This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project
to make the world's books discoverable online.
It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge thafs often difficult to discover.
Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the
publisher to a library and finally to you.
Usage guidelines
Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying.
We also ask that you:
+ Make non- commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for
personal, non-commercial purposes.
+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the
use of public domain materials for these purposes and may be able to help.
+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it.
+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner
any where in the world. Copyright infringement liability can be quite severe.
About Google Book Search
Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web
at http : //books . google . com/|
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
PERSONHISTORISK
TIDSKRIFT
TREDJE ÅRGÅNGEN
1901
UTGIFVEN AF
SVENSKA AUTOGRAF SÄLLSKAPET
P. U. WRANGEL
SÄI.I.SKAFETS SRKRBTKKARR
<;TOCklIOLM
I^rNr.l,. m>KTRV(KKKIKT. I*. A. NoKSTFOT X: SoNF.tt
1902
Digitized by
Google
Digitized by
Google
3"- 'V
706216
JUN 2 18B0
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid
Stockholms öfverståthällftre (forts.) af M v. Z> i» 53
Egenhändigt bref af Ebba Brahe vid 12 års ålder, med facsimile, af Ehd. . 10,
De Geerska familjeporträtt af O, C — g^ med 9 afbildningar och en stamtafla ii
Stadier och anteckningar af Hugo Samzelius:
I. Det gamla Nederkalix 27, 83
II. Det gamla Torncå 96.
Smärre biografiska meddelanden af G. L, och C. M, C. 35
Atttografanktion 38, 124,
Srcnska Aotografsäll skåpet 1901 40, 109, 180,
BUsius Dundie z{ F. U. W. 41
Ett bref från Lovisa Ulrika till Gustaf III 63
Ett anträd af —g— 64.
Utdrag nr bref från C. G. Gjörwell af Karl K:son Leijonhufvud 66.
Cirl Pontus Lilljehom af N. v. D. med två bilder 74
Ur den grefliga Bondeska porträttsamlingen på Vibyholm m. fl. den Bondeska
ätten tillhöriga egendomar, med 6 bilder 81
Smärre personhistonska meddelanden 109, 165
PersoDhistorisk litteratur 112, 167
Frågor 123, 178.
Ledamotsförteckning 126.
Knut Håkansson Hands och hans hustru Märta Arvidsdotter Drakes slägt.
Meddel. af K. H. Karlsson 135
En svensk målares utvisning från Danmark af Osvald Siren 143.
A:tcn Boga. Meddel. af Wilh. Planting- G yllenbåga 156
Familjeporträtt af K. Fr. W—r 163
Personregister 181
Porträtt
Knut Posse, Samuel af Ugglas, Laurent De Geer, Ant. Ch. Parmentier,
Elistb. Vivien, Charles De Geer, Jean Jacques De Geer, Jacquelina Cornelia v.
Aöendelft, Frih. Charles De Geer, Calh. Charl. Ribbing, Frih. Charles De Geer
d y, k. Fuchs, J. E. Hamilton, C. P. Lilljehorn. 6 okända från Vibyholmssam-
linpn, Carl Gustaf Pilo.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Stockholms öfverståthållare.
Af N. v. D.
Grefve Knut Posse.
Öfverståthållaren grefve Knut Posse tillhörde en yngre gren
af den gamla svenska adelsslägten med samma namn och var en-
dast en aflägsen frände till den friherre Knut Posse, hvilken 1645
efterträdde Clas Fleming såsom Stockholms stads högste styresman.
Hans fader var öfverstelöjtnanten Göran Johansson Posse. Mo-
dern hette Brita Hård.
Född på fädernegodset Tisselgården i Vestergötland sanno-
likt i slutet af 1640-talet blef han efter någon tids studier vid
universitetet i Upsala 1667 anstäld som page vid hofvet. Sex år
senare blef han fänrik vid Lifgardet. Efter ytterligare sex är hade
han redan hunnit till major vid samma regemente. Men också
hade under den mellanliggande tiden den segerrika fejden med
Danmark utkämpats, och Knut Pos^e med stor utmärkelse tagit
del i de ärofulla striderna vid Lund, Landskrona och Halmstad.
Under de derpå följande fredsåren gick hans befordran betydligt
långsammare. Först 1696 efter sjutton års tjenstgöring som ma-
jor och öfverstelöjtnant utnämndes han till öfverste såväl för Lif-
gardet som för Drabanterna. Samma år upphöjdes han jemväl i
friherrligt stånd.
Då det stora nordiska kriget kort derefter utbröt, öppnades
fe Knut Posse ånyo vägen till lysande utmärkelser. I de följande
årens vapenskriften intog han äfven ett framstående rum. Vid
landstigningen på Seland var det han och Hans Wachtmeister,
hvilka närmast omgåfvo och i krigets konst invigde den unge ko-
nungen. Vid Narva förde han och Otto Wellingk den högra fly-
geln, vid Klissow han jemte Magnus Stenbock och Liewen cen-
tern. Vid dessa och öfriga tillfällen gaf han prof på sitt mod och
Perscnhistcrisk iiäskrift igoi. Hft. i. i
Digitized by
Google
sin stridsduglighet. Belöningarne uteblefvo ej heller. 1700 blef
han generalmajor och 1703 generallöjtnant, hvarefter han 1705 med
afbrytande af sin militära bana upphöjdes till kongl. råd och öfver-
ståthållare i Stockholm. I sammanhang härmed erhöll han kort
derefter greflig värdighet.
Det kom likväl att dröja ännu någon tid, innan han återvände
till Sverige för att öfvertag* sina nya befattningar, vare sig ko-
nung Carl endast ogerna skiljde sig från sin omtyckte drabant-
chef, eller han ansåg, att denne tillsvidare kunde följa sm konungs
föredöme och från fältlägret leda förvaltningen af sitt ståthållare-
skap. Ett försök att sålunda på afstånd styra hufvudstaden synes
äfven till en början hafva gjorts. Så ser man i slutet af år 1706
Knut Posse från Altranstadt utfärda order rörande verkställandet
af en dödsdom i hufvudstaden. I längden torde dock icke detta
sätt att sköta embetet hafva befunnits lämplig^. På våren 1707
återfinna vi äfven Knut Posse i Stockholm i full utöfning af sina
nya sysslor. Om man i den tappre karolinen väntat att finna en
synnerligen duktig och driftig öfverståthållare, visade det sig dock
snart, att man häri missräknat sig. Helt visst hade det långvariga
fältlifvet med dess umbäranden och vedermödor hårdt tagit på
den nu omkring 60-årige mannens krafter och äfven minskat hans
andliga spänstighet. Helt visst var också den nya verksamhet, i
hvilken han inträdde, honom i hög grad främmande och passade
hvarken för hans skaplynne eller begåfning. Den stora »confusion»,
hvari han enligt sin efterträdares vid Gardet utsago under sin chefs-
lid bragt nämnda regementes ekonomi, tyckes åtminstone icke hos
honom angifva någon särskikl kompetens för administrativa värf.
Att man på högre ort snart insett, att ett misstag härvidlag
blifvit begånget, framlyser äfven af de bref Carl XII:s förtrogne,
Casten Feif, någon tid derefter från Bender skref till Nicodemus
Tessin då i Stockholm, i hvilka bref planer till hufvudstadens för-
skönande ofta omhandlas, vanligen åtföljda af klagomål öfver Knut
Posses bristande kraft och ringa embetsnit, och i ett af hvilka,
skrifvet i april 171 1, Feif förbereder Tessin pä dennes snafa utnäm-
ning antingen till öfverståthållare eller öfverstemarskalk. Det ser
sålunda ut, som om man en tid varit betänkt på att skilja Posse från
öfverståthållarebefattningen, ehuru sedermera dessa planer öfver-
gifvits. Ett försvar för Posses overksamhet kan dock sökas i den
städse sig ökande penningebristen, som säkert skulle hafva förlamat
äfven den mest energiskes bemödanden att uträtta något för huf-
vudstadens bästa. Det hade ju redan 1707 gått så långt, att ar-
Digitized by
Google
Grefve Knut Posse,
Öfverståthållare i Stockholm 1705 — 17 14.
(Oljemålning tillhörig löjtnanten grefve Carl Arvid Posse.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
betena på den nya slottsbyggnaden, detta Tessins stolta verk,
hvarfbr Carl XII alltid visat synnerligt intresse, måst afbrytas.
Under de följande åren blef tillståndet än värre, och de penninge-
summor, som ännu kunde hopskrapas, slukades genast af det
omättliga kriget
För öfrigt upptogs Posses tid i hög grad af rådssammanträ-
dena och särskildt af arbetet i den afdelning af rådet, som be-
handlade justitieärenden. I samma mån, som en stor del af den
höga församlingens ledamöter genom ålderdomsskröplighet och
tjenstebefattningar i afiägsna delar af riket förhindrades att bevista
dessa sammanträden, tvungos de få återstående att så mycket
mer punktligt derstädes infinna sig. Ehuru en af de vid råds-
mötena flitigast närvarande synes dock icke Knut Posse hafva
varit en af de driftigaste, arbetsammaste rådsherrarne, en af dem,
hvilka afgörande ingrepo i ärendenas ledning. Dock, äfven rådet
befann sig i en ställning, som väl kunde verka nedtryckande på
dess medlemmars handlingskraft. Till följd af konungens lång-
variga frånvaro och den ständigt växande nöden och förvirringen
hade det småningom tvungits att ej obetydligt inkräkta på den
regeringsmyndighet, som konungen sjelf förbehållit sig och i det
längsta sjelf sökte utöfva först från sitt läger och sedan från
Bender och Demotika. Men de beslut det sålunda nödgades fatta,
blefvo ej sällan af den om sin makt ^ytterligt ömtålige Carl XII
upphäfda, hvilket åter hade till följd att rådets anseende och
myndighet i hög grad försvagades. Ja, det gick ända derhän, att
dess beslut och åtgärder föga aktades. Under sådana omständig-
heter var det ej underligt, att rådsherrarne småningom grepos af
en känsla af missmod och hopplöshet, då de sågo svårigheterna
och farorna alltjemt tilltaga omkring dem, medan de, utan stöd
af sin konungs förtroende, utan auktoritet hos sina underordnade,
utan erforderliga medel, funno sig urståndsatta att med utsigt till
framgång skydda fosterlandets mot dess talrika fienders allt fruk-
tansvärdare anfall.
Året 1 7 14 ingick dystrare och hotfullare än något af de före-
gående. Sveriges sista här hade kapitulerat, dess konung var sul-
tanens fånge. Redan vid årets början hade Knut Posse till följd
af sjuklighet nödgats afhålla sig från sin embetsverksamhet. Den
7 augusti samma år, kort innan Carl XII anträdde sin hemresa,
hvilken skulle medföra en om ock kortvarig ljusning i det tröst-
k)sa tillståndet, afled i Stockholm den gamle bepröfvade karolin,
som i nio år varit dess öfverståthållare.
Digitized by
Google
Liksom så många andra krigiska furstar synes Carf XII hyst
den uppfattningen, att en man, som ådagalagt framstående mili-
tära egenskaper, derigenom visat sig duga till allt och med syn-
nerlig fördel borde kunna brukas i hvarjehanda civila befattningar.
Gäng på gång ser man honom sålunda hemsända sina stridsvana
generaler för att åt dem öfverlemna rikets främsta embeten. Men
med ett och annat lysande undantag torde dessa gamla krigsbussar
vida bättre hafva varit på sin plats på slagfältet än på råds- eller
presidentstolen. För de flesta af dem liksom för Knut Posse hade
det helt säkert varit ärofullare att till slutet få fortgå på den
bana, dit begåfning och böjelse en gång kallat dem. Också skall
det trots rådspurpiir och höga titlar alltid blifva krigaren och
hjelten, efterverlden främst hos dem skall skåda, och högre än
minnet af kongl. rådet och öfverståthållaren Knut Posse skall det
af Carl XII:s käcke, älskvärde gardesöfverste, den tappre kämpen
från Lund och Landskrona, från Narva och Klissow för visso af
densamma komma att uppskattas.
Som ung gardesmajor hade Knut Posse första gången trädt i
äktenskap med Ingeborg Bielke, som emellertid redan följande
år aflidit. Fyra år senare hade han ånyo gift sig med Anna Kri-
stina Natt och Dag, hvilken i 32 år fick öfverlefva sin make.
Sju barn föddes i detta senare äktenskap. Af de fyra sönerna
blef en envoyé i Berlin, en annan liksom fadern först öfverste vid
Lifgardet och derefter medlem af rådet.
Grefve Samuel af Ugglas.
Namnet Uggla har förutom af den gamla» vidt utgrenade ad-
liga ätten äfven burits af en bergsmansslägt, som varit i Dalarne
bekant åtminstone alltsedan början af 1600-talet. Till denna slägt
hörde den lärde, vältalige och högt ansedde prosten Petrus Uggla
(eller Ugla) i Hedemora. I sistnämnda stad föddes i hans äkten-
skap med Helena Norrström år 1750 en son, hvilken erhöll nam-
net Samuel. Redan vid 9 års ålder sändes denne till Upsala aka-
demi och bedref derstädes i 10 år sina studier, h varefter han in-
skrefs som e. o. kanslist i Justitierevisionen med flera verk. Äre-
girig och full af arbetslust egnade han sig med stort nit åt sina
embetsgöromål men synes dock haft tid öfrig att offra ät nöjet
och var bland annat en medlem af den muntra krets, i hvilken lifs
Digitized by
Google
Grefve Samuel af Ugglas,
Öfverståthällare i Stockholm 1800.
(Oljemålning tillhörig Magistraten 1 Stockholm.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
5
glädjens sångare, den redan då högt uppbur ne skalden Carl Mi-
chael Bellman utgjorde medelpunkten.
Den 19 augusti 1772, denna bemärkelsedag i Sveriges historia,
kom emellertid att utöfva ett afgörande inflytande äfven på den
unge tjenstemannens öden. Åsyna vittne till Gustaf III:s käcka
bragd skall han på ett mycket demonstrativt sätt hafva gifvit sitt
bifall tillkänna, ända derhän att han i öfvermåttet af sin förtjusning
trängt sig fram till konungen, klappat denne på axeln och ropat:
>Bra, Gustaf!» Detta naiva utbrott af rojalistisk hänförelse säges
hafva föst konungens blickar vid hans person och lagt grunden till
hans sedan så lysande bana. Det vissa är, att en månad senare
den 22-årige extraordinarien upphöjdes i adliga stånd, en för hans
år och ställning så ovanlig utmärkelse, att den ej kan förklaras
enbart af hans under en kortare tid ådagalagda embetsmannadug-
lighet. I sammanhang härmed blef han äfven utnämnd till sek-
reterare i Lagkommissionen, och man lagade dervid, att hans full-
makt som sådan, ehuru, som det synes, senare utgifven, blef da-
terad tvä dagar tidigare än adelsbrefvet.
En gång uppmärksammad af konungen sörjde den unge Sa-
muel af Ugglas, såsom han efter adlandet kallade sig, nog för,
att han ej blef bortglömd. I hög grad arbetsam och driftig på
samma gång som varmt hängifven sin konungslige herre var han
just en embetsman i Gustaf III:s smak. Hans befordran gick
också snabbt. Så blef han 1775 protokollssekreterare i Justitie-
revisionen, 1782 förste expeditionssekreterare, 1785 revisionssekre-
terare och 1788 landshöfding i Stockholms län. En af Gustaf III:s
sista regeringshandlingar blef äfven att förläna Ugglas friherre-
värdigheten, ehuru diplomet i följd af konungens hastigt inträf-
fade död först 4 år senare af Gustaf IV Adolf, då nyss myn-
dig vorden, blef utfardadt. Men den ovanligt duglige mannens
arbetsförmåga blef jemväl tagen i anspråk utom embetsrummet
iÖT en mängd såväl allmänna som enskilda uppdrag. Så blef han
1785 direktör i Sjöassuranskompaniet och 1787 i General-Diskont-
kontoret samt 1778 ledamot af Direktionen öfver Strömsholms sluss-
verk, om hvilket arbetes fullbordande han skall hafva inlagt stora
förtjenster, hvarfönitom han insattes i åtskilliga andra direktioner
och kommissioner.
De mångfaldiga, ofta tidkräfvande uppdrag, hvilka sålunda åt
honom uppdrogos, hindrade honom likväl icke att med synner-
ligt nit sköta sina embetsåligganden. Också betygade Kongl.
5fajA 1794 sitt nådiga välbehag öfver den goda ordning, som var
Digitized by
Google
i Stockholms läns styrelse rådande, och följande år beslöto länets
invånare att, som erkänsla for sin höfdings möda och omsorger,
öfver honom prägla en skådepenning, ehuru densamma på Ugglas*
egen begäran först efter hans död blef utgifven.
Om Ugglas redan af Gustaf III åtnjutit mycken kunglig be-
vågenhet, blef han i detta hänseende än mer gynnad, sedan Gustaf
IV Adolf sjelf öfvertagit regeringen. Den unge konungen omfattade
honom tidigt med den största ynnest och gaf honom härpå talrika
bevis. Den 15 Juli 1797 förordnades sålunda Ugglas att under konun-
gens utrikes resa förestå öfverståthållarebefattningen i Stockholm, ett
förordnande, som räckte till den 4 December samma år, då äfven
här de underlydandes erkännande tog sig uttryck i präglandet af
en skådepenning, och den 20 Februari 1800 erhöll han, efter
att året förut hafva tilldelats greflig värdighet, fullmakt å samma
embete, utan att derför nödg^ frånträda sin landshöfdingebefatt-
ning. Äfven denna gäng blef hans styrelse öfver hufvudstaden
Ukvisst af kort varaktighet. Sedan den till minne af Stockholms
borgerskaps trohet under 1788 — 90 års krig uppresta obelisken,
för hvars tillkomst han varit synnerligen verksam, blifvit den 3
Oktober samma år högtidligen invigd, erhöll han på egen begä-
ran afsked och utnämndes samtidigt till serafimerriddare. Åt
honom uppdrogs emellertid att trots afskedstagandet fortfarande
utöfva öfverinseendet öfver byggandet af nuvarande Norrbro
äfvensom uppresandet af Gustaf III:s staty. Vid denna minnes-
stods aftäckande den 24 Januari 1808 blef han äfven hugnad med
värdigheten af en af rikets herrar, hvarjemte hufvudstadens bor-
gerskap beslöt att å Börsen uppsätta hans byst i brons.
Med sitt tillbakaträdande från öfverståthållareembetet upp-
hörde dock Ugglas ingalunda att låta sig brukas i statens värf.
Han qvarstod fortfarande som landshöfding till 1802, då han ut-
nämndes till president i Kammarkollegium, men öfverhopades
härjemte med de mest hedrande uppdrag. Så var han en tid t. f.
riksmarskalk och upprepade gånger ledamot af de under konun-
gens stundom ganska långvariga frånvaro från riket tillförordnade
regeringar samt insattes i flera vigtiga komitéer. 1802 utnämn-
des han till ordförande i TuUarrendesocieteten och blef samma
är ledamot af Allmänna ärendenas beredning äfvensom kallad till
medlem af den kungliga konseljen. Af alla konungens rådgifvare
blef han ock snart den mest betrodde, kanske »den ende, som
utöfvade något större inflytande» på den egensinnige, sjelfrådige
Gustaf IV Adolf. Detta inflytande torde dock hafva inskränkts
Digitized by
Google
till de inre angelägenheterna. I ledningen af utrikes politiken har
han nog icke haft någon del. Härvidlag om någonsin var Gustaf
Adolf sin egen minister och tog endast råd af sig sjelf. Först då
de olycksbringande följderna af denna utländska politik begynte
med allt mer förfarande tydlighet framträda, då faran för konun-
gen och riket syntes öfverhängande, förmåddes Ugglas att in-
tränga äfven på detta för honom hittils främmande område och
göra ett om ock svagt försök att återkalla den förblindade fursten
till medvetande om den fruktansvärda belägenhet, hvari han befann
sig. I de mest ödmjuka och vördnadsfulla ordalag vågade han
i en skrifvebe af den 3 Oktober 1808 uttala en blygsam förhopp-
ning, att konungen skulle uppgifva den gagnlösa striden mot en
förkrossande öfvrermakt. Denna underdåniga hemställan blef emel-
lertid föga gynsamt upptagen. »Till min bestörtning och förund-
ran», skrifver Ugglas härom, »feck jag derpå intet svar utan åtta
dagar efter brefvet åter.» Man kan nog förstå, att denna händelse
skulle verka afkylande på den gamle hofmannens lust att opåkallad
uppträda som sin konungs rådgifvare.
Året 1808 hade för öfrig^ för Ugglas medfört flera nya och
betydelsefulla uppdrag. Så blef han ledamot af den nyinrättade
Kongl. Beredningen, ordförande i Krigskomitén och ledamot af
Finanskomitén. Men allt hans nit, all hans duglighet kunde föga
uträtta, då den högsta ledningen utgick från en furste, hvars för-
stånd var omtöcknadt, hvars högmod och egensinne voro utan
gräns, och som med föraktfullt afvisande af alla varningar besinnings-
löst syntes störta sin undergång till mötes. För klok att ej inse
farans vidd men tillika för svag och osjelfständig att söka vid-
taga några energiska åtgärder deremot, afvaktade Ugglas modlös
och försagd det förkrossande slag, som måste komma.
Helt naturligt blef han också en af dem, som drabbades af
detta slag, äfven om han undan det stpra skeppsbrottet lyckades
rädda några spillror af sin forna makt. Alltid den bestående ord-
ningen trogen slöt han sig genast till den nya regeringen och bi-
behölls af denna vid sitt chefskap för Kammarkollegium äfvensom
vid ordförandeskapet i Tullarrendesocieteten. Denna sistnämnda be-
sittning kom emellertid snart att bereda honom mycket obehag.
Under honom tjenstgjorde nämligen här som öfverdirektör vid Land-
tuUvcrket den bekante C. A. Grevesmöhlen. Denne råkade i delo
med sin chef och blef på nog svaga skäl suspenderad frän sin tjenst,
hvilken åtgärd hade till följd en rad af processer emellan honom
och Tullarrendesocieteten. Lågande af hämnd mot den, som han an-
Digitized by
Google
8
såg vara upphofsmannen till hans störtande, och i besittning af en
bitande qvickhet, en betydande skrifställareformåga och en oer-
hörd hänsynslöshet angrep nu Grevcsmöhlen sin f. d. förman i en
mängd i anledning af dessa rättegångar utgifna ytterst bittra och
smädefulla ströskrifter, hvari Ugglas* embetsverksamhet och med-
"borgerliga vandel på det oförsyntaste angrepos. Skrifna i en lätt
och lekande stil, späckade med roliga infall och försedda med
rafflande titlar slukades dessa uppsatser med begärlighet af den
stor mängden och ökade än mer den ovilja, som Ugglas genom
sitt gunstlingskap hos den afsatte konungen åsamkat sig. Denna
allmänhetens ovilja höll också på att för honom medföra ödes-
digra följder på den hemska dag i Stockholms historia, då pöbeln^
efter att med barbarisk grymhet hafva misshandlat och dödat den
olycklige grefve Axel von Fersen, upptänd af mordlust sökte
nya offer för sitt raseri. Det var då lätt förklarlig^, att detta
skulle riktas mot dem, hvilka i likhet med Fersen betraktades som
den fördrifna konungafamiljens vänner, och främst mot den impo-
puläre Ugglas. Redan stod den ursinniga skaran beredd att
storma det Ugglaska huset vid Drottninggatan, dä i sista stund
en afdelning lifgardisters snabba mellankomst förhindrade ett eljest
ej osannolikt återupprepande af det kort förut på Riddarhustorget
uppförda gräsliga skådespelet.
Då denna fara hotade honom, satt Ugglas vid sin makas
dödsbädd. Han säges vid detta tillfälle hafva ådagalagt både mod
och sinnesnärvaro. Men de många hätska anfall, för hvilka han
på sista tiden varit utsatt, hade helt visst angripit hans helsa, och
han afled sjelf 2 år derefter, 62 år gammal.
Bland alla det gustavianska enväldets högt uppsatte män fins
det måhända ingen, som af samtida skildrare blifvit så hårdt
och så skoningslöst bedömd som Samuel af Ugglas, ingen, som
ådragit sig en så stark och så allmän impopularitet. Delvis kan detta
nog förklaras af den omständigheten, att han var en uppkomling^
och egde det hos en sådan oförlåtliga felet att alltför synbart yfvas
öfver sin medgång och att, på samma gång han visade sig till ytter-
lighet underdånig inför sin öfverhet, gentemot sina underordnade
uppträda med en stötande högdragenhet, hvaröfver tillika hvilade
något af det löjets skimmer, som allt sedan Moliéres dagar omgif-
vit »le bourgeois gentilhomme». Men denna Ugglas* impopularitet
synes äfven hafva varit fotad pä andra och fastare grunder. Så-
som Gustaf IV Adolfs förtrogne rådgifvare fick han i rikt mått
uppbära sin andel af det hat och den förbittring, som denne ko-
Digitized by
Google
nungs olyckliga r^emente framkallat. Särskildt betraktades Ug-
glas som upphofsman till och ledare af det hemliga polis- och
spioneringsväsen, som under de sista åren af denna regering i
hufvudstaden florerat och som der i hög grad alstrat harm och
ovilja. Äfven åtskilliga andra misshagliga regeringsåtgärder till-
skrefvos hans inflytande; och, om han också icke med fog kunde
påstås ega någon direkt andel i konungens utländska politik, be-
skylldes han, måhända ej alldeles utan skäl, att genom sitt un-
derdåniga fjäsk och kryperi hafva bidragit att hos den svagt be-
gåfvade monarken framkalla detta storhetsvansinne, som kom
denne att i dåraktigt öfvermod kasta stridshandsken mot den
ene efter den andre af Europas mäktigaste herskare. Man före-
vitade äfven Ugglas, att han af brist på moraliskt mod, af fruktan
att våga sin inflytelserika ställning ej gjort något för att hejda
den olycklige monarken i hans hufvudlösa framfart. Vi hafva
dock ofvan sett, att Ugglas verkligen vid ett till fåUe försökt att
inför sin konung föra det sunda förnuftets talan, men äfven, att
det sätt, hvarpå detta försök utfallit, väl varit egnadt att afskräcka
från dess förnyande. Och att Ugglas, som hade sin konungs
och dennes faders ynnest att tacka för hela sin uppkomst, ej
kunde förmås att deltaga i ett mot denne riktadt revolutionärt
st^, derför torde han ej med fog kunna klandras. Dertill hade
dessutom fordrats en patriotisk heroism, hvaraf den gamle byrå-
kraten och hofmannen var långt ifrån mäktig. En annan be-
skyllning, som mot Ugglas framkastats, är, att den stora rikedom,
han samlat, skulle härröra från bristande redbarhet, oaktadt till-
komsten af densamma fullt kan förklaras genom den synnerliga
klokhet och omtanke, hvarmed han vårdat den ej obetydliga
förmögenhet, hans hustru i boet medfört. Slutligen har han äf-
ven och det på goda grunder vid förvaltningen af sina höga em-
beten frånkänts storslagen uppfattning, djupare insigter och vidt-
omfattande blick, ehuru för öfrigt de fleste af hans klandrare
skänkt sitt erkännande åt hans framstående duglighet och plikt-
trohet, liksom alla utan undantag vitsordat hans verksamma nit
och stora arbetsförmåga. Också torde i trots af åtskilliga af
dessa mot honom riktade anklagelser, hvilka synas dels öfver-
drifna dels ogrundade, slutomdömet om Samuel af Ugglas rätt-
visligen blifva, att han var en ovanligt skicklig, driftig och
mångsidigt användbar embetsman, en sin öfverhet ända till
blind undfallenhet, stundom ända till förgätande af äfven andra
pligter trogen och hängifven undersåte samt en på det hela
Digitized by
Google
lO
taget godmodig om ock temligen fSfäng, ytlig och karaktersvag
menniska.
Gift 1782 med Carolina Wittfoth efterlemnade han en dotter
samt en son, sedermera statsråd och excellens.
Egenhändigt bref af Ebba Brahe vid 12 års ålder.
1 en intressant volym af Skoklostersarkivet, n:o 178 folie, som
innehåller originalbref hufvudsakligen till medlemmar af ätten Grip,
förekommer äfven ett bref, skrifvet i juli 1608, från den unga fröken
till Visingsborg, Ebba Brahe, född den 16 mars 1596 och sålunda
den tiden något öfver 12 år gammal, som ansetts förtjäna att i facsi-
mile åtfölja Personhistorisk Tidskrift. Det har följande adress: »Den
välborne min h. k. syster fröken Eba Grip båren frihere dåter af Vi-
nas däte brefv systerligen och kärligen til hånda». Fröken Ebba
Mauritzdotter Grip (1583 — 1666) var som bekant Ebba Brahes syskon-
barn. Att den prydliga handstilen verkligen är den unga frökens till
Visingsborg lider intet tvifvel och bestyrkes ytterligare af en jämförelse
med senare bref af Ebba Brahe. Innehållet är naturligtvis af rent
privat natur men saknar i detta afseende icke intresse såsom prof
på en högvälboren ung svensk dams förtroliga uttryckssätt för snart
300 år sedan. Så önskar hon i ifvem sin >kära syster» bland annat
»många tio millioner goda nätter». — Med hennes »hjärtans käre bro-
der grefve Sten», som ej skulle glömma »sin lilla kära trogna syster»,
åsyftas tydligen grefve Sten Axelsson Lewenhaupt, gift med Magda-
lena von Manderscheid.
Det har sitt intresse att med fröken Ebbas språk och stil jäm-
föra modrens, grefvinnan Birgittas, postskriptum, som till piktur, staf-
ning och uttryckssätt ganska väl representerar en äldre generation
af svenska adelsdamer. Man märker tydligt nog hvilket besvär bok-
stäfvernas formande (jämför a^ /, s) m. fl.) har tagit för henne. Ord-
formerna äro ock obesvärade af allt grammatiskt pedanteri (Jione = hon,
hennese^ beliffu = blifva o. s. v.).
Begynnelsebokstäfverna framför de resp. brefskrifverskornas namn
torde böra återgifvas: min kära systers trogna syster så länge jag lefuer
och min kere syster dåters trogne tienstuilligeQ) nen ock kere mor
syster,
Ehd.
\
v
Digitized by
Google
,^
Digitized by
Google
uS: »i-i.
Digitized by
Google
II
De Geerska familjeporträtt.
II.
9) Lanrent De Gccr,* till Österby, äldste son af Louis De
Geer och Adrienne Gérard, föddes i Dortrecht den 10 maj 16 14.
Efter att hafva under resor i Frankrike och Italien fullbordat sin
uppfostran, fick han vid faderns död år 1652 ej blott ärfva Öster-
by, utan äfven öfvertaga hans vidsträckta affärer i Amsterdam.
Sitt hus i denna stad, »het huis met de hoofden^, hade Louis De
Geer redan under sin lifstid skänkt Laurent tillika med vissa andra
förmåner utöfv^er den arfslott, som eljest skolat tillfalla denne, samt
dervid foreskrifvit, att huset skulle framgent innehafvas af den
äldste sonen inom den i Amsterdam bosatta grenen af slägten De
Geer, dock med skyldighet för husets innehafvare att intill år
1688 årligen betala ett belopp af 1,000 floriner till ett välgörande
ändamål. Denna forpligtelse torde Laurent, hvilken, likasom
fadern, var af en ovanligt ädelsinnad, from och gifmild natur,
med säkerhet hafva uppfylt med största beredvillighet. Lifligt
intresserad af studier och vetenskaper samt ovanligt språkkunnig,
underhöll han äfven i likhet med sin fader förbindelse med språk-
forskare och andra vetenskapsmän, bland hvilka hiå nämnas den
redan af fadern protegerade Comenius äfvensom lexikografen
Nathanael Duéz, hvilken uti en tillegnan till Laurent De Geer af
ett utaf sina arbeten gifvit det mest lifliga uttryck åt sin beundran
for hans ädelmod och frikostighet.
' D& härmed fortsättDiDg följer ä den i senaste numret af Personhistorisk
tidskrift påbegynta samling af reproduktioner utaf De Geerska familjeporträtt vid
Leaffti, må Ull en böljan säsom komplement till det föregående meddelas bilderna
af Laorent De Geer, äldste son af den store Louis De Geer (N:o 3 i förra häftet)
tamt af Louis De Geers till Finspong (N:o 5 ibm) svärföräldrar, borgmästaren i
Utrecht Antoine Charles Parmentier och hans maka.
Digitized by
Google
12
Laurent De Geer torde under största delen af sitt lif hafva
uppehållit sig i Holland; men han besökte dock Sverige flere
gånger, äfven för längre tider. Ett af hans barn, dottern Chri-
stina Eleonora, föddes i Stockholm. — Af svenska regeringen er-
höll han, på grund af åtskilliga utaf honom för svenska kronans
räkning omhänderhafda affärer, titel af svensk commissarius. Han
afled i Amsterdam i augusti 1666.
Den 10 oktober 1640 ingick Laurent De Geer i Haag äktenskap
med Margaretha Crommon, dotter af Gerard Crommon, som var
representant i nederländska generalstatema för provinsen Zeeland.
Hon afled 8^'2 år före mannen. I äktenskapet föddes åtta barn, tre
söner och fem döttrar, men ättegrenen utslocknade inom ej lång tid.
Den siste manlige medlemmen deraf var Laurents sonson Louis,
till Österby, hvilken afled ogift år 173 1.
Det på Leufsta befintliga porträtt af Laurent De Geer, hvaraf
här lemnas en reproduktion, är en vacker originalmålning i olja
af holländsk mästare.
10) Antoine Charles Parmentier, fader till Louis De Geers
d. y. hustru Jeanne Parmentier, tillhörde likasom De Geerame
en brabantsk adlig ätt. Den förde i vapnet en med fem hvita
halfmånar belagd blå sparre i guldfält. Son af Antoine Parmen-
tier och Jeanne de Latfeur, äfven hon af adlig börd, hade An-
toine Charles Parmentier, hvilken bekände sig till den protestan-
tiska läran, i likhet med familjen De Geer med de sina flytt från
de papistiska spanska Nederländerna till det protestantiska Hol-
land. Han blef der borgmästare i Utrecht hvarjemte han var
herre till Heeswijk.
Parmen tiers väggfasta porträtt å Leufsta är ett förträffligt
konstverk at den skicklige artisten Cornelis Janssens (Jonson) van
Ceulen, hvilken, född i London år 1593, i midten af ijide år-
hundradet under lång tid var verksam såsom en bland staden
Amsterdams främsta porträttmålare. Det väggfasta porträttet är
signeradt: »Cornelius Jonson van Ceulen fecit 1655».
ii) Elisabeth Vivien, Antoine Charles Parmentiers maka och
moder till Jeanne Parmentier, var dotter af Nicolas Vivien och
hans hustru Elisabeth Parmentier. Äfven slägten Vivien var en
Digitized by
Google
13
gammal brabantsk adelsfamilj, som förde i vapnet en röd sparre
i silfveriält med ett rödt tjurhufvud i hvartdera öfre hömfältet
och ett svart vildsvinshufvud i det nedersta faltet.
Elisabeth Viviens på Leufsta uppsatta väggfasta porträtt, hvil-
ket likasom mannens är ett betydande arbete af Corn. van Ceulen,
är äf^ren forsedt med alldeles likalydande signatur.
12) Charles De Gccr, till Leufsta, Österby, Harg, Väsby,
Örbyhus, Tobo, Kätslinge, Holmsånger och Finnerånger, andre
son af Louis De Geer d. y., herre till Finspong, och Jeanne Par-
mentier, föddes 1660 i Norrköping. Efter fullbordade studier vid
universitetet i Utrecht egmde han sig några år åt militärtjenst i
Holland och hade redan avancerat så, att han stod helt nära sin
utnämning till kapten, då en händelse inträffade, som kom att
vända hans håg ej blott från den militära banan, utan äfven från
en tillämnad äktenskapsförbindelse med en ung holländsk dam af
god familj. Sedan nämligen efter farbrodern Emanuel De Geers
i Hamburg timade frånfalle den då 32-årige Charles erhållit
kännedom derom, att den rike onkeln insatt honom till sin
universalarfvinge, beslöt han att lemna sin tjenst, bryta* sin förlof-
ning och begifva sig till Sverige för att genast taga sina jorda-
gods i besittning. Dessa beslut satte han ock omedelbart i verket.
Åtföljd af farbroderns bruksförvaltare Eberhard Wynhaegen samt
talrika tjänstepersonal, reste han öfver Hamburg direkt till Leufsta,
der han sjelf var den förste, som öfverbragte underrättelsen om
Emanuels död och sin egen nya ställning. Han lemnade sedan
aldrig Sverige.
Vid faderns död år 1695 erhöll Charles De Geer i arf det
holländska stamgodset Rhijnhuizen, dock mot erläggande till
syskonen af en viss penningesumma, hvaremot fadern i sitt testa-
mente fbreskrifvit, att Charles, med hänsyn till sin från farbro-
dern erhållna stora förmögenhet, icke skulle ärfva hufvudgodset
Fm^x)ng, ehuru han efter brodern Louis De Geers år 1691 in-
träffade död var den äldste bland bröderna.*
Under Charles De Geers tid inträffade ryssames härjningar
i Roslagen och i slutet af juli år 17 19 afbrändes under ett af
deras sköflingståg icke blott vid sjelfva Leufsta herrgården jemte
trädgården med ett vackert orangeri, hamrarne med undantag af
* Denne Louis De Geer var nämligen född 1655, ej 1665.
Digitized by
Google
14
två, de flesta verkstäder och öfriga brukshus, brukskyrkan jemte
klockstapeln samt femtio välbygda hammarsmedsgårdar, utan äfven
de flesta byar inom Öster Löfsta socken, Öster Löfsta församlings
kyrka och prestgård samt det af Charles De Geer inköpta Åker-
by bruk med hammare oeh masugn äfvensom dervarande bruks-
gård och öfriga brukshus. Öfver denna oerhörda olycka lärer
De Geer hafva blifvit så förtviflad, att han haft för afsigt att
öfvergifva Sverige och bosätta sig antingen i Hamburg eller i
Holland, men blef af sin broder Jean Jacques, hvilken var en
ovanligt lugn och förståndig man, äfvensom åtskilliga vänner om-
sider öfvertalad att låta uppbygga hvad som sålunda blifvit offer
för fiendernas och lågornas härjningar. Han utvecklade under
detta arbete en rastlös ifver jemte stor omsigt och skicklighet
samt fann sina mödor så småningom krönta med framgång. Af
regeringen erhöll han emellertid vid brukets rekonstruktion föga
understöd; dock beviljades honom skattefrihet för hamrame under
åtta år, hvarjemte han såsom ett slags ersättning för sina vid
återuppbyggandet af den afbrända sockenk>Tkan nedlagda kost-
nader erhöll jus patronatus i Öster Löfsta församling. Det nu-
varande Leufsta kan anses i hufvudsak vara Charles De Geers
skapelse. Han uppbygde ej blott hela bruket efter dess förra, af
förvaltaren Wynhaegen ursprungligen uppgjorda plan, utan äfven
herrgården af sten i stället för trä. Det var i sammanhang här-
med han lät från Rhijnhuizen öfverflytta och å Leufsta uppsätta
den märkliga samling af äldre holländska porträtt, som nu pryder
matsalen därstädes. — För bruksdriften intresserade sig Charles
De Geer mycket och införde vid densamma förbättrade metoder,
bl. a. användningen af sprängkrut vid Dannemora grufvor i stället
för den gamla brännmetoden. Han anlade ock masugnen vid
Carlholms bruk. Äfven må nämnas, att han byggde flera hus i
Stockholm. Charles De Geer, som år 1728 erhöll landshöfdinge
titel, är stiftare af Leufsta och Väsby fideikommiss samt De
Geerska fideikommissen i Stockholm, hvilka alla upprättades den
6 maj 1730 till förmån för den då blott tioårige brorsonen Charles,
son af Jean Jacques De Geer till Finspong (se nedan).
Landshöfdingen Charles De Geer beskrifves såsom en ovan-
ligt tystlåten och allvarsam enstöring, men han var derjemte gif-
mild samt i grund och botten godhjertad, om ock ytan var sträf.
Hans frikostighet kunde stundom vara storartad, såsom när han,
efter att hafva inköpt Hargs bruk för en summa af mera än 600,000
daler, med varm hand skänkte detta bruk tillika med Burviks
Digitized by
Google
15
säteri till sin systerson Erik Oxenstierna. Charles De Geer hade
en ovanligt stark och härdad kropp; vid 70 års ålder lärer han
hafva uthärdat ridturer å sex mil på /Va timmar. Han afled ogift
å Leufsta helt plötsligt af slag den 15 november 1730 samt ligger
begrafven i en grön marmorkista uti familjegraf i Öster Löfsta
sockenkyrka, der brorsonen Charles låtit uppresa en minnesvård.
I Vetenskapssocietetens i Upsala handlingar för år 1735 finnes in-
tagen en minnesteckning öfver Landshöfdingen De Geer, författad
af assessorn i bergskollegium Johan Wallerius.
Det å Leufsta befintliga väggfasta porträttet af* fideikom-
missets stiftare är en präktig bild, signerad: »George Schröder
pinxit>.
13) Jean Jacques De Geer, till Finspong, den fjerde i ord-
ningen af Louis De Geers d. y. och Jeanne Parmentiers söner,
föddes i Utrecht den 4 augusti 1666. Efter att hafva idkat juri-
diska studier vid akademien i samma stad samt före fylda 24 år
derstädes kreerats till juris utriusque doktor, flyttade han efter
faderns död år 1695 till Sverige, hvarest han tog i besittning sitt
storartade faderneärfda gods, Finspong med underlydande. Han
förde sedermera under de följande stormiga krigsåren ett lugnt
och tillbakadraget privatlif på denna sin egendom, hvarest han,
som år 1704 i Haag ingått äktenskap med Jacquelina Cornelia
van Assendelft (se nedan), såg en stor barnskara uppväxa om-
kring sig. Då ryssarne är 17 19 härjande hemsökte Östergöt-
land samt derunder plundrade Norrköping och afbrände flere
egendomar deromkring, blef Finspong märkvärdigt nog skonadt
från lågorna; men såg sig emellertid De Geer nödsakad att med
de sina lemna hemmet och medan härjningståget pågick uppe-
hålla sig å en närbelägen landtgård.
Jean Jacques De Geer var icke blott en lugn och ädelsinnad,
gudfruktig och välgörande personlighet, utan äfven en högt bil-
dad och särskildt ovanligt språkkunnig man samt dessutom syn-
nerligen verksam och driftig i affärer. Han anlade flere bruk i
Hellestads bergslag i Östergötland; förutom Finspongs stora bruks-
egendomar innehade han det af honom inköpta Gimo bruk, hvar-
jemte han genom testamente af sin broder Vilhelm, som var
caoonicus vid S. Mariae kyrka i Utrecht och dog 1728, erhöll
Fossala i Östergötland. Vidare deltog han i egenskap af för-
myndare för sonen Charles i förvaltningen af de till denne såsom
Digitized by
Google
i6
fideikommiss tillfallna ^endomama Leufsta och Väsby samt om-
händerhade slutligen äfven skötseln af Österby bruk, hvilket han
år 1734 på arrende öfvertog af dess dåvarande egarinnor, två
sondöttrar till Laurent De Greer till Österby (se ofvan). — År 1723
flyttade Jean Jacxjues De Geer åter till Utrecht, der han erhöll
medborgarrätt och hvarest han tillbragte sina återstående dagar.
Han afled i sistnämnda stad den 16 september 1738. — Bland
hans tretton barn må nämnas sönerna Louis, öfverintendent och
kammarherre* samt fader till Jean Jacques De Geer, stamfader
för friherrliga ätten De Geer till Finspong, vidare Jean Jacques,
canonicus vid S. Mariae kyrka i Utrecht och stamfader för de
holländska grenarna af De Geerska ätten, den ofvannämnde Char-
les, sedermera friherre till Leufsta, och Anton till Österby, kam-
marherre och gift med grefvinnan Ulrika Charlotta Taube. Af
döttrarne blefvo sex gifta i Holland.
14) Jacqtielina Comelia van Assendelft, Jean Jacques De
Geers till Finspong maka, född den 6 december 1683 (enl. riddar-
husstam taflan 1682), tillhörde en adlig ätt från Brabant, hvilken i
vapnet förde en hvit häst i rödt fält. Hennes fader var borg-
mästaren i Haag Paul van Assendelft, son af Nicolaus van Assen-
delft och Jacqueline van Dulman. Modern hette Petronella van
der Esch samt var dotter af Engelbert van der Esch och Cor-
nelia Guardes. — Jacquelina Cornelia van Assendelft afled i Utrecht
den 2 maj 1754.
15) Friherre Charles De Geer, till Leufsta, den ryktbare
entomologen, var son af Jean Jacques De Geer och Jacquelina
Cornelia van Assendelft (se ofvan) samt föddes på Finspong den
10 februari 1720. Sedan han vid tre års ålder fatt följa för-
äldrarna vid deras flyttning till Holland, erhöll han derstädes en
vårdad uppfostran samt undervisning, särdeles uti naturveten-
skaperna, vid universitetet i Utrecht. Enligt farbroderns testamente
af den 6 maj 1730, hvarigenom den dä tioårige gossen utsågs till
* Denne Louis De Geer är ock fdrfaltare af »Commentarii de gente Degeeri-
ana>, ur hvilket arbete, sedermera försedt med vidlyftiga tillägg och anmärkningar
samt i fransk öfversätining utgifvet af hans broders sonson Jean Louis Guillaume
De Geer de Jutphaas, det mesta af dessa anteckningar är hemtadt.
Digitized by
Google
'7
fiddkommissarie till Leufsta, Väsby, Örbyhus ' m. m., skulle han
icke tillträda de stora godsen förr än han fylt 25 år. Egendomarna
sköttes under tiden af den utmärkte förvaltaren vid Leufsta Georg
Svebilius under inseende af den unge fiddkommissariens fader.
Då emellertid Charles, som år 1738 öfverflyttat till Sverige och
under ett par år vid Upsala akademi fullföljt sina studier, snart
gjorde sig känd ej blott för goda insigter, utan äfven för prak-
tisk förmåga och stadga, fick han redan fyra är före den stad-
gade tidens utgång, år 1741, sjelf omhändertaga sin ekonomi.
Han ådagalade härunder stor drift och skicklighet i förening med
varsamhet och omtanka. Särskildt vid skötseln af Dannemora
grufvor, i hvilka stora anddar tillhöra Leufsta, fick De Geer tiU-
fålle att gifva prof på dessa egenskaper. Grufvorna, som lågo
hvarandra alltför nära, hade blifvit iUa brutna, till följd hvaraf
flere ras inträffat; ett sådant, som egt rum år 1766, hade till den
grad förfärat grufarbetame, att de icke kunde förmås fortsätta
arbetet. De Geer och hans meddelegare i grufvorna läto nu
genom bergsrådet Samuel Sandels verkställa besigtning af dessa
samt derefter vidtaga erforderliga åtgärder för deras framtida be-
stånd, framför allt anordnande af pålitiiga band och fästen. Här-
jemte nedlades stora kostnader för att underlätta uppfordringen
af vatten ur grufvorna och för att hindra vattnets nedträngande
i desamma från den närbelägna Grufsjön. Själen i alla dessa ar-
beten var De Geer. JemtiUverkningen öfvervakade han likaledes
omsorgsfullt och införde vid bruksdriften åtskilliga besparande
anordningar. Sina underhafvande lönade han väl, och genom sin
kloka hushållning var han i stånd att äfven i bekymmersamma
tidsskeden, såsom under det svåra missväxtåret 1772, tillgodose
deras behof. Han lät ock bygga och iordningsätta kyrkor samt
uppföra skolor för folkundervisningen. Vid Väsby lät han upp-
bygga den nuvarande hufvudbyggningen samt anlägga parken
och trädgården. Äfven vid Örbyhus vittna åtskilliga anläggningar
om hans intresse för sina egendomars förkofran, särskildt den af
honom anlagda fruktträdgården. Charles De Geer inköpte slutligen
Frötuna, äfvensom Österby bruk, hvilket senare han emellertid
åter försålde (till medlemmar af slägten Grill).
Genom sin kraftfulla verksamhet i ekonomiska angelägen-
heter ökade Charles De Geer sin förmögenhet och tillvann sig
' Örbjhus förlorade genom byte år 1825 sin egenskap af fideikommiss och
skänktes af excellensen grefve Carl De Geer till hans enda dotter, grefvinnan
Sophia Eleonora Charlotta von Plåten, född De Geer.
PersonhisUmsk tidskrift igoi. Hft. t. 2
Digitized by
Google
i8
samtidens erkänsla. Sin egentliga ryktbarhet vann han emeller-
tid på vetenskapens falt. Redan tidigt väcktes hans intresse för
naturläran. Vid 6 ä 7 års ålder lärer han hafva utaf en slägting
erhållit såsom gåfva några silkesmaskar, hvilkas förvandlingar och
lefnadssätt synnerligen roat den vetgirige gossen, och hvilka så-
lunda kommo att blifva den yttre anledning, som först riktade
hans intresse på entomologien. Vid universitetet i Utrecht kom
han i beröring med den framstående matematikern och fysikern
P. van Muschenbroek, hvilken utvecklade och stärkte hans
håg för naturvetenskaperna. Med denne likasom med åtskilliga
andra framstående naturforskare brefvexlade sedermera De Geer
flitigt. Till svenska och franska vetenskapsakademierna äfvensom
till vetenskapssocieteten i Upsala, af hvilka korporationer han var
ledamot, lemnade han flera bidrag af lärda undersöknings; och
slutligen utgaf han, särskildt på inrådan af Réaumur, ursprungli-
gen såsom fortsättning på ett dennes verk, ett eget arbete öfver
insekterna, »Mémoires pour servir ä Thistoire des insectes», hvaraf
utkommo delame 1—7 i åtta band, och hvars fint utförda illustra-
tioner samtiiga äro ritade af De Geers egen hand. Det storar-
tade verket hann ej fullbordas, utan afbröts genom författarens
död. Äfven mindre arbeten i entomologiska ämnen äro af honom
utgifna. Han egde sjelf utmärkta samlingar af böcker, naturalier
m. m., för hvilkas förvarande han lät vid Leufsta uppföra de der
befintliga för bibliotek och stenmuseum särskildt afsedda flygel-
byggnaderna. Den utvalda, stora och dyrbara insektsamlingen,
som han med egen hand ordnat, äfvensom hans samlingar af ,
uppstoppade däggdjur, fåglar, fiskar och amfibier samt af snäckor
och koraller jemte ett mycket dyrbart mikroskop skänktes efter
hans död till vetenskapsakademien i Stockholm; mineraliesam-
lingen är deremot fortfarande orubbad qvar vid Leufsta. Särskild
omsorg egnade De Geer sitt bibliotek, hvaröfver han egenhändigt
upprättat katalog. — I fråga om Charles De Geers betydelse
såsom vetenskapsman finner man i vetenskapsakademiens årsbe-
rättelse följande uttalande år 1821 af akademiens dåvarande zoologie
intendent Dalman: »Högst fS författare hafva mer än i förbigående
följt De Geers fotspår på Entomologiens vida mera intressanta och
fruktbara fält, och undersökt Insekternas lefnadssätt, förvandlingar
och instinkter. I detta hänseende äga De Geers arbeten ännu
samma ojemförliga värde för Svenska Entomologen, som för om-
kring ett hälft sekel tillbaka, då de utgåfvos.» Till De Geers ära
gaf Linné namnet »Phalaena Tinea De Geerella» åt en art nattfjäril;
Digitized by
Google
19
om honom erinra likaledes insektnamnen Degeeria (D. nivalis, en
på snön lefvande insekt) och Eupelmus De Geeri äfvensom det
botaniska namnet Geeria (G. serrata).
Yttre utmärkelser tillföUo Charles De Geer i rikt mått: han
var medlem af vetenskapssodeteten i Upsala, blef 1739 ledamot
af Kungl. vetenskapsakademien, 1740 kammarherre, 1748 korre-
sponderande ledamot af franska vetenskapsakademien, 1750 hof-
marskalk, 1761 riddare af Nordstjemeorden samt 1772, vid Vasa-
ordens instiftande i sammanhang med Gustaf III:s Icröning, kom-
mendör med stora korset af denna orden. År 1773 den 29 augusti
upphöjdes han i friherrligt stånd och tog samma år för denna
värdighet introduktion, hvarvid han bibehöll ättens gamla val-
språk: >Non sans causei. I Charles De Geers och hans makas hem,
särskildt på Väsby och i Stockholm i det hus vid Vestra Träd-
gårdsgatan, som nu har numret 15 a. och b., var Gustaf III ej
sällan gäst.
