•^r
^
^
h.
^•
«
^
r
.r^ ^
'^
^^,
%,
%
<?r
'V
%
^
^
^
V
,^
^
/'
d>
#
*^
^<
<^
#
w
%.
^
\
%
'^
*
j^* «^^
TOi Lrr —
/
r
K?
i
I I
i
I
<?f
\.
W
^ iMEW METHOD OF LEARNING
THE SWEDISH LANGUAGE •
WORKS EDITED BY C. LENSTROM.
s. d.
A New, Practical and Easy Method of Learning the
Swedish Language. Including Rules for Pronunciation,
Exercises, Reading Lessons with Interlinear Translatiocs,
Lists of Useful Words, Dialogues, Reading Extracts, etc.
150 pages. Crown 8vo. Cloth . . . . . .30
The simplest Grammar published in England for self-instruction.
Swedish and English Idiomatic Phrases and Dialogues.
Lists of Useful Words, Familiar and Practical Conversations,
Idiomatic Expressions, a Table of Swedish Monies with
English Equivalents, etc. 150 pages. Small 8vo. Cloth . 2 o
Echo of Spoken Swedish. Conversations on Topics of Interest,
introducing numerous Phrases and Idiomatic Expressions in
constant Use. Systematically arranged in short Chapters for
Reading purposes, Viva-voce Exercise, and Practice in Fluent
Speaking. Edited by Dr. Alfred Svensson. 92 pages,
Crown 8vo. Cloth ....... itet 2 o
The object of this book Is to familiarise the learner with the spoken or
colloquial language by means of conversations such as they really occur.
The author has contrived not only to give the genuine idiom, but also to
present in an attractive form a number of lively sketches, quite up to date,
of his country and people, imparting to the student much valuable and
interesting information likely to be of use for commercial purposes or
when travelling abroad.
A NEW
PRACTICAL AND EASY METHOD
OF LEARNING THE
SWEDISH LANGUAGE
INCLUDING RULES FOR PRONUNCIATION
EXERCISES, READING LESSONS, LISTS OF USEFUL
WORDS, DIALOGUES, ETC. ETC.
BY
C. LENSTROM
EDITOR OF 'SWEDISH AND ENGLISH IDIOMATIC PHRASES AND DIALOGUES*
NEW EDITION
LONDON
HACHETTE AND COMPANY
i8 King William Strelt, Charing Cross
1908
pi) s-iil
LH ■
PREFACE
The study of foreign languages having become general,
the methods of teaching them have altered and improved,
so as to unite the changes which philology has suggested
with those whicli the comparison of languages has
taught.
The present Series of Cheap and Popular Grammars
for the Study of European Languages has been published
with this aim in view. These Grammars combine Theorv
with Practice, and their method and arrangement have
been based upon the recommendations of eminent
authorities as to the clearest and most rational method
of teaching languages.
Seidenstiicker was the first who introduced this new
method for the Latin, Greek, and French languages, and
to him belongs the merit of having devised a rational
system of tuition.
There was, however, one essential point omitted even
in these books, namely that the granmiatical form should
precede the Exercises, so that the learner should at once
be made acquainted witli the grammatical structure of
the foreign language, without which he could never*^
attain a thorough knowledge of it. This defect has
been remedied in the present series, and the following
'VI . ■ PREFACE
grammars have a^l been compiled in accordance with
this new arrangement ; —
For the Italian Language^ , . by Marchetti.
,, Spanish Language, . . „ Salvo.
., Portuguese Language, . . „ Cabano. ^
„ Danish & Norwegian Language^ *, Lund.
,, Swedish TAtnguagey , , ,, LenstrOm.
., Dutch Language, . . . „ Ahn.
„ Russian Language . . ., Alexandrow.
., Modern Greek I^anguage, . ,, Ylachos.
„ Icelandic Language, .' ' . ,, Eask.
All the definitions and rules contained in these
grammars are clearly and simply explained. The text
matter is progressively arranged in a way calculated to
interest and encourage the student. Many obsolete and
complicated rules so often found in other works of this
class, and which tend only to bewilder and weary the
beoinner, have been removed altogether. Others, which
it has been found necessary to retain, have been
thoroughly revised and fully elucidated, so as to present
them in a more attractive manner. Many of these
manuals have already gone through several editions, the
new issues being carefully revised from time to time and
hrovght up to date.
The prevalent idea in all these volumes is that of
teacliing the languages easily and pleasantly, of removing
all unnecessary difficulties, and, at the same time, of
imparting a sound grammatical and conversational know-
ledge of foreign tongues.
1 N D i: X.
FIRST COURSE.
Page
The Pronunciation ..... ...,,,. 1
1. The Alphabet 1
2. The Accent .1
3. The Vowels ... 2
4. Diphthongs 4
5. The Consonants , 4
Part I.
The Article 8
The definite Article , , . ... 8
Declension of tiie definite Article 9
The Gender of Substantives 10
Formation of the Feminine .... , . 13
Diminutives 14
Declension of Substantives 15
Observations on the Declensions . . ' 20
The Adjective , 22
Comparison of Adjectives 25
Irregular Comparisons ... 25
Personal Pronouns 27
Possessive Pronouns 28
Demonstrative Pronouns , . 30
Relative Pronouns 33
Interrogative Pronouns 34
Indefinite Pronouns 35
Numeral Adjectives ; 36
1. Cardinal lumbers 36
2. Ordinal Numbers 38
3. Collective, Proportional and Fractional Numbers . . 38
Reading Lessons with intei linear Translation . , . , .... 41
Collection of Words .... 51
Easy Dialogues 59
vni
SFXOND COURSE.
Part II. p
Pag«
Verbs. . , 70
The Auxiliary Verbs , . 70
Tlie Regular Verbs 79
The Reflective Verbs 89
The Intransitive Verbs 90
Impersonal Verbs 90
List of the Irregular Verbs 91
Adverbs 98
1. Adverbs of Place 98
2. Adverbs of Time 100
3. Adverbs of Number an Comparison 101
4. Adverbs of Manner and Kind 102
5. Indefinite Adverbs 103
Prepositions 104
1. Simple Prepositions 104
2. Compound PreposiLions 105
Idiomatic use of the Prepositions 106
Conjunctions Ill
Interjections 112
Part III.
Reading Lessons 113
I. Prose 113
n. Poetry 129
FIRST COURSE.
The Pronunciation.
1. The Alphahof.
The Swedish Alpliabet consists of the 28 following letters,
which are generally printed in the Roman characters:
pronounced
pronounced
ft,
6,
ah
hay
9^
pay
koo
c.
say
r,
ar
rf,
day
s,
ess
a
eir
lay
like u ill lute
9^
hoe
nay
ex
e
Ih
like y in Plymouth
yee
ko
o
a
say tall
oh, or like a in fall
I
ell
flJ,
like German df, (oi' ai
m.
emm
in fair)
w,
enn
<!f,
like i in (ir or the
0,
like 00
in stool
German 0.
2. The
Accent.
The Swedish language has almost no accent. At least
it cannot he actfuired except by the ear. In foreio;n words the
accent is in conl'ormily with the lanquage rrom which the word
is derived, and is very audihie and emphatic.
Leo'lrom's Swedish Grnmmar. 1
3. The Vowels.
The vowels a, i, o, u, y, a, d always retain the same
sound as in German, and 0 in most instances. E d, and o l)ave
two sounds. All vowels are long (") as well as short (") as:
A like the pure Itahan a when long, less open when short:
kail mat, cold food, lag, law.
E long, is pronounced like a in the English word „lay" or
like the French „6t6", as:
rend medSl, pure means,
short, is pronounced like e in the word „bed", as:
^Id, fire — hem, home — knSkt, soldier.
It sounds like a in the English word „care" in the prefix
er, and before W, as:
erhdlld, receive
verld, world [l mute).
erfard, to experience
per la, pearl
1 is pronounced like e in the English word „me":
Ni (nee), you — ttten flickd, little girl.
0 long, like Italian u oi* as the English oo in „stool":
mot fot^n, against the foot.
It sounds like a lengthened a,
1. before f, in the following words:
huf, court
lof, permission
skrdf, hull
sdfvd, to sleep
2. before rl, as:
sorld, mdrld, pdrld.
3. in the following:
of van, above
skurd, to clean
fOrkufrd, to increase.
vilkor, condition
drdning, order
drden, order of merit
moln, cloud.
hdnom, him
kdniing, king
honiing, honey
kol, coal
rodndd, blush
4. in many foreign words, as:
lord, hord, krdnisk, katalog, despot, metafor, etc.
0 short is pronounced hke o, but it has the o sound of the
English word „ move" ;
1. before a double consonant in the conjugation of
Verbs, which end in the Infinitive in a long o, as
8
tro, to believe
bo, lo dwell
trott, believed
bodde, dwell.
2. before m, in all Substantives and Adjectives which
end in the Noni. Sing, in om, omne, omma, as:
gom, gun) — torn, empty — dom, judgiinent
/76m, pious — blomma, llower.
3. and in the following:
oxe, ox ond, angry
hosta to cough onsdag, Wednesday
bbnde, peasant 6rm, snake.
0 long has the sound,
1. at the beginning of words when forming a syllable
of its own, as:
o-fdrd (oo-fclrd), ruin — o-lycka (00-lyckah), misfortune.
2. at the end of a syllable, as:
bo (boo), to dwell — broder (brooder), brother— mo-der(moo-der),
mother — ko-ka (koo-kah), to cook.
3. in most of the monosyllables, as :
bof (boov), villain — blod (blood), blood — bord (boord), table
— stol (stool), chair — ord (cord), word — sko (skoo), shoe.
1 long is pronounced like u in the English word „rude", as:
mus, mouse — ut, out;
short as u in the English word „sum":
rum, roou).
\ has exactly the sound of y in the English word „Plymouth", as:
7iy hylla, new shelf;
it often sounds like i in the word „rir", as:
kyrka, church — fyrtio, forty.
A like oh, or English a in the word „fall", as:
halet (hohlet), the hole — mdttS (moitay), might — dka (okuh),
drive — dtta bdtar, eight boats.
i like the Enghsh a in „fate", as:
Idttd ndt — light nets;
on like German d, as:
bdra, carry.
6 like i in the Enghsh word „nr", or like the German 0, as:
rOda fitter, red feet.
4
4. Diphthongs.
The Swedish Language has no diphthongs, they only
occur in foreign words, and are generally pronounced singly.
S. The Consonants.
B sounds like the English 6, as:
iidbb, beak.
C sounds like k, except before e, i, y when it sounds like
s, as:
Ceder, Cypern, — Carl, lyckci, och (ock).
D sounds like d, as:
ddt^ death.
1. lit is pronounced like t, as:
godt, good.
2. before j, it is not at all audible, as:
cfjerf (yairo) valliant — djup, (upe) deep — djur (ure) animal.
F is pionounced like f in the beginning of a syllable and
afler a short vowel and at the end of foreign words, or
when it stands in foreign words instead of ph, as:
fdrdig, ready skijmf, insult
trumf, trump Adolf, Adolphus
filosof, philosopher fOrfalla, to decay.
giift, married
2. At the end of a syllable, it sounds like v, chiefly
after a long vowel and after / or r, as:
af, from kalfvar, calves
haf.
sea.
hafvd, to have
kalf, calf
3. F is mute if joined to V in the same syllable as:
hCifva (havah), to have — kalfvhi (kalven), the calf,
but if V belongs to another syllable, it sounds double as:
drifved (driv-ved)^ driftwood.
4. The f takes an additional v before a vowel, as:
href, letter — href vet, the letter.
G is pronounced like the Enghsh g in the word „good";
1. before the vowels a, o, u, a, as:
giid gUf en god gdfva, God gave a good gift.
2. before a consonant in the same syllable, as:
graf, grave — dpfiy virtue — g^udje, joy.
3. at I he end alter a vowel, as:
dag, day
f' g, cowardly
nog, enough
lag, low.
4. belore e and i in short final syllables, as:
mogen, ripe — spegel, looking-glass — tdgit, taken.
(i is pronounced soft like the English y in yellow, or like
the German j,
1. before the vowels: y, cL, d, as:
gynna, to favour — begara, to desire.
2. before e and i if ihey do not belong to short final
syllables, as:
gtfva, to give
the fiddle.
g'nom, through
gerna, willingly ^fl^a,
regera, to govern
3. after / and r in the same priinitire syllable, as:
lalg, tallow horgare, citizen
herg, mountain farga, to dye.
horg, castle
4. g is pronounced almost like k, if it stands after
a short vowel before s or t in tbe same primitive
syllable, as:
pUgt, duty — slctgte, gender — ftjjgt, flight.
5. gj in the same syllable sounds like j, as:
gjdrt (yort), made — gjula (y^ita), to cast — gjord
(yord), the girdle.
6. gn is pronounced as if a second n stood before
it, as:
vagn (vangn), carriage — lugn (huign), (juiet.
H is pronounced in the beginning of a syllable, but it is mute
before j and v, as:
hjUm (yelm), helmet — hjSlte (yelte), hero — hvila
(veeloh), rest.
J j is pronounced like y in the English word „yellow"; as:
jord, earth — jdtte, giant.
K has two sounds, a hard and a soft one;
1. it is hard snd sounds like the English k before the
vowels: a, o, ii, a, as:
kappa, cloak — koka, to cook — killa, ball.
6
2. before a consonant in the same syllable, as:
klappa, to knock — vakt, guard.
3. at the end, as:
tak, roof
stek, steak
bok, book
folk, people.
4. before e and i, in short final syllables, as:
taket, the roof — rike, the empire.
K is soft, and sounds like ch in „chain"; before the vowels
e, i, y, d and 0, it they belong to the same primitive
syllable, as:
kedja (chaidja), chain — kdr (chair), dear
Skj in the same syllable is pronounced hke sh, as:
skjul (shawl), shed — skjuta (shuta), to shoot.
L sounds hke the English I, but is mute before j an in the
words :
Ijud (ude), sound
Ij'uga (uga), to lie.
verld (verd), world
Ijus (use), light
M sounds like the English m.
N sounds like the Enghsh n.
P sounds like the English p, but is mute in the word psahn
(salm).
(i is always followed by v and sounds like a hard k, as:
qvarn, mill, qvist (qveest), branch.
R sounds like the English r, but more sharp and full in sound.
S has always the same sound as the s in the English word
^ see , as :
se, to see — sitta, to sit — sol, sun.
stj, sj, skj, sound before all vowel slike sh, or the German
sch, as:
sju (shoe), seven — skjdrta (shortah), shirt — skiftS
(schifftay), division — skilja (shilja), to separate —
stjerna (shairna), star.
Sk sounds like sk before a, o, u and a, as:
sk^U (skall), shall — skd (skooh), shoe — skulle (skoolleh), should.
but it sounds like sch before e, i, y, d and 6', as:
ske (shay), happen — skJna (scheenah), to shine — sky (schiih),
to avoid — skOn (schOn), pretty — skdra (schdrah), to cut:
.sA" js pronounced like sc^ in the words:
marskalk (marschalk), marshal — menniska (mennischah), man :
but like sk in handske (handske), glove.
T is pronounced like the English t;
tia and tie in foreign words sound like Isia, tsic, as:
licentidt, aclie ;
Hon sounds after a hard vowel like ,,tschon''^ , after a
consonant like ,yShon^\ as:
leklton (lekschon), lesson — nation (natschdn), nation.
As a final the t in comnnon conversation is not sound-
ed as:
det (deh), that, — nnycket (miickeh), much.
V is always pronounced like the English v, as:
vdn, friend — svan, swan.
X is pronounced like the English x.
'L is pronounced as ss. The Swedish z never takes the soft
sound as in English, as:
azuTy zebra, zoologi.
As a general rule it may be observed that a vowel is
short when followed by two or more consonants (except rd,
rl and rn) belonging to the same syllable.
A vowel whether final or not belonging to a monosyllable
word is long.
The final vowel in a word consisting of two syllables
is always short.
The Swedes only use the capital letters at the beginning
of a sentence, for j)roper names, and the pronouns:
Ni, you, and /, you.
PART h
1.
The Article.
The indefinite article in the Swedish Language is
en, for Masc. and Fern., and
ett, for the Neuter,
it stands before the substantive and is not declined, as:
en gosse, a boy — en flicka, a girl — elt barn, a child.
2.
The (Iclinite Article.
The definite Article is also en (n) or et (t) and is added
to the substantive, as:
Drottning, Queen — Drottningen, the Queen
brdd, bread — brodet, the bread.
If a word ends in /", a v is inserted, as:
grUf, grave — grdfven, the grave.
Words ending in m and n, double the final letter if
preceded by a short vowel, as:
van, friend — vdnnen, the friend
strdm, stream — strommen, the stream.
Words ending in an and en, do not take the definitive
article at all, as:
fruktan, fear and the fear
Idngtan, longing and the longing
predlkan, sermon and the sermon
frOken, Miss and the Miss.
Primitive words of two syllables ending in el, en, er, drop
the e when the definitive article is added, as:
0
sedel, note — sedlen, the note
vdder, wind — vddret, the wind
vatten, water — vattnet, tlie water.
f substantives end in a vowel, ihe rnascuhne and femi-
nine article lose the
e, as:
ande,
spirit
— an den.
the spirit, soul
qvimm.
woman
— qvinnan.
the woman
bro,
bridge
— bron.
the bridge
0,
island
— On,
the island
hiislru,
wile
— hnslrun,
the wife
td
toe
— tan,
tlie toe.
The Neuter also loses the e, il" substantives end in i
or e, but it remains after other vowels, as:
hjerta, liearL — hjertat, the heart
rike, em[)ire — riket, the empire
tryckeri, printing office — trycken'et, the printing office
strd, straw — strdety the straw
/>•()*, secdcorn — frOet, the seedcorn.
3.
DecltMisioii of the Article.
S
ing
ular.
Masc. and Fem.
No titer.
Norn.
en — w, th€
et
— ;, the
Gen.
e)is — ws, of the
els
— fs, of the
Dat.
en — n, to liie
et
- ^ to the
Ace.
en — n, the
et
— ty the.
Plural.
Norn.
r?e,
fem.
rm,
the
na
— en.
the
Gen.
)ies
-
nas.
of
the
nns
— ens,
of
the
Dat.
ne
-
na,
to
the
na
— en,
to
the
Ace.
ne
n«,
the
i
na
— en.
the
10
4.
The Gender of Substanti?es.
The Masculine are:
1. The names and professions of men, as:
Carl, Charles — konung, king
fader, father — snickare, joiner.
2. The names of the seasons, months, days, seas and ri-
vers, as:
hdst, autumn — Torsdag, Thursday
Mars, March — Malar en, the Malar lake
Rhen, Rhine.
8. The substantives in are, as:
murare, mason — hammare, hammer.
The Feminine are:
1. The names and occupations of females, as:
Sehna, Selma — brud, bride
moder, mother — drottning, queen
ko, cow — svdgerska, sister-in-law
except :
fruntimmer, \ . . _
qvm/olk, J
2. The names of sciences, arts and trees, as:
geometri, geometry ~ ek, oak
bjork, birch — tall, pine.
3. Substantives ending in a, else, het, nad, ion, and the
abstract substantives in ing, as:
menniska, man — hetraktelse, meditation
klokhet, prudence — skapnad, shape, figure
religion, religion — gerning, deed
fdrtjUsning, fascination.
The Neuter are:
1. The names of countries, towns and places, as:
Sverige, Sweden — Uppland, Slockholm, Rosendal.
2. All other parts of speech, if used as a substantive, as:
ett ja, a yes — ett men, a but.
3. The substantives ending on a short on or i, as:
smnltron, strawberry — hallon, raspberry
rytteri, horsemen,
mare.
11
except:
morgon, morning — afton, evening,
are masculine.
4. The I^articiples in nde if used as substantives, as;
resande, (the) travel Mng.
It is often difficult to know whether a noun is
masc. or. fern. — but there is no difliculty in practice,
as the Swedish adjectives have the same termination
both for the masculine and feminine.
5. Some substantives have difTerent meanings with different
genders, as:
bdl-en, the bowl — bdl-et, the funeral pile
damm-en, the pond — damm-et, the dust
grund-en, the ground — grund-et, the shallow
lock-en, the curl — lock-et, the cover or the lid
Idr-en, the box — lar-et, the thif^h
not- en, the nut — not-et^ the cattle
pm-ew, the pinch of snuff — pris-et, the price.
5.
Voca
bulary.
gamla,
old
har.
have
far,
father
rdkna,
to count
gOmmer^
hides
oppnar.
opens
knif.
knife
dOrr^
door
han,
he
och,
and
hon,
she
kommer
comes in
fdrslOsar,
squanders
rum,
room
hvad,
what
min
(neut. mitt), my
m^
I
brdst,
breast, chest
dr.
year
strid,
fight
tiUhopa,
together
spdd.
young, tender
far man veta?
may one
know?
kyckling,
chicken
nyhet,
news
siste.
last
vatten,
water
petming,
coin
susar,
rushes
ond,
bad
fdr — skull
for — sake
samvete,
conscience
fick du,
did you
get
bandy
ribbon
href.
letter
dr.
IB
12
slit en (n. f),
worn
utsdr.
sows
hus^
house
giflfrd,
poison seed
ligger,
lies
inympa,
ingraft
pa,
on
fordom,
prejudice
dOdsbddd,
deathbed
barn,
chiid
egenskap,
quality
fOrsta,
first
gar,
goes
smnltroti,
strawberry
hdrifran,
away from
here
giftermdl,
marriage
frestelse,
temptation
angdr mig,
concerns me
stor.
great
inte.
not
fdngelse^
prison
lutar,
leans
mOrk,
dark
hufvud^
head
gvinna,
woman, fei
male
mot,
against.
Examples.
Gamla far gOnimer knifven i rockarmen. — Han fOrslOsar
hvad jag under aret sparat tillhopa. — Far man veta nyheten?
— Valtnet susar. — FOr himlens skull I — Fick du milt bref?
Jag fick brefvet. — Jag bar raknat minuterna. — Hon oppnar
dOrren och kommer in i rummet. — Den spade kycklingen.
— Den siste penningen. — Ett ondt samvete. — Bandet ar
slitet. — Den stolta gvinnan. — Mitt bus. — Han liggcr pa
dodsbadden. — En god egenskap. — Herrskapet gar harifran.
— Frestelsen ar stor. — Fangelset ar morkt. — Han ulsar
ett giftfro. — Han inympar en fOrdom i barnets hjerta. --
Det forsla smultronet. — Giftermalet angar inte mig, — Hon
lutar hufvudet mot brostet.
6.
Exercises.
A tair man^ A good^ child. The good friend*. God
who** created® the worlds Life^ is shorts The proud'*'
youth". The gilding 'Ms bad '^ A dangerous '"* i!hlcss'^ The
1 stor. 2 man. 3 godt. 4 van. 5 som. <> skapade. 7 verkl, f. 8 lif, n.
9 kort. to sloll. 11 yngling. 12 foigyllning. 13 dSlig. 14 farlig.
15 sjukdom.
13
fat'^calf". The great kindness". A great" mind'". A good
fatljer'-^'. The dear mother ^^ A good hrother^^ My^' good
father. My good mother. My toll brother.
16 fet. 17 kalf. 18 godhet f. 19 slor. 20. forsland m. 21 far.
22 mor. 23 bior. 24 min.
Practice.
Jag har
Har Ni?
Har herrn
Ja, min herre, jag har,
Icke, ej.
Nej
Jag har icke
Nej, mill herre
Ndgot, ndgonting
Intel, ingenting
Ear Ni ndgonting?
Jag har ingenting
Jag cir
Ar Ni?
Ar Ni hungrig?
Jag dr hungrig
Ar Ni tOrstig?
Ar Ni trOttI
Ar Ni sOmnig?
]
1 liave
have you?
has the genth'man
Yes Sir 1 have
not
no
I have not
No Sir
something, anytliing
nothing
Have you anytliing?
I have nothing
I am
Are you?
Are you Ijungry?
I am hugry
Are you thirsty?
Are you tired?
Are you sleepy?
7.
Formation of tlie Feminine.
Feminine Substantives are formed by adding ska or inna
to tlie Mascuhne:
inna, is added to monosynal)les or those syllables ending in
a vowel which is dropped, as:
grefve, count — grefvinna, countess
lejon, hon — lejoninna, honess;
ska, is added to those of two or more syllahles eriJing in
a consonant.
14
The following names of animals differ entirely, as
hOns, fowl ] , ^. ,
, . I > — hdna, hen
hane^ tupp^ cockj
hdst^ horse ] ' .
, . , . ,,. > — sto, mare
hmgst, stalhonj
hundj dog — hynda, hitch.
Many other nouns are exceptions, as:
lionunqA , . j ,, •
, ^ > kmg — drottmng^ queen
poet^ poet — poetissa, poetess
make^ 1 i u i maka, 1 .^
... ' > husband — , ' > wife, mate
aktaman,] hustru^f '
phns, prince — princessa, princess
Others ad : hona, as:
kanin, rabl)it (m.) — kaninhona, rabbit (f.)
rdf, fox (m.) — rdfhona, fox (f.)
bjorn, bear (m.) — hjornhona, bear (f.).
8.
DiminntiTes.
Diminutives are formed in Swedish by:
liUe, lilla, liten, litet^ smd — dear, little, as:
lilla far, dear father — lilla mor, dear mother
lilla brorA , h^ tl - ^^'^^^ flicka, little girl
bror lilla,] flickebarn, female child
liten man, little man — liten qvinna, httle woman
liten hanne, little male — liten hona, little female (of
(of animals) animals)
liten stad or smdstad, little town.
9.
Examples.
Denna skOna sangerska^ — En arm herdinna^ —
Nar^ Elfkungen'' dansar^ med sin drottning. — Den slarka
lejoninnaii. — En listig riilhona. — Ett eldigt® sto. — En
1 singer. 2 shepherdess. 3 when. 4 elfkiiig. 5 to dance. 6 fiery
15
vaksam'' hynda. — Den trofasia® makan. — Don vackra*
prinsessan. — Der gar'" en liten llicka. — Min lilla flicka.
7 watchful. 8 faithful. 9 beautiful, lU goes.
10.
Exercises.
A faithful female friend'. A kind' hostess ^ The
pretty laundress*. A bad poetess. A great ^ bear (f.). A
rich^ heiress. The white'' hen^ The cock-pigeon and the
dove. Dear little papa. The little man is very' conceited '^
I van or vanninna. 2 fryntiig. 3 vardinna. 4 tvatteiska. 5 stor.
6 rik. 7 hvit. 8 hona. 9 mycket. 10 inbilsk.
11.
Declension of Substantifes.
The Swedish Language has five declensions for the sub-
stantive, regulated by the termination of the nominative plural.
The Nominative, Dative and Accusative of the substan-
tives are all alike. The Genitive is formed by adding „.s"; or
with the definitive article ens or ets.
Words ending in s and x remain unchanged if they are
with or without the indefinite article, as: en prins^ a prince
and of the prince; sax, scissors and of the scissors; but if
they are with the definite article they form :
prinsen, the prince — saxen^ the scissors
The Plural of the P* declension ends in or
- - 2°'^ - - - ar
- . 3rd _ - - er
- - - 4*^ - is unchanged
- - - 5*^ - ends in eji.
With the exception of substantives ending in a and most
of those ending in e, they are declined by adding the follow-
ing terminations:
Singular.
Num. Dat. Ace.
Genitive
Plural.
Norn. Dat. Ace.
Genitive
Jst
Declension
a
as
or
ors
16
2iid I 3rd
Declension Dec'ension
ar
ars
With the definite Article:
Singular.
Nom. Dat. Ace.
Genitive
Plural.
Nom. Dat. Ace.
Genitive
an
ans
orna
ornas
en
ens-
er
ers
en, et
ens, ets
4th
Dec).
arne (a) erna (e)
arnes (as) [ ernas (es)
n
tis
t
ts
na
nas
5th
Declension
n, et,
ns, ets
ne (a) en
nes(as]em
12.
P* Declension.
All feminine substantives ending in a, except maka, the
wife (2^* D.) belong to this declension.
Some few monosyllables ending in a consonant, whose
termination was formerly in a, as:
ros, rose, rosor
vag, wave, vigor,
grdns^ boundary grdnsor.
With the indefinite Article. With the definite Article.
Singular.
Nom. en krona, a crown.
Gen. en kronas, of a crown.
Nom. kronan, the crown.
Gen. kronans, of the crown.
Plural.
Nom. kronor, crowns.
Gen. kronors, of crowns.
Nom. kronorna, the crowns.
Gen. /fro?ionms, of the crowns
13.
2'^'^ Declension.
To tliis declension belong many masculine substantives
ending in e, ing, dom, omme.
17
Most words of this dechMision are masculine.
Note 1 . T 1) e following are feminine:
brnd, bride — frOhen, Miss — clotter, daughter
drottning, qu(»en — jord, earth — sjdl, soul
sol, sun — verld, woild — gran, fir tree
tall, pine — ek, oak — aim, elm tree.
2. Substantives ending in e, drop it hclore ar, as:
gnbbe, old man — IMur. gubb-ar.
3. Substantives ending in the toneless syllables ar, el,
en, er, drop the vowel in the Plural, as:
sommar, summer, Plur. som-rar
spegel, looking-glass
froken, lady
syster, sister
afton, evening
morgon^ morning
4. Substantives ending in fvel, drop the v in the Plu-
ral, as:
gafvel, gable — Plur. gaft-ar.
5. Substantives ending in f, which is pronounced v,
add a v in the Plural, as:
knif, knife — Plur. knifv-ar.
6. moder, dotter, modify the vowel in 6', as:
mddr-ar, dOttr-ar.
spegl-ar
frokn-ar
systr-ar
aftn-ar
morgn-ar.
Whilh the indefinite Article.
With the definite Article.
N. en Ihid, a lime tree.
G. en linds, of a lime tree.
Singular.
N. lindar^ lime trees.
G. lindars, of lime trees.
N. linden, the limes.
G. lindens, of the limes.
Plural.
N. lindanie, the lime trees.
G. lindajiies, of the lime trees
N. Idrjnnge, a pupil.
G. Idrjunges, of a pupil.
N. Idrjungar, pupils.
G. Idrjungars, of pupils.
Singular.
N. Idrjnngen, the pupil.
G. Idrjungens, of the pupil.
Plural.
N. Idrjungarne, the pupils.
G. IdrJiDigarnes, of the pupils.
Lenstrdm's Swedish Grammar.
2
18
14.
3'^ Declension.
To this Declension belong masculine, feminine and neuter
nouns, ending in ad, else, skap, het, i (except bi).
1. Those ending in an accented vowel, drop the e of
the definite Article in the Singular and Plural, as:
sko, shoe — skon, the shoe — skor, shoes — skona, the shoes;
except those in «, and dbc, fru, etc.
2. Those ending in el and er, drop the e in the Sin-
gular before the definite Article. Those in el drop it also in
the Plural, as:
fabel, fable — fablen, the fable
fabler — fablerna
broder, brother — brodren^ the brother
brOder, — brdderna.
3. Many modify their vowels in Ihe Plural, as:
tang, tdnger — bonde. hOnder — natt, ndtter.
4. Those in t and some in n double the final con-
sonant in the Plural, as:
get, getter — nOt, nOlter — rot, rdtter
van, vdnner — man, mdnner.
With the indefinite Article. With the definite Article.
Singular.
N. en prest, a priest. N. presten, the priest.
G. en prests of a priest. G. prestens, of the priest.
Plural.
N. prester, priests.
G. pr esters, of priests. G. presternas, of the priests
N. presterna, the priests.
Singular.
N. en fiende, an enemy. N. fienden, the enemy.
G. en fiendes, of an enemy. G. fiendens, of \he enemy.
Plural.
N. fiender, enemies.
G. fiendtrs, of eneuiies.
N. fienderna, the enemies.
G. fiendernas, of the enemies.
19
15.
4*^ Declension.
To this Declension belong all neuters ending in a con-
sonant, and tliose in are.
1. Those in el, er, en, drop the e before tlie definito
Article in the Singular and Plural, as:
valteii, water — vatlnet, the water
Plur. vatten vattnen.
2. Those ending in /", receive a v before the Article as:
href^ letter — brefvet, the letter — IM. brejven.
With (he indefinite Article. Wilh the definite Article.
Singula)'.
N. ett barn, a child.
G. ett barns, of a child.
N. bam, children.
G. bar7is, of children.
N. barnet, the child.
G. barnels, of the child.
Plural.
N. barnen, the children.
G. barnens, of the children.
16.
5*^ Declension.
To this declension belong the neuters ending in a vowel.
1. Those ending in a or e, only add a t, as:
hjerta, heart — hjertat, the heart.
sinne, sense — sinnet, the sense.
In the Plural they add only an n, as:
hjertan, hearts — sinnen, the senses.
2. Those ending in other vowels add et in the Sin-
gular and n in the indefinite Plural, in the delinile Plural
e«, as:
bo, dwelling — boet, the dwelling.
Plur. bon — bocn.
3. Some in e add in the delinite Plural an a, as:
embele, an oftice — embeten, oftices — Plur. euibelena.
20
With the indefinite Article. Wilh the definite Article.
Singular.
N. kndet, the knee.
N, ett knd, a knee.
G. ett kndSy of a knee.
N. knariy knees.
G. kndnsy of knees.
G. kna^ts, of the knee.
Plural.
N. ktid^n^ the knees.
G. kndens, of the knees.
17.
Note on the Declensious.
Irregular are:
nins, mouse Plur. mdss] ..>, r^ i
c, . W*^ Decl.
gasy goose - gdss J
ffga, eye - Ogon, dgonen] ^^^ ^^^^
dra, ear - tfrow, dronen]
The following have a double Plural:
brdde, board Plur. brdder, brdden
tyg, cloth - tyger^ tygen^ tygerna
man, man - many manner.
18.
Examples.
Jag^ sag gummorna^ och pojkarne^. — Hon bar klena
hander, men ban bar goda nafvar\ — Flickorna^ bli" en
valsignelse' for oss alia. — Somliga® menniskor kunna® le'°.
— Hvar** ar'^ nycklen'^? — Jag tog'^ nycklarne. — Ni*'*
bar tre systrar och fern '^ brOder. — Foglarne*^ qvittra** i sko-
garne'^. — Vi ata^° bi^axnar^'. — Vi bade vackra^^ hosla^tnar-^ —
1 I saw. 2 gumma, an old woman. 3 pojke , a boy. 4 fist.
5 flicka, girl. 6 from „blifva'' become. 7 blessing. 8 some.
9 can. 10 smile. 11 where. 12 is. 13 key. 14 1 took. 15 you.
10 five. 17 bird. 18 chirp. 19 forest. 20 eat. 21 braxen, the
bream. 22 beautiful. 23 autumn eveninjf.
21
Oarne'^^ aro obebodda". — Han alskar^* sina vanner och
hatar^^ sina fiender. — Avei^* bar tolf^^ nianad(ir^°. — IJans
fOrfader^* voro^^ stora^^ niiin. — Vagor bla ocb giiina lunder^\
— Jag s§ig skoldar^^ ocb lansar^*. — De ungas^^ bjertan. —
FSglarne lialva vingar^* ocb klor^^. — Skona''^ iiro itu"*' ocb
tSma"*'^ sticka"^ iil''\ — Fablerna"^ aro niorabska. — Hon bar
sma fotter''^ — Hon bojde'" bljcbvita''^ knan pa gaUVef®. —
De grOna stranderna. — Hafvets^" mOr^^ — Han bade Ire
ben". — Manga '^^ ar. — En skog, der" djuren" ga^'' under
boga" trad^^ — De hvita'^'' seglen"''. — Vallnet ar kallt^'. —
Der aro manga mOss. — Lat^'^ mig skada^^ dina skona ogon.
