ätnöja  sig  med  majestätstiteln  samt 
hertigdiimena  Lothringen  och  Bar.  Efter  Konungens  död  (1766)  åter- 
vände Rönnow,  med  en  lifstid.spension  af  4000  livrés  från  Franska 
hofvet,  till  fäderneslandet,  der  han  genom  sina  kunskaper  och  fri- 
kostiga gäfvor  till  sjukvårds-  och  barmhertighetsstiftelser  samt  till 
premier  och  reseunderstöd  för  medicinska  vetenskapens  befrämjande 
förvärfvat  ett  kärt  och  aktadt  minne. 


221 


CATHARINA  CHARLOTTA  De  GEER, 

FÖDD    RIBBING. 

Dotter  af  General  Adjutanten  FriJicrre  Lennart  Ribbing. 

Född  d.  ö  Dec.  1720 ;  Gift  1743  med  Kammarherren, 

sedan    Hof marskalken    Friherre    Carl  De   Geer;  Enka 

1778.     Död  d.  21  Maj  1787. 

1. 

Åts.  LAETATUR  IN  ALTIS.  En  näckros  (Nymphcea) 
med  tre  blad  flytande  p;i  vattnet;  i  bakgrunden  syns  ett 
skepp  under  fulla  segel  styra  ut  åt  öppna  hafvet. 

Fräns.  JETTON  DE  MADAME  DE  GEER  NÉE  DE 
RIBBING.     I  afskärn.:   17  46. 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Spelpenning,  grav.  af  Dan.  Felirman, 
gifven  af  Friherre  De  Geer  1746.  De  tre  näckrosbladen  (sjiibladen) 
utgöra  familjen  Ribbings  vapen.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


2. 

Åts.  CATH.  CHARLOTT  RIBBING  på  ett  band,  flä- 
tadt  omkring  en  eklöfskrans.  Inom  kransen;  ob  infantes 
civiUM   svEC.  FELici  Ausu  SERVATos.     Under  kransen:   17  56. 

Frans.  SUBLATO  lURE  NOCENDI  och  i  afskärningen: 
VARIOLORUM.  En  orm  slingrar  sig  upp  kring  ett  rundt 
altare  att  äta  ur  en  derpä  ställd  skål. 

Diam.  10  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Dan.  Felirman.  Slagen  af 
Riksrådet  Grefve  C.  G.  Tessin  till  Friherrinnan  De  Geers  ära,  då 
hon  1756  först  inom  den  högre  societeten  i  Sverige  beslöt  sig  att 
låta  ympa  smittkoppor  på  sina  barn.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


222 


SVEN  LAGERBRTNG. 

Född  d.   24  Febr.  1707.     Jur.  D:r;  Kansliråd;  Pro- 
fessor i  historien  vid   Lunds    Universitet;   Ledamot   af 
K.  W.  H.  0.  A.  A.    Död  d.  5  Dec.  1787. 

Åts.     SVENO   LAGERBRING  HISTORICUS.     Bröstbil- 
den, h.  s.,  i  Svenska  nationaldrägten.  —  Nedanför:  f. 

Fräns      INSPECTORI  SUO  PER  XXXII  ANNOS  BENE 
MERENTISSIMO  NATIO  BLEK.  LUND.  MDCCLXXXI. 

Diam.  11^  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  Slagen 
1781  af  Blekingska  nationens  Studerande  i  Lund,  hvilkas  Inspector 
Lagerbring  hade  varit  sedan  1749.  Atsidans  stamp  har  brustit;  hela 
exemplar  äro  sällsynta.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Lagerbring  (kallad  Bring  innan  han  1769  adlades)  har  som  hi- 
storieskrifvare  beredt  sig  ett  oförgängligt  minne.  Ur  otryckta,  till  en 
stor  del  aldrig  förut  begagnade,  urkunder  framdrog  han  nya  materialier 
till  Sveriges  medeltidshistoria.  Hans  utgifna  arbeten,' företrädesvis  hans 
Svea  Bikes  Historia  ifrån  de  äldsta  tider  til  de  närvarande,  som 
dock  beklagligtvis  ej  hann  längre  än  till  1497,  utgöra  en  rik  grufva 
för  forskare  i  fäderneslandets  häfder.  Stilen  kan  anses  föråldrad, 
åsikterna  kunna  i  ett  eller  annat  fall  vara  olika,  men  den  vidsträckta 
forskningens ,  den  omsorgsfulla  pröfningens  värde  måste  alltid  tacksamt 
erkännas. 


ANDERS  JOHAN  von  HÖPKEN. 

Född  d.  31  ]\fars  1712.  Grefve;  Riksråd;  Kansli- 
president; Kansler  för  Upsala  Universitet;  En  af  de 
Aderton  i  Svenska  Akademien;  Riddare  och  Kommen- 
dör af  K.  Maj-.ts  O.;  Ledamot  af  K.  W.  A.  och  af 
K.  W.  H.  o.  A.  A.    Död  d.  9  Maj  1789. 

1. 

Åts.  PRO  FIDE  LEGE  REGE.  v.  Höpkens  friherr- 
liga  vapensköld,  oval,  onigifven  af  serafimerkcdjan  och 
NordstjerneordcMs   korninendörsband,   med   tvä  örnar  soin 


223 

sköldhållare,    h vilande   på   ett   underlag   prydt  med  bloni- 
sterband. 

Frans.     JETTON  DE  M^  LE  BARON  irilÖPKEN.    inom 
en  lagerkrans  bildad  af  en   hopböjd  qvist. 

Diam.  11  j  lin.  (8  storl.).  Åttkantig  spelpenning  med  ^krusad 
kant,  grav.  af  Dan.  Felirman  på  1750-talet.  Inskriften  på  Atsidan 
var  Höpken.s  riddare  valspråk.  Sällsynt,  emedan  .stamparne  snart 
sprungo  sihider.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

2. 

Ats.     Lik  N:o   1,  med  obetydlig  skiljaktighet. 

Frans.     Afven    lik   N:o    1;    men  lagerkransen  bildad 
af  tvä  hopbundna  qvistar. 

Diam.  IH  lin.  (8  storl.).  Åttkantig  spelpenning  med  upphöjd 
slät  kant,  grav.  af  Dan.  Fehrman,  sedan  stamparne  till  N:o  1  gått 
sönder.  —  K.  Mk.  o.  ]?-n  i  silfver. 


Ats.  AND.  lOH.  AB  IIÖPKEN  COMES  REGNI  SVEC. 
SENATOR.  Bröstbilden,  h.  s. ,  i  rädsmantel  med  serafi- 
merkedjan.  —  Nederst:  u.  l. 

Fräns.      FLOS    VETERUM   VIRTUSUVE    VIRUM.      Pä 

ett  rundt  altare  stär  v.  Höpkens  vapensköld,  oval,  om- 
gifven  af  serafimerkedjan,  under  greflig  krona,  hvilande 
mot  tvä  korslagda  akademiska  spiror.  Vid  sidorna  en 
glob  pä  sitt  statif,  karta,  merkuriistaf,  luftpump,  bok, 
allt     sinnebilder     af    vetenskaperna.      I    afskärn.:    academ. 

UPSAL.    CANCELL.   SUO.   MDCCLXIV. 

Diam.  18  lin.  (17  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Upsala  Universitet  1764,  då  Gr.  llöpken  till 
Kronprinsen  Gustaf  afträdde  kanslersbefattningen,  hvilken  han  endast 
fyra  år  innehaft.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  AND.  lOlI.  AB  IIOPKEN  COMES  R.  REGNIQ.  SV. 
SENAT.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  rädsmantel  och  serafi- 
merkedjan. —  Nederst:  c.  u.  ikukman. 

Frans.  FUNDATORI  INDEQUE  I'ER  XLIII  ANNOS 
SOCIO  ET  FAUTORl  BENFGNISSIMO  R.  AC.  SCIENT.  STOCK- 


224 

HOLM.  inom  en  lagerkrans.  Ofverst,  under  en  kunglig  kro- 
na, ses  nordstjernaii  kastande  sina  strålar  öfver  Sveriges 
tre  kronor  (Wetenskaps  Akademiens  sinnebild). 

Diam.  18  lin.  (17  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Felinnan.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1782,  43  år  efter 
dess  stiftelse.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.      Densamma  som   till  X:o  4. 

Frans.  SUBLIMIS  ABIIT.  Kn  örn  uppflygande  öfver 
en  grönskande  trädplantering,  der  en  man  plantar  ett  nytt 
träd.  Vid  sidan  syns  Stockholms  observatorium  pä  en 
höjd.  I  afskärn.:  post  fuxdätam  acad.  reg.  scient.  stockh. 
AXNo  L.  —  På  marken:  c  g  f. 

Diam.  18  lin.  (17  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Felirman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1789,  i  anledning 
af  Gr.  v.  Höpkens  död,  som  inföll  ett  hälft  sekel  efter  Akademiens 
stiftelse.  Genom  örnen  anspelas  på  v.  Höpkens  vapen.  En  man 
sysslande  med  trädplantering,  med  öfverskrift:  För  efterkoiiimande, 
nyttjades  länge  som  vignet  på  Akademiens  utgifna  skrifter,  likasom 
ännu  på  Akademiens  nyare  jeton.  —  K.  ^Ik.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  v.  Höpken  intager  ett  vigtigt  rum  i  »frihetstidens»  historia 
såsom  ledare  af  Hattpartiet  efter  Gr.  C.  Gyllenborgs  död  och  (xr.  C. 
G.  Tessins  afgång  från  den  politiska  banan.  Afven  han  fick,  likt  alla 
andra  utmäi-kta  män  under  denna  tid,  eifara  partigunstens  ombytlig- 
het.  Riksrådsplatsen,  till  hvilken  han  1746,  såsom  Hofmarskalk  och 
Expeditionssekreterare  i  Utrikes  expeditionen,  kallades,  lemnades  tre 
gånger.  Grundlig  klassisk  bildning  nijer  sig  i  hans  stil,  som  förviirf- 
vat  honom  namn  af  »Sveriges  Tacitus».  Han  var  en  af  K.  Weten- 
skaps Akademiens  stiftare  (1739),  blef  dess  första  Sekreterare  och 
uppsatte  dess  grundreglor,  hvilka  vunno  konglig  stadfästelse  d.  31 
Mars  1741.  Hans  bnistbild,  af  Sergel,  pryder  Akademiens  samlings- 
rum. Yid  stiftandet  af  Lovisa  Ulrikas  A\'itterhets  Akademi  var  han, 
jemte  Dalin,  Drottningens  rådgifvare,  och  han  blef,  mod  undantag  af 
ett  år,  Akademiens  ständiga  Direktiir,  livilken  befattning  först  ned- 
lades  efter  Akademiens  aterupplifvande  178(5.  I  Svenska  Akademien, 
likasom  i  K.  Witterhets  llistorie  och  Antiqvitets  Akademien,  erhöll 
han  af  Konung  Gustaf  första  platsen.  Under  den  korta  tid  han  inne- 
hade kanslersbefattningen  förbiittrades  drätselverket  och  lärarnes  vil- 
kor  vid  Upsala  Universitet. 


/'rny.  /.y^l. 


/W/'^r^' 


225 


NILS  GEORGII. 

FikUl    i   Sverige    cL    16  Aug.   1717,     Kongl.   Preusisk 

Hofmednljör;  Återvände  till  fäderneslandet  1782. 

Död  i  Stockholm  d.  6  Apr.  1790. 

Äts.  Utan  oniskrift.  Tvä  kyssande  änglaliufvud  i 
moln.  V^id  nedra  kanten:  ieriiu. 

Frans.  PÅ.  N.  G.  OCH.  M.  S.  BRÖLLOPS-DAG.  D.  3. 
NOV.  1754.  .  Deröfver  en  strålande  stjerna;  allt  inom 
en  blomsterkrans. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.j.  Grav.  af  N.  Georgii  sjelf  till  sitt  bröl- 
lop, som  fii-ades  i  Berlin  på  den  angifna  dagen  med  Maria  Schenck, 
dotter  af  Handlanden  i  Stockholm  Lars  Svensson  (se  pag.  210).  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Georgii  var  elev  af  Hedlinger  och  arbetade  under  honom  för 
Kongl.  Myntet  i  Stockholm.  År  1744 — 1746  utförde  han  arbeten  för 
Ryska  hofvet.  Ankom  1747  till  Berlin,  der  han  graverat,  bland  an- 
nat, de  flesta  minnespenningar,  som  blifvit  präglade  öfver  Konung 
Fredrik  II.  Kongl.  Myntverket  i  Berlin,  som  förut  varit  i  dåligt 
skick,  bragtes  af  honom  i  godt  stånd. 


JOHAN  IIISINGER. 

Född  d.  31   Jan.   1727.     Bergsråd;  Brukspatron;  Riddare 
af  K.   W.  O.     Död  d.  19  Maj  1790. 

Åts.     lOH.  HISINGER  BERGS  RÅD  RID.  AF  VASA  ORD. 

Bröstbilden,    li.    s.,   i   Svenska   nationaldrägten    med  Vasa- 
orden. —  Nederst:  fehkman. 

Fräns.      KL.   SV.   PATR.   SÅLLSK.       Detta    sällskaps 
vanliga  jetonprägel.     Se  pag.   182. 

Diam.  11]  lin.  (8  .stork).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  1791  af  K.  Patriotiska  Sällskapet,  till  hvilket  Ili- 
singer  hade  förärat  en  summa  penningar.      -  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

15 


226 

Hisinger  (innan  han  1770  adlades,  kallad  IJising)  lemnade  år 
1758  Bergs  Collegium,  der  han  varit  vice  Notarie  och  i  hvars  tjenst 
lian  haft  åtskilliga  uppdrag  med  grufvors  afniätning  och  kartläggning 
samt  bergstings  förrättande.  Erhöll  samma  år  Assessors  och  senare 
Bergsråds  titel.  Bosatte  sig  pä  Fagerviks  bruk  i  Finland,  hvilken 
egendom  han  betydligt  utvidgade  och  förbättrade  genom  stenhusbygg- 
nader, vidlyftiga  nyodlingar,  skolinrättning  m.  m.  Till  Åbo  Univer- 
sitet skänkte  han  fond  till  Um  för  en  Demonstrator,  med  åliggande 
att  läsa  dietetik  och  materia  medica,  samt  förökade  Universitetets 
bibliothek. 


PETER  JONAS  BEIIGIUS. 

Fadd  d.  6  Juli  1730.    Med.  D:r;  Profefinor  i  natural- 

historia    och   farmaci  i   iStocklwlni.   samt   Assessor   i  K. 

Collegium  Mcdicum;  Ledamot  a.f  K.    W.  A. 

Död  d.  10  Jtdi  1790. 

En    minnespenning    öfver    honom,    gemensamt    med 
brödren  Bengt  Bergins,  se  pag.  210. 

Peter  Jonas  Bergius,  lika  utmärkt  läkare  som  farmaceut,  mot- 
tog 1762  den  profession  i  naturalhistoria  och  farmaci,  hvilken,  på 
grund  af  Rikets  Ständers  år  1756  gjorda  hemställan,  inrättades  i 
Stockholm.  Hans  utgifna  skjifter  i  dessa  och  närbeslägtade  veten- 
skaper ega  erkändt  värde.  Afven  trädgårdskonsten  utgjorde  föremål 
för  hans  kärlek  och  studier.  Han  testamenterade  till  K.  Wetenskaps 
Akademien  sin  vackra  trädgård  med  tillhörande  hus  vid  Carlbergs- 
alleen  jemte  rika  samlingar  af  böcker,  vexter  och  andra  naturalster 
samt  ett  kapital  af  5555  R:dr  26  sk.  8  rst.,  att  användas  för  egen- 
domens behof;  med  föreskrift  att  trädskolor  der  böra  underhållas, 
odling  af  jordfrukter  och  grönsaker  drifvas  i  stor  skala,  lärlingar  an- 
tagas och  undervisas,  och  egendomen  sålunda  blifva  en  bildningsan- 
stalt till  trädgårdsodlingens  befrämjande  inom  fäderneslandet;  hvar- 
Jemtft  han  fiirordnade  att  den  af  Akademien  utsedda  vårdaren  skall 
genom  offentliga  föreliisningar  befriimja  en  allmäimare  kännedom  af 
naturvetenskaperna.     Linné  gaf  hans  namn  åt  ott  (irtslägte  Bergia. 


227 


PEHR  ABRAHAM  ÖRNSKÖLD. 


Född  d.  13  Nov.  1720.     Friherre;  Bergsråd;  Lands- 
hö  fding    i    Westernorrlands ,    sedan   i  Nyköpings   Län; 
Kommendör  af  K.  K.  O.    Död  d.  16  April  1791. 

1. 

Åts.     FRIII.  P.  A.  ÖRNSKÖLD  LAXDSH.  C.  AF.  K.  X.  O. 

Bröstbilden,    h.   s.,   i   Svenska  nationalclrägten  med  kring- 
svept kappa  och  kommendörsbandet. 

Fräns.  FOSTRARE  AF  NÄRINGARNA  I  WÅSTER- 
NORRLAND    inom    en    eklöfskrans.  —  Vid    nedra  kanten: 

-INBYGGARNES   ERKÄNSLA    1808. 

Diam.  14i  lin.  (12  stoii.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1808  af  Westej-norrlands  Läns  invånare,  med  Bi- 
skopen D:r  Nordin  i  spetsen.  Atsidans  stamp  tog  skada,  hvarför 
hela  exemplar  äro  temligen  sällsynta.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  PETR.  ABR.  ÖRNSK(5lD  L.  B.  GUBERN.  PRO- 
VINCIAR.     Bröstbilden,  kopierad  efter  N:o   1. 

Fräns.  MERITIS  QU.EQUE  NOTATA  DIES.  En  grupp 
af  åtskilliga  verktyg  och  redskap  för  jordbruket,  väfnads- 
slöjden  och  bergshandteringen  (plog,  vält,  slända,  väfsked, 
hammare  m.  m.)  omlindade  af  ett  eklöfsband  bildande 
2:ne  kransar.    I  afskärn.:  vita  patrle  dicata  excessit  1791. 

Diam.  10|  lin.  (7  stork).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1834.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Då  "Westernorrlands  Län  år  1762  bildades  af  Ångermanland, 
Medelpad  och  Jemtland,  blef  Bergsrådet  Örnsköld  detta  Läns  första 
Landshöfding.  Det  gränsar  till  det  otroliga  hvad  han  endast  på  7 
år  förmådde  uträtta  inom  dessa  landsorter  för  jordens  uppodling, 
skogarnes  upprödjande  och  vård,  mossars  och  kärrs  utdikande,  lan- 
dets uppmätning  och  egorättens  bestämmande  genom  storskiften,  in- 
förande af  rågsäde  och  potatesplantering,  linslöjdens  förbättrande 
m.  m. ,  allt  under  kamp  ej  mindre  mot  partimännen  vid  riksdagame 
än  allmogens  fördomar.  Till  den  verksamma  landsfadrens  minne  och 
ära  gafs  namnet  «Örnsköldsvikj>  at  en  i  Själevads  socken  i  Ångerman- 
land år  1842  anlagd  köping. 


228 


CARL  SPARRE. 


Friherre.  Född  d.  6  Dec.  11 23.  Rikf^rdd  och  efter 
Rådkammarens  upplösning  1789  Ledamot  af  Allmän- 
na ärendenas  beredning;  General^  Major;  Ofverstdt- 
hdllare  i  Stockholm;  Kansler  för  Äbo  Universitet;  Rid- 
dare och  Kommendör  af  K.  Majds  O.;  Ledamot  af 
K.  W.  A.     Död  d.  28 'Juni  1791. 

Åts.  C.  SPARRE.  L.  B.  SEN.  R.  A.  ET  U.  STOCKH. 
PRAEF.  AC.  AB.  CAXC.  O.  O.  R.  R.  E.  ET  C.  Bröstbilden, 
h.  s.,  i  harnesk  med  serafinierbandet.  —  Nederst:  kxhörning.  f. 

Fräns.  FxVCTIS  ANIMOQVE  MERERIS.  inom  en  la- 
gerkrans.    I    afskärn.:  post  mortem  mdccxci  urbis  amor. 

Diam.  18  lin.  (16  storl.).  Grav.  af  C.  Enliörning.  Slagen  af 
Stockholms  Magistrat  och  borgerskap  1791.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Frih.  Sparre  hade  deltagit  i  Finska  och  Pommerska  krigen,  i 
det  sednare  som  General  Krigskommissarie,  och  i  10^, år  varit  Lands- 
höfding  i  Gefleborgs  Län,  då  han  1773  kallades  till  Ofverståthällare- 
platsen.  I  alla  dessa  befattningar  har  hans  stora  embetsmannaskick- 
lighet  beredt  honom  ett  aktadt  minne.  Under  de  18  år  han  styrde 
Stockholms  stads  angelägenheter  uppfördes  n.  v.  Prinsens  palats, 
börsbyggnaden,  packhuset,  nya  hospitalsbyggnader  vid  Dau\åken, 
Riddarholmsbron,  Norrbro  m.  fl.  byggnader;  beslutet  om  uppresande 
af  Gustaf  llLs  bildstod  fattades;  arbetshus,  barnhus,  fattigvård  m.  m. 
inrättades  eller  förbättrades.  Borgerskapet  uttryckte  \ådare  sin  tack- 
samhet genom  att  uppställa  Frih.  Sparres  bröstbild,  i  marmor  af 
Sergel,  på  Stockholms  börs.  Af  Konungen  begagnades  denne  verk- 
samme och  mycket  fiirmående  man  i  många  andra  uppdrag. 


CAliL  :srAGNUS  NYSTRÖiAL 

Född  1724.     Grosshandlare  i  Stock/iolm. 
Död  d.  22  Mars  1792. 

n 

Ats.  Utan  inskrift.  Foeeimditas  (Frugtsainheten), 
en  stående  qvinna  i  antik  dr;i.2;t  med  ett  barn  vid  bröstet 
och  ett  annat  vid  sidan.  —   Vid  kanten:  c   e. 


229 

Frans.  MINNE  AF  FRAML.  GROSSHANDLAREN 
CARL  MACtN.  nystroms  FRIKOSTIGHET  EMOT  ALL- 
MÄNNA   BARN13ÖRDSHUSET    I    STOCKHOLM.       I     afskäni.: 

K.   COLL.   MED.    I  7 K. i. 

Diam.  II  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  1795 
af  Kongl.  Collegium  Medicum,  med  anledning  af  Nyströms  testamen- 
tariska  gafva  af  8400  R:dr  till  allmänna  barnbördshuset  i  Stock- 
holm. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


JOHAN  ZACHARIAS  STRANDBERG. 

Född   d.    12   Oct.    1712.     Med.   D:r;  Amivalitetsniedi- 

cus;   Assessor   i   K.    Collegium   Medicum;  Stadsläkare  i 

Stockholm;  Ledamot  af  K.   W.  A.     Död 

d.  30  April  1792. 

Åts.     ZACH.    STRANDBERG   M.    D.    ASSESSOR    COLL. 
MEDICI.     Hufviidet,  h.  s.  —  Nedanför:  i.  g.  amkman. 

Fräns.     SOCIO  OPTIME  MERITO  IN  LITTERAS  MUNI- 
FICO  LUGENS  AC.  R.  SC.  ST.  1794. 

Diam.  11|  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  J.  G.  Wikman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1794  af  K.  Wetenskaps  Akademien,  som  år  1789 
af  Strandberg  erhållit  en  summa  penningar  till  förbättrande  af  Förste 
Sekreterarens  lön.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Strandberg  egde  vidsträckt  läkareförtroende,  men  drog  sig  1776 
tillbaka  från  sina  tjenster  och  sin  praktik  till  landet,  ehuru  han  som 
rådgifvare'  fortfarande  anlitades  af  sina  fordna  jTkesbröder  och  patien- 
ter. Af  sin  egendom  gjorde  han  rika  donationer  till  förmån  för  lä- 
karevetenskapen, till  förbättrad  sjukvård,  till  kyrkor  och  barmhertig- 
hetsstiftelser,  bland  hvilka  den  efter  honom  benämnda  »Strandbergska 
Läkareinrättningen  fcir  fattiga  ståndspersoner»  i  Stockholm  ännu  fort- 
far att  öfver  den  menniskovänlige  stiftaren  nedkalla  nödlidandes  väl- 
signelser. Han  hyste  för  Konung  Gustaf  III  en  obegriinsad  vördnad 
och  beundran,  till  den  grad  att  sorgen  (UVer  Konungens  död  påskyn- 
dade hans  egen  bortgång. 


230 


SYEN  RINMAN. 

Född  d.  12  Juni  1720.    Bergsråd;  Direktör  öfver  svart- 

smidet;  Riddare  af  K.   W.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A. 

Död  d.  20  Dec.  1792. 

1. 

Åts.     SVENO  RIX]MAN  R.  COLL.  METALL.  CONSIL.  E. 

0.  V.    Hufvudet,  h.  s.  —  Nederst:  ji.  frumerie. 

Frans.  LAUDEM  FERENT.  Fyra  böcker,  liggande 
på  en  kubisk  sten  prydd  med  jernmärket  (c/')  på  framsi- 
dan.    I  afskärn. :  in  äiemor.  soc.  meritiss.  ac.  sc.  sv.  1823. 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).  Grav.  af  M.  Fruraerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1823.  Böckerna 
åsyfta  Rinmans  fiJrnämsta  skrifter:  nAnledniny  till  Stål-  och  Jern- 
föixidlingens  förbättring»,  »Försök  till  Jernets  Historia»,  »Svenskt 
Bergverks  Lexieon»  och  »Afhandling  rörande  Mekaniken».  Atsidans 
stamp  blef  snart  bräckt.  —  K.  Mk.  o,  B-n  i  silfver. 

2. 

Ats.     SVEN  RINMAN.     Hufvudet  kopieradt  efter  N:o 

1.  —  Nederst:  c.  m.  m. 

Fräns.     Lik  Frånsidan  af  N:o  1. 

Diam.  lOi  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  M.  Mellgren,  sannolikt  blott 
för  öfnings  skull,  år  1831.    (St.  på  K.  Myntet).  —  K.  Mk.  i  silfver. 

Denna  Atsida  har  äfven  blifvit  förenad  med  Atsidan  till  Chr. 
Polhems  minnespenning,  N:o  4.     Se  pag.  135. 

Rinmans  bemödande  för  jernhandteringens  förbättrande  stannade 
icke  vid  utgifvandet  af  de  anförda  arbetena  och  andra  förtjenstfulla 
skrifter.  Hans  uppfinningar  och  förbättringar  i  mekaniken  blefvo,  så 
väl  af  honom  sjelf  som  af  andra  efter  hans  råd  och  anvisningar,  fler- 
städes med  stor  framgång  praktiskt  utförda. 


231 


BENGT  LIDNER. 

Född  d.  16  Mars  1759.     Skald.     Död  d  3—4 
Januari  1793. 

Åts.  BENEDICTUS  LIDNER.  Bröstbilden,  li.  s.,  i 
tidens  drägt. 

Fräns.  POSTERA  LAUDE  RECENS.  En  svan  sim- 
mande frän  en  strand,  der  en  grafvärd  står  mellan  cy- 
presser och  tärpilar.  I  afskärn.:  nat.  mdcclix.  den.  mdccxcui. 
—  Pä  marken:  m. 

Diam.  m  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  M  Mel  1  gren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  18.S8.  Frånsidans  sinne- 
bilder afse  i  allmänhet  arten  af  Lidners  skaldskap  och  sarskildt  en 
bekant  vers  i  hans  afskedshelsning  till  Konung  Gustat  vid  en  resa 
till  Finland:  »Till  okänd  strand  mig  ödet  jagar;  ack  den  tortoljda 
svanen  klagar,  förrän  sin  vass  han  öfverger.»  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Lidner  erhöll  aldrig  anställning  i  statens  tjenst  eller  plats  i 
det  samfmid,  Konung  Gustaf  stiftat  för  sangen  och  vältaligheten. 
Alla  försök  att  dertiU  göra  honom  möjhg  misslyckades.  Hans  oor- 
dentliga lefnad  och  en  gi-änslös  gifmildhet  mot  andra  fattiga  nar  han 
hade  något  att  gifva,  gjorde  alla  tillfälliga  understöd  af  Konungen 
och  talrika  vänner  otillräckliga.  Den  med  skal  högt  prisade^  och, 
oaktadt  sina  känsloöfverdrifter,  hänförande  skalden  dog  i  armod  och 
hans  enka  slutade  sina  dagar  i  en  offentlig  välgörenhetsinrättning. 
År  1858  beslöt  Svenska  Akademien  att  som  en  gärd  af  aktning  tor 
„de  öma  känslomas  sångare^  resa  en  minnesvärd  öfver  hans  hittills 
obemärkta  graf  på  Adolf  Fredriks  kyrkogård  i  Stockholm. 


JOHAN  HENRIK  LIDEN. 

Född  d.  6  Jan.  1741.    Adjunkt  i  histonen  vid  Univer- 
sitetet i  Lund,  hvilken  hefattnim/  dock  aldrig  tillträddes; 
Professor;   Ledamot  af  K.   W.  A.  och  a.f  K.    H-  ti-  o. 
A.  A.     Död  d.  23  April  1793. 

Åts.    lOH.  IIENR.  LIDEN  PROFESSOR.    Bröstbilden,  li. 
s.,  med  veck  kring  kanten.  —  Nedanför:  u.  i.. 


232 

Frans.     POPULARI  MUNIFICO  NATIO  O.GOTlllCA  UP- 
SALIAE  MDCCLXXXI. 

Diam.,,  lU  Hn,  (8  stoii.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  Slagen 
1781  af  Östgöta  nation  vid  Upsala  Universitet,  af  tacksamhet  för 
betydliga  gåfvor  af  böcker  och  penningar.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Liden  hade  vid  Upsala  Universitet  som  Docens  i  lärdomshisto- 
rien och  Amanuens  vid  bibliotheket  samt  pä  en  utländsk  resa,  genom 
sina  kunskaper  och  sin  forskningsflit,  vunnit  aktning  och  tillgifvenhet 
af  talrika  lärdomsvänner.  Men  hans  akademiska  bana  afbröts  1771 
genom  en  ådragen  svår  gikt,  som  för  hans  återstående  lifstid  fängslade 
honom  på  sjuksängen  i  Norrköping,  der  han  valt  sin  bostad.  Sjuk- 
domen af  bröt  likväl  icke  hans  litterära  verksamhet,  om  hvilken  en 
vidsträckt  brefvexling  och  flera  utgifna  värderika  skrifter  bära  vitne. 
Gåfvan  till  Ostgöta  nation  öfverflyttades  sedermera  till  Universitets- 
bibliotheket  och  medel  anslogos  till  lön  för  en  särskild  Amanuensis 
Lidenianus  vid  nämnda  bibliothek.  Flera  andra  gåfvor  lemnades  till 
offentliga  boksamlingar,  till  K.  Wetenskaps  samt  K.  Witterhets 
Historie  och  Antiqvitets  Akademien,  till  stipendier  och  välgörenhets- 
stiftelser. Hans  donationer  uppgingo  till  ett  värde  af  207,400  daler 
kopparmynt. 


ADOLF  FREDRIK  von  OLTHOF. 

Född  i   Stralsimd   d.    7   Sept  1718.     Regeringsråd  och 

Vice  Kansler  vid  Greifswalds   Universitet. 

Död  d.  29  Juni  1793. 

Ats.  AD.  FRID.  AB  OLTHOF  CONSIL.  CANCELL.  REG. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med  mantelveck.  — 
iNecitintör:  g.  i.hnghkugkr. 

Frans.  NON  SIBI  (Olthofs  valspråk)  på  ett  band, 
liggande  pä  en  oval  sköld  irmehällande  Olthofs  Tyska 
slägtvapen,  med  två  gripar  till  sköldhällare.  Öfver  skölden 
en  kask;  allt  pä  ett  moln. 

Diam.  12  lin.  (9  stork).  Spelpenning,  grav.  af  G.  Ljungberger 
i  Straisund  pä  1750-taIet,  medan  d.  v.  Kanslirådet  v.  Ölthof  var 
Direktör  öifver  Svenska  myntverket  i  Pommern,  under  kriget  med 
I*reussen.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


233 


GII.BERT  SHELDON. 

Född  d.  21  Jan.  1710.      Ofverskeppsbi//j(:/)näst((re,  med 

Ofverste  Löjtnants  rang.     Ledamot  af  K.    \\.  A. 

Död  d.  20  April  1794. 

Åts.  GIL13.  SHELDON  CHILIARCHAE  LOCUM  TENENS 
NAT.    1710    DEN.    1794.      Hufvudet,    h.    s.    —     Nederst:   m. 

FKU3IEKIE. 

Fräns.  GLORIAM  A  MAIORIBUS  ARCIIITECTURA 
NAVALI  PARTAM  SUAM  FECIT  ET  AUCTAM.     I  afskärn.: 

SOCIO   SUO  R.   ACAD.   SC.   STOCKH.    1809. 

Diam.  13  lin.  (10  stod.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1809.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Sheldon,  hvars  fader,  farfader  och  farbroder  varit  utmärkta 
skeppsb.yggmästare ,  har  efter  egna  ritningar  byggt  ett  stort  antal 
krigsskepp,  anlagt  hamnar,  dockor  och  fästningsverk.  Farfadern  in- 
kom 1655  frän  England  till  Sverige  och  antogs  af  Konung  Carl  Gu- 
staf till  Skeppsbyggmästare  vid  örlogsflottan. 


FREDRIK  AXEL  von  FERSEN. 

Grefve.     Född   d.   5   April   1719.     Riksråd;   Fältmar- 
skalk;  En  af  de  Aderton  i  Svenska  Akademien;  Rid- 
dare och  Kommendör  af  Konql.   Maj:ts  O. 
Död  d.  24  April  1794. 

1. 

Åts.  NEC  CITRA  NEC  ULTRA.  Fersiska  vapnet  i  en 
oval  sköld  med  två  gripar  som  sköldhållare  och  derunder 
Svärdsordens  riddarestjerna,  allt  h vilande  pä  ett  prydligt 
underlag  med  hängande  rosenband. 

Fräns.  JETTON  DE  M?  LE  COMTE  FREDERIC  AXEL 
v.  FERSEN.  1756. 


234 

Åttkantig  spelpenniiig  af  10|  lin,  diam,  (7  storl.),  Qrav,  af  Dan. 
Fehrraan  1756,  då  Gr,  Fersen  var  General  Alajc^r  och  Ofverste  för 
Konungens  Lifgarde  samt  Riddare  af  K,  S.  O,  Atsidans  inskrift  var 
hans  valspråk.  —  K,  Mk.  o.  B-n  i  silfver, 

2. 

Åts.  AXEL  Y.  FERSEX  COM.  ET  MARESC.  COMIT. 
A,  MDCCLVI.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  liarnesk  med  mantel- 
veck.  —  Under  axeln:  p.  v. 

Fräns.  EX  DIFFICILI,  Herkules  med  klubban  i 
högra  och  en  lagerkrans  i  venstra  handen,  sitter  på  en 
med  lejonhuden  betäckt  sten.  I  afskärn.:  ordines  regni 
svEC.  cuDi  lussER.  —  På  stcueu :  vf  (sammanbundna). 

Diam,  21.1  lin,  (21  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Rikets  Ständer  efter  1755 — 1756  års  riksdag, 
mider  hvilken  Gr,  Fersen  var  Landtmarskalk,  Frånsidans  stamp  blef 
snart  bräckt  och  omgjord.  Afven  Atsidans  stamp  har  remnat.  —  K. 
Mk,  o.  B-n  i  silfver. 

Gr,  v.  Fersen  hade  i  Fransk  krigstjenst  blifvåt  Ofverste  for  ett 
eget  värfvadt  regemente  och  Brigadier.  Återkommen  1753  till  fådernes- 
landet,  kastade  han  sig  in  i  partistriderna  och  blef  Landtmarskalk  vid 
den  stormiga  riksdagen  1755 — 1756,  under  hvilken  han,  i  spetsen  för 
Hattpartiet,  genomdref  Ständernas  beslut  om  Konungens  namnstämpel, 
den  afskj^'ärda  fiirföljelsen  mot  det  kongliga  hofvets  anhängare  m.  fl. 
åtgärder  till  konungamaktens  inskränkande  samt  Konungens  och  Drott- 
ningens förödmjukande,  och  slutligen  kriget  mot  Preussen;  i  hvilket 
krig  han  sedan  med  utmärkelse  deltog,  Landtmarskalksstafven  an- 
förtroddes honom  åter  vid  riksdagarne  1760 — 1762  och  1769 — 1770. 
lians  kamp  mot  konungamakten  upphörde  icke  ens,  sedan  Konung 
Gustaf  räddat  fäderneslandet  undan  partistriderna.  Konungen  sökte 
vinna  den  farliga  motståndaren  genom  att  genast  efter  revolutionen 
insätta  honom  i  Rådet,  men  han  qvarstannade  der  icke  längre  än 
några  månader;  och  fa  år  derefter  (1778)  förnyades  striden  med  så- 
dan häftighet,  att  Konungen  påstod  honom  vilja  »ryckas  om  spiran». 
Icke  desto  mindre  insattes  han  af  Konungen  i  Svenska  Akademien 
vid  dess  stiftelse.  Vid  1789  års  riksdag  uppträdde  Gr,  Fersen  i 
spetsen  för  riddarhusoppositionen  mot  Konungens  planer  för  Förenings- 
och  säkerhetsaktens  genomdrifvande,  hvarfiir  han  jemte  flera  andra 
inmanades  och  qvarhiills  i  arrest  intill  dess  Konungen  vunnit  sin  af- 
sigt.  Fastän  partiman  var  likväl  Gr.  Fersen  alltftir  sjelfstiindig  att 
lata  främmande  makters  intriger  eller  guld  inverka  på  sin  öfvertygelse. 


235 


GUSTAF  ADOLF  SPAURE. 


Gr  ef  ve.     Född  d.   6   Jan.   1746.     Motiog  aldrhj  iidgot 

embete  eller  nåqon  titel  i  staten  eller  vid  hofvet. 

Död  d.  18  Juni  1794. 

Åts.  CONCORDES  EGIMVS  ANNOS.  Familjerna  Spar- 
res och  Ramels  vapensköldar  i  en  omfattning,  under 
greflig  krona,  med  en  hjort  och  en  vildman  till  sköld- 
hållare  på  ett  underlag  med  nedhängande  blomsterband 
och  två  i  kors  sammanbundna  Hymenasi  facklor. 

Frans.  GUST.  ADOLPH.  SPARRE  et  AMAL.  RAMEL 
CONJVGES  A:  1776.  inom  en  myrtenkrans.  Öfver  skriften 
stå  tre  i  trekant  satta  rosor. 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  Åttkantig  spelpenning,  grav.  af  C. 
Enhörning  under  dess  vistande  i  Köpenhamn  1784.  Sällsynt.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grefve  Sparre  var  stor  konstälskare,  uppehöll  sig  många  år  pä 
resor  i  främma.nde  länder,  besökte  museer  och  inköpte  taflor,  hvilka 
hemfördes  och  slutligen  förvarades  på  hans  egendom  Kulla  Gunnars- 
torp i  Skåne,  der  han  lefde  omgifven  af  sina  konstskatter,  sysselsatt 
med  denna  vackra  egendoms  förskönande.  Hans  Grefvinna,  Elisabeth 
Sofia  Amalia  Ramel,  med*  hvilken  han  blef  gift  d.  24  Juni  1776 
(1777?),  öfverlefde  honom  ända  till  d.  7  Febr.  1830. 


CARL  MICHAEL  BELLMAN. 

Född  d.  4  Febr.  1740  eller  1741.    Hof sekreterare ;  Sekrete- 
rare vid  K.  Nummerlotteriet.    Död  d.  11  Febr.  17 9 ö. 


för: 


1. 

o 

Ats.     C.   M.   BELLMAN.     Hufvudet,    h.  s.  —  Nedan- 


Fräns.      Utan   inskrift.     En    lyra    omslingrad    af  en 
vinranka. 

Diam.  9  lin.  (6  storl.).  Grav.  af  C.  Enhöniing.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  några  skaldens  vänner  kort  före  hans  död.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


236 


2. 


Åts.  CARL  MICIIAEL  BELLMAN.  FÖDD  1741.  DÖD 
1795.  Hufvudet,  li.  8.,  med  en  krans  af  lager  och  vin- 
ranka.   —   Under  kanten:  c  m. 

Frans.  HVI  SKILDA  OFFER  HONOM  AGNA:  HANS 
SÅNGER  ALDRIG  SKILT  OSS  AT.  Två  bevingade  piltar, 
A  ni  or  med  kogret  och  Co  mus,  de  glada  saniqvämens 
genius,  med  facklan,  linda  en  murgrönsranka  kring  en 
thyrsus,    en    antik    flöjt    och    en  herdestaf  I  afskärn.: 


c.    ilELLGREN. 


Diam.  14  lin.  (11  stod.).  Grav.  af  C.  M.  Mellgren  1833  för  en  af 
honom  utgifven  serie  af  minnespenningar  öfver  Svenska  skalder,  konst- 
närer och  vetenskapsmän.  Thyrsen  är  sinnebild  af  den  bacchanaliska, 
flöjten  och  herdestafven  af  den  idylliska  dikten.  Stamparne  förvaras 
nu  hos  ordenssällskapet  Par  Bricole,  inom  hvilket  minnespenningen 
utdelas  som  prisbelöning  ät  talare  vid  sällskapets  årsfest  på  Barbara- 
dagen. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  CAROLUS  MICHAÉL  BELLMx\N.  Hufvudet,  h. 
s.,  med  krans  som  på  N:o  2.  —  Nedanför:  p.  „.  lumjgren. 

F  r  ä  n  s.  PER  AUDACES  NOVA  DITH  YRAMBOS  VERBA 
DEVOLVIT.  En  svan,  ofvan  molnen,  sträcker  sin  flygt 
mot    den   strålande  solen.     I  afskärn.:  exsequialia   cecinit 

MDCCXCV. 

Diam.  10]  lin.  (7  storl.).  Grav  af  P.  H.  Lundgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1849.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Bellmans  lefnad  och  samhällsställning  förete  ingenting  märkvär- 
digt. Vid  17  års  ålder  antogs  han  som  Extra  ordinarie  i  Banken, 
men  uteslöts  derifrån  1 764  för  bristande  ordentlighet.  Naturen  hade 
icke  danat  honom  för  torra  tjenstemannabestyr,  hvarför  han  ock 
lemnade  åt  en  vikarie  att  sköta  sekreterarebefattningen  i  Nummer- 
lotteriet, den  enda  ordinarie  tjenst  han  mottagit.  Som  skald,  i  sin 
art  utan  like,  har  han  vunnit  odödligt  nanm.  Hans  dikter  äro  på 
samma  gång  musik  och  målning.  De  måste  sjungas  på  de  melo- 
dier han  sjelf  anordnat,  för  att  rätt  uppfattas.  De  måla  naturen 
med  det  Ijufva.ste  behag  och  tidens,  särskildt  hufvudstadens,  folklif  i 
komiska  drag  med  förtärande  trohet.  Att  detta  folklif  icke  kan  i 
moraliskt  afseendc  gillas,  förringar  ej  målningens  värde.  Det  vemod, 
som  röjer  sig  i  skaldens  både  anletsdrag  och  dikter,  och  den  karrikatur. 


237 

snni  vanligen  genomgår  hans  teckningar,  vitna  att  hans  eget  hjerta 
kände  ömkan  ötVer  det  glada  elände  han  beskref.  Svenska  Akade- 
mien liar  ytterligare  hedrat  sångarens  minne  genom  att  resa  en  vacker 
vård  ötVer  hans  graf  på  Clara  kyrkogård  i  hufvudstaden.  lians  vän- 
ner uppställde  1829  hans  bröstbild,  i  bronz  af  Byström,  på  Djurgår- 
den, hvars  sköna  nejder  han  så  ofta  besjungit. 


ABltAHAM  BACIv. 

Född  i  OcL  1713.    Med.  D:r;  Kongl.  Archiater;  Prce- 

sef^   i   K.    Collegkiin    Medicin n;   Riddare   af  K.  N.  O.; 

Ledamot  af  K.   W.  Ä.     Död  d.  15  Mars  1190, 

Åts.  DOCTRINA  CLARUS  ET  ARTE.  Hiifviidet,  h.  s. 
På  fiiltet  Nord stjerneord ens  riddarestjerna  och  en  orinstaf. 

Nederst:     Umderherg. 

Frans.  ABRAII.  BÄCK  PR.  R.  COLL.  MED.  ARCHIA- 
TRO  R.  EQ.  DE  STELLA  POL.  MEMBRO  SUO  DESIDERA- 
TISSIMO  AC.  R.  SC.  ST.  MDCCXCVIL 

Diam.  12  lin.  (9  stork).  Gravören  L.  D.  Lunderbergs  första  me- 
daljarbete. (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akade- 
mien 1797.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Bäck  hade  varit  tjenstgörande  Lifmedicus  hos  Konungarne  Fre- 
drik och  Adolf  Fredrik  samt  Drottningarne  Lovisa  Ulrika  och  Sofia 
Magdalena.  Han  var  en  arbetsam  och  insigtsfull  läkare,  bidrog  till 
ett  bättre  ordnande  af  Collegium  Medicum,  och  till  upprättande  af 
läroanstalter  för  läkare  i  hufvudstaden,  samt  omfattade  med  kärlek 
naturvetenskaperna,  hvarför  ock  hans  vän  Linné  med  hans  namn 
uppkallat  ett  vextslägte. 


JOTIAN  HENRIK  KELLGREN. 

Född  d.  1  Dec.   1751.    Konung  Gustaf  Ilhs  Bibliothe- 

karie  och  Handsekreterare ;  En  af  de  Aderton  i  Svenska 

Akademien.     Död  d.  20  April  1795. 

1. 
Åts.     I.  IL  KELLCREN.     Hnfvudet,   h.    s.  —  Nedan- 
för:  c.  E. 


238 

Frans.     POÉTAP]  PHILOSOPHO   CIVI  AMICO  LUGEN- 
TES  AMICl  MDCCXCV. 

Diam.  10]^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning  och  präglad 
hos  Kapten  Mechanicus  Appelqvist.  Slagen  1795  af  skaldens  när- 
maste vänner  att  utdelas  vid  hans  begrafning.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 


2. 

Ats.     Utan   inskrift.     Hufviidet   bildadt  efter  N:o  1. 
Utan  frånsida. 

Grav.  af  C.  Enhörning  på  en  fyrkantig  platt  af  8  lin.  höjd  (5 
storl.),,  för  att  infattas  i  fingerringar.  Mycket  sällsynt.  —  Brukspa- 
tron   Ostbergs  (f.  d.  J.  Scharps)  samling  i  silfver. 

Kellgren,  född  i  Westergötland,  blef  Mag.  Docens  vid  Abo  Uni- 
versitet, der  hans  sångmö  inom  vitterhetssällskapet  Aurora  först  gjorde 
sig  bemärkt.  En  vunnfen  prisbelöning  i  K.  Svenska  Witterhets  Aka- 
demien och  en  prolog  till  ett  tillfällighetsskådespel  ådrogo  honom  Kon- 
ung Gustafs  uppmärksamhet.  Han  sökte  och  vann  icke  någon  annan 
tjenstbefattning,  än  den  enskilda  han  mottog  af  Konungen,  i  hvars 
sångarekrets  han  intager  främsta  rummet.  Bekanta  äro  hans  öfver- 
sättningar  på  diktens  språk  af  Konung  Gustafs  skådespel.  Ehuru 
fostrad  i  och  hyllande  den  Fransyska  smaken,  lösgjorde  han  sig  lik- 
väl i  mer  än  ett  afseende  från  dess  band,  och  hans  lyra  anslog  ton- 
arter, förut  aldrig  hörda  inom  fäderneslandet.  Hans  ifrigaste  vedersa- 
kare, Thorild,  kallade  honom  «behagens«  och  Rosenstein  «det  goda 
skämtets  och  förnuftets^)  skald.  Såsom  utgifvare,  i  förening  med  Carl 
Lenngren,  af  Stockholms  Posten  (frän  1778)  och  i>enom  sin  föresyn 
i  afseende  på  språk  och  versform  öfvade  han  ett  mäktigt  inflytande 
på  Svenska  folkets  esthetiska  bildning. 


J OSIAS   CARL  CEDERILJELM. 

Ffi/wrre.      Född    d.    11    April    1734.      Kammarherre; 

Commercerdd ;  Kommendur  af  K.    W.  O. 

Död  d.  20  JJec.  1795. 

Åts.  NYTTIA  TIDEN.  En  "galande  tnpp  står  på  mar- 
ken. 1 'red vid  linfrer  en  skofvel  ocii  en  si)ade.  1  afskärn.; 
177 1.  —   J    kanten:  c.  ,,. 


239 

Frans.     FÖR    FLITIGA    ARBETARE    VID    SEGERSIÖ. 

Dcninder  en  ros. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Löjtnanten  C.  Lunderberg. 
Slagen  af  Frih.  Cederhjelni,  att  utdelas  soni  förtjensttecken  åt  bönder 
och  toipare  på  hans  gods  Segersjö  (Segarsi))  i  Lännäs  socken  i  Ne- 
rike.     Jiars  i  grönt  band  i  knapphålet.  —  K.  Älk.  o.  B-n  i  silfver. 


JOHAN   WILnEL:SI   SPRENGTPORTEN. 

Född  under  föräldrarnes  fängenship  i  Tobohk  i  Sibirien 
d.  11  Febr.  1720.  Friherre;  General  Lirjtnant;  Envoyé 
extra  ord.  och  slutligen  Ambassadör  vid  K.  Danska  hof- 
vet;  Riddare  och  Kommendör  af  K.  Maj:ts  O.  Död 
i  Köpenhamn  d.  25  Dec.  1795. 

Ats.  FORTUNAM  YIRTUTE.  Sprengtportens  vapen- 
sköld, under  friherrlig  krona,  omgifven  af  Svärdsordens 
kommendörsband  ocli  hvilande  på  sannna  ordens  krachan. 

Fräns.  JETTOX  DE  M?  LE  BAROX  DE  SPREXGT- 
PORTEX  -^ 

Åttkantig  spelpenning  af  10  lin.  diam.  (7  storl.).^  Grav.  af  C. 
Enhörning,  under  dess  vistande  i  Köpenhamn  1786.  Atsidans  inskrift 
var  Frih.  Sprengtportens  riddarevalspråk.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Efter  Finska  krigets  slut  (1743)  gick  Sprengtporten  i  Fransk 
krigstjenst;  deltog  i  angreppet  mot  England  (1746)  samt  i  Franska 
härens  fälttåg  i  Flandern  (17,48)  och  i  Westfalen  (1757);  vann  der 
utmärkelse  och  befordran  till  Ofverste  vid  regementet  Royal  Suedois, 
under  tiden  uppstigande  till  samma  grad  inom  Svenska  armeen.  Som 
Envoyé  extraord.  vid  K.  Danska  hofvet  (frän  1761)  förde  han  under- 
handlingarne om  det  föreslagna  giftermålet  mellan  Kronprinsen  Gustaf 
och  Danska  Prinsessan  Sofia  Magdalena  samt  undertecknade,  jemte 
Ambassadören,  Riksrådet  GretVe  Adam  Horn,  giftermalskontraktet 
d.  29  Sept.  1766;  hvarefter  han  samma  år  upphci.jdes  i  friherrligt 
stånd  tillika  med  den  sedermera  genom  1772  års  regementsförändring 
ryktbare  brödren,  Ofversten,  slutligen  Generalen  .lakol)  Magnus  Sprengt- 
porten. 


240 


CARL  FREDRIK  ADELCRANTZ. 

Fndd  cl.  3  Jan.  1716.     Friherre;  Ofverintendent;  Di- 
rektör öfver  K.  Hof kapellet;  Kommendör  af  K.  N.  O.; 
Ledamot  af  K.    W.  A.   ock  af  K.    W.   H.  o.  A.   A. 
Död  d.  1  Mars  1796. 

Åts.  C.  F.  ADELCRANTZ  L.  B.  SUPR.  PRAEF.  AEDl- 
FICIOR.  R.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  Svenska  nationaldrägten 
med   Nordstjerneordens  kommendörsband.  —  Nederst:  g.  l. 

Frans.  PAR  FAMA  LABORI.  Framsidan  af  kongk 
operahuset    i    Stockholm.     I   afskärn.:  jussu  regio  in  hon. 

INVENTORIS   MDCCLXXXII. 

Diam.  18  lin.  (16  stor!.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1782,  på  Konung  Gustaf  IILs  befallning,  i  anled- 
ning af  operahusets  byggnad,  hvartill  Frih.  Adelcrantz  hade  gifvit 
ritning  och  hvars  utförande  under  hans  ledning  fulländades  nämnda 
år.  —  K.  Mk.  i  guld;  E-n  i  silfver. 

Frih.  Adelcrantz  afslutade  kongl.  slottsbyggnaden  i  Stockholm 
på  norra  sidan  och  slottets  inredning  samt  förskönade  Drottningholm. 
Adolf  Fredriks  kyrka,  operahuset  jemte  många  andra  offentliga  och 
enskilda  byggnader  bevara  minnet  af  denne  utmärkte,  genom  resor 
och  studier  bildade  architekt.  Målare  och  Bildhuggare  Akademien 
erhöll  genom  lians  nitfulla  bemödande  ny  organisation,  vidgad  verk- 
samhet och  ökade  anslag.  Äled  rätta  intager  derför  hans  bröstbild, 
i  marmor  af  Sergel,  en  hedei-splats  i  Akademiens  praktrum.  Afven 
det  K.  Franska  spektaklet  stod,  så  länge  det  fanns  (1753 — 1771), 
under  hans  styrelse. 


E I \ ERl I ARD  ROSENBLAD. 

Född  d.  16  JVov.  1714.     Med.   D:r;  Professor  i  prak- 
tisk   medicin    vid    Lunds    Universitet;    Ledamot   af  K. 
W.  A.     Död  d.  21  Mars  1796. 

Ats.     EHERHARDUS    ROSENBLAD   MEDICUS.      Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  Svenska  nationaldrägten. —  Under  axeln:  ». 


ry 


241 

Fräns.  INSPECTORI  OPTIMO  ANN.  JAM  XXV  CURAM 
NAT.  AGENTI  STUDIOSA  JUVENTUS  GOTIIOBURGICA  LUND. 
MDCCLXXXYll.  Der  nedanför  en  ornistaf  lagd  pä  en  lager- 
qvist. 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).    Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 

Myntet).     Slagen    af   Göteborgska    nationens    Studerande  vid    Lunds 

Universitet    1787,    då    Rosenblad    nedlade    sin   befattning  som  natio- 
nens Inspector.  —  K.  Mk  o.  B-n  i  silfver. 

Rosenblad  (kallad  Rosén,  innan  han  1770  adlades),  lika  ut- 
märkt som  universitetslärare  ocli  som  praktiserande  läkare,  har  vid 
det  lärosäte  och  i  den  ort,  der  han  lefvat  och  verkat,  efterlemnat 
ett  aktadt  och  kärt  minne,  hedradt  af  många  under  hans  ledning 
bildade  vetenskapsmän  och  läkare. 


JOHAN  CARL  WILCKE. 

Född  i  Wismar  d.  6  Sqjt.  1732.  Professor  vid  Islamiska 

stiftelsen    i  Stockhobn;   Koiigl.    Wetenskaps   Akademiens 

Sekreterare ;  Riddare  af  K.  N.  O.     Död 

d.  18  April  1796. 

Äts.      A     NULLO     TENEBRIS    DAMNABITUR    AEVO. 
Hufvudet,  h.  s    —  Nedanför:  c.  k. 

Fräns.     J.    C.    WILCKE   EQ.  AUR.  SECRETARIO  SUO 
LUGENS  AC.  R.  SC.  STOCKH.  MDCCXCVII. 

Diam.  lU  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1797.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Wilcke  flyttade  som  barn  till  Sverige  med  sin  fader,  då  denne 
blifvit  anställd  som  andre  Pastor  vid  Tyska  församlingen  i  Stock- 
holm. Sekreterareplatsen  i  K.  Wetenskaps  Akademien  tillträddes 
efter  Wargentin  1784.  AVilckes  iakttagelser  i  afseende  på  elektrici- 
tet, jordmagnetism,  norrsken,  värmets  bindande  vid  snöns  smältning 
m.  m.  väckte  uppseende  bland  samtida  vetenskapsmän  och  föranledde 
nya,  vigtiga  upptäckter. 


l(j 


242 


CARL  FREDRIK  PECHLTN. 

Romersk    Eiksfriherre    von    Lofcetibaclu     Född  i  Hol- 
stein   d.   6'  äu{J^  1720*).     Naturaliserad  Svensk  adels- 
inan;   General  Major;   Chef  för   Jönköpings   regemente; 
Riddare  af  K.  S.  O.     Död  pä  Warhergs 
fästning  d.  29  Maj  1796. 

Åts.  CAR:  FR:  L:  B:  A:  P:  (—Liber  Baro  a  Pecblin). 
Hufvudet,  h.  s.  —   Nederst:  /.. 

Fräns.  LIBERTAS  TANDEM  IBI.  En  man  i  ett  an- 
tikt drakskepp,  med  hissadt  segel,  skjuter  ut  sin  farkost 
från  ett  rundt  torn  i  riktning  mot  den  nedgående  solen. 
I  afskärn.:  n:  mdccxxi  M:  mdccxcVi. 

Diam.  12  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  L.  D.  Lunderberg.  Slagen  i 
hemlighet  af  några  den  aflidnes  vänner  1798.  Med  tornet  afses  War- 
hergs fästning,  der  Pechlin  förvarades  som  statsfånge  och  slutligen 
afled.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  bronz. 

Pechlin,  son  af  Holsteinska  Ministern  vid  Svenska  hofvet  Johan 
v.  Pechlin,  som  under  namn  af  Baron  von  Löwenbach  blifvit  Romersk 
Riksfriherre,  antogs  redan  i  barndomen  i  Svensk  krigstjenst.  Under 
Pommerska  kriget  visade  han  prof  på  tapperhet  och  blef  blesserad. 
I  öfrigt  fann  han  som  militär  icke  tillfälle  att  utmärka  sig;  men  så 
mycket  större  ryktbarhet  har  han  vunnit  som  fin  och  slipad  politisk 
partigängare  under  den  s.  k.  frihetstidens  riksdagar,  slutande  sig  än 
till  det  ena,  än  till  det  andra  partiet,  misstrodd  af  alla  och  bedra= 
gande  alla.  Gustaf  III:s  revolution  aflägsnade  honom  till  en  tid  från 
statens  affärer;  men  Konungen  upph()rde  aldrig  att  frukta  hans  rän= 
ker.  Vid  1789  års  riksdag  var  han  bland  de  riddarhusets  ledamöter, 
som  på  Konungens  befallning  arresterades.  Hans  medvetande  af  pla- 
nen till  konungamordet  1792  är  obestridligt,  ehuru  fulla  bevis  på  del- 
aktighet i  brottets  utförande  icke  kunde  vinnas.  Mellertid  dömdes 
han  till  fästning  på  behaglig  tid  och  insattes  på  Warberg,  der  efter 
fyra  års  förlopp  hans  oroliga  lif  slutades. 


i 


')  Knligl  miiiiKspcimiiigcii    W2\.     Eiilij^l  cii  anii:ui   UjiiJgifl  il.   ii   i\I;ii-s    I71?7. 


243 


ELEDNOllA  (^AlirAlUNA  SILFYERSTOLPE, 

FÖDii    LEJONIIUFVUD. 

Dotter  af  Ofverste   Löjtnanten   vid  Dalregementet  Fri- 
herre   Carl    Leonha.rd   Lejonhufvud.     Fadd   d.   9   Ju7ii 
17 3ö,      Gift     1759     med    Bankokommiasarien    Fredrik 
Silfverstolpe.     Död  d.  12  Sept.  1797. 

Åts.      .  ELEONORA  CATH.  LEIJONHUFVUD  LIB.  BAR. . 

Hllfvudet,  h.  s.,  med  slöja.     Vid  nedra  kanten:  nat.    1730. 

NUPTA    I7ri9.   DEX.    1797. 

Fräns.     LONGUM   TESTETUR  AJNIOREM.  inom  en  cy- 
presskrans.   Vid  nedra  kanten:  ,.  mariti  frid.  silverstolpe. 

1805. 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).     Grav.  af  C.  Enhörning.    Slagen   1805 
af  den  efterlefvantle  mannen.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


FRANS  JOACHIM  von   AKEN. 

Född  d.  7  Jidl  1738.     Af<fiessor;  Apothekare  i  Örebro. 
Död  d.  23  Juli  1798. 

xlts.     FRANC.  lOACH.   v.  AKEN  ASSESSOR  NAT.  1738 
DEN.  1798;     PlutvLidet,   li.  s.  — ^  Nedanför:  Lmuievberg. 

Fräns.     OB     IMPENSAM    EXTlNQUENDlS    INCENDIIS 
OPERAM  AMICI  F.  F.  inom   en  eklöfskrans. 

Diam.  \l\  lin.  (8  stor!.).  Grav.  af  L.  D.  Lmiderberg  1801,  på 
uppdrag  af  några  V.  Åkens  vänner;  men  biet  aklng  utgifven.  Endast 
några  profafdrag  i  tenn  eller  bly  hafva  blifvit  tagna.  Ar  således  säll- 
synt. —  K.  Mk.  i  bly. 

V.  Åken  var  skicklig  farmaceut,  men  blef  i  synnerhet  kand  ge- 
nom beredningen  .  af  en  blandning,  innehållande  alun,  viktriol,  lera 
och  rödfärg,  som  upplöst  i  vatten  och  använd  vid  eldsvådor  till  på- 
sprutning  hindrar  elden  att  gripa  omkring  sig.  Fcirsök  anställdesmed 
fuUkondig  framgång;  men  uppfinningen  blef  dock  opraktisk,  emedan 
blandningen,  om  den  ock  skulle  kunna  alltid  hållas  tillgänglig,  tör- 
derfvar  sprutredskapen. 


244 


ANDERS  BENGTSSON  LlJDBERG. 

Född  d.   G  Jan.  1726.     Emhets  och  Byggnings  Borg- 
mästare i  Stock/wbn.    Död  d.  21  Jan.  1799. 


Ats.  ANDERS  WSon  LIJDBERGH  BORGMÄSTARE  I 
STOCKH.     Hufvndet,  h.  s.  —  Nedanför:  Lunderberg. 

Fräns.  ALTID  LIKA.  'En  våg  i  jemvigt,  medelst 
ett  tåg  upphängd  på  ett  upprätt  stående  kors.  I  ena  väg- 
skålen ligga  frimurare  sinnebilder,  murslef  och  vinkelhake, 
i  den  andra  ett  svärd  och  en  ordförandeklubba.  I  af- 
skärn. :   17  99.  —  Pä  kanten  af  afskärningen:  hxderberg. 

Diam.  12  lin.  (9  storl.J.  Grav.  af  L.  D.  Lunderberg.  Slagen 
1799,  kort  efter  Lijdbergs  död,  af  P^rimurare,  på  föranstaltande  af 
den  bekante  negern  Adolf  Ludvig  Gustaf  Badin.  Då  förslagen  till 
denna  och  nastföljande  minnespenning  inlemnades  till  K.  Witterhets 
Historie  och  Antitjvitets  Akademien,  fann  Akademien  dem  icke  kunna 
godkännas;  men  som  de  förmodades  vara  grundade  på  ordens  hem- 
ligheter, ville  Akademien  icke  hindra  afpräglingen.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 


2. 

o 

Ats.  AND.  B.  LIIDBERGH:  \\  Vid  nedra  kanten:  död 
u.  i'i  .JAN.  17  99.  Hufvudet,  h.  s.  Framför  detsamma  en 
palrriqvist.  —  Under  bilden:  e. 

Fräns.     WARDIGT.     Tre  ordförandeklubbor,  märkta 

med  ])okstafven  S,  ligga  pä  en  kubisk  sten,  ä  hvars  fran\- 

sida  läses:  "/,— 89.  ^",,-89.  '%— 90.    Stenen  står  pä  en  med 

tre  trappsteg  upphöjd  rutad  plan.    I  afskärn.:  .\f  sörjande 
WÅNNEJi  F.  Mi. 

Diam.  19  lin.  (18  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1799  (några  månader  senare  än  N:o  1)  af  logen  St. 
Jean  Auxiliaire  i  Frimurareorden  i  Stockholm.  De  tre  klubborna  och 
de  på  stenen  tecknade  dagarne  afse  Lijdbergs  utnämning  till  Borgare- 
ståndets Talman  (I.  27  Jan.  1789,  till  Borgmästare  i  Stockholm  d. 
24  Dec.  samma  år,  och  till  Ordförande  miistare  i  den  nämnda  logen 
d.  18  Mars  1790.  Fränsidans  stamp  erhöll  genast  en  spricka.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


245 

Lijdberiz  hade  varit  Juvelerare  i  Stockholm,  sedan  Rådman, 
innan  han  1789  ljh't'  Borgmästare.  Som  Tahiian  vid  1789  års  stormiga 
riksdag  delade  han  sitt  stånds  eftergifvenhet  fcir  Konungens  planer. 


ULRIK  scheffp:ii. 

Född  d.  5  Aug.  1716.     Gr  ef  ve  (men  ej  ^introducerad); 

Riksråd;  Kanslipresident ;  Kansler  for  Äbo   Universitet; 

Riddare  och  Kommendör  af  K.  Maj:ts  O;  Ledamot  af 

K.  W.  A.     Död  d.  4  Mars  1799. 

Åts.  NEC  TEMERE  NEC  TIMIDE.  Scheffers  vapen- 
sköld, oval,  med  fyra  fält  kring  lijert vapnet,  under  fri- 
herrlig  krona,  omgifven  af  Svärdsordens  kommendörsband, 
lagd  på  samma  ordens  krachan. 

Fräns.  JETTON  DE  M^^  LE  BARON  DE  SCHEFFER 
inom  en  lagerkrans. 

Åttkantig  spelpenning  af  12  lin.  diam.  (9  storl.).  Grav.  af  G. 
Ljungberger  i  Paris  1764,  då  Frih.  Scheffer  der  var^  Svensk  Ambas- 
sadör. Först  1771  blef  han  Grefve.  Inskriften  på  Atsidan  var  hans 
riddarevalspråk.     Sällsynt.  —  K.  JNIk.  o.  B-n  i  silfver. 

Scheffer  hade  varit  i  Svensk  och^  Fransk  krigstjenst,  då  han  1761 
mottog  nämnda  ambassadörsplats.  Återkallad  1766,  ingick  han  i 
Rådet  1769  och  blef  Konung  Gustafs  Kanslipresident  1772.  Han  var 
en  lugn,  klokt  beräknande  och  fredälskande  statsman.  Sedan  Kon- 
ungen sjelf  tagit  politiken  om  hand,  föga  lyssnande  till  den  gamle 
Ministerns  råd,  lemnade  denne  statens  tjenst  1783. 


GABFJEI.  AHLMAN. 

Född  d.  9  Aug.  17-37.     Assessor;  Kronofogde  i  Sata- 

kunda  härad  i  Tavastehus  Län  i  Finland. 

Död  d.  10  Maj  1799. 

Åts.     GABRIEL  AHLMAN  ASSESSOR.    Bröstbilden,  h. 
s.,  i  tidens  drägt.  —  Under  axeln:  c.  e. 


246 

F r ä M s.  USQVE  BENEFICUS.  En  ströii) ,  nedstörtande 
från  ett  berg,  flyter  i  flera  grenar  genom  en  inhägnad  odlad 
mark.     I    afskärn.:    ix    memoriam    socii    munifici   r.    societ. 

OECOX.    FENX.    18  0  1, 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  EnlKirning.  Slagen  af 
Finska  K,  Hushållnings  Sällskapet  1801.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Ahlman  hade  åt  nämnda  sällskap  testamenterat  .större  delen  af 
sin  betydliga  förmögenhet  (50,000  Rdr  Banko),  att  användas  dels 
till  aflöning  at  lärare  i  de  fyra  s.  k.  Ahlmanska  sockenskolorna  i  Bir- 
kala,  Lempälä,  Messuby  och  Kangasala,  hvilka  han  stiftat,  dels  till 
landthushallningens  befrämjande  och  till  understöd  vid  inträffande  miss- 
vext.  Minnespenningen  utdelas  ännu  som  belöning  at  de  skickligaste 
lärjungarne  i  nämnda  skolor,  hvilka  Hushållnings  Sällskapet  fortfa- 
rande underhåller. 


CARL  ALBP.ECHT  ROSENADLER. 

Född    d.    21    Febr.    1717.     President;   Statssekreterare 
vid   Utrikes   expeditionen  i  Kongl.   Maj:ts  Kansli;  Rid- 
dare af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.    W.  A. 
Död  d.  30  Dec.  1799. 

Åts.  CAROLUS  ALBERTUS  A  ROSEXADLER.  Bröst- 
bilden, h.  s. ,  i  tidens  drägt  med  pelsbrämad  mantel  och 
Nordstjerneorden. 

Fräns.  REG.  ACADEMIA  SCIENTIARUM  STOCKHOL- 
MENSIS  SOCIO  MUNIFICO  MDCCLXXVIII.  inom  en  lager- 
krans. 

Diam.  18  lin.  (IG  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1778.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Rosenadier  hade  inom  Utrikes  Departementets  expedition  blifvit 
befordrad  till  Statssekreterare,  men  lemnade  år  1777,  på  grund  af 
försvagad  synförmåga,  hvilken  slutligen  öfvergick  till  blindhet,  denna 
tjenstlicfattninfr,  da.  han  erluHl  Presidents  titel.  Samma  år  förärade 
han  till  K.  Wetenskaps  Akademien  8,333  Rdr  It)  sk.  Specie,  hvar- 
igiMiom  Akademien  sattes  i  tillfälle  att  år  1778  med  tillskott  af  sina 
medel  inköpa  eget  hus  för  "sina  sammankomster  och  samlingar.  Tre 
är   senare    fick    Akademien    af  honom   mottaga  en  gåfva  af  omkring 


347 

2(K)0  Ixickcr,  alla  ]»a  Svenska  språket,  tryckta  i  Sverige,  och  ytter- 
ligare ett  bidrag  i  peiuiingar.  AtVen  Upsala  Universitet  erhöll  vackra 
aåtVor  för  sitt  myntkabinett  och  bibliothek. 


CARL  AUGUST   ERKENSVÄKD. 

Grefcc.    Född  d.  O  Maj  1745.    General  Ainind;  Koin- 

iiLcndur   ni.   ^t.  L  af  K.  S.  O.;  Ledamot  af  K.    W.  A. 

Död  d.  21  Maj  1800. 

1. 

x\ts.  Utan  inskrift.  Hufvudet,  h.  s.  Kring  kanten 
en  pärlrancl.     Utan  Fransida. 

Diam.  Q}  lin.  (4  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Högst  säll- 
synt. —  Brukspatron  C.  Ostbergs  (f.  d.  Joh.  Scharps)  samling  i  tenn, 
gjuten. 

2. 

Ats.  CAROL.  AUG.  EHREXSVÅRD  COMES  PRiEF. 
GLASS.  SUPR.  Hnfvndet,  h.  s.  —  Under  kanten  af  bil- 
den: f. 

Fräns.  CONDITO  MITIS  PLACIDUSQUE  TELO.  Apollo 
Pytliins,  med  Ijran  pä  arinen^  fällande  bagen,  som  är  om- 
lindad af  lager.     I  afskärn.:  xat.  mdccxlv,  den.  Aroccc. 

Diam.  10{  lin.  (7  stork).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  18.33.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Gr.  Ehrensvärd  vann  hastig  befordran  inom  flottan,  hvilken  han 
som  befälhafvande  Amiral  anförde  i  det  första  ärorika,  men  olyck- 
liga slaget  vid  Svensksund  (d.  24  Aug.  1789).  Då  han  efter  denna 
strid  inför  Konung  Gustaf  rapporterade :  "Ers  Maj:t  har  icke  mer  nå- 
gon skärgårdsflotta«,  besvarades  detta  af  Konungen  med  att  tilldela 
honom  stora  kommendörskorset  af  K.  Svärdsorden.  EhrensVärd  drog  sig 
likväl  tillbaka,  och  ehuru  sedermera  (1792)  utnämnd  till  General 
Amiral,  lemnade  han  dock  två  år  derefter  åter  statens  tjenst.  En 
större  ryktbarhet  har  han  vunnit  genom  sina  originella  teckningar  och 
skrifter.  Som  konstdomare  och  konstfilosof  har  han  med  fullt  skäl 
blifvit  ställd  vid  sidan  af  Winckelmanu. 


248 


SAMUEL  KONRAD  FLODIN. 

Född  d.  25  Sept.    1726.     Rådman  i  Stockholms  ma- 

giMrat  med  namn,  heder  och  värdighet  af  Borgmästare 

Död  d.  9  Juni  1800. 

Ats.      SAMUEL    CONRAD    FLODIN    BORGMÄSTARE    I 
STOCKH.     Bröstbilden,  h.  s.,  i  Svenska  natioiialdräoten. — 

Nedanför:    Lunderhtr,j.  ° 

„ Frans      AT    EN    FÖR    UNGDOMENS    UNDERVISNING 
NITÄLSKANDE    MEDBORGARE  F.    1726  D    1800  -AF   TF 
STAM.  VARKSTALLARE.  *  ^^" 

Diam  lU  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  L.  D.  Liinderberg.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  1800  af  Assessorerna  Joli.  L.  Odhelius  ocli  N.  M 
Kulander  samt  Radmannen  Stenhammar,  utsedda  verkställare  af  Flo- 
dins  testamente  genom  hvilket  betydliga  stipendiimedel  lemnats  åt 
studerande  vid  Upsala  Universitet  och  Linköpings  gymnasium  —  K 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

,..  ,  ^^°^.\"  ^^"^f  Rådman  i  Stockholm  1774,  uppfördes  två  gånger  på 
forslag  till  borgmästaresyssla  derstädes,  men  förbigicks  vid  utnäm- 
ningen. Han  testamenterade  17,025  Rdr  Banko  till  stipendier  för 
studerande  af  Ostgöta  och  af  •Stockholms  -nation  vid  Upsala  Uni- 
versitet samt  en  föga  mindre  summa  till  understöd  för  ynglingar  stu- 
derande vid  Linköpings  gymnasium.  Af  den  till  Upsala  Universitet 
gifna  fonden  utgå  nu  (1860)  åtta  stipendier  för  Ostgötar  och  ett  för 
Stockholmare,  hvardera  pa  400  Rdr  Rmt. 


CARL  JAKOB  LUNDSTRÖM. 

Född  d.  15  Jan.  1756.     Assessor  i  K.  Bergs  Colleqiurti. 
Död  d.  18  Oct.  1800. 

Ats.     CARL   lACOB    LUNDSTRÖM.       Hufvudet,    h.    s. 
Vid    nedra    kanten;    r.   17.56  d.  18oo.   —    Under   kanten   af 

IJllCien  *    Lunderberg. 

AF  JSmvi.  /;,^nge  prof  vad  saknad  begråten  - 

AF  WANNER  OCH  BRODER  1801. 