Charles De Geer, som var allmänt aktad och ärad ej mindre
för sin öppna och ädla karaktär, sitt angenäma umgängessätt och
sin stora välgörenhet än äfven för sina framstående egenskaper i
öfrigt, afled i Stockholm den 7 mars 1778 efter att hafva under
de sista åren lidit af svår sjuklighet, något som emellertid ej
förmådde bryta hans energi och arbetslust. Han ligger be-
grafven i det af honom uppförda De Geerska grafkoret i Upsala
domkyrka, der hans enka lät uppsätta hans af Sergel modellerade
byst. — I vetenskapsakademien höll Torbem Bergman öfver
honom ett minnestal, hvilket trycktes i Stockholm 1779.
Gift den 12 juni 1743 med friherrinnan Catharina Charlotta
Ribbing (se nedan) hade han med henne åtta barn, hvilka alla
öfverlefde honom. Tre af sönerna, Charles, kammarherre (se
nedan), Emanuel, riksråd, och Louis, kammarherre, fortplantade
ätten. Leufsta och Väsby äfvensom Frötuna fideikomissegen-
domar hafva sedan kammarherren friherre Charles De Geers gren
utslocknat på manssidan, öfvergått till den frän riksrådet friherre
Emanuel De Geer härstammande ättegrenen. Friherre Louis De
Geers gren lefver på manssidan i Schweiz.
Af Charles De Geer finnas åtskilliga porträtt, bland hvilka ett
tillhör samlingarna å Gripsholm. Det väggfasta porträttet å Leufsta,
livaraf en afbildning härjämte meddelas, är måladt af den svenske
artisten Olof Arenius och af honom signeradt. De Geers porträtt
är äfven, efter målning af G. Lundberg, graveradt af J. Gillberg.
Vetenskapsakademien lät öfver Charles De Gere slå en minnes-
Digitized by
Google
20
penning med hans bröstbild samt, på frånsidan, inskriften »Sibimet
superstes» och bilden af en fjäril med utslagna vingar, krypande
ur sin puppa. Hans enka lät öfver honom pregla en dubbelt så
stor medalj som den nyssnämnda, försedd med inskriptionen:
»Opt. Conjugi Charlotta Ribbing F. F. (= factum fieri) Curavit.
MDCCLXXVIIb.
i6) Catharina Charlotta Ribbing, entomologen och hofmar-
skalken friherre Charles De Geers maka, föddes i Stockholm den
24 november 1720. Hon var dotter af den tappre karolinen
friherre Lennart Ribbing till Zemawa, hvilken, innan han 17 16
trädde i äktenskap med Catharina Charlottas moder friherrinnan
Elsa Elisabeth Baner, bevistat såväl slaget vid Fultava som kala-
baliken i Bender. — Catharina Charlotta Ribbing lärer i sin ung-
dom ingalunda hafva saknat tjusande och behagliga egenskaper,
om man fSr sätta tro till de poetiska hyllningar, med hvilka den
store Olof von Dalin, en i Ribbingska familjen ofta och gerna
sedd gäst, hade för vana att på hennes födelsedag den 24 No-
vember uppvakta henne. År 1737 sjöng han:
»Lycklig född wi den må kalla
Framför alla
Som stads hjertan winna wet»;
och efter drottning Ulrica Eleonoras död, som inträffade den
24 november 1741, fann han sig vid upprepade tillfällen föran-
låten att gifva uttryck åt den fägnad och tillfredsställelse, som på
den ädla damens födelsedag borde utgöra tröst och lindring i
landets stora förlust. Den 24 november 1743, sedan Catharina
Charlotta genom sitt giftermål samma år blifvit herskarinna på de
De Geerska fideikommissegendomarna, förekommer t. ex. i födelse-
dagsverserna följande strof:
»Sweriges Lycka gud bortryckte
Med en död som sorgs ännu.
Men sin hand Han ej tillyckte.
När wårt Löfstad fick en Fru».
De ungdomligt tjusande behagen torde emellertid icke hafva
städse förblifvit allena rådande eller ens förherskande hos den
myndiga Leufsta-frun. Catharina Charlotta Ribbing var nämligen
icke blott en ovanligt kraftfull och verksam samt ordningsfull
Digitized by
Google
21
dam, utan äfven utrustad med en synnerligen bestämd karaktär;
och det synes, som om denna viljekraft och karaktärsfasthet för-
ledt henne att ej alltid bemöta sin omgifning med den mest ut-
sökta hänsjmsfullhet Något dylikt tycker man sig ock vilja läsa
mellan raderna i von Dalins födelsedagsverser till henne den 24
november 1756, hvilka lyda sålunda:
»När man ser det Älskans-wärda
Som är födt på denna dag,
Kan man sinnet liksom härda
Mot all werldens dunder-slag;
Ty om hon förtreter skänker,
Ger hon också mycken frögd.
Wackra Barn! den Er betänker
Kan i största sorg bli nögd.
Lät då Tistels höga stänglar
Fritt bland Hwetet skjuta ris!
Ha wi Troll, så ha wi Änglar:
Denna Födsel ger bevis.
Ädla Foster, som utbreder
Fägnad hwart Ert öga går
Lef nu, werld och Kön til heder
Frisk och nögd i hundra år!>
Sin önskan om en lång och fröjdefuU lefnad upprepade von
Dalin på friherrinnans födelsedag år 1760, då de långa och många
gratulationerna afslutades med den uttalade förhoppningen,
»Att Hon med en älsklig Maka
Ser af sin Stam en oräknelig hop
Och at Hon må äta en kaka
Wid sitt Barnbarns Barnbarns Dop.:^
Detta skäligen öfverdrifna hopp gick väl q i fullbordan; dock
blef det Catharina Charlotta Ribbing beskärdt att upplefva icke
mindre än 8 barns och 22 barnbarns födelse, af hvilka två af
barnen — nämligen äldsta dottern Jacqueline Elisabeth, gift med
öfverkammarherren. En af Rikets Herrar, Gustaf IV Adolfs gu-
vernör grefve Nils Philip Gyldenstolpe, och sonen Anton' —
samt fem eller sex af barnbarnen afledo före henne.
Catharina Charlotta Ribbings död inträffade i Stockholm den
24 november 1787 — således på hennes mångbesjungna födelsedag.
' Han var först Kungl. lifdrabant, sedan kapten ▼id Lätta dragonerna (nu-
mera Lifgardet till h&st) och kammarherre samt afled ogift i Paris är 1780.
Digitized by
Google
22
Hon begrofs i Jakobs kyrka derstädes, men kistan flyttades senare
till Upsala domkyrka, hvarest den nedsattes i familjegrafven.
Till dottern Charlotta, gift med generallöjtnanten och lands-
höfdingen friherre Anders Rudolph Du Rietz, öfverlemnade
Catharina Charlotta Ribbing genom ett af sina testamenten såsom
fideikommiss Hedensberg i Vestmanland. ' För sin andre son,
riksrådet friherre Emanuel De Geer, instiftade hon den 15 augusti
1786 Frötuna fideikommiss. Magen Grefve Gyldenstolpe synes
deremot icke hafva tillvunnit sig hennes ynnest. Under hennes
lifstid hade han fStt af henne mottaga försträckningar till bety-
dande belopp, men efter hennes död fann man, att hon testa-
menterat sin på detta sätt uppkomna fordran till dotterdottern
Christina Charlotta Gyldenstolpe,' och då dennas förmyndare
ansågo sig förpligtade att för myndlingens räkning indrifva
fordringen, lärer hennes fader hafva nödgats, utan sin dotters
vilja eller vetskap, att för skuldens gäldande tillsätta största delen
af sin förmögenhet.
Öfver Catharina Charlotta Ribbing slogs år 1756 en medalj
med anledning deraf, att hon och hennes man voro bland de
första i riket, som underkastade sina barn koppympning; den bär
inskriften: >0b infantes civium Svec. felici ausu servatos».
Det härjemte reproducerade porträttet af Catharina Charlotta
Ribbing är en väggfast oljemålning å Leufsta, motstycke till mannens
och på samma sätt signeradt. Hennes bild har äfven blifvit år 1782
graverad af J. F. Martin efter porträtt af G. Lundberg.
17) Friherre Charles De Geer, till Leufsta m. m., den be-
kante oppositionschefen och riksdagstalaren från Gustaf ni:s dagar,
äldste son af entomologen, hofmarskalken friherre Charles De Geer
till Leufsta och Catharina Charlotta Ribbing, föddes den 8 mars
1747. Enligt tidens sed antogs han redan som barn, nämligen
år 1756, »till krigstjenst» och utnämndes till fänrik vid lifgardet
den 26 maj 1762. Sedan han vid faderns död år 1778 blifvit
hufvudman för sin friherrliga ätt, uppträdde han redan vid samma
års riksdag på den politiska vädjobanan och vann snart, icke blott
genom sin ställning såsom en af landets rikaste ädlingar, utan äfven
* Genom det friherrliga paret Du Rietz* dotter, Jacquetta Eleonora, som var
gift med öfverstekammarjunkaren grefve Gustaf Piper, öfvergick detta fideikommiss
till sistnämnda makars äldsta dotter, Hedvig Charlotta Jacquette, gift med öfverste-
löjtnanten grefve Hugo Diedric Hamilton.
' Sedermera gift med öfverkammarherren friherre Adolf Ludvig Stiemeld.
Digitized by
Google
23
genom andra lysande egenskaper, en mycket framskjuten ställning.
Han sällade sig snart till det mot Gustaf IIIis envåldssträfvranden
reagerande adelsparti, som aldrig kunde förlåta konungen 1772
års statshvälfning. Vid 1786 års riksdag lärer konungen hafva, i
ej otydlig afsigt att söka vinna honom för regeringspartiet, er-
bjudit honom landtmarskalksstafven, men han af böjde detta anbud.
I stället slöt han sig allt fastare till motståndspartiet och var en
bland dem, till hvilka Anjalamännen riktade en vädjan i det ihotade
fademeslandetsi namn att »rädda det frän undergång.» I den
skrifvelse, hvari dessa uttryck förekomma, erhöll De Geer af
upprorsmännen det vitsordet att hafva »med patriotismens heliga
eld tält för fäderneslandet och njutit den lycksaligheten att i tyst-
het välsigpias». Från det rojalistiska lägret betraktades han der-
emot naturligt nog med misstänksamhet och med en ovilja, hvilken
för öfrigt kort derefter gaf sig luft på ett för honom högst obe-
hagligt sätt. Vid ett tillfälle under de kritiska dagarne i augusti
1788, då inom hufvudstaden, som troget stod på konungens sida,
missnöjet och hätskheten mot den oppositionella adeln och armén
stigit till den grad, att officerare knappt vågade visa sig i uni-
form på Stockholms gator, blef De Geer, efter att hafva på ett,
såsom det vill synas, mycket hofsamt sätt tagit parti för ett par
officerare, hvilka blifvit af en samlad folkhop antastade, ofredad
medelst ovett och svordomar af massan, som, enligt De Geers
egen uppgift, därtill uppviglats af polismästaren lagman Liljensparre.
Vid 1789 års riksdag stod De Geer åter jemte Axel von
Fersen i spetsen för oppositionen å riddarhuset. Då vid riksdagens
början fråga uppkommit derom, att ridderskapet och adeln skulle
utfärda en instruktion for det af konungen begärda hemliga Riksens
Ständers utskott, men konungen skriftligen förklarat, att sådant
vore stridande mot regeringsformens bokstafliga innehåll och att
frågan derom alltså icke finge på riddarhuset ventileras, var det
De Geer, som, bland annat, under den härom uppkomna diskus-
sionen yttrade de stolta orden: »Det måtte hafva blifvit Kongl.
Maj:t förebragt, som vore vår öfverläggning emot regeringsformen;
men inom dessa murar kan ej något lagstridig^ foreslås, och Kongl.
Maj:t kan ej vara missnöjd att se Oss ömma om de rättigheter
han Oss lemnat» — De Geer var ock, som bekant, en bland dem
af motståndspartiet, hvilka vid samma riksdag på konungens
befaUning blefvo tagna i fangslig^ förvar. Han inspärrades på
Fredrikshof, en förödmjukelse, hvilken han säges aldrig hafva
kunnat smälta. Huruvida De Geer haft någon kännedom om
Digitized by
Google
24
Öfversiert al
Lonis De Gcet
f. 153$,
G. 1:0) m. Man<
2:0) m. Jcatta<
Louis De Geer, d. ä. (3), Nobil. De Geer,
G. m. Adrienil
Laurent De Geer (9),
till Österby, f. 1614,
t 1666. G. m.
Margaretha Crommon.
Louis De Geer, d. y. (5), till
Finspong, f. 1622. Assessor i
bergskollegiun) ; f 1695. G. m.
Jeanne Pärmen tier (6), dotter
af Ant. Ch. Parmentier (10)
och Elisabeth Vivien (11).
Emanuel De Geer (7), till
Leafsta, f. 1624, f 1692,
^^/^' Testamenterade
Leufsta m. m. till sin bror-
son Charles De Geer (12).
Gerard De Geer,
till österby, f.
1642, t 1687.
G. m. Maria
Bernard.
Fem döttrar
och två SS.
barn aflidne
söner.
Louis De Geer, Tvl döttrar
till österby, f. och två ss.
1677, t ^731» ^am aflidne
o^i/f. söner.
Lo&is De Geer, Charles De Geer (12), till Leufsta
f. 1655, fi^if ^' ^y ^' 16^' Landshöfding; f
^^i/^' 1730, <>^//. Stiftade Leufsta, Väsby
och Örbyhus 6deikommiss för sin
brorson Charles de Geer (15).
Laurent De Geer^
f. 1664, t 1696
Louis De Geer, till
Finspong, f. 1705.
Kammarherre,
öfverintendent; f
1758. G. 1:0) m.
Eva Christina
Oxenstierna; 2:o)
m. Eva Elisabeth
Ekfelt
Jean Jacques De Geer,
f. 1714. Canonicus i
Utrecht; f 1781. G.
I:o) m. Constance
Claire Tamminga;
2:0) m. Théodore Anne
van Haeften.
1:0) 1:0) 1:0) 2:0)
Louis En Jean Jacques De Geer, Två
De Geer, dotter. Baron De Geer till Fin- döttrar,
f. 1731. t SS. spong^ f. 1737. Öfver- gifta.
Fänrik; barn. kammarherre; f »809.
t 1758, G. 1:0) m. Hedvig Beata
ogift. Stackelberg; 2:0) m.
Fredrica Aurora Taube.
1:0) 2:0)
En Jean Jacques
dotter. De Geer;
gift. frih.,f. 1785.
Kammar-
2:0) 2:0)
Gerard De Geer; Fyra
frih., f. 1787. döttrar
Hofmarskalk; och en
t 1846. G. m. SS. barn
herre; 1 1833, Henrietta Charlotta afliden
ogift. Lagerstråle. son.
1:0)
Antoine
Gustave
De Geer,
till
Rhijn-
huizen,
f. 1745,
t 1808,
ogift.
1:0)
Jean
Jacques
De Geer,
till Rhijn-
huizen, f.
1750, t
1819. G.m.
Jeanne
Agathe de
Meinertz-
hagen.
1:0)
Tre
dött-
rar,
gifta,
och
två
barn,
t i
späd
ålder.
2:0)
Guillaume
Charles Pierre
De Geer, till
Oudegein, f.
1759.T1831.
G. m.
Isabelle
Charlotte
Amelie
de Nassau
la Lecq.
2:0)
Barthold
De Geer,
till Jutphaas,
f. 1761, t
1838. G.m.
Jacoba
Gysberta
Béatrix
van Vianen.
De holländska grenarna af ätten.
Fjorton barn, deribland justitie-
statsroinistem frih. Louis Gerard
De Geer.
Friherrliga ätten De Geer
till Finspong.
Digitized by
Google
25
slägten De Geer.
f
ic GaillamiOBt)
602.
<k JtUiem:
éelVdlle (2).
(1),
f. 1587. Inflyttade till Sverige 1628, f 1652.
Géraré (4).
Etienae De Geer, till
Gimo, f. i629,t 1685,
iarmJis. G. m.
Haster Bernard.
Jean De Geer (8), till Godegärd och
Skyllberg, f. 1632, f 1696. G. m.
Sara Cath. Hofvia.
Stamfader för svenska adliga ätten De
Geer N:o 2gi samt finska friherrl. och
greft. ätterna De Geer till Terwik.
Benjamin De Geer,
f. 1634, t 1651.
Tio döttrar.
JeaB Jacques De Geer
<l3), till Finspong, f. 1666,
t 1738. G. m. Jacqnelina
Ceraeiia vaa Assendelft
(U).
Anton Gustaf
De Geer, f.
1668, t 1732,
bamrés. G.
tvä gänger.
Wilhelm De
Geer, f. 1673.
Canonicus i
Uirecht; f
1728, ogift.
Emanuel De
Geer, f ss.
barn.
Fyra döttrar.
Ckarles De Geer, Baron De Geer,
till Lenfsta m. m. (15), f. 1720.
Hofinarskalk, entomolog; f 1 778. G. m.
Catharina Charlotta Ribbing (16).
Anton De Geer,
till österby, f. 1 721.
Kammarherre; f I756,
barnlös. G. m. Ulrica
Charlotta Taube.
Åtta döttrar
och en ss.
barn afliden
son.
Cbåries De Geer, frih.,
un LeofsU m. m. (17),
1 1747. Kammarherre,
politikcT, t 1805. G.
I») m. Ulr. Elisab.
». Ueven ; 2:0) m. Eleon.
WUh. v. Höpkcn.
1:0) 2:0) 2:0)
Ttå En CariDeGeer,
dött- dot- Grefve De Geer
nr. ter. till Lem/sta,
f. 1781.
En af Rikets
Herrar m. m.;
t 1861, utan
sémer. G. m.
Ulrica Sophia
Sprengf porten.
Emanuel De Geer,
frih., till Frötuna,
f. 1748. Riksräd;
t 1803. G. m.
Charl. Fredrika
von Fersen.
Emanuel De Geer,
frih., till Frötuna,
f. 1786. Kammar-
herre; 1 1829. G. m.
Carolina Elisabeth
Didron.
Anton De Geer.
frih., f. 1753-
Kammarherre ;
t 1780, ogift.
Louis De Geer.
frih., f. 1759.
Kammarherre; f
1830. G. 1:0) m.
Charl. Cath.
Bielke; 2:0) m.
Gunilla Bielke.
I
Fyra
döttrar,
gifta.
Fyra
döttrar
och en
ss.
barn
afliden
son.
1:0)
Jean Jacques
De Geer, frih.,
f. 1792. Kap-
ten; t J829 i
Geneve. G. m.
Adrienne
FranQoise
Massot.
1:0)
Tvä
ss.
barn
aflidne
söner.
2:0)
En
dotter,
gift.
2:0)
Charles
Louis
De Geer,
frih.,
f. 1799.
Kammar-
herre ;
t 1831.
ogift.
Dotter, Carl Emanuel Louis De Geer, Fem Den i Schweiz
gift m. De Geer, frih., frih., till Frötuna, dött- bosatta grenen
Grefve till Frötuna, Leufstam.m.,f. 1824. rar. af friherrl.
B J. E. LeofsU m.m., Hofmarskalk; f
von f. 181 7. 1887. G. i-o) m.
Plåten. Ryttmästare; Vendela Mariana
t 1877, Johanna Sofia von
ogift. Wright; 2:0) m.
Louise Ulrika Sparre.
ätten
De Geer till
Leufsta.
Den i Sverige bosatta grenen
af friherrl. ätten De Geer
till Leufsta.
Digitized by
Google
26
planerna mot Gustaf III:s lif, torde vara outredt. En anekdot
finnes derom, att hans syster, grefvinnan Dohna, född De Geer,
den i6 mars 1792 mottagit en biljett af följande lydelse: >Pour
tout au monde, ma bonne Amie, n'allez pas au bal masqué cc
soir. Vous saurez les raisons apres. C. D. G.» Då konungen var
dödligt sårad, lärcr emellertid De Geer jemte grefvarne Fersen
och Brahe hafva besökt honom för att visa sin oro för hans
person. Säkert torde vara, att han, likasom många andra af hög-
adeln vid denna tid, längtade efter en regementsförändring, hvarom
jemväl hans hållning vid 1800 års riksdag bar vittne.
De sista åren af hans lif fördystrades af husliga bekymmer
samt af en sjuklighet, hvaraf äfven hans själsförmögenheter blefvo
lidande. Sin maka i första giftet friherrinnan Ulrica Elisabeth
von Lieven, med hvilken han trädde i äktenskap den 23 december
1770, hade han förlorat redan på femte året derefter, den 16 mars
1775. I detta gifte föddes dottern Charlotta Eleonora, år 1788
gift med En af Rikets Herrar, fältmarskalken grefve Hans Henric
von Essen. Äfven hon afled före fadern, den 20 oktober 1791.
Ar 1777 hade De Geer ingått nytt g^fte med sin och sin förra
frus syssling grefvinnan Eleonora Wilhelmina von Höpken, hvilken
var allmänt prisad för sin skönhet och sitt behagliga väsen. Äfven
henne fick han följa till grafven; hon dog den 20 april 1793 i
Stockholm och efterlemnade två minderåriga barn, dottern Wilhel-
mina, sedermera öfverhofmästarinna och gift med öfverstekammar-
junkaren grefve Carl Edvard Gyldenstolpe, samt sonen Carl, senare
En af Rikets Herrar och upphöjd i grefligt stånd.
Tidigt utnämnd till kammarherre, erhöll Charles De Geer bland
ordensutmärkelser kommendörstecknet af Vasaorden och seder-
mera äfven storkors af samma orden. År 1790 blef han ledamot
af vetenskapsakademien. — Vid hofvet visade han sig aldrig efter
år 1789; under åren 1800 — 1802 vistades han på resor i Frank-
rike och Österrike. Han afled den 13 juli 1805 i Stockholm.
Det på Leufsta befintliga porträtt af Charles De Geer, hvaraf
reproduktion härjemte meddelas, torde vara ett af von Bredas
mera framstående arbeten. Den ståtliga bilden är signerad »C. F.
v. Breda pinx. 1801». Q. C— g.
Rättelser
i uppsatsen >De Geerska familjeporträtt. I.> i förra häftet:
s. 152 rad 15 uppifr. står >Luesquecourt>; skall vara >Levesquecourt> ;
s. » > 17 > > >d'Heures>; > > >d'Heurs>;
s. 158 > 5 nedifr. not') står 1777; skall vara 1677.
Digitized by
Google
27
studier och anteckningar.
Af Hugo Samzelins.
Det gamla Nederkalix.
Kalix älfdai är en urgammal odalbygd, men om dess äldre historia
känner man ytterst föga. Här är emellertid ej platsen att närmare af-
bandia hvad man i detta hänseende har sig bekant.
I det följande meddelas de genealogiska sammanställningar, under-
tecknad varit i tillfälle att göra efter ett genomgående af ministerial-
böckema för Nederkalix församling intill år 1845. Hvad sålunda
blifnt hopbragt ansluter sig, såsom kommer att synas, till en serie
anteckningar från de tre församlingarna kring Torneälfvens mynning.
£tt afsevärdt antal ståndspersoner och tjänstemän synas varit bosatta
i Nederkalix också i äldre tider — alldeles särskildt militärer, enär
Västerbottens regementes norra bataljon hade sin mötesplats vid Näs-
byn '/4 mil från Nederkalix kyrkstad, medan södra bataljonen hade
sin vid Gumboda i Bygdeå. Och det förefaller, som om man dess-
utom i allmänhet föredragit att slå sig ner någonstädes långs den
leende vackra Kalixälfven framför de flacka stränderna kring Tomeå.
Äldsta kyrkoboken inledes med »Anteckningh uppå Brudhe-folck
i Nedher Calbc Sochn ifrån den X Maij Anno 1656». Såväl i vigsel-
längden som födelse- och dödsregistren — där att börja med endast
råkas dop- och begrafhingsdata tills efter en biskopsvisitation 1688 'V»
under Calicius d. ä. födelsedata och dopvittnen intogos (och då gick
gamle Calicius så långt i nit, att han mångenstädes, särskildt be-
trafiaode sina barnbarn, anmärkte äfven klockslaget för födelsen) —
finnas emellertid betydliga luckor, särskildt under 1700-talets förra hälft
och midt. Den i en senare tid åstadkomna volymen II vållar också
stort besvär vid användandet på grund af den ytterligt felaktiga inbind-
ningen, där ovarsamma händer skurit bort margen och rört de gamla
bladen om hvarann som det fallit sig.
Under »stora ofreden» synes här i Nederkalix hafva rådt förvirring
och elände. Ryssarna plundrade och brände såsom de plägade,
plondrade kyrkan, plundrade byarna. Från december 17 16 till långt
in på 17 17 var också hela gränslandet af nuvarande nordliga Sverige
öfversvämmadt af ryssar, som härjade ända uppåt Öfver-Tomeå, Pajala
och Öfverkalix. Flyktingar från Vasa, Storkyrö, Uleå m. fl. finska orter
vandrade, husvilla och utarmade vägame genom kustlandet i Nederkalix
och dogo ute i sjöbyama (Pålänge, Ryssbält m. fl.) genom öfveran-
stnh^ning eller sår af kosackemas lansar. »Stucken» eller »dödad af
Cossacker» är vid denna tid en vanlig anteckning. Och då man ej
Digitized by
Google
28
vågade sig fram till kyrkplatsen för att (Sl jordfåstning genom prästen,
begrof man själf sina döda som det passade ute på byaskogen. Ty
ryssen stack både gamla och unga, män, kvinnor och barn utan åt-
skillnad. 36 män och 9 kvinnor kunde sedermera återfinnas mördade
ute i marken och fingo kristlig begrafning.
Är 1770 synes sjukdomen koppor hafya gått epidemiskt i sock-
nen, h vilket föranledde kyrkoherden O. Omberg att föranstalta om
vaccinering år 1782 å 570 barn genom stadsfältskären Todén från
Jakobstad.
Från 1809 års krigshändelser är Kalix sorgligt beryktadt såsom
den plats, där generalmajor Gripenberg, som hade sitt kvarter i Måns-
byn, efter en mindre förpoststrid vid Sangis och ehuru han afsett att
vid Kalix sätta sig till ordentligt motvärn mot ryssarna, hvilket forsk-
ningen ådagalagt också varit det enda riktiga, ingick den nesliga
kapitulationen, h varigenom finska arméen sattes ur stånd att vidare
försvara sitt hemland.
Carl von Linné besökte Nederkalix år 1732 vid återkomsten från
sin resa i Lappland, bodde 1 1 dagar hos bärgmästaren Seger Svanberg
på Björknäs och inhämtade därunder proberkonsten. Såsom i det
följande finnes antecknadt vid Svanbergs son Seger, stod den store
naturforskaren fadder här s. å. V9 (i Linnés af £. Ährling utgifna >Iter
Lapponicum» läses emellertid å sid. 187: »D. 3 Sept. Stod fadder
för Bergmästaren Hr Seger Svanbergs lille son, som ock blef kallad
Seger, och var född dagen förut eller emellan d. i och 21). Professor
Jöns Nilsson Svanbergs f. 17 71 V7 i Nkx, bondson från Ytterbyn (vi
hänvisa också rörande honom till en mindre känd biografi, jämte
porträtt, i Tidn. f. Idrott 1896, n:r 35), har utgått från Nederkalix,
men antog jämte sina syskon namnet Svanberg och synes ej stå i
släktskapsförhållande till bärgmästarens familj.
Carl IX besökte Nederkalix såsom hertig år 1602; Carl XI
1694 — på sommaren, då han beundrade midnattssolen från Tomeå
stadsk3rrkas tom och vid farten öfver Kalix älf hade öfverraskningen
se en stor lax hoppa in i iarjan — ; Adolf Fredric 1752. Ett par
stora oljefärgsporträtt af Carl XI och Carl XII hänga ännu i Tomeå
rådhus, på flera kanter flängda af kosackpikar eller genomborrade
af kulor.
Forskaren i dessa nordliga bygders föga kända personhistoria hän-
visas sludigen bl. a. till »Hans Tunai Herda-Minne eller Hemösands
Stifts Präst-Krönika» med tillägg af Isac Biberg och intagna i den
flitige samlaren Abr. Abrrson Hälphers »Westerbotten» (5 Sami. i . bandet
af »Samlingar til en Beskrifhing öfver Norrland» tr. Sthlm 1789), där
ock skolstaten samt Westerbotnia Litterata och Westerbotnia Nobilitata
finnas. Emellertid har utgifvaren där gjort en hel del uteslutningar,
hvaröfver biografiens speciella vänner helt visst ej äro förtjusta. Vidare
källor äro Örnbergs släktböcker, särskildt i2:e delen.
Uppgifterna i det följande äro, där ej annorlunda blifvit uttryck-
ligen anmärkt, hämtade uteslutande ur församlingens ministerialböcker^
incl. förhörsböcker.
Digitized by
Google
29
Adlerheim. BSrgmästare Adlerhtim (efter Seger Svanberg) sedermera bärgsräd.
OmnSmnes flere gånger ss. dopvittne i Nkx. efter 1740.*
Aaander. Christ Agander^ d. 1820 Vsi se Sandell.
Ailstedt. Vice Comminister Magnas Ahlstedty g. m. Sara Lofman. Barn : Magnus,
f. 1748 **/8; Olof, f. 1749 "/9; Olaus, f. 1752 s/s; Jonas, f. 1753 ^ "• Alla
barnen födda i Nkx.
Almqnist. Adj. Christopher Almquht, g. 1814 "Vio i Nkx med Caisa Sophia
Wennberg, Barn: Lars Christopher, f. 181 5 '% i Nkx; Pehr Jonas, d. 1818
3/is i Nluc, 7 m.; Christina Mathilda, f. 1820 V» därst.; Carolina Dorothea,
f. 1822 Va dfirst.
Alitiiiaii. Mönsterskrifvaren ifiän Toroeå Hans Antman^ gift 1722 'V4 i Nkx med
Catharina Kiämpt.
Artaum. Inspect. å Björkfors,' sedermera Bruks Patronen Joh. Arbman^ f. 1740.
Dess syster Anna Margareta Arbman, (De utflyttade båda 1784.)
Barkander. Catharina Maria Barkander, f. 1748, se Åhström.
Barkman. Anna Maria Barkman^ f. 1770, se Söderberg,
Backflian. Elisabet Backman^ se Markström.
Beckman. Gästgifvaren Johan Jönsson Beckman i Sangis, gifl 1748 '^/n i Nkx
med änkan Margareta Kiempe i Rolfsbyn. Barn: Johannes f. 1750 Vs i Nkx;
Elisabetha, f. 1752 V> i Nkx (möjligen identisk med Elisabeth Bseckman, se
Markström).
Berfbom. Maria Bergbom ^ se Spolander,
Bergdalil. Fältväbeln, bataljonsadjutanten Jon Bergdahl^ drunknade vid Halsön
i Nkx skärgård 1823 »*/6. Gift med Catharina Lind^ d. 1838 *3 6 å Innan-
bicken, Nkx. Barn: Johan Abraham, f. 1817 *^xa i Nkx, d. 1838 "A därst;
Cathaiina, f. 1819 ''/a därst; Gustafva, f. 1821 Ve därst; Jonas, f. 1823
\„ därst.
Landtmätaren Jonas Bergdahl^ gift.
Berghman. Greta Berghman^ se Strålberg.
Bergman. Nådårsprcdikanten I. J. Bergman^ g. m. Carolina Amalia K^ock. Barn :
Carolina, f. 1838 "/6 i Nkx.
Bermnndsson. Föraren Petter Bermundssons son Brynte, f. 1662 'V? i Nkx.
Bergstedt. Föraren, sergeant Michael Joh. Bergs tedi ^ d. 1783 *V7 i Nkx, 83 år.
Gift 1734 med Brita Tjernberg {ICUrnberg\ f. 1708, d. 1782 =*5/x2 i Nkx,
75 år. Barn: Enok, f. 1746 V» i Nkx; BriU, f. 1748 ". i därst; Jonas,
f. 1750 '4 därst; Helena, f. 1756 "A därst
Brita Catharina Bergstedt^ f. 1767, se Böös.
Caroline Sophie Bergstedt^ se Hceggström,
Bcrgstrdm. Ingeniör Anders Bergström. Extra ord. Landtm., f. 1734, d. 1809 *'/•
i Nkx, 75 ir. Gift 1766 med Maria Margareta Bodin, t 1736, d. 1793 ' « >
Nkx, 57 ir. Barn: Carl Olof, f. 1767; David, f. 1771 S/ia å Björknäs i Nkx.
Ofvanstående Carl Olof Bergström, f. 1767, d. 1816 ^^Vw i Nkx, extra
ord. landtmätare, gift 1794 Vs i Nkx med Helena Svedin fr. Forssen, f. 1776,
d. 1 83 1 59 i Nkx. Barn: Maria, f. 1794 Vw i Nkx: Anders, f. 1797 "/a
därst.; Anders, f. 1798 ^'x därst; Lars, f. 1800 **/io därst; Carolina, f. 1802
därst
Bcthéa. Majoren och Riddaren Joh. I. Belhén, gift med Elisabeth Gran, f. 1764,
d. 1831 ** a i Nkx.
BiUbTg. Commissarien Eric Billborg, g. m. Maria Svederus, Deras son Johan
Eric, f. 1739 '♦ 3 i Nkx [Testes, bl. a.: Magister Johan Svederus och Anna
Mnncktelia].
BirgcrL Kyrkjoherden Sal. Her. Ericus Birgerij begrofs 1665 " n i Nkx.3
Kirck. Margareta Biörek, f. 1693, d- 'T^S "V», se Kiöpping.
* Om hans samling af uppstoppade fåglar, se Hiilphers V: i, s. 191. (Not).
' Björkfors sågverk anlagdt 1766. Egdes först af »Plomgrenska Contoiret»
och Camrer. Fougt, såldes 1781 och 1784 till Hrr Arbman och Åhström (enligt
Halphcrs).
' En son till Birger Erici, som 1593 underskref Uppsala mötes beslut
och afled i Nkx 163 1 (enl. Tunaei Herdam.).
Digitized by
Google
30
Bittra (Bjttni).' HaodelsmaD Jacob Biih^m ifrån TorndL Dopvittne i Nkx 1724.
Handelsman Lars Éiorm och hans hastm Ingrid Tåman voro jfimte
Lars Björn och jungfru Helena Björn dopvittnen i Nkx 1733.
Brita Christina Björne se Ekman.
BIttttrksten. Landscapit. BiöÖTksten dopvittne i Nkx 172 1.
Bjttrckman. Encke Fru Pastorskan Brita Maria Bförckmany f. Höj er ^ d. 1805 "/•
i Nkx, 69 är. Hon var född 1736.
Mönsterskrifvaren Jacob Bi&rckman^ dopvittne i Nkx 1720.
Blombäck. Elisabet Blombäck, f. 1756, se Hjelmdahl.
Catharina Blombäck, f. 1760, se SUcksén.
Helena Blombäck, d. 1841 3*/„, se Burmamsson.
Bodin. Herr Daniel Bodin, fUtvibel, f. 1761 Vn) gift med Catharina Rutberg,
f. 1767 "A.
Maria Margareta Bodin, f. 1736, se Bergström.
Gustaf Adolf Bodin, hemmansegare i Lapptrask, gift 1829 ^if med
Anna Stina från Lappträsk i hennes andra gifte.
Bodlnnd. Sockenskrifiraren Lars Bodlund, d. 1825 "/» i Innanbåcken, Nkx, 63 Sr.
Bolander. Anna Bolamder, se Nordgren,
Bolin. Margareta Bolin, f. 1749, d. 1799 ^U, se Tybelius.
Bomberg. Sockenskrifvaren Johan Bomberg och hans hustru Elsa Rootk dop-
vittnen i Nkx 1 72 1.
Bonssard. Inspectoren vid Sandörsunds glasbruk Joh. Boussard, d. 1825 ^jn i
Nkx, 45 år.
Anna Brita Boussard, f. 1801, se S trålberg.
Bmgqman. Cath. Bruggman, se Fabricius.
Brnnberg. Comet Adolph Johan Brunberg, dopvittne i Nkx 1720.
Comminister Érich Brunberg, gift I. g. med Barbara Klockhoff, 2. g.
1 73 1 'V>i i Nkx med Sophia Andersdotter Lind. Sophia Lind var född 17 10
och dog 1791 ^/» i Nkx. Barn: Brita Elisabetha, f. 172^ V3 i Nkx; Brita
Christina, f. 1726 "/s i Nkx; Anna Margretha, f. 1727 '75 dårst.; Andreas,
f. 1732 «° 8 därst.; Petrus, d. 1804 '« « därst, 71 år; Brita Helena, f. 1733 »»/«c
därst., se Strålberg; Barbru Christina, f. 1735 dårst.; Barbro Christina f. 1740
3«'/9 därst, d. 1809 »*»/ia därst.
Sara Margareta Brunberg^ f. 1736, se Rutström \ säkerligen döttrar
Anna Sophia Brunberg, se Bäckman. f till komm. Brunberg.
Bmnneman. Christina Elisabet Brunneman, se Sckildt.
Bmnnins. Barbara Brunnia, se Höjer.
Bmnschittld. Leutinant Nicolaus Brunschiöld, dopvittne i Nkx 1723 "/a.
Bränbohm. Landtmätaren Nils Bränbohm, dopvittne i Nkx 17 18 '^7-
Brännmarck. Rustmästaren Pär Nillsoti Brännmarck och hustru Britas son
Pär, f. 1 72 1 'V4 i Öfre Mordhierf, Nkx.
Änklingen Nils Persson Brenmarck och änkan Ingeborg i Ytter-Mord-
hierf, vigda 1748 '7; a i Nkx.
Brttms. Handelsmannen i Luleå Johan Broms, dopvittne i Nkx 1705.
Bnlér. Bruks Patronessan Magd. Maria Bulér, f. Thomaus, f. 1756, d. 1797 ^jxx
i Nkx, 41 år. Hennes man. Bruks Patron Joh. W. Bulér, f. 1751 "/•• Barn:
Thomas Wilhelm, f. 1780 Va; Cari Olof, f. 1782 '74; Catharina Elisabeth,
f. 1785.
Burman (Bnhrman). Häradshöfding Olaus Buhrman, dopvittne i Nkx 1704 o.
1720 'V?* g- m. Catharina Orre. En mässingskrona i Nkx kyrka bär inskriften
t Olaus Burman >.
Rådman Erich Petersson Buhrman från Ekenäs i Nyland, dopvittne i
Nkx 1726 '3s. Gift med Maria Melberg. Barn: Anna Sophia, f. 1730 ''/si
Nkx; Brita Helena, d. 1731 »^/j därst.; Olaus, f. 1734 '^,7 därst; St^r,
f. 1738 "/i därst
Handelsmannen från Piteå Elias Burman, gift 1761 *, t i Nkx med Elsa
Brita Lastadia.
' Öfver-Kalix sockensieill är en björn med yxa i högra ramen. Det berättas
att en riksdagsman Björn frän denna socken därtill gifvit anledning (enl. Hiilphers).
Digitized by
Google
31
Adj. Herr Eric Burman^ f. 1762, gift 1785 ^'e i Nkx med Sophia
MargareU Örnöerg, f. 1762. Barn: Olof Elias, f. 1785 »s/ia i Nkx; Erik,
f. 1787 •*;. därst.; Axel Johan, f. 1788 'Va därst.
Handelsman Jacob Burman, d, 1837 'V9 i Nkx, 47 år 10 m. 10 d.
Kronofogde Erik Burman, gift i. g. med Christina Henrica Thornberg,
d. 1833 '^It i Nkx, 43 är 2 m. 5 d.; 2. g. med Margareta Catarina Elfving.
Barn: Christina Margaretha, f. 181 2, se Kolström\ Anna Hinrica, f. 181 9, se
LUJeblad; Fåle Mauritz, f. 1829 "A i Nkx; Maria Helena, d. 1833 »V" i Nkx;
Maria Wilhelmina, f. 1835 "Vs i Nkx; Gulairf Oscar, f. 1836 »3/xi i Nkx.
Fåle Mauritz Burman, f. 1829 "A i Nkx, son af kronofogde Erik B.
och Christina Henrietta Thomberg [Faddrar vid dopet 'Vx : Öfverstelöjtn. och
Ridd. G. A von Essen och dess frn Magdalena Frostenis; Majoren och
Ridd. A. J. Taube och dess fru Johanna Mesterton; Provincialläkaren Doctor
Er. Englund och enkefru Majorskan Elisabeth Bethén; v. Pastor Carl Eure-
nius och dess fru Märg. Johanna Nordmark; Passevolance-Commissarien
C. Fr. Rutberg och fru Anna Helena Planström; Löjtnanten A. D. von Essen
och mamsell Maria Dahl; Löjtn. J. G. von Essen och mamsell Maria Grahn].
Bmnaasson (Burman). Urmakaren Benjamin Burmansson. f. 1740, d. 1830 ''/i
i Nkx, gift I. g. med Elisabeth Pehrsdotter, f. 1750, d. 1808 '3/^ i Nkx, 58 år;
2. g. med Helena Bhmbäck, d. 1841 3«/,a i Nkx, 84 år. Barn: Nils, f. 1772
i Nkx; Benjamin, urmakare, f. 1784 Vs dftrst., gift med Maria Catharina Wall-
qvist, d. 1843 '^10 i Nkx, 63 år. Dessas son: Johan Fredrik, f. 1809 'Va i
Nkx. Namnet finnes äfven skrifvet Burman,
Bvberg. Catharina By berg, f. 1706, d. 1796 Vs, s« Rutström.
Bug. Handelsmannen Zachris Isak Bångs fr. Uhleå och hans hustrus dotter
Elisabetha, f. 1720 V> i Nkx.
Blek. Sergeant Johan Bäck, gift med Margaretha Erichsdotter, som dog i Innan-
bicken i Nkx 1738 ^/lo, 90 år gl. Deras dotter Margareta, f. 1689 "/8 i Nkx.
Bäckaan. Sergeanten Magnus Bäckman, f. 1722, d. 1781 Vxo i Sangis, Nkx,
59 år. Gift 1765 75 i Nkx med Anna Sophia Brunberg, f. 1738, d. iSio^u
i Sangis, Nkx, 72 är. Sonen Eric Magnus, f. 1769 'V» i Sangis.
Bickieliits. Adj., sedermera coUega scholse Anders Andersson Bäckzelius, f. 1732
"/s i Innanbäcken, Nkx, son af hemmansegaren Anders Andersson och Karin
Jönsdotter.
Margareta Bäckulius (Baeckzelius), f. 1803 i Ryssbält, Nkx, d. 1840 "/la
i Nkx, se Hedström och Dahlberg,
Béckelmann. Capiteln Böckelmann, dopvittne i Nkx 1720.
B«s, FåltvSbeln Anders Böös, f. 1724, d. 1787 V» i Nkx, 63 år. Gift 1754 med
Magdalena Edin, f. 1728, d. 1802 'Vs i Nkx, 74 år 3 m. [Barn: Mönster-
skrifvaren Jakob Reinhold, f. 1756, d. 1829 '°/ii i Korpikån, Nkx, gift i. g.
1782 '* 4 i Nkx med Brita Ericsdotter fr. Korpikån, f. 1757, d. 1793 Vs i
Nkx, 36 år, 93/4 m., 2. g. 1795 V? i Nkx med Brita Catharina Bergsiedt,
f. 1767, d. 1833 "/la i Nkx (deras barn: Gustaf Wilhelm, f. 1783 3/3 å Innan-
blcken i Nkx; Cari Anders, f. 1784 3 7 å Innanbäcken i Nkx, d. 1786 "A
dirst.; Brita Catharina, f. 1789 V»; Sara Maria, f. 1790 "/xa, d. 1791 '%;
Chariotta f. 1792 "/«, d. s. å. ''V?; Johan Fredrik, f. 1795 **/"; Joseph Carl
Jacob, f. 1796 «3/ii; Pehr Adolph, f. 1798 Ve, d. 1809 »Vi«; Daniel, f. 1800 »A;
Johanna, f. 1803 **;8; Chariotta, f. i8o6 "/n i Nkx liksom alla syskonen);
Charlotta Magdalena, f. 1763 '/? i Nkx; Christina Elisabeth, f. 1764 »Vä
dirst; Chariotta, f. 1772 ="/i, gift 1800 med Petter Hindersson fr. Pålänge,
f- I773T-
Anders Böös' brorsdotter Anna Sophia fr. Ofver-Kalix, f. 1773.
Föraren och sergeanten vid Calix Compagnie Jacob Böös, gift 1765 V4
i Nkx med Helena Andersdotter Enquist. Barn: Reinhold, f. 1764 "/s i
Nkx; Johan Fredrik, f. 1765 V? i Nkx; Cari Jacob, f. 1766 ""^'xx i Nkx;
Anders Magnus, f. 1768 '3 i i Nkx.
Cajaans. Capellanen Gustaf Cajanus, dopvittne i Nkx 17 16 'Vs-
Calaader. Förridaren Lars Ersson Calander, gift 1721 ''9 i Nkx med borgare-
Inkan fr. Gamla Carleby Kahrin Jönsdotter Isberg fr. Gammelgården i Nkx
i hennes 2. gifte.
Digitized by
Google
32
F. d. GästgifvareD i Sangis Nils Nilsson Caiamder, f. 1726, d. 1787 '5
i Nkx, 61 år. Gift med Anna EsaicedoUer, f. 1734, d. 1787 ** 4 i Nkx, 53 år.
Lars Calander. d. 1820 «/« i Nkx, 53 år.
Calicins.' >i67i '3 mijn Sohn Laurentius Calicis brudhgumme» i Nkx. Gift
då med Marina Lundell i hennes i. gifte. Barn: Nicolans, begrofs 1672 ' o
i Nkx: Karin, kristnades 1673 V3 dfirst och begrofs 1679 ^ x därst; Lars,
f. 1674 "5 , därst, begrofs s. å. *? 5 därst.; Malin, f. 1675 ** * ^lx%\., d. 1682
*/6 därst.: Olaus, f. 1677 "t därst., d. 1679 »* 6 därst.; Marina, d. 1678 »• 6
därst.; Andreas Laurentius, d. 1679 ''/n därst; Martinus, begrofs 1681 '^j
därst.; Laurentius, f. 1683 3» , därst., begrofs s. å. "6 därst: Christina, f.
1684 '/ii därst; Elisabet, f. 1686 7/5 därst.; Brita, f. 1688 Vto därst; Barbru,
f. 1691 T IX därst
CarleniltS. Barbara Magdalena CarUnia, se Thingvall.
de Camal. Henrica Johanna de Carnal^ se Carpelan.
Carpelan. Majoren, v. Lands-Höfdingen och Riddaren Simon Wilhelm Carpelan^
^' I73'> gi^l 1764 °>^ friherrinnan Henrica Johanna de Camai, f. 1745.
Familjen bodde å Kyrkobordet i Nkx 1774 — 1782.
Fendrichen Wälbome Herr Baron Carl Maximilian Carpelan^ f. 1777,
inflyttade 1801 till Nkx.
Cederltff. Margareta Cederiöf, f. 1753, d. 1808 »Vxo, se Greiner.
Chore. Guldsmedsgesällen Abraham Chores och Elsa Silfverklots dotter Brita
Helena, f. 1778 '9.9 i Nkx.
Clementeoff. Fänriken vid Västerbottens reg;te Magnus Fredric Clementeoff, gift
1767 " 5 i Nkx med Christina Maria Heinricia.
Löjtnanten, sedermera brukspatronen å Björkfors i Nkx M. F. Clementeoff^
f- 1773 "^.s, d. 1837 '* 10 å Björkfors, begrafven å Nkx gamla kyrkogård,
gift 1806 med Sophia Johanna Sandberg, f. 1776 * a, d. 1861 **/6 i Nkx och
begrafven jämte mannen.
HofrättsauskuUanten Paul Fredric Clementeoff, f. 1779 **/7, d. 1834 '* «
å Björkfors, ligger begrafven å Nkx gamla kyrkogård.
Maria Florentina Clementeoff, f. 1802 *» i, gift 1826 Ve i Nkx, se Schmaltz.
Löjtnant Fredric Gustaf Clementeoff, g. m. Helena Catharina Dahi.
(Barn: Jacobina Fredrica, f. 1835 ^s å Björkfors i Nkx; Hedvig Sophia,
f. 1838 »55 därst.; Emma Gustava, f. 1840 »*,i därst)
Claver. Fältskären Mäster Ludvik Cluver, dopvittne i Nkx 170S.
Creatxer. Glasblåsaren vid Sandörsunds glasbruk i Nkx J. W. Creutter, d. 1808
V» därst, 49 är.
Dahl. Maria Fredrica Dahl, d. 1840 ^ 6, se Kant,
Helena Catharina Dahl, se Clementeoff.
Dahlberg. Capitenen vid Västerbottens Fältjägare Regemente och Calix com-
pagni Herr Dan. G. Dahlberg, f. 1793, gift 1836 'V; i Nkx med Enkefru
Capitenskan Margareta Backzelius fr. Ryssbält, f. 1803, i hennes 2. gifte.
Hustrun dog 1840 " la i Nkx, 39 år 6 m. 29 d. Barn: Gustaf Erland, f. 1837
* 4 å Nynäs i Nkx; Daniel Oscar, f. 1839 "3 därst
Danberg (Dannberg). Skräddaremäst. Israel Danberg, d. 1777 V7 i Nkx, 72 år gl.
Gift 1759 "4 i Nkx med Anna Charlotta Gran. Hans hustru Anna Nyman^
d. 1791 ^2 i Nkx, 70 år i m.
af Donner. Dåvarande löjtnanten vid Västerbottens reg:te, sedermera majoren
Blasius af Donner, f. 1731, gift 1768 2/7 i Nkx med Christina Sylvin, f. 1749,
dotter af prosten Eric Sylvin och Christina Eurenia. Barn: en dödfödd
dotter 1768 ?/9, Nkx; Catharina Christina, f. 177 1 '3 i i Nkx: Anna Christina,
f. 1778 ^8 i Nkx.
Drake. Fredrica Christina Drake, f. 1765 ",ii, se Widinghoff.
* En scholmästare i Uppsala Andreas Calis omnämnes 1302 (se Monum.
Uller. p. 235). Laurentius A. Calicius, bondson fr. Korpikån i Nkx, blef förste
präst i Öfver-Kalix: komminister 1639 och kyrkoherde därst. 1644, transporterad
1656 till Nederkalix, gifte sig med företrädarens Ericus Birgeri dotter och afled
1689. Hans son Laurentius Laurentii Calicius^ f. 1643, d. 1699, gift med Marina
Lundel, kyrkoherdedotter fr. Sunne. Hon blef sedan omgift med rådman Orre \
Luleå (enligt Tunsei Herdam.).
Digitized by
Google
33
Dnggt. Greta Lovisa Drugge^ f. 1 7 79, se Spilhammar.
Greta Helena Drugge^ se Groth,
Mästersmedens vid Törefors bruk Lars Drugge och hustru Maja Hans-
dotters son Gustaf, f. 1805 'Va i Nkx.
Jonas Drugges och hustru Anna Lisa Jönsdotters son Johan Magnus,
f. 1 82 1 »*/a i Törefors, Nkx.
Dm¥¥. Notarien Johan Wilhelm Dubb^ dopvittne i Nkx 1728.
Dnas. I^utinamptens Arwhidh Duus son Johannes, f. 1662 ^',7 i Nkx. Arwhidh
Dqqs var förmodligen gift med följande: 1668 ^7 begrofs Sal. Leutnantsknn
Anna Clemetzdotter, welska.
Erfin. Magdalena Edin, f. 1728, d. 1802.
Ekl»äck. Sknfvaren, sedermera rustmästaren och sergeanten Pet. Ekbäck från
Råneå, f. 1807, gift i. g. 1829 *V6 i Nkx med Brita Cajsa Strålberg, d. 1836
'^9 i Nkx, 2. g. 1837 "/s i Nkx med Eva Catharina Planström i hennes 2.
gifte, f. 1807. Barn: Axel Ulric, f. 1830 'V' i Nkx.
