NY
ENGELSK OCH SVENSK
HAND-ORDBOK.
ANDRA STEREOTYPUPPLAGAN
REVIDEKAI) OCn FOROKAD.
TREDJE AFTRYCK.
LEIPZIG,
FORLAGT AF OTTO HOLTZB.
1S90.
V
A NEW
'OCKET-DICTIONARY
OF THE
ENGLISH AND SWEDISH LANGUAGES.
NEW STEREOTYPE-EDITION
REVISED AND ENRICHED.
THIRD IMPRESSION.
LEIPSIC,
PUBLISHED BY OTTO HOLTZE.
1890.
LEIPSIC,
Printed by Metzger A Wittig.
Explanation of the Abbreviations.
Forklaring ofver de forekommande Forkort-
ningar.
a.
adjective.
adjektiv.
ad.
adTerb.
adverb.
e.
conjuntion.
konjunktion.
ell.
or.
eller.
f.
feminine gender.
feminin.
fig. & '
figuratively.
figurligen.
i.
interjection.
interjektion.
.ifr.
look for.
jemfor.
imp.
imperfect.
imperfekt.
m.
masculine gender.
maskulin.
D. m.
and s forth.
med roera.
n.
neuter.
neutrnm.
num.
nuBieral.
riikneord.
O. 8. T.
and so forth.
oeh sS, vlUare.
p. A part.
participle.
participium.
Pi-
plural.
pluralis.
pop.
popular.
popular!
pr.
pronoun.
pronomen
prp.
preposition.
preposition.
s.
look for.
se.
T.
terminus technicus.
kon=tord, term.
v. a.
verb active.
aktivt verb.
9. d.
verb deponens.
verburn deponens.
v. imp.
verb impersonal.
impersonelt verb.
v. n.
verb neuter.
nentralt verb.
v. r.
verb reciprocal.
reciprokt verb.
wig.
TO! gar.
rulgo, i lagre U).
FIRST PART.
ENGLISH-SWEDISH.
i, art. en, ett.
vback, ad. tilibaka, bakpl.
AbactOr, *. boskapstjuf.
Abacus, S. raknetafla, raknebrade.
Abaddon, a. djefvul.
baisance, s. nigning, bugning; uo-
dergifvenhet, lydnad.
lbalienaj|te , v. a. afhanda, foryttra".
-tion, s. afhandande, fdrsaljning.
Abandon, V. a. lemna, Ofvergifva, for-
saka; ofverliU. -ed, a. Sfvergifven,
forderfvad, utsvafvande. -ment, S.
ofvcrgifning; ofverlStelse.
Abarcy, s. omattlighet.
Abase, V. a. fBrnedra ; nedtrycka, ftrod-
mjuka. -Blent, s. fornedring ; f5r6d-
mjukelse.
Abash, V. a. g6ra flat, forvirrad; skatn-
rna ut. -mont, *. rervirring, be-
stortning, blygsel.
Abate, v. a. ned*l, minska, rabattera ;
rifva ner; upphafva. , V. n. inin-
skas, aftaga. -meilt, s. ftrminskning,
afdrag.
Abatare, . spSr, Qat.
Abb, a. ranning, varp.
Abb acy, . abbotadSme, abbotsvirdig-
hot. -688, *. abbedisaa. -6JT, s.
kloster, klosterkyrka. -Ot, *. abBe,
abbot. -Ottihip, . abbotsvirdighet,
abbotsembete.
Abbro^ajlte, V. a. afkorta, abbreviera.
-tion, . Rrkortning. -tare, s.
tecken vid f5rkortning ; utdrag.
Abdicate, V. a. afsaga sig; uppsaga;
nedlagga. -tion, 5. afsagelse, frivilligt
English-Swedish Diet.
Abide
nedlaggande. -tive, a. nekande, af-
sagande.
Abditive, a. doljande, gommande.
Abdomjien, s. underlif; balgen pS in-
sekter. -inal, a. borande till under-
lifvet. [sondra.
Abduce, v. a. draga undan ; frSnskilja,
Abduct, V. a. bortfora./ -ion, *. afled-
ning ; tillbakadragning.
Abearlng, S. upprdrande, Stbord.
Abece, s. abcbok, aifabet. -darian, s.
barnet som laser ; skohnastaren BOIU
lar abc.
Abed, ad. till e&ngs.
Abeltree, *. hvit poppci.
Aberr||ance, -ancy, s. afvikeis* ; rill-
farelse. -ant, a. villsefarande ; af-
Tikande. -atlOll, 8. irrvag, irrglng;
afvikande. [terna, utrota.
AberruncatC, V. a. upprycka med r6t-
Abet, V. a. anstifta, uppvigla, uppagga ;
Igelpa. -ment, *. anstiflan^ uppvig-
ling. -ter, -tor. s. anstif|are, upp-
viglare. - of, delaktig, medbrottslig i.
Abevacuatioil, S. partiel uttSmning.
Abeyance, s. oviss agande ratt, an-
sprSket p.1 ett gods.
Abgregation, a. afsandrande, skiljande
frSn hjorden.
Abhor, V. O. afsky, (ts for, styggas
vid; hata. -reilCC, JTeilC}', *. fasa,
afsky, hat. -rent, a. fSraktande;
fSrhatlig; oforenlig.
Abide, v. n. bo, vistas. -, v. a. for-
draga, tala , utsta. to - the touch,
hSlla profvet.
1
2 Abider
Abid||er, s. invanare, inbyggar*. -ing,
s. hemvist, boning; vistande.
Ability, . makt, styrka, formiga; ta-
lang.
Abhltestate, S. arftagare efter en, soin
dott utan att gora testamente. , a.
utan testamente.
Abject, a. foraktlig, iSg, krypande, ge-
men; hopplos. , V. d. bortkasta,
bortdrifva. -ednesS, s. foraktligt
tillstSnd ; fortviflan. -1011, -HOSS, S.
iSghet, nedrighet.
Abjudicate, v. a. frSndoina, afsiS.
Abjllgate, V. a. taga ur oket; befria.
Abjurjlation, S. afsviirjande, fornekelse.
-6, V. a. afsvarja, forneka.
Ablactaljte, v. a. afvanja ett dibarn.
-tion, s. afvanjande.
Abla||tion , *. borttagande, rofveri.
-tive, S. borttagande; ablativus.
Able, a. dugtig , rask , skicklig , stark ;
rik. -bodied, a. af god kropps-
styrka.
Ablega|jte, V. a. affarda, afs&nda.
-tion, S. affardande, beskickning.
Ablepsy, s. blindhet, oaktsamhet.
Abligate, v. a. losa ifrSn, aflosa.
Abliguritlon , *. liderlig lefnad, sl6s-
aktighet, sloseri.
AblOCa||te, v. a. hyra ut, bortarren-
dera. -tion, . uthyrning.
Ablujlent, a. aftvSende, renande. -tion,
s. aftvagning, skoljning; diskvatteu,
skOljvatten.
Abliega||te, V. a. neka, forneka, afsl3.
-tion, 3. fo'rnekelse, vSgrande.
AbuOdatiOU, *. bortskarning af ut-
vaxter P 3 ett tr&d.
AbnOim)|ity, s. oregelmessighet. -OUS,
O. oregelbunden, oordentlig ; vanskaplig.
Aboard, ad. ombord.
Abode, 9. boning, hemvist.
Abode, v. a. forebSda. -ment, s.
fSrebSdelse, varsel, heinlig aning.
Abolish, V. a. afskaffa, upphafva, ut-
plSna. -able, a. som kan afskaffas.
-er, *. en som afskaffar, utrotarc,
utadare. -ment, Abolition, >-.
afskaffanda , upphiifvande , bilaggning;
utplSning, fdrstoring.
Absense
Abomi||nable, a. afskyvard, ohygglig
-nableness, 5. afsky, fasa, styggelse.
-nate, V. a. afsky, vainjas vid, hata.
-nation, 5. skamflack, styggelse.
Abort, v. n. & missfail. -ion, s.
inissfall, fdrtidig bord. -ivc, a. for-
tidig, otidig, ofullkomlig, misslyckad. -,
S. fortidig bord. -ivCUCSS, S. bmiagen-
het att f3 misfall ; fortidig bord ; miscode.
Abound, V. n. ofverfloda, hafva ell. vara
till ofverflod.
AbOlit, prp. & ad. omkring, vid pass,
i oinkrets; angSende, oin ; vid, hos;
pS vagen att. to be -, vara i be-
grepp, hSlla pS med.
Above, prp. & ad. ofver, ofvanpS;
mer an. - board, midt i synen;
utan svek. over and -, dessutom,
utomdess.
Abrade, V. a. afskrapa , afskafva.
sion, 8. rifning, skafning, skrSma.
Abreast, ad. framfore, raidtemot ; bred-
vid. [saguiuf.
Abrenunciation , s. afsageise, upp-
Abricot, s. Apricot.
Abridge, V. a. afkorta, sammandruga ;
inskranka, uiinska. -ment, 5. sam-
mandrag, kort begrepp, forkortning.
Abroach, a. & ad. genomborrad ; upp-
slagen (om fat och tunnor). -meilt,
s. forkop, landtkSp.
Abroad, ad. ute; utanfore; utomlands ;
icke heinnia.
Abrogate, V. a. afskaffa, borttaga,
upphafva, Sterkalla. -ting, -tion,
S. afskaffande, upphafning.
Abrood, ad. to sit -, klacka, ligga ut.
Abrupt, a. plotslig, hastig, oformodad.
-ion, S. vSldsam skiljsmessa , fri?n-
skiljande. -ly, ad. i otid, hastigt.
-neS8, S. tvart bemotande; ohb'flig.
het, hastighet.
Abscess, s. bold.
Abscind, V. a. afskSra.
Abscission, s. stympning; afhuggning.
AbSCOU|[d, V. a. gflmma, dolja. -, V. n.
dolja sig, hSlla sig undan. -sioil, s.
fordoljelse ; rymning.
Absense, . frSnvaro; tankspriddhet
tankloshet.
Absent
Absent, a. frSuvarande, aflagscn ; tank-
spridd. -, V. a. aflagsna. -, v. n.
vara frSnvarande; aflagsna sig. ftllC-
OUS, O. franvarande. -66, -Cr, 8.
en fiaiivaraude. llU'nt, S. friovaro.
Absist, v. n. afsta ifran.
Absolute, a. fri, oinskriuikt, enviil-
dig. -tely, ad. nddviindigt; ovillkor-
ligt; fullkoiuligt. -tenCSS, S. oin-
skrankt uiakt, euvalde; fullkomlighet.
-tion, 8. frisagelse, 8 yndaforl3telse ;
aflosning. -tlsill, 8. nodvandighets-
liiran. -tory, a. frikannande. -, S.
betrielsedom. [gora; fullborda.
Absolve, v. a. frikalU, frikanna, fri-
Absonant, Absonoas, a. ostamd,
falsk ; oriinlig, ofornuftig.
AbSOIiate, V. a. undvika, undfly.
Absorb, V. a. insuga, uppsluka. -tilt,
*. niedel som fortager. -, a. insu-
gande. -ition, Absorption, s. in-
sueuing.
Abstain, v. n. (from), afhSlla sig,
halla sig ifrSn. -ing, s. mSttlighet,
SterhSlbamhet.
Abstemious, a. SterhSllsam , rndttlig.
-n6S8, S. mkterhft, 3terhSllsamhet.
Abstention, s. afhillande.
Absterge, Absterse, v. a. aftorka,
gora ren. nt , a. afforande. , S.
renande inedel.
Absterjjsion, s. afToring ; rening. -si TO,
a. afforande, renande.
Abstinence, -Cy, 8. Sterballsamhet,
ni."itllighet. -t, a. nykter, Sterhallsaui.
Abstorted, a. frSnryckt.
Abstract, a. franskild, inetafysisk. -,
8. utdrag, forkoitning. , V. a. af-
draga , forkorta, afaoudra ; sar^kildt
betrakU. -cd , a. furfmad, ofver
sinneverlden ; svarmande ; tank^pridd,
abstrakt. -CllnCSS, -ion, 8. afson-
dring; tankjpriddhet. -ive, a. af-
soudrande.
Abstricted, a. upplost, ids.
Abstringe, v. a. upplosa; uppbinda.
Abstrade, v. a. bort.stota.
AbstrUj.se, a. mork ; forbehallsain ; obe-
griplig. -seueSS, -sit)', . mork-
het, otydligbet.
Accidence
3
Absurd, a. orimlig; narraklig, osiuak-
lig, oiornuftig. -it)', -nCSS, 8. orim-
lighet, galciiskap. IjT, ad. ofomuf-
tigt, dSraktigt.
Abuild ance, a. Cfverflod, ymnighet.
-aut, a. ymnig, ofverBodig. -antly,
ad. i ofverflod.
Abu se, S. inissbruk, skyinf. -, V. a.
iiiissbruka ; skyiufa, ftirolampa ; krutika ;
bdraga. -SCr, S. niissbrukare. -S1VC,
a. forolampande; tratgirig. writing,
smadeskrift , paskill. -SUeuess, S.
raotbjadande, elakt lyune.
Abut, V. 71. (upon) stota, gransa in-
till, -nieilt, a. rSmarke, gransm.'irke.
Abysm, Abyss, *. afgrund, helfvete.
-al, a. bottenlos, outgrundlig.
Acaciil, S. akacie (slags arttrad).
Aca.if miail, -lllicinil, s. akadeniiker,
student. -Illic, a. akadeuiisk. -mist,
S. akadciuist. -my, 8. akademi, hog-
skola ; ridakola.
Aoi-edf, v. n. bitrada, ingS uti ; nalkas.
Accele rate, v. a. hasta, pS^kynda.
-ration, s. paskyndande, hastande,
hast, -ratory, a. pSskyndande.
Accend, V. a. upptanda.
AccensiOll, S. antandiiing.
Accent, s. accent, tonfall, tontecken.
Accent, -uate, V. a. accentuera.
nation, s. acccntuering.
Accept, V. a. antaga, emottaga, bifalla ;
underteckna. -ability, 8. antaglig-
het; behaglighet. -able, a. antaglig;
behaglig. -ablt'lU'ss, .s. autaglighct;
undfaende. -anC6 , -atiou, 5. an-
tagande; benaget euiotUgande ; bety-
delse, niening. 6r , 8. som antager,
acceptaut. -ilation, s. frikalleUe
(or en skuld ; mumligt qvittens.
Access, s. tilltrade, tillgiing, UlUgg;
anfall. -ariness, s. .ill^angUghet,
dclaktighet. -ary , a. delaktig; bi-
dragande. -ible, a. tillganglig; uni-
gangsaiu. -ion, S. tillagi;, tillokning ;
ankonist , antrade. Ol'ilj , ad. p$
ett bidragande salt. -01\V. a. dkande,
bidragande. -, S. som tilllior ell. at-
foljer en sak ; bisak ; medbrottslig.
Acci,,dence, . foraU grunderna af en
1'
4 Accident
sak. -dent, s. tillfallighet, handelse ;
olyckshandelse. -dental, a. till-
fallig. -dentally, ad. handelsevis,
oforinodadt. -deutalnCSS, 8. slump.
pient , s. emottagare ; acceptant.
Accite, V. a. kalla, efterskicka.
Acclaim, Acclamation, *. giadjerop,
bifallsrop.
Accli||ve, a. brant, tvarbrant. -Tit)',
S. backe, kullrighet. -VOUS, O. brant
uppfore, backig, kullrig.
Accloy, V. 0. uppfylla, ofverlasta. -ed,
a. vamjefull; ofverlastad.
Accoast, V. n. lagga i land.
Accolade, S. omlamning; kyssuing.
AcCOlent, S. grUusbo.
Accom!|inodable, a tjenlig, passande,
auvandbar. -lUOdato, V. a. gora
beqvam, bringa i ordning, tillaga ; lana
St en; betjena; bilagga, forlika. -,
V. n. vara liklonnig; passa. -U10-
datiOU, S. beqviiinlighet; forlikning;
bewedling. -modator, m. tillstal-
lare; nicdlare. -panablo, a. um-
gangsani, sallskapslik. -pailier, S.
ledsagare, kamrat. -pailiment , s.
beledsagning, sallskap; ackompanje-
inent. -pail), V. a. beledsaga, gora
sallskap, ackompanjera. , V. n. salla
sig tillhopa. -plice, a. medbrottslig.
-plish, V. a. fullborda, fulliinda,
sluta; viima. -pi is lied, a. full-
komlig , fbrtrafflig ; val uppfostrad.
-plisher, a. fullbordare, verkstallare.
-plish men t, s. uppfyllande, full-
koiulighet; talang.
Accompt etc. s. Account.
Accord, s. ackord; endragt, fdrening,
ofverensstfiimnelse ; barinoni. , V. a.
gora ofverensstamniande ; forlika. , V.
11. konnna ofverens ; sanity cka ; ackor-
dera. ailCC , s. endragt , Sfverens-
stammelse, ackord. -ant, a. likfor-
mig; drverensstamuiande. illg, pr.
enligt, efter, i man af. - as, i den
mSn, efter sora ; to, i foljd af.
-in^ly, ad. efter, enligt; foljaktligen.
Accorpora||te, v. a. inioriifva. -tion,
s. inforlifning.
AcCOSt, V. a. tilltala, helsa; nalkas.
Acerbate
-able, a. sallskapslik , vaulig, till-
ganglig.
Account, *. rfikning; Sfverslag; varde;
berattelse, ansvar ; forklaring ; skal ; un-
derrattelse ; bokhSlleri. -, . O. hSlla
rakning, gora rakning, rakna; anse,
vardera, tro ; to - for, forklara, gifva
skal till, -able, -ant, a. ansvarig.
-ant, S. raknemastare ; bokhSllare.
AcCOUple, V. O. para, foreiia. -ineilt,
s. parning.
Accourage, V. a. uppmuntra.
Act'OUrt, V. a. undfagna, traktera.
Accoutre, t;. a. klada, pryda, suiycka,
utrusta. -ment, . kladning uied
allt tillbehor, utrustning.
Accreditation, s. stadfastelse , be.
kraftelse. -SCCnt, a. tilltagande.
-tion, *. tillvaxt, forokelse. -live,
a. tilltagande. liiing.
Accriniiliatioil, S. anklagelse, bcskyll-
AcCl'Oach, V. a. fSnga, draga till sig.
Accrue, V. n. harflyta, harrora; till-
komiua, tillfalla. -ineilt, S. tillva.xt,
tilltagande.
Accambent, a. liggande, lutande.
AcCUlltulalJte, V. a. lagga i hog, samla,
foroka, uppstapla. -tion, . hop-
laggning, uppstapling. tive, a. saiu-
lande, forokande. tor, S. samlare.
Accuracy, *. noggrannhet, sorgfallig-
het, omsorg. -te, O. noggrann, or-
dentlig; felfri. -teilCSS, *. nog-
grannhet, sorgfallighet.
AcCUrse, V. a. forbanna, fordoma,
bannlysa.
Accnsa' ; ble, a. anklaglig, tadelbar,
brottslig, klanderlig. -tion , *. an-
klagelse, beskyllning, karomSl. -tive,
S. ackusatjy. -tory, a. anklagande.
ACCUSe, V. a. (of} anklaga for, be-
skylla, angifva. r, S. anklagare.
Accustom, V. a. vanja. -, V. n. vara
van, piaga. -able, o. van. -ance,
. vana, bruk. -ary, a. bruklig,
vanlig.
Ace, s. ess; harsbredd; lappri.
Acephalous, a. hufvudl6s.
Acerb, a. bitter, bisk, karf, grof,
skarp. -ate, V. a. ffirbittra. g6ra
Acerbity
sur. -ity, . syra, bitterhet, skarpa ;
strfinghet.
Acer||rate, r. a. ISgga i h6g, sarula.
-ration, 8. hopsamling, uppstapling.
-TOns, a. full med hogar.
Acescent, a. ben&gen till syra, sur-
nande.
Ac(t ic, a. syrlig. -ifaction, a.
syrning; iittikebryggeri. -it'j', V. a.
gQra sur, syra, forsyra. 086, a.
syr!i?, sur. -OSity, 8. syrlighet.
-Oils, a. syrlig, sur. -Ulll, s. vin-
attika.
Ache, *. vSrk, smSrta ; persilja. -, V. 7.
varka, smiirta, 5mma, gora ondt.
Achie||rable, a. verkstaiibar. -re,
V. a. verkstalla, utofva, fuliancJa, ut-
ratta. -remeilt, s. bedrift, forriitt-
ning; skoldmarke. -T6r, *. fullbor-
dare ; bragdutfbrare.
Aching 1 , S. vark, smiirta.
Achor, *. mjolkskorf.
Acid, a. sur, skarp, bitter. -, . syra.
-iflable, a. syrbar. -ify, v. a.
syra, gora snr. it)', nCSS, S. syra,
surhet. -ulae, S.pl. surbrunn. -lllate,
. a. g5ra sur, syra. -ulous, a.
syrlig.
AcinaceOUS, a. fSrsedd med kSrna.
Acknowledge, V. a. erkUnna, bckiinna,
tilbtS. -ment, s. erkannande, er-
kansla.
Acme, S. spots, hoj.l, hogsta grad.
Acolotllist, Acolyte, s. kyrkbetjent.
ACOrn, s. ekollon. -ed, a. fSrsedd
AcorilS, 8. kalmus. [med ekollon.
Acosmy, ,9. magcrhet; blckhet.
Acquaint, V. a. nnderratta, undervisa,
meddela. ance, 8. kunskap; um-
gangc , bekantskap ; en bekant. ed,
a. bekant med ; kunnig. ing 1 , s. un-
derrattelse.
Acquest, S. afiinge, forvarfd egendom.
Acquiesce, V. n. underkaata sig; vara
nojd med, samtycka. -nCO, *. bifall,
samtycke, undergifvenhet.
Acquiijrable, a. som kan forvarfvaa.
re, V. a. flSrvfirfva, vinna ; ISra sig.
-rcinent, s. vinst; talang. -rer,
8. forvarfvare.
Adagial
Acquisition, s. valflngen egendom;
talang. -tiOUS, -tire, a. forvarf-
vad, vunnen.
Acquit, V. a. gora skuldfri, betala, be-
fria. to - one's self of, apply 11 a.
-ment, *. befrielse, frikallelse. -tal,
*. frisiigelse, frikallelse. -tance, s.
AcraS), s. omSttlighet. [qvittens.
Acre, S. plogland, tunnland.
Acrid, Acrimonious, a. bitter, sur,
skarp, karf.
Acrimony, S. skarpa, strafhet; syra;
hSrdhet, elakhet.
Acrisy, s. obestamdhet ; obeslutsamhet.
AcritudO, Acrity, S. syra, baskhet,
skarphet.
AcrOSS, ad. pS tvaren, tvare ofver, i
kors. -, pr. midtigenom, tvarsigeriom.
Acrostic, *. akrostikon.
Act, S. gerning, handling; (i skSdespel)
akt, hufvuddel. - of the Apostles,
apostlagerningarne. , V. a. gora,
handla. , v. n. uppfora sig, skicka
sig. ion , S. gerning ; forrattning ;
rattegang, sak ; traffning; aktion.
-ionable, a. straffbar. -ionary,
-ionist, s. aktieiigare. -ion-taking,
a. tr&tgirig, gralig; processmakare.
-irate, v. a. satta i roreise. -ire,
a. verksam, idog, flitig; flink ; liflig.
-, a. T. aktivum. -ivcness, -ivlty,
. verksamhet. -Or, S. skSdespelare,
ktor; advokat. -resS, s. skldespe-
erska, aktris. -ual, a. verklifr, vias.
anu ; verkande. -Ulllity, -UftllU'SS,
. vasendtlig egenskap ; visshet. -uary,
8. aktuarie. -uate, V. a. siitta i ro-
relse, pSdrifva. -UOSO, a. verksam,
driftig.
Acnate, V. a. hvassa, spetsa.
Aculeate, a. spetsig, hvass.
Acnmilcn, *. udd, spots ; skarpsinnig.
het. -inate, v. a. skarpa, gora spetsig.
Acute, a. uddhvass, apctsig; genom-
tningande ; "slug, skarpainnig. -, S.
T. acutus Sfver en vokal. -11CSS, s.
hvassheit; * flnhet, klyftighet , skarp-
sinnighet.
Adagio, 8. ord*prSk, tankesprSk. -ial,
a. ordsprSkslik.
Adamant
s. diamant; magnetsten.
-eail, -ilie, a. af diamant; bird
!<om en diamant, oupploslig.
Adam's -apple, S. Adamsaple, strop
knuten, halsknolen.
Adapt, V. a. hopjemka, foga, tillpassa ;
lampa tillsamraans. -able, a. a
vandbar, passande. -ation, -ion,
S. anvandande ; hoppassning ; tillamp
ning.
Adays, ad. i dagen. now -, nu for
tiden, i dag. [draga till.
Add, V. a. tillagga, addera, foroka, bi-
Addecimate, v. a. taga tionde, pS-
lagga tionde.
Addl'em, V. a. vardera; anse, tro, mena.
Adder, s. orm, huggortn.
Addij|bility, S. tillaggbarhet. -We,
a. tillaggbar, soni kan okas.
Addict, v. a. (one's self) ofverlemna
sig St; vara tiligifven; helga sig &t
n^got. -ednCSS, S. fallenhet, bo-
jelse. -ion , S. bojelse, tillgifvenhet.
Additament, s. tilliigg, tillsats.
Addition, s. tillaggning, addition, -al,
a. tillagd, tillokt.
Additory, a. tillaggande, fBrmerande.
Addle, S. vinsten. -, a. torn; slo;
inbilsk. , V. a. uttomma ; forbrylla ;
fdrderfva. -headed, -pated, a. tom-
skallig, dum.
Address, s. skickligl-.ct; utanskrift; bo-
neskrift , tal , ord , tilltal. -, V. a.
stalla ell. skicka till, vanda sig till,
tala ell. skrifva till, inlemna en an-
K 8k ning hos.
Adduce, V. a. anfora, andraga. -nt,
a. sammandragande.
Ademplion, S. borttagande, berofvande.
Adept, a. lard, erfaren. -, . gnld-
makare, alkemist.
Adeynate, a. behorig; svarande mot,
jemli-k , passande, ofverensstttmmande.
-ness, S. rigtigt forh&llande , proper-
tion, enlighet..
Adlieljre, V. n. vidlianga, fiista sig vid;
vara tiligifven. -reiice, -reiicy, s.
viilliangning; tillgifvenhet. -rent, a.
vidliiingande ; tiligifven. , S. anhun-
(are. rer, S. anhangare. SlOn, 8.
Administrator
fastsittande , vidhangning. -give, a.
vidhangande ; klibbig ; iluirdig.
Adhibit, V. a. anvanda, nyttja. -io,
8. tillampning; nytta, begagnande.
AdhOrtatioil, s. forraaning.
Adiaphorous, a. likgiitig.
Adieu, s. farval, afsked.
AdipOUS, a. isteraktig; fet.
Adit, s. underjordisk gSng.
A(lja||cency, s. grannskap. -cent, a.
niirliggande, angransande.
Adject, V. a. tillagga, bifoga. -ion,
S. tillagg, tillsats. -itiOHS, a. til-
lagd. -ive, s. adjektiv, tillaggnings
ord. -ively, ad. likt ett adjektiv.
Adjoin, V. a. bifoga ; forena. -, V. rt.
gransa intill.
Adjourn, V. n. uppskjuta, lemna an
stSnd. -ment, S. uppskof, anstSnd,
drojsmSl. [d8ma, Sdonia.
Adjudge, Adjudicate, v. a. (to) till-
Adj lid p- llK'nt, S. tilldomande.
Adjudication , *. tillerkannande ;
falld dom.
Adjliment, S. bistSnd, hjelp.
Ad,jnnct, S. bihang, tillbehor, omst, : in-
dighet; medlijelpare. -, a. forenad ;
bifogad. ^-ion, S. bifogning, tillagg-
ning. ive, a. bifogad.
Adjuration, S. besvarjning, entr-lgen
begiiran. -re, v. a. besvSrja, hog-
liiien bedja; med ed bekrafta.
Adjust, V. a. ratta, passa, satta i ord-
ning; bilagga . afgora. -ing, -meilt,
.9. l.iUiggning, rattande.
Adjll tailt, S. adjutant; lijelpare. -tor,
s. hjelpare. -tory , a. hjelpande;
bidrasande. -vailt, a. bchjelplig.
-vate, V. a. hjelpa, befordra.
Admp.isurcnient, s. matning.
Admoiisiiration, s. T. jemkning, ut-
delning.
Adminijjcle, S. hjelp, understSd. -CO-
lar, a. hjelpsam, behjelplig.
Admini||ster, V. a. fdrvalta; utdela;
styra, regera. -stratfi, V. a. ingifva
(medikament). -stration, S. for-
valtning ; utdelning ; styrelse, regering.
Strative, a. forvaltande, Btyrande.
-StratOr, S. forvaltare, fSrestSndare.
Admirable
Admirable, a. forundransv&rd ; for-
triifTli?; forvSnande. -ness, Adllli-
rubility, 8. forundransvardhet ; for-
tr&fflighet.
Admiral, S. amiral; amiralskepp. -it)',
*. amiralitet.
Adltli ration, S. forundran, beundran.
-re, V. a. beundra, h6gakta. -, V. n.
forvlnas. rer, s. beundrare, alskare.
-ringly, ad. med beundran.
Adlllissi;bility, S. tillStlighet; antag-
lighet. -ble, a. tillSttig; anUglig.
-OH, *. antagning, emottagning ; till-
gang, tilltrade.
Admit, V. a. slappa in, lemna tilltrade
till ; antaga, tillita, medgifva. -table,
a. som kan tillStai. -tance, e. an-
tagande, till&telse.
Admix, V. a. blanda, rora ihop. -tion,
-tlire, s. blandning, tillsats.
Admo Ilish, V. a. formana, vama, fo-
rebrl, pSminna. nisher, 8. varnare.
-nishinent, -nition, s. formaning,
yarning; paminnelse. -nitioner, 8.
gedepredikant. -nit Or J', a. varnande,
formanande.
Ad move, v. a. flytU intill, narma.
AdllOUn, S. adjektiv.
Ado, 8. raSda, besvar ; ovasende, buller.
Adolesccn; oe, -cy, a. ungdom. -t,
s. yngling.
Adopt, v. a. antaga; tillegna gig; upp-
taga i bams stalle, adopters. ion,
8. upptagande till barn ; barnaskap.
ive, a. adopterad, npptagen i barns
stalle; antagen; daughter, foster-
dotter.
Ador; able, a. tillbedjansvard, dyrkans-
viird. -ablencss, *. dyrkansvardhot.
-ation, -ement, a. tillbedjan, dyr-
kan, vordnadsbetygelse. -6, V. a.
tillbedja, dyrka ; Slska h5gt. -6r, .
tillbedjare, alskare.
Adorn, v. a. pryda, smycka, sira.
-ation, *. prydning, forskSning.
-meilt, *. prydnad, sirat, grannlSt.
Adown, pr. utfSre, ned, nedlt. -, ad.
nerpa; p3 jorden.
Adread, ad. (or?krackt.
Adrift, ad. obetanksamt, slumpvis.
Adventuresomeness 7
Adroit, a. skicklig, fardig, snail. -11PSS,
s. skicklighet, fardighet, haiidiu'liet.
Adry, a. t3rstig. (di-agning.
Adst fiction, 8. hopbindning, samman-
Adulll tioil, 8. smicker, krypande hof-
lighet. -tor, *. smickrare, lismare.
tOl'J', a. smickrande.
Adnlt , a. fullvaxt, manbar, giftvuxen.
-erant, s. aktenskapsbrytare. -Crate,
a. krankt; * fSrfalskad. -, V. n. be-
drifva hor, bryta aktenskap. , V. a.
forfalska, skarama. -eratioil , S.
krankning; * forfalskning, forskamnin?.
-erer, S. aktenskapsbrytare. -Cress,
8. aktenskapsbryterska. -erOUS, a.
horisk, aktenskapsbrytande. -ery, S.
aktenskapsbrott. -IIPSS, *. manbar-
het, ynglingsSr.
Adiini brant, a. snariik. -brate, v.
a. afbilda , g5ra utkast (oin niSlare) ;
vara snariik. -bration, .9. utkast;
ritning med skuggfarg ; snarlikhet.
A (lunation, s. fdrening.
A dun City, .<>. krSkning, krokighet.
-COUS, a. krokt, utbojd, krum.
Adure, V. a. forbranna.
Adust, -Cd, a. fdrbrand; uttorkad.
-ible, a. br&nnbar. -1011 , s. upp-
brSnning ; brand.
Adrance, *. Torsprlng, framsteg, ft>r-
kofran ; befordran. , V. n. gS (Yarn,
nalkas; lyckas. -, V. a. befordra,
fSrbattra; fdreskjuta. -ment, S. be-
fordran , framsteg. r , 8. gynnare ;
befordra re.
Advantage, 8. formSn, fordel, vinst,
ofverskott. , V. a. bSta, gagna, be-
fordra. -, V. n. vara indragtig. -able,
a. fdrmSnlig, fordelaktig. -OU8, a.
fdrdelaktig, nyttig, indrigtig. -OU8-
neSS, S. fSrdel, vinst, nytta.
Adve||ne, V. n. blifva tillagd; tillkom-
ma. -nient, a. tillfallig, tillagd.
Adyent,S.ankomst; adventet. -itiOHS,
O. Stfoljande; frammande; tilltallis?-
-Ure, 8. handelse, Sfventyr, slump.
by -, handelsevis. -, V. n. afventyra,
vSga. -nrer, s. lycksokare; afven-
tyrare. -Uresome, a. djerf, vSg-
sam. -UreSOIlienesS, s. vagsam-
8
Adventurous
Afloat
het, djerfhet. -UrOUS, a. Rfven-
tyrlig.
Adverb, s. adverb.
Adver||sable, a. motstridig. -sary,
8. motstSndare , fiende. -Sfttive, a.
stridan je. SC, a. obenagen, vidrig ;
olycksfuil. -seness, -sity, s. mot-
gang, olycka.
Advert, v. a. gifva akt pS. -ence,
-ency, S. uppmarksamhet. -Cllt, a.
uppmarksam. ise, V. a. underratta,
kungora, annonsera. -isement, a.
kungorelse, underrattelse. -iser, S.
underrSttare.
Advesperate, V. n. lida 8t aftonen.
Advice, s. rSd, underrattelse, 6fver-
laggning. boat, s. avisjakt, post-
jakt. [sigtighet, klokhet.
Advisable, a. rSdiig. -ness, 3. for-
Advise, V. a. rSda, tillstyrka; under-
ratta. -, V. n. ofverlagga. -dl.V, ad.
ofverlagdt. -dllOSS, a. klokhet, be-
tanksamhet. -inent, a. betankande.
-er, 8. radgifvare.
AdvOCa||cy, a. forevar, fSrsvarsskrift.
-te, a. advokat, fullmaktig. -teship,
*. advokatsyssla. -tion , *. forbon,
fSrord ; fullm;iktigskap.
AdvOn||tresS, f. aktenskapsbryterska.
-try. s. fiktenskapsbrott.
Aer|]ial, a. luftig; horande till luften.
-le, s. rofflgela naste. -OlitC, S.
meteorsten. -Oiuetry, s. luftmatning.
-Onaut, . luftseglare. -OStat, s.
luftballon. -Ostation, . luftseglings-
konst.
Aest||ivial, a. sommaren tillliorig.
-ivate, V. n. vistas 5fver sommaren.
-nary, . Sngbad. -nate, v. n.
koka; sjuJa.
Aetlier etc. s. Ether etc.
Afar, ad. fjerran, iSngt ifrSn.
AfTa||bility , -bleness, *. h5fli g het,
bclefvenhet, sprSksamhet. -We, a.
viinlig, umgangsam.
AfTabrOUS, a. val gjord, masterlig.
Affair, a. goromSl, forrSttning ; sak.
Aifear, v. a. uppratu. styrka.
Affect, V. a. &n. hSgfallas; affektera,
vilja synas; efterstrafva ; r6ra, intaga.
, 8. affekt , sinnesrCrelse , passion.
-ation, 8. tvunget vasende. -ed,
a. tillgjord, tvungen; inbillsk. -6d-
ness, a. tiligjordhet. -ion, s. sin-
nesrorelse , bojelse ; tillgifvenhet ; om-
het. -ionate , a. tillgifven , 6m.
-ive, a. rorande, intagande. -110-
Sity, a. haftig tillgifvenhet. -UOUS,
a. omt intagen, passionerad.
Affiance, a. fortroende, fdrlofning. -,
V. a. tro, lita pS ; forlofva.
Affled, a. Torlofvad.
AfflnagC, a. rening, skedning.
Affined, a. sLigt.
Affinity, a. slagtskap, svSgerskap.
Affirm, V. a. bekrafta, intyga. -anCP,
-ation, a. bekraftelse, bejaknin-.
-ative, a. bekraftande, bejakande.
Affix, V. a. tilliigga, fasta vid. -ion,
a. anslagning, vidhiiftande.
Af flat ion, a. pSblSaning; ingifvelse.
Afflict, V. a. (ictth), plaga, bedrofvt,
oroa. -edliess, -ion, a. beJrof.
velse; smarta , sorg. -ive, a. be-
drofvande, oroande.
Affln||cnce, -ency, a. tniopp, cfver-
nod. -ent, a. ymnig, Sfverflodande ;
rik. -eiltness, a. ofverflod, rikedom.
Afflux, -ion, a. tillflytning, inflytning.
Aft'Ord, V. a. gifva, fdrse; formS ; leinna,
anskaffa ; istadkomma.
Affranchise, v. a. befria. -ment,
a. befrielse.
Affray, a. larm ; slag.smSl, handgemang.
-, V. a. forskracka.
Af!reis,'ht, v. a. befrakta. -ment,
a. bel'raktning.
AflYiction, a. gnidning.
AttVitfllt, V. a. f5rskrficka, skrama.
-ful, a. forskracklig. -ment, a.
forskrackelse, fasa.
Affront, a. gkymf, forolSmpning , fclr-
smadelse. , V. O. mota ; trot?a ;
ekymfa, forolampa. ive, a. skyrn-
fande. er, a. skymfare.
Affu||se, v. a. begjuta, osa P S. -sion,
a. ofverskoljning.
Affy, V. a. forlofva. -, v. n. lita pS.
Afield, ad P 8 fsitet.
Afloat, ad. flott, flytande.
Afoot
AfOOt, ad. till foots; ' pS tapeten.
Afore, pr. & ad. fore, forut. - hand,
i fbrhand. - time, fordom, tillfSrene.
Afraid (of), a. radd, skraind.
Afresh, ad. a nyo, pa nytt.
A front, ad. midt eroot.
After, pr. efter; enligt; i foljd af. -,
ad. sedan, efterSt. -ages, 8. pi. efter-
verlden. -all, ad. slutligen. -birth,
8. cfterb5rd. -COmer, 8. eftertradare,
efterfoljare. Crop , *. efterskord.
-daj'S, S. pi. framtid, foljande tid ;
efterverld. dinner, S. eftermiddag.
-gathering, . efterskord. -grass,
S. efterslStter. -liver, s. afkomling,
efterkommande. D001I, *. eftermid-
dag. -pains, *. pi. eftcrvSrkar hos
en barnsangsqvinna. -sail, *. akter-
segel, baksegel. -taste, 8. eftersmak,
vidrig smak. -times, . pi. fram-
tiden. -wards, ad. efterlt.
Again, ad. igen, Ster, 8 nyo. - and
, oupphorligt.
Against, pr. etnot. [mini.
Agape, ad. stirrande och rued gapande
Agast, a. furvSnad, bestort, hiipen.
Aga||te, 8. agat. -ty, a. agatartad.
Agaze, V. a. fur.-kracka, forfara.
Age, 8. aider, lifstid; irbundrade.
Aged, a. gammal; Slderstigen.
Agency, s. fSrrattning; agentskap.
Agenda, s. minnesbok; nppsats.
Agent, a. verkande, verksam. -, s.
agent. Ship, agcntakap.
AggelatlOn, s. hopfrysning.
Aggencration, *. hopv&xning.
Agger, s. forsvarsverk , skans. -ate,
V. a. ISgga i h6g.
Agglomerate, V. a. nysta; lagg* Ihop.
-ation, a. uj)pvcckling; nystning.
Agglutinate, V. a. limma ihop; aam.
manfoga.
Aggrandize, v. a. forstora, tnioka.
-llient, S. upph>jelse, befordran.
Aggrava||te, V. a. betunga; forviirra.
-tion, s. tillokning, forvarring.
Aggregaj|te, v. a. samla, hop*. -, a.
inforlifvad, forenad. -tion, *. sam-
ling; hopfogning.
Aggress, V. a. anfalla, angrlpa. -,
Aidant
9
-ion, *. anfall, angrepp. -OT, s.
angripare.
Aggrie||vance, 8. sorg; forolampning.
-T6, V. a. bedrofva, f5rolampa.
Aggronp, V. a. gruppera.
Aghast, a. forvSnad, bestSrt, hapen.
Agilje, a. vig, fdrdig, latt. -eilt'SS,
-ity, S. vighet, snabbhet, latthet.
Agio, S. agio.
AgistOr, S. skogsuppsyningsman.
Agita|ble, a. r5rlig. -te, v. a. skaka,
satta i rorelse; taga i ofvervaganJe.
-tiOll, S. skakning, haftig rorelse;
nndersokning, ofvervagande. tor, .
uppviglare ; sakforvaltare.
Agnail, *. nagelbold.
Aglia||te, a. (Sn-andt. -tion, . blods-
forvanJtskap.
Agnirtion, #. erkannande. -Z6, V. a.
erkanna, tillstS.
Agnomiiiat||e, v. a. benamna. -ion,
*. ordlek, ordspel.
Ago, Agone, ad. sedan; tillbaka.
long -, langesedan.
AgOJT, ad. begarligt.
AgOillg, ad. i rorelse; pS vagen.
AgOn||ism, 8. taflan. -ist, . kampe,
stridare. -ize, V. n. ligga i sjaltSget ;
lida outsagligt qval. -y , 8. sjaitag,
dSdskarop.
Agrace, V. a. gynna, befordra.
Agreat, ad. i gross.
Agree, V. a. Tdrena, fSrlika. -, V. n.
lorlikas, forenas, komma ofverens. to,
samtycka till, -able, a. behaglig,
tack. - to, enlig, Hkmatig med.
-ableness, . Sfverensstammelse; be-
haglighet. -d, int. toppl m& gora !
-ment, . Cfverenskommelse, kontrakt,
aftal; likhet; endragt.
Agrestic, a. vild, landtlik; bondaktig.
Agriculture, 8. Skerbruk.
Aground, ad. pS gmnd.
Ague, S. frossa. -d, a. sjuk i frossa.
Aguish, a. frossaktig.
Ah, int. ol ack!
Ahead, ad. hufvndstupa.
A height, ad. h5gt uppe.
Aid, S. hjelp, bistind, understSd ; snb-
sidier. -, V. a. hjelp*, bistS. -ant,
10
Aider
a. lijelpande. -er, S. lijclpare. -less,
. hjelplos.
Ail, V. a. plaga, besvara. -ing, a
sjaklig. -ment, S. sjukdom , opass
lighet.
Aim, s. sigte, mal, syftemal , andamSl,
, V. a. & n. sigta , syfta at ; gissa.
-Sight, *. korn (pa skjutgevar).
Air, S. luft; aria; melodi ; min. -, V. a.
gifva frisk luft; vadra, torka. -gun,
S. vaderbossa. -inCSS, *. * lifiighot';
munterhet; lattsinnighet. -ing, s.
promenad. pump, s. luftpump. y,
a. luftig; flygtig, lattsinnig.
Ake, s. Ache.
Akin (to), a, slagt (rned).
Alabaster, s. alabaster. -, a. af ala-
Alack, int. ack! o ve! [bastcr.
Alacrijjous, a. glad, lustig. -ty, *.
Aland, ad. pa land. [gladtighet.
Alarm, v. a. alarmera, oroa. -, s.
alarm, harskri; vackare. -bell, *.
storm klocka.
Alas, int. ack!
Alate, ad. sist, nyligen.
Alb, s. messskjorta.
Albeit, ad. fastan, ehurn.
AlbngO, 5. hvita starren.
Albumen, s. aggvhita.
Alcaid, s. Alkad (domnre i Spanien).
Alchilmist, 8. alkemist, guldmakare.
-my, s. alkemi.
Alcohol, S. alkohol.
Alcoran, s. koran.
AICOYO, 8. alkov.
Alder, S. al (trad), -n, a. af al.
Alderman, 8. alderman, radman.
Ale, s. 61. -berry, s. Sguoi. -dra-
per, s. krogare. -house, s. krog.
-knight, s. supbroder. -taster, s.
61profvare. -wife, S. krSgereka.
Alee, ad. T. lovart.
Alegar, s. siattika.
Alembic, S. T. hatt pS en destiller-
Alengt' 1 , ad. Ian?* utmed. [panna.
Alert, a. vaksara; liflig; lustig, -nCSS,
s. gladtighet; vaksamhet.
Algebra, s. algebra.
Algid, a. kail, frOscn. -ity, -ness,
8. kj-la, frost.
Allknowing
AlgOS, a. mycket kail.
Alias, ad. T. annars, eljest.
Alible, a. fodande, narande.
Alien, a. frammande. -, s. framling,
utlandning. -able, a. SfverlStlig ;
som kan afhandas. -ate, V. a. ofver-
lata, fdryttra, afhanda sig. -ation,
*. dfverlatelse , foryttring ; kallsinnig-
het. - Of mind, vansinnighet.
Alight, V. n. stiga af, ned, ur ; flyga ner.
Alike, a. lik, dylik. -, ad. lika, lika-
som. -minded, a. likasinnad, lika-
tankande.
Alim ent, s. foda, naring. -ental,
-Cntary, a. fodande, narande. -OH-
tariness, s. naringskraft. -onious,
a. fodande, narande. Ony, s. uu-
derhall for hustrun vid aktenskaps-
skilnad.
Alive, a. lefvandc; munter, liflig.
Alkali, S. alkali, lutsalt. -H6, a. al-
kalisk.
Alkohol, S. alkohol.
All, S. allt; det hela. -, O. & ad.
all, hel ochhSllen; alia, hvarochen;
allt, alls, helt och hSllet. - the bet-
ter, sa mycket battre. -bounteous,
-bountiful, a. allgod. -hail, int.
lycka till! hel dig I -hallo W, 8.
-Saints, S. pi. allhelgonadag.
Allay, 8. tillsats; lattning, mildring.
-, V. a, uppspada, blanda ; minska;
mildra.
Allejjgation , S. anforande; andraget
bevis. -ge, V. a. bekrafta, bevisa,
anfora. -giailCO, s. trohet , huld-
skap. -giant, a. underdanig, hor-
sam. -gorical, a. allegorisk. -go-
rize, V. a. uttyda efter allegorisk
mening. -gory, S. allegori. -viate,
V. a. latta, lindra. -viation, S.
lattnad; lindring.
Alley, s. grand; alle.
Alli||anC6, S. fdrbund, vanskap. -Ant,
*. forbundsbroder. -gate, V. a. for-
binda. -g.ltion, s. hopbindning.
T. alligationsregel. -gatOF, 8. en
art krokodil. -gatlire, S. band, for-
bindning.
Allknowing, a. allvetande.
All merciful
Allmeroifnl, a. allbarmhertig.
Allocution, s. tal till nSgon.
Allo ;,dial, a. odal, friiise. -dium, .
odalgods, allodialgods.
AlloO, V. a. upphetsa, tussa.
Alloquy, s. en persons tilltalande.
Allot, V. a. utdela, tilldela, bestamma ;
bevUja. -inent, -tery, S. invis-
ning, utdelning; del, lott.
Allow, V. a. gifva, anslS; erkanna;
tillSta; tSla. -able, a. tillStlig, bil-
lig; giltig. -ableneSS, 8. laglighet;
billighet. -ance, S. underbill, pen-
fion, forplSgning ; mildhet; tillStelse.
AllpOWerflll, a. allsmaktig, allsvSldig.
Allrnling, a. allrSdande.
Allspice, s. kryddpeppar.
Alln|de, V. a. syfta pS, hafva afseende
pS. -ding, 8. hSnsyftning.
Allnm, ft. alun.
Alhiminor, s. illuminerare.
Allll||re, s. lockmat. -, V. a. lora till
sig; locka, fresta. -TCluent, *. lock-
bete, bete; bchag, retelse, frestelse.
-ring, a. intagande, forfurisk. -slon,
9. hansyftning, allusion, vink. -Sive,
a. syflande pS. -Tion, s. uppland-
ning; tillandning. -TlOHS, a. till-
kommen genom tillandning.
Allwise, a. alh-is.
Ally, .1. fSrbundsbroder, bundsforvandt.
, V. a. forena, bcfrynda.
Almanac, s. almanach, kalender.
Aliniirl! lincss, s. allmakt. -ty, a.
allsmiktig.
Almond, s. mandel.
Allll01l>r, s. alinoseutdelarc; hofpredi-
Vant. rj', 9. ruminct der almosor ut-
AlniOSt, ad. nastan. [delas.
AllllS, s. pi. almosor. -lionso, s.
fattighus, sjukhus. -man , s. almo-
sehjon.
Alliage, s. mStning med aln.
Aloe, s. aloe5rt.
Aloft, ad. i hojilen, hfigt uppe.
AlOgy, *. orimlighet, ofornuft.
Alone, a. & ad. ensam, allena ; endast.
Along, ad. jemnt med, ISngs utraed;
att -, alltid; - with, med.
Alond, ad. h5gt, med h3g rCst.
Ambassage 1 1
AlOTT, ad. ned; nedSt.
Alp, s. fjell.
Alphabet, s. aifai.ot. -ical, a. aifa-
Already, ad. redan. (betisk.
AlSO, ad. fifven, ocksS, likaledes.
Altar, 8. altare. -age, *. gSfvor pS
altaret. -clolll, S. altarduk,
Alter, V. a. forandra, fdrvandla. -,
V. n. Undra sig; forandras. ation,
8. forfindring; sinne.=rorelse. -Cate,
V. n. trata, tvista. -Cation, *. tvist,
trata.
Altern. a. verkande skiftevis. -acjr, s.
omvexlande verkan. -ate, a. voxel -
vis, skiftevis. , V. a. byta om, om-
vexia. -atoly, ad. vexeivis. -ation,
*. omvexling, oraskiftning. ative,
O,. omvexlande. , S. val mellan tv;i
Although, c. ehuru, oaktadt. [saker.
Alti||loqnence, s. stormodigt tal. -me-
try, s. konsten att nrnta hojder. -SO-
nant, -sonous, a. hogljudande.
-tilde, S. hojd; hSghet.
Altogether, ad. allt tillsammans ; belt
och hSllet.
Alum, 8. alun. -inOHS, a. alunaktig,
Alutation, s. garfveri. [alunhaltig.
Alveary, s. bikupa, bistock.
Alveolate, a. cellformig, cellular.
Always, ad. alltid, beatandigt.
Amability, . shkvardhet. [ligt.
Amain, ad. med all kraft; eftertryck-
Amalgamation, s. forquickning.
Amanuensis, S. handsekreter; kopist.
Amaritnde, S. bitterhet, stranghet.
Amuss, V. a. samla, lagga i hogar.
-mont, s. bop, h8g.
Amate, V. a. forvirra, forvSna.
Amaze, 8. bestortning. -, V. a. for-
skracka, fb'rvSna. -dlj', ad. hapct,
med forvSnin?. -dllCSN, S. bwtort-
ning. ment, 8. forvining; be-
stortning.
Am.l/illg, a. forvSnande, afverraskande.
Am:i70ll, s. skoldm6, amazon.
Ambages, S. oinsvep, iindflykt.
AmbagiOUH, a. mSngordig, vidlyftlg.
Alllltnssa||dor, 8. ambassador, sindc-
bud. -dross, S. ambassadris. -ge,
8. ambassad, gcsandtkap.
12
Amber
Amber, 8. bernsten. -, a. af bern-
sten. -gris, *. ambra.
Ambidexter, a. tvehandt. -, s. i>e-
dragare, lagvriingare. trOUS, a.
bedraglig, full af svek.
Ambient, a. omgifvande, innefattande.
AmbigU, s. blandning, miskmask. -it) f ,
-OUSneSS, S. tvetydighet. -OUS, a.
tvetydig, tvifvelaktig, oviss.
AmMylogy, S. tvesprSk, tvetalighet.
-loqnous, a. tvetalig. -loquy, *.
tvetydigt talesatt.
Ambit, -Ude, *. omkrets.
Ambition, 8. aregirighet, Srelystnad.
-OUS, a. aregirig, iirelysten.
Alllb||le, S. passgang. -, V. n. gS pass ;
vackla. -let, *. gangare. -ling, a.
gSende i pass. linglj', ad. i pass.
Ambrosia, s. gudaspis. -1, a. am-
brosisk.
Ambry, 8. litet skSp, hornskSp.
Ambs-ace, 8. essor-all.
Ambula||tion, *. kringvandring. -tory,
O. kringvandrande.
Ambush, Ambuscade, *. bakhSn ;
forsat. -Cd, a. pS lur, i bakhSll.
-mont, 8. bakhSll.
Ambust, a. forbrand; skollad. -iOD,
S. briinning, skollning.
Ameliorate, V. a. fdrmildra, forbattra.
Amen, int. amen!
Amenable, a. ansvarig; foglig, villig.
A menage, v. a. handhafva.
Amenance, S. uppforande, forhSllande.
Amend, V. a. forbattra, ratta. -, V. n.
komma sig fore, -able, -atory, a.
strallbar; sotn kan forbattras. -niCIlt,
. forbJttring. -S, 8. vederlag, ersatt-
ning, upprSttelse.
Amenity, s. behaglighet, tackhet.
Amerce, t;. a. pliktfaiia. -ment, s.
plikt, penningbbter.
Amolliyst, s. ametist.
Amiyable, a. vaulig, alskrard, inta.
gande. -ablcilOSS, 8. alskvardhet.
-Cable, a. vanlig, gungtig, artig.
-cableness, -cability, *. vanlig.
het, fryntlighet.
Amid, Amidst, pr. midti, ibland.
Anathema
Amiss, ad. ilia till pass, ofjenligt, obe-
horigt. -ion, s. forlust.
Aniit, V. a. mista, forlorn.
Amity, S. vanskap, endragt.
Amina. s. abedissa; T. brackband.
Ammunition, s. krigsforrad. -bread,
8. kommissbrod.
Amnesty, 5. tillgift, amnesti.
AlilOmnm, s. ingefara; kardemumma.
Among, Amongst, pr. ibland.
AniOrOUS, a. kar, karlig, ora , fbrril-
skad. -ly, ad. karligen. -11CSS, S.
6mhet, karlighet.
Amort, a. dyster, bedrofvad, forsagd.
-ize, V. a. doda (en skuld).
Amount, S. summa, belopp. -, V. n.
stiga till, belopa sig.
Amour, S. kiirlekshandel, karleksintrig.
Amove, V. a. undanrodja, flytta.
Ampliibjlons, a. amfibiak. -ologi-
Cal, a. tvetydig, dunkel. -OlOgy,
S. tvetydigt tal.
Ample, a. vid, utstrSckt, vidlyftig;
frikostig. -HCSS, *. vidlyftighet ; fri-
kostighet.
Ampli ate, V. a. utvidga, utbreda.
-ation, -flcation, s. utvidgning.
-fy, V. a. ntvidga, utstraeka; lagga
sig vidt ut. -tude, 8. storhet, ryin-
lighet, ofverflod; vfirdighet.
Amply, ad. ofverflodigt ; frikostigt.
Amputa||te, V. a. afskara, afsSga (en
lem). -tion, *. (ett bens) afskarning,
Amu||se, v. a. roa; oppehlD*. -86-
ment, S. tidsfdrdrif ; uppehSll. -Sing,
sive, a. rolig, roande.
Amygdaline, a. lik mandel.
An, (framfor en vokal) art. en, ett,
Alia| baptist, S. vedcrdopare. -CllO-
rete, s. eremit. -clironism, s.
tidrakningsfel. -gram, *. anagram.
-logical, a. likformig. -logy, s.
likformighet , analogi ; proportion , for-
hSllande. -lysis, S. analyg; upp-
losning. -Ij'tlc, a. analytisk; upp-
losande. -Ij'ZC, V. a. npplosa; ana-
lysera. -rchical, a. regeringslos,
anarkisk, forvirrad. -rchy, *. anarki,
regeringsl5shet. -tliema, 8. bann,
Anathematize
bannlysning. -thciliatize, V. a.
biunlysa, satta i kyrkans bann. tO-
mical, a. anatomisk. -tomist, s.
anatomist. -tOUli/e, V. a. anato-
misera. -tomy, *. anatomi.
Ancestor, . stamfader, attefader.
-ral, a. arfllig; ifran forfaderna.
-ry, . anor, att.
Anchor, S. ankar; ankare (matt). -,
V. a. ankra. -, V. . lagga sig for
ankar. age, 5. ankarplats; haran-
penningar.
Anchoret, Anchorite, . eremit,
Anchovy, *. aiyovis. [ensling.
Ancient, a. gammal, orgammal. , a.
storflagg akter pS ett skepp ; fandrik.
-ly, ad. fordom. -neSS, S. Slder;
langre tjenstetid. -ry, *. uraldrighet,
fornalder, alderdoro.
And, C. och, saint.
Andiron, S. brandjern; spisjern.
AlldrOgyn, 5. tvekoning.
AllOCdote, s. anekdot.
Anemone, s. sippa.
All-end, ad. ratt upp och ned.
Anent, pr. rorande, angSende; midt-
Anew, ad. 8 nyo, aterigen. [emot.
Anfract |uous, a. krokig. -nonsness,
. krokvag, fullbet af omvagar. -ure,
s. irrgang.
Angel, . angel. -lc, -ical, a. 5ng-
lalik, himmelsk.
Anger, s. vrede ; smirU af en sSrnad.
-, V. a. fSrarga, uppreta, fortoma.
-ly, ad. i vredesmod.
Angle, *. TrS; vinkcl; mctkrok. -,
V. a. fiska raed inetspd, meta. -r, s.
fiakare med reef, inetare.
Anglicism, s. engelskt tales&tt.
Angling, . metning. -line, *. met-
ref. -rod, s. meUpo.
AngOr, 5. smarta, plfiga.
Angry, a. ond, vred, forbittrad.
Anguish, s. angslan, gngwt. -ed, a.
angslig, trostlos.
Angniyar, a. vinkiig, kantig. -srity,
8. kantighet. -amess, *. vinklig-
het. -ated, -OH8, a. vinkiig.
Angast, a. tring. -ation, . in-
Bkraukning boptrangning ; trangmil.
Annunciation 13
Aiihela;jte, v. n. flamta. -tion, a.
flSsning, flamtning.
AnhelOSe, a. andtruten, flasande.
Alljented, a. tillintetgjord.
Ail iff lit, ad. nattetid, om natten.
Auimadrerllsion, S. anraarkning; till-
tal, forebrSelse. -siTO, a. som kan
granska. -t, V. a. anniarka, ofver-
vSga; klandra, tadla. -ter, . tad-
lare, bedomare.
Animal, . djur, kreatur. -, a. djurisk.
-CUle, *. insekt, litet djur. -ity,
8. lifskraft.
Aiuniajite, a. lefvande. -, v. a. upp-
lifva , uppmuntra. ted , a. liflig,
uppmuntrad. tion, s. upplifning;
liflighet. -tive, *. lifvande, upp-
friskande.
Animosity, *. haftig ovilja.
Anise, a. anis.
Anker, . ankare (matt).
Ankle, *. fotknol, ankel.
Annul 1st, s. annalskrifvare. -8, 8.
annaler, tiilbocker.
Anneal, V. a. inbrauna farger i glas.
Annex, S. tillagg. -, v. O. tillagga,
bifoga. -ation, -ion, s. bifogning,
tillai,'?ning.
Annihila Me, a. som kan tillintet-
goras. te, V. a. tillintetgdra , upp-
hafva. -tiOll, s. tillintetgorande ; ut-
planing, forstoring.
Anniversary, a. iriig. -, . Sremots-
dag, Srlig aminnelsedag.
Annptaijte, V. a. anniarka, anteckna.
-tion, . anmarkning, anteckning.
Announce, V. a. ftrkunna, kungdra.
Annoy, V. a. skada; besvara; f5ro-
lampa. -, -811CC, s. skada, Sverkan ;
oforratt; fSrtret.
Alinii ill, . firlig. -ally, ad. Srligeu.
-itiint, s. som bar en Srlig ranta.
-ity, S. Srlig riinta, lifstidsranta.
Annul, v. a. upphafva, kassent. -ar,
a. ringformig. -Ct , a. liten ring.
-ment, 8. Sterkallande.
Annumcra||te, v. a. upptaga i anta-
let; innefatta. -tlOll, . tillrakning.
Annnncla||t, v. a. forkunna. -tion,
3. bebadelse.
14
Anoint
Anoint, V. a. smorja.
AnOmalJlOUS, a. oregelbunden. -1)',
S. afvikelse frSn reglor.
Anon, ad. genast, strax.
AnOUjmOUS, a. anonym, namnlos.
Another, a. annan, annat.
Ansated, a. forsedd med handtag.
Answer, *. svar. -, V. a. & n. svara,
besvara; gS i borgen for; redogora ;
stamina ofverens nied. -able, a.
ansvarig ; ofverensstammande ; jemngod.
-ableness, S. enlighet, ansvarighct.
A n't, C. ora sS. vore.
Ant, *. myra. -hill, -hillock, a.
myratack. lion, S. myrlejon.
Antagonist, s. inotstSudare. -llize.
V. n. tvista.
Antecedent, a. foregSende. -dent-
ly, ad. framst, forut. -SS01*, S.
fbregSngare.
Antechamber, s. fdrmak. -cursor,
S. fbrelopare. date , V. a. siitta
aidre datum pS. -meridian, a. ho-
rande till fb'rmiddagen. past , s.
toramak. penult, 8. stafyelsen nast
fore de tv3 sista. -pOUO, V. a. satta
framfore; foredraga.
Anterior, a. foregSende; fdrre, aldre.
-it}', 8. foretradesriitt. -ly, ad.
forut.
Anthem, . hymn, helig sang.
Anthology, *. blomsterplockning, an-
tologi.
Alltic, a. gammalmodig; narraktig. -,
8. antik; narraktighet. -, V. O. gtira
narraktig.
Antichrist, . antikrist.
Allticipallte, v. a. gora fdrut; fore-
komma ; upptaga pS forhand. tlOH,
8. forekommande ; lorsmak.
Allti COUrticr, . uppriktig man; hof-
fiunde. -dotal, a. verkande sSsoiu
motgift. -dote, *. motgift. -mony,
8. antimoniurn, spetsglans. 110111}',
s. motsiigelse mellan tvenne lagar.
-pathy, *. naturlig motvilja , afsky.
-podes, 8. pi. antipoder. -pope,
i. motpafve. -quai'liui, -quary,
a. gamma]. , S. fornalskare , ami-
qvarie. -quate, V. a. afskaffa, upp-
Apostasy
hafva. -quatedness, S. forSldring.
-quation, s. afskaffande. -que, a.
antik , urSldrig , gammalmodig. , 8.
fornlemning, antik. -queilCSS, *.
Slderdom. -quity, 5. forntid; lorn-
lemning. -SCOrbutlC, s. medel mot
skjorbjugg. -Spasmodic, a. kramp.
stillande. -thesis, S. antites, mot-
sats. -type, s. T. motbild.
Autre, s. hSla, grotta.
Anvil, s. stad, smedjestad.
Anxiijety, S. Sngest, bekyinmer, angs-
Ian. -fei'OUS, a. angslande. -OUS,
a. angslig, bekymrad, orolig. OUS-
neSS, S. angslan, bekyinmer.
Any, a. nSgon, nSgot; hvar och en,
hvem som heist. - tiling, allt. -
where, nagorstades, 6fverallt.
Apace, ad. fort, hastigt.
Apart, ad. afsides, for sig sjelf. -llieut,
8. rum.
Apathy, S. kausloloshet. [apa.
Ape, S. apa ; * efterapare. , V. a. efter-
Apeak, ad. T. ratt upp och ned.
Apepsy, S. ofdrmSga att smalta maten.
Aper, 8. efterapare.
Aperijjent, -tive, a. afforande, pur-
gerande.
Apert, a. oppen. -ion, S. oppning,
oppen vag. ness, 8. oppenhjertig-
het. -Ure, 8. oppning.
Apex, 8. spets, topp.
Aphorij sin, a. larosats. -stical, a.
aforistisk.
Apiary, a. bikupa, bihus.
A-piece, ad. till mans, hvar for gig,
sarskilt.
Apish, O. apaktig, lojlig, narraktig.
-liesS, 8. tokrolighet, narraktighet.
ApO dictical, a. ofvertygande , klar.
-lOger, -lOgist, s. forsvaraic.
-logetic, -logetical, a. forsvu-
rande. -logi/e, v. a. forfatta en
forsvarsskrift ; iorsvara. lOgUO , 8.
larorik fabel. -logy, 8. fdrsvar, ur-
sakt. -phtllt'gm, *. tankesprSk.
-plectic, -plectical, a. fallen for
slag; tjeulig emot slag. -plexed,
a. r6rd af slag, -plexy, *. slag,
slagfluss. -Stasy, a. a'ffall frSn
Apostate
kri*tna reliwioncn. -state, S. af-
rsiiing. -statical, a. aiming, -sta-
ti/.O, v. n. affalla ifrSn religionen.
-sU'imite, v. n. bulna. -stemo,
. bold. -Stle, s. apostel. -slle-
Ship. -stolate, .1. apostlaembete.
-Stolic, -stOliCftl, a. apostolisk.
-strophe, s. apostrof. -thecary,
S. apotckare.
Appal, V. a. forstracka, skruma. -nient,
s. forskrackelse.
Appajjnage, s. Hfgcding. -ratus, s.
apparat, verktyg. -rel, . klader,
dragt; stSt. -, V. a. klada, utrusta.
-rent, a. uppenbar, ogonskenlig.
-rently, ad. fonnodiigen. -rent-
ness, S. tydlighct, ogonskenlighet.
-rition, s. syn, uppenbarelse. -ri-
tor, s. pedell.
Appcurll, V. a. anklaga ; forebra.
-ment, s. anklagelse, beskyllning.
Appeal, S. vadjande ; tilltal. -, V, n.
vadja, appellera. -ant, -61, S.
vadjande.
Appear, V. n. synas, visa sig, uppen-
bara sig; installa sig. -auce, *. ut-
seende, sannolikhet, trolighet.
Appea||sable, a. fdrsoniig. -se, v. a.
tillfredsstalla ; blidka, fdrsona. -S6-
lllCllt, S. Torsoning; tillfredsstallelso.
Appellant, S. vadjande; karande.
-ate. s. svarande. -atioil, 8. be-
naumiug; T. vad. -atorj', a. hvad
soin tillhor vad. -66, S. anklagad ;
svarande. 01, 8. angifvare.
Append, V. a. vidhanga, fasta vid,
tillagga. -age, 8. bihang, tillbchor.
-ailt, a. tillhorande; underlydande.
-, *. tillhorighet, bihang. -icatc,
V. a. bifoga. -Ication, s. bifogning,
tillsats. -ix, 8. bihang, tillagg.
Appcr coive, v. a. bemarka, erkanna.
-tain, V. 71. tillhOra, lyda under.
-tainment, . tilibehor. -tenance,
*. tillhorighet. -tilieut, a. tillhorig.
Appe||tence, -tency, . in
-tibility, *. behaglighet. -tible,
a. begarlig, aptitlig. -tite, . be-
gSrelse, passion; niatlust, aptit. -tl-
tion, S. beg&r.
Approbation 15
Applaud, V. a. klappa handema St,
bifalla.
Applause, 8. handklappning, bifall.
Apple, . aple; ogonsten. -COre, S.
kamhus i iipleu. -tree, S. iipletriid.
-Woman, . mSnglerska, som saljer
iiplen.
Applicable, -Cable, a. anvandbar.
-ance, s. anviindning. -Cability,
-cableilCSS, s. anvundbarhet. -ca-
ble, a. liimplig, anviindbar. -Cil-
tiOll, S. ansokning; tillaiupning, Hit.
-cat ive, a. tiiianipaude. -catory,
a. anvandande ; praktisk.
Apply, V. a. tillampa ; anvanda ; vinn-
lagga sig om.
Appoint, V. a. bestiiinma, utnamna,
fdrordna, utrusta. -ment, . befall-
ning; bestallning, Srligt underhSll ;
ofverenskoiumelse ; kommissiou ; auvis-
ning.
Apportion, V. a. dela i riktiga letter.
-ment, 8. jenm delniug, skifte.
AppO..N6, V. a. lagga pS, stalla p3 ;
profva ; ansiitta uied besvarliga frSgor.
-Site, a. tjenlig; passande. -site-
nCSS, ft. ofverensstarainelse. -sitloil,
8. pSsattning, tillsats.
Appraise, v. a. vardera. -ment, s.
vardering, taxering. r, S. varderings-
111,111.
Alpn- ciate, V. a. vardera, estimera,
taxera. -llOIld, V. a. gripa, liakta ;
frukta; fatta , begripa. -IlCllsible,
a. begriplig, fattlig. -lioilision, S.
begrepp, fattningsgSfva ; farhSga, luiss-
tanke; arrestering. -heilsiVO, a.
snarfyndig, liiraktig; radd, inisstank-
sam. -In usivciH'SS, s. fattnings-
gSfva.
Apprentice, S. liirling, l&rjunge, lar-
gosse. -, V. a. satta i lara. -ship, .?.
larotid. [estiinera.
Appri/e, V. a. underratta; vardera,
Approach, S. annalkande, ankomst. -,
V. a. nanua. , V. 11. nalkas, kouiin.i
n&rinare. -able, a. tillganglig. -less,
a. otillganglig. -HlOllt, a. oalluiing,
annalkning.
ApprOJlbatlOn , s. bifall; bist&nd.
16 Appropinquate
-piliquate, V. n. nalkas, koiuma
narmare. -portioned, a. proper-
tionerad. -priate, v. a. tillegna sig ;
ansla. , a. egentlig ; tjenlig , pas-
sande. -priatcness, *. lamplighet.
-priation, . tillegnelse, tillampning.
-Tftblc, a. som fortjenar bifall. -Tal,
-TJ111CC, 8. bifall. -TO, V. a. gilla,
bifalla, samtycka; bekrafta. -mont,
S. gillande, bifall.
Approximate , V. 72. nalkas, trada
narmare. , a. nara ; nastbelagen ;
n.'istkommande. tion, S. annalkning.
-tiY6, a. nara liknande, nalkande;
ungefarlig.
AppulSP, *. vidrSring.
Apricate, V. a. sola, torka for solen.
Apricity, S. solsken, solvarme.
Aprii|COCk, -COt, S. aprikos.
April, S. April.
Apron, *. fdrkliide, forskinn. -ed, a.
forsedd med forklade. -man, S.
bandtverkare.
Apt, a. skicklig, tjenlig; hagad , fallen
for. -itude, -ness, 8. skicklighet,
benagenhet, fallenbet.
Aqna-fortis, s. skedvatten.
Aquatic, a. som vaxer och lefver i
vatten.
Aque||duct, S. vattenledning. -OUS,
a. vattenaktig, vattig.
Aquiline, a. krokig, ornlik (om nasan).
Aquiloil, S. nordanvind.
Aquose, a. vattenaktig, vattig.
Arable, a. piojbar.
Arac, s. rack, arack.
Araneous, a. lik spindeivaf.
Ara||tion, s. piojning. -tory, a. ha-
raude till akerbruk.
Arbalist, S. armbost.
Arbi||ter, s. skiljesroan, god man.
-trable, a. egenvillig; oinskrankt.
-tragC, S. en skiljemans dom. -tra-
riness, s. egenmaktighet. -trarious,
a. egenraaktig. -trary, a. oinskrankt ;
despotisk, godtycklig. -trate, v. n.
doma efter godtflniiande ; afgora. -tra-
tion, *. dom. utslag. -trator, s.
skiljesman.
Arboreous, a. tradaktig.
Areotic
Arboret, s. buske.
Arbour, 8. lusthus af vaxande ISftrad ,
lofhvalf.
Arbu|jscle, *. buske. -stine, a.
buskartad. -te, S. smultrontrad, ju-
dekersbar.
Arc, 8. bSge; cirkelskaming, segment.
Arcade, S. arkad.
Arcanum, s. okandt lakemedel.
Arch, s. hvalf, hvalfbage. -, V. a.
hvalfva, bygga hvalf. -, a. (i sam-
mansattn.) stor, ertz, elak. -angel,
8. erkeangel, ofverangel. -bishop, 8.
erkebiskop. -bishoprick, s. erke-
biskopsd6me, erkestift. -ducllCSS, S.
erkehertiginna. -duke, *. erkehertig.
-dukedom, s. erkehertigdSme.
Arched, a. hvaifd.
Archer, s. btgskytt. -y, s. bigskjut-
Arclietype, S. urbild. [ning.
Archiepiscopal, a. erkebiskoplig.
Architect, 8. arkitekt, byggmastare.
iT6, a. som tillhor byggningskonsten.
Tire, 8. byggningskonst.
Archives, *. pi. arkiv. -Tlst, i.
arkivarie.
Archminister, s. premierminister.
Archness, a. ondska, skalkaktighet.
Archpriest, s. prost.
Archwise, ad. i hvalf-form.
Ari'iitatioil, s. inskrankning ; samman-
tryckning. -tic, a. nordlig.
Arcua||te, v. a. boja , hvalfva. -, a.
hvaifd. -tion, S. krokning, hvalfning.
Arcnbalister, S. armboatskytt.
Ard|jenCJ', *. hetta, haftishet, ifver.
-ent, a. bet, haftig, ifrig. -Or, 8.
ifver, haftighet, passion, -ultj , s.
hojd; svSrighet. -UOUS, a. svar;
modosam; hog. -UOUSnOSS, S. sva-
righet ; triigenhet.
Are, v. a. pioja.
Area, S. Cppen plata; yta.
Aread, Arced, v. a. rSda, varna.
ArCCk, a. rokaude, Sngande.
Are||faction, a. torkning. -fy, v. a.
torka. -naceOUS, -IlOSO, a. san-
dig. -nnlous, a. full med smSsand.
Areo nieler, s. luftmatare. -tic, a.
svettdrifvande.
Argent
Argent, a. silfverfargad. -atioil, *.
fdrsilfring. -ilie, a. hvit, silfver-.
-ry, 8. silfverkSrl.
Argil, s. krukmakarlera. -laCCOHS,
-lOUS, a. leraktig.
Argue, V. a. & n. strida, disputera,
motsaga ; bevisa ; resonera. r , *.
som disputerar etc.
Argument, s. argument, bevis ; inne-
hSll. -ill, a. bevisande. -ation, *.
bevisning ; resonering. atiVO , <t.
Bfvertygande, bevisande. -ize, V. n.
disputera.
Argute, a. spetsfundig, skarpsinnig.
-11CSS, *. skarpsinnigrliet, klyftighet.
Aria, s. aria, melodi.
Arid, a. torr, fortorkad. -ity, S. torr-
het, torka.
Arietate, v. n. stSngas, status.
Aright, cul. rfitf, i ordning; val ; rik-
tigt; just.
Ariolation, s. forutsagelse, spSdoms-
konst. [yppa gig.
Arise, v. n. stiga upp; uppkomma,
AristOCra||Cy, *. aristokrati. -t, .
aristokrat. -tic, -tical , a. aristo-
kratisk.
Arithmetic, s. raknekonst. -al, a.
aritmetisk. -ian , 8. raknemastare.
Ark, s. ark.
Arm, 8. arm; stor gren ; arm afen sjo
ell. flod; * styrka. arms, pi. vapen.
, V. a. viipna , utrusta. , V. n.
rusta sip till krig. -ada, S. flotta.
ailient, 8. sjorustning ; krigsrust-
ning. -amentary, s. tygims. -attire,
0. harnesk, rustning. -Chair, 8.
lanstol.
Armenytal, -tine, a. som tiiibsr en
boskapshjord.
Aringailllt, a. klen, forsvagad; slan-
ArillilOle, S. armhftla. (kig.
Arnii ferous, -gerous, a. bevarad.
ng, 8. bevapnande, rustning. pO-
tence, s. krigsmakt. -potent, a.
m&ktig i krig, tapper. -Stice, . va-
penhvila, stillestSnd.
Arilllot, s. armband.
Arm||orer, -monrer, s. vapensmed.
-Orial, a. horande till vapen. -, *.
Englisch-Swedish Diet.
Arrogate
17
vapenbok. -Orist, *. som forstSr
herakliken. -Dry, S. adlig skold,
heraldik ; tyghus, rustkainmare. Olir,
*. rustning, harnesk. -OUrbearcr,
S. vapendragare.
Armpit, s. armhSla.
Army, *. krigshSr, armc.
Aroinailtic, a. aromatisk. -tiCS, S.
pi. kryddor. -ti/e, V. a. krydda.
Around, pr. & ad. omkring, rundt
omkring.
Arouse, V. a. vicka, uppvacka, upp-
ArOW, ad. i en rad. [rauntra.
Aroj'llt, i. bort! undan!
ArqnebnjjSe, S. bossa med hjullSs;
skrSbSssa. -sier, s. bosseskytt.
Arrack, s. arack.
Arraign, V. a. anklaga, sStta i ord-
ning. -ment, s. stamning, ankla-
gelse.
Arraimeilt, S. klSdning, kladsel.
Arrange, V. a. satta i ordning, bring*
i skick. -ment, ,9. anordning, in-
rattning, ordning, ffirlikning.
Arrant, a. stor; ertz-, erke-. - knave,
illistig skSlm.
Arras, *. tapet, tapetsering.
Array, 8. kladning; ordning. -, V. a.
klfida, utrusta; stalla i ordning.
Arrear, ad. efterlt. -, -age, . Ster-
stod af en skuld.
ArreCt, a. rak, rat; uppmarksam.
ArreptitiOUS, a. undandragen, frSn-
ryckt.
Arrest, . arrest; beslag. -, V. a.
arrestera, fasthllla; hindra.
Arret, 8. doin, utslag.
Arride, V. n. skratta, smSle 8t.
Arriere, *. eftertropp.ir. -ban, s.
adelsfanan. -fee, -fief, s. under-
l&n. -guard, 9. arriergarde.
Arrighted, a. forbsttrad.
Arrisidll, S. Stloje, begabbori.
Arri||val, *. ankomst. -vanco, .
frammande, siillskap p,1 besok. -VO,
t>. n. anlanda, ankomma, hinna till.
Arrode, v. a. gnaga, frata.
Arroygance, -gancy, s. formatenbet,
hogmod, inbilskhet. -gant, a. in-
bilsk, hSgmodig. -gate, v. a. till-
3
18 Arrogation
valla sig; h5gmodas. -gatlOll , 8.
tillvSllning.
ArrOSion, s. fr&tning, gnagning.
Arrow, s. pil. -y, a. bestSende af
pilar ; hvass sora en pil.
Arse, *. satet, andan.
Arsenal, S. tyghus, arsenal.
Arsenic, s. arsenik.
Art, s. konst, kunskap ; handtverk.
Artemisia, s. grabo.
Artery, s. puisSder.
Artful, a. konstig; skicklig, listig.
-neSS, S. skicklighet, list.
Arthri||tic, -tical, a. giktaktig. -tis,
s. gikt.
Artichoke, S. artskocka.
Arti u clC, s. artikel, led, hufvudpunkt ;
del (af en skrift etc.); sak. -, V. a.
uppsatta ell. afsluta kontrakt ; uppsatta
vissa artiklar. -CUlate, V. a. tyd-
ligen uttala orden ; gora vilkor. -CU-
lately, ad. tydiigen. -culation,
8. ledgSng; ordens sammansattning.
flee , s. konst ; bedrfigeri , svek.
-fleer, S. handtverkare , konstnar;
pSfinnare. -flcial, a. konstig, konst-
lad. -flcialliess, S. konstrikhet,
konst. -llcious, a. konstig.
Artillery, s. artilleri.
Art||isan, S. handtverkare, konstnar.
-1st, 8. konstnar. -ICSS, a. okonst-
lad; beskedlig.
Artuate, V. a. slita led fr2n led.
ArundineOUS, a. rSrbevaxt.
As, ad. & C. sasom, som; likasS; ef-
ter. - for, angSende. - soon -,
so snart som. [vindt.
Ascannce, Ascaunt, ad. tvarsfore,
Ascend, v. n. stiga upp, gS upp. -,
V. a. bestiga. -able, a. som kan
bestigas. -ant, 8. hojd, BfverlSgsen-
het. , O. uppstigande; ofverlairrcn.
-ency, S. ofverlSgsenhet, inflytelse.
Ascension, S. uppstigande; hiinmels-
ffird. -day, s. Christi himmelsfardsdag.
Ascent, s. hojd; stigande i hojden.
Ascertain, v. a. Rirvissa, stadfSsta,
bekrafta; bestamma. -meilt, 8. viss
regel; fursakran, bekraftelse.
Ascetic, a. uppbyggelig. -, s. eremit.
Assailant
Ascitic, a. vattensiktig.
Ascri liable, a. tiiiskriflig. -be, v. a.
tillskrifva. -ptioil, s. tillskrifvande.
-ptitioUS, a. tillskrifven.
Ash, s. ask (trad).
Ashame, V. a. gora flat, -d, a. flat;
forvirrad.
Ashes, S. pi. aska. [sten.
Ashlar, S. stor huggen sten, bruten
Ashore, ad. i land; pS strandcn.
Ashllpan, s. askrum. -Wednesday,
,<t. askonsdag. y, a. askig, askgrS.
Aside, ad. pS sida, afsides.
Asinary, Asinine, a. Ssneaktig.
Ask, t). a. begara, aska, fordra ; frSga.
Askance, Askauuce, Ask aunt, ad.
tvarsfore, snedt, St sidan; skcft.
Asker, s. frSgare; vattenodla.
Askew, ad. skeft; tvarsfdre.
Asking, s. frSgan, begaran.
Aslant, ad. pa sned; pd en sida.
Asleep, ad. sofvandc, i somn ; doinnad
(om foten).
Aslope, ad. tvarsfore, sluttande.
Asp, s. esping (orm); asp (poppel).
Asparagus, s. spams.
Aspect, S. aspekt, utsecnde, min ; Ssyn.
-, V. a. beskSda, betrakta. -ion, s.
beskSdning; syn, anblick.
Aspen, s. asp.
Asper, a. skroflig, ojemn. -ate, v. a.
gora skroflig, ojemn. ity, S. ojemn-
het, skarphet, grofhet; stranghet. -Iia-
tion, s. forakt. -OUS, a. straf,
ojemn ; strang. S6, V. a. best&nka ;
* skymfa, smSda. -sioil, *. bestank-
ning ; * smiidtlse, fortal.
Asphodel, *. asfodillrot.
Aspic, a. esping (orm).
Aspirjjant, S. ansokare, kandidat. -ate,
V. a. uttala med starkt ljud. -, 6\
skarp accent. ation, S. skarpt ut-
tal ; * ifrig 6nskan ; triingtan. -0, V.
n. blSsa pS; efterstrafva. -emeilt,
S. efterstrafvande, StrS.
Asportation, *. bortforning.
Asquint, ad. St sidan, snedt.
ASS, s. Ssna ; * dumlmfvud.
Assail, V. a. anfalla, angrip*. -ant,
S. angripare.
Assassin
Assassin, S. ISnmordare. -ate, V. a.
ISnmorda. -atiOD, s. lonmord.
Assation, s. stekning.
Assault, S. anfall, storm, angrepp. -,
V. d. anfalla, angripa, bestorma.
Assay, *. fors6k, prof. -, V. a. for-
soka, probcra. er, S. myntproberare.
AsstM-ii ranee, s. forsakring. -re, v.
a. fOrsiikra. -tion, S. forvarfvande.
. .?. sanunanfogning, sam-
ling; forsamling. ble, V. a. f5r-
samla. -, v. n. komnaa tillsammans,
samlas. -blj', 8. forsamling, samling,
assemble.
Assent, s. sarntycke, bifall. -, v. n.
samtycka, bifalla, gilla. -atioil, s.
samtycke ; smicker ; artighet. ator,
8. smickrare. atory, a. smickrande.
-er, *. som ger brfall. -ment, S.
samtycke, bevillning, bifall.
Assert, V. a. pasta, forfakta, fSrsvara,
bevisa. -ion, #. pastSende, bekraf-
telse. -i?C, a. bekraftande; befal-
lande. -OF, *. fSrsvarare. -Ory, a.
bejakande.
AsserYf, V. a. bistS, understfld*.
Assess, V. a. taxera ; beskatta. -able.
a. gkattskyldig. -ion, 8. bistaml.
-ment, . Uxering; beskattning. -OF,
S. assessor, bUittare ; taxcringsman.
Assets, 8. pi. efterlemnad egendom,
hvarmed skuld skall bctalas.
Assever, -ate, V. a. forsakra, betyga,
bekrafta. -ation, a. hogtidlig be-
kr5f:
Assidu ity, 3. tragenhet, flit, ofSrtrnten-
bet. -OUS, a. tragen; flitig. -OOSly,
od. traget, flitigt.
Assign, v. a. nppdraga, bestamma ; be-
fullmaktiga; anvisa. -atlOIl, 8. in-
visning, anvuning, assignation. CC,
*.fullmaktig. -6F, 8. anvisare. -ment,
. nppdragande, anmodan.
Assimilate, v. a. gdra lika, likna.
-teness, *. Hkhet. -tion, a. brin-
gande till likformighet.
Assimn ,late, t;. a. forstaila sig, iStsa.
-latlon, s. forstfiUning.
Assist, v. a. bista, hjelpa. -, V. n.
bi vista. -ance, s. hjelp, bistind.
Astrictive
19
-ant, 8. hjelpare ; medhjelpare. -, a.
hjelpande.
Assize, a. session; jury; forordning;
taxering, taxa. -, v. a. faststalla,
anordna ; taxera. -r, *. justerare.
sOCia^ble, a. nmgangsam. -te, S.
bolagsman, kamrat. , o. forbunden.
-, V. a. taga sallskip; bifoga. -, V.
n. ingS bolag nied; forena gig. tion,
8. forening, forbund, bolags ingSende ;
handelssallskap ; forbund.
AS80n||ance, 8. lika Ijud; rim. -ant,
a. likljudande; rimmande.
Assort, v. a. sortera ; utsSka. -ment,
8. sortering ; sortement.
Assuage, V. a. roildra; lindra, till-
fredsstalla, blidka ; stilla. -ment, s.
mildring, lindring.
Assnasire, a. Hndrande, mildrande.
Assue faction, s. tillvkning; vana.
tude, s. vana, plagsed.
Assume, V. a. &n. antaga, Staga sig;
tillegna gig, tillvfill.i
Assumpt, s. orattraatigt tillvallande.
-ion, *. Stagande, antagande; Jung-
fru Marie himrnelsfard. -ive, a. for-
ntsatt.
A SMI ranee, *. trygghet, visshet ;
oblyghet ; sakerhet; assekurans. re,
V. a. forsakra, ftJrvissa. -redly, ad.
visserligen, ofelbart. -redness, 8.
visshet, sakerhet -rer, 8. fSrsakrare,
assnradOr.
Aster, 8. stjernblomma, aster.
Asterisk, s. liten stjerna (i bdcker).
Asterism, s. konstellation, stjembild.
Astern, ad. T. akterifrin, akterom.
Asthma, s. andtappa.
Astipula te, v. a. bevilja, samtycka.
tion, s. oTverenskommelse.
Vstoil isll, W. O. fSnrana, fSrfara. -ment,
8. forv.ining, bestortning.
Astound, v. a. dofra.
Astraddle, ad. grensle.
Astral, a. stjemlik, stjernig.
Astray, ad. vibe.
Astrift, v. a. samtnandraga. -Ion,
8. sauimantryckning, sammandragnirig.
-ive, a. gaiumandragande, forstop-
pande.
3'
20
Astride
Astride, ad. grensle.
Astrillge, V. a. sammandraga, R5r-
stoppa. HCy, S. saminandragande
egenskap, forstoppning. -nt, a. kiirf,
saromandragande. -r, *. falkenerare.
Astro]|loger, -Ionian, a. astroiog,
stjerntydare. -logical, a. astrolo-
gisk. -logy, s. astrologi, stjerntyd-
ning. 11 Oilier, s. astronom, stjern-
kunnig. -nOUHCal, a. astronomisk.
-nomy, S. astronomi, stjernkunnig-
Astun, v. a. dafva. [het.
Astute, a. listig, slug.
Asunder, ad. sender, Stskils.
Asylum, s. fristad, tillflyktsort.
Asymmetry, S. brist p3 symmetri.
At, prp. i, hos, vid, pS, for, till etc.
- home, hemma. - all, ens, alldeles.
Atchievi', s. Achieve.
Ate, imp. af to eat.
Atheism, s. ateisteri, gudsfornekande.
-St, S. ateist. -stical, a. ateistisk.
Athirst, a. torstig.
Athle||tC, . kampe, faktare. -tic, a.
kampalik, stark. [snedt, fSrryckt.
Athwart, ad. tvars Sfver, tvarsigenora ;
Atilt, ad. lutande, pS hallningen.
Atlas, f>. atlas (saniling af landkartor) ;
ett slags sidentyg.
AtmOSphe re, s. atmosfer, dunstkrets.
-rical, O. atmosferisk.
Atom, s. atom, solgrand.
Aton||e, V. a. fSrsona, blidka, ersltta.
CHH'llt, 8. fiJrsoning, ersattning.
-1C, a. (Brslappad, kraftlSs. -y, .
slapphet, slakhet.
Atop, ad. i toppen, ofvanpS.
Aim hilarious, a. galHJuk, melan-
kolisk. -bilariousncss, ft. mciaii-
koli, svSrmodighet. -mental, -men
toils, a. svart som black.
A1 ni clous, a. hisklig, skandlig. -City,
*. gruflighet, grymhet.
Atrophy, S. trSnsjuka, tvinsot.
Attach, V. a. gripa, arrestera; seqve-
strera ; vinna nSgon pS gin sida.
-mciit, g. tillgifvenhet, aktning;
h&ktning, arrest; qvaistad.
Attack, . anfall, storm. , V. a. an-
gripa, anfalla.
Attrahent
At ta?en, . orre, orrhSna.
Attain, V. a. traffa, hinna upp, erni
able, a. upphinnelig; som man kan
n5. der, *. dfverbevisning ; skam-
flSck; anklagelse. -ment, *. erhl-
lande; talang.
Attaint, 8. skamflack. -, V. a. ffir.
vinna till ett brott; besmitta , flacka.
-mcnt, 5. 8fverbevisning ; skynif.
-ure, S. skamflack, skymf; smitta.
Attaillinate, V. a. beflacka, forderfva.
Attemper, V. a. temperera, mildra ;
passa tillsammans. ate, V. a. bringa
i behSrig proportion.
Attempt, S. foretag; anfall; fSrsok.
, v. a. foretaga, forsoka. able, a.
blottstalld for anfall. -er, S. frestare,
angripare.
Attend, v. a. &n. gifva akt pS, HPP-
marksamt Shora; tjena ; uppvakta;
bivista; vanta. -ance, 8. uppasn-
ning, betjening, uppvaktning. -ant,
8. tjenare, som uppvaktar etc. , a.
underlydande. -r, *. fSljeslagare,
kamrat.
Attent, a. uppmarksam, aktsam. -ate,
8. olagligt tilltag. -ion, S. uppmark-
sarnhet. -ive, a. uppmarksam. -ive-
ly, ad. uppmarksamt. -iveness, 9.
uppmiirksamhet (pS nagot).
At1< l niia|ite, V. a. fortunna; fSriuinska.
-tion, s. fortunning.
Attr, *. etter.
Atteratc, V. a. forbruka, f3rn5ta.
Atterration, s. upplandning.
Attest, V. a. betyga, bevittna. -ation,
8. betyg; bevittnande. -6r, S. vittne.
AttigUOUS, a. nSrgransande, vidrorande.
Attinge, v. a. latt vidrSra.
Attire, *. prydnad; klader. -, V. a.
pryda, utstoffera, pSklada.
Attitude, S. stiillning, attitud.
Attollent, a. upplyftande.
Attorney, s. fullinaktig, prokurator,
advokat. -, V. n. vara prokurator ell.
fullmaktig.
Attract, V. a. draga till slg; locka,
ofvertala. -ion, S. dragningskraft ;
lockning. -i?e, Attrahent, a. dr-
gande; lockande, retande.
Attrap
Attrap, V. a. pSklada, smycka.
A tt rectal ion, S. handterande.
Attribute, s. egenskap ; symbol, kan-
netecken, attribut; godt rykte. -, V.
a. tillagga ; tillskrifva, tillegna. -tion,
S. tillpgnande ; anmodan.
At trite, a. afnott, sliten, utsliten.
-ttoll, a. gnuggning; ndtning; Su-
per af fruktan for straff.
Attune, v. a. stamina (ett instrum.).
A twain, ad. i tu, i sender.
At ween, Adwixt, ad. & prp. emel-
Auburn, a. morkbrun. [Ian.
Auction, S. auktion. , V. a. salja
pa auktion. -CCF, 8. auktionist.
Ancupatioil, S. fSgelfange.
AudacijjOUS, a. djerf, oforvagen, till-
tagsen. -OUSI1CSS, S. ofSrskamdhet,
djerfhet. -ty, 8. dristighet, tilltag-
senhet.
Audi Me, a. hCrbar, hdgljud. -ence,
t. gehor ; audiens ; auditorium. eilt,
s. horare, Shorare.
Audit, . rakningars granskning. -, V.
a. afsluta (en rakning) ; afhora. -ion,
*. fb'rhor, Shorande. -OF, *. Shorare ;
reviser. -Ofy, . auditorium, aana.
ling af Shorare.
Auf, s. narr.
Anger, *. nafvare, borr.
Aught, pron. nSgot.
Augment, s. tillv&xt, fOrokning. -, V.
a. foroka. -, v. 11. okas, tilltaga.
-ation, . forokning, tillvaxt, for-
storing. -atifC, a. forokande.
Augur, S. augur; spSman, teckentydare.
-y, *. spSdom efter f3glars flygt.
August, *. Augustl, skdrdemSnad. -,
a. majestatlig, stor, kunglig.
Aulic, a. hofvet tillhiirande.
Aulu, 8. fransk aln.
Aum, Aume, s. Sm.
Aunt, *. faster, moster.
Auri||CUla, . aurikelvifva , bjornSra.
-Cular, a. hdrande till 8rat; * hem-
lig. -ferOUS, a. guldforande. -ga-
tion, s. korning.
Aurora , s. morgonrodnad , gryning.
borealis, norrsken.
Ausuijjce, s. spSdom af fSglars flygt;
Avenger 21
beskydd, ynnest, inflytande. -cious,
O. lycklig, gynnande. -ciOUSnCSS,
8. ynnest, lycka.
Auster, s. sunnanvind.
Austerjje, a. hSrd, string, sur, tvar.
-ClieSS, -it)', . hSrdhet, stranghet ;
grymhet, strangt lefnadssatt.
Austrj'al, -ine, a. sydlig, i soder.
Authentic, -al, a. trovardig, vittnes-
gill. -alness, S. trovardighet. -ate,
V. a. dokumentera, bevisa. -ation,
S. stadfastelse.
Author, s. upphofsman, Tdrfattare, skrift-
stallare. -itatire, a. som bar au-
toritet, myndig. -itativenCSS, *.
trovardighet; myndighet. -ity, S.
autoritet, myndighet, laga makt; akt-
ning; privilegium. -i/ation, S. be-
fullmaktigande ; anseende. -izC, V. a.
befullmaktiga ; bekrafta.
Antojjcrate, s. sjeifherrskare. -crasy,
s. envSldsmakt. -graphical, a.
egenhandigt skrifven. -graphy, s.
egenhandig skrift, dokument. -lliati-
Cal, -matons, a. sjelfrSrlig, auto-
matisk. -mat Oil, s. raaskin som
rSres af sig sjelf ; automat. -IlOmy,
*. sjelfvilja. -DSy, S. ogonskenligt
bevis.
Autumn, *. host, -al, a. hdstlig.
Auxilijjar, -atory, a. & s. bjelpande,
bistSende; hjelpare. -aries, S. pi.
lijelptroppar.
Avail, 8. vinst, fSnlel. -, V. a. hjel-
pa, gagna, befordra; begagna sis af.
-able, a. nyttig, verksam. -able-
ness, 8. anvandbarhet, tjenlighet.
-lliont, 8. nyttighet.
Avalanche, S. lavin, snSras.
Avale, v. a. slappa; sanka. -, V. n.
sjunka, falla.
Avarii.ce, s. girighet, snalhet. -Cious,
a. girig, Mi.il. -CiOUSneSB, a. gi-
righet.
Avast, int. hall! stilla! stopp!
A vaunt, int. undan! bortl
Avel, V. O. bortrifva, rycka bort.
Avemary, s. Ave Maria.
Avenge, V. a. hamna. -niCIlt , S.
straff, h&mnd. -r, s. hAmnare.
22
Avens
, S. pi. Avent, *. benediktrot.
Avenue, *. tillgSng; alle.
Aver, V. a. bejaka, bekrafta, fdrsakra.
Aver, 8. dragkreatur.
Average, S. lika delning, jemnlikhet ;
averi, sjoskada; okedagsverke, dags-
verke. upon an , efter medeltalet.
-price, S. medelpris. Ijakande.
Averment, 8. bevis; bekraftelse, be-
Averruncate, v. a. utrota.
Avers||ation, S. afsky, vedervilja. -6,
a. obenagen, motstrafvig, ogen. CllCSS,
-ion, S. motvilja, afsky.
Avert, V. a. afhanda, aflagsna.
A very, *. hafrebod.
Aviary, s. fSgelbur. [a. snSl, nisk.
Avid]|ity, S. snSlhet, glupskhet. -uloilS,
Avize, V. a. rSda, tillstyrka.
Avocado, s. lagertrad.
AvOCa||te, V. a. afvanda, bortkalla.
-tion, *. bortkallelse, hinder.
Avoid, V. n. & a. undvika, undfly, und-
komina; upphafva, tillintetgora ; bort-
fora. -able, a. undviklig. -ailCC,
S. flykt, undvikande; vakans; Iter-
kallelse. -less, a. oundviklig.
Avolntion, S. flygt, bortflygt.
AvOUCh, s. forklaring; bekraftelse. -,
V. a. bevisa, betyga ; erkanna. -ttient,
S. bekraftelse.
AVOW, V. a. tillsta, erkanna; pastS ,
betyga. able , a. som kan erkan-
nas. -al, s. tillstSende, intygande,
forklaring. -edly, ad. offcntligcn.
-CO, s. kyrkopatron. -ry, S. f3r-
varsskrift.
Avulsion, s. franryckning.
Await, V. n. vanla pa; afvakta , af-
bid.i. -, s. bnkliall.
Awake, a. vaken, niuntcr. -, -n, V. a.
vacka. , V. n. vakna, fara upp.
Award, a. dom, utslag, goda mans ut-
sago. -, V. a. doma, afgOra. -er, S.
domare, skiljeman.
Aware, a. forsigtig, varsam. -, V. n.
vara varsam, akta sig.
A warn, v. a. varna.
Away, ad. bort, undan.
Awe, S. fruktan, vordnad. -, V. a.
injaga fruktan.
Backstairs
Aweary, a. trott.
Aweigh, ad. upp och ned.
Awful, a. fruktansvard ; vordnadsvSrd;
fflrskracklig. -ness, S. fdrskracklig-
het; hogtidlighet.
Awhile, ad. en tid, nagon tid.
Awkward, a. oskicklig, ovig; tSlpak-
tig, ohoflig.
Awl, a. syl, pryl.
AwleSS, a. ohoflig, formaten.
Awm, s. S.m, fat.
Awn, s. agn pS ax.
Awork, -ing, ad. i arbete, arbetande.
Awry, a. vriden, sned, forvand. -, ad.
p8 sned. to look -, skela.
Axiom, S. axiom, sats som ej behofver
Axis, S. axel. [bevis.
Axle, -tree, s. axel, hjulaxel.
Ay, ad. ja, jo. -, int. aji
Aye, ad. for aiitid, evigt. -green, *.
taklok.
Azure, a. himmelsblS, hcigblL
B.
Baa, 8. brfikning. -, v. n. braka.
Babble, 8. sladder. -, V. n. bjabba,
sladdra, sqvallra. r, S. pratmakare.
Bab||e, 8. spadt barn; docka. -6ry,
*. barnslighet. -ish, a. barnslig.
BabOOlI, S. babian.
Baby, s. litet barn; docka. -hood,
Bac, . prSm. (8. barndom.
Bacchanals, S. pi. fest till Bacclii ara.
Bachelor, s. licentiat; untrkarl. -ship,
S. licentiategrad ; ungkarlsstSnd.
Back, s. rygg, bakdel, baksida. -, ad.
tillbaka. -, V. a. stiga till hast, rida ;
understSda, bistS. -basket, . rygg-
korg, dragkorg. -bite, t;. a. bnktala,
fSrtala. -biter, *. fortalare. -bone,
8. ryggrad. -door, *. bakport.
-friend, *. faisk van. -gammon,
8. triktrak ; brSdspel. -room, 8. bak-
stuga. -Side, 8. baksida, rygg, bak,
satet. -Slide, V. n. blifva affallig
(fran religion); halka. -slider, s.
affalling. -Stairs, S. fl. baktrappa.
Backward
a. ogerna, ovillig, trog, for-
sumlig. -, V. a. upphSlla, hindra.
-ward, -wards, ad. bakianges,
tillbaka, baktill, bakpS. -WOUlltl,
V. a. fortala, baktala.
Bacon, S. speck, rokt flask.
Bad, a. elak, ond ; dalig, skadlig, osund ;
olycklig. -ly, ad. argt. -ness, *.
ondska, elakhet.
Badge, s. tecken, kannemarke. -, V.
a. beteckna, utmarka.
Badger, S. grafsvin; kornjude, hokare.
, V. a. forvirra ; plSga, martera.
Badian, S. stjernanis.
Baffle, S. nederlag, motgang. -, V. a.
draga vid niisan, forvirra ; bedraga.
Bag, *. pase, sack, pung. -, V. a.
gtoppa i en sack. -, V. n. svalla,
blifva uppblast.
Bagatelle, . lappri, lapprissak.
Baggage, . saker, tross, snarta ; lider-
lig qvinna.
Bagging, s. packduk, packvaf.
Bairn io, s. badhus.
Basrpipe, S. sackpipa.
Hail, 8. borgesman, borgen. , V. a. lie-
fria genora borgen, ansvara for. able,
O. som genom borgen kan sattas i fri-
het. age, 8. ratt, amtmanskap; af-
gift For kopmansvaror. iff, 8. amt-
man, byfogde. -iwic, 8. fogderi,
amtniaiii jurisdiktion.
Bait, .1. bete, agn, lockmat; frestelse.
-, V. a. beta, satta agn pi en krok,
locka; reta; taga forfriskning p8 re-
Baize, x. boj, flanell (ylletyg). [san.
Bake, V. a. baka. -house, #. bagcri.
-r, 8. bapare. -rlogged, a. kobent.
Balance, . vSg, vlgskSl, jemnvigt. -,
V. a. & n. vaga, hSlla i jemnvigt,
uppvaga ; vara villrSdig; saldera, af-
sluta (en riikning).
Balcony, s. altan, balkon.
Bald, a. kal, skallig, bar.
Baldachin, S. baldakin, himmel.
Balderdash, s. galimatias, mischmasli.
, V. a. manga.
Baldness, s. skallighet; lag skrifart.
Baldric, s. gehSng, balte; djnrkretsen.
Bale, s. bal, packe; bedrofvelse, gorg.
Bankrupt
23
-, V. a. inbalera, packa in. -ful,
a. bedrofvad, bckymrad, sorglig.
Balk, s. bjalke; vanheder; misslyckadt
foretag ; skada ; oplojd jord mellan
akrar. -, v. a. TdrbigS, gora narr af,
besvika. -, v. n. strida emot.
Ball, *. boll; bal, dansgille; (of the
eye) ogonsten. -ad, s. ballad; gat-
visa, -ast, S. ballast. -, V. a. in-
taga ballast. -OOn, S. ballong. -Ot,
S. valkula, lottkula. -, V. a. ballo-
tera, lotta med kulor.
Balm, *. balsam ; krusmynta. -, V. a.
balsamera ; lindra, trosta. }', a. bal-
samisk ; lindrande, helande.
Balneajjry, s. badstuga. -tion, s.
badning. -torj", O. som tillhor bad-
ning. [balsami.sk.
Balsam, S. balsam (salva). -ic, a.
Balustrade, s. baliustrad.
l>aill, S. narri, hokuspokus.
Baml)00, S. bamburSr.
Bamboozle, V. a. bedraga, narra.
Ban, s. allman kungorelse ; bann, bann-
lysning, forbannelse. , V. a. for-
banna.
Band, s. band, bindel; balskrage; trupp,
sallskap. -, V. a. binda , omlinda ,
hopsatnla. age, S. bindel, forband.
-bOX, 8. liten tnnn aska ell. iSda.
-Olet, S. list pi en pelare.
Bandit, S. bandit, stratrofvare.
Bandog, s. bandhund.
Bandoleers, s. pi. bantier.
Bandrol, ,*. ftagga, vimpel.
Bandy, . saitrs. -, v. a. sl.t hit
och dit; drifva ; utbyta. -, V. n.
s&lla. sig tillbopa; disputera.
Bane, S. d6d, undergSng; Tdrgift. -,
V. O. fSrgifva. -ful , O. giftig, for-
derflig. -fnlnCSS, s. giftighet, for-
derflighet.
Bang, s. slag, slang. -, V. a. banka,
Haitian, s. morgondragt. [sl3.
Banish, v. O. landsRSrvisa , fordrifva.
-ment, 8. landsforvisning.
Bank, 8. strand; vail, fordamning; rod-
darbSnk; vexelbank ; sandbank, -bill,
8. bankosedel. -er, 8. vexelhand-
lare, bankor. -rnpt, a. bankrult
24 Bankruptcy
-, S. bankruttor. -, V. a. gora bank-
rutt. -ruptcy, s. bankrutt.
Banner, S. baner, standar. -Ct, a.
riddare aom for en fana ; liten fana.
Baunitioil, S. fdrvisning, relegation.
BannOCk, s. hafrckaka.
Banns, S. pi. lysning for brudfolk.
Banquet, s. stort gastabud, kalas. -,
V. n. kalasa, lefva yppigt. -tet, S.
rucklare, vallusting.
Banter, S. skamt, stickord, narri. -,
V. a. gora narr af, fcirlojliga, gackas.
er, 5. gyekelmakare.
Bantling, S. barn, dibarn.
Baptism, 8. dop, dopelse. -1st, a.
dopare ; anabaptist, -istery, a. dop-
funt. -ize, v. a. dopa. -izer, m.
dopare.
Bar, s. stSng ; bom ofver en vag ; rigel ;
skank, disk; spak, handspik ; stallet
der advokaterna sitta ; skranket vid
domstolen ; taktstreck (i rausik) ; * hin-
der, motstSnd. -, V. a. tillbomraa;
tillstanga, utesluta , * hindra.
Barb, a. skiigg; barb (fisk); hulling;
hast fran Barbariet. -, V. a. raka;
anlagga en hast rustningen; forse en pil
mod hullingar. -arian, a. barbar.
, a. vild , grym, babarisk. aric,
a. frammande, utlandsk. -arisni, S.
fel emot sprakets renhet , barbarism ;
grymhet. arity, S. barbari, omensk-
lighet, grymhet. -arous, a. barba-
risk, omensklig, vild. -arously, ad.
rStt, grymt. -ecue, 8. svin helstekt
pa indianskt satt. -, V. a. steka ett
svin belt p3 en gSng. ed, a. skiig-
gig ; vapnad ; forsedd med hullingar.
-el, a. barbfisk. -6r, 8. barberare,
rakare. -, V. a. raka, frisera.
Barberry, . berberisbar.
Barbican, Barbacan, s. vakttorn.
Bard, s. bard, heroisk skald.
Bare, a. bar, naken, blott; slat, kal ;
fattig ; okonstlad. -filCed, a. * oblyg,
oforskamt, skamlos. -fact'dness, .9.
olorskanidhet , skamlosbet. -foot,
-footed, a. barfota. -ly, ad. bara,
endast, blott. -IH'SS, *. nakenhet,
fattigdom, magerhet.
Bashfulness
Barful, O. besvarlig.
Bargain, s. kop, handel, kopkontrakt,
ackord. -, V. n. kopslaga, pruta,
sluta kop. 66, 8. kopare. er, s.
saljare.
Barge, S. lustskepp, stor bat; slup,
pram, -man, S. bStsman, roddare.
Bark, a. bark; litet fartyg, slup. -,
V. a. barka. , V. n. skalla, bjebba,
skrika. -y, a. forsedd med bark.
Barkeeper, *. krogvard.
Barley, a. korn, bjugg.
Barm, S. jast; berma.
Barn, s. lada; barn.
Barometer, s. barometer.
Baron, 8. baron, friherre. -age, S.
baronskap , friherrevardighet , baroni.
6SS, S. baronessa. et, 8. baronet.
y, S. baroni.
Barracan, S. berkan (ett groft tyg).
Barrack, s. barack, kasern.
Barras, s. packduk.
Barra||tor, s. graimakare. -try, *.
bedrageri, underslef.
Barrel, S. fat, tunna ; pipan i ett skjut-
gev&r; fjaderhuset i ett ur. -, V. a.
fylla i tunnor, paoka i tunnor.
Barren, a. ofruktbar, torr, mager.
-ness, *. ofruktbarhet, oformogenhet ;
torrhet. -Spirited, a. andefattig.
Barricade, S. barrikad, fdrskansniug,
bom ; * hinder. , V. a. forskansa,
tillstanga; 'hindra. [fastning; grans.
Barrier, 8. skrank, slagbom ; grans.
Barrister, S. advokat, prokurator.
BarrOW, S. bar, skottkarra; attehog.
Barse, s. aborre (fisk.)
Barter, v. a. byta, tuska. -ing, s.
byteshandel, byte.
Barton, a. ladugard.
Base, a. bas, grund; bas (i musiken).
-, a. lag, gemen, nedrig ; falsk, oadel ;
iSg , allvarsam (orn toner). , v. a.
forminska; * nedsatta. -less, a.
grundlos. -ment, a. basis, funda-
ment. -11 CSS, a. nedrighet; feghet.
-viol, a. basfiol.
Bash, V. n. blygas. -fnl, a. blyg,
blygsam, sedig. -flllnCSS, a. blyg-
samliet, arbarhet, blygd.
Basil
Basil, S. basilika (ort). -, V. O. hvassa.
-isk, s. basilisk.
Basin, s. fat, backen; darom ; skepps-
Basis, s. bas, grand, [docka.
Bask, V. a. sola. -, v. n. sola sig.
Basket, s. korg. -maker, s. korg-
makare.
BaSS, S. bastmatta; bas (i musiken) ;
ejoaborre (fisk). , a. allvarsam, iSg
(ton). -OCk, m. bastmatta. -OOU,
. bassong, fagott. -relief, *. bas-
relief, half upphojd figur (bildhugg.).
-String, *. basstrang.
Bast, 8. bast.
Bastard, s. oakta barn, bastard. -,
a. oakta. -Ize, V. a. forklara for
oakta, forfalska. -y, S. oakta bonl.
Baste, V. a. basta; basa, prygla, slS ;
drypa smor pi en stek. 11, a. af
Baster, s. osslef. [bast.
Bastinade, 8. prygel; bastonad (slag
under fotsSlorna). -, V. a. prygla,
gifva kappslangar.
Basting-ladle, s. osslef.
Bastion, s. bollverk, bastion.
Baston, s. kapp, p3k; bodel.
Bat, s. saltra; pSk ; fladennus, lader-
lapp. -, V. a. slS boll.
Batable, a. stridig.
Batch, s. en ugn full.
Bate, 8. strid, tvist, trEta. -, V. a.
(ormiuska, pruta, afbryta, afskara. -,
V. n. minskas, aftaga. -fill, a.
gralig.
Bat-fowling, S. fSgelfSngst om natten.
Bath, S. bad ; badning. -e, V. Ck bada.
-, V. n. taga bad. -lllg, S. badning.
Bating, pr. atom.
Batiste, s. battist.
Batlet, s. klapptra. [klubba.
BatOOll, S. konimandostaf, kort pSk ell.
Batta||ilou8, a. krigisk. -Ha, *. slag,
faltslag; slagordning. -liOll , S. ba-
taljon. [blifva fet.
Batten, v. a. goda, befrukta. -, v. n.
Batter, S. tunn deg, suiet; korfmat.
-, V. a. badda, slS; jemna; krossa.
-, V. n. hanga fram, luta. -ing-ram,
8. murbracka. -y, s. slagsmSl ; bat-
Batting, 5. beslag. [teri.
Bearberry
25
Battle, 8. slag, faltslag, batalj, traff-
uing. -, t>. . leverera ett faltslag.
-array, s. slagordning. -door, s.
raket (att slS fjaderboll med); skofvel;
skotttafla; pallet, fargbrade.
Battlement, 5. taggar, tinnar ofvanpS
fdstningsruurar; styckeglugg.
BattolOgy, s. onyttigt upprepande af
ett och detsamraa.
Baubee, s. ett skottskt mynt.
Bavin, 8. vedknippa, risknippa.
BaTrb||le, s. lappri, leksak. -ling, a.
iSg, foraktlig, lumpen.
BawCOCk, s. spratt.
Bawd, s. kopplare. -, V. a. koppla.
-ily, ad. otuktigt. -iness, s. otukt.
-rlk, s. klocksilja; gordel. -ry, s.
otuktigt prat; koppleri. y, a. otuk-
tig, liderlig, oanstanidg, sinutsig.
Bawl, V. a. utropa. -, V. n. skrika,
larma, stoja. -er, 8. storskrikare,
gaphals.
Uawsin, *. grafsvin.
Bay, 5. hafsvik, bugt, redd; lagertrad.
, a. rodbrun, kastaniubrun. , V. a.
jaga, drifva. -, V. n. braka, skalla.
-Salt, 8. hafssalt. -tree, s. lagei-
trad. -Window, 8. hvalfdt fonster
soin lutar utSt.
Bayard, s. brun hast.
Bayonnet, s. bajonett.
Be, V. n. vara, blifva.
Beach, S. strand, hafskust. -ed, -y,
a. forsedd med kust ell. strand.
Beacon, *. vSrdtorn, fyrblk. -ago, S.
bSkpenningar.
Bead, . kula i radband, radUnd.
-proof, s. perleprof hos en distilla-
tor. [tjenare.
Beadle, s. pedell, kyrkvaktare, stads-
B eagle, s. stafvare.
Beak, s. nabb, spets. -ed, a. forsedd
med nabb ell. spets. -er, 8. bagare.
Beal, 8. blemma. , V. n. varas, bulua.
Beam, . bjalke, balk; vigbalk; sol-
strSle; vagnstistel ; eldstod. -, V. n.
strSla, sprida strSlar. -tree, *. hag-
torn, -y, a. strSlande; behornad.
Bean, s. bona.
Bear, s. bj6m. -berry, *.
26 Beardog
mjolbar. -dog, S. bjornbitare, bjSrn-
hund. -herd, -ward, a. bjom-
vaktare.
Bear, V. O. & n. bara, draga, fordraga,
tala, utharda; uppfdra sig; framfoda;
framskjuta ; lyckas ; segla. to - away,
hS.Ua. af; vinna. to - down, ned-
trycka, falla, forderfva ; hSlla ned pS
nSgon (om skepp). to - in, segla in.
to off, gt bort. to - on, to -
upon, lita, forlita. to - out, forsvara ;
sta framofver. to - up , underhSlla,
understodja. to with, tSla.
Beard, S. skagg; agn; hulling. -, V. n.
rycka i skagget ; trotsa, satta sig emot.
-ed, a. skaggig, taggig. -less, a.
skagglos.
Bearer, S. barare; innehafvare; bud;
likbarare ; T. skoldh3llare.
Bearing, S. barning; min, utseende ;
Beasom, S. qvast. [en orte lage.
Beast, a. djur, best; * dum, ofornuftig
menniska. -, V. n. bli bet. -like,
O. faaktig, djurisk. -linesS, S. best-
aktigt uppforande, faaktighet. ly,
ad. bestaktig, djurisk.
Beat, 8. slag, trumslag, pulsslag; slot.
-, v. a. & n. slS, bulta, klappa pS,
stota; ofvervinna. to about, soka
flitigt. to - up, varfva; g5ra larm.
-er, 8. skagskiimpe; slaga.
Beatiyfic, -flcal, a. saliggSrande ; sa-
Jig. -flcatioil, S. saliggorelse. -fy,
V. a. saliggora. -tude, 8. lycksalig-
het, sallhet.
Beau, 8. spratt. -ish, a. grann, spriitt-
aktig.-teOUS,a. vacker, skon.-tcOUS-
nCSS, 8. skonhet. -tiflll, a. skon.
-tif Illness, S. skonhet, prydlighet.
-tify, V. a. forskona, pryda , g6ra
graun. -tj', S. skonhet.
Beaver, S. bafver; kastorhatt.
Becalm, V. a. stilla, lugna.
Became, imp. af become.
Because, C. alldenstund, emedan.
Bechance, V. n. tilldraga sig, ske,
hiinda, vederfara.
Becharill, v. a. mtaga, fortjusa.
Beck, s. tecken med hufvudet, vink;
liten back.
Beet
Beck, Beckon, v. n. nicka St, gifva
tecken, vinka. [anstS.
Become, v. n. blifva. -, V. a. passa,
Becoming, a. blifvande; anstSndig,
passande. nCSS, s. anstandighet.
skicklighet.
Bed, s. sang; flodbadd; farvatten; badd,
lag , lager ; tradglrdssang. , V. n,
g.1 till gangs , ligga ; bo tillsammans.
-, v. a. lagga att hviia. -chamber,
8. sangkammare , sofrum. fellow,
-mate, *. sangkamrat. -prCSSCr,
*. latbund. -rid, -ridden, a. af
sjukdom sangliggande. -Stead, 5.
sangstalle. -SWerver, 8. aktenskaps-
brytare.
Bedabble, v. a. biota, bestanka.
Bedaff, v. a. dSra, bedSra, narra.
Bedaggle, V. a. besudla, orena.
Bedare, v. a. trotsa.
Bedark, v. a. fordunkla, fordystra.
Bedash, V. a. bestanka, vata.
Bedawb, v. a. besmutsa, smorja ner.
Bedazzle, v. a. blanda- forblinda.
Bedder, s. understen i en olivqvarn.
Bedding, a. baddning; stro.
Bedeck, V. a. pryda, smycka ; betacka.
Bedehouse, a. fattighus.
Bedevil, v. a. fSrdjefla, gora till djefvul.
Bedew, V. a. befukta, daggstanka.
Bedigllt, V. a. smycka, pryda.
Bedim, V. a. formorka, fordunkla.
Bedizen, V. a. smycka, pryda.
Bedlam, a. dSrhus. -ite, 8. gaining,
dSrhushjon. [man gSr).
Bedrngglo, V. a. smutsa (kladerna nar
Bedrencll, V. a. dranka; vattna.
Bedrop, V. a. drypa ner, bestanka.
Beduilg, v. a. dfvertficka med godscl ;
Bednst, V. a. damma full. fgSda.
Bodwarf, V. a. gora liten; stympa.
Bcdye, v. a. beflacka, orena.
Bee, 8. bi. -hive, s. bikupa, bistock.
Beech, s. bok, boktrad. -en, a.
af bok.
Beef, s. oxe; ko; oxkott. -eater, 3.
en af engelska konunges Jifgarde,
-steak, a. biffstek.
Beer, a. dricka.
Beet, s. beta.
Beetle
Beetle, s. knoster, slagga, ramra ; ekoxe,
raajbagge. -, V. n. luta ofver, stS
fram. -headed, a. dnm, faaktig.
Befall, V. n. handa, ske, vederfara.
Besit, V. n. ansti, passa.
Befoaill, V. a. betacka med skum.
Befool, V. a. dSra, bedraga, narra.
Before, prp. & ad. innan, forran,
f5rut; framfor, infor. hand, ad.
f5rut, i forhand.
Befoul, v. a. orena, smutsa.
Befriend, v. a. bem6ta vanligt, gynna.
Befringe, V. a. befransa, pryda med
fransar.
Beg, V. a. begara, bedja; tigga.
Beget, V. a. afla, foda; frambringa.
-ter, S. fader, aflare.
Beggar, *. tiggare, almosehjon. -, V.
a. utariua, gora till tiggare. -liness,
g. fattigdom , annod. ly, a. fattig,
usel, ringa. -, ad. nedrigt, uselt. -y,
8. Digger!, fattigdom.
Begin, v. a. & n. (part, 'begun) borja,
begynna. ner, S. begynnare. n ill if,
*. begynnelse, borjan.
Begird, V. a. omgjorda; instanga.
Beguaw, V. a. gnaga, frata.
BegOd, V. a. forgnda.
Begone, int. bort! undan! gt I
BegOt, -ten, a. f6dd, aflad.
Begrease, V. a. besmorja med fett.
Begrime, V. a. nersota, nersmutsa.
Begrudge, V- a. missunna.
Begui|jle, V. a. bedraga, gacka, narra.
-ler, S. skalra, bedragare. -ling,
8. bedrageri.
Begun, part, af begin.
Behalf, S. behof; basta, nytta; fSrsvar.
in my -, i anseende till mig.
Behajjve, V. n. uppfora gig, bara sig
it, fSrhSlla sig. -TiOUr, *. npp-
forande ; lefuadssaU ; forhSllande ; an-
stSndighet.
Behead, v. a. halshugga.
Boheld, p. & imp. af behold.
Behest, . befallning, bud.
liehight, V. a. anf5rtro, Cfverlemna.
Behind, ad. & pr. bak, baktill, bak-
fore, bakSt; Ofrigt. - hand, efter.
Behold, V. a. beskSda, betrakta, se.
Belock
27
-, int. se ! se derl -en, -ing, a.
fdrbunden, fSrpliktad. -enilOSS, s.
skyldighet, forbindlighet. -er, 8. be-
skldare, iskidare.
Behoney, V. a. smorja med honing.
BellOOf, . behof, nddtorft ; fordel, nytta.
BehOOVe, V. n. passa sig. -, 8. for-
del; beqvamlighet. -ful, a. nyttig,
n5dvandig.
BehOTCly, ad. fordelaktigt, nyttigt.
Behowl, v. a. tjuta it.
Being, a. varande. -, *. varels, v&-
sende ; narvaro. , C. emedan , som.
Belabour, v. a. ail, prygia.
Belace, V. a. bebrama; T. belagga.
Belage, v. a. doppa, biota.
Belam, V. a. morbulta.
Belamie, *. vSn, fSrtrogen.
Belated, a. ofverfallen af natten. -HCSS,
*. lingsamhet, senfardighet.
Belay, V. a. stalla forsSt for en; lura
pS en; T. belagga, gora fast.
Belch, *. rapning. -, V. n. rapa.
Beldam, .<?. karing, hexa.
Beleaguer, V. a. helagra, blockera.
Beleave, V. a. lemna, ofverlerona.
Belfounder, . klockgjutare.
Belfry, S. klockstapel, klocktorn.
Belle, V. a. beljuga, baktala, smada;
efterhSrma, efterapa.
Belief, s. tro, mening, Sfrertygelse.
Belie Table, a. trovard, trolig. -V6,
V. a. tro, satta tro till.
Belike, ad. sannolikt, formodligen.
Bell, *. klocka, bjallra. -, t). n. vaxa
i form af klockor; skrika om hjortar.
-clapper, *. kiockkiapp. -man, .
klockare, ringare ; en som utropar, ut-
ropare. [krigande.
Bel Hire rent, -rous, a. krigferande,
Bellow, V. n. rSma, vrSla, tjuta, ryU.
BcllOWS, S. pi. balg, bl.7sbalg, pust.
Belliline, a. djurisk, vild, grof.
Bell}', s. buk, underlif ; mage. -, V. n.
svalla; blifva fet. -ache, 8. buk-
v&rk, kolik. -friend, s. matvan,
snyltgast. -god, S. storatare, fr3s-
8*re. -roll, s. Skervait. -timber,
S. lifsmedel.
BelOCk, V. a, bef&sta, tillsluta.
28
Belong
Belong, V. n. tillhora; betraffa.
Beloved, a. alskad.
BelOW, ad. nere, pi jorden. -, pr.
under, nedanfore.
Bolstvagger, s. kopplare; storskrytare.
Belt, s. biilte, liidergordel, varjgehang.
-maker, S. gordelmakare.
Belvidere, . vacker utsigt.
Belivether, S. skallgurase ; ledare, an-
fbrare.
Bemad, V. a. gora fdrryckt. [slita.
Bemangle, V. a. sonderrifva, sonder-
Bemask, v. a. forholja, betacka.
Bemat, v. a. hoptoiva.
Bcniaze, V. a. sa.iia, i forlagenhet.
Bemingle, V. a. blanda, formanga.
Bemire, V. a. nersola i smuts.
Bemoan, V. a. begrata, beklaga.
Bemock, v. a. bespotta.
Bemoil, V. a. nedsinutsa.
Bemouril, V. a. begrata, beklaga.
Bemused, a. fordjupad i tankar.
BeiUUte, V. n. sliippa fjader, rugga.
Bench, s. bank; domaresate, domstol.
-, V. a. forse med bankar. -er, *.
assessor, bisittare.
Bend, *. krokning, bojning, bugt. -,
V. a. boja, kroka; spanna, gora fast.
, V. n. vara krokig; liiinga 6fver,
luta framSt ; vara nndergifven. to the
brow, rynka ogonbrynen. able, a.
bojlig. -let, s. liten binda ell. bUlte.
Beneath, pr. uuder. -, ad. nedantill,
nedifran.
Benejjdict, a. helsosara, valgorande.
-dictine, *. Bcnediktiner (munk).
-diction, 5. vaisigneise. -faction,
s. valgerning. -factor, 8. valgorare.
flee, S. andelig syssla, prestsyssla,
pastorat ; benefice. iict'd , a. som
besitter en prestsyssla. -flcence, s.
.gifmildbet, valgorenhet. -ilceilt, a.
valgorande, gifmild. -flclal, a. for-
inSnlig, nyttig, fordelaktig ; valgorande.
-ficiary, s. innehafvare af en andelig
bestallning. -, a. undergifven. -fit,
5. valgerning , ynnest , tjenst ; nytta,
fordel. , V. a. firofitera, gora godt.
, V. n. hafva nytta af, begagna sig
af. -TOlence, S. valvilja, benagen-
Besides
het, godhet; gSfva. -TOlent, -TO-
10US, a. god, valgorande, valvillig.
Benet, V. a. insnarja; oingifva.
Benight, V. a. insvepa i morker; 6f-
verfalla ora natten.
Benign, a. benagen, god, valvillig,
gynnande; helsosam. -ity, *. god-
het, valvilja, ynnest. -ly, ad. vill-
villigt, vauligt, godt.
BeniSOn, . vaisigneise.
Beimet, S. neglikerot.
Bent, s. bojning; bojelse, benagenhet,
sinnesanlag; sandror, hven. , a. (to)
fallen for.
Bennm||l>, V. a. gora stel, styf; stelna
af kold; berofva kanslan. -med-
ness, S. stelning.
Benzoin, s. benzoe.
Bepaint, v. a. bemSla.
Bepincll, V. a. knipa, nypa.
Bepowder, V. a. pudra ned.
Bepraise, V. a. lofva, rosa, prisa.
Bequeath, V. a. testamentera , gifva i
testamentc. -mcnt, Bequest, t.
testamente.
Berate, V. a. utskalla, smada.
Berattle, V. n. v&snas, larma. -, V. a.
uthvissla. [rofvande.
Bereave, v. a. berofva. -ment, s. be-
Bereft, a. berofvad.
Bergamot, s. bergamott (paron).
Berhyme, v. a. besjunga.
Bernardino, . Bernhardiner (munk).
Berob, V. a. berofva, plundra.
Berry, . bar. -, V. n. bara bar ; sla,
triiska slid.
Beryl, . beryl (adelsten).
Bescorn, v. a. bespotta.
Bescrawl, V. a. kludda ned.
Bescreen, V. a. beskarma, dOlja.
Beseech, V. a. bedja, bonfalla, be-
svarja.
Beseem, v. a. passa, anstS. Ing, s.
anstiindighet, nianer. [Sfverfalla.
Beset, V. a. besatta, belagra, oiugifva;
Beshine, v. a. beskiua.
Beshrew, v. a. forbanna.
Beside, Besides, pr. dessutom ; tvart-
om ; emot. , ad. utom, undantagan-
des; invid.
Besiege
Besiege, v. a. beisgra. -r, . beia-
BMlnbber, V. O. besudla. [grande.
JU'SHH'iir, V. a. smSrja ner.
Besmoke, V. a. nerroka.
Besmut,
a. nersota.
Besom, s. qvast.
Besort, S. sallskap, medfolje. -, V. a.
pa?sa, jeinka. , V. n. passa, anstfi.
Besot, V. a. gora galen, bedSra.
Bespangle, v. a. pryda raed guld- och
silfverlan ; gora glimrande.
Bespatter, v. a. bestanka med orenlig-
het ; ' fortala.
Bespeak, v. a. bestalla, iSta gora;
fortunna, framstalla. 0r, S. best&llare.
Bospeckle, v. a. flScka, gora brokig.
Bespew, v. a. bespy.
Bespice, v. a. krydda.
Bespit, V. a. bespy, spotta full.
Bespot, V. a. norflacka, orena.
Bespread, v. a. betScka, bestr5.
Besprinkle, V. a. besttinka, befukta.
Bespne, v. a. spotta pS, spotta ned.
Bespatter, t>. a. gpotta full.
BeSS, S. jernstor, kofot.
Best, a. bast. -, ad. pS basta vis,
Bestain, v. a. beflacka. [skicklipa^t.
Bestead , V. a. gagna ; nnderhalla ;
bistS.
Bestial, O. djurisk ; kottslig. -it J', S.
djuriskhet. -i/e, v. a. gora till djur.
Itcslink, t>. a. uppfylla med stank.
Bestir, V. a. bestyra; pSyrka, bemSda
sig cm ; uppvScka, uppmuntra.
BestOW, V. a. bestS ; gifva, skanka ;
pSkosta, anvanda. -niOllt, s. till-
delning.
Bestract, Bestranght, a. f5rryck\
Bestrew, v. a. bestrs.
Bestride, V. a. skrida pa, bestiga.
Bestud, V. a. pryda med smSspik ell.
tenlikor.
BeSWift, V. a. pSskynda.
Bet, s. vad. -, V. a. slS vad.
Betake, v. n. (one's self} begifva sir,
taga sin tillflykt till.
Beteem, v. a. frambringa.
Bethink, fimperf. lettioughtj v. a.
betanka, SfvervSga ; besinna.
Betliral, V. a. undeikufva, Ofvervinna.
Bibliophilist 29
Betide, V. n. handa, tilldraga ig.
Betimes, ad. i god tid, bittida.
Betoken, v. a. beteckna; fOrespl,
forutsaga.
Betook, imp. af betake.
BetOSS, V. a. skaka, ruska.
Betrap, V. a. inveckla, forvirra.
Betray, V. a. bedraga ; forrada, forfdra.
OF, S. forradare.
Betrim, V. a. pryda, sira.
Betroth, v. a. forlofva. -ment, s.
forlot'ning.
Betrust, V. a. anfortro.
Better, a. battre. -, 8. fiSrdel; ofver-
hand. -, V. a. forbattra.
Bettor, *. vadjare.
Betty, S. jern.^tor for stenbrytare.
Between, Betwixt, pr. emeiian.
Bevel, Bevil, .>. vattenpass; vinkel.
, a. krum , krokig. , V. a. kant-
hugga ; arbeta efter vinkelinStt.
, S. aftonvard.
Beverage, . dryck; drickspenningar.
Bevy, *. flock, skock, svarm, hop;
sallskap.
Bewail, V. a. beklaga, begrata, sorja.
Beware, v. n. akta sig, taga sig till
Beweep, V. a. begrata. Ivara.
Bewet, V. a. vata, befukta.
Hewlliskered, a. som har iiiustaclu-r.
Bewilder, V. a. forvilda; Torvirra.
Bewitch, v. a. fortroiia, rdrtjusa, -ery,
-ment, s. trollkraft, hexeri, liirtroll-
ning- [dare.
Bewray, v. a. fSrrSda. -er, *. f3rrs-
Beyond, pr. iifver, pa andra sidan,
bortom.
v. n. ofverlasta sig med dryck.
a. forslosa, frSssa bort.
s. bezoarsten.
Bias, *. sluttning, lutning , krokning;
benagenhet, bojelse. -, a. sned. -,
t7. a. b6ja, luta. -IICNS, 8. iwrtiskhet.
Bib, *. dregelduk, dihorn. -, V. n.
smutta, pimpla.
Biba||cIOUS,a. begifven pS supa. -city,
S. bdjelse for fylleri.
Bibbler, s. drinkare, suput.
Biltl . #. Bibeln. -ical, a. biblisk.
-iopbjllst, a. bolt van, bokalakare.
30
Bibliothecal
-iothecal, a. tillhorande ett biblio-
thek. -iOtliecariail , s. bibliothe-
karie. -ist, S. bibellasare.
Bibulous, 8. svampaktig.
Bice, s. betsning.
Bicker, V. n. krSngla, grala, tvista.
-er, 8. gralmakare.
Bid, V. a. bjuda, befalla ; forklara.
-d<T, s. en som befaller, bjuda nde.
dill 05 S. befallning, kungorelsc.
Bide, V. a. utharda, tala. -, V. n.
bo, forblifva.
Bidental, a. tvetandt.
Biding 1 , s. boning, heiuvist.
Biennial, a. tvaSrig.
Bier, . likbSr.
Biestings, s. pi. rSmjoik.
Bifarious, a. twetydig.
Bifld, Bifldated, a. klufven.
Bifold, a. tvafaldig.
Bifurcated, a. tvataggig.
Big, a, stor, tjock; svullen; stolt, h5g-
Bigamy, . tvegifte. [modig.
Biggin, 8. hilka, liten barnmossa.
Bigness, . storlek, tjocklek.
BigOt, 8. 'skenhelig, hycklare. -ed,
a. blindt intagen, vidskeplig. -ry,
-ism, s. skenlielighet, 6fvertro, hyck-
Bilberry, a. blabar. [leri, bigotteri.
BilbO, *. florett, varjklinga.
BilCOCk, S. vattensnarpa.
Bile, s. galle; elak svulst.
Bilge, 8. nacket i botten pS skepp. -,
V. n. fS lack, taga in vatten.
BilingSgate, s. fisktorget i London;
oanstandigt tal.
Bilingnons, a. tvetungad.
Bilious, a. full af galle; gallaktig.
Bilk, v. a. bedraga. -, V. n. ga sin
vag utan att betala.
Bill,.?, nabb; hillebard; trfidgSrdsknif ;
affisch, lista; lagforslag; sedel , skuld-
sedel, revere; rakning. , V. a. gSra
allmunt bekant. -, V. n. kyssas sS-
som dufvor. -et, S. biljett; vedtrad ;
Ucka (gold ell. silfver). -, V. a. in-
qvartera. -holder, *. vexelinnehaf-
vare. -iards, s. pi. biljard, biljard-
spel. -merchant, . vexelmaklare.
-OW, a. bolja, vag. -, V. n. bSIja sig.
Blab
Bin, Binn, .9. fdrvaringsrum for brod,
vin etc.; lang fyrkantig kiata.
Binary, a. dubbei.
Bind, s. ranka, humleref. -, V. a.
binda, fdsta ; forbinda, fSrplikta; in-
skrilnka; brodera. , V. n. draga sig
tillhopa ; bli styf, fBrstoppad. -er, s.
bokbindare; en som binder. -ig, .
bindning, f5rband ; band (af en bok).
Biograph|[er , s. biograf. -y, s. lef-
vernesbeskrifning.
Bipartite, a. tvSdelad.
Biped, s. tvSfotadt djur. -al, a. tvS-
fotad; tv& fot ling.
Birch, S. bjork. -en, a. gjord af
bjork; bjork tillhorig.
Bird, S. fSgel. -, V. n. fSnga fSglar.
-Cage, s. fSgelbur. -Call, *. fS-
geipipa. -catcher, -man, *. f8-
gelfangare. 6r, TO. fSgelfangare.
-eye, 8. f3gelperspektiv. -ing, a.
fSgeljagt. -illgpiece, S. figelbossa.
-lime, s. fgeiiim. -witted, a.
oforsigtig, obetanksam.
Birt, s. butta (fisk).
Birth, 8. fodelse, b6rd, rang; ursprung,
anledning, upphof. -day, S. fSdelse-
dag. -right, a. fSrstfodsloratt.
Biscuit, s. bisqvit, skorpa.
Bisect, V. a. dela i tvenne lika delar.
Bishop, S. biskop; 15pare (i schack).
Bismutii, s. bismut.
Bison, 8. uroxe.
Bisqnet. Bisket, s. skorpa.
Bissextile, s. skottSr.
Bistort, *. ornmafva (ort).
Bit, *. munlag pS ett betsel ; bit, stycke.
, V. a. uppbetsla.
Bitch, 8. hynda, tik.
BitO, *. bett. -, V. a. bita ; ' bedraga.
r, s. bitare; * bedragare.
Bitt, 8. munstycke p ett betsel.
Bitter, a. bitter, karf, strang ; bedrof-
lig, satirisk. -ly, ad. bitterligen.
-HOBS, s. bitterhet.
Bittern, s. rordrum (fSgel).
Bitnm||en, s. jordharts, jordbeck.
.-inOUS, a. innehallande jordbeck ell.
bei-golja.
Blab, S. pratmakare, sqvallrare. , V. a.
Blabber
utsprida, sqvallra. -her, 8. prat-
makare, sqvallrare.
Black, a. svart, dunkel, mork ; ' gruf-
lig. , 8. svart farg , svarta , sorg ;
Neger. -aillOOr, . Morian, Neger.
-berry, 9. bjornbar. -bird, a. am-
scl, koltrast. -Cattle, S. hornboskap.
Cn, V. a. sviirta, gora svart. guard,
t. skalm; gemen karl. -ing, s. sko-
svarta. -ish, O. svartlctt. -lead,
a. blyerts. -ness, 8. morker ; svarta ;
gniflighet. -pudding, 8. blodpud-
ding, blodkorf. -smith, s. grofsined.
Bladder, s. bladdra, bl3sa.
Blade, S. blad, oraoget grasstrS ; vitrj-
klinga, knifblad ; en vacker karl. 1)0-
lie, S. skulderblad.
Blain, s. bold.
Blamable, a. tadelvfird, felaktig.
-neSS, 8. felaktighet.
Blame, s. tadel, beskyllning, klander,
skald. , V. a. tadla, lasta, fSrebrS.
-fnl, a. lastbar, brottslig. -less,
8. tadelfri, ofdrvitlig. -r, 8. tadlare.
-Worthy, a. som RSrtjenar att klan-
dras.
Blanch, V. a. g5ra hvit; bleka. -,
V. n. s8ka undflykter ; blifva hvit. -er,
8. blekare ; fortennare.
Bland, a. ljuf, mild, vanlig, god.
-ation, S. smicker. -Isll, V. a.
smeka, smiekra. -isliment, 8. smek,
smicker.
Blank, a. hvit, blek; oskrifven; orini-
mad ; nedslagen, flat. -, s. ett oskrif-
vet stulle; blankett; mil ; ett ftycke
metall som skall praglas ; nit (p lot-
teriet). , V. a. utplftna ; fSrvirra.
-et, s. ylle sangtacke. -, v. a. be-
tacka med ett ylletacke; pralla.
Blare, V. n. fladdra, ISga.
Blash, V. a. orena, besudla.
BlasphCJlUie, V. a. hada, tala hudel-
ser. r, S. hlidare. mons, a.
hSdisk. -my, s. hadelse.
Blast, 8. blast, vind, vaderilning ; Iju-
det af ett blSsinstrument ; elak infly
telse ; sot (pa sad), mjoldagg. -, V. a.
fSrbriinna , fortorka ; * forstOra ; f6r
virra ; fSrbanna.
Blister
31
Blatant, a. boiande.
Blatter, v. n. rSma, skrika.
Blay, S. hvitling, 16ja (fisk).
Blaze, S. iSga, flainma; blasen p3 en
hast. , V. a. utsprida , utbasuna.
, V. n. I3ga, flamraa.
Blazon, 5. vapenkonst, heraldik ; kun-
gorelse. -, V. a. blasonera; utmSla ;
offentligen forkunna. ry, s, vapen-
konst.
Bleach, V. a. bleka. -, V. n. hvitna,
blekna. -Cr, *. blekare. -Cry, 8.
blekesplats.
Bleak, 8. 16ja (fisk). -, a. blek; kail.
-neSS, 8. blekhet; kyla, frost.
Bleat, O. m5rk. -, V. a. fonlunkla.
-edness, s. ogonfluss, ogom-ar.-eyed,
a. surogd.
Bleat, v. n. brfika (som ett fir).
Bleb, S. blSsa, blemma.
Bleed, V. a. SderlSta. -, V. n. bliida.
-ing, S. blodning; SderUltning.
Blemish, s. skamflack; fel ; skara. -,
V. a. fliicka ; skiiuda, vanrykta.
Blench, V. n. gifva vika, draga Big
tillbaka. -, 8. jordranta , skatt till
lansherren. [virra, fdrderfva.
Blend, V. a. blanda, sanimanblanda ; fur-
Bless, V. a, vSlsigna, gura sail; prisa,
lyckonska. -Cd, a. viilsignad; salig,
sail. -edness, .?. lycksalighet; sail-
het; salighet. -ing, 8. valsignelse;
valgerning, nSd.
Blew, imperf. af blow.
Blight, s. lost, brand, nvjoldagg. -,
V. a. forbriinna, fortorka, forstora.
Blind, a. blind, mark, dunkel; ofur-
nuftig. -, *. fSrevandning ; larf; T.
blindverk. -, V. a. forblinda, for-
blanda ; bcdraga. -fold, a. med for-
bundna ogon. , V. a. forbinda 5go-
nen. -ness, 8. blindhet ; * villfarelse.
8. kopparorm, oriuslS.
, . , .
Blink, V. n. blinka ined 5gonen ; plira.
ard , s. en som plirar med Sgonen.
BUSS, S. lycksalighet, siillhet; salighet.
-fill, a. lycksalig, 8 ftll, lycklig. -ftll-
neSS, s. lycksalighet.
BlisSOm, V. n. vara brunMig.
Blister. 8. bladdra, blSsa, dragplSster.
32
Blithe
, V. n. draga upp blSsor. -, V. a.
lagga pS dragplSster.
Blithe, -Some, O. munter, glad, lu-
stig. -neSS, S. munterhet, gladtighet.
Bloat, V. a. bl3sa upp. -, V. n. svalla,
bli pussig. -ednCSS, S. uppvallning,
svullnad. [tenblSsa.
Blob, 8. bladdra, bl2sa. -ber, S. vat-
BlOCk, S. block; stupstock; motstand.
, V. a. blockera , insparra. ftde,
S. bloekering, blockad. -, V. a. blockera.
-head , S. dumhufvud. -ish , a.
duni, tBlpaktig. -IshnCSS, S. dura-
bet, tolpaktighet.
Blood, 8. blod. -, V. a. bloda; sl&
Sder, SderlSta. -ily, ad. grymt, blo-
digt. -iness, S. blodgu-ighet, grym-
het. -Shed, S. mord, blodspillan.
-y, a. blodig, blodflackad ; blodtorstig.
- flux, blodflod, rodsot.
Bloom, 5. blorama, blomning. -, V.
n. blomraa, blorastra; vara ung. -y,
a. blomstrande.
BlOSSOlU, s. blomma, blomster. -, V.
n. blomma, blomstra.
Blot, 9. flack; skamflack; utplSning.
, V, a. utplSna ; flacka , sudda ner ;
sl& igenom (ora papper).
Blotch, ,9. fiiine i ansigtet. -, V. a.
flack.i, sudda ner.
Blote, V. a. tippblSsa; beroka. -, v'
11. svalla, blifva pussig.
Blotter, s. kladd, annotationsbok.
Blotting-paper, s. laskpapper.
BlOW, S. Blag, st8t; motgang; fliiirliffir.
BlOW, V. n. blSsa, blSsa pS; blomma,
gpricka ut ; andas ; fliimta. , V. a.
uppblSsa; banna ; gora allmant bekant.
-pipe, 8. blasror, som begagnas vid
liidning.
Blowth, f. blomma, blomster.
B10WXO, S. rddbrusig flicka ; gnuskig
qvinspersoa.
Blow/y, a. FOlbrand; pussig.
Blllb, a. uppblast, svullen.
Blubber, 8. hvalfisktran; spack. -,
V. n. grSta. -, V. a. g8ra kinderna
pussiga genom mycken grSt.
Bludgeon, s. pak med bly i findan.
Bobwig
Blue, . blS fflrg. -, a. b; ' miss,
nojd. -, V. a. blSna, farga blS ; * f5r-
skriicka. -bottle, s. blaklint (blom-
ma), -ish, a. blSaktig, blalett. -ish-
nCSS, *. IjusblS farg.
Bluff, a. tjock; stormodig, uppblSst,
grof, ohoflig. , V. a. torbinda 6'gonen.
Blunder, S. fel; forseelse, bock. -,
V. n. forse sig, ofverila sig. -bUSS,
S. dunderbossa , muskedunder. er,
-head, *. toip.
Blunt, a. slo, trubbig; dum , grof,
oskicklig. -, V. a. gora s!6, gora trubbig ;
forsvaga, mildra. -ish, a. nagot grof,
trubbig. -ly, ad. groft, enfaldigt.
-neSS, S. trubbighet; grofhet, plump-
het. [sudda.
Blur, 8. flack, skamflack. -, V. a. flacka;
Blurt, V. a. tala obetanksamt.
Blush, S. rodnad, blyggel , skaiu. -,
V. n. rodna, blygas, blifva flat, -y,
a. rod, skamrod.
Bluster, . buller, ovSsende; nppror;
tvist, trata. -, V. n. bullra, larma;
brdsta sig. -Cr, *. storskrytare ; sto-
jare. OUS, a. bullersam, grof, hog-
trafvande.
Boa, s. slungorm, jatteorm.
Boar, ,9. fargalt, outskuren gait, -ish,
a. svinaktig, otiick.
Board, 8. brade; bord ell. bank; spis,
rStt; T. bord, skeppsbord. -, V. a.
bradslS, betacka med briider; anfalla ;
fintra ; sfitta in pension. , V. n.
vara in pension, -able, a. tillgang.
lig. er, S. kostgangare, pensioniir.
-inghOUSO, a. spisqvarter. -ing-
school, s. pension, -wages, 8.
kostpenningar.
Boast, s. skryt, hogmod , inbilskhet.
-, V. n. & a. skryta, yfvas 6fver.
er, s. storskrytare , skrafla. fnl,
a. stortalig, skrytande. -ing, 8.
skryt, prSl. -ingly, ad. pS ett skry-
tande satt.
Boat, 8. bSt. -SWain, .9. h5gbStsman.
Bob, S. stickord; kort stubbig peruk;
6'ronring. Cherry, 8. barnlek med
ett kersbar. -royal, *. enbarsbrann-
vin. -Wig, 8. kort peruk.
Bob
Bob, V. a. ell; bedraga; afskara; be-
spotta. -, V. 71. hauga, dangla.
Bobbin, a. knyppelpinne. -WOrk, *.
knyppladt arbete.
Bobbish, a. niitt; snygg.
Boce, s. ansjovis, sardell.
Bode, V. a. bSda, ana, forespS. -lUCnt,
3. fdrebud ; aning.
Bodi||C6, S. lifstycke. -1688, 0. kropp-
15s , utan kropp. 1 J', & kroppslig,
lekamlig.
Bodkin, . nil, pryl; hSrnSl, snorn.il.
Body, s. kropp, lekamen; materie; sy-
stem ; samhalle, samfund ; korps , men-
niska; samling. -Clothes, *. pi.
hasttacke.
Bog, a. moras; sump, trask. -gy, a.
suropig. -house, 8. privet, aftrade.
liOggle, V. n. tveka, tvifla, vara tve-
hSgsen; frukta.
Boil, 8. sSr, bold, bolde. -, V. n. & a.
koka, sjuda. -er, S. kock ; kittel,
kastrull. -6ry, 8. saltsjuderi.
Boisterous, a. stormande, vSldsam,
rasande. -ness, s. vSldsamhet, oban-
Bolary, a. leraktig. [dighet.
Bold, a. djerf, dristig, frack. -face,
s. frack menniska. faced, a. ofor-
skfimd. -neSS, *. djerfhet, tilltagsen-
het, mod, dristighet.
Bole, . tradstara; ett slags leraktig
jord; ett slags sadesmStt; piphufvud.
Boll, s. rund stjelk, stangel. -, V. n.
skjuU upp i stanglar.
Bollen, a. svullen.
Bolster, a. pol, bolster, hnfvudkadde.
-, V. a. understoda, upphjelpa. -,
V. n. lagga sig pS en kudde.
Bolt, a. pil; rigel for en dorr; kolf i
ett 13s; bult (p3 skepp). -head, a.
distillerkolf.
Bolt, V. a. st&nga igen med rigel ; sikta.
-, V. n. koinina hastigt in, iluka ;
springa hastigt ut.
Bolter, a. sikt, sill.
Bomb, s. bomb; buller. -ard, 8. ett
slags grofva stycken ; kort och tjockt
vinfat. -, V. a. bombardera. -ar-
dier, 8. bombarderare. -ardllUMit,
a. bombardering. -proof, u. boinbfast.
English-Swedish Diet.
Border
33
Bombnsin, s. bombasin.
Bombast, S. hogtrafvande ord, ordprSl.
ic, a. hogtrafvande, storordig.
Bonage, s. skeiett.
Bond, 8. band; fdrbindelse; rerers,
skuldsedel. -age, a. fSngenskap, slaf-
veri, traldom. -man, S. tral, lifegen.
-Slliail, 8. borgen, loltesman.
Bone, a. ben; taming. -, U. a. bena.
-lace, 5. (knypplad) spets. -It'SS,
a. utan ben.
Bonfire, s. lusteld.
lionify, v. a. godtgora, ersatta.
Bonnet, a. fruntimmershatt, hufva ; T.
bonnet, lasegel.
Bonnily, ad. lustigt, muntert.
Bonny, a. vacker, skon.
Bony, a. benig, full med ben.
BOOby, a. tolp, pundhufvud.
Book, s. bok. -, V. O. fora till boks.
-binder, a. bokbindare. -ful, *.
pedant. -ish, a. lasgirig, flitig.
-keeper, *. bokhSiiare. -keeping,
*. bokloring, bokbSlleri. -Seller, a.
bokhandiare. -selling, -trade,
a. bokhandel. -Shop, 8. bokl.ida.
worm, a. bokinal, bokvurm.
Boom, a. mast; bora. , v. n. gegla
fort; rusa haftigt p8.
Boomkin, s. kurbits.
Boon, O. god, bra; munter, lustig. -,
a. gunst, ynnest ; gSfva ; begaran, bon.
Boor, 8. bonde ; grof menniska. -ish,
a. bondaktig, ohyfsad. -ishliess, a.
bondaktighet. [dricka.
Boose, 8. fahus, kostall. -, V. n. supa,
Boot, a. stofvel; f5rdel , vinst; rof;
rum met under kusksatet. -, V. it.
tjena, gagna, bSta ; draga pS stoflania.
-ed, a. bestoflad. -less, a. oiiyttig,
oduglig. -Strap, s. stofvelstropp.
-trees, a. stofveibiock.
Booth, 8. bod, atSnd; hytt*.
Booty, a. byte, rof.
Bopeep, 8. gornme (bamlek).
Boracllio, 8. suput, drinkare.
Borage, a. stofferblomma.
Borax, S. borax.
Border, a. bradd, kant, Rll; grans
kust; brain. -, V. a. kanta, I'ilU;
34
Border
bebrama. -, V. n. stota intill, gransa
intill. -er, S. gransbo.
Bore, S. borr; kaliber; h&l. -, V. a.
borra, genomstinga. al, a. nordlig.
ftS, 8. nordanvind. r, S. borr.
-tree, s. fladertrad.
Borings, S. borrspSn.
Born, a. buren, fodd.
Borne, p. af bear.
BorOUgll, S. stad, koping.
Borrel, 8. gemen karl.
Borrow, V. a. borga, iSna (af en), -er,
s. som iSnar ell. borgar.
Boscage, s. lund; snar.
Bosky, a. buskig, skogrik.
Bosom, 8. brost, skote, barm, hjerta ;
fortroende. , V. a. gonnna i barmen,
dolja. -friend, S. skotevan.
BOSS, s. knapp, knol ; npphojd arbete;
buckla ( P a seldon). -ed, a. krok-
ryggig; prydd med buckler.
Bot, *. ett slags maskar som finnas i
inelfvorna lios hSstar och barn.
Botan||ical, a. botanisk, horande till
botaniken. -1CS, *. botanik. -ist,
8. 6rtkannare, botanist, -ize, V. n.
botanisera. y, s. botanik.
BotCh, 8. lapp, klut; fuskararbete ;
bold. -, V. a. flicka, lappa; fuska.
er, 8. skoflickare ; lappare , fuskare.
y, a. lappig, flackig.
BotC, 8. skade-ersattning. -less, a.
onyttig, utan nytta.
Both, pron. bSda, begge. -, ad. bSde,
s,1 vftl . . . som.
Bother, v. a. plaga, besvara.
Bottle, *. flaska, butelj ; (of liay)
hoknippa. , v. a, tappa pS buteljer.
brush , 8. borste att g6ra flaskor
rena. -flower, s. blflklint. -SCrOW,
s. korkskruf. -stand, s. buteljbricka.
Bottler, Butler, s. kallarroastare.
Bottling, s. tappning p3 buteljer.
Bottom, 8. botten , grund, grundval ;
dald ; iindamSl ; dragg, drank; skepp,
fartyg; harfvel. -, V. a. grunda ;
lagga botten. -, V. n. stoda sig pS.,
lita p3, hvila p3. -1CSS, a. botten-
16s; grund!6s; oulgrundlig. -ry, S.
bodmeri.
Bower
Boud, 8. kornmask. [vidja sig; bulna.
Bouge, s. svullnad, bulnad. -, V. n.
Bough, s. gren, stark qvist.
Bought, S. fiata; lank; bojning, bugt;
(p. af to luy).
BOUgie, S. T. vaxstapel.
Bouillon, s. kottsoppa, buljong.
Boulder, 8. stor rund sten.
Boun||ce, *. dSu, knall, sm511; hopp,
sprSng; skryt. -, V. n. braka, knalla,
skralla; skryta ; springa. -CtT, S.
storskrytare, lognare. Cing, S. hopp-
ning, skuttning.
BOUlld, *. grins, rSsten, skiljemarlco ;
studsuing. -, a. (p. af to bind) be-
stSmd , amnad. , V. a. inskranka,
siitta gr^nser. , V. n. studsa , fara
tillbaka; gransa intill. -ary , 8.
grans, landamare. en, a. (p. af to
bind) forbunden, pligtig. -ing, S. in-
skrankning, begransning. -less, a.
oinskrSnkt, granslos. -leSSnCSS, *.
grausldshet, oiindlighet.
Bounteous, a. godhjertad, gifmild, fri-
kostig. -UCSS, *. frikostighet, mild-
het, godhet.
Bountiful, a. adelmodig. -ness, 8.
frikostighet, Sdelmod.
Bounty, 8. Sdelmod, godhet, frikostig-
het, valgorande.
Bourd, 8. skiimt. -, V. 11. skamta.
Bourgeon, V. n. sift ut; skjuta skott.
Bourn, s. griins; flod, back.
Bous||e, V. n. efyerlasta sig, supa. -y,
a. drucken.
Bout, S. gSng, forsb'k; ordning; sprSng,
dans.
BoutefCU, s. mordbrannare.
BOW, S. bSge; fiolstrSke; sadelbSge;
bugning. -anchor, S. T. gaffel-
ankar. -legged, a. lijulbent. -line,
*. T. bollna. -mail, s. bSgskytt.
-shot, *. bSgskott. -sprit, s. T.
bogsprot. -String, S. bSgstrang.
BOW, V. a. b6ja, bocka, kr5ka, buga.
-, v. n. buga sig. -able, a. bojiig.
Bowel, v. a. taga ut inelfvorna. -less,
a. k;inslol5s. -S, 8. pi. inelfvor; * med-
lidande.
Bower, s. sommarhus, ISfsal , bur;
Bowery
T. bogankar; mars. , V. a. innc-
sluta, omgifva. -y, O. full med
lofskog.
Bowl, S. skSl, fat, bajare, bSJ. -, V.
a. kasta med klot; spcla kaglor. -6F,
S. kagelspelare. -in?, S. kagelspel ;
T. bolina. -ing-gl'eeil, s. kagelbana.
Bowse, V. a. T. draga, hala.
Bowser, 8. proviantmastare.
BOWjer, S. bSginakare; blgskytt.
BOWZ6, V. n. supa sig full.
BOX, 8. I3da, ask, dosa ; skrufmor ; loge
(pS spektaklet) ; fattigbossa ; buxbon) ;
b'rfll; slag, stSt. - on the ear, orfil.
-, V. a. bo.xera, slS med knytnafven,
orfila ; lagga in i iSda. -, V. n. boxas,
sl3ss. -CU, a. af buxbora. -er, s.
boxare. ill*?, s. knytnaf-vekamp,
boxning. thorn, s. bnxbom.
Boy, .9. pojke, gosse, pilt ; yngling. ,
V. a. handtera som barn. , V. n.
vara barnslig. -hood, a. pojkSr,
barnaSr. -ish, a. barnslig , pojkak-
tig. -ishness, S. pojkaktighet, barm-
ligbet.
Brabble, s. trita, kabbel. -, v. n.
grala, tvista. r, 8. griilmakare.
Brace, s. omgjordning; krampa , jern-
hasp, hake; jernbult; bjelkband; par;
parentes ; brassar ; hangsle , rera. ,
V. a. binda fast, spanna till; hop-
koppla. let, *. armband. r, 8.
bindel, gordel.
Brach, s. hynda, tik.
Urachial, a. som hor till armen.
Br.lCliygrapliy, S. snallskrifning.
Brack, .1. sprinira, remna, 5ppning;
1'racken, s. ormbunke. [fcl.
Bracket, s. tro<sbjelke; stetta, stod ;
krnmtrS ; uppst'indarc.
Brackish, a.sait.saitaa , karf. -ness,
8. salta, saltliet; saltaktig smak.
Brad, s. spik, nubb, Upetspik.
Brag, S. skryt, prSleri. -, a. inbilsk.
-gadocio, -gart, -ser, . stor-
skrytare, skrafla. -gardisni, s. skryt.
Braid, *. flaU; som, broderinL-, brain.
-, V. a. virka; lagga i lockar, flata.
-, a. falsk, iH'.lriiglig.
Brails, s. pi. T. gigtag, girding.
Brave
35
Brain, S. hjcrna; *vett, fSrstlnd. -niin,
*. hjernskSl, hufvudskll. -sick, a.
hjernsjuk; fSnig.
Brake, 8. kage, ormbunke; tornbuske,
brombarsbuske ; hampbrSka ; pump-
stSng; stlngbetsel; baktrlg. -, V. a.
brSka (hampa).
Braky, a. skroflig, taggig.
Bramb||le, S. tornbuske, brombarsbuske,
ballon, -leiiet, S. fSgelnat. -ling,
S. norrqvint, bergsparf.
Bramine, s. Bramin. [nig.
Bran, s. kii. -faced, a. fraknig, fin-
Branch, S. gren, qvist ; led, arm ; alt-
ling, sidolinie ; gren pS hjorthorn ; arm
pS en ljuskrona. , V. a. dela ; utsy.
, V. n. slS ut grenar, fordela sig.
ed , a. grenig. er , s. stamfader.
-less, a. utan grenar. -line.
nay. s. jernbana som tSgar af frSn
hufvudbanan, bibaua. y, a. grenig,
full med armar.
Brand, S. brand; svard; brannmarke.
-, V. a. brannmarka; skanda. -iron,
S. bratuijem.
Brnndisli, v. a. svanga, slanga. -ment,
.?. svangning. [dasprmask.
Brand le, v. n. yackla. -ling, *.
Brandy, s. branvin.
Brangle, v. n. grala, gnabbas. -ment,
S. strid. -r, 8. gralmakare.
Brank, s. boiwete.
Brnnny, a. agnlik.
Brant, a. brant, sluttande utfore. -fOX,
a. brandraf.
Urasicr, 8. kolpanna, glodpanna.
lirasil, -WOOd, a. bresilja (fargtriid).
-ian, a. brasiliansk. -rot.
rot, ipecacuanha.
Brass, 8. metal), malm, messing; * ofBr-
skamdhet, oblyghet. -et, 8. arm-
skena. -founder, s. g
-foundery, S. gelbtyuteri. -illt-s-.,
. kopparhalt. -Ore, 8. galraeja. -J',
a. af ell. lik koppar, messingsartad.
Brast, p. af burst, sprucken.
Brat, s. unge (i foraktl. mening).
Bratcll, 8. hund.
Bravado, S. storskrytare ; skrj't.
Brave, a. tapper, roodig, braf; praktig;
36
Bravery
storsint. -, 3. storskrytare ; karape.
-, V. a. bravera, trotsa, utmana. -ry,
5. tapperhet, mod ; prakt, prlleri.
Brawl, *. gral, tvist. -, V. n. trata,
tvista, grala ; larma. Cr, 8. stojare ;
grahnakare.
Brawn, S. fast kott; muskelkraft ; hSrdt
torkadt flask ; fargalt ; flask ; rullsylta.
-er, S. slagtsvin. -InCSS S. styrka,
faathet; kottets hSrdhet. -y, a. kot-
tig; stark; hSrdhullad.
Bray, S. brakande ; oljud, skrik, buller.
, V. a. stota i mortel , sonderkrossa.
, V. n. braka, skrana ; vasnas.
Brayer, 8. skrikare, skrikhals; T. 16-
pare pS en fSrgsten.
Braze, V. a. loda med koppar; gora
frack. n, a. af koppar, messing ell.
brons ; * oforskiimd. , v. n. vara
oforskUmd. -11CSS , 9. kopparhalt ;
* oforskamdhet.
Bra/ier, S. kopparslagare ; glodpanna.
Breach, S. lucka, spricka ; brack, bresch ;
ofvertriidelse ; brott , oenighet.
Bread, *. brod; fdda. -, V. a. beta
brod i nSgot. -en, a. af brod.
Breadth, s. bredd; kladesbredd.
Break, s. oppning; brott; gryning; af-
brott, paus ; tankstreck.
Break, V. a. krossa, bryta; afdanka;
rninera; bringa & bane. -, V. 71.
brista, spricka ; dagas , gora bankrutt ;
bli osams. -able, a. bracklig. -er,
8. brytare; T. brSnning. -fast, S.
frukost. , V. n. frukostera. Jllg 1 ,
8. brytning, brott. -Sinai), s. brom-
sare ; konduktor.
Bream, 5. braxen (flsk).
Breast, s. briist, barm; skote; hjerta.
-, V. a. satta brSstet emot. -plate,
ft. pansar, kyrass. fl'Ork , S. para-
pet, brostvarn.
Breath, a. ande, andedragt, andetag;
paus; hvila; ogonblick. -able, a.
draga andan ; hvila ; inandas ; utdun-
sta. -ing, s. andande, andedragt;
JuftliSl. -ingtiuie, ,?. hvilotid; an-
derum. -less, a. andlCs, and-
truten.
Bridge
Bred, (p. af breed) a. aflad, ftdd;
uppfostrad.
Broe, s. broms, geting.
Breech, S. satet, stuss. -OS, pi. byxor.
Breed, a. foster; slag, afvel ; kull. -,
V. a. foda, afla, frambringa ; uppfostra.
-, V. n. skjuta fram ; fS barn, f3 un-
gar. er , S. uppfostrare ; fruktsam
qvinna. illg, a. hafvande, afvelsam.
-, S. aflelse, alstring; lefnadssatt, se-
Breese, s. broms, geting. [der.
Breeze, s. kultje; sting (fluga).
Breezy, a. sval, svalkad, blSsig.
Brent, a. forbrand; brant.
Brethren, a. pi. broder. [sedel.
Brevet, a. 6ppet bref, fullmakt; frakt-
Bre?i||ary, a. breviarium, kyrkohand-
bok ; utdrag, kort begrepp. at, S.
sammandrag. ature, s. afkortning,
sammandrag. ty, a. korthet.
Brew , 8. brygd ; dricka. , v. n.
brygga; blanda ; stampla , anlagga.
-age, a. sammaublandning; dricka.
-er, a. bryggare. -ery, a. bryggeri.
-house, a. brygghus. -ing, a.
brygd, bryggning.
Brewis, . brodskifva doppad i fett pS
buljong, brodsoppa.
Briar, a. tornbuske.
Bribe, a. mutor, bestickning. -, . a.
muta , besticka. ry, S. bestickning.
Brick, s. tegel, tegelsten; ett slaga
brod. -, V. a. rnura med tegel. -bat,
S. stycke af en tegelsten. dust, s.
tegelstensmjol. -field, a. tegelbruk.
-killl, s. tegelugn, tegelslageri.
-layer, a. murare, murkarl. -laying,
a. murning. maker, s. tegelslagare.
WOrk, a. tegelstensarbete, mur.
Brickie, a. bracklig, sko'r.
Bridal, 8. brollopp. -, a. tillhorande
brSllopp. -ty, a. brfillopsfest.
Bride, a. brud. -groom, *. brud.
gum. -maid, 5. brudpiga, brudt&rna.
-mail, s. brudriddare. -Stake, s.
ett slags majstlng, som man dan-ur
omkring pS br611opp. -well, s. tuktlius.
Bridge, a. brygga, bro ; nasbrosk ;
stallet p2 en flol. -, v. O. bygga eo
bro, sli en brygga.
Bridle
Bridle, . betsel, tygcl, t6ra. -, V. a.
beNla upp ; tamja. -, V, n. krama sip.
Brief; a. kort, sammandragen. , 5.
kort begrepp, utdrag; patent, 6ppet
brcf; fdrordnande. -ly, ad. kortli-
gen. -H6SS, s. korthet.
Brier, S. torne, tornbuske. -JT, O.
taggig, tornig.
Brig, 8. brigg. -ade, *. brigad.
-adier, *. brigadegeneral. -gand,
*. stratro'fvare. -a II (Inge, 8. strat-
rofveri. -andine, s. pansarskjorta.
-ailtine, . brigantin (fartyg).
Bright, a. klar, ljus, skinande; Cgon-
skenlig ; skicklig. -, V. a. gSra blank,
polera , skura ; uppmuntra. , V. 71.
blifva klar, blifva glansande; klarna
npp ; glansa. ish , a. glansande,
lysande. -UC8S, s. klarhet, glans,
sken ; skarpsinnighet.
Brill, 8. barbflsk.
Brillian||cy, <?. glans, prakt. -t, a.
skinande, glansande, praktig. -, 8.
briljant, diamant. -tness, s. glans,
prakt.
Brim, s. kant, bram, brSdd ; T. mars-
rand. -, V. a. 6sa Sfverst fullt. -,
V. n. vara 8fverst full. -fa! , a.
rSgad, briiddfull. -fulness, *. 6fver-
fluii; rSga. -med, -ming, a. rS-
gad, braddfull. -Dier, 8. fullt glas.
-Stone, s. svafvel. -stony, a.
svafvelaktig.
Briildljed, a. rOdlett, skSckig. -le,
*. skftck. -led, a. skfickig, brokig,
raSngfargad.
Brine, . saltlake; hafvet; * t.irar.
-pit, 8. saltbrunn. -spring, a.
saltkalla.
Bring, V. a. bringa, tillfora. to -
about, Sstadkomma, utratta. to -
forth, frambringa. to fortDdrd,
drifva, skjuta pS. to - in, infora,
leda in. to - off', radda. to - out,
f5ra ut , siappa ut. to - over, 5fver-
tala. to a woman to bed, for-
15?a en qvinna. to to pass, verk-
stiilla. to - Under, undcrkufva. to -
lip, lyfta upp ; uppfostra. to - word
Brokenhearted 37
to one, iSta en veta. -er, . ba-
rare. up, uppfostrare.
Brinish, Briny, a. saitaktig.
Brink, S. brink, bradd; rand.
Briony, S. qvesrot.
Brisk, a. qvick, liflig, munter; lustig;
rask, frisk. -, V. a. upplifva. -, v. n.
roa sig; antaga ett gladt utseende.
et , S. bringan pS ett slagtkreatur ;
brSstben. -ly, ad. flinkt , lifligt,
gladtigt. -ness, S. liflighet, munter-
het ; skarpsinnighet.
Bristjjle, 8. svinborst. -, V. n. borsta
sig, resa borsten ; blifra ond. , v. a.
sfitta borst pS trSden. -ling, a.
stursk, borstande sig. -ly, a. full
med borst.
Urit ish, a. brittisk, engelsk. -On,
8. Britte, Engelsraan , Englandare.
Brittle, a. bracklig, skdr, svag. -ness,
skorhet, bracklighet.
Broach, S. stekspett; syl ; tapp ; skjort-
spanne. -, V. a. satta pa spett ; sticka
upp en tunna ; uppfinna.
Broad, a. bred; vid; nppenbar; Jjus,
klar; grof; oanstandig; dristig.
day-light, stora ljusa dagen. -en,
V. n. utvidga sig; blifva bred, -eyed,
. storogd; skarpsynt. -11688, *.
bredd, vidd; grofhet. -llOOn, ad.
midt pS dagen. -shouldered , a.
bredaxlad, axelbred. -Side, 8. lag
afkanoner; skeppets sidor. -stitch,
8. plattstyng. -Stone, 8. qvadersten.
-weawer, . sidenvafvare. -wise,
ad. pa bredden, tviirsofver.
Brocade, 8. brokat. -d, a. vafd lik
brokat; af brokat
BrOCage, a. kladmakleri, handel med
Brock, a. grafsvin. [gamla saker.
Brodekin, s. haiistofvel.
Brogue, a. irlUndsk accent; rotvalska;
trasko. [stickadt arbcte.
Broider, V. a. brodera. -y, S. broderi,
Broil, 8. larm, ovasende, tumult. -,
V. a. bracka, steka pS g!6d. -, V. n.
stekas i solen, soltorkas.
Broke, v. n. makia.
Broken, a. bruten, s6ndrig, fOrderfvad.
-backed, a. ryggbruten. -hearted,
38 Brokenhanded
a. sorgsen, bedrofvad. -handed, a
lamhandt, -Spirited, a. modtalhl
nedslagen. -Winded, a. andtappt,
trangbrostad.
BfOk||er, S. raaklare, kommissiona
-erage, S. maklarelon, kurtage. -ing.
8. makleri.
Bronchial, a. tillhorande halsen.
Bronze, S. brons, bronsfarg.
BrOOCh, s. juvel, klenod. -, V. a.
pry da med juveler.
BrOOd, s. affoda, kull ; liggning, klack
ning. -, V. n. ligga pa agg. -, V. a.
klacka. -y, a. li^sjuk (om fSglar).
BrOOk, s. back, -lime, 8. backgrona,
backbunga. [utetS.
BrOOk, V. a. & n. tSla, fdrdraga, lida,
Broom, s. qvast; sparr. -rake, s.
vallort; hufvudskorf. -rape, s. skarf-
fro. -y, a. bevaxt med ljung.
Broth, s. buljong, kottsoppa.
Brothel, S. horhus, bordcl. -rj', S.
liderlighet.
Brother, S. broder; kamrat. - in
law, svSger. -hood, S. broderskap;
gille, kamratskap. -1)', a. broderlig.
, ad. broderligen.
Brought, imp. & p. af bring.
BrOW, S. bryn , panna; anletsdrag;
oforskamdhet; bergspets; ogonbryn.
, V. a. innesluta , siitta granger.
-beat, v. a. se snedt pa en. -l)OUlld,
a. omkransad, kront.
Brown, a. brun. -, S. brim farg.
- bread, groft br6d. - paper, grStt
papper. - study, eljupa tankar. -bay,
S. kastaniebrun hast, -bill, a. hille-
bard. 6S8, S. brunhet, brun farg.