.f   n^'"""'  IM-    '"\/^  '^'"■'•>-     ^'■^^-  '**'^-  ^^-  Lunderberg.     Slagen 
af   ordenssällskapet  Par  Bricole  (hos  hvilket  stamparne  förvaras)  och 


i 


249 

utdelades  pä  sällskapets  liöiitidsdag  d.  4  Dec.  1801  samt  vid  paren- 
tationen  d.  31  Mars  1802.  Vid  förslagets  inleninande  till  K.  Witter- 
hets  llistorie  och  Antiqvitets  Akademien  hade  sällskapet  uppgifvit, 
»att  bokstätVemas  antal  och  ordning  vore  inrättade  efter  de  hemlighe- 
ter, hvilka  inom  sällskapet  förvaras».  Akademien  ansåg  sig  derför 
ej  böra  göra  någon  ändring,  utan  gaf  tillåtelse  till  präglingen,  men 
beslöt  att  fcirslaget  ej  skulle  i  Akademiens  handlingar  intagas.  Från- 
sidans stamp  måste  snart  omgraveras.  —  K.  ]\Ik.  o.  B-n  i  silfver. 

Lundström  var,  enligt  1).  G.  Neschers  anteckning,  »kunnig  bergs- 
man, god  medborgare,  qvick  och  munter  sällskapsbroder».  I  Par  Bri- 
cole  lär  han  efter  Kexell  hafva  öfvertagit  en  maktpåliggande  tjenst- 
befattning. 


ELISABETH  HAMIETON, 

FÖDD    JENNINGS. 

Dotter  af  Commercerådet  Frans  Jenninqs.  Född  d.  16 
Juli  1734.  Gift  ho  17 ö 2— 1763  med  Ofverde  Löjt- 
nanten, sedari  Landshöfdingen  i  Christianstads  Län  Fri- 
herre Carl  Axel  Hugo  Hamilton;  —  2:o  1768  ined 
General  Majoren,  Landshöfdingen  i  Malmöhus  Län  Fri- 
herre Carl  Ädlerfelt;  Enka  1769.  Död 
d.  1  Febr.  180L 

Åts.  ELISABETH  lENNlNGS  BARONISSA  HAMILTON. 
Slägterna  Hamiltons  och  Jennings  vapen  i  två  ovala  sköl- 
dar pä  ornerad  omgifning  och  underlag  prydda  uied  bloni- 
sterband,  under  friherrlig  krona,  med  en  stenbock  och  en 
grip  som  sköldhållare. 

Frans.  SI  TIBI  CURA  MEL  SIT  TIBI  CURA  TUL  En 
vinranka  slin^xrad  krins^  ett  höo^stammio-t  träd. 

o  c5  o  o 

Diam.    11    lin.  (8  storl.).     Spelpenning,  grav.  af  G.  Ljungberger 
i  Stralsund  i  början  af  1760-talet.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


•>50 


HEUMAN  8CHUTZEU  (S(JHtlTZEU(  RANTZ). 

Född  d.   '25  Dec.  1713.     Med.  l):r;  Korif/l.  ÄrcJiidter; 

Öfvcrdirektör    öfver    klrun/ien    i  riket;    Ridd-<ire   af  K. 

N.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A.     Bäd 

d.  3  Aug.  1802. 

Åts.  HERM.  SCHUTZER  ARCIL  REG.  80C.  CHIR.  DIR. 
Bröstbilden,  h.  s.,  i   niantelveck.  —  Nedanför:  d.  f. 

Fräns.  VENITCiVE  SALUTIFER  URBI.  En  orm,  med 
olivblad  i  mun,  pä  förstäfven  af  ett  antikt  fartyg,  som 
framgår    uppför    Tibern    till   det  ganda  Rom.     I   afskärn.: 

CHIRURG.   STUDIOS.   PATRONUS. 

Diam.  IIA  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  Dan.  Fehrman.  Slagen  af 
Fältskärsgesäilerna  (eleverna  vid  Chirurgiska  Societeten)  17(50.  Fi- 
gurerne  och  inskriften  |)å  Frånsidan  äro  lånade  ur  den  bekanta  fa- 
beln i  Ovidii  Metamorph.  om  ^Eseulapius,  som,  då  Romarne  skickat 
sändebud  till  p]pidaurus  att  inbjuda  honom  till  Rom,  f()ljde  med  sän- 
debuden, i  skapnad  af  en  orm,  på  deras  skepp  och  anländ  till  Tibern 
begaf  sig  i  land,  der  sedan  hans  tempel  byggdes. —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Schiitzer,  som  i  många  år  tjenstgjort  inom  Kongl.  hofvet,  upp-- 
höjdes  i  adligt  stånd  1769,  då  han  antog  namnet  Schiitzercrantz. 
Genom  sin  praktik  och  sina  skrifter  i  kirurgi  och  förlossningskonst  har 
han  gagnat  samtiden  och  främjat  vetenskapen.  Hans  afliandling  om 
IScenska  Konungars  ol>/cksöden  har  värde  äfven  för  historiens  vänner. 


BENGT  FERRNER. 

Född  d.  10  Dec.  1724.  Kansliräd;  Lärare  i  matema- 
tik ock  aMronoini  vid  kadettcorpsen  i  Carlskrona,  luil- 
keii  plats  han  dock  aldrig  tillträdde;  Tvärare  för  Kron- 
prinsen Gustaf;  Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K. 
W.  A.  och  af  K.  \V.  H.  0.  A.  A.  Död 
d.  20  Oct.  1802. 

Åts.  BENEDICTUS  FERRNER  R:  CANC:  CONSILIA- 
RIU.S.  Bröstbilden,  li.  s.,  i  tidens  drägt  med  Nordstjerne- 
ordeii.    —   Nedanför:   Laudu-Ury. 


251 

Fräns.      MERITI     TANTI    NON    IMMEMOR    UNQUAM 

inom  en  cypresskrans.     Utanför  kransen:  socio  munif:  def: 
18UI*  II:  AC:  se:  STOCKH: 

Diam.  llj  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  L.  D.  Lunderbei-g.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  1803  af  K.  ^Vetenskaps  Akademien,  till  hvilken 
Feirner  hade  testamenterat  1000  Rdr  Banko,  hvaraf  räntan  använ- 
des till  belöning  för  afhandlingar  i  de  matematiska  vetenskaperna. — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

P'errner  (innan  han  1766  adlades,  kallad  Ferner)  var  Astronomie 
Observatör  vid  Upsala  Universitet,  när  han  utnämndes  till  Lärare 
vid  kadettcorpsen  i  Carlskrona.  Da  Professor  Strömer  ftirordna- 
des  att  tills  vidare  förestå  denna  lärareplats,  erhöll  Ferrner  jippdrag 
att  under  tiden  bestrida  astronomie  professorstjensten.  Ar  1763 
återkommen  från  en  femårig  utländsk  resa,  anställdes  han  följande  aret, 
under  Klingenstjernas  sjuklighet,  som  Lärare  hos  Kronprinsen  Gustaf 
intill  år  1771  samt  erhöll  under  tiden  Kansliråds  namn  och  värdig- 
het, lian  mottog  sedermera  aldrig  någon  oftentlig  tjenstbefattning, 
utan  använde  som  privatman  sitt  långvariga  otiuni  till  studier  i  ma- 
tematik, historia,  statistik  och  statsekonomi.  Han  var,  enligt  en 
biografs  teckning,  »en  lärd,  språkkunnig  och  vitter,  samt  uppriktig, 
pålitelig  och  stilla  man.» 


FREDRIK  SPARRE. 

Född  d.  2  Febr.  1131.  Gr  ef  ve;  Riksråd  och  slutligen 
Rikskansler;  Guvernör  för  Kronprinsen  Gustaf  Adolf; 
Ofverste  Marskalk  hos  Fmkedrottning  Sofia  Magdalena; 
Riddare  och  Kommendör  af  K.  j}£aj:ts  O.;  Ledamot  af 
K.  W.  A.  och  af  K.  TF.  H.  o.  A.  A. 
Död  d.  30  Jan.  1803. 

1. 

Ats.  YlHE  STABILI  (Sparres  riddarevalspnik)  under 
en  enkel  oval  sköld  med  slägtvapnet,  betäckt  af  friherrlig 
krona  ocli  omgifven  af  serafimerkedjan,  allt  livilande  pä 
en  vapenmantel,  betäckt  af  rädsliatten. 

Fräns.     lETTON    DE    M.    LE    BARON   FREDERIC    de 

sparrj:  senateur  de  suede. 

Åttkantig    spelpenning    af   12  lin.  diam.  (9  storl.).     (Jrav.  af  G, 
Ljungberger.     (St.  på  K.  Myntet).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


^52 

2.*) 

Ats.     Densaimiia  som  till   X:o   1. 

Frans.  lETTON  DE  M.  LE  BARON  FREDERIC  de 
SPARRE  GRANDCHAXCELIER  DE  SUEDE. 

Åttkantig  spelpenning  af  lika  storlek  med  N:o  1.  Den  nya 
Frånsidan  gi-averades  af  C.  G.  Felu'raan  1793,  sedan  Frih.  SpaiTe 
året  fövat  blif^^t  Rikskansler.  (St.  på  K.  Myntet).  —  K.  Mk,  o.  B-n 
i  silfver. 

Gr.  Sparre,  som  1781  nämndes  till  Riksråd,  insattes  vid  Råds- 
kammarens  upplösning  1789  till  Ledamot  i  Konungens  Högsta  Domstol. 
Redan  under  Konung  Gustafs  regering  hade  han  några  år  (1777 — 1781) 
förestått    Utiikes    expeditionen.     Efter    Gustafs    död  uppdrogs  honom 


*)  Bland  minnespenningar  öfvcr  Svenska  privatpersoner  liafva  samlare  upptagit  följande 
spelpenningar,  i  slutet  af  1701]-  eller  början  af  1800-talct  förfärdigade  af  en  gju- 
ten livréknapp,  begagnad  som  Atsida,  förenad  med  en  Fränsida  graverad  af  L.  D. 
Limderberg  och  afpräglad  lios  Majoren  Appelqvist.  Det  är  antagligt,  att  i  en  tid, 
dä  det  hörde  till  ordningen  inom  den  förnämare  samhiillsklassen  att  pä  spelborden 
framlägga  för  detta  ändajnäl  präglade  silfverjetoner  försedda  med  viirdens  eller  vär- 
dinnans vapen  eller  namn.  någon  fallit  pä  den  tanken  att  äfvea  förse  betjeningen 
Uied  dylika  lyxartiklar  af  koppar. 

Pä  det  ingen  ma  anse  Författaren  hafva  af  glömska  förbigätt  dessa  spelpen- 
ningar, hvaribland  en  blifvit  tillagd  Grefve  Fr.  Sparre,  meddelas  här  en  ^beskrif- 
uing    öfver  dem,  ordnad  efter  de  husbönder,  hvilkas  vapen  förekomma  på  Atsidan: 

1.  Olof    Rudulf  Cederslrölll,  Friherre,  sedan  Grefve,  En  af  Bihets  Herrar,  Stats- 
råd,  General  Amiral  m.   m.     ^  d.  1  Juni  1833. 

a)  Ats.     Familjen  Cederströms  vapensköld   under    friherrlig  krona,    omgif- 
ven  af  täta  cirkelstreck. 

Fräns.    SPEL  PENMXG.  Kring  kanten  en  pärlrand.  Diam  9.;  lin.  (C  stor!.). 

b]  Dylik,  men  mindre,  med  finare  skrift  pä  Frånsidan.    (Gjord  af  en  arm- 
knapp).     Diam.  <i  lin.  (3  storl.). 

2.  Carl  Olof  Cronstedt,    Vice  Amiral,  Kommendant  på  Sveaborg,    f  cZ.  7  April  1820. 

Ats.     Familjen    Cronstedts    vajjcnsköld    under    adlis    krona.     I    öfrigt    lik 
:0   1.  a. 

;i.    Erik  Riiillh,  Grefve,  En  af  Rikets  Herrar  m.  m.     f  d.  25  Maj  1820. 

Ats.     Familjen    Ruuths    vapensköld    under    greflig  krona,  med  valspråket: 
AUTE  ET  MARTE  pä  sköldens  kant.     T  öfrigt  lik  N:o  1.  a. 

■i.    Elis    Scbröderhcliii,    Statssekreterare,   sedan  Landshöfding ,  En  af  de  Aderton  i 
Svenska  Akademien,     f  d.  30  Aug.   1795. 

Ats.     Familjen    Schröderheims    vapensköld   under  adlis;  krona.     Pä  kantea 
kring  skölden  valspråket:  FIDE  ET  LABORE.     I  ötrigt  l[k  N:o  1.  a. 

5.    Fredrik  Sparre,  Grefve,  Rikskansler  m.  m.     f  d.  30  Jan.  1803. 

Ats.    Familjen  Sparres  vapensköld  imder  greflig  krona.    I  öfrigt  lik  N:o  1. «. 

i).    Faiilan    Wrede,    Friherre,    sedan    Grefve    (men  ej  introducerad).  En  af  Rikets 
Herrar,  Statsråd,  Fältmarskalk  m.  m.     f  d.   16  Jan.  1824. 

Als.     Familjen    Wredes    vapensköld    under    friherrlig    krona.     I    öfrigt    lik 
N.o  I.  o. 

De.s.sa,    alla    mycket  sällsynta,  förvaras  i  K.   Mk.  i  koppar  (X.   1.  a  och  b 
försilfradc). 


253 

l)Vosidontseinl)otot  i  K.  Kansli  CoIIpgium  med  atornpplifvniKlp  af  Riks- 
kans lerst  it  el  ii,  hvilken  ingen  liurit  efter  Gr,  Magn.  (rahr.  De  la  Gardie 
och  efter  Sparres  afgåns  icke  Mifvit  återtagen. 


ADOLF  MURRAY. 

Född  d.  2  Febr.  1151.  Med.  D:r;  Kongl.  Förste  Lifmedims; 
Professor  i  anatomi  och  Hnirgi  vid   Uj)sala  Universitet ; 
'  Ledamot  af  K.   W.  A.    ^I)öd  d.  3  Jfaj  180.3. 

Åts.  AD.  MURRAY  M.  D.  MED.  REG.  PRIMÄR.  AXAT. 
PROF.  UPS.     Hufvudet,  v.  s.  —  Nedanför:  m.  f. 

Frans.  PRAETERITIS  MELIOR  VEXIENTIBUS  AU- 
CTOR.  En  uppvecklad  pergamentsrulle  med  inskrift:  sciagr. 
KERV.  DEscR.  På  pergamentet  en  kigerkrans  omslutande 
inskriften    ocii    bakom    detsamma   en   ormstaf.     I  afskärn. : 

SOCrO   MERITISS.   R.   ACAD.   SCIENT.   SV. 

Diam.  10|  lin.  (7  stork).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1838.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Den  anatomiska  professionen  i  Upsala  stiftades  1774  och  upp- 
drogs samma  år  åt  Muiray,  som  med  utmärkt  nit  befrämjade  denna 
vetenskaps  studium  inom  fäderneslandet.  De  vigtigaste  bland  hans 
många,  till  det  mesta  i  disputationsform,  utgifna  skrifter  äro  de  på 
minnespenningens  Fransida  antydda:  nSciagrapluca  Nervoruni  CapiUs» 
samt  -  -  »Xervoriim  spincdiuni  &.c.  Descriptio»^  som  utkommo  i  flera 
delar  1793—1797. 


L0HEN8  GÖRGES. 

Född   1722.     Grosshandlare  i  Stockholm,   med  titel  af 

Commerceräd.     Död  d.  2  Oct.  180-3. 
f) 

Ats.     Utan   inskrift.     Hufvudet,  v.  s.   —   Nederst:  e. 
--   Kanten  onigifves  af  en  pärlrand.     Frånsidan  slät. 

Oval  af  6  lin.  höjd  (3  stork).  Grav.  af  C.  Knhitrning.  Exem- 
plar i  guld,  infattade  i  ringar,  utdelades  af  Görges  som  minnesgafva  åt 
anhöriga  och  vänner.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


L>54 


1U1\TA    EliBA   GVLDE^STOT.PE, 

FoDD-  n()i{X. 

Doiter    af    En    nf  Ji/1'tts    Herrar.    General   Liljinanten 

Grefve  Clas  Horn.    Född  d.  SO  Oct.  1782.    Gift  1801 

med  Kaimnarherreii  Grefve    Ulrik  Gf/lden.^tolpe, 

Död  d.  1  Frbr.  1804. 

Åts.  MIXXE  AF  GREFVIXXAN  BEATA  EBBA  HORN 
FÖDD  D.  30.  OCT.  1782.  GIFT  D.  20.  DEC.  1801  MED  GREF: 
U.  GYLDEXSTOLPE.  DOD  D.  1.  FEBR.  1804.  inom  eli  ring- 
lugd  orm. 

Fräns.  HASTIGT  FORS YUXXEX.  En  nyss  utsprucken 
lilja  med  afskuren  stängel. 

Diam.  11]  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  EnlKlrning.  Slagen  1804 
af  GretVinnan  Gyldenstolpes  moster  Fröken  Ulrika  Carolina  von  Hauss- 
wolff.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


IIENPJK  GAIUaKL  J^ORTHAN. 

Född  d,  9  N(W.  1739.    Kanslirdd;  Floqiientiw  Profes.^or 

vid  Aho    Univer.^itd ;  lliddare  af  K.  N.  ()>;  Ledamot  af 

K.    ir.  //.  o.  A.  A.     Död  d,  16  Mars  1804. 

L 

Ats.  HENRICUS  GABRIEL  PORTHAN  PROFESSOR 
ABOEXSLS.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  omslagen  ksippa.  — 
Nederst:  c.  e 

Fräns.  .STUDIORUM  MORUMUUE  MODERATOR!  PIE- 
TA.S  NATIONIS  FENXIJ-:  BOREALIS  MDCCXCIX.  inom  en 
lagerkrans. 

Diam.  14.;  lin.  (12  .storl.)^  GraV.  af  C.  Enhörning.  Slagen  1799 
af  Xorr-Finska  nationen  vid  Åbo  Universitet,  för  hvilken  nation  Por- 
than en  längre  tid  varit  Inspector.  Stamparno,  i  synnerhet  Atnidans, 
hafva  tagit  skada  deraf  att  man  vid  fcirsta  pressningen  hade  ghimt 
lägga  gods  emellan,  hvarigenom  de  hlifvit  krossade.  Minnespenningen 
här  tydliga  spar  häraf.     -   K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


255 


Ats.  IL  G.  PORTHAN  R.  CANC.  CONSIL.  ELOQV. 
PROF.  Al?  EQV.  AUR.  P)rnsthil(U'n.  v.  s.,  i  tidens  (Iriigt 
iiKid  Xordstjcnieordeii.  ' —  Nedei'st:   m.  f. 

Frfins.  UNO  SUB  PECTORE  CUNCTA  VETUSTAS. 
En  nian  i  Romersk  drägt,  sittande  pa  en  antik  stol,  med 
en  pergamentsrulle  i  venstra  handen  och  den  högra  ut- 
sträckt med  en' talares  åtbörd.    I  afskiirn.:  deist.  a.  mdccciv. 

Diam.  lOj  lin.  (7  storl.).  GraV.  af  M.  Fruiiieiie.  (St.  på  K, 
Myntet).  .Slaizpn  af  Svenska  Akademien  1839.  —  K.  jNIk.  o.  li-n  i 
si  I  f  ver. 

Porthan  var  en  af' fäderneslandets  utniärktaste  akademiska  lä- 
rare, jirnndlis  språkkännare  och  framförallt  insigtsfnll  häfdaforskare. 
Tians  utgifna  skrifter,  af  oförtziinyligt  värde  for  Finlands  topografi, 
historia,  språk  och  litteratur,  rättfärdiga  den  benämning  han  erhållit 
af  wFinska  historiens  grundläggare  och  fader«.  lians  lyckliga  under- 
visningsgåfvor,  använda  i  mångfaldiga  kunskapsämnen,  äfven  sådana 
som  icke  egentligen  tillhörde  hans  lärostol,  samlade  omkring  honom 
talrika  och  vettgiriga  lärjungar,  bland  hvilka  flera  gjort  honom  och 
fäderneslandet  ära.  Han  bidrog  väsendtligen  till  stiftandet  (1770)  i 
Abo  af  vitterhetssällskapet  Aurora,  hvars  tidskrift  »Äbo  Tidnhujar» 
förvara  många  värdefulla  uppsatser  af  hans  hand.  Hans  rika  bok- 
samling, som  ständigt  hade  varit  tillgänglig  för  vetenskapsmän  och 
studerande,  lemnades  efter  hans  dikl  till  universitetsbibliotheket,  der 
hans  bröstbild  i  marmor  uppsattes.  Allt  detta  gick  dock  förloradt 
And  den  brand,  som  1827  härjade  staden  Abo. 


PATIUK  alstr()mp:u. 

■ 

Fikld  d.  26  Febr.  1733.  Friherre;  Commerceräd ;  7W 
en  tid.  vice  Laiidshöfdiny  i  Elf,sbor(/s  Län;  sedan  Gros.'^- 
handlare  i  Göteborg,  i  förening  med  brödren  Friherre 
Clas  Alströmer,  under  N.  Sahlgrens  firma ;  Direktör  vid 
Ostindiska  kompaniet;  Riddare  af  K.  W.  O.;  Ledamot 
af  K.   W.  A.     Död  d.  23  Oct.  1804. 

1. 

Ats.     Utan    inskrift.      BrösthildeJi,    Ii.    s.,    i   Svenska 
nationaldrägten  med   Wasaordens  l)and.  — '  Nederst:   k. 


250 

Frans.  PATRTAE  ADDTCTVS  (Alströiners  valspråk) 
inom  en  fklöfskraiis. 

Diam.  6\  lin.  (4  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  af 
några  Frili.  Alströniers  vänner  och  leninad  honom  på  hans  namnsdag 
d.  16  April  1784.  Sällsynt,  emedan  stamparne  efter  få  afdrag  togo 
skada.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Åts.  PATRICK  ALSTRÖxMER  LIB.  BAR.  ET  EQV. 
Bröstbilden,    h.  s.,  som  pä  N:o   1.  —   Nederst:  c.  g.  fehrman. 

Frans.  EGENIS  PROPITIOR  NULLUS.  En  pelikan, 
stående  i  sitt  bo,  matar  sina  ungar  med  sitt  blod.  I  af- 
skärn.:  supremo  sug  magistro  ordo  Lm.  mur.  gotheb.  mdcclxxxv. 
med  en  linea  under  raderna. 

Diam.  IH  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  G.  Fehrman.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1785  af  Frimurarelogen  »Salomon  å  trois  serrures»  i 
Göteborg,  hvars  Stormästare  Frih.  Alströmer  länge  hade  varit.  — 
K.  Mk.  i  guld;  B-n  i  silfver. 

Alstriimer  hade  som  Ofverdirektör  länge  vårdat  fadrens  många 
manufakturanläggningar  i  Alingsås  och  sökt  rädda  dem  från  fullkom- 
lig undergång,  när  Rikets  Ständer  vid  1765  års  riksdag  tillintetgjort 
möjligheten  af  dylika  inrättningars  bestånd.  I, förening  med  brodern 
Clas  Alströmer  inrättade  han  det  barnhus  på  Ostad  och  det  sjukhus 
i  Göteborg,  hvartill  Direktören  N.  Sahlgren  testamenterat  nödiga  fon- 
der, och  fortfor  att  åt  dessa  inrättningar  egna  sin  vård,  äfven  sedan 
han  jemte  brodern,  till  följd  af  olyckliga  atfärer,  lemnat  handeln  och 
flyttat  till  landet.  K.  Wetenskaps  och  Witterhets  samhället  i  Gö- 
teborg och  andra  lärda  stiftelser  samt  enskilda  vetenskapsmän  mot- 
togo  prof  på  dessa  kunskapsälskande  bröders  välvilja  och  frikostighet. 
Patrik  Alströmer  var  en  bland  de  män,  som  1771  grundade  K.  Mu- 
sikaliska Akademien  i  Stockholm. 


FUKDUIKA   ELISABETH  Elv, 

FÖDD    RAMSTRÖM. 

Född  1742.    Gift  ho  vied  Grosshandlaren  Fr.   Wetter- 

hlad ;    --    2:o    1766   ined    Krarnhandlaren   i   tSlockhohn 

Erik  EL     Död  d.  S  Afaj  1805. 

1. 
Ats.     FRICDRICA  ELISA MKTII  RAMSTROM.     llufvudct, 

h.  s.  —    Nedanför:   rnwhrhfrg. 


257 

Frans.  MINNET  AF  EN  ÄLSKAD  MAKA  FÖDD  1742 
DÖD  1805  FÖRVARADES  AF  ERIC  EK. 

Diam.  llj  lin.  (8  storl.).  GraA^  af  L.  D.  Lunderberg.  Slagen 
af  mannen  1806,  att  utdelas  till  slägt  och  vänner,  men  indrogs  snart, 
emedan  bilden  ej  var  lik  originalet.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  tenn; 
Brukspatron  C.  Östbergs  (f.  d.  J.  Scharps)  saml.  i  silfver. 

1.  a, 

Ats.  Inskriften  som  pä  N:o  1.  Bröstbilden,  li.  s., 
med  slöja  och  veck  med  en  spets  kring  kanten.  —  Ne- 
danför:  c.   E. 

Fräns,     Densamma  som  till  N:o  1. 

Storlek  m.  m.  som  N:o  1.  Atsidan  grav.  1807  af  C.  Enhör- 
ning, att  utbytas  mot  den  äldre  af  Lunderberg  gjorda.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  sjlfver. 


CHIU8T0FER  AVII.HELM  LUDEKE. 

Född  i  T(/skla7id  (i  Schöneben/  i  Altmark)  d.  3  Mars 
1737.     T  II.    D:r;  Pastor  primarius  vid  Tyska  försam- 
lingen i  Stockholm.     Död  d.  21  Juni  1805. 

Åts.  CHRISTOPH.  GUIL.  LUDEKE  TH.  D.  ECCL.  TEUT. 
PAST.  PR.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  presterlig  drägt.  —  Ne- 
danför:   DEN.   MDCCCV.   AET.   LXIX  ^t" 

Fräns.  VIRO  DOCTRINA  VIRTUTE  CLARO  QVEM 
GENUIT  GERMANIA  ASIA  VIDIT  Cl  VEM  PER  XXXH  AN- 
NOS  SVECIA  DILEXIT.  LUGENTES  AMICI.  inom  en  krets 
af  stjernor. 

Diam.  15  lin.  (13  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  1806 
af  Llidekes  vänner  och  åhörare.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Liideke  hade  9  år  varit  prest  vid  Luthersk-evangeliska  försam- 
lingen i  Smyrna  och  4  år  Pastor  i  Magdeburg,  innan  han  1773  kalla- 
des till  andre  Pastor  vid  Tyska  församlingen  i  Stockholm,  der  han 
4  år  senare  blef  Pastor  primarius.  Han  har  utgifvit  åtskilliga  pre- 
dikningar samt   flera   värderika  skrifter  i  lärdomshistorien,  och  grun- 

17 


258 


dade  ett  rikt  af  sonen  och  slutligen  efterträdaren  Kongl.  Ilofpredi- 
kanten  D:r  Johan  Anton  August  Liideke  betydligt  iikadt  bibliothek, 
hvilket  efter  dennes  död  genom  auktion  förskingrades. 


OLOF  AF  AOREL. 

Född  d.  26  Nov.  1717.  Med.  D:r;  Generaldirektör  öf- 
rer  alla  lasaretter  och  hospifaler  i  riket;  Ofverldrurg  vid 
K.  Serafimerlamrettet  i  Stockholm;  Kommendör  af  K. 
W.  O.;'  Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  aj-  K  W.  A. 
Död  d.  28  Maj  1806. 

Åts.  O.  AB  ACREL  EQV.  A  UR.  PRAEF.  NOSODOCH. 
SVEC.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  Svenska  nationaldrägten  med 
Wasaorden.  —  Nederst:  &.  l. 

Frans.  SOCIO  SxiLUTARIS  SCIENT.  LAUDIBUS  PRAE- 
CLARO  DE  PATRIA  ET  CIVIBUS  OPTIME  MERITO  ACAD. 
R.  SCIENTIAR.  STOCKHOLMENS.  MDCCLXXXI. 

Diam.  \\\  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  1781  af  K.  Wetenskaps  Akademien,  som,  i  likhet 
med  många  andra  stiftelser,  mottagit  prof  pä  Acrels  frikostighet.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Ingen  Svensk  läkare  eller  kirurg  har  vunnit  större  rykte  eller  egt 
vidsträcktare  f()rtroende  än  Acrel  (adlad  1780  med  namnet  af  Acrel). 
När  i  svårare  sjukdomsfall  allt  annat  hopp  var  fiirloradt,  vädjades 
ytterst  till  hans  råd  och  hjeJp.  Med  oaflåtlig  uppmärksamhet  följde 
lian  vetenskapens  framsteg  och  lenmade  sjelf  ur  sin  rika  erfarenhet 
många  vigtiga  bidrag  till  den  medicinska  litteraturen.  Genom  sin 
vetenskapliga  verksamhet,  sin  praktiska  undervisning  samt  omsorg 
om  sjuk  värdsanstalternas  förbättrande  har  han,  i  förening  med  den  be- 
römde Nils  Rosén  von  Rosenstein,  (iijpnat  ett  nytt  tidskifte  för  lä- 
karebildningon  inom  filderneslandet.  Derjemte  har  han  äfven  genom 
rika  donationer  till  K.  Wetenskaps  Akademien,  till  stipendier  vid 
Upsala  Universitet,  Frinnn-areltarnhuset  m.  m.  beredt  sig  efterlefvan- 
des  tacksamhet.  Kongl.  Carolinska  Institutet  eger  Acrels  bröstbild  i 
bronz,  fiir  närvarande  uppställd  i  K.  Seratimerlasarettets  operationssal. 


259 


LAPvS  AF  SECIEIISTROIM. 

Född  d.  21  Sept  1741.     Kammarråd;  Direktör  i  Rikets 
K^tänders  JJiskont.     Död  d.  26  Mars  1807. 

Åts.  LARS  AF  SEGERSTRÖM  KAMMAR-RAD.  (En 
bloiuma  vid  inskriftens  början).  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens 
drägt  med  kalott.   —   Xederst:  c.  exhök.mxg. 

Fräns.  TILL  XÅRINGARXES  TREFNAD.  Dea  Mo- 
neta,  en  qvinna  i  antik  drägt,  stående,  med  en  vägskål  i 
högra  handen  och  i  den  venstra  ett  omvändt  yn]m'ghets- 
horn,  hvarur  penningar    nedfalla.      I    afskärn.:    ensk.  del- 

ÅGARNE    I  RIKS.   STÅND.    DISCOXT  FÖR    14   ÅRS   FÖRWALTNING.    1806. 

Diam.  18  lin.  (16  stori.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  af  enskilda  delegarne  i  Rikets  Ständers  diskont, 
dä  detta  verk  d.  2  Juni  1806  blitvit  upplöst.  Segerström  hade  der 
varit  Direktör  sedan  1792.  Sinnebilderna  afse  hans. rättvisa  förvalt- 
ning och  beredandet  af  ökad  tillgäng  på  penningar.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

Segerstnim  (adlad  1805  af  Segerström)  var  en  längre  tid  tjen- 
steman  i  K.  Commerce  Collegium,  Pra^ses  i  Stockholms  Ha llrätt  samt 
Brukssocietetens  Sekreterare  och  Ombudsman  i  Jernkontoret.  Der- 
jemte  kallades  han  ofta  både  af  Konungens  och  enskildas  förtroende 
till  andra  mera  tillfälliga  uppdrag.  Under  riksdagen  i  Gefle  1792 
tjenstgjorde  han  som  Sekreterare  i  Borgareståndet,  och  d.  2  Juni 
samma  är  valdes  han  af  enskilda  aktieegarne  i  Rikets  Ständers  di- 
skontverk till  Direktör,  hvilket  val  sedan  ärligen  förnyades  intill 
1806.  Vid  riksdagen  1800  i  Norrköping  var  han  Bondeståndets  Se- 
kreterare, utan  att  mottaga  något  arfvode  för  denna  möda.  Karamar- 
radsembetet  uppdrogs  honom  sistnämnda  är,  med  frihet  att  tjenstgöra 
när  hans  tid  sådant  medgaf ,  hvaremot  han  undanbad  sig  den  tjensten 
tillhörande  lönen.  Till  stort  gagn  för  bergsvetenskapen  besörjde  han 
pa  egen  bekostnad  utgifvandet  af  Sven  Rinmans  förtjenstfulla  arbe- 
ten: Försök  Ull  Järnets  historia  och  Sve)iskt  Bergverks  Lexikon. 
Segerström  var  en  trogen,  insigtsfull  och  oegennyttig  arbetare  i  de 
offentliga  och  enskilda  värt,  som  honom  anförtroddes.  Förtjenster  af 
denna  art  hafva  icke  anspråk  på  ryktets  ära;  men  äro  berättigade 
att  med  aktning  och  tacksamhet  ihogkommas. 


260 


GUSTAF  FREDRIK  GYLLEXBORG. 

Grefve.     Född  d.   2Ö   Kov.    1731.     Kandiräd;  En  af 

de  '  Adtrton    i    Svenska    Akademien ;    Riddare    af    K. 

iV.  O.;  Ledamot  af  K   W.  H.  o.  A.  A. 

Död  d.  30  Mars  1808. 

Åts.  GREFVE  GUST.  FR.  GYLLENBORG  CANZLI-RÅD 
R.  N.  O.  Hufvudet,  h.  s.,  med  veck  kring  halsen.  — Der- 
under:  c.  e. 

Frans.     EN  AF  SVENSKA  -  ACADEMIEN. 

Diam.  lU  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning  1808,  kort 
före  Gr.  Gyllenborgs  död.  (St.  på  K.  Myntet).  Enhörning  begärde 
och  erhöll  d.  17  Nov.  1807  K.  Witterhets  Historie  och  Antiqvitets 
Akademiens  tillstånd  att  prägla  skådepenningar  af  denna  art  öfver 
Svenska  Akademiens  ledamöter,  till  en  början  öfver  Grefve  Gyllen- 
borg och  Landshöfdingen  Nils  v.  Rosenstein.  Den  24  samma  månad 
begärde  han  ytterligare  och  fick  tillåtelse  att  jemväl  öfver  Svenska 
Akademiens  ledamöter  prägla  brakteater  med  blott  Atsida  uppta- 
gande ledamotens  bröstbild,  namn  och  titel.  Någon  sådan  brakteat 
har  dock  aldrig  utkommit.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  Gyllenborg  hade  några  år  varit  anställd  som  kavaljer  hos 
Kronprinsen  Gustaf  (1756 — 1762),  blef  derefter  Kammarråd,  slutli- 
gen (1774)  KansHråd,  och  var  en  längre  tid  Ridderskapet  och  Adelns 
fullmäktig  i  Rikets  Ständers  Bank.  De  prosaiska  embetsgöromälen  hin- 
drade honom  likväl  icke  att  offra  at  sånggudinnorna.  Från  honom  och 
hans  vän  Grefve  G.  Ph.  Creutz  kan  man  räkna  början  af  ett  nytt 
tidehvarf  i  Svenska  sångens  historia.  Dessa  bada  vänner  voro  de  mest 
framstående  medlemmarne  i  ett  kring  Fru  Nordenflycht  bildadt  skalde- 
förbund, hvilket  utsått  frön,  dem  de  Gustavianska  solskensdagarne  bragte 
till  vext  och  blonming.  Gr.  Gyllenborgs  sinne  och  lefnad  voro  lika  rena 
som  hans  sånger.  Stort  uppseende  väckte  på  sin  tid  hans  hjeltedikt, 
i  hvilken  han  besjöng  Carl  Gustafs  djerfva  tåg  öfver  Balternas  is. 
Hans,  i  sin  art  oöfver träffade,  FalAer  läsas  ännu  med  nöje.  Redan 
Ledamot  af  Lovisa  Ulrikas  Witterhets  Akademi  insattes  Gyllenborg 
1786  af  Konung  (iustaf  både  i  Svenska  Akademien  och  i  K.  Witter- 
hets Historie  odi  Antiqvitets  Akademien.  Svenska  Akademien  har 
till  hans  minne  u{)pf()rt  en  marnu»rvård  i  (Mara  kyrka. 


261 


ANDEKS  WILHELM  RAM8AY. 

Född   d.  28  Oct.  1777.     Major  i  arnieen;  Kapten  vid 

2\ivastehiis    regemente;    ^tabsadjutant ;    Riddare    af  K. 

IS.  O.;  Stupade  vid  Lemo  udde  nära  Äbo 

d.  20  Juni  1808. 

Och 

CARL  GUSTAF  RAMSAY. 

Född   d.   17   Jan.  1783.     Löjtnant  vid  Nylands  Dra- 
goner;   Stabsadjutant;    Riddare   af  K.   S.    O.;   Stupade 
vid  Lappo  kyrkoby  i  Österbotten  d.  14  Jidi  1808. 

1. 

Åts.  AND.  WILH.  RAMSAIJ  .  CARL  GUST.  RAMSAIJ. 
Brödernas  bröstbilder,  v.  s.,  i  infanteriuniform,  båda  med 
Svärdsorden.  —  Under  axeln:  c.  e. 

Fräns.     FÖLLO  STRIDANDE  FÖR  FÄDERNESLANDET 

AR  1808.  Två  täckta  urnor  med  inskrift,  på  den  ena:  lemo, 
pä  den  andra:  lappo,  ställda  på  en  grafhög,  omgifven  af 
troféer  (fanor,  vapen,  trumma,  trumpet,  en  lagerkransad 
kask)  samt  till  höger  en  lyra  och  en  mälarepalett,  till 
venster  en  pergamentsrulle  och  en  lagerqvist.  1  afskärn.: 
AF  EN  SÖRJANDE  MODER.  —  Kanten  på  båda  sidor  omgifves 
af  en  ornerad  rand. 

Diam.  19^  lin.  (19  storl.).  Grav.  af  C.  Enhiirning.  Slagen  af 
modren  Fru  Sofia  Lovisa  Ramsay,  född  Friherrinna  Ramsay  1811. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


L  a. 

Lik  N:o  1 ,  men  Atsidan  något  ändrad.  C.  G.  Ram- 
say bär  dragonuniform.  Gravörens  namnteckning  står  vid 
nedra  kanten. 

Sålunda  omgjord,  sedan  Atsidans  stamp  till  N:o  1  blifvit  sprängd. 
(St.  på  K.  Myntet).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

And.  WJlh.  Ramsay  reste  som  Fändrik  vid  Lifgardet  utomlands 
och    blef   Major    i    Neapolitansk    tjenst,    hvilken   han  lenmade  1801. 


262 

Under  Finska  kriget  anställd  i  Generalstaben,  bevistade  haji  träff- 
nin^arne  vid  Pyhäjoki  och.  Revolax  och  henisändes  till  Stockholm 
med  de  eröfrade  fanorna.  Återkommen  följde  han  General  Vegesach 
och  stupade  vid  Lemo,  träifad  i  bröstet  af  en  Rysk  kula.  Pergaments- 
rullen och  lagerqvisten  häntyda  på  det  pris  han  vunnit  i  K.  Krigs- 
vetenskaps Akademien  för  en  inlemnad  afhandling. 

Carl  Gust.  Ramsay  tjenstgjorde  äfven  vid  Generalstaben  i  Fin- 
ska kriget,  deltog  i  träffningarne  vid  Ockerois,  Tammerfors,  Pyhäjoki, 
Sikajoki  och  Lappo,  der  han  vann  hjeltedöden. 


FREDKIK   \YILHELM  von  HESSENSTEIN. 

Född  d.  10  Mars  1135.    Romersk  Riksfurste  och  slut- 
ligen  Svensk   Furste;  Riksråd;  Fältwarskalk;  General- 
guvernör i  Pommern;  Kansler  för  Greifswalds   Univer- 
sitet; Riddare  och  Kommendör  af  K.  Majits  O. 
Död  d.  27  Juli  1808. 

Åts.  FRID.  GVILIELMVS  S.  R.  I.  PRINCEPS  DE  HES- 
SENSTEIN.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  Seraiimerordens  band 
öfver  axeln  och  Svärdsordens  kommendörsstjerna  om  hal- 
sen. —  Nederst:  abkamsox. 

Frans.  MAGNANIMO.  PRINCIPI.  PER.  TRIA.  LYSTRA. 
QVIBVS.  OPTDII.  REGIS.  SVB.  AVSPICIIS.  POMERANIAM. 
REXIT.  PROVINCIAE.  NON.  MAGIS.  PRAESIDI.  QVAM.  PA- 
TRI.  DISCIPLINAE.  IVSTITIAE.  COMMERCIORVM.  INDY- 
STRIAE.  BOXARVM.  ARTIVM.  FAVTORI.  STATORI.  APLIFI- 
CATORI.  PRO.  TOT.  TANTIS.  QVE.  IN.  OMNEM.  REM.  PVBLI- 
CAM.  MERITIS.  HANC.  GRATI.  ANIMI.  TESSERAM.  D.  D.  D. 
CIVITAS.  STRALSVNDENS.  A.  O.  R.  CIO.  13.  CC.  LXXXXII. 

Diam.  18  lin.  (16  stork).  Grav.  af  Abrah.  Abrahamsson  i  Ber- 
lin. Slagen  1792  af  Straisunds  borgerskap,  sedan  Furst  Hessenstein 
året  förut  nedlagt  guvernörskapet  i  Pommern.  Sällsynt.  —  K.  Mk. 
o.  B-n  i  silfver. 

Furst  v.  Hessenstein,  son  af  Konung  Fredrik  I  och  Fröken  Hed- 
vig Ulrika  von  Taube,  tillhörde  under  partistriderna  de  s.  k.  Mös- 
sorna, intilldess  Konung  Gustaf  gjort  slut  på.  dessa  strider.  I  Pom- 
merska kriget  tjente  han  med  utmärkelse.  Förordnades  år  1776  till 
Generalguverniir  i  detta  land.  Konung  Gustaf  III  behandlade  honom 
aktningsfullt  och  benämnde  honom  i  offentliga  handlingar:  »Vår  äl- 
fikelige  käre  frände». 


263 


FKEDIUK  HENRIK  af  CHAPMAN. 

Född  d.  9  Sept.  1721.      Vice  Amiral;  Kommendör  m. 

at.  k.  af  K.   W.  O. ;  Riddare  af  K.  S.  O. ;  Ledamot  af 

K.    W.  A.     Död  d.  19  Äug.  1808. 

1. 

Åt 8.      FREDR.   HENR.  AB   CHAPMAN  VICE-AMIRALIS 
EQV.    TORQV.    O.    VAS.     Hufvudet,    h.    s.    —    Nederst:  m. 

FRI  MERIE. 

Fräns.     FAMAM  FERET  PER  ORBEM.     Ett  spantrest 
skepp,    eft-er    Cliapmans    konstruktion.     I    afskärn.:    socio 

ACAD.  R.  se.  STOCKH.  iMDCCCVIU. 

Diam.  12]  lin.  (10  storl.j.  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1808,  kort  före 
Cliapmans  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  siifver. 


Ats.  FRIDERICUS  HENR.  A  CHAPMAN  YICE  AMI- 
RALIS.  Bröstbilden,  h.  s. ,  i  aniiralsuniform  med  K.  Wa- 
saordens band  och  stora  kors  på  kappan.  —  Under  axeln: 

G.     A.     E. 

Fräns.  QUO  TUTIOfl  OMINE.  En  fregatt  under 
fulla  segel  pä  liafvet,  med  namnet  chapman  på  ak- 
terspegeln. 1  afskärn-:  constructione  nav.  emendata  ob. 
Ämcccvm. 

Diam.  10{  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1817.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
siifver. 

Cliapmans  förbättringar  i  skeppsbyggnadskonsten  omskapade  Sven- 
ska flottan.  Ett  stort  antal  linieskepp,  fregatter  (deribland  en  med 
namnet  »Chapman»)  och  smän-e  fartyg  byggdes  af  honom  eller  efter 
hans  ritningar,  hvarjemte  han  nyskapade  den  af  Grefve  Augustin 
Ehrensvärd  föreslagna  skärgårdsflottan.  Afven  skeppsartilleriet  fick 
genom  Chapman  förbättrad  konstruktion.  Derjemte  har  han  som  för- 
fattare befrämjat  det  yrke,  ät  hvilket  han  egnat  hela  sin  lefnads 
verksamhet.  IJnder  Konung  Gustaf  IV  Adolfs  förmyndareregering 
uppsattes  till  hans  ära  i  modellsalen  på  varfvet  i  Carlskrona  en  obe- 
lisk med  hans  medaljong  i  marmor  och  en  hedrande  inskrift. 


264 


CARL  FREDRIK  von  SCHULZENHEIM. 

Född  d.  17  Jidi  11 4ö.  Med.  D:r;  Generaldirektör 
öfver  alla  lasaretter  och  hospitaler  i  riket;  Ofverkirurg 
vid  K.  Serafimerla.'^arettet;  Assessor  i  K.  Collec/ium  Me- 
diaim;  Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.  W.  A. 
Död  d.  2  Sejjt.  1808. 

En  iDinnespenning,  iipptagaiifle  D:r  v.  Schulzenheims 
namn,  bland  stiftarne  af  Svenska  Läkaresällskapet,  se  un- 
der Frih.  Berzelius  (f  1848). 

D:r  v.  Schulzenheim  (kallad  Schulzen,  innan  han  1782  adlades) 
egde,"både  som  läkare  och  kirurg,  utmärkt  skicklighet  och  vidsträckt 
förtroende.  Omkring  30  år  var  han  den  berömde  Acrels  biträde  vid 
K.  Seratimerlasarettet ,  innan  han  (1800)  blef  hans  efterträdare. 


MAGNUS  LEHNBERG. 

Född   d.   22   Maj  1158.     Th.  D:r;  Konungens   Öfver- 

hof predikant;  Biskop  i  Linköpings  Stift;  En  af  de  Åder- 

ton   i  Svenska   Akademien;   Historiograf  vid  K.  Mnjds 

Orden  och  slutligen  Ledamot  af  K.  N.  O. 

Död  'd.  9  Dec.  1808. 

Åts.  MAGNUS  LEHNBERG  ELOQVIl  SUBLIMITATE 
IMMORTALIS.  Bröstbilden,  li.  s.,  i  niantelveck.  Framför 
på  fältet  de  kongl.  ordnarnes  officiantstjerna  (lilla  sera- 
iimerstjernan).  —  Under  axeln:  c.  e. 

Fräns.  CUIUS  ERANT  MORES  QVALIS  FACUNDIA. 
inom  en  lagerkrans.    I  afskä.rn. :  smi  erepto  sodalitas  ostro- 

GOTH.   STOCKH.    18(10. 

Diam.  14]  lin.  (12  stor!.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Ostgöta  Gille  i  Stockholm  1809.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Som  predikant  och  författare  af  äreminnen  vann  Lehnberg  sin 
tids  högsta  beundran  och  till  följd  deraf  hastig  befordran  från  en  obe- 
märkt   Komministersadjunkts    plats    vid    S:t    Nicolai   kyrka  i  Stock- 


265 

holm  till  höga  beställningar  inom  hotVet  och  kyrkan  samt  prisbelö- 
ningar och  inom  kort  ett  rum  i  Svenska  Akademien.  Var  Kyrko- 
herde i  Kmigsholms  med  Sånga  och  Skå  församlingar,  derefter  i  Ja- 
kobs och  Johannis  församlingar  i  Stockholm,  innan  han  1805  kallades 
till  biskopsstolen  i  Linköping. 


JONAS  TRANCHELL. 

Född    d.    17    Juni    1740.      Grosshandlare   i   Götebon/; 

Direktör  vid  Ostindiska  kompaniet.     Död 

d.  14  April  1809. 

Och 

ROBERT  INNES. 

Född  i  Banss  i  Skottland  i  Sept.  1744.     Grosshand- 
lare i   Göteborg  i  kompani  med  halfbrodern  John  Tar- 
ras  frän   1764  till  1795 ,  då  han  återvände  till  Eng- 
land och  bosatte  sig  i  Neic-Castle. 

Ats.  TILL  TACKSAMHET  ÅT  DIR.  JON.  TRANCHELL 
OCH  ROBERT  INNES  FÖR  10  ÅRS  MÖDA  AF  VÅNNFASTA 
BRÖDER  D.  19  NOV.  1789. 

Fräns.  FÖR  HVILAN  OCH  NÖIET.  En  skara  foglar 
flygande  till  kronan  pä  ett  träd.     I   afskärn.:  sorgfälligt 

VÅRDAD   I    20    År. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  1789 
af  den  s.  k.  Bachelen-klubben  i  Göteborg,  stiftad  med  Konungens 
tillstånd  d.  19  Nov.  1769  af  Direktören  vid  Ostindiska  kompaniet 
William  Chalmers  och  Handlanden  Gustaf  Forss.  Siffran  i  Frånsi- 
dans afskärning  angifver  således  klubbens  ålder.  Den  bibehålies  ännu 
och  utgör  ett  slutet  sällskap  för  stadens  handlande  samt  för  resande, 
som  af  någon  ledamot  anmäles  till  inträde.  Tranchell  var  Direktör 
1775—1789,  Innes  1779—1789.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


266 


ULRIKA  ELEONORA  ÖRNSKÖLD, 

FÖDD    VON    BERCHXER, 

Dotter  nf  Kammarherren  Georg  Thoman  von  Berchner. 
Född  d.  25  Get.  1739;  Gift  1759  med  Bergsrådet, 
sedan  Landshöfdingen  Friherre  Pehr  Abraham  Örn- 
sköld; Statsfru  hos  Drottnin</  Sofia  Magdalena;  Enka 
'  1791.     Död  d.  ^6  Maj  1809. 

\. 

Ats.  Utan  inskrift.  Familjen  von  Berchners  vapen 
i  en  rutforniig  sköld  på  en  vapenmantel  under  adlig  krona. 

Frans.  JETTON  DE  MADH^^^  ULRIQUE  ELEOXORE 
YOX  BERCHXER  1739.  le  ■>,.  octobke.  *) 

Åttkantig  spelpeiining  af  11|  lin.  diam.  (8  storl.).  Grav.  för- 
modligen af  Dan.  Fehrman.  Slagen  och  gifven  till  julklapp  1762, 
tre  år  efter  Fröken  von  Berchners  giftermål.  Det  var  således  en 
anakronism  att  på  penningen  anbringa  den  rutformiga  skölden,  hvil- 
ken  endast  begagnas  af  ogifta  fruntimmer.  —  K.  Mk.  o,  B-n  i  silfver. 

1.  a. 

Lik  X:o  1,  men  Atsidans  stamp  omgjord,  med  vap- 
net i  en  oval  sköld.  , 

Förmodligen  hade  man,  med  anledning  af  det  skämt  den  ur- 
sprungliga spelpenningen  framkallat,  låtit  göra  denna  nya  Atsida; 
men  dervid  ghimt  att  den  ovala  skölden,  som  begagnas  af  gifta  qvin- 
nor,  icke  rätt  passade  till  Frånsidans  inskrift.  Ovisst  är  dock  om 
denna  sednare  variation  någonsin  blef  utgifven.  Högst  sällsynt.  — 
Brukspatron  C.  Ostbergs  (f.  d.  J.  Scharps)  samling  pro/aftryck  i  tenn. 


*)  T   UpsJilii  Universitets  myntkabinett  förvaras  en  dylik  minnespenning,  pa  livilken  de 
tvii  nedersta  raderna  (årtalet  oeh  daganvisniugen)  ärn  omsorgsfullt  utskrapade. 


i2(i7 


PEHR  BRÄNDSTROM. 

Född  d.  6  Oct.  1135.    Grosshandlare  i  Gefle,  med  Coni- 

mercerdds  titel;  Riddare  af  K.    W.  O.     Död 

d.  21  Awj.  1809. 

Åts.  AF  SAMFUNDSNIT  ETT  VÄRDIGT  EFTERDÖME. 
Bröstbilden,  h.  s. ,  i  tidens  driigt  med  Wasaorden.  —  Ne- 
danför:   c.   EXHÖKMNG. 

Frans.  PER  BRÄNDSTROM  COMM.  RÅD.  R.  V.  O. 
STIFTARE  AF  GEFLE  ELEMENTAR  SKOLA  BEREDDE  GE- 
NOM FRIKOSTIGA  GÅFVOR  UPPxMUNTRAN  ÄT  IDOGHETEN 
TILLFLYGT  ÄT  NÖDEN  inom  en  krans  sammanflätad  af 
oliv-  och  eklöf. 

Diam.  19  lin.  (18  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  181 1  af  svärsonen,  Grosshandlaren  Per  Ennes,  för 
att  utdelas  som  belöning  \id  examina  i  Gefle  elementarskola.  En 
mindre  belöningspenning,  med  Landshöfdingen  Gr.  F.  A.  Xf.  Cron- 
stedts  bild,  hade  Brändström  sjelf  låtit  prägla  år  1808,  att  försam- 
ma ändamål  användas.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Brändström  var  en  högt  aktad  affärsman.  Den  af  honom  år 
1800  stiftade  och  med  betydlig  fond  begåfvade  »Elementarskolan»  var 
bestämd  för  undervisning  i  lefvande  språken  och  andra  för  den  bor- 
gerliga bildningen  behöfliga  ämnen,  med  uteslutande  af  de  klassiska 
språken.  Senare  erhöll  denna  skola  en  större  utsträckning  under  namn 
af  Athenaeum;  men  har  visat  sig  i  denna  form  obehöflig  vid  sidan  af 
det  offentliga  elementarläroverket  i  samma  stad. 


MATS  PERSSON. 

Född   d.   IS   Juni  1754.     Bonde  i   ötsund  i  Folkerna 

flocken    i    Balarne;    Riksdagsman    vid    tre    riksdagar 

(1786,    1800,    1809);   Fullmäktig  i  Riksgäldskontoret. 

Död  under  riksdar/en  i  Stockholm 

d.  20  Dec.  1809. 

Åts.     MATTES    PERSSON    FRÅN    STORA    KOPPAR- 
BERGS LÄN.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  bonddrägt.  —  Nedanför:  c.  e 


268 

Frans.  TRE  GÅNGER  RIKSDAGSMAN  ÅTTA  ÅR 
FULLMÅGTIG  I  RIKSGÅLDS  CONTORET.  I  afskärn.:  bon- 
deståndets ERKÅNSLA    180  9. 

Diam.  16  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  af 
Bondeståndet  vid  1809  ars  riksdair,  enligt  beslut,  fattadt  på  Mats 
Perssons   begrafningsdag  d.  3  Jan.  1810.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Mats  Persson  var  vid  1809  års  riksdag  ledamot  af  Konstitutions- 
och  Hemliga  utskottet.  I  den  lifliga  striden  om  all  jords  lika  beskatt- 
ning, om  den  nya  grundlagens  antagande,  och  i  flera  andi'a  vigtiga 
riksdagsfrågor  var  han  Bondeståndets  verksammaste  och  insigtsf ullaste 
ledare.     Konungen  bekostade  hans  begrafning. 


DANIEL  MELANDERHJELM. 

Född  d.  2.9  Oct.  1726.     Kandirdd;  Professor  i  astro- 
nomi  vid    Upsala    Universitet;   Riddare   af  K.    N.   O.; 
Ledamot  af  K.    W.  A.  och  nägon  tid  denna  Akademis 
^Sekreterare ;  Ledamot  af  K.   W.  H.  o.  A.  A. 
Död  d.  8  Jan.  1810. 

Åts.  D.  MELANDERHJELM  EQV.  AUR.  R.  C  ANC. 
CONS.  PROF.  UPS.  EMER.  Bröstbilden ,  v.  s. ,  i  tidens  drägt, 
med  Nordstjerneorden.  —   Under  axeln:  c.  k. 

Frans.  VETAT  MORI.  Sångmön  Urania  med  glo- 
ben, stående.  I  afskärn,:  secretario.  suo.  digniss.  abeunti. 
ACAD.  R.  se.  stockh.  I8u:i.  Kring  kanterna  på  båda  sidor 
en  j)ärli-and. 

Diam.  13i  lin.  (11  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.,  Åts. 
söndrig,  på  K.  Myntet).  Slagen  1803  af  K.  Wetenskaps  Akademien, 
då  Melanderhjelm  der  nedlade  sekreterarebefattningen.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Melanderhjelm  (innan  han  1777  adlades,  kallad  Melander)  väckte 
redan  som  yngling  Klingenstjernas  uppmärksamhet  och  fördes  af  ho- 
nom in  i  djupare  matematiska  studier.  Hans  lärdomsrykte  sträckte 
.sig  öfver  hela  Europa  och  hans  läroböcker  i  astronomi  begagnades 
länge  vid  flora  lärosäten,  äfven  utanfiir  fäderneslandet.  Hans  uppma- 
ningar föranledde  Krigsakademiens  stiftelse,  för  hvilken  han  skref 
lärnkurser,  som  likväl  aldrig  bicfvo  tryckta.  Sedan  han  1782  erhållit 
tjensticdighet    från    professionen,  flyttade  han  till  Stockholm,  blef  K. 


269 

AVetenskaps  Akademiens  Sekreterare  1796—1803,  utan  att  mottaga 
lönen,  hvilken  lemnades  ät  biträdande  tjenstemän.  Sitt  bibliothek 
skänkte  han  till  Upsala  Universitet  jemte  kapital  till  ett  stipendium 
för  ynglingar  af  Stockholms  nation,  som  studera  de  matematiska  ve- 
tenskaperna. 


ANDERS  ANDERSSON  KJELLSTROM. 

Född  d.   27   Febr.  1742.     Heinmansegare  i  Kjellshy  i 
Husby  socken  i  Dalarne.    Död  d.  9  Juni  1810. 

Äts.  GUSTAF  IV  ADOLPH  SY.  G.  OCH  W.  KONUNG. 
Konungens   hufvud,  h.  s.  —  Xedanför;  c.  g.  ikhkman. 

Fräns.  GIFWEN  ANDERS  ANDERS,  sox  KIELLSTRÖM 
FÖR  TILWERKADT  GODT  KRUT.  Deröfver  tre  kemiska 
tecken  (för  svafvel,  kol  och  salpeter). 

Diam.  10^  lin,  (7  stork).  Grav.  af  C.  G.  J>hrman.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  1794  och  tilldelad  Kjellström  i  guld  att  bäras 
pa  bröstet,  som  behining  för  hans  utmärkta  kruttillverkning.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver  (bland  kongliga  medaljer);  B-n  äfven  i  bronz. 


HANS  AXEL  von  FERSEN. 

Grefve.    Född  d.  4  Sept.  17 55.    En  af  Rikets  Herrar; 

Riksmarskalk;    General   Löjtnant;   Kansler  för    Upsala 

Universitet ;  Riddare  och  Kommendör  af  K.  Maj:ts  O.; 

Mördad  i  Stockholm  d.  20  Juni  1810. 

Åts.  AXELIVS.  A.  FERSEN.  COMES.  REGNI.  SVEC. 
MARESCHALLVS.  R.  ORDD.  EQV.     Hiifvudet,  h.  s. 

Fräns.  TALL  LAETA.  PRAESIDIO.  En  sittande  qvinna 
(Upsala  Universitet),  onigifven  af  vetenskapernas  sinnebil- 
der, en  glob,  en  kemisk  ugn  ni.  ni.,  häller  i  högra  handen 
Fersiska  vapenskölden,  i  den  venstra  ett  granatäple.  I 
bakgrunden  syns  fasaden  af  Universitetets  naturhistoriska 
museum.  I  afskärn.:  ac.  vps.  cancellarivs.  vi.  dec.  mdccxcix. 


270 

Diam.  18  lin.  (16  storl.).  Grav.  at  L.  Grandel,  hvars  ofiilländade 
arbete  efter  många  års  förlopp  fullhordades  af  I^.  P.  Lundgi-en.  (St. 
på  K.  Myntet).  Slagen  af  Upsala  Universitet,  för  hvilket  Gr.  Far- 
sen mottagit  kanslersbefattningen,  när  denna  år  1799  lemnades  af 
Konung  Gustaf  Adolf.  Museibyggnaden  invigdes  under  Gr.  Fersens 
kanslerstid.  Ehuru  beslutad  redan  ar  1806,  utkom  minnespenningen 
först  1835.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  v.  Fersen  hade  redan  som  yngling  ingått  i  Fransk  krigs- 
tjenst,  deltog  i  Amerikanska  kriget  och  befordrades  till  Ofverste  för 
regementet  Royal  Suedois.  Återkallad  till  fäderneslandet,  der  han 
under  tiden  blifvit  Ofverste  i  arnieen,  deltog  han  i  början  af  1788 
års  krig  i  Finland;  men  sändes  samma  är  till  Paris,  der  han  stod  i 
hög  gunst  vid  det  kongliga  hofvet.  Efter  den  olyckliga  utgången  af 
Franska  kongliga  familjens,  under  natten  till  d.  21  Juni  1791,  före- 
tagna flykt,  hvilken  Gr.  Fersen  anordnade  och  ledde,  lemnade  han 
Frankrike  och  användes  sedan  i  åtskilliga  diplomatiska  uppdrag.  Ett 
nedrigt  och  falskt  rykte,  att  han  skulle  varit  vällande  till  Kronprin- 
sen Carl  Augusts  död,  föranledde  vid  det  furstliga  likets  införande  i 
Stockholm  ett  pöbelupplopp,  som  slutade  med  Gr.  Fersens  mord. 


CARL  JOHAN  GYLLENBORG. 

Grefve.     Född  d.  10  Mars  1741.    Kanwiarherre ;  Pre- 
sident i  K.    WnMi  Hofrätt,  sedan  i  K.  Kammar  Rätten; 
Ledamot  i  Konungens  Högsta  Domstol;  Kommendör  af 
K  N.  O.    Död  d.  ö  April  1811. 

Å  t  s.     GREFVE  CARL  JOH.  GYLLENBORG  PRESIDENT. 

ikösthilderi,    li.    8.,    i    tidens    drägt   med  Xordstjerne  och 
Wasa  orden.  —    Under  axeln:  c.  e. 

Frans.  ÅT  EN  NITISK  OCH  ÄLSKAD  STYRESMAN 
AF  K.  SÄLLSKAPET  PRO  PATRIA  1804.  Kanten  på  båda 
sidor  onigifven  af  en  pärlrand. 

Diam.  13\  lin.  (11  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagt;n  af  det  anfiirda  sällskapet  1804.  Gr.  Gyllenborg 
förklarades  Riddare  af  K.  N.  O.  1779,  efter  att  förut  hafva  varit 
Underceremonimästare  vid  K.  Maj:ts  Orden,  till  följd  hvaraf  han  bar 
äfven  Wasaordens  dekoration.  Först  1805  blef  han  Kommendör.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

(ir.  (JylJenborg  var  President  i  K.  Wasa  Hofrätt  1789—1791. 
Pre.sidontsplatscn  i   K.   Kammar  Rätten  mottog  han  f(ust   1809. 


271 


GUSTAF  RIBBING. 

Friherre.     Född  d.  19  Mars  1719.    Sekreterare  i  Eiks 

Ärchivet  med  Lagmans  titel;  sedan  Kansliråd;  Riddare 

af  K.  N.  O.]  Ledamot  af  K    W.  H.  o.  A.  A. 

Bäd.  d.  19  Juni  1811. 

Åts.  GUSTAVUS  RIBBING  L.  B.  CONSIL.  CANCELL. 
R.  EQ.  AUR.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  veck  hopfllstade  af  ett 
pärlsmyeke.  —  Nedanför:  enhörning. 

F  r  å  11  s.  SOCIO  DE  PATRI A  ET  ARTIB.  LiBER AL.  BENE 
MERITO  R.  ACAD.  PICT.  ET  STATUARIAE  STOCKHOLM. 

Diam.  I6j  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1802  af  K.  Målare  och  Bildhuggare  Akademien,  till 
hvilken  Erih.  Ribbing  förärat  en  dyrbar  samling  af  omkring  6000  rit- 
ningar och  gravurer  jemte  en  summa  penningar.  Minnespenningen  be- 
gagnas i  Akademien  som  prismedalj.  Frånsidans  stamp  är  bräckt  i 
kanten.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Erih.  Ribbing  var  Presidentssekreterare  hos  sin  svåger  Kansli- 
presidenten Friherre  A.  J.  v.  llöpken  och  blef  1765  efter  A.  A.  v. 
Stiernman  Sekreterare  i  Riks  Ärchivet.  Linder  de  8  år  han  innehade 
denna  befattning,  flyttades  handlingarne  från  GrefPehrs  hus  på  Helge- 
andsholmen till  kongl.  slottet,  der  stor  miida  användes  på  deras  ord- 
nande. Sjelf  en  lärd  och  flitig  forskare,  har  han  lemnat  bidrag  till 
andras  arbeten,  men  icke  utgifvit  några  egna  skrifter. 


ERIK  ANDERSSON. 

Född  d.   17   Sejot.   1742.     Bonde  i  sin  födelseby  Asta 

eller  Astod  i  Lillkyrka  socken  i  Nerike;  Nämndeman. 

Död  d.  24  Febr.  1812. 

Åts.  ERIC  ANDERSSON  JORDBRUKARE  I  ÅSTODS 
BY  UTI  NERIKE.  Bröstbilden,  v.  s.,  i  bonddi-äfrt  med 
Kongl.  Patriotiska  Sällskapets  och  Sällskapets  för  all- 
männa medborgerliga  kunskaper  bclöningspeiniingar  på 
bröstet.   —  Nedanför:  c.  k. 


•272 

F  ni  n  s.  FÖR  UTMÄRKTA  MEDBORGERLIGA  DYGDER, 
inom  en  eklöfskrans.  I  afskärn.:  af  ledamöter  af  riddersk. 
OCH  ADL.   I  son. 

Diam.  16.;  lin.  (14  storl.j.  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  på  samma  gång  som  minnespenningarne  öfver  Fri- 
herrarne  R.  Macklean  och  S.  Hermelin,  med  afseende  på  dessa  mäns 
förtjenster  af  Svenska  jordbruket,  efter  öfverenskommelse  af  några  Le- 
damöter bland  Ridderskapet  och  Adeln  vid  1800  års  riksdag  i  Norr- 
köping. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Erik  Andersson  började,  utan  egna  tillgångar,  odla  ett  torp  med 
den  omsorg  och  framgång,  att  han  småningom  förvärfvade  en  liten 
förmögenhet.  För  sina  vidsträckta  odlingar  erhöll  han  belöningar  af 
K.  Patriotiska  Sällskapet  och  af  Sällskapet  för  allmänna  medborger- 
liga kunskaper/af  hvilket  sistnämnda  Sällskap  han  kallades  till  he- 
dersledamot. 


SAMUEL  AF  UGGLAS. 

Född  d,  3  Maj  1750.  Gi-efve;  En  af  Rikets  Herrar; 
Landsliöfding  i  Stockholms  Lan  och  någon  tid  Ofver- 
stdthåUare  i  Stockholm;  President  i  K.  Kammar  Colle- 
gium;  Ledamot  af  Allmänna  ärendenas  beredning; 
Riddare  och  Kommendör  af  K  Maj:ts  O.;  Riddare  af 
K  Carl  XIILs  O.     Död  cL  6  April  1812. 

1. 

Åts,  SAM.  AF  UGGLAS  LANDSH.  I  ST.  LÅN  COM. 
AF  K  O.  Hufvndet,  h.  s.,  öfver  mantelveck,  hvarpä  syns 
Xordstjerneordens  krachan.  —   Nederst:  enhörning. 

Fräns.  FÖR  NITISK  WÅRD  OM  LÄNETS  WÅL  AF 
TACKSAMME  INBYGGARE.  . 

Diam.  12  lin.  (9  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  1795 
på  bekostnad  af  några  egendomsegare  i  Stockholms  Län,  der  Ugglas 
var  vice  Landshöfding  under  tre  månader  1787  och  ordin.  Landshöf- 
ding  J 788 -J 802.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Ats,     iVnsamma  som   till   N:o   1. 


273 

Frans.  Samma  inskrift  som  pä  N:o  1,  men  med 
mindre  bokstäfver  inom  en  krans  af  tvä  palmqvistar,  ned- 
till sammanhållna  af  en  liten  med  en  bladkedja  prydd 
sköld  innehållande  Stockholms  Läns  vapen. 

Diam.  m.  m.  som  X:o  1.  Denna  nya  Frånsida  har  förmodhgen 
blifvit  gjord,  sedan  den  förra  sprungit  sönder  eller  emedan  den  an- 
setts alltför  enkel.  Exemplar  häraf  utdelades  vid  Gr.  af  Ugglas's 
begrafning.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

3. 

Åts.  ETIAM  IN  TUTIS  VIGIL.  Frih.  af  Uoralas's  va- 
pensköld  i  fyra  fält  krinp;  hjertvapnet,  med  tvä  hästar 
som  sköldhållare  stående  pä  ett  orneradt  underlag,  h var- 
ifrån nedhänga  Nordstjerneordens  kommendörskedja  och 
kors. 

Fräns.  .  ALTID  I  SIGTE.  Dygden,  en  lagerkran- 
sad  qvinna  i  antik  drägt  med  spira  i  venstra  handen;  vid 
sidan  en  pyramid  med  en  lågande  urna  på  spetsen.  — 
I  afskärn:  k. 

Diam.  11]  lin.  (9  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning  1797.  Dä  ett 
aftryck  i  bly  af  denna  minnespenning  förevisades  K.  Witterhets  Ili- 
storie  och  Antiqvitets  Akademien  d.  23  ]Maj  1797,  för  att  få  Aka- 
demiens tillåtelse  till  de  redan  graverade  stamparnes  afprägling,  fann 
Akademien  densamma  walldeles  misslyckad»;  likväl  ville  Akademien 
icke  hindra  afpräglingen.  Men  alldenstund  Enhörning  nu,  likasom 
åtskilliga  gånger  förut,  graverat  stampar  till  medaljer,  utan  att  för- 
slaget varit  Akademien  underställdt,  beslöt  Akademien  ujifikalla  ho- 
nom att  undfå  alfvarsam  föreställning  och  varning  fir  dylikt  ofog, 
hvilket  ock  i  Akademiens  nästföljande  sammankomst  verkställdes.  At- 
sidans  inskrift  var  Gr.  Ugglas's  valspråk.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

4. 

Åts.  S.  AF  UGGLAS  FRIHERRE  TILFÖRORDNAD 
ÖFVER-STÅTllÅLLARE.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  Nordstjerne- 
ordens kommendörsdrägt  med  kedja.  —  Pä  ett  veck:   e. 

Fräns.  FÖR  XITFELL  VÅRD  OM  STOCKHOLM  1797. 
AF  STADENS  BORGERSKAP.  inom  en  eklöfskrans. 

Diam.  17|  lin.  (15  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  af 
Stockholms  borgerskap  1798.  Frih.  Ugglas,,  hade  är  1797,  från  d. 
15    .luli    till    d.    4    Dec,  varit  tillförordnad  Ofverståthällare  ocli  blof 

18 


274 

derefter  ordinarie  Öfverståthållarc  från  d.  20  Febr.  till  d.  3  0ct.  1800. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  .silfver. 


O. 

Åts.     S.    AF    UGGLAS  GREFVE  ÖFVERSTATH.  PRE- 

SID.  R.  OCH  C.  AF  K.  M.  O.  Bröstbilden,  li.  s.,  i  seraiiiner- 

drägt  med  både  Seraiimer-  och  Xordstjerneordens  kedjor. 

—  Nede]'st:  knhökmng. 

Frans.     FÖR  27  ÅRS  DRIFTIG  STYRELSE  TILL  FULL- 
BORDANDE AF  STRÖMSIIOLMS  SLUSS WERK  —  DELÄGARNE 

1804.   inom   en  eklöfskrans. 

Diam.  19]  fin.  (18  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning  1804  på  be- 
kostnad af  delegarne  i  Strömsholms  slussverk,  i  hvilket  verks  Direk- 
tion Ugglas  blef  ledamot  1778.  Den  16  Oct.  1795  öppnades  kana- 
len af  honom  på  Konungens  vägnar.    En  af  slussarne  bär  hans  namn. 

—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Redan  vid  22  års  ålder  upphöjdes  Herr  af  Ugglas,  som  Sekre- 
terare i  Lagkommission,  i  adligt  stånd  (förut  kallad  Uggla).  Under 
hela  sitt  lif  blef  han  fortfarande  öfverhopad  med  utmärkelser,  befor- 
dringar och  uppdrag  af  mångfaldig  art.  Nästan  ingen  kommite  fanns, 
deri  han  icke  var  ledamot  eller  ordförande.  Hans  nit  och  driftiga  verk- 
samhet gjorde  sig  gällande  öfverallt,  och  under  alla  förändringar  förstod 
han  att  hos  den  styrande  vinna  förtroende  och  nådebevis.  Lyckan 
beskärde  honom  äfven  genom  giftermål  en  betydlig  förmögenhet.  Till 
följd  af  dessa  förhållanden  vann  han  både  vänner  och  smickrare,  men 
ock  afundsmän  och  bittra  fiender.  Stockholms  borgerskap  har  ytter- 
ligare hedrat  hans  minne  genom  att  uppställa  hans  bröstbild  i  huf- 
vudstadens  börssal. 


FPvEDPJK  SILFYERSTOLPE. 

Född  d.  8  S'/)t.  17-32.    Kommifisane  i  Rikets  Ständers 

Bank;  liiddare  af  K.  Carl  XULs  O. 

Död  d.  22  Auy.  1812. 

Åts.  FRID.  SILVERSTOLPE  COM.  FISC.  ORDD.  REGN. 
EQU.  AUR.  llufvudet,  li.  s.,  med  veck  kring  halsen.  — 
Uuder  lialsen:  c.  k. 


275 

F*råns.     MONUMENTUM  PIETATIS  NATORUM  inoin  eii 
krets  af  stjernor.    Vid  nedra   knuten:  nat.  d.   i 9  sept.  I7:n'. 

DEN.   D.    -2  2   AUG.    181  '2. 

Diam.  l'^  lin.  (10  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  af 
sönerna  1813.  Födelsedagen  är  på  minnespenningen  angifven  efter 
nya  stilen.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

SiUVerstolpe  samlade  och  oi-dnade  alla  författningar  rörande  Sven- 
ska Bankoverket,  utarlietade  Bankens  historia  jemte  en  af  sonen  C. 
G.  Silfverstolpe  fortsatt  matrikel  öfver  detta  embetsverks  tjenstemän, 
livilka  vidlyftiga  och  värderika  samlingar  ftirvaras  i  Banken.  Han 
hade  derjemte  ordnat  och  katalogiserat  Bankens  myntkabinett.  Med 
afseende  pä  dessa  förtjenster  fick  han,  vid  afskedstagandet  1800,  be- 
hålla sin  lön  i  pension  för  lifstiden  och  kommissarietjensten  (ifver- 
flyttad  pä  sin  son.  Bland  myntsamlare  är  han  känd  genom  det 
Supplement  han  utgifvit  till  lierchs  Beiikrifning  om  Sv.  jMynt  och 
Korigl.  Skådepentiingar ,  troget  bibehållande  föregångarens  både  ftir- 
tjenster  och  brister.  Han  egde  sjelf  en  betydlig  samling  af  Svenska 
mynt  och  medaljer,  hvilken  han  gjorde  till  fideikommiss.  Den  eges  nu 
af  f.  d.  Statsrådet,  Landshöfdingen  i  Westerås  Län  m.  m.  F.  O. 
Silfverstolpe. 