Ekerman. Leutinant Evert Ekerman, g. m. Maria Elisabetha Nordberg {Norberg).
Bara: Evert Johan, f. 1720 '^h i Nkx, d. s. å. =^4 därst.
Ekeroddc. Fällväbel och Sergeant Jokan Ekerodde, gift 1749 ^/n i Nkx med Maria
.\faimstedi, dotter af kaptenen Diedrich Albrecht Malmstedt och Ingeborg
Sandberg. Barn: Sara Elisabetha, f. 1750 V4 i Nkx; Anna Maria, f. 1753,
se Saiander\ Johan, d. 1767 Vö i Nkx, 13 år, fadern säges då vara afliden.
Ekholm. Enkefru Borgmästarinnan Cecilia Ekholm fr. Näsby tullkammare, d. 1839
»»/s i Nkx, 71 år.
Ekman. Enkefru Häradshöfdingskan Brita Christina Ekman.H. Björn, d. 1816 * 3
å Johannisro i Nkx, 71 år 2 m. 7 d.
Elffing. Margaretha Catharina Elfving, se Burman.
EBbohm (Enbom). Mårten Olofsson, g. m. Helena Nilsdotter från Byrielsbyn i
Nkx. Deras son Ländzman Carl Mårtensson kallade sig Enbohm. Han dog
1731 ",ia i Nkx, 65 år 3 m. Gift i. g. med Maria Samielsdotter K'empe,
2. g. med Helena Molin i hennes i gifte. Barn: en dotter, f. 1689 ^,2 i
Nkx; Elisabetha f. I695 **/» ^ Gröötnäs i Nkx. [Testes, bl. a.: Borgmestaren
Anders Gertson i Uhmeå, Secreteraren Wälbet. d:r Hans Dubb och Erich
Isachsson i Torneå; Hustru Elijn i Gröötnäs]; Karin, f. 1698 I9 i Nkx:
Samuel, f. 1 701 '5 3 därst; Carl, f. 1702 ^ 8 därst; Sophia, f. 1704 ' i därst;
Johan f. 1705 'V4 därst; Abraham f. 1707 ^s/s därst
Ofvanstående Carl Mårtenssons son Mårten Carlsson Enbohm, vice
Ländzman och Ländzman samt Gästgifvare å Grötnäs, gift 1729 '^u i Nkx
med Margareta Christiansdotter Kiämpe i hennes i. gifte. Barn: Carl, f. 1730
*^,3 i Nkx; Christian, f. 173I 'V" därst.; Maria, f. 1734 '5/3 därst; Brita, f.
173^ "a därst; Christian, f. 1739 *Vm därst: Margaretha, f. I741 ''/e därst.;
Anna, f. 1742 V» därst.; Christina, f. 1744 ^* 7 därst.
Kopparslagaren ifrån Torneå Mäster Carl Enbom, gift 1771 *°/i2 i Nkx
med bonde-dottren Sara Olofsdotter ifrån Gammelgården.
Gftstgifvaren Carl Enbom, f. 1736, d. 181 1 '^'e å Grötnäs, Nkx.
Margareta Enbom, f. 1767, se Thingvall.
Eaeskjdld. Löjtnanten Gustaf J. Eneskjöld, f. 1728, gift 1764 med Maria Sund,
i. 1745, d. 1812 V4 i Landtjärv, Nkx, 66 år, dotter af sedermera kyrkoherden i
Umeå Nicolaus Olaus Sund och Magdalena Locknea. Barn: Carl Gustaf, f.
1769, d. 1784; Löjtnanten Nils Henrik E., f. 1773 i Umeå; Magdalena Catha-
rina, f. 1777 'f^ å Landet i Nkx, d. 1783; Zachris Gustaf, f. 1783 ^'5 i Umeå.
Lieatenant Gustaf Joh. Eneskjöldk, d. 17 17 "7 i Landtjärv, Nkx.*
Enkefru Capitainskan Maria Enskjåld, f. Bergman, omgift 1825 ** la, se
Rutberg. Hon afled 1 834 ''Vio i Nkx, 38 år 4 m. 19 d.
Ea^maa. Birgitta Engman, d. 1 782 * /i, se Salander,
Eaqalst. Helena Andersdolter Enquist, se Böös.
EHcInsoii. Fendricken Johan Erichssons sal. sohn Pedher begrofs 1685 ^ o i Nkx.
TMI Essen. Öfverstelöjtnanten och Riddaren af Kongl. Svärds Orden Georg
August von Essen, d. 1829 ^^3 i hyn Rian, Nkx, 69 år 6 m. 8 d. Döds-
orsaken >gickt>. tBevistat kriget med Ryssland 1788, 1789, och 1790,
1808— 1809 samt fälttåget i Norrige 181 3 och i8i4.>
* Han erhöll frälserätt för Landtjärvs nybygge. //. Szs.
Personhistorisk tidskrift rgoi. lift. r. 3
Digitized by
Google
34
Capitain Carl Aug. von Essen och Demoisellc Christina Margareta
Petersson, vigda 1820 ='Vi i Nkx. Bruden, f. 1795, v dotter till öfverjäg-
mästaren och krigsr&det Gustaf Eric Petersson och hans i. fru Barbara
Catharina örnberg.
Ettrenias. Encke-Probstinnan Fru Catharina FMrenius, f. Renkorn, f. 1697, gift
1720, d. 1780 ^V? i Nkx, 83 år. Barn: Christina, f. 1722, se Sylvin\ Anna
Elisabeth, f. I755.
Fabricias. Comminister Nicolaus Fabricius, d. 1722 ^ i i Nkx, 72 år, gift i. g.
med Cath. Bruggman^ 2. g. med Margareta StäA/. Dotter: Margareta.
Fagerland. Studenten och Pedagogen Henric Fagerlund, f. 1721, d. 1802 ''^ n
i Nkx, 81 år 6 m.
Fahlgren. Clara Fahlgren, se Jedeur,
Fahlatröm. Cotharina Faklström, d. 1833 ^' 10, se Gran.
Fahlander. Pastor Eric Fahlander, g. m. Brita Afunselia. Dottern Susanna, f
1 72 1 ^°'9 i Nkx.
Fattenborg. Länsman och sockenskrifvare Olof FatUnborg, gift 1742 ** ^ i Nkx
med Christina Christiansdotter Kiempe i hennes 2. gifte. Barn: Olof och
Anders, tvillingar, fT. 1743 *^ 5 i InnanbKcken, Nkx; Anna, f. 1744 '^9 dfirst:
Christian, f. 1745 ''Vs därst.
Fellenias. Äncklingen och Inspectoren Herr Anders Feilenius, gift 1748 ^i i
Nkx med Catharina Hegg.
Flink. Brita Flink, se Rutström.
Flunr. Eva Fluur, g. 1744 ®, i, se Nyman.
ForbttS. Maria Forbus, f. 1703, d. 1778 '^'t, se Svanberg.
Probsten Hindrich Forbus och fru Probstinnan Margareta Forssman
dopvittnen i Nkx 1729 ■',4.
Pastoren i Kuusamo Mag:r Zacharias For bus, dopvittne i Nkx 1729 ' it.
Foagt. Mag. Abrahamus Fougt, Scholsemästare i Torneå, dopvittne i Nkx 1720
o. 1724.
Friaell. Majoren Carl Friederich Frisell med hustru Catharina Lillje voro dop-
vittnen i Nkx 1723 »'^ 10 och 1728.
Majoren och Ridd. Friedrich Wilh. Frisell, f. 1 7 10, g. 1765 med
Margareta Svahn, f. 1721. Deras son, f. d. styrmannen Fredric Frisell, afled
1837 9 II på Gammelgården i Nkx, 65 år 7 m. 23 d.
Rustmästaren scergianten Carl Frisell och Mademoiselle Catharina
Frisell voro dopvittnen i Nkx 1730 ^b.
Fritx. Reinholt Fritt från Uhleå begrofs i Nkx kyrka 1716 ""^ t.
Fnrnbohm. Leuiinant Pehr Furubohm, gift 1722 ^n i Nkx (morgongåfva 100
dukater) med Lucia Margareta Wollters i hennes i. gifte. [Barn: Erich, f.
1723 '* 10 i Nkx; Margareta Beata, f. 1724 »V" i Nkx. (Testes. bl. a.: Baron
och Landshöfdingen Jacob Grundeli, General Majoren och öfversten Carl
Morath); Anna Catharina, f. 1726 ^"^ 3 i Nkx (Testes: Assessoren Carl Blixen-
stråhle, Fru Assessorskan Gretha Erilz, ne de Furubohm: Capitein Hans
Adolph Kling, Fru Commissarskan Catharina Christina Furubohm); Ebba
Maria, f. 1727 *^, u i Nkx. (Testes: Öfverste Leutie: Carl Diirietr, Grefvinnan
Fru Ebba Catharina Horn, Her Probsten Magr Johannes Unaeus, Her Bärg-
mästar Seger Svanberg, Fru Maria Forbus, Studiosus Philos. Her Johan Stein-
mejer, Madam Anna Bäck i stället för Fru Probstinnan Sigrid Salin): Ulrica
Eleonora, f. 1729 ^'/i i Nkx (Testes, bl. a.; Hr Commissarien Matthias Säf,
Fru Ullrica Eleonora Furubohm): Bernhard Magnus, f. 1730 '^ 7 i Nkx,
d. s. å. ^V? därst. (Testes, bl. a. öfversten Johan Bernhard Weidemeijer, Fru
Barbro ApolloflF); Peter Anihon, f. 1731 '^ » i Nkx. (Testes, bl. a.: Ballzer
Wilhelm Wollters, Fru Anna Catharina Lathmers); Hans Magnus, f. 1733*1:
i Nkx; Christina, f. 1737 3° 9 i Nkx: Chariolta Christina, d. 1738 '° i i Nkx:
Cari Gottfried, f. 1739 3° 5 i Nkx.]
Fårdeel (Fordel). Befallningsman Sigfridh Fårdeel i Björknäs, Nkx. Barn:
Nils, kristnad 1673 ''3 i Nkx: Anna, kristnad 1674 "10 därst.: Brita, kristnad
1667 =9 därst, dog gift 1715 'Vi i Nkx jämte sina båda tvillingar Barthold,
7 veckor och Holger, 9 veckor 2 dagar gamla. (Namnet skrifves sistnämnda
tillfälle Fordel:)
Margareta Davidsdotter Fordel, se VhaeL , Forts-
Digitized by
Google
35
Smärre biografiska meddelanden.
En medlem af ätten von Plåten i Skåne i slutet af
1600-talet.
I Färs häradsrätts protokoll (i Riksarkivet) för den 22 okt. 1703
omnamnes en rättegång mellan »Sal: Ryttmester Sapz Fru Sophia von
Plätten och Nills Torekels angående 8:dehls Hemmanet N:o 9 i Wal-
laniro, som han tillika med henne sedan A:o 1 696 åboth». I ett annat
protokoll, för den 26 okt. 1720 omtalas en »förening emellan wälborne
Hr Lave Beck och wälboraa Fru Hedvig Sophia von Plåten af den
17 april 1697 om rusthållshem manen N:is 2, 4, 5, 6, 9 och 15 i
Wallanim>.
Denna Hedvig Sophia von Plåten var enligt en ännu bevarad
slägtanteckning af hennes sonson Johan Esaiasson (1723 — 1 791) »född
i Tyskland på Lande-Riigen och gården Parko» des fader het Adam
v. Plåten och modren Anna v. Adram». Någon vidare upplysning
om henne har icke kunnat erhållas. Enligt meddelande af C. F. von
Plåten å Fährhof b. Wiek på Rtigen var Adam v. Plåten på Parchow,
hvilken bevistade hyllningen år 1663, gift 1:0 med Catharina Hedvig
von Krassow och 2:0 med Lucie von Adraham. I första giftet hade
han bl. a. sönerna Olof Christoph, Adam Erdmann, Joachim Christian
och Paul Moritz samt döttrama Margarethe, g. m. öfverstelöjtnanten
Ziegler, Maria Dorothea, g. 1672 m. Johann von Zepelin på Tiirkow
och Agnes, g. m. Heinrich von Krackewitz. Var han gift en tredje
gång och med en syster till sin andra fru? Anmärkningsvärdt är,
att af Hedvig Sophias barn två hade namnen Johan Adam och Johan
Christian och att en tredje son, Johan Esaias, hade bl. a. sönerna
Olof, Christian och Christopher. Alla dessa namn återfinnas hos
Adam v. Plåtens barn.
När Hedvig Sophia var född, har icke kunnat utrönas. Hon
gifte sig antagligen 1677, då hennes äldste son Johan Adam var född
1678. Hon dog omkring 1720.
Om hennes man heter det i sonsonens anteckning, att han, som
bette Johan Esaias Sapff, »var född i Tyskland och furstendömet
Sachsen-Gotha, hvarest des fader varit öfverstlieutenant och hade
samma namn». Han bodde först på Fogelsång i Hardeberga socken
och derefter från 1686 eller 1687 i Wallarum i Frenninge socken.
Han dog omkring 1696.
I jorcleböckerna (i Kammararkivet) för åren 1672 och 1673 före-
koraracr på Fogelsång hans namn Johan Saph utan titel. För 1674
~i68o fattas jordeböckerna, men i en bevarad mantalslängd för år
1676 står under Fogelsång: »Ryttare Johan Sap ehr uthe.» I jorde-
boken för 1682 upptages han på Fogelsång som Ryttmest. Johan
Saph, för 168$ Ryttmest. Johan Sap. Af sistnämnda anteckningar
torde raan kunna draga den slutsatsen, att han, som åbodde ett
Digitized by
Google
liemman, anslaget till kavalleriet (vid den tiden öfverste Gyllenpistols
regemente), gått ut i kriget som simpel ryttare och för sitt välförhål-
lande blifvit belönad med ryttmästares namn, heder och värdighet.
Att han var af adlig börd, namnes i sonsonens anteckning. Det
omtalas äfven på flere ställen i Färs häradsrätts protokoll beträffande
sönerna. I en mantalslängd för år 1709 (i K. A.) heter det om hans
enka: :>Sahl. wälborne Ryttmest. Zaphs Fru».
Någon tysk adlig ätt med namnet Zapff — så skrefs namnet af
sönerna — är mig icke bekant. * Det enda adliga namn, i hvilket mig
veterligen ordet Zapff ingår, är den numera utdöda bayerska friherr-
liga ättens von Saurzapff.
Af ryttmästaren Zapffs och hans frus barn (4 söner) gifte sig den
äldste, hvars militära bana slutade med qvartermästares afsked, med en
prestdotter Annicka Heslenander. Två af sönerna gifte sig med all-
mogedöttrar. Af dessa lefva ännu niånga efterkommande såsom bönder
i Färs härad och angränsande trakter i Skåne.
6^. Z.
Var Peter Julius Coijet riddare af Strumpebandsorden .>
I Wilh. Julius Coyets »Herrar och Friherrar Coyetters Ättartal» (Sthm
1756) uppgifves att envoyén Peter Julius Coijet (f. 1618 f 1667)
varit riddare af Strumpebandsorden. Berch som (anonymt) polemi-
serar mot Herrar Coyetters Ättartal, i Swenska Mercurius
Dec. 1756 sidd. 361 — 363, drager alls icke i tvifvel att nämde Coijet
blifvit Strumpebandsriddare, men att denna utmärkelse, såsom honom
tilldelad af Cromwell, vore utan betydelse och endast kunde »an-
ses med åtlöje», samt tillägger (utan någon käll-hänvisning) att »hade
Coyet blifvit hållen för Ordens-messig så hade icke K. Carl II. vägrat
att emottaga Bandet efter hans död». I Swenska Mercurius Mars
1757, sid. 591, svarar W. J. Coijet att »Cromwell ansågs som full-
myndig regent, sä af Utrikes Puissancer som Ängelsmännerne sjelfva»,
hvarförc hans ordensutnämningar hade samma värde som en rege-
rande konungs och att Peter Julius Coijet i följd deraf var för strumpe-
bandsriddare ansedd och kallad af svenska konungar uti alla fullmakter
och instruktioner hvilka han sedan den tiden erhållit. =^ Stiernman i
sitt vSwar på Anmärkningarna om Coyettiska Ätten», i början af Sw.
Mercurius' Aprilhäfte 1757 vederlägger flera origtiga uppgifter i C oy ett-
ska Ättartalet, men förbigår med tystnad uppgifterna angående P.
^ Tvenne adliga ätter Zapf förekomma i Tyskland; de föra olika vapen.
Pen ena är bosalt i Xurnberg. ReJ.
* I Riksarkivet förvaras inga fullmakter för Coijet, men väl en diger samling
bref till densamme, åren 1654—56, från »Kongl. Maj:l och Rikskansleren> sannl
från IlaraUl Appelbom, och en mindre samling bref från Coijet till Kongl. Maj:t.
Ingenslädes i dessa bref eller af tiliilalurer framgår alt Coijet erhållit den nämnda
utmärkelsen. Ej heller i det crediliv-bref Coijet erhöll af Cromwell då han lem-
nade England namnes han »Knight of the Garter:. (Namnet Coijet har äfven
skrifvits Coyet. Peter Julius C. skref Coyett.)
Digitized by
Google
37
J. Coijets Strumpebandsorden. Uti sin Adelsmatrikel uppgifver han
visserligen, sid. 440, endast att Pet. Jul. Coijet blifvit :»slagen till Rid-
dare af Cromwelh, men synes i sjelfva verket trott att härmed afsågs
Strumpebandsorden, efter som han i »Rättelser och Tillagningar»,
i slutet af matrikeln, der han grundligt (p. XLIII — LX) vederlägger de
falska uppgifterna i Coyettska Ättartalet, dock ej på minsta vis söker
vederlägga sagda uppgift. I Adelns Ättartaflor läser man ock om
Peter Julius Coijet: »Riddare af Strumpebandsorden i England i655.j>
Likaså i C. G. Nordins, Minnen öfver namnkunniga svenska
män. I: 72. — På grund af allt som nu är anfördt kan det ej öfver-
raska att äfven i Biogr. Lex. III: 279 fl läsa samma uppgift, äfven-
som Berchs märkliga notis att Carl II vägrat återtaga ordenstecknet'
emedan Coyet af honom ej ansågs vara Strumpebandsriddare, då Coijet
efter Cromwells död uraktlåtit »söka bekräftelse på denna värdighet».
— Emellertid då the most exalted >Order of the GarterT» endast är
afisedd för regerande furstar ' och högättade engelsmän, måste
det starkt betviflas att Coijet ens af Cromwell kunnat erhålla en sådan
utmärkelse, då ej konung Carl X Gustaf eller Axel Oxenstierna ens
erhållit den. För att dock vinna full klarhet i denna fråga tillskref
undertecknad sin vän James Armstrong Esq, känd bibliofil, i Lon-
don, och erhöll följande svar CVi* 1900): »I have now taken a con-
siderable amount of trouble in connection with the quesUon raised in
yoor letter to me of Nov. 29th, and the following is the result that
I have arrived at after having made a search trough all the Books
refcrring to the Order of the Garter: I can find no account whatever
of Peter Julius Coyet having ever been a Knight of the Garter and
I am quite certain he never could have been one. 1655 was the
period of Oliver Cromwell and he never made any Knights of the
Garttr,^
Saken torde helt enkelt vara den att Coijet blifvit gjord till Knigth,
ett då i England vanligt sätt att utmärka allierade makters sändebud:
Johan Skytte såväl d. ä. som d. y. och under Carl XI:s tid Johan
Leijonberg och Wilhelm Julius Coijet blefvo i England knight ed.
Den förstnämdes diplom finnes ännu i behåll och Leijon bergs vapen,
helt olika det i svenska vapenboken, synes i lackaftryck på egenhän-
diga bref. I Sverige der man fbga känner till utländska förhållanden
af detta slag, har man trott att det nödvändigt skulle vara fråga om
the Garter när man läst i någon okritisk anekdotsamling från 17 oo-
talet att Coijet i England gjorts till Riddare.
* Vil möjligt, men behöfde ej vara ^the Garter^. Carl II erkände väl
ingen som helst ordensutnämning af Cromwell.
' Endast tre svenska konungar hafva erhållit ^ihe Garter^: Gustaf II Adolf,
Carl XI, Oscar II. — Carl XII vägrade mottaga denna utmärkelse, ej, såsom ofta
p&stls, af ordensfÖrakt, utan derföre att den samtidigt utnämde konungen af
Danmark, såsom sligting till Engelska konungafamiljen, skulle inregistreras fram-
fér konongcD af Sverige.
C. M, C.
Digitized by
Google
38
Autograf auktion.
I slutet af April månad nästlidet år försåldes å H. Bukowskis
lokal framlidne Bokauktionskommissarien Claes Gartz' efterlemnade,
ganska rikhaltiga och intressanta autografsamling. Högsta priset, 75
kronor, betingade ett egenhändigt bref af härföraren G. C. von Dö-
beln, 4 sid. 4:0, till Gustava Gyllenhaal, född Rudbeck (åtföljdt af
ett bref från henne, ett af Döbeln aifattadt förslag till krigsföringsplan
ra. m.); dernäst nådde ett bref af W. von Braun, 3 sid. 4:0, högst
intressant, 25 kronor 55 öre, ett pass undertecknadt af Gustaf II Adolf
(med porträtter) 22 kronor 50 öre och en instruktion att utskrifva
krigsfolk i Upland med namnteckning af densamme 19 kronor; ett
gåfvobref med namnteckning af Johan III betalades med 19 kronor
50 öre ech Carl XII:s kammartjenare Johan Hultmans egenhändiga
supplik om hjelp med 21 kronor.
Af öfriga pris antecknas här följande:*
Svenska kungliga personer:
Erik XIV (gåfvobref med sigill) 7,00; Sigismund (Ls) 8,10; Johan,
hertig af Östergötland (Lseca.) 13,50; Carl IX (Ls) 4,00; Christina
(Doc. s.) 6,00 och 8,00; Carl X Gustaf (Doc. s.) 5,00 och (Doc. s. och
egenhändigt postscriptum) 6,50; Hedvig Eleonora (egenhändiga räken-
skaper) 5,05; Carl XI (Doc. s.) 4,00; Carl XII (Doc. s.) 6,xo; (Ls)
5,25; Stanislaus Leczinsky (Las till A. Horn) 15,00; Ulrika Eleonora
d. y. (Las) 4,00; Fredrik I (riddarebref, svärdsorden, namnstämpel)
5,10; Adolf Fredrik (Doc. s.) 3,25; Gustaf III (approbation af B. Ferr-
ners adliga vapen) 6,50; Gustaf IV Adolf (Ba) 2,15; Hedvig Elisabet
Charlotta (I^as) 4,75; Hertig Fredrik Adolf (Las) 13,00; Oscar il
(Ba) 2,^0;
Svenska enskilda personer:
Agardh, C. A. (3 intressanta bref) 4,25; v. Åken, F. M. (Las)
2,05; Almqvist, C. J. L. (bref till W. Dalman) 3,60; Baner, J. (Doc. s.)
3,50; Bellman, C. M. (nummerlotteriets protokoll Va 1786 egenh. och
undert. af B.) 20,00; v. Breda, C. F. (6 bref till Adam Afzelius m. m.)
11,00; Bremer, Fredrika (2 egenh. bref) 5,75; Bure, Jonas d. ä. (manuscr.
a. s.) 2,50; Byström, J. N. (Las) 2,00; Bottiger, C. W. (2 bref och ett
♦ Använda förkortningar: Ba — billet auiographe, litet egenhändigt bref
utan namnteckning; Bas -- b. a. signé, dylikt med namnteckning; Doc. s. —
document s., handling med namnteckning: La — leltre a., egenhändigt bref utan
namnteckning: Las — dylikt med namnteckning; Ls = bref med blott egenhändig
namnteckning under text af annan hand: Lsfra. ~ leltre signée et compUment
autographe, blott egenhändig namnteckning med föregående höflighetsformel under
text af annan: Afanuscr. a. - manuscrit a., handskrifven uppsats utan namn-
teckning: Quift. — - quittance, qvilto: .SV;^ :- sigill: Sign. -- signature, namnteck-
ning: Slnd sans licu ni datc. utan ort eller datum.
Digitized by
Google
39
poem) 2,5©; Cabeljau, A. (Manuscr. a. s.) 3,50; Cronstedt, C. (Doc.
a. s.) 4,15; v. Dalin, O. (Bas) 3,85; De la Gardie, P. (Ls.) 2,10 De la
Gardie, M. G. (Bs.) 1,75; Ehreiisvärd, A. (Bas) 2,50; Ehrensvärd, C.
A. (teckningar, ra. m.) 2,00; Fitinghoflf, E. G. (bref och namnteckn.
under handling) 2,05; Fleming, C. (Las.) 7,10; Flygare- Carlén, E. (Las.
och quitt.) 2,75; Franzén, F. M. (4 Doc. s.) 2,35; Frigel, P. (intressant
bref 16 sid.) 5,10; Fuchs, R. (Las. m. m.) 2,50; Hadorph, J. (Las.)
4,55; Hammarsköld, P. M:son. (quitt. a. s.) 3,05; Helmfelt, S. G.
(Doc. s.) 3,05; Hierta, L. J. (Las.) 1,00; Hilleström, P. (Las.) 7,30;
Hugrell, B. (9 Las.) 6,00; Hästhufvud, A. E:son. (2 Las.) 5,55; Jolin,
J. C. (2 Las.) 4,30; Kexel, O. (Doc. a. s. m. m.) 5,60; af Klercker, C.
N. (Doc. s.) 5,35; v. Königsmarck, H. C. (Ls. och Doc. s.) 4,55;
v. Königsmarck, O. W. (Ls.) 2,50; Lenaeus, J. C. (Ls.) 6,60; v. Linné,
C. (albumblad) 5,65; densamme (betyg med namnteckning) 2,40; Mör-
ner, C. G. H. (signerad handteckning m. m.) 3,40; Nilsson, S. zoolog.
(Ls. 2$ sid.) 6,xo; Nordenflycht, Hedvig Charlotta (albumblad med vers)
3,15; Oxenstierna, A. (Doc. s.) 3,00 och 4,10; (egenhändig anvisning)
5,05; Oxenstierna, B. (Ls.) 5,10; Persson, H. m. fl. (intyg 1572 4 sig.)
2,50; Persson, J. (räfstetingsinstrument 1560, sig.) 3,50; v. Psilander, G.
(Las. m. m.) 2,50; Reuterkrants, E. (Ls.) 2,30; Roos, A. E. (Doc. s.)
2,00; v. Säck, O. (quitt. s.) 2,10; Scheflferus, J. (albumblad) 1,35;
Schröderheim, E. (Las. i »kambio-stilen») 3,60; Schwarz, Marie Sophie
Cbref till Rosa Carlén) 1,30; Sehlstedt, E. (vers med nämnt, under rit-
ning.) 5,00; Silverstolpe, F. S. (Las.) 2,10; Sommelius, G. L. (Ls.) 4,00;
Sparre, C. kardin. (Doc. a. s.) 1,45; Stenbock, Cecilia Göstafsdotter.
(Ls. 1620.) 1,50; Stenbock, G. O. (Doc. s.) 1,40; Stenbock, M. (La,
nämnt, bortklippt) 4,60; Stiemsköld, N. (quitt. s. 161 8) 3,50,* Stråle,
O. till Ekna, (Doc. s. 1602) 2,55; Stuart, A. (quitt. s. 1605) 2,30;
Stuart, C. M. (Doc. s.) och Sture, Carin Joensdotter (Doc. s.) 2,35;
Stårck, J. P:son (quitt. s. 1609) 2,50; Swensson, A. Gustaf II Adolfs
lif knekt (quitt. s.) 6,00; Tollin, F. (Doc. a. s. m. m) 9,00; Torstenson, L.
(L. s.) 3,xo; Ullrich, C. (Doc. s. med Barthelemys charta sigillata)
4t55; VVachtmeister, H. (1641 — 17 14) (Las) 15,00; Wallin, J. O. (Las)
3i75; Verelius, O. (Las) 3,1©; Wijkman, S. C:son (Doc. s.) och Wikner,
P. (Us) 8,75.
Utländska kungliga och enskilda personer,
Philip II af Spanien (Ls) 10,00; Tilly, J. T. (Ls) 6.50; Piccolo-
mini, O. (Ls) 3,50; Koullnef (bref t. von Döbeln m. m.) 12,35; Dumas,
A. d. ä (Bas) 2,30.
/. R.
Digitized by
Google
40
Svenska Autograf-Sällskapet
I90I.
Sedan föregående häfte (II: 5) af Personhistorisk Tidskrift
utkom, hafva följande personer ingått såsom ledamöter i Svenska
Autograf-Sällskapet:
Ständiga ledamöter:
De Geier, C. L. E., Friherre, Godsegare. Karlstads högre allm. läroverks
Leufsta hiuk. bibliotek.
Lagrelias, A.. Civilingeniör.
Årligen betalande ledamöter:
Ahrenberg, A.^ född Lindhult, Fru.
Göteborg.
9eck-Friis, G. A., Friherre, Andre Sekr.
i Utr.-Dep:t.
Bergenstrihle, Gunhild^ Fru. Upsala.
3jörknian, G. A., vice Auditör.
Cassrl, A. G., Öfverstelöjtnant
von CoUan, A., Protokollssekreterarc.
■ Helsingfors. .
Colliander, C. O., Löjtnant. Göteborg.
De Geer, G. L., Fiherre, Godsegare,
. Hanaskog.
De Maré, T,, Öfverstelöjnant, Eksjö.
Edman, C. G.^ Kanslisekreterare.
Ekelnnd, D., Kansliråd.
von Essen, JV. //.son. Friherre, Kytt-
mästare. Örebro.
af Forselies, y. A. A., f. d. Löjtnant.
Upsala.
Gavelias, G., Kamrerare. .
Granström» //. F. A., i. f. Landssekre-
terare. Karlstad.
Hyltén-Cavallias, C. H. O. Wexiö.
von Kraemer, A. /?., Friherre, Hof-
marskalk.
von Krasenstjerna, y. 6^. A., Amanuens.
Leijonhnfvnd, C. E, A.son, Friherre.
Kapten.
; Lewenhanpt, G. A. S. A. A., Grefve,
Envoyé. Wien. .
Lilieqnist, G. A\ y, Fil. Dr., Aktuaric.
Lindhalt, EiUn, Fil. Kand. Upsala.
Lindström, a, Godsegare. Nolhaga.
Linnell, C. Z., Redaktör. Wexiö.
) Löwenadler, //.^ Handlande. Göte-
borg.
Malmberg, E. F. K, Löjtnant.
I Qneckfeldt, /. y y iV., född friher-
' rinna Rudbeck.
! Rogberg, iV., vice Häradshöfding. Skara
, Rydin, ä: >?., Kammarr&d,
Sparre, G. A., Grefve, e. o. HofrMlts-
notarie. Leksand.
Spens, //., Grefve, Löjtnant.
von Stedingk, //. Z., Grefve, Löjt-
nant.
, Taavon, A. I'., öfverstelöjtnant.
Tham, P. A. a, Tjensleman i Sv. Tele-
grambyrån.
Thorssell, A. /"., Kapten.
Uggla, Z'. y G., Friherre, Kapten.
Uggla, T., vice Auditör.
Wachtmeister, ir. U. .IZ, Grefvinna,
född Bennet. Christineholm.
Akerhielm, G. F. X., Friherre, Kabi-
netlskammarherre. Thorsåker.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Antoine Charles Parmentier,
TILL HeESWFJK.
FADER TILL JeANNE De GeER, FÖDD PaRMENTIER.
(Väggfast otjemälning ä Leufsta af Cornelis Janssens van Ceulen.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Elisabeth Parmentier,
FÖDD ViVIEN.
MODER TILL JeANNE De GeER, FÖDD PaRMENTIER.
(VÄGGFAST OLJEMÅLNING Å LEUFSTA AF CORNELIS JaNSSENS VAN CeLLEN.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Charles De Geer,
Landshöfding, stiftare af Leufsta fideikommiss.
F. 1660; f 1730.
(Väggfast oljemålning ä Leufsta af George Schröder.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Jean Jacques De Geer,
TILL FiNSPONG.
F. 1666; t 1738.
(Oljemålning å Leufsta; okänd mästare.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Jacquelina Cornelia Assendelft,
Jean Jacques De Geers maka.
F. 1682; t 1754.
(Oljemålning k Leufsta: okänd mästare.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Charles De Geer,
Frih. till Leufsta, Hofmarskalk.
F. 1720; f 1778.
(Vä(;gfast oljemålning å Leufsta af O.- Arenius.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Friherrinnan Catharina Charlotta De Geer,
FÖDD Friherrinna Ribbing till Zernawa.
F. 1720; f 1787.
(VÄGGFAST OLJEMÅLNING Ä LEUFSTA AF O. ArENIUS.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Charles De Geer,
Frih. till Leufsta, Kammarherre.
F. 1747; t ^805.
(Oljemålning ä Leufsta af C. F. von Breda.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
4«
Blasius Dundie.
Några anteckningar om en skotsk köpman i Stockholm under 15- och
1600-talen.
För det stora flertalet af denna tidskrift läsare är sannolikt
den person, hvars namn tjenar till öfverskrift för följande med-
delande, alldeles okänd. Måhända har dock en eller annan sett
eller hört detta namn utan att nu erinra sig i hvilket samband.
Då emellertid Blasius Dundies namn litet emellan framdrages för
att gifva stöd åt den sägen, att han vore upphofvet till namnet
Hasie- eller Blasiiholmen torde det icke vara ur vägen och ej
utan intresse att något närmare taga reda på mannen ifråga. Det
är icke allom g^fvet att, så att säga, vara namnfadder åt en hel
stadsdel!
Utan att ingå på undersökningar om möjlighet förefinnes för
det förmenta namngifvandet, må dock i detta sammanhang på-
pekas, att Blasii namn under 1600-talet verkligen återfanns i
namnet på en återvändsgränd bakom Slottsbacken åt Köpman-
gatan; hvarvid likväl är att bemärka, att mannens såväl dop-
som slägtnamn ingingo i grändens benämning: »Blasius Dundies
gränd». I öfverensstämmelse härmed skulle Blasieholmen snarare
fått nanmet Blasius-Dundies holme, för så vidt denne Blasius
verkligen varit upphofvet till namnet.
Blasius Dundie var dock ingalunda den ende i Stockholm
som vid slutet af 15- och början af 1600-talet var bärare af dop-
namnet Blasius. Stadens sekreterare Blasius Olofsson, en myndig
och betydande man, lefde ännu under 1570-talet; samtidigt nam-
nes äfven en Blasius köttmånglare; en Blasius Michelsson mörda-
des 1593 på Helgeandsholmsbron femte dag Jul, och under de
första decennierna af 1600-talet förekommer i stadens tankebok
en Blasius strömskrifvare. Blasius Dundie kan således mer än
väl haft medtäflare vid den omtalade namngifningen. Vi måste
emellertid lenma denna fråga oafgjord och nu endast meddela de
PersonhistPrisk tidskrift tgoi. 4
Digitized by
Google
ord^ hvilka Elers egnar häråt i sitt klassiska arbete om Stock-
holm. Han säger nämligen (Del. 2, § $, sid. 311, 312):
ilnnan berättelsen derom vidare fortsattes, bör något nämnas
hvarifrån Blasius, Blasii eller Blasie-holmen, kan härleda sitt namn;
hvarom ingen underrättelse i häfdema kunnat igänfinnas; och hvarom
blott en mer eller mindre trolig gissning kan uppgifvas.
Ibland de sju holmar, hvaruppå Stockholm blifvit byggd, räknar
Tuneld i sin Geographie öfver Sverige, S:ti Blasii-holmen« Man skulle
således lätt falla på den tanken, att detta benämnande skedt efter
Blasius, en Biskop, som för sin tro och bekännelse blifvit halshuggen,
och hvilken dag på nmstafven utmärkes med ett hälft korss, och fira-
des såsom half-helig, den 3, Febr. ännu vid år 1526.* Men som
Helgonens dyrkan, redan var aflagd, då holmen först började kallas
Blasie- och Blasius-holmen, och S:ti Blasii-holmen i Handlingame icke
förekommer; synes någon annan orsak dertill hafva föranledt.
En välmående borgare i Stockholm Blasitts Dundeij omtalas ofta
i Stadens Tänkie-bok, på 1590-talet, som skall hafva haft en bad-
stuga på gamla Skeppsholmen. Att holmen mera än 50 år derefter,
skulle förvara minnet af denna Blasius och hans badstuga; kan vara
en möjlighet, då långt större saker, leda sitt upphof af en lika ringa
och obetydelig ordsak; men då här är fråga om gissningar, kan det
väl icke anses vågsamt, att underkasta en närmare granskning, om
Blasie-holmen, icke skulle kunna vara ett sammandraget ord af gamla
Skeppsholmen. Blasius-holmen torde sedan i Handlingarna blifvit n3rtt-
jat, för att ändra missbruket, af Blaskeholmen. Många dylika exempel
kunde härvid anföras såsom, Bruns-viken, för Brunkebergsviken, Galte-
gillet, för Callente-gillet, Kinsta-gatan, för Kinhesta-gatan, med flere,
om man vore kär i sin tanke». ^
Af flera skäl måste Elers antaganden anses otillfredsstsUlande.
Såsom of\ran antyddes är här dock icke rätta platsen för att
kritiskt behandla denna fråga.
Vid forskningar, afseende ett närmare studium af Blasii for-
hållanden har emellertid anträffats en dd fakta rörande honom,
hvilka ur kulturhistorisk synpunkt ega ett rätt stort intresse. Det
är sålunda hvad ur olika handlingar kunnat sammanföras, som
här nedan meddelas.
I Svenska Adelns Ättartaflor, utgifna af Gabriel Anrep, finnes
på slägten Bergenfelt (Del. i, sid. 158) meddeladt att Kongl.
Räntmästaren Peder Pederson, adlad Bergenfelt, år 1604 3/,^^
blifvit gift med >Catharina Dundi, dotter af Konung Johan IILs
köpman Blasius Dundi af adelig ätt i Skottland» och Catharina
'■ Dijkmans K. Haodr. p. loi.
' De gamla Romares »Csesarea Augnstft>, heter nn Saragossa; ett bevis att
långa ord Imfyit ifrån älldste tider så sammandragne, att de med möda igXnktmtias.
Digitized by
Google
43
Afujecsdotter. Denna tip|>gift är i hufvudsak riktig, dock måste
•fiambåUas dds att Blasiiis helt visst icke vair af adlig slägt, delis
#Ut han, om han odcså vid vissa affärstransaktioner handlade
på Konung Johans uppdrag, ej synes haft titeln af »Konungens
köpman».
, När filasius först kommit till Sverige, är ej käodt, men redan
1I576 omtalas han i stadens tankebok med anledning af ett skepps-
brott, som ett af honom i Norrköping jemte en annan skotte,
Hans Andersson, befraktadt skepp hade Hdit vkl Falsterbo ref.
Af handlingarna i målet framgå att Blasius stod i begrepp att
resa till Holland för att söka få sin rätt emot den holländske
skepparen, som förorsakat skeppsbrottet genom att segla p>å
skottames skejq), fördt af en skq)pare från Rostock, Hans Westphal.
Sannolikt befann sig Blasius under närmaste tiden på resor,
Hien 1578 finna vi honom åter i Stockholm, då han den 17 Juli
af konung Johan erhöll tullfrihet för det löpande åiret samt till
.^ visst belopp för de båda efterföljande, dett^ ;såsonv betalning
för gjorda förskott. Han tyckes utöfvat en ^deles;.onifattande
affärsverksamhet samt erhöll under den närmaste Itiden icke sällan
försäkring om friheter och förmåner såväl från konung Johan
som från hertig Carl; bland annat erhöll han 1583 förläning
på alla oxhudar från Upland, Småland och Östecgötland m. fl.
såsom betalning för kläde, sidentyg m. m., som han lemnat
dels till krigshären, dds till konungen. Hans verksamhet tyckes
hafva rört sig icke blott inom vanlig handel utan var säkerligen
förenad med bankirrörelse samt skeppsrederi.' I konung Johans
r^istratur kallas han endast iBlasius Dundij» utan någon som helst
betedcning, men i ett bref af 1597 kallas han af hertig Carl:
»Vår käre herre broders borgare och undersåte här 1 staden,
Maaus Dundij>. Det är måhända detta uttryck som gifvit an-
ledning till att han blifvit kallad konung Johans köpman.
* * Sftart ik>g' synes Blasius ha fått fast fot i Stockholm ty
han inköpte vid olika tillfällen hus 6ch tomter i staden: sålunda
tgåe han, bland annat,, ett stort stenhus vid Köpmangatan, som
han tiDhandlat sig af Jacob Bagges arfyingar, nemligen det liiis
på södta sidan, som var beläget i hörnet af Skärgårdsgatan.
Detta hus tillträdde han 1591. Dessutom inköpte han samma år
ta tomt i S:t Johannes gränd. Framför huset vid Köpmangatap
^ ' Biaiixis Tcr SfVen en «f d€ 6 Stockholmsborgtre, som jemte 4* af magistrå-
JtOik tiMlo mppdbag att ät k. Sigismsad och kans imga ihotttiing ^d deras aA-
^"•Ä tiE Stockholm 1593 öfvcrlcmna ett Cörgyldt >kfedeDs>. ' *
Digitized by
Google
44
^de han en mindre trädgårdstomt och här befann sig den efter
honom uppkallade Blasius Dundies gränd, som fordom hetat Staffan
Sasses gränd. På södermalm egde Blasius en >kryddgårdstomb
samt åt Danviksidan en >badstuga», hvilket allt framgår af be-
varade handlingar. Deremot har man ej kunnat konstatera, att
han egde någon tomt eller gård på norrmalm, än mindre på
Blasieholmen, som under hans tid kallades Skeppsholmen, senare
gamla Skeppsholmen. Första gången namnet Blasie- eller Blasius-
holmen namnes i bevarade handlingar synes vara 1633.'
Omkring 1586 torde Blasius här i Stockholm ingått äkten-
skap med Catharina Andersdotter, som måhända var en anför-
vant (syster) till den ofvan omnämnde skotten Hans Andersson.
Vid denna tidpunkt var det äfven som Blasius, blefven mera
bofast i Stockholm, inköpte åt sig en familjegraf öfver hvilken
en arbetad stenhäll var lagd. Det är helt säkert af denna sten-
häll, som här ett stycke i afbildning återgifves. Detta stycke
hittades år 1895 vid gräfning i huset N:o i Smala gränd och
befinner sig nu i statens historiska samlingar. *
Under denna grafsten begrofs sannolikt icke långt härefter
Blasii ofvan omnämnda hustru.
' Lundeqvist (Stockholms Stads Hist.) uppgifver oriktigt 164$. Den äfven
af honom, efter ett af Adlersparre (Hist. Handl.) tryckt bref tiU Ax. Oxenstierna,
meddelade uppgiften, att en gnista från Blasii badstuga ä Blasiiholmen antändt
hus i staden vid 1625 ärs stora eldsvåda, är sannolikt äfven felaktig, ty i sjelfva
brefvet omnämnes ej badstugans läge.
' Antagligt är att en del grafstenar från Storkyrkans kyrkogärd bortsålts till
grundläggning m. m. hvarigenom förklaras att detta stycke kunnat finnas pä
Norrmalm. Icke längre sedan än förlidet år (1900) kunde man bland de till
omläggning af k. slottets yttre borggård använda gatstenarne finna bitar af graf-
stenar eller kors, åtminstone en med ännu fullt synliga guldbokstäfv^er. Denna
sten blcf likväl strax borttagen.
Digitized by
Google
45
Härefter ingick Blasius ett nytt gifte, nemUgen med Malin
Wilhelmsdotter, som förorsakade honom många bekymmer och
obehag, hvarom vi här nedan skola meddela ett och annat af
intresse. Ungefär vid sanuna tid, år 1599 i Juli, blef Blasius
anklagad af Eric Jöransson å Hertig Carls vägnar »att han här i
staden ligger och stämplar hemligen med främmande och andre
Sveriges rikes upproriske». Blasius, som inkallades för rådhus-
rätten svarade: »att med Guds hjelp skall aldrig befinnas att han
antingen med en eller annan eller andra, hemligen eller uppen-
barligen något till det ringaste stämplat haf\rer». Något vidare
obehag synes han ej haft af denna aflfar, men deremot torde pro-
cessen mot hustru Malin, förorsakat honom mer än en bitter stund.
Blasii äktenskapliga vedermödor belysas bäst af följande an-
teckningar ur rättegångsprotokollen i stadens tankebok för åren
1599 och 1600.
Den 3 dec. 1599 kom Blasius upp i rätten och beklagade sig
latt här i staden ginge ett allmänneligt ondt rykte» om hans
hustru. Detta tyckte han »af hjertat illa vara» men likväl hade
han förnummit att tyvärr funnes »onde liknelser» till att ryktet
vore sant. Också ingaf han till rätten en anklagelse afdelad i
flera punkter. Bl. a. uppgaf han att hustru Malin, när hon gått
ur kyrkan, besökt en man benämnd »Claes Benickeim» samt att
hon sändt denne diverse gåfvor såsom vin och stekta höns, för
hvilket Claes i ett bref, som upplästes, tackade Malin. Seder-
mera skulle hon haft förbindelse med en skotsk mönsterskrifvare,
med hvilken hon druckit och »pannketerat», gått och »spatserat»
med honom samt skänkt honom skjortor och »Ermkleder».
Äfvenledes påstod Blasius att herr Caspers hustru* hade
»skällt henne för en Slamsäck».
Dessutom tillvitade Blasius sin hustru att haf^a skrifvit bref
till William Brun, »som ärlighe hustriu* icke plägar göra», samt att
bon gått i badstuga med denne.
Den allvarligaste förebråelsen var riktad emot hennes förhål-
lande till en »Polensk herre, Kornalsky benänmd». Denne hade
hda vintern vistats i Stockholm och på hans finger hade Blasius
igenkänt sina egna, guldringar och en gång, det var »om S:t Johan-
nes tid om en afton», då Blasius varit något beskänkt och lagt
sig att sofva, blef Kornalsky qvar i stugan ensam med Malin.
Då klockan slog 10 vaknade Blasius. När han fann Kornalsky
' Sannolikt pastorns i tyska kyrkan Casper Stappelii fru.
Digitized by
Google
46
der ännu, hade han gifvit sin hustru ett tmunnsiag». Då gick
Komalsky efter tvenne sina tjenare, som med dragna värjor så
när hade nedei^'ort Blashis, om icke hans drängar, hvilka blefvo
illa sårade, hade kommit honom till hjdp.
Vid ett annat tillfälle hade Blasius genom Sander Trumpe
låtit spionera på Malin och Komalsky, och hade Sander, då han
kom tillbaka, sagt: 'O Blasius! om din hustru är ärhg, då är ingen
ärlig i Stockholm'.
När Komalsky skulle resa hade Malin skaflfat sig lägenhet
att träffa honom och skänkt honom »ett Ermkläde med hennes
och hans namn inbundet i ett hjerta med några älskogsrim».
Blasius hade älven bemäktigat sig sin hustrus >sömskrin> och
förvarat det i sin kammare. När Malin iick veta detta, blef hon
illa tillfreds och skall hafva sagt: >om jag hade ico lif, så är
jag nu af med dem» samt sökt muta sina tjenare att återtaga
skrinet, men först sedan flere, oaktadt frestande löften om ersätt-
ning, nekat, hade hon lyckats öfvertala en sin piga, Agda, att söka
få tillbaka skrinet mot löfte, att hon skulle få »fem alnar engelskt»
(kläde?). Agda lär då praktiserat sig genom ett fönster in i
Blasii rum och öppnat dörren, hvarefter Malin skall hafva uttagit
en del bref ur skrinet och bränt upp dem, men skrinet lät hon
stå qvar. Denna anklagelse bestyrktes af Agda.
En gång hade Blasii dräng, Clemet Eriksson, mött Holger
målares mästersven i porten hos Blasius. Då hade mästersven-
nen sagt till honom: »känner Du detta här konterfej?» Clemet
hade då svarat: »Det är herr Komalskys konterfej», hvartill mäster-
svennen svarat: »men din matmoder säger att det intet är likt
honom».
Bland inkallade vittnen var en annan af Blasii drängar, Hen-
rik Larsson, som meddelade att Komalsky en söndagsqväll kom-
mit löpande ur sitt herberge och in i Blasii hus; när han kom
upp i stugan »buldrade» han på kammardörren, der Blasius låg
och sof; fick så upp dörren, kom in och kastade sig öfver Blasius
och »skälde honom för en skåtzk skälm och förrädare»; sedan
kommo hans drängar med värjor och hade helt visst tagit Blasius
afdaga i sängen, om icke Henrik Larsson och den andre drängen
kommit till hans hjelp; de hade dock båda fått värjsting.
Då emellertid vid detta första förhör intet kunde afgöras, er-
höll hustru Malin »respit till nästkommande rådstugudag» och
skulle då inkomma med skriftliga svaromål på Blasii anklagelse-
punkter.
Digitized by
Google
47
Dcrfimitom Uéf åéa oivan omnänmde Wilfiam Brun ftk^hörd
inför rätten. Han förklarade att hvad farefvet, som Malin skuUc
skrifvit till honom, anginge^ så hade han aldrig baft det i sina
händer och visste intet dcn^n. Rörande anklagelsen att hafva
▼arit i badstugan samtid^ med MaUn, nekade han dertillf men
att det en dag händt mg om moi^onen, di han gått ut på Man-
nen (Södermalm) och besett sina hästar, att MaUn kommit gå-
ende Han hade dä frågat henne, hvart hon skulle gå så »bittige»?
Hon svarade till »Dannewtjkenn»; hvarpå han ytterligare tillade
>hafver idce Bla»us så många hästar att I kunden köra dit»? Då
svarade hon ijag hafver lust till att gå>. Härtill hade William
Brun sagt: >förr än I skolen gå dit, förr vill jag låna Eder en
häst»; sedan satte han henne »på sledan» och körde henne till
Danviken dit äfven pigan följde med. Derpå körde han hem och
såg henne ej mera den dagen. Om denna sak hördes äfven en
skeppsskrifvare Nils Mauritzson, som meddelade, att den gången,
di hoo var vid Danviken, hade han skjutsat henne hem, och när de
kommo till »Södra porb, höll hon der och visade pigan hem sä-
gande: »laga si att du får mat åt folket och om Blasius spor efter
ang, si säg, att j^ kommer strax hem». När pigan kom tillbaka
hade Malin sagt till henne: »gäck och se om William är inne».
Pigan, som kom strax igen, svarade, ja! Hvarefter Malin sände
henne till Danviken och lofvade drängen^ som skulle följa henne,
>ea slagen daler».
I denna punkt vittnade äfven hustru Valborg, som bodde i
Bhsii badstuga vid Danviken. Hon lät förstå, att Malin varit i
badstugan såväl med William som med Komalsky, dock ville hon
g påstå att hon varit ensam med William utan hade badstugupigan
och annat folk varit inne samtidigt. Till Komalsky hade Matin
lioat »ett bolster 7 alnar långt, i par lakan, en bordduk 9 alitar
liog, ett ömgitt och ett handkläde». Hustru Valborg borättade
Uvea att Bfalin en gång hade sändt sin piga efter henne och då
hon kom in till Malin, hade denna bedt henne sälja åt sig »en
§örgyUd bamhufva». Sedan hade hon gifvit henne en guldring
att sälja, men den kunde hon ej finna köpare till. Då var Malin
»svire bekymred» och sade: »får jag icke penningar så må jag dö,
ty jag är någon sk)ddig»; derpå ^ände hon ur sitt bäke en kedja,
ca aln eller fem qvarter lång; den pantsatte hustru Valborg för
II mark.
Hasios gaf äfven tillkänna, att William Brun hade tiU hans
ttiga förätat honom ett fönster med William Bruns och Tomas
Digitized by
Google
4»
Clemetz namn. När MaUn iidc se det, slc^ hon ut Tomas Cle-
metz ruta och lät sätta i en annan med sitt nsunn i stället
På angifven dag blef nytt vittnesföiiiör och derefter upp-
lästes Malins skriftliga svar på Blasii anklagelsepunkter.
Af de mest tidsmålande svaren må anföras: Att herr Cas-
pers hustru skulle kallat henne »slamsäclo vore ingalunda sant;
detta ord hade Blasius sjelf användt, såsom tvenne gode män
kunde intyga att herr Caspers fru sagt till dem.