-ish, a. brunaktig. -WOrt, 5.
flenort.
BrOWS||e, V. a. afbeta. -, s. skott;
smSskog. ing, S. afbetning.
Bruise, 9. slag, stot, blSnad, qvasning.
-, V. a. slS, st6ta, krossa. -r, s.
nafkampe.
Bruit, . rykte; larm. -, V. a. ut-
sprida (ett rykte). , V. n. pora larm.
Brumal, a. vinterlig, som horer till
vintren.
Drunett, s. bnmclt -ivinna.
Bud
Brunt, S. anfall, strid; stot, olyoka.
Brush, 5. borste, pensel ; risknippa;
anfall. -, v. a. borsta, anstryka.
-, V. n. stryka oiukring ; skynda.
-er, S. en som borstar etc. -maker,
S. borstbindare. -WOOd, S. snar ;
tome; ris. -y, a. styf, taggig, straf.
Brnstle, v. n. braka, knarra, bullr ;
skryta.
Brutal, a. faaktig, ordrnuftig. -ity,
S. faaktighet; ofdrnuftig gerning ;
oinenskligliet. -ize, V. O. forfaa,
gora vild.
Brute, S. fa, ofornuftigt djur, best;
tolp. -, a. laaktig; ofdrstSndig; vild;
plump.
Brutish, a. faaktig; grof; ofdrnuftig.
-nCSS, s. faaktighet; grofhet.
Bl\YOny, S. hundrofva.
Bill), s. starkt dricka.
Bubble, S. bubbla, vattenbladdra ; lap-
pri; bedrugeri; narr. , V. a. be-
draga. -, V. n. koka, sjuda, uppvalla.
BllCCailicr, S. ammkausk sjorofvare.
BllCk. S. bock: haue, rSdjur ; byk,
bykning, bykkliuler. -, V. a. byka.
, V. n. stangas som en bock ; ]>ara
sig. -JlshCS, . pi. lutaska, bykaska.
-basket, s. tvattbunke. -bean, s.
bockblad. -er, S. ramlare. -et, S.
vattenambar, bytta. goat, S. geta-
bock , bock, illg , S. bykning ; pa-
ring, -ingtub, S. byksS, bykkar.
-mast, s. bokaiion. -rabbit, s.
kaninhane. -rain , S. dvelk , styf
kanfas. SOme, a. munter, lustig;
kSt som en bock, -thorn, s. getapel.
weed . .s\ pcnninggriis , lommegras.
-Wheat, S. bohvete.
Buckle, S. spanne; buckla, hSrlock.
, V. a. spanna ihop ; lagga haret i
lockar; forena. -, v. n. lampa gig
efter, beflita sig om.
Buckler, s. skold; beskarm. -, v. a.
forsvara, beskydda.
Bucolic, S. herdeqvade, herdesang. -,
a. horande till ett herdeqvade.
Bud, S. brodd, knopp. , V. n. knop-
pas , spricka ut, blorama. , V. d.
ympa.
Budge
Buoy
39
Bodge, a. knarrig; stel, trumpen. -,
8. lamskinn. , V. 11. rora sig ur
?t:illet; gS; styra.
Budget, S. knappsack, rensel , pSse,
" forrSd ; finansforslag.
Buff, S. buffel; buffelhud; kyller af
buffel. -, a. fast, styf; oforsagd ;
liffargad. -, V. a. slS, stota. -alo,
s. buffeloxe. -skin, 8. buffelhud.
Buffet, 8. skSp, skank, skankbord;
6rfll, kindpust. -, V. a. orfila, kind-
pusta. -er, 8. 6rfilare.
Buffle, s. buffeloxe. , V. a. bry,
forvirra. , v. n. vara forvirrad.
-head, . dumhufvud.
Buffoon, 8. narr, tok, gycklare. -, V.
n. handla narraktigt. -6ry, 8. to-
keri, gyckleri, narraktighet.
1>I!IT, 8. viigglus. , V. a. skriima.
-bear, 8. spoke, buse. -gerer, s.
sodoinit, drangskiindare. -getj', S.
sodoraiterl. -ginCSS, s. fullhet med
vaggloss. -gj", 8. ensitsig scbas. -,
a. full med vaggloss.
Bllgle, 8. radbandskulor af svart glas ;
krukdrt, karingruka. -horn, 8.
jiiearhorn.
1 5 II S loss, 8. oxtunga (5rt).
Build, s. form, gestalt; byggnadssStt.
-, V. a. bygga; uppbygga; lita. -,
V. n. fdrlita sig. -6r, 8. byggma-
stare; en som iSter bygga. -ing, 8.
byggnad, byggning.
Built, 8. byggnadssatt.
Btllb, . 16k; trind kropp; (of the,
eye) Sgonsten. -OU8, a. trindrotig,
Blllcllin, s. kalf. llokiormig.
Bulfinch, s. bofink.
Bnlge, v. n. bli lack, lacka, stota lack ;
sjunka; hanga ofver; buka ut.
Bulk, a. hOg, hop, klump; bSl ; skrof-
vet af ett skepp ; bod; sate, by the
-, i gross, -head, *. skiljevHgg, af-
plankning. -ilies.S, 8. storlek, tjock-
lok. -y, a. stor, tjock, tung, massiv.
Bull, 5. oxe, tjur; pSfvebulla; ome-
ning; bedragare. -baiting, 8. tjur-
faktning. -bee, s. bSlgeting. -beef,
*. tjurkott. -dog, S. blodhund, dogg.
-foast, -fighting, s. tjurfaktning.
-finch, S. bofink. -fly, 8. fafluga,
sting, -head, S. girs, gers (fisk) ;
dumhufvud. -weed, s. backklint.
Bnllace, s. slSn. -plump, s. vilda
plommon.
Bnllen, S. skaf af hampa. [kula.
Bullet, S. muskot-, pistol- ell. kanon-
Bullion, 8. oarbetadt guld ell. silfver.
Bullish, a. sprSkvidrig, felaktig.
Bullition, s. qudning; kokning.
Bullock, s. ung tjur. -, v. n. stor-
skryta.
Bully, S. ofversittare ; slagskSmpe. -,
V. a. ofverskrika, dfverdyfla, ofverfalla
raed ovett. , V. n. larma, storms,
grala , skryta. rock , 8. storskry-
tare, bramarbas.
Bulrush, s. hog saf.
P. n It el, 8. kli, skal pS sad.
Bulwark, s. bollverk.
Bum, 8. stuss, satet, anda. -bailiff,
8. stadstjenare. -boat, S. provisions-
Bumble-bee, s. mjodhumla. [bSt.
Bumkin, *. bondlurk, bondlolla.
Bump, 8. slag, slang; svullnad, knol,
bulnad. -, V. n. gora larm ; sviilla,
svullna. -er, 8. braddfullt glas.
-kin, 8. bondlurk, bondlolla.
Bun, S. ett slags sockerkaka.
Bunch, s. bundt, knippa; knol, svull-
nad; puckel. , V. n. knyta sig;
svalla. -backed, S. puckelryggig,
krokryggig. -inCSS, 8. puckelryggig-
bet, knolighet. -y, a. ojemn, knolig.
Bundle, s. bundt, knippa; paket, knyte.
-, V. a. bylta ihop, packa in.
Bung, 8. sprund pS en tunna. , V. a.
sprunila, tiippa igen.
Bungle, s. fel, fSrseelse; oskicklighet ;
fusl;eri. -. V. a. fuska, klSpa, skamma
bort. -, V. n. bara sig drumligt St.
-r, 8. fuskare.
Bnnn, s. ett slags sockerkaka.
Built, s. skotet, bolen af seglet -, V.
n. svalla, posa ut.
Bnnter, s. lumpsamlare; liderlig qvinna.
limiting, 8. flaggduk; kornliirka, gro-
ninft.
Buoy, 8. ankarboj, ankarmarke. -, V.
a. understoda , upplyfU. , V. n.
40
Buoyance
flyta pS vattnet. -ailCC, s. simning-
flytning. ancy. S. munterhet; for,
mogenhet att flyta. -ant, a. sim-
But, S. kardborre. [mande, flytande.
Burbot, s. en art borkfisk ; lake.
Burden, . borda, last, laddning ; laste-
talet pS ett skepp ; oinqvade. -, V. a.
lasta; besvara; lassa pa 1 . -OUS,
-SOttie, a. tung, besviirlig, under-
tryckande. -SOmenesS, *. tyngd,
Burdock, S. kardborre. [vigt, besvar.
Bureau, s. skrifpulpet, byrS.
Burg, S. koping.
Bar gage, *. borgareratt.
Bnrgamot, S. bergamott.
Bnrganet, *. stormhatt af jern.
Burgeois, S. borgare. [mentet.
BnrgeSS, S. borgare ; ledamot af parla-
Bnrgh, S. oppstad; by som bar riittig-
het att skicka fullmaktige till parla-
mentet. -er, S. borgare. -master,
S. borgmastare. [brottsstold, r3n.
Burglar, S. inbrottstjuf. -y, *. in-
Burgomaster, S. borgmastare.
Bnrgrave, s. borggrefve.
Buri||able, a. som kan begrafvas. -al,
8. begrafning, likbegangelse. -er, s.
dodgrafrare. -ne, . grafstickel.
Burl, V. a. valka tyg, 6fverskara.
Burlesque, s. tokstii. -, a. tokrolig,
lojlig. -, V. a. fdrlojliga; travestera.
Burliness, *. tjockhet.
Burling-iron, s. 6fverskararesax.
Burly, a. stor, tjock, svullen.
Bum, V. a. branna, fortara. -, V. n.
brinna, fdrtaras af eld ; torka ; branna
upp. , *. brand, brannsSr. able,
a. fSrbrannelig. -Ing, *. branning,
fdrbranning, brand. -illg-glaSS, 8.
brannspegel, solglas.
Burnish, V. a. polera, gora glansande.
-, V. n. blifva blank. -OF, 8. pole-
rare; polerstal.
Burnt, p. af burn.
Burr, 8. 6rlapp, Srbrosk.
Burrel, a. r5da stnarparon. -shot,
8. skrotskott.
BurrOW, *. kaninhSla, jordkula. -,
v. n. grafva sig in i jorden; minera.
s. skattmastare ; stipendiat.
Butchery
Burse, . bors; byte, -holder, s-
byfogde.
Burst, 8. spricka, refva. -, V. n. & a.
brista , spricka , rerana , gS sender ;
spranga; bryta ut; bryta upp, fram-
bryta, roja sig. to - into tears, ut-
brista i tSrar. to - out into laugh-
ter, slS till ett gapskratt.
Burst, -611, a. gprucken, remnad,
bruten; besvarad af brSck. -CUCSS,
*. brSck, tarmbrSck.
Burthen, s. Burden.
Bury, V. a. begiafva, jorda, jordfasta;
forborga. -illg, S. begrafning, lik-
begangelse. -illgground, s. be-
grafningsplats, kyrkogSrd. -ingplace,
s. grafstalle, grift.
Bush, S. buske; kSllarkrans ; rftfsvans.
-, v. n. blifva buskig, yfvig. -el, s.
ett torrvarumStt. -inesS, 8. buskak-
tighet. -ment, s. tiit buske; busk-
age. y, a. buskig , full med gkogs-
snSr, tilt.
Busi||ed, a. sysseisatt. -less, a. syss-
lolos. -ly, a. ifrigt; mod brSdska.
-ness, s. Srende, goromSl, sak, syssla,
Busk, s. planchett. [bestallning.
Buskin, s. halfstSfvel, kiinga.
BUSS, S. puss, kyss , bujs ; bSt vid sill.
fiske. , V. a. pussa, kyssa.
Bust, S. byst, brostbild.
Bustard, S. trapp (fSgel).
Bustle, 8- buller, brak, oviisende. -
V. n. vasnas, bullra; vara i ro'relse,
vara verksam. -r, 8. verksam man.
Busy, a. sysselsatt, bestallsam , verk-
sam, driftig; tjenstaktig. -, V. a.
sysselsatta, anvSnda. -body, 8. fjSsk;
gralmakare. -brain, S. oroligt hufvud.
But, C. men, fin, utom , blott, endast.
- for you, om ni icke vore. - yet,
icke dessraindre. last - one, nast
f6re den sista. -, V. n. state intill;
gora invflndningar.
Butcher, *. slagtare. -, V. a. slagta,
nedgora, doda. -bird, s. varfSgel.
-broom, s. fSgeigras. -liness, *.
grymhct. -ly, a. grym , blodgirig.
-y, 8. slagtarhandtverk ; slagtarhus;
blodbad.
Butler
Butler, *. kallarroastare ; taffeltackare.
Bntmcnt, S. sammanfogning.
Butt, *. stort fat, vinkar, liggare; slot;
andaroSl; mSltafla. -, v. a. stanga,
stota. -, V. n. stSngas. -end, s. trubbiga
Sndan. ing , s. pStappning (af vin
etc.). -Shaft, s. pil, kastspjut.
Butter, s. sm6r. -, V. a. bestryka
med smor. -bOX, *. smorask. -bur,
. h&sthof (ort). -flower, *. sm5r-
blomster. -fly, s. fjaril. -milk,
*. karnmjSlk. -print, 8. smorspade.
-Woman, s. smorsaljerska. -y, s.
skafferi, visthus. , a. smoraktig.
Blltteris, S. verkjern boa hofslagare.
Buttock, 8. land, sate, bakdel, klinka ;
T. iSring.
Button, S. knapp ; knopp (pa trad och
orter); kn51 ; sigtet pS ett skjutgevar.
-, . a. knappa igen. -flsh, 8. sjdborre.
-maker, *. knappmakare. -hole,
8. knapphll.
Buttress, . stod, stdtta, pelare under
en byggning. , V. a. stoda, under-
stCda, stdtta.
Batty, 8. arbet.kamrat.
ButjT aCCOUS, -OUS, a. smoraktig;
smorlik.
Buxom, a. smidig, lydig, tjenstaktig;
kirlig; liflig, glSdtig, lustig. -nOSS,
*. munterhet; karlighet.
Buy, V. a. & n. k6pa, handla; muta,
besticka. -er, *. kopare.
BUZZ, 8. brumning, susning, surrning,
sorl ; mumrael , hviskning. , V. a.
utsprida , hviska. , v. n. bruiuma,
surra, sorla. fly, * puinpsnut.
Buzxard, s. pvidflgel, h5k; enfaldig
raenniska.
Buzzer, 8. Srontasslare, baktalare.
By? P""- genom, medelst, af, vid, med,
efter, om. and , strax. tht
-, i ffirbigSende. - chance, hindelse-
vis. degrees, smSningom. one
self, ensam. no means, ingalunda.
retail, i minut. blow, . oSkta
barn, bastard. -end, S. biafsigt.
-gone, ad. forbi. -respect, .
biafsipt. -room, s. enskildt rum.
-Stander, S. SskSdare, narvarande
Cadaverous
41
person. -Way, *. bivag. -WOrd,
8. obrukligt ord; ordsprSk.
Bye, *. vSning, hemvist; tillfallighet.
Bysse, Byssin, Byssns, s. bafssilke.
e.
Cab, *. kabrioiett. -driyer, . hyr-
kusk.
Cabal, 8. Judarnes kabbala ; kabal, koto-
plott; hemligt rid. -, V. n. kabalera,
stampla, sammangadda sig. -ist, *.
kabbalist. -istic, a. tillhorande Ju-
darnes kabbala. ler, S. upprorstif-
tare. -line, a. som tillhor hastar.
Cabaret, s. kallare.
Caharic, s. hasselort.
Cabbage, s. kSl; klade som skraddare
stjala. -, V. a. stjala (sSsom skrad-
dare). -, V. n. formera hufvud (sS-
som k3l).
Cabilian, 8. kabeljo, stockfisk.
Cabin, S. koja, hydda, kajuta , koj,
hytta. -, v. a. & n. innestanga ell.
lefva 1 en koja ell. hytta. -boy, 8.
skepsgosse. et, 8. kabinett, kam-
mare. - for curiosities, konstkabi-
nett. -6t maker, s. ebenist, scha-
tullmakare.
Cable, S. t3g, kabelt3g, ankart-Sg.
-' length, kabellangd. -t, 3. mindre
kabelt5g.
Cablish, S. vindralle, nedblSst trad.
Cilbotftge, *. kustfart, kusthandel.
Cabnms, s. kabelgara.
Cacao, S. kakao.
Carhiniiation, s. gapskratt.
Tack, v. n. gSra sitt tarf, tracka.
Cackerel, s. ett slags fisk.
Cackle, a. skrockning (om hons) ; kak-
ling; " prat, sladder. , V. n. snattra
(som en gSs), skrocka (som lions);
kackla ; * pladdra , sqvallra . -r , S,
skrockhdna ; * snattrare, sladdrare.
Cacopliony, s. missljud (i tal).
Cacuininate, v. a. gora spetsig ell. i
torm af pyramid.
Cadaver, 8. lekamen, lik. -OUS, a.
tillhorande lik; asaktig.
42
Caddaw
Caddaw, *. kaja.
Caddis, s. tradband; sjoslanda.
Caddy, S. ask, tedosa.
Cade, S. litet fat, kagge. -, a. tarn,
spak, saktmodig. -, V. a. tamja.
Caden||ce, S. takt (i dans); kadens (i
rausik), valljudande slut i poesi; afta-
gande. -t, O. fallande, sjunkande,
aftagande.
Cadet, *. yngre broder; kadett.
CadCW, S. grasmask, sjoslanda.
Cadge, V. a. fora, bara. -r, s. ho-
kare ; uppkopare.
Cadmia, S. galmeja.
Cadu||city, s. beniigenhet att falla;
bracklighet. -ke, a. Slderstigen,
bnicklig.
Caftan, s. kaftan. tvSta varor.
Cag, $. kagge, fjerding, litet karil for
Cage, S. fSgelbur, hack; djurhus ; fan-
gelse. , V. a. satta i bur; insperra,
arrestera. WOrk , 8. gcnorabrutet
Caic, S. galerslup. [arbete.
Caiman, S. kaiman (en art krokodil).
Caisson, 5. proviantvagn, bombkista.
Caitiff, a. fdraktlig, nedrig. -, 8. galg.
fagel, skalm, skurk ; slaf.
Cajole, V. a. smickra; gacka , narra,
bedraga. -ry, 8. smek, smicker; be-
drageri.
Cake, s. kaka, bakelse. -, V. n. kasta
sig, hopgyttra sig.
Calal|bash, .?. kalabass ; flaska af denna
frukts skal. -lliailCO, .9. kahniuk.
-mary, s. biackfisk. -mbac, s.
orntrad. -mine, S. galmeja. -mint,
s. bergmynta. -lllitC. s. ramslok.
-mitOHS, a. bearoflig, olycksfull,
elandig. -lllity, s. elande, olyeka,
uselhet. mils, s. ror, strandrSr,
kalmus. -sh, s. kalesch. -tor, s.
kyrkotjenare. [kalkjord.
Calcareous, a. kalkartad. - earth,
Calceated, a. klSdd i skor, skodd.
CalcedOnian, S. kalcedon (morkblS
flinta).
Calei!|ferous, a. kaikbiandad. -nate,
V. a. kalcinera, fbrkalka. -, V. n.
kalcineras. -lialcd, a. forbrand till
kalk, kalcinerad. -nation, s. kal-
Callidity
cinering, Brkalkning. -natory, 8.
kaleinerdigel.
Calcujllate, V. a. berakna, utrakna,
ofverslS; uttanka. -latloil , s. be-
rakning, utrakning, ofverslag. -lator,
8. raknemastare. -latory, a. horancle
till rakning. -le, 5. rakning, kalkyl.
-1086, -lous, a. stenig, grusig.
-lus, s. sten, grus 1 urinblSsan.
Caldron, s. kittel.
Cale||faction, s. varmgoming. -fao
tive, factory, a. varmande , upp-
hettande. fy, V. a. varma, upji-
hetta. -, v. n. blifva het.
Caleildijar, 5. kalcader, almanack. -6r,
*. mangel att pressa tyg, kladpress.
, V. a. mangla , pressa , appretera ;
stryka linne. -rer, s. appretor.
Calenture, S. en art hetsig feber till
Calesh, S. kalesch. [sjos.
Calf, 5. kalf; tjockben, vada.
Caliber, S. kaliber, vidden af ett skjut-
Calice, S. kalk, bagare. [gevar.
CallCO, S. ett slags bomullstyg.
Calid, a. het, varm, brannande. -ity,
S. varme, hetta. UCt, s. varnic-
Calif, S. kalif. [ledare.
CaliUgation, 8. m6rker, dunkelhet,
blindhet. -ginOUS, a. mork, dunkel,
bedroflig.
Caligraphy, S. skonskrifningskonst.
Caliver, S. nickhake (liten kanon).
Calix, 8. T. blomfodret.
Calk, *. tungspat. -, V. a. kalfatra,
dikta. -er, 8. diktare, drefvare ; dref.
-ing, S. kalfatring.
Call, S. kallelse, upprop; fordran; kort
besiik ; lock; appell ; bjudning; fSgel-
pipa. -, V. a. & n. kalla, bcniimnu,
lic!a, bjuda ; ropa; locka. to for,
begara. to - in , saga upp, inkrtlla,
Sterkalla. to one on, uppmuntra,
drifva pa en. to out, kalla , ropa
ut ; utvalja, utraana. to - over, ropa
upp. to to mind, erinra sig. to
- up, vacka. to - upon one, be-
s5ka en. -bird, *. lockflgel. -er,
s. ropare. ing, s. kallelse, rop;
handtverk, nSringsfSng.
Callid||5ty, -ness, s. forslaeenhet.
Callipers
Caneferrel
43
Callipers, . krumcirkel, tastercirkel.
Call OSlty, s. lukdnad, tjocknad i
hudcn ; sval ; valk i handerna etc. ;
* kansloloshet. -OU8 , O. full med
valkar ; svSlaktig ; * kan.^lolos.
Callow, a. kal, naken; ofjadrad.
Calm, a. lugn, stilla, ostord; obekyra-
rad. -, 8. stillhet, lugn ; hvila ; sakt-
mod ; T. stiltje. -, V. a. sakta, stilla,
mildra. -D6SS, S. saktraod, mildhet,
frid. -y, a. lugn.
Calori: flc, a. varmande. -meter, s.
viinncraatare.
Calotte, *. kaiott.
Caltrop, 8. fotangel; stjarntistel.
CalUDin-iate, V. a. lasta, smada, bak-
tala, fortala. -iatioil , s. fortal,
smadelse, tillvitelse. -iator, s. sma-
dare, fortalare, baktalare. -iOUS, a.
smadlig, fortalandc , osann. )", 8.
fortal, baktal.
Calv'ary, S. krusifix; hufvudskalleplat-
sen. -6, V. n. kalfva. -CSfOOt,
. aronsort, munksvans. itj', s.
Calx, s. kalk. [skallighet.
CalzOOUS. *. pi. underbyxor.
Camarade, . kamrat.
Camber, 8. byggningsvirke i form af
kna ell. bSge. -ed, a. b3gig.
Cambist, S. vexelhandlare.
Camblet, S. slat yllekamlott
Cambric, s. kammarduk.
Came. p. af come.
Camel, 8. kamel. -fly, 8. sylslanda.
-ine, a. kamel tiiihorig. -opard,
8. kamcleopard, giraff. Ot , 8.
kamlott.
('ami' rade, . kamrat, stallbroder.
-rated, a. hvaifd. -ration, a.
hvalfning.
C:unisa|]de, -do, 8. anfall ora natten.
Camlet, *. kamlott. -Cd, a. mar-
raorerad.
Caroline, . lindodra.
CammOCk, . pukWrne.
Camomile, *. kamillblomster.
C:ini||OUS, -OJ'S, a. plattnasig.
Camp, a. lager, faltlager. -, V. n.
ISgrasig, slS lager; kampera. -flght,
*. envigeskamp, envig, duell.
Campaign, S. slatmark, fait; kani-
panj, falttSg.
Canipan; ( iform, -ulate, a. kiocklik
(ora blomkronor). ile, S. klocktorn.
Campeachy-WOOd, S. kampeschtrSd.
Campestrjlal, -ian, a. vaxande pa
faltef, vild.
Camphjre, -or, s. kamfer. -orate,
a. forsatt med kamfer.
Camping, S. ballonspel.
Can, S. kanna; stSnka ; krus.
Can, V. n. kunna, formS.
Canaille, s. pdbel, pack.
Canal, s. kanal, vattenledning ; r5r;
gang. Coal, s. ett slags fina sten-
kol. -iculated, a. ihSlig, urhSlkad.
Canary, s. kanarievin. -bird, *. ka-
nariefSgel. -grass, a. kanariegras.
Cancel, V. a. utplana, utstryka; (or-
stdra , upphafva , annullera ; tillintet-
gora. lated , a. utstruken ; upp-
hafven. -Iatioil , 8. utstrykning ;
tillintetgSrande.
Cancer, s. kraftan. -ate, V. n. blifva
kraftaktig; frata omkring gig. -ation,
S. borjan till krafta. -OU8, Can-
crine, a. kraftartad.
Candcnt. a. bet, brSnnande, g!5dande.
Candioant, a. hvitaktig.
Candid, a. okonstlad, uppriktig; hvit.
-ate, *. tjenstsokande, kandidat. -Ijr,
ad. uppriktigt, redligen. -ness, 8.
redlighet, uppriktighet.
Candii'y, v. a. g6ra hvitt.
Candle, *. ijua. -holder, . ijus-
hallare. -mas, -day, 8. kyndel-
messa. -snuffer, s. ljussax. -stick,
8. ljusstake. -Stuff, . talpr o. d.
hvaraf ljus goras. -tree, *. mjoltrad.
-waster, *. ljustjuf. -wick, s.
ljusveke. [het.
Candour, S. redlighet, uppriktighet, mild-
Candy, . kanderade frukter; konfekt.
-, V. a. kandera , Cfverdraga med
socker.
Cane, *. r5r, spansk r5r; sockerrOr;
kapp. -, V. a. gifva en kapprapp;
prygla med en kapp. -bottOlll-
cliair, *. rSrstoi. -ferrel, . kapp.
ring, hSlk.
44
Canel
Canel, s. kanel, kanelbark. -bone,
8. halsbenet, nackbenet.
Canescent, a. granande, hvitgra.
Canicular, a. som horer till r8tmSna-
den. days, pi. rotmSnaden.
Canine, a. hundaktig; tr&tgirig. -
madness, vattenskrack. - teeth, pi.
ogontander.
Canister, s. liten korg; tekanister.
Cank, a. maliss.
Canker, s. krafta (sir), mask. -, V.
a. skiimina, smitta. , V. 71. skammas.
-bit, a. biten af en giftig tand. -ed,
a. knarrig, vresig ; ohoflig. -rOSO, *.
njupon.
Cannabine, a. af hampa.
Cannibal, S. kannibal, menniskoatare.
Cannon, S. kanon, stycke. -ade, s.
kanonad. , V. a. beskjuta med ka-
noner. ball, 8. kanonkula. ier,
8. styckjunkare, konstapel.
Cannnlar, a. rorformig.
Canoe, S. liten indiansk bat.
Canon, s. kyrkolag; regel ; fSreskrift;
kanik, domherre; kanoniska bockerna
i bibeln. - law, kanoniska lagen.
-688, *. stiftsfroken. -ical, a. ka-
nonisk. -ically, ad. enligt kano-
niska lagen. -1st, s. en som ar
hemma i kanoniska lagen. -i/ation,
S. kanonisering, upptagande ibland hel-
gonen. ize, V. a. kanonisera. ry,
Ship , s. en domherres bestallning ;
prebende.
Canopy, s. himmel ofver en Iron;
himlahvalfvet. -, V. a. betacka med
himmel. bed, 8. sparlakanssang.
Canorous, a. musikalisk, melodisk;
hdgljudande ; ljuf. -UC8S, S. valljud.
Can't, forkortning af Can not.
Cant, S. auktion; kant, horn; rotval-
ska , bofsprak , pobelsprSk ; inorkt och
osammanhangande prat. , a. sned,
krokig. -, V. a. stota, skaka. -, v.
n. tala rotvalska.
Cant||able, a. sSngbar, som kan sjun-
gas. &ta, s. kantate; recitativ ocb
aria, at ion, 9. sang, sjungande.
Canteen, S. kantin; flaskfoder.
Canter, S.skenheJgon, skryintare, pietist;
Capillary
en som pratar rotvalska ; kort galopp.
-, V. n. gS. i kort galopp.
Cantharides, . pi. spanska flugor.
Canthus, 5. ogonvrSn.
Cant||icle, s. sSng; Salomos hoga visa.
ing, S. sjungande.
Cantl||e, *. bit, stycke. -, V. a. dela,
stycka, skifta. 6t, S. lemning, stycke.
Canton, S. kanton, landskap, trakt.
-, V. a. fordela. -ize, V. a. dcla i
landskap ell. provinser.
Canvass, S. kanfass, hSrduk; under-
sokning af rosterna till parlamentsval.
-, V. a. nagelfara, ofvervaga; kaba-
lera; varfva roster.
Cany, a. full med ror ell. vaas.
Canzonet, s. liten visa.
Cap, 8. mossa ; kardinalshatt ; spets;
tackbly pi en kanon; toppmast.
and tells, darskap; narrlufva. - a-
pie, ifran hufvud till fot. -, v. a.
betacka, satta batten pa sig; kappa
(skor). -, V. n. taga af batten ell.
mossan; bry. to rope, beklada en
tagfinda med smarting, to to one,
helsa P S nSgon. -paper, *. ett slags
karduspapper.
Capability, s. skicklighet, duglighet.
-ble, a. duglig, skicklig, i stand till ;
fallen fSr. -blenCSS, *. skicklighet.
-Cify, V. a. g5ra skicklig till. -CJOU8,
a. rymlig, vidstrackt, vid, stor. -Cious-
ness, S. rymlighet, vidd. -citate,
V. a. pora en skicklig; satta i stand.
-City, 8. skicklighet, fdrmSga, makt,
duglighet ; forstSnd, sinnesstyrka ; rym-
lighet; fattningsgafva. -risOU , S.
hasttacke. -, V. a. mundera en hast ;
klada praktigt. [reskappa.
Cape, S. kap, udde, nas ; kragen pS en
Caper, *. kapriol, luftsprang; kapare-
fartyg; kapris (ort). -, V. n. kaprio-
lera, gora luftsprSng. bnsh, 8. ka.-
prisbuske. -Calze, 5. tjadcr. -er, .
luftspringare, kapriolmakare.
Capias, s. T. exekutionsutslag; arre-
steringsorder.
Capilla||ceonS, a. harlik, fin som ett
bar. -ment, s. standare i blomster.
-ry, a. hSrfin.
Capital
Capital, s. kapital p3 en pelare; ka-
l-ital ; hufvudstad. -, a. hufvudsak-
lig, fornainst ; fortriifflig ; stor. cri-
me, lifssak. city , hufvudstad.
letters, pi. begynnelse-bokstafver. -ly,
ad. fortrSffiigt. convicted, domd
frSn lifvet. -stock, a. hufvudstol.
Capitation, s. koppskatt. -ol, *.
Capitolium (i Rom). -Ular, S. stadgar
for ett domkapitel ; domherre. , d.
horande till ett stift ell. domkapitel.
ulate, v. n. dagtinga, kapitulera.
Illation, 8. dagtingan, ofverenskom-
melse.
Capon, S. kapun. -, V. a. kapunera.
CapOt, S. kaputt (i piketspel).
Cappi|er, S. mosshandlare, mSssmakare.
ing , A. betackning med en kappa ;
battens aftagande.
Capri||ce, S. nyck, nnderligt infall ;
griller. -OioilS, a. egensinnig, nyck-
full. -Corn, s. stenbocken (i djur-
kretsen); hanrej. fole, *. rosentry,
getblad. Ole, S. kapriol, luftsprSng.
Capstan, a. T. apelet hvarmed ankaret
vindas; glngspel.
Capsuljjar, a. T. doslik, ihSlig, kupig.
-ate, -ated, a. innesluten i frohus,
lagd i fodral. -C, . kapsel, frohus.
Captain, s. befalhafvare ; kapten, rytt-
miistare. -general, *. faltmarskalk.
-ry, S. stfithSllareskap. -Ship, 8.
kaptenstjenst.
Capt ation, s. lycksokeri; smiker.
-ion , 8. vittnesb5rd ; arrestering.
-iOOS, O. gralig; bedraglig, snar-
jande; spetsfundig. -lOUSnCSS, 8.
fallenhet att grala ; spetsfundighet, ill-
parighet. -ivate, V. a. fiingsla;
fSrtjusa, fortrolla ; bemastra sig, vinna ;
underkufva. -ivation, s. tillfSnga-
tagande, fangslande. ive, a. fSngen,
Hingslad. , 8. krigsfSnge, slaf. ,
V. a. taga till fSnga. -ivit J, S.
fSngenskap, triildom. -ore, s. fangst,
rof, byte; pris (till j8s), uppbringning.
-, V. a. fasttaga.
Capuch, s. munkkappa. -ill, #. Pran-
ciskanermunk ; ett slags fruntimmers-
kappa.
Carecrazed
45
C&r, S. vagn, kSrra; triumfvagn, strids-
agn, char.
Carabine, s. karbin, skjutgevar. -ier,
*. karbinerare. [skepp.
Carack, S. en art stora portugisiska
CaraCOle, S. omtumling i cirkel med
en hast. , V. n. tuuila omkring, gSra
svangningar.
Caramel, S. sockerkandi.
Carat, a. karat (guldvigt).
Caravan, *. karavan, hop kopman ell.
pilgrimer. -Sary, S. offentligt hSr-
berge i Osterlanderna.
Caravel, *. karavel (ett slags portu-
gisiskt skepp).
Caraway, s. kummin.
Carbine, a. karbin.
Carbon, a. koi, koiamne. -ade,
-adO, *. kott stekt pS glod. -, V.
a. rosta p2 g!6d; skSra i stycken.
-ate, s. kolsyra. -ic , a. kolaktig,
kolig; kolsyrad. -izatlon , *. for-
kolning.
Carbun||cle, a. karbunkel; kallbranda
flack, -cled, a. finnig. -cular,
a. rod soni en karbunkel.
Carcajo, *. fiifras.
Carcanet, S. halsband, halssmycke.
Carcass, *. benrangel; dod kropp; T.
skrofvet till ett skepp.
Carcelage, s. afgift till fSngvaktaren.
Card, S. kort; karda, ullkani. -, V. a.
karda, kamma ; spela. -Counter, s.
mark i spel. Cr, S. ullkammare;
korts pelare. ing, s. kardning; spel
i kort. -maker, s. kardmakare;
kortfabrikor.
Cardamomum, s. kardemumma.
Cardiac, a. hjertstyrkande. -algy,
8. hjertklaninia.
Cardinal, . kardinal. -, a. fornamst.
hufvudsakligast. - numbers, huf-
vudtalen. - virtues, hufvuddygder.
-ate, -Ship, s. kardinalsvardighet.
CardOOn, s. ett slags tistel; en sort
artskockor.
Care, 8. omsorg, bekymmer, oro ; Bit;
omvSrdnad. -, V. n. (for) bry sig
otn , vSrda ; hafva omsorg oin , vara
bekymrad. -Cra/ed, a. RSrUird af
46
Careful
bekymmer. -ful, a. omsorgsfull ;
flitig; omtanksarn , forsigtig. ful-
nCSS, 8. flit; omsorgsfullhet, omtank-
samhet, bekymmersamhet ; fbrsigtighet.
less , a. sorglos , obekymrad ; oakt-
sam, vardslos. -lessneSS, S. for-
sumlighet, efterlStenhet ; obetanksamhet.
Careen, 8. T. kolen, skrofvet under
vatten. -, V. a. kolhala (ett skepp).
-illg, s. kolhalning.
Career, S. rannareban, bana; starkt
lopp ell. fart; sprSng. , V. n. springa,
trafva, lopa fort.
Caress, S. smicker; sraek, smekning.
, V. a. smeka.
CarfftX, s. korsvag, tvargata.
Cargo, Cargason, s. last pS ett skepp.
Caricature, S. karrikatur. [varta.
Caricous, a. fikonlik. - tumor, fik-
Caril|es, -OSlty, S. benrota. -OUS,
a. anfratt, fdrderfvad af benrota, rut-
ten, svampig.
Cark , s. sorg , bekymmer. , V. n.
angsla sig, sorja, bekymra sig. illg,
a. tarande, friitande. -, . angslan,
tarande bekymmer.
Carle, s. ett slags hampa.
Carline, s. karlin, spSmanstistel.
Carlish, a. grof, bondaktig. -ness,
S. bondaktighet, grofhet.
Carlock, S. rapsat; husblSss.
Carlot, *. lymmel, bondlurk.
Carman, S. karrkarl, forman, Skare.
Carmelite, s. Karinelitermunk.
Carminative, a. vaderdelande.
Carmine, 8. karmin (rod farg).
Carn||agC, s. blodbad, nedsabling, slagt-
ning; inraatet (St jagthundarne). -al,
a. kottslig, sinnlig; villustig. -alit)',
-alness, S. kottslig lust, sinnlighet.
-atiOn, S. lifTdrg, ansigtsfarg; rod
neglika. -60l, 8. karneol. -60HS,
a. Jc5ttig, kottfull. -ify, v. n. blifva
till kott. -iVOrons, a. kottfratande;
glupsk. -OSity, *. kottig svulst.
-OUS, a. kfittig, kottful.
Carol), 8. johannisbrod.
Carol, 8. julpsalm; lofsSng. -, V. n.
& a. sjunga; prisa.
CarOn||'saI, S. karusell, hogtid, driekes-
Cartulary
kalas. -SO, 8. superi, drickslag, ka-
las. , V. n. supa , kalasera , dricka
mycket. -SCr, S. stor drickare.
Carp, 8. karp (flsk). -, v. a. tadla,
klandra; uttyda ilia. -enter, s.
timmerman. entry, *. timmermans-
konst, snickeri. -er, *. hacklare,
klandrare. -et, s. tapet, golfrnatta.
-, V. a. tapetsera, ntbreda mattor
ofver. -etbag, S. nattsack, resvaska.
-etknight, s. vekiing. -ing, s.
tadel. -US, *. T. handlofven.
Carri||age, S. fora, transport; Skdon,
bagagevagn; forlon, skjutslega, frakt;
uppforande ; lavett. er , s. forman,
Skare ; brefbarare ; brefdufva. OH, S.
as, luder; geroen qvinna.
Carrot, s. morot. -iness, *. i-sdha-
righet. -y, a. rod, rodhSrig.
CarrOW, . spelare, rafflare.
Carry, V. a. draga, fora, bara; be-
drifva; erna, vinna. to - about,
bara hit och dit. to - away, taga
med sig, bortrycka ; T. afsegla. to -
it, ha ofverhand. to - down, bara
ned, forsla. to - forth, leda fram;
visa, to it high, gora gig stor,
yfvas. to - off, medtaga, bortfora.
to - on, befordra, drifva pS ; drifva
(handel). to - out an opinion, for-
svara en mening. to up, uppfora, resa
i hojden. -ing, S. & a. torande.
tale, s. sqvallrare.
Cart, S. kiirra, forvagn, lastvagn. -, V.
a. lagga, siitta p3 en karra ; spanna for
en karra. -age, s. forlon. -horse,
s. siaphast. -way, *. forvag. -Tvright,
S. vagnmakare.
Cartel, S. utmaningsbref, fejdbref; ut-
vexlin^'sforslag ; fo'rdrag ; parlamentar-
Carter, 8, Skare, forman. [slup.
Carthusian, s. Kartusianmunk.
Cartila'ge, s. brosk. -ginous, a.
broskig, broskaktig.
CartOOn , S. teckning pS stort papper.
CartOUCh, s. skrotkappa, kartesch ; det
hvari en kula lagges.
Cartridge, s. skarpskott; papperskar-
dus for krut. -box, s. patrontaska.
Cartulary, . urkundbok; arkivarie.
Carucate
Carucate, s. dagspiaja.
Caruncle, s. kdrtel.
Carv||e, V. a. sWra, gravera, uthugga ;
utdela ; bana en vag. -d work, bild,
huggeriarbete. -Cr, 8. bildhuggare ;
fSrskarare. -ing, S. bildhuggeri,
Cascade, S. vattenfall. [skulptur-
CaS6, s. sak, ting; fall, hiindelse; ka-
sus i grammatiken ; tillstand, stiill-
ning ; skrin; fodral. , V. a. liigga
i lada ; kalkslS , slS ; formoda , suppo-
nera. -knife, 8. stor koksknif.
-Shot, S. skrot, drufhagelskott.
Caseharden, V. a. harda, forharda.
Casemate, S. hvalfdt stalle under jor-
den; skjutglugg.
Casement, s. fonster, fSnsterram.
Caseous, a. ostaktig.
Casern, s. kasern.
Cash, S. kassa; penningkista ; kontan-
ter. -, V. a. invexla ; fSrailfra. -ier,
9. kassOr, kassaforvaltare. -, V. a.
kassera, fdrafskeda, ge afsked. -kee-
per, S. kassor.
Casing, S. afpelsning, flaning; rappning.
Cask, fi. tunna, fat; hjelm.
Casket, 8. lada, skrin; juvelskrin. -,
V. a. ISgga i iSda ell. skrin.
Cassation, s. upphlifning.
Cassavi, s. tujol af manioksroten.
Cassia, 5. kassia, kassiatriid.
Cassidony, s. kattfdtter (ort).
Cassimer, s. kasimir.
CasSOCk, s. lang underrock (sora engel-
ska presterne bruka).
CasSOUade, 8. pudersocker.
Cassowary, s. kasuar (fSgel).
CaSSWeed, s. ikerlomme (ort).
Cast, S. kast, slag ; gjutform ; utscende,
inin; kull. - of the eye, blink,
5gonvink. - of mind, tankesatt. -
V. a. kasta, forkasta, kasta bort; kasta
af, kasta ifran sig ; utkasU ; fSlla ; sla af
gjuU ; sprida. -, V. 71. krakas ; kasta sip
3l& sig ; T. saeka, falla. to - about
tiinka, omhugsa sig, ofverliigga. to -
away, slosa. to down, bedrofva
forodmjuka. to forth, utdunsta
sprida. to - off, forkasta, ofvergifva
T. lossa, flra. to - off the feathers
Cataract
47
rugga, slappa fjadrarne. to - off the
hounds, slappa hundarne 18sa. to -
in ones mind, begrunda, ofverlagga.
to up, rakna, sumiuera ; kriikiis.
-iron, S. gjutit jern, tackjern. -steel,
S. gjutit stal.
Castanet, s. kastaniett. (utskott.
Castaway, 5. ofvergifven menniska;
Castell||an, S. kastellan, slottsfogde.
-any, a. kastellani, burggrefskap.
-ate, V. a. kringbygga, befasta med
fastningsverk. [log.
Paster, S. utraknare ; teckentydare, astro-
Castiiraj|te, V. a. aga, straffa, nSp?a.
-tion, s. straff, tuktan, napst. -tory,
a. tuktande, bestraffande.
Casting, s. gjutning. castings, pi.
gjutna jernsaker, gjutgods. -bottle,
S. luktflaska. -house, *. gjnthus,
smalthytta. -net, s. kastnat. -SllO-
YCl, . kastskSfvel. -YOte, 3. af-
gorande ro?t.
Castle, 8. kastell, fastning; slott.
castles, pi. back och skans. -Crew,
s. backsgastar. d , a. for^edd med
kastell.
Castling, S. missfall, f5rtidig bord.
Castor, *. kastor, bafver ; kastorhatt.
-ean. -eniu, . bsfvergan.
Castrate, s. snoping, kastrat. -, V.
a. snopa, utikara. -tion , *. sn3p-
Castrel, S. kyrkfalk. [ning.
Casual, a. tiiifaiiig. -ly, ad. till-
falliglvis, handelsevis. -ness, S. till-
fallighet, handelse. -ty, s. handelse,
lyckskott; misstiillc.
Casuist, S. kasuist, teolog som under-
visar i saravetsfrSgor. -ical, a. Ull-
horande sainvetsinSl.
Cat, S. katt, katta; skuta (fartys); -
in the pan, ofverlopare , rymmare.
-Call, s. lockpipa. -mint, s. katt.
mynta.
Catajlchrestical, a. tvungen, hardra-
gen. -Clysm, 8. 5fversvamning, syn-
daflod. -COmb, 8. katakomb, graf-
hvalf. -logue, s. katalog. -plasm,
*. upplosande plSster. -pult, S.
stenkastningsmaskin. -ract, s. vat-
tenfall; grS starren (5gon
48
Catarrh
-rrh, *. fluss, snufva. -strophe,
S. katastrof, utveckling; olycklig ban-
delse.
Catch, S. fSngst, fang, fange, byte;
hastigt intryck; supvisa. -, V. a.
fatta, fSnga, gripa, hejda ; ofverrumpla ;
uppsnappa, smitta. -, V. n. fa, Sdraga
sig. to - at, gripa efter. to - cold,
fS an forkylning, fS snufva. to a
fall, falla. to - fire, taga eld. to
in a lie, beslS med osanning. to
upp, fatta uti. to - one una-
wares, ofverraska en. fly, a. flag-
ell. myggfangst; silen (ort). -illg, a.
smittsam. -, s. fSngst. -peilliy, a.
knep; skrap for godt kSp. -pole, a.
polisbetjent. -word , a. T. kustod,
sista ordet p,1 en sida.
Catechetical, a. forfattad i frSgor
och svar. -ISO, V. a. undervisa i
kristendomen ; frSga. ISIU, a. kate-
kes. -ist, S. kateket, som under-
visar barn i kristendomen. union,
a. den som undervisas i kristendomen.
Categorical, a. kategorisk; uttryck-
lig. y, a. kategori, klass, system.
Catenarian, . kedjelik. -te, v. a.
binda med kedja ; aammankedja , for-
knippa. tiou, s. ganimankedjning,
forbindelse, lank, kedja.
Cater, V. a. proviantera, (5rse sig med
proviant. 61", s. inkopare, proviant-
masUre. -CSS, s. inkoperska.
Caterpillar, a. larf, isfmask.
Caterwaul, v. n. jama, skrika. -, a.
kattskri.
Categ, *. pi. krSsliga ratter, lackerheter.
Catgut, a. tarmstrang.
Cat h; artie, -al, a. affsrande. -edral,
*. domkyrka. -, a. tillh5rande en
moderkyrka. - church, kathedral-
ell. domkyrka. -eter, 8. T. kateter,
silfrerror att tappa urinen. -Olic, a.
katolek, allman. -, *. katolik. -Oli-
Cisill, s. katolska laran. -ollCOll,
*. universal-medikament.
Catkins, a. pi. hange pS bjSrk.
Catling, s. ett slags faltskarsknif.
CatOl)t||er, S. ett slags optiskt instru-
Caviare
ment. -rical, a. katoptrisk. -rics,
8. katoptrik, laran om strSlbrytningen.
Cattle, *. fanad, boskap.
Caudle, a. vinsoppa.
Cauf, S. fisksinnp.
Caught, p. af catch.
Cauk, S. flussspat; groft marienglas.
Caul, *. tarmnatet; isterhinna; hufva,
Cauldron, s. kittel. Isegerhufva.
Cauliflower, *. biomkSi.
Caulk, s. & a. s. Calk.
Causjlable, a. son. kan utfdras. -al,
a. orsakande, som bar afseende pS or-
sakerna. alit J', ation , . ver-
kande orsak. 6 , S. grund , orsak,
upphof ; anledning ; sak ; parti ; pro-
cess. -, V. a. fSrorsaka, lata; fraui-
bringa, astadkomma. -eless, a. sak-
16s, ohemul; ursprunglig. -6r, S.
frambringare, orsak ; * verktyg. -eway,
-ey, S. jordbro, trottoir.
Caustic, a. brannande, fratande. -, s.
fratmedel.
Cautel, 5. tvifvlsmSl, forslagenhet; om-
hugsamhet. OU8 , a. varsam , for-
sigtig; listig.
Cauter, s. sTedjern. -ization, s.
branning, fratning. ize, V. a. branua
med ett jern; sveda bort. -y, *.
briinnmedel, fratmedel.
CautiflOU, a. fdrsigtighet , varaamhet;
varning , underrattelse ; borgen , kau-
tion. , V. a. erinra, varna ; under-
ratte. -omary, a. sSsorn sakerhet
ell. borgen. -Oner, . loftesman,
kautionist. -OUS, a. varsam, vak-
sam, forsigtig. -OUSneSS, 3. vaksam-
het, fersigtighet, varsamhet.
Caval ;rade, s. hagtidiigt tSg till hast.
-ler, a. kavaljer, riddare; ryttare.
-, a. kavaljerisk; stolt, hogmodig,
storsint. -ry, a. rytteri.
Cava||te, V. a. grafva i jorden. -tiOU,
S. kUllargrkfning.
Cave, *. k&llare, hvalf; hSla, kula.
Caveat, . arrest; varning, fonnaning ;
inlaga mot processens fortfarande.
Cavern, *. hSla, kula, grotta. -ed,
-OUS, a. hSlig, full ined hSlor.
3. kaviar.
Cavil
Cavil, s. falskt argument, ogrundad in-
kast ; spetsfundighet, sofisteri. -, V. n.
gora falska inkast. , V. a. klandra,
tadla spetsfundigt. -ler, a. motstSn-
dare som gSr spetsfundiga inkastningar ;
gofist, hSrklyfvare. -ling, -lOUS,
a. spetsfundig, kr&nglig.
Cavin, *. hSlvag, trSng vSg.
Cavity, *. hSlighet, gropighet, hSligt
stalle. [krSka.
C'aw, V. n, skrika som en korp ell.
I'fase, . upphorande. -, V. a. & n.
afbryta, upphora , afstS , underlata;
alnta ; hvila sig. -less, a. oupphor-
lig, oafbruten; bestandig.
Cecity, *. blindhet.
Cecutiency, *. svagsmthet.
Ced||ar, a. ceder, cedertr&d. -arine,
-rine, a. af ceder. [gifva.
Cede, V. a. ofverlemna, aftrada; efter-
CeduOUS, a. som kan Pallas.
Ceil, V. a. gora tak i ett rum ; panela.
-Ing, s. tak i ett rum; panelning.
Celandine, s. svaiort.
Celatnre, . gravering, ciselering.
Celeb||rate, V. a. hogligen berSmraa;
fira, halla h6gtidlig. -ration, a.
namnkunnighet ; hogtid , hogtidlighcts
firande. -riOUS, a. ryktbar, namn-
kunnig , vidtfrejdad. -riousness,
-rity, 8. namnkunnighet; hogtidlig-
het; berom, ara.
Celerity, a. skyndsambet; snilllu-t,
snabbhet
Celery, . seller!.
Celcsl ial, a. himmelsk, Sfverjordisk.
-, S. hiralainvSnare. -ine, a. munk
af Celestinerorden.
CelibalJcy, -te, -tcness, -teship,
a. ogift stlnd, ungkarlsstSnd.
Cell, s. cell, rum i kloster; hSla, ar-
restrura; afdelning i bistockar, vaxter
etc. -ar, s. kallarhvalf; kallare.
-arage, *. vinkallare; kallarbyra.
-arer, -arlst, *. kallarmiistare;
kSllarsven i ett kloster. -ular, a.
cellformig, cellulos.
Celsitnde, *. hoghet (titel); hojd.
Cement, . kitt; cement, starkt mur-
bruk. , V. a. kitta ; * samraanfoga,
Engliach-Swtdish Diet,
Cerated
49
gora varaktig. -atlon, s. kittning,
hopfogning. Cr, S. ' band.
Cemetery, a. kyrkogSrd.
Cenatory, a. horande til! aftonmaltid.
Cenobi||te, a. munk. -tical, a. h6-
rande till klosterlefnaden.
Cenotaph, *. torn grafvSrd.
Cens|]e, *. skatt, afgift, gSrd. -, v. a.
r6ka med rokelse ; beromma ; i
-er, *. rokelsekar. -ion, 5. skatt.
Or, 8. censor; granskare. Orial,
OriotlS, a. granskande; tadelsjuk.
-Orship, *. censors embete. -Urable,
a. tadelbar. -UrableilCSS, 8. tadel-
vardhet. -Ure, S. censur; tadel;
granskning. , V. a. tadla, bestraffa;
granska; dama. [tal.
Cent, *. hundrade. -age, s. hundra-
Centaur', . centaurus. -y, s. tusen-
gyllen (ort).
Contcn ary, s. ett hundratal; centner.
-, a. hvar hundrade; hundraarig.
-nial, a. hundraarig.
Center, S. skaggmussla.
Centesimal, s. en hundradedel. -, a.
den hundrade. -ifold , a. hundra-
faldig. -ifollOUS, a. hundrabladig.
-imeter, 8. centimeter Oangdematt).
-ipede, *. mangfota, grSsugga (in-
sekt). ' [poeter.
Cento, a. dikt sammanflickad ur flera
Central, a. h5rande till medelpunkten ;
belSgcn midtuti.
Centre, s. medelpunkt, midten. -, V.
a. st&lla i en medelpunkt; hafva till
foremSl.
Ceiltri ', -Cal, a. stalltli medelpunkten.
-i'UL r :il, a. afvikande frSn medel-
punkten. -petal, a. str&fvande till
medelpunkten.
Ccntry, a. hvalfbSge; skildtvakt.
Ceiltll pic, a. hundrafaldt. -, -pli-
Cate, V. a. forSka till hundradefaldt.
-riate, V. a. indela i centurier ell.
hundrade. -rion , a. hSfvitsman fOr
hundrade. -ry, a. sekel, Srhundrade.
Cephalic, a. hfirande till hufvudet;
tjenlig for hu!
Cerat||6, 8. vax, vaxpomada; vaxadt
WrfU -, V- a. vaxa. -ed, a. Sfver-
4
50
Ceration
dragen nied vax. -lion, s. vaxning,
ofverdragning med vax.
Cere, V. a. vaxa. -Cloth, S. vaxadt
larft, vaxduk; muschplaster. -ment,
s. vaxduk. -OU8, a. af vax.
Cerebel, S. lilla hjernan.
Ceremoijllial, a. ceremonialisk. -, s.
ceremoniel ; ritual. -llialnCSS, s.
krussamhet; omstandlighet. -nious,
a. kruserlig, krussam , ceremonies.
-niousneSS, *. ceremoni, krus. -ny,
s. ceremoni.
Certain, a. viss, sSker; afgjord; be-
stamd. -ly, ad. visserligen, sakert.
-U6SS, -ty, . vissbet, trygghet,
sakerhet.
Certi||flcate, *. certifikat, skriftligt be-
vis ; attest. fler, S. bevittnare, som
leranar certifikat. fy, V. a. betyga,
bevittna. -tilde, s. visshet, sanning.
Ceru||lean, -leous, o. WS, himmeis-
Cerumen, s. oronvax. [bis.
Ceruse, s. biyhvitt.
Cesarean, a. kejseriig. - section, T.
kejsarsnitt.
CesS, S. taxering, pabud, skatt. -, V. a.
taxera, vardera, beskatta. -ation, *.
upphorande, uppehall , hvila, paus, af.
brott; stillestSnd. - of arms, vapen-
hvila. -Ibility, 8. eftergifvenhet.
-ible, a. som kan aftradas; efter-
gifven. -ion, *. 6fverlStning , aftra-
dande. -ionary, s. person som of-
verlemnar. ment, s. taxering, p3-
bud, skatt. Of, 8. forsumlig men-
niska; en som lange drojcr att betala
sin skatt.
Cestns, . brudbalte; Yenu-g5rdel.
Chace, s. kast med fjaderbollen.
Chafe, . hetta, haftighet, vrede, snar-
stickenhet. -, V. a. varma, upphetta;
gnugga, gnida. -, V. n. blifva het,
blifva ond; koka ; st5ta haftigt emot;
bryta sig (sSsom vagor); blifva hud-
Ids; T. skamfila. -wax, 8. kansli-
betjent som varmer och pSlagger vaxet.
Chafer, S. kolpanna ; ett slags tordyfvel.
Chaff, a. agnar; lappri, ting af ringa
varde. 6r, V. a. & n. kSpa ; pruta,
handla, schackra, byta. -erer, *.
Chamberlain
kopare, en som prutar mycket. em,
*. kittel, fyrfat. -ery, . handel,
ackord. -inch, 5. bofink. -less,
a. fri frSn agnar. -y, a. full med
agnar.
Chafing, s. uppvarmning; gnidning.
dish, 8. fyrfat, kolpanna.
Chagrin, s. fortret, missnoje; bryderi,
bekymmer, vresighet. -, V. a. be-
kymra, fortreta.
Chain, S. ked, kedja; slafveri, fSngen-
skap. -, V. a. fastkedja , fjettra ; for-
ena; fangsla. -bridge, s. kedjebro,
hangbro. rule , s. kedjerakninf?.
-Shot, 8. kedje- ell. lankkula.-WOrk,
8. genombrutet arbete; kedjesom.
Chair, S. stol, embetsstol; portschas.
-bottomer, 5. rorstolraakare. -man,
8. portschasbarare ; talman , president,
Chaise, 8. schas. [ordfSrande.
ChalcOgraph||er , S. kopparstiokare.
-y, 5. kopparstickning, gravyr i koppar.
Chalice, 8. biigare. -d, a. T. fSrsedd
med blomfoder.
Chalk, *. kriU, kalk. -, V. a. upp-
teckna, marka med krita ; gdda en aker
med kalk. -cutter, 8. krit- ell.
kalkbrytare. -pit, 8. kritgrufva, kalk-
brott. -y, O. kritartad.
Challenge, S. utmaning, utfordring;
pastaende; jaf. -, V. a. utmana;
fordra ; ropa an (om vakter) ; gora an-
sprSk pa ; jafva ; anklaga. -able, a.
ansvarig. r, 8. en som utmanar;
Chnlot, S. graslok. [angripare.
Chalybeate, a. stSlaktig.
Chamade, s. schamad, kapitulations-
signal.
Chamber, s. kammare; krutkaranmren
pS skjutgevar; fanghal pS en inina.
of a pump, pumpstofvel. , V.
n. bo , vistas ; lefva liderligt ; in-
trigera. -, v. a. to - a gun, gora
krutkammare i en kanon. Counsel,
8. rattegSngsbitrade. er, 8. kammar-
herre ; en som intrigerar, en som lefver
liderligt. -fellow, S. sSngkamrat.
-ing, *. liderlig lefnad, liderlighet;
frasseri. -lain, 8. kammarherre,
rantm&atare, kamrer; kammartjenare.
Chambermaid
-maid, S. kammarjungfru, kamnoar-
piga. -pot, 8, nattpotta.
Chamfer, r. a. reffla, kannelera.
Chamois, a. stenget ; beredt stengetskinn.
Chamomile, s. kamillblomster.
Champ, v. a. & n. tugga, bita, gnaga.
ChampaigU, s. fait, slattmark; chain-
pagne-vin. -, a. jemn, slat.
Champion, *. kampe, faktare. -, V.
d. utmana.
Chance, s. handelse, slump, tilirallig-
het; lycka; olycka. -, a. tillfallig.
-, V. n. handa, ske, tilldraga sig.
-able, a. tniming. -ful, a. fariig,
vagsam. -game, s. hasardspei. -med-
ley, 8. T. vSdadiip, vadamal.
Chanc'jel, s. hogchor, altare i en kyrka.
-ellor, 8. kansler, president, -ellor-
Ship, 8. kanslersembete ell. -vardighet.
-ery, . kansli; hdgsta domstoien i
England.
Chan ere, s. chancre (ett slags vene-
riska sSr). -CfOUS, a. smittad med
chancre.
Chand||elier , s. ljuskrona. -ler, s.
IjusmSnglare, JjusstSpare ; hSkare. -ry,
8. IjusskSp.
Change, . ombyte, forandring, omvex-
ling; omvandelse; vexelkurs; smSpen-
ningar. - of the moon, nytandning.
-, V. a. byta, vexla; forandra. -,
V. n. ombytas, forandras. -able, a.
ombytlig, foranderlig. -ablcness, S.
obestandighet. -fnl, a. obestiindig,
vankelmodig. -ling, S. byting, obe-
slutsam menniska. r , 8. pcnniuge-
vexlare.
Channel, 8. rannil, kanal, vattenled-
ning. , v. a. reffla.
Chailt, 8. sang, melodi. -, V. a. & n.
sjunga, qvSda ; berSmma. CF, S.
kantor, sSngare. -ery, s. hofkapell,
orkester. -ideer, *. tupp , luine.
-rCSS, . s3ngerska. -ty, 8. kyrka,
hvari sjalauicssor hSllas.
Chao||S, S. kaos, rervirring. -tic, a.
kaotisk, forvirrad.
Chap, s. remna, spricka ; kopare; karl ;
bcsynnerlig menniska; kaft. -, V. a.
klyfva, spracka ; spricka, remna. -fal-
Charity-school 51
len , a. inmunt, med saminandragcn
roun.
Chape, S. hake, bygel, krampa ; doppsko.
Chapel, S. kapell. -ry, *. kaplans-
yssla; kapellomrSde.
Chapiter, a. kapital af en pelare.
Chaplain, 8. kapellan, huspredikanl,
faltprest, skeppsprest.
ChaplesS, a. som har infallna kinder.
Chaplet, 8. rosenkrans, radband ; krans
pS en pelare.
Chapman, s. kSpare, kund.
Chappy, Chapt, a. kiufven.
Chapter, *. kapitel, afdelning; dom-
kapitel; balk (i lagen).
Char, 8. dagsarbete. -, V. O. brarma
kol. -, V. n. arbeta for dagen. -1TO-
lliau, 8. hjelphustru.
Character, . karakter ; marke, tecken ;
stil, handstil; titel och vardighet; egen-
skap; sinneteg. -, V. a. inskrifva.
-IstiC, a. anmarkande, utmarkande,
karakteristisk. -, . karakteristik, ka-
rakterstecken , kannemarke. -ize, V.
a. karakterisera ; beskrifva. -less, a.
Charade, s. charad. [utan karakter.
Charcoal, S. trakol, brannkol.
Charge, 8. borda, last; befallnine;
gyssla , uppdrag, Sliggande; omaorg;
anklagelse, beskyllan; fdrmaning ; be-
kostnad, omkostningar ; anfall, angrepp ;
laddning. -, V. a. lasta; trycka, be-
svara ; uppdraga (ett embete) ; anfall.i ;
ladda; befalla ; ilagga; anklaga , be-
skylla. -able, a. dyr, kostbar, kost-
sam; sora kan anklagas. -ableneSS,
s. kostnad, dyrhet. -r, s. ett stort
fat; stridshast, officershast.
Chari ly. ad. varsamt.forsigtigt.-nCSS,
*. sorgfallighet, varaarahet.
Chariot, . vagn, kaross. -, V. a.
fora i en vagn. -eer, . kusk, k8r-
sven.
Chiiri table, O. hjelpsam, ralgSrande,
god, gifinild, 5m, frikostig. -table-
ness, *. godhjertenliet, menniskokar-
lek. -tably, ad. omt, mildt. -ty,
*. mcnniskokarlek, barmhertighet, mild-
het;karleksverk, almosa. -tj'-SChOOl,
. sockenskola, friskola.
52
Chark
Chark, v. a. kola, branna kol.
Charlatan, S. qvacksalfvare ; storakry-
tare. ical . a. qvacksalfvaraktig.
-ry, S. qvacksalfveri ; bedrageri.
Charlock, s. akersenap, IkerkSl.
Charm, S. fdrtrollning, fdrtjusning, troll-
konst; behag. -, V. a. fortrolla, for-
tjusa, intaga, fdrnoja. ~er, s. ljusare,
fdrtjuserska ; alskling. -ful, a. in-
tagande, fcrtjusandc. -ing, S. tjus-
niug, fortrollning. , a. fdrtjusande,
intagande, behaglig. -ingUCSS, S.
'<Jrtjusande behag.
Cham el, s. benrangel. -house, s.
Charr, S. roding (lax). [benhus.
Chart, s. sjokort,
Charter, s. oppet bref, konunga bref,
privilegiura, oktroj. -, v. a. privile-
giera; befrakta (ett skepp). -er , S.
befraktare. -ing, S. befraktning.
-party, 5. certeparti, befraktnings-
bref. [gparsam.
Chary, a. sorgfallig, varsara, forsigtig;
Chas|je, S. djurgard, jagtpark, skogs-
park; jagt; forfo'Ijelse ; ranna, reffla.
-, V. a. jaga, forfolja; drifva i guld
ell. silfver; intatta. to away,
gkrama bort. -er, S. jagare, fdrfdl-
jare; juvelerare. ing, s. infattning;
jagt pS. ett skepp. -inghainmer, s.
drifhammare.
Chasm, s. klyfta, remna, svalg, gap,
afgrund. -Cd, a. klufven, full af
hal ell. oppningar.
ChastlJC, a. kysk, Mygsam; ren. -OH,
v. a. tukta, aga, niipsa. Piicss, ,<f.
s. Chastity, -ening, s. tuktan,
aga. -ise, V. a. tukta, aga, napsa.
-iseilient, S. aga, bestraflning. -iser,
. agare, bestraft'are. -ity, S. kysk-
lict, blytvamhet; renliet.
Chasuble, 8. messhake.
Chat, 8. snack, prat, sladder; hange
(pS bjork etc.). -, V. n. pladdra,
snacka , prata. ty , a. pratsam,
sqvalleraktig.' -WOOd, *. ri<ved.
Clliltcli an , s. kastellan. -Ct, S. ka-
Chattel, s. 15s egemlom. [stell.
Chatter, *. snack, prat, sladder, skrik,
qvitter. -, V. n. qvallra , prata;
Cheque
qvittra. -box, S. pratinakare. -er,
S. pladdrare, sladdrare. pie, S. skata.
Chaw, S. kaft, ofra ell. nedra delen af
mulen (pS kreatur). , V. a. tugga.
Chawdron, . inelfvor, inmate.
Cheap, a. & ad. godt kop, af ringa
varde. -, 8. kop, pris. -en, v. a.
frSga om priset, pruta , satta ner pri-
set. -ly, ad. for godt kop. -ness,
S. godt kop ; ringa varde.
Chearly, ad. & int. raskt! g& pi!
Cheary, a. lustig, raunter.
Cheat, S. bedrageri, skalmstycke, svek,
knep ; skahn, spetsbof. , V. a. be-
draga, fSra bakoin ljuset, narra. er,
S. bedragare, skalm.
Check, 8. tygel, hinder, tvSng; uppe-
hSll ; fdrebrSelse, raissnoje -, schack. -,
V. a. halla tillbaka, tygla; forebrS ;
kontrollera; gifva schack. -board.
S. schackbrade.
s. inlagdt ar
bete, rutverk. -, V. a. gora inlagdt
arbete ell. rutverk. less, a. oemotstan-
delig. -mate, a. schackmatt. -, V.
a. gora schackmatt. -M'ise, ad. i
rutor. -WOrk, s. inlagdt arbete, rut-
verk. y, a. brokig.
Cheek, s. kiik, kind, -bone, *. kind-
ben, kindbacke, kaft. -theeth , S.
pi. oxeltander. -varnish, *. smink.
CliCep, V. n. pipa, qvittra, qvilla.
Cheer, s. spis, kost, traktering, mSltid ;
uppsyn; mod, muntcrhet. what -?
hur stSr det till? -, V. a. uppinun-
tra, trosta. -, V. n. fatta mod. -
Up! friskt, muntert! -fill, a. niuu-
ter, lustig, liflig. -fulness, -iness,
*. inunterhet, glndtighet. -less, a.
sorgsen, bedrofvad. -ly, -y, a. glad,
munter, gladtig, leende.
Cheese, s. ost. -bowl, s. ostkar.
-Curds, *. yste; lupen mjOlk. -li;;,
8. ystpSse. -mite, s. ostmask. -mor,-
ger, S. osthandlare. -mould, .?.
ostkar. -rennet, a. lope, -vat, x.
CllCfsy, a. ostaktig. [ostkar.
Chely, S. kraftklo.
Chcm||ical, O. kemisk. -1st, S. ke-
mist, -istry, 5. kemi.
Cheque, S. penninganvisning.
Cherish
Cherish, V. a. aiska, hSila af; smeka;
beskydda ; foda, underhSlla , uppfostra.
-er, S. uppfostrare, skotare, hjel-
pare. inent, 8. uppinuntran, un-
derstod; skotsel.
Cherry, a. korsbar. -, a. brun som
kSrsbar. -bird, s. sidensvans (fagel).
-Clieeks, s. rodblommiga kinder.
pit, s. grop i hakan ell. kinderna.
-Stone, S. korsbiirskarna. -tree, S.
kursbarstrad.
Chert, *. hornsten (ett slags flinta).
Cliernb, s. kerub. -iC, a. kerubisk.
im, s. keruber.
Cherup, V. n. qvittra, qvilla.
Chervel, . muffeldjur.
Chervil, S. kyrfvel.
Chesnut, . kastanje.
Chess, s. schackspei. -board, s.
schackbrade , schackspei. man , s.
schackpjes. -player, S. schackspelare.
-table, s. schackbrade.
ChCSSOm, s. mylla (jordart).
Chest, S. kista, koffert; brost. -, V. a.
liigga in i lador. -founder, s. qvar-
kan. -foundered, O. flasmatt, trang-
brostad. -nut, S. kastanje.
CllCTalier, *. riddare, kavaljer.
Choven, Chevin, s. kabiijo.
Cheveril, *. kidling, ung bock; kid-
Chevron, s. sparre. [lingskinn.
CheiT, s. en mun full, munsbit. , V.
a. tugga ; * grubbla, ofverlagga. -, V.
n. tusrga pa; bita. -ing, S. tugg-
CIl Civet, 8. kfittpastej. (ning.
Chicane, *. chikan, lagvriingning , ad-
vokatstrek, knep , ranker. , V. a.
chikanera.
ChlCCOrie, 5. cikoria, vagvarda.
Chick, s. kyckling. -en, S. kyckling;
fSgeiunge. -enhearted, a. f5rsaga,
feg. -CllpOX, ft. smamessling. -ling,
. kyckling. -pease, S. pi. kikarter.
-need, s. naif.
Chid, chidden, p. af chide.
Chidlje, V. a. napsa, banna , tilltala,
grala. -, v. n. knota , kifvas, trada.
-ingly, ad. knarrigt, tratsamt.
Chief, a. fbrnarast, hufvudsaklig, Jorste,
Sfverst, utomordentlig. -, *. kommen-
Chink
53
dant, befalhafvare. -dom, 8. 6fver-
herrskap, ofvervalde, hogsta makt.
-less, a. utan anforare. -lj', ad.
fornamligast, i synnerhet. man, *.
anforare. mate, *. ofverstyrman.
-rie, -ry, s. arfranta. -tain, .
hofding, befalhafvare, anforare.
Chiffy, s. ogonblick.
Chilblain, *. kylsSr, frostskada.
Child, s. (pi. children) bam. -, v.
n. li??a i barnsang. -bearing, *.
barniodelse. -bed, 5. barnsang.
birth , 8. barnfXklsel , barnsniid.
-ernias-day, S. Menlosa barns dag,
fjerde dag Jul. hood, S. barndoni,
barnaar, barnslighet. -ish, O. barns-
lig. -less, a. barnlos. -lik , a.
barnslig, lik ett barn.
Chiliild, S. tusende, tusental ; tusen Sr.
Chill, S. k51d, kyla; frost, kulenhct;
darrning af kiild. , a. frusen, kail,
stel ; * modfiilld , nedslagen ; flegma-
tisk. -, V. a. kyla, g6ra kail, isa ;
nedtrycka. , v. n. frysa, skalfva af
kold. -inCSS, -ness, S. kold, kyla ;
rysning, darrning af kold. -y, a.
kylip, kulen, kalt, frusen.
Chimb, s. kirn, lagg.
Chime, S. klockspel, klockljud ; harmo-
nUk klang; oi'verenskommelse. , ''.
a. kliimta, lata klockspelet gS. -, V.
n. koinina ofverens ; klinga , passa,
ofverensstiinima. T, S. klamtare,
ringare.
Chinicrja, 8. chimar ; Iy'ernsp8ke.
-leal, a. inbillad; ogrundad, chi-
meri'k.
Chimney, *. skorsten, spis, spisel.
-corner, s. vrSn vidspisein. -piece,
8. brii.le ofver en spisel. -pot, 8.
skorstenshuf. -Sweeper, S. skorstens-
fejai-e.
Chin, 5. haka. -COUgh, s. kikhosta.
China, s. kinabark; porslin. -Vrare,
Chinch, x. vagglus. h. porslin.
Chine, a. ryggrad, ryggben. -, V. a.
klyfva ryggbenet.
Chinese, 8. Kincs; kinesiska sprSket.
Chink, s. spricka, remna; smSpengar;
penningklang. -, V. a. rcmna, spricka.
54
Chinky
-, V. n. klinga sora penningar. -y,
a. sprucken , full af remnor , reranad.
Cliinse, v. a. kalfatra.
Chillis, S. sits (bomullstyg).
Chip, s. span, splittra. a - of "bread,
brodsmula. , V. a. spSnta , hugga
spSnor, talja. -hat, S. bast- ell.
rothatt. -ping, 8. spantning, hyf-
ling. - "knife, taljknif.
Chir||agra, *. gikt i handema. -agri-
cal, a. gik-tfuii. -ographer, *.
skrifvare. -Ograpliy, 8. egenhandig
skrift. -Ology, *. fingersprSk. -0-
Uiancer, S. en som spSr i hiinderna.
-Omaiicy, S. konst att spS i hiin-
deraa. -Olliantical, a. horande till
konsten att spa 1 i handerna.
Chirp, *. qvitter, sSng. -, V. tt. qvit-
tra, sjunga; gora glad. -ing, S.
qvittring ; gladtighet.
Chirr, v. n. knurla. -up, v. n.
qvittra, qvilla.
Chirurg||eon, *. faitskar. -ery, s.
faltskarskonst , kirurgi. -ical , a.
kirurgisk, som hSrer till faltskars-
konsten.
Chisel, 8. mejsel, huggjern. -, V. a.
uthugga, gravera, ciselera. ITOrk,
*. uthuggning, ciselering.
Chissels, s. pi. groft mjoi.
Chit, a. kattunge, snorkidling; barn,
litet barn; lefverflack. -, V. n. gro,
aknta brodd, broddas. -Chat, s.
sladder, prat. -terlingS, s. pi. in-
mate, inelfvor; sniXtarmarna. ty,
a. barnslig. face, barnansigte.
Chi val Irons, a. ridderlig. -ry, s.
ridderskap, riddarestSnd ; tapperhet ;
C!lireS, S. graslok. [rytteri.
Chifey, 8. tilltal, fdrebrSelse.
Chlorosis, 8. grCnsjuka, bleksot.
Chock, *. angrepp.
CllOCOlate, S. choklad.
Chode, p. af chide.
Choice, 8. val, urval ; * karnan. , O.
vald, utvald, utsokt, fSrtrafflig, ypper-
lig. -1688, *. utan valfrihet; tvun-
gen. -ness, 8. (jrannlagenhet , om-
tanke. [gare.
Choir, 8. chor 1 en kyrka; chor af sSn-
Chronicle
Choke, *. stocken i en artskocka. -,
V. a. qvBfva, strypa; undertrycka,
hindra. -pear, s. ett slaga harda
och elaka piiron. vetch, s. hund-
C5loky, a. qvafvande; striif. [rofva.
Choler, S. galle; vrede. -ic, a. ko-
lerisk, gallaktig; ond, vred ; forolam-
pande.
ChOOS||e, V. a. valja, utkora, soka ut,
kunna valja; hafva valrattighet. to
- rather, hellre vilja. -ing, s. val.
Chop, S. afhugget ell. afskuret stycke,
skifva; slot, slag, knuff. -, f. a.
stycka , hacka , sonderhugga ; byta ;
tvista, grala; stota emot; ofverraska.
, -house, *. garkGk. -per, s. kott-
bila, hackknif. -ping, s. aniugg-
ning. -, a. frisk, frodig. -pill"
block, s. huggkiubb. -ping-board,
8. hackbrade. -ping-knife, S. hack-
knif. -py, a. full reed sprickor ell.
Chops, s. pi. kSftar. [remnor.
Choral, s. kyrkosSng. -, a. horande
till en chor.
Chord, 8. strang pS ett instrument ;
snSre; ra't linie. -, V. a. forse raed
strSngar. CC, S. stranguri.
Chorist, -Or, s. chorsSngare.
ChorOgraph}*, S. landskapsbeskrifning.
Chorus, s. chor. [choose.
Chose, imp. af choose, -n, p. af
Chough, s. eldkrSka; kaja.
Chouse, 8. enfaldig stackare. -, V. a.
narra, bedraga. [sam.
Chrism, S. helig olja ell. smorjelse, kri-
Chrisom, 8. dopm6ssa; barn som dor
nnan det ar en mSnad gammal.
Christ, s. christus. -cross-row, s.
abcbok. -en, V. a. kristna, dopa.
-endom, . kristendora; kristenhet.
-enillg, S. kristning, dop , barnsol.
-ian, S. kristen. -, a. kristen, krist-
lig. name , dopnamn, fornamn.
-ianism, s. kristendom; kristenhet.
-ianity, *. kristendom. -iani/e,
V. a. omvfinda, gora till kristen.
-mas, *. Jul. -masbox, s. jui-
kiapp. -masday, s. juidagen. -mas-
llOlydays, s. julhelgen.
Chronic, -cal, a. kronisk. -lo, s.
Chronicler
krSnika; tidbok. -, v. a. inskrifva
i kr6nika. -ler, *. kronikskrifvare,
hlifdateeknare.
ChrOllO! loger, S. kronolog, tidraknare.
-logical, a. kronoiogisk. -logy,
8. tidrakning. -meter, a. krone-
meter; s.iour; taktmatare.
Chrys||alis, *. pu PP a. -olite, *. kry-
solit (adelsten).
Chub, a. stensimpa (fisk). -bed, -by,
a. tjockhufdad. -cheeked, a. plus-
sig, pussig.
OllUCk, s. klapp; skrockning. -, V. n.
locka genom skrockning ; skafva ;
skrocka som en bona. -le, s. skrock-
ning ; tSlp. , V. n. skrocka ; smeka ;
gapskratta. -le-headed, a. dam,
tjockhufdad.
Chuff, a. tSlp, bondlurk. -ily, ad.
tvart, groft. -inesS, 8. tolpaktighet,
grofhet. -y, a. grot; bondaktig; fet,
pussig.
Chum, s. kammarkamrat; tuggbusa.
Chump, Chunk, s. traklump.
Church, *. kyrka ; gudstjenst. -, V. n.
gora taoksagelse i kyrkan. -, V. a. to
a woman, taga en hnstro i kyrkan.
-ale, 8. kyrkinvigningsfest. -book,
*. kyrkbok, doplista. -Ing, 8. kyrk-
tagning, kyrkogang. -man, . an-
delig man; en som bekanner sig till
engelska kyrkan. -warden, a. kyrk-
vard. -yard, . hyrkoglrd.
Churl, S. bonde, grof menniska ; lurk ;
girigbok. -Ish, a. bondaktig, grof,
Ohyfsad; girig; fCrarglig. -IshnOSS,
. bondaktighet ; snalhet. -y, a.
h3rd, straf, rS.
Chnrme, 8. ovasen, buller, larm.
Chum, . smorkarna. -, V. a. kfirna
sm5r. [ning.*saft.
Chy||le, -Ins, a. ehylus, matsmalt-
Chyinlc etc. s. Chemical etc.
Cibarious, a. atlig.
Cicatriljce, s. trr, skrSma. -zation,
a. arrgorning ; sSrlakning. -ze, V. n.
arra sig.
Clchory, S. vagvSrda.
Cicurai'te, v. a. tuina, gora Urn, spaka.
-tioil, s. taraning, apakning.
Circumambiency 55
Cicnta, *. odort, sprangort.
Cid, 5. hjelte.
Cider, a. cider, Spelvin. -ist, s. ci-
Ciel, 8. S. Ceil. [derbryggare.
Cierge, . vaxijus.
Cigar, s. cigar.
Cili.iary, a. horande till Cgonlocken.
-CiOUS, a. gjord af har.
Cimolite, s. piplera.
Cincture, 8. gordel, balte; krans pS
en pelare ; omhagnad.
Cinder, *. halfbruna kol; stenkol
kolad i ugn. -OUS, cilldrOUS, a.
kolaktig. -TTCnch, 8. fattig qvinna
som undersoker askan.
Ciner!|ation, s. a?kbranning. -60US,
a. askgri. -itioUS, s. askaktig.
-ulent, a. askig, full rued aska,
Cingle, s. sadelgjord.
China bar. a. cinober. -mon, a. ka-
CillOper, a. cinober. [net.
Cinque, 8. femma (pS kort) ; cinka pi
tarningar. -foil, 8. krSkklofver, po-
CiOn, *. ymp, telning. (tentill.
Cipher, 8. siffra; chiffer; inbundet
namn ; noil. , V. a. chitTrera, skrifva
chiffer. -, V. n. rftkna. -er, a. rftk-
nare, en som riiknar.
Circina||te, V. n. r5ra sig i cirkel.
-tiOn, S. kretslopp, afmatning med
cirkel.
Circjjle, *. cirkel, krets; ' sallskap ;
ring. , V. a. omgifva, innefatta. ,
V. n. r5ra sig cirkel formigt; gS om-
kring. -led, a. cirklad, cirkelformig,
rund. -let, 8. cirkel. -Hng, -ly,
O. cirkelrund. -uit, 8. rymd ; om-
fSng, omkrets, omlopp; lagsaga. -,
V. n. rora sig cirkelvis, g8 rundt oro-
kring, beskrifva en cirkel. -uition,
8. kretegang, omlopp. -nitOUS, a.
vidlyftig, mangordig. -ular, a. rund,
cirkelrund, cirkelformig; kret^formig.
- letter, cirkular. -ularity, s.
cirkelform. -ulate, V. a. sntta i
omlopp. -, V. n. 18pa omkring, cir-
kulera. -ulation, 8. omlopp. -nla-
tory, a. omlSpande, kringlopande.
- letter, cirkuliir.
Circiunliambiency, a. omflng, om.
56 Circumambient
krets. -ambient, a. omgifvande.
-ambulate, v. n. gS (vandra) rundt
omkring. Cise , V. a. omskara.
-Cision, 8. oraskarelse. -duct, V.
a. upphafva, annullera ; leda omkring.
-ference, S. omkrets; cirkel, peri-
feri. , V. a. omgifva med en cirkel.
flex, S. accent circumflex. flu-
ence, S. kringflytning. -fluent,
-HuOllS, O. kringflytande. -fora-
neOUS, a. kringstrykande. -fuse,
v. a. gjuta ell. sprida omkring. fll-
sion, *. kringgjutning. -gyrate,
V. n. rulla, vanda sig omkring. -ition,
8. kringvandring, omgSng. -jacent,
*. kringliggande. -ligation, s. om-
bindning; bindel. -locution , S.
omsvep i tal ; bruk af oriktiga ord.
-mured, a. kringmurad. -navi-
gable, a. som kan kringsegias. na-
vigate, v. a. kringsegia. -navi-
gation, 8. kringsegling. -naviga-
tor, S. verldskringseglare. -posi-
tion, 8. cirkelformig sta lining. -rO-
tation, s. kringrullning. -SCribe,
V. a. kringskrifva; inskranka, -satta
grans for. -SCriptlOn, S. omskrif-
ning; inskrankning, grans. -SCrip-
Sive, 8. omskrifvande ; inskrankande.
-spect, -spective, a. varsam,
forsigtig. -spection, -spectness,
S. fSrsigtighet , varsamhet. -stan-
C6, s. omstandighet ; tillstSnd; be-
skaffenhet. , V. a. fdrsatta i vissa
omstandigheter. -stailt, a. omgif-
vande, inneslutande. -stantilll, a.
tillfallig; omstandlig. -Stantlally,
ad. pS ett omstandligt salt, noga.
-Stantiate, v. a. orastSndligen be-
skrifva. -Tallate, v. a. omvalla,
ffirskansa. -vallatlOIl , *. omvall-
ning. -Tent, V. a. bedraga; snarja,
fora bakom ljuset. -TOntion, a.
bedrageri; snarjning. -VCSt, V. a.
omklada, betacka. -VOlation, S.
kringHygning, kringfladdring. -VOln-
tion, s. omlopp kring en medelpunkt.
-VOlve, v. a. kringhvalfva, rulla.
CirCUS, Cirque, s. circus, rund skSde-
plats.
Claim er
CilTOUS, a. rankig.
Cisalpine, a. belagen pS denna sidan
om Alperna.
Cisars, Cissors, s. pi. sax.
Cist, S. fodral; pSse, sack; omslag.
Cistercian, S. cisterciensermunk.
Cistern, S. cistern; pumpback pS skepp.
Cit, 8. borgare, kalkborgare.
Citadel, s. kastell, skans.
Cital, S. tilltal, anklagelse; gtamnlng.
Cita|jtion, s. tilltal; forebrSelse; an-
klagelse; sta inning; citation; Sbero-
pande. -torj', a. inkallande, an-
forande. [Sberopa.
Cite, V. a. stamma; citera, anfbra,
Cithern, S. cittra (sh-.ffs harpa).
Citi||cism, S. belefvenhet, artighet.
-6d, a. som bar borgareratt. -Z6B,
8. borgare , stadsbo. , a. borgerlig,
-zenship, S. borgareratt.
Citrine, Citron, s. citron, lemon;
en art ganska fin kristall. , a. ci-
Cittem, *. cittra. [trongul.
Citrnl, 8. pumpa, vattenmelon.
City, 8. stad. -, a. tillhorande en
stad; stads-. -COUrt, S. magistral.
CiT6S, S. pi. graslok.
Civet, S. sibet, desman, muskus. -cat,
S. sibetkatt. [krans.
Civic, a. borgerlig. - crown, eklofs-
Civil, a. hSflig, belefvad, sedig, artig;
civil ; borgerlig. - law, civilratt, romer-
ska lagen. - war, inbSrdes krig. -ian,
8. civilist ; professor 1 lagfarenheten.
-Ity, 8. hoflighet, artighet. -ization,
*. civilisation, -ize, V. a. civilisera;
byfsa. (dygd.
Civism, *. medborgaranda , medborgar-
Clabber, S. lope, ystad mjolk.
Clack , S. qvarnlek ; taltrangd qvinna.
, V. n. slauira soro en qvarnsko;
skramla , tala oupphorligt. er , 8.
qvarnklapp ; portklapp.
Cladd, a. kiadd.
Claim, S. fordran, rattighet, ansprSk,
talan. -, V. a. gora ansprSk, fordra
som en rattighet. -able, a. hvad
sora kan pSstSs ell. fordras. -ailt, S.
den som fordrar ell. g8r ansprSk. er,
S. fordrare.
Clamber
Clamber, v. n. klifva, klattra, klanga.
('hll)l HI, v. a. uthungra, svalta ihjal,
bopklippa, tilltappa. -iness, S. klib-
bighet, limaktighet, seghet. -J', a.
klibbig, limaktig, seg, vidhangande.
ClamjOrOUS, a. bullersam, skrikande,
stojande. -Our, 8. buller, ovasende,
stoj, skri, larm. -, V. n. skrika,
bullra, stoja.
Clamp, s. klump, klamp; balkvagare;
fogning pS en mast; en branning te-
gelsten ; tegehtenshog. , V. a. spika
fast, sammanfoga, satta tillhopa.
Clan, a. familj, att; stam; sekt;
komplott. -, v. n. (together), salla
sig ihop; kabalera.
Clan|[colar, -destine, a. hemiig,
dold; lonlig.
Clang, S. klang, klingande; gallt ljud.
-, V. n. klinga; ljuda, I3ta som en
trumpet. -Or, a. trompetskall. -Ot-
OUS, a. gallljudande.
Clank, s. slammer, skramrael , skarpt
och gallt buller ell. ljud. -, V. n.
slamra som fjettrar, klinga. -6F, a.
grof logn.
Clap, 5. small, knall, buller, brakande,
din, skrall; slag, slang; droppel ; at
one -, p3 en gang. -, v. a. klappa ;
slS, banka ; satta, tillsatta ; gilla, gora
hastigt; srattta (med venerisk sjuka).
to - up a peace, sluta fred. to -
up together, laga sig bort. -board,
s. kimm , tunnstaff. net , 8. lark-
natt. -per, s. en som ger bifalls-
tecken ; klockklSpp, klapp p& en pump-
sko. - of a door, portklapp. -per-
Claw, v. n. griila emot, bannas, trala,
vara ovettig. [adt vin.
Clliret, S. IjusrSdt franskt vin, krydd-
Clari cord, a. klavessin, klaver. -flca-
tlOll, a. Warning, -fy, V. a. klara,
gora klar, gora skinande ; luttra. -ga-
tion, s. uppmaning, uppfordran. net,
*. klarinett. -On, 8. ett slags trum-
pet, krokhom, zinka. -tude , -ty,
. klarhet, genoraskinligliet.
Clary, a. salvia (Srt). -, V. n. skrik.
Clash, 8. stot, small af tvenne krop-
par som stota tillhopa ; * motsiigelse,
Clear
57
stiidigbet. -, V. a. sli ihop saker att
de klinga; stota emot. -, V. n.
skralla, klinga ; * tvista, motsaga.
Clasp, S. hake ell. hakta ; agraff ;
spanne; haspe ; omfamning. , V. a.
spanna ihop; fasta med hake; om-
famna. -6F, a. stangel, ranka. -knife,
8. fallknif.
Class, 8. klass, indelning; ordning, rang.
-, V. a. fordela, indela i klasser, satta
i ordning. -ic, -ical, a. klassisk.
-, S. klassisk forfattare. -iflcatlOll,
*. indelning i klasser. -if)', v. a.
indela i klasser.
Clatter, s. buller, skrUll, ovasende, stoj.
-, V. n. slS nSgot emot hvartannat
att det klingar; bullra, stoja, skralla;
griila.
Clans||e, a. klausul; forbehlll, vilkor.
-tral, a. klosterlig, kloster tillhorig.
nre, S. instangning, stangsel, mur-
Clavated, a. knolig, hSrd. [plank.
Cla vellated, a. gjord af brand vinsten.
t'lavi, ary, a. klaver. -Cle, a. nyckel-
benet.
ClaTT, s. klo, ram, tass. -, v. a. kit,
klosa, rifva; smickra. -back , S.
smickrare. -Cd, a. forsedd raed klor.
-1688, a. utan klor.
Clay, a, ler, lera. -, V. a. bestryka
med ler; goda. -COld, a. liflos.
-ish, a. lerig, leraktig. -land , a.
lerjord. -marl, a. lermergel. -pit,
a. lergrop. -slate, a. lerskiffer.
Clean, a. ren, natt, snygg; kysk,
oskyldig. -, ad. alldeles. -, v. a.
gora ren, skura ; polera. lineSS, a.
renhet, snygghet, natthet. -ly, a.
renlig, snygg. -, ad. rent, snyggt.
-ness, *. snygghet, renhet; oskuld.
-86, V. a. rena, rensa ; skura. -SCr,
a. hvad som g5r rent; afforande medel.
Clear, a. blank, klar; ljus, lyjande, po-
lerad ; tydlig ; oskyldig ; skuldfri ; skarp-
sinnig. -, ad. alldeles, belt och bil-
let. -, V. a. g5ra klar, rensa; app-
lysa ; frikanna (en fSnge) ; undanrodja ;
tiirnma, afsluta. -, V. n. klarna. to
- accounts, gora npp sina rftkningar.
to - a ship, tulla. to - up, klarna.
58
Clearance
-Slice, S. klarering vid tullen; lull-
sedel. -ly, ad. Mart, tydligt. -ness,
.. klarhet, tydlighet ; oakuld. -Sight-
ed, a. klarsynt; skarpsinnig. -Starch,
V. a. starka, sla" starkelse i linne.
Cleave, V. a. klyfva, afhugga ; spracka,
atskilja ; sparra (om djurs klor). -, V.
n. klyfva sig, spricka , remna. to
to, lasta sig vid. -r, 8. klyfvare ;
Clef, *. klaf (i musik). [slagtarbila.
Cleft, S. klyfta, spricka, remna. -graft,
V. a. yrapa, skarfympa.
Clem||eilCy, S. mildhet, nad, godhet,
mensklighet; vanlighet. -ent, a.
mild, nadig, god, frikostig.
Clench, s. Clinch.
Cler||gy, . kleresi, presterskap. -gy-
man, S. prest. -ical,. 8. presterlig,
hvad som horer till presterskapet.
Clerk, s. klerk, lard man; sekreter;
skrifvare ; handelsbetjent ; klockare.
-Ship, S. skrifvaresyssla.
Clever, S. skicklig, behandig; hygglig;
rask; natt; flink. -ness, *. behan-
dighet, skicklighet.
Clew, S. nystan; ledtrSd; T.skoth5m.
-, V. a. hopveckla (uppgiga seglen).
Click, S. slag, slang. -, V. 71. hastigt
afrycka ; snappa ; picka (som ett ur).
Or, 8. en som stSr i en bod och ro-
par at de fSrbigSende. -et, S. skallra,
barnskallra ; hamroare pS en dorr.
Client, S. klient; en som nyttjar ad-
vokat. Ship, s. skydd af en patron.
Cliff, .9. brant klippa, hfilleberg; klaf i
musik. -y, a. full af klippor.
Climat||e, a. klimat, luftstreck. -, V.
n. bo. -ic, -ical, a. klimatisk.
Climax, s. skala; gradation.
Climb, V. n. klifva, klfittra upp , upp-
stiga pa. -, V. a. bestiga. -er, 8.
klifvare, klattrare. -ing, s. klifvande,
klattring.
Clime, s. klimat, luftstreck.
Clinch, s. qvickt svar, ordlek; T. an-
karstek. -, V. a. knyta ihop; be-
fasta ; bSja. -er, s. qvick karl ; traf-
fande skal; krampa, jernankare; nmr-
band.
Cling, V. n. fastna vid, faata sig vid;
Closebodied
sno sig omkring, torka upp. -y, a.
kliltbig. [opasslig.
Clinic, -al, a. sangliggande, ?juk,
Clink, s. klang, klingande; klamtning.
-, V. n. klinga, g5ra buller. -CIS,
s. klink (ett slags tegel); kedjor.
Clinquant, a. glittrande. -, a. guld-
ell. silfver-lan; glitter.
Clip, V. a. klippa (mynt), kringskSra,
stympa. per, s. myntklippare ; fSr-
klippare. -ping, *. klippning; affall
efter klippning; afklippt stycke.
Clips, 8. pi. tang.
Clister, a. klistir.
Clivers, *. snarjgras.
Cloak, s. mantel, kappa; tackmantel.
-, V. a. bemantla, skyla, d61ja. -bag,
8. kappsack.
ClOCk, *. klocka, slagur; svicklan af
en strumpa. -Case, 8. urboett. -dial,
-face, s. urtafla. -honse, 8. klock-
torn. -maker, 8. urmakare- -WOrk,
S. slagverk i klockur; klockspel.
Clod, 8. jordklimp, klimp, torfbit; tolp.
-, V. n. lopna, ysta. -dy, a. klim-
pig; 15pnad. -hopper, *. bonde,
Skerman. -pate, -poll, 8. tSlp,
lymmel, dumhufvud.
ClOg, 8. svSrighet, hinder ; tyngd ; black ;
galosch (aftra). -, V. a. hindra; be-
tunga. -, V. n. stS i black; flyta
tillsammans. -giness, *. hinder, be-
svfir. gy, a. hinderlig ; klumpig.
Cloister, s. kloster. -, V. a. satta i
kloster, innestanga , dolja undan verl-
den. al, a. klosterlig, ensam. ed,
a. ensam; kloster tillhorig; som bor
1 ett kloster.
Clomb, pt. af climb.
doom, v. a. tillt&ppa, igenlimma.
Close, *. slut, paus, anda; inhagnad,
hage, tappa; hvila. -, a. tat, fast
packad; trSng; fdrdold ; inskrankt;
instangd (om vatten) ; styf; noggrann,
snSl; faordig. -, ad. tatt, i hanm
och hal; flitigt. -, t>. a. sluta, till-
sluta, inhagna; hela, laka; samroan-
foga ; vrida Ihop ; lagga ihop (ett bref).
, V. n. draga sig ihop, helna ; samraan-
foga sig, forlikas. -bodied, a. som
Closecoat
Bitter tatt at kroppen. -COat, S. lif-
rock. -flgllt, *. skarpt faktande,
handgem&ng. flsted , a. knapp-
handt, sniken. -handed, O. girig,
snSl, nedrig. -ly, ad. heraligt; snalt ;
knappt. -ness, s. tathet; trangsel ;
fasthet; hemlighet ; snSlhet; samman-
fogning; forbehSllsamhet. -Stool, s.
nattstol. -weather, 8. mulet vader.
-TTOrk, S. uthugget arbete.
C108||er, 8. slutsten. -et, *. kabinett;
liten kammare. , V. a. forvara i
kabinett, gamma, -eting, S. kabi-
nettsintrig. -ing, a. Sndande, slu-
tande. -, *. anda, slut, -nre, S.
slat; hiign, gSrde. [klimp.
Clot, V. n. hanga tillsammans i en
Cloth, 8. klade, tyg; larft; bordsduk.
clothes, pi. kladning, klader. -beam,
*. vafbom. -bur, *. kardborre. -6,
V. a. klada, beklada. , v. n. van
kladd. -esbrUSh, . kladsborste.
-let, a. kJadesyafvare ; klfideshand-
lare. -ing, 8. kladsel , kladning,
klader. -shearer, . ofverskarare.
-trade, . Hnnevafveri. -nearer,
8. linnevafvare, kladesviifvare. -TTOr-
Iter, s. kladesappretdr, ofverskarare.
Clot|]ter, v. n. 16pna. -ty, a. klim-
pig, klobig, sammanhangande.
Cloud, S. sky, rnoln; flack; olycka;
hop , skara. , v. a. betacka raed
moln ; fordunkla. , V. n. mulna,
blifva mulct, -berry, *. hjortron.
-capt, a. skyhdg; molnbetackt. -ed,
a. raolnbetSckt ; bedriifvad. -il>', ad.
mulet, dunkelt. -iness, . mulenhet,
dunkelhet. -less, a. molnfri, Ijus-
klar. -J", a. mulen, molnfull; dun-
kel, dyster; flackig.
ClOllgh, . bergsklint, klippa, brant;
Sfvervigt.
Clont, 8. klut, trasa; lapp; skena kring
ett hjul. -, V. a. flicka, lappa, laga ;
beslS med spikar. -ed, a. lappad;
sammanklimpad. -Crly, a. tdlpaktig;
plump. -Ing, s. packvur. -nail,
s. skosdm.
Clove, 8. hvitloksklyfla; kryddneglika.
-gilly-flower, s. tradgardsneglika.
Coacervation
59
ClOTen, a. klufven, delad. -foot, s.
tveklof. -footed, a. tveklofvad.
-hOOfed, a. tvehofvad.
Clover, S. klofver, vapling. -grass,
s. vapling.
Clown, 8. bondlurk, lyramel. -age,
-ery, 8. grofhet, bondaktighct. -ish,
a. bondaktig, ohyfsad. -isllllCSS, *.
bondaktighet, plumphet.
Cloy, V. a. matta, Sfverlasta ; spika
igen; blifva somstucken (om IiS^tar).
less, a. tarflig; hvaraf man ej kan
bli matt. -lUCllt, S. mattande.
Club, S. klubba; pSk ; klofver (i kort-
spel); klubb, slutet sallskap; bitrade.
-, V. n. betala sin antel i sallskapet ;
aalla gig ihop. -, v. a. bidraga.
-bed, a. klubbformig, klubblik ; grof,
plump, -flsted, a. grofhandt. -fOO-
ted, a. klumpfotad. -law, *. naf-
ratt. (hona.
Cluck, v. n. klucka, skrocka som en
Clump , 8. klump , klamp , stenblock.
-er, V. a. g5ra klumpig. -, v. n.
blifva klumpig. -ert'd, a. klunipig.
-erton, s. tsip. -ing, a. kium-
pig , tung. S , 8. duni menniska,
dumhufvud.
Cluill;jsiness, 8. dutnhet, oskicklighet.
-Sy, O. klunsig, oskicklig; bondaktig.
Clung, a. sammanhangande; mager,
fortorkad. -, V, n. blifva torr, torka.
Cluster, 8. klase, nystan ; drufva ; hop,
h6g, svarro. -, V. a. lagga i en h6g.
, V. n. vaxa i form af klasar ; skocka
sig. -ly, a. drufformig. -, ad. i en
klase; skocktals, klasformigt. -Hilt,
8. drufnat.
Clutch, V. a. hilla fast, fatta nti,
knyta nafven. , 8. angrepp ; fatt-
ning ; klo. clutches, pi. klor, ramar.
-fist, s. stor knytnafve. -listed,
a. grofnafvad; snal.
Clutter, 8. buller, larm, sorl. -, V. n.
vasnas, skocka sig; gora oljud.
Clyster, . wistir.
Coacerya||te , V. a. samla, samman-
hopa. tion , 9. hop, hog, hopsam-
ling.
60
Coach
Coach, 8. tackvagn, vagn. -, V. a.
& n. fora i vagn, kora. -bOX, *.
kuskboek. -horse, *. vagnshast.
-man, s, kusk. -top, *. tak pS
en vagn. wheel, S. vagnshjul.
Window, S. vagiisfonster.
Coactj|iOH, s. tvSng. -ive, a. tvingan-
de ; samvcrkande.
Coadjujlinent, *. bistand, inbordes
hjelp. -tailt, O. bidragande, hjel-
pande. -tor, . medhjelpare, koad-
jutor.
Coagment, V. a. forsarola, lagga i
hog, hopa tillsammans. -ation , s.
sammanhopning, sammanfogning.
Coagulate, V. a. bringa till ystning,
ysta. -, V. n. lopna, tjockna. -tion,
S. ISpnande, ystning. tiv6, a. som
verkar ystning.
Coak, a. fdrkoladt stenkol.
Coal, S. kol, stenkol. -, V. a. branna
till kol, kola. -, V. n. kolna. -black,
a. kolsvart. -dust, s. koldam, kol-
stybb. -Cry, S. kolmila, stenkols-
grufva. -hearer, s.kolbarare. -man,
S. kolare, kolhandlare. -mine, s.
kolgrnfva, steukolsbrott. -11101186, S.
talgoxe (fagel). -pit, S. kolgrufva.
poker, s, ugnraska, ugnsstake.
-Ship, *. kolfartyg. -stone, S.
bergbecksjord. -WOrk, s. stenkols-
brott. -y, a. kolig, innehallande kol.
Coal|[eSC6, -ize, V. n. forenas, gro
tillsammans. OSCCllCC, S. sanmian-
flytning. -itioil, s. forening.
Coaptation, S. hopjemkning, hoppass-
ning.
Coarct, -ate, V. a. insparra; tvinga
tillsammans , tranga ihop; inskranka.
-ation, *. inskrankning, hoptrang-
ning, insparrning.
Coarse, a. grof, ringa, lag, tjock;
plump, obelefvad, gemen. -ly, ad.
groft, iSgt, plumpt. -ness, . grof-
het, rahet, oh5flighet, laghet, ringhet.
Coartidllation , *. sammanfogning,
hoplankning.
Coast, *. kuat, sid&, land, strand.
-, v. n. (along j, segla Ifings kusten.
-er, a. radd seglare, kustfarare; en
Cockswain
som bor pa kusten. -ing, S. kust-
segling, kusthandel.
Coat, *. rock, mansrock, lifrock, troja ;
kjortel; mantel; djurshud. - of ar-
mour, pansarskjorta. - of arms,
vapentScke, skoldmarke. - of mail,
fjallpansar. -, V. a. klada i kolt;
beklada, pSklada. -ed, a. klSdd i
rock; pakladd.
Coax, V. n. smickra, smeka. -6r, .
smickrare. ing, s. smicker.
Cob, S. fiskmSse; spindel ; hnfvud.
Cobalt, s. kobolt.
Cobble, s. proviantbat. -, V. a. flicka,
lappa, fuska. r, S. skoflickare ; fu-
skare. [hvilar.
Cobiron, s. jernet hvarpS stekspettet
CobisllOp, s. vicebiskop.
Cobloaf, S. tunnt flatt brod ell. kaka.
Cobnut, *. barnlek med notter.
CobOOSe, S. kabysa.
CoblTCb, s. spindelvaf.
CoCciferOUS, a. som bar klasar ell.
COCCUS, S. fargkrop (insekt). [drufvor.
Cochineal, s. kochenill (insekt; rod
farg).
Cochlea|[ry, -ted, a. spiralformig,
snackformig, / skrufformig.
Cock, S. tupp, hane; lastapp; vader-
hane ; julle ; hane pS ett skjutgevar ;
uppfastningen pS en halt ; nSlen pS
en solvisare ; tungan pS. en vSgskal ;
hovSlm. -, V. a. sStta upp i vadret;
skjuta upp (hatten med en trotsig min);
lagga i hog ell. stack, vSlma (h5);
spanna upp (en b8ssa). -, V. n.
sitta rak, resa slg upp. -boat, *.
liten bat, julle. -brained, a. vett-
15s, obetankt. -Chafer, 8. majbagge.
-CrOW, -CrOWIllff, 8. hanegall,
tuppgall; ottan. -fight, S. tupp-
faktning. -horse, 8. trahast; kapp
som barn rida pa. -, a. till hast;
triumferande. -loft, 8. vind; hons-
hus. -match, *. tuppfaktning pa
vad. pigeon, 8. dufhane, dufbonde.
-pit, 8. stridsplatts der tuppar fakta ;
T. lastlafve, trossbotten. -Stride,
8. tuppfjat. -Sure, a. trygg, ofbr-
skrackt, viss pS sin sak. -swain, S.
Cocktread
qvartermastare. -tread, -treadle,
S. froet i ett agg.
Cockade, 8. kokard.
Cockatrice, S. basilisk; skoka, hora.
Cocked, a. spand. - hat, trekantig
halt.
Cocker, V. a. klema, smeka ; se igenom
finger med. , S. en som dresserar
tuppar till tuppraktning.
Cocket, *. tullsigill; tullsedel. -, a.
lustig; nasvis. bread, a. skepps-
skorpa.
Cockish, a. kattjefull, otuktig, IBsaktig.
fOCkle, *. slags mussla; rodklint. -,
V. n. skrynkla sig, krympa tillhopa ;
skumma sig, fradgas. -stairs, s.
vindeltrappa. -weed, S. Ikerklatt,
rodklint. [p3 Londonsboer.
Cockney, .. smekunge, fleper; oknamn
Cockrel, 8. tuppkyckling.
COCO, Cocoa, 8. kokostrad; kokosnot.
Coctj|ile, a. kokt, brand, -ion , s.
kokning; matsmaltning.
Cod, V. a. innesluta. -, s. fruktskida ;
kabeljo, stockfisk. -dy, a. hylsartad;
som bar skydor.
Coddle, V. a. koka, skufva; sjuda.
Code, s. lagbok, lagsamling.
Codicil, s. bibang till ett testamente.
Codling, s. kokt aple; liten stockfisk.
CoeffliJCacj", -Clency, s. medverkan,
samverkan. cieilt, 8. medverkao ;
koefflcient (i algebra). , a. inedver-
kande.
Coellac, a. som h5r till underlifvet.
- passion, rodsot, kolik.
Coemption, 8. uppkop, upphandling.
Coequal, a. jemlik. -ity, #. jem-
likbet.
Coer||C6, V. a. inskranka; tygla. -cifile,
a. som kan tyglas. -cion, 8. tv3n>: ;
tygel. -Cive, a. tvingandc, till-
bakahallande, tyglande.
Coessential, a. af lika vasende. -ity,
8. likhet i vasende.
Coestate, *. medstSnd.
Cocternl'al, a. lik evig. -ily, ,?.
lika evighet.
C06V|lal, -OUS, a. samtidig.
Coexist, V. n. vara till pi en gang,
Cohere
61
existera tillsammans. -CUCe, 8. sam-
tidighet. ent, a. samvarande.
C06Xt||end, V. n. uUtriicka gig lika
vidt. -elision, S. utstracknine till
lika vidd.
Coffee, a. kaffe. -bean, -berry, *.
kaifebona. -Cup, S. kaffekopp. -hon-
86, *. kaffehus. -kitchen, 8. kaffe-
kokare. -mill, s. kaffeqvarn. -pot,
S. kaffekanna. -roaster, s. kafff-
brannare.
Coffer, *. koffert, kista. -, V. a. lagga
pS kistbottnen, lagga ned, samla in.
-er, *. skattmastare, rantroastafe.
Coffin, *. likkista ; pastejform ; hasthof.
-, V. a. lagga i likkista, innesluta.
-maker, 8. likkistmakare.
Coff, *. kugge ell. tand i ett hjul ; bSt ;
logn. -, V. a. satta kuggar i ett hjul.
-, V. n. smeka; ljuga ; gora skalm-
stycke i ett spel. -ger, 8. smickrare,
hycklare. -ging, s. lismeri. -wheel,
8. kugghjul.
Cog||ency, *. styrka, makt, vSld ; ofvcr-
tygelse. -ent, O. tvingande, inaktig,
oemotstandlig, ofvertygande.
Cogglestone, 8. smXsten, kiselsten.
Coirita ble, a. tankbar. -te, v. n.
tanka, efiersinna. -tion, s. tankf,
tankande; eftersinnande , betrakrel- 1-.
-tive, a. tankande, djupsinnig, be-
grundande.
Cognajjte, O. i slSgt, narskyld. -tioil,
8. forvandtskap, slagtskap (pS modernet).
Cognisance, -zance, s. lagiig kan-
nedom och underrattelse om en sak ;
ransakning; tecken ; vapentacke. -tioil,
s. erkannande; kunsk'ap; ofvertygelse.
tive. a. medvetande ; som kan kanna.
Copno minal, a. af samma namn.
-mination, s. tiiinamn. -scence,
8. kannedom , kunskap om n3got.
-SCihle, a. kanbar, som kan kan-
Co?ne, 8. en sup. [nas.
Cohabit, V. n. bo tillsammans, liilU
till med (en qvinna). -ant, 8. nied-
invlnare. -ation, S. samlefnad.
Coheir, 8. raedarfvinge. -CSS, s. med-
arfvinge pS qvinnsidan.
Cohe[|re, V. n. hanga tillhopa, samraan-
62
Coherence
hanga ; komma ofverens ; passa, ofver-
ensstanima. -rence, -rCUCy, S.
samrnanhang, forbindelse. rent, a.
saminanhangande ; ofverensstainmande.
-Sion, s. sammanhallande, samband,
forbindelse. -siTCIiesS, S. samman-
hSllning.
Cohibit, V. a. forhindra, afhSlla.
Cohobate, a. diatillera om igen.
Cohom, 5. faltslanga.
Cohort, s. kohort.
CoIlUl'tation, *. uppmuntran ; anraa-
mug, fdrmaning.
Coif, 8. hufva , hufvudbonad ; mossa ;
doktorshatt. -6d , a. kladd pi. huf-
vudet; forsedd med hufva. -fare, 8.
hufvudbonad.
Cojglie, S. horn; kil.
Coil, S. buller, larai, gny, stoj. -, V.
a. hoptranga ; vrida; T. uppskjuta.
to - up a cable, lagga kabeltSg i
bugler.
Coin, s. mynt, penningar ; horn. , V.
a. mynta, slS penningar, pregla ; upp-
finna. -age, S. myntning ; penningar,
mynt; uppfinning.
Coincide, V. n. ofverensstamma med;
passa ihop ; instamma ; intraffa. -nCO,
*. intraffaude ; ofverensstammelse. -nt,
a. intraffande ; 6fverensstammande.
CoindicatlOU, S. sammanstotning.
Coill||er, S. myntare, myntmastare; upp-
finnare ; falskmyntare. ing, S. mynt'
ning.
Coistril, -i. pultron, feg stackare.
Coit, S. aflungsten att kasta till mSls
med. -, V. n. kasta till mils, -ion,
8. satnlag, parning.
Co join, V. n. forbinda sig, fgrenas.
Coke, s. afsvafladt stenkol.
Coker, s. arbetskarl; bStkarl, roddare.
CokerS, 8. pi. fiskarestoflar.
Cola;|llder, . durkslag, sil, sail.
-tion, S. silning, ftltrering. -ture,
.T. silad ell. iiltrerad saft.
Cold, S. kold, kyla; forkylning; snufva.
-, a. kail, kylig; orSrlig, kanslolos,
kallsinnig, liknojd; kysk. to catch
-, forkyla sig. -ir Oil, 8. varja, spjut ;
knipjern. -ish, a. kylig, litet kail,
Collery
aval, -meat, s. kallmat. -ness,
. kold, kyla; kallsinnighet ; kyskhet.
Cole, -T?0rt, *. kSl, matkal. -flo-
wer, *. blomkSl. -rape, *. kSlrabi.
Colibert, . frigjord slaf.
Colibri, 8. kolibri, honingsfSgel.
Colic, s. kolik, bukref. -TTOVt, *.
SkerkSpa (ort).
Coll, V. a. omhalsa, omfamna.
Collapljse, V. n. falla tillhopa ; fdrfalla.
-siOll, S. hopfallning; fdrfall.
Collar, s. halsband, halskrage ; grimma,
lokor, selar. -, V. a. fatta i kragen;
upprulla. bone, 8. nyckelbenet.
Colla||te, V. a. uppdraga ; jemfora, kol-
lationera. -teral, a. pi sidan ; si-
dolinien tillhSrig; bistSende, bidra-
gande, indirekt. -terals, S. pi. sido-
slagtingar. -tion, 8. aftonvard, ka.
las ; jcmforelse , kollatiouering. ti-
tiOHS , a. satumandragen , eamman-
skjuten, erhallen genom sammanskott.
tor, 8. jemfbrare ; en sora kollatio-
nerar ; sora ager jua patronatus.
Collaud, V. a. lofva, berdmraa.
Colleague, . kollega, embetsbroder.
, V. a. siillskapa ; forena sig med.
Collect, 8. kollekt, insamling. -, V. a.
insamla, hopsamla, uppbara ; innefatta.
to - one's self, hamta sig, samla
sina tankar, sansa sig. -aueOHS, a.
samlad , hopsamlad , samroandragen.
-ible, a. slutbar. -ipn, . samling,
insamling; alutioljd. -itious, 8. hop-
samlad, samuiandragen. 1VO, a.
samlande, sammanfattande , inuelat-
tande. -ively, ad. kollektivt; sani-
manfattadt. -Or, *. kollektor, gam-
lare; uppbSrdsman ; kompilator.
Collegljatary, a. medarfvinge. -6, *.
kollegie, kollegium ; for.-aniling; fakul-
tet, gymnasium, -ial, a. tillhoranda
ett kollegie; kollegialisk. -iail, .s\
gymnasist, stud'.-nt; medlem af ett
kollegium. -late, a. horande till
ett kollegie; inrattad i form af ett
kollegie. - church, kollegialkyrka.
-, 8. assessor; gymnasist; medlem af
ett kollegium. [del.
Collery, s. kolmila, kolgrufva ; kelhan-
Collet
Collet, s. den delen af en ring der
stenen sitter; halsprydnad.
Culli do, V. 71. stota emot, samman-
stota. -CF, S. arbetare i en stenkols-
prufva ; kolare ; kolskepp. Cry, a.
kolmila, kolgrufva. -flower, S.
blomkal. -gate, V. a. sanimanbinda,
forena. gatioil. S. sammanbindning.
-mation, -neat ion, a. syftning,
signing.
Colling, s. omarmning.
Colliqua|;ble, a. smaltbar, upploslig.
-meat, S. fluss, smalts; slaglod.
-lit, 0. smiiltande. -te, V. d.
smalta, upplosa. , V. n. upplosas,
blifva flytande. -tion, a. smaltning.
-tive, a. upplosande.
Colliquefaction, s. hopsmaltning.
Collision, 8. sammanstotning, slot.
CollOCa||te, V. a. ordna, stalla i ord-
ning, satta pa sitt ratta stalls, -tion,
9. placering, hopstallning.
Collock, 8. vattensa, Rmbar.
Collocation, . samtal.
Collogue, V. a. smickra, smeka.
Collop, 8. kottstycke, kSttskifva; * barn.
CollO||qnial, a. som bar afscende pa
ett samtal. -quy, . samtal ; ofver-
CollOW, S. Colly. [ISggning.
Colluctj ancy, -ation, s. strid, mot-
stSnd, stridighet.
Colla||de, v. n. vara i hemligt forstind,
spela under ett tacke. -sioil, s. hem-
ligt (Srstlnd till tredje mans forfang.
-Sive, 0. bedraglig, forradisk, svek-
full. [sola, svarta.
Colly, 8. sot, svarta. -, V. a. nedsota,
Colon, 8. kolon; stortarmen.
Colonel, 8. Sfverste. -Ship, *. Cfver-
ste.<y
Colon 1st, s. nybyggare, kolonist. -ia-
tion, s. nybyggens anlaggande; ko-
lonisering. -ize, V. a. anlagga en
koloni, koloni.-i-r.-i. -liadc, s. pelare-
rad. y, S. koloni, nybygge.
Colophony, . kolophonium , violin-
Coloquintida, s. koloqvint. [harts.
Color ate, a. fargad. -ation, *.
fargning , fargblandning. iflc , a.
fargande.
Come
63
Colossiie, -us, s. koioss. -ean, -al,
a. kolossal, kolossalisk, jattelik.
Colour, 8. farg, culor; utseende; sken,
tackmantel; slag, colours, pi. fana,
standar. , V. a. farga , kolorera,
mala ; * sakta , ofverskyla , bemantla ;
rodna. -able, a. skenbar. -6(1, a.
fargad, malad; brokig. -ing, s. mal-
ning; fargblandning, kolorit. -1st, S.
illuminerare. -less, a. farglos, ge-
nomskinlig.
Colp, s. slag, slot; bit, stycke.
Colt, *. fol, fSle; ung tolp. -Cr, 8.
list, plogrist. ISh, a. yr, ostyrig.
-'8-foot, s. hasthof (ort). -'s-tOOtll,
*. mjolktand.
Columhl ary, *. dufhus, dufslag. -ine,
*. dufhalsfarg, violett farg; torrvarks-
gras. [(i en bok).
Column, 8. kolonn, pelare, stod; spalt
Coma, 8. somnsjuka. -tose, a. soiun-
sjuk. [den, ljunig.
Comate, S. kamrat. -, a. harig, lu-
Comb, s. kam; tuppkam; hastskrapa;
boningskaka i en bistok. , V. a.
kaniraa , hackla , karda ; skrapa (en
hast), -brush, S. kamborste. -Case,
5. kamfoder. -er, 8. ullkardare, ull-
kammare.
Combat, *. strid, kamp, traffning, ftkt-
ning. -, V. n. bestrida, soka vederlagga.
-,V.n. fakta, slass, strida. -ant,-er,
8. stridsinan, kauipe, motstandare.
Combii|nable, a. forenbar, forenlig.
-lUlte, a. stadfastad genoin forlik-
nlng, stadgad; forlofvad. -nation,
S. fdrbindelse, torening; sammanlagg-
ning; liga; sarumangaddning. ne,
V. a. samiuanfoga , forbinda ; iorena.
, V. n. sammangadda gig, forenas.
Combing, 8. kamning, ullkardning.
-Cloth, *. puderkappa.
Combust, a. i brand; br&nnande. -,
V. a. forbranna. ible, a. brannbar,
f5rbrannelig, eldfangd. -ibility,
-ibleness, . forbrannlighet , eld-
fangdhet, brannbarhet. -ion, *. for-
branning, brand, iSga; forvirring,
uppror.
Come, V. n. komma, anlanda; lyckas.
64
Come
to - about, gS omkring, Rrandras,
vanda sig. to - at, forvarfva, vinna,
ema, hinna. to by, gS. fbrbi;
komma St, erhSlla. to - in, koinma
in; blifva gangse. to - into, rSka
uti, Sdraga sig. to - off, falla af,
lossna ; slippa , draga sig undan. to
on , komma narmare ; trifvas. to
out , synas , spricka ut. to
over, rinna ofver; ga 6fver till ett
annat parti, to - short, misslyckas,
blifva efter. to - together, rSkas,
forsamlas; gifta Big. to - to pass,
handa, ske. to - to, belopa sig till;
gl ut pS, antaga. to upon, an-
falla, ofverraska. to - up with,
forena sig med.
Come! t. kom! fort! skynda!
Comedian, 5. komediant, aktor. -dy,
S. komedi, lustspel.
Come jlinCSS, *. skouhet, tackhet; an-
standighet. -ly, O. angenam , an-
standig, artig, behaglig.
Comer, s. en som koinmer, kommande.
Comet, s. komet. -ary, -ic, a. ho-
rande till en komet.
Comfit, S. konfekt, syltsaker. -maker,
8. sockerbagare. ure, 8. konfekt.
Comfort, S. trost, hugsvalelse, bistand,
ro, tillfredsstallelse. -, V. a. hugna,
gliidja, hugsvala, tr5sta. -able, a.
Ijuflig, behaglig ; treflig, beqvam. -able-
ness, s, behaglighet, treflighet; upp-
riittelse. er, S. hugsvalare, trostare.
-less, 8. trostlos, bedrofvad ; obehag-
lig. -rCSS, S. trostarinna.
(,'oiufrey, s. valiort.
Comic, -al, O. komisk, lustig; narrak-
tig, lojlig. -illness, 8. putslustighet,
narraktighet.
Coming, a. kommande, tillkommande;
bungrig; latt , benagen. -, . an-
komst, annalkande. -in, s. inkora-
Coillity, S. hoflighet, artighet. [ster.
Comma, .1. komma.
Command, s. befallning, befal, order,
v.ilcle; makt; ofversigt. -, V. a. bjuda,
befalla; kommendera, anfSra; herrska ;
anvisa ; ofverse (frSn nSgon hojd) ;
kufva. -atory, a. bjudande, befal-
Comminute
lande. er, S. kommetidant, befSl-
hafvare; kommendor. -Cry, *. kom-
menderi. -ing, 8. befal. -, a. be-
fallande. -nieilt , s. befallning, or-
der, lag, bud. -reSS, 5. kommen-
dantska ; befalhafvarinna.
CommcmOra|]ble, a. markvardig, nrir
nesvard. -te .
a. Era en Smin-
nelsefest; omnamna, erinra , behSlla i
miunet. -tion, *. hogtidlig Smin-
nelse; omtalande. -ative, a. pa-
ininnande, bidragande till Sminnelse.
Commence, V. a. & n. borja, begyn-
na ; promovera. ment, 8. borjan,
begynnelse ; promotionstid.
Commend, V. a. lofva, prisa; rekom-
mendera, anbefalla. -able, a. lof-
vard, beromlig, beromvard. -ation,
S. lof, prb ; rekommendation, helsning.
-atory, a. rekommenderande, som
innehaller berSm. - letter, rekom-
mendationsbref.
Commens;|ality, *. bordskamratskap.
-Urablc, a. lika i rnStt och proper-
tion. -urability, -nrableness, s.
likhet i fdrhSllande med nSgonting an-
nat. -urate, a. jemlik, proportio-
nerad. -, V. a. bringa till ett all-
mant matt; gora jemlik, proportionera.
-uration, S. lika tillmStning; proper-
tion, rorhSllande.
Comment, S. utlaggning, forklaring;
kommentarier. -, V. a. skrifva kora-
mentarier ofver. -ary, s. dagbok;
noter, kommentar, forklaring. ator,
8. uttolkare, ntlaggare; kommontator.
itiOHR, a. diktad, uppspunnen.
Commerc||e, *. handel; fdrtroligt urn-
gange. , V. n. handla , drifva han-
del, umgSs med ; fora en brefvexling.
-ial, a. horande till handel, handels-.
- affairs, handelsarender. - effects,
alia slags handelsvaror.
Commigration, *. folkflyttning.
Commilia!ition, s. hot, hotelse med
straff, -tory, a. hotande, tvingande.
Commingle, v. a. bebianda. -, v. n.
forenas, hopblandas.
CommillU ible, a. torr, sk6r, som kan
gnuggas sonder till stoft. -te, V. a.
Comminution
BtSta sSnder, pulverisera. -tlOn , S.
sSnderkrossning, pulverisering.
Conillliserayble, a. medomkansvSrd.
-te, V. a. beklaga, forbarma sig 6f-
ver. -ting, a. medlidsam, barmher-
tig. -tion, 8. medlidande, forbar-
melse, medomkan.
Cominissljary, S. kommissarie, full-
maktig , deputerad ; proviantmiistare.
-ion, 8. konunission ; befa lining, for-
ordiiande; fullmakt. ioiiatc, V. a.
uppdraga, befullmaktiga , anbefalla.
-ioner, s. ombud, fullmaktig, kom-
ruissarie.
Commit, V. a. begS, bedrifva, forfifva;
anfOrtro , ofverlemna ; forvara ; arre-
stera. to - to the earth, jordfasta,
begrafva. to to memory, ISgga
p& minuet. IHCllt , S. inmaning i
hakte, arrestering. tee, s. koinraitte ;
formyndare. ter, 8. en som begSr,
forbrytare. tible, a. som kan be-
gSs, anfortros etc.
Commix, V. a. blauda , forbinda i en
raassa. -tion, -tare, *. beblan-
delse, sammanblandning ; preparat.
Coilimolide, a. nattkomraod ; fruntim-
mers hufvudbonad. -dioiis, a. mak-
lig, beqvamlig, passande. -dlOUS-
nCSS, s. beqvamlighet, fordel. -dity,
S. beqvamlighet, f3rdel, vinst, nytta;
vara. dore, S. kommodor, anforare
af en eskader.
Common, #. allmanning, oskift bymark.
, a. allman, gcmensam, samfalt, van-
lig; slat, ringa, dSlig; at the -rate,
efler gSngbart pris. , V. a. njuta
geroensamt. able , a. allraan , ge-
mensam. -Age, s. ratt till allman-
ningsbcte ; gemensam nyttjande ratt.
Alty, S. koramunitet, samfund; ge-
mene man , allmoge ; raenigheten.
-COnncil, S. borgerskapets utskott i
London. er , S. ofriilse man ; leda-
mot af Underhuset; skSka. -hall, S.
stadshus, radhus. -law, s. den
garala Englands lag. ly, ad. van-
ligt , gemenligen ; i allmanhet ; ofta.
-man, . republikan. -ness, .1.
gemensamhet; lika del. -place, a.
EnglishrSwedish Diet.
Compactly
65
hvardaglig. -, V. a. indela i all-
manna artiklar. -, s. allman plats;
hvardagligt talesatt. -report, 8.
folksaga. -S, S. pi. ledamoterne af
Underhuset; husmanakost. sense,
*. sundt menniskoforstlnd ; folkvett.
-Wealth, ,9. stat; republik.
Commonition, s. erinran, underrat-
telse.
Commo|[rance, -rancy, *. hemvist,
tillhall, boning, vistelse. -rant, a.
boende, vistande. -ration, s. uppe-
h3ll; vistelse. -tlOU, s. uppror,
buller, upplopp, ovasende, rorelse ; for-
virring. -tioiicr, s. upprorsstiftare.
TC, V. a. oroa, stora, vacka niiss-
noje, vacka uppror.
Commujjlie, V. n. meddela sig; umgSa,
talas vid ; saiurSda nied en. , s.
menighet, allmoge. -llicability, 8.
meddelbarhet. -Ilicable, a. raed-
delbar. -Ilicant. s. kommunikant,
nattvardsgast. -nicate, V. a. med-
dela, uppenbara, utdela, anfdrtro, be-
ratta. , V. n. kommunicera, gS till
nattvarden. -llication, *. meddel-
ning , getnenskap ; umgiinge , bekant-
skap; samtal. -nicative, a. oppen-
hjertig; umgUngsam. -nicativeilCSS,
8. oppenlvjertighet. -lliou, s. gemen-
skap, samfund, fSrsamling; enighet,
kamratakap; nattvardsgang. -nion-
Cloth, *. altarduk. -nion-Cllp, .9.
kalk. -nion-table, S. altare. -nit),
S. samfund, samhalle ; gemenskap, hvad
som tillh6r samfundet gemensamt.
-tebility, s. forbytiighet. -table,
a. utbytlig. -tation, 8. ombyte,
fSrandring; utbyte, utvexling. -ta-
tire, a. utbytande, forvexlande. -te,
V. a. RSrbyta, ombyta, utbyta; om-
vexla; utlfisa ; mildra ett straff, f3r-
gona. -tual, a. omsesidig, inbordes.
Compact, O. tat, fast, hoptrangd; sam-
mandragen, f3renad ; valvaxt. -, 8.
fdrbund, ofverenskommelse, kontrakt,
fCrdrag, forlikning, k6p. -, V. a.
packa ihop ; sammanbinda , forena ;
brinpa i system. -CdnOSS, -BOSS,
*. tathet, fasthet. -ly, ad. tatt,
5
66 Compacture
fast, starkt. -ure, s. tat saroman-
fogning ; forening.
Com pages, S. system, inbegrepp, kort
begrepp.
Compailniable, o. saliskaplig. -nia-
blcness, S. sallskaplighet , urn-
gangesvett. -llion, 8. kamrat, fo'ljes-
lagare, sallskapsbroder , stallbroder.
-nionship, s. sallskap, kamratskap.
-ny, s. sallskap; kompani (soldater) ;
kamratskap ; gemenskap, samfund. ,
V. 71. StfBlja; umgSs; g5 i kompani
med. -rable, a. jemforlig, lika sS
god. -rative, a. komparativ, soin
kan jemfSras. , *. comparativus (i
gram.). -re, S. jemtorelse; likhet.
, V. a. fbrlikna , jemfora ; fdrskaffa.
-rison, s. jemfdrelse, forliknelse, lik-
nelse ; jeralikhet, proportion.
Compart, v. a. dela, afdela; stalla i
ordning. -ition, -mcnt, *. afdel-
ning ; indelning.
Compass, *. omkrets, krets , rymd ;
cirkel ; grans ; korapass. , V. d. om-
gifva, omringa; belagra, innesluta,
omfatta; erhSlla, vinna ; bemoda sig.
to - a business, komma till slut
med en sak. 68, pi. ell. pair of
, cirkelpassare. ion, S. medlidande,
skonsamhet , forbarmande. , V. a.
omka. -ionable, a. medSmkans-
vard. -ionate, v. a. beklaga, omka,
yttra medlidande. , a. medlidande,
roedomksam. saw, s. cirkelslig.
Compatemity, s. medfadderskap.
Conipatib||ility, -leness, s. ofver-
ensstamraelse, likhet. -le , a. ofver-
ensstammande, som kan best& tillsam-
mans med, fdrenlig.
(Jo ill patriot, s. landsman, medborgare.
Compeer, s. medfadder; kollega, kam-
rat, like. -, v. n. likna, vara lik
god med.
Compel, v. a. tvinga, nddga. -lable,
a. som kan betvinpag. latioil , s.
tvSng, vSld; tilltal, helsning.
Coillpeu||dious, a. kort, suramarisk,
sammandragen, innefattad i korthet.
-diou81iess, s. korthet, samman-
dragning. -diuni , s. sammandrag,
Completeness
kort begrepp. -sable, a. ers&ttlig.
-Sate, -86, V. a. vedergalla, ersatta,
godtgora. -satioil, s. vedergallning,
ersattning, vederlag. -Satire, -Sa-
tory, a. ersSttande, godtgorande.
Compel |te, v. a. & n. tafla. -tenco,
-tency, s. tillracklighet , so myoket
man behofver; behdrighet; rattighet
att vara domare i ett sak ; tarflig
egendom eller ntkomst. -tent, a.
behorig, rattmatig, tjenlig, duglig,
skicklig, befogad. -tible, O. fb'ren-
lig, passande; tjenlig. -tibleness,
*. ofverensstammelse, foglighet. -ti-
tioil, s. konkurrens, taflan; sokande
af samma sak. -titor, s. medsokare,
medtaflare ; motstSndare.
Compijjlation, S. sammandrag; hop-
samling , sammanflickning nr andras
skrifler, kompilation. -le, v. a, ut-
draga, samla ur andras arbeten ; sam-
mansatta, kompilera. -lenient, S.
sammans&ttning. -ler, S. kompilatSr,
sarnlare.
Compla||cence, -cency, *. fSmojeise,
tillfredsstallelse ; n5je, hoflighet. -Cent,
a. hoflig, fSrbindlig, vanlig.
Complain, V. n. & a. klaga, beklaga,
besvara sig; sorja. -able, a. bekla-
gansvard. ant, s. karande, ankla-
gare ; klagande. er, s. en som sor-
jer ell. beklagar sig. -ing, 0. kla-
gan, besvar. t, S. klagan, jammer;
sjukdom, opasslighet ; karomSl.
Complaisaujjce, s. hofligtet, artighet;
vanli^het; smicker. -t, a. hoflig,
artig, tjenstaktig. -tnCSS, s. hoflig-
het, artighet, tjenstaktighet.
Complaue, V. a. jemna, gora jemn
ell. slat.
CompleJIment , s. fyllnad, tillSkning,
fulltalighet ; kompliment; komplement.
-mental, a. fyliande. -te, a. fuii-
standig, hel, fullkomlig, komplett, full-
bordad ; natt. , V. a. gora fullstan-
dig, full&nda, fullborda, komplettera.
-tely, ad. fullstandigt, fullkomligen,
alldeles. -teilient, s. fullkomlighct,
fullstandighet ; komplettering. -te-
ness, s. fullkomlighet , fullandning.
Completion
Comprise
67
-tiOD, a. fullbordan, fullandande ;
fullkomlighet.
Complex, S. sammanfattning , inbe-
grepp , kort begrepp. ed , d. sam-
mansatt, hopsamlad, som bestSr af
flera delar. edriCSS, S. samman-
fogning, hopveckling ; forvirring. -ion,
. samling af flera delar ; by, ansigts-
farg; kroppsbeskaffenhet, temperament,
komplexion. -ioual, O. horande till
koinplexioneu. ioned, a. beskaffad.
-ity, -neSS, *. inveckling. -Ure,
s. sammanfogning, inveckling.
Conipli able, O. eftergifvande , foglig.
-ance, a. eftergifvenhet , foglighet,
beredvillighet; hoflighet. -81lt , a.
eftergifven, villig, foglig, hSflig.
Complicate, a. invecklad. -, V. O.
inveckla , lagga tillsamiuans , fo'rena,
gamraanfoga. -tenCSS, S. svSrighet,
inveckling, forvirring. -tiou , a.
blandning af minga saker, hopfogning,
forbindeUe ; grupp.
Complice, *. medbrottaling.
Compiler, a. jabror, medhallare.
Compliment, s. komptiment, hoflighet,
belsning ; uppvaktning , krus. , V.
a. komplimentera , lyckonska , krusa,
smickra. ftl , a. komplimenterande,
hoflig, artig, kruserlig. -OF, S. kom-
plimentmakare. ing, 8. komplimen-
Compline, s. aftonbSn. [tering.
Complore, V. a. beklaga, begrSta.
Complot, *. komplott, sammangadd-
ning. -, 9. a. stampla, gammangadda.
-, v. n. gora komplott. -nient, *.
sammangaddning. ter, . samman-
svuren, upprorsstiftare.
Comply, V. n. foga sig efter, villfara;
underkasta sig, ratta sig efter omstan-
digheterna. -ing, a. eftergifven, med-
gSrlig, foglig.
Component, a. sammansfittande , ut-
gorande. - parts, bestSndsdelar.
Comport, V. n. komma ofverens, pass*
sig. -, V. a. fordraga, tfila. to
one's self, nppfora sig, bara sig at.
able, a. Sfverensst&mmande, for-
draglig ; tjenlig, passande. -ance, I.
uppforande, Stbord, fBrhalland*.
CompO||S6, V. a. sammansatta, fbrfa'.ta,
utarbeta, skrifva ; koinponera (musik) ;
bilagga, blidka , lugna; (boktr.) sStta.
-SCd, a. lugn, tillfredsstalld ; allvar-
sam; forfattad, sammansatt. -Sedly,
ad. allvarsamt, lugnt. -sedneSS, s.
sinneslugn , stillhet, lugn. SCr, s.
sammansattare, forfattare; komponist.
-Sing, S. samraansattning. -site,
a. sammansatt. -sition , a. sam-
mansattning, sammanblandning ; uppfin-
ning; utarbetning; tillagning; ackord ;
ofverensstammelse. -sit Or, S. kom-
ponist; sattare (i boktr.}.
CompOSSessOr, 5. delagare, medintres-
sent.
Compost, S. godsel, dynga, jord till
godning. -, V. a. goda ; odla. -urc,
S. godning.
Composure, S. sinneslugn; tempera-
ment, forfattning, sinnesstallning.
CompOtalltiOU, S. dryckeslag, snpka-
las. tor, s. supbroder.
Compound, a. sammansatt. -, *.
blandning, sammansattning. , V. a.
sammansatta, koinponera ; blanda till-
hop*, uppgora; fSrlikna. -, V. n.
komma ofverens, ackordera. -able,
a. som kan sammansSttas. er, s.
skiljesman, f redssti flare ; blandare.
Comprehen||d , v. a. begripa, forstl;
innefatta. -sible, a. begriplig, fatt-
lig. slon , 8. begrepp , fbrstSnd ;
sammandrag, innehSll. sive, a.
som innefattar mycket ; forst&ndig,
skicklig, kraftig; eftertrycklig ; djup-
sinnig; vigtig. -siveness, a. efter-
trycklig korthet; vidd, egenskap att
innefatta mycket i fS ord.
Compress, v. a. hoptrycka, omfamna,
klamma tillhopa ; liiera. -, s. kom-
press (pa sfir). -ibility, S. egenskap
att kunna hopklammas. -ible , a.
hopklambar. -ibleness, s. hopkl&m-
barhet. -lOD , -Ure , 9. samman-
tryckning, hopkl&mning, hoppressning.
Comprint, *. a. eftertryck* (ett *r-
bete).
Compti sal, S. inbegrepp. -86, V. Of,
inbegripa, innehSlla, innesluta.
5*
68 Comprobation
Comprobation, s. bevb , bestyrkande,
attest.
Compromis||e, *. kompromiss; forlik-
ning. -, V. a. bilagga, forlika. -, V.
n. kornraa Sfverens, traffa ackord. er,
8. skiljoman. -SOrial, a. horande till
en kompromiss. [mettera.
Compromit, V. a. blottstalla, kompro-
Compt, S. rakning. -, a. prydlig,
konstig. -, V. a. riikna. -ible, a.
an*varig. -neSS, S. sirlighet, natthet.
Comptrol, s. raotsagelse ; tvSng; kon-
troll. -, V. a. tadla; kontrollera.
ler, s. kontrollSr, uppsyningsinan.
Compulilsatively, ad. med tvSng,
med vSld. -satory, S. tvingande,
nodgande. -sioil, S. pSdrifvande,
tvSng. -Sive, -SOry, a. som drif-
ver ell. nodgar. -SOr, S. pSdrifvare.
-SOrily, ad. med tvSng.
Compunction, *. anger, ruelse; fSr-
krossning. -OUS, a. Sngrande, Snger-
full, -ive, a. som vacker Snger.
Conipurgajjtiou, s. ansvarighet f6r en
annan. tor , S. vittne som intygar
en annans oskuld.
Computable, a. rakneiig. -taut,
*. beriiknare, rakenraastare. -tation,
8. rakning, berakning, utrakninfr, of-
verslag, kalkyl. -te, V. a. rakna,
utrakna, berakna; kalkulera. -ter, S.
utraknare , varderingsman ; rakenma-
stare, -tlst, S. kalkulator, utraknare.
Comrade, S. kanirat.
Con, ad. pro and con, inot ooh med.
, V. a. lara, veta ; studera.
Concamera||te, V. a. hvfilfva, vippresa
hvalf ofver. -tion, . hvalf, hvalf-
ning.
Concatena||te, v. a. hopkedja. -tion,
S. sammankedjning ; samraanhang, fBljd.
Concavllation, S. urhSlkning, urgrop-
ning. -6, -OOS, a. konkav, h8lig.
-ity, s. skSlighet, kullrighet inSt.
-0- COn Care, a. konkav pS bada
sidor. -0-COnvex, a. urhSlkad pS
ena sidao och kullrig pS den andra.
Conceal, V. a. fordolja. delja, forborga,
f&rtiga. -able, a. som kan liSlla?
hcioligt. -Cdliess, s. fSrtigenhet,
ConcessioD
forborgande. -Cr, S. doljare, hUlare.
-mont, S. fSrtigenhet, f6rd61jning
tillflyktsort. [gifva.
Concede, V. a. eftergifva ; tillSta, med-
Conceit, . tanke, fSrstSnd, inbillning;
infall ; begrepp; tillgifvenht, mening;
envishet. -, V. a. inbilla sig, tro, for-
moda , tanka. f d , a. affckterad ;
envis, inbilsk, hSgmodig. edly, ad.
egensinnigt, nyckfullt. -CdnOSS, S.
inbilskhet, fSfanga, sjelfviskhet , hog-
mod, tillgjordt vasende. -less, a.
dum, utan begrepp, tank!5s.
Coneei||vable, a. tfinkbar, begriplig,
fattlig. -vablenCSS, S. begriplighet,
tankbarhet. -TC, V. a. tanka, mena,
begripa, inbilla sig, hSlla fore. -, V.
n. afla, blifva hafvande. -ring, *.
fattningsgSfva.
Concelebrate, V. a. prisa, berSmraa.
Concent, s. samljud, barmoni, 8fver-
ensst&mmelse.
Conceil||trate, V. a. sammandraga,
koncentrera. -tration, s. samman-
dragning i en medelpunkt ; koncentre-
ring. -tre, V. n. st6ta ihop, in5tas
i en medelpunkt. , V. a. koncen-
trera. -trie, -trical, a. som bar
samma medelpunkt.
Concept, S. utkast, koncept, formular,
uppsats. -ible, a. fattlig, begriplig.
-ion, S. undf3ende (i moderlifvet),
aflelse ; fattningsgSfva, begrepp, tanke ;
forehafvande ; kannedom ; mening.
-ive, -iOUS, a. fruktsam, afvelsam ;
som kan begripa.
Concern, . syssla, angelSgenhet, goro-
mSl, bekymmer; vigtighet, betydlighet;
Sliggande. -, V. a. betraffa, angS,
rora , intressera ; bekymra sig om.
-ing, prp. angSende, betrSffande.
ment, 8. Sliggande, angelSgenhet;
bekymmer, deltagande.
Concert, V. a. ofverlagga, rSdslS, kom-
ma ofverens om ; uttanka, pSfinna. ,
8. ofverensstSmmelse; koncert. atlOll,
8. aftal; rSdslag; ordgrfil. -alive,
a. gralig, tratgirig. -ing, 0. aftal,
Sfverenskommelse.
, . bevillning, tillStelse,
Concessionary
eflergift; frihet, -Sionary, a. tilla-
ten, beviljad. -sively, ad. med till-
stSnd.
Conch, S. mussla, sniickskal. -oid,
9. spirallinie. -Ology, -jllology,
S. lara om skalmaskar, snackor och
musslor.
Concilia ble, a. Krsonlig. -te, v. a.
forlika, media; forvarfva, vinna , for-
skaffa. -tion, 8. forlikning, forening;
forvarfvande. tor, s. medlare, for-
sonare, fredsstiftare. tory, a. f6r-
sonande, medlande; forskaffande.
ConoinL'nate, a. natt, sirlig, artig.
-nateness, -nity, *. natthet, be-
haglighet. -HODS, a. anstandig, lamp-
lig, prydlig.
Con ei on at or, s. prest.
Concise, O. kort och eftertrycklig;
sammandragen. -seness, s. korthet;
natthet. -SlOll, *. afskarning, ut-
skarning; korthet, bestamdhet.
ConcitatiOD, s. rorelse; retelse, upp-
vigling.
ConcIamatiOn, 8. tillrop, gladjeskri.
Conclaye, s. konklav, forsamling, rSd-
slag.
Conclul|de, W. a. afgSra, besluta ; sluta.
-dency, a. foijd, slutsats. -dent,
a. bindande, ovedersaglig. -ding, s.
& a. beslutande. -dinsjly, ad. oe-
raotsagligt, onekligt. sible, a. som
kan slutas, afgoras; riktig. -sion,
*. "slut, utgang; slutsats, f5!jd. -sio-
nal, a. afgorandc, slutlig. -sivo,
a. ?i ? t; beslutande, afgorande. -S1VC-
HCSS, 8. afgdrande kraft.
Concoagulate, V. a. bringa till yst-
nins, ysta.
ConCOCt, V. a. smSlta i magen ; luttra;
kok.-i ; uttanka , spinna ihop. -Ion,
*. kokning; maUro<ning; uppgSrning.
CODCOlour, a. af samma fUrg.
Concomi|]tance, -tancy, *. beled-
sagning, medTolje, sambestSnd. tant,
. medfoljare, sallskap. -, a. led-
sagande, ineilverkande ; ofverensstara-
mande. -tntc, V. n. folja med, St-
folja, vara forenad raed.
Concord, s. enighet, endragt, samja,
Condensate
69
forlikning ; samljud, harmoni. -, V . n.
ofverensstamma , ackordera , forlikas.
-ably, ad. enligt. -ance, s. ofver-
ensstammelse , enighet ; (biblisk) kon-
kordans. -ant, a. endragtig, ofver-
ensstammande. -antly, ad. enligt.
-ate, *. fdrdrag, ofverenskommelse,
fSrlikning.
ConCOrpOra||te , V. a. fdrena i en
kropp. , V. n. utgora en kropp.
-tioil, s. infSrlifvande, forening.
Concourse, *. sammanlopp, tillopp,
folkskara ; foreningspunkt.
Concredit, V. a. anPortro, ombetro.
Concre||nient, s. sammangyttring. -te,
V. a. forena; ysta. -, v. . ystas, flyta
tillsammans i en massa. , a. sain-
manhSngande, hopgyttrad, hopvaxt;
T. konkret. , 8. sammansatt kropp,
massa som Sr sammanvaxt ell. sam-
manblandad. -SCenCC, -teneSS, ft.
sammanlopning, hopgyttring. tion,
8. forening, hopblandning (af olika
delar).
Concubi;;nage, s. oakta sammanlef-
nad. -ne, . skoka, frilla, matress.
Conculcailte, v. a. fdrtrampa. -tion,
8. sondertrampning, fortrampning.
ConeupisC CllCe, 8. lusta, oordentligt
begar. -ent, a. vallustig, lattTardig,
sinnlig. -ible , O. begarlig, som
vakker begar, retande.
Concur, V. n. medverka, bidraga ; sam-
manlopa i en punkt; bifalla, gilla.
-Fence, s. forening ; hjelp ; taflan ; an-
sprSk ; samtycke, instammelse. rent,
.1. & a. modiokare; biomstSndighet ;
bidragande, medvcrkande ; bifallande,
gillande.
COP.CUSNlilon, 8. slot, stotning, skak-
ning. -Oliary, a. skaknnde. -VC,
a. ekakande.
Condoillll, V. a. doma, f3rd5ma, la-
st, ogilla, tadla; pliktfalla. -able,
a. fordomlig, straffhar. -atlon, ..
fordSmelse, straff, dom. -atory, a.
dSmande, ford5mande, straffande.
Condons .able, a. sammanpacklig, som
kan hoptrangas, som kan goras tatare.
-ate, V. a. sammantrycka. hoppacka ;
70 Condensation
gora tat. -, V. n. blifva tfit, packa
ihop sig. -ation, *. tjocknande,
fdrtjockning , hoppackning -6, a.
tjock, tat, hoppackad. -, V. a. kon-
denscra, gowi tjock. -, V. n. blifva
tjock. -er, 8. tryckmaskin att hop-
packa luft uti. -ity, 8. tathet, tjock-
iek, tjockhet.
Condescend, v. n. nediSta sig, vardi-
gas, bcqvama sig till, samtycka. den-
CC, -sion, s. eftergifvenhet, nedlaten-
het. -Sive, a. nedlStande, efter-
gifven.
Condign, a. vardig, fortjent; behorig.
-ly, ad. valfortjent, efter fortjenst.
-IICSS, 8. behorighet.
Condiment, S. kryddning; soppa.
Condisciple, . raedlarling, skolkamrat.
Condite, v. a. krydda, sylta, salta,
lagga in. -ment, 8. latverg.
Condition, 5. vilkor, tillstSnd, be-
skaffenhet; stSnd; tillbud ; fdrbehSll,
beting ; kontrakt. , V. a. gora ackord,
traffa vissa forbehSll. -ftl, a. vil-
korlig, under forbehSll. -ally, ad.
vilkorligen, med forbehSll. -ary, a.
stAdgad; vilkorlig. -ate, V. a. be-
sta'mma, bringa i ordning, uppgora
vilkor. -, a. betingad. -ed, a.
beskafTad.
Condolatory, a. - epistle, kondo-
lensbref. -0, V. a. betyga medlidande,
begrata, beklaga sorgen. -Cnient, *.
sorg, bekymmer. -6nC6, s. kendo-
lens, sorgbeklagning.
Condonation, s. tillgift, iorlatelse.
Condor, S. kondor (roffagel).
Con(lu|]ce, V. a. RSra; befordra, friimja ;
bidraga. -cement, S. riktning, af-
sigt, hanseende. -clble, -Cive, a.
nyttig, bidragand*. -CiveilCSS, S.
gagnelighet, tjcnlighet.
Conduct, S. forvaltning, anfdrande,
styrelse; uppfdrande; lejd. -, V. a.
fora, leda, ledsaga; anfora, kommen-
dera. -itiOHS, a. IcgJ, tine.id. -Or,
8. ledare, ledsagare , anforare; forval-
tare, konduktSr; askledare. -I'OSS,
. anforerska; forvaltarinna.
Configuration
Conduit, 8. vattenrSr, vattenledning;
r6r. -pipe, 8. vattenrSr, slanga.
Condnplication, s. fordubbiing.
Condur, a. kondor (roff3gel).
Cone, S. kone, kagla; tallkott.
Coney, s. kanin.
Confabnla||te, v. a. sprSka, pru.
-tion, s. samtal, snack, prat, spra-
kande. -tory, a. pratande; hSrande
till ett samtal.
Confect, S. konfekt, sockerbakelse. -.
V. a. insylta, lagga in. -ion , .9.
tillagning (af ett medikament); sylt,
mos. ionary, S. sockerbageri, kon-
ditori. -ioner, S. sockerbagare, kon-
ditor. -Ory, a. insyltad.
Confederacy, s. forbund, forbindelse,
forening. te, *. bundsforvandt. ,
a. forbunden, forenad. , V. a. for-
ena. , v. n, ingS fBrbund ; samman-
gadda sig. tion , 8. forbund, kon-
federation.
Confer, V. a. forlikna; gifva, Sfver-
lerana; samrSda , radsla, ofverlagga.
-ence, 8. jemforelse; underhandling,
ofverlaggning, konferens. -rer, S.
underhandlare ; fSrlanare, gifvare.
Confess, V. a. bekanna, erkanna, skrifta
sig. -, V. n. skrifta, bora ens bekan-
nelse. edly, ad. uppenbart, offent-
ligen, pi ett bekant salt, -ant, s.
biktande, biktbarn. -ion , .9. skrift,
syndabekannelse ; trosbekannelse; be-
k&nnelse. -ional, a. biktstol. -Or,
s. en som bekanner, bekannare af
kristl. religionen; skriftfader, bikt-
fader; martyr. [kande.
Confidant, a. verksam, kraftig, ver-
Confld||ant, .1. fortrogen, fortrolig van.
-6, v. a. & n. fin) anfortro sig,
forlita sig pa, lita pL -C11CC, 8.
Rrtroende, fortrostan, tillfSrsigt; djerf-
het. -ent, S. fortrogen. -, a. visa,
saker; djerf, inbilsk , formaten ; god-
trogen. -entially, ad. fdrtroligt,
fortroligen. -entl)', ad. uttryckligen,
f3r sakert. -OlltllCSS, 8. fdrtrostans-
fullhet, sjelffortroende. -ing, a. tro-
gen, palitlig.
{ Configuration , . utvartes gestalt.
Configure
-re, V. a. bilda, forma, gifva ge-
stalt..
Confine, a. nargransande. , 8. grans,
rSmarke; strand, bradd. -, V. a.
tvinga, kufva; inskranka ; innesparra.
-, V. n. st5ta intill. -less, a. grans-
los, oSndlig. -inent, S. tvSng, in-
skrankning; fangelse. r, 8. granne,
gransbo ; djurvaxt.
Coiltlllity, s. narhet, grannskap.
Confirm, v. a. befasta, styrka, be-
krafta, gilla; konfirmera. able, a.
Bom kan befastas ell. bevisas. -ation,
*. stadfastelse, bekr&ftelse, beyis ; kon-
flrmation; vidiraering. -Stive, a.
bekraftande, gillande. -ator, S. be-
kraftare; vittne. -atory, a. stad-
fastande, bekraftande. -Cdnesg, 8.
stadfastelse, styrka.
Confisca||ble, a. fdrverkad, Bom kan
konfiskeras. tfi , V. a. konfiskera.
, a. forfallen , forbruten , f5rverkad ;
konfiskerad. -tion, 8. indragning,
konflskation. (sockerbakelse.
Conflt, -nre, *. konfekt, syltsaker,
Confix, v. a. befasta, sluta tiitt till.
Conflagra||nt, a. brannande, eldig,
eldaktig. -tion, S. forbranning,
brand, eldsvSda.
ConflHtion, s. blitaning, smaltning,
sammansmiiltning.
Conflcxnre, s. bSjning, krokning.
Conflict, 8. strid, faktning, t&fling;
tvist. -, V. a. strida, kampa, strafva
emot, tafia, kifva.
Coilflujjence, -X, -xion, *. samman-
flytning, sammanlopp, tillopp, folk-
hop, -out, a. samnianflytande, sara-
manlSpande.
Conform, a. lik, likfortnig, enlig, 6f-
verensstammande. -, V. a. g6ra lik-
stiimmig, lampa efter nSgot. , V. n.
Imivama sig, foga sig (efter nagot).
-able, a. likformig, likmatig, pas-
sande, ofrerensstammande, l&mplig, lik;
lydig. -atlon, 8. likforroighet, lik-
het; saramanstallning. -ity, 8. lik-
formighet; villfarighet, undergifvenhet,
foglighet.
Confortation, a. styrkning.
Conglomerate 71
Confound, V. a. f5rvilla, RSrvirra,
blanda, bringa i oordning; g5ra flat;
foroda. ed, a. forvirrad, saraman-
blandad; flat; forhatlig; skadlig; fas-
Confraternity, *. broderskap. [lig.
Confiscation, 8. gnidning, skafning.
Confront, V. a. konfrontera; jemfora ;
Bla midt emot en. -alion , s. vitt-
nens framstallande for den anklagade,
konfrontering ; jemforelse.
Confllj'se, V. a. bringa i oordning, f3r-
villa, forvirra. -scdness, *. forvir-
ring, otydlighet. -sion, *. oordentlig
blandning , mischmasch , forvirring ;
larra ; forderf, fBrsWring; skam. -table,
a. som kan vederlaggas; falsk. -ta-
tion, S. vederlaggning. -te, v. a.
vederlagga.
Conge, Congee, 8. helsning, bugning ;
afsked, orlof; lof, permission. , V. n.
taga afsked. to congee - to one,
buga sig for nSgon.
Congeal, v. a. gbra till is. -, v. n.
18pa ihop ; frysa, stelna, hSrdna. able,
a. som kan frysa. -meilt, a. is, is-
klump, hopfrusen massa.
Congelation, S. gammanfrysning, stel-
ning; styfliet, fasthet.
Congcn||er, -erons, a. af samma art,
samslagtad. -erousness, 8. lika ur-
sprung. lal , a. af pa mm a slagte;
af samma natur. -illlltj, -iallU'SS,
8. alagtskap, sinnealikhet. -ital,
-Ite, a. fodd pS samma g2ng.
Conger, s. hafsi.
Congeries, *. maas af hoppackade
saker; hop, h5g.
Congest, V. a. lagga i b6gar; hop-
samla; f8r tillsammans. -ible, a.
som kan laggas i h5g. -ion, 8. for-
okninir, kongestion.
Conglacia||te, V. n. frysa, stelna, for-
vandla till is. -tioil , 8. frysninp,
isning.
ConglOJlbate, a. formered till en bird
kula. -, V. a. sammanrulla, former*
till en hard kula. -bation, *. for-
mering till kula; rund kropp, kula.
-be, V. a. bringa i kulform. -, V. n.
blifva rund. -merato, a. hopveck-
72 Conglomeration
lad, sammanrullad. , V. a. nysta,
hopveckla, sammanrulla. -meratiOD,
S. hopblandning, hopvrakning, hog.
Conglutina|jte, V. a. hoplirama, sam-
manfoga. , V. 11. hoplimmas , fore-
nas med. tlOll, S. hoplimning, sam-
manfogning, forbindelse.
Congrai Ilia jilt, a. lyckonskande. -te,
V. a. gratulera, lyckonska. tlOIl,
*. lycko'nskan. -tory, a. lyckon-
skande. [verens.
Congree, V. n. fb'rena sig, stamina 6f-
Congrega||te, a. sainlad, forenad. -,
V. a. hopsamla, sammankalla. , V. n.
samlas. -tion , 8. forsamling, sam-
ling. -tionalist, s. independent,
oberoende.
Congress, S. kongress, mote, saminan-
komst; samtal. -ive, a. motande,
sammantradande.
Congru Jo, V. n. Sfverensstamma, passa.
-ence, a. ofverensstaramelse , likhet.
-ent, O. lik, passande; motsvarig;
enstammig. -ity, 8. ofverensstam-
melse, likformighet ; enlighet, tjenlig-
bet, foglighet. -OUS, a. tjenlig, pas-
sande, tillborlig; lik.
Conic, -al, a. konisk, kSgelformig.
-aluess, 8. kagelform.
Coilject, V. a. gissa, formoda. -Ural,
a. som kan gissas, byggd pS fb'rmodan
ell. gissningar. -nrality, . formo-
dan , gissning. lire , S. gissning,
fbrmodan ; niening ; misstanke. , V. a.
gissa, formoda, sluta.
Conjoin, V. a. hopfoga; forknippa, ing?,
forbund raed. , V. 71. forenas. t,
a. fSrenad, sammanfogad ; samfalt.
Conjugiial, a. &kta, sora borer till ak-
tenskapet. ate, V. a. forena ; gam-
man viga ; konjugera. -, 8. 6f verens -
stammelse i harledning. -atlon, s.
konjugation ; sammanfogning.
Conjunct, a. forenad, Sfverensstam-
mande. ion , S. hopfogning, for-
ening ; konjunktion. ive, a. hop-
fogande ; noga forenad. iTenesS, S.
forbindande egenskap. lire , 8. tid-
punkt ; konjunktur, belagenhet.
Con jur:!a< ion , n. oammangaddning ;
Conscription
besvarjning, fortrollning, trollkonst.
-C, V. a. hogeligen bedja, framkalla
(andar); besvarja. -, V. n. samman-
gadda sig; trolla. -6111611 1, 8. all-
varsam inskarpning ; hngtidlig upp-
maning. Or, a. trollkarl ; hexma-
stare ; andeskddare ; taskspelare. ing,
8. besvarjning, svartkonst, trolldora.
Connate, a. sambdrdig.
Connatural, a. naturlig; raedfSdd;
lik. -ity, a. delaktighet af samma
natur; likhet; slagtgemenskap.
Connect, v. a. binda ihop, sarnman-
foga, forena, sammankedja. , V. n.
hiinga tillsammans; st i forbindelse.
-ively, a. & ad. samt, tillsammans,
Conned, a. kannig. [i forening.
Connexion, s. forening, fSrbindelse,
sammanhang, gemenskap. TO, a.
sammanfogande; sammanhangande.
Conni||yance, a, seende genom finger-
na, Bfverseende, efterlHtenhet ; tillvink-
ning. -V6 (at), V. n. se genom fln-
gerna. -TCnt, a. efterlSten.
Connoisseur, *. kannare.
Connubial, a. akta, tillhSrig fikten-
skap.
Conoid, *. T. regelstridig kon, konoid.
Conqiiassate, V. a. skaka, rista.
Conquer, V. a. er6fra ; ofvervinna, be-
segra , underkufva. , V. n. vinna,
segra. -able, a. ofvervinnelig. -ing,
8. erofring. , a. segrande. Or, 8.
segrare, erofrare.
Conquest, 8. seger, erSfring; byte.
Consangni||neous, a. nara siagt. -ni-
ty, *. blodsband, nara slagtskap.
Con sarci nation, *. hopflickning ; sam-
manpackning.
Conscience, S. samvete; samvetssak;
invartes kansla ; medvetenhet. -tJOHS,
a. samvetsgrann ; billig, redlig. -tiOHS-
ly, ad. arligt, billigt. -tiOUSUesS,
8. samvetsgrannhet, billighet.
>nSCionable, a. fornuftig, billig, rat.
Conscious, a. medvetande, vetande;
Sfvertygad. -ness, 8. medvetenhet,
invartes kunskap.
Conscript, a. inskrifven. -ion , s.
inskrifning, konskription.
Consecrate
ConSOCra||t6, a. invigd, helgad; kano-
niserad. -, V. a. helga, inviga, viga;
offra ; kanonisera ; tillegna , dedicera.
t ion, 8. invigning, helgning ; kano-
nisering. (ar bevist.
Consectary, *. Rljd af hvad sorn redan
Consociation, s. foljd, slutsats. -tive,
a. pS hvarandra fuljande, i rad. ti-
VCly, ad. foljaktligen.
CoilSt'Rsion, s. ofverensstammelse. -t,
S. sanity eke, bifall; beviljande , efter-
gift. -, V. n. samtycka, bifalla, gilla.
-taneity, *. ofverensstammelse. -tft-
neons, 0. ofverensstammande, lik-
mstig, eniig. -taneousness, s. of-
verensstamraelse, likformighet, enlighet.
-tiont, a. samtyckande, bifallande.
Consequence, *. fdijd, slutsats ; vigt;
betydenhet. t, a. pSfoljande ; samman-
hftngande. -, 8. Rljd, slutsats. -tial,
a. pafoljande, regelbunden. -tial-
nfSS, S. ordentligt sainmanhang ell.
forbindelse. tly, ad. foljaktligen.
-tnCSS, s. riktigt sammanhang.
Conservaj ble, a. som kan bibehillas.
-tion, s. uppehSllnintr, bevaring, be-
skydd. -tive, a. bevarande, uppe-
hSllande, konservativ. -tor, S. be-
rarare, beskyddare. -tory, rt. kon-
servativ. -, s. stalle der nagonting
forvaras, f5rvaringsrum, drifhus.
Conserve, *. sockerkonserf, insyltad
frukt; forvaringsnim. -, V. a. be-
vara, vidmakthalla, behSlla ; insylta.
ConsessiOn, 8. samsittning ; Tdrsauiling.
Consider, v. a. betrakta, undersofca;
Sfvervaga , eftersinna ; akta , erkiinna ;
vedergalla; anse. , 17. ?!. paminna
sig; tycka, tvifla. ablo, a. ansen-
lig, betydlig, stor; vigtig; eftertanklig.
-ableness, s. vigt, betydenhet ; v&rde ;
storhet. -Hnce, S. vigtighet, betrak-
telse, Sfvervagande. ate, a. allvar-
sam, f5rsigtlg ; omtanksam. -ateness,
S. forsigtighet ; betfinksamhet. -atioil,
*. Cfverlaggning, 6fvervfigande, betan-
kande; aktning, anseende; vedcrgall-
ning; vigt, afseende. -Ing, a. efter-
tUnksam, klok. -, prp. i anstende
till, i betraktande af.
Conspicuous 73
Consign, V. a. konsignera, addressera
(varor); tillstaila, anfSrtro, deponera;
eftergifva; nnderskrifva. -at ion, S.
deponering ; ofverlStning. 66 , 8.
emottagare, agent, faktor. er, Of,
8. afsandare; bestallare. -Illt'lit, ..
sandning ; deposition ; depositionsattest.
Consist, V. n. bestS ; innehalla ; ofver-
ensstiinima. -6nC6, -6ncy, S. be-
stand, varaktighet, naturligt tillstlnd,
sammanhang; ofverensstammelse, lik-
formighet. -ent, a. best^ende, ofver.
ensstammande ; fast. orial, a. kon-
sistoriel. -Ory, 8. hogtidlig forsam-
ling; konsistorium.
ConSOCialjte, S. kamrat, medbroder,
bundsfdrvandt. -, V. a. forbinda, f3^
ena. -, V. n. flyta til Isam mans ; salla
sig ihop. -tion, 8. forbund, f5r-
ening ; umgange, sallskap.
ConSOlajjble, a. som later sig trSstas.
-te, V. a. hugsvala, trosta. -tion,
S. trost, hugsvalelse. -tor, *. tro-
stare. -tory, a. trostlig, trostande,
hagsvalande. -, 8. trostetal.
Console, V. a. trdsta. -r, . tr5stare.
Console, s. stod, pelare.
Censolidajjnt, a. sammandragande.
te, V. a. sammandraga, gora till ett,
hela, harda. -, V- n. betas, hclna, hSrdna.
tion, 8. sammandragning, fiirenin?.
Consonance, -ancy, s. sfverens-
sUmmelse, samljud, harmoni, likmatig-
bet; vanskap. -ant, a. likljudande,
enstfimmig; medljudande. -, S. kon-
sonant. -antnCSS, 8. ofverenssWm-
melse, likmatighet. -OUS, a. bar-
monisk.
Consopiation, 8. sSmn, insomnandc.
Consort, V. a. (with) sammanfoga,
gifta ihop -, V. n. folja , gora sail-
skap ; bo ttllsammans ; umg.ls. , 8.
kamrat; maka, gem.il. able, a. jem-
forlig; passande. -1011 , -ship, S.
sallskap, forbund, kamratskap, bekant-
ConSOnnd, S. samljud. [skap.
Conspectable, a. synbar, synlig.
ConspersiOn, S. besprangning.
Coiispicnyity, . klarhet, tydlighet,
gynbarhet; ansenlighct. -OUS, a.
74 Conspicuousness
klar, synlig, ogonskenlig , rmirkv&rdig ;
narankunnig. -OUSliess, s. synlig-
het, utseende; hoghet, namnkunnighet.
Conspiracy, S. myteri, saramangadd-
ning, komplott. nt, a. sain man-
svarjande. tion , s. sammansvarj-
ning. tor, S. sammansvuren, my-
tare, fbrradare.
Conspire, v. n. sammangadda sig, con-
spirera , gora myteri ; medterka. r,
S. sammansvuren.
Constable, S. polisbetjent , konstapel;
byfogde.
Constancy, S. bestandlghet, oforander-
lighet, Btandaktighet ; stadighet, beslut-
samhet, visshet. -t, . bestandig,
stSndaktig; varaktig; ofOranderlig, fast.
Constellate, V. n. utgOra en stjern-
bild; glansa vidt omkring. -ted, a.
stjernbestrodd. -tion, 8. stjernbild,
konstellation.
Consternation, s. bestortning.
ConstipajjtC, v. a. hoptranga; stoppa
igen; forstoppa. -tion, s. hoptrang-
ning; forstoppning.
Const! tu||Cllt, *. hufvudman, princi-
pal; bestSndsdel. -, a. elementarisk,
vasendtlig, tillhorande. -te, V. a.
fBrordna, tillaatU; utgra , inratta.
-tion, 8. konstitution , saramansatt-
ning, beskaffenhet ; kroppsbeskaffenhet ;
lynne; regeringsforro. -tioiUll , a.
laglikmatig; ofverensstammande med
konstitutionen , hSrande till kropps-
beskaffenheten. -tive, O. lagstif-
tandc , forordnande , som kan konsti-
tuera.
Constrain, V. a. tvinga, ndja ; binda,
Qattra; innesluta. -able, a. sm
kan lagligen tvingas. -edly, a. med
tvlng, ogerna. -t, 8. tvang, ifrigt
beraodande.
Constrict, V. a. binda, vSldsamt hop-
triinga. -ion, s. hoptriingning, sara-
mantryckning, hopbindning. Or, s.
T. sammandragande muskel.
Constrillge, v. a. sammandraga. -nt,
. liopbindande.
Construct, v. a. bygga, tippfora, an-
lugga; uppkasta- forfardiga , uttanka.
Contemplate
ion , *. byggnad , sammansattning ;
konstruktion ; forklaring ; upplosning
af ett problem ; omdome. ive, a.
sammanfogande ; deducerande. Ur6,
*. byggnad, byggning.
Construe , V. a. konstruera , samman-
siitta; utlagga, tyda, forklara.
Constnpraj|te, V. a. skanda, krSnka.
-tion, s. vSldtagt, krankning.
ConSUbstantiHal, a. roedvRsendtlig,
bestSende af gamma vasende. ality,
s. lika vasende, medvasendtlighet,
-ate, v. a. forena till lika vasende.
Consul, S. konsul. -ar, a. horande
till en konsul. ate , S. konsuls-
vardighet; ar i konsulat. -Ship, *.
konsulsvardighet.
Consult, V. a. rSdfraga, begara rSd;
noga utforska. -, v. n. rSdslS, ofver-
lagga. -ation, S. rtdslag, rSdplag-
ning, konselj. Or, s. den som rid-
frSgar,
ConSUlU||'able , a. som kan fortaras
ell. forderfvas. -e, V. a. fbrtara, f5r-
stora, fSrbruka. -, V. n. falla af, af.
tyna.
Consummate, a. fullbordad, fullkom-
mad, fullkomlig. -, V. a. fullborda,
fullanda, utfora. -tion, 8. fullbor-
dan ; verldens anda ; doden.
Consumpti||0n , S. fortiiring, StgSng;
tvinsot, lungsot. -Onary, a. tr3nsjuk.
TO , a. fortarande , trSnsjuk ; lung-
siktig. -VC11CSS, s. utmergling; fal-
lenhet f5r tvinsot.
Contact, 4. vidroring; nara forening,
hopfogning.
Contagijjon, S. smitta, smittsam sjuk-
doin. OUS, a. smittsam, smittande.
-OUSnesS, S. smittsamhet.
Contain, V. a. innehSlla, innefatta,
inbegripa. ~, V. n. styra, hSlla till-
baka; styra sig. -able, a. som kan
hSllas (illbaka ; som kan innefatta etc.
Coiltamina||te, a. beflackad, besmit-
tad. , V. a. besmitta, besudla, orena.
-tion, S. besmittelse, beflackning.
Contemn, V. a. forakta, icke bry sig
om. Cr, S. foraktare.
ConteniplaJlte, V. a. beskSda, betrakta ;
Contemplation
Ofverlagga. -tlon, 8. beskSdande,
betraktande; begrundande, Sfverlagg-
ning. -tire, a. betraktande; djup-
sinnig, eftertfinksam.
Contemporary, a. samtidig.
Contempt, s. forakt, afsky. -ible,
a. foraktlig, gemen. -IblenOSS, 8.
foraktlighet. -ibly, ad. foraktligen.
-UOns, a. foraktlig. furaktande, hog.
modig, stolt. -UOnsnesS, s. ofver-
mod, forakt, hogmod.
Contend, V. n. dispatera, tvista; tafla,
strafva. -Cnt, -6F, 8. moUtandare;
gralmakare; f&ktare, karape.
Contension, s. bemSdande.
Content, . noje, tillfredsstallelse, lugn ;
storlek, rymd, vidd, innehall. -, a.
n6jd, fiSrnojd, tillfreds. -, V. a. for-
ndja, tillfredsstSlla ; godtgora. -atioil,
f. tillfredsstallelse. -Cd, a. nfijd, for-
nojd, tillfredsstalld. -edly, ad. for-
nojsamt; taligt. -ednCSS, 8. fornoj-
samhet; tillfredssttllelse, -f III , a.
nojd, tillfreds. -ion, *. trata, strid,
tvist, Uflan, haftighet. -ions, a.
Btridig, tratsam. -iOUSnOSS, s. trat-
girighet, fallenhet att grala. -loss,
a. missnojd, orolig. nient, 8. for-
nojsamhet; tillfredsstallelse.
Conterminous, a. niirgransande, grin-
sande intill. [ma land.
Conterraneous, a. if r 3n ett och gam-
Contest, *. tvist, oenighet, atrid. -,
v. a. bestrida. -, v. n. tafia, dispu-
tcra. -able, a. stridig, oviss, tvif-
velaktig. -ftbleiiess, *. mojlighet
att kunna bestridas, tvifrelaktighet.
-ation, S. tvist, trata; inviindning;
yittnesbevis. -less, a. obestridlig,
oemotsaglig.