JOHAN  GUSTAF  LAGERBJELKE. 

Född    d.    22    Maj   1745.      Gr  ef  ve;    Öfveramiral;  Chef 

för    K.    Förvaltningen    af   sjöärender ;    President    i    K. 

Kammar   Bätten;   Kommemiör   m.   st,   />:    af  K.  ^.  O.; 

Ledarnot  af  K:   W.  A.     Död  d.  16  Öct.  1812. 

Åts.  I.  G.  LAGERBIELKE  FRIH.  AMIR.  COM.  AF  S. 
O.  ST.  K.  Bröstbilden,  h,  s. ,  i  uiniralsimiform  med  kom- 
mendörsbandet.   —    Nederst:  m.  frimerik. 

Fräns.  ÅT  EN  ÄLSKAD  CHEF  AF  FLOTTORNAS 
CONSTR.  STAT  1806. 

Diam.  14[  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  Slagen  af 
Flottornas  Konstruktions  Stat  1806.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grefve  Lagerbjelke  inträdde  tidigt  i  tjenst  vid  flottan,  deltog  i 
åtskilliga  expeditioner,  förestod  chefsembetet  vid  Stockholms  eskader 
och  besörjde  skärgårdsflottans  behof,  förstärkning  och  besättningens 
kompletterande  under  Gustaf  III:s  Finska  krig.  Han  kände  noggrant 
allt  som  rörde  flottans  administration,  besörjde  utarbetandet  af  regle- 


276 

meiiten  och  förordningar,  var  Ordfi>rande  i  en  nedsatt  komniite  för 
fVhvaltning  af  armeens  flottas  ärender,  samt  användes  i  många  andra 
kommiteer  och  ottentliga  uppdrag.  Den  genom  nit  och  duglighet  ut- 
märkte embetsmannen  omfattade  äfA^en  med  kärlek  vetenskap  och  konst. 
År  1771  stiftades  af  honom  Orlogsmannasällskapet  i  Carlskrona. 


BPJTA  (HR18TITSA  OTIDELTUS, 

P^)DD    WÅTILIN. 

Dotter  af  Domprosten  i  Lund  D:r  Jonas  Wählin.  Född 
d.  25  Mars  1750.    Gift  1773  med  Assessorn  i  K.  Col- 
legium  Medicum,  sedan  Medicinalrädet  D:r  Johan  Lo- 
rens Odheliu-s.     Död  1812. 

En  minnespenning  öfver  hennes,  silfverbröllop,  se  un- 
der mannen  Joh,  Lor.  Odhelins,  pag.   283. 


NILS  SILFVERSCHÖLD. 

Friherre.     Född  d.    23  Jidi  1753.     Major;   Direktör  i 

Trollhiitte  hinal-  och  slussverksholaq ;  Biddare  af 

K.  N.  O.    Död  i  Oct.  1813. 

Åts.  NILS  SILFVERSCHÖLD  FRIHERRE.  Hnfvudet, 
h.  s.  —   Nederst:  c.  k. 

Frans.  TROLLIIÅTTE  C  AN  AL  OCH  SLUSSVERKS  BO- 
LAG AT  DESS  VERKSTÄLLANDE  DIRECTEUR  OCH  ORD- 
FORANDE  I  STÄMMORNE  FÖR  NIO  ÅRS  MÖDA  1802. 

Diam.  18  lin.  (IH  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  af 
det  i  inskriften  anförda  bolaget,  enligt  beslut  fattadt  vid  allmän  bo- 
lagsstämma 1802,  men  som  icke  kom  till  verkställighet  förr  än  1812. 
—  K.  Mk.  o.  li-n  i  silfver. 

Trollhätte  kanni  och  slussar  anlades  under  åren  1794 — 1800  af 
ett  onskildt  bolag,  privilegieradt  genon»  kongl.  bref  af  d.  13  Dec. 
1793.     Arb«'tet    utfördes    af  d.  v.  Majoren  Erik  Nordevall,  som  der- 


277 

till  uppg,jort  den  nya  planen,  och  Direktiiren  Erik  Tlionias  Sveden- 
stjenia.  Första  fartyget  passerade  slussarne  d.  14  Aug.  J800.  Bland 
de  sex  Direktörer,  som  f794  af  bolaget  valdes,  erhöllo  två,  Frih. 
Silfverschöld  och  Brukspatron  P.  Bagge,  uppdrag  att  som  »verkstäl- 
lande Direktörer')  hafva  närmast  inseende  öfver  arbetsföretaget.  Frih. 
Silfverschöld  blef  derjemte  Ordförande  i  bolagsstämmornti. 


JOHAN  TOBIAS  SERGEL. 

Född   d.   25  Aug.  1740.     Hofintendmt;  Komjl.  Staty- 

bildlmygare ;    Professor    vid    K.   Akademien  för  de  fria 

konsterna;  Riddare  af  K.  N.  O.  och  af  K.   W.  O. 

Död  d.  26  Febr.  1814. 

Åts.  JOH.  TOB.  SERGELL  AED.  REG.  PRAEF.  EQ. 
DE  ST.  P.  Hufvudet,  h  s.,  med  veck  kring  halsen.  — 
Under  kanten:  g.  a.  e. 

Frans.  NEC  DEXTRAE  DEUS  ABFUIT.  Pygmalion 
med  klubba  och  mejsel  arbetande  på  en  qvinnostaty.  Ne- 
danför ligga  åtskilliga  hans  verktyg.  I  afskärn.:  summo- 
rum AEMULO   SCULPTOR.  DENATO  MDGCCXIV. 

Diam.  10 j  lin.  (7  stork).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.,  sön- 
driga,  på  K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1815.  —  K. 
Mk.  0.  B-n  i  silfver.  *) 

Sergel  (kallad  Sergell,  innan  han  1808  adlades)  var  lärjunge  af 
Hofintendenten  Rehn,  Masreliez  d.  ä.  och  L'Archeveque.  Under  11-årigt 
vistande  i  Rom  (1767 — 1778)  egnade  han  sig  åt  antikens  studium, 
utbildade  sig  i  dess  anda  till  en  fullkomlighet,  som  ingen  bland  nyare 
bildhuggaj"e  före  honom  upphunnit  och  verkade  som  konstnär,  hvad 
Winckelmann  gjort  som  konstdomare,  för  en  renare  smak  och  liögre 
konstutbildning.  Hans  större  arbeten  äro  ej  talrika,  men  så  mycket 
mera  utmärkta.  Amor  och  Psyche,  den  liggande  Faunen,  Mars  och 
Venus,   Ceres  sökande  sin  dotter,  altarprydnaden  och  Cartesii  monu- 


*)  Ofver    Sergel    hafva  blifvil  graverade  tvä  andra  laiiniespeuniugur,  soiii  dock  aldrig 

fullbordades  och  således  ieke  finnas  afpräglade  (af  8:de  och    ll:le  jitorl.]: 

1:0.  Af  J.  Salmsoii    1820.  ensidig,   med  hufvudet,   h.  s  ,  och  inskrift:  T.  T.  SERGELL. 

2:o.  Af   P.    H.  Lundgren    1845:  Åls.  JOHAN  TOBIAS  .SERGELL      Hufvudei ,  h. 

s.    Nedanför:   hkiik  u.   ii  .ndgek.v.     Frilus.   FÖDD    1740  DÖD    181 '♦   inom  en 

lagerkrans.     Aflrvck    i    gips    af    båda    finnas    i  Brukspatrou  C.  Östbergs  (f.  d. 

Joh.  Sciiarps)  sainliug. 


278 

nient  i  Adolf  Fredriks  kyrka,  Konung  Gustaf  III:s  bildstod,  Axel 
Oxenstierna  dikterande  för  Historien  m.  fi.  jemte  en  stor  mängd 
bröstbilder  och  medaljonger  förvara  den  oförgätlige  konstnärens  minne 
och  ära. 


GUSTAF  MAURITS  ARMFELT. 

Friherre.  Född  d.  1  April  11  öl.  Fr\.  af  Rikets  Herrar; 
General;  President  i  K.  Krigs  CoUegium;  En  af  de  Ader- 
ton  i  Svenska  Akademien  m.  m.;  Riddare  och  Kom- 
mendör af  K.  Majits  O.;  Riddare  m.  st.  k.  af  K.  S. 
O.  Gick  1811  i  Rysk  tjenst,  der  han  blef  Grefve,  Ge- 
neral af  infanteriet  och  Ledamot  af  Kejserliga  Riks- 
konseljen samt  Kansler  för  Abo  Universitet. 
Död  d.  19  Ang.  1814. 

Åts.     GVSTAV.  MAYRIT.  ARMFELT.  SVEC.  AET.  ANN. 
IN.  XLIIII.     Bröstbilden,  h.  s.  Nedanför:  a.  gtillemaru. 

Fräns.     INTAMINATIS.  FVLGET.  HONORIBVS.     Tre    i 

hvarandrti  fastade  kransar  af  lager,  ek  och  palm  med  in- 
flätade blonnnor,  samt  en  qvist  af  oliv  slingrande  sig  genom 
de   tvä  förstnämnda.     I  afskärn.:  xat.  cal,  april,  mdcclvii. 

Diam.  K")  lin.  (V.^  storl.).  Grav.  af  A.  GuilJemard  i  Tyskland, 
troligen  i  Hamburg,  1800,  till  Frih.  Armfelts  44:de  födelsedag.  —  K. 
Mk.  o,  B-n  i  bronz. 

Frih.  Armfelt,  Gustaf  III:s  ryktbare  gunstling,,  aflägsnades,  efter 
Konungens  död,  som  Minister  plenipot.  till  Italien,  anklagades  1794 
för  stämplingar  mot  fiiderneslandet,  dömdes  från  lif,  ära  och  gods 
samt  förklarades  fogelfri  i  Svei-ige.  Denna  dom  upphäfdes  d.  18 
Dec.  1799,  då  han  återbekom  sina  embeten  och  ordnar,  hvarpå  min- 
nespenningens Frånsida  hänsyftar.  Återkommen  till  fäderneslandet 
1801,  afsändes  han  snart  som  Minister  till  Wien;  mottog  till  en  tid 
befälet  öfver  Svenska  trupperna  i  Pommern  och  sedan  öfver  vestra 
armeen  vid  Norska  gränsen;  men  ådrog  sig  i  ^essa  befattningar  Kon- 
ung Gustaf  Adolfs  onåd.  Kos  Konung  Carl  XIII  kom  han  åter  i 
gunst;  men  af  orsaker,  dem  man  ännu  icke  med  visshet  känner,. tog 
han  i  Oct.  1810  afsked  från  sina  embeten  och  aflade  d.  31  Mars 
följande  året  hos  Ryska  Ministern  trohetsed  som  Rysk  undersåte, 
hvarefter  han   genast  förvisades  ur  landet  och  förklarades  icke  längre 


279 

vara  en  af  Rikets  Herrar.  Denne  »Nordens  Alcibiades»  var  ett  lyc- 
kans barn,  men  ett  bortskämdt  barn,  som  missbrukade  hennes  ynnest 
och  derför  fick  pröfva  hennes  vexlingar. 


HENRIK  NICANDER. 

Född  d.  18  April  1744.    Kansliråd ;  Koiigl.  Wetenskaps 

Akademien X  Sekreterare  och  Astronom;  Sekreterare  i  K. 

Tabellkommission.     Död  d.  12  Febr.  1815. 

Åts.  HENR.  NICANDER  REG.  ACAD.  SCIENT.  SECRE- 
TARIUS.     Bröstbilden,  h.  s.  —  Nedanför:  c.  e. 

Fräns.  VIRO  INGENIOSIS  COMPUTATIONIBUS  FIDE 
ET  HUMANITATE  CONSPICUO.  — AMICI.  Båda  sidorna  oni- 
gifna  af  en  pärlrand. 

Diam.  13.\  lin.  (11  stork).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  några  få  vänner  och  lemnad  Nicander  d.  14  Juni 
1805.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Nicander  var  Docens  i  astronomi  vid  Upsala  Universitet,  då  han 
1776  antogs  till  Andre  Sekreterare  i  K.  Wetenskaps  Akademien,  der- 
till  nämnd  af  ett  okändt  sällskap,  hvilket  d.  13  Nov.  s.  å.  lemnat  Aka- 
demien en  gåfva  af  4000  Riksdaler  som  fond  till  lön  för  en  Andre 
Sekreterare,  med  förbehållen  rätt  att  första  gången  tillsätta  denna 
plats.  Efter  Wargentins  död  blef  han  1784  Akademiens  ordinarie 
Sekreterare  och  Astronom,  hvilka  befattningar  han,  för  sin  vack- 
lande helsa,  afträdde  år  1803.  S^^enska  tabellverket  vann  genom 
hans  flit  och  till  Kongl.  Maj:t  afgifna  förslag  stora  förbättringar.  Om 
hans  vetenskapliga  förtjenster  och  anseende  vitna  hans  många  skrif- 
ter i  Akademiens  Handlingar  o,ch  hans  vidsträckta  brefvexling  med 
flera  af  samtidens  lärdaste  män  i  främmande  länder. 


HEDVIG  MARGARETA  von  BERCHNER. 

Dotter  af  Kammarherren  Georg  Thomas  von  Berchner.  Född 
1741.     Död  ogift  d.  2  Mars  1815. 

Åts.     DEN  TACKA  OSTADIGA.    Lyckan  med  fladdran- 
de draperi  sväfvande  på  ett  klot. 


280 

Frjins.     LYCKA  RÅKAR  MAX. 

Åttkantig  af  10  lin.  diam.  (7  storl.).  Grav.  af  Löjtnanten  Carl 
Lunderberg  omkring  år  1770,  på  anmodan  af  Riksrådet  m.  m.  Grefve 
Adam  Horn,  som  tillegnade  denna  spelpenning  åt  Fröken  Berchner. 
(St.  på  K.  Myntet).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  koppar. 


GUNNILA  De  GEER, 

FÖDD    BJELKE. 

Dotter    af   Riksrådet    och    Ofverste   Marskalken  m.   m. 

Grefve    Kils    Adam    Bjelke.     Född   1771.     Gift  1795 

med  Kammarherren  Fnlierre  Louis  De  Geer. 

Död  d.  10  Mars  1815. 

Åts.  FRIH.  GUNNILA  DE  GEER  FÖDD  GREFV. 
BJELKE.  :.  Hufvudet,  h.  s. ,  med  veck  kring  halsen.  — 
Nederst:  c.  e. 

Frans.     FÖR  ÖMSINT  VÅRD  OM  LIKARS  WÅL. 

Diam.  14|  lin.  (12  stor!.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Ofversten,  Kommend.  af  K.  W.  O.  Peter  Schön- 
ström  m.  fl.  1812.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grefvinnan  De  Geer  hade  förvärfvat  sig  goda  insigter  i  medicin 
samt  anlagt,  apothek  på  sina  och  mannens  egendomar  i  Söderman- 
land och  Östergötland,  hvarigenom  hon,  under  en  tid  då  tillgång 
på  läkarevård  och  medicinalier  ännu  i  vissa  trakter  på  landet  var 
otillräcklig,  afhjeipte  månget  sjukdomslidande  ej  blott  bland  under- 
hafvande,  utan  äfven  hos  kringboende  befolkning.  Grannar  och  vän- 
ner öfverlemnade  henne  af  sådan  anledning  denna  minnespenning  som 
en  gärd  af  aktning  och  tacksamhet. 


281 


BENGT  liEIMIOLL)  (xELJEK. 

Foild   d.    11    2\ov.    17 Ö8.      Ben/mästare:    Ofvtrdirehör 

i'id  K.  Kontrollverket;  Riddnre  af  K.   W.  O.;  Leddniot 

of  K.  IV.  A.     Död  d.  11  Nov.  1810. 

Åts.  B.  R.  GEIJER  DIR.  SUPR.  EQV.  ORD.  WAS. 
Hufvudet,  h.  s.  Vid  nedra  kanten:  nat.  a.  mdcclviii  den. 
A.  MDCccxv.   —   Under  bilden:  ji.  f. 

Fräns.  USUS  MEDITANDO  EXTUDIT  ARTES.  Ett  yni- 
nighetshorn  fullt  af  nialmstuffer,  omgifvet  af  dylika  stuffer 
samt    en   degel,  hammare  och  tång.     I  afskärn.:   soc.   me- 

RITISS.   R.    ACAD.    SCIENT.    HOLM.   A.    MDCCCXL. 

Diam.  104  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1840.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver.  * 

Geijer  hade  under  Professor  Bergmans  ledning  i  Upsala  gjort 
goda  studier  i  kemi  och  mineralogi.  Ar  1787  erhöll  han  af  K.  We- 
tenskaps Akademien  belöning  för  upptäckten  af  eldfasta  lerarter  i 
Skåne,  hvilka  sedan  med  fördel  begagnats  för  tillverkning  af  deglar 
och  andi'a  kärl,  tegel  m.  m.  Han  inköpte  Rörstrands  porslinsbruk, 
hvars  tillverkningar  genom  hans  införda  förbättringar  erhöllo  ökadt 
värde.  Hans  rika  samling  af  mineralier  lemnades,  efter  hans  död,  af 
arfvingarne  till  Riksmuseum. 


RUTGER  MACKLEAN. 

Friherre.     Född  d.   27   Juli  1742.     Kammarherre  hos 

Drottning    Sofia    Magdalena;    Ledamot   af  K.    W.   A. 

Löd  d.  14  Jan.  1816. 

Åts.  RUTGER  MACKLEAN.  Hufvudet,  h.  s.,  med 
veck  kring  halsen.  —  Derunder:  e. 

Fräns.  FÖR  FRIKOSTIGA  INRÄTTNINGAR  TILL 
ALLMOGENS  UNDERVISNING  FÖRBÄTTRING  VÄLMÅGA, 
inom  en  eklöfskrans.  I  afskärn.:  af  medborgare  och  vän- 
ner 1800. 


282 

Diam.  16i  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Mvntet).  Slanén  1801,  enligt  beslut  vid  Norrköpings  riksdag  1800 
af'  nåwra  Ridderskapet  och  Adehis  ledamöter,  desamma,  som  beko- 
stat dylika  minnespenningar  öfver  Friherre  S.  G.  Hermelin  och  Bon- 
den Erik  Andersson.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frih.  Macklean  (Macklier),  härstammande  från  en  m-gammal 
Skottsk  slägt  genom  John  Maclean,  som  1640  inkom  till  Sverige  och 
bosatte  sig  som  handlande  i  Göteborg,  drog  sig  tidigt  tillbaka  från 
tjenstgöringen  vid  hofvet  till  sin  egendom  Svaneholm  i  Skåne,  der  han 
införde  genomgripande  förändringar  medelst  jordens  indelning  i  farmer 
och  bättre  odling,  hofveriets  afskaffande,  inrättning  af  folkskolor  m.  m. 
och  sålunda  genom  sin  föresyn  blef  reformator  af  landtbruket  inom 
denna  provins.  En  af  honom  i  sådant  afseende  författad  lärobok,  af 
stor  förtjenst,  utgafs  29  år  efter  hans  död  af  Professorn  D:r  Joh. 
Rabbén.  I  politiken  hörde  han  till  Konung  Gustafs  motståndare  och 
blef  derför  vid  1789  års  riksdag,  jemte  åtskilliga  andra  riddersmän, 
insatt  i  arrest,  medan  frågan  om  Förenings  och  säkerhets  akten  ef- 
ter Konungens  önskan  afgjordes. 


HENRIK  GAHN. 

Född  d.  1  Jan.  1141 .    Med.  D:r;  Amiralitetsläkare  vid 
Flottans  eskader  i   Stockholm;  Assessor  i  K.  Collegium 
Medicum;   Ofverläkare  vid  K.  Krigsakademien  pä  Carl- 
berg; Ledamot  af  K.   W.  A.     Död 
d.  6  Febr.  1816.     ' 

Va\  minnespenning,  upptagande  Gahns  namn  bland 
Svenska  Läkare  Sällskapets  stiftare,  se  under  Frih.  Ber- 
zelius  (t  1848). 

Gahn  lemnade  tidigt  sina  befattningar  som  Amiralitetsläkare  och 
Assessor  i  Collegium  Medicum,  för  att  uteslutande  egna  sig  åt  en- 
skild f)raktik  och  fortgående  studier  af  läkarevetenskapen.  Det  stora 
anseende  och  förtroende,  han  åtnj(),t,  svarade  mot  hans  vetenskapHga 
bildning  och  praktiska  duglighet.  Afven  i  botanik  och  kemi  egde  han 
goda  insigter  och  Linné  uppkallade  efter  honom  örtslägtet  Gahnia. 


283 


JOHAN  LORENS  ODHELIUS. 

Född  d.  2  Mars  1737.    Med.  D:r;  Medicinalräd  i  K. 

Sundhets  Collegimn;  Ledamot  af  K.    W.  A. 

Död  d.  23  Aug.  1816. 

Åts.  OÖFVERVINNELIG.  SÅSOM  DÖDEN.  ÅR  KÅR- 
LEKEN. Två  korslagda  Hymena?i  facklor,  pä  livilka  hvila 
tre  siiiä  sköldar,  innehållande  medaljonger  af  Odhelius  och 
hans  båda  hustrur. 

Frans.  MINNE  AF  KART  ÅGTENSKAP  2  ÅR  4  M. 
17  D.  MED  ELIS.  MAR.  BIURMAN  E.  1740}^,'.  G.  1763}i.  D. 
1766 '^8.  och  25  ÅR  MED  BRITA  CHR.  WÅIILIN  F.  1750^3^  G. 
1773'/.     I   afskärn.:  j.  l.  odhelius  17  08. 

Diam.  llj  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Shigen  af 
d.  v.  Assessor  Odhelius  sjelf  1798,  att  utdelas  vid  silfverbröllopet  med 
hans  senare  hustru  Brita  Christina  Wåhlin.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Odhelius,  som  under  Pommerska  kriget  varit  Fältläkare  och  se- 
dan mer  än  50  år  tjenstgjort  vid  K.  Serafimerordens  lasarett  i  Stock- 
holm, hade  stort  förtroende,  gjorde  lyckliga  starroperationer,  och  an- 
vändes för  öfrigt  i  många  offentliga  och  enskildta  uppdrag.  K.  We- 
tenskaps  Akademiens  Handlingar  förvara  af  honom  flera  uppsatser 
och  åminnelsetal. 


AXEL  GABRIEL  SILFVERSTOLPE. 

Född  d.  10  Ang.  1762.  Kammarherre  hos  Enkedrott- 
ning  Sofia  Magdalena;  Riddarkussekreterare ;  En  af  de 
Aderton  i  Svenska  Akademien;  Riddare  af  K.  N.  O.; 
Ledamot  af  K.  W.  A.  och  af  K.  W.  H.  o.  A.  A. 
Död  d.  5  Sept.  1816. 

Åts.  AX.  GABR.  SILVERSTOLPE.  Hufvudet,  v.  s., 
med  veck  kring  halsen.  Vid  nedra  kanten:  nat.  17  62  d. 
10  AUG.  DEN.   i8if.  D.  .0  SEPT.    -   Ncdauför:  M.  F. 

Frans.  AEQUE  PATRIAE  SUISQUE  CARUS  inom  en 
eklöfskrans. 


284 

Diam.  13,  lin.  (10  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  Slagen  af 
Silfverstolpes  barn  och  närmaste  anhöriga  1838.  —  K.  Mk.  o.  U-n  i 
silfver. 

Silfverstolpe,  högt  aktad  för  sjelfständiga  politiska  tänkesätt  och 
medborgerliga  dygder,  hade  som  skald  icke  ringa  anseende  pa  sin  tid. 
Hans  inväljande  i  Svenska  Akademien  1794  och  inträdestal  följande 
året  öfver  Riksrådet  m.  m.  Grefve  Axel  v.  Fersen  väckte  en  storm, 
som  utgick  från  den  under  Gustaf  Adolfs  Förmyndareregering  mäk- 
tige, öfver  valet  afundsjuke,  P^riherre  Reuterholm  och  slutade  med 
Regeringens  befallning  att  inställa  Akademiens  verksamhet,  seqvestre- 
ring  af  de^s  skrifter,  förföljelse  mot  dess  Sekreterare  N.  v.  Rosen- 
stein  och  Silfverstolpes  aflägsnande  från  kongl.  hofvet,  der  han  då 
var  Hofjunkare  och  Handsekreterare  hos  Enkedrottning  Sofia  Magda- 
lena. Upprättelse  lemnades  af  Konung  Gustaf  Adolf,  så  snart  han 
sjelf  tillträdt  regeringen. 


KNUT  hp:nrik  lejonhufvud. 

Friherre.      Född    d.    28    Nov.    1130.      Kamniarlierre; 

Riddare  af  K.  Carl  XI  11:8  O  och  af  K.  S.  O. 

Död  d.  19  Oct.  1816. 

Ats.  C  AN.  HENR.  LEJOXHUFVUD  L.  B.  ORD.  COLD. 
POLEM.  Hufvudet,  li.  s.,  med  veck  kring  bröstkanteii.  — 
^Nederst:  m.  FRrjiEiuE. 

Fräns.  CUI  SUBLIME  META.  Skeppet  Argo  s väl- 
vande ofvan  molnen.  Öfver  masttoppen  en  stjerna.  I 
afskärn.:  n.  d.  t»  dec.   17  30  den.  d.  i 9  oct.  18 jo. 

Diam.  11  lin,  (8  storl.).  Grav,  af  M,  Frumerie,  (St.  på  K, 
Myntetj.  Slagen  af  Coldinu  Orden  i  Stockholm  1817,  Födelsedagen 
är  angifven  efter  nya  stilen.  Då  f()rslaget  till  denna  minnespenning 
d.  17  Mars  1817  anmältes  i  K.  Witterhets  Historie  och  Anticjvitets 
Akademien,  lenmades  bifall  till  präglingen,  utan  att  x\kademien  ville 
ingå  i  granskning  af  förslaget  såsom  grundadt  på  Ordens  hemligheter. 
—  K,  Mk,  o.  B-n  i  silfver. 

Frih.  Lejonhufvud,  som  i  militärtjenst  ej  hunnit  längre  än  till 
Liijtnantsgraden,  egnade  sig  åt  studium  af  vitterhet  och  konst,  skref 
sjelf  åtskilligt  på  vers,  och  var  stor  vän  af  ordensmysterier.  Han  in- 
fiMflo  i  Sverige  Coldinu  Orden,  hvars  Stormästare  han  var  från  år 
17D0, 


285 


AlSNA  MARIA  LENNGREN, 

FoDD   ^Ialmstedt. 

Dotter  af  E.   O.   Professorn   i  Upsala  Magnus  Malm- 
stedt.     Född    d.    18  'juni  1154.     Gift  1780  med  Se- 
kreteraren,  sedan  Commercerädet  Carl  Peter  Lennqren. 
Död  d.  8  Mars  1817. 

Åts.  ANNA  M.  jNIALMSTEDT  CONJUX  CAROLI  LENN- 
GREN. CONS.  C.  COM.  Hiifvudet,  h.  s.,  med  veck  kring 
halsen.  —  Under  kanten:  g.  a.  e. 

Fräns.  QUO  MINUS  GLORIAM  PETEBAT  EO  MAGIS 
ASSECUTA  utanför  en  cirkelrand.  En  sångmö,  sittande  i 
ett  nordiskt  landskap  spelar  pä  sin  lyra.  Vid  sidan  ligger 
en  upprullad  skrift.  I  afskärn.:  carminibus  inclyta  ob.   1817. 

Diam.  10',  lin.  (7  storl,).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Akademien  1818.  —  K.  Mk.  o.  13-n  i 
silfver. 

Adel  blygsamhet  och  husliga  dygder  gåfvo  ökadt  värde  åt  denna 
vårt  lands  utmärktaste  författarinna.  I  f()räldrahemmet  hade  hon  er- 
hållit en  vårdad  uppfostran  och  grundlig  bildning,  sa  att  hon  till  och 
med  gjort  bekantskap  med  Romarnes  språk  och  litteratur.  Hennes 
skaldegåfva  röjde  sig  tidigt  och  väckte  beundran  bland  hennes  och 
föräldrarnes  umgängesvänner.  Några  öfversättningar  för  theatern  bör- 
jade snart  på  henne  fästa  en  allmännare  uppmärksamhet.  Men  skygg 
för  offentligheten  drog  hon  sig  som  hustru  tillbaka  inom  sitt  hem,  der 
många  af  samtidens  snillerikaste  män  hade  en  angenäm  samlingsplats, 
och  utanför  denna  krets  var  hon  länge  som  författarinna  okänd.  Hen- 
nes dikter,  utmärkta  genom  originalitet,  qvickt  och  lekande  skämt, 
lifliga  målningar,  sa"mt  ledig  behandling  af  språket  och  versformer, 
utkommo  anonymt  i  den  af  hennes  man  och  Kellgren  utgifna  Stock- 
holmsposten, samt  spriddes  genom  afskrifter  och  muntligt  upprepande 
kring  landet.  Förgäfves  uppmanades  hon  af  vänner  och  vitterhetens 
målsmän  att  allmängöra  en  samling  af  dessa  dikter.  F(')rst  efter  hen- 
nes död  utgafs  en  sådan  under  den  anspråkslösa  benänmingen  Skal- 
deförsök., sedermera  liera  gånger  förnyad.  Svenska  Akademien  har, 
för  att  ytterligare  hedra  den  oförgätliga  diktarinnans  minne,  rest  en 
vacker  vård  af  Svensk  marmor  öfver  hennes  graf  \ra,  Clara  kyrkogård 
i  Stockholm. 


286 


JOHAN  GABPJEL  OXENSTIERNA. 

Gr  ef  ve.  Född  d,  4  Juli  1150.  Riksråd;  Riksmar- 
skalk; En  af  de  Adeiion  i  Svenska  Akademien;  Rid- 
dare och  Kommendör  af  K.  Maj:ts  O.  ock  Ordens  Kans- 
ler; Riddare  af  K.  Carl  XIILs  O.;  Ledamot  af  K. 
W.  A,  och  af  K  W.  H.  o.  A.  A.  Död 
d.  29  Jidi  '1818. 

Åts.  JOH.  GABR.  OXEXSTJERNA  COM.  R.  S.  MARE- 
SCHALLUS.  N.   1750  D.  1818.     Hufvudet,  h.  s.  —  Nederst: 

L.    P.    LINDGREN   F. 

Frans.  COELO  MUSA  BEAT.  Melponiene,  sittande 
vid  en  lygerkransad  grafvård,  håller  i  högra  handen  en 
krans  af  ax  och  eklöf,  i  den  venstra  ett  plectrimi;  vid  föt- 
terna ligger  en  luta.  Öfver  grafvärden  synas  sju  stjernor 
ur  det  andra  bland  vårens  zodiakaltecken.     I  afskärn.:  in 

MEM.   SOD.   ILLUSTRISS.   AC.   R.   LL.  HH.  HOLM.   MDCCCXXXVI. 

Diam.  14^  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1836,  i  K.  Witterhets  Historie  och  Antiqvitets  Aka- 
demiens namn,  af  Prosten  i  Mariefred,  K.  Hofpredikanten  Gustaf 
Hyckert,  som  till  Gr.  Oxenstierna  egt  enskilda  tacksamhetsförbindel- 
ser. —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  Oxenstierna  användes  några  år  i  diplomatiska  uppdrag  utan- 
för fäderneslandet.  Ehuru  han  för  dem  saknade  hog,  måste  han  lik- 
väl f()r  en  tid  (1786—1789)  åtaga  sig  Kanslipresidents  befattningen. 
Entledigad  sistnämnda  ar  från  Riksrådsembetet,  användes  han  sedan 
i  statens  tjenst  endast  någon  gäng  som  ledamot  i  tilifiirordnade  rege- 
ringar under  Konung  Gustaf  III:s  och  Gustaf,  Adolfs  sjukdom  eller 
frånvaro.  Vid  hofvet  qvarstannade  han  som  Ofverste  Marskalk  hos 
Drottning  Sofia  Magdalena  och  sedermera  (1792 — 1801)  som  Riks- 
jnarskalk;  men  med  Gustafs  död  hade  solen  gått  ned  öfver  hans 
offentliga  verksamhet  och,  man  kunde  tillägga,  öfver  hans  lefnads 
lycka.  Född  till  skald  egnade  han  sig  företrädesvis  åt  diktkon- 
.sten.  lians  rika  sångmö  anlitades  flitigt  i  Gustafs  hof ,  men  bäst  trif- 
des  hon  i  lugnet  bland  landtlifvets  fridfulla  sysselsättningar,  dem  hon 
uppfattat  i  målningar  af  ovansklig  skönhet.  v 


287 


OLOF  8WARTZ. 

Född  d.  21  Sepf.  1760.  j\fed.  D:r;  Professor  i  bota- 
nik och  naturalliistoria  vid.  K.  Carolinska  Institutet; 
K.  Wetenskaps  Akademiens  Sekreterare  och  Intendent 
vid  Akademiens  natnjrhistoriska  museum;  Riddare  af 
K.  K  O.  och  af  K.  W.  O.  Död 
d.  19  Sept.  1818. 

■Åts.  OL.  SWARTZ  BOTANICUS  CELEB.  Hufvudet, 
h.  s.  Framför  pä  fältet  ses  Nordstjerne  och  Wasaordens 
riddaredekorationer.  —  Nederst:  m.  f. 

Frans.     HONOS   DUM  PRATA  VIREBUNT.     En  blom- 
mande liljekonvalj.    I  afskärn.:  secretario  sug  meritiss.  def. 

MDCCCXVIli  ACAD.    SCIENT.    SVEC. 

Diam.  11^  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  M.  Frunierie.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1824.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Swartz  var  K.  Wetenskaps  Akademiens  Sekreterare  1811—  1818. 
lian  hade  i  ungdomen  gjort  vidsträckta  resor  för  vetenskapliga  forsk- 
ningar, dels  inom  fäderneslandet,  dels  till  Norra  och  Södra  Amerika, 
Jamaika,  England  m.  m.  Den  stora  mängd  af  botaniska  skrifter,  han 
utgifvit,  vitnar  om  både  grmidliga  kunskaper  och  outtröttlig  arbets- 
förmåga. 


GUDMUND  GÖRAN  ADLERBETH. 

Född  d.  10  Maj  17 öl.  Friherre;  Statsråd;  En  af  de 
Aderton  i  Svenska  Akademien;  Riddare  och  Kommendör 
af  K.  Maj-.ts  O.;  Riddare  af  K.  Carl  Xllhs  O.;  Le- 
damot af  K.  W.  A.  och  af  K.  W.  H.  o.  A.  A.,  samt 
till  en  tid  den  sisinänmda  Akademiens  Sekreterare. 
Död  d.  7  Oct.  1818. 

Åts.  G.  G.  ADLERBETH.  LIB.  BAR.  CONS.  STAT.  EQV. 
COM.  RR.  00.  Bröstbilden,  li.  s.,  med  mantel  veck  kring 
kanten.  —  Nedanför:  saj.mson  r. 


288 

Frans.  NULLI  FLEBILIOR.  En  qvinna  (K.  Witter- 
liets  Historie  och  Antiqvitets  Akademien),  med  tre  kran- 
sar i  ena  och  ett  granatäple  i  andra  handen,  sitter  sör- 
jande vid  en  urafurna  onigifven  af  Akademiens  sinnebil- 
der, en  lyra,  en  pergamentsrulle  och  en  sphinx.  I  afskärn.: 

SOCIO    DEN.    MDCCCXVIU.    R.    ACAD.    LITT.    HUM.    H.    A.    Ncdcrst: 

SALMSON    F. 

Diam.  141  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  Joli.  Salmson  i  Paris.  (St, 
på  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  ^yitterhet.s  Historie  och  Antiqvitets 
Akademien  1821.  De  tre  kransarne,  livilka  förekomma  i  Akademi- 
ens sitrill,  beteckna  de  prisbelöningar  Akademien  eger  att  utdela  för 
afliandliniiar  i  olika  ämnen.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Adlerbeth  blef  1778  Riksantiqvarie  samt  1786  tillika  Sekreterare 
i  den  af  Konung  Gustaf  upplifvade  K.  Witterbets  Historie  och  An- 
tiqvitets Akademien.  Ehuru  han  1793  nedlade  dessa  befattningar, 
fortfor  han  icke  desto  mindre,  intill  sin  död,  att  med  sina  insigter  i 
archcTolod,  historia,  klassiska  litteraturen  och  språken,  emblematik 
m.  m.  befrämja  Akademiens  arbeten.  Hans  kunskaper  och  lyckliga 
författaregafvor  beredde  honom  tillträde  till  Gustaf  IILs  fiirtroligaste 
krets.  Bland  Adlerbeths  poetiska  skriftej-  ega  hans  metriska  öfver- 
•sättningar  från  Virgilius,  Horatius  och  Ovidius  största  värdet.  Hans 
opera  Kora  och  Alonzu  uppfiJrdes  vid  den  Kongl.  Theaterns  invigning 
1782  och  dess  halfsekelsfest  1832.  I  obunden  skrifart  har  han  för- 
fattat en  mängd  åminnelsetal  och  åtskilliga  vetenskapliga  afhandlin- 
gar,  hvilka  alla  vitna  om  den  smak  och  fulländning,  som  endast  vin- 
nas genom  förtrogen  bekantskap  med  forntidens  bildningsskatter.  En 
egen  snilleart  rcijer  sig  i  hans  mänga  och  förträffliga  förslag  till  in- 
skrifter och  sinnebilder  på  minnespenningar. 


.1011  AN  GOTTLIEB  G.AHN. 

Född  d.   19   Au(],  1743.     Bergmästare;  Assessor  i  K, 

Bergs  Colleqium;  Ledamot  af  K.    W.  A. 

JJöd.  d   8  Dec.  1818. 

1. 

Ats.     .1.  G.  GAHX  A.SSESS.  COLL.  METALL.    Bröstbil- 
den, h.  s.,  i  brnkspatronsuniform  med  kalott.  —  Nederst:  m.  v. 

l"i;ins.     INDICIIS  MONSTRATA  RECENTIBUS  ABDITA 
RERLM.     Kemiska   instrumenter   på    ett  liord.     I   afsknrn.: 

ART.    CIIKM.    PKinriSS.    SOC".    OL.    DIF-.    ÅC.   S(\    ST. 


I  1^ 


/^^y}\M 


M'M 


_-^^         ra^. 


Pcuf  £  J<f 


s£     1 


"=iLv" 


\ 


crjreirJiCKE.^      .^ 


289 

Diam.  10^,  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Fiumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetensl*ips  Akademien  J825.  —  K.  Mk.  i 
silfver. 


1.   a. 

Dylik,    inen  med   oingniveracl  Atsida,  utan  gravörens 
namnchiffer. 

Storlek  m.  m.  som  N:o  1.  Den  nya  stampen  gjordes,  sedan  den 
ursprungliga  snart  erhållit  betydlig  sättning.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Galin  var  en  af  fäderneslandets  mest  utmärkta  kemister,  Berg- 
mans och  Scheeles  vän  och  värdige  medtäliare.  Berzelius  erkände  ho- 
nom som  sin  lärare  i  blåsnirets  behandling.  Fastän  han  sjelf  icke 
utgifvit  några  större  arbeten,  har  dock  vetenskapen  honom  att  tacka 
för  många  vigtiga  upptäckter.  Han  var  derjemte  en  praktisk  man 
och  förstod  att  göra  sina  insigter  fruktbärande  genom  vinstgifvande 
anläggningar  inom  Fahlun  och  dess  bergslag.  Hans  gärd  samt  väl 
försedda  laboratorium  och  boksamling  inköptes  efter  hans  död  af  Sta- 
ten fcir  inrättande  af  en  bergsskola  i  nänmda  stad. 


JAKOB  AXELSSON  LINDBLOM. 

Född  d.  27  JuU  1746.     Th.   D:r;  Sveriges  Arkcbiskoj) 

och  Prokansler  för   Upsala    Universitet;  En  af  de  Ader- 

ton    i    Svenska    Akademien;    Andelig   Ledamot    af   K. 

Maj:ts  O.;  Ledamot  af  K.    W.  H.  o.  A.  A. 

Död  d.  lö  Febr.  1819. 

L 

Åts.  lAC.  AX.  LINBLOM  PROF.  UTN.  BISKOP  I  LIN- 
KÖPING.    Bröstbilden,  h.  s.,  i  presterlig  di"ägt.  —  Nedan- 

•Jr:      IjrXGBERGEU. 

Fräns.  TILL  ERKÄNSLA  EMOT  EN  ÄLSKAD  ANFÖ- 
RARE I  DE  UPLIFVADE  SKYTTISKE  LÅRDOMS  ÖFNINGAR 
AF  ADEL.  UNGDOMEN  I  UPS.  28  APR.  1787.  inom  en  lager- 
krans. 

19 


fi 


290 

Diam.  14|  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  G.  Ljungberger.  (St.  pa  K. 
Myntet).  Slagen  af  den  studerande  adeliga  ungdomen  vid  Upsala 
Universitet  1787,  da  Lindblom,  som  d.  14  Dec.  1786  blifvit  utnämnd 
Biskop  i  Linköping,  lemnade  Skytteanska  professionen,  med  hvilken 
följer  tillsyn  (ifver  denna  ungdom.  Han  hade  särskildt  upplifvat  det 
af  testator,  Riksrådet  Frili.  Johan  Skytte  fiu-ordnade  s.  k.  Skytte- 
anska Collegium,  medelst  anställda  disputations-  och  tal-öfningar 
m.  m.  Namnet  på  Atsidan  är  orätt  graveradt.  —  K.  Mk.  o.  13-n  i 
silfver. 

2. 

Åts.  TUA  SED  MONUMENTA  MANEBUNT.  Bröstbil- 
den som  på  N:o  1,  ineii  med  Xordstjerneordens  kommen- 
dörsstjerna  om  halsen  och  ärkebiskopskorset.  —  Nedanför: 

G.    A.    E. 

Fräns.  VALED.  PRAESULI  JAG.  AX.  LINDBLOM  AR- 
Cni  EP.  DESIGN.  CLER.  O.  GOTH.     I   afskärn.:  lixc.  ix  oct. 

MDCCCV. 

Diam.  17]  lin.  (15  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  (St., på  K. 
Myntet).  Sedan  Lindblom  d.  1  Mars  1805  blifvit  utnämnd  Arkebi- 
skop, beslöt  Linköpings  stifts  presterskap  d.  9  Oct.  samma  år  att 
låta  prägla  en  minnespenning  öfver  sin  afgaende  styresman.  Under 
de  f()ljande  åren,  och  ännu  1808,  inkommo  till  K.  Witterhets  Ilistorie 
och  Antiqvitets  Akademien  omvexlande  förslag  till  ändringar  i  in- 
skrifterna. Först  1819  blef  minnespenningen  färdig,  så  att  den  kunde 
lemnas  Arkebiskopen  få  dngar  före  hans  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Lindlilom  företog  som  Professor,  i  fiirening  med  några  andra  Aka- 
demiska läran",  utaibetandet  af  ett  Latinskt  och  Svenskt  Lexikon,  hvil- 
ket  utkom  1790  och,  oaktadt  betydliga  brister,  på  sin  tid  mottogs  med 
bifall  samt  gaf  åt  honom  såsom  den  mest  framstående  bland  förfat- 
tarne  ett  visst  lärdomsanseende.  Konung  Gustaf  III:«  ynnest  beredde 
hans  utnämning  till  Biskop  i  Link()ping,  ehuru  han  icke  hade  vunnit 
rum  på  stiftets  fcirslag.  Denna  racksamhetsskuld  återgäldade  han 
genom  att  å  Pn-stcstandots  vägnar  1789,  i  Ärkebiskopens  frånvaro, 
underteckna  Föi-ciiings  och  säkerhetsakten.  För  kyrkan  och  skolan 
var  han  en  kraftfull  och  välvillig  styresman  och  vann  genom  sin  stat- 
liga figur,  värdiga  hållning,  lediga  talförmåga  och  drifvande  verksam- 
het stort  anseende.  Med  en  ifver,  som  af  inga  betänkligheter  stäfja- 
des,  fortskyndade  han  omarbetandet  af  bibelöfversättningen ,  psalm- 
boken, katekesen  och  kyrkohandboken  samt  lyckades  att  för  de  båda 
.sednare  vinna  stadtastelse.  Mången  torde  dock  (inska  att  dessa  re- 
former blifvit  spara<le  till  en  bättre  tid. 


291 


ERIK  ACHARIU8. 

Född  d.  18  Oct.  1151.    Med,  Dir;  Professor;  Provin- 

dal-läkare  i  .Wadstena  distrikt  i  Östergötland;  Riddare 

af  K.   W.  (X;  Ledamot  af  K.   W.  A. 

Död  d.  14  Äug.  1819. 

1. 

Åts.  ER.  ACHARIUS  M.  D.  PROF.  EQtJ.  AtJR.  Bröst- 
bilden, v.  s. ,  i  tidens  drägt  ined  Wasaorden.  Vid  ne- 
dra  kanten:  nat.   17  57  den.   I8I9. 

Fräns.  TE  REFERENT  MUSCI  TENERI  FRAGILESQUE 
LICHENES.  Berg  ocli  stenar  samt  en  afhruten  trädstam 
betäckta  af  lafvar.    I  afskärn.:  socjo  suo.  meritiss.  reg.  acad. 

SCIENT.    sv.    MDCCCXLVr. 

Diam.  10{  lin.  (7  storl.).  Graverad  af  M.  Fruinerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1846.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

1.  a. 

Lik  N:o  1,  men  på  Fränsidan  ordet  TENERES  i  st.  f. 
»teneri». 

Detta  språkfel  förekom  på  de  först  präglade  exemplaren.  Ny 
Frånsida  (N:o  1)  graverades  genast  och  de  på  Akademiens  högtids- 
dag utlemnade  minnespenningarne  indrogos,  så  vidt  de  kunde  åter- 
bekommas.  Ett  och  annat  exemplar  med  den  felaktiga  inskriften  fin- 
nes dock  hos  samlare.  —  B-n  i  silfver. 

Som  naturforskare  vann  Acharius  vidsträckt  rykte  genom  sina 
skrifter  om  lafvarne  (Lichenes),  dels  monografier,  dels  systematiska 
arbeten.  Ehuru  dessa  sednare  i  utlandet  framkallade  hätska  mot- 
ståndare och  snart  blefvo  föråldrade,  tillhör  likväl  Acharius  äran  att 
hafva  brutit  Vägen  för  den  nya  reformen  inom  denna  del  af  vext- 
läran.  Han  var  skicklig  ritare  och  har  tecknat  många  figurer  till 
K.  Wetenskaps  Akademiens  Handlingar,  Thunbergs  Flora  Capensis 
och  Swartz's  Icones  plantarum  rar.  Lidice  Orienfalis.  Hans  namn 
har  blifvit  gifvet  åt  ett  slägte  och  flera  arter  bland  vexter  och  in- 
sekter. 


292 


NILS  DALBERG. 


Född  d.  1  April  17 3Ö.    Med.  D:v;  Kongl  Förste  Lif- 

rned/cux;   Beir/srdd ;  Kommendör  nf  K.  W.  O.;  Ledamot 

af  k.   W.  A.     Död  d.  3  Jan.  1820. 

1. 
Åts.     NILS 'DALBERG    BERGSRÅD.     Bröstbilden,    h. 
s.,  i  tidens  drägt.  —  Under  axeln:  c.  e 

Fräns.     KL.  SV.  PATR.  SÅLLSK.     Kongl.    Patriotiska 
Sällskapets  vanliga  jetonprägel.     (Se  pag.  182). 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Atsidan  grav.  af  C.  Enhörning.  (St, 
på  K.  Mviitet).  Slagen  1808  af  det  anfijrda  Sällskapet,  till  hvilket 
Dalberg  sannna  år  skänkt  1000-  Riksdaler  Banko.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 


Ats.     NIC.   DALBERG   M.   D.  COXSILIARIUS   R.   COLL. 
METALL.     Hufvudet,  h.  s.  —   Nedanför:  «.  f. 

Fräns.     SOCIO  NATURAE   STUDIOSISS.  AMPLIS  MU- 
NERIBUS  DONATA  ACAD.  R.  SCIENT.  MDCCCXVI. 

Diam.  12i  lin.  (9',  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  pa  K. 
Myntet).  Slagen  1816  af  K.  Wetenskaps  Akademien,  till  hvilken 
Dalberg  året  förut  hade  fiirärat  4510  Riksdaler  Banko  till  understöd 
för  vetenskapliga  resor  inom  Sverige  och  till  bokk()p.  —  K.  Mk  o. 
B-n  i  silfver. 

Dalberg  blef  år  1768  anställd  som  Lifmedicus  hos  Kronprinsen 
Gustaf,  af  hvilken  han  åtnjöt  stort  förtroende.  Då  han  1781  på 
e»en  begiiran  entledigades  frän  denna  befattning,  mottog  han  råds- 
platsen i  liorgs  Collegium  jemto  flera  andra  bevis  på  Konungens  yn- 
nest. Fiirst  till  Konungens  diklssäng  återkallades  den  fordna  läkaren 
att  gifva  rad,  da  ingen  hjelp  mera  stod  att  tinna.  Hans  försök,  att 
genom  kalla  bad  under  de  späda  åren  stärka  Kronprinsen  Gustaf 
Adolfs  hclsa,  har  af  samtiden  blifvit  bittert  klandradt.  Kallvatten- 
kuren  hade  da  iinnu  icke  vunnit  anhiingare.  Dalberg  egnade  sig  äf- 
ven  ät  historiska  och  naturvetenskapliga  .studier.  Ett  (irtslägte,  Dal- 
bergia,  har  fatt  namn  efter  honom  och  Ofversten  C.  G.  Dalberg,  som 
hemsändt  ve.vter  frän  Surinam.  Af  sin  förmögenhet  gjorde  han  fri- 
kostiga donationer  till  vetenskajjliga  och  välgiirande  stiftelser.  En 
dyrbar  bnksanding  skänktes  till   Linkr)pings  gynniasiibibliothek. 


293 

,      SAMUEL  GUSTAF  HERMELIN. 

Friherre.     Född  d.  4  April  1744.    Berg.^rdd;  Riddare 

af  K  K  O.;  Ledamot  af  K.   JV.  A. 

Död  d.  4  Mms  1820. 

1. 

Åts.  SAMUEL  GUSTAF  HERMELIN.  Bröstbilden,  li. 
s  ,  i  tidens  drägt  med   niantelveck,   —   Nederst:  c.  e. 

Fräns.  FÖR  UTVIDGAD  KUNSKAP  OM  FÄDERNES- 
LANDET FÖRKOFRADE  NÄRINGAR  BEFOLKADE  ÖDEMAR- 
KER inom  en  eklöfskrans.     I  afskärn.:  af  medborgare  och 

VÄNNER    1800. 

Diam.  16|  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  enligt  beslut  af  några  Ridderskapet  och  Adelns  le- 
damöter vid  Norrköpings  riksdag  1800.  (Jfr  Erik  Andersson,  pag. 
271  och  Rutg.  Macklean,  pag.  281).  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  SAM.  G.  HERMELIN  L.  B.  COLL.  METALL.  CON- 
SIL.  EQV.  DE  ST.  P.  Bröstbilden  som  pä  N:o  1.  Vid  ne- 
dra  kanten:  nat.    17  44  den.  i 8 20.  —  Under  axeln:  m.  f. 

Fräns.  OB  COLONIAS  ARGT.  DEDUCTAS  PATRIOS 
SITUS  PERLUSTRATOS.  I  afskärn.:  socio  MERrnssiMO  reg. 
acad.  scient.  sv.  MDCCCXXVni. 

Diam.  10|  lin.  (7  stork).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1828.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Frih.  Hermelin  blef  1770  Bergmästare  »föv  de  ädlare  verken»,  och 
företog  1782 — 1784  resor  i  Nordamerikas  Förenta  stater  för  att  vidga 
sina  kunskaper  i  bergsvetenskapen.  I  de  Norrländska  provinserna  och 
i  Lappmarken  upptäckte  han  jerngrufvor,  deribland  Gellivare,  anlade 
jernbruk,  sågverk  och  130  nybyggen-,  bröt  nya  vägar,  förbättrade 
flodfarten,  samt  ditkallade  odlare,  handtverkare  och  andra  kunniga 
personer  från  rikets  södra  orter.  Med  stora  uppottringar  lät  han  på 
egen  bekostnad  upprätta  och  gravera  kartor  (UVer  Sveriges  flesta  land- 
skap samt  åtskilliga  petrogratiska  kartor.  Vid  riksdagarne  uppträdde 
han  med  sjelfständighet  och  i  fosterländsk  anda. 


294 


FREDRIKA  ELEONORA  STENBOCK. 

Dotter  af  Ktwimarherren,  sedan  Lagmannen,  vice  Lanth- 
höf (lingen  i  Kronobergs  Län,  Grefve  Gustaf  Leonhard 
Stenbock.  Född  d.  31  Juli  1741.  Hoffröken  hos  Drott- 
ning Lovisa  Ulrika;  Gift  1762  med  Ofversten  Friherre 
Henrik  Falkenberg;  Enka  1777.  Död 
d.  10  \Vaj  1820. 

Ats.     Namnbokstäfverna     -i^  .S    f/  sammanbundna 
och  omslingrade  af  blomsterband,  under  en  krona. 
Fräns.     SEMPRE  LA  MEDESIMA. 

Åttkantig  spelpenning  af  11^  lin.  diam.  (9  storl.).  Uppgifves 
vara  graverad  i  Italien.  Slagen  af  Riksrådet  Frili.  C.  Fr.  Scheffer 
1762.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


ERIK  RUUTH. 

Född  d.  24  Get.  1746.  Grefve;  En  af  Rikets  Herrar; 
Ofverste  Marskalk  hos  Drottning  Hedvig  Elimbeth  Char- 
lotta; President  i  K.  Kammar  Collegium;  Sedan  Gene- 
ralguvernör i  Pommern;  Kansler  för  Greifswalds  Uni- 
versitet; Riddare  och  Kommendör  af  K  Maj-.ts  O.; 
Kommendör  m.  st.  k.  af  K.  W.  O.;  Riddare  af  K. 
Carl  XULs  O.;  Ledamot  af  K  W.  A. 
Död  d.  25  Maj  1820. 

n 

Ats.     GREFVE  ERIC  RUUTH  EN  AF  RIKETS  HERRAR. 
Hufvudet,  I.,  s.  -   Nederst:  c.  ..nönsrso. 

T  x^n^jS^^l"^'!^^^^  ^^^  RIK  DOM  BEREDD  AT  FÅDERNES- 
LA^DL^  GENOM  UPPTAGNA  STENKOLS-GRUFWOR  1805. 
mom  en  eklöfskrans.  I  afskärn.:  af  wänner  och  medbor- 
gare.    Derunder  en  rosett. 

,  .P'^'";  ^^  '■"•  ^4  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  Slagen  1805 
at  ( ,r.  Ruuths  medinbei^vssenter  i  de  Skånska  stenkolsgrufvorna.  - 
K.  Mk.  o.  li-ii  I  silfver. 


295 

Gr.  Ruuth  atiijiit  stort  förtroende  af  Konung  Gustaf  III,  under 
hvars  regering  han  varit  .Statssekreterare  vid  Handels  och  P'inans  Ex- 
pedition, I*resident  i  K,  Kammar  Collegium  samt  derjemte  använd  i 
ilera  andra  offentliga  uppdrag,  sist  som  Landtmarskalk  vid  riksdagen 
i  Gede  1792.  Efter  Konungens  död  aflägsnad  till  Generalguvernörs- 
platsen i  Pommern,  anklagades  han  och  dömdes  till  ersättning  af  be- 
tydliga summor,  hvilka  han  som  Statssekreterare  haft  under  sin  för- 
valtning. Pcä  begäran  entledigad  ur  statens  tjenst  1796,  egnade  han 
sin  återstående  lefnad  at  värden  af  sina  egendomar  samt  förbättrin- 
gar i  Svenska  landtbruket  och  näringarne.  Redan  1788  hade  han 
erhållit  privilegium  pä  de  i  Skåne  befintliga  stenkolsbrotten.  Med 
drift  och  stor  kostnad  ordnades  brytningen  i  Höganäs  grufva,  i  hvil- 
ken  Ruuth  slutligen  egde  två  tredjedelar. 


ABRAHAM  NIKLAS  E1)EL(  RANTZ. 

Född  d.  29  Jidl  1734.  Friherre;  President  i  K.  Com- 
merce  Collegiuvi;  Chef  för  Svenféa  telegraferna;  Direk- 
tör i  K.  Landtbruk.s  Akademien;  En  af  de  Adetion  i 
Svenska  Akademien;  Kommendör  af  K.  N.  O.;  Leda- 
mot af  K.  W.  A.  och  af  K.  W.  H.  o.  A.  A. 
Död  d.  15  Mars  1821. 

Ats.  A.  N.  EDELCRANTZ  L.  B.  R.  COLL.  COMM. 
PRAES.  C.  O.  ST.  P.     Hufvudet,  h.  s.  —  Under  kanten :  m.  f. 

Fräns.  ILLO  LAUDABIMUR  AMBO.  Apollo  med  ly- 
ran och  Mercurius  med  kaduceen  fasta  en  lagerkrans  på 
en  urna  satt  på  en  fotställning.     I  afskärn.:  socio  meritiss. 

DEF.    MDCCCXXI   R.    AC.    SC.    8V. 

Diam.  \Qi\  lin.  (7  stork).  Grav.  af  M.  Frnmerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1827.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Frih.  Edelcrantz  (med  namnet  Clewberg,  innan  han  1789  adla- 
des) hade  s  'm  Docens  i  fysik  och  litterärhistoria  samt  slutligen  Bi- 
bliothekarie  vid  A  bo  Universitet  genom  åtskilliga  högtidsföredrag  på 
vers  och  prosa  ådragit  sig  Konung  Gustaf  lll:s  uppmärksamhet,  hvaraf 
f()ranleddes  hans  flyttning  till  Stockholm  (1783),  anställning  som  Kon- 
ungens Handsekreterare  och  Direktör  fiir  K.  Spektaklenia  samt  uppta- 
gande i  Svenska  Akademien  m.  m.  Af  Gustaf  IV  Adolf  befordrades 
han  till  Öfverintendent  och  Ucfkansler,  af  Carl  XHl  till  President 
i  K.  Commerce  Collegium,  der  han  utan  tvifvel  biist  fyllde  sin  plats. 


2!)6 

Dä  Kronprinsen  Carl  Johan  beslutat  stifta  en  Landtbruks  Akademi, 
infordrades  förslag  af  Edelcrantz,  som  ock  blef  x\kademiens  förste 
Direktör.  Ett  berömligt  minne  har  han  förvärfvat  genom  sina  upp- 
finningar, dels  egna  'dels  andras  af  honom  förbättrade,  för  tekniska 
och  ekonomiska  ändamål,  hvaribland  i  första  rummet  må  nämnas  den 
optiska  telegrafen,  machiner  för  torkning  af  spanmål  och  för  linne- 
spånad,  en  ny  inrättning  af  luftpumpen,  fiirenkling  af  ängmachiner 
och  förbättring  genom  anbringande  af  säkerhetsventil.  För  uppfinnin- 
gen af  optiska  telegrafen  och  säkerhetsventilen  i  ängmachiner  mottog 
han  af  den  Engelska  Society  for  the  encouragement  of  arts  and  ma- 
nufactures  belöningsmedaljer,  på  hvilka  hans  namn  och  uppfinningar 
voro  med  "rafstickel  inristade. 


CARL  MÖKNER. 

Född  d.  1  Dec.  17  öö.  Gr  ef  ve;  En  af  Rikets  Herrar; 
Fältmar.'<kalk ;  O  t  v  erst  af  hälla  re  i  Stockholm;  Kander  för 
K.  Krigsakademien;  Biksstathdllare  i  Norge  och  Kansler 
för  Universitetet  i  Christiania;  Riddare  och  Kommendör 
af  k.  Majtts  O.;  Riddare  af  K  Carl  XlJLs  O. 
Död  d.  24  Juni  1821. 

1. 

Ats.  NairiTibokstäfverna  '^  ^£  sammanbundna,  om- 
slin^^rade  af  blomstei-band,  under  greflig  krona. 

Frans.  TLMMKRMAXS  ORDENS  STORMÄSTARE.  På 
en  afskuren  kolonn  ligga  ordförande  insignierna,  en  kom- 
mandostaf,  ett  svärd  och  en  klubba.  Deröfver  ett  öga  i 
en   strålande    ti-ekant.      I    afskärn.:  lyckligex   återkommen 

1818. 

Diam.  13]  lin.  (11  stork).  Grav.  af  C.  Enl^rning.  Slagen,  vid 
Grefve  M<jnier.s  återkomst  från  Norge  i  slutet  .af  år  1818,  af  Tim- 
mermansorden, hvars  Stormästare  han  hade  varit  sedan  1804,  och 
till  hvars  hospital  han  lenmat  2000  Rdr  Banko  af  medel,  som  Kron- 
prinsen Carl  Johan  upplåtit  honom  att  fritt  använda.  Frånsidans 
stamp  är  skadad.  —  K.  Mk.  i  bronz;  B-n  i  silfver. 

2. 

Ats.  (illEFVE  CARL  MÖllNER  EN  AF  RIKETS  IIER- 
UAK.  Jiröstbildcn,  li.  s.,  i  Imrnrsk  med  uniformskrage, 
serafimerbandet  och  K.  Carl  Xlll:s  Orden.  —  Nederst: 


c. 


297 

Frans.     Densamma  som   till   N:o   1. 

Storleken  111.  ni.  soiii  N:u  1.  I  stället  för  den  förra,  provisoriska, 
utarbetades  denna  nya  Atsida,  att  förenas  med  Frånsidan  af  N:o  1, 
och  lemnades  Gr.  Minner  pä  ordens  hcigtidsdag  den  13  Mars  1819.  ^ — ■ 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Mörner  blef  1794,  som  Öfverste  och  General  Adjutant,  vice  Gu- 
vernör för  Konung  Gustaf  Adolf,  hos  hvilken  han  varit  Kavaljer  se- 
dan 1787.  Det  stora  inflytande  han  egt  på  den  omyndiga  Konungen 
förmådde  icke  g()ra  sig  gällande  hos  den  fullmyndiga.  Som  Sekund- 
chef för  Svea  Litgarde  deltog  han,  ehuru  med  ogillande  af  Konungens 
politik,  i  Pommerska  kriget.  Vid  gardesregementernas  upplösning 
1808  nämnd  till  Öfverste  för  Skaraborgs  regemente,  vägrade  han  att 
mottaga  denna  transport  och  lemnade  statens  tjenst,  till  dess,  efter 
regementsförändringen  1809,  han  förordnades  att  mottaga  befälet  öf- 
ver  södi'a  armeen,  hvarefter  han  samma  år  återgick  till  sin  chefs- 
plats vid  Svea  Lifgarde.  Som  Ofverståthållare  (från  1812)  utveck- 
lade han  stor  verksamhet  i  afseende  på  hufvudstadens  förskönande, 
samt  undervisningsverkens,  municipalstyrelsens,  sjuk-  och  fattigvår- 
dens ordnande  m.  m.  Ar  1815  lemnades  honom  af  Kronprinsen  Carl 
Johan  en  summa  af  40,000  Rdr  Banko,  hvilken  efter  hans  förslag 
utdelades  till  välgörande  inrättningar  inom  staden.  Afven  på  riks- 
stathållareplatsen  i  Norge  (från  1816)  vann  han  aktning  och  tillgif- 
venhet.  Efter  återkomsten  till  Stockholm  (1818)  drog  han  sig  till- 
baka från  statens  tjenst. 


ANDERS  JAHAN  RETZIUS. 

Född  d.  3  Ocf.  1742.    Professor  i  natur  all dstoiia  (zoo- 
(ji  t)ch   botanik),  ekonomi  och  kemi  vid  Lunds    Univer- 
sitet;   Riddare   af  K.   N.   O.;  Ledamot  af  K    W.   A. 
•     Böd  den  6  Oct.  182L 

Åts.  A.  J.  RETZIUS  HIST.  NAT.  ET  OEC.  PROF. 
LUND.  EQV.  AUR.  Hufvudet,  h.  s.  Vid  nedra  kanten: 
N.  D.  3  OCT.   I7ii>  D.  D.  ti  OCT.   1 8 VI.  —  Nedanför    bilden:  m.  f. 

Frans.  SCRUTATOR  OPUM  SOLERS  VINDEXQUE 
MEARUM.  Blomstergudinnan,  stående,  med  högra  han- 
den stödd  pä  Svenska  riksskölden  och  i  den  venstra  lull- 
lande  den  efter  Retzius  benämnda  vexten  Ketzia  capensis. 
Bakom  henne  en  plog.    I  afskärn.:  r.   ac.  sc.  svec.  soc.  sug 

MERITISS.    1842. 


298 

Diam.  1()[  lin.  (7  stoil.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1842.  —  !v.  Mk.  o. 
B-n  i  si  I  f  ver. 

Retzius  har  utgifvit  förtjenstfulla  vetenskapliga  afhandlingar  inom 
alla  grenar  af  den  vidtomfattande  profession  han  innehade  och  år 
1812  franträdde.  Derjerate  sökte  han  genom  sin  Flora  oeconotnica  och. 
andra  skrifter  göra  allmänheten  delaktig  af  vetenskapliga  forskningens 
upptäckter.  Flera  bland  hans  lärjungar  hafva  vunnit  verldskunnigt 
lärdomsrykte.  Han  var  den  egentliga  stiftaren  (1778)  af  Fysiografiska 
Sällskapet  i  Lund,  som  den  8  Mars  1778  erhöll  konglig  stadfästelse, 
och  var  dess  Sekreterare  från  1781  till  1815.  Till  Universitetet 
skänkte    han   sina  betydliga  samlingar  af  naturalster  och  antiqviteter. 


ERIK  AF  AVETTERSTEDT. 

Föihl  cL  12  Ang.  1736.    Friherre;  President;  Ofuerdi- 

rektör  vid  Landtiiiäteriet;  Landshöfdiiig  i   Up.saln    Län 

och    Ståthållare   pd    Upmla    slott;    Kommendör    af    K. 

N.  O.;  Ledamot  af  K    W.  A.     Död 

d.  15  Dec.  1822. 

Ats.  E.  AF  WETTERSTEDT  L.  B.  PRAES.  C,  O.  ST.  P. 
Hufvudet,  h.  s.   —  Nedanför:  m.  fiufmkiue. 

F  ra  11 8.  DESIGNAT  JUSTA  COLONIS.  VAX  råmärke  af 
fem  i-esta  .stenur  (s.  k.  fenistenarör)  i  niidteii  af  en  genom 
skogen  npphnggen  rågångslinea.    I  afskiirn.:  socio  de  rurib. 

PATRIAE    DKFINIEND.    MERITLS.S.    R.    ACAD.    SC. 

Diam.  \\\\  lin.  (11  stork).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1820.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver, 

I'iih.  Wetterstedt  bicf  1777  Öfverdirektiir  vid  Landtmäteriet, 
hvilken  befattning  lian  bibehöll  intill  sin  dikl,  ehuru  han  sedermera 
eker  hand  befordrades  till  Kammarråd,  Ledamot  af  allmänna  ären- 
denas beredning  och  slutligen  (1794)  Landshöfding.  Han  var  en  kun- 
nig, driftig  och  i  Hera  extra  befattningar  använd  einbetsman,  arbe- 
tande ej  blott  för  landets  uj)i)mätning,  utan  äfven  tVir  dess  uppodling. 
Fiireträdesvis  har  han,  i  bada.  dessa  afseenden,  gagnat  Finland  och 
Skåne. 


299 


DAYII)  VON  8CHULZENHEIM. 

Född  d.  16  Mars  1732.    A  [ed.  D:r;  I{omm</ens  Förste 
Archiater;    Ordförande  i  K.  Sundhets  Collegium;  Kom- 
mendör ni.  st.  k.  af  K.   W.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A. 
Död  d.  24  April  1823. 

Åts.  DxVV.  A  SCHULZENHEIM  PRAES.  R.  COLL.  SAN. 
COM.  ORD.  VAS.     Hufvudet,   h.  s.  —  Nedanför:  m.  frumkrik. 

Frans.  ACUMINEET  VIGILANTIA.  Minerva  Hy- 
giiea  eller  salutifera  i  harnesk  och  kask,  hållande  i  högra 
handen  en  hasta  pura  eller  uddlös  lans,  lägger  venstra 
handen  pä  ett  rundt  altare  omslingradt  af  en  orm.  Vid 
gudinnans  fötter  sitter  ugglan  på  ormens  stjert.  I  afskärn.: 

CLARO   PER   LIV.   ANX.   SOC.   ACAD.   R.    SC.   SV.    1814. 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).  Grav,  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1814,  då  v.  Schul- 
zenheim  var  senior  biand  Akademiens  Ledamöter.  Den  sammansatta 
figm'en  (figura  panthea)  jemte  öfriga  sinnebilder  på  Frånsidan  be- 
teckna den  medicinska  klokheten  grundad  på  skarpsinnighet  och  vak- 
samhet. Ugglan,  som  fäster  sin  fot  på  ormen,  hänsyftar  äfven  på 
Schulzenheimska  vapnet.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Schiilzenheim  (förrän  han  1770  adlades,  kallad  Schultz)  var  As- 
sessor i  Collegium  Medicum ,  Professor  i  barnförlossningskonsten  m.  m. 
då  han  1778,  missnöjd  med  regeringens  grundsatser,  på  en  gång  ned- 
lade alla  sina  enibeten  och  drog  sig  undan  till  sin  egendom  på  lan- 
det, der  han  ifrigt  arbetade  på  förbättringar  i  landtbruket  och  får- 
skötseln, i  öfrigt  egnande  sig  åt  finansvetenskapliga  studier  samt  riks- 
dagspolitiken. Först  1809  trädde  han  äter  i  statens  tjenst  som  Prs- 
ses  i  K.  Collegium  Medicum,  hvilket  embetsverk  under  hans  styrelse 
erhöll  ny  organisation  med  benämning  af  K.  Sundhets  Collegium.  Sin 
utmärkta  fiirmaga  att  ordna  och  styra  hade  han  redan  under  första 
perioden  af  sin  läkareverksamhet  ådagalagt,  då  han  genomdref  an- 
läggningen i  Stockholm  af  ett  koppympningshus  (1766)  och  ett  all- 
mänt barnbördshus  (1775),  vid  hvilka  inrättningar  han  anställdes  som 
vårdare  och  förste  läkare.  Under  resor  i  England  och  andra  länder 
(1754 — 1756)  hade  han  tagit  kännedom  af  smittkoppympningen  och 
införde  densamma,  under  långvarig  kamp  mot  allmänh(^tens  fruktan 
och  fördomar.  Hans  bröstbild  har  blifvit  uppställd  i  Sundhets  Col- 
legii  sessionsrum  äfvensom  i  Carolinska  Institutets  lärosal. 


:M)0 


CA8PER  ISAK  MICHAEL  EHREXBORG. 

Född  d.   17  jS^or.  1788.      Vice  Landshöfdim/  i  Slcnra- 
borgs   fjin;  RikeU  Ständer.-^  Justitie   Oinbudsnian;  Rid- 
dare af  K.  N.  O.     Död  d.  16  &pt.  1823. 

Åts.  CASPER  ISAAC  MICHAEL  EURENBORG.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  tidens  drägt.  Vid  ned  ra  kanten:  född  1788. 
DÖD  I8i>3.  —  Under  axeln:  e. 

Frans.  ÅT  FÖRTJENSTEN  AF  TACKSAMMA  MED- 
BORGARE. —  1826.  inom  en  eklöfskrans. 

Diam.  19'  lin.  (19  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegren,  (St.  pä  K. 
Myntet).  Slagen  1826  af  subskribenter,  till  det  mesta  inom  Skara- 
borgs Län ,  der  Ehrenborg ,  som  Landssekreterare  och  slutligen  'som 
t.  f.  Landshöfding  hade  vunnit  odelad  aktning  och  tillgifvenhet.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Ehrenborg  hade,  efter  tjenstgöring  i  Krigsexpedition  af  Kongl. 
Maj:ts  Kansli  och  i  K.  Kammarrätten,  vid  22  års  ålder  blifvit  Lands- 
sekreterare i  Skaraborgs  Län;  erhöll  senare  namn  af  Förste  Expedi- 
tionssekreterare och  förordnades  1821  till  vice  Landshöfding.  Ut- 
märkta embetsmannaförtjenster,  klok  omtanka  och  outtröttligt  nit 
hade  gifvit  hcjnom  ett  välförtjent  anseende,  hvilket  föranledde  hans 
val  vid  182.'i  års  riksdag  till  Rikets  Ständers  Justitie  Ombudsman; 
men  knapt  hade  han  hunnit  tillträda  denna  nya  befattning,  innan  dö- 
den satte  en  gräns  för  hans  verksamhet. 


NILS  VON  EOSENSTEIN. 

Född  d.  12  Dec.  17 52.  Jur.  D:r;  Landshöfding;  t.  f. 
Statssekreterare  för  Fcdesiastikärender ;  En  af  de  Ader- 
ton  i  Svenska  Akademien  och  Akademiens  ständige  Se- 
kreterare; Kommendör  af  K.  A^.  O.;  Ledamot  af  K. 
W.  A.  och  af  K.  W.  H.  o,  A.  A.  Död 
d.  7  Aug.  1824. 

1. 

Åts.     MLS   V.    ROSENSTEIN    LANDSHÖFDING    C.    AF 
N.  O.    Ilnfvudet,  li.  s.  —  Nederst:  c.  t. 


801 

Frans.     EN  AF  SVENSKA-  ACADEMIEN. 

Diam.  lU  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning  1808.  (St. 
pä  K.  Myntet).  Se  vidare  under  Gr.  Gustaf  Fredrik  Gyllenborg,  pag. 
260,  der  samma  Frånsida  förekommer.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.     X.    v.    ROSENSTEIN   MAANIIERRA    K.    P.    T.    O. 

( Kominenclöre    pohjaii  täliden  ordenista;  på  Svenska: 

N.    v.  R.  Landshöfding  Kommendör  af  Nordstjerneorden). 
Hufvudet,   h.  s.,  bildadt  efter  N:o   1.  —  Nederst:  c.  e. 

Fräns.  SÅRJETTYNELDÅ SÅYLYTETYLDÅ.  (Pä  Sven- 
ska: Af  den  krossade,  af  den  räddade).  Ett  antikt  far- 
tyg, med  bruten  mast,  inlöpande  i  en  hafsvik  mot  land. 
1  iffskärn.:  suom.  seurak.  stockh.  i. si  4.  (Suomen  Senraku- 
rialda  Stockholmisa;  pä  Svenska:  Af  Finska  församlingen  i 
Stockholm). 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).  Grav.  af  C.  EnlKirning.  Slagen  af 
Finska  nationela  församlingen  i  Stockholm  1814,  af  tacksamhet  fiir 
Rosensteins,  i  egenskap  af  Statssekreterare  för  Ecclesiastikärender, 
ådagalagda  omsorg  att  bibehålla  församlingen,  som  hotats  med  upp- 
lösning efter  Finlands  åtskiljande  från  Sverige.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. ' 

3. 

xits.  NICOLAUS  A  ROSENSTEIN  FILIUS.  Bröstbilden, 
h.  s.,  med  mantelveck  och  Nordstjerneordens  krachan.  — 
Nederst:  m.  frumerie. 