Brefvet till William Bnm sade hon vara skrifvet, innan hon
blef gift med Blasius; till badstugugången nekade hon samt hän-
visade till William, som sjelf kunde svara, då han ju var när-
varande.
Angående de ringar, som Blasius sett på Komalskys finger,
sade hon att »när hon dansade med Komalsky i julhelgen, tog
denne ringen af hennes finger och satte på sig; två dagar der-
efter återfordrade hon ringen och fick den strax tillbaka.
Att hon skulle varit ensam med Komalsk}'^ i »stugan» för-
nekade hon, ehuru Blasius och hans drängar trodde så; hon hade
nemligen vid det tillfället varit uppe i visthuset för att taga ned
kött. Eftersom Blasius då tilltalat Komalsky något hårdt, blef
denne vred och deraf hade yppat sig det »parlementhe», som
skedde mellan drängame om qvällen.
Hvad »armklädet» anginge bad hon Blasius, att han måtte
bevisa sanningen af sitt påstående. Äfven rörande »sömskrinet»
sökte Malin fritaga sig under påstående, att deruti endast funnits
tvenne handskrifter samt tvenne visor, men icke något porträtt
af Komalsky, såsom Blasius torde antagit.
Rätten resolverade att såväl William Bmn som Malin skulle
aflägga ed, att de vore oskyldiga.
Härmed var dock ingalunda tvisten afgjord, ty på grund
af Malins nedkomst blef saken uppskjuten. Påföljande år kom
emellertid Blasius inför rätten och yrkade att få målet åter upp-
taget. Den II okt. 1600 företrädde kyrkoherden i Storkyrlöm,
magister Carolus Petri Hedemorensis och vitnade hum Malins
skriftemål hade varit, när hennes nedkomst tillstundade. Då hade
han i sina medbröders närvaro »icke en utan några resor» för-
manat henne vid hennes själs salighet, att hon skulle se sig vis-
ligen före och bekänna rätta sanningen inför Gud och dem, om
hon vore fri eller icke, för det som af hennes man blifvit henne
tiUvitadt på rådstugan. Dertill hade då Malin svarat: »Jag vill
ej bekänna annat än rätta sanningen», och medgaf att hon hade
Digitized by
Google
49
»stäUt s^ något lättfardigb emot sin man i sitt hushåll, men
»sjelfva gäming«i> vore hon fri för.
Sedan hon ytterligare af kyrkoherden förmanats, »att hon
skalle erkänna sanningen och betänka* att den eviga plågan och
pinan och den eviga skammen vore ojemförligt mycket större än
en liten verldslig skam», hade hon sagt, att hon ej visste utaf
någon annan man än Blasius. Andra vittnen voro äfven inkallade;
de förkunnade att vid den tid, då det steg som allra värst till
med Malin, hade modem sagt: »nu ser jag att du äst skyldig».
Malin hade då svarat: »Om jag är skyldig eller vet af någon
annan man än Blasius, så gifve Gud, att det barn jag skall föda
varder likt ett djefvulsbeläte och icke menniskors».
Några d^^^ efter detta sista vittnesförhör kom Blasius åter upp
i rätten och begärde: »att honom måtte vederfaras hvad Sveriges
lag medgiftrer i den sorgliga saken emellan honom och hans
hustru. Antingen rätten vill eller kan värja eller falla henne,
dermed skulle han gärna låta sig nöja». Steg så hans hustru
fram och jemte henne sjutton ärlige »Danneqvinnor» från Stock-
holm. Tillfrågade af rätten, hvarföre de infunnit sig der, svarade
de, att de kommit för att »värja» hustru Malin för »det grofva
tiUmäle, som Blasius hade tillvitat och tillmätit henne».
Malins moder anförde då, att endast tre timmar förrän hennes
dotter blef förlåssad, tog hon ett glas »bastanb, som stod i fön-
stret och med detsamma hade hon sagt: Gud gifve, att jag må
dricka min död uti detta glas, icke allenast den timliga utan äfven
den evige helvetes döden, om barnet tillhör någon annan än
Blasius Dundie.
Härefter tillspordes de sjutton hustrurna, om de ville fria Malin
med laga ed, om sådant skulle tillsägas dem. Dertill svarade de, ja.
Bla^us blef nu inkallad inom »lykta dörrar» och tillfrågad
hvad han ville göra i saken; om han ville fullfölja, hvad lagen
medgåfve, eller om han hade andra afsigter. Dertill svarade
han, att efter han vore en gammal man och gema härefter så-
som hittills ville bära ett ärUgt namn, vore det hans mening att
Malin måtte fria sig såsom lagen säger, om hon kunde, hvilket icke
blott henne utan äfven honom skulle vara till större »berömmelse»
och ära. Dock ginge hans mening ut på, att hon först skulle gå
ed allena; sedan skulle de Ȋrlige danneqvinnorna, som med henne
vilja gå lag», frågas af rätten, om de ville bekräfta denna ed.
Jakade de dertill, så ville han sedan betänka, hvad han ytterliga^re
skulle göra i saken.
Digitized by
Google
so
Tisdagen derefter voro Blastas, Matin och vittnena åter uppe
på rådstugan, hvarvid förhör anställdes med Arfvid Eriksson, som
vittnade att nlen tid då fångebjrte skedde på gränsen, ^niUe hvar
odi en bekänna huru han hade uppfört sig; då hade Komabky
tagit Arfvid vid handen, i det han steg på den danska gränsen
och Arfvid på den svenska, sägande: »jag är beskylld för en
hustru i Stockholm, men, så sannt mig Gud hjelpe till lif och
själ, är jag fri för henne och Gud skall vara en domare deruti
på den yttersta dagen». Blasius berättade då, att han sjelf i sitt
eget hus hade sagt till Komalsky: »Jag manar Eder Komalsky,
på Eder adliga ära, att om I häften något oärligt i sinnet här i
mitt hus mot min fattiga hustru, då beder jag Eder att I måtten
blifva härifrån». Då hade Komalsky högligen svurit vid sin själ
och salighet, att något sådant hade han aldrig haft i sinnet
»Derfbre» sade Blasius »tror jag visst att Kornalsky hafv^r en
kristlig själ i buken».
Sedan detta var sagdt, st^ Malin fram med de sjutton hus-
trurna, som förut åtagit sig att »värja» henne. Blasii» hade emdler-
tid betänkt sig och sade: ed är, Gud bättre, redan härstädes nog
aflagd, och på det att ingen »själavåda af så många och stora
eder måtte förorsakas», ville han uppgifva sin fordran på edens
afläggande. Dock vore detta lika kraftigt som om eden vore af-
lagd i enlighet med 22. kap. i Rådstugubalken, den säges: »Gifirer
målsäganden, fogden och borgmästaren honom den eden upp,
vare så god ed gifven som gången».
Härefter blef hustru Malin såväl af sin man som af rättens
ledamöter samt af de sjutton »danneqvinnorna», som velat fna
henne, »fliteligen och högeligen förmant», att hon efter denna
dag skulle taga sig väl tillvara för ett lättfardigt umgänge med
»löst partij», så väl kvinnor som män, och btället akta sitt hus
och älska sin kära man samt näst Gud hafva honom för ögonen,
honom älska och ära samt med all trohet och rättrådighet mena,
både inom och utom huset som andra äriiga »danneqvinnor» pläga
att göra, af hvilka hon skulle taga exempel och efterrättelse.
Sedan Malin inför rätten försäkrat att hennes afsigt vore att uj^
föra sig sålunda, och Blasius ytterligare varnat henne och förbe-
hållit sig laglig rätt att åtala dem, som »ville förebrå honom dier
hans hustru någonting eller förolämpa dem för denna sak, antingen
i ögonen eller på baken» blef, såsom tankeboken lyder: »all denna
trtstiga sak mellan Blasius och hans hustru upphäfsren, så att han
på all vänskap, kärlek och god vilja gaf inför rätten sin hustru
Digitized by
Google
51
handen och hustrun tog honom på samma satt i famnen och
gingb med hvarandra hem af rådhuset väl förlikte».
Ännu återstod en formalitet. De bref, som Blasius företett
under processen, skulle baras upp i rätten och skäras sönder
(kopior skulle läggas i stadens gömmor) och likaså skulle »arm-
klädet» förstöras, men i tankeboken meddelas att Blasius i stället
bjöd ståthåDame, borgmästare och råd »till gäst hem till sig» och
der blefiro både brefs^en och »ärmklädet» uppbrända i allas deras
närvaro.
Sålunda slutade med glam denna långvariga tvist, som er-
bjuder många för kulturhistorikern högst intressanta drag, men
för hvilken tyvärr ej här kunnat redogöras i detalj.
SannoUkt lefde hustru Malin ej länge efter ofvanbeskrifne
händelser. Säkert är att Blasius under det första decenniet af
i6cx>talet en tredje gång gaf sig ut biand skären i äktenskapets
ofta nog stormuppfyllda haf. Hans tredje hustru, Anna Hans-
dotter, skänkte honom minst tre barn, deraf döptes i6ii V* i
Storkyrkan en son, som erhöll faderns namn Blasius; de tvenne
andra barnen med Anna föddes 1615 'Va och 1619 'V4.* Blasius
var då mycket gammal; i det föregående hafva vi sett, att
han sjelf redan år 1600 kallar sig en gammal man och enligt
ett rådhusprotokoll af 161 5 Vxx kunde han, på grund af »ålder-
domssvaghet», ej infinna sig i rätten. Vid Blasii död, som in-
träffade år 1620 eller 162 1 yppade sig tvist mellan barnen i dessa
tre giften samt Blasii enka, ofvan nämnda Anna Hansdotter, som
särskildt kom i delo med mannens måg Peder Pedersson Bergen-
fdt. Denne gjorde svårigheter att lemna henne del i det stora
stenhuset vid Köpmangatan, och häröfver beklagade hon sig
ännu 1624 i rätten, sägande att: »han tagit hennes mans hjerta
ifrån henne och äfven tagit mannens signet, hvarmed han nu
gjorde ,hvad han ville». Han var kort och godt, enligt hennes
påstående, en »tjuff».
Den »unge Blasius Dundie» omtalas ännu 1635 V3, då hans
»fasta egendom» uppbjöds inför rätten af Simon Simonson, som
sannolikt köpt fädemehuset. Härmed försvinner äfven Blasius
Dundies namn ur stadens annaler. D. v. s. ännu 1699 omtalas
* Det ir sannolikt nigot af dessa trenne barn, som åsyftas i följande an*
irrJming i Storkyrkans räkenskaper 1627 "/>: >Begr. ett sal. Basilins Dundis
barn».
Digitized by
Google
52
den efter honom uppkallade gränden, hvars namn dock då för-
vandlats till »Blåss Dunderts gränd».
Troligen flyttade den nyssnämnde unge Blasius öfver till
Skotland, ty i tillgängliga döds- och b^^ningsböcker från Stor-
kyrkan, Tyska kyrkan eller Riddarholmskyrkan har han ej kunnat
spåras. Deremot vet man, att halfsystem, Catharina Blasiidotter,
som gifte sig med Peder Pedersson Bei^enfelt, afled 1650 '♦/x» och
b^frofs i Munsö kyrka. Äfvenledes är det anledning förmoda,
att den Brita Blasiidotter, som 1626 3o/„ vigdes i Storkyrkan
(se Vigselboken, utg. af Sv. Autogr.-Sällskapet) med en Thomas
Glenn, hvilken egde ett hus vid Köpmangatan och omtalas ännu
1646 V4) samt helt visst är identisk med en Thomas engebman,
ofta omnämnd i handlingar från denna tid, var en dotter till
Blasius d. ä. i något af hans senare giften. Skulle denna för-
modan besanna sig, är det äfvren mer än troligt att »en gammal
skottzk Hustru, som war hos Tomas Glend> och begrofs i Stor-
kyrkan 1635 Vxo (enl. kyrkans räkenskaper) var Blasii sista hustru,
den ofvan omtalade Anna Hansdotter.
F. U. W.
Digitized by
Google
53
Stockholms öfverståthållare
Af N. v, D
Friherre Rutger Fuchs.
Ättling af en gammal adelsslägt af böhmisk- lithauiskt ursprung
föddes Rutger Fuchs år 1682 i Malmö, der hans fader öfverste-
löjtnanten Christian Fuchs, hviiken vid unga år trädt i svensk
krigstjenst, då var kommendant. Modern var af svensk börd och
hette Susanna Leonora Leijonsten. Redan 17-årig följde han
sin faders exempel och ingick som volontär vid ett svenskt in-
fanteriregemente. Följande år blef han fänrik, samtidigt med att
det stora nordiska kriget utbröt. Den unge Rutger blef det dock
icke fbrunnadt att följa hjeltekonungen på hans stolta segertåg.
Han dömdes att stanna hemma, medan hans kamrater i Ryssland
och Polen höljde sig med ära, men hans befordran synes ej
hafva lidit häraf, ty 1704 var han redan kapten och kom-
panichef. Samma år tog han del i en expedition, som skulle
undsätta det af ryssarne belägrade Narva. Företaget miss-
lyckades dock liksom äfven ett annat dylikt följande år, riktadt
mot det nyanlagda, hotfullt uppblomstrande Petersburg. Fuchs
'fick emellertid här tillfallen att visa sitt mod och sin duglighet.
1710 upphöjdes han också till major vid Dalregementet och kom-
menderades kort derpå med sin bataljon till det af pesten svårt
hemsökta Stockholm for att vaka öfver upprätthållandet af de
till stadens säkerhet träffade anstalterna. Detta värf fullgjordes af
honom på ett synnerligen berömvärdt sätt och rotfäste än mer
hans anseende som framstående officer.
Segerjublets lyckliga dagar voro nu förbi. Det af talrika
fiender ansatta fäderneslandet nödgades uppbjuda sina yttersta
krafter for att från egna gränser afvärja de fruktansvärda an-
greppen. Den lyckliga utgången af slaget vid Helsingborg ingöt
dock nytt mod i de nedslagna sinnena, och en sista här utrusta-
des for att från Turkiet söka hemföra den konung, hvars åter-
komst ensam ansågs kunna skänka räddning ur nöden. Nu
Digitized by
Google
54
fick äfven Fuchs vara med, fick som t f. öfverstclöjtnant föra
beialet öfvcr Dalregementet, utmärkte sig vid flera tillfallen och
tog en synnerligen ärofull del i den glänsande men gagnlösa
segern vid Gadebusch. Svårt sårad, med högra benpipan krossad,
fördes han från slagfältet till Wismar för att der vårdas. Efter
ett år var han väl åter i stånd att fora svärdet for ätt land, men
de sår, han erhållit, hade efterlemnat krämpor, hvilka under hans
återstående lefnad skulle tidt -och ofta göra sig påminta.
Han återvände nu till Sverige och erhöll i uppdrag att på
nytt uppsätta det af kriget hårdt åtgångna Dalregementet Med
detta kommenderades han derpå till Roslagen för att försvara
denna landsdel mot ryssarnes anfall. 17 16 erhöU hati svensk
adlig värdighet och fick samma år order att med sina dalkarlar
rycka in i Norge ^ch fprena sig med den under konungens ^et
befäl der befintliga am^én. Vid det kort der^fter. företagna första
angreppet å Fredrikshalds fästning ådagalade han stor t^perhet
och) då vid samma tillfälle öfversten vid Stkiermanlandis rege-
mente stupat, utsåg Carl XII Fqchs till hai^s efterträdare. I
spetsen för nyssnämnda regemente fick han nu ijji deltaga
i det af konungen ledda andra infallet i Norge och den nya
belägringen af Fredrikshald, hvarpå Carl 53I:s död gjprde ett så
hastigt slut.
Med hjeltekonuogens död tysjtnade för en tid d^t yilda 9trids-
larmet och afiöstes af fredsunderhandlingarne. M^n .då dessa
ej genast tycktes fora till ett för Ryssland bqhagligt. r^ultat,
lössläppte zaren mot det olyckliga Sverige sina mox<ibräaiiare-
flottor, hvilka på det grymmaste förhärjade och ödelade dess
stränder., Efter att hafva nedbränt ett stort antal kuststäder be-
slöt fienden att rikta ett afgörande sl^ mot Stockholm, yiss om
att dess forstörande skulle bryta landets si3ta niotstånd^kraft.
Hufvudstaden var emellertid från sjösidan väl försvsp-ad, hyarfor
ryssarne ej. vågade ett direkt anfall mot densammaf. . De. gjorde
stället ett försök att kringgå den starka ställningen, och genom det
s. k. Stäkesund smyga sig fram till Stpckholqi. Lyckligtvis upp-
täckte man i tid den hotande faran, och i feberaktig hast vidtogos
på stället anstalter till densammas afvärjande. Försänkningar gjor-
des, förskansningar uppkastades, och en truppstyrka ditsändes till
desammas försvar. Knappt var detta medhunnet, förrän ryska
flottan visade sig och landsatte sina skaror. Med våldsamhet
stormade dessa mot de nyuppförde skansarne och voro nära att
trots det mest hårdnackade motstånd sätta sig i besittning deraf.
Digitized by
Google
El
Friherre Rutger Fuchs,
Öfverstäthällare i Stockholm 1739 — 1753.
(Oljemålning tillh. magistraien i Stockholm.)
\
Digitized by
Google
Digitized by
Google
SS
då Fachs, som vid första bud med sitt regemente i ihnarsch
skyndat till stället, kom de svårt beträngda till undsättning och höll
fienden stången så länge till dess ytterligare förstärkningar hunno
anlända, hvarefter ryssame med sådan kraft kastades tillbaka, att
de nödgades åter inskeppa sig och afstå från alla vidare anfall
mot Sveriges hufvudstad.
I Stockholm hade vid ryktet om ryssarnes annalkande upp-
stått en panidc förskräckelse. Så mycket större blef glädjen öfver
deras nederlag» och Fuchs, som allmänt ansågs hafva största
äran deraf, blef helt naturligt hyllad som stadens räddare.
Äfven regeringen skyndade att belöna hjelten med friherre-
värdighet och generalmajors grad. Med denna hans främsta
militära bedrift kan emellertid hans krigiska bana anses af-
slutad. Väl blef han äfven följande år 1720 kommenderad till
hufvudstadens närhet för att skydda densamma mot befarade nya
angrepp, men snart kom freden, och med den öppnade sig för
honom nya verksamhetsfält. Han synes nu till att börja med
hafva delat sin tid mellan de embetsgöromål, hans befattning
som regementschef medförde, och ett verksamt deltagande i det
nyss öppnade parlamentariska lifvet Liksom flertalet af denna
generations män, hvilka varit vittnen till det gränslösa elände,
enväldet orsakat, torde han med glädje hafva helsat frihetens
återställande och liksom flertalet redlige, upplyste patrioter slöt
han sig till det parti, som stödde den store statsmannen Arvid
Horn i hans oaflåtliga arbete för det förhärjade, utarmade foster-
landets återupprättande ur dess förfall. Han intog snart ett fram-
stående rum såväl på riddarhuset som i mössornas råd och in-
sattes i flera af ständernas deputationer, äfven i den främsta af
2£ dem alla, den politiska maktens brännpunkt, det sekreta ut-
sia>ttet, der han äfven visste att göra sina framstående egen-
skaper gällande. Det stora anseende, han åtnjöt, framgår också
deraf^ att han 1723 af Kongl. Maj:t blef föreslagen till president
i Kammarkoll^^m, äfvensom af ständerna fyra år senare kalla-
des till riksråd, en ära, hvilken han dock trots alla konung Fred-
riks öfvertalningsförsök undanbad sig.
Nationens krigiska anda, länge domnad till följd af rikets
alhnänna svaghetstillstånd, började emellertid åter vakna, sedan
en långvarig fred skänkt nya krafter. Hoppet att genom upp-
liivandet af forna bragder kunna från arflienden i öster vinna
tillhaka de förlorade provinserna anslog mäktigt i synnerhet de
«igas sinnen. Men äfven de gamle karolinerna begynte känna
Digitized by
Google
56
förra dagars stridslust ånyo uppflamma, och sjdfva Ru^er Fuchs,
hittills en af fredspolitikens ifrigaste förkämpar och dertill en af
Horns förtrogne vänner, greps af den allmänna hänförelsen och
närmade sig sina hittillsvarande motståndare hattame. Också
mottogs han af dem med öppna armar och sågs snart som med-
lem af den krets af generaler, som öfvertagit ledningen af den
nya krigiska rörelsen. Likaså blef han en af de 12 ledamöter
af sekreta utskottet, hvilka erhöUo i uppdrag att utarbeta den
»plan till rikets försvar och säkerhet», på grund hvaraf kriget föl-
jande år blef förklaradt.
Fuchs' hastigt upplågade stridslust dämpades dock snart
och det af flera orsaker. Den hätska partiförföljelse, som nu,
sedan hattarne fått öfverhand, af desse riktades mot Horn och
hans anhängare i rådet, kunde ej annat än väcka liflig förtry-
telse hos den store statsmannens vän och beundrare. Klok och
besinningsfuU, som han var, började han äfven snart nog inse,
på huru svaga grunder i sjelfva verket krigsvännemas lysande
förhoppningar hvilade, och, väntande föga godt af den äfventyr-
lighetens och lättsinnets anda, som så tydligt framträdde i de
nu styrandes rådslag, vände han snart åter till sina gamla vänner
mössorna och sökte derefter på allt sätt bekämpa dem, som
nyss förut varit hans bundsförvanter, ådragande sig härigenom
desses bittra hat.
Öfverståthållareembetet i Stockholm hade emellertid blifvit
ledigt. Fuchs, som länge önskat denna befattning, sökte den
nu och erhöll den 18 april 1739 fullmakt dera. En af hans första
embetsåtgärder blef att förrätta mönstring med den nämnda år
till Finland sända trupptransporten. Tre år senare fick han vid-
taga anstalter för att mottaga och herbergera de från det med
så stora förväntningar begynta kriget återvändande, af brist och
sjukdomar illa åtgångna härskarorna, af hvilka hela hopar dogo
på Stockholms gator, innan det blef möjligt att förskaff^a dem
qvarter. Snart derefter uppstodo nya bekymmer, då de upp-
roriske dalkarlarnes intåg i staden der framkallade allmän oro
och förvirring, och knappt hade detta oväsen stillats, förrän gene-
ralen grefve C. E. Lewenhaupts flykt ur fängelset, en tilldragelse,
som möjliggjorts derigenom, att öfverståthållaren af medlidande
tillåtit fången att vara ensam de två sista nättema före den ut-
satta afrättningsdagen, ådrog Fuchs mycket klander äfvensom
misstankar för delaktighet i rymningsföretag. Också förmåddes
han helt visst häraf, sedan flyktingen några dagar derefter blifvit
Digitized by
Google
57
gripen, att gå till en motsatt ytterlighet i den olycklige genera-
lens behandling, då han lät belägga denne med fotbojor och trots
alla böner om ett uppskof med domens verkställande i ändamål
att lemna nödig tid för dödsberedelsen lät exekutionen ega rum
redan påföljande dag. Denna förklarliga men måhända alltför
långt drifna stränghet väckte på riddarhuset en storm af förbitt-
ring mot Fuchs, hvilken ansågs hafva kränkt hela adeln genom
att på ett så skymBigt sätt behandla en af dess medlemmar. Den
misstämning, som härigenom uppstod mellan Fuchs och hans
ståndsbröder, synes hafva verkat derhän, att han efter denna dag
aldrig satte sin fot pä svenska riddarhuset.
Men, om han också ej mer kom att deltaga i de så ofta stor-
miga öfverläggningame hos rikets första stånd, drog han sig der-
för ingalunda nu tillbaka från det politiska stridsfältet. Han be-
traktades alltjemt som en af mösspartiets främste och vidblef
att med kraft arbeta på den regerings störtande, hvars lättsinniga
och okloka politik utmynnat i nederlag och vanära. Vid föl-
jande riksdag 1746 — 47 upptogs på nytt den häftiga kampen
och Fuchs, fortfarande en af mössornas ledare, tog synnerligen
lifligt del i de intima öfverläggningar, i hvilka fälttågsplanerna
uppgjordes och de skarpaste angreppen på de förhatlige hat-
tame bereddes. Men trots de rika penningemedel, som af de
engelske och ryske ministrarne lemnades till kampanjens förande
och hvilka af ledame sedan beredvilligt utdelades bland riks-
dagens ledamöter till de gamla vännernas uppmuntrande och
nyas förvärfvande, behöUo dock hattarne, hvilka äfven de hade
sina hjelpkällor, öfverhanden. Och ej nog här med, de sökte
älven att hämnas på sina farligaste motståndare och att träffa
dem på alla sårbara punkter. Så tilldelades nu Fuchs en skrapa
för den mildhet han visat vid behandlingen af den bekante
mösspolitikem Springer, hvilken med anledning af principalat-
frigan tiUställt oroligheter i hufvudstaden. En annan erhöll han
på grund af visad obenägenhet att låta ständernas deputerade
granska slottskansliets handlingar. Förnämsta angreppet gälde
dock hans stränga förfarande mot Lewenhaupt. Man sökte
stämpla detsamma som en akt af egenmäktighet och grymhet
och deraf göra ett så stort nummer som möjligt, tydligen i af-
sigt att helt och hållet störta den fruktade motståndaren.
Derhän kom det dock icke att gå. Fuchs fick hälla till
godo med en varning men behöfde icke afgå från sin befattning.
At skötandet af denna synes han efter denna tid helt hafva egnat
Ptrsonhistorisk tidskrift igoi, 5
Digitized by
Google
58
sig, öfvergifvande allt mera aktivt ingripande i politiken. Han fram-
står äfven som en synnerligen nitisk och driftig öfverståthållare.
Särskildt visade han intresse for ett bättre upprätthållande af ord-
ningen i staden. För detta ändamål genomdref han bland annat
en inskränkning af krogames antal. De skulle ej få vara mera
än 40^ hvarvid dock bör märkas, att Stockholms invånarantal
vid denna tid ej uppgick till 6o,ocx). Likaså gjordes början till
en offentlig lyshållning, i det lyktor blefvo uppsatta framfor
källare och krogar, hvarjemte husvärdarne ålades att anskaffa
sådana till de mörka gatomas upplysande. Flera betydande ar-
beten blefvo äfven nu i Stockholm utförda. Dit höra ombygg-
naden af slussen vid Söderström äfvensom af vestra Norrbro
samt byggandet af en jernbro öster om Jernvågen. Vidare an-
lades Serafimerlazarettet, det första sjömanshuset i riket, en tack-
jernsvåg m. m. Reglementen utfärdades for Stockholms stads
brandförsäkringskontor, för Saltkontoret och för Sjöassurance-
kompaniet. Ett beslut fattades äfven om renhållningsväsendets
upplåtande på entreprenad, ehuru sjelfva saken ej förrän under
Fuchs* efterträdare blef förverkligad.
Den för sin stads utveckling så nitälskande öfverståthållaren
hade i slutet af sin förvaltningstid den sorgen att se densamma
förhärjas af en fruktansvärd eldsvåda, som ödelade en stor del
af Norrmalm, hvarjemte Södermalm och Ladugårdslandet ungefar
samtidigt om ock i mindre grad drabbades af samma hemsökelse.
Kraftiga åtgärder vidtogos väl för återställandet af hvad elden
förstört, men den gamle Rutger Fuchs fick ej upplefva det stora
verkets fullbordande. Efter någon tids sjukdom afled han i
Stockholm den 10 april 1753 71 år gammal.
Bland Stockholms alla öfverståthållare finnes det måhända
ingen, som gjort sig i så många afseenden förtjent af dess tack-
samhet som Rutger Fuchs. Redan som ung officer hade han
genom sitt vaksamma nit och sin skicklighet bidragit att sätta en
gräns för den inom dess murar våldsamt rasande pesten. Seder-
mera hade han i sin fulla mannakrafts dagar tack vare sin rask-
het, sitt mod och sin militära duglighet räddat staden från
att falla i de allt förödande barbarernas våld. Slutligen hade han
ät dess tjenst egnat hela sin mognade ålders arbetsförmåga och
viljekraft och härvidlag uträttat mera än de flesta af dem, hvilka
varit dess högste styresmän. Också skall han bland desse alltid
intaga ett framstående rum, förenande med krigarens lysande
tapperhet och manligt sinnelag den civile embetsmannens ad-
Digitized by
Google
59
ministrativa talanger och plikttrogna nit, politikerns omfattande
blick och fosterländska glöd samt den enskilde mannens öfver
förtalet höjda rena och aktningsvärda karakter.
Vid 24 års ålder hade Fuchs första gången trädt i äktenskap
med Margareta Stackelberg. Vorden enkling gifte han sig 31-
ärig med Margareta Gyllenpistol. Sedan han, dock först efter
mera än 30 års äktenskap, förlorat äfven denna maka, knöt
den nu 68-årige mannen för tredje gången hymens band med
den 30 år yngre Sigrid Margareta Mömer. Endast den första
frun hade skänkt honom barn, hvilka dock alla i späd ålder
afledo.
Grefve Jakob Essen Hamilton.
Bland det stora antal utländske krigare, som under 1600-
talet strömmade till de segerkrönta svenska fanorna, befunno
sig äfven tvenne bröder tillhörande den gamla, högförnäma
skottska ätten Hamilton. Båda nådde småningom generalsgraden
och erhöllo 1689 friherrlig värdighet. En son till den yngre
brodern steg sedermera under Frihetstiden till fältmarskalk och
grefve. Dennes yngste son Axel kom deremot ej längre i tjensten
än till ryttmästare hvarefter han utbytte svärdet mot plogen och
blef en framstående jorddrott. Gift med Beata Elisabeth von
Essen efterlemnade han 6 söner.
Den yngste af desse, i dopet kallad Jakob Essen, föddes
1797 ä Kronovalls gods i Skåne. I olikhet med hvad i regeln
gäMe för adelns söner ännu vid denna tid, fick han ej bedrifva
sina studier i hemmet under enskild lärares ledning utan in-
sattes som lärjunge i ett af statens läroverk. Efter slutad skol-
kurs blef han vid 15 år student i Lund och vid 17 år kornett
samt 6 år derefter löjtnant vid Lifregementets husarer. Redan
i sbtnämnda egenskap kom han snart att ådraga sig en viss
uppmärksamhet och genom en ganska oskyldig handling att
firamkalla en våldsam storm, som slöt med ett åtal för hög-
milsbrott.
Han hade nämligen tagit sig för att kassera några af rege-
mentsmanskapets beklädnadspersedlar. Bland de rusthållare,
hvilka drabbades af ifrågavarande åtgärd, befann sig emellertid
den store oppositionsledaren friherre C. H. Anckarsvärd, hvilken
Digitized by
Google
6o
synes med begärlighet hafva omfattat detta tillfälle att låta sin
vältalighets åskor rulla. I en till regeringen ingifven skrift be-
klagade han sig öfver sagda förfarande i så skarpa och van-
vördiga ordalag, att allmänne åklagaren deraf fann sig föranlåten
att å författaren yrka dödsstraff*. Det stannade dock vid hotet,
och Anckarsvärd blef af Svea Hofrätt förklarad ej kunna till
ansvar fällas.
Året efter detta domsluts af kunnande blef Hamilton 1824
utnämnd till ryttmästare och, då han 2 år senare 29 år gammal
tog afsked från regementet, till major i armén. Han lefde nu
4 år som privatman, hvarefter det egendomliga inträffade, att
han åter ingick i tjenst och blef major vid sitt gamla regemente.
1838 tog han emellertid definitivt afsked ur krigstjensten med
öfverstelöjtnants titel och egnade sig ät vården af sina i Småland
belägna egendomar samt sina underhafvandes bästa.
Det politiska lifvet hade emellertid redan länge lifligt in-
tresserat honom. Vid 1828 års riksdag gjorde han sitt inträde
på riddarhuset och slöt sig genast till det liberala oppositions-
parti, som samlade sig kring hans forne motståndare Anckar-
svärds person. Ja, han synes till och med hafva varit en af de
allra flitigaste besökarne af den vid denna riksdag bildade s. k.
Anckarsvärdska klubben, som afsäg att sammanhålla den adliga
oppositionen och som ständigt öfvervakades af den dåvarande
öfverståthållarens spioner, likasom han äfven flitigt deltog i de
mera intima sammankomsterna i Anckarsvärds hem.
Ånyo skulle nu Hamilton erfara missödet att komma i delo
niéd en af tidens väldige och dermed gifva anledning till mycket
buller. Denna gång gick det dock ej till högmålsåtal, utan det
hela inskränkte sig till en skarp och delvis skämtsam ord- och
skriftvexling.
Han hade nämligen väckt en motion om indragning af åt-
skilliga helgdagar. Det utskottsutlåtande, som afstyrkte denna
motion, var författadt af sjelfva Esaias Tegnér, väl med dräpande
qvickhet men i ett något högtrafvande poetiskt bildspråk, som
föga liknade den vanliga riksdagsprosan. Der talades om »solens
portar», om »vingarne på odödlighetens hopp» m. m. Också blef
detsamma ganska obarmhertigt kritiseradt af Hamilton äfvensom
af flere af hans partivänner. Skalden härmades häröfver och
skref en kvick parodisk dikt öfver sina vedersakare. Näg^a af
desse blefvo ej svaret skyldige, och en hel del stridsskrifter sågo
dagen.
Digitized by
Google
Grefve Jakob Essen Hamilton,
Öfverstäthällare i Stockholm 1848 — 1862.
(OljemXlninci tillh. magistkatkn i Stockholm.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
6i
En annan motion, som af Hamilton frambärs vid denna riks-
dag, gälde införandet af municipalstyrelser. Såsom för tidigt väckt
blef den väl nu afslagen, men med densamma kan första steget anses
taget till införandet af våra nu gällande kommunalförfattningar.
Alltjemt ifrig oppositionsman, deltog Hamilton 1840 i den
mot Carl XIV Johan personligen riktade s. k. koalitionen, hvilkens
syfte skall hafva varit att tvinga den åldrige konungen att afsäga
sig regeringen till förmån för sin mera frisinnade son. Vid samma
års riksdag, då oppositionen äfven på riddarhuset beherskade
valen, insattes Hamilton som ordförande i bevillningsutskottet.
Pian torde i denna egenskap hafva väl dokumenterat sig, ty vid
de två följande riksdagarna blef han, ehuru de konservative då
ånyo hade öfvervigten, utsedd till ordförande i det vigtiga kon-
stitutionsutskottet. Sedermera fick han äfven samma befattning
i bankutskottet.
Helt visst var det denna hedrande riksdagsmannabana i före-
ning med Hamiltons ställning som stor godsegare och kommu-
nalman äfvensom hans städse ådagalagda liberala tänkesätt, som
föranledde, att han 1848 efter friherre J. W. Sprengtporten af
konung Oskar I kallades till öfverståthållare i Stockholm. Hans
(brsta uppgift blef här att söka helt återställa det af smittan
frin de stora europeiska revolutionshärdarne störda politiska
lugnet. Men jemväl på det religiösa området rådde nu stor oro
till följd af presterskapets yrkande på ett strängt tillämpande
af det s. k. konventikelplakatet gentemot alla af andra än stats-
kyrkans prester ledda andaktsöfningar. Den humane och fri-
sinnade öfverståthållaren vägrade dock att låna denna trång-
bröstade uppfattning sitt stöd, och den allmänna opinionen
stälde sig på hans sida. Till den friare åskådning, som snart
kom att göra sig gällande hos regeringen med hänsyn till lag-
stiftningen rörande kyrkliga ärenden, skall äfven, säges det, Hamil-
ton icke oväsentligt bidragit.
Åt de religiösa angelägenheterna synes i allmänhet den nye
öfverståthållaren hafva egnat mycken uppmärsamket. Under
hans ledning utarbetades också ett förslag till förbättrad själa-
vård i hufvudstaden. För elt noggrannare iakttagande af sabbats-
hvilan visade han sig äfven mycket nitisk. I sammanhang här-
med meddelades strängt förbud mot caféers och restaurationers
öppenbållande imder gudstjensten, hvarjemte skärpt kontroll ut-
öfirades öfver offentliga lustbarheter och folknöjen, hvilka åtgärder
från vissa håll ådrogo honom mycket klander.
Digitized by
Google
62
Sitt humantetsintresse visade han genom att taga initiativet
till uppförande af arbetarebostäder i hufvudstaden äfvensom
andra åtgärder till de fattigare klassernas bästa, liksom hans
frisinnade uppfattning i allmänhet gjorde sig gällande såväl vid
utfärdandet af nya som vid tolkningen af äldre polisförfattningar.
På kunglig befallning upprättade Hamilton förslag till ny polis-
instruktion och höll, då denna institution tog sin början, ett tal
som ännu skulle väcka uppmärksamhet.
Bland vig^gare tilldragelser, som under hans embetstid i
hufvudstaden timade, torde böra anföras nya slussbyggnadens
fullbordande, anläggandet af en vattenledning samt det allmänna
införandet af gaslysning på stadens gator och torg.
Att hans verksamhet som öfverstäthållare till fullo uppskat-
tades på högsta ort, visar sig af de upprepade ynnestbevis, han
derifrån erhöll. Så blef han kort efter sitt tillträde af sagda
embete generalmajor, 1850 kommendör och 1853 storkors af
Nordstjemeorden, 1858 riddare af Serafimerorden samt pryddes
1862, då han begärde och erhöll sitt afsked, med Vasaordens
stora band, den enda ytterligare utmärkelse, som kunde tilldelas
honom. Äfvenledes synes han i allmänhet hafva åtnjutit Stock-
holms borgerskaps aktning och tillgifvenhet, hvilket bland annat
visade sig vid den vackra afskedsfest, det vid hans afgång från
embetet till hans ära tillstälde, vid hvilket tillfälle han varmt hyl-
lades och hans embetsförvaltning prisades för
»Drätseln väl i ordning bringad,
brottets hydra strängt betvingad,
tryggad allmän säkerhet
och förbäUrad sedlighet.»
Ett annat tecken häruppå är måhända att söka den, att han
följande år valdes till ledamot af den då för första gången funk-
tionerande nya stadsfullmäktiginstitutionen. Länge fick han dock
icke förläna densamma stödet af sin erfarenhet, ty redan 1864
afled han, stadd på en utländsk resa, i Paris.
Till såväl karaktär som lefnadsbana erinrar Jakob Hamilton
onekligen i ej ringa mån om magnaterna i det land, hvarifrån
hans förfäder till Sverige inkommit. Human och sjelfständig,
upplyst och frisinnad, blef han som högt ansedd jordegare och
framstående parlamentariker omedelbart kallad till ett af rikets
högre embeten, hvilket eljest nästan uteslutande varit beklädt af
män, som dessförinnan innehaft höga militära eller civila tjenster.
Och liksom det stolta örikets lorder ehuru vanligen i saknad af
Digitized by
Google
63
föregående embetsmannaerfarenhet dock med framgång ses för-
valta än den ena än den andra af landets ansvarsfullaste poster,
så lyckades ock deras stamfrände i norden att till öfver och under-
ordnades tillfredsställelse utföra sitt värf som Stockholms öfver-
ståthållare. Hans minne förtjenar förvisso att äfven af efter-
verlden aktas och hedras.
Gilt i:a gången 1834 med Augusta Maria Liljencrantz och
2:a gången 185 1 med Stephanie Fredrique Giesecke efterlemnade
han två söner samt en dotter, gift först med grefve Carl von
Plåten och sedermera med n. v. tyske ambassadören i Rom grefve
Carl von Wedel.
Ett bref från Lovisa Ulrika till Gustaf III.
Tillh. Kanslirådet Friherre Au^. Alsirörmr. *
Monsieur mon Fils je viens dans ce moment de recevoir
votre lettre du 16 et cest avec plaisir que je vois votre promt
rctour je suis charmée que votre fiévre cest passée si légerement
et jespere que le climat de Suede vous garantira d'une rechutte,
je suis surprise de tout ce que vous me dite de la Finlande cest
absolument contraire a Tidée que je m'en estois formée et je
vois quil ne faut pas se laisser prévenir, je suis ici a Swartsiö
depuis 2 jours le tems nest rien moins que favorable et par
consequent les promenades interrompiie, Je suis surprise mon
cher fils que vous vouillez prendre le Deuil pour la Reine Ma-
thilde pour 6 semaine il me semble que les notification ne venant
que de UAngletaire ce seroit faire trop d'honneur au Dane-
marck ce nest a ce qui me paroit une politesse pour le Roi
d*Angletaire qui puisse nous obliger a prendre ce Deuil puis-
quelle estoit morallement morte pour le monde vous ferai sur
cclla ce que vous voudrai mais je crois que cest ainsi lusage
n'ayant rien dinterressant a vous mander je me contente de vous
rcnouveller les assurance de la plus vive amitie avec laquelle je suis
Monsieur mon fils
Votre bonne et tendre Mere
Ulrique.
Swartsiö le 236 juin 1775.
' Afskriften beniget meddelad af friherre Alströmer.
Digitized by
Google
64
Ett anträd.
Mcddcl. af —g—.
Friherrinnan Agnes Margareta von Helmstedt (-stadt), som
tillhörde en bland de äldsta adelsslägterna af Badens forna riks-
fria ridderskap, blef i sitt andra gifte hustru till Friherre Hans
Wachtmeister, (f. 1609 9/9 1 Riksstallmästare och Riksråd; f 1652
^3/7). Genom detta sitt gifte är hon stammoder icke blott till de
olika Wachtmeisterska ätterna utan äfven till en mångfald andra
svenska adelsätter. Då hennes anor helt visst mången gång af
släktforskare sökts utan resultat, må här, efter ett å Knstineholm
i Södermanland förvaradt, måladt anträd, denna de Wacht-
meisterska ätternas stammoders 16 adliga anor meddelas:
^., rx ^ , fRiksfriherre Johan von
Riksfnherre Johan vonJ Helmstadt '
Helmstadt lElisabeth von Ingelheim »
^.^ „ ^, , IRiksfriherre Filip von
Anna Sibylla von Helm- J Helmstadt 3
^^^' lMargaretavon(Neuberg?)4
fRiksfriherre Blechert von
Riksfnherre Blechert von I Landschaden s
s
p
P
3
<
o
X
n>
B
I.
3*.
a-
s?3
05. Bd
^ =r 5w
SLÖ ^
'^ o n
0
>
0
0
P
2
^ 5
° a
>
1
0 r
p
0
CL
Landschaden
von
c /«! El:
ro e«
^. 0^ :r»
a »^ a.
5- <
Sibylla, Fuchsin
Bimbach
Riksfnherre
I Magdalena Nixin
[ Ho(h)eneck^
{Riksfnherre Endrich Fuchs
von Bimbach 7
Kunigunda von Mamud ^
^ , , fRiksfriherre Moritz von und
BurchardJ ^^ Liebenstein^
vonundzuLiebenstcmlg^l^^^^ ^^^ Styburg"
g o g I fRiksfriherre Eberhard von
Ä p- o Margareta von Hutten I Hutten "
§• g^ > [ ICatharina von Zobel '»
^., ^ ., r, . , /VT^ • IRiksfriherre Friederich von
Riksfnherre Zeisleflf Fne- J Rosenberg *3
derichvonLiebenstein|^^^^ ^^^ Hutten «4
s,
55Ö
s
cS
p
0
Of
o*
0
(S
g
0
Anna von (Keher?)
i Riksfnherre Berend von
(Keher?) «s
Catharina von Rommel '*
' Förde i vapnet en gående svart örn med utslagna vingar i silfverflUt; pä
bjelmcn tvenne svarta och hvita vesselhorn.
' Ätten von Ingelheim^ som härstammade frän Rhenb essen och Pfalz, förde
i en svart sköld ett rödt och hvitt schackrutadt kors samt pä hjelmen en svart
vinge med ett liknande kors.
Digitized by
Google
65
3 Af samma slägt som ofvanstäende Johan von Helmstedt och förande samma
mpen.
* En bajersk ätt von Neuberg, förande en fyrdelad sköld, i, 3 blått, 2, 4
hvitt samt p& hjelmen tvenne vesselhorn i sköldens fUrger, finnes omtalad i Riet-
staps >Armorial general»; då detta vapen öfverensstämmer pä det noggrannaste
med Filip von Helmstadts gemåls vapen på den ofvan citerade antaflan, torde ej
kunna betviflas, att hennes namn verkligen varit von Neuberg och ej >von
Keiipber> som skriften å antafian synes angifva.
s Den urgamla ätten Lands chaden^ som äfven varit bofast å slottet Steinach
vid Heidelberg, förde i vapnet en svart harpa i jgyllene fölt samt på hjelmen ett
krönt, saracenhafvnd med långt hår och skägg. Ätten anses nu vara utdöd.
* Enligt antaflan förde hon i vapnet ett svart oxhufvud i hvitt fält och ett
liknande hnfvud på hjelmen. Samma vapen föres af en österrikisk slägt Hoheneck,
' Denna ätt, som troligen är densamma som den grefliga österrikiska ätten
Fuchs von Bimbach^ härstammade från Franken, der den hade friherrlig värdighet
och älven skref sig till Dornheim. Stamvapnet är en röd, åt venster vänd upprätt-
stående räf i guldfält; på hjelmen en sittande röd räf.
* Enligt antaflan var hennes vapen fyra hvita från öfre sköldkanten nedåt
gående nddar i blått fält; samt på skölden tvenne vesselhorn delade blå och hvita.
9 Denna ätt är helt visst densamma, som sedermera bar namnet Longo-
Ueöenstein auf Wellenburg und Langenstein. Vapnet: två svarta bjelkar i hvitt
fält; på hjelmen tvenne vesselhorn belagda med svarta och hvita bjelkar.
'^ Någon ätt med detta namn har ej anträffats i vanligare tyska genealogiska
arbeten. Vapnet är enligt antaflan en delad sköld, i öfre hvita fältet ett hjert-
formadt, rätt uppstående, rödt blad, nedre fältet svart På hjelmen en svart blom-
kruka (?) med öfre kanten af silfver.
'' Den bekante reformationskämpen Ulrik von HutUn (1488 — 1523) tillhörde
samma ätt, men var af en gren, som skref sig till Steckelburg vid Fulda. Den
gren deremot, h varom här är fråga, skrifver sig till Stoltzenberg samt for samma
vapen, tvenne gyllene snedbjelkar i rödt fält, men olika hjelmprydnad, nemligen
öfverkroppen af en rödklädd man i profil med röd toppmössa, gyllene fodrad
med guld, nederkanten uppviken. Enligt vapenböckerna skall mössan vara för-
sedd i toppen med svarta tuppQedrar; detta finnes likväl ej iakttaget på antaflan.
" Vapnet är ett rödt hästhufvud i silfverfält samt ett liknande hästhufvud
på hjelmen. Detta vapen föres af en badisk ätt Zobel von Giebelstadt^ men en-
ligt Rietstap (anf. arb.) skall hästhufvudet i sistnämnda ätts vapen vara betsladt
med svarta remtyg.
'3 Denna ätt von Rosenberg Sjmes härstammat från Bajern. Vapnet utgöres
af en delad sköld, i öfre fältet sex stolpar, hvarannan röd, hvarannan hvit, nedre
filtet lika det öfre med färgerna i motsatt ordning. På hjelmen tvenne utåt vända
sranhnfvnden med böjda halsar, till höger rödt, till venster hvitt samt mellan dem
en röd heraldisk ros.
^ Hon var helt visst af samma ätt som Eberhard von Hutten^ se ofvan.
Vapnet angifves i antaflan lika med den ofvan nämndes.
*' Af antaflan att döma skulle denne hetat von der Keher samt i den hvita
och svarta, delade skölden fört ett tuppben, svart i det hvita fältet och hvitt i det
svarta; på hjelmen tvenne hvita vingar, belagda med svarta, tistelliknande figurer
samt mellan vingame öfre delen af en hvitklädd, manlig figur i profil. Hos
Rietstap upptages ingen slägt med detta namn, men väl en frankisk slägt Keher^
genamnt Truchsess von Henneberg^ hvars vapen, enligt sistnämnda källa, mycket
Öfrerensstämmex med det ofvanbeskrifna. Klufven sköld: öfre fältet hvitt, nedre
svart; öfver begge fälten ett tuppben, rödt i öfre och hvitt i nedre fältet; på hjel-
men öfre delen af en svartklädd manlig figur i profil, näsan utdragen i form af
en tnppnSbb; i armames ställe synas tvenne vingar, hvar och en af dem belagd
med ett rödt tuppben, det högra omvändt. Mycket antagligt är, att här föreligger
en felskrifning med afseende på namnet, äfvensom att en ofullständig vapen-
beskrifiiing legat till grund för antaflan. Sädana felaktigheter konstateras mycket
ofta i dylika anträd, isynnerhet i de äldre leden af 1600-talets anherreuppställningar.
^ Vapen enligt antaflan: fyrdelad hvit och svart sköld, pä hjelmen tvenne
vefselbom 1 sköldens färger. Namnet kan äfven läsas >Rummeh ; flere ätter med
namnet Rommel 1. Rummel finnas hos Kneschche. Deras vapen äro dock i öfver-
ensstlinmelse med ofvan beskrifna.
Digitized by
Google
6S
Utdrag ur bref' från C. C. Cjörwell
till
Presidenten Friherre Axel Gabriel LeUonhufvud' och
kammarherren Friherre Knut Henrilc Leijonhufvud.3
Den 1 8 augusti 1786 var let för Landet och des Gröda mägta
osundt Väder, Blåst och Regn hela dagen; så at en vacker Nit-
tonde Augusti i år icke stod at förmoda, icke heller var den al-
deles ren och klar, mindre varm, men dock ej oangenäm.» Den
19 på morgonen var det mulen himmel, men klarnade det opp
mot middagen, och när kvällen kom kastade månen sitt milda
sken öfver Stockholms horisont och »ökade än vidare Dagens
Högtidlighet. Högtidlig var den ock i det afseendet at vår Nå-
dige Gustaf begaf sig om förmiddagen ifrån sit kära Lofö til det
sig ännu kärare Haga: en ort, hvar Hans Maj:t, enligt nedanstå-
ende Inskription grundat Sveriges väl, eller, som är detsamma,
sin magt at gjöra Sverige rätt lyckligb.
Baron Armfelt hade vid det nya Hagas grundläggning an-
ordnat en fest konungen ovetande; då H. M:t anlände till Haga
ofvannämde dag jämte hofvet mottogs han af trumhvirflar, hvar-
vid »Cycloper, Herdar och Nympher framkommo utur Skogen»
och »under Dans och Sång firades Dagen, dubbelt säll, dels i an-
seende till Minnet af den för 14 år sedan i samma nejd anlagda
Riksbygnaden, och dels efter i år på samma Dag en ny Bygnad
till hägn för Konsterna och Behagen» skulle grundläggas, hvilket
skedde med stora ceremonier. Hofmarskalken baron Manderström
' Brefven förvaras inbundna pä Hvilsta i Klosters socken i Södermanlands lin
samt äro skrifna under åren 1786 och 1787; det första är dateradt Stockholm den
27 oct. 1786.
' A. G. Leijonhufyud f. 1717 '3/^^^ -j- jyg^ »©/g. Han böljade sin bana som
e. o. kanslist i riksarkivet, men Öfvergick sedan till den militära tjänstgöringen:
öfverstelöjtnant i armén 1763 erhöll han afsked 1766 och utnämndes till hof-
marskalk och öfverste kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina; blef seder-
mera landtmarskalk (1771) samt president i Åbo hofrätt (1775 — 1780). Ledamot
af Vitterhets och Musikaliska akademierna samt utgaf bl. a. »Tankeval i anledning
af Sön- och Högtidsdagsevangelierna».
3 H. K. Leijonhufvud, f. 1730 »"/n, f 1816 *9/«o. Den föregåendes broder.
Sedan han tillhört olika regementen såsom styckjunkare, fUnrik och löjtnant, blef
han 1766 utnämnd till kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina. Han har ut-
gifvit Tronchins tal om partiandan.
Digitized by
Google
hade författat inskriptionen på den plåt, som inlades i grundste-
nen och lydde inskriptionen som följer:
>/« amoeno hoc loco^
Ubi ante annos XIV publicae Salutis
Fundamenta meditatuSy et unde(/)
eodem hoc die ac mense Patriant
Vindicatum profectus erat
Gustavus III
propria nunc manu-edificii hujus
Fundantentum posuit
die XIX Augusti MDCCLXXXVL
Det nya Haga, som skulle komma att visa sig på en fram-
springande hög udde strax norr om det dåvarande Brahelund,
odi hvarifrån det icke allenast var en hänförande utsikt öfver
Brunnsviken, utan man äfven kunde se slottet och flera kyrkor i
Stockholm, skulle enlig^t ritningarna »blifva en Rotunda med Dome
öfver och på 4 sidorna i oval uppförda Rum, samt med Colonner
beprydt». Det förmodades att konungen skulle kalla »denna sin
nya Lustgård» för Albano, hvilken skulle fS en vacker »Pendant»
i det af riksrådet grefve Creutz* planlagda Tivoli vid Bergshamra.