Contex, V. a. hopvafva, fijrbindm. -t,
t. earomanhang , kontext. , a. for-
knippad, forenad. -ture, s. r&fnad,
Miumanroening; system.
Con 1i ^nation, s. bjelkiag.
ContijfUi]ity, a. sammanstotning; till-
griinsning, vidrSring, narhet. -OUS,
a. narliggande, stotande intill.
Coiltlnenilce, -Cy, . Sterh'llsam-
het, kyskhet; sammanhang. -t, O.
Contradictoriness 75
IterhSllsam, roSttlig , kysk ; samman-
hangande , oafbruten ; inskrankande.
-, s. kontinent, fast land, -tal, a.
horande till fasta landet.
Continge, v. a. vidrora. -nee, -ncy,
8. handelse, tillfallighet, slump; gard.
nt, 8. andel ; handelse ; kontingent.
-, a. tillfallig; vilkorlig. -ntly, ad.
tillfiilligtvis, handelsevis. -ntness,
S. tilirallighet, slump, handelse.
Continnjjal, a. bestandig, oafbruten,
oupphorlig. -&lly, ad. best&ndigt,
oupphorligen. anCO, S. varaktighet;
fortsattning , fullfoljande ; hemvist.
-ate, a. forenad; fortsatt. -at
*. fortsattning, fortfarande.
a. forenad; idkelig, oafbruten. 6,
V. a. fortsatta, fullfolja; bibehSlla.
-, V. n. fortfara, racka ; vistas; f5r-
blifva. -edly, ad. oaflatligt, oaf.
brutet. -ity, 8. fortgang; jemt fort-
farande; forbindelse. OUS, a. sam-
manhangande, jemn.
Contort, v. a. flata; vrida. -ion, s.
vridning; krokning. (figur.
Contour, . kontur, yttra linien af en
Contraband, a. forbjuden. -, v. a.
infora furbjudna varor. , S. forbjudna
varor. 1st, 8. smngglare, luren-
drajare,
Contract, 8. kontrakt, fordrag, aekord.
, V. a. sammandraga, forminska.
-, V. n. 8draga gig; skrumpna, ryn-
kas; ingS kontrakt, sluta kop. -ation,
*. aekord. -edness, 8. samman-
dragning; hopkrympning. ibility,
. hopdragbarhet. -ible, a. sam-
mandraglig, hopdragbar, sora kan for-
kortas. -lie, a. sora drager sig till-
sammans; krampaktig. Ion, *. sam-
roandragning ; forkortning , abbrevia-
tion ; kramp. Or, 8. kontrahent,
leverantor. ure, s. indragning, sam-
mandragning.
Contradict, V. a. mot*aga, ?atta sig
emot, bestrida. to - one's self, f3r-
tala sig. ion , s. motsigeUe , mot-
stridighet. -iOUS, O. motsagande;
stridig. -iV6, a. motsagande. -Ori-
. hardnackenhet, motspanstig-
76 Contradictory
het. -Ory, a. motstridig, mots&-
gande.
Conlru distinguish, v. a. Stskilja
genom motsalta egenskaper. mure,
S. mur framfbr en annan. nitency,
8. Sterverkan, motverkan. position,
*. inotstallning. -regularity, s.
oordning, afvikning frSn regeln.
Contrar||iant, a. motsSgande, stridig.
-let}', a. stridighet, raotstridighet ;
motstrafvighet; hinder. -hlCSS, 5.
stridighet , misshallighet ; motstSnd.
iOUSj a. motstrafvande, som gSr mot-
stSnd. -iwise, av. tvartom, i annat
fall. y, s. motsats, vederspel. , a.
motstridig, stridande emot. wind,
motvind. , V. a. raotverka.
Contrast, S. kontrast, stridighet, mot-
eats , olikhet. -, V. a. g8ra en kon-
trast. -, V. n. sticka af, kontrastera.
Contraljvallatioil, S. kontravallations-
linie, motfbrskansning. -vene, V. a.
forstoppa, tillsparra; ofvertrSda, bryta
emot en ofverenskommelse. VCntion,
S. ofvertradelse, forbrytelse. -wheel,
S. (T. urm.) steghjul.
ContrCCtation, . vidrflrnlng, hand-
terande.
Contribu||tary, a. skattskyidig. -te,
V. a. bidraga, lijelpa till, erlagga skatt ;
kontribuera. tion, s. kontribution,
tillskott, skatt; medverkan. -tire,
O. befordrande, bidragande. -tor, S.
den som bidragar. -tory, a. bidra-
gande, hjelpande.
Contristate, v. a. bedrSfva.
Contli te, a. forkrossad; bedrSfvad,
Sngerfull. -tenCSS, -tion, s. Snger,
botfardighet, s8nderst6tning. -Table,
a. tankbar. -vanco, s. pSfund, upp-
finning; plan, anslag; utviig. V6,
V. a. uppfinna, hitta pS , anlagga;
npptanka, uttanka. -venient , S.
uppfinning. T6r, 8. uppfinnare.
Control, 8. eflersyn, kontroll ; makt,
myndighet; klander; tv'ng. -lable,
a. underkastad kontroll. ler, s.
kontrollor, uppsyningsman. ership,
9. en kontrolldrs embete. -meilt, s.
SterhSll ; tvSng ; motst3nd, motsagelse.
Conversant
ContrOTers]|ial, a. stridig, tviflig.
1st, s, en som skrifver om tvistiga
laropunkter. -y, 8. tvist, stridighet,
disput; rMteg'ng.
Controvert, V. a. bestrida, vederiagga.
-, v. n. disputera, tvista. -Ible, a.
tvistig, stridig, oviss. -1st, s. tvi-
stare, en som disputerar.
CoiltujjmaciollS, a. tredsk, ohorsam,
envis, egensinnig , genstrafvig , hSrd-
nackad. -niaciousness , -inacy,
S. tredska, motstrafvighet, ohorsamliet,
uppstudsighet. -melioilS, a. skymflig,
smadefull ; hSnlig. -mcliousnCSS, s.
bojelse att skymfa; ohyfsadt vasende;
forebrSehe. -mely, S. skymf, for-
smadelse, smalek, forakt.
ContuSlJC, V. a. stota; qvasa; skada,
krossa. ion, s. krossning, qvasning,
st5t, kontusion.
Conundrum, S. nyck; lustigt uttryck.
Convalescence, -cy, s. tiiifriskning.
-t, a. tillfrisknande.
Convallily, . liljekonval.
Conven||able, a. l&mplig, tjenande,
passande, ofverensslammande. 6, V.
d. forsamla , sammankalla. , v. n.
koratna tillhopa. -ienCC, -lency,
*. laglighct, beqvaralighet; anstandig.
het. -lent, a. ISglig, beqvam, pas-
sande, anstandig. -icntnCSS, S. be-
qvamlighet; skicklighet.
Convent, . kloster. -icle, S. hemlig
sammankorast; sekt-kapell. -icier,
*. en som h5rer till nSgon sekt ell.
hemlig fdrsamling. ion, s. samman-
komgt, mote ; aftal, ofverenskommelse,
kontrakt. ional, a. ofverenskoromen,
aftalad. -ionary, a. stadgad, af.
gjord. -loner, S. ledamot af ett
mote, -ual, a. horande till ett klo-
ster. - church, klosterkyrka.
Conver||ge, V. n. lopa tillsammans i
en punkt (om solstrSlar). gence,
gency , 8. sammanlopp (af radier).
gent, ging, a. sammanlopande.
Conversa||ble, a. umgangsam, siill.
skaplig. bleness , S. umgangsam.
het, umgangesvett. -lit, a. fin, ivilhj
bevandrad i, bekant rned, kunnig om,
Conversation
erfaren. -tion , 8. umgange, fortro-
lighet; uppforande; samtal. tive,
a. unigangsam, siillskaplig.
Converge, s. fortrolighet, umgange;
:unhet; T. omviind sats. -,
(with) V. n. tala, samtala; umgSs.
-sible, a. saiiskapiig. -sing, s.
sauital. -siOll, S. forvandlinp , oin-
smaltning; omviiudelse. -sive, a.
iiiiiySiiiTi'aii), sallskaplig.
Convert, S. en omvand; proselyt; en
som iindrar sin mening. , V. a. oin-
byta ; ornvanda. , v. n. forvandla?.
-CF, 8. oinvandare, niissionar. -ibi-
lity, S. omvandbarhet. -ible , a.
omvandbar.
Convex, S. kulhighet; en kullrig kropp.
-ed, a. kullrig, klotlik, hvalfd. -ity,
S. kullrighet. -0-COncave, a. kull-
rig pS ena sidan och urgrSpt pS den
andra. -0-COHVCX, O. kullrig pS
bada sidor.
Convey, V. a. fora, bara, bringa, skicka,
bkaffa; ofverlemna; raeddela, sfiga.
-aiice, 8. fora, transport, SfverlStande ;
hemul. ancer, 8. en som uppsatter
en ofverlStelseskrift ; notarie. 61", *.
ofverfbrare, dfverbringare.
Convicinity, 8. grannskap, nabolag.
Convict, a. Sfvertygad, sakfalld ; ofver-
bevisad. , 8. lagvunnen missdSdare.
-, V. a. Sfverbevisa; lagbinda, ofver-
tyga om brott. -ion, s. Sfvertygelse,
ofverbevisning. -ive, a. Cfvertygande,
ofverbevisande. -ly, ad. p3 ett 6f-
vcrtygande satt, ovederlaggligen.
Convince, V. O. 6fvertyga om, bevisa.
-cement , 8. Cfvertygelse , bevis.
-Clble, O. be\-islig,oneklig. -cingly,
ad. pS ett Sfvcrtygande salt. -Cing-
nOSS, *. klart bevis.
Coiivi||ve, V. a. undfagna, traktera.
-vial, a. horande till gSstabud; h3g-
tidlig, festlig. -vlality, 8. giistfriliet,
sallskapslikhet.
CoilVOCaiJte, v. a. sammankalla, f5r-
satnla. tlOH , S. sammankallelse,
uppbSdning ; konvokation ; prestmote,
synod.
Convoke, V. a. sammankalla.
Cope 77
Convoluted, a. hoprullad, samman-
vecklad; sammansnodd. -tion , *.
hopveckling, omlindning. [veckla.
Convolve, V. a. samraanrulla, bop-
ConVOy, S. ledsagande; konvoj. -, W.
a. ledsaga, beskydda, betacka , kon-
voyera.
Convulsion, *. slag, kramp, konvul-
sion. -VC, a. konvulsivisk, krampaktig.
Coiiy, s. kanin. -bnrrOW, S. kanin-
hSl, gird for kaniner. -Catch, V. a.
jaga kaniner; bedraga, narra.
C'OO , V. n. knurla , iSta som dufvor.
-ing, s. dufvelate, knurlande.
Cook, V. a. koka, laga mat, tillaga.
-, s. kock, kokerska. -ery, s. kok-
konst, matredning. -maid, 8. k6ks-
piga. -room, s. k6k; kabysa.
t'OOl, S. kyla, svalka, frisk luft. -, a.
sval, kylig; kallsinnig. -, v. a. kyla,
svalka ; svala ; stilla, roildra. -, V. 71.
svalas ; kallna ; ge efter. Cr , 8.
nSgot som kyler, svalkdryok ; kylfat.
-ing, s. svalkning. -ish, a. kylig,
sval. -BOSS, S. svalka, kyla; kail-
Coom, 8. sot; hjulsmorja. [sinnighet.
Coomb, 8. ett sadesmatt (haller 4 bu-
shels).
Coop, s. fat, tunna; bSnsbor. -, v. a.
satta i bur, stanga, insparra. er, 8.
tunnbindare; kypare. Orage , 8.
tunnbindare-arbete ell. -Ion.
Coopera||te, v. a. medverka. -tion,
8. medverkan. ti\'0, a. medver-
kande, bidragande. -tor, s. med-
arbetare, medverkare.
Cooptation, s. val af en ny ledamot ;
upptagning i barns stalle.
Coordina||te , a. af lika ordning ell.
rang, -tion, 8. likhet, jemnlikhet.
Coot, *. arta; bl.isklacka (fagel).
Cop, S. topp, speta.
Copal, s. kopal.
Coparcener), -y, 8. lika del i egen-
dom. er, 8. medarfvinge.
Copartner, S. bolagsman, delSgare,
medintressent. ship, 8. bolag.
Cope, 8. chorkapa; hufvudbonad ; tacke.
-, V. a. betacka. -, V. n. strida, slaae,
fakta, tvista.
78 Copesmate
Copesmate, S. kamrat, kompanjon.
Copier, S. afskrifvare, kopist ; harmare.
Coping, S nappUg, faktande; kroppSs
pi ett tak ; kanten af en mar.
Copious, a. ymnig, Sfverflodig, rik;
vidlyftig; ordrik. -ness , 8. rikhet,
6fverflod; vidlyftighet, ntforlighet.
Copped, a. spetsig; forsedd med tofs.
- lark, tofelSrka. [pell.
Coppel, s. smaltdigel, proberdigel , ka-
Copper, s. koppar; kopparkittel. -, a.
af koppar. -as, s. vitriol, -ed, a.
beslagen med koppar. ish, a. kop>
parhaltig. -nose, s. branvinsnasa.
-plate, *. kopparpist. -rnst, s.
erg, kopparerg. -Smith, *. koppar-
smed, kopparslagare. -wire, *. kop-
partrad. -WOrk, *. kopparhytta,
kopparverk. WOrm, s. skeppsmask ;
tagelraagk. y, a. kopparhaltig ; kop-
Coppice, . smaskog. fparaktig.
Copple-dust, 9. pulver for att rengora
metaller. [aktig.
Cops||6, S. smaskog. -y, a. busk-
Copula||te, V. a. forena, para. -, v. n.
para sig. tion, 8. parning, gam-
lag, -tive, a. fb'rbindande , sam-
manfogande.
Copy, V. a. afskrifva, arteckna, kopiera ;
harma. -, *. kopia, afskrift; exem-
plar; manuskript; forskrift. -book,
S. skolgosses skrifbok. -hold, ft.
lanegods, arfrantegods. -ist, 8. af.
skrifvare, kopist. -paper, 8. koncept-
papper. -right, s. fdrlagsrattighet.
Coquet, q. kokett, bchagsjuk. -, v. n.
affektera, kokettera, vara kokett. -ry,
S. koketteri, behagsjuka. -te, 8. be-
hagsjukt fruntimmer. -tisk, a. ko-
kett, behagsjuk.
Coracle, *. fiskareblt.
Coral, S. korall. -line, . korall-
mossa. -, a. af korall; korallfargad.
-moss, a. koraiimossa. -reef, s.
Corb, 8. kolkorg. [korallref.
Corban , s. korg hvari alraosor insara-
las ; almosa, gafva ; offer.
Corbe, O. krokig, bojd.
Corbeil, Corbel, S. skanskorg; bild.
rum i murar, nisch.
Cornerwise
Corby, a. korp.
Cord, 8. streck, tag, enod, snore; strang;
(af wood} vedfamn. -, v. a. binda,
fasta med streck ; to wood, lagga red
i famnar; corded ladder, repstege,
kaststege. -age, . tSgverk. -maker,
5. repslagare; sejlare. -WOOd, A.
kastved.
Cordelier, S. Franciskanermunk.
Cordial, a. uppmuntrande , trostande;
hjertlig , om , uppriktig , valmenande ;
fortrogen. , 8. hjertstyrkande medel.
-ity, -ness, *. hjertlig tillgifvenhet,
uppriktighet. -ly, ad. bjertligen.
Cord||OTan, -wain, s. karduan (sSin-
skadt skinn). -wainer, *. karduana-
makare; skomakare.
Core, S. karnhus i frukt; hjerU; in-
nersta.
Coriaceous, a. af l&der, laderaktig.
Coriander, *. koriander (6rt).
Corinth, S. korint (ett slags sma rus-
sin). [n. tafla.
Corival, *. taflare, medtaflare. , V.
Cork, s. korktrSd; kork. -, V. a.
korka, tillkorka, satta kork i. -ing-
pin, 8. stor knappnSl, grof stoppnSl.
-SCreTf, S. korkskruf.
Cormorant, s. hafstjuder.
Corn, . korn ; sad , spannmil ; liktorn.
-age, *. afgift pi sad. -chandler,
8. spannmSlshandlare. -Cutter, 8.
liktornsskarare. -drill, S. sSnings-
maskin. -60US, a. hornaktig. -field,
S. aker, sadesfalt. -flag, *. svards-
lilja. -floor, *. sadesbod. -flower,
S. blaklint. -loft, s. spannmalsvind.
-pipe, 8. pipa af ett halmstra. -pla-
ster, -Salve, S. liktornsplSster.
-rose, s. Skervaiimo. -trade, a.
spannmSlshandel.
Corn, V. a. salta, bestrO med salt.
Cornal, s. benved.
Cornel, s. kornelkersbar.
Cornelian, s. karneoi. -cherry, a,
kornelkers.
Cornemase, s. sackpipa.
Corner, .9. horn, vrS, vinkel; aflapen
ort. -ed, a. hornig, vinklig. -Wise,
ad. snedt, hfirnigt.
Cornet
Comet, 8. kornett; sprSkror; krurn-
horn; kopphorn, jern att IderlSta ha-
star, -er, *. hornblasare. -Cy, *.
kornettsyssla.
Comi||ce, a. krans ; kamis, list. -Cle,
*. litet horn. -Cnlate, a. Uggig.
-geroas, a. behornad, forsedd med
horn.
Comute, a. behornad. -, . hanrej.
-, V. a. satta horn pi.
Corny, a. hornartad.
Corollary, S. korollarium, foljd af
hvad som redan fir bevist.
CorOUJ|al, *. krona, krans. -, a. kron-
lik; T. horande till kronsdrumen. -
suture, kronsommen. ary, a. kron-
formig. -ation, 8. kroning. -er, 8.
kronbetjent =om ransakar om vSda-
drip etc. 6t , S. krona pi vapen ;
liten krona.
CorpOra||l, *. korporal. -, 0. lekam-
lig, kroppslig. -lity, 8. kroppslighet,
lekaralighet. -te, a. forenad i skra ;
gemensam. tenOSS , 8. gemenskap,
sallskap, samfund. -tion, 8. korpo-
ration, sallskap, samfund, skri. -ture,
S. kroppsgestalt.
Corpor||eal, a. kroppslig. -eity, s.
kroppslig egenskap , materia. ify,
V. a. fixera; bringa till fosthet, for-
Corps, S. tropp, korps. [kroppsliga.
Corpse, 0. lik, lekamen.
Corpulence, -lency, . atorkroppig-
het, tjocklek, fyllighet, fetma; stor
kroppsgestalt. -lent, a. tjock och
fet, storkroppig ; lunsig. -SCle, *.
liten kropp, grand, atom. -SCtllar,
a. atomisk.
Corrade, V. a. afrifva, hopskrapa.
Corradlation , s. strSlarnes samman-
lopp i en punkt.
Correct, a. rfttt, riktig, felfri. -, V. a.
forbattra, korrigera, genomse; lisa (ett
korrektur); rfitU; aga, bestraffa ; tern-
perera. -ion, *. f5rbSttring, rattelse ;
bestraffning ; tukt, aga ; mildring. -i?e,
a. torbattrande. -, s. forbartringsme-
del. -ness, 8. riktighet; noggrann-
het; fclfrihet. -Or, *. fbrbattrare;
korrekturlasare.
Coruscation
79
Correlative, a. som har inbordes f5r-
hallande till nSgot annat. -nesS, 3.
inbordes forhillande.
Corruption, s. tadel, banner, skrapa.
CorrespOn||d, V. n. svara emot, komma
ofverens med ; korrespondera, brefvexla.
-deuce, . Cfverensstamraelse ; bref-
vexling; motsvarighet -dent, a. of-
verensstammande, passande, inotsvaran-
de. - , s. korrespondent. -ding,
sive, a. Sfverensstammande, mot-
svarig. [galleri.
Corridor, S. fdrstnga, gSng, korridor,
Corrigible, a. som ISter fSrbattra sig,
forbatterlig ; straffbar. -nCSS, 8. egen-
skap att kunna forbattras.
Corrival, s. medtaflare, rival.
Corrobora|jnt, a. stiirkande. -te, V.
a. styrka, starka ; faststalla, stadfasta.
tion, 8. styrkning, stadgande, be-
kraftelse, starkning. -tlye, a. star-
kande.
Corro||de, v. a. frata, tara. -dent,
a. fratande, uppatande. -dibility,
8. fratbarhet. ^-dible, a. fratbar;
upploslig. -Sion, 8. fratning, not-
ning, etsning. -Sive, a. fratande,
tarande. -, S. fratmedel. -SlTeneSS,
s. fratande egenskap, sk&rpa.
Corm||gant, a. skrynklande. -gate,
V. a. skrynkla, rynka. -gat ion, S.
skrynkling, hopskrympning.
Corrupt, a. forderfvad, ISrkrankt, for-
skamd ; rutten ; orfittvis. , V. a. forderf-
va; muto; besroitta; fSrleda. , V. n. rutt-
na. -ibility, . forganglighet. -ible,
a. fdrganglig, som kan beflackas etc.
-ion, 8. forderf; forruttnelse ; miss-
bruk; bestickning; forforelse. -Ive,
a. forderfvande ; sniittsam. -less, a.
oforganglig, oforderHig. -BOSS, s.
fSrderf.
Corsair, . sjSrSfVare, kaparc, korsar.
Corse, 8. lik, dod kropp.
Cortiilcal, a. barkartad, lik bark. -C-
ted, O. barkig. -COse, a. full med
bark.
CorU8Ca||nt, a. glansande, gkinanfe,
glittrande. -tion, S. glans, sken,
kimoner.
80
Corvette
Corvette, *. korvett (skepp).
CorvettO, S. kurbett, krumsprSng.
COSlWetlc, a. forskSnande, som bidrager
till skonhet. -, s. smink, skonheta-
vatten.
Cosm|jical, a. horande till verldsbygg-
naden. -Ographer, S. verldsbeskrif-
vare. -Ography, s. verldsbeskrifning.
-Opolitail, -Opolite, S. verldsbor-
Cossack, 5. kossack. [gare.
Cosset, *. lam (som man sjelf uiipfodt).
Cost, S. kostnad, bekostnad; utgift;
pris; forlust. -, V. n. kosta , vara
dyr. -al, S. hdrande till rrfbenen.
-ard, s hufvud; stort fiple. -er-
monger, . frukthandlare. tve, a.
stoppande, sammandragande, bindande ;
forstoppad. -iveiieSS, 8. forstopp-
ning; hSrdt lif. -less, a. kostnad-
fri. -linCSS, 8. kostbarhet, dyrbar-
het; kostnad. ly, a. dyrbar, kost-
bar, praktig.
Cosurety, s. medborgen.
Cot, S. koja, hydda; mes ; vSp; hang,
matta.
Cotempora||neous, -ry, a. samtida.
Cotenailt, s. medarrendator.
Cotrustee, 8. medrorestSndare.
Cottage, 8. koja; hydda. -r, s. back-
stugehjon ; en som bor i en koja ; in-
Cottish, a. kfiringaktig. Ihyseshjon.
Cotton, S. bomull, bomullstyg. , V.
a. fodra med bomull. -, V. n. blifva
lik bomull; fS fnugg; lyckas; ackor-
dera, koinma 6'fvercns. Spun, s.
bomullsgarn. -tree, S. bomullstrad.
Couch, S. hvilosang; lager. -, V. n.
lagga sig ; hvila ; luta, ligga ; kniiboja ;
liggap.l lur. -, V. a. lagga; inbegripa ;
to - the eye, sticka starren. -ant, a.
liggande, hukande. CO, 8. sangdagg,
nattetid; nattbesok. -er, s. stair-
stickare, okulist. -fellow, S. siing-
kamrat. -Weed, 8. qvickhvete.
Cough, 8. hosta, hostning. -, V. n.
Could, pt. nf to can, kund*. [hosta.
Coulter, s. plogjern.
Council, s. concilium, mote, kyrkomote;
rSd, rSdsforsamling ; konselj.
Counsel, a. rd, ridelag, ofverlftf gning ;
Counternatural
plan; advokat. -, V. a. gifva r8d,
r3da. lable, a. som gcrna rSdfri-
gar sig; rSdlig. -lor, 8. rad, rid-
gifvare; advokat, lagfaren.
Count, S. grefve; rakning, summa. -,
V. a. rakna, fora rakning; tro, mena,
anse, hSlla fore, -able, a. taljbar,
raknelig. -l)00k , *. kontobok, rft-
kenskapsbok. enaiice, 8. ansigte;
min, utseende, by ; understSd; ynnest;
kredit ; anseende ; kontenans. , V. a.
gynna ; hSlla wed ; beskydda ; upp-
niuntra, understoda. eiiailCCr, 8.
forsvarare, medhSllare. -er, s. disk
i en bod ; rftkenpenning ; mark i spel ;
fang-else i London.
Counter, a. vidrig; stridig. -, ad.
ernot, tvart emot. -act. V. a. mot-
verka, handla emot. -balance, a.
motvigt. , V. a. uppvfiga, motvaga.
-bond, S. motborgen, motforskrifning.
-buff", S. motslag, bakslag, kontra-
tot. -, v. a. slS tilibaka. -change,
e. vexling, utbyte. -, V. a. byta,
vexla. -Charge, . motbeskyllning ;
rekrimination. -Charm, s. mothexeri.
, V. a. genom trolleri fdrdrifva trol-
leri. -Check, *. motkritik; Sterbe-
ekyllning. -, V. a. tadla inbordes;
fiterbestraffa. -Cunning, S. motlist.
-current, *. motstrom. -deed, *.
hemligt kontrakt, som upphafver ett
annat. -distinction, 5. motsats.
-evidence, s. motvittne, motbevis.
feit, S. skrymtare , bedragare; hSr-
mad sak. , o. eftergjord, oakta,
falsk; forstalld. -, V. n. eftergCra,
forfalska; skrymta. -ferment, S.
motsyrning. -fesaiice, *. eftergoring.
-light, S. vedersken. -inaild , S.
kontraorder, Sterbud. , V. a. kon-
tramandera, gifva Sterbud. march,
8. kontraraarsch. , v. H. marschera
tilibaka, gS tilibaka, draga gig till-
baka. -mark, s. bimarke; kontra-
mark. , V. a. Rrse med ett bimarke.
mine, s. kontramina. , v. a. mot-
minera, gora kontramina. motion,
-movement, *. motroreise. -mure,
V. a. uppfura en motmur. -natural,
Counterpane
a. stridande root naturen, onaturlig.
-pane, s, sangtacke. -part, s.
duplett ; motstiirama ; motpart. -plea,
*. genstamning, replik. -plot, a. dik-
tad anlaggning, motlist. , V. d. mota
list med list, -point, *. kontrapunkt
(i iiiusik). -poise, 5. motvigt; jemn-
vifrt. -, V. a. motvaga; vaga jemnt.
-poison, s. motgift. -pressure, s.
mottryckning. -project, a. inotlor-
slag, motanslag; raotranker. -rail,
8. dubbelt gallerverk ell. ballustrad.
-reckoning, a. raotrakning. -scarp,
*. T. kontcrskarp. -Security, *.
kontrakaution. Sign, S. kontrasig-
nation ; losen, parol (i krig). , V. a.
kontrasignera. Stroke, 3. motslag,
Sterslag, bakslag. -tenor, 8. alt,
altstamraa. -time, a. felsteg; mot-
stSnd. -turn, 8. plotslig fo'randring;
tur (i spel). Tail, a. motvigt, jeinn-
vigt. -, V. a. vedergalla, godtgora.
, V. n. hSlla jemnvigt, svara emot
hvarandra. -view, S. stridighet, mot-
gats , kontrast. Wind, *. uiotvind.
WOrk, V. a. motverka.
Countess, s. grefvinna.
Coillll illg, s. raknande, taljning.
-illg-board, S. raknebord, rakne-
briide. -illg-llOUSfi, 3. kontor. -168S,
a. orSknelig, otalig, oandlig.
Countrified, a. bondaktig, plump,
ohyfsad.
Country, 8. land; landsbygd; fader-
nesland. -dance, 8. bonddaiw ; kon-
tradans. -llOU8C,.landtg3rd. -mail,
a. landsman ; landtbo, landttnan, bonde.
-parson, a. landtprcst. -woman,
s. landsmaninna ; qvinna frSn Ian-
det , bondqvinna. WOrd , .-'. pro-
vinsterm.
County, *. grefskap; proving. -COUrt,
S. lagmansnanid.
Couple, *. par; koppel. -, V. d. hop-
foga, koppla, para. -, V. n. gifta sig;
lopa, para sig.
Couplet, a. par; stans, strof, kuplett.
Coupling, s. koppling, parning.
Courage, s. mod, tapperhet, behjerten-
het. -OUS, a. modig, Upper, till-
English-Swedish Diet.
Cover
81
tagsen, kack. -OUSllCSS, a. be-
hjertenhet, tapperhet, mod.
Courant, a. gSngbar. -, S. ett slags
dans ; tidningsblad.
Courier, s. kurir.
Course, 5. lopp, kurs, fart, kosa, vag;
bana ; forfaringssatt; ordning ; medel, ut-
vSg; uppforande; mlnadsrening ; under-
segel ; kapplopning,kappridning ; anratt-
ning, servering af ratter, by , i rad,
efter hvarandra. of , gemenligen ;
foljakteligen ; naturligtvis. , V. a.
jaga, drifva. -, V. n. lopa, springa ;
disputera.
Courser, *. sladtrafvare, kapphast; tor-
nerhast ; soin gerna disputerar.
Court, s. gSrd, gardsrum; slott; hof,
hofstat ; uppvaktning ; cour. of
guard, vakt. , V. a. g8ra sin cour;
flitigt bcsoka; fria till; smickra. -8ge,
S. maklarlon. -Chaplain, 8. hof-
predikant. day , s. sessionsdag.
-60US, a. hoflig, vanlig; artig, be-
lefvad. -COUSly, ad. hofligt, viin-
Hgt. -COUSIiess, s. hoflighet, belef-
venhet. -esy, S. hoflighet, artigliet;
vanlighet ; valvilja, gunst ; tjenst ; nig-
ning. -, V. n. niga, helsa (om frun-
timmer). -holy water, s. hofkom-
plimenter, toma loftcn. -ier, S. hof-
man. -leet, s. sarskild domstol.
-like, a. hBflig, hsfvisk. -liness,
8. hoflighet, belefvcnhet. -1}', a.
sraickeraktig, artig, hoflig. -martial,
S. krigsratt. -million, S. hofgunst-
ling. -Ship, S. frieri ; artighet. -jard,
a. gSrdsrum, gSrd, bakg.ird.
Consill, 8. kusin, syskonbarn. -ger-
main, .9. kottsligt syskonbarn. -Ship,
8. blodsforvandtskap.
CoVC, 5. liten hafsvik; bugt; skygd,
tillflykt-wt; alkov.
Covenant, S. forbund, kontrakt; kiip.
, t 1 . n. ackordera, sluta fur bund, kon-
trakt ell. kop; fSrlikas.
COTCIIOUS, a. bedrfiglig, svekfull.
COYCnt, 8. klostrr.
Coventry-bells, 3. tradgSrdsklockor.
COYer, *. tackelse; ttcke; lock; be-
tfickning ; tackmantel ; fflrevandning ;
82 Covering
kuvert; vilddjurs lager; bokperm. -,
V. a. holja, betacka, 6fverskyla, skyla,
dolja, bemantla, betacka (ett sto). -, V.
n. ligga pa agg; lopa (om djur). to -
the table,, duka bordet. -ing, s.
betackning; tacke; tak. -let, -lid,
Coverde, S. lock. [S. sangtacke.
COTert, S. skjul, gomstalle; skuggrikt
stfille ; kuvert. -, a. gift ; beskyddad ;
hemlig; i skygd. -ly, ad. hemligt,
afsides. -neSS , S. hemlighet, for-
tigenhet. -Ure, S. betackning, tacke.
Covet, V. a. Sstunda; begara, efter-
strafva. -able, a. begarlig, onskans-
vard. -ise, S. penninggirighet ; ly-
stenhet. -OUS, a. begarlig , girig;
snSl, karg. -OUSllCSS, S. girighet;
ifrigt begar, trangtan.
COYey, *. en skock figlar; fagelkull.
Covin, .9. hemligt forstSnd , kabal,
stampling. -OUS, a. bedraglig, svek-
full.
Cow, s. ko. -berry, s. blSbar. -calf,
a. qviga. -herd, S. koherde. -horil,
s. kohorn. -house, s. kohus, fahus.
-keeper, s. koherde. -pocks, s.
pi. kokoppor. -S'lip, 8. oxlagga.
COW, V. a. pora radd, forskracka, skra-
ma. -ard, a. teg, forsagd. -, s.
poltron, radd stackare. -ardice,
-ardliliess, s. feghet, poltroneri.
-ardly, ad. pa ett fegt satt.
Cower (down), v. n. huka sig ned;
sjunka ned.
Cowish, a. radd, feghjertad.
Cowl, s. munkmossa; balja, &.
COX, v. a. smickra. -comb, s. spriitt.
-comical, a. narraktig, fantastisk.
Coy, a. skygg, 'blygsam ; natt. -, V. n.
vara tviir, visa sig kallsinnig, vara sipp.
-ly, ad. blygsamt, forbehallsamt.
-neSS, S. forbehSllsamhet; Bkygghet;
COZ, ft. kusin. [blyghet.
Cozen, V. a. bedtaga, narra. -age,
s. bedrageri. -6r, s. bedragare.
Crab, s. krabba, krafta ; vildaple ; kran ;
fortretlig menniska. -, a. BUT, bask.
-, v. a. g8ra fbrtretlig. -eyes, *.
kraftstenar. -louse, *. flatlus.
Crabbed, a. fortretlig, knarrig, krum-
Crankness
pen; kaif, snr; ojemn. -ly, ad.
knarrigt, misslynt. -ness, *. ojemn-
bet, surhet; butterhet, tvarhet.
Crabby, a. tung; mork.
Crack, S. gpricka, remna ; brak, small ;
storskrytare ; skoka. , v. a. bracka,
spriinga sender, krossa ; gora fb'rryckt.
, V. n. braka, knalla ; prSla ; spricka,
remna. -brained, a. tokig, rubbad,
forryckt. -er, S. storskrytare; raket,
svarmare ; knall, skeppsskorpa. ish,
a. liderlig. -le, V. n. spraka ; knarra,
braka. -ling, 8. brak, knall. -nel,
S. kringla som knasar mellan tanderna.
Cradle, s. vagga; barndom; slade. -,
V. a. lagga i vagga. -Clothes, *.
pi. vaggklader; lindklader.
Craft, *. handtverk; list; slughet;
skicklighet ; fiskredskap ; fiskarefartyg.
-ily, ad. listigt, slugt. -Iness, s.
slughet, spetsfundighet ; krigslist. -S-
man, s. konstnar, handtverkare. y,
a. slug, illistig.
Crag, S. nacke ; ojemn mark, klippa, berg-
spets. -ged, -gy, a. brant; ojemn;
spetsig. -giness, . branthet; skrof-
lighet.
Crake, S. Skerskara, kornknarr (fagel).
Cram, v. a. stoppa, proppa uti, tvinga
in. -, v. n. ata glupskt, g6da sig.
Cramp, S. kramp, krampdrag, sendrag;
forhinder ; hallhake, krampe. -, a. be-
svarlig, brydsam; knutig. -, v. a.
gterhalla, inskranka , forstoppa ; fasta
med krampor ell. jernhakar. flsh,
S. krampflsk (ett slags rocka). -iron,
8. jernankare, murband. It, s. dopp-
sko. -name, s. 6knamn. -0011, -s'.
jernankare.
Cranage, a. kranpenningar.
Cranch, v. a. krossa.
Crane, . kran, hafvare; trana. -berry,
*. myrbar, tranbar. -fly, *. har-
krank. -'s-Mll, *. storknaf (vaxt).
Crani||010gy, S. kraniologi, frenologi.
-Um, S. hufvudskSl.
Crank, s. kna i en vattenlednmg ; en
del af en kran ; ordlek , infall , nyck.
-, V. n. kroka sig, vrida sig. -11688,
*. sundhet, munterhet.
Crankle
CraiiLie, S. veck, ojemnhet; snackfor-
mig gang. -, V. n. gl i bugter, lopa
in och ut.
Cranj.nied, a. klufven, sprucken. -ny,
8. springa, liten spricka.
Crape, a. krusflor. -, V. a. krusa,
gora krusig.
Crapu lenee, s. dryckenskap, sus ocb
dus. -10US, a. begifven pS fylleri.
Crash, s. buller, brakning, knakande ;
trata. -, v. a. bracka, krossa, s6nder-
bryta. , V. 71. braka, gora buller.
Crasis, . kroppsbeskaffenhet , tempera-
ment. [tjockhet, tatliet.
Crass, a. tjock, fet, grof. -itude, *.
Crast ination, s. uppskof, drojsmal.
Cratch, . krubba; foderhack.
Crater, *. bagare; ofversta oppningen
af ett eldsprutande berg.
Craunch, V. a. bita sonder; ata nSgot
som knastrar rnellan tanderna.
Cravat, S. kravatt, halsduk, krage.
Crave, V. a. krfifva, fordra, Sstunda,
begara.
Craven, a. klenmodig, forsagd. , *.
poltron, feg stackare. , v. a. akrama,
gora radd, kufva.
Craving, *. begaran, anhSllan. -, a.
omSttlig. -ness, 8. omattlighet ; StrS.
Craw, . kr&fva (pi en fagel). -flsll,
*. strSmkrafta, krabba. -foot, s.
kr&ftklo.
Crawl, V. n. kr&la, krypa. -er, *.
kralande djur, skridfa, mask, -ing,
a. kralande, krypande. -, S. training.
Crajilsll, S, stromkrafla. [stellfarg.
Craj'OIl, s. blyertspenna , ritstift; pa-
Crazj|e, V. a. bryU, krossa; pulveri-
sera; gora galen. -CdllOSS, -lUCSS,
. brficklighet; vansinnighet. -y, a.
kraslig, sjuklig, fSrfallen, krumpig;
forryckt, galen.
Creak, v. n. knarra; braka, knastra.
Cream, s. gr&dde; karna, det basta af
nSgot; must. -, V. a. skumrna af grad-
den. -, V. n. gradda sig ; satta gradde.
-faced, a. blek; radd, forskrackt,
feg. -y, a. graddig, full af gradda.
Crease, . fall, veck. -, V. a. m&rka
nted ett litet streck ell. pressning.
Cretated
83
Crea||te, V. a. skapa, bilda, frarabriuga ;
uppvacka, foranleda. tioil, 8. ska-
pelse; stiftnjng; verld, skapadt ting.
-tive, a. skapande, alatrande. -tor,
8. skapare. ture, s. kreatur , ska-
padt ting.
CrebrOUS, a. ofta skeende; tat.
Cred||ence, S. tro, vitsord; kredit; an-
seende. -Cllda, S. pi. trosartiklar.
-Cntial, *. kreditiv ; fullmakt. -ible,
C. trovardig, trolig, sannolik. -ible-
BOSS, -ibility, S. trovardighet ; san-
nolikhet. -it, *. kredit, fortroende,
anseende ; borgen ; inflytande ; aktning.
, V. a. tro ; anfortro ; kreditera ; hedra.
-itable, a. hederlig, arlig, trovardig.
-itableiiess, *. redlighet, anseende.
-itor, s. borgenar.-kreditor, * bjorn.
-nlit J", S. lattrogenhet. -ulous, a.
lattrogen, godtrogen. -lllousness, S.
lattrogenhet.
Creed, S. trosbekannelse, tro.
Creek, S. liten hamn; hafsvik, bugt;
styfhet 1 nacken. -, V. n. knarka,
knarra. y, a. klippig ; ojemn.
Creep, V. n. krypa, krala; suiyga. -er,
S. krypande kreatur; spiseljeru ; T.
fiskdragg. -hole, 8. gomstalle; und-
flykt. -Ing, a. krypande, kralande.
-, 8. kralning; ' llg hofllighet. -ing-
ly, ad. trogt, I3ngsamt.
Cremation, s. forbrunning.
Crenated, a. taggig, sSgfonitig.
Crepita||te, V. n. knarra, braka, spraka.
tion, . knarrning, sprakning.
Crept, p. af creep.
CreplISCU||le, S. skymning; gryning.
-10US, a. hSrande till skymniug eller
gryning; dunkel, skuro.
CreSC||ent, a. tilltasande, tillviixande.
-, . halfinSne. -ive, a. tilltagande.
CreSS, *. krasse (vast), -et, *. vSrd-
kase; trefot.
Crest, 3. tuppkam ; hjelmprydnad ; hlUt-
roan ; * bo'gmod, mod, eld. cd, a.
prydd rned fjaderbuske. -fallen, a.
nedslagcn, ruodfalld. -less, a. utan
hjelmprydnad; af ofralse att.
Creta||ceous, a. kriuktig. -ted, a.
kritblandad.
84
Crevice
Crevice, *. krafta; remna, gpricka,
klyfta.
Crew, S. sallskap, hop ; skeppsbesfittning.
Crewel, . nystan.
Crib, 8. krubba; spilta, bag (i stallen); koja.
, V. a. insparra ; satta i bur ; snatta.
-bage, *. ett slags kortspel. -Me,
S. sail. -, V. a. sSlla, rissla. -ra-
tion, s. siktning, sSllning.
Crick, S. stelhet i halsen; knarring i
en dorr, -et, *. syrsa; saltra (ett
slags bollspel); pall.
Cl'iftr, ,9. utropare, maklare.
Crim||e, s. brott, fdrbrytelse , missger-
ning. -eflll, a. brottslig, elak.
-eless, a. oskyldig, felfri. -inal,
a. lastbar, brottslig. -, s. brottsling,
missdadare. -inality, s. brottm^Issak.
-iliallH'KS, S. straff barhet. -inatioil,
a. beskyllning, anklagelse. -inatory,
a. anklagande, beskyllande.
Criinosin, s. Crimson.
Crimp, a. svag, sk8r, bracklig. -, V.
a. krusa, frisera.
Crimple, V. a. skrynkla ihop; krusa,
lagga i veck ; krympa.
ClimsOll, 8. karmosin, karmosinfHrg,
hogrSd farg. -, a. karmosinrod. -, v.
a. farga karmosinrod.
Cringe, S. bugning; krypande hofligliet.
-, V. a. draga tillhopa. -, U. n. buga
sig djupt, krusa; smila. r, s. smick-
Crilli I?rOUS, -tC, a. hSrig. [rare.
Crinkle, s. skrynkla, veck. -, V. n.
orma sig, slingra, slS bugler.
Crinose, a. hSrig, hSrbevaxt.
Cripple, S. krympling. -, V. a. Kr-
lama, gdra till krympling. nCSS, s.
lamhet, ofardighet.
Crisis, s. kris, brytning 1 en BJukdotn.
Crisp, a. sk6r, bracklig; inbSjd ; mor
och brunstekt. , V. a. knorla, krusa ;
brunsteka. -at i(Hl, 8. krusning, sam-
mandragning. -ness, 8. krusighet,
krusadt hir. -y, a. krusig, knorlig,
lockig.
Criterion, . mSrke, kannetecken, tecken
Kr att d3ma om en ting.
Critic, s. klandrare, hacklare; konst-
Uomare; kritik. -al, a. kritisk,
Crossbar
grans kande , nograknad , grannlaga,
skarpsinnig; tadelsjuk. -alllCSS, S.
noggrannhet. ise , V. a. granska,
kritisera; doma. -ism, s. oradSrae,
anmarkning; kritik.
Croak, s. grodors sqvakande ; korpskri.
, V. n. sqviika som en groda ; skrika
som en korp ; kurra. 6r, s. olycks-
profet.
CrOCeOUS, a. lik saffran, saffrangul.
CrOCltation, 8. sqvakande.
Crock, S. lerkruka, kruka , krus. -,
V. a. nedsota. [krokodilisk, falsk.
Crocodi|jle, s. krokodii. -line, s.
CrOCUS, *. saffran.
Croft, S. tomt, afplankning vid ett hus.
CrOlSC, *. korsfarare, korsriddare.
CrOn||e, 8. gammal tacka; tandlos ka-
ring, gumma. -y, 8. fundfadder,
god van.
CrOOk, S. krok; bStshake; krokig gSng;
herdestaf. -, V. a. krfika, boja; fl5r-
vfinda. -, V. n. vara bojd. -back,
S. puckelrygg. -backed , a. krok-
ryggig, puckelryggig. ed, a. krSkt,
krokig; halsstarrig, elak. -edness,
S. krokighet, krumhet. -legged, a.
hjulbent.
Crop, S. SrsvSxt, groda; krafva pS en
fagel; topp pS nlgot; stubbad hast;
kort bar. -, V. a. afskara, afknoppa,
skara ell. hugga af andan; stubba;
skorda. -eared, a. Orklippt, stub-
bad i Sronon. per, S. kroppdufva;
vallackare ; skorderaan. sick , a.
sjuk af Bfverlastning i magen.
CrOSier, . biskopsstaf.
CrOSlet, 8. hufvudduk; litet kors.
CrOSS, *. kors ; ' bedrofvelse, kora, mot-
gang, olycka. -, a. i kors lagd, som
gar tvars Sfver; fSrtretlig; ovettig;
elak, stygg ; ntvexlad. -, ad. & prp.
einot, tvart eraot, tvart 6fver, i kors.
, V. O. korsa , lagga i kors ; ofver-
korsa; kryssa (till aj8s); gS tvars
Cfver; hindra, g8ra till intet ; satta
gig emot, gSra motstSnd ; plSga ; icke
stamina 6fverens. to out, utstryka,
6fverkorsa. -accident, 8. olycka,
yedervardighet. bar, 8. fBnsterkora;
Crossbarred
jaiusi. -barred, a. gaiieriik. -bar*
Shot, S. kedjekula, lankkula. -beam,
*. galge; tvarbjelke. -bite, s. be-
drageri. -bOW, *. armbost. -bo-
wer, s. annbo?tskytt. -day, .
olycklig dag. -fortune, s. olycka-
handelse , misslycka. -grailied , a.
med tvar^ende fibrer; knarrig, butter.
-jack, 8. stormsgel. -legged, a.
kobent, med benen i kors. -ly, ad.
korsvis, tvarsofver; olyckligen. -patch,
8. vresig pojke eller flicka. path, S.
korsvag. -purposes, 5. pi. inot-
gangar. -road , s. sidovag, bivag.
-rOW, 5. alfabet, abcbok. -staff, S.
staf med ett kors pa. -street, S.
tvargata. -ITS}', 8. korsvag. -wind,
t. motvind. W186 , ad. korsvis,
tvarsSfver.
Crotch, s. hake, krok; gaffel. -ed,
a. hakformig. -et, S. parentes-tecken ;
liten krok; nyck, infall ; skalmstycke.
Crotels, 8. pi. harlort.
CrOQCil, V. n. buga sig djupt ; fOrnedra
sig, stuickra, sinila.
Croup, 8. skrofvet pi en fSgel ; land
pa en hast. -ad 6, s. luflsprang af
en hast.
CrOW, *. kraka, hafstlng, kofot; enter-
hake; galande af en tupp. -, V. n.
gala som en tupp ; skryta. foot,
S. fotangel, spansk ryttare. -ing, s.
tuppgiill. -keeper, *. figeUkrauia.
-silk, s. slinka, vattensilke. -toe,
*. hyacint (blomroa).
Crowd, 8. tringsel, folkskock ; flol. -,
V. a. tranga, Sfverhopa, ofverlasta. -,
V. n. gnida fg en fiol. -Cr, . bir-
fllare.
Crown, 8. krona ; krans ; konungamakt ;
rike; spetsen af nagot; kulle; ett en-
gelskt inynt; *hoghet; fullandande;
kronan af hufvudet, hjes.-e ; kronan p5
hjorthorn. , V. a. krona , bekrona ;
fullborda ; pryda med krans ; belona.
-et, S. krans; hufvudandamal. -glass,
8. finaste slags fdnsterglas ; hattkull.
-in if, s. krSning.
Croyl-.stone, . marienglas.
ClUCJ ill, a. i form af kors, korslik.
Cryptical
85
-ate, V. a. plSga, martera. -ble,
S. guldsmedsdigel. fOFOUS, a. kors-
barande. -fled, a. korsfastad. -fler,
korsfastare. -flx, s. bild af Fralsa-
ren pa korset. -flxioil, S. kors-
fastelse. -form, a. korsformig. -fj',
v. a. korfasta.
Crud||0, O. rS, okokt; grof; ofullVom-
nad. -ely. ad. ratt, omoget. -ClICSS,
-ity, S. r'dhet, omogenhet; svarighet
att smiilta. -y, a. rS ; kail; lopnad.
Cruel, a. gryin, omensklig, bloiltiirstig ;
gruflig, barbarisk. -neSS, -ty, 4.
grymhet, omensklighet.
Cruet, S. oljeflaska; attikekms.
Cruise, 8. kryssning, kosa ; krus. -,
V. n. kryssa (till sjds). -r, *. (far-
tyg) kryssare, kustbevarare ; kapare.
Crillll. -b, s. smula, brodsmula ; inkrora
i brod. -ble, V. a. sSndersmula. -,
V. n. smulas sonder. my, a. full med
inkrom ; soin liitt sondersinulas ; mjuk.
Crump, S. falskt vittne; gumpen p2
fSglar. -, a. krokig, krokryggig.
Crumple, S. skrynkla, veck. -, V. a.
skrynkla, veckla ihop. , V. 71. skrynk-
las.
Crunk, -le, V. n. skrika som en trana.
Crupper, 8. landen pS en hast; rygg-
stycket pa en sadel.
Crural, a. tillhorig benet.
Crusade, . korstag. -r, S. korsfarare.
Cruset, 8. guldsmedsdigel.
Crush, 8. stiit, krossning, skakning;
brosk. , V. a. krossa, sonderbryta ;
trycka ; undcrtrycka. , V. n. tatna,
tjockna.
CrUSt, 8. skorpa, brOdkant; hard yta
pi nagot. -, V. a. Sfverdraga med
skorpa. -, V. n. fa skorpa. -UCCOU8,
a. med blott skal. -ilU'SS, . but-
terhet, knarrighet. y, a. skorpnad ;
nasvis, envia, knarrig.
Crutch, s. krycka. -, V. a. stoda
(pS kryckor).
Cry, 8. skri, rop ; tjut. -, V. n. & a. skrika,
ropa; Rrkunna ; grata; skalla. to -
aloud, upphdja sin rest, to down,
Krtala. to - up, upphSja, prka.
Cryptic, -al, a. heinlig, dold.
86
Crystal
Crystal, *. kristal. -line, a. kri-
stallinisk, klar, genomskinlig. li/a-
tioil, s. kristallisering. -lize, v. a.
kristallisera. -, V. n. kristallisera sig.
Cub, 8. unge , raf- ell. bjornunge. ,
V. a. yngla, foda (ora kreatur).
Cubatory, a. liggande, hvilande.
Cube, 8. kub ; taming, -root, S. ku-
Cubeb, 8. kubeber. [bikrot.
Cnbi||c, -cal, -form, o. kubisk,
tarningformig.
Cubit, 8. ett mStt ifrSn armbSgen till
spetsen af iSngflngret (orakring 18 turn).
al, a. af en armpipas langd.
Cuckold, 8. hanrcj. -, V. a. gSra till
hanrej. -doill, S. hanrejskap.
Cuckoo, s. gok, kuku. -bud, -flo-
wer, s. gokblomster, angbrasma.
Cucumber, *. gurka.
Cucurbit! UCOOUS, a. gurkartadt. -C,
8. distil lerkolf.
Cud , 8. foder som redan &r fiten och
skall idislas ; raatstrupe. to chew the
-, ofvervaga, begrunda.
Cudd||en, -y, s. tolp, dum och plump
menniska.
Cuddle, V. a. omfamna; fjasa med,
smickra. , V. n. huka sig, ligga krum.
Cudgel, 8. prygel, pSk. -, V. a. prygla,
basa. -proof, S. utbasad skalm.
Cue , 5. tccken ; humor , lynne ; under-
rattelse; anda; stickord.
Cnerpo, s. kropp.
Cuff, 8. manchett, uppslag p3 rocken ;
slag med knytnafven. , V. a. knuffa,
6rfila, sl3; gora uppslag pS en rock.
-, v. n. slSss.
Cuirass, . pansar, harnesk. -ler, S.
ryttare (kladd i harnesk).
Cnish, S. lUrharnesk.
Culinary, a- horande till koket.
Cull, 8. tolp; spratt. -, V. a. plocka
ut, valja. -ander, S. durkslag, sil.
-y, *. enfaldig narr. -, V. a. be-
draga, gora narr af.
Culm, s. sot; stenkolsstoft.
Clllinina|jte, V. n. uppstiga; vara midt
ofver hufvudet -tioil, S. en stjernas
gSng genoiu meridianen.
Cnlpal|bility, s. brottsiighet, -ble, a.
Curate
skyldig, brottslig. -bleilCSS, s. brotts-
lighet. [forbrytare.
Culprit, a. missgerningsman, brottsling,
Cnlter, s. piogrist.
Cultiva||ble, a. gora latt kan uppodlas.
-te, V. a. bruka, uppbruka , odla,
skota; ofva. -tlOll, S. bruk , hafd,
uppodling, jordbruk ; uppfostran. -tor,
S. Skerbrukare ; forbattrare ; befordrare.
Culture, s. kultur, odling, bruk. -,
V. a. bruka Skern, uppodla.
Culver, s. dufva.
Cnmb||er, 8. hinder, besvSr; bekymmer,
fdrtret. -, V. a. fSrhindra , besvara;
bekymra. -erSOme, -rOUS, a. be-
kymmersain ; hindersam , besvarlig.
-ersomeuess, S. besvarlighet ; hin-
der; bekymmer. -ranCO, . fdrhin-
der, hinder, besvar.
Cumin, s. kummin.
Cnmnla||te, v. a. lagga i hSg, samla.
-tion, *. laggning i hog, samling.
Cnn, V. a. kanna, fdrstS ; T. styra.
Cnnctation, s. drdjsmSi, uppskof.
Cuneljal, -ated, -iform, a. kii-
formig.
Cunilillgr, S. skicklighet, behiindighet;
forslagenhet , list, slughet, konst, f8r-
stallning. -, O. skicklig, kunnig, slug;
konstig, listig, bedraglig. -mail, 8.
klok gubbe, spSiuan. -I1CSS, s. be-
drageri, list, svek.
Cup, *. kopp, bagare, kalk; koppglas;
biomkaik. -, v. a. koppa. -bearer,
S. munskiink. -board, S. skank-
skSp, skank. [rening).
Cupel, Cuppel, 8. kapell (till metallers
Cupid, S. Kupido, karleksgudcn. -it)',
*. lusta, begarelse; begar.
Cupola, *. rundt kullrigt tak ; kupol.
Cuppin&r, s. kopj.ning. -glass, s.
koppglas.
Ciijir ;cons, a. kopparaktig. -iferous,
a. kopparhaltig.
Car, s. rackare; usel hund , racka.
-iVw, s. lock att lagga Sfver elden.
few-bell, s. taptoklocka.
Ci:ra||ble, a. lakbar, botiig. -able-
ness, S. lakbarhet. -Cy, S. adjunkt-
gyssla, adjunktur. -tc, 8. vicepastor,
Curative
adjunkt. -live, a. botande, helande.
-tor, *. forrayndare, kurator.
Curb, s. kindked (pa 1 ett betsel); krok;
hinder, tvSng. -, V. a. tygla, tamja;
hiimnia; bOja.
Curd, s.ostmyssja, ostklimp, ystad mjolk.
-, -le, v. n. lopna. -, V. a. ysta.
-iy, a. lopnad, ystad, klimpig.
Cure, 8. lakedom, kur, lakemedel ; prest-
syssla. -, v. a. bota, hela, kurera,
laka ; salta. -less , a. obotlig,
ohjelplig.
Curing-hOUSe, a. sockersjuderi.
Curiosity, 8. nyfikenhet, frSgvighet,
vetgirighet ; sallsynthet, raritet. -OUS,
a. nyfiken, vetgirig, frlgvis; nog-
grann; sallsynt, besynnerlig; konstig ;
beundransviird. -OUS110SS, *. artig-
het; noggrannhet ; sallsynthet.
Curl, 8. hSrlock, lock, buckel, krus;
bolja. -, V. a. krusa, lagga i lockar,
frisera. -, V. n. locka sig; svalla.
-incr-pin, s. hSrnSl.
Curlew, a. brakfSgel, spof, tullare.
Curmudgeon, 8. niding, gnidare, ock-
rare, girigbuk. -lj', ad. girigt, snSlt.
Clirr ant, *. vinbar; korinter. -6MCy,
S. gSngbarhet; lopp; omlopp; allniant
varde , pris ; pappersmynt. Cnt, S.
atrom, flod. -, a. 15pande, gSngbar,
gangse, antagen, allnian. -entliess.
S. gSngbarhet, allmSnt antagande; om-
lopp. -icle, . Ikdon. -ier, .
garfvare; stalldr&ng. ish, O. liund-
vulen, hundsk; griilig, plump. -Ish-
HOSS, s. bestaktighet, arghet; nedrig-
het. -y, V. a. garfva lader; *krapa
en hast; slS; smickra. -y-C01)lb, s.
l,;i<tskrapa.
Curse, 8. ffirbannelge, svordom. -, v.
a. forbanna, svSrja, on$ka ondt;
straffa, pllga. -dly, ad. elakt, veder-
styggligt. -dness, 8. furbannelse,
ogudaktighet.
Curship, S. iSghet, nedrighet.
Cursitor, 8. kansliskrifvare.
Curso||rary, -ry, a. hastig, snabb,
flyktig; i hast.
Curst, a. yrcsig; jrynti afekyvard,
obygglig.
Cutpurse
87
Curt, a. kort, stackig.
Curtail, V. a. afskSra, afkorta; stubba ;
forminska.
Curtain, *. fdrhSnge, gardin, ridS. -,
V. a. satta upp gardiner, forse ell.
omgifva med gardiner. -lecture, *.
sparrlakanslexa. rod, s. gardinstSng.
Curta te, a. forkortad. -tion, . for.
kortning, minskning.
CnrtSJ', S. nigning, bugning.
Curva||ted, a. krokt, krum, bojd.
-tion, 5. krdkning, bojning. -tlire,
S. krokighet, bugt.
Cnrye, a. krokig, bojd. -, s. krok-
linie, b3ge. -, V. a. kroka, boja.
Curvet, S. kurbett, krumsprlng; sned-
sprSng. -, V. 71. gora spring.
Curvilinear, a. krokiinig.
Cushat, S. ringdufva.
Cushion, S. kudde, bolster, dyna.
Cusp, S. udd, sporrklinga ; spets. -ated,
-idated, a. uddig, spetsig.
Custard, s. iiggkaka. [arrest.
Custody, 8. fSrrar; sakerhet, beskydd;
Custom, 8. vana, gedvana, bruk, mod;
tull, accis. -able, a. vanlig, bruk-
lig, Sflig; tullbar. -ableness , s.
vanliehet, bruk, mod; tullbarhet.
-arily, ad. vanligen. -ariness, s.
vanlighet. -ary, a. bruklig. -ed,
a. vanlig, allman. -er, 5. kopare,
kund. -free, a. tuiifri. -house,
s. tullhus, tullkammare.
Custrel, 8. trosspojke, vapendragare.
Cut, . hugg; skifva; s8r, skrSma;
stycke, afskuren del; kopparstick ; af-
tagning i kortspel ; mod, form, prSgel.
-, a. skuren, huggen , borttagen. -,
V. a. skara, hugga; afklippa, afskSra,
stympa ; s3ra ; uthugga, gravera ; skara
fore; taga af (i kortspel); lemna (ett
s&llskap); bedraga ; operera stenj>a*-ion.
to - off, nersabla ; forsWSra, odelSgea,
utrota ; undvika ; afhSlla , utestfinga.
to - out, bilda, dana; tillreda; ute-
stanga. to - short, tysta; afbryta,
forkorta. to up, afhugga, afklippa,
rycka upp med rOtterna ; sticka. to
- teeth, skjuta tSnder. to - the
sea, segla i oppna sjon. -|urs'.
88
Cutthroat
s. flckhuggare. -throat, S. 16nn-
mordare.
Cutaneous, a. horande till huden.
Cuticle, S. den yttersta huden; tunn
Cutlass, S. sabel. [binna.
Cutler, *. knifsmed. -y, 8. knifsmeds-
Clltlet, 8. kotelett. [arbete.
Cutter, S. huggtand; kutter (fartyg).
Cutting, a. skarp, hvass, bitande. -.
8. huggning. -teeth, s. pi. hugg-
tander. -S, 8. pi. spSnor; affall;
ympqvistar.
Cuttle, S. bakdantare; blackflsk.
Cycl||C, S. cirke), period, tidsrum. - of
the moon, mSncirkeln. - of the sun,
solcirkeln. -Opaedia, s. encyklopedi.
Cyder, *. cider, fiplevin.
Cygnet, . ung svan.
Cylin||der, s. cylinder, -dric, -dri-
Cal, 0. cylindrisk.
Cymbal, . cymbal.
Cynic , a. hundsk ; cynisk. , *. cy-
nisk filosof; osnygg menniska.
Cynosure, . nordstjernan.
Cypress, S. cypress.
Czar, s. czar, kejsare i Ryssland. -688,
-ina, . czarinna, rysk kejsarinna.
D.
Dab, S. ett latt slag ell. klapp, snuskigt
qvinnfolk ; liten roassa ; flack ; konst-
nar, mastare ; en art flundra. , V. a.
orfila ; slS sakta ; uppmjuka, fukta.
Dabble, V. a. smutsa, orena; biota,
fukta. -, V. . plaska i vatten ; val-
tra sig i smuts; fuska. -r, a. klS-
pare; en som plaskar i vatten.
Dttbchick, s. liten kyekling; en vat-
tenffigel.
Dabster, S. skicklig man, ma-tare.
DaCO, S. hvitfisk, loja.
Dad. Daddy, s. pappa.
DadC, V. a. fora i ledband.
Daff, 8. pultron. , v. a. bedraga,
Daft, a. dum. [gora narr af.
Dag, s. dolk; pistol, puffert. -ger,
8.. stilett, dolk.
Damson
Daggle, V. a. smutsa, slapa i snmtsen.
-, v. n. gS. och vagga. -tailed, a.
osnygg, nedsmutsad, full af orenlighet.
Daily, a. daglig. -, ad. dagligen,
hvar dag.
Dain||tily, ad. lackert, krasligt. -ti-
ness, S. lackerhet, kraslighet, lacker
mat; flnhet. -ty, a. lacker, kriisjig;
kostlig; veklig, blodig. -, . lackerbit.
Dairy, *. mjolkkammare, mjolkhus; la-
dugSrd. -maid, S. mjolkflicka. -WO-
man, s. mjolkkaring.
Daisy, S. tusenskon, pytter.
Dakor, s. decker, tiostycken (skinn).
Dale, S. dal, dald.
Dall||iance, s. smek, smicker; skamt;
sjelfsvSld; kattja ; uppskof, drojsmSl.
ier, S. trSkig menniska, en som le-
kar ell. skamtar. -y, V. n. skainta,
leka; smickra. -, V. a. draga ut pS
tiden.
Dam, *. moder ell. honan af vissa djur;
dainni , fo'rdSmning , sluss. , V. a.
(up) daroma upp, innesluta; hamma.
Damage, S. skada, forlust; oratt, ofor-
ratt; godtgorande. -, V. a. skada.
, v. n. taga skada. able, a. som
kan skadas.
Damask, s. damast (tyg). -, V. a.
vafva efter damastmonster ; damaskera
(stSlarbeten).
Dame, 8. fru, fruntimmer, dam.
Damn, V. a. fordoma, fSrbanna; ut-
hvissla. -able, a. fSrdfimlig; fo'r-
bannad; fBrskracklig. -ableilCSS,
8. fdrdomlighet, skadlighet. -ation,
g. fdrdomelse. -at 01*)', a. forban-
nande, fordomande. cd, O. fordonid,
gudlos, brottslig. -iflc, a. skadlig.
-ify, V. a. skada, fdrolampa. -illg-
ness, 8. skadligliet, fordomlighet.
Damp, 8. fukt, dunst, dimma ; os ; ned-
slagenhet. , a. fuktig ; nedslagen,
modstulen. , V. a. fukta, vata ; ned-
slS, gora modfalld; forsvaga, diimpa.
-ish, a. fuktig, dsfven. -ness, a.
fuktighet, dafvenhet; dunst. -y, a.
fiikti?; nedslagen.
Damsel, S. mamsell; kainmarjungfrq.
DaillSOn, *. katrinplommon.
Dams tone
DamstOUe, S. dambricka.
Dance, . dans. -, V. n. dansa. -,
V. a. satta i rorelse.
Dancing, a. dansande. -, 9. dans-
ning, dans, master, *. dansmastare.
-room, *. dansrum, danssal.
Dandelion, S. sniorblomster.
Dandified, a. omsorgsfullt pSkladd,
putsad.
Dandle, V. a. dansa med ett bam p3
armai ne ; smeka, leka.
Dandruff, S. skorf, sar i hufvudet.
Dandy, S. spratt; struntkarl.
Danger, s. fara, v3da, nod. -, V. a.
blotutalla for fara, satta i fara. -less,
a. uUn fara. OUS, a. farlig, vSd-
lig. -OnsneSS, s. farlighet.
Dangle, V. n. dingla; hanga efter nS-
gon ; vara hangd.
Dank, a. fuktig, vSt. -ish, a. nSgot
Dap, V. a. doppa. (fuktig.
Dapifer, S. hofjunkare; taffeltackare.
Dapper, a. flink, frisk, munter. -ling,
a. dverg.
Dapple, a. gpracklig, brokig, flaclug,
strimmig. -, V. a. gSra gpracklig,
gora strimmig.
Dare, s. trots; utmaning. -, V. a.
trotsa; utmana. , V. n. tCras, vSga.
Daring, a. dristig, vlgsam, tilltagsen,
oforvagen. ni'SS, 8. mod, oforva-
genhet.
Dark, a. morker, dunkelhet, skumhet.
, a. mark , dunkel , skuin , blind ;
dyster, sorgsen. en, 17. a. fordunkla,
flJrmorka; f6rvirra -, v. n. morkna,
blifva dunkel. -ish, a. skum, dun-
kel. -lanthorn,s.biindiykta. -ling,
ad. i mSrkret. -ly, ad. dold , pS
ISnnligt vis. -ness , s. dunkelhet,
morker; otydlighet. -SOIHC, a. mork.
Darling, . gunstling, alskling.
Dam, V. a. laska ihop; lappa, stoppa,
lapa. , 5. stoppsom, stoppning.
Darnel, s. repe (ort).
Darning, . stoppning. -needle, s.
stoppnSl. yam, s. stoppgarn.
Dart, s. dart, dolk, pil, kastspjut. -,
V. a. skjuta med pilar ; kasta. -ing,
Dazzle
89
*. pilkastning, bSgskott. Sliake, .
slungorm.
Dash, 8. slag, slot; blandning; penn-
streck; plask. -, V. a. sla, kasta
emot, krossa ; blanda ; stanka ; utplSna ;
forvirra. , V. n. plaaka ; falla ned raed
skum och dSn. -board, -leather,
8. vagnstacke af lader; sladskiirni.
Dastard, s. poitron, feg. -ize, v. a.
gora en radd , skrama , forskracka.
-lillCSS, -ness, -)', S. raddhiga,
feghet, poltroneri.
Date, S. datum; fortvarelse, lifstid;
dadel. -, V. a. datera. -book, 8.
dagbok. -less, a. utan datum, obe-
staind. -tree, S. palmtrad.
Dative, S. dativus.
Danb, V. a. snieta, nedkludda, besudla ;
dolja, bemantla ; smickra ; muta. er,
S. plankstrykare, dalig mSlare; smick-
rare, -y, a. vidl3dande , klibbig,
limmig.
Daughter, s. dotter. grand -, son-
dotter, dotterdotter. in law, son-
hustru, svardotter.
Daunt, V. a. skrama, fSrskracka. -less,
a. oradd, oforskrackt. -ICSSHOSS, s.
oforskrickthet.
Daw, *. kaja. -, V. a. & n. lida, t3la.
Dandle, v. n. fSmSda tiden. -r, a.
fjeskare, smSaktig meuniaka.
Da>Tk, 8. skSra, rispa, skarning. -, V.
a. gora skSror, marka med hugg ell.
skarning,
Da n. s. dagning, gryning. -, V. n.
dagas; visa sig. -ing, 8. dagning.
Day, 8. dag; dagsljus. to -, i dag.
- by -, dagligen. the - before
yesterday, i forrgar. -blush, s.
skymning, gryning. book, s. dag-
bok , jurnal. -break, s. dagbr&ck-
ning, d.igning. fly, * dagsliinila.
-labourer, S. dagsverkskarl. -light,
8. dagsljus, dager. -ly, a. daglig.
-peep, -spring, *. dagsbrSckning.
-'s-llian, 8. skiljeraan. -WOrk, s.
dagsverke.
Daze. s. glimmer, kattguld.
Daz/le, V. a. lorblinda, blinda. -.
V. n. forblindas.
90
Deacon
Deacon, S. diakonus ; fattigforestandare.
-CSS, 8. fattigfdrest3nderska. -rj r ,
-Ship, s. diakonat, djakne-syssla.
Dead, a. dod; lugn; dof; dufven ; tr5g;
matt; tung; obebodd. -, -en, V. a.
doda, dofva. -, V. n. dofvas. -calm,
S. stilla, lugn. -lift, S. fdrlagenhet,
olycka, n5d. -1}', O. dodlig; farlig;
olycklig; oforsonlig. -, ad. dSdligt;
grymt. -nCSS, 8. stelhet; svaghet;
dufvenhet.
Deaf, a. dof. -en, v. a. dofva, gora
dof. -ISh, a. lomhord. -ly, ad.
doft, matt, -ness, S. dofhet.
Deal, . del, andel, myckenhet; gifning
(i kortspel). -, V. a. dela, fdrdela;
gifva (i kortspel). -, V. n. handla, kop-
slaga, uppfora sig. board, S. furu-
brade. CF, 5. handlare, kopman ; ut-
delare. illg, S. handel ; goromSl ; upp-
forande.
Deambalation, s. spatserging.
Dean, . domprost. -ery, . dom-
prosts syssla; prosteri; domprostehus.
-Ship, s. domprosts embete.
Dear, a. dyr, kostbar; kiir, alskad ;
ledsam. -, ad. dyrt ; mycket. -, S.
alskling. -bought, a. dyrkopt.
-ling, s. alskling, gunstling. --I1CSS,
S. dyrhet, kostbarhet ; karlek ; dyr tid.
Dearnly, a. hemiigt.
Dearth, s. dyrhet, dyr tid, brist.
Dearticulate , V. a. taga sender led
frSn led.
Death, s. dod, dodlighet, dodssak ;
dodssatt; forderf; mord. -bed, S.
dodssang. -fill, a. dodlig, dodande.
-less, a. ododiig. -like, a. dod-
lik; dodsblek. -Vlliail , 8. skarp-
rattare. -Watch, S. vaggmask, vagg-
smed (insekt).
Deauration, s. fSrgyllning.
Debar, V. a. utestanga, forhindra.
Debark, v. a. satu i land. -, v. n.
landstiga, landa. -action , *. land-
ning, landstigning.
Debarred, a. utestanuad.
Debase, v. a. fornedra, nedsatta, forfal-
ska. -inentjS.fornedring.forfalskning.
Debatljablc, a. tvistig, oafgjord. -e,
Decence
8. stridighet, tvist, disput. -, V. a.
& n. disputera, bestrida, tvista; of-
verliigga. -eful, a. tratosam, stri-
dig. -Cment, . stridighet, tvist,
disput. er, *. stridare, gralraakare,
tratobroder.
Debanch, s. fylleri; liderlighet, ut-
svafning. -, V. a. gora liderlig, for-
fora. -66, *. liderlig menniska, frSs-
sare. -er, . forforare. -Cry, S.
yppighet, liderlighet. -ment, *. for-
forelse. [fordran.
Debenture, *. assignation, skriftlig
Debi||le, s. svag, matt, ofSrraogen.
litate , V. a. forsvaga , g5ra niakt-
los. -litation,S.fdrsvagande. -lity,
8. svaghet, matthet.
Debit, *. debet, skuld. -, V. a. de-
bitera. -Or, 8. debitor, skuldenar.
Debonair, a. hoflig, artig; munter.
-it)', 5. hoflighet, artigliet.
Debt, S. skuld, gald. -6d, a. skyldig,
forbunden. -ICSS, a. skuldfri, gald-
fri. -Or, 8. skuldenar, galdenar, de-
bitor, [ning.
Debullition, *. uppvallning, uppsjud-
Decade, s. tiotai.
Decadency, S. aftagande, fdrfall.
Deca||gon, s. tiokant. -logue, s. tio
Guds bud.
Decamp, V. n. uppbryta lager, bryta
upp, aftSga. ment, S. uppbrott.
Decant, V. a. tappa af, halla af.
-aliim, *. aftappning, afhallning.
-er, 8. karaff. Is. halshuggning.
Decapitallte, v. a. haishugga. -tion,
Decay, S. fdrfall, aftagande. -, V. a.
forsvaga , bringa i forfall. , v. n.
forfalla , aftaga ; forderfvas , forsvagas.
Decease, 8. frSnfalle, aflidande, dod.
, v. n. d5, aflida.
Decei|]t, *. bedrageri, svek. -tflll, a.
bedraglig, svekfull. -tf Illness, s.
bedraglighet , falskhet. -vable, a.
latt narrad; bedraglig. -VablenOSS,
5. bedraglighet, Ifittrogenhet. -VC,
V. a. narra, forleda. -Y6r, 5. bedra-
gare, fdrfSrare.
December, S. December, julmSnad.
Decen||ce, -Cy, S. amtiindighet, sedig-
Decent
bet, firbarhet. -t, a. anstandig, all-
varsam ; beskedlig. tnCSS , s. an-
standighet.
Decennial, a. tioSrig.
Deceptj|ibility, *. enfaidighet. -ible,
a. latt bedragen. -ion, . bedrageri.
-ious, a. bedraglig.. -iye, -ory,
a. bedragande, bedraglig.
Decerpt, a. forminskad, forringad; af-
tagen. ible , a. sora kan minskas.
-ion, S. afplockning, forminskning.
Decession, *. bortgSng, afgSng, bort-
resa. Inmg.
Deeharni, V. a. upphafva en fort roll-
Decide, V. a. afgora, bed5ma, slita.
-dly, ad. bestSmdt, uttryckligen.
Deciduous, a. affallande. -ness, s.
affallning, ovaraktighet.
Deciina;!, a. decimal-, -te, v. a.
straffa hvar tionde man ; gora tionde.
tion, 8. hvar tionde mans afstraff-
ning ; tiondes erlaggande.
Decipher, v. a. dechiffrera, uppl5sa,
forklara, utniarka ; beskrifva.
Deris ion, 9. utslag, dom, beslut. -ire,
a. afgorande. -ivenCSS, *. afgorande;
bestamdhet. -Oty, a. afgorande.
Deck, 8. dack (pi skepp); kortlck.
-, V. a. betacka; pryda, smycka, be-
klada.
Declaim, V. n. ofFentligen tala, dekla-
mera. -et, *. deklamator, offentlig
tala re.
Declamation, *. deklamation, offent-
ligt tal. -tor, a. deklamator. -tory,
a. deklamatorisk.
Declara||ble, a. sora kan bevisas.
-tion, S. fSrklaring, uttydninc ; till-
kannagifvande, forsakran. -tire, a.
forklarande. -tory, a. forklarande,
bekraftande.
Declare, V. a. tillkannagifva, fSrklarm,
forkunna, nppenbara, sSga sin roening.
d, a. uppenbar, dppen. ment, s.
forklaring, upptftckt.
Declension, s. deklination; sluttning;
forfall; forderf.
Derlinajblo, O. som kan deklineras
ell. bojas. -tion, s. afvikning, af-
Ugande, forfall; gluttning ; T.
Decretory
91
tens missvisning ; deklination. tory,
a. undvikande, undantagande.
Dedi IK', *. aftagande, forfall. -, V. a.
forininska; nedboja, undvika ; dekli-
nera. -, V. n. aftaga, forfalla. -vity,
s. brantbet, sluttning, sankning. TODS,
a. brant, sluttande.
Decoct, V. a. afkoka, iSta koka in.
-ion, -ure, S. dekokt, inkokning.
Decollate, v. a. haishugga.
DeCOmpOiJSO, V. a. upplosa, sonderdela.
Site , a. samman-att af redan sara-
mansatta ord. -sitlOll, s. upplos-
ning ; forbindelse & nyo. sure , S.
npploaning, sonderdelning.
Decompound, V. a. forbinda 8, nyo;
upplosa.
DcCOr||at6, U. O. pryda, sira, smycka.
-ation, 8. prydnad, sirat, dekoration.
ator, s. dekorator; dekoration?mSlare.
OU8, a. prydlig, snygg, passande.
DeCOrtica!|te, v. a. taga af barken,
barka. tion, 8. afbarkning.
Decorum, . anstandighet, belefvcnhet,
ordning.
Decoy, . lockbur, fSngst; lockmat,
snara, forforelse. -, V. a. lura, locka,
bedraga, insnarja, fSnga.
Decrease, s. aftagande, forrninskning.
, V. a. gora mindre, forminska. ,
V. n. aftaga, formin.skas.
Decree, S. dekret, lag, pSbud, befall-
ning; beslut. , V. a. bcsluta, for-
ordna, beJtamma ; doina, afgora.
Decrement, *. aftagande, minskning;
forlust.
Decrepit, a. utlefvad, bracklig f 81-
derdom; forfallen, forSldrad. -ate,
V. a. kalcinera, forpuffa. -atioil, S.
kalcinering ; salts sprakning i elden ;
forpuffning ; Slderdomsbr^oklighet, svag-
het. -ness, -nde, s. vanforhet,
Slderdora?bracklighet.
Decrescent, a. forminskande, i afta-
gande (sSsom mSncn). , 8. mSncns
sista qvarter.
Derret.;al, a. beslut tillhorig; inne-
hlllande en forordning. -, *. lagbok,
lagsamling. -Ory, O. afgorande; ut-
trycklig.
92
Decrial
Decrial, a. elakt rykte, fortal.
Decry, V. a. vanrykta, fortala, ilia be-
rykta.
Decumbiience, -ency, *. nediaggande.
-iture, s. sangliggande tillstSnd.
Decuple, a. tiofaldig.
Decursion, s. nedstortning, nedlSpning.
DecurtatiOll, s. afkortning, forkort-
ning. [vinklar.
Decussate, V. a. afskara i spetsiga
Dedec|lrate, V. a. skymfa, vanhedra.
-ration, S. skymfning, vanheder.
-rOUS, a. skfindlig, skymfande.
Dedicate, a. invigd; tillegnad. -, v.
a. inviga; tillegna, dedicera. -tioil,
S. invigning; tillegnande, dedikation.
-Ory, a. tillegnande.
Dedition, S. uppgifning, ofverlenmande.
Dedll||ce, V. a. harleda, sluta, gora
slutsatser; framlagga. Cement, S.
slutfoljd. -Cible, O. sora kan har-
ledas ell. slutas.
Deduct, V. a. afdraga; afrakna, rabat-
tera. ion, 8. afdrag, afrakning, af-
kortning; slut, deduktion. -ive, a.
som kan harledas ell. slutas.
Deed, S. d3d, gerning, handling, be-
drift; skriftlig ofverenskommelse ; full-
makt. -less, a. overksam.
Deem, S. omdome, mening, dom. -, V.
n. & a. doraa, sluta, fdrmoda.
Deep, a. djup; iSg; slug, listig, f8r-
slagen ; allvarsam; tyst; bred; hog;
m6rk, heralig. -, 8. djup; hafvet;
tystnad. en, V. a. fordjupa, sSnka ;
bedrofva, g8ra inorkare. , V. n. KT-
dunklas. -musing, a. forsankt i
.Uupa tankar, tankfull. -UCSS, *.
djup, djuplek.
Deer, 8. r6dt villbrSd (hjortar, rSdjur).
Deface, V. a. vanstalla, vanskapa; fiSr-
derfva; utplSna. -nieilt, *. vanstal-
lande; ntplSning. (fel.
Defailtince, 8. forseelae, fSrsummelfe,
Defalca|jte, V. a. afdraga, afkorta;
gkara bort. -tion, s. afdrag, minsk-
ning.
Defamation, a. skymf, fortal, baktal.
-atory, a. skymfande. -0, v. a.
vanrykta, ffirtala.
Defiuiteness
Defatisjate, V. O. afmatta, uttrotta.
Default, S. fel, brist; forsummelse,
uteblifvande , underlStande. -, V. n.
fela, brista (i sitt lofte). -, V. a. un-
derlSta.
Defeasance, 8. anullering; nederlag.
Slble, a. som kan upphS.fvas. t,
S. nederlag, forloradt faltslag; fBrderf.
, V. a. drifva p5 flykten, fSrstora ;
upphafva, tillintetgora.
Defeca|;te, a. afklarad, ren. -, V. a.
klara; luttra. -tion , *. rening,
klarning.
Defect, s. brist, fel ; flEck, lyte. -ible,
a. bristfallig, ofullkomlig. -ive , a.
bristande, felaktig, ofullstandig. -lT6-
IICSS, s. felaktighet, bristfallighet.
Defence, *. forsvar, motstSnd ; beskarm.
-less, a. fo'rsvarslos, varnlos.
Defend, V. a. beskydda, fdrsvara, be-
skarma; forbjuda. able, a. som
kan forsvaras. ant, a. forsvarande.
, S. svarande (vid en domstol). 61Tj
#. forsvarare ; advokat, sakforare.
Defeils||ativC, a. forsvarande. -, *.
beskydd, iorsvar. ible, a. som
kan forsvaras. -iye, a. forsvarande.
-, S. forsvarsstSnd, forsvar. -Or, 3.
forsvarare, advokat.
Defer, V. a. uppskjuta. -, W. n. drSja ;
afstS, eftergifva. -CUCe, *. v5rdnad,
aktning; eftergifvenhet. -611 1, a. fl5-
rande, ledsagande. , 8. ledare, fo-
rare. -ment, 8. uppskof, anstSnd,
drojsmSl.
Defiance, . utraaning; trets.
Deficiency, s. brist; ofSrraSgenhet att
betala. -6nt, a. bristande, ofull-
standig; ofdrrnSgen att betala.
DeflguratiOD, *. vanstallande , van-
stallning.
Deflle, s. pass, defile. -, v. a. be-
flacka, orena; krfinka. -, v. n. de-
filera. -ment, *. besmittelse; for-
derf. r, 8. en som besmittar etc.
Defln||able, a. som kan beskrifvas, be-
staminas. 6, v. a. beskrifva , fdr-
klara; bestarnma. -Cr, 8. fSrklarare,
uttydare, utlaggare. -ite , a. be-
stamd, afgjord, viss; definitiv. -i
Definition
. bestSmdhet. -ition, 8. definition,
beskrifning, fSrklaring. itlVO, a. af-
gorande, uttrycklig. -itively, ad.
uttryckligen, glutligen, genom slutdom.
-itheiH'SS, 3. slutlig dora.
Dl'flairra.ble, a. brannbar, eldfangd.
-tion, 8. forbranning; T. renande
genom svafvel.
Defle||ct, v. n. afvi'ka. -ction, *.
afvikning. -XUre, *. afbojning.
Defloration, S. mokrankning.
Deflonr, Deflower, V. a. kranka (en
DeflnOHS, 8. nedflytande. [m8).
DefluxiOll, *. nedflytning; fluss.
Deforcement, S. olaga hafd af en an-
nans egendom.
Deform, V. a. vanstfilla ; vanhedra. -,
-ed, a. vanskapad, vanstalld. -ed-
neS8, -ity, *. vanskaplighet, lyte;
stygghet, fulhet; vanheder.
Defraud, v. a. svika, bedraga. -ation,
*. svek ; forfordelande.
Defray, v. a. beUla kostnaden.
Deft, a. villig; natt; skicklig.
Defunct, a. afliden, dod. -ion, a.
dod, aflidande.
Defy, 8. utraaning. -, V. a. utfordra,
utmana; trotsa.
Degener||acy, S. urartande, forsamriug ;
fornedring. -ate, a. vausl>ad, ur-
artad. -, V. . vanslagtas. -OUS,
a. vanslSgtad, urartad ; geraen.
Deglntijlnate, v. a. upplosa limning;
befria. -nation, s. upploaning af
lim etc.; utveckling. -tion, s. ned-
svaljning.
Dl'trra dation, a.afsattning, foraedring ;
forfall. -de, V. d. afsatta, degradera ;
nedsatta i varde.
Degree, s. rang, vardighet; grad; in-
tervall. by degrees, smSningom.
Degnstation, 8. pSsmakande.
Dehort, V. a. afrada, afstyrka. -atlon,
8. afradande.
Del||cide, s. gudamord; gudamdrdare.
-flcation, s. forgudning. -fler, a.
afgudadyrkare. -form , a. gudalik.
-fy, v, a. forguda.
Deigll, t). a. bevilja. -, v. n. vardi-
gas, tackas.
Delicious
93
V. a. forminska, for-
derfva.
Dei sm, S. deism (fornekande af uppen-
barelsen). -8t, s. deist, anhan?are
af deismen. -Stical, a. deistisk.
ty, *. gudom, gudomlighet; gud.
Deject, a. modfalld, nedslagen. -, V.
a. gora modfalld. -edly, ad. pa
ett nedslaget satt. -edness, 8. ned-
slagenhet, bedrofvehe -ion, 8. ned-
slagenhet, modralldhet, bedrofvelse ;
stolgSng. -Ure, s. stolgSng.
Delaceration, s. sonderslitning.
Delactation, *. afvanjande.
Delapsed, a. nedfallande ; nedfallen.
Dela||te, V. a. fora, bara; Sfverfora;
anklaga. tiOU, .?. transport , ofver-
fbring; angifvelse. tor, S. angifvare,
anklagare. torj', a. angifvande.
Delay, *. uppskof, anstSnd; hinder.
, V. a. uppskjuta ; forhindra. , V.
n. upph5ra.
Delectajjble, a. fornojlig, behaglig.
-bleness, s. noje, behag. -tion,
S. fornojelse, noje.
Delega||te, a. afsand, forordnad. -,
S. deputerad, komraissarie, fullmaktig.
-, V. a. afsanda; befullmaktiga ; R5r-
ordna. tion . 8. afsandande ; f8r-
ordnande; deputation.
Deleterious, -tory, a. forderflig,
dSdande; giftig. -tion, 8. utstryk-
ning, utplSning.
Delf, S. marraorgrufva ; oakta porslin.
Delibera||te, a. betanksam, varsam.
-, t>. n. (on) ofverliigga, yara obe-
slutsam, tveka, rSdgora. -teness, s.
forsigtighet , varsamhet. -tion, 8.
ofvervagande , betankamle, varsamhet.
-tire, a. eftertiinksain, Sfvervagande,
radslaende.
Delica|lcy, *. lackerhet; noggrannhet;
natthet; artighet; grannlagenhct ; kans-
loSmhet. -te, a. lacker, kraslig;
yalsmakande; behaglig; ljuflig ; fin,
artig, h5flig; omtalig, grannlaga. -te-
ness, 8. Smhet, finhet, rnildhet ; lacker-
het. -tes, *. pi. lackerheter, rariteter.
Delicious, a. delikat, kostlig, valsma-
kande, ganska fin, behaglig, Sfverm.Utan
94 Deliciousness
angenam; vail us tig. -HBSS, S. ljuf-
lighet; lackerhet; fortjusning; noje,
vSllust. [ning.
Deligation, S. forbindning, tillbind-
Delight, S. lust, gladje; fornSjsamhet,
noje; behag, ljufhet; tidsfordrif. -, V.
a. fornoja, forlusta. -, V. n. tycka
om , finna sitt noje i, aiska ; trifvas.
fill, a. fornojlig, nojsam , angenam.
-fulness, s. behaglighet, ljuflighet;
fornojsamhet. -SOme, a. behaglig,
ljuflig, intagande.
Delinea||ment, S. teckning, malning.
-te, V. a. gora forsta utkastet; teck-
na, beskrifva. -tion, -ture, S. ut-
kast; ritning.
Delinquency, S. fel, brott, missger-
ning. t, S. missgerningsmajD , for-
brytare.
Deliqna||te, v. n. forflyga. -, v. a.
smalta, upplosa. -tion, 8. smaltning,
upplSsning.
Delir||ate, V. n. yra, vara vanvettig.
-ions, a. vanvettig, ursinnig ; yrande.
-iOUSnesS, s. vanvett, dSrskap. -ill 111,
*. yra, fanighet, raseri.
Deliver, V. a. befria, fraisa, radda ; af-
trada, 8fverlemna, gifva, erbjuda ; till-
stalla; benitta , anfora. -able, a.
sora skall aflemnas. ance, a. ofver-
lemnande; befrielse, forlossning, radd-
ning ; nedkomst i barnsang. er, s.
befriare; berattare. -y, *. befrielse;
nedkomst; uttal, yttrande.
Dell, S. grotta; dal, dald.
Delude, t>. a. bedraga, narra, gacka.
Deluge, S. ofversvamning , ayndaflod.
-, v. a. Sfversvarama, dranka.
Delns||ion, s. bedrageri, narrverk;
blandning, forvillelse. -ive, -Oty,
a. falsk, bedrftglig.
Delve, V. a. grafva ; utgrafva ; utgrunda,
undersoka. -, s. kula, hala, dike.
Demagogue, S. demagog, folkledare;
upprorsstiftare.
Demain, s. arfgods, sateri, fast egen-
dom.
Demand, V. a. begara, fordra, krafva.
, s. begaran, fordran; efterfrSgan.
-able, a. som kan fordras. -ant,
Den
S. anklagande, karande. -ment, *.
stamning till domstol.
Demarcation, s. grans.
Demean, *. Sthafvor, uppfdrande. -,
V. a. fdrringa i varde. to - one's
self, skicka sig, bara sig St. -Our,
S. uppforande, forhallande, skick.
Demen||cy, s. vanvett, galenskap.-tate,
V. a. gora vansinnig. -, V. n. blifva
galen. -tation , s. galenskap, nr-
sinnighet.
Demerit, S. straffvardighet; otjenst.
Demers||ed, a. drankt. -ion, *.
drankning, neddoppning.
Demesne, S. fast egendom.
Demigration, S. flyttning, utvandring.
Demise, S. dod, frSnfalle; testamente.
, V. a. testamentera.
Demiss, a. edmjuk. -ion, *. frigif-
velse; fonninskning, fornedring, fb'rlust.
-ive, a. edmjuk. -ly, ad. p3 ett
odmjukt satt.
DemOCra||Cy, S. demokrati, folkvaide.
-te, -tist, S. demokrat. -tical,
a. demokratisk.
Demo lish, V. a. nedrifva, forstora,
odelagga. -lition, s. nedrifning;
Tdrstoring, Sdelaggning.
Demon, s. ande, angel ; djefvulen. -iac,
a. djefvulsk, besatt. -iail , a. djef-
vulsk; mycket elak. -Ology, *. la.
ran om djefvulens vasende.
Demonstra||ble, a. bevisiig. -te, v.
a. bevisa , denionstrera , Sdagalagga.
-tion, 8. bevisning. -tive, a. of-
vertygande, bevisande. -tiveness,
a. bevislighet. -tor, S. bevisare, for-
klarare.
Demoralisation, s. sedeforderf. -ze,
V. a. forderfva, demoralisera.
Demulcent, a. mjukande, mildrande,
lindrande.
Demur, 3. tvifvelsmSl, tvekan, obeslut-
samhet. -, V. n. gora invandningar ;
droja; tvifla. -6, O. forbehSllsam,
indragen; blyg, allvarsam, kail, -e-
ness, 8. allvarsamhet ; kallsinnighet ;
tillgjord blygsamhet. -rage, 8. ligg-
dagar; liggpenningar. [bila.
Den, s. hala, kula. -, v, n. bo i en
Denay
Denay, . afslag, fornekande.
Den ruble, a. som kan nekas. -.ll.
S. afslag, vagrande, nekande.
DenigralJte, v. a. svarta. -tion, s.
svartning.
Deniz|jation, s. befrielse. -en, s.
naturaliserad undersSte. , V. a. be-
fria; gifva burskap.
Denominate, a. som kan utnam-
nas. -te, v. a. namna, benamna.
tion, s. benamning, namngifninz,
nanm. -five, O. nanmande, beniini-
nande. -tor, 8. T. nEmnare.
Denudation, S. utmarkning, beteck-
ning, marke. 16, V. a. utiuarka,
beteckna.
Denounce, V. a. afkunna, tillkanna-
gifva en hotelse ; angifva. -nient,
8. kungorelse , forkunnande af en ho-
telse. r, S. angifvare.
Dens V, s. tat, tjock. -eness, -ity,
8. tathet.
Dent, S. udd ; inskarning, marke. -, V.
a. inskara, gora taggar; gora marke
pS. -al, a. horande till tanderna.
-, s tand-bokstaf. " -iculnted, a.
taggig, tandad. -ils, -iclCS, *. pi.
t&nder, taggar. ift*iC6, 8. tandme-
del, tandpulver. -ist, s. tandlakare.
-ition, ,9. tandsprickning.
DeilU (late, V. a. blotU, afklada, be-
r6fva. -(Iftt ion, *. afkladning, blott-
ning. -de, v. a. blotta.
Denunciation, *. kungorelse; an-
gifvelse. -tor, a. angifvare.
Deny, V. a. neka, viigra, afslS , mot-
saga; afsvSrja.
Deobstru||Ct, V. a. Sppna, undanrodja
hinder. -Cut, S. niedel emot for-
stoppningar.
Deoppila||te, v. a. 5ppna, afrora. -tion,
8. oppning. Iskrifva.
Depaint, V. a. afmSla, afskildra, be-
Depart, S. afresa. -, v. 71. afresa, gi
bort, resa bort; afstS ifr8n ; skilja sig
ifrSn; do; lemna (en ort). -meilt,
8. departement ; sfirskilt goromSl. -nre,
8. afresa, bortresa. IgS pS bete.
Depasture, v. a. afbeta. -, v. n.
Depauperate, v. a. utarma, gora fattig.
Depravedness 05
DepeculatiOU, . stold ur alimanna
kassor.
Depend, V. n. bero; fcirlita sig; vara
i forbindelse Died ; komma an pS ; T.
vara anhan^ig. -eilCe, -OllCy, ..
undergifvenliet, beroende; afliiingigliet;
tillTorsigt. -ent, 8. partisan, anhan-
gare; underhafvande. , a. afliiingig,
beroende, undergifven, tillhorig. -ing,
a. anhangig, oafgjord.
DeperditiOIl, S. forlust, forderf.
Dephlegmate, v. a. T. afskilja de
ofverflodiga vattenaktiga delarne.
Depict, V. a. afmSla, beskrifva.
Depil||ate, v. a. afraka hSren. -ation,
S. hSrens afrakning. -OUS, a. skal-
lig, kal, utan hSr.
Depliilltation , s. utplantering , oin-
De pie tion, s. uttflmning. [sattning.
Deplo||rable, a. beklaglig, bedroflig,
omklig, elandig. -rableilOSS, s.
elande, omkansvardt tillstind. -ra-
tion, s. begrStning, 6mkan. -re,
V. a. begrlta, beklaga; omka, adrja
Sfver. -remeilt, . begrStande, be-
klagande. (ning.
DeplumatiOD , S. fjadraraes afplock-
Deplume, V. a. plocka fjadrarne af.
Depone, V. a. deponent, aatta pant.
-nt, 8'. vittne.
Depopulate, v. a. utblotu pS folk.
-tion, ft. utblottnirig pS folk; barj-
ning, forddelse.
Deport, s. uppforande. -, V. a. (one's
self) uppfora sig, bara sig St. -ation,
8. bortforning, landsforvisning. -meilt,
8. uppforande.
DepOJIse, V. a. nedlagga, nedsatta, do
ponera; betyga, vittna. -sitarj , S.
nederlagsman , en sorn man anlurtrott
nSgot. site , 8. underpant , hvad
som &r anfortrott. , V. a. nedsatta,
anfortro , deponera , lemna i forvur,
pantsatU. -Sition, *. vittnesmll;
afs&ttning; fallning. -sitory, s. for-
varingsrum; nederlag. -t, a. maga-
sin, nederlag.
Deprav||ation, s. forderf, urartande,
vanslagtande. -, V. a. forderfva,
forfalaka, forvarra. -edllfSS, *. f5r-
96 Depravement
derf; bemickning. -Cnient, S. for-
derf. -ity, .?. fdrderf; forfalskadt
tillstSnd; brottslighct.
Deprecalite, V. U. afbedja, genom bo-
ner afvanda. -tlOH , S. afbon , af-
bedjande. -tive, -tory, a. afbed-
jande, urskuldande.
Depreciate, V. a. nedsiitta priset; for-
akta; satta for litet varde p3, under-
vardera.
Depredate, V. a. rofva, plnndra, ode-
lagga, fdrderfva. -tion , S. plund-
ring, riifveri , fSrodelse. tOf, S.
harjare, rofvare.
DeprehCll||d, V. a. finga, gripa-^hitta
pS, upptacka, fX kunskap om. Slble,
a. som kan gripas; som kan upp-
tackas; marklig. -sibleiiegS, *. fatt-
lighet. -Sion, s. gripning; upptackt.
Depress, V. a. nedtrycka, fornedra,
forodmjuka, nedslS. -ion , s. ned-
tryckning , sankning ; forodmjukelse.
ivo, a. undertryckande.
Deprivation , S. berofvande, afhan-
dande; forlust; afsattning. -vative,
a. berofvande. -V6, V. a. berofva,
betaga; fSrhindra; afsatta.
Depth, S. djup, afgrund, svalg; djup-
lek; hojd, bredd ; dunkelhet, morker;
otydlighet. -Cn, V. a. fordjupa.
Depucelate, V. a. kranka (en mo).
Depul||sion, S. bortdrifning. -SOry,
a. undanstotande.
DepnrajjtP, a. renad, klar; obeflackad.
, V. a. rena, luttra. tioil . S. re-
ning. -tive, -tory, depurgatory
a. renande.
Depnytation, . beskickning, deputa-
tion, -te, V. a. sanda, beskicka,
befullmaktiga, deputera. -ty, S. de
puterad, sandebud , ombud ; stallfore-
tradare, vikarie. -ty-gOVemOt, S.
underst.lthSlIare.
Dequantitate, v. a.
Deracinate, V. a. upprycka med rot
terna.
Derange, V. a. bringa i oordning,
-d, a. forvirrad. -meilt, S. fdr-
virring, oordning.
S. uppror, oordning.
Descry
Derelict, a. Cfvergifven. -, S. dd*.
mark, -ion, 8. Sfvergifvande ; lijelp-
lost tillstSnd.
Deri !<le, v. a. bele, begabba, forldjliga.
-SIGH, s. Stloje, begabberi, forakt.
-give, -SOry, a. fdrlojligande, spotsk.
-Vablc, a. som kan liijrledas. -vate,
V. a. harleda. -Vation , S. harled-
ning, derivation, afledning. vatlve,
a. harledd, afledd. -, S. ursprung;
h&rledt ord. -Y6, V. a. harleda, leda
ifrSn; meddela. -, V. n. harstamma,
hftrflyta.
DerOga||te, a. forminskad. -, V. a.
nedsatta, fdrminska, fdrklena, forringa ;
baktala, fdrsmada. -, V. n. uppfora
sig under sin vardighet ; fornedra sig.
-tion, S. forminskning , borttagning,
afdrag; baktalande; fornedring; skada.
tive, a. skadande ; minskande , for-
ringande; fortalande. -torillCSS, S.
fortal, smadelse; minskning. -tory,
a. fonninskande ; skadlig.
DerviS, S. dervisch.
Descant, S. diskant (i musik); dispu-
tation, fdrklaring. -, V. n. sjunga
diskanten; drilla. -, V. a. vidloftigt
ell. utforligt beskrifva ; forklara.
Descen||d, V. n. gS ned, nedstiga; hr-
stiimina; tillfalla; landstiga ; nedlSta
sig. -dable, a. der man kan stiga
utfore. dant, 8. afkomling, efter-
kommande, barn. -dent) a. sjun-
kande ; hfirstammande , nedstigande.
-dible, a. som kan tillfalla genom
arf. -Sion, . nedstigande; fallning,
sjunkning; affall ; harkftmst. -SiOlinl,
a. h8rande till harstamning. -t, s. ned-
stigning ; sluttning ; minskning i varde ;
landstigning ; tillfallande genom arf;
harledning, hfirkomst; slSgte.
DeSCrib||able, O. som kan beskrifvas;
beskriflig. -6, V. a. beskrifva, fdre-
stalla
-er 8. beskrifvare.
Descrier, s. upptackare.
DC8Crip||tipn , S. beskrifning; forkla-
ring, -tive, a. beskrifvande.
Descry, V. a. upptacka , blifva varse,
marka pS l3ngt hSll.
Desecrate
Desecrate, V. a. ohelga, vanvSrda.
-tion, s. ohelgelse, vanhelgd.
Desert, a. 6de, obebodd. -, S. oken,
odemark ; Rrtjenst, viirde, Ion. -, V. a.
ofvergifva , lemna. , V. n. ryrama,
Sfverlopa; desertera. -er, a. ofver-
lopare, desertor, rymmare. -ion, a.
Cfvergifvande , rymning ; fiSrtviflan.
-less, a. uUn fortjenst, ovardig.
Deser ve, V. a. fortjena, vara yard.
-YCdly, ad. vardigt, billigt. -ving,
0. vardig, fSrtjent. -, a. fortjenst
DesiCCajjnt, s. torkande oroslag pa sir.
-te, v. a. uttorka. -tion, s. upp-
torkning. -tire, a. torkande.
Desiderate, V. a. langta efter, Istun-
da, onska. -turn, s. nSgot onskligt.
Desidiose, a. ledsen, trog.
Design, a. ffiresats, upps3t; utkast,
teckning. -, V. a. firna, amna, an-
lagga, anstalla; hafva lor afsigt; gora
utkast, teckna. -able, a. som kan be-
tecknas ell. utmarkas ; markbar. -ate,
V. a. beteckna, utmarka. ation, .9.
ntnamning; forteckning ; bestarninelse,
anvisning. -edl)', ad. raed afsigt,
med flit, fors3tligen. -Cr, *. anlag-
gare, stamplare; tecknare. -ing, a.
listig, falsk ; bestammande. -, S. fore-
tag, -less, a. uUn afsigt; obctank-
sam. -ment, s. utkast, plan, teck-
ning ; bestaramelse ; forehafvande.
Desinence, s. slut.
Desirable, a. dnsklig, 9nskarav&rd.
-ableness, S. Onskansvardhet. -C,
. begir, astundan. -, v. a. 6nska,
begara, efterstrafva ; anhSlla om, bedja.
-edly, ad. efter Snskan. -OU8, a.
trtngtande efter, lysten, full af begar.
-OUsnCSS, . Snsklighet.
Desist, v. n. afstS, opphora. -ance,
8. upphorande; afbrott. iY6, a. slu-
tande.
Desk, s. disk, pulpet, skrifbord. -, V.
a. inne-luta.
DesOlajte, a. Sde, enslig, obebodd,
Melagd; ofvergifven, troatlos. -, V.
a. Cdelagga, utblotta ; bedrofva. -te-
nCSS, . Sdslighet, enslighet. -ter,
-tor, *. harjare, odclaggare. -tion, 8.
English-Swedish Did.
Destination
97
Sdelaggelse, hSrjning ; bedrofvelse, trSat-
lost tillstSnd. -tory, O. harjande,
forstorande, odelaggande.
Despair, a. fortviflan, hopploshet. -,
V. n. fortvifla, misstrosta. -able,
-fal, a. fortviflad, hoppios. -ingly,
ad. pi ett .fortvifladt satt.
Despatch, .?. s. Dispatch.
Despection, s. forakt.
Desperaljte, a. fortviflad; oforvagen;
forskracklig ; haftig, farlig. -tdlCSS,
*. grymhet; ofverilning, raseri. -tiOU,
8. fSrtviflan.
Despi||cable, a. foraktlig, gemen, iSg,
nedrig. -CablenCSS, S. nedrighet,
foraktligt uppforande, laghet. -Ciency,
8. forakt. -sable, a. foraktlig, ovar-
dig. -sableness, S. foraktlighet. -SC,
V. a. forakta, forsmS. -sednCSS, S.
foraktlighet. -SCr, S. foraktare. -sing-
ly, ad. foraktligen. -te, 8. ondska,
trots, forakt ; forargelse ; raotstSnd. -,
V. a. forarga; oroa; trotsa, bemota
foraktligt. -teful, a. elak, hatfull;
foraktlig. -tefulness, s. elakhet,
ondska. -tl'OUS, a. elak, stygg.
Despoil, V. a. berofra, plundra, rofva.
er, 8. plundrare, rofvare.
Despoliation, S. plundring, berofvande ;
afkladning.
Despond, r. n. fortvifla , vara nedsla-
gen, filla modet, forsaga. -ence,
-ency, S. fSrtviflan, hopploshet, ned-
slagenhet, modfalldhet. -t-nt, a. for-
tviflande, nedslagen, hopplds. -ingly,
ad. pi ett fortviflande satt, hoppldst.
Desponsa te, v. a. fdrlofva. -tion,
s. trolofning.
Despot, 8. despot, tyrann. -ic, -ical,
a. despotisk, olnskrankt, envaldig.
-IcalnCSS, . oinskrankt makt, en-
valde. -tism, . despotism, envftlde,
tyranni.
Despamjle, -ate, a. afskumma.
Desquamate, v. a. fjaila.
Dessert, a. desert, efterratt.
Dessiccate, s. Desiccate.
Desti nate, Destine, v. a. amna,
besttmma ; doma, forordna. -nation,
7
98
Destiny
*. bestammelse, andamSl, afsigt. -liy,
. gudomlig fdrsyn; 8de.
Destitute, a. ofvergifven, hjelplds,
behofvande, utblottad. -tenCSS, .
ofvergifvet tillstSnd, eiande. -tiOll,
. ofvergifvande ; brist, nod, hjelploshet.
Destroy, V. a. nedrifva, forstSra, for-
harja, odelSgga, utplSna; upphafva.
-er, S. forderfvare, harjare; mordare.
Destruct, v. a. forstdra. -ibility, s.
ffirstorbarhet ; forganglighet. -iblc,
a. forgfinglig, fSrstorbar. -ion , S.
forstoring, forodelse, nedrifning; under-
gang, forderf, mord , dod. -ive, a.
forstorande, forodande, ftfrderflig, skad-
lig. -ively, ad. pS ett forstdrande
salt. -iveneSS, S. forderflighet, skad-
lighet, vSdlighet. -OF, *. forstorare,
harjare, odelaggare.
Dcsudation, S. hiiaig svettning.
Desuetude, . ovana; forfall (ifrSn en
ganimal vana), afviinjande.
Desnltor, s. voltigor. -ily, ad. flyk-
tigt. -iOHS, -y, O. flyktig, obestan-
dig, ombytlig.
Detach, v. a. afsSndra, befria, Stskilja,
skilja ifrSn; detachera. -me lit, *.
detachement ; afdelning, division.
Detail, S. utforlig berattelse, detalj ;
fdrdelning af en vara ; minut. -, V. a.
beskrifva noga, detaljera.
Detain, V. a. qvarhSlla, behSlla, uppe-
halla, hindra. -d(T, S. fSngenskSp,
arresteringsorder , ininaning i fangelse.
-ing, -nient, *. afhSllande, uppe-
li^ll, Rrliinder; arrestering.
Detect, V. a. upptacka, uppenbara.
-er, -Or, s. en sora upptacker. -ion,
S. upptackt, upptackande, angifvelse.
Detent, S. spannQader. -ion, s. qvar-
hSllande , hinder ; qvursUd ; arrest.
-Ire, a. qvarhSHande.
Deter, V. a. afakracka, hindra.
Deterge, V. a. afstryka, borttorka, re-
ua. nt , a. renande , borttorkande,
afforande.
Deteriora||te, V. a. fdrsamra, fbrvarra.
tioil, S. fursiimring, forvarring, skada.
Determent, *. afskriickande ; skriiinsel.
Determin||able, a. som kan faststai-
Develop
las ell. afgOras. -ate, a. faststalld,
stadgad, afgjord; uttrycklig, afgorande ;
stSndaktig. , V. a. begransa ; be
starama, besluta, afgora ; stadga. -tion,
8. utstakning; foresats; afgorande be-
slut, dom. -ative, a. utstakande,
afgorande ; inskninkande. 6 , V. a.
faststalla, bestamma, besluta; afdluta;
inskriinka ; ordna ; verka pi.
Deterration, . uppgrafning.
Detersi||on, *. rentvattning , rening,
torkning. -TC, a. afforande, renande.
, .9. renande medel.
Detest, V. a. styggas vid, hata; hafva
afsky for, afsky. -able, a. afsky-
vard, vederstygglig, forhatlig. -ably,
ad. vederstyggligt. -ation, *. afsky,
fasa.
Dethrone, V. a. afsatta en monark,
stota ifrSn tronen. -Itient, S. de-
tronisering.
Detonation, s. T. detonering, forpuff-
ning. -126, V. a. T. detonera, for-
puffa.
DetOl'|[sion, S. fSrvrangning, fortydning.
t, V. a. vranga, fSrvanda, forvriinga,
fortyda.
Detract, V. a. tala ilia om, smada,
fortala; afdraga, forminska. -Cr, -Or,
*. baktalare, fdrtalare, skiindare. -ion,
S. baktal, skandal ; afdrag, forniinsk-
ning. -ive, a. fSrtalande, fdrklenande,
bakdantande.
Detriment, S. forlust, skada, forfSng.
al, a. skadlig, menlig, forolampande.
-allieSS, S. skadlighet, Tdrfing.
Detrition, S. slitning, afnStning, skaf-
ning
Detrnde, V. a. utstSta; nedtrycka.
DetrUUCa||te, V. a. forkorta ; afhugga,
stympa ; halshugga. tioil, S. stymp-
ning, f5rkortning.
Detrusion, . nedstortning.
Dence, s. tvSa, tua, dus (i spel).
Deuse, *. fan, djefvul.
Deuteronomy, S. femte Mose bok.
Devasta||te, V. a. fSroda, fdrharja.
-tion, S. forstorelse, fSrodelse, skof-
ling.
Develop, V. a. oppna, uppveckla, ut-
Developement
veckla; upptacka. -CinOUt , 8. ut-
veckling. [sluttning.
DevergenCB, . krSkning, bojning;
Devest, v. a. afklada ; berofva, betaga ;
tillintetgora, upphafva.
DevCX, a. inbojd ; sluttande. -ity, .
bojning, krokighet.
D-vi;i,te, V. n. afvika; ga vilse, irra,
forse sig. -tioil , S. afvikels* , vill-
farelse , villostijj ; missgeming, forbry-
telse. -tory, a. afvikande.
Device, S. p-Sfund, knep, ntvag; f5re-
sats, anslag; skicklighet; dikt; sinne-
bild, valsprSk, devia.
Devil, *. djefvul, fan, saUn. -dung,
. dyfvelstrack. -isll, a. djefvulsk;
Sfverdrifven ; besatt; ganska. -ishly,
ad. pS djeflavis, pS ett djefvulskt satt.
-islmCSS, a. djefvulsaktighet, djefleri.
Devious, a. afvikande, irrande, kring-
strykande ; aflagsnad.
Dcvij|sable, a. upptsnklig. -se, v. a.
upptacka, pSfinna , anliigga, formera,
tillskapa; testamentera ; inbilla sig;
foretaga sig. -, S. tesUraente; pi-
fund ; anslag ; devis ; motto, see,
8. person soin fStt teatamente. -SCF,
*. uppfinnare; upphofsman. -80r, S.
testator.
Devitrify, V. a. fSrvittra. [relse.
Devocatlon, *. bortkallande ; * f5rfo-
Devoid, a. torn, ledig, berofvad, i brist
af; utan.
1)0 id ution, . nedfallande, tillfal-
lande; nedrullning, -VC, V. a. ned-
valta ; ofverleinna, anfortro. , V. 11.
hemfalla, tillfalla; rulla utfore.
Devot||e, a. helgad. -, V. a. viga, helga,
tillegna, uppoffra, lofva ; forduina ; an-
vanda. -ed, a. (to, unto) tillegnad ;
nppoSfrad ; tillgifven, underdSnig. -6d-
ness, *. oinskrankt tillgifvenhet, un-
derdSnighet ; invigning, tillegning, npp-
offring. -ee, *. vidskeplig hycklare,
bigott. -eineilt, 8. uppoffrande ; till-
egnande. -Cr, . tillbedjare. -ion, .
fromhet, andakt, andaktsofning; vord-
nad; tillgifvenhet, haftig karlek ; makt,
vald. -ional, a. andiiktig; hurande
Diametrical
99
till gudstjensten. -ionalist, -lOllist,
*. from vidskeplig menniska.
Devour, V. a. uppsluka, fortSra, for-
harja, undertrycka, utsuga. to - books,
vara lasgirig. OF , S. en som upp-
slukar; slosare. -ingly, ad. glup.tkt.
Devout, a. from, andaktig, gudlig.
-less, a. andaktslos. -ly, ad. an-
daktigt. -0688, s. gudiighet , helig-
het, andakt; nit.
DevOVf, V. a. uppoffra, egna.
Dew, s. dagg. -, v. a. befukta, dagg-
bestanka. -berry, S. brombar. -be-
sprent, a. daggig. -bnrniner, a.
klar, skinande som dagg. -drop, s.
daggdroppa. lap , s. droglapp , dot
kottet som hanger nedifrSn halsen pS
en oxe. TVOrni, *. daggmask. y,
a. daggig, fuktad af dagg.
Dexter, a. hoger. -ity, S. skicklig-
het, beh&ndighet; finhet; snarhittighet.
-OU8, a. behandig, skicklig, driftig;
listig. -OUSnesS, . skicklighet.
Dextral, a. p3 hogra sidan.
Diabetes, s. urinens omSttliga afgSng.
Diabolic, -al, djefvulsk, ogudaktig,
grym. -alnCSS , S. djefviilsaktighet.
DiaCOUStiCS, *. laran om genljudet.
Diadem, *. diadem, kunglig hufvud-
prydnad, krona. -ed, a. prydd med
diadem. [kSnnedom af en sjukdom.
Diagnostics, . pi. kannetecken ell.
Diagonal, a. diagonalisk, som gar
frSn det ena hornet till det andra.
-, 8. diagonal-linie.
Diagram, s. geometric plan, som for-
klarar en figur; afritning, utkast.
Dial, *. solvisare, urtafla. -plate, ..
urtafla.
Dialect, 8. dialekt, munart, uttal.
-ieal, a. logisk. -ics, . pi. dia-
lektik, slutkonst, fornuftslara.
Dialing, 8. gnomoniken, konsten att
indela timmarna pS en solvisare.
Dialo||gize, V. n. hSlla samtal. -gue,
. samtal, dialog. -, V. n. hSlla
samtal.
Diamantine, a. af diamant.
Diainc tT, s. tvarlinie, bredd. -tral,
-trical, a. tillharande en tvarlinie.
7'
100
Diamond
Diamond, *. diamant; ruter (i kort).
Diapasm, S. valluktande pulver.
Diapente, s. qvint (i musiken).
Diaper, S. rosigt larft, damastdrall,
kyper; servet. -, a. vafd i rosor,
blommig. -, V. a. blommera, vafva
drill.
Diapha||lieity, s. genoraskinlighet, klar-
het. -Ilic, -liOOS, a. genomskinlig,
klar.
Diaphoretic, a. svettdrifvande.
Diarrhoea, S. diarrhe, durklopp.
Diary, *. jurnal, dagbok.
Dibber, Dibble, s. pinne att gora hal
med vid plantering.
Dibstone, 8. barnlek med sraa atenar.
Dicacity, . sqvalleraktighet.
Dice, *. (pi. af die) tarningar. -, V. n.
spela med taming, -like, a. kubisk.
r, *. tarningspelare.
Dichotoymize, v. a. afdeia. -mous,
a. T. tvSdelad, gaffelformig.
DickeilS, S. djefvul; fan.
Dicker, *. decker (tio stycken).
Dicta{|men, s. forestafvande. -te, s.
regel , foreskrift , ingifvelse, tillsagelse.
, V. a. diktera, foreskrifva ; med viss-
het fSrklara. -tion, *. diktering,
fSreskrift. -tor, *. diktator, envSlds-
herre. -torial, -tory, a. diktato-
risk ; djerf, myndig. -torship, -ture,
s. envaldsmakt, en diktators viirdighet.
Diction, s. stil, uttal, utfdrsgafva.
-ary, *. lexikon, ordbok.
Didactic, -al, a. didakUsk, larande,
undervisande.
Didapper, s. lilla dykaren (fSgel).
Didascalic, a. fSreskrifvande, under-
visande.
Didder, V. n. skalfva af kold.
Diddle, V. n. dingla, vackla.
Die, a. taming; kub; myntst&mpel,
pragel; farg; flack. -, V. n. do, af-
lida. -, V. a. farga, fl&cka. -r, s.
Dies, 5. pi. myntstampel. [fargare.
Diet, 8. foda; diet; herredag, riksdag.
-, V. a. hSlla till visa diet, fore-
skrifva en viss diet; gifva en kost;
apisa. -, v. n. halla diet, -ary, s.
dietsedel. -etic, -etical, a. dietisk.
Digger
DiffamatOry, a. skymfande, arerorig.
Differ, V. n. vara olika, afvika; skilja
sig ifran, icke komma ofverena ; vara
af annan mening , riiotsiiga ; felas.
-enCC, S. skilnad, olikhet; oenighet.
-, V, a. Stskilja. -ent, a. olik,
Stskillig. -ing, a. olik. -, *. strid,
tvist.
Diffi||cil, a. modosam. -Cnlt, a.
svSr; besvarlig; vresig, besynnerlig;
mork, otydlig. -CUlty, *. svSrighet,
svSr sak, fSrlagenhet; fSrvirring; tvif-
velsmSl.
Diffide, V. a. misstro. -nCC, s. miss-
troende, misstanka, misstrostan. nt,
a. niisstanksam , misstrogen ; radd.
-ntly, ad. misstroget. -ntness, *.
misstrostan.
Diffl||nd, v. a. dela i tu, klyfva.
-SSlOn, $. klyfning. [ning.
Difflation, *. uppblSsning, bortblSs-
Diffluen||ce , -Cy, 8. flytighet; bort-
flytning. t, a. flytig, flytande, rin-
nande.
Difform, a. oordentlig, ojemn, olik;
ful, stygg. -ity, *. vanskaplighet,
fulhet, stygghet; oformlighet.
Diffraction, *. strSlbrytning.
Diffranchisement, a. indragning af
en stads privilegier.
DiffasHe, a. ntspridd; vidlyftig. -6,
V. (t. utsprida, utgjuta , stro omkring.
ed, d. kringspridd, utspridd; oor-
dentlig, besynnerlig. -edness, 8.
utbredning, utflytning , vidlyftighet.
-ion, 5. vidlyftighet. -ire, a. stor,
vidstrfickt, utbredd , vidlyftig. -ive-
ness, *. utstrackning , vidd ; vid-
Dig, V. a. grfifva, borra. [lyftighet.
Digest, V. a. smalta, upplosa, rensa;
koka ; sfitta i ordning ; ofvervaga. ,
V. n. suppurera. -6r, 8. tillstallare ;
digestivmedel. -ible, a. lattsmiilt.
-ion, *. matsmaltning ; kemisk bered-
ning genom varma. ive, a. soin
befordrar matsmaltningen ell. vargor-
ning. -, 8. digestivmedel. -S, s. pi.
pandekter. -UTO, S. matsmaltning.
Digger , s. gr&fvare ; sporre pS vissa
djurs ben.
Dight
Dight, V. a. bekl&da, betScka ; putsa,
sraycka.
Digit, *. 3 /4 dels turns matt; enkelt
tal. -ated, a. forsedd raed finger,
fingerformig.
Digladiatioil, S. strid med bar varja ;
tvist, grSl.
Diglli flcation, s. npphojelse, befor-
dran. -fled, a. upphojd, hedrad med
nagon vSrdighet. -fy, V. a. h5gakta ;
foradJa ; npphoja, befordra. -tary, 8.
prelat. -ty, *. vSrdighet, anseende,
arestSnd; adel rain.
Dignotion, s. Stskilnad.
Digress, V. n. afvika ifrSn aranet, ga
ifran saken. -ion, 8. afsprang; af-
vikande frSn amnet. -ional, -l?e,
-Ory, O. afvikande, utsvafvande.
Dijndica||te, v. a. doma emellan tvenne.
-tion, S. dora, utslag.
Dike, s. dike, graf, vattenlcdning , for-
damning; vail; upphojd vSg.
Dil8Cera';te, V. a. s3nderrifVa, sSnder-
slita. -tion, s. somlerrifning , son-
dereHtning.
Dilanialjte, v. a. nedkasu, all ned.
-tion. . sflnderrifning.
Dilapidaijto, v. a. slosa bort, plocka
bort sten. -, v. 11. r3ka i forfall, g3
under, -tion , *. nedrifning, Rrfall
(af bus); sldseri. -tor , 8. for5dare ;
slSsare.
Dilat lability, 5. uttsnjbarhet. -able,
a. som iSter utvidga sig. -ablcness,
*. egenskap att kunna utvidgas. -ation,
. utvidgning. -fttOFJ, ad. uppskju-
tande, drojande. -e, V. a. utvidga,
uttanja, dppnas. -, v. n. tala via-
lyrUgt, utbreda sig. -ion , S. ut-
vidgning; blandning. -OrinCSS, 8.
trSghet, iSngsamhet, drojsmSl. -Ory,
a. trog, iSngsam. [lighet.
Dilection, a. karlek (till niatan); van-
Dilemma, a. fSrlagenhet, nSrtrellighet,
svarighet, bryderi.
Diligen ce, a. flit, arbefeamhet , om-
sorg; diligens-vagn. -t, a. flitig, idog,
ofortruten, ihardig, driflig. -tnOSS,
Dill, .t. dill (5rt). (s. flit.
Dilucid, a. k-l.u-, genomskinlig. -ate,
Dingy
101
V. a. npplysa, forklara. -ation, .
upplysning, forklaring.
Dilujjent, a. utspadande, fortunnande.
, *. fortunnande medel. te , a.
utspadd, blandad. -, V. a. fortunna,
uppblanda, fSrsvaga (med vatten).
-tion, 8. uppblandning, utspadning.
-Tian, O. horande till syndafloden.
Dim, a. dimmig , mork , dunkel ; svag-
synt, -, V. a. formorka, fordunkla.
Dime, a. amerikanskt *silfvermynt af
*/ 10 dollar.
Dimension, . afraatning; storlek,
innehall, dimension, -sionloss, a.
omatlig. -Sity, 8. matt, omfang.
-Sire, a. som bestammer mittet ell.
storleken.
Dimication, S. skarmytsl, traffning.
Dimidia to, v. a. halfvera. -tion,
8. halfvering.
Diminish, V. a. ftrminska, afkorta;
forsvaga ; afdraga. , V- n. min>kas,
aftaga. -ishment, 8. fonninskning,
aftagande. -uent, a. fSrminskande.
-Otion, 8. f5rminskning, afkortning ;
forlust af anseende. -utive, a. liten,
ringa ; foraktlig. , 8. forminsknings-
ord. -ntireneSS, s. litenhet, sma.
het; obetydlighel.
Diniish, a. dunkel.
Dimissory, a. 6fverlatande, beviljande.
Dimity, 8. fint kypradt parkum.
Dim ly, ad. morkt, dunkelt, otydJigt.
-miug, s. worker, dunkelbet. -ness,
8. dunkelbet ; svaghet ; svagsynthet,
dumhet.
Dinipl|je, 9. grop i hakan eller kind-
benet. -, V. a. g6ra smS gropar. -,
V. n. formeras till sma hSl. -ed,
)', a. full mod sm8 gropar.
Dimsighted, a. skumffgd.
Din, S. din, klang, skall, buller. -, t'.
n. skrika en i oronen; dana , bullra,
larma. [spisa.
Dine, V. a. & n. spisa middag, dinera,
Ding, V. a. danga, slS emot. -, V. n.
bullra, knalla.
Dinger, *. strutrofvarc.
Dingle, s. dai.
Dingy, a. dyster, m9rk; smutsip.
102 Dining
Dining, S. middagsmSltid. -hall,
-room, 5. matsal.
Dinner, s. middagsmSltid, middag, dine.
Dint, S, intryck , marke, grop efter en
haftig tryckning; spSr; v3ld, kraft,
styrka ; bruk ell. anvandande. -, V. a.
intrycka, gora buglor; marka.
Dinnmeration, s. upprakning.
DiOCO||san, s. sliftsbroder ; biskop. -86,
. stift, biskopsstift.
Diodon, *. torrfisk.
Diopt||ers, . diopterlineal. -TICS, S.
dioptriken, ISran om ljusstralars bryt-
ning.
Dip, s. doppare. - of the needle,
kompassnilens nmsvisning. , V. a.
doppa , sanka , nedsanka , fukta ; for-
panta. , V. n. sjunka. to into,
ogna, flyktigt genomse. -Ckick, s.
lomvia, dykand. [blad.
Dipetalous, a. forsedd raed tvS blom-
DiplltllOng, S. diftong, tveljud.
Diploma, S. diplom; patent; adclsbrof.
-Cy, . diplomati. -tic, a. diplo-
matisk. -tist, 8. diplomat, statsman.
Dipped, a. guldfargad.
Dipper, . doppare; vederdopare.
Diptych, S. register pS biskopar och
martyrer.
Dire, a. forskracklig. -fill, a. for-
skracklig, gruflig, faslig. -fully, ad.
fasligt. -fullness, -ness, s. for-
skrackelse, ryslighet, fasa, ohygglighet.
Direct, a. rat, rak, direkt ; oppen, tyd-
lig, uppenbar, uttrycklig. -, V. a.
rikta , syfta , sigta ; anordna ; styra,
regera ; beteckna ; beordra , befalla.
iOU, 8. riktning, syftciual; kosa,
styrelse; adress; befallning, foreskrift;
ledning. -Ire, a, anforande; under-
rattande, undervisande. Ij'j <*d-
ratt; genast, strax ; rakt, direkt; ut-
tryckligt. -U6SS, S. rathet, rakhet,
riktning. -Or, 8. direktor; anforare,
styresman. -Orj', a. styrande, le-
dande, regerande. -, s. regel att ef-
terfolja; direktorium.
Direption, . rofveri, plundring.
Dir^TC, s. sjalamessa, liksSng; klago-
Dirlgent, a. ledande, forande. [sing.
Disallow
Dirk, *. dolk. -, V. a. forderfva,
skamma bort.
Dirt, S. orenlighet, track, smuts ; nedrig-
het. , V. a. smutsa, orena. ily,
ad. smutsigt, orent ; skamligt. -inOSS,
8. orenlighet, osnygghet; oanstandig-
het. J', a. oren, smutsig, osnygg;
foraktlig ; gemen. , V. a. orena,
smutsa ; smada, fortala.
Diruption, *. brackning, brytning.
Disa||bility, . ofdrmogenhet , svaghet;
oskicklighet; laga forfall. -ble, V. a.
gora oformogen ; forhindra ; forstora.
-blemeilt, 5. svaghet, oformogenhet.
Disabuse, V. a. bringa ur villfarelse;
hjelpa till ratta.
DisaCCOmodat||e, V. a. satta i bryderi.
-ion, . oordning, oberedt till-
stlnd.
Disaccustom, v. a. afvanja.
DisacknOWledge. V. a. icke erkanna,
forneka.
Disacqnaintance, s. obekantskap.
Disadom, V. a. vanpryda.
Disadvantage, s. skada, forlust, for-
derf, olaglighet. -, V. a. skada, for-
fordela. OUS, a. skadlig; obeqvatn-
lig. -OUSly, ad. med fiirlust. -OHS-
ne.SS, .9. skada, olaglighet.
DisadventlirJIe, s. vidrig handelse.
-OUS, a. olycklig.
Disaffect, V. a. uppfylla med missnoje.
-Cd, a. missn6jd, otillfreds. -ednCSS,
S. afvighet, vidrighet. -ion, 8. miss-
noje , afvighet ; brist pS nit for rege-
ringen; obenagenhet. ionato, a.
ilia sinna.l.
Disaffirm, v. a. forneka. -anco, s.
vederlaggning, viigran.
IMsalVorest, v. a. gora en kronans
skog till allmanning.
Disaggregate, v. a. skiija.
Disagree, V. n. vara oense; icke ?tain-
ma ofverens, tvis<ta, blifva oense. -able,
a. stridig ; obehaglig, fortretlig ; oen-e.
-ableness, s. obehagiighet. -ment,
8. inissliallighet, oenighet, stridigt sin-
nelag; olikhet.
Disallow, v. a. neka, anse sSsom
olaglig; ogilla, forkasta, fordoma, icke
Disallowable
bevilja. -able, a. otillStlig, otjenlig.
-.Ill PC, s. forbud.
DisnnchOr, V. a. lyfla ankar.
Disanimate, V. a. doda, borofva lif.
vet; gora modfalld, afskdicka. -tlOll,
*. dodande; modstulenhet.
Disannul, v. a. kasseia, upphafva, an-
nullera, afskaffa. -ment, *. afskaf-
fande ; upphafvande.
Disappear, v. n. forsvinna, blifva
osynlig. ance, 8. forsvinnande.
Disappoint, V. a. svika; bedraga,
narra; kullkasta. -ment, S. besvik-
ning ; bedrageri ; brutet lofle ; bedraget
hopp.
Disappreciate, v. a. underkanna.
Disapprobation , 8. ogillande, miss-
billigande. -Tal, 5. missbilligande.
-Y6, V. a. ogilla, fSrkasta, missbilliga.
Disarm, v. a. afvapna, gora vSrnIS?.
Disarrange, V. a. forvirra, bringa i
oordning. meilt, s. forvirring, oord-
ning.
Disarray, 8. afkladning; oordning. -,
V. a. afkliida; forvirra. [ISshet.
Disassidnity, S. eflerlStenhet , vSrds-
Disaster, 8. olyckssgarna ; olyckshan-
delsc ; mis?ode. , V. a. gora olycklic,
tifdrofva. -FOUS, (I. olycklig; sorg-
iig, bedroflig. -< rOIISllOSS, 9. olyck-
salighct.
DisattentiOII, S. ouppm5rk?ainhet.
DisaTOUCll, V. a. vagra; neka, frSngS.
Disavow, V. a. icke erkSnna, ncka,
ogilla. -nl, -niCllt, *. Sterkallelse,
v:\fran, nekande.
Disband, v. a. afdanka. -, v. n.
skincras, upplosas.
Dishitrk, v. 11. stiga i land, gS i land.
Disbolie[T, .1. ini-troriido, tvifvolstnal,
otro. TO, v. n. misstro, icke tro,
tvifla, tvcka. (bortjapa.
Disboncll, V. a. drifva ifrSn sitt sate;
Disltlame, v. a. undskylla.
Disbranch, v. a. qrista ett trtd.
Disburdon, v. a. aflasta, afbSrda, latta;
Inicsvala, trosta.
Disburse, V. a. utbctala, pora Jorskott.
-IHOIlt, .. forla ?; ntbetalning, utgift.
-t, S. ulbtt.il.irc.
Discoloration 103
Disc, .1. T. skifva.
Discalceate, v. a. taga af skorna.
Discandy, v. a. uppiosa, smaita.
Discard, V. a. utgallra; afskeda, af-
danka. -nre, . afdankande, afsked.
Discarnate, a. ber5fvad kott, flidd.
Disease, v. a. afklada.
Disceptation, . tvist.
Discern, V. a. se, upptacka, f5rmarka,
kanna, urskilja ; ofvervagra. -ible, a.
synlig; tydlig. -ibleneSS, 8. syn-
lighet, urskiljbarhet. -ing, a. skarp-
sinnig, upplyst. -, 8. f5rstand, urskil-
ning. -1)1 ent, s. urskilning, omdo-
meskraft.
Discerp, V. a. stycka, frSnslita. -tible,
a. som kan sdnderslitas. tion, s.
sonderrifning, frSnskiljande.
Discharge, . afskjutande, lossande;
salfva (af skjutgevar); small; afsked,
afsSttning; befrielse; lospenning; qvit-
tens ; fallgSrande; privilegiuro. , V.
a. aflasta ; frikanna ; befria ur ftngelse ;
slappa 10s; afskjuta ; betala, afborda
(sin skuld); fullgSra (sin plikt); af-
skeda; utRJuta. -F, s. urladdare p3
on elektrisirmaskin ; aflastare ; betalare.
Discido, V. a. sSnderskara, dela.
Discinct, a. ntan gordel, oomgjordad;
vSrdslost klSdd.
Discillll, V. a. stycka, sonderskara.
Discip]|le, . ISrjunge; ISrling. -, V. a.
uppfostra; lara, undervisa. -leship,
8. larjungetillstSnd. -Unable, a.
Wraktig. -linablenCSS, s. laraktiK-
bet. -linarian, .'. en eom alskar
tukt och discipiin. -Unary, a. ho-
rande till undervisninp, till di<riplincn.
line, S. undervfoning; discipiin, tukt,
aga ; ordning; regel ; bestraffning. ,
V. a. uppfostra, lara ; anordna ; tnkta,
disciplincra.
Disclaim, V. a. ej vidkSnnas, afsaga
sig, Tdrncka; afstS.
DisClO||se, V. a. upptacka; uppenbara;
ntkiacka. -SCr, s. upptackare. -sure,
*. upptackt, yppande.
DisCOherent, a. osammanhSngande,
sammanhariL-
D)SCoI||Oration, 5. fargens Tdrandrine:
104
Discolour
Discriminable
flack; skada. -Our, V. a. taga ur
fargen, gora blek.
Discomfit, S. nederlag. -, V. a. drifva
pa flykten, besegra, ofvervinna. -Ure,
8. nederlag, fdrlust af ett faltslag.
Discomfort, s. bedrofvelse, sorg, oro;
bekymmer ; otreflighet. , V. a. be-
drofva ; fortreta ; betaga modet. -able,
a. bedrofvad ; olreflig.
Discommend, V. a. lasta, tadla, ogilla,
fordoma. -able, a. lastbar ; viird att
ogillas. -ableness, . tadelvardighet.
-atiOU, s. tadel, forebraelse; skam.
er, *. tadlare, klandrare.
Discommode, V. a. oroa, inkommo-
dera, besvara, falla olaglig. -dlOUS,
a. olaglig, obeqvam, besvarlig. -dity,
8. besvarlighet, obeqvamlighet, olaglig.
het; skada.
DisCOmpO||se, V. a. bringa i oordning ;
forvirra , oroa , forarga. sedness,
Sure, S. oordning ; oro, forvirring.
Disconcert, V. a. fdrvilla, fdrbrylla;
gora till intet, kullkasta.
DisCOnformity, . olikhet, oofverens-
stiimmelse ; osamja.
DlSCOngruity, s. stridighet, oenighet,
misshallighet. [skiljsmessa.
Disconnect, v. a. Stskiija. -ion, *.
DisCOUSent, V. n. icke stamina i5fverens.
Disconsolate, a. trSstlos, bedrofvad,
utan hopp. -teness, -tion, s.
trostloshet, fortviflan, nedslagenhet.
Discontent, s. missnoje; bedrofvelse,
sorg, fortret. , a. inissnojd. , v. a.
gora missnojd ; fortreta. ed, a. miss-
nojd, ledsen. -Cdly , ad. ogerna.
-edness, -ment, s. otuifredsst&l-
lelse, missno'je, fSrtret ; misshag.
Discontinu||ance, -at ion, s. afbrott,
uppliorantle, hvila. 6, V. a. afbryta,
icke fortfara, upphora. , v. n. fSrlora
sammanhanget. -ity, 8. bristande
sammanhang; sOndring.
DisCOUTenien||ce, . olikhet, oenighet,
otreflighet- -t, a. olik, otjenlig, olaglig.
Discord, *. oenighet. tvedragt, ofor-
enlighet; mis.-forst;md ; raissklang (i
musik). -, v. n. vara oense, icke
stamma 6fverens, afvika. -ance,
-ancy, . oenighet; osamstammighet.
-ant, a. oofverensstammande ; falsk ;
oense ; ilia ljudande ; forstarad. -antly,
ad. pi ett oforenligt ell. stridigt satt.
-ful, a. tratgirig.
DisCOnnsel, v. a. afrSda, afstyrka.
Discount, s. afdrag, afrakning, afslag,
diskont. -, V. a. diskontera ; afrakna,
afdraga.
Discountenance, *. ovanlighet; f5r-
akt. -, V. a. hindra; gora forvirrad,
gora nedslagen, afskracka ; ogilla.
Discourage, V. a. gora modfalld,
skrama, afskracka ; forhindra; bedrofva.
-, *. modloshet. -ment. 8. klen-
modighet , forsagdhet ; afskrackande,
afradande, hinder, motstSnd.
DisCOIirllSC, S. tal, samtal ; afhandling.
-, V. n. tala, sarntala, hSlla tal; af-
handla, argumentera. -S6r, 8. talare,
skribent. -sive , a. horande till ett
samtal ; talande.
DisCOUr||teOllS, O. ohoflig; oartig;
ovanlig, grof. -tt'OUSUCSS, s. ohoflig-
het, ovanlighet, groHiet. -tesy, *.
grofhet, oartighet, ohoflighet; missnoje.
DiscOUS, a. bred, trind, vid, platt.
Discover, V. a. upptacka, uppenbara,
g6ra bekant; blifva varse, hitta pS.
-able, a. latt att upptacka. -er,
8. upptackare. y, *. upptickt, yppande,
fynd, upptackande.
Discredit, 8. vanheder, vanrykte, miss-
kredit. -, V. a. vanhedra ; satta i
misskredit, vacka misstroende for.
able, a. vanhedrande; soni minskar
fortroendet eller krediten.
Discreet, O. forstSndig, fdrnuftig, f3r-
sigtig, varsam , eftertanksam ; Srbar,
sedig. -ly, ad. varsamt. -11CS8, *.
klokhet, forsigtighet.
Discrepan|]ce, -cy, a. Stskiinad, olik.
het ; stridighet. -t, a. stridig, oense.
Discre||te, a. sarskild. -, v. a. skilja,
afsdndra. -tion, S. klokhet, fdrstSnd ;
ffirsigtighet ; godtfinnande, behag. ti-
onal, a. oinskrankt. -tioually,
ad. pa ett fornuftigt satt; efter godt-
finnande. -tive, a. afsondrad.
Discrimi||nable, a. som kan frSn-
Discriminate .
skiljas. -liate, v. a. itskilja, utmarka,
urskilja ; utvalja. -nately, ad. tyd-
ligt, belt och hSllet, noga. -liatenCSS,
a. utuiarkt Stskilnad. -nation, 5.
skilnad, tecken till Stskilnad. -na-
tive, a. Stskiljande, utmarkande, ka-
rakteristisk. -lions, a. farlig.
Disculpate, V. a. urskulda, frisaga.
Discaillb||ency, S. liggande (till bords);
hvilande. -6r, V. a. befria, latta.
Di8CUr||rent, a. obruklig, og&ngse.
-Sive, a. lopande hit och dit; irrande,
ostadig; ofvertygande, utfdrlig. si-
veness, s. utfbriighet. -sory, a.
fornuftig, logisk.
DISCUS, S. diskus, kastskifva.
DISCUSS, V. a. granska, udersoka , af-
handla, nagelfara , skara (en bold);
sonderbryta. ion, s. undersokning ;
granskning , forskning , ofverlaggning ;
fordelning (af en svullnad).
Discutient, a. upplosande, fordelande.
Disdain, 8. forakt, smadelse; stolthet,
hogmod, 6fvermod. -, v. a. forakta,
forsmS; afaky. -fill, a. foraktande,
hogmodig, spotsk. -fulness, 8. forakt.
Disease, s. sjukdom, sjuklighet, opass-
lighet. -, V. O. besv&ra; g5ra sjuk.
-d, O. sjuk, opasslig. -dllOSS, a.
sjuklighet, bracklighet. -ful, a. smitt-
sain; oroande. -llicnt, 8. obeqvam-
lighet.
Disedged, a. utan figg, sis.
Disoill bark, V. a. fora i land, urlasta.
-, V. n. landa, g3 i land, -barrass,
V. a. bringa ur forlagenhet. -bar-
rassment, *. befrielse, Sterlosande.
-bodied, a. utan kropp, skiljd vid
kroppen, flyttad ur kroppen. -body,
V. a. befria frSn krigstjenstcn. -bo-
gne, V. n. utgjuta sig (om en flod);
utflyta ; utsegla ur ett trSngt farvatten.
-bowel, V. a. taga ut tarniarne.
-broil, V. a. utreda, utveckla ; hjelpa
ur forvirring; bringa i ordning.
Disenable, V. a. fortaga niakt, g6ra
oduglig, satta ur stSnd. -cliant, V. a.
befria ifrSn en fSrtrollning. -COUtagO,
V. a.afkriicka; gora modfalld. -CUU1-
ber, V. a. befria, latta; sflasta.
Disgust
105
-CUmbrance, . befrielse, lattnad.
-gage, V. a. afsondra; gora ledig;
befria ifrSn hinder; frisaga frSn nSgon
forbindelse. -gaged, O. ledig, fri for.
-gagedness, s. frihet, obundenhet,
ledighet. -gagement, . befrielse fr3n
en forbindelse ; ledighet. -noble, V. a.
frSntaga en adelskapet. -roll, V. a.
utstryka. -tangle, V. a. upplosa,
utveckla, gora 16s, befria. -terre,
V. a. grafva upp ur jorden. -thral,
V. a. befria, satta i frihet. -throne,
V. a. stota frSn tronen , afsatta.
-trance, V. a. uppvacka fr3n en
dvala.
DisespOOSe, V. a. Stertaga sitt lofte
om aktenskap.
Disest||eeni , v. a. vanvorda, forakta.
-imation, . vanvordnad, forakt.
Disfancy, v. a. ej tycka om.
Distarour, a. ogunst, onSd; ohoflighet;
fulhet. -, V. a. missgynna.
DisflgniJration , s. vanstallning, f5r-
stallande. -re, V. a. vanskapa, van-
Btalla, stympa, gora lytt. -renient,
S. vanskaplighet.
Disforest, V. a. uthugga en skog.
Disfranchise, V. a. borttaga privile-
gier. -ment , a. berofvande af val-
rattighet etc.
Disfurnish. V. a. borttaga inSbler;
berofva, afklada, blotta.
Disgarnish, V. a. blotta en fastning
pS kanoner.
Disglorify, V. a. berofva ara; vanlra.
Disgorge, v. a. spy ut, kasta upp.
Disgra||ce, . ogunst, onSd; vanheder,
skani. , V. a. vanhedra ; betyga sin
onad; fSrvisa. -COful, a. skymflig,
vanhederlig, skamlig. -ceness , 8.
skymf, skam. -ciOOS, a. ogunstig,
onSdig, oblid.
Disgregate, v. a. skingra.
Disgulyse, 8. fdrkladning; fdrstallning.
-, V. a. forklada, forstaila, bemantla,
dolja. -semeilt, *. forkladning,
maskering. -sing, s. maskerad, fdr-
kladning; forstallning.
Disgust, S. afsmak, leda, vamjelse,
afsky ; missnoje. -, V. a. fororsaka afsky,
106 Disgustful
vacka vamjelse; vacka missnoje. -fill,
a. osmaklig , motbjudande , iicklig.
-fulness, s. vamjelighet, osmaklighet.
-ing, a. acklig.
Dish, *. fat, kopp; ratt, anrattning.
to - (up), v. a. lagga upp matcn;
slS pS en fat ell. i en kopp ; anratta.
-wash, s. diskvatten, skulor. -Tfa-
ter, *. diskvatten.
Dishabit, V. a. drifva bort ifrSn ettstalle.
Disharmonious, a. icke 5fverens-
stammande. -ny, s. missljud; miss-
hallighet, oenighet.
Dishearten, V. a. afskracka; gora
modfalld, nedtrycka.
Disherison, S. forklarande for arflos.
-it, Disheir, v. a. gora arflos.
Dishevel, V. a. slS ut hSret oordent-
ligt kring axlarne. -led, a. med
utslaget hSr.
Dishonest, a. oarlig; oanstandig;
okysk; skymflig, vanhederlig. -ness,
-y, 8. skalmstycke, bedrageri ; trolos-
het; otukt, okyskhet, liderlighet.
Dishonour, S. vanheder, blygd, skam-
flack; forebrSelse. -, V. a. vanhedra,
skanda ; kranka (en mo), to - a lill,
vagra att acceptera en vexel. -able,
a. vanhedrande, skamlig , gemen.
-ableness, s. oarlighet, vanheder.
-ably, ad. p3 ett gement salt, -er,
5. Urcskaiidare.
Dishumour, *. elakt lynne, tvarhet.
Disimprove, v. a. forsamra. -ment,
s. forfall, forvarring.
Disincarcerate, v. a. befria r fan-
gelse.
Dislncli||nation,. oben.'igcnhet, ovilja.
-ne, V. a. gora obenagen; vacka
misshag.
Disincorporate, V. a. Jifsondra, 8 kilja.
Disillgcnuljity, $, oredlighct, forstall-
ning, falakhet. -OU8, a. trolos, falck ;
forstalld; fiirslagen. -OUSnCSS, *.
oredlighet.
Disinhabited, a. obebodd.
l)isinllO|lrison, s. arflosgorelse. -rit,
V. a. gora arfliis.
Disinter, v. a. uppgrafva, upptaga
ur en graf.
Dismember
Disinterest, *. oegennytta, opartiskhet.
-Od, a. oegennyttig, opartisk. -ed-
ness, *. oegennytta, opartiskhet.
Disinure, v. a. afvanja.
DisiiiTi||tation, s. Sterbud. -te, v. a.
ge Sterbud, kontramandcra.
DisjectlOn, 8. nedalagenhet.
Disjoin, V. a. Stskilja, sondra, upplosa,
taga sonder. [stycka.
Disjoint, V. a. vrida, draga ur led;
Disjudication, s. dom, ut?iag.
Disjunct, a. afsondrad, frSnskiljd. -ion,
S. lostagning, afsondring. ive, a.
Stskiljande, sondrande.
Disk, s. diskus; skifva.
Diskindness, S. kallsinnighet, ovanliK-
het; otjenst, oforriitt, skada.
Dislike, S. misshag, afsmak, missnoje.
, V. a. ogilla , hafva afsmak for;
tadla; icke tycka om. -ful, .
obenSgen, vidrig. -n, V. a. gora olik.
-ness, S. olikhet. -r, S. tadlare,
klandrare.
Disllmb, V. a. slita lem ifrSn lem.
Dislillin, V. a. utplSna, utstryka.
DislOCn||tC, V. a. fdrrycka; bryta ur
led. -tion, K. forryckning ; vridning
ur led.
Dislodge, V. a. drifva, bara, forliigga
pS ett annat stalle, fijrjaga. to - a
camp, rycka upp ett lager, to - a
stag, drifva upp en hjort.
Disloyal, a. trolos, forradisk; obe-
stand ig. -ty, 8. troloshet, forrader!,
obestSndighet.
Dismal, a. bedrSflig, mork, grnnig,
fSrskracklig , faslig. -ness, 8. for-
skrackelse; bedrofvelse; elande.
Dismantle, V. a. aftaga manteln; af-
kliida ; nedrifva, rasera, rifva ner fast-
ningsverken. [blotta.
Dismask, V. a. taga masken ifMn,
Dismasted, a. utan master.
Dismay, .?. raddhSga, skramsel; ned-
slagenhet. -, V. a. forskrncka, af-
skracka. -ednCSS, 8. nedslagenhet,
fruktan.
Disme, ?. tiondedel, tionde,
Dismember, V. a. 8tycka, frSnslita,
afskaru en lem.
Dismiss
Dismiss, V. a. afskeda, frigifva. skicka
bort ; forvisa, lemna. -al, 8. afsked,
bortskickning. -ion, . afsked, bort-
skiokning; entledigande.
Dismount, V. a. kasta af (en hasten);
fornagla (en kanon). -, V. n. stiga
af hasten; sitta af.
Disnat ur|;alize, v. a. berdfva burskap ;
anse sasom utlandning. -6d , a.
onaturlig, grym, kiinslolos.
Disobjjedience, s. olydnad, ohdrsam-
liet. -edil'llt, a. ohorsam, olydig.
-edientneSS , s. motspanstighet;
olydnad. -CJ , V. n. neka lyda, vara
ohorsatn; ofvertrada lagen.
Disobli gallon, s. ohdflighet; miss-
noje, fortret; otjenst. -gatory, a.
befriande frSn obligation. -ge, v. a.
forolarnpa; neka gora nSgon tjenst.
-iringness, s. ohofligt uppforande.
Disorl), v. a. bringa ur omloppskretsen.
Disorder,*, oordning; forvirring ; oro ;
oskick ; opasslighet, sjukdom ; oordent-
lighet; sinnesoro. -, V. a, stalla i
oordning, forvirra, 3t5ra, oroa ; fortreta.
-ed, a. oordentlig; liderlig; sjuk.
-edness, S. forvirring. -ly, a. f6r-
rirrad, oordentlig; upprorisk ; liderlig.
Disordinate, a. oordrntiig.
Disorganize, v. a. forstora, uppldsa.
Di.SOWIl, V. a. neka, icke erkanna;
Porkasta.
Disi>an||d, V. a. utbreda; utspanna.
-sion, s. utspanning.
Dispara||ge, V. a. forakta, lasU, be-
handla med forakt ; tal.i foraktligt om.
-gement, . fornedring, forakt,
skymf; giftcrniSl med en af lagre
stSnd. -gingly, ad. foraktligon.
Dispar||at68 , s. pi. ting som aldrig
kunna jemflSras. -ity , . olikhet;
nii*sproportion ; ojemnhet.
Dispark, V. a. ncdrifva atangslet kring
en park.
Dispart, V. a. dela, afsondra, klyfva
skilja. -, *. T. sigte, vi?ir; kaliber
Dlspassion, 8. kansloloshet , sainveta
lugn. ato, ed , a. allvarsam
kail, lugn; fri frSn passioner.
Dispatch, V. a. hasta, ekynda, forratta
Di-plosion 107
fort; affarda, doda. -, V. n. skynda
sig. -, *. affiirdande; snallhet,
snabbhet, hastig verkstallighet ; depesch ;
kurir. fill , a. snabb , skyndsam,
ofortruten.
Dispel, V. a. fordrifva, bortdrifva,
forjaga, skin^'ra.
Dispence, *. kostnad, sloseri.
Dispensijable, a. som kan tilliStas ell.
undantagas. -UVJ', a. bus- och res-
apotek; laboratoriura. -ation , 5.
utdelning ; frikallelse, dispensation,
undantag; tillredning af medikamenter.
-ator,. utdelare, forvaltare. -atory,
. farmakope. -6, s. tillStelse; un-
dantag. -, V. a. utdela; tillSta, fri-
kalla; ursakta; undantaga, befria.
er, 8. utdelare.
Dispeople, V. a. forSda, utblotta pS folk.
DispergO, V. a. utbreda; bestiinka.
Disperse, V. a. forstro; forskingra;
sprida; fordela. -, V. n. skingras,
forstrSs. -SCdl.V, ad. forvirradt, hit
och dit. -sednCSS, s. sonderdelning,
forskingring; forstroclse. -SlOn , S.
forstroelse, kringspridning, forskingring.
Dispirit, V. a. gora niodfalld; for-
trycka; af^kracka, ncdslS. -edlH'SS,
*. nedslagcnhet, modloshet.
DispitOOHS, a. obartnhertig; knorrisk.
Displace, V. a. flytta fr.'in sitt rum,
rubba, deplacera; afsiitta. -ncy, *.
ohoflighet; misshag, mis^nuje.
Displant, V. a. plantera ut, upprycka,
fordrifva. ation, . omplantcring,
flyttning ; utdrifvande.
Display, *. forklaring; exposition,
fraiiHtallning; SskSdande; utreckling.
-, t7. a. utbreda, utveckla, uttyda,
visa, furklara, iSta se.
!!KpIc;i ;sance, s. misshac. -snnl,
a. oangcnam, obehaglip, forolampandr,
fortretlig. -86, V. a. fortorna, uppreta ;
misshaga, stota. -sillgllCSN, ft. nii<s-
hagligt uppforande ; obehaglishot. su-
re, . misshag, missnoje; fortretligliet ;
sorg; onld; vrede. -, V. a. misshaga,
fortSrna, forolampa.
Displolido. r. a. spranga sflnder.
S. knall, brak.
108
Dispoil
Dispoil, V. a. berSfva, plundra.
Disport, s. spel, lek, lustbarhet, tids-
fordrif. -, V. a. roa, forlusta, f5r-
drifva (tideu). -, V. n. skarata, jollra.
Disposable, a. disponibel, som kan
disponeras. -Bl, 8. anordning, in-
rfittning ; bestyr ; regering, forvaltning,
disposition. -6, *. bojelse. -, V. a.
disponera, forvalta ; stall a i viss ord-
ning ; fSrordna om ; formS , beveka ;
bereda, tillreda; betjena sig af; an-
vanda ; gifva bort. to - of in ma-
riage, gifta bort. to of, forordna
om. to of one, gSra sig af med
nSgon. to - of a house, hyra ett
bus. -ed, a. forordnad; fardig,
disponerad, hSgad, sinnad; benagen.
- Of, said, foryttrad. -er, s. for-
valtare. -ition, 8. inrattning, be-
skaffenhet ; bdjelse f6r nSgot, disposition,
sinnelag; tillstSnd. -Hive, a. dispo-
nerande , RJrberedande ; anvandande.
-Ure, *. Wjelse; sinnelag.
Dispossess, V. a. drifva ifrSn sin be-
sittning, afsatta. -ion, 8. fSrdrifning,
afsattning.
Disprai||S6, 8. tadel, klander, vanSra,
forevitelse. -, V. a. tadla, ftrakta,
lasts, klandra. -Bible, a. tadelvard,
lastelig.
Dispread, v. a. forstrS, kringsprida,
skingra.
Disprize, V. a. undervardera, nedsatta.
Disproflt, s. forlust, skada. -able,
a. onyttig, menlig, skadlig.
Disproof, S. vederlaggning; ogillande.
Disproportion, . olikhet, oSfverens-
stiimmelse, ojemnhet. , V. a. bringa
ifrSn sitt ratta fdrhSllande; pora olik,
r5ra tillsammans. -able, -al, -ate,
ed , a. ojemn, olik ; icke passande.
DisprO||vable, a. som kan ogillas eller
vederlaggaa. -T6, V. n. vederlagga;
ogilla, motsaga, Sfvertyga om fel.
IMspunishable, a. ostraffiig.
Dispurvey, V. a. berofva, blotta.
Disputa blc, a. stridig, tvistig. -city,
S. trat^amhet, tratgirighet. -nt , S.
tvistare; vederlaggare. -, a. stridjfnde.
-tiOll, . disputation, ordvexling; lard
Dissect
tvist. -tiOUS, -tlVC, a. trStosam,
gralaktig.
Dispute, 8. ordvexling, tvist, disput.
-, V. a. bestrida, tafla. -, V. n.
disputera, ordvexla, trata. -less, a.
ostridig; otvifvelaktig, oemotsaglig. -r,
8. en som disputerar.
Disqualification, s. oduglighet, otjen-
lighet, oskicklighet. -fy, V. a. g6r&
oduglig ell. oformogen, satta ur stand;
betaga en r&ttighet.
Disquantity, v. a. forminska.
Disquiet, a. orolig, bekymrad. -, 8.
oro, sorg, bekymmer. -, V. a. oroa,
fortreta, besvara, plSga. -ly, ad.
oroligt. -ness, -Ude, *. oro.
Disquisition, s. undersokning , forsk-
ning, afhandling.
Disrank, V. a. bringa ur ordning, for-
virra ; nedsatta i rang.
Disregard, S. Rrakt, forsummelse, van-
vSrdnad , vanhedrande. , V. a. f5r-
smS , forakta , icke bry sig om , anse
for ringa. -ful, a. efterlSten; f5r-
aktande, vSrdslfis, fo'rsumlig.
Disrelish, *. elak smak, vamjelse;
misshag, vedervilja. -, V. a. g6ra
ficklig; icke tycka om, ogilla.
Disrcpu table, a. arerSrig, vanheder-
lig; skandlig. -tat ion, s. skam,
vanara , vanrykte. tc , 8. nedrig
karakter; slatt anseende. , V. a.
vanrykta, bringa in elakt rykte.
Disrespect, S. ohCflighet, bristande akt-
ning. , V. a. forakta, vanvorda,
vara ohdflig emot. fill, a. ohoflig,
plump, grof. [blotta.
Disrobe, V. a. aftaga rocken ; afklada,
DisrOOt, V. a. utrota, upprycka med
r3ttema.
Disrupt, a. s3ndrig, sprucken. -ion,
8. sondring; skilnad; spricka. -Ure,
V. a. bryta, brSka, bracka.
Dissatis||facti011 , . missnSje, miss-
hag; otillfredsstallelse. -factorinCSS,
s. otillfredsstallelse. -factory, a.
obehaglig, otillfredsstallande. -fled,
a. oroad; missnSjd. -fy, V. a. g5ra
missnojd, fortreta, icke tillfredsstalla.
Dissect, V. a. anatomisera, sSnderdela;
Dissection
uppskara ett lik. -ion , s. sfinder-
skaring, anatomisering.
Dissei/lJe, v. a. drifva frSn sin egen-
dom ; bcrofva. 66 , S. en sorn fir
fordrifven frSn sin egendora. in,
t. T. berofvande af n5gons ratt -Or,
. en som fordrifver en annan frSn
sin egendom.
Dissembl|je, v. a. dolja, bemantla.
-, V. 71. forstalla sig ; skry mta ; byckla.
-Cr, . skrymtare, hycklare. -ing,
a. iStsad, fdrstalld. -ingly, ad.
skrymtaktigt.
Disseminate, V. a. utsS, kringsprida,
stro omkring. -tlOll, S. sSning ; ut-
bredning, kringspridning. -tor, s.
sSningsman ; kringspridare.
Dissension, s. oenighet, misshallighet,
tvedragt, missforst^nd. -OU8, a. triit-
girig, grSlig, stridig.
Dissent, s. oSfverenssUmraelse , oenig-
het, stridighet; olika tankesatt. -, V.
n. vara af olika inening ; icke korama
Sfverens. -anCOUS, a. misshallig;
oense, stridig. -aueOUSnCSS, S. vi-
drighet, stridigt tankesatt. -6t, 8.
en som fir af olika mening, som icke
ar af den herrskande religionen. -ient,
a. afvikande, stridig.
Dissertation, S. afhandling, tal.
Disseri|ve, v. a. skada, fdrfordela.
-Vice, s. otjenst, nackdel, skada.
-vicCllble, a. oratt, skadlig.
Dissettle, V. a. rubba, forvirra.
Dissever, V. a. ftrdela, Stskilja, klyfva.
Dissidence, . oenighet, tvedragt.
Dissilienjlce, a. aprickning, sonder-
springning. t, a. spriokande.
Dissimi lar, a. olik, olikarud. -lari-
ty, -litnde, s. olikhet, atskillighet
Dissimulation, s. ftrstallning, hyek-
leri, skrymteri.
Dissipa||bl6, a. som l&tt kan farsking-
rms. te, V. O. forstro; forskingra,
forsloda, fordrifva. ted, a. slosande,
liderlig. -tion, s. ffirslosning; latt-
sinnighet, liderlighet.
DisSOCia||bl6, -1, a. os&llskaplig, oum-
gangsam. -te, V. a. skilja, afsSndra.
DiSBOla||bility, 8. upploslighet ; smalt-
Distention
109
barhet. -ble, a. upploslig. -te, a.
liderlig, ISsaktig, utsvafvande. -te-
ness, S. liderlighet, frackhet, losaktig-
het. -tion, s. upplosning; sondring,
fdrskingring; skiljsmessa ; dod ; forderf;
afskedande.
Dissolljvable, a. uppiesiig. -ve, v.
a. upplosa, skingra, Stskilja, forstora ;
frigora ; utveckla ; afskeda ; smalta.
-vent, a. upplosande, smaltande. -,
a. upp!5sningsmedel. -vible, a. l&tt-
smalt, latt upplost.
Dissonance, -CJ , s. dissonans, miss-
Ijud; misshallighet. -t, a. misslju-
dande , stridig ; icke ofverensstum-
mande.
Dissuajjde, V. a. afrSda, afstyrka.
-Sion, S. afradande, afstyrkande.
-Sive, a. afrSdande. -, a. afrSdand*
skal, bevekelsegrund emot.
DisSUllder, V. a. afsdndra, Stskilja.
Dissyllable, s. tvSstafvigt ord.
Distaff, s. slanda, rockhufvud. -thistle,
S. spindelort.
Distain, s. flack; ackel. -, V. a. be-
flacka, besudla, besmitta.
Distailj|Ce, 8. afstSnd, ryrod, aflagsen-
het, ball. -, V. a. afliigsna ; lemna
efter sig, lemna or sigte, satta pS ett visst
afstSnd. t, a. afl&gsen, fjerran be-
lagen ; otydlig ; varsam.
Distast||e, a. afsmak, ackel; afsky,
misshag , missnoje. , V. a. gifvn
elak smak ; afsky ; forarga , fortreta,
fOrolampa. -eful, a. acklig, osmak-
lig; stOtande, fortretlig. -Ci'ullH'SS,
. aokel, vamjelse. -he, a. acklig,
vidrig, osmaklig, motbjudande.
Distemper, s. krankhet, sjukdom, plS-
ga; elakt lynne; vattenfarg. -, V. a.
plSga, oroa, fSrarga. ate, a. ornStt-
lig, ofvcrdrifven. -ature, s. omatt-
lighet ; sinnesoro. ed , a. krank,
ajuk; fSrsWrt. -ing, a. rusgifvande.
-, *. vattenfargraSlning.
Disten||d, V. a. utstracka, utvidga, ut-
spanna. -Slblo, a. atridgelig, ut-
t&njelig. -Sion, *. uttanjning. -t,
t. utetrickning. -tion, S. utstriick-
ning, utvidgning; vidd.
110 Disterminate
Disterminajlte, v. a. Stskiija, sSndra.
-tion, s. afsondring.
Disthronize, V. a. afsatta, stota frSn
Distich, s. distikon. [tronen.
Distil, V. a. drypa ; distillera. -, V. n.
droppa, rinna sakta. lable, a. som
kan distilleras. -lation, s. distille-
ring. -latory, a. horande till di-
stillering. -ler, s. distillator. -lery,
S. distillerkonst ; branvinsbranneri.
Distinct, a. Stskild, tydlig, klar, be-
griplig; utmarkt. -ion, s. Stskil-
nad, skilnadstecken , skiljemarke ; di-
stinktion , foretrade ; urskillningskraft.
-ive, a. Stskiljande, utmarkande;
skarpsinnig, som kan Stskiija. -ively,
ad. tydligt, klart. -BOSS, *. tydlig-
het, urskillning.
Distinguish, V. a. Stskilja, utmarka,
beteckna; urskilja ; g6ra kand. -able,
a. som kan Stskiljas; aktningsvard.
-ableiiess, s. Stskilnad; aktnings-
vardhet. -ment, *. Stskilnad.
DistOr||sion, . vridning. -t, V. a.
vrida, vranga, vanstalla. -tion , S.
vridning pE sned, ryckning, vriingning.
Distract, W. O. frlnskilja; stora; for-
virra, Sstadkointna oreda , gora galen.
ed, a. tankspridd ; rubbad , galen,
fiirryckt, vansinnig ; sondrad. fidly,
ad. galet, fdrryckt, fo'rvirradt. -ed-
11CSS, s. vansinnighet, fSrvirring. -er,
9. foretdrare ; atorande ; forhinder. lOIl,
*. sSndring; Unkspriddhet , forvirring,
oreda; vansinnighet. -ire, a. for-
virrande.
Distrain, v. a. borttaga, utpanU, ar-
restera; belfigga nied qvarstad. er,
8. utpantare, exekutor. t, S. pant-
ning, utraatning, bel&ggning nied qvar-
stad.
Distraught, a. galen, ftrryckt.
Distress, 8. qvarstad, seqvestcr; nod,
elande, bekymraer. -, V. a. (orfiSlja
lagligen ; belUgga nied qvarstad ; be-
drofva, gdra olycklig, bringa i n5d.
-ed, a. bedidfvad, olycklig, elandig.
Distribn||te, V. a. utdela, fordela.
-tednOSS, a. Sngeat, nod, bryderi.
-tiOll, *. utdelning; almosa. -tire,
Diverge
a. utdelande. -tiveness, s. gifiuild-
het, valg8renhet. -tor, 8. utdelare.
District, *. distrikt, domsaga; trakt,
krets, onirSde.
Distrust, 8. misstroende, misstanke.
, V. a. misstro, misstSnka, icke tro.
-fnl, a. misstrogen. -fulllCSS, 8.
misstanke ; misstrogenhet.
Disturb, 8. oro, forvirring. -, W. a.
forstora ; fbrvirra ; stora , afbryta.
ance, *. oordning; fSrvirring; upp-
ror. Cr, s. forstorare, fredstorare,
upprorsstiftare.
DisilililjOll. S. oenighet, tvedragt. -te,
V. a. Stskiija; stifta oenighet. -, W. n.
falla sender; blifva oense. -ty, S.
vanskapsbrott, afsSndring; oenighet.
Disn|{sage, -SO, S. afvanjande; obruk-
lighet. -86, V. a. Sfvanja ; bortlagga,
upphora att bruka.
Dis valuation, s. misskredit; nedsat-
tande i varde. -lue, V. a. nedsatta,
satta for ringa varde pi, forakta.
DiSYOUCll, v. a. raotsaga.
DlSWitted, a. vanvettig.
Dilation, 8. riktande.
Ditch, S. dike, graf. -, V. O. dika,
gora diken ell. grafvar. -er, S. graf-
vare, dikare.
Dition, s. omrSde; distrikt; Ian.
Dittander, s. krasse.
Dittany, a. stjelkborre (ort).
Dittied, a. sSngbar; sjungen; salt i
Ditto, ad. dito, lika. [musik.
Ditty, S. sSng, visa. -, V. n. sjunga;
qvittra.
Diuretic, -al, a. urindrifvande.
Diurnal, a. dagbok. -, a. dagiig.
-ly, ad. dagligen.
Dintumity, S. iSngvarighet.
Divan, s. divan.
Divaricate, V. a. afdela, klyfva. -,
V. n. vara delad. -tion, s. afdel-
ning, afsondring, olikhet i meningar.
Dive, V. n. dyka, intranga djupt i. -,
V. a. utforska.
Dlvel, V. a. afsSndra, Mnskilja. -Ucate,
V. a. rycka, logga.
Diver, 8. dykare; dykftJgel, lomvia.
Diverge, V. n. sprida sig, skilja sig fit,
Divergence
afvika. -11CO, S. ufrikande. -lit,
a. sora sprider sig St; gSende ii.ui
hvarandra.
Divers, S. pi. manga, flera , Stskilliga.
-6, a. Stskillig, siirskild, olik, roing-
faldig. -iflcath) 11, a. forandring,
ombyte, omvexling. ifj, V. a. for-
an lira , oinbyta ; variera. ion, s.
afbojning ifrSn nSgot; tidsfordrif, n6je;
diversion (i taktiken). -it)', a. at-
skilnad, olikhet, omvexling; mSngfal-
dighet. -ire, a. roande, lustig. -ly,
ad. pa olika salt.
Divert, V. a. afbo'ja, afvanda, franvan-
da ; forlusta, underhalla, roa ; omvan-
da; forstora. -icle, a. sidovag; oni-
svep, undflykt. ing, a. roande, an-
genam, nujsam, lustig. , s. tidsfor-
drif. -ingness, 8. noje, veder-
qvickelse. ivo, a. nojsam, lustig;
roande, under hSllande. i/.e , V. a.
forlusta , fSrnoja , roa , fiigna. ize-
ment, 8. forlustelse, noje, tidsfordrif.
Divest, V. a. (of) berofva, afklada,
frantaga. -are, 8. aflaggning, af-
kladning.
Dividjjable, a. delbar. -e, V. a. dela,
ski il'ta ; indela ; stycka ; dividera. -Clld,
s. dividend; lott, andel. -or, s. de-
lare; divisor, qvot; delskifva. -ual,
a. delbar; delagande.
Divination, s. spadom, forutsagele.
tOl'y, a. spSdoms-, epSmans-.
Divilie, a. gudomlig, sublitn, himmelsk;
spSende. , 8. teolog, andelig man,
prest. , V. a. spS, saga forut; for-
moda. -ly, ad. gudomligt. -HCSS,
s. gudomlighet, hoghet, harlighet. -r,
8. gpSman. rCSS, 8. spSqvinna, pro-
fetissa. [dykareklocka.
Diving, *. dykning, dykeri. -bell, a.
Divining-rod, s. siagruta.
Divinity, S. gudom, gudomlighet; gud;
teologi.
Divis||ibility. *. delbarhet. -Ible, a.
delbar. -ibleness, a. delbarhet.
-ion, s. delning, indelning, afdel-
ning; tvedragt; division. Or, 8.
delare, divisor.
Divorce, a. iiktenskapsskilna.l. -, V. d.
Dodder
111
gifva skiljebref; skilja at; med vald
frSnskilja. -lUCIlt, S. aktenskaps-
skilnad.
Divuljlgation, s. utspridande. -ge,
V. a. utsprida , kungora , upptiicka.
-siOll, a. bortplockning.
Djzeil, V. a. pryda, smycka.
DiZK, V. a. forvSna, satta i forundran.
-ard, a. dare, narr. -iness, a.
svindel, yrsel, svimning; tankloshet.
y, a. fallen for svimning; yrslande;
obetanksam, tanklos. -, V. a. orsaka
svindel, gora yr.
DO, 8. goromal, forriittning ; ovasende,
buller, stoj. to do his do, gora allt
hvat niojligt ar. , V. a. & 71. giira,
utratta, verkstiilla ; ma. to - away,
borttaga, utplSna. - but come ! kom
baral to - meat, tillaga kott, koka
kott. to - of, aftaga. to - on,
pasatta, pSklada. to - open, oppna.
to - over, ofverdraga, ofverstryka,
betacka. to - Up, lagga tillsamniuns.
how - you -1 huru mar ni?
Do-all, a. en allt i allom.
Dociljble, -le, a. Wraktig ; lydig, boj-
lig. -lit), -bleness, s. liiraktig.
bet; lydnad, villighet.
Dock, a. atubbad svans ; ett kort stycke ;
skafgras; skeppsdocka. , V. a. stubba,
stympa, minska. to a ship, docka,
kolhala ett skepp i dockan. -ft, s.
utdrag; faktura; tullsedel ; skriftlig
befalluing.
Dock-yard, a. skeppsvarf.
Doctor, a. doktor ; lukare, medikus. -,
V. a. bota; laka; kurera. -al , a.
doktors . , a. doktorsmantel. ate,
-Ship, a. doktorsgrad ; doktorat. -CSS,
a. doktorinna.
Doctri||nal, a. larorik, undervisande,
larande. -D6, a. lardom, lira; gnmd-
gats, maxim.
Document, a. foreskrift, undervisning,
anvisning; dokuraent. a), a. under-
visande , larande. ary, a. p2 ur-
kunder grundad , autentisk , full visa.
i/.e, V. a. unJcrratta, undervita.
Dodded, a. kullig.
Dodder, 8. humlobinda (ograa).
112
Doddle
Doddle, v. n. tulta, g3 ostadigt.
Dodecagon, s. toifkant.
Dodge, V. n. bruka list ell. undflykter ;
lopa hit och dit; vara ounbytlig. r,
*. bedragare. rj', *. ranker ; van-
DOC, S. raget; dofhind. [kelmodighet.
Doer, S. gorare, forrattare.
Doff, V. a. aftaga, afklada , blotta ;
lagga af.
Dog, 5. hand; hanen af Stekilliga djur.
-, v. a. spSra upp, utspana. -berry,
*. kornelbar. -bolt, s. grope; af-
skrap, strunt. briar , 8. nypon.
-Cheap, a. for ett lumpet pris.