— Han fick''^ stipendier.
24 0, island. 25 uninhabited. 26 loves. 27 hates. 28 a?', year.
29 twelve. 30 month. 31 ancestors. 32 were. 33 great. 34 grove.
35 shield. 36 lance. 37 the young people. 38 wings. 39 claw.
40 shoe. 41 broken. 42 toe. 43 stick. 44 out. 45 fable.
46 foot. 47 bent. 48 lily white. 49 ground. 50 sea. 51 nymph.
52 leg. 53 many. 54 where. 55 cattle. 56 go. 57 high.
58 tree. 59 white. 60 sails. 61 cold. 62 let. 63 behold.
64 received, from a/'a".
19.
Exercises.
He has five sons and four daughters, tbey are boys and
g^'ls^ Men are not all good. I saw yesterday^ tbe work-
men^, servants" and peasant women ^ We sat** all Sunday'
afternoon® witb tbe book in our bands ^. Tbe doctors*" are
not all quacks*'. Tbe evenings become*^ long'^. 1 bke to
read*"* novels. Have you mended'^ my boots'^? You know"
my'* babits'^. You preacb'-''^ to deaf'^' ears. We do not
know^^ tbe reasons^. There were^* many counts" and
barons'^" present. Such^' men are my enemies ^^ Here are
rooms'"^* to let^'*. I hke^' apples ^^ The hearts are laithfuP^
1 flicka (1*^ D.). 2 igar. 3 arbetare. 4 tjenare. 5 bomiqvinna.
6 vi suto. 7 sondag. 8 eftermiddag (2"'^ D.). 9 hand (3^^ D.).
10 lakare. 11 qvacksalfvore. 12 bli. 13 lung. 14 jag laser
gerna. 15 har ni lagat. 16 stofvel {2'^^ D.). 17 ni kanner.
18 min. 19 vana (l^' D). 20 ni taiar for. 21 dot (PI. dofva).
22 vi kanna icke. 23 orsak. 24 der voio. 25 grefve (2°^ D.).
26 baron (3^'! D.). 27 sadan. 28 fiende. 29 rum (4»*> D.). 30 alt
hyra. 31 jag tycker om. 32 apple (S^** D.). 33 trogen.
22
The offices are rare"*. The seas'* and the islands. The
smiths^^ lifted^' the hammer up. The ladies are sisters. A
house of a prince. Where are the servants^®? The children's
mother.
34 sallsynta. 35 sjo (m.). 36 smed. 37 upplyfta. 38 tjenare.
Practice.
Hvad? Hvad for?
What? For what?
Hvad har Ni?
What have you?
Delta
This
Ar delta min hok?
Is this my book?
Hvem ?
Who ?
Hvem har?
Who has?
Jag har rdlt
I am right
Ni har ordtt
You are wrong
Har jag rdtl ?
Am 1 right?
Nej\ min here^ Ni har ordtt
No Sir, you are wrong
Han har
He has
Han dr
He is
Han har knifven
He has the knife
Han har den
He has it.
20.
The Adjective.
An adjective before a substantive is not dechned, but
takes the termination of the gender of the noun. If the in-
definite article preceds it, masculine and feminine adjectives
are ahke, and unchanged, as:
en drlig man^ an honest man
en drlig qvinna, an honest woman.
In the neuter it takes a tj as:
ett drligt barn^ an honest child.
Note. 1. If th(^ definite article preceds it, the adjective
takes an e in the masculine and an a in the feminine and
neuter, as:
23
den drJige mannen, tlie honest man
(kti cirliga qvinnan^ the honest woman
den drliga harnet^ the honest child.
2. If the adjeclive is used as an adverb, it remains
unchanged in the mascuhne and feminine; but it takes a i in
the neuter, as:
mannen dr driig, the man is lionest
qvinnan dr drlig, the woman is honest
barnet dr driigt, the child is lionest.
3. If the adjeclives end in en, they change it into et in
the neuter, as:
trogen, faithful, neut. troget.
Adjectives ending in a and t do not change in the neuter,
but those ending in i and «, add in the neuter two tt's.
4. If adjectives ending in ad are placed with the de-
finite article before a substantive they add e for all genders.
Those ending in el, er, en, drop the e of the root, when
the termination is in e and a, as:
vacker, pretty: den vackra flickan, the pretty girl.
If a fv preceds these terminations, the v is also dropped, as:
dufven changes into dnfna
liten (little) - - lille
gammal (old) - - gamle.
If the en belongs to the root, a ? is added, as:
ren — rent.
5. The adjective has always (he same termination in
the Plural which it has in the Singular with the delinite ar-
ticle, as:
den vackra ftickan, Plur. vackra flickor
with the article: de vackra flickorna.
6. The following form their Plural irregularly: as:
mijcken, much — Plur. mange {a)
liten, lillle — - sma
litet, few — - fa.
24
21
Vocabi
u 1 a r y.
hortlagt,
renounced
aktningsvdrd,
respectable
fOrhatliga,
detestable
sitt.
sit
spelsjnka, f..
gambling
blek,
pale
nu for liden,
at the pre-
bedrOfvad,
sad
sent time
han vdJsignar,
he blesses
stnrsk,
uncivil
ok and,
unknown
som om de iwre.
as if they
vdlgOrare,
benefactor
were
hvad.
what
bit.
to become
upptdg,
joke
herre,
gentleman,
svart.
blaick
Sir
moln.
cloud
annan.
other
a' abriged for dro, are, is
sldgte.
gender
dskmoln,
thunder cloud
dn de.
than they
bekant.
acquaintance
det vore.
it were
barn.
child
rolig,
agreeable
vdder.
weather
om.
if
rad,
council, advice
jag kunde,
I could
uppfdrande
conduct
fdra hit.
convey hi-
dOf,
deaf
ther
qvinna.
woman.
Exam
iples.
Han bar hortlagt den forhatliga spelsjukan. — Nu fOr
tiden bli handtveikarne sa sturska, som om de vore baroner.
— Du ville bli en praktig herre. — Vi aro af ett annat slagte
an de. — Det vore roligt om jag kunde fora hit min akt-
ningsvarda viin. — Sitt icke sa bedrofvadl — Min lilla
flickal — Den unga menniskan. — Han valsignar sin okande
valgOrare. — Hvad ar det der fOr afskyvarda upptdg. —
Alia svarta moln an'o inte askmoln. — En gammal bekant.
— Den gamle vannen. — Barnet ar artigt. — Det artiga
barnet. — Det fOrbannade viidret. — En vacker flicka. —
Den vackra flickan. — De vackra miinniskorna. — Kloka mans
r§d. — Det kloka barnets uppfOraiide. — Ett klokt barns
uppfOrande. — En kloks rad. — En dof qvinna.
25
22.
Exercises.
The sad giil. The child is pale. A despairing* father.
I am quiet ^ and cohP. The wind is cold. The child is quiet.
The new^ IraucP. With deep" voiced Great God. lie stands'
like stone". He goes out ot'° the door** at the right'^ He
enters'^ violently *^ The violent man. The rough '^ hear*^
The hehaviour of prudent'' men. The rational*' hehaviour of
prudent men. The deck*® is clean. The ripe^° ear"'^*.
1 fortviflad. 2 hign. 3 kail. 4 ny. 5 svek n. 6 djup. 7 stamma.
8 han star. 9 forstenad. 10 han gar ut genom. 11 dorr. 12 lio-
ger. 13 hail kommer in. 14 haftig. 15 luden. 16 bjorn. 17 klok.
18 fornuftig. 19 dack n. 20 mogen. 21 ax. n.
23.
Comparison of Adjectifes.
The Com|)arative is formed by adding are, the Superlative
by adding ast to the Positive, as:
Positive. Comparative. Superlative.
fri, free — fn'are, more free — friast, most free
ringa, small - — ringare, smaller — ringast, smallest.
With the article the superlative adds an e, as:
den friaste mannen — den friaste qvinnan, etc.
Note 1. Some adjectives ending in / take in the Com-
paralive and Superlative an additional v; those in in double
it, and those in el, en, er, drop the e.
2. Adjectives ending in isk and ad form their Com-
parative by mer (mera), more, and mest, most, as:
behjertad, courageous — mer behjertad, more courageous —
mest behjertad, most courageous.
24.
Irregular Comparisons.
Positive. Comparative. Superlative.
god, good — bdttre, better — bast, best
elak, bad — sdmre, varre, worse — sdmst, vdrst, worst
Positive.
Iiigh
great
small
smd
few
long
hdg,
St or,
liten,
Plur.
fa,
Idng,
mycken, much
Plur. manga
ndra^ near
gammal^ old
wig, young
tutig, heavy
26
• Comperative.
hdgre, higher
sWrre, greater
mindre^ smaller
smdrre
fdrre, less
Idngre, longer
mera, more
flera
ndrmare nearer
dldre, older
ytigre, younger
tyngre, heavier
Superlative.
hdgst, highest
stdrsl, greatest
minst, smallest
stndrst
minst,
Idngst^
mest,
fldsta,
least
longest
most
mesta
nasi, ndrmast , n earest
didst, oldest
yngst, youngest
tyngst, heaviest.
25
).
Vocahi
u 1 a r y.
redig,
bright
tid.
time
hufvud,
head
fOrdlskade sig,
fell in love
slar sig fram,
fights through
giftesig
married him
verld,
world
self
vishet,
wisdom
skola^
school
spel.
play
sednare,
later
docka.
doll
folk,
people
han bcgdi.
he wants
slug,
shrewd
hdns,
hen
herrskare,
ruler
korg,
basket
styf,
strong
Idmplig,
suitable
arbetare,
workman
namn.
name
from.
pious
lycklig,
lucky, happy, for-
tunate
dnnu.
yet, still.
Examples.
Ett redigt hufvud slar sig mycket battre fram i verlden
an den storsta vishet. — Hon iir spelels basta docka. —
Ilan vill vara hOgsta honset i korgen. — Det ar ett lampli-
gare namn. — Lyckligare tider. — Philips iildre dotler foriils-
kade sig i Jacobs yngre son, och Jacob saldste son giftesig
med Philips yngsta dotter. — Den iirligasle manniskan. —
llan ar framst i skolan. — Pa sednare tider. — Det samre
27
folkct. — Han Hr sliigaro .In jag, men min hror Sr don sln-
gasle. — lion ar den skOnasle llickan. — l)e vackrasie qvinnor.
— Gud ar den mugligste henskaren. — Den styfvaste arlietaren.
— Jag ar from, men han ar annii IVonjmare. — Biista far I
26.
Exercises.
I am better than lie. Fie is my worst enemy. lie is
older than I, hut 1 am calmer than he. My eldest daugliter
is younger than his youngest son. He is the most pious man
in the town\ He is ruder^ than you. The heaviest load^
The highest price \ Most men. The noblest'^ gentleman and
the lowest workman. The smallest t■ault^ I saw more men in
the street'. The worst scampi The nearest house. A more
agreeable® society *°. The surest'' baiP^ The bravest soldic.
1 gave" the book to the most beloved'* friend.
1 stad. 2 iS. 3 borda f. 4 pris, m. 5 foi nam. 6 fel, n. 7 gala, f.
8 gosse. 9 angenamt. 10 sallskap, n. 11 siiker. 12 borgen,
loftesman. 13 jag gaf. 14 alskad.
27.
Personal Pronouns.
Singular.
l^t Person.
Noni. Jag, I
Dat.& Ace. mig, me
Nom. VI, we
Dat.& Ace. OSS, us
dig, thee
PI
i, you
e(/erferj, you
2"*^ Person. S""* Person.
du, thou han, he, hon, she, det, it.
Gen. hans, hennes, dess.
honom, henne, det.
Plural.
f/e, they.
Gen. deras, of them.
dem, sig, them.
Note. Dm, is only used to relations and intimate friends.
Ni, is used for „you" in conversation
om Ni vill, if you will.
28
dMa,
hata^
inte, icJce,
trodde,
tog,
g6ra,
Idt,
veta,
fel.
love
hate
not
believed
took
do, make, render
let
know
fault
28.
Vocabulary.
kdrlek,
love
understdsig, to presume
dygd,
sag,
sOk,
sanning,
finner du,
virtue
reward, wages, al-
lowance
saw
look for
truth
tindest thou.
mig.
Examples.
Jag alskar dig. — Hon hatar
inte.
— Jag togdet. — Det ar
Del gOr jag for Eder alia,
honom icke horadet. — Det ar bans fel.
— Han understar sig. — Det ar deras dygders lOn. — Jag
sag dem. — SOk sanningen, sa finner du deu.
J alsken benne. — Han kan goradet.
godt. —
— Lat benne inte vetadet.
Det
gOr
Ni b(3r honom
■ Han troddedet.
for Er. —
- Lat
Heiines karlek.
jag
29.
Exercises.
We love him, but he does not love us. Thou canst do it.
Did you take* it from him? I
you. That is* nolbing'' to us.
gave
it to you. I gave it
Fortune^ changes" (itself).
Let her
not hear*° it. Fetch** him, I will speak '^ with him alone.
2 jag gaf. 3 angar. 4 inte. 5 lycka. 6 vijnder. 7 huru.
8 skall ga. 9 horde. 10 erfara, fa veta. 11 lat honom komma
12 viil tala.
How' will it go® with us? I heard' their children.
1 tog
30.
Possesive Pronouns.
Min, mine
Singular
Masc. Fern.
Neuter,
\om.
min, mine min
mitt.
Gen.
min, of mine.
29
Plural.
Masc. Fern.
Nom. mine, my mina
Gen. mina, of my mina
In the same way are declined :
din, dilt, 1 1 line
sin, silt, his.
Neuter.
mina.
mina.
Var, our.
Singular.
Masc. Fem.
Neuter
Nom.
vdr, our vdr
vdrt.
Gen.
vdr, of ours.
Plural.
Nom.
vdre, ours vara
vara.
Gen.
vara, of ours.
Eder (er), yours.
Singular.
Masc. Fem. Neuter.
Nom. eder (er), your eder (er) edert (ert).
Gen. eder, of yours.
Plural.
Nom. edre (ere), yours edra (era) edra (era),
Gen. edra, of yours.
Note. In the old style mins, dins, vars, eders, were used.
The s is now dropped — and only retained in Eders or Ers
before some litles, as Eders or Ers majestdt — your majesty.
31.
Examples.
Det Sr mitt alskade barn. — Ni har mOrdat er dotter.
— Var far kummer; vSnd* dig icke langre bort^ fran^ bans
karleksfulla * bhckar. — Du skyr^ ej ISngre mina blickar. —
Tjufvar" voro i ert rum'. — Jag vill gOmma® mig for liennes
1 vanda, to turn. 2 away. 3 from. 4 loving. 5 avoid. 6 ihief.
7 room. 8 to hide.
30
,10
— Han valsignar sin
Ogon. — SvSlj' inte ned' dina larar
valgOrare. — SkOt" ni edra affarer'^ — Han sOker'^ inle
deras sallskap. — Jag ar nedtyngd'^ af era valgerningar'\ —
Var fars strano:het"'. — Barnens karlek till deras fOraldrar".
Barnets karlek till sin (dess) far.
Jaof ber om ursakt'^
De mina sOkte mig.
9 nedsvdlj'a, to swallow down, to suppress. 10 th', tear. 11 skota,
to mind. 12 business. 13 soka , to seek. 14 to weigh down.
15 benevolence. 16 severity. 17 the parents. 18 your Grace.
32.
Exercises.
I have wronged' my friend. His resolution'' is taken'.
Come'* my friends. He and his dauglhers. Your mothtr is
still alive ^ Your child will hide from your eyes. She leaned^
her head' on® his (hans) shoulder®. The father, who (som)
sees'" his dying'' daughter. I will loosen'^ your chains
13
1 jag bar lural. 2 beslut n. 3 fatladt. 4 kom.
6 lutar. 7 hufvud, 8 mot. 9 axel. 10 ser.
skall losa. 13 kedja.
5 lefver annu.
11 do. 12 jag
33.
Demonstrative Pronouns.
Tf
lis one.
Singular.
Masc. Fern.
Neuter
Nom.
den
den
1
det.
Gen.
[dens] dess
dess
dess.
Plural.
%,
Nom.
de, those
Gen.
deras, of I hose > of all g
^end
ers.
Dat. & Ace.
dem, those J
31
This, this one.
Singular.
Masc.
Fern.
Nenfer.
Nom.
denne
denna
delta.
Gen.
dennes
dennas
deltas.
Dal.&Acc.
denna
denna
delta.
Plural.
Nom.
desse
dessa
dessa,
those.
Gen.
desses
dessas
dessas,
ot those.
Dat.& Ace.
dessa
dessa
dessa,
those.
This same, that same.
Singular.
Masr.
Nom. samnie
Gen. sammes
Dat.&Acc. sanima
Fern. & Neuter.
samma
sanmias
samma
Plural.
samma.
sanimas.
samma.
Singular.
Masc.
Nom. den samme
Gen. den sammes
Dat.&Acc. den samma
Fern.
Plural
Neuter.
den samma \det samma de samma.
den sammas del sam7nas de sammas.
den samma del samma de samma.
Note. 1. Thai one, is generaly translated by: den der.
2. The Pron.: den, del, is used when in connexion
with a Relative Pronoun, as:
del hordet, som du kOple, that table which you
bought.
3. The Genitive dens, is only used of persons.
4. This, this one, is generally expressed
conversation by: den hdr, del hdr.
That, that one, by: den der, del der.
m
32
34.
Vo cab
u lary.
hem,
home
kalla,
to call, name
andra gdngen,
second time
trodde,
believed
kunskap,
knowledge
hedningj
heathen
utbildades,
was perfected
ddd,
death
fullkomlig,
complete
bortryckt,
taken away
mnn,
mouth
tva tredjedelar,
two thirds
frdn,
from
folkmdngd,
population
kust,
cost
trddde fram,
stood lorth
ropade.
called
pa,
on, upon
efter.
after, by
stenhOg,
stone heap.
Exam
I p 1 e s.
r detta nya hem gifte hon sig for andra g§ngen. —
Denna kunskap utbildades till fullkomlig klarhet. — Det var
den lilla systems mun. — De komma fran dessa kuster. —
Den, som ropade efter honom. — Jag vill kalla dem, som
trodde detta, hedningar. — Doden hade bortryckt tva tred-
jedelar af dess folkmilngd. — Dessa bade tradde fram, och
Gud vjilsignade dem, som trodde pS honom. — Den hSr
stenhogen.
35.
Exercises.
In this house and in thai gaiden'. God be praised* for
this joy^ It is the first time"" that I calP you by^ this dear'
name®. This heart is cold. I saw him in the same town*.
That man's wife'" is dead'*. This one here is my friend, that
one (there) is my enemy, and the other (that one) is indif-
ferent to me'^
1 tradgard m
2 lofvad vare. 3 gladje f. 4 forsta gangen.
5 namner. 6 vid. 7 kar. 8 namn n. 9 slad m. 10 maka.
11 dod. 12 likgiltig.
33
36
RrlntiTc Pronouns.
The Relative pronouns in Svvedisli arc:
Iwilken, (m. f.), wliicli; hvilket (n.)
6om, which, who; is not declined.
Who. which that.
s
in-
u 1 a r.
Masc. & Fern.
Nenter.
^om. hvilken
hvilket.
Gen. hvilkeiis
hvilkets.
Plural.
Masc.
Fern, & Neuter.
Nom. hviJke
hvilka.
Gen. hvilkas
hvilkas.
Dat.&Acc. hviJka
hvilka.
Note. Instead of the Genitive hvilkens, hvars is used from
the antiquated hvar.
Nu^ now
vacklar mot^ staggers towards
tjetist^ occupation, busi-
ness, employ-
ment
37.
V 0 c a 1) u 1 a r y.
hnide^
erhdlla,
yenningar^
vilja,
Ofriye,
conld
receive
money
will
others, the rest.
Exam |) 1 e s.
Du iir den som nu vacklar mot grafven. — J iiren men-
niskor, som fOrbannade honom. — En god tjenst under hvil-
ken hon kunde erhalla en summa penningar. — Han ar en
man, hvars vilja ar starkare an alia ofrigas.
Lenstrom's Swe<Msh Grammar.
3
34
38.
Exereises.
lie who says so'. Those who believe'' this. The ge-
neral under whose command^ lie stood ^ The name under
which he serves^ The princes^ under whose protection^ he
stood.
1 sadant. 2 tro. 3 befal. 4 han stod {he stood). 5 han tjenar.
6 furste. 7 beskydd.
39.
Intcrrogatiye Pronouns.
Evilken, hvilket, who, wliat?
hvem? who?, hvad? what?
Singular.
Masc. &Fem. Neuter.
Plural.
Nom. hvem
Gen. hvems, or hvars
Dat.&Acc. hvem
hvad
hvad
hvad
hvilke
hvilkas
hvilka.
40
Examples.
Ilvad §r det da mera*? — Hvad vagar^ ni saga^? —
Ilvem var det, som uj)pfoslrade'' er son? — Hvem soka^ de?
— Ilvem skola vi** tro? — Hvems feV Sr det.
1 more. 2 dare. 3 to say. 4 brought up. 5 look for. 6 shall
we. 7 fault.
41.
Exercises.
Who has done* this? Whose son is this youth ^? To
whom did we give' it? What is that? What do you say?
What man can believe such'*? What cares ^ have you?
1 gjort. 2 yiigling. 3 gafvo. 4 sadanl, slikt. 5 sorg m., bekym-
mer n.
35
42.
lu(le(iiii(e V
rououns.
Neuter.
Pldral.
All,
all
allt
alia
annan.
other
annat
andre, andra
en.
some one
enltvar,
every one
etthvart
hel,
all, entire
helt
hele, hela
hvar, (Iwarje),
each
Iwart
hoar och en,
all and every one
hvart och ett
hvarannan.
each other
hv art annat
hvarandra
hvardera,
each
hvarjehanda.
all sorts
ingen,
no one, none
intet
inga
ingendera,
neither
intetdera
likadan,
such one
man,
one, they
'? o
mdngen.
many a one
mange, mant
ndgon,
somebody
ncigot
nagre, nagra.
samme,
same, the same
sanima
sjelf.
self
sjelft
slik,
such, such one
somligR,
some
somliga & fem.
sadan.
such, the like !
sddant
Most of these Pronouns are
declined like
the A(lj(;clivc
ar grymmare' an alia de andra. — Skolgossen*,
nagra blad"* i sin grammalica. — En planta% som
slags'
43.
Examples.
Han
som last^
trifves^ i all slags' jord®. — Har kommer nagon. — Det ai
d§ forbi^ med allt, med hela den gyllene^° drOmmen'M —
Han kedjas^^ genom^^ andras magtspiak'^ — Hvarje timme**
lekte^^ haa med doden. — Han gor ingen skillnad''. — Manga
gora delta. — Somliga skola^* ga upplore^^ och somliga ned-
1 cruel. 2 school boy. 3 Idsa, to read. 4 page. 5 plant. 6 trif-
vus, to grow. 7 kind, manner. 8 soil. 9 past. 10 golden.
11 dream. 12 is chained. 13 by. 14 word of command. 15 hour.
16 played. 17 dilierence. 18 skola, are, to. 19 rise, go up.
fore=^«. — En
i verlden. —
godt lillfiille'-'".
36
an nan gang^M — Dara^^ man kommer sig iipp
23
Sadana ormar^^ skola icke hvasa-\ — tlvarje
Hvarjehaiida grums^' grumlade^* upp den
lekande^* backens^" vag^^
20 down. 21 another time. 22 if only. 23 get up, 24 orm, snake,
serpent. 25 to hiss. 26 opportunity. 27 mud. 28 darken.
29 playing. 30 rivulet. 31 the wave.
44.
Exercises.
I gave* hinn all. All men love* him. It is another boy'.
The others are coming ^ Another child. Eveiy body knows*
him. Every work^ is useful' if* one has* an object'" with*'
it. I do not say*^ it to everybody. Nobody is happy '^
They have no child. Many a name is forgotten *^ I saw
many flowers '^ Is any one present*^? There are some
strangers
,».^ 17
commg
18
That is something new
man. He comes himself. I do not believe^"
Some people beheve^' such fables ^^
19
. The
such
same
things.
1 ja
or
jcg gaf. 2 aiska. 3 gosse (2"^ Deck). 4 konima. 5 kanner.
6 arbete n. 7 nytlig. 8 nar, cm. 9 har. 10 andamal n. 11 med.
12 jag sager. 13 lycklig. 14 glomma, foigata. 15 blomma.
16 narvarande. 17 fiammande. 18 komma. 19 ny. 20 jag tror.
21 tro. 22 fabel (3^^ Decl.).
45.
Numeral Adjectives.
1. Cardinal Numbers.
En (Neut. ett) ....
tva (tvejine, tu)
sre (trenne) 3
fyrn
fern
sex
tju
dtta
nio (tu'e)
1
tio (tie)
. 10
2
3
4
elfva .
tolf .
tretton
11
. 12
13
5
6
7
fjorton
femton
sexton
14
15
16
8
9
sjutton
aderton ,
«
4
. 17
18
37
nitton
tjugu .
tjugnen
tjugu tvd
trettio
fyrtio
f emtio
sexlio
sjuttio
19
dttio
. 80
20
niltio ....
. 90
21
hundra ....
. 100
22
tvahundi : .
. 200
30
tusen ....
. 1000
40
tvd tusen .
. . 2000
50
tin tusen
. :m)00
GO
hundra tusr.i . .
Ii)>).000
70
en million . . .
1,000,000
Note. 1. The units between 20 to 100 are added as in
English, as: 24 tjugu fijra, 97, nittiosju. — In the hundreds
the smaller number is prelixed as in English: 300 trehun-
dra, 3000, tretusen. In the year 1826: dr ett tusen dtla
hundra tjugu sex.
2. The forms in e, as: nie, tie, are only used in com-
mon life.
3. Tvenne (tvdnne) is used instead of tvd if two people
or things belong together.
4. The old form tve, two, is only used in compounds
as: fvekamp, duel — tvekOnig, of two genders — tvetydig,
double meaning — also bdda, bdgge, both, from biigge tvd,
both of them.
46.
Examples.
Hit* med fyra nitnaglar'M — Om^ sju manader* dansar
jag'* icke mer. — Han bar varit* bar fem veckor' och tre
dagar. — Jag arbetar^ for tva. — Jag sag der tvenne brO-
der. — De voro trettiosju kaptener^ hundratio lojlnanter'^
femhundra aderton sergeanter*', och tv§ tusen fyra hundra fem-
tioatta soldater. — Aret'"^ ett tusen atta hundra fyratio alia.
1 biilier. 2 rivet. 3 in. 4 month. 5 I dance.
7 week. 8 work. 9 captain. 10 lieutenant.
12 year.
6 has been.
11 sergeant.
38
47.
Exercises.
There were three hoys, four girls, nineteen men, 25
women \ 33 old men^ and 42 old women ^ The clock
strikes'* six. That makes^ 21 rixdollars^ London has 3
millions 8 hundred and 50 thousand inhabitants', Paris has
one miUion 850 thousand, Vienna 830 thousand 853, Berhn
960 thousand 693.
1 qvinna (l^t D.).
4 klockan slar.
(4ii» Dec!.).
2 gubbe (2"d Decl.). 3 gumma (l^^ Bed).
5 det ar. 6 riksdaler (4*'' Decl.). 7 invanare
48.
2. Ordinal Nambers.
dm fOrste, a, det ft
'rsta the P*
den adertonde . the 18*^
- andre, a, det m
ndraihe 2°^
- nittonde . . the 19*^
- tredje . . .
. Ihe 3^*^
- tjugonde . . the 20*^
- fjerde . .
. the 4*^
- tjugufemte . . the 25*^
- femte . . .
. the 5*^
- trettionde . . the 30*^
- sjette . .
. the 6*^
- fyrtionde . . the 40*^
- sjunde . . .
. the 7*^
- femtionde . . the 50*^
- attonde
. the 8*^
- sextionde . . the 60*^
- nionde . .
. the 9*^
- sjut tionde . . the 70*^
- tionde .
. . the 10*^
- dttionde . . the SO*'^
- eJfte . . ,
. the 11*^
- nittionde . . the 90*^
- tolfte . .
. . the 12*^
- hundrade . . the 100*^
- trettondc .
. . the 13*^
- tvd hundrade . the 200*^
- fjortonde .
. . theH*^
- tusende . . . the 1000*^
- femlonde .
. . the 15*^^
- tio tuseiide. ihe 10000*^
- sextonde .
. the 16*^
- hmidra tusende
- sjuttonde .
. , the 17*^
the 100,000'^
49.
3. Collective, Proportional and Fractional Numbers.
for det fOrsta, lor the first enahandaA ^^ ^^^ j^j^^
en slags, j
fSr m Ijcrde, lor Ihe 4'" tvahamiaA ^^j. ^^^ j.^,^^^
ferst, lii-stly Ivaslags, J
39
half,
en fjerdedel,]
en fjerding, J
tre fjerdedels,
en tredjedel,
en dttondedeJA
en at ling, J
halfannan, \
halfannat, Neut.j
halflredje,
halffjerde,
en lidlft,
en halfva,
en halfde/,,
ett par,
ett tolft
ett dussi
in,]
half
a quarter
lliree ([uarters
a third
an eighth
one and a hall'
two and a hall'
three and a half
half
a pair
a dozen
en skock, three score (60
pieces)
en gang, once
tvd ganger, twice
tio ganger, ten times
end a.
da,]
enkel,]
dnbbel,
tvdfaldig,
Ivafallt,
treduppel,
trefaldig,
trefallt, .
mange,
ndgre,
alle,
single
double
twofold
threefold
many
some
all
ett tjog,
{
a score
20 pieces
allahanda, all sorts
fa, few
den siste, the last.
50.
Examples.
Det forsta smultronet*. — Andra scenen* af skadespelet^
— Tredje akten ar trakig^ — Arbete forst, noje^ sen^ —
Han er den Ivahundrade. — Den femtiofemte. — Han lefde'
an nil* tre Ijerdedels timma. — Klockan slar tre (jvarter till
tre. — Han fick^ halftredje riksdaler. — Hon koper'° tv§
femtcdels pund**. — Ett diissin strumpor'l — Jag sag honom
fyra ganger. — Vi fingo*^ detla till halfs'^ — En eiida gad-
da*^ — Ett par stora lofruskor^'. — Sedan en hall'iimma'''.
1 strawberry. 2 sceno. 3 play. 4 tiresome. 5 amusement. 6 aft-
erwards. 7 live. 8 yet. 9 he received. 10 to buy. 11 pound.
12 stocking. 13 we received. 14 to half. 15 pike. 16 green
branch. 17 since half an hour.
51.
Exercises.
The first day' of the week^ is called^ Mond;iy\ the
second Tuesday ^ the (hird Wednesday", the fourth Tluirs-
1 dag. 2 vecka. 3 heler. 4 mundag. 5 tisdag. 6 onsdag.
40
day^, the firih Friday* the sixth Saturday* and the seventh
Sunday '°. It is the 24^^ of April. The ^2^'^. I remained
there'* 5 hours. The clock strikes a quarter past four.
That is a douhle sin'^ Four times 1 warned'^ him.
8 fredag. 9 lordag. 10 sondag. 11 jag qvarstannade.
7 (orsdag.
12 synd f. 13 varnat.
PraftlcCe
]tar Ni
tva
Den f'Orsta gangen.
Den sistn gangen.
Hum mniiga ganger?
Tre ganger.
Flera ganger.
Hum manga ganger
varit pn teat em?
Jag har varit der bar a
ganger.
Hvad har Ni gjort?
Jag har icke gjort nagot.
Ar Ni sjuk?
Jag dr dct icke.
For star Ni mig?
Jag fOrstdr eder.
liar M forstatt niannen?
Jag har fOrstdtl honoiv.
Jag Mr eder, men jag forsldr
eder icke.
Klockan nio pa morgonen.
Klockan eJfva pa ajtonen.
Hum Idnge?
En dag.
En timme.
En minut.
Eit Ogonblick.
The first time.
The last time.
How many times?
Three times.
Several times
How often have you been in
the theatre?
1 was only there twice.
What have you done?
I have done nothing.
Are you ill?
JN'o 1 am not.
Do you understand me?
1 understand you.
Did you understand the man?
I have undei'stood him.
I hear you but I do not under-
stand you.
At 9 o'clock in the morning.
At 11 o'clock at night.
How long?
A day.
An hour.
A minute.
An instant.
Reading Lessons with Interlinear Translation;
1.
The Vowels.
A. — E
En vacker stad. Vatlnet var kallt. Elden brann
A hcanlirul town. The water was cold. The Gi'e burned
heJa dagen. Han har crsatt henne del. Hen' A
(he whole day. He has compensated her for Ihal. Mr. A
var en erfaren man. Var Jian ensam? Alt benianna. Det
was an experienced man. Was he alone? To man. The
rena valtnet, Han gaf dem ett bredt band. De sade
pure water. He gave them a broad band. Tliey said
att de hade sett banken. Har han mat? Eft matt sken.
that ihey had seen the bank. Has he food? A i'aint light.
Var han staik? Det var en sed. Han har sett plaisen.
Was he strong? It was a custom. He has seen the place.
Att efterspana en. En egenskap. Dagen var klar. Han
To search for one. A qu.ilily. The day was clear. He
var (adder. Hcnnes fader var hem ma. Daggen fa Her.
was godfather. Her father was at home. The dew falls.
2.
I. <►. c.
De gripa honom. Gif mig en griffel. Han tog
They seize him. (iivc me a slale-[)encil. He caii^^ht
ire fiskar. De kommo hopfaJs. Kan han hoppa? En
three lishes. They came iu heaps. Can lie jump? A
42
from man. Att holia mat. De inviga platsen. Det hade
pious man. To cook food. They consecrate the place. It had
varit ohelsosamt att ho der. Tag min hok. Hon tog den
been unwholesome to Uve there. Take my book. She took it
hort. Mitt kort var icke der. Han har vackra rosor. Den-
away. My card was not there. He has beautiful roses. This
na socken har hlott en prest. En son. Konungen var
parish has only one clergyman. A son. The king was
med honom. Han var i denna orden. Att tala ett ord.
vviih him. He was in this order. To speak a word.
Bordet var af marmor. Till Herrans lof. Den vackraste
The table was of marble. To the Lord's praise. The most beautiful
blomman. En blomstrande stad. Ett kort tal. Molnet
flower. A flourishing town. A short speech. The cloud
utbreder sig. Min moster var med henne. En tung stil.
spreads. My aunt was with her. A heavy style.
En stor mur, Har du murhruk? Hennes morbror kom in i
A great wall. Have you mortar? Her uncle came into
rummet.
the room.
3.