Sedan grundläggningsceremoniema voro öfver, inbjöd den i
storamiralsuniform klädde hertig Karl de öfriga kungliga perso-
nerna till att i präktigt utstyrda slupar företaga en fa:rd på den
förtjusande Brunnsviken. Under färden lät öfverståthållaren baron
Karl Sparre från sitt Bellevue aflfyra det ena kanonskottet efter
det andra, för att förhöja festens glans och göra den mera stor-
slagen. Då sjöfarden ändats och öfriga festligheter voro slut be-
gifvo sig de kungliga personerna med svit utom konungen den
van%a vägen tillbaka till Drottningholm. Konungen däremot for
för första gången till Drottningholm den »Nya vägen», som hof-
stallmästaren Munck lät anlägga i det närmaste i rak linie från
Kungsholmen öfver en bro till Traneberg. För vägens vidare
finamdragning hade sprängningar och rödjnmgar gjorts till när-
maste »Båtstället» vid Drottningholm. Ehuru denna vägbyggnad,
anläggandet af engelska parken vid Drottningholm, uthuggningarna
vid Karlberg, planteringarna omkring Haga, det nya slottet vid
Brahelund och detta senares inköp kostade stora summor, så an-
sågs att dessa penningar voro väl använda, då de stannade i lan-
det och kommo konstnärer, arbetare, byggnaderna, vägarna och
parkerna till godo.
Digitized by
Google
68
Däremot klagades kanske tämligen allmänt öfver konungens
stora frikostighet med dyrbara presenters förärande till det danska
hofvet och dess svit, hvilka kort förut hade gästat lägret nere i
Skåne. De båda prinsarne af Holstein Augustenburg fingo hvar
sin dyrbara ring med konungens porträtt, och danska statsmini-
stern erhöll den s. k. ambasadörpresenten. Ej långt efter det
danska besöket, besvarade konungen detta med en visit hos
kronprinsen af Danmark på dennes slott Marienlyst, där hela
danska hofvet var församladt, och där konungen intog middag,
hvarefter han på eftermiddagen begaf sig till Helsingborg. Vid
slutet af middagen serverades en mängd goda och läckra frukter,
hvilka konungen lät sig väl smaka. Härunder inträffade det, att
konungen af Danmark fick ett af sina vanliga anfall, så att han
till allas bestörtning helt hastigt reste sig upp och gick från bor-
det, hvarvid alla måste lemna sina platser och följa med. Vid
den kungliga taflfeln, där konungens hofherrar blifvit placerade,
hade de danska excellenserna och ministrarna nekat att taga plats
då de ej ville sitta under de unga svenska hofherrama. På tal
om danska hofvet yttrar Gjörwell följande: »Hvad Krön Prinsen
af Danmark beträffar; så är han mig af en Svensk officerare, som
varit flera gånger i Danmark och noga gjort sig där i Hofvet
bekant, beskrifven att vara en mycket reglerad och arbetsam
Herre, men ej af något stort Snille, äfven som utseendet är icke
behagligt. Han är högst ljus eller blond, både til hår, ögonbryn
och hy, til vexten mager, lång och gänglig, til sinnet förbehållen,
således icke lätt at känna, samt så stor Hushållare, at det går alt
til en hos sådan Person oväntad sparsamhet; men det som alt
ådrager sig mesta upmärksamheten är det, att en Herre i hans
Stånd aldrig synes rätt glad eller njuter några mot hans år sva-
rande nöjen, ja nästan aldrig ser man honom skratta, utan högst
litet draga på munnen: hvadan man i sjelfva Danmark börjar
frukta för honom när han en gång blifver konung, ehuru mycket
han är det nu redan, sedan han förer ordet i Stats ConseUen och
besatt densame med sina Herrar, då den förre afskedades 1784,
och nu äfven nyligen placerat sin svåger, Arf Prinsen af Holstein
Augustenburg där vid sin sida.»
Digitized by
Google
69
Den 31 december 1786 skrifver Gjörwell att »omöjligen kan
jag med godt samvete sluta detta år, utan at upvakta Begge
mina Nådiga Herrar», som troligen ej skulle fålla för stränga om-
dömen om »en gamal Bibliographs små anteckningar». I anled-
ning af Svenska akademiens högtidsdag fortsätter han: »Nya
Svenska Parnassen har nu firat sin första Högtidsdag» och att
därom fanns artiklar införda i Inrikes Tidningame, »men hvad de
icke förmäla är, til följe af mit underdåniga b^rep, det förnämsta
och som jag af flera kännare hörer bekräftas, at Äreminnet öfver
Fältmarskalken Torstensson är af Hans Maj:ts egen Höga Hand
författadt under Des senare vistande i Upsala. Ack! hvad vi alla
längta at få läsa hvad en stor Konung skrifvit om en stor Man».
>0m konungen ej författade hjältedikter», så är, fortsätter Gjör-
well »jag dock nästan alldeles öfvertygad, at Hans Maj:t författar
memoirer om sin både Tid och Regering: ty jag har hört af så
många, -alt ifrån Grefvar til Kammartjenare, att Hans Maj:t skrif-
ver mycket och läser noga in det som således skrifves och hvad,
kan det annat vara, än les Memoires de Gustave III? Så gärna
jag ock dessa läste, så är dock Gud mit vitne at jag aldrig vil
läsa dem, dock under vilkor, at jag först blir 100 år gammal och
at Gustaf ej lägger Spiran och Pennan ifrån sig, förr än minst
10 år derefter: ty mit Hjerta har ingen Frid, så snart jag tänker
på, at en sådan Konung kunde oss i förtid ifrånryckas, och under
en sådan förtid hvad blefve då af Sverige? Dock jag hoppas at
Gud hörer våra Böner, och uppfyller så denna, som följande ön-
skan af Grefve Gyllenborg för vår Krön Prins, tolkad uti denna
handskrifna Tillagning til Tåget öfver Balt», hvilken tillägnan slu-
tade med stroferna:
»Du blir oss dubbelt kär. Du skal för båda svara;
Och med en Gustafs Namn och danad af Hans Själ
Fullkomna Hjältars Verk och stadga Sveriges Väl!»
Till denna önskan fogade Gjörwell, som han själf skrifver, sitt
»okonstlade prosaiska» amen!
Vid relaterandet af en del utländska notiser meddelar Gjör-
well att en tysk grefve von Dyhrn i sin skrift »Bemerkungen liber
die Politik des achtzehnten Jahrhundrets» bland annat förklarar or-
saken till Sveriges olyckor under konung Karl XII vara denne
konungs känslolöshet för det vackra könet, »ty säger han, om
antingen Aurora Königsmark icke varit til, eller om Karl XII:s
Moder tillåtit denne sin Sons kärlek för samma Grefvinna, så hade
Digitized by
Google
70
Sverige ännu varit et mägtigt Rike». Detta den tyske grefvens
påstående säger sig Gjörwell ej begripa, ty »hade Greivinnan Au-
rora Königsmark icke varit til, så hade Comte de Saxe icke
kommit til, eller ock hade konung August skänkt verlden denne
äfventyrare och Hjelte ä Taide d'une autre Beauté, och hvarvid
Sverige förmodligen ingenting hvarken vunnit eller tappat. At
Konung Carl, såsom Prins, varit kär i den sköna Fröken Aurora
Königsmark, har jag icke hördt omtalas. Har det så varit så har
det varit en ganska oskyldig kärlek som den dygdiga Drotning
Ulrica Eleonora altför väl hade kunnat tillåta emellan 2:ne Barn;
ty när hon dog 1693, var Kon. Carl XII nyss 11 är gamai. När
han sedan blef Konung 1697, var han en yr Herre på alt sätt,
och man får ej svärja honom fri den tiden ifrån alt Galanteri;
men med den nyssnämnda Grefvinnan kunde ingen aimable Con-
versation då äga rum; ty Fröken Auroras sköna morgon var dä
redan fläckad ai de kända molnen, och Grefven af Saxen född
1696. Ifrån den tiden talte han henne icke heller mera. Men det
vil jag medgifva at om Kon. Carl XII fät mera smak för verk-
liga Nöjen hema i sit Land än för halsbrytande Kämpadater på
Gränsen af Asien, så hade väl Riket härdat vida bättre ut med
de förre Campagnerna än med de senare».
Till slut skrifver Gjörwell: »jag har blifvit egare af en inter-
folierad Almanacka för år 1770, som tilhört Sal. Fältmarskalken
Gr. Ehrensvärd och uti hvilken han gjort åtskilliga anteckningar;
ibland annat har han i densamma infört utkastet til en Grafskrift
öfver sig, så lydande:»
»//är hvilar
Aug, Ehrenswärd
Som föddes år 17 jo under Sveriges nöd
Och som dog år ly under Sveriges yra.
Hans vänner hafva varit
Gabr, von Seih^ Axel Fersen^ Christof. Joh, Rappe^
Sam. Klingenstierna^ And. Celsius^ Mårten Strömer och
Joh. Haartman.
Hans gjämingar ligga tyste uti Sveaborg och vänta
Efterverldens Dom.
Hans Hustru har varit Cathar. Elis. Adlerheim
och
Hans Son Carl August
Han tackar nu Gud för det han uplyst får lefva i Evigheten».
Digitized by
Google
71
»Mycket märkliga ord til slut» fortsätter Gjörwell och säger
att Ehrenswärd ihade lefvat länge såsom en deciderad, manifeste-
rad och såsom han själf trodde, raisonnerad Fritänkare, men både
lefde de sista åren och dog vid full Sinnestyrka, såsom en Christen»
Från Lilla Bellevue* vid Stockholm skrifver Gjörwell den 13
april 1787 och tackar för bref. »Men förlåt, at jag svarar mycket
försent; men ganska få veta, hvad Gubben Gjörwell har för tung
Båt at ro uti, med honom (år fördenskull något, nej mycket öfver-
ses.» Sedan fortsätter han och meddelar nyheter: »den största af
alla är den, att vår Prinsessa, efter 20 års väntan på sin gamla
Mosters, Prinsessan Amalias Dödsfall, nu äntligen avancerat ifrån
Coadjutorska eller Coadjutorinna, fy! hvad säger jag? uti Svenska
Hof-Calendem heter det Coadjutrice, till Abbedissa, und zwar zu
eintr gefursteten Aebtissin in Quedlingburgy således kommer
Hennes Kongl. Höghet at nu snart anträda sin andra utländska
Resa för att låta högtidligen eller canonice inthronisera och in-
vestera sig uti detta det Heliga Romerska Rikets Protestantiska
Stift, hvaruppå hon får den äran at sitta per Fullmägtig på Riks-
dagen i R^ensburg, men också derjemte hafva den creve coeur
at erkänna sig för Vasal under Kurfursten af Brandenburg, såsom
varande Stiftets Patron eller så kallad Erbvogt. Men emot denna
Compliraent, som hon nödsakas gjöra sin Höge Cousin, drager
hon också hit öfver sedan årligen 20,000 Rdlr, som fogade til
den lilla Bagatellen af minst 25,000 Plåtar uti så kallade Hand-
penningar, hvilka hon ^er af Kronan Sverige, ofelbart blifva til-
räcklsge at än vidare underhålla den Kongl. Abbedissans ärbara
Hof > Decanissa i Quedlinburg »är åter Prinsessan Augusta Do-
rothea af Brunswik-Wolfenbiittel den samma, som strax efter vår
Revolution var på vägen att träda ut i verlden och gifta sig med
Prins Fredric, men hvilket icke kom til verkställighet förmedelst
vissa utländska Considerationer, oss sannerligen till ingen froma,
ty ofelbart hade Hertigen af Östergötland lefvat ganska Borger-
ligen med sin Gemål och Kongligen försedt Riket med veder-
borlige Arfvingar».
»Förljudes såsom skulle Öfverste Kammarjunkaren Baron Arm-
felt äma med första resa til Finland, för att där taga sit förvärf-
' Beboddes af GjörweU.
Digitized by
Google
72
vade Åminne i besittning. Under hans frånvaro, som lärer myc-
ket saknas af Stats Secreteraren Schröderheim, förmodas at ToU,
Munck och Ruuth icke lära därvid förlora något inom Hofvet,
utan med full Force förestå sina Departementer och försäkras det
at vår nye Stats Sekreterare Franc har eller får invisning, eller
kanske bättre sagt Survivance på den lilla Sporteln, efter hvilken
Stats Contoiret en eller annan gång myst på munnen, jag menar
General Post-Directionen; ja man gissar vidare at han torde aldeles
adjungeras den fattige Stats Sekreteraren Benzelstierna på des
ålderdom såsom Coadjuteur. Om så sker, ligger också uti denna
Nåden stor Rätvisa; ty ingen Civil-Ämbetsman har så mycket
arbetat för och under Konungens egna ögon, som förstnämnde
Stats Sekreterare. Nu är Hr von Asp * ifrån Paris kommen uti
hans Ställe till Öfver-Chefskapet vid Rikets Hemligaste Bureau,
hvilken således hädanefter lärer få den Nåden at beresa Europa
med Hans Maj:t; eljest står också Hr von Moltzer * uti stort både
Förtroende och Tycke hos Konungen, nytjas dock merändels vid
de inrikes Tourerna. Baron d'Albedyhl, Minister i Danmark,
dock hema på Permission, repeterar nu sin Latin i Upsala. Han
är en ganska vitter Herre, sjelfva Godheten, ja Ädelmodet, och
blir en ofelbar Gynnare af de Lärda.»
»Baron Fredric Sparre, 3 har nu åter fåt en ny Dauphin, Gud
late den då lefva, ja länge lefva! Det är den gode Herren just
et Önskebarn. Baron Silfverhielm, * Magnetiseraren, opererar nu
un peu plus lentement autour de son Bacqet, än vid Harmoniska
Societetens första öpnande.» Baron Silfverhielm 5 Theologen åter,
raskar i Upsala ifrån sig sitt Pensum för att i tid komma til Ex-
perience af den så efterlängtade Cura Pastor alis. En Baron* Mör-
ner, också officerare och, om jag minnes rätt, Lieutenant vid Sö-
^ Per Olof von Asp (enl. Svenska Adelns ÄUartaflor af G. Anrep), f. 1745 i
Stockholm; presidentsekreterare i minisleriella departementet 1786; f 1808 "^/a i
Stockholm.
■ Sebastian Andreas von Moltzer (enl. Svenska Adelns Ättartaflor af G. Anrep)
^' 1757 "^8 i Pomern; förste sekreterare i presidentsexpeditionen; f 1826 ^It på
Ebbelorp vid Kalmar.
3 Förmodligen friherre Fredrik Sparre (enl. Sv. Ad. Ättart. af G. Anrep) f.
1 731 ^a; riksråd 1781, f 1803 3% på Åkerö.
^ Öfversten friherre Karl Göran Silfwerhielm (enl. Sv. Ad. Ättart. af G. An-
rep) f. 1759 ^^8; t i8o8 «« „ i Uleåborg.
5 Förmodligen andre sekreteraren i kabinettet för utrikes brefvexlingen fri-
herre Göran Ulrik Sil/iverhielm (enl. Sv. Ad. Altart, af G. Anrep) f. 1 762 ""♦/xt;
t 1819 '° 9 på Bredsjö i Upland.
^ Friherre Ludvig Mörner, (enl. Sv. Ad. Ätlart. af G. Anrep) f. 1 764 Vx« på
Rödjenäs; fänrik vid Södermanlands reg:te 1787; biskop i VexiÖ 1800; f 1823
'Vxo i Stockholm.
Digitized by
Google
73
dermanländingame, lade redan förlidet år i Upsala bort Värjan,
för at gå med Boken i hand fram til en Biskopsstol, utom flere
Högvälbome Aspiranter, som omnämnas. Grefve Schwerin * är
Präst: han tager saken serieusement, och studerer för at bli en
lärd Biskop, ja, hvad ändå mer är, en verkelig biskop. Til den
ändan reste han ifrån Fästmö, Ordens-Stift och Biktstol, til Göt-
tingen, emandes icke komma dädan, förrän han befinner sig väl
utrustad emot alla våra Hofjunkares och Kättares anlopp.t
>Bibliothekarieme halva nu på någon tid just råkat slå Stall-
brödra-lag med Theater-Parnassen. Herr Clewberg* är Sous-Di-
recteur vid sjelfva stora Administrationen, medan Hr Leopoldt
skrifver Prologuer, Operor och Dramer; men icke nog härmed.
Hr Risteli 3 kommer nu ock at dirigera en helt ny Upsätning af
Svenske Skådespelare hvilka skola på Bollhuset upfora Tragedier
och Comedier af det Slaget som äro värdige sådane åskådare
hvilka frequentera Hofvet och den Svenska Akademien, medan
Hr Stenborg* icke desto mindre fortfarer at förlusta den ädlare
delen af Populacen med sina Comiska Sångspel och snygga Far-
cer. Men tyvärr! hela denna Legion af industrieusa Snillen kan
dock ej ersätta den stora förlusten af Hr de Monvel s som aldrig
mer vil återkomma til det kalla Norden, äfvensom Mad. Hus ^ nu
också endera dagen är resfärdig till Ryssland.»
Gjörwell slutar brefvet med följande: »Vil icke bedröfva med
flere Nyheter,» utan slutar med att bedja »om alt Godt för Ko-
nungen och Riket för Lindö ' och Bellevue.!»
Karl K:son Leijonhufvud.
' Kjrkoherden i Sala, grefve Fredrik Bogislaus von Schwerin (enl. Sv. Ad.
Altart af G. Anrep) f. 1764 7io i Stralsund; f 1834 'A i Stockholm.
* Ahrakam Niklas Clewberg adlad Edelcrant%.
"^ Aäclf Fredrik RisUll\ dramatisk öfversÄttare, konungens enskilde biblio-
tekarie.
^ Karl SUnbcrg^ operas&ngare, hofsekreterare; f. 1 752, f 18 13.
5 Jacques Marie Boutet de Monvel^ fransk skådespelare och teaterförfattare, f.
1745. t i8«.
^Sopkie Hus^ fransk sk&despelerska, anstäld i Sverige 1784—87.
^ Ägdes af presidenten friherre Axel Gabriel Leijonhufvud.
Persmhistorisk tidskrift zgoi.
Digitized by
Google
74
Carl Pontus Lilljehorn.
En >kunganiördare>.
Genom välvilligt tillmötesgående hafva vi blifvit satta i till-
fälle att här meddela det hittills okända porträttet af en af de
mest bemärkte deltagame i sammansvärjningen mot konung Gus-
taf III, en af dessa egendomlige »kungamördare», till hälften aristo-
krater till hälften jakobiner, lågande samtidigt af en entusiastisk
kärlek till friheten och af en våldsam förbittring mot den konung,
som vågat kränka och förfördela Sveriges adel. Till största delen
begåfvade och verkligt bildade män, varmt hängifne sitt foster-
land och dess fria samhällsskick, uppfylde af mod och verksamhetslust
förete de onekligen, i trots af det ohyggliga dåd, hvartill de af sin
partifanatism förleddes, att i mer. eller mindre mån låna sin med-
verkan, många sympatiska drag, ej minst den, hvars bild här åter-
gifves. En kort skildring af hans lefhadsöden skall kanske derför
ej sakna intresse.
Carl Pontus Lilljehorn var född 1758. Fadern, död före so-
nens födelse, var kapten vid artilleriet. Modern hette Clara Lo-
thigia och hade varit Gustaf III:s amma. Konungen, som synes
hafva hyst tilllgifvenhet för henne, omfattade äfven hennes tre
söner med mycken bevågenhet. Pontus, som var den yngste,
kom tidigt som page till hofvet, der han erhöll sin uppfostran.
Vid 15 år anstäldes han som fänrik vid lifgardet, vid 18 blef han
löjtnant och vid 23 kapten. Tio år senare hade han stigit till
major och var tillika öfverstelöjtnant i armén. Hos konungen stod
han alltjemt i nåd och uppbar en icke obetydlig pension ur hans
handkassa. Tillika erkänd som en ovanligt framstående och tap-
per officer och åtnjutande det största personliga anseende ända
derhän, att han af föräldrar allmänt framhölls som ett mönster för
deras unga söner, kunde han med skäl vänta en lysande framtid
på den militära tjenstemannabanan. Men hans ärelystnad var af
Digitized by
Google
Carl Pontus Lilljehorn.
(Efter miniatyr tillh. Fröken Eva M. A. Ch. Lilljehorn.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
75
annat slag. Literärt intresserad hade han egnat en stor del af
sin från tjensten lediga tid åt läsning och derunder insupit de fri-
hetsidéer, hvilka då så allmänt omfattades af alla känsliga sinnen
och hvilka snart skulle framkalla så fruktansvärda hvälfningar i
Europa. Då de första förebuden till den storm, som skulle bort-
sopa århundradens verk, visade sig i Frankrike, omfattades de af
lilljehom med det största intresse. Särskildt blef Lafayette hans
hjelte, och han begynte drömma om att i* Sverige spela en Lafa-
yettes rol, detta så mycket hellre som de senare årens tilldragelser
i hans fädernesland af honom skarpt ogillades. Särskildt hade
Gustaf ni:s våldsamma tillvägagående mot adeln vid 1789 års
riksdag, dervid Lilljehoms egen farbror låtit bruka sig som ko-
nungens redskap, uppväckt hans lifliga förtrytelse. Det blef der-
för ej svårt för den gamle ränksmidaren general Pechlin, hvilken
med allt skäl kan betecknas som hufvudmannen för det sannolikt
ej ringa antal missnöjde, som arbetade på att åstadkomma en stats-
hvälfning i frisinnad riktning, att fånga Lilljehom i sina nät. På
grund af hans ställning och hans inflytande vid lifgardet trodde
man sig genom honom kunna försäkra sig om detta regementes
understöd vid en blifvande kupp. Han blef också snart en af de
främste i konspirationen och betraktades som företagets egentlige
militäre ledare. Jämsides med denna sammansvärjning, som ur-
sprungligen endast afsåg en ändring af författningen, hade emel-
lertid äfven en annan uppstått direkt riktad mot konungens lif.
De båda konspirationerna trädde dock efler hand, om ock endast
genom några få af deltagarne i desamma, i förbindelse med
hvarandra. Den ena skulle utföra dådet, den andra derefter så
mycket lättare verkställa den planlagda statshvälfningen. Till
Lilljehoms heder måste det dock nämnas, att han först bäfvat till-
baka för mordgeraingen och protesterat mot densamma. Till slut
synes han dock hafva förmåtts att gå in derpå. Väl hade Gustaf
ni öfirerhopat honom med välgerningar, men hade icke en Bru-
tus offrat sina egna söner, då det gälde fäderneslandet? Lillje-
hom skulle alltså låta det politiskt nödvändiga brottet hafva sin
gång och derefter i spetsen för gardet betrygga genomförandet af
den nya ordningen. Mordets utförande, flera gånger uppskjutet,
utsattes slutUgen att ega rum på operamaskeraden fredagen den
16 mars 1792. Nu var sålunda den efterlängtade stund kommen,
då Lilljehom skulle blifva nationens hjelte och återställa dess af
konungen våldförda frihet. Men i samma mån det afgörande ögon-
blicket nalkades, började samvetets röst göra sig hörd hos den af
Digitized by
Google
76
äregirighet och frihetsentusiasm berusade mannen. Slutligen kunde
han ej längre motstå dess manande stämma. Han måste, kosta
hvad det ville, söka förhindra, att hans kunglige välgörare föll för
mördarens kula. Redan aftonen före den för attentatet bestämda
dagen satte han sig ned att skrifva ett till konungen stäldt anonymt
bref, hvari han, uppgifvande sig vara en riksdagledamot af oppo-
sitionen, som genom en tUlfällighet fått kunskap om de anslag,
som förehades mot konungens lif, besvor denne vid allt hvad he-
ligt var att inställa aftonens maskeradbal, der, om han infunne sig,
döden med säkerhet skulle möta honom. Morgonen den i6 mars
synes han fortfarande hafva befunnit sig i samma ångerfulla stäm-
ning, ty då afslutade han sagda skrifvelse. Han dröjde likväl
med att afsända densamma och infann sig sedan på den bekanta
middagen hos Pechlin, den s. k. kärleksmåltiden, som bevistades
af flere af de främste sammansvurne. Efter middagen deltog han
till och med i den slutliga öfverläggningen emellan Pechlin och
Jakob v. Engeström om de åtgärder, som skulle vidtagas, sedan
konungen mördats. Sjelf säger han sedan i sin bekännelse inför
rätten, att han aflägsnat sig från denna sammankomst »med sorg,
grämelse och förtviflan i hjertat i det fulla uppsåt att komma
hela den djefvulska planen att manquera medelst brefvet till ko-
nungen». Häremot strider dock en uppgift af en af de medsam-
mansvurne, C. F. Ehrensvärd, hvilken lemnade Pechlinska huset i
hans sällskap. Enligt densamma skulle Lilljehom vid sagda till-
fälle med största hänförelse hafva uttalat sig om den nu förestå-
ende revolutionen och med harm tillbakavisat alla tvifvelsmål på,
att det denna gång verkligen skulle blifva allvar af. Han hade
härjemte tagit löfte af sin unge vän, att denne skulle infinna sig
på maskeraden och så snart det märkliga inträffat derom gifva
honom underrättelse.
Huru nu förklara dessa mot hvarandra så stridiga framställ-
ningar? Helt visst befann sig Lilljehom i ett tillstånd af feber-
aktig spänning, af den mest våldsamma sinnesoro. Samvetsbe-
tänkligheter och farhågor å ena sidan, frihetskärlek och äregirig-
het å den andra kämpade en rasande kamp om herraväldet i
hans själ, som svag och obeslutsam vacklade fram och åter. På
morgonen hade han skrifvit sitt bref färdigt men sedan ej kunnat
förmå sig att framlemna detsamma. Vid sammanträffandet hos
Pechlin med de öfrige sammansvurne, hvilka med vördnad och
förtröstan sågo upp till honom, vaknade sannolikt åter hans stor-
hetstankar och togo sig uttryck i eldig hänförelse inför den ung-
Digitized by
Google
77
domlige beundraren Ehrensvärd. Sedan i ensamhetens stunder
gjorde sig dock på nytt samvetets röst med omotståndlig kraft gäl-
lande. Härtill kom, att hvad han vid den sista öfverläggningen hos
Pechlin fått erfara om den för statshvälfningen utarbetade planen
cj heller ingifvit honom synnerligt förtroende för företagets fram-
gång. Förmodligen var det nu »sorg, grämelse och förtviflan»
hos honom framkallade beslutet att framlemna sitt angifvelsebref.
Då maskeradtimmen närmade sig, begaf han sig ut. Han vand-
rade längre af och an framför operahuset, der konungen vid
denna tid som vanligt på maskeraddagame superade, till dess
han bland folkhopen fick syn på en ung man med, som han
tyckte, synnerligen »ärlig och enfaldig» uppsyn. Åt honom lem-
nade han derefter sitt bref med begäran att denna ville fortskaffa
det vidare till konungens kammartjenare. Han säger sig derefter
hafva återvändt hem och omedelbart gått till hvila, hvilken upp-
gift äfven vid domstolsförhöret blifvit bestyrkt af hans betjent.
Men ej nog härmed. Han synes icke heller hafva vidtagit några
anstalter för att bereda tillträde till sin person för den eller dem,
hvilka under nattens lopp kunde vilja bringa honom budskap från
operahuset, till följd hvaraf också de, som i denna afsikt sedan
sökte honom, blefvo afvisade. Oss synes detta hans beteende
sjelfva revolutionsnatten mer än något annat ådagalägga, att han
vid afsändandet af sitt bref verkligen varit gripen af uppriktig ånger
och med detta steg fullt och fast öfvergifvit alla de högtflygande
planer odi revolutionära drömmar, hvilka så länge beherskat ho-
nom. Hur skulle han icke eljest med otålighet hafva afsraktat
underrättelsen, att handlingens ögonblick vore inne, det ögonblick,
di den svenske Lafayette i spetsen för trupperna skulle betrygga
det nya statsskickets införande. Långt härifrån ser det nu ut, som
om han i sin djupt förkrossade sinnesstämning rent af fruktat att
fi erfara den under andra omständigheter säkert otåligt efterläng-
tade nyheten, fruktat att få höra, att trots vamingsbrefvet mordet
likväl ^ rum. Allt mod, all handlingskraft hade tydligen öfver-
gifvit honom. Han kände sig ej längre kallad att utföra den stora
rol ärelystnadens demon en gång förespeglat honom.
Så synas oss Lilljehorns bekännelser, Ehrensvärds berättelse
odi vittnenas intyg i viss mån kunna sammanjämkas, och man
fir härigenom den förklaring af Lilljehorns handlingssätt, som bäst
öfverensstämmer med hela hans uppträdande under rättegången
och den sinnesförfattning han derunder ådagalade. Den åsikt har
dodc äfven blifirit framstäld, att Lilljehorn vid vamingsbrefvets
Digitized by
Google
78
afsändande endast handlat af försiktighet, för att i händelse af
företagets misslyckande kunna undgå ansvar, en uppfattning, till
stöd hvarför nog åtskilligt kan anföras. Den har dock det emot
sig, att den helt och hållet står i strid med Lilljehoms bekännel-
ser inför domstolen, hvilka onekligen göra ett visst intryck af
sanningsenlighet, af en djupt förkrossad syndares uppriktiga bikt.
Den gifver oss ej heller någon tillfyllestgörande förklaring på
Lilljehoms uppförande natten mellan den i6 och 17 mars.
Ännu mindre antaglig förefaller den tolkning, A. Ribbing
gjort af Lilljehoms tillvägagående, en tolkning, alltför mycket färg-
lagd af den ovilja, den sistnämndes beteende inför rätten hos hans
fome meningsfränder uppväckt Enligt densamma skulle Lillje-
horn hafva tvekat huruvida »det skulle vara fördelaktigast att vid
konungens död fl ställningen af en praefectus praetorii eller att
försäkra sig om konungens gunst genom att röja hemligheten»,
och slutligen bestämt sig för det senare altemativet. Hade Lillje-
hom varit den skurk, Ribbing synes antaga, hade han helt visst
ej begagnat sig af anonymitetens slöja utan öppet angifvit hela
komplotten, hvarigenom han ju så mycket säkrare borde vinna
sitt föregifna mål. Skulle emellertid Lilljehorn verkligen hyst en
dylik tanke, så har väl sällan en större missräkning träffat en död-
lig. Långt ifrån att bereda sin författare den ära och de förmå-
ner konungaynnest plägar medföra blef brefvet anledningen till
hans häktande, och han blef sedan behandlad med samma sträng-
het som de män, hvilka jemte Anckarström uttänkt och planlagt
sjelfva mordgemingen.
Den svaghet och det vankelmod, Lilljehorn röjt den 16 mars,
följde honom sedan under hela processen. Först sökte han göra
troligt, att äfven han sjelf genom en anonym skrifvelse fått kunskap
om komplotten, hvarom han för öfrigt intet visste. Denna be-
kännelse vidhöll han i 10 dagar. Ifrigt ansatt af den sluge polis-
mästaren Liljensparre, medgaf han nu, att han plägat umgänge
med Pechlin och Ribbing samt att han af den sistnämnde fått
höra talas om mordplanen. De följande dagame skref han den
ena nya bekännelsen efter den andra, erkände under jämmerfuU
klagan och patetiska utgjutelser efter hand, som det synes, allt
hvad han visste, komprometterade dervid ytterligare flere af de
redan tilltalade och angaf åtskilliga personer, som hittills lyckats
undgå att inblandas i processen. Det är förklarligt, att detta hans
omanliga, hållningslösa uppförande skulle på en gång uppreta hans
forne vänner och väcka hans fienders missaktning. Också synes
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Carl Pontus Lilljehorns grafsten
ä kyrkogården i bonn. •
(Efter fotografi tillh. Sv. Riddarhuset.)
Digitized by
Google
79
knappast någon af de anklagade hafva ådragit sig en så hög grad
af förakt som LtUjehom. Liksom Horn, Ribbing och Ehrensvärd
dömdes han till döden, hvilket straff dock, sedan Reuterholm tagit
makten i sina händer, förvandlades till ständig landsflykt. -
Efter att i 5 månader hafvä sutit fängslad fördes nu Lillje-
hom jemte sina olyckskamrater i augusti 1792 öfver till Tyskland,
der de genast åtskildes. Enligt en uppgift af Barfod skall Lillje-
hom nu hafvra tagit anställning som skolmästare i Hermhut.
Redan under sin fängelsetid hade han visat sig mycket mottaglig
for religiös inverkan. Det påstås, att fångpredikanten haft stor
del i uppriktigheten af hans bekännelser, i hvilkas ordalag
äfven ett starkt drag af syndaånger och ruelse framträder. För-
modligen var det då under det fortsatta inflytandet af denna reli-
giösa stämning, som Lilljehorh trädde i brödraförsamlingens tjenst.
Enligt samma käUa skall han emellertid år 1800 sökt begifva sig
till Irland för att sluta sig till ett derstädes pågående uppror men
på vägen blifvit tagen af engelsmännen och insatt som fSnge i
Towem. Med visshet vet man blott, att han 18 10 varit bosatt i
Neu-Wied vid Rhen under namnet Bergheim. Då marskalk Berna-
dotte blifvit vald till svensk tronföljare, synes Lilljehom hafva
fattat hopp att genom hans bemedling kunna återvinna sina för-
lorade rättigheter. Han infann sig sålunda i Hamburg vid den
nye kronprinsens genomresa och öfverlemnade till honom en böne-
skrift, hvari han i de mest smickrande ordalag upphöjde Carl Jo-
hans för^enster, på samma gång han häftiga anföll Gustaf Illrs
minne, tydligen i afsigt att framställa sitt eget handlingssätt i bättre
dager. Han anhöll härjenite bevekligt att fä återse sitt »ända till
dyrkan älskade» fädernesland, der jemväl vigtiga ekonomiska an-
gelägenheter påkallade hans närvaro. Sedan denna ansökan af-
visats af Garl Johan,- torde Lilljehorn hafva återvändt till Neu-
Wied. Omsider synes lyckan åter hafva lett mot honom. Han
ingick, enligt oss af en härstädes bosatt medlem af ätten lemnad
uppgift, ett förmöget gjifte med en fröken von Linden och fick
sålunda under de sista åren af sitt lif njuta en bekymmerfri till-
varo. Han afled sedermera i Bonn den 24 november 1820, så-
som framgår af inskriften på den å hans graf derstädes resta
minnesvård, hvaraf en afbildning, förvarad å svenska riddarhuset,
här återgifves. Enligt samma inskrift synes han under sina sista
lefnadsår hafva kallat sig Berg von Bergheim.
Carl Pontus Lilljehom var en af dessa visst icke sällsynta
mennidcor, hvilka under lugna förhållanden och medgångens da-
Digitized by
Google
80
gar kunna framstå som hjeltar och efterföljansvärda mönster, men
hvilka, så snart deras förmåga eller deras karakter i ett kritiskt
ögonblick på allvar sättes på prof, visa idel svaghet och hållnings-
löshet. Från att hafva varit föremål för den största aktning ja
beundran sjönk han också på en gång i ett djup af afsky och för-
akt som kanske ingen af hans medsammansvume. Väl hårdt sy-
nes han dock hafva blifvit bedömd. Alltför karakterssvag att med
afvisande af alla passionemas lockelser oryggligt vandra på plik-
tens och hederns väg lät han visserligen af sin frihetsentusiasm
och sin är^irighet förleda sig att deltaga i stämplingar mot sin
laglige konung, ja att om också motvilligt gifva sitt samtycke till
hans mördande. Men tillika alltför vekhjertad att beslutsamt
beträda brottets bana bäfvade han i afgörandets ögonblick till-
baka och sökte sedan försona sin skuld genom att blotta allt
hvad han kände om den ohyggliga geming, hvari han varit
invecklad. Helt naturligt kom han härigenom att föranleda äfven
andras olycka. Men några oskyldiga torde dock icke genom hans
bekännelser hafva drabbats af lagens arm. Det, som väl också i
efterverldens ögon hufvudsakligen fläckat hans minne, är den svarta
otacksamhet, han ådagalagt gentemot sin kunglige välgörare.
Men, såsom ofvan antydts, svärmeriet för friheten och för anti-
kens hjeltar hade förvillat hans omdöme, fördunklat hans rätts-
uppfattning och han satte en ära uti att på fosterlandets och
frihetens altare oflfra alla känslor af enskild kärlek och tacksam-
het. Först när han såg det hemska mordet, från att vara en om-
talad möjlighet, hotfullt närma sig verklighetens gräns, vaknade
han ur sin yra och beslöt efter en, som det tyckes, svår inre kamp
att söka förhindra dådets fullbordande. Att han gjorde ett om
också overksamt försök härtill bör räknas honom till förtjenst
och skiljer honom fördelaktigt från de öfrige deltagame i sam-
mansvärjningen. N, v. D.
Digitized by
Google
8i
Ur den grefliga Bondeska porträttsannlingen
på VIbyhoInn m. fl. den Bondeska ätten till-
höriga egendomar.
Ledamoten af Riksdagens Första kammare grefve C. J.
TroUe-Bonde, den ifrige forskaren och samvetsgranne utgifvaren
af de intressanta publikationerna om medlemmar af Bondeätten
samt om dess gods, har till redaktionens förfogande ställt en del
fotografier och clichéer efter porträtt i den sannolikt rikaste enskilda
portrattsamlingen i Sverige, nämligen Vibyholmssamlingen. Många
bikier från dessa samlingar hafva redan influtit i ofvannämnda
af grefve TroUe-Bonde utgifna biografiska arbeten och komma
därför ej att här intagas, men göres nu början med en samling
bilder, hvilka trots många försök hittills ej kunnat identifieras.
Måhända skulle inom denna tidskrifts numera vidsträckta
läsekrets finnas någon, som kunde sätta namn på en eller
annan af dessa bilder, gifva någon upplysning eller uttala ett
omdöme. Sådana meddelanden mottagas med tacksamhet af
tidskriftens redaktion.
De bilder, som nu meddelas, hafva i ^Porträttsamlingen vid
Vibyholm beskrifven af Carl Bonde. Stockholm. Ivar Haegg-
ströros Boktryckeri 1876», upptagits under följande nummer: 226,
229, 232, 246, 247 och 251.
Beskrifnin garna till de olika bilderna äro hemtade ur före-
nämnda af grefve Bonde utgifna förteckning:
1. (246) Fruntimmersporträtt. Bröststycke i hvit sidenkläd-
ning och blå mantel; pudradt hår. Vacker målning och på du-
kens frånsida teckn. J. H. Scheflfel pinx. 1727. Höjd 2,6. Br. 2,1.
2. (251) Bröststycke i pastell. Föreställer ett äldre förnämt
fruntimmer med litet magert ansigte och framstående näsa, samt
skarpa bruna ögon; iklädd kort ljusblå sammetsmantilj med her-
meliner; spetsärmar; händerna instuckna i en liten brun muflf.
Målad af Lundberg. I fbrsta upplagan af denna förteckning
upptagen som Grefvinnan Tessin, f. Sparre, emedan porträttet
utgör pendant till hans (n:r 207), om hvars identitet intet tvifvel
rider samt emedan det vid köp uppgafs så. Höjd 2,2. Br. 1,7.
Digitized by
Google
82
3- (226) Ung prins (?). Hel figur stående; i blå guldbroderad
rock; harnesk och kyllerskört; höga svarta stöflar med stål-
sporrar; pudradt hår. Han håller högra handen i sidan; den
venstra hvilar på en hjelm med hvita plymer, som tillika med
en kommandostaf ligger på ett bord. Vacker målning; möjligen
åf Taraval. Höjd 5. Br. 4.
4. (229) Mansporträtt från början af 1700-talet (?), Bröst-
stycke ovalt. Klädd i ljusgul rock med gröna broderier; hvit
mantel med ljusblå uppslag; långhalsduk af spetsar; lockig ljus
pudsad peruk; skägglöst ansigtc. God målning. Vacker gammal
skulpterad ram. Höjd 2,8. Br. 24.
5. (247) Fruntimmersporträtt. Bröststycke i gredelin kläd-
ning och blå mantilj; pudradt hår. Liksom 246 (i) äfven en
god målning af Scheffel men ej signerad. Dessa båda porträtt
föreställa utan tvifvel tvenne systrar, hvaraf dock n:r 246 är
yngst . . . De äro målade samtidigt och ämnade till pendanter.
Höjd 2,6. Br. 2,1.
6. (232) Mansporträtt från 1746. Bröststycke; mörkblå rock
med kylleruppslag kring halsen och vid armarna, samt försedd
med en rad gula knappar; harnesk; pudrad peruk. Å dukens
frånsida läses: >J. H. Scheffel pinx. Holmiae 1746. mens Martij>.
Svart lackerad ram med förgylda ornament i hörnen. Höjd 2,9.
Br. 2,2.
(Forts.)
Digitized by
Google
N:R I. Obekant, (pendant till n:r 5).
Ur Bondeska PORTRÄn^AMUNGEN k Vibyholm.
(Oljemålning af J. H. Scheffel, sign. 1727.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 2. Obekant.
Uk BONDKSKA l-ORTRÄITSAMLINGEN A VlHYlI<»LM.
(Pastellmålning af G. Lundberg.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 3. Obekant.
Uk Bondeska porträttsamlingen å Vibyholm.
(Oljemälning enl. uppgift af Taraval).
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 4. Obekant.
Ur Bondeska roRTRÄTrsAMUNt.EN Ä Vibyholm.
(OljemÄlning af obekant mästare.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r s. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen ä Vibyholm.
(Oljemålning af Scheffel?.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 6. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen ä Vibyholm.
(OljemAlning af J. H. Scheffel, sign. mars 1746 I Stockholm.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
83
Studier och anteckningar.
Af Httgo Samzeliiis.
I.
Det gamla Nederkalix.
(Forts, från sid. 34.)
Gakm. Soldaten Pflhr Gahm och hustru Lispetas dotter Lispeta, f. 172 1 'Vs i Nkx.
Afskied. Sold. Nils Gahmy d. 1778 Ve å Gammelgården, Nkx, 73 år.
Fourir Nils Gahm^ f. 1734, d. 1790 Va i Nkx, 56 år, gift 1764 'V" i
Nkx med Gnstafva Christina Jönsdotter fr. Gammelgården i Nkx, f. 1742,
d. 1820 3/4 i Lappträsk, Nkx. Barn: Nils Petter, f. 1765 »Ve i Nkx; Jöns,
f. 1766 Vw» därs!.; Jonas, f. 1778 'V4 därst; Johannes, f. 1779 "Vx» därst.
Ofvranstående Nils Petter Gahm, fourir, f. 1765 "^/g i Nkx, d. 1827 »V?
i Lilla Lappträsk, Nkx, gift i. g. 1795 'Ve i Nkx med Christina Larsdotter
på Kyrkobordet i Nkx, d. 1817 »/; i Nkx, 53 år; 2. g. 1818 »9/4 i Nkx med
inkan Brita Selbtrg fr. Västanäs; 3. g. med Anna Stina fr. Lappträsk
i hennes i. gifte (se Bodin), [Barn: Nils Fredric, f. 1796; Carl Petter, f.
1798 'V9 i Nkx, d. 1825 'Vi. i Lilla Lappträsk, Nkx.]
Ofvanstående Nils Fredric Gahm, f. 1796, gift 1 821 »Va i Nkx med
Greta Cajsa Olofsdolter fr. Öfre Mordjärv.
Afsk. sold. enkl. Abraham Gahm, d. 1843 'V4 i Månsbyn, Nkx, 82 år.
GtStrin. Mönsterskrifvaren Peter Gestrin, g. m. Johanna Groth\ dopvittnen i
Nkx 1724.
GierstrOm* Major Niclas Gierström, bodde i Nkx 1699 — 17 10.
Skomakaregesällen Johan Johansson GUr ström, gift 1752 »V^ i Nkx med
pigan Marja Laredotter i Vånafjerden.
GNeujelm. Leutinanten Carl Frid. Godenhjelm, dopvittne i Nkx 17 19 och 1720.
G^TeaittS. Tnllnären Eric Govenius, d. 1824 »Ve i Nkx, 56 år.
Gram. Pastor Olof N. Gran,^ g. m. Elsa Hernodia,
Brita Gran, g. 1741 7a, se Lund,
Anna Charlotta Gran, g. 1759 "A, se Danberg,
Lands Fiscalen Lars Gran begrofs 1767 V4 i Nkx, g. m. Anna Cath.
JTwpjnng, i. 1733.
Framl. Inspect Seger Grans enka Catharina Fahlström, d. 1833 3»y,o å
Törcfors i Nkx, 73 år.
Maria Gran, f. 1804, se Sil/ver brand,
Elisabeth Gran, f. 1764, se Bethén.
Gmmhaimar. Johan Granhammars son Abraham, kristnad 1665 »»/'x i Nkx.
Graastrtfll. Sara Granström, f. 1778, se Strahlberg,
Grape. Sockenskrifvaren Johan Grape, g. 1748 'V; i Nkx med Anna Strahlberg,
Barn: Olof, f. 1751 »^/x, i Nkx.
Kyrkoherden Eric Grape, d. I808 »V» i Nkx, 53 år.
Elisabeth Grape, d. 1830 "A i Nkx, se Wiklund.
Drängen Johan Henrichsson Grape fr. Ylterbyn, f. 1803, gift 1833 »3/3
i Nkx med Magdalena Nilsdotter Sundquist, f. 1798.
' Kyrkoherde i Nkx 1739 till sin död 1759. (Tunsei Herdam.)
Digitized by
Google
84
Greiner. Glas- och HyttmistareD vid Sandörsunds glasbruk i Nkx Johan Georg
Greiner^ f. 1759, gift i. g. med Marf^areU Ceäertöf^ f. 1753, d. 1808 •^/w i
Sandörsund, 55 &r; 2. g. 1809 '/lo i Nkx med hush&Uerskao Martha Limd-
gren fr&n Öfver-Kalix. [Barn: Caisa Margareta, f 1784; Henrik Mathiss,
f. 1785, glasblåsaregesiai, gift 180S ''/4 i Nkx med Margareta Beata Salander
(dessas son Tohan Matthias, f. 1810 '/é i Nkx); Josepha, f. 1792].
Glasbläsaren Hindrich BalUar Greiner^ f. 1780, gift 1804 *^'^ i Nkx
med Maria N or bar ek fr. Piteå, f. 1782. [Barn: Anna Magdalena, f. 1805 •^/n].
Grop. Borgmästaren fr. Uhle& Esaias Grop^ dopvittne i Nkx 1720. Gift med
Grctha Siribäck, Son: Tean Hindrick, f. 1721 »Vi i Nkx.
Gropman. Brita Gropmam^ f. 1 769 'V3, se Sckedim.
En annan Brita Gropmanniny jungfru, dopvittne i Nkx 171 1 "^/j.
Groth. Joanna Grotk^ se Gestrin.
Bruksarbetaren och smeden vid Törefors Anders Grotk, g. 1816 ^>i i
Nkx med hush&llerskan Greta Helena Drugge. Barn: Lars Petter, f. 1823
^ ^ i Nkx; Johan August, f. 1826 »^ . i Nkx.
Smeden vid Törefors Johan Crotk^ g. 1820 ^/n i Nkx med Catharina
Erichsdotter fr. Tore. Son: Lars Aron, f. 1822 ♦/ix i Nkx.
Hackiel. Vice Befallningsman Martin ffackul, dopvittne i Nkx 17 10.
Haeggstrttm. Comroinister Eric Abraham Haggström, g. m. Caroline Sophie
Bergstedt. Son: Frithiof, f. 1839 »V4 i Nkx.
Halleen. Landt Fischalen och Mantals Commissarien Johan Halleen^ g. m. Anna
Mario Wijnblad. Barn: Anna Christina, f. 1721 ''A; Johan Friederich, f.
1723 " , i Nkx, d. s. a. »'/s därst.; Julius, f. 1724 "/« i Nkx.
HalsittS (Hallsins). Olaus Halsius, g. m. Margareta Johansdotter.
Johannes Hallsins^ g, m. Sophia Larsdotter. Son: Gustav Hans, f. 1734
'^'x i Nkx.
Heddahl. Anna Heddahl^ f. 1756, se Salander och Lundström.
Hedström. Anna Charlotta Hedström^ f. 1765, se Sckmaltn,
Johan Samuel Hedström^ f. 1770, inflyttade 1802 ss. ftnrik och bosatte
sig i Innanbäcken. Avancerade till kapten och erhöll afsked, d. 1834 '^s
i Nkx, 63 år 8 m. 3 d. Gift 1833 'V» i Nkx med sin hushållerska, bonde-
dottern Margaretha Bäckzelius fr. Ryssbfilt, f. 1803, d. 1840 "/m i Nkx, i
hennes I. gifte. (Barn: Johan Petter, f. 1833 V«x i Nkx.)
Heqg. Catharina Hegg^ gift 1748 3 x, se Fellenius,
Hefdeman. Leut. Johan Christopher Heideman och Fru Catharina Splmters son
Magnus Carl, f. 171 1 'Is i Nkx. Dottern Elisabetha, d. 17I9 "/a i Nkx,
6 är 4 m.
Heinricitis. Capit. vid Västerbottens reg:te Henric Henricius doe 1763 »V«x i
Nkx, 70 år gammal, af gulsot. Gift såsom löjtnant 1749 •s/4 i NTkx med
Maria Sjöberg.
Christina Maria Henricia^ se Clementeoff.
Heintson. Fabriqueuren vid Sandörsunds glasbruk i Nkx Georg Wilhelm Heintson^
f- 1775 Vs, gift med Seraphia Kreander {Criander), f. 1778 "/9. (Barn:
Georg Henric, f. ''/xa; Aquilina Coecilia, f. 1800 Vs; Dominicus, f. 1802 *® s
i Sandörsund, Nkx.)
HernodittS. Elsa Hernodia^ se Gran.
Hindersson. Anders Hindersson i Törböle, Nkx, gift 1777 '*/xi i Nkx med jung-
fru Margaretha Silfverkloi ibid.
Petter Hindersson i Pålänge, f. 1773, gi^ '800 med Charlotta Boös^
f. 1772 "/i, dotter af föltvMbeln Anders Böös och Magdalena Edin.
Hjelmdahl. Handlanden från Torneå Joh. Hendrich Hjelmdakl, f. 17SI» eift
1780 "le i Nkx med Elisabet Blombäck, f. 1756. Barn: Eric, t. 1 782;
Catharina Coecilia, f. 1 785 ^n å Innanb&cken i Nkx; Margareta Elisabeth,
d. 1785 "/x« i Nkx.
Holst. Capitain Johan Holst, g. 1734 med Sara Dorotea Sadelin^t 17 17. Barn:
Chariotta Sophia, f. 1737; Brita Marja, f. 1751 "/y i Nkx; Adolph Fredric,
f. 1752 'Vio därst.; Lovisa Ulrica, f. 1754 'Va därst.
Margareta Holsl, se Rensfelt.
Greta Holst, se Plantin.
Horteliiis. Borgaren från Piteå Olof HorUlius, d. 1777
Digitized by
Google
85
Huller. Sockenskrifvaren Lars Andersson Huller^ d. 1718 'Vs i Nkx.
HäfnMMi. Glasmästaren Hagman fr. Tomeä, gift 1727 "A i Nkx med Anna
Christiansdotter Kiämpe,
Hä^^strdm. Comministem, t. Pastorn Axel Fr. Häggsiröm^ d. 1836 '^4 i Nkx,
47 ^•
Höjer. Håradshöfdingen Michael Eurcnius Höjer ^ gift (före 1723) med Brita
Maria Soot {Soth), som dog ftnka 1762 'Vx och s. ä. Va begrofs i Nkx' kyrka.