-Collar, 8. hundhalsband , koppel.
days, 8. pi. hunddagarne, rotmSna-
den. draw , 8. ertappande af en
tjufakytt. -fish, 8. haj; sjal , sjo-
kalf. -fly, s. ledsnut. -fox, *.
rafhane. -gisll, a. hundvulen, fa-
aktig. -hearted , a. grym , elak.
-hole, 8. hundkoja, fanghal, tjufhSl.
-kennel, s. hundkoja. -ly, ad.
hundsk , gemen, nedrig. rOS6, S.
nypon, nypetorn. 8-Car, S. hundora,
darrgras; reck pS bladen i en bok.
-8-gtass, s. hundexing. -S-sleep,
a. forstalld ell. latsad soran. -S-meat,
8. afskrade (af kott). -S-Star, s. Sirius,
hundstjarnan. -teeth, S.pl. ogontfin-
der, hundtander. -tick, S. hundlus.
-tired, -weary, a. sardeles trott, ut-
mattad. -trick, s. skalmstycke, fult
strek. -trot, 8. hundtraf; latt traf.
-vane, s. Qltefcuke; hattsnodd;
T. fSrklickare, spanjor. -watch, *.
T. hundvakt (fran midnatt till kl. 4
om morgonen). weed, 8. purjolok.
-WOOd, 8. kernel kersbarstrad.
Dogged, a. surmulen, tviir, ledsen,
hundvulen; envis. 1}', Cld. fortret-
ligen , fortrytsamt ; envist , tredskt
-ness, 8. vresighet, butterhet, tvar-
het; envishet
Dogger, s. doggerbSt (enmastadt fartyg).
Doggerel, a. dalig, usel. -, *. knit-
telvers, rimklaperi.
Dogma, s. dogm, antagen larosats.
-tkal, a. dogmatisk; myndig och
befallande. -tlcaluess, s. myndighet ;
Dominate
befallande ell. afgorande sStt att tala.
tlst, S. en sora stoder sin mening
p& dogmer ; en som djerft och pSfluget
domer ofver allting. -tize, v. n.
stoda sig pS antagna larosatser ; tala
ur en myndig ton.
Doily, *. ett slags ylletyg; smS bordduk.
Doing, 8. gerning, handling; handelse;
uppforande ; ovasende, buller. jolly -,
lustbarhet. -, a. gorande. 'tis a ~,
det ar under arbete.
Doit, Doitkin, .9. rundstycke, halfore
(hollandskt kopparmynt).
Dole, s. beky miner; veklagan; utdel-
ning; andel, lott; almosa; ett kok
stryk; Sker-ren; betesinark. -, V. a.
gifva, utdela (almosor). -bote, 8. er-
sattning for sveda och vark. -ful, a.
sorgfull , bedroflig, bekymmerfull ; jem-
merlig, klagande. -fulness, -SOme-
11688, s. bedrofvelse; klagan. -Stone,
S. ramarke. (husartroja.
Dolillian, s. ett slags kort turkisk kappa,
Doll, s. docka. swivel dolls marjo-
netter. [mynt).
Dollar, S. dollar, daler (amerikanskt
Dolorjjific, a. smiirtande. -OUS, a.
siniii-tsara, plagsara, sorglig.
Dolour, s. smarta; gramelse, bekyra-
mer, sorg.
Dolphin, 5. hafsvin, delfin.
Dolt, s. tolp, dnmhufvud, luns. -ish,
a. duni, plump, -ishness, 5. durn-
het, t51paktighet, grofhet.
Domable, a. tamjelig, tmbar.
Domain, S. valde ; gods, egendom ; do-
man, dominialgods.
Dome, 8. Join; ansenlig byggnad ; ku-
pigt tak ell. torn.
Domestic, a. huslig; prlvat, enskild;
inhetnsk; hemtamd. -, . husfolk;
tjensthejon, hnsdrang, huspiga. -ate,
V. a. gora huslig, gora fortrolig, fa-
iniliarisera.
Domicil, *. hemvist, boning, -ed, a ;
boende, bosatt. -iate, V. a. gora
inhemsk, tama; domicilera (en vexel).
Domify, v. a. tama.
Dunlin ant, a. herrskande, radande.
-ate, V. a. & n. regera, styra ; herrska.
Domination
-at ion, 8. herradome, vftlde; ty-
ranni ; ofverherrskap (en engla grad).
-ative, a. regerande, rSdande; myn-
dig, befallande. -ator, *. ofverherre ;
T. vigtigaste stjarnan (vid en fodelse-
stand). -eer, v. n. berrska soro
despot ; spela rnli - tare , gora sig till ;
befalla Sfver. -ical, 8 sondag. -,
a. sondags ... the - letter, son-
dagsbokstafren. icail , s. domini-
kanernmnk. -ion, s. herrskap; land,
like; ofverherrskap (engla-orden).
Domino, . domino. -68, 8. pi. do-
rainospel.
Don, 5. herre (titel af en gpansk adels-
man). -, V. a. beklada, taga p3 sig.
Dona||ry, *. skank till heligt bruk.
-tion, s. gSfva, foraring; gSfvebref.
Done, p. & a. fardig; kokad. -, i.
topp, mS ske !
Donee, s. person sona fStt en donation.
Donjon, *. torn, fangelse.
Donkey, S. 5sna; dum menniska.
Don't, fork, af do not.
Donzel, s. page.
Doodle, s. fjesk, latting, gatstrykare.
Doom, *. dom, utslag; yttersta domen ;
Ode; forderf. -, V. a. d6ma, falla
till straff; befalla, beordra. -book,
. engelska jordboken. -fill, O. olyck-
lig. -man, s. domare, skiljesman;
skriftfader. -'8-day, 8. rattegSngs-
dag; yttersta dag.
Door, a. dSrr, port, doors, pi. bus.
next -, tatt bredvid. -bar, s. port-
stangel, portrigel , bora. -Case, *.
d5rrkarm. -Cheek, -post, *. d6rr-
poat, dSrrtra. -guard, 8. fingerplat
pS dSrrar. -hook, 8. dorrhake.
-ing, a. dOrrkarm. -keeper, *.
portvaktare. -knocker, 8. portham-
mare, portklapp. -pull, s. klock-
strang vid portar. -sill, 8. troskel.
-Stead, s. ingang i dbrren.
Dorado, s. guldflsk.
Doree, 8. silfveroga (flsk).
Dorian, Doric, . dorisk.
Dorm||ancy, . ro, stiiihet, s6mn. -ant,
a. sofvande; hemlig; lutande, sned.
-ant, -ar, s. tvarbjelke; vindsfBnster.
EnglisJi-Swedish Diet,
Doublenatured 113
a. sdmngifvande. -, 8. somn-
gifvande medel. -itory, S. sofrum ;
* begrafningsplats, kyrkogard.
Dormouse, *. hasselmus, skogsmus.
Dorn, *. rocka (fisk). -hound, *.
ett slags haj. [af en.
Dorr, V. a. gora forbluffad, gora narr
Dorr, 8. vattnbi, dronare, humla.
Dorrer, 8. somnaktig menniska.
Dorsel, Dorser, *. dragkorg, bSrhake,
kar.
Dortnre, s. sSngkammare (i kloster).
Dose, 8. dosis. -, V. a. riktigt for-
dela; gifva in medikamenter.
Dossil, 8. kompress vid Sderlatning.
Dot, *. punkt, tecken. -, V. a. punk-
tera, teckna med punkter.
Dota||ge, *. vanvett; tokprat; haftig
passion ; barndom p3 nytt, Slderdoms-
joller. 1, a. som utgor en hemgift.
rd, 8. gubbe som ar barn pS nytt;
karleksnarr. -rdly, ad. vanvettigt,
tokt -tion, *. hemgift.
Dote, V. n. galnas; genom Slderdom
blifva likasom barn p3 nytt. to -
upon, blifva hflfUgt kfir I.
Dotingly, ad. narraktigt intagen af.
Dottard, S. martrad, dvergtrad.
Dotted, a. punkterad; prickig, flSokig.
Dotterel, 8. vipa; v3p, dumhufvud.
Douaneer, *. tuiibetjent.
Double, a. dubbel, tvSfaldig; tvetydig,
bedrSglig. -, s. dubbelt; afskrift;
konstgrepp, undflykt; dubbelt 61; 2'.
dublering. -, V. a. fordubbla ; vika
i tu. -, V. n. segla li-rbi ; iordubbla.s ;
g5ra snedsprSng (oin harar); hyckla,
sOka undflykter. -bi'illg, a. tveeg-
gd. -ciiiu, s. isterhtka. -dealer,
8. bedragare , intrygmakare , tvetalig
menniska. -dealing, o. list, bedrSgeri,
tvetalighet. -die, V. a. fSrga tvS gSn-
ger. -edged, a. tweeggad. -eyed,
a. af bedraglig utseeude. -handed,
a. tvehandt; tvetydig. -headed, a.
tvehSfdad. -hearted, O. bedriiglig,
falsk. -lock, w. a. iSsa igen i dub-
belt las. -meaning, a. tvetydig.
-minded, a. illi-tig, bedraglig, falsk.
-natured, a. f tvefSldig natur.
114 Doubleness
-11CSS, s. dubbelhet; fordubbling ;
falskhet. -plea, s. tvefflldig inkast
emot ett karomSl. -toilglied, a.
tvetalig.
Doubles, *. pi. ranker, knep. -et,
s. par ; troja , vest ; allor i taming-
spel ; dublett. stone -, fangelse.
ing, s. fbrdubbling. of a hare,
en hares snedsprSng. of the tits,
T. betingskalf, betingsdyna. -ing-
nails, s. pi. T. forhydningsspik.
DoublOOn, S. dublon (spanskt guld-
mynt).
I>0 II 1)1, S. tvifvel; fruktan , betanklig-
het; svSrighet. -, v. a. & n. (of)
tvifla ; tveka, vSra villrSdig ; misstrosta ;
frukta, befara ; hysa tvifvelsinSl. -ful,
a. tvifvelaktig, oviss ; villradig, tveksam.
-fulness, s. ovisshet, tvifvelaktighet.
-less, O. otvifvelaktig, viss. -lessly,
ad. tvifvelsutan.
Doucet, s. ett slag 3 mjolkpastej. -S,
S. pi. hjortknappar.
Doucine, *. T. list i form af en ranna.
Dough, s. deg. -baked, a. halfgriid-
dad, dcgig; ofuiikomiig. -kneaded,
a. vek, tnjuk, soin later sig kniida lik
en deg. -y, a. degig, klibbig, half-
graddad ; omogen.
DoilirlitlJiliess, S. dugtighet, manliaf-
tighet, tapperhet, mod. -y, O. dugtig,
behjertad, oforskrackt.
Douse, v. n. plumpa, falla (i vattnet).
-, V. a. kasta; T. fira.
Dove, s. dufva. -cot, -house, s.
dufslag, dufhus. -like, (h)V'isli, a.
oskyldig som en dufva. -tail, s. T.
svalstjert; T. damning, dam. -tai-
ling, s. T. svalstjertsfogning.
Dowable, a. berattigad att f8 lifgeding.
Dowager, s. enka af hogt stand som
njuter lifgeding.
DoWCetB, 9. pi. hjortklappar.
Dowdy, a. lunsig, smutsig. -, s.
lunsiut qvinnfolk.
Dower, s. lifgeding, enkesate; hemgift,
hemniljd; skauk. -6d, O. utstyrd,
Tdrsedd ined hemgift. -ICSS, a. utan
heni(!il't; t'attig.
Dowlas, s. sackvaft, buldan.
Drag
Dowl, S. dun, fjun.
Down, s. dun, fjun, svandun; sammetlik
tacka pS orter och frukter; mjolkhSr,
Qun pi hakan ; graslupen h5jd , gron
backe ; sandrefvel ; lindring. -beard,
S. mjolkskagg. -bed, S. svandunsbadd.
-tree, s. boraullstrad. -J", a. dunig,
mjuk ; om, smekande.
Down, ad. ned, pS jorden, under hori-
sonten. -, prp. ned, utfore. - in
the mouth, utan ett ord att saga.
- upon the nail, kontant. -, int.
ned! -Cast, a. nedslagen, modfalld.
-, a. nedslagenhet. -fall, 8. fall,
undergSng, forfall. -fallen, a. for-
fallen, stortad, ruinerad. -haul, s.
T. nedhalare, bekajare. -hearted,
a. nedslagen, modfalld. -hill, s.
brant, sluttning, lutning. -looked,
a. nedslagen, svSrmodig. -lying, 5.
liggande i barnsilngen ; softid ; natt.
-right, a. lodrat; uppenbar, tydlig;
uppriktig, rattfram ; fullkomlig. rigll-
tineSS, S. uppriktighet, oppenhjertig-
het. -rightly, ad. ratt fram, plumpt.
-Sitting, s. sittande, hvila. -Steepy,
a. brant, tvarbrant. -Ward, a.
sluttande, hSngande ned, nedSt ; ned-
slagen. -wards, ad. nedfore, utfore.
Dowry, s. hemgift.
Dowse, Dowst, s. small, knSpp, orfll.
DoxolOg}', 5. lofsSng.
Doze, V. n. slumra ; sla dank. -, V. a.
gora dum.
I)07,en, S. dussin, tolft.
Do/ iness, s. dvala, somnaktighet. -y,
a. somnig, trog.
Drab, a. groft ylletyg; skoka. -, O.
kastanjebrun.
Drabble, V. a. nedsSla.
Drabbler, . T. lasegei, smStt segel
eom i lugnt vader uppsattas bredvid
Drachm, S. drachma. [de stora.
Draff, S. draf, svinmat, afskradc. -Isll,
y, a. smutsig; osnygg; uscl, vardlos.
Draft, s. tra.lt; trasscring, anvisning.
Dl'Slg, *. dragg, hake; timmerflotta;
kiilke; dragniit; stjert af vesslor och
hiller. -, V. a. draga , slapa ; fSnga
(ostron). -, V. n. dragga. to the
Dragant
anchor, drifva for ankar. the anchor
drags, ankarn rakar ell. draggar med.
Dragant, 8. gummi dragant.
Draggle, v. a. smutsa. -, v. n.
sinutsas genom slapning.
DraggS, S. pi. timmerflotU.
Dragoman, s. drogman (tolk i Levanten).
DragOU, s. drake; husdjefvul , vredt
fruntimmer; stjarnbild n5r nordpolen;
fersing (fisk). -blood, . drakblod
(ett slags rod farg). -Ct, *. liten drake ;
blSstSl (fisk). -fly, s. trollslanda.
-head, s. drakhufvud. -isll, a.
draklig, drakaktig. -like, a. rasande.
WOrt, S. drakort, vattenmossa.
Dragoon, a. dragon. -, v. a. pliga
med inqvartering ; gifva en ort till
plundring; omvanda med eld och svard.
-ade, . ofverlemning af en ort It
plundring.
Drain, s. vattenledning, kanal ; aflopp ;
ranna , trumma. , V. a. afleda ;
uttorka. -, v. n. drypa af. -able, a.
torn kan uttorkas ell. afledas. er, a.
rost, rissel o. f. hvarpS nlgot stalles att
vatten ml rinna af ; kalla att osa med.
Drake, S. ankbonde.
Dram, a. en sup ; drachma. , V. n.
supa, taga sig en sup.
Drama, a. dram, skSdespel. -tic, a.
dramatisk. -tist, a. skSdespelsfur-
fattare.
Drap, a. tjockt klSde. -WOrt, a. r6nn.
Drape, V. n. gora klade; drapera. -r,
9. kladeshandlare. -ry , S. forfar-
digande af klader; kladeshandel ; ylle-
tyg; klade; draper!. [medel).
Drastic, a. kraftigt verkande (om lake-
Draught, a. drag, dragning; dryck,
klunk ; utkast, plan ; ritning ; aftrade ;
dragt, ett skepps djupgSende; dragrem,
draglina ; varp, dragt af flskar ; detache*
ment soldater; trassering, vexel. ,
V. a. f ram draga. -board, a. dam-
brade, br&dspel. -horse, a. dragh&st,
arbctshast. -hODS6, a. aftrade. -8,
S. pi. dam, bradspel, dambrade. -8-
man, a. tecknare ; skrifvare ; supbroder.
Draw, a. dragning ; lott; ode. -back,
a. ryckning ; minskning, afdrag, rabatt,
Dreadful 115
afslag; ersattning af tullen for inkoru-
mande rarer , nar de Ster utforas.
-beam, a. spei, vindspei. -bridge,
a. vindbrygga. -latch, 8. kasthake
pS dorrar. -net, a. dragnat. -well,
a. dragbrunn, osbrunn.
Draw, v. a. & n. draga, slSpa ; utrifva ;
afdraga; draga Stsig; nppdraga ; hop-
draga ; draga sig ihop , krympa ihop ;
rensa ; utsuga, uttorka ; hamta (vatten) ;
vinda upp ; afteckna, afmSla ; harleda ;
trassera. to - along, draga bort,
slapa bort. to - asunder, sonderrifva,
slita. to - away, bortdraga; bort-
taga ; afbSlla ; forfora. to - in, draga
in; forleda. to - near, nalkas. to
off, afdraga genom distilJering ; sila
ifr3n; skilja ifrSn. to - OH, anfora;
foranleda, Sstadkomma; nalkas. to -
out, draga ut; locka ut; utstracka ;
stalla i slagordning. to - over, af-
draga genom dis tillering ; forfora. to
up, draga ell. lyfta upp i hodjen ; gora
utkast till, uppsatta; uppstalla ; stalla
i slagordning. 66, a. trassat, accep-
tant, vexelbetalare. -Ct, 8. dragare;
sorn osar vatten; kypare; trassent af
en voxel; tecknare; lida, draglSda.
-CIS , a. pi. underbyxor , iSrfodcr ;
draglSda.
Drawing, S. dragning ; ritning. -board,
S. teckningsbord , ritbrade. -book,
s. ritbok. -hound, K. spSrhund.
-master, s. ritmastare. -paper,
S. ritpapper. -pen, s. ritstift. -pnl-
pet, S. skrifpulpet. -FOOD), a. as-
semble vid ett hof ; audiensrum, formak.
-table, s. ritbrade.
Drawl, V. a. slapa, draga. -, V. n.
tala Ungsamt, tala trlkigt; fornota
Drawn, a. oafgjord. [tidcn.
Dray , s. slapa ; bryggarkarra ; kalke ;
rullvagn. -horse, S. karrhast, drag-
hast, -man, S. karrkarl, Skare,
bryggardrang. -plough, s. slapplog.
Dread, S. fruktan, rasa, forskrackelse ;
vordnad. -, a. forskrScklig, fruktans-
T&rd; vordnadsvard. -, V. a. for-
skracka. -, V. n. frukta sig, vara
forskrackt. -able, -fttl, a. for-
8*
116 Dreadfulness
skracklig, faslig; v5rdnadsvard. -ful-
ness, *. forskracklighet, fasa. -1688,
a. ofdrskrackt, modig. -lessnCSS, S.
oforskrackthet, mod.
Dream, s. drom; dSraktig inbildning.
, V. a. dromma; forestaila sig, yra.
-, V. n. dr5mma bort. -er, S. drom.
rnare , sv&rmare , fantast ; dagdrifvare.
ingly, ad. droromande.
Drear, *. fruktan, sky. -, a. for-
skracklig; bedrofvad. -ineSS, 8. be-
kymiuer, grSmelse. y, a. forskrack-
lig; bedrofvad.
Dredge, *. blandsad; ostronnat. -,
V. a. bestro med mjol; fSnga med
nat -r, *. strodosa; ostronflskare.
Dreggi||nCSS, s. egenskap att vara
draggig, dyighet. -ish, -y, a. drag-
gig, gyttjig.
DregS, S. pi. drSgg, bottenfall, grum-
mel; afskrade.
Drench, s. klunk; drank, svinmat;
lakedryck soro gifves tvSngsvis; griif,
dike. -, V, a. biota, skolja; vattna,
dranka, vata ; gifva laketnedel tvSngsvis.
Dress, 8. kiadning ; prydnad. -, V. a.
klada , svepa ; pryda , snygga ; laga,
anratta, bereda. -, V. 71. T. flagga;
klada p sig ; stalla sig rak. to - a
wound, forbinda ett sSr. -coat, s.
etatskladning. -er, S. matredare;
kSksbord.
Dressing, . bekiadande; anrattnin? ;
kringgriifning-.forband; kladsel, grann-
I8t. -box, . toilettaska. -drawers,
*. pi. kommod, nattkommod. -glass,
. toilettspegel. -gOWIl, *. puder-
kappa; morgonkladning. -room, S.
toilettrum, grannlStsrum. -table, 8.
nattduksbord.
Dressy, a. grann, benagen till grannlSt.
Drib, v. a. afklippa.
Dribble, V. n. drypa ; dregla. -, V. a.
iSta drypa. [summa ell. tid.
Driblet, . smSsak; smSskuld, liten
Drier, s. uttorkningsmedel.
Drift, V. a. drifva pS; sammandrifva
i hog. -, V. n. hopa sig, samla sig.
-, *. drift, pSdrifning; storm, regnskur;
fall, stortning; drifva; hop, hopande ;
Drivingwhip
m8l, andamSl, afsigt; T. afdrift ell.
afvikning. - of snow, sn8drifva,
yrvader. - of the forest, skogsbete.
drifts of ice, drifts, -sail, s. drif-
segel , stoppsegel. YTfty , . fiidrift,
betesmark. Ifind, 8. storm.
Drill, S. drill, liten borr; exercering;
liten back; babian. -, V. a. drilla,
borra hSl ; inofva (soldater). -, V. n.
skamta, narras, drifva gSck med nSgon ;
flyta iSngsamt (sora backer). box,
*. vandskifva, svarfskifva, drejslufva.
machine, *. sSningsmaskin.
Drink, s. dryck, dricka. -, V. a. dricka,
supa; g5ra drucken. -, V. n. vara
drickbar. to - down, dricka bort.
to in, insuga, insupa. to off,
up, dricka ut, dricka i botten. to -
round, dricka laget om. -able, a.
drickbar. -ard, -er, 8. drinkare.
money, s. dnckspenningar. Offe-
ring, 8. dricksoffer.
Drinking, s. drickande; druckenhet;
dryckeslag. -bout, -match, 8.
dryckeslag. -glass, 8. dricksglas.
-hOUSe, S. krog, kallare. -SOUg,
s. dryckesvisa.
Drip, 8. dropp, takdropp. -, V. n.
drypa, droppa, falla dropp vis. , V. a.
halla. -ping, *. stekfett som dryper
afsteken; afskrade. -ping-pan, .
stekpanna.
Drive, V. a. drifva, fosa; kora bort;
forfolja , sl& efter ; arbeta pS , utfora ;
skaka. -, V. n. drifvas ; T. konuna
i drift; rusa p3; kora. to - at, rusa
pS ; syfta pS. to - from, k8ra bort.
to - in, into, drifva in, slS in.
to - off, borljaga, undankora. to
on, fortdrifva, skynda. to - up, k5ra
fram. , 8. spatserfart.
Drivel, 8. dregel; dreglare; fjeskare;
narr. , V. n. dregla ; pjollra. ler,
8. dreglare ; fjeskare.
Driver, *. pidrifvare; forman, kusk,
Skare; dref; brovindare, drifvare.
Driving-box , s. kuskbock. -reins,
S. pi. ledstreck, ledtom , korstom.
-wheel, s. drifhjui. -whip, s.
8. kuskpiska.
Drizzle
Drizzl||e, v. a. befukta. -, v. n. dugga,
regna smalt, -ing, 8. duggregn.
-y, a. regnbefuktad ; dimraig.
Droll, S. slyngel, latting, drumlare.
-, V. n. arbeta dronigt.
Droll, S. tokrolig menniska, putsmakare,
skalk; lojligt uppt&g, lustspel. -, O.
Bkamlsam, luslig, narraktig. -, V. n.
skamta, gyckla, drifva narrspel. -er,
8. skamtare, putsmakare. Cry, s.
skamt, narri, putsmakeri; dockspel.
-ingly, ad. tokroligi.
Dromedary, 5. dromedar, springkamel.
Dronjje, s. dronare, vattenbi ; raungiga ;
trog menniska. , V. n. drdna, brumma,
surra ; lattjas. -ish, a. drcinig, trog.
DrOOp, V. n. vissna, falna; vara be-
driifvad ; aftyna, afmatlas.
Drop, s. droppe; frihangande diamant
el), perla ; T. droppar till intagning.
-, V. n. & a. drypa, droppa; falla
ned, affalla; upphora, sluta; do; und-
falla (om ord) ; spilla, flacka ; falla.
to - in, drypa in; smyga in. to -
off", droppa af; fdrlora sitt embete;
do. to - out, droppa ut ; stjala ?ig ut.
-let, *. liten droppe; tSr. -pingly,
ad. droppvis. -serene, . svarU
starren. -stone, . slalaktit, dropp-
sten. -wort, . stenbrScka.
Drop sical, a. vattenyuk, vattensiktig.
-sy, s. vattensot.
DrOSS, S. slagg; rost, afskrade; glitt.
-inCSS, 8. orenlighet, slaggaktighet.
-y, a. oren; slaggig; usel.
Drought, *. lorrhel, torka, brist pS
regen ; torst. -inCSS, S. torka, brist
pa regn. -y, O. torr; torstig.
DrOTB, 8. fadrift, boakapshjord ; upplopp.
r, s. oxdrifvare; boskapshandlare.
Drown, V. a. dranka; ofversTamnia ;
qvafva, utplSna, , V. n. drunkna.
DrOWl'SC, V. n. van soinnig; slumra;
hafva ett somnig ulseende. , v. a.
sofva, gura sSmnig. -SinCSS, .
somnighet; sSmnaktighet, troghet, lat-
het. -S)', a. soronig, lat, insofvande.
-syhead, 8. soranaktig menniska.
Drub, . knuff. -, v. a. sia, prygla.
Drad||ge, S. slapdrang; ostronfiskare.
Ducal
117
-, V. a. Irala, slapa. -, V. n. fiska ostron.
ger, 8. strodosa ; drang, handlangare.
-gery, S. slapsyssla, slafsyssla, slap-
arbete. -ging-bOX, S. str3dosa.
Drag, *. drog; ofverlopps- ell. oduglig
vara; forgift; slspdrang. , V. a.
blanda; fdreskrifva eller ingifva ett
liikemedel. -get, s. drojett (ett slags
tyg)- -gist, . drogist, apotekare.
Druid, 8. druid (hednisk prest).
Drum,*, trumma; spelsallskap ; qvarn-
slenskar. , V. n. & a. trumma, sl8
p& trumma. to - out of the regi-
ment, kora frSn regimente, -ble, 17. n.
drunila. -flsll , 8. en art kabiljo.
major, 8. regementstrumslagare.
-mer, *. trumslagare. -Stick , 8.
trumpinne. -strings, *. pi. sm3re
under botten pa en trurama.
Drnnk, a. drucken, rusig; vat. -ard,
*. drink-are, fyllhund. -en, a. drucken,
full, besupen; vfit. -CnnegS, 8.
dryckenakap, fylleri.
Druse, s. kortel, grupp, massa af kri-
slallisering.
Dry, a. torr ; mager ; ofruktbar ; torstig ;
hard, strang. -, V. a, torka; dricka
ut, uttomma. -, V. n. blifva lorr.
-eyed, a. ton-ogd. -flower, s.
strablomma. -goods, S. pi. stycke-
gods. -ness, 8. torrhet, torka.
nurse, *. torramma (sora icke gcr
di); sjukvakterska. -rubber,*, bo-
nare, glattare. -shodd, a. torrskod.
Dryad, . skogsnymf.
Drjing-loft, *. lorkvind. -place, s.
torkstalle, torkningsplats. -yard, .
torkstalle.
Dual, a. tveggehanda. -, *. T. dual is.
Dub, *. slag, slang; dubbning; p51,
dyngpuss. -, V. a. sla, dubba (till
riddare) ; kapunera ; namna, gifva titel
af. -, V. n. T. arbeta ell. hugg*
med skarfyxan. -fl.V, *. vattenfluga.
Dubiljety, -Osity, *. tvifvelaktighet.
-OUS, a. tvifvelaktig, obestamd, otyd-
lig. -OUSnesS, *. tvifvelsmSl, ovisshet
-table, a. tvifvelaktig. -tation,
*. tvifvel.
Ducal, a. hertiglig.
118
Ducat
DuCftt, S. dukat.
Duchess, s. heitiginna.
Duck, V. a. doppa i vattnet; dyka.
, V. 11. buga sig, gora en bugning.
, S. anka ; bugning ; sraekord ; se-
gelduk. - and drake, art barn-
lek. -bill -wheat, S. engelskt
hvete. -COJ', *. lockmat, bete, -ing,
S. dykning; T. kolhalning , rSspring-
ning. -legged, a. kortbent. -ling,
s. andunge. -meat, -weed, s.
andmat.
Duct, S. riktning; kanal, gSng. -ile,
a. bojlig, smidig, uttanjelig; villig.
-lity, S. utvidgelighet, bojlighet, smi-
dighet; eftergifvenhet.
Dudgeon, S. dolk; ondska.
Duds, S. pi. lumpor, paltor.
Due, S. skyldighet, rattighet; lull. -,
a. skyldig; tillbdrlig, passande ; riktig,
noggrann ; forfallen. , ad. noga,
vederborligen. -ful , a. tillborlig,
skicklig, passande. -I16SS, *. skick-
lighet, fikyldighet, noggrannhet.
Duel, S. duell, envig. -, v. n. duellera.
, V. a. angripa. list, *. duellerare,
envigskampe.
Duet, s. duo, duett.
Dug, s. brost, brSstvSrta, spene; jufver.
Duke, 8. hertig. -dom, s. hertigdome.
Dlllbrailied, a. svagsynt, enfeldig.
Duljjced, a. sot, \iuitig. -ciflcation,
8. forljufvande, mildring. -Clfy, V.
U. forsotma, Torljufva.
Dulcimer, s. hackbrude (musikaliskt
instrument). Is. (orsotmande.
Dulcor||ate, v. a. forsotma. -ation,
Dlllhead, s. dumhufvud.
Dull, a. duin, tolpaktig; s!5; matt;
trog; tung; osmaklig; mork. , V. a.
gora dof ell. matt, forsloa; bedrflfva.
-, v. n. blifva dum, sis etc. -ard,
S. dumhufvud. -brOWed, a. af dy-
ster blick. -disposed, a. svarmo.
dig. ed, a. matt, skymlig. liOU-
ring, a. lomhCrd. -noise, s. ett
doft sorl. -sight, v. svag gyn. -JT,
a. svag, matt.
Dulness, 8. dumhet; trSghet; siehet;
mfirkhet; svaghet.
Duplicity
Duly, ad. vederborligen; stadigt, jerant;
pS bestamd tid, noga.
Dumb, a. stum, mlllos. -, V. a. tysta,
gora stum. -found, v. a. tysta.
-ly, ad. stum, mallost. -ness, s.
stumhet, inSlloshet.
Dummy, s. duiuiiie ; felande tredje per-
son i vistspel.
Dump, 8. sorgqvade; tankspriddhet ;
dumps, pi. svSrmodighet. -Ish, a.
svarmodig. -ishnCSS, 8. svarmo-
dighet.
Dumpling, s. ett slags smlpudding.
Dumpy, a. undersatsig.
Dim, *. besvarlig borgenar, bjSrn. -,
V. a. strangt fordra , bjorna. -bee,
fly, 8. br8ms, geting.
Dllll, o. raorkbrun; dyster. -flsll, 8.
kabiljo. -neck, s. jernsparf. -llish,
a. brunaktig. stone, a. mandelsten.
Dunce, s. pundhufviid. -ry, . dumhet.
Dung, 8. dynga, giidsel ; lort. -, a.
gemen , nedrig. , V. a. goda , be-
tacka nied godsel. -, V. n. atalla.
-beetle, s. praktbobba. -bird, s.
harfagel. -C8rt, 8. godselvagn. -fork,
8. dynggrep. hill, S. dynghog ; lort-
lolla, lortvasker. -hillrock, s. hus-
hanne. liolo, s. dynggrop , godsel-
haia. -y, a. dyngig. -yard, s.
dynplats, godselruni, sopbacke.
Dungeon, s. djupt Kngeise. -, v. a.
sUtta i fangelse. [gel).
Dunlin, . svartlasse, strandsittare (fit-
Dunnage, s. T. den 6fre lastningen af
ett skepp.
Duniier, s. bjorn, besvarlig borgenar.
Dunny, a. lomhfird.
DUO, S. duett. -declmO, S. duodes.
-decuple, a. tolffaidig. -dcimm,
Dup, V. a. oppna. Is. tolftumstarmen.
Dupe, S. narr, enfaldig stackare. -,
V. a. narra, lura.
Duple, a. dubbcl.
Dupliycate, *. duplett. -, v. a. ttr-
dubbla; lagga i vcck ell. fallor. -, a.
dubbel, tvefald. -Cation, s. fordubb-
ling; hopvikning ; (811. -CBture, 8.
tvufaldighet ; (311. -City, 8. tiafal-
dighet, dubbelhet; falskhet.
Durability
s. varaktighet; bestSnd.
Earnest
119
Du
-ble, a. varaktig. -bleness, s.
varaktighet. -I1CC, s. best3nd; arre-
stering. -tion , *. bestSnd, fortva-
rande.
Dure, V. n. vara, aga bestSnd. -ful,
a. varaktig. -less, a. kort, fiSrgUng-
Duresse, s. strSnghet; arrest. [lig.
Darken, s. pysaling.
During, pr. medan, under det
Durjity, s. hSrdhet, fasthet. -OUS,
a. hSrd, fast.
Dusk, a. raork. -, *. skymning; dun-
kelhet. -, v. a. fordunkla. -, V. n.
morkna, skymma. illCSS, S. skym-
ning, gryning. isll, a. skutn ; dun-
kel; morklagd. -ishncSS, s. skym-
ning. -y, a. mork ; morklagd ; dyster.
Dust, s. stoft , dam. , V. a. darama
full; (lamina ur, klappa ur dammet.
-basket, S. soptunna. -bOX, s.
trodosa. -er, *. torktrasa. -illCSS,
8. dammighet. man , *. sopgubbe.
y, a. dammig.
Dutch, a. holliindsk. -toys, pi. Niirn-
berger-arbete. -, 8. hollandska sprS-
ket; Hollandare. [dome.
Dutclliiess, S. hertiginna. -y, a. hertig-
Dati||able, -ed, a. tullbar, under-
kastad tuii. -ful, duteous, a.
h5rsam, lydig; underdoing. -fullie.SS,
. lydnad; vordnad.
Duty, *. plikt, skyldighet; vakt; tull ;
lydnad, undergifvenhet ; vBrdnad; hels-
ning. Ifargen.
s. qvesved ; (herald.) den svarte
s. dverg. -, V. a. beskara,
klippa. -elder, s. fladerbuske. -Isll,
a. dvergaktig, smavaxt. -isllliess,
*. dverpaktighet , litenhet. -y, a.
dvergaktig.
Dwell, V. n. bo; stadna, droja. -, V.
O. bebo, innehafva. -OF, S. invS-
nare, boningsinan. -ing, *. boende;
bost&lle.
Dwindle, V. n. tvina bort, RSrfalla;
fBrgSs. , V. a. fOrminska, ruinera.
to - away, forskingra. to - into,
vanartas. -d , p. & a. skrumpen;
fSrfallen.
Dye, a. farg; dod. -, V. a. farga. -,
V. n. d8; trottna. -dnitT, -Stuff,
S.fargstoff, fargiimne. -house, -mill,
S. fargeri.
Dyer, 5. fargare. -'8-lTOed, . vejde.
-'8-WOOd, *. fargtrad.
Dynasty, s. regentfamilj, konungaatt.
Djs cntery, . rodsot, durklopp. -pep-
sy, s. elak matsraaltning. -pllOll)',
8. otydligt uttal. -pllOCa, 5. tr3ng-
brostighet; andtappa. -ury, 8. kail-
piss ; urinstamma.
Each, pr. hvar. - one, hvar och en,
enhvar. other, hvarannan. where,
ofverallt.
Eager, a. skarp ; brinnande ; ifrig. -ly,
ad. skarpt ; ifrigt. -neSS, 8. skarpa ;
begar, haftig bojelse ; ifver.
Eagle, a. 6m. -eyed, -sighted, a.
skarpsynt. -Owl, 8. uf. -Speed,
8. ornsnabbhet. SS , S. drnhona.
StOIie, 8. ornsten. t, 8. Srnunge.
-IVOOd, s. aloetrad.
Eagre, s. flod som uppvaller ofver en
annan.
Ear, 8. Cra; hOrsel; gehor (i rauik);
nalsoga; handtag; sadesax. -, V. n.
g i ax. -, v. a. arja, odla. -able,
a. plojbar. -drops, 8. pi. orbuck-
lor. -flllger, 8. lillfin^erv -kis-
sillg, ,9. hviskande. -lap, S. ortipp.
-pick, 8. orslef. -ring, 8. Srrmu.
-Shot, S. det iSngsta h?ll hvarpS
man kan h5ra ord. -fr 'nipet, .s.
h5rselr6r. -Wax, 8. 6r\.ix. -IV 5 if,
8. ormask; Orontasslare. -WltlK^s,
8. Cronvittne.
Earl, 8. grefve. -dom, 8. grefskap.
Earleg-pPnny, 8. handpenningar.
ElirlinesS, *. tidighet, brSdmogenhet.
Early, a. tidig, bittida uppe. -, ad.
tidigt, bittida.
Earn, V. a. fortjena , forvarfva , vinna.
-ing, *. fortjenst, vinst; ystad mjolk.
Earnest, 8. allvar; handpenning; Tor-
120 Earnestly
sraak. , a. allvarlig, allvarsam ;
ifrig, nitisk. -ly, ad. allvarligen,
allvarligt, pa allvar. -nCSS, 8. all-
var, allvarsamhet, nit.
Earth, S. jord, mylla; jorden; land;
rafkula. -, V. a. betacka med jord.
-, V. n. grafva sig ned uti jorden;
vistas under jorden. -apple, *. al-
runa. -bags, *. pi. jordsSckar.
-bank, *. gardesgSrd af jord och
grassval. -board, 8. plogfjol, mull-
fosa. bob, S. daggmask , metmask.
-bound , *. jordbunden. -Cll , a.
ler . ., sten . . . fed, a. nedrig, for-
aktlig. -flax, 8. berglin. -inCSS,
*. leraktighet. -liness, 8. jordisk-
het. -ling, 8. dodlig menniska. -ly,
a. jordisk; verldslig, timlig. -mind-
edllOSS, s. verldslig sinne. -quake,
S. jordb&fning. -WOrm, *. dagg.
mask, metmask. y, a. jordaktig.
Ease, S. ledighet, lediga stundor; ro,
hvila; beqvamlighet , maklighet; lin-
dring, trost; latthet; frihet. at -,
beqvam. chapel of , annex. ,
V. a. latta, lindra; aflasta; trosta.
to - one's self, g3 till stols. -ful,
a. lugn, fredlig. -less, a. orolig.
-mcnt, 8. lattnad i utgifter, mild-
ring ; aftrSde. to do one's -, ga till
Easel, s. staflett. [atols.
Easi||ly, ad. latt, l&tteligen. -ness,
S. latthet, fardighet; beredvillighet ;
otvunget vasende ; lugn.
East, s'. oster; morgon; Ostcrlanderna ;
Levanten. -, a. Sster ut, oster ifrin.
-Trard, ad. St aster ; esterut. -wind,
*. 6stanvind.
Easter, s. pSsk. -day, a. pSskdag.
Easter 1,1 illg, a. Ssterlandning. -ly,
a. osterlig. -n, a. SsUig, Ssterlandsk.
Easy, a. latt; otvungen; lugn; be-
qvam; beredvillig; godhjertad.
Eat, V. n. & a. fita; fortara, frate ;
vara atbar. to - in, into, through,
OUt, genomfrata. to up, fita upp,
fortara allt. -able, a. atbar, atlig.
-ables, s. pi. matvara. -bee, s.
biatare (f3gel). -er, *. atare; frat-
Edentation
medel. -ing-house, a. spisqvarter,
g3rkok.
EarCS, S. takfot. -dropper, . lyssnare.
Ebb, *. ebb ; aftagande. -, V. n. ebba,
falla ut; forfalla.
Ebon, -y, . ebenholts, ebentra. -,
O. af ebenholts; raSrk, dunkellagd.
Ebri||ety, -OSlty, S. dryckenskap, fyl-
Ebrillade, *. tygelryckning. lleri.
Ebulli||ency, -tion, a. uppkokning,
uppvallning ; haftigt utbrott. -ent,
a. jasande.
Eccentric, -al, a. afvikande, regellSs.
-ity, s. afvikelse, olikhet.
Ecclesiast||es, 8. Salomos predikare-
bok. -ic, s. andelig man, prest.
-ical, a. andelig, horande till kyr-
kan. -1CUS, S. Jesu Syraks bok i
Bibeln. [gar. -US, 8. igelkott.
Echin[jated, a. taggig, full med pig.
Echo, *. eko, genljud, Sterskall. -, v.
n. Sterskalla. -, v. a. upprepa.
Eclat, S. glans, prSl.
Eclectic, a. eklektisk, utvaljande. -,
S. eklektisk filosof.
Edipjjse, S. sol- ell. inXnforrnorkelse;
fordunkling. , v. a. fordunkla, for-
m5rka. -, V. n. fonnorkaa. -tic, .
ekliptikan , solbanan ; lormorkeUelinie.
Eclogue, a. herdedikt, herdesSng.
EconO||mic, a. horande till hushSll-
ningen ; sparsam, ekonomisk. -mics, S.
pi. hushSllningslaran. -mist, . hus-
hSllare, ekonom. -mixe, v. a. hus-
hSlla, ekonoraisera , sparsamt forvalta.
-my, s. hushSllning; hushSllsaktig-
het; anordning.
Ecstaijsy, *. hanryckning. -, v. a.
hanrycka. -tic, a. hanryckt.
Ectype, s. afskrift, kopia.
Edaciyons, a. giupsk. -ty, s. giupsk.
het, frSsseri.
Edder, v. a. flsu.
Eddish, .9. efterslStter.
Eddy, 8. uppsj8; g51, vattenhvirfvel.
-, a. hvirflande. -Water, S. kol-
vatten. -wind, . hvirfvelvind.
Eden, . Eden, paradiset.
Edenta||ted, a. tandiss. -tion, s.
tanders utbrytning.
Edge
Egotist
121
Edge, S. egg, skSr; kant, bram, rand;
skarpa; skarpsinnighet. to set an -
Oil, slips, hvissa. to set on , for-
s!6a. -, v. a. ekarpa, hvassa, slipa ;
kanta , brama , bordera ; gifva rum ;
upphetsa. -, v. n. tvinga sig fram.
to - forivards, rycka fram. to in,
1S in, drifva in. to - off, bortrycka.
-d, O. hvass. -1688, a. trubbig,
sl5. -tool, s. eggjern. -wise, ad.
p& langden.
Edging, s. list, bram.
Edible, a. stligr.
Edict, S. pSbud, Rrordning.
Edi||ftcant, a. byggande, uppbygglig.
-flcation, *. nppbyggelse; undervis-
ning. -ficatory, a. undervisande,
beveklig. -flee, s. byggnad. -flclal,
a. angSende utsidan af en byggnad.
fler, 8. byggm&stare, grundlUggare ;
undervisare. -fy, V. a. bygga; upp-
bygga ; undervisa.
Edile, s. edil. [gifvare, Rrlaggare.
Edi||tion, *. uppiaga. -tor, #. ut-
Ednca||te, v. a. uppfostra. -tion,
*. uppfostran. -tot, *. uppfostrare.
EdllCJje, V. a. frambn'nga, framdraga;
visa, -tion, a. frambringande ; vi-
sande.
Ednlcora||te, V. a. Rrsotma; afkoka.
-tion, . forsCtming; ntlakning med
vatten.
Eel, s. SI. -pout, a. lake, tSnglake.
-spear, s. tre-udd, ljuster. -wear,
Effable, a. ntsagiig. (s. Slsung.
Efface, v. a. utplSna, radera, afnflta,
forstSra.
Effect, *. verkan; utgSng, yerkstallig-
bet, fullbordan; sanning; fSresats;
ande. in -, i sanning. effects, pi.
egendom, effekter. -, V. a. verkstfilla ;
fiirorsaka. -ible, a. gSrlig. -iOD,
. slutsats. -i?e, a. verksam, ver-
kande; kraflig, eflertrycklig; nyttig ;
verklig. to 6e - of, Rrorsaka, 8stad-
koiuma. -less, a. kraftlds, ntan ver-
kan. -Or, s. upphofsman. -lial, a.
kraflig, verkande, eftertrycklig. -ual-
ness, s. verksamhet, verkst&llighet.
-uate, v. a. SsUdkomma; verk-
stalla; utratU. -UOU8 , a. verksara,
kraflig.
Effeminalicy, *. qvinlighet, veklighet,
yppighet; klemande. -te , a. qvin-
lig, veklig. -, V. a. gora veklig. -,
V. n. blifva qvinlig, forvekligas. -tC-
ness, s. klemigbet. [-I1CC, S. jasning.
Effervesce, v. n. jasa, sjud& upp.
Effete, a. ofruktsam; utnott.
Ei'flijcacious, a. verksam. -cacious-
ness, -Cacy, . verksamhet, kraft.
-Cience, -Ciency, s. verksambet,
kraft. Cient, S. verkande, orsak,
upphof; npphofsman. , a. verkande,
verksam. -giate, V. a. afbilda. -gy,
*. bild, afbild.
Effl agitate, V. a. krafva, h&ftigt fordra.
Eftlate, v. a. blSsa fram.
Efflorescen||ce , -cy, s. biomning,
blom string; utslag pS kroppen. t, a.
blomstrande.
Efllujjence, -X, S. fl5d, utflytning.
-Tiuill , a. utflytningspartikel ; iit-
dunstning. -X, V. n. utflyta, rinna
ut. -xion, s. utflytning.
Efforce, V. a. uppbryta ; tvinga ; skanda.
Effort, 8, bemodande, anstrangning.
EffOSSlOn, s. uppgrafning.
Effrenation, s. tygellSshet.
Effrontery, *. oRrskamdhet , frSckhet.
Effulge, V. n. strSla fram, glansa, skina.
-nC6, S. glans, skimmer, -nt, a.
skimrande.
Effunie, v. a. utandas damp ell. rSk.
E ft'u lid, Effuse, v. a. ntgjuta, dsa ut.
Effusi on, s. utgjutelse. -ve, a. ut-
gjutande; *8l8sande.
Eft, *. 5dla, ormodla. -, ad. snart;
eflerSt. -S0011S, ad. genast; nyo.
Egad, i. ack jal visserligen!
Egerminate, v. n. knoppas, spricka ut.
Egest, V. a. uttaroma, affora. -ion,
8. uttCmning.
Egg, s. Sgg. -Shell, s. aggskal.
Egg, (on), V. a. uppegga, reta. -er,
8. anstiftare.
EgilopS, 8. taroga; flSsgras.
Eglantine, 8. bagtorn; njuponbuske.
EgO||ism, -tisill, . egenkarlek. -tist,
. egoist (egenkar, sjelfkar menniska).
122 Egotistical
-tistical, a. sjeifkar. -tize, v. n
tala inycket om sig sjelf.
Egregious, a. upphojd; ruarkvardig
utomordentlig (niest i elak roening)
-ness, s. markvardigt vasende.
Egress, -ion, s. utgang, bortgang.
Egret, 8. hvita hager.
Egriot, s. morell.
Eider, Eider-down, *. ejderdun.
-duck, *. ejder, bottengSs.
Eigh, i. aj! ack!
Eight, num. Stta. -een, num. Sder-
ton. -eenth, a. Sdertonde. -fold,
a. attadubbel, attafaldig. -h, a. St
tonde. -ietll, 0. Sttationde. -ly,
ad. for dett attonde. -SCOre, a.
Stta tjog. -}', a. Sttatio.
Elgne, a. fdrstfodd; som ej kan for-
yttras. [antingen.
Either, pr. endera, nSgondera. -, c.
Ejacula||te, V. a. utskjuta, utstota.
-tlOn, s. utkastning ; bonesuck. -tor J',
a. utkastande; utspruUnde ; utkastad,
plotslig.
Eject, V. a. urkasta, utstota, fdrkasta.
-ion, 8. utkastning. -meiit, 8. bort-
drifvande ; utkastning.
Ejnlatioil, s. skri, tjut, veklagan.
Eke, ad. iifven, ock. -, v. a. Ska,
forstora ; komplettera, gora fullstandig ;
uttanja genoni onodig tillsats. , ,9.
Eking, s. tillfikning. Itilldkning.
Elabora||te, a. utarbetad; gjord med
mycken orasorg. -, V. a. utarbeta,
brinpa till fullkomligbet. -tencss,
*. fullkominande, fullkomlighet. -tioil,
8. fullbordan ; utarbetning.
ElailCe, V. a. kasta, slanga.
ElapSti, v. n. smyga Jorbi; fdrlida,
forflyta. [a. spanstighet.
Elasljtic, a. spanstlg, elastisk. -ticilj,
Elajjte, a. uppblast, hogniodig, stoit.
-, V. a. iippblSsa; gora hogniodig.
-lion, s. hogmod.
ElbOW, s. armbage; krokning, bage.
at -, till hands. -, v. n. skjuta
fraro. , V. a. stota ; kora bort.
-chair, . lanstoi. -room, s. rum,
ledighet. -Shaker, S. tarningspelare.
Eld, 8. alder; gammalt folk.
Eleve
Elder, a. (compar. af old) aldre.
-ly, a. Slderstigen, gammal. -S, S.
pi. fdraldrar; fdrfader; kyrkofdrestSn-
dare. -Ship, s. forstfddsel ; kyrko-
forestSndareskap.
Elder, S. flader. -berry, 8. fladerbar.
-flower, *. fladerblomma , flader-
biomst. -tea, s. aaderte. -tree,
S. fladertriid, fulbom.
Eldest, a. (superl. af old) aldst.
-bom, a. fdrstfddd.
Elecampane, S. Slandsrot, hSllrot.
Elect, . utvald, helgon. -, a. utvald,
utkorad. , V. a. valja , utnamna,
kora. -ion, 8. val; valratt; hogtid-
lighet vid en valfdrrattning ; predesti-
nation, nSdevaiet. -ioneeriug, s.
konstgrepp for att vinna rdstarne till
val af en parlameotsmedlem. ive,
a. val-, vSljande. -Or, S. valman,
valjare; kurfurste. -Oral, a. kur-
furstlig. -OratC, *. kurfurstendome.
-oress, -ress, s. kurfurstinna. -ric,
-rical, a. elektrisk. -ricity, S. elek.
tricitet. -rify, -rize , V. a. elek-
trisera. ron , s. bernsten ; blandad
metall. -uary, s. latverg.
Eleemosinary, s. fattighjon.
Elegail||ce, 8, prydlighet, fagring; sir-
lighet; behaglighet. -t, a. vacker,
fin, behaglig; artig.
Elegjjiac, a. elegisk; sorglig. -, .
klagodikt. -y, 8. klagodikt, sorg-
^ sSng.
Element, s. element, grundamne ; hem-
vist; fornojelse. elements, pi. fdrsta
larogrunderna. , V. a. infora, be-
stSmma. al, a. elementarisk; med-
f5dd. -arity, *. enkeihet. -ary,
a. innehallande de fdrsta grundbegrep-
Rleot. *. cideraple. (pen.
Klephnilt, s. elefant; elfenben. -iasis,
s. spetiilska, elefantutslag. -ine, a.
elefanten tillhdrig; af elfenben.
Eleva||te, a. upphojd, hog. -, v. a.
upphdja ; muntra ; gora hdgmodig.
-tion, 8. upph6jning; hdjd; storsin-
nighet. -tor, s. muskel som upp-
lyfter vissa lemmar. -tory, S. haftyg.
J EleTO, S. discipel, fosterbarn.
Eleven
Eleven, num. eifva. -th, a. elfte.
-thly, ad. for det elfte.
Elf, s. elf, tomtgubbe. -, V. a. tofva
ihop (hSret). -in, C. hSrande till
elfvor. -ish, a. trollsk. -lock, S.
martofva.
Elicit, a. frembragt. -, V. a. fram-
bringa; utlocka, utdraga. fttion, s.
utlockning ; fSranledning.
Elide, V. a. bryta, slS sonder; gora
maktloa; utesluta (en vokal).
Eligibility, s. valrattighet; fSretrade.
-ble, a. valbar; fSretradesvard. -ble-
neS8, S. valforhet, valrattighet; fore-
tradesratt. -bly, ad. efter onskan.
Eliminate, v. a. bannlysa. -tion,
*. bannlysning ; utdrifning.
Kl i<| nation, . segring.
Elision, S. delning; ellips, bortkastning,
utelemnande (af en bokstaf ell. vokal).
Elisor, s. skeriffens substitut for ed-
svurnes valjande.
Elixliatc, v. a. koka, ajuda. -ntioii,
g. urkokning, afsjudning. -if, 8.
elixir, extrakt; urkok ; qvintessens.
Elk, *. elg; svan.
Ell, S. engelsk aln.
Ellipljsis, 8. T. ellips, utelemnande (af
ord); T.aggformig linie. -tJC,-tlcal,
a. aflSng, oval.
Elm, s. almtrad.
Elocution, *. utforsgSfvor; valtalig-
Let. -ge, S. likpredikan. -gist, S.
loftalare. -gy, -gium, 8. loftal.
Eloiigajjte, v. a. forianga. -, v. n.
allagsna sig. -tJOll , 8. forl&ngning;
aflagsnande ; afst.ind.
Elope, v.n. I5pa bort, rymma. -ment,
Elopg, 8. hafsorm. |. flykt.
Eloqnen||ce, . vaiuiighet. -t, a.
valtalig.
Else, pr. annan, annat. , ad!, an-
na rs , eljest. -Where, ad. annor-
tttte.
Elucidn||tC, V. a.upplysa; tydligt fram-
stiilla. -tion, S. upplysnlng; fSrkla-
ring, -tive, a. upplysande. -tor,
8. uttydare, kommentator.
ElllCubratC, a. viil utarbetad.
Elu||de, v. a. undgS ; undvik-a. -dible,
Emberday 123
O. undviklig. -Sion, s. undflykt,
undvikandc; bedrageri. -sive, a. be-
draglig. -SOry, a. bedraglig, svek-
Elate. v. a. afskolja, vaska. [full.
Elutrialjte, v. a. sila ifran. -tion,
S. vaskning, slamning.
Elnxation, *. ledvridning, fdrrankning.
Elver, S. sraS hafsal.
Elysi an, a. elysisk. -um, s. ely-
seiska fallen, de saligas boningar.
Emac||erativn, s. afmagring. -iate,
a. utraagrad. -, V. a. utroargla. -,
V. n. aftyna. -iatlOll, . aftyning.
Emaculaljte, V. a. taga ut flackar.
tion, 8. rensning.
Email ant, a. utflytande, utgiende.
-ate, V. n. utga, hfirrora. -atioil,
*. utflytning. -ative, a. utflytande,
hSrrorande. -Cipate, V. a. frigifva;
fdrklara myndig. -Clpation, S. fri-
gifning; befrielse; forklarande for royn-
dig. -Cipator, S. befriare; som f8r-
klarar for myndig.
Eniarginate, v. a. kringskara.
Einascnla||te, V. a. kastrera; forsvaga.
-, O. qvinlig. -, 8. snoping. -tiou,
8. snopning; veklighet.
Kin bale, V. a. packa in (varor).
Embalm, v. a. balsamera. -er, s.
balsamerare. [en dam.
Embank, v. a. indika, omgifva med
Km bar, v. a. stiinga igen. -ration,
8. inskeppning. go, 8. beslag, qvar-
gtad pS skepp. -, V. a. ISggu beslag
pS, embargera ett skepp. k , v. a.
inskeppa. -, V. 11. inlSt.i sig i nSgon
sak. -raSS, V. a. forvirra, satta i
fSrlagenhet. -raKSIlient, t. oreda,
f3rvirring; fSrlagenhet.
Km base, V. a. ftrringa; fSrfalska.
-IllPIlt, *. fSrminskande ; forfalskning.
Klllbassa||dOr, 8. sandebud; gesandt.
-IT', . ambassad, legation, budskap.
Embattle, V. a. Btalla i slagordning.
-d, a. fOreedd med skjutglugg ; fdrsedd
med skSror (i hereldiken).
Embay, V. a. vaska; fora in 1 hamnen.
Embellish, V. a. forskSna, pryda.
-ment, I. forskSning ; sirat, ornament.
Ember-day, -ing, a. fastedagar.
124
Embers
Embers, S. pi. askmorja, falaska.
Embezzle, v. a. forsnilla; frSssa bort.
-ment, *. forskingring , forsnilling.
-t, .. slosare, forsnillare.
EmblazOll, V. a. blasonera, niSla va-
pen ; belagga med lysande fa'rger;
utbasunera. GF, 8. h&rold; larmande
beroramare. ry, *. vapenmSlning.
Emblem , * sinnebild. -, V. a. fore-
stalla, forebilda. -atic, a. sinne-
bildlig. -Rtist, *. forfattare af epi-
grammer. -atlZO, V. a. forestalla
pa ett sinnebildligt vis. -Cnts, *. JZ.
inkomst.
Embody, V. a. inforlifva, forena.
Embolden, V. a. gifva mod, uppmuntra.
Embolism, S. en skottdags insattning ;
BkottSr; skottdag.
EmbolllS, 8. punipstflng.
EmbOSS, V. a. g8ra ell. pryda med upp-
hojdt arbete, betacka. -meilt, S.
upphojdt arbete; hoghet, sublimitet.
EmbOttle, V. a. forrara i flaska ; tappa
ElllbOW, V. a. hvalfa. [pS buteljer.
Embowel, V. a. uttaga inelfvorna;
uppfylla.
Embower, v. a. bilda till en lofsai.
Embrace, *. farantag ; tryck. -, V. a.
famntaga, inncfatta, trycka. , V. n.
omarma sig. -ment, s. orofainnande;
innehall, omfSng. -ry, 8. mutande.
Embrasure, . Tdnsterlnft ; skottglugg;
afsats pS gatnla murar.
Enibrocaljte, v. a. T. frottera. -tion,
*. badning, frottering-.
Embroider, v. a. brodera, sticka. -y,
s. broderi, stickning.
Embroil, V. a. fBrvirr*; nppvigla.
ment, S. oreda.
Embryo, S. ofodt foster; utkast, half-
gjordt arbete. toillj', s. anatomi-
serins af ett ofodt foster.
Kmcildiljible, a. som kan TdrbiiUras.
-tioil, S. fCirbattring. -tor, 8. for-
battrare. -tory, a. forbattrande.
Emerald, 8. smaragd.
Emerge, V. n. komma upp, stiga;
handa. -HC6, -ncy, *. uppstigande ;
handelse; trangande behof. -nt, a.
framkommande ; oforuiodad.
Employ
Emerll, Emery, s. smergei.
Emerited, a. uttjent.
Emeroids, S.pl. gyllenSder.
Emersion, S. Sterframskinande ; frara-
kommande. [-, 8. krakmedel.
Emetic, a. fdrorsakande krakning.
Emication, s. glimning.
Enaction, s. urin.
Emigra||nt, 8. utvandrare. -te, V. n.
utvandra, utflytta. -tion , S. ut-
vandring, folkflyttning.
Eminen||ce, S. hoghet; hojd, spets;
eminens (titel till kardinaler). -t, a.
hog, ansenlig ; namnkunnig. most ,
Emir, s. emir. [h5gv6rdigst.
Emissjlary, 5. kunskapare, spion. -ion,
*. utsandning; ntbredning. -itlOUS,
a. lurande, spionerande.
Emit, V. a. utsSnda, utdrifva; slfinga,
Emmet, a. myra. [kasta ut.
Emmew, v. a. innesluta, insparra.
EmiUOve, V. a. upprora, uppviicka.
Emolli.ate, v. a. Tdrvekliga. -ent,
a. lenande, lindrande. , s. uppmju-
kande medel. ment, s. uppmjukande
medel. tion, S. uppmjukning.
Emolument, .9. fordel, nytta; sportel.
Emotion, . rorelse, sinnesoro.
Empale, v. a. spetsa (en raissgernings-
man); palissadera. -ment, 8. speta-
ning; paining.
Empanel, V. a. kalla ratten tillsam-
mans. , s. edsvurnes valjande.
Empark, V. a. orngarda, kringgarda,
kringpSla.
Empassion, V. a. r5ra, intaga sinnet.
-ate, a. hSftigt r6rt. [kejsare.
Emper||ess, S. kej;arinna. -Or, s.
Einpliajjsis, S. eftertryck, styrka i
uttryck. -tic, 8. eftertrycklig.
Emphysema, s. vadersvuist. -tons,
a. uppblSst, svullen.
Empiorce, V. a. intranga.
Empire, a. rike, kejsaredSme; valde.
Empiric, a. grandad blott pS erfarenhet ;
qvacksalvande. , 8. qvacksalfvare.
Emplast i|'er, . plaster. -, V. a. plSstra.
-ic, a. klibbig. [ratten.
Emplead, v. a. anklaga, stfimma for
Employ, . tjenst, enjbete, syssla;
Employable
goromal. , V. a. anviinda , bruka,
gysselsatta ; befullmaktiga. -able, a.
an va ndbar, brukbar. (T, S. som syssel-
s&ttar, herrskap. -ment, a. tjenst,
embete, syssla ; goromal.
Empoison, v. a. fdrgifta. -er, *.
forgiftare. -ment, S. forgiftande, for-
giftning.
Emporium, s. stor kop- och handels-
stad; nederlagshanm.
Empoverish. v. a. utarma. -ment,
8. utarmande; forrninskning.
Empower, V. a. befullmiiktiga ; satta i
stand (for att gora nagot).
Empress, S. kejsarinna.
Emprise, S. foretag, forehafvande.
Eniptjjiness. s. tomhet; otillracklighet;
faTanglighet. -J, a. torn, uttoind ;
bristfallig; ftfanglig; flyktig; hungrig;
dura. -, V. a. tomtna. -, V. n. blifva
torn. -yingB, *. pi. dragg, botten-
falle, bottensats.
Empurple, v. a. parpra.
Empuzzle, V. a. fbnrirra.
Empyema, s. blodvar; brostbold.
Empyrjjeai, a. bildad af eldenn ele-
ment; horande till den hogste him-
melen. -ean, 8. hogsta ell. ofversta
himmelen. -Cunia, s. brandlukt;
vidbranning. -eumatical, a. som
osar brandt.
Emulaljte, v. n. tafia med. -, v. a.
efterharma. -tlon, S. taflan, karop ;
fund, -tire, a. Uflande. -tor,
S. medtaflare, rival, -tress, . med-
taflarinna, afondsam fnmtimnier.
Emulge, v. a. mjoika. -nt, a.
utmjolkande.
EmolOUS, a. tfiflande; afundsam.
Emulsion, . kylande lakedryck.
Emuscation, s. afmossning (af ett trad).
Enable, v. a. sstta i stSnd. -ment,
8. i 8 tandsattande; forst&rkning.
Enact, 8. beslut. -, V. a. stadga, for-
ordna; forestalla, spela, agera. inent,
t. forfogande , anordning. Or , 8.
lagstiftare ; anstiftare.
Enambnsh, v. a. stalla sig i bakhSll.
ElUimel, 8. emalj, amelering; inlagdt
arbete. ler, S. einaljor, amelerare.
Encrimsoned 125
Enamour, v. a. gora tar.
Enarmed, a. af en annan farg som
k'roppens (i herald.).
Enarration, s. beriittelse.
Enarthrosis, . ledgang.
Eliatatioil, . uppsimning.
Enavigate, v. a. segia ofver.
Encage, V. a. satta i bur; insparra.
Encamp, v. a. sl3 lager. -, v. n.
ligga i Sit. -ment, *. liggande i
fait, karopering; lagers uppslaende.
Eucanker, V. a. gnaga sonder.
Encaustic, a. enkaustisk, horande till
malning med vax.
Encaye, v. a. dolja i en grotta.
Enceinte, a. hafvande. -, *. fastnings-
verk kring en fastning.
Enohafe, V. a. fortorna, reta.
Enchain, v. a. fjattra; sammanfog*.
Enchant, V. a. fortrolla, fortjusa.
-er, 8. hexmastare. -ingly , ad.
fortjusande. -lllCllt, 8. trolldom ;
fdrtjusning. -ress, 0. trollqvinna ;
fortjuserska.
EnchargO, V. a. uppdraga (en nagot).
Enchase, V. a. infatta (i guld etc.);
satta i ram ; rista in. [ring.
Encircle, V. a. omringa. -t, 8. cirkel,
Eliclo|se, V. a. inhagna, mstanga;
innefatta. the enclosed, hosfdljande,
inneliggande. SCr, S. inhagnare;
kuvert. Sure, S. ringmur, gtangsel ;
den instfingda platsen ; tappa.
EnCOach, V. a. fora in en tackvagn.
Encoffln, v. a. l&gga i likkistan.
Encomiljast, *. loftaiare. -astir, a.
hallande loftal , berommande. -U1U,
s. loftal, arerainne.
Encompass, V. a. omgifva; kringsegla.
-ment, 8. orosvep, omskrifning.
Encore, ad. annu en gang.
Encounter, S. envig; traffning, fakt-
ning, strid; mote; haftigt samtal.
-, V. n. rakas, stiita pa hvarann ; gS
till motas. -, V. a. angripa. -er,
8. motst^ndare.
EnCOUrajjge, <. a. uppmontrm, upp.
moda. -gOUient, 8. uppmontran.
-gillgly, ad. pi ett uppmuntrande vis.
EncrilU80ned, O. karmosinrod.
126
Encroach
Engine
Encroach (on, Upon), V. n. inkrakta,
gora intrang i; insmyga sig; tillvalla
sig. -ingly, ad. genora orattmatigt
tillvallande. -ment, 8. inkraktning,
ingrepp.
EnCUinb||er, V. a. besvara ; hoptrassla.
-ranee, s. besvar; hinder, -rancer,
S. pantkreditor, hypotekborgenar.
EllCJ'Cl||ical, a. gSende i kretslopp.
-Opedia, 8. encyklopedi.
Encysted, a. samraanlupen till en b51d.
End, s. ande, slut; andamal; beslut;
andalykl, dod. an (on} -, uppSt.
still an -, most an -, mestadels.
-, V. a. fullanda, sluta. -, V. n.
gora slut pS ; upphora. 8-niJin, s,
upphandlare, inanglare. S-WOniflll,
S. raSnglerska.
Endamage, V. a. skada, fgrfordela.
-ment, *. skada, forlust.
Endanger, v. a. satta i fara, biottstaiia.
Endear, V. a. gora behaglig; rekoin-
mendera en ; stegra (priset p5 en vara).
-ment, .9. hogaktning; smekning.
Endeavour, s. bemddande, strafvande,
flit. -, V. a. fSrsflka, foretaga sig.
-, v. n. bemoda sig, bjuda till.
Endem||ial, -ic, a. inherask, inl&ndsk
(om sjukdomar).
Endenizeil, v. a. naturalisera.
Ending, s. andelse.
Endit Table, a. anklaglig. -e, v. a.
kalla inRir ratten; diktera , skrifva,
g5ra utkast till. -, v. n. g5ra en
anmalan, rapport era. -ement, S.
karomSl, anklagelse. -Cr, 8. an-
klagare; forfattare.
Endive, 8. endivia, cikorie.
Endyiess, a. oandlig. -lessness, s.
oandlighet. -long, ad. langsefter.
-most, ad. fjermast.
EndOCtrine, V. a. tmdervisa.
Endorse, V. a. pSskrifva, skrifva utan-
skrift pa; T. endossera. -ment, s.
pSskrift ; bekraftelse ; endossering. -r,
*. endossSr.
Endow, v. a. begSfva. -er, s. son
begafvar ined hemgift. Blent, s.
gSfva ; utstyrsel ; naturgSfvor.
Endrudge, v. a. gora till slaf.
Endue, V. O. begSfva; utrusta.
Endnrijable, a. dragiig. -ance, .?.
fortvarande ; talamod. 6, V. a. lida,
utharda. -, V. n. vara, racka. -Or,
s. en lidande; tSlsani.
Endwise, ad. ratt upp och ned.
Enecate, V. a. doda, f6rg5ra.
Enemy, S. fiende; djefvulen.
Energ||etic, a. kraftig, eftertrycklig;
driftig. -ize, V. a. g6ra kraftig. -y,
8. kraft, eftertryck, fSrralga.
Enerv||ate, a. enerverad, utmattad.
, V. a. afmatta, forsvaga. ation,
S. kroppens utmerglande ; kraftloshet.
-6, v. a. f5rsvaga.
Ellfamish, V. a. uthungra.
Enfeeble, V. a. forsvaga, gora kraftloa.
Enfeoff, v. a. belana. -ment, *.
belaning; lansbref.
Enfetter, v. a. fjattra.
Enfilade, *. rak vag ell. gSng ; stracka ,
lopgraf. -, V. a. bestryka (om kanoner).
Enflre, v. a. pStanda, upptfinda.
Enforce, . makt. -, V. a. forstarka;
beveka, genorndrifva, tvinga ; indrifva,
Bfvertyga. dly , ad. tvSngsvis.
-ment, . fSrstarkning , bekraftelse;
tvang. r, *. som tvingar, som
genomdrifvar nSgot.
Enfranchise, V. a. befria; gifva bur-
skap, naturalisera. -ment, .9. befrielse ;
burskap, naturalisering. -r, S. befriare.
Enfrozen, a. utfrusen.
Engag||e, V. a. pantsatta; forma;
varfva; inveckla ; intaga; gifva att
syssla. , V. n. inlata sig; slas.
-edly, ad. ifrigt, nitiskt, ined till-
gifvenhet. -edliess, *. ifver, nit.
-ement, 8. pantsattning, fdrbindelse ;
ofverenskommelse , drabbning ; beve-
kande skal ; goromal. -ingly, ad.
pS ett intagande vis.
En gaol, v. a. arrestera, insparra.
EngarrisOU, V. a. ISgga in manskap
(i en stad ell. fastning).
Engender, V. a. fo'da yngla (om krea-
tur) ; dana ; fororsaka. Or, S. fram-
bringare, fostrare.
En gild, V. a. gora glansande, forgylla.
Engine, S. maskin, instrument ; verktyg
Engine-builder
eldspruta ; pinbank ; konst , knep.
-builder, S. makinfabrikor. -clen-
ner, S. raaskinrensare. driver, 8.
lokomotivforare. er,8. ingenior ; rnaski-
nist. man, 8. maskinist, lokomotiv-
forare. -ty, . maskinlara, ingeni3r-
vetenskap; artilleri; inaskineri; knep.
Engird, V, a. omgjorda, omgifva.
Englad, v. a. gdra glad.
English, a. engelsk. -, 8. Engelskan ;
engelska sprSket; engelska folket. -,
V. a. dfversatta till Engelska.
En glut, v. a. matta, ofverlasta.
Engorge, V. a. uppslnka; frSssa.
Engraft, V. a. ympa; Qattra.
Engrail, v. a. gdra brokig; gdra taggar.
Engrain, v. a. farga dunkel.
Engrapple, v. n. sl3s, brottas.
Engrasp, v. a. gripa, fatta i.
Engrajlve, V. a. gravera, pragla; be-
grafva. Ver , a. gravor , koppar-
stickare. very, 8. graverad arbete;
kopparstick. villg , s. gravering,
kopparstickarkonst ; kopparstick, stSlrit-
En grieve, V. a. bedrofva. [ning.
EngrOSS, V. a. forstora; matta; upp-
blasa; hopa , sll under sig. -Cr, S.
uppkopare, monopolist. -nit'llt , .v.
uppkopning ; renskrifning, textning.
Ellglllf, r. a. storta i en afgrund.
Enhance, V. a. stegra, hoja priset; mera
anse. -nieilt, 8. stegring; tillviixt.
Enigma, s. gSu. -tic, a. gStlik,
dunkel, otydlig. -tist, *. som talar
i gator, -tize, V. n. tala i gitor.
Enjoin, v. a. befalla. -ment, *.
Slaggande, befallning.
Enjoy, v. a. njuta ; flSrliuta. -, v. n.
lefva foruojdt. -HlCnt, 8. njut-
ning; noje.
Enkindle, v. a. upptandd; vicka, reta.
En lard, v. a. spacka.
Enlarjjge, V. a. utvidga, fdrianga, Ugga
ut; frigifva. -, V. n. vara vidlyftig;
vidgas. -geilient, 8. tillvaxt ; utvids;.
ning; befrielse; vidlyftigt tal. -ger,
s. forstorare, udvidgare. ging, s.
utvidgning, uttanjaude.
Enlighten, v. a. npplysa; underrisa.
Cl'j s. upplysare.
Ensign
127
Enlink, V. a. sammankedja ; forbinda.
Enlist, v. a. vSrfra.
Enliven, V. a. lifva, muntra.
Enlumine, v. a. illuminera, upplysa.
Enmesh, V. a. fSnga i niit; inveckla.
Enmity, S. fiendskap; ondska.
Enneatical, a. nionde.
Ennoble, V. a. adla; foradla; gora
namnkunnig. -lllCnt, S. adlande ;
Ennui, s. ledsnad. [foradling.
Enorm, a. oregelbnnden ; gudlos. -it J',
S. oordning; omSttlig storlek; faslig-
het; groft brott. -ODS, a. oordentlig;
om3ttlig; forksracklig. -OUSness, 8.
faslighet.
Enough, 8. tillracklig del. -, a. till-
racklig, nogsain. , ad. nog, tillrack-
Enonnce, V. a. forkunna. [ligt.
Enrage, V. a. forbittra, reta.
Enrnnge, v. a. ordna.
Enrank, v. a. stalla i rader ell. led.
Enra||ptnre, -vish, t>. a. frojda,
fSrtjusa, hanrycka.
Enregister, v. a. inregistrera.
Enrich, v. a. rikta; pryda. -ment,
s. riktning, tillokning.
En ridge, V. a. randa; reffla.
Eliring, v. a. omlinda; omringa.
Eliripen, V. a. brings, till mognad.
Enrobe, v. a. kl&da, pSkiada.
Enrol, V. a. registrera, inskrifva ; svepa.
-ler, 9. registrator. -ment, 8. in-
skrifning, varfning; varfningslista.
EnrOOt, V. a. plantera; trycka fast
till rCtterna.
Ensanguine, V. a. bloda, beflacka.
Enschedule, V. a. uppteckna, skrifva
upp.
EnSCOnC, V. a. forskansa, gomroa.
Enseal, V. a. marka med ett sigill,
bosegla.
Knsciini, v. a. somma. -ed, a. flottig.
Ensear, V. a. branna, sveda ; torka ut.
Ensearch, v. a. eftersoka.
Enshicld, V. a. beskarma, betacka.
Enshrine, V. a. fdrvara i ett kabinett
sSsom en helgedom.
Enshroud, V. a. insvepa, afvertaeka.
Fusiform, a. svardformig.
Ensign, S. f.ma, flagg; kannetecken,
128 Ensignbearer
hederstecken ; fandrik. -bearer, 5.
fandrik. -Cy, 8. fandrikssyssla.
Enslave, v. a. gora till slaf. -ment,
*. traldom, slafveri.
EngOber, V. a. g6ra nykter.
Ensphere, v. a. gora rund.
EllStamp, v. a. pragla ell. slS rnynt;
inpragla.
Enstyle, V. a. benamna.
Ensujje, v. a. pSfoija. -, v. n. h&i-
flyta. -ing, a. pafoljande.
Engarjjance, S. fSrsakran; assekurans.
-ancer, 8. assurador. -6, V. a.
fBrsakra; assekurera; lofva. -er, *.
assekurant.
Entabl jature, -ement, s. det ofversta
af en mur; fris pi en pclare.
Entacklc, v. a. tackla.
Entail, . arf-forordnande; fideikom-
miss. , V. a. gora fideikommiss, be-
stamma om arffoljden. to on, at-
dela, lata folja.
Entaiue, v. a. tama.
Entangle, V. a. trassla, inveckla;
snarja. ment, 8. forvirring, hop-
trassling.
Enter, V. n. gS in, intrada, stiga in.
-, V. a. foretaga ; inskrifva. to - into,
intrada; begripa, forstS. to upon,
foretaga; pStaga sig. to - at the
custom-house, gifva an gods i tullen.
-able, a. som kan inf8ra 8 . -ing,
8. ingSng.
Enlerlace, w. a. flata ihop.
Entero||cele, *. tarmbrSck. -logy,
S. laran om inelfvorna.
Enterparlance, . samtai.
Enterprise, s. foretagande, forsok. -,
V. a. pStaga gig; forsoka, vSga. -r,
S. som pStagar sig n.lgot, entrepreuor.
Entertain, V. a. underhSlla; hysa;
traktera. er , 8. underhSllare ; som
trakterar. -ing, a. underhSllande,
munter , sprlksam. Ilient, 8. mot-
tagande; gastfrihet; underhSll ; fdrlu-
stelse, tidsfSrdrif.
Entertissned, a. inv&fd, genomvirkad.
Enthril, V. a. genomtranga, genom-
borra.
Enthrojine, v. a. s&tta pa tronen;
Envelop
upphSja till konung. -nemcnt, -ni-
zatlon, s. upphojelse pS tronen.
Enthusiajlsm , . hanryckning ; ifver;
svarmeri. -st, s. hanryckte ; ifrig
beundrare, haftigt intagne; svarmare,
fantast. -StlC, a. svarmande; haftig,
ifrig.
Entliymeme, . ofullkomlig sluteats.
Entice, v. a. locka, reta. -ment, s.
retelse, upphetsande, forforelse. r, *.
frestare, forforare.
Enticingly, ad. fortjusande.
Entierty, s. det hela.
Entire, a. hel och hallen, odelad;
hjertlig; T. utan grenar. -ly, ad.
belt och billet, alldeles, fullkomligen.
-ness, S. fullstandighet; uppriktighet.
Entitative, a. betraktad lor sig. -ly,
ad. vasendtligt. [rattiga.
Entitle, v. a. titolera, benamna; be-
Entity, *. vasende; vasendtlighet.
Entoil, V. a. inveckla.
Entomb, v. a. begrafva, jorda. -ment,
8. begrafning.
Entomology, 8. lara om insekterna.
EntOrtilatiOH, S. vridande, vridning.
Entrails, s. pi. inelfor; det inre.
Entrammelcd, a. krusig.
Entrance, S. ing3ng; tilltrade; begin.
nelse. , V. a. fortjusa, hanrycka.
Entrap, V. a. fSnga; dfverraska.
Entreat, V. a. hogligen anhalla. -,
t>. n. ingS forbund ; afhandla. -able,
a. beveklig, blidkelig. -ance, 8.
b5n, anhSllan. er, s. ansokare,
supplikant. -y, S. b5n, forbon.
Entrepot, 8. nederlagsplats.
Entry, S. ingSng; intrade; fdrstuga;
registrering.
Entune, V. a. intonera.
Entwist, V. a. flata orakring.
EnubilOUS, a. molnfri.
EnUHU'rajjte , V. a. rakna, upprakna.
tlOn , s. uppraknande , hoprakning.
tive, a. hopraknande.
Enuncia||te, t>. a. uttala, forklara,
forkunna. -tion, 8. uttal ; forklaring;
underrattelse. -tive, a. fdrklarande,
tydlig. -lively, ad. uttryckligen.
Envelop, *. tackelse, omslag; fodral.
Envelopement
, V. a. inveckla, insvepa ; inliigga i
papper; fodra (klade). -emt!llt, 8.
forvirring, hoptrassling.
Envenom, V. a. forgifta; forarga.
Envi able, a. afundsvard. -er, a.
mi?=unnare.
Envious, a. afundsjuk. -17, ad. af
afund. HCSS, S. afund, missunsamhet.
Environ, v. a. omgifva. -s, s. pi.
kringliggande trakt. [af en sandebud.
Envoy, 8. sandebud. -ship, s. embete
Envy, s. afund, missunsamhet. , v. a.
afunda, missunna. , V. n. vara
afundsara. -ing, s. elakhet.
Enwheel, v. a. omgifva.
Enwomb, V. a. dolja; lagra.
Enwrap, v. a. inveckla. -ment, .
omslag, tackelse.
Eolian-harp, s. eolsharpa.
Eolipile, s. dunstkula.
EpaenetiC, a. berommande.
Epaul et, *. axeiband. -ment, *.
bro^tvarn; half bastion.
Ephemera, *. dagslanda (insekt) ; hvar-
dagsfrossa. -al, -ic, a. daglig;
flyktig. -IdCS, -is, *. dagbok;
almanack; astronoraisk tabell. -ist,
. stjarntydare. -OUS, . dagsgammal,
Ephialtes, . mara. [flyktig.
Ephod, a. judiska prestens lifkjortel.
Epic, a. episk, berattande hjeltebragder.
Epicejjde, -dilini, s. sorgqvade, elegi.
diatl, .a. elegisk; sorgsen.
Epicur||e, -can, a. vallustig menniska.
-ism, *. Epikuri lara ; viillastigt
lefverne. -ize, V. n. lefva vallustigt.
Epicjcl||e, *. bicirkel. -Old, a. krokli-
nie p3 en cirkels onikrets.
Epidemic, a. smitUam; allman (oro
farsoter). [omger kroppen.
Epidermis, S. yttre tunna huden som
Epigastrioii, s. magmunnen.
Epigenm, s. solens ell. mSnens minsU
afstSnd ifr3n jorden.
Epiglottis, s. locket ofver vaderstrupen.
Epiirram, s. epigram, -inatic, a.
kort ooh sinnrik.
Epigraph, s. efverskrift.
Epilep||sy, s. fallandesot. -tic, a.
pllgad af fallandesot, epileptisk.
English-Swedish Diet.
Equidistance 129
s. berakning. -UO, 3.
slutet af ett tal, poem etc. -ul/.e, V.
a. gora slut pS. -, v. n. hSlla ett slut-
Epiphany, s. trettondedag jul. [tal.
Epiphora, s. tSroga.
Epiplocele, S. natbrSck.
Epiploon, s. natet, tarmhinnan.
EpisCOpl.'acy, *. biskoplig regering.
-al, a. biskoplig. -alian, s. en
som bekanner si? till biskopliga kyrkan
i England, -ate. a. biskopsembete,
biskopsatift. -y, s. uppsyn; granskning.
EpisO||de, 8. bisak, biomstandighet.
-die, a. inflickad.
Epistyle, s. epistel, sSndebref. -Olary,
a. tillhorande bref ; i brefform. -Oli-
cal, a. i epistelform.
Epistrophe, *. slutlig upprepning.
Epistyle, s. arkitraf.
Epitaph, s. grafskrift.
Epithalainium, s. brollopssSng.
Epithem, s. fuktigt omslag.
P]pithet, a. tillnamn; tillaggningsord.
EpitOmjJe, *. sammandrag, kort begrepp.
-iSC, V. a. hopdraga, fiirkorta. -ist,
9. en som forfattar korta utdrag.
Epoch, *. tidpunkt.
Epode, a. slutet af ett ode.
Epopee. *. lijeltedikt.
EptllatlOIl, 8. fest; mSltid.
Equability, *. likfonnighet ; jernnhet.
-le, a. likformig, jeran.
Equal, a. jemn, jemnlik; likformig;
jemngod; liknande; opartisk. ,9. jemn-
like, make. , V. a. gora lika ; jemna ;
svara mot. -ity, S. likliet, jeinnlikliet.
-i/e, v. a. gora lik. -ization, s.
likagorelse. -ly, cuZ. lika, lika med.
-nCSS, 8. likhet.
Eqnangular, n. likhornig; likvinklig.
Equanimi;ity, s. sinnesjemnhet, sinnes-
lugn. -OUS, a. jemn till 5innes, lugn.
Eqna||tion, S. jcmkning; T. eqvation.
tor, ,V. eqvator, dagjemningslinien.
-torial, a. horande till eqvatorn.
Equerry, *. stallmastare.
Equestrian, a. till hast; ridderlig.
-, S. ryttare.
Eqniilbalance, a. jemnvigt. -crural,
a. T. likbent. -distance, 8. lika
130 Equidistant
afstSnd. -distant, a. lika aflagsen
-foriuity, s. likformighet. -late-
ral, a. liksidig. -librate, v. a.
lika afvaga. -libration, S. iemnvigt
-librioas, a. jemnvagande. -librist,
*. eqvilibrist, lindansare. -Hbritj,
8. jemnvigt. -llOCtial, S. dagjemnings-
linie. -, a. horande till dagjemningen.
11 ox, ,?. dagjemning. numerant,
a. af lika antal.
Equip, V. a. utrusta, utstyra. -age,
s. hastar ocli vagn ; rustning , utrust-
ning; besattning; svit;tross; kladning.
-aged, a. val utrustad. -ment,
.9. ntredning, utrustning.
Eqilipendency, s. hangande i jemn-
vigt; villrSdighet.
Equipoise, s. jemnvigt. '
EqilipOllen||cy, S. lika makt, lika
varde. -t, a. lika gallande, jemngod.
Equipondei'Hance, 5. jemnvigt. -ant,
a. jemnvigtig. -ate, V. a. vaga lika.
Equit|;able, a. billig, rattvis, skalig;
opartisk. -ablcilCSS, S. opartiskhet.
-y, S. billighet; opartiskhet.
Equivalence, s. jemngodhet, lika
varde. -, V. a. motvaga. -ent, a.
jemngod , motsvarande. , S. nSgot
som 5r af lika varde ; ersattning.
EquivO[|cal, a. tvetydig; tvifvelaktig.
-, s. tvetydighet. -CalnOSS, S. tve-
tydighet. -Cate, V. n. tala tvetydigt ;
vara tvetydigt. -Cation, S. tvetydig.
het -que, 8. tvetydighet; ordlek.
Era, x. tidpunkt.
Eradia||te, v. a. utstrSla. -tion. s.
utstrSlning.
Eradica||te, v. a. utrota. -tion,
,f. utrotande. tivC, a. utrotande;
Ukande.
Erase, v. a. ntplSna, stryka ut. to be
erased, utplma, do ut. -mont, s.
ofverstrykiiing, utskrapning, utplaning.
Ere, ad. Rirr; fdrran, innan. -, pr.
Rirut, tillKirene.
Erect, a. upprfit, rak; stSndaktig. -,
V. a. uppresa , uppratta ; bygga. ,
V. n. rt-.a sig. ion, S. resiling;
uppbyggandK ; by^gning. ive, a.
uppi-iittande. -ly , ad. uppratt.
Escapade
-liess, S. uppratt#tende ; uppratt
stallning. -Or, s. byggare, stiftare.
Erelong 1 , ad. innan kort.
Eremit, S. eremit. -age, S. eremitkoja.
Erenow, ad. fordom.
Erept||ation , s. utkrypning. -ion,
S. vSldsamt bortrofvande.
Erewhile, -S, ad. nyligen.
ErgO, ad. sSledes, foljaktligen.
ErgOt, S. hal. -ism, s. lard strid.
Ermelhi, Erillilie, 5. hermelin, lekatt;
hermelinskinn.
a. kladd i herme-
lin; bebramad. [fratmedel.
Erode, V. a. gnaga, frata. -nt, S.
ErOga||te, V. a. skanka. -tion, s.
begafning, skanker.
ErOSlOn, S. fratning, sondergnagning.
Erotic, -al, a. erotisk, handlande
om karlek.
Err , V. n. vandra ell. fara omkring ;
fara vilse ; irra , fela. , V. a. fora
vilse, missleda. -able, a. som latt
kan fela. -ableness, S. felaktighet.
-and,S. arende, budskap. -and-boy,
s. springpojke. -and-goer, -and-
man, s. bSd, bud. -ant, a. kring-
vandrande, losdrifvande ; slat, -atic,
a. kringvandrande, vandrande. stars,
S. pi. irrstjamor. - fever, inter-
mittent feber. , 8. landstrykare.
-atically, ad. oordentiigt. -atum,
S. (pi. -a), tryckfel. -OnCOUS, a.
oriktig, afvikande. -OllCOUSness, S.
oriktighet; irring. -Or, s. fel, for-
Ers, 5. rosvicker. [seelse ; misstag.
Erst, ad. forst; fordom; hittils.
ErubCSCen||ce, S. rodnad, blygsamhet.
t, a. rodnande.
Eruct, v. n. rapa. -ation, s. rap-
ning, uppstigning; utbrott.
Erudij|te, a. lard, -tion, s. lardom,
kunskap.
RrugillOUS, a. ergig, koppargron.
Bmpti||0n, S. utbrott; utslag; utfall;
haftigt utrop. -V6, a. utbrytande.
EryngO, 8. eryng, tuanskraft.
Erysipelas, s. rosen (sjukdom).
Escalade, S. en murs bestigning;
stormning.
Escap||ade, . falskt sprSng (af en
Escape
hast). -C, S. flykt, undflykt; ursakt;
fel. , V. n. undvika ; undHy , und-
komma. -C-tTOat, 8. syndabock.
Escarp. .'. a. S on sluttande. -meilt,
x. Muttning.
Eschalot, s. schalottenldk.
Eschar, s. skorpa, ruga pa sir. -Otic,
a. fratande ; bitande. -, S. fratmedel.
Escheat, 8. dana-arf. -, V. 71. hem-
falla. , v. a. gora bemfallande.
-able, a. hemfallande. -age, 8.
herafallsratt. -OF, 8. flskal.
Escort, a. eskort, konvoj, beUckning.
-, V. a. eskortera, beskydda.
EsCOt, 8. skatt. -, v. a. betala en
EsCOUt, S. spion. [annans andel.
EsCliaare. S. rusttjenft.
Esculent, a. atbar. -, s. lifsraedel.
Escutcheon, . lijertskdld i ett vapen.
Esoteric, a. hemlig. [garder.
Espalier, s. spalier, spjelverk i trad-
Esparcet, *. helgehfi.
Espl-cial, a. sarskild, synnerlig. -ly,
. kildt.
Kspi al, s. kunskap, rekognoscering.
er, s. spejare. Onrtge, S. spejande.
Esplanade, 3. jemn plats framfor
fastnine-verk.
Espoils al, a. horande till forlofning.
-als, S. pi. fastning, forlofning. -C,
V. n. gifta sig; g5ra broilop. -, v. a.
anta^'a en niening. er, S. sona an-
tagar ell. forsvarar en mening.
Espy, V. a. skonja; Bpionera ut. -,
V. n. fe sig onikring, gifva akt.
Esquire, 8. esquire, landjunkare; vapen-
Essart, v. a. utroda. (dragare.
Essay, s. ftrsSk, prof; uppsata. -, V. a.
forsoka, probera.
EssenHce, S. varel.-e; spiritus , easens;
vallukt. -, V. 0. bcyuta m
-tial, a. v5=endtlig, vigtig. -, *.
T&sendtlighet, hafvudpunkt -tialif v.
s. vasendtlighet. -tlally, ad. hufvud-
sakligen. -tiilllH'SS, s. vasendtlighet,
oumbarlighct. -tiafe, v. n. antaga
den satnma beskafTcnhet.
Establish, V. a. forordna, fasUtalla,
bekrafta ; stifta, inratta, grunda. to
One's self, nedsUtta ig, atta bo.
Etymology 131
-er, 8. stiftare. -nient , S. grund-
laggning ; inrattning ; anordning ; in-
stitut; bekraftelse; bosattning.
Estafet, s. staffet.
Estate , 8. tillstand ; rang ; egendom ;
sUt; aider. -, V. a. utstyra. -d,
a. egande gods och egodelar, rik.
Esteem, . aktning, hogaktning. -, V. a.
vardera , hedra , hogakta ; anse, mena.
Estinia||ble, a. aktningsvard. -ble-
ness, S. aktningsvardhet, skattbarhet.
te, S. aktning; vardering; kostnads-
forslag. , V. O. hogakta ; skatta,
vardera ; berakna kostnadeu till n^got.
tion, 8. aktning, vSrdnad ; skattning,
vardering ; ofverslag af en kostnad ;
mening. -tor, *. varderingsman.
EstiT8||l, a. sommaren tillhorig. -te,
V. n. vistas sommaren ofver. tioil,
8. somniarnoje, soraniarvistclse.
Estrade, 8. landsvag; upphojdt stalle
i ett rum.
Estrange, V. a. franvanda, aflaijxna.
ment, S. obenagenhet; aflagsnanci<>.
Estrapade, 8. sprang af en motvillig
hat. [seqvestrerad boskap.
Estray, V. n. stryka omkring. -, .t.
Estu ary, s. mynning af en flod.
-atlon, 8. ^judning, hiiftig rorelse.
re, 8. sjudning, uppvallning.
Ksurine, a. fratande.
Etch, v. a. etsa.
Etemljal, a. evig; best&ndig; ofor-
anderlig. -, .1. den Evige. -ali/e,
-Ize, V. a. foreviga. -6, a. evig;
bcstandig. -ity, 8. evight-t.
Ether, s. himmeUluft; himlahvalfvet;
eter. -eal, -eous, a. eterisk, luttig ,
gudomlig.
Ethic al, a. moralisk, etiak. -S , S.
pi. scdolara, moralen.
Ethmoid, 8. T. gilbeuet.
Ethnic, a. hednisk.
Ethology, 8. sedoUra.
Etiology , 8. liira om gjukdoraars or-
saker. [etikett.
Etiquette, a. belefvadt uppforande,
EtymolOgiJical, a. etymologisk. -ist,
8. ety molog. Ize, V. n. harleda orden
frSn sina rotter, -y, 8. etymologi.
9*
132 Etymon
Etymon, S. stamord, radix.
Eucharist, S. den heliga nattvarden ;
tackoffer. -ical, a. hSrande till
nattvardens sakrament. [bok.
EucholOgy, S. grekiska kyrkans ritual-
EllChyiny, s. T. blodg och safternes
god beskaffenhet. [beskaffenhet.
Eucrasy, *. T. god och sund kropps-
Eudiometer, *. eudiometer, luftmatare.
Eunuch, S. snoping, kastrat. -ate.
V. O. kastrera, sn6pa.
Euonymus, s. lonn.
Eupatory, s. dosta.
Euphemism, S. skonsamt uttryck.
Euphon||ical, a. vftlljudande. -y, *.
valljud, valklang.
EupllOrbium, *. vargrajolk (ort).
Euphrasy, *. ogontrest (6rt).
Eurus, s. sydostvadret.
Eurytlimy, *. gymmetri.
Euthanasy, *. latt och stiila dod.
Evacua||llt, S. purgermedel. -te, V. a.
tCmrna ; affb'ra ; rensa ; upphafva, ofver-
gifva. , V. n. I8ta 6'ppna Sdern.
tion , S. afforing , purgering ; af-
akaffande.
Evade, V. a. undvika. -, V. n. fly.
Evagation, a. afvikande; tankspriddhet.
Eval, a. fortvarande.
Evanescent, a. fBrsvinnande.
Evangelic, a. evangelisk. -ism, s.
evangelii forkunnande. inm , y,
s. evangeliura. 1Z6, V. n. predika
evangelium.
Evanish, v. n. forsvinna.
EvapOra||ble, a. som l&tt bortdunstar.
-te, v. a. & n. utdunsta ; lita gS upp
i dunster. -, a. utdunstad. -tlon,
8. afdunstning.
EvasiJlOll. *. undflykt; ursakt; list.
-T6, a. sSkande undflykter ; bedraglig.
Eve, 8. afton, qvfill ; dagen f5re en h6g-
tidsdag. on the -, vid pass, sS nfir.
Evection, *. upphojelse; beKim.
Even, s. afton, qvan. -tide, s.
aftonstund.
Even, ad. Sfven, till och med. - as,
likasom. now, just nu.
Even, a. jeinn, lika; flat, slat; lugn.
-. V. a. jemna, gora lika. -, V. n.
Evilworker
vara lika. -II CSS, S. likhet, slathet;
opartiskhet ; lugn. [aftonpsalm.
Evening, *. afton, qvall. -SOI!, S.
Event, s. pSrdljd, utgSng; bandelw.
at all -S, i hvarje handelse. -ful,
O. rik pS handelser, afventyrlig.
Eventerate, V. a. taga inelfvorna ut.
Eventila||te, V. a. sikta, vanna ; under-
coka. -tion, s. siktning, sSllning.
Eventu||al, a.tillfiillig.som till afventyrs
kan pSfolja. -ally, ad. HtsS vara;
i sanning. ate, v. n. andas, slutas.
Ever, ad. alltid, bestandigt; nSgonsin;
!in aldrig sS. and anon, tid emel-
lan ; ofta ; meilanSt. more, stSd.se,
evigt. - since, - after, sedan den
tiden. -during, a. fortfarande, be-
standig, evig. -green, a. alltid gr6n.
-, 5. ett alltid grcinskande trad; tak-
16k. -lasting, a. evig, oupphorlig,
ododlig. -, s. evighet; kattfot (ort).
-lastingness, s. evighet. -living,
a. ododlig.
Ever||S6, V. a. kasta 5fVer Snda, orn-
stSrta. -sion, 8. nedrifvande; fdr-
stSring. -t, V. a. fdrstora; kullstorta.
Every, a. hvar och en, enhvar. - one,
body , hvar och en. where,
ofverallt. -day, a. hvardaglig.
EvestlgatO, v. a. spSra upp ; forska.
Evict, V. a. 6fvertyga, bevisa; lagligen
Stem'nna. -1011, S. bevia ; lagligt
Stervinnande.
Eviden||ce, s. klar sanning; tydlighet;
vittnesmSl ; dokument ; vittne. , V. a.
bevisa, Sdagalagga. t, a. ogonskenlig,
oneklig. -tial, a. bevisande. -tly,
ad. pStagligen, uppenbarligen. -tness,
s. ogonskenlighet, visshet.
Evil, 8. ondt; last; fdrderf; sjukdora,
opasslighet. -, a. ond, elak ; elandig;
bedroflig; forstorande. -, ad. ondt,
ilia, -affected, a. obenagen. -doer,
8. illgerningsman. eyed, a. afund-
sjuk. -1'avOUrednesS, s. vanskap-
lighet, fulhet. -ly, ad. ilia, elakt.
-minded, a. elak, illasinnad. -nes.S,
8. elakhet. -Speaking, S. fdrtal,
smadelse. -Vfishing, a. illasinnad.
worker, 5. illgerningsman.
Evince
Erin|lce, v. a. bevisa, Cfvertyga. -cihlc,
a. bevislig. -cibly, -cingly, ad.
bevisligen, pS ett ofvertygande satt.
Evira te, . a. kastrera. -tion, s.
snopning.
Eviscerate, v. a. uttaga inelfvorns.
Evita Me, a. andviklig. -te, v. a.
undvika, unJfly. tion, s. undvikande.
Evocation, s. framkallning.
Evoke, V. a. framkalla.
Evolution, .?. bortflygande.
Evolution, s. upprullning; svSngning;
evolution ; utvecklad krokig linie.
Evolve, v. a. utveckla. -, v. n. utveckla
Evomitioil, y. krSkninor. [sig.
Evulga to, V. a. kungora. -tioil, S.
kungorelse.
Evulsion, s. uppryckning, frlnslitning.
Ewe, S. tacka, fir. -, V. n. lamina,
fl lam. [af silfver.
Ewer, a. vattenfat; kanna ell. backen
EVffV, 8. em bete af en kongli; taffel-
t&ckare.
Exacerbate, v. a. forbittra, uppreta.
-tion, S. foi-bittring , forvarring;
paroxisraus.
Exacervation, . laggning i hog.
Exact , a. noga , noggrann , aorgfallig ;
riktig; samvetsgrann. -, V. a. fordra ;
infordra, krafva; utpressa; aftvinga.
to - upon (any one), trycka, plSga,
oroa. -ion, a. trBngskatt; fordran.
-itude, -neSS, s. noggrannhet;
riktighet; SfverensstamineUe. -Of,*.
soin infordrar ; prejare.
Exacuaijte, v. n. hvlssa, skarpa.
-tion, 8. hvassning.
Kxairiri-ra te, v. a. g5ra stSrre; p8
ett ofverdrifvct suit ber&tta ; fordka ;
damma. -tion, f. ofverdrifning ;
utmSlning. -tory, a. ofverdrifande.
Exairitii to, v. a. skaka ; pl.iga. -tion,
8. skakning; uppvallning.
Exalt, I', a. exaltera, upphdja; be-
roinma, pri-a. -ation, S. exaltation,
upphojel.--e ; hogre stSnd. -edneSS,
8. upphSjdt tillst3nd; stolthet.
Exam en, s. exainen, forhor. -inant,
S. examinator. illation, *. exainen,
forhor; underfcdkning. -inator, s.
Exceptiousness 133
examinator , undersokare , granskare.
-hie, V. a. examinera, undersdka ,
anstalla fSrhor; ofverlagga; ofrervaga.
ilior, 8. examinator, undersokare,
granskare.
Exampl SI'}, a. exemplaruk , efter-
ddmlig. 6 , 8. exempel , mdnster.
for -, till exempel. -, V. a. bevisa
genora exempel; uppstalla som exempel.
-eless, a. utan exempel, utom-
ordentlig.
Exanifuious, a. blodlSs; blek.
Exanimjiate, a. liflos, dod ; modraiid.
-, v. a. doda, forskracka. -atioil.
s. dr3p; nedslagenhet. -OU8 , a.
liflos, dod. [finuig, fnasig.
Exanthema, .s. finner. -tons, a.
Exartlculation, S. ledvridning.
Exasperate, V. a. forbittra; forarga;
uppbringa. -tion, . Rrbittring ;
forvarring.
ExauctOra te, v. a. afdanka, afUga,
berofva yaldet. -tloil, S. afskedande;
ohelgande. [upphetsning.
Fxcandescencj',*. gl6d; hastig vrede;
Kxcailtation, . befrielse ifran for-
trollning.
Excari)|iatC, V. a. rena, befria ifrSn kott.
-iilt'alion, S. befriamie iiran kott.
Kxra\il te, V, a. urliSlka, urgrdpa.
-tiOIl,*. urhSlknini:, urgropning; h8l.
Kx(M'(Mtion, 8. forblindelse.
Exceed, V. a. ofverstiga; ofveitraffa.
-, V. n. gora for mycket i en >.ik.
-in?, a. oraSttlig, Ofrerdrifven. -ing-
ly, ad. 5fverm3tUn.
Excel, V. a. dfvertrafh. -, V. n. ut-
m&rka sig; yara fSrtramig. -lence,
-Icncy, a. fortrafnighet; vardighet;
godbef, exellens (titel). -lent, a.
fortrafflig; utvald, utmiirkt.
Excentrlc, a. s. Eccentric.
Except, pr. undantagandes, utom. -,
V. a. undantaga, uteUata. to
against, invSnda. -in?, prp. utom.
-ion, a. undantag, forbehSll ; und-
flykt; jaf, inkast. -ionable, a.
jil'vig. hvaremot inkast kan gdra*.
-ioner, . *ora g6r inkast. -10US,
a. knarrig, jnarsticken. -i
134 Exceptive
a. vresighet. -ive, a. undantagande,
invandande.
Excern, V. a. uttrycka, utpressa.
Excerp, v. a. utdraga, utsoka, plocka.
-t, s. utdrag. -tloil, 8. urval, utdrag.
Excess, S. ofverflod ; utsvafning. -iYC,
a. omattlig, ofverdrifven , ofverflodig.
-ively, ad. omSttligen, ytterst. -ive-
nCSS, s. ofverflod, oralttlighet.
Exchange, 8. byte, vexling; b6rs;
vexelkurs. in -, till vedergallning
for. -, V. a. byta, vexla; vederskifta.
-broker, s. vexelmaklare. -office,
S. vexelbank, diskontbank. -r , S.
vexlare.
Exchequer, a. kongl. rSntkammare.
court of-, skattkaromarratt. receipt
of , rantkammare-
Excis||able, a. accisbar. -6, . accis.
-, v. a. palagga accis. -eman, s.
accisbetjent. COffice, s. acciskam-
Excision, S. utrotande. [mare.
Excitability, s. retiighet. -le, a.
soni liitt upproras, retlig.
Excitation, s. vackelse, retelse. -VC,
a. retande, uppinuntrande.
Excite , V. 71. reta, vacka, uppinuntra.
nient, s. uppretande; anledning. r,
S. som uppmuntrar, som aatSdkommcr.
Exclaim, s. utrop. -, V. a. utropa;
skrika. to - against, ifra emot.
er, S. ifrare.
Exclamation, S. utrop, haftigt anskri.
note of -, utropstecken. -tory, a.
utropande.
Exclu]]de, v. a. utesluta ; klacka, f5da,
alstra. -sioil . 8. uteslutning; for-
kastende; alstring. -give , a. ute-
slutande, frSnskiljande. sively, ad.
uteslutande, med uteslutande.
Excogita||te, v. a. tanka ut. -, v. n.
eftereinna. -tlOll, a. uttankninK,
uppfinning.
Excommnnicayte, v. a. banniysa.
lion, S. bann, bannlysning.
ExCOrjjiate, V. a. fla, rifva (huden,
skinnet, barken etc.) af nSgot; afhyda;
plundra. -tication , . barkning;
afskalning.
Excrement, . orenlighet goro gSr
Exemplariness
ifran kroppen. -al , a. horande till
exkrementer. -itious, a. innehSllande
exkrementer; skadlig.
Excrescen||ce, s. vaxt, utvaxt. -t, a.
utvaxande, onaturligt utskjutande pS
en kropp.
Excre||te, V. a. afs5ndra; bortkasta
(exkrementer). tion , S. afforing,
afgang; den afeSndrade saken. tivo,
a. afforande, afledande. tory, s.
karl i kroppen som tjenar att affora
exkrementer. [S. matter, qval.
Excrucia||te, v. a. plSga, pina. -tion,
Excnlpa||te, V. a. urskulda, ursakta;
rattfardiggora. -tion , rattfardiggo-
rande, ursakt. -tory, a. rattfardig-
gorande.
Excnrs||ion, 8. 6fverskridande ; afvik-
ning frfm amnet; stroftSg ; lustfart
-ive, a. utsvafvande.
Excnsijable, a. foriStiig. -ableness,
S. ur.=aktlighet. -ation, S. ursakt.
-atory, a. ursaktande. -6, 8. ur-
sakt. -, V. a. ursakta ; befria ; f6rlSta.
-OleSS, a. oforsvarlig.
EXCUSS, V. a. afskaka, afskudda ; lag.
ligen borttaga. -ion, . belaggning
med qvarstad.
Execra||ble, a. afskyvard, faslig, ohygg-
lig. -te, V. a. fdrbanna; afsky.
tion, S. forbannelse, svordom ; afsky.
tory, s. fonnularbok af forbannelser.
ExeCU||tC, V. a. verkstSlla, fullborda,
utratta; afratta , doda. -tiOll , *.
vcrkstallighet, verkstallande, utSfning;
utsokning; afriittning. place of -,
afrattsplats. -tion-day , s. afratt-
ningsdag. -tioilOT, 8. m;i?terman,
bddel, skarprattare. -tive, a. full-
bordande, verkstallande. - pover,
lagskipande makt. tor, S. verk-
stallare; testaments verkstiillare. tor-
Ship, . sysslemanskap. -tory, a.
verkstallande, verkstall bar ; exekutorisk.
-tress, -trix, *. verkstallarinna
(testaments).
Exege||si8, *. tolkning, forklaring.
-tiral, a. tolkande, fdrklarande.
Exemplar, S. urbild, eftersyn; exem-
plar. -illOSS, S. ostrafflighet; ofor-
Exemplary
vitlighet; mftnster. )', a. exempla-
risk, efterdSmlig, efterfoljansvard.
Exempliijflcation, S. upplysning ge-
nom bevis; bevittnad afskrift. -f) r ,
V. a. bevisa , upplysa med excmpel;
afskrifva.
Exempt, S. officer vid lifgardet, sora ar
vaktfri. -, a. frikallad, undantagen.
-, V. a. frikalla, undantaga. -ion,
8. frikallelse, undantag; skattfrihet.
-itlOUS, a. skiljaktig.
Exentera.jte, v. a. uttaga inelfvorna.
tion, s. tarmarnes uttagande.
Exequi|jal, a. hSrande till en begrafning.
6S, 8. pi. likbegangelse , begrafning.
Exert' i SC, .. kropps- ell. sinnesofning ;
forvaltning ; rorelse, motion ; exercering ;
andaktsofning. -, V. a. in6fva ; ut-
ofva; exercera. -, V. a. 8fva sig.
-tation, S. 6fning. [jer etc.).
Exergne, s. afskarning (pS medal.
Exert, V. n. g5ra sitt basta. -, V. a.
anvanda ; Sdacralagga. ion, 8. from-
bringande ; beinodande.
Exestnation, 8. jasning, koknins.
Exfoliate, V. n. splittra sig, klyfva
sig i tunna skifvor. -tion, 8. splittring.
Exhal||able, a. som kan utdunsta.
-ation, *. afdunstning, flyktighet,
egenskap att forflyga ; Snga. e, V. a.
utdunsta ; afdunsta; sprida. ement,
ft. utdun-tiiinpr.
Exhaust, V. a. uttCmma, utCsa; ut-
matta. -Cd , a. utmattad. -ible,
d. som kan utosas. ion, S. ut5sning,
uttomnine ; ?vaghet. leSS,a. outtomlig.
Exliei-cda te, v. a. gora arHSs. -tion,
s. arflosgorelse.
Exhibit, t;. a. uppvisa; upptr; Ofver-
lemna. -, 8. T. framliigpning infSr
domstolen. -er, 8. ingifvare, fram-
visare. -ion, s. framvisninp; stipen-
dium , pension, underli.lll ; heliining.
-ioner, s. ftipendiat. -1Y6, a. fram-
vi-aii.lc; vikarierande.
Exhilnra"te, v. a. frojda, muntra. -, v.
11. uliidjas. -tion, S. frojdandp, elSdje.
Exhort, v. a. formana. -ation . ft.
roriuaning. -alive, -atory, a. f5r-
manandc. er, S. formanare, varnare.
Exotic
135
S. (ett liks) upp?rafning.
Exicca]|te, v. a. uttorka. -tion, s.
uttorkning. -tive, a. uttorkande.
Exigence, -ency, s. behof, trSngmSi,
n6d. ent, a. trangande, nodvandig.
-, S. nodfall ; proklama ; anda. -ible,
a. som kan affordras ; betalningsgill.
Exigll||ity, S. litenhet. ringhet. -OUS,
a. ringa, foga.
Exil||6, S. landsfBrvisning ; landsflyktig,
biltog; ort dit en forvises. -, a. liten ;
spad , raager. , V. a. lund^forvisa.
-ement, S. landsforvisning. -ity,
litenhet ; obetydlighet.
Exjmions, a. fBrtrSfflig, utsSkt.
Exilianition, s. tillintetgorande; matt-
het ; fornedring.
Exist, V. n. vara till, ega bestSnd;
lefva. -enCC, 8. tillvarelse ; verklig-
het, bestSnd. -Cut, *. tillvarande.
-imation, S. mening; aktning.
Exit, s. afsked; frSnralle; bortovaro.
-ial, -ions, a. forderflig, dodande.
Exod||C, *. efterspel. -US, -y, .
afresa ; andra Mo?e bok.
ExoletO, a. ur bruk.
Exohltlon, s. svaghet uti nerverna.
Exomphalos, S- nafvelbrSck.
Exonerate, V. a. afbSrda, befria;
trS^ta. -tion, 8. afbordande ; be-
frielse. -tive, n. iittSmmande.
Exoptable, a. Snskansvard.
Exora||ble, a.beveklig; fSrsonlig. -te,
v. a. erhSlln genom bSner.
Exorbitance, s. oraSttlighet, afver-
drift. -ant, a. omSttlig, fifverdrifven.
-ate, V. n. vika af (planeter etc.).
ExOrci||80, V. a. besvarja vid ett heligt
namn; utdrifva (onda andar). -SPr.
m. besvarjare. 8m, s. besvarjning.
-St, .*. be.vHrjare.
Exordijjal, a. inledand^, infoi-mule.
-um, S. ingSng (af ett tal etc.).
Exornation, ft. prydning, sirat.
Exoss||ated, a. benad. -alien, s.
bening. -60US, a. benlSs.
ExOStOSis, 8. Sfverben.
Exot||eriC, a. offentli K , puMik : oinvisd.
-ery,. offentli?het. -iC.a. framman-
de. iitlUndsk. -, s. utlandsic 8rt ell. vaxt.
136
Expand
V. a. utbreda, utstracka.
86, S. utstrackning ; liingd och bredd.
-sibility, s. uttanjbarhet. -sible,
a. uttanjbar. -SiOll , utstrackning;
vidd ; rymd. 81Y6, a. utvidgande.
-Siveness, S. utvidgningsformSga.
Expatiate, v. n. spatsera ; (on, upon)
utforligen afhandla ett ainne.
Expatria||te, v. a. landsforvisa. -tion,
s. utvandring, flyttning.
Expect, V. a. afvakta, forbida. -, V. n.
vanta pa. -able, a. forrnodlig.
-anCC, -anCJ", S. vantan; forhopp-
ning ; expektansbref, survivans, ansprSk.
ant a. & S. vantande, afbidande.
atioi
S. vantan , fbrhoppning.
-alive, a. afbidande. -, S. hopp,
forhoppning. -Grants, S. pi. medika-
menter, som befordra upphostning.
-Orate, V. a. upphosta; gifva sitt
hjertaluft. -Oration, *. upphostning ;
hjertats liittning. -Orative, O. be-
fordrande upphostning.
Expedi||ate , V. a. utfarda , expediera ;
utriitta ; afsanda. -CUCy, S. radighet ;
fSrehafvande; hastigt affardande. Cnt,
a. radlig ; formSnlig ; befordrande. -, s.
medel, utvag. -tat 6, V. a. T. stympa
(en hund). -te, a. behandig ; liflig, be-
stallsain, driftig. -, v. a. bringa till
slut ; affarda, utfarda ; snabbt forriitta.
-tely, ad. snabbt, behandigt. -tion,
*. snabbhet, drift ;t3g, falttSg. -tious,
a. skyndsam. live , a. skyndsam,
driftig. [drifva; utesluta.
Expel, V. a. utdrifva, bortjaga , for-
Expend, V. a. utgifva, kosta pa.
-ituro, *. StgSng; utbetalning.
Expcns e, Expence, *. utgift, om-
koatning. -eful, a. kostsam. -elt'SS,
a. icke dyr, for godt kop. 1V6, a. dyr,
kosUaiu ; yppig ; frikostig. ivcnCSS,
S. kostbarhet; slosaktighet, sloseri.
Experien||CC, . erfarcnhet, Torfarenhet ;
ron. , V. a. forsfika, probcra ; ofva ; er-
fara. C6d, a. forfaren. t, a. erfarcn.
Experiment, S. forsok, ron, prof. -,
v. a. forsoka, probcra. , v. n. g3ra
experimenter. al, a. erhallcn genora
forsok eller erfarenhet, experimental.
Export-trade
Expert, a. fSrfaren, skicklig; klok.
ness, S. erfarenhet.
Expijlable, a. som kan forsonas, blid-
kelig. -ate, v. a. forsona, godtgora,
blidka. -atioil , S. forsoning, for-
soningsoffer. atory, a. forsonande.
-lation, s. plundring. -ration, s.
utandning ; aflidande ; utdunstning ;
slut, -re, V. a. utandas, utdunsta;
bringa till slut. -, V. n. aflida, do;
utplSnas; forfalla; upphora.
Explain, V. a. forklara, utlagga.
-able, a. som kan fdrklaras. -er,
*. utlaggare, uttydare.
Explaiiajltion, 5. upplysning, forkla-
ring; tolkning. tory, s. upplysande,
forklarande.
Expleti||on, s. tillfredsstallelse. -TO,
O. uppfyllande. -, s. fyllningsord.
Explica||ble, a. forkiariig. -to, v. a.
utveckla, forklara, uttyda. -tion,
s. utveckling; uttydning, forklaring.
-tive, a. forklarande. -tor, S.
uttydare, utlaggare.
Explicit, a. utvecklad, klar, uttrycklig.
-ly, ad. uttryckligen. -ness, s.
klarhet, tydlighet.
Explode, V. a. mcd vald utstota;
uthvissla. , V. n. flyga i luften,
springa i stycken.
Exploit, s. bedrift, idrott. -able, a.
gorlig, som kan utforas.
Explor||ate, v. a. utforska. -atioii,
8. undersokning. Jit OF, S. utforskare,
spion. -atorj", a. utforskande. -C,
V. a. utforska , undersoka , ransaka.
-0111 Cut, S. undersokuing. -er, 8.
utforskare, sjiion.
ExplOSi||011, S. knall; utbrott. -V6,
a. hiiftigt utfarande; knallande.
ExpoliatiOU, . plundring, rofvande.
Expolisll, V. a. polera, glanska.
Expolition, 8. utfilande, fdrbattrande.
Exponent, s. T. exponent, -ial, a.
utlaggande, exponential.
Export, V. a. utfora, utskeppa. -, *.
utgaende varor. -atlon, s. utforsel,
utskeppning. duty, S. utgSende tull.
-er, s. exporter, -trade, 5. ex-
porthaudel.
Expose
ExpO||se, V. a. utsStta, framstalla, ut-
lagga; blottstalla ; forlojliga ; skamrua
ut. -Sitioil, ,5. lage; utstallande,
framstallande. -sitOF, . forklarare,
upplysare.
Expostulate, V. n. (upon) beklaga
sig ; tvista, ordvexla. , V. a. vanligen
fdrestalla, undersoka. -tion, s. be-
svar, klagomSl; tvist. -tot, S.
graluiakare. -tory, a. innehSllande
besv2r ; bestridande.
Exposure, S. lage; framstallning;
blott&tallning.
Expound, v. a. framstalla nSgot till
allmant SskSdande ; forklara. -6r, .
uttydare, kommentator.
Express, a. uttrycklig, tydlig; lik-
nande; sfirskild. -, s. sarskild bud,
kurir. -, V. a. utpressa ; uttrycka;
saga, yttra, beteckna ; likna. -ible,
a. som kan uttryckas. -ion, a.
utpressning; uttryck ; talesatt. -1T6,
a. uttrycksfull. -ivenCSS, 8. efter-
tryck. -ly, ad. uttryckligen. -U6SS,
8. eftertryck. -Ure, s. uttryck, form.
Exprobra||te, v. a. forebrS. -tion,
*. RirebrSelse , forevitelse. -tlTO, a.
forebrSende.
Expropriate, V. a. satta ur besitt-
ning. -tion, s. afstiende, ofver-
gifvande.
Expugn, v. a. erofra. -able, a.
som kan erdfras. -ation, *. be-
stormning. -6r, 8. erofrare.
Expuljjse, V. a. utdrifva, forjaga.
-siOD, s. utdrifning. -sive, a.
fSrjagande; afforande.
Expunjction, s. utstrykning. -ge,
V. a. utplSna, utstryka.
Expurg||ate, V. a. rengora, befria, ute-
sluta. -ation, s. rening; rattel=c.
-atory, a. rensande; rattande. -C,
V. a. rensa ; rk'tta.
Exquisit||e, a. utsdkt; fdrtriifflig.
-eness, *. fsrtrafflighet. -ire, a.
utforlig.
Exscind, V. a. utskara.
ExsiCC||ailt, a. uttorkande. -ate,
V. a. uttorka. -at?0n, s. uttorkning,
torrhet. -ative, . uttorkande.
Extirpate 137
Exspuition, s. utspottning. rsugning.
Exsuc :coas, a. saftlos. -tion, s. ut-
Exsudatioit, 5. utsvettning, afdrypning.
ExSUfHatioil, ,<?. blSsbaljarna.
Exsnscitil|jte, V. a. vacka, uppmuntra.
tion, s. vackande, uppinuntring.
Extant, a. frainstSende ; forhanden ;
befiiitlig.
Exta.sy, S. hanryckning, fortjusning;
dvala. -tic, a. hSnryckande.
Extemporaneous , a. oforberedd,
plotslig. -ary, a. oformodad ; oberedd.
-6, ad. ofurberedt, utan betanketid,
strax. -ize, v. n. tala utan f3r-
beredelse.
Extenjjd, V. a. utstracka, uttanja; be-
lagga med qvarstad. , V. n. stracka
sig. -der, *. strackmuskel. -dible,
a. strackbar, utvidgelig. -Slbility,
8. uttanjbarhet. -sible, O. strackbar.
-Sion, s. utstrackning. -sional,
a. vidstrackt; inycket inneh3llande.
-Sive, O. stor; vidstrackt. -sive-
nesS, . storhet ; strackbai het. -SOF,
. strackmuskel. -t, S. utstrackning,
vidd ; seqvestrering.
Extenuaj|te, V. a. fortunna ; forminaka ;
bemantla, ofverskyla ; utiniirgla. , a.
tunn, smal. -tion, S. minskning;
afmagrande.
Exterior, a. yttre, utvartes. -, *.
yta, utfidan. -ity, S. utsidan.
Exteriiiinaiite, v. a. utrota. -tion,
s. utrotning. tor, 8. utrotare , for-
storare. -tory, a. utrotande.
Extern, a. yttre. -, 5. utsiclan. al,
O. utvartes, yttre. -ality, *. syn-
lighet. -ally, ad. utvartes.
I'xtcrrailCOUS, a. utlandsk, frannuande.
Extil, v. n. afdrypa. -lution , .
afdrypning. [reining.
Extiniulayte, v. a. ru. -tion, s.
Extinct, a. utslackt; utgSngen, dod.
-ion, S. utslackning; utslocknande;
forodehe.
Extinguish, V. a. slacka; dampa;
d6da. -able, a. utslacklig. -er, 8.
ljus-slackare. -llient, S. uUlackande ;
utslocknande, upphorande.
Extirpate, v. a. utrota, utplSna.
138 Extirpation
-tion, S. utrotning ; for-itoring. -tor,
S. utrotare, forstorare.
Extol, V. a. upphoja, prisa, berSmma.
-lor, .9. loftalare.
Extor||sivc, a. tvingande, utpressande.
tj V. a. utpressa , aftvinga, skinna,
preja. -ter, s. prejare. -tion, s.
prejeri. -tiOHS, a. vSldsam.
Extra, ad. utom, utomordentligt. Ct,
S. extrakt, utdrag. -, V. a. utdraga,
samla. -Ction , s. utdragning; att,
bord. CtivC, a. som kan utdrag.is.
-judicial, a. som eg ar i vanlig
rattegangsordning, extrajudiciel.-muil-
(lane, a. ofvernaturlig. -I1COUS, O.
frammande. -ordinarily, ad. ovan-
ligt. -ordinariness, s. utomordent-
lighet. -Ordinary, a. utomordentlig,
ovanlig. -parochial, a. utsocknes.
-provincial, a. utom ett biskopsstift
ell. Ian. -regular, a. oregolbunden.
-vagance, s. utsvafning; omSttlighet,
oriinlighet; dSrskap; obetanksamhet.
-Yagant, a. utsvafvande, dlraktig.
, s. landstrykare ; svarmare, fantast.
-yagantness, *. orimiighet. -va-
gate, V. n. svafva ut, skicka sig
orimligt. -yagation, S. utsvafning.
-VasatC, V. n. rinna ut; utsippra.
-yasation, s. utsippring (om bio-
del etc.).
Extre||mO, a. ytterst, ?ist; omSttlig.
-, S. Snde, ytterlighet ; nod ; obetSnk-
samhet. -mel}", ad. ytterst, frunska,
utoraordentligt, h5gligen. -lllit)', s.
ytterlighet, det sista af mgot; nod;
fb'riagenhet.
Extricai|te, V. a. utveckla, utreda.
-tion, s. utveckling, befrielse.
Extrinsical, a. utvartes, yttre. -ly,
ad. utifrSn.
Extract, V. a. bygga ; uppresa. -ion,
. byggning. -ive, a. uppbygglig.
-Or, .1. uppbyggare, bypgmastare.
Ex<rn;:!P, W. a. utdrifva, utstota.
-si.'U!. .<;. utdrifning.
ExtHli-r.;ance, -ancy, *. upphojdhet,
svul t, svullnad, utvaxt. -ant, a.
fnuiHtrtcnde. -ate , V. 71. sviilin,
viillna.
Eyewitness
Extnmesconce, s. svullnad.
Exbera'|llCe, S. oferflod, ymnighet.
-nt, a. ofverflodig, ynmig. -te, V. n.
EXUCCOUS, a. saftlSs. [vara ymnig.
Exa||date, -de, v. a. utdrifva geno m
svettning. -, V. n. svettas, utdunsta.
-dation. .1. svetting, utdun-tning.
Exulcera||te, V. a. fdrorsaka s3r, frata ;
forbittra. -, V. n. vara sig. -tion,
*. bold, sSrnad; friitning; forbittring.
-tory, a. sSrande.
Exult, V. n. frojdas, innerligen gladjas ;
uphafva gladjerop. -ant, a. frojdfull.
-atJOn, S. frojd; gl;id.ierop.
Exunda|;te, v. n. ofverfloda. -tion,
5. utflytninsr, ofversvSmning.
Exnpera|ihlp, a. ofvervinneiig. -nee,
S. ofvervizt. te, V. a. ofvertraffa.
Exurgeilt, a. borjande, uppkommande.
ExUSCitate, V. a. upprora, vacka.
Exust, V. a. fdrbranna. -ion, s. for-
branning. [qvarlemningar.
Exuviae, S. pi. aflagd hud ell. skal;
Eyas, a. icke flygfarcli?. -, S. falkunge.
-musket, s. sparfhoksunge.
Eye, S. 6ga; blick; uppmarksamhet ;
vaksamhet; synpunkt; ogla ; tornglugg ;
kegel pS boktryckeristil marke p3
hastens tander. - of the wind, vin-
dens riktning, ko.=a. iron , krampa.
with an - of green, gron schatterad.
eyes, pi. glasdgon. -, v. a. be-
trakta, granska. ball, s. oironsten.
-bright, 8. Sgontrost, rodkulla (ort).
-brow, S. 6gonbryn. -drop, s. tSr.
flap, S. skygglapp for ogon pS hastar.
-glance, s. blick. -glass, s. ogon.
glas. -glutting, *. fagnande ogonen.
hole, *. Sgongrop. lash, *. ogon-
hSr. -less, a. blind, -let, s.
glugg; snorh.ll. -lid, *. ogonlock.
-t, S. SskSdare. -salve, S. ogon-
salva. -Servant, .1. ogontjenare.
-service, .9. egontjenst, iStsadt nit.
-Shot, S. blick. -Sight, s. sigte,
syn. -SOre, S. Sgonsjukdom; grand
i ogat. -String, 8. ogonnerv.
-tooth , s. ogontand. -water, s.
ogonvatten. -witness , 8. ogon-
vittne, Ssynavittnc.
Eyot
Eyot, *. smS 5.
F-JTO, s. vandrande tribunal.
Eyry, *. roff'gelnaste.
F.
Fable, g. fabel. -, V. n. prata diktcr ;
dikta, fdrtalja fabler, -d, a. diktad ;
beromd, mycket talt om i fablerna.
-r, s. fabeldiktare.
Fabric, *. byggning; fabrik. -ate,
V. a. bygga, tillverka. -ation , *.
tillverkning, forfardigande ; byggning.
at Or, S. uppbyggare ; fSrfardigare.
Fabrile, a. jernsmide tillhorig, handt-
verkare tillhorig.
Fabul 1st, s. fabeldiktare. -OSlty, 8.
fabelaktighet. -Ons, a. fabelaktig,
diktad.
Face, s. an'igte, anlete; rain; grimas;
framsidan; Ssyn; yta ; djerfhet, rood.
-, V. a. se i ansigtet; vanda framsidan
at; brama; tScka ; hyckla. -, V. n.
vanda gig om. to - out a lie, frackt
past! en ISgn. to - the enemy, gora
front; gS emot fienden. agllO, s.
ansigUvark. d , a. bildad , skapad.
less , a. utan ansigte , oforskamd.
-painter, 8. portrattmSlare. -paillt-
illU', .<;. portrait main ing. -SCrCCH, S.
Facolo, s. turkisk bona. [eldskarm.
Facet, .<s. slipad kant, facett.
Facetious, a. lustig, skamtsam, rolig.
11PS8, s. skamt, rolighet, munterhct.
Facil||e, a. IStt; lattrogen; godvilli^'.
-eness, . viiiighet. -Itnte, v. a.
IStta, befordra. -Itftt'on, 8. lattnad,
beframjande. -Ity, S. IStthet ; skick-
lighet, fardighct; eftergifvcnhet.
Facing, p. IskSdande, vettande. -, *.
forkliidning ; uppslag.
FacillOrOUR, a. fSrmaten, skamlSs,
ondskefull ; brottslig. -ness, 8. gud-
lo^het, skandlighet.
Facsimile, 8. afckrift; eftcrliarmning.
Fact, S. gerning, dad ; verklighet, visshet.
in , i sanning. -ion , 8. parti,
sammangaddning; oenighet. ionary,
Fail-conditioned 139
-loner, a. partigSngare. -ions, a.
horande till ett parti ; upprorisk, upp-
stussig. -itlOUS, a. eftergjord med
konst, icke naturlig. ive, a. gorande,
skapande. Or , S. kommissionftr,
faktor; multiplikator. Orftge, .?.
kommisgionsarfvode. Orshlp, 8. om-
budsmanskap, faktorssyssla. Ory, S.
faktori. -Otum, S. hufrudinan.
Faculty, S. ffirmaga, gafva, talang;
egenskap; rSttighet, frihet; fakultet.
Facund, a. vakaiig. -ity, s. vaita.
lighet. [smeka, stnirkra.
Faddle, V. n. leka, skamta. -, V. a.
Fade, a. smaklS?, matt, svag. -, V. n.
vissna ; forgSs ; forsvagas. , V. a.
g5ra vissnad. -less, a. oforvissnelig,
oforganglig.
Fadge, V. n. skieka sig, komrua dfverens.
Fading, a. fdrvissnande. -, -IIOSS, *.
forvissning, forfall.
Fag, 5. slaf; utskott. -end, S. sal-
band, sal list; utskott.
FagOt, S. rnknippa ; knippa stalstSnger.
, V. a. binda.
Fail, S. fel, brist; fSrlust; d6d. with-
out , ofelbar, osvikelig. , I'. 11.
(of, from) brista; upphfira, omkomma,
fdrgSs; fSrfalla, misslyckas, gora ban-
krutt. -, . a. undnrlSta; ofvergifva ;
bedraga. -ailCO, S. fel ; underlatelse.
-ing, *. fel. -Ute, S. brist; fel;
j ckande ; bankrutt.
Fain, a. munter; nOdgad. -, ad. gema.
-, t). n. l&ngta, onska. -inir, a.
begarlig, lysten.
Faint, a. matt; dunkel; svag; fdrsagd.
-, V. n. f5rsvinna ; trottna. -, V. a.
g5ra modfalld, bedrSfvii ; d"na. -ItPar-
ted, a. klenmodig, radd. -1.
lU'SS, /?. radsla. -illST, f.
-ishnoss, s. matthet, opasslighet.
-nCSS, S. svaghet, kraftl3-het; overk-
samhet; radsla. -y, a. kraslig.
Fair, ft. marknad. -ing, *. mark-
nandsgafva.
Fair, 8. skonhet. -, a. fager, vacker;
Ijus, klar; pynnande; redli?; 9ppen;
billip. -, ad. sakta; hofii^t ; vanlisrt;
lyckligt; ratt fram. -Conditioned,
140
Fairish
Fancy
a. godhjertad. -ish , a. vacker.
-ly, ad. vackert; sakta; ratt fram ;
hel och hSllen. -nCSS, S. fagring,
skonhet ; arlighet. -play, . hfiflighet.
-spoken , a. hoflig. -Tvay , s.
farvatten.
Fairy, *. fe, trollgudinna ; elf, elfva.
Faith, 8. tro, troslara ; arlighet, trohet,
lofte. -, ad. i sanning. -breach,
8. trolSshet. -ful, a. trogen, trofast,
ordhSllen; redlig. -fulness, 8.
trofasthet ; redlighet. -1088, a. trolos ;
otrogen. -lessnCSS, 8. otro ; trolSshet.
Fake, s. T. bugtan af ett uppskjutet t3g.
Falcat||ed, a. krum, krokig, half,
manelik. -10D, .9. krokighet.
Falchion, s. kroksabel.
Falciform, a. lik en skara.
Falcon, s. falk; en art faltstycken.
-er, S. falknar. -et, S. falkenett
(skjutgevar). -ry, . falknarkonsten.
Faldage, 8. rattighet att falla faren
och goda Skern.
Fall, s. fall; sluttning; atortning (at
vatten); ISffallet; minskning ; fallande
(af trader); sloja ; sankuing (i ton).
, V. n. falla ; fjunka ; aftaga, minskas ;
nedsattaa i viirde; blifva ; undfalla;
betaga ; handu ; aflas ; borja. -, V. a.
falla, siink.-i ; minska ; lamina, i'.l laium.
to - asleep, somna. to - away,
forfalla, aftyna ; gft forlorad; affalla.
to - back, draga gig tillbaka ; bryta
sitt lofte. to down, nedfalla ; segla
utfcire. to - from, affalla. to - in,
falla in ; ofverensstaiuma ; in^tamtna.
to - in at, rSka i. to - in with,
traffa; anlanda ; koroma i handyemang
med. to - off, falla af; blifva af-
fallig. to - on, hiiftigt falla ofver.
to out, falla ut, aflOpa ; grala.
to - over, ofverlopa. to - short,
bedraga sig ; icke racka till ; icke hinna
frain. to - to, tillfalla; falla ofver;
ega sig St. to - together, rSka i
slagjitiSl. to - under, komma med
i berakning; duka under, to - upon,
anfalhi.
Fallacious, a. bedragiig. -cious-
neSS, . bedraglighet. -Cy, s. be-
drageri; sofisteri.
Falli||bility , s. feibarhet. -ble, a.
som kan irra sig, felbar.
Falling, s. fail; lutning inSt. -sick-
neSS, s. fallando^juka.
FallOW, O. ljusgul; ouppbrukad. -
deer, dofhjort. -, V. a. kora i akern;
trada. -field, S. tradesfalt. -finch,
-Smith, s. brSkfagel, rSdvinge.
ness , 8. ofruktbarhet ; bvad som
ligger i trade.
Falsary, s. forfalskare.
False, a. falsk, osann; oakta; skrym-
tande; trolos; oriktig. -dealer, 5.
bedragare. faced , a. skrymtande ;
bedraglig. -fire, *. losen som sker
blott genoni fangkrutets afbrannande.
-hearted, a. bodraglig; forradisk.
-llOOd, -neSS, S. falskhet; logu.
-ly, ad. falskt; bedriigligt.
Falsetto, S. fisvel, falsetutamma.
Falsi||tiable, a. som kan Torfalskas.
-fication, s. forfaiskning. -flcator,
-fler, 8. forfalskare; lognare. -fy,
V. a. forfalaka. -, V. n. bryta sitt
lofte; ljuga. -ty, s. falskhet, svek.
Falter, V. n. stamma ; stappla. -ingly,
ad. svart, med moda.
Fame, S. rykte, ryktbarhet, godt nainn,
berom. -d, a. beroind. -less, a.
oberomd.
Familiar, a. huslig; vSnlig, fortrolig;
val bekant; latt; geroen. -, 5. for-
trogen viin ; sallskapsande. ity, 8.
fortrolighet; bekant^kap; vSnlighet.
-ize, V. a. gora bekant, tillvanja att.
Family, S. familj; slagt, att, stain.
F:imi|,:iC, s. hungersnod, dyr tid. -sh,
V. n. svalta ihjiil. , V. a. uthungra.
-shlUl'llt, 8. liungcrsnod.
Famous, a. beromd, beryktad. -nCSS,
s. natnnkunnighet.
Fan, 8. solfjader; vanna. -, V. a.
vanna; flakta, afkyla. [svarmare.
Fanatic, a. fanatisk. -, S. fantast,
Fanciful, a. fanatisk, underlig. -lieSS,
*. grilirangeri, inbildning.
Fancy, S. inbildningskraft ; fantasi , in-
fall ; sinne, eget manner ; nyck, bega-
Fancy-articles
relse; tycke. to take a - to, tycka
om. -, V. a. inbilla sig; tro. -, V.
n. tycka om. -articles, s. pi. ga-
lanterivaror. -monger, 8. grill-
fiingare.
Fane, S. tempel; vaderhane.
Fanfa||re, . trumpetstycke. -ron, s.
storskrytare. -ronade, *. skryt, ord-
prSl.
Fang, S. klo, ram, tass. -, V. a.
fSnga, gripa, taga. -ed, a. forsedd
med betar.
Fangle, . pSfund; infall; lappri. -8,
Fan got, 8. bal, packa. [pi. nyheter.
Fanner, . kornvannare.
Fanon, 0. arraband; trossfana.
Fanshnped, a. solfjaderforraig.
Fantas||ied , a. full med inbildningar.
-m, s. syn, spSke, skuggverk ; grund-
16s tanke. -tic, -tical, a. fantastisk,
sallsam; inbillad. -ticalllOSS, 8.
grillfangeri -y, s. inbildningskraft ;
inbildning.
Fantom, . spake; hjeraspSke.
Far, a. fjarran, iSngt borta belagen. -,
ad. fjarran. by -, p3 iSngt nar.
-fetch, s. krigsiist, knep. -fetched,
Far, *. gris. [a. iSngvSga.
FarC||6, *. gyckelspel. -, v. a. farsera,
fylla. -ical, a. narraktig, komisk.
-7, S. rots hos hasUr.
Fardel, . bunt, knippa.
Fare, a. fora; frakt; kost, spisning.
bill of -, matsedel. -, v. n. fara ;
gS; ata; fara (ilia ell. viil); bofinna
sig. -\rell, . & i. farval.
Farinnceons, a. mjaiig, mjoiaktig.
Farm, . bondgard , heraman ; arrende-
hemman ; arrende. , V. a. forpakta ;
leja; bruka jorden. -er, . paktare,
arrendator, landtman. -hold, 8. ar-
rendering, -ing, 8. jordbruk, Sker-
bruk. -rent, 8. arrendeafgift.
Farmost, a. vidast.
Famess, S. afstSnd, aflagsenhet.
Farrajlginons, a. uppbiandad. -go,
8. blandning, rora.
Farrier, S. hofslagare; h&stlakare. -,
V. n. bota hastar, idka hofslagare-
yrke. -)', 8. hastlakarekonst.
Fatality 141
FarrOTT, . gris. -, V. n. grisa, f5
grisar.
Fart ll el, V. a. uppveckla segel.
Farther, a. & ad. vidare, langre. -,
V. a. befordra. -mice, S. befordran.
-more, ad. dessutom.
Farthing, s. fjardedelen af en engelsk
penny, -deal, 8. fjardedel af en Sker.
Fascia|jted, a. prydd raed bindel ell.
krans. -tion, 8. band, fSrband.
Fascina||te, V. a. f5rtjusa, fortrolla.
tion , 8. synens forviindande , tjus-
ning.
Fascine, s. faskin, stor risknippa. -rj,
8. faskinverk.
Fashion, s. satt, skapnad; form; bruk,
sedvana; mod; kladedragt; viirdighet.
-, V. a. bilda. -able, a. nyrnodig,
p5 modet ; enlig ens stSnd och vardig-
het. -ableness, . ofverensstam-
melse med modet. -monger, 8.
sora efterapar alia moder.
Fass, s. trumf (i bassetspel). -, V. n.
Fast, 8. fasta. [trumfa.
Fast, a. fast; obeveklig; snabb, hastig;
hSrd. - and loose, bedraglig. -,
v. n. fasta. -handed, a. girig, snSl.
-ness, S. fasthet; st3ndaktighet. -y,
ad. fast; hastigt; ofta.
Fasten, V. a. fasta; hopkitta; saniman-
binda. -, V. n. fasta sig.
Fastidi||OSity, s. afvermod, stolthet.
-OU8, a. fdraktlig, hSgmodig; sv8r
att tillfredsstalla.
Fastigiate, a. T. jemnhog. -d, a.
spetsig (som Ssen pE ett tak).
Fasting, a. fastande, fasta. -day, S.
fastdag.
Fastly, ad. sakert, belt visst.
FastllOUS, a. stolt, hCgmodig.
Fat, 8. fett ; fat ; kar. -, a. fet, g8dd,
diger; tjock ; plump; formfigen ; ym-
nig. -, V. a. goda, gora fet. -, V. n.
blifva fet, Ifigga pi bullet, -guts,
s. pi. isterbuk. -headed, a. dum.
-kit'inoyod, a. hulli-, korpulent.
-witted, a. tr6g, oskicklig.
Fatal, a. olycklig; dddlig; oundviklig.
-1st, s. fatalist, en som tror p& ett
oundvikligt 6d. -Ity, *. oundvik-
142 Fatalness
ligt ode, skickelse. -nCSS, #. ode,
oundviklig nodvandighet.
Fate, s. ode, skickelse; dod. -d , a.
bestanid.
Father, s. fader; kyrkofader. - in
law, svarfader. -, V. a. antaga for
son. llOOd, s. faderlighet; faders
vardighet. -land, S. fadernesland.
-lasher, S. rotsimpa, skrabba. -less,
a. faderlos. -lillCSS, 5. faderlig oin-
het. -ly, a. faderlig, om. -, ad.
faderligt.
Fathom, s. famn, langdmStt af sex Tot ;
skicklighet. -, V. a. pejla ; omfamna ;
utgrunda, utforska. -less , a. out-
grundelig. -WOOd, s. fanmved, kast-
ved.
Fati jdical, a. spaende, profetisk. -fe-
rOUS, a. dodlig; olycksbSdande.
Fatig||able, a. uttrotteiig. -ate, v.
a. uttrotta, utmatta. -fttlon, . ut-
trSttande. -HO, s. moda, trotthet,
besvar. , V. a. utmatta.
FatJIling, s. ung godboskap. -ner,
S. hvad som g6r fet, eodsel. -11PSS,
S. fetma, fett; fruktbarhet. -ten, V.
a. goda , gora fet ; gSdsla. , V. n.
fetma, blifva fet. -tening, a. gSd-
ning. -tiness, 8. fetma. -ty, a.
fet, oljaktig. (tokisk ; utan kraft.
Fatu||ity, s. dSrskap. -OUS, a. dum,
Faucet, S. svicka, tapp.
Faugh, i. foj, fy.
Fault. S. fel, forbrytelse, villfarelse,
misstag; ftrlagenhet. -, V. n. fela,
misstaga sig. -, v. a. hfickla. -er,
s. mi-isdSdare, Sfvertradare. -finder,
S. tadlare, hacklare. -fill, a. brotts-
lig. -Iness, 8. felaktighet. -less,
a. felfri. -y, a. felaktig, skyldig;
forderfvad; full med fel.
Faun, s. faun (skogsgud).
Fausen, s. hafsfil.
Fautor, ,1. gynnare, befordrare.
Failtrt'SS, S. gynnarinna.
FavilloilS, a. bestaende af aska.
Favour, s. gunst, ynnest, bevlgenhet ;
tillstadjelse; bandros, respektdagar i
vexlar ; iilskling ; anletgdrag. your ,
Eder tirade ekrifvelse. in -, till for.
Febrifuge
del af. by the -, hjelpande, medelst.
, V. a. gynna , understoda ; likna.
-able, a. gynnande, hjelpsam. -able-
ness, S. gunstighet, valvilja. -Cr, .?.
gynnare. ite, S. gunstling, al.skling.
-less, a. utan gynnare, ogunstig.
Fawn, s. hjort- ell. rSdjurskalf; smicker,
nedrig hoflighet. , V. n. kalfva (om
hjorter); (upon) smickra, smila. -Cr,
Faxed, a. h;lrig. [. smickrare.
Fay, s. trohet; ara; fe.
Feaberry, . stickeibar.
Fealty, s. trohet.
Fear, 8. fruktan; vordnad; fSgehkriim-
ma. -, V. a, & n. forskrScka ; frukta,
befara. -fill, a. radd, forskracklig.
-fulness, S. fruktan, fdrsagdhet.
-less, a. oradd, ofdrsagd. -lessiiess,
S. oforskrSckthet.
Feasi||bllity, s. gorlighet, mojlighet.
-ble, a. goilig, verkstallbar.
Feast, S. fest; kalas. -, V. a. traktera,
vaiplaga. , v. n. vara pS kalas ;
lefva krisligt. Or, S. rustare ; som
trakterar. -ful, a. hogtidlig; frSs-
sande. -money, *. handpenningar.
Feat, a. flink, fardig; artig. -, s.
bragd, gerning; skicklighet. -60US,
a. natt; skicklig. -11C8S, *. natthet,
artighet.
Feather, S. fjader; slag; prydnad.
plume of feathers, fjaderbuske. -,
V. a. fjadra, pryda med fjadrar. -bed,
8. dunsang. -brOODl, *. fjadervinge.
-driver, S. fjaderviska. -Cd, a.
befjadrad. -edged, a. snedskuren,
afspantad. -few, *. hvitort. -grass,
S. lungSrt. -less, a. ofjadrad, na-
ken. -ly, a. fjuderlik, dunlik. -sel-
ler, S. en som spritar och handlar
med fjader. -y, a. befjadrad, full
med fjadrar.
Feature, s. anletsdrag; konstverk. -ed,
a. bildad, skapad. -less, a. van-
skaplig, oskaplig.
Feaze, V. a. rispa upp; piska.
Febri||citate , V. n. vara sjuk af fe-
ber. -Culose, a. sjuk af feber. -flc,
a. feberaktig. -ftlge, a. feberdrif-
vande.
February
February, .9. Februari.
t. pi. dragg, grummel ; afskra)).
Feculence, S. bottenlalle ; dyaktig
egenskap. tj a. full med driigg,
grn i :
Fecund, a. frukt-am, ymnig. -ation,
s. befruktning. -ify, V. a. befrukta.
it}", ft. afvcNaiiihet, ynmi^het.
Federal, a. federativ, forbundsmassig.
-ary, s. bundsforvandt. -ate, a.
forbundcn, forenad. ation, S. for-
eninf, forbund. ative, a. federativ,
forbindande.
Fedity, a. iSghet, nedrighet.
FCC, s. Ian, beloning ; sportlar. -, V. a.
beluna; besolda ; muta. -farm, s.
arfrantelan.
Feeble, a. svag, matt. -, V. O. for-
svaga. minded, a. svagsint; van-
kelmodig; villrSdig. -ness, 8. svaghet.
Feed, s. fdda; bete; foder ; nwltid. -,
V. a. foda, underhSlla , niata, fodra,
g8da ; beta. -, V. n. blifva fet. -6r,
S. fodare, underhSllare ; Stare.
Feel, . kansel. -, V. a. kanna; vid-
rora ; utgmnda. er, S. en som vid-
rOr ; antenner, sprGt pS inaekter. IllET,
a. kSnslig, kfinslofull. -, s. kansel
(kan^-lsinnet) ; kiin^a.
Focf, pi. af foot, -less, a. fotio*.
Feign, v. a. IStsa; dikta. -, v. n.
hyckla. -edly, ad. diktadt, falskt.
Cr, S. bedragare.
Feint, a. forstalld; uppdiktad. -, .
fint i faktning; forstallning.
Feldspar, s. nut-pat.
Felid late, a. lycklip. -, . a. lyck-
6nska; gora sail, -tatlon, .<?. lyckon-
skan. -tOUS, s. lycklig. -ty, 8.
lycksalighet, sallhet; lycka.
Feline, . kattartad.
Fell, a. grym, gruflig, obandii:; rof-
girig. -nes, . grymhet, vildhet.
Fell, *. skinn. -monger, s. skinn-
handlare, bundtmakare.
Fell, V. a. falla; kasta ofver anda.
-er, 8. som fallar trgd.
Fellifluous, a.
Felloe, s. hjuii
FellOW, f. like, katurat ; medlein ; karl.
Fenland
143
, V. a. sammanfoga, passa tillhopa.
-citi/eil, . medborgare. -C01U-
lllOlier, S. student sora hunnit en
visa grad. -Counsellor, s. rd*-
inedlem. -Creature, S. medmenr.i-
ska. -feeling, a. medlidande, syni-
pati. -llCll', S. medarfvinge. -hel-
per, S. medhjelpare. -labonrer, 6'.
medarbetare. -like, -ly, O. kam-
ratlig, broderlig. -maiden, *. lek-
syater. -member, s. mediem. -mi-
nister, s. embetsbroder. -prisoner,
S. medfunge. -Scholar, a. skolkam-
rat. -servant, s. medtjenare. -ship,
s. kamratskap; geiuenskap; likhet;
onigiinge; omgangsamliet; bolagsriik-
ning. Soldier, a. krigskamrat.
-Student, *. akademi-kamrat. -Sllf-
ferer, a. olyckskamrat. -traveller,
. reskamrat. -worker, *. med-
arbetare. -Writer, a. medrdrfattare.
Fellwort, 8. baggsota, gentiana.
Felly, ad. grymt.
Felly, a. hjuiist.
Felo-de-se, a. T. sjelfmSrdare.
Felon, a. graslig, omen-<klig. -, *.
missdSdare; fulslag. -10US, a. for-
radisk; skandlig, nedrig. -WOrt, a.
qvesved, solanum. )', a. nidingsverk.
Felt, a. filt; skinn. -, V. O. filta,
valka. -maker, ,1. filtare.
Feltre, V. a. hoptofva, fllta ihop.
Felucca, a. feluck Oitet fartyg),
Female, 8. hona; qvinkon, qvinna. ,
a. qvinlig. - rhyme, tvdstaM^t rim.
- servant, piga.
Feme, a. qvinna. T. -covert, a.
iikta maka. -Sole, S. ogifl frun-
timiner.
Femin-ality, a. qviniighet. -ate, a.
qvinlig. -ine, a. qvinlur, iinkliiHlifr,
veklig. , 8. hona; ung qvinna. itj',
*. qviniighet, veklighet.
Femoral, a. horande till landerna ell.
hofterna.
Fen, 8. krr, nioras. -berry, .. tran-
bar. -CrCSS, s. kiirrkra^a. -Cricket,
g. jordkrafta, syrsevad. -duck , *.
ett slags and. -fowl, S. vadare
(fSgel). -land, 8. marskland, sid
144
Fen men
landt land, -men, pi. invanare i
marskland.
Fence, S. beskarm; utanverk, brost-
varn; gardesgSrd ; stacket; faktkonst.
coat of , pamarakjorta. of pa-
les, palisad. , v. a. garda, instiinga,
innesluta ; befasta, omskansa. , V. n.
fakta; satta sig i sfikerhet. -less,
a. ohagnad, oinstangd ; fri. -month,
*. tid dS vildtet ynglar. -r, s. fak-
tare. [s. pi. landtvarn.
Fencible, a. sorn kan forsvaras. -S,
Fencing, S. faktkonst, faktning; in-
stangning. -master, . faktmastare.
-SCllOOl, *. faktskola.
Fend, V. a. (off) afvanda, parera un-
dan. , V. n. forsvara sig. Or, s.
jerngaller framfor en stenkolseldstad ;
T. frihult; losbord.
Fenera||te, v. n. ockra. -tion, s.
Fenestral, a. fdnster tillhorig. [ocker.
Fennel, s. fenkai. -flower, s. svart-
kummin. -giant. .1. bjorkris, ferla.
Fenny, a. karraktig, sumpig.
Feod, *. Ian. -Hi, a. ISns-, feodal-.
-ality, s. lanbarhet. -ary, 8. va-
sall, lantagare. -atary, *. vasall.
Feoff, V. a. belSna. -CO, S. lans-
innehafvare. -er, s. Unsherre, Ian-
gifvare. mcnt, S. belaning. in
trust, fideikommiss.
Feraci||ous, a. fruktbar. -ty, a.
fruktbarhet.
Feral, a. grym; d5dlig. frier.
Ferial days, s. pi. hogtidsdagar, fe-
Feriation, S. helgdags firande.
Ferine, a. vild. -ness, a. grymhet.
Ferm, S. arrende; herberge.
Ferment, S. gusningsmedel. -, V. n.
gasa. -, V. a. bringa i gasning. -al,
ati?6 , a. sorn satter i gaining.
-ation, S. gaining, haftig rorelse.
Fern, 8. ormbunke. -y, a. bevSxt
med ormbunkar.
FerOci||OU8, a. rild, gruflig, barbarisk.
-Olisness, S. vildhet, grymhet. -ty,
S. vildhet, grymhet.
FerrCOUS, a. af jern ; jernartad.
Ferret, . fret; florettsilke; blasrSr till
glas. , V. a. drifva kaniner ; snoka,
Fetid
noga genomleU; bedraga. to - out,
uppspana. -6F, S. stofvare.
Ferriage, S. farjpenningar.
Fcrr||if'erons, -nginous, a. jern-
haltig, rostig. [trissa.
Ferrule, S. bogel, ring omkring nSgot;
Ferry, s. farjstaiie, rsrja. -, v. a. & n.
farja, fora ofver. -boat, s. Rirjb2t.
-man, s. farjkarl.
Fertile, a. fruktbar. -leness, *.
fruktbarhet. -lit}', s. fruktbarhet;
ymnighet. lize, V. a. uppodla;
gora fruktbar, befrukta.
Ferula, s. ferla; risort; doppsko.
Ferule, v. a. sl3, straffa.
Ferv||eilCJ', s. ifver, haftighet; nit, an-
dakt. -ent, a. ifrig, brinnande, haf-
tig, het. -ently, ad. ifrigt, hiiftigt,
af allt hjerta. -id, a. het, bran-
nande; ifrig. -idllCSN, s. haftigt
begar; ifver; andakt. -Our, *. net-
sighet, ifver.
Fesceimine, a. utsvafvande, liderlig,
Fescue, s. griffel. [otuktig.
Fesels, s. pi. spelt.
Fesse, S. T. tvarbjelke.
Festal, a. festiig.
Fester, v. n. bulna, vara eig.
Festina||tO, a. brSdskande, Sfverilad.
-tiOll. S. ha?t.
Festival, a. festiig. -, S. hSgtidsdag,
hogtid. -VC, a. hogtidlig; munter.
-Vlty, 8. hogtidlighet ; lustighet;
gladje.
FestOOn, ,<?. feston, lofverk.
Festu||cine, a. blekgul. -cous, a.
gjord af stra; strSaktig.
Fet, s. stycke; lapp.
Fetch, s. fint, krigsputs, knep. -, V. a.
heinta ; bringa ; harleda ; taga ; hinna
frarn till. -, V. n. hastigt vanda sig.
to - a Mow, gifva ett slag, to -
about, drifva omkring; hastigt vanda
sig 0111. to - down, bringa ned;
forodmjuka. to - in, fS in; infordra.
to - off, skaffa bort. to - out,
locka utur. to - over, hemta fram;
bedraga. to up, bringa uppfore;
uppna.
Fetid, a- stinkande. -neSS, S. stank.
Fetiferous
FetiferOUS, a. fruktbarande, fruktbar.
Fetlock, a. hofskagg p3 hastar.
Fetor, i. elak lukt.
Fetter, s. fjatter. -, V. a. fjattra.
-8, a. pi. fjattrar, bojor; slafveri.
Fettle, V. n. laga; fjaska.
Fetus, s. foster, lifsfrukt.
Feud, S. fejd ; gral ; krig. -alism, a.
liininriiUning. -ality, S. lanbarhet.
ary, atory, S. lansman, vasal).
Feuilleraort, s. black farg.
FCYCr, S. feber. -, V. a. Sdraga en
feber. -few, 8. matram (ort). -ish.
a feberaktig; briinnande; ombytlig.
-ishness, s. feberaktighet. -OUS,
-y, a. feberaktig; febersjuk.
Few, a. ft. -, s. litet, foga. o -,
nSgra. in -, med R ord. -neSS,
S. fShet, ringa antal.
Fewel, 8. bransle. -, V. a. brasa pi.
Fewmets, a. hjorttrack.
Fey, v. a. muddra.
Fiants, a. raf- ell. grafsvinstr&ck.
Fib, 8. liten osanning, fabel. -, V. 71.
ljuga, narras. ber, 8. Ijugare.
Flbr||e, a. fiber, litet Sderror. -II, a.
liten fiber. -OUS, a. full af fibrer.
Fibula, s. vadben.
Fickle, a. vankelmodig; lattsinnig.
-ness, S. lattsinnighet.
Fictile, a. gjord af lera.
Ficti||on, a. dikt, saga, ownning.
-OUS, -tioUS, a. fabelaktig, upp-
diktad, falsk. -T6, a. uppdiktad, in-
Fid, S. splisshorn, pryl. [billad.
Fiddle, a. violin, fiol. -, v. n. spela
pS fiol; narras, fjaska. -faddle, a.
flardfull. -, 8. lappri. -r, *. fiol-
spelara ; stackare. -stick, s. strake ;
lappri. -String, 8. violinstrang.
-WOOd, . fioltrad, gigatrad.
Fidelity, 8. trohct, arlighet.
Fidget, a. orolig. -, . stfindiy rorelse ;
kringsjukan. -, V. n. vara i standig
rorelse; spritta (om flskar).
Fidnci||al, a. tiiiforiitlig. -ary, a.
Fie, i. fy! [betrodd.
Fief, s. Ian.
Field, S. fait, mark, Sker; utrymme,
vidd; fing; drabbning. -basil , a.
English-Swedish Diet.
Figurative 145
basilika (6rt). -bed, s. fSltsang. -day,
S. raonstringsdag. ed , a. liggande
i lager ell. fait, -marshal, 8. fait-
marskalk. -mouse, S. Skermus,
Skersork. -Officer, S. stabsofficer.
-piece, s. faitstycke. -preacher, s.
faltpredikant, faltprest. -rOOlll , 8.
spelrum. Staff, 8. luntstake. WOrks,
8. pi. faltskans, verk som uppkastas
vid belagringar.
Fiend, a. fiende; ond ande, satan.
Fierce, a. vild, gryra, vSldsam, rasande.
-minded, a. grym. -ness, s. vim-
het, haftighet.
Fierifacias, s. utmatningsutslag.
Fierjjiness, s. hetta ; liflighet. -y, a.
eldig; ifrig, liflig.
Fife, a. tvarpipa. er, a. pipare,
hvisslare. [tonde.
Fifteen, num. femton. -th, a. fem-
Fifth, a. ferule. -, a. femtedel ; quint.
-ly, ad. for det ferate. [fenitio.
FiftJiieth, a. femtionde. -y, num.
Fig, S. flkon; vartan, svulst pi hastar.
I don't care a - for it, jag bryr
mig icke derom. -apple, a. fikonaple.
-gnat, 8. ett slags gallegeting. -leaf,
a. fikonblad. -marigold, a. afri-
kanskt fikon. -Orchard, a. fikon-
tradgSrd. -pecker, a. fikontrast.
-tree, a. fikontrad. -whelk, a.
flkonblSsan(snacka). -WOrt, a. flenort.
Fig, V. a. gifva en nasknapp. -, V. n.
trotsa. to - up and down, fjaska.
Fight, a. faktning, traffning, strid;
skansklade. -, V. n. fakta, strida,
slass. -, v. a. forfakta. to - one's
way, slS sig igenom. to - it out,
afgora en tvist genom rapen. Or, a.
stridsman, kampe. -ing, a dttglig
till faktning. -, S. faktning.
Figment, a. dikt, fabelaktig uppfmning.
Figulate, a. gjord af lera.
FigUr||abillty, a. inojlighet att antaga
en viss form, able , a. som kan
formas. -al, a. figurlig. -ate, a.
formad, lik nSgot af viss form ; figurlig.
-ated, a. forestiillande en geoinetrisk
figur. ation, a. fornming, bildning;
form. ative, a. tigurlig; blommerad.
10
146
Figure
6j 9. figur, skapnad, gestalt; an-
seende, pralrt ; kopparstick, bild ; fore-
bild ; siffra ; stjarntyderi. to cut a -,
gora stor pSkostnad , lefva stort. ,
V. a. forma, bilda ; forestalla ; blom-
mera. , v. n. fif?urera. C-Caster,
-e-flinger, s. stjarntydare.
Fila||ceous, a. trSdig. -cer, s. in-
rotulant. -meilt, S. fin trSd, fiber.
-mentOllS, a. bestSendc af fina trS-
dar. -nder's, S.pl. Ling trSdlik mask.
Filbert, s. lombardisk hasselnot.
Filch, V. a. natta. -er, S. eraStjuf,
snattare. -illgly, ad. fnattande.
File, S. linie, led; fil ; ordning, strUcka ;
stSltrSd hvarpPi skrifter upptr&das; re-
gister; florett; ficktjuf. -, V. a. fila,
polera ined fil; orena ; skrifva pS ens
rakning. , V. n. marschera rotevis,
troppa af. -Cutter. S. filhuggare.
-(last, s. filspan. -fish, ,9. flundra,
rodsputta. leader, S. forman, flygel-
man. IHOt, 5. gulbrun farg. F,
S. filare, polerare. [skap, sonlighet.
Filiial, a. barnslig. -atlOn, s. barna-
Fill X'raiie, -grOC, S. filigramsarbet*.
Filings, s. pi. liNpSn.
Filipemlllla, s. brudbrod (ort).
Fill, S. fyllnad, matthet. -, V. a.
uppfylla, matta ; tillfredsst&lla. -, V. n.
uppfyllas, blifva full, to - the sail",
brassa fullt seglen. to out, iipp-
fylla ; slS ut. to - up, uppfylla ; in-
taga; blifva full. -OF, S. uppfyllare;
korfhorn; inflickningsord; stSnghast.
-ing, s. fyllning, pSfyUning; inslag
(p.1 vaf).
Fillet, .9. hSrband, hufvudbindel ; tung-
band ; platten ofverst pS en pelare ;
strangen jiS en stSndare i blomman ;
skifva af kott; kotlettkott, forgylld
rand pS en bok. , V. a. binda med
band; fast a (hSret) med en nSl.
Fillihcg, s. smS rak. [nasknSpp.
Fillip, .s. niiskniipp. -, V. a. gifva
Filly, 5. un-t s-to ell. mSrre; stofdl.
Film, s. hinn.. , (unn hud ell. skinn ;
frohus. -, t?. a. betacka med en tunn
hinna. J', a. samniantatt af tunna
hinnor.
Fingerboard
Filter, *. sil, durkslag, silduk. -, V. a.
sila, filtrera.
Filth, s. orenlighet, smuts. -Hy, ad.
slemt, fult. -inCSS, S. orenlighet,
osnygghet. -y, a. oren, smutsig,
osnygg; oanstandig. [s. filtrering.
Filtra||te, v. a. sila, filtrera. -tion,
Fimble-hemp, a. honhampa.
Filllbriate, a. bebramad; infattad.
Fin, s. fiskfena. -footed, -toed, a.
fdrsedd med simfotter. -less, a. fen-
16s, utan fenor. -like, a. fenartad.
-ny, a. fdrsedd med fenor.
Finable, a. straffvsrd.
Final, a. slutlig; beslutande, afgorande.
-ly, ad. slutligen.
FinanjjCe, *. -CCS, S.pl. pennintreva-
sende, statsinkomster ; inkomst. cial,
a. tillhorande penningevasende ell. in-
komster. Cier, S. rantmastare ; ka-
meralist.
Finary, s. smalthard.
Finch, s. fink, -creeper, s. talgoxe.
Find, V. a. finna, hitta p3 ; uppracka;
befinna; gilla; slappa till; forse med.
to - fault, tadla, hackla. to - one's
self, befinna sig, mS. to - out, upp-
finna, upptiinka, utfundera. to the
bill, taga emot stiimningen. er, S.
uppfinnare ; spSrlnmd. ing , S. fin-
nande; fynd.
Fine, a. fin, ren; tunn; klar; harlig,
praktig; slug, skicklig; skon , grann,
vacker, utvald, lysande; angenam.
-drawer, s. en som syr sticksom.
-fingered, a. subtil, kon^tig. -ly,
ad. fint, skont, p.l fint salt, -ness,
*. skonhet; finhet. -Spoken, a.
smickrande. la. utan anda.
Fine, s. anda. in -, slutligen. -less,
Fine, S. plikt, bota, ^korf ,
hemulsformular; ofverlStelse. -, V. a.
klara, luttra , skeda; falla till boter;
bota, plikta.
Finer, s. handtverkare som proberar
guld och silfver. y, s. plans, prakt
(i kliider); tralla.
Filiesso. s. list, spetsfundiehet.
Finger, s. finger; fingerbredd. -, V. a.
fingra, vidrora; stjala. -board, s.
Fingered
gripbrade. -6d, a. befingrad. -fern,
0. stensota. -stall, .9. tuta kring
ett sjukt finger. -StOHO, *. pilsten,
belemnit. [s. tillgjordhet.
Finical, a. konstlad, behagsjuk. -ness,
Finis, s. Snde, slut.
Finish, V. a. finda; fullkomma, full-
borda. -Or, s. fullbordare. -ing,
ft. fullbordande.
Finite, a. Sndelig, inskrSnkt. -less,
a. ohe^rlinsad , granslos. ness, S.
in-!;riinkning, begransning.
FinitOf, s. horisont, synkrets.
Finned, a. tv3aggad.
Finnikin, 8. tumlare (ett slags dufvor).
Fipple, s. propp i en flojt.
Fir, s. furu, tall, -apple, S. tallkotte.
-moss, .s. lusgras. -linings, s. pi.
T. furufyllningar.
Fire, S. eld, brand, eldavSda; hetta,
varma, haftighet. -, V. a. g6ra upp
eld, elda ; antSnda, satta eld pS. -, V. 71.
akjuta , gifva fyr ; taga eld , brinna.
-arms, s. pi. skjutgevar. -ball, s.
granat. -bote, s. vederlag af veil.
-brand, s. eldbrand ; ' upprorsstiftare.
-cross, s. badkafle. -drake, s.
huggorm. engine, ft. brandspruta.
-fan, S. eldskiirm. -fork, s. brand-
stake, eldgaffel. -kiln, S. ugn, fyr-
ugn. -lOCk, 8. musket, skjutgevar.
man , S. sprutlangare ; fyrbytare.
-master, S. ofverfyrverkare. -new,
*. splitter-ny , obrukad. pan , 9.
kolpanna ; fangpanna. pluck , 8.
vattonpump for sprutorna. r , 8.
mordbrannare. -ghOTOl, f>. eldskyffe).
-side, s. spishSn. -stick, . eld-
brand. -Stone, 8. el.;
-tongS, 8. pi. eldtSng. -WOOd, s.
briinsle, vedbrand. -worker, S. fyr-
verkare. works, *. pi. fyrverkeri.
Firing, S. branslc.
Firk, v. a. slS, basa.
Firkin, .<;. ankare (liten tunna).
Firm, a. nrma, handelshustitel ; skrift-
lig forklaring. , a. fast, stark; trypg,
stSndaktig; ororlig , stadig. -, V. a.
fasU starkt. -amont , 8. fastet,
hymlahvalfvet. -an, 5. ferman. -it U-
Fit
147
de, -ity, -ness, *. fasthet, stadig-
het, stSndaktigbet.
First, a. fSrst, fornSmst; stor. - of
exchange, prima vexel. -, ad. forst,
framst. at -, forst, i borjan. - or
last, forr eller senare. -begott,
a. fSrstrddd. -born , S. fdrstfodd.
-cousin, s. ksttsiig kusin. -fruits,
*. pi. forstlingar. -ling, S. & a.
forstling ; fdrstfodd. -ly, ad. for det
forsta. -rate, 8. fornamst.
Firth, 8. spoke, buse.
FlSC, S. rantkammare. -al, 8. stats-
inkomster; rantmastare. -, a. fiskalL-k.
Fish, s. fisk. -, v. a. & n. fiska;
* noga undersoka. bone, S. fiskben,
ben i fisk. -er, ft. fiskare. -erboat,
*. fiskarefartyg. -CrtOTVU, S. fiskare-
lager. -Cry, *. fiske, fiskfin^t.
-fill, a. fiskrik. -garth, *. fiskdam,
fisksurap. -gig, S. ljuster, harpun.
-hOOk, s. T. pentarhake. -ify,
V. a. fdrvandla till fisk. -illg, f>.
fiske, fiskfSngn. -ing-boat, 5. fiska-
refartyg. -illg-gear, S. fiskredskap,
fiskdon. -illg-h:nrk, S. hafsorn.
-ing-line, s. mctref. -kettel, s.
fiskgryta. -like, a. fiskaktig. -mar-
ket, 8. fiskargang. -llieal, 8. fisk-
mat. -monger, s. fiskhamllare.
-Oil, .?. fisktran. -pond, 8. fisk-
sump. -pOOl, 8. spelbricka. -spenr,
S. harpun. -trowel, *. liskslef.
-wife, -woman, s. fiskraSnglerska.
J', a. fiskrik ; fit-kartad, emakande fisk.
Fiss||ile, a. som kan klyfvas. -are,
8. spricka, remna. , v. a. spracka,
spjelka.
Fist, S. knytnafve. -, v. a. s!3 med
knytnafven, danga. -icuff, s. knyt-
nSfvekamp; n;ifr.i(t.
Fistinut, *. pistacie (en frukt).
Fistiil||a, s. fistel ; ror. -ar, -ary, a.
ihSlig som en pipa ell. ett ror. -ate,
V. n. blifva ihSlig som ett ror. -,
V. a. urbSlka. -OHS, a. fistelarUd;
T. rorarUd..
Fit, .. stiit ; anstot, anfall (af en sjukdom);
fallandc<yuka ; dSning ; nyck , infall.
- of the face, grimas. by fits, d.l
10'
148
Fitful
ooh da. -, a. (for, to) beqviim;
passande, lamplig; radlig, tjenlig; till
reds; billig, skalig. -, V. a. bereda,
liirapa, passa, sortera. , V. n. passa :
anstS. to out, utrusta. to up,
inreda. -ful, a. plSgad af oform
dade anfall ; omvexlande; nyckfull.
-ly, ad. beqvamt, passande, val,
larapliijen. lllCllt, s. passande sak ;
beqvamlighet. -IICSS, S. skicklighet,
billighet; afpassad tid ; liimplighet, tjen-
'.ichet. ting, a. passande, lagoin.
-tinglj', ad. p3 ett passande satt.
Fitch, 8. vicker.
Fitchat, Fitchew, s. hiller.
Fitche, a. uddhvass.
Fitter, s. styoke, slarfva. [en konung.
Fltz, s. son. rOJ', *. naturlig son af
Five, num. fern, -fold, a. femfaldig.
-foot, s. korsfisk. -grass, S. ref-
potentill. -leaved, a. fembladig.
-S, S. pi. ett slags bollspel; hals-
kortlar pS en hast.
Fix, V. a. faststalla, stadga, bestaroma ;
genomsticka ; uppehalla; rikta (en ka-
non); besluta; upphora. -, v. n.
blifva stadig; fdrblifva fast vid. to -
in, inpassa. to - upon a resolu-
tion, fatta ett visst beslut. -atioil,
*. faststallning ; bestandighet , stSud-
aktighet. -( d, a. faststalld, bestamd ;
ororlig; fallen for. -edneSS , S.
standaktighet , bestandiphet, fasthet;
eldfasthet. -idity, -ity, *, eldfast-
het, eldhardhet. -star, S. fixstjiirna.
-ture, s. fasthet; fast husgerSd.
-ure, *. ororlighet. [spel).
Fi/gitr, *. Ijuster, harpun; snora (pojk-
Flabljbiness , . siapphet. -by, a.
slapp, sladdrig.
Flabile, a. luftig; latt.
Flaccid, a. vissnad, slapp, sladdrig.
-ity. -ness, 8. slapphet, svaghet.
Flag, S. flagg pS skepp ; fana till lands ;
flat gatsten; svardslilja. - of defi-
ance, stridsflagg. - of truce, hvit
flagg, fredsflag. -brOOm, *. qvast.
-feather, s. vingfjader. -officer,
S. eskaderchef. -Ship, *. amiralskepp.
-Staff, . flaggstSng, flaggstake.
Flap
-staj'S, s. pi. trumstake-stag pi skepp.
-Stone, . lerskiffer; engelsk taljsten.
-union, *. besans-flagg. -worm,
S. metmask.
Fltlg, V. n. vissna, slakna; blifva matt;
digna. -, V. a. forsvaga ; stenlagga
med breda stenar. -giness, *. slapp-
het. -gy, a. slapp, Sladdrig ; slokig.
Flagelet, *. flagelet, liten flojt.
Flagella||te, v. a. gissia. -tion, s.
gissling.
FlagitlOUS, a. elak, skandlig; gruflig.
-ness, s, elakhet, brottslighet.
Flagon, s. flaska.