Y. A. A. 6.
En dygdig qvinna. Rddet dr godt. On ar
A virtuous woman. The advice is good. The island is
mycket stor. Att akalla var Herres bistdnd. Delta hus dr
very great. To implore our Lord's assistance. This bouse is
hdgre dn det der. Manen lyste Mart i Mundags.
bigher than that. The moon shone brightly last Monday.
Hon at fyra oslron. Att a tjnfvar blefvo tagna. Hon sdlde
She ate foui" oysters. Eigbt thieves were taken. She sold
hasten. De kommo fdrr dn du. Askan slog ned i
the horse. They came before you. Th(! tbunder struck the
trddet. HOet dr icke torn dnnu. Mdrkret tilUog. Det
tree. The hay is not dry yet. Tbe darkness increased. It
var Gilds ord. Den nya baten dr fdrdig. Ldset dr nytt.
was God's word. Tbe new boot is ready. The lock is new.
43
4.
The Consonants.
B. C. II. F.
En Christen bdr hatidia enliyt sin store Mustares
A Christian ought to act accor(Hng to his great Master's
Idr^a. Chefen dr icke med oss. Barnet hade shofler.
docti'ine. The cliief is not with us. The child had the kin^'^'sevil.
Bdfven tog bort min dufva och dOdade henne. De voro
The fox took away my dove and killed it. They were
mycket torfticjt klddda. Carl var mycket djerf. Det dr sd
very poorly dressed. Charles was very bold. It is so
landtligt hdr. Choret dr hredt. Denna charad dr rdtt
rural here. The choir is broad. This charade is really
rolig. Hdlan var femtio alnar djup. Hon dkte i en
amusing. The cave was filly ells deep. She rode in a
chds med en hdst. Gif honom hrefvliskan.
chaise with one horse. Give him the letter-bag.
5.
G. II. .1 li.
E71 gnista foil pa golf vet. Flickan hade en stor lirage.
A spark fell on the floor. The girl had a large collar.
Vetta kott dr ganska segt. Karlen har icke skjutit en enda
This meat is very tough. The man has not shot a single
fogel. Herr G. dr fOdd i Norge, men dr nn bosatt i
bird. Mr. G. was born in Norway, but is now established in
Sverige. Jag kan icke gilla hvad han sade. Konungen
Sweden. 1 can not approve of what he said. The king
gynnade denna religion. De bestego berget. Jag skot
favoured this religion. They ascended the mountain. I shot
vargen. Det var en hel legion. Eit verkligt geni. En
the wolf. There was a whole legion. A real genius. A
page kom emot mig. Ar delta hiifvud gjutet? Hvem har
page came towards me. Is this bead cast? Who bas
44
gjort det? Menniskan dr dddlig. Kaptcn H. bar segJat omkring
done it? Man is mortril. Captain H. has sailed roijnd
Jordan. Fdrgen dr skarlakansrOd. En vacker guldkedja.
the world. The colour is scarlet. A beautiful gold chain
Kan dii k6ra? Flickans kjortel var for Idng. Hjorten
Can you drive? The girl's petticoat was too long. The stag
stannade fOr alt hvila. Hon var ute i kylan. Den him-
stopped to rest. She was out in the cold. The heav-
melska syn som han sag.
enly vision which he saw.
6.
L. M. X. P. Q.
Karlen var lam. Jag sag ett litet lam vara qvarnen.
The man was lame. I saw a litlle lamb near ihe null.
Efier det regnar skola vi fara hem i en vagn. Han dr
As it rains we shall drive home in a carriage. He is
en man som har sett verlden. Damerna sade, att det
a man who has seen the world. The ladies said that there
var for mycket dam. Del Ijufva Ijudet af hennes rOst. Vi'nden
was too much dust. The sweet sound of her voice. The wind
rasslade i qvistarne och afbrOt lugnet. Vattnet var
sounded in the branches and interrupted the calm. The water was
ndstan Ijumt. Kaplen P. hade ett tamt lejon med stg.
almost lukewarm. Captain P. had a tame Hon with him.
7.
R. S. T. V. X. Z.
Han dr en god skytt. Nn, da stjernorna skina.
He is a good shot. Now, while Ihe stars are shining.
Vi voro der till den sjunde dagen. Mannen har tjenat mig
We were there till the seventh day. The man has served me
i tjugu dr. Dessa dro bans initial bokstdfver. Hum manga
twenty years. These are his initial letters. How many
aktier har du? De fingo blott en yortion hvar. Vdgen
shares have you? They got only one plate each. The road
45
gicJc i zigzack. lion har tagit manga lektioner i mv^ik
went in zigza<,^ She has taken many lessons in nuisic.
Konniig Oscar besteg thronen.
King Oscar ascended the throne.
8.
The Accent and length of the Vowel.
De hade inga medel att fdrse sig med kUider.
They had no means of sui)|)lying tliemselves with ck)ilies.
Hnn skulk hestdmma om han ville antaga denna proposition.
He should decide if he would accept this proposilioii.
Modren har agat silt ham. Den unga damen hade en
The mother has punished her child. The youi)<,^ lady had an
agat pa fingret. K. skickade ett fOrhnd. Hans svdger
agale on her finger. K. sent a prohihilion. His hrother-in-law
ville icke forhinda sig att betala rdkningen. Jnom en kort
would not engage to pay the accouiil. \Viliiii» a short
tid hade han fOrlorat hela sin egendom genom kortspel. Delta
time he had lost all his property at cards. This
dr ett fOrhud till ndgot ondt. Han bldste trumpet mycket
is a haihinger of evil. He blew the trumpet very
vdl. Det der fruntimret var sd trumpet. De hade en ther-
well. That lady was so sullen. They had a ther-
mometer i formaket. Jag var pd speklaklet i gar,
mometer in the drawing-room. 1 was at the theatre yesterday,
det var Mile. Linds recett. Fru B's broder har gait igenom
it was iMiss Liiid's benefit. Mrs. B's brother has £fone Ihrou^h
en fulUtdndig akademisk kurs. E. kopte en tomt fOr all
a complete academical course. E. bought (a) ground to
^1199^ ^^^ tealer. Pd resan till Rom. De drncko bara
build a theatre. On the journey to Home. They drank only
rom. TIan tog ett tag med sig i bdten. Bar du ndgon
rum. He took a rope with him in the boat. Have you any
bot fOr tandverk? Kapten A. har varit vid hofvet.
cure for toothache? Captain A. has been at court.
Hdstens hof var skadad. Han bara Inlsade att lolsa
The horse's hoof was injured. He only pretended to pilot
46
fartyget. Han hade sa ddliga don. Delta bidckhorn cir
the vessel. He had such had tools. This inkstand is
gjordt xitaf bleck. Hans verk dro utgifna i sex volunier.
made of tin. His works are puhlished in six volumes.
Han lade en art pa kortet. Han hade fOr mycket vett, alt
He laid a pea on the card. He had too much sense, to
Idsa erl href. Denna leva dr fOr torr. Knifven liar (en)
read your letter. This clay is too dry. The knife has a
ddlig egg. De dlo dgg till frukost. Denna Idra dr falsk.
bad edge. They ate eggs for breakfast. This doctrine is false.
Del var ell lomt glas pa bordel. Skicka ell fOrhud. [vance.
There was an empty glass on the table. Send a messenger in ad-
9.
The Nouns.
En vacker hdst. Ell slorl land. En ny hok. Tva bida
A fine horse. A great country. A new book. Two blue
dgon. En liten bokstaf. Den hOga boken. En talrik arme.
eyes. A httle letter. The high beech. A numerous army.
En hvit land. En gang i veckan. Del flitiga biet. Go da
A white tooth. Once a week. The industrious bee. Good
oslron. Den bdsta sangaren. Ell nadigt svar. En ung
oysters. The best singer. A gracious answer. A young
baron. Ett elakl sinne. En gammal ide. Den Idnga natlen.
baron. A bad mind. An old idea. The long night.
Mycken vdrme. Den stora sWfveln. En droppe. En skOn
^Iuch warmth. The large boot. One drop. A beautiful
bra. Den goda sonens beloning. Den Idrda mannens rdd.
bridge. The good son's reward. The learned man's advice.
En liten kammare. Trdnga gator. Fern tiinga svdrd. Den
A little chamber. Narrow streets. Five heavy swords. The
fOrsta sladen. Det tjugu-femle kapillet. Sma barn. Grofl
first town. The twenty tilth chapter. Little children. Coarse
kJdde. Manga rum. En hand. En Irogen Ijenare. Tvd
cloth. Many rooms. One hand. One faithl'ul servant. Two
yngre barn. Blida folterna. Den 15^® Jannari. Flickans
younger children. Both feet. The 15*^ of January. The girl's
47
Sde, Ell vackert regimente. En Idrorik fahel. Eft slort
fate. A line regiment. An instructive fable. A large
bageri. Elt silfver-spdune. En sk&n rdsi. Den taliga
bake-house. A silver buckle. A beautiful voice. The patient
Idraren. Del hOga her get. Elt leende ansigte. Elt stort bo.
teacher. The high niount.iin. A smiling face. A large nest.
Elt tnngt hufvud. Fyra silfver-bdgnre. Den graa gdsen.
A heavy head. Four silver goblets. The gray goose.
Ett litel fdngelse. Den breda randen.
A little prison. The broad stripe.
10.
The Pronouns.
IJan har min nya bok. Vi voro i deras trad gar d. Gossen
He has my new book. We were in their ganlen. The boy
tog sin hatt. Har du varit der? Var hon inne sjelf?
took his hat. Have you been there? Was she in herself?
Hundarne belo hvarandra. De bemddade sig. Delta hns
The dogs bit each other. They exerted themselves. This house
dr sldrre dn det der. Har soldaten skadal sig? De der
is larger than that. Has the soldier hurt himself? Those
b6ckerna dro mera intressanla dn dessa. Din kammare dr
books are more interesting than these. Your chamber is
mindre dn min. Johan har fOrloral sina handskar. Har
smaller than mine. John has lost his gloves. Has
Hr. N. sina egna hdslar? Carl hade tagit hans papper.
Mr. N. his own horses? Charles had taken his paper.
HvUkens vagn dr denna? Endera masle ga. Hvad har
Whose carriage is this? One of the two must go. What has
han der? Hvem sag du? Hvilka dro de vackraste?
he there? ^Yhom did you see? Which are the most beautiful?
Hvilken skOn ntsigt! Man far icke vdnta fOr myckel
What a beautiful prospect! One must not expect too much
af barn. Hvilken skOnhet hon dr! Har du nagon bok
from children. What a beauty she is I Have you any book
att lana mig? Det kommer en alt skralta. Man maste fOrsvara
to lend me? It makes one laugh. One must defend
48
sig. Sag du nagot? Jag gar till honom hvarje dag.
oneself. Did you see any thing? 1 go to him every day.
Evilkendera vill du taga? Har hon en annan penna? De
Which will you take? Has she another pen? They
hafva andra planer. Flickan tog sina pengar.
have other plans. The girl took her money.
11.
The Verbs.
Vi hafva varit der. Kaptenen har kallat oss. Hr. B.
We have been there. The captain has called us. Mr. B.
hade hedrat mig. Shall karlen vdnta? Hvar sitter din
had honoured me. Shall the man wail? Where does your
bror? Alskas konungen af sitt foUi? Hennes mor lefde
brother sit? Is the king loved by his people? Her mother lived
da. Gossen teg. Jag lade knifven pa bordet. Den
then. The boy was silent. I laid the knife on the tahle. It
ligger der dnnu. De gingo till staden. Det sades i min
lies there still. They went to town. It was said in njy
ndrvaro. Han har gjort denna 'am bra. Han dOr af svdlt.
presence. He has made this frame well. He dies of starvation.
Tiden nalkas. Hvar vistas din svager?
The lime approaches. Where does your brother-in-law live?
Vi hdrde Mile. Lind sjunga. Fienden har flytt. Hans syster
We heard Miss Lind sing The enemy has lied. His sister
spelar bra. Bctjenten leder hasten. Hon hade bjudit mig.
plays well. The servant leads the horse. She had invited me.
De bo pa Ny-gatan. Han kOper jern. Flickan blyges.
They live in New street. He buys iron. The girl is ashamed.
De Idsa Tyska. Generalen sdger att det skedde igar.
They read German. The general says that it was done yesterday.
Hnnden star derute. Att gala. Vi skola fara till London.
The dog stands out there. To crow. W^e shall travel to London.
Asnan drag kdrran. Har du funnit boken? Dufvan flyger
The ass drew the cart. Have you found the book? The pigeon flies
Ofver taket. Trcidet vitxer, 'fjufven har stulit en rock.
over the roof. The tree grows The thief has stolen a coat.
49
SvaJien samm (ifver sjOti. Han tvingar mig att taJa. Hc'iaten
Theswan swam over the lake. He obliges me to speak. The horse
hiter honom. Officeren hefaller. Han fruktas. Ljuset
bites him. The officer commands. He is feared. The candle
brinner. Kusken sldr hdstarne. Del fryser i dag. Det
burns. The coachman heals the horses. It freezes to day. It
later sa vackert. Muren faller. Far ly get sjunker.
sounds so beautifully. The wall falls. The vessel sinks.
12.
The Particles.
Er. B. var hemma. De voro tune ndr jag kom dit.
Mr. B. was at home. They were in when I came there.
Hvar har dn varit? Han gar gerna hem. Hennes syster
Where have you been? He goes home willingly. Her sister
red mycket Idngsamt. Jakob stiger tidigt npp. Del dr vdl
rode very slowly. James rises early. It is well
gjordt. lion kan ej (icke) komma. Jag har varit har Idnge.
done. She can not ^.ome. I have been here long.
Taflan dr mdlad af Professor S. Vi gingo genoni tre
The picture is painted by Professor S. We went through three
rum. Slatyn stod emellan tvd pelare. Du kdrde fOr
rooms. The statue stood between two pillars. You drove too
fort utfOr backen. Skola vi gd nppfOr delta berg?
quickly down the hill. Shall we walk up this mountain?
Detla kldde kdptes hos Hr. B. Hum dags skall du
This cloth was bought at Mr. B's. At what time shall you
fara? Han har boll dels hos mig, och dels hos niin bror.
start? He has lived partly with me, and partly at my brother's.
Lammet kom (iter till oss. Om Robert kommer, skicka honom
The lamb came again to us. If Robert comes, send him
till mig. Hvarken han eller jag kan vara der. Ndr kan
to me. Neither he nor I can be there. When can
delta vara fdrdigt? Det var icke min halt, ulan din, som
this be ready? It was not my hat, but yours that
han tog. Vi sago skeppet som del seglade fdrbi. Han har
he took. W'e saw the ship as it sailed past. He has
Leastrom's Swedish Grammar. • 4
50
gdmt hundratals dnkater. Dessa hufvuden dro ilia gjorda.
concealed luindreds of ducats. These heads are badly done.
Ean salt hakom oss. Kom han da du ropade? Fienden
She sat behind us. Did he come when you called? The enemy
kom emot oss. Denne man har ock varit der. Han helsade
came against us. This man has also been there. He called
pa oss da och del. Fiickan ritar temligen bra. Regementet
upon us now and then. The girl draws toleral)ly well. The regiment
marcher ade framnt. Kom Ijudet utifrdn eller inifrdn?
marched forward. Did the sound come from without or within?
Collection of Words.
1.
The
IniTorse.
Gnd, ni..
God
Iidia, f.,
heat
skapare, m.,
creator
vdruia, f.,
wariiilli
vdsende, n.,
being
kOld, m.,
cold
shapelse, m.,
creation
flamma, f.,
flame
verld, r.,
world
bh'xt, m.,
lightning
nahii% r.,
nature
a ska, 1".,
thunder
element, n.,
element
s^orm, m.,
storm
Zm/"/, m.,
air
regn, n.,
rain
e?(/, m.,
lire
s?j()', n.,
snow
jord, f.,
earth
/?a//e/, n.,
hail
vatten, n.,
water
tdcken, n.,
fog
himmel, m.,
sky
/ros^ m.,
frost
stjerna, f.,
star
is, m.,
ice
planet, m.,
planet
/Zorf, m.,
river
so/, f.,
sun
Aa/", n.,1
sea
wane, ni.,
moon
sji>, m.,j
m.n^ken, n.,
moonshine
sirtf/?*,!
stream
nymdne, ni.,
new moon
«» 1
/jMS, n.,
hght
wmrf, m..
wind
marker, n.,
darkness
6', f.,
island
mo/w, n.,
cloud
land, u.,
IaQ(i
regnhdge, m.
, rainbow
2.
Time
auil Seasous.
Tid, ni.,
time
vdr, t'.,
spring
(irs/id, m.,
season
sommar, m., >uinmer
62
hdst, m.,
vinler, m.,
ar, n.,
mdnad, m.,
vecka, f.,
dag, m.,
timme, m.,
qva?^ m.,
minut, m.,
aiitumn
winter
year
month
week
day
hour
quarter of an
hour
minute
morgan, PI. mornar, morning
fOrmiddag, m., forenoon
noon
, afternoon
evening
night
midnight
the weekdays
Sunday
Monday
middag, m.,
eftermiddag, m.
afton, m., 1
PI. aftnar,]
natt, m., f
PI. natter,]
midnatt, m.,
veckodagarne,
sOndag, m.,
mdndag, m.,
tisdag, m.,
onsdag, m.,
thorsdag, m.,
fredag, m.,
Kfrdag, m.,
Manaderne,
Januari,
Fehruari,
Mars,
April,
Maj,
Juni,
Juli,
Angusti,
September,
October,
November,
December,
nydrsdag, m.,
pas/r, f.,
pingst, f.,
jm/, m.,
Tuesday
Wednesday
Thursday
Friday
Saturday
the months
January
February
March
April
May
June
July
August
September
October
November
December
New Year's Day
Easter
Whitsuntide
Christmas.
3.
Animals.
ett lejon.
a lion
en katt.
a cat (f.)
en lejoninna.
a lioness
en lit en rdlta,
a mouse
en tiger,
a tiger
mdssen,
the mice
en bjOrn,
a bear
en oxe,
an ox
en varg.
a wolf
en ko.
a cow
en raf.
a fox
korna.
the cows
en apa.
a monkey
en kalf.
a calf
en elephant,
an elephant
ett far,
a sheep
en hast.
a horse
ett lam,
a lamb
en dsna.
a donkey
en get, 1
PI. getter,]
a goat
en hjort.
a stag
en hare,
a hare
ett svin,]
en gris, J
a pig
en kanin.
a rabbit
en hund.
a dog
53
Fdglar,
fdgebi,
Omen,
hOken,
svauen,
storken,
korpen,
krakan,
gOken,
dnfvati,
tuppen,
ho nan,
kycklingarna,
gdsen,
ankan,
ankorna,
sndppan,
Idrkan,
ndktergalen,
svalati,
sparfven,
insekter,
en orm,
en groda,
Birds, Insects
birds
the bird
the eagle
the hawk
the swan
the stork
the raven
the crow
the cuckoo
the pigeon
the cock
the hen
the chickens
the goose
the duck
the ducks
the sni[)e
the lark
the nightingale
the swallow
the sparrow
insects
a snake
a frog
and Fishes.
671 mask,
en spin del,
en fluga,
en fjdril,
ett hi,
en geting,
ett imjgg, \
en mygga, J
fiskar,
en fisk,
en hvalfisk,
en lax,
en sill,
en skdldpadda,
en hummer,
en krabha,
en ostra, 1
PI. ostron,]
en (jddda,
en karp,
en al,
en fiskare,
ett ndt.
a worm
a spider
a flv
a butteitly
a bee
a wasp
a gnat
fishes
a fish
a whale
a salmon
a herring
a turtle
a lobster
a crab
an oyster
a pike
a carp
an eel
a fisherman
a net.
en planta,
ett trad,
en qvist,
ett blad,
frukten,
en ek,
en bok,
en poppcl,
en hjOrk,
en gran,
murgrOn,
Plants^
a plant
a tree
a branch
a leaf
the fruit
an oak
a beech
a poplar
a l3irch
a fir
ivy
5.
Fruit and Flowers.
ett dppeJtrdd,
an apple-tree
ett pdrontrdd.
a pear-tree
ett dpple.
an apple
ett pdron,
a pear
ett plommon,
a plum
en aprikos.
an apricot
ett fikon.
a fig
en vindrufva,
a grape
ett kOrsbdr,
a cherry
ett smultron,
a strawberry
clt vinbdr.
a currant
54
ett krushdr,
a gooseberry
sahten.
the salad
en citron,
a lemon
potates.
potatoes
en appelsin,
ail orange
blomster,
flowers
en ndt.
a nut
ett blomster, (en
en kastanje,
a chesniU
blomma)
a flowci
en melon,
a melon
en ros,
a rose
blomman,
the blossom
en neglika,
a pink
spenaten.
the spinach
en tulpan.
a tuhp
kalen,
the cabbage
en lilja.
a hly
blomkal.
cauliflower
en violblomma,
a violet
sparrisen.
the asparagus
fOrgdtmigej,
furget-m(
6.
The Human Rody.
en menniska,
, man
axel,
shoulder
lifvet.
the life
rijggen,
the back
(loden,
the death
armen.
the arm
kroppen,
the body
knylnafven,
the list
benen,
the bones
handen,
the hand
hufvudet,
the head
hdnderne,
the hands
haret.
the hair
ett fingor
a finger
ansigtet,
the face
tummen,
the thumb
ett Oga,
an eye
nagel,
nail
Ogonen,
the eyes
brostet,
the chest
Ogonlocken,
the eyelids
kniiet,
the knee
Ogonbryn,
the eyebrows
benet.
the leg
ett ova,
an ear
foten,
the foot
kronen,
the ears
fCtterna,
the feet
hakan,
the chin
hjertat.
the heart
ndsan.
the nose
lungan.
the lung
Idppen,
the lip
magen,
the stomach
munnen.
the mouth
skratten.
the laughing
tanden,
the tooth
graten,
the crying
tdnder.
teeth
en suck.
a sigh
tungan,
the tongue
nysningen.
the sneezing.
halsen.
the neck
5f
7.
Relations.
FnmiJjen,
the family
en son,
a son
fOrdldrarne,
the parents
en doiter,
a dau^diter
en far,
a father
sdnerne,
the sons
en mor.
a molher
doltrariia.
the daughters
mddrarna,
the mothers
en bror,
a brother
farfar.
father's lather,
brdderne.
the brolhers
grandfather
en syster
a sister
morfar,
mollier's father,
svager,
brother-in-law
grandfather
svdgerska,
sister-in-law
[armor.
father's mollier.
onkel,
uncle
grandmother
kusin.
cousin
mormor,
mother's molher,
faster,
aunt
grandmotlier
brOllopet,
the wedding
svdrfar
father-in-law
giftermalet,
the marriage
svdrmor,
mother-in-law
enkling.
widower
mag,
son-in-law
enka.
widow
sonhustru.
daughter-in-law
gosse.
boy
ett barn.
a child
flicka.
girl.
The
8.
To>vii.
Staden,
the town
torget.
the niiirket
stdderne,
the cities, towns
gatan^
the street
hufvudstaden, the capital
gran den.
the lane
byggningar,
houses
en gdrd,
a yard
slottet.
the palace
bOrsen,
the exchange
ki/rkan.
the church
tuUhuset,
the custom-
kyrkogdrden
, the church-yard
house
klockan,
the clock
spisqvartejy
't the dining-
stadsporten,
the gates
room
bryggan.
the bridge
krogen,
the public
fOrstdderne,
the suburhs
house
huset,
the house
en by,
a village
ett klosler,
a monastery
lyklan,
the lantern
bibliolheket,
the library
en springhrmui, a fountain
radhiiset,
the townhouse
boningsliiiS(^t, the house, the
hospitaJet,
the hospital
dwelling
fattighuset,
the poor-houses
taket.
the roof
fdngelset.
the prison
fOnstret,
the window
56
porten, 1
ddrren,]
the door
salen,
the drawing
room
kdket,
the kitchen
mat salen,
the dining
trappan,
rummet,
the steps, stairs
the room
room
sofkammaren, the bedroom
9.
House Furniture.
Husgerdd,
scingen,
handduken,
furniture
the hed
the towel
lampan,
tallriken,
en knif,
the lamp
the plate
a knife
madrassen,
the mattress
en gaffel,
a fork
draglddan,
stolen.
the chest otdrawers
the chair
en sked,
bordsduken
a spoon
, the table-cloth
hordet,
the table
saltkar.
a salt-cellar
soffan,
spegeln,
mdlningen^
Ijusstaken,
the sofa
the looking-glass
the picture
the candlestick
glaset,
flaskan,
tvalen.
the glass
the bottle
the soap.
10.
Eating and Drinking.
Ndringen,
the nourish-
kalfsteken,
the roast veal
ment
kmtet.
the meat
mdltiden,
the meal
korfven,
the sausage
frnkosten,
the breakfast
pastejen.
the pie
middagsmaltiden, the dinner
puddingen.
the pudding
aftonmaltiden.
the supper
pannkakan.
the pancake
vdrden,
the host
soppan,
the soup
vdrdinnan.
the hostess
mjOlken,
the milk
gdsten.
the guest
smdret.
thd butter
hrOdet,
the bread
osten.
the cheese
kakan,
the cake
ett dgg,
an egg
kokt kOtt, n.,
boiled meat
salateti,
the salad
oxkoltet.
the beef
oljan,
the oil
farkOttet,
the mutton
dttikan
the vinegar
oxsteken,
the roast beef
sockret,
the sugar
skinkan,
the ham
senapen,
the mustard
67
saltet,
the salt
the, n.,
tea
peppar'n,
the pepper
kaffc, n.,
coifee
drycker,
drinks
porlvin, n.,
port
vinet.
the wine
champagne, n
., champagne
rum,
the rum
fransktvin, n,
,, claret
vattnd.
the water
rhensktvin, n.
, hock
limonaden,
lemonade
kypare.
waiter
drickat,]
diet, I
the beer
11.
Dress.
Kappa,
cloak
' tofflorna,
the slippers
rocken, 1
syrtnlen,\
the coat
kdppen,
the stick
b or si en.
the brush
hyxorna.
the trowsers
kammen,
the comb
byxhdngslor,
braces
kjorteln,
the gown
kalsonger,
drawers
en klddning,
a dress
strumpau,
the stocking
nnderkjorteln.
the petticoat
halsdnken,
the necktie
fOrklddet,
the apron
ndsdnken.
the handkerchief band.
ribbon
skjortan,
the shirt
schalen.
the shawl
hatten.
the hat
knappnalen.
the pin
stOflarne,
the boots
ringen.
the ring
skorna,
the shoes
muff en,
the muff
halskrage,
collar
parasollen.
the parasol
fickan,
the pocket
paraplyet,
the umbrella.
handskarne.
the gloves
12.
Travelling.
Hotell, vctrdshis
hotel, inn
Vdrd
host
Jungfru
housemaid
Borstare
boots
Resbetjent
commissioner
Portvakt
porter
A f trade
closet
Pa jernvdge:
n
on the railroad
58
Jag dnskar en fdrsta (andra)
kiassens hiljelt.
Hvad lieter dngfartyget?
Ndr komnia vi till 5.?
/ afton klockan —
Kdnner Ni etl godt hotell der?
Ja, hotellet X.
Jag stannar hdr blott en limine
och reser genast vidare.
Jag stannar hdr endast Ofver
natten och reser i morgen
bittida.
Nu sdttes tdget i gang.
Hvad heter ndsta station?
Far man rOka hdr?
Nej; detta dr endast tillatet i
rOkkonpen.
Far jag bjuda er en cigarr?
Nej, jag tackar, jag rOker ej.
Hvilka vackra partier vi resa
igenoml
Eur langt dr det dnnu till
ndsta station?
Vi dro straxt framme.
Snart komma vi till stationen,
der det spisas middag.
Hvad heter den vackra egen-
domen (kyrkan) hdr till
vensler, till hOger?
Nu stannar tdget. Vi dro vid
stationen.
I want a ticket for the first
(second) class.
What is the name of the
steamer?
When shall we he in S.?
This evening at —
Do you know a good hotel
there ?
Yes, the hotel X.
I only remain here one hour
and proceed at once.
I only stay here over night,
and leave to morrow early.
The train is starting.
What is the name of the next
station ?
May one smoke here?
No; that is only permitted in
the smoking coupe.
Can I offer you a cigar?
No thanks, I do not smoke.
What heautiful country we are
passing through!
How far is it to the next sta-
tion?
W^e are soon there.
We shall soon be at the sta-
tion, where we dine.
What is the name of that
pretty estate (church) on the
left? on the right?
The train stops. We are at
the station.
Easy Dialogues.*)
1.
Eating and Drinking.
Are you hungry? Ar Ni liungrig.
1 have a good appelile. Jag har god aptit.
1 am very hungry. Jag ar rnycket hungiig.
Eat sonielhing. At nagonting.
What will you eat? Hvad vill Ni ata?
What do you wish to eat? Hvad Onskar Ni att ata?
You do not eat. Ni ater icke.
1 beg your pardon, 1 eat very Jag ber om ursakt, jag iiter
heartily. ganska dugtigt.
1 have eaten very heartily. Jag har atit ganska uiycket.
I have dined with a good ap- Jag har atit middag med god
petite. aplil.
Eat another piece. At litet till.
I can eat no more. Jag kan ej taga nSgot mera.
Are you thirsty? Ar Ni torslig?
Are you not thirsty? Ar Ni icke torstig?
I am very thirsty. Jag Sr ratt tOrstig.
1 am dying of thirst. Jag dor af torst.
Let us drink. Lat oss dricka.
fiive me something to drink. Gif mig nagot att dricka.
Will you drink a glass of wine? Vill Ni ha ett glas vin?
Drink a glass of beer. Tag Er ett glas Ol.
Drink another glass of wine. Di'ick ett ylas vin till.
Sir, I drink to your health. Jag dricker Er skal, min Herre.
I have the honour to drink Jair har den iiran att dricka
r>
your health. Er skal.
*) The best phrase book for Swedish Conversation is Lonstrom's
Swedish and English Dialogues, price 29. It contains the most neces-
sary Phrases and Idiomatic Dialogues for pi'actical use in Sweden, and
is indispensable for a rapid acquisition of the language. Published
by Messrs. Hachette and Company, 18 King William Street, Charing
Cross, London.
60
2.
Going and
Where are you going?
I am going home.
I was going. to your house.
From whence do you come?
I come from my hrother's.
I am coming from church.
I have just left the school.
Will you go with me?
Where do you wisli to go?
We will take a walk.
We will take a walk.
With all my heart; most will-
ingly.
Which way shall we go?
Any way you like.
Let us go into the park.
Let us call for your brother
on our way.
As you please.
Is Mr. B. at home?
He is gone out.
He is not at home.
Can you tell us where he is
gone?
I cannot tell you precisely.
1 think he is gone to see his
sister.
Do you know when he will
come back?
No, he said nothing when he
went out.
Then we must go without
him.
Coming.
Hvart gar Ni?
Jag gar hem.
Jag gick till Er.
Hvarifran kommer Ni?
Jag kommer fran min bror.
Jag kommer ur kyrkan.
Jag gar ur skolan.
Vill Ni ga med mig?
Hvart vill Ni ga?
Vi skola ga ut och spatsera
Vi vilja gOra en fard.
Det vill jag gerna; Med nOje.
Hvarthan skola vi ga?
Vi skola ga hvart Ni vill.
Lat OSS ga in i parken.
Vi vilja taga Er bror med oss,
i fOrbigaende.
Som Ni behagar.
Ar Herr B. hemma?
Han bar nyss gatt ut.
Han ar icke hemma.
Kan Ni saga oss, hvarthan
ban bar gatt?
Jag kan ej sa noga saga Er det.
Jag tror han bar gatt att be-
soka sin syster.
Vet Ni nar ban kommer till-
baka ?
Nej, han sade ingenting derom
da ban gick.
I sadant fall skola vi ga utan
honom.
3.
Questions and Answers.
Come nearer; I have some- Kom narmare, jag bar nagot
thing to tell you.
att saga Er.
61
I have a word to say to you.
Listen to me.
I want to speak to you.
What is it you want?
I am speaking to you.
I am not speaking to you.
What do you say?
What did you say?
1 say nothing.
Do you understand?
Do you understand what I say?
Do you understand me?
Will you he so kind as to
repeat . . ?
I understand von well.
Why do you not answer me?
Do you not speak Swedish?
Very little, Sir.
I understand it a little, hut I
do not speak.
Speak loudei".
Do not speak so loud.
Do not make so much noise.
Hold your tongue.
Did you not tell me that . . ?
Who told you that?
They have told me so.
Somebody has told it me.
I have heard it.
What do you wish to say?
What is that good for?
What do you call that?
Do you know Mr. C?
I know him by sight.
I know him by name.
Jag bar ett ord alt s;ii,'a Er.
Dor pa mig.
.lag onskar tala med Er.
Ilvad Onskar Ni?
Till Er talar jag.
Jag talar icke med Er.
Hvad sager INi?
Hvad sade Ni?
Jag sager ingenting.
Forstgr INi?
FOrstSr Ni hvad jag sager?
Begriper Ni min mening?
Vill Ni benaget upprepa?
Jag fOrstar Er viil.
IlvarfOre svarar 1 mig icke?
Talar INi icke «ivenska?
Mycket litet, min Herie.
Jag forstar det nagot, men jag
talar det icke.
Behagar INi tala hOgre.
Tala icke s§ hogl.
Gor icke sa mycket vasen.
Vill Ni tiga.
Har INi ej sagt mig att . .?
Ilvem har sagt Er delta?
Man bar sagl mig det.
Nagon har sagt mig det.
Jag bar hOrt det sagas.
Hvad vill Ni saga?
Hvartill gagnar det der?
Huru kallar Ni det der?
Kanner Ni Herr G.?
Jag kanner honom till utseendet.
Jag kanner honom till namnet.
How old are you?
How old is your brother?
4.
The Age.
Hur gammal ar Ni?
[lur gammal
iir Er bror?
62
I am twelve years old.
I am ten years and six monllis
old.
Next monlh I shall be sixteen
years old.
I was thirteen years old last
week.
You do not look so old.
You look older.
I thought you were oUh-r.
I did not think you were so
old.
How old may your uncle he ?
He may be sixty years old.
He is about sixty years old.
He is more than fifty years old.
He is a man of fifty and up-
wards.
He may be sixty or there-
abouts.
He is over eighty.
That is a gicat age.
Is he so old?
He begins to grow old.
Jag 3r tolf ar gamma'i.
Jag cir tio och ett halft ar
gammal.
Nasta manad fyller jag sexton
o
ar.
Forliden vecka fyllde jag tret-
ton ar.
Ni tyckes ej vara sa gammal.
INi ser aldre ut.
Jag ansag Ei- vara aldre.
Jag ansag Er icke vara s§
gammal.
Hur gammal kanEr onkelvara?
Han lar vara sextio ar.
Han ar ungefar sextio Sr gam-
mal.
Han cir ofver femtio ar gammal.
Det ar en man om nagra och
femtio ar.
Han ar nagra och sextio ar
gammal.
Han ar ofver atlio ar gammal.
Det ar en hog alder.
Ar ban sa gammal?
Han borjar §ldras.
The
What o'clock is it?
Pray tell me what time it is?
t is one o'clock.
t is past one.
t has stiuck one.
t is a quarter past one.
t is half past one.
t wants ten minutes to two.
t is not yet two o'clock.