Frans.  CENTRALE  ET  NOBILE  SIDUS.  En  del  af 
himmelsgloben  med  Nordstjernan  i  midten,  omgifven 
af  svagare   tecknade   konstellationer.     Vid    nedra   kanten: 

SOCIO   SUG  REG.   ACADEMIA   SCIENT. 

Diam.  13|  lin.  (lOi  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1821.  —  K.  INlk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Rosenstein  hade  under  tvenne  års  vistande  som  Ambassadsekre- 
terare hos  Grefve  Creutz  i  Paris  gjort  närmare  bekantskap  med  Frank- 
rikes bildning  och  utmärktaste  män  samt  sjelf  blifvit  så  fcirdelaktigt 
känd,  att  Konungen  kallade  honom  till  lärare  för  Kronprinsen  Gustaf 
Adolf.  Hans  lyckliga  fcirfattaregåfvor  hade  redan  f()re  utresan  fästat 
Drf)ttning    Lovisa   Ulrikas   uppmärksandict  och  tillskyndat  honom  se- 


302 

kreterareplatsen  i  hennes  Witterhets  Akademi,  hvilken  dock  kort  der- 
efter  »emm  Drottningens  död  (1782)  upplöstes.  Som  Sekreterare  i 
vSvenslfa  Akademien  från  dess  stiftelse,  Kanslerssekreterare  vid  Up- 
sala  Universitet  (1785—1799)  och  slutligen  som  t.  f.  Statssekreterare 
för  Ecclesiastikärender  (1809—1822)  har  Rosenstein  utöfvat  ett  vid- 
sträckt och  mäktigt  inflytande  pa  den  vetenskapliga  och  vittra  bild- 
niniren  inom  fäderneslandet.  Jemte  det  han  genom  egna  skrifter  gif- 
vit  vpperliga  UKuister  för  Svenska  språkets  behandling  i  obunden  stil, 
liar  han  nfed  faderli!:  omvårdnad  beskyddat,  uppmuntrat  och  vägledt 
inånga  af  sin  tids  lärdoms-  och  vitterhetsidkare. 


GUSTAF  VON  PAYKULL. 

Född  d.  21  Aiuj.  17 Ö7.  Friherre;  Hof marskalk;  Kandi- 

vad;  Protokoll.'<f<ekreterare  i  Utrikes  expeditionen  af  Kongl. 

Majtts   Kansli;   Riddare  af  K.  N.  O.;  -Ledamot  af  K. 

W.  A,     Död  d.  28  Jan,  1826. 

Åts.  GUST.  A  PAYKULL  L.  B.  MARESCH.  AUL.  ET 
EQ.  AUR.  O.  DE  ST.  P.  Hiifvuclet,  v.  s.  V^id  nedra  kan- 
ten: NAT.    ITT)/    DEN.   icS:>i).   —  Under  bildens  kant:  m.  f. 

F  r  å  n  s.  OPERIUUE  FAVENS  IN  SPEMQUE  LABORANS. 
Ett  1)i  fl}gande  till  sin  kupa.     1  afskärn.:  socio  acad.  reg. 

se.   IIOLNE.    MDCCCXXIX. 

Diam.  10',  lin.  (7  'storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1829.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Frih.  Paykull  uppträdde  i  yngre  åren  som  författare  i  poesi  och 
dramatik  och  som  öfversättare  af  Grekiska  dikter.  Egnade  sig  sedan 
med  större  framgång  at  naturhistoriska  studier  och  anlade  på  sin 
egendom  Vallo.v  Säby  i  Upland  ett  museum,  hvilket  genom  hans 
utomordentliga  sandingsifver,  vidsträckta  resor  och  litterära  fiirbindel- 
.ser  blef  siirdeles  rikt  pa  fåglar  ocli  insekter,  dem  han  slutligen  skiinkte 
till  K.  Wetenskaps  Akademien.  Som  frugt  af  sina  forskningar,  hvilka 
fiiretriidesvis  omfattade  entomologien,  utgaf  han  från  trycket  mono- 
grafier »ifver  några  insektklasser  samt  en  Fauna  Scecica  i  3  delar, 
upptagande  Svenska  Coleoptera. 


803 

JOHAN  AVINBOM. 

Född  d.   9   Oct   1746.     Th.   D:r;    Förste  TheoL  Pro- 
fessor  vid,    Upsala    Universitet   och  Doiirprost;  Ledamot 
af  K  N.  O.    Död  d.  9  Oct.  1826. 

Åts.  JOU.  WiXBO.M  TH.  D.  PROF.  PR.  ARCIJIPR. 
UPS.  M.  O.  ST.  P.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  prestdriigt.  — 
Under  axeln:  g.  a.  e. 

Frans.  PATERXA  BEXEFACTA  ADFECTU  XON  MU- 
XERE    REPEXDEXS.     1    afskärn.:    vestrogoth.    juvext.  ups. 

MDCCCXVIII. 

Diam.  11^  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  G.  A.  Enegren.  fSt.  pcå  K. 
Myntet).  Slagen  af  "NVestgöta  nations  studerande  i  Upsala  1818. 
lJ:r  Winbom  hade  sedan  1800  varit  Inspector  för  denna  nation  och 
lemnade  betydliga  bidrag  till  uppbyggande  af  dess  nationshus.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

D:r  Winbom  ei"höll  ffu-st  vid  49  ars  ålder  en  ordinarie  profession 
i  theologi,  sedan  han  fem  ar  fiirut  blifvit  e.  o.  Professor,  och  ut- 
nämndes 1805  till  P'()rste  Theol.  Professor  och  Domprost.  Hans  för- 
man Arkebiskop  v.  Rosensteiu  yttrade  vid  grafven:  '>^^'inbom  hade 
ej  den  farliga  gäfvan  af  en  inbillningskraft,  som  förvånar  genom  nya 
skapelser,  men  icke  sällan  svindlar,  sväfvande  i  rymderna;  ej  det 
slags  genomträngande  snille,  som  f()rändrar  vetenskapens  form,  ska- 
par nya  methoder  för  forskningen  och  lemnar  sitt  minne  att  förvaras 
i  häfderna.  ]\Ien  han  var  grundligt  underbyggd  både  i  sin  hufvudsak, 
theologien,  och  dess  hjelpvetenskaper.  Ett  säkert  minne,  redig  fatt- 
ningsgafva,  klart  framställningssätt  utmärkte  honom  som  vetenskaps- 
man och  lärare.»  Derjemte  omfattade  han  med  kärlek  äfven  botanik 
och  entomologi  och  hade  i  yngre  aren  gjort  forskningsresor  i  flera 
landsorter,  till  och  med  i  Lappland.  Åtskilliga  stipendiistiftelser  för- 
vara hans  minne. 


ERIK  GADELIUS. 

Född   d.    16   Juni  1118.     Med.   D:r;  Professor  i  tlieo- 

retisk  medicin  vid  K.  Carolinf^ka  Institutet  i  Stockholm; 

Riddare  af  K.   W.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A. 

Död  d.  2  Febr.  1827. 

En  minnespenning,  pa  h vilken  Gadelius  nänme.s  bland 
Svenska  Läkare  Sjlllskapets  stiftare,  se  under  Frih.  Ber- 
zelius  (t  1848).  ■ 


304 

Gadelius  öfVade  en '  gagnrik  verksamhet  ej  blott  som  läkare,  utan 
äfven  ffenora  den  undervisning  han  meddelade  både  i  theoretisk  och 
praktisk  medicin  samt  anatomi  vid  K.  Carolinska  Institutet  och  genom 
sin  vård  om  Sabbatsbergs  brunn,  fattiginrättning  och  sjukhus.  I  för- 
eninw  nied  Berzelius  började  han  utgitVa  en  Journal  för  läkare  och 
fältskärer.  Ifrig  vän  af  förslaget  ntt  g()ra  prester  till  läkare,  htill 
han  för  detta  ändamål  flitigt  besökta  populära  föreläsningar.  Vid 
Läkare  Sällskapets  stiftelse  blef  han  dess  förste  Sekreterare,  hvilken 
befattning  lian  bestridde  i  4  år  och  efter  någon  tids  af  brott  äter  i  3 
år.  Hans  vackra  auatomisk-pathologiska  samlingar  förenades  med 
Carolinska  Institutets. 


HANS  WACHTMETSTER. 

Grefve.     Född  d.  31  Juli  1793.    Land.^höfdinff  i  Ble- 
kinge Län;  Riddare  af  K.  N.  O.     Död 
d,  8  Å^ov.  1827. 

Åts.  HANS  WACHTMEISTER  FÖDD  D.  31  lULU  1793 
DÖD  D.  8  NO  V.  1827. 

Frans.  FLIT  OCH  LANDTMANNA  DYGDER  BLIl^VE 
EDER  GÅRD  ÅT  HANS  MINNE.  Ett  upprätt  stående  kors 
med  deretnot  lutande  ett  lågande  bjerta  och  ett  ankare 
(trons,   hoppets  och  kärlekens  sinnebilder). 

Diam.  lOJ  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  Slagen  1828 
af  Gr.  Wachtmeistcrs  enka  Fru  Grefvinnan  Agatha  Wrede,  att  ut- 
delas till  underhafvande  på  den  aflidnes  egendom  Johannishus  i  Ble- 
king. —  K.  Mk.  o.   H-n  i  silfver. 

Den  alltfiir  tidigt  bortgångne  Gr.  W;ichtmeister  hade  varit  t.  f. 
lievisionssekreterare  med  Laguums  titel,  när  han  1822  blef  vice  och 
f(')ljande  aret  ordinarie  Landshöfding  i  Blekinge  Län,  der  han  vann 
allmiin  aktning  och  tillgifvenhet. 


%J: 


^^^  rufj  5'/^ 


805 


ERIK  HAGSTROM. 


Född  d.  2  Dec.  1760.     Ofverdirektör  vid  Göta  kamd- 

verk;   Riddnre   af  K.    W.    O.;   Ledamot   af  K.   W.  A. 

Död  d.  lö  Dec.  1827. 

Åts.     ER.  HAGSTROM  SUPR.  DIR.  EQU.  DE  ORD.  WAS. 

Bröstbilden,   h.   s. ,   i   tidens   driigt   med    Wasaorden.     Vid 
nedra  kanten:  nat.  I7  0a  denat.   is 27.   —   Under  axeln:   f. 

Fräns.  TE  FLUVII  TE  SAXxV  LOQUUNTUR.  En  sluss 
mellan  tvä  berg,  med  masttoppar  uppstickande  öfver  sluss- 
portarne. Vid  sidan  en  praktfull  vas  pä  en  fot,  omgifven 
af  kugghjul,    vinkelhake    m.    m.     I    afskärn.:  soc.    meritiss. 

REG.    AC.    se.    SVEC.    MDCCCXLHI. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1843.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Hagström  erhr)ll  1788  inseende  öfver  det  af  Riksrådet,  Presi- 
denten m.  m.  Gr.  Nils  Adam  Bjelke  anlagda,  sedermera  år  1818  af 
Konung  Carl  Johan  inköpta,  Elfdals  porfyrverk  i  Dalarne,  hvilket 
under  hans  ledning  sattes  i  stånd  att  lemna  konstarbeten,  lika  ut- 
märkta genom  formens  skönhet  som  materiens  förträfflighet  och  ar- 
betets fulländning.  Bland  dessa  förtjenar  att  i  främsta  rummet  näm- 
nas den  a  minnespenningen  afbildade  porfyrvasen,  som  finnes  uppställd 
framf(3r  Rosendals  kongl.  lustslott  „pa  Djurgården  vid  Stockholm.  An- 
ställd som  Ofvermekanicus,  med  Ofverdirektörs  namn,  vid  Göta  ka- 
nalverk (1815),  blef  han  Grefve  v.  Plåtens  förnämsta  biträde  till  full- 
ändandet af  detta  för  upphofsmännen  nch  fäderneslandet  hedi^ande 
jätteverk. 


ADOLF  FREDRIK  WEDENBERG. 

Född  d.  26  Ort.  1743.    Med.  D-.r;  Lifmedkm  ho.^  En- 

kedrottnwf/    Sofia    MiKjdalena;   FöfeMandare   för   barn- 

böixU-  ock  handiuset  Pro  Patria;   Riddare  af  K.   W.  O. 

Död  d.  1  Mars  1828. 

Åts.     A.    F.    WEDENBERG    REG.    MED.    PRIM.    EQV. 
ORD.  VAS.      Hufvudet,  li.  s.  —  Nedanför:  m.  fkimkrik. 

20 


Frans.  SPES  MATRUM  SOBOLUMQUE  SALUS.  Diana 
Lucina,  med  halfniänen  öfver  hiifviidet,  stående  ined  en 
blomma  i  högra  och  en  brinnande  fackla  i  venstra  han- 
den.    I    afskärn.:  socio    sexiori   cura   puerp,   et   orph-    per 

XLII   AXN.    MERITISSIMO   SODALITAS   PRO    PATRIA. 

Diam.  13-^  lin.  (11  stor!.).  Grav.  af  M.  Frunierie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Kongl.  Sällskapet  Pro  Patiia  1820,  då  Weden- 
berg  var  Sällskapets  äldsta  Ledamot.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

D:r  "Wedenberg,  på  sin  tid  en  ansedd  läkare,  hade  från  1779 
utan    lön  ftirestått  det  anfih-dii  sällskapets  barnhördshus  och  barnhus. 


JOHAN  A\  II.HELM  DALMAN. 

Född  d.  4  Nov.  1787.  Med.  D:r;  Professor;  K.  We- 
tenskaps  Akadennens  Bibliothekarie  och  Intendent  öfver 
dess  zoologiska  museum;  t.  f.  Professor  i  naturalhisto- 
ria  vid  K.  Carolinska  Jnstitutet;  Ledamot  af  K.  W.  A. 
Död  d.  12  Juli  1828. 

Åts.  J.  W.  DALMAN  PROF.  MUS.  ZOOL.  PRAEF. 
Hufvudet,  h.  s.  Vid  nedra  kanten:  n.  i 78 i.  o.  i<S28.  — 
Under  kanten  af  halsen:  l   a. 

Fräns.  SOCIO  ML^'1F.  STUD.  ENTOMOLOG.  ET  PA- 
LAEONTOL.  PROMOTORl  omkring  en  lagerkrans.  Vid  nedra 
kanten:  r.  acad.  sc.  svec.  I8«o. 

Diam.  lOi  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn  född  Lund- 
gren. (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien 
1860.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Dalman  hade  från  början  bestämt  sig  att  studera  bergsvetenska- 
pen, men  drogs  af  oemotståndlig  hog  till  natnralhistorien.  Sedan 
1818  anstJilld  vid  K.  Wetenskaps  Akademien,  har  han  i  sina  års- 
berättelser om  zoologiska  vetenskapernas  framsteg  (1821  — 1828)  och  i 
Akademiens  Handlingar  meddelat  h-ugterna  af  sina  grundliga  forsknin- 
gar, fiiniträdesvi.s  omfattande  entomologien  och  paheontologien,  hvar- 
vid  hans  utmärkta  fiirmaga  att  rita  blef  honom  till  stor  nytt^.  Många 
ejiskilda  och  vetenskapens  vänner  sörjde  hans  alltför  tidiga  bortgång. 
Åtskilliga  petritikater  och  andra  naturalster  hafva  upptagit  hans  namn. 


307 


FREDRIK  AVILIIELM  EHRENHEIM. 


Född    d.    29    Juni    1153.      Friherre;    Kandipresident ; 

Kommendör   af  K.   N.  O.;  Ledamot  af  K   W.  A.  och 

af  K   W.  H.  0.  A.  A.    Död  d.  2  Awj.  1828. 

Ats.  FR.  EHRENHEIM  L.  B.  R.  A  CANCELL.  COLLEG. 
PRAES.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  mantelveck  med  Nordstjerne- 
ordens  krachan.  Vid  nedra  kanten:  nat.  1753  ob.  I8i>8.  — 
Under  axeln:  m.  k. 

Fräns.  SAPERE  ET  FARI.  Ett  olivträd,  mot  hvars 
stam  stöder  sig  en  kaducé;  vid  sidan,  på  marken,  står 
Minervas   uggla.     I    afskärn.:   sodali   praecellentiss.   acad. 

R.   SCIENTIAR.    I8l>9. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K.  Myn- 
tet).   Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1829.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

Åtsidan  omgjord,  utan  gravörens  namnbokstäfver.  —  B-n  i  silfver. 

Frih.  Ehrenheim  började  sin  verksamhet  i  statens  tjenst  inom 
Riks  Archivet;  men  ingick  snart  på  den  diplomatiska  banan.  Sedan  han 
några  år  som  Chargé  d'affaires,  shitiigen  Minister  och  Envoyé  extra- 
ord.  varit  anställd  i  Dresden  ocJi  Köpenhamn,  återkallades  han  och  blef 
1797  t.  f.  Hofkansler  samt  1801  Kanslipresident.  Efter  regentomby- 
tet  1809  nedlade  han  sina  embeten  och  lefde  sedan  för  vetenskapliga 
forskningar,  företrädesvis  inom  geologiens,  kemiens  och  fysikens  om- 
råde. Som  diplomat  vann  han  ett  aktadt  namn  både  inom  och  utom 
fäderneslandet.  Hans  skrifter,  så  väl  embetsmannens  som  vetenskaps- 
mannens, röja  ovanlig  skarpsinnighet  och  utmärka  sig  genom  ädel 
vältalighet. 


CARL  PETER  THUNBERG. 

Född  d.  11  Nav.  1743.    Med.  D:r;  Professor  i  medi- 
cin och  botanik  vid   Upsala    Universitet;  Kommendör  af 
K.   W.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A.     Död 
d.  8  Ang.  1828. 

1. 

Åts.  C.  P.  THUNBERG  M.  D.  BOT.  PR.  R.  O.  W.  COM. 
f^röstbilden ,  h.  s.,  i  akademisk  uniform,  med  kommendörs- 
bandet. —  Under  axeln:  c.  k. 


808 

Frans.  INSPECTORI  SUO  Px\TERNAE  PER  XXIX 
ANNOS  CURAE  MEMOR  STUD.  lUVENTUS  UPS.  SMOLAN- 
DICA  MDCCCXVIII  inom   en  lagerkrans. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  C.  Enhöniing.  (St.  på  K. 
Mvntet).  Slagen  af  Småländska  nationens  studerande  vid  Upsala 
Universitet  ocli  lemnad  på  Thunbergs  76:te  födelsedag  d.  11  Nov. 
181g.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


1.  a. 

Lika  med  X:o  1,  utom  ordet  COMM.  på  Atsidan.  och 
på  Frånsidan  UPSAL.  samt  punkt  efter  årtalet. 

Storl.  m.  m.  som  X:o  1.  Emedan  stamparne  genast  togo  skada, 
gjordes  nva,  sådana  de  under  N:o  1  beskrifvas.  Exemplar  i  silfver 
förvaras  i  Brukspatron  C.  Östbergs  (f.  d.  J.  Scharps)  samling. 


Ats.  C.  P.  THUNBERG  MED.  ET  BOT.  PROF.  UPS.  R. 
O.  W.  C.  Hufvudet,  11.  s.  Vid  nedra  kanten:  nat.  I7'i:i 
DENAT.    1828.  —  Under  halsen:  m.  f. 

F r än s.  SUIS  LATE  REGINA  TRIUMPIIIS.  B 1  o  m s t e  r - 
gudinnan  stående  håller  i  handen  vexten  Thunbergia 
capensis.      I    afskärn.:    socio    suo   MERrnss.    r.   acad.  scient. 

SVEC. 

Diam.  lOi  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1832.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Thunberg  vann  vidsträckt  rykte  genom  sina  sjuåriga  resor  i  sö- 
di"a  Afrika,  på  Java,  Ceylon  och  i  Japan,  livilka  satte  honom  i  till- 
fälle att  samla  rika  skördar  af  förut  okända  vexter,  dem  han  i  mänga 
större  och  mindre  arbeten  beskrifvit.  Dessa  samlingar  jemte  böcker 
och  mynt  skänktes  till  Upsala  Universitet.  Den  till  Universitetet  upp- 
låtna fordna  slottsträdgården  anordnades  af  honom  till  botanisk  träd- 
gård, der  museum  m.  H.  byggnader  uppfördes  och  invigdes  1807,  hun- 
drade år  efter  Linnés  fiidelsedag.  Ett  örtslägte  och  ett  stort  antal 
arter  af  vexter  och  insekter  bära  Thunbergs  nanm. 


309 


FKEDIUK  ADOLF  UJ.IMK  dUONSTEDT. 

Grefve.    Född  d.  1   Dec.  1744.    Landshöfdmg  i  Gefie- 

borgs  Län;  Kommendör  af  K.  N.  O. 

Död  d.  14  April  1829. 

Åts.     F.    A.    U.    CRONSTEDT  COM.   GUB.  GEFLEB.  på 

ett    band.      Bröstbilden,    h.    s. ,    med    mantelveck.    —  Ne- 
derst:   c.  E. 

Fräns.     OB  MERITxV  IN  SCHOLAM  ELEMENT.  GEVA- 
LIENSEM  FUNDATOR. 

Diam.  13  lin.  (10  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1808  af  den  s.  k.  Elementarskolans  i  Gefle  stiftare 
Commercerädet  P.  Brändström,  att  användas  som  prisbelöning  åt  yng- 
lingar i  nämnda  skola.  En  större  minnespenning  med  stiftarens  bild 
präglades  tre  år  senare  för  samma  ändamål  (se  pag.  267).  —  K. 
Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Grefve  Cronstedt  var  Hofintendent,  innan  han  1781  blef  Lands- 
liöfding  i  Gefleborgs  Län.  Ar  1792  förordnades  han  till  en  förrättning 
i  Pommern,  hvarifrån  han  återvände  till  sitt  Län  så  snart  riksdagen 
i  Gefle  blifvit  afslutad.    Tog  1812  afsked  frän  Landshöfdingeembetet. 


HANS  NIKLAS  SCHWAN. 

Född  f/.  12  Juni  1764.  Grosshandlare  i  Stockholm;  Di- 
rektör i  Ostindiska  kompaniet;  shäligen  Statsråd;  Kom- 
mendör ni.  st.  k.  af  K.   W.  O.;  Riddare  af  K.  N.  O.; 
Ledamot  af  K.   W.  A.     Död  d.  1  Maj  1829. 

Åts.     H.  N.  SCHWAN  \\m  GÅNGEN  TALEMAN.    Bröst 
bilden,  h.  s.,  i   Wasaordens  konnnendörsdrägt  med  ordens- 
kedja. —  Nederst:  m.  fkimekie  sc. 

Fräns.    BORGARE-  STÅNDETS  TILLGIFVENHET  inom 
en  eklöfskrans. 

Diam.  17j^  lin.  (IG  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie:  (St.  pa  K. 
Myntet).  Slagen  af  Borgareståndet  vid  1823  års  riksdag,  tlen  fjerde, 
mider  hvilken  Schwan  inom  detta  stånd  med  kraftig  hand  hade  fört 
ordförandeklubban.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


aio 

Schwans  allmänt  kända  och  erkända  skicklighet  och  nit,  ej  min- 
dre som  affärsman  och  deltagare  i  kommunala  bestyr,  än  som  folk- 
ombud i  Banken  och  vid  riksmöten  samt  som  sitt  stånds  Talman 
1809,  1812,  1815  och  1823,  föranledde  Konungens  beslut  att  in- 
kalla honom  i  Statsrådet  (1828)  —  en  utnämning,  som  på  sin  tid 
väckte  utomordentligt  uppseende,  af  det  skäl  att  aldrig  förut  någon 
ofrälse  ledamot  der  intagit  plats.  Döden  ryckte  honom  likväl  snart 
bort  från  denna  vidsträcktare  verkningskrets. 


SAMUEL  LORENS  ÖDMANN. 

Född  d.  25  Dec.  1150.     Tk.  D:r;  Professor  i  pasto- 

rcdtheologi  och  Direktör  öfver  Seminarium  för  prestbild- 

niru/  vid    Upsala    Universitet;   Ledamot   af  K,   N.   O.; 

Ledamot  af  K.   W.  A.  och  af  K.   W.  H.  o.  A.  Ä. 

Död  d.  2  Oct,  1829. 

Åts.  SAM.  ÖDMAN  S.  S.  THEOL.  DOCT.  ET  PROF. 
Hufvudet,  11.  s. ,  med  utvikt  krage  kring  halsen.  —  Ne- 
danför:  M.  F. 

Frans.  QUAESIVIT  LUCEM  SPARSITQUE  REPER- 
TAM.  Ett  upprätt  kors  och  deröfver  en  strålande  stjerna. 
Vid  korsets  fot  en  lyra,  en  lagerkrans  samt  ett  perga- 
mentsblad och  en  penna.     I  afskärn.:  reg.  ac.  scient.  soc. 

SUG  MERITISS. 

Diam.  10]  lin.  (7  stork).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1837.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Odmann  hado  som  Skolmästare,  sedan  Komminister  vid  Pil- 
hamn pa  Ingarön  inom  Wermdö  pastorat  egnat  sig  åt  naturhistoriska 
studier  och  skref  zoologiska  afliandlingar,  hvilka  beredde  honom  kal- 
lelse till  ett  rum  i  K.  Wetenskaps  Akademien.  Andra  skrifter  till 
fiirklaring  af  bibeln  m.  ra.  gåfvo  ett  lärdomsrykte,  som  föranledde 
hans  anställning,  utan  ansökning,  vid  Upsala  Universitet  som  Adjunkt 
i  theologi  1790  och  som  Professor  1799.  Efter  en  redan  under 
vistandet  i  skärgården  ådragen  svår  frossa  lefde  han  nära  50  år 
inom  sitt  starkt  upphettade  rum,  under  fortfarande  skräck  för  vatten 
och  frisk  luft,  till  det  mesta  liggande  på  sin  säng,  der  han  skötte 
Kina  liirarealigganden,  deltog  i  kommitearbeten,  skref  psalmer,  veten- 
skapliga   och    populära    arbeten    m.    m.,    utöfvande    för    lång  tid  ett 


311 


mäktigt  inflytande  på  dtii  presterliga  bildningen  i  fäderneslandet. 
Ehuru  sålunda  stiingd  från  verlden  egde  han  likviii  noggran  känne- 
dom om  afliigsna  folk  ocli  liinder  genom  att  flitigt  studera  resbeskrif- 
ningar,  af  hvilka  han  utgaf  en  stor  mängd  i  öfversättning  eller  sam- 
mandrag, stundom  mera  innehallsrika  än  originalen. 


CARL  GUSTAF  af  LEOPOLD. 

Född  d.  2  April  1156.  Kansliråd;  Ledamot  i  K.  Kan- 
slistyrelsen, med  namn  och  värdighet  af  Statssekreterare. 
En  af  de  Aderton  i  Svenska  Akadenden;  Kommendör 
af  K  N.  O.;  Ledamot  af  K  W.  A.  och  af  K  W.  H. 
o.  A.  A.     Död  d.  9  Nov.  1829. 

Åts.  PÅ  LEOPOLDS  70^  FÖDELSEDAG.  Hufvudet, 
v.  s. ,  med  halskrage.  Vid  nedra  kantim:  f.  den  2  april  17  56. 
—  Under  halsen; 


M.    F. 


Frans.  LYSER  OCH  WÄGLEDER.  En  uppflygande 
örn,  hällande  i  klorna  en  lyra,  pä  hvilken  ses  stjernbilden 
»Lyran».     I  afskärn. :  af  medborgare. 

Diam.  14^  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  några  bland  skaldens  vänner  och  honom  öfver- 
lemnad    på   hans  70:de  födelsedag  d.  2  April  1826.  —  B-n  i  silfver. 

Atsidans  stamp  bräcktes  snart  och  en  ny  gjordes  fullkomligt  lika, 
utom  skriften  vid  nedra  kanten:  den  2  april  17  50.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

Leopold  (innan  han  1809  adlades,  kallad  Leopoldt)  väckte  ti- 
digt uppseende  genom  sina  rika  skaldegåfvor,  hvilka  föranledde  Kon- 
ung Gustaf  att  kalla  honom  till  sin  Handsekreterare  och  Bibliotheka- 
rie  på  Drottningholm.  På  grund  af  detta  förtroliga  förhållande  till 
Svenska  Akademiens  stiftare  och  arten  af  hans  vidsträckta  författare- 
verksamhet, ansågs  Leopold  som  förnämsta  representanten  af  den 
gamla  eller  s.  k.  Akademiska  skolan  inom  vår  fosterländska  littera- 
tur och  blef  af  sådan  anledning  ett  mal  för  häftiga  anfall  af  denna 
skolas  vedersakare.  Men  den  gamle  diktaren  fortfor  dock  intill  sin 
död,  äfven  sedan  hans  yttre  syn  genom  en  sjukdom  blifvit  ftirmörkad, 
att  efter  "Skaldekonungens»  bortgång  betraktas  som  Svenska  vitter- 
hetens Furste,  och  mottog  i  sådan  egenskap  hyllning,  äfven  af  olika 
tänkande  och  i  poetiskt  afseende  rikare  utrustade  snillen  inom  det 
yngre  slägtet.  Svenska  Akademien  har  rest  en  minnesvård  »ifver  hans 
graf  på  Clara  kyrkogård  i  Stockholm. 


312 


BALTSAR  BOGTSLAUS  von  PLÅTEN. 

Född  d.  29  Maj  1766.  Grefve;  Statsråd;  Vice  Ami- 
ral; Chef  för  Storamiralsernbetets  3:dje  af  delning;  Ord- 
förande i  Göta  kanaldirehion;  Biksstdthallare  i  Norge; 
Riddare  och  Komn  endör  af  K.  Majtts  O.;  Ledamot  af 
K.   W.  A.     Böd  i  Christiania  d.  6  Dec.  1829. 

Åts.  B.  B.  VON  PLÅTEN  COMES  R.  NORY.  GUBERN. 
Hufvuclet,    v.    s.,    med    veck    kring    halsen.    —    Nederst: 

M.    FRUMEUIE 

Fräns  MIRATUR  OPUS  REGNUMQUE  FUTURUM. 
Neptunus  gående  p;i  stranden  af  en  sjö,  med  treudden 
stödd  på  Göta  rikes  vapensköld,  betraktar  inasttopparne 
af  fartygen  i  Göta  kanal.  I  afskärn.:  regia  acad.  scient. 
SOCIO  MERrnSSDIO  mdcccxxxiii. 

Diam.  13]  lin.  (11  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  ^Vetenskaps  Akademien  1833.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Gr.  v.  Plåten  började  sin  bana  på  Flottan,  men  lemnade  1800, 
som  Ofverste,  krigstjensten.  Anställdes  åter  vid  flottan  1809,  som 
Contre  Amiral,  och  ingick  samma  år  i  Konungens  konselj,  urhvilkeu 
han  dock  tre  år  derefter  utträdde.  Utnämndes  1827  till  en  af  Rikets 
Herrar,  men  undanbad  sig  denna  heder;  kallades  derefter  samma  år 
af  Konungens  förtroende  till  Riksståthållare  platsen  i  Norge.  Hans 
minne  är  företrädesvis  fästadt  vid  Göta  kanal.  Upptagande  Daniel 
Thunbergs  redan  ar  1767  utarbetade,  af  Telford  1808  gillade  plan 
till  Östersjöns  och  Vesterhafvets  förening  genom  en  kanal,  lyckades 
han  vid  1809  års  riksdag  vinna  Konungens  och  Ständernas  bifall  till 
detta  storartade  företag,  hvilket  sedan  under  hans  ledning  och  genom 
hans  ihärdiga  kam[i  mot  riksdagsopposition  och  naturhinder  bragtes 
till  fullbordan.  Den  vestra  delen  af  kanalen,  mellan  Wenern  och 
Wettern,  invigdes  i  September  1822  och  den  östra  delen,  mellan 
Wettern  och  Östersjön,  tio  år  senare.  Grefve  v.  Plåten  genomdref 
äfven  anläggningen  af  Motala  mekaniska  verkstad,  i  hvars  granskap 
hans  stoft  livilar  -vid  de  biiljor  sjelf  han  digtat,  vid  den  strand  han 
sjelf  har  byggt». 


313 


ELISABETH  SOFIA  AMALIA  SPAIIRE, 

FÖDD    RAMEL. 

Dotter   af  Ofversten  m.  m.,  Fri/i.  Hans  Raniti     Född 
d.  6  April  1153.    Gift  1776  (1777?)  nwd  Grefve  Gu- 
staf Adolf  Spärr e;  EnJca  1794.     Död 
d.  7  Febr.  1830. 

En   iniiiiiespeniiiiig  öfver  henne  geniensnnit  med  man- 
nen, se  under  Gustaf  Adolf  Sparre,  pag.  235. 


AlSDERS  JOHAN  HAGSTRÖMER. 

Född  d.  8  Sept.  1753.  Med.  D:r;  Medicinalråd;  Ge- 
rald irektör  öfver  alla  lasarett  er  och  hospitaler  i  riket; 
Inspector  vid  K.  Carolinska  Institutet;  Kommendör  af  K. 
W.  O.;  Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.  W.  A. 
Död  d.  8  Mars  1830. 

1. 

Åts.  A.  J.  HAGSTRÖMER  NOSOCOM.  REG.  DIR.  GEN. 
R.  O.  WAS.  COMM.  R.  O.  UE  ST.  POL.  EQU.  Bröstbilden, 
11.   s.,  med  mantelveck.  —  Nedanför:  m.  f. 

Fräns.  CLARUS  UTROQUE.  iEsculapii  ormstaf  inom 
en  eklöfskrans.    I  afskärn.:  socio  meritiss.  r.  ac.  sciextiarum. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  pä  K. 
Myntet);  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1835.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  si  I  f ver. 


2. 

En  minnespenning,  upptagande  D:r  llagströmers  namn 
bland  stiftarne  af  Svenska  Läkare  Siillskapet,  se  under 
Erih.   Berzelius  (f   1848). 

Hagströmer  (innan  han   1812  adlades,  kallad  Hagström)  var  nära 
42    år  Lärare  i  anatomi  och  kirurgi  vid  undervisningsverket  i  Stock- 


314 

holm,  befrämjade  förbättringar  i  anstalterna  fiir  läkarebildningen  och 
helsovården  i  hufvudstaden  och  visade  en  faders  hjelpsamhet  mot  yng- 
lingar, som  vände  sig  till  medicinska  studier.  Under  31  år  bestridde 
han  jemväl  läkaresysslan  vid  Danviks  hospital  samt  kur-  och  dårhus. 
Hans  samlingar  af  böcker,  kirurgiska  instruraenter  och  naturalster 
lemnades  till  det  kirurgiska  läroverket,  hvarifrån  hans  samling  af 
konkvlier  sedermera  öfverläts  till  Riksmuseum.  Hagströmers  bröstbild, 
i  marmor  af  Göthe,  är  uppställd  i  Carolinska  Institutets  lärosal. 


CL\RJ.  FREDRIK  FALLEN. 

Född    d.    22    Sept.    1764.     Professor   i   naturalhistoria 

(egentl.    zoologi)    vid    Lunds     Universitet;    Ledamot   af 

K.  ^W.  A.    Död  d.  26  Aug.  1830. 

Åts.      .  GAR.  FR.  FALLEN  lllST.  XAT.  PROF.  LUND.  * 

Bröstbilden,   v.   s.,   i   tidens    drägt   med    mantel  veck.     Ne- 
danför: NAT.   17(54.  DEX.  1830.  —  Vid  kanten:  i..  a. 

Fräns.  REGNA  IN  HUMILI  MOLIENS  ALTIORA  PETIT. 
En  öfver  marken  uppflygande  jättemyra  (Formica  hercu- 
lea).  I  afskärn.:  socio  extomol.  percel.  r.  acad.  sc.  svec. 
MDCCCLV.  Nederst  en  stjerna.  Båda  sidornas  omskrifter 
pä  en  upphöjd,  af  en  pärlring  begränsad  kant. 

Diam.  10 i  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlbom,  född 
Lundgren.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akade- 
mien 1855.  Den  afbildade  jättemyran  tillhör  en  insektordning  (Hy- 
menoptera),  hvilken  Fallen  företrädesvis  har  bearbetat.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

När  Professor  A.  J.  Retzius  år  1812  erhöll  afsked  och  hans  vidt 
ofnfattande  [)rofession  delades  i  tre,  en  kemisk,  en  botanisk  och  en 
zoologisk,  erhöll  da  varande  Botanices  Demonstratorn  Fallen  den  sist- 
niimnda.  Han  var  skicklig  entomolog  och  hans  i  dis{)utationsform  ut- 
gifna  arbeten,  dels  systematiska,  dels  till  det  mesta  monografier  öfver 
insektslägten  af  ordningarne  Ilemiptera,  Uymenoptera  och  Diptera, 
äro  af  vetenskapsmän  \w'^t  värderade  och  mycket  eftersiikta.  Genom 
hans  förediime  och  undervisning  bildades  omkring  och  efter  honom  en 
skola  af  utuijirkta  entomologer. 


'«/• 


15 


JOHAN  AUGUST  SANDELS. 

Född  d.  31  Aug.  1764.  Grefve;  En  af  Rikets  Herr 
Fältmarskalk;  President  i  K.  Krigs  Collegiuin;  Riks- 
stdthdllare  i  Norge;  Riddare  och  Kommendör  af  K. 
Jlajits  O.;  Riddare  af  K.  Svärdsordens  stora  koi^s,  l:sta 
klassen.     Död  d.  22  Jan.  1831. 

Åts.  GOTT  SEGNETE  DIE  VEREINIGTEN  HEERE. 
En  flygande  Victoria  med  ett  flammande  svärd  i  högra 
ocli  en  lagerkrans  i   venstra  lianden. 

Frans.  BEI  ROSLAU  DURCH  SANDEL8  D.  29  SEPT. 
1813. 

Diam,  5  lin.  (2  storl.)  med  en  pärlrand  kring  kanten  på  båda 
sidor,  och  öfverst  en  ögla.  Slagen  i  Berlin  med  anledning  af  den 
seger,  d.  v.  Frih.  Sandels  vann  öfver  Fransmännen  vid  Roslau  nära 
Dessau  d.  29  Sept.  1813.  Dylika  små  minnespenningar  präglades  i 
Berlin  öfver  hvarje  vigtigare  tilldragelse  under  befrielsekriget  mot  Na- 
poleon 1813  och  1814,  att  bäras  af  personer,  som  i  dessa  tilldra- 
gelser deltagit.  —  K.  Mk.  i  silfver. 

Sandels  hade  med  stor  utmärkelse  deltagit  i  Finska  krigen 
1788—1790  och  1808.  Under  Tyska  befrielsekriget  anförde  han 
segrande  andra  armefördelningen  och  6:te  brigaden  i  slaget  vid  Ros- 
lau samt  deltog  i  de  ryktbara  fältslagen  vid  Gross  Beeren,  Dennevitz 
och  Leipzig;  ledde  sedermera  belägringen  af  Maestricht,  och  återförde, 
efter  fredens  afslutande,  som  General  Befälhafvare  Svenska  armeen 
till  fäderneslandet.  Under  Norska  kriget  anförde  han  2:dra  fördelnin- 
gen af  den  mot  Norge  sammandragna  armeen  och  bröt  med  den  in 
öfver  riksgränsen  d.  30  Juli  1814.  Hans  mod  och  kallblodighet  i  farans 
stund  har  gifvit  Runeberg  ämne  till  en  sång  i  Fänrik  Ståls  sägner.  I 
mer  än  ett  fall  påminner  han  om  Johan  Baner,  fastän  olika  tidsför- 
hållanden icke  medgåfvo  att  vinna  dennes  härförarerykte. 


JOHAN  WOHLFAHRT. 

Född  d.  5  Äng.  17 Öl.    Grosshandlare  i  Göteborg;  Kamere- 
rare vid  Sjöassurans  kompaniet.    Död.  d.  6  Juni  1831. 

En  minnespenning  öfver  honom  jemte  D:r  Pehr  Dubb, 
se  längre  fram,  pag.  319. 


316 

Wohltahrt  åtnjöt  anseende  inom  Göteborgska  samhället  för  sin 
verksamhet  som  Direktionsledamot  i  stadens  stiftelser  för  välgörande 
ändamål. 


GUSTAF  AYILHELM  af  TIBELL. 

Född  d.  12  Maj  1772.    Friherre;  President  i  K  Kri(/s 

Colleqium;   General   Löjtnant;   Kommendör   m.  st.  k.  af 

K.  k  o.;  Ledamot  af  K.   W.  A.  och  af  K.  W.  H.  o. 

A.  A.     Död  d.  8  Mars  1832. 

Åts.  G.  W.  A  TIBELL  L.  B.  GEX.  L.  T.  R,  COLL. 
MILIT.  PRAES.  XAT.  1772  DEN.  1832.  Hiifvuclet,  li.  s.  — 
Nederst:  l.  p.  l. 

Frrm.s.  GEMIXXM  SIBI  POSCIT  HOXOREM,  £n  trofé 
af  en  antik  rustning,  onigifven  af  två  kransformigt  böjda 
lagerqvistar;  vid  trofeens  fot  ^linervas  uggla.     I  afskärn.: 

SOCIO   SUG   MERITISS.   R.    ACAD.    SCIEXT.    SV.    MDCCCXLVn. 

Diam.  lOj  lin.  (7  stork).  Grav.  af  L.  P.  Lundgi-en.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1847.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Sedan  Tibell  som  Underofficer  med  utmärkelse  deltagit  i  Finska 
kriget  1788 — 1790  och  derefter  tjenstgjoit  som  Kompanichef  vid 
Krigsakademien,  ingick  han  1798  i  Fransk  tjenst,  deltog  som  Inge- 
niörofficer  i  Italienska  kriget  och  uppsteg  till  Brigad  Generals  vär- 
dighet. Återkallad  1803  af  Gustaf  IV  Adolf  och  af  honom  omfattad 
med  stort  frutroende ,  steg  han  äfven  i  hemlandet  hastigt  till  ^ngtiga 
tjenstbefattningar  inom  K.  Krigs  Collegium  och  som  Chef  för  Fält- 
mätningscorpsen  samt  General  Adjutant  för  armeeji,  hvilka  alla  lem- 
nades  när  Konungen  skildes  frän  riksstyrelsen.  Ar  1811  utnämndes 
han  till  Chef  fcir  K.  Ingenicircorpsen,  bildad  af  de  da  förenade  For- 
tifikations och  Fältmätnings  corpserne;  men  d.  11  Febr.  1812  måste 
han  pa  nytt  Icnina  statens  tjenst  och  först  1814  inträdde  han  åter  i 
sin  fr.rra  grad  och  tur.  Hans  kunskaper,  hvilka  äfven  omfattade  hi- 
storiska iininen,  och  hans  stora  arbetsnit  föranledde  hans  användande 
i  mänga  kommiteer  och  särskilda  uppdrag.  Till  följd  af  sådant  för- 
ordnande utarbetade  han  ett  sammandrag  af  alla  gällande  frufattningar 
röranil*'  krigsväsendet  till  lands,  hvilket  utkom  frän  trycket  1822. 
.\r    I79()    dfltoy    han    i    stiftandet   af  Svenska  Krigsmannasällskapet 


PA7 

(sedan  K.  Krigsvetenskaps  Akademien)  och  blef  detta  sällskaps  förste 
Sekreterare,  lika  som  han  under  vistandet  i  Italien  erhöll  dylik  be- 
fattning i  ett  på  hans  förslag  der  stiftadt  likartadt  samfund. 


JONAS  KJELLBERG. 

Föfkl  cl  22  Oct  1152.     Gro.^shandlnre  i  Göteborg. 
Dikl  d.  14  April  1832. 

1. 

Åts.  lONAS  KIELLBERG  GROSSHANDLARE.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  tidens  drägt.  Vid  nedra  kanten;  född  d. 
i'2  OCT.    1 7 T)?.  —  Under  axeln:  m.  f. 

Frans.  FÖR  FRIKOSTIGT  UNDERSTÖD  TILL  BERE- 
DANDE AF  YNGRE  ARBETARES  BILDNING  TACKSAMT  AF 
GÖTHEBORGS  HANDTVERKARE  1828. 

Diam.  13  lin.  (10  stork).  Grav.  af  M.  Frumerie.  Slagen  af 
Göteborgs  Handtverksskolas  styrelse  1828,  att  lemnas  Kjellberg  så- 
som tacksamhetsbevis  för  hans  frikostiga  understiid  till  en  15  år  förut 
i  staden  inrättad  söndagsskola  för  handtverksgesäller  och  lärlingar.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.     Densamma  som   till  X:o   1. 

Frans.     FÖR  NITISK    VÅRD  OM   GÖTHEBORGS  SÖN- 
DAGS SKOLA. 

Diam.  m.  m.  lika  med  N:o  1.  Slagen  af  samma  SkolstyTelse, 
att  utdelas  till  personer  i  Göteborg,  som  i  styrelsen  deltagit.  —  K. 
Mk.  i  bronz;  B-n  i  silfver. 


Ats.     Densamma  som  till  N:o   1. 

Frans.     AF    GÖTHEBORGS    SÖNDAGS    SKOLAS   STY- 
RELSE TILL (tomt   rum    för   namnets  inristande)  FÖR 

UTMÄRKT    FLIT  OCH   SEDLIGHET.      I  afskärn.:  gifven  vid 
18..  (rum  för  årtalets  fyllnad)  ars  examen. 


318 

Diam.  m.  m.  som  N:n  1.  Slagen  af  samma  Skolstyrelse,  att 
som  bel()ning  och  uppmuntran  utdelas  åt  lärjungar  vid  skolans  års- 
exaraina.  —  K.  Mk.  i  bronz;  B-n  i  silfver. 

Kjellbergs  nit  för  utbredande  af  upplysning  och  bildning  stannade 
icke  vid  dessa  bemödanden  för  den  arbetande  klassens  undervisning. 
Med  frikostiga  understöd  bidrog  han  till  bibelns  spridning,  missions- 
verkets framgång  och  utgitvandet  af  skrifter,  äfven  af  vetenskaplig 
art,  hvilka  han  ansåg  befrämja  kristligt  lif  och  försvara  troslärans 
renhet. 


LARS  CHRISTIAN  TINGSTADIUS. 

Född  d.  12  Juni  1150.   Med.  D:r;  Medicinalråd;  Pro- 

fefisor  i  anatomi  och  kirurgi  i  Stockholm;  Kommendör  af 

K.  W.  O.     Död  d.  12  Maj  1832. 

Åts.  L.  C.  TINGSTADIUS  PROFESS.  RIDD.  AF  K. 
W.  O.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med  Wasaorden. 
—   Under  axeln:  c.  e. 

Frans.  KL.  SV.  PATR.  SÄLLSK,  Kono^l.  Patriotiska 
Sällskapets  vanliga  jetonprägel.     Se  pag.   182. 

Diam.  \\{  lin.  (8  stork),  Atsidan  grav.  af  C.  Enhörning-  (St. 
på  K.  Myntet).  Slagen  1809  af 'nämnda  Kongl.  Sällskap  (hvars  Pras- 
ses  Tingstadius  da  var)  såsom  gärd  af  tacksamhet  för  flera  prof  af 
hans  välvilja  och  frikostighet.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Tingstadius  var  pä  sin  tid  en  af  hufvudstadens  mest  ansedda 
och  anlitade  Läkare,  bekant  för  sin  originela,  någon  gäng  stötande 
riittfi-amhet.  Ehuru  en  svår  sjukdom  år  1783  beröfvade  honom  syn- 
förmågan på  ena  ögat  och  efterlemnade  plågor,  dem  han  aldrig  full- 
komligt öfvervann,  fortfor  han  likväl,  med  oförminskadt  nit  och  för- 
troende, att  otfra  sina  krafter  åt  andras  hjelp,  intill  år  1810,  då 
han  nedlade  sin  praktik  och  bortflyttade  till  sin  egendom  i  Söder- 
manland, der  han  tillbragte  sin  återstående,  lefnad.  Flera  välgörande 
stiftelser  bevara  hans  namn  i  tacksam  hoRkomst. 


81!) 


PEHR  DUBB. 

Född  d.  14  Jan.  17 ÖO.  Med.  D:r;  OfverfäUläkme; 
Förste  ÄiniraUtetsmedicus  rid  Armeens  flottas  eskader  i 
Göteborg;  Styresman  fÖr  Sahh/renska  sjukhuset;  Kom- 
viendör  m.  st.  k.  af  K.  W.  O.;  Biddare  af  Ii.  Carl 
XIJLs  O.;  Ledamot  af  K  W.  J.  Död 
d.  6  Jan.  1834. 

1. 

Åts.  TILL  TACKSAMHET  FOR  YTTERLIGARE  TIO 
ÅRS  VÅRD  OCH  MÖDA  ÅT  DIRECTORERNE  PEHR  DUBB 
OCH  JOH.  WOHLFAHRT  AF  VÅNFASTE  BRODER  D.  19. 
NO  V.  1799. 

Frans.  FÖR  H VILAN  OCH  NÖlET.  Samma  Frånsida 
som  till  minnespenningen  öfver  Jonas  Tranchell  och  Ro- 
bert Innes.     Se  pag,   265. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Åtsidan  grav.  af  L.  Grandel.  Slagen 
1799  af  den  s.  k.  Bachelen-kltibben  i  Göteborg*),  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  tenn;  Upsala  Universitets  Myntk.  i  silfver. 

2. 

Åts.  DOCTOR  PER  DUBB  AMIRALIT.  MEDICUS  RIDD. 
AF  K.  W.  O.  Bröstbilden,  v.  s.,  i  tidens  drägt,  med  Wa- 
saorden. —  Under  axeln:  t.  k. 

Frans.  :  ERKÅNSLA  AF  GÖTHEBORGS  STAD  HVARS 
FATTIGVÅRD  INRÅTTAD  EFTER  HANS  FÖRSLAG  VANN 
VERKSTÅLLIGHET    GENOM    HANS    DRIFT.     I  afskärn.:  på 

STADENS   ÄLDSTES    BEKOSTNAD    1806. 

Diam.  18  lin.  (16  storl.).  Grav.  af  C.  Enhörning.  (St^  på  K. 
Myntet).  Slagen  1806  af  Borgerskapets  äldste  i  Göteborg.  Åtsidans 
stamp  oingjordes  två  gånger  innan  den  godkändes.  —  K.  Mk  o.  B-n 
i  silfver. 

D:r  Dubb  egde  stort  anseende  i  sin  ort,  både  som  läkare  och 
medborgare.     Sahlgrenska    sjukhuset   i  Göteborg  och  karantänsinrätt- 


*)  Talet  '^0  i  afskiiniingfn  på  Frimsidaii  an.s^af  riklifl  kliilibeiis  iildcr,  iiiir  (Icinui  Från- 
sida fijjordes  är  17«9.  För  att  rätta  ärsujipgificn  liai'  iiiaii  pä  ett  och  annat  exem- 
plar nifd  jrrafstickel  ändrat  2(1  till  M).  Ett  sädani  exemplar  förvaras  i  Bruks- 
patron (.'.  Östbergs  (f.  d.  .1.  Scliarjisj  samling. 


320 

ningen  på  Känsf)  i  Bohuslänska  skärgården  anordnades  efter  hans 
förslag  och  under  hans  ledning,  äfvenaom  fattigvärden  i  Göteborg, 
i  hvilken  stads  Öfriga  kommunalärender  han  tog  verksam  och  af- 
CTörande  del.  Man  har  derför  sagt  att  förtroendet  till  hans  ofelbar- 
het var  inom  detta  samhälle  så  stort,  att  stadens  klockor  ställdes 
efter  hans  ur.  Af  Konungen  kallades  han  till  Ledamot  i  en  kommite 
f()r  utarbetande  af  förslag  till  ordnande  af  hela  rikets  fattigvård. 


FREDIITK  B(3GISLAUS  von  SCHT\  ERIN. 

Grefce.     Födrl   i   Stralmnd  ch   7  Oct.  1764.     Th.  D:r; 

Koiigl.   Hof predikant;    KontraktqynM   och   Kyrkoherde   i 

Sala;  Fidbnäktig  i  Rikds  Ständers  Bank;  Ledamot  af 

K.  M  O.;  Ledamot  af  K    W.  A.*) 

Död  d.  9  April  1834. 

Åts.  FREDER.  BOGISL.  A  SCHWERIN  COMES.  Hiif- 
vudet,  h.  s.,  med  halskrage.  Vid  iiedra  kanten:  d,  i  oct. 
MDCccxxxiV.  —  Nedanför:  n.  frumerie. 

Frans.  JUSTO  ET  TENACI.  Vid  nedra  kanten: 
COLLEGAE  ET  AMici.  Ett  ymiiighetshom  fullt  med  mynt, 
inom  en  eklöfskrans. 

Diam.  15  lin.  (13  stork).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1834  af  Fullmäktige  i  Rikets  Ständers  Bank,  med 
aidedniiiiz  af  det  Svenska  myntväsendets  ordnande  genom  realisationen, 
fiir  hvilken  Gr.  Schwerin  länge  och  ihärdigt  hade  kämpat.  Den  1  Octl 
niinmda  ar  började  Banken  utvexla  silfver.  —  K.  Mk.  o.  B-n  isilfver. 

Gr.  Schwerin  började  sin  bana  som  militär,  men  lemnade  1784 
krigstjeiisten ;  blef  två  år  derefter  Kongl.  llofpredikant  och  utnämn- 
des 1788  till  Kyrkoherde  i  Sala,  i  strid  mot  stadens  privilegier.  Hans 
rastliisa  verksamhet  vände  sig  periodiskt  åt  olika  håll  och  slutade 
vanligen  ej  fcirr  än  han,  i  hvarje  riktning,  hade  natt  sitt  mål.  Sa 
var  han  skiftevis  itrig  landtbrukare,  trädgårdsodlare,  historieskrifvare, 
b(;lletrist,  musiker,  politiker  och  tinanciei".  Som  riksdagsman  var  han 
en  tid  chef  fcir  oppositionen  pa  Riddarhuset,  innan  denna  genom  sin 
demokratiska    riktning    vexte    honom    cUVer    Inifvudet.     Sina   sista  år 


•)  fircfvc    Sdiwcrin    .-ifsadc    sig    ar    18LM   Icdaiiiolskapet   i  K.   Wetenskaps  Akadwiiieii, 
»f  niihsiiöjc  med  de  nya  .stad^rarncs  frm-skrift  om    Jicdamötcnins  indeliiiiip  i  klasser. 


^-■\ 


ö-|ty 


321 

använde  han  som  Fullmäktig  i  Banken  under  ihärdig  kamp  för  reali- 
sationens genomförande,  hvilket  mål  uppnåddes  samma  år  döden  satte 
en  gräns  för  hans  vidare  verksamhet. 


ERIK  CARL  TRAFYENFELT. 

Född  d.  8  Mi:  1774.    Med.  D:r;  Medicinalräd ;  Pro- 
fessor; Riddare  af  K.  N.  O.  och  af  K.   W.  O.;  Leda- 
mot af  K.  ^W.  A.     Bäd  d.  17  Jan.  1835. 

1. 

Åts.  C.  TRAFVENFELT  M.  D.  R.  COLL.  SAN.  ASS. 
PROF.  EQV.  O.  ST.  P.  ET  V.  Hufvuclet,  li.  s.,  ined  veck 
kring  halsen.  —  Nedanför:  m.  niiMEiaE. 

Fräns.  SODALI  DILECTO  ET  PER  QUINQUENN.  SE- 
CRETARIO  OPT.  MERITO  SOCTETAS  MEDICOR.  SVEC.  A. 
MDCCCXYII.  inom  en  lagerkrans. 

Diam.  12.\  lin.  "(9  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Svenska  Läkare  Sällskapet  1817,  då  Trafven- 
felt  der  nedlade  sin  femåriga  sekreterarebefattning.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 

En  minnespenning,  upptagande  D:r  Trafvenfelts  namn 
bland  Svenska  Läkare  Sällskapets  stiftare,  se  under  Frih. 
Berzelius  (f  1848). 

Trafvenfelt  hade  med  synnerligt  nit  deltagit  i  Läkare  Sällskapets 
stiftelse  och  befrämjat  dess  ändamål,  dels  genom  sin  otröttade  verk- 
samhet, dels  genom  en  betydlig  gåfva  af  penningar.  Som  läkare  och 
menniskovän  har  han  lemnat  ett  aktadt  och  kärt  minne. 


21 


S22 


ERIK  N()RDE^^  ALL. 

Född  d.  2  Juli  173.3.     Ofverste  Löjtnant  vid  Flottans 

Mekaniska   corps;   Förei^tdndare   vid  Carl  Gustafs  stads 

gevärsfaktori;  Riddare   af  K.    W.    O.;  Ledamot  af  K. 

W.  A.    Död  d.  2  Maj  1835. 

Åts.  ERICUS  XORDf:WALL.  Hnfviiclet,  v.  s.  —  Ne- 
danför:   M.  F. 

Fräns.  QUAS  NATURA  NEGAT  PRAEBUIT  ARTE 
VIAS.  Två  slussar  med  vindbroar  och  underskrift:  Troll- 
hättan.  TELGE.     I  afskärn.:  socio   meritiss.   reg.  ac.  scient. 

SVEC. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1836.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Bland  de  många  byggnadsarbeten  Nordewall  (kallad  Xordwall, 
innan  han  1816  adlades)  utfört,  förtjena  i  första  rummet  nämnas  ka- 
nalerna och  slussarne  vid  Trollhättan  och  Södertelge,  hvilka  öppna- 
des för  segelfarten,  den  fiirra  1800,  den  sednare  1820.  Till  båda 
dessa  storartade,  redan  under  föregående  tider  påtänkta,  företag  hade 
han  sjelf  uppgifvit  planen.  Derjemte  fullbordade  han  Strömsholms  kanal 
(1782),  uppförde  vid  Dannemora  grufvor  en  dam  till  skydd  mot  Gruf- 
sjöns  öfversvämningar,  förbättrade  uppfordringsverken  vid  Fahlu  gruf- 
va,  anlade  mekaniska  verk  vid  Elfdals  porfyrbrott,  inrättade  vatten- 
verk och  machinerier  för  gevärsfaktoriet  i  Carl  Gustafs  stad  och  vid 
åtskilliga  bergverk. 


CARL  PETER  HÄLLSTRÖM. 

Född   d.    27   Febr.   1774.      Ofverste    Löjtnant;   Kapten 

vid    Sjömätnimjscorpsen;   Chef  för  norra   kanaldistriktet 

ock  för  ISjökartearchivet ;  Riddare  af  K.  W.  O.;  Ledamot 

af  K.   W.  A.     iJöd  d.  13  Mars  1836. 

Ats.     c.  P.  UÄLLSTROM  SUB  CHILIARCHA  EQV.  A  UR. 

llufvudet,  h.  s.  —  Nedanför:   «.  r 


323 

Frans.  MARIS  ET  TERRAE  AffiNSORI  på  ett  band 
lindadt  om  två  eklöfsqvistar,  som  bilda  en  krans  kring 
en  <iTupp  af  instrumenter  (glob,  mätkedja,  diopterlineal, 
qvadrant,    cirkelmätare,    penna)    och    kartor.      I    afskärn.: 

SOCIO   MERITISS.    R.    ACAD.    SCIEXT.    HOLM.    MDCCCXLI. 

Diam.  10.^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  M.  Frunierie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  ^YetenskaJ)s  Akademien  1841.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Hällström,  bildad  af  den  bekante  patrioten  J^riherre  Sam.  Gu- 
staf Hermelin,  har  förvärfvat  ett  aktadt  namn  genom  sina  många 
lika  noggranna  som  prydliga  kartor,  till  en  del  utgifna  i  den  Her- 
melinska (sedan  Geografiska  Inrättningens)  samling  af  provinskartor, 
genom  anställda  triangelmätningar  och  polhöjdsobservationer,  af\äg- 
ningar  af  vattendrag,  sjömätningar  m.  fl.  för  landets  undersökning 
och  kommunikationers  förbättrande  vigtiga  arbeten. 


GEORG  MAGNUS  HELSING1U8. 

Född   d.   13   Mars   1786.     Sekreterare   i   Fikets  Stihi- 

ders  Bank;  Riddare  af  K.  N.  O.     Död 

d.  20  Jan.  1838. 

Åts.  G.  M.  HELSINGIUS  AERAR.  ORDD.  R.  SV.  A 
SECR.  Hufvndet,  v.  s.,  med  en  enkel  halskrage.  Vid 
nedra  kanten:  xat.    1786  dex.   ks3<s.     Under  bilden:  frtmerie. 

Frans.  PROBITATIS  ET  LABORUM.  Svea,  en  qvin- 
na  med  Svenska  skölden  och  lejonet  vid  sidan,  sitter  sör- 
jande, med  armen  stödd  på  en  afskiiren  kolonn  prjdd  med  de 
fyra  riksståndens  sinnebilder,  svärd,  bok,  merkuriistaf  och 
sädesskära.  Vid  foten  ett  omstjelpt  ymnighetshorn  med  ut- 
fallande penningar.    I  afskärn.:  memores    ordd.  regni  svec. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Rikets  Ständer  vid  1840—41  ars  riksdag.  Om- 
skriften  måste  läsas  i  sammanhang  med  skriften  i  afskärningen.  —  K. 
NMk.  o.  B-n  i  silfver. 

Helsingius,  som  berömligen  tjenstgjort  i  Banken  .36  är,  deraf  21 
år  som  Bankosekreterare,  egde  noggrann  kännedom  af  detta  verk  och 
utarbetade  fr)rslag  till  dess  förändrade  organisation  jenite  nva  arbets- 
ordningai-. 


324 


BERNHARD  HENRIK  ORUSELL. 


Född  d.  15  Oct  1115.    Medlem  af  Kongl.  Hof kapellet; 

Musikdirektör  vid  Kongl.  l:sta  och  2:dra  Lifgrenadier- 

regementena.     Död  d.  28  Juli  1838. 

Åts.  BERNHARD.  HENRIC.  CRUSELL.  Hufvudet,  v. 
s.  Vid  nedra  kanten:  nat.  xv.  oct.  mdcclxxv.  —  Nedan- 
för bilden:  c  m  m. 

Frans.  TU  CALAMOS  INFLARE  LEVES  TU  DICERE 
VERSUS.  En  l3^ra  och  en  klarinett,  onigifna  af  lager,  samt 
en  npprullad  notskrift  pä  en  kubisk  fot. 

Diam.  14  lin.  (11  stor!.).  Grav.  1837  af  C.  M.  Mellgren  för 
hans  serie  af  minnespenningar  öfver  utmärkta  Svenska  vetenskaps- 
män, skalder  och  konstnärer.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Crusell  behandlade  med  stor  konstnärsskicklighet  flera  instrument, 
företrädesvis  klarinetten.  Som  tonsättare  vann  han  hjertan  och  rykte, 
äfven  utanför  fädeiMieslandets  gränser. 


PETER  HENRIK  LING. 

lödd   d.   15   Nov.   111  G.     Professor;  Föreståndare  för 

Gymnastiska    Centralinstitutet    i    Stockholm;    En    af   de 

Aderton   i  Svenska   Akademien;  Riddare  af  K.  N.  O. 

Död  d.  3  Maj  1839. 

Åts.  pOrreH  CiOFUlUK  OU®.  Hufvudet,  h.  s. — 
Under  kanten:  i  a  m. 

Fräns.  mPJR:  r+RirRttJflY:  ll>R+ttiYnil:  (Furir 
fornfroduni  idrottanianni,  d.  ä.:  Åt  den  fornkunnige  käm- 
pen). En  harpa  i  fornnordisk  stil  pä  ett  svärd  och  en 
eklöfsqvist  lagda  i  kors.  I  afskärn.:  P+KNYIRKI:  HK: 
nihiniini:  (Thokkamarki  uk  kenslulaun,  d.  ä,:  Gärd  af 
högaktning  och  tacksandiet). 

Diam.  20  lin.  (20  stork).  C;rav.  af  guldsmeden  J.  A.  Malm,  pä 
bekostnad  af  åtskilliga  Lings  vänner  och  lärjungar  1821.  —  K.  Mk. 
o.  li-n  i  silfver. 


Efter  ett  kringirrande  ungdonislif,  fullt  af  nöd  och  prutningar, 
anställdes  Ling  som  Fäktmästare  och  Gymnastiklärare  vid  Lunds 
Universitet;  flyttade  1813  till  hufvudstaden,  der  han  blef  stiftare 
ej  allenast  af  det  Gymnastiska  Centralinstitutet  utan  äfven  af  en  på 
vetenskapliga  grunder  hvilande  gymnastiklära,  som  både  inom  och 
utom  fäderneslandet  vunnit  erkännande  och  blifvit  ett  kraftigt  medel 
att  utbilda  ungdomens  tysiska  krafter,  gifva  krigaren  större  förtro- 
ende till  sina  vapen  samt  att  aflijelpa  månget  lidande  hos  det  för- 
svagade slägtet.  Som  skald  var  Ling  icke  mindre  originel.  Den  nor- 
diska gudasagan  och  det  nordiska  kämpalifvet  utgjorde  föremål  för 
hans  dikter  och  beundran.  Likväl  lyckades  han  ej  på  denna  väg  att 
grundlägga  någon  skola. 


JOHAN  OLOF  WALLIK 

Född  d.  15  Oct  1779.  Th.  D:r;  Sveriges  Arkebiakop 
och  Prokaiisler  för  JJpsala  Universitet;  Konuiujens  Of- 
V  er  hof pre  dikant ;  En  af  de  Aderton  i  Svenska  Akade- 
mien; Andlig  Ledamot  af  K.  Maj.is  O.;  Ledamot  af 
K.  W.  A.  och  af  K  W.  H.  o.  A.  A. 
Död  d.  30  Juni  1839. 

xlts.  JOH.  OL.  WALLIN.  Hufviiclet,  h.  s.  —  Vid  nedra 
kanten:  nat.  d.  xv.  oct.  mdcclxxdc.  —  Nedanför  bilden:  c.  m. 

Fräns.  GLORIA  IN  EXCELSIS  DEO.  En  Davidsharpa, 
öfver  hvilken  syns  stjernbilden  Carlvagnen  (Stora  Björn). 
—   Vid   kanten:  c.  m. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.).  Grav.  18:35  af  C.  M.  Mellgren  för  en 
serie  af  minnespenningar  öfver  utmärkta  Svenska  vetenskapsmän, 
skalder  och  konstnärer.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Wallin,  som  varit  Lektor  vid  Krigsakademien,  Kyrkoherde  i 
Adolf  Fredriks  församling,  Domprost  i  Westerås  och  19  år  Pastor 
primarius  i  Stockholm,  innan  han  1837  utnämndes  till  Arkebiskop, 
intager  som  andlig  vältalare  och  som  skald,  bildad  pä  klassisk  grund, 
ett  af  de  yppersta  rummen  i  vår  litteraturhistoria.  Oförgätliga  äro 
hans  förtjenster  af  den  omarbetade  Svenska  psalmboken,  hvilken  utan 
hans  kraftiga,  om  man  så  vill,  egenmäktiga  ingripande  i  det  lång- 
samma kommitearbetet,  sannolikt  ännu  länge  låtit  vänta  på  sig.  Huru 
man  än  må  bedöma  detta  hans  vigtigaste  arbete,  nuiste  likväl  enhvar 
tacksamt  erkänna  ej  mindre  den  vördnad,  hvarmed  han  bibehållit  det 
förträffliga  hos  de  gamla,  än  den  utmärkta  skaldegåfva  som  röjer  sig 
i    de    nya    eller  omarbetade  psalmer  han  sjelf  meddelat.     Att  han  af 


326 

undseende  mot  andra  författare  upptagit  åtskilligt,  som  hellre  bort 
utelemnas,  var  utan  tvitVel  ett  vilkor  för  framgången  af  det  hela. 
Med  rätta  har  han  ock  blifvit  kallad  »Davidsharpan  i  norden»,  på 
hviken  benämning  Frånsidans  sinnebilder  syfta.  Ej  mindre  förtjenar 
han  tack  derför  att  han  tillintetgjorde  försöket  att  till  allmänt  anta- 
gande framt\inga  en  oduglig  ny  bibelöfversättning. 


ARVID  HENRIK  FLORMAN. 

Flkkl   (L   4   Sept.    1761.     Med.    D:r;   Professor  i  ana- 
tomi,   kirurgi    och    veterinärvetenskap    vid   Lunds    Uni- 
versitet; Biddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.    W.  A. 
Död  d.  21  Jan.  1840. 

Åts.  A.  H.  FLORMAN  ANAT.  ET  CHIR.  PROF.  LUND. 
Hufvudet,  h.  s.  Nedanför:  nat.  i/oi.  den.  1840.  —  Under 
halsen:  p  h  l. 

Fräns.     ARG  ANA  DEAE  SCRUTATUR  IN  EXTIS.     En 

Romersk  offerprest  (Flarnen)  med  lyftad  knif,  står  färdig 
att  off""ra  en  vädur  liggande  framför  ett  lagande  altare. 
Vid  sidan  på  en,  fotställning  står  Helsogudinnans  (Hygiteas) 
bild.    I  afskärn.:  socio  suo  meritiss.  r.  acad.  scient.  svec.  a. 

MDCCCLI. 

Diam.  10.!,  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  P.  H.  Lundgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  185L  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Flonnan  har  öppnat  ett  nytt  skifte  af  anatomiens  studium  vid 
Lunds  Universitet,  der  han  en  längre  tid  på  olika  lärosalar  undervi- 
sade i  mennisko-  och  djuranatomi.  Hans  utgifna  lärobok  i  osteolo- 
gien  begagnas  ännu  i  de  Svenska  läroverken.  Den  utmärkte  veten- 
skapsmannen var  tillika  en  eftersökt  läkare,  företrädesvis  hos  de  fat- 
tiga, och  deltog  med  värma  i  utrotelsekrigot  mot  fyllerilasten.  Hans 
anatomiska  samlingar  och  ett  dyrbart  bibliothek,  hvilket  han  fortfor 
att  (ika,  äfven  sedan  han  (1828)  uppluht  att  bestrida  professionen, 
skänktes,  jenite  största  delen  af  hans  innehållsrika  handskrifter,  till 
Lunds  Universitet.  K.  Wetenskaps  Akademien  mottog  af  honom  ett 
kapital  af  1000  Riksdaler  lianko,  hvaraf  räntan  årligen  utdelas  åt 
författare  af  någon  godkiind  anatomisk  afhandling. 


827 


GUSTAF  AF  KLINT. 

Född   d.   31    Maj   1771.      Vice   Amiral;   Ordförande   i 

Sjöförsäkrings  Ofverrätten;  Kommendör  m.  st.  le.  af  K. 

S.  O.;  Ledamot  af  K.    W.  A.     Död 

d.  :J0  April  1840. 

Åts.  GUST.  A  KLINT  CLASSIS  SV.  PRAEF.  NAT. 
MDCCLXXI  DEN.  MDCCCXL.     Hufvudet,  h.  s.  —  Nederst: 

LUNDGRKX    F. 

Frans.  APERIT  SYRTES.  En  strålande  stjerna  öf- 
ver  en  del  af  jordklotet,  på  livilket  synas  konturerne  af 
Europas  kustländer  samt  Asiens  och  Afrikas  stränder  vid 
Medelliafvet  och  Svarta  hafvet,  så  vidt  dessa  äro  upp- 
tagna i  den  af  Amiral  Klint  utgifna  Sjöatias.  Resten  af 
jorden  döljes  i  moln.     I  afskärn.:  rei  bellicae  xaval.  reg. 

SOCIETAS   MDCCCXLI. 

Diam.  14i  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  (St.  på 
K.  Myntet).    Slagen  af  K.  Orlogsmanna  Sällskapet  i  Carlskrona  1841. 

—  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Redan  ^^d  11  års  ålder  fick  Klint  sin  första  officersfullmakt  i 
Svenska  flottan.'  Under  Finska  kriget  1788 — 1790  bidrog  hans  fur- 
utseende och  kännedom  af  farvattnen  vid  flera  tillfällen  att  rädda 
större  eller  mindre  afdelningar  af  flottan  från  förluster  eller  under- 
gång, och  hans  råd,  äfven  då  de  icke  följdes,  befunnos  alltid  väl- 
grundade. Största  delen  af  hans  verksamma  lif  egnades  åt  bildandet 
af  sjöofficerare,  och  företrädesvis  åt  utarbetandet  af  Sveriges  Sjöatias 

—  ett    verk,    som    bland    alla  sjöfarande  nationer  vunnit  välföitjent 
förtroende  och  gör  heder  åt  författaren  och  hans  fädernesland. 


LEONARD  GYLLENHAAL. 

Född  d.  3  Dec.  1752.     Major;  Riddare  af  K.   W.  O.; 
Ledamot  af  K.   W.  A.     Död  d.  13  Maj  1840. 

Åts.  LEON.  GYLLENHAAL  ENTOMOL.  SVEC.  NAT. 
MDCCLIL  DEN.  MDCCCXL.  Bröstbilden,  v.  s.,  i  tidens  drägt 
med  kappa  och  Wasaorden. 


328 

Frans.     DIVAM    COLUIT    IN   IMAGINE    PAR  VA.     En 

offerprest,  lutad  öfver  Cybeles  (Naturens)  genom  o-udin- 
nans  hufvud  betecknade  altare,  betraktar  en  fjäril  kry- 
pande  ur   sin    puppa.     I   afskärn.;  socio   meritiss.   r.   acad. 

SCIEXT.    SVEC.   A.    MDCCCXLVIII. 

Diam.  10|  lin.  (7  storl.).    Grav.  af  P.  II.  Lundgren.    (St.  på  K. 

Myntet).     Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien  1848.  K.  Mk.  o. 

B-n  i  silfver. 

Gyllenhaal  tog,  efter  26  års  tjenst  i  Kongl.  Lifdrabantcorpsen, 
afsked  1799,  med  Majors  fullmakt.  Den  föga  ansträngande  tjensten 
lemnade  mycken  ledighet,  hvilken,  likasom  hans  hela  återstående  lef- 
nad,  egnades  åt  landtbruket  på  hans  egendom  H Öberg  i  Wester^öt- 
land  och  at  naturvetenskaperna.  Hans  utgifna  Insecta  Sceclca  skattas 
som  ett  hufvud-verk  inom  entomologien.  Derjemte  lemnades  värde- 
fulla bidrag  till  Schönherrs  och  Fallens  vetenskapliga  arbeten.  Hans 
dyrbara  insektsamling  skänktes  till  K.  Wetenskaps  Societeten  i  Upsala 


ROBERT  HENRIK  REHBINDER. 

Född  Svensk  Friherre  d.  15  Juli  1777.  Sedaji  Grefve; 
Verkligt  Kejserl  Ryskt  Geheimeråd;  Minister  Statsse- 
kreterare för  Storfurstendömet  Finland;  t.  f.  Kansler  för 
Universitetet  i  Helsingfors;  Kommendör  af  K  K  O. 
Död  d.  8  Mars  1841. 

Ats.  ROBERTUS  HENRICUS  REHBINDER  COMES. 
Hulvudet,  v.  s.  Vid  nedra  kanten:  nat.  d.  iö  jul.  a.  1777 
MORT.  D.  8.  MART.  A.  184  1.  —  Under  halseu:  Gravören  P. 
Utkms  namn  ined  Ryska  bokstäfver. 

....rr  ^ ''  ^."  ^-  ^^^^^^  MERITIS  DE  PATRIA  INCLYTO  PIETAS 
CIVIUM  inom  en  eklöfskrans. 