Flagra||nce, s. farsk geming. -ncy,
S. hetta, brand; klarhet; skandlighet.
-nt, a. haftig, brannande; uppblast,
rod, blossande; uppenbar, ogonskenlig;
faslig. -tion, s. branning, brand.
Flail, s. slaga.
Flak|je, *. flagga; gnista; hvarf, lag.
- of ice, isflinga. - of snow, sno-
flinga. -, V. a. skala. -, V. n. flaga,
skifva sig. -y, a. 16s, flagig ; hvarftals.
Flam, 5. drafvel, logn; nyck. -, v. a.
afspisa med osanning.
Flambeau, S. brinnande fackla.
Flame, s. flamma, iSga; haftig karlek.
-, v. n. laga, kasta lagor. -, v. a.
uppelda. -Coloured, a. eldfargad,
Flamen, s. offerprest. [ljusgul.
Flamingo, *. rodling (fagel).
Flauini||ability, . fdrbrannlighet,
brannharhet -atioil, s. itannmg.
COUS, a. flammande ; flammig. ife-
rOUS, a. soni orsakar eld. -ivOIUOUS,
a. eldsprutande.
Flamy, a. flammande; flammig.
I'lanch, S. Andreas-kors.
FlanCOnade, *. sidostot (i faktning).
Flange, 8. sidostycke; hjulskena. -,
V. a. besla med skenor.
Flank, s. veka sidan, slaksida ; ljumske;
flank. -, V. a. beskydda p2 sidan;
anfalla i flanken ; T. bestryka. -, v. n.
gransa ell. stota infill, -ard, s. kortel
i slaksidan pS ett djur.
Flannel, s. flanel.
Flap, . snibb; sprite, framstycke;
small, slag; munskolla. -, V. a. platta,
Flapdragon
slS med flata handpn. -, V. n. fladdra,
flaxa; sloka, hanpa ^lak. -dragon,
*. siuka (ett tin^ spei). -eared, s.
slokorig. -jack, s. ett slags aplekaka.
Flapper, s. solfjader. [gkimra, prSla.
Flare, s. glattrocka. -, V. n. fladdra;
Flash, S. glitter; blixt; karr , pol ;
hastigt utbrott. of ifte eye, ogon-
blick, vink. of water, vattensqvalp,
stSnkning. -, V. n. blixtra, ljunga;
stanka (om vatten) ; sqvalpa. -, V. a.
visa (pS skryt). to -one's ivory, grina,
visa tanderna. 6r, *. som vill vara
qvick. -incss, S. skryt; fjolleri.
-man, s. tjuf; bedragare, falsk spe-
lare. -pipe, S. luntstake. -y, O.
svag, obetanksam, fjollig; prSlande,
skrytsam ; smutsig, gyttjig.
Flask, s. flaska, drickskarl ; kruthorn;
sidostycke ell. planka pS. en lavett.
-Ct, s. fat; korg.
Flat, s. flata; flackt land, slatt; bran-
ning i sjon; sandrefvel ; tackplSt; flatan
pi en klinga; T. forh6jningstecken.
-, a. flat, slat, flack; platt, osmaklig;
matt, liflos, dSlig ; uttrycklig. - and
plain, rent ut. -, v. a. gora flat,
gora platt; bortskamma. -, V. n.
blifva o=maklig; sl3 .if sig, dulna.
-footed, a. plattfotad, breddfotad.
iron , S. strykjern. ive, a. sorn
ger vader. -long, a. flat, flack,
-ness, S. jemnhet, flackliet; dufven-
liet; nedslagenhet ; I5g ton. -nosed.
a. plattnast. -ten, v. a. nedtrycka,
platta. -, V. n. blifva flat. -t(T,
S. strykare; slatnihprsverktyg. -ting,
s. piattandc. -1 ing-hammer, *.
pl.-Iihanimare. -tish. a. flataktig.
-Wise, ad. mod flat an.
Flatter, V. a. smickra, smeka. -er,
8. smickrare. Ing, p. smickranile.
J", 8. smicker, smek.
I LlllI loncy, .?. v,ider?tinnhet, upp-
sviilliiinsr, kolik ; ogrund, skryt. -lent,
OUS, a. uppblSst, vSderstinn; ogrun-
dad, fSfang.
Flatus, s. blSst, vind; kolik.
FliMint, ,1. glittervcrk, falskt prSl. -,
V. n. yfvas, prunka ; svalla.
Flesh-diet 149
Flavour, S. behaglig smak ell. lukt.
-OUS, a. smaklig; viilluktande.
Flaw, s. fel, flack ; forbry telse ; remna ;
stormvader. , V. a. spracka ; upp-
hafva. -less, a. felfri. -J", a. felaktig.
Flatter, V. a. skafva af, afbarka.
Flax, 5. lin. -COmb, S. hackla.
-dresser, s. linhackiare. -en, a.
af lin. -flnch, -flince, s. hampling.
-seed, 5. imfro. -weed, . flug-
bloraster.
Flay, V. a. flS, aftaga huden. -er, S.
flSbuse, afdragare. -ing-hOUSO, S.
afdragarens bostalle.
Flea, s. loppa. -, v. a. loppa. -bane,
S. loppfrogras. -bit, a. loppbiten;
flackig i huden. -bite, S. loppbett,
loppfliick. -biting, S. loppbett.
-grass, s. loppstarr. -wort, *.
Fleak, *. flata; ulltapp. faskort.
Fleam, S. snappare, hofslagares Sderjern.
FlecU, -er, V. a. gora flackig, ispranga.
-ed, -ered, a. flackig, prickig.
Fledge, a. fullfjadrad. -, V. a. be-
fjadra. -, V. n. bli fullfjadrad, vara
flygfardig.
Flee, V. n. fly, rymma; nndvika.
Flee||Ce, S. fallen pS ett fSr, skinn. -, V.
a. klippa fSr ; skinna, plundra. CCll,
a. ullrik; klippt; skinnad. -Cer, s.
prejare. -Cy, a. ullrik, ullig. -
flock, fSrskock.
Fleer, S. bespottel?e, hSn. -, v. n. (at)
begabba. Cr, 8. begabbare; smickrare.
Fleet, a. snabb, hastig. -, 8. flotta;
hafsvik ; lopgraf. -, V. n. vara flott ;
flyga fort ell. forbi, hastigt RJrsvinn.i
-, v. a. skumma. to - a tackle, T.
af.-kaka ett tackel. to - the shrouds,
T. forslS vanten. -fOOt, O. lattfoUd.
hound, s. stofvare, spSrhund. ing,
S. skumning; T. skrockning. -, a.
flyktig, Krganglig. -milk, .?. skum-
mad mj61k. -nes, S, flyktighet;
pnabbhet, hastigliet.
Flesh,*, kott; kropp. -. v. a. matta;
dressera (bandar ell. falkar); inviga;
afskrapa kott. -broth, s. kottsoppa.
-brush, s. frotterbor^tc. -Colour.
. kottfarg, liffiirg. -diet, 8. kottraat.
150
Fleshed
-ed, a. kottij?, fet, kuubbig. -fly, *.
spyfluga. -full, a. kottig, fetlagd.
-llOOk, s. kottgaffel, kottkrok. -iness,
. kottaktighct ; sinnlig lusta. -leSS,
a. mager. -lilH'SS , *. kottsligt va-
sende, sinnlighet. -ly, a. kSttslig,
ainnlig, djurisk; kottig. -meat, S.
kottratt. -monger, S. kotthanJlare ;
kopplare. -pot, *. gryta. -quake,
8. skiilfning, rysning. J', a. kottig,
kottfull.
Flet, a. skuramad (af gradden).
Fletcher, *. pil- ell. armbostrnakare.
FlCW, S. flabb; fiskaregarn.
FlexaniniOUS, a. bevekande.
Flexijbility, -bleness, a. bojlighet,
siuidighet, foglighet. -ble , -le, a.
bojlig, eftergifven ; tjcnstaktig. -On,
8. bojning, krokning.
Flex||0r, S. T. krcikmuskel. -UOUS,
a. krokig, bugtig* ostadi?. -lire, s.
bugt, kna ; slafvisk bugning.
Flicker, v. n. fladdra, flaxa. -mouse,
S. fladermus. [sats i en trappa.
Flier, S. flyktning; svSngningshjul ; af.
Flight, *. flyt-t, flygande; flykt, rym-
mande ; pilsalva ; svarm ; afvel, affoda ;
intall , hog tanke ; afsats i eu trappa.
-shot, s. pil- ell. bSgskott. -y, a.
flykti?, hastig; inbilsk, fantastisk.
Flimflam, a. puts, knep, 15gn. -si-
IICSS, s. sladdrighet, vekhet ; tunnliet.
-SJ", a. vek, svag; tunn; ringa.
Flinch, v. n. ( fro.it ) ofvergifva; upp-
bora; soka undflykter ; misslyckas.
Flindermouse, s. fladermus.
Flinders, . pi. smS stycken, bitar.
Fling, 8. kast ; pikord. -, V. a. kasta ;
slanga; sparka npp (en dorr), to -
at, anfalla, gilva ett slag; gifva
stickord. to - away, vraka, kasta
bort. to down, nedkasta. to
off, forfela spSret (jagt). to out,
slS bakut (ora hftstar) ; utsprida. to
up, uppsaga (arrendet).
Flint, 8. flinta, ki-ielsten. -glass, s.
bergkristall. -hearted, a. h.inl-
hjertad. -Ware, . engelskt sten-
porslin. -y, a. kiselartad ; atenhSrd,
hSrdhjerUd.
Florid
Flip, S. flipp (ett slags syomansdryck).
Fllppan||Cy, S. pratsamhet. -t , a.
behandig; pratsam, liflig, yr, tanklos;
slipprig. -tliess, 8. behandighet;
pratsauihet.
Flirt, a. Qollig, skalkaktig. -, s.
elastisk rorelse; knapp , slag; skamt,
stickord ; niisvis flicka ; kokett. -, V. a.
svanga hastigt ; gifva stickord. -, V. n.
vara ostadig; kokettera. -ation, *.
snabb rorelse; koketteri. -Silk, .v.
florettsilke.
Flit, V. n. fly undan; aflagsna sig;
fladdra. -, V. a. bortskaffa.
Flitch, s. salted och torkad flasksida.
Flitt||er, *. lapp, trasa. -, V. n.
fladdra. CMHOUSe , S. fladermus.
-illl'SS, 8. fladderaktighet , flyktighet.
ing, S. forbrytelse, forseelse.
Flix, s. dun, fjun; durklopp. -WOed,
S. stillfrii.
Float, 8. flytning; timmerflotta; flote
pS en nietref. to lie a , vara flott.
, V. n. flyta, vara flott; siinma. ,
V. a. flotta (titumer); ofversvamma.
-ages, S. pi. flytande saker. -boat,
s. vedflotta. er, 8. siuimare, seglare.
-illg, S. simning. -y, a. flott, fly-
taiule.
Flock, S. flock, hop; flaga (sn6); Upp
(ull). -, V. n. skocka sig, samla sig.
-y, a. tofvig, ruggig.
Flog, V. a. gissla, piska, basa.
Flood, *. flod; flode, strom ; manads-
rening. , V. a. Sfversvanniia. gate,
8. sluss. illg, 8. ofversvaiuning ;
blodflod.
Flook, s. ankarfly; skSlla (fisk).
Floor, S. golf, loggolf ; flacket, skeppets
botten ; vaning. , V. a. liigga olf.
-heads, s. pi. T. kiuming. -ing,
8. golf, -plane, S. T. vatteupass.
-timber, *. T. bottenstock.
Flop, V. n. skaka pS vingarne.
Floral, a. blotter-, -leaf, blom-
skarni.
Florence, . taft af Florenz.
Floret, 8. liten blomnia. -silk, 8.
florettsilke.
Florij,age, #. blomma, bloraning. -d,
Floridity
Flux
151
a. blomstrande ; hdgrod. -flit)',
-dlll'SS, *. liflig farg; grannlSt.
-ferOUS, a. blombarande. -st, S.
blomsteriilskare, blomsterkannare, blom-
Florin, s. gyllen. [mist.
FIoscul; ar, -ous, a. blommig, blom-
strande ; svassande, svulstig.
F10S8, s. knappsilke, flocksilke,
FlotO. V. a. skuinma.
Flotilla, .9. sm* flotta.
FlotsOn, S. strandgods, strandvrak.
Flounce, s. falbolan; frans, krus. -,
V. n. plumsa, kasta sig haftigt (i vatt-
net), pla-ka ; yfvas ; dana i fallande ;
se suniuilen ut; sticknas. , V. a.
frasa, svassa.
Flounder, S. flundra. -, V. n. sprattla,
kasta sig.
Flourish, 8. blooming; prakt; pryd-
lighet i tal; valtalighetsblomster ; slang
(till prydnad vid en bokstaf); blom-
verk; stock, vignett; svangning; T.
preludium, forspel. -, V. n. florera,
blomstra ; trifvas ; nyttja ordprSl ;
skryta; preludiera. -, V. a. smycka;
brodera, sticka. to - a tmmpet,
trumpeta, stota i trumpet -er , 8.
som ar i sina blomstrande ar. -ingly,
ad. skrytande.
Flout, *. bespottelse. -, V. a. begabba,
gora narr af. er, 8. spcftgel, gackare.
-ingly, ad. spefullt.
Flow, 8. flod, vattnets stigande ; haatig
tillforsel; llytande, god talegafva. -,
V. n. stroin ma, flyta. -, V. a. 6fver-
floda ; ofversvamina.
Flower, . blomma, blomster; karnan,
det basta af en sak ; vignett ; rojoldoft
our ladies -, hyacinth. flowers,
pi. mSnadsrening , regler. -, v. 7t.
blomstras , florera ; fradga sig. ,
V. a. blommera , pryda. Age , 8.
Cfverflod pS blommor. -amuur,
8. tusenskon. -Cup, . blomkalk.
ed, a. blommerad, utsirad med blom-
mor. -Ct, 8. liten blomma. -gar-
den , 8. blomstergSrd. -gentle, s.
snabelamarant , tusenskSn. -iness,
8. rikcdom pa blommor; prydlighet i
Ul. -lUg, 8. blooming; ett slags
fradga. -inwoven, a. betiryild med
blommor. y, a. blommig.
Flowing, a. flytning; rinnande. -
sheets, T. rumskot. - wit, qvickt
hufvud. Igras.
Flowk, 8. flundra. -WOrt, *. nafvel-
Flown, a. uppblSst.
HlH'lua lit, a. vacklande, villradig.
-te-, V. n. drifva af och an ; flyta
fram och tillbaka; tveka. -tioil, s.
sqvalpning ; vexlande rorelse ; ovisshet.
Fluder, s. vrakfSgel.
Flue, S. luftror; skorstenspipa ; kanin-
hSr; fnask som fastnar pS klader.
Fluellin, S. T. arenpris.
Fluen||cy, S. flytighet. -t, *. Strom.
, a. flytande, latt , otvungen. 1)')
ad. flytande, med latthet, med tar-
dighet.
Fluid, a. flytig, flytande. - , S. flytande
amne. -ity, -UCSS, *. flytighet,
flytbarhet
Fluke, s. flundra; ankarfly.
Flummery, . hafregrot; smicker.
Fluor, s. T. fluss, fluor. -spar, *.
flussspat.
Flurry, . by, vaderil; haftig rGrelse;
forvirring. , V. a. oroa.
Flush, S. rodnad i ansigtet ; Ofverflod ;
blomma ; flyttning. , a. kraftfull ;
ofverflodig, rik. , V. n. rodna; rinna
ofver ; uppvalla ; vara rik ; utbryta i
haftig gladje. -, V. a. upphetsa, gora
rod ; uppmuntra , uppblasa. er, S.
tornskata. -insr, s. roduad. -III'SS,
*. farskhet, friskhet.
Fluster, s. haftighet, snarstickenheL
, V. a. upphetta, gora drucken. ,
V. n. skryta.
Flute , S. flojt , pipa ; reffla |>i t-n pc-
lare ; flojtskepp. , V. a. gora refflor
pa. -, V. n. blasa p3 flojt. -r, S.
flojtblisare.
Flutter, S. svangning; bSjning; ofver-
lining ; forvirring. , V. n. fladdra,
flaxa; fjaska ; vara orolig. , V. a.
fSrvirra, oroa.
Fluviatk, a. horande till flod.
FlUX, 8. flod, flod; tillopp: samman-
flytning; flua. - of women, regler,
152 Fluxibility
manadsrening. , a. obestandi^. ,
V. a. smiilta; vacka spottning. -ibi-
lity, S. smaltbarhet. -ible, a.
smaltbar, upploslig. -ing, S. smal-
tande ; salivation, dregelkur. -ion, S.
fluss, flytning; fluxion, infinitesimal-
rakning. -Tire, s. flytande egenskap;
flytande anme.
Fly, S. fluga; oro, svangningshjul ; va-
derhane ; vimpel ; postvagn med tre
hastar; smickrare. -blow, 8. flug-
smuts. , V. a. besmitta med mott.
-boat, S. litet enmastadt fartyg; ka-
pnre-kepp. Catcher, S. flugfangare.
-fish, V. a. meta med flugor. -flap,
S. flugsmalla. -leaf, *. T. forslags-
papper i en bok. tree, S. almtrad,
flugtrad.
Fly, V. n. flyga , ila; fly, rymma; gS
sender , springs i stycken. , V. a.
undfly , undvika , ofvergifva. to
about, sprida sig, flyga omkring. to
abroad, blifva ryktbar. to at,
anfalla, falla ofver. to - in one's
face, rusa \& en raidt i synen. to
-off, vika, svika; stnalla af (som ett
gevar). to - out, vredgas, bryta ut.
-COach, 8. ilvagn. -er, S. flykt-
ning; svangel. -press, S. snail-
press.
Flying, a. flygande. -, 8. flygt.
-bridge, s. vindbro, flottbrygga.
-Camp, S. flygande bar. -COach,
S. ilvagn. -fish, S. flygande flsk.
Foal, s. fSle, fb'l. -, v. n. & a. fSla,
f3 en folunge (om ston och Ssninnor).
-bit, -fool, S. hasthof (8rt).
Foam, S. skum, fradga. -, V. n. frad-
gas , skumma gig ; vara haftigt ond.
y, a. skummig, fradgande.
Fob, 8. liten ficka, urficka; bedrageri,
strek. -, V. a. bedraga. to - one
off, afspisa nSgon med fagert t*l.
Focal, a. liggande i brfinnpunkten.
Focil, s. armskcna, skenben.
Focillation, *. tr5st, styrka, bistSnd.
FOCUS, 8. brannpunkt.
Fodder, *. foder for boskap. -, V. a.
fodra roed torrt foder. -ing, . fo-
der, fodrande , furagering.
Fomenter
Foe, s. fiende, ovan, forfoljare. -like,
Foetus, s. foster. [a. fiendtlig.
Fog, s. dirama, tocken; efterslStter. -,
V. a. otngifva med dimma ; formorka.
-ginOSS, S. tocknighet. -gy, a.
tocknig; svSrmodig.
Fob, i. fy! [fel.
Foible, a. svag. -, S. svaghet ; vurm ;
Foil, *. lofverk; prydnad; florett; fo-
lium; nederlag; besvikning. -, v. a.
besegra ; utmatta ; fSrvirra , besvika.
-ing, S. fjat. [sticka.
Foin, S. stot, styng. -, V. n. stota;
Foison, S. ofverflod, ymnighet.
Foist, S. en art jaktskepp.
Foist, V. a. (in) inflicka; insmyga.
-er, S. forfalskare, lognare. -y, a.
gyttjig, mSglig.
Fold, s. fSlIa, fSrhjord; fSrhus; grans;
fSll; rynka, veck ; inveckling. -, v.
a. fSlla (fSr); lagga ihop; innesluta.
to the sails, duka upp seglen.
-Cr, S. falsare, falsben.
Folding, 9. falsning; fallors uppslS-
ende. -bed, s. faltsang. -cliair,
S. faltstol. -dOOr, S. flygeldorr.
-Skreen, S. spansk v5gg, flyttbar
skarm. -Stick, S. falsben.
Folia||ceons, a. biadig. -ge, s. icif-
verk. -te, V. a. belagga med lof;
hamra tjt till turnip lof ell. folium ;
foliera (speglar). -tion, s. hamring
till tunna plStar ; lofsprickning. -ture,
*. folium ; tunnhet.
FoliO, S. foliant; foliosida.
FolioUS, a. biadig, bladrik.
Folk, s. folk, -mote, s. folkm5te.
Follicle, 8. T. frukthylsa; liten blSsa
ell. hinna.
Follow, V. a. <fe n. fb'lja; ledsaga,
gS. efter ; harma ; lyda ; fdrfolja ; vinn-
lagga sig. er, S. efterfoljare ; med-
foljc; anbangare; underhafvande. ing,
O. foljande, pSfoljande.
Folly, S. dSrskap, galenskap; svaghet.
Foment, V. a. badda; uppvarma; un-
derstodja, befordra. -ation, 8. badd-
ning. 6r } . understodjare , befor-
drare.
Fond
Fond, a. narraktig, fjollig; foralskad^
narraktigt intagen ; orasint ; karleks-
full; from. -, V. a. smeka, kela med,
alska ofverdrifvet. -, V. n. vara for-
tjust ; hafva synnerligt tycke f5r. -le,
v. a. smeka, kela. -ling, s. sk6te-
barn, Slskling, raorsgris. -ness, 9.
Smhet, karlek; eftergifvenhet , fjas ;
kelning; galen^kap.
Font, s. funt, dopfunt; boktryckerikast
med stilar.
Fontljanel, -icle, s. fontaneii.
Food, 8. nSring, foda, apis, -ful, a.
fruktbar; narande. -less, a. ofrukt-
bar. -y, a. tbar.
Fool, S. narr, dare, tok; putsmakare;
T. gudlSs; toka, fjolla. -, v. n.
narras, gora puts, skamta. -, V. a.
narra, bedraga ; g5ra narr af. to
away, forslosa. -bold, a. fdrmaten.
-born, a. todd svagsint. -s'cap,
*. narrlufva propatria-papper. ery,
8. dSrskap, narri. -happy, O. v2p-
lycklig. -hardiness, *. dumdristig-
het, RSrmatenhet. -hardj", a. frack,
dumdristig. -ish, a. narraktig; dSr-
aktig; svagsint, tokig; lojlig. -isll-
ncss, 8. narraktighet, d3rskap. -sto-
nCS, 8. pi. T. vildpersilja.
Foot, *. fot, ram; fotfolk, infanteri ;
grundval, bas ; tillstund, vilkor ; grund-
teckning. on -, till foots, to set
on , komma upp nSgot. Ly ,
smSningom. , v. n. gS till fots;
trippa, taga smi steg. -, V. a. f3r-
fota, forsko. -ball, *. vaderb3ll.
-bands, . pi. fotroik. -board, 5.
fotbrade; fotspjiirn. -boy, 8. gosse
som g3r Srender. -breadth, 8. fot-
bre'dd. -bridge, 8. smal brygga;
brade Sfver ett dike. -Cloth, *.
golfmatta. -ed, a. fotad. -fall, s.
falsteg, forseelse. -tight, . drabb-
ning till fots. -guards, s. pi. fot-
folk hfirande till lifgardet. -hold,
*. fotfaste. -hot, a. genast, utoro
omsvep. -ing, s. vandring till fots;
forfotninst; fot-xpSr; gSng; grundval;
vilkor, tillstSnd; fotf&ste. -llcker,
. ISg smickrare. -man, S. infante-
Force
153
rial- lakej, betjent; ett slags stallning
yid elden i engelska spislar. - of a
sail, bolep af seglet. -match, s.
kapplopning, vadjelopp. -pace, S.
maklig gSng; afsattning in en trappa.
-pad, S. str3trofvare till fots. -path,
9. gSngstig. -post, S. gSngpost.
-race, S. kapplopning. -tope, S.
underlik pS ett rSsegel. -ropes, s.
pi. T. perter, rSperter. -Soldier, *.
infanterist. -Stalk, S. stangel, stjelk,
blomskaft, bladskaft. -Stall, S. stig-
bygel pS en fruntimmerssadel. step,
S. fotspSr; tecken ; exempel. -StOOl,
8. pall, fotapall. -stOTC, 8. fyrpotta.
Fop, 8. spratthok ; grann narr. ling,
s. liten narr. -pery, 8. d3rskap, to-
keri; orimlighet; dumt prSl. -pish,
O. narraktig, spratthoklik. -pish-
neSS, S. fifanglighet; f3nighet.
For, e. ty, emedan. -, prp. for, af;
oaktadt. <M -, angSende. - all,
oaktadt. - all you, er till trot*. -
as much, hvad angar. - life , pS
lifstid. - nothing, fdr intet. good
- nothing, a. oduglig. - shame!
fy skara! - want of, i brist af. -
why, fordenskull.
Forage, s. fodcr 3t hastar, anskaffande
af foder i krig; furagering. , V. n.
furagera , anskaffa foder ; kringstrofva.
, V. a. harja, plundra. r, 8. som
furagerar.
Foraminons, a. hSlig.
Forbear, V. a. & n. spara; tala;
liafva fSrdrag med; umbara; afhSlla
sig; underlata; vanta ; iSta bli; T.
stryka med Srorna. -anCC , 8. un-
derlStande; undvikande, tilaiuod, for-
dragsamhet ; iSngmodighet.
Forbid, V. a. forbjuda; forhindra; und-
vika, hilla sig ifrSn. God -, Oud
nsrbjude det! -dance, s. forbad.
-ding, *. forbud. -, a. vedenrardig,
motbjudande.
Force, . styrka, kraft, verkan ; vSld,
valdsamhet; nodvandighet ; giltighct;
varde. forces, pL troppar. -, v. a.
tvinga, f5rm. -, V. n. drifva ; vSld-
taga , inbryta ; uppfylla ; trygga gig.
154 Forcedly
to - away, slita bort. to - for-
ward, stota. fram, drifva framit. to -
upon, p3truga. -dly, ad. vlldsamt;
onaturligen, tvunget. dness, S. vrang-
ning. -fill, a. stark, valdig. -less,
a. svag, kraftlos. -meat, *. en art
kottpastej.
Forceps, s. faltskarstlng.
Forcers, S. pi. tandnyckel.
Forcible, a. valdig, stark; verksam ;
vSldsam; bindande, kraftig. -ness,
S. vSld, valdsamhet.
Forcipated, a. tSngformig.
Ford, s. vad, grundt vatten. -, V. a.
vada ofver , passera ett vad. able,
a. der man kan vada ofver.
Fore, a. framfore varande. -, ad.
fore, forut. -admonish, V. a. varna.
-advise, v. a. r2da forut. -ap-
point, V. a. forut bestamma. -arm,
v. a. rusta sig till, -bode, v. a.
forebSda; ana. -boder, 8. spSman.
-boding, s. fSrebud, spadom. -by,
prp. tatt invid. -cast, S. forutseende ;
utkast. , v. a. ofverlagga ; forut
inse. -, v. n. gora utkast. -castle,
S. T. back pS ett skepp. -chosen,
O. forut utvald. -cited, a. fore-
namnd, iorbemald. -close, V. a. af-
visa frSn ratten ; utesluta ; forekomma.
-conceived, a. forutfattad. - opi-
nion , fordorn. -deck , *. fordack.
deem , V. a. tormoda , doma pS,
forhand. -design, v. a. forut be-
stamma. do, V. a. forfordela, trotta ;
forgora. -doom, V. a. forut bestam-
ma. -dOOr, s. utandorr. -end, a.
framandan, forandan. -fathers, S.
pi. forfader, stamforaldrar. -fend,
V. a. forbjuda ; hindra ; forse sig med.
-finger, . pekfinger. -foot, S.
framfot, framtass ; T. underlopp , for-
stafs-koppstycket. -fl'Ont, 5. fram-
sidan. -game, s. forespei. -gears,
*. pi. T. fockkardeler. -gO, v. n.
gS f6rut. -, V. a. ofverlSta; aftrada.
-goer, . foregSngare. -going, p.
foregSende. -grcnnd, . forgrunden.
-guess, v. a. gissa. -hand, s.
framdel. -handed, a. tidig; i forhand.
Foreskirt
-head, 8. panna; "djerfhet. -head-
cloth, . hufvudbindei. -hear,
V. n. (of} hafva kunskap om nigot I
furut. -hew, V. a. framfor genom-
skara. -horse, S. frarahast.
Foreign, a. utlandsk, frammande; T.
obefogad. er, 8. utliindning, fram-
ling. ness, S. afliigsenhet; olaglig-
het, obehorighet.
Fore|(iniagine, v. a. inbiiia sig forut.
-judge, v. a. doma forut. -jud-
ging, s. fordom ; afvisning ifrSn
ratten. -kllOW, V. a. veta forut.
-knowable, a. som man kan veta
forut. -knowledge, S. lorutvetande.
-land, s. hog udde i hafvet. -lay,
V. a. lura pS; uppfinna. -lock, s.
framhSr ; stift, sprint, -look, V. a. for-
utse. -man, s. fdrkarl; hufvudiuan;
ordfSrande. -mast, S. fockrnast.
-mentioned, a. fsrbemald. -most,
a. frainst, fornamst. -mother, S.
stammoder. -name, V. a. namna
forut. -nOOn, S. fdrmiddag. -11 0-
tice, S. kungorelse i fdrtid. -Ordain,
V. a. forut bestamma ; anordna forut.
-part, *. framdel, begynnelse. -past,
a. forfluten. -porch, 8. fSrgSrd.
-possessed, a. forut intagen. -rank,
8. foretrade; front, -reach, V. a.
segla forbi. -recited, a. omfor-
malt, -remembered, a. forbemaid.
-right, ad. ratt fram. -, O. ifrig,
liflig. -room, 8. formak; forstuga.
run, V. n. komma forut; forebSda.
-runner, 9. fSrelopare, forebud.
-said, a. forutnamnd. -sail, s.
fock; focksegel. -say, V. a. saga
fdrut , spS. 866 , V. a. se forut ;
veta forut. S6i/e, V. a. gripa forut.
-Shadow, V. a. antyda forut. -sllCW,
S. forebud. -Ship, S. framstam, for-
staf. -shorten, V. a. fSrkorta;
mala i perspektiv. -shOW, V. a.
utvisa, forkunna. -shrouds, . pi.
T. fockvant. -side, S. framsida.
-Sight, s. forutseende; fdrsigtighet.
-Sightful, a. forutseende, forsigtig.
-Signify, V. a. beteckna. -skill,
8. torhud. -Skirt, s. framskort.
Foreslack
-Slack, v. a. vSrdslSsa. -slow,
V. a. upphulla; forsumma , droja.
-Speak, v. a. saga forut, spa; lor-
bjuda. -speech, s. foretai. -spent,
a. uttrottad, utuiattad; forbi. -Stall,
V. a. gora forkop; forekoimna. Stall-
ill en t, 5. forkop, forekommaode.
-stay, s. T. focksug. -staysail,
- stormfock ; forstagsegel. -taste , S.
forsmak. , V. a. smaka pS fb'rut ;
hafva aning om. -taster, a. munskank.
-teeth, S. pi. fraiutander. -tell,
V. a. saga forut, profetera, spa. -tel-
ler, s. spSman, profet. -thought,
8. ofverlaggning , ofvertankande forut.
-tie, s. forstag. -token, *. tecken,
forebud. -tooth, S. fraintaiid. -top,
8. frainata; hogsta delen ; front; T.
fockmars. -topmast, *. fdrstSng.
-topsail, S. fdrraarssegel. -topjard,
*. formarsra. -vigil, ad. i forgar.
-ward, a. fortroppar. -warn, v. a.
varna, erinra ; sasra forut. wheel,
. framlijul. -wllld, S. forlig vind.
Forensic, a. horande till domstol.
- term, lagterm.
Forest, s. skog; djurgard. -age, .
skogsratt, skogsrattighet. -er, a.
skogsvaktare ; skogsbo. rj', S. skog,
skogspark.
Forfeit, s. missgerning ; straff, bCter;
vite. forfeits, pi. pantlek. -, v. a.
fb'rverka ; forgura. able , a. soin
kan forverkas. -lire, s. koafiskation,
fSrverkande; penningboter.
Forfex, *. skur.
Forge, s. smedja; hard; ma-ugn. -,
V. a. smida; dikta; forfalska. -rj',
s. dikt, fSrfalskning ; sraedsarbete.
Forget, V. a. forgata, gloiniiia, Tor-
sumina. -fill, a. gldinsk, toraunilig.
-fulness, 8. glomska, furgatenhet;
fSrautnroel.-e.
Forgi||val)le, a. foriStiig. -ye, v. a.
rdrl.Ua; eftergifva. -VCnOSS, . for-
IStelse, tillgift.
Foriusecal, a. frammande, ullandsk.
Fork, S. gaffel, grep; andan p3 en pil.
-, V. n. klyfva sig. -ed, a. gaffel-
foriuig ; forsedd med en ell. flera gafflar.
Fortification 155
-edliesS, S. gaffelform. -6t, . liten
gaffel. -flsh, *. svardfisk. -head,
. pihpets. -tails, S. laxoring. -)',
a. gaffelformig, klufven.
Forlorn, a. forlorad, hjelplos, rdrtviflad,
olycklig. , s. en forlorad, o'fvergifven
person. 11C8S, 8. ensamhet ; anno J ;
hopplost tillstand.
Form, 8. form, figur, gestalt ; skick;
forniel; langt sate ell. bank; klass i
Bkolar ; harlager (jagt) ; boktryckare-
form. , V. a. formera, skapa, bringa
i ordning ; uppfostra, dana. , V. n.
formera sig. &1, d. formlig, uttryck-
lig, tydlig; kruserlig. -ality , S.
formalitet, ceremoni; ordning; pral.
-ali/e, V. a. inratta efter visa mo-
dell. , V. a. formalisera sig; vara
noggrann, vara formlig. to - upon, f3r-
argas. -all), ad. formligen, kruser-
ligt, ceremoniost. -atioil , . bild-
ning, form. atlve, a. formande;
plastisk. er, 8. formare, skapare.
ful , a. fyndig , quick , skapande.
-ication, ft. stickande i skinnct.
-idable, a. fdrtUrlig, forskracklig.
-less, a. oformlig, oskaplig. -osit J ,
s. bildning; skSnhet. -alary, 3.
formular. , a. foreskrifven , fast-
stalld. -Ule, s. forniel, foreakrift.
Former, a. foregSende; fordne. -1)',
ad. fordom.
Fomicatlje, V. n. bedrifva otukt.
ion, S, horeri ; lagersmSl.
Forprise, . T. beting; forbehSH.
Forsake, v. a. fSrsaka, Sfvergifva;
afstS ifran; forlopa.
ForsOOth, ad. sannerligen, ja viast.
Forswear, V. a. afsvarja, fSrsvUra.
-, V. n. gora mened. -er, s. menedare.
Fort, a. skans, liten fastning. -ed,
p. befastad, fSraedd med faatningsverk.
Forth, ad. ut, framgent; utlt, vidare.
-COHling, 8. instfillande infSr ratten.
-issuing, 8. framkommande. -right,
ad. rfittfram. -ward, ad. framSt.
with, ad. genast, strax.
Fortieth, a. fyrationde.
Fortification, . fortifikation, befast-
nings- o. bel&gringakoiut, fastiiingsverk.
156 Fortify
f J', V. a. befiista, stiirka, uppmuntra.
-lage, -n, *. blockhus, liten skans.
-tude, s. mod ; storsinnighet ; sinnes
Fortnight, s. fjorton dagar. [styrka.
Fortress, S. fastning. -, V. a. fasta.
Fortuitous, a. tillfallig, ofdrmodad.
-tOUSnCSS, -ty, .9. handelse, slump.
Fortuj|nate, s. lycklig, sail, -nate-
nCSS, S. lycksalighet. -ne, S. lyckan,
lycklig handelse, medgSng; afventyr;
lyckskott; rikedom ; rikt gifte; for-
mogenhet ; befordran ; ode ; hemgift,
morgongSfva ; tillstSnd. by , af en
slump, good -, lycka. ill -, olycka.
-, V. n. tilldraga sig, handa. -ne-
book, s. spSdomsbok. ned, a.
lycklig. -ne-hunter, S. lycksb'kare;
en som friar till en rik flicka for pen-
garnas skull. -nelCSS, a. olycklig;
obemedlad, icke rik. -He-teller, s.
spSman. nizP, V. a. gora lycklig.
Forty, num. fyratio.
Forum, *. forum, torg.
Forward, C. framst; tidig; djerf, ofor-
vagen ; beniigen, villig ; driftig ; hastig.
-, ad. framSt, utSt. -, V. a. beframja.
-er, S. befordrare, beframjare. -ly,
ad. hastigt, ifrigt. -116SS, S. tidig-
het ; snabbhet, fardighet ; beredvilligliet ;
framsteg. -S, ad. framSt!
FOSS, S. graf, dike. -11, s. & a. som
uppgrafves ur jorden, mineral. coal,
stenkol. - salt, jordsalt.
Foster, a. fostrande; foster-. -brother,
*. fosterbror, dibror. , v. a. upp-
fostra, uppfoda. -age, S. uppfostran.
'-Child, S. fosterbarn. -dam, S.
amma. -earth, s. fosterjord. -father,
8. fosterfader. -ling, s. fosterbarn,
my mil ing. mother, S. fostermor;
amma. -nurse, s. ainraa. -sister,
9. disyster. -son , a. fosterson;
Fostress, *. amma. [fosterbarn.
Fougade, s. fladdermina.
Foul, a. osnygg, lorti?, snuskig; skand-
Us; iicklig, ful; grof; lagstridig; grum-
lig. , V. a. orena, smutsa ; grutnla.
-copy, *. oredig af^krirt. -dealing,
9. bedrageri. -faced, a. ful i an-
sigtet. -ground, 5. dSlig ankar-
Fracture
botten. -hawse, S. trassladt an-
kartSg. -mouthed, a. en som
alltid ar ovettig. -ness, S. orenlig-
lighet, osnygghet; stygghet; fahkhet.
-play, s. faiskt spei. -rope, *.
oklart t3g. -words, S. pi. losa ord.
Fonmart, s. hiiler.
Found, v. a. gjuta; grunda, stifta,
anlagga. atiOll, 9. grundlacrgning,
grundval , grundsats. Cr, S. stiftare,
grundlaggare ; gjutare; fang (hastsjuk-
dom). , V. n. sjunka (om skepp som ar
lack); misslyckas. -, V. O. trottkora
(en hist). Cry, S. gjuteri, smalthytta,
smaltugn. less, a. ogrundad, grund-
los, falsk. ling, S. fynding; hitte-
barn. -r6SS, ,1. stifterska.
Fount, *. T. bokstiifvcr, en kast;
brunn, kiilla.
Fountain, s. kalla, springklilla ; vatten-
konst; ursprung. head, S. grund-
kalla. -less, a. utan brunnar.
Four, num. fyra. -cornered,
-Square, a. fyrhornad, fyrk:mtig.
-double, a. fyrdubbel. -fold, a.
fyrfaltig. -footed, O. fyrfotad.
-SCOre, num. Sttatio. [furir.
Fourrier, S. under-hofqvartermastare ;
Fourteen, num. fjorton. -th, a.
fjortonde. [fjarde.
Fourth, a. fjarde. -ly, ad. Kr det
Fowl , S. fSgel , fjaderfa. - , V. n.
skjuta fSgel, gS p3 f3geljagt. -Cr, s.
fSgelfangare. ing, s. fSgelbossa.
-ingpowder, -ingshot, *. hagei
eller skrot.
FOX, S. raf. -Case, S. rafskinn. -CUb,
. rafunge. -dog, ft. ranmnd. -Cry,
ft. slughet. -evil, s. hSrens utfall-
ning. -flsll, .9. ett slags fisk. -glOTB,
s. liten blS dronklocka, bjallra. -hun-
ter, S. rafjagare ; landtjunkare. -ish,
-like, -y, a. slug, -tall, s. raf.
svans. trag, S. rSfsnara ; rafsax.
Foy, s. trohet.
Fraction, s. brytning ; liten del ; tve-
dragt; T. br5k, brutet tal. -ional,
a. tillhorande ell. itinehSllande brSk.
-Ions, a. gralaktig. -iousness, s.
trStsjuka. -Ur6, 9. brott, benbrott;
Fragile
vinskaiisbrott ; spricka. -, v. a. bryta
af, krossa.
Frai le, a. bracklig, sk6r; svag.
-lit)', 8. bracklighet; svaghet.
Fragment, *. fragment, afbrutet stycke,
utdrag ; smula. HT )' , a. fragmen-
tarisk. [tande.
Fracran|!ce, s. vallukt. -t, a. vailuk-
Frail, S. saf, tSg; safkorg.
Frail, a. bracklig, svag, kraslig. -ness,
-), s. svaghet; fel, lyt*.
Fruise, 8. skanspSle.
Fraill e, . sammansattning, byggnad;
rara; karm ; stallningsverk ; lavett;
form ; plan, utkast ; salt, art ; tillstSnd,
sinnesstamning. -, V. a. formera,
bilda ; inratta ; passaihop ; infatta ; sam-
tnansatta, forfatta ; uttanka. -C-grate,
. gallerverk. -C-knitter, *. strump.
Y&fvate. -er, 8. skapare, upphofs-
man. -ing, *. sammansattning ;
infattning, besattning.
Franchise, s. befrielse; privilegiuin ;
fristad ; valrattighet. Imunk.
Franciscan, s. franciskanermunk, grl-
Francolin, s. morkuiu.
Franai bility, s. bracklighet. -ble,
a. bracklig, skor.
Frank, a. frikostig, frimodig; dppen-
lijertig ; otvungen. , . fribref ; en
frank (franskt mynt); Frank; svin-
stia. , V. a. befria, frigdra ; frankera
(ett brcf). -alnioiglie, s. kyrkogods.
-bank, s. enkesate. -chase, 8. privi-
legium att jaga. -farm, S. odalgods.
-fee, 5. frilan. -folds, 8. riittighet
att beta p3 en Sker. -illCCllso, S.
rokelse, rokverk. -law, 8. laglig ratt.
-lill, s. fogde ; tralsemann. -ly, ad.
fritt, rent ut, uppriktigt. -IlfSS, *.
frimodighet, oppenhjertighet ; frihet.
Frantic, a. vanvettig, rasande. -llt-SS,
S. ursinnighet, raseri.
Frattrnljal, a. broderlig. -ity, .
broderskap, gille ; enighet. -ization,
*. medbroderskap. -ize, V. n, lefva
broderligt.
Fratricide, S. brodennord; broder-
mordare.
Fraud, *. bedrageri, troloshet. -ful,
French
157
a. svekfuii, listig. -ulence, s. b-
draglighet. -ulent, a. bedraglig.
Fraught, s. frakt, last. -, p. & a.
befraktad; full. - , V. a. befrakU.
-age, S. skeppsladning.
Fray, a. faktning, slagsiual; ovasnde;
gral. -, V. a. fdrskracka ; skafva.
-, V. n. brista; notas. -ing, *.
skorpa af hjorthornet.
Freak, a. griiier. -ish, a. vurmig,
nyckfull, haftig. -ishnOSS, S. egen-
sinnighet.
Freckle, s. frakne; finne. -d , a.
fraknig. -dnCSS, S. fraknighet.
-ly, a. fraknig.
Free, a. fri, oinskrankt ; ledig ; befriad ;
privilegierad ; oppenhjertig ; gifniild.
-, V. a. befria, fralsa , frikalla; T.
lansa , pumpa ut. freed, befriad;
frigjord, losgifven. -bench, *. enke-
sate, -booter, s. fribytare. -born,
s. friboren. -COSt, 8. skattfrihet.
-denizen, s. fria borgaren. -dom,
s. frihet ; privilegier ; ledighet ; otvunget
vasende. - of a city, borgarratt;
naturalisering. - of a company,
mastarerattighet. -fold, s. riittighet
att beta pi en Sker. -gifven , a.
utan betalning. hearted, a. oppen-
hjertig. -hold, S. fralsejord. -hoi-
der, s. fralseman. -man, S. fri
menuiska ; borgare; frigjord slaf. Uia*
son, s. frimurare. -masonry, s.
friiumeri. -minded, a. gladlynt,
sorgfri. ness , *. frihet ; otvunget
vasende; oppenhjertighet; adehnod.
-r, S. befriare. -SCllOOl, *. friskola.
-spoken, a. fritaiig. -stone, s.
8. qvadersten. -htool, S. fristad.
-thinker, 5. fritankare. -thinking,
8. fritankeri, otro. -tOIlgued , a.
frimodig. -narren, . jagarrattighet.
-WOllian, S. frigjord slafvinna.
Free/C, V. n. frysa, blifva is. -, V. a.
kyla, doda genom kold.
Freight, S. frakt, last ; forlon. -, V. a.
befrakta, lasta. er, 8. skeppsredare,
bcfraktare.
French, a. fransk, fransysk. - bean,
valsk bona. - brandy, franskt br&nvin.
158 Frenchify
- chalk, sjoskum. - cowslip, auri
kel. - disease, venerisk sjukdora.
grass, helgeho. - honeysuckle,
ett slags klofver. marigold, sara
metsros. pox, venerisk sjukdom.
wheat, hirs. if}', V. a. forfranska.
Fren||etic, a. rasande, ursinnig. -zy,
S. raseri, ursinnighet.
Frequency, . ofta fornyadt uppre-
pande ; tillopp, mSngd (af folk etc.).
-t, O. tat; almiin: talrik ; vanlig.
-, v. a. ofta besoka. -table, a.
umpangsam. tation . S. umgange.
-tative, S. T. freqventativum. -ter,
S. flitig besokare. tly, ad. ofta.
FresCO, S. frisk luft; svalka ; skugg-
mSlning ; mSlning med vattenfarg.
Fresh, O.sval, frisk; ny; farsk; vacker;
sund , stark. 60 , V. a. forfriska,
nppfriska. -, V. n. blifva frisk ; blSsa
friskt. -Ct, s. fiskdam rned farskt
vatten. man , 8. nybegynnare.
-nCSS, *. svalka; farskhet, nyhet,
liflig hy; kraft. -new, a. oerfaren.
-soldier, a. rekryt. -water, .
farskt vatten.
Fret, s. sund, trSng sjoled ; jasning;
harm, fSrtret ; grephand pS instrumen-
tr ; upphojdt arbete. frets, pi. knip-
ningar i inelfvorna. , V. a. skrubba
af hudea, skafva; frata ; forarga, for-
treta; gora upphojdt arbete; klia. -,
V. n. vara i rorelse eller oro ; jasa.
-fill, a. fSrtretlig, harrasen. -fal<
nCSS, S. sinnesrorelse, oro, olustighet.
-saw, *. sticksSg. -ty, a. prydd
med upphojdt arbete. -work, s.
drifvet arbete, ciseleradt arbete.
Fria]|bilit> , s. latthet at pulverisera
sig. Me, a. soin latt smular sig.
Friar, s. nmnk. -s'-COWl, s. munk-
kSpa. -s'-lailtern, .t. lyktgubbe, irr-
bloss. -like, O. kloiterlig. -y, s.
k!o<tcr, niunkkloster.
Fribble, a. obetydlig, lattginnig. -, *.
pultron. , V. n. gora riarr at ; galnas.
Friction, *. friktion, gnidning.
Friday, ,1. fredag.
Friend, *. van; vSninna; kamrat; koi-
respondent. -, V. a. gynna. -less,
Froise
a. utan van. -linCSS, S. vanlighet,
fryndlighet; ynnest. ly, a. vSnlig,
god; tjenstaktig. -, ad. vanligt.
-Ship, S. vanskap; fortrolighet ;
ynnest; hjelp. [hirig (om tyg).
Frieze, s. fris. -d, a. friserad, krua-
Frigate, s. fregatt, fregattskepp.
Frigeratory, *. kyifat.
Fright, V. a. fdrskracka, forfara. -,
S. fruktan, skramsel. en, V. a. f8r-
skracka. -fill, a. fdrskracklig, gruflig.
-fullieSS, S. faslighet, forskrackelse.
Frigljid, a. kail, sval; kallsinnig.
-idity, -idneSS, S. kyla, kold;
kallsinnighet. -Oriflc, a. kylande.
Frill, S. halskrSs. -, V. n. darra.
Fring|]C, S. frans; brSm. -, V. a. b-
satta med fransar. -C-maker, *.
snSrmakare. y, a. befransad, forsedd
med fransar.
Fripper, S. kladmaklare. -y, S. klad-
stSnd ; klSder ; trasor, lappri.
Frisk, a. lustig. -, s. skutt, hopp.
, V. n. hoppa, dansa omkring. al,
8. luftsprSng. Cr, s. vankelmodig
menniska. et , s. r&mikan pS en
boktryckeri press. -iness, 8. yrt,
sjelfsvSldigt kringspr ingande ; skutt;
munterhet. y, a. lustig, munter; yr.
Frit, 3. glassats.
Frith, s. hafsvik.
Fritillary, *. kroniiija.
Fritter, S. Sfverblifvet stycke; pann-
kaka; ostkaka. -, V. a. stycka, dela
i smS bitar.
FrivOl||ity, . fSTanga ; IS.ilighet. -OU8,
a. f3fang, ISttsinnig ; oduglig. -OU8-
neS8, *. f3fanga, lattsinnighet ; 16j-
Frize, 8. fris. (lighet.
Frizzle, *. hSrlock. -, v. a. frisera.
-r, s. hlrkrdkare.
Fro , pr. frSn. to and -, fram och
tillbaka. [kladning.
FrOCk,. frack; koit; kapprock ; barn-
FrOg, . groda; kMkan i en hSsthof.
-bit, *. dyblad (6rO. -flsh , *.
qvabba. -grass, S. gulsippa. -hop-
per, S. spottare (insekt). -lettuce.
S. hastsyra.
Froise, s. spftckpankaka.
Frolic
Frolic, a. lustig; glSdtig. -, 8. lu-
stighet; fantasi; upptSg; skalkstycke.
, V. n. vara munter; spela puts,
-ness, .1. lu=tighet, munterhet. -SOnie,
a. glSdtig, sk&lmsk.
From, prp. frSn, af, undan. - amidst,
midt utur. among, bland, ibland.
- u-ithin, inifran. - without, ut-
ifrSn.
Frond !at ion, *. ISfning, lofbrytning.
-iferOUS, a. lofrik, bladfull.
Front, 9. front, s pets ; anne, panna ;
grundritning; ' djerfhet, frackhet. -,
V. a. stalla sig midtemot ; trotsa. ,
V. n, st3 midtemot ; vara belagen.
-al, *. forband om hufviidet; sirat
ofver dorrar. -at 6(1 , a. T. forut
bred, -box, *. loge i fonden. -Cd,
a. i front, -ier, *. grans; grans-
fastning. -, a. nargransande. -ispice,
9. framsidan af en bygjmad ; koppar-
stick framfor titeln af en bok. -less,
a. dristig, frack. -let, .. hufvud-
bindel. -room, *. rum i friimre de-
len af huset.
Frorne, Frory, a. frusen.
Frost, 9. frost; riiufrost. glazed -,
glanskis.glattis. tr/ii^e-, rim. -nail,.?.
brodd, ishake. -ed, a. frusen, islupen.
-iness, . kyla. -irork, s. rosiga
figurer sasom pS frusna fonaterrutor.
-y, O. rimmig, frostig; kallsinnig.
Froth, 9. fradga, skum ; 16st prat. -,
V. a. skumma. -, V. n. fradgas.
-inCSS, *. skummighet; 16st prat;
fSfangligbet. -y, a. skummig; latt;
forganglig; torn.
FrOlince, s. rynka. -, V. a. krusa.
-less, a. utoin rynkor.
Froil/y, a. unken; smutsig; Mcknig.
hair, martofva.
FrOWard, a. fortretlig, o K en, tvSr, gar-
mulen; stnrsk , nftsvis. -lif'ss, *.
elakt lynne; vresighet; nasvishet.
FrOirer, 9. kil att klyfva med.
Frown, s. vresig min. -, V. n. (upon,
at) rynka, sla rynkor i panna n , se
sur nt.
Frozen, a. frusen, kail.
Fructiferous, a. fmktbr. -ifica-
Fuel
159
tion, 9. befruktning; fruktbarhet.
-ify, V. a. befrukta. -, V. n. gifva frukt.
-UOUS, a. fruktsam, befruktande.
Frugal, a. sparsam, tarflig. -ity, .
mattlighet; sparsamhet.
Frngiferons, a. fruktbar.
Fruit, 9. frukt, afkomst; tradfrukt;
vinning , nytta; verkan; afkastning;
desert, slntratt. -, I', n. vara frukt-
bar. -Age, *. frukt, triidfrukter.
-basket, s. fruktkorg. -bearer,
S. fruktbarande trad, -bearing, a.
fruktsbarande. -Crer, 9. frukthandlare ;
fruktmSnglerska. -ery, *. frukter ;
fruktkallare. -fnl, a. fruktbar; of-
verflorlande; nyttig. -fulnCSS, 9.
fruktbarhet, ymnighet. -grOVC, S.
alle af frukttrad. -house, -loft,
9. fruktkammare. -ion, *. nyttjande,
njutning. -i?6, a. njutande, egande.
-less, 0. fruktlos, f3fang. -1CSS-
neS8, 9. ofruktbarhet ; fruktloshet;
fSfanga. -Seller, *. frukthandlare.
-stalk, s. biomskaft. -time, *
frukttid ; skordetid. -trade, 8. frukt.
handel. -tree, 9. frukttrad. -TTO-
Ulan, S. fruktmSnglerska.
Frument||aceons, a. som bar kom.
-y, 9. hvetvalling rued mjolk.
Frtish, 9. krSkan i en hasthof. -, V. a.
sonderbryta.
Frustra[[neoiis, a. fSRing, onyttig.
-te, a. bedragen; fSfang; kraftlos.
-, V. a. bedraga; tillinletgora; ogilla.
-tion, s. besvikande, upphafvande.
-tive, a. besvikande. -tory, a.
npphafvande.
Frntj|escent, -icons, a. buskiik.
Fry, 9. slim af fiskar ; fiskrom ; smS-
fisk ; svarm ; ett slae-i stek. -, V. a.
steka i panna. , t>. n. brynas.
-ting-pan, 9. etekpanna.
Fub, 9. tjock och lunsig gosse.
Fucato, v. a. sminka.
FUCUS, 9. hafedng, hafuslSnga.
Fuddle, v. a. gora drucken. -, v. n.
supa sig full. -Cap, -r, *. fyllhund.
Fudge, 9. forevandning ; 16gn ; prat.
Fuel, 9. bransle. -, V. a. fdrse med
bransle.
160 Fugacious
Fugaci||ons, a. flyktig. -ousness,
*. flyktighet. -ty, s. obestandighet.
Fugh! i. fy! fy skam!
Fugitive, a. flyktig, flygtig; lands-
flyktig; obestSndig; flyktande; osta-
dig. -, S. flyktning ; rymmare. -nest,
5. obestandighet.
Fugue, S. fuga i musik.
Fulfilment, -rum, s. stod, hvilopunkt.
Fulfil, V. a. uppfylla; fullborda , full-
anda. -ling, -meilt, S. uppfyllning.
Fulfraught, a. tillracktligt fdrsedd.
Fulg||ency, s. gians, sken. -ent, a.
glansande. -id, a. glansande, glitt-
rande. -ity, 8. glans, sken. -Our,
a. glans. -uration, *. blixt, Ijun-
gande.
FnliginOUS, a. so tig; mSrk.
Fulimart, *. vildkatt; hiller.
Full, S. fullhet, fyllnad. -, a. full,
fullkomlig; tjock ; fullstandig. -eyes,
stora ogon. -face, fylligt och trindt
ansigte. -moon, fulhnanen. -powers,
fullmakt. -, ad. fullt; till fullo ;
alldeles. -blood, S. fullblod ; full-
blodshast. -blovrn , a. fullkomligt
utsprucken; stinn. eared, a. ma-
tad (om sad), -eyed, a. storogd.
-faced, a. fyllig i ansigtet. -fed,
a. mattad, utfodrad. -grown, a.
vaxt ut. -hearted, a. timtsfui.
-laden, a. full-laddad. -nigh, ad.
niistan, nara.
Full, V. a. valka tyg. -age, S. val-
karelon. -er, S. valkare. -Or's-
earth, s. vaikiera. -er's-herb, s.
kungsljus. -Cr's-tllistle , S. kard-
tistel. -Cry, S. valk ell. valkqvarn.
-ing, a. vaikning. -ing-mill, .?.
valkqvarn.
Fully, ad. fullt; till fullt; alldeles.
Fulmar, s. hiller.
Fnlmina lit, a. dundrande. -te, V.
71. dundra, Ijunga; forpuffa , knalla (i
kemien). -, V. a. iSta detonera ; kun-
gora (en pSfvebulla etc.). -tion, *.
ljungande; dundrande; bekraftelse;
knall. -tory, a. ljungande, for-
skrackande. [vidd.
Fulness, s. fullhet ; ofverflod ; matthct ;
Furtrade
Fulsome, a. acklig; okysk, otuktig.
-ness, *. obehaglighet; acklighet.
Fulv||id, -OUS, a. rodblack, brandgul.
Fumage, S. spisrattighet.
Fnmbl||e, v. a. fumla. -, v. n. tolp-
aktigt, druinligt handtera; skrynkla;
vara brydd; fjaska. -er, 5. fumlare,
fuskare; klSpare. -ingly, ad. oskick-
ligt, tolpaktigen.
Fum||e, *. rok, Snga; vrede. to le. in
a , vara uppbragt. , V. n. gifva
rok ifrSn sig ; afdunsta ; vredgas. ,
V. a. r3ka, beroka. -Cts, s. pi.
orenlighet efter rSdjur. id , a. TO-
kig. -idity, s. dunstighet. -igate,
V. a. r6ka, ber6ka; badda. -igatjon,
s. rokning, berokning ; spottkur. ing-
ly, ad. uppbragt. -OUS, -y, O.
rokig ; rusgifvande.
Fun, s. skanat, puts ; tidsffirdrif ; lustig-
het ; skalmstycke. , V. a. gora narr
af. to up, locka, forleda.
Funambulist, s. lindansare.
Function, S. embetsfdrrattning , era-
betsgorouiSl. ary, S. embetsman.
Fund, S. fond, statsskuld; bank.
ament, S. grund , grundval ; faste ;
eatet. -amcntal, a. grundlig, va-
sendtlig. , *. grundval ; grundregel.
Funerljal, . begrafning; jordfastning.
-, a. begrafnings-. a -sermon, lik-
predikan. -ate, V. a. begrafva.
-atiOtt, s. begrafning. -eal, a.
begrafnings ; bedroflig.
Funest, a. bedroflig.
Fung||OSity, *. svampaktighet. -OUS,
a. svampaktig ; mjuk. -US, 8. svanip ;
svampaktig utvaxt.
FuniC||le, S. streck, snore ; fiber, -ular,
a. bestSende af ett tint snore.
Funk, S. stank ; angslan. -, V. a. upp-
fylla med stank.
Funnel, *. tratt; r5r. - of a chim-
ney, skorstenspipa.
Funny, a. skamtsam, rolig.
Fur, *. pelsverk; kladning (pS skepf).
grums, sediment. -, V. a. fodra mfcd
pelsverk. -Cap, *. buntmossa. -cloak,
8. pelskappa. -trade, 8. pelshandel.
Furacious
Furacijlous, a. tjufaktig. -ty, a.
tjufaktighet.
FurbelOW, *. falbolan.
Furbish, V. a. polera, sknra, g3ra ren.
-Of, *. polerare; svardfejare.
Fur|jcation, s. kiyfning, gaffei. -chee,
a. gaffelformig.
Furfur, s. skorf i hufvudet. -accous,
a. skorfvig. Is. raseri.
Furious, a. rasande, orsinnig. -ness,
Furl, V. a. beslS, duka upp (segel).
Furlong, 8. l / e dels engelsk mil.
Furnace, *. stor ugn, masugn.
F'urn ish, v. a. furnera, forse med,
lenma, anskaffa, stalla i ordning. to
a house, inreda ett bus. -er, *.
leverant, leverantor. -ishing , s.
profstycke, mSnster. fumishimjs, pi.
husgerSd. -iture, s. verktyg; mo-
bler, husgerSd.
Furr||ed, a. fodrad med skinn; forhydd
(om skepp). ier, 8. skinnhandlare,
korsnar.
FurrOW, a. f3ra, Skerfira, rynka. -,
V. a. fSra, plSja, rynka. -weed, *.
quickhvete. [af pelsverk.
Furry, a. bet&ckt med pels; bestSende
Further, a. vidare, langre bort, af-
lagsnare. -, ad. ISngre, yttennera,
bortom. -, V. a. befordra, hjelpa,
bistl. -ance, . befordran, hjelp.
-more, ad. vidare, yttermera.
Furthest, a. & ad. isngst bort, yt-
Furtive. a. hemlig, lonnlig. [terst.
Furuncle, *. blodbold.
Fury, 8. raseri, vrede ; hanryckning ; en
af furierna.
Furze, *. ginst; ljung.
Fuse atioil, . fordunkling. -OU8, a.
brun, Uunkel.
Fuse, v. a. sm&lu. -, v. n. flyto,
upplow sig. [furmj.
Flist'c, s. brandror; raket; snackhus
Fusi.,bility, S. smaltbarhet, smaltlig-
het. -ble, -1, a. smaltbar, smalUig.
Fusil, . liten jagtbossa. -eer, 8.
musketcrare, foUoldat.
Fusion, s. smalming, gjutning ; flytning.
FUSS, S. larm, ovasende.
Fust, s. T. skaft pS en pelare.
EnglishrSwedish Did.
Gage
161
Fust, s. elakt lukt. -, V. 71. bli unken.
Fustet, 8. gulholts (en sort fargtra).
Fustian, S. parkum, yllesammet; hog-
trafvande skrifart. . a. gjord af par-
kum ; hogtrafvande, svulstig. -WCa-
fer, S. parkurnsvafvare.
Fustic, S. gul bresilja (af ett slags
mullbarstrad). [sposlitning.
Fustigate, v. a. prygla. -tion, s.
Fustjjilarian, . svinaktig menniska.
-ineSS, S. stank; unkenhet. -y, a.
stinkande ; unken.
FutilHe, a. pratsam ; fafang. -ity, S.
oduglighet, lappri; pratsamhet; latt-
fardighet.
FuttOCks, *. pi. T. upplangor, sittror.
Futu|)re, *. framtid; futurum. -, O.
tillkomiuande. -ition , 8. tillkoin-
mande tillstSnd. -ity, *. det till-
kommande; framtiden.
FUZZ, V. n. forflyga i ami delar ; lugga
sig. -ball, 8. karingfie, bofist, rok-
s vamp.
FlIZ/lc, V. a. gora drucken.
Fy, i. fy. - for shame, fy skaml
G.
Gab, *. niuii. -, V. n. prate; Ijuga.
Gabardine, . regnkappa.
Gabble, S. prat, Bladder; oredigt sorl.
, V. n. prata, sladdra, bnunma. r,
8. pratmakare.
Gabel, . tull. -Ier, s. uppbSrdsman.
Gabion, 8. skanskorg.
Gable, *. tSkas; gafvel.
Gad, . en stSng stSl ; gravernSl. -,
i. i sunning! , V. n. stryka om-
kring, g5ra ingenting. -bee, -fly,
s. broms , geting. der , s. en soui
pl.ir dank, landstrykare.
Gaff, 8. jernkrok; harpun ; narr.
Gaffer, s. husbonde.
Gaffle, S. st3lpannare ; sporre.
Gag, s. kafle. -, V. a. lagga kafle i
munnea pS nSgon. -tooth, s. gigel-
Und.
Gage, s. pant, underpant, sakerhet;
11
162
Gager
borgen; HkaremStt, visirstaf. -, V. a.
forpanta; slS vad ; ftrbinda gig till
nagot; mata. -r, 5. justerare; skepps-
matare.
Gaggle, V. n. kackla sSsora en gas.
Gaily, ad. gladtigt; hdgligen.
Gain, a. rask, hurtig.
Gain, s. vinst; f6rdel, bStnad; ranta.
, V. a. vinna, ernS , f3 , bemastra
sig. -, V. n. blifva rik ; gynnas. to
- ground, rycka fram ; fa inflytande.
to - the day, vinna faltslaget. to -
the wind of a ship, vinna lofven.
able . a. som kan vinna?. fill,
a. fdrdelaktig, nyttig. -fulness, s.
fordelaktighet, vinst. -less, a. onyt-
tig. -lessneSB, S. ofordelaktighet.
Gainsay, V. a. saga emot, bestrida.
-er, S. motsagare.
Gainstand, v. n. motsta.
Gairish, a. glansande, praktig; ofver-
modig, lustig ofver all mStta.
Gait, s. vag ; g3ng ; skick nar man gSr.
Gaiters, s. pi. damaskor.
Gala, s. galla.
Galactite, s. rajolksten, spansk krita.
Galanga, s. gaigant.
Galaxy, s. vintergatan.
Galbannm, s. ett slags glansande, hvit-
aktigt ell. rddgult harts.
Gale, S. kultje, frisk vind. -, v. n.
(away) g3 for fBrlig vind.
Gale, s. pors (6rt).
Galeas, s. galeas (skepp).
Galeated, a. hjelmprydd.
Galena, s. biygians.
Galiot, s. Galliot.
Gall, S. galla; gallblSsa; vrede, arghet;
gallaple. -, v. a. gallspranga ; f6r-
arga, fortrcta ; afskrubba huden ; rispa
npp. -, V. n. rispa sig ; vara Sngslig.
-bladder, s. gaiibiSsa. -fly, s.
svamp^tekel. -nut, s. gallaple.
Gallant, a. tapper, behjertad; artig,
hoflig; galant; smyckad. , s. kurti-
sor , fruntimmerskarl ; tapper karl ;
flagg pS mesanmasten. , V. n. vara
kurtisor, stalla sig in hos fruntimmer.
-neSB, S. artighet. -ry, 8. artighet,
galanteri; tapperhet.
Gamesome
Galled, a. T. skamfilad.
Galleon, S. galjon (skepp).
Gallery, S. galleri; betackta vagen;
laktare, chor i kyrkan.
Galley, S. galer, galeja; kabysa; T.
skepp. -Slave, S. galerslaf.
Galliard, S. putslustig karl ; rolig dans.
-, a. lustig, gisdtig. -ise, -ness,
S. lustighet.
Galli||C, -Can, a. framk , fransy;;,.
-Cism, *. fransk ordstallning.
Galligaskin, s. flickskraddare. -8, .
pi. vidbyxor, bussaronger.
Gallimatia, s. gallimatias.
Gallimanfry, s. hack mat.
Gallinnle, s. sothsna.
Galliot, S. gaHot, brigantin (skepp).
Gallipot, S. porslinsburk pS apotek;
(oknamn) apotekare.
Gallopin, S. springpojke; kokspojke.
Gallon, s. gallon (vatvarumatt).
Galloon, ,9. galon; bram.
Gallop, S. galopp, fyrsprSng. -, V. n.
galoppera.
Gallowtree, s. gaige.
Galloway, *. klippare, liten ridhast.
GallOTYglasS, S. lansforare.
Gallows, s. pi. gaige. -bird, -clap-
per, . galgfSgel, tjuf.
GallOWSes, S. pi. byxhangslor; 2'.
deckelstol.
Gaily, a. som bar galla, bitter. -WOmi,
GalOChe, s. galosch. [S. grSaugga.
GalsOllie, a. fortretlig.
Galvan|jlC, a. galvanisk. -ism, s.
galvanism, djurisk elektricitet. -izO,
V. a. galvanisera.
GamashCS, S. pi. damaskor.
Gambado, S. stoflett; luftsprang.
Ganibl||e, V. n. spela hasardspel. -er,
S. spelare. -ing-horse, *. kapp-
rannare.
Gamboge, s. gummigutta.
Gambol, S. luftspvSng; streck, spratt.
, V. n. hoppa och springa (af gladje).
Game, s. lek, spel, tidsfordrif; skamt;
sats; parti (i spel); jagt , vildhrSd.
-, V. n. leka ; spela, gackag. -COCk,
s. stridstupp. -keeper, s. skogs-
vaktare. -leg, a. lamt ben. -some,
Gamesomeness
a. skamUam, rolig , lustig. Some*
ness, 8. munterhet. -Ster, S. spe-
lare, dobblare; skamtare ; hora.
Gaming, s. spei. -house, s. spei.
bus. -table, *. spelbord.
Gammer, s. gumma.
Gammon, S. skinka; bradspel. -ing,
S. T. bogsprStsvuling ; bedrageri.
Gamut, s. skala i musik.
Ganch, V. a. pSla (en missdSdare).
Gander, s. gSse, gSskari. -goose, s.
stSndort.
Gang, s. band, tropp ; arbetskommando.
-, v. n. g8, vandra. -way, a. gSng-
bord.
Ganglion, S. ganglium, ncrvsvulst.
Gangren||ate, V. a. fororsaka kail-
brand. -6, S. kallbrand. -, V. n.
slS sig till kallbrand. -OUS, a. kail-
brandartad.
Gantlet, S. stSlhandske ; stridshandske.
Gantlope, s. gatiopp.
Ganza, s. vild gSs.
Gaol, s. fangelse. -er, S. fSngvaktare.
Gap, S. gap, 6ppning, genomgSng.
-toothed, a. tandlos, glestand.
Gaii e, v. n. gapa, gaspa. to - at,
fo'rgapa aig p; beskSda tolpaktigt.
to - after, efterstrafva. -illg, A'.
gapp, Sppning, remna ; gaspning. -illg-
flsh, *. nabbgadda.
Garb, . dragt, kladning; (herald.) halm.
Garb; agf, . ranta, innanmate; skrade,
orenlighet. -, -ish , V. a. Uga ur
innanmatet.
Garble, V. a. sikU ; utvaija ; fSrvranga.
-r, s. visitator. -S, *. pi. skrade.
Garboil, s. oordning, bullcr.
Garden, V. tradgSrd. -, V. a. anlagga,
skota en tradgSrd. -balsam, s. bal-
samin. -6F, S. tradgSrdsmastare.
-ing, S. tradgSrdsskotsel. -mould,
. matjord. -StnfT, ft. tradgSrds
saker, gronsaker. -tillage, s. trad
girdsskotsel. -ware, s. gSrdsvaror,
tradgSrdsvSxt. -ITOmi, s. daggmask
Garderobe, 8. garderob, kladrum.
Gare, s. ett slags uil.
Garfish, . howgadda, nabbgadda.
Gargarism, s gurgelvatten.
Gastriloquist 163
Garget, . fapest.
jlargil, s. gSssjuka.
jiargle, s. gurgelvatten. -, V. n.
gurgla, skolja munnen; porla.
argol, 5. dynt (bos svin).
jiarisil, a. glittrande; raggig. -UCSS,
8. glitter, falsk glwis.
Garland, S. blomsterkrans.
Karlic, s. hvitiok. -hop, 5. hvit-
lokskiyfta. -pear-tree, s. h&gg.
[Jarment, S. klader, kladning.
Garmer, . spannmSlsbod. -, V. a.
forvara i spannmSlsbod. [talja.
Garnet, . granat; T. stagtackel ell.
Garni||sh, *. sirat; lofverk kring fat;
traktering; fangelse. -, V. a. forse
med ; garnera ; pryda ; stamma. -shee,
S. seqveatrering. -shttlCnt, S. sirat,
prydning ; stamning. ture, s. gar-
nitur , garnering ; tillbelior ; grannlat.
GarOUS, a. liknande fiskspad; gele-lik.
Garret, S. vind, vindskammare. -6Cr,
s. en som bor i vindsruuien ; dSlig poet.
Garrison, S. garnison, besattning. -,
V. a. forse med befastning.
Garron, S. klippare.
(iurrul; ity, S.sladder, pratsjuka. -OUS,
a. pratsam.
Garter, 0. strumpeband , knaband ;
strumpebands orden. -, V. a. ffista
strumpebanden ; pryda med strumpe-
bandsorden.
Garum, S. Ss af inlagt fiskar.
Gas, S. gas. -eOUS, a. gasartad.
-holder, s. gashSiiare. -lantern,
S. gaslanterna. light, S. gasljus.
-lightning, S. gaslysning, gasupp-
lysning. -meter, -ometer, *. ga.
someter. pipe , s. gasror , gaspipa.
-tight, a. gaetat. -WOrk, 8. gas-
anstalt. [skrafla.
Gasconade, s. skryt. -, V. n. skrappo,
Gash, s. skrSma, djupt ?Sr. -, v. a.
hugga djupa skSror, skara djupt in.
Gaskets, 8. T. beslagssc^ingar.
(iiiskius, S. pi. vidbyxor.
Gasp, S. flSininsr, andedragt. -, V. n.
draga andan, flisa. , V. a. utandas.
Gastri||c, a. magen tillhorig. -loquist,
. buktalare.
164
Gate
Gate, 5. port ; stor oppning. -house,
S. ett fSngelse i London, -keeper,
S. portvaktare. -vain , 8. stora
portSdern. Way, 5. stor inkorsport.
Gather, V. a. samla, plocka, skorda ;
sluta , gora slutsats; vecka; fSlla;
vinna. , V. n. samla sig, forsamla
sig; lopna, ysta sig; tilltaga ; bulna,
vara sig. to - up the sails, duka
upp seglen. , *. fSll , veck , rynka.
' Cr, S. samlare; skordetuan, upp-
hofsman; skartand. -ing, s. folk-
samling; kollekt ; skord; bold.
Gatten-tree, s. tamarindtriid.
Gaud, S. grannlSt. -, V. n. frojda sig.
-ery, -iuess, . bondpril, lojlig
grann!3t. -y, a. prunkande , ofver-
drifvct grann. [steradt matt.
Gauge, V. a. raata; justera. -, s. ju-
Gaunt, a. mager, utinarglad.
Gauntlet, s. stSlhandske ; stridshandske.
Gauze, s. gas, flor.
Gavel, S. riinta ; dagsverksarbete. -lock,
s. kastspjut ; spade.
Gawd, 8. lappri, drafvel.
Gawky, a. dum, enfaldig.
Gay, a. glad, munter; grann, lysande.
-, S. grannllt. -6ty, -ness, 8.
gladje, lustighet, liflighet; noje ; pryd ;
nad. -SOllie, a. lustig, munter.
Gaze, S. forundran ; uppmarksamhet. -,
V. n. stirra med ogonen ; se stint pS.
-hound, s. vindthund. -r, s. ga-
pare, gaplolla.
Gazel, 8. gasell (ett arabiskt rSdjur).
Gazette, a. tidning. -er, a. tidnings-
skrifvare ; tidningslexikon.
GazingstOCk, s. underverk, sk5despel.
Gazon, *. T. grasvall.
Gear, S. kladnad; moblering; seltyg;
leksaker; rikedom ; T. kardeler.
G<!Ck, V. d. bedraga, narra.
Gee-ho! i. gS P 3! (till hastar).
Geese, pi. af Goose.
Gela||ble, a. som kan frysa. -tine,
-tinOUS, a. geliiartad.
Geld , V. a. snopa , kastrera ; vallacka
(en bast), -er, a. vallackare. -er-
r08, a. snObollar, olvon. -ing, s.
vallack.
Genial
Gelid, a. frusen, steinad. -ness, *.
stark kold.
Gelly, 8. gele, steinad saft. -broth,
S. kraftsoppa.
Gelt, s. vallack; kapun; glitterguld.
Gem, S. adelsten, juvel ; knopp. , V. a.
pryda med juveler. -, V. n. skjuta
telningar, knoppas. -salt, s. bergsalt.
Gomel, *. T. par. -liparuns, a.
som foder tvillingar. -ring, S. dub-
belring.
Gemin||ate, v. a. fordubbia. -ation,
*. fdrdubbling. -OUS, a. dubbel,
tvSfaldig.
Gemm! a, s. stensalt, bergsalt. -ary,
S. juvelskrin. -, a. bestSende af adla
stenar. -COUS, a. lik ell. af juvelsten.
-y, a. juvelartad.
Gendarm, s poiissoidat.
Gender, S. kon, slagte. -, V. a. foda,
frambringa. , V. n. para sig.
GeiiealO gical , a. borande till slagt-
register, gist, S. en som skrifver
slagtregister. -gy , *. slagtregister,
statntafla.
Generable, a. som kan framfSdas.
General, a. allman, vanlig. in -, i
allmanhet, Sfverhufvud. , s. general;
det hela. -issimo, *. faltherre.
-ity, 5. allmanhet; general itetet.
the - of men, de flesta tnenniskor.
-izatiOH, s. forallmanligande. -ize,
V. a. forallnianliga. -ly, ad. ofver-
hufvud, allmant, gemenligen, vanligen.
-ness, & allmanhet, allmanlighet.
-Ship, *. generalsvardighet. -ty,
*. peneralitet.
Generljant, .v. aistringskraft. -ate,
V. a. foda, afla; fororsaka. -ation,
8. fbdsel, fortplantning ; slacrte, led;
mansSlder; sekel. -ative, a. fodande.
-at Or, 5. alstrare; aistringskraft. -1C,
a. ett slagte tillhorande. -OSlty, s.
adelmod, frikostighet. -OUS, a. adel-
sinnad; liflig (om djur); valgorande.
-OUSneSS, *. frikostighet.
Genesis, s. skapelseboken, 1. Mosis bok.
Gonet, *. spansk hingstaf klipparestorlek.
Geneva, 8. Geneve; enbarsbranvin.
Genial, a. frambringande , alstrande;
Geniculate
medfddd; genialisk; gladtig, munter;
okonstlad.
Genicula|jte, a. forsedd med kniin ;
T. ledfull. -, V. a. hopknyta, sam-
manlanka. -tion, s. knabojning;
afsatser p3 orter.
Geniculum. s. T. stangel.
Gl'llio. S. snille.
Genit||al, a. horande till aflelse. ge-
nitals, pi. fodslodelarne. -ing, S.
paradisaple. 1VC, S. genitiv. OF, S.
fader; fostrare. -Ure, 8. fddehe.
Genius, s. genius, ande, skyddsangel;
snille; lynne.
Genteel, a. artig, hoflig, belefvad ; val
kladd. -ness, 8. natthet; hoflighet,
belefvenhet. [gentian.
Gentian, s. gentian, -ella, s. fait-
GentiLje, a. hedning. -ism, *. heden-
dom. -itious, a. arftlig (inom en
nation ell. familj). -ity , *. Sdel
b5rd ; belefvadt uppforande ; hedendom.
Gentle, a. af fdrnSm b6rd; af gamraal
familj; mild, hoflig, fdrbindlig, sedig;
tarn; saktmodig; latt. -folk . *.
battre folk, stSndspersoner. -man,
8. fSrnam man, herre. - of the king's
bedchambre, kammarjunkare. a -
pensioner, en f kongl. lifvakten.
- usher, kammartjenare. -manlike,
-manly, a. artig, hederlig. -man-
1 ill ess , S. hederligt uppforande.
-manly, ad. P S herrevis. -man-
ship, s. fornam stSnd ; vardighet;
hederligt uppfdrande. -IICSS, S. for-
nam bSrd ; artighet ; mildhet; benagen-
het. -WOman, s. adelsdam, adels-
fru ; kammarjungfru ; fro'ken.
Gently, ad. mild, hoflig, artig.
Gentry, s. herrefolk, stSndspersoner;
hoflighet. flande.
Genuflection, *. knabojning, knUfil-
Genoine, a. naturlig, akta. -ness,
8. akthet, sann*kyldighet.
Genus, s. slagte, genus.
Geoijcentric, a. med samraa medel-
punkt som jorden. -de, *. skaller-
sten, Smsten. -desy, s. landtmat-
nlng, landtmaterikonst. -detical,
U. hSrande till landtmatenen. gra-
Get
165
phet, S. geograf, jordbeskrifvare.
-graphical, a. geografisk. -gra-
phy, S. geografl, verldsbeskrifning.
-logy, S. geologi, laran ora jorden^
natur. -mancy, s. punkterkonst.
-meter, *. landtmatare. -metri-
cal, a. geometrisk. -metrician,
8. landtmatare. -metrize, V. n.
afmata fait, -metry, S. geometri,
jordmStingslaran. tic, a. jordisk
Geranium, s. storknaf (ort).
Gerbe, s. T. karfve.
Gerfalcon, s. gamfaik.
German, s. tyskan, tyska sprSket. -,
a. tysk ; narskyld, kottslig. - flute,
flojttraver. - ocean, Nordsjo. - text,
T. frakturstil.
Germander, *. gamander (6rt).
Gemi|]e, a. grodd; froet i ett Sgg.
inate, v. n. gro ; spricka ut. ina-
tion, s. groning; utsprickning.
Gerund, *. T. gerundium.
Geslinjr, S. hange pS trad.
Gestation, S. hafvande tillstSnd; drag-
tighet (om djur).
Gt'Sticula te, v. n. Sthafva sig, nyttja
Stborder, gestikulera. -tioil, S. ge-
stikulerande ; narraktiga Stborder.
Gesture, S. StbSrd, Sthafva; kroppa-
stallning. -, V. n. nyttja Stborder.
Get, V. a. & n. ft, bekomma, Sdraga
sig ; foran<talta ; bemaktiga sig ; ofver-
tala; skaffa bort; komma, hinna till;
gS bort; begifva sig, forfoga sig ; blifva ;
afla. to - one's lesson, kunna sin
l&xa. to - the letter, fdrekomma.
to - with child, gora med barn.
to - above, ofvertraffa. to - abroad,
g.1 ut, bli gangse. to away, komma
undan, sroyga sig bort. to before
one, fb'rekomma en. to - down,
stiga ned ell. utfore. to - from, af-
draga. to in, infora ; gS m. to
into, intriinga; smyga ?ig in. to
of/ ', afUraga; foryttra ; draga sig
lyckligt ur spelet. to - on, fram-
skrida. to - out, komma ut ; ut-
veckla. to - over, gS ofver, komma of-
ver, ofvervinna. to - through, komma
igenoin, genomdrifva. to - together,
166
Getter
fSraamla. to - up, st3 upp, stiga upp ;
upphafva; uppvacka. -ter, *. som
far, fSrskaffar; aflare, frambringare.
-ting, a. vinst, forvarfvande ; aflelse.
Gevrgaw, 8. glitter, lappri, leksak. -,
O. glittrande; utan varde.
Ghastyfnl, a. fasiig. -liness, s.
forskracklighet; likfarg. -ly, a. bisk-
lig, .fasiig ; blek, likfargad.
Gherkin, S. vingurka, saltgurka.
GhOSt, S. ande, sjal ; spoke, -father,
s. biktfader. -liness, s. andelighet.
-ly, a. andelig; fasiig.
Giant, s. jatte, rese. -ess, s. jattinna.
-like, -ly, a. jatteiik.
Gib, s. kran.
Gibber, v. n. Ula rotvalska, tala otyd-
ligt. -isll, s. rotvalska, galimathias.
Gibbet, S. vippgalge; tvarbjelke. -,
V. a. upphanga ; hanga i galge.
GJbble-gabble, S. sliddersladder.
Gibb||osity, s. puckiighet. -ons, a.
puckelryggig, kullrig.
Gibe, *. narri ; han ; stickord. -, V. n.
skamta. -, V. a. bespotta. -r, 8. be-
Giblets, S. pi. glskrSs. [gabbare.
GiddjjinCSS, *. svindel, yrsel i hufvu-
det; vankelmod, ombytlighet; giadtig-
het; tanklfishet. -y, a. yr; kring.
sv&ngande ; ostadig; tanklos ; ostyrig.
, v. a. g8ra yr. -y-brainc<l,
-y-headed, a. tanklos. -y-paced,
Gier-eagle, s. gamorn. [a. vacklande.
Gift, *. gafva, skank ; skicklighet, talang.
-, V. a. begafva. -ed, a. begSfvad,
forsedd med ; talangfull. [vagn.
Gig, 8. gigg; snorra; giga; ett slags
Gigantyean, -ic, a. jatteiik.
Giirgle. V. n. flina, le i mjugg. -, .
Giggmill, S. valkqvarn. (smSskratt.
Giglet, s. gladjeflicka.
GigOt, s. fSrlSr.
Gild, v. a. forgylla. -er, s. fdr-
gyllare; gyllen (mynt).
Gill, s. matt af ett halft qvarters rymd ;
Gills. S. pi. fiskgSl. [jordref; slinka.
Gillyflower, *. neglika; nattviol ; lev-
koja.
Gilt, *. Rrgyllning. -head, 8. guld-
raalare (flsk). -tail, S. gulddocka.
Give
Gilll, a. t8ck, n'att. -Crack, s. tusen-
konstnar.
Gimb||als, *. pi. bSglarne pS en sj3-
kompass. -let, S. svickborr.
Gimlet, s. nafvare, handborr.
Gimmal, *. bdgel. -bit, S. ringkindked.
Gimmer, a. konststycke.
Gin, 3. giller, fillla; pinbank ; ett slags
pump; enbarsbranvin. , V. a. fSnga,
snSrja. [-bread, s. pepparkaka.
Ginger, S. ingefara. wild -, citverrot.
Ginger||ly, ad. noggrannt. -ness, s.
noggrannhet ; 6mhet.
Gillgie, 8. klang, slammer; bjellra.
-, V. a. skaka att det klingar. -,
V. n. klinga.
Ginnet, .9. mulSsna; klippare.
GinsllOp, 5. branvinskrog.
Gip, V. a. taga ut inelfvorna.
Gipsy, 8. zigenare, tattare; zigenerska,
tatterska.
Giraffe, S. giraff, kamelopard.
Girandole, s. armljusstake.
Girasole, s. solros; solsten.
Gird, s. stickord. by girds, ad. oftars.
, V. a. omgjorda, otngifva , insvepa,
omringa. -, V. n. gifva stickord.
-et, S. tvarbjelke, kroppas. -ilig,
s. kladning.
Girdle, s. gordel, bSlte; infattning.
-, V. a. omgjorda. -belt, S. baite,
Hfg5rdel. -r, S. gSrdelmakare.
Gire, 8. krets.
Girl, S. flicka; tveSrigt rSdjur. -ish,
a. flickaktig, barnslig. -isllliess, S.
barnsligt vasende.
GirrOCk, S. karing (ett flskslSgte).
Girth, S. sadelgjord, bukgjord ; under-
lifvet; fSrband; omkrets. -, V. a.
spanna till.
GiSC, V. a. Sfverlemna, uthyrn.
Gisle, S. pant; gislan.
Gist, S. nattlager.
(iitll, S. svartkummin, spansk peppar.
Give, V. a. & n. gifva, skSnka, Sfver-
lemna, ofverlSta, meddela , tillstSlla ;
tillstiidja, eftergifva; Sstadkorama, af-
*8ga sig, taga afsked ; tycka om ; (on,
Upon) anfalla , angripa ; forfoga sig
till ; rora sig ; slakna ; smaltas. to -
Gives
back, draga sig tillbaka. to - evi-
dence, vittna. to - forth, utsprida,
g6ra bekant. to - ground, vika.
to - into, bifalla. to -joy, lyckon-
ska. to - off, upphdra, atsta. to -
one the slip, amyga sig ifran en.
to out, utdela ; foregifva ; annonsera.
to - over, 6fvergifva, afsta ifran.
to - up, uppgifva; T. sticka upp.
-r, s. gifvare. - of a bill, trassant
af en vexel.
Gives, *. pi. bojor, fjattrar.
Gizzard, 8. krafvan pa fSglar; Ormagen.
Glabrity, a. giatthet.
Glaci al, a. big, kali, -ate, v. n.
blifva till is; glacera. -atioil , *.
isning, is. -er, s. isberg. -OUS, a.
isig; lik is.
Glacis, 8. sluttning; faltvall.
Glad, a. glad, inunter, fdrnujd. -den,
V. a. glada. frojda, fagna. -ful, a.
gliidjeful, frojdeful. - fill II CSS , 8.
gladje. -ness, 8. gladje, gladtighet,
frojd. -80Uie, a. gladtig, gliidjeful,
frojdande. -SOIlieness , 8. gladje,
gladtighet, nmnterhet.
Glade, 8, Sppning, uthuggning i skogen.
(ladi-ii, Gladcr, *. svardsiilja.
Gladia|jte, a. svardformig. -tor, s.
fakUre, gladiator.
Glllir, 8. rS. figghvita. -, V. a. be-
stryka med agghvita. -age, S. T.
be-trykning med agghviU.
Glaive, S. svard; uakt, valde.
t-ilanc e, S. glans, skimmer ; blick,
ofversigt. - , V. n. glansa , skiinra.
-, V. a. hastigt ofverse. -illg, a.
flyktig, haatig. -inylj, ad. hastigt,
flyktigt
Gland, . kdrtel. -age, S. svinfOda
mf Sllon. -ers, 8. pi. qvarkan (MUt-
gjukdom). -IferOUS, a. Sllonl.;iraiide.
-Ule, 3. liten kortel. -ulosit), 5.
kortelaktighet. -lllous, a. kortelaktig.
Glare, a. .skimmer, glans. -, V. n.
skiiura, glansa; e stint pS en. -,
V. a. blanda.
Glareous, a. klibbig, lik igghviu.
Glaring, a. blandande, lysande. -ly,
ad. ogonskenligt.
Glimmer
167
Gla8S, s. glas, dricksglas ; klunk ; spe-
gel; timglas; teleskop ; glans, glasyr.
-, a. glas-, af glas. -, V. a. betacka
med glas ; glasera , polera. bllMVf r,
s. glasblasare. -founder, *. glas-
niakare. furnace , s. glasugn.
-gazing, a. speglande sig. -grin-
der , a. glasslipare. -house , s.
glashytta, glasbruk. -man, s. glas-
handlare. metal , 8. smalt glas.
-tube, 8. glasror. -ware, *. glas-
Tara. -TTOrk, 8. glasbruk. -WOrt,
3. sodaort. }' , a. af glas ; genom-
skinlig. [blagrl.
GlaUC Oma, *. gra starren. -OUS, a.
Glare, *. glafven, sabel.
Ola) more, *. bredt och atort svard.
Gla/e, V. a. fbrse med fonster ell. glas ;
glasera. glazed frost, glanskis.
Glazier, S. glasmastare.
Gleam, a. strile; skimmer. -, V. a.
str-'ila, glimma, blanka. -ing, 3.
Ijusstrale, Sskstr3le. -y, O. strSlands,
skirurande.
Glean, a. spillad ax p3 akern ; axknipiu.
er, S. axplockare; saiulare. ing, s.
axplockning. )OgS, s. pi. qvarlefvar.
Gleb i', *. jord och grund; prestg.lrd.
-OUS, a. torfvig.
Glede, *. glod, eldkol; hon^tjuf (fagel).
Glee, a. gladje, lusti^liet; skamt. -fill,
a. lustig. -fului'SS, s. munterbet,
glSdje.
Gleek, a. musik; musikant; spe. -,
V. n. (at) g6ra narr af ; fornota ti Jen
med lappri.
Gleet, s. tunnt var ur sar; drfippel.
-, V. n. vara sig; drypa.
Glen, a. srnal och djup dal, bergsklyfta.
Glene, a. T. ogongrop; fogning eller
hal, hvari ett ben ar fogadt och tager
i ett annat.
Glew, a. lira. -, V. a. limma. -iin-ss,
8. klibbighet. -isll, a. klibbig.
Glib, a. klibbig, slipprig; flytande.
ly, a. hal, slipprig. , ad. slipprigt.
-ness, 3. slipprighet, halhet; Ulforhet.
Glide, 8. glidning. -, V. n. skrida,
rinna sakta.
Glimmer, S. glimnier, svagt sken; katt-
168 Glimpse
guld. , V. 71. skirara, glimraa, skina
svagt. [forganglig glans ; skymt.
Glimpse, S. hastigt sken, skimmer, blixt ;
Glistiien, -er, V. n. glimma, glittra,
tindra. [V. n. glansa, glittra.
Glitter, S. glans, glitter; strSle. -,
Gloaming, a. skymning. [blickar.
Gloat, V. n. snegla, kasta forstulna
Globard, S. lysmask.
Glol)||ated, a. rund, klotformig. -6,
s. glob, klot, kula. celestial -, him-
melsglob. terrestrial -, jordsglob.
-e-daisy, s. bis tusenskon. -e-fish,
*. klotfisk. -6-flOWer, S. buller-
blomster, Sngbullar. -C-tllistle, s.
S. klottistel. -OSC, a. klotformig,
kulformig. -OSity, 8. rundhet, klot-
form. -OUS, -olar, a. klotformig.
-ale, S. liten kula, blSsa. -ulous,
a. lik en liten kula. -y, a. klotrund.
Glomer||ate, v. a. nysta, formera till
en boll. ntlOll, S. nystning, hop-
veckling; samlande, forokande. Oils,
a. hopnystad ; klotformig.
GlOOm, S. dunkelhet, dysterhet; sorg-
senhet. , V. n. vara dunkel, dyster,
bedrofvad. , V. a. gora dunkel, be-
drofva. -inCSS, S. dunkelhet. -y,
a. dunkel, dyster, mork, mulen.
(ilori f'd, 0. prisad; hiirlig. -flca-
tion, s. forherrligande, forharligande.
-fy, V. a. forharliga, forklara ; upp-
hdja till ara. -OUS, a. iifirlic,-,
prisvard, fdrtrafflig. -OOSnCSS, s.
harlighet.
Glory, S. ara, pris , beder; himmelsk
lycksalighet; namnkunnighet ; glans,
harlighet; strSlring, gloria. -, v. n.
(in) skryta, yfvas, beromma sig.
GlOSS, S. glans, glanske; forklaring
6fver nSgot raorkt. -, V. a. polera,
glatta; uttolka. -ary, 8. glossarium.
-er, 8. polerare, glanskare ; uttolkare,
kommentator. -illCSS, . glans,
skimmer, politur. -Ographer, 8.
en som fSrfattar ett glossarium, kora-
mentator. y, a. glatt, polerad.
Glottis, S. lufthSlet till luftroret.
Glont, V. n. se sur ut, se ledsen ut.
Glove, S. handske. -r, s. handskmakare.
Go
Glow, S. glodande hetta; haftighet;
liflig farg. -, V. a. g!5dga, gora glo-
dande. , V. n. gloda , brinna ; lysa
starkt; rasa, -worm, S. lysmask.
Gloze, S. smicker; forevandning. -,
v. n. smeka, lisma.
GlllC, S. lim, klister. -, V. a. limma,
klistra, hopfoga. -C-boiler, s. \im-
kokare. -C-pOt, S. limpanna. -ish,
a. limmig, klibbig.
Glum , a. harmsen, knorrig, surmulen.
Glut, 8. matthet, ofverflod; afsmak.
-, V. a. sluka; 6fverlasta, matta;
vacka ackel.
Glnt||en, a. klibb. -inate, v. a. hop-
limma. -illation , S. hoplimning.
-inative, a. hoplimmande; T. hop-
dragande. -illOUS, a. klibbig.
-inOUSIieSS, S. klibbighet.
Glutton , S. storatare, frSssare ; filfras,
jarf. -1S6, I', a. svalja, frSssa. -OUS,
O. glupsk, frSssande. -y, S. glupskhet.
G1.V11, S. bergsklyfta.
Glyllphic, 8. T. rand, urhSlkning,
-ptic, s. gravy r i sten.
dinar, Gnarl, v. n. brumma, morra.
-ed, a. full med knolar, knolig.
Gnash, V. n. bita hSrdt i, sS. att det
knastrar ; skara tiinder ; rasa. IHg,
s. tandagnisslan.
Gnat, *. mygga. -flower, s. standort.
-Snapper, 8. flugsnappare (fSgel).
Gnaw, V. a. gnaga, skafva med tan-
derna; bita.
GnOm||e, 8. gnora, bergande; tanksprak.
-ical, a. gnomisk. -OIUCS, S. pi.
gnomoniken, konsten att inratta lira-
stenar.
GO, V. n. gl, stiga, fardas, vandra;
lyckas ; betraffa ; gS ut pS ; racka till ;
galla; tyckas. to - a journey, g3ra
en resa. to - along, gS. sin vag,
Tardas framSt. to - about one's
business, skota sin syssla. to - lack,
draga sig tillbaka; vanda om. to
back from one's word, taga sina
ord tillbaka. to - backward, gS.
baklanges. to - beyond, gl forbi;
ofvertraffa ; bedraga. to - for, ga fSr
att hemta, gl efter; anses, galla.
Gobetween
hSllas R5r. to - forward, fortfara;
gora framsteg. to near, nalkas.
to - off, vika undan; d5 ; fS afsatt-
ning. to on, fortfara. to out,
slockna. to - over, fara ofver; sli
sig till ett annat parti, to - through,
tranga sig fram. to - upon tick,
taga p8 kredit. to - with child,
vara hafvande. to wrong, misstaga,
bedraga sig. , *. g3ng, lopp ; siitt.
-between, *. underhandlare. -Cart,
8. gSngstol (f5r barn), -down, S.
fall; klunk.
Goad, .9. oxgissel. -, V. a. fosa, drifva.
Goal, s. imil, andamSl, syftemSl.
Goar, .?. kil.
Goat, s. get. -beard, -bread,
-majoram, 8. salsofl, bockskiigg
(6rt). -chafVr,. timmerman (insekt).
-fish, 8. majfisk. -hart, s. osnopad
bock, -herd, S. getherde. -Ish,
a. som luktar bock; kSt, kattjeful.
-milker, s. qvallknarren, nattskr&fva.
-'S Stones, . pi. stSndort. -'s
thorn, a. dragant (5rt).
Gob, Gobbet, s. stor bit; munfull.
, V. a. sluka pS en g.lng.
Gobble, v. a. giufsa i sig. -, v. n.
locka som kalkontuppen. -put, s.
frSssare. r, 8. frSssare; kalkon.
Goblet, 8. bagare, dricksbagare.
Goblin, 8. buse, spoke.
God, *. Gud. for - a-mercy, f5r Guds
skull ; for intet. , V. a. forguda.
-I)Ote,S.ofTentligkyrkoplikt.-Cllild,
(son, daughter J, 9. gudbarn. -dess,
*. gudinna. -father, 8. gudfader.
-head, .?. gudom, gudotnlighet. -less,
a. gudlSs, ogudaktig. -like, a. gu-
dalik; from. -linesS, 8. gudlighet,
fromhet, helighet. -lj', a. gudlig,
from, helig. -mother 8. gudmoder.
-ship, . gudom. -ward, ad. i
ameende till Gud.
Godwit, S. rotgel (f8gel).
Goer, S. fotgSngare.
Gog, 9. hast, ifver. [glosSgd; ftrSgd.
Gotrgle, v. n. bliga, skefva. -eyed, a.
Going, p. gSende. -, 8. g8ng; bortresa;
hafvande tillstSnd. I am -Jag hillar pS.
Goodnight 169
Gola, S. T. reffla.
Gold, S. guld; penningar. -beater,
s. guidslagare. -beater-skin , 3.
guldslagarhinna. -bound, S. infattad
i guld. -dust, *. fint guldpulver.
-finch, *. stegiitsa. -finer, *. guid-
skedare. -fish, 5. guldfisk. -flower,
*. berglSnke. -foil, *. bladguld.
-glimmer, s. gul glittersand, katt-
guld. -hammer, s. grdning. -in:;,
8. renett. -lace, s- guldgalon. -leaf,
. bladguld. -ney, s. guldfisk.
-pleasure, s. dodra. -size, s.
grundfarg till forgyllning. smith,
8. guldsmed. -Spink, *. groning.
-thread, -wire, *. guidtrSd.
-weight, s. guidvigt. -y-locks,
s. pi. bjornmossa.
Golden, a. gyldene, af guld ; glansande ;
guldgul; fortrafflig, lycklig. - herb,
triidg3rdmolla. - number, gyllen-
talet. - rule, regula de tri.
Golf, S. hovSlm, hostack. -Stick, s.
hotjufra; halltra.
Goll, s. tass, ram, labb.
Gome, 8. vagnssmorja.
Gondojlla, s. gondoi. -lier, s. rod-
dare p& en gondoi.
Gone, p. gSngen, forgSngen. 171
drink, drucken. - in years, ilder-
stigen. with child, hafvande.
Gonorrhoea, s.
Good, a. fcomp. better, sup. "best)
god, from, v&lg5rande; tillrdcklig;
beqvam. for - and all, med allo.
to make -, godtgora; bevisa, pSstS ;
genomdrifva ; ansvara for. , ad.
bra, godt. -, I. valan! -, *. godt,
gagn, formSn; allmant basta; dygd.
goods, pi. gods, varor, saker, egen-
dom ; last , laddning ; husgerSd. -a-
bearing, s. vaifsrhlilande. -bree-
ding, a. lefnadsvett. -friday, *.
ISngfredag. -liking, s. bifall , gil
lande. -lineSS, S. skonhet, fagring,
behag. -ly, a. skiSn, vacker, fortriiff-
lig; lycklig. -, ad. skont. -man,
s. husfader, husbonde. -nature, s.
godsinthet. -ness, *. godhet, from-
het, barmhertighet ; kraft, saft. -night,
170 Goodspeed
*. aftonrausik, serenad. -Speed, s.
vaigSng. -s-train, s. godatag. -wife,
S. matmoder. -will, s. valvilja. -y,
Good, t;. a. godsla. [a. kara nior.
GoOSe, S. gas; gSsspel; skraddares
pressjern. -berry, 8. stickelbar,
krusbar. -cap, s. tolp. -foot, s.
molla. -giblets, . pi. guskras.
-grass, S. snarjgras. -neck, 9. T.
svanhals. -pen, s. gSsstall. -quill,
S. gasfjader. -1'USh, S. borsttSg.
tongue, a. strandkill.
Gorbelly, *. storbuk, isterbuk.
GorCOCk, S. one.
GorcrOW, *.,askraka.
Gordian, a. gordisk, fdrvecklad.
Gore, S. kil (i en skjorta); svickla;
stannad blod. , 17. a. borra.
Gorge, S. krafva pS en f3gel ; svalg;
drick, klunk; ingang till en fastning;
bergpass. , 17. a. Sfverlasta med
mat ocb dryck ; matta ; sluka. , v.
n. ata, frSssa.
GorgeOUS, a. kostbar, harlig, glftn-
sande. -ness, 8. skimmer, glans,
prakt. (krage.
Gorget, *. ett slags fruntimmer.hals.
Gorgon, s. medus.
Gorlien, s. orrhSna.
Goring, ,9. T. gilning af ett segel.
Gormand, s. frSssare. -i/e, v. n.
frSssa, sluka.
Gorse, 8. ginst (6rt).
Gory, a. gorrfull, blodig, mordisk.
Goshawk, a. hok, slaghSk.
Gosling, a. gasunge; hange (pS trad).
-weed, s. snarjgras. fgelist.
Gospel, s. evangelium. -ler, s. evan-
Gossamer, s. T. flna trSdar i frdhus;
aoriimartrSd (spindelvftf).
Gossip, S. medfadder; pratmakerska.
-, V. n. pladdra, gladdra; dricka
Gostlng, *. krapp. Ibyttdl.
Gothical, a. gotisk, gammalmodig.
Goud, *. vejde. [med hSlkjern.
Gouge, .1. halkjern. -, 17. a. urhalka
Gonland, S. ringblomma.
Gourd, *. kurbits, vattenmelon ; rnnd
flaska; taming, -iness, s. spatt (i
hastens ben), -worm, s. lefvermask.
Graduation-house
Gout, s. gikt, podager. -illCSS, a.
gikt, giktaktighet. -swollen , a.
svullen af gikt. -weed, 8. sqvaller-
kSl. -WOrt, s. mSra, mSrgras. -y,
a. giktfull, giktsjuk.
Gove, s. stack, vSlm, hop. -, v. a.
hopa, satta i stack.
Govern, V. a. regera, forvalta, styra;
anordna. , V. n. herrska. able,
a. som kan styras; lydig, regerlig.
-ance, *. styrelse, forvaltning. -ante,
8. guvernant, uppfostrarinna. -CSS,
S. herrskarinna ; guvernant. -meilt,
8. regering ; regeringsforrn ; stSthSHer-
skap; Ifin; eftergifvenhet. -Or, a.
regent, styresman; stathallare, lands-
h5fding.
GOWn, S. kladning; langrock; mantel,
kSpa; amtskladning. -ed, a. kladd
i mantel, -man, s. embetsman, preet,
do mare.
Grab, v. a. gripa, fasttaga.
Grabble, 17. a, srabba i, handtera.
Grace, s. nSd, gunst, bevagenhet ; tack-
sagelse ; behag; gratie, tackhetsgudinna ;
fagring, behag; titel gom gifves herti-
gar och erkebiskopar ; bon till ell. frSn
bords. , 17. a. sira, smycka ; hedra.
-CUp, a. tacksagelseskSl. -ful, a.
behaglig. -fulness, a. behag] ighet.
-less, a. oanstandig, ohyfsad.
Gracile, a. smart, spenslig. -lent,
a. tunn, ISng. -lity, *. spenslighet.
Gracious, a. nSdig, valgorande; be-
haglig, tack; dygdig. -ness, S. n3-
dighet; huldhet; behaglighet; fromhet.
Grad||ation, s. fortgSng, gradvis till-
tagande ; slutfSljd. -atory, S. trappa
till kyrkan. -, a. gradvis. -6, .
grad, rang, lent, a. gSende , skri-
dande, stigande. ual, a. soni sker
trappvis. , 8. gmdual (psalm). ua-
lity, *. ordentlig fortgtng. -Ual-
neSS, S. gradvis fortskridande. -Uate,
a. person som tagit graden vid ett
universitet. -, V. n. promovera (till
magister). -, V. a. indela i grader.
-nation, s. indelning i grader; fort-
gang; promotion. -ation-hOUSC, S.
graderhus.
Graft
Craft, s. yrap, ympqvist
ympa, okulera.
Grail, s. ami korn, hagel.
Gratulation 171
V. a. I Grape, 9. drufva ; vinrefva. lunch of
I grapes, vindrufva. -gathering, s.
vinbergning. -shot, *. drufhagel.
Graiu , 8. korn , sad , fro ; gran (vigt), I -stone , *. drufkSrna. -Tine , S.
gry i sten, Sder i tra ; temperament,! vinstock.
lynne. -, V. n. gifva fro. -ed, a. j Grapes, *. pi. spritt (hastsjuka).
skroflig, som bar narf. -8, *. pi. Graphical, a. omstandlig, tydlig.
mask, draf, drank. -)', a. kornig ;
prickig.
Gram in eons, a. grasbevSxt. -ivo-
roils, a. grasiitande.
Gramma||r, . sprSklara, grammatika.
rian , *. grammatikus, en i sprSk-
laran kunnig. -r-SChOOl , *. skola
tor de larda sprSken. -tical, a.
grammatikalisk, enligt sprSklarans reg-
lor. -ticastcr, . skolfux.
Grample, . krabba.
Grampus, s. Idpare (fisk).
Granary, .9. kornhus, spannmalsmagasin.
Granate, s. granat&ple; granat.
Grand, a. star, hog, stStlig, harlig,
ansenliir. am, i. mormor. Child,
S. barnabarn. -daughter, .<?. dot-
terdotter. -day, s. hogtid'dag. -duke,
8. storhertig. -66, . fSrnam man;
adelsman af gammal att. -6Ur, S. stat,
ho'ghet; harlighet; storsinnighet ; for-
namhet. -6Tity,. h5g aider. -6VOUS,
a. myeket gammal. father, S. farfar.
-iflc, a. ftrstorande. -iloqnonco,
s. hogtrafvande tal. -iloqu'ius, a.
skryUnde. -ness, ft. storhet. -inOUS,
-mother , s.
farfar. -SOU,
8. sonson.
Grange, .?. trojkloge; bondhemman.
li r.Uli to, S. granit, grS roarinor.
GraniTOrOUH, a. som lefver af aid.
Grannam, s. mormor.
Grant, 3. forllning ; oktroj ; bevillning.
-, V. a. bevilja, tillaU, medgifva.
God grant! gifveGud! -able, a. som
kan fdrliinas. 66, *. forlaningsman.
Granill ary, a. kornig; trind. -Ate,
v. a. korna , sondersmula. , v. n.
gifva korn. -ation , s. korning;
stotning till sma korn. -6, . litet
korn; hagel. -0118, a. full med smS
korn.
a. fall med hagel.
mormor. -sire , s
Graph 0111 eter, *. vinkelmatare.
Grappling, *. anterkrok, anterhake.
-Del, S. dragg, litet ankar ; jemankar
i en mar. -pie, s. batshake, anter-
hake. -, V. a. grabba, haka i ; lulla
fast. -, V. n. kampas, brottas. -pling,
S. fasthakning. - iron, anterhake,
jernklamra.
Grapy, a. full med drufvor.
Grasp, 8. tag, grepp; handfull ; vald ;
tvSug. , v. a. fatta i, med handen
gripa. , v. n. efterstrafva.
Grass, S. gras, H6, grasmark. -, V. n.
blifva gron, grasrik ; grSnska. -blade,
. grashalm. -COCk, S. liten hovalm.
-green, a. grasgron. -hopper, *.
gr&shoppa. -iness, 8. griUrikhet;
grCn mark, -plantane, s. ormrot.
-plot, . liten grasbevaxt plat-.
-poly, 8. en art poleja. -week,
s. bonvecka. -y, a. grasig, gras-
betackt.
Grate, *. jernhalster att branna sten.
kol i ; jerngaller. , V. a. rifva, raspa;
fortreta. d, a. forgallrad; raspad.
Grateful, a. tacksam, erkan^um; an-
genam, dyrbar. -11CSS, s. tacksam-
het, erkansla ; angenamhet.
Grater, . rasp, rifjern.
tirati !i ration, 8. benadning; skSnk,
n5je, tillfredsstallelse. -fy, V. a.
skanka; fomoja , tillfredsstalla ; er-
kanna. fying, a. fagnesain, glad-
jande.
Grating, a. fSrtretlig, bitande. -, s.
rifning, raspning. -S, *. pi. T. trail,
trallverk.
Gratis, ad. for intet, kostnad^fritt.
(iratitude, 8. tack?amhet.
GratuiytOUS, a. ofortjent, frivillig. -
assertion, ogrundadt pSataende. -ty,
s. frivillig skank, vedergallning.
GratuUiJte, V. a. lyck&nska. -tion,
172 Gratulatory
*. lyckSnskan. -tory, a. lyckon-
skande.
Grave, a. allvarsam; forstSndig; tro-
vardig; vSrdig; grof (ton). -, V. a.
grafva ; ingrafva, uthugga , rista , gra-
vera ; begrafva. to a ship, kalfatra,
harpojsa ett skepp. , s. graf; ac-
cent gravis. -clothes, 8. pi. svep-
ning. -digger, S. dodgrafvare. -less,
a. obegrafvad. -ly, ad. allvarligt,
med vardighet. -ness, S. vardighet,
allvar; tyngd. stone, S. grafsten.
-yard, s. kyrkogSrd, begrafningsplats.
Gravel, S. grus, grof sand; blSssten;
T. singelgrund. , V. a. sanda , be-
strS med sand ell. grus ; forvirra. ly,
a. sandig, grusig. -pit, S. sandgrop.
Grav||er, S. gravSr, kopparstickare ; bild-
huggare; grafstickel. -ing, S. gra-
vering, kopparstickning ; intryck. -ing-
tool, s. grafstickel.
Gravitate, V. n. trycka till en visa
punkt; svigta. -tion , S. T. tyngd-
kraften.
Gravity, *. tyngd, vigt; allvar.
Gravy, a. saften af kokadt ell. stekt
kott.
Gray, a. grS, askfargad; gracing. -,
8. gratt, grl ftrg. -beard, s. gam-
roal gubbe. -brock, s. grafsvin,
grafting, -friar, s. kapucinermunk.
-horse, s. grtskymmei. -hound,
8. vindthund. isll , a. grSaktig.
-ling, *. harr (fisk). -mill, s. latta
(ort). -neSS, *. granad, grahet.
-wack, s. grSvacka.
6raz||C, V. n. beta, afbeta. -, V. n.
gnudda tatt forbi (om kulor). -ier,
s. en som betar boskap till afsalu.
Greas||6, S. fett, flott, smorja; spatten
(i hastars ben). -, V. a. smorja, be-
stryka med fett. -inCSS, s. flottighet,
smetighet. -}', a. flottig, smetig; fet,
stark.
Great, a. stor, vid, betydlig; vOrdnads-
vard ; allman ; namnkunnig ; storsint ;
praktig; fortrogen; hafvande, radd;
smartande. a - way, vidt. - with
child, hafvande. a - many, flere,
mSnga. a - deal, ganska mycket. a
Gridelin
- while, pi llngt nar. -bellied, a.
hafvande. -en, v. a. forstora. -, V.
n. blifva storre. -grandfather, s.
farfars far. -grandson, s. son-sons
son. -hearted, a. behjertad. -ly,
ad. i hog grad. -116S8, . storhet,
vidd; adelmod.
Greaves, *. pi. benpanaar.
Grecian, *. grekisk. -Sin, s. gre-
kiskt talesatt.
Gree, S. tycke, behag.
Greed||iness, s. girighet. -y, a.
glupsk , snSl , sniken ; haftigt intagen.
- gut, storatare.
Greek, a. grekisk. -, S. Qrek; gre-
kiska sprSket. -rOSO, *. student-
ros.
Green, a. gron; farsk; omogen; half-
torr; olSrd; vaxande; ung ; sjuklig.
-, *. gronska; gronsaker; gront; en
gr5n plats, grongraset. . V. a. gora
gron. -Chaffer, S. gronsaker. -cliee-
86, S. kryddost. -Cloth , s. bor?-
rStten. -coloured, a. blek. -COm,
*. sadd. -eyed, a. gronogd. -flllCll,
*. groning (fSgcl). -gage, *. rejnklo
(plomraonsort). grocer, S. gron-
mSnglare. -horn, s. oerfaren men-
niska ; vSp. -hOWSC, S. drifnus. -isll,
a. gr5naktig. -ly, a. gronaktig; ny :
omogen. nCSS, s. gronska, grCn
farg ; oraogenhet ; kraft; nyhet. Sick-
ncSS, S. gronsjuka, bleksot. -SWrd,
8. grasbevaxt plats, -weed, S. ginst.
-WOOd, 8. gront, vaxande trad.
Greet, V. a. & n. helsa, Onska lycka.
-ing, S. helsning.
Gregal, a. horande till en hjord.
Gregarious, a. gSende i flock.
Gremial, a. horande till barmen.
Greiia||de, 8. granat (ihSli- kula fylld
med brannbara aranen). dier, 8.
grenador.
Grenadille, *. passionsblomma.
Grenat, .9. granat (adelsten).
Gresling, a. simpa.
Grey, a. s. Gray. -, a. forell.
Grice, s. gris, digria.
Gride, v. a. skara.
Gridelin, s. gredelin, linblommefarg.
Gridiron
Gridiron, s. halster.
Grief, s. sorg, bekymmer, smart*, -full,
a. bekymmcrfull. less, a. sorglos.
Grievance, S, besvar, klagan; ofor-
ratt, betryck. -6, V. a. qvalja , be-
drofva. -, V. fl. sorja , grufva sig.
-OU8, a. bedroflig; smartfull ; gruf-
lig. -OUSliesS, *. bekymmer, be-
sviir; elande, olycka; fasa.
Gril'flll, S. kondor, grip.
Grig, S. liten 31; vildbasare.
Grill, V. a. steka pa halster, griljera.
-ade, 8. halsterstek. -y, V. a.
plSga, qvaija.
Grim, a. grym, arg, forskracklig ; but-
ter, -faced, -looking, a. tv&r,
surmulen. U6SS, s. vresighet; grym-
het, faslighet. -Tisaged , a. for-
skracklig.
Grimace, S. grimas; skrymteri; sken-
helighet [gumraa.
Grimalkin, . gammal katt; gammal
Grime, *. svarta; smuts. -, V. a.
sota full, orena, sinorja ntr.
Grimy, . smutsig, sdiig.
Grin, V. n. grina, visa tanderna. -ner,
s. grinare. -nillgly, ad. grinande.
Grind, V. a. mala, gropa; rifva ; slipa,
hvassa; RSrtrycka. -er, . skarslipare;
slipsten; qvarnsten ; oxeltand. -ing,
. njugghet. -mill, s. mjolqvarn.
-Stone, 8. qvarnsten; slipsten.
6rip||e, S. tillgripning, grepp; g5pen,
handful); bekymmer, sorg. gripes,
pj. knipningar i inelfvorna. dry gri-
pe, blykolik. -, v. a. gripa, fatta,
hSlla fast; Sstadkomma kolik. -, V.
n. hafva knipningar; vara girig. Or,
s. blodsugare, okrare. -ing, *. kolik,
bukref; samvetsagg.
Gripple, a. snal. -ness, s. girighet,
snSlhet.
Griskin, S. halstrad svinry K ^.
Grisly, a. grSslig, forskracklig, gruflig.
Grist, 8. maid, sad sorn skall m:\l.is:
br6d; proviant. -le, *. brosk. -ly,
a. broskaktig.
Grit, *. grus; gryt; kli; filspan. -,
V. n. braka, knastra. -tillOSS, s.
grusaktighet. -ty, a. sandig, grusig.
Groundselling 173
Griz'lelin, a. rsdblek. -zle, a. grS.
-, s. gr3 farg. -zly, a. grSaktig.
Groan, s. jammer, veklagan. -, V. n.
stanka, jamra sig, klaga; skrika som
en hjort.
Groat, s. engelskt mynt af 4 pence
varde; lappri. -S, 8. pi. hafregryn.
Grocer, *. kryddkramare. -y, . spe-
Grog, 8. grogg. [cerihandel.
Groin, S. ljumske, grenen ; tryne.
Gromil, Groin well, s. stenfro.
GrOOm, S. uppassare, stalldrang ; brud-
guinine. - of the stole, forste kam-
marjunkare. -porter, S. fQrnamste
dorrvaktaren vid hofvet.
Groove, s. sp3nt, rannil, urhalkad fSra.
-, v. a. spSnta, urhSlka. -r, s.
grufarbetare, bergsman.
Grope, v. n. famla, trefva sig fram.
-, V. a. gripa.
Gross, *. det tjockaste, fSrnarasta af
nSgot; en gross ell. 12 du;sin. , a.
tjock, grof, pussig; smutsig; obelefvad ;
oinskrankt; oanstandig. -beak, s.
stenknack (fSgcl). -headed, a. dum.
ness, S. tjockhet, pussighet; plump-
het, durahet. -weight, s. brutto-
Grot, -tO, S. grotta, hala. [vigt.
Grotesque, a. sallsam, lojlig, vid.
underlig.
Ground, />. grund, botten; jord, 3ker,
egor, tomt; folium; uppranning; slag-
falt; T. fait; parterr. grounds, pi.
bottensats, dragg ; fcirsta larogrundorna.
, V. a. grunda; stoda; kasta i backen;
stata p8 grund; undervisa. -age, 8.
ankarpenningar. -ash, *. ungt Ssk-
trad. -bait, 8. flskbete. -floor, *.
nedersta vSningen. -ing, kul-
halning. -ivy, . jordref. -less,
O. grundlos, ogrundad , ofornuftig.
-ICSSnCSS, . grundloshet, obevis-
lighet. -ling, . simpa; dumhufvud.
-malt, *. draf, mask. -Oak, *.
ung ek. -pine, 8. vild cypress.
-pl;lte, *. trOskel. -plot, 8. grund-
ritning; grundfaste. -rent, . grand-
ranta , tomtoren. room , 8. rum i
nedersta vSningen. -sel, S. trfiskel;
T. boort. -Selling, *. grundlagg.
174 Gro midsize
ning. -size, 5. bottenfarg. -tackle,
s. grundtacklage. work, s. grand
val, underlag; forsta orsaken. -WOrm,
8. metraask, daggmask.
Group, s. grupp, klase. -, V. a. ordna,
sammanstalla, gruppera.
Grouse, *. jarpe, hjerpe.
GrOUt, 8. groft mjol, grope; drSgg,
grummel ; v6rt. -UOl, 8. dumhufvud.
Grove, *. lund, liten skog.
GrO?el, V. n. krypa, krala; vara nedrig
smickrare. ler, S, som kr&lar, nedrig
smickrare.
GrOW, V. n. vaxa, trifvas, fdrkofra sig;
framkomma; gro; blifva; narma sig.
to - up, uppvaxa. -, V. a. plantera,
odla. -ing, s. vast, tilltagande, for-
kofran.
Growl, V. n. mumla, morra, grala,
knota. er, 8. vresig menniska.
Growth, s. vSxt, forkofran ; befordran.
-halfpenny, S. boskapstionde.
Grub, 8. mask, larf, kShnask ; dvarg.
-, v. a. (up) uppgrafva. -bage, s.
hacka, rotyxa. -bet, *. vedhuggare.
Grabble, v. n. krala. -, V. a. vidrora.
Grudjjge, *. agg, groll; afundsjuka ;
tillstSt. -, V. n. afundas, missunna,
ogerna gifva ; knorra , vara missnojd ;
pSkomma. -ger, 8. afundsam men-
niska. -gillg, *. groll, afundsjuka;
hemligt begar; symptom af en sjuk-
dom. -gingly, ad. knorrande, med
olust.
Gruel, .1. hafresoppa.
Gruff, Gruin, a. vresig, mulen; grof.
-ness,*, butterhet, vre.sighet; grofhet.
Gruillbl||e, V. n. (at) grala, knota,
beklaga sig ofver. -er, . vresig
menniska. -ing, a. hes, knorrig.
Grume, s. klimp (af blod etc.).
Grumons, a. 'tjock, lopnad. -ness,
Grundel, S. simpa. [s. tjockhet.
Grunt, 8. grymtning. -, V. n. gryinta;
stSnka ; knarra. er, 8. gryintare;
rdtaimpa. -ing, a. grymtande. le,
V. n. grymta. -ling, S. gris.
Gry, s. lappri.
Guaiac, s. fransosenholts, pockenholts.
Guano, S. guano, fSgeltrack.
Guilty
Guarant||ee, S. loftesman, borgen;
hemulsman. -y, a. ansvarighet, bor-
gen; hemul. -, v. a. gl i borgen
for, ansvara.
Guard, S. vakt, vSrd, beskydd; Rrsig-
tighet; formynderskap ; stallning i fakt-
ning; fals i en bok. , v. a. & n.
vSrda, vakta, fdrsvara ; (against) vara
pS sin vakt. -age, s. uppsigt. -ant,
S. vaktare. -boat, *. vaktskepp.
-chamber, -room, *. vaktstuga.
-edly, ad. varsamiigeu. -edness,
8. varsamhet. -Or, S. vaktare, be-
vakare. -ful, a. forsigtig. -house,
S. vakthus. -ian, *. formyndare,
mSlsman; forvaltare. , a. skyddande.
-ianship, s. formynderskap, vard.
-less, a. varnlos. -ship, *. vaktskepp.
(Subornation, .9. regering, styrelse.
Gudgeon, S. simpa; enfaldig stackare;
lock mat; bult.
Guerdon, s. Ion, vedergallning. -less,
a. obelonad, olont.
Guerkin, s. attikgurka.
GueSS, s. gissning. -, V. n. gissa,
formoda, sluta till.
Guest, s. gast, frammande. -, V. n.
logera, bo. Chamber, S. gastrum.
-rite, *. gastvanskap. -rope , s.
T. slaptSg.
Guggle, v. n. iSta klunk-klunk.
Guida ble, a. lydig. -uce, s. an-
fSrande, vSgledning.
Guide, s. viigvisare, ledsagare, anforare.
-, v. a. anfora, styra, leda. -book,
8. resebok, viigledare. less, a. utan
anforare. -post, S. milstolpe. -r,
8. ledare, v&gledare, anffirare.
Guidon, S. standar; fandrik.
Guild, 8. gille, broderskap ; skrS. -er,
*. gyllen. -hall, *. rSdhuset i London.
Guile, *. list, bedriigeri, falskhet. -ful,
a. bedr&glig, listig, forriidisk. -ful-
ness, 8. bedraglighet, listighet. -less,
a. utan svek. r, 8. bedragare.
Guillem, -Ot, #. sothona.
Guillotine, s. halshuggningsniaskin.
Guilt, 8. brott, skuld, niwsgerning.
-iness, s. brottslighet, skuld. -less,
a. oskyldig. -y, a. skyldig, brottelig.
Guinea
Guinea, S. gine (engelskt guldmynt).
-corn, *. hirs. -fowl, -lion, s.
perlhSna. -grain, 5. paradiskorn.
-pepper, a. spansk peppar. -pig,
*. marsvin; ojSkadett. -wheat, s.
anglabrod. -WOOd, *. fargtrad.
Guiniad, a. hvitfisk, loja.
Guise, 0. satt, bruk, upplorande, skick ;
Guitar, S. gitarr. [kladnad.
Gulchin. S. frSssare.
Gulf, s. hafsvik, bugt; afgrund; hafsgol.
Gull, .9. svek; narr; fiskmSse, hafstrut.
-, v. a. narra, bedraga. -catcher,
8. bedragare. -er, 8. bedragare.
-Cry, S. bedrageri.
Gull t, s. trSnghals; matstrupe; liten
insjo. ffaldighet.
Gllllish, a. enfaldig. -ness, *. en-
Gully, S. sqvalbiick. -, V. n. sorla.
Gulosit), s. frS-seri, glupskhct.
Gulp, 8. drick, klunk. -, V. a. svalja,
sluka i sig; klunka.
Gum, 8. punimi, kSda; Sgonvar; tand-
kott; gom. -dragon, S. guinmi dra-
gant. -lac, ft. guramilak. -HIOUS,
a. gummiartad, klibbig, kSdig.
Gun, 8. skjutpcvar, b6ssa, kanon, kanon-
skott. -barrel, *. bo^pipa. -boat,
8. kanonh.1t. -Carriage, . lavett.
-charger, s. krutmltt. -cotton,
s. skjutboinull. -flints, s. flintsten.
-metal, *. styckegods. -nel, .
loppet i en kanon ; T. skandack. -port,
s. styckeport (pa skepp). -powder,
s. krut. -rOOlll, S. arkliet pa skepp.
-shut, . skott, skotthSll. -smith,
S. bdsssioed. -stick , 8. laddstock.
-stock, a. bosskoif. -wale, *.
skandack. -WOrm, 8. krats.
Gunner, 8. konstapel, arklimastare ;
styckjunkare; bossmakare. -mate,
8. konstapelsmat. -y , . artilleri-
vetenskap.
Gurgle, v. n. porla (om en back).
Gurujlard, -et, a. rotsimpa.
Gush, 8. Strom, skyfall. -, V. n. & O.
foutj, stromnm, utbrisU, uppvalla.
Gusset, s. armspjall pi en ikjorta;
kil; f8H.
Gust, 8. smak, bojelse ; 3tr3 ; vaderil,
Hability
175
fallvind. -able, a. smakiig. -ful,
a. smakiig. -less, a. osmaklig.
-O, S. smak. -y, a. stormig.
Gilt, s. tarm; magen; frasseri. guts,
pi. inelfvor. -, V. a. taga ut in-
elfvorna , utskrofva. String, s.
tarmstrSng. -tide, 0. fastdag. -WOrt,
S. clinopodium.
Gutta, s. droppe, tar ; gikt. -serena,
s. svarta starren (ogousjukdora). ted,
a. fulldrupen.
Gutter, *. takranna, vattenror. -, V. a.
urhalka. -, V. n. rinna, drypa (som
ett ljus). -lane, . strupe, svalg.
-ledge, s. T. luckkarfvei. -stone,
8. rannsten. -tile, S. utbojdt taktegel.
Guttle, v. a. & n. frassa, sluka i sig,
svalja. r, 8. rucklare, rustare.
Guttural, a. strupen tillhorig. - letters,
gutturalbokstafver. [T. bullentSg.
Guy, 8. T. bardun. - of the loom,
Guzzle, V. n. supa, pimpla. -, V. a.
sluka i sig; halla ner. -r, 8. fras-
sare, storatare; supbroder.
Gybe, V. n. bespotta, begabba.
Gyii'in, asium, s. gymnasium, -astir,
a. gymnastisk. -astJCS, -5. gymnastik,
kroppsofningar. ic , a. fb'rrattamle
kroppso'fningar. , . kroppsofninp.
-ospermous, a. T. bar och utau
frOlms. [gips, gipssten.
Gyps||eous, a. gipsartad. -uni, s.
Gypsy, s. Zigenare.
Gyillatioil, s. cirkelfonnig rorclsc;
svangning. -C, 8. krets, cirkel. -ed,
Gyve, V. a. fjattra. [a. i ring.
H.
Ha. t. hat
Haberdasher, *. krfimare, smShan.l-
lare. -y, 5. smahandel, nipperhamlrl.
Haberdine, s. torr stockfi.^k.
Habergeon, 8. halfbarnesk, ringkrage.
Hubili Ilient, S. bekladning. -tat)',
a. skicklig. -, V. a. berettiga; satta
i stand att. -tutioil. S. berattigande.
-ty, s. skicklighet.
176
Habit
Habit, S. kladning; beskaffenhet ; vana,
sed, skick. -, V. a. klada, utrusta.
-ability, s. beboeiighet. -able, a.
som kan bebos. -ableilCSS.s.egenskap
att kuima bebos. ailCC, S. boning,
vistelse. -ant, S. invSnare. -ation,
S. boning, hemvist; bostalle. -nal,
a. inrotad, vanlig. -Uate, V. a. (to)
vana vid. -, a. inrotad. -llde, *.
vana; fardighet; fdrtrolighet.
Habnab, s. slump. -, ad. pS mafa.
Hack, 8. foderhiick; hacka; hyrvagn;
hyrhast; stammande ; hack i stall.
-, V. a. hacka, stympa; taja oredigt.
-Saw, 8. drillsSg.
Hackle, *. hackla. -, v. a. sdnder-
hacka; hackla.
Hackney, s. passgSngare (ha'st). -, a.
hvad som hyres ; utnott. , V. a. vana ;
kora i en hyrvagn. out, lega ut.
-coach, s. hyrvagn. -horse, *.
skjutshast. -man, s. hyrkusk; en
som hyrer ut hastar.
Haddock, s, koija (flsk).
Hades, S. Hades, andeverlden.
Haft, s. handtag, skaft. -, V. a. fdrse
med skaft, satta handtag pa.
Hag, *. trollpacka, hexa; ohygglig
karing ; buken. -, V. a. qvalja, plaga.
-ridden, a. riden af maran.
Haggard, a. bister; niager; ful, hisklig.
, 8. ett slags falk; vildbasare; odjur;
Haggis, s. lefverkorf. ilider.
Haggish, a. svinaktig. [pa; hagla.
Haggle, V. a. hacka sender ; pruta, falka
Hagiographer, S. kanonisk forfattare.
Hah, i. ha!
Hull, a. frisk, sund. -, 8. hagel. -,
V. imp. & a. hagla ; helsa ; preja (ett
framinande skopp). , f . liel ! lycka
till! -Shot, s. drufhagel, skrot.
-Stone, S, hagel. -y, a. bestSende
af hagel.
Hair, 8. hir; 'hSrstra; tagel; borst.
-bag, -bell, . ett slags hyacint.
-brained, a. ursinnig. -broom,
8. damborste. -Cloth, -Shirt, s.
hSrduk. -fillet, - lace, 8. hSrbindel.
-grass, S. tStel. -iness, S. harighet.
-less, a. skallig, utan bar. -1110SS,
Hamated
s. bjommossa. -needle, -pin, a.
harnSl. -Star, s. komet. -stroke,
s. h3rdrag. -WOMn, s. tagelmask.
-y, a. hSrig, luden.
Hake, Hakot, s. ett slags loja (flsk).
Halberd, s. hiiiebard. -eer, s. hiiie-
bardier, stSnddrabant.
Halcyon, *. isfSgei. -ian, a. lugn,
stilla; lycklig.
Hale, O. frisk, sund. -, V. a. draga,
slapa; helsa.
Half, *. halft, halfpart. -, a. & ad.
half; till halften. -blood , s. af
olika far och mor. -blooded, a.
dalig, urartad. -bred, a. ofullkomlig.
-dead, a. haifdod. -rlearned,
O. halflard. -1110011 , S. halfmSne.
pike, S. handpik, officers sponton.
-seas -over, a. pirum, haiffuii.
-sighted, a. kortsynt. -starved,
a. haifdod. -strained, a. ofuii-
komlig. SWOrd, s. handgemkng,
slagsmSl. -Way, ad. halfvags.
-Wit, *. stolle.
Halfer, s. snopad doflijort.
Halibut, S. helgeflundra.
HalituOUS, a. dunstig; rokig.
Hall, S. sal ; stor stuga ; salong ; sessions-
rum ; tingsstuga. day, s. sessionsdag.
Halliard, s. T. fail, hisstSg.
HallOO, i. hallo! -, V. a. jaga med
stoj; locka till sig. -, V. n. ropa hallo.
Hallow, V. a, helga. -mas, s. all-
helgonatid.
Hallucination, s. irring, felsteg.
Halm, S. halm, stii.
Halo, S. ljus ring; mingSrd; vadersol.
Halser, . T. pertlina.
Halt, S. halt, stillastSende. -, a. halt,
lam, linkande. -, i. halt! -, V. .
halta, linka; gora halt; tveka. -Or,
S. rannsnara, galgrep; grimma. , V. a.
pasatta grimma; insnUrja. -ingly,
ad. langsamt.
Halve, V. a. halfvera.
Halyard, s. T. kardel.
Ham, S. hoft; by; skinka.
Hamadryad, s. skogsnymf.
Hamate, a. insnarjad, forvecklad. -d,
tt forsedd med hakar.
Hamlet
Hamlet, S. liten by; forstad.
Hammer, s. hammare; locket (p& ett
skjutgevfir) ; fink (fSgel). -, V. a.
hamra, sl3, smida ; inpragla. , V. n.
arbeta ; stamma. able, a. som kan
hamras. er, 8. hamrare, smed.
-hard, a. hftrdt hamrad. -man,
s. hamrare, smed.
Hammock, . hangmatta.
Hamper, S. stor brodkorg; buteljkorg.
, v. a. inveckla , forvirra , satta i
forliiirenhet.
Hamstring, s. hasa, senen i bakbenen.
-, V. a. hasa; forlama.
Haiiaper, *. skattkammare, statskassa.
Hand, ,9. hand; knytniifve; sida; hands-
bredd ; trakt ; stil ; egenhandigt namn ;
kontant; vilkor; skicklighet; hand-
ling ; ofverhand ; visare pS ur ; matros.
to , man emot man. in ,
enhallig. from - to mouth, torftig.
out of -, strax. in -, p8 forhand.
under , hemligt. at -, till hands.
the matter in -, det foreliggande
fimne. at no -, pS intet vis. -bar-
FOW, a. bSr. -basket, *. handkorg.
-bell, s. liten klocka, bordklocka.
-bOW, S. armbost. -breath, . en
hands bredd. -Cloth, s. nasduk. - CU ft',
9. handklofve. -fast, s. arrest ; halt.
, a. fSrlofvad. to , V. a. arrestera ;
trolofva. -fastning, a. trolofning.
-fetter, a. handfjatter. fol, S.
gopne, handfull; ringa antal. gallop,
S. kort galopp. gun , 8. bossa.
-icraft, a. handtverk. -lly, ad.
behandigt. -iness, 8. fardighet, be-
hftndighet. -iwork, s. handarbete.
-kerchief, a. duk, n&sduk, halsduk.
-language, s. fingersprSk. -lea-
ther, s. sSlhandske. -less, a. utan
hSnder. maid, 8. piga, tjenstflicka.
-mill, s. handqvarn. -puillj), s.
T. stekpump. -rail, 5. spaljer.
-Sail, s. smStt segel. -SUW, s.
handsSg, sticksSg. -screw, s. hiss-
yerk. -seizing, S. T. bofvenbandsel.
-Spike, s. handspik, hiifstSng. -staff,
s. kastpil. -Tice, 8. skrufstSng.
-WOrk, a. handarbete. -writing,
English-Swedish Diet.
Harbour
177
s. handskrift; stil. -y, a. handig,
skicklig; nyttig; tillhands.
Hand, V. a. handhafva, le Ja ; inhandiga,
Sfverlemna, racka; T. langa. to -
about, g hand emellan. to - down,
6fverlemna. to - over, uthandiga.
to - the sails, beslS seglen.
HaadljjC, 8. handtag, skaft, grepe;
forevandning. , V. a. handtera,
vidrora; afliandla. -ing, S. vidror-
ning; knep.
Handsel, Hansel, s. handsol. -, v. a.
gifva handsol ; nyttja forsta gSngen.
Handsome, a. fager, vacker; artig;
anstandig; adel. -, V. a. gora vacker.
-ness, *. skonhet; artighet; skick ;
frikostighet.
Hang, V. n. hSnga, vara upphangd;
sviifva; bero af. -, v. a. upphanga,
hanga upp. to - a room, tapetsera
ett rum. to - lack, blifva efter, droja.
to - out, hissa ; hanga, blifva hangd ;
dangla , hanga ofver ; ofverensstamma.
to - up, upphanga. -dog, *. galg-
tiiirel. er, 8. handtag, grepe ; sabel ;
jagtknif. -ing, a. hiingande. -, *.
hangning , hangande ; tapet. man,
8. hangman, bodelsknekt. -nail, S.
nitnagel.
Hank, *. nystan; hSg; ItrS , knut;
makt ; T. stagring. -er, V. n. (after)
langta, Stri.
Hanse, S. hanse. -town, 8. hansestad.
Hap, 8. slump, handelse. -llil/ard, ft.
slumplycka. -less, a. olycklig. -ly,
-pily , ad. kanske , torde handa.
-pen, V. n. tima, ske, handa. -pi-
ness, 8. lycka, s&llhet, gladje. -py,
<. lycklig, sail, lycksalig; skicklig.
Haram, Harem, . harem.
Harangae, s. ui, oration. -, v. n.
hSlla offentligt Ul till nSgon. -, V. a.
tilltala. -r, *. ordforare.
Harass, s. afmattning, uttrotUnde. -,
V. a. utmatta, nttrStta; hSrja. -6r,
S. rofvare. -meilt, S. qval, plSga.
Harbinger, 8. fdrebud; f3relopare.
Harbour, S. hamn; herberge; tillflykts-
ort, fristad. -, V. a. herbergera ; gifva
beskydd St. - , v. n. uppehSlla sig,
12
178 Harbourage
vistas, -age, s. tillflykt; hysande.
-less, a. hnsvill; hamnlos.
Hard, a. bird; svar; besvarlig; stadig;
dyr; fdrtretlig; elak; strang, styfsint,
forhardad; kanslolos; sniken ; obillig;
karf; seg. - of belief, vantrogen.
- of hearing, lomhord. -, ad. hSrdf,
nara intill ; flitigt. -beam, *. afven-
bok. -bound, a. forstoppad, hSrd-
lifvad. -dock, s. kardborre. -fa-
Toured, a. ful. -got, a. dyrkopt.
-handed, a. hSrdhandt. -hearted,
a. obarmhertig. -heartcdneSS, S.
obarmhertighet ; kansloloshet. -ihood,
*. tapperhet, raskhet. -imeilt, 5.
behjertenhet. -iness, s. raskhet, dri-
stighet; hardhet. -ish, a. nSgot hSrd.
-ly, ad. hSrdt, svarligen; knappt.
-mouthed, a. styfmunt, hSrdmtmt.
-ness, *. h8rdhet, striinghet, sv8rig-
het; snalhet; nod; styfhet. -resin,
S. strSkharts. -rowed, a. rommig.
-Ship, *. m5da, svSrighet; betryck.
-Ware, S. stalarbete, metallvaror.
-witted, a. dum, trpg. -working,
a. flitig, arbetsam. -y, a. hSrdig;
modig; manhaftig; djerf.
Harden, V. a. harda, fSrharda, gSra
hard. -, V. n. hSrdna, fSrhardas.
Hards, S. pi. blSr, Manor; dref.
Hare, s. hare, -brained, a. flyktig.
-foot, *. nasvapiing. -hearted,
a. harhjertad ; feg. -hound, s. an-
dorn, svinknyler. -hunting, s. har-
jagd. -lip, S. harmun. -lipped,
a. harmunt. -mint, S. aron (ort).
-'s-ear, *. byii (iirt). -'s-letttice,
*. harekSl, mjolktistel. -WOrt, .
kattost.
Haricot, S. turkiska b6nor.
Harier, 8. spSrhund, stefvare.
Hark, i. hor! gif aktl
Harl, s. tSga, trSd.
Harlequin, ,9. harlekin, pickelharing.
Harlot, a. gemen ; vallustig. -, s. skdka,
frilla. -ry, s. skSrlefnad; horpack.
Harm, s. oforratt, ondt, skada, olycka.
-, V. a. skada, ofSrratta. -fill, a.
farlig, skadlig. -fulness, s. skadlig-
het. -less, a. menlos, oskyldig.
Hasten
*. oskadlighet; oskyl-
dighet.
Harmon||ic, -ical, a. harmonisk, sam-
ljudande. -iOHS , a. samljudande ;
likformig; endragtig. -iousilCSS, *.
harmoni. -ize , v. a. gSra enhiillig.
, V. n. samljuda , ofverensstamma.
y, *. harmoni, samljud; enighet.
Harness, s. harnesk, rustning; seldon.
-, V. a. kliida i harnesk, utrusta ; sadla,
sela pS ; forsvara. -fish, s. Qallning.
maker, s. vapensmed.
Harp, s. harpa. -, v. a. & n. (upon}
spela pS harpa ; (a,tj Ssyfta ; uppe-
halla sig; (on) vidrora. -Cr, s.
harpspelare. lllg-iron , s. harpun.
-ings, 8. pi. T. plankorna i bogen.
ist, S. harpspelare. OOn, s. har-
pun , kastspjut. , V. a. harpunera,
fSnga med harpnn. OOneer, s. har-
punerare. sichord, S. klaver.
Harqnebusier, s. bdss-skytt.
Harridan, S. gammal skinkmarr ; skoka.
Harrow, s. harf, Skerharf. -, v. a.
harfva ; sarga ; qvalja ; oroa. to up,
upprifva.
Harry, V. a. plSga; r5fva.
Harsh, a. harsk, karf; skorrande; but-
ter; strang. -ress, s. karfhet, skfirpa;
hardhet, stranghet.
Hart, s. hjort. -evil, s. hjortsjuka.
root, S. hundloka , harkummin.
-royal, *. getapei. -'s-ease, s.
violblomraa. -'s-hom, 8. hjorthorn.
-'S-rOOt, S. rosmarin. -'s-tOHgUe,
S. tunglanke, hjorttunga. -WOrt, a.
Sngselin, mosserot.
Harvest, s. bergningstid , skord; host.
-, V. a. skorda, berga sad. -6r, 8.
skSrdeman. -home, s. skdrdefesten ;
skordevisa. -lord, s. forste skSrde-
man. man, S. skiirkarl, skordeman.
Hash, s. hackmat. -, V. a. hacka
smatt; gora hackmat.
Haslet, Harslet, 8. inmate af hjerta,
lefver och lungor.
Hasp, S. haspe, dorrklinka. -, V. a.
HassOCk, S. safmatta. [tillregla.
Hast||6, s. hast, brSdska; flit, -en,
V. n. skynda sig; ila. , V. a. fort-
Hastily
skynda, pSdrifva. -ily, ad. hastigt,
kyndsamt. -ilie.SS, 5. hastigbet;
snarstickenhet. -illgS, S. pi. snar-
mogen frukt. y, a. hastig, skyn-
dande; otalig; snarsticken ; obe tank-
sain ; snarmogen.
Hat, s. hatt. -band, -string, s.
hattsnore. -box, -case , a. halt-
foderal. -money, s. T. kaplake.
Ratable, a. forhatiig.
Hatch, s. halfdorr, portlucka ; kyck-
lingbo ; foderhack ; uppenbarelse ; dam-
lucka; T. falldorr ; lucka. -, V. a.
kliicka ; uppspinna ; st&mpla. , V. n.
vara i verket. el, S. hackla ; hamp-
braka. -('Her, s. hacklare; oxelbar.
-Ct, s. handyxa, bila. -et-helve,
. yxskaft. -way, 0. T. gjelfva 6pp-
ningen i en lucka.
Hate, . hat, fiendskap. -, v. a. bate.
-able, a. forhatlig. -ful , a. for-
hatlig, vederstygiig. -fulness, 0.
forhatlighet. -r, 8. hatare, fiende.
Hatred, . hat, fiendskap, ovanskap.
Hatter, . hattmakare; hattstofferare.
Haught, a. stolt, ofvermodig. -iiH'SS,
s. hogruod, hogfard. -y, a. ofver-
modig, stolt, inbilsk.
Haul, 8. dragand*, slapning. , v. a.
draga, slapa; T. hala. to - the
wind, segla val bide-vind och ej drifva.
HauiU, s. halm, stri.
Haunch, 0. hoft, bakdel, land.
Haunt, s. tillbSll, vistelseort; kula,
naste. -, V. a. ofta besoka. -, v. n.
vandra orakring (som ett spOke) ; ofta
synas. [ananassmultron.
Hautboy, s. oboe, -straw berry, a.
Ha?e, V. a. hafva, ega, halla; viljs,
Onska; g6ra. he had rather, ban
Till hellre. to - a care, akta sig.
to - by heart, kunna utantill. to
one excused, ursakta en.
Haven, s. hamn; fristad, skyddsort.
-er, s. broinspektor.
Haver, 8. innehafvare.
Haversack, . ransel, mats&ck.
HavlOUr, s. uppfdrande, forh.lllande.
HAVOC k, 8. forstoring, 6delaggel. -,
V. a. edellgga, haija.
Head
179
Haw, 8. hagnad; flack pS ogat; stam-
ning. , V. n. starama. fllicll,
8. stenknack. -thorn, S. hagtorn.
-tree, *. tarmbar.
Hawk, s. hok, falk ; rackling, upphost-
ning. , V. a. ropa ut p gatorna
till salu. -, v. n. rackla. -ed, a.
krokig, b6jd. -er, *. falkenerare ;
kolportor, smakramare. -flsh, S. knot.
-moth, S. skogstroll (insektslagte).
-nosed, a. med krokig niisa. -Owl,
*. falkuggla. -'s-eye, s. Skerhona.
-weed, s. nackel, nackelblomster.
Hawse, s. T. hals. -bag, s. klys-
hack. -hole, s. klysgatt. -pieces,
*. pi. klysbultar. -pipe, s. klysbuss.
Hay, . h6. rowing -, efterslStter.
-cock, . hovaim. -harvest, -
hoand. -loft, S. h5vind, h8skulle.
-maker, s. rafsare, rafshjon. -mark-
et, s. hstorg. -monds, *. pi. jord-
murgriin. -niOW, S. hostack, hdvSlra.
-rick , s. hostack. -seeds , *. pi.
ludd-tatel. -Stalk, s.hostjelk. -time,
0. slStter, hoand.
Hay, S. stangsel; nat, snara; runddana.
-, V. n. lagga ut nat. -bote, s.
stangaelrattighet. -thorn, a. hagtorn.
ward, a. gemensam herde.
Hazard, 8. slump, handelse, lyckskott ;
T8da; afventyr; vSgspel. -, V. a. &
n. v.iga, afventyra, fSrsoka sin lycka.
-able, a. fdrv&gen, djerf. -Cr, 8.
TSghals; ttrningspelare. -OU8 , a.
farlig, vSdlig, vSgad. -OUSness, *.
fara, vada. -ry, 0. fSrmatenhet, dum-
drhtighet.
Haze, a. rimfrost; (jock dinnna. -, V.
imp. dugga , smSregna, vara tdcknig.
-, V. O. fSrskracka.
Hazel, 0. hasseln5t;.hasselbuske. -hen,
0. hjerpe. -ly, a. nStbrun. -mould,
0. svartmyila. -nut, 0. hasselnot.
-spider, 0. korsspindei. -tree, .
hasselbuske. -WOod, 0. hasselbuske.
-wort, 0. hasselSrt.
Hazy, a. tocknig, dimmig.
He, pr. ban; den; bane, hanne. -goat,
0. bock.
Head, .. hufrud; del frarosta; ipets;
12*
180 Head-ache
motstSnd; front; hufvudman; hufvud-
sats; kapitel; punlct, stycke; fdretrade,
Sfverhand, seger; kalla, upphof; kro-
nan (pS blomster) ; T. gallion ; fSren
ell. bogen pS skeppet. to , man
for man. to give -, slSppa. to
make -, g5ra motstSnd. -, V. a.
h6fda ; anfora, regera ; halshugga ; be-
slS ; understoda ; klippa krona pS tran.
-ache,-ake, s. hufvudvark. -band,
S. hufvudband, hufvudbindel; T. bestick.
-borOQgh, 8. konstapel. -doilt,
s. hufvudklade. dag, S. pannrem
pS hastar. -drCSS, s. hufvudbonad.
-er, S. hdrnsten. -gargle, s. en
art boskapssjuka. -gear, S. hufvud-
bonad. -inOSS, *. obetiinksamhet ;
rusgifvande egenskap; hSrdnackenhet.
-ing, .9. anforande, befal ; titel. -land,
a. landsudde. -landlord, . yp-
perste lansherre. -less, a. hnfvud-
15s. -line, . T. riband, -long,
a. snarsticken; obetanksam; plotslig.
, ad. hufvudstupa ; obetSnksamt ;
ofveriladt. -man, 8. hufvudman.
-money, . koppskatt. -pan, . huf-
hudskSl. -pence, *. pi. koppskatt.
-piece, *. hjelm ; det Bfversta af nS-
got; forstSnd; hofvud; T. bogkanon.
-quarters, *. pi. hufvudqvarter (for
en krigshar). -roll, *. fallvalk.
-rope, s. T. rSlik. -sail, S. fram-
segel. -Ship, *. fdrmanskap. -small,
8. skarprattare. -Spring, 8. grund-
kulla. -Stall, 8. hufvudlaget pS en
hast -Stick, *. T. klyfvaretrad.
-Stone, *. hornsten. -strong, O.
halsstarrip, hlrdnackad. -tire, 8. huf-
vudbonad. -way, 8. T. ett skopp*
segling r&tt forut. -y, O. haftig ;
ofCrsigtig.
Heal, V. a. bela, l&ka; bilagga. -,
V. n. lakas, blifva hel. -able,
a. botllg. -er, 8. lakare. -ing,
a. helande; mild, lindrig. -, . lak-
ning.
Health, s. helsa, sundhet, valraSga;
sallhet; skEl. -fill, a. helsosam,
sund. -fulness, s. helsa. -iness,
9. friskhet. -less, a. krank, sjuklig.
Heat
-SOme, a. snnd, hehosam. -J', a.
sund, frisk.
Heam, . efterbSrd.
Heap, 8. hop, h5g; mangd. -, V. a.
hopa, samla. -6V, 8. som samlar,
som laggar 1 hop. -y, a. lagd i hop.
Hear, V. a. & n. h6ra ; bSnhSra ; lyssna ;
fS underrattelse om ; hSrsamma, lemna
gehor; fSrhora. -6r, S. 8h5rare. -ing,
8. horsel; gehor; forh5r; session; till-
trade. -ing-trumpet, *. h6rselror,
sprSkror. -say, *. sagen, rykte.
Hearken, v. n. lystna till, gifva akt
pS, lyssna. er, . lyssnare.
Hearse, s. likvagn; likbSr. -cloth,
s. bSrklade. -like, a. sorgsen.
Heart, 8. hjerta; hjertblad; hjerter (i
kort); tapperhet; sjal ; lust till nSgot;
karna; minne ; T. stora stagblock.
secret -, kSraste; fastmo ; alskare,
alskarinna. by -, utantill. out of
-, modfalld. -ache, S. lijertangslan.
-appalling, a. fsrskrSckiig. -blood,
8. bjertblod. -breaking, a. hjert-
fratande. -, *. tarande sorg. -bred,
a. fodd i hjertan. -bum, *. hals-
brSnna; hemlig fiendskap. burning,
a. hjertfratande. -, 8. halsbranna.
'8-ease, s. sinneslugn, ro ; styfmors-
blom^ter. -easing, s. hjertstillande.
-eating, O. hjertfratande. -felt,
a. lifligt kand. -heaviness, s.
svSrmodighet. -ily, ad. hjertligen.
-iness, 8. hjertlighet; Sppenhjertig-
hot. -less, a. fdrsagd, klenmodig;
feg. -lessness, . fSrsagdhet; feg-
het. -rending, a. hjertqvaljande,
gramande. -Sick, 8. dSdssjuk. -SOre,
S. fjahlidande. -String, S. hjert-
fiber. -Struck, a. hapen, fSrskrackt.
-whole, a. fri, icke ksr. -wounded,
a. hjertstungen, dodligt kSr. -y, a.
hjertlig, uppriktig; ifrig, frisk; munter.
Heart, Hearten, v. a. uppmuntra,
uppmoda. -ing, a. Btfirkande. -,
8. uppfriskning.
Hearth, . eldstad, splshall, hard.
Heat, *. hetta, varrae; ifver; jasning;
hetblemma; lopp vid kappranning. ,
V. a, upphetta , viirma ; reta ; Kir-
Heater
orsaka jasning. -er , 8. lod i ett
strykjem.
Heath, a. ljunghed; ljung; buskar;
blSbar. -COCk, *. orre. -lien, S.
orrhona. -moss, *. fjiili - lurnmer.
-peas, S. pi. figelvicker. -pout, 8.
orre. -rose, *. vildros. -sand, 8.
flygsand. y, a. ljungbevaxt.
Heathen, a. hedoing. -, a. hednisk.
-isll, a. hednisk; barbarisk. -is 111,
S. hedendom.
Heave, *. upply fining; brSstets sval-
lande; ackling; krakning. -, V. a.
&n. hafra, lyfta; hoja brostet; hafva
sip, jiisa som deg ; ackla ; T. vinda;
stampa. to - the lead, loda, kasta
lodet.
Heaven, *. himmel. -ly, a. him-
melsk. -, ad. himmelskt. -ward,
ad. St himmelen, till hiinla.
Heav||er, a. hafst3ng ; T. barling, hand-
spak. -ineSS, 8. tyngd; troghet;
somnighet. -y, a. tung, svSr; ned-
slagen; trog; oskicklig; langsam ; soinn-
aktig; ledsen ; hSrtUinalt; modosarn.
Hebdoma||dal , -dary, a. bestSende
af ?ju dagar, vecko-.
Heben, s. ebenholta.
Hebet||llte, V. a. forsvaga; g5ra dum.
-ation, 8. forsldande; afmattning.
-nde, *. slfihet; dumhet.
Hebr||aism, s. ebreiskt uttryck. -aist,
-ician, S. Ebre. -6IT, 5. Ebreiskan ;
Jude. -, a. ebreisk. -ewess, s.
Judinna.
HecatOlllb, .. afgudaoffer, hekatorab.
Heckle, *. hackla. -, V. a. hackla.
Hectic, s. tvinsot. -, -al, a. hek-
tisk, utmarglad.
Hector, S. storpratare, 6fversittare. -,
V. n. trotsa, yfvas ; gora storprataren.
Hederal, a. bestSende af raurgrBn.
Hedge, . hack, gardesgSrd. a quick set
-, vaxande gardesgSrd, lefvande hack.
-, V. a. garda, inhSgna. -bells, S.
pi. Skerbinda. -bird, *. oduglig men-
niska. bom , a. som fir at indri;;
harkomst. -but, s. njupon. -cree-
per, 5. laudstrykare. -fumitory,
Heliotrope 181
. en art jordrok (5rt). -hog, S.
igelkott ; piggsvin ; lucern. -h J'SSOp,
S. jordfalla. -marriage, s. liinn-
gifte. -mustard, . vaggVrassa,
dufkSl. -nettle, . hacknassla.
-note, S. gatvisa. -pig, 8. smS
igelkott. -plant, S. skogsranka, kle-
matis. -rOW, S. tran till hack; all3.
-tavern, a. gement kroghSi. -wri-
ter, *. lagvrangare.
Hedging, a. inhagning. -bill, 8.
tradgSrdsknif.
Heed, a. sorgfallighet, forsigtighet, akt,
varsamhet; allvarsamhet ; eftertanke.
-, V. a. akta, gifva akt p3. -, V. 71.
vara uppmtirksam. -ful, a. aktaani,
uppmarksam ; forsigtig. -fullICSS, a.
varsamhet. -less, a. bekymmerslos,
vSrdslds. -lessuess, a. obetiinksam.
het, efterlStenhet.
Heel, *. hal; hof; klack (p3 skor etc.).
- of a mast, mastfot. -, v. n.
dansa ; luta St en sida. , V. a.
satta sporrarna pS; T. sida, kranga.
-er, s. stridstupp. -maker, s.
klackmakare. -piece, 8. klacklapp.
, V. a. klacklappa.
Heft, 8. handtag, grepe.
Heifer, *. qviga, ung ko.
Heigh, i. hej! holla! - hof Sh hS !
Height, 9. hojd; vardighet; bredds-
grad; topp; fullkomlighet. en, V. a.
forhoja; Ska; forskona ; haurycka.
HeinOUS, O. ohygglig, afsky vard. -11CSS,
8. forskracklighet, ohygglighet.
Heir, *. arfvinge. -apparent, .t. aidste
sonen (under faderns ell. modems lif<-
tld). -dom, *. arf, arfskap. -6S8,
8. arftagerska. -less, a. arflfis.
-lOOlll, S. arf, dyrbart losore. -pre-
sumptive, 5. nasta person i arffolj-
den (om icke agarcn far nSgra barn).
-Ship, 8. arfsratt.
Hi-li ;acal, a. T. med solen, ur solen.
-cal, -cold, a. spiral, -ocentric,
a. horandc till solen.s medelpunkt.
-Ography, 8. matematisk bcskrifninn
om solen. -Onieter, 8. instrument
att mSta solens iliiuncter. OSCOpe,
. solkikare. -otl'Ope, 5. wlrof.
182 Helispheric
-Spheric, a. snackformig. -X, *.
spirallinie.
Hell, *.helvete. -Cat, S.hexa. -hound,
*. helveteshund ; djefvulsk menniska.
-Ish, a. helvetisk; afskyvfird ; djefvulsk.
-ishness, S. helvetiskhet ; vederstyg-
lighet. -ward, ad. &t helvetet.
Helleborjje, *. prustrot. -ine, s.
serapis.
Hellenism, 5. grekiskt talesatt.
Helm, *. hjelm, storrahatt; roder, styre.
helms-man, styrman. -et, *. hjelm,
kask. -et-flower, S. helsosam storm-
halt.
Helmintic, S. maskdrifvande medel.
Helot, *. helot, slaf.
Help, 8. hjelp, understod ; hjelpmedel. ~by
the - of, medelst. -, V. a.&n. hjelpa,
bistS, understoda ; fSrbattra; lagga for
en ; vara behjelplig. I cannot re-
marking , jag kan ej underlSta att
anmarka. -er, a. befordrare ; bitrade.
-fill, a. hjelpsam, nyttip, tjenstaktig.
-less, a. hjelplos, ofvergifven. -less-
neSS, .hjelpl6shet; vanforhet. -mate,
s. hjelpare; hjelperska.
Helter-skelter, ad. huller om buller,
oordentligt.
Helve, s. skaft, grepe.
Hem, 8. fill; rackling. -, t. hm I hor
hit! -, V. n. rackla. -, v. a. falla.
to - in, insomnia, infatta, innesluta.
Hemi||cycle, s. haifcirkei. -sphere,
8. hemiafer, halft-lot. -Spherical,
a. halfklotformig. -Stich, 8. half
HcntlOCk, S. odSrt. [vere.
Heiuorrhljage, s. blodflod, blodgSng,
blodstiirtning. -Oidal, a. hemorroi-
dalisk. -OidS, s. pi. gyllenSder, he-
morroider.
Hemp, s. hampa. -agrimony, s.
vattendosta. -close, -plot, S. hamp-
Sker. OH, a. gjord af hampn. seed,
S. hampfro; hampa. -SCCd-oil, 8.
hampolja. -Stalk , S. hampstSnd.
y, a. hampartad.
Hen, s. hona; hona af alia slags fag.
lar. -bane, 8. bolm6rt. -bit, 8.
narfgr&s. -COOp, s. honsbur. -dri-
ver, s. hdnstjuf (ett slags faik. -harm,
Herein
-harrier, *. wifaik. -hearted,
a. feg, radd. -house, s. honshus.
-pecked , a. beherrskad af sin bus-
tru. -rOOSt, S. honsvagle; honsbur.
-'8-feet, 8. jordrok (ort).
Hence, ad. harifrSn; harefter, haraf.
-forth, -forward, ad. hadanefter,
framdeles.
Hendecagon, *. elfvakantig figur.
Hepatica, *. blasippa; killingblomma.
-1, a. lefvera tillhorig.
Hepta||capsular, a. fdrsedd med sju
frohus. -gon, 8. fgukant. -gonal,
a. sjuvinklig. -rchy, *. sjuman-
naregering.
Her, pr. hennes, sin.
Herald, *. harold. -, v. a. hogtidligt
forestalla; presentera genom en harold.
-ry, 8. heraldik, vapenkonst ; harolds-
embete. Ship, 8. en harolds embete.
Herb, 8. 6rt, planta ; gr&s. of grace,
ruta. herbs, pi. gronsaker. aceous,
a. plantaktig, vegetabilisk; lefvande
af planter, -age, S. gras; grasmark;
allahanda orter, betesrattighet. -al,
a. hfirande till planter. , 8. ort-
bok. -alist, -arist, -orist, .
ortkannare, botanist, -arize, V. 71.
botanisera. -arj',S.kryddgard. -beil-
net, s. negiikerot -bretch , s.
bjfirnbfirsbuske. -elet, 8. liten ort.
-escent, a. grSnskande. -guard,
8. angelika (ort). id, a. bevaxt med
gras. -market, S. gr6na gSngen,
der gronsaker saljas. OU8 , a. gra-
sig. -porridge, s. gronsoppa. -wo-
man, s. gronmSnglerska. -y, a.
ortartad, prasig.
Herculean, a. herkulisk.
Herd, S. herde ; hjord, gkock. -, V. a.
kasta in i en hjord. -, V. n. skocka
fig, samlas; salla sig tillhopa. -CSS,
s. herdinna. -grass , 8. angkaffe.
-grOOm, -man, *. faherde.
Here, ad. har, harstades. -about,
-about S, ad. hiiromkring, har vid
lag. -above, ad. har ofvanpS.
-after, ad. framdeles, hadanefter.
-at, ad. harSt, hftrofver. -by, ad.
harigenom ; derigenom. in , ad>
Hereinto
derinne, deruti. -into , ad. h5ri.
-OH, ad. harpa. -tofore, ad. till-
forne, fordora. -Upon, ad. harpS ;
derpS. -with, ad. harmed.
Hereditjlable, a. arftiig. -amcut,
*. arf, arfgods. -ary, a. arfUig.
Heregeld, s. subsidies
Here||8iarcb, s. stiftare till en kattersk
lara. -SJ', . katteri. -tic, S. kiit-
tare. -, -tical, a. kattersk.
Heriot, *. ea lantagares dodliga Mn-
Efalle.
Heritable, . arftiig. -ge, *. arf,
arfdel; T. guis folk.
Hermaphrodite, *. tvekoning, henna-
frodit. -tical, a. tvekonig.
Hermetic, a. kenisk ; lufttat, hermetisk.
Hermit, s. erenit. -age, *. eremit-
koja ; eremitage. -ary, s. en eremite
kapell. -ical, a. eremitisk, enslig.
Hern, . hager. -bill, *. storkniif
(5rt). -hill, *. /agort. -shaw, .
Hernia, S. brSck. [hagernaste.
Hero, *. hjeite. -ess, -ine, *. hjei-
tinna. -ic, a. heioisk , hjeltemodig.
- poem, hjeltedikt. -ism, *. hjelte-
mod, tapperhet.
Herodian, a. herodisc. the - dis-
ease, lussjukan.
Heron, . hager. -ry, S. hagernaste.
Herpjjes, . ref-orm. -itic, a. ref-
ormartad.
Herring, *. sill, red -, bockling.
-bass, s. silibSt. -gitted, a.
tunn, slankig. hog, S marsvin.
-Woman, . sillmanglerskt.
Hers, pr. hennes.
Herse, a. fallgaller.
Herself, pr. hon gjeif, si g .
Hesita||ltcy, . ovisshet, tvekan. -te,
V. n. stappla, vara villrSdig, '.veka.
-tlon, 5. tvifvelaktighet.
Hesperus, . aftonstjarnan.
Hetero;:clite, . T. ord som afvker
ifran alia reglor. -dOX, a. irrlar*;;
kattersk. -doxy, s. katteri. -gen^,
a. olikartad. -gcueity, *. olikartai
eller frammande beskaffenhet. -ge-
nOUS, a. af olika slag, olikartad.
-scian, a. enskuggig. -scians, s.
Highfed 183
pi. de folkslag som alltid hafva mid-
dagssolen pS samma sida.
Hew, V. a. hugga, falla ; aftimra ; hacka.
er, S. vedhuggare, stenhuggare.
Hexa||edron, s. sexsidig figur. -gon,
S. sexkant. -gonal, a. sexkantig.
-meter, *. sexfotad vers. -ngular,
a. sexvinklig. -pctalous, a. T.
sexbladig.
Hey, *. lustighet. -, t. hej ! - day !
Heynet, 8. fSgelnat. [hvad nu!
Hiatus, S. klyfta, djup afgrund; gapning.
Hibernjjal, a. horande till vintern.
-ate, v. n. ofvervintra.
Hiccough, Uickup, *. hicka, hick-
ning. -, v. n. hicka.
Hickory, S. amerikansk valn6t.
Hick||wall, -Way, *. vedknarr, gron-
goling.
Hidage, S. skatt for hvart Skerland.
Hiddenly, ad. hemligt.
Hide, s. hud, skinn, lader; litet plog-
land. - and seek, kurragomma (en
barnlek). -, V. a. forborga , dolja.
-, v. n. vara forborgad. -bound,
a. styf, stel; snal. -r, S. doljare.
-S, S. pi. tillflyktsort.
HideOUS, a. graslig, forskrScklig.
-116S8, S. faslighet, forskracklighet
Hiding, s. doijande. -place, s.
g3mstaJle.
Hie, 8. hast. -, V. n. ila, skynda sig.
Hierarch, s. prelat. -ical, a. hierar-
kisk. y, 5. hierarki, kyrkoregering.
HierO||glyph, S. hieroglyf (figur i det
slags skrift , som har ett tecken for
hvarje ord) ; sinnebild. -glyphical,
a. hieroglyfisk. -graph)', *. den
hel. skrift. -phailt, . ofverste prest.
Higgle, V. n. cnida; mSngla. -dy
pigglcdy, ad. hummel om dummel.
r, S. manglare.
High, S. h6jd. -, a. h8g, upph5jd;
hogspand; stark; stolt ; dyr. -, ad.
hogt on -, ofvan, uppa. -aimed,
a. som har stora planer. Most. a.
mycket lycklig. -blown, a. upp-
svSlld, uppblSst. -bom, a. hogboren.
, -built, a. reslig. -crowned, a.
I hogkullig (hatt). -fed, a. vairddd,
184 High-flier
fet; sora lefver viil. flier, s. svar-
mare, lycksokare. land, s. bergs-
bygd. -lander, S. bergsbo. -ly,
ad. hogt, hogligen. -mettled, a.
modig, hetsig; stolt. -minded , a.
storsint; hogmodig, Srelysten. -most,
O. ofverst. -ness, . hojd; storhet;
hoghet (titel). -pad, S. strStrofvare.
-pressing, *. hdgtryckning. -priest,
S. ofverste prest. -road, 8. landsvag
-868, s. upp.<yo; oppna sjon. -SCa
Koncd, a. starkt kryddad. -spiri-
ted, a. stolt, trotsande. -stomached,
a. hogfardig. -tasted, a. med skarp
smak. -treason, . hogfdrracleri;
hogmSlsbrott. -way, S. stenlagd vag,
landsvag. -waj limn, S. stratrofvare.
-Wrought, *. utarbetad, fullandad,
fullkomlig. [benamnd.
Hight, t). 71. heta. -, p. kallades;
Highty-tighty, ad. hals ofver hufvud.
Hilarity, S. munterhet, gliidtighet.
Hilding, s. skojare, gement fruntiramer.
Hill, *. kulle, backe, hog. up -, upp-
fb'r backen. down -, utfo'r backen.
-, V. a. skyla. -OCk, *. liten kulle.
y y a. backig, ojemn.
Hilt, s. skaft, hamltap, fiiste, varjkafle.
-ed, a. forsedd med handtag etc.
Him , pr. honom. -self, pr. sjelf,
ban sjelf, sig sjelf.
Hind, S. bind, hjortko; tjenstehjon ;
bonde. -, a. bakdelen tillhorig.
-berry, s. ballon, -calf, s. hjort-
kalf. -er, a. sednare, efter. -ermost,
a. eftcrst, ytterst.
Hinder, v. a. & n. hindra, forekomraa,
skada. -ance, Hindrance, s.
hinder, skada. -less, a. forfallolos.
Hinge, s. gangjern, bange; hufvudsak.
-, V. a. f5rse med gangjern ell. dorr-
hakar ; kroka. -, V. n. bero, komuia
om pS. to - upon, vrida sig.
Hinniate, Hinny, v. n. gnagga.
Hint , S. vink , hansyfting ; anledning.
-, V. a. gora uppmarksam pa , lata
f5rstS; Tinka. -, V. n. to at,
hansyfta pS.
Hip, . hor hit I -, *. nypon; hoft
land, ro; nocksparre pd ett taklaj.
Hiver
-bone, s. hoftbcn, landkota. -gout,
*. landvark. -halt, -shot, a. lag-
bait. -pd, a. forsedd med land;
lam i hoften. -WOrt, S. naflegras.
HippO|[camp, S. en art hafsnSl. -C611-
taur, S. centaur. -Crass, S. kryddvin.
-crates'sleeve, s. silduk. -dro-
me, *. ridbana, rannarebana. -griff,
S. vingad hast, -machj, 5. tornering,
ridclarespel. -mane, s. hundtistel.
-pOteniUS, . sjohasten.
Hire, s. hyra, Ion, lega. -, V. a. hyra,
betinga, hyra ut. -ling, . legolijon,
dagsverkskarl ; hora. -, a. tjenande
f5r Ion ; vinningslyst<n. -r, 8. hyres-
man.
Hirsute, a. grofhSriy, raggig.
His, pr. bans, dess, dennes.
Hispid, a. styfhiri;.
Hiss, S. hvasning, Ivissling; tadel. -,
V. n. & a. hvasta, hvina , hvissla;
hvasa at, bespotta, hvissla ut.
Hist, I. st! tyst!
Hister, S. svartragge (insekt).
Histor||ian, 8. nistorieskrifvare, hafda-
tecknare. -ical, a. historisk. -ify,
V. a. fdrfatta en historia. -iogra-
pher, S. hstorieskrifvare. -iogra-
phy, S. listorieskrifning. -y, s.
historia; saja. -y-painter, S. historie-
inSlare. -J-pieCO, 8. historic- malning.
Histrioiiiml, a. gyckelaktig, korae-
diantisk.
Hit, 5. slag, stot, traff; handelse. luckij
-, lyctekott; infall. -, V. a. hitta,
rSka, traffa; sla ; gissa, upptacka;
uppnS. , V. n. hitta pa ; handa ; lyckas.
Hitch. S. hake; T. stek (slinga). -, i.
gor *tek I -, V. a. & n. skrida fram ;
stictnas ; gifva efter ; haka, gripa uti ;
T. g6ra stek. -buttock, ad. smS-
ntogom, voxel vis.
s. lastageplats, skeppsbro.
HJther, a. narmast. -, ad. hit, hitSt.
-most, a. narmast hit. -to, ad.
hittills. -ward, ad. hitSt.
live, S. bistock, bikupa, biavarm. -,
V. a. stocka bin ; innefatta. -, V. n.
vara tillhopa, bo tillsammans. drOSS,
S. forvax. -r, *. biskotare.
Ho
HO, Hoa, i. holla! hor hit!
Hoar, a. hvitgrS; moglig; grahSrig.
-frost, *. rimfrost. -hound , s.
stjelkborre. -inPSS, 8. grSh^righet;
rimfrost; mogel. -stone, 8. grans-
sten, rlraarke. -J, a. grS, grahSrig;
rim in ig; moglig.
Hoard, s. hop; skatt. -, v. a. & n.
lagga i hog, skrapa ihop, g5ra hemligt
fdrrSd af.
Hoarse, a. hes. -ness, a. heshet.
Hoax, V. O. bedraga, lura. -, S. gyckel-
gpel , begabberi , puts , skalmstycke.
er, *. marktschreier ; qracksalfvare.