I is only twelve o'clock.
t is almost three o'clock.
5.
Time.
Huru mycket Sr klockan?
Sag mig, jag ber Er, huru
mycket ar klockan?
Klockan ar ett.
Klockan ar ofver ett.
Hon bar slagit ett.
Hon ar en qvart pS tu.
Hon ar half tu.
Hon faltas tio minuter i tu.
Hon ar ej tu an.
Klockan ar endast tolf.
Klockan ar nara tre.
63
It is on the strol^e of three.
It is going to strike three.
It is ten minutes past three.
The dock is going to strike.
There the clock is striking.
It is not late.
It is laler than I lliouglU.
I did not tliink it was so
late.
K lock an ar just tre.
Hon slar slrax tre.
Hon ar tio minuter Ofver ire.
Klockan slir strax.
Nu sl5r klockan.
Del ar icke sent.
Det ar senare, an jag trodde.
Jag trodde icke, all det var sS
sent.
6.
The Weather.
What kind of weather is it? liurudant vi^de^ ar det?
It is had weather.
It is very cloudy.
It is dreadful weather.
It is tine weather.
We are going to have a fine day.
It thaws.
It is foggy.
It is rainy weather.
It threatens to rain.
The sky becomes very cloudy.
The sky is getting very dark.
The sun is coming out.
The weather is clearing up again.
It is very hot.
It is sultry.
It is very mild.
It is cold.
It is excessively cold.
It is raw weather.
It rains.
It has been raining.
It is going to rain.
1 feel some drops of rain.
There are some drops of rain
falling.
It hails.
It snows; it is snowing.
Del ar full vader.
Del ar dystiMt vader.
Det ar etl rysligt viider.
Det ar vackerl vader.
Vi skola hafva en skOn dag.
Det toar.
Det ar tocknigt.
Det ar regnigt vader.
Vaderleken ar regnig.
Himmehi holjer sig i moln.
Himmeln hlir morkare.
Solen bOrjar visa sig.
Vadret borjar klarna.
Det ar mycket varmt.
Det ar en qvafvande hetta.
Det ar mycket mildt.
Det ar kallt.
Det ar forskrackligl kallt.
Vaderleken ar kail och luktig.
Det regnar.
Det bar reguat.
Det blir regn.
Jag kannei" regndroj^par.
Det falier regndroppar.
Det haglar.
Det snoar; del falier snO.
64
It has been ^novving.
It snows in large tlakes.
It freezes.
It has frozen.
It begins to thaw.
It thaws.
It is very windy.
The wind is very high.
There is no air stirring.
It lightens.
It has lightened all night.
It thunders.
The thunder roars.
The thunderbolt has fallen.
It is stormy weather.
We shall have a thunderstorm.
The sky begins to clear up.
The weather is very unsettled.
It
It
It
It
It
It
It
It
s very muddy.
s very dusty.
s very slippery,
s bad walking.
s day -light.
s dark.
s night.
s moon -light.
Do you think it will be fine
weather?
I do not think that it will
rain.
I am afraid it will rain.
I tear so-
Det har snOat.
Det snOar i stora flockar,
Det fryser.
Det har frusit.
Det toar upp.
Det ar tovader.
Det ar mycket blasigt.
Det blaser en ganska hiiftig vind.
Det blaser ingen flakt en gang.
Det blixtrar.
Det har blixtrat hela natten.
Det dundrar.
Askan gar.
Askan har slagit ned.
Vadret jir stormigt.
Vi f§ storm.
Himmeln bOrjar klarna upp.
Vadret sir mycket ostadigl.
Det ar mycket smutsigt.
Det ar mycket dammigl.
Det ar mycket halt.
Det ar mycket elakt att ga.
Det ar dager.
Det ar mOrkt.
Det ar natt.
Det ar mansken.
Tror Ni, att det blir vackert
vader?
Jag tror ej, att det kommer att
regna.
Jag fruktar, att vi fa regn.
Jag fruktar det.
7.
Salutations.
Good day, Sir.
I wish you good day.
How do you do?
How are you?
Do you continue in good health ?
}
God dag, min Herre.
Hur star det till?
Hur ar det med Er helsa?
ArNi fortfarande vid god helsa?
05
Pretty good ; anrl how are
you?
Are you well?
Very well, and you?
I am perfectly well.
And liow is it with you?
As usual.
Pretty well, lliank God.
I am very happy to see you
well.
Sfi tcmli^en, och hnr star del
I ill nied Kr?
Mar Ni viil?
Mycket val, ocli Ni?
Jag mar rortralfligt.
Och Ni, hur mar M?
Som vanligt.
Bra nog, Gudi lot.
Jag ar fOrjust alt se Er vid
god helsa.
8.
Visitii
There is a knock.
Somehody knocks.
Go and see who it is.
Go and open the (hjor.
It is Mrs. B.
Good day, Mrs. B.
I am happy to see you.
I have not seen you this age.
It is a novelty to see you.
I*ray sit down.
Sit down if you please.
Give the lady a chair.
Will you stay and take some
dinner with us?
1 cannot stay.
1 only came in to see how
you are.
I must go.
You are in a great hurry.
Why are you in such a hurry?
1 have a great many things
to do.
Surely you can stay a lillle
longer.
I will stay longer another
ume.
Lei\str6m's Swedish Grammar.
Man bultar.
INSgon bultar.
Se efter, hvem del ar.
Oppna dorren.
Del iir Fru B.
God dag Vvu B.
Jag iir glad att se Er.
Det ar en evighet sen jag sag
Er.
Det iir nSgot nylt att man ser Ei-.
Var god och sitt, jag her Er.
Var god och sitt ned.
Gif Fru ... en stol.
Vill Ni stanna qvar hos oss
till mid da gen?
Jag kan icke stanna.
Jag bar Idott kommit in for
att fa bora bur Ni mar.
Jag maste ga bort.
Ni bar mycket bradtom.
Hvarl'or skyndar Ni sa lasligt?
Jag bar mycket att gora.
Ni kan viil drOja Snnu elt
Ogonblick.
En annan gang skall jag stanna
qvar litiigre.
5
66
I thank you for your visit. Jag tacker Er fOr Ert besOk.
I hope to see you sood again. Jag hoppas all snart aterse Er.
9.
Breakfast.
Have you breakfasted?
Not yet.
You have come just in time.
You will breakfast with us.
Breakfast is ready.
Do you drink tea or coffee?
Would you prefer chocolate?
[ prefer coffee.
What can I offer you?
Here are rolls and toast.
What do you like best?
I shall take a roll.
How do you hke the coffee?
Is the coffee strong enough?
It is excellent.
Is there enough sugar in it?
If there is not, do not make
any ceremony.
Act as if you were at home.
Har Ni frukosterat?
Annu icke.
INi kommer i grefvens tid.
Ni skall frukostera med oss.
Frukosten ar fSrdig.
Dricker Ni th6, eller kafife?
Dricker Ni hellre chocolad?
Jag fOredrar kaffe.
Hvad skall jay bjuda Er?
Har har Ni mjolkbrod och ro-
sladt brOd.
Hvilket tycker Ni mest om?
Jag skall taga ett mjolkbrOd.
Hvad tycker Ni om kaffet?
Ar kaffet tillrackligt starkl?
Det ar fOrtraffligt.
Ar det sott nog?
Om det ej ar nog, sS krus.t
icke.
Latsa, som Ni vore hemma.
At what time do we dine to-
day?
We shall dine at four o'clock.
We shall not dine before five
o'clock.
Shall we have anybody to
dinner to-day?
Do you expect company?
T expect Mr. B.
10.
Before Dinner.
Hiiru dags spisa vi i dag?
Vi skola ata k lock an fyra.
Vi ata icke fore klockan fem.
Skola Ni hafva nagou till mid-
dagen i dag?
Vantar Ni sallskap?
Jag vSntar llerr B.
67
Mr. D. has promised to come
if the weather permits.
Have you given orders lor
dinner?
What have you ordered for
dinner?
Have you sent for lisli?
I could not get any fish.
I fear we sliall have a very
indifferent dinner.
We must do as best we can.
Ilerr D. liar lofvat komma, om
viiderleken tillater det.
Har Ni bestallt middagsmSlet?
Hvad har Ni bestallt (Or mid-
dagsmalet?
Har Ni skickat att kOpa lisk?
Jag kunde icke fa nagon (isk.
Jag fruktar, vi f§ en temligen
dalig middag i dag.
Vi fa gora som vi kunna.
11.
Dinner.
To what shall I help you?
Will you lake a little soup?
No 1 thank you. I will trouble
you for a little beef.
It looks so very nice.
W'hich piece do you like best?
I hope you like this piece.
Gentlemen , you have dishes
near you.
Help yourselves.
Take without ceremony what
you like best.
Would you like a little of this
roast-meat?
Will you have some fat?
Give me some of this lean,
if you please.
How do you like the roast-meat?
It is excellent, delicious.
What will you take with your
meat?
May 1 help you to some
vegetables?
Will you take peas or cauli-
flower?
Hvarmed skall jag servera Er?
Hehagar Ni litet soppa?
Nej jag tackar. Jag skall be
om litet oxkott.
Det ser sa bra ut.
Hvilket stycke vill Ni heist ha?
Jag hoppas att detta stycke
skall smaka Er.
Mina Ilerrar, I ha'n faten for
Er.
Begagna Er deraf.
Tagen utan omsvep hvad I
tycken mest om.
Behagar Ni nagot af denna
stek?
Tycker Ni om det feta?
Behagade Ni gifva mig magert.
Iluru finner Ni steken?
Den ar fOrtrafllig, delikat.
Hvad tar Ni till Ert kiitt?
Skall jag servera Er gron-
saker?
Behagar Ni arter eller blum-
kal.
68
I have no choice.
I shall send yoii a piece of
this fowl.
No thank you, I can eat no
more.
You are a |)oor eater.
You eat nothing.
I heg your pardon, I do
justice to your dinner.
You may take away.
Det gOr mig det samma.
Jag skall skicka Er en bit a(
detta fjaderfa.
Meg jag tackar (Er), jag kan
ej fOrtara mei".
Ni iir en klen iilare.
Ni iiter ingenting.
Jag her om ursakt, jag ater
ratt mycket.
INi kan taga bort. (duka al).
12.
Te
Have you carried in the tea-
things?
Everything is on the table.
Does the water boil?
Tea is ready.
They are waiting for you.
Here I am.
We have not cups enough.
We want two more cups and
saucers.
Bring another tea-spoon and
a saucer.
You have not brought in the
sugar-tongs.*
Do you take cream?
The tea is so strong.
1 shall thank you for a little
more milk.
Here are cakes and muffins.
Do you prefer some bread
and butler?
1 shall take a slice of bread
and butter.
Pass the plate this way.
King the bell, if you please.
Will you kindly ring tlie bell?
We want some more water.
a.
Har Ni hemtat allt, som be-
hofs till t^et?
Det star allting pa bordet.
Kokar vattnet?
Teet ar alldeles fardigt.
Man vantar Er.
Har ar jag.
Vi hafva ej koppar tillrSckligt.
Vi behofva tva koppar till.
Skaffa en sked och ett th^fat
till.
Ni har ej hemtat sockertan-
gen.
Tager Ni gradde.
Teet cir ganska starkt.
Jag skall be Er om litet mjolk
till.
Har aro kakor och tartor.
Tycker Ni mer om smOrgas.
Jafif skall taga en smorgas.
Behagade Ni gifva hit tallriken.
Bing, om Ni behagar.
Vill INi vara sa god och r
Vi behofva mera vallen.
69
Bring it as quickly as pos-
sible.
Make haste.
Take the plate with you.
Is your tea sweet enough?
Have I put sugar enough in
your tea?
It is excellent.
I do not like it quite so sweet.
Your tea is very good.
Where do you huy it?
I buy it at . . .
Have you already done?
You will take another cup.
I shall pour you out half a
cup.
You will not refuse me.
I have already drunk three
cups and I never drink more.
Hemta hit dot sa fort som
mOjligt.
Skynda Er.
Tag med tallriken.
Ar Ert T6 sott nog?
Har jag lagt nog socker i Ert
t6?
Det ar fortriiffligt.
Jag tycker ej om det for sOtt.
Eit t6 ar mycket godt.
Hvar kOper Ni det?
Jag kOper det hos . . .
Ar Ni redan fardig?
Ni skall dricka en kopp till.
Jag skall sla i at Er en half
kopp.
Ni skall ej neka mig det.
Jag har druckit tre koppar,
och jag dricker aldrig mera.
SECOND COURSE.
PART IL
Verbs.
The Auiiliary Verbs.
1.
Hafva, to have.
Indicative. Subjunctive,
Present,
1 have.
Jag hafver or har, I have
du hafver
han hafver
vi hafva
I hafven
de hafva
har, thou hast
har, he has
ha, we have
han, you have
ha, they have.
That 1 may have.
Jag (hafve) ma hafva
du ma hafva
han ma hafva
vi ma hafva
I man hafva
de ma hafva.
I had.
Jag hade, I had
du hade, thou hadst
han hade, he had
vi hade, we had
/ haden, you had
de hade, they iiad.
I have had.
Jag har haft
du har haft
han har haft
Imperfect.
That I might have.
Jag (hade) skulle hafva
du skulle hafva
han skulle hafva
VI skulle hafva
I skullen hafva
de skulle hafva.
Per feet.
That I may liave had.
Jag ma hafva haft
du ma hafva haft
han ma hafva haft
71
vi ha haft
I han haft
de ha haft
1 had had.
Jag hade haft
du hade haft
han hade haf
vi hade haft
I haden haft
de hade haft
Future.
I shall have.
Jag shall hafva
du shall hafva
han shall hafva
vi shola hafva
I sholen hafva
de shola hafva
vi ma hafva haft
J mail hafva haft
de ml hafva haft.
Pluperfect.
That I might have had.
Jag shdle hafva haft
du shulle hafva haft
han shulle hafva haft
vi shulle hafva haft
I shullen hafva haft
de shulle hafva haft
Conditional.
I should have.
Jag shulle hafva
du shulle hafva
han shulle hafva
vi shulle hafva
I shullen hafva
de shulle hafva.
Future past.
I shall have had.
Jag shall hafva haft
du shall hafva haft
han shall hafva haft
vi skole (a) hafva haft
I shokn hafva haft
de shola hafva haft
Conditional past.
I should have had.
Jag shulle hafva haft
du shulle hafva haft
han shulle hafva haft
vi shulle hafva haft
I shullen hafva haft
de shulle hafva haft.
Imperat i ve.
haf, have thou
hafve han, let hiui have
(hafvom), let us have
hafven (hafver)^ have ye
hafve de, let them have.
Infinitive.
Pres. hafva or ha, to have.
Perf. hafva haft, to have had.
Fut. shola hafva, to he ahout to have.
72
Participles.
Pres. hafvande, having.
Perf. haft, had.
Note. In general conversation jag har, vi ha, etc., is al-
ways used. The Imperative hafvom and hafvei\ are antiquated.
2.
Vara, to be.
1 ndicative.
Subjunctive.
Present.
I am.
Jag dr, I am
du dr, thou art
han dr, he is
vi are (dro), we are
/ dretij you are
de drOy they are.
That I may be.
Jag (vare) ma vara
du ma vara
han ma vara
vi ma vara
I ma vara
de ma vara.
I was.
Jag var, I was
du var, thou wast
han var, he was
vi voro, we were
/ voren, you were
de voro, they were.
Imperfect.
That I might be.
Jag vore
du vore
han vore
vi vore
I voren
de vore.
Perfect.
I have been.
Jag har varit
du har varit
han har varit
vi hafva (e) varit
I hafven varit
de hafva varit.
That I may have been.
Jag ma hafva varit
du ma hafva varit
han ma hafva varit
vi ma hafva varit
1 ma hafva varit
de ma hafva varit.
73
I bad been.
Jag hade varit
du hade varit
han hade varit
vi hade varit
I haden varit
de hade varit.
Future.
I shall be.
Jag shall vara
du shall vara
han shall vara
vi shola (e) vara
I sholen vara
de shola vara.
Pluperfect.
Tliat I might have bren.
Jag shulle hafva varit
du shulle hafva varit
han shulle hafva varit
vi shulle hafva varit
I shullen hafva varit
de shulle hafva varit.
Conditional.
1 should be.
Jag shulle vara
du shulle vara
han shulle vara
vi shulle vara
I shullen vara
de shulle vara.
Future past.
1 shall have been.
Jag shall hafva varit
du shall hafva varit
han shall hafva varit
vi shola (e) hafva varit
I sholen hafva varit
de shola hafva varit.
Conditio nal past.
I should have been.
Jag shulle hafva varit
du shulle hafva varit
han shulle hafva varit
vi shulle hafva varit
I shullen hafva varit
de shulle hafva varit.
Var, be thou
Vare han, let biui be
Imperative.
varom, let us be
vareu, be ye
vare de, let them be.
In finitive.
Pres. vara, to be.
Perf. hafva varit, to have been.
Fut. shola vara, to be about to be.
Participles.
Pres. varande, being.
Perf. varit, been.
74
Examples.
Jag har glOmt* atl gora^ delta. — Har ban vagal* alt
leka^ med mig? — Aldrig'' trodde' jag all ban bade ett s§
obevekbgl" bjerta. — Har ni talal^ vid bonom. — Jag skuUe
gerna® bafva baft bonboken'°. — De skola bafva hvad de
Onska". — Ell skepp^^ bafvande manga malroser*^ — Del
var fasligl*''. — Hans minne*^ ar som elt cbaos. — De aro
framsl^^ i skolan". — Ni ar min van. — Jag ma vara under-
gifven**. — Jag soker'® min trOst^° i medvetandel" all jag
varil en lydig^^ dolter. — Skulle eden^^ vara ett intel^^? —
Bokvell^^ ocb folkvetl^^ aro inte alllid^' delsamma. — Han ma
nu vara an sa^® stor^'. — Jag bar varil bos bonom. — Jag
glader^" mig aldrig at nagons olycka^\ vore det och min
vSrsta ovans^^. — Skulle det inte vara en illusion? — Var sa
beskedligl — Han skulle vara en tyrann. — Flil^' ocb verk-
sambet aro mina forfaders bragder^\
I forgotten. 2 to do. 3 ventured. 4 to play. 5 never. 6 believed.
7 immovable. 8 spoken. 9 willingly. 10 prayerbook. 11 to wish.
12 ship. 13 sailor. 14 terrible. 15 memory. 16 first. 17 school.
18 submissive. 19 seek. 20 consolation. 21 consciousness.
22 obedient. 23 oath. 24 nothing. 25 book knowledge. 26 com-
mon sense. 27 always. 28 yet. 29 great. 30 rejoice. 31 mis-
fortune. 32 enemy. 33 industry. 34 deed.
4.
Exercises.
Wbat bave you to tell' me? You bave tbe book wbicb
I bad yesterday ^ I bave never bad it, and you will not bave
it eilber^ I wish* you bad tbe ribbon ^ We would bave bad
it. To possess (have) is better tban to bave bad, or to expect
(to be about to bave). He would be very bappy® if be were
content. Are you my enemy? I bave never been so, I am
not now' and sball never be. You will be wilb me to-
morrow. You bave already^ been tbere, but® my brotber has
not yet *** been ; you were not at home **. I had been tbere when "
be came. They will bave all been tbere to-morrow ^^ we
would already bave been there but it was impossible'". Be
1 saga. 2 igur. 3 ej heller. 4 jag onskar. 5 band, n. 6 lycklig.
7 nu. 8 redan. 9 men. 10 annu inte. 11 liemma. 12 nar.
13 i morgon. 14 omojligt.
75
happy my children 1 To be or" not to be thai is the
question '".
15 eller. 16 fraga, f. (sporsmal, n.).
5.
Ma, to may, to like.
Present. Imperfect.
I may.
Jag ma
du ma
hail, hon, det, ma
VI ma (oi- mage, a)
I ma (or magen)
de ma (or maga).
I might.
Jag matte
du matte
hail matte
vi matte
I matten
de matte.
6.
Skola, to be obliged, I shall, I ought.
Indicative.
Present. Lmperfect.
1 shall.
Jag shall
du shall
hail shall
vi shola (e)
I sholeii
de shola.
I shou!a.
Jag shulle
du shulle
han shulle
VI shulle
I shullen
de shulle.
Perfect. Jag har sholat, I have been obliged.
P hip erf. Jag hade sholat, I had been obliged.
S iibj u ncti ve.
Present. Jaq shulle] . ,., ,, , ,. ,.
Imperf. Jag shdte] '^""■'"S- '''"' "'« 'ndicalive.
Perfect. Jag hafve sholat, 1 that I may have been
jag ma ha sholat,] obliged.
Pluperf.Jag hade sholat, 1 that I might have been
jag matte ha sholat,] obliged.
76
Infinitiye.
Pres. skola, to be obliged.
Perf. hafva skolat, to have been obliged.
Participles.
Pres. skolande, being obliged.
Perf, skolat, obliged.
7.
Blifva, to become.
Indicative.
I become.
Jag hlifver or hlir
du hlifver
han hhfver
vi blifva (e)
I blifven
de blifva.
I became.
Jag bkf
du blef
han blef
vi blefvo
I blefven
de blefvo.
Subjunctive.
Present.
Thai I may become.
Jag (blifve) ma blifva
du ma blifva
han ma blifva
vi ma blifva
1 man blifva
de ma blifva.
Imperfect.
That I might become.
Jag blefve or skulle blifva
du blefve - skulle blifva
han blefve - skulle blifva
vi blefve - skulle blifva
I blefven - skullen blifva
de blefvo - skulle blifva.
Perfect.
I have become.
S. Jag har blifvit
P. vi hafva blifvit.
I had become.
S. Jag hade blifvit
P. vi hade blifvit.
That I may have become.
Jag ma hafva blifvit
vi ma hafva blifvit.
Pluperfect.
That I might have become.
Jag skulle hafva blifvit
vi skulle hafva blifvit.
77
F utvre.
1 shall become.
S. Jag shall hlifva
l\ VI skola hlif'im.
1 ni p (' r a I i ve.
6///", become thou
blifve (Jtan), let him become
hlifvom, let us become
hlifven, become ye
hlifve (de), lei I hem bee ome.
Parti c i p 1 es.
Pres. blifvandc, btcoming.
Perf. hlifven, become.
Future past.
I sliall have become.
Ja(j shall hafoa hlifvit
vi shola hafva hlifvit.
I n fi n itive.
Pres. hlifva, to become.
Perf. hafva hlifvet, to have
become.
Put. shola hlifva, to be
about to become.
k
8.
Varda, to become.
Indicative. Subjuocti ve.
Present.
I become.
That I
may become.
Jag varder
Jag varde
or ma varda
du varder
du varde
- ma varda
han varder
han varde
- ma varda
vi varda (e)
vi varde
- ma varda
1 varden
I varden
- man varda
de varda.
de varde
- ma varda.
Impe
rfect.
I became.
That I
might become.
Jag vardt
Jag vorde
or shulle varda
du vardt
du vorde
- shille varda
han vardt
han vorde
- shulle varda
vi vordo
vi vordo
- shulle varda
I vorden
I vorden
- shullen varda
de vordo.
de vordo
- shulle varda.
78
Pp.rfect.
1 have become.
S. Jag dr v or den
P. vi dro vordne.
I n tin i live.
Pres. Varda, to become.
Fut. skola varda^ to be
about to become.
Future.
I shall become.
Jag shall varda
vi skola varda.
Participle.
Vordeti,]
P.
Neut. vordet, j
become.
Note. Varda, is obsolete and is only used in bibhcal and
juridical language.
9.
Bora, to be obliged, I shall, I ought.
Indicat. Present.
Jag Mr
du bdr
han h(\r.
vi bOre
i hOren
de bOra.
Imperfect, Indie, and Subj,
Jag borde, I ought.
Par tic. Perf. bordt.
10.
Examples.
Hon bad* att bli ursaktad^ och ville taga' barnet fran
sallskapet. — Slormen skulle fora borf dem under vagen*,
om de blefvo vid sin foresats. — De maste till strafT^ rida
omkring'. — Ofta blir man tungsinnig® och sjuklig^ —
Det skall vara sS morkt*°. — Han lar val haft stOrsta del'* i
saken*^ — Det blir tungt for honom. — Man kan alldeles'^
1 begged. 2 excused. 3 take. 4 to carry away. 5 on the way.
6 punishment. 7 to ride about. 8 melancholy. 9 ill. 10 dark.
11 part. 12 thing, affair. 13 thoroughly.
79
bli ledsen vid delta. — Er kiirlck'^ ska' lala*^ mig glomnia'*
allt. — Jag (inskar alt Gud ma forl5la*' dig allt. — Det fSr
man medge. — S5 l.'ir det ska' vara i himnielriket'^ ocksa".
— Skiille det kunna vara lian? — Matte det vara min son I
— Det liade han skolat gOra.
14 love. 15 to let. 16 to forget. 17 to forgive. 18 kingdom
of heaven. 19 also.
11.
The Regular Verbs.
The Swedish Language lias three conjugations, which
are distinguished by the termination of the supinum.
The passive voice is formed either by adding s, or often
by the auxihary verbs „vara, blifva". The difference of the
conjugations is as follows:
The ls» Conj.
The 2n«i Conj.
The
V^ Conj
Present in ar
er
er
/mper feet ade
de or te •
te
Supinum at
t
11
Part, Perf. ad
d or t
en
12.
I«t CONJUGATION.
Aleka, to love.
Active \oice.
Indicative. Subjunctiye.
Present,
I love.
Jag dlskar, I love
du dlskar, thou lovest
han dlskar, he loves
That I may love.
Jag dlske or ma dlska
du dlske - ma dlska
han dlske - md dlska
80
vi (ilske (a), we love
/ (Hhken, you love
de diska, they love.
vi (ilske or ma dhka
I dlsken - man dlska
de dlske - ma dlska.
Imperfect.
1 loved.
Jag dhkade, I loved
du dlskade, thou lovedst
han dlskade, he loved
VI dlskade, we loved
/ dlskaden, you loved
de dlskade, they loved.
That I might love.
Jag dlskade or matte, skalle,
du skulle dlska [dlska
han skulle dlska
vi skulle dlska
I skullen dlska
de skulle dlska.
Perfect.
I have loved.
Jag har dlskat
du har dlskat
han har dlskat
vi hafva dlskat
I hafven dlskat
de hafva dlskat.
That I have loved.
Jag ma hafva dlskat
du ma hafva dlskat
han ma hafva dlskat
vi ma hafva dlskat
I man hafva dlskat
de ma hafva dlskat.
1 hdd loved.
Jag hade dlskat
du hade dlskat
han hade dlskat
vi hade dlskat
I haden dlskat
de hade dlskat.
Pluperfect.
Tliat I had loved.
Jag matte hafva dlskat
du matte hafva dlskat
han matte hafva dlskat
vi matte hafva dlskat
I mat ten hafva dlskat
de matte hafva dlskat.
Future.
I shall love.
Jag skall dlska
du skall dlska
han skall dlska
vi skole dhka
I skolen dhka
de skola dlska.
Conditional.
1 should love.
Jag skulle dlska
du skulle dhka
han skulle dlska
vi skulle dhka
I skullen dhka
de skulle dhka.
81
Future past.
I shall have loved.
Jag skall hafva dlskat
du skall hafva dlskat
han skall hafva dlskat
vi skola hafva dlskat
1 skolen hafva dlskat
de skola hafva dlskat.
Conditional past.
1 should have loved.
Jag skulle hafva dlskat
du skulle hafva dlskat
han skulle hafva dlskat
vi skulle hafva dlskat
I skullen hafva dlskat
de skulle hafva dlskat.
Imperative.
dlska (du), love thou
dlske (han), let him love
dlskom (vi), let us love
dlsken (ov: dlsker I), love ye.
Infinitive.
Present, dlska, to love.
Perfect, hafva (ha) dlskat, to have loved.
Future, skola dlska, to be about to love.
Participles.
Present, dlskande, loving.
Perfect, hafvande dlskat, having loved.
Supine, dlskat, loved.
Future, skolande dlska, being about to love.
PasslTe Voice.
Indicative.
I am loved.
Jag dlskas
du dlskas
han dlskas
vi dlskas
I disk ens
de dlskas.
I was loved.
Jay dlskades
du dlskades
han dlskades
Subjunctive.
Present.
That I may be loved.
Jag dlskes (ma dlskas)
du ma dlskas
han ma dlskas
vi md dlskas
I man dlskas
de md dlskas.
Imperfec ^
That I might be loved.
Jag dlskades (matte dlskas)
du matte dlskas
han matte dlskas
Lenstrflm's Swedish Grammnr.
6
82
vi dhkades
I dhkadens
de dhkades.
I have been loved.
Jag har dlskats
vi ha dlskats.
VI matte dhkas
I mdtten dhkas
de matte dhkas.
Perfect.
That I may have been loved.
Jag ma hafva dhkats
vi md hafva dhkats.
Pluperfect.
I had been loved.
Jag hade dhkats.
Fu t u r e.
I shall be loved.
Jag skall dhkas.
Future past.
I shall have been loved.
Jag skall hafva dhkats.
Thai I might have been loved.
Jag hade dhkats, or
jag matte hafva dhkats.
Conditional.
T should be loved.
Jag skulle dhkas.
Conditional past.
I should have been loved.
Jag skulle hafva dhkats.
Imperative.
dhkas, be loved
dhkes (han), let him be
loved.
dhkoms, let us be loved
dhkens, be ye loved.
In finitive.
Pres. dhkas, to be loved.
Perf. hafva dhkats., to have been loved.
Fut. skola dhkas, to be about to be loved.
Participles.
Pres. dhkandes, being loved.
Perf. hafvande dhkats, and dlskad (iNeut.) dlskadt , Plur
dhkade, • have been loved.
Fut. skolande dhkas, being about to be loved.
The passive voice, as already staled , can also be conju-
gated with the verb blifoa or vara, as:
83
Present. Jag dr (hlir) dlsknd.
Imp erf. Jag var (blef) dlskad,
Perfect. Jag har varit (blifvit) dhkady
Pin J) erf. Jag hade varit (blifoit) dlskad,
I
am loved.
I
was loved.
I
have been
loved.
\
had been
loved,
etc., etc.,
etc.
The diflerence between the Supinum, and the Participle
Perfect past, is strongly marked in the Swedish conjugations,
the former serves to combine the active, the latter the passive
tenses.
13.
2°d CONJUGATION.
Imperfect ending in de.
Hora, to hear.
Active Voice.
Indicative.
Present.
1 hear.
Jag hdrer
du hOrer
han hOrer
vi hdre
I h6ren
de liOra.
Perfect. Jag har hdrt,
Pin p erf. Jag ,iade hart,
Fnt\ire. Jag skall hOra,
Put. past. Jag skall hafva (ha) hort, I shall have heard.
Subjunctive.
Present. Jag hdre, or ma hdra, tliitl I may hear.
Lmperf Jag hOrde, or matte hdra, that I might hear.
Perfect. Jag ha foe hdrt, or jag md that I may have heard.
hafva hdrt,
Plnperf. Jag hade hdrt, or jag matte that I might have heard.
hafva hOrt,
Condi t. Jag sknlle hOra, I sliould hear.
Cond. p. Jag skulle hafva hUrt, I should have heard.
Imperfect,
I heard.
Jag horde
du hdrde
han hdrde
vi hdrde
I harden
de horde.
I have heard.
1 had heard.
1 shall hear.
84
Imperative.
horom, let us hear
hOren, (hOrer 1), hear ye.
hdr, hear
hdre (han), let him hear.
In fin itive.
Present. hOra, to hear.
Perfect, hafva hdrt, to have heard.
Future, skola hOra, to be about to hear.
Participles.
Present. hdrande, hearing.
Perfect. hafvande hOrt, having heard.
Supinum. hOrt, heard.
Future. skolande liOra, being about to hear.
Passive Voice,
Indicative.
Present.
I am heard.
Jag hdres, or dr hdrd
du hOres, - - -
han hdres,
vi hOres,
I hOrens,
de hOras,
Perfect.
Pluperf.
Fu ture.
- dro hdrda
- dren -
- dro
Jag liar horts,
Jag hade h6rls,
Jag shall hOras,
Imperfect.
I was heard.
Jag hordes (var hord)
du hordes
han hordes
vi hdrdes
I hOrdens
de hordes.
I have been heard.
I had been heard.
I shall be heard.
Fut. exact. Jag shall hafva hOrts, I shall have been heard.
Subjunctive.
Jag hOres (md hOras), that I may be heard.
Jag hordes (matte hOras), tliat I might be heard.
Jag hafve hOrts (md ha that I may have been
hOrts), heard.
Jag hade hOrts (matte that 1 might have been
ha hOrts), heard.
Jag shulle hOras, that I should be heard.
Jag shulle hafva hOrts, that I should have been
heard.
Present,
Imperf.
Perfect.
Pluperf.
Condit.
Cond. p.
85
hdrs, be heard
hOres (han), let him be lieard.
Imperative.
hdroms, let us be heard
hdrens, be ye heard.
Infi n itive.
Present. hOras, to be heard.
Perfect, hafva hOrts, to have been heard.
Future, skola hOras, to be about to be heard.
Participles.
Present, hdrandes, being heard.
Perfect, hafuande hOrts, having been heard and „hOrd'^
Neut. hOrdt, Plural hOrde.
Future, skolande hOras, being about to be heard.
14.
2°<i CONJUGATION.
Imperfect ending in te.
Soka, to search.
Active Voice.
Indicative.
Present.
I search.
Jag sOker
du sOker
han sOker
vi soke (a)
I sOken
de sdka.
Perfect. Jag har sOkt,
Pluperf, Jug hade sokt,
Future. Jag skall sOka,
Fut. exact. Jag skall hafva (ha) sOkt,
Subjunctive.
Present. Jag sOke, or mii sOka,
Imp erf. Jag sOkte, or matte sOka,
Perfect. Jag hafva sOkt, or md
hafva sdkt,
Im perfect.
I searched.
Jag sdkte
du sOkie
han sdkte
vi sdkte
I sdkten
de sdkte.
I have searched.
I had searched.
I shall search.
I shall have searched.
that I may search,
that I might search,
that I may have
searched.
86
Plnperf. Jag hade s^kt, or inalte that T might have searched.
hafva sokt,
Condit. Jag skulk sOka, I should search.
Cotid. p. Jag skulk hafva sGkl, I should have searched.
sdk, search
sOkey (han), let him search
Imperative.
sOkom, let us search
sdken, search ye.
Infinitive.
Present. sOka, to search.
Perfect, hafva sokt, to have searched.
Future, skola soka, to be about to search.
Participles.
Present. sdkande, searching.
Perfect. hafvande sOkt, having searched.
Sup in u m. sdkt, searched.
Future. skolande sdka, about searching.
Passive Voice.
Indicative.
Present.
I am searched.
Jag sokes
du sokes
han sokes
vi sOkas (es),
I sOkens
*
de sOkas.
Imperfect.
I was searched.
Jag sOktes
du soktes
han sOktes
vi sOktes
1 sOktens
de sOktes.
Perfect. Jag har sOkts, 1 have been searched.
Plnperf. Jag hade sOkts, I had been searched.