[Barn: Nills, f. 1 724 '3/7 i Sangis, Nkx; Nills Peter, f. 1726 "/xo å Landet,
Nkx; Fredrich Wilhelm, f. 1728 Va i Nkx; Hinrich, f. 1729 "/a därst, hof-
rflttsausknltant; Daniel, f. 1730 Vio i Nkx, d. 1799 V7 därst. (testes vid
dopet 'Vn>: Probsten Mag:r Daniel Solander i Piteå, Probstinnan Sophia
Catharina Lnndea, Befallninesman Petter Pipping ifr. Torneå, Rådman Pavel
Andersson Ström frän Lahlea); Greta Stina, f. 1732 Va i Nkx; Brita Maria,
f. 1736, d. 1805 "/• i Nkx, se Björkman; Catharina Magdalena, f. 1740 /a
i Nkx; Nathanaél, f. 1743 "/6 därst.]
OfVanst&ende Nils Peter Höjer, f. 1726 ^jxo å Landet i Nkx, härads-
hdfäing« g. m. Barbara Brunnia. [Barn: Barbru Cicilia, f. 1758 ^Vo i Rolfs-
byn, lÄx; Margareta Christina, f. 1759 ^U Ä Landet i Nkx; Brigitta Christina,
f. 1760 »7/ia därst.]
Landtbonden Jacob Höjer ^ f. 1764, gift 1792 med Anna Johansdotler,
f- 1754.
Majgdalena Höjer (möjl. identisk med Catharina Magdalena här ofvran,
f. 1740 /a i Nkx), se Kruse.
Isberg (Jissberg). Fenrichen (äfven kallad foarir och förridare) Johan Isberg
{Jissberg) dopvittne i Nkx 1699. Gift med Catharina (Karin) [Barn:
Karin, d. 1771 Vs i Nkx, gift i. g. med en borgare i Gamla Carleby, 2. g.
se Calandery 3. g. se Stacke; Rustmästaren Johan Isberg pä Näset i Nkx;
Marina f. 1700 Vx i Nkx].
En löjtnant Johan Isberg omförmäles 1722 ss. dopvittne i Nkx jämte
sin hustra Margareta Kling.
JeAesr. Inspectoren Nills Johan Jedeur^ g. m. Clara Fahlgren. Dotter: Margareta
f. 1727 Vx« i Nkx.
Kaat. Pastorsadjunkten Jonas Kant, f. 1792, gift i. g. med Maria Fredrica Dahl,
d. 1840 Vfi i Nkx, 43 är 4 m. 24 d., 2. g. 1841 ''V» i Nkx med hushållerskan
Anna Catharina Rydberg, f. 181 5, fr. Ryssbält. [Barn: Jonas Fredric, d. 1844 '^/«
i Nkx, 3 m.] Han och hans familj begrafna under minnesvärd å Nkx gamla
kyrkog&rd.
Kieaipe (Kempe, Kiämpe). Maria Samielsdotrer Kempe, se Enbohm.
Sockenskrifvaren Christian Ersson Kiempe, g. m. Catharina Aroons-
dotter Burman. [Barn: Brita, f. 1699 *^l^ i Nkx; Karin, f. 1701 'Vx därst.,
gift 1722 'V4 i Nkx, se Antman; Anna, f. 1704 'V4 därst., gift 1727 "/4
dirst^ se Hagman; Margeta, f. 1706 'V4 därst, se Enbohm och Beckman;
Christina f. 1710, d. 1780 3 Va i Nkx, 70 är, se Rosendahl och Faiienborg;
Lisbeta, f. 17 12 **/; därst]
Sockenskrifvaren Johan Kiämpe, g. 17 19 "A i Nkx med Christina
Olofsdotter fr. Ytterbyn.
vioa Ki6ler. Commendanten ifrån Cajana borg Carl Fromholt von Kiöler, gift
1744 **/3 i Nkx med framledne Leutnanten Furubohms enkie fru, Margareta
WclUers (i morgon gåfivo gifwit ett hundrade fyratio ducater).
Kidppiag (Kittping, Kttpping och Köping). Fendrich, sedermera Leutnant Carl
Fridrich Kiopping, gift med Margareta Biörk, d. änka 1785 'V» i Nkx, 92 är.
Hustrun begrofs i Torne stad 1785 *Va. [Barn: Eriand, f. 1721 "/s i Nkx,
d- $. å. ■*/« därst; Jakob, f. 1723 'Vtx därst; Brita Stina, f. 1725 Vi därst;
Friederich, f. 1726 *Vx därst: Anna Catharina, f. 1 733, se Gran^
Kliag. Capitein Hans Adolph Kling, gift med Lisa Maja .... Dopvittnen i
Nkx 1725.
Margareta Kling, se Isberg.
KJ^ckWffl Barbara Klockhoff, se Brunberg.
Kock. Carolina Amalia Kock, se Bergman.
Koistrihn. Pastorsadjuncten Emanuel Kolström fr. finska Öfver-Tomeå, f. 1803,
gift 1 83 1 'V« i Nkx med Chr. Märg. Burman, f. 1 8 12.
Digitized by
Google
86
Kreander (Criander). Seraphia, f. 1778 "I 9, se Htintsom.
Kmse. Capit. Paul Krusty g. m. Magdalena Hdjer, Dotter: Anna Magdalena,
f. 1782 5/6 i Nkx.
KntthenittS. Catharina /Cruthenia, g. 1730 ""/s, se Påhlström.
L«8taditt9. Framl. Comminister Dan. Lastadii änka Maria, d. 1827 "»/la i Nkx,
86 &r.
Elsa Brita Lastadiay gift 1 761 Vi* se Burman,
A. C. Lastadia, g. 1831 "Vio, se Somdell.
Lagerbohm. Capitenskan Anna iMgerbchm, dopvittne i Nkx 1720.
Lagerborg, öfverstelöjnantskan Lager ö^gy f. von Rokr, afled 1764 •^/xt i Nkx.
Sergeanten Daniel Lagerborg dmnknade 1768 'V< nnder en seglats
med soldaten Henric Ytterberg, De begrofvos båda i Nkx s. ft. ■/7.
Landin. Catharina Landin, f. 1779, se Petersson.
Laurell. Capitain Samuel Laurelly d. 1839 Ve i Nkx, 57 Är i m. 23 d., g. m.
Sara Helena Morin, d. 1835 "/? i Nkx, 36 år. [Bam: Axel Wilhelm, f.
1819 "/i. i Nkx; Anna Lovisa, f. 1821 ~ 3 därst; Johanna Wilhelmina, f.
1822 V6 därst; Flora, f. 1825 »Vö dftrst.; Cari, f. 1827 'Ve dirst; Gusuf
Victor, d. 1830 *V4 därst, 5 m.; Regina, d. 183 1 V9 därst, 3 m.]
Leijonmark. Löjtnant Jacob Leijonmark afled 1773 *Vio i Nkx, 42 år gl., genom
>bråddöd>.'
Lenning. Skepparen och Handels Betieiiten i Torneä Abraham Lenning, gift
1 78 1 ''Vs i Nkx med Catharina Sandberg fr. Innanbäcken, Nkx.
Brita Lenning , se Lundbäck.
Lcp. Anna Gretha Lep^ se Afört.
Lifbom. Fendrichen Herr Olof Lifbom, f. 1762. Inflyttade 1792 till Nkx.
Liljeblad. Curam Fastoris Gerens i Muonioniska och Enontekis församlingar
Jacob Fredric Liljeblad, f. 1810, gift 1840 V3 i Nkx med Anna Hinrica
Burman, f. 18 19.
Lillje. Anna Catharina Lillje, se Frisell,
Lind. Sophia Lind, f. 17 10, d. 1791 *'a, se Brunberg.
Catharina Lind, d. 1838 ^It, se Bergdahl.
Lindgren. Marta Lindgren, se Greiner.
Lofman. Sara Lo/man, se Ahlstedt.
Lildits. Capitein Petter Ludits, dopvittne i Nkx 171 1.
Lnnd. Carl Lund, g. 1741 V> i Nkx med Brita Gran. Dotter: Anna Brita, f.
1 741 "^/a i Nkx. (Testes, bl. a.: Anna Charlotta Gran och Theophilus
Gra'i).
Lundbäck. Klockaren Eric Lundbäck, g. 1807 ^U i Nkx med Brita Lenning i
Innanbäcken, Nkx.
Lundel. Marina Lundel, se Calicius.
Lundstrttm. Bagaren i Tomeå Mäster Samuel Lundström, g. 1787 V» i Nkx
med Anna Heddahl i hennes 2. g^fte.
Lärka. Leutnanten Carl Lärka omnämnes såsom »Gudhfader» i Nkx 1689 'Vx.
Malmstedt. Capitainen och Ridd. Diedrich Albrecht Malmsttdt, d. 1765 *^/zx
i Nkx, 84 är. Gift med Ingeborg Sundberg, Dottern Maria, f. 17 13, d. 1800,
se Ekerodde.
Markstrttm. Organisten ifrån Tomeå Pehr Markström, g. 1774 'V4 i Nkx med
Dämndemansdottern Elisabeth Backman på Grötnäs.
Meijer. HandL och Apothecaren E. M. Meijers son Emil Henric, d. 1844 ^,ix
i Nkx, 4 m. 8 dgr.
Melberg. Maria Melberg, se Buhrman.
Mesterton. Johanna Fredrica Mesterton, se Taube.
Modin. Borgmästaren Carl Adolph Modin, g. 1824 ^1% i Nkx med Gustava
Catharina Petersson, i. 1797, dotter af öfverjägmästaren och krigsrådet Gustaf
Eric Petersson och hans i. fru Barbara Catharina örnberg.
' >En ovanlig stor Fisk, förmodeligen Haji, af 15 till 20 fots längd, fönit
ej sedd i denna Hafs-vik, har där samma ar visat sig, då Fändrik IMjonmark med
sin båt varit i största fara at omkomma. [Inr. Tidn. 1767 N. 58 och 87.]»
(HUlphers, s. 194.)
Digitized by
Google
87
MqUjl Skriddaren ifr&n Stockholm Nils Molin, g. m. Sara Jacobsdotter. Deras
son Stco, f. 1738 "Ao i Nkx.
Helena Molin, f. 1708, d. 1778 ^Vs i Nkx, se Enbohm och Selander,
Moonua. Capitain ChristiaD Johansson Moorman, f. i Roslagen, bodde ä GröÖt-
niis, Calix, och stod där brudhgumme 1683 ^^U. Död 17 16 V» i Nkx,
94 år. Hustron, Brita Olofsdotter, d. 1715 'V4 i Nkx, 76 är. [Barn: Johannes,
kristnad 1665 *^U i Nkx och född pä Gammelgärden.]
1664 ^Ix >Christnadhes> i Nkx >Hr Capiteins Systers Sohn Johannes»,
som begrofs 1665 V4 i Nkx.
Moraaina. Flychting prästen Johan Moranius omtalas ss. dopförrättare i Nkx
1716 '/a.
Moria. Sara Helena Morin, d. 1835 "/?, »e Laurell.
Maaacliaa. Brita Munselia, se Falander.
Mykra. Jangfm Anna Maria Myhra, dopvittne i Nkx 1720.
Miacheaaclirelber. Borgaren fr. LUbeck, änklingen Johann Hinric Gottfried
Munckinschreibtr, f. 1796, g. 1 84 1 Vs i Nkx med Maria Schmaltt, f. 1800
^/lo, dotter af prosten Johan Abraham Schmaltz och Anna Charlotta Hed-
ström.
MdUer. Leutinant Möller, dopvittne i Nkx 1725.
Mdrt Handelsman Jacob Mörts och Anna Greta Leps dotter Anna, f. 17 17 '^/s
i Nkx.
Ntiiarck. Maria Norbarck, f. 1782, se Greiner.
Hortbcrg (Norberg). Maria Elisabetha Nordberg, se Ekerman.
Brita Stina Norberg, se Wikner.
Norigrea. Borgarens och Mässing Smädens frän Luleä stad Nordgrens och Anna
Bolanders son Anders, f. 1757 "A i Nkx.
Nordheim. Feltvebel, Fendric Abraham Nordheim, g. 1720 »% i Nkx med Helena
Norlijn, f. 1698 'V9 i Nkx, dotter af komminister Holgier Norlin och Sophia
Njman. [Barn: Barbrn Sophia, f. 1721 ^/s i Nkx; Gabriel, f. 1736 "/a
dirst; Eva, f. 1741 ''A därst.; Abraham, f. 1743 V" därst.
Roriia. Glasbläsaren vid Sandörsunds glasbruk Georg Nordin, f. 1782, g. 1804
'5,7 i Nkx med Anna Catharina Tybelius, f. 1777 ^Ixo i Sangis, Nkx, dotter
tf Carl Tybelius och Margareta Bolin.
Nordqaist. Sochen-Glasmästaren Johan Nordquist, g. m Ulrica lybelius. Barn:
Sara Greta, f. 1779 'Vxo i Nkx; Ulrica, f. 178 1 'Ve därst.; Cari Gustaf, f.
1786 •'/s därst. [Vid Sara Gretas dop fungerade ss. testes: Majoren S. W.
Ctrpelan, Fru Friherrinnan Carpelan, f. de Carnal; Kyrkoh. Olof Omberg,
fru Omberg, f. Warg; Adjuncten Chr. Thingvall, Jungfru Sophia Märg.
Omberg; CÉmd. Fr. Thingvall, Jungfru A. M. Ekerodde; Ombudsman Nils
Is. Rutström, Mad:e Ruthström, f. Brunberg.]
IWristrdm. Glasmästaren i Toraeä Joseph Nordström, g. 1784 V" i Nkx med
Maiia Norgren fr. Näsbyn, Nkx. Han dog 1793 ^A i Öfver-Kalix.
I^arfrea. Maria Norgren, se Nordström.
Margareta Norgren eller Nordgren, f. 1730, d. 1776 'V»» se Salander,
Narlaader. Catharina Norlander, f. 1739, d. 1805 75, se Väller ström.
R«rUa (Norlijn, Nordlin). Hans Wälwyrdighet Comminister Her Holgier Norlin,
g. m. Sophia Nyman. [Barn: Helena, f. 1698 'V9 i Nkx, se Nordheim;
Hollicr, f. 1699 'Ao (Tesles: Hr Elias Höijer, Capitein Niclas Giersström,
Befallningsman Jacob Grabp); Jacob, f. 1700 V" i Nkx, blef borgare i
Tomeä.]
Ryaaa. Borgaren ifrän Luleä (f. här i församlingen) Nils Nyman, gift 1744 Vx
i Nkx med Eva Fluur frän Luleä.
Anna Nyman, d. 1791 ^U, se Danberg.
Sophia Nyman, se Norlin,
Kätreliaa (NaetreUtta, Netrellas). Comminist. Mag. Jonas Nälrelius, f. 17 10,
<i- 1783 'V3 i Nkx, 73 är, gift 1753 med Brigitla Nätrin, f. 1729, d. 1822 "/s
i Nkx. [Bara: Anna ChrisUna, f. 1754 »A i Nkx, d. 1809 "A därst.; Eric,
f. 1755 Vs därst.; Olaus, f. 1756 »A därst.; Eric, f. 1758 V3 därst.; Helena
Charlotta, f. 1759 "A därst.)
Jtitria. Brita Nätrin, f. 1729, d. 1822 "A, se Nälrelius.
OMaafrea. Anna Sophia Ollongren, d. 1825 Ve, se Taube,
Digitized by
Google
88
Pahlberg. Glasbllsaren rid Sandörsundt flttbrak., Mister Johan Paklberg^ d.
1 83 1 'Vö i Nkx, 80 &r, g. m. Anna Margreta WaUuar. [Barn: Johan Henric;
Carl Gustaf.]
Lisa Pahlbtrg, d. 1834 '»/• i Vinafjirden, 70 år i m.
Petersson. Fänriken, sedermera öfVeriiemflstaren och kngsrädet Gustaf Eric
PeterssoMy^ bodde bl. a. pft Äkrokcn i Nkx. Gift i. g. 1794 "»/s 1 Nkx med
Barbara Catharina Omberg, d. 181 5 *V'» i Nkx, 41 &r 4 m. [Barn: Christina
Margareta, f. 1795 '% å Johannisbirg i Nkx, se vim Essen; Gustava Catha-
rina, f. 1797 i Nkx, se Modin; Lars Olof, f. 1799; Gustaf Wilhelm, f. 181 1
',4 på Åkroken i Nkx; Cari Oscar, f. 1814 'V4 i Rian, Nkx). [Antecknade
faddrar vid dopet 181 1 V4 : Tuslitisc-Cantslem Wilh. af Klinteberg och dess
Fru; öfverste Lieutn. von Essen och dess Fru; General Intend. Klingstedt
och Fru Capit. Spolander; Krono Befalln. Rutberg och Fru; Landssekr.
Cygnxus och Mamsell Ulla Boström; Studiosus Higgström och Mamsell
Lovisa Wiksél.]
Pistolkors. Jungfru Catharina Pistolkors ^ dopvittne i Nkx 1720.
Planstrdm. Eva Catharina Planstr»m fr. Stråkanis i Nkx, f. 1807, se Salander
och Ekbäck.
Anna Helena Planström, g. 1825 "/a, se Rutberg,
Plantin. Lectoren Mag. Zach. Plantin, g. m. Greta Holst. Deras son Carl, f
1710 •**/« i Nkx.
Planting. And. Planting, rådman fr. Tomeå, omnftmnes ss. dopvittne i Nkx 1704.
Påhlstrttm. Sergianten Lars P&hlström, dopvittne i Nkx 17 19 'Ve. Han var son
af Eric Ericsson fr. Pålänge i Nkx och Märta Olofsdotter samt afled 1726 "5
i Nkx, 40 år gl. Gift 1720 "/a i Nkx med Catharina Krutkenia, (Barn:
Erich, f. 1723 3°;3 i Nkx; Olaus. f. 1726 "A därst.) Han kallas Jacob i
vigsell&ngden, men heter eljest öfverallt Lars.
Qnensel. F. d. Bergmästaren Isak Johan Quenstl, d. 1837 '3/t> å Johannisro i
Nkx, 60 år 1 1 m. 22 d. Begrafven under ett järnkors å Nkx gamla kjrkogård.
Reenmarck. Lect. Mathes. i Hemösand Jacob Reenmarek, dopvittne i Nkx 1729.
Rehn. Fenrichen Johan Rehns och hustru Karins son Lars, f. 1688 V» i Nkx.
Renhorn. Catharina Renhorn, f. 1697, d. 1780, se Eurenius.
Rensfelt. Organisten fr. Luleå Augustin Rensfelt, g. 1761 '/n i Nkx med Mar-
gareta Holst,
von Rohr. von Rohr, d. 1764 *7/,,^ se Lagerborg,
Rooth. Elsa Rootk, se Bomberg.
Rosendahl. Föraren Jöns Johansson Rostndahl, g. 1730 med Christina Christians-
dotter Kiämpe, (. 17 10, i hennes i. gifte. Barn: Christian, f 173 1 'Vto i
Nkx; Catharina, f. 1732 M/,© i Nkx; Hans, f. 1738 */7 i Nkx; Jöns, f. 1739
V» därst.
Rosenins. v. Comminister A. Rosenii och hans hustru Sara Margaretha
Son: Martin Gabriel, f. 1825 "^/y i Nkx.
Rnpa. Fenrichen Jöns Olofsson Rupa (omnämnes ss. dopvittne i Nkx 1688).
Hans hustru hette EUsabeta, med hvilken han hade dottern Margaretha.
Elisabeth Rupa^ g. 1720 '/e, se Rönberg.
Rutberg. Liquidations Commi.ssarien och Crono Länsman Israel Rutberg (son
af Maria Andersdotter, d. 1793 •/" » Nkx, 82 år 6 m.), f. 1752, d. 1796 V»
i Nkx, 44 år 2 m. Gift 1776 med Elisabet Rönlund, i. 1748, d. 1824 "'/• i
Nkx. Barn: Nils, f. 1777; Josef, f. 1781; Johan Jacob, f. 1787 "Vto å Innan-
bäcken, Nkx; Carl Fredric, f. 1791 '^/a å Stråkanäs i Nkx; Elisabeth Catha-
rina, f. 1794 "»/lo därst., se Söderholm.
Ofvannämnde Nils Israélsson Rutberg, f. 1777, länsman, afled 1801 V»
i Nkx, 24 år.
. Ofvannämnde Josef Rutberg, f. 1781, kronolänsman, liqvidationskom-
missarie och Oeconomie-Directeur, d. 1816 V«« på Stråkanäs i Nkx, 34 år
33,4 m. Gift 1803 5/4 i Nkx med Carolina Gustava Trotr fr. Umeå, d. 1812
* F. 1766 5'xo, d. 1830 ^3 i Råne socken af nuv. Norrbottens län. Gift 2. g.
med Catharina Landin, f. 1779, från Löfånger (enl. Hugo Samuliut: >K. Skogs-
och Jägeristaten> samt manuskriptet till supplementbandet).
Digitized by
Google
89
^/r i Nkx, 34 år. Bara: Carolina, f. 1804 Va i Nkx; Nils IsraSl/f. 1809 ^U
dint, d. s. 1 *•/» dirit; NUs Itftaél, f. 1810 »»/lo därst
OfVannämnde Tohan Jacob Rutbergs sockenskrifrare, riksdagsman, f.
1787 "S/io i Innanbäcken i Nkx, gift 1825 '^/n i Nkx med Enkefru Gftpitainskan
Mana Emskwld^ f. Bergman^ d. 1834 "^/s* i Nkx, 38 &r 4 m. 19 d: '
OfVannimnde Cari Fredric Rutbergs Passvolance Cömmissarie och
Kronol&ntman, sedermera Regemente Cömmissarie, 'f. 1791 ^A å Stråkanäs,
Nkx. Gift 1825 *V3 i Nkx med Anna Helena Pianstr9m, Bara: Carl Fredrik,
f. 1825 Vt i Nkx; Joseph,» f. 18 j8 *% å StråkanÄs i Nkx; Albert, f. 1829 »Vn
dirst; Johan Frithiof, f. 1833 »»/s därsl., d. 1841 «*/« dÄrst; Helena, f. 1839
••/i dlTSt
Catharina Rttiöirgy f. 1767 '^4» se Bodin.
RatttHHii. Exped. BefiAningsman och Ktono Länsman Nils Rutström^ f. 17 19,
d. 1784 'V« i Nkx af »Colique och Ande-Täppa», 65 år, gift 1739 med
Catharina Bybtrgy f. 1706, d. 1796 Vs i Nkx, 89 år. [Bara: Krono-Ombuds-
och Länsmannen Nils Isac Ruisirihn, f. 1744 'V» I Nkx, d. 1816 *»/a därst,
gift 1771 */4 1 Nkx med Sara Margareta Brunberg, f. 1736, d. 1818 % i
Nkx- (Dessas bara: Eric, f. 1769; Nils Petter, f. 1774); Cari, f. 1745 "/lo i
Nkx; Anna Catharina, f. 1748 V9 därst.]
Ofvanstående Eric Rutstrdm, f. 1769, förare, gift i. g. 1791 *Vs i Nkx
med Marta Wikbtrg^ f. 1758, h vilken dog 1809 "Vs i Nkx, 51 år; 2. g. ss.
sergeant 1819 ^U i Nkx med Brita Flink fr. Nedér-Torael (Bara: Nils
Eric, f. 1792 "/ii d. s. å.; Catharina Elisabet, f. 1794).
Ofiranstående Nils Petter Rutström, f. 1774, gift t8oo med Brita Sand-
bäck, f. 1764. (Bara: Nils Isaac, f. 1801, d. s. å.; Sara Catharina, f. 1802;
Johan Jacob, f. 1803.)
Rtaberg. Föraren af Torneå Compagniet Jöns Jönsson Renbergs g. 172Q % i Nkx
med Elisabetha Rupa.
Beata Elis. Rönberg, d. 1765 "V?, se Tybelius,
Rtakolm. Hans Larsson Rönholm, f. 1771, g. 1792 med (^reta Vallerström, f. 1769,
dotter till föraren Hinric Hinricsson Vallerström och Catharina Norlander.
Sadelia. Sara Dor. Sadelin, f. 17 17, se Holst.
Salaider. Mdosterskrifvaren Johan Salander, f. 17 10, d. 1786 'Ve i Nkx, gift
'• g- 1737 "^/j i Nkx med Elisabetha IVijberg {Widberg), 2. g. 1741 "/» i
Nkx med länsman Enbohms änka Helena Molin, f. 1708, d. 1778 ^Vs i Nkx,
3. g. 1 78 1 *^li i Nkx med Anna Heddahl, f. 1756, i hennes i. gifte. [Barn:
Em Elisabetha, f. 1739 ^i^ i Nkx, d. 1799 '/« därst, se fVennerttröm :
Margareta Helena, f. 1743 "/9 i Nkx; Johan Petter, f. 1783 Vs därst, d. 1784
*»/. därst; Eric Anders, f. 1785 •/« i Nkx.]
Framl. Rådmannen och Postm. Joh. Salanders änka Brigitta Engmctn
(t. Lnleå, d. 1742 'A i Nkx, 80 år.
Liqnidations-Commissarien och Sockenskrifvaren Eric Johan Salander,
t 1724, d. 1785 '% i Nkx, 61 år. Gift 1755 med Margareta Norgren eller
Nordgren^ f. 1730, d. 1776 'Vi i Nkx, 46 år. [Bara: Johan Pär, f. 1756 »V» i
Nkx; Nils Petter, f. 1757 'V» därst.: Brita Margareta, f. 1739 "*/i därst; Maja
Lena, f. 1761; Eric Reinhold, f. 1766 "/s i Näsbyn, Nkx.]
Ofrmnnämnde Nils Petter Salander, f. 1757 "/« i Nkx, bokhållare,
sedermera sockenskrifvare, d. 18 19 'Vs i Nkx, gift 1785 ^U \ Nkx med Anna
Maria Ekerodde, f. 1753, d. 1833 »*/., 80 år i m., i Nkx. [Bara: Eric, f. 1786
"•'4 i Näsbyn, Nkx; Margaretha BeaU, f. 1788 »*/. därst., se Greiner; Maria
Ajpsta, f. 1789 V» därst.; Johannes, f. 1797 'Vt därst]
SaUs. Sigrid Salin, se Wänman,
' Med Brita Ulrica Granström hade han tidigare sonen Johan Jacob Rutberg,
f. 1825, nuuor rid Norrbottens fältjägarecorps och riksdagsman. Dennes son Nils
Edgtr Rutbergs f. 1867 '*/», löjtnant vid Norrbottens reg:te. Maria Bergman var
mr till öfversten och kommendören Carl Otto Bergman i Gellivare.
■ Dcmies son, Johan Teodor Rutberg, kapten vid Norrbottens reg:le, f. 1859
"^ » å Stilkanäs i Nkx.
Perscnkistorisk tidskri/t, igoi. 7
Digitized by
Google
90
Saaéberp. EXmheih SMäSer^, te Thingvall,
Sophia Johanna Scmäberg^ i. 1776 V»* te CUmenteeff,
Catharina Saudbtrgy te Lmmimg.
SandMclL BriU Samäéäck, f. 1764, te Rutstrihm.
Sandlnnd. Catharina Sandltmä, f. 1803, te Tamée,
SdiMliB* Intpectom vid Sandörtundt gtatbruk Andert Schedin^ f. 1757 '°/8, g. m.
Greta Gropwutn, f. 1769 'Vs- (Barn: Carl Ferdinand, f. 1801 '"A; Maria
Charlotta, f. 1803 3>/to dirtt)
Schildt. Fänrik Johan Petter Sckiiät, g. m. Christina Elisabet Brummemmm. [Barn:
Carl Johan, d. 1766 *^l% i Nkz, '/• månad gl; Johanna Elitabet, f. 1767 "^ t
i Nkx; Eva Maria, f. 1768 "/. i Nkx, d. s. L Va därtt; Johanna Elitabeth,
f. 1769 »Vs å Johannisbiirg i Nkx; Johan Peter, f. 1770 '•/« i Nkx, d. s. L
'«/i« därtt; Cari Ulric, f. 177a '^ i i njhc; MargareU Fredrica, f. 1773 */.
därst.]
Schmaltz. Archliemästaren Abel SckmalU, f. 1723, d. 1795 'Vio i Nkx, 72 ir
3 m., g. m. Catharina Zelström. Dessa hade sonen Johan Abraham Sckmaltt^
bataljoDS- och regementspastor, prost och kyrkoherde, f. 1759, d. 183 1 V» å
Stensnäs i Nkx, g. 1793 med Anna Charlotta Hedström, f. 176^. Om honom
finnes antecknadt: >ordinerad 1784. Pastor Adjunct 1 786 1 Neder^Calix,
tamt kyrkoherde dtn 25 April 1810. I helso-dagen var han en appbjregelig
lärare och en ömsint Läkare; men ifr&n 1816 tilltog hans sjoklighet tUden
höjd, att den öfvergick till sinnesrubbning. Ifrin 18 17 tjenstledig. Hans
Minne blifver i Välsignelse!» [Barn : Johannes, f. 1794 '/>< i Nkx; Charlotta,
f. 1796 Vs och d. 1798 * t6 därst.; Bror Daniel, f. 1799 ^U i Nkx; Maria,
f. 1800 •s/xo i Nkx, se Munclunschreiber ; Lovisa, f. 1805 ^Vt därst.]
Ofvannämode Johannes Sckmaltt^ pastorsadjunct, f. 1794 */» i Nkx,
g. 1819 med Catharina Elisabeth iViandiTy f. 1797 'Vio. Barn: Johanna,
f. 1820 *Vs i Nkx; Johan Jacob, f. 1822 3Vi därst.
Ofvannämnde Bror Daniel StkmaäM, huspredikant, f. 1799 »^/a i Nkx,
g. 1829 Vs i Nkx med Maria Florentina ClemenUoff fr. Björkfors i Nkx.
Barn: Clementina, f 1828 /6, död t. å 'V» i Nkx; Alfred, f. 1829 '/xt därst;
Lydia, f. 1832 "/i därst; Hilda Sophia, f. 1838 'V9 därst.
SllfVerbrand. Underiöjtn. vid Västerbottens Fältjägareregemente Mathias Ulric
Silfverbrandy f. 1799, gi^ i^^' V" i Nkx med Maria Gran^ f. 1804. Barn:
Ulric, f. 1832 Vs a Törefors i Nkx; Maria, f. 1834 ~/io därst, död t. å. "/„
därst; Fredric, f. 1 835 **»/» därst; Amanda, f. 1837 "/n i Innanbäckcn, Nkx;
Mathilda, f. 1840 »A därst
SllfVerklot. Rustmästaren, sedermera furiren Olof SU/verklot, d. 178 1 *^lxo i
Nkx af kräfta i tungan, 53 &r. G. m. Elsa AndersdoUer, d. 1810 Va i Nkx,
76 år. Barn: Olaus, f. 1763 "/s i Nkx; Joachim, f. 1767 s/4 i Törijöle, Nkx;
Christina Elisabeth, f. 1770 '»/n därst; Brita Lisa, f. 1773 "Vs därst
Margareta Silf ver klot ^ se Hinder 5 son,
Elsa Silfverklot^ se Chore,
Sjöberg. Maria Sjöbergs se Heinricius.
Skytte. Johan Skytte och hans hustru frän Ny Carleby dogo flycktiga i byn
Ryssbält, Nkx, 1716 och begrofvos Va-
Sondell. Vice Organisten och Klockaren Herr E. Sondell^ g. i. g. med Christ
Agander^ d. 1820 Vs i Nkx, 55 8r, 2. c. 1821 *$/io i Nkx med A. C. Lastaäius,
Soot (Soth). Brita Maria Soot^ d. 1762 'V,, se Höjer,
Jungfru Stina Dordie Ä>M, dopvittne i Nkx 1728.
Sparlnnd. Glasritaren vid Sandörsunds glasbruk i Nkx Pehr Sparlund^ g. 1798
med Brita Vaklberg (Barn: Lars, f. 1798; Anna Maria, f. 1800: Carl Gabriel,
f. 1803).
Spilhammar. Inspectoren, sedermera Bruks -Patronen ä Törefors bruk och Joh.
Jacob Spilhamar, f. 1762, d. 1830 'V? i Tore, g. 1 799 med hushållerskan
Greta Lovisa Drugge^ f. 1779. Han begrofs i RåneL
Johanna Lovisa Spilhammar^ se Spolander»
Splinter. Catharina Splinter, se Heideman.
Spolander. (Soldaten Hans Spollman omnämnes ss. dopvittne i Nkx 1720).
Capit och Regeroents Qvartermäst., sedermera Majoren Nils Spdaneier^
g. m. Maria Bergbom, som dog 1824 'Ve å Björknäs i Nkx, 51 år. [Barn:
Digitized by
Google
91
Sophia Magdalena, f. 1810 "^/i* & Björknls; Hinrika Johanna, f. 1813 Va
dirst; Julius August, f. 1815 'Vw däret]
raidrik, säermera Löjtnant Johan Fredrik Speländer^ f. 1795, %• ^^^^
'/x9 i Nkx med Tohanna Lovisa Spilhammar. [Barn: Johanna Maria, f. 1822
»/6 i Nkx; Johan Fredric, f. 1823 3/,o dtot; Gustafva Vilhelmina, f. 1825 Vxa
i Nkx; Christina Josephina, f. 1827 "^A därst; Carl Oscar, f. 1828 'V» därst;
Chmrlotta Albertina, f. 1850 'V4 dfirst; Abraham, d. 1831 'V7 därst., 2 m. 14 d.]
Löjtnanten vid Vesterbottens Fältjägare Regemente Nils Speländer ^ f. 1802,
d. 1834 'Viz i Innanbäcken, Nkx, gift 1832 V" i Nkx med Eva Catharina
PUtnstrmmy fr. Sträkanäs i Nkx i hennes i. gifte, f. 1807. Barn: Nils August,
C. 1833 3/4 i Nkx.
(Stake). Schergianten och Förridaren Andreas Stackty son af soldaten
Jacob och Märta Erichsdotter, dog 1733 'V» i Bondersbyn, Nkx, 40 är. Gift
Stacke (Stake).
med Catharina Isberg i hennes 3. gifte. Dotter: Anna Lisa, f. 1730 Vs i Nkx.
SteckséB (Steckxen). Fähväbeln Daniel Stecksén^ f. 1755, g. 1788 '^6 i Nkx
med Catharina Bhmbäck^ f. 1760.
Strikäck. Gretha Stribäck, se Grop.
Stråklbcrg. Rustmästaren Olof Siråhlberg, d. 1765 Ve i Nkx, 75 är. Hans
inka Catharina, d. 1785 '/» i Nkx, 91 är.
Sockensmeden Nils Stråhlberz, f. 1728, d. 1788 ^U i Nkx, g. 1761 med
Brita Lena Brunberg^ f. 1734. [Barn: Sophia Catharina, f. 1762: Eric, f.
1763; Nils Peter, f. 1767; Greta Siina, f. 177 1; Jacob, gördelmakare, f. 1773,
d. 1828 ""/t i Nkx, g. 1804 med Sara Granström, f. 1778 (deras dotter Brita
Catsa, f. 1804, d. 1836 '8/9 i Nkx, se Ekbäck)-, Gustaf Fredrik, f. 1778, d.
1793 Vw 15 ^ 4 m]
Ofvannämnde Eric Strålberg^ f. 1763, fanjunkare, d. 1833 "/s i Nkx,
69 &r 4 m. 23 d., g. m. Greta Berghman. (Barn: Brita Lena, f. 181 2 'Ve i
Nkx; Erik, f. 1813 Ve därst.; Nils Eric, f. 1815 '% därst.)
Gördelmakarelärlingen Nils Fredrik Siråiberg, f. 1806, g. 1837 % i
Nkx med Anna Brita Boussard fr. Ytterbyn, f. 180I. (Hon härstammade
egenUigea frän Sandörsnnds glasbruk i Nkx). Son: Carl Jacob, f. 1837 "/s
i Nkx.
Anna Strålberg^ g. 1748 "/7, se Grape.
StåkL Margareta Ståhl^ se Fabricius.
Svai. Maria Sund^ f. 1745, d. 1812 V4, se Eneskiöld.
Svaikerg. Ingeborg Sundbergs se MalmsUdL
Svaka. MargaieU Svahny f. 172I, se Fristil.
Svaakerg. Bärgmästaren Seger Svanbergs g. 1721 med Maria Forbus, som var
född 1703 och dog i Nkx 1778 ^^U, 75 är. Mannen dog 1740, och makarna
ligga begrafha i kyrkans vapenhus under en konstsmidd jämhäll med följande
bilder i upph(^dt arbete: en bäi^man i gammaldags dräkt med slägga och
hammare i händerna, dödskalle, korslagda knotor, ärtalet 1740, en svan och
ett birg (Svanberg) samt initialerna S. S. B. och M. F. B. under adliga kronor.
[Bam: Lars, f. 1726 Vö och d. »a/e i Nkx; Elisabetha, f. 1728 'Vs därst.;
Olaos, f. 1729 •/« och d. •^/xx därst; Seger, f. 1732 V9 och d. "/g därst.;
Margareta, d. 1736 /g därst.; Maria, f. 1739 ^/s därst]
Vid Segers d. y:s dop 3/9 Z739 antecknades ss. testes: Capitain Hans Adolph Kling
»ed Fm Lisa Maria KIinj[; Her Secretarien Nils Porath uti Konsl. Krig CoUegio, vices
sostinuiK Hans Walltier Loci Pastor; Advocat Fiscbalen i Bärg Collegio Her Hans Birche-
■nsL loco ipsius Her Häradshöfdingen Michael Eurenius Höjer, Advocat Fischalen Birche-
im Fm, Fru Leijel, i hennes ställe Fru Häradshöfd. Brita Mana Soth, Studiosus medicins
Herr C^ri Linseus, Jungfru Maria Lisa Kling, Notarien Herr Wilhelm Dubb, Her Ridmao
^ , Hustru Maria Melberg.
Nils Nilsson, hemmansegare i Ytterbyn i Nkx, f. 1736, g. 1760 med
Maria Jönsdotter, f. 1739, d. 1786. Flere af dessas bam antogo namnet
Svanberg. [Margeta Svanberg, f. 1762; Nils Nilsson Svanberg, f. 1764;
Pehr, f. 1766; Maria, f. 1768; Jöns Svanberg, f. 1771 V? i Ytterbyn, Nkx,
atflyttade 1779, professor i Uppsala; Lisa, f. 1773; Helena f. 1774; Lars,
f. 1776; Catharina, f. 1778; Carl Fredrich Svanberg, f. 1779; Eric Magnus,
f. 1781, d. 1782.]
Nils Nilsson hade tri bröder: Pehr, f. 1740, och Jöns, f. 1742 (ut-
flyttade 1785). Pehr blef soldat med namnet Ytterberg och gifte sig 1775
Digitized by
Google
92
med MargeU Aadertdo^ter, C 175 1, De«ns son. Nils Petter Svamherg i
Sangis, f. 1784, d. 18^ '^m dirst, g. m. Lisa Andersdotter.
Ofvanstlende Nils Nilsson Svanbtrg^ f. 1764, gift 1793 "^/i. i Nkx med
Margareta Larsdotter fr. SiknKs, f. 1766, d. i8ao 'V^t 54 &r. [Barn: Maria,
f. 1795; Greta Catharina, f. 1798, död s. L; Nils, f. 1799 'Vu i YUerbjn;
Ananias, f. 1801 »V» dÄml.; Peter, f. 1803 "/w därst]
Ofvanstående Carl Fredrik Svanbergs nämndeman, f. 1779, gift I. g. med
Greta Nilsdotter, d. 1835 »♦/s, 48 ir, 2. g. 1836 V» i Nkx med Johan Sell-
strams^ änka Maria Helena Jonsdotter fr. YtterbTn, f. 1799. [Barn: Cari
Fredrik, f. 1810 ■•/« i Ytterbyn i Nkx, d. 1821 'V» därst; Johannes, f. 1815
Vx därst.; Lars Gustaf, f. 1816 'V>t därst., d. 1817 'Ve därst; Lars Gustaf,
f. 1818 '9/. därst, d. 1843 ''/s därst.; Eric, f. 1820 •*/» därst., död s. i, »*/»
därst; Carl Fredric, f. 1825 "/ö därst; Eric, d. 1828 Vy därst; Pehr Adolph,'
f. 1839 'V9 därst, sfigverksidkare].
Ofvanstående Nils Petter Svambtrgs och Lisa Andersdotters, son Johan
Petter, f. 1816 "/• i Ytterbyn, Nkx; Gustaf, f. 1875 Vs i Sangis; Carl Jacob,
f. 1827 "/>x i Sangis.
En annan Nils Petter Svanberg i Ytterbyndog 1873 ^U i Nkx, 25 är
gl. Han tljöt döden af slag i rusigt tillstånd och jämlikt häradsrättens
utslag begrafven i stillhet "^/s». Troligen dennes hustru: Margareta Rönbäck
fr. Ytterbyn, f. 1814, förre bonden Nils Pet Svanbergs änka, omgift 1840
"'/b med bondesonen Eric Nyman fr. Ytterbyn, f. 18 14.
Ofvanstående Johannes (Johan) Svanberg, f. 1825 Vit eo tid inspektor
vid Nyby glasbruk i lo församling, gift 1837 ^jt i Nkx med bondedottern
Anna Greta Johansdotter Lundbäck fr. Vänafjärden, f. 1816. Barn: Carl
Johan, f. 1839 'V6 i Vånafjärden, Nkx.
Svedemt. Maria Svederus, se Billborg.
S vedin. Helena Svedin, f. 1766, se Bergström.
Sylvia. Probsten Mag. Eric Sylvin, f. 1708, d. 1777 ^h i Nkx, 72 år. Gift 1745
med Christina Eurenia^ f. 1722. Dottern Christina, f. 1749, se af Donner.
Söderberg. Glasblåsaren vid Sandörsunds glasbruk, Mäster Anders Söderberg,
f. 1766, g. m. Anna Maria Barkman, f. 1770. Dotter: Sophia MargareU,
f. 1793.
Sttderholm. Handlanden fr. Luleå And. Magn. Söderkolm, gift 1819 "/'o i Nkx
med Elisabeth Catharina Rutberg, f. 1794 »Vxo i Nkx.
Söderström. Scholmäst., Mag. Per Söderström, g. 181 1 'V» i Nkx med Catharina
Helena Thingvall, f. 1786 Vio å Grölnäs i Nkx, dotter till komminister
Chrispin Thingvall och Margareta Enbom.
Taube. Majoren och Riddaren af Konel. Svärds Orden Arvid Joachim Taube,
d. 1829 ^/3 ä Siråkanäs i Nkx, 53 år 24 d. Begrafven under minnesvård å
Nkx gamla kyrkogård. Gift med Johanna Fredrika Mesterton. Deras son
Frans August, f. 1822 'V» å Nynäs, Nkx, d. 1823 V» därst.
Fendrichen Ch. Reinh. Taubes Enka Anna Sophia Ollongren, d. 1825
Vs i Nkx, 84 år 3 m. II d.
Sergeanten vid Norrbottens Fältjägare Regemente och Calix Companie
Carl Arvid Taube, f. 181 1, g. 1833 V9 i Nkx med bondedottren Catharina
Sandlund fr. Sangis, f. 1803. [Barn: Carl Reinhold, f. 1833 '^U i Bredviken,
Nkx; Carolina Chariolta, f. 1835 "^/s därst; Ottiliana Wilhelmina, f. 1836
»3/s och död s. å. ««/.i därst.; Caisa Sophia, f. 1838 V» därst, d. 1841 »/«
därst.]
Thingvall. Adjuncten Cand., sedermera Rector Fredric Thingvall, f. 1747, g.
1783 5/8 i Nkx med Barbara (Barbru) Magdalena Carlenia, d. 1832 'V5 i
Nkx, 79 år.
' Denne var son till handlanden vid Pålänge glasbruk Nils Sellström och
Maria Catharina Moberg samt f. 1802. Sonsonen Johannes Sällström, f. 1830 "/»
i Mårtsön, Nkx, f. d. tysk vice konsul, sågverksegare, R. V. O., R. Pr. Kr. O. 4.
kl., gift med Anna Taube (N:r 734).
' Dennes söner David och Gustaf äro sågverksinspektorer, Simon juris utr.
kandidat, Rikard fil. licentiat
Digitized by
Google
93
Comminister Chrispin Thingvall, f. 1751, d. 1827 »a/s i Nkx, 75 Sr
II m. 24 d. »Uti 52 år war hafk en Wärdig och RättekaflEens Lärare uti denna
FÖrsamlii^. År 1775 blef han medhjelpare ät prosten Sylvin, samt sedan
1784 Comtninister.» Gift 1784 ^je i Nkx med Margareta Enbdm^ f. 1 767,
d. 1786 i "/ii i Nkx, 19 år gammal, dotter till gästgifvaren å Grötnäs Carl
Enbom och Ella Nilsdotter. Barn: Carl Fredric, f. 1785 "V? i Nkx; Catha-
rina Helena, f. 1786 Vio ä Grötnäs i Nkx, se Sdderstrcm.
Ofvannämnde Carl Fredric Tkingvall, gästglfvare ä GrötnSs i Nkx och
sedermera postförvaltare i Nkx. f. 1785 »V; därst., 1841 ^le därst., g. m. Elisa-
beth Sandberg. Barn: Carl, f. 1808 ^k ä Grötnäs i Nkx, d. 1809 ^je därst.;
Carl, f. 1809 •7/5 därst; Mathilda, f. 1813 V7 därst., se Ulander; Regina,
f. 181 5 ^U därst, d. 1836 Vix därst.; Oscar, f. 1816 ^Ix» därst; Florentina,
f. 1819 >"/» därst, d. 1828 ^/lo dätst; Frans, f. 1822 '% därst; Ferdinand,
f. 1824 "/a därst
Ofvannämnde Oscar Thingvally f. 18 16 ^o/ia i Nkx, handelsbokhällare
och handlande i Haparanda, gift 1840 ^Ixx i Nkx med demoiselle Brita
Lovisa Wacklin fr. Haparanda, f. 18 16. Dolier: Regina, f. 1840 V" i Nkx.
Johan Adolf Thingvali, Passevolance- Vaktmästare, d. 1831 '/« i Nkx.
45 ^» gift 1 81 7 '•/« i Nkx med Christina Helena Persdotter Sundwall fr.
Jnnkön i Lulel. Barn: Johan Fredrik, f. 181 7 'V9 och död s. ä. Vio i Nkx;
Fredrica Magdalena, f. 1819 'V7 och död s. L 'V9 därst; Johan Crispin,
f. 1820 Va därst.; d. 1821 V4 därst; Carl Johan Fredrik, f. 1823 Ve därst.;
GosUf Adolph, d. 1825 '^4 därst, i m. 26 d.; Oscar, f. 1826 ^xo därst.;
Per Adolf f. 1829 ^»/a därst.
Tallvaktmästaren och snickaren Carl Emanuel Thingvall, d. 1841 "7/,
i Nkx, 56 är 6 min 22 dgr, g. m. Elisabeth Samnelsdotter Berg. (Barn:
Carl Fredric, f. 1818 'V9 i Nkx, d. 1842 »V? därst., extra Tullvaktmästare i
Nisbjn; Crispin, f. 1820 "I a därst; Johan Gustaf, d. 1835 V" genom drunk-
ning, 14 är; Wilhelm August, f. 1826 "/a därst, Augustin, f. 1829 ^^je därst.,
d. 1830 »V" därst; Alfred, d. 1831 *% därst., 3 m. 18 d. ; Emanuel, f. 1832
9 s och död s. t "/s därst.: Gustaf Emanuel, f. 1836 Va därst)
TkeL Smeden vid Sandörsunds glasbruk i Nkx Johan Ericsson Thel^ f. 1764 'V71
gift med Anna Ericsdotter, f. 1764 'V?- Deras dotter Anna Lisa, f. 1785 *V6.
Tkowens. Magd. Maria Thcmaus, f. 1756, d. 1797 ''Vnf se Bulér.
Ttomberg. Christina Henrica Thornberg, se Burman.
Tfcmberg. Brita T Jernbergs f. 1708, d. 1782 »Vx»! »e Bergstedt.
Torastedt. Olans Er. Tomstedt, dopvittne i Nkx 171 1.
TfBSCrdm. Hennig Tomstrém, begrofs 1682 '% i Torne sockenkyrka.
Tratx. Carolina Gustafva Trotz, d. 1812 ^V;, se Rutberg.
Tadcrvs. Daniel Danielsson Tuderus fr. Kemi, begrofs 17 15 "V4 i Nkx, 2 år gl.
Tmé. O^riUin och Regm. Qvartermäst. Cari Tuné, d. 1809 '3/4 ä Björknäs i
Nkx, 53 är gl.
ImréSfåXL Teol. stud. Jacob Jacobsson Turdfjäll, d. 1789 "A i Nkx, 18 år,
genom vädaskott
TfWlhiS (Tibelins). Feltvebel, sedermera löjtnant Hans Tybelius {Tibelius\
d. 1770 **/a i Nkx, 78 år, g. m. Beata Elisabeth (Lischen) Rönbergy d.
1765 "3/7, 57 år. [Barn: Anna Catharina, f. 1726 ^Uo i Sangis; Hans,
t 1720 *</5 därst; Jonas, f. 1730 "/9 därst., d. 1733 ^U därst; Gabriel, f.
1732 *!a därst.; Rebecka, f. 1736 Vs därst, d. 1737 »/s därst; Eva, f. 1737
**. 10 dirst; mrica, f. 1742 'Vs därst; se Nordquist; Benjamin, f. 1746 3/»o
diist]
Carl Tybeliwy landtbrukare i Sangis, f. 1734, d. 183 1 "/a i Sangis 97 år
gL, Nkx. Gift 1769 med Margareta Bolin^ f. 1749, d. 1799 '/a i Nkx, 50 år.
(Barn: Elisabeth Maria, f. 1770; Brita Greta, f. 1771; Catharina, f. 1772,
^' 1773; Ulrica f. 1774, Anna Catharina, f. 1775 'V"; Anna Catharina,
f. 1777 ~/io, se Nordin; Hans och Carl, tvill., ff. 1779 V», döda s. å. "/a;
Gabriel, f. 1781 'V>t; Magdalena, f. 1783, d. 1784; Eva Christina, f. 1785,
M Zelbtrg).
Ingrid TåmoHy se Biörn,
Handlanden i Piteå And. Pet. Ulander, f. 1811, gift 1840 'V? i Nkx
Mathilda Thingvall, f. i8i3'/7 i Nkx. Se Thingvall.
Digitized by
Google
94
Vahlberg. BriU Vnkiberg, te Sparlund,
Vallerstrttm. Corpontlen Hinric Hlnricsson Mhe eller Mha^ f. 1735, d. 1814
*°/i i Nkx 80 &r, utbytte soldatnamnet mot ValUrstråm di han blef förare.
Gift I. g. 1763 med Catharina Norlander fr. Uppsala, f. 1739, d. 1805 ^s
i Nkx 66 år; 2. g. 1806 'Vs i Nkx med Lisa Ersdotter fr. Vallen. [Barn:
Stina f. 1766; Nils, f. 1768; Greta, f. 1769, se Rönholm, Brita Johanna, f.
1744; Sara, f. 1776, d. 1777; Sara Henrica, f. 1778; Elisabeth, f. 1780, död s. i.;
Hans Henric, f. 1793; Sara Maria, f. 1794; Nils GusUf f. 1797: Catharina
Margareta, f. 1800, d. 1802; Caisa Greta, f. 1803, d. 1803.]
Vhaél. Pastor fr. Ilenola Barthold G. Vkael och hans hustru Margareta Darids-
dotter Fordel voro faddrar i Nkx 1715 'V«
Wacklin. Brita Lovisa Wacklin, f. 1816, se Thimgvall.
Wallqnist Maria Catharina IVallquist, se Burmamsson.
Walltier. Pastor loci Hans Walltier,^ son af Eric W. och Maria Af»rt^ d. 1738
* 4 i Nkx, 57 Ix 6 m. Gift med Anna Sophia IVolUers, d. 1738 'V9 i Nfac,
39 år. [Barn: Magnus,, f. 17 19 **/3 i Nkx; Marin Margareta, f. 1720 '«/7 i
Nkx, död s. 1 7/xo därsL; Maria Magdalena, f. 1722 *^/6 därst; Anna Margareta,
f. 1724 »3/4 därst., död s. å. 'V7; Loide Eunica (2 Tian. I: 5), f. 1725 V9 dårst,
d. 1726 7/1 därst.; Ulrica f. 1726 *Vto därst.; Ebba Catharina, f. 1727 **/n
därst.; Jacob, f. 1729 3/6 därst.; Anna Margaretha, f. 1731 '%; Hans Fredrich,
f. 1732 '*/7 därst, död 8. d.; Anna Sophia, f. 1735 'Vs därst; Petter Eric,
d. 1738 *3/a därst]
[Tettes vid dopet 1710 voro : Magnus Grönberg, Baron, General Major och Lands-
höfdingj Elisabetha Broman, Frau Generalin und Baronesse; Hans Blackstadius, Camrerer
och Moderbroder, Magdalena Sperling, Jungfru och Broder Sperling].