Hob, s. lyniinel, bondlurk. -goblin,
S. buse, spoke, -like, a. bondaktig,
grof, plump, nail, a. sorn , hast-
skosoin ; bonde. -nailed, a. broddad.
Hobble, s. haltande gang. -, V. a.
halta, linka. -, v. a. f3rvirra. -r,
8. stympare.
Hobby, a. larkfalk; klippare; vurm.
-horse, a. ridkapp for barn; dum-
Hoboy, a. oboe. [hufvud.
Hoca, a. ett slags kortspel.
Hock, a. knaveck; tungspanne; Hoch-
heimer Rhenskt vin. - of bacon,
skinkskalt. - , V. a. hasa ; forlama.
-amore, a. gammalt Rhenskt vin.
-herb, a. kattost (ort).
Hockle, v. a. plocka ax rid berg-
ningen ; fSrlania.
HOCUS-POCUS, a. taskspeleri ; gyckleri.
Hod, a. lerlafve, lertrig. -man, a.
murare-handtlangare.
Hoddy-doddy, a. dumhufvud.
Hodge, a. bondlurk. -podge, a.
blandning, rora, mischmasch.
Hodiernal, a. som sker i dag.
Hoe, a. tradgardshacka. -, v. a. hacka.
Hog, a. svin; gait; T. luta , spansk
qvast. -, V. a. afputsa (ett skepp)
med luta. -badger, a. grafsvin.
beans, a. pi. stora ikerbonor.
-bread, a. jordartskocka. -COte,
-Sty,, a. svinstia. -fish, a. marsvin.
-gisil, a. svinaktig; otack ; egen-
nyttig. -gisliness, a. svinaktighet,
piumphct. -grubber, ,s.
-herd, a. svinherde. -louse, a.
Hollow-chested 185
grSsucga. *S-Cheek, S. svintryue.
-'s-feunel, -'s-root, a. svinfenkSl.
-'s-ttesh, s. svinkott. -'s-grease,
s. svinister. -Vharslets , a. pi.
inmate af ett svin. -'s-lHUShrOOm,
8. mjolktistel. 's-pudding, S. svin-
korf, kottkorf. -'s-Steer, S. tve2rsgalt.
Hoggerel, Hogget, s. tveSrsfar.
Iloideil, a. ohyfsad. -, a. bondlolla.
-, V. n. trifya groft skfimt; rasa
plumpt.
lloiso, V. a. hissa, vinda.
Hoist, s. T. fdrlik. - of a flag, djup-
leken af en flagg. -, U. a. upphissa,
Holt, V. n. hoppa. ivinda.
Hoitj-toity, i. for tusan ! -, a. rasig,
yr. , dd. yrt, hals ofver hufvud.
Hold, 8. hSll, tag, fiiste; vald ; verkan;
fangelse, kula ; ballet, rummet i skeppet.
-, i. hal I -, V. a. & n. hSlla, gripa,
fasthSlla ; forsatula ; ryniina, innehSlla ;
ega ; afstS ; bevara ; liamma ; galla ;
hSlla; mena; racka. to - a wager,
slS vad. to - forth, framfora, fore-
draga. to - in, inskranka. to -
off, hSlla pS afstSnd. to - of one,
hafva Ian af en. to - on, fortfara.
to OUt, uthiirda; utstracka ; vara.
to true, vara sann. to up, upp-
lyfU, uppehfilla. to - water, T. stryka
med urorna. Or , S. forpaktare.
- of a bill, vexeliunehafvare. -Ct-
forth, 8. offentlig talare; sparlakans-
lexa. -fast, s. hake, ankare; girig-
buk. -ing, . hallning; paktgods.
Hole, 8. hal'; hala, kula; remna ; und-
flykt. -, V. a. liilka, urhalka.
Holibut, 8. helgeilundra.
HoliJidam, s. v.ir f. -day, s. helg-
dag. holidays, pi. ferier. -ly, ad.
heligt. -0688, *. helighet, dygd.
Holla, i. holla 1 hor bit ! -, V. a. ropa
Hollao, i. hej! (svarande rop).
Holland, s. Holland; enbarsbranvin,
genever. -8, 8. pi. Hollandslarft.
HollOW, 0. ihilig, torn, insjunken;
oakta. -,s. hala, ihalighet, grop ; rannil.
the - of the hand, data handen. -,
V. a. urhSlka, utgr&fva. -clltM'kcd, n.
som har infallna kinder. -Chested,
186 Hollow-eyed
a. hogbrostad. -eyed, a. med in-
fallna ogon. -hearted, a. falsk.
-neSS, *. Mlighet; bedrageri, falsk-
bet. -root, 8. hSllrot; desmansort;
jordrSk.
Holly, *. jernek. -but, 8. helgeflundra.
-hock, *. stockros. -rose, s. cist.
-tree, *. jernek. -wand, s. spo,
gatlopp.
Holm, S. holme. -Oak, S. jernek.
Holocaust, *. brannoffer.
Holster, s. pistolholster.
Holy, a. helig, from ; vigd. the -? of
holies, det-allrahelgaste. the - ghost,
den Helige Ande. the - writ, den
Heliga Skrift. -CrOSS-day, $. Christ!
kors upphojelsesdag. -day, s. helg-
dag, sondag. -days, *. pi. ferier.
-rood-day, s. korsmessa. -rose,
*. vild salvia. -thistle, s. kard-
benedikt. -thursday, 8. himmels-
fardsdag. -water, 8. vigvatten.
-water Stock , . vigvattenkarl .
-water -sprinkle, s. stankborste
till vigvatten. -week, S. pSskveckan.
Homage, S. hyllning, trohetsed ; under-
gifvenhet. -, V. a. hylla , vorda.
-able, a. fdrpliktad till hyllning.
-r, *. lantagare, vasall.
Hombre, S. lomber (kortspel).
Home, 8. hem, bus, boning, at -,
hemma. -, ad. hem, hemSt; dugtigt.
-baked, a. hembakad. -born, s.
inhemsk, infddd ; medR5dd. -bred,
a. inhemsk; rS ; okonstlad. -Child,
*. hjertunge, sraekunge. -dress , s.
hvardagskliidning; nattrock. -ex-
pression, S. djerft uttryck. -felt,
a. djupt kfinnt. -jest, 8. bitande
skamt. less, a. utan hem, husvill.
-linCSS, 8. grofhet, fulhet; enkelhet.
-ly, a. rS, oskicklig, obelefvad; en-
faldig, okonstlad. -made, a. hem-
gjord, inhemsk. -sick, a. hemsjuk.
Spun , a. herospunnen , heingjord.
-Stall, -Stead, a. hemvist, pods, hus.
-thrust, s. nSdestot. -war, s.
inbordes krig. -ward, ad. hem, hemlt.
to hit one -, trftffa pS ratta stallet.
Homelyn, s. glattrocka (fisk).
Hoodwink
Homici||dal, a. mordisk. -de, s.
mordare ; mandrSp.
Homil||etical, a. umgangsam; homi-
letisk. -ist, s. postillskrifvare. -y,
8. predikan ; homilie.
HommOCk, ,9. enskild kulle.
HomOJ|centriC, a. som bar gamma
medelpunkt. gOnPOUS. a. af samma
slag, likartad. -geneousilCSS, 5.
likartad natur, likartighet. -lOgOUS,
a. af lika beskaffenhet , motsvarande.
UymOUS, a. af samma namn; tve-
tydig. -nymy, s. ljudets ell. namnets
likhet.
Hone, 8. hen, fin brynsten.
Honest, a. hederlig, rattskaffens, redlig;
kysk. -y, 8. arlighet, uppriktighet;
kyskhet.
Honey, 8. honing; sotma; smekord.
-, V. a. smeka; gora sot. -apple,
8. Johannisaple. -bag, 8. bimage.
-bee, s. bi, arbetsbi. -buzzard,
*. bifalk, slaghok. -COmb, S. ho-
ningskaka; T. gallor eller gropar i
kanoner. -COmbed, a. forsedd med
Biporna; hSlig, pipig. -CUp, *. ho-
ningshuset pS en blomma. dew, S.
honingsdagg. flower, . honings-
blomma. -moon , *. smekmSnaden.
-Stalk, s. honingsklofver, melotengras.
-sucker, s. honingsfSgei. -suckle,
S. rodvapling. -SWCet, a. honingssot.
-thief, 8. krypare, notvacka (fSgel).
-WOrt, 8. vaxblomma.
Honied, a. honingsrik, s6t.
HonOr||ary, a. hedrande. -, . heders-
beloning. -iflc, a. beromlig.
Honour, 8. heder; redlighet; kyskhet;
hedersstalle ; aktning; entitel; inSlare
i kort. honours, pi. hedersstalle;
hedersbetygelse. -, V. a. hedra, hog-
akta; hogt skatta , vardera. -able,
a. hedrande, hederlig, berSmvard, adel,
adelsinnad. -llblcilCSS, S. vardighet;
fidelmod.
Hood, 8. kSpa, hufva; doktorshatt; T.
kappa, huf. , V. a. binda for ogonen ;
betacka. -mail-blind, S. blindbock.
-Wink, V. a. fSrbinda 6gonen pS;
dolja ; bedraga.
Hoof
Hoof, 8. hof, hasthof. -, V. n. iSng-
sarnt framskrida. -J)OUnd, a. som
bar hoftrlng. -ed, a. forsedd med hof.
Hook, S. krok, hake; rannsnara; krok-
knif; ddrrhake; skara ; koksgaffel; T.
resande bottenstock. -, V. a. haka
pS, baka fast ; fSnga ; bedraga. , V. n.
T. laska, kr&ka sig. -edness, .
krokighet, krumhet. -land, S. p'log-
land, -nose, . krokig nasa. -110-
sed, a. med krokig nasa.
IIOOp, a. tunnband ; styfkjortel. -, V. a.
banda (karl); omfatta. -COUgh, 8.
kikhosta. 6F, 8. tunnbindare. ing,
*. bandning. iron, S. jemtunnband.
-petticoat, . styfkjortel. -ring,
. ring utan infattning.
Hoot, s. skri. -, V. a. drifva pS nnder
skri och larm. -, V. . hojta, tjuta
som en ugla ; ropa hlnlijt. -ing,
8. Stloje; skri.
Hop, t. sprSn?; hoppning p ett ben.
, V. n. hoppa pa" ett ben ; springa ;
dansa. scotch, 8. hoppning.
Hop, 8. humle. -, V. a. lagga humle
pS dricka. -bind, 3. huraleplanta.
-cloyer, s. humievapiing. -garden,
*. hurulepSrd. -ground, 8. humle-
gSrd. -kiln, -Oast, S. humlekolna.
picker, *. som samlar mogna hum-
len. -pole, S. humlestSng. -yard,
8. hurnlegard.
Hope, 8. hopp, tillit, fSrhoppning. -,
V. n. hoppas. -, V. a. fSrtrosta;
forbida. to - for, hoppas pa. to -
in God, fSrtrosta pS Gud. -fnl, a.
forhoppningsfull. -fulness, s. godt
anlag. -less, a. hopplds, fortviflad.
Hopper, S. hoppare; s&desskSppa.
Horal, a. stundlig, som angSr en stund
eller timme. (timcirkel.
Horary, a. skeende tiravis. - circle,
Hord, -6, . hord, flock, stam.
Horizon, S. horisont, synkret?. -tal.
a. vSgrat , i vattenpass. watch,
cylinderur. -talnCSS, 8. jemnlikhet
med horisonten.
Horn, *. horn; sprot, antenner (pS in-
sektcr); bugt ; malarspade. -back,
-beak, -flsh, . horafisk, nabbgSdda.
Horsedung 187
-beam, . hagbok. -bill, S. horn-
skata. -blende, S. hornblende,
stralskimmer. book, 8. a-b-c-bok.
-COOt, *. hornugla. -ed, a. be-
hornad. beasts , hornboskap.
goat, stenbock. moon, nytand-
ning. -6t, 8. bSlgeting. -fly, s.
blindknagg. -foot, a. forsedd med
hof. -goat, *. stenbock. -mad,
a. svartsjuk. Owl , 8. hornugla,
stenugla. pipe, s. hornpipa (dans).
-Shavings, S. pi. raspadt hjorthorn.
Sllirl, S. gemen hornblende. StOIie,
8. halleflinta. -IVOrk , 8. T. horn-
verk. -WOrt, 8. hornblad. -y, a.
hornig. - coat, hornhinnan i ogat.
Horo|jloge, s. siagur, soiviswe. -lo-
gical, a. hSrande till ur. -logy,
8. urmakarekonst. -SCOpe , 8. T.
horoskop, stjamornaa stallning vid ens
fodels.
Horrljent, a. taggig; forskracklig.
-ibility, *. fasiighet. -ible, a.
forskracklig, gruflig. -ibleness, *.
forskracklighet. -id, a. faslig, ohygg-
lig; skroflig. -idnCSS, S. ohygglighet.
-iflC, a. forskracklig. -isOHOUS,
a. fasligt dSnande. -Or, 8. faga,
afsky, rysning. - of water, vatten-
skrack.
Horse, S. hast; rytteri; bock att torka
klader pS ; T. rlpert ; standert. to -, till
hast. -, V. a. bestiga, betacka (om
hingstar) ; gifva risbastu ; bars pS ryg-
gen. -, V. n. stiga till hast, -back,
8. hastrygg; sittning till hast, to le
on horseback, sitta till hast, rida.
-bean,5. vargbona, hastbona.-beech-
tree, *. afvenbok. -block, 8. kubb
till uppstigning pa hasten, -boat,
8. firja. -boy, *. staiidrang. -brea-
ker, a. beridare. -Chesnut, a.
hastkastanie. -Cloth , 8. hasttacke,
schabrak. -Collar, *. sejla, grimroa.
-COlt, *. folunge. -COHlb, *. skrapa.
-COUrser, *. beridare, jockey. -Cral),
*. ett slags krabba. -CU Cumber,
8. stor gr5n gurka. -d , O. beriden,
ridande. -dealer, . hasthandlare.
-doctor, 8. hastlakare. -dang, s.
188 Horseface
track efter hastar. -face, a. groft
ansigte. -foot, 8. hasthof (ort)
-guard, 8. lifdragoner. -hair, s.
tagei. -heel, s. aiandsrot. -keeper,
-knave, s. stalldrang. -laugh,
8. gnaggande , oanstandigt gapskratt.
-leech,*, hastdoktor; blodigel. -lit-
ter, a. hastbar. -man, . ryttare
kavallerist. -marten, S. hastfluga.
-match, a. peiikan. -meat,
hastfoder. -mill, s. hastqvarn. -mint,
8. horsmynta, svinknyler. -muscle,
8. atlig raussla. -nail, s. hastsko-
som. -physic, S. hastlakedom. -play.
s. plump lek. -pond, s. hastvad
-power, a. hastkraft. -provender.
S. hastfoder. -race, 8. kappranning
med hastar. -radish, 8. peppai
-Shoe, 8. hastsko, hasthof; falafotter
(ort). -Stag, 8. brandhjort. -tail,
s. hastsvans. -tongue, *. nessel'
klocka. -trappings , a. pi. hast
mundering. -Way, S. farvag, ridvag.
-whip, a. ridpiska. -woman, s.
ridande fruntimmer.
Horsing, a. brunstig, lo'psk. -iron,
8. T. klamej.
Horta jtion , . formauing ; uppmuntran.
tive, a. fdrmanande. , s. forma-
ning. -tor, s. f6nnanare. -tOl'J',
a. fdrmanande, tillstyrkande.
Horticulture, *. tradgSrdsakoteel.
-alau, a. tradgard tilihorig. -yard,
a. frukt tradgard.
H08||e, s. atrumpa; byzor. -ier, s.
strumphandlare ; strumpviifvare. icrj' ,
a. strump-stickarevaror.
Hospitable, a. gastfri, vaniig. -able-
ness, s. gastfrihet. -al, ft. hospital,
sjukhus, fattighus; sjukskepp till sjos.
-ality, 8. gastfrihet, frikostighet.
-aller, . ho^pitalsforestandare.
Host, *. krigshar; yard, herbergerare ;
oblatet vid nattvarden. , v. a. her-
bergera. -, V. n. vistas; brottas.
-age, *. gissrlan. -CSS, *. vfirdinna,
gastgifyerska.
Hostie, s. oblatet vld nattvarden.
Hostile, a. fiendtlig. -*ness, -ity,
S. fiendtlighet, ovanskap.
Housewifely
Host||ler, *. stalldrang. -ry, S. yards-
hus; hSllstall^
Hot, a. het, brannande; brunstig; hiif-
tig, eldig; farlig; skarp. -bath, s.
badstuga. -bed, s. drifbiink. -brai-
ned, a. snarsticken, hiif tig. -COCkles,
s. pi. ett slags barnlek. -headed,
a. haftig. -house, S. badstuga;
drifhus; horhus. -mouthed, a.
halsstarrig. -HCSS, S. hetta, hetsig-
het. -pot, s. varmdricka. -Spur,
8. snarsticken menniska -, sockerarter.
-Spurred, O. haftig, obetiinksam.
Hotcll-pOtcIt, s. mischinasch.
Hotel, 8. hotel, stort vardshus.
Hough, s. bakleden, knavecket pS fyr-
fotade djur. , v. a. hasa, afskara
senan i bakbenet; sladda, kora med
sladd pS akern.
Houlet, 8. ugla, uf.
Hound, s. jagthund, stoTvare; T. kind-
backar pS master. -, V. a. jaga,
hetsa. -bitch, S. jagttik. -fish,
8. lake. -toilgne, 8. hundtunga,
munkloss (ort).
Houp, S. harfSgel.
Hour, S. timme, stund. -glass, 8.
timglas, sandur. -hand, a. timvisare.
-ly, a. stundlig. -, ad. stundligen.
-plate, 8. urtafla, solvisare.
Housage, *. raagasinshyra.
House, 8. hus; hushall; slSgt. - of
call, herberge. - of commons, Under-
huset. - of lords, Ofverhuset. - of
office, aftrade, privet. , V. a. hysa,
herbergera. -, V. n. bo, vistas, -bread,
S. hembakadt brSd. -breaking, s.
inbrottsstold. -dog, 8. gardshund.
-eaTCS, . pi. takranna. -hold, s.
hushall, familj; hofstat. -holder,
*. husfader; hushSllare. -keeper,
8. husfader; bofast man; gastgifvare.
-keeping, . hushSiining. -leek,
S. huslok, taklok. -less, a. husvill.
-maid, s. hu^piga. -rent, s. hus-
hyra. -robbing, *. inbrottsstold.
Snail, S. snigel, snacka med hus.
-top, s. husgafvei. -warming, *.
inflyttninffsol. -wife, a. hushSllerska.
-wii'ely, a. hushSllsaktig,
Housing
Housing, s. hysning, inqvartering ;
schabrack.
Hovel, *. skjul, dSlig koja. -, V. a.
s till la under skjul.
HOYCr, V. n. svSfva, fladdra.
How, ad. huru? - be it, likval. -
do you do? hum mSr ni? -6TCr,
ad. likval, imellertid. -SOCVCr, ad.
ickedessraindre ; fastiin.
Howitzer, s. haubits.
Howl, 8. tjutning, skri. -, V. n. tjuta,
skrika. -et, . nattugla.
Hox, V. a. fdrlama, liasa.
Hoy, *. ett elags ship.
Hoy, t. na! ah! hurtigt!
Hubbnb, #. larm, bnller.
Huck, V. n. pruta pS.
Huckaback, s. ett slags damaskdrall.
Huckle, *. hsft. -back, s. puckei-
rygg. -backed, a. puckelryggig.
-bone, S. hoftben.
Huckster, 8. hCkare, raanglare, sina-
kramare; skalra. -, r. n. mingla.
-CSS, s. mSnglerska.
Huddle, 8. oordning, villervalla. -,
V. a. forvirra; hastigt fdrratta; klada
sig ovSrdigt; vraka ihop. -, V. n.
slarfva , klipa ; korama brSdskande.
-r, s. hutlare, fuskare.
Hue, S. hy, farg; skri; efterlysnings-
sedel; uppbSd.
Huff, s. storskrafla; anfall ; vrede. -,
V. n. uppsvalla; trotsa; flamta, pusta.
-, V. a. skryta, groft behandla. to -
at draughts, blasa bort en bricka i
damspel. Cr, a. skrytare. -ish,
a; trotsig, pockande. -isllHOSS, 8.
nasvishet, sturskhet.
Hug, S. fainntag, oniarnming ; tag i
brottning. , V. a. omfoinna, trycka
fa^t intill sig; gripa ; smeka.
Huge, a. stor, ofantlig. -ly, ad.
6fverm3ttan, ofantligt, ovanligt. -nCSS,
ft. omfttlighet, ofantlig storhet.
Hugger-mugger, *. I5nrum. -, ad.
lonligen.
Huguenot, s. hugenott (namn pi de
reformerta i Frankrike).
Hulk, s. hoik, stort lastskepp ; skrofvet
af ett skepp; hoik 'rid akepps kolhal-
Humorous
189
ning. -, V. a. taga inelfvorna ur. -y,
8. grof raenniska.
Hull, *. angsnarpa ; hylsa, skal ; skepps-
skrof. , V. a. skala, fnasa; drifva.
-OCk, s. T. bonnett, bisegel. -J', O.
forsedd med hylsa.
HulTOr, 8. jernek.
Hum , s. brutuning , surrning ; oredigt
sorl. , i. lim ! , V. n. brumma,
surra; gnola, sjunga sakta. , v. a.
frambringa i en hurrande ton ; gora
narr af en.
Hu 111:111, a. mensklig. -e, a. mild,
vanlig. learning, skolvetenska-
perna. CnCSS, S. roenniskovanskap,
jnildhet. -ist, S. en som studerar
skolvetenskaperna. -itj", s. mensklig-
het; mennisko>lagtet; raildhet, val-
vilja ; bildning ; skolvetenskaper. -i/e,
V. a. gora mild; hyfsa, bilda. -kind,
*. menniskoslagtet.
Hnmation, S. jordfastning.
Humble, a. Sdmjuk, undergifven; ne-
drig. , V. a. forodrojuka ; under-
kufv. -mouthed, a. iSgmalt; mod-
stulen. -ness, s. odmjukhet, under-
gifvenhet, saktmod. -plant, S. sen-
sitiva (ort).
Humblebee, 8. mjSdhumla; melissa,
honingsblomma. -eater, S. bihok.
Humbug, s. puts; prat. -, V. a. be-
draga, narra.
HumectalJte, V. a. fukta; begjuta.
-tion, s. befuktning.
Humeral, a. hdrande till axeln.
Humid, a. fuktig, vSt. -Ity, a. fuk-
tighet, vStska.
Iluinili Ution, s. forSdmjukelse , for-
nedrfng. -ty, 8. odmjukhet, under-
gifvenhet.
Hummer, 8. T. spSnbrade.
Humming, a. brumning, surrning.
-ale, S. 51 som sl8r i hufvudet, -tarkt
51. -bird, a. kolibri, flugfftgeln.
top, a. pisksnurra.
Iliimimnns, .t. pi. bad^tuga, badhus.
Humor al, a. hdrande till vatskoma i
menniskokroppen. ist, S. humorist,
lustier, besynnerlig menniska ; grillfan-
gare. -OIIS, a. salhnin ; lustig, skamt-
190 Humorousness
sam. - Olisness, S. sSllsarohet; skamt,
lattsinne. -SOllie, a. skamtsara.
Humour, 8. fuktighet, vatska; lynne,
sinnelag; nyck , infall ; skamt, puts-
lustighet. -, V. a. villfara ; gifva goda
ord; eftergSra.
Hump, s. puckei, knsi. -back, s.
puckel, puckelrygg. -backed, -6d,
a. puckelryggig.
Humph, f. hem! ha!
Hunch, S. stSt, knuff; knol, puckel.
, V. a. stSta, knuffa ; kroka ryggen.
-backed, a. puckelryggig.
Hundred, num. hundra. , s. Imndra,
hundratal ; centner ; harad. fold, a.
hundrafaldig. weight, 8. centner.
Hundredth, a. den hundrade.
Hungary-water, S. rosmarinvatten.
Hunger, S. hunger, svalt. -, v. n.
hungra , vara hungrig ; lida brist.
-bitten, a. uthungrad. -ly, a.
hungrig, nthungrad. -Starve, V. a.
hungra ut, svalta.
Hungry, a. hungrig; ofruktbar; snal.
-CTll, *. omattlig hunger.
Hunks, 5. smutsig girigbuk.
Hunt, 8. jagt, hetsning; forfoljelse ; kop-
pel. , v. a. jaga, forfolja. -, V. n.
vara begifven pa jagt. to out, spSra
npp. -er, 8. jagare; jagthfist ; spar-
bund, -ing, s. jagt; sokande. -ing-
horn, *. jgarhorn, valdthorn. -Ing-
nag, a. jagtklippare. -'s-man, s.
jagare till hast. -'S-manship, 8.
jageri, jagtkonst.
Hnrden, s. dreHinne.
Hurdle, . sprotgrind; farfalla; skans-
korg. -WOrk, s. flatverk, korggaller.
Hurds, s. pi. dref.
Hurdy-gurdy, a. lira.
Hurl, a. tumult, ovasende; bollspel.
, V. a. & n. kasta, slanga; hvirfla.
-bat, 8. fakthandske. -er, *. boll-
spelare. -wind, 8. vaderhvirfel. -y-
burly, 8. sorl; uppror, upplopp.
Hurrah, i. hurra!
Hnrr||icane, . orkan, vaderil. -ied,
a. ofverilad, ofverhastad. -y, S. hast,
brSdska; ffirvirring; svarm. -, V. n.
Hybernal
ila, skynda ; fSrhasta gig ; bradska. -,
V. a. drifva pS, paskynda.
Hurst, *. skogbevaxt kulle.
Hurt, s. skada, oforratt; Skomma, sar;
fel. -, V. a. skada, g6ra men, foro-
lampa, sara ; forderfva , misshandla.
-ful, a. skadlig, menlig. -fulness,
8. skadlighet, farlighet. -loss, a.
oskyldig, oskadlig. -lessnosS, s.
oskadlighet ; menloshet.
Hurtle, V. a. skaka med haftighet.
, V. 71. armbSga sig fram ; stota emot ;
r6ra sif haftigt. -berry, a. blSbar.
Husband, s. man, akta man; hushSl-
lare ; jordbrukare, Skerman ; vingSrds-
man. -, V. n. vara i mans stalle.
-, V. a. hushSlla val, spara ; skota.
-less, a. i enkestand. -ry, s. landt-
bruk, jordbruk ; sparsamhet.
HUSO, s. stor (fisk).
Hush, S. at! tyst! -, ad. tyst, stilla.
-, V. a. tysta, nedtysta. -, V. n.
vara tyst. money, *. mutor.
Husk, S. skal, fnas; hylsa , skida pi
skalfrukter. -, V. a. skala, fnasa.
-y, a. fcirsedd med skal; fnasig;
rosslig i halsen.
Hussar, *. husar, ryttare.
Hussy, A. gemen qvinsperson ; slyna;
ypung.
Hustings, s. pi. rSdstuguratt i Lon-
don ; stallningar vid ett parlamentsval.
Hustle, V. a. stota, kuuffa.
Huswife, *. hushallerska, matmoder;
sypung. , V. a. forvalta godt. ly,
ad. hushallsaktigt. -ry, *. hushSlls-
aktighet, sparsamhet.
Hilt, S. hydda, koja, naste.
Hutch, s. baktrag; brodkista. -, V. a.
f5rvara.
BUZZ, V. n. brumma, surra.
Huzza, *. frojderop. -, I. holla ! hurra !
-, V. a. emottaga med gladjerop. -,
V. n. ropa af gladje, ropa hurra.
Hyacinth, 8. hyacint (adelsten).
Hyades, s. pi. sjustjamoma.
Hyal|jlne, a. af glas ell. kristall; ge-
nomskinlig; -Oides, S. pi. T. glass-
vatskan i ogat.
Hybernal, a. vinteriig.
Hybridous
HybridOUS, O. som harstammar frSn
tvenne sarskilda arter.
Hydra, S. hydra, vattenorm ; trollmauk.
Hydraulic, a. h6rande till vattenbygg-
nadskonsten. -S, *. hydraulik, laran
om vattnet, vattenbyggnadskonst.
Hydro||cele, s. vattenbrSck. -cepha-
lus, S. hufvudvattensot. -gen, a.
T. vate. -grapher, S. vattenbe-
skrifvare; en sora g5r sjdkort. gra-
phical, a. horande till vattenbeskrif-
ningen. - map, sjokort. -graphy,
*. hydrografi, vattenbeskrifning. man-
Cy, S. konsten att spS genom vatten.
-mel, s. mjod, honingvattcn. -meter,
*. vattenmatare. -metry, s. vatten-
matningskonst. -niphalns , S. vat-
tenbrSck i nafveln. -phobia, s.
vattenskrack. -pic, a. vattensiktig.
-pics, S. pi. lakemedel emot vatten-
sot. -SCOpe, s. hygrometer. -Static,
. horande till vattenvagningskonsten.
-Statics, 8. hydrostatik, vattenvag-
ningskonst. -tics, S. svettdrifvande
medel.
Hyem||al, a. vinteriig. -ate, v. n.
ofvervintra. -ation, . underbill
ofver vintern.
Hyena, . hyana.
Hygrometer, a. hygrometer, fuktig-
hetsmatare.
Hymen, a. Hymen, aktenskapsguden ;
giftermSl; T. hymen, mShinnan. -eal,
-ean, a. aktenskaplig. -, 8. br61-
loppssang.
Hymn, a. psalm, lofsSng. -, v. n.
sjunga lofsSnger. -, V. a. upphoja
med lofsSnger; prisa. -ic, a. h5g-
tidlig, lofsjungande.
Hyper||bola, *. T. hyperbei. -bole,
*. hyperbol, dfverdrifvet uttryck. -bo-
lical, a. ofverdrifen, svassande, svul-
stig. -bolize, V. a. fBrstora, 6fver-
drifva. -, v. n. skrifva in hyperbler.
-borean, a. yfTerboren; nordisk.
-Critic , 8. string tadlare. -Criti-
cal, a. for mycket kritisk. -icon,
*. hdnsbett, johannis5rt. -meter, .
Cfverdrift; 6fvermSl.
Hyphen, a. bindestreck, divfa.
Ideal
191
Hypnotic, . sSmngifvande medel.
Hypochondria, s. mjeltsjuka, svSr-
modighet; grillfiingeri. -Chondric,
a. horande till mjelten; mjeltsjuk,
svSrmodig. -Crisy, . skrymtan,
hyckleri. -Crite, S. hycklare, skrym-
tare. -Critical, a. skenhelig. -ga-
Stric, a. horande till underlifvet.
-Stasis, *. personlighet i Gudomen;
T. sediment, fallning. -Statical, a.
v&sendtlig; sjelfst&ndig. -thecary,
a. i egenskap af pant, -thecate,
v. a. forpanta (eganderattshandlingar).
-thecatiOll, S. forpantning. -the-
Sis , a. hypotes , forslagsmening , t"5r-
raodan. thctic, a. antagen , f5r-
modad, oviss.
HySSOp, s. isop.
Hysteric, a. plSgad af modersjuka.
alness, 5. moderpliga, moderpassion.
-S, S. pi. hysteriska plSgor.
I.
I, pr. jag.
Iambic, a. jambisk. -, *. jamb.
Ibex, a. stenbock.
Ibis, s. ibis (fSgel).
Ice, 8. is; glass. -, V. a. isa, g3ra
till is; kandera, glacera med socker.
-berg, S. isberg. -bound, a. fru-
sen. -breaker, s. isbrackare. -cel-
lar, -house, 5. iskallare. -plant,
. isort.
Ichneumon, s. sjnpp, skunk, lekatt.
-fly, s. balgstekel. [bus etc.
IchnOgraphy, 8. grundritning till ett
Ichor, S. blodvar, blodvatten. -OU8,
a. varig; tunn, skarp.
Ichthyology, a. laran om flskar.
Ici||cle, a. ispigg. -ness, s. isighet.
-ng, 8. is; glacering. -, a. isande.
Icono||clast, s. biidforstorare. -later,
8. afgudadyrkare.
Icterlcal, a. som bar gnlsot
Icy, a. isig, frusen; kanslolds.
Idea, 8. ide, begrepp, tanke.
Ideal, a. ideal, bild; monster. -, a.
192
Idealize
idealisk, inbillad , fullkoralig. -ize,
V. n. bilda begreppcr, idealisera.
Ident||ic, a. identisk, enahanda. -ical-
HC8S, s. likhet. -ify, V. a. bringa
tvenne ting under ett begrepp. -ity,
s. identitet, fullkomlig likhet.
Idiocy, s. dumhet, fSnighet.
liiiom, S. dialekt, munart. -atical,
a. ett sprSk egendomligen tillhorande.
Idiolipathy, S. sjukdora i en enskild
del af kroppen. -SJ'IlCrasy, 8.
anlag.
Idiot, s. enfaldig stackare, vanvetting.
ism, 8. sinnessvaghet, fSnighet; egen-
heter i ett sprSk.
Idle, O. lat, ledig; vSrdslos; fSfang;
ofruktbar; narraktig. , v. n. lattjas,
vara sysslolSs. -headed, a. dSr-
aktig, vanvettig. -HCSS , S. lattja,
troghet , syssloloshet ; obetydlighet ;
onyttighet; ofornuft. -F, S. lathund,
dagdrifvare.
Idly, ad. fifangt; narraktigt.
Idolj, . afgud, afgudabild; alskling.
-ater, S. afgudadyrkare. -atrize,
v. n. drifva afguderi. -atrous, a.
afgudisk. -atry, *. afguderi, afguda-
dyrkan. -1st, . afgudadyrkare. -ize,
V. a. forguda, afguda.
IdonCOUS, a. beqvam, ISmplig.
Idyl, *. herdedikt.
If, c. om, i fall, fastan.
Igneous, a. eldig, brinnande.
Igni||pOtent, a. befallande ofver elden.
-te , V. a. elda , antiinda. -, V. n.
glodgas. -til)le, a. brannbar, latt
antfindlig. -tion , S. glddgning, an-
tandning. -V01HOU8, a. eldsprutande.
Ignoble, a. oSdel, nedrig.
Ignomin||i011S, a. skymflig, neslig.
-iOUSness, s. skymf, skam, vanara.
-y, *. vanheder, nedrighet.
IgnOJlramnS, S. tolp, dumhufvud; T.
n8r domstolen finner stamningsmSlet
f5r svagt. -ranee, s. okunnighet.
rant, a. okunnig, ovetande, olfird,
obekant. re, V. a. Ifitsa som man
icke visste; T. forklara stanminR^mS-
let etc. vara for ofullstHndigt. -SCible,
a.
Illiterature
lie, 8. korridor, genomgSng; sHdesax.
Ilethole, 8. anorhSl.
Ilex, 8. stenek; skarlakanstrad.
Iliac, a. horande till tarmarne. the
- passion, tarmvred.
Ilk, S. hvar och en.
I'll, fork, af I will o. I shall.
Ill, a. elak, ond, stygg; sjuk, opasslig.
-, ad. ilia, svSrt. -, . elakhct,
ondt; olycka, elSnde. -affected, a.
ilia sinnad. -boding, a. af elak
betydelse. -breeding, *. dSlig upp-
fostran. -concerted, a. ilia ut-
tankt. -COntrixed, a. ilia utfun-
derad. -fated, a. olycklig. -fa-
TOUred , a. ful , missgynnad. -fa-
YOUrednesS , S. fulhet , stygghet.
-fortune, s. olycka. -gotten, a.
orattfSngen. -lack, 9. olycka, miss-
ode. -minded, a. illasinnad. -11 a-
tnre, S. elakhet, okynne. -nfttured,
a. elak, ondskefull, dalig. -pleased,
a. ilia tillfreds, missnojd. -princip-
led, a. vanartig, af dSliga grundsatser.
-shaped, a. ful, vanskapiig. -timed,
a. otidig, olaglig. -Tfill, S. illvilja.
Illflpse, *. utflytning; instortning.
Illaqneallte, V. a. snarja, inveckla.
-tion, S. inveckling, ffmgning.
Illatijon, a. slutsats. -ve, a. anfd-
rande. -, 9. slutpartikel. -vely,
ad. foljakteligen.
Illaudable, a. oberomlig, oloflig.
Illegal, a. olaglig, lagstridig. -ity,
8. olaglighet, orattniatighet, -U6SS,
*. lagstridighet.
Illegible, a. oissiig.
Illegitimallcy, S. oakta fSdsel. -t,
0. oakta, olaglig. -tely, ad. oakta.
Illeviable, O. som ej kan utfordras.
Illiberal, a. snSl, karg; oadel; in-
skrftnkt. -ity, 8. snalhet; nedrigt
tSnkesStt; ofordragsamhet.
Illicit, a. oloflig, otillStlig.
Illimitllable, a. granslos. -ed, a.
oinskrankt, obegrinsad. -edness, s.
oinskrankthed.
Illitera||Cy , *. oknnnighet, olardhet.
-te, a. oiard, okunnig. -teilCSS,
-tare, s. okunnighet, rahet.
Illness
Illness, s. ondt ; opasslighet, kraslighet.
Illogical, a. ofornuftig; ogrundad.
Illade, V. a. bedraga, svika.
Ilium e, v. a. uppiysa. -inate, v. a.
npplysa; illurainera (kopparstick) ; an-
stalla illumination. -, a. upplyst.
illation, 8. upplysning; illumina-
tion; glans; schattering. -illative,
a. upplysande. ine, V. a. uppiysa ;
fo^klara; fdrskona.
Illusjjioil, s. forblindelse , bedriigligt
sken; forblandning , synvilla. -iY6,
-Orj", a. falsk, blandande ; snarjande.
Illustrate, V. a. uppiysa, forklara,
forharliga. fttioil , a, upplysning;
fdrharligande ; gravyr. ative, a.
upplysande, forklarande. ions, a.
fbrnam , lysande , berdmlig, namnkun-
nig; fortrafflig. -ioilsness, S. adel-
het, namnkunnighet.
Imag||e, s. bild, belate; likhet; tanke,
forerunning, -e breaker, . bild-
stormare. Cniaker , . skulptor.
-ery, S. bidhuggeri; bildstoder; in-
billning ; skenbarhet ; forestalling.
-eworship, s. bilddyrkan. -inable,
a. upptanklig. -inableness, a.
tankbarhet. -inailt, a. upptankande.
-, *. fantast. -inary, a. inbillad,
falsk. -ination, s. inbillning, in-
billningskraft ; begrepp; uppfinning;
gehemt konstgrepp. -inative, O. upp-
finningsrik, sinnrik. ine, v. a. upp-
tanka, uppfinna; inbilla gig, taoka.
-ining, a. inbillning.
Imbathe, v. a. biota.
Imbecil||e, a. svag, oformogen; svag-
sint. -, V. a. forevaga. -ity, 5.
skroplighet, oformogenhet ; sinnessvag-
Imber, s. sjoflundra. [het.
Imbijibe, V. a. insupa, msuga; inhemta.
-bitlon, s. insupning, insugning.
Imbitter, v. a. forbittra; reta.
Imbody, V. a. inforlifva; gora kropps-
lig. -, v. n. inrdrlifvas; Ijockna,
lopna ihop.
Inibolden, V. a. uppmuntra, uppmoda ;
vederqvicka.
Imborder, v. a. begransa. IbakhSll.
Imbosk, v. a. dolja. -, v. n. vara i
English-Swedish Diet.
Immediateness 193
ImbOSOlU, V. a. forvara i barmen;
anfortro.
Imbound, V. a. instanga, innesluta.
ImbOW|[er, V. a. ofverskygga genom
tran. -, V. n. betackas med lof. -ment,
a. hvalf, hvalfbSge.
Imbrlcat||ed , a. urhSlkad, kupig; T.
Qallig. -tion, S. takning med kupigt
taktegel; urhSlkning. [fdrmorka.
Imbrown, V. a. bryna, gora brun ;
Imbrue, V. a. doppa, biota; beflacka.
Imbrute, v. a. gora dum. -, v. n.
blifva faaktig. [inplanta, undervisa.
Imbue, V. a. (with) doppa; insupa;
Im burse, V. a. stoppa penningar i
pungen ; forse med penningar. lliont,
a. infcassering.
Imita||bility, *. efterrdijiighet. -ble,
a. efterfdljlig. -te , V. a. harma,
folja, gora efter. tion, *. hamming,
efterapning. tive, a. harmande, efter-
gjord. -tor, S. efterfoljare, harmare.
Immaculate, a. obeflackad.obesmittad ;
klar. -ness, S. renhet ; oskuld, kyskhet.
Im malleable, a. som ejkanhamras;
kanslolos. [fjattra.
Illimanacle, V. a. slS i handklofvar;
Immane, a. stor, ofantiig.
Immanent, a. inviindig; vidhangande.
Immanifest, a. otydlig; icke uppenbar.
Immanity, . ofantlighet; graslighet.
Iinmarces8ible,a.ofdrganglig.-ness,
a. ofSrvansklighet.
Immartial, a. okrigisk.
Immask, v. a. forkiada; dolja.
Immaterial, a. andlig, okroppslig;
likgiltig, fdga betydande. -ity, S.
andlighet -ized, a. okroppslig.
Illlinatriculation, a. inskrifning i
matrikeln, uppforande pi namnlistan.
Imma||ture, a. omogen; otidig, for-
hastad. -tureness, -tnrity, s.
omogcnhet.
Immeability, a. ogenomtranglighet.
Immeasurable, a. omatiig, ofantiig.
Immechanical, a. omekanisk.
Immedia||Cy, a. omedelbarhet. -te,
a. omedelbar ; niirvarande (oni tid).
-tely, ad. omedelbart ; genast. -te-
S. omedelbarhet; o&fhangighet.
13
194 Immedicable
Immedicable, a. obotlig.
Immemorial, a. urminnes. -ly,
fr urminnes tid. -HCSS, S. ur-
minnes tid.
Immense, a. omatlig, oandligt stor
-senCSS, -sity, S. omatlighet, oand-
lighet. -SUrability, S. omatlighet.
-SUrate, O. omatt, oinskrankt.
Illimerge, v. a. sanka, fdrdjupa.
Iminerit, s. ovardighet. -ed, a. ofdr-
tjent. -OUS, a. obetydlig, vardslos.
Immer||se, a. forsankt. -, V. a. sanka
doppa ; fordjupa ; fb'rborga. sion
S. nedsankning, doppning; T. immer-
sion (en planets intrade i en annan
planets skugga).
ImmCSh, V. a. forveckla, insnarja.
InimetllOdical, a. oordentlig, oredig
-liess, s. oordning, oredighet.
Immigra||te, v. a. invandra. -ti.on,
S. invandring.
Imniinen||ce, 8. hotande, svafning for
ogonen (om faror). tj a. ofver-
hangande, hotande.
Imininglp, v. a. blanda.
Iniminiltion, S. forminskning.
Immisci||Mlity, s. obeblandlighet.
-ble, a. obeblandlig. [ning.
Immission, S. insiindning; insprut-
Immit, V. a. insanda, inskicka ; invisa.
Immitigable, a. som ej kan blidkas,
obeveklig.
Immix, v. a. forbianda. -able, a.
som ej kan hopblandas. t, a. omangd,
oblandad. [het
Immobility, s. ororlighet, stSndaktig-
Immodera||te, a. omSttiig, ofver-
drifven. -teneSS, -tion, S. omStt-
lighet; haftighet.
Immodest, a. obeskedlig; oanstandig,
frack; okysk. -) r , s. oanstandighet,
frackhet, oforskamdhet.
Immolat||e, V. a. offra, slagta offerdjur.
-ion, *. offer, offrande.
Immoral, a. osedlig, liderlig ; odygdig.
-ity, S. osedlighet, sedesloshet.
Immortal, a. odoillig, ofb'rganglig,
evig. flower, hedenbloraster. ity,
. ododliphet. -ize, V. a. gdra odod-
lig, foreviga.
Impeacher
Immovable, o. orfriig. -ness, .
ororlighet. -S, S. pi. fast egendom.
Immnndicity, s. oreniighet.
Immunity, S. frihet; fdretradesratt.
Immure, V. a. mura igen, satta i arrest.
Immnsical, a. omusikalisk.
Immilta l.ility, . ofdranderlighet.
-ble, a. oombytiig. -blencss, .
oforiinderlighet. tiOll, 8. ombyte.
Imp, *. ympqvist; satunge ; attling;
tomtgubbe ; styggt barn, imps, pi. T.
stallningsstSnger. , V. d. ympa ; oka
Impact, V. a. packa ihop. [till.
Impaint, v. a. bemSia.
Impair, s. forminskning. -, V. a. f3r-
svaga, forringa. -, V. n. aftaga, minskas.
-ment, S. forminakning ; skada.
Impale, V. a. spetsa (en brottsling).
Impalpable, a. okanbar, omarklig.
Impalsy, V. a. fdrlama, gora lam.
Impanate, a. narvarande i brodet (i
nattvarden).
Imparadise, v. a. gora saiig.
Imparasyllabic, a. bestSende af udda
stafvelser.
Impardonable, a. oforlStlig.
Imparity, s. olikhet; missforhSllande ;
udda fdrbSllande.
Impark, v. a. instanga, inhagna.
Imparl, V. n. debattera (om nSgot).
Impart, V. a. meddela, iSta veta,
kungSra. ial, a. opartisk, ovSldig.
-iality, -ialness, s. opartiskhet,
rattvisa. -ible, a. meddelbar ; odelbar.
Impassible, a. obanad, otillganglig.
-ableness , S. ogenoratranglighet.
-ibility, a. tillstSnd att ej vara un-
derkastad lidande af yttre ting, -ible,
a. som ej kan lida. -ionate, a.
kanslolSs. -, V. a. rora djupt. -ifl-
ned, a. lidelsefull, ifrig. -1V6, a.
fri frSn yttre tings Sverkan, kiinslolos.
Impasted, a. inklistrad.
Impatieil||ce, S. otSlighet; genstrafvig-
het; haftighet. -t, a. otSlig, haftig.
Impawn, v. a. forpanta.
mpeach, *. hinder. -, v. a. hindra;
offentligen anklaga, beskylla ; bestrida.
-able, a. ankiagiig. -er, s. an-
Impeachment
klagare, angifvare. -ment, S. hindar;
offentlig anklagelse. llik perlor.
Impearl, V. a. pryda med perlor ; gora
Impeccability, s. osyndighet, ofor-
mogenhet att synda. ble, <Z. osyndig,
oformogen att kunna fela.
Imped f e, V. a. hindra, fb'rebygga; drsja.
-imeilt, . hinder, motstand. - in
speech, svSrt malfore. -itive, a.
hinderlig.
Impel, v. a. drifva pa, fortskynda;
nodga. -lent, S. padrifvare; padrif-
vande kraft. -ler, 8. pldrifvare.
Impend, V. n. hanga ofver; hota ;
foresta. -ence, s. vintande till-
stand; hotande fara. -ent, -ing,
a. forestlende, nastkommande.
ImpeiH'tra bility, s. ogenomtranglig.
het. ble, a. ogenomtranglig; out*
grondlig.
Impeniteil ce, . obotfardighet ; for-
hardelse. -t, a. obotfardig, forhardad.
ImpennOUS, a. ovingad, ofjadrad.
Iiuperaljte, a. skeende med medvetande.
-tiye, a. befallande. -, *. T. im-
perativus. -torial, 8. befallande.
Imperceptible, a. om&rklig; obe-
griplig; fin. -U6S8, . omarkbarhet,
omarklighet.
Imperdible, a. ofCrsterlig.
Imperfect, O. ofullkomlig; ofullstan-
dig, defekt. -, *. T. imperfectum.
-ion, s. ofullkomlighet, bristfallighet ;
defekt. -ness, s. ofullkomlighet.
Imperforable, a. ogenomtranglig.
Imperforate, a. ogenomborrad ; hel.
Inijit-rial, a. kejserlig; kunglig. -
lily, kejsarkrona (blomster). - city,
fri riksstad. - cutting, T. kejsar-
snitt. - diet, riksdag. - dignity,
kejserlig vardighet. -ftlist, S. kejser-
ligt sinnad. -ality, s. kejserlig valde.
-OUS, a. befallande, herrskande; ofver-
modig. -OOSness, s. herrsklystnaA;
ofvervSld.
Imperishable, a. otorgsngiig.
Impermanence, s. fdrgangiighet, osta-
dighet.
Imperraea bility, s. ogenomtranglig.
het. -ble, a. ogenomtranglig.
Implunge 195
Impersonal, a. opersonal.
Impersaasible, a. oofvertaielig.
IlUpertinenjjCe, . nasvishet; otidig-
het, ohoflighet ; oanstandighet. -t, a.
nasvis, ohoflig, oforskamd; obehorig.
-, . nasvis lymmel, tilltagsen glop.
Impertransibility, s. ogenomtrang-
lighet.
Impertorbajible, a. oforstoriig, obe-
veklig. tion, 8. sinnesjemnhet.
Impervious, a. otillgiiuglig, ogenom-
tranglig. -11CSS, S. tillslutenhet.
ImpetiginoDS, a. skabbig.
Impetra|jble, a. som kan erhillas
medelst anhallan. -te, V. a. erhalla,
f3. -tiOU, S. bekommande efter fdrut-
gingen anhillan.
Impetujiositj, S. h&ftighet, valdsam-
het. -OUS, a. haftig, stormande,
stark. -OUSIiess, s. haftighet. -S,
8. haftigt strafvande; styrka ; slot.
Impierceable, a. ogenomtranglig.
Impiety, S. ogudaktighet, gudloshet.
Impignora te, v. a. fbrpanta. -tion,
8. forpantning.
Impinguate, v. a. goda.
ImpiOUS, a. ogudaktig, gudlos.
Implaca|jbilit j,s. oforsoniighet. -ble,
a. ofSrsonlig, oblidkelig. -blenCSM,
8. oforsoniighet.
Implant, V. a. implanta, inskarpa;
inympa. atioil , S. inplantning,
infogning.
Implausible, a. osannolik.
Implead, V. a. anklaga, stamina.
able, a. anklagbar. er, s. andra-
gande. Ir5d; tillbehor.
Implement, #. Terktyg, redskap; husge-
Impletion, s. fyllnad, uppfyllande.
Implex, a. invecklad, pamniansatt.
Impli rate, V. a. inveckla; forvirra.
-Cation, S. invcckling, delaktighet;
iiuvepning. Clt, a. inbegri|>en ; in-
vecklad; mork. v:ith - faith, blind-
vis, med blind tro. -citllCSS, s.
blind fortroendc ; otydlighet.
Implo ration . s. anhillan. -re, v.
a. anropa, hogligen bedja om.
Implumed, a. utan OaJrar.
Implunge, V. a. storta i, forsanka.
18*
196
Imply
Imply, V. a. inveckla; medfora , inne-
bara, innefatta; sluta (del ena af det
Impoison, V. a. fb'rgifta. [andra).
Impolijjcy, s. okiokhet. -te, a. opo-
lerad; hoflig , ohyfsad. -tic , a,
opolitisk. -tieness, 8. oforsigtighet.
ImpOnder||able, a. sora ej kan vagas,
utan vigt. Ons, a. utan marklig tyngd.
ImpOOr, V. a. utarma, gora arm.
ImpOrjjOSity, *. tathet, brist pS porer.
-OUS, a. tat, fast.
Import, S. inforsel, import; betydenhet;
innehSll , mening. , V. U. infora,
iraportera , inforskrifva ; frambringa ;
innehSlla, inbegripa; bjelpa; betyda.
-able, a. odragiig. -ance, s. vigt,
betydenhet; mening; anledning, orsak.
-ant, a. vigtig, angelagen, makt-
pSliggande. -ation, 8. inforsel, im-
port. -less, a. obetydlig; utan
mening. -Uliacy , S. besvarlighet,
entragenhet. -Uliate, a. besvarlig;
efterhangsen. -une , V. a. besvara,
falla besvarlig; erfordra. -unity, *.
besvarlighet; efterhangsenhet , entra-
genhet.
ImpOllse, V. a. pXlagga, pSborda, till-
skrifva. to - on ell. upon, bedraga,
narra. -SOablO, a. som kan Dag-
gas, m. m. -Sing, a. imponerande,
imposant. -Sition , s. pSlaggning;
pSbud; pSlaga; tvSng; bedrageri ;
skalmstycke; sofisteri.
Impossibility, s. omfijlighet; ogr-
lighet. -le, a. omojlig; ogorlig.
Impost, . pllaga; lull; taxa. -llU-
mate, v. n. bulna, vara sig. , V. a,
Sstadkomma bulninger. -hlllliatioil,
S. bulning. huniC, 8. bulnad, svulst.
Or, s. bedragare, forforare. UrC,
s. bedrageri.
ImpOte||nC6, s. svaghet, oformSgenhet,
vanmakt. nt , a. oformdgen , svag.
Impound, V. a. insparra; stiinga in
(boskap).
Impoverish, v. a. utarma.
ImpOWCr, V. a. befullroaktiga.
Inipractica||bility,. ogoriighet. -ble,
a. ogorlig, obrukbar; omojlig. -ble-
D eSS, S. ogoriighet; obandighet.
Improvement
Impreca||te, v. a. tdrbanna. -tion,
S. forbannelse; tilldnskan af nigot ondt.
tory, a. forbannande.
Impregn, V. a. gora hafvande, im-
pragnera. -able, a. oofvervinnelig,
ointaglig. -ate, V. a. gora hafvande ;
befrukta ; nppfylla ; T. impragnera,
matta. -ation, *. befruktning.
Imprejudicate, a. opartisk.
Imprescriptible, a. icke forfallen
under gammal hafd.
Impress, S. intryck; verkan; stampel;
devis, valsprSk; sinnebild. -, V. a.
trycka; intrycka; pragla ; pressa ma-
troser. -ible, a. intrycklig. -ion,
S. intryck ; inflytelse ; tryckning, tryckt
upplaga; marke; inbillning. -ive-
BOSS, 5. eftertrycklighet. -Ure, t.
marke; intryck.
Imprest, . handpenningar.
Imprime, v. a. T. Ster uppjaga.
Imprint, V. a. intrycka ; trycka (bocker) ;
inskarpa.
Imprison, v. a. h&kta, satta i fangelse.
-ment, s. fSngenskap, arrest.
Improbability, *. osannolikhet, otro-
lighet. -le, a. osannolik, otrolig.
Improbity, *. oredlighet; nedrighet.
Improfltable, a. ofardelaktig.
Impromptu, a. oforberedd, ex tempore.
, s. impromptu, improvisation.
Improper, a. oegentlig, flgurlig ; oskick-
lig; otienlig, olamplig.
IniprOpitiOUS, a. olycka forebadande.
Impr0p01'tlona||ble, a. olamplig; ej
svarande emot. te, a. utom pro-
portion, oproix>rtionerad.
ImprOpri||ate, V. a. tillegna ; lemna i
fiirlaninp. -ation, S. tillegning ; for-
laning till lekman; sekulariseradt gods.
ator, S. lekman som besitter kyrko-
gods. ety, S. oegentlighet ; olamp-
lighet, oskicklighet.
ImprosperouH, a. olycklig.
Improvable, a. som kan forbattras.
-ableness, -ability, s. skickiigbet
att kunna forbattras. 6, V. a. for-
battra, foradla ; begagna, uppodla. ,
V. n. forbattras ; tilltaga. -Cnient, S.
forbattring ; tillvaxt ; uppodling ; fram-
Improver
steg ; undervisning , befordran. Cr }
a. forbattrare ; forbattringsniedel.
Improvised, a. oforberedd. -deuce,
*. oforsigtighet, obetanksamhet. -dent,
a. oforsigtig , ovarsam. -Silt or , S.
improvisator.
Inipruden|jce, 8. oforsigtighet; oklok-
het ; oaktsamhet. t , a. oforsigtig,
oklok.
Impad||ence, S. ofSrskUmdhet, skam-
loshet. eilt, a. oforska md, skamlos ;
frSck. -icity, S. okyskhet, otukt.
Impugn, v. a. angripa. -Cr, s. an-
gripare.
Impllls e, *. drift, pSdrifvande; retelse;
ide; anfall; stot. -ion, s. paMrifhing,
drift, intryck. -l?e, a. pSdrifvande,
rcirande. I-ity, s. strafflSshet.
Inipun clj , -ibly, ad. ostraffadt.
Impnr||e, a. oren; beflackad, ohelig;
okysk. -eneSS, -ity, *. orenhet,
otukt, orena lustar. [purrSd.
I in purple, V. a. purpra, f&rga pur-
ImputjjablC, a. tillr&cknelig; straffbar.
-ableness, a. tadelbarhet. -atioil,
*. tillraknande, tillvitelse; f3rebr3else.
-ative, a. tillraknande. -e, v. a.
tillrakna, pSbOrda, beskylla.
Imputrescible, a. oforruttnelip.
In, pr. & ad. \, uti, hos, af, till, pS
tid. - os muck as, sS vida. -
contempt, af forakt. - my mind,
eftcr inin tanke. - stead of, i stiillet
for. - that, dS, craedan. - the
mean time, imellertid. - irritiny,
skriftlij;en. [otiUrucklighet.
InilbiIity,.'i.oskicklighet;of3rD)6genhet;
Inabstiiience, s. oinSttiiciu-t.
IliaCCCSSi||blo, a. otillgan^lig ; svSr
att H tilltrade hos. -ibilit), -ble-
ness, x. otillgHnjrlighet.
IliaccuraliCy, . bristande noggrann-
het; ovPirdighot. -t , a. icke nog-
grann; ovSrdsaiu.
Illlicli ;oil, S. overksamhet; latt.ja. -ve,
a. overksain; trog. -vity, .. overk-
Rainhet, syssloloshet, hvila.
Inadequate, a. olamj.iig, ofulikomlig,
ofullstandij;. -H6S8 , S. ofullstandig.
het, bristPallighet.
Incalescency 197
Inadmissible, a. otillStlig, som ej kan
lemnas tilltrade eller erkannas.
Inad\ertcn|lce, . oaktsamhet, for-
seende. t , a. ovarsam ; efterlSten.
-tly, ad. oformodadt.
Inaflfable, a. ovanlig. (lende.
Inaffectatioil , s. okunstladt forhSl-
Inalienable, a. oafhsndelig.
Inalilliental, a. icke narande.
Inalterable, a. ofdranderiig.
Inamiable, a. obehaglig, oangenam.
Inamissible, a. som ej kan furloras.
Inanjje, a. torn; tffang. -, a. tomt
rum. -imate, a. liflos. -it ion,
a. tomhet, kraftloshet; brist pS toda;
lifloshet. -Ity, a. tomhet; flatja;
lappri. [ackel.
Inappetency, s. brist pS matlust;
Inapplica||billty, s. obrukbarhet, odug-
lighct, otjenlighet. -ble, a. otjenlig,
oanvandbar. -tion, s. troghet; oakt-
samhet; brist p3 flit.
Inapposite, a. oiampiig.
Inapprehensible, a. oforstSndlig.
ye, a. ouppm&rksara.
Inaptitude, a. oskicklighet, oduglighet.
Inarable, a. opiojbar.
Inarch, V. a. ympa, afsuga.
Inarticulate, a. otydlig, oredigt ut-
talad. ness, a. oredigt uttal.
Inartificial, a. okonstlad, naturlig.
Inasmuch, ad. sS vida, sStramt.
InattClltllJOn , a. ouppmiirksamhet;
oaktsamhet. V6 , a. ouppmiirksain,
oaktsam.
Inaudible, a. ohdrbar, som ej kan boras.
Inaugurate, i;. a. inviga, insiuta (i
embete); kriina ; installcra. -tioil,
s. kroning, invigning, installering.
Inauration, a. forgyllning.
Inauspicious, a. olycklig, af olycklig
betydelse. -ness, s. elak betydelse;
olyckligt tillstSml.
Inbeing, S. oStskiljelighet.
Inborn, a. meai'mia.
Inbreathed, a. ingifven, inspirerad.
Inbred, a. medfSdd, infSdd, inlfindsk.
Incase, V. a. s&tta i bur; insparra.
Incalculable, a. som ej kan beraknas.
Incalescen||cy , *. hettnande, upp-
198 Incalescent
varmning. -t. a. borjande att bli
varm, hettnande.
Incameratioil, S. forening raed do-
Incanip, v. a. slS lager. [manerne.
Incantation, s. besviitjning, fortroll-
ning. -atory, a. trollsk, magisk.
illf?. a. forfjusande.
Ilicantoil, v. a. forena med en kanton.
Incapability, *. oskicklighet, oduglig-
het. -ble, a. oduglig, oskicklig,
ofdrmSgen. -ClOUX, a. trSng, icke
rymlig. -Ciou ness, S. tranghet.
-Citate, V. a. gora oskicklig, for-
rvaga ; forklara oduglig. -cit y , S.
oduglighet, brist p fattningskraft.
Incarcerate, v. a. satta i fangelse,
arrestera. -tion, s. haktning.
Incarn, V. a. beklada med kott. -, V. n.
antaga kStt; blifva inenniska , antaga
mensklig natur. -adilie, a. kott-
fiirgad, liffargad. -ate, v. a. klada
raed kcitt. -, a. blifven till kott,
som antagit monsklig natur; liffai'gad.
-ation, S. mennhkoblifvande ; liffarg.
-ative. s. T. forkottning i sar.
Incartation. . T. skedning.
Incase, v. a. innesluta.
Incask. u. a. gjuta i ett fat.
Incastelled, a. inmurad; T. fyllhofig.
Incautious, a. ovarsam, oforsigtig.
ne .S, *. ovarsainhet, of5rsigtighet.
Incavated, a. uihSlkad; ombSjd.
lncen||diary, a. upprorisk. -, *.
raordbriinnare; upprorsstiftare. 86,5.
rokelse, rokverk. -, V. a. roka.beroka ;
uppreta, hetsa , f3rarga. -semeilt,
. raseri ; haftighet, vrede. -sion, s.
ant&ndning, branning. --ive, a. (of)
uppretande. 801', *. \\\-\
uppviglare; mordbrannare. ' sory, S.
rokfat, rokelsekarl.
Incentive, a. (toi relande, uppmun-
trande. , 8. bevekelsemedel, grund.
Inceptljlon, a. begynnelse. -ive, a.
borjande. Or, *. nybegynnare, liirlin?.
Inceration, s. vaxning ; uppblandning
mecl
Incrrt ain, a. oviss, tvifvelaktig.
-tainty, -titude, a. ovisshet, oa-
kerhet.
Incline
Incess||able, -ant, a.
oafbruten. [skandande.
Incest, 8. blodskam. -BOU>>, a. blod-
Inch , S. turn , tumsbredd ; lappri. at
an , pS det nogaste. liy , smS-
ningom. ly inches, I3ngsamt. not
an , ej det minsta. , v. a. (out)
mata ut tumtals; gifva sparsaint;
skarfva. -, V. n. skrida fram. -6d,
a. indelad i turn, -meal, 5. turns-
bredd. by inchmeal, smSningom.
IllCharitable, a. obarmhertig.
Inchastity, s. okyskhet.
Inchest, V. a. ISgga i en kista.
Incho||ate, V. a. bSrja, begynna.
-ation, s. bsrjan. -ative, a. be-
gynnande.
Incllpin, S- andtarmen pS ett djur.
llicide, v. a. sonderdela, sonderskara.
Inciden||cy, S. vidrorande; handelse;
koncentrationsvinkel. t, a. tillfallig;
tillkommande ; vidhiingande. , s.
handelse , tillfallighet , omstandigliet.
-tal, a. tillfallig. -tally, ad.
handelsevis, i forbigSende.
Inchierallte, 8. a. fSrbranna till aska,
-tion, s. asklaggning.
Incipient, a. begynnande.
Incirclet, s. smS cirkel.
Incircum|!scriptible, a. oinskrfinkt.
-SpectiOn, S. ovarsainhet, oforsig.
tighet.
Incis||ed, a. inskuren. -ion , -ure,
S. inskarning, snitt; oppning. -1V6,
a. inskarande. -Or, s. framtand.
-Ory, a. inskarande.
Incitation, S. ingifvelse; retande.
Incite, V. a. locka, uppmana, uppmun-
tra. -ment, S. retande; bevekelsoskal.
Inciyil, a. ohsflig. -ity, a. ohoflighet,
Incle, *. tradband, ylleband. [groniet.
Iliclemen||cy, 8. stranghet, hSrdhrt
(om luften och vfidret). t, a. obarm-
hertig, omild.
Inclinable, a. bojd, benagen. -ation,
8. bSjelse, lust; tycke; tillgifvenhet ;
T. afvikning. -atory, a. bojlig,
eftergifvande. -C, V. a. boja, luta;
gynna. -, V. n. vara bojd ell. hafva
bojelse f6r; vetta at; stota pS.
Inclip
Inclip, V. a. fatta; omgifva. [sparra.
Indoister, V. a. satta i kloster; in-
Inclose, V. a. inhagna.
Incloud, V. a. fordunkla.
Indu|lde, v. a. innesluta, inbegripa.
-Sion, *. inneslutande, infattning.
-siT6, a. inneslutande; innefattad.
Incoagulable, a. som e.i kan lopna.
Incog, ad. okiindt. -itancy, s.
tankloshet, obetSnksarnhet. -itant,
-itative, a. tankics. -nito, ad.
okandt; lonligt.
InCOheren|!ce, S. osammanhang. -t,
a. osammanhingande; 16s, lucker (om
InCOlnmitj, &. sakerhet. fjord).
Incombustibility, S. ofdrbrSnnlighet.
-ble, a. otb-branniig. -bleness,
*. of8rbrannliglet.
Income, n. inkomst, afkastning. -duty,
S. inkomstskatt.
Incommensurability, *. T. tvenne
tals odelbarhet ned en gemensam di-
visor; omatlighet -ble, -te, a.
soon ej kan iniitas omatlig.
IllCOinmiscible, a som ej kanblandas.
Incommod||ate, -, v. a. besvara,
falla besvarlig. -iU8, a. obeqvam,
besvarlig. -iousnejs, -ity, S. obe-
qvamlighet, besvSrligiet, olSgenhet.
Incomnnmioajlbility, s. omeddelbar-
het. -ble, a. omedtelbar. -ting,
a. utan gemenskap.
InC01Iimuta|!ble, a. ofb-anderlig, ofor-
bytiig. -bleuess, -biity, *. orer-
anderlighet
Incompact, a. K*, otat.
Incomparable, a. oforlikielig ; maka-
16s. -ness, S. ojemforligiet, oforlik-
nelighet.
Incompassioiiato, a. obamhertig.
IltOOmpati|!bility, s. stridijlict, oR5r-
enlighet. ble, a. stridig, oforenlig.
Incompensable, a. oskattlar, oer-
sattlig.
InCOmpeten||cy, s. obehorighe,; odug-
lighet, oskicklighet. -t, a. oiehCrig,
ogiltig, ogill; otillriicklig.
Incomplete, a. ofuiistandig , ofull-
komlig. -ness, S. ofullstandigfct.
Incompliance, s. vresighet; vagnn.
Inconstant 199
IncompOi'sed, a. forvirrad. -sed-
iess, -SUre, S. forvirring.
Incomprehensiybility, s. obegripiig-
het, ofattlighet. -ble, a. obegriplig.
-blenesS, . obegriplighet. -ion,
s. brist pS fattningsgSfva. -V6, a.
ej innehSllande.
Incompressi||bility , *. oskicklighet
att kunna tvingas in i ett trSngt rum.
-ble, a. som ej iSter hoptrycka sig.
Inconjjcealable, a.oRrdoijelig. -ceiv-
able, a. obegriplig, ofattiig. -ceiv-
ableness, s. obegriplighet. -cinui-
ty, s. olampiighet. -cludent, -cln-
sive , a. icke bindande ; obevisande.
-ClnsivenesS , *. oskicklighet att
kunna draga slutsatser; felande tyd-
lighet. -COCted, a. okokt; omogen.
-COCtion, S. rShet, omogenhet. -Clir-
ring, a. oofverensstSmraande. -CHS-
Sible, O. obeveklig. -dit, a. ore-
gelbunden; rl. -ditional, -(UtlO-
nate, a. ovilkorlig, oinskrankt.
-formity, . oiikformighet. -gel-
able, a. som ej kan frysa. -genial,
O. olikartad ; olamplig. -genialneSS,
S. olikartighet ; olainplighet. -gru-
ence, -grnity, S. orimlighet; osam-
manhang ; olSmplighet. gruent,
-grilOUS, a. ofoglig, oskicklig; otjen-
lig. -nexiOn, S. brist p.1 s:inuii;m-
hang, -sequence, a. falsk
olikhet, regelloshet. -sequent, a.
utan Cfverensstfimmelse i sina grnnd-
satser; orimlig. -siderable, a.
ringa; obetydlig. -Siderablencss,
*. obetydlighet. -sideracy, *. obe-
tSnksamhet. -siderate, a. obetiink-
sam, vSrdslos. -sidcratOll.
deration, S. obetanksamhet, oakt-
sarahet , efterlStenhet. -Sistence,
-sisteilCJ", S/stridighet; motsagelse;
obestandighet. -sistent, a. stri.lig,
ofdrenlig. -SOlable, a. otrostlie.
-solableness, s. trostiosii,
nancy, S. missklang; oenighet n.ed
&ig sjeif. -sonant, a. i
ensstSmmande, orimlig. -SpiouoilS,
O. omarklig. -stailCJ", .t. ostadis-
het, vankelmod ; lattsinnighet. -si a III.
200 Inconsumable
a. ostadig, foranderlig ; flyktig. -SUm-
able, -sumptible, a. ofortarlig.
-testable, a. ostridig, oforneklig.
-testableness, s. ostridighet. -ti-
0118, a. afsondrad, franskiljd. -ti-
lience, S. oSterhallsamhet ; okyskhet.
-tilient, a. oSterhSllsam ; okysk ;
viillustig; omedelbar. -tinently, ad.
omattligt; genast, strax, pa stallet.
-trOVertible, a. ostridig, oneklig.
-venience, -veniency, s. olagen-
het, omak , obeqvamlighet. , V, a.
besvara, oroa. -YCnient, O. oliiglig,
besvarlig, obeqvara. -VCrsable, a.
icke umgangsam. vertible, a. obot-
fardig; oforanderlig. -vincible, a.
som ej later sig ofvertalas.
InCOr||pOral, a. kropplos, omateriel.
-porality, . kropploshet, imma-
terialitet. -porate, a. infdrlifvad;
forenad. , V. a. gifva materiel form ;
infbrlifva. -, V. n. salla sig tillhopa,
fbrenas. -poratloil, *. infdrlifning,
fdrening. -poreal, a. omateriel. -po-
teity, s. kropploshet; andelighet.
-rect, a. oriktig, felaktig. -rection,
-rectness, . motstrafvande. -ri-
gible, a. som ej kan forbattras ;
hardad; i grund forderfvad. -rigl-
bility, -rigibleness, . oforbatter-
Hghet. -rapt, -rupted, a. of5r-
derfvad, oforfalskad ; obesticklig, omut-
lig. -ruptibility , *. redlighet;
omutbarhet ; ofdrganglighet. -mp-
tible, a. oforderflig ; som ej kan for-
falskas ell. mutas. -niption, s. egen-
skap att ej ruttna ; oforganglighet.
-rnptneSS, S. redlighet; oforderfvadt
vasende.
Incrassajlte, v. a. gora tjock. -, w. n.
blifva tjock. -tion, . fdrtjockning.
-ti?e, a. fortjockande.
Increase, . tilltagande; fortplantning ;
afkomma. - of the year, Srsvaxt.
-, v. n. tilltaga, forkofras. -, v. a.
Ska, forkofra. r, 8. som okar.
Increate, a. oskapad.
Incred-ibility, a. otroiighet. -ible,
a. otrolig. -ibleness, *. otroiighet;
tvifvelaktighet. -Ulity, 8. misstro-
Indecisive
ende, otro. -lllOHS, a. misstrogen,
klentrogen.
Incremable, a. ofdrbrannelig.
Increment, 8. tillvaxt, fdrkofran.
Increscent, S. nymSne, nytandning.
Incroach, V. n. gora iiurang i.
IllCrust, -ate, V. a. inkrustera, Sfver-
draga med skorpa. .itioil , s. in-
krustering.
InCUb||ate, V. n. ligga ?$. Sgg, klacka.
-ation, -iture, s. liggning pS agg.
-US, *. maran (undei sSmnen); elak
ande ; tyngd.
InCUiCalJte, V. a. inskarpa, inpragla.
-tion, *. inskarpniag, undervisning.
Inculpable, a. ostreffiig. -ness, s.
ostrafflighet.
IllClllt, -irated, a. obrukad; oupp.
odlad. -i vat ion, 8. brist pS kul-
tur ell. odling.
InClimb||ency, . Siiggande; plikt; in-
nehafvande af en tjenst ell. lagenhet.
-ent, a. Sliggaide; pSlagd. -, *.
innehafvare af en lagenhet. -er , S.
Encumber.
Incur, V. n. & a falla in, falla i sin.
net; tilldraga ag.
Incurabjjle, a obotlig. -leness,
-ility, S. obitlighet.
InCUriOUS, a. vJrdslos.oaktsam. -11BS8,
5. vardsloshe*.
Incursion, sanfall; inbrott; stroftSg.
IllCUry ate, -C, V. a. b6ja, gora krum.
-ation, .bojning, krumning. -itj',
8. krokighrt,; bugt; krokning.
Indaga||te V. a. forska, undersoka,
tanka eft/r. -tion, 8. efterforskning.
-tor, 8. forskare.
Indainage, v. a. skada.
Indart, t. a. kasta in; skjuta.
Indebt|!<d, p. & a. fdrbunden, skyl-
dig. -ment, *. forskyllan, fb'rval-
lande.
Indecea||C)', . oanstandighet; otill-
borlifhet. -t, a. oan^tfindig, oskicklig.
IndecduOUS, a. qvarsittande (om 16D.
Indenmable, a. som ej bor gifva
tioiden.
Ind'Cisi||On , s. villrSdighet, obeslut-
~VC, a. icke afgorande.
Indeclinable
Indeclinable, a. obojlig, oforanderlig ;
T. som ej kan deklineras.
IndeCOr!|OUS, a. oanstandig, oskicklig.
-am, s. ohoflighet, obelefvenhet.
Indeed, ad. verkligen, i sanning; jasS.
Indefatigable, a. outtrsttiig; ofor-
traten. -ness, s. outtrottlighet.
Indefeasible, a. oSterkaiieiig.
Indefectl bility, s. ofeibarhet. -ble,
a. MM.
Indefeisible, a. oforanderlig, orygglig.
Indefensible, a. oforsvariig. -ness,
S. svaghet, ofdrsvarlighet.
Indeflcien||cy, s. fuiikomiighet. -t,
fullkomlig; fullstandig.
Indefln||able, a. oforkiariig. -ite, a.
obestarad ; oinskrankt. -itenCSS,
-itnde, S. obestamdhet ; oandlighet!
Indeliberate, a. oofveriagd.
Indelibility, . outplSnlighet. -le,
a. outplinlig, oforganglig.
Indellca||cy, s. brist pa fin kansla;
oanstSndighet, grofhet. -te, a. oan-
standig, grof; otjenlig.
Indemnification, s. skadeersattning,
skadesloshSllande. -fy, V. a. h&lla
skadeslos, ersatta ens fdrlust. -ty,
.9. straffloshet ; skadestSnd.
Indemonstrable, a. obevislig.
Illdenizen, v. a. upptaga till borgare.
Indent, 8. inskaraing, skSra. -, v. a.
inskara , gora taggar pS , sluta ihop.
to - articles, gora kontrakt, kon-
trahera. -at! On, s. inskarning ;
sinkning. -lire, S. karfstreck ; kon-
trakt.
Independen||Ce, S. oberoende, sjelf-
standighet. -t, a. oafhangig, fri,
sjelfstandig. -, *. Independent (reli-
gionssekt).
Indeprecftble , a. obeveklig; som ej
kan erhullas genom boner.
Indeprehensible, a. outransaklig.
Indescribable, a. obeskriflig.
Indesert, s. ovardighet.
Inde .inently, ad. oupph6rligt.
Indestructible, a. som ej kan for-
storas.
Indetermina||ble, a. obestambar.-te,
a. obestamd, oinakrankt; obeslutsam.
Indirectly 201
-tenegg, 8. obeslutsamhet , tyifvel-
aktighet. -tion, 8. villrSdighet.
ImleVjjOtion, s. andaktsloshet, kallsin-
nighet. -Out, a. andaktslo's.
Index, 8. register; pekfinger; visare pa
ett ur ell. kompass; T. exponenten af
en logaritm.
Indexterity, *. oskickiighet.
India, 8. Indien. -man, s. Ost indie-
farare. -n, a. indisk. - bark, kas-
karille. - cane, indiskt ror. - corn,
majs , turkiskt hvete. - cress, indisk
krasse. -ink, tusch, tuschfarg. -leaf,
indisk hirs. - rubber, gummi. - saff-
ron, gurkmeja.
Indica nt, a. anvisande, utmarkande.
-te, V. a. visa; tillkannngifva, ut-
marka. -tJOll , s. tillkannagifning ;
anvisning; prof. tiV6, a. utmar-
kande, betecknande. -, 8. T. indi-
cativus. -tor, s. strackrauskel af
pekfingret. -tory, a. bevisande.
Indict, V. a. skriftligen anklaga. -able,
a. som kan anklagas. 6F, s. an-
klagare ; forfattare. ion , S. sain-
mankallande ; kungorelse ; indiktions-
cykeln.
Indifferen||ce, s. likgiitighet , likndjd-
het; opartiskhet. -t, a. liknojd;
kallsinnig; opartisk; temligen god, me-
delmSttig.
Indigence, S. torftighet, armod.
Indigenjje, . den infddda. -OUS, a.
inhemsk, infodd.
Indigent, a. torftig, arm, behSfvande.
Indigest||ed, a. osm< oordentlig;
rl; omogen. -ible , a. osmaltlig;
hSrdsmiilt. -ibleness, 8. osmaltlig-
het. -ion, s. dalig matsmaltning.
Indigitatlon, S. bevis; pSpckning.
Indign, a. ov&rdig, skamlig. -ant,
a. harmsen , forargad. atioi) , n.
harm , vedervilja. -ity, *. ov&rdig-
Indicro, . indigo. Ihet, skyraf.
Indiligeil||ce, s. lattja, lathet, brutande
flit, -t, a. lat, oflitig.
Indirect, a. icke rat; medelbar. -
means, bivSgar, olofliga medel. -ion,
I1CSS, S. krumhet, omsvep; oredlig-
het. -ly, ad. pS sned; medel barligen.
202 Indiscernible
Indiscernible, a. omarkiig. -ible-
ness, S. omiirklighet. -ment, 8.
oforstSnd, brist pa urskilning.
Indiscerptile, a. oStskiijeiig ; oupp-
loslig. -ness, s. oStskiljelighet.
Indisciplinable, a. otamjelig.
IndisCOVCry, s. forborgadt tillstlnd.
Indiscreet, a. oforsigtig, obetanksam.
-etion, S. oforsigtighet, obetanksam.
het; ofverilning.
Indiscriminate, a. oskiijd, biandad.
Indispensable, a. oundganglig, ound-
viklig. -ne> 8, 8. oundganglighet, nod-
vandighet.
IndispOS||e, v. a. satta ur stand, gora
oskicklig; uppreta mot nSgon. Cd,
a. opasslig, sjuklig. itiOll, S. opass-
lighet; obenagenhet, ovilja.
Indisputable , a. ostridig, otvifvel-
aktig; tillforlitlig. -ableilCSS , s.
ostridighet; klarhet. -ed, a. obe-
stridd, otvistad.
Indissolubjjility, ,9. oupplSslighet; fast-
het. -le, a. ouppl5slig, fSrbindande.
-leness, S. oupploslighet.
Indissolvable, a. oupploslig.
Indi$tin||ct, a. otydlig, fdrvirrad.
-Ction, S. fSrvirring, ovisahet. -Ct-
ness, s. otydiighet. -gnishable,
a, oStskiljelig.
Iiulisturbance, s. stiiihet.
Individual, a. individuel; sSrskild;
odelbar. -, S. individ , enskilt vS-
sende. -ality, S. odelbart vasende,
individuel beskaffenhet. -ate, v. a.
sfirskildt beskrifva. -, a. odelt. -uni,
S. individ.
Indivisibility, s. odeibarhet. -le,
a. odelbar. -, . atom, -lene.ss,
S. odeibarhet.
IndOCi||ble, -le, a. olaraktig, trog.
-lity, s. olaraktighet.
Indoctrina||te, v. a. lara. -lion,
8. undervisning.
Indolen||Ce, S. maklighet; troghet; obe-
kymmersamliet. t, a. sorglCi*, kiins-
lo!5s, trog.
Indoinijuble, -itable, a. obetvingelig.
Indorse, V. a. endossera (en vexel).
-ment, s. pSskrift bakpS en vexel.
Ineluctable
Indraught, *. vik ; inlopp ; strom in3t.
Indreuch, V. a. dranka, fordranka.
Indubiyous, -table, a. otvifveiaktig,
visa. -tate, a. tillforlitlig, obe-
tviflad.
Induce, V. a. inleda, forleda, forml;
foranleda; frambringa. -ment, S.
bevekelsegrund : motiv, orsak ; forfo-
relse. r, S. upphofsman.
Indnciate, a. fdrmodlig. - heir, nar-
maste arfvingen.
Induct, V. a. infora, installa. -ion,
8. inlorande, inledning; besittnings-
tagande af ett prestbol; f5retal ; slut-
sats. -ive, a. (to) Foreledande ; (of)
frambringande ; harledd af exempel.
Indue, V. a. begafva; piklada.
Indulge, v. a. ofverse ; (with, in, to}
bevilja; tillSta. -, V. n. vara efter-
gifven. -nee, 8. mildhet, efterlaten-
het; aflatsbref; forskoning; njutning.
-nt, a. klemig, efterlSten.
Indult, ,9. anstSndsbref; privilegium.
Induraljte, V. a. forharda. -, V. n.
hSrdna. -, a. hardad, forstockad.
-tion, S. forhardelse, hardning.
Industr !ial, a. Industrie!, -ions, a.
idog, flitig, ofortruten, entragen. y,
8. indastri, konstflit, idoghet , arbet-
samhet.
Indweller, . inbyggare.
Iuebri||ant, a. rusgifvande. -ate,
V. a. g6ra drucken; bedara; fdrtjusa.
-, V. n. blifva drncken. -ation,
-ety, *. druckenhet; bedSrande.
Ineffab|jility, s. outsagiighet. -le,
a. outsaglig, obeskriflig.
InefTect||ive, a. kraftio*, fruktios. -ual,
a. overksam. -nalllCSS, S. kraftlos-
het ; svaghet.
Ineffi||CaciOUS , a. fifang, krafUSs.
-caciousness , -cacy, -ciency,
s. kraftlosbet. -Cient, a. fruktios.
Inelaborate, a. icke utarbetad.
Inelegan|jcy, . oprydlighet; brist pS
smak. -t, a. oprydlig; obehaglig;
utan smak.
Ineligible, a. ovalbar.
Ineloqnent, a. icke valtalig.
Ineluctable, a. oundvikiig.
Ineligible
Inelndible. a. ovederiaggHg.
Inennrrable, a. outsell?, obeskriflig.
Inept, a. oduglig; diraktig; onyttig.
-itude,.orimlighet; dumhet. -HCSS,
8. oduglighet. [forhSllande.
Inequality, s. olikhet, ojemnhet; miss-
Inequitable, a. obillig, osk&lig, oratt-
rSdig.
Inerrab||llity, s. ofeibarhet. -le, a.
ofelbar. -leness, S. ofeibarhet.
Inert, a. trog; dod; overksam. -ness,
*. troghet; hvila.
IneSCate, r. a. locka med bete.
Inestimable, a. ovarderlig, oskattbar.
-ness, s. oskattbarhet.
Inevident, a. otydiig.
Incvitab jility, -leness, s. oundvik-
lighet; bestarndbet. -le, a. ound-
viklig.
Inexact, a. oriktig, felaktig.
Inexdtable, a. oretlig, oretbar.
Inexcusable, a. ofbrsvariig. -ness,
s. oursaktlighet. [bet.
InexOCUtion, S. bristande verkstallig-
Inexhalable, a. outdunstelig.
Inexhaust ed, a. outtomHg. -ible-
ness, S. outtomlighet.
Inexisten||Ce, . oting (som ej finnes
till), -t, a. icke varande.
Inexorabyility, s. obevekiighet. -le,
a. obeveklig.
Inexpected, a. ofSrvSntad, oformodad.
Inexpedlen||cy , s. obeqvumiighot,
oskicklighet ; olaglighet. -t, a. olfig-
lig, otidig; icke passande.
Inexperience, s. oforfarenhet, oerfaren-
bet. d, a. oforfaren, oerfaren.
Inexpert, a. oofvad; oskicklig.
Inexpiable, a. ofSrsonlig; oersSttlig.
ness, 8. ofursonlighet.
Inexplainable, a. oftrkiariig.
Inexplicable, a. oforklarlig, oattydlig.
-ness, *. ofarklarlighet.
Inexplorable, a. outransaklig.
Inexpressi||ble, a. outtryckiig, out-
s&glig. -bleneSB, S. outsaglighet.
-T6, a. uttrycklos, betydel=eli5s.
Inexpugnable, a. oSfvervinnelig.
Inextinguishable, a. outslacklig.
Inextirpable, a. outpiSnlig.
Infidel
203
Inextricable, a. ouppiosiig, ontrediig.
-ness, S. oupploslighet, fSrrirring.
Ineye, v. a. ympa.
Infallib||ility, s. ofeibarhet. -le, a.
ofelbar ; saker. -leness, s. ofeibarhet.
Infam||e, t;. a. vanMjda. -ous, a.
arelSs, vanfrajdad, skarolig; vanheder-
lig. -OUSIiess, -y, s. skam , van-
ara; skandlighet.
Infancy, *. barndom; begynnelse; T.
oroyndiga 8r.
Infanduus, a. outsaglig; ohygglig.
Infant, . barn; omyndig; infant, arf-
prins. , a. barnslig. a, S. infan-
tinna, arfprinsessa. icide, s. barn-
mord. -ile, -ine, a. barnslig. -ry,
s. infanteri, fotfolk.
Infashionable, a. urmodig.
Infatigable, a. outtrottiig. -ness,
S. outtrSttlighet.
Infatna||te, v. a. bedlra, fortjusa.
-tion, s. bedSrelse. [oporlighet.
Infeasible. a. ogSriig. -ness, s.
Infect, V. a. ansticka, smitta, forgifta.
-lOn, S. besmittelse, smitta; stank.
-lOUS, a. smittande, smittsam ; rut-
ten. -loUMIiesS, S. gift, smitta.
-Ire, a. smittande. -iveness, s.
giftighet.
Ini'erund, a. ofroktbar, ofruktsam.
-ity, . ofruktsamhet.
Infelicity, a. olycksalighet ; olycka.
Infeoff, v. a. belana.
Infer, V. a. h&rleda, sluta, fororsaka.
Inference, s. siutruijd, siutsats.
Inferior, a. svagare, samre; lagre,
underlugsen. judge, underdomare.
, .s. underhafvande , ringare person.
ity, s. ringare stSnd ; ringhet; un-
derlagsenhet.
Infernal, a. helfvetisk; underjordisk ;
afskyvard. -Stone, helfvetessten, frfit-
sten. [ofruktbarhet.
Infertil||e, a. ofruktbar. -ity, s.
Infest, V. a. fSrharja; forderfva; be-
svara; anfiikta. -atlon , S. anfakt-
ning. -ive, a. gliidjelCs. -ivity,
9. olnst, sorg. -UOUS, a. forderflig.
Infendatioil, a. TorlSning af ett gods.
Infidel, a. otrogen; opalitlig; oriktig.
204 Infidelity
-, . otrogen-, irrliirig. -ity, 8. tro-
loshet; otro; f5rraderi.
Infinite, a. oandiig, omatiig. -eness,
S. oandlighet, gransloshet. -Csillial,
a. T. infinitesimal. -ive, a. oin-
skr&nkt. -, *. T. infinitivus. -ude,
y, s. oandlighet; stor inangd.
Infirm, a. svag; sjuklig, skroplig;
ostadig. , V. a. forsvaga. Bry,
a. sjukhus, hospital, -ity, -ness,
s. svaghet, kraslighet; svagsinthet.
Infix, V. a. instkka, befasta, intrycka.
Inflam||e, V. a. antanda, tanda pa;
upphetsa; forbittra ; uppdrifva. -, V.
n. upptandas. -m ability, . an-
tandlighet, brannbarhet. -imible, a.
briinnbar. -inilltlciiess, 8. antand-
lighet. -inatioil, s. antfindning; in-
flamniation ; hetsighet ; svullnad. ma-
tory, *. inflammatorisk.
Inflate, v. a. uppbiSsa. -ion, a.
svullnad, uppsvallning.
Inflect, V. a. kraka inSt; T. boja.
-ion, S. bojning; bSjlighet ; brytning.
-ive, a. bojlig, smidig.
Inflcx, a. inbojd. -ibility, -ible-
ness, s. obojiighet. -ible, a. oboj-
lig, obeveklig.
Illfiict, V. a. pSlagga, belUgga raed.
ion, S. pSlaggning; bestraffning.
-ive, a. 8ora pSlagges sasom straff;
Slagd.
fnfluenjjce, 8. inflytande, verkan; raakt.
, V. a. verka , hafva inflytande pS ;
beveka. -t, a. inflytande. -tial,
a. vcrkande, inflytel.serik.
Influx, s. samnianlopp, inflytning.
Infold, V. a. inveckla, insvepa.
Infoliate, V. a. beklada fined 160.
Inform, V. O. npplifva; (of) under-
riitta ; undervisa. to - against, an-
klaga, angifva. -, -al, a. oformlig,
oordentlig. -allty, S. oformlighet ,
T. ogiltighet; nullitet. -ant, 8.
angifvare. -ation , a. berattelse;
undervisning ; angifvelse ; anklagning.
er, 8. som upplifvar; som under-
rattar; larare; anklagare. -idable,
0. icke fruktansvard. -ity, 8. oforro-
lighet. -OUS, a. oformlig, oskaplig.
Ingrained
Infortun||ate, a. olyckiig. -atelj,
ad. olyckligen, olyckligtris. -6, *.
olycka.
Infract, W. a. bryta. -ion, s. ofver-
tradelse. -Or, *. ofvertradare.
Infrangible, a. obrytbar, fast.
Infreqnen||cy, *. sailsynthet. -t, a.
sa'llsynt , ovanlig. Cd , a. obesokt,
oberest (om trakt).
Infrigidate, v. a. kyla.
Infringe, V. a. bryta ; ofvertrSda ; hin-
dra, stfira. -llient, s. brott, ofver-
tradelse. -r, 8. ofvertradare.
Infrozen, a. infrusen.
Infrugal, a. omSttlig.
Infacate, v. a. pSsmorja.
Infumed, a. nedrdkt. [rasande.
Infuriate, v. a. gora rasande. -, a.
Infnscation, . fordunkling.
Infoslle, V. a. ingjuU, ingifva; gora
infusion, -ible, a. som kon inpju-
tas. -ion, s. infusion, utgjutelse;
inspiration; ingifvelse. -ive, a. in-
gjuten, ingifven.
Ingannation, s. gyckleri.
Ingate, s. ingSng, dorr.
Ingathering, S. insamling; skCrd.
Inge, 8. ang.
Ingelable, a. som ej kan frysa.
Ingeniina'jte, v. a. fordubbia. -ted,
a. T. dubbel. -tion, *. fordubbling.
Ingender, v. a. fbrorsaka.
Ingenerayble, a. som ej kan fodas.
te , v. a. foda , frambringa. , a.
medfodd.
Ingen{|ions, a. qvick, sinnrik; konst-
rik. -iousilOSS, S. skarpsinnighet.
-ite, a. medfodd. -uity, 8. upp-
riktighet; skarpsinnighet; skicklighet.
UOUS, a. frimodig; Sppenhjertig,
redlig ; friboren. -UOUSnCSS, s. upp-
riktighet, 6ppenhjertighet ; skarpsinnig-
het. [ning.
Ingest, v. a. svalja. -ion, *. svaij-
InglorlOUS a. vanhederlig, skymflig.
Ingot, 8. tacka (silfver, guld); klump.
Ingruff, Ingraft, v. a. inympa; in-
skarpa. llient, s. ympning; ymp-
qvist. [rottad.
Ingrained^ a. fargad i ullen; djiipt in-
Ingrate
a. otacksam ; vidrig. -eful,
a. otacksam. -t'fulness, s. otack-
sarohet. -late, v. a. (one's self)
stalla sig in hos nSgon. -itllde, s.
otacksamhet.
, V. a. ingriifva; begrafva.
Ingravidate, V. a. gora hafvande.
Ingredient, s. ingrediens, bestandsdel.
Ingress, S. ingang, intradande. -ion,
S. ingSng; intrade.
Ingainal, a. tillhorig Ijurosken.
Ingulf, V. a. svalja ; storta i en afgrund.
Ingurgitate, v. a. sluka i sig. -,
V. n. storta i en afgrund. -tion, 8.
frSsseri, slukning.
Ingnstable, a. osmakiig.
in habile, a. oskickiig.
Inhabit, V. a. bebo, innebygga. -,
v. n. vistas. -able, a. beboelig.
-ance, . beboende. -ant, *. in-
vSnare, inbyggare. atioil, s. boning,
hcinvist. er, S. invSnare.
Inhale, V. a. inandas.
Inhance, v. a. fbrhoja.
Inharmonious, a. oharmonisk, ilia lju-
dande.
Inhere, v. n. vidhanga, vidiSda. -nee,
ncy, s. vidhangning ; egenskap. nt,
a. vidlSdande; medfodd.
Inherit, V. a. arfva, komma i besitt-
ning af. -able, a. urftiig. -ance,
8. arf; arfgods ; besittning. -Or, S.
arfving, arftagare. reS8, rlx, *.
arftagerska.
Inherse, w. a. begrafva.
Inhesion, a. vidh&ngning.
Inhibit, v. a. installs, forbjuda. -ion,
s. forbad ; inst&llning ; qvarstad.
Inhold, V. a. innehalla. -6r, 8. inne-
hafvare ; husbonde.
InhOOp, V. a. insparra.
Inhospitable, a. icke gftstfri, ovinlig.
-bleness, *. ovanlighet; grymhet.
-lity, S. ogastfrihet.
Inhuman, a. omemklig, grym, obarm-
hertig. -itj, 8. omensklighet, grymhet.
Inhuin ato, v. a. begrafva. -ation,
8. begrafning. 6, V. a. begrafva.
Inimaginable, a. otankbar.
Inimical, a. fiendtlig.
Inlighten 205
Inlmitabljility, a. oefterharmlighet.
-le, a. oefterfoljelig, makalos.
Inqu||itOH8, a. orattvis; lastfull. -itj",
S. oriittvisa ; missgerning ; skani. -OU8,
a. orattvis.
Initial, a. borjande. inW-al*. n. pi. be-
gynnelsebokstafver. -1 y, ad. i borjan.
Initiat||e, v. a. inviga, inofva. -, V. n.
borja. , a. ovan , oofvad. ion,
8. invigning; undervisninp i fcrrta be-
greppen af en sak. Ory, a. inledande.
Inject, V. a. inkasta; ingjuta; ingifva.
ion, s. inkastning, insprutning.
InjUCUIldity, 8. oangenarohet.
Injndic||able , a. som ej kan domas.
-ial, a. olaglig. -ious, a. ofor-
stlndig; oforsigtig. -iousilCSS, s.
brist pa eftertanke; oforsigtighet.
Injunction, 8. befallning, pabud.
Injur||e, V. a. oforratta, skymfa. -er,
8. den forolampande. -ions, a. oratt-
vis ; skymflig; skadlig. -ioUSIiesS,
8. skada, orattvisa. 7, . oforratt,
skymf, forsmadelse; skada.
Injustice, S. orattvisa.
Ink, 8. skrifblack; trycksvirta. -, V.
a. blacka full, besudla med black.
-block, s. fargsten. -blot, S. black-
flack, blackplump. -box, S. black-
horn. -Case, s. skrifdon. -flsh, S.
blackfisk. -horn, . blackhorn, skrif.
don. -Iness, s. blackighet, sv&rta.
-pot, -stand, . skrifdon. -table,
-trough, S. fargbrade.
Inkindle, v. a. uppt&nda.
Inkle, 8. ullgarn.
Inkling, 8. hum, vink; kn&pp.
Inky, a. blSckig, svart.
Inlace, v. a. bebr&ma, kanta, fills.
Inlaid, a. inlagd, fanerad.
Inland, S. det inre landet. -, a. in-
landsk; langt ifrSn hafvet. -duty,
*. landtull. -sea, s. insjo.
Illlapidato, V. a. forstena.
Inlaw, V. a. insatta i forra rattigheter.
Inlay, V. a. l&gga in, gora inlagdt
arbete; pryda. -, 8. inlagdt arbete;
rnosaik.
Inlet, 8. oppning, inging; paw.
Inlighten, v. a. upplysa.
206
Inlist
Inlist, V. a. inskrifva, enrollera, varfva ;
taga varfning. ment, 8. varfning,
enrollerande.
InlOCk, v. a. instanga.
Inly, a. innerlig, invertes. , ad. inner-
ligen, af hjerta ; inombords.
Inmate, 8. hyresman, hemhjon. -foe,
Inmost, a. innerst. [s. husfiende.
Inn, *. vardshus, gastgifvaregSrd , her
berge. - and , ett spel med fyra
tarninger. -holder, ^keeper, s.
gastgifvare, krogare.
Innate, a. naturlig, medfddd. -BOSS
S. natursgSfva.
Innavigable, a. osegeibar.
Inner, a. hire, innerligare. -most,
a. innerst.
Innerve, V. a. styrka, gifva krafter.
Inning, S. bergning.
InnOCenjjCe, 8. oskuld, oskyldighet.
t, a. oskyldig, menlos, oskadlig;
svagsint. , . enfaldig menniska.
Innocent's day, menlosa barns dag
(3dje dag Jul.).
InnOCUOns, a. oskadlig; oskyldig.
-ness, S. oskadlighet, oskyldighet.
Innoimiiajjble, a. outsaglig. -te, a.
uton namn.
Innovatjje, V. a. infbra nyheter. -I0n,
8. nyhet, forandring. Or, 8. nyhets-
Innoxious, a. skadlds. [alskare.
1 Him en do, s. vink, pSpekning. -t,
a. antydande.
I nnuiiH-r ability, s. orakneligbet;
otalighet. -able, a. or&knelig.
-OUS, a. otalig. [ohorsara.
Inobedienjjce, s. ohSrsamhet. -t, a.
Inobserva|jble, a. omarklig. -nee,
S. oaktsamhet, efterlStcnhet.
Inocula||te, v. a. & n. ympa. -tion,
S. ympning, koppympning.
InOdlate, V. a. gora forhatlig.
Inodorl ale, -ons, a. luktlds.
Inoffensive, a. oanstotlig; oskadlig,
oskyldig. -ness, . oskadlighet,
saktmod.
Inofficious, a. icke tjenstaktig; ohoflig.
-ness, s. bristande tjenstaktighet.
Inoperative, a. overksaro, fafang.
1 11 Op in ate, a. oformodad.
Insculpture
Inopportune, a. obeqvam,
Inordinat||e, a. oordentiig. -eness,
s. oordentlighet. -ion, s. oordentlig-
het, omSttlighet.
Inorganijlcal, -zed, a. oorganisk;
liflos. -ty, *. brist pS organer.
Inosculate , v. a. infoga. -, v. n.
utgjuta sig. -tion, S. forbindelse
medelst vidroring.
Inquest, s. underso'kning.
Inquietude, s. oro, sorg.
Inquinayte, v. a. sudla, smutsa. -ion,
a. nersmutsning.
Inqni||re, v. a. efterfrSga; efterspana;
undersoka; h5ra efter. to about
a thing, gora sig underrattad om. to
- after one, fraga efter en. to - a
thing, undersoka (en sak). to - for
news, frSga efter nyheter. -rer, a.
som fragar, fragare ; undersokare. -ry,
*. efterfragan; undersokning. -sition,
8. undersokning, ransakning; pinligt
fSrhor; inqvisition. -sitiTC, a. ny-
girig, frlgvis. -sitiveness, s. ny-
girighet. -Sltor, S. nygirig menniska ;
unders6kare; inqvisitor. [skranka.
Inrail, V. a. innesluta inom skrank ; in-
Inroad, a. flendtligt infall; strofveri.
Inroll, s. Enrol.
lusafety, s. osakerhet.
Insalubrijjons, a. osund. -ty, s.
osundhet.
Isan|jable, a. obotiig. -ableness, s.
obotlighet. 6, a. vansinnig , ur-
sinnig; darande. -eness, -ity , .
ursinnighet, galenskap.
Insapory, a. osraaklig, suiaklos.
Insati||able, a. omattiig. -ableness,
s. oforndjlighet. -ate, a. omattiig.
-ety, S. omattlighet.
Insaturable, a. omattiig. -ness,
8. omattlighet.
Inscribe, a. a. (on, in) inskrifva,
anteckna ; dedicera, tillegna. -ption,
8. inskrift , ofverskrift , inskription ;
titel; tillegnelseskrift.
Inscrutable, a. outforskeiig. -ness,
8. outransaklighct.
InSCUlp, v. a. ingrafva; gora bildhug-
geri. -ture, S. inskrift i iten.
Inseam
, v. a. satta narf pS ; inpragla.
Insearch, V. a. undersdka.
Insecable, a. odeibar.
Insect, S. insekt, yrfa. -lie, a.
irwektartad. -ion, . inskarning.
Insecure, a. osaker, oviss. -ity,
s. osakerhet.
InseCUtion, S. lorfoljelse.
In.seu sate, a. oforstSndig, ofornuftig..
-Sibility, .1. kansloloshet ; sinneslos-
het. -Sible, a. kanslolSs, omSrkbar;
oforstSndig. -sibleness, s. omark.
lighet. -tient, a. kanslolos.
Inseparability, s. o3tskiljelighet.
-le, a. oskiijaktig. -leness, s.
ofrSnskiljbarhet.
Insert, V. a. infora, inrycka; insatta.
-ion, s. insattning, tillsata, inflickning.
InserT||e, v. a. tjena, befordra. -lent,
a. tjenlig.
Inset, V. a. fusta, inplanta.
Inshell, v. a. inlagga i ett skal.
Inship, v. a. inskeppa.
Inshrine, v. a. inne^luta.
Inside, 8. insida, det invandiga. -,
ad. invertes, innanUll, inSt.
Insidious, a. torsatiig, lUtig. -ness,
8. fors3t, knep.
Insight, S. insigt, kunskap, forfarenhet.
Insigniflcajjnce, s. obetydenhet ; lap-
prisak. -nt, a. obetydlig; onyttig ;
lumpen. tlVC, a. obetydlig.
Insincerlle, a. falsk, icke uppriktig.
-ity, s. forstlillning, oredlighet.
Ilisinew, V. a. starka, g5ra senfull.
Ilisinua lit, a. intagande, sroickrande.
-te, V. a. insinuera, ISU fdrgtS;
foreslS. to - one's self, innastla sig,
stalla sig in ; slingra sig ; insmyga sig.
tion, ,?. intagande ; vink ; inforande ;
sakta inforning. tivo, a. soin iStcr
forstS; instullsam.
Insipid, a. osmaklig; orimlig. -ity,
.?. osmaklighet, platthct.
Insipiency, s. ofdrstSnd.
Insist, v. n. (upon) hvila p8; pSstS,
fortfara i anhSllan. -ent , a. grun-
dande sig p3 nSgot. -ure, s. ihSrdighet.
Insition, s. inympning.
Insnare, V. a. snarja, inveckla.
Insteep
207
Insnarl, V. a. forvirra, intrassla.
Insobriety, S. omSttlighet, dryckenskap.
InsOCiable, a. sallskapsskygg , cum-
giingsan). -ness, S. oumgangsamhet ;
oforenlighet.
Iusola||te, V. a. torka i solvarmen.
-ion, s. blekning i solen.
Insolen||ce, -cy, s. ofvermod, skara-
loshet, frackhet; form&tenhet. -t, a.
trotsig, ordrskimd, frSck.
IllSOlidity, s. ogrundlighet, ohSllbarhet.
Insoluble, a. oupploslig; oitskiljelig.
InsOlTJjable, a. oupploslig; ej att be-
tala. -ency, S. oformogenhet att
betala sin skuld. -ent, a. ur stSnd
att betala; medellos. (drommar.
Insoilinious, a. somnlos; oroad af
Insomuch, ad. emedan, sS framt.
Inspect, v. a. besigtiga. -ion, s.
uppsigt, tillsyn, pSseende; imdersok-
ning. Or , s. uppsyningsman , in-
spektor.
Inspersion, s. bestankning.
Insphere. V. a. innesluta inom en kret?.
Ilispirable, a. som kan inandas.
at ion, s. inandning, andetag ; in-
gifvelse. -6, t'. a. inblisa; ingifva.
, V. n. hanua andan.
Inspirit. V. a. uppmontra ; uppelda.
Inspissatjje, v. a. rertjocka. -ion,
s. fortjockning. [mod.
Instability, s. obestSndighet , vankel-
Instable, a. obestandig, ostadig.
Install, V. a. installera ; inviga. -ation,
8. installering, insattning i ett enibete.
Instalment, *. iuvigning; betalnings-
tenuin.
Instance, s. entragen begaran, an.
hSllan; skal ; bevis, exeropel ; tillHille ;
. domstol. for , till exeropel.
, t'. n. anfora oxempel.
Instant, a. trangande, entrSgen ; ange-
lagen ; dennes, i denna mlnad. , s.
ogonblick, stund. -anCODS, a. ogon-
blicklig. -ly, ad. genast.
Instate, V. a. insatta; belSna.
Installation, .*. Sterin-Hiillning; fdr-
nyelse ; instiftelse.
Instead, pr. (of) i stailet for.
Insteep, v. a. biota.
208
Instep
Intendiment
Instep, s. fotvrist. high in the -,
hogtrafvande.
Instigat||e, V. a. upphetsa, uppagga,
nppreta att bega nagot ondt. -ion,
s. ingifvelse ; retelse ; tvingande skal.
OF, S. upphofsrnan; anstiftare.
Instil, V. a. droppvis ingjuta, ingifva.
-lafion, s. inflytning. -ment, 5.
indrupet amne.
In stimulate, v. a. reta, agga.
Instinct, s. instinkt, drift, ingifvelse.
-ed, a. upplifvad. -ive, a. efter
naturlig drift; instinktmessig,
Ilistituljte, V. a. stifta, inratta, for-
ordna ; undervisa. , a. forordning ;
grundsats; inrattning. institutes, pi.
stiftelser, stadgar. -tion, s. instiftelse,
inrattning, institut; invigning; under-
visning. -tional, -tionary, a.
elementarisk. -tor, *. stiftare; un-
dervisare.
Instruct, V. a. undervisa, underratta.
-er, -Or, s. larare. -ible, a. (for)
laraktig, fallen for. -ion , S. fbre-
skrift, efterrattelse, uppfostran. -ire,
a. larorik; uppbyggelig.
Instrument, *. verktyg, redskap, in-
struroent ; document. &I , a. som
utfores med instrumenter. -ality,
-alness, s. tjenlighet
Insubordination, s. motstand.
Insubstantial, a. vasenios.
Insufferable, a. odraglig; afskyvard.
Insufficiency, S. otillracklighet ; odug-
lighet. -t, a. otillracklig; oforraogen.
Insufflation, s. inbWsning.
Insuitablc, a. olamplig.
Insulajjr, s. obo. -, a. horande till
en 6. ted, a, liggande ensam sora
en 3, isolerad.
Insillse, a. orimlig, dum.
Insult, 8. forolatnpning , skymf. -,
V. d. Cfverfalla ; smada , forolampa.
-ation, S. forolampning. -inglj,
ad. spefullt, foraktligen.
Insuperab||ility, . oofvervinnelighet.
-le, a. oofvervinnelig ; oofverstiglig.
-leness, . oofvervinnlighet.
Insupportable, a. odraglig, olidlig.
-neSS, s. odraglighet.
a. som kan forsakras.
Snce, s. assurans ; brandforsakring.
-ancer, -er, *. assurador. -e,
V. a, satta i sakerhet; assekurera.
Insurgent, a. upprorisk. -, s. upp-
rorsstiftare, upprorsman.
Insurmountable, a. oofverstiglig.
Insurrection, s. resning, uppror.
ary, a. upprorisk.
Insusceptibjlility , s. kansloloshet ;
oskicklighet att begripa. -le, a.
ofattlig.
Intact, a. ovidrort, oantastad, obe-
flackad. -ible, a. ej fattlig for kanseln.
Intaglio, s. kame, upphojdt arbete i sten.
Intangible, a. okanbar.
Intangle. v, a. snarja.
Intastable, a. osmakiig.
Integ||er, s. det hela; belt tal (utan
brSk). -ral, S. belt tal. -, a. full-
standig; riittskaffens; T. ioke bruten
i brSk. -rate, V. a. ersatta; gora
till belt, -rity, s. fullkomlighet;
redlighet, rattskaffenhet.
Integument, s. tacke ; skinn ell. hinna.
Intellect, *. fdrstand, fdrstSndskraft.
-ion, *. fSrestallning, begrepp. -1V6,
a. fdrstSndig. -ual , a. forstSndet
tillhorig; begriplig; andelig.
IntelligenlJce , . forstSnd, insigt,
kunskap ; sjal, ande, ofvernaturlig va-
relse; inbSrdes fortrolighet. -C6-Of-
flee, S. adressbontor. -CCr, s. tid-
ningsskrifvare ; korrespondent. t, a.
(of) forstSndig, kunnig. -tial, a.
andelig; forstSndig.
Intelligib||ility, s. begriplighet, tyd-
lighet. -le, a. forstSndlig, begriplig.
. tydlighet.
Intemperance , s. omSttiighet , oor-
dentlig lefnad. -te, a. omlttlig;
oordentlig; ofverdrifven. -ture, .
oordning; oskick, elak beskaffenhet.
Intempestire, a. orimlig; olagiig.
Intenable, O. som ej kan iorsvaras.
Intend, V. a. hafva uppsigt efver ; vara
upproarksam pi ; mena; arna. ancy, S.
ofverinseende ; intendenteyssla. -ant, s.
intendent, uppsyningsraan. intent, 8.
Intendment
uppinarksamhet;ofverlaggning. ment,
S. fbreliafvande, af*igt. (ring.
InteneratiOU, s. uppmjukning; mild-
llltensj|e, a. haftig; hetsig; mycket
uppmarksam. ClieSS , S. haftighet,
anstrangning, kraft. ion, S. kraft;
anstrangning ; hogsta grad. ity, s.
styrka ; hogsta grad. -ive, a. haftig ;
innerlig ; anstrangd.
Intent, s. afsigt ; andamal. -, a. oni-
sorgsfull ; flitig ; uppmiirksam. ion,
*. afsigt, uppsat. -ional, a. till-
amnad , annu icke verkstalld ; med
afsigt gjord. -i?e, a. uppmarksam.
-irely, ad. uppsStiigen. -ness, *.
flit, uppmurksamhet.
Inter, v. a. begrafva.
Interljcalary , a. inskjuten. - day,
skottdagen (24. Febr.). -Calate, V. a.
insatta en skottdag. -CalatlOll , s.
insattning af en skottdag i Febr. -Cede,
V. n. lagga sig ut, falla forbon for
nSgon, media. -COdcnt, a. fore-
bedjande, rnedlande. -CCpt , V. a.
uppsnappa (bref o. d.); afbryta, afskilra
(retratten). -CCption, s. uppsnapp-
ning, uppfSngning ; brytning. CCS-
81 On, s. bemedling, forbon. -Cessor,
8. bemedlare. -CesSOry, a. bemed-
lande, forebedjande. -Chain, r. a.
hopkedja, sammanlanka. -Change,
. byte, byteshandel, utbyte. - of
kindness, inbordes valvilja. -, v. a.
& n. byta , vexla ; fiirunilra sig , om-
vexla. - compliments, komplimentera
hvarandra. -Changeable, a. ,-,ni.-.'-
aidig, omvexlande. -Cipieilt, a.
fSngande, hindrande. , s. hinder;
hammande kraft. -Cision, 8. afbrott,
hinder, -dude, v. a. utsluta; af-
bryta. -elusion, s. forhinder; af-
brott. -colnmniation, s. T. peiar-
vidd. -COlUmOn, v. n. spisa till-
sammans ; ga pa bete tillsammans.
-communicate, V.n. meddela hvar-
andra ; hafva gemenskap med hvarann.
-Community, s. gemenskap. -CO-
Stal, a. belagen emellan refbenen.
COUrse, S. gemenskap ; handel ; um-
gange. -CUrrence, . mellankomst.
English-Swedish Diet.
Intermediate 209
-Current, a. mellanldpande; fram-
flytande. -CntaiK'OllS , a. emellan
hull och skinn. -diet, V. a. for-
bjuda ; suspendera ; satta i bann.
-diction, -diet, 8. forbud; bann.
-dictory. a. forbjudande. -est, *.
intresse , fordel ; andel ; egennytta ;
ranta (pS penningar) ; inflytelse ; verkan ;
kredit. , V. a. beveka, forma", angS,
ro'ra. ested , a. intresserad ; egen-
nyttig. -estillg, a. intressant, re-
tande. -fere , V. n. blanda sig i;
traffas; vara stridig. -ference, s.
inblandning, mellankomst. MUOUS,
a. mellanflytande. -foliate, V. a.
interfoliera. -fulgent, a. skimrande.
-fused, a. mellangjuten. -iin , S.
mellantid. -lor, a. inre, invertes.
-, 8. det inre. -jacency, *. lage
mellan tvenne andra ting, -jacent,
a. mellanliggande. -ject, v. a. slanga
emellan. -, V. n. media, -jection,
S. mellankomst ; T. interjektion. -join,
V. a. fcirena, forbinda. -lace, V. a.
genomflata; hopbinila. -lapse, 5.
forfluten tid mellan tvenne handelser.
-lard, v. a. spacka, tillblanda. -lea-
ve, V. a. interfoliera. -line, V. n.
skrifva mellan tvenne rader ; ofver-
skrifv.i. lilieiiry, a. mellanradig.
-lineation, -lining, s. skrifning
mellan raderna. -link, v. a. hop-
liinka. -locution , s. samtal ; T.
interlokutorie dom. -lOCUtor, S.
talande i en dialog ; samtalare. lo-
CUtory , a. bestacnde af ett samtal.
-lope, V. n. idka siuyghandel; blanda
sig i allting. -lopcr, S. lurendrejarc.
-lucate, v. a. utgalira. -lucent,
a. skimrande rmellan. lllde, 8.
mellanspel. -lunar, a. hdrande till
nedanet. -marriage, .1. gilteniul
mellan tvenne familjer; syskonbyte.
-marry, V. a. anstalla ell. ingS oin-e-
sidiga aktenskap. -meddle, V. n.
blanda, lagga sig ien sak. -meddler,
8. underhandlare, en som lugger sig i
allting. -mediacy, s. mellankomst.
-medial, a. meiiankommande. -me-
diate, a. mellanliggande, i midten.
14
210 Intermedium
-medium, S. mellanrum. -mell,
V. a. hopblanda. , V. n. lasrga sig i en
sak. -meilt, S. jordfastning, begraf-
ning. -migration, a. omsesidig ut-
vandring. -llliliable, a. granslos ;
oandlig. -minate, a. oinskrankt.
-mination, s. hoteise. -mingle,
V. a. uppblanda, inmiinga. -, V. n. vara
inforlifvad. -mission , S. afbrott,
mellanstund ; paus. -missive, o.
afbruten, ojemn. mit, V. a. afbryta,
uppskjuta. , V. 71. upphora. mit-
ten t , a. ojemn , omvexlande. , S.
intermittent feber, frossfeber. mix,
V. a. uppblanda. , V. n. vara sam-
manblandad. tnre , S. blandning ;
mischmasch. millldiUie. a. belagen
mellan tvenne verldar. mural , CT.
liggande mellan tvenne murar. lial,
a. invandig, invertes ; inhemsk. llftC-
tiOU, S. fcirening. -node, .<?. lank,
led, emellan tvenne knolar. -nuncio,
ft. internuncius, pSfligt sandebud. -pel-
lat ion, s. stamning. -plead, v. n.
T. afgora en UHfalHg- tvist , innan
hufvudsaken ar afgjord. -point, V.
a. kommatera, skrifva skiljetecken.
-polate, V. a. forfalska medelst vissa
ords insattande; inflicka. -polation,
.9. forfalskning ; inflickadt stycke. -pO-
S&1 , S. mellankomst, formedling.
-pose, V. a. lagga emellan; media.
-, V. n. falla in i talet. -position,
8. mellankomst ; bemedling. pret,
V. a. tolka, ofversatta. -pretablc,
a. tolkbar. -pretation . s. uttyd-
ning; ofversattning. -pretatiye, a.
uttydande. -preter, S. tolk ; Giver-
siittari-. -pUHCtiOn, S. punktering.
Intcrr, v. a. jorda, begrafva. -ment,
b. begrafning.
Intorljregnnm, -reign, s. interreg-
num eller tronledighet. rer, S.
dodgrafvare. rex , 8. regent , vice-
konung. -tOgate , V. a. frSga, af.
htira (vittnen). -rogation, s. spors-
m3l; Mgtecken. -tOgative, a. frS-
gande. -, s. frSga. -rogatory, a. frS-
gande. -, S. forhor ; spSrsmal. -rupt,
V. a. afbryta, hamma. -rnptioil,
Intomb
S. afbrott; hinder; paus. -SCapIlllir,
a. belagen mellan axelbladen. -SCind,
V. a sonderskiira, stycka. -secant,
a. sonderskarande , sonderdclande.
-Sect, V. a. genomskara. -, V. n.
triifFas (om linier). -Section, .9. af-
skarning, afskai-ningspunkt. -semi-
nate, v. a. melianstrd. -soil, v. a.
uppstapla. -SOle, 8. halfvanins,
mellanvSning af lagre rum. -space,
S. mellanrum. -gperse, V. a. in-ti-5,
blanda emellan. -Spersion, .<f. mel-
lanstankning, stronin?. -stellar, a.
belagen mellan stjarnor. -stice, S.
mellanrum; mellantid. -StinctlTC,
a. Stskiljande. -stitial, a. med
mellanrum. -tangle, v. a. flata
ihop. -tCXtnre, S. invafning; hop-
veckiing. -twine, -twist, v. a.
intvinna, inflata. val, s. mellanrum ;
mellantid. -VCne, V. n. mellan.
komma; media. -VCnient, a. mel-
lankommande ; forebedjande. VCn-
tion, s. mellankomst, medling. V6rt,
V. a. forvanda. view, .9. samman-
komst; bes3k. -TOlve , V. a. in-
veckla i hvartannat. -weave, V. a.
inviifva, virka.
Intesta||ble , a. oskicklig att fS. gora
testamente. -Cy, s. tillst3nd, da en
dott, utan att gora testamente. te,
a. dod utan att ha gjort testamente.
Intostillllal, a. horande till inelfvoma.
6, a. invertes, innehSllen i kroppen.
intestines, pi. tarmar, inelfvor.
Inthral, v. a. gora till trai. -ment,
S. traldora.
Inthronlle, -ize, v. a. satta pa tronen.
-i/atioil, .9. upphojelse pS. tronen.
Intimijacy, s. fortrolighet. -ate, v. a.
lata forstS, antyda. -, a. innerlig;
fortrogen , nara. , S. fortrolig van.
-ation, S. vink, antydning. -C, a.
innerlig. -idate , V. a. gora radd,
afskracka. -idatlon, S. skramning.
Into, pr. & ad. i, inuti; till.
Intolerable, a. odragiig. -bleness,
s. olidlighet. -11C6, -tion, *. oftir-
dragsamhet. nt, a. ofordragsam.
Intomb, v. a. jorda.
Intonate
Intona||te, V. n. dundra ; T. intonera ;
gifva an en ton. tion, S. dunder ;
T. angifvande af ton.
Intone, V. a. anstamma, intonera. ,
V. n. instamma (i en sSng); ljuda
lange, dSna.
Intort, V. n. tvinna, flata.
Iutoxica||te, V. a. berusa, gora drucken ;
fortjusa. tion, S. berusning ; drucken-
het.
Intractable, a. ohandterlig, obojlig.
-bility, -bleuess, *. oregerlighet,
obSndighet.
Intranqnillity, s. oro.
Intransigent, a. oforgsngiig. -itive,
a. T. neutrum (om verber). mu-
table, a. som ej kan forvandlas.
Intrench, V. a. skara i; forskansa.
- upon, gSra ingrepp i. -ment, s.
forskansning. [ofdrsagdhet.
Intrepid, a. ofurskrsckt. -ity, s.
Intricacy, 8. fiirvimng; svSrighet.
-te, a. oredig, invecklad; fortretlig;
grannlaga. -, V. a. hoptrassla. -t-
DOSS, S. kinkighet.
Intrigue, 8. kon-tprepp, knep ; karleks-
handelse. intrigue*, pi. rfinker. -, v.
n. stauipla, uppspinna ranker. r, s.
intrigmakare ; kurtisiir.
IlltrillS ; 'ecal, a. inre; vasendtlig; sann.
-ecate, a. f5rvirrad. -Ic, a. va-
sending. , ad. invertes.
Introdnc|[e, V. a. infora, inleda; bringa
S. bane. tion, s. infor^el, inf5rande;
inledning; foretal. -tire, -tory,
a. inledande, forelopande.
Illtroit, S. ingSng, borjan.
Intromi|[ssion, s. inslappning; till-
trade, tillgang. -t, V. a. inlata.
Introspect, v. a. efterse, forska. -ion,
*. inseende; besigtning. - of one's
self, sjelfbetraktande, sjelf^r5fning.
Introvert, V. a. vSnda invertes.
Intrn|jde, v. a. intringa. -, v. n.
(on, upon) tranga sig pa; komma
objuden ; (into) g8ra ingrepp. slon
8. intrSng, pStrugning, objuden tjenst
-siTC, a. intrangande, intrSnglig, nar
gSngen.
Intrust, v. a. (to, with) anfBrtro.
Invert
211
Illtuit ij|on, S. beskSdning, paseende.
-T6, V. a. SskSdande, betraktande ;
klar; omedelbart kannande.
Intumescence, Inturgescence, s.
uppsvallande ; svullnad.
Intuse, s. contusion, qvasning.
llltwine, Intwist, v. a. vira; inflata.
Inumbrate, v. a. ofverskugga.
Inunction, *. smorjning.
undayte, V. a. Sfversvamma ; * ofver-
valdiga. -tiOH, *. vattenflode, 6fver-
svamning.
Inurbaility, S. ohdflighet, oartighet.
Inure, V. a. (to) vanja, tillharda. -,
V. n. hafva laga kraft, hafva varde,
gfilla. -ment, S. vana, fardighet.
Inum, V. a. inlagga i urna ; ' jorda.
Inusitate, a. ovanlig, obruklig. -ness,
8. ovanlighet
Inustipn, S. inbrSnning.
Utility, S. onyttighet, odnglighet.
Inutterable, a. outsagiig.
ade, V. a. anfalla, ofverfalla; stora.
Invalid, a. olormegen till arbete, kraft-
Ws; ogill. -, S. invalid, vanfbr
eoldat. ate, v. a. forsvaga ; ogilla,
upphafva. -ity, s. kraftloshet ; ogil-
Invaluable, a. oskattbar. (tigliet.
Invariable, a. oforanderiig. -ness,
S. ofdriinderlighet.
Invasi||0n, *. infall (af fiender); in-
grepp, intrSng. -V6, a. anfallande,
angripande.
Invert i, on, s. forsrnadelse. -ve, a.
stickande, satirisk. -, . sraadeord;
pasqvill.
Inveigh, V. a. (against) smada, fara
ut emot. -OF, 8. haftig tadlare.
Inveigle, v. a. forieda. -ment, *.
f5rledande, forforelse.
Invent. V. a. uppfinna; dikta; antraffa.
-ion, *. uppfinning; pSfund, upp-
flnningskraft. -ive, a. uppfinnings-
rik, sinnrik. -Or, S. uppflnnare. -Ory,
s. inventarium, bouppteckning. -, V. a.
inventera, uppteckna.
Invers||e, a. omvand; orasesidig. -ion,
8. omvilndning, omflyttning.
Invert, V. a. furvanda, vanda bakfram,
vanda ut och in.
U'
212
Invest
Irregular
Invest, V. a. (icilh, in) omringa ; be-
klada, pryda; belana ; hSlla instangd
-igable, a. som kan utforskas ell
uppspSras. igate , V. a. utforska
utspana. -igatioil, S. utforskning
undersokning. igator, s. forskare
-iture, S. belaning, insattning i ett
Ian ell. embete. -1V6, a. bekladande,
omgifvande. -inent, *. kladnad,
kladning.
Invetera]|cy, *. hardnackenhet; inrotad
bitterhet. te, a. inrotad, langvarig.
-tenCSS, *. hardnackenhet.
InvidiOUS, a. afund.sfull; forhatlig.
-nCSS, S. afund, illvilja.
Invigilaiicy, *. vSrdsloshet.
InvigOra||te, V. a. starka, lifva. -tiOD,
S. starkande, fdrkofran.
Invincible, a. oofvervinneiig. -ness,
*. oofvervinnelighet.
Inviolability, -bleness, . obrotts-
lighet, okrankbarhet. -ble, a. offir.
kranklig. -ted , a. obeflackad, icke
InviOUS, a. obanad. [vanhelgad.
llivirility, *. omanlighet.
Inviscate, V. a. ofverlimraa.
Inviscerate, v. a. nara.
Invisibility, s. osyniighet. -le, a.
osynlig. -leilCSS, 8. osyniighet.
Invit||ation, S. bjudning, kallelse.
-atory, a. bjudande. -6, V. a.
bjuda ; locka, reta.
Invoca||te, v. a. anropa, akalla. -tiOIl,
S. S kalian.
Invoice, s. faktura, forteckning pa
ofversanda varor.
Invoke, v. a. Skaiia.
InVOlunta||rily, ad. ofrivilligt, emot
viljan. -rineSS, S. vedervilja; ofri-
villighet. -ry, a. ofrivillig, tvungen.
Involution, s. inveckling.
Involve, V. a. inveckla, fJJrvirra; inne-
fatta, innebiira. [osarbarhet.
Invulnerable, a. osSrbar. -ness, *.
Iliwall, V. a. omgifva med en vail.
Inward, O. invertes, inre; fSrtrogen.
-ly, -8, ad. inve'tes, inat; inner-
ligen.
Imveave, v. a. inviifva. [rycka.
Inwrap, V. a. inveckla, insvepa; ban-
a. bekran.-a.
InVfrOUght, a. utarbetad, stickad.
Ipecacuanha, s. krakrot.
Irascijble, a. snarstieken. -blenoss,
-bility, S. snarstickenhet.
Ire, *. vrede, ilska. -ful, a. vied,
hatfull.
Iridescent, a. irisfargad, regnbSgefar-
gad. [regnbSgshinnan.
Iris, S. regnbSge; svardslilja; T. iris,
Irish, a. iriandsk. -man, s. Irian-
dare.
Irk, v. a. plSga, besvara. -some, a.
fortretlig, obehaglig. -SOnieilCSS. S.
fSrtretlighet, ledsnad.
Iron, 8. jern, jernvaror; bojor. -, a.
af jern , jernfargad ; oupploslig, jern-
hSrd. -, v. a. stryka (med strykjern);
fjattra. -band, *. hjulskena. -bar,
S. jernstSng. -day, *. fetlera. -dou-
blet, S. fangelse. -drOSS, S. slagg,
hamraarslagg. -grey, a. jerngra.
-hearted, a. hSrdhjertad. -isll,
a. jernhaltig, jernbunden. -mill, s.
stangjernshammare. -mine, S. jern.
grufva, jernbergverk. -monger, S.
jernhandlare. -mould , s. rostflack.
-Ore, s. jernmalm. -plate, *. jern.
bleck, jernplSt. -sick , a. rostig.
-Stave, s. stangjern. -tool, *.
jernredskap. Vfare, S. jernsaker,
jernvaror. -Vf ire, *. stSltrSd. -wort,
S. mara, niSrpras. -y, a. jernhaltig.
IronjjiC, -leal, a. ironisk, i motsatt
mening. y, s. ironi ; spe.
Irradia||ncy, s. utstrSlning, bestrSl-
ning. te, V. a. bestrala ; upplifva;
pryda. -, V. n. skina, gUinsa. -tioil,
S. bestrSlning.
Irrational, a. ofSrnaftig, irratione).
-ity, s. orornuftighet, oRirstSnd.
Irreclaimable, a. oforbatterlig. -con-
Cilable, a. oforsonlig; oforenlig.
-coverable, -cuperable, a. oer-
sattlig, oaterbringlig. -ducible, a.
ominskelig ; oupploslig ; T. som ej kan
reduceras. -fragability, 8. oemot-
saglighet. -fragable, a. ovedersag-
lig, of5rneklig. -fntable, a. oveder-
liigglig. -gular, a. oregelbunden,
Irregularity
oordentlig; oskaplig. -gularity, 8.
oordning , oordentlighet ; utsvafning.
-gulons, a. laglos, tygellos. -la-
tive, a. (to) som icke bar afseende
pa. -levant, O. som bevisar inlet.
-lievable, a. ohjeipiig, obotiig.
-lieion, S. gudloshet, ogudaktighet.
-lipiOOS, a. gudlos, ogudaktig.
-ligiOUSneSS , *. religion-fora kt.
-mediable, a. obotiig. -missible,
a. oundviklig. -missiblencss , s.
oundviklighet. -movable, a. ofdr-
viderlig. nOWned, a. ej beroind.
-parable, a. oerssttiig. -parable-
ness, -parability, s. oer?attlighet.
-pen tan ce, *. obotfardighet. -pie-
viable, a. T. som ej f3r igenlosas.
-prehensible, a. oforvitiig. -pre-
hensibleness, s. ostraffiighet. -pre-
sentable, a. oforestallbar. -pres-
sible, a. fom ej kan unJertryckas.
-proachable, a. oforvitiig. -prov-
able, a. ostrafflig, oforvitiig. '-sisti-
ble. a. oemotstftndlig. -sistihle-
IH'SS, -SJStibilitj, S. oemotst.md-
lighet. -soluble, a. oupplo-lig.
-solubleness, . oupplosiighet. -so-
late, a. obeslutsam, villr'dig, van.
kelmodig. -soluteness,-8olutioii,
S. villrSdighet, vankelmod. -SOlvedly,
ad. villradigt. -SpCCtivC, a. ovil-
korlig, obetingad. -sponsiliility,
S. oforsvarlighet. -SpOIlsible, a.
oforsvarlig. -trievable, a. oersatt-
lig. -VCrence, S. vanvordnad. -VC-
rent, a. vanvordig. -vcrsiMo,
-VOCable, a. oSterkallelig, oforander-
lig. -VOCablenosS, . o.lterkallelig-
het, okullstotlighet.
Irrlgljate, v. a. vattna, vata. -ation,
S. vattning, befuktning. -UOUS, a.
vatskig, vSt.
Irrislon, . S5je, begabberi.
Irrita bility, S. retlighet; tratgirighet.
-ble, a. retbar, retlig. -nt, a.
tillintetgorande. -te, V. a. reta ;
forbittra; uppvacka. -tion , *. re-
telse, reining ; forbittring.
Irroration, s. bestankning. [rumpling.
Irruption, *. fiendtligt infall, ofver-
It's
213
Isabel, *. isabellenfarg.
Isclliadic, a. hoften ell. landerna till-
horig. passion, landvark.
Ischlir ; etic, a. urindrifvande. -, 8.
urindriivande medel. )", S. arinens
forstoppelse af stenpaasion.
Isicle. *. ispigg.
Isinglass, s. husbioss. -stono, s.
spegelsten, selenit.
Island, 8. 6, holme. -Or, *. 6bo.
Islam, -ism, *. mohametanska reli-
gionen.
Isle, s. 6, holme; choret i en kyrka.
Islet, *. liten 6 ell. holme.
Isochronal, a. skeende pa samma tid.
Isolated, a. surskild, afsondrad; fri-
st3ende (0111 pelaie).
ISO CCles, s. T. likbent triangel.
Issuable, a. Torande till utslag.
Is.SUe, 8. utgSng, utlopp, utvag; foljd,
slut, iinde; fontanell ; lifsarfvingar;
utgift ; den delen af en ratte-j
bada parterna hiinskjuta till doinarens
afgorande. male , gossebarn, man-
lig arfvinge. -, V. n. (from, out)
utgS, harstamma, harrora ; andas. ,
V. a. (out, forth) l3ta ntcS , slappa
ut. to money, utbetala penningar.
-less, a. barnlos.
Issuing, a. frarakommande. -, S. ut.
gifvande, emission (af bankonoter).
Isthmus, s. landtunga.
It, ]<r. det.
Italian, a. it-ilien-k. -, s. Italienare,
Italienska; italienska sprSket. Istil.
Italic, a. italiensk. - letter, kursiv-
Itch, 8. klSda. skabb; haftigt becar.
-, V. n. klia; ' haftigt 8tr3. -mito,
5. kladmask. -Weed, . hvit prust-
rot. -y, a. klSdig. skabbig; begirig.
Item, ad. afven, dessntom. -, .9. ditn .
post i en riikning.
Item'.te , ". a. upprepa , fornya , gora
om igen. tion, 8. upprepning.
Itlnera||nt, a. vandrande, resande.
-ry, a. horande till resor. -, f.
resebeskrifning, resebok, marschruta.
Its, pr. des?, sin.
It's, fork, af it is.
214
Itself
Itself, pr. aig ajelf.
Ivory, *. elfenben. -, a. af elfenben.
Ivy, *. hedera, mm-gron. -Owl, S. gri
ugla.
J.
Jabber, v. n. pladdra; snattra. -, S.
Jacent, a. liggande. [sladder.
Jacinth, s. hyacint (blomma ; adelsten).
Jack , S. Hans ; karl ; matros ; dum-
hufvud ; hane bland fyrfotade djur ;
gadda; sSgbock ; stekvandare ; stofvel-
knekt; tangent (pa 1 klaver); hissverk;
laderflaska ; vimpel p en mast ; pan-
sarskjorta. - ly the hedge, hvitlok.
- with a lantern, irrbloss. -ass,
S. Ssna. -boots, s. pi. kurirstoflar.
-Catch, .9. bodel. -daw, 5. kaja.
-plane, s. skrubbhyfvei. -pudding,
s. pickelharing, arlekin. -sauCC,
-Sprat, S. nasvis lymmel. -Staff",
S. vimpelstSng. star, S. bStsman,
Jackal, . schakal. [matros.
Jackaleilt, S. enfaldig stackare.
Jackanapes, S. apa; narr.
Jacket, s. jacka, liftroja; sjomanstroja ;
pansarskjorta.
Jacob, a. Jakob; skata. -sladder,
*. valeriana (ort). -S'staff, -Stock,
S. jakobsstaf, gradstock.
Jacobin, s. Dominikanernmnk, Jakobin.
Jacobite, S. Jakobit (sekt).
JrtCObnS, s. jakobus (cngelskt guldmynt).
Jactitation, s. haftig rorelse; prSl,
Jaculilto, V. a. skjuta, kasta. [skryt.
Jaculation, s. skjutning.
Jade, s. skinkmarr; ludcr; bittersten.
-, V. a. afmatta, uttrotta, kora trott ;
vSldsamt handtera. -, V. n. afmattas;
duka under.
Jadish, a. okysk;~gemen; ondskefull.
Jag, S. skSra ; udd ; knytning. , V. a.
g6ra inskarningar ; hacka ut. ged,
a. tandad, uddig. -gedness, 8.
uddighet, taggighet. -gili-
skarning, uddning. -gillg-iron , s.
kruejern , degsporre. gy> <* uddig,
tandad.
Lejune
Jail, 8. fUngelse, arrest. -bird, S.
fdnge. -er, -keeper, S. fSngvaktare.
Jakes, S. pi. aftrade; godselhog.
Jalap, . jalappa (rot).
Jam, *. konserf, sylt af frukt; liten
barnrock. -, v. a. klamma, trycka ;
gora fast. [siljetra.
Jamaica-WOOd, S. kampeschetra, bre-
Jamb, S. dorrpost, sidpost.
Jane, S. ett slags parkum.
Jangle, v. n. kifva, kabbla. -r, *.
gralmakare.
Janizary, s. janitschar.
JannOCk, s. hafrebrod.
Jant, S. gSng, promenad , utfart..
January, S. Januari mSnad.
Japan, S. japanskt arbete, lackering.
, a. japansk. , V. a. gora japanskt
arbete, lackera ; svarta (skor). -ner,
S. lackerare.
Jape, 5. skamt, lustig historia.
Jar, s. skorrande; trata, kif; stor ler-
kruka! -, v. n. skramla , skrSla;
tvista, vara oense.
Jargon, 5. rotvaiska.
Jarring, a. misshaiiig. -, s. gral,
Jashank, s. ung faik. [traia.
Jasmin, s. jasmin, persian -, syren.
Jasper, s. jaspis.
Jaundice, s. guisot. -d, a. guisiktig.
Jaunt, V. n. stryka omkring; spatsera.
-, s. omlopp; utvandring; lijullot.
-inesS, S. liflighet, lustighet. -y, a.
prydlig; rolig; fagnesam.
Javelin, S. kastspjut, half lans.
Jaw, S. ka'ft, kindben, tandkott; T,
mick. -bone, S. kaft, kindben.
-fallen, a. nodslagen, modfiilld.
-tooth, S. kindtand, axeltand.
-WOrk, S. tuggning.
Jay, S. skata.
JealOUS, a. svartsjuk, afundsjuk; radd
>m, sorgfa'llig. -HCSS, -y, S. svart-
juka, afundsjuka; omhet.
Jeat, s. gagat.
Jeer, V. a. begabba, bespotta. -, a.
hSn, bitande skamt; T. kardeler.
Jegget, *. korf som ates stekt.
Jejune , a. nykter , tastunde ; mager,
Jejuneness
dalig. -neSS, *. nykterhet; briat,
annod ; torrhet.
Jt'lli (>d, a. geleaktig. -y, a. gele,
stelnad saft. y-brotll, S. kraftsoppa.
Jennet, *. spanskt hast, gSngare.
Jennettillg. *. johamiisaple.
Jeopard, -ize, V. a. afventyra, blott-
stalla. -OUS, a. farlig, vadlig. -)',
9. fara, vSda, afventyr.
Jerfalcon, S. armfalk.
Jerk, v. a. slS, stota. -, v. n. nai-
kas. , 8. stot; kappslang; ryckning.
Jerkin, *. jacka, troja.
Jess, S. T. laderrem otn falkens ben.
Jessamine, s. jasmin.
Jest, s. infall, skamt. -, V. n. skamta,
narras. Or , S. putsmakare , lustig
ture, hofnarr. -ingly, ad. skamt-
vis, p3 skamt.
Jesuit, S. .ie-mit. -'s-bark, kinabark.
's-powder, kinapulver. ed, a.
foralskad i jesuitiska satser. -leal,
a. jesuitisk, illistig. -ism, 8. jesui-
tismus.
Jet, s. gagat; vattenstrale ; h5rn. -,
V. n. skjuta ut, springa fram.
Jetsam, JetsOll, s. strandvrak.
Jettee, s. hamndara.
Jettison, *. strandning.
Jetty, a. svart, gaeatfar?ad; utst3ende.
--head, s. utstSende kajdam.
Jew, *. Jude. -bait, s. oduglig bor-
gen. -broker, *. schackerjudc. -688,
*. Judinna. -ish, a. judisk. -'&-
harp, -Vtrump, s. immgiga. -V
pitch, 8. judenbeck, bergbeck. -V
StOIie, ft. judenstcn.
Jewel, S. juvel, klenod. -llOUSO, .
btallet dcr riksklenodcrna forvaras.
ler, s. juvelerare.
Jib, 8. knall; T. klyfvert , klyfvare.
-bOOllI , s. klyfvarbom. -horsos,
. pi. klyfvarboma-pertar. -stay, *.
bogspriitstag.
Jig, *. munter bonddans; puts. -, V. n.
skumpa. gor, 8. dansare.
Jill. .<!. qvinnfolk; ett matt af ett halft
qvarters rymd.
Jilt , .v. listiir kona , slyna. -, V. a.
bedraga, gacka. -, V. . vara be-
Jointure
215
dragereka. -ing, *. bedrageri, falsk-
het af en fastmo.
Jimp, a. niitt, prydlig.
Jillgle, S. slammer, klingande.
Job, S. Hiob ; litet ell. obetydligt arbete.
s-comfort, klen trost. -s comfor-
ter, olycksbud. , V. a. hacka. ,
V. n. ockra, makla. -ber, S. ock-
rare ; en sora forrattar tillfulligt arbete.
JOCkey, . spannridare, betjentgosse ;
hastprSnglare, bedragare. -, V. a.
bedraga, lura i kapp.
Jocos||e, a. skamtsam, lustig. -eness,
-ity, S. skamtsamhet, munterhet.
Jocula;!r, a. munter, rolig. -rity, *.
lustighet. -rly, ad. skamtvis, pa
skamt. -torj", a. skamtsam , rolig.
Jocund, a. artig, ljuflig; skamtande.
-ity, -neSS, S. liflighet, lustighet.
Jog, S. stot, knuff, skakning ; kinkighet,
svarighet. , V. a. skaka, stota, ruska.
-, V. n. skaka sig, vara i haftig ro-
relse; stota (om en vagn). to - along,
skumpa. to on, traka sig fram ;
ga makligt. [hit och dit.
Joggle, v. a. vricka. -, V. n. kasta sig
John, s. Johan, Jan. apple, a. pa-
radisiiple, johannisaple. bull, S.
engelska pobeln (speord). - doreo, s.
silfveroga. -s'-bread, S. johanuis-
brod. -S'-WOrt, 8. gribo (ort).
Join, V.a. sammanfoga, forbinda. -,V.n.
forena sig, gora gemensam sak ; rakas,
gransa intill. to battle , leverera
faltslag. to interest with one,
ingS bolag med nagon. -der, *. for-
ening. -6r, 8. snickare, schatull-
makare. -ery, 8. snickeriarbete. -ing,
8. led, fogning, ledfogning.
Joint, s. lank, ledfogning, 1.
jern ; kna P a ett gras-str3. - of veal,
kalflSr. -, a. fSrbunden, forenad,
samtlig. , V. u. forena , forbinda ;
dela sonder efter leder. ed, a. for-
sedd med fogning. -Ct, 8. slathyfvel.
-gout, 8. ledvark. -heir, . med-
arfvinge. ly, ad. gemensan
s. enka som har lifgeding. -ring, s.
fingerring. -Stool , S. pa!'
-tenant, s. medforpaktare. -lire,
216 Jointure-house
V. a. utsStta en lifranta. -, 9. lif-
geding. -ure-house, 8. enkesate.
Joist, 5. tvarbjelke. -, V. a. belagga
med tvarbjelkar.
Jok||6, S. skamt, puts. -, V. n. skarata ;
(upon) narras med. -er, S. skara-
tare. -ingly, ad. skaratvis, pS skamt.
Jole, S. kind, kaft.
Joll, V. a. slots, med hufvudet ; stota
ihop. -iment, -iness, -ity, s.
raunterhet, lustighet, rolighet. -y, a.
lustig, rolig; frodig, frisk. dog,
munter karl. y-boat, s. travaljslup.
Joltj S. stot, skakning ; plump menniska.
-, V. 71. skaka, stota (om akdon).
head, 8. pundhufvud.
Jonquil, s. ett slags narciss.
.1 Or dCIl, S. nattkarl.
Joseph's flowers, S. pi. bockskagg,
elggras.
Jot, S. punkt, prick; jota. - , V. a.
anmarka, notera. tillg, s. anmark-
ning, notis.
Journal, S. jurnal, dagbok; tidning,
periodisk skrift. -ist, 8. tidnings-
skrifvare. -ize, V. a. fora in i en
jurnal.
Journey, 8. dagsresa, landtresa, vag-
stracka. -, V. 71. resa. -man, s.
dagakarl ; gesall. -taj'lor, 8. skrad-
daregesall. -work, s. dagsverk.
JOUSt, S. lansbrytning. -, V. 71. bryta
JOVC, .9. Jupiter. llansar, tornera.
Jovial, a. munter, lustig, gladtig. -ist,
8. lustig ture. -BOSS, . gladtighet,
munterhet.
Jowler, *. spSrhund, st5fvare.
Jowtet, *. fiskhandlare.
JO)', . gladje, frojd, lycka. to wish -,
lyckonska. , v. n. gladjas. , v. a.
onska lycka; frojda. -Since, *. mun-
terhet, gladje. -ful, a. glad, rdrnojd.
-fulness, S. gladje, muntorhet. -less,
a. bedrofvad, sorgsen, olycklig. -OUS,
a. glad, lustig. -OUSness, s. mun-
terhet, gladje.
Juharl), 8. taklok (5rt).
Jubil Ullt, a. glad, triumferande.
-at ion, *. jubel, frojdeskri. -66,
S. jubelfest, jubelar.
Junction
Jncundity, 8. ljuflighet, behaglighet.
Judai Jcal, a. judisk. -SHI, *. juden-
dom. -Z6, V. n. lefva som en Jude.
Judge, S. domare, skiljeman. -, V. a.
& n. doma, falla omdome, saga sir
mening, afgora, bedoma. -hall, I.
domssal, tingssal. -lateral, s. H-
sittare. -ment, S. dom, utslag; dom-
stol.ratt; omdome; klokhet, fornufiig-
het; straff af Gud. the day of -,
ytterste domen. -place, -seat, S.
domstol, domsate. r, S. domare.
Judi||Cativ6, a. som kan domas. -Ca-
tory, a. horande till domstol. -, *.
domsratt; domstol. -Cature, S. do-
mare-embete ; domstol. -cial, -Ciary,
a. laglig, juridisk, domare-. -CiOUS,
a. forstSndig, skarpsinnig. -ciOUS-
ness, s. klokhet.
Jug, 8. vattenkruka, drickskrus.
Juggle, S. taskspeleri, gyckel, bedrageri.
, V. n. gyckla, gora taskspelarkonster.
-, V. a. bedraga. -r, 8. taskspelare,
konstmakare.
Jugnl|jar, a. halsen och strnpen till-
horig. -ate, V. a. strypa.
S. saft (af kott o. frukt). -,
V. a. fukta. -eless, a. saftlos, utan
roust. -Cliess, . saftighet. -y, a.
saftig.
Jujnb, Jujube, . rodt brSstbar.
Juke, V. n. satta sig att sofva (om fag-
lar); kasta hufvudet.
Jnlap, Julep, s. kyldryckan.
Julian, a. juiiansk. - account, ju-
lianska tidrakningen, gamla stilen.
July, 8. Juli mSnad. -flower, S.
Jumart, s. muloxe. [neglika.
Jumbals, s. pi. sockersaft.
Jumble, s. blandning, oreda. -, V. a.
blanda, rora ihop. , V. 71. vara for-
virrad.
Jument, S. ok, lastkreatur.
Jump, S. sprang, hopp ; qvinnfolks lif-
stycke. , V. n. springa, hoppa, skaka ;
passa sig. - , V. a. vaga. -er, 8.
hoppare, springare.
Jnncate, *. ostkaka; lackerbit; kalas.
JuilCOUS, a. beviixt med saf.
Junction, s. forening, forbindelse.
Juncture
-ore, s. fog, I'ogning, led; forening;
kritisk tidpunkt
Jane, *. Juni mSnad.
Jangle, S. buskskog (i Ostindien).
Junior, S. yngre.
Juniper, s. en, enbaske. -lecture,
S. banner, snubbor.
Junk, s. vurst, gammalt tigverk ; ett
kinesiskt skepp.
Junket, s. lackerbit, slisk. -, V. n.
smSrotsa; lefva krasligt. [ning.
Junta, Junto, s. junta, sammansvarj-
Jurat, *. edsvuren doraare; bisittare.
-ion, s. edgSng. -Ory, a. edlig.
Juridical, a. laglikinatig , juridisk.
-SCOIlSUlt, 8. jurist, lagklok. -sdic-
tion, s. domsaga. -sdictional, a.
laglig. -sdictive, a. ia-iig. -spru-
dence, . lagfarenhet. -8t, 8. lagklok.
Jur||0r, s. juryman, ledamot af en ed-
svurenratt. J', 8. jury, edsvurenratt,
namnd , domstol af edsvurna domare.
y-man, s. juryman, ledamot af en
edsvurenratt. -J -mast, 8. nodraast,
reservmast.
Just, a. rattvis, billig; oforfalskad ;
riktig ; dygdig ; sann ; ordentlig. -, ad.
just; noga. - now, nyss, just nu.
- so, precist, lika s3.
Jnsti||Ce, 8. billighet, rattvisa; riitt-
fardighet; domstol; domare. - of
peace , fredsdomare. , v. a. dSraa.
Cer, 8. domare, domhafvande. CO-
ship, 5. domare-embete. -Ciable,
a. som lyder under en visa domstol.
-Ciary, *. domhafvande, justitiarie.
-flable, a. som kan forsvaras. -flrtb-
leness, s. rattmatighet. -flcation,
s. rattfardiggorelse ; frikannelse. -flca-
tire, a. rattfardiggorande. -flcator,
*. rattfardiggorare, forfaktare. -fler,
8. fSrsvarare; frisagare. -fy, V. a.
rattfardiga, frisaga; forsvara, bevisa;
T. justera. [stota.
Justle, V. n. knuffas, stCtas. -, V. a.
Justly, ad. r&tt, billigt; noga, just.
-ness, *. rtttrSdighet, billighet; rik-
tighet. [tande utSt. -, s. regntak.
Jut, v. n. skjuta ut. -ting, a. lu-
Juroni le, a. ung. -leness, *. pojkva-
Keep 217
sende ; ungdomshetta. -ility, 8. ung.
domsfel ; sorgloshet.
Juxtaposition, . hopfogning; ut-
vertes tillsattning.
Kabob, V. a. krydda.
Kail, s. matkll.
KakatOO, S. kakadu (figel).
Kalendar, s. kalender, almanack.
Kalender, S. kladpress ; kladesberedare.
Kali, s. sodaort.
Kam, a. krurn, forvrSngd.
Kanastnr, s. knaster.
Kangaroo, s. kanguru, pungdjur.
Karabe, . bernsten.
Kastril, s. hok, faik.
Kaw, V. n. kraxa, skrika som en kaja.
, 8. kajskri, kraxning.
Kay, S. kaj, strandgaU. -age, *.
Keale, s. flmtsten. [lastpenningar.
Keck, V. n. hafva svSrt for att ned-
svalja ; * (at) acklas.
Keckle, V. a T. beklada med gammalt
Kecks, *. pi. risved. It3gverk.
Keck||sy, . odort. -y, a. lik odort;
T. med ihSlig stjelk.
Kedge, V. a. segla emot strommen,
bogsera. -, V. n. omSttlig ata. -r,
-anchor, S. T. bogserankar, katt-
Kedlack, . Skersenap. [ankar.
Keel, S. vanna; T. kol pi ett skepp.
age , s. kolpenningar , hamnpennin-
gar. -hale, v. a. T. straffa med
rlspringning. -SOU, . T. kdlsvin.
Keen , a. hvass , fin ; genomtrangande,
skarpsinnig; bitter, -ness, . fin-
het, hva*shet; girighet; spetsfundighet.
-Sighted, a. skarpsynt.
Keep, 8. uppsigt, v&rd ; qvarstad ; slottot
i en fastning. - , V. a. hSlla , ega ;
behllla; skota, vakta ; nyttja; fira.
-, v. 71. hSlla gig, vistas; fortfarm.
to away, afh&lla , aflSgsna ; hSlla
sig undan. to - lack, hindra , af-
hSlla; hSlla sig tillbaka. to - bad
hours, stiga sent upp om ruorgnarna.
218
Keeper
to - cattle, valla boskap. to -
cotiiprnt'ij irith , uuigSs med. to
I, bevara en heinlighet. to
down, nedtrycka, fornedra ; h.illa vid
iSgt pris. to from, hindra, dolja,
undvika. to - good hours, komma
hem i god tid ; stiga bittida upp. to
- in, Sterhalla, kufva; dolja. to -
lent, fasta. to - off, afhSlla, hSlla
tillbaka; afvisa ; hSlIa sig efter; T.
hSlla af ifrSn land, to - on, tilltaga.
to - one's ground, stS p<1 sig., to
- one's bed, hSlla sig vid sangen.
to - out, utestanga. to - silence,
tiga. to - time, halla takteu. to -
the books, fora bockerna. to - the
wind, halla dikt bi-de-vind. -CF, 8.
vaktare, uppsyningsman. of the
great seal eller Lord -, storsigill-
fbrvarare. ing, S. forvaring. ing-
room, s. suiiskapsrum. -sake, s.
minne, suvenir.
Keeve, S. kar, si, vanna.
Keg, S. kagge, Qarding.
Kell, S. fethinna; puppa (pS insekter).
Kelp, 8. skottlandsk soda.
Kelson, s. T. kolsvin.
Kemellill, S. bryggkar.
Ken, *. syn, ogonsigte; koja. -, V. a.
upptiicka , inarka ; veta. , V. n. se
orakring.
Kendal-green, s. ett slags gront klade.
Kcnk, s. T. kink.
Kennel, s. hundkoja; ett koppel jagt-
hundar ; riinnsten ; liSla, kula. -, V. n.
gomma sig i kulor. [klamp.
KeiinetS, S. pi. ett slags kliide; T.
Kerb, .<t. brade, kant, list.
Keivhief, s. sioja, dok. -ed, a. be-
sl6jad, h8ljd med dok.
Kerf, .s. .skSra, inskiirning.
Kernies, S. kermesbar.
Kem, *. hand<jvarn; irlandsk fotsoldat;
landstrykare. -, V. n. gS i karna ;
gryna i-.
Kernel, S. karna, frd. -, V. n. gS. i
karna. -I)',' a. kortelaktig. -S . S.
pi. kortler. WJller, *. persico.
-WOrt, s. knijli- nenort.
Kersey, .. kersing (groi't ylletyg).
Kind
Kestrel, S. tornfalk.
Ketch, s. kits (fartyg).
Kettle, s. kittei. -drum, s. puka.
-drummer, s. puksiagare.
Kevel, *. T. krysshult.
Key, S. nyckel ; klaf i ruusik ; slutsten i
ett hvalf; fro af asktriid; skrufnyckel,
stiimhaminare ; blind klippa ; grans-
fastning. -fcit, 5. nyckelax. -board,
-frame, *. tangentrad, tastatur.
Chain, s. nyckelring, nyckelknippa.
-groove, S. raffia, urhSlkning, fals.
-hold, S. springfjiider i ett 13s.
-hole, S. nyckelhSl i dorren. -Stone,
*. slutsten i ett hvalf. -Swivel, 8.
nyckelkrok, nyckelhake.
Keyage, s. lastpenningar.
Keyle, s. ett slags fartyg.
Kibe, S. kylsar p2 hiilen. -d, a. pLlgad
af kylsar. - heels, pi. frusna fdtter.
Kibsey, s. pilkorg.
Kick, S. spark. -, V. a. & n. sparka.
Shaw, S. lappri ; mischmasch ; fransk
ragu. Up, S. vulg. dans ; forvirrinp.
Kid, S. kid, kidling; barn. -, V. n.
kidla, (S. kidlingar ; f3 skidor Coin iirter).
-der, S. uppkopare. -glOVCS, .9. j>l.
bockskinn-handskar. -leather, s.
ungt flnt bockskinn. -ling, S. kid-
ling, -nap, V. a. stjala bort barn.
-napper, s. barntjuf, menniskohand-
KiddOTT, s. vrakfigel. Hare.
Kidney, S. njure; det inre ; slag; lynne.
-bean , s. turkiska honor, -bean-
tree, s. artsiagtet orobus. -ore, s.
blodsten. -WOrt, S. nafvelgras.
Kiflerkill, s. sjoskum.
Kilderkin, s. olmStt af 18 galloner;
halftunna. ^
Kill, v. a. doda, drapa ; slagta (boskap).
Killas, s. skiffer.
Killow, s. sot.
Kiln, S. ugn, torkugn; roste for malm.
-dry, v. a. torka i ugn.
Kimbo, a. krokig.
Kin, S. slagt; skyldeman, frande. -,
a. sliigt; likartad. -sfolk, ,9. frander,
blodsfcirvandter. -Sinun. .. slagting.
-SWOIliail, S. franka.
Kind, S. slagte ; slag ; natur ; kon ; art.
Kindhearted
-, a. god, v&nlig, hoflig, benagen.
-hearted, a. godhjerud. -le, v. a.
upptiinda, satta i brand. , V. n.
fatta eld, upptandas ; yngla. -leSS,
a. onaturlig, vanartad. -ly, ad.
vanligt, hofligt. -UCSS, S. godhet,
viilvilja; helsning. -red, a. slagt,
anhorig. -, s. forvandtskap, slagtskap ;
anforvandter.
King, s. konung; bricka i schackspel.
- at arms, vapenkonung. -s evil,
skrofler, kortelsvullnad. -, V. a. gora
till kung; T. satta dam pS en bricka.
-apple, *. ananas, -bird, s. lilla
paradisfageln. Craft, s. regerings-
konst, politik. -Cub, s. ranunkel.
-dom, S. konungarike ; trakt. -fisher,
s. ifKgel. -like, -ly, a. konglig.
-piece, s. gafvelspetsen. -'s-bcncll,
S. ofverhofriitten. -s'pear, S. svalort.
-Stone, S. sjomunk.
Kintal, s. centner.
Kipe, S. ryssja.
Kipper, .9. grSiax, vrakiax. -time, s.
don tiden laxfisket ar forbjudet.
Kirk, s. kyrka, forsamling. -yard, 8.
Kirtle, s. kjortel. [kyrko^Jrd.
Ki88, S. kyss. -, V. a. kyssa. -illg.
S. kyssning. , a. kyssandc.
Kit, s. stor flaska; ambar; kagge;
stockfiol.
Kitchen, s. kdk. -boy, a. kockspojke,
kokspojke. -garden, 8. kokstriid.
gSrd. -maid, .1. kokspiga, koksa.
-stuff, s. stekfett. -tackling:, *.
kokssaker, koksgerad.
Kite, S. glada ; hok ; rofgirig menniska ;
pappersdrake. -'s-foot, S. t^okort.
Kit key, a. askfron.
Kitten, s. kattunge. , V. n. fa ungar
Kive, . kar, sa. ((om kattor).
Klick, V. n. snatta, klappa (som en
qvarn); picka (som ett ur). -, V. a.
praktisera bort. -etillg, s. barars
ISptid.
Knab, V. n. knapra, tugga med buller.
Knack, s. knack; konst , skicklighet;
listigt streck. -, V. n. knfippa (en not).
-OF, S. fabrikor af leksaker ; repslagare ;
en som handlar med hastkott.
Knob
219
Knag, a. knagla, knol. -glness, 8.
knagglighet. -gy, a. knagglig, knolig.
Knap, s. knapp, topp ; kulle. -bottle,
S. Skervallmo. -pisll . a. harmsen,
knorrig. sack, S. toruister, ransel.
Knare, S. knut; qvistborr.
Kliav e, S. bof, bedragare; tjenare;
knekten i kort. - in grain, erts-
skalm. -ery, S. skalmstycke. -ish,
a. skalmsk; bedragljg. -ishlH'SS,
S. skalinstycke.
Knead, v. a. knada, gora deg. -ing,
S. kn.idning. -ing-tr(.)UgIl, S. baktrSg.
Knee, S. kna; led; I 1 , knatiminer.
-buckle, S. knaspiinne. -Cap, S.
knit-kena. deep, a. knadjup, ned-
Sunken till knaet. -grass, *. bock-
biad. -pan, s. knaskai. -strins,
S. kniiband, strurapeband. -tribute,
8. knabojiiing.
Kneetlgrass, s. bundestag.
Kneel," v. n. falla pa kna, knabi5j.
-ing, S. knabojning; stockfisk.
Knell, 8. sjiilringning.
Knick, S. knappning. -knack, 8. lek-
saker. [-Case, 8. knifslida.
Knife, S. knif. -blade, S. knifsblad.
Knight, S. riddare; stridskain,
ren i scliack ; parlamentsmedleiu.
of the blade, storskrytare. - of the
post, falskt vittne. - of the road,
strStrofvare. - of the Shire, full,
maktig for ett grefskap i Underhuset.
's-cross, kermeskrydd (ort). -, V.
a. dubba till riddare. -errant,
. vandrande riddare. -fee, s. rid-
daresate, riildarcgods. -hood, *.
riddarevfirdiiiliet. -less, a. oridderlig.
-lincss, s. riddareplikt. -ly, a.
ridderlig. -marshal, S. hofraarskalk.
Kllit, V. a. sticka, knyta ; forena. -, V. n.
knyta sig (om kSl). to - the brow*,
rynka ogonbrynen. -ter, s. stickare,
k i. -ting, s. stickning. -ting-
needle, S. strumpsticka. -tillU'-
sheath, s. stick^kida. -ting-tool,
s. sticktyg. -WOrk, s. stickadt arbete.
Kuittle, 8. snore.
Knob, 8. knopp, knapp ; knol ; tofs : ut-
vaxt ; T. marke. -, V. n. knoppas ; blifT*
220 Knobbed
knolig. -bed, a. knapplik. -M-
neSS, S. knolighet, knagglighet. -by,
a. knagglig, knolig.
Knock, S. slag, slot; klappning (pa en
dorr). -, v. a. & n. klappa, bulta;
stota ihop. to - at the door, klappa
pa dorren. to - down, sia omkull;
sia ihjal. to - m, drifva in. - to
off, bryta. to out, drifva ut. to
under, duka under, gifva sig tappt.
er, s. en son) klappar; portklapp.
ing-mill, S. stampqvarn.
Knoll, .?. kulle. -, V. a. & n. ringa
(for en dod).
KllOp, ,9. knopp; blomknopp.
KllOr, s. knol, knoligt ntvaxt.
Knot, S. knut; afsats , led pa vaster;
bandvippa; knopp pa vaxter; band,
sallskap , flock ; knippa ; h vartlasse ;
T. stek; knop. -, U. a. knyta ihop.
-, V. n. knyta sig, knoppas. -berry-
bnsh, S. berghallonbuske. -grass,
8. trampnafva , trampgras. ted, a.
fall med knutar ell. qvistknolar ; knut-
formig. -tinCSS, S. knutighet; svS-
righet. -ty, a. knutig, knolig. -WOfk,
s. knutet arbete.
Knoutberry, *. hjortron.
Know, v. a. & n. veta, kanna, ur-
skilja; kanna igen. -able, a. sora
kan vetas. -er, 8. kannare. -ing,
S. kannedom, vetenskap. , a. skick-
lig, ffirstandig, klok. -ingly, ad.
med vett och vilja. -ledge, s. kun-
skap , vetenskap , lardom ; kannedom,
bekantskap.
Knubb, -le, v. a. sia, prygla.
Knuckle, S. knoge, knytnafve; ledglng,
knol ; flcktjuf. -, V. n. buga sig, b8ja
sig, d, a. smidig in ledcrna.
Knur, -le, . qvistknSl p3 trad.
Koran, S. alkoran (Muhammedanernas
bibel).
Korin, a. gazell, antilop.
Krako'n, S. krake (diktadt ofantligt
KJddjur).
Kruller, . smCrkringla.
Lachrymation
La, i. se! se der!
Laas, S. fallstreck.
Lab, S. sladderhane.
Labar, s. baner, fans.
Labdannm, s. laudanum.
Labe||faction, 8. forsvagning, utmatt-
ning. fy, V. O. forsvaga, fdrderfva.
Label, S. sedel ; pergamentsremsa hvar- |
vid sigillet fastes ; codicill.
Labent, a. halkande, fallande.
Labi||al, a. lapparna tillhorig. - let-
ter, bokstaf som uttalas med lapparna.
ated, a. Torsedd med lappar; lapp-
formig. -Odental, a. uttalad med
lappar och tander.
Laborj'age, s. arbetsion. -ant, s.
kemist. -atory, 8. laboratorium,
kemisk verkstad. -ious , a. arbct-
sam , ofortruten ; modosam. 10U8-
ness, a. arbetsamhet, ofortrutenhet ;
besvar.
Labour, *. arbete, bem5dande; besvar;
barnsnod; kroppsrorelse. -, V. a. &
n. fdrratta, bearbeta, beflita sig, trala ;
plSgas i barnsnod ; T. slingra, stampa.
to with child, vara i barnsnod.
-Cd, a. tvungen (om skrifsatt). -er,
s. arbetskarl, jordbrukare , handtver-
kare. -less, a. icke modosam, liitt.
SOme, a. modosam, besvarlig.
Laburnum, s. biSsart.
Labyrinth, s. irrgSng, labyrint. -ian,
Lac, s. lack. [a. labyrintisk.
Lace, 8. spett), galon ; snSre, snorband.
, V. a. galonera ; pryda med spetsar;
tillsnora; prygla. -Cravat, S. speta-
haisduk. -frame, -machine, *.
knyppellada. -maker, S. broderare,
spetsknypplare. man, S. snormakare;
spetskramare. trade , s. spetshan-
del. -woman, . spetsknypplerska.
Lacera||ble, a. som kan sonderrifvas.
-te, V. a. rifva gonder. -tion, *.
sSnderrifning.
Lachr.VJimal, a. som alstrar tSrar. -
glands, tarkortlar. -mary, a. inne-
hallande tarar. -mation , 8. grit.
Lachrymatory
-matory, s. tarkarl (bos de gamla
Roraarne).
Ladlliatcd, a. forsedd raed fianser.
Lack, S. brist, behof; 100,000 rupier
(i Ostindie). -, V. a. onska , langta
efter; tarfva, behofva. -, v. n. bri-
sta. -a-day, i. ack ! o Gud ! -beard,
s. ung giop, vap. -brain, -wit,
. dumhufvud. -lustre, a. utan
glans, matt. niUS, s. lackmus.
Lacker, s. lackfemissa. -, v. a. lacke-
Lackey, s. lakej, betjent. [ra.
LaCOn|jiC, a. lakonisk; kort och ef-
tertrycklig. -ism , *. kort sinnrikt
uttryck.
Lact||ary, a. mjolkig. -, *. mjoik-
kammare. -ation, a. daggande.
-al, a. mjolkig; innehallande mjolk.
- fever, mjolkfeber. - veins, mjolk-
Sdror. -, S. T. mjolkkaril, rajolk-
Sder. -60U8, a. mjolkig, innehallande
mjSlksaft. - circle, vintergatan pa
himraelen. -eSCCnCC, S. mjolkaktipt
vasende. -escent, a. innehSllande
mjolksaft. -ic, a. mjolkig. - acid,
mjolksyra. -iferOUS, a. som medfor
mjolk. -itlC, a. som ger mjolk.
LacnnOSe, a. T. fordjupad, gropig.
Lad, -i. gosse, pojke; yngling.
Ladder, s. stcge; grad; hederssteg.
-rope, . T. faiirep. -ways, s.
pi. T. trappluckor.
Lad||e, s. mynning; vattenledning. -,
V. a. ladda, lasta, befrakta; halla ur.
-ing, S. lastning, laddning, frakt.
Ladkin, s. liten pojke.
Ladle, s. slef, skopa; skofvel pi ett
qvarnhjul. -ful, S. skedblad.
Lady, s. IVuntimmer, fru ; froken. our
-, var fru, vSr kara fru. -bird, S.
1. Marias nyckelpiga. -day, . var-
frudagen (borgerliga Srets borjan). -fly,
s. trollslanda. -like, a. qvinlig;
lik en dam, fornam ; natt, fin. -'8-
bower, . Crtslagtet clematis, -'g-
cushion, . nafveigras. -'s^flnger,
8. rafklo. -'8 -glOVe, *. lungort.
-'S-liair, 8. darr, darrgras. -'s-laces,
. pi. linort. -Ship, *. nad (for
naBit fruntimmers titol). -
Lammas 221
*. T. J. Marias kapa. -'s-milk, s.
mj51ktistel. -Vseal , s. hundrofva.
-'s-SlllOCk, s. T. brasma. -*S-
thigll, S. ett slags paron. -'.S-
thistle, . marientiatel, mjolkti-U'l.
Lag, a. senfardip; sistkoramande ; trog.
, S. den lagste i rangen ; soler , en
som blir efter. -, V. n. blifva efter,
s6ia. -gard, -ger, *. soier. -ging,
a. senfardig, slapande, trog. -WOrt,
S. pestilensrot.
LagOOn, s. italiensk insjo ell. kanal.
Laic, . lekman. -al, a. verldslig.
Lair, S. lager, lage (der ridjur ligga
om dagen).
Laird, S. herre, husbonde.
Laity, s. lekman, verdsliga standet.
Lake, *. insjo, sjS; Florentinerlack.
-Weed, S. rSknafva. [vaO.
Lam, S. Ian; ranning, varpning (i en
Lamb, . lam, lamkott; fralsaren. -,
V. n. lamma, fS lam. -llOg, S. Irs-
gammalt lam. -kin, s. lamunge,
litet lam. -skin, S. lamskinn. -*8-
tongue, *. grodblad. -'s-WOOl, a.
lamull; engelskt 61 med stekta ap.
len uti.
Lamb ative, a. som intages genom
slickning. -Cllt, a. slickande ; svaf-
vande, fladdrande. [skSlen.
Lamdoides, S. T. vinkelsom i hufvud-
Lame, a. lam, halt, haltande, felaktig ;
otillracklig. -, V. a. fdrlama, gora
lytt. -ness, S. lamhet, svaghet.
Lamel, s. tunn plSt, liten skifva. -lar,
a. flisig. -lated, a. belagd med
Ian; bladig, skifvig.
Lament, v. n. jamra sig. -, V. a.
beklaga. -able, a. beklaglig, jam-
merfull; sorglig; bedroflig ; elandig.
-ation, s. klagovisa, beklagande;
veklagan.
Lamentine, s. sjdko (fisk).
Lamina, s. plat, skifva; Ian. -te,
V. a. betacka med bleck , besla med
tunna platar. -ted, a. plStbeslagen ;
uthamrad; bladig. -tlOU, 8. bleck-
slageri ; uthamring.
Lammas, S. Petri fangelses dag (l.Au-
gusti). at latter -, aldrlg nSgonsin.
222
Lamp
Lamp, s. lampa; ijus. -adary, s.
stallning under en lampa; klockare.
-black, s. Jampsot; kimrok. -ligh-
ter, . lykttiindare. -Stand, s.
lampfot.
Lampoon, s. pasqvill, smadeskrift. -,
v. a. gcira nidvisor om nugon. 6F,
s. smadeskriftsforfattare.
Lamprey, S. lampret, nejonSga.
Lance, s. lans, pik. -, v. a. sticka
med en lans ; kasta ; oppna raed Ian-
sett, -knight, s. lansforare. -man,
r , *. ryttare med lans , pikenerare,
lansforare. t, *. lansett, Sderjern,
snappare.
Land , s. land , landtgods ; landskap ;
folk ; urin. l>y , pi landsvagen. ,
v. a. satta i land. -, v. n. gS i
land, landstiga. -beef, S. oxtunga.
-bred, a. inhemsk, infodd. -breeze,
S. landvind. -Cape, S. landsudde.
-Chain, *. landtmatarkedja. -6d,
a. landad, besuten. -flood, s. ofver-
svamning. forces, S. pi. landtrop-
par. -gable, a. grundskatt. -grave,
8. landtgrefve. -graviate, S. landt-
grefskap. . -gravine, s. landtgref-
vinna. -hen, 8. angsnarpa. -hol-
der, S. godsegare. ing, s. land-
stigning; plan vid en trappa. job-
ber, *. en som koper och saljer landt-
god?. -lady, S. patronessa; husvar-
dinna; vardinnan pS en gastgifvare-
gSrd ell. vSrdshus. -locked, a.
omgifven raed land pS alia sidor.
-loper, . landtstrykare, ISsdrifvare.
-lord, *. godsegare, jordegare; egen-
domsherre ; viird ; gastgifvare. -man,
S. landssoldat. -mark, S. gransmarke,
rasten ; landamare ; berg ; torn etc.
som tjenar sjofarande till rattesnore.
mate, S. granne, hvars egor gransa
intill en annans. -measurer, s.
landtmatare. -pirate, S. stratrofvare.