Future. Jag skall sOkas, I shall be searched.
Flit. past. Jag skall hafva sOkls, I shall have been searched.
Subjunctive.
Present. Jag sOkes, md sOkas, that I may be searched.
Imp erf. Jag sOktes, mcUte sOkas, that 1 might be searched.
87
Perfect. Jag hafve sokta lli.il I mny linve been searched.
(ma ha sulds),
Pluperf. Jag hade sukts that I might have been searched.
(matte ha sOkts),
Con (lit. Jag akulle sokas, I shouhl be searched.
Cond. p. Jag skidle hafva I should have been searched.
(ha) sOkts,
Imperative.
s&ks, be searched
sokes (han), lethim be searched.
sdkoms, let us be searclied
s6kens, be ye searched.
Infinitive.
Present, sdkas, to be searched.
Perfect, hafva .wkts, to have been searched.
Future, skola sOkas, to be about to be searched.
Participles.
Present, sdkandes, being searched.
Perfect, hafvande sOkts, having been searched, s6kt (PI.
m. sOkte, fem. and n. sOkia).
Future, skolande sdkas, being about to be searclied.
15.
The 3'«i CONJUGATION.
The following will serve as an example.
Draga, to draw.
Active Voice.
Indicative.
Prese n t.
I draw.
Jag drager
da drager
han drager
Imperfect,
I drew..
Jag drag
du drog
han drog
88
vi drage (a) vi drogo
I dragen 1 drogen
de draga. de drogo.
Perfect. Jag har dragit, I have drawn.
Subjunctive.
Present. Jag drage, or md drage, that I may draw.
Imp erf. Jag droge, that I might draw.
Imperat. drag, draw — dragen, draw ye.
Supinum. dragit, drawn.
Passive Voice*
Indicative.
Present. Jag drages, I am drawn.
Imp erf. Jag drogs, I was drawn.
Perfect. Jag har dragits, I have been drawn. t
Subjunctive.
Imp erf, Jag droges, that I might be drawn.
vi drogos, that we might be drawn.
Partic. Perf. dragen (Neut. draget, PI. dragne), drawn.
16.
Examples.
I dag har jag arbetat for tva dagar. — Elden* sprakar^
— Se^ huru'' smeden rar pa^ metallen. — Friden stores^ —
Sitt icke sa bedrOfvad. — Hvad har du glomt'? — Jag for-
behSller^ mig att N. inte utdelar^ nagra almosor*®. — Honom
skuUe jag forOdmjuka ". — Helena och Axel inkomma'l —
Han ma rSddas'^ — Jag spadde^* alltid'' sa. — Gud har
skapat*^ verlden. — Barnen hafva blifvit skapade. — Mennis-
1 e/rf, fire. 2 spraka, to crackle. 3 se, see. 4 how. 5 ra pa, to
get the better of. 6 stora, to disturb. 7 glomma, to forget. 8 fdr-
behalta sig, to reserve oneself. 9 vldela, to distribute. 10 at-
mosa, alms. 11 to humble. 12 to come in. 13 rddda, to save.
14 spa J to foretell. 15 always. 16 skapa, to create.
89
korna hafva skapals. — J haden stiillt till" en liten bal. —
Skynda'* dig I — Skall jag kedjas'* i evighet? — Vi skola
losa dina kedjor'^". — I niorgon skolen J ha' skattat^'. —
Glomiiien aldrig^^, mina barn, alt alska mig. — MStte Gud
lOna" er far. — Han gar bort fran sin van. — Den mOrda-
des blod skulle pryda er slagga^'. — Bandet Sr slitet^' mel-
lan^' OSS. — Valan^^ sa g§I rym bort^ med bedragarn^'. —
Vi aro strafTade^" nog^'. — Han skyr mig. — En man som
friat tilP'' henne. — En alskad maka. — De voro generade
for att helsa pa^' mig. — Det skulle ha varit roligt^\ — Det
viintade jag inte. — Den pjes^^ som nu lemnas i allmanhe-
tens^^ bander bar bbfvit dOpt" och kallad med det namn. —
Giidi^® klagadt^M — Jag alskade honom. — Om ni horde
delta? — J retadens. — Tacksamheten ''" for alt"' man vardat
min barndom och beskyddat min mor binder mig nu vid en
slagf*^, hvars stollhet jag afskyr, och hvars nadeg&lva, det
namn jag bar"', maste betalas med min lefnads lycka. —
Han akte"" efter hasten"^ — Ett vilddjurs"^ sinne bodde"'
inom ''^ honom.
17 stalla till, to arrange. 18 make haste. 19 kedja, to chain. 20 the
chain. 21 skatta, to pay taxes. 22 never. 23 reward. 24 the
hammer. 25 slita, to tear. 26 between. 27 well then. 28 rymma
bort^ to escape. 29 the impostor. 30 straffu, to punish. 31 enough.
32 fria till, pay courtship to. 33 to salute. 34 agreeable. 35 piece
(theatrical). 36 the public. 37 dbpa, to baptize. 38 Gudi (anti-
quated Dative from „Gud''), God. 39 klaga, to complain. 40 gra-
titude. 41 that. 42 kindred, family. 43 bara, to bear. 44 aka,
to drive. 45 hast, horse. 46 wild animal. 47 bo, dwell.
48 within.
17.
The Kdleclive Verbs.
The Reflective Verbs in Swedish are formed by the Per-
sonal Pronouns: mig, dig, sig, oss, er, sig, as:
gifta sig, to marry oneself,
Jag gifler mig, I marry myself,
/ giften er, you marry yourself,
giften I er? do you marry?
Some are conjugated as Deponentia, i. e. they take the
terminations of the Passive, without having ils definition, as:
glddjas, to rejoice oneself,
Jag glddjes, I rejoice myself.
90
18.
The Intraiisitife Verbs.
Many intransitive verbs are conjugated in Swedish only
with Jiafva". The verb to strike, is used in Swedish as a
transitive and intransitive verb, as:
the clock has struck: klocken har slagit
and: klocken dr slagen.
19.
hnpersonai Verbs
are only used in the 3"^*^ Person Singular of the various tenses,
as: blixtra^ to lighten
det blixtrar, it lightens
det Uixtrade, it lightened
det skall blixtra, it will lighten.
20.
Examples.
Vara bOner* skola niotas^ i den hinimel, som hojer sig
Ofver alia folk^ och lander. — Ett enda ord"* behofdes af din
far. — Nu en kyss, innan'' vi skiljas". — Under ett falskt
namn har du intrangt i mitt bus. — Jag minus' detta val. —
Det, tycker jag^, kunde han gora. — Sansa^ er, unge man I
— De hadangangne I'rojdas'" icke af att se tarar i mina Ogon.
— Han bras pa far sin. — J hafven trangts i dorrn. —
Hans hopp*^ har tyckts hvila pa haus faders likkista^^; redan
han ser honom nalkas^^ grafven. — De ha' kommit pa den
tanken'^ — Han ar inte kommen pa den tanken. — Det
regnai-'^ och haglar^^ — Det blixtrade och askade" igar. ■
1 prayer. 2 meet. 3 people. 4 word. 5 before. 6 depart. 7 min-
nas, to remember. 8 it appears to me. 9 recollect. 10 to rejoice.
11 hope. 12 coffin. 13 to draw near. 14 Die thought. 15 to
rain. 16 to hail. 17 to thunder.
91
tf,
e
CO
S
s s
<w
04
-^
<4^
QJ
g
Oh
i-C
-o
xO
-O*.^
•O
••o
~ ^ 5U S
»^ ,^ -
C*" <>' "^^
<-. J^ s
-O -2> 1.0
5ii ^ ** »o o
■^ ~« "^ 'TS -:'
•:, 5U *-.
*.. r- <4j
J". -^ ;2
e
s
c
• mm
s
CO
i; . . . .
*o • -^ •'!?:.•<»» . . . ^, -^ "O . . • .*-
-S -^ '::: "i? S -^ •« >- ^ •'^ -i<;
k
o
©
V
^
-e
^
b.
■-'?r5
O)
•o
Ut
04
OS
ff
•«.*
MH
i^
bJD
>0 (.O ►o'nO ►C>»<i"0"0<5^C>'^'^
535
I I
I i
I I
I I I
on
a
CO
TO
> O
•o
-« h
^
5-.
1^ ^
•to
^••^
53
.o i«) »o^i«> fO"0»C)-«iS'>C5»c>~c:~s
■as
1^
<a)
s ^<t^<
I I I
a>
CO
.= .ti ^ S t- S s !- « ^^ "^^ - - -^ ^
.S^.« Urn J^ J^ JZ -^ W
ocoooooooooocoocooc
s
c
Qi
•o
CM
•'A
e
^
"«
^ « errs g «
>• s.»_ t^ *. V5
pO kO fO'xO f"© "O -o -o -o "O ^: ^5 ^! ^! ^i
S e ~«
r tt 5J
92
4>
a.
CO
ea
Oh
CO
CL,
"S.
«3
S5
to
^ S "li IP ^ '^
CTi^cnoscrjcj^c^scrrj
"e ~« "e 2i
•<r^ S ^ 5
^
«
5^ i s i
^
C5. i'
'C
«S5 O^ O^ Ol
^ S^ 5- ^53
<S5 Os ^ ^
o
&J0
^ V. ^ _^ ^ !»
sj "^ _ _ "^^
« *^ ^ R,c?i-»
^ _ S ••(3 '^ -«
e^ 'cw •c**^ ^-^.i
J*. •««
••?3 V.
I
IS
'53 SS
,< ^«£ -=: -itf
o — ^ **
^ CO '^
•<:~^ C <ii CS G
e — ^
•O 53
5«.
OjCJ5&s53iC3l05&sOj
=0
OA
d
o
•o
•■c>
I; I; ^
1^
-< ^
53 I •
S « 5ri
t, ixi 2^
>
•^ 000
c
*S
>
o o
-a
CO
Ci-jq oa « '^ tie
o o o o o o
■^^ ■♦J *j ■»-* .t-i ♦J
• • -2 •
• 05 re t«
O ™ O) 03
rs ^ ^ eo
0000
^-^•H
^ S^ 2 5
i^ ^ -s .^
0000
B - c « e e ^»
53
-as
53
53
5?
5?
^
!3
53
5^
^
53
^
■^j
*=)
e
«o
•■^
•^
3$
-53
S
5?5
-SS
1-^
^
-as
i-SS
^
9i
93
2 -
CO
a
0^
S ^ S
5 Sin ^
c> s^ s
-^ -ic -is
1 -"^
<u
<4i
e -^ •=• -^
_ 53 S: <ii -:s -^ —
2^-^ ^ -2^ Oi ^ ^i ■•«o^ s 5r ^ « « :^
s
9
.s
"a.
s
tfe
to
^ -i; -i- -2^
o^.
•^ *^ '^v. 2* ■•^ V3
■ii
^
5C
o
o 5^ S
a
m
9i
«
.^^'S
o
C35
^ ^ -i; ^
«}
5^
an
o ^ J2 S
.i: -i<! -^ r^
I
O)
-Q
O
.Z. = l> > —
- o ^ £ 5
c X ~ C *-
« o «^
►5 o
o o o
o
^ » Si s, -S
S <&H i~yH Cj-< i*
"e
^ i^j
. 'as "« » ^ i» J*3
S -^ =o ssi >5 --Q e ^ §
<5i
•^ cl .^ 1-e •■«
S ft 8 g CM <=jH
<»
5-
<i>
V
^
•13
A>
s s S» ^^ S- S. » -^
> s
^
"«
a;
5»>
c
o
« S O
-1 O) S ® ^ '^
O)
-a
p to . . . *-' -^
X V C •— .~ — O • —
3 ~
o o q o o o
oooooocooooocooc
I « «
*=> -^ 5S •-
-is -ij •i: -^
•«« "".-i •»<> >>*J> ~^-^» •■>««' f^ ~^ o*^ $S «5 S «^ «^ ^^ O" 0^< ^
5s « «3 « e -T
^T . e . e cT ^
5 C: ^ e ^ -2 ^
V3
94
^
c^
CO
ft-
S
<»
fi
so
•o
-6
<>*
•*>
krifven
kuren
O
s
Oh
***
5?^
5£
C/5
VD
Vi
CO
V5
I CO >-.
CO
s
s
c
s
C/2
CO
CO
CO
o
«*»
~!S S S sj .s
«ow5Cows'co'ecre»scocoeoco«5
■i
<o
5?5 ^ -'^S "te ,» i«is 5^
-2 § S S o S^ cu,
CO «0 C/J CO CO CO co^
e
S
^ ^
§^
-2 S S S o ?i, S5h
CO CO «c eo CO «o^ co^
CO
• • •
• • •
• •
• •
Ho
• CO
• '"^a
o o
cj^-i; -r- — s,
S S£ S ©
co' co-fis ,4:;
CO CO
ftj
1^
S S S ."lij -^
CO
o« !S «s •'51 -^ -^ -^ -i<s -is -^ -is
co&5''seo*'o*s«o«ocococo
CO
0:1
CO
CO
O — -
■2 ,»
CO
<4i
^ a S g
CO CO ws CO CO CO CO
I I
CO
a.
CO
c
en
Ctt
CO
In.
5n.
^^^cocococo'cococococo CO
-is
CO
1^
-as
CO
CO
CO
^ ^ ^ ^ ^ ~
-5 a § s o ?i, Si
CO CO CO CO CO CO co^
> -a
•- I
a O
CO
O
• • • • "^ •
' * • • tp '
• • • • "^^ •
ooooooooooooo
0?
CO
o
o o c o o o o
60
a
'iZ
c
.a
e
s
S. 2; cS ^-^ «*» .^^ i*id
~5 ^ 'c-i -.^ •c-^'~», -s.^ l-SS "«<: riC »iC -iC '"«i
*» CO CO CO CO CO CO CO CO CO CO CO CO
C^*^ 3 e e £
_ § S s o ?5h sa;
CO CO CO CO CO CO CO
ots
1^
so
95
CA
^^^ e^ c« c^ e^ c^ ------ - -^ ■« ._
^ ^ -w ft^
'^
V5 C/i Oj CC CO 05
o
^^ -»
S
e
'5-
3
5/5 «C
'V
a
-is
V5
c: 2 » » s «
V-. VJ CC CC C/} V5
«5
^
» s
-2^ » -^
"T2
f'^ *«i '♦o <»j' »-j
o
CT5
S
V
«
5- -"« -^
^
^
o
=0
«»5
^
=0
CQCO»3V3CCV3CO^'>»^>^ '**» '*>^ '**'
o?3
03
o
;::£>£>»
Cm
I
I
c
CO
^
V
V3
¥-8
*.r^ ^*^ ^#^ r^\ C^^
•IS Jn.
^ s> a » -IS •■« -e
cip V5</JCO«5«/35/5V5C/3tO<C!/S'»«"»>*
^ 5^ «S ^
?^ *- i-
o o
• • • • (?j
3; c > --7 ^ o
oooooo^^o
0000000
o o
tC OJ 4J C
^ t: -C J2 -:*
o o c c o
a
a
°s
a a
!S
•a ct5-
a -^s ■■=:
v;);c<QvjV3C/9«3<^V3V2Co«0
^ ^ i § ^
96
OJ
''^
Cl,
1
■*-3
1
^
(/I
s.^ ^_
f-id
SO
(*«•
s
nS
•
s
s
"«
:2
•«
so
CL,
»
s
•^
^
s
»
S)
»
s>
s>
s>
<»
s
s
c
'S-
a
WD
e
.«»»
c
s> s> s>
Od ^ —
•^
i«,^
►le r2 .5^
S » »
C I I
a
o © o
ts s ^ >»
.«c
^ «^ «**
•S c -^ ••« >K<,
S> S) S> SioQ
, ^ OJ ^
•S •« •« ■ ^
s> «^ s>
•cs ^
» --(S
1 I
fc» C« C« K,
P O 3 ^
O O O O *j
-a ^ o !- cc
«n o TO ijD oj
© o o o o
e e s
s> S) d
.^ ^ es"
•« •« 5
97
22
Examples.
Skomakaren' gOr suloi^ — llan liar sviirit borgareden'.
— Han har fatt lOn^ for sin liugfarcP. — Igar salde hon sina
nialmstakar^ och satte Ijusen^ i en Iriikloss. — Han h(>ll en
predikan^ sS att de grato allesamman. — Jag skref mitl mmn^
— Det ar ratt gjordt. — L)e vilja icke fOrsla'° delta. — Jag
sag honom. — Han stod der, seende eller den gaende. —
Den som sljal min ara, han tar mitt lif**. — Om*- jag kiinde
fa mina manadspengar. — Det liar jag icke vetat. — Du
gjorde ratt. — Hvad har han stulit Iran dig? — Ni skall
siiart'^ bli bragt pel (till) tiggarstafven'\ — Hvem lade sten
efler sten pS detta turn*^? — Han log at min fruktan*^ —
De hade slagit lager i staden. — Han dt milt nadebrod. —
Hvad har ni gifvit honom? — Han utdrog en lada och fram-
tog ett eini. — Arma, ofvergifna" Laura 1 — Loftet ar adagdt.
— Han har gjort mig en vanljenst. — Hur gerna gafve jag
allt liir att fa detta. — Han gaf mig intet. — Han dog pa
friimmande'^ jord. — Vi fingo brefvet. — Hvar bar ni fall
delta. — Min son ar alerfunnen. — Han foil ned pa sina
kniin'* och grei billcrt. — Ingen tordes siiga sadant. — Han
torkar^° fiirstulet en lar ur sitt Oga. — Vi aro bedragne. —
Det fanns mildbet i ditt bjerta! — Han dolde sig. — Jag
har bundit honom. — Hon lag der och ni lat henne ligga.
— Sa lange bans bjerta slog. — Han bade afbrutit nagot. —
Osedd borer han hennes ord. — Han bar dott fOr mig. —
Byran" ar iippbruten, en stohP^ ar begangen. — Jag ar be-
stulen af min son och bedragen af min doende dotter. —
Han klappar^^ pa min slutna dorr. — Han dolde sitt nyss
skrifna bref. — Det blef sagdt. — Hon har dragit sin sista
suck. — De aro borldragne. — Har ban gifvit dig allt? —
Allt iir gifvet. — De vundna pengar. — Ett langvuxel skiigg".
— Jag bar funnit min son. — iMitt barn jlr funnel.
1 shoemaker. 2 sole. 3 allegiance. 4 reward. 5 pride. G bronze
candlestick. 7 candle. 8 sermon. 9 name. 10 understand.
11 life. 12 if. 13 soon. 14 beggar. 15 lower. 16 fear. 17 (o
neglect. 18 strange. 19 knee. 20 to dry. 21 desk. 22 theft.
23 to knock. 24 beard.
Leiistrom's Swedish Grammar.
98
23
Adverbs.
1. The Adverbs are formed from the adjective by taking
the neuter of ihe adjective, or by adding to the root Jigen"
or Jiga", or if the adjective ends in lig, by adding en or t.
2. Those ending in ig, without an J" before this termi-
nation, and the Partic. l*erf. past, only add „«", as: klok,
clever, klokt; — sakta, quiet, sakta, sakteligen or sakteUga.
3. Adverbs admit a comparison, as: han handlar klokt,
klokare, klokast, he acts wisely, more wisely, most wisely.
4. Irregular are: vdl (bra, godt), good — bdltre, better,
bast, best — ilia (ddligt), bad — vdrre (sdm), worse, vdrst
(sdmst), worst — mycket, much — mer, more — mest, most.
24.
1. Adverbs of Place.
AUestddes,
everywhere
hit.
hither
annorstddes,
elsewhere
hit at.
this way
bak, 1
bakom, \
behind
hitintill.
hitherto, to this
hdr.
here [time
bland,
between
hdri,
here in
bort,
away
hdrifrdn.
from hence
borta, borte.
absent
hdrvid.
herewith
ddr, der.
there
hdr och der.
here and there
derifran,
therefrom
hvar ?
where ?
der och hvar.
here and there
hvarifran ?
whence?
deremellan,
betwixt
hvarest,
where
dit.
thither
hvari.
where-in
dit in.
yonder there
hvaribland.
among which
dit ut,
out there
hvarifran.
whence
fram,
9
forward
hvaromkring.
where abouts
fram me,
in front
hvarpd,
where-upon
framdt.
forward
hvar till.
whereunto
framtill.
before
hvartunder.
by which
framfOre,
in the front
hvaruti(hvanit
-where-in
fOrbi,
by, past
innan),
hem,
home
hvarutafver,
where-at
hemma.
at home
hvarvid.
whereto
99
hvardfver,
al which
ofvanpd,
upon
in.
ill
of van ifrdn,
down from above
inne,
within
pa,
on, upon
innanfdre,
from wilhiii
pa langt hall,
in the distance
ingenstddes,
nowhere
pa or till 1
hoger , pa or till
langtf
far
venaler,
to the right, lelt
midt.
midst
qvar,
behind
ned,
down
tillbaka, tilli
ygga, hackwards
nedanfOre,
below
till motes,
against
nedantill,
underneath
widan,
away
nere (nedre),
below
up,
up
nerf6re(nedf6
re)
, downwards
nppe,
above
nederst,
lowest
vppdt,
upwards
ndgonstddes,
anywhere
ut.
out
ndr (ndra),
near
ute.
without
ndst (ndrmai
n),
next
utan,
outside
omkriiKj, ikri\
«£/»
about
nt an till.
from outside
opp (upp).
up
utfOr,
without, out.
25.
Examples.
Han sUrider* framat och vandrar^ upp till skogen, och
ner till kalian^ der hloinnior'' viixte. — lion dromde^ sig in
i bergets skOna kryslallsalar. — Vi gingo ut. — Vi hlefvo
qvar. — Den gigantiska hergkedjan® stracker' sig veslerut och
sOderut. — Har stodo vi nara forsen^ som stortade sig ned i
djupen®, hvar morkret'" herrskar^' och der blolt^^ ormfOdan"
bor. — Har ar min van. — Forsarne storta sig utfor bergen
ned i afgrunderna^* och jag stSr midt ihland dessa scener. —
Det var roligtl — Haiitastenar beraita dunkelt om de maktiga
som varil. — Har bor elt folk. — Jag gar hem. — Ar lian
hemma? — Kom hit I — Vi resa hlirifran. — Pa andra sidan
om elfven^\ — Bakom huset, deri vi bodde. — Hvarifran kom
du? — Vi funno honom ingenstades. — Nagonstades maste
ban vara. — Trakten'" haromkring ar vild och dyster'^ —
Du gode gifvare der ofvan. — Forsen hvarvid jag lag.
1 advance. 2 Mander. 3 spring. 4 flower. 5 dream. 6 mountain-
chain. 7 extend. 8 stream. 9 depth. 10 dark. 11 reign.
12 only. 13 vipers and serpents. 14 abyss. 15 stream, river.
16 tract, region. 17 dark.
IOC
26.
2. AdTcrb
of Time.
m,
already
Idngesen,
for some time
af alder,
of old
medan.
during
all t id,
always
nu,
now
aldrig,
never
nu far tiden,
at present
hittida,
early
nyligen.
lately
derefter.
afterwards
numera,
now
derpd.
thereupon
nyss.
just now
da,
then
ndnsin.
ever
da och da,
now and then
ofta.
often
emedlertid.
meanwhile
om morgonen,
in the morning
da fOrtiden,
at that time
om mornarne,
in the mornings
for do m,
formerly
om aftonen,
in the evening
fOrrdn,
ere, before
om aftnarne,
in the evenings
forut,
before, formerly
om f6rmiddagen,\n the forenoon
framdeles.
in future
omeftermidddgt
m, in the after-
hit tills.
hitherto
noon
hddanefter.
afterwards
om aret.
yearly
innan,
before
om veckan,
weekly
i ons, ihjons,
lately
om dagen.
in the day
ibland,
sometimes
om natten,
at night
i dag.
to-day
pa nytt.
newly
igen,
again
pa en gang.
at once
i gar, ^
yesterday
pa stunden,
forthwith
i fOrgar,
the day before
i dfvermorgon,
the day a iter
yesterday.
to-morrow
imorgon(imorron), to-morrow
redan,
already
i morse,
this morning
rdlinu.
soon
i afton,\
i qvdll,]
this evening
sedan,
sent.
afterwards
late
i aftes (i gar
afton), yesterday
snart.
soon
evening
strax,
directly
i fjor (i fjol),
, last year
sdllan,
rarely
i veckan,
weekly
tills, till,
until
i dr.
in this year
undertiden,
sometimes
innan.
within
dnnu, an.
not till now
innan kort.
shortly
dter,
again
i lid.
in time
drligen.
yearly
i otid,
at the wrong time
dtiyo,
again.
Idnge,
long
101
27.
Examples.
Han gaf aldrig befallning* om nSgot. — Hon salt, som
vanligt, forsjiinken^ i tyst^ svarmorr, ocli framfOr henne ISg
en bok i hvilken hon nyligen hade liist; liiiiefter Stertog^ hon
sin fOrra slallning*. — Han §ter vagade delta. — 1 dag fingo
vi elt bref. — Jag fick brclvet i forger. — I fjor bar jag varit
i Paris. — Min Onskan' nnmera ar att vara allena. — Hon
gick nu. — Hon skref slutligen® foljande' bref. — Det Hr
lOr sent. — Han kan ej mera se. — Jag ser iinnu intet mal.
— Delta ar ibiand fOrfiirHgt *". — Da skuUe ban icke do. —
Han skall komma innan kort. — Jag grater om dagen och
om natten. — Jag onskar dagen vore Ofver igen. — Fordom
alskade jag bonom, nu for tiden ar ban mig bkgiltig" och
snart skall jag bata'^ bononi. — Jag sag bonom nyss. — Jag
kommer strax.
1 order, command. 2 sink into. 3 still, dumb. 4 melancholy. 5 to
retake. 6 position. 7 the wish. 8 finally. 9 following. 10 ter-
rible. 11 indifferent. 12 hate.
28.
3. Adverbs of Number and Comparison.
Allenast,
only, solely
lagom.
just enoug
aUdramest,
most
inlet.
nothing
alldeles,
entirely
mera,
more
en gang,
once
mindre,
less
en annan gang,
another time
minst,
least
endast,
only alone
mycke, mycket, very much
bara,
only
nog.
enough
bra,
very
nogsamt,
sulficienlly
blott,
only
ndgongdng,
sometimes
ytterst.
extremely
ndgot.
something
for,
for mycket.
too
too much
ndgorlunda,
f something
\ somehow
ganska.
quite
odndligen,
infinitely
hOgst,
at most
rikeligen,
sufficiently
foga,
little, not very
rati.
rightly
just,
just so
till.
to, till
knappt,
scarcely
tcLmligen,
tolerably
litet,
little
Ofvermdttan,
excessively.
102
29.
Examples.
Jag sag honom en gang och henne nagongSng.
En
annangang skall du icke fa detta. — Jag ville bara se honom
annu en gang.
- Jag skall blott fa veta, hvad du allid bar
nekat\ — Han begiirde^ mycket, men jag gaf bonom intet.
— Hon blef bra ond^, ocb bade fOga lust att fOrsvara'* bo-
nom. — Sadant ar aldeles icke en helig^ pligt®. — Del ar
nagorlunda vigtigt'. — Han lyckte oandligen derom.
1 to deny. 2 to demand. 3 cross. 4 to defend. 5 holy, sacred.
6 duty, 7 important.
30.
4. AdTcrbs of Manner and Hind.
Annars,
else
gOraenilag, io please one
annorlunda,
olbervvise
i sender, at a time
bom,
amiss
/ sOnder, asunder
bra,
well
inbOrdes, among oneanotber
hlindvis.
at random
Iditeligen (Idtt), easily
bakfram,
awkwardly
Idngt ifrdn att, far from
hakldnges,
backwards
likasd, \ ,.,
1.1 1 J > hkewise
likaledes,]
baJivdnd(,
preposterously
enligt.
conformably
miste, amiss
enkom,
solely
med rdtta, in justice
eljest.
else, otbervvise
makligen, comfortably
fafdngt, 1
noga, exactly
forgdfves,]
111 Vdlll
ofOrvarandes, accidentally
fort,
quickly
pa ma fa, at random
for intet.
for notbing
rent af, outrigbt
for ro skull.
in jest
rent ut, simply
falskt,
falsely
rdlt frain, straight forward
gerna,
willingly
sa sdledes, salunda, so tbus
hogt,
aloud
sammalundd, equally
hdndelsevis,
by accident
sa der, ibus — tbus [by
ilia,
badly
smaningom, by degrees, by and
i go do,
amicably
sakla, quietly
i synnerhet,
especially
sinsemellan, amongst each other
i synen,
in Ibe face
svarligen, wiib difliculty
i smyg,
secretly
sa vid lag, so about
103
sOnder,
broken
tillfots,
on foot
till och med,
even
ntrikes,
aliroad
tvdrt,
all at once
ntantill,
hy heart
tvdrt af.
clean of
tyst.
silently
tvdrt om,
on the contrary
vdl.
well
tillsalu,
for sale
a rad.
in turn
tillkorta.
too short
dfvensa ,
equally so
till ho pa, 1
tillsamman,]
together
(jfverens,
afverhufvud,
agreed
on an average
till handa,]
at hand
Omsesidig,
reciprocal
till hands,]
Omsevis,
variable.
till fata,
at the feet
31.
Examples.
SSledes maste jag fa doM — Det Sr val gjordt. — Hon
sade sakta, jag ser dig gerna. — Det var fSfangt. — Kan du
se din far arligt^ i ogonen? — Jag bar just ett Srende^ till
Er. — De gingo tillhopa. — De vaxte smaningom. — Det ar
sakert en stor summa. — Det kan inte bh annorlunda, det
maste vara salunda. — Det ar bia.
gen om. — Vi togo misle'*
Utan tvifveP kiinner ni honom. — Jag ar till och med Ofver-
tygad. — Alskens inbOrdesl — Han sade det pa mafa. —
Tyst, for himlens skull. — De ofverfollo^ honom oforvarandes.
— Vi mottes handelsevis pa gatan.
3 commission. 4 to go astray. 5 without
Han vander sig makli-
— Han sag no;,^a pS mio^.
Jag kommer tillkorta
1 to die.
doubt.
2 lionest.
6 a Hack.
32.
5. Iiulefiiiite Adverbs.
Alldeles inte (icke), by no means
alls inte, not at all
ej, not
ej heller, neither
fdrmodlirjen, probably
hdller, hdlire (hellre), rather
hdlst (helsl), much rather
far in gen del, by no means
icke (inte), not (nothing)
i alia fall, at any rate
icke en gang, not once
ingalunda, in no wise
104
icke dess mindre,
not withstand-
manne?
if perhaps?
ing
min sann!
my faith!
icke det minsta,
not in the least
ma gdra,
very well I
ihjdl,
to death
ndr, sa ndr,
nearly about
jo, yes (in replj
' to a negation)
ndslan,
almost
ja,
yes
nej,
no
ja men,
0 yes
sannerligen,
surely
ju,
yes, surely
sdkert,
certainly
ju — ju,
the — the
nngefdr,
about
kanske,
perhaps
vida,
far
likvdl, likvist,
nevertheless
vdlan,
well then.
33.
Exam
pies.
kv ni lyrklig? — Det ar jag alldeles icke. — Manne det
ar sannt? — Koni hit, ju forr, ju battre. — Det vill jag
heller icke gOra. — Jag ville heist resa* till Wien, i alia fall
blir jag icke i Hamburg. — Kanske ni reser med mig. —
Du bar min sann ralt'^ — Nej, jag gar icke allena. — Hon
foil till bans fotter, icke dess mindre vagrade^ han henne
f(5rlatelse\ — Heter^ det icke sa? jo, min van. — Hvad ar
klockan manne?
1 travel. 2 right. 3 refuse. 4 pardon. 5 to call, to name.
34.
Prepositions.
1. Simple Prepositions.
^f.
from, out
bland,
amongst
efter,
behind, after
enligt.
according
[ran,
from
for,
for
genom.
through
hos.
with, by
if
in
jemte, near, by, beside
kring, around
Idngs, along
med, with
medelst, by means of
mellav, between
mot, against, towards
om, on, over
pa,
on, upon, to
105
till, to
under, under
wr, out
utan, ulom, without
vid, near, by
at, against, on, to
afver, over.
Bakorriy
ibland^
ifran,
framfdry
igenom,
innanfOVy
intill,
Hiring, omkring,
utmed,
formedelst^
imellan, emellan^
emot,
nedanfOr^
ofvarifOr,
35.
2. Compound Prcitositions.
utaf,
utanfOr,
hredvidy
(in da till,
oahadt,
tvdrsOfver,
behind
between
from
before
through, by
within
until
round, about
along
by means of
between
against
below
over, above
upon
from
out of
near
until [ing
noth withstand-
opposite
pa denna sidan om, this side
till foljd (i fOlje) af, accord-
ing to
for — skull, on account of
/ stdllet for, instead
i kraft af by virtue
ya - vdgnarA ^_^ ^^,^^,f „f_
for — skull, J
36.
Examples.
Fuktdroppens^ fall* i djupa grufvor' urhalkar* den mark',
pa hvilken den faller. — Backens^ sorF der den leker sig
frani^ mellan grona briiddar'. — Det ar ett rop'° om glildje"
deri. — Skyar'^ draga ofver trakten, under sommailika'^ dagar.
— Den skimrande*^ droppen*^ fOrskingrades*^ af en tillfallig*''
vind. — Vid backens braddar. — Domherrarne'* med purpur-
brost boppade'^ pa den klara snOn'^". — Han kom at alt
ploja upp'^* sin jord mellan snovallarne^* rundt omkring. —
1 rain drops. 2 fall. 3 mines. 4 to undermine. 5 ground. 6 the
stream. 7 murmur. 8 to wind round from. 9 bank. 10 cry.
11 joy. 12 cloud. 13 summer-like. 14 glitter. 15 drop. 16 to
scatter. 17 accidental. 18 bullfinch. 19 jump. 20 snow.
21 plough up. 22 snowwall.
106
Man alvte pa skidor^' Ofver fjallen^\ — Han lyssnar^ till min
asigt^^ — De masle arbeta for dagligt brOd. — Del ar en sak
af vigt^^ — Hon iir dotter af (till) baron N. — Det horde
jag af honom. — Jag kom fran Paris. — Susannas lijerla
slog af gladje''^ — Elan sade delta for min skull. — Jag vill
gOra delta i stallot for honom. — I krafl af lagens^^ ord^°.
— Enligl sin inslinkl. — De undfagnade^^ inga komphmenter.
— De vaggade fram ofver grasplanen. — Tva skalor^^ blefvo
qvar vid boel^^ — De logo detta ur kojan. — Hon slrackle
halsen at honom. — Jag brydde^* mig ej om delta. — Jag
fOrlorade all vanskap^^ for honom.
23 snowskates. 24 mountain. 25 listens. 26 opinion. 27 im-
portace. 28 of joy. 29 law. 30 wording. 31 to treat eacli other.
32 magpie. 33 nest. 34 bry sig, to care about. 35 friendship.
37
Idiomatic use of the Prepositious.
Af, utaf. By, of, on, wilh, off.
Denne malning ar utaf Hr. B.
Gossen skickades af sin fader.
Arbelel ar af varde.
Brefvct af den 6*®.