SlaaP^'^"f  r  '^'\/-^^.  '^"''-^  ^^'■^^^-  '-^^  !'•  Utkin  i  St.  Petersburg. 
Slagen  af  Gr  Rehl.mders  vänner  i  Finland  efter  hans  död.  -  K. 
Mk.  1  silfver;  B-m  ]  Ijionz. 

rler  ^Zf!u^  "■'  ;";''^^"-*>'^^t  (1788-1795)  ingick  Fnh.  Rehbin- 
n'ir  Finl.^  '.Jna  ;^''''''.'"=^^^"^"^  ^^"'^  ^^''  Assessor  i  Åbo  Ilofrätt, 
st  d  ,  n  'i'  ^'^^^'"^•■ycktes  frän  Sverige.  Genast  derefter  fram- 
a.  s  nv.  •!'.  II  '  l"""'/^^^"'  kraftigast  inverkat  på  ordnandet  af  detta 
^\X-^^^'''''  "'  ''""^"^  '^''"'"^'  '-'^  .sedan  oafbrutetegnade 


329 


JAKOB  GUSTAF  De  la  GARDIE. 

Grefve.  Född  d.  16  Juni  1768.  En  af  Rikets  Her- 
rar; Öfverste  Marskalk  hos  H.  M.  Drott7ii7ig  Desideria; 
General;  Kapten  Löjtnant  vid  K.  Lifdrahantcorpsen; 
Ordförande  i  rikets  Allmänna  ärenders  Beredning;  Rid- 
dare och  Kommendör  af  K.  Maj:ts  O.  samt  Ordens  Vice 
Kansler;  Riddare  af  K  Carl  XlILs  O.;  Ledamot  af 
K.  W.  H.  o.  A.  A.     Död  d.  26  April  1842. 

Åts.  COMES  JAC.  DE  LA  GARDIE  E  REGNI  PROCER. 
Hiifvudet,  h.  s.  —  Nederst:  m:  frumerie. 

Fräns.  PRAESIDI  HONOR ARIO  PER  XX  FERE  AN- 
NOS  INDEFESSO  LABORE  REBUS  IPSIUS  CONSULENTI 
COETUS  GERM.  HOLM.  GRATISSIMO  ANIMO  MDCCCXLII 
inom  en  krans  af  sammanflätade  ek-  och  palmblad. 

Diam.  15^  lin.  (13  stoii.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet),  Slagen  af  Tyska  Församlingen  i  Stockholm,  då  Gr.  De  la 
Gardie  1842  lemnade  sin  befattning  som  Praeses  honorarius  i  försam- 
lingens kyrkoråd,  till  hvilken  han  d.  19  Maj  1823  mottog  församlin- 
gens kallelse.  Minnespenningen  hann  likväl  icke  blifva  färdig  före 
hans  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  De  la  Gardie  hade  varit  anställd  som  Envoyé  extraord.  vid 
hofven  i  Wien  (1799-1801)  och  Madrid  (181.3—1815),  förde  landt- 
marskalksstafven  vid  landtdagen  i  Pommern  1806  och  riksdagen  i 
Stockholm  1833 — 1835,  och  satt  ordförande  eller  ledamot  i  en  stor 
mängd  sällskap  och  föreningar.  Hans  nitfulla  omsorg  bidrog  vä- 
sentligt till  stiftande  af  Stockholms  sparbank  och  Sällskapet  fcir  vexel- 
undervisningens  befrämjande.  På  sin  egendom  Löberöd  i  Skåne  grmi- 
dade  han  vackra  samlingar  af  böcker,  handskrifter,  handteckningar 
m.  m.,  hvaraf  hans  arfvingar  lemnat  större  delen  till  Lunds  Uni- 
versitet. Med  betydliga  uppoffringar  lät  han  i  det  s.  k.  De  la  Gar- 
dieska  Archivet,  utgifvet  af  P.  Wieselgren,  ur  dessa  samlingar  all- 
mängöra  en  stor  mängd  handlingar,  upplysande  fädenieslandets  samt 
enskilda  slägters  och  personers  och  Svenska  litteraturens  historia. 


330 


JOHAN  HOLMBERGSON. 

Född  d.  24  Juni  1764.    Jur.  D:r;  Jiiris  Patrii  et  Ro- 
mani  Professor  vid    Lunds   Universitet;  Riddare  af  K. 
N.  O.     Död  d.  26  Maj  1842. 

Åts.  JOH.  HOLMBERGSON  JUR.  D.  ET  PROJ\  LUND. 
Hufvudet,    v.    s.,    med    kalott.      Vid    iiedra    kanten:    nat. 

.MDCCLXIV.   DEN.    MDCCCXLII.   NcdanfÖF    bilden:    lea  ahlbok.v. 

Fråns.~  INTERPRETI  SAGACISSIMO.  En  bok  ined 
tre  kronor  pä  permen  (Svenska  Lagen)  liggande  pä  en 
fyrkantig     fotställning.       I     afskärn.:     pietas    discipulorum 

MDCCCLIV. 

Diam.  17  lin.  (15  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Alilborn,  född 
Lundgren.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  Holmbergsons  fordna  lär- 
jungar, enligt  beslut  fattadt  1854.  Minnespenningen  utkom  dock  icke 
förr  än  1859.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Holmbergson  befordrades  1810  från  Juris  oecon.  et  commerc. 
adjunktsplatsen  i  Upsala  till  professionen  i  Lund,  der  han  i  30  år  i 
sjelfva  verket  ensam  utgjorde  den  Juridiska  Fakulteten.  Knappt  nå- 
gonsin har  den  juridiska  bildningen  vid  våra  Universiteter  egt  en  lika 
utmärkt  målsman.  Han  var  på  samma  gång  grundlig  föreläsare  och 
samvetsgrann  examinator,  och  förstod  derjemte  att  hos  sina  lärjun- 
gar väcka  liog  för  vetenskapen  och  mana  dem  till  sjelfverksamt  stu- 
dium, icke  ensamt  för  examen  utan  för  lifvet.  Från  hans  lärosal 
har  ock  ett  stort  antal  utmärkt  dugliga  män  utgått  i  samhällets  tjeust. 


PEHR  FRIGEL. 

Född  d.  2  Sept.  1150.    Sekreterare  i  K.  Musikaliska  Aka- 
demien.    Död  d.  24  Nov.  1842. 

A 1 8.  PETRUS  FRIGEL.  Hufvudet,  h.  s.,  med  veck 
kring  halsen.     Nederst:  m.  frumerie. 

V  r  ä  n  s.  SUO  PER  ANN.  XLV  SECRETARIO  JAM  AMPL. 
NONAfrENARK)  MFJIITOIIUM  IMMORTALIUM  MEMOR  R. 
ACAD.  MUSiC.  HOLM.  MDCCCXLl  inom  en  laserkrans. 


331 

Diam.  13]  lin.  (10  storl.).  GTav.  af  M.  Frunierie.  fSt.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Musikaliska  xVkadeniien  i  Stockholm  1841, 
dä  Frigel  der  nedlade  sekreterarebefattningen,  hvilken  han  45  år 
hade  bestridt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frigel  hade  varit  Sekreterare  i  K.  Statskontoret  och  tidtals  Pro- 
tokollsförande i  Statskonseljen,  men  lenmade,  till  följd  af  bruten  helsa, 
dessa  och  andra  statens  värf  redan  ar  1801,  derefter  mera  uteslu- 
tande egnande  sig  åt  sekreteraregöromålen  i  K.  Musikaliska  Akade- 
mien. Han  stod  i  vänskaplig  förbindelse  med  flera  af  samtidens  stör- 
sta tonsättare,  af  hvilka  hans  kompositioner  högt  värderades.  Bland 
dessa  intager  hans  oratorium:  Försonaren  på  Oljoberget  utan  tvifvel 
första  rummet. 


PETER  WINBLADH. 

Född    d.^  11   Nov.    1115.      Skräddaremästare   i  Stock- 
holm;  Ålderman;   Major   och   Bataljonschef  vid  Stock- 
holms  borgerskaps   militärcorps;    Riddare    af  K.  W.  O. 
Död  d.  20  Juni  1843. 

Åts.  TILL  STADSMAJOREN  RIDD.  AF  K.  W.  O.  PE- 
TER WINBLADH  AF  LOFL.  SKRÄDD AREEMBETET  I  STOCK- 
HOLM D.  3  APRIL  1843.  inom  en  eklöfskrans. 

Fräns.  ÅLDERMAN  1818—1832  EN  AF  STOCKHOLMS 
BORGERSKAPS  FEMTIO  ÄLDSTE  1819—1839  RIKSDAGSMAN 
1823 — 1828 — 18.34.   — .—      I    afskärn.:   föredöme  af  ordning 

REDLIGHET    OCH   HJELPSAMHET. 

Diam.  14^  lin.  (12  stork).  Grav.  af  Abr.  Salmson.  (St.  på  K. 
MyntetJ.  Slagen  af  Skräddareembetet  i  Stockholm  1843.  —  K.  Mk. 
o.  B-n  i  silfver. 

Winbladh  åtnjöt  stort  förtroende  inom  sin  samhällsklass,  af  hvil- 
ken han  valdes  till  ombud  i  Borgareståndet  vid  tre  riksdagar.  Han 
kallades  ock  till  ledamot  i  åtskilliga  direktioner  och  kommiteer. 


332 


LARS  HJORTSBERG. 


Född  d.  22  Nov.  1772.  Hof intendent ;  Aktör  vid  Kongl. 
Theatern;   slutlhjen  Andre  Departementf^chef  och  Leda- 
mot i  Direhtiori  öfver  sannna  Theater. 
Död  d.  8  Juli  1843. 

Ats.  LAUR.  HJORTSBERG  ACTOR  SCEN.  THE  AT. 
REG.  HOLM.  Hufvuclet,  v.  s.  Vid  ueclra  kanten:  nat. 
MDCCLXxii  DEN.  MDCCcxLiii.  —  Nedanför  bilden:  m.  f. 

Frans.     LONGE    PARS    MAXIMA    LUCTUS.     Sänggu- 
dinnan Tlialia  stående,  med  masken  och  jocusstafven,  läg- 
ger   en  niurgrönskrans    på  en  grafvård,  ä  hvars  framsida 
läses:  roscio  svecico.     1  afskärn.:  pietas  theatri  novi  hol- 

MIENSrS. 

Diam.  14^  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Nya  Theaterns  medlemmar  i  Stockholm  1843. 
—  K.  Mk.  0.  B-n  i  silfver. 

Hjortsberg  omfattades  af  Konung  Gustaf  III  med  synnerlig  nåd, 
upptogs  i  Konungens  enskilda  tjenst  som  page  (gar(^on  bleu),  fick 
tillsyn  öfver  bibliotheket  på  Haga  och  följde  som  Lektor  Konungen 
intill  dess  död.  Från  barndomen  hade  Hjortsberg  med  kärlek  egnat 
sig  åt  skådespelarkonsten  och  han  var  under  en  lång  följd  af  år, 
företrädesvis  i  komiska  roler,  Svenska  Kongl.  Theaterns  yppersta 
prydnad. 


PEHR  VON  AEZELIUS. 

Född^  d.  14  Dec.  1760.     Med.  D:r;  Konungens  Förste 

Arddater;  Professor  i  theoretisk  och  praktisk  medicin  vid 

Upsala   Universitet;  Kouimendör  m.  st.  k.  af  K.  W.  O.; 

Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A. 

Död  d.  2  Dec.  1843. 

1. 

Ats.  PETRUS  VON  AFZELIUS  ARCHIATER.  llidVu- 
det,  h.  s.  Dei-under  Nordstjerneordens  riddarestjerna.  — 
Under  kanten  af  halsen:   .  ,.", 


333 

Fräns.  PRUDENTI  AUDACIA.  En  bevinorad  nrenius 
(Läkekonsten)  står  pä  en  krokodil  och  stöder  sin  ornistaf 
pä    dess    hufvud.     1    afskärn.:  insPectori   meritissimo   stud. 

JUVENT.   FENNICA   UPS.   ilDCCCXXI. 

Diam.  11  lin.  (8  storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  Slagen  1821 
af  P^inska  nationens  studerande  i  Upsala,  hvilkas  Inspector  Afzelius 
hade  varit  sedan  1804.  Figurerne  på  Frånsidan,  tagna  ur  Afzelii 
adeliga  vapen,  beteckna  läkekonstens  magt  att  betvinga  det  materiela 
onda.  Inskriften  var  hans  valspråk,  upptagande  begynnelsebokstäf- 
verna  af  hans  namn  och  sannt  uttryckande  hans  egenskaper  som  prak- 
tiserande läkare.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


2. 

Ats.  PRUDP:\TI  AUDACIA.  Hufvudet,  h.  s.,  med 
kalott.  Derunder  en  a?sknlapiistaf.  —  Pä  bröstkan- 
ten:   L  V.  I,. 

Fräns.  PETRO  V.  AFZELIO  PER  L  ANNOS  DOCTORI 
MERITISSDIO  SOC.  MEDICOR.  S\  EC.  MDCCCXXXV.  inom  en 
krans  af  hälften  lager,  hälften  ek. 

Diam.  161  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgien.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Läkare  Sällskapet  och  lemnad  Af- 
zelius af  hans  lärjungar  och  vänner,  da  han  vid  1835  års  promotion 
i  Upsala  blef  Jubeldoktor.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

3. 

Åts.  PETR.  V.  AFZELIUS  PR.  xmCIlIAT.  REG.  MED. 
PROF.  UPS.  Hufvudet,  h.  s.,  med  kalott,  kopieradt  efter 
N:o   2.     Nedanför:  nat.   I/Oo.  dex-   1843. 

Fräns.  ABIIT  VÄTES  ORACULA  MANENT.  En  ^Escu- 
lapii  prest  vid  ett  lagande  altare  omslingradt  af  en  orm. 
I  afskärn.:  socio  MERrnss.  reg.  ac.  sc.  svec.  ArocccLvn. 

Diam.  lOi  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn,  född 
Lundgren.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akade- 
mien 1857.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Afzelius  (adlad  1815  von  Afzelius)  var  en  man  af  omfattande 
lärdom  och  praktisk  duglighet,  hvarför  han  ock  användes  i  många 
uppdrag,  äfven  utanför  hans  egentliga  embetsaligganden,  såsom  i 
kommittéer  för  ordnande  af  hufvudstadens  fattigvård,  rikets  under- 
visningsverk, armeens  medicinalverk  m.  m.  Som  Akademisk  lä- 
rare   och    praktiserande    läkare   åtnjöt  han  stort  anseende  och  förtro- 


ende.  Länge,  och  ännu  i  hans  höga  ålderdom  sedan  han  nedlagt 
sina  befattningar,  söktes  hans  råd  som  orakelsv^ar  i  svårare  sjuk- 
domsfall. 


MAGNUS  BRAHE. 

Grefve.  Född  d.  2  Sept.  1790.  En  af  Rikets  Herrar; 
Riksmarskalk;  General  Löjtnant;  Förste  Adjutant  hos 
Konung  Carl  Johan  och  Chef  för  Konungens  Adjutants 
och  Ordonanceojficerare  corps;  Sekundchef  för  K.  Lif- 
gardet  till  häst;  Kansler  för  K.  Krigsakademien;  Rid- 
dare och  Kommendör  af  K.  Majas  O.  och  Ordens  öf- 
verste  Skattmästare;  Riddare  af  K.  Carl  XIII.s  O.; 
Ledamot  af  K.  W.  A.  och  af  K.  W.  H.  o.  A.  A. 
Död  d.  16  Sept.  1844. 

1. 

Åts.  GREFVE  M.  BRAHE  EN  AF  RIKETS  HERRAR 
GENERAL  ADJUTANT  FÖR  ARMEEN.  Bröstbilden,  h.  s.,  i 
^eneralsuiiiform ,  med  seraiimerbandet  öfver  bröstet  samt 
Svärdsordens  koiiimendörsstjerna  och  Carl  XIII:s  Orden 
om  halsen  och  mantelveck.  —  Nedanför:  luxdgeex  f. 

Fräns.  ÅT  EN  ÄLSKAD  OCH  AKTAD  ORDFÖRANDE 
AF  SVENSKA  ARMEENS  FULLMÄKTIGE  ÅR  1839  inom  en 
lagerkrans. 

Diam.  18',  lin.  (17  storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  1839  af  Svenska  armeens  Fullmäktige,  under 
hvilkas  sammanträde  d.  v.  General  Adjutanten  Gr.  Brahe  varit  Ord- 
förande. --   K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

2. 

Ats.  MAGNUS  BRAHE.  HutVu(K-t,  h.  s.,  med  veck 
kring  halsen.   —   Nedanför:  pehk  lum.okkn-  f. 

i'r:ins.  STETIT  AD  FINEM  LONGA  TENAXQUE  FI- 
DKS.  Grefve  lirahe,  i  Serafimerordens  driigt,  står  sör- 
junde  vid  Konung  Cai-l  Johans  sarkofag,  pa  hvilken  lig- 
ger en   konglig  krona  a  ett   h3'eiide.      I   afskärn.:    civrs    et 

AVnci    MDCCCXMV. 


660 

Diam.  19  lin.  (18  storl.).  Grav.  af  P.  H.  Lund^n-en.  (St.  på 
K.  Myntet).  .Slagen  1844  af  Gr.  Brahes  vänner  och  bekanta,  att 
uttrycka  deras  aktning  för  hans  rena  och  osvikliga  trohet  mot  Kon- 
ung Carl  Johan,  vid  hvars  sjukdoms  och  dödsbcädd  hans  krafter  ut- 
tömdes. Minnespenningen,  hvars  inskrift  sålunda  bief  i  dubbelt  af- 
seende  sann,  hann  likväl  ej  fulländas  så  tidigt,  att  den  kunde  lem- 
nas  Gr.  Brahe  före  hans  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


3. 

Åts.  GREFVE  MAGNUS  BRAHE  RIKSMARSKALK  R. 
O.    K.    AF    K.    M.    O.     HufvLidet,    h.    s.    —    Nedanför:  pehr 

LUi\DGREN    FEC. 

Fräns.  FÖREBILD  AF  TROHET  OCH  TACKSAMHET. 
Grefve  Brahe  i  seraiimerdrägt,  med  riksinarskalksstafven 
i  hand,  sitter  sörjande  vid  ett  grafnionument,  pä  hvilket 
läses  början  af  inskriften:  carl  xiv  jo...  Ofverst  en  strå- 
lande stjerna.    I  afskärn.:  konung  carl  xiv  johans  stab  till 

EN   älskad   chef   D.    28   APRIL    J844. 

Diam.  18^  lin.  (17  storl.).  Grav.  af  P.  II.  Lundgren.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Konung  Carl  Johans  stab,  enligt  beslut  fat- 
tadt  'vid  stabens  upplösning  d.  28  April  1844.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Som  Konung  Carl  Johans  gunstling  och  vän  egde  Gr.  Brahe 
stort  mflytande,  blef  derför  mycket  anlitad  och,  hvilket  var  natur- 
ligt, af  många  klandrad.  Om  man  ock  kunnat  visa  att  hjertats  god- 
het någon  gång  förledt  honom  att  begå  misstag,  har  likväl  ingen  för- 
mått framlägga  någon  handling,  som  fästat  en  fläck  på  hans  minne. 
Hans  fosterländska,  ridderliga  sinne,  hans  utmärkta  förmåga  att  be- 
handla de  många,  ofta  vigtiga  och  grannlaga  värf,  som  varit  honom 
anförtrodda,  måste  hvarje  sanningsvän  aktningsfullt  erkänna.  De  dyr- 
bara skatter  af  konstverk,  historiska  urkunder  och  andra  minnen  från 
förgångna  tider,  han  af  ättgoda  förfäder  ärft,  vårdades  med  omsorg, 
förökades  betydligt  och  höllos  med  förekommande  välvilja  för  for- 
skare och  konstälskare  tillgängliga.  Konungatrohet  har  städse  varit 
ett  utmärkande  drag  inom  Braheätten  och  Grefve  Magnus  häfdade 
denna  sin  ätts  ära.  Lik  sin  stamfader  af  samma  namn,  Gustaf  II 
Adolfs  tillgifne  rådsherre,  förmådde  han  ej  länge  öfverlefva  den  kon- 
ungslige vän,  hvars  glädje  och  bekymmer  han  troget  delat  och  åt 
hvars  tjenst  han  offrat  sina  biista  krafter. 


336 


NILS  GABRIEL  SEFSTRÖM. 


Född  d.  2  Juni  1787.  Med,  D.r;  Professor;  Före- 
ståndare och  Förste  Lärare  vid  bergsskolan  i  Fahluji; 
sedan  adjungerad  Ledamot  i  K.  Bergs  Collegium  samt 
Föreståndare  för  dess  mineralkabinett  ock  proberkam- 
mare;  Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.  W.  A. 
Död  d.  30  Nov.  1845, 

Åts.  NILS  GABRIEL  SEFSTRÖM.  Hufvudet,  h.  s. 
—  Nedanför:  uxdgkex  f. 

Fräns.  MINNE  OCH  ERKÄNSLA  AF  FAHLU  BERGS- 
SKOLAS ELEVER  inom  en  krans  af  hälften  lager,  hälften 
ek.     Vid  nedra  kanten:  den  28  jax.  1839. 

Diam.  18  lin.  (16  storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  (St  på 
K.  Myntet).  Slagen  1839  af  personer,  som  begagnat  undervisningen 
vid  Falilu  bergsskola  under  den  tid  Sefström  varit  skolans  Förestån- 
dare och  I^örste  Lärare.  Dagen  på  Frånsidan  var  afskedsdagen,  då 
han  lemnade  denna  befattning,  från  hvilken  han,  till  följd  af  sjuklig- 
het,  föregående  året  begärt  och  erhållit  entledigande.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Sefström  var  en  af  Berzelii  utmärktare  lärjungar.  Efter  mång- 
årig lärarebefattning  vid  Krigsakademien  på  Carlberg,  Carolinska  In- 
stitutet och  Artilleriläroverket  på  Marieberg,  blef  han,  när  bergs- 
skolan i  Fahlun  år  1820  stiftades,  der  anställd  som  Föreståndare  och 
Förste  Lärare.  Genom  organiserandet  af  denna  skola,  upptäckter  i 
kemien,  förbättringar  i  jernhandteringen,  theorien  om  rullstensflodens 
verkningar  på  våra  berg,  det  förtjenstfulla  redigerandet  af  Jernkon- 
torets  Annaler  under  ett  fjerdedels  århundrade  (1820—1845),  under- 
sökningar i  bergverkens  historia  m.  m.  har  han  vunnit  vetenskapligt 
rykte  och  anspråk  på  fosterlandets  tacksamhet. 


ESAIAS  TEGNÉR. 

Född  d.  1.1  Kov.  1782.    TL  D:r;  Biskop  i  Wexiö  Stift; 

En   af  de  Åderton  i  Svenska  Akademien;  Kommendör 

m.  st.  k.  af  K.  K  O.;  Ledamot  af  K.  W.  A.  och  af  K. 

W.  IL  o.  A.  A.     Död  d.  2  Nov.  1846. 

Ats.     ESAIAS  TEGNÉR.    Hufvudet,  h.  s.  —  Nedanför: 

v.    .MKr.l,(illK\. 


337 

Frans.  VETAT  MORI.  Saga,  sittande  vid  en  run- 
sten bredvid  Urdarbrunnen  under  asken  Ygdrasil,  ristar 
pä  en  tafla:  Frithiof. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.).  Grav.  1834  af  C.  M.  Mellgreii  för  en 
af  honom  utgifven  serie  af  minnespenningar  öfver  Svenska  vetenskaps- 
män, skalder  ocli  konstnärer.  Frånsidans  stamp  har  förkommit  *j.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Som  Professor  i  Grekiska  litteraturen  (1812 — 1824)  intog  Tegnér 
ett  af  de  främsta  rummen  bland  de  flera  oförgätliga  män,  hvilkas 
lärdom  och  snille  gjorde  den  nykarolinska  periodeji^,  till  det  mest  ly- 
sande tidsrummet  i  Lunds  Universitets  historia.  Afven  som  Biskop 
och  Ephorus  fyllde  han  med  ära  sin  plats.  Talarens  och  skaldens 
rykte  har  dock  gått  ännu  längre.  ]Man  har  haft  svårt  att  hänföra 
Tegnér  till  någon  viss  af  de  s.  k.  skolorna  inom  Svenska  litteraturen, 
emedan  hans  snille  var  alltför  omfattande,  att  kunna  begränsas  inom 
partiskrankor.  Hans  sångmö  hade  hemtat  sin  bildning  ur  klassisk 
grund,  men  derjemte  med  sig  införlifvat  romantikens  glöd  och  den 
nordiska  sagans  djupa  alfvar  i  förening  med  den  österländska  poesiens 
bildprakt.  Svenska  folket  har  åt  sin  yppersta  skald  egnat  en  värdig 
minnesgärd  genom  att  resa  hans  af  Qvarnström  modellerade  bildstod 
på  Lundagård,  i  grannskapet  af  den  lärosal,  der  han  länge  arbe- 
tat för  ungdomens  bildning,  och  det  hem,  der  han  framlefvat  sina 
lyckligaste  dagar  och  diktat  sina  skönaste  sånger,  bland  hvilka  den 
utförligaste,  Frithiofs  Saga,  blifvit  på  minnespenningen  antydd. 


HANS  JÄRTA. 

Född  d.  11  Febr.  1774.  Statssekreterare  i  K.  Handels 
och  Finance  Expedition  af  K.  Maj:ts  Kansli;  sedan 
Landshöfding  i  Stora  Kopparbergs  Län  och  slutligen 
Chef  för  JRiks  Archivet;  En  af  de  Aderton  i  Svenska 
Akademien;  Kommendör  m.  st.  k.  af  K.  N.  O.;  Le- 
damot af  K.  W.  A.  och  af  K.  W.  H.  o.  A.  A. 
Död  d.  6  April  1847. 

1. 

Ats.     HANS  lÅRTA  inom  en  eklöfskrans. 

Frans.     OB  DEFENSOS  CIVES  MDCCC. 


*)  Sedan    Frånsidans    stamp    förkommit.,    liar  ett  eller  annat  exemplar  blifvit  priigladt 
•    med    begagnande    af   Frånsidans    stamp    till   Mellgreus  minnespenning  öfver  F.  M. 
Franzén  (se  pag.   3U). 

22 


338 


Diam.  17  lin.  (14^  storl.).  Uppgifves  vara  präglad  i  Kiipenhainn 
eller  Berlin;  dock  påstås  stamparne  vara  graverade  i  Stockholm  af 
L.  D.  Lunderberg.  Slagen  1804  af  några  Ridderskapet  och  Adelns 
ledamöter,  som  i  Göta  Hofrätt  blifvit  sakförda  i  anledning  af  de 
stormiga  uppträdena  på  riksdagen  i  Norrköping  1800  och  af  Järta 
med  framgång  försvarades.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  .  ÅT  MEDBORGAREN  STATSMANNEN  OCH  HOF- 
DINGEN  *  Derinoin  en  eklöfskraus  och  i  kransen  Järtas 
namnchiffer:  H.  J. 

Fräns.  AF  TACKSAMME  DALA  INBYGGARE,  på  ett 
band.  Dalarnes  vapen,  tvä  korslagda  pilar  och  en  krona 
i  en  krönt  sköld. 

Diam.  37  lin.  Gjuten  i  tackjern  vid  Bergsunds  gjuteri  i  Stock- 
holm 1822  på  bekostnad  af  Järtas  vänner  i  Dalarne,  när  han,  all- 
mänt saknad,  nedlade  styrelsen  af  detta  Län.  Sällsynt.  —  K.  Mk.  i 
tackjern. 


Ats.  HANS  JÅRTA.  Hufvudet,  h.  s.  Vid  nedra 
kanten:  nat.  xi  febr.  mdcclxxiv.  —  Under  bilden:  c.  m.  m. 

Fräns.  UNl  CUNCT.E  DEBERE  FATEMUR.  Themis, 
Minerva  ocli  Clio  liiggande  hvar  sin  krans  pä  ett  altare. 
—  På  marken:  m. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.).  Grav.  1837  af  C.  M.  Mellgren  för  hans 
serie  af  minnespenningar  öfver  utmiirkta  Svenska  vetenskapsmän, 
skalder  och  konstnärer.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Järta,  f(")dd  Friherre  Hjerta,  afsade  sig  adelskapet  under  stri- 
derna på  Riddarhuset  vid  riksdagen  i  Norrköping  1800  och  ändrade 
namnet.  Sedan  han  i  anledning  häraf,  på  Konungens  befallning,  blif- 
vit .skild  från  sin  protokollssekreteraretjenst  i  K.  Justitire  Revision, 
lefde  han  .som  privatman  till  1809,  då  Konung  Carl  XIII  kallade 
honom  till  Statssekreterare  i  K.  Handels  och  Finance  Expedition  af 
Kongl.  Maj:ts  Kansli.  Nämndes  1812  till  Landshöfding  i  Stora  Kop- 
parbergs Län,  från  hvilken  befattning  han  tog  afsked  1822.  Åter- 
gick derefter  till  privatlifvct,  hufvudsakligon  sysselsatt  med  forsknin- 
gar i  fiidf'rn(!slandots  häfder  och  lughistoria,  tills  han  1837  antog 
chefskapet  i  Rik.s  Archivot,  utan  att  mottaga  riksarchivarichinen, 
hvilken  af  honom  anvilndes  till  Hir bättrande  af  de  (ifriga  tjenstemän- 
nens    lönevilkor    och    till    arfvoden   åt  extra  ordinarie  i)itriiden.     Han 


339 

uppryckte  detta  länge  tillbakasatta  embetsverk  till  en  högre  verk- 
samhet (n:h  iipi)gaf  [lian  till  dess  ändamålsenligare  organisation  samt 
uppmuntrade  genom  sin  föresyn  och  goda  anvisningar  yngre  forskare 
att  begagna  dess  rika  historiska  skatter.  Långvarig  sjuklighet  nöd- 
gade honom  att  nedlägga  sistnämnda  befattning  1844,  men  förmådde 
ej  inskränka  hans  lifliga  själs  verksamhet.  Under  de  sista  åren  fängslad 
rid  sjukbädden,  i  Upsala,  träffades  han  alltid  med  bok  eller  penna 
i  hand,  och  höll  tidtals  föreläsningar  i  laghistorien  för  en  vald  krets 
af  den  studerande  ungdomen,  till  hvilken  äfven  de  Kongl.  Prinsarne 
slöto  sig.  Sålunda  fortfor  han  intill  sin  lefnads  slut  att  med  sitt 
snille,  sina  kunskaper  och  sin  minnesgoda  erfarenhet  uppl3'sa  samt 
med  faderlig  kärlek  leda  och  uppmuntra  de  talrika  unga  vänner  han 
samlat  omkring  sig.  lians  skrifter  ega,  jemte  innehållets  stora  värde, 
förtjensten  af  den  yppersta  stil. 


ERIK  GUSTAF  GEIJER.) 

Född  d.  12  Jan.  1783.    Professor  i  historien  vid  Up- 
sala  Universitet;  En  af  de  Aderton  i  Svenska  Akade- 
mien;  Kommendör  af  K.   N.   O.;  Ledamot  af  K.    W. 
A.  och  af  k.   W.  H.  o.  A.  A.     Död 
d.  23  April  1847. 

1. 

Ats.  ERICUS  GUSTAVUS  GEIJER.  Hufvudet,  h.  s. 
Vid  nedra  kanten:  nat.  xii.  jax.  mdcclxxxiii.  —  Under 
bilden:  c.  m.  m. 

Frans.  ORE  PROFUNDO.  En  bard,  sittande  i  en 
fjelltrakt    vid   en  runsten,  slår  sin  harpa.   —  Pä  en  sten: 


c.    .M.    M. 


Diam.  14  lin.  (II  stork).  Grav.  af  C.  M.  Mellgren  1835  för 
hans  serie  af  minnespenningar  öfver  utmärkta  Svenska  vetenskaps- 
män, skalder  och  konstnärer.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


*)  Som  prof  pä  utländingars  kännedom  af  Svenska  personer  och  förhallanden  ma 
nämnas,  att  Hr  llippol.  Kluyskens  i  dess  vackra  arbete  Des  hommes  celebres  dans 
les  Sciences  et  les  arts  et  des  médailks  qui  coiisacrent  leur  souvenir,  Gand  1859, 
1 :  337 ,  upptager  den  under  N:o  I  här  anförda  minnespenningen  för  »Gcijer,  Erir- 
Gustave,  Médecin  recommandable  ä  Heidelberg». 


340 

2. 

Åts.  ERICUS  GUSTAVUS  GEIJER  SVEC.  Bröstbilden, 
v.  s.    Vid  nedra  kanten:  nat.  mdcclxxxhi.  den.  mdcccxlvii. 

F  r  ä  n  s.  TUA  C AELESTES ILLUSTR ANT  OMINA  FLAM- 
MAE.  £n  bevingad  genius  lyser  med  sin  fackla  Histo- 
rien, en  sittande  qvinna,  som  skrifver  på  en  tafla.  I 
afsklirn.:  xobili  historico  civi  optimo  grati  cultores  et  amici 

MDCCCL.    —    Vid    sidorna:    c.  g.  avAKNSTRÖM  inv.    p.  h.  luxdgrex  fec. 

Diam.  1^|  lin.  (14  storl.).  Grav.  af  P.  H.  Lundgren  efter  Pro- 
fessor C.  G.  Qvarnströms  modell.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af 
Geijers  lärjungar  och  vänner  1850.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Geijer  har  som  historieskrifvare ,  skald  och  tonsättare  vunnit 
oförvissneliga  lagi-ar.  Hans  historiska  arbeten  utmärka  sig  genom  forsk- 
ningens omfång,  framställningens  förträfflighet  och  en  honom  egen 
siareförmåga  att  genomskåda  händelsernas  sammanhang  och  utveck- 
ling. i\Iänga  af  hans  skönaste  dikter  behandla  änmen  ur  Nordens 
forntid,  till  hvars  upplysande  han  kraftigt  medverkat  genom  sitt  del- 
tagande i  utgifvandet  af  Svenska  folkvisor  samt  i  stiftandet  af  Gö- 
tiska Förbundet,  hvars  värderika  tidskrift  Iduna,  af  honom  ensam 
börjad,  innehåller  många  förtjenstfulla  afhandlingar  af  hans  hand. 
Till  flera  af  sina  dikter  har  han  sjelf  satt  herrliga  melodier,  hvar- 
igenom  dessa  länge  skola  bibehålla  sin  ungdomsfriskhet.  Afven  hans 
större  nnisikaliska  kompositioner  bära,  lika  som  allt  hans  författare- 
skap,  snillets  prägel. 


JONAS  HENRIK  GISTREN. 

Född  d.    7   Juni  1767.     Professor;  Praktiserande  Lä- 
kare i  Stockholm;  Ledamot  af  K.    W.  A. 
Död  d.  21  Maj  1847. 

En  minnespenning,  på  hvilken  Gistréns  namn  före- 
kommer bland  Svenska  Läkare  Sällskapets  stiftare,  se  un- 
der Frih.  Berzelius,  pag.  347. 

Gistrén  var  till  en  tid  anställd  som  Adjunkt  vid  Allmänna  barn- 
biirdshuset  i  Stockholm,  hvilken  befattning  han  lemnade  1805,  fiir 
att  odoladt  egna  sig  åt  sin  vidsträckta  enskilda  sjukvård  i  Imfvud- 
fitadeii.  Stort  och  riittvist  var  det  förtroende  han  egde,  fcirotriidesvis 
*iojn  iic<;ouch('ui-  ocli  i  liehandling  af  barnsjukdonuir. 


341 

FRANS  MTCHAEL  FRANZÉN. 

>      Född  d.   9  Febr.   1772.     Tk.   D:r;   Biskop   i  Hernö- 

sands   Stift;   En   nf  de  Aderton  i  Svenska  Akademien 

och   i   10   dr   Akademiens   Sekreterare;   Kommendör  m. 

st.    k.  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A.  och  af  K. 

1V.  H.  o.  A.  A.     Död  d.  14  Aug.  1847. 

Äts.  FRANS.  MICHAEL.  FRANZÉN.  Hufviulet,  v.  s. 
Vid  necb-a  kanten:  xat.  ix.  febr.  mdcclxxii.  —  Under  bil- 
den:   c  M  M. 

Fräns.  HIS  AMOR  UNUS.  Religionen,  en  beslö- 
jad qvinna,  sittande  med  kors  i  högra  handen,  hvilar  den 
venstra  på  en  bok  (bibeln)  liggande  pä  ett  altare;  .Skal- 
dekonsten, en  lagerkransad  qvinna,  stående  med  ett 
plectrum  i  venstra  handen,  stöder  sin  lyra  pä  samma  al- 
tare. —  Pä  marken:  jr. 

Diam.  14  lin.  (11  stor!.).  Grav.  18.36  af  C.  M.  Mellgren  för 
hans  serie  af  minnespenningar  öfver  utmärkta  Svenska  vetenskaps- 
män, skalder  och  konstnärer.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Franzén  var  Bibliothekarie  och  Professor  i  litterärhistoria,  der- 
efter  Professor  i  historia  och  praktisk  filosofi  vid  Abo  Universitet  och 
tillika  Pastor  i  Pemar.  Efter  Finlands  afträdande  till  Ryssland  öf- 
verflyttade  han  1810  till  Sverige  och  lilef  här  Kyrkoherde,  först  i 
Kumla  pastorat  i  Nerike,  sedan  i  Clara  församling  i  Stockholm,  och 
slutligen  (1831)  Biskop  i  Hernösands  stift.  Hans  intagande  lyriska 
ungdomsdikter  och  den  vackra  sangen  öfver  Creutz  väckte  allmän  be- 
undran och  beredde  honom  tidigt  utmärkelser  af  Svenska  Akademien, 
der  han  1808  invaldes  efter  Gyllenborg  och  1824  efter  Rosenstein 
mottog  sekreterareplatsen,  hvilken  lemnades  18.34,  då  biskopsstolen 
tillträddes.  Hans  Minnesteckningar  i  denna  Akademis  Handlingar 
(1812 — 1844),  hans  predikningar  och  öfriga  skrifter  i  obunden  stil 
och  ännu  mera  hans  älskliga  dikter,  till  en  del  omfattande  historiska 
ämnen,  hans  fromma  psalmer,  häfda  hans  rätt  till  ett  af  de  främ- 
sta rummen  bland  Svenska  fiU-fattare.  Det  poetiska  sinnet  bibehöll 
hos  honom  under  mer  än  ett  hälft  århundrade  oförminskad  värma. 
Det  var  en  aldrig  slocknande  eld,  som  brann,  utan  häftiga  utbrott, 
utan  raketsprång,  men  med  stilla,  klar  låga,  upplysande,  renande, 
förskönande  hvarje  föremål  den  benirde.  Afven  det  alldagliga,  det 
prosaiska  tog  under  hans  Iwnd  förädlad,  poetisk  gestalt.  Icke  ens 
jilderdomen  och  dess  bräckligheter  mäktade  fiirstumma  lians  lyra. 
Aiuui  i  sista  stund  iklädde  sig  hans  dcklstankar  och  evighetsförhopp- 
ningar diktens  språk. 


342 

MATHTAS  K0SENBL4D. 

Född  d.  23  Juni  1758.  Grefve;  Jur.  D:r;  Jiistitice 
StaUminister ;  Riddare  och  Kommendör  af  K.  Mojtts 
O.  och  Ordens  Kansler;  Riddare  af  K.  Carl  XlILs  O.; 
Ledamot  af  K.  IF.  A.  och  af  K.  W.  H.  o.  A.  A. 
Död  d.  4  Sept.  1847. 

1. 

Ats.  MATHIAS  ROSENBLAD  FRIH.  STATS-SECRET. 
C.  AF  K.  N.  O.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  Nordstjeriieordens 
koinmendörsdi-ägt. 

Fräns.  FÖR  UPPLYST  XIT  AT  GENOM  HÅGN  FRÅN 
THRONEN  BEFRÄMJA  NÄRINGARS  FÖRKOFRAN.  1807. 

Diam.  191-  Hn.  (19  stod.).  Grav.  af  C.  Enhörning  (?).  (St.  på 
K.  Myntet).  Ett  sällskap  af  vänner  hade  redan  1807  ämnat  låta 
prägla  denna  minnespenning  utrikes.  Först  d,  18  Dec.  1810  begär- 
des och  erhölls  K.  Witterhets  Ilistorie  och  Antiqvitets  Akademiens 
bifall    till  dess  afprägling  på  K.  Myntet.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


2. 

Åts  FRIH.  MATHIAS  ROSENBLAD  STATS-RÅD  C. 
N.  O.  Bröstbilden,  h.  s. ,  som  pä  N:o  1,  men  af  mycket 
sämre  arbete.  —   Nederst:  Lundevierg. 

Frans.  MINNE  AF  INR.  CIVIL  EXPEDITIONENS 
TACKSAMHET   FOR   17   ÅRIG   VÖRDAD   STYRELSE    1809. 

Diam.  17  lin.  (15  stork).  Grav.  af  L.  D.  Lunderberg.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  embets  och  tjenstemän  i  Inrikes  Civil  Expedi- 
tionen af  Kongl,  Maj:ts  Kansli  1809,  då  Frih.  Rosenblad,  utnämnd 
till  Statsrad,  lemnade  statssekreterareembetet.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Ar  1837  begärdes  och  erhölls  K.  Witterhets  Ilistorie  och  Anti- 
qvitets Akademiens  tillåtelse  att  afprägla  exemplar  med  begagnande 
af  At.sidans  stamp  till  N:o  1  och  Frånsidans  af  N:o  2. 

Rosonblad  blcf  1792,  efter  Konung  Gustaf  Ill:s  död.  Statsse- 
kreterare vid  Iinikes  Civil  Expeditionen  af  Kongl.  Maj:ts  Kansli,  öf- 
vertog  tillika  samma  år  Handels  och  Finance-  och  följande  året  äf- 
ven  Ecclcsiastik  Exjicditionens  portföljer  samt  1794  f()ie(h-agningen  af 
hofärender.  (irundliga  insigter,  fcirenade  med  snabb  uppfattningsfcir- 
inaga,  ett  utoniurdentliizt  minne  och  otrolig  arbetskraft  gjorde  för  ho- 


343 

nom  möjligt  att  i  dessa  embetsb.efattningar  ensam  besöija  hvad  som 
både  före  och  efter  honom  gifvit  liera  personer  full  sysselsättning,  och 
deijemte  en  stor  mängd  andra  mera  tillfälliga  uppdrag.  De  under 
Gustaf  IV  Adolfs  regering  utfärdade  vigtiga  förordningar  till  befräm- 
jande af  jordbruket,  handeln,  jernhandteringen,  fabriker  och  andra 
näringar,  samt  rörande  löneregleringar,  1803  års  realisation  m.  m. 
voro  till  en  väsendtlig  del  Rosenblads  verk.  Efter  regentombytet 
1809  ingick  Rosenblad  i  den  nya  konseljen  som  Statsråd  och  blef 
1829  Justitiffi  Statsminister,  hvilket  embete  han  nedlade  1840. 


JOHAN  MAZER. 

Född  d.   7  Mars  1790.     Grosshandlare  i  Stockholm. 
Död  d.  25  Oct.  IS 47. 

Ats.     JOHAN    MAZÉR.     Bröstbilden,    b.    s.,   i   tidens 
drägt.  —    Under  axebi:  p.  l. 

Fräns.     ANDA  OCH  KONST.     En  lyra. 

Diam.  lOj  lin.  (7  stork).  Grav.  af  P.  H.  Lundgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  1852  af  K.  Musikaliska  Akademien,  af  hvilken  den 
utdelas  som  prisbelöning.  Inskriften  och  lyran  på  Frånsidan  förekom- 
ma å  Akademiens  vanliga  jeton.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Mazér  uppfostrades  i  en  jesuiterskola  i  södra  Frankrike,  der 
han  förvärfvade  ovanlig  språkfärdighet.  Han  var  stor  musikälskare, 
och  egde  dyrbara  samlingar  af  musikalier,  särdeles  för  s.  k.  kammar- 
musik, samt  af  musikaliska  instrumenter,  några  deribland  förfärdigade 
af  honom  sjelf.  Dessa  samlingar  öfverlemnade  han  genom  testamente 
till  K.  Musikaliska  Akademien,  jemte  en  kontant  penningsumma,  att 
allt  framgent  användas  för  qvartettsoireer,  hvilka  fortfarande  årligen 
af  musikvänner  anordnas,  under  namn  af  »Mazerska  Qvaitetterna». 


CARL  JOHAN  SCHONHERR. 

Född  d.  10  Juni  1772.    Commerceråd ;  Kommendör  af 

K.   W.  O.;  Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.  W.  A. 

Död  d.  28  Mars  1848. 

Åts.     GAR.  JOII.  SCHONHERR  SVEC.     Hufvudet,  v.  s. 
Vid  nedra  kanten:  nat.  17  72.  den.  18  48. 


344 

Frans.  DATURA  NOMEN  ET  AUCTORI  TEMPORA 
LONGA.  Tre  böcker  lagda  på  hvarandra.  Pä  sidan  af 
den  öfversta,  i  fördjupning:  gen.  et.  spec.  curc.    I  afskärn.: 

ENTOMOLOGO  PERCELEBRI  SOCIO  MUNIF,  R.   AC.  8C.  SVEC.  MDCCCLIII. 
Diam.    10^    lin,    (7   storl.).     Grav.    af   Fru    Lea    Ahlborn,  född 
Lundgren.     (St.    på    K.  Myntet).     Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akade- 
mien 1853.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Schönherr  öfvertog  sin  faders  sidenfabrik  i  Stockholm, -den  han 
betydligt  utvidgade.  Efter  20  års  förlopp  lemiiade  han  denna  verk- 
samhet och  flyttade  till  Sparresäter  i  Westergötland,  egnande  sin 
återstående  lefnad  åt  värden  af  denna  egendom  och  åt  entomolo<nska 
studier.  Med  sällspord  ihärdighet  förvärfvade  han,  sedan  han  redan 
hunnit  en  mognare  ålder,  nödig  kännedom  af  de  klassiska  språken 
och  blef,  frän  att  vara  dilettant,  snart  mästare  i  sin  vetenskap  Det 
pa  minnespenningen  betecknade  verket:  Genera  et  Species  Cnrculioni- 
dum,  utgörande  l(j  volumer,  utgifna  inom  13  ar  (1833—1846),  har, 
jemte  hans  Symnymia  Insectormn  m.  fl.  arbeten,  förvärfvat  honom' 
högt  vetenskapligt  anseende.  Sina  rika  samlingar  skänkte  han  till 
Riksmuseum. 


CHRISTOFER  CARLANDER. 

Föddd.  30  Juli  1759.  Med.  D.r;  As,9e.ssor  i  K.  Sund- 
hets   Collegium;  Riddare  af  K.  Carl  Xllhs  O.  och  af 
K.  N.  O.;  Ledamot  af  K.   W.  A.     Död 
d.  8  Maj  1848. 

A  t  s.     CHRISTOPH.  CARLANDER  PER  X  LUSTRA  MED. 
DOCTOR  MERITISS.     Bröstbilden,    h.    ...   —   Nednnför:    ,    p 


LUNDGREN    K. 


Fr;in.s.     SODALIUM  ET  AMICORUM   PIETAS die 

XIII  .jiNi  Mijcccxxxviii  inom  en  eklöfskrans. 

k  ^?''7';,^%''"-  (14  .storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slag.n  af  Svenska  Läkare  Siillskapet  och  öfverlemnad 
t.11  Carlander  d.  13  Jun.  1838,  5():de  årsdagen  af  hans  promotion  till 
Med.  Doktor.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Carlander  hade  som  Förste  Stadsläkare  i  Göteborg  under  20  års 

hi  irrif   ^"/•'^V""^    "'^^    välförtjent   förtroende.     År  1814  flyttade 

v^rU  .  /*  ""  ';"■  '^^'  '^''  "'^^''^'  '^^i''^;  "le"  ^'f^'"^  här  togs  hans 
ATksamhot  1  anspråk,  ej  mindre  genom  oflentliga  uppdrag  än  genom 


345 

läkares  och  sjukas  vädjande  i  svårare  sjukdomsfall  till  hans  rika  er- 
farenhet och  grundliga  insigter  —  ett  förtroende,  hvilket  tillskyndade 
honom  den  betydelsefulla  benämningen:  »Dödsdok torn». 


JONS  JAKOB  BERZELIUS. 

Född  d.  20  Aug.  1779.  Friherre;  Med.  D:r;  Pro- 
fessor i  kemi  och  farmaci  vid  K.  Carolinska  Institutet; 
K.  Wetenskaps  Akademiens  Sekreterare;  En  af  de  Åder- 
ton  i  Svenska  Akademien;  Kommendör  m.  st.  k.  af  K. 
W.  O.;  Riddare  af  K.  K  O.;  Ledamot  af  K.  W.  H. 
o.  A.  Ä.      Död  d.  7  Aug.  1848. 

1. 

Åts.  10.  lAC.  BERZELIVS  (En  rosett  vid  inskriftens 
början  och  slut).  Bröstbilden,  v.  s.  Vid  nedra  kanten: 
NAT.  osTROGOTH.  D.  XX  M.  AUG.  iviDCCLxxix.  —  Under  bröst- 
kanten:  w.  kiuchneu  f.     Nedanför:  g.  loos  dir. 

Frans.    PONDERA  ET  NVMEROS  INVESTIGAVIT.    En 

kemisk  våg  med  vigtlåda  och  pincett.  I  afskärn. :  mdcccxxx. 

Diam.  14  lin.  (11  stork).  Grav.  af  "VV.  Kirchner  1830  och  sla- 
gen på  det  under  G.  Loos's  direktion  stående  Kongl.  Myntet  i  Berlin 
för  en  derstädes  utgifven  serie  af  minnespenningar  öfver  utmärkta 
läkare.  Vågen  häntyder  på  Berzelii  noggranna  undersökningar  af  atom- 
vigterna.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  argental. 


2. 

Åts.  JOIIANN.  JACOB.  BERZELIUS.  Hufvudet,  v.  s. 
Vid  nedra  kanten :  nat.  xx.  aug.  mdcclxxix.  —  Nedanför 
bilden:  c  m. 

Fräns.  CLARA  IN  LUCE  LOCAVIT.  Naturens  tem- 
pel, besträladt  af  solen.  —  Vid  kanten:  c  m. 

Diam.  14  liil.  (11  stork).  Grav.  af  C.  M.  Mellgren  18.34  för  en 
af  honom  utgifven  serie  af  minnespenningar  öfver  Svenska  vetenskaps- 
män, skalder  och  konstnärer.  (St.  på  K.  Myntet).  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  silfver. 


3.*) 

Åts.     JAC013US  BERZELIUS.    Bröstl)ilclen,  b.  s.     Vid 
uedra  kanten:  xat.  .mdcclxxix.  den.  mdcccxlviu. 

Fräns.      APERIT    AENIGMATA    CONDITA   LUSTRAT. 

En  flygande  genius  med  högburen  fackla  afslöjar  Natten, 
en  sittande  qvinna  med  halfmanen  öfver  hufvudet,  och  en 
sfinx  (Naturen),  pä  hvilken  lion  hvilar  armen.  Vid  si- 
dan en  väg  m.  fl.  kemiska  instrumenter.     I  afskärn.   socio 

LOXGE  NOBILISSIiMO  PER  ANXOS  XXX  8ECRETARI0  ACAD.  REG.  SCIENT. 

svEC.    —   Vid  kanten :  c.  g.  avAiixsTRöJi  iw.    p.  h.  i.uxdgrex  fec. 

Diam.  19  lin.  (18  storl.).  Grav.  af  P.  Ii.  Lundgren  efter  Pro- 
fessor C.  G.  Qvarnströms  modell.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  1849 
af  K.  Wetenskaps  Akademien,  hvars  Sekreterare  Frih.  Berzelius  hade 
varit  sedan  år  1818.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


4. 

Ats.  Inskrifter  och  bild  som  pä  N:o  3,  men  af  annan 
stämpel. 

Fräns.  NATURAM  JUSSIT  VIRES  PROFERRE  LA- 
TENTES.  En  vingad  genius  (Kemien),  stående  med  han- 
den hvilande  pä  ett  altare,  gjuter  ur  en  antik  vas  en 
helsodryck  i  den  sittande  Hygia^as  franuilckta  skäl.  Pä 
altaret  en  kemisk  väg;  pä  en  kub  framför  detsamma  och 
vid    dess   fot  åtskilliga  kemiska  instrumenter.     I  afskärn.: 

FUNDATORUM     SCPREMO     EUGENS    MEDIC.    SVEC.    SOCIETAS.    Vid 

kanterna  inodellörens  och  gravörens  nanm  som   pä  N:o  3. 

Diiun.  19  lin.  (18  storl.).  Grav.  af  P.  II.  Lundgren  efter  Pro- 
fessor C.  (i.  (Ivaniströins  modell.  Slagen  1849  af  Svenska  Läkare 
Siillskapet,  bland  hvars  stiftare  (se  N:o  5)  Berzelius  var  den  sist 
fjvarlefvande.  Frånsidans  inskrift  och  figurer  afse  Frih.  Berzelii  vig- 
tiga fiirbiittringar  af  sättet  för  artificiela  mineralvattens  beredning  och 
anordningar  för  deras  allmännare  begagnande.     De  pä  Fränsidan  an- 

*)  Af  Hippol.  Kliivskciis,  Hes  hnmmex  cilehren  dans  Ics  scmices  ef  les  arts  et  les  Mé- 
ddilUn  ijiii  cotiMicrenf  leiir  xoiirenir.  I,  \)i\y;.  i  III,  l)c.skiir\  cs  en  ciisidii;  iiiedalj  ölVcr 
Bcr/cliiis  s;lluii(lii:  Hiösll)il(leii  nu-t\  inskiift:  .101  IJKllZKLl US.  Uiulcr  i)ilJeu: 
iiAvrii  lH:i5  odi  jm  l)aksi(l;iii:  KCK  ET  DURAND.  Oaktadt  u])i)t!;iftcn  utt  (Icniiii  iiie- 
ilnlj  lir  |iru«la(l  (fia))j)ucj,  lonlu  iiiuu  iiiud  .skäl  kiiiiiiH  antaga  att  det  endast  är  en 
tjjiilfii  en.iidif,'  iiiedaljonj,'.  af  .sanuiia  slag  .skmi  andra  af  iiäinnda  IJir  Mck  et  Dn- 
ruiid  iiliiifmi.  Den  har  siilede.s  ieke,  lika  liti-t  som  ett  par  andra  ijjntna  niedaljoii- 
ifer  niiil    Hcr/elii   lijld   \\\u\\   namn,    kunnal    liiir  ufvan   intairas. 


347 

bragta  kemiska  instruinenterna  äro  till  det  mesta  sädaua ,  som  Berze- 
lius  sjelf  uppfminit  eller  förbättrat.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 


Ats.  BERZELIUS  GISTREX  GADELIUS  HAGSTRÖMER 
SCHULTZENHEIM  TRAFVEXFELDT  GAIIX  SVENSKA  LÄKA- 
RE SÄLLSKAPETS  STIFTARE  1808. 

Fräns.  innOKPATH^.  Ett  antikt  hufvud  (Hippo- 
krates's)  inom  en  pärlring  och  en  cirkellinea.  Deronikring 
sluta  sig  kransformigt  tvä  qvistar  af  lager  och  ek,  ned- 
till sammanbundna.  Öfver  bilden  sväfvar  i  luften  en  vas 
med  en  uppstigande  orm  samt  en  sesculapiistaf.  Efter 
kanten:  till  minne  af  svenska  läkare  sällskapets  fem- 
tionde ÅRSDAG  18.5  8.  —  Under  bilden:  l.  a. 

Diam.  19  lin.  (18  stork).  Grav.  af  Fru  Lea  Alilborn,  född 
Lundgren.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  Svenska  Läkare  Sällskapet 
till  dess  femtioårs  högtidsdag  firad  d.  25  Oct.  1858.  Denna  minnes- 
penning har  blifvit  präglad,  utan  att  förslaget  varit  underställdt  K. 
Witterhets  Historie  och  Antiqvitets  Akademiens  pröfning.  Utom  den 
mindre  goda  smak,  som  röjer  sig  i  anordningen  af  det  hela,  bör  an- 
märkas att  Gistréns,  v.  Schulzenheims  och  Trafvenfelts  namn  blifvit 
oriktigt  graverade.  De  på  Atsidan  anförda  personerna  (se  här  ofvan, 
pag.  264,  282,  303,  313,  321,  .340)  bildade  1807  ett  Medicinskt 
Läsesällskap,  hvilket  följande  året  erhöll  en  vidsträcktare  organisation 
under  namn  af  Svenska  Läkare  Sällskapet,  hvars  första  samman- 
komst hölls  den  25  Oct.  1808.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frih.  Berzelius  har  i  Sveriges  och  den  bildade  verldens  lärdoms- 
historia under  nittonde  århundradet  vunnit  ett  rykte,  som  kan  jäm- 
föras med  Linnés  under  det  adertonde.  Genom  sina  noggranna  un- 
dersökningar, otaliga  upptäckter  och  upplysande  skrifter  har  han  ut- 
vidgat och  ombildat  den  kemiska  vetenskapen  och  med  detsamma 
utöfvat  ett  mäktigt  inflytande  på  den  nyare  tidens  hastiga  framsteg 
i  industrielt  afseende.  Som  Sekreterare  i  K.  Wetenskaps  Akademien 
har  han  i  främsta  rummet  bidragit,  att  gifva  denna  Akademi  nytt 
skick  och  vidsträcktare  verkningskrets,  att  åt  dess  rika,  ständigt 
ökade  samlingar  anskaffa  ny  lokal  och  behöfliga  värdare  med  alig- 
liggande  att  årligen  afgifva  berättelser  om  de  särskilda  vetenskaper- 
nas framsteg,  samt  i  allmänhet  att  lyfta  detta  samfund  tilljemnhöjd 
med  de  förnämsta  likartade  stiftelser  i  andra  länder.  lians  år  1858 
på  en  offentlig  plats  i  Stockholm  uppresta  bildstod  i  bronz,  modelle- 
rad af  C.  G.  Qvarnström,  skall  åt  efterverlden  förvara  dragen  af 
denna  fäderneslandets  utmärkte  son  och  tillika  föreviga  minnet  af 
hans  samtida  landsmäns  vördnad  och  kärlek. 


348 


JÖNS  SVANBERG. 

Född  d.  6  Juli  1771.  T  k.  D:r;  Professor  i  inatemaUk 
vid  Vpsala  Universitet,  med  Alunda  j^cistorat  som  per- 
sonelt  prebende;  Prost;  Ledamot  af  K.  K  O.;  Leda- 
mot af  K.  W.  A.  och  till  en  tid  Sekreterare  i  denna 
Akademi;  Sekreterare  i  K.  Wetenskaps  Societeten  i  Up- 
sala.     Död  d.  15  Jan.  1851. 

Åts.  J.  SVANBERG  TH.  D.  MATH.  PROF.  UPS.  EQV. 
AUR.  Bröstbilden,  v.  s.,  i  tidens  drägt  med  prestkrage  och 
Nordstjerneorden.  Vid  nedra  kanten:  nat.  1771.  den.  185I. 
—  Under  axeln:  l.  a. 

Frans.  UTRAMQUE  PLAGAM  SEDULO  LUSTRANS 

pä  en  upphöjd  rand  vid  kanten.  Öfver  en  del  af  jord- 
klotets norra  hälft  syns  Carlvagnen  (Stora  Björn)  med 
Nordstjernan  och  andra  stjernbilder  mellan  moln.  I  af- 
skärn.:  socio  meritissimo  r.  acad.  sc.  svec.  ivrocccLvi. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn ,  född  Lund- 
gren. (St.  på"  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  AVetensl'- aps  Akademien 
1856.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Svanberg  hade  från  1796  varit  vice  och  frän  1809  ordinarie  Se- 
kreterare i  K.  Wetenskaps  Akademien  samt  tillika  Akademiens  Astro- 
nom och  Professor  vid  Fältmätningscorpsen,  innan  han  1811  förflyt- 
tades till  matematiska  professionen  vid  Upsala  Universitet.  Under 
åren  1801 — 1803  fiiretog  han,  i  förening  med  Premieringeniören  Of- 
verl)om  samt  med  biträde  af  Adjunkterna  Holmqvist  och  Palander, 
gradmätningar  och  astronomiska  observationer  i  Lappland,  för  att 
beriktiga  den  mätniixg,  som  1736  blifvit  af  Maupertuis,  And.  Cel- 
sius m.  fl.,  på  Franska  Regeringens  bekostnad,  verkställd  och  sedan 
befunnits  otillförlitlig.  Resultaterna  af  detta  arbete,  framlagda  af 
Svanberg,  äfvensom  hans  (ifriga  utgifna  skrifter,  beredde  honom  lit- 
terära utmjirkelser  och  ett  berömdt  nanm  bland  Europas  fcirnämsta 
vetenskapsmän.  Stort  var  äfven  hans  inflytande  på  matematiska  stu- 
diernas framsteg  inom  det  lärosäte  han  tillhörde,  der  han  qvarlemnat 
ett  kiirt  och  aktadt  minne. 


349 

AYILHELM  HISINGER. 

Född  d.  22  Dec.  1766.    Bruksjyatron ;  Kommendör  af 

K.   W.  O.;  Riddare  af  K.  K  O.;  Ledamot  af  K  W.  A. 

Död  cl  28  Juni  1852. 

Åts.  VILH.  HISINGER  COMM.  ET  EQV.  AUR.  Bröst- 
bilden, 11.  s.,  i  tidens  drägt  med  ordenstecknen.  Nedan- 
för: NAT.   17  66  OB.  185  2.  —  Under  axeln:  l.  a. 

Frans.  PRIMITIAS  NATURAE  IN  LUCEM  REVOCA- 
VIT.  En  bergvägg  och  qvarstående  pelare  af  siluriska 
formationen.  På  marken  ligga  stuffer  med  till  hälften  fri- 
huggna  petrifikater.    I  afskärn.:  socio  munif.  de  studio  geo- 

LOGIAE   OPT.   MERITO  REG.   ACAD.   SC.   SVEC.   MDCCCLIX. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav,  af  Fru  Lea  Ahlborn,  född  Lund- 
gren. (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akademien 
1859.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Hisinger  (kallad  Hising,  innan  han  1784  adlades,  adopterad  af 
sin  farbroder  Bergsrådet  Johan  Hisinger)  var  någon  tid  Auskultant  i 
Bergs  Collegium,  men  sökte  icke  vidare  befordran  i  statens  tjenst. 
Oberoende  genom  enskild  förmögenhet,  egnade  han  sin  verksamma  lef- 
nad  åt  vården  af  sin  bruksegendom  Skinskatteberg  i  Westmanland 
samt  åt  studier  och  resor  inom  fäderneslandet  och  Norge  för  mine- 
ralogiska, geologiska  och  vextgeografiska  undersökningar.  Flera  ar- 
beten i  dessa  vetenskaper  samt  i  kemi  och  fysik  vitna  om  hans  vid- 
sträckta forskningar  och  insigter.  Ett  vextslägte,  Hisingera,  ett  mi- 
neral, Hisingerit,  och  en  petrifikatart  bära  hans  namn.  Sina  rika 
mineralogiska  och  geognostiska  samlingar  skänkte  han  till  det  natur- 
historiska Riksmuseum,  och  Wetenskaps  Akademiens  bibliothek  har 
af  honom  fått  emottaga  många  dyrbara  verk. 


BENGT  ERLAND  FOGELBERG. 

Född  d.  8  Aug.  1786.     Professor  vid  K.  Akademien 

för  de  Fria   konsterna;  K.  Hoj-  och  Statyhildhugyare ; 

Kommendör  af  K.  N.   O.;  Ledamot  af  K.    W.  H.  o. 

A.  A.     Död  i  Triest  d.  22  Dec.  1854. 

Åts.     B.    E.  FOGELBERG  STATUAR.  SVEC.  COMM.  DE 
ST.  POL.     rinfvudet,   v.    s.  —  Nedanför:  ,.ka  ami.rohn. 


35U 

Frans.  IGNE  CALERE  ARS  PROMETHEA  JUSSIT. 
Konung  Carl  Johans  bildstod  till  häst  och  längre  bort 
Biroer°Jarls  stod,  sädane  de  blifvit  resta  i  Stockholm.  I 
afsklirn.:  positis  triumphaxs  obiit  äidcccliv. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlbom.  (St.  på 
K.  Myntet).  Slagen  af  Svenslca  Akademien  1855.  —  K.  Mk  o.  B-n 
i  silfver. 

Fo^elberff  genomgick  i  ungdomen  arbetets  och  fattigdomens  skola, 
men  drifven  af  en  högi-e  ingifvelse  fattade  han  ritstiftet  och  mejseln, 
studerade  och  utbildade  sig  till  en  af  samtidens  yppersta  bildhuggare. 
Största  delen  af  sitt  konstnärslif  tillbragte  han  i  Rom,  der  både 
Olvmpens  och  Valhallas  gudar  af  hans  mejsel  framställdes  i  herrliga 
bifder.  Hans  Apollo  och  Venus,  Oden,  Thor  och  Balder  m.  fl.  Aatna 
om  konstnärens  mästerskap  i  de  mest  skiljaktiga  riktningar.  Ar  1854 
återkom  han  till  fäderneslandet,  för  att  se  sina  i  bronz  gjutna  bild- 
stoder under  vänners  och  landsmäns  jubel  aftäckas,  Birger  Jarls  och 
Carl  Johans  i  Stockholm,  Gustaf  II  Adolfs  i  Göteborg,  af  Imlka 
hvar  och  en  för  sig  skulle  varit  tillräcklig  att  förenga  hans  konst- 
uärsrykte.  Från  denna  triumfresa  längtade  han  tillbaka  till  det  lugna 
lifvet  i  konstens  hemland,  hvars  gräns  han  uppnådde,  endast  för  att 
derinom  finna  en  graf.  Ha,ns  stoft  återfördes  dock  1857  till  Göte- 
borg, för  att  nedsättas  i  fosterbygdens  jord. 


GABRIEL  POPPIUS. 

Född  d.  12  Dec.  1770.    Jur.  D:r;  President  i  K.  Com- 

merce  Collegium;  der  efter  Statsråd;  Direktör  i  K.  Landt- 

hruks  Akademien;  Riddare  och  Kommendör  af  K.  Maj:ts 

O.;  Ledamot  af  K.   W.  A.     Död 

d.  3  Jan.  18ö6. 

Åts.  GABR.  POPPIUS  F.  D.  STATS  RÅD  K.  LANDTBR. 
AKAD.  DIR.     Ilufvudet,    v.    s.  —  Nedanför:  i,ea  aih.born  f. 

Frans.  VIDGAD  ODLING  FÖRÄDLADE  NÄRINGAR. 
Ti-iptolemus,  stående  med  handen  pä  sin  plog,  och  Fan, 
sittande  pä  en  kulle  med  sin  pipa  och  staf,  omgifven  af 
f:ir.     I    afskärn.:  af  k.  landtbr.  akad.  I85(i.    —   Vid  nedra 

kanten  I     l.   CII;A1(XSTU()M   inv.   i,ka    aiildurn   fec. 


351 

Diam.  17|  lin.  (15  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn,  född 
Lundgi'en  efter  Professor  C  G.  Qvarnströnis  modell.  Slagen  af  K. 
Landtbruks  Akademien  1856.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Poppius  hade  varit  Justitireräd  i  17  år,  då  han  (1826)  utnämn- 
des till  President  i  K.  Commerce  Collegium.  Vid  Konungens  råds- 
bord stannade  han  blott  tre  år  (183.3 — 1836).  Användes  derjemte 
i  en  stor  mängd  kommiteer  och  offentliga  uppdrag.  Insigtsfull,  sjelf- 
ständig  och  outtröttlig,  fyllde  han  allestädes  med  heder  sin  plats.  Sär- 
skildt  har  han  med  nit  och  framgång  arbetat  för  handelns  och  landt- 
brukets  samt  ullkulturens  befrämjande  i  fäderneslandet.  Kallades 
1838  till  Direktör  i  K.  Landtbruks  Akademien,  åt  hvilken  han  eg- 
nade  sin  ålderdoms  ännu  friska  krafter. 


CARL  DAYID  8K0GMAN. 

Född  d.  26  Od.  1786.    Friherre;  President  i  K.  Com- 
merce  Collegium;   En   af  de   Äderton  i  Svenska  Aka- 
demien;  Kommendör  m.   st.   k.  af  K.  A^.  O.;  Ledamot 
af  K.   W.  A.  och  af  K   W.  H.  o.  A.  A. 
Död  d.  20  Febr.  18ö6. 

Åts.  CARL  DAVID  SKOGMAN.  Hufvudet.  v.  s.  — 
JNeclerst:  ji.  fkxmekie  is3f^. 

Fräns.  MINNE  AF  HANDELS  OCH  FINANCE  EXPE- 
DITIONENS ERKÄNSLA  FÖR  SJUTTONÅRIG  ÄLSKAD  OCH 
AKTAD  STYRELSE. 

Diam.  \^  lin.  (12  stork).  Grav.  af  M.  Frumerie.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  K.  Handels  och  Finance  Expeditionens  embets- 
och  tjenstemän  1838,  då  Skogman,  utnämnd  till  President  i  K. 
Commerce  Collegium,  lemnade  statssekreterarebefattningen  i  nämnda 
Expedition.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frih.  Skogmans  embetsmannaduglighet  var  lika  utmärkt,  som 
hans  statsmannablick  vidt  omfattande  och  hans  lärdom  mångsidig. 
Efter  ett  längre  vistande  med  offentligt  uppdrag  i  England,  West- 
indien och  Nordamerika  (1812 — 1815)  återgick  han  till  tjenstgöring 
inom  Konungens  Kansli,  der  han  1824  blef  Statssekreterare  i  Han- 
dels och  Finanee  Expeditionen,  hvilken  tjenst  han  förestått  sedan 
1821.  Presidentsembetet  i  K.  Commerce  Collegium  hade  han  pä  ior- 
ordnande  förvaltat  från  år  1833  intill  dess  han  1838  erhöll  fullmakt 
på  denna  syssla.  Jemte  de  ordinarie  tjenstbefattningarne  besiirjdes 
af   lionom    många    och    vigtiga    uppdrag    i    åtskilliga    direktioner  och 


kommiteer.  Hans  skrifter  riija,  jemte  klart  och  skarpt  omdöme,  for- 
trogen  bekantskap  med  forntidens  klassiska  arbeten,  hvilkas  studium 
ännu  på  ålderdomen  beredde  honom  förfriskning  mellan  de  betun- 
gande embetsgöromålen.  Åfven  den  nyare  litteraturens  alster,  inom 
och  utom  fäderneslandet,  följde  han  med  aldrig  tröttnande  uppmärk- 
samhet. 


JOHAN  AUGUST  WAHLBERG. 

Född  d.  9  Oct.  1810.     Jngeniör  i  K.  Landtmäterikon- 

toret;   Lärare   i  jar/t   och   zoologi  vid  K.  Skogsinstitutet; 

Ledamot  af  K.   W.  A.    Dödad  af  en  elefant  i  det  inre 

af  södra.  Afrika  d.  6  Mars  lSö6. 

Åts.  JOH.  AUG.  WAHLBERG  RER.  NAT.  VESTIG. 
SVEC.  Hufvuclet,  v.  s.  —  Nedanför:  nat.  18  i  o.  den.  jsjö. 
—  Under  halsen:  l.  a 

Frans.  NOMEN  DEDIT  ET  MORTEM.  Afrika  beteck- 
nad, som  pä  de  antika  mynten,  genom  en  elefant  stående 
bredvid   en  palm.     I  afskärn. :  peregrinatori  celebri  socio 

ANTE  DEFUNCTO  QUAM  ELECTO  R.  ACAD.  SC.  SVEC.  MDCCCLVm. 

Diam.  10^  lin.  (7  storl,).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn,  född 
Lundgren.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af  K.  Wetenskaps  Akade- 
mien 1858.  Palmen  på  Frånsidan  har  den  form,  som  vanligast  före- 
kommer i  den  trakt  af  Afrika,  der  Wahlberg  sist  uppehöll  sig.  — 
K.  Mk.  0.  B-n  i  silfver. 

Wahlberg  biretog  18.39—1845,  för  vetenskapliga  forskningar,  re- 
sor i  södra  Afrika  i  grannskapet  af  Goda  Hoppsudden  och  i  Natallan- 
det,  hvarifrån  han  hemförde  stora  och  kostbara  samlingar,  som  för 
statens  naturhistoriska  Riksmuseum  inlöstes.  Oemotståndligt  kun- 
skapsbegär drog  honom  år  1853  tillbaka  till  nämnda  verldsdel,  att 
fiirnya  de  äfventyrliga  och  försakelsefulla  forskningsresorna,  hvilka 
denna  gång  biretogos  från  Hvaltiskviken  i  riktning  mot  sjön  N'Gami. 
Under  en  jagtexkursion  blef  han  af  en  länge  förföljd  och  uppretad 
elefant  slagen  till  marken  och  siinderkrossad.  De  vigtiga  samlingar, 
han  äfvcn  under  deinia  sista  resa  gjort,  hendvommo  och  skänktes  af 
arfvingarne  till  Jiiksmuseum.  Wahlberg  invaldes  till  Ledamot  af  K. 
Wot(!nskaps  Akademien  d.  8  Oct.  1856,  således  sju  månader  efter 
hans  död,  hvilken  då  ännu  vnr  obekant  i  fäderneslandet. 


353 


PEHR  LAGERHJELM. 

Född  d.   13   Febr.   1787.     Assessor  i  K.  Bergs  Colle- 

gium;  Brukspatron;  Riddare  af  K.  N.  O.;  Ledamot  af 

K.  W.  A.     Död  d.  18  Juli  18Ö6. 

Åts.     PEHR    LAGERHJELM.     Hufviidet,  h.  s.   —  Ne- 
derst:   A»  SALMSON  F. 

Frans.     FÖR  50  ÅRS  NIT  OM  JERNHANDTERINGEN. 

—ii-  AF  SVENSKA  BRUKS  sociETETEN  185  0  iiiom  611  eklöfskrans. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.).  Grav.  i  Paris  af  Abrah.  Salmson, 
som  dock  afled  innan  arbetet  var  fullt  afslutadt.  Det  bristande  verk- 
ställdes af  brodern  Joh.  Salmson.  Slagen  af  Svenska  Brukssocieteten 
genom  deras  Fullmäktige  i  Jernkontoret  1856.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i 
silfver. 

Lagerhjelm,  som  intill  år  1804  varit  militär,  anställde,  dels  på 
grund  af  offentligt  uppdrag,  dels  för  egen  räkning,  många  försök  och 
utgaf  skrifter  afseende  förbättringar  i  Svenska  jernhandteringen.  Han 
mottog  med  anledning  häraf  offentliga  hedersbelöningar  af  K.  Weten- 
skaps  Akademien  samt  tvenne  gånger  af  Jernkontoret,  inom  hvilket 
han  många  år  var  Brukssocietetens  Fullmäktig.  Assessorstjensten  i 
K.  Bergs  Collegium  lemnade  han  1831.  Under  flera  riksdagar  var 
han    en   verksam   ledamot  i  Statsutskottet  och  Konstitutionsutskottet. 