-propriety, a. landerier. -scape,
. landskap. -service, 8. krigstjenst
till lands. -sman, 8. landsman.
-spaniel, s. vakteihund. -stew-
ard, 8. landrSntmastare. -tax, s.
jordranta. -tenant, 8. jordegare.
Lapful
-trade, S. landthandel. -Vfaiter,
S. tulluppsyningsraan ofver det gods
som utskeppas. -ivard , ad. inat
Jandet, at land till, -worker, s.
jordbrukare.
LailC, s. grand ; sroal vag niellan gar-
desgSrdar; haj, gata.
Laneret, s. liten falk.
LangOt, 8. rem. [knla; skrot.
Langrljage, -el, s. kedjekuia, lank-
Language, S. sprSk, tungoraSl; stil,
talesatt. -d , a. sprSklard ; talfdr.
well -, valtalig. -master, S. sprSk-
mastare. [mare.
LailgUCt, *. liten tunga ; kil i en ham-
Languid, a. matt, kraftlos, forsmak-
tande; fdrsagd. -ness, *. kraftlos.
het, svaghet; modloshet.
Lailguisll, s. vanmaktighet. -, V. n.
mattas, aftyna, trSna bort. -ment,
8. fSrsmaktande, aftyning.
Languor, S. matthet, tvinsot; troghet.
-OUS, a. sorgsen. [lopare.
Laniards, 5. pi. T. kattstjart ; taljrep ;
Laniajjry, s. slagtardisk. -te, v. a.
sarga, stycka sonder, sonderslita.
Laniljferous, -gerons, a. som bur
ull, ullrik, ullig, luden. -flee, S.
ylletyg; yllevafnad.
Lank, a. slapp, slankig; tunn ; rak.
-nOSS, .9. slankighet, magerhet. -y,
a. slankig.
Lanner, s. vaktelfaik.
Lansquenet, S.landsknekt, tydsk lands-
soldat; Innter (ett slags kortspel).
Lantern, 8. lykta, lanterna; fyrbak.
jack in a -, Irrbloss. -crank, a.
T. armen p8 akterblysan. -jaws, *.
pi. infallna kinder, -tower, -turret,
S. Htet torn, altan ofvanpS. en byggnad.
-Vfheel, 8. drifhjul.
Lanthorn, s. Lantern.
Lanuginous, a. dunig, fjunig.
Lanyards, s. Laniards.
Lap, a. skote, kna; skort (pS klader);
Srtipp; karnmjolk. -, V. n. lappja;
slafsa. , V. a. slicka upp, omlinda;
dSlja; hoppveckla. -dog, *. kna-
hund, mops, -eared, a. slokorig.
fill, S. ett fSng, sa mycket som kan
Lapwing
Ugas i forkladet. -TTillCT, 8. vipa,
kovipa. -WOrk, *. flatadt arbete.
LapitI ary, a. soin finnes i sten. -
style, stenstil. , S. stenslipare, ju-
velerare. -ate, V. a. stena till dod*.
-atiOU, *. stenande till dod-=. -COUS,
a. stenartad, lik sten. -esCCUCe, *.
forstening , stenvandling. CSCent,
-ific, a. forstenande. -iflcation,
3. stenvandling. ist , s. juvelerare.
Lapis, S. adelsten. -lazuli, S. lasur-
sten. [slag.
Lapper , s. ISppjare ; en som gor om-
Lappet, S. skortet, slapet af en klad-
ning.
Lapse, S. snafning ; fel , forseelse ; for-
fallande, forverkande (till kronan). ,
V. n. falla sakta, herafalla; forflyta.
, V. a. forfela, fursumma.
Larboard, s. bakbord, venstra sidan
af skeppet (fr3n styret raknadt).
-watch, 8. bakbordqvarter.
Larceny, s. tjufnad, stoid.
Larch, S. larktrad.
Lard, S. flask, spack, svinfett. -, V. a.
spScka ; inblanda. - , V. n. blifva
tjock. -er, *. visthus, skafferi. -ing-
pill, .9. spacknSl.
Lare, s. T. svarfhjul.
Lares, .9. pi. husgudar.
Large, a. stor, bred, rymlig; frodig,
yronig ; frikostig. at , vidlyftig. a
conscience , ett rymligt sarovete.
wind, full vind. , s. oppna sj6n.
, V. n. T. rumma , segla ruraskots.
-ly, ad. ytnnigt, vidlyftigt. -H688,
S. storlek, bredd ; rymlighet.
LargesS, . skank ; frikosti-.'liet.
Lark, 8. larka. -CF, *. larkfingare.
-'8-lieel, s. riddarsporre (ort). -Spar,
8. svensk riddarsporre (6rt).
Larmier, . takranna; rnurband.
Larum, s. buller, larm; vackare pS
ett ur. [kladd.
Larva, s. T. puppa. -ted, a. for-
Larjnx, S. struphufvud; larktrad.
Lascar, S. ostindisk matros.
LasciTl ent , a. sjclfsvlildig, rasig. -OUS,
a. okysk , otuktig, kit; oanstandig.
-OUSness, 8. okyskhet, lotaktighet.
Latitant
223
'. stryk; piskamall; gissel ; pisk-
snart; piska; satir. -, V. a. piska;
hackla. -, V. n. haftist slS emot;
T. fastsurra. -Cr, *. piskare; drag-
rep; surrtSg. -ing, *. smallnins:
Lass. .9. flicka, to^. fsurring.
Lassitude, S. trotthet; matthet. .
Last, *. last; skeppslast (12 tunnor).
-age, *. lastpenningar. -maker, a.
lastmakare.
Last, a. sista, yttersta, lagsta ; forliden.
- of all, pii sista slutet. -ly, ad.
sist, sednast; slutligen; nyligen.
Last, '. n. vara, racka. -ing, a.
varaktig, oupphorlig. -ingly, ad.
bestundigt. -illirnOSS, S. varaktighet.
Latch, S. klinka pS en d3rr; T. in-
flickningstecken. -, V. a. tillstanga
tned klinka, tillsluta. -et, s. sko-
rem ; laderrera.
Late, a. sen, lingsam; salig; afliden ;
for delta. , ad. sent; nyligcn. ,
V. n. droja. -d, O. ofverfallen af
natt. ly, ad. nyligen, nyss.
Latency, s. hemlighet.
Lateness, s. en saks nyhet.
Latent, a. forborgad, dold, obemarkt.
Lateral, a. verkande pS sidan. -judge,
bisittare, assessor, -ly, ad. pi 1 si-
dan, bredvid.
Lateward, ad. nSgot sent, -hay,
*. efterslStter.
Lath, s. lekt; takstol. -, V. a. brad-
slS, spika upp lekter. -back, .9.
lingskranglig person. -work , S.
lektverk, lektlag.
Lathe, . svarfstol; lada.
Lather, *. skum ; sSplodder; tjock
svett. -, v. n. 15ddras. -, v. a.
intvSla, inslpa, bestryka med siiplM-
Lathy. a. tunn, slankig. [der.
Latin, s. Latinare; Latin ell. latin*ka
sprSket. -, a. latinsk. -, V. a. iifver-
satta pi Latin. -ism , .1. latin-kr
talesitt. -ist, . god Latinare. -itj,
8. Latin, latinitet. -ize, v. n. nytt^ia
latinska talesatt. - , V. a. gora till
Latisll, a. nSgot sen. [Latin.
Latit||ancy, -ation, . hemlighet;
tysthet. -ant, a. forborgad, hemlig.
224
Latitude
-Ude, S. vidd ; omkrets ; frihet ; sjelfs-
vSid; T. poihojd. -udiiiarian , s.
fritankare. -, a. oinskrankt. -Udl-
nariailism, s. fritankeri.
Latrant, a. skallande; gralaktig.
Latrocin||ation, -y, s. rofveri.
La tie 11, S. niching.
Latter, a. sednare. -ly, ad. till slut ;
nyligen. -math, S. efterslStter.
Lattice, s. gallerverk. , v. a. forse
ined galler. -window, S. galler-
fonster; jalusi.
Land, s. lot, pris. -, v. a. prisa, be-
romma. -able, a. lofvard. -able-
ness, -ability, S. beromlighet, pris-
vardhet. -ative, -atory, a. lof-
vande, berommande.
Laudanum s. Labdanum.
Laugh, S. skratt. - , V. n. akratta.
, W. a. beskratta ; utgrina. to at,
beskratta. -able, a. lojlig. -ing,
8. skratt. -ing-stOCk, s. skrattamne;
atloje. -ter, S. skratt, loje.
Launch, s. barkass ; sluttande bro. ,
V. n. lagga ut till sjos; utsvafva.
, V. a. iSta g& af stapeln.
Laund||ress, s. tvatterska. -ry, s.
tvatt, tvSttning ; tviitthus.
Laurea||te, a. lagerkront. -tion, s.
doktors- ell. magisterpromotion.
Laurel, S. lager, lagertrad ; lagerkrans.
-ed, a. lagerkrout. -herb, s. lager-
8rt. -Wreath, S. lagerkrans.
LanriferOUS, a. lagerbarande.
Lava, s. lava (af eldsprutande berg).
Lava tion, s. tvattning. -tory, s.
tvattrum; vaskfat.
Lave, V. a. lomma ; bada ; tvatta, lavera
(en ritning). -, V. n. loga sig, bada sig.
Laveer, . levering. -, V. a. lovera.
Lavender, s. lavendei.
Laver, S. badkar, tvattfat.
Lavish, a. slosaktig ; ofverdSdig. -, V.
a. sissa. -ment, -ness, *. sldseri.
Law, S. lag; forordning; foreskrift; lag-
farenhet; lagen ell. Mosis lag. com-
mon , landslag. civil , borgerlig
Ug. - of nations, folkratt. to go
to , borja process mot nSgon. to
follow the -, studera juridiken. -day,
Lay
S. rattegSngsdag. -expences, S. pi.
rattegungskostnader. -ful, a. laglig,
laggill. -fulness, S. laglighet, ratt-
matighet. -giver, *. lagstiftare. -gi-
ving, s. lagstiftning ; lagstiftande.
-less, O. laglos; lagstridig; fridlos.
-lord, s. jurist som blifvit adlad.
-maker, s. lagstiftare. -suit, *.
rattegSng, process, good in -, ratts-
giltig.
Lawn, s. skirduk, fint linne, linon;
oppen grasplan. -Sleeve <, *. pi. fina
armar af linon (biskopsdragt). -y, a.
gjord af linon ; lik en slatt.
Lawyer, s. lagkarl, jurist, advokat.
Lax, *. utsot; lax. -, a. Ids; slapp;
afforande. -atioil, S. slapphet, for-
slappning. ative, a. afforande. ,
8. laxermedel. -ativenCSS, s. 6pp-
nande egenskap. ity , nCSS , s.
slapphet; loshet; oppet lif; * felande
noggrannhet.
Lay, s. lager; betesmark ; vad ; sSng,
visa; rang, stSnd. -land, .9. trade.
-Stall, s. godselhog.
Lay, a. verldslig. -, s. lekraan. -el-
der, s. kyrkoforestSndare. -man,
S. lekman ; T. rorlig bild sora malare
och bildhuggare bruka.
Lay, V. a. lagga, stalla; tillfredsstalla;
slacka ; forlika ; anliigga ; slS vad. to
aside , glomma ; deponera. to
asleep, sofva. to - a thing in
one's dish, forebrS en nSgot. to -
a wager, slS vad. to - by, forvara.
to - claim to, gora ansprSk pS. to
- down one's life, do ; ISta sitt lif.
to - iiggs, varpa. to - heads to-
gether, rSdslL to - hold of, gripa.
to level, jerona. to on, sl&
haftigt. to - open, Idagalagga. to
- out, T. lagga ut pS redden, to -
siege to, belagra. to - taxes, p-
lagga utskylder. to - the cloth,
duka bordet. to - the stomach,
stilla hungern. to up, samla, lagga
ihop. to - up a vessel, aftackla,
afdanka ett skepp. to - waste,
skofla, iidelagga.
Layer
Layer, S. telning; lager; hvarf; varp-
h5na. -OUt, . utgifvare.
Lazar, S. spetelsk; spetelska.
La /a ret, s. lasarett, sjukhus.
La/. -, v. a. & n. isttjas. -iness, *.
lattja, trSghet. -ing, a. trog, slumrig.
-y, a. lat, trog; sonmaktig.
Lazuli, S. lasursten.
Lea, S. sliittmark, ang.
Leach, s. lut. -, v. a. utluta, lutiagga.
Lead, S. bly ; lod, kula. -, V. a. beslS
med bly, blanda nied bly; plombera.
-crystall, s. biyerts. -en, a. af
bly, blybeUckt; tung, trog; cliuu.
-enhearted, a. kanaioios. -line,
*. lodlina. -mine, *. blygrufva.
-ore, s. biyerts. -pencil, s. bly.
ertspenna. shot, s. hagel. VFOrt,
*. blyrot, tandrot. J", a. blyfiirgad.
Lead, *. anforande; forhand i spel ;
aqui (i biljard). -, V. a. & n. leda,
fora, ledsaga ; forleda, formS ; gi forut ;
vara anforaren; herrska. to - the
way, visa vagen; gS forut. -er, *.
ledare, vagvisare ; fonuan. ing, S.
ledning. , p. & a. ledande ; den
fornamste. - card, utslagskort. -
hand (at cards), fSrhand. - que-
stion, hufvudfrSga. -ing-strings,
*. pi. ledband Kr barn, -ing-wind,
*. gynnande vind. -man, s. fore-
dansare.
Leaf, s. lot; blad; skifva; folium. -,
v. n. n lof, sis ut. -brass, .
glitterguld. -bud, 8. 15ftnopp. -gold,
8. bladguld. -Silver, S. silfverbleck.
-less, a. bladlos, utan lof. -let,
0. litet lof ell. blad. -stalk, s. T.
bladskaft. -y, a. lofrik, lummig.
League, S. forbund; fransk mil. -,
V. n. ingS forbund. -r, S. forbunds-
broder; belagring.
Leak, . uck. -, a. lick. -, v. n.
lacka. -age, 8. lackage, forlust pa
utrunna vStvaror. y, a. gisten (om
k&rl); T. lack; * pratsam.
Leam, . tig, lina ; koppclband. -er,
*. spirhund.
Lean, o. mager ; torr ; slat. -, 8. det
magra ; blotta kSttet utan fett. -nOSS,
English-Swedish Diet.
Leaven
225
8. magerhet; armod. -visaged , a.
mager i ansigtet. -fitted, a. for-
stSndig.
Lean, v. n. & a. luta; stoda sig; boja;
vara benagen for; lita pS. -ing, .
lutning. -illg-staff, s. staf, krycka.
-ing-stock, s. stod.
Leap, s. sprSng, hopp, skutt; loptid
(om djur) ; ryssja. , V. n. springa ;
hoppa, lopa ; spritta till ; klappa som
hjertat. , V. a. bespringa , betacka
(om hingstar). -6r, *. dansare ; dan-
serska. -frog, *. ett barnlek. -ingly,
ad. i sprSng. -year, *. skottSr.
Learn, V. a. & n. lara; fornhnma,
erfara. to - by a letter, inhamta
af ett bref. -ed , a. lard, erfaren.
er, 8. larjunge; nybegynnare. ing,
8. lardom, bokvett ; kunskap.
Lease, S. hyrekontrakt, arrendekontrakt ;
forpaktning ; arrendetid. , V. a. hyra
ut , forpakta ; plocka ax. hold, s.
arrendegods. -holder, . paktare.
-r, 8. axplockare.
Leash, a. koppel ; grirama ; rem att fora
falkar med. -, V. a. koppla ihop.
Leasing, s. falskhet, ljugning.
Least, sup. af little, not in the -,
alldeles icke. -, ad. minst. at -,
Leaf, 8. qvarnranua. [Stminstone.
Leather, 8. ISder; garfvadt skinn. -,
a. af lader. -bag, S. ladersack,
laderslang. -bottle, 8. laderflaska.
-dresser, s. samsk- ell. karduans-
makare; garfvare. -jacket, S. ett
slags flsk i Soderhafvet. -H , a. af
lader. -seller, s. l&derhandlare.
-sling, s. rem. -y, a. ISderaktig,
lik lader.
Leave, s. lof, tillst3nd; afsked; af-
skedstagande. -, V. a. ISta , lenuia,
dfvergifva. -, v. n. aflagsna sig;
testamentera ; upphora ; afstS ifrSn.
to - of, to - over, l.ua bli, upphora.
to - out, fdrbigS; utsluta. -r, .
en som lemnar; 6fverl5pare, ryramare.
-intfS, 8. pi. 6fverlefvor, lemnin^ar.
Leav||ed, -y, a. lofrik; forsedd med
blad.
Leaven, s. surdeg, j&sningsmedel, dragg.
15
226 Leavening
-, V. a. syra, iSta jasa; blanda till.
-ing, S. jasningsmedel.
Lecher, s. vallusting ; horkarl. -, V. n.
bola, vara otuktig. -OUS, a. liderlig,
otuktig. -y, s. otukt. [kollektbok.
Lection, s. lasart; lektion. -ary, s.
Lecture, a. forelasning ; laxa ; lasning ;
tilltal, skrapa. -, V. a. fdrelasa; banna
upp; undervisa, lara. -, V. n. hSlla
forelasningar. I, . professor; Ifir-
miistare; aftonsSngsprest. ship, S.
forelasaretjenst ; kapellanssyssla.
Lecturn, s. pulpet.
Ledcaptain, 5. smickrare, matsnuggare.
Ledge, s. list; bram; kant; hvarf, lag;
kedja af klippor. -r, *. hufvudbok
p3 ett handelskontor.
Ledhorse, *. handhSst.
Lee, S. T. vindsida, lasida; dragg. -,
a. liggande mot vinden. shore, S.
T. lagervall. -Way, S. T. afdrift.
Leech, a. lakare; blodigel. -, V. a.
liika, bota. -Craft, S. lakarekonst.
-lines, a. pi. T. nockgSrdingar.
-rope, S. stSende lik pS segel.
-WOmi, . blodigel.
Leek, *. 15k, purjolok.
Leer, 8. snegling, blick pS sidan ; vikl-
bradets lage. , V. n. BO Sit sidan,
bliga, glo ; plira. , V, a. locka ge-
noin blicker pi sidan. -llOrse, S.
paradehast.
Lees, s. dragg (pS vin); modder.
Leet, 8. domstol; gSrdsratt.
Leeward, a. lavart. -, ad. I lavart.
-islands, s. pi. Lavart-darne , An-
tilliska oame.
Left, a. venster. -handed, a. venster-
hiindt; oskickligt. -handed ness, ft.
vensterhandthet. -haildiliess, s.
oskicklighet.
Leg, s. ben, ISgg (niellan knfiet och
foten); skankel; l8rstycke; fot hvarpS
nSgot hvilar ; T. strang pfi en banfot ;
skankling.
Legacy, .1. testamente; testa menteradt
gods, hunter, 8. arfsmilare.
Legal, a. lagiig, lagiikmatig. -ity, .
laglighet, rattmatighet. -ize , v. a.
lagligen stadrasta. -ly, ad. lagligt.
Lengthy
Lega||tary, -tee, s. arftagare. -te,
8. plfligt sandebud, legal, -teship,
*. legate syssla ell. vardighet. -tine,
a. grundad pS en pSflig legate vardig-
het. -tlon, S. beskiokning; depu-
tation, -tor, . en soiii g6r testa-
mente.
Legend, a. legend, munksaga; fabel;
omskrift pS mynt. -ary, a. sagolik ;
fabelaktig.
LegerbOOk, S. hufvudbok; varulagerhok.
Legerdemain, s. taskspelarekonster.
Legged, a. som bar ben.
LeggillS, S. pi. daraaskor.
Legib||ility, a. laslighet; tydlighet.
-le, a. laslig. -leiiess, 8. laslighet.
Legion, *. legion; myckenhet. -ary,
a. hSrande till en legion; talrik. -,
a. legionssoldat.
Legis||late, V. n. stifta lag; utgifva
en lag. lation , s. lagstiftning.
-lative, a. lagstiftande. -lator,
S. lagstiftare. -latorsllip, ,9. lag-
stiftande makt. -lature, S. lagstift-
ning; lagstiftande makt. -t, S. jurist.
Legitimacy, S. laglikmatighet; akta
fodsel. -te, a. akta; rattmatig. -,
V. a. berattiga ; offentligen erkanna ;
gilla. -ten CSS, *. lagiig bord; akt-
het. -tiOIl, S. laga bekraftelse ; ett
ofikta barns furklarande for akta.
Lcgtini|je, -en, S. skidfrukt, fruktbalja.
-illOUS, a. som hor till artelagtet.
Leisurjjable , a. vid lediga stunder;
maklig. -6, a. ledighet, arbetslSshet,
mak, maklighet. -6-hOUr, a. ledig
stand, fritimma. ely, a. maklig.
Lemma, *. T. hjeipsats.
Lemon, a. citron, citrontrad. -ade,
a. lemonad. -peel, S. citronskal.
-squeezers, *. pi. citronpress.
Lemures, a. pi. speker.
Lend , V. a. utlSna , borga ; meddela ;
beviija. 6r, a. borgenar, procentare.
Length, a. langd; utetrfickning; af-
st3nd ; str3cka. at -, slutligen, 8ndt-
Hgen. -en, V. a. fo'rlSuga, utstracka.
, V. n. blifva langre , utetrackas.
-wise, ad. pS langden. -y, a.
langvsrig, langtrSdig.
Leniency
Leniency, 5. mildhet, efterlStenhet
-ent, O. stillande ; mjukande. -, s.
lindrande medel. -fy, V. a. lindra,
mildra. -ment, 8. lindrande medel.
-tive, a. lindrande. -, S. lindrande
medel. -ty, 8. mildhet; godhet.
Lens, 8. lins (synglas).
Lent, 3. fastlag, fasta. -On, a. horaude
till fastan; Urflig. -seriUOD , s.
fastlagspredikan.
Lenticular, -form, a. ihwfonuig.
-ginous, a. frSknig. -go, *. frak-
nar; utslagsfeber. -1, s. lins, liosen
(skidfrukt).
Lent! sous, Lentisk, *. mastixtrad.
Lent, itude, a. troghet. -OF, s. seghet;
iSngsamhet. -OUS, a. seg.
Leo, S. Lejonet (i djurkrctsen). -nine,
a. lejonartad. -Iltice, 8. lejonblad
(ort). -pard, s. leopard, -pard's-
bane, s. viidgeturt.
Leper, . spetelsk person. -OU8, a.
som orsakar spetelska.
Lepid, a. lustig, rolig.
Leporine, a. haraktig.
Lcpr||OSity, *. skabbighet. -OSJT, 8.
spetelska. OHS, a. skabbig; spe-
telsk. -OUSncss, S. skabbighet.
Less, comp. af little, raindre, smarre.
, ad. mindre.
Lessee, S. hyresman, paktare.
Lessen, V. a. forminska. -, V. n.
aftaga, minska*.
Lessive, s. byk.
LesSOn, S. lexa, lektion. - , V. a.
undervisa; banna upp.
Lessor, a. forpaktare.
Lest, C. att icke; i fall.
Let, V. a. 13ta , till.ita; lemna; hyra
ut; forpakta; I3u fara. to - alone,
iSta bli. to - doum, hissa ner;
skrufva ner. to - fall, Palla, hissa
ned. to - go, slappa. to - in,
slftppa in; inl.lta. to - know, under-
ratta. to - off fa pistol), gkjuta af.
to - out, l$na ut (p3 ranta). -in,
8. inflickningstecken. -pass, 3. friscdel.
Let, 8. hinder; drujsm&l. -, V. a.
hindra, fdrhindra, afhalla ifrSn. -, V. n.
upphOra,
Lexicon
227
Leth[|al, a. dodlig. -argic, a. somn-
aktig. -arglciiess, S. sCmnajuka;
troghet. -argied, a. djupt insoumad.
-argy, s. somnsjuka.
Lethe, #. Lete; giamska; gloraskedryck.
Letted, a RJrdrojad, fSrhindrad.
Letter, 8. bokstaf; bref; patent; full-
makt. - of attorney, fullmakt. -
of mark, kaparebref. -, v. a. teckna
bokstafver. to - a look, satta titel
pi ryggen af en bok. -box, s. bref-
i8da. -carrier, s. brefbarare. -case,
*. plSnbok; kast (pS ett boktryckeri).
-ed, a. lard, -founder, s. stii-
gjutare. -learning, 8. boklarJom.
-less, a. olSrd. -Office, 8. bref.
post, -press, S. boktryckarpress.
Lettuce, 8. laktuk. [sjuka.
Lencophlegmacy , s. bieksot, gron-
Lerailt, S. oster ; Levanten. -, a. dstlig ;
ifrln Levanten. Ine, a. levautisk.
Levee, *. uppstigande ; morgonbesdk.
Level, a. jeran, slat. -, *. slattmark,
yta; jemnhet; vattenpass; ratt&3n6re;
6gonsigte. -, V. a. jenma, gora slat ;
rikta ; jemnfora. -, V. n. efterskrafva ;
fat i mStta, sigta ; gissa ; vara i jeran
riktning. -ler, 8. jemnare; jemnlik-
hetspredikant. -UOSS , S. jemnhet,
flackhet. -range, s. T. kSrnskott.
LCVOII, S. surdcg, dragg.
Lever, a. hafstlng; handspak.
Leveret, . harunge.
LeverOCk, s. larka. [skatter).
Levlnblc, a. som kan lulaggas (oro
Leviathan, *. hvalfi.-k; T. Leviathan.
Levigajlte, v. a. pulverisera. -tion,
. pulverisering.
Levitlje, *. Levit. -ical, a. levitisk.
-iCUS, 8. tredje Mose bok.
Levity, 8 latthet; liittsinnighet ; oata-
dighet.
Levy, . uppbCrd; varfning. -, V. a.
beskatta, utskrifva , varfva. to - an
army, sStta upp en liar.
Lewd, 0. utsvatvande.vallustig; otuktig,
oforskfimd. -I10SS, s. liderlighet, otukt.
Lewet, S. harfigel.
Lexicographer, . ordboksfCrfattare.
Lexicon, 8. lexikon, ordbok.
228
Ley
Ley, *. ffilt, betesmark; lut.
Liab|]le, a underkastad, fdrpliktad ;
biottstsild far. -ility, -leness, a.
benagenhet ; blottstallning.
Liar, s. lognare, ljugare.
Lib, V. a. kastrera.
Libation, s. dricksoffer.
Libel, 8. smadeskrift; skymf; T. stain-
ning; klagoskrift. -, v. . &a. (against J
skrifva smadeskrift; forfatta en klago-
skrift. -ler, S. smadeskrifvare. -lOU.S,
a. smadande.
Libcllnla, a. trollsianda.
Liberal, a. frikostig, gifmild. - edu-
cation, anstandig uppfostran. arts,
fria korwterna. -ity, -neSS, 8. fri-
kostighet, gifmildhet.
Libera||te, v. a. befria. -tion, *.
befrielse. -tor, *. befriare.
Libertin||age, #. utsvsfning. -e, s.
frigifven , ell. dess son ; liderlig salle ;
fritankare. -, a. sjelfsvSldig ; oordent-
lig; liderlig. -ism, s. sjelfsvSld,
liderlighet ; fritankeri.
Liberty, *. frihet; fri vilja; tillstSnd.
liberties, pi. privilegier, fdretrades-
rattighetcr, friheter.
Libidinous, a. mttfardig, kattjefuii.
-neSS, s. vallustighet ; sinnlustighet.
Libra, s. T. VSgen (i djurkretsen).
Librar||ian, S. bibliotekarie. -y, 5.
boksamling; bibliotek. circulating
-, linbibliotek. -y-keepOr, S. biblio-
tekarie.
Libra||1e, V. a. vSga ; balansera. -tioil,
8. vagande, svangningsr6relse. -tory,
8. svangande, balanserande.
Lice, . pi. af louse, bane, s. lusort.
Licence, S. sjelfsvSld; tillstSnd; frise-
del ; censur p3 en bok. , v. a. gifva
frihet ell. tillstSnd till, -r, S. en
sora tillSter nlgot. - of books, censor.
Licentiate, s. licentiat. -, v. a. till-
stadja, tillata. -OUS, a. ejelfvSldig,
utsvafvande ; oinskrankt. -OUSnOSS,
8. sjelfsvSld; utsvSfning.
Lichen, s. laf (ett mosseslagte).
Licit, a. till'ten. -nCNS, s. laghghet.
Lick, S. liten slang; slickning; Vldg.
grof behandling. -, V. a. slicka, sleka ;
Lifegiving
vulg. basa, smorja upp. to - up,
uppsluka. -dish, 8. tallrikslickare.
-spittle, s. smlrotsare, matvan.
-Stone, *. nejonoga.
LIcker|]ish, -OUS, a. lacker, kraslig;
begarlig. -OUSU6SS, *. lackerhet;
Licorice, 8. lakrits. [lystenhet
Lictor, s. liktor (romersk hedersvakt).
Lid, s. lock; Sgonlock.
Lie, (ly) V. n. ligga; hvila; bestS;
vara beliigen. to - about, vara kring-
spridd hit och dit. to - at one, vulg.
bedja entriiget om , ligga efter. to
at one's mercy, bero af ens nSd.
to - at stake, vara blottstalld, vara i
frSga. to - dovm, lagga sig att sofva ;
falla i barnsang. to - in, ligga
barnsang. to - in state, ligga p8
paradsang (om lik). to lurking,
ligga pS lur. to - on hand, icke
hafva afgSng. to - out of doors,
sofva utom hus. to to, ligga upp-
brassad; ligga bi. to Under a
distemper, vara sjuk. to - under
a mistake, bedraga gig. to with,
hafva samlag med.
Lie, s. logn, osanning ; gaga ; lut. ,
V. n. ljuga, saga osannt.
Lief, a. aiskad. -, ad. gerna.
Liege, a. undergifven ; under lansplikt.
-, *. lansherre. -lord, S. ISnsherre,
landsherre. man, 8. vasall, under-
sSte. -r, 8. ambassador, sandebud.
Lienter|liC, s. horande till utsot. -y,
8. ett slags utsot. [rant.
Lier, 8. person gom ligger, spejare, lu-
Lieu, 8. stalle. in - of, i gtallet f3r.
-tenancy, s. ISjtnantssyssla ; samt-
lige lojtnantcrna af en korps. -tenant,
s. lojtnant; gtSthSllare; vikarie. -
colonel, ofverste-lojtnant. - general,
general -lojtnant. -tenantship, 8.
lojtnantssyssla ; stSthSllarskap.
Licve, ad. gerna.
Life, . lif, lefverne, lefnad ; lifstid ;
1 ifl i diet; lefvernesbeskrifning. -an*
nuity, a. lifranta. -boat, *.
raddningsbSt. -drop, 8. blods-
droppa. -ererlasting, *. murgron.
-giving, a. lifvande, upplifvande.
Lifeguard
I) 9. lifvakt. -less, a. liflos.
-like, a. lefvande. -preserver,
. raddningsapparat. -rent, . lif-
r&nta. -string, *. nerf; lifsband.
-time, s. Hfstid; lif. -weary, *.
ledsen vid lifvet.
Lift, 5. lyftning, hafning; T. gigtSg;
bemodande. -, V. a. lyfta, hafva;
rofva ; befordra, upphoja ; lyfla pS n8-
got. Cr, 8. upplyftare ; krycka.
Liga||ment, S. T. band, sena; f5r-
bindeise. -mental, -mentons, a.
senig; lik ett band, -tlon, S. bind-
ning. -tare, S. band; fdrbindning;
knut.
LSgeance, *. lanstro.
Light, S. ljus, lyse, sken; lampa; upp-
lysning, RrstSnd; upplyst man; dag,
dager. , V. a. lysa, upplysa ; upp-
tanda. to - a candle, tanda upp
ett ljus. -, a. ljus, klar; ljuslett,
blond, -bild, 8. fotografl. -CO-
loured, *. ljuslett. -house, *. fyr-
bSk. -less, a. utan ljus, murk.
-red, a. violett.
Light, a. latt, snabb, snail; ringa ;
obetydlig; T. olastad; flyktig, latt-
sinnig ; okysk ; undervigtig (om mynt) ;
glad. - of belief, lattrogen. -, ad.
latt. -bodied, a. smart, vai vaxt
(om hBstar). -brained, a. Uttsinnig.
-fingered, a. handig; IJufaktig.
-fOOt, a. snabbfotad. -, *. villbrSd.
-headed, a. lattsinnig; hufvudsvag.
-headednOSS, #. lattsinnighet; tank-
loshct. -hearted, a. glad, lustig.
-heeled, a. latt pS foten. -horse,
S. latt kavalleri. -legged, a. snabb-
fotad. -ly, ad. latt. -minded,
a. lattsinnig. -11688, S. latthet ; latt-
ainnighet; ostadighet.
Light, V. a. latta; lindrs; T. lossa
ett skepp. -, V. n. tilldraga sig ; falla
pi, komma dfver; stiga af; sl.1 ned
(om fSglar). -en, V. a. latta; ur-
lasta (ett skepp). -en, V. n. blixtra,
ljunga ; lysa omkring sig. , V. a.
upplysa. -er, S. liktare; prSm. -Ilillg,
. blixt. -8, S. pi. fonsterlufter;
lungor (hos boskap). -SOIUC, a. ljus,
Limitless
229
klar; munter, glad. -SOmenOSS, 8.
ljushet, klarhet, munterhet.
irii COUS, -OIIS, a. traartad, tra-
aktig; gjord af tr.
LigWOrt, S. kongsljus (5rt).
Like, O. lik, sannolik. -, ad. likasom,
sSsom ; sannolikt. -, V. a. & n. tycka
om; behaga; gilla. -lihood , -li-
ness, 8. liklighet, sannolikhet ; likhet.
lj', C. angeniim ; passande till ; trolig,
sannolik. , ad. troligen, formodligen.
-n, V. a. RSrlikna, jemfora. -HCSS,
*. likhet; ntseende; portrait. -TTise,
ad. afvensS, likaledes.
Liking, a. treflig, angenSm. -, 8.
tycke, behag, smak, bojelse; gillande.
Lilac, S. syrentrad.
Lilied, a. bevaxt ell. prydd med liljor.
Lilliputian, a. liten docka.
Lily, s. liija. - of the valley, lilje-
konvall, haroron. -livered, a. klen-
modig. -"White, a. hvit som en lilja.
Li mature, *. aispSn.
Limb, *. lem; T. brftdd , bram. -,
V. a. forse med lemmar ; slita i styckcn.
-ed, a. lemmad. [distillera.
Limbeck, S. T. distillerhatt. -, V. a.
Limber, a. mjuk, bsjlig, vek. -boards,
s. pi. T. vSghSlsplankor. -gate, s. T.
vSghSl. -ness, s. smidighet, mjukhet.
Limbers, s. pi. gaffeltistel; T. Rre-
stallare. [vete.
LinibO, s. rum emellan skarseld och hel-
Lime, S. lim, i^gellim; kalk; lind; en
art citron, quick -, s!8ckt kalk. -,
V. a. bestryka med flgellim ; klistra,
limma ; mura, kalka ; goda med kalk ;
snarja. -burner, s. kalkbrSnnare.
-grass, S. strandrSg. -hound, -or,
s. vildsvinshund. -kiln, 8. kalkugn.
-rod, 8. HmstSng. -Spar, 8. kalk-
spat. -stone, s. kaiksten. -tree,
8. lind. -twig, S. limstang. -wa-
ter, 8. kalkvatten. -WOrt, S. knopp-
ncclika.
Limit, S. gr5ns, rSmSrke. -, V. a. in-
skranka; bestiimma, utstaka. -able,
a. som kan inskrankas. -ary , a.
inskrankan.lo. -at 1011 , 8. inskriink-
ning ; omgriinsniug. less, a. grinslo's.
230
Limmer
Limmer, *. vildsyinshund ; o&ktabam;
stSnghast.
Limn , v. a. rite , mSla i vattenfarg.
-ev, S. ritare, portrattmSlare.
Limoil. S. sippa ; Union, citron.
Lim||0sity, . gyttjig beskaffenhet.
-OUS, a. lerig, gyttjig.
Limp, a. bojlig, smidig; trott.
Limp, S. haltning. -, V. n. linka,
halta. -et, 8. tackfat (ostronslagte).
Limpid, a. klar, genomskinlig (ora
vatten). -ity, -116SS, S. klarhet,
renhet; genomskinlighet.
Limy, a. liramig, klibbig; kalkaktig.
Lill, S. karrpuss, pol. [linneskaO.
Linamcnt, s. tSga, fiber; vele (af
Linch, S. Skerren. -pin, *. bjulpinne.
Linden, S. lind. [S. lind.
Line, *. lin. -sew, s. Hnfro. -tree,
Line, a. linie, rad ; rand ; utkast ; snore ;
omkrets; rtmarke; jernbanelinie, jern-
vagskena; Linien (Eqvatorn); lopgraf;
led, slagtlinie; Hnietroppar. by -,
efter sn5re, snorratt. ship of the -,
linieskepp. -, V. a. gora en linie;
besatta radvis ; fodra, betacka ; befasta ;
16pa(om hundar). -age, S. linie, stara,
ulagt. -Hi, a. bestiendeaf linier; bar-
gtaramande i rat linie. - design, grund-
ritning. -ameilt, S. anletsdrag. -ar,
a. bestSende af linier. -ate, O. T.
strekad. -ation, S. liniering; under-
atrykning. -keeper, *. jernbane-
vaktare.
Linen, . linne, larft. -, a. af linne, af
larft. -Cloth, *. larft; linneklaMer.
-draper, s. larftskrSmare. -weaver,
S. linnevafvare.
Ling, S.Ijung; Ifinga (atockfisk). -WOrt,
s. angelika.
Linger, V. n. dr5ja; vara iSngsam;
tveka. , V. O. fora, out) forlanga.
-er, 8. vankelmodig stackare. -ing,
S. dr5jande, 1,'ngsam.
Li 11 trie, s. bccktrSd.
LingO, s. sprSk; rotvalska.
LingnlJacions, a. sprSksara, talfdr.
-acity, *. pratsamhet. -iform, a.
tunglik. -1st, S. gprSkkannare.
Liniment, #. tunn salfva.
Listed
Lining, 9. foder, fodring.
Link, S. lank, led; ke.lja ; slaglod;
fackla , bloss ; lampsot. , V. a.
lanka. , V. n. forenas. 1)0)',
-man, 8. fackelbarare.
I j mi on, s. Linen.
Linnet, s. hampiing.
Linseed, S. linfro. -Oil, *. linolja.
Linsey-woolsey, s. ett Mags tyg. -,
a. halften linne och halften ylle;
dllig.
Lin|!stOCk, -tstOCk, 8. luntstake.
Lint, S. lin; linneskaf.
Lintel, 5. T. ofra dorrtrSdet.
Lion, s. lejon. -ant, 8. myrlejon.
-CSS, S. lejoninna. -'s-leaf, -'s-
paw, S. kSport, Jungfru Marie kSpa.
-'S-tOOtll, S. lejontand (ort).
Lip, *. lapp; mule; rand. , V. a.
kysaa. -glue, *. munlim. -labour,
S. mundrafvel, prat. -pitllde, s.
surogdhet. salve, 5. raunpomada.
-Wisdom, S. munvisdom, vett utan
utofhing.
Liqna||bility, s. smaltbarhet. -l>le,
a. sraaltbar. -ableness, . smalt-
barhet. -te, V. n. smalta, flyta.
-tion, *. smaitning; smaltbarhet.
Lique||faction, ft. smaitning; flytande
tillstand. -flable, a. smttltbar. -fy,
V. a. smalta. -, v. n. blifva fly-
tande. -SCency, S. smaitbarhet.
-SCent, a. smaitande, flytande.
Liquid, a. flytande; tunn; klar; afslu-
tad, belaid; Ijuflig. -, *. flytande
kropp, vStvara; T. flytande konsonant.
-able, a. som kan betaias. -amber,
s. gtoraxtrad. -ale, v. a. pmalta;
betala. -ation, S. smaitning; be-
talning. -ity, -nCSS, 8. flytighet.
Liquor, *. vatska; dryck; likor. --,
V. a. befukta, smSrja. -1C6, 8, la-
Lisbon-rOOt, S. sassaparill. [krits.
Lisp, 8. laspning. -, U. n. & a. 13spa.
Lissom, a. smidig.
List, 8. lista, forteckning; rannarebana;
skrank; list, kant ; Sstundan. -, V.
O. uppteckna; varfva; oingifva med
skrank. -, V. n. ISta varfva sig; vara
benagen for; lyssna. -ed, a. randig.
Listen
List|[en, v. n. lyssna. -Ail, a. upp-
imuksam. -less, a. kallsinnig, tr6g ;
(of) sorglos. -IcSSness, *. trCghet,
sorgloshet, efterlStenhet.
Litany, s. litania.
Liter||al, a. bokstaflig. -ality, *.
bokstaflig inening. -ary, a. lard,
vitter. -ate, a. studerad, lard.
-at are, . literature, vitterhet.
Litharge, s. glitt.
Lithe, a. grnidig, nyuk. -, V. a. lin-
dra, blidka. -HCSS, *. smidighet,
bojlighet. -80111, a. smidig, bojlig.
Lither, a. bsjiig, trSg, lat.
Lithographer, S. stentryckare. -gra-
phy, S. stentryckerikonst. -tomist,
s. operator for stenpassion. -tomy,
.9. stenskarning, stenoperation.
Llthy, a. bojlig, smidig, vek.
Litig||.int, a. tvistande, rattsokande.
, 8. tvistande part. ate , V. n.
trata, g& till ratta. -, V. a. bestrida,
forfakta. -ution, s. tvist, rattegSng.
-ions, a. tratsam, stridig; begifven
pS rattegSngar. -iOUSliess, S. trat-
girighet.
Litmus, s. lackmus (bll farg).
LitOm, s. kramsflgel.
LittOIl, s. kyrkogSrd.
Litter, S. barstol; str5 under hSstar;
kull (s3 mSnga ungar ett djur fir p3
en gSng) ; skrap. , V. a. foda, yngla ;
ostsda, fkrlipa ned.
Little, a. liten, ringa, obetydlig. -
one, litet barn. -, ad. litet, foga.
-, *. liten del, lappri. -HCSS, 8. liten-
het, obetydlighet; uedrighet.
Littoral, . strand. -, a. hOrande
till l.afsstranden. [ordning.
Litui'ir 1C, a. liturgisk. -y, *. messe-
Live, V. n. lefva; bo, vistag; vara,
racka; uingSs. to - out, ofverlefva.
to - upon, lefva af. -, a. lefvande,
vid lif; liflig. -COals, S. pi. g!5-
dande kol. -CTer, -long, 8. tjock-
biad. -less, a. liflSs. -lihood, s.
nil ring, bergning. -lillCSS, S. liflig-
het, munterhet. -long, a. l.ing-
varig, llngaam. the livelong day,
bela langa dagen. -lj, a. liflig,
Loathsomeness 231
lustig, munter ; hfiftig. -r, S. lefvande
Liver, s. lefver. -Colour, 8. lefver-
farg; lefverbrun. -coloured, a.
lefverbrun. -WOrt, S. bllsippa.
Livery, s. uthyrning af hastar; livre.
-coach, s. statsvagn. -man, s.
livre-betjent ; ledainot af vissa gillen
(i London). -stable, 8. hSllstall,
utfodringsstall.
Livid, a. svartgui. -ity, -ness, $.
svartgul fSrg.
Living, s. lif, lefvande; bergning, ut-
komst, handtering. -, a. lefvande, i
lifvet; verksam, liflig. - coal, g!5-
dande kol.
Livre, S. liver (franskt mynt).
Lixi vial, -viate, -vous, a. lut-
aktig, af lut. - salts, lutsalt. -viuill,
8. lut. [-Stone, 3. odlesten.
Lixard, 5. 5dla, fyrfota; T. jernkusa.
Lo ! i. se I se der 1
Loacll, s. smarliug; stenlake (fisk).
Load, s. laddning, borda , last, lass;
malmSder. , V. a. befrakta , lasta,
lassa; ladda (ett skjutgeviir). -er, s.
lastare, pSlassare. -ing, *. laddning,
lastning; lastarelon. -*S-man , s.
lots, styrraan. -star, s. NordstjSr.
nan, Lilla Bjornen ; ledstjarna. -stone,
8. magnet. -waterlillC, S. T. lastlinie,
vattenlinie. -TVOrt, S. tandrot (5rt).
Loaf, s. brddkaka, impa, bulle. -
of sugar, sockertopp. -sngar, .*.
toppsocker.
Loam, S. lera, merge!, peg lera. -, V. a.
betacka nied mergel. -y, a. lerig,
full med mergel.
Loan, s. lin. , V. a. liina, iSna.
-bank, . iSnebank. -fund, .
iSnkassa.
Loath, S. ovillig, obenagen. -6, V. 71.
ledas, vamjas; vficka afsky. -, V. a.
hata. -ful, a. vamjande, fSrhatlig.
-ing, S. afsky, leda ; vSmjelse, Sckel.
- of food, matleda. -ly, a. f6r-
hatlig, afskyvard. -, ad. ogerna.
-neSS, S. leda, afsmak. -SOI11C, a.
led. forhatlig; Icklig.
8, leda, afsky vardhet.
232
Lob
Lob, *. lurk, bondlymmei; metmask.
-, V. a. skaka ; slappa, lata falls oskick-
ligt. -like, a. plump, oskicklig.
-lolly, s. hackmat, hafregryn. -V
pOUnd, S. fangelse for lattingar.
WOl'in, s. metmask, daggtnask.
Lobate, a. T. flikig.
Lobby, S. forstuga ; vapenhus vid en
kyrka.
Lobe, S. lob, flik; Srtipp; sprickan pi
skidfrukter. -d, a. flikig.
Lobster, S. hummer; landkrabba (8k-
nanm p;1 en landssoldat).
Loca||l, a. som tillhor en ort. - cu-
stoms , pi. landsseder. - medica-
ments, pi. utvertes lakemedel. -lity,
s. belagenhet; stalle. -tion, S. lage,
stallning; utliyrande.
Loc!', 8. insjo; brdstsaft.
Locho, S. smarting, gronling (flsk).
Lock , S. 12s , bosslSs ; hake ; instangd
plats; black pS hastar; damlucka ;
lock, hSrlock; tofva ; tapp (af ull ell.
ho). , V. a. iSsa igen; innesluta,
omringa. , V. n. iSsas , tillslutas ;
ledvis hopfogas. -age, S. slusspen-
ningar. -Or, *. skp, iSda. -et, S.
las pS ett armband ell. smycke. -gate,
S. slussport. -ram, S. blaggarn.
-smith, *. iSssmed. -y, a. lagd i
lockar.
Locomotion, s. flyttning; flyttnmgs-
fSrmSga; rorlighet. -Ive, a. rorhg.
-, s. T. lokomotiv.
LoCUSt, *. grashoppa. -tree, S. oakta
akacia.
Locn||tion, *. taiesatt, uttryck. -tory,
. Ulrnmmet i ett nunnekloster.
Lode, a. malmstreck.
Lodg||e, S. hydda, lager; stuga; bygg-
nad; logo uti en orden. -, t>. a.
hysa, herbergera. -, v. n. forskansa
sig; bo, vistas, hafva sitt hemvist ;
taga in; lagga sig (om vaxande sad).
-cable, a. beboelig. -Cr, a. liyres-
man, gast. -ilig, *. boning; lager.
-ment, S. samling, ingrafning; ned-
sSttning (af penningar), T. posto.
Loft, S. loft, vind, vindskammare.
-illCSS, *. h6ghet, hfiijd; stolthet.
Longitude
hiigmod. -y, a. hog, upphojd; pr&k-
tig, stor; atolt.
Log, S. bSl, tradkubb ; timmerstock ; T.
logg. -board, s. loggtafla. -book,
s. loggbok. -line, s. loggiina. -man,
8. stockbarare; T. loggman. -TFOOd,
8. ka mpeschetrad.
Logaritblimic, -mical, a. logarit-
mi.sk, handlande om logaritmer. D1S,
S. pi. logaritmer.
Logger head, s. tolp, dumhufvud.
-ball, s. stSngkula. -6(1, a. dum,
oskicklig.
Log||ic, *. fSrnuftslara, slutkonst. -ical,
a. logisk, enlig fornuftsliiran. -ician,
8. en som studerar ell. fir val hemma
i fdrnuftslaran. -istlcal, a. alge-
braisk. -OgriphO, S.ordgSta. -Ollia-
Chy, s. ordkrig, ordstrid.
LohOCk, S. brostsaft.
Loin, S. land, iSr. -S, *. pi. lander,
hoft, njurar. - of veal, kalfsnjurstek.
Loiter, V. n. dr6ja, sola, prata bort
tiden, slS dank, -er, s. iSngsam
person, dagtjuf.
LoligO, S. blackflsk.
Loll, v. n. luta sig, hSnga ute ; ligga
och vraka. -, V. a. utstracka. -ard,
5. dagdrifvare ; anhangare af Wickleff.
-eared, a. slokorig. -poop, s.
lathund. [-ic, a. lombardisk.
Lombard, . ISnebank, assistanskontor.
Lone, a. ensam, enslig, enstaka. li-
ness, S. ensamhet, enslighct. -ly,
a. ensam, enslig. -ness, s. ensara-
het; sallskappsskygghet. -SOme, a.
ensam, enslig.
Long, s. langd; orsak. -, a. iSng,
iSngvarig, ledsam. -, ad. lange, llngt.
ere -, for en kort tid sedan. - since, -
ago, for lange sedan. -, v. n. langta,
vara lysten. -ail I ill it}', S. iSng-
modighet. -boat, s. esping, barkass,
skeppsslup. -eyity, 8. iSngvarigbet;
hog Slderdom. -headed, a. slug,
spetsfundig. -illiailOUS, a. I3ng.
hSndt. -imetry, s. landtmatarkonst.
ing, 8. langtan, trangtan, lystnad.
-infinity, *. aflagsenhet. -ish, a.
nSgot lang. -itude, a. langd; T.
Longitudinal
longitud. -itndilial, a. matt efter
langden. -jointed, a. langskfinklig.
-lease, . arrende pS arfranta. -leg-
ged, a. iSngbent. -legs, s. pi. bar-
krank. -lired, a. iSnglifvad. -niea-
sure, 8. i&ngdmitt. -necked, a.
langhalsad. -poll, . schagg, felp.
-primer, s. petit (tryckstil).-shanks,
*. pi. iSngskanklig person, -sighted,
a. langsynt -sufferance, -suffer-
ing, *. t3lamod, Llngmodighet. -ton-
gued, a. pratsara. -ways, ad. P S
langden. -winded, a. mod iSng
andedrSgt; trSkig; som predikar orim-
ligt lange. -Tvise, ad. pa langden,
langsefter. Tf Ort, a. angelika.
LOO, 8. ett slags kortspel. -, V. a.
Looby, s. tolp. Ihetsa (hundar).
Loof, 8. T. lof, lofvart. -, v. a. T. (up)
lovera, bringa skeppet upp i vinden. to
up into a harbour, segla med knapp
vind in i en hamn. - up! lof upp!
stick upp bidevind! -frame, *. ba-
lanseringsspant. -hook, s. halstalja.
-tackle, . lost tackel.
Look, S. blick, Sgonkast; uppsyn, nt-
secndc, min. looks, S. pi. miner, St-
bSrder. -, i. se ! - ye! se der!
-OOt, 8. vakt, uppsigt; T. utkik.
-out-man, s. utkik.
Look, V. n. se, tillse; blicka; tyckas,
se ut; likna. -, V. a. beskSda; 8f.
vervaga; soka, leU. to - about, se
sig fore, to - after, vaka Sfver;
efterleta. to - askew, glosa. to
- big, se stursk ut. to - down, sll
ned ogonen. to for, s6ka, se efler.
- into, undersoka. to - on, beskSda,
se pi, akta. to - out, gifva akt, se
sig omkring efter nSgot. to - over,
Sfverse, genomse. to to, draga f5r-
sorg om. -er-On, *. 3skadare. -ing-
glass, s. spegel. Venus's -, klocka,
nes^elklocka.
LOOUI , s. lorn (sjStfgel) ; vafstol ; hus-
gerad. -, V. n. T. synas, visa sig
liingt borta. -gale, s. frisk vind,
strykande vind. llynne, sinnelag.
Loon , s. latting ; slyngel , lymmel ;
Loop, S. snOre, frans; dgla; skjutglugg.
Lose
233
-ed, a. full med smS bal. -hole,
8. oppning; snorhSl ; glugg, skottglogg;
skjutgatt pS skepp; undflykt; smyg-
hSl. -holed, a. forsedd med hSl
ell. gluggar. laCG, 8. galon kring
knapphSl.
Loose, a. slapphet, frihet -, a. 18s,
obunden; slapp , sladdrig; fladdrande;
ovSrdig; loslifvad; liderlig; lucker (om
jord) ; vidlyftig ; obestamd ; flat ; osam-
manhangande. -, V. a. losa, befria;
lata fara; laxera. -, V. n. afsegla,
lyfta ankar. gOWn , 8. nattrock.
n , V. a. forlossa , oppna ; lossna,
gifva efter, slappna (om knutar). nfiSS,
*. Idshet, slapphet ; lattsinnighet, okysk-
het; utsot.
Lop, 8. afhuggen qvist ; loppa. -, V. a.
q vista, topphngga. -r, 8. tradput-
sare. -pered , a. ystad. -pings,
s. pi. afskuma qvistar.
Loquajjcions, a. pratsam. -clous-
ness, -City, s. sprSksamhet, man-
vighet.
Lord, S. herre ; Herren (Qad) ; Fralsaren ;
lord, baron. - chamberlain, Sfver-
kammarherre. - chief justice, ofver-
domare. the Lord's house, kyrkan.
the Lords' house, Ofverhuset. -
lieutenant, vice-konung; stathSllare.
- mayor, borgmistare. - of the
manor, lansherre som bar grundrat-
tigheten. -, V. n. heirska; regera
despotiskt ; uppfSra sig fornamt. -, V.
a. g5ra till Lord, -ing, s. smSherre.
-like, a. herrelik, befallande. -li-
ness, 5. hoghet, stolthet, herrevasende,
-ling, s. sroaherre. -ly, a. stolt,
herrskande. , ad. pS herrevi* ; liC'g-
modigt. -Ship, 8. herrakap, herra-
vilde. your -, Ers n8d.
Lore, . Iftra, vishet.
Lorel, 8. skurk.
LoriJIcate, V. a. kl&dda i pansar.
-mer, -ner, a. sporrsmed; betsel-
niakare, sadelmakare.
Loriot, . grdnsiska, grSning.
Lorn, a. olycklig, Cfvergifven.
, v. a. forlora, tappa , fSrlisa ;
plikta; irra; f8rderfva, bortsiasa. -,
234
Loseable
V. n. gS forlorad, forsvinna , upphora.
to - ground, gifva vika. to one's
way, gS vilse. -cable, a. som kan
tappas. ing, s. forlust; torminskning.
LOSS, s. fiirlust, skada; ovisshet; lo-
djur. to le at a -, vara rSdvill.
Lost, a. forlorad. [-fill, a. skadlig.
Lot, s. lott, ode; andel ; taming.
Lote, s. oxeltrad; qvabba, paddflsk.
Lotion, S. T. tvSttning, bad; kryddbad.
LotOS, 8. oxeltrad. [terisedel.
Lottery, s. lotted, -ticket, s. lot-
Loud, a. gall, Ijndande, hogljudd , lar-
mande. -ly, ad. hogt, giillt. -BOSS,
S. styrka, hoghet i rosten.
Lough, 9. insjo. [s. 16sdrifvare.
Lounge, v. n. isttjas, sla dank, -r,
Lonrdan, s. dagtjuf.
Lons||e, *. Jus. -, V. a. lusa, luska.
-eberry, . aister. -ewort, s.
lusort. -iness, *. lusighet. -y, a.
lusig, smutsig. - disease, lussjuka.
Lout. . bondlymrael. -ish, a. plump,
bondaktig.
Lout, V. a. bedraga. -, V. n. buga sig.
Louver, s. rokhSl. -window, s.
LOTage, *. libsticka. [vindsfdnster.
Love, S. karlek, filskUg; ynnest; Ku-
pido ; alskarinna , karesta ; alskling ;
smekord. - in a mist, bl.1 passions-
blomma. - in idleness, styfmorsviol.
- lies-a-blccding , tusenskSn. out
of - with, ledsen vid. to make -
to, gora kur, kurtisera. -, V. a.
& n. -il.-ka, liSlla af, tycka om.
-child, s. oskta barn, -darting,
a. som vacker en hSftig kiirlek. -lit,
*. kSrleksbrSnad. -knot, *. val-
knut. -lass, S. fastnio, karcsta. -less,
a. kfirlekslos, kUnslol5s. -letter, S.
k&rleksbref. -lillCSS, s. alskvardhet,
tackhet -lorn, a. ofvers-'ifven af sin
Jtlskade. -ly, a. fil-kv.ird , tuck, in-
tagande. -, ad. behagligt. -pO-
tlon, *. kSrteksdryck. -r, s. al^kare,
friare, fdrlofvad. -sick, a. Slskogs-
krank. -suit, s. fricri. -tale, *.
karlekshistoria. -toy, s. minnesgifva ;
friaregSfva.
Lover, *. rOkhal.
Luciferian
Loving, a. alskande, alsklig, 5m. -,,
8. alskog, karlek. -nCSS, . god-
bet, karlek, karlighet.
LOW, a. I3g, nedrig; grund ; ringa, svag;
undre, nedre; iSg, sakta; nedslagen;
odmjuk. -, ad. I3gt, for godt k5p.
, V. a. fornedra. , V. n. rSma, ryta.
-bell, s. fSgeikiocka. -born, a. af
ringa harkomst. -ing, *. rS inning, ra-
mande. -linesS, S. odmjukhet ; nedrig.
bet; vanmakt. -ly, a. odmjuk; 13g, ringa.
-ness, .9. laghet, nedrighet; nedslagen-
het. -spirited, a. nedslagen, mod-
fUlld. -Simday, S. forsta sondagen
efter Pask. -tllOUghted, a. I3g-
tankt, af nedrigt tiinkesatt. -tide,
-water, s. iSgt vatten, ebb.
Lower, a. comp. af low. - empire,
sednare tiderna af romerska riket.
house, Underhuset. , V. a. forringa,
nedsatta ; slappa ned. to - the top-
hotwurs, T. stryka flagg. -, v. n.
falla, minskas.
Lower, S. dunkelhet, mulenhet; m5rk
blick. -, V. n. morkna, raulna ; se
bister ut. y, a. mork, mulen, tScknig.
Loyal, a. laglydig, trogen ; huld. -ist,
8. en som hSlIer med konungen. II OSS,
-ty, .9. huldskap, lydnad mot ofver-
Lozel, .9. lathund. [heten.
Lozenge, S. romb, skufvad fyrkant;
spetsruta i vapen; pastill.
Lubb||ard, .9. lat menniska. -(T, ,?.
slapdrfing; lat lymmel. -er-hole, .9.
T. marsgatt, soldatgatt. -6rly, a.
lunsig, fet; lat. -, ad. plumpt.
LnbrijjC, -COnS, a. slipprig , hal ; tve-
kande. -Cate, -citate, V. a. gora
hal, gora slipprig. -City, 8. slipprig-
het ; vankelmod. -flcation, 8. glatt-
g5ring, giattning.
Luce, S. stor gadda; lilja.
Lucent, a. lysande; klar, ljus.
Lncern, S. lucern, spansk klofver.
Lucid, a. lysande, klar, ljus, genom-
skinlig. - intervalls, Jjusa mellan-
stunder (for yrande). -ity, -11688,
8. glans ; genomskinligbet.
LuCl||fer, s. morgonstjarna ; Lucifer;
djefvulen. -ferian, a. djefVutaJr.
Luciferous
-ferons, a. upplysande. -flc, a.
ljusbringande.
Lok, s. lycka, lyckskott; handelse.
-ily, ad. lyckiigtvis. -iness, s.
god lycka. -It'SS, a. olycklig. -)',
a. lycklig.
Lucrative, a. indrSgtig, fordelaktig.
Lucre, s. vinning, vinst.
Lnctation, S. kamp, strid.
Lnctnal, a. bedrdflig, sorgsen.
Lucubrate, V. n. studera vid ljus;
vaka. -tion, s. nattarbete. -lory,
a. frambragt genom nattliga studier.
Lucnlent, a. klar; ogonskenlig.
Lud, i. kom!
Ludicrous, a. skamtsam, putserlig.
-ness, s. putslustighet, narraktighet.
Ludili, cation, s. begabberi; bedrageri.
-Calory, O. obetydlig; bedraglig.
Luff, S. flacka handen; T. lof.
Lag, s. ora; matstSng; ryck, ryckning ;
liten butta. -, V. a. draga, sl&pa.
to - out, draga vfirjen. -sail, 8.
lupgersegel.
Luggage, s. tross, bagage. -train,
8. godstSg. -naggon, 8. godsvagn.
Lusrger, s. kofferdiskep. [gande.
LQgubriOflS, 0. sorglig, bedroflig; kla-
LllkOVJirni, a.ljnm ; kallsinnig.-ness,
s. Ijurahet, kallsinnighet.
Lull, S. T. bedaring, aflugnande. -,
V. a. lulla, sjunga till sBmns; T.
lugna. -aby, s. vaggvisa.
Llllll, ,o. rokfing i bondkojor.
Lumb||agO, *. landvlirk, hoftvark. -al,
-at, a. horande till ISnderna.
Lumber, . skrap, grSfre husgerSd;
stafver och andra trivaror ; T. belam-
ring. -, V. a. vraka ihop. -, V. 11.
g8 tungt och ovigt.
Lnmbric, s. daggmask; metniask.'-al,
a. maskformig.
Lu military, *. T. ljus, lysande kropp,
eolen; upplysare. ale, 6, V. a.
upplysa. -at ion, S. lysning, upp-
klarande. -OUS, a. ljus, lysande, klar.
Lump, s. klump, stycke, massa ; del
hela; block. -, V. a. taga ofver
hufvud, slumpa, samraanslS ; fastna i
klimpar. -ers , . pi. T. arbetsfolk
Lust
235
aom mot visst beting utlasta hela ladd-
ningen. -fish, S. tanglake, stenbit.
-ing, a. stor, STfir. -ish, a. tung,
klumpig, tjockhufvad. -islinCSS, 8.
dumhet, plumphet. sugar, s. lump*
socker. y, a. klumpig.
Luna||cy, s. mSnadsraseri, vansinnighet.
-r, -ry, a. mSn-. - year, mSnSr.
-caustic, s. helvetessten, frStsten.
-rian, *. mSnsbeboere. -ry, 8. Us-
gras. -ted, a. i form af en halfmSne.
-tic, a. vanvettig, fautastisk. - house,
dSrhus. -tion, 8. mSnforandring ;
ny eller nedan.
Lunch, -eon, S. liten frukost; brod-
kant. , V. a. spisa nSgot , taga en
fdrfriskningsratt.
Lnne, 8. halfmine; raaeri.
Lune, S. rein ; lina.
Lunet, 8. viidermSne. lunets, pi. glas-
ogon ; skygglappar p.1 hastar. te,
*. T. liten halfmane ell. hornverk.
Lang, S. lunga. lungs, pi. lungorna.
-Cd, a. RSrsedd med lungor. -sick,
a. lungsiktig. -WOrt, 8. lungort.
Lani|J80lar, a. sammansatt af minens
och solens omlopp. slice, 8. inSn-
Llint, s. lunta. [skifte.
Lllllllla, S. liten halfmSne.
Lupine, 8. vargbdna.
Lurch, S. dubbelt spel fdrloradt; lur,
bakb≪ slot, hastig rorelse. -, V. n.
viiina dubbelt spel. , V. a. lura,
smSstjala; svalja. -er, 8. grafsvins-
hund; tjuf som lurar att fS stjiila;
itoratarc. [forleda.
Lure, S. lock mat, retelse. -, V. a. locka,
Lurid, a. svartgul; blekbll, mCrk.
Lurk, r. n. lura. -er, s. tjuf som
lurar att fa stjala. -ing, -ing-piaCC,
. gomst&lle.
Luscious, a. acklig, s. -ness, s.
hog grad af sotma.
Lnserne, s. lucern, spansk klofrer.
Lush, a. stark, rnSrk (fiirg).
Lnsk, a. sluskig, trog. -, 8. lathund.
-ish, a. maklig, lat. -ishness, s.
lattja, maklighet.
LusoriOQS, a. skaratsam, rolig.
Lust, s. lusta, branad ; sinnlighet, okyak-
236
Lustful
het. -, V. n. lysta, 8tr3. -ful, a.
vallustig; kit, kiittjeful. -fullH'SS,
*. kattja. -ihood, a. raskhet. -ilj,
ad. raskt, driftigt. -ineSS, S. rnun
terhet, raskhet, kraft. -less, a. van
maktig. -WOrt, 8. daggort.
Lustra 1, a. hSrande till de gamles
reningar. - water, vigvatten. -te,
V. a. rena, viga. -tiOll , a. rening,
invigning.
Lustr||6, s. glans; ljuskrona. -ing,
s. glanstaft. -OU8, a. skinande,
glansande..
Lnstrnm, s. tidrymd af fern Sr.
Lusty, a. frisk, stark, liflig.
Lutailist, s. lutspelare.
LntariOUS, a. lifvande i gyttjan; smuts
fargad. [ e tt karl
Llltation, S. T. kemisk forlcittning af
Lute, 8. luta; T. kitt af agghvita ocli
kalk. -, v. a hopkitta. -player,
8. Intspelare. -string, a. strang pS
en luta.
Lutheran, a. Lutheran, -ism, .
Lutherska laran.
Luthem, *. vindsfSnster.
Lutist, S. lutspelare.
Lntulcnt, O. gyttjig, lerig.
LUX, -ato, V. a. vrida ur led, fSrranka.
-ation, 8. ledvridning. -6, 8. lyx,
yppighet. -uriailCC , 8. yppighet.
-U riant, a. ymnig, stark, Sfverflodig.
-uriate, v. n. ofverfloda; vaxa starkt.
-urious, a. yppig, vailustig. -uri-
ousness, s. vsiiust, yppighet. -ury,
8. Sfverflod, yppighet.
Ly, v. n. s. Lie.
Lyceum, .9. larohus, Iftroanstalt.
Lye, *. lut.
Lying, a. liggande; lognaktig. - in,
liggande i barnsang. -ly, ad. logn-
aktigt, osannfardigt.
Lyill, s. jajjthund som vidrar det sarade
vildtet efter blodet.
Lymph, *. blodvattnet i djurs kroppar.
-ated, a. rasande, ursinnig. -atic,
a. lymfatisk ; vansinnig. -educt, 8.
lymfatiskt karl.
Lynce, an,-OUS, a.skarpsynt.qvickSgd.
Lynx, *. lo, lodjur.
Madflower
Lyre, . lyra. eolian -, eolsharpa.
Lyric, -al, a. lyrisk; horande till
lyran. -, 8. lyrisk skald.
Lyrist, . lyrspelare.
Ma'am, a. fSrk. af Madam.
Mab, s. elfdrottningen.
Mac, S. son. [(landsvagar).
Macadamize, V. a. makadamisera
M:tcar:oni, s. sprStthok; makrondeg.
-Onic, a. T. makaronisk. -, *.
mischmasch. 0011, S. makron.
Macaw, S. en art papegoja. -tree,
S. skarmpalme. [kryddol.
Mace, 8. muskotblomraa. -ale, a.
Mace, S. spira ; kommandostaf ; strids-
klubba. -bearer, 8. spirbarare ; pe-
dell, -r, S. profess, bodel.
Macerajjte , v. a. lagga i blot , upp-
mjuka i en vatska ; utmargla, forsvaga ;
plSga. -tion, S. blotning; afmatt-
ning, utmargling, spiikning.
Machin!|al, a. mekanisk, med konst
inrattad. -ate, V. n. gora hemliga
anlaggningar. -atiou , 8. anslag,
st&mpling; intriger , ranker, -ator,
8. nppspinnare. 6, 8. maskin , drif-
verk.-e-made, a. mekanisk. -e-min-
der, -6-tender, *. maskinmastare,
maskinist. -Cry, 8. inaskineri. -ist,
s. maskinist, en som skoter maskiner.
Macilent, a. magerlagd.
Mackerel, s. makrin ; koppiare. -gale,
S. frisk vind.
Macro|]COSm, S. hela verldssystemet.
-logy, 8. vidlSftighet.
Mactation, s. offersiagt.
Maculjja, s. flack, -ate, V. a. flacka,
smutsa. ation, s. flackning, smuts-
ning. -atiires, s. pi. makulatur.
-6, *. flack.
Mad, a. galen, ursinnig; haftigt lang-
tande efter; narraktig. -brained,
a. galen , vansinnig. Cap, S, galet
hufvud, ursinnig ruenniska. fit, 8.
yrhet; vurm, nyck. -flower, .
Madhouse
Btenblomma. -house, . dSrhns.
-man, 8. gaining, dSre. -WOrt, 8.
aliss, bitterort.
Madam, A. madam (titel som gifves alia
fruntimmer). [blifva galen.
Madden, r. a. gora galen. -, v. n.
Madder, s. krapp.
Madding, a. pickhSgad, begifven pi.
Maddish, a. narraktig; yr.
Made, pt. & p. af to make.
Made||faction , *. befuktning. -fy,
V. a. fukta, befukta.
Madge-howlet, s. nattugia.
Mudid, a. fuktig.
Madness, s. raseri, galenskap; arghet.
Madrepore, s. stjarnkorall.
Madrier, s. planka, halfbottenbr&de.
Madrigal, S. herdedikt, karleksverser.
Muffle, v. n. stamina.
Magazine, s. magasin, fdrradshus.
Mage, s. trollkarl, hexmastare.
Maggot, 8. mStt, mask ; ' vurm, nyck.
-IneSS, S. fullhet med anger eller
mask; grillfangeri. -y, a. full med
m&tt eller anger; * nyckfull, underlig,
besynnerlig. -J-headed, a. vurmig,
egensinnig.
Magi, S. pi. Zoroasters anhangare.
Magic, a. magisk, fortrollande. - lan-
tern, trolllykU. -, 8. svartkonst,
trolldom. -al, a. magisk. -fan, 8.
trollkarl, hexmastare.
Magisterial, a. miUterlig; myndig;
stolt ; keinisk. -cr ialncss, s. master-
skap; myndighet. ery, S. master-
skap; magistervardighet; T. magiste-
rium. -racy, *. magistratspersons
vardighet; magistral, -rate, . m.
gistratsperson, embetsman.
Magnanimyity, . storsinnighet, Bdel-
rood. -OUS, a. storsinnig.
Magnesia, *. magnesia, talkjord.
Magnet , s. magnet, -ic , a. magne-
tisk, dragande. Ism, s. magnetism;
dragkraft. 1ZO, 17. a. magnctisera.
Magniyiiable, a. prisvfird. -flc. -fi-
Cal, o. praktig, stStlig. -float, 8.
lofsSng (i aftonsSngcn); Jun?fru Marie
lofsSng. -flcatc, V. a. prisa. -fl-
cence, a. prakt, liarlighet, stStlighet.
Maintain
237
-flcent, a. praktig, hSrlig. -flCO,
9. venetiansk adelsman, nobile. -fler,
S. loftalare ; forstoringsglas. -fy, V. a.
forstora; prisa; upphoja. -loquence,
8. skryt. -tude, *. storhet, atorlek.
Magpie, *. skata.
Magydare, s. dyfveistrack.
Mahogany, s. mahogony. -, a. af
mahogony.
Mahometan, s. Muhammedan. -, a.
mubammedansk. -anisill, . uiu-
hammedanska laran.
Maid, s. mo, jungfru, flicka ; rocka
(fisk); tvattkar. -niariail , 8. arle-
kinsdans ; pojke (i sSdan dans) utkladd
till flicka. -pale, a. gronsjuk. -ser-
vant, s. piga.
Maiden , 8. mo, jungfru. , a. jung-
frulig, obeflackad; obrukad. -hair,
*. VenushSr, jungfruhar (ort). -head,
hood, S. jungfrudom, modom ; nyhet.
-like, -ly, a. jungfrulig, blygsam,
kysk. -lip, *. snarjgras. -rent,
8. jungfruskatt.
Mail, 8. merla, jernring ; pansar, har-
nesk ; kappsack ; postvaaka ; post. ,
V. a. beklada med pansar; insvepa.
-coach, s. postvagn. -horse, s.
posthast. [forlama.
Maim, *. afstympning. , V. a. stympa,
Main, S. hufvudsak; det hela; storrt
delen ; vSld, rnakt ; stora hafvet ; fasta
landet; packkorg. in the -, ofver-
hufvud. -, a. fornamst, hufvudsaklig;
fornara , herrskande; stark; ofantlig;
(i sammans&ttningar) hufvud ....
-braces, . pi. T. storbrassar.
-flood, s. hog flod. -guard, s.
hogvakt. -land, . fasta landet.
-ly, ad. hufvudsakligen. -mast, a.
stormast. -sail, -sheet, 8. T.
skdnvalssegel , storsegel. -sea, .
6ppna sj6n ; hafvet. -top, 8. T. stor-
stSng. -top-gal -ant-mast, t. T.
bramstlng. -yard, a. T. Btorrl.
Main. a. kanal, ranna.
Main; pernor, a. borgen. -prise, *.
personlig borgen. ->, V. a. ansvara
f5r nSgot, ga i borgen B5r nSgon.
-swear, V. n. svana falskt. -tain,
238 Maintainable
V. a. bibehSlla, underbllla; fSrsvara,
forfakta ; nara, fdda. -tailiable, a.
bevislig, forsvarlig. -tenaiice, s.
bibehSllande; fdravar, underbill, vid-
makthtllande; fortvarande.
Maize, S. mais, turkiskt hvete.
Majest||ic, -ical, a. majestatiig. -i-
Calness, s. majestatiskt uppforande;
vardighet. -y, 5. majestat, hoghet.
Major, a. storre; myndig. -, S. major;
det storsta ; T. fdrsats i en syllogism.
- of the town, platsmajor. -domo,
8. hofmastare. -general, S. general-
major, -ity, S storsta delen, betyd
ligaste antalet; myndighet; forfader;
niajorssyssla. - of voices, flesta ro-
Majoram, s. rnejram. [sterna.
Make , *. form , gestalt , figur ; ar-
bete; arbetslon; viin ; make, -bate,
S. griilmakare ; lisinare. IlVss , a.
ojemforlig. -peace, s. fredsstiftare.
-weight, S. paokning (for att jemka
viglen).
Make, v. a. gora, frambringa , stifta,
tillskapa, verkstalla, utofva; upphjelpa ;
utgSra ; iSta ; nodga. , V. n. begifva
sig, resa ; iStsa. to - abode, vistas, to
- after one, efterfSlja en, forfSlja en.
to an assignation, stamina mote.
to answer, svara. to a pass
at one, gifva en st6t (i faktning). to
- a pen, formera en penna. to - a
question, tvifla, satta i frSga. to -
at one, mStta it, anfalla en. to -
away, fo'rstSra. to - a wonder of,
t'Srundra sig Ofver. to - friends,
skaffa sig vanner. to - for, vara
tordclakt.it,' ; nalkas. to gain of,
vinna. to - good, bevisa ; godtgora.
to haste, skynda sig. to hay,
riifsa U5. to - land, T. upptiicka
land, to - loss, lida skada. to
love, fria. to - many words about
a trifle , tala mycket om ett lappri.
to much of, smeka , fjasa. to
off, ga sin vag. to - one, gora ens
lycka ; vara en af hopen. to one's
escape, undkomrna. to out, for-
klara. to over, ofverlemna, an-
fcrtro to - sure of, forsakra sig om.
Malleate
to - towards, nalkas. to - towards
land, styra at land. to - up,
fullborda, sluta, anda; vedergiilla; bi-
liigga, uppgora; Ifigga ihop (ett bref).
to - up for, ersatta. to - lip to,
nalkas. to - water, kasta sitt vatten;
T. vara Uck. -r, S. som gor, for-
fiinli','are, tillverkare.
Mitkilig, s. form, skapnad; goromSl,
arbete. -iron, S. T. kalfatjern.
Maladministration, *. daiig forvait-
Malad}', s. sjukdom, sjuka. [ning.
Malaildors, S. pi. spritt, blodspatt.
Malapert, a. nasvis, ovettig. -ness,
S. nasvi.^het, oartighet.
Malaxatioil, S. uppinjukning.
Malcontent, -ed, a. missnojd, upp-
rorisk. -edliess, s. missnoje.
Male, a. af mankon. - child, gosse
barn. - issue, rnanlig afkouiuia. -,
S. hannu.
Male dictod, a. forbannad, fortappad.
-diclion, S. Rrbannelse. -faction,
S. niissgerning. -factor, S. illger-
ningsman, missdSdare. flc, a. elak,
skadlig. -flee, S. illgerning. -fl-
cence, s. illgerning. flcent, a.
elak. -ngilie, s. knep. -TOlence,
s. ovilja, bitterhet, ondska. -TOlent,
a. illvillig, flendtlig.
Malfeasance, s. missgeming. -for-
mation, s. roissbildning.
Maliclje, S. ondska, elakhet, ilska.
-ions, a. elak, illasinnad, hatful!.
-iOUSnCSS, S. elakhet.
Malign, a. ilsk, illasinnad; elakartad,
skadlig. , V. a. hata ; fornarma.
-ancy, s. ilska. -ant, a. forhatlig,
giftfull, skadlig. -, S. illasinna.l
person. 6r, S. fiende ; bitter tadlai e.
-ity, *. ilska, elakhet; elak be-
skafTenhet. [skramma ; ugnssopa.
Malkin , S. snuskigt qvinnfolk ; f3gel-
Mall, . inaljspel; slagga, stor kluhba;
slaug. -, V. a. hauira, sll. -stick,
S. saltra (vid inaljspel).
Mallard, . andbonde, grasand.
Milllo| ability , s. smidighet (om me-
taller). -able, a. sinidig, bojlig.
-ableness, a. smidighet. -ate,
Mallet
V. a. harora, bulta ut. -t, S. dubbel
harumare. driving -, klapptra, trii-
Mallow, S. kattost. [klubba.
Malmsey, s. Malvasia (vin).
Malt, S. raalt. -, v. a. malta. -, V. n.
maltas. -dust, S. draf, mask, -floor,
8. maltlafve. -man, 8. maltare.
-Ster, s. maltare, raalthandlare,
-worm, s. mask i malt; supbroder,
Malvaceous, a. lik kattost. (fyllbult.
Malversation, s. forsnillaude, under-
Main, Ma 111 Hi it, s. mamma. [slef.
Hammer, V. n. tvifla, vara radvill.
Hammiljfer, s. daggdjur. -form, a.
i form af en brostvSrta. -llary, a.
horande till spenarne.
Mammock, s. stort stycke. mammocs,
pi. ofverlefvor. -, V. a. bryta sender.
Mammon, S. mammon, rikedom. 1st,
8. girigbuk.
MaiHm|jOth, -nth, S. mammothdjuret.
Man, 8. uienniska ; man, mankOn ; karl,
draug, betjent; bonde eller bricka i
schack- och damspel. -'* estate, man-
liga 8r. - of war, krigare ; 6rlogs-
skepp. - of war-bird, stormfSgel,
albatross. , V. a. beroanna ; forsvara ;
inofva ; betjena. to - the capstem, T.
satta folk till glngspelet. to - the
shrouds, T. manna r8. to - the yards,
ISta folket refva. -bote, S. mansbot.
-child, . gossebam. -eater , s.
kannibal, menniskoatare. -hater, s.
menniskohatare. -killer, S. mandrl-
pare, -midvfifo, a. barnforlossare.
-Servant, . betjent.
Manacle, v. a. satta handklofyar pS en.
manacles, pi. handklofvar, fjattrar.
Manage, . handterande ; styrelse; rid-
konst, ridskola. -, V. a. forvalta,
handhafva, skota, handtera ; spara, bus-
hilla med; inrida (en h&st); styra ; laga
tSi att. , V. n. hafva uppseende.
-able, a. handterlig, bdjlig. -ab-
leness, s. handterlighet , bojlighet.
mt'llt, S. fSrvaltning, regering; upp-
forande: skicklighet; varsamhet; under
handling. r, 8. f5rvaltare, forestaudare,
uppsyningsman ; god hushillare. f)', S.
handterande; forvaltning; sparsamhet.
Manifold
239
Manche, s. T. arm. Isemla.
Mauchet, S. fint hvetebrod. -loaf, s.
Manci, pate, V. a. fjattra, binda. -pa-
tion, 8. slafveri, beroende. -pie, 8.
spismastare.
Mandamus, s. skriftlig befallning.
Mandarin, s. mandarin.
Manda, tarj , ?. mandatarius, fullmaktig.
te , s. befallning , forordnande , an-
visning; pSfligt reskript. -tor, s.
foresta'ndare. -tory, a. bjudande,
befallande.
MaiuH hie, a. atbar. -, . kake, kaft.
-bular, a. horande till kaken eller
kaften.
Maudment, s. fCrordning.
Mandolin, s. mandolin, eittra.
Mandra gora, -ke, s. airuna.
Mandrel, s. T. docka.
Manduca.ble. a. atlig. -te, v. a.
tugga, ata. -tion, s. tuggning, atning.
Mane, S. man pi hastar och lejon.
-COmb, s. hastskrapa. -d, a. for-
sedd med man.
Maiieged, a. inridad, dresserad.
ManCS, s. pi. de dodas sjalar.
Manful, a. manlig, tapper, manhaftig.
-ness, s. manhaftighet.
Manganese, 8. manganea, brunsten.
MangCOrn, S. blandsad.
Mange, s. skabb pi kreatur.
Manger, 8. krubba, trSg.
ManginCSS, 8. skabbighet, utslag.
Mangle, *. mangel. -, V. a. mangla ;
stycka, stympa, aondcrhacka.
Mangrove, *. mangeltrad.
Mangy, a. skabbig.
Manhood, . mandom ; mensklig natur ;
myndiga fir ; tapperhet.
Maniable, a. smidig. [dire.
Maniac, a. ursinnig. -, S. vansinnig,
Manifest, a. uppenbar,klar,5gonskenli_-.
upptackt. , S. manifest, kungorcl.-e ;
faktura. , V. a. uppenbara , Sdaga-
lagga, upptacka. -able, -ible, a.
som kan uppenbaras. atioil , s.
uppenbarelse ; adagalaggande , bevis.
-neBS, s. klarhct, tydlighet. -0, s.
manifest, ki.ngorelse.
Manifold, a. inSngfaldig, flerfaldig.
240 Manifolded
edj a, forsedd med mSnga f3llar;
mSngfaldig. -ly, ad. T. mSngfalde-
liggen. -neSS, 8. mSngfaldighet.
Maniidions, s. pi. greper pS kanoner.
Manihot, MlVl)ioC,S. kassava, manjok.
Manikin, s. bild; liten man, pyssling,
dverg.
Manilio, Manille, s. armband.
Manipljle, . nafve, handfull (apotek.);
tropp fotfolk bos Romanic ; band som
katolska prester bara pS venstra ar-
men. -ular, a. horande till en ro-
niersk infanteritropp.
Manijkind, s. raenniskoslagte, mankon.
less, a. utan manskap ; obemannad.
-like, a. manlig, manlik. -lincss,
S. manlighet, mandom, tapperhet. -lj',
a. manlig, tapper, roanhaftig. - wo-
man, karlavulen qvinna. -, ad.
manligt.
Manna, s. manna, -grass, *. man-
svingel ; mannagnis.
Manned, a. bemannad, forsedd med
manskap och tillbehor.
Manner, S. salt, vis; stil, maner;
slag ; sedvana, plagsed ; Stbord ; uppfo-
rande. in a -, pS visst satt. manners,
pi. seder, akick, Stb8rder; belefven-
het; lefnadssatt. -ed, a. belefvad,
sedig. -lilt OSS, S. artighet, belefven-
het, lefnadsvett. -ly, a. sedig, be-
lefvad, anstandig.
Manning, s. bemannande, besattande
med manskap.
Mannish, a. oforskamd; karlavulen.
Manoeuvre, s. manover(med ettskepp);
anrattning. , v. n. manovrera, styra
ett skepp under drabbning; stfimpla.
Manometer, s. T. luftmatare, mano-
meter.
Manor, S. sateri, landtegendora , odal-
gods. -hOQSe, -Seat, . sStesgard,
mangSrd.
Manse, 8. hemman; prestgSrd.
Mansion, . satesgard, bus, bostalle.
-house, s. hofdingsate; Lordmayorns
(borgmftstarens) bus i London.
Man||8laughter, *. drap; T. ouppsSt-
ligt dSdslag. -slayer, 8. drSpare.
-Stealer, a. menniskorSfvare. -SUCte,
Marblehearted
a. saktmodig, tarn, -suetude, .
saktniod.
Mantel, S. bradbetiickning 6fver spiaeln.
-et, S. liten mantel; T. stormtak.
-piece, -tree, *. hylla 6fver spiseln.
Mailtiger, S. babian, skogsmenniska.
Mautljje, 8. kappa, kapprock; mantel,
kipa; vapentacke; tackmante) , f3re-
vandning. -, V. a. tacka, 6fverh6Ija,
bemantla. -, V. n. fradgas, skumraa
sig; sl3 sig 18s. -Ing, S. T. hjelm.
tacke.
Mantua, s. fruntimmerskappa. -ma-
ker, S. fruntimmersskraddare.
Manujjal, a. med handerna; egenhan-
dig. - labour, handarbete. -, *.
handbok. bial, a. tageu som byte.
-brium, s. skaft, grepe. -duction,
5. handledning. -factory, s. fabrik.
-facture, 8. manufaktur, handaslojd;
manufakturvara, tillverkning. , V. a.
fdrarbeta, tillverka. -facturer, 8.
fabrikor. -mission, S. en trSls fri-
gifning. -rable, a. som kan odlas.
-ranee, *. Skerbruk. -re, s. g5d-
sel. -,v. a. odla; gOdsla. -rement,
*. odling. -Script, *. handskrift,
manuskript. -tenency, *. under.
st5d, bistand.
Many, a. mSnga, mangen, Stekillig.
-, s. mangd, myckenhet. -Coloured,
a. mSngfargad. -COrnered, a. mang-
h5rnig. -feet, . polyp, -headed,
a. mSnghofdad. -leaved, a. mang-
biadig. -parted, a. mSngdeit. -peo-
pled, a. folkrik, befolkad. -times,
ad. ofta. Irita.
Map, 3. landkarta. -, V. a. afteokna,
Maple, s 15nn, lonntrad.
Mappery, . kartritning.
Mar, s. smutsflack; fiskdam. -, V. a
forderfva, stympa.
Marasmus, s. tvinsot
Maraud||er, . raarodor. -ing, s.
kringstrofning , plundring. [mynt).
Maravedi, s. maravedi (ett spanskt
Marble, a. manner; knackar for barn
att spela med. , a. af marmor;
marmorerad. , V. a. marmorera.
-cutter, a. stensiipare. -hearted,
Marble-quarry
a. hSrdhjertad. -quarry, . mar-
morbrott. -slab, a. marmorskifva.
-WOOd, a. rosentrad.
MarcasitC, s. markasit, kiskristall.
Marcescent, a. forvissnande.
March, s. Mars, vSrmSnad.
March, C. marsch, t3g, glng; marsch
(musikstycke); grans. -, V. n. tSga,
marschera ; bryta upp. to off, af-
tSga. to - on, ryeka an. -, V. a.
s&tta i marsch. -, i. framltl
Marcher, S. gransvakt.
Marchioness, s. markisinna.
MarChpaiie, a. mandelbakelse.
Marcid, a. mager, affallen.
Marcoar, a. magerhet; tvinsot.
Hare, a. marr; sto; marau (sjukdom).
-eolt, a. stofoi. -faced, a. flint-
skallig.
Margarite, 8. perla. -8, pi. tusenskSn.
Man.' <>, -in, s. kant, brSdd, marginal.
-inal, a. tillskrifven i brfidden. -in-
ated, a. randad.
Margra||re, . markgrefve. -rlate,
*. markgrefskap.
Marigold, S. ringblomma, solvicker.
french ell. african -, sarametsros.
-bird, s. kungsfSgel.
Marinate, v. a. inlagga med sis af
salt, olja och kryddor etc.
Marine, a. sjovetenskap ; sjomakt; ?jo-
soldat. -, a. sj5-; horande till aj5-
visendet. -Officer, a. ajoofHcer. -r,
a. gjoman, batsman.
Marish, a. moras. , a. sumpig.
Marital, a. som tillhor en &kta man.
Maritimljal, -6, a. belagen vid hafvet.
voyage, ajoresa.
Major; am, -urn, a. mejram.
Mark, a. m9rke, tccken, kSnnemarke;
spSr ; grans ; halft skilpund ; sumnia
penningar (13 sh. 4 p.); roal, iu3ltafla;
bomSrke; repressalierattighet. letter
Of -, kaparebref. -s man, skytt. -,
V. a. niarka, stampla, utraarka. -,
V. n. gifva akt. to - out, vriika.
-er, a. stampelinasUre ; markdr (i
biljard).
Market, a. marknad; marknadsplate,
English-Swedish Diet.
Marrowy 241
torg ; fSrealjning ; pris. -, V. n. kop-
slaga, handla. -able, a. gSngbar,
saljbar, som bar af^itttning (om va-
ror). -day, a. torgdag. -folks, a.
pi. marknadsfolk. -gods, a. pi.
marknadsgods. -ing, a. torggSng,
handel. marketings, pi. prutpennin-
gar , smygfyrk , liten oloflig vinst.
-place, a. marknadsplats. -price,
-rate, a.torgpris.markegSng.-tOWn,
a. kopstad, k3ping.
Marking-iron, a. markjem.
Marl, a. mergel. -, v. a. goda med
niergel; T. merla. -ine, a. T. mer-
ling, -ing, a. mergling. -ing-kllOt,
a. T. merlslag. -ing-Spike, S. merl-
prini. J", a. raergelartad.
Mannali'nde, -et, a. qvittenmos;
sockerkonserf (skorpa af socker kring
frukt).
Marmorlfaceons, a. marmoriik. -ated,
a. marmorerad. Call, a. af marmor.
Marmose, a. pangrStta.
Marmoset, a. en art markatU; mar-
kattansigte. (kortbuk.
Marmot, a. murmeldjur. -flsll , a.
MarOOn, V. a. satta i land p8 en
obebodd 6.
MarOW, a. landstrykare.
Marquetry, a. inlagdt arbete.
Marquis, a. mark-is, -ate, a. markis-
titel; markgrefskap. -ship, a. mar-
kisvardighet.
Marr, V. a. skamma, fdrderfva.
Marram, a. sandrSr.
MarriagO, a. liktenskap, giftermSl, br61-
lop. -able, a. manbar, giftvuxen.
-article, a.. &ktenskap.kontrakt.
-bed, a. akta sang, -chamlior, s.
brudkammare. -good , -portion,
a. hemgift. -hater, a. akten-kai.s
fiende. -settlement, *. aktenskaps-
fordrag. -Song, a. brudskrift, brol-
lopss^ng.
Married, a. gift. - state, skta sUnd.
Marroquin, a. kardaan.
SlarrOff, a. inerg, must, karaa; fyrka ;
mergben. -bone, a. mergben. -less,
a. merglos, kraftlos. -J', a. full med
merg.
16
242
Marry
Marry, t. sanneriigen! - come up,
rain sann! -, V. a. viga, gifU, gifta
bort; taga till akta ; forena. -, V. n.
gifla sig.
Marsh, *. moras, trask. -elder,
art flader. -gentian, s. hostklocka.
-ground, s. sumpig jord. -holy*
rose, S. vild rosmarin. -land, 5
sidtlandt land. -mallow, S. ar
poppel. -mint, s. mynta. -rocket
S. sumpklofver. -trefoil, S. vatten
vapling. y, a. surapig, karraktig.
Marshal, S. marskalk; hoffurir; harold
- of the king's household, hof
marskalk. - of (he king's lench,
nppsyningsman ofver fSngarna i Kings
bench. of a ship, skeppsprofoss.
-, V. a, stalla i ordning. -SCa, S.
en marskalks residens ; ett fangelsc
i London. ship, s. marskalsembete.
Mart, s. Srsmarknad. -, v. a. & n.
Martel, V. a. hamra. [kopslaga.
Marte||ll, -rn, *. ringsvala; mard,
bergmSrd.
Martial, a. krigisk, militarisk. - law,
krigsartiklar. - court, krigsratt. -IH'SS,
S. krigiskt lynne.
Martin, S. ringsvala.
Martingale, s. sprSngrem (pS en hast).
Martlet, 8. ringsvala.
Martnets, 8. T. gigtSg, gSrdingar.
Martyr, . martyr, blodvittne. -, V. a.
martera. -dom, S. martyrd5d; mar-
ter, pina. ize, v. a. offra. Olo-
gist, 8. fdrfattare af martyrers lef-
verne. -Ology, s. martyrers lefverne ;
fSrteckning pS niartyrer.
Marnm, . kyndel.
Marvel, *. under, underverk. -, V. .
(at) forundra sig 6fver, f^rvSnas.
-1008, a. underbar. -lousilCSS,
8. forundcrlighet.
Mary-bud, S. ringblomma.
Mascle, a. T. ruta i vapen.
Masculine, a. manlig, man-, mans-,
af hankon. -, s. T. maskulinum.
-ness, S. manlighet.
Mash, s. maska (pS ett nat); misch-
masch; blandfoder; sorpe for hastar.
Masterbuilder
-, V. a. blanda; maska, syfta malt;
sonderbrSka. -tub, s. mSskkar. -y,
a. hoprord ; maskad.
Mask, *. mask, larf, skrSpuk, maskrad ;
maskerad person ; tSckmantel ; rdrstall-
ning. -, V. a. maskera, fdrklada,
forstalla, dolja. -, V. n. vara fSr-
kladd, gS maskerad. 61*, *. maske-
rad person.
Maslill, a. hopblandad.
Mason, .9. murare, murkarl. Cd, a.
murad. ic, a. horande till frimure-
riet. -mast, s. T. mesanmast. -ry,
. murarearbete, murarehandtverk ; fri-
mureri.
Masquerade, s. maskrad. -, t?. n.
vara forkladd. -, . a. anstalla rna-
skrad. r, S. mask, maskerad person.
MaSS, S. massa , klump, mangd ; storre
delen af nSgot ; messa. , v. n. messa,
sjunga messan. book, 8. messbok.
-er,-priest,*.me3spresten. -TTCed,
8. messklader, mess-skjorta.
Massacre, S. blodbad, slagtning. -, V.
a. nedgdra, hugga ned.
Masseter, s. T. tuggmuskel.
Massicot, *. T. blygult, massicot.
Massiness, 5. fasthet, tathet.
Massive, a. massiv, tat, grof, tang.
-ness, S. storlek, tathet.
Massy, a. massiv, tfit, grof, tung.
Mast, S. mastning, svinfoder; T. mast,
stSng. main -, T. stormast. mizen -,
T. mesanmast. , V. a, formasta. ed,
O. mastad. -full, a. Sllonrik. -less,
a. utan mast; utan Sllon. -tackle,
*. T. sidotackel.
Master, S. herre, husbonde, mastare;
skeppare; larare, larmSstare; ung
stSndsperson. and commander,
underkapten p& ett krigsskepp. -'.
mate, underskeppare. - of a mess,
T. backsmastare. - of arts, magister.
- of the horse, stallmastare. - of
the mint, myntmastare, myntdirektdr.
- of the ordinance, falttygmastare.
- of the posts, postmastare. - of
the wardrobe, garderobsmastare. -,
V. a. beherrska; bemastra. -atten-
dant, . harankapten. -builder, s.
Masterdom
byggmastare. -doill, 8. herravalde.
-general, *. generalfaltygmastare.
-hand, S. m&sterhand, saker hand.
-key, *. hufvudnyckel. -leSS , a.
utan herre; hSrdnSckad. -like, a.
masterlig, hjeltelik. -liliess, a. inii-
sterlighet, skicklighet. -1)', a. ma-
sterlig, skicklig; befallande. -piece,
*. masterstycke. -ship, 8. master-
skap; herravalde, makt. -Sin, s.
arfsynd. -stroke, 8. mSsterstycke.
-teeth, s. pi. oxeitander. -warden
Of the mint, S. myntdirektor.
-TTOrt, *. m&sterrot. -y, *. herr-
skap ; besittning ; ofning.
Mastioa, tion, s. tuggande. -tory,
s. lakemedel som tuggas.
Mast i Oh, Mastic, S. mastix, mastix-
kSda. [g8rdvSrd.
Mastiff, S. stor slagtarehund, bandhund,
Mat, s. matta, tacke; T. sarfving. -,
V. a. betacka med matta; flata, hop-
tofva. -bed, n. madrass. -maker,
8. en foin vafver matter.
Matadorc, s. mSlare (i kortspel).
Match, .. lunta; svafvelsticka ; parti,
giftermSl, gifte; like, make; tafling.
'tis a -I topp ! -, v.n. & a. vara lik,
likna ; vara envuxen ; jemfora ; gifta,
gil'taa; sammanfoga; vara Ifimplig.
able, a. som kan f sin make ;
6fverensstSmmande, passande. -less,
a. makalos, ojemforlig. -ICSSHCSS,
8. ojemforlighet, lortriifflighet. -lock,
s. luntlSs. -maker, ?. luntmakare;
en som gifter ihop folk.
Mate, 8. kamrat, stallbroder; make;
maka ; styrroan p3 ett handelsfartyg ;
passagerare. , a. matt, schackmatt.
, V. a. bjuda spetsen ; bygga hjone-
lag ; kufva ; afmatta ; para ; gora matt
(i schack). -, v. n. para sig (otn vissa
djur) ; vara lik.
Material, a. grundfimne. -, a. kropps-
lig ; vigtig ; vSsendtlig , nodvandig.
-ism, s. materialism. -1st, S. ma-
terialist. -1/e, V. a. Torse med kropp.
-ness, S. hufvudsaklighet, vigt. -S,
*. pi. materialier , grundaranen, virke.
Maudlin
243
Materia||te, -ted, a. materiell, kropps.
lig.
llatem||al, a. moderlig, pS. modernet.
it)', s. moderskap, moderligliet.
Math, s. ho, slStter.
Mathematic, a. matematisk. -s, pi.
matematik, matematiska vetenskaper.
-al, a. matematisk. -Ian, s. mate-
matikus.
Matin, s. morgon. -, a. horande till
morgonstunden. -S, s. pL ottesang,
morgonbon.
Matrass, *. T. distillerkolf.
Matrice, s. lifmoder; stilgjuterimatris.
Matricide, *. modermord; modermor-
dare.
Matrkula, S. roatrikel, namnlista (pi
ledamSter i ett sailskap). -te, 8.
inskrifven ledamot. , a. inskrifven.
-, V. a. inskrifva. -tlOIl, 8. in-
skrifning.
Matrimonial, -ions, a. aktenskap.
lig, fikta. -y, a. aktenskap; akta
Matrix, s. Matrice. lhaift.
Matron , 8. matrons , arbar fru ; barn-
morska ; forestunderska i ett sjuk- ell.
fattighus. -al, a. horande till en
matrona ; bedagad ; arbar. -1)', O-
bedagad; arbar.
MatTOSS, *. konstapel vid artilleriet.
Matter, S. Smne, materie; sak ; tviste-
mSl; var; T. manuskript. what's
the -f hvad fir pS farde? hvad &r
der? what is the - with him?
hvad fattas honom? no such -, in-
galunda. -, V. a. akta, vSrda , bry
sig om ; betyda. , v. n. vara sig.
, a. full med var, varig.
Matting, S. bastmatta.
MattOCk, 8. trfidgSrdshacka, rotyxa.
Mattress, s. raadrass.
Mat ur; ate, v. a. bringa till mognad.
-ation, S. mognande, mognad.-at ire,
a. mognande. 6, a. mogen; tidig.
-, v. a. bringa till mognad. -, v. n.
mogna. -CIH'SS, S. mognad. -ity,
S. mognad, mogenhet.
Matnti||nal, -ne, a. som sker tidigt
om morgonen.
Maudlin, i. balsamisk rolleka. -, a.
16*
244 Maudlinsweet
rusig, drucken. -sweet, *. vatten
dosta (ort). -WOrt, 8. T. prestkrage.
Mangre, ad. i trots, oaktadt.
Maul, s. slagga; T. mocker; knSIpSk.
, v. a. slS, prygla.
Maund, s. stor korg. -er, v. n.
mumla, knorra. -eret, S. grahuakare.
Manndy-thursday, s. sk&rtorsdag.
Mausoleum, s. grafvSrd.
MaTlS, S. trast; fiskmSse.
Maw, s. lopmage; fSgelkrafva ; fiskmSse.
-seed, . vallmofro. WOrm , 8.
springmask.
Mawkish, a. fickiig. -ness, . &ck-
lig smak; orimlighet.
Maxillar, a. kaken ell. kaften till-
horig. -bones, kindben.
Maxilll, S. maxim, sats, grundregel.
May, S. MajmSnad; vSrtid. -, V. a.
plocka inajblomster. -beetle, s.
majbagge. bloOIU , s. hagtorns-
blomma. -bug, s. majbagge. -bush,
*. hagtorn. day , s. forsta maj.
-flower, -lilly, *. majblomster;
liljekonvall. -fly, 8. dagslanda. -ga-
me, S. majlek. -pole, S. raajstSng.
-weed, S. surkullor.
May, v. n. mS, kunna. be, hap,
kanhanda; mojligt.
Mayor, . major; borgmastare. -alty,
a. borgmastares viirdighet ell. fSrvalt-
ningstid. -CSS, *. borgmastarinna.
Ma/ard, s. kindben.
Maxarineblne, a. morkblS.
Maze , S. irrgSng , labyrint ; RSrvirring,
bestSrtning. -, V. O. (orvirra; gora
hapen. -, V. n, vara hapen.
Mazer, . bagare.
Mazy, a. hapen; full med irrgSugar.
Ml 1 , ]>r. raig. - thinks, jag tanker.
Mi-uoock, a. feg, veklig. -, *. vek-
ling, stackare.
Mead, s. mojd; ang, grasvall.
Meadow, s. ang, grasvaii. -ground,
*. Sngsmark. me, *. fingruta.
-saffron, *. tidissa (6rt). -sweet,
a. kasespiror ; elggr&s, salsofi. -WOrt,
S. elg?ras, salsofi.
Meager, a. mager. -, V. a. utmagra,
utmargla. -DCSS, s. magerbet.
Mechanist
Meal, *. mjol. -, V. a. mjola, bestrS
med mjol. -brimstone, s. svafvel-
blomma, stott svafvel. -iliess, s.
mjolighet, mjolaktighet. -man, S.
mjolhandlare. -mite, s. mjolmask.
-y, a. mjolig. -y-mouthed, a.
biyg. -y-mouthedness, s. skrym-
teri. [. mSltidstimme.
Meal, *. mSltid, mil bete, foda. -time.
Mean, a. medelmSttig; elandig ; iSg,
nedrig. , 8. medel , utvSg; medol-
vfig; mellantid. means, pi. inkom-
ster; rikedom. by all 8, ofelbart,
utan tvifvel. ly fair -s, med godo.
by foul s, med ondo. by no s,
ingalunda. -, v. n. mena, Srna, tfinka.
-, V. a. betyda, bemarka. -born,
a. af iSg harkomst. -Spirited , a,
iSgtankt. -time, -while, ad.
emellertid.
Meand||er, . slingrande irrgSng; bug-
tig viig. rOUS, a. ormande, krokig.
Meaning, s. afsigt, mening, uppsSt;
bem&rkelse. -less, a. betydelselos.
Meanness, s. medelmSttighet ; ringhet;
nedrighet ; gement tankesatt ; karghet.
Measled, a. finnig; sjuk af messling.
Measles, . messling; svinkoppor; ma-
sur i trad.
Measurable, a. mstiig. -ableness,
*. matlighet. -6, 8. raStt ; mil, mSl-
kfiril; m3ttstock; meter (i vers); takt
(i musik); mStta, hofsamhet. -, V. a.
mate; ratta. to - back, gl tillbaka.
-eless, a. omSttiig. -ement, s.
matning; ett skepps dragtigbet. -er,
S. matare; landtmatare. -ing, s.
matning, m&tkonst. -ing-chaill, s.
matarekedja. -ing- tape, S. matsnore.
Meat, s. mat, spis; kottinat. -chop-
per, S. hackknit. -Offering, s.
spisoffer. -pie, s. kdttpastej. -screen,
8. matskSp, skafferi. -y, a. k6ttfull.
Meathe, *. mj6d.
Mechail||ic, -ical, a. mekanisk; for-
aktlig, ringa. , s. handtverkare. me-
chanics, pi. mekaniken. -icalness,
8. mekaniskt satt ; rorelse utan for-
stSnd. -ician, s. mekanikus. -ism,
a. mekanism. -1st, S. mekanikus.
Mechoacan
Mechoacan, s. hvit rhabarber.
MeCOnium, S. vallmosaft.
Medal, S. raedalj, skSdepenning. -lie,
a. horande till mynt eller medaljer.
-lion, 8. medaljong. -list, *. me-
daljkannare.
Meddle, v. a. blanda. -, v. n. (with)
befatta sig med ; blanda sig i. -SOUie,
C. onodigt bestallsam, fjSskig.
Medial, a. medelbar.
Median, a. medeistor. -paper, 5.
medianpapper. IbrSstet inidt i tu.
Mediastine, s. T. hinna som delar
Mediat||e, a. midtemellan ; mellankom-
mande, raaklande ; medelbar. -, V. a.
m&kla, bemedla; bilagga. -, V, n.
ligga midt emellan; vara medlare.
-ely, ad. medelbart. -ion , s. be-
medltng; mellankomst , medverkan ;
RrbSn. -Or, . medlare, maklare;
flSrebedjare. -Orial, -Ory, a. med-
lare tillhorig. -Orsjlip, s. medlare.
embete. -rCSS, -tix, *. medlerska.
Medic, s. lucem.
Medic|]able, a. iskbar, botiig. -al,
a. medicinsk. -ument, S. lakemedel.
-amental , a. medicinsk , helsosam.
-aster, *. qvacksaifvare. -ate, v. a.
blanda raed medikamenter. -ation,
*. fSrsSttning med lakemedel; kur.
-inable, a. helsosam; helande.-inal,
a. medicinsk, tfenlig i medicin. -ilH>,
ft. medicin, lakarekonst; lakemedel.
Modi ety, s. mellanstSnd ; halfpart.
-ocre, a. medeimlttig. -ocrity, s.
medelmSttighet, medelmltta.
Meditat|]e, V. n. utgrunda, tanka eflcr.
-, V. a. Sfverlagga, SfvervSga ; be.
grunda. ion, s. betraktelse; andakt;
djupsinnighet. -ire, a. betraktande,
bcgrundande, tankfull.
Mediterranean, a. som ligger midt i
ett land, the - sea, Medelhafvet.
Medium, s. medelvag ; medel. at a -,
efter medeltalet, permedium. paper,
s. medianpapper.
Medlar, s. mbpel; mispeltrad.
Medley, s. blandning, r6ra.
Medullary, s. mcrgaktig. - substance,
bjernans kiirna.
Melting
245
Medusa, S. manet (fisk).
Meed, *. beianing; gSfva; fortjenst.
-, V. a. fortjena.
Meek, a. mild, saktmodig; from; od-
mjuk. -, V. a. forodmjuka. -ness,
saktmod, odmjukhet.
Meer, a. idel, bara, pur.
Meet, a. tjenlig; beqviim, passande.
-ness, 8. lamplighet, beqvaralighet ;
riktighet.
Meet, V. a. m5ta, rSka; angripa. -,
V. n. trSffas; samlas ; drabba tillsam-
mans ; gS halfva vagen. -ing , ,9.
mote, stamina; sanimantrade ; samman-
lopp. -ing-house, s. dissenternas
forsamlingshus. -ing-place, 8. gam-
lingsplats.
Meiny, s. rad, svit, foljd.
Melampode, a. svart prustrot.
MelancholljiC, a. mjeltsjuk, svSrmodig.
-1st, S. hjertangslig person, -y, 8.
melankoli, svSrmodighet. -, a. svSr-
modig, olycklig.
Melilot, *. inelotengras.
Melipra||te, V. a. forbattra, uppodla.
-tion, S. Tdrbattring.
Mell|{can, -eOUS, a. s6t som honing.
itVrOUS , a. som gffver honing.
iflc, a. frambringande honing. ifl-
Cation, S. frambringande af honing.
-ifluence, . honingaflSde; 6fverHod
pS honing, -ifluent, -iiluous, a.
flytande af honing; honin::
MellOW, a. mogen, mor; lucker, 18s
(jordmSn); ljuf (ton); rusig. -, V. n.
mogna ; bokna. , V. a. gora mjuk,
gora mogen. n6S8 , 8. mognad ;
m5rhet; lenhet. -y, a. mjuk, mild.
MelOl|diOU8, a. melodisk, v&lljudande.
-diOOSnesS, S. valklang; valljud.
-drame, s. melodram (deklamation
under musik). -dy, 8. raelodi.
Melon, 8. melon, -thistle, . melon-
tistel.
Melt, V. a. smalta, gjuta ; upplosa;
intaga, rora ; slSsa. , V. n. blifva
flytande; intagas af medlidande; for-
sm&kta. -able, a. smaltbar. -able-
ness, 8. smaltbarhet. -ing, a. -u,:>l-
tande ; rdrande. , 8. siiultuing.
246 Melting-house
-ing-honse, S. smalthus, gjuteri.
-ing-pot, S. smaltpanna.
Melwel, *. kabiljo.
Member, s. lem, ledaraot; medlem ;
afdelning.
Membrane, 8. hinna, tunn hud. -OUS,
a. bestSende af hinnor.
Membretto, s. T. litet stod.
Memoir, . anteckning; tiinkebok; an-
markning. memoirs, pi. historiska
handlingar.
Mcmorjjable, a. minnesvard, mark-
vardig. anduill , 8. proinemoria.
-andam-bOOk, s. minnesbok. -Hti-
TO, a. horande till minnesgSfvan. -
power, roinne. ial , 8. memorial ;
inlaga; Srainnelse; uppsats ; erinran.
-, u. som tjenar till Sminnelse. -la-
list, *. memorialskrifvare. -ize, V. a.
uppteckna. J', 8. minne, uiinneskraft ;
hSgkorast, erinran; uppmUrksanihet.
Men, s. pi. af man, folk, -pleaser,
8. ogontjenare.
Menac||e, s. hot, hotelse. -, V. a. hota.
lug, S. hotelse. [nageri.
Menage, S. hushSllning. -ry, S. me-
Ml'Ild, V. a. laga, lappa, flicka; bota;
forbattra ; befordra; forstarka. , V. n.
blifva battre ; komroa sig ffire. able,
a. fdrbatterlig, som kan botas. -er, s.
forbattrare, flickare. -ing, -ment,
8. forbattring. [lagnaktighet, 18gn.
Mondaci]|ous, a. isgnaktig. -ty, s.
Mendi||cant, a. tiggande. -, *. tiggare ;
tiggaremunk. -city, s. tiggeri.
Menial, o. huslig. - servant, hus-
drang ; piga. -, S. tjensthjon, domestik.
Monjnges, . pi. hjernhinna.
Menivor, *. art grSverk. [derna.
Menology, *. forteckning 6fver mSna-
Menow, s. ariitsfisk.
Mensal) a. h5rande till bordet.
Menstra||al, a. mSnadiig; T. upp-
losande- -OUS, a. mSnadiig ; som
har m8nadsrening. - eruptions, mi-
nadsrening. '
Mensura||bility, a. matlighet. -ble,
a. miitlig; matbar. -1, a. horande
till m3tt ell. mSl. -te, v. a. mate,
afmata. -tion, 8. inatuing.
Meritorious
Mental , a. inre ; andelig. - power,
sjalens kraft. (omnamna.
Mention , s. omnamnande. , v. a,
Mentor, 8. mentor, ledare.
Mephitical, a. stinkande; giftig.
MeracioUS, a. lutter, klar; stark.
Mercaljntile, a. horande till handel.
-ture, S. kopenskap.
Mercena||riness, s. faihet; vinnings-
lystnad. rj', a. sal for penningar;
vinningslysten. , 8. soldat ; legohjon ;
egennyttig menniska.
Mercer, 8. k ram are ; sidenkramare. Jj
*. kramhandel, kramvaror.
Merchandise, S. vara, handelsvara;
handel. -, V. n. handla, kSpslaga.
Merchant, S. kopman; handelsskepp.
-able, a. ssijbar. -goods, s. pi.
handelsvaror, gods, -ly, ad. pS kop-
mansvis. -man , 8. kofferdifartyg,
bandelsskepp. -tailor, s. klades-
kramare ; kramhandlare.
Merci||ful, a. barmhertig, medlidande;
god. -fulness, 8. nSd, bartnhertighet.
-less, O. obannhertig. -lessilCSS,
S. obarmhertighet.'
Mercnr|)ial, a. bestSende af qvicksilfver;
liflig, latt. -y, S. qvicksilfver; qvick-
net posttidning ; bingelgras. -S- finger,
safran.
Mercy, s. barmhertighet; medlidande;
mildhet; forlStelse; godtfinnande. -seat,
T. s. nSdastolen.
Mere, 8. karr; grans. -Stone, 8. rSsten.
Mere, a. idel, bara, pur. -ly, ad.
blott, endast.
Meretricious, a. liderlig, farforisk.
-nCSS, s. liderlighet; boraktighet;
falskhet.
Merganser, s. vrakfSgel, korfSgel.
Merge, v. a. doppa. , v. n. gS under.
Meridijjan , a. sydlig , horande till
middagen. , s. meridian , middags-
linie; ' hogsta grad. -ail-Hlie , S.
middagslinie. -Onal, a. liggande
mot soder.
Mt'rils, *. pi. qvarnspel.
Merit, . fortjenst, vardighet; belSning;
ansprSk. , V. a. fort.iena. to of,
gora sig fdrtjent. -able, -OriOUS,
Meritoriousness
a. som fortjenar beloning. -OriOUS-
ness, s. vSrdighet till beloning.
Merle, s. koitrast.
Merlin, s. larkfalk.
Merling, s. hvitling (flsk).
Mermaid, s. hafsfru, sjsrl. -head, *.
sjoborre. -trumpet, 8. hafssnacka.
Merri make, s. tidsfordrif, lustbarhet.
-, V. n. roa sig. -ment, *. rolighet,
lustighet. -neSS, S. munterhet, gladt
lynne.
Merry, a. lustig, gladtig ; rolig, skamt-
sam. andl'CW, s. narr, arlekin.
-grig, s. putsmakare. -tale, S.
lustig historia. -thought, S. min-
nesbenet, br5stbenet pS en fSgel.
-Wing, S. knott, smS-mygg.
MerslOU, *. doppning. [synes.
M ('seems, v. r. impers. jag tycker, mig
Mesenterjjic, a. h5rande till tarmkaxet.
y, s. tanukaxet, tarmhinnan.
Mesh, 8. inaska (i ett natt). -, V. a.
fSnga i nat , snarja ; fastna. y, a.
natformig, full med masker.
Meslin, S. blandsad.
Mess, 8. matriitt ; portion ; forlagenhet ;
T. backlag. -, v. tt. Sta, spisa; T.
skaffa. -mate, 8. bordskamrat, spis-
sallskap.
Mess||age, . bud, budskap. -enger,
4. bud, budbarare, siindebud; kansli-
bud; T. vantknopp; Idpare.
Messiah, S. Messias.
Messieurs, 8. pi. mine herrar.
Messuage, S. Iadug3rdshemmun ; litet
bus.
Meta||basis, a. T. sprSng, SfvergSng.
-Carpal, a. hSrande till handlofven.
-Carpus, *. T. fjelfva handen.
-Chronism, s. fel i tidrakningen.
Metage, 8. kolmatning; matarepennin-
gar for stenkol.
Metal, a. meUll; mod. -He, O. me-
tallisk; som angSr metaller. -Hfe-
rOUS, a. som frambringar roetall.
-line, O. metallisk. - water, mi-
neralvatten. -list, *. metallurgist.
-lOgraphy, S. beskrifning om me-
taller, -lurgist, 8. en som afhandlar
om metallerna. -lurgj' , *. smalt-
Mew
247
konst, metallurgi. -man, S. tenn-
gjutare ; kopparslagare.
Meta||mOrphose, v. a. omskapa, forma
om. -morphosis, S. oraskapande,
forvandling. -pilOr, S. T. metafor,
fSrblommeradt talesatt. -phoric,
-phorical, a. metaforisk, figurlig.
-phrase, S. bokstaOig ofversattning.
-physical, a. metafysisk; ofverna-
turlig. -physician, S. metafysikus.
-physiCS, S. pi. metafysik. -Stasis,
8. omflyttning, kastning. -tarsal, a.
horande till fotbladet. -tarsus, s.
fotblad, fotsSla. -thesis, *. bok-
stafvers omflyttning.
Mete, V. a. mata; fat} sigta pS.
-wand, -yard, . matst^ng.
Metempsychosis, S. sjalavandring.
Meteor, *. meteor, lufttecken. -Olo-
gical, a. meteorologisk. -Ologist, S.
en som studerar meteorer etc. -Ology,
s. meteorologi. -OUS, a. meteorisk,
Meter, a. meter. [flyktig.
Metheglin, s. mjsd.
Methinks, (for I think ell. it seems
to me) det synes mig, jag tycker.
Method, S. metod ; ordning ; satt. -ic,
-leal, a. metodisk ; ordentlig. -ism,
S. metodistiska sektcns lara.
Methought, (f5r I thought ell. it
appeared to me) jag t'yckto, mig
syntes.
MetO||nymical, O. namnfSrvexlande.
-nymy, . namnfSrvexling. -po-
SCOpy, a. spSdom af ansigtsdragen.
Metre, a. stafvelsemStt, metrum.
Metrical, a. metrisk.
Metro meter, a. taktmatare. -polls,
.?. hufvudstad. -politan, a. hdrande
till en hufvudstad; arkebiskoplig. -
Ushop, arkebiakop. - city t arke-
biskopssfite. -, 8. arkebiskop.
Mettle,*, amne, materia ; eld, liflighet;
mod ; rikedom. -d, -some, a. mo-
dig; counter; liflig; eldig; yster.
Mew, 8. korg; bur; mSke, fiskmSa;
janming, kattskri. , V. n. jama som
kattor ; falla fjadrarne , hSren , hor-
nen etc. ; Omsa skinn. , V. a. in-
sparra, instanga.
248
Mewl
Mewl, V. n. strika, grata.
Mews, *. pi. stalrum. the king's -,
konglig hofstal.
Mezereoil, s. kallarhals (5rt).
Mezzanine, s. mellanv3ning.
MezzotintO, *. svartkonst (gravyr),
Miasm, 5. smittgift; giftigt Snga, pest-
luft.
Mica, s. glimmer. -CCOUS, a. glimmer-
aktig.
Michaelmas, *. Mikaelsmessa ; Mi-
kaelsfest.
MicrOiJCOSm, S. liten verld ; menniskan.
-meter, *. T. mikrometer. -scope,
*. forstoringsglas, mikroskop. -SCOpic,
s. horande till mikroskop, som ej kan
ses ntan mikroskop.
Mid, a. midtuti belagen. -, s. midten.
-age, a. medeilider. -course, s.
halfva vagen. -day, S. middag.
Middillg, s. godselhog, dyngstack.
Middle, a. medlerst, raellankommande.
-, s. medlersta delen. -aged, a.
medelaldrig. -finger, 8. iSngfinger.
-man, S. medlare, bemedlare. -most,
a. medlerst. -sized, a. lagom stor.
Middling, a. medelmlttig; lagom stor.
Midge, 8. mygg.
Midland, a. medeliandsk. the - sea,
Medelhafvet.
Midlog, a. tjockben, vada.
Midlcnt, S. midfasta.
Midmost, a. medlerst.
Midnitrht, *. midnatt. -, o. midnattlig.
Midriff, 8. T. diafragma, mellangiirdet.
Midship, *. midskepp, medlersta delen
f ett skepp. -beam, . midskepps-
blk. -frame, s. midskeppsspant,
nollspant. -mail, a. sjokadett. -S,
ad. midskepps.
Midst, a. medlerst, rnidti. -, . det
medlersta, medelpunkten.
Midstream, s. stromfSra.
Midsummer, a. midiommar, sommar-
solstJnd.
Mid ward, ad. midt.
Midway, 8. halfva vftgen; mellanvSg.
-, a. midtemellan belagen. -, ad.
halfvags.
Midwife, s. barnmonka. -, V. a. for-
Milkwort
16sa. -ry, a. barnfSrlossningskonst ;
barnmorskesyssla. [stSnd.
Midwinter, *. midvinter; vintersol-
Mien, 3. min, Stbord.
Miff, S. inissnoje.
Might, S. makt, formSga ; kraft. -iness,
5. makt, formSga; anseende. -y, a.
maktig, valdig; haftig; ofvermlttan stor.
Might, imperf. af may.
Mignonette, s. lukt-reseda.
Migrat||e, v. n. flytta, bortflytta. -ion,
8. utvandring , flyttning. Ory , a.
vandrande, resande.
Milch, a. mjolkgifvande; af mjolk.
-cow, s. mjoikko. -hearted, a.
vekhjertad.
Mild, a. mild, god, saktmodig; Jjuflig.
-neS8,S. mildhet, saktmod ; lindrighet.
Mildew, *. honingsdagg ; brand pS sad.
. V. a. forderfva genom honingsdagg ;
orsaka sot p sad.
Mile, s. mil (engelsk). -stoilO, s.
milsten, milstolpe.
Milfoil, *. rolleka, renfana.
Miliary, a. lik hire. - fever, frisel,
flackfeber. the - glands, pi. hirs-
skrofler.
Mill.ee, s. krigsvasende. -fancy, .
. krigsstSnd. -tailt, a. stridande,
ffiktande. -tar, -tar J , a. militarisk ;
krigisk. -, 8. militar. -tftte, V. n.
strida, kriga. -tia, a. krigsfolk;
milis; bevaring.
Milk, S. mj61k. -, V. a. mjolka.
-fever, .9. mjSlkfrossa, mj81kfeber.
-honse, s. mjdlkkammare. -inOSS,
8. mjolkaktighet. -livered, a. radd,
feg. -maid, s. mjoikflicka. -man,
.s. karl som sftljer mjolk. -pail, .
stafva, mjSlkstafva. -pan, 8. mjolk.
bunke. -pottage, a. mjolksoppa.
-SCOre, 8. injolkrakning. -SOp, 8.
narr; dufunge; foraktlig karl som
regeras af sin hustru. -tOOth,
8. mjSlktand; (Sltand (hos hastar).
-trefoil, 8. sandling, knytningsort.
-TOtch, S. oakta lakritsSrt. -Weed,
8. vargmjaik (5rt). -white, 8. mjolk.
hvit, mjo*lkfargad. -WOinan, s. mjolk-
hnstru som saljer mj51k. -WOrt, #.
Milky
figelSrt; Marias lin. -y, O. mjolkig,
mjolkaktig; klemig, veklig. -JWHy,
S. vintergatan pS himmelen.
Hill, s. qvarn; mejsel (huggjern). -,
V. a. mala; sla pragel pa mynt;
prygla, sla; m8rbulta. -beetle, .
brodatare (insekt). -clack, -Clap-
per, s. qvarnsko. -COg, . T.
qvarnhjulskugge. -dam, S. qvarn-
dam ; damlacka. -dnst, S. mjoldoft.
-er, . mjolnare. -s-Olumb , sten-
gimpa (fisk). handle, 5. qvarnvinge.
-hopper, . qvamtratt, qvarnoga.
-leaf, S. qvarngraf. -pond, *.
qvarndike. -Stone, *. qvarnsten.
-tOOth, 8. oxeltand. -Wright, .
qvarnbyggare.
Mille narian, s. T. kUiast. -nary,
a. soiu innehaller tusende. -, s. tid-
rymd af tusen 3r. -nnial, a. tusen-
8rig. -nnium, 5. Srtusende; Christ!
tusenSriga rike. -pede, s. grasugga.
-pora, 8. trattkorall. -simal, a.
den tusende; tusenfaldig.
Millet, s. hire, -grass, S. myskegras.
Military, s. milstolpe.
Millimeter, . millimeter.
Milliner, *. nipperhandlare ; nipperhand-
lerska. -y, s. nipper, grannlatsvaror.
Million, num. million, -ary, *.
millionSr. -th , a. den tiohundra-
tusende.
Milt, s. mjelte; mjaike pS flsk. -er,
a. mjolkfisk. -TTOrt, S. mjeltSrt.
Mime, S. pickelharing ; gycklare. -,
v. n. tokas, galnas, bara sig tokroligt
St. -Sis, s. efterharuming. -tic,
a. fallen for harmning.
Mimic, a. mimisk. -, s. fan, lust-
spel ; gyckel. , V. a. harma; f5r-
15jliga. -al, a. gyckelaktig. -ry,
. gyckleri; lojlig efterapning. -S,
8. pi. mimik.
Mimosa, 8. akacia.
Minaret, s. Hten torn.
Minatory, a. hotande.
Mince, v. a. hacka sender; skrada ord.
-, V. n. gora sig till, vara sipp; sStta
munnen i kyrklag. to - the matter,
brukit omsvep. -pie, s. jultarta.
Ministration 249
Mincing, a. affekterad, tillgjord. -ly,
ad. styckvis, stycktals ; ytligen, ytligt.
Mind, 8. sinne, hSg, men ing; minne;
forstSnd; vilja , bojelse; foresats. I
have a - to, jag skulle gerna vilja. to
put in -, plminna. -, V. a. betrakta,
marka ; skota, vlrda ; pSminna ; arna ;
ainna. -ed , a. sinnad, benagen.
fill, a. aktsam, sorgfallig ; som rain-
nes, som kommer ihag. -fulness, S.
aktsamhet, sorgfallighet. -less, a.
oaktsam, obetanksam ; liHos. -less-
ness, . oaktsamhet, efterlatenhet.
-Stricken, a. rubbad till sina sinnen.
Mine, pr. min, mil, mina.
Mine, 8. grufva, bergverk ; T. mina. -,
V. a. minera ; undergrafva. -digger,
8. roalmbrytare, grufarbetare. -pit,
8. malmgrufva. r, 8, bergskarl,
grufarbetare ; minor.
Mineral, s. mineral, malm. , a.
iniuenili.sk , malmaktig. COUrt , S.
bergskollegium. -igt, *. mineralog,
bergsman. -ixed , a. mineraliserad,
fSrenad med svafvel. -Ogist, s.
mineralog, bergsman. -Ogy, 8. mi-
neralogien, laran om metaller.
Minever, . grSverk.
Mingle, S. blandning; mischmach. -,
V. a. manga, hoprora. -, V. a. blanda
sig. -mangle, s. mischmasch.
Minia||te, V. a. mala rod, farga rdd.
-tnre, s. miniatur; miniaturmSlning.
Minikin, s. dverg, pyssling.
Minim, S. dverg; erlitsflsk; half not i
musik ; franciakanermunk.
Milling, S. minering; bergsbruk.
Minion, 8. gunstling, favorit; morsgris;
nickhake (kanon). -like, -ly, a.
tillgjord. -Ship, S. smicker.
Minions, a. blekrod, mdnjefargad.
Millish, V. a. forminaka.
Ministjjer, S. minister; prest; verktyg
sandebud. , V. a. gifva ; utdela
-, V. n. tjena; boU. -erial, a
tjenande; angSende ministern ell. mi
nisteriura; hSrande till en prests em
bete, -rant, a. tjenande. -ration,
8. einbete, tjenst; gudstjenstens for-
250 Ministry
valtning. -ry, S. fSrvaltning; mini-
ster; gyssla; medverkan.
Minium, *. monja.
Minnow, *. erlitsfisk; hundgSdda.
Minor, a. mindre, ringare ; niinderarig;
yngre. , s. mindera'rig ; andra satsen
i syllogismer. ate , V. a. forringa.
-atiOU, 8. forminskning. -ite, 8.
minorit, franciskanermunk. ity, s.
litenbet ; mindre antal ; minderSrighet,
omyndighet.
Minster, s. klosterkyrka ; dorakyrka.
Minstrel, S. musikant ; spelman. -Sy,
S. spelman, musikanter; spel , niusik.
Mint, *. mynt, mynthus; mynta (ort)
, V. a. mynta , pragla , slS. mynt ;
dikta. age, s. mynt; myntafgift.
man, s. myntarbetare.
Minuend, s. ofra talet i subtraktion.
Minuet, S. menuett.
Minute, a. liten; noggrann; afkortad.
, 8. minut ; ogonblick ; koncept , ut-
kast; anteckning. , v. a. g5ra ut-
kast ; inprotokollera ; anteckna. book,
*. anteckningsbok. -glass, *. sandur
som visar minuter, -hand, . mi-
nutvisare. -line, s. T. logglina.
-ness, *. litenhet; obetydlighet ; nog-
grannhet. -watch, 8. minut-ur.
Minx, S, lustig flicka ell. snarta.
Miny, a. underjordi.sk.
Mirable, a. beundransvard.
Miracle, s. under, underverk, jartecken.
-monger, . undergorare.
Miraculous, a. underbar, forun.lrans-
vard. -lieSS, *. underbarhet.
Mirador, s. altan, balkong.
Mirage, s. luftspegling, hagring.
Mire, *. slem, puss, dy. -, V. a. ned-
smutsa, besudla. drum, 8. rordruni.
Mire, . myra.
Miriflcal, a. underbar.
Miriness, s. smuts, orenlighet.
Mirk, Mirksome, a. mark, dyster.
Mirror, s. spegel; mdnster. -Ore, S.
jernglitter. -stone, s. selenit.
Mirth, 8. lustighet, giadtighet; frojd.
-ful, a. raunter, glad, -less , a.
olustig; bedrofvad.
Miry, a. oren, smutoig; lerig.
Mischiefmaker
Misacception , *. missfSrstlnd , miss.
tydning.
Misadventure, s. misfalle, olycka;
vadadrSp. -d, a. olycklig.
Misadyice, S. elakt rid; falsk berat-
Misadvise, v. a. rlda ilia. [telse.
Misaffect, v. a. ej tycka. -ed, a.
elaktlynt.
Misaimed, a. ilia sigtad.
Misalliance, s. mindre passande gifte.
Misanthroplje, S. misantrop, mennisko-
batare. -y, 8. folkskygghet , menni-
skohat.
Misapplication, *. missbruk, elakt
anvandande. -ply, V. a. missbruka,
ilia anvanda.
Missappre||hend, v. a. missforsta;
oratt fatta. -hciision, S. missfor-
stand.
Misascribe, v. a. oratt tillskrifva.
Misassign, V. a. ilia anvisa.
Misattend, v. a. forsumma.
Misbecomjle, v. a. misskiada. -ing,
a. oanstiindig.
Misbegotten , a. f5dd af oakta sang.
Misbelia||ve, V. n. bara sig ilia St.
-ved, a. osedig, ohyfsad. -JOUr,
S. dSligt uppforande, osedighet.
Misbeliejjf, S. otro, vantro, tvifvelsraSl.
-V6, v. n. icke tro. -YCr, s. van-
trogen, irrlarig.
Misboding, s. elakt tecken, Rrbetydelse.
Miscalcula||te, V. n. missrackna sig.
-tion, s. missrakning.
Miscall, V. a. oratt beniimna.
Miscar||riage, S. forseelse, forbrytelse;
felslag, olycklig utgSng; missfall. -ry,
V. n. misslyckas, sla ilia ut; gS for-
lorad, forkomma; f3 missfall.
Miscast, V. a. rakna falskt.
Miscellaljne, S. blandsad. -IICOUS,
a. blandad. -neOUSnCSS, S. bland-
ning ; sarnmansattmng. ny, a. blan-
dad; sammandragen. , S. blandning.
samling. miscellanies, pi. blandade
skrifter.
Mischance, s. olycka, olyckshandelse.
Mischief, s. ofog, skada, forolampande;
olycka; illfund. -maker, 8. olycks-
stiftare.
Mischievous
Mischievous, a. skadlig; skalkaktig.
-ness, s. skadlighet; ondska.
Miscible, a. som kan blandas.
Miscijjtation, S. oratt anforande. -te,
v. a. anfora falskt.
Misclaim, S. ogrundadt ansprSk.
Jlisco in 1>U | tat ion, s. missrakning.
-te, v. a. rakna falskt. -, v. n.
mis.-rakna sig, forrakna sig.
Hiscon||ceit, s. falskt begrepp. -coive,
V. 0. oratt fatta. -CCptiOU, S. vill-
farelse, missfdrstSnd. -duct , s. ill-
fund ; dSligt uppforande. -, V. a. ilia
forvalta. -, V. n. dSligt uppfora sig.
-jecture, a. felaktig gissning. -,
V. a. & n. gissa galet. -struction,
8. felaktig utlaggning; misstydning.
-Strue, V. a. misstyda, forvanda.
-tent, V. a. gora missnojd. -ti-
nuance, s. afbrott.
MjSCOUUisel, v. a. gifva elakt rad.
MisCOUnt, V. n. forrakna sig. -Ing,
S. raknefel.
Miscre h ancy,s. otro; irrlarfghet -ant,
a. otrogen ; affallig; elak menniska.
ated, a. vanskaplig.
Misdate, V. a. datera oratt.
Misdeed, s. rai^gerning, missdSd.
Misdeem, v. a. d8ma oratt.
Misdemean, v. a. to - one's self,
uppiora sig ilia. -Our, s. fel, brott;
embetsfel, ftrbrytelse.
Misdevotion, *. vidskepelse; skenhelig-
Misdirect, v. a. missleda. [bet.
Mi.Mlistinguish, v. a. urskilja galet.
Misdo, v.n. niisshandla ; fela, forgS sig.
OF, 8. missdSdare; naissgerningsman.
-ingT, 8. missdSd.
Misdoubt, s. tnisstanke; villrSdighet.
Misc, s. T. slutdoro; rattcgSngskostna-
Jiisi'ilSC, 8. misshag. (der.
Misemploy, v. a. ilia anvanda. -ment,
S. missbruk.
Miser, s, girigbuk , smuigrSt. -able,
a. el&ndig, omklig; olycklig; anal,
-able II ess, S. uselhet, elande; snSl-
het. -ere, a. tarmvred (ajukdom) ;
botpsalm. 1)', a. gnidaktig , karg.
-y, s. elande, uselhet, jammer.
Misesteera, a ferakt.
Misorderly 251
Hisfare, a. olycklig b&ndelse.
MisfaslliOH, . a. vanstalla.
Misfeasance, s. T. missgerning , for-
brytelse.
Misform, v. a. vanstalla.
Misfortune, a. olycka; ofUrd.
Misgij|ve, V. a. befara, ana. -Ting,
a. befarande; tvifvelsmSl.
Misgovern, v. a. nia forvalta. -ance,
S. oregelbundenhet. -Uient, a. elak
regering ; uUvafning.
Misguidjauce, a. forforelse, missled-
ning. -6, V. a. missleda, forleda.
Mishap, a. olycka, olyckshandelse.
-pen, V. n. handa olycktligtvis.
Mis li ear, V. a. hora galet.
Mishna, a. en del af Judarnas Talmud.
Misinfer, V. n. gora falska slutaatser.
Misinform, V. a. gifva falsk under-
rattelse. -ation, a. ogrundad berat-
telse.
Misintelligence, a. missfdrstand.
Misinterpret, v. a. vrsnga, ilia ut-
tyda. -ation, a. oriktig utlaggning,
falsk tolkning.
MSsjoin, v. a. oskickligt eammanfoga.
Misjudge, v. a. d5ma oratt. -, v. n.
bedraga sig.
Miskin, a. godseihog.
Mislay, V. a. forlagga; lagga pi oratt
talle. [smSregn.
Misle, v. n. smSregna. misling rain,
Mislead, v, a. villa, forleda. -er, a.
Mislen, a. blandsad. [forfSrare.
Misletoe, a. mistel.
Mislike, a. misshag, vedervilja. -, V.
a. ej tycka om, missbilliga, ogilla.
Mislive, V. n. lefva ogudaktigt.
Misluck, a. olycka.
Mismanage, v. a. ilia fdrvalta. -nient,
a. elak torvaltning.
Mismark, V. a. oratt utmarka.
Misniiitch, V. a. ilia sammanbinda.
Misname, v. a. oratt benamna.
MlSObserve, V. a. oratt anmarka.
MisO||gaillist,a.aktenskapshatare. -gy-
nist, S. qvinnohatare.
Misopillion, . falsk mening.
Misorder, a. oordning. -, v. a. ilia
indela. -ly, a. oordentlig.
252 Mispell
Mispell, v. a. skrifva fel, missskrifva.
Mispersuasion, s. falsk tro.
Misplace, v. a. forlagga ; ilia anvanda.
-llient, s. liiggning pS oratt stalle.
Mispoint, V. a. oratt interpunktera;
satta oratt skiljetecken.
Misprint, v. a. trycka galet. -, v. n.
beg3 tryckfel. -, *. tryckfel.
Misprijjse, V. a. vanvorda, missakta,
fdrakta. -SlOn, *. misstag, missgrepp,
felgrepp, villfarelse; forakt; T. for-
tigenhet af ett medvetadt brott.
Misproportion, S. niissforhlllande, dis-
proportion. , V. a. inriitta utan pro-
portion. 6d, a. oproportionerlig.
Misquotation , 8. falskt anforande.
-6, v. a. anfora falskt.
MisrecitC, V. a. beratta falskt.
Misreckon, V. a. rakna falskt.
Misrelaljte, V. a. beskrifva osannt.
-tiOll, *. oriktig berattelse.
Misremember, v. a. bedraga sig i
sitt minne.
Misreport, V. a. beratta falskt, van-
rykta. -, s. falskt berattelse; van-
rykte.
Misrepresent, V. a. oriktigt forestalla.
-ation, S. oriktig fdrestallning.
Misrule, 8. oordning, orolig regering;
uppror.
MISS, . (titel for ett ungt ogift frun-
timroer); inamsel; jungfru; raatress.
MISS, S. forlust, saknad; missfdrstSnd,
villfarelse. -, V. a. umbara, sakna;
utelemna ; icke traffa ; hoppa ofver.
, V. n. fela, misslyckas ; misstaga sig.
Missal, 8. messbok (katolsk).
Missay, V. a. misssaga. -, V. n. fdrsaga
sig. [ilia.
Misseem, v. n. forstalla sig; kliida
Missel, -bird, *. bj5rktrast. -dine,
S. mistel.
Misserve, V. a. tjena otroget
Mis-Shape, V. a. vanskapa; vanstftlla.
d , n , <Z. vanstalld , vanskaplig.
-ment, . vanskaplighet.
Missile, a. som kan kastas. -, s.
kastvapen. -dart, *. kastspjut.
Mission, S. sandning, beskiokning; mis-
sion; afsattning. -ary, s. missionar.
Mithridate
Missive, 8. bref; sfindebud. -, a. af-
sand. - letter, sandebref. - wea-
pons, kastspjut. (saga sig.
Misspeak, v. a. tala galet. -, V.n. miss-
Misspell, V. a. stafva galet.
Misspend, V. a. ilia anvanda.
Misstate, V. a. oriktigt framstalla.
Mist, 5. dimma; dunkelhet. -, V. a.
gSra diramig. -fill, -y, a. tocknig,
dimmig, mork. -ill CSS, S. dhnmighet;
dunkelhet
Mistake, *. roisstag, fel, raissrakning.
-, V. a. forvexla, oratt forstS. -, V.
n. misstaga sig; irra. able, a.
hvari man kan misstaga sig.
Misteach, V. a. oratt undervisa.
Mistell, V. a. beratta falskt.
Mistemper, v. a. bringa i oordning.
Mister, S. herre.
Misterm, v. a. oratt benamna.
Misthink, v. a. misstanka.
MisthOUght, S. ond tanke.
Mistime, V. a. gora i otid, fdrpassa,'
forsumma.
Mistle, v. 71. duggregna.
Mistletoe, s. mistel.
Mistlike, a. tockenaktig, tScknig.
Mistranslate, v. a. ofversatta orstt.
Mistress, S. matmoder; fru , herrska-
rinna ; lararinna ; alskarinna ; matress ;
(titel) madam, fru.
Mistrust, s. misstroende. -, V. a.
misstro. fill, a. misstanksam ; tvif-
velaktig. -fulness, s. misstroende,
tvifvelsmSl. -less, a. omisstanksain.
Mistime, V. a. fdrstamma.
Misturn, v. a. vrida.
Misunderstand, v. a. oratt fatta,
missforsta. -ing, *. njissfarstSnd ;
oenighet.
Misnsage, Misuse, #. missbruk ; mias-
handlande. -, V. a. missbruka; ilia
behandla.
Miswrite, V. a. felskrifva.
Mite, 8. mal; qvalster, flott; tjugonde
delen af ett gran; en half farthing;
solgrand.
Mitella, S. biskopsmossa (drt).
Mithridate, *. motgift. mustard ->
lommegras.
Mitigant
Mitlga"nt, a. lindrande, stillande. -te,
V. a. stills ; blidka. -tioil, S. lin-
drine, mildring. -tire, a. lindrande,
stillande.
Mitre, S. biskopsmossa ; hufvudprydnad.
-d, a. fdrsedd med biskopsmossa.
Mitre, *. T. horn af 25 grad.
Mittens, . pi. vintcrvantar ; halfhand-
Mittent, a. sandande. [skar.
Mittimus, s. arresteringsorder.
Mity, a. full af mal ell mot.
Mix, V. a. blanda, rora ihop. -, V. n.
blanda sig.
Mixen, s. godselhog.
Mixt ion, -are, . mixtur, blandning.
Mixma/e, s. irrgSng.
Miz/eil, S. T. mesan, besansegel. -bal-
last, S. refvad mesan. -bOwljllP,
*. halstaljan. -brails, S. pi. demp-
gSrilingar. -COIITSe, S. storta mo-
it. -top-sralant-mast , s.
kryssbramstang. -yard. s. mesanspri.
Mizzllle, v. n. dugga. -ing, a. dugg.
regn.
Mnenuillic, a. horande till minnet.
mnenomica, pi. minneskonsten.
Mo, ad. mer ; vidare.
Moan, 8. klagan, jammer, klagogrSt.
-, V. a. beklaga, begrSta. -, V. n.
qvida, jamra sig. -ful, a. beklaglig;
veklagande.
Moat, 9. graf orokring en fastning. -,
V. a. omgifva med en graf.
Hob, . pack, samsta folkklassen ; natt-
mSssa. , v. a. anfalla ; reta pdbeln
pS en ; gora upplopp emot en ; insvepa.
-bish, a. pSbelaktig, packaktig.
Mobil||e, a. rorlig. -, S. IdsSren. -it)',
. rorlighet; ostadighet, liflighet; po-
Moble, v. a. insvepa. [bel.
MocllO-Stone, s. dendrit.
Mock, S. hSn, Stloje; efterapning. -,
a. efterharmad , falsk. , V. a. be-
gabba, fdrlojliga ; lura. , V. n. skratta
fdraktligt. -able, a. Idjlig, narraktig.
-age, 8. begabberi. -CF, . begab-
bare ; bedragare. -Cry, 8. h8n, gickeri ;
blandverk. - ing, s. begabberi. -ing-
bird, S. figel som kan harma andras
laten. -ing-stock, S. amne for it-
Modulation 253
loje. -king, S. teaterkung, kortkung.
-moon, s. vadermSne. -orange,
*. syren. OT6, a. blande, glimmer.
-play, s. satiriskt lustspel. -poem,
8. spevisa, lojligt skaldestycke. -prai-
86, S. tvetydigt berora. -priyet, s.
stenlind. -prophet, 8. falsk profet.
-shade, *. qvaiining. -song, s.
parodi, forlojligad efterharmning af ett
skaldestycke. -style, s. satirisk
skrifart. -YClvet, *. schagg. -wil-
lOTT, S. stenlind.
Modal, a. tillflillig; horande till for-
men. -it}', s. tillfallig skilnad, mo-
dalitet, beskatfenhet.
Mode, s. mod, bruk; satt, manner;
tillfallighet.
Model, . model), mSnster, form. -, V.
a. modellera, forma; gora utkast till,
-ler, 8. modellmakare, planritare.
Modera|)ble, a. mittlig; som kan ma-
tas, styras. -te, a. mSttlig; foglig;
fdrnuftig; medelmfittig ; tarflig. -, V.
a. sty ra ; mildra ; inskranka. -ten t'SS,
8. lagom beskaffenhet. -tion, s. fog-
lighet, mittlighet, saktmod, hofsamhet.
-tor, S. styresman, ordforande; prc-
ses vid en disputationsakt.
Modem, a. ny, nymodig, modern, -ism,
8. nyroodighet. -ize, V. a. inratta efter
nya modet ; gora modern, modernises.
-ness, 8. nyhet.
Modest, a. beskedlig; anstandig, blyg-
sam; mSttlig. -1), ad. beskedligt,
blygsamt, pS ett beskedligt satt. -y,
8. beskedlighet ; blygsamliet ; kyskhet.
modesty -piece, halskrJs pi skjortor,
ModijjCity, S. obetydlighet. -CUHl, S.
liten bit, smula. -Hablc, -flcable,
a. som kan mildras , inskrankas ell.
forandras. -llcalioil, s. inskrank-
ning, mildring, fdrandring. -fy, V. a.
rcir.iiidra, inskranka, mildra ; bestamma.
ModillOU, *. T. sirat p3 Ibtverket un-
der ett tak.
Modish, a. nyraodig, modern. -HCSS,
8. modesjuka, begar att vara p3 modet.
Modlllaj|te. r. a. stfimraa; sjunga efter
takt. -tiOll, s. stimning, melodi;
sang efter takt.
254
Module
Module, 8. raCnster, modell; T. dia-
meter.
Modus, s. T. penningranta.
Modwall, s. krypare, notvacka.
MOO, *. grimas.
Mogul, S. Mogul. [gam.
Mohair, a. karalott. -yarn, s. kamel-
Mohawk, MohOCk, *. stratr5fvare.
Moider, V. a. forvirra. [raynt).
Moidore, s. moador (portugiskt guld-
Moiety, *. halft, halfpart.
Moil, V. a. smutsa ; besvara. -, 17. 71.
forratta tungt arbete.
Moist, a. fuktig; saftig. en, v. a.
fukta. -ness, *. fuktighet, vatska.
Moky, a. m5rk, mulen. [-ure, s. saft.
Molar, O. malande, sondermalraande.
- teeth, a. pi. oxeltander.
Molasses, s. pi. sockersirap.
Mole, S. bolverk, stenmur framfor ham-
nar; mSnadskalf, mSnadsfoster; lefver-
flack, fodelsemarke; mullvad. -Cast,
-hill, s. muiivadsh5g. -catcher,
S. mullvadsfungare. track, S. mull-
vadsgSng under jorden. YVarp, s.
mullvad.
Molecule, 8. T. liten klimp, molekul.
Molest, V. a. besvara, oroa, gora omak.
-atlOn, S. besvar, omak.
Molli||ent, -flcatire, a. uppmjukande,
lenande. flable, a. som kan upp-
mjukas ell. mildras. -flcation, a. upp-
mjukning, lindring. fy, V. a. upp-
mjuka, lena; stilla, mildra.
Molosses, S. pi. sockersirap.
Molt, v. n. falla hSren, fjadrarne etc.
Moltttble, a. smaltbar.
Molten, part, (af to melt) smalt.
Mol)bdej[ne, -nite, S. molybden-kis ;
blyerts.
Moment, 8. Sgonblick, handvandning,
stund; vigtighet, varde ; en r6relses
hastighet. -al, a. vigtig, betydanJe.
-all}', ad. ogonblickligt, forgiingligt.
-aneous, -any, -ary, a. ogon-
blicklig, forganglig. -ailCOHSIlPSS,
8. vigtighet, betydenhet ; ett ogonblicks
varaktighet. -OUS, a. vigtig, bety-
dande. -nm, a. bevekelsegrund, drift,
a. munk ell. munklefnad
Monkseam
tlllhSrig. -ism, 8. klosterlefnad, muiik-
stand. [vasende.
Monad, Monade, S. enhet, odelbart
Monarch, S. monark , envaldig regent.
-al, a. kunglig, monarkisk. -ical,
a. monarkisk, envaldig. ise, v. a.
regera envSldigt. -, V. n. agera kung.
-1st, S. monarkist. -y, *. monarki,
envSldsregering; konungarike.
Monast||erial, a. kioster tuning.
-ery, 8. kioster. -ical, a. horande
till klosterlefnad.
Monday, s. Mandag.
Monde, S. jordklot, glob; riksaple.
Money, *. penningar, mynt. -, pi.
myntsorter. bag 1 , 8. penningepung.
-bill, 8. bevillningsstadga. -DOX,
*. bodkassa. -broker, -changer,
8. vexlare. -6d, a. rik, bemedlad.
er, 8. myntare; vexlare. less, a.
fattig , utan penningar. matters,
8. pi. penningeaffarer, skulder och for-
dringar; rakningar. proof, a. omut-
bar. -SCriyener, 8. raaklare. -'8-
WOttll, s. penningevarde, fullt varde.
-times, 8. pi. svSra tider. -WOrt,
8. guldspira.
Montr-OOrn, S. blandsade.
Monger, S. mlnglare, saljare ; flskarebit
Mongrel, *. mulatt, kreol. -, a. kom-
men af flera slag; urartad ; tvetydig.
-dOg, -puppy, 8. blSnding (efter
en gemen tik och vindthundt).
Monied, a. rik, bemedlad.
Moniment, 8. 6fverskrift.
Monish, v. a. erinra, f5rmana. -nient,
a. fdrmaning.
Monition, s. underrattelse ; erinran,
varning. tivo, a. fSrraanande. tor,
8. formanare; skolgosse som bar in-
seende 6fver de andra. -tory, a.
erinrande , varnande. , 8. varning,
anmaningsskrift.
Monk, *. munk. -Cry, *. mnnkstSnd ;
klosterlefnad. -head, S. lejontand.
hood, 8. munkkSpa; munkstJnd;
klosterlefnad. -ish, a. munklik, ho-
rande till munkorden. -'s-llOOd, 8.
blS stormhatt; ulfgras. -Seam, 8.
dubbel sdm pS ett segel.
Monkey
Mordant
255
Monkey, s. apa. -flower, s.
blomma.
Mono||ceros, *. narhvai (flsk). -chord,
8. musikaliskt instrument med en strSng.
-cular, -culous, a. enogd. -ga-
mist, a. engift. -gamy, S. engifte.
-grain, S. inbundet namn. -loglie,
S. tal for sig sjelf. -machy, S. enviar.
-petalons, a. T. enbiadig. -polist,
poli/.er, s. en sora bar uteslutande
rattighet till n3got. -polize, V. a.
drifva enhandel. poly, s. monopo-
lium ; enhandel ; uteslutande rattighet.
-Stich, *. skaldestycke bestSende af
en enda vers. -SJ'llabical, a. en-
stifvig. -syllable, S. enstafvigt ord.
-tony, 8. entonighet; enformighet.
, a. entonig.
Monsoon, S. passadvind.
Monst ;jer, S. vidunder, missfoster ; vild.
djur. -rosity, *. vidunderlighet;
onaturlighet. -rOUS , a. vanskaplig,
yldunderlig ; faslig ; oerhord ; ofantlig.
-rousness, *. faslighet; vanskaplig-
het, vidunderlighet.
Moil taut,*, framryckande ; T.halfraane.
Month, s. mSnad. -s-mind, lystnad,
begar. -ly, a. mlnadtlig. - flowers,
pi. mSnadsrening. -, ad. manadtligen.
Monument, S. minnesmarke , minnes-
vard ; grafvSrd. -al, a. horande till
minnesvSrd.
Mood, s. stil; lynne; mod, sinne; T.
modus. lly, a. svSrmodig, melan-
kolisk. -iness, S. egensinnighet,
elakt lynne. -)', O. vresig, besynner-
lig; vred.
Moon, s. mSna, tunpel ; mlnad. -beam,
9. mlnstrEle. -blind, a. svagsynt,
nastan blind, -calf, *. raSnkalf, falsk
b8rd hos qvinnor; dumhufvud. C0r-
ser, a. tjuf. -eyed, a. svagaynt.
-fish, *. silfverBga. -flower, .<t.
prestkrage. -Ish , a. Tdranderlig.
-less, a. utan mane; mork. -light,
. mSnsken ; mSnljus. -ling, *. dum-
hufvud. -Seed, .1. mSnfro, karolinsk
murgron. -shaped, a. mSnformig.
-Shine, . mansken. -shiny, a
manljus, raanklar. -stone, S. spegel-
sten, selenit. -struck, a. mSnads-
galen, mSnadsrasande. -trefoil, s.
mSnklofver. -WOrt, *. mSnort, mln-
viol. y, a. mSnformig, balfm^n-
formig, mlnlik.
MOOT, S. Morian.
MOOr, s. moras, myra, karr. -berry,
*. tranbar. -fowl , s. hanen till
vattenhonan. game , 8. sothona.
-grass, s. Marias silkeshSr, dagg3rt.
-hen, s. vattenhona. -land, a.
moras, karr. -stone, s. myrmalm.
-WOrt, S. vild rosmarin. -y, a.
sumpig, morasig.
Moor, V. a. ankra, f5rt8ja ett skepp.
-, V. n. ligga for ankar. -ing, s.
ankring. illgs. s. jpJ. haranankare;
fortojningstag. -rope, S. draggtSg.
MOOSC, S. araerikansk elg. -WOOd,
S. ladertrad.
Moot, . mote ; strid, taflan. -, V. n.
processa f8r ofnings skull. , V. a.
afgora ett tvistemSl. -Case, -point,
*. tvistig sak, oafgjord sak. -6r, 5.
processmakare. -hall, 8. disputa-
tionssal.
Mop, S. svabb, sudd ; grimas. -, V. a.
tvatta med svabb. -, V. n. grina.
Mope, a. dumhufvud, tolp. -, V. n.
vara modfalld, gl och drdmma. d,
ish , a. slummeraktig ; svSrmodig.
-eyed, a. skumdgd. [tankar.
Moping, a. sorgsen, forsankt i djupa
Moppet, Mopsey, 8. docka ; litet barn.
Moral, a. moralisk, sedlig, arbar; san-
nolik. -, 8. sedolara; sedlighet. -1st,
a. sedolarare. -ity, a. sedlighet;
anstandigliet; sedolara. -ize, V. d.
& n. fSrmana till goda seder; (upon)
forklara i moralisk mening. Izer,
8. sedoliirare. -nCSS, 8. moralisk
beskaffenhet. [*. hornblad.
Morass, a. moras, tr&sk, karr. -wood,
Morbiyd, a. sjuklig, opasslig. -dity,
-dlK'SS, S. sjuklighet, sjukdom. -flc,
a. osund, ohelsosam.
Morbos||e, a. osund, sjuklig. -ity,
8. pjuklighet.
Mord||acloas, a. bitande, skarp. -Jici-
ty, 8. bitterhet; bitande skamt. -ant,
256
Mordlcant
8. T. beta, betning. -leant, -i
tive, a. bitande, skarp.
More, a. comp. af much, flere, raer. -,
ad. mer, ytterligare. once -, &nnu
en gSng. the - the -, ju raer, desto
Moreen, *. yllemoiret. [mer.
Morel, a. trollbar; morell (ett slags
kersbar). -berry, -cherry, *. jude-
kersbSr.
Moreland, S. bergtrakt.
Moreover, ad. ytterraera, Rnnu mer,
dessutom, hvarforutom.
MorigerOUS, a. horsam, lydig. -H6S8,
. villighet, eftergifvenhet.
Moril, S. murkla.
Morlihg, s. ull af ett dddt fir.
MormO, S. skrackbiU.
Morn, S. morgon, gryning.
Morning, . morgon. in the -, om
morgonen , pi morgonstunden. , a.
horande till morgonen. gOWH , s.
morgonrock, nattrock. prayers, S.
pi. morgonbon, morgonandakt. star,
a. morgonstjarna. -twilight, S.
dagning, gryning.
MorOCCO, S. karduan, saffian, -tanner,
s. samskmakare.
MorOS||6, a. knorrig, tvar, Olustig.
-en eSS, -ity, s. egensinnighet, but-
terhet, knarrighet.
Morphew, S. lefverflack; hvit skabb.
Morris, s. Horisk dans, -dancer, s.
dansare i en Morisk dang.
MorrOW, S. morgon, morgondag. to ,
i morgon. after to , ofvermorgen.
to - morning, i morgon bittida.
Morse, S. sj6hfist, hvalross.
MorS||el, s. bit, stycke ; munfull. -ure,
s. belt, bitning.
Mort, S. treSrig lax.
Mortal, a. dddlig; dddande, farlig. -
hour, dodsstund. -, a. dddlig varelse ;
menniska. -ity, 8. dSdlighet; frSn-
falle; dodlig farsot, smitta; menskliga
lifvet, mensklighet. bill of-, Fdr-
teckning pS doda. -ness, 8. dodlighet.
Mortar, . mSrsara; mortel; murbruk.
-piece, s. morsare.
Morter, s. nattlampa.
Mortgajlge, s. forpantning , hypotek.
Motherliness
-, V. a. pantsatta fast egendom. -g60,
5. pantkreditor, hypotekborgenar. ger,
8. pantgaldenar.
Morti||ferous, a. dodlig, dodande. -fl-
Cation, . dampande; fortret, fSrSd-
mjukelse, kors ; kallbrand. -fy, V. a.
spaka, underkufva, dampa; smarta,
fortreta. -, v. n. f3 kallbrand.
Mortise, *. tapphSl (i fogningar) ; tvar.
trad. , V. a, foga tillsammans mo-
deist tapphSl.
Mortmain,*. T. hemfallet gods ; evar-
deligt afhandande af fast egendom till
nSgon stiftelse.
Mortpay, s. dodad skuld.
Mortaary, s. testamente till en kyrka ;
grafstalle, begrafningsplats.
Mosaic, a. mosai.sk , judisk ; musivisk.
- law, Mose lag. - work, mosaik,
inlagdt arbete, musivarbete.
Moschatel, . desmansort.
Mosque, S. moske, muhammedansk
MosquitO, S. musquit. [kyrka.
MOSS, *. mosse ; nioras, trask. -, V. a.
betacka med mossa. berry, s. tran-
bar. -Campion, S.fjullsilen. -illCSS,
8. mossighet ; fnugg, fjun. rush, ,f.
borsttSg. -y, a. raossig, mossbevaxt;
karraktig.
Most, a. sup. af much, mest, storst.
-, ad. mest. -ly, ad. till storsta
delen, gemenligen.
MostlC, S. mSlarkiipp.
Mote, s. solgrand, atom.
Mote, S. mote, forsamling.
Motet, MotettO, *. motett (ett slags
kyrkmusik).
Moth, 5. kladmal; nattfly. -eaten,
a. malaten. -million, a. sqvattrani.
-WOrt, s. grSbo (ort).
Mother, S. moder; upphof; lifmoder;
dragg. fit of the -, modersjnka.
- of "beer, drioksjast. - in law,
svarmoder , styfmoder. of pearl,
perlemor. abbess, 8. kopplerska.
-Church, *. moderkyrka. -City,
a. hufvudstad. -Clove, S. art krydd-
nejlikor, tradgSrdsnejIikor. -hood,
*. moderskap. -less , a. moder!6s;
utan barn. -lillCSS, e. moderlig
Motherly
kSrlek, modersomhet. -ly, a. raoder-
lig; arbar. -, ad. moderligen ; all-
varsarat. -tongue, s. modersraSl.
-Tilt, S. godt naturligt vett. -WOrt,
. gr.lbo, lejonsvans. -J", a. tjock,
lopnad.
Motliy, a. fall raed matt, malSten.
Motion, s. rorelse, drift, bojelse; for-
slag, anmalan; atbord; raarionettspel.
-, V. a. foresla. -er, S. forslagsman ;
en som foresl.U eller andrager nSgot.
-1688, a. ororlig, stI.
Motiv >', s. bevekelsegrund, skal. -, a.
rorande. argument, bevekande
skal. - faculty, rorelsekraft. -ity,
S. rtrelsekraft, r5rlighet.
Motley, a. spracklig, brokig.
Motor, S. styresman ; drifverk, tralla.
MottO, S. vakprak.
Mould, S. raogel. -, V. a. gora mog-
lig. -, V. n. m6gla.
Mould, S. massa, amne; mylla ; gjut-
form ; skeppsskapnad, modell ; fogning
pS hufvudskalen ; slag. , V. a. gjuta,
stopa ; gora modeller ; forma, tillskapa.
able, a. som kan gjutas; m:-ik.
-board, s. plog, Srder. -candle,
*. stopt ljus. -er, .9. gjutare, for-
mare. -, V. a, forvandla till stoR ;
pulverisera. , V. 71. multna ; fortvina.
-iness, s. mogei. -ing, *. T. n^t-
verk ; kransen pd en pelare. loft,
8. modellkamniare till skepp. pluitt',
t. ploghyfvel, kelhyfvel. -TTarp, s.
mullvad. -y, O. moglig.
Moult, V. n. falla fjader, rugga. -r,
*. ankunge som ruggar.
Mound, s. jordvall ; balverk. -, V. a.
omgifva med vail kringskansa.
Mount, 8. berg, hojd; T. cavalier. -,
V. a. upphoja, uppstalla; inrida; gora
beriden; pryda ; antaga. -, V. 71.
klifva ; racka ; bestiga sig till (i varde
eller mangd); stiga till hast, to -
guard, gS pS vakt to - the breach,
16pa till storms.
Mountain, s. berg, hojd, kulle. -, a.
h6rande till berg, -balm, *. berg-
meliss. -COCk , 8. tjader. -eer,
-er, S. bergsbo, bergsbyggare. -heath,
English-Swedish Diet.
Mow
257
s. stenbracka. -OUS, a. bergig, berg-
aktig. - error, grof villfarelse.
-onsness, s. bergighet. -parsley,
S. hon^bett, rodarfve.
Mountebank, s. qvacksalfvare ; stor-
skrytare. , V. a. bedira, bedraga.
Mounting, . varjfaste; beslag. -ly,
ad. uppstigande, strackande sig nppat.
Mourn, v. a. beklaga, begrata. -, V. n
sorja, qvida ; bara sorgdragt. er, s.
sorjande, som gar i sorgstalle. fill.
a. bedrdflig, sorglig. -full!
sorg, sorglighet, bekymmer. ing, S.
sorg, klagan, bedrofvelse ; sorgdragt.
Mouse, s. (pi. mice} mus, liten ratta.
-bat, s. fladermus. -ear, s. mos-
oren (ort). -grass, *. Skerkafle, ren-
kafle. -r, s. rittkatt; rattfangare.
-tail, *. musrumpa (ort). -trap,
8. rlttfalla.
Mousing, 8. rSttftngeri; lurning.
Mouth, *. mun; tryne; mynning; in-
lopp ; storskrafla ; grimas. - , V. a.
& n. hugga efter med munnen ; ata ;
tala bredt, skrarta. -ed, a. forsedd
med mun. -expences, s. pi. kost-
penningar. friend, S. falsk v.in.
-fnl, s. mtmfull ; nagot litet. -glue,
s. munlim. honour , 8. smicker,
less, O. munlos. piece, .9. mun-
stycke. -root, s. jungfrun i det
grona (5rt).
More, s. rorelse; flyttning (i dam- ell.
schackspel). -, V. a. rora, skaka;
drifva; forejlS, anmala ; uppv&gga,
ofvertala ; flytta. , V. 71. rora sig,
vara i rorelse. to - laugh t,
loje. to to anger, forarga. -able,
O. rorlig. goods, I6s6ren. able-
ness, s. roriighet. -ables, s. pi.
lo^oren, rorlig egendom , husger.id.
-less, O. ororlig, fast. -UK lit. ,.
rSrelse; bojelse; urverk. -nt, a.
rorande. -, S. rtrande kraft. -r,
S. forslagsmakare.
Moving, a. rSrande, beveklig; rorlig.
-, S. rorelse; driffjader.
MOW, t. grin, sned mun ; hoskulle, .i-
deslada. , V. n. r^ma som en ko.
-, V. a. berga in (ho, sad) ; sla, skara
17
258
Mowburn
med lia ; skorda ; afhugga ; nedsabla. -,
v. n. to - at, lipa, grina. -burn, v. n.
orna, taga hetta St sig (om sad). -Ct,
S. skSrdeman, slatterkarl. -ing-Crad-
le, S. en inrattning i ofre finden af
lieskaft, att fatta axeii och nedlagga
dem ordentligt. -ing-time, 8. bo-
bergningstid.
Moyle, s. mulSsna.
Much, O. mycken, mycket; stor. -, ad.
mycket, hogligen. l>y , vida. as ,
- at one, lika mycket. - what,
nastan. , s. en stor del ; mycket.
Mucid, a. moglig, boken. -ness, *.
moglighet, unkenhet.
Mncila||ge, S. slem, seg vatska. -gi-
UOUS, o. slemmig, klibbig. - glands,
slemkortlar. -ginOUSnCSS, 8. slem-
mighet.
Muck, a. fuktig, dafven. -, V. a.
goda. -, S. berserkagSng (i Oster-
landerna); dynga, track. -hill,
-midden, s. dynghsg. -iness, *.
dyngighet, orenlighet, smuts. -STTCat,
S, stark svett. -weed, S. svinmolla.
-WOrni, s. dyngmask. -y, a. smut-
sig, lortig, oren.
Mnckender, . n&sduk (fBr barn).
Mucker, v. a. bopskrapa. -er, s.
girigbuk.
MUCOUS, a. slemmig. -nCSS, S. sleiu-
mighet, segt vasende.
Mucro, *. spets, udd. -nated , a.
Mncnlent, a. slemmig, seg. [spetsig.
MUCUS, s. slem, snor.
Mud, s. gyttja, dy. -, V. a. nedsanka
i lera ; besudla ; grumla. -dineSS, s.
gyttjighet, grumlighet ; sorgsen uppsyn.
-die, v. a. & n. snattra i gyttjan
med nabben; grumla; gora en pirum.
-dy, a. grumlig; gyttjig, oren; otyd-
lig; missndjd. - idea, oredigt begrepp.
, t>. a. grumla; forvilla; bedrofva.
-Sucker, s. art vrakfSgel. -frail,
s. dyvall ; . slagbok. -walled , a.
omgifven med dyvall. WOrt, .
Mne, v. n. bola, vrSla. [dyplanta.
Muff, s. muff.
Muffin, s. ett slags tebrod.
Muffle, s. T. muffel.
Muliiplicableness
Muffle, v. n. tala i skagget. -, V. a.
inveckla, insvepa.
Muffler, S. bindel; fruntimmers hufva.
Mufti, s. mufti (muhammedansk ofverste
prest).
Mug, *. mugg, stenkrus ; bagare. -hOU-
SO, s. VUlg. krog. -wort, 8. gr3bo,
rodbo.
Muggy, a. fuktig. - weather, rSvader.
Mugieilt, a. rSmande, bo'lande.
Mugil, s. barbfisk.
Mulatto, s. mulatt.
Mulberry, *. muiibar. -blite, .
sminkbar. -shell, S. mullbar.
Mulch, 8. halfmultnadt strS.
Mulct, 8. penningstraff, plikt, boter. -,
v. a. faiia till boter. -uary, a.
h5rande till boter.
Mule, s. mulSsna. -jenny, *. spinn-
maskin. S, 8. pi, remnor. teor,
S. mulSsnedrifvare.
Muliebrity, 8. qvinlighet.
Mulish, a. uppstudsig, halsstarrig.
Mull, 8. grus, sopor.
Mull, V. a. krydda, glodga (vin).
Mnller, s. lopare, rifsten.
Mullet, s. slangare (fiskslagte).
Mulligrubs, s. kolik, bukvark ; * elakt
lynne.
Mullion, s. fSnsterkors.
Mullock, S. skrap, skrade.
Multangular, a. mSnghomig. -ness,
S. mSnghornighet.
Mnlti||capsular, a. mSngskaiig. -ca-
YOUS, a. fdrsedd med mSnga hSl.
-color, a. mSngrargad. -farious,
a. mSngfaldig; Stskillig. -fariOUS-
liess, 8. mSngfaldighet. -fldOUS,
a. mSnggrenig. form , a. mSng-
form. -formity, S. mSngfaldig skap-
nad. -lateral, a. mSngsidig. -lo-
quous, a. mSngtalig, pratsam. -no-
minal, -nominons, a. som har
manga namn. -pai'OUS, a. afvelsam,
som frambringar mSnga lefvande ungar.
-partite, a. mSngdeiad. -pede,
a. mangfotad. , s. mlngfota (in-
sekt). -pie, a. mSngfaldig. -plica-
ble, O. som kan multipliceras. -pli-
cableness, s. egenskap att kunna
Multiplicand
multipliceras. -plicaml, 8. T. multi-
plikand. -plicate, O. mSngfaldig.
-plication, S. rnSngdubbling; niul-
tiplikation. -plicator, *. T. multi-
plikator. -plicious, a. mSngfaldig.
-plicity, *. mSngfaldighet , mycken-
het. -plier, s. T. multiplikator.
-ply, v. a. g6ra mSngfaldig, mSng-
dubbla ; T. multiplicera ; forokas. -ply-
ing, a. fordkande. -, *. multipli-
kation. -plying-glass, S. fSrdubb-
lingsglas ined facettslipningar. pO-
tent, a. mycket maktig. -presence,
S. narvaro p.\ flera stiillen tillika.
-SCiOUS, a. mSngvetande. -SOUOUS,
a. mSngtonig. -tude, 8. myckenhet,
mangd ; pobel. -tudillOUS, a. mSng-
faldig. -viOUS, O. mSngfaldig.
Multocular, a. mSngogd.
Multure, s. qvarntull.
Mum, s. inumma (ett slags starkt 61).
Muni , S. tystnad. -, i. tyst ! at ! -
for that, hvad det angSr sS tiger jag.
Humble, v. n. & a. mumla, knorra;
rounisa.
Uumill, v. a. forklfida, raaskera. -Cr,
S. utkliidd person. -Cry, s. forklad-
ninp, inaskrad; narrspel. ify, v. a.
balsamera. y, 8. niunue ; yrapvax,
harts.
Mump, V. a. gnaga pS ; gripa. -, v. n.
mumsa, smSrotsa ; narra ; mumla. er,
.stortiggare. -liall, s. tiggarherberge.
-ing, a. narri, narrspel, tokeri. -isll,
a. missnojd, surmulen.
Mumps, 8. pi. halssjuka; elakt lynne.
Munch, v. a. & n. tugga, mumsa.
.llundii no, a. verldslig, jordisk. -nity,
. verldslighet. -tion , S. rening.
-tory, a. renande, ren=ande.
Mnndic, s. svafvelkis.
Mundi float ion, s. rening. -flcative,
a. renande. -, *. reningsmedel. -fy,
V. a. rena, rensa. -TSgant , a.
kringstrykande. [bak).
MnndllllgUS, *. galgknaster (dSlig to-
Munera,,ry, a. tin skunks, -te, v. a.
be!6na. -tioil, *. belSning; gkink.
Mung-corn, s. blandsad.
Municipal, a. borgerlig.
Museful
259
Muniflcenjjce, *. frikostighet. -t, a.
frikostig, adelmodig.
Muniment, S. understSd; befastning ;
krigsfSrrSd. muniments, pi. urkun-
der, dokumenter. -room, 5. arkif.
Munition, 8. befastning, skans; krigs-
Munuion, s. fSnsterpost. [forrSd.
Muns, s. mule.
Murage, S. byggningspenningar.
Mural, a. tillhorande en raur.
Murder, S. moid.', dr3p. -, i. mord;
hjelp ! -, V. a. mdrda. -Cr, 8. mor-
dare ; nickhake. CSS, S. morderska.
ing , a. mordande. , s. mord.
piece , liten kanon. shot , skrot,
drufhagel. -OU8, a. mordisk , mor-
dande. [to - up, mura igen.
Mure , 8. mur. , V. a. uppmura.
Mnriat||e, S. mursalt, bergsalt. -ic, a.
smakande af saltlake. - acid, salt-
syra. - earth, ren talkjord, bitter-
jord. ia. m6rk, dyster.
MurkineSS, S. dunkelhet; draf. -y,
Murmur, 8. soil, mummel ; knorrande ;
missnoje. , V. n. bruinma , surra
som bin; mumla, knota. ing, a.
knotande. , 8. knorr, knot.
Murr, s. snufva.
Murrain, s. boskapspest, mjeltbrand.