Han tog af till venster.
De voro ulom sig af gladje.
This painting is by Mr. B.
The boy was sent by his father.
The worl< is of value.
The letter of the 6*^.
He turned off to the left.
They were beside themselves
wilh joy.
In the following sentences af cannot be translated:
Del blef ej af.
jNog af, du ser honom inte
mer.
Kan herrn icke sla af nagot?
Han log lil'vet af sig.
De kladde af sig.
Han kom af sig.
He pet gick af.
Han lut taga af sig.
It did not take place.
Well, you will see him no
more.
Can you not deduct a hllle?
He killed himself.
They undressed.
He forgot his part.
Tlie rope broke.
He had his portrait taken.
107
Efter. After, at, by, according to, for.
flan kom elter mig. He came after me.
Jern saljes efler vigt. Iron is sold by wcigbt.
Jag lanar efter sex procent. I lend at six per cent.
Ar kliidet efter din onskan? Is the clolii accordinw to vour
wish ?
Soldaten hade skickat efter sin The soldier had sent for his
hiist. horse.
Efter is often used in a colloquial style as a conjunction,
in the meaning of as: Efter han vUl sd hafoa det , as he
will have it so.
Emot. Against, towards, contrary to.
Jag sprang emot honom i I ran against him in the dark.
mOikret.
De voro myckct goda emot They were very kind to the
barnet. child.
Klockan var emot 12 da han II was towards 12 o'clock when
kom. he came.
Flickan gick dit emot min on- The girl went there contrary
skan. to my wish.
Vi gingo emot honom. We went to meet liim.
For. For, from.
111". B. rostar icke for mig. Mr. B. does not vote for me.
Ingen menniska ar fri fran fel. No human being is free from
faults.
F6r is used in the following idiomatical expressions:
Hvad liar hon for sig nu? What is she about now?
Han ville vara for sig sjelf. He would be by himself.
Del skall vlil ga for sig. That will surely succeed.
Han rar icke for det. He cannot help it.
Tag dig till vara for honom. Beware of him.
Det gick mycket ilia for mig. I was very unfortunate.
Jag anklagade honom for det. I accused him of that.
Genom, igcnom. Througli, by.
Barnet gick igenom rununeU The cliilil went through the
room.
108
Ilan vann sitt Sndamal genom He gained his object by per-
ihardjoliet. severance.
Genom bonom fick jag veta I heard of this through him.
detta.
Hos. At, witli, in, to, by.
De hade frammande hos Hr. S.
Boktryckaren var hos bonom
i gar.
Han bor hos Ur. L.
De hafva aWrig varit hos mig.
Han var i liira hos Hr. B.
Jag skickar hosfoljande href.
Han hade inga pengar p§ sig.
Vi gora inte sa hos oss.
Kom och sitt hos mig.
Han afundas dygder hos andra.
They had a party at Mr. S*s.
The printer was with him yes-
terday.
He lives at Mr. L's.
They have never been at my
house.
He was apprenticed to Mr. B.
I send the accompanying letter.
He had no money about him.
We do not do so in our coun-
try (family).
Come and sit by me.
He envies virtue in others.
/, in. In, at, to, on, up, a, next.
Kapten S. bar varit i Bom.
I bOrjan sag jag ingenting.
Sommerskan var har i dag.
Gesallen far tjugu riksdaler i
veckan.
Karlarne satte huset i brand.
Jag skall packa in mina saker.
De kommo in en i sender.
Du skall dricka i bolten.
1 pingst skall jag fara dit.
I vintras var del mycket kalll.
Var du der i fjol?
Captain S. has been in Bome.
At first I saw nothing.
The seamstress was here to-
day.
The journeyman has twenty
riksdalers a week.
The men set the house on fire.
I will pack up my things.
They came in one at a time.
You shall drink it all.
Next Whitsuntide I shall go
there.
Last winter it was very cold.
Were you there last year?
Ibland, bland. Among, sometimes.
Boken ISg ibland mina saker. The book lay among my things.
Vi liisa Tyska ibland. We read German sometimes.
Ibland kom ban till oss. Sometimes he came to us.
109
Med. With, of, also, to, in, at.
Officeren hade Iva soklater The officer iiad two soldiers
iiied sig. wilh him.
Taflaii var full med hal. The picture was full of holes.
Var du iclie der med? Were you not also there?
Gossen fir slcigl med dem. The boy is related lo them.
God natl med er. Good night to you.
Jag s3g intet fel med henne. I saw no fault in her.
Han fidlde oxen med ett slag. He felled the ox at a hlow.
Om. Of, ahouf, at, in, for.
Han tog honom om lialsen. He put his arms round his necL
Hvad var det hon take om? What was it she was speal\ing
about?
Du fSr gOra om delta. You must do this again.
De kommo om nalten. They came at night.
Hvad skola vi spela om? What shall we play for?
Du kan komma igen om en You can come again in a
vecka. week.
Pd. On, of, for, by, in, at.
Det ligger pS bordet. It lies on tiie table.
Han var afundsjuk pS honom. He was jealous of him.
S3som bevis p^ sanningen. As proof of the truth.
De hade vantat pa vagnen. Tiiey had waited for the car-
nage.
Jag kSnde bonom pa giingen. I knew him by bis walk.
Ar det icke pa modet nu? Is it not in fashion now?
Han sade det pa skamt. He said it in jest,
Att vara viss pa nagot. To be sure of any thing.
Jag var icke Ijeredd pa det. I was not prepared for that.
iNar var du pa spektaklet? When \Yere you at the theatre?
Vi sutto pa liiktaren. We ^at in the gallery.
Gossen kastade en sten pa The boy fking a stone al her.
henne.
Han blef snart trOlt pa det. He was soon tired of that.
Till {tills, conj.). To, by, at, till, in, on, another.
Ofversten skickade honom till The colonel sent him to me.
mig.
Vill du icke bafva en kopp till? Will you not have another cup?
B. ar snickare till yrket. B. is a carpenter by trade.
no
Jagltanner lionom tillutseeTide.
Hr. B's son ar till sjOs.
Jag ar till er tjenst.
Han var till hast.
V^anta tills pg kommer.
Hans egendom griinsade till
min.
Vi voro der till klockan elfva.
I know him by sight.
Mr. B's son is at sea.
1 am at your service.
He was on horse-back.
Wait until 1 come.
His estate bordered on mine.
We were
o'clock.
there till eleven
In the followino^ sentences till is not translated.
Han lag till sangs.
Jag skall lagga mig till den
hoken.
Han var icke till da.
Oscar krOntes till konung.
Huru star det till?
Jag har gjort honom till viljes.
Han tecknade det till minnes.
He kept his bed.
1 shall get that book.
He did not exist then.
Oscar was crowned king.
How do you do?
I have done as he wished.
He made a memorandum of it.
Vid. At, of, from, near, by, on.
Vi sutto vid bordet.
Han har blifvit ledsen vid den
hoken.
Jag skildes vid honom.
Huset hgger vid floden.
En person vid namn S.
Vid (pa) min heder.
Vid borjan.
Vid soldalens ankomst.
We sat at the table.
He has become tired of that
book.
I was separated from him.
Tlie house stands near the
river.
A person by name S.
On my honour.
At the beginning.
On the soldier's arrival.
Under. Undei', beneath, below, during.
Han har lefvnt under mitt tak.
lion ar under sin syster i
franskan.
Det var under bans vardighet.
Under Georg IV tid.
Det var under fOrevandnine: att.
He has lived under my roof.
She is not up to her sister
in French.
It was beneath his dignity.
During the time of Georg IV*^.
It was under pretence of.
Utom. Beyond, besides, beside, without.
Fangen gick utom vallarne. The prisoner went beyond the
walls.
Ill
Han har lv§ rum utom denna
vaning.
Manneii var utom sig.
Vi spatserade utom griinserna.
He lias two rooms besides \h\i
floor.
The man was beside himself.
>Ye were walking outside the
boundaries.
38.
Conjunctions.
Och,
and
eljest.
else
ock, ocksa, dfven
, also
alUsdj sdledes.
so, also
bade — och, \
sd vdl — som,]
as — as
derfOre,
fOljakteligen,
therefore
consequently
ju—ju, 1
ju — dess,\
the — the
da,
ndmligen,
tliere
namely
som ock,
as also
sdsom, viz, for example,
eller,
or
lor instant
deels — deels,
partly-parlly
fdrst.
firstly
antingen— eller.
either — or
for del andra.
secondly
hvarken— eller,
neither — noi
samt.
1 at the same
,j time, also
ej heller.
nor
med detsamma
vdl,
nog,
indeed
certainly
vidare, 1
ylterligare,]
further
fast, fastdn.
dnnu vidare.
further more
ehnni, ehuruvdl,
> although
derpd.
thereupon
antingen.
%H« & V ■ ' V X-9 M^ AA
i Ofrigt,
moreover
dnskdnt,
ding
dndlligen,
at last
oaktadt,
notwiths
tan-
slntligen,
finally
men.
but
dessutom,
besides
dock.
yet
ty, for.
for
likvdl, how
ever, although
erne dan, efier.
because
deremot, 1 on the contrary
tvartom,] on the other hand
att,
that
for att.
that
utan,
but
pd det.
that
am,
if
hvarfOrey
therefore
sdframtA
derest, J
if in how far
ndr,
da.
if, when
there, as
i fall,
in case
i det.
whilst
bara,
if only
me dan,
during which
ndr^
if, when
sedan.
after
112
hvarefter^ whereupon
fOrrdn, before
som, how, since
sa som,
as
likaledes, likewise
(in,
as,
when.
39.
Examples.
Han gick ut med drangar, och stalfolk och sysselsatte sig
med att borlrOdja stenarne, samt upprOjde* giasmarker. — Mitt
hjerta slog ocksS af nOje, nar jag sSg honom eller henne. —
Jag besOkte henne, for att erballa ett glas mjOlk^; deremol
gaf jag henne en blonima. — Bara ban inte vore s§ hiiftig;
men i bjertat sitter det ej, ty battre hjerta finnes ej. — Skulle
vi ej med detsamma kasta^ en l)lick in i Susannas hjerta? —
Jag var der medan 1 voren bemma. — Slulhgen blef han
qvar. — Saval katten* som lejonet^ aro rofdjur. — Jag bar
hvarkeu tid eller lust, sade han andthgen , i det han vande
honom ryggen. — Jag ar ombytlig emedan de inte aro be-
standiga. — Fastan jag ar lycklig. — Da jag kiinner dig skall
jag saledes icke klaga, dessutom Sr du nu lugn. — Hon ar
lyckligare an bade du och jag. — Det ar nog sannt. — Oak-
tadt din hand darrar*. — I fall han ser mig. — Jag vill dela
dina qval, ty jag ar din van, om an du ej tror delta. — Tror
ni sadant, da skall ni engang vakna med fasa. — Antingen
jag vaa* eller ej askadare'.
1 to make. 2 milk. 3 to throw. 4 cat. 5 lion. 6 to tremble.
7 spectator.
40.
Interjections.
Ah^ ah^ aj\ ack.
Hh, fy, ha, hi, hej\ ho, hUj hut
0, St, ve, aha.
Korsl what the deuce!
Bevarsl Gu' bevars! God forbid!
Gunas! Mercy on me! Vdlan! well!
Nana da! well, well! thanks!
Hor nu! listen! hitdt! this wayl
Tyst! silence!
PART III.
Reading LessoniJ.
I. Prose.
1.
Det ganila Norge,
By Bremer.
Forr a'n nagon sang af gladje eller af sorg blifvit uppsand
ar Norges dalar, loir an nagon rok uppsligit nr (less hyddor,
nagon yxa fallt ett trad i dess skogar, fOrr Sn konung Nor
gick ul fran Jotunhem fOr alt soka sin bortrOfvade syster och
drog genom landet och gaf det sitl nnnin, ja, forr an nagon
INorrnian var till, stod lioga Dovre uied SnOhatlan infor Ska-
parens anlete.
Veslerut stracker sig den gigantiska bergskedjan till Roms-
dalshorn , bvars lot vesterhafvet badar. Soderut bildar den
under olika nauin (Langljeld, Sognefjeld, Filefjeld, Hardanger-
fjeld m. tl.) den ofanlliga fjelll)ygd, som i)a en striicka af elt-
biindrafemtio geogradska qvadratmil foretcr allt hvad naturen
eger slort, fruktansvardt, skont och fortjiisande. Hiir aiinii,
soni pa verldens forsta dagar, star i olVe Teleniarken Fjell-
stugan, byggd af osynlig hand, och bvars isvallar och torn en-
dast denna hand kan storta; annu, som vid lidens morgon,
molas vid niidsoninuirlid |)a iirhergens snotackla tinnar ,.mor-
gonrodnad och aftonrodnad till llygtig broderkyss"; iinnu som
da dana forsarne, stortande sig ned i djupen , annu atergifva
Joklernas (glaciererni s) is-speglar sanima foremal, an tjusande,
an fasaviickande, och iinnu i dag sasom da, tinnas alp-riickor
Lenslrdm's Shwedish Grimmar. 8
114
^Idrig af menniskofol besligna, dalar och sliogar „ensliga na-
Imceller", dit bloU orneii och niidsommarsolen hlicka ned.
Hiir ar del gamla, det evigt unga Norge, har hapiiar betrak-
tarens blick, men bans bjerta vidgar sig, ban glOmmer egen
smiirta, egen gladje, glummer all litenbet, i det ban med beb'g
rysning anar alt „Guds skugga genoinvandrar naturen".
I bjertat af Norge ligger denna bygd. Ar din sjal trOtt
vid veildens buller, eller utnott vid smaaktigbelerna af ett fat-
tigt bvardagsbf, ar den qvald af la])pt kammarbift, af bokdamm,
sallskapsdamm eller annat damm (det finnes i veiiden sa manga
sorter deraf, alia betiickande sjalen med gra stoltkappa) eller
ar den sonderslilen af djupa, Iratande lidelser, — da fly, fly
till Norges bjerla , ocb der, lyssnande till naturens friska,
makliga bjerteslag, ensam med de stora, lysta och dock sa
valtahga naturforemalen , skall du inbamta nya krafler, nylt
111! Har faller inlet damm. Friska ocb klara sta lifvets lan-
kar, som pa deras skapelses dag. Vill du se det stora, ma-
jestalliga? Se Gausta bojande sig pa sina kolossala knjin,
sextusen fot Ofver jordylan ; se Hurungernas, Fanaraukens,
Mugnaljelds vilda jatteskepnader; se Rjukan (den rykande),
Vorings- och Vedals-forsarne skummande ocb dundrande storta
sig uUOr bergen ned i afgrundernel — Och vill du hvila dig
vid det tacka, det Ijufva? Det lefvei midt ibland dessa fruk-
tansvarda scener, i fredad ensligbci Siiterhyddan star i den
Irauga dalen , flockar af kreatur beta pa skona grasmarker,
sateipigan med frisk by, bla ogon ocb Ijusa barflalor valiar
dem, under det hon sjunger bygdens enkla, mildl vemodiga
melodier, och som en spegel for den tacka bilden, ligger midt
i dalen en liten sjo (Kjoern) djup, stilla och af en klar, bla
farg, egen for de flesla glaciervatlen. Allt andas en idylbsk frid.
Men en aning om doden tyckes ren i skapelsens mor-
gonslund ha tryckt silt insegel pa denna nejd. De morka
fjellmassornas stora skuggor falla ofver dalar der endast mossa
vaxer, ofver sjoar bvars stilla vatfen aro fulla af aldrig smal-
tande is — sa Koldedalen, Koldesjon med dess doda, gra-
gula braddar. Dodstystnad berrskar i denna odemark, afbru-
ten blott af lavinernas askor och af det brak som glacierernes
rOrelser fororsaka. Ingen fagel ror sin vinge eller bojer silt
qvitter i denna sorgliga nejd; endast gokens melodiska suckar
ditforas af vinden vid midsommartid.
Men vill du se lifvet i dess prakt ocb Ijufvasle berrlighet,
se da vintcrns och sommarens omfamning i det ganda ^orge,
115
ga ned till Svalems sliitler, se Aamaadts och Siljords dalar,
cUer den paradisisia skOna Veslljorddalcn, genom hvilken Man-
clfven flyter stilla och spegelklar, omramnandc i sitt lopp sma
ljusgrona Oar, beviixta med blaklockor och valluktande skogs-
liljor, se hum siirverclfvarne hiir slingra sig ned fran fjellen
mellan Iriidgrupper och bordiga fait, se hiirii bakom de niir-
maste bergen med deras lofskogar, resa sig snOfjallen, som
vordiga palriarker blickande iied pa yngre slagten; — he-
trakta i dessa dalar morgontns och aftonens fargspel pa hoj-
derna, i djupen; se ovadrens fiukfansvarda prakt, se legn-
bagens stilla herrlighet, der dtn livali'ver sig ofver vattenfallet
betryckta sjal, sc detla, fornim och andasi
Fran dessa skOna, niera allmant kiinda scener, draga vi
OSS nu till en mera obekant trakt, till den stora dal-slrackning,
der Skogshornet hojer sig bland skyarne, der Urunda flyter
klar bland klipporna och Djupadals vatlenlall forsa icke
mindre strida och stolta lor del de siillaa beuudras af ny-
likna framhngars blickar.
2.
From the Work: Skizzcr.
Jag hade myiket tidigt p4 morgonen lemnat Frii A. ty
jag langlade ifran hennes arliticiella atmospliere och hiltdigra
vanskapsyttringar. Jag kiinde mig andas liitt nar jag i,ter be-
fann mig ute pa landsvjigen, der ingen sade mig alt jag var
„en sol som uppgaU p4 vanskapens horizonl", der ingen spe-
lade rollen af en hiild maka, en om och omliinksam moder,
en framat striilVande nienniska, der, med elt ord, ingen fanns
som visste — till punkt och j)ricka vissle — alia sina skyl-
digheter, och dock forsumniade dem; ty forlaten vare hvar
och en, som iirakthllcr det riitta, af ovetenhet derom. Jag
akie hela dagen. Vagnens hjul gingo evigt och onpphorligl
omkring, just som tidens, men och nu upphorde likhelen med
tidens, ty det trottnar aldrig. Ja — ett hjul ledsnade och
sade nej, men ea decideiadi, alt aldrig nagot fullstiindigare
„nej" legal i en qvinnas blick en gang. Vagnen stadnade.
Jag ryste fur att fraga, ty jag langtade olieskrifligt eller natt-
qvarteret, emedan det led mot aftonen. Men jag beholde icke
fraga. Kuskens nodrop gaf mig tillrackligt tillkiinna, att bar
var stor olycka a fiirde. Iljulet var sonder, ohjelpligt sonder.
116
Rdflslag fOretogos med skjutsbondcTi , och ban visste icke en
enda annan iitviig an att ga fram till „HeiTegardL'n" och be
atl fa l^iia ett hjiil till niista gaslgifvaregaid, eller till den,
der nattqvarteret var hestalldt. Aftonen var ovanligt vacker.
Kiisken kunde ej ga fran vagnen, vagnon kunde icke ga ett
steg. Anna hade icke vagat ga tio alnar fran mig, betjenten
var rest som forebud, skjutsbonden var ej vardt at skicka,
ty hvem hade val brytt sig om bans begaran, Hetregarden var
belt nara ocli sag mycket vacker och inbjiidande ut; af skjuts-
bonden underrattades jag att der bodde en Major, men namnet
hade ban alldeles forgatit, eller kanske aldrig hurt. Mitt parti
var snart tagef, iitan att gifva mig ro fraga hvad berregarden
bette, iitan at kunna fa veta hvad Majoren bette, vandrade jag
iitaf, atfoljd af Anna, som forundrades, sa att lion kunde digna
ned, kl detta foretag, at alt „Hennes nad ville ga upp till en
franimande herregard och af frammande personer bedja att fa
lana nagot", lika som om ett annat medel statt mig till budsl
Vi kommo snart till tvenne stora jernportar, och genom dessa
i en mork skuggrik alle af gamla, jemna, val ansade lindar
och askar. „Ack hvad bar ar vackertl" sade Anna, och jag
kande en af dessa barndomsfornojelser ofver ett olyckligt af-
ventyr, som kan gifva anledning till ett romantiskt dito. Jag
kande en liingtan fram till denna „herregard", som jag icke
formar beskrifva, och hjertat slog af en viss Ijuf och oroligt
behaglig aning, at bar skulle mota mig nagot angenamt, na-
got ovanligt. En liten vanlig bund kom oss emot i den por-
ten , som fOrde in till garden , och strax derefter horde jag
en barnrost saga: „mamma ! hvem iir det som kommer der?"
— och en syn, sadan man beskrifver den i idyllen, lag for
mina ogon. Stora triid med rika lofkronor omgafvo hela den
vackra garden och bortskymde nagot litet det i enkel, men
smakfull ocli prydlig stil uppforda landlhuset. Under ett af
dessa trad stod ett bord, och vid detta intog en fOrtjusande
familj-grupp sin sista maltid pa dagen. Man sag den fina
svarta te'kannan med nun nan )ja locket, man sag det guld-
gula smoret, de sviillande brodbullarne, det kalla kotlet, kront
med siiiigt lagd persilja, man sag pankakor och sylt, och,
l)attre an allt detta, man sag en fryntlig, iin och j)r()per landt-
junkare, ur hvars oga godt bjerta och rik sjal franilyste, och
hvars minsia rorelse just var den man Onskade bos en vard,
i bvais bus man amnade anropa bad(^ giistfrihet och bjelp.
Hans blolla asyn intog mig. Fyra alskvarda, enkelt men val
117
ocli siiyggl kliidila barn sprun^^o iipp fran bordct pA samma
gang som I'adren. Odi modern, — lion lay redan nied
oskrynitad, ororfalskad i^liidje om niin ha!s. Dtt var Fru B.
Ocli nar jag ville se pa lienne, for alt riktigl ofverlyga nng
om denna lyckliga slump, da ville lion icke sliippa niig, icke
se npp, men niir jag sliitligen lick se lienne^^ hlida, milda an-
lete, da liangde ell par sa vackra tarar i de lialloppna (igonen,
alt jag kiinde Imr iilVen mina hlefvo liilla och vala.
3.
ITlora-hcmmet.
From: Nya teckningar ur hvardagslifvet, af Fredrika Bremer.
Medlemmar af en I'amilj horde emellanat skiljas p^ nagon
tid. Det verkar en i manga fall helsosam fornyelse, och aler-
foreningen ar — niir kiirlek ligger i giiuiden — sa rik, sa
rolig, eu ny var. Vi ga ej sa laiigt, som visan, den der siigor:
„Allt samma och samma var lefnad gor sur,
Omvexling forskonar var hela natur!
Jag vande jag agde den skonasle mo,
Jag leddes alt lefva, om lion giomle do."
Men , sa der halfviigs — d. v. s. med de Iv^ forsta ra-
derna — ga vi anda.
Under det Maj-lif, som uppstod i Mora-hemmet i den
forsta liden efter husiadrens ankomst, blommade alia sinnen;
iifven den slutna VaJborg tycktes vackna upp till lilet lif och
dekagande; Olof var lycklig i kiinslan af att nu vara sin far
narmare an nagonsin, och Brigitfa var belt yr i hulvudet af
gladje och dansade om med sin morbror, sin moster, sin ad-
junkt och med hvem lion tick lag uti. Endast Siri delade icke
den allmanna gladjen, lion tycktes bli skyggare an forr, flyddc
den lyckliga familjen, vistades nte i skog och mark — man
visste sallan livar — och en slai^s vild melankoli kaslade ol'la
sin skngga ofver hennes unga ansigte och gaf elt nattligt tycke
at hennes blick. Man sag henne sallan hemma, utoni vid
maltiderna, och det kostade pa fru liigeborg, som sag bur
ofta prolessorns blickar sokle den unga flickan, eliuru ban icke
sade nagot; och de andras formaningar till henne, alt vara
mera hemma, verkade ingenling. Tvenne aftnar i veckan fOr-
samlades dock vanligen alia inom huset i en ftirliolig krets,
och det var de, da fru Ingeborg hade s3, kallad spinnstuga.
118
Dk samlades alia Iiiisets qvinliga rnefllemmar, hvnr mod sin
spinnrock, i den stora salen, der elden var tand pa spisen.
Och kring denna eld salte man sig och spann och spann.
Och snarl spann man herrarne fram, ty det gick muntert till
vid spinnrockarne; der sjOngs visor, beiiittades historier, gafs
och gissades gator. Fru Ingeborg hade ett outtOmhgt forrad
af sadana, och roade sig med att, sittande ibland spinner-
skorna eller vandrande fram och ater i salen, bry deras huf-
vuden med alia de under och ting, som hon „sett i konun-
gens gard", en galformel som hon ofia nyttjade. Fru Ingeborg
var vanligen sjelf myckel glad under dessa aftnar och uppHf-
vade alia, och tillat icke gerna nagon att undandraga sig bi-
draget „till det allmiinna basta" af en beriittelse, sang eller
gata. Siri sjong vanligen nagon liten lustig visa, och utmarkte
sig i ofrigt blott vid gatornas gissning, som mycket roade
henne. Dessa roade ocksa Olof och paminte honom de ural-
di'iga tiderna i norden, da gator och sinnrika sporsmal voro
de klokas karaste noje; da alVen gudarne drogo ut fran sina
Ijusa boningar, fCr att i sadana amnen tafla med jordkretsens
jattar och sjelfva Oden ej gaf sig ro fOrran ban haruti hade
matt sig med och besegral den kloka jatten Vafthrudner. Olof
sjelf hade nu, i sina reseminnen, dyrbara bidrag att lemna
till spinnslugans nojen. Han och lojtnant Lasse voro alltid
der narvarande; de forsokte till och med att spinna, men dels
gick traden sa ofta af, dels ruskades spinnrockarne dervid sk
obarmhertigt, att fruntimmerna undanbado sig detta slags bi-
trade af herrarne.
Sednare pa afton kom vanligen afven professorn. Hans
ankomsl bland de sina verkade alllid ett forhojdt hf, ett ste-
gradt interesse; ock iifven i „spinnstugan" var det sa, antin-
gen ban der blott var askadare och ahorare, eller — hvilket
ofta var fallet — sjelf med nagon berattelse gaf sin tribut till
„det allmanna basla".
Fa dagar efter Olofs aterkomst var „spinnstuga" i hem-
met, och alia voro fOrsamlade i husets stora sal. Fru Inge-
boig hade gifvit konstiga gator, som Olof och Siri gissat i
kapp. Valborg hade sjungit en visa. Adjunkten hade harinat
obo6 och spruckna trumpeter. Lojtnant Lasse hade fOreslidIt
ett angfarlyg som satler sig i rorelse, hvarvid flera spinnrockar
rakade i slor fara, och Drigitta hade bcraltat alskilliga anek-
dolcr om „Karingen", en |)ersonligliet, sum utriitlar och siiger
manga ting i Sverige, sasom till exempel:
119
„Dcl. vill jng sel" sa' karingen ocli kr»pte korpcn for ntt
se om liau lelde i tvaliiindra ar.
„Tack nil vdr herre, nu lijelper jag mig sjelCI" sa' kii-
ringen, se'n lion kom iipp pa sina loller igcn.
„Ja," sa' kiiiingen, „nagonting pa, ral" var det, ocli var
det inte aniiial, sa var del korporal."
Om into om liade vnrit emellan , sS hade karingen l>ilit
hjOrn" m. m. m. m.
Alia hade gilvit sin skiirf till aftonens underliallniiig, och
professorn hade skrallat och af hjertans grand njulit sitt
hemlif. Upprymd och varm svarade han, pa de ungas hoiu-r
att heriitta u^got, med foljande drag ur Dal-allmogens lit':
„En fader gick med sina hada dottrar, en vinteraCton,
ufver Siljans is. I skymningen togo de miste om sin viig och
kommo ut pa en svag is, som brast under deras folter. Den
hrast iilVen for deras bemOdandcn att lialla sig fast och att
komma upp igen. Blolt en af dotlrarne lyckades alt halla sig
uppe vid elt nagot fastare isstycke, och vid hennes axlar taste
sig i dodsangest den andra system och hull sig uppe vid henne.
„Slapp mig, Margrelal" bad denna, „eljest gar jag under
Jag orkar knappast halla mig uppe sjelf."
Men den unga tlickan, i sin dodsangest, sliipple icke,
utan hoU sig fast som forut.
Da hordes den sjiinkande faderns allvarsamma rOst:
„Hor du icke, Margreta, hvad Anna siiger?"
Och i Ogonblicket, som (lickan horde de orden, sliippte
hon system och liit sig sjunka i djupet med fadern.
System lyckades att riidda sig; men ofta derefler kom
hon till mig, i behof af trost fOr sina samvetsqval; ty hon
tillrakiiade sig Margrelas dod.
„En fader rodde med sin unga son pd Siljan. En
storm viixte upp; deras lilla bat blef omkullkastad och slun-
gad langt ifran dem. Men elt hrade flot niira dem , och vid
detta fastade sig fader och son. Men det kunde icke biira
dem bada. Och niir sonen det sag, sade han: „Gud viUsigne
dig, min farl Lef for min mor och mina syskonl" Och
han lat sig ga till botlen."
„Under det forskriickliga hungersnods-aret hiir, 1838,
kom en dag till mig en Dalkail, Iran en aunan socken, och
sade till mig:
120
„Salj mig ett par skeppund lialml"
Mannen var af dessa stora, lesliga gestalter, som man
icke sallan ser liar; dock liade lian tydligen lidit af liungers-
noden. Halten med sina breda skyggen hade han dragil djnpt
ncd i ansigtet.
„Jag kan icke sSlja halm at dig," svarade jag pa hans
begaran: ,.jag har icke mer an jag behofver fOr mig och de
fattiga af mina socknebor."
„Salj mig ett skeppund blotti" bad karlen.
„Icke del heller kan jag," svarade jag; „hvad jag nu har
qvar maste jag hehalla for mig och mitt folk."
,,Ett halft skeppund da I" vidblef Dalkarlen entrSget.
„Det gor mig ondtl" sade jag; „men icke en gang ett
halft skeppund kan jag lemna dig."
Den stora karlen tog ett steg narmare mig, sade icke ett
ord, men skot upp batten ur pannan och sag stinnt pa mig.
Han ^lat mig se att — han grdt.
Asynen af denna smarta kunde jag icke ulharda. „Kom
med mig", sade jag; „du skall fa hvad du villi"
Han foljde mig och fick halmen, som han begarde.
„0m det vore for m?(/", sade han, „sa skulle jag val icke
vara sa bar. Ty om vi menniskor lida och slita ondt, sa ar
det icke mer an vara synder forljena och hvad vi bora och
kunna bara; men de arma krealuren — hvad hafva de val
forskyllat?!"
4.
Ur ett tal till miniie af konuiig Oustaf 111.
By W. G. Bottigei.
Kort efter Hertig Carls hemkomst fran sin utlSndska fard
fOretog kronprinsen i bOrjan af 1771 en dylik, atfoljd af sin
yngste broder och sin fordne Guvernor, Riksiadet Grel've
Scheffer. De begge Grefvarne af Gotland och Oland hade
uppgjort till sin reseplan, att tillbringa vinlren i Gailiens huf-
vudslad, sedermera med varen ofversegla till England, njuta
sommaren under Italiens blida sol och med hosten hvila ut
vid Rhens drufvokullar. Efter att i Danmark hafva besokt
anforvandterna till Sophia Magdalena, i Holstein en bror till
Adolf Fredrik, i Brunsvig en syster till Lovisa Ulrika, fortsatte
de Ofver Nederlanderna vagen till Paris, der de i slutet af
121
Februari iiitra(r;ul«'. Silt liopj) i afseeiKlc pa (1(3 tillernade po-
litiska underliandlingarna med Frnnska kal)ineUet hade Guslaf
till en slor del byggt pa Fiankrikcs d^vcraude Premier-Mini-
ster, Herligen af Choisene; men till sin ledsnad erholl ban
redan i Zvveibriicken lidning on) denna ministers olOrmodade
fall, genom en at" de manga hof-intriger, som kring den svage
Ludvig XV sj)unno sina qvinliga tiadar. Fiir denna miss-
rakning fann ban en ersilttning i den personliga viinskap,
hvarmed ban at Franska konnnga-familjen blef omfattad, ocb
i den beundiande uppmarksamhet, som bans siillsynta egen-
skaper, bans alskvarda umgange, bans intagande snille till-
vnnno bonom OlVerallt. Pariserboerna forvaiiades, att bland
nordens isar kunnat vaxa en Furste, som i forfinad bildning
ej tog, men gaf monster: allt, bvad Paris egde ulmiirkt ocb
lysande, taflade om bans ynnest, ocb i en af Franska Akade-
miens sessioner, som Gustal" bevislade, upplaste A. Alembert
en dialog ur Elyseen, der ban lat Drottning Cbristina ocb
Des Cartes utol'va sitt smicker p4 den snillrika Grefven af
Gotland. Hvilken sorglig bild af det menskliga lifvets ombyt-
ligbet framstaller ej laflan af det da sa lysande liofvet i Ver-
sailles! INar, under de dagliga skadespelens glans, alias blickar
riktades mot den kongliga loge, som tyckles innesbita lyckans
iiogsla fOremdl, — bvilken inbillning var viil da nog mork att
ana ett sa tragiskt slut bakom Iramtidens ouppdragna tiickelsel
Der satt, onjgifven af det mest skimrande bof i Europa, en
aldrig konung, med balfsliickt lif; — at bans sista dagar voro
beta qval sparda. Der satt, stialande af ungdoni ocb prakt,
det nyss formalda tbronfoljarparet, Ludvig ocb Marie Antoi-
nette; — de sago IVamfor sig en tbron , men ej bakom den
scbavotterna ocb bilan. Der syntes, vid deras sida, de unga
Prinsarna af Provence ocb Artois, i blomman af ett irrande
lifs fridlosa utveckling; ocb slulligen, der ses Gustaf, arf-
vingen till en krona i norden, beundrad, firad, lycklig, utan
aning att nyss bans fader iir i Sverge atliden, ban sjelf i delta
ogonblick konung, ocb att, sasom sadan ban en gang skall
falla ett blodigt offer for silt folk, aret innan bans van , den
sextonde Ludvig, med lika tankesiitl delar ett lika Ode. Adolf
Fredrik var dod — ocb pa Seinens strand belsades Gustaf fOr
Sverges konung.
122
5.
Ur STonska Folkels llisforia.
By E. G. Geijer.