JAKOB  AUGUST  von  H.iRTJ\L4JS^SD0RFF. 

Född  d.  12  Mars  1792.  President  i  K.  Kammar  Rätten; 

Kommendör    m.   st.  k.  af  K.  N.   O.;   Ledamot  af  K. 

W.  A.     Död  d.  21  Dec.  1856. 

Åts.     AUG.    VON    HARTMANSDORFF  F.   1792   D.    1856. 
Hufvudet,  V.  s.   —   Nedanför:  i.ea  aulborx. 

Frans.     ENHÄLLIGT  TLLLERKÄND  AF  SVEA  RIKES 
RIDDERSKAP  OCH  ADEL  1856  inom  en  eklöfskrans. 

Diam.    13    lin.    (10    storl.).     Grav.    af   Fru    Lea  Ahlborn,  född 
Lundgren.    (St.  på  Riddarhuset).    Slagen  af  Ridderskapet  och  Adeln, 

23 


354 

enligt  beslut  fattadt  i  plenum  d.  30  Dec.  1856  genast  efter  v.  Hart- 
mansdorffs  död.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

v.  Hartmausdorff  liade  varit  Statssekreterare  i  K.  Ecclesiastik 
Expedition  1831 — 1838  och  någon  tid  t.  f.  Hofkansler,  derefter  t.  f. 
Landshöfding  i  Calmar  Län,  innan  lian  (1841)  mottog  presidents- 
embetet  i  K.  Kammar  Rätten,  samt  var  under  många  år  Fullmäktig 
i  Rikets  Ständers  Bank.  Vid  riksmötena  uppträdde  han  som  en  in- 
sigtsfull,  arbetsam,  ihärdig  och  inflytelserik  representant,  högaktad  af 
vänner  och  motståndare. "  Ehuru  ifrigt  kämpande  för  beståendet  af 
gammal  ordnhig  och  länge  en  medelpunkt  för  de  konservativa  åsig- 
ternas  anhängare,  framkom  han  likväl  stundom  sjelf  med  nya  orga- 
nisationsförslag af  den  mest  genomgripande  art,  och  i  undervisnings- 
frågan var  han  en  varm  förfäktare  af  den  nyare  tidens  reformförslag. 


PEHR  WESTERSTRANI). 

Född  d.  27  Febr.  1783.     President  i  K.  Sfntfikontoret; 

Kommendör  m.  st.  k.  af  K.  JV.  O.     Död 

d.  23  Oct.  1857. 

Åts.     PEHR  WESTERSTRAND  STORÄlÅSTARE.      Huf- 
vudet,  v.  s.     Nedanför:  född  17  85  död  J857. 

Fräns.  GLÄDER  OCH  VÅGLEDER.  En  lågande  an- 
tik lampa.     I  afskärn.:  tacksam  minnesgård  för  tjugufem- 

ARIG  STYRELSE  AF  SÄLLSKAPET  P.B. 

Diam.  14A  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  xUilborn,  född 
Lundgren.  Slagen  af  ordenssällskapet  Par  Bricole  1858.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  silfver. 

Westerstrand  var  Registrator  och  Aktuarie  i  K.  Landtmäteri- 
kontoret,  då  han  anställdes  som  Revisor  och  senare  Fältkamererare  i 
Generalkommissariatet  vid  Svenska  armeen  i  Tyskland  (1813 — 1815), 
der  han  fick  tillfälle  att  ådagalägga  sin  utmärkta  skicklighet  att  be- 
handla offfMitliga  läkenskaper  och  maktpaliggande  liqvider  med  främ- 
nuinde  Regeringar.  Efter  krigets  slut  ingick  han  i  Statskontoret,  inom 
hvilket  han  småningom  uppsteg  till  luigsta  platsen  (1832).  Ett  af 
honom  uppriittadt  Airslag  till  Rikshufvudbok  antogs  till  begagnande  från 
och  med  år  1821.  Hans  praktiska  duglighet  beredde  honom  inträde 
i  flerfaldiga  kdinmiteer  och  direktioner  samt  anställning  (1832)  som 
Förste  Direktör  vid  K.  Maj:ts  Hofka|)ell  och  Spektakler,  från  hvil- 
ken  befattning  han  är  1838  erhöll  tjenstledighet  och  1840  afsked. 
Derjenite  var  han  utmärkt  sångare,  glad  umgängesvän  och  stor  bricolist. 


355 


GEORG  AXEL  af  SILLEN. 

Född   d.    6   Dec.   1772.     Krigsråd;  Kamererare  i  In- 
delning skontor  et  i  K.  Kriqs  Collegium. 
'  Död  d.  26  Juni  ^1858. 

Åts.  GUSTAF  IV  ADOLPH  SVERIGES  G.  OCH  V.  KON- 
UXG.  Konungens  bröstbild,  h.  s. ,  i  harnesk  med  Serali- 
merordens  band  och  veck  af  konoiioa  manteln.  —  Ne- 
derst:  c.  e. 

F  r  a  n  s.  AF  DIREKTIOXEX  ÖF VER  GUSTAFS  IXRÄTT- 
MXG  TILL  BELÖNING  ÅT  GEORG  AXEL  af  SILLEN  1802. 

Diam.  13A  Hn.  (H  storl.).  Atsidan  grav.  af  C.  Enhörning  1799 
för  Kongl.  Sällskapet  Pro  Patria;  Frånsidan  af  L.  Grandel  1802. 
Direktionen  öfver  »Gustafs  Inrättning  till  understöd  för  Stockholms 
stads  fattiga  arbetare^  begärde  och  erhöll  är  1802  en  alhnän  tillå- 
telse att  låta  prägla  belöningspeuningar  af  denna  art.  Någon  sådan 
har  dock  ej  blifvit  utdelad,  mera  än  denna,  Imlken  lemnades  i  guld 
åt  Sillen  (da  Kammarförvandt  i  K.  Krigs  Collegii  Fortitikationsde- 
partement),  som  prisbelöning  för  en  afliandling  öfver  Direktionens  år 
1801  utsatta  täflingsämne:  »Om  bästa  sättet  till  fattigvårdens  inrät- 
tande i  Stockholm».  Blott  få  exemplar  afpräglades.  —  K.  Mk.  i  silf- 
ver;  B-n  i  tenn,  på  båda  ställen  bland  kongliga  medaljer. 

Sillen  var  på  sin  plats  en  nitisk  och  skicklig  tjeusteman.  Ar  1840 
erhöll  han  på  begäran  afsked  från  kamererarebefattningen ,  sedan 
han  redan  förut  erhållit  Krigsråds  namn. 


CAKL  JOHAN  STRÖM. 

Född  1776.    Ufver.4e;  Chef  för  K.  Södra  Skånska  in- 
fanteri regementet;  Kommendant  i  Malmö;  Kommendör 
af  K.  S.  O.     Död  d.  11  Mars  1860. 

Åts.     OSCAR    SVERIGES    NORR.    GÖTH.    OCH    VEND. 
KONL^X^G.     Konunof    Oscars    hufvud,    h.    s.    —   Nedanför: 

1,.    LINJJGKEN    K. 

Fräns.     AF    KONUNG    OSCAR    I    TILL   CARL   JOHAN 
STRÖM  FÖR  UTiAIARKT  .ALVXDOM  TROHET  OCH  XIT  UXDER 


356 

DE  75  ÅR  HAN  TILLHÖRT  S\nENSKA  ARMÉEN-.^    Öfver 

skriften  en  liten  eklöfskrans. 

Diam.  14i  lin.  (12  storl.).  Atsidan  grav.  af  L.  P.  Lundgren  för 
nåcon  annan  minnespenning;  Frånsidan  af  Lundgrens  dotter  Fru  Lea 
Ahlborn.  Slagen  pä  Konung  Oscars  befallning  och  lemnad  Ofverste 
Ström  d.  12  April  1858,  75: te  årsdagen  från  hans  inträde  i  Svenska 
armeen.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Ström  blef  redan  vid  7  ars  ålder  Kornett  vid  Bohusläns  Drago- 
ner och  kom  snart  i  aktif  tjenstgöring  under  Gustaf  Ill:s  Finska  krig. 
Deltog  sedermera  i  Svenska  härens  fälttåg  i  Tyskland  1806  och  1807, 
i  Xorge  1808  och  1814  ocli  var  under  tiden  med  i  35  större  och 
mindre  affärer,  hvarför  han  välförtjent  hedrades^  med  medaljen  »för 
tapperhet  i  fält»  och  Carl  Johans  medaljen.  Ar  1811  erhöll  han 
transport  till  K.  Södra  Skånska  infanteri  regementet,  hvars  Chef  han 
var  1841 — 1846.  Kommendantsbefattningen  i  Malmö,  hvilken  han 
redan  1831  mottagit,  behöll  han  till  sin  död. 


CARL  JOHAN  FAHLCRANTZ. 

Född  d.   29  JSfoi:  1774.     Professor;  Kon  fil.  Hoj-  och 

Landskapsmålare;  Riddare  af  K.  N'.  O. 

och  af  K.   W.  O. 

Åts.  CAROLUS  JOHANNES  FAHLCRANTZ.  Hufvu- 
det,  h.  s.  Vid  nedra  kanten:  nat.  xxix.  nov.  mdcclxxiv. 
—  Under  hufvudet:  c  m  m. 

P>äns.  ^MULA  NATUR Ji  MANUS.  En  uppspänd 
tafvelduk,  lutad  mot  ett  staffli,  med  en  deröfver  hängande 
lagerkrans.  X(>danför  ligga  böcker,  ett  upprulladt  blad, 
palett  och  penslar  m.  fi.  niålarckonstens  sinnebilder. 

Diam.  14  lin.  (11  storl.).  Grav.  1837  af  C.  M.  Mellgren  för  eu 
serie  af  minnespenningar  öfver  utmärkta  Svenska  vetenskapsmän, 
.skalder  och  konstnärer.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Fahlcrantz  blef  Ledamot  af  K.  Målare  och  Bildhuggare  Akade- 
mien (K.  Akademien  för  de  Fria  konsterna)  1803;  kallad  till  delta- 
gare i  Akademiens  radslaj^  1812;  Kongl.  Hof-  och  Landskapsmålare 
1813;  l*rofessor  1815.  Hans  talrika  landskapsmålningar  träffas  i  of- 
fentliga och  enskilda  samlingar  inom  nästan  alla  länder,  der  skön 
konst  värderas. 


357 


OTTO  GUSTAF  NORDENSKÖLD. 

Född  d.  9  Dec.  1780.  Friherre;  Amiral;  Qief  för  K. 
Förvaltningen  af  sjöärender  och  för  Storamiralsembetets 
2:dra  af  delning ;  Befälhafvande  Amiral  och  öfverkom- 
mendant  i  Carlskrona;  Chef  för  Flottans  militärdistrikt; 
Kommendör  m.  st.  k.  af  K.  S.  O. 

Åts.     FRIH.  O.  G.  NORDENSKÖLD  AMRAL  K.  M.  ST. 
K.   S.   O.     Bröstbilden,    v.    s.,   i   mantelveck.   —   Nederst: 

LUNDGREX    SC. 

Frans.     TRYGG  I  EGEN  KRAFT.     Ett  linieskepp  un- 
der  segel   på  hafvet.     I   afskärn.:  af    koxgl.   örlogsmanna 

SÄLLSKAPET  ÅR    1847. 

Diam.  14i  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  (St.  på  K. 
Myntet).  Slagen  af  Kongl.  Orlogsmanna  Sällskapet  i  Carlskrona  1847, 
sedan  Amiral  Nordensköld  föregående  året  tagit  afsked  ur  Flottan.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Nordensköld  blef  1795  Fändrik  vid  Amiralitetet;  1803  Löjtnant 
vid  Orlogsflottan ,  inom  livilken  han  uppsteg  genom  alla  graderna  till 
Contre  Amiral  1821 ;  Kommendör  m.  st.  k.  af  K.  Svärdsorden  1837; 
Chef  för  förvaltningen  af  sjöärender  och  för  Storamiralsembetets  2:dra 
afdelning  s.  å.;  Vice  Amiral  1840;  Befälhafvande  Amiral  i  Carls- 
krona 1841;  Friherre  s.  å.;  Amiral  1845;  tog  afsked  ur Tirigstjensten 
med  pension  1846. 


CARL  De  GEER. 

Född  d.  9  Maj  1781.     Gr  ef  ve;  En  af  Rikets  Herrar; 

öfverste  Kammarjunkare ;   Riddare  och  Kommendör  af 

K.   Maj-.ts   O.   och   Ordens  Kansler; 

Ledamot  af  K.   W.  A. 

Åts.  GREFWE  CARL  DE  GEER  LANDTMARSKALK. 

Bröstbilden,  h.  s.  —  Nedanför:   s.u.mso.n.  i-. 

F  r  å  n  s.     ADEL  KRAFTFULL  OCH  LUGN.  _  af  ridder- 
SKAPET  OCH  ADELN  1823,  allt  inoni  611  eklöfskrans. 


358 

Diam.  18.|  lin.  (17  storl.).  Grav.  af  Joh.  Salmson  i  Paris.  (St. 
på  Riddarhuset,  till  Åtsidan  två,  föga  skiljaktiga).  Slagen  af  Rid- 
derskapet  och  Adeln  vid  182.3  års  riksdag,  då  Gr.  De  Geer  vant 
Landtraarskalk.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Frih.  De  Geer  blef  Kornett  vid  Lifhusarerne  1794;  Löjtnant  vid 
Lätta  Dragonerne  1802;  Ryttmästare  1804;  Tog  afsked  ur  krigstjen- 
sten  1806;  Grefve  1818;  Öfverste  Kammarjunkare  och  En  af  Rikets 
HeiTar  samt  Riddare  och  Kommendör  af  K.  Maj:ts  Orden  s.  å.;  Or- 
dens Kansler  1847—1856.  Var  Landtmarskalk  vid  riksdagarne  1823 
och  1828-1830. 


FREDRIK  WILHELM  PIPPING. 

Född  d.  14  Dec.  1783.    Professor^  i  litterärhistoria  och 
Bibliothekarie  vid   Universitetet  i  Äho  (sedan  i  Helsing- 
fors);   der  efter    Statsråd,    Ledamot    i    Kejserl.    Finska 
Senatens  Ekonomi  Departement  och  Chef  för 
Ecclesiastik  Expeditionen. 

Åts.  F.  W.  PIPPING  PROF.  RECT.  U^s^  ALEX.  COLL. 
CONS.  EQV.  B.  FENNOR.  INSPECTOR.  Bröstbilden,  v.  s-, 
i  akademisk  uniforin  med  Kejserl.  Ryska  St.  Anriai  orden 
och  rektorskapa.   —  Nedanför:  i.r.xDfiKKx  r. 

Frans.  MODER ATORI  OPTIMO  JUVENUM  PIETAS 
MDCCCXXXVll  inom  en  lagerkrans. 

Diam.  12^'  lin.  (10  stod.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren  i  Stock- 
holm. Slagen  1837  af  den  s.  k.  Borealiska  (Xorrfiinska)  nationens 
.studerande  vid  Helsingfors  Universitet,  för  hvilken  nation  Pipping 
varit  Curator  1809—181.5  och  Inspector  1828—1841.  Sällsynt.  — 
K.  Mk.  i  bronz. 

I*ipl)ing  blef  Docens  i  Cirekiska  litteraturen  vid  Abo  Universitet 
1806;  fortsatte  .sina  språkstudier  i  Upsala  1806  och  1807;  e.  o.  Ama- 
nuens vid  Universitetshibliotheket  i  Åbo  1808.  Efter  Finlands  skils- 
messa  från  Sverige  blef  han  Vice  13i!)Iiothekarie  1813;  Professor  i 
historia  literaria  och  liibliothekarie  1814;  Ledamot  af  Kejserl.  Kom- 
missionen för  reglering  af  allmänna  undervisningsanstalterna  i  Finland 
1818;  Collegiiråd  1836;  Nedlade  professionen  1837,  men  bibehöll  bi- 
bliotliekarietjensten  till  184.'j;  Finsk  adelsman  1839;  Ledamot  i  Eko- 
nomi Departementet  af  Kejserl.  Senaten  för  Finland  1841- -1855  och 
(>hef  för  F(;clesiastik  Expeditionen  1841-  -1853;  Statsråd  1845.    Var 


359 

Rector  vid  Universitetet  1823—1824  och  1833—1839;  Promotor  vid 
Filos.  Magisterpromotion  erna  1832  och  1836.  Har  utgifvit  åtskilliga 
akademiska  disputa  tioner,  programmer  och  tal  samt  historiska  un- 
derrättelser om  bnktrvrkeriet  i  Finland. 


JOHAN  PETER  LEFREN. 

Född  d.  17  Febr.  17 84.  General  af  infanteriet;  t.  f. 
President  i  K.  Krigs  CoUegimn;  Chef  för  H.  M.  Konung 
Oscar,^  Stab;  Öfverkommendant  i  Stockholm;  Riddare 
och  Koimnendör  af  K.  Maj:ts  O.  och  Ordens  Öfverste 
Ombudsman;  Ledamot  af  K.   W.  A. 

Åts.    J.  P.  LEFRÉN  EXCUB.  ET  SUMM.  MUNIM.  PRAEF. 
GENERALIS  R.  O.  ENS.  COM.     Hufvudet,   b.  s.  —  Nederst: 

LUNDUREN    1'. 

Frans.     GUBERNATORI  ABEUNTI  CIVIT.  REG.  AGAD. 
MILITARIS   MDCCCXXXIX  inom  en  krans  af  lager  och  ek. 

Diam.  14V  lin.  (12  stork).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  (St.  pä 
K.  Myntet).  Slagen  af  Befäl  och  Staben  samt  Lärarne  vid  K.  Krigs- 
akademien på  Carlberg  1839,  då  Lefrén  begärt  och  d.  5  Oct.  nänmda 
år  erhållit  afsked  från  guvernörsbefattningen  derstädes,  hvilken  han 
mottog  1824,  efter  att  förut  från  1821  hafva  förestått  densamma.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Lefrén  blef  Fändrik  på  extra  stat  vid  Lifregementsbrigadens 
värfvade  lätta  infanteribataljon  (sedan  Finska  Gardet)  1802;  Se- 
kundlöjtnant 1805;  Löjtnant  vid  Fältmätningscorpsen  1806;  Stabs- 
kapten 1808;  Deltog  i  krigsrörelserna  vid  norra  armeens  Svenska  för- 
delning 1809;  Major  i  Ingeniörcorpseii  1812  med  förordnande  att 
hålla  föreläsningar  i  krigsvetenskapen  vid  corpsens  läroverk,,,  hvilka 
föreläsningar  sedan  trycktes;  deltog  i  Norska  fälttåget  1814;  Öfverste 
Löjtnant  i  armeen  s.  å.;  Adlad  1818;  Öfverste  i  armeen  1821;  Chef 
för  Ingeniörcorpsens  Fortifikationsbrigad  1822;  Guvernör  vid  Krigs- 
akademien 1824—1839;  General  Adjutant  1826;  Chef  för  Kronprin- 
sens, sedermera  Konung  Oscars  ,,Adjutants  och  Ordonance  Ofhcerscorps 
1828;  General  Major  1830;  Öfverste  Löjtnant  vid  Ingeniörcorpsen 
1837  och  Chef  för  samma  corps  1839 — 1847;  General  Löjtnant  1843; 
t.  f.  President  i  K.  Krigs  Collegium  1844;  Gcneralbefälhafvare  i  4:de 
militärdistriktet  1847-1856;  Riddare  och  Kommendör  af  K.  Maj:ts 
Orden  1850;  Öfverkommendant  i  Stockholm  1853 — 1858;  General  at 
infanteriet  1860. 


360 


ROBERT  FREDRIK  vox  KR^MER. 


Född    d.    20    Aug.    1791.      Fnherre;    Kammarherre; 

Lamhhöfding  i  Vpsala  Län  och  StäthdUare  pä  Upsala 

slott;  Kommendör  m.  st.  k.  af  K.  JSf.  O.; 

Riddare  af  K.  S.  O. 

Åts.  FRIH.  ROB.  FR.  v.  KR^MER  LAXDSHÖFDING 
I  UPSALA  LAX.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  mantelveck.  — 
Nedanför:  lea  ahlborx. 

Frans  TJUGOFEM  ÅRS  NITFULL  OCH  GAGNERIK 
\ERKSAMHET  TACKSAMT  ERKÄND  —  af  lånets  inbyg- 
gare  D.    1.    JULI    18.5.")   — .—    inom  en  eklöfskrans. 

Diam.  17  lin.  (15  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Alilborn,  född 
Lundgren.  Slagen  af  Upsala  Läns  invånare  och  leinnad  Frih.  v. 
Kr«mer  d.  1  Juli  1855,  25:te  årsdagen  af  hans  tillträde  till  lands- 
höfdingetjensten.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

v.  Krtemer  blef  Sergeant  rid  Armeens  flotta  1799;  Fändrik  vid 
Litgrenadier  regementet  1808  och  vid  Andra  Gardet  1809;  Löjtnant 
1811;  Kapten  1817;  Major  i  armeen  1822;  Kammarherre  1824; 
Landshöfding  i  Upsala  Län  och  Ståthållare  på  Upsala  slott  1830; 
Friherre  1837:  Kommendör  m.  st.  k.  af  K.  N.  O.  1851. 


JAKOR  WILHELM  SPRENGTPORTEN. 

Friheire.     Född  d.  9   Od.  1794.     Öfverhofjägmästare ; 

General  Löjtnant;  Öfverstäthällare  i  Stockholm;  Riddare 

och  Kommendör   af  K.    Maj:ts   O.; 

Ledamot  af  K.   W.  A. 

Ats.  FRIH.  JAC.  WILH.  SPRENGTPORTEN  F.  D.  ÖF- 
VER  STÅTHÅLLARE  C.  N.  O.     Hufvudet,  h.  s.  — Nederst: 

I.f.NllGRE.N     V. 

Frans.'  FÖR  ÅTTA-ÅRIG  VERKSAM  OCH  ÄLSKAD 
STYRELSE  inom  en  eklöfskrans.  Vid  kanten:  af  Stock- 
holms  MAGISTRAT   OCH  BORGERSKAPETS   ÄLDSTE    1838. 

Diam.  18  lin.  (1«  storl.).  Grav.  af  L.  P.  Lundgren.  (St.  på 
K.  Myntet j.  Slagen  al  fle  u|)pgifna  auktoriteterna,  sedan  Frih.  Sprengt- 
porten  första  gången  Icimiat  r)fverståthållareplatsen  1838.  —  K.  Mk. 
o.  IJ-n  i  silfver. 


361 

Frih.  Sprergtporten  blef  Fanjunkare  vid  Norra  Skånska  kavalle- 
riet 1805;  Kornett  vid  Lifgardet  till  häst  1812;  Andre  Löjtnant 
1814;  Förste  Löjtnant  1815;  Adjutant  och  Attaché  vid  Svenska  Mis- 
sionen i  Petersburg  1816;  Stabsryttmästare  1818;  Major  1823;  Öf- 
verste  Löjtnant  i  arnieen  1824;  Öfverste  Kanimarjunkare  1825;  Of- 
verhotjägmästare  1827 — 1838;  Öfverste  i  armeen  1828;  Tog  afsked 
från  regementet  och  blef  General  Adjutant  1830;  Ofverståthallare  i 
Stockholm  1830—1838  och  1844—1848;  General  Major  1834;  Rid- 
dare och  Kommendör  af  K.  Maj:ts  Orden  1849;  General  Löjtnant  1858. 


CARL  HENRIK  BEURLING. 

Född  d.  20  Nov.  1794.     Gravör. 

Ats.  MIN  EGEN  BILD  pä  en  matt  rand,  som  för  re- 
sten upptages  af  sirater.  Bröstbilden,  h.  s.  —  Nederst: 
c.  H.  B.  18  10.     Utan  Frånsida. 

Diam.  19A  lin.  (19  storl.).  Grav.  af  Beurling  sjelf  1816.  —  K. 
Mk.  o.  B-n  (brakteatafslag)  i  silfver. 

Beurling  arbetade  som  elev  hos  L.  Grandel,  hvilken  han  biträdde 
i  åtskilligt  medaljarbete.  Sjelf  har  han  icke  lemnat  några  andra  ar- 
beten än  »sin  egen  bild»  och  ett  par  aldrig  använda  Atsidor  med 
Konung  Carl  Johans  bild  och  namn.  Som  författare  har  han  genom 
åtskilliga  utgifna  skrifter  sökt  utbreda  kännedom  af  Svedenborgs  theo- 
logiska  system. 


CHRISTIAN  ADOLF  YIRGIN. 

Född  d.   5  Sept   1797.     Kammar] lerr e ;   Contre  Ami- 
ral;   Envoyé   eatraordinaire    och    Ministre  lÄenipot   vid 
Kongl.    Nederländska  ho f vet;  Kommendör  af  K.  S.  O.; 
Ledamot  af  K.   W.  A. 

Åts.     OSCAR    SVERIGES    NORR.    GÖTIl.    OCH    VEND. 
KONUNG.     Konung  Oscars  hufvud,  li.  s. 

Frans.      FREGATTEN    EUGENIES    JORDOMSEGLING. 
Fregatten  under  fulla  segel  pcä  liafvet.     I  afskärn.:   under 

c.   A.   VIRGINS  BEFÄL.    1851  — 18.^3. 


362 

Diam.  lOi  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn,  född 
Lundgren.  Slagen  1853  på  H.  M.  Konungens  befallning,  att  utdelas 
till  befiil  och  manskap  samt  vetenskapsmän,  sora  deltagit  i  fregatten 
Eugenies  jordoinsegling  under  Virgins  hofiil.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silf- 
ver  (bland  kongl.  medaljer). 

Virgin  blef  Underlöjtnant  vid  K.  Orlogstlottan  1814;  Löjtnant 
1820;  Kapten  i  Flottornas  Generalstab  1823;  Premierlöjtnant  \id  K. 
Maj:ts  Flotta  1824;  Kammarherre  1827;  Kapten  1834;  Kommendör- 
kapten 1843;  Contre  Amiral  1853,  efter  fulländad  verldsomsegling 
med  fregatten  Eugenie;  Envoyé  e.  o.  och  Ministre  plenipot.  vid  Stor- 
britanniska  hofvet  några  månader  1854,  \id  Danska  hofvet  1857  och 
vid  Nederländska  hofvet  1858.  Kommendör  af  K.  Svärdsorden  1854. 
Tog  afsked  ur  Kongl.  Maj:ts  Flotta  1857. 


HENNING  LUD^T^G  HUGO  HAMILTON. 

Grefve.  Fikld  cl.  16  Jan.  1814.  Kanimarlierre ;  Stats- 
rad och  Chef  för  K.  Ecdedastik  Departementet;  En  af 
de  Adeiion  i  Svenska  Akademien;  Riddare  och  Kom- 
mendör af  K.  Majits  O.;  Riddare  af  K.  Carl  Xllhs 
O.;  Ledamot  af  K.   W.  H.  o.  A.  A. 

.\ts.  GREFVE  HENNING  LUDV.  HUGO  HAMILTON. 

Bröstbilden,  h.  s,,  något  fnunvänd,  —  Nederst:  lka  ahlborn. 

l'>äns.     FOSTERLÄNDSK     UPPLYST    SJELFSTÄNDIG 
inonj    en   eklöfskrans.     Utanför  kransen:  ridderskapet  och 

.\DELN   TILL   DESS    LANDTMARStLVLK    VID   RIKSDAGEN    I  8.") 3 — 18.')'», 

Diam.  17]  lin.  (15  stork).  Grav,  af  Fru  Lea  xVhlborn,  född 
Lundgren.  (St.  på  Riddarhuset).  Slagen  af  Ridderskapet  och  Adeln 
vid  den  anfönhi  riksdagen,  under  hvilken  Gr.  Hamilton,  då  Lands- 
liöfding  i  Linkö))ings  L;in,  hade  varit  Landtmarskalk.  —  K.  Mk.  o. 
li-n  i  silfver. 

Gr.  Hamilton  blef  Underlr)jtnant  vid  K.  Svea  Artilleri  rege- 
mente 1829;  L<)jtnant  1835;  Löjtnant  vid  K.  Toi)ografiska  corpsen 
1837  och  Kaj)ten  1845;  var  K.  Krigsvetenskaps  Akademiens  Sekre- 
terare 1K3!»— 1843;  Tjenstgörande  Kammarherre  hos  II.  K.  II.  Kron- 
prinsen 1841;, Major  i  nrmeen  1847;  Chef  för  H.  K,  II.  Kronprinsens 
stiii>  s.  i\.;  Ofversto  Löjtnant  i  armeen  1850;  t.  f.  LandshcUding  i 
Linköpings  Län  1851  och  ordinarie  Landslirifding  derstädes  1852; 
Riddare  af  K.  Carl  XIILs  O.  1854;  Riddare  och  Kommendör  af  K. 
Maj:ts    O.    1858;  Statsråd  s.  å.  och  Chef  tor  K.  Ecclesiastik  Depar- 


363 

tementet  1859.  Var  Landtmarskalk  vid  riksdagame  1848,  1853 — 1854 
och  1856 — 1858.  Bland  Gr.  Hamiltons  utgifna  skrifter,  de  flesta  i 
ämnen  upplysande  krigshistorien ,  har  en  afhandling  »om  krigsmaktens 
och  krigskonstens  tillstånd  i  Sverige  under  Konung  Gustaf  II  Adolfs 
regering'),  år  1839  vunnit  K.  Witterhets  Historia  och  Antiqvitets  Aka- 
demiens högsta  prisbelöning. 


JENNY  LIND. 

Dotter  of  Fabrikören  Nils  Jon  Lind.     Född  d.  6  Od. 
1820.     Kongl.   Första   Hof sångerska ;  Gift  1851  i  Bo- 
ston i  Amerika  med.  Kompositören  Otto  Goldschmidt  från 
Hamburg;  För  närvarande  bosatt  i  London. 

1. 
Äts.     JENNY   LIND.     Hiifvudct,    v.    s.  —  Nedanför: 

r.    RADNITZKY. 

Fräns.  NESCIT  OCCASUM.  Nordstjernan  öfver  sån- 
gens svan,  flygande  ined  en  lagercivist  under  fötterna. 
Nedanför:     der   hohen  kunstlerix  ihre  begeistertex  ver- 

EHRER   MDCCCXLVn   WIEN. 

Diam.  14^  lin.  (12  storl.).  Grav.  af  C.  Radnitzky.  Slagen  af 
konstvänner  vid  Sångerskans  besök  i  Wien  1847.  —  K.  Mk.  i  silf- 
ver;  B-n  i  bronz. 

2. 

Åts.  JENNY  LIND.  Hufvudet  som  pä  N:o  1.  — 
Under  halsen:  ja  itu. 

Fräns.  NESCIT  OCCASUM.  Nordstjernan  öfver  sva- 
nen, som  pä  N:o   1. 

Diam.  64  lin.  (4  storl.J.  Spelpenning,  präglad  i  den  Lauerska 
jetonfabriken  i  Niirnberg,  tydligen  efterbildad  N:o  1  och  förmodligen 
kort  efter  denna  utgifven.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  bronz. 


3. 

Ats.    Inskrifter  oeli   bild  som   pä  N:o  2,  men  af  annan 
stamp. 


364 

Frans.     TENDIT  AD  ASTRA  inom  en  lagerkrans. 

Diam.    7J    lin.    (41    storl.).     Spelpenning,  präglad  i  den  nämnda 
Lauerska  jetontabriken  i  Nlirnberg.     Sällsynt.  —  K.  Mk.  i  bronz. 


Åts.  JENNY  LIND.  Bröstbilden  fram  vänd,  i  tidens 
drägt  med  bred  spetskrage.     Under  axeln:   184?. 

Fräns.  NESCIT  OCCx\SUM.  Nordstjernan.  Derunder 
en  lyra,  kransformigt  omsluten  af  en  liljestängel  och  en 
rosenqvist,  på  hvilken  sitter  en  näktergal.  Vid  nedra 
kanten:  nata  i 82 i.  —  Kring  kanten  på  båda  sidor  en  or- 
nerad  rand. 

Diam.  ISi  lin.  (17  storl.).  Grav.  och  slagen  i  Manchester  i 
England  1847,  i  anledning  af  den  utmärkta  Sångerskans  äfven  i  detta 
land  vunna  rykte.  Födelseåret  är  oriktigt  angifvet.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  Engelskt  tenn,  förgylld. 

5. 

Ats.  JENNY  LIND.  Bröstbilden,  v.  s.,  med  skullran 
framvänd,  omgifven  af  klädningsveck  och  draperi.  —  Vid 
nedru  knnten:  c.  g.  avARNSTRöji  ixv.  p.  if.  i.unugeen  fec.  Kanten 
onigifves  af  en  ornerad  rand. 

Fräns.  En  lagerkrönt  sångmö,  spelande  på  sin  lyra, 
sitter  på  en  upphöjd  thron,  vid  hvars  sidor  stå  Välgö- 
renheten, en  mjTtenkransad  q  vinna  med  ett  barn  på  ar- 
men, och  Fosterlandskärleken,  en  qvinna  med  krans 
af  eklöf  ocii  i  liögra  handen  en  lagerqvist,  stödjande  den  ven- 
stra  pä  Svenska  skölden.  Framför  knäböjer  Tacksamhe- 
ten, en  qvinna  med  krans  af  eterneller,  ristande  på  foten 
af  thronen:  3  deg.  18  47.  d.  ii'  april  1848.  Kring  kantenen 
krets  af  lyror  och  lagerkransar  med  fladdrande  band.  Inom 
kransarne  läses:  xorma  lucik  agatiia  amina  susanna  auce 
MARIE  AJJiNA.     I  afskiirii.:  minnesgärd  af  tonkonstens  vänner 

I   STOCKHOLM. 

Diam.  26|  lin.  (24  storl.).  (Irav.  af  P.  Jl.  r.undgren  efter  Pro- 
fessor C  (i.  Qvarnstnims  modell.  (St.  på  K.  Myntet).  Slagen  af 
Sångerskans  licuiKlrare  och  vänner  i  Stockholm  1849.  Liskriften  på 
thronen.s  fot  angifvi-r  dagarne,  da  .lenny  Lind,  återkommen  från  en 
konstresa  i  utlandet,  nndcr  vint(!rn   1847 — 1848  fiirsta  och  sista  gån- 


365 

geu  under  denna  spelterinin  uppträdde  på  Svenska  Kongl.  Theaterns 
scen.  Inom  kransarne  anföras  några  af  de  förnämsta  roler,  hvilka 
hon  utfört.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Jenny  Lind  antogs  1830  som  elev  vid  Kongl.  Theatern  i  Stock- 
holm, der  hon  blef  Aktris  1838.  Kongl.  Hofsångerska  1840;  Första 
Hofsångerska  1847.  Sistnämnda  år  lemnade  hon  Kongl.  Theatern,  der 
hon  sedan  endast  för  någon  kortare  tid  uppträdt.  Under  konstnärsresor 
inom  många  länder  i  Europa  och  Amerika  har  hon  gifvit  gästroler 
och  konserter,  hvarigenom  hon  vunnit  ett  frejdadt  namn  och  sålunda 
gjort  heder  åt  sitt  fädernesland.  Till  ytterligare  förklaring  af  sinne- 
bilderna å  Frånsidan  af  N:o  5  må  anföras,  att  Jenny  Lind,  sedan 
hon  lemnat  Svenska  Kongl.  Theatern,  aldrig  för  sig  behållit  något  af 
hvad  hennes  tillfälliga  uppträdande  på  dess  scen  åt  henne  inbragt, 
utan  användt  detta  och  mera  derutöfver  till  fosterländska  stiftelser 
och  välgörande  ändamål.  Så  har  hon  år  1848  grundat  en  fond,  upp- 
gående vid  1859  års  slut  till  nära  55,000  R:dr  Riksmynt,  från  början 
afsedd  för  en  stiftelse  till  bildande  af  theaterelever,  men  genom  ett 
senare  förordnande  bestämd  till  rese-stipendier  för  män  eller  qvinnor 
af  Svensk  härkomst,  som  önska  i  främmande  länder  utbilda  sig  i 
musik,  målning,  bildhuggarkonst  eller  architektur,  hvilka  stipendier 
skola  utgå  af  räntemedel  från  fonden,  så  snart  denna  växt  till  60,000 
R:dr,  Till  en  skyddsanstalt  för  vansinniga,  som  från  dårhusen  blifvit 
utskrifna,  har  hon  skänkt  10,000  R:dr.  Många  andra  större  och  mindre 
gåfvor  till  offentliga  inrättningar  och  enskilda  personer  vitna  om 
hennes  välgörenhetssinne  och  fosterlandskärlek. 


ALFABETISKT  REGISTER 

ötVer 
Inskrifter  å  föregående   Minnespenningar. 


Nanni    och    titlar,  födelse-  och  dödsår  samt  andra  årtal  äro  icke  upptagiin,  utom 
i  de  fall  när  de  ensamt  utgöra  den  hufvudsakliga  inskriften. 

En    stjerna    C)    antyder    att  skriften  förekommer  i  afskilrningen  eller  annan 
sekundär  plats  å  minnespenningen. 

Sid. 

A  nullo  tenebris  damnabitur  aevo  (Lucan.) 241. 

Abiit  vätes  oracula  maiient 333. 

*Acaclemia  Regia  Scientiarum  bene  merito 137. 

*AcacIemia  Scientiarum  Holmiensis 209. 

*Academia  Upsaliensis  Cancellario  (Cancellario  suo)    .     .     203,  223. 
Academiae  Regiae  Scientiarum  Svecanae  socius  et  per  tre.s  an- 
nos  Secretarius  meritissimus  &c 184. 

*Academiae  Upsaliensis  Caucellarius       269. 

Acumine  et  vigilantia 299, 

*Ad  angu.stias  redactus  (Cicero) .  89. 

*Ad  Athenas  Corinthum  Spartam  &c 58. 

*Ad  Bornholmiara  1563 11. 

*Ad  Havniam   1700  et  Dunam   1701 74. 

*Ad  Kerkholm  1605 12. 

*Ad  Perevolocam  03  (30)  Junii  MDCCIX 96. 

*Ad  Zagarini  Jacobstad  Gemeurthoif  Liesna 96. 

Ad.spectat  Olympum  inquiritque  Jovem  (Man  il.  A  st  ron.)       .  205. 

Aemula  naturae  manus  (Cl  au  di  an.) 356. 

Aequam  servare  mentem  (Hor  a  t.) 194. 

Aeque  patriae  suisque  carus 283. 

Aeternae    memoriae    Caroli    ilenrici    Watrangh ....    (|ui   aninii 

candore  privatim  et  publice  clarus  vixit  &c 113. 

*Aeternae  memoriae  coniugis  optimae  moestus  consecrat  &c.     .  138. 


368 

Sid. 

*Aeternae  memoriae  optimae  matris  devotus  filius  &c.      ...  129. 

Aeternum  sic  habet  ille  decus  (O vid.) 137. 

Af  direktionen  öfver  Gustafs  inrättning  till  belöning  åt  Georg 

Axel  af  Sillen 355. 

*Af  en  sörjande  moder 261. 

Af   Götlieborgs  söndags  skolas  styrelse  till . . .  tor  utmärkt  tlit 

och  sedlighet  *gifveu  vid  18 . .  års  examen 317. 

*Af  Kongl.  Landtbruks  Akademien 350. 

*Af  Kongl.  Örlogsraanna  Sällskapet 357. 

Af  Konung  Oscar  I  till  Carl  Johan  Ström  fur  utmiirkt  man- 
dom trohet  och  nit  under  de  75  ar  han  tillhört  Svenska  ar- 

méen 356. 

*Af  Ledamöter  af  Ridderskapet  och  Adeln 272. 

*Af  Länets  inbyggare 360. 

*Af  medborgare 311. 

*Af  medborgare  och  vänner 281.  293. 

*Af  Ridderskapet  och  Adeln 357. 

Af  samfundsnit  ett  värdigt  efterdöme 267. 

*Af  Stockholms  Magistrat  och  Borgerskapets  Äldste   ....  360. 

*Af  Svenska  Bruks  Societeten 353. 

*Af  sörjande  vänner  Frimurare  bröder 244. 

Af  tacksamma  fosterbarn 219. 

Af  tacksamme  Dala  inbyggare 338. 

*Af  vänner  och  bröder 248. 

*Af  vänner  och  medborgare 294. 

Agit  ventos  et  turbida  tränat  (Virgil.) 34. 

Aliis  inserviendo  consumor 85. 

*Alten  Stettin  in  Pomerania 37. 

Altid  i  sigte 273. 

Altid  lika 244. 

Amabili  viuculo  juncti 123. 

•Amico  optimo  dicat  I.  C.  Hedlinger  Eqves 136. 

Artiori  et  virtuti  aeternae  coniugis  optimae  dicat  (dat  ilicat 
dedicat)  &c .     31,  32. 

Anda  och  konst 343. 

Animo  verecundo  oro  probo 34. 

Anno    1656    den    if!|    October    iihci-   fcltt    dii'    l"ortun   iind   Lihv 

Gallioth  diesen  Helt 28. 

Antiquos  reverentia  novos  aequitate 109. 

Aperit  acnigmata  condita  lustrat 346. 


369 

SiJ. 

Aperit  syrtes  (Virgil.) 327. 

Apud  memores  stat  gratia  facti  (Yirgil.) 154. 

Arcana  deae  scrutatur  in  extis  (O  vid.) 326. 

*Arcana  velo  siiblato  adspexit  vätes 174, 

Arctos  ubiqiie  scopus 16.3. 

*Ardua  moliens  obiit 47. 

*Armis  victricibus  Carolo  X  praelatis  Var.sovia  fortiter  defensa 

obiit 26. 

Arte  et  marte 252. 

Artifex   iiistrumentoruiii  mathematicorum  ingeniosissinuis  soeio- 

runi    ex    Regia    Academia   Scient.    Svecana    iiiaximo   damno 

obiit 137. 

*Artis   chemicae    peritissiino    socio    nlim    dilecto  Acad.  Scient. 

Stockholm 288. 

*Artis  chemicae  reformator 209. 

*Artis  medicae  clarus  antistes 179. 

Artis  sakitis  discipulis  desideratus  obiit 179. 

*Artium  liberalium  in  patria  parens  et  promotor 108. 

*Athen,  Lepanto.  Patrasso.  Castro  Tornese  &:c ')8. 

Aucta  quidera  sed  avita  magis 66. 

*Auctor  transitus  maris  Balthici  1658  Duna  1701 72. 

*.\vita  fido  pt  anctrv 81. 


Beata  virgo  sine  peccatu  origiiiali  concepta 3. 

Bei  Roslaii  durch  Sandels  d.  29  Sept.  1813 315. 

Belli  secundos  reddidit  exitus 74. 

*Bene  merito  Regia  Academia  Scientiarum  ciidi  fecit  .     .      182.  183. 

Benigno  numine  juncti  (Horat.) 171. 

*BlandiIoquae   vulpis  artibus  et  subdola  capricorni  amicitia  hi- 

pus  seducitur  ut  neutralem  spehmcam  cedat  in  asyhim     .     .  90. 

^Bondeståndets  erivänsla 268. 

Borgare-ståndets  tillgifvenliet 309. 

€ancellario  suo  Academia  Upsaliensis 131. 

Cancellarius  regni  ab  anno  1612.  Foederis  Evangelici  director  &c.  24. 

*Capto  exercitu  Svecico  ad  Toennig 88. 

*Capto  Liiwenhaupt  cum  residuis 96. 

*Caput  est  a  corpore  longe  (O vid.) 94. 

24 


370 

Sid. 
Carl  Gustaf  Tessin  ägare  till  Penningl3Y  och  Claesdorp  om  Säck 

och  Strömberg  så  vilja '• 

*Carminibus  inclyta '.     ~'^    ' 

Carolo  Gustavo  Tessin  et  immortalitati  effigiem  Caroli  Linnaei 

Claudius  Ekeblad  ....  dicarunt  .^ |^^- 

Carpent  tua  poma  nepotes  (Virgii.) -• 

Celeberrimo  peregrinatori  dedit  Sudermannia  cnnas  . . .  Thessa- 

lonica  cippum Ilolmia  mimmum l-^-J- 

Centrale  et  iiobile  sidus • 

Certa  fulgent  regio  duci IS-i     18'V 

*Certamina  georgica  instituit *^^'    ^^'  • 

*Chirurgiae  studiosorum  ])atronus -'  • 

Christus  ipse  charitas *  • 

*Chymico  et  mineralogo  illustvi  socio  desideratissimo  .Vcad.  Re- 

gia  Scient.  Stockholm ^^  ' 

*                 .  Ill 

Citius  et  fortms '''• 

*Cives  et  amici  ' '\' 

Clara  iii  luce  locavit ^  *'• 

*Clara  progenie  revicturus -"• 

*Claro  per  LTV  aimos  socio  xVcad.  Regia  Scient.  Svecana   .     .  299. 

Clarus  utroque • 

*Clausus  uternue  sedet.    Te  rex  tua  luna  fotellit 89. 

Coelestia  munera  donat ^-''*' 

Coelo  musa  beat  (Horat.) -°"- 

Coelum  nos  armat  et  ornat y- • 

*Collegae  et  amici ;     • 

Collcgae    per    memoriam   virtutis   et  meritorum  desideratissimo 

rewni  Sveciae  CoUegium  metallicum  ot  Regia  Academia  Scient. 

conjuncto  doiorc  cudi  fecerunt ^'"'• 

»9 

*Comite  virtuto ^y 

Concentus ^®''' 

Concinno  et  solide _  *^_ 

Concordes  eginms  annos  (O  vid.) 1^^^>  '^•^•^^ 

Condito  mitis  placidusque  telo  (Horat.) -■^'^ 

Conditori    sodalitatis    Sancti    P>ici    Stockholmiae I/iberi 

tVatres  muratores '■*— 

Conscientia  virtuti  satis  anipluni  theatrum  (C  i  c  or  o)  •     •     •     •  •>'*• 

Conscius  recti  (O vid.) *"••'• 

•Consilio  et  .sapientia  ubii|Lii'  pacis  asseriur •     •  '^*' 

Conspirat  sidus  MiiiiiMiin '  '• 


371 

Sid. 

Constanter  et  sincere 162,  163. 

Constantia  et  candore 136. 

*Constriictione  navium  emendata 263. 

*Coi'ain  rege  pugnans  ocoubuit  ad  Landscronam 43. 

Crescet  quoque  farna  satoris 164. 

Crescit  cultura 110. 

*Crescit  et  fiorescit 17. 

Crevit  in  adversis  (Lucan.) 79. 

Cubum  utcunque  volvas  stat 49, 

Cui  mentem  animumque  Delius  inspirat  (Virgil.) 122. 

Cui  sublime  meta 284. 

Cui  vitam  impendit 69. 

Cuius  erant  mores  qualis  facundia  (O  vid.) 264. 

Cuius  vita  brevis  memoria  perennis 133. 

*Cum  privilegio  Sacrae  Caesareae  majestatis  .     .   22,  26,  30,  .34,  7u. 

Cum  tempore  fruetus 78. 

Cupio  dissolvi  (Philipp.  1:  23) 126. 

Cura  et  fide 33. 

Curam  populis  otia  musis  (Claudian.) 148. 

Curat  nvps  oviumque  mngistros  (Virgil.)       144. 

Damni  incendiorum  sponsor  bene  meritus 181. 

Dani  e  Scania  eiecti 86. 

*Dani   et  Saxones  Deo  ultore  a  Steid)nkki()  ad  Gadebusch  sub 

solstitio  lu'umali  Anno  1712  virti 87. 

Dant  älta  quieteni  .     : 129. 

Datura  nomeu  et  auctori  tempora  longa  (O  vid.) ;}44. 

De   bibliotlieca   Societate   Literarum   Academiae  Upsaliensis  et 

ecclesiis  Gotlioburgensi  et  Lincopensi  nptimo  meritus  sedi  ar- 

chiepiscopali  olectus  &c 126. 

*De  cultu  juris  patrii  longe  promeritus 119. 

De    deugd    alleen   kan  d'eclit  vercieren;  die  viert  hier  't  zilvre 

l>ruilofts  feest  &c 105. 

*De  patria  apud  exteros  et  suos  meritissimus 30. 

De  Sclieremeteffio 94. 

De  Schulenburgio 99, 

Deam  luctus  angit  amissi  (O  vid.) 189. 

X  armatis  Danorum  navibus  ductorc  Wrangclio  captis  anno  1644  41. 

Decori  decor  additus  avito 80, 

Den  "iärna  såfvande  Annika   Lars  dotter 143. 


372 

Sid. 

Den  som  vinner  tiden  han  vinner  alt 177. 

Den  sårade  men  ej  öfvervundne 175. 

Den  täcka  ostadiga 279. 

Den  öker  Svea  land  som  odlar  Svea  jord 165. 

Deo  gratias 170. 

Deo  vindice 8^. 

*Der  hohen  Kiinstlerin  ihre  begeisterten  Verehrer  MDCCCXIjVII 

Wien 363. 

Designat  justa  colonis 298. 

*Devicto  Lowenlianpt  caesis  aut  captis  XVT  millia  Svecis  .     .  94. 

Diadema  tutum  propriamqiie  laurum  (Il  örat.) 65. 

Die  5.  Octobris  1761 166. 

*Die  XX  Decembris  1712  sole  capricornum  ingrediente  clades 

facta  ad  Gadebuscli 87. 

Dieu  nous  aide 120. 

Diis  placuit  victrix  sed  victa  Catoni  (Lncan.) 157. 

Dimovet  umbram  oondita  lustrat 102. 

Ditåt  et  illustrat 141. 

Divam  coluit  in  imagine  parva .328. 

Diverso  ex  hoste  (Virgil.) 29. 

Divos  musa  referre  dedit  (Horat.) 186. 

Doctrina  clarns  et  arte 237. 

Domine  Jehovi  fiducia  mea  a  pueritia  mea  Ps.  LXXl.  v.  5.    .  78. 

Domini  virtute  perennat 106. 

Donec  erunt  homines 40,  41. 

Donec  serenior  illuxerit 57. 

Dubio  vanescit  cornu 58. 

*Ducatus  Bremen  et   Vorden  in  provincias  ledarti.  Pragacapta  29. 

*Ductu  Lewenhaupti  ad  Gemaiiprtlioft' 94. 

*Ductu  Rehnskioldii  ad  Fraustatt 99. 

Dum  moduloi-  r-Icvnr 68. 

Eftigiem  Birgcri  Ducis  nvbis  fundatoris  Jlohniensos  post  saecula 

VI  posucruut '2. 

Egenis  pi-opitior  uulliis 256. 

Kgo  ultor  suui 7(). 

Kiiiträchtigkeit  maclit  Jiiebo .50. 

Kleinoutum  meum  llbertas 74. 

En  af  Svenska  Acadomicn 260,  .'iOi. 

Eli  cornii;),  al)  utra<jU('  p;u't(»  boata 51. 


373 

Sid. 

En    kiär    ihogkonimelse    af   den    som    föddes  til  rodeligas  fäg- 

nad ....  och  dog  til  deras  sorg 140. 

En  meliora  spero 112. 

Enhälligt  tillerkänd  af  Svea  rikes  Ridderskap  och  Adel       .     .  353. 

Ensem  proque  Deo,  dextera  feitque  Sveco 15. 

^Enskilda  delägarne  i  Riksens  Ständers  discont  för  14  ars  för- 
valtning    259. 

*Entomologo    percelebri    socio    nuniifico    Regia    Acad.    .Scient. 

Svecana 344. 

Ephoro  egregio  natio  Fennica 208. 

Eripuit  regem  medioque  ex  hoste  recepit  (Virgil.j     .     .     .     .  13. 

Erkänsla    af   Götheborgs    stad    hvars   fattigvård  inrättad  efter 

hans  förslag  vann  verkställighet  genom  hans  drift    ....  319. 

Erudito  fratrum  pari  sociis  suis  muniticis  Academia  Regia  Scient. 

Stockholmiensis 210. 

Et  decerpta  laudem  servat 104. 

Et  ornat  et  tuetur 130. 

Et  respice  finem 172. 

Et  teste  et  vindice  tanto 73. 

Etiam  in  tutis  vigil 273. 

Ex  auro  Svecano  reperto  in  Dalia  et  Östra  Silv  bergh  a.  1695  75. 

*Ex   decreto  ciiratorum  bene  merito 149. 

Ex  difficili 234. 

*Ex  nobili  physiologo  archceologus  amlax 72. 

*Exsequialia  cecinit  (O  vid.) 2.36. 

Extendens  ventura  in  saecula  ciiras  (Vanieriiis)       .     .      182,  183. 

*Exuto    armis    duce    Svecorum    Steenbukkio    post   dirani  urbis 

Altonae  exu.stionem  horrendo  posteris  exemplo 88. 


Faciemque  novavit  (O  vid.) 146. 

Factis  aninio<iue  mereris  (O  vid.) 228. 

Factis  non  sanguine  clarus  (Yirgil.) 60. 

Famam  feret  [»er  orbeni 263. 

Fautori  sunnna  observantia  colendo  consecrat  &c 140. 

Fert  aevuni  et  pondera  virtiis 20. 

Fervens  habitavit  in   illa  (Fru  den  t.) 117. 

Fide  et  labore 252. 

Fide  stabili 251,  252. 

*Fides.  lustitia 24. 


374 

Sid. 
Filius.  Electus  1512.    Christiennis  U  ope  Russoruni  et  Gustavi 

Trolle  archiepiscopi  negotium  facessit  &c 8. 

Firmamentum  est  Domiiius  timentibus  eiim  (Fs.  25:  v.  14)       .  32. 

Flendi  copia  dives  (O vid.) 198, 

Flit  och  landtmanna  dygder  blifve  eder  gärd  åt  hans  minne    .  304. 

Flos  veterum  virtusque  virmu  (Virgil.) 223. 

*Forma    teiluris    investigata    1736  Rege  jubente  denuo  exami- 

nata  1801    .     .     .     .  ^ 128. 

Fortitudinis  praemium  gloria 28,  29. 

Fortmiam  virtute  (Stat lus) 239. 

Fosterländsk  upplyst  sjelfständig 362. 

Fostrare  af  näringarna  i  Wästernorrland 227. 

Fra  bestendige  Liebe " 176. 

Fregatten    Eugenies   jordomsegling    nmder  C.  A.   Virgins  befäl  361. 

*Frithiof 337. 

Fugit  praeteritum 172. 

Fulcrum  et  robur  oivitatis 93. 

Fulcrum  infelicibus 145. 

Fulgor  absque  fumo UVT. 

Fundatori   indeque   per   XLlli  annos  .socio  et  fautnri  beiiignis- 

.simo  Regia  Academia  Scient.  Stockholmiensis 223. 

*Fundatorum  supremo  lugens  Medicorum  Sveciae  Societas    .     .  346. 

Furir  fornfrodhimi  idrottamanni 324. 

Fädernesland 175. 

Föllo  stridande  för  fäderneslandet  ar  1808 261. 

För   50   ars    nit    om    jernhandtcrin-ien  *Af  Svenska  JJruks-So- 

cieteten 353. 

För  flitiga  arbetare  vid  Segersiö 239. 

För  frikostiga  inrättningar  till  allniogiMi-  undervisning  förbätt- 
ring välmåga 281. 

Fur  frikostigt  understöd  till  beredande  af  yngre  arbetares  bild- 
ning tacksamt  af  Götheborgs  handtverkare 317. 

Ffir  fäflerneslandet ,     .     .     .     .  175. 

För  hvilan  och  nöiet 265,  ii  19. 

F(ir    nitfull  värd  om  Stockliolm   1797.     Åi  stadens  intrgerskap  273. 

F()r  nitisk  värd  om  (iiitliebdigs  sihidags  .skola 317. 

För  nitisk  viird  om  länets  viil  af  tacksamme  inbyggaic  .      272,  273. 

Vör  ny  rikthmi  b<'redd  at  f;idi'rneslandet  gennm  upptagna  sten- 

kolsi/rufvitr 294. 


T7 : 


Sid. 

För    27    ai'.s    driftig    styrelse   till  tullbordaiuk'  af  StröuLsUulms 

slii^^sverk.     Delägarna 274. 

Fur  ii[i})Iyst  nit  at  grinmi  hägn  frän  throiien  befrämja  närin- 
gars förkofran 342. 

För  utmärkta  medborgerliga  dygder  .     : 272. 

För   utvidgad   kunskap   om   fiidorneslandet   förkofrade  näringar 

befolkade  ödemarker 29.'5. 

Ftir  utta-årig  A'erksam  ueli  älskad   styrelse 3(50. 

För  ömsint  värd  om  likars  väl 280. 

Förebild  af  trohet  och  tacksamhet 333. 

*Förenings  grnfvan  den  13  Januari  174() 177. 

Geminum  sibi  [)0scit  houurem  (Virgil.) 316, 

*Genera  et  Species  Curculionidum 344. 

*Gesta  Dei  virtute  ducis  virtute    leunuiii 58. 

Gifveu  Anders  Andersson  Kielhtröm  fui'  tilverkadt  godt  krut.  269. 

*Gifven   1784  af  Amiralitetet 20.'). 

Gloria  in  excelcis  Deo  (Luc.  2:   14) 325. 

Gloriam   a  majoribus  arcliitectura  navali  partam  suam  fecit  et 

auctam 233. 

Gloriosa  (glorisa)  victuria  ad  Leesnam 94,  95. 

Gläder  och  vägleder 354. 

Vfcodf   UhcrTOi' 170. 

Gott  ist  mihr  allés 56. 

*Gott  lass   uns  leben 139. 

Gott  segnete  die  vereinigteu  Heere 315. 

*Gott  uud  Tott 101. 

Grandi  nobilis  alumno  (Horat.) 19. 

Gråta'  memoria-  aeternieipie 180. 

Grillorum  vota  XXV  rata 154. 

Gubernator   regni   ab  anno    1512  [im  libertate  juitriae  pugnans 

occubuit  1520 9. 

("iubernator    regni    1250.     Seditionem    l'ulkungurnm  com[)ressit 

1252.*  Stockholmiam  fiindavit   1260  &c 1- 

Gubernatori  abeunti  civitas  Kegiae  Academiai'  militaris  .     .  3. »i). 

Gustava  et  Augusta  caput  i'eligioiiis  et  regionis 17. 

Gustavi  Eipiitis  aurati  et   Senaturis  Hlius.    Flectus   1471.     Pa- 

ctum  Cahnariense  148;i  t\;c 7. 

*Gustavi  11  Adolphi  praeceptoi'  patronio  litterarum  munilicus  .  19. 

Gustavij  domkijrckia  1717 110, 


376 

Sid. 
*Gustavo    Principi    hereditario  a  >itudiis  iiigeiiio  sa[>ieiUia  pra-- 

cellens iöl. 

*Gustavus  Svecorum  (jothoruni   \'andal()ruinijue  Princeps  liere- 

ditarius IT6. 

Uabes  aditum  inansurae  iu  seciila  taiiiap  (Lucan.)      ....  82. 

Haeret  scopulis  immotaque  mansit  (V  i  r  g  il.) 204. 

Hane    amici    optimi    eftigiein    mutuo   artium  ob.^^equio  ob  .suaiu 

coloribus  expressam  aeri  insculp.sit  &c 181. 

Hastigt  försvunnen 2Ö4. 

Hederlige  sår 175. 

Henriette  Sylvie  de  Moliére  vous  joués  cuniiiie  raniour    .     .     .  196. 

Hic  labor  hine  laudem 144. 

Hic  mihi  consilio  causa  salutis  erat  (Uvid.) 128. 

Hinc  et  in  ultimis  robur .     .  131. 

Ilis  amat  liospes  civisque  vocari  (Nirgil.j 21. 

His  amor  uniis  (Virgil.) 341. 

Ilis   Christina  sibi  palmam  qiuesivit  in  agris  sanguine  Gustavi 

(]ui  madnere  patris 20. 

Hoc  auruni  arte  (;l)emica  confiavit  Hohnia'  Anno   1706  O.  A.  v. 

Paykull 75. 

*Hoc    ductu   Adriacis   Yenetani   niiranmr  in  undis  stare  urbem 

et  toto  pnnere  jura  mari 58. 

*Honori  viri  illu.strissimi  Ordines  regni  .Svecia>  dicarunt    .     .     .  118. 

Honos  dum  ]»rata  virebunt 287. 

*Honos  imniortalis  ab  Academia  Upsalien.»! 213. 

Huc  tendimus  onines  (O vid.) 61. 

Hvi    skilda    (»ftVr    honom    ägna:    Hans    sånger    aldrig  .skilt  o.ss 

At  (Kellgr.) 2.36. 

I  tarn   pålitelig '207. 

Iliimus  ut<:ini(juc  praecedes  cnniites  parati  (11  örat.)    ....  I.">!>. 

Idem  pacis  eras  mediusque  belli  (Horat.) 62. 

Icsus  (Jhristi  inisci-crc   nolus 3. 

.Ictton  de  Madamc  Anne  Jeanne  Grill 187. 

.l»'tton  de   .Madamt'  dr  Geer  née  de  Ribbing 221. 

■b-tton  (!»■   .Madanic  de   Klin<;ko\vström   nrc  (TKhrenpreus  .      .     .  13!). 

•li-ttoM  df  M;i(];uni'   la    iJaiDiuii'  d"Khrcnpnnis  nre  de  Linroth    .  I8(i. 
•fetton    dr    .Madanic    hi     Maronnc    de    Rnlamb    nre  Haronne  de 

Säck •2{\\. 


377 

Si,l. 

Jettoii  de  Äladame  la  Baronne  de  Säck  iiée  Cointesse  de  Bielke  195. 

Jetton  de  Madaine  la  Cointesse  d'Ekel)lad 216. 

Jetton    de    Madame   la  ("omtesse  Ulriqiie  Julienne  Bralie  doii- 

airiere  de  Gyllenstierna 149. 

Jetton  de  Mademoiselle  la  Baronne  Wilhelmine  Ribbing      .     .  150. 

Jetton  de  Mademoiselle  la  Comtesse  Brigitte  Christ.  Sparre     .  132. 

Jetton  de  Mademoiselle  Ulri(nie  Eleonure  von  Berchner  .     .     .  266. 

Jetton  de  Monsieur  le  Baron  d'H('»pkeii 223. 

Jetton  de  Monsieur  le  Baron  de  Scheflfer 245. 

Jetton  de  Monsieur  le  Baron  de  Sprengtporten 239. 

Jetton  de  Monsieur  le  Baron  Frederic  de  Sparre  Grandchance- 

lier  (Senateur)  de  Snede 251,  252. 

Jetton  de  Monsieur  le  Comte  de  Tessiii 162,  164. 

Jetton  de  Monsieur  le  Comte  Frederic  Axel  v.  Ferseii     .     .     .  233. 

Jetton  de  Monsieur  le  Comte  Frederic  Gyllenborg 140. 

Igne  calere  ars  promethea  jussit 350. 

Igneus  est  illi  vigor  et  ca^lestis  origo  (Virgil.j 63. 

Ille    ferit  cornu,   liunc  tu  iinnc  Dane  caveto,  et  feriet  Russum 

cornibus  ille  suis  (liltter  Virgil.) 87. 

lUo  laudabimur  ambo  (O  vid.) .     .     .     .  295. 

Illustrat 188. 

*Imaginem  si  noii  vultum  rarmina  reddunt 45. 

Imaginem  viri  illustrissimi  quem  iiostra  miratur  et  sequens  aetas 

mirabitur  &c 167. 

Immobilis  per  tot  discrimiiia  rerum  (Virgil.) 82. 

In  absentiae  solatium  fecit  amicu  manus  Hedlingeri  ....  185. 
*In    aeternani    inter    cluistianus    barbarosciue  semper  gloriosae 

humanitatis  ac  gratiae  memoriam 90. 

In  Deo  spes  mea  (Psalm.  62:  8) 64. 

*ln  extremis  angustiis 89. 

In  memoriam  Carolo  XI  d.  g.  Svecorum  Gotli.   \'aiul.  Regi  cScc.  61. 

In  memoriam  Michaelis  von  Strokircli 99. 

In  memoriam  pictoris  illustris  &c 66. 

\  memoriam  socii  benetici  Regia  Acad.  Scient.  Stockholm.  .  158. 
In  memoriam  socii  desidcratissimi  Acad.  Regia  Scient.  Stock- 
holm, cudi  fecit Kil. 

*In  memoriam  socii  meritissinii  Acad.  Scient.  Svecana          .     .  '2'Ml 

*h\  memoriam  socii  munitici  Regia  Societas  oeconomica  leniiiac  246. 
*Iu  memoriam  sodalis  illustrissimi  Academia  Regia  Literarum 

humanarum  Holmiensis 286. 


378 

Sill. 

In  ordinem  et  usiim 214. 

*In  perpetuain  nee  iuter  barbaros  auditar  cnulelitatis  &c.    .     .  89. 

In  posteros  us(jue 220. 

In  talia  pondera  vires  (O  vid.) 134. 

In  tenebris  liicem 114. 

*Inane  auxiliuni 89. 

*Iiibyggarnes  erkänsla 22^. 

ludiciis  inonstrata  reeentibus  ubdita  reruni  (IJorat.)      .      288,  289. 

*Industriae  fabrilis  per  patriani  instauratur 144. 

Ingenio  stat  sine  uiorte  decus  (Propert.) 217. 

Inquirendo  vastus  lingeiido  gigantens 71. 

lusignia  sunt  ad  virtutem  signa 123. 

*In.spectori  nieritissimo  studiosa  jnventus  Fennica  Upsaliae  .     .  333. 

Inspectori  optinui  annos  jani  XX\'  curani  nationis  agenti  stu- 
diosa jnventus  Gothoburgica   IauuHs 241. 

Inspectori    suo    paternae    per    XXIX  annus  curae  memor  stu- 

iliosa  jnventus  1'psaliae  Smolanciiia 308. 

Inspectori   suo    per  XXXII  aniios  beiie  nieritissimo  uatiu  Ble- 

kingica  Lundis 222. 

Intaininatis  fulget  lionoribus  (ii  örat.) 278. 

*lnteger  aninii  tenax  recti  reipublicae  devutiis 157, 

Intonierata  fides  seriestpie  ininiensa  laboruni  (O vid.)  ....  49. 

Interpreti  sagacissinio  *pietas  discipuloruui 330. 

*Inventis  meclianieis  de  patria  dptinie  nieritus 135. 

*lii\irtus  adversis  tato  cecidit 121. 

Invigt  Herr  Coniineree  Kådet  ovh  Uiddaren  .lon.  Aldströnier 
Svenske  handaslögdernas  otröttade  fosterfader  af  ett  tack- 
samt äsyna  vittne  Carl  (^istaf  Tessin 143. 

*I()  liynien  (Catull.) 154. 

Julianues  Carolus  Hedlinger  caelator  nuiMorum  serenissimi  ivc- 
gis    Sveciae  .  .  .  .    imagineni  suani  sculpsit   ipiani  cultrici  pro- 

bitatis  ae  artium  posteritati  ....  dicat   cVc 1H9. 

■Juliannes  Carolus  Hedlinger  magister  optiniii> l7l. 

Joseplio    Hanks  eftigiem   aniici  merito  dat  dicat  dedicat   (,'laud. 

et  Juli.  Alstnimer 202. 

l,i7Jo;co(irti(t 347. 

Istlioe,  tntamine  salvus 113. 

ka    de    prisca  aetate  mereiidum;  ut   de  no.stra  futuiam  niereri 

volumus 109. 

.luris  legis<|ue  sacerdos 36. 


379 

Sitl. 

*Ju.ssu  roizio  in  lionorom  inventoris 240. 

*Justitia  consilio  facimdia  clarus t)3. 

Justo  et  tenaci  (II  o  ra  t.) -i^O- 

Jämt  ömt 206. 

Kiör  sakta  fraii  botu ]"'• 

*Kongl.  Collegium  medicum 229. 

Kongl.  Svenska  Patriotiska  Sällskapet  .     .    182,   199,  225.  292,  'MS. 

Kongsberg  i  Norrige l^ö. 

*Konung  Carl  XIV  Johans  Stab  till  en  älskad  ("het"  ....  335. 

L'amour  est  a\eugle 196. 

L'amour  pom*  ma  liberté 201. 

La  dolcezza  del  ciel  sol  ni"invaghisce 115. 

La  precaution  inutile 158. 

La  vertu  me  tixe 152. 

Labitm-  et  labetur  (Hora t.) *r9. 

*Labore  consilio  integritate  civibiis  v.'xempluni 69. 

Laetatur  in  altis 221. 

Lagom 1-13. 

Jayoti 169,  170,  172. 

Laudem  terent 230. 

*Lemo.  Lappo 261. 

Levis    haec   meritis  reteratiir  uratia  tantis  a  Senatu  St(»cklinl- 

miensi  (Efter  Ovid.) lÖO. 

Liber    Baro    et    Eques    auratus    supremus    aediticiorum  regium 

Praefectus  ob  ingenium  et  artes  saeouli  sui  decus  &c.  .     .     .  136. 

Libera  Baro  in  Aminne 200. 

*Liberi   Fratres   nmratores  rx  sodalitate  .Sanrti  Eduardi  Prae- 

fecto  meriti.ssmo  &(• 198. 

Libertas  tandem  ibi 242. 

*Libertatem  asseruit  (Suetun.) 97. 

*Literaruni  in  patria  propagator 3.). 

Longe  pars  maxima  luctus  (Virgil.) 332. 

Longum  testetur  amorem  (Virgil.)  *mariti  Frideriei  Silver- 
stolpe        243. 

Lueem  dat  sidus  amiemn 171. 

Lucem  spargit(]ue  et  num-iat  almam 3.). 

Lucis  vindex  adoperta  reelusit 11- 

Luctus  tu  (pioque  caussa  mei 209. 


380 

Sid. 

Lugentibus  Augustis  coram  illato 146,  151. 

Lusus  et  jubila  Svecis 87. 

Lycka  råkar  man  (Or  ds  pr.) '2.80. 

*Lyckligen  återkommen  • 296,  297. 

Lydnad  och  frihet 218. 

Lyser  och  vägleder 311. 

Länge  pröfvad  saknad  begråten  —  af  vänner  och  bröder    '.     .  248. 

.llagnauimi  pretiu,  (juos  vis  vel  suscitat  astus  kr 52. 

Magnanimo    Principi    per    tria   histra  quibus  optimi  Regis  sub 

auspiciis  Pomeraniam  rexit  &c 262. 

*^lagnus  si)onsus.     Maria  sponsa 53. 

Mareschallo    comitioruni    anni  MDCCXXXIV  ob  tideni  et  pa- 

triae    amorem    bonis    oninibus    probatd   honoreni  nuniismatis 

ordo  equestris  regn!  Sveciae  decrevit 125. 

*Mareschallo    comitioruni    MDCCXXXIX    ordo  equestris  regni 

Sveciae  decrevit ]62. 

Maris  et  terrae  mensori  (Horat.) 323. 

Mäter  salvatoris  ora  jtro  nol)is 3. 

Matronae  virtutuni  (udtu  iaudatissimae  eftigieni  maximae  vene- 

rationis  ininimuni  argumentum  liberi  ac  nepotes  dicarunt      .  130. 

Media  nimborum  in  parte  coruscat 55. 

*Medicus  poeta  minoralogus 102. 

Medio  de  fonte  leporum  (Lucict.) 214. 

Membro  suo  desideratissinio  Acad.  Regla  Scient.  .Stockholm.  .     .  237. 

*Memores  ordiiies  regni  Sveciae 32,S. 

IMcmoriae  Comitissac  IMricae  Strömfelt  nptimac  conjugis  &c.    .  197. 

Memoriae  optimi  patris  . . .  .  pietas  Leonhardi  ab  llausswolff    .  178. 

*Mensa  argentaria  nrdinuni  regni  Sveciae 128. 

Meriti  tanti  non  immemoi'  im(|uani  (Virgil.) 251. 

Meritis  (juaMpie  notata  dies  (Ovid.) 227. 

Mier  ist  b(>igeU'get  die  Crone  der  Gerccliti»  likcit.  2  Tim.  4.  C. 

^-  v 46. 

*Mihi  "v"'  adiutor 89. 

•1676   1   Maj  (idtlaiidiiini  reiti|»eriivit  kr 61. 

Min  egen  bild i^^i 

Minne    af    Dalaruo    iiudsjittiiing   I77i5  •icnoni  (>t  (imaiide  hior- 

tas  fiirslag  \c 218. 

.Minne  al  Irandiduc  dro.ssliaudjarcn  Carl   Magnus  Xy.ström.v  tVi- 

kostighet  enmt   allniäuiia   barnbr.rd.sliuset  i  Stocklmlm  .     .     .  229. 


881 

Sid. 

Minne  af  Grefvinnan  Beata  Ebba  Horn  &c 2'A. 

Minne  af  Handels  och  Finance  Expeditionens  erkänsla  fen- 
sjuttonårig  älskad  och  aktad  styrelse .').">!. 

Minne    af   Inrikes   Civil  Expeditionens  tacksamhet  för  17  äriij; 

vördad  styrelse 342. 

]Minne  af  kärt  ägtenskap  &c 28."?. 

Minne  och  erkänsla  af  Fahlu  bergsskolas  elever WM). 

*Minnesgärd  af  tonkonstens  vänner  i  Stockholm 'AM. 

Minnet  af  en  älskad  maka  ....  fftrvarades  af  Eric  Ek    .     .     .  2r)7. 

Miratur  opus  regnumque  futurum  (Efter  Vi rgil.)      .     .     .     .  .'il 2. 

*Miro     naturae     investigatori    socio     (piondam    aestimatissimo 

Academia  Regla  Scient.  Svecana iTii. 

*Moderata  durant  (O  vid.) 24. 

Moderatori  optimo  juvenum  pietas X>i<. 

Moerentibus  amicis 208. 

Mönstrat  iter  (Vi rgil.) lOii. 

^Monumenta  viri  pro  patria  occumbentis 18. 

*Monumentiim   aeternae  memoriae  sacnini  Dano  cunctatori  &c.  90. 

Monumentum  pietatis  natoriim 27."». 

Multis  ille  flebilis  occidit  (Horat.) EW. 

Mutare  vel  tiniere  sperno KU. 

Nataliuni  memoriae  saeculari ....  Institutum  Linnaeaninn  IIp- 

saliense 189. 

Naturae  sacra  orgia  movit  (^Columel.) 217. 

Naturam  jussit  vires  proferre  latentes .'U(l 

Natus  anno  MD('LXXXX1  Suitiensi  pago  in  llelvetia  &c.       .  \7'A. 

Xatus    die    18    Nov.   IHHl  f(ui  sno  genio  duce  sumnios  niecha- 

nicos  praetergressus  Sveciae  i-oiiiinodo  vixit  &:c EU. 

■*Natus  die  17  .Tulii  nnnn  1674.  Ad  X^ar\'am  in  conspertii  Regis 

pro  patria  gloriose  occulMiit  die  20.  Xov.   J700 H8. 

X'atus  die  5  Novembris  anno  ]7l<i  &r 212. 

X'atus  die  7  Junii  lf)49  &c 100. 

X'atus  die  XXX  Ai)rilis  ]M])('("V  nndtis  kigcndus  ol»iit  &c.      .  I."»4. 

Xatus  llolmiae  in  Svecia  anno  MDLXXXIll.  tVc :{(i(i. 