- take you! att hki onde mS ta dig!
Murrey, a. mCrkrSd.
Murrion, s. hjelm.
Muscad||el, -ine, . muskatellervin ;
muskataple. inC, S. desmanskula.
Muscat, *. muskateller (vindrufvor);
muskatvin ; muskatparon.
Muscle, *. muskel; mussla. -shell,
. musselskal.
MusCOsity, S. mossighet.
Muscor y Uglass, *. mariengias. -hides,
. pi. juft, ryskt lader.
MusClll,ar, a. muskier tillhSrig. -
motion, frivillig rSrelse. -arity, .f.
muskelkraft; muskelaktighet. -OUS,
a. forsedd med muskier; kSttig, sen-
full; stark.
Muse, 8. sSnggudinna ; skaldegSfva ; efter-
tanke, betraktelse. -,v.n.&a.fupon}
eftersinna, grunda ; grubbla , fundera;
vara tank^pridd; tanka ofver. fill,
17*
260
Muser
a. djupsinnig, eftertanksara. -r, s.
grubblare. [alster.
Museum, s. museum, samling af konst-
Mushrooill, s. svamp, champinjon ;
* person som gjort hastig lycka. gall,
*. gallaple.
Music, s. musik, tonkonst. -al, a
musikalisk, valljudande. -illness, .
valljud, harmoni. -house , -9. kon-
sertsal; konservatorium. -pap^r, S.
notpapper. -pen, s. notstift, rostral.
Musician, S. musikus, tonkonstniir.
Musing, a. begrundande. -, 8. fun-
dering, eftersinnande.
Musk, S. muskus, desman, desmanskatt ;
muskathyacint. animal, ft. muskus-
djur, desmansdjur. apple, S. mus-
katelleraple. -beaver, 8. demans-
ratta. -Cabbage, s. kSlrabi. -Cat,
5. desmanskatt, zibetkatt. -ca?y, S.
desmansrStta. -Cherry, S. muskot-
kersbar. -Crawfoot, S. desmanort.
ilH'SS, S. desmanslukt. y, a. val-
luktande ; luktande desman.
Musket, S. muskot, bossa; sparfh5ks-
hane. -barrel, s. muskotpipa. -bas-
ket, *. skanskorg. -eer, *. b5ss-
skytt, musketerare. -proof, a. skott-
fri. -Shot, 8. b6ss-skott.
Muskitto, Musquitto, s. moskito,
mygg.
Muslin, s. muslin, nattelduk.
MusquetOOn, S. muskedunder.
Musrol, 8. nosrem pa ett betsel.
Mussel, s. mussla.
Musser, 8. kryphSl.
Mussulman, ,9. Muselman.
Must, S. must, vinmust.
Must, V. a. gora unken. -, V. n.
unkna, orna. -illCSS, *. unkenhet,
moglig sroak. -y, a. unken, forlegad,
dufven; utnott.
Must, v. def. mSste, nodgas.
Mnsta||ches, -Chios, s. pi. mustach,
murrhSr. [6rt.
Mustard, . senap. -seed, .?. senaps-
Muster, 8. mSnstring; monsterrulle; skara,
myckenhet. -, V. a. monstra, ISta se.
-, v. n. samlas. -book, -roll, s,
m6nsterrnlle.
Mysteriarch
Muta||bility, -bleness, . ombytiig-
het, foranderlighet. -ble, a. om-
byUig, foranderlig. -tion, s. om-
byte, forandring.
Mute, a. stum, mSllos; tigande; som
ej uttalas. -, *. stumme, dumbe;
stum bokstaf. -ness, S. stumhet.
Mute, s. fSgeltrack. -, V. n. orena
si? (om fSglar).
Mutila||te, V. a. styrapa, forlama.
tioil, s. stympning.
Mntiujjeer, s. upprorsmakare , uppvig-
lare. OUS , a. upprorisk , orolig.
-OUSnCSS, *. myteri, upproriskhet.
y, S. uppror, myteri. , V. n. blifva
upprorisk, resa sig ; anstalla myteri.
Mutter, S. mummel, knorr , knot. ,
. n. muttra, mumla, tala otydligt.
Mutton, *. firkott; fir. -flst, s.
stor rod hand, -head, S. dumhuf-
vud, fSrskalle. -monger, 8. ' kur-
tisor.
Mutual, a. inbordes, dmsesidig. -it}',
s. omsesidighet. -nCSS, *. Smsesidig-
het, inbordes beskaffenhet.
Mutilation, s. iSnande.
Mlltule, 8. T. sparrhufvud, kragsten.
Muzxle, s. niule, nos, tryne; mynning;
grimma , nosband. of a cannon,
kanonmynning. , V. n. nosa p3, satta
munnen intill. , V. a. satta nos-
band pS ett kreatur. -moulding,
S. hufvudfriserna pS en kanon.
MUZZ)', a. tankspridd ; drucken.
My, pr. mm, mitt, mina.
Mj'Ology, S. lara om musklerna.
MyOp||S, a. narsynt, svagsynt. -y, *.
narsynthet [af 10,000.
Myriad, . myriad, otalig mangd; antal
Myrmidon, s. dverg; bandit, myrmi-
dons, pi. polisen med desi anhang.
Myrrh, S. myrrha; rokelse. -ine, a.
af myrrha.
MyrtifOrm, a. myrtenformig.
MjTtle, S. myrten. -flag, *. kalmus.
-wax, a. grout vax.
Mys, s. atlig mussla.
Myself, pr. mig, jag sjelf.
Myster||ial, a. hemiighetsfull. -iarch,
S. en som vakar ofyer hemligheter.
Mysterious
-ions, a. hemlig, invecklad , hemlig-
hetsfull, dunkel. -ICUsncSS, 8. otyd-
lighet; hemliehetsfullhet. -y, *. hem-
lighet; myster.
Mysti||C, -Cal, a. mystisk, hemlig;
andlig; otydlig. -fy, V. a. inbilla,
narra.
Myth, s. myth, myt, saga, -ical, a.
fabelaktig. -Ological, a. raytolo-
gi<k, horandetill fabelsrudalaran. -Olo-
gist, S. mytolog, fabeltydare. -OlO-
gize, v. n. fbrklara mytologien ; nyttja
mytologiska talesatt. -Olog), s. my-
tologien, grekiska och romerska gu-
dalaran.
N.
Nab, v. a. nappa, grip*.
Nabob, S. ostindisk furste ; ganska rik
karl. [ostra.
Nacre, S. perlmussla. -shell, S. perl-
Nadir, . T. nadir (midt emot zenit).
Nag , S. liten hast , klippare ; ' alska-
rinna.
Naiades, s. pi. vattennymfer. '
Nail, ,9. nagel, klo; spik , som, brodd ;
' langdmatt af 2 1 /* engl. lull; mil. -,
V. a. nagla, spika fast, to a can-
non, fornagla en kanon. brush, S.
nagelborste. -er, 8. spiksmed. -efy,
s. nagelfabrik. -maker, S. spik-
smed. -nippers, ,v. pi. kniptSng,
spiktSng. -smith, s. spiksmed.
Naked, a. naken, bar; obevfipnad;
okon-tlad. - belief, blind tro. -
truth, torra sanningen. ness, s.
nakenhet, barhet ; ogonskenlighet.
Nail, .9. syl, pryl.
Name, .9. namn ; namnkunnighet ; fSre-
vandniug; rykte; kredit; fullmakt;
oknanm. , v. a. kalla, nSmna; be-
namna; utnanma; omtala. loss. a.
namnlos; anonym ; obenanmd. -It'SS-
nCSS, .9. namnlo^l.et, anonymitet. -ly,
ad. namliiren ; rid namn. -sake, S.
kajman, narone. [ullstyg).
Nankeen. Nankin, s. nanking (bom-
Natal
261
Nap, *. lugg, logg p3 kladen; ludd,
blad; lur, liten somn. -, v. a. rngga
klade; n.ippa , fS fatt i. -, V. n.
slumra, taga sig en liten lur.
Nape, s. nacke, bakdelen af hufvudet.
Napery, s. linneduktyg.
Naphew, S. stekrofva.
Naplitha, s. nafU (hvit genomskinlig
Napkin, S. servet. ibergolja).
Napless, a. lossliten, bar.
NappjjineSS, *. lugg, ludenhet; frisur
pS. klade; skum ; lurighet, slummer.
y, a. luden ; ruggig ; skummande.
- ale, starkt 61.
Naptaking, s. napptag; lur.
Narcotic, a. narkotisk, somngifvande,
dSfvande. , S. opiat , dSfvande me-
del. -ness, s. dofvande ell. somn-
gifvande egenskap.
Nard, s. nardus (vSlluktande 6rt).
Nare, . nasborre.
Narra ;ble, a. som kan berattas. -te,
V. a. beratta, fdrtalja. -tlon, S.
berattelse. -ti?e, a. berattande, for-
taljande. -, s. berattelse ; saga, -tor,
s. berattare, fortaljare.
Narrow, a. trSng, smal; liten; karg,
njugg ; noga , noggrann ; inskrankt ;
uppmarksam. , V. a. draga ihop,
gdra trSng; inskrUnka. -breasted,
-Chested, a. trlngbrostad; girig.
-hearted, a. kienmodig. -heeled,
a. smlhofvad. -heeledness, s.
hoftvSng. -ly, ad. trSngt, smalt;
knappast , med rnoda. HCSS , s.
trSnghet, smalhet; armod ; felande be-
grepp. -SOUled, a. iSgtfinkande;
kienmodig; girig. -spirited, a. in-
skrankt; svagULnkt.
Nar whale, s. narhval, enhSrning.
Nasal, a. horande till nasan. - sound,
ljud som uttalas genom nasan.
Nascent, a. vaxande, tilltagande.
S. en stor sort grodor, som finnes
Amerika.
8. smut*, -iness. s. orenlighet,
smuts ; oanstandighet. y, a. smut-
sig, oren ; o^edig; otiick.
Natal, -itious, a. fodelse tillhorig;
T. horande till nativitets-sUUning.
262
Natation
Natation, S. sironing.
Natch, 5. bakdel; T. knapphilsskruf.
Nation, S. nation, folk, folkslag. -Bl,
a. national, -ality, -alness, *.
nationel beskaffenhet. -alize, V. a.
nationalisera, upptaga till borgare.
Nativ||e, a. medfodd; ursprunglig; ge-
digen. - country, fadernesland. -,
s. infoding. -611CSS, S. naturlighet,
medfodd egenskap. -ity, 8. fodelse,
bord; fosterbygd ; T. nativitets-stiill-
Natron, S. T. natrum, lutsalt. fning.
Natural, a. naturiig. - death, sotdod.
son , oakta son. , s. infoding ;
egenskap ; natursgSfva ; dSre. ist, S.
naturkunnig; naturalist, -ity, S. na-
turiig beskaffenhet. -ization, 8. na-
turalisering. -ize, V. a. naturalisera ;
gifva burskap; gora likasom medfodd.
-ness, s. naturlighet ; naturiig karlek.
Nature;, s. natur ; naturen ; egenskap ;
sinnelag ; art ; siitt. (1 , a. af viss
natur. good , af god, nalurlig art.
Nanjjfrage, s. skeppsbrott. -lage, s.
skeppspenningar. maclij', s. skSde-
spel af sjoslag (hos Roraarne).
Naught, s. ingenting, intet. -, a.
elak; oduglig; otuktig. -iness , 8.
okynne, arghet ; lattfardighet. -ty,
a. elak. - trick, skalrastycke.
Nausejjate, V. n. hafva leda till, b&ra
vamjelse f3r, vamjas. , V. a. upp-
vacka ackel ; ackla. -ative, a. acklig.
-OUS, a. v&mjelig, obehaglig. -OUS-
IiesS, S. acklighet; vedervilja.
Nautic, -al, a. som hdr till gjofart.
- compass, sjokompass.
Nautilus, s. skeppare (snackslSgte).
Naval, a. som tillhor sjovasende; be-
stSende af skepp. - army, orlogs-
flotta. - crown, skeppskrona hos
Romarne. - officer, sj5officer. na-
vals, 8. pi. sjovasende.
Nave, S. hjulsnaf; medlersta delen af
en kyrka. -line, S. T. rackupphalare.
Navel, *. nafvel, nafle. -gall, *.
nafvelbrSck. -String, 8. nafvel.
string, -timber, . vranger, pi.
-WOrt, S. naflegrftg.
S. iSngrofva.
Necessitude
Navicular, a. T. skeppsformis. -
bone, jullen (i fotvristen).
Naviga||ble, a. segeibar. -bleness,
8. segelbarhet. -te, V. a. styra, fora
ett skepp. , v. 'n. segla , fara till
sjSa. -tion, *. segling, sjofart; styr-
manskonst. tor , s. seglare , sjofa-
rande, forfaren sjoman.
Navy, *. flotta, sjomakt; sjovasende.
-Office, 8. amiralitet; amiralitets-
Nawl, 8. syl, pryl. [kollegiet.
Nay, ad. nej; till och med, ja. -, *.
nej. -WOrd, *. fornekande, afslag;
vaktord.
Nazarene, S. Nazare; kristen.
Neaf, *. knytnafve.
Neal, V. a. varma. -,.. glodga*.
Neap, a. iSg, utfallande (om en flod).
-, . ebb, I8gt vatten. -ed, a. stS-
ende pS grund (om skepp, tills hog
flod Ster kornmer).
Near, pr. & ad. nara, hardt intill,
bredvid ; nastan. , a. nara ; nog-
grann ; nisk, njugg ; snSl ; fortrogen.
- of kin to , nara slagt med. the
side of a horse, venstra, Stsidan
pS en hast. -, v. n. nalkas ; T. for-
lora fBrdelen af vinden. -CSt, a. sup.
narmast. - way, genaste vag*n. -ly,-
ad. nastan. -116SS, 8. narhet, grann-
skap; slagtskap; njugghet. -Sighted,
a. narsynt, kortsynt.
Neat, s. net, kreatur, boskap. -, a.
natt , snygg, ren; ofdrfalskad; slag;
qvick; netto. -cattle, S. hornbo-
skap. -handed, a. behandig, snail.
-master, .1. miniaturmSlare. -11CSS,
8. renlighet, snygghet; artighet; natt-
het. -weight, 8. nettovigt. -wine,
8. obemangdt vin. [skrifpenna.
Neb, 9. naf, nabb; nasa ; sprickan i en
Nebul|ja, . moln, tocken; flack pS
5gat. -6, -OUS , a. tocknig, molnig.
Necess|jaries, . pi. fomodcnhet, nod-
torft, nddvandighetsbehof. -ary, a.
nSdvandig, oundviklig. -, 5. behof,
nodtorft. -itate, V. a. nodga, tvinga.
-itation, s. tvSng, nadgande. -itOUS,
a. torftig, fattig, behdfvande. -itOUS-
DOSS, 8. armod, brist, nod. -itude,
Necessity
S. brist, behof; vanskap. -ity, S.
tvSng, nodvandighet ; oundviklighet ;
trSngmSl, arraod ; behof.
Neck, *. hals; nacke; barm; halsstycke
(pS ett kreatur) ; halsbandet pS en ka-
non. - of a periwig , bakdelen af
en peruk. - of land, niis, landtunga.
-band, *. skjortkrage. -beef, s.
halsstycket pi en oxe. -cloih, s.
manshalsduk. -kerchief, s. hals-
duk. -lace, s. haisband. -piece,
8. hahliarnesk (fordom). -Weed, 8.
hampa.
NecrO]|10gy, S. dCdslisU; kort biografl
(ofver en afliden). -mancer, *. svart-
konstnar, trollkarl. -lUflllCy, s.
konst att framkalla doda ; svartkonst.
-mantle, a. hdrande till svartkon-
sten. -sis, s. bensjuka.
Nectar, . nektar, gudadryck. -Can,
a. lik ell. s6t sow nektar. -ed,
-60US, a. blandad med nektar. -ine,
t. ett slags persika. y, s. honings-
huset (i blomster).
Need, *. nod, nodtvSng ; arraod ; trSng-
mSl. -, V. a. behofva, lida nod. -,
V. n. behOfvas; nSdgas. -fill, a.
nodig, nodvandig. -fulness, S. nod-
vandighet. -ineSS, S. arraod, torftig-
het. -less, a. onSdig, 6fverflodig.
-lessness, s. onadighet. -S, ad.
nb'dvandigt. -y, a. fattig, behofvande.
Needle, *. nSl, synal ; pinne pS en sol-
visare. needles, pi. nalar; vestra
udden af On Wight; snackor af hvirf-
velslagtet. -CaSP. ft. nSlhus. -flsb,
S. kantnal. -ful, s. nalsanda (sotn
p3 en gSng trades p3 nSlen). -maker,
S. nSlmakarc. -point, s. nalspets ;
* fin sk&lm. -weed, s. kamkyrfvel.
-WOrk) s. sum; nSlarbete.
Ne'er, fork, af never.
NeesewOrt, S. nysgras.
Nef, s. raedlersta delen af en kyrka.
Nefa||ndoas , -rions, a. sk&ndlig,
ohygglig ; afskyvard.
Nega||tion , s. nekande , nekande sats.
-tive, a. nekande, negativ. -, 8.
nekande sats. -tiyely, ad. nej, med
nekande. -tory, a. fornekande.
Nervine
263
Neglect, V. a. fiSrsumma , vanvarda.
, S. efterlatenhet ; forsummelse. fill,
a. vSrdslos, forsumlig. -ioil , S. ef-
terlStenhet. -ive, a. efterlaten, ol^-
kymrad.
Neglig||ee, S. neglige; morgondragt.
-ence, *. fersumiighet. -ent, a.
efterlSten.
NegO||ce, s. handel ; arende. -tillMc.
a. som kan bortnegocieras (om vexlar).
-tiate, V. a. soka erhSlla ; afhandla ;
negociera bort (vexlar) ; underhandla ;
drifva handel. -tiation , S. under-
handling ; bortnegociering ; handel.
-tiator, -tiant, S. underhandlare.
Negro , s. Neger , Negrinna ; slaf.
-heads, s. pi. brunt skeppsbrod.
-land, S. Nigritien.
NegUS, S. negus (vin, socker ell. citron 1 .
Neigh, V. n. gnagga. -, 8. gnaggning.
Neighbour, *. granne, nabo; na?ta.
-, V. a. gora till granne. -, V. n.
gransa. -llOOd, S. grannskap; gran
nar. -ing, a. nastgi-ansande. -li-
U6SS, s. grannsamja. 1)', a. grann-
samjelig. a - office, ett vanstycke.
, ad. sSsom grannar ; vunligt.
Neither, C. hvarken ; ej heller. - ...
nor ..., hvarken . . . eller .... -, pr.
ingendera.
Nemorous, a. skogig.
Nenia, s. sorgsSng.
Nenuphar, s. vattenlilja.
Neo||10gy, s. anvandning af ett nyska-
padt ord. -Ilieilia, s. nymSne (ro-
roersk fest). -phj te , s. nykristen.
terlc, a. ny, modern.
Nep, s. poleja.
Nepenthe, >. medel emot bedrSfvelse.
Nophew, s. brorson, systerson.
Nephritic, a. som lior till njurarna;
tjenlig mot stenplSgor. stone, njur-
sten. , S. lakemedel emot stenpas-
sion.
Nepotism, 8. nepotism, skadlig tillgif-
venhet f6r slagtingar.
Nereid, . nereid, hafsnymf.
Nerrijal, a. nerverna tillhorig. -6, S.
nerv, kanselstrang ; sena. -eless, a.
svag. -ine, S. nervstarkande medel.
264 Nervosity
-OSity,S. senfullhet; eftertryck. -OUS,
a. nervfull , senig , eftertrycklig ; T.
nervsvag. -OUSIH'SS, s. senfullhet.
Nest, S. naste; f3gelbo; tillhSll; iSda.
-, V. n. bygga bo, gora naste. -egg:,
S. boagg, redagg (att honan ej mS
ofvergifva boet) ; sparpenning. le,
V. d, skota, smeka ; gora naste, bygga
bo. , V. n. nastla sig in. to
about, rora sig omkring. -ling, s.
innastling; fSgelunge som icke ar full-
flugen.
Net, *. nat, nathinna, garn. -like,
O. natlik, natformig. -wise, ad. nat-
vis. -WOrk, 9. arbete flatadt i form
af nat.
Nether, O. nedre, lagre; underjordisk.
-lands, s.pl. Nederlanderna. -most,
a. nederst, lagst.
Netting, *. natverk; T. finkenat
Nettle, *. nassla. Hind -, blind
nassla. -, V. a. branna, sticka med
nasslor ; ' forarga. -Creeper, S. ko-
nungsfagel. -emp, S. Skersugor.
Neur||itiC, a. nervstarkande. -Ology,
S. afhandling om nerverna. -Otic,
a. nervstarkande.
Neuter, a. neutral, opartisk. -, s.
neutral, opartisk person : T. neutrum.
Neutral, . neutral, som hlller med
ingen. , a. neutral, opartisk ; neutrum.
- salts, pi. medelsalter. -ity, s.
neutralitet, ovaldighet. -ize, V. a.
gora neutral, neutralisera.
Never, ad. aldrig; ingalunda. -more,
ad. aldrig mer. -thelcss, ad. icke-
destomindre, det oaktadt.
New, a. ny , fih-sk; rS ; oerfaren; ung.
, ad. nyligen, nyss. , V. a. fornya,
omarbeta. -bom , a. nyfodd, nyss-
lodd. -COin, v. a. ompragla. -CO-
mer, . nykomiing. -dress, v. a.
omkiada, putsa upp. -fungled, a.
nyss uppspunnen. -fangledness, s.
nytt p3fund ; nygirighet. -fashioned,
a. nymodig. -Ml, a. nSgot ny. -ly,
ad. nyligen; pS nytt vis. -1)10011,
8. nym3ne. -ness, 8. nyhet ; farsk-
bet; oerfarenhet. -yeat's-day, s.
Nighness
nySrsdag. -year's-gift, *. nySrs-
gSfva. (deltrappa gSr.
Newel , *. pelare hvaromkriug en vin-
NCWS, S. pi. nyheter, nytt; avisa.
-man, s. tidningsbarare. -monger,
S. en som sprider ut nyheter. paper,
5. tidning, avisa. -writer, S. tid-
ningsskrifvare.
Newt, s. vattenodla.
Next, a. nast, narmast; fdljande. -,
ad. dernast.
Nib, 8. nabb ; spets af en penna. -bed,
a. forsedd med nabb ell. spets. -ble,
V. a. & n. (at) gnaga; ata af betet
t (om fisk); hackla, tadla.
Nice, a. lacker, veklig ; grannlaga ; sam-
vetsgrann ; fin ; noggrann ; skarpsinnig ;
svSr. -ness, *. noggrannhet; sorg-
fallighet; flnhet. -ty, s. noggrannhet;
punktlighet ; kraslighet* varsamhet.
niceties, pi. laokerbit, godbit.
Niche, . nisch, ffirdjupning.
Nick, s. skara , inskarning ; ogonbhck ;
dryckeslag; sjorS. old , djefvuln.
- of the time, just pa punkten. -,
V. a. skara in; svika; hitta pa;
likna; passa.
Nickel, 5. nickel (metall).
Nick||nacks, s. pi. leksaker. -name,
S. oknamn, skallsord. -, V. a. gifva
Nicotian, s. tobak. [oknamn.
Nicta||te, v. n. vinka, blinka. -tion,
s. blinkning.
Nide, S. bo, kull (om fSglar).
Nidget, s. vSp; stympare.
Nidification, S. ett nastes byggande.
NidOr||OSity, *. halsbranna. -OUS,
a. osande af flott.
Nidulation, S. figlars liggtid.
Niece, . brorsdotter, systerdotter.
Niggard, a. snal. -, 8. girigbuk.
, V. a. njugga. ish , a. knapp.
-liness, S. karghet. -ly, a. & ad.
njugg; sparsamt. -ness, -y, *.
karghet.
Niggle, V. a. & n. narras.
Nigh, V. n. nalkas. -, a. nara; nSra
slagt. -, ad. nara; nastan. -, pr.
nara intill. -HCfciS, s. grannskap;
nara slUgtskap.
Night
Night, *. natt, afton; d5d; marker,
okunniehet. to , i dag om aftonen.
by , in the , over , om natten.
-butterfly, s. nattfjarii. -cap, *.
nattmossa. -d>8W, s. aftondagg, serla-
regn. -dog, 8. jagthund, som nyttjas
af lonskyttar. -dress, S. nattklader,
neglige, -fall, s. skymning. -fire, *.
lyktgubbe. -flatterer, *. skogstroll.
-fly, *. nattfly, nattfjarii. -gOWH,
*. nattrock. -bag, s. trollpacka.
-hawk, a. nattugla. -ly, a. nattlig.
-, ad. hvar natt. -Diare, S. maran
(sjukdom). -piece, 8. nattstycke
(mSlnin?). rest, 8. nattro, nattsomn.
-revelling, *. nattlek; nattgille;
nattsvarmeri. -role, S. nattligt ova-
sen. -Shade, s. qvesved. -Stand,
*. natttygsbord. -time, *. nattetid.
-Walker, *. nattvandrare , somn-
gSngare. -Ward, ad. inp natten.
-Watch, s. nattvakt. (natten.
Nighted, a. fdrdunklad ; 5fverraskad af
Nightingale, s. naktergal.
Nigrescent, a. morknande; svartlett.
Nihility, . ingenting; intet, nullitet.
Sill, 8. glimmeraska.
Nill, v. a. & n. icke vilja, vagra.
Mill. v. a. snatta, taga.
Nimble, a. snai, snabb, liflig. -ness,
8. snallhet, snabbhet, hurtighet. -TTit-
ted, a. forveten. [hufvud.
Nimbus, 8. Ijus krets omkring helgons
Nimiety, *. ofverflsd.
Nincompoop, . enfaldig stackare.
Nine, num. nio, nie. -fold, a. niofaldig.
-menVmorris, s. ett slags lek.
-murder, *. varflgei. -pins, . pi.
kagelspel. -SCOre, ad. nio gSnger 20
(180). -teen, num. nitton. -tcenlli,
a nittonde. -tieth, a. nittionde.
-ty, num. nittio.
Ninny, *. stolle; dumhufvud.
Ninth, a. nionde. -ly , ad. KT del
nionde.
Nip, v. a. nypa, knipa; gifva betord;
qvafva en blomina i vaxten ; plaga ;
dampa ; T. sejsa , gora fast. , 8.
nypning, klainning; knapp ; kail vind;
betord; kattmynta (5rt).
Noddy
265
Nipple, 8. brostvSrta, spene. -WOrt,
8. tomtort, harkal.
Nit, 8. gnet, lusagg.
Nitency, s. sken; strafvande.
Nithlllg, 8. pultron, mes.
Nitid, a. giansande, skinande.
Nitr|,e, s. salpeter. -ic, a. salpeter-
syrlig. - acid, salpetersyra. -Ogen,
. qvafve. -OU^, a. salpetersyrad.
- acid, salpetersyrlighet. -y, a.
salpeterhaltig.
Nitter, *. hastfluga, broms.
Nitty, a. full med gnetter.
Niv al, a. full med sno. -eous, a.
snobvit ; snoig.
Nizy, 8. pundhufvud.
No , ad. nej , ingalunda. , a. ingen,
icke en. 'tis no matter, det g5r in-
genting.
Nob, s. knapp ; vulg. hufvud.
Noltili tate, v. a. adla. -ty, *. adel,
adelskap ; adeln ; Sdelhet, rang.
Noble, a. adlig, fornam ; adel, hSgsin-
nad ; frikostig, adelmodig. -, S. adels-
man. -man, s. adelsman, idling.
-ness, 8. adel, adelskap; hoghet ;
fidelmod. -WOman, s. adelsdam.
Nobody, *. ingen.
Nocent, N'OCive, a. skadlig ; strafFbar.
Nock, 8. inskarning; nock pi
bakdel. -eaiiugs, s. pi. T. nock.
bandslar.
Noct aillbnliist, 8. somngingare. -i<li-
al, a. som innefattar en dag och en
natt. - day, ett dygn. -iferous,
a. som medfor natt. -iragant, a.
kringstrykande nattetid. , 8. natt-
svarmare. UTll, .9. nattandakt, natt-
messa. -urnal, a. nattlig. -, 8. T.
astrolabium. -urnOUS, a. nattlig.
Nod, S. nick, vink med hufvudet; nick-
ning. -, V. n. vinka, nicka med
hufvudet, svigta ; buga sig litet ; nicka
sofvandc.
Nodation, S. knutighet; knytning.
Nodd|jen, a. kr5kt, bojd. -or. -
som nickar; som ar fdrtyngd af soinn.
-Ing, a. nickande; T. lutande. -,
I. nickning. -le, . skalle. hufvud.
-y, *. stolle, dumhufvud.
266
Node
Node, 9. knut, kn6I; visare pa en tim-
sten; T. ofverben; T. nodus.
Nod||ose, -ons, a. knutig. -osity,
8. knutighet, knolighet. -ule, 8.
malm i sm runda stycken ; T. njure.
NOg, S. 61 ; nagel ; krus. -, V. a. nagla.
-gin, *. krus; ambar. -ging, S
T. ringmur.
Nois|Je, S. buller, oljud. -, V. n. bullra.
-, V. a. utsprida. -eful , a. lar-
mande. -eless, a. tyst. -emaker,
,9. larmare. -illOSS , 5. dan , bailer.
y, a. bullrande, stojande.
Noisome, a. skadlig ; smittsam ; vidrig.
-ness, S. skadlighet; smittsamhet.
Noli-ine-tangere, S. springkorn; kraft-
sarnad.
NolitiOU, 8. ovilja, motstrSfvighet.
Noll, 5. Wllg. skalle, hufvud.
Nomades, S. pi. noraader.
Nombler, a. inelfvor af ett ridjur.
Nombril, s. T. medelpunkt (af skolden).
Nomenclat||or, 8. en som vinnlagger
sig om nomenklaturen ; namnregister.
-ure, s. namnregister pS naturalier,
vetenskapliga konstord etc.
Nomill||al, a. si kallad, till namnet.
-ate, v. a. kalla, namngifva; ut-
namna. -ately, ad. i synnerhet.
-ation, s. namning, utnamning.
-ative, a. beniimnande. - , S. T.
nominativus. -atot, S. som ut-
namnar. -66, 8. T. utnaumd , full-
maktig. [ning.
Nomothetical, a. hSrande till lagstift-
Non-||ability, S. oform5genhet. -ad-
mlssion. . vagradt tilltrfide. -age,
*. minderSrighet. -aged, a. min-
derSrig.
Nona||geslmal , a. nittionde; nittio-
Srig. -gOn, *. niohSraing.
Non-||appearanC6, s. uteblifvande frin
ratten, -attendance, s. frSnvaro.
Nonce, *. afsigt, ttndamal. for the -,
uppsStligen.
Non-||claim , s. T. fSrtigande af sin
ratt. -compliance, s. vagran, af-
slag. -Conductor, S. T. kropp,
som ar elektrisk i sig sjelf. -COn-
formist, s. nonkonformist, dissident.
Northsea
None, a. ingen, inga; intet.
Non-||entity, s. intet viisende; oting.
-entry, S. varornas icke angifvande
i tullen.
Nones, s. pi. T. nona ell. nionde tonen;
nionde timmer om dagen (i kloster).
Non-||existence , *. intet vasende;
oting. -jnring, a. som ej velat
svarja trohetsed. -juror, s. fordna
pretendentens anhangare. -Obstante,
C. oaktadt, anskont. -parcil, s. T.
nonparelj (en fin stilsort). -payment,
s. uteblifven betalning. -plus, *.
forlagenhet , klamma. , V. a. f5r-
bluffa, satta i forlagenhet. -profl-
cioncy, s. icke fortskridande. -re-
sidence, s. bortovaro frSn det stSlle
der man har sina goromSl. -resi-
dent, a. som icke bor der ban har
sin syssla. -resistance, S. blind
lydnad.
Nonsens||e, S. prat ; ofSrnuft, omening ;
lappri. ICal, a. orimlig ; narraktig.
-icalness, *. orimlighet, ofornuftig-
het.
Nonsolyent, a. ofSrmogen att betala.
Nonsuch, a. oforliknelig, makalds.
Nonsuit, S. T. dom att icke fortsatta
rattegSngen langre. -, v. a. d5ma i
svarandens frSnvaro ; fSlla tredskodom.
Nonterm, . T. ferier, tjenstledighet.
Noodle, S. enfaldig stackare, pjak.
Nook, 8. hdrn, vinkel, vrS.
Noon, 8. middag, middagstid. -day,
S. middag. -rest, S. middagssSmn.
-Stead, . solstSnd om middagen.
-tide, 5. middagstid; middagslur.
8. slinga, rannsnara, lopknut.
, V. a. snarja ; hanga ; knyta ihop.
Nope, S. domherre (fSgel).
Nor, c. ej heller; eller.
Normal, a. lodrat; efter region
North , S. norr , norden ; nordanvader.
- by east, nord till osten. -, a.
nordlig, nordisk. -east, 3. nordost.
- by north, nordost till norden. -er-
liness, 8. belagenhet at norr. -ern,
a. nordlig, belagen i norr. -ing, s.
longitudskilnaden norrut. -light, *.
norrsken. -pole, 3. nordpolen. -sea,
Northstar
. Nordsjon. -Star, s. nordstj&rnan,
polstjaman. -ward, -wards, ad.
emot norden^ norrut. -west, *. nord-
vest, -wind, *. nordanvind.
Norwegian, a. norsk. -, *. Norman.
Nose, s. nasa, nos; vaderkorn; pipan
pS en post. -, V. a. & n. draga en
rid nasan; vadra upp; bjuda spetsen;
satta nasan i vadret. -bag, s. tor-
nist, foderp;Ue pi hastar. -band, S.
nosrem. -bleed, s. rolleka. -gay,
S. bukett, blomsterqvast. -less, a.
utan nasa. smart, 8. krasse.
Nosed, a. forsedd ined nasa.
Nosology, S. laran om gjuVdomar.
NostOCk, s. skyfall (ort).
Nostril, s. nasborre.
Nostrum, . arkanum, qvacksalfvare-
piller.
Not, ad. icke, ej. not yet, annu icke.
Notable, a. ansenlig. -bleilCss, s.
vigtighet, markvardighet. -rial, a.
ffirfattad ell. bevittnad af en notarie.
- evidence, notaries intyg. -ry, s.
notarie. -tion , s. anteckning ; be-
mSrkelse.
Notch, S. skara, inskarning. -, V. a.
klippa at. -Weed, s. molla.
Note, s. tecken, kannetecken, kanne-
marke ; anmarkning ; vardighet ; under-
rattelse; sedel, biljett ; not i musiken ;
revers, skuldebref. - of hand, billet ;
revere. - of interrogation, frSge-
tecken. - , V. a. anmarka ; teckna ;
sitta pS noter; (of, for) skylla f5r.
to down, uppteckna, uppskrifva.
-bOOk, . kladd.
Noted, a. mfirkvardig, berorad, bekant
Nothing, s. intet, ingenting; ringa for-
mogenhet; lappri. -, ad. alldeles
icke. -ness, 8. intet ; lappri ; tomliet.
NOtij|Ce, 0. uppmarksamhet ; underrat-
telse; kannetecken. -, V. a. m&rka,
bli vane; upprnarka. -flcation, 8.
kungSrelse. -fy, V. a. kungora.
Notion, 8. begrepp, tanka , mening;
forsUnd. -al, a. inbillad, forestalld.
-ality, 8. inbillning. -1st, s.
fantast.
s. verlcUkannighet. -OUS,
Nudity
267
a. bekant, uppenbar, beryktad. -OU8-
ness, *. namnkunnighet.
Nott, V. a. karfva, sSnderskara.
Notus, S. sunnanvader.
Not Wheat, s. hvete utom snarp.
Notwithstanding, C. oaktadt, icke
dessmindre.
Nought, *. nolla, intet to set at -
forakta. -, ad. pS intet via.
Noun, s. T. nomen, benamningsord.
Nourish, V. a. nara, underhilla; upp-
foda. -able, a. som kan naras ell
nnderhalla;. -er, S. fodoamne, na-
ringsmedel. ing, a. narande, f3-
dande. -llient, S. naring, foda,
naringsmedel.
Novation, s. fSrandring; inforande ai
en ny sak. tor, 9. nyhets&lskare.
NOTOl, a. ny, ovanlig. -, *. nyhet;
roman, novell; T. atadga. -list, 9.
romanskrifvare ; alskare af nyhetei-.
-ness, -ty, s. nyhet; ny s*k.
November, *. November.
Novenary, s. niotaiet. -, a. tin-
horande niotaiet.
Norennial, a. nioirig.
NOTOrcal, a. styfmoderlig.
NOTiCJje, 8. blifvande munk ell. nunna ;
nybegynnare; oofvad. late, 8. prSfvo-
NOTity, 8. nyhet. [tid; UroSr.
NOW, ad. nu ; emsom ; emedan. a-
days, nu far tiden. - and then,
Btundom, dS och dS. - at lenght,
andtligen.
Noway, Noways, ad. ingalunda.
Nowhere, ad. ingenstades.
Nowise, ad. ingalunda.
NoxiOUS, a. skadlig, farlig, osund.
-ness, 8. skadlighet.
Noy, V. a. plSga. (en blSsbalg.
Nozle, s. nasa, nos ; Ijuspipa ; rSret pi
Nubble, v. a. knuffa; prygla.
Null! tVrOUS, a. ?om samlar skyar.
-late, V. a. holja med moln; for-
dunkla. -le, a. manbar, giftvuxen.
long, a. ruolnig, mulen.
Nuciferous, a. som bar notter.
Nucleus, 8. k&rna; medelpunkt.
Nud|]ation, *. blottning, afkladning.
-6, a. naken, bar; enfaldig. -itj,
268 Nugation
S. nakenhet, barhet ; okladd del ; naken
figur.
Nugajjtion, S. prat, -tory, a. narr-
aktig , orimlig ; obetydlig. -City, 8.
pratsamhet.
Nuisance, s. skada, foiling, olagenhet.
Null, *. noil; lappri. -, a. ogiltig,
kraftlos. -, v. a. upphafva, ogilla.
-ify, V. a. fdrklara for ogiltig. -ity,
S. nolla; ogiltighet; kraftloshet.
Numb, a. valen, stel, styf af kold. -, v.
a. g5ra lain, gora domnad. -edne- S,
*. forstelning. -eel, s. darrSl. -flsll,
. krampfisk, darrrocka. -ing, S.
dotnning, stelning. neSS, 8. dofning,
domning.
Number, S. tal, antal, numraer; raycken-
het ; vers, harmoni ; T. numerus. num-
bers, pi. Qarde Mose bok. -, V. a.
rakna ; numerera. less , a. tallds,
oraknelig. -lessness, S. otalighet.
Nnmbles, S. inelfvorna i en hjort.
Numbness, S. dofning, domning.
Nnmer||able, a. raknelig. -al, a.
horande till ett tal. - letters, pi.
raknebokstafver. -ary, a. tillhorande
ett visat tal. -ate, v. n. rakna.
-alion, 5. raknande, taljande; nu-
merering; T. tals utnamnande. ator,
. raknare, sifferkarl ; T. taljare. -ical,
a. tillhorig rakning. -icalness, ,9.
odelad beskaffenhet. -ist, S. sifferkarl.
OUS, a. talrik, mycken ; harmonisk.
-OIISIH'SS, -OSity, s. talrikbet,
inangd.
Nuniisma||tics, S. pi. myntvetenskap.
-tOgraphy, s. beskrifning oni gamla
mynt. [mynt.
Nnnim ary, -ular, a. hSrande till
NumiU'SS. S. fdrkylning, stelhet.
Numskull, .9. pundhufvud, tolp. -Cd,
a. tolpaktig, dum.
Nun, s. nunna; blSmes (fSgel).
NunclliOIl, s. aftonvard. [embete.
Nunciature, s. ett p3fligt sandebuds
Nuncio, s. pSnigt sandebud.
Nlincnpnljte, V. a. hogtidligen forklara.
-tiOD, 3. muntligt teitamente. -tive,
-tory, a. muntlig (om testamenten) ;
hSgtidligen forklarad.
Oak-apple
Nnndin||al, -ary, a. hSrande till
marknad. letters, pi. sondags-
bokstafver.
Nunnery, s. nunnekloster.
Nup, NupSOn, 8. narr.
Nuptial, a. brollop tillhori?. - bed,
brudsang. S, 8. pi. brollop.
Nurse, *. amroa; skoterska , sjukvater-
ska ; gumma. -, a. fodande. -, V. a.
uppamma, uppfoda; ansa; underhSlla.
-Child, 5. amrobarn, dibarn. -maid,
S. piga som skoter barn, -ry , .?.
barnkammare , barnskola ; tradskola ;
skotsel. -rj -garden , . frukttriid-
gard. -ry-maid, 5. barnskoterska.
-ry-man, s. frukttradgSrdsmastare.
Nursling, s. morsgris.
Nurture, s. foda, naring; uppfostran,
undervisning. , V. a. uppfostra.
Nustle, v. a. smeka.
Nut, s. not; noten i bosslls; klot ell.
fogning; mutter, skrufmor. small -,
hasselnot. -brown, a. notrargad.
-Crackers, S.pl. notknappare. -gall,
. gaiiapie. -hatch, -jobber,
-pecker, 5. vacka (f3gei). -meg,
S. muskot. -Shell, s. notskal.
-Square, . T. fyrkanten pS ankar-
laggen. -ting, s. nStplookning.
-tree, S. nottrad, hassel.
Nutation, *. bafvan, skalfning.
Nutri|Jcation , S. naringssatt, fodning.
-ment, s. naring, foda. -mental,
a. narande. -tion, 8. naring, foda.
-tlons, -tiye, a. fodande. -tiOUS-
nCSS, S. narande beskaffenhet.
Nuzzle, V. n. ringa svin ; gomma sig;
Nye, s. flock (fSglar). [boka som svin.
Nymph, S. nymf ; flicka. -a, S. puppa
(pS insekter); rosknopp. -Omani.1,
S. moderraseri, karlekraseri.
0.
Oaf, 8. byting; tok, fine, narr. -isll,
a. dum, enfaldig. -ishnCSS, *.
dumhet.
Oak, 8. ek, ekvirke. -apple, s. gall-
Oakball
8pple. -ball, s. ekollon. -611, a.
af ek. -fern, s. ormbunke. -lea-
ther, S. eksvamp, fingersvamp. -ling,
*. ung ek. -tree, S. ektrad, ek.
Oakum, S. dref; gammalt uppsnoddt
tSgverke att inkilas i plankfogningarne
Oar, 8. erts, malm. [pi skepp.
Oar, s. Ira. -, v. n. TO. oars, pi.
en bSd med tvS par Sror. y, a. i
form af Sra, tjenande till 8ra.
Oasis, s. oas.
Oat, S. hafra. -bread, S. hafrebrod.
-CD, O. af hafra. -grass, s. hafra.
-malt, s. hafremait. -meal, s.
hafremjol , hafregryn ; rafrumpegras.
-S-Cliaff, *. hafresnarp. -thistle,
8. hafretistel.
Oath, s. ed, svordom. -able, a. be-
riittigad att aflagga ed. -breaking,
S. nienederi.
Obambulation, s. kringvandring.
Obda||CC, V. a. ofverdraga, betacka.
Ction, S. Sfverdragande ; dissection.
Obdu: Ijacy, -atlon , s. fSrhSrdelse,
hSrdnackenhet. -ate, a. flSrhardad,
envis, hSrdnackad. -6, V. a. fSrharda,
fdrstocka.
Obedien||ce, *. lydnad, horsamhet.
-t, a. lydig, undergifven. -tial, a.
horsam, lydig. -tnCSS, s. lydnad.
Obeisance, *. bugnig, helsning.
Obelisk, s. obelisk; T. korstecken.
Obese, a. tjock, fet. -ness, Obesity,
. fetma.
Obey, v. a. lyda, hCrsamma.
Obfuscate, V. a. fSrmSrka, fSrdunkla.
Obit, .9. sjalamessa, likbegftngelse ; dod.
-nary, s. dodslangd.
Object, 8. fSremil; arane; Sgonmfirke.
, V. a. invdnda, gfira invandningar ;
(against, to) forevita. -glass, *.
objektivglas. -ion, 8. inkast, invSnd-
ning ; beskyllning. ive . n. gjord
till fdremSl; objektiv. -iveness, s.
egemkap att vara ett foremSl for en
handling; objektivitet. -Or, s. en
soni g5r invandningar.
Objurga||te, v. a. banna, bestraffa.
tion , 8. bestraffning ; forebrSelse.
-tory, O. fSrebrScnde.
Obsequiousness 269
Obla|jte, a. platt vid polerna. -tion.
8. offer; gSfva.
Oblectation, *. fbriusteise.
Oblig||ate, V. a. f6rbinda, nodga.
-atioil, 8. forbindelse, skyldighet;
sknldebref; gunst. -atO , a. T. ac-
compagnerande. -atorillCSS, S. f6r-
bindande kraft. -atory, a. forbm-
dande, forpliktande. -C, V. a. for-
binda. -66, 8. en sora forbundit sig
till nSgot. -ement, s. forbindlighet,
skyldighet. -ing, a. forpliktande;
hoflig. -, 8. fbrbindelse. -ingness,
s. hoflighet, artighet ; forbindande kraft.
Obliqu||e, a. sned; medelbar; hedriig-
lig; T. sluttande. -CnesS, -it)', S.
sned stallning, hitning ; afvikning;
oriktighet.
Obliterate, V. a. utplSna, utstryka.
-tion, s. utplSning, utstrykning;
glomska.
Oblivi||on, s. glomska. -ous, a.
glomsk. -OnsneSS, 8. forgatenhet,
glomska. [beskaffenhet.
Oblong, a. aflSng. -ness, s. aflSng
ObloJIqiMOUS, a. sm&dande. -qiiy,
8. baktal, tadel; skymf, vanheder.
Obmutescence, . forstummning.
Obnoxious, a. underkastad, under-
gifven; saker; ond. -UCSS, s. blott-
stallning; strafbarbet.
Obnubila||te, V. a. betiicka, holja med
moln. -tion, *. fordunkling, mul-
Ob06, *. oboe. [nande.
Obole, f>. obol, skarf, halfore.
Obrcptitions, a. falskligen utverkad.
Obrogate, V. a. aterkalla, upphafva.
ObSCen||6, a. ohofvisk, oanstiindig ;
otuktig ; otfick. -ity, S. liderlighet ;
okyskhet.
Obscuration, s. fSrmSrkelse. -6, a.
inork ; otydlig ; fiiga k&nd ; genien. ,
v. a. fordunkia. -eness, -ity, s.
dunkelhet; otydlighet; en-amhet.
Obsecra||t6, V. a. anhSlla, bonfalla.
-tion, *. bonfallande.
Obse||quios, >. pi. likbegangeUe, be-
grafning. -quious, -quent, a.
lydig; horande till likbeganRel.e. -qni-
OUSnesS, s. lydaktighet; Hkbegan.
270 Obsequy
gelse. -quy, a. likbegangelse; vil-
lighet.
Observ||able, a. anmarkningsvard.
-anCC, S. uppmarksamhet, sorgfallig-
het ; arebevisning ; Stlydnad ; regel.
-ant, a. uppmarksam, sorgfallig;
lydig. - of one's word, ordblllen. ob-
servants, s. pi. observanteren. -ation,
S. anmarkning ; uppmarksamhet: ron.
at Or , *. iakttagare ; uppmarksam
SskSdare. -atory, S. observatorium,
stjernkikeri. -6, V. a. iakttaga, an-
marka , blifva varse ; fira ; hllla. -,
V. n. vara uppmarksam.
Obsession, S. belagring.
Obsidional, a. horande till en be-
lagring.
Obsigna||te, V. a. besegla; bekrafta.
-tiOH, 8. besegling, bekraftelse. -tO-
ry, a. bekraftande.
Obsolete, a. gammal, obruklig. -11CSS,
S. obruklighet.
Obstacle, S. hinder, motstSnd.
Obstetri||Cation , S. barnforlossnings-
konst. CiOUS , C , a. barnforloss-
ningskonsten tillhorig; behjelplig.
Obstinajjcy, -teiiess, s. hSrdnacken-
het, envishet, egensinnighet. te, a.
halsstarrig, genstrafvig, envis.
Obstipation, s. forstoppning.
Obstreperous, a. ostyrig, bullersam.
Obstriction, 8. fSrbindelse.
Obstrn||ct, V. a. forstoppa; hamma;
uppehllla. -CtlOn, 8. hSrdt lif;
hinder; tillsparrning. -Ctive. a.
forstoppande , hindrande , h&mmande.
ency, s. stoppande egenskap. ent,
a. forstoppande ; hindrande.
Obstupefaction, s. domning, bestort-
ning.
Obtain, v. a. erhSlla, f8; tilltaga. -,
V. n. bibehllla sig ; hafva framgSng.
-able, a. som kan erhSllas. -er,
S. emottagare. llient, S. emotta-
gande.
Obtemperate, V. a. lyda, horsamma.
Obteild, v. a. invanda.
Obtenebrate, v. n. formSrka.
Obtension, S. forebarande.
Obtest, V. a. entragen bedja. -, V. n.
Occupier
(against) protesters, -ation, s.
entragen bon; h5gtidlig forpliktelse.
ObtrCCtation, S. bakdantning, fdrta.
Obtrude, v. a. pStvinga, pSborda, pS-
truga.
Obtruncate, v. a. stympa.
Obtrusijlon, *. pStrugande, pStvingning.
V6, a. pStrugande, pStvingande.
Obtnnd, V. a. gSra trubbig; diimpa.
Obturation, . igentappning.
Obtus||angnlar, a. trubbvinkiig. -e,
a. trubbig, stubbad; slo, kanslolos;
trog. -eness, S. trubbighet; slohet;
dofhet (om ljud). -ion , S. afstymp-
ning ; trubbighet.
Obnnibrajlte, v. a. gifva skugga.
tion, S. skuggning, fordunkling.
ObTCntion, S. handelse, slump.
Obverjlsant, a. bekant. -se, a. om-
vand, raotvand. -t, V. a. vanda
eroot.
Obvijjate, V. a. fSrebygga, forekomma.
-OUS, a. liggande midt emot; all-
roan, icke sallsynt; lattfattlig, tydlig.
-OUSnesS, S. ogonskenlighet.tydlighet.
Occasion, s. tillfalle, lagenhet; anled-
ning, skal; angelagenhet ; behof, tarf.
occasions, pi. arender. -, V. a.
gifva anledning , fororsaka. - al , a,
f5ranlStande; tillfallig.
Occecation, s. forblindande.
Occident, S. Occident, Tester, vestan;
solens nedgSng; vesterlanden. al, a.
vestlig, vesterlandsk.
Occiduous, a. aftagande; vestlig.
Occipital, a. horande till bakdelen
af hufvudet. -nt, s. bakdelen af
Occision, s. drip. [hufvudet.
Ocelli (le, v. a. tillsluta, tillsparra.
-Se, a. tillstoppad. -sion , s. till-
slutning, igenstangning.
Occult, a. fdrborgad, fordold ; obekant.
-ation, 8. forborgande; T. betack-
ning, bortskymmande. 11CSS, S.
hemlighet.
Occup||ancy, *. tillegnelse; besittning.
-ant,.inh&fdare; inneliafvare. -ate,
V. a. intaga, besitta. -ation , s.
innehafvande ; syssla, g6rom3l. -ati V6,
a. T. tagen i besittning. -ier, s.
Occupy
Sbo , innehafvare. y, V. a. inne-
hafra, besitta; innefatta; sysselsatta ;
handla.
Occur, V. n. tr&ffa, stSta ihop; tnota ;
forekomma. -rence, S, handelse;
anledning. rent, a. fSrefallande,
motande. -sion, a. sammanstStning,
mote.
Ocean, *. ocan, verldshafvet. -ic,
a. hSrande till verldshafvet.
Ocellated, a. lik ett 3ga; flackig.
Ochlocracy, s. pSbelherrskap.
Ochre, 8. ockra. -OU8, -J, 0. oeker-
aktig; innehSllande ockra.
Octagon, s. Sttkant. -al, Octan-
gular, a. Sttkantig.
Octant, *. T. oktant. -, a. T. af-
skiljd p-1 45 graders afstSnd.
Octa||T6, . tid af 8 dagar; T. oktav.
-TO, S. oktav-format.
Octennial, a. StuSrig.
October, *. Oktober.
Octo||edrical, a. Stusidig. -genary,
a. SttatioSrig. -nary, a. hdrande
till attataiet. -nocular, a. Stta-
ogad. -petalons, a. T. sora har
Stta bloroblad. -Style, s. byggning
med Stta pelare i fronten. -syllable,
a. bestSende af Stta stafvelser.
Octuple, a. Sttafaldig.
OcullJar, a. ogat tillharig ; Sgonskenlig ;
Ssyna. -Site, a. fBrsedd med ogon.
-1st, S. Sgonlakare. -US* bell, s.
labradorsten.
Odd, a. udda, ojemn; underlig, besyn-
nerlig; obehaglig , olamplig ; obekant.
-Ity, s. sallsamhet. -ness. 9. ojemn-
het i tal; sallsamhet ; gral.
Odds, '. olikhet, ojemnhet ; trata.
-bobs! -body! t. vassapperment !
Ode, S. ode, lyriskt skaldestycke.
Odi Me, a. forhatlig. -ous, a. af.
skyvard, vederstygglig ; hatad. -OUS-
neSS, .<f. vederstygglighet, fSrhatlighet,
-um, s. fSrhatlighet.
Odontalgy, s. tandvark.
Odor||ate, a. starkt luktande, doftande.
-iferous, a. valiukunde. -ifer-
onsness, s. vallukt. -ous, a. vsi
luktande.
Officinal
271
Odonr, 8. lokt, v&llnkt,
Oecumenical, a. aiiroan,
OedematOUS, a. fallen f5r vattenaktiga
svullnader.
Oesophagus, s. matstrupe; svalget.
Of, pr. af; till f51je af; om ; bland.
- all things, framfor allt. - course,
sakerligen, det f6rst3s. - late, ny-
ligen. - old, fordom. out -, utur.
Off, ad. & pr. bort; ifrSn; T. pS
hojden af, utanfdr. -, f. bort! ur
vagen! - with your hat! batten
af! -hand, a. gena.t, inpromptu.
-Side, S. frSnsidan, hogra sidan (pS
en hast).
Offal, s. smular, ofverlefvor ; afskrap,
dSligt kott; inelfvorna i djur.
iTenCe, . forolampning, skymf; f5r-
brytelse.synd ; forgripelse, Sfverfallande.
to give -, forolampa. to take -,
taga ilia, -fill, a. fSrolampande,
anstStlig. -less, O. menlos, oskyldig.
Offend, V. a. forolampa, fdrtreta, of6r-
ratta; ofvertrada; angripa. -, V. n.
synda, fela; f6rgripa sig. -6r, S.
forbrytare, missgerningsman ; forargelse-
klippa.
Offensi||ble, a. f5rolampande. -T6,
a. 3rer3rig; forarglig; angripande.
weapons, pi. anfaiisvapen. -Yeness,
8. forarglighet, fortretlighet.
Offer, s. tillbud, anbud; gSfva, are-
skank. - , v. a. & n. tillbjuda;
bjuda p3; foreslS, pStaga, tillbjuda sig;
fresta p8. to - at, efterstrafva. to
- to, uppoffra. -illg, S. offer, off-
ring; anbud. -tory, *. offertorium ;
offer.
Office, s. plikt, skyldighet; embete;
syssla. house of - , aftrade. -, V.
a. lorratta.
Officer, *. embetsman; officer, befal-
hafvare ; stadstjenare, polisbetjent. -ed,
a. fSrsedd raed befalhafvare.
OfficllJal, a. tjenande; formlig; offlciel.
, 8. andli'.' domare; stadstjenare.
-alt)', *. en officials lagsaga. -ate,
V. a. fdrskaffa ; forratta gudstjensten ;
utratta for en annan. nal, a. som
Ullredes pa apoteken. - plants, me-
272
Officious
dicinalvaxter. , S. drog, apoteksvara
-OUS, a. tjenstaktig, Ijaskande. -OHS-
liess, s. bestallsamhet.
Offlng, 8^. T. oppna sjon, rum sjo.
OffsCOliring, s. skulor, skrade ; afskum ;
pobel.
Offset, s. rotskott, telning.
Offspring, S. afkomraa, barn.
OffttSCa||te, V. a. skymma, formorka.
-tiOll, s. fordunkling.
Oifwarci, ad. utSt, sjovart.
Oft, Often, ad. ofta, flera ganger.
-ness, s. mSngfaldighet , ofta uppre
pande. -entimes, ad. ofta.
Ogee, Ogive, s. T. ett litet hvalf
ofver fonstret ell. dorren inuti ett
annat.
Ogl||6, . vink, forstulen blick , ogon-
kast. -, v. a. blinka, se kisogd p3
en. ing, a. bligning, snegling.
OgliO, S. ett slags spansk soppa (olla-
Ogre, *. varulf. fpotrida).
Oh, i. ack! o!
Oil, s. olja, boraolja. -, V. a. olja.
-back, s. oijedragg. -bush, s.
undertrad. -Case, S. vaxduksofver-
drag (pS en halt), -doth, S. vax-
duk. -colour, s. oijefarg. -iness,
S. oljaktighet. -man, 8. oljehand-
lare. -mill, S. oljeqvarn. -nut,
S. purgernot. shop, S. oljebod.
-skin, s. vaxadt taft. -stone . .t.
oljsten. -y, a. oljig. - grain,
sesamort.
Oint, V. a. smorja, bestryka med salfva.
ment, . smorjelse, salfva.
Old, a. gammal, bedagad; forden; bra-
kad; ohygglig. - man's - board,
grSskagg (ort). -age, S. Slderdom.
-en, a. fdr.lldrad, urmodig. -isll,
a. nSgot gammal. -ness, 8. Slder,
Slderdora ; forntid.
Ole||aginous, a. oijaktig. -aginous-
ness, s. oljaktighet. -ander, s.
lagerbarstrad. -aster, *. vildt olje-
trad. -OUS, s. oljig, bestaende af olja.
Olfact, V. a. draga lukt efter nSgot.
-ory, a. horande till lukten. - ner-
ves, luktnerverna.
Olid, -OUS, a. stinkande.
Onager
Oligarchical, a. oligarkisk. -y, .
oligarki, fSvalde.
Olio, 8. olla-potrida ; samling.
OlitOry, *. kSlgSrd, kokstradgard. -,
a. horande till en kokstradgSrd.
Oliva Ct'OUS, -ster, a. olivegr6n.
Olive, S. oliv. -Snail, s. d8rrvaktare
(mSnsnacka). -tree, 5. oljetrad.
Ollet, s. torr risved.
Olympjjiad, S. olympiad. -1C, a.
olympisk, himmelsk. -US, *. berget
Olympus ; Olympen.
Ombre, *. lomberspel.
Ombrometer, S. regnmatare, ombro-
Omelet, s. aggpannkaka. [meter.
Omen, s. fdrbetydelse.
Omentnm, s. natet, isterhinna om-
kring tarraarne.
Omill||ation,.spSdom, Tdrebud. -OUS,
a. forebadande. -OUSnesS, 9. f6re-
spSende natur.
OniissiljOn, *. underlStenhet , iSrsnm-
melse. ive, a. utelemnande.
Omit, V. a. underlSta, utelemna, glom-
ma. -tance, S. afstSende, under-
iStande.
Omiii||farions, a. af alia slag, -fe-
roufs, a. som frambringar allting.
-lie, a. som skapar allting. -form,
a. som bar alia slags former. ge-
nOUS, a. bestSende af alia slag.
-parent, a. som framfSder allting.
-percipient, a. som ser allting.
-potence, s. aiimakt. -potent,
a. aiismaktig. -presence, s. aiie.
stadesnarvarelse. -present, a. alle-
stades narvarande. -science, 8. all-
vetenhet. -SCient, a. allvetande, all-
vi^. -uni- gatherum, s. mir-ch-
masch. -VOrOUS, a. allt fratande.
Omoplate, *. skulderblad, axelblad.
Oniplialo||cele, 8. nafveibrack. -pter,
8. T. convex synglas.
On, pr. pS, vid, till. - a sudden,
plotsligcn, i hast. - foot, till fots.
- high, i hojden. - horseback, till
hast. - purpose, med flit. - con-
trary, tvSrtom. -, ad. vidare; mer,
langre. -, i. gS, pi! raskt!
Onager, . vildSsna.
Onanism
On an ism, s. ajelfbeg&ckelse.
Once, a$. en gSng; fordom. - for
all, en gSng for alia, at -, all at -,
5t ens, pS en g&ng, plotsligen.
One, num. en, ett, en enda. -, pr.
& 8. man; nSgon. one's self, sig,
sig sjelf. one by one , en i sender.
-berry, s.stormhatt,troiibar. -blade,
s. slStterblomster, ormtunga. eyed,
O. enogd. -handed, a. enhandt.
-ness, S. enhet; enkelhet.
Oner||ary, a. lastdragande ; besvarlig.
-ate, V. a. pSlasta ; besvara. -ation,
9. betungande, besvarande. -OUS, a.
tung, svSr.
Onion, s. rddiok. -eyed, a. tSrogd.
Only, a. enda, ensara. - bill, sola-
vexel. -, ad. allenast, endast, blott.
Onocrotal, s. pelikan.
Onset, S. anfall, angrepp ; borjan. -,
V. a. anfalla; begynna.
Onslaught, .?. storm, anfall.
Ontolo gist , s. en som fir flSrfaren i
ontologien. -gy, *. ontologi.
Onward, a. gSende franfSt. -, ad.
I'ram, frainSt. -S, ad. vidare.
Onycha, s. onix; rokverk.
Onyx, 8. onix (en art agat).
Ooz||e, *. aflopp, gyttfa, karr; T.
muddergrund. -, V. n. rinna bort,
torkas ut. -6neS8, S. gyttjighet.
y, a. Burapig, gyttjig, raorasig.
Opac||ate, V. a. skymma, fordunkla.
-Ity, 8. dunkelhet, ogenomskinlighet.
-Ons, a. dunkel, ogenoinskinlig.
Opal, .". opal (en art agat).
Opaque, a. dunkel.
Open, a. oppen; oskyld; 5gonskenlig ;
uppenbar , offentlig ; oppenhjertig.
air, fria luften. - sale, auktion.
to lay -, to set -, framlSgga, bevisa.
- weather, lent vader, lenvader.
-eyed, a. vaksam. -handed, a.
frikostig. -headed, a. barhufvad.
-hearted, O. oppenhjertig , ofSrbe-
hillsara, frimodig, uppriktig. -hear-
tedness, s. oppenhjertighet , upprik-
tighet, frimodighet. -ly, ad. of-
fentligen ; uppenbart, ogonskenligen.
English-Swedish Diet.
Oppletion 273
-mouthed, a. giupsk, girig. -ness,
. Cppenhet; Sppenhjertighet.
Open, Ope, V. a. 6ppna; upptScka:
begynna. -, V. n. oppna sig; skalla
(om hundar). -ing, S. oppning, ge-
norafart ; borjan. , a. Sppnande.
Opera, S. opera, sSngsk'idespel.
Oper||able, a. goriig. -ant, a. verk-
saro. -ate, v. n. (on) verka; T.
operera. -lltion. s. verkning, verkan ;
foretagande ; T. operation, -atiye,
a. vcrkande, verksam. ator, S.
arbetare, verkstailare ; lakare, operator.
-culnm, s. T. lock, -ment, s.
operment , auripigraent, gul arsenik.
-086, *. arbetsam, oJortruten; svr.
-OSity, S. arbetsamhet, flit; m5da.
Ophi;|morphons, a. ormartad. -opha-
gOUS, a. ormfrStande. -te, -tes,
. oflt, ormsten.
Ophthalmic, a. som angSr pgonen.
, 8. ogonsalfva , 5gonvatten. niy,
8. Sgonsjuka.
Opiate, a. sofvande, dofvande. -, S.
opiat, somndryck.
Opiflce, S. arbete, verk. -r, s. konstnftr.
Opinljable, a. tiinkbar, sannolifc. -ati-
T6, a. inbillad; envis. -ation, s.
mening. 6, V. n. mena, hSila fSre.
-iatire, a. envis; inbillad. -iative-
IICSS, S. e^ensinn. -iatre, a. hals-
starrig. -iatry, 8. halsstarrighet.
ion, S. mening, omdoine ; allmanna
tiinkcsattet. , V. n. mena, tro. io-
nate, -ionative, a. halsstarrig.
Opiparous, a. praktig.
Opitulation, s. bistSnd.
Opium, s. opium, vallmosaft.
Opletree, s. vattenflader.
OpOilbalsamum, S. arab.sk balsam.
-deldOC, s. opodeldok. -panax,
S. panaxsaft. [rSttan.
OpOSSUm, *. mindre amerikanska pung-
Oppidan, O. stail tillherig. -, . stadsbo.
Oppignerate, v. a. pant-itta.
Oppila||te, V. a. orsaka fSrstoppning.
-tion, *. fdrstoppning. -ti?6, a.
fSrstoppande.
Oppletyed, a. full, uppfyiid. -ion,
S. fyllnad, ofverfl5d.
18
274 Opponent
Opponent, s. motstandare ; T. oppo-
nent.
OppOrtun||e, a. laglig, passande; lamp-
lig. -eness, S. laglighet, beqvamlig-
het. -ity, 8. laglighet, gynnande
tillfalle.
OppOS||al, S. motstSnd. -6, V. a. &
71. motstS, invanda, bestrida, satta sig
emot ; T. opponera. eless, a. oemot-
stSndlig. -eleSSnCSS, s. oemotstSnd-
lighet. -er, S. motstandare ; rival.
Ite , a. midtemot belagen ; motsatt,
stridig. , S. motstSndare; ting som
ligger raidt emot. -iteneSS, S. mot-
stSnd, stridighet. -ition, S. motstand,
belagenhet midtemot; stridighet.
Oppress, V. a. trycka, underkufva.
-ion, s. fortryck, plSga, elande, ned-
alagenhet. -ive, a. tryckande, under-
tryckande, ofvervaldigande ; omensklig.
Or, *. fortryckare, tyrann.
Opprobrious, a. sraadlig, skymflig.
-OUSnesS, s. skymflighet. -Uni, *.
skam, vanheder, vanara.
Oppugn, V. a. anfalla, angripa; neka.
-ancy, -ation, S. bestridande, root-
stand, -er, 8. motstSndare.
Opta||ble, a. onskansvard. -tive, a.
Snskande. -, S. T. optativus.
Optl|jC, a. optisk, horande till synen.
- nerves, 8. pi. synnerver. -, S. Sga ;
optiskt instrument, -cian, s. optikus.
-C8, s. optiken.
Optimliacy, S. aristokrati. -ism , s.
optimism, -ity, S. basta tillstSnd.
Option, S. val, valfrihet- -al, a. val-
niassig. ' [ t, a. formogen.
Opalen||ce, s. rikedom, formogenhet.
Opuscule, 8. litet verk, liten skrift.
Or, c. eller, antingen. , ad. innan.
Or, s. T. guld, guldfarg.
Orach, s. molla.
Oraclle, *. orakel. -, V. n. gifva
gudasvar. -ular, -nlons, a. vis;
saker; i form af ett gudasvar. -ulous-
ness, 8. bestamdhet; tvetydighet.
Oraison, .?. bon.
Oral, a. muntlig.
Orange , a. pomerans , orange. , a.
lik en pomerans. -Ad, s. lemonad.
Orderly
Chip, S. insyltade pomeransskal.
-coloured, a. pomeransfargad, brand-
gul. -flower, 8. pomeransblomma.
-lily, S. brandgul lilja. -musk, s.
pomeransparon. -peel, S. pomerans-
skal. -ry, *. orangeri, drifhus.
-tawny, a. pomeransfargad.
Orang-OUtang, S. skogsmennbka (ett
slags apa).
OranOCO, S. en art tobak.
OratlJion, s. offentiigt tai. -or, .
orator, talare. Orial, a. oratorisk,
valtalig. -OriO, *. oratorium. -Ory,
8. bonrum, bb'nhus ; valtalighet ; tale-
konst.
Orb, 8. omkrets; klot, himmelskropp ;
bana ; tidrymd ; ogonsten. , V. a,
gora rund.
Orbation, s. barns berofvande af de-
ras foraldrar; faderloshet.
Orb||ed, a. rund, klotrund; omgifven.
-iC, -icular, a. rund, cirkelformig.
-icularnCSS, S. rundhet, cirkelform.
-iculated, a. rundad. -it, a. T.
bana, orMta; ogongrop. -itude, S.
barnloshet. y, a. rund, cirkelformig.
Orchal, S. vinsten, orselj, fargmossa.
Orch||anet, -ell, s. rod oxtunga (ort).
Orchard, . frukttradgSrd. -grass,
5. exing, hundexing. -ing, s. fruktod-
Orchestra, -re, 8. orkester. [ling.
Orchilla-weed, S. orselj, fargmossa.
Orchis, 8. orkis (ort).
Ordain, V. a. pabjuda, befalla ; besluta ;
amna ; ordinera, inviga till prest.
Ordeal, . ordel, oskuldsprof. - "by
fire, eldprof, jernbyrd.
Order, S. ordning; forordning; order,
fdreskrift ; afsigt ; orden , gille ; sorg-
fallighet. orders, pi. andliga stSndet.
to take orders, blifva prest. out
Of , oordentligt ; opassligt. -, V. a.
inratta, satta i ordning; befalla, fore-
skrifva; ordinera; viga till prest; styra,
handhafva. -less , a. oordentlig.
-lessness, s. oordning. -liness,
8. ordentlighet, regelbundenhet. ly,
a. regelbunden, ordentlig ; val inrattad ;
sedig; inskrifven i rullen. , ad.
ordentligt.
Ordinal
Ordin al, a. ordentllg. - number,
ordning.-tal. , s. ritual, klosterordning.
-aiice, s. ordning ; stallning ; forord-
ning, plakat ; groft artilleri. -ant, a.
bestSramande, beslutande. -aril y, ad.
vanligen. ary, a. ordentlig, vanlig,
medelniSttig; gemen. -, ad. vanligen.
-, 8. v&rdshua, spisqvarter; fSngprest;
ordinarie domare ; biskop ; markegSng ;
T. arbetsfolk och roanskap pi ett af-
tackladt skepp. -ate, a. regelbunden,
ordentlig. -, V. a. forordna, bestamma.
-at ion, *. inrittning; prestvigning.
Ordnance, *. groft artilieri. master
general of the -, generalfalttyg-
mastare. [ning.
Ordonnance, s. god anordning, inratt-
Ordure, s. smuts, orenlighet, sopor.
Ore, . metaii, maim, -hearth, s.
smiltugn. -Treed, -TTOOd, S. sjo-
gras som uppkastas pS stranden.
Oread, *. bergnymf.
Orgal, s. vinsten.
Organ, 8. organ, verktyg ; orgel, orgverk.
pair of organs, orgverk. -builder,
a. orgelbyggare. -1st, s. organist,
orgspelare. -loft, 8. orglaktare. -pi-
pe, . orgpipa.
Organ: ical, a. organisk; fSrsedd med
organer; tjenande sSsom verktyg. -ical-
ness , a. organisk natur. -ism , s.
organisk sammansSttning. -izatioil,
8. sammansattning. -ize, V. a. sam-
mansfttta, bilda, organisera.
Organ y. s. bergdosta, marmynta.
Organ/in, a. organsinsilke , tvinnadt
Orgasm, 8. uppvallning. [silke.
Orgeat, S. kornvatten.
Orgeis, s. liten stockfisk.
Orgies, *. pi. Bacchi fest ; frSsseri.
Orgnes, s.pl. stormgaller; ett slags grof
Orichalok, . messing. [kanon.
Oriel, Oriol, . sommarguling, gultrast.
Oriency, *. fargglans.
Orient, a. appgSende, ostlig ; ostindisk.
, a. morgon ; oster , solens uppgSng ;
Osterlanderna. -al, a. Ssterlandsk.
-, S. osterliindare. -alism, S. oster-
landskt talesatt.
Orifice, s. mun, mynning, Sppnlng.
Oscniancy 275
Origan, . mejram.
Origin, a. ursprung, npprinnelse. -al,
a. medfodd; urspiunglig; akta. -, 8.
original; ursprung, borjan. ality,
-alness, S. ursprunglighet; akthet ;
egenhet. ary, a. ursprunglig. ate,
V. a. orsaka, framalstra. -, V. n.
harstamma , uppkomma. ation , S.
uppkomst, hiirstaramelse, hfirledning.
Orillon, a. T. rundt h5rn.
Orion, *. Orion (stj&rnbild).
Orison, S. bon. [fartyg.
Ork, s. lopare (ett slags delfin); ett slags
Orle, . T. vapensom.
Orlop, s. T. kobrygga. -beams, s.
pi. T. trossbottensbalkar.
Ornament, S. prydnad, hederstecken.
-, V. a. pryda, smycka. -al, a.
prydlig, sirlig. -alneSS, s. prydlighet.
Omi SCOpy, S. spSdora af fSglars flygt.
-tholOgist, a. f.igelkannare. -thO-
10^y * fSgelkannedom.
Orphan, . fader- och moderlost barn ;
barnhusbarn. -age, a. egendom till-
horig faderlosa barn, -house, s.
barnhus. -ism, a. fader- och moder-
15st tillstSnd. -Otrophy, 3. barnhus.
Orpi||ment, . auripigment, gul arse-
nik. -ne, S. auripigment; k&ringkSl
(6rt).
Orrery, *. planetarium (maskin som
forestailer himlakropparnes g3ng).
Orris, S. guld- ell. silvenpets; svards-
Ort, s. afskrap. [lilja.
Ortho||dox, a. renl&rig. -doxness,
-dOXy, a. renlarighet. -dromics,
S. pi. konsten att ratt segla. -epv,
a. uttalslara. -gon , a. r&tvinklig
figur. -gonal, a. r&tvinklig. -gra-
pher, i. rattskrifvare. -graphical,
a. enlig med rattstafnlngslaran. -gra-
phy, a. rattstafning, rattstafningslSra;
T. plan af en byggnad.
Ortlve, a. T. uppgSende (om gtjrnor).
Ortolan, a. hortulan (fSgel).
Orval, a. kermeskorn.
Orrietan, a. motgift.
Oscheocele, a. testikelbrSck.
Oscilla[|te, v. n. svanga. -tion,
-ncy, a. svangning, svangningsroreUe.
18*
276 Oscitancy
, s. fdrsummelse, ovSrdighet.
-nt, a. somnig, slarfaktig. -tlon,
*. gaspning.
Osier, s. vide, korgpil.
Osmund, s. osinund (svenskt jern).
Ospray, s. blSfot, fiskhok.
Oss||elet, S. benaktig svulst p,1 hastars
ben. -ide, s. litet ben. -iflc, a.
forvandlande till ben. -ification,
. Krbening, benbildning. -i iVageilt,
a. benbrytande. -ify, v. a. forvandla
till ben. -nary, S. benhus. -UOUS.
a. benie, benartad.
Ostensible, a. som kan visas; synbar.
-TO, a. visande, betecknande.
Ostent, s. sken, rain ; jartecken. -ati-
OH, 3. anseende; skryt. -ations,
a. skrytande. -atlOUSnesS, S. skryt-
aktighet. -ative, a. prSlande, skryt-
sam. at OF, S. storskrytare.
OsteoflCOlla, S. benbrottssten. -COpe,
8. haftig benvark. -logy, *. be-
skrifning oiu ben. fflod.
Ostiary, S. portvaktare; utlopp af en
Ostler, S. stalldrang. -y, *. stall-
rum ; gastgifvareg;1rd.
Ostrich, s. struts.
Other , pr. annan , annat , andra.
-where, ad. annorstsdes. -while,
ad. en annan gSng. -W1SO, ad.
annorledes, annorlunda, annars, eljest.
Otter, 8. utter. [kisk soffa.
Ottoman, a. turkisk. -, *. Turk ; tur-
Oach, s. halsband, guldsmycke.
Ought, *. nSgot. -, V. def. borde,
skulle.
Ounce, S. uns; lokatt; smitt panterdjur;
lodjur. -pearls , s. pi. ami perlor
(som saljas lodtals).
Onphe, 8. byting, tomtgubbe. -n, a.
elflik, spdkaktig.
Our, pr. poss. vSr. - self, \i. -
selves, pi. vi sjelfva, oss sjelfva.
Ousel, 8. koltrast.
Oust, V. a. borttaga; utdrifva.
Out, i. bort! fy! - alasf ve mlg
olycklige ! , a. utelemnad , 6fver-
hoppad. , ad. & pr. ute, utnr ; af,
utaf ; utan. of, formedelst, genom.
- of doors, utom bus. - of twne,
Outnumber
fSrstamd. - of use, ur bruk. / am -,
det ar ute med mig. -, v. a. ntdrifva,
bortdrifva, fordrifva.
Ont||act, v. a.ofvertraffa. -balance, v.
a. vagaofver. , V. n. hafva ofvervigten.
-bar, V. a. med bommar utestanga.
-bid, V. a. bjuda ofver (i handel).
-board, s. T. utombord. -born,
a. utlandsk. -bound, a. bestamd
utomlands (om skepp). braTC, V. a.
trotsa, bravera. break, S. utbrott,
utbristande. -breathe, v. a. & n.
utandas; do. -Case, S. yttre fodral.
-Cast, 8. bortkastning ; afskrap; en
landsforvist, en bortdrifven. -, V. a.
utkasta , vriika ; bortstota ; bannlysa.
-Craft, u. a. ofvertrafa i listighet.
-Cry, s. skri, utrop ; auktion. -dar,
V. a. trotsa. -date, V. a. upphafva.
-do, V. a. ofvertraffa, ofvergS.
Onter, a. yttre. -ly, ad. utSt; utan-
fore, -most, a. ytterst.
Out||face, V. a. trotsa; djerft neka ell.
pSstS. -fall, a. utfall, utlopp, kanal.
fit, 8. omkostnad vid en utrustning.
-, V. a. utrusta, utreda. -fly, v. a.
flyga undan, flyga om. form, s.
utviirtes skapnad, yta. gate, 8. ut-
gSng, utlopp. -gO, V. a. of'vertraffa ;
ga fortare; bedraga. -guard, S. ut-
post , forpost. hOUSe , *. uthus,
utbyggnad. -jutting, a. utstSende,
framstSende. -landish, a. utlandsk,
frammande. -last, V. n. vara, racka
langre. -law, a. bannlyst, flgelfri.
-, s. biltog person; bandit. -, V.
a. forklara fSgelfri ; doraa i den an-
klagades frSnvaro. -lawry, *. for-
klarande for fredlos ; utskrifning, pro-
skription. -lay, 8. utlaga, utgift.
-leap, S. flykt; utvag; utfall. -,
V. a. springa om. let, S. utg&ng,
utlopp. -line, 8. orakrets; yttre
dragen; kort utdrag. -lire, V. a.
ofverlefva; komma med lifvet ifrln.
-lying, a. ntom liggande; aflagsen;
oordentlig. -march, v. n. gl om,
gS fortare. -measure, V. a. 6fver-
traffa i mStt. -IllOSt, a. ytterst.
-number, V. a. 8fvertraffa till an-
Outpariah
Overcome
277
talet. -parish, s. socken i f5rs-
derna. -prt, *. yttre del, aflagsen
del. -pass, V. a. uppnS ; ofvertniffa.
-poise, V. a. vaga ofver. -porch,
S. inkorsport. -ports, 8. pi. de for-
niimsta hamnar i Storbritannien (utoin
London), -post, s. utpost. -pour,
v. a. utgjuta. -prize, v. a. sfver-
triifTa i varde.
Outrag|[e, . skymf, 5fverv3ld, verkan.
, V. a. oforriitta, fbrolampa ; ofver-
skrida. -, v. n. utsvafva. -COUS,
iOUS , a. valdsam, stormande, gruf-
lig; skytnflig; ofverdrifven , ohygglig.
-eOUSIlCSS, S. vSldsamhet, raseri;
ofverdrift.
Out raze, v. a. utrota. -reach, v. a.
stracka sig ofver; 6fverg3; bedraga.
-ride, v. a. Sfverrida. -, v. n.
rida ut. -rider, 8. utridare, hejduk.
-rigger, s. T. utliggare (vaktskepp ;
bottlof. -right, ad. fullkomligt,
helt och ballet, all deles ; med full hals.
-roar, v. a. strika sfver. -rode,
s. stroftag. -root, V. a. utrota.
-sail, V. a. 16pa dod, segla fdrbi ctt
skepp. -Set, S. borjan. -sllOOt,
V. a. skjuta battre ell. langre. -shut,
V. a. utesluta. -side, S. yta, utsida ;
utanbok ; utseende ; det yttersta ; yttre
menniska. -side-paper, S. utskotts-
papper. -sit, v. a. forsitta , sitta
ofver tiden. -skirt , *. forstad.
sleep , v. a. iorsofva , bortsofva.
-Speak , V. a. OtVertraffa i talande ;
ofvertriiffa. -spread, V. a. utsprida ;
utspanna. -Stand, V. a. utharda.
-Street, s. gata nast landsbygden.
-Stretch, V. a. utstrficka, utspanna.
-Strip, V. a. Cfvertraffa, lemna efter
sig. -talk, -tongue, v. a. ofver-
r6sta, prata starkare. -value, V. a.
6'fvergS i varde. TOice, V. a. ropa
hogre an en annan. -vote, v. a.
ofverrosta , utvotcra. wall , S. fo'r-
mur, yttre murcn. ward, a. ut-
vartes, yttre; utlandsk ; kroppslig. -,
ad. utvartes, utvandigt. -, S. yttre
utseende. -wards, ad. utlt, utvan-
digt. -wear, V. a. utharda; ofver-
lefva ; afn5ta. -weigh, V. a. ofver-
vSga, 6fvertraffa. -wit, V. a. ofver-
trSffa i vett ; lura, 5fverlista. -work,
8. T. utanverk. -, V. a. arbeta mer
&n en annan. -ITOril, a. utsliten.
Ou/|je , v. n. drypa, rinna droppvis.
y, a. fuktig, sumpig.
Ovaljl, a. oval, aggformig, aflangt rund.
-, 8. aggrund figur. -rious, a. be-
staende af agg; T. horande till agg-
stockarna. ry, S. figgstock, agghus.
-te, a. agglik.
Oven, s. ugn, bakugn. -fork, s.
ugnsraka. -peel, s. ugnsspade.
Over, pr. ofver, ofvanpS. -, ad. ofver,
ofrigt. - against, midtemot. - and
over, ofta, flera ganger. - and under,
'mer eller mindre. - night, for natten,
natten igenom. -act, V. a. & n.
ofverdrifva , gora mer an som behofs.
-all, s. ofverrock, surtut. -arch,
V. a. betacka med hvalf. -awe, v. a.
halla i vordnad ; injaga fruktan. -ba-
lance, V. a. ofvervaga, hafva ofver-
hand. -, . Sfvervigt, ofverlUgsenhet.
-bear, V. a. ofvervinna; valdsamt
beherrska; ofverlasta. -bearing, a.
ofvermodig, stolt. bend, V. a. ofver-
spSnna. -bid, V. a. bjuda ofver,
-big, a. SfvermSttan tjock. -blow,
V. n. sakta sig, upphora att blasa.
-, V. a. bortblasa, drifva. -board,
ad. dfver bord, i sj8n. -boil, v. a.
koka dfver, koka for mycket. bold,
a. tilltagsen, oforvagen. -burden,
V. a. Sfverlasta. -busy, a. for mycket
sysselsatt. -buy, V. a. kopa for dyrt.
-care, . angsiighet. -carry, v. a.
ga fSr langt med nagot ; forleda. -Cast,
a. mork, mulen. , V. a. formorka,
betacka med moln; beraknn :
mustaga sig i rakning. -Cautious,
a. Cfverdrifvet forsigtig. -charge,
V. a. ofverlasta ; besvara ; taxera for
hogt. -, *. f5r tung bSrda ; f5r
mycket betald summa. -cloud, V. a.
fordunkla, h6Ija med moln. -cloy.
V. a. anda till ackel fylla med mat.
-COnt, S. ofverrock. -COllie, V. a.
ofvervinna , underkufva ; ofverlasta ;
278 Overconfidence
vinna. -Confidence, . fSrmatenhet.
-confident, a. formaten. -corned,
a. fdrsaltad. -COUnt, V. a. vardera
for hogt. -COTet, V. a. Sfverholja.
-Curious, a. for mycket nyfiken.
-diligent, 3. alltfdr flitig. -do,
V. a. ofverdrifva, gora for mycket.
to - one's self, gripa sig for hardt
an, Sfveranstranga sig. drive, V. a.
ofverdrifva. -due, ad. 6'fvermattan.
-eat, v. n. fo'rata sig. -eye, v. a.
ofverse, genomogna ; bli varse. fall,
. vattenfall. -feed, V. a. ofverfdda,
ofverfodra. -fierce, a. 6fverd3dig.
-flOW, *. ofversvamning ; ofverflod.
, V. a. Sfversvamraa. , V. n. ofver-
floda. -flowing, a. ofversvinnelig.
-, S. Sfverflod. -fond, a. for myoket
karlig. -forward, O. alltfor begar-
lig. -forwardness, S. ofverilning.
-freight, V. a. ofverlasta, lasta (ett
skepp) for mycket. -full, a. ofver-
flodande. -glance, V. a. hastigt
ofverse, 6gna igenom. -gO, V. a.
ofvergS, 6fvertraffa. -great, a. allt-
for stor. -grow, v. n. fdrvaxa sig,
viixa for stor. -, V. a. racka ofver.
-growth, s. for stark vast ; ofverflod.
-hale, V. a. betacka; eftersSka, Sfverse.
to - the shrouds, T. forbinda vanten.
-hang, v. a. & n. hanga 6'fver,
skjuta ofver, sta ut. -happy, a.
alltfor lycklig. -harden, t;. o. harda
for starkt. -hastiness, s. brSdska,
Sfverilning. -hasty, a. brSdskande,
obetanksam ; bradmogen. -haul, v. a.
8fverse; rifva upp och ned, -head,
ad. 6fver hufvud; ofvanpS. -hear,
V. a. lyssna till, h5ra pS. -lade,
v. a. Sfverlasta. -lay, v. a. ligga
ihjal; betacka; 6fvervaldiga. -leap,
v. a. springa ofver. -learned, a.
efvennSttan lard, -live, V. a. ofver-
lefva, lefva ut. -, V. n. vara utlefvad.
-load, V. a. Cfverlasta, betunga.
-long, a. for iSng. -look, w. a.
Cfverse ; ligga hogre; beherrska (ut-
sigten); forakta ; glCmma att se; se
igenom ftngerna med. looker, s.
nppsyningsruan. 1}', nd. ytlig, loslig.
Oversight
-master, v. a.sfvervaidiga.-match,
*. ofverman, ofverlagsen i makt. -,
V. a. ofvervaldiga ; ofvertraffa. -mea-
sure, S. ofvermal ; mellangift. -mix,
V. a. for mycket uppblanda. -most,
a. hogst. -much, a. for mycken.
-, ad. for mycket. -muchness, 8.
ofverflod. -name, V. a. niinma i
ordning. -night, ad. sent in pS
natten; tills morgonen. -Officious,
a. alltfSr tjenstaktig ; fjaskig. -old,
a. utgammal. pass, V. a. fara ofver,
passera , gi forbi ; icke upptaga i en
r&kning. -pay, V. a. betala fdr
mycket. -peopled, a. Sfverbefolkad.
-plus, S. ofverskott; ofvervigt ; Sfver-
mSl. -poise, a. ofvervigt, motvigt.
-, V. a. ofvervaga. -, v. n. hafva
ofvervigten. -pO W6r, V. a. SfvervSldiga.
-press, u. a. nedtrycka. -prize,
v. a. skatta for hogt. -rank, a.
for yppig (i vaxt). -rate, V. a. var-
dera for hogt; beskatta for mycket.
-, 8. for hogt pris, f3r hSg uppskatt-
ning. -reach, *. forstrackning (hos
hastar). -, V. a. ofverraska ; bedraga ;
skada; rScka ofver, traffa. - , V. n.
draga ur led ; fdrranka sig. -reckon,
V. a. rakna for mycket. -ridden,
a. fdrriden, utriden. -ride, V. a.
fdrrida. -rigged, a. T. med for
mycket tacklage. -ripe, a. fullmo-
gen, for mogen. -ripen, V. a. bringa
till for mycken mognad. , V. n.
blifva for mogen. -rule, V. a. ofver-
mastra ; befalla 8fver. to - a plea,
T. forkasta, jafva ett skSl. -run,
V. a. lopa om, springa fdrbi; ofver-
vaxa; betacka; f5rharja. -, V. n.
6fverfloda. -scrupulous , a. for
mycket betanklig, for noga. -Sea,
ad. ifran andra landet ; utifrSn. -SCC,
V. a. hafva uppsigt ofver; ej blifva
varse, icke marka. -seer, 8. upp-
syningsman. - of the poor, fattig-
fdrestSndare. -SCt, V. a. omstorta,
kullkasta ; k6ra omkull (en vagn). -,
v. n. faila omkull. -shadow, v. a.
beskugga; beskydda. -shoot, V. a.
&n. skjuta 6fver. -Sight, S. uppsigt;
Overskip
oaktsarnhet. -Skip, V. a. hoppa
ofver. slip, V. a. forsumma. ,
. ffirsummelse. -SHOW, V. a. ofver-
snoa , snoa igen. SOOn , ad. for
tidigt, for hastigt. -strain, v. n.
anstranga sig for mycket. , V. a.
utstracka for vida ; forstracka ( sina
senor). -SWay, V. a. Sfvervaldiga,
underkufva. -Swell, V. a. Sfver-
svamma. -Swift, a. for hastig.
Overt, a. uppenbar, offentlig. Ij",
ad. uppenbart.
Overtake, V. a. hinna npp, taga fatt;
ofverfalla. n in drink, drucken.
-task, v. a. lagga for mycket arbete
pa en. -throw, V. a. kullkasta ;
nederlagga; vanda npp och ned pS.
-, *. upp- och nedvandning. -thwart,
a. egensinnig. -, pr. tvarsofver. -,
W.a.hindra; motsaga. -thwartness,
*. tvarhet. -tire, V. a. uttr5tta. -toil,
V. n. arbeta ut sig, forslapa sig.
Overture,*, oppning; forslag; npplys-
ning; ouvertyr.
Over turn, v. a. omstSrU, kullkasta,
stjelpa; dfvervinna. -, . kullstort-
iting, nederlag. value, V. a. skatta
for hogt. , 8. for h8g vardering.
-TCil, V. a. betacka, skyla. -vote,
V. a. ofverrosta, utvotera. -weening,
a. inbilsk, hogmodig, ofvermodig.
-weigh, V. a. ofvervaga, hafva ofver-
vigten. - weight, S.ofvervigt. -well,
ad. alltfor val. -whelm, V. a. ofver-
holja, ofversvamma ; ofverhopa ; neder-
trycka. -wise, a. sjelfklok. -zea-
lOUS, a. alltfor nitisk ell. ifrig.
Ovi.iluct, S. T. moderhornen , moder-
trumman. -tbrill, a. Sggfonnig, Sgg-
lik. -parOHS, a. SgglSggande, var-
pande.
Owe, V. a. vara skyldig, vara forpliktad,
sU i forbindelse ; innchafva.
Owing, p. & a. skyldig, forpliktad;
harrbrande.
Owl , 5. ugla. -Crown , S. skogs-
kattfot (ort). -er, m. lurendragare.
-et, s. uten ugla. -eyed, a. katt-
ogd, BO m ier i mOrkret. -ing, s.
Pacificator 279
lurendrageri. -isll , -like, a. lik-
nande en ugla. -light, S. skyra-
ning, skumrask.
Own, a. egen. , *. egendom. , v.
a. godkSnna, antaga ; erkanna for sitl ;
bekanna, tillsta ; ega. -er, S. egare;
skeppsredare. ership, S. egendoms-
ratt. -ing, S. tillstSende, bekannelse.
OWSC, 8. garfvarebark.
Ox, 3. oxe, boskapsnot, utskuren tjur.
-eye, s. oxoga. -eyed, a. oxogd.
-eye-Creeper, *. vedknarr, grongo-
ling (fSgel). -feet, s. pi. hornklyfd
bakfot (pa en hast), -fly, . broms,
styng. -gang, s. tio tunnlands jord.
-heal, *. svart prustrot. -house,
-Stall, s. oxhus, oxstall. -lip, .
oxlagga. [- acid, sockersyra.
Oxalic, a. T. som hSller syran i socker.
Oxide, Oxyd, s. oxyd.
Oxj crate, s. vatten blandadt med
attika. -date, V. a. & n. oxydera.
-gen, *. T. syre; lifsluft.
Oyer, . T. kongl. kommissionsdomstol.
Oyes, i. hot pS;
Oylet-hole, s. snorhSi.
Oyster, s. oatron. -bed, s. ostron
bank, ostrongrund. man, s. ostron-
f.ingare (f.lgel).
Ozaena, s. stinkande nasbSld.
Ozier, *. vide.
P.
Pabular, a. narande, tjcnlig till foder
(St kreaturen). -ation , *. naring,
fodring. -OUS, a. RSdande. -uni,
8. (oder; fdda.
Pacation, 8. stillande, blidkande.
Pace, . matt, steg; gang; skridt, pass-
gang (om h&star); mStt af 5 fot. -
of assts, Ssnedrift. -, . n. ppateera ;
ga pass (om hastar). -, V. a. roaU
med stegen. to - a horse, inofva
en bast att ga pass, -r, 9. gangare.
Paci||ferOUS, a. som niedfor fred. -flc,
a. fredsstiftande, fredlig. -flcatioil,
S. fredsslaUnde, forsoning. -ficator.
280
Pacifier
-fler, 8. fredsstiftare. -fjr, V. a.
stifta fred; tillfredsstSlla.
Pacing, S. glende; passgSng.
Pack, S. packe, lass; pack; rote;
myckenhet. a - of hounds, ett koppel
jagthundar. -, V. a. packa , binda
ihop; skicka hastigt bort. -, V. 71.
packa sig bort. to - away, bort-
jaga; packa sig bort. to - off, do,
kola af. to - Up, packa in. to -
With, sammansvarja sig med. -age,
s. segelduk ; packarearfvode ; packe,
bal. -Cloth, s. packduk. -6r, s.
packare. -6t, S. paket, bundt, knyte ;
paketbSt. -, V. a. inpacka, bylta
ihop. -ing, S. packning; bortskick-
ning. horse , 8. packhast , tross-
hast, -ing-cloths, -ing-whites,
S. pi. packduk. -needle, . pack.
nSi. -saddle, ?. kiofradei. -thread,
*. segelgarn. wax, s. h3rvax.
Pact, -ion, s. forbund; kontrakt.
-ional, -itious, a. afverenskommen
i foljd af kontrakt.
Pad, s. gSngare (hast); str3tr5fyare till
fots ; iSg kudde ; stoppning pS stolar
och klader. -, V. a. uppstoppa (med
hSr etc.). -box, s. lijulhus. -der,
8. strStrofvare till fots. -nag, S.
klippare, ridhast. -way, *. landsvag.
Paddle, 8. paddla, Sra ; skofvel. -, V. n.
plaska, slaska i vatten ; fingra. -fish,
8. marsvin. -Staff, s. trailgSrds-
hacka.
PaddOCk, . klossa, korngroda; tftppa.
-stOOl, 8. supp, roksvamp, bofist.
Paddy, 8. oknamn pS. Irlandare.
Padelioil, S. Jungfru Marie klpa (6rt).
PadlOCk, s. hanglSs.
Paeony, . pion.
Pagan, S. hedning. -, a. hednisk.
-ical, a. hednisk. -ism, s. heden-
dom.
Page, S. page; pagina, sida. -, v. n.
gora pagetjenst. , V. a. paginera.
Pageant, a. pr&ktig. -, s. pomp,
offentlig lustbarhet; glitter; dockspel.
-ry. s. stSt; skadespel; fliird.
PagOd, s. paged, afgud ; porsliusdocka ;
indianskt guldmynt.
Paling-boards
Paigle, 8. oxlagga (blomster).
Pail, S. ambar, stafva, balja, sS.
Pain, S. straff; smSrta; bekymmer. -
of death, lifsstraff. pains, pi. moda,
besviir; fodaloarbete, pina. -,V. a.pina.
-ful, a. madosam; ofortruten; plSg-
sam. -fulness, S. smarta; ofortru-
tenhet. -less , a. latt; utan besvar
ell. plSga. -lessnCSS, s. frihet frSn
besvar ell. pllga. -S-taker, s. ar-
betsarn menniska. -S- taking, a.
fliti?, ofortruten.
Painilll, s. hedning, otrogen.
Paint, s. ffirg; smink. -, V. a. raSla,
farga; afbilda , beskrifva; forestalla;
sminka. , v. n. sminka sig. er,
8. mSlare; T. fSnglina. -s gold,
bladguld. -ing, s. mSlning, tafla;
sminkning; mSlarekonst. UFO, S.
mSlning; mSlarekonst.
Pair, s. par; makar. - of bellows,
blSsbalg. - of stairs, trappa. -
of scissors, sax. -, v. a. para ihop ;
sammanfoga ; para sig (om fSglar). ,
V. n. utgora ett par; passa sig.
Palace, . paiats, siott. -yard, s.
borggSrd.
Palat||able, a. smaklig, valsmakande.
-ableness, s. smaklighet. -6, s.
gom ; smak, tycke. , V. a. smaka.
-ial, a. palatslik, priiktig. -ic, a.
horande till gommen. ivtJ, a. smaklig.
Palatinjjate, s. pfaiugrefskap. -e, s.
pfaltsgrefve. -, a. pfaltsgreflig.
Palaver, s. Bladder.
Pale, a. blek. -, V. a. g8ra blek.
-ness, S. blekhet, matt farg.
Pale, S. pSle, palissad ; omrSde ; skrank ;
skote. -, V. a. fSrse med palissader;
omgifva med pSlverk ; omringa.
Paleography, S. palaografi.
PaleOllS, a. agnig, sidig.
Palet, S. hjessa.
Paletot, S. ofverrock, paletS.
Palette, s. palett, fiirgbrade.
Palfrey, S. klippare, gingare. -ed,
a. ridande pS en gSngare.
Pal ificatioil, s. pSlars nedslagning.
-illg, S. paining; plank, skidgard.
-ing-boards, S. pi. plankstycken.
Palisade
0. palissad. -, V. a. Rfrse
med palissader.
Pall, s. bSrtacke; brudpell; kSpa, rid-
darmantel. , V. a. bemantla, betacka.
Pall, S. dufven, osmaklig. , V. a.
gora osmaklig ; nedslS ; forsvaga ; vacka
afsmak. -, V. n. dufna, blifva osmaklig ;
blifva liknojd for nagot. -ed, a. duf-
ven, osmaklig. itrihetsvarn.
Palladium, *. palladium; skyddsgud,
Pallet, *. malarebrade, palett; dSlig
sang, sofbank ; krukmakareskifva ; ader-
iStningstallrik.
Pallia|iment, S. klSdnad, statsrock.
-te, V. a. bemantla ; lindra. -tioil,
S. undflykt , ursakt ; botande for n i-
gon tid. -tlve, a. bemanUande. -
cure, lindrande medel. -, s. I'm-
dringsmedel.
Pallid, a. blek, matt, -ity, 8. blek-
Pilllmall, S. maljspel. [het.
PallOUr, *. stenraussla.
Plllm, 8. palm , dadeltrad ; flata handen ;
en hands bredd (3 turn); hinge (pa vide,
hassel, bjiirk etc.) ; ankarfly. -, V. a.
handtera; stryka med handen; behandigt
gomma i handen (sasom taskspelare) ;
bedraga. to - Upon one, paborda
en. berry, s. dadel, palmens frukt.
-leaye, .?. judpaim. -oil-tree, *.
oljepalmen. -SUllda)', S. palmson-
dag. -tree, s. palm, palintriid.
Palm; a, s. flata handen. - Cliristi, un-
dertrad, Jona kurbits. -ate, -ated,
a. lik en flat hand, handformig. -ed,
a. handformig. head , kronan pS
hjorthorn.
Palmer, . pilgrim; ferla, gissel; ett
slags larf. -worm, . hSrig 16fmask.
Palm||ettO, S. dvergpalm. -ifVrOUS,
a. palmbarande, palmrik. -iped, a.
plattfotad (om sjofSgel). -y, a. palm-
rik ; segrande.
Palpab||ility, *. pStaglighet; handgrip-
lighet. -le, 71. tydlig, handgriplig.
-leness, *. pStaglighet. -ly, ad.
h inrlgripligt, tydligt.
Palpitate, V. n. klappa, bulta, picka.
tJOll, s. hjertklappning; pulserande.
PalsgraTC, S. burggrefve.
Panter
281
Pals ical, -led, a. lam, borttagen,
forlamad. -y, S. lamhet, lemlytthet.
Palter, V. n. bruka knep. -, V. a.
bedraga; bortslosa. Of, 8. arglistig
menniska.
Paltr||inesS, S. lumpenhet, dSlighet.
}', a. lumpen, eliindig.
Paly, a. blek.
Palm, *. klofverknekt (i kortspel).
Pamper, V. a. fiida luckert; goda.
-ed, a. fullstoppad.
Pamphlet, 8. pamflett, flygskrift, bro-
chyr. -, V. n. skrifva sma pamfletter.
-eer, *. pamflettskrifvare.
Pan, S. panna, stekpanna; skSl ; fang-
panna; backen, ler-karil. -Cake, 8.
pannkaka. tile, s. takpanna, tak-
Pail, v. a. sammanfoga. [tegel.
Paiiaris, 8. fingerhold, nagelbdld.
Pancreas, 5. krose, kalfbress.
Pandects, S. pi. pandekterna.
Pander, S. kopplare. -, V. a. koppla.
, V. n. gora kopplaren. isni , 5.
koppleri. -ly, a. kopplande.
Pan d Ore, *. pandor, ljuta.
Pane, *. ruta (glasskifva) ; fait, skifva.
-less, a. ulan rutor.
Panegyric, a. prisande, beromniande.
-, 8. lofdikt; aminnelsetal.
Panel, S. panelning, ruta; lista pa en
jury. , V. a. panela, formera till
rutor.
Pang, 8. qval, smarta. -, V. a. qvalja.
Panic, 8. panisk fruktan. -, -al, a.
panisk, haftig, plotslig.
Panicle, *. vippa, blomruska. -d, a.
forsedd med blomruska.
Pannage, *. oiionbete.
Pannel, S. kriifvan hos jagtfaglai ;
klofsadel ; slat sadel. -Saw, S. stick-
Pannic, Pannicle, s. hirs. [sSg.
Pannier, s. stor korg.
Pansy, S. styfmorsviol.
Pant, S. hjertklappning; flamtning. -,
V. n. sl3, bulta (om hjertat); flamta,
flasa ; darra af raddhSga ; (after, for)
langta efter, efterstrafva. -ing, a.
flSmtande.
Pantaloon, S.pantalongs ; pickelltariru-
Panter, s. flftmtande hjort.
282
Pantess
PantesS, S. andt&ppa af en falk.
Pantheist, S. panteist. -iC, a. pan-
teistisk.
Panther, S. panter, panterdjur.
Pantler, S. brodforvaltare i stora hus-
Pantofle, s. toffel. [hill.
Pantomim||e, s. pantomim. -ic, a.
pantomimisk.
Panton, s. tvanghastsko.
Pantry, . skafferi.
Pap, *. barnvalling; det saftfulla in-
nanmfitet i frukt; brostvSrta.
Papa, s. pappa, fader.
Papacy, s. pafvevardighet.
Papal, a. pafvelig, pafvisk.
Papayerous, a. tilihorig vaiimo.
Papaw, s. melontrad.
Pape, s. pSfve.
Paper, S. papper; dagblad; blad , tid-
ning; sedel. papers, pi. akter, skrif-
ter. -, a. af papper. -, V. a. satta
pS papperet ; registrera ; fb'rse med
papperstapeter. -board, S. fuktbrade.
-folder, s. faisben. -hanger, .
tapeteerare. -hangings, S. pi.
papperstapeter. -kite, S. pappers-
drake, -knife, s. faisben. -ma-
ker, *. pappersmakare. -man, S.
pappershandlare. -mill, *. pappers-
bruk. -money, 8. pappersmynt, se-
delmynt. -office, s. arkiv. -prints,
S. pi. papperstapeter. -trade, S.
pappershandel. -war, *. jiennkrig.
Papilio, s. dagfjaril. -naceons, a.
lik utbredda fjarilvingar.
Papill||ary, -OUS, a. vSrtartad;
knottrig.
Papi* ill, s. pSfveddmet, papisteri. -t,
. papist, katolik. -tical, a. papi-
stisk, pSfvisk. -ticalness, *. pSf.
viskt tankesatt. -try, 8. pSfviska
laran, pSfvedome.
Papp ||iness, . raosig beskaffenhet.
-OUS, a. fjunig (om vaster etc.). -y,
a. blot, grotaktig.
Par, s. jemnlikhet; pari.
Para||ble, s. parabel, liknelse, fabel.
-bola, s. T. parcboi. -bolical,
a. parabolisk. -COIltesis, *. T. af-
tappande af en vattusiktiga. C6n-
Parcel
trical, a. eiiiptisk. -chute, *.
fallskarm, regnskiirm. -dete, *. sak-
forare; trostare.
Parade, 8. parad; prakt; parerning (i
laktning); vaktparad.
Paradigm, s. T. paradigraa, exempel.
Paradise, 8. paradis ; himmelen. -86-
apple, s. dvergapie. -siacal, a.
paradisisk.
Paradox,*, orimlig niening, underligsats.
-icalness, s. saiisamhet. -ology,
S. anfdrande af orimliga satser.
ParagC, S. T. samratt.
ParagOge, *. T. tillsats af en bok-
staf; stafvelse i slutet af ett ord.
Paragon, S. monster, masterstycke ;
kararat. -, V. a. jeiufora, gora lik.
Paragraph, S. paragraf; paragrafs-
tecken. -iCfll, a. indelad i Tissa
paragrafer.
Parahelion, s. vSdersol.
Parallax, S. T. parallax.
Parallel, a. parallel, lika, jemnlik. -,
S. parallel-linie ; jemforelse, jemnlikhet.
, V. a. jemfora, forlikna ; draga jemn-
langs med nSgot annat; svara cinot;
stamma ofverens. -ism, 8. parallel!
l&ge ; jerafSrelse ; ofverensstammelse.
-Ogram, 8. parallelogram.
Para |1 lOgy, a. bedraglig slutkonst.
-lyse, V. a. fSrlama, gSra oduglig.
-lysis, S. lamhet; slag, slagfluss.
-lytiC, a. lam ; rord af slag. -, .
en som bar slag ; en borttagen. -1)"-
ticalness, *. fallenhet for slag.
-ment, s. galadragt, skrud.-mOUUt,
a. hogst, fdrnamst. -, S. ofverhufvud ;
hSfding. -pet, *. brostvarn, galler,
ledstSng. -phemalia, 8. egendom
som icke hor under hemgiften. phra-
SC, 8. omskrifning, parafras. , V. d.
vidlyftigare utlagga en text. -Site, 8.
smickrare, snugg-gast; krypvaxt, para-
sit. -Sitical, a. krypande, matsnug-
gande; parasitisk , vaxande pS andra
tran. -801, a. parasol, solskarra.
-Tail, a. T. tillhorande efterlan.
tenant , efterlantagare.
Parcel, $. litet stycke, bit; paket, knyte,
hop. , v. a. dela. to the seams,
Parcelling
T. belagsra nSten med smarting, -ling,
i. T. smarting.
Parcen||ary, *. oskiftadt bo. -er, s.
medarfving. [skorpna.
Parch, v. a. torka, steka. -, v. n.
Parchment, S. pergament.
Pard, -ale, *. panterdjur.
Pardon, A forlStelse, aflat; ursakt.
-, V. a. fSrlSta, ursakta. -able, a.
ffirlatlig. -ableness, . forlStlighet.
-monger, s. aflatskramare.
Pare, v. a. skara; skala. to - a hor-
se's foot, verka en hasthof.
Paregoric, a. smartstillaude, lindrande.
Parent, 8. fader ell. raoder; upphof.
parents, pi. faraldrar. -age, *. slagt,
harkoiust. al, a. faderne, faderlig, mo-
derlig. -als, s. pi. grafb'l. -ation, s.
iminnelsetal ; ireminne. -hesis, *.
*. parentes. -icide, S. fader- ell.
modermordare. -less, a. fader- och
moderlos.
Parer, . T. verkjern.
Parget, 8. gips, murbruk; afverdrag.
, V. a. gipsa, rappa ; sminka.
Parhelion, s. y&dersoi.
Parial, s. allor (i tarningspel).
Parietal, a. utgorande en sida. -
bones, pi. bjessebenen.
Parietary, s. vfiggort.
Paring, s. afskarning. parings, pi.
epanor, skal. -knife, S. skomakare-
knif. -ShOTel, s. skafjern.
Paris, s. blS stormhatt (ort).
Parish, S. forsamling, socken. -Church,
S. sockenkyrka. -Clerk, 8. klockare,
kyrkskrifvare. ioiier, 8. sockenbo.
Paritor, a. pedell, kursor.
Parity, s. likhet, ofverensstamroelse.
Park, s. park; djurgSrd. - of artil-
lery, artilleri-park. -, V. a. instanga,
inhagna. er , 8. uppsyningsman af
parken. -Hower, S. majblomster.
-leaves, *. pi. hSnsbett, rodarfve.
Parlance, 8. samtal, konversation.
Parley, S. samtal, dagtingan. -, V. n.
dagtinga, samtala.
Parliament, s. pariament. -ariness,
9. enlighet med parlamenteta fSrfatt-
ningar, -ary , a. parlamentarUk.
Partialness 283
-heel, *. T. half koihalning. -man,
s. parlamentsledamot.
Parlour, *. fdrmak ; sprakrum i kloster.
Parlous, a. dristig; listig, skalkaktig.
-ness, 8. dristighet, liflighet.
Parmesan, S. parmesanost.
ParnasSUS, S. Parnassen.
ParOChiHal, a. forsamling tillhSrig.
- pastor, sockenprest. - register,
kyrkobok. an, s. sockenbo.
Parodijical, a. forlojligande. -y, 8.
parodi. , V. O. parodiera, forlojliga.
Parole, a. muntlig. -, S. lofte, pa-
Paronyclua, s. nagelb61d. [roll.
Paroquet, s. liten papegoja.
Parotid, a. horande till oronkSrteln.
- glands, spottkdrtlarne.
Paroxysm, S. paroxysm ; anfall af en
sjukdom.
Parrel, . T. rack, rackbalte. -rope,
*. T. racktlg, racktalje.
ParricidiOUS, a. fadermordande.
Parrot, *. papegoja.
Parry, V. n. & a. parera, hSlla un.
dan, afboja.
Parse, v. a. analysera; T. resolvera.
PursilllOjllioUS, a. sparsam, knapp.
-lliousness, -ny, S. sparsamhet,
hushSllsaktighet. Iselleri.
Parsley, *. persilja. -pert, S. sten-
Pars|!nep, -nip, . palsternacka.
Parson, s. prest, kyrkoherde. -age,
a. prestgSrd; kyrkoherdebostalle.
Part, a. del, andel; lem; parti; skyl-
dighet; roll; T. stamraa. parts of
mind, pi. talanger, natursgSfvor. in ,
pa visst salt. -, V. a. dela, skifta,
atskilja; utdela; lata fara. -, V. n.
skiljas at, taga afsked ; hafva andel i
nagot; ga sin vag. -able, a. del-
bar, -age, 8. delning ; lott. -Owner,
8. skeppsredare.
Partakjje, v. a. & n. deitaga, stnjuta.
-er, 8. deltagare ; medbrottsling. -ing,
8. sammansvarjning.
Parter, s. delare, skiljeman ; guldskedare.
Parterre, *. parterr; blonisterqvarter.
Partial, a. partisk, ensidig; del vis.
-ity, 8. partiskhet, ensidighet. -i/.e,
V.a. g8ra partisk. -UCSS, 8. parti-ikhet.
284 Partibility
Parti||bility, s. deibarhet. -ble, a.
delbar.
Partici]jpable, a. hvari man kan del-
taga. -pant, a. delaktig. -, s.
deltagare. -pate, V. a. skifta, dela
med en annan. , V. n. deltaga, vara
delaktig. -pation, s. delaktighet ;
delning. -pial, a. participium till-
horig. -pie, S. T. participium.
Particle , S. liten del ; grand ; T. par-
tikel.
Particular, a. besynnerlig; sarskild,
synnerlig; noga. -, S. omstandighet ;
enskild person, in -, synnerligeu.
particulars, pi. sarskilta omstandig-
heter. ity, *. egenliet, besynnerlig-
net, sallsamhet. -ize, V. a. om-
standligt beratta; specificera. -ness,
S. noggrannhet.
Parting, S. skifte; skilsmessa. -Cnp,
s. afskedsbagare , afskedsskal. -mo-
ney, S. skiljemynt.
Partisan, S. anhangare; partigangare;
hillebard; kommandostaf i krig.
Partition, s. delning; Stskiljande ; af-
delning; afplankning; T. partitur.
-, V. a. dela, afdela. -On-wall, 8.
skiljevagg. -V6, a. delande.
Partisan, s. Partisan.
Partlet, *. hona; halskrage.
Partly, ad. dels, till en del.
Partner, 8. kompanjon, bolagsman;
maka; danskamrat. partners, pi. T.
masthSl; raastfisk. -ship, S. bolag,
kompani ; forenadt intresse.
Partridge, S. rapph5ns, rapphSna.
Parture, . afresa.
Parturi||ent, a. fodande, i barn-nod.
tion, S. barnsnod, fodslopina.
Party, S. person; parti, anhang; sall-
skap. -rage, s. parti-yra. -Spirit,
S. parti-ande. wall , S. skiljemur.
Parvis, S. vapenhus; betackt ingang till
Pas, s. foretrade. [en kyrka, portik.
Pasch, s. pSsk. -al, a. pSsk tillhorig.
- lamb, pSsklammet. -egg, s. pSsk-
agg. -flower, S. backsippa.
Pash, S. slag, stot. -, V. a. sl3 ; krossa.
Pasha, s. pascha, turkisk stSthullare.
Pasqueflower, S. hacksippa.
Past
Pasqui||l, -n, -nade, *. paskiii,
smadeskrift. -, V. a. begabba. -ler,
S. paskillant, smadeskribent.
Pass, *. belagenhet ; pass ; respass ; vag,
trSng genomfart ; utfall ; stotfbrpass-
ning (i faktning). , v. n. & a. fara
ofver, bli gSngbar ; gS. , komma ofver ;
transportera ; ofvertraffa ; fora ; ofver-
I3ta; sikta; anda, iSta bli; forsanda;
handa, ske; gl forbi; do; antagas,
gillas; gS. an (fSr nods skull); passa,
saga pass (i spel); falla ut, gifva en
stot (i faktning). to - away, forsloja,
fdrsvinna. to - for, hSllas for. to
into, smSningom forbytas. able,
a. som kan ofverfaras; som gir an;
gSngbar. -ably, ad. dragligen, tern-
ligen. -ade, -ado, s. faktstot; al-
mosa St fattiga resande; T. passad.
age, S. gang, genomfart; durk-
marsch; vag, utvag: farjpenningar; frakt;
handelse;f6rhallande; stalle (i en bok);
allor (i tarningsspel ). -age-boat,
S, resbSt ; farja. -enger, s. resande,
passagerare. -engcr-carriage , s.
personvagn (pS jernbana). enger-
train, *. persontSg (pS jernbana).
-er, S. forbig3ende. -ibility,*. lidlig-
het, kanslighet. -ible , a. som har
kanslor och passioner. ing, a. for-
trafflig; kort. -, ad. ofvermattan.
-, S. genomfart; forbigSende. -ing-
bell, s. begrafningsklocka. -parole,
8. paroll, losen. -partout, S. hufvud-
nyckel. -port, S. pass, respass.
. -rose, s. sippa. -velours, *. sam-
metsblomma.
Passion, S. lidande, passion; haftig
karlek; drift; vrede; omhet; ifver.
-ary, . passionsbok. -ate, a. haf-
tigt intagen ; ifrig ; snarsticken. -ate-
ness, 8. haftighet; ifver; snarsticken.
het. -flower, 8. passionsblomma.
-less, a. utom passion. -Week, S.
pSskveckan.
Passiv||e, a. lidande ; T. passiv. -, *.
T. passivum. -enOSS, -ity, S. li-
dande fSrhSllande; undergifvenhet.
PaSSOver, S. pSsk ; pSsklammet.
I Past, a. & pr. fbrbigSngen , forfluten.
Paste
fSrbi, atom. -, a. det fSrbigSngna,
det fdrflutna.
Paste, s. deg; klister. -, a. gjord
af papp. , v. a. bestryka med deg ;
klntra; gora papparbete. -board, s.
papp. -Cutter, *. degsporre. -YTOrk,
Pastel, s. vejde. [*. papparbete.
Pasteler, *. pastejbagare.
Pastern, s. fotleden, hasen.
Pastil, 8. valluktande kulor att roka
med; rokljus; pastellfarg. -painting,
8. pastel Im^lning.
Pastime, S. ro, tidsfordrif.
Pasiinaca, s. palsternacka.
Pastor, S. berde, fSrherde; prest, pa-
stor, -al, a. landtlig, presterlig. -
curt, sjalavSrd. - letter, herdebref.
-, 8. herdedikt; landtprest.
Pastry, s. sockerbageri; pastej, bakelse.
-COOk, a. sockerbagare. -WOrk, *.
bakelse.
Pasturl able, a. grasrik, som kan be-
tas, -age, 8. boskapsskotsel , bete,
tetesmark. -6, S. bete; betesmark.
-, v. a. valla boskap. -, v. n. beta.
-C-Cattle, s. boskap som gar p2
bete. -C-ground, s. beteamark.
Past}', *. pastej.
Pat, s. litet slag; klimp. -, a. be-
qvam , passande. , v. a. pifva en
liten ?lang; klappa sakta ; gora ojemn.
Patache, 8. vaktskepp.
Patch, S. flik, lapp; musch; liten Sker-
lapp; egensinnig menniska. -, V. a.
lappa, satta muscher i ansigtet. to
up, lappa ihop ; bota ilia. Cry, s.
tappverk, kludderi. -TTOrk, . lappri.
Pate, . hufvud, skalle. -d, a. hafdad.
Patee, . pastej; taggij? kant.
Patefaction, . uppenbarelse, Cppnande.
Paten, *. paten, patenfat.
Patent, a. offentlig; cippen; patent.
-, s. patent. -66, *. en som eger
ett privilegium.
Pater||nal, a. faderlig; pS faderne.
- estate, ftdemegods. -nity, s.
faderskap. -HOSter, . biinen Fader
Vlr.
Path, s. vag, stig. -less, a. utan
Tag, obanad. -way, 8.
Paw
285
Pathetical, a. patetisk.
Pathology, a. patologien.
Pathos, s. det rSrande i ett tal.
Patien||C6, a. tSlamod; hastsyra (Srt).
-t, a. iidande, iSngmodig. -, a. sjnk-
ling, patient.
Patine, 8. paten, patenfat.
Patness, *. skicklighet.
Patriarch, S. patriark ; stamfader. -8"f r
a. patriarkalisk.
Patrician, S. patricier. -, a. patricisk,
Patrimony, S. arf, arfgods.
Patriot, s. patriot. -iC, a. patriotisk.
-ism, S. patriotism.
Patl'OCination, 8. f5rsvar, beskSrm.
Patrol, S. patrull. -, V. n. patrullera.
Patron, S. patron; skydd^helgon ; be-
fordrare. -age, S. beskydd. -al,
a. hagnande, skyddande. -CSS, s.
patronessa; skyddsgudinna. ize, V.
a. gynna, hiigna. -yniic, S. slagt-
namn. -J'lnical, O. uttryckande ett
slagtnamn.
Patte, *. tass, ram, klo.
Patten, a. fruntimmers-galosch; T.
foten af en pelare. [klumpigt.
Patter, V. a. smattra. -, v. n.. gS
Pattern, s. mSnster, efterdome. -, 17.
a. efterharnia. -l)00k, S. profbok.
-drawer, *. mensterritare.
Patty, a. liten pastej. -pan, *. tlrt-
panna. [g^ngspelet.
Paul, S. T. pallarne. -, V. O. T. stoppa
Paunch, *. underlif; T. stropp. -, V.
a. skara upp buken. -J", a. tjock-
magad. [dom.
Pauper, a. fattig. -ism, s. fattig.
Pause, 8. uppehSll, hvila; afbrott; T.
pans. -, V. n. hvila; T. pausera.
to - upon, ofvervaga.
Pare, v. a. stenisgga. -ment, s.
stenlagd gata; stengolf. -r, S. sten-
laggare.
Pavilion, a. paviljong; amiralsflagg.
-, v. a. slS upp tait.
Paring, s. steniaggning. -beetle, s
gatlaggare-klubba. -stones, 8. pi.
PaTOne, S. pSfagel. [gatstenar.
PaTT, 8. t&*s, ram, klo. -, t. fy ! -,
V. a. lagga tassen pa, handterm obe-
286
Pawky
handigt; smeka med framfoten. -, V.
n. skrapa med framfotterna (som en
Pawky, a. slug, listig. [hast).
Pawn, 8. pant, forpantning; bonde i
sohackgpel. -, V. a. pantsiitta, for-
panta. -age, 8. forpantning. -forO-
ker, 8. pantlSnare. -66, I. pant-
tagare.
Pax, S. paten; fridskyss.
Pay, *. betalning, arfvode; sold; 18n.
-, V. a. betala ; belona ; godtgdra. to
- a ship, tjara ett skepp. to - a
visit, gora visit, to off, prygla;
aflona; afdanka. able, a. som kan
betalas; fdrfallen. -day, 8. forfallo-
dag. -master, s. kassor. -iii en t,
S. betalning. -Office, S. rantkam-
Paynim, *. hedning, otrogen. [mare.
Pea, S. art; pafSgel. -Chick, s. pa-
fagelsunge. -COCk, S. plfagel , pS-
tupp. -field, a. firtSker. -fowl,
-hen, s. pSfagelshona. -soup, *.
iirtsoppa, artvalling.
Peace, *. fred; enighet; fSrlikning;
fredsfordrag ; tystnad. -, i. tyst!
stilla ! -able, a. fridsam, lugn ; fred-
lig. -ablenCBS, 8. fredlighet, still-
het, ro. -breaker, S. som bryter
fred. -ful, a. stilla, saktraodig. -fill-
ness, S. fredlighet; stillhet; ro. -ma-
ker, 8. fredsstiftare.
Peach, 8. persika; aple. -blossom,
8. persikblomma.
Peachy-WOOd, *. kampeschtrad.
Peak, .?. pik, topp, spets; hackspett.
-, V. n. se sjuklig ut ; krypa af radd-
hSga.
Peal , *. klockljud ; dunder. - of a
rain, slagregn. -, V. n. skalla. -,
V. a. bestorma med stoj ocb gny.
Pear. *. paron.
Pearl, . perla ; hvit flack p3 hornhin-
naniCgat; perlstil. mother of pearls,
perlemo. -barley. S. perlgryn. -dri-
ver, 8. perlfiskare. -Shell, *. perl-
mussla. -seed, *. perlfro. -WOrt,
*. fetspergel. -y, O. perlerik.
Peasant, . bonde, landtman. -like,
-ly, a. landtlik, bondaktig , grof.
-ry, 5. bondfolk.
Pediculous
Peat, 8. ett slags branntorf; favorit-
amne. bog, s. torfgrop.
Pebble, S. smS kisel, kiselsten. -Cry-
stal, s. kristallkisel. -d, a. betiickt
med kiselsten; stenig.
Pecca||bility, *. mojlighet att synda.
ble, a. syndig, benSgen for synd.
-nCJ', s. fel, synd ; skadlighet. -nt,
O. syndande, felaktig; skadlig.
Peck, s. sadesmStt. -, v. a. picka
ell. hacka med nabben; plocka upp ;
sla. -6F, *. hackare; gronspik. -ish,
a. hungrig.
Peckled, a. isprangd.
Pectin || al, -ated, a. kamformig.
at ion , S. slutning inom hvarann ;
kamning.
Pectoral, S. brostakold; brostmedel.
-, a. horande till brdstet, nyttig for
brostet. -neSS, *. brostsjuka.
Pecula||te, v. n. forsniiia. -tion, .
underslef. -tor, 8. krontjuf; Br-
snillare.
Peculiar, a. egen, sarskild; f5rtrogen.
-, 8. rattighet; privilegierad kyrka.
-ity, s. egenhet, besynnerlighet. -ize,
v. a. tillegna.
Pecuniary, a. som hor till penningar.
- mulct, penningbSter.
PedagO||gical, a. pedagogisk. -gisill,
8. en skollarares syssla ; barnupp-
fostran. gU6, 8. skolmastare; pe-
dant. gy, 8. uppfostring.
Pedal, s. pedal, pedal register.
Pedaneons, a. gSende till fots. -
judge, byfogde.
Pedant, s. pedant; skoifux. -ical,
a. pedantisk. -ry, . pedanteri.
Pedate, a. T. fotformig.
Peddle, V. n. bara omkring till salu;
skamta, droja. [pojke.
Pedee, S. drang som gSr arender, spring-
Pederast, S. drangaskandare. -y, *.
sodomiteri. [kanon).
Pederero, *. T. nickhake (liten skepps-
Pedest|jal, s. fotstaiining, fot. -rian,
S. fotgangare. -riOUS, a. gangande,
gSende.
Pedicle, 8. T. litet blomskaft. [sjuka.
Pediculous, a. lusig. - disease, lus-
Pedigree
Pedigree, *. starotrad, slagtregister.
Pediment, 8. T. fronton. [kram.
Pedl ar, *. kramare. -ery, *. smS-
Peek, 8. T. spets, gaffelklo. -, V. a. T.
toppa (rSr). -brails, S. pi. mesans-
gigtSg. -haliard, s. bekajare till
ett gaffelsegel.
Peel, S. skal, bark ; ugnsspade. -, V. a.
afskala ; rofva ; braka hampa. -, V. n.
skala sig, mista skalet. to - off,
forfalla. -6F, *. rofvare.
Peep,.tittande; gryning; nyfiken blick.
-, V. n. titta; sticka fram , skjuta
fram ; pipa som kycklingar. 61", S.
gluttare; nyklackt kyckling; kikare;
5ga. -hole, s. titthal. -ing, S.
tittning.
Peer, S. make; stallbroder; engelsk
adelsman (p&r). -age, S. den hogre
engelska adeln. doni , 8. en pars
Tirdighet. -CSS, s. adelsdam. -less,
a. makales. -ICSSHCSS, a. ruaka-
loshet.
Peer, v. n. synaa, visa sig. -JT, a.
nyfiken, misstrogen. [hot.
Peeyish, a. kinkig. -ness, s. butter-
Peg, S. plugg, svicka; dy ruling; stol
med rak arm. -, V. a. fastpinna.
-ladder, s. kranstege.
Pegm, 8. stallningsverk.
Peize, 8. vigt; last.
Pelf, 8. penningar, rikedom.
Pelican, . pelikan, skedgis.
Pelisse, s. pels.
Pell, 8. hud, skinn ; pergament. pells,
pi. dokumenter, handlingar. et, 8.
liten kula. -icle, S. hinna, fin hud.
-itory, s. vaggort. -niell, ad.
utan ordning, huller om buller.
Pellucid, a. genomskinlig. -neSS, 0.
genomskinlighet.
Pelt, . raseri; pels. -, V. a. skjuta
efter. -, V. n. rasa, -ate, a. skold-
lik. -er, *. girigbuk. -monger,
. bundtmakare. ry, 8. pelsverk.
Pelvis, S. T. backenet.
Pen, S. skrifpenna ; (orfattare ; h6nshus ;
falla for fSr; qvarnranna. , V. a.
skrifva, forfatta ; anteckna. -Case, S.
pennfoder. -holder, 8. pennhillare.
Penny-royal 287
-knife, s. pennknif. -man, s.
skrifvare, skriftstallare. -ner, 8.
skrifvare ; pennfoder. -ning, . skrif-
ning, skrifveri.
enijal, a. angSende straff. - laws, pi.
strafflagar. -ality, *. straffbarhet ;
boter. -alty, *. bestraffning , boter.
-ance, . kyrkstraff; bot.
Penates, 8. pi. husgudar.
Pencil, 8. pensel; blyertspenna ; rod-
krita ; griffel. , V. a. pensla, mSla.
-Case, 8. fodral for blyertspenna;
pennstift.
Peiul ant, . gehang; Srhange; T.
vimpel. -ence, 8. lutning; bojelse.
-ency, *. drojsmSi. -ent, a. h&n-
gande ; fladdrande ; of verhangande. ,
8. T. skankling. -Ice, s. vadertak.
-Ing, a. T. anhangig. -ulons, a.
svafvande; oviss. ullim, S. pendel
i ett ur ; perpendikel. -uluill-clock,
*. pendel ur.
Penetrability, 8. genomtranglighet.
-ble, a. genomtranglig. -ncy, 9.
skarpsinnighet. nt , a. genomtran-
gande; skarpsinnig. te, V. a. genom-
tranga, intranga; utgrunda. -, V. n.
(in, into) tranga sig ipenom. -tion,
8. genomtrangning. -tire, a. genom-
trangande. -tiveness , 8. skarp-
sinnighet.
Penguin, *. pingvin (vattenfSgel).
Penioil, S. kompress (pa sSr).
Peninsula, s. haifo. -ted, a. till
hiilften omgifven med ratten.
Peiliten||ce, S. Snger, bot och battring.
-t, a. botfardig. -, 8. botfardig
syndare; skriftebarn. tlal, a. som
angar bot och battring. -, 8. skrif-
termalsbok. -tiary, a. som angar
bot -, 8. botpredikant ; biktstol;
tukthus. [vimpel.
Pennant, . T. tig att hissa med;
Pennated, a. vingad, bevingad.
Penniless, a. utan penningar, fattig.
-neSS, 8. fattigdom.
Pennon, S. vimpel; Tinge.
Penny, 8. penning; liten summa.
-grass, 8. penningegras. -rot , *.
spikblad. -rojal, 8. poleja ; kyndel.
288 Penny-weed
-weed, s. skaiiergras. -weight, s.
penningsvigt. -WOrt, s. naflegras.
lYOrth, s. en pennings vfirde; godt
kop ; litet i sender.
Pensile, a. hangande, svafvande. -UCSS,
S. hangande, svafvande i luften.
Pension, *. pension, Srligt underbill.
-, V. a. gifva pension; underhSlla.
-ary, S. pensionar (en som bar irligt
underbill), -er, S. pensionar (en som
lefvar af nSdegSfvor).
Pensive, a. tankfull, djupsinnig, be-
kyrarad. -UCSS, 8. djupsinnighet, tank-
fullhet.
Pentallcapsnlar, a. T. ftrsedd med
fern frohus. -Chord , *. lyra med
fern striingar. gon, s. femkant,
femhorning. gonal, a. femkantig.
-meter, *. T. femfotad vers. -ngle,
S. femvinklig figur. -ngular, a. fern-
vinklig. -petalons, a. fembladig.
-rchy, S. feraherrskap. -Style, s.
byggnad med fern rader pelare. touch,
S. de fern Mose bockerna (i bibeln).
PenteCOSt, S. pingst. -al, a. h8rande
till pingsthelgen. - collects, pi.
pingstoffer. [tak.
Penthouse, Pentice, s. skjul, yfider-
Pentile, a. utbojdt taktegel.
Penult, a. stafvelsen nast den sista.
-imate, a. nast den sista.
Penumbra, s. T. haifskugga.
Pennr||ious, a. fattig, torflig; spar-
saro; girig. -lOUSneSS, S. snSlhet;
sparsamhet. y, 8. armod.
Peon, s. soldat (i Indie); drang som
gar iirender, springpojke; bonde (i
schackspel).
Peony, 8. pion (blomster).
People, S. folk, folkslag; allmoge ;
menniskor. -, V. a. befolka. '
Pepnstic, s. magstarkande medel.
Pepper, . peppar. -, v. a. peppra;
prygla ; sraitta, gora venerisk. beaten
-, st5tt peppar. round -, ostott
peppar. -box, 8. peppardosa. -Cake,
*. pepparkaka. -COrn, 8. peppar-
korn; lappri, smlsak. -gingerbread,
8. pepparkaka. -grass, *. kloting.
-ing, a. hetsig, haftig. -mint, s.
Perfectness
pepparmynta. -WOrt, S. krasse. -y,
a. hetsig, hSftig.
Peptic, a. raatsmaltande. [tyrs.
Peradventure, ad. kanske, tniafven-
Peragra||te, V. a. genomvandra. -tiOll,
S. genomvandring.
Perambulaljte, v. a. fara igenom,
beresa. -tion, 8. genomseende ; om-
Perannum, ad. Srligen. frSde.
Perarate, v. a. genompioja.
Perceivable, a. begripiig. -able-
ness, S. marklighet. -ailCO , S.
kansloformSga. -e, V. a. formarka,
Percent, S. procent. [blifva varse.
Percep||tibility, s. begripiighet. -ti-
ble, a. markbar. -tion, S. fb'r-
nlmmelse; fattningsgSfva. -tive, a.
begripande. -tiTity, S. forestall-
ningsgSfva.
Perch, *. aborre; matstSng.
Perchance, ad. kanske, tillfifventyrs.
Percher, s. aitarsijus.
Percipient, a. begripande.
Percola||te, v. a. sila, krysta igenom.
-tion, 5. silning; luttring.
Percuss, v. a. sis, ststa, skaka. -ion,
8. st5t, slag; skakning. -ion-cap,
8. kopparhatt. [stetning.
Percutient, a. slSende, stStande. -, s.
Perdition, s. forderf, undergSng; f5r-
d8melse. [varaktighet.
Perdura]|ble, a. varaktig. -tion, s.
Peregrinate , V. n. vandra, rcsa.
-tion, s. vandring, resa.
Perempt, v. a. T. doda, upphafva.
-ion, 8. en saks nedlaggande. -Ori-
ness, a. maktsprSk; hSrdnackenhet.
-Ory, a. afg6rande; hSrdnackad, in-
billsk.
Perenni||al, a. som varar Sret igenom ;
oupphorlig. leaves, lof som icke
affalla. -ty, 8. oupphorlighet.
Perfect, a. fullkomlig; fullbordad;
ostrafHig; afgjord; lutter, erts. -, S.
T. perfektum. -, V. a. fullanda, full-
komna. -ibility, 8. fullkomnbarhet.
-ion, *. fuiikomiighet. -ionate,
V. a. fullkomna, fullborda. -ive, a.
forSdlande. -ly, ad. fullkomligen.
-neSS, S. fuiikomiighet.
Perfidious
Perfidious, a. trolos, fdrradisk. -lOUS-
ness, -y, S. troloshet, forrader!.
Perfla'.te, V. a. blasa igenom. -tiOD,
8. genomblSsning.
Perfora|jte, v. a. genomborra, genom-
stinga. , a. genomborrad. tlOIl,
*. genomborming ; hal, dppning. -tor,
*. borrare ; borr.
Perry
289
Perforr
V. a. verkstalla, forratta,
gora ; spela, agera. to a promise,
hllla ett lofte. -able, a. gorlig.
-ablenCSS, S. gorlighet, mojlighet.
-ance, *. forrattning, utrattnin?;
handling; utforande; T. spelsatt. -Cr,
*. verkstallare ; skSdespelare ; dansare.
Perfricate, v. a. frottera.
Perfume, *. rokelse, vallukt. -, V. O.
parfymera. -r, S. parfym5r.
Perfuse, V. a. ofverskolja; begjuU.
Pergola, . ISfhydda.
Perhaps, ad. kanske, tillafventyrs.
Peri anth, s. T. biomhoik. -car-
dium, *. hjertsack, hjerthinna. -Carp,
*. T. frohus. -choudrium, s. T.
broskhinna. -Cranium, S. hinnan
som betacker hufvudskilen.
PeriCulOHS, a. farlig, vSgad.
Peril, s. fara, farlighet. -OU8, a.
farlig, vSgsam. -OUSDCSS, S. farlighet.
Perimeter, *. T. omkrets.
Period, *. period, tidsomlopp; del af
ett tal ; slut, to bring to a -, aluta.
-1C, -ical, a. periodisk.
Pori osteum, *. T. benhinna. -pa-
tetic, s. penpatctikus. -phery, s.
omkrets, omfang. -phrase, V. a.
perifrasera, omakrifva. phrasis, 8.
omskrifning. -phrastical, a. oni-
skrifvande. pneiiniOUJ', s. inflam-
mation i lungan. -SCians, -SCli, 3.
pi. invanare i Polarlanderna.
Perish, v. n. d6, omkomma; f5rgts.
-able, a. forganglig. -ableness,
8. fdrg&nglighet.
Peri staltio, a. maskformad. -style,
S. peristil. -loneum, s. T. tarm-
sacken. (inakare.
Periwig, s. peruk. -maker, a. peruk-
Periwinkle, *. vintergron; hjerta (ett
slags snacka).
English-Swedish Diet,
Perjurjje, v. n. svarja faiskt. -er, *.
menedare. y, s. mened.
Perk, V. a. sraycka, pryda. -, V- n.
brosta sig, yfvas. to - up, komma
sig fore igen.
Perlnstration, s. besigtning.
Perman||ency, s. varaktighet. -ent,
a. varaktig; f3rblifvande. -sion, *.
forblifvande.
Permea ble, a. genomtrangiig. -at,
a. genomgSende. te, V. a. genoingS,
genomtranga.
Pemiis;cible, a. sorn kan blandas.
-sible, a. tiilStiig. -sion, *. til-
latelse, tillstSnd, lof. -si?e, a. till-
stadjande, tillaten. -tion, Permix-
tion, s. blandning.
Permit, s. frisedel. -, w. a. tilllta,
tillstfidja; anfSrtro. -tance, *. lof.
Permutation, 8. byte, omvexling.
e, v. a. bortbyta, forvexla.
PernllJciOUS , a. skadlig, fordernig.
-Cionsness, 8. skadlighet, fdrdernig-
het. -City, *. snabbhet.
PeniOCtation, . nattyak.
Peroration, *. slutet af ett tal.
Perpen||d, v. a. ofvervgga. -der, *.
kragsten. -dicle, . perpendikel.
-diCUlar, a. lodrat, vinkelrat. -,
8. lodrat linie. -dicularity, *. lod-
rathet. -sion, S. ofverviigande , be-
traktelse.
Perpetra||te, v. a. farSfva. -tion,
8. missgerning. -tOF , 8. missger-
ningsman.
Perpetual, a. standig, oupphSrlig.
-ate, V. a. oafbrutet fortsfitta eller
bibehSlla; fdreviga ; for evig tid stad-
fasta. -at ion, 8. fortsattning ; for-
evigande. -ity, 8. bestandighet,
evighet.
Perplex, a. fSrvirrad. - , V. a. for-
virra, bringa i oordning ; pl^ga. ed-
ne88, *. bestSrtning, forlagenhet; svS-
righet. -ity, -ivenOSS, s. villradig-
het, bryderi.
Perquisiyte, *. sportier, bi-inkomst.
-tion, s. eftereokning , efterspaning.
Perry, S. paronmust, paronvin.
19
290
Persecute
Persecu||te, v. a. fdrfdija. -tion, *.
forfdljelse. -tor, 8. forfb'ljare.
Perseyer||ance, s. framhardighet. -e,
V. n. framharda, fortfara.
Persicaria, s. nafva.
Persist, V. n. stS fast, fdrblifva, fort-
fara. -ence, S. fortfarande, stSnd-
aktighet. -ent, -ing, -iye, a.
stSndaktig.
Person, s. person; nigon. -able,
a. skein, viilbildad; berattigad att pro-
cessera. age, 8, person; roll; ka-
rakter. ftl, a. personlig ; narvarande ;
kroppslig. - goods, pi. losoren. -
verb, T. verbum personale. -ality,
s. personlighet ; T. ratta person; per-
sonlig skymf. alt)' , s. personlig
egendom; enskild tillhorighet. -ate,
V. a. fdretrada, fdrestalla. -, V. n.
latsa, harma. -, a. forkladd. -ation,
S. forestallning , harraning. -iflca-
tion, s. personiflering. -ify, -ize,
V. <J. personifiera.
Perspective, a. hdrande till perspek-
tiven. , s. perspektiv , perspektiv-
stycke.
Per8pica||ciOUS, a. skarpsynt. -Ci-
OUSness, -City, S. skarpsynthet.
Perspicuijjty, s. genomskinlighet ; tyd-
lighet. -OUS, a. genomskinlig, klar.
Perspira|jble, a. som kan utdunsta;
svettande, svettig. -tlOll , S. at-
dunstning, svettning. tive, a. be-
fordrande utdunstning.
Perspire, v. a. bortdnnsta. -, v. n.
svettaa.
Persuadable, a. som liter Sfvertala
sig. -de, V. a. ofvertala, ofvertyga,
inrads. to - one's self, tro, inbilla sig.
-sible, a. fogiig, bojiig. -sibleness,
a. latthet att Sfvertalas. -sion , a.
dfvertalande ; ofvertygelse ; mening.
-sire, a. efvertaiande. -sivencss,
8. Sfvertygande egenskap. -SOry, a.
ofvertalande, beveklig. [skig.
Pert, a. flink- forslagen; nasvis; fja-
Pertaill, v. n. tillhora, angl.
Perterebration, . genomborrning.
Pertina|]ciOUS, a. halsstarrig ; stSnd-
aktlg; entragen. -ciOUSnefJS, s.
Petition
envishet. -city, -CJ', *. halssterrig-
het, stSndaktighet.
Pertinen||cy, S. tjenlighet, skicklighet.
-t, a. skicklig. -tliess, 8. tjenlighet.
Pertingent, a. hinnande, rackande.
Pertness, s. liHighet; ofSrskamdhet ;
orimlighet.
Perturb, -ate, V. a. oroa, forvirra.
-ation, s. oro, forvirring.
Pertnsion, S. genomborrning; hSl.
Peruke, s. peruk.
Pern||sal, s. genomlasning. -86, V. a.
genoml&sa ; undersoka.
Peruvian, s. peruansk. - bark, kina-
bark, kina. [s. genomgSng.
Pervape, V. a. genomtranga. -S1011,
PerTer8|je, a. forvand; arg, hSrd-
nackad. -0116SS , -ity, s. forvandt
tillstSnd, forruttnelse; elakhet. -ion,
*. fSrvirring, forviindning.
Pervert, V. a. forviinda, vranga; gifva
en annan riktning, forleda. ible,
a. latt att vranga ell. forfdra.
Pervestigate, v. a. uppspSra, uppsoka.
PervicalJcious, a. halsstarrig. -Cy,
8. halsstarrighet.
Pervious, a. Sppen; genomtranglig.
-ness, S. genoratranglighet.
Pesage, s. vagarepenningar.
Pessary, S. moderkrans (botmedel ell.
instrument emot moderfall).
Pest, 8. pest, farlig smitta; fdrderf.
Pester, V. a. anfakta, plSga, besvara.
-able, -OUS, a. besvarlig, trikig.
-OUSUess, 8. besvarlighet.
Pestil feroiis, a. pestaktig, smittande.
-leuce, s. pest, pestiiens. -lence-
wort, s. pestiiensrot. -lent, -len-
tial, a. pestaktig, smittsam, forderflig.
Pestle, S. mortelstot; I3r; svinlSr.
Pet, S. ovilja, missndje ; nyck ; huslani ;
iilskling. [sedd med blomblad.
Petal, s. T. blomblad. -OUS, a. for-
Petalism, 5. landsforvisning pS fern Sr.
Petard, . T. petard, -eer, s. fyr-
verkare. [purpurflackig.
Petecllial, a. behaftad med flackfeber ;
Peterel, *. storm vadersfSgel.
Peter's-WOrt, 8. mjolblomster.
Petition, . bdne.skrift, supplik ; be-
Petitionary
garan, Sstundan ; ansokning. -, V. <Z.
anhSlla om ; bonfalla. -ary, a. b6n-
fallande. - letter, b8nskrift. -er,
a. supplikant.
Petitory, a. bedjande, anhallande.
Petre, -salt, S. salpeter.
Petrel, s. stormvadersftgel.
Petrescent, a. som fdrvandlas till sten.
Petrifaction, S. forvandling till sten.
-factive, a. stenvandlande. -flcate,
V. a. forvandla till sten. -ficatioil,
f . stenvandling ; fb'rstenade organiska
kroppar. -fy, V. a. forstena. -, V. n.
fBrvandlas till sten.
Petrol, Petroleum, s. bergoija.
Petrpnel, s. ryttarepistol.
Petticoat, *. kjortei. -government,
*. qvinnoherrskap. hold , 5. qvin-
noliin.
Pettifog, V. n. vranga lagen. -ger, *.
branvinsadvokat ; lagvrangare. ger)',
8. krangel, advokatstreck ; knep.
Pettiness, *. ringhet, oansenlifhet.
Pettish, a. snarsticken. -ness, s.
snarstickenhet.
Petty, a. liten, ringa, obetydlig. -led-
ger, 8. brefportobok. -spurge, *.
vargmj51k (3rt). -wares, 5. pi. smS-
kram.
Petulance, a. haftighet; nasvishet;
liittsinnighet. -t, a. nfisvis, ovettig;
lattfardig.
Pew, 8. bank i kyrkan ; jufver.
Pewot, 5. vipa. (tenngiutare.
Pewter, a. tenn, tennkarl. -er, S.
Pexlty, s. liten knut ell. knol af ull
pH vissa ullrika tyger.
PhaenOllienon, s. fenomen, luftsyn.
Phaeton, s. oppen vagn.
Phant||asm, . hjernspoke, inbillning.
Om, 8. spokelse, hjernfostcr.
Pliare, s. fyi-b.ik, vSrdtorn.
riiari saical, a. fariscisk. -see, s.
farisc ; skrymtare.
PharmiJaceutical, a. ii6rai.de tin
apotekarekonsten. -aoeill i
apotekarekonst. -RCOpoeia, 8. laran
oin lakfincdels tillredning. -8CJ, s.
apotekarekonst.
PharO, s. faraospel.
Phrenology 291
Pharj'lIgOtomy, s. skSrning i luftrSret.
Phasi'l, 8. sminkbona.
Phasis, s. T. (en planets) utseende.
Pheasant, S. fasan, hjerpe. -pOWt,
S. fasankyckling. -walk, S. fasan-
gSrd.
Plienicopter, s. flamingo (sumpfUgel).
Pheilix, s. fenix (diktad fSgel).
Phial, S. liten flaska.
Philantropljist, 8. menniskovan. -}',
s. menniskokiirlek.
Pllilemot, *. bladgrS.
Philibeg, S. skotsk dragt.
Philo||loger, S. spraklard, sprSkfor-
skare. -logical, a. horande till
sprakforskningen. -logy, s. sprSk-
vetenskap. -Uiel, s. naktergal. -80-
pher, 8. filosof, verldsvis. -SOplli-
cal, a. fiiosofisk. -sophize, >: a.
filosofera, begrunda. SOphy, S. lilo-
sofi, verldsvishet.
Philter, Philtre, S. karlekedryck. -,
V. a. reta till karlek.
Phiz, s. ansigte, fysionomi.
Phleboto||mize, v. a. SderlaU. -my,
S. Sderlatning.
Phlegm, s. fiegma, stem, -atical,
a. slemmig; kallblodig. -On, 8. in-
flammation; blodbSld.
Phleme, 8. aderjern for hastar.
Phlogist||ic, a. T. flogistisk. -on,
8. T. flogiston (det brannbara aninet
i hvarje kropp).
Phonics, S. pi. laran om ljudet.
PhOO, I. strunt! lappri!
Phosphate, . T. fosforsyra.
Phosphor, *. fosfor; morgonstjarna.
-ated, a. innehSllande fosforsyrn.
-ic, a. fosforisk. - acid, f,
Photoflgraph, s. fotografl (biid). -gra-
pher, *. fotograf. -graph j , s.
fotografl (konst). -meter, 8. T.
ljusniiitare, photometer.
Phrase, 8. fras, ordalag, uttryok. -,
V. a. uttrycka , namna. ology, 8.
stil ; sStt att uttrycka sig.
Phren||etic, -tic, a. ursinnig. -, s.
den ursinuige. -itis, -8)' , *. ur-
sinnigbet.
Phrenology, s. frenologi, kraniologi.
18'
292 Phthisical
Phthisical, a. trgmguk. -is, .
tvinsot; trfnsjuka.
Phylactery, a. tanksedel hosJudarne;
amulett.
Physic, S. lakarekonst; lakemedel. -,
physics, pi. naturlara, naturkunnighet.
V. a. gifva en lakemedel; taga in.
-ftl, a. fysisk, naturlig. - philo-
sophy, naturliiran. -chest, S. res-
apotek. -ineilt, *. purgernot.
Physician, s. lakare; naturforskare.
Physiogjjnomic, a. fysionomisk. phy-
siognomies, pi. fysionomik. gno-
mist, S. fysionomist. -gUOlliy, *.
ansigtsbildning , fysionomi. -loger,
S. fysiolog. -logical, a. fysiologisk.
-lOgist, 8. fysiolog. -lOgy, S. na-
turkunnighet, fysiologi.
PlljtivorOUS, a. vaxtfratande.
PhytolOg|]ist, S. ortkannare. -JT, S.
botanik.
Pia-mater, *. T. Sderhlnnan i hjernan.
Piano, ad. T. sakta. -forte, s.
fortepiano.
Piaster, 8. piaster (spanskt silfvermynt).
Pica, s. lystenhet; T. cicerostil.
Picaroon, s. fribytare; sjorofvarefartyg.
Piccadil, -ly, S. halikrSs.
Pick, s. huggjern; bergborr; hacka.
-axe, 8. hacka, rotyxa. -back, ad.
pS ryggen sittande. -lock, 8 dyrk ;
en som dyrkar upp la's, pocket,
*. floktjuf. -thank, S. orontasslare;
fjask. -tOOth, 5. tandpetare.
Pick, V. a. plocka, samla ; hacka ; sticka ;
snatta; leta ut. -, V. n. ata smStt
ooh langsamt. to - a bone, gnaga
af ett ben. to - a horse's foot,
vcrka upp foten pS en hast, to a
lock, dyrka upp ett 12s. to - an
acquaintance with any one, g5ra
bekantskap med en. to a quarrel
with any one, borja grSl med on.
to the teeth, peta tanderna. to
- wool, sortera ull.
Picked, a. spetsig. -ness, S. prydnad.
Pickeer, V. n. idka sjorofveri.
Picker, 8. plockare; baoka. -el, s.
snipgftdda, liten gadda. -el-weed,
. nate.
Pignut
Picket, *. landtmatare-pikstake; krubb-
>P Sle; muskotpSle ; piket, piketvakt.
Picking, S. snatteri ; pickmug. pickings,
pi. skrade, stuulor.
Pickle,*, saltlake; saltvara, nSgonting
inlagdt ; brydsam belagenhet, ilia fast.
-, v. a. saita, lagga in. -herring,
*. pickell.aring, gycklare.
Picknick, s. picknick.
Pictorial, a. mSlande, mSlad.
Picture, s. maining, tafla , portrait,
planch. -, v. a. afraSla, beskrifVa.
-drawing, *. mSiarekonst. -frame,
S. ram kring en mSlning. -sque, a.
mSlande; lifligt och naturligt forestal-
lande; aftagansvard.
Pi(ldl||e, V. n. ata utan aptit ; lordrifva
tiden med lappri. -ing, a. obetydlig,
af intet virde.
Pie, s. pastej; skata; katolsk messbok
(fordom); T. svibelflsch. -bald, a.
skackig ; apelkastad. -ball, *. skack,
skackig hast.
Piece, s. stycke, bit, stump ; lapp ; ger-
ning* kanon; penning; mSlning; skSde-
spel. -, V. a. lappa, laga. -, V. 71.
gS ihop, hanga tillsarainans. to out,
forlanga. -less, a. hel, i ett stycke.
-meal, ad. styckevis. -, s. stycke,
afbrutet stycke. [brokighet.
Pied, a. brokig, skackig. -ness, s.
Pier, 8. trimS, fotspegel; kajdam ; dfim-
ning. ape , s. haran- och bropen.
ningar. -glass, s. pelarspegel. -table,
S. pelarbord.
Pierce, V. a. born, genomtranga. -,
V. n. tranga sig igenom. able, a.
genomtranglig. r, s. nafvare ; stick-
tapp ; gadd. work, s. genombrutet
arbete.
Piercing, a. uddhvass, genomtrangande.
- eloquence, intagande valtalighet.
, S. genomborrning.
IMet isin, a. bigotteri. -1st, s. hyck-
lare, skrymtare. y, a. gudsfruktan,
fromhet; 8mhet.
Pig , a. gris , svin ; tacka , klump. ,
V. n. grisa. -badger, . grafsvin.
-eyed, a. grisogd. -headed, a.
halsstarrig. -iron, S. tackjern. -nut,
Pigsty
S. tryffel. -Sty, 8. svinstla. -tall,
.?. hSrtofs; art tuggtobak.
Pigeon, 8. dufva. cock -, dufhane.
hen -, dufva. -foot, S. gSrdstork-
nsf. -hawk, s. dufhok. -hearted,
O. blyg, r8dd. -herb, 8. jern6rt.
-hole, s. dufbo. -house, s. duf-
slag. -livered, a. enfaldig, radd.
-milk, 8. aprilnarri.
Piggin, 8. balja, sS, mjolkstafva.
Pight, V. a. genomborra.
Pigment, a. farg, smink. pigments,
pi. fargstofter.
Pigmy, s. dvarg. -, a. liten.
PigUOration, . ffirpantning.
Pike, 8. pik, ling lans ; hotjuga ; gadda.
man, . pikenerare, lansryttare. d,
a. spetsig. -staff, .9. skaftet p8
en pik.
Pilaster, 8. pilaster, fyrkantig pelare.
Pilchard, 5. engelsk sardell. -Oil, s.
eneelsk silltran.
Pilcher, 8. fodrad varjbalja.
PilcrOW, 8. paragraftecken ().
Pile, s. pSle; palissadpSle; hop; b8l;
byggnad; hSr ; logg pS sammet ocli
schagg; bildsidan pS ett mynt. piles,
pi. taggar, gyllenSder. -, V. a. (up)
ISgga i h5g, uppstapla. to - up
wood, trafva ved. -goods . 8. pi.
manchester, bomullssammet. work,
. pSlverk, palnsader. -WOrt , 8.
kSlranunkel, korskSl.
Pileated, a. i form af en halt.
Pilfer, v. a. & n. snatta, staija. -er,
8. snattare, smStjuf. -y, 8. snatteri.
Pilgrim, *. pelogrim, vallareman; van-
dringsman. -, V. n. vallfarda. -age,
a. pelegrimsfard, vallfart, valirard.
Pill, 8. piller; ?kal. -, V. a. plundra,
r5fva. -age, 8. skofling, phindrinp,
rof. [stodd ell. i form af pelare.
Pillar, S. pelare, stolpe. -ed, a. tinder-
Pilled-garlick, 8. flintskalle; poltron.
Pillion, 8. fruntinmierssadel ; klofsadel.
Pillory, *. skampale, haNjern. -, V. a.
stalla f5r kSken. -knight, 8. falskt
vittne.
Pillow, 8. hufvudkudde ; T. bogsprCts-
Pink
293
golf. -, V. a. lagga p8 hyende. -bear,
Case, 8. oroiigottsvar.
PilOsity, s. hSrighet.
Pilot, fi. lots, styrman. -, . a. styra,
lotsa (ett skepp). -age, s. styrmans-
konst; lotspenningar. fish , S. ett
slags skstspigg. -water, s. lots-
vatten, farliga stallen i gjon.
Pilons, a. h3rig.
Piment, s. kryddvin. -O, *. krydd-
Pimp, s. kopplare. [peppar.
Pimpernel, s. pimpinella.
1'iini'iiH'lla, s. stenpimpinella.
Pimple, s. finne, blemma. -d , a.
finnig, koppSrrig.
Pin, *. nSl, knappnSl; pinne; bult;
stift; strSngskruf; kagla ; kafle; lynne.
-, V. a. fasta med nSl; nasjla fast;
inskrufva; fSlIa, instanga. -basket,
8. ofardig gris. -Case, s. nSlhus,
nSlfoder. -dust , S. nSlmakares fil-
spSn. -featltered, a. som annu
icke Sr flygfor. -fold , *. fSlla for
kreatur. -hole , S. knappnSI<hSl.
-maker, s. nSimakare. -money,
8. n ilpenningar ; en hustrus plotter-
Pinaster, S. vild tall. Ipenningar.
I'incers, S. pi. klo; hoftSng, knipt3ng.
Pinch, 8. nypning, knipning; nyp;i,
prU; pina, trSngmSl. - of M
pris snus. -, V. a. nypa , knipa;
krama, klamma; bringa i nod; for-
arga. -, V. n. sAalas; vara i n6d.
-beck, *. tomback, pinsback. -belly,
.'. niutnjuggare.
Pine, s. gran; tall, -apple, s. tail-
kott; ananas, -grove, 8. tallskog.
-tree, s. tail, furu.
Pine, V. n. magra, aftyna , fSrtAras af
sorg. -, V. n. utpina, utmargla ; s5rja.
to - after, liineta efter. to - away,
fdrsmakta. -full, a. pinfull.
Pinery, 8. drifhus f6r ananas.
Pinguid, a. fet, smorjig.
Pinion, s. vingspets, vinge, h6rnpenna ;
tralla, kugghjul; handklofve. -, V. tt.
binda, fiingsla med handklofvar, ving-
binda (f.iglar). -wire, 8. drifstal (hos
urmakare).
Pink, a. erlitsfiak; neglika, neglikefarg;
294
Pinked
blinkiiing; litet 5ga ; det fullkomllgaste
i sitt slag; spets. -, V. a. pikera,
genomsticka (klade etc.) ; gora sn5rhSl.
, V. 11. genomranna ; vinka med ogo-
nen. ed, a. genorabruten. eyed,
a. sm3ogd. -ing, a. blinkande. -,
S. pikering ; genombrutet arbete. -red,
O. blekrod.
Pinnace, s. pinass, skeppsb5t.
Pinnacle, 8. tinne, spets ; hogsta grad.
d, a. fSrsedd med tinnar.
Pinna||ted, a. T. parbladjg. -tifld,
a. T. fj&derlik.
Pinner, s. nSlmakare; uppsatt nrfssa
PinnOCk, s. talgoxe. [med vingar.
Pint, S. ett rnStt af vid pass halftannat
qvarters rymd; 12 uns apotekarevigt.
Pintado, s. perlhSna.
Pintail-duck, s. aifSfcel.
Pintle, 5. jernsprint, roderhakc; man-
nens fodslolem. [bium.
PjnulCS, S. pi. T. galler pS astrola-
Pioneer, S. skansgriifvare.
Piony, S. pionblomma.
PiOHS, a. gudfruktig, from. -ness,
8. fromhet.
Pip, s. tippen, honstippen; dga (p3
kort); fruktkSrna. -, V. n. pipa,
qvittra.
Pipe, 8. pipa (vinfat ora 180 kannor);
fl5jt ; tobakgpipa ; aflopp , ranna ; r5r ;
r6st. -, v. a. & n. pipa. -clay,
*. kakelugnsmakarelera, piplera. tree,
8. syren.
Piper, *. pipare; hvisslare.
Piping, a. sjuklig, krampig, svag.
Pipkin, s. kruka, lerpotta (att koka i).
Pippin, S. pipping (vinteraple); pome-
ranskirna.
Piquan||Cy, . skarphet. -t, a. bi-
tande, stickande.
Pique, 8. ilska; hetta, ifver; grfil;
sextio i piket ; lystnad. , V. a. pika,
fortreta, reta, forolSmpa.
Piquet, s. piket.
Pira||cy, S. sjdrSfveri, kaperi ; eftertryck
af andras f6rlagsb5cker. te, s.
sj8r3fvare ; eftertryckare. , V. 71.
idka sj5r6fveri. -, V. a. eftertrycka
andras bocker. -tical, a. sjdrofvare
Pithiness
tillhSrig; plundrande. -printer, efter-
tryckare, tjuftryckare.
Pirouette, 8. piruett (i dans).
Pisc||ary, S. r&ttighet att fiska i an-
dras vatten. -iltioil , S. flskande,
fiskafUnge. -Etory, a. h8rande till
flsk. -68, S. pi. Fiskarne (himmels-
tecken). -ITOrOUS, a. fiskatande.
Pish, i. fy! strunt! -, V. n. vi<a sitt
Pismire, *. myra. [forakt.
PISS, 8. urin. -, V. n. kasta sitt vat-
ten, -a-bed, 5. sSngpissare ; lejon-
tand, flugblomster. -burnt, a. smut-
sad med urin.
PlSSasphalt, *. bergtjSra.
Pistachio, S. pistacie (frukt).
Pistil, 5. spiran i en blomma.
Pistol, s. pistol. -, v. a. skjuta med
en pistol, -bag, -Case, S. pistol-
hSlster.
Pistole, s. pistol (spanskt guldmynt).
Piston, *. pumpstSng.
Pit, a. graf; grufva ; hSla ; afgrund ;
koppSrr ; grop efter flngret ; tuppara
faktplats; parterr i en teater. - of
the stomach, magmun. -, v. a.
gora gropar; nedsanka ; marka med
firr. a-pat, 8. pickning, lijertklapp-
ning. -COal, a. stenkol. -fall, s.
giller, varggrop. -hole, S. kopparr.
-man, *. sSgare; en som arbetar i
kolgrufvor. -Saw, S. blocksSg, stor
handsSg.
Pitch, S. beck. -, V. a. becka, tjara,
svarta. -Cap, *. becklufva. -tree,
*. gran, -y, a. beckad, lik beck;
svart, mork.
Pitch, s. storlek, h8jd ; topp; grad.
-, V. a. kasta handlost; stenliigga;
bestamma. , V. n. slS in; storta ;
slS ned; fatta tycke; T. stampa. to
a net, uppspSnna ett niit. to a
tent, slS upp ett talt. -er, s. ler-
krus, kruka; T. stampare. -fork,
S. grep; hogaffel ; stamgaffel.
PiteOUS, a. 5mklig, elandig, jammer-
lig; medlidande. -11CSS , S. uselhet;
oinklighet; medlidande.
Pith, S. kftrna i trad; merg; kraft;
det basta af en sak. -iness, 8. mu-
Pithless
stighet, mergaktighet ; eftertryck ; karn-
Plasterer
295
fullhet. -J
a. karnlos , svag.
-lessneSB, 8. kraftloshet , svaghet.
-)', a. mergfull, kraftig ; eftertrycklig,
betydningsfull.
Piti||able, a. elandig, omkiig. -able-
ness, S. elandighet, uselhet. -ful,
a. jfimmerlig, beklaglig, medlidande,
medomksam. fulness , 8. elandig-
het; barmhertighet. -less, a. obarra-
hertig; omild. -lessneSS, S. obarm-
hertighet. [-r, *. skaffare.
Pittance, s. andel, liten bit, portion.
Pitted, a. kopparrig.
Pitnitye, S. slem. -COS, a. slemmig.
Pity, 3. medlidande; skada. it is a
-, det ar skada. -, V. a. oraka, be-
klaga. -, p. n. forbarma sig, hafva
medlidande med.
PiTOt, a. tapp hvarpS n3got vrider sig.
Plx ? S. monstrans (oblatask i katolska
Piz/le, S. tjurpes. (kyrkan).
Placability, s. fdrsonlighet. -ble,
a. forsonlig.
Placard, a.plakat; affisch ; kungorelse ;
offentligt anslag. , V. a. satta upp
affischer, ofTcntligen kungora.
Placate, f. a. fdrsona, blidka.
Place, S. plats, stalle, ort; tjenst,
syssla ; rang, ordning ; orsak. to have
-, ega rum. -, V. a. stiil la, satta.
man, S. embetsman.
Placenta, 8. T. efterbSrd.
Placid, a. saktmodig, stilla ; vanlig.
-itv, *. saktmod, lugn, mildhet.
Plagiarism, S. plagiat, stold ur an-
dras arbeten. y, 8. plagiarias.
Plague, S. pest; farsot; plSga. -, V,
a. plSga; smitta, ansticka. -fill, a.
smittande. -SOre, -token, S. pest-
bOld.
Plaguy, a. smittad, fordjeflad.
PlaiCC, s. flundra, rodsputta (flsk).
month, S. sned mun.
Plaid, s. ett slags brokigt ylletyg;
skottsk mantel.
Plain, s. slattmark; siagfiilt. -, a.
slat , jeran ; platt ; oppen ; okonstlad ;
klar; arlig, uppriktig. -, ad. tyd-
ligt; utaii orasvep. Chart, 8. plan-
karta. -dealer, S. rUttskaffens man.
-dealing, S. ofSrstalld uppriktighet.
-hearted, a. Sppenhjertig , trohjer-
tad. -ness, S. jemnhet, slathet;
uppriktighet ; tarflighet ; tydlighet.
-work, s. siatsSm.
Plaint, s. klagomSl, besvar; klagan,
jammer, -ful , a. bedrdfvad. -iff,
*. karande. i?e, a. klagande, sorg-
Plaister, s. Plaster. [lig.
Plait, *. fSll, veck; flata. -, V. a.
vika ihop; flata, tressa.
Plan, S. plan; grundritning, utkast ;
forslag. -, V. a. gora en plan, anlagga,
projektera, upptanka.
Planch, V. a. panela, brfidsll.
Plancher, s. golf.
Plane, S. plan; hyfvel. -, V. a. jem.
na; hyfla; giatta. -, v. n. svafva.
-r, 8. slatare, glattare; T. klappholts.
Planet, s. planet, -ary, a. planetisk.
Struck, a. skamd af honingsdagg;
forskrackt.
Plan! Tolions, a. jemnbladig. -me-
trical, a. horande till ytmatninsren.
-metry, *. T. pianimetri. -pota-
lOUS, a. T. forsedd med flacka blom-
blad. -Sh, V. a. glatta, polera.
Sphere , s. sfer uppdragen p3 en
plan. tsli.
Plank, S. planka, briide. -, V. a. brad-
Planner, s. som gor stor utkast.
Plant, 5. vaxt, ort, planta; telning;
fotblad. -, V. a. plantera, anlagga;
fortplanta. -, V. n. satta sig ned pS
ett stalle. -age, s. vaxt. -ain, .. T.
groblad; pisang-trad. -animal, S.
djurvaxt, roofyt. atlon, 8. plante-
ring ; plantage ; plantskola ; koloni.
er , 8. planterare ; anliiggare ; plan-
tugeagare. -lOHSC, S. bladsput, bladlus.
Plash , s. pol , trask. - , v. a. be-
stiinka med vatten. -illCSS, s. sum-
pighet. y, a. full med pussar.
Plasm, 8. gjutform.
Plaster, s. rappning; gips; murbruk;
plSster. - Oj Paris, stuck (en art
komponerad gips). , V. a. gipsa,
rappa ; plastra. er, 8. gipsarbetare,
rappare ; en som arbetar i stuck.
296
Plastic
Pleurisy
Plastic, -al, a. verkande, bildande,
-, *. bildsnidarekonst; bildhuggare-
konst; modellering i gips etc.
Plastron, s. brostskarm.
Plat, 5. slattmark, tappa; parterr. -,
V. a. flata.
Plate, S. plSt ; arbetadt guld ell. silfver ;
tallrik ; insats ell. pris (pS spel, p en
lopbana etc.); kopparplat; planch. -, v.
a. 6'fverdraga med en tunn silfver- ell.
guldskifva ; sit ut till plStar. -fleet,
S. spanska silfverflottan. -glass, S.
spegelglas. layer, S. stenlaggare,
gatlaggare. -shears, S. pi. sax att
klippa bleck med. -wheel, s. kom-
passhjulet i fickur. -wire, s. silf-
verlan.
Platen, S. digeln i en boktryckeripress.
Platform, . platt tak ell. stiillning
hvarpl man kan g; altan; plan for
ett batteri ; grundritning.
Platina, S. platina, hvitt guld.
Platonic, a. platonisk, icke sinnlig.
Platoon, S. pluton, afdelning krigsfolk.
Platter, S. flatt tra- ell. stenfat. -face,
*. bred ansigte.
Platting, 8. flatadt arbete.
Plaudit, S. handklappning. -Ory, a.
gifvande ett hogljudt bifall.
PlaU8i||bilit}', *. sannolikhet ; sken-
barhet. -ble, a. skenbar, liklig, an-
taglig. -blenesS, . utseende att
vara rfitt. -VC, a. gifvande bifall.
Play, S. lek ; skadespel, roll ; spelning ;
utrymme ; rorelse; verkning. , V. n.
& a. spela ; leka, roa sig ; agera pS en
teater; rora sig; skiinra ; lta spela.
to - a part, spela en roll, to - at
cards, spela kort. to - away, spela
bort. to - upon one, gora narr af
en. -bill, *. komedisedel. -er, 8.
spelare; akto'r; spelman. fill, a.
lekfull, skamtsam. -house, S. teater.
-ing, S. spelning. -gome, a. yr,
rasig. -SOmenesS, S. yrhet, lattfar-
dighet. -thing, S. leksak. -Wright,
S. dramatisk forfattare.
Plea, s. process; klagan; undskyllan.
Pleach, v. a. flata.
Plead, *. talan infor ratta; bevis ; in-
vandning, ursSkt. -, V. n. tala infor
ratta; strida, processa; fSregifva. -,
v. a. to - guilty, erkanna beskyllnin-
gen. to - not guilty, neka beskyllnin-
gen. -able, a. som kan anfdras. -0r,
8. advokat. -ing, S. talande; ratte-
glng. -ing- place, S. behong dom-
stol.
Pleas[|ance, s. munterhet, noje. -ant,
a. angenam ; skamtsam ; glad, -ant-
nCSS, 8. behaglighet, ljuflighet; mun-
terhet. -antry, S. skamt; munter-
het. -6, v. a. & n. vilja, behaga;
roa. -ed, a. fornojd, tillfreds; ar-
tig, tjenstfardig. -ing, a. angenam,
intagande. -illgllCSS, S. behag. -ar-
able, a. angenam, intagande. -Ure,
*. lust, noje, forlustelse; vSlbehag,
godtflnnande. -, v. a. behaga, gora
till viljes. -ure- ground, . lust-
stalle.
Plebei||an, a. pobeiaktig. -, *. pie-
bej ; ofralse. ty, S. gemene man,
menigheten.
Pledge, s. pant; forsakran; borgen;
skal. -, V. a. pantsatta, lemna till
pant, to - any one, dricka en till.
r, S. pantsattare.
Pledget, s. kompress; linneskaf.
Pleiades, S. sjustjarnorna.
Plenary, a. fuiistandig. -, s. full-
stiindighet.
Pleni||lune, *. fuiimSne. -potence,
s. fullmakt i myndighet. -potent,
a. fulimaitig. -potentiary, s. fuii-
myndigt s^ndebud. -tude, s. full-
het, ofverflod.
Plent||eOU8, a. ofverflodig, fruktbar.
-eOIlsneSS, S. 6fverfiod, fruktbarhet.
-iful, a. ymnig. -ifulness, s.
ofverflod; fruktbarhet. -y, S. fullhet,
ofverflod, ymnighet. horn of-, ymnig-
hetshorn, frukthorn.
Pleonas||m, s. pleonasm, mangordighet.
-tical, a. pleonastisk.
Plesh, S. pol, karrpuss.
Plethor||a, S. T. ofverflSd af blod ell.
atskor. -etic, a. blodfull.
Pleur||a, s. brosthinna. -isy, s. P io-
resi, hall och sting, sting i sidan.
Plevin
Plevin, s. borgen, kautlon.
Plia||bility, *. bojiighet. -ble, a.
bdjiig; vek. -bleness, -ncy, *.
smidighet; eftergifvenhet. -nt, a.
bojlig, lydig.
PliCft, s. martofva. -ted, a. hoptof-
vad; T. fSllig. -tion, *. hopvek-
ling, fillning.
Pl\ers, 8. pi. liten tSng.
Plight, *. pant; tillstSnd. -, v. a.
lofva, tillsSga. to - one's troth,
forlofva sig. -6t, *. forpantare.
Plinth, 8. T. plint; underlag.
Plod, V. n. slapa, arbeta traget; stu-
dera flitigt. -der, s. lasvurm; ar-
betskar 