Men konungen lade sjelf hand vid verket; och del ar
bans enskilda frikostighet som Upsala Universilet har alt tacka
for sitt bestand. Genoni gafvobref af den 31 August! 1625
forarade Gustaf Adolf, af de nu i bans hand fOrenade Gusla-
vianska arfvegodsen , trebundrade femtio bemman till Upsala
Akademi, med fOrklaring, att som dessa bemman voro bans
arf och egne, ban forunnade dem at Akademien till dess
evardliga, alltid blifvande egendom. Utom sin donation anslog
Konungen till Universitetet kronotionden af flera socknar i
Westmanland och Helsingland, gaf prsepende-pastoraler atTbeo-
logerna, samt ett bondebemman i lonetillukning at bvar och
en af de ofiige Professorerna; dessutom tre tusen ivabundrade
femtio daler arligen till ett communitet for Studenter, med
sarskildt anslag for inkop af inventarier, samt Ion for styres-
man och betjening, vidare tva tusen fembundiade daler arli-
gen till underbail fOr Stipendiater, och bundrade daler till
arbga beloningar at dessa; bvarjemte ban skankte Universitetet
sitt eget Boktryckeri, stiftade dess Bibliotbek genom foriiring
af sin egen boksamling, forordnade del en arlig inkomst, och
lat bygga det (sedermera af Carl XI tillokta) bus, som annu
kallas Academia Gustaviana. — Till rikets Gymnasier ar af-
ven Gustaf Adolf uppbofsman; ty eburu af alder den inratt-
ning fanns, att vid Domkyrkorna visse Lectorer hade under-
bail af kyrkotionden, gjorde konungen deraf forst ordentbga
liirobus, med flere larare och stOrre inkomster. Det fOrsta
Gymnasium i Sverige inraltades i Westeras 1620 (tillOkt 1623
och 1627): det andra i Strengnas 1626: det tredje i Liii-
koping 1628, och samma ar erholl Finland, som redan 1618
fatt ett Gymnasium i Wiborg, annu ett i Abo.
Sa blef denne store konung midt under kriget stiflare af
Sverges Undervisningsverk, och paminner derigenom, att afven
bans vapen fordes fOr den menskliga odbngens beliga sak.
Derfiire offrade ban pa dess altare hvad andra skulle anvandl
pa vapen. Och i hvilken tid? Det finns intet bOgre och ad-
lare bopp, an det som Gustaf Adolf nedlagt om Sveriges fram-
tid i dessa sina sliftelser. De blefvo ej mindre politiskt an
velenskapligt vigtiga. Ty om Sverige frdn denna tid framgent s4
ofla sett man ur byddaii sliga genom kunskaper och fortjenst
till rikets bOgsta vardigbeter, s& Jir delta ock Gustaf Adolfs vei k.
123
6.
Vr „eii vainlriiig i Rom'*.
By Bernh. von Beskow,
Vi togo Viigen iippfor Tarpejiska klippan till Capitoliiim.
Man liar nii Forum nied (less fornleninin^ar under sina I'Otter.
Fran lornet kan man urskiija de sju kiillarnas belilgenliet.
Det panorama, som omger askadaren, iir den rikasle forntids-
liiifd, alllid oppen, niistan alltid hestralad af en moinlVi liim-
mel. Man skulle der dagligen, under ett dr, kunna tillbringa
nagra interessania timmar. Pa nedvagen gar man fOrbi iMarci
Aurelii slaty till iiiist, af forgyld hrons, och de segertecken,
som egnadcs at Marius, efter bans seger Ofver Cim])rerna ocli
Teutonerna, samt stadnar ett Ogonblick framfOr Micliel Aiigelos
bus. Det ar en liten envaningsbyggnad, med endast tva fon-
ster, nil bebodd af ett fattigt handtvcrkarrolk.
En smal gata forer till Forum Trajani. Af all dess ford-
na prakt bar blott en enda lemning trolsat seklerna; men
det jir afven den skOnaste segerkolonn i verlden. Basrelie-
ferna, som iilgoras af 2500 figurer, tecknade al" mastareliand,
bafva varit en kiilla for Rafaiils ocb Giulio Homanos studier.
I kolonnens fot forvarades fordom den gyllne urna, som
gOmde Tiajani stoft, ocb pa spetsen hojde sig segrarens ko-
lossala bild, af forgyld brons. JNu synes der Aposleln Petriis,
iipplord af Sixliis V.
Da man vill fortsiilla sin vandring, Oppna sig Ivenne vM-
gar: den ena till Mons Qvirinalis, som prydes af de kolossala
hastarna, pa hvilkas fotslallning liisas namnen Pbidias ocb
Praxiteles (ocb bvilka, om de an ej biirrora Iran dessa ma-
stare, dock aro Grekiskt arbete af forsta ordningen), samt der-
ifran till Diocleliani Termer ocb flera berrliga villor; den
andra ofver Tibern, till Adiiani ryktbara grafvard. Vi vidja
denna sednare ocb befinna oss snart pa Roms bufvndgata, il
Corso, genom sin striickning ocb palalsernas miingd mabdnda
den skonaste i Europa. Vi bafva knappt biinnit den balfvjigs
(la var uppmiirksambet dnyo lastes af en segerkolonn. Det
iir den, som Romerska folket lat uppiesa at Marcus Aurelius,
efter bans seger ofver Marcomannerna. Den ar mindre skon
an Trajani, men i anseende till fotstallningen bogre. Den bar
fordom verldsbeberrskarens bild af foigyld brons, ocb bar nu
Aposteln Paiili, upprest af Sixtiis V. Invid denna plats Opp-
nar sig en an nan, som prydes af August! Sol- obelisk, bvilken
124
kcjsyren liit fOra fran Ileliopolis ocli iipi)r()ra pA, Campus Mar-
tins samt helga at solen (soli donwn dedit, som orden iiti in-
skriften lyda).
EftiT en vjig af nagra minuter, genom obetydliga gator,
befinna vi oss pa en plats, i hvars I'urgriind ett aldiigt tempel
langslar vara blickar. Denna byggnad ar lika enkel som ma-
jeslatisk. P^ian dess panna, bvilken tvenne artusenden med
vordnad forbigalf, alerspeglas annu samma hign, bvarmed den
sett triuml'bagar och tlironer, kejsardomen och folkvalden falla
och deras spillror spridas som leksaker for barn. Det var
fordom alia Gudars boning ocli iir nil alia belgons; det iir
nu, som lordom, fromhetens ocb konstens belgedom. Det iir
Pantheon.
Da man intrader i templet, kiinner man, att den Ijus-
strom, som flodar ned fian knpolen, varit amnad att bestrala
Gudai', icke blott dodliga. Dessa ma bafva varit bvilka som
belst; deras anletsdrag bara dock spar af forgangelsen. Nar
man uti inbillningcn flyttar sig tillbnka till den tid, da Olym-
pens bilder, framtroUade af den Grekiska mejseln, blickade
ned fian nicberna i denna sal, bvilka nu fyllas med grafvar
och belgonaben, skyndar man dier ut att beundra de yttre
lemningarna skonade af tiden.
7.
Torparfainiljcrna.
From: Penningar och Arbete af Onkel Adam. (Dr. We tterbergh.)
Det finnes ett drag i svenska nationallynnet, som saltan
fOrnekar sig, det Sr allmogens kansla for en viss grad afkom-
fort, prydiighet. och snygghet. Det ar endast vid de begge
iindpunkterna, hos den rike bonden, som gOr ett olyckligt
forsok att haima de biittre standen, och hos stat-torparen
eller sadane jord-torpare, som digna under palagor, man mar-
ker motsatsen.
Hos medelklassen af bonderna ater, der hvarken rikedom
eller fattigdom biingat dem ur deras nationela stiillning, iir
stugan, oaktadt all sin enkelbet, ett monster af natthet och
prydiighet. Den hvitmenade spiseln med sin sopade hidl, och
som om sommaren klades med fiiska lof'ruskor; det grof'va,
men dock rena golfvet; de simpla gardinerna, som hiinga pa
f(^nsterkanterna, ocb pryda hyllorna, och som besla af sa kal-
125
lad „kn5|)pling" ellor „ii|)|)kny(or", det vil! sH^r andan af
linrieviil'varne, livars losa liadkiiippor hopknylas till elt slags
gallci': allL fondilcr en slrid niellan skuiilKilssinnet och de
snia tillgangarnc, i livilken det lorra vinnei-.
Om man jemCOr sin inre Ixilalcnhet, da man inlriict i
ctl i)iaktiiim, (\i^v siden, giild och sammet , der trymacr och
kronor Ofverrallt gliinsa, med den man kanncr, da n)aii he-
tiaktar del inre at' en svensk hondstnga , der ingen mfilning,
intet guld doljer tradet, som skiiradt och tint lyckes vinna
genoni sin alder, ty lU't hhr med hvarje ar hvitare; om man
da ser nagra hlanka koppaiklirl, nagra lenntallrikar, som skina
som speglar, och hiisels m(Ml l)joik-kada sammansalta porslin
l)redvid en liel rad Icrfat med artal i bottncn, sla kompagni-
vis pa iiyllan, hilar jemlorelsen at den hlla kojan, ocli man
beklagar hlott, att man ej kan sla rikligt rak lor atl ej str>ta
i takhjelkarne.
Dit man saledes heist trader, ar i en s5, kallad ryffg-^-
stnga i del lalliga Smaland, (\gv, liogt under tak, halVekakorna
hiinga pa sina sliinger och der kanljiinda att en kiihng, har-
nens van och lekkamrat, kommer en till mote och Uditar pa
lianden lor att la nagot, och hjuder sina hornspetsar till strid,
niir han linner sig hedragen. Men delta tretliga hem har
en(hist sjelf-egaren, som hor jia sin lilla hemmans(h'l, och
den trie hackstugusitlaron, som iir konung i sin koja, sa lilen
hon iu*. Begge desse ega sig sjeHVe.
Deremot, sa snarl vi ifilrada |)a lierigaids-gebiten, finna
vi storre eller mindi-e afsikelscr Iran den iirsprungliga karak-
teren. Det finnes, till all lycka, manga egendomsegare, som
gora myckel, om icke allt, for sill folks trefnad; men endasl
den omstilndighelen, all lorparens stallning ej iir saker, att
han kan nppsiigas, atl hans konlrakt kan hojas, gor atl lian
konmier i en annan, i en I'alsk stallning, som den lalliga sjcll-
egaren, eller den, som hlolt har lilstidsbesitlning pa en stuga,
undviker. Del ar nendigen en fiamlid, som lelas hela denna
helolkning; ty for alt ega en framtid fordras sakerhet. Om
lorparen saledes sandar loimogenhet, sker delta icke derfore,
att lian sjelf, hans barn och harnharn skola (jvarhlilVa pa
samma lorl'va, ulan pa del att han md kunna llytla, om be-
hofvet sa i)akallar.
Denna nomad-id6 lyser igenom Ofverallt i hans lefnads-
satt och kastar nagonling vardslost och olretligt in i hans
koja; han behandlar den, som den vore blolt elt natlqvailer;
126
ty (let lOnar ej modan, att for iiagra ar blott gOra sig besvar
alt putsa den ocli gOra den prydlig. Och dock framlelVer ban
hela sin tid i samma stuga; lian blir ej iippsagd, bans kon-
trakt bbr ej bojdt, men bkval bar denna osakerbet som ett
Daniocles-svard bestlindigt bangt Ofver bans bufvud, ocb in-
slinktbkt kanner ban, att ban ej ar saker, faslan ban mycket
sallan tanker derpa.
8
From tbe play: Master Sniilh.
Feiiele Aktcu : I'orsta .Sceiien,
(Alia Smiths fordna arbetare framkomma i sina smedsdrdgter,
glada och soilande.)
Verkgesdlln. Ma, min kara Kolmodin, sa rakas vi igen
sS, bar oformodadt. Hvem skuUe ba' trott det, nar olyckan
slog ner i Master Jacobs bus, ocb vi spriddes alia omkring,
som agnar for vinden.
Kolmodin (vppntsad i rena lOskragar och en shiskig halt,
fdr dfrigt klddd i forskinn och samma afsigkomna svarta frack,
som han tillforene hegagnal.) Sa ska det vara i verldeu, ja;
skiijas ki ocb ses igen annars blef det for ledsamt i langden.
Men se nagonting sa bar erkelretligt, det kunde inte fanken
dromma om, nar jag for elt balft ar se'n gick ocb badda lik-
sangar pa korgal'n. Nu tyckcr jag Master Jacob, ska* bb sa
glad, som JN'apolion, nar ban raka' silt gamla garde, sasom
jag sag i glasbalet pa en saiuler kos-kosmotik en gang.
Hejsan, smedsgubbarl Har ska' bli' lilla lifvet.
En Gesdll. Men bvad knafveln gick det at dej Kolmo-
din, som gick Jfran yrket ocb blef dodgrafvare en tid?
Kolmodin. Ab, man ska' alltid lefva busligt bar i vcrl-
den, ocb stalla sej sa alt man kan biidda sin cgen sang om
det galler ocb derfor blef jag dodgrafvare. Ser ni, Cbrisline
bos Kaspersons, bon gick in vid lullverket, ocb sa blef jag
litet trakig till lynnet, ocb sa gick jag ocb sma'sop en tid,
ocb se'n blef jag dodgrafvare i brist pa arbete. Sa ska' det
vara i verlden, del ska' alllid ga rasande for somliga.
Verkgesdlln. Vi skulle viinta pa brukspatron bar bredvid
hcicken, fOr Master Jacob far inte vela af nagonting om att vi
a' samlade bar. (Ndgra bondflir.kor ga fOrhi.)
127
Kolniodin. lia, sm^ lOsornal liiil Elt lite ordi (Drar
ett par flickor in framfOr Jidcken, de andra foija nyfiket efter.)
Kiinncr ni Napolions ganila ganle?
Flickorna (forJdgna). ^'cej I
Kolmodin. Na ^a har har ni hcla balaljon. Jag ii* Ser-
jeant for bussarna, jag skulle Oduijukast. Iraga, hvilken af er
del var, som nodvandigt ville ha' mej till lastman?
Flickorna (seringa alia skrattande sin vcig under utrop).
Fy vali 1
Verkgesdlln. Di der va' vist alia slagtingar lill Christine
hos Kaspersons.
Gesdllerna (skratta).
Kolmodin. h jag kan val skratta jag ocksa, en vacker
dag, niir jag akor som hriikssmed till kyrkan, med huslru min
i skrindan och snOrmakartofl'sarna utanpa.
Verkgesdlln. Tyst, gossar, derborta kommer Bruksjialron^
med sin unga frii.
Kolmodin. Med Mamsell Gertrud? (Spriller af gJddje).
Nej dethiir blir sa roligt sa jag star into ul me't. Tyst i le-
derna, gubbar. IlOger ratta erl
Andra Sceiien.
Bruk spa Iron. Gertrud. De FOrra.
Brukspaiion. Goddag, goddag, mina viinnerl (Ilel^ar
hjcrlligt pa arbetarne).
Gerirud. Valkmnnal viilkomna I Goddag, kara Kolmodin I
(Nickar vdnligt at Kolmodin).
Kolmodin. Mamsell, — Frii Gertrud I Kanner igen Kol-
modin, last ban vaiit en ^a'n lorbannad sudder. Ah Herre
Gud, sa roligl.
Gertrud (klappar honom vdnligt pa axeln). Man glommer
inte sa latt sina gamla viinner.
Kohnodin. Ack, om jag bara tordes be alt fa ta' Mam-
sell Gerirud i hand florkar sigj. Ja , . jag ar aldeles ren om
klometerna.
Gertrud frdcker honom leende handenj.
Kolmodin (hoppar till i glddjej. Lefvc Koiuingenl . . .
Nej lefve llennes IVdd, skulle jag saja, fast jag halka i
bradskan.
Brukspatron (till Verkgesdlln). De ha' ju alia lati veta
de VJllkur, jag oibjuder dem, och H' nojda dermed?
128
Alia. Ja be\ars, mycket mer an nOjdal
Brukspatron. 'Sk val, minn vannerl Er gamla Maslarti,
inin svarfar, trifs icko i sitt nuvarande slilla lif, utan gar nu
och sorjer af brist pa sysselsattning. .lag liar derfore latit
inreda en smedja, sa lik son. mojligl er fordna verkstad; och
jag ville ocksa samla omkring bonom bans gamla viinner,
bans biisla arbetare. Ar det ingen af er, soin angrar sig och
tycker mer om det glada stadslilVet?
Alia. Nej, nej.
Kolmodin. K on) mer inte i fraga.
Brukspatron. Tack, lack, mina vanner 1 Da ska* ni 4ler
beisa master Jacob som er gamla busbonde. Ingen bar att
befalla ofver er, ntom ban.
Kolmodin. Ja, Gud gifve hela landet s&'na belallnings-
bafvande.
Brnkspatron. Gor mig da till viljes, ocb slamm upp er
gamla smedvisa, nar jag ger er tecken dertill, ocb fragar om
arbetet for morgondagen.
Verkgesdlln. Det ska' ske.
Brnkspatron. Och ballen er nn gomda i grindstugan bar
bredvid. Ni ska' fa fnlU upp med forfriskningar.
Kolmodin. Lefve brukspatron I Lefve brukspatronessan,
ocli lefve hela lilla brukliga familjeni
Alki (hviftande med mOssorna). Ja lefve v^rt goda berr-
skop 1
Brnkspatron (med Gertrnd nnder arnien). Tack, och far-
val nu sa iiinge. (De gd nl fOrhi hdcken till hoger).
Verkgesdlln. Nu var Kolmodin dum igen. Inle finiis del
nagon familj annu, inte. Derrskapet bar ju bara varil gifta
i fyra manader.
Kolmodin. Nana da. Ilvad som inte ii' kan val bli. S&
ska' det vara i verlden. Nu ga vi te grindstugan och dricker.
men den som inte skoter grinn' det blir jag. (Alia gd ul
fdrbi hdcken till venster).
II. Poetry.
1.
Jenifdrelse.
By P. D. A. Atterbom.
Hvad blanlier p4 j,Tenen af rosens trad?
En dioppe, som tillrar ocli tindrarl
Hur ringa ban iirl liur skiilfvande spadi
Men en sol i den lilla dock glindrar.
Hvad blanker p^ grenen af Lifvets trad?
En sjiil, som lider och njuterl
Hur traijg hon sig kannerl hur arm till och mo.dl
Men en Gud hon inom sig dock sluter.
Si iiro de bada speglar, fOrvisst,
Af elt Ijus, som fyller all verlden;
Och bada bland tornen, fOrst hksora sist,
Tillbringa blicken af fardeu.
Men droppen, hvad Ar ban? En dagg, en tir,
Som vinden fOraklar att spara.
At sjalen blott gafs ett lif, som bestdr;
En Ijusbild, som hon kan fOrvara.
Och glanser den klar — hur Ijufligt Sr d4,
Att vara en droppe af Lifvet!
Ma vindarne komma, m4 vindarne ga:
Dig ar det evdrldliga gifvet
Lenstrftm'g Swedisli Grammar.
130
2.
Den lilla Kolargosseo.
Dy E. Geij er.
„I skogen vid mi Ian sitter far,
Mor sitter hemma och spinner.
Vanta, jag blir val ocksa karl,
Far en fastemO efter mitl sinnel
Dct ar sd mOrkt langt, langt bort i skogen.
Tidigt med solen jag hemifian gick: —
Friskt lif, medan solen glimmarl —
Till far skall jag bara mat och dryck,
Nu komma snart qvallens timmar.
Det ar s4 mOrkt langt, Idngt bort i skogeo.
Jag ar radder p& liten grOn stig,
Der jag ensam i skogen mand' ganga;
Men furorna se sd mOrkt pa niig,
Och bergen kasta skuggor sa langa.
Det ar s§L morkt langt, langt bort i skogen.
Tra la la I — Friskt sinne som fogel i flygtl —
Nu vill jag springa och sjunga —
Hul Utur berget det svarar sd styggt,
Och ordena komma sa tunga.
Det ar s4 morkt langt, langt bort i skogen.
Ack, vore jag hos min gamle far:
Jag bjornen hOr brumma och sjunga.
Och bjOrnen ban ar den starkaste karl,
Och skonar hvarken gamla eller unga,
Det ar sd mOrkt langt, langt bort i skogen.
Och skuggan den faller s4 tjock, sa tjock,
Som en fall Ofver ensamma leden.
Det tassar, det braskar ofver sten och stock
Och trollena trada pa heden.
Det ar s^ mOrkt langt, langt bort i skogen.
Ack, Gud, der ar ett, der ar tval — 1 sitt garn
De mig ta — se, bur' granna de svingal
De vinkal — Gud trOsta mig, fattiga barnl
131
liar galler for lifvel att springa.
Del ar si morkl langt, langt bort i skogen.**
Och natleii, deu nedstcg, och timman blef si-n,
Ocli villare och villare Mef leden.
Del tassar, del rasslar Ofver stock och sten —
Den HUa springer pa heden.
Del ar si mOrkt lingt, lingt borl i skogen.
Med pickande hjerta, med rosblommad kind,
Vid milan hos sin far ban faller ner.
Valkommen, valkommon, kar sonen mini
„Ack, jag bar sett irollen och val merl"
Del ar ea mOrkt langt, langt bort i skogen.
„Min son 1 Jag salt bar si mangel ar
Och ar med Guds bjelp viil belialleu.
Den rail kan liisa silt Fader Var,
Han raddes bvarken fan eller Irollen ;
Fast del ar mOrkl langt, langt borl i skogen.**
3.
I'lyttfaglarne.
By Stagneliiis.
Se faglarnes skara!
Till frammande land
De suckande fara
Fran Gaulhiods stiand.
Med vjidren de blanda
Silt klagande Ijud:
„Hvar skola vi landa?
Hvarl for oss dill bud ?"
t5i ropar den fjadrade skaran till Gud.
„Vi lemna med oro
De skandiska skar."
Vi trifdes, vi voro
T blommande lindar,
Der nSslet vi byggt.
Balsamiska vindar
Oss vaggade tryggt.
Nil strackes mot okanda ryriider vSr fly^;!.
Med rosiga hatten
Pa lockar af guld
Salt midsommarsiiatten,
I skogen, sa huld.
Ej kunde vi somna, —
Sa dejlig hon var —
Af vallusl blott domna,
Tills moigonen klar
Oss viickte pa nytt fran sin brinnande char,
Ljuft traden da sankte
Kring tufvor silt hvalf,
Dem perlor bestankte,
Der tornrosen skalf.
Nil skoflad ar eken,
Och rosen bar flytt.
Af vindarna leken
I storm sig forbytt.
Af frostblommor bvita ar majfaltet prydl.
Hvad gora vi langre
I norden ? — Dess pol
Blir dagligen trangre,
Mer dunkel dess sol.
Hvad batar att qvida?
Vi lemna en graf.
Att fly i del vida,
Gud vingar oss gaf.
SS vaien oss helsade, brusande haf*
Sa (aglarna qviida
Pa skyndaude fard.
Snait mottar de spada
En skonare veiid,
Der rankorna skalfva
I almarnas topp,
Der backarne hviilfva
Bland myrlen sitt lopp,
Och liindarna klinga af njiUiiing och hopp.
133
Nar grymt sig fOrhytcr
Ditt jordiska val,
Nar hOstvinden ryler,
Gril icke, o sjall
Del ler bortom liafven
Mot fdgeln en strand ,
P4 hinsidan grafven
Ar afven ett land,
Forgyldt al den eviga morguneos brand.
4.
Lappeus saug.
By Franzen.
Spring min snSlla Uen,
Ofver berg ocb i^UI
Vid min (Hckas tJilt
Fkv du krat'sa se'u.
Ymniij mossa der
'b
Under drifvan Sr.
Dagen iir sa kort,
Vagen ixr sa lang:
Spring du vid min s&ng!
Ldt OSS skynda boitl
Har iir ingen ro,
Har blolt uHvar bo.
Se, der flOg en Orn:
Sail den vingar barl
Se, bur molnet farl
Salt jag i dess horn,
Sag jag re'n kanske,
Di}? der borla le.
'o
Dul som bjertat bar
Fingade i bast:
Sa en vild-ren fast
Vid en tarn man snar;
01 du drar niig mer
An en fors dit ner.
134
Se*n jag Pick dig se,
Tuseu tankar jag
Har bdd' natt och dags
Tusen aro de,
Och blott en Snda:
Att dig ega iL
Du m§L gOmma dig
Bakom daldens sten,
Eller, nied din ren,
Fly till skogs fOr mig:
Undan, undan skall
Bade sten och lall.
Spring min snalla ren,
OtVer berg och fait!
Vid min flickas lalt
Far du kral'sa se'n.
Yninig mossa der
Under drifvan ar.
5.
Fursakelse.
By Vitalis.
Hvi skulle jag ej mota glad min plSgn?
Hon ar en engel, sand till mig Iran Gud.
Hvi skulle jag den gode Fadren fraga,
HvarfOr han valde henne till sitt bud?
Som fageln under modrens vingar hvilar,'
Intill bans brost jag lutar mig i ro,
Och, kommer duden an med lusen pilar,
Jag segrar dock, och segren clr min tro.
Liksom en dulva mild sig bOnen hojer
Emot min Faders sljerneliiste bid,
Och, nSr min Fader i sitt Ijus hon rOjer
Hon bviskar stilla i bans Ora sk:
135
Ldt offret af min vilja Dig beliaga,
0 Dii, som cljijpet al" mitt hjerta serl
Jag Till af Dig min kalk mod kSilek taga,
Liksom Du hoiiom ulaf kiirkk ger.
6.
Somiiiurfrdjd.
By N i c a ii d e r.
Salens barn, clu skona Summar,
Kladd i gyllne skrud och kransar.
Glad jag dig till mote dansar,
Nar du Oppnar mig din famn.
Se, hur hela joiden blommar,
Hor hur alia biickar sjiinga.
F^glarna pi grenar gunga,
Qvitiranile ditt Ijufva namo.
Sorl af bi'n kring blumsterkalkar.
Solskin Ofver grona lagen,
Stilla lugn |»d I)l4a vagen,
ROda smuUron mellan blad.
Och en lofsal, som oss svalkar
I hvars skugga vestanvinden
Kysser rosorna frdn kinden,
Och Ayr bort med rofvet glad.
Blomman ar jn mer an knoppeo,
Sommaren cir mer an vdreii
Med sin blomsterkrans i hdien,
Och fullboidan mer an hopp.
Solen somnar. Ungdomstroppen
Samlar sig i aftonstunden
Mellan lindarna i lunden;
Minen vaknar och gar opp.
Arm i arm med muntia sinnen;
Genom Floras slott och dalar,
136
Ofver perlbekladda salar
Taget gar med skSmt och sang.
Ljufva aningar och niinnen
Spricka iit. I ram at' stialar
M&nen sknggportratter malar,
Som ledsaga skarans gang.
Bakom silfvermolnet sitter
Jcigarn Amor tyst och smilar,
Brynar sina rosenpilar,
Lagger an och gifver fyr.
AlU ar frOjd. 1 dagens glitter
Ha de skOna hvar sin spogel,
Till dess Amor sina segel
Bakt mot manens skitVa styr.
Nu man snafvar otVer tufvor,
Plockar lysmask opp kring hatlen
Skiljes at och gifver nalten,
Somnar in vid vaktelslaff.
"©•
Dragen sist af sma sm& dufvor,
ROrande med perletommen,
Kommer lilla Silfen DrOmmen
Med inbillningens behag.
Vecklar ul fOr sjalens Oga,
Sina landskapstaflor grOna,
Sina englar underskona —
Var vSlkommen, bhda dromi
Alsklingsbarn af solen hOga,
Miste vi dig snart forsaka.
Sommarl skynda dig lillbaka,
Och din bruUopsskrud ej glOni.
137
7.
Den Ijufva offorddflen.
By Nicander.
Det ord, som fOr mig sjelf jag djupast. (ioljer;
Jag ensam ser och kiinner och lOrstA,:-.
Med eldsdrag ristad i mitt lijerta sl&r
Den skrift, som sliijan blolt for verlden doljer,
Och ingen tdr, som mina kinder skOljer,
Alt plina ut dess innelidll fOrmir.
Ilvad <ir mot sjalens brand en ensam l&r?
Ijlott oija, hvarp& slOrre 14ga foljer.
Men ackl om Id^jan slackles i mitt brOst,
Och se'n i andra hjertan dtervacktes,
Jag dog af sorg derOfver att hon slScktes,
Atl ensam brinna, offras — Sr min IrOst.
Jag stolt och glad vill martyrkronan biira,
Om Dina ligor endast mig fOriara.
8.
From the tragedy: Runesfardet.
By Nicander.
Alrik (sakta).
Som Surtur — jal den liknelsen var hl^rlig.
(hdgt).
Mig tyckes, (^& jag ser den slora biblen,
S4 stitligt piydd med guld och silfverkedjor,
Med kopparhatt, st&lhandskar och ett svSrd,
Som vore jag ett barn annu. Jag niinnes,
Hur jag en afton till Upsala l.lnde,
Alt se en ofTerhOgtid, med min Fader.
Jag kom sd in i gullbeprydda templet,
Der folkt'ts mangd i dunkel andakt trangdes,
Och varseblef langst fram i Ostra hvalfvet
Thors gudabild, s& stor och vOrdifjl bildad,
Af stjernor och af facklor Ofverstralad.
Den bilden trodde in^nga vara Thor,
138
Den hOgfi Asen sjelf, och follo neder,
Och dyrkade den stora bilden trogel,
Ehiiru vi och alia mer invigda
1 bilden endast se en bild af Thor,
Som bdller folkets andakl der lillsammans.
Mig fattade en obegriplig langtan
Alt sis den sOnder, for alt fa besk&la,
Hur gudens innandOme var beskaffadt.
Ty dS jag nSgot ser, som synes konstigt
FOrfardigadt, som glanser uppH ytan,
Jag tanker strax: hur ar det innanfOre?
Och tingens hjerta vill jag alltid skada.
Just nu rann Ofver mig den sarama tanke;
Det vore roligt se den gamle Erik
1 bolten battre, och fOrvisst fOrnimma,
Om ban sS maktig ar, som det forkunnas.
Du SkaggegudI drag svardet ut till kamp,
Ty Alrik vill din gudakrafl fOrsOka:
(Han slar bilden i stycken. En del af foJket drar
sig af fasa undan. Bifallsrop hakifran.)
S& baren nu hvar en sitt stycke hadan,
Ty jag bar delat Guden ibland eder.
En harbg upplacktl att af etl belate
1 hast framskapa mSnga, mdnga Gudar,
Af hvilka hvar och en ar lika god
Ock lika maktig, som den hela var.
Tillbedjen flitigt, Svearl Sjungen, Presterl
Ty val jag ser, alt viia faders minne
Oar dunslat bort i edert dufna sinne.
9-
Frithiof kommer till Kuiig Ring.
From: Tegner's Frithiofs Saga.
Kung Ring han salt i hOgbank om julen och drack mjod,
bos honom salt bans drotlning, sa bvit och rosenrOd.
Som var och hOst dem bUda man sag bredvid hvarann,
hon var den friska vaien, den kulna bOst var han.
Da tradde uli salen en okand gubbe in,
Iran hulvud och till fOtter han insvepl var i skinn.
139
Han hade staf i handen och lutad s&gs han p:?.,
men hOgre an de aridra den gamle var iinda.
Han satte sig p^ banken langst ned vid salens dOir
der ar de armas stiille iinnu, som det var fOrr.
De hofman logo smadligt och sago till hvarann.
och pekade med fingret pa ludeii bjornskinnsnian.
D& Ijungar med tva Ogon den liammande sa hvasst,
med ena handen grep han en ungersven i hast,
belt varligen han vande den hofman iipp och ned,
dS tystnade de andre; vi hade gjoil sa med.
„Hvad ar for larm der nere? Hvem hryter kungens frid?
Kom npp till mig, du gamle, och lat oss talas vid.
Hvad ar ditt namn? Hvad vill du? Hvar kommer du ilrdn?
S4 talte kungen vredgad till guhben, gumd i vran.
„Helt myc^et spOr du, konung, men jag dig svara vill.
Mitt namn ger jag dig icke, det hOr mig ensam lill.
I Anger ar j.ig uppfodd, min arfgard heter Brist,
hit kom jag il'ran Ulfven, bos bouom lag jag sist.
Jag red i fordna dagar s4 glad p4 drakens rygg,
han bade starka vingar och llOg s& glad och trygg;
nu ligger han forlamad och trusen jemte land,
sjelf ar jag gammal voiden och biiinner salt vid strand.
Jag kom alt se din vishel, i landet vida spord,
da mOtte man med ban mig, fOr ban ar jag ej gjord;
jag tog en narr fOr brostet och vande bondui kring,
dock steg ban opp belt oskadd, fOrlat mig det, kung UingI" -
„Ej ilia, sade kungen, du lagger dina ord;
de gamle bor man iira, kom siitt dig vid mitt bord.
Lat din fOrkladning falla, lat se dig som du ar,
lOrkladd tril's gladjen icke, jag vill ha gladje bar."
Och nu fr^n gastens hufvud I'Oll luden bjornbud ner,
i stallet for den gamle, enbvar en yngling ser.
IlVun don luiga pannan, kring skullran bred och lull
de Ijusa lockar floto liksom ett svall af gull.
140
Och praktig stod han fOr dem i sammetsmantel MA,
i handsbredt silfverbalte med skogens djur uppa.
I drifvet arbel alia den konstnar bragt dem an,
och rundt kring bjeltens midja de jagade hvarann.
Och ringons gyllne smycke kring armcn salt sa rikt,
vid sidan hang bans slagsvcird, en stannad Ijungeld likt.
Den lugna bjelteblicken kring sal och gaster for,
skOn stod han der som Balder, och hOg som Asa-Thur.
Den hSpna drollnings kinder de skifta farg sd snallt,
som rOda norrsken m^Ia de snObetackta fait:
som tvenne vattenliljor inunder slormens larm
std gungande p& vagen, sA bafdes hennes barm.
Nu bidste lur i salen och tysl blef Ofverallt,
ty nu var loftets timma och in bars Frejers gait.
Med kransar omkring bogen, och apple uti inund,
och fyra kngn han bojde pa silfverfatels rund.
Och konung Ring sig reste i sina lockar ^rd,
han rOrde galtens panna och gjorde lofte s&:
„Jag svSr att Frilhiof vinna, fastan en kSmpe stor-,
sk lijelpe Frej och Oden, derhos den starke Thor!"
Med trotsigt loje reste sig frSmlingen s4 hOg,
en biixt af hjeltevrede bans anlet ofverflOg;
han slog sid svard i bordet, s4 det i salen klang,
och upp fran ekebSnken hvarenda kampe sprang.
„Och hOr du nu, Herr Konung, mitt lofte afvenval:
ung Frilhiof ar min frSnde, jag kanner honom vail.
Jag svar att Frithiof skydda, och var det mot en verld;
sa hjelpe mig min Noma, derhos mitt goda svard 1"
Men Kungen log och sade: „Helt dristigt ar ditt tal,
dock, orden aro fria i nordisk kungasal.
Fyll honom hornet, droltning, med vin som du bar bSst,
den framhng, vill jag hoppas, i vinter ar var gastl"
Och droltningen tog hornet, som framfOr henne stod,
af urens panna brutet, en koslehg Ulenod,
141
p^ l)lanka silfverfotter, med ni^ngen gyllne ring,
med forntids bilder sirad och runeskrift omkriiig.
Med nederslagna Ogon hon rUckte hornet dd,
men darraiide var handen, och vin hlef spildt derp^.
Som afioiirodnaiis purpur pd hijorna iblaiid,
de dunkla dropj)ar brunno pa hennes hvita hand.
Och glad tog gSi^ten hornet utaf den adla fru;
ej tvenne man det tOmde, som manner aro nii;
men latt och ulan tvekan, den drottning till l)C'hag,
den vjildige det tomde uli ett andedrag.