Jungfru Elisabetha (Lischen) fValllier, gift 1720 7/4 i Nkx med borgaren
ifrån Torneå Joseph Bäck.
Waltzar. Anna Margreta IValttar, se Pahlberg,
Warg. Margaretha Warg, f. 1738, se Omberg,
Wellandt (Wllland, Willandt). Befallningsman Cari Wellandts son Petrus,
f. 17 19 'V6 i Nkx.
Weanberg. Caisa Sophia Wennberg, se Almquist.
Wennerstrttm. Fältrevisom Wennerströnty d. 1780. Gift 1771 med Eva Elisabeth
Salander, f. 1739 •^/s» d. 1 799 V» i Nkx. Deras barn: Carl Bemhaid, f.
1777 ^U i Nkx; Hindrich Wilhelm, f. 1778 ^Vs i Rolfsbyn, Nkx.
Wiander. Calh. El. Wiander, f. 1797 »'/lo, se Schmaltt.
Wibell. Afvittringslandtmätaren Joh. Jon. IVibell, g. m. Beata Ingeborg Pettersson.
Barn: Otto Reinhold, f. 1737 *Vxo i Rian, Nkx.
Widgren. Apotekaren Abraham IVidgrens (d. 17 16 Vs i Nkx, 43 år) och hans
hustru Helenas son Lars Jacob, f. 18 15 'V» i Nkx.
WidinghoflT. Ljötnanten Axel Ernst Widinghoff, f. 1755, bodde i Sangis, Nkx,
åren 1795— 1802 jämte sin hustru Fredrica Christina Drake, f. 1765 "/n, och
brorson Ernst Eric Widinghoff, f. 1790 "/w.
Wijberg (Widbcrg). Elisabetha Wijberg, g. 1737 ^k, se Salander.
Wikbero. Martha Wikberg, f. 1759, d. 1809 "^/s, se Rutström.
Wiklttnd. Comminister Wiklund, g. m. Elisabeth Grape, som dog änka i Bred-
viken, Nkx, 1830 "/4, 80 år.
Wikner. V. Pastor Marcus Wifcner, g. m. Brita Stina Norberg, Dotter: Oscara
Josephina, f. 1825 «V" i Nkx.
Winblad (Wijnblad). Sågkarlen vid Björkfors i Nkx Georg IVinblad, f. 1775,
gift 1799 med Catharina Larsdotter, f. 1769. [Barn: Catharina Helena,
f. 1799; Jöran Fredric, f. 1801 "/- å Björkfors i Nkx.] Georg Winblads
mor hette Christina Åberg, f. 1749, och hans syster Brita Christina, f. 1790.
Anna Maria IViJnblad, se Halleen.
' Tunaei Herdaminne har formen Hans E. Walltjern, men ofvanstående är
egenhändigt. Tunseus meddelar om honom vidare: Son till en brukspredikant på
Galtström. Var filUpräst hos Cari XII i Polen. Hustrun var från Pene i Pomem.
En son stud., stannade i Petersburg; en dotter gift med en konsistorienotarie i
Stockholm.
Digitized by
Google
95
Wolltcrs. Anna Sophia Wollters, d. 1738 '%, se Waliier,
Jongfhi Lucia Margaretha IVoliters, se Fkrubohm och von KidUr, Trol.
syster till kyrkoh. Walltiers fm.
Mons:r Dayid Wollters ifrån Tyskland, dopvittne i Nkx 17 18 ^^/s.
Wlaaaa. Pastor Loci Carolus Wänman^^ gift med Sigrid Sahlin. (Barn: Anna
Catharina, f. 1704 "•/« i Nkx.)
Zctker^. Sockenskräddaren i Bondersbyn And. Zelberg^ d. 1830 "A i Nkx, 47 är,
gift 3. g. 1829 *4/9 i Nkx med Eva Christina Tibelius i Björkfors, f. 1785,
d. l8(2 "/" i Nkx, 57 år 6 m. 11 d.
Henric Larsson Zelbcrg och hustru Anna Greta Uenricsdotters son Lars
Henne, f. 1829 "^/m i Nkx.
Zelstrllni. Catharina ZiUtråm, se SchmaUz.
Åbcrf. Christina Åbtrg^ f. 1749, se Winblad.
Akstrttfli. Inspectoren, sedennera Brukspatronen & Björkforss Pehr Åhström^ f.
1747, d. 1808 '^/s ä Björkforss, Nkx, 61 är. Gifl 1785 med Catharina Maria
B^kander^ f. 1748, d. 1827 'A i Nkx.
Onikerf. Probsten och Kyrkoherden Olof Omberg^ f. 1724, d. 1804 '% i Nkx,
36 är II m., gift 1759 med Margareta IVarg^ f. 1738. [Barn : Anna Brigitta,
f. 1760; Maru Helena, f. 1761, gift 1780, d. 1799; Sophia Margareta, f. 1762,
g. 1785 "*/6 med adj. Eric Burman; Hans Olof, f. 1767, d. i&H 'V9 i Nkx,
36 år II m., Coopvardie Capitaine; Eric. f. 1768, d. 1797; Sara Maria, f.
1769; Barbara Catharina, f. 1774, d. 181 5 '7»» g* 1794 med dåvarande
OUirik G. E. Petersson^ sedermera öfveijigmästare och krigsråd : Anders Magnus,
f. 1775; Axel, f. 1778; Cari Jacob, f. 1779 »V»o i Nkx ; Jöraia Fredric, f. 1781
SoMatnamii inom »Gj/ijt CampagnU* under förra hälften af 1700-talet:
Abborre, Agtsam, Buller, Dufva, Dunderberg, Frimodig, Fischare, Flygare,
Flagga, Giedda, Gumse, Höflare, Hvitlock (Wittlock), Håna, Jägare, Kiöpman. Lystig,
Lille, Loo, Mäse (Masa), Murmästare, Mört, Myhra, Pävagt, Pantzare, Ryss, Rustfölt,
ResUg, Springfelt, Säker, Schiäl, Silldans, Spelman, Stadig, Stoor, Sägare, Strähle,
Scubbe, Tropp, Trinner (Trinder), Trana, Tillja, Wass, Waksam, Wältare, Ärre,
öfvenMxUg.
A Nederkalix gamla kyrkogärd ligga under värdar begrafna bl. a. följande
personer, som ej afhandlats i det föregående:
/£. P. TyseUus, f. 1828 "/s. d. 1870 »'A. \
iThocborg Virginia, f. 1859 9/9, d. 1861 "A-f
>BergmäsUren J. T. Quenstl^ d. 1837, 51 är gammal.» [I dödlistan stfir
emellertid att han vid sitt frånfUle 1837 "/n var 60 Ir, 11 m. 22 dagar.]
>Grtnsbefälhafvaren Majoren och Riddaren Gustaf Lagerborg, Familjegraf.>
Fdmtom bärgmästare Seger Svanbergs redan omnämnda konstsmidda graf-
hin i kyrkans vapenhus^ anmärkes där dels en milsten frän Mänsbyn, som framl.
kyrkoherden och prosten Wiklund låtit inmura i kyrkoväggen [i Myl (greflig
krona). J. O. S. (i monogram) G. (grefve) Til Cronoboi^;. A:o 1663], dels en
åainnelsetafla öfver »Ehrewyrdige och Uögwällärde Mag., Kyrckoherden och Probst
öfver Tomeå församlingar» /. IXornaus") och hans hustru »Hederwärde och
Dygdeaaama Matronan Välb. Fru Margareta Kiönings dotter Välb. Fru Margareta
Tomea Girtttrémy f. 1652 Vr* d. 1696 'V9 genom at hon »tillsatte sitt Lijif uthi
Sifiaddh». Hon begrofs i Nkx kyrka.
' Carl Nic. IVennman^ bondson ifrån Vännäs i Umeå, kyrkoherde i Nkx
1701* Z' °^ Segrid Salin, kyrkoherdedotter från Löfånger. (Tunsei Herdam.)
Digitized by
Google
96.
IL
Det gamla Tornei*
Någon tids vistelse i Haparanda under september månad 1900
har gifvit undertecknad tillfälle till studier i ministerialböckema i de
båda närmast angränsande församlingarna i Finland (Tomeå stadsför-
samling och finska Neder-Tomeå, förr hörande tillsamman), hvarjemte
han tagit i betraktande den äldsta volymen i kyrkoarkivet inom svenska
Neder-Tomeå församling (dit äfven Haparanda stad räknas), hvilken
församling före fredsslutet sammanhörde med de båda nyssnämnda.
Dessutom hafva mera märkliga kors och grafvårdar å Tomeå, Hapa-
randa och finska Neder-Torneå kyrkogårdar blifvit antecknade. Den
verkställda bearbetningen af materialet, hvilken ej sträckt sig till en jäm-
förelse med den tryckta biografiska litteraturen, synes gifva vid handen
fiera intressanta förhållanden, och det vore undertecknad kärt om
dessa anteckningar från gränsen — så ofullständiga de än äro — kunde
lända den personhistoriska forskningen till något gagn, en förmodan
som föranledt deras åvägabringande.
Ahlman. Maria Ahlman, f. 1702, se MonUU,
AntilittS. Klockaren Antilius gifte sig 1742 "A i Neder-Torneå med Maria 5/#^
fr&n Kengis.
Elisabeta Antilia gift med Olaus Tornberg,
Anttman. Mönsterskrifvaren Hans Anttman. Omnämnes ss. dopvittne i Neder^
Tomeå 1 721 ^/6. Var gift och hade sonen Christian.
Eva Catharina Antman^ f. 1770, se Unbom.
Arpi. Isaac Arpi från öfre Vojakala, änkling 1708 Vs- Omgift i Neder-Torneå
1709 '^4.
Nils Nilsson Arpu f. 1733, var gift och hade barn. | d^^j
Matthes Johansson Arpi, f. 17 17, t > > > » I ^TV* *
Joseph Nillsson Arpi^ f. 1729, > > > > » \ »p V
Hans Nillson Arpi, f. 1740, » » » t > J Aomea.
Asplund. Handelsmannen i Torneå Israel Asplund, f. 1730, d. 1791, gift med
Catharina Rechardt, f. 1721, d. 1781.
Barck. Johanna Barck, f. 1730, se Strandman,
Baeckstrttm. Skomakaren i Tomeå Christoph. Backström, f. 1753, d. 1782.
Carl Peter Ulric B(tckström, f. 1797, se Lythraus.
Helena Bäckström, f. 1751, se Sten och Thornberg,
Beckzeliiis. Carl Beckzelius, f. 1760, d. 1796, se Chore:
Berg. H. C. Berg, f. 1787, d. 1841, se Chore,
Bergenstrålile. Löjtn. G. A. Bergenstråhle, f. 1789, gift 1812 med Elisabeth
Margaretha Govenius, f. 1790, dotter till handelsmannen i Torneå Johan G.
och Margaretha Enberg, Deras dotter Maria Elisabeth BergenstråhU föddes
1 8 14 "Vö i Torneå. På Haparanda kyrkogård ligger under grafsten jordad
»Majoren Gustaf A. Bergtnstråhle.'^
Berger. Tullinspektor Carl Wilhelm Ber ger, f. 1769, gift med Elisabeth Mazg.
Lemon, f. 1762. Kom till Torneå 1795, flyttade 1805. Bara: Johan Natanael,
f. 1791; Anna Maria, f. 1795, d. 1797; Carl Wilhelm, f. 1801 'Va.
Digitized by
Google
BcTfMåa. HmndL i Tomeå Eric BtrgmoHy f. 1761,. d. 1810, gift 1787 med
Beata Cbastina Bjur, t 175$, d. 1819. Deras son Gftbriel fr 1789, gift
1816 med Christina Johanna Westberg, f. 1796 ^/s. Dessat sön Erik f.
1816 »»/^
BMrastrdm Klockaren Jacob Isacsson Biomström, gift i g. 1725 "^k i Neder-
Tomeä med pigan Elisabeta CvriUusdotter, 2 g. 1744^7/7 därsammftstldes med
Anna Jacobsdotter fVesiman frän Luleå.
B|v. Handelsman i Tomeå Lars Bjur, f. 1722, d. 1782, gift med Catharina
Tiinur, f. 1729, d. 1813, dotter af Johan x)ch Beato Ervast. Deras dotter
var: BeaU Christina Bjur, f. 1755, d. 1819, gift i g. med handelsQo. Carl
Fredr. Enberg, f. 1730, d. 1786; 2 g. 1787 med handelsmän Eric Bergman,
I 1761, d. iKfa Se Bergman,
Soldaten Isaac Biuur gifte sig 1724 ^/h i Neder-Tomeå med pigan
Kerstin Påhrsdotter.
Bjérk. Anna Björk, se Flygare.
Margareta Berg, f. 1745, se Enbom.
Maria Catharina Berg, se Govenius.
Bjftfii. Rid- och handelsman i Tomeå Lars Björn, f. 1708, d. 1792, gift med
Brigitta Curtelius, f. 1723, d. 1795.
Handelsman Johan Björn, t 1752, gift med Margareta Forsvik,
f. 1754.
Briu Christina Bjém, t 1764, se Ekman.
B]«Bh«ck. Elisabet Blombteck, i. 1756, se HjelmdakL
Boadia. Brita BoneUa, se Ch4>re.
Braadt Brita Branät, f. 1725, se MonUll.
Brtflkoln. Anna Stina Brenholm, f. 1724^ se Reckiin.
Bnuaios. Råd- och handelsm. i Tomeå Abraham Brunmus, i. 1745, d. 1797,
gift med Margareta Christ. Enberg, f. 1 758, d. 1805. Deras söner: Carl, f.
1782; Eric David, f. 1792.
Margaretha Catharina Brunnios, f. 1777, d. 1807, se Gosselman,
Briastrttm. Anna Christina, f. 1773, se Moberg.
Backt' Klockaren i Tomeå Isaac Bucht, f. 1753, d. 1806, gift med Elisabet
Kuljetnätr, f. 1756, d. 1809. Deras barn: Klockaren Isaac, f. 1777 Vio, gift
1810 med Briu Christina Serviö, f. 1791; Hindric, f. 1779; Brita Lisa, f. 1775;
Andreas GosUf, f. 1783, d. 1786: Olof, f. 1785, d. 1786; Anna Christina, f.
1786, Catharina Magdalena, f. 1787, d. 1787; Johan Gabriel, f. 1789, d. 1792;
Petter, f. 1790; Gnstaf, f. 1792, d. 1801; Eric, f. 1796, d. 1809.
Isaac Buckt och Brita Christina Serviö hade sonen Isaac, f. 181 1 ^/j.
Lfinsmanslnkan Maria Buckt, f. 1737, d. 1814. Hade sönerna Anders
Gustaf, f. 1764, och Carl Petter, f. 1770.
Catharina Buckt, f. 1751, d. 1804, se Sarelius.
Buckt, fUtväbel. Omnftmnes såsom dopvittne i Neder-Toraeå 172 1 ^jt.
Calasdcr. Handelsmannen i Tomeå Cari Calander, f. 1758, d. 1812, gift 1798
med Susanna Greta Greiner, f. 1766.
CaUtias. Margareta CalUius, f. 1747, se Reckardi.
Callaeljcr. Kammarskrifvaren i tullverket Jacob Callmeijer, f. 1757 och gift
med Anna Lovisa Ek, bodde 1795— i79iS i Tomeå. Barn: Jacob Wilhelm,
f. 1792; Blagdalena Sophia, f. 1782; Gustava Christina, f. 1796.
Caricaios.* Skomakaregesttllen i Tomeå Sigfrid Carlenius, f. 1759, son af guld-
smedsänkan Coecilia Unberg, i. 1721, d. 1803.
Ålderman Sigfrid Carlenius, i Tomeå, f. 1732, d. 1790, gift med Su-
saana Ekkammar, i. 1741. Deras bara: Friedric, f. 1773: Susanna, f. 1761,
ft 1780: Anna Catharina, f. 1765, g. 1782; Maria, f 1766, g. 1788; Brigitta,
1770, d. 1783; Jacob, f. och d. 1 78 1.
' Bucht skrefs af somliga slXktmedlemmar på 1700-talet Bouekt, 1 Finland
^aes Damiiet nnnieva gestalta sig uteslutande såsom Bouckt.
* Gttldsmedsåldermannen i Tomeå sud Sigfrid Carlenius anlade Ekforss* iin-
Uaiifa sågveife tid^ Puottij<Åi inom dåvarande Västerbottens län (och inom den
öd, son iramera utgör Norrbottens län) enligt länsstyrelsens utslag 1766 'Va.
Digitized by
Google
9»
OfrmnnIniDde Friedric CmrkméuSy f. 1773, gif^ sig ^^oi med Sophia
Pipping^ f. 1780, och hade med henne barneft: Svtaanaf f. 1802 V»; Johan-
nes, f. 1803 'Va; Margaretha, f. 1804 ^/j; Sophia WUhelmina, f. och d.
1807; Fredrica, f. 1810 V*. Han flyttade 1813 till Sverige med bnstni
och barn.
Ofvannimnda Sosanna Cariemhu^ f. 176 1, te Emrtmius,
Ofvannämnda Anna Catharina Carltmms^ f. 1765, te Lrckcu.
Ch«re (eller Core, Kore). Hindrich Ckpre^ d. i Vojakala, Neder-Tomeå, 1719
'^'s- Lars Ckdtres dotter Margeta, f. i O fre Raomo, döpt i Neder-Tomeå
1721 •*/•.
Nils Z. Kehrty gift med Brita Bonelia,
Per Johansson Core^ f. 1729, son af Margeta Johansdotter (f. 1702),
gift med Margeta Michelsdotter, f. 1729. Deras barn voro: Pehr, f. 1756;
Michel, f. 1757; Hans, f. 1764; Carin, f. 1752; Margeta, f. 1754; Malin,
f. 1760.
Johan Larsson Core^ f. 1702, gift med Margeta Jönsdotter, f. 1704.
Deras son: Lars, f. 17^4.
Margareta Coriy i, 1725, d. 1798, se Emberg,
Gertru C<fre^ f. 1699, d. 1782. Var gift och öfveriefde sin man.
Catharina Core^ i. 1722 (1725), d. 1796, se StillatuUr.
Anna Brita Cfwre^ f. 1759, d. 1799, gift i g. med skräddarmästaren Johan
Sundvall i TomeÅ, f. 1753, ^' >7S6; 2 g. 1788 med skräddaren Carl Buk-
ulius^ f. 1760, d. 1796.
Guldsmed Abraham Ckore, f. 1752, d. 18 14, gift med Elsa SilfverkUt^
f. 1757. Dessa hade sönerna: Olof, f. 1787; Gostaf, f. 1796. Olof blef gnid-
smed och gifte sig 18 14 med Catharina Elisabeth Dahlbergs f. 1792, dotter
af garfvaren Eric D. och Christina Culjandtr. Olof OI^^^j son Johan Angnst,
f. 1814 »Vt.
M. C. Kohre, f. 1798, d. 1868, gift med H. C. Berg, f. 1787, d. 1841.
Ligga b&da begrafna pa Torneå stads kyrkogård.
Christiernin. Brukspatron Erik Dan. Christiemmy f. 1741 och d. 1806, flyttade
till Torneå 1 802.
Culjander (Knljander). Christina Culjander, f. 1761, gift 1790 med garfvaien
Eric Dahlberg i hans 2 gifte.
Elisabet Kul j änder, f. 1756, d. 1809, gift med klockaren i Torneå
Isaac Bucht,
Maria Culjanätr (f. 1780, d. 1860) samt hennes föräldrar, man och
barn, se Flygare.
CnrtilittS (Cnrtelius).. Fredr. Sven Anundson CurtUnu, f. 1694, gift med
Lisa Jacobsdotter, f. 1740. Sven Anundson Curtilius, gift i g. 17 18 'V4 i
Neder-Torneå med Karin Olofsdotter från Turtula, 2 g. 1747 **/» i Neder-
Tomeå med Magdalena Olofsdotter. Bodde först i Ofver-Tomeå, sedermera
i Turtula.
Sven Anundson Curiilius hade barnen: Anund, f. i Turtula 17 19, döpt
i Neder-Tomeå 17 19 "/i, gift med Carin Jacobsdotter, f. 1725; Hindrich, f.
i Turtula, döpt i Neder-Tomeå 1720 •'Z», d. 1720 '"/m
Anund Curtilius och Carin Jacobsdotter hade barnen: Anund, soldat
Kron, f. 1751; Sven, soldat Hök, f. 1758; Jacob, f. 1761; Salomon, f. 1767:
Brita, f. 174$; Carin, f. 1746; Anna, f. 1748; Ella, f. I756(?).
Brigitta Curielius, f. 1723, d. 1795, 8^^^ °^^ '^^* ^^ handelsmannen i
Torneå Lars Bjcrn.
Dahlberg. Garfvaren i Tomeå Eric Dahlberg, f. 1759, gift i g. 1787 med Elsa
Ekhammar, f. 1753, d. 1789: 2 g. 1790 med Christina Culjander, f. 1761.
Deras dotter, se Chore.
Dahlgren. Chiurgie Magist. Carl Adolph Dahlgren, f. 1 779, gift med Eva Maria
Wenerström^ f. 1779 ^o i,. Deras barn: Johanna Carolina Emerentia, f. 1803
"/?; Franti Bemhard, f. 1804 ^^o.
Degerström. Tull- och accis Skrif: i Tomeå And. Deger ström, f. 1725, d. 1788,
gift med Anna Ruth, f. 1725, d. 1788.
Dillman. Stadsvaktmästaren i Tomeå Salomon Dillman, f. 1737, d. 1798, gift
.med Brita Cbrlsdotter, f. 1741. Barn: Salomon, f. 1767, gift 1798 med Elsa
Digitized by
Google
99
EUsabeth Fortmamy f. 1772, dotter till smeden Olof F. och Margtretha P^j/m ;
Petter, f. 1769, d. 1796, Carl, f. 1775.
DarckiBUi. Clara Durckman, f. 1721, d. 1800, se Ekhammar.
EWrhardt. SUdsOUukftr i Tomeå Carl Ludvig Eberhardt, f. 1733, d. 1782, gift
med Anna Sophia Norell^ f. 1747. Barn: Hartman Elias, f. 1764; Carl
Ladrig, f. 1769; Jacob Hindric, f. 1774; Barbru Helena, f. 1772; Sophia
Ulrica, f. 1775.
Ek. Anna Lorisa Ek^ se Callmeijer,
Ekluiaimar. Fiskaren Anders Ekkammar, f. 171 1, d. 1785, gift med Clara
Durckman^ f. 1721, d. 1800. Deras dotter Elsa, f. 1753, d. 1789, gifte sig
1787 med garfvaren Eric Dahlbergs i hans i gifte.
Maria Ekhammar^ f. 1755, S^^ ^773 "^^^ Capitaine Friedric Idppingy
f. 1729, d. 1796.
Susanna Ekhammar^ f. 1741, se Carlenius.
Ekkoloi. V. h&radshöfdingen, sedermera boigmåstaren i Tomeå N. G. Ekholm^
f. 1759, d. 1807, se Rechardt.
EkflUUi. Hiradshöfdingen Olof Jonas Ekman, f. 1734, d. 1807, gift 1781 med
Bnta Christina BjUm, f. 1764. Dotter: Brita Wilhelmina, f. 1787.
EkofH (Ikora). Soldaten Erich Ikorn gifte sig 1721 V9 i Neder-Tomeå med
pigan Margeta Hindrichsdotter i Törböle. Deras dotter Brita döptes i Neder-
Tomeå 1 721 'Vw.
Gertra Helena Ekom, f. 1760, d. 1784, se Forssius.
Elfriag. Margaretha Elfving, f. 1793, se Nordberg.
Eakenp. Handelsmannen i Tomeå Petter Enberg, f. 1738, d. 1793, S^^^ ^^^
MargareU Core, f. 1725, d. 1798. Deras stjufson handelsb. Olof Hjulberg,
i. 1752.
Margareta Christ Emberg, f. 1758, d. 1805, se Brunnms.
Handelsm. i Tomeå Carl Fredr. Enberg, f. 1730, d. 1786, gift med
Beata Christina Bjur i hennes 1 gifte, f. 1755, d. 1 819.
Ulrica Enberg, f. 1768, se Fougt.
Brita Enberg, f. 1765, se Forselius.
EakMB. Kopparslagaren i Tomeå Carl EnboMy f. 1732, d. 1794, gift med Sara
Enbcm, f. 1745, d. 1 787. Deras son, kopparslagaren Samuel £«^<>f«,f. 1770,
d. 1809, gifte sig 1793 med Catharina Forsmam, f. 1773.
Klensmeden i Tomeå Johan Enbom, f. 1739, son af Elisabet Kempe
(f. 1 7 12, d. 1787) gifte sig med Margareta Berg, f. 1745.
Eagelaiark. Eva Margareta Engelmark, f. 1787, se Pippon.
Eafsaa. Cathar. Engman, f. 1736, se Ramen,
Enrast. Beata Ervast, f. 1699, d. 1780, se Tömer,
Handelsbitrådet, sedermera hacdl. Johan Ervast, f. 1751, d. 1809, gift
1786 med Magdalena C. Kråger, f. 1740, d. 1815. Deras son: Johan Henric,
f. 1786.
E««ai«s. Rectom i Tomeå, Magist Jacob Eurenius, f. 1740, gift 1780 med
Sataana Carlenius, t I761, dotter till åldermannen i Tomeå Sigfrid C. och
Susanna Ekhammar, Hans moder var änkerectorskan Märg. Char. Printt,
t 1709, d. 1781.
Fakricivs. Råd- och Handelsm. i Tomeå Christ Fabricius, f. 1730, d. 1792.
Felleaivs. Rådmannen och stadsnotarien i Tomeå Johan FeUenius, f. 1748, d.
1804, son till Catharina Hagg (f. 1720, d. 1788) och broder till Jonas
FtlUnius^ f. 1756.
Fellauui. Anna Fellman, f. 17 14, d. 1786, se Tornberg,
Flaenw. Tullfönraluren i Tomeå GusUf Finerus, f. 1773, V^^ "^^ Christina
Albertina Le Noir. Flyttade till Tomeå 1806. Deras bam: Isac Georg, f.
1800 Vt; AgneU Sophia, f. 1803 »/s; GusUf Mauriu, f. 1808 "/«o, d. 1809.
Fljfjurc. Margareta Flygare, f. 1 7 19, d. 1800. Var gift och öfVerlefde mannen.
S&erligen moder till:
Guldsmeden i Tomeå Staffan eller Stephanus Flygare, f. 1758, d. 1810,
g:ift 1796 med Anna Björk. Deras bam: Johan Fredric, f. 1796; Cajsa
Lisa, t. 1799, d. 1800.
Broder till Staffan ^ar troligen guldsmeden Carl Lorents Flygare, f.
1764 i febr., d. 1839 i febr., gift 1807 med Maria Culjander, f. 1780 'Va, d. 1860
Digitized by
Google
100
'V»» bida begfftfnt I Tomeå stads kyrkogård. Maria Culjander var dotter
till styrmannen Nils C. och Anna Johansdotter. Hon hade med sin man
barnen: Lars Johan, f. 1807 ''/i», d. 1808; Anna Catharina, f. 1809 ^^6, d.
s. å.; Cari, f. 1810 "/s, d. s. å.; Nils Lorcnts, f. 1811 "A; Johannes f.
1812 »/$.
Fiskare-Enkan Elisabet Flygare^ f. 1715, d. 1803. Hennes döttrar voro:
Elisabet, f. 1760; GreU Catharina, f. 1762.
Farselins. Philosophiae stud. Jsaac Forselms, f. 1760, gift 1787 med Brita
Forsnum. Elsa Elisabeth Forsman, f. 1772, och hennes föräldrar, se DiämaH.
Catharina Forsman, f. 1773, *^ Enbem,
ForssittS. Coopv. Constap., styrman Forsius, f. 1754. gift i g. 1779 med Gertni
Helena Ek<fm, f. 1760, d. 1784; 2 g. med Sara Catharina Mathlein, f. 1761.
Deras dotter: Anna Christina, f. 1786, se Pihlgren.
Forssvall. Hedvig Margaretha Forssvall, f. 1773, se Nordöladk.
Forsvik. Märg. Forsvik, f. 1754, se Björn.
FofUft. Kamreraren i Tomeä Abraham Fougt, f. 1728, gift med Catharina Chri-
stina Strickert, f. 1741, d. 1800. Deras barn: Abraham, f. 1758; Johan, f.
1762; Nils, f. 1766, d. 1799, handelsbetjent, gift 1794 med Ulrica Enberg,
f t 1768; Helena Amalia Catharina Jacobina, f. 1784.
Abraham Fougi, g. m. Christina Eugenia Höjer. Deras dotter Mar-
gareta, d. 1722 "/6, 47 veckor gammal, och deras dotter Christina Margareta,
f. 1725 V".
Frantxleben (Fransleben). Guldsmeden i Tomeå Nils Frantzlebtn, i. 1735, d.
1S03, gift med ApoUonia Hellberg, f. 1748, d. 1802. Barn: Gnldsmedsge-
sällen Johannes, f. 1771, d. 1803, gift 1795 ^^^ '^tWs^ Maria Winblad i
hennes 1 gifte, f. 1764, d. 1809; Nils, f. 1776; Carl Hindric,f. 1780, d. 1804;
BriU Margareta, f. 1770, d. i8o6; ApoUonia, f. 1778; Jacob, f. 1782, d. 1800;
Ulrica, f. 1787, d. s. å.; Sara Catharina, f. 1790, d. 1792.
Brigitta Fransleben, f. 1732, d. 1788, se Thun.
Enkan Brita Fransleben, f. 1705, d. 1789.
Ofvanstående Brita Margareta, f. 1770, d. 1806, gifte sig 1793 med
skrifvaren, sedermera handelsmannen Pehr Math. Herkepaus.
Gagner. Anna Magdalena Gagner, f. 1734, d. 1780.
Ganander. Dominus Matthias Ganander, gifte sig 1738 Vr i Neder-Tomeå med
Juliana Ressman från Hernösand.
von uerten. Sophia Magdalena von Gerten, f. 1771, se Lönnberg,
Gertner. Snickaren i Tomeå Anders Gertner, hans hustru och dotter, se Rechardt
Gosselman. Handelsbokhällaren Fredric Gosselman, f. 1776 "/s, gift 1802 med
Margareta Catharina Brunnius, f. 1777, d. 1807. Han kom till Tomeå 1802
och flyttade 1817. Hade dottern Fredrica, f. 1802.
Govenins. Handelsman i Torneå Johan Govenius,U 1761, gift 1786 med Margareta
Enberg, f. 1768, dotter af handelsman Carl Fredric Enberg, och Beata Chri-
stina Bjur. Deras dotter Elisabeth Margaretha, f. 1790, se Bergenstråkle.
Anna Govenius, se Törnquist,
Handelsman Eric Govenius, f. 1768, från Luleå, gift 1797 med Maria
Catharina Berg från Stockholm. Han flyttade till Tomeä 1798.
Margareta Govenins, f. 1761, se Rechardt
Grape. Komminister Isaac Grapes son Johannes döptes i Neder-Torneå 1722 '^/s.
Brita Christina Grape, f. 1787. Flyttade 181 1 till Torneå från Jukkasjärvi.
Greiner. Susanna Greta Greiner, f. 1766, se Calander.
Grysselins. Medicinse Doct. i Torneå Johan Grysselius, f. 1734, d. 1788, gift
med Fredrica Pipping, f. 1758. Deras barn: Maria Agata, f. 1780, Jan Johan
Fredric, f. 1783; Olof Gustaf, f. 1788.
Hackzell. Stads Casseuren i Torneå Anders Hacktell, f. 1754.
Hagg. Catharina Hsegg, f. 1720, d. 1788, se FelUnius.
Haeggman. Anna Greta Haggman, f. 1759, d. 1783, se Spiegel.
Hafstrand. Michel Haf strands son Hindrich, f. i Haparanda by, döptes i Neder^
Torneå 1719 "/xi.
Mademoiselle M. Hafstrand, f. 1822 a^/e, d. 1870 < ». Ligger jordad
å Torneå stads kyrkogård.
Digitized by
Google
XOI
Hcémaa. Handelsip. i Tomeä Nils Hedman^ f. 1734, d. 1782, gift med MargareU
Wtgeliui, f. 1733.
Hellander. Handelsm. i Torneä Hans Abr. Hellauder, t 1725, d. 1785.
Hcllasdt. Directenren And. HtUandt^ f. 1717, d. 1789.
Hellberg. ApoUonia Hellbtrg^ f. 1748, d. 1802, se FranitUbtn, '
Herkepavs.' Skdfvaren, sederm. handelsmannen i Torneå Pehr Math. /^«^i«^urKj,
f. 17^2, d. 1799, gift 1793 med Brita Mawareta FransUbtn^ f. 1770, d. 1806.
Bara: Anders GotUieb, f. 1794; Sara Chariotta, f. 1795, d. 1796; Nils GusUf,
f. 1796, död s. å.; Pehr Mathias, f. 1797, d. 1798.
Henio4ias. Brita Maria Hemodims^ f. 1764, se Ramströnu
Hindricilis. Bokhållaren i Tomeä Joh. Hind: Hindricius, f. 1748.
HJeloidalil. Skomakaren i Torneä Bengt Hjelmdahl, f. 1704, d. 1787. Var gift
och hade sonen: Destillator och handelsman Lars, f. 1746.
Hökaren i Torneä Johan Hind. Hjelmdahl, f. 175 1, gift med Elisabet
Blomback, f. 1756.
Färgaren i Torneä Carl Hjelmdahl, f. 1747, d. 1820, gift 1778 med
MargareU Elisabeth Afathleift, f. 1754.
Handelsmannen och nirgaren Nils Hjelmdahl, f. 1780, g. 1810 med Catha-
rina Märg. Lindström, f. 1779 "/9« i hennes 2 gifte. (Hennes barn i i giftet
▼oro: Anna Margareta Westring^ f. 1800 *V6; Carl Gustaf Westring, f. 1808 V»).
Brita Hjelmdahl, f. 1779, gift i g. 1802 med handelsman Carl Jacob
Wästergren, f. 1765, d. 18 14; 2 g. med fältkamrer Jonas Samuel SUn, d.
1816. Hon hade i i giftet barnen: Carl, f. 1803 "/a, och MargareU Cat-
harina, f. 1804 37,0.
Anna Hjelmdahl, f. 1781, se Rechardt.
Hferta. Catharina Hjerta, f. 1773, d. 1801, se Wegelin,
fljvlberg. Handelsb. i Torneä Olof Hjulberg, f. 1752, stjufson till handelsman
Petter Emberg och Margareta Core,
Margareta Hjulberg, f. 1754, d. 1793, se Pipping,
Hoffiréa. Hedvig Hoffrén, se Nyberg,
Heffste^t. FMnnk Josef Hoffstedt, f. 1769, se Kollberg,
Heflisg (Httfling). Coopv. Capitain Nils Hojling i^HöJling), f. 1771, d. 1808,
gift 1803 med Maria Lythraus, f. 1775, d. 1806.
HoUmiag. Sämskmakaren i Tomeä Johan Hollming, f. 1742, d. 1788, gift med
Elisabet Brita Strand^ f. 1751, d. 1813 »V4. Son: Jonas, f. 1780.
HvnMe. Tullinspektören i Tomeä Carl Johan Humble, f. 1758, d. 1795. Gift
med Anna ^•xitk' Åkerman, f. 1762, omgift 1800, dä hon flyttade till Pajala.
Deras bam: Jan Carl Petter, f. 1783; Johan Wilhelm, f. 1785, d. 1786; Jean
Jacob, f. 1786; Paul, f. 1789; Gustaf Adolph, f. 1791; Anna Carolina, f. 1793.
Notarien Per Wilhelm Humble, f. 1704, d. 181 1.
HTitte. Husjungfru Brigitta Hvitte, f. 1728, d. 1798.
H^jer (Hdijer). Handelsmans-Enkan Margareta Höjer, f. 1730, d. 1799. Hennes
son Jacob, f. 1794; gifte sig 1792 med Anna Johansdotter, f. 1754.
Christina Eugenia Höjer, se Fougt.
Margareta Christina Höt jer, f. 1785, se Rechardt.
Ulag. Maenus Idings son, Johannes, föddes i Stockholm och döptes i Neder-
ToraeIi72i "»A med >Fältväbel ^«^A/ af Välb. Hr Majorens (M. Palmstrachs)
kompani och Mönsterskrifvare Hans Anttman* säsom vittnen.
IgelstrSai. Jonas Jgelström^ f. 1768, d. 1809, gift 1795 med Stina Schagerlund,
i. 1761. Bara: Eric Jo€l, f. 1796, d. 1809: Maria Christina, f. 1798; Jonas
Nidas, f. 1800; Catharina Lovisa, f. 1802 ^/s; Anna BriU, f. 1805 'Vt
iJrliag. Ingeborg yärling, f. 1707, se IVåstring.
Järnräck. Pihr Järnbäck, f. d. borgare i Tomeä stad, dog 1723 % i Neder-
Tomel
Keaipe. Elisabet Kempe, f. 1712, d. 1787, se Enbom,
K«ll&erg. Apothekaren i Tomeä Jonas Kollberg, f. 1762, d. 1802, gift 1790 med
Barbara Turdfjäll, f. 1772, omgift 1805 med fänriken Josef /^^yj/^<//, f. 1769.
Kréger. Gertra Sophia Kroger, f. 1 746, se Stilländer,
' Herkepsns. Latinisering af finska orden härkä, oxe, och pää, hufvud.
AUtså s Oxekufvud,
Digitized by
Google
102
Magdalenft C. Kr9g€r, f. 1740, d. 181 5, se Ervasi.
Handelsman i Torneå Hindric Krégtr^ f. 1750, d. 1819 '^Ai, gift 1784
med Hedvig Pipping, f. 1763. Hans moder hette Briu Christina, f. 1706,
d. 1792. Hindric KxOger och Hedvig Pipping hade barnen: Margareta Chri-
stina, f. 1795, död s. C; Petter Hindric, f. 1 796.
Klister. Johan Hartvig KusUr^ f. 1753, se Mpmieli,
Kdppiag. Capitaine Friedric Kdpping^ f. 1729, d. 1796, gift 1773 med Maria ^•
hammar^ f. 1755. Deras barn: busanna Margareta, f. 1775; Maria Catharina,
f. 1779; Johan Friedric, f. 1780, död s. L
Laerck. Sophia Helena Uerck^ f. 17 18, d. 1790, se }ViJksir9m.
Landbcrg. GaHVaren i Torneå Jöns Landberg, f. 1731, gift med Lisa Lamdberg,
f. 1719
Lemon. Elisabeth Märg. Lemom^ f. 1762, se Ber ger.
Lenaing. Handelsbiträde i Torne! Abraham Lennimg^ f. 1749, d. 1794.
Le Nolr. Christina Albertina Le Noir, se Fimerus,
Liégrea. Lovisa Lidgrem^ f. 1748, se Litfter.
Lindstrtfm. Catharina Märg. Lindström, f. 1779 "1 9, se Hjelmdahl.
Lithorla. Stads-FttltskXren i Torneå Martin LitkoriM, f. 1759, d. 1807, gift 1789
med Brita Charlotta Lptngmem, f. 1760.
Litner. Tollinspector i Torneå Pehr Reinh. Litner, f. 1747, d. 1786, gift med
Lovisa Udgren, f. 1748.
Ljuaginail. Briu Charlotta Ljungman, f. 1766, se Litkorin.
Land vall. Bokbindaren i Torneå Petter Lumdvall, f. 1732, d. 1809, V^ < g. med
Anna Söderström, f. 1751, d. 1781; 2 g. med Anna Magdalena Nordgren,
f. 1756.
Lychoii. Amiralitets Majoren Johan Petter Lychou\ död 1803 Va* gift 1 782 med
Anna Catharina Carlenius, f. 1765, dotter till åldermannen i Torneå Sigfrid
C. och Susanna Ekhammar. Hon flyttade 1805 ^^^ Torneå med sina barn:
Agneta Susanna, f. 1785 ^Ja\ Maria Carolina, f. 1786 ^f^, giA 1818 med
kamrer L. A. Wallmark i Luleå; Catharina, f. 1787 ''/w (d<^ ung); Casten,
f. 1 79 1 V«» (dog ung); Johannes, f. 1798 ■*/ 7; Maria, f. 1800 '/««; MauriU, f.
1801 Vi«, d. 181 7; Hedvig, f. 1803 Va, d. 1810 ••/.a. Jemför Sv. Ättartal,
1890, sid. 254.
Lythraens. Rådmanenkan Anna Märg. Lythraus, f. 1722, d. 1803. Hennes
barn: Handelsb. Lars Lyihraus, f. 1751, d. 1782; Anna, f. 1756, gift med
handelsmannen i Torneå Anders Rechardt\ handelsm. Isaac ZyMr<?i^, f. 1758,
gift 1783; handelsm. Anders Lythrausy f. 1760, gift 1788 med Maria Car'
lenius, f. 1766.
Handelsm. i Torneå Hindric Lythraus, f. 1745, ^- 'T^^i p^ "»ed Mar-
gareta Tömer, f. 1743. Deras barn voro: handelsman Isaac, T. 1772; Anna
Grcla, f. 1770; Maria, f. 1775, d. 1806; Sara Ulrica. f. 1779.
Ofvanslåcnde Isaac Lythraus, f. 1772, gifte sig 1800 med Maria Tegen*
borg i hennes 3 g. Hon egde då barnen: Maria Elisabeth Norin, f. 1786;
Christina Carolina Norin, f. 1789 »Vn; Carl Petter Ulric Backström, f.
Ofvanstående Maria Lythmus, f. 1775, d. 1806, gifte sig 1803 med
Coopv. Capilain Nils Hofling {Höjling).
Lttanberg. Rector scbolse i Torneå, Magist. And. Lönnberg, f. 1746, gift i g.
1783 med Märg. Beata Nordvall, f. 1761, d. 1789; 2 g. 1790 med Sophia
Magdalena von Gerten, (. 1 77 1. Barn: Eva Sophia, f. 1792; Brita Johanna,
f. 1793; Adam Tbeodor, f. 1797; Anders Erland, f. 1799.
Malleen. Fänrik Petter Josias Malleen, f. 1731.
Mathlein. Sara Catharina MatkUin, f. 1761, se Forssius och Pihlgren.
Merckel. Ingeniör Ad. Fr. Merckel, f. 1754, gift 1781, d. 1790.
Moberg. Handelsmannen i Torneå Hans Moberg, f. 1764, gift 1793 med Anna
Christina Bränström, f. 1773. Barn: Anna Lovisa, f. 17^, död s. å.*, Blasius,
f 1801 3/a.
Margareta Elisabeth Mathlein, f. 1754, se Hjelmdahl.
Moatell. Exp. Befallningsman Em. Montell, f. 1735, d. 1786, son af Maria
Ahlman, f. 1702. Gift med Brita Brandt, f. 1725. Deras dotter Maria
Digitized by
Google
I03
Catbarinm McnUlly f. 1762, gifte sig 178S med sUdsfiskalen och kronolMns-
mmmien Johan Haitvig åCUsUr, f. 1753.
LandtmlUure-lärlingeD Carl ReiiÉihold Montelly f. 1765.
MarWrg. Linnevåfvaren i Tornet Anders Murbergs f. 1733, d. 179a. Gift med
Maiia MäiUr^ f. 1742, d. 181 5. Deras barn: stadsbetjänt Petter, f. 1766:
Eric, f. 1768; Johan f. 1774; Jacob, f. 1779, d. 1782; gördelmakäre Anders,
f. 1 78 i; Maria Stina, T. 1771; Brita f. 1782.
OfvannKmnde stadsbetjfint Petter Murbergs f. 1766, gifte sig 1800 med
Anna Catharina Nyström och hade med henne sönerna Johan Petter, f.
1802 •♦/é; Cari Vilhelm, f. 1809 3/m.
OfvannSmnde göidelmakare Anders Murbtrg^ f. 1 781, var gift med
Catharina Starck, Deras son Anders Samuel föddes 181 4 ^/s i Torneä.
Mäiter. Maria MäiUr^ f. 1742, d. 181 5, se Murberg.
Neglick. Grinse-Ridaren Emanuel Neglick^ f. 1730.
Nordberg. Exped.-Befaliningsman och kronol&nsman Carl Gustaf Nardberz^ f.
1790 'Vio, gift med Margareta Elfving^ f. 1793 V»>. Han härstammade frän
Kemi. Deras son Gustaf föddes i Torneä 1817 '^6.
Noribladh. Provincial-medicus Dr Carl Nordbladh^ f. 1778 'Vsi gift 1800 med
Hedvig Margaretha For svalla f. 1773 Vi-
Nordfrea. Anna Magdalena Nordgren^ f. 1756, se Lundvall,
HoriTall. Märg. Beata Nordvall, f. 1761, d. 1789, se Linnbtrg.
Horeli. Anna Sophia Norell^ f. 1747, se Eberhardt
Helena Cath. Norell, f. 1749, se Wijkström.
Noria. Maria Elisabeth Norin, f. 1786, och Christina Carolina Norin, f. 1789
■3/11, se Lythraus.
Nyberg. SkönfXrgaren i Torneä Johan Niclas Nyberg, f. 1755 »V4, gift med Hedvig
Hoffrén^ f. 1775, d. 1807.
Njrstedt. Räd- och handelsm. i Torneä Arendt Nysiedt, f. 1727, d. 1781.
Nyström. Anna Catharina Nyström, se Murberg,
OtloBborg. Gesällen i Torneä Johan Ollonborg, f. 1741.
Ottoaivs. Postmästaren i Torneä Petter Ottonius, f. 1748.
PalsL Glasmästaren i Torneä Johan Palm, f. 1704, d. 1789.
Margaretha Palm, se Dillman.
Catharina Palm, f. 1752, d. 1820, se Svanberg.
Palautnick. Majoren Urban Palmstruch, f. 1726, gift med Ulrica Rudbeck, f. 1736.
Deras barn: Jöran, f. 1755; Charlotta, f. 1757; Johanna Christina, f. 1764.
Peierssoa. Agustina Pedersson, gift med ApoUonia Reenmarck. Bosatta i Neder-
Tomeä socken under svensktiden.
Pildfrea (Pilgréa). Postmästaren och radmannen i Torneä, vice landssekreteraren
Johan Aron Pihlgren, f. 1781, gift i g. 1805 °>^ ^"^^ Maria Winblad^ f.
1764, d. 1809, i hennes 2 gifte; 2 g. 1810 med Anna Christina Forssius, f.
1786, dotter till styrmannen Forssius och Sara Catharina MatkUin. Hans
barn i I g. Johan Magnus f. 1806 '%•
Pipfiag. Handelsmannen i Torneä Johan Pipping, f. 1747, gift i g. 1775 med
Margareta Hjulberg, f. 1754, d. 1793, 2 g. med Beata Lovisa Sovelius, f.
>779 "^Z*- Deras barn: Petter, f. 1776; Olof, f. 1777; Sophia, f. 1780, ^.
1801 med Fredric Carlenius\ Johannes, f. 1781; Abraham, f. 1782; Chn-
stian Henric, f. 1784 '♦/"; Jacob, f. 1785, d. 1786; Brita, f. 1788, död s. ä.;
Fredrica, f. 1789, död s. ä.; Hedvig, f. 1790 »♦/" i Torneä, d. 1864 *Vx i
Haparaxida, gift 181 1 med handelsmannen i Torneä, sedermera ryske v. kon-
suln i Haparanda Johan Sundtll, f. 1779 'Vio, d. 1834 Vs» som järn te hustrun
ligger jordad ä Haparanda kyrkogärd.
Brita Magdalena Pipping, f. 1754 '♦/♦•
Fredrica Pipping, f. 1758, se Grysselius.
Hedvig Pipping, f. 1763, se Kroger.
Pipfoa. ' Apotekaren i Torneä Gustaf Pippon, f. 1779 «3/,^ gjft 1816 med Eva
Margareta Engelmark, f. 1787. Son: Gustaf, f. 1817 Vx.
Priats. MaigareU Charlotta Printt^ f. 1709, d. 1781, se Eurenius.
' Pippon, eller säsom det numera gestaltar sig Pipon, uppgifves härleda sig
if det finska pdpponen, d. v. s. bofink.
Digitized by
Google
?04
Ranéa. Uigm«ik Olof RawUm^ f. 1734, d. I793« S^^ med Cathar. Emgwum, f.
1736. Barn: Carl GusUf, f. 1761; Daniel Olof, f. 176a.
Ramström. Handelsman i Tomeä Lärt Ramstr^m^ f. 1755, gift 1791 med Brita
Maria Hemcdms^ f. 1764.
Rechardt. Soldaten Anders Recharät, gifte sig 1722 ^U% i Neder-Tomeå med
Maria Hindricksdotter. En deras dotter dog 1735 *^k.
Catharina Rechardt^ f. 1721, d. 1781, se Asplund,
Handelsmannen Samuel Rechardt^ f. 1744, g. 2 g. med Margarets
Gcvenius^ f. 1 761. Hans barn i i giftet voro: stadsfiskalen Carl, f. 1770,
gift 1806 med Anna Hjelmdahly f. 1781 (med hvilken han hade barnen Brita
GreU, f. 1805 '•/»; Carl, f. 1807 "'/•l Anna Elisabeth, f. 1809 Vio; Gertmd
Sophia, f. 1814 "/O; Coecilia f. 1768, gift 1793 med v. häradshöfd., seder-
mera borgmästaren N. G. Ekholm, f. 1759 *'/s, d. 1807; Elisabet, f. 1773,
gift 1795. Hans barn i 2 giftet voro: Brita, f. 1785, d. 1785: ApoUonia.
f. 1786, d. 1789; Martin, f. 1788; Margareta, f. 1791, d. 181 8; Maria, i.
1805 •5/.0.
Kronolänsman Abram Rechardt^ f. 1747, gift med Margareta CalithUj
i. 1747. Deras son 'Samuel f. 1776.
Handelsmannen Anders Rechardt^ f. 1749, gift med Anna Lyikraus, f
1756, dotter till rftdman L. och Anna Märg. . Deras barn: Martin
Hindric, f. 1775; Petter Christian, f. 1776; Eric Augustin, f. 1779, gift 1804
med Christina Catharina Gertner^ dotter till snickaren Anders G. och Mar-
rreta Christina Höijer^ f. 1785; Carl Wilhelm, f. 1780; Anders Samuel,
1782; Öaniel Israel, f. 1785, gift 1813 med Sara Maria Sahibchm, f. 1785.
Ofvannämnde Martin Hindric R. var gift och hade barnen: Johan
Gottlieb, f. 1802 »»/a, d. 1803; Anders Gotdieb, f. 1803,
Ofvannämnde Eric Augustin R. och Christina Catharina Gertner hade
barnen: Eric Anders, f. 1804 'V3; Anna Greta, f. 1805, död s. å.; Casper, f.
1806; Anna Eriana, f. 1807 'Via, d. 1809; Christina Johanna ...; Alexander
August, f. 181 2 »9/5.
Recklin. Comministem i Torneä Isaac Recklin^ f. 1734, gift med Anna Stina
Brenholm^ f. 1724.
Reenmarck. Apollonia Reenmarck^ se Pedersson.
Ressman. Juliana Ressman, se Ganandtr.
Rndbeck. Ulrica Rudbecky f. 1736, se Palwistruck.
Rnth. Jungfru Birgitta Ruth^ f. 1731, d. 1800. Hennes syster var Maria SMer-
vall, f. Ruth, f 1727.
Anna Ruth^ f. 1725, d. 1788, se Deger ström.
Rtfnberg. Fältväbel, förare Jöns Rönberg, f. 1692, gift med MargeU Johans-
dotter, f. 1703. Barn: Margeta, f. i Kiviranta och döpt i Neder-Tomeå
1721 '^»/a, d. 1725 "/»; Lisa, f. 1730; Caisa, f. 1732; Abraham, f. 1734.