Natus  in   Eano  Eplandiae  anno  MDLXXXIll.  &c 24. 

X'atus  1659.  Regii  Collegii  Anti(piitatis  Assessor  IH97.  &c.       .  IK». 

Natus  Uoeshultae  in  Suecia  anno  MDCCVIl.  &(• 190. 

Natus  Smolandiae  anno  MDCCVIl.  &c 191. 

Natus  Westro  Gothia  aniui  MDCCXXXV.  &c 209. 


382 

Sid. 

Ne  dissimula  ne  lusinga 169. 

Xec  cessat  sacra  sonare 83, 

Xec  oitra  nec  ultra  (O vid.) 233. 

Xec  custos  aljsistit  limine  (Yirgil.) 70. 

Nec  tlextrae  deus  abfuit  (Virgil.) 277. 

Nec  pondere  nec  iuiuriis  frangor 54. 

*Nec  praetensa  maiorennitas  nec  dolosa  neutralitas  &c.  .     .     .  90, 

Nec  spes  nec  ulla  potestas.     Par  meritis  poena 89, 

Nec  tanti  abolescet  gratia  facti  (Virgil.) 127. 

Nec    te    videre    superliuni    prospera    bollorum   nec  fractuni  ad- 

versa  (Lucan.) 25. 

Nec  temere  nec  timide 245, 

Necessitas  caret  lege 77. 

Nescit  occasuni 363,  364, 

*Neutralitas.     Maiorennitas 90. 

Nicolai  Eqvitis  aurati  filius.     Electus  1504  &c 8. 

Nihil    facienduni    ininste    aut    ]iatienduni   turpiter  ut  pace  frui 

valeamus 30, 

Nil  conscire  sibi  (llorat.) 168. 

'^Nobili  histnrico  civi  optinio  grati  cultores  et  amici     ....  .340. 
Nobilis    nuniismatum   caelatoris  Arvidi  Karlstenii  Sveci  imagi- 

neni  inimortalitati  tradunt  &(• 92. 

Nobilis  (jui  bonus 114. 

Nomen  dedit  et  nwrteni 352. 

Nomen  nullo  delebitur  aevo 92. 

Non  adiutor  sed  custos  propera  dux 88. 

Non  est  dissensionis  deus  sed  pacis 22. 

Non  est  mortale  quod  opto  (O  vid.) 39, 

Non  fulmine  sed  clementia  et  tempore 89. 

Non  interiora  secutus  (Virgil.) IG. 

Non  sibi  (Plin.) 232. 

Xon  sibi  sed  piddico 80. 

*Nornia  Lucio  Agatha  Aniina  Sii.sjiiina   Alice  Mario  Adina       .  364. 

Nos  jungit  amor  (Ovid.) 53. 

Nosce  te  ipsuni  (Cicci-o) 172. 

Novos  nieditatur  triuniplios 132. 

Nulla  jtallcscere  culjia  (Ii  örat.) 180. 

Nulli  licbilior 288. 

Ninncn  opusrpu-  (Ovid.)  *|)liu'ies  legati  senipcr  prudentis  felicis  4'.\. 

Nuniisniatico  celcbri  pliihintropo  iiitegerriuKJ  posuerunt  aniici    .  207, 


383 

Sid. 

"Xunc  Torstensolinii  tibi  cognita  Lipsia  virtus 21. 

Xyttia  tidpii •     •  2:58. 

O  poules  en  voyant  vos  traits  et  vos  appas 164. 

O  vir  nobilis  et  praeclarissiiiie  vive  iit  vivasi 169. 

Ob  colonias  arcto  deductas  patrios  situs  perliistratos  ....  293. 

Ob  ciirani  emendatinnis  leguiii 118. 

Ob  defensos  cives '^^7. 

Ob  XII  ab  injuria  servatas  cives  Ordo  regni  oquestris  .  .  .  14."). 
Ob    fideni   regi   et  religioni  in  restauratione  satTorum  Silesia- 

coriim  praestitam I  i  i . 

Ob  inipensam  extinqueudis  incendiis  operam  aniici  lieri  fecerunt  24;}. 

*0b  infautes  civium  Sveciae  felici  ausu  servato.^ 221. 

*0b  merita  et  institutam  Picturae  Acadeniiam KilJ. 

*0b    merita    in    patriani    hnnc  nnnnnum  cudi  fecerunt  Ordines 

regni ir)6. 

Ob  merita  in  scholani  elemcntariani  (xevaliensem  fundator  .     .  o()9. 

*0b  nobilimii  tironura  militiam  ....  Carolus  Gust.  Tessin  .  .  164. 
Ob    Patkuls   und  des  Gfu-tzens  Tndt  bracht  (liring')  Scliweden 

in  so  grosse  Noth 76.  77. 

Ob    solertiam    in    studiis  botanicis  landatam  Societas  pharma- 

ceutica  Londinensis  voluit 191. 

Occasu  inclaruit  ortus l,"i.'i 

*Occubiiit  in  praelin  Lipsiensi 16. 

*Odor  vitae  annorum  LXXTV  &c 166. 

Opera  inter  talia  primits  (Yirgil.) Kiö. 

Operique  favens  in  spemque  laborans  fOvid.) .■}02. 

Operis  victoria  finis  (Ovid.) 96. 

Operum  victoria  finis  (Ovid.) 43. 

*Optimo  coniugi  Charlotta  liibbing  cudi  fecit 19.3. 

Optimo  coniugi  Charlotta  Ribbing  factum  fieri  curavit      .     .     .  19.3. 

*Ordine.s  regni  Sveciae  cudi  iusserunt 234. 

Ore  profundo  (Horat.) .339. 

Oöfvei'vinnelig  såsom  döden  är  kärleken 283. 

Par  tama  labori  (11  örat.) 240. 

Pascitur  in  altis 8.3. 

Pasöio  Christi  conforta  me ,3. 

Pater    et   tutor  Waldemar]  Regis  Sveciae.     Folckunui  rebcllcs 

.submoti  1252  &c 1. 


?>84 

Sid. 
Paterna    Ijenefacta    adfectu    nnn  munere  rependens  *Vestrogo- 

thica  juventus  Upsaliae 303. 

Paternarum  virtutum  priidentiae  et  beneliceiitiae  haeres  .     .     .  155. 

Patriae  addictus 256. 

Patriae  non  sibi  (Plin.) 9T. 

Patricio  et  populari  oivi  ac  marito  optimo — Elisabeth  Stiern- 

crona  monumentum  hoc  meritis  levius  contra  vota  fecit    .     .  141. 
Patrono  bonarum  artiiim  benenierentissiiiK»  caelatiirae  priniitias 

venerabundus  offert  (I  J.  Wikmaii 136. 

*Patrono  optimo  dicat  I.  F.  Podolyn 180. 

Pax  optima  rerum  (Silius  Ital.) 26. 

Pelagi  decus  addidit  (Lucan.) 10. 

Per  audaces  nova  ditliyrambos  verba  de  vol  vit  (Horat.)      .     .  236. 
*Peregriiiatori    celebri    socio    ante   defmicto  (|uam  electo  Regia 

Acad.  Scient.  Svecana 352. 

Perenne  virebit  virtutis  deoiis 68. 

Perlustrat  viscera  terr.v 80. 

Pessima  iniquo  consultori  smit  mala  coiisiiia 1^0. 

*Philo.soplms  et  orator  egregius 122. 

l^hoebo  antft  alios  dilectus  (Virgil.) 1*^^- 

*Piae  memoriae  sorii  munifioi  Regia  Academia  Scient.  Holm.  .  220. 

l^iccola  ma  grave  le  ferite l«^>f^- 

J^ieridmn  lumen  praesidium(|ue  (Ovid.) 108. 

*Pieta.s  di.scipulorum 330. 

*Pietas  filii  Friderici  de  Troil 14^. 

Pietas  in  imagine  diiret  (Vanier.) 184. 

*Pieta.s  theatri  novi  llolmiensis 332.. 

*Plurie.s  ad  exteros  legatus  patriae  ubiquo  consiilens   ....  .34. 

*Pluries  legat!  semper  |)rude)itis  felicis 43. 

l^etae  philosoplio  <-ivj  nmico  lugentes  amici 238. 

*Poetarum  liistnricorum  patriae  ante  se  princcps 14/. 

*Polyhi.stor  operibus  immortaiis •  .     .     .     .  198. 

Pondei-a  et  numero.s  inve.stigavit 345. 

j^opulari  miinitico  n;itio  Östro  (Jothica  rjisaliae 2.32. 

*Po,siti.s  triiimplians  ol)iit »■*"• 

*l*o,st  clarissimas  res  gestas  {)ro  patria  occtiluiit 13. 

*I»o.st    fundatam   Academiam  Regiam  Scient.  Stockliolmienscm 

anno  L 224. 

*I'n.st  mortem  MD(X;X('l   iirbi.s  anun- 228. 

1'o.st  nnliihi    riioebu*^ ''• 


385 

'  Sid. 

*Post  obitimi  Upsaliae  die ....     Rege  jiibente 1 89, 

*Post  XLVI  annoruni  cuni  lande  stipendia  mininio  pnblico  dn- 

natus 186. 

Postera  laude  recens  (Horat.) 2.'^1. 

l-*ostquam    victori    patuisti   Ijpsia    Svecn,  armis  Christinae  est 

invia  iiulla  via 20. 

Pour  fournir  de  symboles  ;V  la  fideliti' 158. 

Praelium  inter  classes  Christiani  V  et  (*aioli  XI  kc.            .     .  61. 

Praesentia  ordinans  prospexit  futnris 81. 

Praesidi    honorario    per   XX  fere  annos  indefesso  iabore  rebus 

ipsius  consnlenti  C^oetus  Gernianica  Holmiae  gratissimo  animo  329. 

Praeteritis  melior  vcnientilius  auctor  (Cl  and  i  an.)       ....  253. 

Primitias  natiirae  in  lucem  revocavit .  .349. 

Prisca   fide   invictaque    bello   dextera   (NHrail.)  *per  X  Instra 

regi  et  patriae  devotis 27. 

Pro  fide  lege  rege 222,  223. 

Pro  libertate 140. 

Pro  rege,  cum  rege 14. 

Pro  religione  et  jiatria 24. 

Probatae  tidei  et  in  onmi  vita  candoris 139. 

I'robitatis  et  labornni  *inomores  Ordines  regni  Sveciae    .     .     .  323. 

Profert  antiqua  in  apricuni  (Horat.) 114,  115. 

Profert  et  protegit  artes 107. 

*Prolatis  regni  tinibus  inari  IJaltico  liberato 10. 

Proprio  splendore  refulget 100. 

Protegé  nos  lesu 9. 

Proteget  qui  contulit .  69. 

Proxima  sic  culpae  est  ultio  iusta  Dei 88. 

Proximo  ut  sibi       138. 

Prudenti  audacia 333. 

I^rudentia  et  fortitudine  post  Gustavuni  Magnuni  libertatis  vindex  23. 

På  Leopolds  70:de  födelsedag 311. 

På  Nils  (Jeorgii  och  Maria  Scliencks  bröllopsdag  &c 225. 

*l*å  stadens  iiidstes  bekostnnd 319. 

Quaerenti  detuit  or  bis  ((Jvid.) 174. 

Quaesivit  luceni  sparsit(iue  ropertani  (efter  Virgil.)      .     .     .  310. 

•  luantuin  mutatus  ab  illo  (Ennius) 88. 

<luas  natura  negat  praobuit  nrte  vias  (Cl  au  dian.)    ....  322. 

25 


380 

Sid. 

Quel  est  le  coq  maiulit  qui  ne  chanteroit  pas 1(54. 

Quem  virtus  addidit  astris  (O vid.) i:>. 

Quidqvid  ex  illo  aniaviimis  manet 147. 

Quis  crederet 87. 

Quis  iiiagno  raelius  succedat  Acliilli  (O vid.).     ." 20:{. 

Quo  minus  gloriam  petebat  eo  magis  assecuta  (Sa  I  lust.)  .     .  28.'). 

Quo  tutior  omine 2(i"5. 

Quod  patriae  studuit 218. 

Quod  se  pro  rege  devovit 12. 

*Ray  Linnaeiis  Jussieu  Sloaiie  Miller 191. 

Recti  et  candidi  decore 107. 

*Redit  e  certamine  victor 9."). 

Regi  Sveciae  a  Cancelliis  Consiliarius  &c 18(1 

Regia  Academia  Scientiarum     .     .     .   127,  l.'i2.   l.VA.  J.S7,   144,  188. 

*Regia  Academia  Scientiarmn  socio  meritissimo '.U2. 

*Regia  Acad.  Scient.  socio  .suo  meritissimo 'Mi). 

Regia  Acad.  Scient.  Stockholmensis  socio  munifico 24(i. 

*Regia  Academia  Scientiarum  Svecana 306. 

*Regia  Acad.  Scient.  Svecana  cudi  fecit 19."^ 

*Regia  Acad.  Scient.  Svecana  socio  suo  meritissimo    ....  297. 

*Regia  Academia  IJpsaliensis  Canceliario  suo  aefjuissimo  et  mu- 

nitico 141. 

*Regia  Societas  patria  Sveca 218. 

*Regiae  Academiae  Picturae  et  Scul[iturae  donata 211. 

*Regio  duci  invite  superstcs  vitam  patriao  impensam  odidit       .  159. 

Regis  Sueciac  Senator  et  Drozotus  &c 48. 

Regna  in  humili  moliens  altiora  petit ;il4. 

*Rei  bellicae  navalis  Regi;i  Societas :i27. 

Requie  redivivus 16."). 

Rerum  Sveco  (jiermanicariim  atlas 2."i. 

■*Rex    comitante    Comite   Fal».   \Vrcd(>  Collouii  Metall.   Praeside 

in  argenti  todinam  se  dcmisit 8(>. 

*Ridderskapet  och  Adfln  till  doss  l.andtmarskalk  vid  riksda- 
gen 1853—1854 362. 

Robore  divino  coronatns  viiicit  leo 23. 

Robori  par  decor 1(»7. 

'*Roscio  Svecico 3.32. 

*Ross    werden    zum    Streittage    beroitet,    abor  der  Sicg  kompt 

vom  Ilorrn.   Prov.  21.  v.  31       20, 


387 

Si.l. 

Sacri  Roiniuii  liiiperii  Comitissa 200. 

Sacris  praestabitur  uinltris  (Lucan.) 21!^. 

Saerosanctap    Thooloo;iup    ])oftor    H  Ardu  Praepositus  (iothn- 

burgeiisis 212. 

Saecli  decus  inclelebile  nostri  (O  vi  cl.) 179. 

Saknas  ty  trohet  vänskap  ocli  drift  utmärkte  hennes  gärningar  21.'). 

Sancta  Anna  et  loachin 4. 

Sancta  Birgitta 4. 

Sancta  Birgitta  fundatrix  ordinis  sancti  Salvatoi'is       .     .     .    2.  4.  ."). 

Sancta  Birgitta  ora  prn  nobis 'A. 

Sancta  Birgitta  vidua 2,  .3,  4. 

Sancta  Catharina  vidua  tilia  sanctae  Birgittae 5. 

Sancta  Mari[a|  di  ()ropp[a| '^. 

Sancta  Maria'  Magdalena 4. 

Sanctus  AIto  Bavariae  Patronus 4. 

Sanctus  Altn  in  Altminster  Bavariae  Patronus 4. 

Sanctus  Deus  S.  fortis  S.  iinniortalis  niiserere  nobis   ....  2. 

Sanning  och  trohet 21. "i. 

Sapere  et  fari  (II  örat.) .307. 

*Scania  liberata 87. 

Sceptrum  nec  spernere  fas  est 9.'i. 

*Sciagraphica  nervoruni  descriptio 2.03. 

Scrutator  opum  solers  vindexque  mearum  (Pr  i  se  i  an.)    .     .     .  297. 
16.^9  den  19  Septemb.  ist  die  Belegrung  der  Stadt  angefangen 

und  den  (i  Nov.  wider  abgezogen 37. 

"*Secretario    sno    diirnissinio    aliennti    Academia    Regia    Scient. 

Stockhohniensis 268. 

Secretario  suo  lugens  Acad.  Kegia  Scient.  Stockholm  ....  241. 

*Secretario  suo  meritissimo  defuncto...  Academia  Scient.  Svecana  287. 
*Secretario    suo    per    XXXTV    aimos  nifritissimo  Regia  Acad. 

Scient.  Stockliohniensis 204. 

Seniper   lionos   nomenr|iic    tiuini   laudcsipic  )iianebuiit  ('\'ir2il.)  l.'-58. 

Semprc  la  mcdesima 294. 

*Sonior  mcritissinuis  Academiae  Regiae  Scient.  Svecanae      .     .  144. 
*Series      numismatiia     universalis     virorum     (virum)     illustri- 

um 24,  17.3,  190,   191.  209.  30(5. 

*Servando  et  emcudando 30. 

Serviendo  aliis 45. 

Si  te  fata  trahunt  aliter  non  (Vi  r  g  il.) ir>. 

Si  tibi  cura  rnei  sit  tibi  cura  tui  (O vid.)      .......  249. 


?)88 

Sid. 

*Sibi  erepto  Sodalitas  (Jstrogothica  Stockholmiae 264. 

Sibiniet  invidia  vindex  (Saavedr,  Symb.) Ho. 

Sibiniet  superstes 193. 

Sic  citius  et  fortius 111- 

"*Sic  decuit  mea  facta  sequi 23. 

*Sic  mönstra  pellere  regiio 87. 

*Sic  volo  sic  jubeo  sit  cum  i-atioiip  vnbintns  (.Tuvenal.)     .      7(1  77. 

Sidant  res  aninnis  emeradt 121. 

*Sine  igne  ictu  et  ense  kc 89. 

Sine  ulla  inisericordia 89. 

Sitt  stånds  heder •     .  16(). 

Société  royale  d'Iiorticulture  et  d'agriculture  de  Liegt-      .     .     .  192. 

*Socio  Academia  Regia  Scieytiaruni  Tlobniensis  (Stnckliolm.)  2(i3,  302. 

*Socio  beneiico  Regia  Acad.  Scient 154. 

Socio   de  patria  et  artibus  liberalibiis  bene  inerito  Rpfiia  Aca- 
demia Picturae  et  Statuariae  Stockliobnieiisis 271. 

*Socio    de    niribiis  patriac  dpfiiii('n(1i>;  meritissimo  Regia  Acad. 

Scient 298. 

*Socio  denato  .  .  .  Regia   Aradcniia    Littciaiuiii   huiiiananun  Ili- 

storiae  Antiquitatiim 288. 

Socio  desideratissirao  Acad.  Regia  Scient.  Stockh.  cudi  fecit    .  184. 

*Socio  entomologo  percelebri  Regia  Academia  Scient.  Svec.      .  .314. 

*Socio  fundatori  meritissimo  Regia  Acad.  Scient.  Svec.   .     .     .  132. 

*Socio  longe  nobilissimo  per  annns  }^XX   Socretario  Acad.  Re- 
gia Scient.  Svecana 34(). 

*Socio  meritissimo  defuncto  . . .   Ilegia  Acad.  Seient.  Svec.   .     .  29,"». 

*Socio  meritissimo  Regia.  Acad.  Scientiariim       .31.3. 

*Socio  meritissimo  Regia  Acad.  Scient.  Ilolmiens.   .     .     .      281,  323, 

*Socio    meritissimo    Uegia    Acad.    Scient.    Sve- 
cana   2.")3,  293,  305,  322,  328,  333.  348. 

*Socio  munifico  de  studio  geologiae  optime  merito  Regia  Acad. 

Scient.  Svecana 349. 

*Socio  munifico  defuncto  J802  liegia  Acad.  Scient.  Stockholm.  2.')1. 

Socio  munifico   studii  entomologici  et  palaeontologici  pronu)tori 

*Regia  Acad.  Scient.  Svec 3()(i. 

.Socio    naturae    studiosissinu»    aiii|»lis    muneribiis    doiiata  Acad. 

Regia  Scient 292. 

Socio    optime    merito    in    litteras  innnifico  hig(Mis  Acad.  Regia 

Scient.  Stockliolm 229. 

Socio  [)raematura  morte  erepto  Regia  Acad.  Scient.  Stockhohn.  217. 


389 

Sid. 
Socio  saliitaris  .scicntiau  laudibus  piaeclaro  de  patria  et  civibiLs 

optime  nierito  Acad.  Regia  Scientiar.  Stockholmensis  .     .     .  258. 

Socio  seniori  cura  inierperaruni  et  orplianorum  per  XLIl  annos 

nieritissinio  Sodalitas  Pro  Patria ;i()l5. 

*Socio  suo  nieritissinio  Kegia  Acad.  Scient.  Svec.  291,  308,  316,  32(i 

*Socio  suo  Regia  Acad.  Scientiarum .  301. 

*Socio  suo  Regia  Acad.  Scient.  Stockholm 233. 

Sodali    dilecto    et    per   quinquennium  Secretario  optime  nierito 

Societas  medicoruin  Svec ;i21. 

*Sodali  praeceilentissimo  Acad.  Regia  Scientiarum      ....  307. 

Sodalium  et  amicorum  pietat^ 344. 

Solidioreni  posnit  virtnu 120. 

*Solis  ardescit  radiis  longeque  refulget  (Virgil.j 111. 

*Sorgfälligt  vårdad  i  20  år .     .      265,  319. 

Spel  penning 252. 

Spes  matrum  sobolumque  salu> 306. 

Spiritum  carae  tenuem  Camenae 46. 

*Statione  ciassi  Carolicoronae  jiurata 82. 

Stellas  fugat  illa  ininores 106. 

Stetit  ad  finem  longa  tenaxque  tides  (O vid.) 334. 

Stets  lieben  helt  den  Friede 50. 

Stettin  vergisz  es  niclit,  wie  du  gesehn  mit  Freuden,  die  Feinde 

die  dicli  selir  geängstiget,  hinscheiden  &c 37. 

Stiftare  af  (jlefle  elementar  skola  beredde  genom  frikostiga  gäf- 

vor  uppmuntran  at  idogheten  tillflygt  åt  nöden 267. 

Studiorum    morunique    möderatori    pietas   nationis  Fennia'  Eo- 

realis     • 254. 

Sublato  inre  nocendi  (Horat.J  varioloriim 221. 

Sublimiora  iam  curat 204. 

Sublimis  abiit  (Liviusj 224. 

Sublimis  et  felix 151. 

*Sublimis  largus  inagniticus      . 55. 

Suis  late  regina  triumphis 308. 

*Summi  amoris  minimum  argumentum 153. 

*Summis  lionoribus  digne  perfunctus 49. 

*Summorum  aemulo  sculptorum  denato 277. 

Suo  per  annos  XLV  Secretario  jain  ainplius  nonagenario  me- 
ritorum   immortalium    menior    Regia    Acad.    Musicalis   llol- 

miensis 330. 

*Suomen  Seurakunalda  Stockholmisa 301. 


390 

Sifl. 

Superis  gratus  t-t  iinis  (Ho  ra  t.) 166. 

Superstes  ia  scientias  amor  Friderici  Sparre  Cotiiitis  ....  132. 

*Supremo  suo  Magistro  Ordo  Liberoruni  uiuratorum  Gotheburg.  256. 

*Suum  cuique 163. 

*Sveco  milite  incensa  ardet  eheu  Altona 87. 

Svenska  Läkare  Sällskapets  stiftare 347. 

*Svågren  f^ric  Ek  liit  g()ra  penningen 215. 

*Symbolum  justitia' 76,    77. 

Särjettyneldä  Säylytetyldii 301. 

"*'Tacksani    niinnesgärd    tuv   tjugiifeniarig  styrelse  af  Sällskapet 

Par  Bricole 354. 

Tall  laeta  praesidio 269. 

Tamen  altior  extat 84. 

Tandem 102. 

Tantoque  exsultat  aluuniu  (Virgil.)     .     .     .          173. 

Tantus  decor  affnit  art  i  (O  vid.) 66. 

Te  colet  ista  doiuiis 211. 

Te  fluvii  te  saxa   lo([Uuntur  (()\  id.) 305. 

Te  nascente  renasciniur 176. 

Te    referent    niusci  teneri  (teneresj  fragilestpie  lielienes  (Alar- 

tial.) ...    ^.     .......     .  291. 

Te  socia  nil  niilii  triste  (O vid.) 196. 

*Te  tua  spes  fallit  consilimnque  Couies 89. 

Tempestati  parendmn r     .     .  64. 

Tempore  duro  iiiiniota  iides  virtiis(|ue  (O vid.) 96. 

Tenipore  et  assiduitate 52. 

Tendit  ad  astra 364. 

*Terra  uiariqiie  victur 42. 

Terror  Turcaruni ' 57. 

Testis  erit  inagnis  virtutibus  unda 11. 

Thokkauiarki  ak  k('nslnlaun 324. 

*Tibi  soli 54. 

Till  erkänsla  emot  en  iilskad  anförare  i  de  uplifvade  Skyttiske 

lärdoms  fifningar  af  adeliga   ungdomen   i  Upsala 289. 

Till  hembygdens  fiirdehl 143. 

*Till  minne  af  Svenska  Liikare  Sällskapets  femtionde  årsdag  .  347. 

Till  näfingarnes  trefnad 259. 

Till  Stadsmajoren  Riddaren  af  K.  Wasa   orden  Ac 331. 

Till  tacksamhet ....  Un-  tio  ars  mtida  ....  af  vännfasta  bröder  265. 


391 

.Sid. 

Till  tarksanihet  för  ytterligare  tiu  ar*;  värd  ueli  möda af 

viiiifaste  bröder 319. 

Timiuerinaiis  ordens  Stormästare 296,  297. 

Tjugofem  ars  nitfull  oeli  nagnerik  verksamhet  tacksamt  erkänd 

*af  Liinets  inbyggare 360. 

*Tormento  de  moenibus  Tlidriiiiia-  ictiis  eeeidit 73. 

Tot  fulgent  lumina  in  uiio 71. 

Tre  gånger  Riksdagsman   åtta   ar  Fullmäktig  i  Riksgälds  Con- 

toret 268. 

^Trollhättan.     Telge 322. 

Trollhiitte    Canal    (joh    Slussverks    IJolag  at  dess  verkställande 

Directeur  och  OrdfVirande  i  stämmorne  fcir  nio  ars  möda       .  276. 

Trygg  i  egen  kraft 357. 

Tu  L-ahunos  intlarr  leves  tu  dicere  versus  (\'irgil.)    ....  324. 

Tu  flei-tis  anmes  tu  mare  barbarum  (Hor  a  t.) 72. 

*Tu  hafwei'  allareilu  riiknat  mina  steg.  .Jobs  14.  Cap.  16.  \ers.  98. 
Tu  lychtar  »higen  för  miu  f('»rr  än  aftonen  kommer.     Esaia   38 

Cap.  12  vers 98. 

Tua  caelestes  illustrant  omina  tlannnac  (Claudian.)       .     .     .  340. 

Tua  sed  )nonumenta  manebunt 290. 

Turrigera   urns  ereptaiiuf  rnstra  carinis  (\'irgil.) 18. 

llrika    Lovisa    Sparre    iigare  til  Sundby  ucli  Ostana  om  Axel 

Sparre  och  hans  Grefvinna  sa  vilja 163. 

*Ultimo  Königsmarciacae  gentis  decori  dat  dicat   dedicat  <S^c.    .  106. 

*Ijltore  IJeo  per  Steenbnckium 86. 

*Ijna  invictus  occubuit 14. 

*Under  C.  A.   Virgins  befäl  1851  — 185:} 361. 

Uni  cunctae  debere  fatemur  (Claudian.) 338. 

Uno  sub  pectore  cuncta  vetustas  (Claudian.) 255. 

Unum  regi  legicjue  praesidium 119. 

Unum  tantum  sydus 54. 

Usque  beneticus 246. 

Usus  meditando  extudit  artes  (Virgil.) 281. 

Ut  surgant  alibi       113. 

Utramque  plagam  sedulo  lustrans 348. 

Utranuiue  promerito 42. 

Ltriusfjue  auxilio 44. 

Utroque  poli»  si)ectabile  sidus 30. 


392 

..  Sid. 

»ae  \uli.i  quid  luuic  iuiu  tibi  prosuut  turbata  tbnuiKiue  .     .     .  90. 
Valedicenti  Praesuli ....  Archiepiscopo  de.sigiiato  Cleius  O.stro- 

gothicus  (*)Liiicopiae  IX  Octobris  MDCCCV 290. 

Venitque  saliitifer  urbi  (O  vid.) 250. 

Venturi  tela  tonantis 26 

Vera  et  iinmota 59 

Verkas  visii  et  iiiora  vale.scit  (Tacit.j 156. 

Verum  deciis  iu  virtute  positum  (Cicero) 48. 

*Verus  verae  ecclesiae  pater  clarique  oenitor  tilii 117. 

Vetat  niori  (Hora t.) 268  337 

\lcta  L-adit  (Statius) 209 

Vidgad  odling  fiirädlade  näringar 35O, 

Vigili  custode  perennat 181_ 

Vincit  prudentia  vires j9q 

Viri    generosissimi   ac  de  rebus  antiquis  optinie  nieriti  eftigieni 

aniico  adfectu  aeternitati  dicarnnt  N.  Keder  &c 116. 

\iro    doctriiia    virtute   claro  queiii  genuit  Gerinania  Asia  vidit 

civem  per  XXXII  annos  Svecia  dilexit  lugentes  aiiiici     .     .  257. 
*Viro  inimutabili  ob  res  patriae  dextre  fideliter  filiciterque  ge- 

stas  Ordo  equestris  regni  Sveciae  in  senipiternaiii  menioriam 

cudi  fecit j«>^ 

Mro   ingeniosis   computationibus    tide    et  humanitate  conspicuo 

Amici w)jQ 

Viro  nieritis  de  patria  inclyto  pietas  civium 328. 

*Vita  patriae  dicata  excessit 227. 

A'itain  mihi  mors  renovabit m^ 

Vivitur  ingenio  (Virgil.) jqj 

*Vivo  decreti  honores  redditi  Anno  MDCCLIII  ab  exitu  Ll    .  71. 

Vora  Wrangelsborg  Ekebyhof  &c 39, 

Wärdigt 244. 

Wästra  Siifwerbergets  alt  sedan  Gustavianiske  tiden  förmörckade 

måne  återwentar  nu  med  Prints  Gustaf  sin  fordna  glänts    .  177. 

*Zilvere  eeuw jq.^ 

Ålderman  1818—1832  &c 33I 

Åminnelse  af  en  medborgares  frikostigliet  mot  Frinnirarc  barn- 

liuset  i  Stockholm 202 

At  en  för  ungdomens  undervisning  nitälskande  medborgare  &c.  248. 

At  en  niti.sk  och  jilskad  styresman  ;tf  K.  .Sällskapet  Pro  Patria  270. 


393 

Sifl. 
At  en  trofast  ucli  saknad  vän  af  sväyejii  Kric  JOk     ....      215. 

At  en  älskad  chef  af  FIuttorna.s  Construktions  stat    ....  275. 
At    en    älskad  och  aktad  ordförande  af  Svenska  arnieens  full- 
mäktige       '.VM. 

At  förtjensten  af  tacksamma  medborgare 300. 

At  medborgaren  statsmannen  ocli  liöfdingen 338. 

Adel  kraftfull  och  lugn 357. 

Are    penning    för    ogemen    frikostighet  pa  värnlösa  barn  af  et 

tacksamt  Frimurar  barnhus  slagen   1768 153. 


B I  H  A  N  G. 


ENSIDIGA  GJUTNA  MINNESPENNINGAR 

(De  jlesta  med  inristade  eller  indagna  inskrifter  pä 
den  släta  baksidan.) 


Inskrifterne  på  baksidan  äro  antingen  med  grafstickel  inristade, 
eller  med  rörliga  ty[)er  inslagna.  iJokstätVerne  äro  s.  k.  versaler  eller 
kapitäler,  vanligen  med  punkt  efter  livarje  ord.  J)a  det  är  naturligt 
att  små  variationer  iätteligen  kunnat  uppkomma  i  dessa  för  hand 
gjorda  inskrifter,  skulle  det  vara  ändamålslöst  att  försöka  återgifva 
dem  med  full  noggrannhet  nch  med  samma  slags  bokstäfver,  hvaraf 
boktryckeriet  dessutom  icke  skulle  ega  tillräckligt  fiirrad.  De  hafva 
således  här  Idifvit  tryckta,  utan  interpunktering,  med  vaidig  eller 
s.  k.  gemen*  stil,  men  af  särskild  form,  pa  det  de  lätt-are  må  falla 
läsaren  i  ögat.  Betydligare  variationer  på  olika  exemplar  äro  an- 
förda inom  parentestecken. 


ADELCRANTZ,  G()RAN  JOSUA. 

Född  d.   lö   Nov.   1668.     Kongl.   Hofarchilekt;  Stock- 
holms stfuh  ArcMteU;  Bygcimmis  Borgmästare  och  Prcc- 
ses  i  Ernbets  och  Byqqninqs  Colleqkiin  t  Stockholm. 
J)öd  dl  ^26  yehr.  1739. 

Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
prydliga  mantelveck.  —  Under  axeln:   nu. 

På  baksidan:  "^  Hiuic  aiiiici  iiiei  G.  1.  Adelcraiitzii 
Uoluiiae  nati  ibidoiiiq:  ronsiilis  in  architect:  evcelleiit: 
iiiiagiiiciii  iid  e\<'iiii»liiiii  ccreiiiii  karhteiiii  iiiaiiu  rormatuiii 
a  €hristiaiio  Hartwigio  ex  acre  (usam  acteniitati  coiisecro 
\.  Reder  Hoiiiiieiis.  —  S,  D.  G.  (Soli  Dco  gloria). » 

Diam.  22i  lin.  (21i  storl.).  Cjljuteii,  genom  N.  K  eders  försorg,  ef- 
ter Arv.  Karlstens  vaxniodell  af  ar  1714.  —  B-n  i  messing. 

Adelcrantz  (kallad  Törncjvist,  innan  han  1712  adlades)  utbildade 
sig  på  utrikes  resor  (1704-1707)  som  architekt  ocli  användes  af 
Grefve  Nicod.  Tessin  vid  Kongl.  slottsbyggnaden.  Den  förföljelse  Tessin 
fick  erfara,  efter  Konung  Carl  Xll:s  bortgång,  träffade  äfveu  Adel- 
i-rantz  och  aflägsnade  honom  slutligen  från  både  Ilof-  och  Stads-ai- 
chitektsysslorna.  Hans  namn  vann  genom  sonen,  Frih.  V.  F.  Adel- 
crantz, ännu  större  ryktbarhet. 


BENZELIUS,  ERIK,  .1.  ä. 

Th.   D:r;  Sveriges  Ärkebiskop.    Död  1709.    Sr  pag.  78. 

Utan     inskrift.       liröstbilden,     li.    s..     i     lirkcltiskops- 
kåpan. 


398 

På  baksidan:  'i*  Revcrciidiss.  Diis.  Eric.  Benzeliiis  pa- 
ter  S.  S.  Thcol.  Ooet.  Arcliiepisfop.  Vpsalcns.  pietatis  do- 
ctriuaeq.  laiidc  alter  Bezeiiiiiis  ad  arclietypum  cereiiui  mauii 
Karlstciiii  ractiim  ab  llartwi^io  fii«;ii8  in  lioc  vivit  oriclial- 
co  pia  \.  Rederi  cura.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  23.i  lin.  (22  stor!.),  rijuten,  genom  N.  Iveders  f()rsorg, 
efter  Karlstens' va.xnKnlell,  livilken  begagnades  af  C.  O.  TIartman  fiJr 
gravei-ing  af  minnespenningen  (se  pag.  78).  —  ]?-n  i  messing. 


BJELKE,  NILS. 

Grefve;    Konql.   Rad;  F("dtmarf'knlk  m.  m.     DiUl  17 IG. 
Se  paa.  84. 

N:  RIELKE  COM:  S:  R:  M:  S:  S:  CAMP:  MARESCH:  GVB: 
G:  PO:  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  med  f;dtl)inde].  — 
Under  ann  en:  c. 

Diam.  29  lin.  (2.')^  stor!.).  Gjnten  efter  Cavaillers  arbete  i  el- 
fenlien.  —  K.  'Sik.  i  messing. 


BllENNEPv,  ETJAS. 

Asses.<<or  i  K.  Ant/(jr/t(-fs  Collcjihim.    iJiid  17 17.  Se  yiifi.  S'). 

l'tan  oinskrift.  IJrr.sTljildcn.  li.  s. .  i  tidens  (b';i,^-t  med 
iii!int(.'lve(,'k. 

P.i  l)ak>id;in:  •Mstliaiic  collei^ae  ac  aiiiici  iiiei  ca- 
rissiuii  Kliae  Kreiiiieri  in  rei  prisoae  artinniq.  Iierald.  pict. 
et  elialeo«;rapli.  seientia  piaeelari  erti<;leni  aeternitati  sa- 
erani  volo  >icol.  Keder  Nicoiai  f.  U.  Vntiq.  Svec.  €oll. 
Assess.  —  S.  IK  0.  » 

Diam.  2.'{.l  lin.  (22  stor!.).    Gjuten,  genom   X.  Keders  tVirsorg,  ef- 
ter Arv.  Karlstens  vaxniodell  af  ar  168.1 — K.  Mk.  o.  J5-n  i  messing. 


399 


BREXXEIl,  SOFIA  ETJSABEIIT, 

FÖDD    AVKI5KK. 

As.^emrr  EL  Breiinem  Frii.     Död  J7''iO.     <bV  j;r///.  110. 

Utan  oinski'ift.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  veckad  drägt 
kring  den  öp[)na  l)arnien   ocli  prydlig  spetsslöja. 

På  baksidan:  "^  Oof tissiiua  et  castiss.  Douiiiia  So- 
phia Elis.  Brciiiieria  Stuck  lioliiu^iisis  pot^tria  adniirabilis  ad 
uiolleui  coraiii  iiiaiiii  Karhteiiii  figiirataui  ali  llart^vigio  fiisa 
in  hoc  diirat  a^re  pio  Nicol.  Kederi  officio.  —  S.  D.  ii,  * 

Diam.  22  lin.  (21   stDrl.).    (ijuteii,  ueiioni  \.  Reders  fiir.soro-,  ef- 
ter Arv.  Karlstens  vaxniodell.  —  K.  Mk.  o.  I5-n  i  inessinL'. 


DAHLBERG,  ERIK. 

Grefvp;   Koncjl.  Rad;  Fältmarskalk  w.  m.     Död  170.3. 

Se  pnq.   72. 

ERICVS.  COM.  DE  DAHLBERG.  S.  R.  M.  S.  Bröstbil- 
den, h.  s.,  i  harnesk  och  fVdtbiiidel.  —  Iiider  armen:  (. 

På  baksidan:  Viro  bclii  pacisq.  artihiis  illnstris- 
simo  qvod  iiiter  graviora  lu^gotia  qvibiis  siiU  IIII  regibus 
perpetiio  iuiplicatiis  erat  aiitiqiiac  patriac  iiioiinmciita  et 
qvae  liodieniam  oriiaiit  bo  no  postcritatis  exactissinic  deli- 
neavit  acneae  iniaginis  lionores  habcri  cnravit  €arol.  Rein. 
Berch  M.  DCC.  XXXIl. 

Diam.    ."{O    lin.    (2H    stnrl.).     (Jjuteii     17:^2,  ;iVnom  C.  R.   Heivlis 
t'r)rsoi-'i,  efter  ('a\';iiller>   nuMlaljdnu   i   dfcnlten.  —   K.   Mk.   i   mcssinii. 


400 


VON  DALIN.  OLOF. 

Hof kansler  vi.  m.     Död  176'i.     Se  ixkj.  146. 

JAyllNOC.     Bröstbilden,  li.  s.    Bakom  clensamina  en 
lyra.  —  Nedanför:  Ji  4>  (Daniel  Fehnnan). 

Diam,    20    lin.  (20  .storl.).     Gjuten  efter  Dan.  Fehnnans  modell. 
—  D.  G.  Neschers  (nu  G.  C.  Lehnbergs)  samling  i  lily. 


De  la  GARDIK.  EBBA  MARIA. 

Dotter  af  Riksrådet  Grefve  Pontus  Fredrik  De  la  Gar- 
die.     Född  1657.     Död  ogift  d.  19  Mi  16.97. 

Utan   oniskrift.     Bröstbilden,   li.   s.,   i  enkla  veck. 

På  baksidan:  Ebba  Maria   De   la  Gardie  Poiiti  FH- 
lierici  filia  lacobi  iicptis.  \iita  1657.  Obiit  1697. 

Diam.   18^  lin.  (17  storl.).     Gjuten  efter  R.  Falt/As  modell.  —  K. 
Mk.  i  messing. 

Fröken  De  la  Gardie  hade  lärd  bildning,  skref  vers  på  Svenska 
och  Tyska  språken  och  har  utgifvit  från  trycket  Andeliga  IJetraktelser. 


I)k  la  GARDIK,  GUSTAF  ADOLF. 

Grefve,  Riksråd  m.  ni.     Död  1695.     Se  pag.  63. 

G.  A.  DE  J.A  GARDIE.  G.  S.  R.  M.  S.  S.  P.  DIG.  HOL. 
AC.  AR.  C.  (Se  pag.  fj3,  N:o  2).  Bröstbilden,  Ii.  s.,  i  har- 
nesk med  fältbindel.  —   Under  armen:  i. 

Diam.  27i  lin.  (2.')  storl.).  Gjuten  efter  Cavaillers  medaljong 
skuren  i  elfenben.  —  I).  G.  Neschers  (mi  G.  C.  Lehnbergs)  samling 
i  biv. 


401 


VON 


DITMER,  JOACHIM. 


Född  i   Narva  i   Nov.   1681.     Kansliråd   och   Envoyé 

extraord.    vid    Ryska    ho f vet;    Landshöfding   i  Savolax 

och  KymeneJiårds  Län;  Riddare  af  K.  N.  O. 

Bäd  i  Febr.  17 5ö. 

Utan  inskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
pelsbrämad  mantel. 

Pa  baksidan:  Joach.  von  Ditmer  e\  Ciiroli  XII  Re- 
gis gl.  caiiccllaria  ciistrciisi  post  cladem  Pultaviens.  apud 
Riissos  dill  captiviis  pacto  deiiidc  bello  temporeq.  iiiterie- 
rto  Friderici  il.  8.  ad  cosdem  Legatiis  extraord.  Tandem 
Praefcctus  prov.  Nyslot. 

Diam.  27  lin.  (24  storl.).  Gjuten,  genom  C.  R.  Berchs  försorg, 
efter  Dan.  Fehrmans  vaxmodell.  —  B-n  i  messing. 

Dittmer  (adlad  1727  von  Ditmer)  tjenstgjorde  i  Guvernements- 
kansliet  i  Narva  och  derefter  i  Konung  Carl  Xll:s  fältkansli  till  1709, 
då  han  vid  Pultava  föll  i  Rysk  fångenskap.  Förvarad  först  i  Moskwa, 
sedan  i  Sibirien,  gjorde  han  de  öfriga  Svenska  fångarne  stora  tjenster 
och  lyckades  att  framskaffa  Gr.  Pipers^ klagomål  till  Czaren,  hvaraf 
följden  blef  deras  bättre  behandling.  Ar  1722  återkom  han  till  fä- 
derneslandet och  tillträdde  registratorsplatsen  i  K.  Kansli  Collegium, 
på  hvilken  han  1714  erhållit  fullmakt.  Anställdes  sedan  som  Agent  i 
Moskwa  (1724)  och  Envoyé  extraord.  i  Petersburg  (1729),  innan  han 
1738  blef  Landshöfding,  från  hvilken  befattning  han  tog  afsked  1741. 


EHRENSTRAIIL,  DAYII)  KLÖKER. 

Hofintendent  och  Kongl.  Ho f målare.     Död  1698. 
Se  pag.  66. 


DAVID  KLOCKER  EHRENSTRAHL.     Bröstbilden,  h.  s., 
i  mantel  veck.   —  Nedanför:  c. 

Pä   baksidan:   'i*  Perpetnitati   isthanc  Regiae   aulac 
Sveth.  pictoris   nohilissinii   iconeni  ad  arclietypum  cerenni 

26 


402 

qvod  Cavallerius  fccit  (^\  albo  fiisiim  iiietailo  (imicc  coii- 
sccro  X.  Kvdcrus  lloliiiiciisis  aiitiqvitatis  sectJitor.  —  S, 
D.  G»  * 

Diam.    29    lin.    (25i    storl.J.     Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Cavaillers  vaxmodell.  —  B-n  i  messing. 


Bröstbild   och  omskrift  rn.  m.  som  pä  N:o   1. 

Pä  baksidan:  Ex  picfiiris  natiirjic  acmiilis  imiiioi'- 
talitatoni  iioiiaiiii  sno  coniparavit  cuiiis  nuiic  viiltuiii  opc 
cboris  Cavallcriaiii  artc  fiisoria  pcrcuiicm  facio  Car.  Rciii. 
Bcrch  Itoliiiieiis. 

Diam.  29  lin.  (2o\  storl.).    Gjuten,  genom  C.  R.  Berchs  försorg, 
efter  Cavaillers  i  elfenben  skurna  medaljong.  —  K.  Mk.  i  messing. 


FABRITIUS,  LUDYIG. 

Född  pä  fäf<tnin<jen    Oramen    i    Brasilien   d.   11   Sept 

IG 48.      Ofver.ste    Löjtnant;    Enroj/r    extraordinedre    till 

Ryska  och  Persiska  hofven.    Död  d.  6  Oct.  1729. 

1. 

LVDWICH  FABRITIVS.  Bröstbilden,  Il  s.,  i  harnesk 
och  kyller.  —   Under  axeln:  c. 

Pä  baksidan:  "^  Perillustr.  vir  Caroli  XI  Svcc.  Reg. 
ad  aiiiain  Persicam  Icgatiis  Hccuiidiiiii  cbur  a  Cavallcrio 
lormatiini  ex  acre  fiisiis  pia  Kcderi  ciira.  —  S.  D.  ti.  * 

Diam.  22  lin.  (21  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg,  ef- 
ter Cavaillers  medaljong  i  elfenben.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 

1.  a. 

Lik    N:o    1,    men    med    följand<'  variation   i   baksidans 

inskiift: seciiiidiiiii  ebur   Cavallcrii   iiiaiiu   roriiiatiiiii  a 

(jicrhardo  IVleiero  fiisiis . 


403 

-     Upsala  Universitets  Myntk.  i  jern. 

Fabritius,  hvars  fader  för  religionsförföljelser  måst  fly  från  sitt 
fädernesland  Holland,  gick.  1663  i  Rysk  krigstjenst,  deltog  i  det  vilda 
kriget  mot  Kossakerna  i  Astrakhan  och  genomgick  otaliga  lifsfarliga 
äfvent}T.  Befriad  ur  slafveri  och  efter  mödosamma  resor  återkom  han 
till  Moskwa,  och  befordrades  till  Ofverste  Löjtnant.  Ar  1677  lem- 
nade  han  Ryssland,  kom  till  Stockholm  och  antogs  i  Svenska  Kon- 
ungens tjenst  samt  blef  Svensk  adelsman.  Tre  gånger  afgick  han  som 
Svensk  Envoyé  till  Persien,  för  att  söka  di-aga  Persiska  silkeshan- 
deln  öfver  Narva  till  Sverige.  Afven  till  sin  fordna  herre  Ryska 
Czaren  sändes  han  i  ministeriela  uppdi'ag.  Under  Carl  Xll:s  krig 
följde  han  under  de  första  åren  Konungen  och  skickades  af  honom 
flera  gånger  med  ^^gtiga  handlingar  till  Senaten. 


FAI.TZ,  RAIMOND. 

Född  i  Stockholm  den  4  Jidi  1638.     Studerade  kon- 
sten utomlands;   Medalj-  och  Myntgravör  vid  Svenska 
myntverket  i  Pommern;  sedan  Kongl.  Preussisk  Medalj- 
gravör.    Död  i  Berlin  d.  21  Maj  1703. 

1. 

Bröstbilden,  li.  s.,  i  tidens  drägt  och  mantelveck.  Om- 
skrift  inristad  och  med  svärta  utfylld:  Effigies  RAIM. 
FALTZIl  Nvmism.  Caelatoris  ad  vivum  pr.  man.  se.  (-  - 
propria  manu  sculpta).  —  Under  axeln:  u.  foUz. 

Pä   baksidan:  Ao.  1692.  pa  midten. 

Diam.  22'.\  Ihi.  (21. \  stork).  Gjuten  efter  Faltz's  egen  modell  och 
väl  cicelerad.  Det  enda  exemplar  man  känner  (i  silfver)  kom  1796 
från  Danzig  till  Vinhandlaren  D.  G.  Neschers  samling,  derifrån  till 
Grosshandlaren  Joh.  Scharps  och  slutligen  till  Brukspatron  C.  Ostbergs 
samling. 

2. 

REYMONDT.  FALTZ.  MEDALIATOR.  REG.  BOR.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  enkel  drägt  med  mantelveck.  —  Nedanför: 

R.   Faltz.    1701. 


404 

Diam.  28:^  lin.  (25A  .stoil.).    Gjuten  efter  Faltz's  esen  vaxniodell 
af  ar  1701.    —  K.  Mk.'i  bly. 


REYMONDT.  FALTZ.  MEDAILLIST.  1686.  Bröstbilden, 
v.  s. ,  nästan  helt  fram  vänd,  i  enkel  dräs^t  ined  mantel- 
veck. 

P  a  baksidan:  "^  Wltiini  istliniic  viri  inclyti  lloliiiia; 
A:  i65(S  iiiiti  et  Berolini  A:  1703  mortiii  ad  eeram  ab  ipso 
figiiratam  argeiittMim  (aeiieiiiii)  ac  durabiiem  artc  fusoria  tieri 
feci  Mcol.  Reder  llolmieiis.  antiqvariiis.  —  S:  D:  G:  * 

Diam.  22  lin.  (21  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg,  ef- 
Faltz's  egen  vaxmodell  från  ar  1686.  —  B-n  i  silfver;  Upsala  Univ. 
Mk.  i  messiug;  K.  Mk.,  utan  inskrift  pä  baksidan,  i  bly. 

Faltz  egde  utmärkt  konstskicklighet  och  har  graverat  en  stor 
mängd  medaljer,  äfven  för  Sverige.  Han  uppbar  lifstidspension  af 
Konongarne  i  Sverige  och  Frankrike.  Hans  vackra  samling  af  me- 
daljer stannade  i  Berlin. 


GRILL,  BALTSAR. 

GuldnDied  i  Stockholm,  der  han  do<j  är  1697. 

Utan  omskrift.  Bröstbilden  i  tidens  drägt  med  nian- 
telveck.  —  Under  axeln:  n.  F,>itz. 

På  baksidan:  Hh  Kei  iiietallicae  seientia  ap.  Sveoiies 
conspiciiiis  vir  Baithasarus  Grill  ad  ceraui  qvaui  B.  Faltz  for- 
niavit  e\  aere  iiisus  ciira  ^.  Kedcri  Holm.  Begii  Aiitiq. 
Coliegii  Asscssoris.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  21  lin.  (20i  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Faltz's  vaxmodell.  —  Ji-n  i  messing;  K.  Mk.,  utan  inskrift  på 
baksidan,  i  bly. 

Grill  »var  särdeles  kunnig  i  bergssaker  och  metallers  rensande». 
Han  var  gift  med  Medaljgravören  Faltz's  syster. 


405 


GRILL,    ELLSABETLI, 

FÖDD    FALTZ. 

Född  1650.     Gift  med  Guldsmeden  Baltsar  Grill; 
Enka  1697.     Död  1725. 

Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  driiperi  och 
iiackslöja.  —  Under  axeln:  r.  fhUz. 

P  a  b  a  k  s  i  d  a  n :  ^  Elizab.  FaKz  Baltliasari  Grill  viri 
in  re  mctallica  apjiriiiie  versati  ii\or  fidissima  ad  ceram 
qvam  illiiis  fräter  R.  Faltz  figiiravit  ex  aere  fiisa  curaiite 
N.  Kedero.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  21  lin.  (20i  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Faltz's  vaxmodell.  —  13-n  i  messing;  K.  Mk.,  utan  inskrift  på 
baksidan,  i  bly. 

Denna  bildsida  har  äfven  blifvit  sammangjuten  med  mannens.  — 
D.  G.  Neschers  (nu  G.  C.  Lehnbergs)  samling  i  bly. 


GYLDENSTOLPE,  MARGARETA, 

FÖDD  ehrenstp:en. 

Dotter  af  Sekreteraren  af  staten,,  sedan  Kongl.  Badet 
Edvard  ^  Ehrensteen.  Född  d.  21  April  1659.  Gift 
1676  med  Revisions-  och  Konimisions-sekreteraren,  se- 
dan Komjl.  Rådet;  Kanslipresidejiten  ni.  ni.  Gr  ef  ve  Nils 
Gyldenstolpe ;  Enka  1709..    Död  i  Mars  1721. 

MÄRG.  EHRNSTEN  CO.  DE  GULDENSTOLP.  Bröstbil- 
den, h.  s.,  i  tidens  dräot  med  draperi.  —  Nederst:  c. 

P  å  b  a  k  s  i  d  a  n :  *^  Meiuoria  carissiniae  coiiiiigis  i  llii- 
strissiiiii  et  ci^celleiitiss.  Comitis  Kicolai  Gyldenstolpe  lioc 
pereiiiii  iiioiiiiiiieiito  perofliciose  coiisecriita  est  a  N.  Kedero 
iloliiiieiisi  Aiitiqvario.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.    27    lin.    (25    storl.).     (rjuten,    genom    N.   Keders  försorg, 
efter  Cavaillers  medaljong  i  elfenben.  —  K.  Mk.  o.  IJ-n  i  messing. 


406 


GYLDENSTOLPE,  NILS. 

Född  d.  5  Nov.  1642.     Gr  ef  ve;  Kongl.  Rad;  Kansli- 
president; Guvernör  för  Kronprinsen  Carl  och  Ledamot 
i  regeringen  innan  han  som  Konung  förklarades  myndig; 
Kansler  för  Lunds    Universitet.  Död  d.  4  Maj  1709. 

NIC.  C.  DE  GYLDENSTOLPE.  S.  R.  M.  S.  S.  P.  H.  G.  C. 
A.  C.  (-  -  Sacrge  Regia3  Majestatis  Sveciag  Senator  Princi- 
pis  hereditarii  Gubernator  Cancellarius  Acaderaiae  Caro- 
linas). Bröstbilden,  h.  s.,  i  rädsdrägt  med  mantelveck. — 
Nederst:  c. 

På  baksidan:' ^MUustrissim o  et  excelleiitiss.  viro 
magno  musariim  patrouo  hocce  observaiitiae  perpetuae  mo- 
niimeiitnui  N.  Kedcrns  Holmieus.  antiqvitatis  aduiirator  de- 
dico  coiisecroqve.  —  S.  D.  G.* 

Diam.  21  \  lin.  (25  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg,  ef- 
ter Cavaillers  medaljong  i  elfenben.  —  K.  Mk.  i  silfver;  B-n  i  messing. 

Gr.  Gyldenstolpe  stod  i  hög  gunst  hos  Konung  Carl  XI  och 
egde  stort  inflytande  på  fäderneslandets  offentliga  angelägenheter 
efter  Grefve  Lindschölds  bortgång.  Kallades  som  Hofkansler  till 
Kongl.  Råd  1690.  För  Lunds  Universitet  var  han  en  sträng  men 
faderlig  Kansler,  omsorgsfullt  bemödande  sig  att  utrota  grälet  mellan 
lärdomsmännen  och  i  allmänhet  att  höja  läroverkets  anseende. 


GYLLENBORG,  JAKOB. 

Grefve;  Kongl.  Rad.     Död  1701.     Se  pag.  69. 

L  GYLLENBORG  C.  S.  R.  M.  S.  SENAT.  Bröstbilden, 
h.  s.,  i  rådsdrägt  med  mantelveck.  —  Nederst:  c. 

P ä  ]) a  k  s i d  a n :  Natiis  patre  »olliiiiliaiisio  pliariiiaoop. 
Vpsaiieiisi.  Iiiter  iiobiles  receptiis  IfiSO.  Ob  e«!;re«»iaiii  Carolo 
XI  ill  revocaiidis  re«;iii  abalieii.  praesfitaiii  operaiii  (iliiber- 
iiator  Vplaiidiar.  et  Itaro  ereatiis  KiOI.  Taiideiii  R.  Sen.  et 
Tonies  li>05.  Obiit  d.  11  Martii  1700  die  aetatis  tert.  siipra 
aiiiiiim  Lill. 


407 

Diam.    30  lin.  (26  storl.)      Gjuten,  yenom  C.  R.  Bero-hs  försorg, 
efter  Cavaillers  medaljong  i  elfenben.  —  K.  Mk.  i  niessing. 


GYLLENSTIERNA,  CARL  ADOLF. 

Grefve.     Född  d.  19  Jan.  1699.     Kammar] terre;  As- 
sessor   i    Svea   Ho/rätt;   Lagman  på  Gottland.      Ihjäl- 
stKcken    af   Kapten    Löjtnanten    vid    Amiralitetet   Frih. 
Wilhelm  Krassau  i  Carlskrona  d.  16  Febr.  1733. 

Utan  oinskrift.  Bröstbilden,  Ii.  s.,  med  niantelve^k 
kring  kanten. 

Pä  baksidan:  "i*  Effigics  illiistrissiiiii  Coinitis  Caroli 
AAolphi  Oyllcnsticriiac  Rcgii  Ciibiciilarii  anno  1699  die  19 
lanuarii  nati  in  lioc  argcnto  ieternitati  dicata  est.  * 

Diam.  22  lin.  (21  storl.).  —  B-n  i  silfver. 

Gr.  Gyllenstierna,  son  af  Kongl.  Rådet  och  Akademikansleren 
Grefve  Christofer  Gyllenstierna,  valdes  1716,  under  studerandet  i  Lmid, 
till  Universitetets  Rector  iliustris  och  blef  efter  nedlagdtrektorat  Kam- 
marherre.   Med  honom  utgick  grefiiga  ätten  Gyllenstierna  af  Eriksberg. 


GYLLENSTIERNA,  CHRISTOFER. 

Född   1647.     Grefve;   Kongl.   Rad;  General  Löjtnant; 
Of verstdi källare  i  Stockholm;  Ledamot  i  regeringen  in- 
nan Konung  Carl  XII  förklarades  myiidig. 
Död  d.  14  Juni  1705. 

CIIRISTOP:  C:  GYLLENSTIER:  S.  R.  M.  S.  S.  G:  STO:  SV: 
(-  -  Sacra)  llegia?  Majestatis  Svecia>  Senatoj'  Gubernator 
Sto(;kliolinia3  siiprenius).  Bröstbilden,  li.  s.,  i  rädsdriVgt 
ined  rnantelveck.  —  Nederst:  c. 

Pä  baksidan:  Mii'0  hilgore  coruscat.  Derunder  en 
strålande  stjerna. 


408 

Diam.  27  lin.  ("24.^  storL).  Gjuten  efter  Cavaillers  medaljong  i 
elfenben.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  silfver. 

Gr.  Gyllenstierna  utmärkte  sig  genom  tapperhet  och  rådighet  i 
Konung  Carl  XI:s  krig  mot  Danskarne  och  bidrog  till  de  lysande 
segrarne  vid  Halmstad,  Lund  och  Landskrona,  sjelf  farligt  sårad  i 
de  båda  förstnämnda  fältslagen.  Som  General  Löjtnant  och  Guver- 
nör öfver  Westernorrland  kallades  han  till  Riksråd  1681  och  blef 
Grefve  1687. 


HASTFER,  JAKOB  JOHAN. 

Född  i  Revat  d.  11  Dec.  1647.    Grefve;  Kongl.  Råd; 

Fältmarskalk;   Generalguvernör  i   Lifland;  Kansler  för 

Universitetet  i  Dorpat.     Död  d.  24  Dec.  1695. 

lACOB.  lOH.  HASTFER  SENATOR  &  CAMPIDUX.  Bröst- 
bilden, h.  s.,  i  harnesk  med  fältbindel. —  Under  axeln:  c. 

P  ;i  baksidan:  "i*  Illiistrissiiiii  et  cxcellciitiss,  viri  uie- 
moriam  hoc  seuipiteriio  uioiiiimeuto  perofficiose  coiisccrat 
N.  Kedcrns  Hoimicus.  Autiqvitcatis  admirator.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  28.t  lin.  (25^  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Cavaillers  medaljong  i  elfenben.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 

Hastfer  anställdes  tidigt  (1667)  vid  Svenska  hofvet;  tjenstgjorde 
någon  tid  på  flottan  och  ingick  1671  vid  Kongl.  Lifgardet.  'Deltog 
med  stor  utmärkelse  i  kriget  mot  Danmark  och  arbetade  för  fram- 
gången af  Konung  Carl  XI:s  envåldsplaner.  Var  General  Löjtnant, 
då  han  1687  kallades  till  Kongl.  Råd.  Som  Generalguvernör  i  Lif- 
land dref  han  reduktionsverket  i  de  östra  Östersjöprovinserna  med  en 
stränghet,  som  framkallade  det  bittraste  hat  ibland  adeln. 


HEDLINGER,  JOHAN  CAllL. 

Kongl.  Svensk  Medaljgravör.     Död  177 1.     Se  pag.  168. 

1. 

Utan  inskrift.     Bröstbilden,  v.  s. 

Pä  baksidan:  4^  Viri   illiistris  1.  {\  licdliii^cri  K(pi- 
tis  inia<];iiiciii   ad   ccrciiiii  c\eni|iliiiii  qvod  ipsc  fi<;iiravit  ex 


409 

oricluilco    fii«>niii   N.  Kcderiis  llolmieiis.  iiiitiqv<iriu$   auiico 
aifectii  iiiimortalitati  tnulo  31DCCXXVIII.  —  S.  I).  (jJ.  * 

Diain.  22^  lin.  (21',  storl.).  Gjuten  1728,  genom  N,  Keders  för- 
sorg, efter  Iledlingers  egen  vaxmodell  till  hans  minnespenning  N:o  1. 
—  B-n  i  messins;. 


lOHANNES.  CAROLVS.  HEDLINGER.  Bröstbilden,  h.  s., 
nästan  fi-amvänd  med  niantelveck  och  toppig  veckad  mössa. 

Diam.   29   lin.  (25^  storl.).  —  D.  G.  Neschers  (nu  G.  C.  Lehn- 
bergs)  samling  i  messing;  K.  Mk.,  utan  omskrift,  i  messing. 

3. 

Utan  inskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  bar  hals  och 
niantelveck. 

På  baksidan:  Viri  illnstris  I.  C.  Iledliiigcri  Eqvitis 
icouem  ad  e\empliim  cereum  qvod  ipse  foruiavit  c\  acre 
fiiiidciKlam  pcramaiiter  curavit  A.  Kcderiis  uobii.  8vcc.  Aiiiio 
MDCCWX.  S.  D.  G. 

Diam.  20  lin.  (20  storl.).    Gjuten  1730,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Iledlingers  egen  vaxmodell.  —  Upsala  Univers.  Myntkab.  i  messing. 


HÅRLEM  AN,  CARL. 

Friherre;  Ofverintendent   m.  m.     Död  1153.     Se  pfuf.  136. 

Utan  inskrift.  Bröstbilden,  h.  s. ,  i  tidens  drägt  med 
mantelveck. 

Pa  baksidan:  "i*  C.  Ilarleiiiaiiiii  aedificioriiiii  liorto- 
riiiiiq.  regiorum  in  Svcoiiia  PraeCccti  iliiistris  aiiiici  iiici 
[ivrqvaiu  c<iri  imaginciu  ad  c^euipluui  cerciim  qvod  Hed- 
liiiii^criis  foruiavit  e\  fiilvo  fiisaiu  acre  X.  Kedcriis  aiitiqva- 
rius  |)er|)etiiitati  dcdico.  —  S.  0.  («. » 

Oval,  24  lin.  hög  (22.i  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Iledlingers  vaxmodell  till  Ilårlenians  minnespenning  N:o  1.  — 
B-n  i  messing. 


41U 

Fins  äfven  fullkomligt  lika,  men  rund  och  utan  inskrift  på  bak- 
sidan, af  25  lin.  diam.  (23  storl.)  i  D.  G.  Neschers  (nu  G.  C.  Lehn- 
bergs)  samling  i  messing. 


KARLSTEN,  ARYID. 

Kongl,  Svensk  Medaljgravör.     Död  1718.     Se  pag.  92. 

1. 

Utan  inskrift.  Bröstbilden,  v.  s.,  nästan  fram  vänd,  i 
tidens  dräo^t  med  pr\dlio:a  mantel  veck. 

På  baksidan:  "i*  Viiltiim  uobiliss.  riri  Aryidi  Karl- 
steiiii  Sveci  ad  ccraiu  qvam  ipse  fiiixit  ex  aere  fnsiim  per- 
petiiitati  affectii  amico   dicat  Nicolaus  Kederiis  Svecus.  — 

Si     D»     Vi  » 

Fyi'kantig,  af  29]  lin.  höjd  (25^  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Ke- 
ders  försorg,  efter  Karlstens  egen  vaxmodell.  —  B-n  i  messing;  K. 
Mk.,  utan  inskrift  på  baksidan,  i  messing. 

9. 

Utan  inskrift.     Bröstbilden  som  pä  N:o  1. 

På  baksidan:  "^  Hauc  amici  mei  Arvidi  Karlstenii 
imagiiieiii  ad  exemplum  corcuni  qvod  ipsc  figiirant  a  Chri- 
stiaiio  Hai't^vi«r  c\  orichalco  fiisam  memoriac  dico  aeternac 
iSicolaiis  kedcr.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  28  lin.  (25  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Karlstens  egen  vaxmodell.  —  tlpsala  Univers.  Myntk.  i  messing. 

3. 

Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med  broderade  man- 
telveck. 

På  baksidan:  Iniago  Arvidi  Karlstoiiii  ad  oxciiipliiiii 
ci^reiiiii  qvod  ipsc  figuravit  a  €liristiaiio  llartnig  t'x  ori- 
chalco hisa. 

Diam.  28  lin.  (25  storl.).  (Jjuten  efter  Karlstens  egen  vaxmo- 
dell. —  B-n  i  messing;  K.  Mk.,  utan  inskrift  på  baksidan,  i  messing. 


411 


KEDER,  NILS. 

Äiisessor  i  K  Antiqvitets  Archivet.     Död  17 3ö. 
Se  pa<j.  113. 

1. 

NICOLAVS.  KEDER.     Bröstbilden,   h.  s.,  med  mantel- 
veck.     Nedanför:  a.  Kisi. 

På  baksidan:  Nobilis  qvi  boiiiis. 

Diam.  24  lin.  (22i  storl.).  Gjuten  efter  Arv.  Karlstens  vaxnio- 
dell,  af  är  1684,  tiirKeders  minnespenningar  N:o  1  ocli  3.  —  B-n 
i  messing. 


Bröstbilden  som  på  N:o   1. 

Pa  baksidan:  4^  Isthsec  assidiii  liiigvar.  poctices  ar- 
tis  symbol,  reiq.  priscje  ac  iiiprimis  probitatis  ciiltoris 
Holmiie  nati  a^rca  imago  atl  ccraiii  qvaiii  Rarlsteiiiiis  iiiixit 
ab  Hartwigio  fusa  est,   —  S.  D.  G.  * 

Diam.    23    lin.  (22  storl.).     Gjuten  efter  Arv.  Kadstens  vaxmo- 
dell.  —  Upsala  Universitets  Myntkab.  i  messing. 


3. 
Utan    omskrift.      Bröstbilden,    h.    s.      Under    halsen: 

1690. 

Pa  baksidan:  4^  Nicolaiis  Ke<lcr  StockholiiMMisis  Reg. 
Antiq.  Sveo-Goth.  Coll.  Assessor  maiiii  Karlsteiiiaiia  fictus 
ciim  VII  et  XXX  aiiiios  complesset.  —  S.  I).  G.  * 

Diam.  23^  lin.  (22  storl.).  Gjuten  efter  Arv.  Karlstens  vax- 
niodell,  af  år  1696,  till  Keders  minnespenning  N:o  2.  —  K.  Mk.  o. 
B-n  i  messing. 


NICOL.  KEDER.  HOLM.  ANTIQVAR.    Bröstbilden,  li.  s., 
i  tidens  dränt  med  mantelveek. 


412 

Pa  baksidan:  4^  ILtc  viri  probi  iii  iirbe  Svethije 
priiicipe  anno  MDCLIX  uiiti  iniiigo  ad  cerani  mann  1.  €. 
ilcdlingcri  anno  MD€€XXIII  forniatam  a  Christiano  Hartwig 
ex  aere  fusa  est,  —  S.  D.  G.  * 

Diam.    23    lin.    (2U  storl.).     Gjuten  efter  I.  C.  lledlingers  vax- 
modell,    af    är    1723,    till    Keders    minnespenning    N:o    7.   —   B-n  i 

messinii. 


VON  KÖNIGSMARCK,  CARL  JOHAN. 

Grefve;  Öfverste.     Död  1686.     Se  j)n(j.  55. 

Utan  omskrift.     Hufvudet,  h.  s. 

På  baksidan:  *Msthaec  illnstris^.  Coni.  Caroli  lo- 
hannis  Königsuiark  effigies  ex  aere  fusa  est  eurante  N. 
Redero  Sveco.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.    14 \    lin.    (12    storl).     Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  R.  Faltz's  modell.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 


VON  KÖNIGSMARCK,  MARIA  AURORA. 

Prostinna  af  Äbbediss-stiftet  Qvedlinhurg.    Död  1728. 
Se  pag.  105. 

Utan  omskrift.    Bröstbilden,  h.  s. ,  med  klädningsveck. 
—  Nederst:  r.  Faiiz. 

Pä  baksidan:  M<aria  \urora  Königsniarck. 

Diam.    22^  lin.  {2\\  storl.).     Gjuten  efter  R.  Faltz's  modell.  — 
K.  Mk.  i  messing  *). 


*)  I  D.  G.  Nesi;hcr8  (nu  G.  C.  Leliiibcrgs)  samliii}^  förvjiras  dt  exemplar  i  bly,  pä 
Iivars  baksida  N(.'s<;h<'r,  möjligtvis  cfLcr  iiilgot  original,  liar  iirmI  bliielv  textat: 
IflHria.  Ainora.  €oiiii(issii.  a.  könlKsiiiarck.  Praoiiusifn.  Abbul.  Qvedlinbiir^.  Nata. 
An  inoo.  Diiialu.  Av   172». 


418 


LEWENHAUPT,  AMALIA  WILHELMINA, 

FÖDD    vox    KÖNIGSMARCK. 

Dotter  af  General  Majoren,  FälttygmäMaren  Grefve  Cordt 

Christofer   von   König  sinar  ek.     Född  d.  28  Aug.  1663. 

Gift  1689  med  Generalen  m.  m.  Grefve  Carl  Gustaf  Le- 

icenhaupf.     Enka  170.3.     Död  cl.  30  Jan.  1740. 

Utan    omskrift.     Bröstbilden,    h.    s.,  med  draperi,  — 
Nederst:  r.  F„its. 

På  baksidan:  Amalia  »ilhelmiua  Köuigsmarck. 

Diam.  22i  lin.  (2U  storl.).  Gjuten  af  Raim.  Faltz.  —  K.  Mk. 
i  niessing;  B-n  i  bly*). 

Grefvinnan  Lewenhaupt  öfvertalade  sin  man  att  1695  gå  i  Cliur- 
Sachsisk  tjenst,  der  han  genast  blef  Geheimeråd  och  General  Löjt- 
nant. Då  han  vid  krigets  utbrott  icke  ville  lemna  denna  tjenst,  föll 
han  i  Konung  Carl  XILs  onåd,  dömdes  170.S  af  Svea  llofrätt  frän 
lif,  ära  och  gods,  men  dog  vid  samnia  tid  i  Hamburg.  Enkan  åter- 
kom till  Sverige  1722  och  afled  på  Ofvedskloster. 


VON  MEYTENS,  MARTIN. 

Född  i  Stockholm  d.  24  Juni  1695..  Reste  frän  Sve- 
rige 1714  att  i  utlandet  fullfölja  sina  konststudier;  Kej- 
serlig Kammarmälare  och  slutligen  Direktör  vid  Kej- 
serlifja  Målare  och  Bildhuqqare  Akademien  i  Wien. 
Död  d.  23  \ifars  1770. 

Utan  omskrift.     Bröstbilden,  h.  s. ,  i   mantelveck. 

På  baksidan:  "^  Hart.  Mjteiis  Iloluiiciisis  pictor  cc- 
leberr.  ad  are1iety|miii  ccreiim  ex  orielialco  liisiis  officiösa 
cura  Mcolai  Kedcri  aiitiqvarii.  —  S.  D.  G.  * 


')  1  U.  G.  Ncsfhi-rs  (nu  G.  C.  Lehiibcrgs)  samling  lins  ett  exemplar,  pii  Inurs  Ijiik- 
siila  Nescher  liar  textat  med  bläck,  möjligtvis  efter  nligot  original:  Alliallu.  Wil- 
heliiiinii.  Coiiiitiss;!.  a.  kiiiii^siiiarck.  conjiix.  Cuiiiitis.  Carul.  Giist.  Lrwoiihaiipt.  Biata. 
.4.    IU(>3.  Deiiala.  A?   1740. 


414 

Diam.  2.3  lin.  (22  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg.  — 
K.  Mk.  o.  li-n  i  messing. 

v.  Meytens  vann  stort  konstnärsrykte  genom  sina  porträttmålnin- 
gar, dem  han  utförde  för  Ludvig  XV  och  Franska  hofvet,  Czar  Pe- 
ter I,  Konung  August  II,  Kejsar  Carl  VI  m.  fl.  Företog  resor  i 
många  länder  och  stod  i  högt  anseende  som  chef  för  Kejserliga  Aka- 
demien i  Wien. 


OXENSTIERNA,  BENGT. 

Grefve;  Bdksrdd ;  Kanslipresident.    Död  1702.    Se  pag.  70. 

BENEDICT.  OXENSTIERNA.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  råds- 
drägt  och  rika  mantelveck.  —   Nederst:  c 

På  baksidan:  "^  Isthiiuc  illiistrissiini  atq.  cxcellciitiss. 
viri  magni  cvergetac  iiiei  imagiiicm  ad  Cavaileriaiium  cbur 
c\  aere  fiisaiu  immortalitati  pio  adfcctu  dico  coiisecroq. 
N.  Kederus  Stockholmens.   —  S.  D.  G,  # 

Diam.  29  lin.  (25^  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Cavaillers  medaljong  i  elfenben.  --B-n  i  messing;  K.  Mk.,  utan 
inskrift  på  baksidan,  i  messing. 


PAULINUS  (LILLIENSTEDT),  JOHAN. 

Född  d.  14  Juni  1655.    Grefve;  Riksråd;  President  i 

K    Tribunalet    i    Wismar.     Död   pä    (jodset    Diwitz   i 

Poimnein  d.  26  Sept.  1732. 

lOII.     PAVLIN.     REG.    CAMER.E.    STAT.,.    A.    SECRET. 
15röstbilden,   h.  s.,  i  mantel  veck.  —  Under  axeln:  n.  vaitz. 