Och skalden tog sin harpa, han satt vid kungens herd,
och sjOng ett hjertligt qvade om kiirleken i Nord,
cm Hngbart och skon Signe, och vid hans djupa rOst
de h&rda hjertan smalte i stalbekladda brost.
Ilan sjOng om Valhalis salar och om Einheriers lOn,
om tappre fadeis brngder pa faitet och p4 sjOn.
Da grep hvar hand at sviirdet, da flammade hvar blick,
och flitigt omkring laget det djupa hornet gick.
HelL skarpt blef der nil drucket aill i det kungahus,
hvar enda kampe tog sig ett arhgt julerus,
gick sedan borl att sofva fOrntan harm och sorg;
men kouuflg King den gamle sof hos skon Ingeborg
10.
Rings Drapa.
From:
T«gner's Fiilliinfs Saga.
Sitter i hcigen
hOgattad holding,
Nu rider rike
Ring ofver Bifrost,
slagsvard vid sidan,
skolden pa arm.
Gangaren gode
gnaggar derinne,
skrapar med guldbor
grundmurad graf.
svigtar tor bordan
bagiga bron.
Upp springa Valhalis
hvairdorrar vida;
Asarnas hiinder
hanga i hans.
142
Thor ar ej hemma,
Iiarjar i harnad.
Valfader vinkar
vinbagarn tVam.
Ax Qatar Frej kring
konungens krona.
Frigg binder blaa
blomnior deri.
Brage, bin gamle,
griper i guldstrang,
stiilare susar
sangen an fOrr.
Lyssnande hvilar
Vanadis bvita
barmen mot bordet>
brinner och hOr:
„Hogt sjiinga svardon
stcindigt i hjehiiar;
brusande boljor
blodas alltjemt.
Rraften, de gode
Gudarnas gal'va,
bister som Berserk
biter i skold.
Ord valjer vittra
Valfader dk ban
sitter bos Saga,
SOqiiabacks mO.
Sa klungo kungsord,
klara som Mimeis
boljor, och derbos
djupa som de.
Fridsam foilikar
Forsete tvisten,
domarn vid Urdas
vallande vag.
Sa salt k domstca
dyrkade drotten,
blidkade bander
blodhamden bjod.
Karg var ej kungen,
kring sig ban strOdde
dvergarnas dagglans,
drakarnas badd.
GatVan gick glad fran
gifmilda handen,
liitt fran bans lappar
lidandets trOst.
Dei for var dyre
drotten oss kar, som
stod med sin skold for
fredliga fait:
Sansade styrkans
skOnaste albild
steg som en olfer-
aiiga al skyn.
Valkommen, vise
Valhalla -arfvingl
Lange lar Norden
lofva ditt namn.
Brage dig belsar
hOfviskt med horndryck,
Nornornas fridsbud
nerilVau NordI"
Hachette's New Series of Popular German Authors.
For Elementary and Intermediate Classes, with Introductions, Vocabularies
(including Notes and Renderings of Idiomatic Expressions), and Questions
arising out of the Text for Oral Practice and Test Purposes.
General Editor: ALOYS WEISS, Ph.D., M.A. (Tubingen),
Professor of German Language and Literature, Royal Military Academy, Woolwich, and the
Royal Indian Engineering College, Cooper's Hill ; President of the London Branch
of the General German Language Association, etc.
Price per Volume, Small 8vo, bound in cloth limp, 6d.
Gerstacker, Herrn Mahlhuber's Reiseabenteuer. With Introduction,
Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and
Questions, by LUDWIG IIiKSCH, Ph.D. (Bonn), German Master at Alleyti's
School, Diihvich, the Batter sea Polytechnic^ etc.
Hauff, Die Geschichte Almansors. With Introduction, Vocabulary (includ-
ing Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the
Genkral Editor.
Hauff, Die Geschichte von Kalif Storch. With Introduction, Vocabulary
(including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions,
by the General Editor.
Hauff, Der junge Englander. With Introduction, Vocabulary (including
Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the
General Editor.
Heyse, Paul, Das Waldlachen, from * In der Geisterstunde. ' With Intro-
duction, Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases,
etc.), and Questions, by Geo. Meslop, M.A. , Headmaster of Sevenoaks School.
Immermann, Die Wunder im Spessart. Waldmiirchen. With Introduction,
Vocabulaiy (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and
Questions, by the General Editor.
Schmid, Die Ostereier. With Vocabulary (including Notes and Renderirgs
of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the General Editor.
Seidel, Heinrich, Drei Geschichten : Rothkehlchen, Hunde Geschichten,
Eine Sperlings-Geschichte. With Introduction, Vocabulary (including
Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by W.
Ahrens, M.A., Assistant Master at the County School, Bedford.
Storm, E., Immensee. With Introduction, Vocabulary (including Notes and
Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the Rev. C. N.
Nagel, M.A. , Headmaster, St. Marh's School, Windsor.
Wildenbruch, Vergniigen auf dem Lande. Humoreske. With Introduction,
Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and
Questions, by the General Editor.
The Texts in the above Series consist mainly of short attractive works by standard German
writers, judiciously selected for the use of Middle Forms. They comprise a pleasing and
instructive variety of subjects, thus introducing an unusual number of words and expressions,
and offering, consequentlj', an advantage seldom to be obtained by the continuous study of
more lengthy works. At the same time, the selections are not mere fragments, but complete
episodes, and afford an opportunity of forming a fair estimate of the characteristics of each
author's style. They are all of modern date— many quite contemporary — and the numerous
colloquialisms in the text will furnish ample material for the teacher to exercise his pupils in
practical conversation and elementary translation.
The Series, though primarily intended for Intermediate pupils, will likewise be found
eminently suitable for Elementary classes, since all unfamiliar words, and those offering some
difficulty, as well as many idiomatic phrases, have been touched upon and discussed in the
Vocabulary. Junior Students, therefore — who have mastered the elements of German Accidence
and Syntax — will be quite capable of perusing these tales with pleasure and profit.
A further feature will be found in the Questions appended. These afford abundant material
for Oral Exercises and Recapitulation, as well as excellent tests of the pupils' acquirements.
In all cases where the questions are given in German, full answers in the same language should
be insisted upon, and the wording of the questions should be embodied in the replies as far as
practicable. Teachers can, of course, vary the questions to any extent.
G£RMAN PRIMERS, GRAMMARS, AND
EXERCISE BOOKS.
UlUStrated German Primer. First Steps in German. An easy
Introduction to the study of German for Beginners. Entirely new
and enlarged Edition with a German- English Vocabulary. lOO pages.
Crown 8vo. Cloth, is. 6d.
The essential elementary nature of this volume has led to the exclusion of all
grammatical rules, and of reference to the structure and idiom of the language.
But though the little volume has been entitled a Primer, it is intended, though its
subject-matter is suitable for the young, to prove useful to those who, though not
children in years, may vk^ish to learn the German character as it is printed in the
present day. In the case of Beginners, who are of an age when the mind more
readily receives instruction through the eye, it is hoped that the accompanying
illustrations will produce the wished-for effect of arousing the interest, and aiding
in the retention of words.
Backer, The First German Book. Grammar, Exercises, Con-
versation, Reading Lessons, and Translation. With a List of useful
Words to be committed to Memory, and a comprehensive German-
English and English-German Vocabulary, by the Rev. A. L. Becker,
Member of the Philological Society of L(mdon. New edition, printed
in the new German Official Spelling. 184 pages. Cloth is.
' It is not often that so perfectly satisfactory a first book as this comes in our
way. Though it is strictly confined to the essential elements of the language, these
are so clearly stated and so admirably arranged that, provided the lessons are, as
the author requires, " thoroughly mastered," a good practical knowledge may be
acquired. The classification of nouns and verbs is at once theoretically correct
and practically easy.' — The AtheneEUtn.
— One Hundred Supplementary Exercises to the ' First
German Book,' with German-English and English-German Vocabu-
laries. Cloth, IS.
' Many teachers have requested me to publish a number of Supplementary Exer-
cises to the First German Beok, and this little book, which contains over one
thousand sentences on all the chapters of that German Primer, is confidently ex-
pected to supply the desideratum. Many useful words have been introduced into
these exercises, and the examples on the Adjectives, Numerals, Verbs, and
Adverbs will be found very much fuller than those in the First Book.' — Extract
from Preface.
Key to tlie 'First German Book' and the 'Hundred
Supplementary Exercises.* {For Teachers and Private students
only.) Cloth, 2s. 6d.
Happ^, Questions and Exercises on German Grammar and
Idioms ; with Answers to the most important Questions. Compiled
for Candidates for the Higher Examinations and for Upper German
Classes in Schools, by L. HappA, Assistant Master at Dovtr Colligt
150 pages. Demy 8vo. Cloth, 3/.
GERMAN PRIMERS, ETC.~{oontinued.)
Hermann Lange's Household German, containing Graduated
Reading Lessons and Conversations with Grammar and Exercises.
A practical Combination of the Observation and Oral Method with
a systematic Study of Grammar for training Students to understand,
speak, read, and write German. Composed and compiled on an
entirely new plan by Hermann Lange, Lecturtr at the Municipal
Technical Schtol and the Municipal Central Commercial School^
Manchester^ etc. etc.
Part I., with Specimens of German Handwriting, and 2 Illustrations.
200 pages. Crown 8vo. Cloth, 2j. ^d. net.
Part II., with Specimens of German Handwriting, and 3 Illustra-
tions. 300 pages. Crown 8vo. Cloth, is. bd. net.
' Excellently designed to train students of German by easy, natural, graduated,
and interesting processes to understand, speak, read, and write the language ol
every-day life ; to lead them to think in German, and to express their thoughts in
the foreign idiom. . . . This is the work of a singularly able and eminently practical
teacher, and is bound to be a success.' — Educational News.
Meissner, Dr. A. L., The Public School German Grammar,
With Exercises, Composition and Conversation, a List of Irregular
Verbs, and two complete Vocabularies, by A. L. Meissner, M.A.,
Ph.D., D.Litt., Librarian and Professor of Modern Languages in
Queen^s College, Belfast, etc. Revised Edition, printed in the new
Official Spelling. 434 pages. Crown 8vo. Cloth, 3^. dd.
' Instead of starting ofiF with the declensions of nouns and adjectives, and the
many difficulties which they present, and requiring the pupil to master long lists
of exceptions, which is enough to disgust him with the language for ever, Dr.
Meissner introduces him at once to the simple tenses of the auxiliary verbs. The
extracts for translation and conversation are also arranged on a definite and intelli-
gent system. Instead of being mere collections of words strung together with
utter disregard of sense, or at the best vulgar and hackneyed anecdotes, these
exercises are extracts chosen from modern German authors, with a view to impart-
ing some information about Germany and the Germans. The type is clear and
legible, a great improvement on the old style of German school book.' — Saturday
Review.
Key to the 'Public School German Grammar.' {For
Teachers only.) Cloth, 35.
The Public School German Grammar. Part I. separately.
Containing Accidence, Exercises, Composition, Conversation, and a
List of Strong and Irregular Verbs. 196 pages. Crown 8vo.
Cloth, 2J.
10
GERMAN COMPOSITION, TRANSLATION, Etc.
Primer of German Composition. Short Stories, Anecdotes,
Fables, etc., in Easy English Prose, with Notes, Vocabulary, and a List oi
Strong and Irregular Verbs, by A. L. Meissner, M.A>, Ph.D., D.Lit.,
Professor of Modern Languages in Queen's College^ Belfast^ tic. etc.
86 pages. Small 8vo. Cloth, ....... i
Contains a series of easy and interesting stories and anecdotes which
any pupil who has a fair knowledge of the accidence, and some acquaint-
ance with the principal rules of the syntax, will be able to translate into
German. All the further help he requires is a list of the strong verbs,
which he will find in the appendix. The Vocabulary is complete, and in
some instances supplies several words suggesting various renderings requiring
different constructions.
German Prose Composition. Part I. Introductory Hints, Rules,
Examples, etc. ; Introductory Exercises, Principal Sentences, Dependent
Clauses, Grammatical Phrases, etc., and footnotes. Part II. Graduated
Phrases from Standard English Authors, with notes to facilitate translation,
with English- French Vocabulary, by A. L. Meissner, M.A., Ph.D., D.Lit.,
etc. etc. Crown 8vo. Cloth, . . . . .3
Key to the German Prose Composition. {For Teachers
oniy), . , . ... 3
' A useful and well-written volume. The introduction contains some very
judicious and suggestive pages, and will be read with advantage by many
teachers. Dr. Meissner has had extensive experience, and here shows once
more how well he knows the English language, and the difficulties of English
students of German. A number of " selected graduated passages " for trans-
lation are given, to which Dr. Meissner adds some, but not too many hints,
further information being supplied by an English-German Vocabulary, which
appears to have been compiled with great care.' — Educational Times.
'The selection of extracts is excellent, and the vocabulary will be found
very helpful.' — University Correspondent.
Graduated German Prose Writing, including Extracts from
Standard English Authors, Copious Notes, Grammatical Questions, a Cor-
respondence Part, and an English-German Vocabularj', by Franz Lange,
Ph.D., Late Professor at the Royal Military Academy, Woolwich, etc. etc.
200 pages. Post 8vo. Cloth, . . . . . . .3
' The book is divided into four parts : (i) Juniors' Part, (2) Intermediate
Part, (3) Seniors' Part, and (4) Correspondence Part. The arrangement in
the Junior and Intermediate Parts is similar. First comes a series of gram-
matical rules both in accidence and syntax, which are to be committed to
memory. These are followed by a large number of short but continuous
passages for translation into German. The notes at the end of each of these
passages are precisely what the young pupil requires. There is also, at the
end of each part, a well-selected collection of grammatical questions to be
answered in writing. The Seniors' Part contains no special sections in gram-
mar, the passages for translation are longer and more difficult, and the notes
are fewer in number. The fourth part of the book deals with the writing of
letters in German, and is arranged under two separate heads, Familiar and
Formal Correspondence. This is a most important part of the Manual, and
will be found especially useful to candidates for commercial certificates. This
book is equally well adapted for school purposes and for the use of private
students, and it is evident throughout that it embodies the results of a large
and varied experience in the teaching of German to English students.' —
School Guardian.
Hachette's New Series of German Authors.
(7"A^ Editors Names are placed in parenthesis.)
Compiled from the best Texts available, and edited for Schools and
Candidates preparing for Examinations.
'The well-known firm of Hachette and Company, who have done so mucli to facilitate the
study of French, are by their German publications rivalling the success they had long ago
attained in regard to French. Assuredly the acquisition of a modern language is now a very
much easier matter than it used to be. When one has followed by easy degrees the various
steps from simple sentences to the glory of continuous prose, he is naturally anxious that the
reading should entertain him, as well as add to his knowledge. No better books could be
devised for such a purpose than some of those issued by Hachette ! '— Freeman's Journal.
All volumes bound in Cloth unless otherwise indicated.
A. C.
s.
*Benedix, Dr Wespe (Rev.
Clapin, M.A.) Paper cover . . o
*Freytag, Die Journalisten. (Dr. J. F.
Davis, M.A.) 2
*Goethe, Faust. (A. J. Ulrich.) Paper
cover .1
*Goethe, Goetz von Berlichingen. (A. J.
Ulrich ) Paper cover . . .1
Goethe, Hermann und Dorothea. (Rev.
A. C. Clapin, M.A.) Paper cover . o
*Goethe, Iphigenie auf Tauris. (Dr. A.
Weiss, M.A.) 2
Goethe, Prosa. Extracts from the
' Iialienische Reise,' ' Aus meinem
Leben,' ' Goetz von Berlichingen,'
etc. etc. (Dr. Buchheim, F.C.P.) • 2
"Grimm, Marchen. (First Series.) 22
Popular Fairy Tales. (E. I-. Nafiel.) i
'Grimm, Marchen. (Second Series.)
5 Popular Fairy Tales. (N.iftel and
Bode.) Paper cover . . . .1
''Gutzkow, Zopf und Schwert. (Dr. J. F.
Davis, M.A.) 2
*Hacklander, Dergeheime Agent. (Dr.
J. F. Davis, M.A.) . . . .2
*Hauff, Das Bild des Kaisers. (Dr.
J. F. Davis, M.A.) . . . .2
*Hauff, Marchen: Das Wirtshaus im
Spessait. (Dr. J. F. Davis, M.A.) . 2
*Hauff, Marchen: Die Karawane. (Dr.
J. F. Davis, M.A.) . . . .2
*Klee, Die deutschen Heldensagen :
I. Hagen und Hilde. 2. Gucirun.
(Dr. J. F. Davis, M.A.) . . .2
Kotzebue, Dcr eerade Weg der beste.
(Rev. A. C. 'Clapin, I\I.A.) Paper
cover . . . . . . .0
Kotzebue, Die deutschen Kleinstadter.
(E. L. Naftel.) Paper cover . . o
*Lessing-, Fables in Prose and Verse.
(E. L. J. Naftel.) . . . . i
d.
9
s.d.
^ Lessing, Minna von Barnhelm. (Dr.
J. F. Davis, M.A.) ... .2
*Lessing und Gellert, Fabeln und
Erziihlungen. (E. L. Naftel.) . . i
*Niebuhr, Heroen - Geschichten. (A.
Voegelin, M.A.) . . . .2
*Riehl, Kulturgeschichtliche Novellen.
(Dr. J. F. Davis, M.A.) . . .2
*Riehl, Die Ganerben ; Die Gerechtig-
keitGottes. (Dr. J. F. Davis, M.A.) 2
Schiller, Der Geisterseher. (Rev. C.
Merk, M.A., Ph.D.) .... 2
*Schiller, Gustav Adolf in Deutschland,
1630-1632. (From ' History of the
Thirty Vears War.') (Dr. Bernhardt.) 2
*Schiller, Jungfrau von Orleans. (A. J.
Ulrich.) Paper cover . . . o
Schiller, Maria Stuart. (E. L. Naftel.)
Paper cover o
^Schiller, Der Neffe als Onkel. (Dr. L.
Hirsch.) . . . . . .1
-Schiller, Der Neffe als Onkel. (A. J.
Ulrich.) Paper cover . . .0
Schiller, Der Parasit. (Rev. A. C.
Clapin, M.A.) Paper cover . . o
Schiller, Prosa. Extracts from ' Der
Geisterseher,' ' Der Abfall der Nieder-
lande,' ' Der dreissigjahrige Krieg,'
' Scenen aus Fiesco,' etc. (Dr. Buch-
heim, F.C.P.) 2
*Schiller, Wallenstein's Tod. (A, J.
Ulrich.) Paper cover . . .0
(A.J. Ulrich.)
*Schi!ler, Wilhelm Tell.
Paper cover
Schiller, Wilhelm Tell. (E. L. Naftel.)
Paper cover o
Wichert, Das eiserne Kreuz. (Delfs.)
Paper cover . , . . .0
(G.
. 2
Zschokke, Das Goldmacheidorf.
Hein.)
^ T/ie Volidiies indicated by Asterisks (*) have German-English I ocabuhuies in addition
to the Notes.
Hachette's New Series of Popular French Authors.
Printed in clear type, and edited for Elementary and Intermediate Classes,
with Vocabularies, including Notes and Renderings of Idiomatic Expressions
and Phrases. .
General Editor: A. BARRERE,
Chevalier de la Legion d'Honneur ; Officier de I'/nstniction Publique ; Professor of French
Language and Literature, Royal Military Academy, Woolwich, etc., etc.
Price per Volume, Small 8vo, bound in cloth limp, 4d.
FiPSt Series [for Junior Forms).
Beissier, Les Memoires d'un Moineau. With Introduction, Notes, and
Vocabulary by H. Lallemand, B. es L. , B. es Sc, Officier d^ Academic,
late Professor of French Language and Literature at University College and
Queen^s College, London.
Segur, Mme. la Ctsse. de, Histoire de la Princesse Rosette (from the
Author's well-known Nouveaux Conies de lu'es). With Notes and Vocabu-
lary by J. Maurice Rey, B. es L. , late French Lecturer at Keading College.
Witt, Mme. de, Histoire d'un Chien. Edited with a full French-English
Vocabulary by F. MiNOGGlO.
Second Series {for Middle Forms),
About, Le Grain de Plomb. {In preparation.)
Balzac, Le Colonel Chabert. With Vocabulary and Re-translation Sentenceft,
by Francis J. Payne, First Class Instrzictor ir, French to the L. C. C.
Gorsse, H. de, et Jacquin, J., La Jeunesse de Cyrano de Bergerac ; La
Bataille de Beaugency ; et le Cabaret des Poetes. With a Vocabulary,
and English Sentences based on the Text for re-translation, etc., by the
General Editor.
Gozlan, Polydore Marasquin, Prisonnier des Singes. With Vocabulary
and Re-translation Sentences, by the General Editor.
Hugo, La Esmeralda and Gringoire. With Vocabulary and Re-translation
Sentences, by the Gexkral Editor.
Hugo, Waterloo. With Vocabulary, Re-translaliun Sentences, etc., by the
G'^neral Editor.
Le Sage, Gil Bias chez -es Brigands. With Vocabulary, and English
Sentences based on the Text for re-translation, etc., by the General Editor.
Merimee, Mateo Falcone ; L' Enlevement de la Redoute. {In preparation.)
Michelet, Selections from * L'Oiseau ' : (Les Rapaces, La Nuit, Migrations,
Le Chant). With Vocabulary, Re-translation Sentences, etc. , by A. Tallon,
B. es L., French Instructor at the Royal ]\Iilitary Acadetny, Woolwich.
Mouton, Voyages et Aventures du Capitaine Marius Cougourdan : Le
Supplice du Ballon. With Vocabulary, Re-translation Sentences, etc.,
by the General Editor.
The Text in the First Series consists mainly of short stories by favourite authors
judiciously selected for the use of young pupils and junior forms. The matter is interesting
and not too difficult, whilst the numerous colloquialisms comprised therein furnish abundant
materia] to exercise the pupils in practical conversation and elementary translation. The full
vocabularies appended include simple renderings of useful and idiomatic expressions.
In the Second Series will be found a choice collection of masterpieces by some of the
best modern French writers. The brevity, interest, and variety of the tales will conuncnd them
as ideal text-books admirably suited for securing a wide range of current vocabulary and
colloquial phraseology.
The re-translaiion sentences at tlie end (Second Series only), if studied in conjunction with
the text, will, it n believed, supply a ready means of mastering many of the subtleties of the
language, and of acquiring some taste for those literary finances and dcticatesses of diction
which it generally requires a long stay in France to appreciate thoroughly.
French Lessons on the Direct Method — Beginners' Course.
Containing 300 Nouns in Common Use, 160 Verbal Forms, 100 of the most
usual Adjectives, Adverbs, etc, and over 300 Practical Exercises for Oral
and Written Work.
By Marc Ceppi, Senior French Master at King's College School. 122
pages. Crown 8vo. Cloth. With small reproductions of Holzel's Con-
versational Wall Pictures of the Four Seasons for Class Use and Home
Preparation. Is. Qd.
This work, by a practical teacher of many years' experience, is the result of an exhaus-
tive study of various applications of the Direct Method in the teaching of French — dis-
carding what is impracticable in similar Courses, and utilising only the best and most
essential materials for securing a sound rudimentary knowledge of written as well as
of spoken French.
The vocabulary and phrases used are based upon Holzel's well-known Pictures of the
Four Seasons. Every word introduced is worth learning and remembering.
The grammatical constructions are of the simplest kind, and c;in be spontaneously repro-
duced by the pupil. Numerous exercises are set on these constructions in addition to the
ordinary conversational questions on the Pictures. The French Verbs are taught in the
form of an attractive drill. A few simple idiomatic phrases in French on age, the
weather, time, etc., occur, but these are well diluted with a large amount of straight-
forward matter calculated to give pupils confidence in their power to reproduce
what they have leamt. The usual class orders are also given in French.
Tlie first five lessuns are devoted to the study of tlie Phonetic Al7)liabet of the Associa-
tion Fhonetiqne hitematianaie—Bi Study Of the sounds being deemed by leading
authorities to be the best way of acquiring correct pronunciation. The next
thirteen Lessons, although likewise in the Phonetic Script, are repeated later in ordinary
alphabet, and in the remaining lessons (Nos. 20 to 69) the Phonetic Transcript accom-
panies only the fresh words occurring in the text. The book can, therefore, be used
equally well by those who, whilst teaching on direct lines, do not know or do not care to
use this system of mastering the pronunciation.
French Lessons on the Direct Method — Junior Course.
Containing 360 Nouns, 88 Verbal Forms, 124 Adjectives, Adverbs, etc.,
forming, with the Resume of the Vocabulary used in the ' Beginners'
Course,' a total of 1100 essential Words.
By Marc Ceppi, Senior French Master at King's College School. 136
pages. Crown 8vo. Cloth, Is. 6d.
This work may be used either as a continuation of tlie author's ' Beginners' Course,' or
as a much-needed sequel to any of the numerous text-books based on Holzel's Pictures of
the Four Seasons. For the convenience, however, of teachers and pupils who are un-
acquainted with the more elementary course, a resume of the Beginners' Vocabulary is
included in this volume, thus making the 'Junior Course' practically an independent
class-book. Tlie reading matter is easy and can be readily reproduced by the dullest
pupils ; no diflicult constructions occur, and in the vocabulary only words of frequent
use are given. The stories, dialogues, etc., have been made attractive without being too
childish, and although the subjects show great variety, new words are, as far as possible,
explained by means of those previously learnt. The verb-drill as developed in the
'Beginners' Course' is continued and amplified, the tenses taught being the Present,
Past Indefinite, and Future. The Imperfect and Preterite are purposely left out, boys
having, as a rule, f.ir too great an affection for the use of the former as a stock past tense
to be used on the slightest provocation. The Guide accompanying the text-matter, page
by page, is a novel feature. Pupils preparing home lessons will find in it practically all
the aid and information they need. Running ])arallel with the text it can be consulted
more readily and efl'ectively than can notes at the end of a volume. The exercises include
numerous questions on the text, together with grammar practice written entirely in
French. Revision occurs frequently, and constant recapitulation of past lessons forms
another feature of the work.
RI
French Readers in Prose and Verse (New Volumes).
Premieres Lectures en Prose et en Vers, short, interesting Narra- s. d.
tives in easy French^ with Conversational Questions based on the Text,
and Vocabulary, by J. Lazare, B. fes L. 130 pages. Cr. 8vo. CI. i o
'We have here one hundred and three pages of easy, well-printed, interesting
extracts suitable for elementary and intermediate classes. A few questions in
French are added at the foot of each passage, and there is a vocabulary. We have
culled at random the following names from the list of writers : A. Karr, Gaston
Paris, Diderot, Lesage, Stendhal, Richepin, Voltaire, Florian, Victor Hugo, and
Th^ophile Gautier. It will thus be seen that this little volume furnishes reading
matter gathered from both eighteenth and nineteenth century authors, including
some who are yet living. This is probably the best kind of reader, for both the
classics and the nineteenth century writers have their advantages. We recommend
this book for pupil-teachers and scholarship candidates.'— /"rac/zVa/ Teacher,
Petits Chefs-d'CEuvre contemporains. Six short and attractive Tales
in Prose, by E. Arene, J. Claretie, F. Coppee, G. de Maupassant,
J. Richepin, and A. Theuriet. Edited, virith Notes, Vocabulary,
etc., by Jules Lazare, B. es L. 116 pages. Crown 8vo. Cloth . i 6
* These six short, lively, simple masterpieces of story-telling, by some of the most
popular contemporary French writers, have the charm, lightness of touch, vivid-
ness of phrase, and colloquial fascination which characterise the works of Jules
Claretie, Emmanuel Arene, Guy de Maupassant, Andr6 Theuriet, Jean Richepin,
and Francois Coppee. Their selection for scholastic purposes by the thoroughly
capable Bachelier es Lettres — Jules Lazare, and their appearance in an authorised
edition, enhance their claim to the consideration of Teachers of French. Their
brevity, variety, and modernitj', commend them as choice and typical text books,
good for securing a wide range of current vocabulary, phrases, and sentences, com-
posed according to present-day grammatical form, and every-day colloquial free-
dom. ' — Educational News.
Half-Hours with Modern French Authors, including typical Extracts
from Popular Writers of the Day, Standard Pieces of high literary
merit, with French-English Vocabularies by Jules Lazare, B. fes L.
First Part {New and Enlarged Edition"), for Intermediate and Advanced
Classes. 200 pages. Crown 8vo. Cloth . . . . , , 2 O
Second Part, for Advanced Classes. 200 pages. Crown 8vo. Cloth . , 2 C
Each extract is complete in itself, and of sufficient interest to rivet the atten-
tion of the reader. Preference has been given to pieces containing an abundance
o^ essential h\xt unfamiliar words and expressions with a view to accustom Candi-
dates, Pupils, and others, to various kinds of style, and to increase the range of
their vocabulary. The selection includes copyright pieces from E. About, C. Bau-
delaire, P. Bourget, V. Cherbuliez, F. Coppee, A. Daudet, Erckmann-Chatrian,
O. Feuillet, Victor Hugo, Lamartine, Leconte de Lisle, P. Loti, H. Malot, Guy
de Maupassant, A. de Musset, G. Sand, E. Renan, J. Simon, Sully-Prudhomme,
H. Taine, A. Theuriet, A. de Vigny, E. Zola, and other eminent authors.^
The extracts contained in this Second Part will be found a little more difficult in
point of vocabulary and idiom than those in the first volume, as they are intended
to meet the exigencies of higher examinations.
Unseen Passages from Modern French Authors. Standard Pieces
providing varied material in every kind of style, for practice in French
Reading and Translation at sight. Edited by Jules Lazare, B. is L.
In Two Parts. Each Part. Crown 8vo. Cloth. . . . , I 6
Contains the same pieces as in Half-Hours with Modern French A uthors (see
above), but without vocabulary or any other ' Aid.'
Brachet's Public School Elementary
French Grammar.
WITH EXERCISES
By A. BRACHET, Laureat de rAcademie franraise.
And adapted for English Schools by the late
Rev. P. H. E. BRETTE, B.D., & GUSTAVE MASSON, B.A..
Oj/iciers d'Acad^mie, etc.
New and Revised Edition. Complete in 1 vol. Cloth.
Price 2s. 6d. , or
Part I. — ACCIDENCE. With Examination Questions and
Exercises. Clotli. 214 pages, snuiU 8vo. With a complete
Erench-English and English-French Vocabulary. Price Is. 6d.
Part II.— SYNTAX. With Examination Questions and
Exercises, and a complete French-English and English-French
Vocabulary. Price Is. 6d,
KEY TO THE EXERCISES. For Teachers only. Price Is. 6d.
A SUPPLEMENTARY SERIES OF EXERCISES.
Vol. I. — ACCIDENCE. With a Supplement to Grammar
and a Vocabulary to the Exercises. Cloth. Price Is.
Vol. II.— SYNTAX. Cloth. Price Is.
KEY TO THE ACCIDENCE. Price 2s. KEY TO THE SYNTAX. Price 2s.
OPINIONS OF THE PRESS.
"A good school-book. The tyj^e is as clear as the &rTa.\isemejit.''—Athena^im.
Jan. 6, 1877.
" We are not astonished to hear that it has met with the most flattering reception."
'^School Board Chronicle, March 10, 1877.
*' We have no hesitation in stating our opinion that no more usefnl or practical In-
troduction to tlie French langauge lias been published than this." — Publio Opinion,
March 24, 1877.
•'England is fortunate in the services of a small knot of French Masters like
MM. Masson and Brette, who have, alike by their teaching and their school-books,
done much for the scientific study of the language and literature of France. After
fiuccessfiilly introducing into English form the Public School French Grammar, in
which M. Littre's researches are ha]>pily applied byM. Brachet so as to show the
relation of modern French to Latin, MM. Brette and Masson here translate and adai>t
the Petite or Elementary French Grammar. Tliathasat once proved as popular as
the more elaborate treatise." — Edinburgh Daily Review, March 20, 1S77.
"Of this excellent school series we have before ns the Puhlle School Elementarif
French Grammar — (1) Accidence and (2) Syntax. Brachet's Avork is simply beyond
comparison with any other of its class; and its scientific character is not sacrificed
in the very judicious adaptation which has made it available for English students. —
There is no better elementary French Grammar, whether for hoys or for girls." — Ilerejoni
Times, April 11, 1SS7.
THE PUbUO SOHCOIi
FRENCH GRAMMAR
Giving" the latest Results of Modern Philology,
and based upon the "Nouvelle Grammaire Frangaise" of
AUGUSTE BRACHET,
Laureat de I'Academie franQaise et de I'Academie des Inscriptions.
s. d.
Part I., Accidence. New Edition, revised, enlarged and adapted
for English Schools and Students by the Rev. P. H. E.
Brette, B.D., G. Masson, B.A. {Officiers d'Academie),
H. C. Levandee., M.A., and E. Janau, with Author's
Preface (in English), Preliminary Remarks on the History
and Geography of the French Language, a Summary of the
changes made in the last edition of the "Dictionnaire de
I'Academie," Lists of French Words of Latin Origin but
deviating in certain Respects from the usual Mode of
Derivation, a Biographical and Geographical List of all
Persons and Places mentioned in the Book, and a very
copious Index, 450 pages, Crown 8vo. Cloth, . . .36
Exercises to Part L, illustrating every Rule in the "Accidence"
with numerous Questions for Examination Purposes. Com-
piled and Edited by Rev. P. H. E. Brette and G Masson.
160 pages. Crown 8vo. Cloth, . . . . . .16
Key to the Exercises of Part L, by E. Janau, Late Assistant
French Master, Christ^s Hospital, London, etc. Cloth. {Fo7'
Teachers only), ......... 1 6
Part IL, Syntax. New Edition, revised, enlarged and adapted
for English Students by Elphege Janau, Examiner in the
University of London, LoAe Assistant Master at Christ's
Hospital, London, and A. Ludwig, Officier d'Acad4mie,
Professor of Modern Languages and Literature at the
Huddersfield Technical College, Examiner in French in
Queeii's College, London, etc. 620 pages. Crown 8vo.
Cloth, . . . . .46
PRESS OPINIONS.
" Part I. of this valuable ^York has now an acknowledged place in the teaching
world, and all that was good in the eaxiier work has been well maintained in Part II.
The historical connectioiis are of real practical use. We have many grammars, but
to the earnest student of the French language we would recommend this as being
useful and scholarly." — Education, May 12, 1905.
" An exhaustive manual on a complicated and difficult subject, yet not so overladen
with detail as to make it useless for the purposes of the ordinary student of French.
Pi-ominence is given to the fundamentals, and subsidiary points are carefully grouped
round these, so as not to obscure the necessary prominence of the general rules.
Illusti'ative samples are taken from the best French literature of the last three
centuries, and are made to serve as a fairly complete compendium of French idioms.
It is indeed impossible to give in detail the numerous merits of this text-l)00k, which
deserves and receives our heartiest commendation."— T/ie Ed%i,cational News, May 6,
1905.
17?
(
<3- l' •
I
P
.&
^
I
^
•^^
*%
^..
.#*
r
^
"if
\
\
^
*
'<(
>^
«S5
&
>^
I i
-0
\
\
Y
V
U. C. BERKELEY LIBRARIES
CDSfi3mbM
^
%
^"4
-•^r:
)
/
'"■^
A.
»
V