Diam.  21  lin.  (20i  storl.).  Gjuten  efter  R.  Faltz's  vaxmodell. 
—  K.  Mk.  i  messing;  B-n  i  bly. 

Paulinus  (adlad  1690  med  nanmet  Lillienstedt),  född  i  Finland, 
väckte  tidigt  uppseende  genom  sina  skaldegåfvor,  hvilka  beredde  ho- 
nom gynnare  och  befordran.  Utniimnd  af  (Jrefve  Per  Brahe,  utan 
ansökning,    till    Adjunkt   i  filosofi  vid  AI)o  Universitet,  stannade  han 


415 

likväl  (jvar  i  Sverige,  blef  Sekreterare  lios  Presidenten  i  K.  Kammar 
Coilegium,  Riksskattmästaren  ih:  Sten  IJjelke  och  Sekreterare  i  Stats- 
kontoret (1085).  Utnänmdes  1686  till  Juris  Professor  i  Abo,  men 
undanbad  sig  denna  befordran.  Var  en  tid  Landshöfding  i  Osterg()t- 
land,  blef  Riksråd  1719,  och  begagnades  i  flera  diplomatiska  värf, 
bland  andra  i  underhandlingarne  med  Ryssland  om  freden,  som  slöts 
i  Nystad  1721.  Entledigad  frän  riksradsembetet,  insattes  han  1727 
som  President  i  Wismarska  Tribunalet.  Som  skald  begagnade  han 
icke  blott  Svenska,  utan  äfven  Grekiska  och  Latinska  språken,  och 
hans  skrifter  väckte  på  sin  tid  icke  ringa  uppseende. 


POLHEM,  CHRISTOFER. 

Commerceräd.     Död  11 51.     Se  parj  134. 

Utan  inskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  öppen  rock,  med 
mantelveck. 

Pel  baksidan:  Cliristoph.  Polhem  iiobilis  Sveeiis  R, 
€oll.  Coinm.  Coiisiiiar.  Vpsal.  et  Hoiuiieiis.  Societ.  meuihriini. 
ciii  e\  meehaiiicis  operib.  qvibus  patriiie  profuit  supra  ti- 
tiilos  iiomeii. 

Diam.  25  lin.  (23  storl.).  —  B-n  i  messing. 


PRECHT,  BURCHARD. 

Kongl.  Hofbildhuggnre.     Död  1738.     Se  pag.  120. 

RURCIl.  PRECIIT.  SCULPT.  REG.  SV.  Bröstbilden,  li. 
s.,  nästan  framvänd,  i  tidens  drägt  med  mantelveck. 

På  baksidan:  4*  Inclyti  hiiiiis  apiid  Sveones  per  an- 
nos  bene  niultos  artificis  vnltnm  e\  aere  fusuni  perpetui- 
tati  peranianter  dedico  \.  Kederus  llolmiens.  Regii  Anti- 
qvitnt.  Coll.  Assessor,  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  .30  lin.  (26  stork).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Chr.  Prechts  (sonens)  modell.  —  R-n  i  messing;  K.  Mk.,  utan 
inskrift  på  baksidan,  i  messing. 


416 

På  ett  annat  exemplar,  ätVen  utan  inskrift  på  baksidan,  står 
under  axeln  ingraveradt:  C.  Precht  Fec.  17'35.  och  neåevst:  yEtat.  Snrr 
84.  —  K.  Mk.  i  messing. 


VON 


PUFENDORF,  SAMUEL. 


Född  i  Dippelswald  i  Meissen  d.  8  Jnn.  1632.  Fri- 
herre; Professor  i  jus  naturce  vid  Universitetet  i  Lund; 
sedan  Konung  Carl  XI:s  Handsekreterare  och  Rikshi- 
storiograf;  slutligen  Ckurfursteliqt  Geheinieräd  i  Berlin. 
Död  d.  27  Oct.  1694. 

SAMVEL  A  PVFENDORF.  Bröstbilden,  h.  s.,  ined  innn- 
telveck. 

Pa  b  ak  si  dun:  jlemoriae  et  iiuiiiortalitati  digui  il- 
lius  luortalis  qvi  qvoiulam  immortalitati  maiidavit  et  lie- 
rouiii  faoiiiora  et  saiia  sapieiuli  doj^iuata  liimiiiis  Svioger- 
maiiici  viri  illustrissimi  SinVELIS  Lib.  Bar.  de  PVFFE.X- 
DORF  Elect.  Braiideb.  Coiisil.  iiitiiiii  ut  ab  orbe  enidito  ita 
ab  arctoo  optime  meriti  sacriim. 

Diam.  27  lin.  (25  storl.).  (ijuten,  förmodligen  efter  en  medal- 
jong af  Cavailler.  —  B-n  i  messing;  K.  Mk.,  utan  inskrift  på  bak- 
sidan, i  messing. 

Pufendorf  hade  som  Student  varit  barnlärare  hos  Svenska  Am- 
bassadören i  Köpenhamn  Pet.  Jul.  Coijet;  blef  1661  Professor  i  jus 
naturte  et  gentium  vid  Heidelbergs  Universitet,  hvarifrån  han  1668 
kallades  till  en  profession  i  samma  ämne  vid  det  nyanlagda  Univer- 
sitetet i  Lund.  Ehuru  högt  uppburen  af  sina  lärjungars  tillgifvenhet, 
begaf  han  sig  dock,  utledsen  vid  kamraternas  afund  och  tvister,  till 
Stockholm,  der  han  1677  antogs  till  Kikshistoriograf.  Reste  1688 
på  Churfurstens  af  J?randenburg  kallelse  till  Berlin,  der  han  blef  Ge- 
heimerad  m.  m.;  men  qvarstod  i  Svensk  tjenst  till  d.  23  Maj  1694 
och  nämndes  till  Svensk  Friherre  samma  år.  Bland  hans  många  med 
skäl  berömda  skrifter  är  det  i  synnerhet  hans  afhandling  De  jure  na- 
turs^ ac  gentium  samt  hans  vidlyftiga  bearbetning  af  Gustaf  Adolfs, 
Christinas  och  Carl  X:s  samt  Churfursten  Fredrik  AVilhelms  historia, 
«om  gjort  hans  namn  ()f(»rg;itligt  i  liirdomcns  annaler.  Man  har  länge 
ansett  honom  vara  författare  till  den  bekanta  skriften  Les  Anecdotes 
(le    Simlc;    men    denna    oförskyllda   fiiick   pa  hans   minne  hnr  nyIiL'on 


417 

blifvit  borttagen  af  Herr  Hofmarskalken  Friherre  B.  v.  Beskow,  som 
med  afgörande  skäl  bevisat  att  nämnda  parti-  och  skandalskrift  icke 
utfått  från  den  berömde  häfdatecknarens  penna. 


RIBEN,  MATHLIS. 

Född  d.  28  Maj  167 ö.     Kongl.  Ärchiater;  Prceses  i  K. 
Collegiwn  Medicwa.     Död  d.  15  Dec.  1723. 

Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
ornerade  mantelveck.  —  Under  axeln:  1712  a  k  (samman- 
bundna). 

På  baksidan:  "^  Mattliias  Biben  Holiiiieiisis  Regins 
ac  illustris  ajind  Sveoiics  Ärchiater  ad  ceram  mollem  maiiu 
formatam  Caristeiiii  ab  Hartwigio  fusiis  iii  hoc  diiro  ori- 
chaico  perpetini  manet  auiica  cnra  \.  Kederi  Holm.  — 
S«  D«  G*  * 

Diam.  23^  lin.  (22  stork).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Ai'v.  Karlstens  vaxmodell  af  år  1712.  —  B-n  i  messing. 

Exemplar  finnas,  på  hvilkas  Atsida  blifvit  inristade  orden :  matt- 
HIAS  RmEN  ÄRCHIATER  SUEC.  Se  Rudolphi,  EecentioTts  aevi  Nu- 
mismata  &c.  pag.  134,  och  Kluyskens  Z^es  Ao?wmgs  6rfé6?'es  de.  2:  374. 

Riben  (kallad  Ribe,  innan  han  1713  adlades)  var  Lifmedicus  hos 
Enkedrottning  Hedvig  Eleonora  och  Konung  Carl  XII,  slutligen  Är- 
chiater hos  bemälda  Drottning,  och  blef  1719  Prseses  i  K.  Collegium 
Medicum.  Han  var  en  praktisk  man,  men  har  icke  genom  några 
medicinska  skrifter  främjat  vetenskapen  eller  beredt  sig  eftervärldens 
hogkomst. 


RICHTER,  BENGT. 

Medaljgravör.     Död  1737.     Se  pag.  118. 

Utan  inskrift.     Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
mantelveck.  —  Nedanför:  nn  (sammanbundna). 

27 


418 

På  baksidan:  HhHaiic  priedari  iiumism.  caelatoris 
Benedicti  Richteri  Stockholmeusis  imagiuem  ad  exeuiplnm 
cercum  qvod  ipse  figiiravit  ex  iere  fiisam  immortalitati 
trado  Nicoljius  Kederiis  antiqvitsitis  aumtor.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  20  lin.  (20  storl.).  Gjuten  efter  Ricliters  egen  vaxmodell. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 

Richter  var  son  af  en  guldsmed  i  Stockholm  och  Gravören  Arv. 
Karlstens  måg.  Han  tillbragte,  för  sina  konststudier,  en  längi-e  tid 
i  Frankrike,  der  han  fick  deltaga  i  graveringen  af  medaljserien,  af 
mindre  storleken,  till  Konung  Ludvig  XIV:s  historia. 


PvICHTER,  DÅTID. 

Född  i  Stockholm.     PoHrättmålare.     Födelse-  och 
dödsår  obekanta. 

Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
mantelveck.  —  Under  axeln:  b.  vaitz. 

På  baksidan:  -^  Hauc  Dayidis  Richteri  Stockhol- 
mensis  pictoris  celeberrimi  effigiem  ad  exempliim  cercum 
(cereiim  exemplum)  ex  oriclialco  fuiideudam  ciiravit  Nico- 
laus  Rederiis  antiqvitatis  amatör.  —  S.  D.  G.* 

Diam.    20    lin.    (20    storl.).     Gjuten   efter  Faltz's  vaxmodell.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 

Richter    lär    hafva    en    längre    tid  uppehållit  sig  i  Wien.     Hans 
lefnadsomständigheter  äro  icke  närmare  kända. 


ROUYER,  JEAN. 

Född  i  Frankrike.     Inkallad  till  Scerige  1718  och  här 

anställd    som   Myntmästare;  Af  skedad   1719,   hvarefter 

han  lemnade  Sverige. 

lOHANNES   ROVYER.      Jjröstbilden,    li.    s.,    i    mantel- 
veck. 


419 

På  baksidan:  "^  Hane  iiigcniosissimi  .apud  Svccos 
moiieta<'  Praefccti  iiiiagiiiem  ab  llodiiugero  expressam  per- 
pctiiitati  tradit  N.  Kederiis  Sveciis.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  17^  lin.  (15  storl.).  Gjuten  efter  en  vaxmodell,  som  Hed- 
linger  utfört  i  Paris,  innan  han  och  Rouyer  kommit  till  Sverige.  — 
B-n  i  messing. 

Rouyer  inkallades  af  Baron  Görtz  1718,  att,  enligt  det  med  Pe- 
terman &  Corap.  afslutade  kontrakt,  besörja  det  nya  Carolinmyn- 
tets  prägling  på  K.  Myntet  i  Stockholm.  Efter  Baron  Görtz's  fall 
upphörde  myntningen  af  Carolinerna  och  myntmästaren  afskedades. 
Mannen  har  således  icke  mycket  anspråk  att  räknas  bland  Sven- 
ska män. 


RUDBECK,  OLOF. 

Professor  vid   Upsala   Universitet.     Död  1702.    Se  pag.   71. 

1. 

OLF.  RUDBECK.  INVARIABLE.  Bröstbilden,  li.  s.,  i 
enkel  drägt  med  bred  slät  krage.  —  Under  axeln:  c. 

På  baksidan:  "^  Hacc  inclyti  Syeoniim  polyhistoris 
imago  ad  ebur  manii  Cavallcrii  formatum  e\  orichaico  fusa 
est   pia  ciira   Nicoi.  Kcderi  Holm.   aiitiqvitatum  rimatoris. 

—  Si  D.  G.  * 

Diam.  30  lin.  (25^  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Cavaillers  i  elfaiiben  skurna  medaljong,  hvilken  i  original  förva- 
ras i  Statens  Historiska  Museum.  —  B-n  i  messing. 

2. 

Utan  omskrift.  BröstlBben  som  pä  N:o  1.  —  På 
armen:  c. 

Pä  baksidan:  *^  Olaus  Riidbcck  patcr  Professor  Vp- 
sal.  aiitiqvitiit.  aiiatom.  botaii.  ac  uiiisices  peritiss.  ad 
exempliiin  cbunieiiiii  niiiiiu  Ciiviillerii  sculptiiiii  ab  ilartwi- 
gio  lusus  ill  hoc  fiilvo  vivif  aere  ciira  ofiiriosa  N.  Kcderi. 

—  S.  11.  G.  * 


420 

Diam.    29   lin.    (25^   storl.j.     Gjuten,   genom  N.  Keders  försorg, 
efter  samma  bild  som  N:o  1.  —  E-n  i  messing. 


2.  a. 

I  Upsala  Universitets  Myntkabinett  fins  ett  exemplar, 
i  messing,  med  sannna  inskrift  som  å  N:o  2  pä  bajvsidan  af 
N:o   1. 


Utan  inskrift.  Bröstbilden  i  drägt,  som  på  N:o  1,  men 
af  simplare  arbete. 

På  baksidan:  4^  Illiistris  Syeoiiiiiii  polyhistor  01. 
Riulbeckiiis  pater  secuiidiim  ceram  Karlsteiiiaiia  manu  figu- 
ratam  ex  sere  fiisus  pia  cura  N,  Kederi  Uoimieiis.  aiiti- 
qvarii.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  24  lin.  (22  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Arv.  Karlstens  vaxmodell.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing.  I  K. 
Mk.  finnes  äfven  ett  exemplar  utan  inskrift  på  baksidan. 


VON  SCHANTZ,  CARL  LUDA^G. 

Född  d.  15  Maj  1681.    Assessor  i  K.  Äntiqvitets  Ar- 
chivet.     Död  d.  25  Mars  1134. 

Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s."  i  pr3'dlig  drägt 
med  mantelveck.  —  Nedanför:    I715. 

På  baksidan:  "^^  Caroliis  Liidovicus  von  Schantz  Hol- 
miciisis  aiitiqvitatiiiii  artiiiiiiqvc  pictoriac  et  heraldicae  ciil- 
tor  ad  ceram  inaiiii  KarlsteiiM  foruiatam  ab  llartwigio  fu- 
sore  aereus  ac  pcreiinis  iactus  aiiiica  Kederi  cura.  —  S. 
D*  Vt « 

Diam.  2.3  lin.  (22  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Karlstens  vaxmodell   1715.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 

v.  Schantz  hade  som  ritare  1(5  år  tjenstgjort  i  K.  Äntiqvitets 
Archivet,  innan  han  1719  der  blef  Assessor.  Han  egde,  jemte  ut- 
märkt   skicklighet  i  ritkonsten,  goda  insigtcr  i  arch.Tologi,  numisma- 


421 

tik,  genealogi  och  heraldiic,  samt  har  skritVit  åtskilliga  arbeten,  sär- 
deles genealogiska,  bland  andi'a  en  Adelsmatrikel  och  en  stor  mängd 
genealogiska  tabeller,  hvilka  dock  aldrig  blefvo  tryckta.  Vid  sin  död 
efterlemnade  han  ett  rikt  bibliothek  innehallande  åtskilliga  typogra- 
fiska sällsyntheter  och  handskrifter,  ett  myntkbinett  ra.  fl.  samlingar, 
dera  han  till  stor  del  erhållit  genom  arf  efter  sin  svärfader  Haupt- 
raannen  Mårten  Törnhjelm. 


VON  SCHANTZ.  LUDVIG. 

Född  1630.     Sekreterare  i  Riksarchivet.     Död 
d.  2  Oct  1702. 

1. 

Utan  inskrift.  Bröstbilden,  h.  s. ,  i  tidens  drägt  med 
mänt  el  veck. 

På  baksidan:  'Miidoncus  von  Sclmntz  Stockliol- 
miensis  Caroii  XII  Svec.  Regis  Arcliivarius  in  pictura  et  mu- 
siea  insignis  ad  Karlstenii  eeraui  ab  Ilartirigio  fnsns  hoc 
perennat  in  aere  amica  kederiana  cura.  —  S.  D.  (i.  ♦ 

Diam.  22  lin.  (21  stork).  Gjuten,  genom  X.  Keders  försorg, 
efter  Arv.  Karlstens  vaxmodell.  —  B-n  i  messing. 

2. 

LYD:  SCHANTZ  C:  FINEMAN.  Båda  makarnes  bröst- 
bilder, 11.  s.,  i  mantel  veck.  —  Nedanför:  c. 

Pa  baksidan:  4*  Caroii  XII  Sveconim  Regis  Arclii- 
varius picturae  ac  mnsices  peritissiuuis  huiusq.  coniu\  fidis- 
sinia  in  lioc  vivunt  oriclialco  (argento)  amica  cura  X.  kc- 
deri  Holniiens.  nobilis  Sveci.  " —  S.  D.  G.  * 

Diam.  28^  lin.  (25^  stork).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Cavaillers  modell.  ■ —  K.  Mk.  i  messing;  B-n  i  silfver. 

v.  Schantz,  hvars  fader  Joban  Eberhard  Schantz  kom  från  Hessen 
Cassel  och  var  Kongl.  Sekreterare  hos  Konung  Carl  Gustaf,  blef 
1672  Kanslist  och  1678  Registrator  i  Kongl.  Maj:ts  Kansli;  derefter 
Sekreterare  i  Banken  1686,  i  livilken  tjenst  han  1693  adlades  med 
namnet    von    Schantz.     Sedan    han   1697  befordrats  till  Protukollsse- 


422 

kreterare  i  Kongl.  Kansliet,  lemnade  han  följande  året  sin  plats  i 
Banken,  då  han  erhöll  en  hedérsbelöuing  af  1000  Daler  silfvermynt. 
Efter  Lejonmarks  död  blef  han  1701,  med  förbigående  af  Aktuarien 
Elias  Palmsköld,  befordrad  till  Riks  Archivi  Sekreterare,  men  lem- 
nade redan  följande  året  platsen  åt  den  högt  förtjente  medtäflaren. 


SKUTENHJELM,  JOHAN. 

Född  d.  2Ö  Mars  1646.     Revmo7issekreterare. 
Död  d.  23  Ang.  1730. 

Utan  inskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  ined 
mantelveck. 

Pa  baksidan:  Carolns  Reinaldiis  Berch  viro  nobilis- 
simo  lohanni  Skntciihicliii  R.  lust.  Revis.  Secretario  patruo 
meritis  siiis  cariss,  qvi  morieiis  X  Kal,  Sept.  MDCCXXX 
aiiiios  tillit  secniii  LXXXIY  uieiiscs  IV  dies  XXVIII  imagiiiem 
hane  pictatis  moiiiiin.  dicavit. 

Diam.  24  lin.  (22  storl.).  Gjuten  genom  C.  R.  Berchs  försorg. 
—  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 

Skutenhjelm  (kallad  Berch,  innan  han  1712  adlades)  var  till  en 
början  Amanuens  hos  Prseses  i  Antiqvitets  Collegium  Stjernhjelm  och 
hos  Rikshistoriografen  Johan  Widekindi,  sedan  Stadssekreterare  i 
Carlshamn;  tjenstgjorde  derefter  som  Kanslist  \\(i  underhandlingar  i 
utlandet  (1672);  anställdes  som  Kanslist  vid  Justitias  Revision  1G75; 
Assessor  i  Svea  Ilofrätt  1693;  Revisionssekreterare  1714,  Tog  af- 
sked  1721.  Hans  adeliga  ätt  utgick  med  sonen  Statssekreteraren 
Anders  Skutenhjelm   1753. 


SPARRE,  ERIK. 

Född  d.   13  Juli  1665.     Grefve;  Biksräd;  Fältmar- 
skalk.    Död  d.  4  Äufj.  1726. 

ERICO  BARONI  SPARRE.     Bröstbilden,  h.  s.,  i  pryd- 


ligt harnesk  med  fältbindel.  —  Under  axeln: 


c. 


423 

Diam.  30  lin.  (26  storL).  Gjuten  efter  Cavailiers  medaljong  i 
elfenben  före  1719,  då  Sparre  blef  GretVe.  —  D.  G.  Xescliers  (nu 
G.  C.  Lehnbergs)  samling  i  bly. 

Gr.  Sparre  tjente  Känge  och  med  utmärkelse  i  Franska  armeen, 
der  han  blef  Maréchal  de  camp  (1704)  och  General  Löjtnant  (1707). 
Deltog  någon  tid  äfven  i  Svenska  armeens  fälttåg.  Var  sedan  Svensk 
Ambassadör  i  Paris  samt  utförde,  både  der  och  vid  hofven  i  Wien 
och  London,  med  stor  skicklighet  ^igtiga  diplomatiska  uppdrag.  Fä 
dagar  efter  Konung  Carl  XII:s  död  blef  han  Riksråd  och  kunde  blif- 
vit  Grefve  Arv.  Horn  en  farlig  medtäflare,  om  han  icke  sjelf  hade 
önskat  undandraga  sig  den  inflytelserika  Kanslipresidentsplatsen. 


VON  STAn)E,  CHRISTIAN. 

Född  i  Stralsund  d.  26  Febr.  1662.    Presidentssekreterare  i 
K.  Kansli  Coilegium.     Död.  d.  2  Jan.  1723. 

Utiin  omskrift.  Bröstbilden,  li.  s. ,  i  mantelveck.  — 
Nedanför:  c. 

Pa  baksidan:  "^  }Ieiiioriae  viri  iiobilis  et  generosi 
Christiaui  von  Staiuleu  Cousiliarii  Caiicell.  R.  Svec.  elegau- 
tioris  eriulitionis  ac  priidentiae  civiiis  ciim  probitatc  iuii- 
ctae  lande  conspicni  ainico  adfcctu  dedicavit  Meolaus  Ke- 
derus.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  26  lin.  (24  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Cavailiers  modell.  —  13-n  i  messing;  K.  Mk.,  utan  inskrift  på 
baksidan,  i  messing. 

Staude  (adlad  1705  med  ett  tillagdt  »von»  framför  namnet)  läm- 
nade 1703  Presidentssekreterareplatsen  och  utnämndes  sedan  två 
gånger  till  Kanslirad,  men  undanbad  sig  denna  nad  och  lefde  ute- 
slutande för  sina  studier  på  Rosersberg  i  Upland.  Han  skref  La- 
tinsk vers  med  stor  skicklighet  och  efterlemnade  ett  större  skalde- 
stycke kalladt  »Otium  Rosenbergense»,  hvaraf  dock  endast  en  liten 
del  blifvit  tryckt.  Till  Stralsunds  gymnasium  skänkte  han  en  vacker 
samling  af  Romerska  mynt,  som  han  hade  köpt  af  Assessor  N. 
Keder. 


4-24 


STENBOCK,  JOHAN  GABRIEL. 

Gr  ef  ve;  Riksråd;   Riksmarskalk.     Död  1705.     Se  pag.  73. 

I:   G:   STENBOK.  S:  R:   M:   SENAT:   &  MARESCH:  SUPR. 

Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  med  fältbindel. 

Pa  baksidan:  •Mlliistrissimo  et  excellentiss.  >iro 
magno  iiiaecen<iti  meo  hane  ipsiiis  iuiagiiieui  ad  exemplum 
ebiirnenui  qvod  loli.  Cavalier  Gäll.  fecit  ex  fuho  fiisam 
aere  in  pignns  ac  monnnientnni  observantiae  meae  perpe- 
tnae  dedico  consecroq.  Mcol.  Keder  Holiuiens.  investigator 
antiqvitatis.  —  S.  D.  G.  ♦ 

Diam.  34  lin.  Gjuten,  genom  X.  Reders  fiiirsorg,  efter Cavaillers 
i  elfenben  skmnia  medaljong.  —  B-n  i  messing;  K.  Mk. ,  utan  in- 
skrift på  baksidan,  i  messing. 


STENBOCK,  JOHANNA  ELEONORA, 

FÖDD  De  la  GARDIE. 

Dotter  af  Riksrådet  Grefve  Pontus  Fredrik  De  la  Gar- 
die.     Född  d.   26  Juni  1661.     Gift  1691  med  Gene- 
ral   Löjtnanten    och    Öfverkammarherren    Grefve    Erik 
Stenbock.     Död  d.  6  Jan.  1709. 

Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  med  draperi  ocli 
nackslöja.  —  Nedanför:  e.  Faitz. 

Pa  baksidan:  lolianna  Eleon.  De  la  Gardic  Ponti 
Frideriei  filia  lacobi  neptis  coninx  Coniitis  Erici  Stenbock. 
Nata  1661.  Obiit  1709. 

Diam.  19  lin.  (18  storl.).  Gjuten  efter  R.  Faltz's  modell.  — 
K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 

Gret\innan  Stenbock  hade  varit  Iloftröken  hos  Drottning  Ulrika 
Eleonora  den  äldre.  Ar  lö91  följde  hon  sin  man  till  England,  hvar- 
ifrån  hon  återkom  1697.  Hon  omfattades  med  stor  ynnest  af  Drott- 
ningarne Hedvig  Eleonora  och  Ulrika  Eleonora  samt  af  Englands 
Drottning. 


4l>5 


TESSIN,  CARL  GUSTAF. 

Grefve;  Riksråd;  Kanslipresident  m.  in.     Död  1770. 
Se  pag.  162. 

"Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  under 
en   enkel  rock.   —   Vid  sidan:  b   och  under  armen:  h. 

På  baksidan:  "^ Memoriam  illiist.  Comitis  Caroli  Gu- 
stav! Tessill  aed.  et  liort.  Regg.  Praef.  Sup.  scientiarum  ar- 
tiuui  omiiisq.  publicae  felicitatis  domi  et  in  legatioiiibus 
prouiotoris  in  aeneo  isthoc  signo  ad  ceram  Richteri  fuso 
venerabitur  posteritas. 

Diam.  30i  lin.  (26  storl.).  Gjuten,  genom  C.  R.  Berclis  försorg, 
efter  B.  Richters  vaxmodell,  sannolikt  på  1730:talet.  —  K.  Mk.  o.  B-n 
i  messinof. 


TESSIN,  NICODEMUS. 

Grefve;  Riksråd  m.  m.     Död.  1728.     Se  pag.  106. 


Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
mantelveck. 

På  baksidan:  •Mllustr.  yirum  Nicod.  Tessin  Stock- 
holmiensem  lledwigis  El.  Svec.  Reg.  Cubiculariuui  secuu- 
duni  ceram  a  R.  Faitzio  iignratam  aereum  ac  pereiinem 
arte  fusoria  fieri  feci  Nieolaus  Keder.  —   S.  D.  (i.  * 

Diam.  19^  lin,  (19  storl.).    Gjuten  på  1690-talet,  genom  N.  Re- 
ders försorg, '  efter  R.  Faltz's  vaxmodell.  —  K.  Mk..  o.  B-n  i  messing. 


2. 

NIC.    TESSIN.     Bröstbilden,   h.   s.,  i   mantel  veck,  hop- 
fästade  med  ett  smycke  öfver  axeln.  —  Nedanför:  r. 

På   baksidan:  "i*  Illiistr.  vir  Hedwigis  Kl.  Svee.  Reg. 
Cubicularius  ad  exeuipluui  eburueuui  a  loh.  Cavaiierio  sculp- 


426 

tum    ex    acrc    fiisns   ciira   otticiosa  ^icolai   Kedcri  Hobilis 
Sveci.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.    2i^    lin.    (21    storl.).     Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Cavaillers  medaljong  i  elfenben.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  messing. 


THEGNER,  JOHAN. 

Friherre.    Vice  President  i  K.  Kammar  Revision  m.  m. 
Död  1744.     Se  jjag.  128. 

Utan  inskrift.  Bröstbilden,  h.  s. ,  i  tidens  drägt  med 
mantelveck. 

På  baksidan:  "^  Generosiss.  vir  loli.  Thegner  Hol- 
miens.  Liber  Baro  Yicepraes.  R.  Coll.  Revis.  Caiii.  ad  ar- 
chetypum  cereiim  Hedliiigeriana  uiaiiii  factuiii  ex  aere  fu- 
sus  pietate  officiösa  N.  Kcderi  iiobil.  Sveci.  —  S.  D.  G.  * 

Diam.  19  lin.  (18  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Hedlingers  vaxmodell,  hvilken  af  Dan.  Fehrman  lades  till  grund 
för  gravering  af  minnespenningen  (pag.  128).  —  B-n  i  messing;  K. 
Mk.,  utan  inskrift  på  baksidan,  i  messing. 


TÖRNEHJELM,  MÅRTEN. 

Född  d.   4   Mars  1663.     Hauptman  öfver  Drottningholms 
och  Svartsjö  Län.     Död  d.  5  Sept.  1723. 

Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s. ,  i  tidens  drägt  med 
mantelveck.  Under  armen:  I7  00.  —  Nedanför:  ak  (sam- 
manbundna). 

Pa  baksidan:  »f<  Haiic  aiiiici  mci  Martini  Töriihiel- 
mii  Stockholmeiisis  Drotiiiiighoiuiie  et  Swartsiöse  Pnefecti 
natiineqve  ac  artis  riinatoris  perqvam  ciiriosi  icoiiCDi  pöste- 
ritati  iiotain  volo  INicolaiis  Keder.  —  S.  I>.  G.  * 


427 

Diam.  23^  lin.  (22  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  torsorg, 
efter  Arv.   Karlstens  vaxraodell.  • —  K.  Mk.  i  messing;  B-n  i  silfver. 

Törnelijelm  hade  varit  Hofjunkare  hos  Enkedrottning  Hedvig 
Eleonora,  innan  han  efter  sin  fader  (|  1699  d.  17  Oct.)  blef  Haupt- 
raan.  Han  var  en  litterärt  bildad  man  och  egde  vackra  samlingar  af 
böcker,  mynt,  konstsaker  och  naturalster  på  sin  gärd  Malmvik  å 
Lofön,  hvilka  samlingar  öfvergingo  till  magen  Assessor  Carl  Ludvig 
von  Schantz  och  efter  dennes  död  blefvo  skingrade. 


UTTERHJELM,  ERIK. 

Född  d.  14  Sept.  1662.    Kammarherre  hos  EnkedroUniiig 
Hedvig  Eleonora.     Död  d.  25  Juni  1717. 

Utan  oniskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  tidens  drägt  med 
niantelveck.     Under  arnien:    I7I2. 

P  a  b  a  k  s  i  d  an:  "^  Istlhinc  aiuici  mei  svaviss.  Erici  Vt- 
terliielmii  Holmiensis  Hedwigis  £ieoii.  Svee.  Reg.  Cnbiciila- 
rii  iu  pictiira  miu.  et  encaiist.  celeberrimi  effigiem  a  Karl- 
stenio  expressaiii  immortalitati  mando  Nicolaiis  Kederus.  — 
S.  D.  0. 

Diam.  22  lin.  (21  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Keders  försorg, 
efter  Karlstens  vaxmodell  af  år  1712.  —  B-n  i  messing. 

Utterhjelm  vann  pä  sin  tid  namnkunnighet  som  miniatur-  och 
emaljmalare.  Bland  andra  prof  af  hans  utmärkta  konstskicklighet 
förvaras  pa  Drottningholm  Carl  Gustafs  och  dess  gemål  Hedvig  Eleo- 
noras stamtafla  med  118  omsorgsfullt  utförda  miniaturporträtter.  Han 
esde  äfven  en  vacker  samling  af  Svenska  mvnt. 


WACHTMEISTER,  HANS. 

Grefve;  Kongl.  Rad;  General  Amiral  m.  iii.     Död 
1714.     Se  yag.  81. 

lOH.  C.  DE  WACHTMEISTER.  S.  R.  M.  S.  S.  ARCIHTIIA- 
LAS.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  harnesk  med  ftiltbindel. —  Un- 
der axeln:  c. 


428 

På  baksidan:  'Msthanc  iilnstrissinii  et  exccllentiss. 
viri  eMgicm  ad  ebiirueum  loli.  Cavallcrii  exempliiiu  e\  ori- 
chalco  fiisam  N.  Kederns  lloliiiieiis.  rer.  priscar.  iiidagator 
sempiternae  menioriae  dicat  et  coiisecrat.   —  8.  D.  0.  * 

Diam.    24    lin.    (22    storl.).     Gjuten,    genom    N.  Keders  försorg, 
etter  J.  Cavaillers  eitenbensmedaljong.  —  B-n  i  messing. 


WACHTMEISTER,  SOFIA  LOAISA, 

FÖDD    VON   ASCHEBERG. 

Dotter  af  Kongl.  Rädd,  Fältmarskalken  m.  m.  Grefve 

Rutger  von.  Ascheherg.     Född  d.  23  Aug.  1664.     Gift 

1685    med    Kongl.    Rddet,    General    Amiralen    m.   m. 

Grefve  Hans   Wachtmeister;  Enha  1714. 

Död  d.  1  Aug.  1720. 

SOPHIA  LOUISA  COMIT.  ASCHEBERG.  Bröstbilden, 
h.  s.,  med  veckad  drägt. 

På  baksidan:  Rutgeri  Asclieberg  Com.  R.  S.  Sen.  et 
Campi-Mar.  ex  jlarg.  Eleoii.  de  Buseck  fiiia  lectissima  nupta 
Comiti  lah.  >yachtmeister  Seiiatori  et  Archithal. 

Diam.  24',  lin.  (2.3  storl.).  Gjuten,  förmodligen  genom  N.  Ke- 
ders försorg,  efter  J.  Cavaillers  i  elfenben  skurna  medaljong.  —  B-n 
i  messing;  K.  Mk.,  utan  inskrift  på  baksidan,  i  messing. 

Enligt  D.  G.  Neschers  beskrifning  lär  finnas  exemplar  med  nå- 
gon liten  förändring  i  inskriften  på  baksidan,  der  Grefve  Ascliebergs 
fru  kallas  Magdalena  Eleonora.  Hennes  namn  lär,  enligt  en  annan 
uppgift,  hafva  varit  Maria  Eleonora  von  Busseck  genannt  Munck. 


AYALLENSTEDT,  LARS. 

Född    1631.     Grefve;   Kongl.   Rad;   President  i  Svea 
llofrätt;  Medlem  i  Förmyndareregeringen,  innan^  Konung 
Carl   XII  förklarades   myndig;  Kansler  för  Abo   Uni- 
versitet.    Död  d.  \6  Nov.  1703. 

LAUR.  WALLENSTEDT  C.  S.  R.  S.  P.  D.  H.  C.  A.  A.B. 
(-  -  Coincs   Senator  Regis  Sveciie  Praises  Dicasterii  Hohni- 


429 

ensis  Cancellarius  Acadeniiic  Aboensis).    Bröstbilden,  li.  s., 
i  rådsdr;io;t   med  rika  mantelveck.   —  Nedanför:  c. 

Diam.  29  lin.  (25i  storl.).  Gjuten  efter  Cavaillers  medaljong  i 
elfenben.  —  K.  Mk.  i  messing. 

Wallenstedt,  son  af  Biskop  Wallius,  förordnades  som  Re^åsions- 
sekreterare  af  Konung  Carl  XI  att  sakföra  Kongl.  förmyndarne  och 
Rådet  för  deras  riksförvaltning  under  Konungens  minderårighet  och 
ådrog  sig  derigenom  mångas  hat.  Var  Landshöfding  i  Westmanland, 
när  han  1693  kallades  till  Konsl.  Råd. 


WESTMAN,  BENGT. 

Medaljgravör.     Död  ung  1714. 

Utan  omskrift.  Bröstbilden,  h.  s.,  nästan  framvänd, 
i  tidens  drägt,  med  mantelveck. 

Pä  baksidan:  "i*  Imago  Beiiedicti  Westmaimi  Ilolmi- 
ensis  nnmism.  caelatoris  ad  ceraui  ab  ipso  iigurataui  a 
Christiaiio  Hartwig  ex  fulvo  fusa  aere  amica  cura  N.  Re- 
deri antiqvarii  Holuiiens.  —  S.  D.  G.  ♦ 

Diam.  28  lin.  (25  storl.).  Gjuten,  genom  N.  Ke.lers  försorg, 
efter  Westmans  egen  vaxmodell.  —  B-n  i  messing. 

"Westman  var  Karlstens  sista  lärjunge  och  har  graverat  några 
medaljer  för  Konung  Carl  XII  i  början  af  1700-talet.  Han  visade 
goda  anlag,  men  en  förtidig  död  hindrade  honom  att  utbilda  sig  till 
någon  högre  konstnärsskicklighet. 


WREDE,  FABIAN. 

Grefve;  Kongl.  Rad;  Premlent  m.  m.     Död  1712. 
*Se  pag.  79. 

FAB.  C.  DE  WREDE  S.  R.  M.  S.  S.  PR.ES.  C.  CAM.  & 
COM.  Bröstbilden,  h.  s.,  i  rådsdrägt  och  mantelveck.  — 
Nedanför:  c. 


430 

På  baksidan:  "i*  Isthanc  illnstrissimi  atq.  excellen- 
tiss.  viri  magni  eiierget»  mei  summa  jierpetaaq.  observaiitia 
coleiidi  leiieam  iconem  leteniitati  dico  consecroq.  >.  Kederus 
Stockholmens,  in  vetustatis  indagatione  rimator.  —  S.  D.  G.  » 

Diam.  26  lin.  (24  storl.).  Gjuten,  genom  X.  Keders  försorg, 
efter  J.  Cavaillers  arbete  i  elfenben.  - —  tlpsala  Universitets  Mk.  i 
niessing;  K.  Mk.,  utan  inskrift  på  baksidan,  i  messing. 


431 


T  i  1 1  ä  g;  g;. 

AXEL  OXENSTIERNA. 

(Vid  pag.  24). 
6. 

Ats.     Densamma  som  till  föregående  N:o  5. 

Frans.     NATUS     HOLMIAE     IN     SVECIA    AN.    M.    D. 
LXXXIII.    OBIIT   AN.   M. .  DC.   LIV.    Under  en  linea:  series 

NUMISMATICA   UNIVERSALIS   VIRORUM  ILLUSTRIUM.   —  M.   DCCC.   XXI. 

Aederst:  durand  EDimx. *) 

Diam.  14  lin.  (12  storl.).  Grav.  1821  af  Joh.  Salmson  i  Paris 
för  Durands  serie  af  minnespenningar  öfver  ryktbara  män  af  alla 
nationer.  Den  liär  förekommande  oriktiga  uppgiften  på  Oxenstiernas 
födelseort  gaf  anledning  att  prägla  en^,  ny  Frånsida,  den  under  N:o  5 
upptagna.  —  H.  K.  H.  Hertigen  af  Östergötland  Prins  Oscars  sam- 
ling i  bronz. 


CARL  VON  LINNE. 

(Vid  pag.   192). 

11. 

Åts.  THE  24  CLASSES  OF  PLANTE  BY  LINNvEUS 
inom  en  liten  prickad  dubbelcirkel.  Från  denna  cirkel 
utgå  som  radier  namnen  på  klasserna  i  Linnés  sexual- 
system, sålunda:    moxandria  1  diaxdria  2  triandria  3  tetrax- 

DRIA  4  PENTAXDRIA  5  HEXAXDRIA  6  HEPTANDRIA  7  OCTAX- 
DRIA    8    ENNEANDRIA    9    DECAXDRIA    10    DODECAXDRIA    11    ICOSAN- 

DRiA  12  POLYANDRiA  13.  Öfvcrst  cn  upprättståeude  pil.  Vid 
livarje  klassnamn  förekommer  en  vext,  representerande 
klassen. 

•)  Randslciift  pfi  bronz-pxoiiiplar:    monacuh. 

28 


482 

Fräns.  C.  LINN^EUS  BORN  1707.  Linnés  bröstbild, 
v.  s. ,  i  tidens  drägt,  med  örten  Linnaea  i  knapphålet,  inom 
en  liten  prickad  dubbelcirkel.  Frjin  denna  utgå  son»  radier, 
i  fortsättning  frän  Atsidan,  de  återstående  namnen  af  sexual- 
systemets klasser:  didyxamia  14  tetradynamia  15  monadel- 

PHIA    16    DIADELPHIA    17   POLYADELPHIA    18    SYNGENESIA  19  GYNAN- 
DRIA   20   MONOECIA   21    DIOECIA   22   POLYGAMIA  23  CRYPTOGAMIA  24. 

Öfverst   en  pil  och  vid   hvarje  klassnamn  en  vext,  som  pä 
andra  sidan. 

Diam.  16  lin.  (14  storl.).  Enligt  uppgift  slagen  (före  1835) 
genom  försorg  af  Svenska  Konsuln  i  Birmingham.  —  Brukspatron  C. 
Ostbergs  samling  i  Engelskt  tenn.  *) 


CARL  MICHAEL  BELLMAN. 

(Vid  pag.  236). 

4. 

Åts.  C.  M.  BELLMAN.  F.  1740.  D.  1795.  Hufvudet, 
h.  s.,  med  krans  af  lager  och  vinranka,  kopieradt  efter  N:o 
2.  —  Nedanför:  l.  bokmanx.  —  Utan  frånsida. 

Diam.  13i  lin.  (11  storl.).  Grav.  af  L.  Bormann  i  Stockholm 
1858,  på  anmodan  af  några  Ledamöter  i  ordenssällskapet  Par  Bricole. 
Stampen,  som  förvaras  hos  gravciren,  blef  icke  härdad  och  Frånsida 
har  icke  blifvit  graverad.  —  K.  Mk.  o.  B-n  i  tenn,  galvanoplastiskt 
försilfrad. 


CARL  BERNHARD  WADSTROM. 

Född  d.  19  April  1746.    Of  ver  Direktör  öfver  Svenska 

Kontrollverket;  Ledamot  i  K.  Commerce  CoUegium.    Död 

i  Paris  d.  5  April  1799. 

Åts.     CAR.  BERN.  WADSTROM  DIRECT.  SUPR.    Bröst- 
bilden, v.  s.  —  Nedanför:  i,.  a. 


*)  Hcskrifningcn    pa    denna   niinnesi)enniiig,    hvilkcn   förfalliircn  icke  sett,  är  iiieJilelad 
af  Koiiirl.   v.    Bibliothekarien  G.  K.  Klcunninii^. 


433 

Fräns.  LIBERTAS  MERITIS  EST  MIHI  FACTA  TUIS. 
(Orden  ur  Ovid.).  En  neger,  sittande  under  ett  pahn- 
träd,  läser  i  en  bok,  belyst  af  den  uppgående  solens 
strålar.     I   afskärn.:    juris    humani    ardens    defensor    ob. 

MDCCXOIX. 

Diam.  10[  lin.  (7  storl.).  Grav.  af  Fru  Lea  Ahlborn,  född 
Lundgren.    (St.  på  K.  Myntet).    Slagen  af  Svenska  Akademien  1860.  *) 

Wadström  förenade  ihärdig  företagsamhet  med  grundliga  insigter 
i  bergsvetenskap,  mekanik  och  andra  kunskapsämnen,  hvarför  han 
ock  inom  fäderneslandet  användes  i  många  vigtiga  uppdrag  vid  kanal- 
byggnader, grufarbeten,  fabriksanläggningar  m.  m.  Från  Solingen 
hemförde  han  arbetare,  hvilka  så  förbättrade  Svenska  vapensmidet, 
att  det  kunnat  täfla  med  utlandets  bästa  arbeten  i  samma  väg.  Men 
hans  lifliga  själ  fann  icke  tillräcklig  verkningskrets  inom  dessa  prak- 
tiska bestyr.  Återkommen  från  en  resa  i  offentligt  uppdrag  till  Afrikas 
vestkust,  begaf  han  sig  1788  till  England,  uppträdande  i  detta  land, 
äfvensom  senare  i  Frankrike,  med  brinnande  nit  och  storartade  planer 
för  negerslafveriets  afskatfånde,  hvilket  han  ansåg  bäst  kunna  åstad- 
kommas genom  koloniers  anläggande  på  Afrikas  kuster,  samt  för  en 
högre  bildnings  spridande  bland  den  svarta  befolkningen.  För  detta 
ändamål  utgaf  han  skrifter,  som  väckte  stort  uppseende,  och  deltog 
med  Wilberforce,  Gregoire  m.  fl.  i  stiftandet  af  föreningar  inom  både 
England  och  Frankrike.  Sjelf  upplefde  han  icke  slutet  af  den  kamp, 
åt  hvilken  han  egnat  de  senare  åren  af  sin  lefnad;  men  redan  åtta 
år  efter  hans  död  utkom  i  England  den  vigtiga  akt,  som  bröt  stafven 
öfver  slafsystemet.  De  idéer  Wadström  utsått  hafva  efter  hand  burit 
god  frugt,  ehuru  det  ännu  torde  dröja  någon  tid,  innan  de  vinna  full- 
ständio;  seger. 


*)  I  Biograf.  Lexicon  öfver  namnkunnige  Svenska  män,  19:  142,  uppgifves  att  Jern- 
koiitoret  slagit  en  medalj  öfvei-  Wadström  vid  hans  hemkomst  frän  Solingen,  och 
trovjirdiga  personer  hafva  uppgifvit  att  Wadströms  dotter  egde  en  sådan.  Då 
i  Jcrnkontorets  eller  Kongl.  Myntets  samlingar  icke  förvaras  några  stampar  till  en 
dylik  minnespenning  och  exemplar  deraf  icke  förekomma  i  nngon  Svensk  medalj- 
samling, och  icke  heller  i  Silfverstolpes  Supplement  till  Berch  härom  finnes  någon 
underrättelse,  torde  man  kunna  antaga  att  Jernkontoret  till  Wadström,  lika  som 
till  mången  annan  af  Svenska  jernhandteringen  förtjent  man,  iemnat  ett  exemplar 
af  sin  stora  belöningsmedalj,  som  slogs  till  minne  af  Kontorets  stiftelse  1747  (Rerch, 
Beskr.  p.  283,  n:o  ii),  och  att  detta  gifvit  anledning  till  den  anförda  sägiuii. 


4:M 


NTLS  GABRIEL  SEESTKÖM. 

(Vid  pag.  33G). 


Ats.  N.  G.  SEFSTRÖM  M.  D.  PROF.  DIRECT.  SCHOL. 
MET.   FALUN.     Bröstbilden,  h.  s.  Nedanför:  n.  1787.  o.  184ö. 

Fräns.  QUEM  DOCUIT  MULTAQUE  INSIGNEM  RED- 
DIDIT  ARTE.  (Orden  ur  Virgil.).  Vulcanus  sittande  vid 
sitt  städ,  hamrande  pä  ett  jernstycke,  blickar  upp  till 
Minerva,  som  stär  vid  sidan  med  handen  visande  pä  hans 
arbete.     I  afskärn.:     socio    de    arte    chem.   et   re   metall. 

OPT.    MERITO   reg.    ACAD.    SC.    SVEC.    180  1. 

Diam.  10',  lin.  (7  storl.).  Sålunda  föreslagen  att  präglas  af 
K.  Wetenskaps'  Akademien  1861.  Figm-erna  och  omskriften  afse 
Sefstriims  oförgätliga  förtjenst,  att  liafva  genom  sina  kunskaper  i  kemi 
cell  närbeslägtade  vetenskaper  infört  väsentliga  förbättringar  inom 
bergsväsendet  i  allmänhet  och  jernhandteringen  i  synnerhet. 


GUSTAE  ADOLF  SPARRE. 

Gr  ef  ve.     Född  d.  4  Sept.  1802.    Justitice  Statsminister, 
derefter  President  i  Svea  Ho/rätt;  Kansler  för  Univer- 
siteten i    Upsala   och  Lund;   Riddare   och  Kommendör 
af  K.   Majas  O.   och  Ordens  Kansler;  Ledamot  af  K. 
W.  A.  och  af  K.   W.  H.  o.  A.  A. 
Åts.      GREFVE     GUSTAF    ADOLF    SPARRE.      Bröst- 
bilden, h.  s.  ^ 

Fräns.  ANDRA  GÅNGEN  LANDTMARSKALK  1859— 
1860.  Fn  eklöfskrans.  Inom  kransen:  IlÖGSINT  INSIGTS- 
FULL    RÄTTRÅDIG.      Vid    nedru    kanten:     RroDERSK.    ocH 

ADELNS    ERKÄNSLA. 

Diam.    17    lin,    (15    storl.).     Slagen   af  Ridderskapet  och  Adeln 
vid  1859^-1860  års  riksdag.*) 

•)  Beskrifningen  öfvcr  (liiinii  (M'1i  de  haå-A  iiiLslförcuaciide,  iiiiiiu  icl<c  in-iiglade,  luiiincs- 
peiiningnriiC  iir  liilr  intJi^rcn  i^flcr  de  föi-sljig,  som   i  K.  AVill<  rlicfs  1  listorie  odi  Auti- 


435 

Grefve  SpaiTe  blef  Häradshöfding  1830;  Assessor  i  Svea  ITof- 
rätt  1835;  Kammarherre  hos  H.  K.  11.  Kronprinsen  1838;  Justitice- 
råd  1840;  President  i  K.  Kammar  Collegium  1847;  Justitiae  Stats- 
minister 1848 — 1856;  Riddare  och  Kommendr)r  af  K.  Maj:ts  O.  1850; 
President  i  Svea  Hofrätt  1856;  Ordens  Kansler  1858;  Kansler  för 
Universiteten  i  Upsala  och  Lund  1859.  Yar  Landtmarskalk  vid 
riksdagarne  1847—1848  och  1859—1860. 


qvitets  Akadtmicn  blifvit  uppgjorda  och  gillade.  Det  har  således  icke  varit  möj- 
ligt att  bestämdt  angifva  sädana  enskildheter,  t.  ex.  i  afseende  pä  bröstbildens  anord- 
ning m.  m.,  som  ensamt  bero  pä  modellören  eller  gravören.  Möjligtvis  torde  ock 
utrymmet  å  minnespenningen  kunna  föranleda  någon  ändring  i  ordens  förkortnin- 
gar.    Gravcringen  kommer  att  besörjas  af  Tru  Lca  Ahlborn. 


Rättelser. 

Pag.     8  rad.  24  tillägges:  Riddare 


—     13 

— 

21 

står 

bädehau 

läs  både  han 

—     19 

— 

2 

— 

Riksild 

—  Riksråd 

—     42 

— 

27 

— 

5 

—        7 

—    91 

— 

19 

— 

dan 

—      lian 

—  131 

— 

27 

— 

IMarliii 

— •  Marteii 

-  381 

— 

34 

— 

366 

—     431. 

437 


Plaiiclieriias    innehåll. 

(Den  anförda  niimiucru  anvisai"  den  pagiua,  der  planchen  med  den  afteeknade 
'     minnespenningen  är  inhäftad). 

Adelcrantz,  Carl  Fredrik vid  pag.  256. 

Adlerbeth,  Gudmund  Göran «  288. 

Alströmer,  Jonas »  224. 

Baner,  Johan »  16. 

Bellman,  Carl  Michael »  288. 

Benzelius,  Erik »  176. 

Bercli,  Carl  Reinhold »  208. 

Bergman,  Thorbern  Olof «  256. 

Berzelius,  J.  Jakob »  336. 

Bjelke,  Nils »  112. 

))       Sten »  48. 

Bonde,  Carl »  64. 

Brahe,  Per »  32. 

Chapman,  Fredrik  Henrik »  272. 

Cronhjelm,  Gustaf »  128. 

Dalin,  Olof .  »  224. 

De  la  Gardie,  Cathar.  Charl.  f.  Taube »  208. 

«              Gustaf  Adolf »  64. 

»             Magnus  Gabriel »  48. 

Franzén,  Frans  Michael »  336. 

Geijer,  Erik  Gustaf ~ »  '  336. 

Gyllenborg,  Carl »  160. 

Hedlinger,  Johan  Carl »  176. 

Hiärne,  Urban »  112. 

Horn,  Arvid  Bernhard »  144. 

Hårleman,  Carl »  176. 

Höpken,  Anders  Johan »  240. 

Ihre,  Johan »  224. 

Järta,  lians »  320. 


438 

Lenngren,  Anna  Maria  f.  Mahnstedt vid  pag.  272. 

Leopold,  Carl  Gustaf »  304. 

Ling,  Peter  Henrik »  304. 

Linné,  Carl »  240. 

Oxenstierna,  Axel »  16. 

»           Johan  Gabriel »  288. 

Piper,  Carl »  96. 

Polhem,  Christofer «  224. 

Porthan,  Henrik  Gabriel »  272. 

Precht,  Burchard »  144. 

Rosenstein,  Nils »  304. 

Rudbeck,  Olof »  192. 

Rålamb,  Clas »  80. 

Scheele,  Carl  Wilhelm «  256. 

Sergel,  Johan  Tobias »  272. 

Spegel,  Haqvin »  192. 

Stenbock,  Johan  Gabriel »  96. 

»         Magnus »  112. 

Stjernhjelm,  Georg »  192. 

Svedberg,  Jesper »  192. 

Svedenborg,  Emanuel »  208. 

Tegnér,  Esaias «  320. 

Tessin,  Carl  Gustaf >i  160. 

»       Nicodemus »  128. 

Wachtmeister,  Hans »  80. 

Wallin,  Johan  Olof »  320. 

Wargentin,  Per  Wilhelm «  240. 

Wrangel,  Carl  Gustaf »  32. 

Wrede,  Fabian       »  80. 


NAMNREGISTER. 


Sid. 

Acharius,  Erik 291. 

Acrel,  Olof  af 258. 

Adelcrantz,  Carl  Fredrik 240. 

»            Göran  Josua 397. 

Adler  Salvius,  Johan 22. 

Adlerl^eth,   Gudmund  Göran 287. 

Adlerfelt,  Agneta  Margareta.     Se  Ströinfelt. 

Afzelius,  Per  -von 332. 

Ahlman,  Gabriel 245. 

Åken,  Frans  Joachim  von 243. 

Alströmer,  Anna  Margareta,  född  Sahlgren    .  .153. 

»           August 180. 

»            Jonas 143. 

»            Patrik  . 255. 

Appelberg,  Margareta.     Se  Örnfel  t. 

Appelbom,  Carl 67. 

Armfelt,  Gustaf  Maurits 278. 

Ascheberg,  Rutger  von        62. 

»  Sofia  Lovisa.     Se  Wachtmeister. 

Bagge,  Jakob  11. 

Bancks,  Jakob 102. 

Baner,  Johan 15^  17. 

Barck,  Catharina  Ebba.     Se  Horn. 
Barssen,  Eva  Johanna.     Se  Härieman. 


440 

Sid. 

Bellman,  Carl  Michacl 235,  432. 

Benzelius,  Erik  (den  äldre) 78,  397. 

»             "      (den  yngre) 126. 

Berch,  Carl  Reinhold       •     •  ' 185. 

Berchner,  Hedvig  Margareta  von 279. 

»  Ulrika  Eleonora  von.     Se  Örnsköld. 

Bergius,  Bengt 210. 

»         Peter  Jonas 210,  226. 

Bergman,  Thorbern  Olof 208. 

Berzelius,  Jöns  Jakob 345. 

Beurling,  Carl  Henrik 361. 

Bjelke,  Eva.     Se  Säck. 

»        Gunnila.     Se  De  Geer. 

Nils 61,   84,  398. 

))        Sten 51. 

Bjerkén,  Johan  af 198. 

Birger  Magnusson 1. 

Birgitta  Birgersdotter  (S:ta  Birgitta) 2. 

Biurinan,  Elisabeth  Margareta.     Se  Odlielius. 

Björnklou,  Mathias 34. 

Björnstähl,  Jakob  Jonas 195. 

Bohman,  Fredrik  Otto 153. 

Bonde,  Carl       •   ^ QQ- 

»        Gustaf  (Riksskattmli stare) 32. 

))      (Riksråd) 148. 

Brahe,  Magnus  (Riksdrots) 15. 

»             ))         (Riksmarskalk) 334. 

»        Margareta  Juliana.     Se   Wrangel. 

Nils 14. 

»        Per  . 47. 

))        Ulrika  Juliana.     Se  Gyllenstierna. 

Brenner,  Elias 85,   398. 

Sofia  Elisabeth,  född  Weber  .     •     86,  110,  399. 

Brändström,  Per 267. 


441 

Sid. 

Bååt,  Seved 33. 

Bäck,  Abraham 237. 


Camerarius,  Joachim 57. 

Carlander,  Christofer 344. 

Catharina  Ulfsdotter  (S:ta  Catharina) 5,  6. 

Cederhjehn,  Josias  Carl 238. 

Cederström,  Olof  Rudolf 252. 

Celsius,  Anders 127. 

Chapman,  Fredrik  Henrik  af 263. 

Christiernin,  Adolf 177,  178. 

Coijet,  Peter  Julius 42. 

Golumbus,  Samuel      • 45. 

Creutz,  Gustaf  Philip 213. 

»        Lorens 38,   61. 

Cronhjelm,  Gustaf 118. 

Cronstedt,  Carl  Johan 184. 

))    .      Carl  Olof 252. 

Fredrik  Adolf  Ulrik    . 309. 

Cronström,  Abraham 64. 

Crusell,  Bernhard  Henrik 324. 

Dahlberg,  Erik 72,  399. 

Dahlstedt,  Catharina  Soiia.     8e  Werner. 

Dalberg,  Nils 292. 

Dalin,  Olof  von 146,  400. 

Dalman,  Johan  Wilhelm 306. 

De  Geer,  Carl  (Hofmarskalk) 193. 

»            »     (En  af  Rikets  Herrar) 357. 

»         Catharina  Charlotta,  född  Ribbing            •  221. 

))         Gunnila,  född  Bjelke 280. 

))         Louis 21. 

De  la  Gardie,  Catharina  Charlotta,  född  Taube  145. 


444 

Sid. 

Gripenhjelm,  Nils 75. 

Gustaf  Eriksson.     Se  Wasa. 

Gyldenstolpe,  Beata  Ebba,  född  Horn 254. 

»             Margareta,  född  Ehrensteen      •     .     .  405. 

»             Nils 406. 

Gyllenborg,  Carl 130. 

»            Carl  Johan 270. 

))            Fredrik ^.  140. 

»            Gustaf  Fredrik 260. 

»            Jakob 69,  406. 

Gyllenhaal,  Leonard 327. 

Gyllenstierna ,  Carl  Adolf 407. 

»              Christofer 407. 

»              Johan 47. 

»  Margareta.     Se  Horn. 

»              Ulrika  Juliana,  född  Brahe       •     •     •  149. 

Görges,  Lorens 253. 

Görtz,  Georg  Henrik 77. 

Hagström,  Erik 305. 

Hagströnier,  Anders  Johan 313,  347. 

Hainilton,  Elisabeth,  född  Jennings 249. 

»          Henning  Ludvig  Hugo 362. 

Ha1'tmansdorff,  Jakob  August  von 353. 

Hastfer,  Jakob  Johan 408. 

Hausswolff,  Justus  Christofer 178. 

Hedlinger,  Johan  Carl 168,  408. 

»           Maria  Rosa  Fransiska,  född  Schorno  138,  171. 

Helmfelt,  Simon  Grundel 43. 

Helsingius,  Georg  Magnus 323. 

Heraeus,  Carl  Gustaf 109. 

Hermelin,  Samuel  Gustaf 293. 

Hesseristcin,  Fredrik   Williclm   von 262. 

Hjortsb('rg,    Lars 332. 


445 

Sid. 

Hisinger,  Johan 225. 

»         Wilhelm 349. 

Hiärne,  Urban 101. 

Holmbergson,  Johan ».     .     .     .  330. 

Horn,  Arvid  Bernhard 123. 

»       Beata  Ebba.     Se  GjJdenstolpe. 

»       Bengt 44. 

»       Catharina  Ebba 200. 

»       Clas  Christersson 10. 

»       Gustaf 25. 

»       Henrik 60. 

»       Margareta,  född  Gyllenstierna 122. 

Härieman,  Carl 136,  409. 

»  Eva  Johanna,  född  Barssen  .     .     .  129. 

»  Henrika  Juliana.     Se  Liewen. 

Hällström,  Carl  Peter 322. 

Höpken,  Anders  Johan  von 222. 

»         Wilhelmina  von.     Se  Ribbinof. 

Jennings,  Elisabeth.     Se  Hamilton. 

Ihre,  Johan 198. 

Innes,  Robert 265. 

Iser,  Mathias 103. 

Järta .  Hans 3^7. 

Kagg,  Lars 27. 

Karlsten,  Arvid 92,  410. 

Keder,  Nils 92,  113,  411. 

Kellgren,  Johan  Henrik 237. 

Kevenhiiller,  Anna  Regina.     Se  Palbitzki. 

Kjellberg,  Jonas 317. 

Kjellström,  Anders  Andersson 269. 

Klinckowström,  Catharina,  född  Ehrenpreus  .     .     .  138. 

Klingenstierna,  Sanniel 151. 


446 

Sid. 

Klint,  Gustaf  af    ....    • 327. 

Knape,  Anders  Hansson 219. 

Kra^mer,  Robert  Fredrik  von 360. 

Krell,  Catharina  Magdalena,  född  Rönlig  ....  104. 

König.  Johan  Fredrik 139. 

Königsmarck,    Amalia  Wilhelmina  von.     Se  Lewen- 
haupt. 

»              Carl  Johan  von 55,  412. 

»             Hans  Christofer  von 28. 

»             Maria  Aurora  von 105,  412. 

»              Otto  Wilhelm  von 57. 

Ltigerbjelke,.  Juhan  Gustaf 275. 

Lagerbring,  Sven 222. 

Lagerhjelm,  Per 353. 

Lantingshausen,  Jakob  Albrekt  von 160. 

Laurentius  Petri 11. 

Lefrén,  Johan  P^ter 359. 

Lehnberg,  Magnus 264. 

Lejoncrona,  Christofer 78. 

Lejonhufvud,  Eleonora  Catharina.    Se  Silfverstolpe. 

»             Knut 68. 

»             Knut  Henrik 284. 

Lenngren,  Anna  Maria,  född  Malmstedt     ....  285. 

Leopold,  Carl  Gustaf  af 311. 

Lewenhaupt,  Adam  Ludvig 93. 

»             Amalia  Wilhelmina,  född  von  Königs- 
marck      413. 

»            Charles  Emil 125. 

Liden,  Johan  Henrik 231. 

Lidner,  Bengt 231. 

Iviewen,  Bernhard  von 73. 

»        Hans  Hein"ik  von 201. 

»         Henrika   Jnliann   von 106. 


447 

Sicl. 

LijdlKM'gli ,  Anders  Bengtsson  .........  244. 

Liljehök,  Johan 1<3. 

Lillienstedt.     Se  Paulinus. 

Lind,  Jenny •><33. 

Lindblom,  Jakob  Axelsson 289. 

Lindschöld,  Erik (JO. 

Ling,  Peter  Henrik o 24. 

Linné,  Carl  von 187,  43L 

Linroth,  Catharina.     Se  Ehrenpreus. 

Lithovius,  Isak 110. 

Liideke,  Christofer  Wilhehn 257. 

Lundmark,  Daniel 149. 

Lundström.  Carl  Jakob        248. 

Löfman,  Iveinhold -  176, 

Macklean,  Rutger 281. 

Malmstedt,  Anna  Maria.     Se  Lenngreti. 
Maria  Lufrosina.  Pfaltzo-refvinna  af  Zweibriicken.  Se 
De  la  Gardie. 

Mats  Persson 267. 

Mazér,  Johan 343. 

Meijer,  Gerhard 211. 

Melanderhjelm ,  Daniel  •• 268. 

Me} tens,  Martin  von 413. 

Murray,  Adolf 253. 

Mörner,  Carl    ' 296. 

INicander,  Henrik 279. 

Nordensköld,  Otto  Gustaf 357. 

Nordevall,  Erik •  322. 

Nyström,  Carl  Magnus 228. 

Odhelius,  Krita  Christina,  född   Wahlin      .     •       276,  283. 

»  Elisabeth  Margareta,  född   Biurman       152,  283. 

29 


448 

Sid. 

Odhelius,  Johan  Lorens 283. 

Olof  Håkansson 160. 

Olthof,  Adolf  Fredrik  von .  232. 

Oxenstierna,  Axel 22,  431. 

»            Bengt.  (Friherre,  Riksråd)       ....  17. 

»                »        (Grefve,  Kanslipresident)     .  70,  414. 

»  Elisabeth.     Se  De  la  Gardie. 

»            Johan 26. 

»            Johan  Gabriel 286. 

Palbitzki,  Anna  Regina,  född  Kevenhliller      .     .     .  31. 

»         Mathias 44. 

Patkul,  Johan  Reinhold ^  76. 

Paulinus  (Lillienstedt),  Johan 414. 

Paykull,  Gustaf  von 302. 

»         Otto  Arnold  von 75. 

Pechlin,  Carl  Fredrik 242. 

Piper,  Carl 84. 

))       Carl  Fredrik 168. 

Pipping,  Fredrik  Wilhelm 358. 

Plåten,  Baltsar  Bogislaus  von 312. 

Podolijn,  Johan  Frans 207. 

Polhem,  Christofer     .     .     .    • 134,  415. 

Poppius,  Gabriel 350. 

Porthan,  Henrik  Gabriel .  254. 

Precht,  Burchard ;      .       120,  415. 

Psilander,  Gustaf  von 121. 

Psilanderhjelm ,  Nils 157. 

Pufendorf,  Samuel  von 416. 

Ramel,  1'^lisabeth  Sofia  Amalia.     Se  Sparre. 

Ramsay,   Anders  Wilhelm/  ^n^ 

»         Carl  Gustaf        ) 

Ramström,  Anna  Sofia 215. 


449 

Sid. 

Uainström,  Fredrika  Elisabetli.     iSe  Ek. 

Rehbiiider,  Kobert  Henrik 328. 

Kehnsköld,  Carl  Gustaf 99. 

Reisner,  Vincent 68. 

lletzius,  Anders  Jalian 297. 

Ribbing,  Catharina  Charlotta.     Se  De  Geer. 

»         Gustaf 271. 

»         Per 97. 

))         Wilhelmina 150. 

Riben,  Mathias 417. 

Richter,  Bejngt 118,  417. 

»         David 418. 

Rinman,  Sven 230. 

Rosen,  Gustaf  Fredrik  von 159. 

Rosén.     Se  von  Rosenstein. 

Roseuadler,  Carl  Albrecht .  246. 

Rosenblad,  Eberhard 240. 

»            Mathias 342. 

Rosenhane,  Shering 30. 

Rosenstein,  Nils  Rosén  von .  179. 

))            Nils  von 300. 

Rouyer,  Jean 418. 

Rudbeck,  Inge 93. 

Olof .   71,  419. 

Rudbeekius,  Johannes * 19. 

Rudenschöld,  Carl 203. 

Ruuth,  Erik 252,  294. 

Rydelius,  Anders 122. 

Rålanib,  Clas 64. 

»         Christina  Sofia,  född  Säck 201. 

Rönlig,  Catharina  Magdalena.     Se  Krell. 

Rönnow,  Casten 220. 

Säck,  Cln'istina  Sofia.     Se  Rålamb. 

>'      Eva,  född  Bjelke 195. 


45U 

Sid. 

Salilgreii,  Anna  Margareta.     Se  Alströiner. 

»         Niklas 182. 

Salberg,  Christina,  född  Specht 98. 

Salvins.     Se  Adler. 

Sandels,  Johan  August 315. 

Schantz,  Carl  Ludvig  von 420. 

»         Christina,  född  Fineman 421. 

»         Ludvig  von 421. 

Scheele,  Carl  Wilhelm 216. 

Scheffer,  Carl  Fredrik 218. 

»         Ulrik • 245. 

Schefferus,  Johan 45. 

Schorno,  Maria  Rosa  Fransiska.     Se  Hedlinger. 

Schröderheim ,  Elis 252. 

Schulzenheim,  Carl  Fredrik  von 264,  347. 

»              David  von     ........  299. 

SchlUzer  (Schiitzercrantz) ,  Herman 250. 

Scliwan,  Hans  Xiklas 309. 

ScliAverin,  Fredrik  Bogislaus  von 320. 

Schönherr,  Carl  Johan 343. 

Sefström,  Nils  Gabriel 336,  434. 

Segerström,  Lars  af 259. 

Sergel,  Johan  Tobias 277. 

Sheldon,  Gilbert 233. 

Silfverschöld,  Nils «    .     .     .  276. 

Silfverstolpe ,  Axel  Gabriel 283. 

»              Eleonora  Catharina,  född  Lejonhufvud  243. 

»             Fre(h-ik 274. 

Sillen,  Georg  Axel  af 355. 

Sjöblad,  Erik 61,  103. 

Skogman,  Carl  David 351. 

Skutenljjelm,  Jolian 422. 

Skytte,  Johan •  19. 

Solander,  Daniel •  202. 


>       451 

Sid. 

Soop,  Erik 13. 

Sparre,  Birgitta  Christina 152. 

»       Carl 228. 

»       Elisabeth  Sofia  Amalia,  född  llaiiifl  .       235,  313. 

»       Erik .  422. 

»       Fredrik  (Hofintendent) 132. 

»            »         (Rikskansler) 251,  252. 

»       Gustaf  Adolf  (Konstälskare) 235. 

«            >)           w        (Justitiie  Statsminister)       .     •  434. 

))       Ture 50. 

»       Ulrika,  född  Strömfelt 196. 

»       Ulrika  Lovisa.     Se  Tessin. 
Specht,  Christina.     Se  Salberg. 

Spegel.  Haqvin 82. 

Sprengtporten,  Jakob  Wilhelm 360. 

»               Johan  Wilhelm 239. 

Staude,  Christian  von 423. 

Sten   Gustafsson/ 

c       X  ^'  Se  Sture. 

»      o  vanteson  > 

Stenbock,  Fredrika  Eleonora 294. 

»          Gustaf  Otto '.     .      .     .  51. 

»  Hedvig  Eleonora.     Se  Tessin. 

»          Johan  Gabriel 73,  424. 

»          Johanna  Eleonora,  född  De  la  Gardie     ■  424. 

»          Magnus 86. 

Stierncrona,  Gabriel 100. 

Stiernhjelm,  Georg 35. 

Stjernhöök,  Johan 36. 

Stjernschöld ,  Nils 13. 

Stralenheim,  Henning  von 111. 

Strandbei-g,  Johan  Zacharias 229. 

Strokirch,  Michael  von    .  * 99. 

Ström,  Carl  Jolian 355. 

Strömer,  Mjirten 161. 


452  •  • 

Sid. 

Strömfelt,  Agneta  Margareta •     •     •  143. 

))  Ulrika.     Se  Sparre. 

Stuart,  Carl  Magnus 74. 

Sture,  Sten  Gustafsson ^• 

»       Sten  Svanteson o. 

»       Svante  Nilsson 8. 

Swab,  Anton  von 15^- 

Svanberg,  Jöns ^4^- 

Svante  Nilsson.     Se  Sture. 

Swartz,  Olof 287. 

Svedberg,  Jesper 117. 

S vedenborg,  Emanuel 172- 

Taube,  Catharina  Charlotta.     Se  De  la  Gardie. 

Tegnér,  Esaias ^^"* 

Tessin,  Carl  Gustaf 162,425. 

Hedvig  Eleonora,  född  Stenbock    ....  83. 

Nicodemus           106,  425. 

Ulrika  Lovisa,  född  Sparre    .     .        158,  163,  166. 
Tham,  Catharina.     Se  Fehnian. 

Thegner,  Johan. 128,  426. 

Olof ö9. 

Thunberg,  Carl  Peter     •     ; 307. 

Tibell,  Gustaf  Wilhelm  af  .' 316. 

Tilas,  Daniel l^^- 

Tingstadius,  Lars  Christian 318. 

Tor[)adius,  Johan  Israel l'^2. 

Torstensson,  Lennart ^0. 

Tottie,  Charles 181. 

Trafvenfelt,  Erik  Carl 321,  347. 

Tranchell,  Jonas 265. 

Trievald,  Mårten 131- 

Troilius,  Samuel l^^* 

Trolle,  Henrik  af  ...  ' 205. 

Törnehjelm,  Mårten 426. 


"VT-       _  .1 

» 

)) 


o 


45.- 

Sid. 

Törnflvcht.   Olof •    .      119. 


Ugglas,  Samuel  af 272. 

Utterhjelm,  Erik 427. 

Wachtineister,  Hans  (Kongl.  Råd,  General  Amiral)  81,  427. 

»  ))      (Landshöfding) 304. 

»  Sofia  Lovisa,  född  von  Ascheberg     •     428. 

Wadström,  Carl  Bernhard 432. 

Wahlberg,  Johan  August 352. 

Wallenstedt,  Lars 428. 

Wallerius,  Johan  Gottskalk 214. 

Wallin,  Johan  Olof '    .      .      .     325. 

Wargentin,  Per  Wilhelm 204. 

Wasa,  (nistaf  Eriksson         9. 

Watrangli,  Carl  Henrik 113. 

Weber,  Sofia  Elisabeth.     Se  Brenner. 

Wedenberg,  Adolf  Fredrik 305. 

Werner,  Catharina  Sofia,  född  Dahlstedt   .     .     .     .      112. 

Westerhof,  Per .139. 

Westerstrand ,  Per 354. 

Westman,  Bengt '  .     429. 

Wetterstedt,  Erik  af       • 298. 

Wilcke,  Johan  Carl •     241. 

Winbladh,  Peter 331. 

Winbom,  Johan 303. 

Virgin,  Christian  Adolf 361. 

Wittenberg,  Arvid 25. 

Wohlfahi-t,  Johan 315,   319. 

Wrangel,  Carl  Gustaf 38. 

»  Carl  Philip 33. 

»  Margareta  Juliana 33,   70. 

Wrede,  Fabian  (Kongl.  Uåd) 79,  429. 

»  »       (En  af  Rikets  Herrar,  Fältmarskalk)     252. 


454 

Sid. 

Wrede,  Henrik 12. 

Wttrtz,  Paul 37. 

Wåhlin,  Brita  Christina.     Se  Odhelius. 

Akerhjelm,  Samuel *     ...  156. 

Odmann,  Samuel  Lorens 310. 

Öländer,  Jeanette  .     .     .     .    ^ 206. 

Örnfelt,  Margareta,  född  Appelberg 46. 

Örnsköld,  Per  Abraham      ........'.  227. 

»  Ulrika  Eleonora,  född  von  Berchner        .  266. 


STOCKHOLM,  1860. 

P.      A.     N  O  K  S  T  E  n  T     &      S  (J  N  JO  H  , 
Kongl.    Riiktrvikiiri'. 


CO   to   *  * 

ffi   w   ^ 


os 
> 

CO; 

•O: 


CO 

a* 


r-t 

Ti 
B 

W 

u 
o 


u 

na 

•H 


A4; 
ni 

w 

> 

bO 


.  .g 


s: 

(D 

CD 
O 

a 
C 

^     u 

S     o 

»  ^' 

.t:     3 

r-     Gr 


UNIVERSITY  OF  TORONTO 
LIBRARY 


Acme    Library   Card   Pocket 

Under  Pat.  "Ref.  Index  Filé." 
Made  by  LIBRARY  BUREäU 


1. -..__.