Sahlbohm. Sara Maria Sahlbohm, f. 1785, se Recharat.
Sarelins. Handelsm. i Tomeå Olof Sarelius, f. 1750, d. 1807, gift 1783 med
Catharina Bucht, f. 1751, d. 1804. Deras dotter Brita, f. 1783, gifte sig 1805
med handelsman Lars Svanberg, f. 1776.
Schagerlund. Stina Sckagerlund, f. 1761, se Igelström,
Schelsting. Lärlingen Lars Schelsting, f. 1765.
Schroderus. Lärlingen Anders Schroderus, f. 1763.
Silfverklot. Lfiriingen Olof Silfverklot, f. 1763.
Lärlingen Joachim Silfverklot, f. 1766 (guldsmedsyrket).
Elsa Silfverklot, f. 1757, gift med guldsmed Abraham Ckore, f. 1752
d. 1814.
Singmarck. Magdalena Singmarck, f. 1748, d. 1809, se Ström.
Sjödin. Brita Sjödin, f. 1728, se IVestermarck.
Sovelins. Beata Lovisa Sovelius, f. 1779, se Pipping.
Spiegel. Coopvard. Capit. Engelbr. Spiegel, f. 1744, gift 1766 med Anna Greta
Haggman, f. 1759, d. 1783.
Starck. Catharina Starck, se Murberg.
Steckzén. Kongl. Secr. Israel Steckten, f. 1763, d. 1805.
Digitized by
Google
JOS
Stea; Guldsmeden i Toroeä Andera SUn, t 1759, d: 1797, gift i g. med Ulrica
SHJlamder, f. 1752, d. 1791; 2 g. 1792 med Helena Bäckström, f. 175 1, i
hennes i gifte.
FSltluunrer Jonas Samuel 5/^/y, d. 181 6; se Hjelmdahl.
Sterser. Adolph Sfemer, f. 1783 "/».
StUlasder (Stellander). Rådman i Toraeä Jonas Stilländer, f. 1716, d. 17S4.
Gift med Catharina Core^ i. 1722 (1725), d. 1796. Barn; Anders, f. 1747;
Fredric, f. 1763.
Ofvanstäende handelsman Anders Stillcmder^ f. 17^7, gift 1776 med
Gertm Sophia Kroger^ f. 1746. Deras barn: MichaSl, t. 1780, död s. &;
Andreas, f. 1782; Henric, f. 1784,
Ofvannämnde handels- och rådman i Tomeå Fredric Stilländer y f. 1763,
gift 1796 med Helena Winblad^ f. 1770. Barn: Jonas Frednc, f. 1796, d.
1798; Magnus Fredric, f. 1799; Elisabeth Catharina, f. 1798; Johannes, f.
1802 »7/1, d. 1802; Helena, f. 1803 ^V«; Gustaf, f. 1804 "/w; Johannes, f. 1807 3/x.
Ulrica Stilländer^ f. 1752, d. 1791, gift med guldsmeden i Tomeå
Anders Sten i hans i gifte.
Strand. Elisabet Brita Strand, f. 175 1, d. 1813 '^4, se Hollmmg.
Stranémas. Smeden i Tomeå Michael Strandman, f. 1726, gift med Johanna
Bar ek, f. 1730.
Strickert Catharina Christina StrUkert, f. 1741, d. 1800, se Fougt.
Strttoi. Tull- och accisskrifvaren i Tomeå Lars Ström, f. 1740, d. 1809, gift
med Magdalena Singmarck, f. 1748, d. 1809.
Smdcll. Johan Sundell, t. 1779, d. 1834, se Pipping.
SaadTall. Johan Sunduall, f. 1753, ^- I7^6> se Chcre.
Svattberg. Guldsmed, rådman i Tomeå Lars Svanberg, f. 1742, gift med Catha-
rina Palm, (. 1752, d. 1820. Deras fosterson Jöns Svanberg, f. 177 1.
Handelsman i Tomeå Lars Svanberg, f. 1776, gift 1805 med Brita
Sarelhis, f. 1783. Deras bam: Maria Catharina, f. 1806 "/», död s. å.; Brita,
f. 1807 Vxo. Svanbergs utflyttade från Torneå stadsförsamling 18 16.
Svaaljnng. Braksfaktor Sv. Christian Svanljung, f. 1767, gift 1795 med Brita
Christina Henrksdotter, f. 1774. Kommo till Tomeå 1797. Deras bam:
Christian, f. 1794; Johan Fredric, f. 1796; Carl Gustaf, f. 1797; Eric Olof,
f. i8cx) ^/e, d. 1806: Jacob Jöran,. f. 1804 "/w; Sven Eric, f. 1806.
SMerstrdm. Anna Söderström, f. 175 1, d. 1781, se Lundvall.
StféenralL Mana Södervall, f. 1727, se Rutk.
Tcfeaborg. Maria Tegenborg., se Lythraus.
Tlnin. Skomakaren i Tomeå Jacob Thun, f. 1730, d. 1785, gift med Birgitta
Fransleben, f. 1732, d. 1788. Bam: Nils, f. 1758.
Tornberg. Margareta Anundsdotter Tornberg, döpt i Neder-Tomeå socken 17 19 V>o.
Olaus Tombärg, gift m. Elisabeta Antilia,
Hindrick Tombergs son Sigfrid döpt i Neder-Tomeå 1722 »%•
Handelsman i Tomeå Johan Tomberg, f. 1740, d. 1791 (son af Anna
Filbnan, f. 1 7 14, d. 1786), gift med Brita Törnquist, f. 1747, d. 1790.
Hattmakaren i Toroeä Jacob Tornberg, f. 1763, gift i g. 1795 °^^^
Anna Nilsdotter, f. 1762, d. 1806; 2 g. 1807 med Helena Bäckström, f. 1751,
i hennes 2 gifte.
Änkefra M. C. Tornberg, i. 1780 '°/9, d. 185 1 "A- Ligger begrafven
på Tomeå stads kyrkogård
TwiQäU. Barbm TurdfUll, U iTl^, se Kollberg.
Eva Barbara Turdfjäll, 83 år gammal, ligger jordfäst under grafsten
å Tomeå stads kjrrkogbd.
Tiraer. Johan Törrnr, f. 1700, d. 1787, gift med Beata Ervast, f. 1699, d. 1780.
Margareta Tömer, f. 1743, se I^thraus.
T«ni%«lst (T^raqvlst). Handelsmannen 1 Tomeå Carl Törnquist, f. 1781, gift
18 1 2 med Anna Govenius.
Handelsmannen i Tomeå Salomon Tömqvist, f. 1779, gift 1805 med
BriU Gertrad Sten, f. 1778.
Brita Törnquist, f. 1747, d. 1790, se Tomberg.
dalberg. Coecilia Unberg, t 1721, d. 1803, se Carlenius.
Personkistorisk tidskri/t igoi. 8
Digitized by
Google
io6
Unboa. Sudsnotarien i Toraeå Esaias Umbom^ f. 1770, d. 1799, gift 1794 med
Eva Catharina Antman^ f. 1770. Barn: Johannes, f. 1794; Catharina Char-
lotta, f. 1796.
Wallmark. Kamrer L. A. Wallmark^ se Lyckau.
Wasserman. Rådmannen i Tomeä Fred. fVassermamt f. 1744^ gift 1767 med
Margareta IVästringj f. 1747. Barn: Johan Christoph., f. 1768; Margareta
Beata, f. 1772; Fredric, f. 1774; Carl GnsUf, f. 1776.
Wegelia. Brftnnmästaren i Tomea Johan IVegelim^ f. 1749, d. 1799 i Stockholm,
gift 1793 med Catharina Hjeria^ f. 1773, d. 1801.
Wegellns. Margar. Wegelms^ f. 1733, se Hedman.
Weaerström. Eva Maria Wenerström^ f. 1779 ^jxxy se Dahlgren,
Westberg. Christina Johanna Westberg^ f. 1796 Vs. »e Westberg,
Westermarck. Sämskmakaren i Torne! Jacob Wesiermarck^ f. 1746, gift med
Brita Sjödin^ f. 1738.
Westman. Anna Jacobsdotter IVestman, se BOftnström.
Wetterbom. Bokbindaren i Tomeå Mats Weiterbom, f. 1750, d. 1810, gift i g.
med Catharina Wikman^ f. 1754, d. 1786; 2 g. 1787 med Catharina Mag-
dalena mijer, f. 1758.
Wijkström. V. Anditeoren Nils fVijJksMfmy f. 1740, gift med Helena Cath.
Norell^ f. 1749, dotter till Sophia Helena luircky f. 17 18, d. 1790. Baxn:
Maria Catharina, f. 1771; Nils Petter, f. 1772; Abraham, f. 1775; Carl, f.
1776; Ulrica, f. 1780; Gustav, f. 1782.
Wljablad« Handelsmannen i Tomeä Johan Wijnblad^ f. 1787, d. 1819 Vn.
Wikman. Catharina Wikman^ f. 1754, d. 1786. se Wetterbom.
Winblad. BriU Maria Wittblad, f. 1764, d. 1809, gift i g. 1795, ^^ FratUzUbem,
gift 2 g. 1805, se Fiklgren.
Helena Winblad^ f. 1770, se Stilländer,
Wästergren. Carl Jacob Wästergren, (f. 1765, d. 18 14), hans gifte och barn se
Hjelmdahl.
Wästring (Westiiag). Johan Wästring^ f. 17 19, d. 1793, gift med Ingeborg
Järling^ f. 1707. Barn: Margareta, f. 1747, gift 1767 med rådmannen i
Tomeå Fred. Wasserman^ f. 1744.
Christina Westring, f. 1725, d. 1810 i Tomel
Anna Margareta Westring, f. 1800 'V*, och Carl Gustaf Westrsng, f.
1808 Va, se Hjelmdahl.
Åkerman. Anna Maria Åkerman^ 1. 1762, se Humble.
Allmännare soldatnamn inom Neder-Torneå församling under förra
hälften af 1700-Ulet:
Bomfriy Biuur^ Dunder^ Drufkagel^ Ekorn och Ikom^ Frimodiga Hammar y
Hardy Kroky Kors^ Lohm eller Loomy Liteny Lejonarmy AfSrt, Murmästarty
Näfverbäcky Ryssy Sty/y Styrman, Trög.
\Källor för ofvan publicerade sammanställning, som stöder sig pl orda-
granna originalskrifter: i finska Neder-Tomeå församlings arkiv förvarade
>Bok öfver Födda, Döda och Wigda N:ris i. 1707— 1740. >Förhörsbok
1764 — 1772> samt de i Tomeå stadsförsamlings arkiv befintliga båda äldsta
volymerna förhörsböcker, omfattande tiden 1780— 1790 och 1797 — 1820.]
Digitized by
Google
107
Ur iFörhön- och Commiinion-Bok för Neder-Tomel församlingi sven-
ska sidan. Ifrån 1818 till 18 — t meddelas rörande det gamla Haparanda
(först by, sedan köping, så stad) följande anteckningar, väsentligen med an-
knytning till det förestående:
Altman. Kyrkoherden Salomon Antmany f. 1772 'Vx«t gift 1802 med Maria
Märg. AfelltM, f. 1777 '♦/«. Hans systerdotter Cath. Charl. Unbohm^ f. 1796
»•/j, flyttade till Luleå 1823 Vr- Enkan Eva Cath. Unbohm, f. Antman, född
1770.
Bcrgenstrålile. Majoren och Post-Inspectoren G. A. BergenstråhU var född 1789
»»/w, d. 1838 '5/, i Haparanda. Förutom den i Torncå födda, äldsta dottern
hade han följande barn, samtliga födda i svenska Neder-Tomeå socken : Aurora
Gustafva, f. 1816 'V«; handlanden i Haparanda Adolf Ferdinand, f. 1819
"»/s; Bernhardina Eugenia Carolina, f. 1824 V3: Tosephina Mathilda Evelina,
f. 1829 'V>o; Maria Johanna Cornelia Edla Gunilla, f. 1831 '7/,.
Bamum. Vice Comministern Axel Johan Burman^ f. 1788 'Va-
aeaenteoff. Herr Capit. G. W. CltmeuUoffy f. 1769 »*/8. Gift med Isabella
Jacobina Dé Roo. f. 1768. Deras barn: Fr. G., f. 1800 'V7; Wolmar
W(as$ili ?), f 1803 ~/4.
Ha^xell. TuU-Inspectoren och Öfver-Uppsyningsman Gustaf Hackull, f. 1787,
d. 1843 '*/4- Gift 1817 med Anna Stina Ekvall, f. 1779, d. 1840 Vw.
Lagerborg, öfverstclöjtn. Wilhelm Lagerborgs Enka Elisabet Rechardi, f. 1773.
Söner: Fendrik Daniel, f. 1795 "/«; Fendrik Gustaf, f. 1799 'V7. Systerson:
Joh. Rudolf Ekholm^ f. 1809.
Ldveaailer. Majoren och Tull-Inspectorn Vilh. Maurits Wolfgang L&vcnadler^
f. 1776, gift med Sophia Agata Gdlberg^ f. 1787. Barn: Marta Euphrosine
Sofia, f. l8o6; Maurits Carl, f. 1809 »Vs. (Familjen bodde i Haparanda
1817— 1821).
RcckariL Mamsell Maria Rechardt, f. 1805 'Va- (I Tomeå, där hon var född,
står det emellertid 'V>o).
SondVamB. Post-Inspectoren Joh. Fredr. Sundbaum^ f 1790, gift 181 6 med Brita
Greta Litåorin, f. 1790. Deras barn: Tohan Gabriel, f. 1818 "/la: Daniel
Wilhelm, f. 1820 •2/7; Cari Fredric, f. 1824 "/s. Svärmodern Enkcfru BriU
CharlotU Lithorin, f. 1760.
SvBéell. Råd- och handelsmannen Johan Sundell^ f. 1779. Dess Fru Hedvig
Pipping, Barn: Hedvig Johanna, f. 1812; Johan Eduard, f. 1814 "/»o.
WiML Commissions-Landtmätaren Jonas Wibell, f. 1786 »'»/a.
Följande personer, som ej afhandlas i det förestående, ligga jordade
under grafkors eller vårdar af äldre datum:
Å Tomei stads kyrkogird:
Hiradsskrifvaren och Häradshöfdingen Nils Ekström, f. 1785 ""Vi, d.
1870 "»/to.
HofrätUkanslisten Karl William Casirén, f. 1839 Va« d. 1869 ^/ö. (Sär-
skiktt å finska Neder-Tomeå församlings kyrkogård befinner sig eljest en
mingd Castrénska grafear).
Provisor Zacharias Grape^ f. 1836 »/?, d. 1873 •/««.
Maria Hennca Mathilda Toucher, f. 1813 »^/s, d. 1853 ••/é.
Apotekaren Zackris IVaeklin, f. 1835 "/9, d. 1877 'Vs- Margareta
Wacklin, f. Söderman, f. 1810 %, d. 1879 »Vs-
Assetsorskan Carolina Heickeil, f. Govenms, f. 1801 Vs* d. 1859 "^/lo.
Stadsfiskalen Erik Wilhelm Grape, f. 1834 'Va, d. 1877 '»/«.
Makan Maria Ulrika Lmros, d. 1866 'V7) 31 år, 5 mån., 16 dagar.
Gränsepostmästaren Johan Carl Hildtbrandt, f. 1779 ■%<», d. 1851 "/i.
Kyrkoherden Olof Mellenius, f. 1795 "/w, d. 1840 'Va-
Elementarlärare Fredrik Mellenms^ f. 1816 "V9, d. 1875 'V».
Stadsnotarien L W. Bodin, f. 1808, d. 1862.
Johanna Gadd, f. Widenius, f. 1833 "/9, d. 1880 «*/«.
Digitized by
Google
io8
Råd- och handelsmaaneb Poatot Ludvig Daklmam, f. 1812 '/to, d.
Apotekaren och rådmannen Magnus Johan Hougberg^ f. 1803 "Z»,
d. 1862 »V..
Henric DeuUch, Med. o. Phil. Doctor, f. 177a 'V*, d. 1838 'V3.
J^gmanskan J. M. Grenblad^ d. 1854 'Va-
Carl Cajanus, d. 1855 "/s-
II. A finska Neder-Tornei församlings kyrkogård:
Handlanden Carl Unros' maka H. Ylén^ d. 1859 "*/».
Kamrerskan Anna Maria Elfvimg, f. StåJUe, f. 1805, d. 1843.
Euphrotyne Castrin, f. 1837 "/«, d. 187 1 'V4 0*™*^ so™ s«^t c"
stort antal medlemmar af släkten Castrén).
III. A svenska Neder-Tomel fdrsamlings kyrkogird vid Haparanda
stad (Haparanda kyrkogird):
Majoren o. Ridd. J. W. /CuylemtUrna, f. 1794 'Vpt d- 1855 »3'4.
Tullfiskalen C, S. Backman, f. i8o8 'Vs, d. 1854 »/a.
Esaias Svanberg.
Jeanette Taube, f. 1818, d. 1870.
Otto Taube, f. 1841, d. 1863.
Fredrik Taube, i. 1858, f-
Svante Ridderstråles familjegraf.
Israel Plantings familjegraf.
Eric Stenberg, f. i Pite 1821, d. i Haparanda 1866.
Handlanden P. Svanberg, f. 1803 "*/«o, d. 1872 "^/lo.
Rector. Ph. Mag. G. W Gellerstedt, f. 1810 "/i, d. 1872 ^!a, och hans
dotter Boigmästarinnan H. W. Ottelin, f. 1844 ^1^, d. 1870 'Vxo, samt hans
maka Carolina M. OHvelöf, f. 1813 ^jxo, d. 1877 "/e.
IV. Vid ett besök den 1 oktober i svenska öff er-Tomei (Matarengi)
kyrkby har jag antecknat följande namn och data å kors och vårdar på
därvarande kyrlcogård;
Kronofogden Eric Burman, f. 1787 "V»» d. 1865 'Va. Hans maka
Catharina MargareU Elfving, f. 1793 "/lo, d. 1858 "^/s.
Häradsdomaren Cari Johan Grape, f. 1841 "/«, d. 1889 'A. Barnen:
Johan Oskar, f. 1871 'Va» d. 1878 V»; Anna Aurora, f. 1875 ^U, d. 1882 Vs-
Kontraktsprosten Isak Wilhelm Bucht, f. 1801 "/s, d. 1877, och hans
maka BriU Greta Hceggman, f. 1804 "/?, d- 1864.
Not.
Bucht. Redaktören för > Haparandabladet», komministern i Neder-Tomeå
församling Henning Bucht har sammanbragt en större släkttafla, hvilken framdeles
torde komma att publiceras. I afvaktan härpå meddelas enligt denna källa några
tillägg till anteckningarna om >Det gamla Tomeå*:
Klockaren i Torneå Isaac Bucht var född "/» år 1753.
Äldste kände stamfadern uppgifves inkommit från Tyskland: OUtväbeln, se-
dermera löjtnanten och kaptenen Gustaf Bucht, f. 1690, d. 1759 "^/s i Öfver-Tomeå.
Han var gift med Brita Rockstadia (f. 1687, d. 1790 V»« 103 år gammal) och
säkerligen identisk med den fältväbel Bucht, jag funnit omnämnd såsom dopvittne
i Neder-Torneå 1721 ^jt,
(Samme komminister Bucht i Haparanda eger jämväl samlingar rörande
släkten Hackull).
Digitized by
Google
109
Svenska Autograf sällskapet
har under de senast förflutna tvenne åren haft tillfredsställelsen
se hurusom dess tidskrift med växande intresse omfattats af all-
mänheten. Sålunda har under denna korta tid sällskapet medlems-
antal nära nog tredubblats, ett resultat, som i sanning bör glädja
alla dem, hvilka i föreningens utveckling se enda möjligheten att
fortsätta på den väg man inslagit med afseende å utgifningen af
föreningens ofvan omnämnda organ, Personhistorisk Tidskrift.
För att emellertid på ett föreningen värdigt sätt vidmakthålla denna
publikation och utg^fva den i lika stort antal häften som hittills,
d. v. s. minst 4 om året, vore det af nöden att antalet af säll-
skapets ledamöter ökades i väsentlig mån. Men en betydligare
ökning kan likväl ej ernås endast genom den attraktion, som tid-
skriften själf tilläfventyrs kan utöfva; det är derföre som redaktionen
härmed vördsammast tillåter sig att till hvar och en af sällskapets
n. v. medlemmar ställa en uppmaning att med användande af
bifogade anmälnings kort anmäla minst en ny medlem och der-
genom kraftigt medverka till sdWsVdi^tts fortfarande utveckling
och framtida bestånd. Red.
Smärre personhistoriska meddelanden.
/. W. Sprengtporten. Såsom värdefulla tillägg till den af signa-
turen N. v. D. författade biografien öfver friherre Jakob Wilhelm
Sprengtporten, öfverståthållare i Stockholm 1830 — 1838, 1844 — 1848
(se Personhistorisk tidskrift II, s. 19 m. fl.) må här meddelas, dels det tal,
iom hölls af justitieborgmästaren Ullberg i spetsen för Stockholms
magistrat, borgerskapets äldste samt tjenstemännen i stadens verk vid
dens afskedsuppvaktning i öfverståthållarehuset den 4 juli 1838 samt
den afgående öfverståthållarens svar dera, dels afbildning å den medalj
bofgeiBkapet lät prägla öfver den då endast 44 år gamle öfverståthål-
laren. De båda talen meddelas efter talames originalconcept, som
fönrans bos en af Sprengtportens närmare anförvandter.
Digitized by
Google
1 10
Rörande friherre Sprengtportens afskedstagande innehåller ^Afton-
bladeth för den 3 juli 1838 följande ord: — En vacker hyllning ål
Frih. Sprengtporten och en opinionsyttring, som icke helt och hållet
saknar betydelse, är att i dag alla de större fartygen vid Skeppsbron
och Strömmen hissat flagg på half stång, samt gifvit öfriga signaler
som vid inträffad sorg^ till betygande af den ledsnad och deltagande,
som öfverallt försports i anledning af de omständigheter, som nödgat
Frih. Sprengtporten att resignera. Detta deltagande är äfven på börsen
lika allmänt, och har der, såsom öfverallt, gifvit anledning till reflexio-
ner och yttranden >i anledning af dagshändelser», i hvilka icke mer än
en gemensam åsigt är rådande öfverallt, som ifrån början till slut
passerat — . -^Dagligt Allehanda^ (den 4 juli), som vitsordar Afton-
bladet, tillägger: »den ende bland Skeppsredame, som icke tillåtit ofvan-
nämnda sorgebetygelse lärer varit Direktören och Kommendören Ar-
vedsson ; i anledning hvaraf (förmodligen) ryktet spridt sig att Ifr Ar-
vedsson sjelf skulle vara ifrågasatt till öfverståthållare. Borgerskapets
Femtio Äldste, med Herr Justitie-Borgmästaren Ullberg lära idag kl.
12 uppvakta Herr Friherre Sprengtporten, för att af honom taga af-
sked, och det berättas att Borgerskapet mangrant skulle samlas på
Börsen för att sluta sig till denna Deputation.»
1:0. Justitieborgmästaren Ullbergs tal.
Högvälborne Herr Baron, Generalmajor och Öfverståthållare! För
ett par dagar sedan egde Magistraten och Borgerskapets Äldste den
glädjen att kunna tilltala Herr Baron under denna sednare benänming,
som då både betydde och uttryckte den gemensamma, för oss alla
tillfredsställande känslan af vår — vår närmaste förman — och våra
i hufvudstaden boende medborgares omedelbara styresman. — Efter
snart åtta års bepröfvade åtgärder af denna styrelse, den vi, med an-
ledning ej allenast af Herr Barons kraft och lefnadsälder, utan ock af
ömsesidig belåtenhet, vågade tilltro en lång och lycklig varaktighet, ty
man tror så gema, det man lifligt önskar, möter oss plötsligt den
underrättelse, att Herr Baron hos Kongl. Maj:t i underdånighet begärt
och erhållit Nådigt af sked ifrån Öfverståthållare-Embetet. Denna un-
Digitized by
Google
III
denSttelse har oroat oss, — ja Herr Baron! den har djupt smärtat
oss, både unga och gamla Ledamöter af Magistraten och Borgerskapets
Representanter, samt Embets- och Tjenstemännen vid Stadens Werk;
och derföre hafva vi här inställt oss, att inför vår älskade, nu bort-
gående Chef uttrycka våra känslor.
Då jag på dessa mina aktade medbröders och Medborgares vägnar,
först tolkade allas vår förhoppningsrika glädje öfver Herr Barons dll-
tride till det nu lemnade Embetet, icke kunde jag rimligen då för-
moda, att äfven jag, gamle man, efter dessa årens förlopp, skulle
föranlåtas uppfylla den sorgliga pligt, att till Herr Baron uttala det
tnnga afskedsordet; men då nu ändock så måste ske, sammanflyter
ock dermed, oafvisligen, af allas våra hjertan påkallade uttryck af
vördnadsfull och innerlig erkänsla för Herr Barons rastlösa bemödan-
den och nitiska omsorger till befrämjande af våra angelägenheter, både
dem, som tillhört Regeringens pröfning och slutliga afgörande, äfven-
som de rent municipala, till hufvudstadens nytta och prydnad. Monu-
menter af dylik art, talrika inom vårt samhälle så i handlingen, som
i fullbordande och grundlagda verk, skola till framlidna slägten fram-
bära varagtigare vittnesbörd, än snart förklingande ord, oro Friherre
Sprengportens alfvarliga, kraftiga och flärdfria handhafvande af det
vidt omfattande öfverståthållare Embetet.
Vi beledsaga Herr Baron till det enskilda lifvets lugn, dit Herr
Baron snart lärer afgå, med våra innerliga böner till Gud för Herr
Barons fortfarande helsa och välgång. Trefnaden vilja vi veta, att
Herr Baron under Litteraturens och Landtlefnadens växlande syssel-
sättningar, i skötet af en älskad famille, säkrare skall sjelf förskaffa
sig, än det hittintills varit möjligt. Slutligen våga vi äfven utbedja oss
ännu ett rum uti Herr Barons välWlliga, ynnestfulla minne.
2:o. Friherre Sprengtportens tal.
M. H.
I detta för mig så betydelsefulla ögonblick, då Stockholms Hög-
ädle Magistrat och Borgerskapets Herrar Äldste genom deras vänskaps-
Ma besök behagat lemna mig ett tillfälle att förklara dem min lifliga
erkänsla för den ynnest och välvilja, hvarmed jag af Stockholms Bor-
gerski^ blifvit omfattad under min embetstid, måste mina tankar natur-
ligen återföras till den tidpunkt, då jag för snart åtta år tillbaka, i
närvaro af en talrik församling af hufvudstadens invånare iklädde mig
förbindelsen, att med redligt uppsåt handla för vår hufvudstads bästa
noder förvaltningen af dess angelägenheter. Eder oafbrutna vänskap,
M. H., af hvilken jag äfven i afskedsstunden röner bevis, som gå tiU
hjertats djup och der lemna outplånliga drag, hvilka icke kunna fela
att inverka på min framtids säilhet, säger mig att dessa ord blifvit
förnådda, och att mina handlingar blifvit bedömda mera efter de inre
bcvdLelsegnmdema än efter det tilläfventyrs ofta ofullkomliga i ut-
föcandet.
Digitized by
Google
112
Imellertid har hufvudstaden sett åtskilliga nya stiftelser ui^>stå,
som varit beräknade icke blott för ögonblickets nytta utan för frxm^
tiden; grunden till andra torde äfven vara lagd. Jag öfverlemnar allt
detta, M. H., tryggt under vården af Eder fosterlandskänsla och Edert
aldrig tröttnande nit för detta samhälles väl, och skall sjelf aldrig upp-
höra att från det enskilda lifvets lugn, som jag hoppas hafva för-
väifvat mig, nedkalla den Högstes beskydd öfver en älskad Konung
och Konungahus, öfver mitt fädernesland och öfver denna hufvudstad,
hvars välgång alltid skall blifva mig kär. För dessa dyra föremål har
jag verkat efter den ringa förmåga, som kunnat vara mig beskärd och
detta utan alla biafsigter och efter min öfvertygelse. Mine Herrar!
Jag innesluter mig nu och för alltid i Eder dyrbara vänskap.
Upplysningar angående ryttmästaren Johan Esaias Sapff,
I första häftet af denna tidskrifts årgång III omtalas en fru Hedvig Sophia
von Plåten gift med ryttmästaren Johan Esaias Sapflf.
Angående denne kan meddelas att han, enligt ruUor i kriksarkivet,
blef kornett på Gyllenpamps sqvadron af Smålands kavalleri 1675 »*/xi,
blef löjtnant vid »Skåniske esquadron» af samma regemente 1677 A
samt regementsqvartermästare 1678.
I kammararkivet, afdelningen »Hären», finnes följande intyg, som
medelas i afskrift.
»Nach dem der Wol Edler und Wol Manhaftter Rittmeister Johan
Esaias Zapf mich dienstl. ersucht, Ihme ein Attest wegen seiner dienste,
so Er in Pommern unter meinem Regment gethan, und in welchen
Chargen Er dar unter gewesen, mit zutheilen so habe er sein suchen
billich errachtet; Und Attestire dass gemelter Rittmeister Zapf, Von
Anfang des Krigs in Pommern bis Zum ende gedient hat, als Erstlich
filr einen Regimentz Auditeur, hemach fiir Corneth, Leutenant und
Letzlich vor Rittmeister, welcher Chargen Er mit aller Treue und
Wachsamheit Vorgestanden, und solches thue Ich mit meiner hand
unterschriftt und Sigill Bekräftigen.
Datum Hiullerödh den 13 October A:o 1681.
Hindrich von Buchwaltt.
(L. S.)
Personhistorisk litteratur.
Svensk Postmairikel, utgifven af Helmer Lagergren. D. F.
Bonniers Boktr.-Akt.-Bol. Göteb. 19CO. 328 sidor 8:0.
Det är en ny upplaga af Postmatrikeln, som den kunnige
och synnerlige samvet3granne utgifvaren nu öfverlemnat såväl »i
förmäns och kamraters händer» som till den genealogisk^ och
biografiskt intresserade allmänheten. Den utmärker sig liksom
Digitized by
Google
113
sm föregängare för mycket noggranna och i de flesta fall utför-
liga uppgifter. För forskare behöfver sannolikt ej påpekas för-
delen af det af utgifvaren konseqvent genomförda angifvandet af
de i matrikeln förekommande personernas födelseort, ett till-
vägagående, som särskildt i- >Sv. Adelns Ättartaflor ifrån 1857»
blifvit till stor nytta genom det till nämnda ättartaflor hörande
registret öfver ingifta personer. Tyvärr saknas ej tryckfel.
Af matrikeln, hvars typografiska utstyrsel är god och pris,
2 kr. 75 öre, mycket moderat, är en ny upplaga att förvänta
först om — fem år. —g —
Sveriges t^lidne tandlåkare. 1700— 1900. Anteckningar
och Minnen samlade af John Wessler. Stockholm. Boktr. A.-B.
Gutenberg 1901. 8:0 VII -h 148 s.
Detta helt nyligen utkomna verk öfver hänsofne utöfvare af
tandläkareyrket är, oaktadt det ju endast berör jemförelsevis få
personer och rör sig inom en ganska kort tidrymd, två hundra
år, ett på det biografiska området ovanligt intressant och väl
hopkommet arbete. Biografierna, hvilka i många fall beledsagas
af goda porträtt, afbildningar af namnteckningar eller kuriosa af
kulturhistoriskt intresse, äro ledigt skrifna samt underhållande
och innehålla en mångfald personhistoriska upplysningar, deribland
värdefulla tillägg och rättelser till äldre och äfven nyare sam-
lingsverk.
Herrar utgifvare af biografiska arbeten hafva åtskilligt att
lära af herr Wessels bok, som i viss mån kan sägas vara ett
nytt uppslag i fråga om sättet att utgifva liknande arbeten.
Det hela grundar sig på sjelfständiga arkivstudier och om-
fatttande forskningar. I stället för att enbart uppräkna namn och
data har författaren sökt att samtidigt, i berättande form skildra
personerna och tidsförhållandena för att derigenom göra läsaren så
att säga personligen bekant med och intresserad af ämnet och
har häruti lyckats synnerligen väl. För att gifva ett begrepp om
arbetets innehåll och utstyrsel må nämnas att biografiemas antal
är 75, illustrationema i texten 52 samt utom texten, på särskilda
blad, 4, de senare åtérgifna dels i fototypi och dels i ljustryck.
Trots de med utgifvandet förenade kostnaderna, den gedigna
utstyrsel» samt den ytterst begränsade upplagan (icke 550 ex) är
priset satt till endast 5 kr. per exemplar, postporto oberäknadt.
Digitized by
Google
114
Arbetet, som i öfrigt talar för sig sjelft, finnes icke i bok-
handeln, utan reqvireras direkt från författaren.
Under benämning »Gamla papper från tandläkekonstens barn-
dom i Sverige» har hr W. i Odontologisk tidskr. meddelat hand-
lingar rörande J. F. Darmstedter, Ph. de Sésard, A. M. Campioni,
Leopolt och Maria Johanna Briwobki, J. Assur (med stort porträtt)
och C. F. Bichlié.
F. U. W.
Riddare af K. Carl XIILs Orden 1811—1900. Biogra-
fiska anteckningar samlade och utgifna af A. Anjou. Eksjö.
Eksjö Tryckeri A.-B. 1900.
Den flitige personhistorikern häradsh. A. Anjou, som imder år
1899 utgaf värdefulla anteckningar öfver presidenter samt embets-
och tjenstemän i Svea Hofrätt, var redan följande år färdig med
föreliggande arbete, som i mer än ett afseende är det sistnämnda
öfverlägset. De olika biografierna synas vara utarbetade med
mycken omsorg och hafvra uppgifterna, i de fall anmäl, haft tillfälle
att göra jemföreker, visat sig vara tillförlitliga. Likväl kan man
särskildt i afseende på datum mången gång konstatera, att ut-
gifvaren utan rimligt skäl angifvit endast månad, ej dagen, för
en utnämning; vare det emellertid långt ifrån något klander som
anmälaren härmed velat uttala, han känner sjelf bättre än de fleste
vanskligheten af att finna data på dylika tidsbestämmelser eller
att undvika tryckfel, men då här ju blott är fråga om något öfver
200 personers biografier, hade sannolikt med ganska ringa möda
flera af luckorna kunnat fyllas. Synnerligast i fråga om så fram-
stående personer som de ifrågavarande.
Icke blott för medlemmame af Frimuraresamfundet utan
äfven för biografiska forskare bör arbetet, som är försedt med
register samt jemväi i typografiskt hänseende gediget, vara sär-
deles välkommet. F. U. W.
Kongl. Hof rätten öfver Skåne och Blekinge iSii-^igoo.
Biogr. Anteckningar utgifna af A. Borgström, Assessor i Hof-
rätten. Kristianstad. Kristianstads Läns Tidn:s A.-B. Tryckeri
1901. XVIII + 94 sid.
Dessa anteckningar, om hvilkas utgifvande förut i denna tid-
skrift lemnats meddelande, föreligga sedan någon tid i tryck och
Digitized by
Google
"5
vittna fördelaktigt säväl om utg^fvarens intresse för ämnet som
sorgfallighet vid utarbetandet af de särskilda biografierna. Upp-
ställningen är i hufvudsak densamma, som användts af A. Anjou
vid utarbetande af »Kongl. Svea Hofrätts Presidenter samt Em-
bets- och Tjenstemän 1614 — 1898>, men kan naturligtvis ej göra
anspråk på att jemföras med sistnämnda arbete, hvilket ju om-
fattar en mer än tre gånger så lång period som assessor Borg-
ströms anteckningar och ju dessutom måst utarbetas ur mycket
svårtillgängligare källor.
Detta förhållande förringar emellertid ingalunda värdet af
det nu utkomna arbetet, ty de 94 sidorna hafva helt säkert kostat
otgifvaren mycken möda och hafva äfven emottagits med stor till-
fredsställelse af den numera stora allmänhet, som sysslar med
personhistoria. Särskildt är att framhålla de visserligen kort-
fattade, men i ett arbete af denna art mycket välkomna, upp-
gifterna om de i arbetet förekommande gifta personernas barn,
allra helst ett fullständigt personregister bifogas.
Tryck och papper äro af första klass. Stilen är mycket
läslig. C. G,
Anteckmngar om Gårdarna inom Kristdala Socken i
Kalmar Län, Deras Ägare och de Släkter som därifrån utgått^
af Carl Alexander Carlsson (separattr. i 200 ex). 84 s. Sthlm.
Smedbergs Boktryckeri 1900.
Föreliggande häfte utgör egentligen endast en afdelning af
förbttarens under förlidet år utgifna topografiska studier öfver
Kristdala socken, den afdelning nemligen, som innehåller upp-
gifter om gårdames egare och deras förfader eller afkomlingar.
Ant ha i detta hänseende stort värde och äro, såsom det vill
330133 anmälaren, uppgifterna om de olika slägterna och per-
sonerna i allmänhet hemtade ur goda och tillförlitliga källor.
Särskildt får man hålla utgifvaren räkning för att han egnat minst
lika mycken uppmärksamhet åt de ringare hemmansegame som
St de med klingande namn eller titlar prunkande godsegame i
socknen. Skada blott att man är i saknad af register, ett förhål-
lande^ som gör de i boken förekommande talrika personhistoriska
nppgiftema svårtillgängliga. Utförliga stamträd finnas intagna
bL a. öfver följande slägter: Een, Fagerlin, Fallenius, Fornander,
Digitized by
Google
Ii6
Kjörling, Meurlin, Olof Nilssons (I Skinshult) slägt, Pontin,
Regnell, Sabelsköld, Sticrncreutz, Thunberg,We!denhielin,Westrin.
Priset, I kr. 50 öre, får anses såsom särdeles lågt satt.
F. U. W.
Ny Svensk Släktbok, utgifven af Karl A. K:son Leijonhuf-
vud och Gustaf C:son Leijonhufvud. Första häftet. IV + 90 s.
P. A. Norstedt & Söners Förlag. Kongl. Boktr. 1901.
Utgifvaren af »Svensk Adelskalender» har i förening med sin
broder och medarbetare vid utgifvandet af den nya upplagan af
den gamla rangordningen, utsändt första häftet af en slägtbok
öfver svenska slägter, som ej tillhöra adeln. Detta första häfte
har blifvit mycket olika bedömdt. Det har varit utsatt för mycket
skarp kritik och i viss mån berättigadt klander, men det har
också fått ampla loford och äfven detta, enligt anmälarens åsigt,
fullt berättigadt.
Att ett samlingsverk af denna art icke kan blifva fullständigt
ligger i sakens natur — också vore det för mycket begärdt att
fel eller förbiseenden skulle vara bannlysta ur detta utgifvames
första mera sjelfständiga arbete. För den, som aldfig så litet
sysslat med hithörande ting, synes snart sagdt pä hvarje sida
huru mycket arbete som nedlagts på de enskilda tabellerna, om
också med skäl den anmärkningen kan göras, att utgifvame, som
ju sjelfva egt att bestämma hvilka slägter skulle intagas i det nu
utgifna häftet, utan något skäl medtagit slägter, som ännu ej till-
räckligt bearbetats. Derigenom har en ojemnhet i arbetets värde
uppstått, en ojemnhet, som kanske redan från början skadat före-
taget. Det är emellertid att hoppas att nästa häfte endast kom-
mer att innehålla fullt utarbetade slägtredogörelser, för hvilka
åtminstone alla till buds stående tryckta källor blifvit använda.
Uppställningen är delvis densamma som i Anreps Sv. Ad.
Ättartaflor och i »Sv. Adelns Ättartaflor ifrån 1857», men skiljer
sig särskildt från dessa senare med afseende å orienterings-
tabellerna, derigenom att i sbtnämnda arbete sådana endast ut-
gjorde öfvergången från Anreps ättartaflor till de nya. I den
Leijonhufvudska släktboken, som ej behöfver anknytas till någon
föregående publikation, äro stamtafloma ej fullt så nödvändiga,
men icke desto mindre mycket nyttiga, isynnerhet vid slägter
med talrika tabeller.
Digitized by
Google
"7
Hvad uppställningen i öfrigt angår kan man i några fall an-
märka en viss inkonseqvens. T. ex. på slägten Ulrich står den
förste kände stamfadern och hans hustru endast, omnämnda i
historiken, hvadan Tab. I på denna slägt ej har samma bety-
delse som vid andra slägter; ännu en annan uppställning har an-
vändts, t. ex. vid slägten Hasselrot. Sådant hade egentligen skolat
onmämnas i företalet. Många uppgifter om tidigare medlemmar
eller led af slägtema Cassel och Gilljam saknas; äfvenså kunde
litet mera kritik ingått i utarbetandet af en eller annan slägthistorik.
Att här ingå på någon detaljerad granskning af de olika
slägtema är ingalunda meningen, men såsom en allmän anmärk-
ning kan med fog sägas, att utgifvarne icke tillräckligt användt
tillgängliga tryckta källor. Ja, ur sjelfva statskalenderns senaste
och senare årgångar skulle icke (å nu felande upplysningar med
lätthet kunnat hemtas. Tabellerna XXI och XXII på slägten
Loven i sin ofullständighet skada arbetet mera än en eller annan
förut klandrad inadvertens på samma slägt. De ganska väl ut-
arbetade slägtema Dyrssen, Hasselrot, Kreliger, Kugelberg m. fl.
bilda dock en god motvigt mot nämnda ytterst knapphändiga
tabeller, af hvilka åtminstone den ena, doktor Sigurd Lovens, efter
Bruzelii bekanta fortsättning af »Läkarehistorien» kunnat göras
minst lika fullständig som de mera framstående ättemedlemmar-
nes tabeller.
Vi skola återkomma till denna publikation, när flere häften
utkommit och tillåta oss att nu endast uttala den förhoppning
att det klander, som från olika håll framkommit, måtte egga
utgifvarne att för framtiden göra sitt allra bästa. Vi äro säkra
på, att arbetet under denna fömtsättning i dess helhet skall vinna
ett erkännande, som det redan nu i många hänseenden är värdt.
De slägter som nu varit föremål för bearbetning äro: Abenius,
Baeckström, Boström, Cassel, Christierson, Claéson, Dyrssen,
Egerström, Gilljam, Hasselrot, Hedengren, Key, Keyser, Kreliger,
Kugelberg, Lothigius, Loven, Quensel, Rhedin, Sebardt, Sjögreen,
Svedelius, Ulrich.
Att redan detta häfte fått ett register är visserligen förtjenst-
iullt, men dock i ett afseende opraktiskt, då ju ett nytt allmänt
register gifvetvis måste utarbetas, när exempelvis tio eller tjugu
häften utkommit, ty att söka ett namn i tjugu olika register är
i längden besvärligt
Priset 2 kr. per häfte är mycket lågt.
F. U. W.
Digitized by
Google
Ii8
Samlimg4$r i Ixmdtmäteri: Första samlingen Instrukti<h
ner ock Bref 1628 — légg, Stockholm 1901, Isaac Marcus Boktr.
A. B., 264 s.
Jemsides med de biografiska förteckningame öfver Sveriges
Landtmätare, hvaraf i häftet utkom 1896 och innefattade Ixmåt'
mätame i Kopparbergs län och 2 häftet, innefattande
Lamdtmäiare i Norri. 1828—1900% tryckt Upsala 1901 66 s.,
har förfTattaren, Ingeniör Viktor Ekstrand, då utgifvit ofvanstående
arbete. Det består af ena mångfald instruktioner och kungabref
af uteslutande historiskt intresse och som tillsammans med efter-
följande samlingar komma att blifva en codex af betydebe för
hvar och en, som utöfvar detta yrke. Denna första samling skall
följas af en andra af större praktisk betydelse, då den kommer att
innehålla en förteckning öfver Landtmäteriförrattningar 1628— 1900.
Den tredje samlingen kommer antagligen att få ett stort kultur-
historiskt värde under rubriken: Bilder ur landtmätarens lif^ och
den fjerde samlingen angår uteslutande det nuvarande landt-
mäteriet Den nyss utkomna samlingen kan egentligen hafva
föga intresse för denna tidskrifts läsare, men kommer tillsammans
med de andra att gifva en bild af Svenska Landtmäteriets
historia från gamla till nuvarande dagar.
För oss hafva gifvetvis de biografiska fDrteckningame en
mycket större betydelse och större värde. Ur biografisk synpunkt
synas de vara ganska fullständiga; der tillfälle gifvits, anger förf.
foräldrarnes namn, personernas giften, utgifna arbeten m. m. Den
vane personhistoriske forskaren saknar så väl i denna som i den
nyss utkomna delen, födelse och dödsdato. I den mån, de kunnat
anskaffas, äro de af ej litet värde och skulle gifvit forskningen
mera exakthet och lättare kontroll.
Kunde denna anmärkning i kommande häften undvikas, tror
jag att det skulle med tacksamhet erkännas, äfven om priset för
häftet härigenom något förhöjdes. Det är ett flitigt och gediget
arbete, som man endast kan önska, att förf. får tillfälle att afsluta,
och som blir en nyttig uppslagsbok för en och hvar af den
personhistoriska forskningens gynnare och vänner.
A. L — n.
Digitized by
Google
119
Skånska Nationen före Afädningames tid (1682 -1832)
Biogr, genealog, och anteckningar^ af Carl Sjöström, Lund 1897
E. Malmströms Boktr., 736 sid.
Blekingska nationen* 169*^—1900 Biogr. ock geneal. an-
Uckn. af Carl Sjöström, Lund 1901. K Malmströms boktr.,
496 sid.
Som motiv för en recension af dessa digra verk skulle jag
vilja tillropa författaren den gamla klassiska sentensen >Nihil
dulcius quam omnia scirc» — ty han tyckes så hafva rotat i de
gamla handlingame, att han nästan vet allt^ som står forskningen
till buds. Att han kommit till denna vetskap kan endast förklaras
genom en okuflig energi, flit och redbar arbetsförmåga.
Stora inlägg uti den genealogiskt-biografiska forskningen
göras genom utgifvandet af de gamla studentmatriklarne. Ett
Ufligt arbete på detta område pågår också sedan 10 år till-
baka. Från Upsala hafva vi Wermlands, Stockholms fr. 1800,
Gestriklands, Norrlands och Smålands nationer utgiiha på trycket.
Synnerligen förtjenstfullt är det sista, men det är oafslutadt,
då endast i:sta delen utkommit. För Lund är det hufvud-
sakligast Sjöström, som ensam åtagit sig dylikt arbete och,
man kan våga säga det, på ett i allo tillfredsställande sätt.
Dessa två digra band innehålla ej blott torra notiser; här och hvar
finnas kulturhistoriska drag inväfda, som bidraga i mångt och
mycket till arbetets värde, betydelse och charme. S. är mer än
andra skapad till arbetare inom detta område, anmälaren hoppas
att han skall af allmänheten erhålla den uppmuntran, att han ser
sig i stånd att äfven kunna utgifva de öfriga nationsföreningarnes
matriklar. Att arbeta på detta område är på så vis otacksamt,
då man alltid har den största svårighet att kunna befordra dem
till tryckning; någon ersättning för tid och möda kunna ju aldrig
komma i fråga* På sammanslutningens väg brukar det kunna
lyckas att fl dessa arbeten tryckta, så har D:r Oden gjort med
ett digert arbete öfver östgöt. Nat fr. 1495 — 1900, som nu är
under tryckning, och hvaraf första delen utkommit under som-
marens lopp. Stockholms Nation fr. 1649 — 1800 föreligger i manu-
skript och väntar på att genom kamraters intresse kunna befordras
inför den stora allmänhetens ögon. Fullständiga kunna dessa
' EftetfcUjande tid från 1832 hax herr Sjöström redan, i eU arbete utkommet
(^ tk> Ir sedan, publicerat
* Detta arbetes storlek flJrklaras deraf att en stor del östra sk&Dingar rfik-
kit
Digitized by
Google
120
matriklar aldrig blifva och derföre betänker man sig länge, innan
man anser det så utarbetadt att det kan tryckas, men man fär
trösta sig dermed, att man genom sitt arbete och sin sträfy^
visat forskningen en väg, som sedan efterföljame kunna begagna,
om de vilja fullfölja,, rätta och revidera uppgifterna.
A. L—n,
Sv, Arméns Rulla etc. etc. igoi.
Af denna hittills med så mycken noggrannhet utarbetade,
årligen utkommande publikation har nyligen den senaste årgången
utgifvits. Då den synes vara redigerad med mindre omsoi^
än sina föregångare, må detta förhållande här påpekas. Man för-
vånar sig t ex. öfver att sädana fel, som de, hvilka förekomma
bland uppgifterna om förutvarande statsrådetDyrssen,om kabinetts-
kammarherren frih. Axel Åkerhielm samt om lifmedicus Flensburg
kunnat insmyga sig och ej häller blifvit rättade i förteckningen
öfver tryckfel. 5". . . r.
Trondhjems rytteriregemente, Låtands och Falsiers prest-
dragoner. Några anteckningar om tvänne af norrmän och danskar
uppsatta regementen i svensk tjänst af G. H. W. Planting —
Gyllenbåga. Wahlström & Widstrand 1900. Pris 2 kr.
Nutidens stora intresse för den del af historisk framställning,
som hänför sig till skildringen af svunna tiders personligheter,
har äfvcn uti föreliggande arbete, ehuru ej af direkt personhisto-
risk natur, funnit ett uttryck. Under sina forskningar i riks- och
krigsarkiver rörande sin egen slägts historia har författaren vun-
nit uppslaget till den skildring ur ett af vår krigshistorias kanske
mest okända skeden, som här föreligga. Inom ramen af fram-
ställningar om de båda regementenas öden har författaren för-
stått inflika liffulla berättelser om de förekommande personemas
lif och öden, hvarigenom- de historiska detaljerna fått sin rätta
lokalfärg och förlänats ett ökadt intresse. Den egenskapen, att
arbetet så att säga står på gränsen mellan krigs- och kultur-
historia, synes ej hafva minskat dess värde såsom bidrag till
skandinavisk krigshistoria, på samma gång som den gör att det-
samma med odeladt nöje läses af lekmannen. Ett vackert por-
trätt af generalmajoren A. Planting-Bergloo efter Ehrenstrahls
original å Karlberg pryder arbetet. — st —
Digitized by
Google
I2t
Daniel Hwasser. Skämtaren^ Sångaren^ Diktaren från
en gången tid, af L. Alfr, Hedin.
KansHsekreteraren L. A. Hedin, förut bekant för en med varm
broderlig hängifvenhet utförd teckning af den populäre skåde-
spelaren Svante Hedins lif och personlighet, har i denna nya
bok egnat vänskapen en liknande gärd af pietet, då han företagit
sig att skildra minnet af den för något mer än 30 år sedan af-
lidne glade skämtaren och vissångaren Daniel Hwasser. Då denne
som bekant ju var en af de mest typiska representanterna för
den äkta lifsglädjen under denna gluntarnas och Carl XV:s glada
tid, blir hans lefnadshistoria helt naturligt äfven en beskrifning
på det muntra sällskapslif, som då fördes. Vi få sålunda till
en början följa den unge Daniel till Upsala och med honom
taga del i juvenalernas muntra upptåg och spirituella tidsfördrif.
Vi få äfven lära känna hans farbroder, den snillrika tänkaren
Israel Hwasser och det hjertliga förhållande, som rådde emellan
honom och den lefnadslustige brorsonen, om ock den store
vetenskapsmannen stundom förargade sig öfver den ringa ifver
unge Daniel egnade åt sina studier. Vi få sedan se Hwasser
efter aflagd kameralexamen som välbestäld embetsman i Stock-
holm och såsom själen i åtskilliga af hufvudstadens muntra kret-
sar. Särskild uppmärksamhet egnas åt hans förhållande till Carl
XV och de många tillfallen, då han användt sin kvickhet och
sin poetiska förmåga att roa den kunglige vännen och hans om-
gifning. Stor möda synes författaren hafva gjort sig att hop-
samla de talrika sånger, som Hwasser vid olika festliga tillfällen
diktat, och hvaraf ett urval här lemnas oss. De äro väl af olika
värde dessa sånger och åtskilliga roliga pointer kunna kanske
ej nu i lika grad som vid tiden för deras första framkomst sen-
teras. Men man får dock en ganska god föreställning om den
originella kvickhet, den ovanliga fyndighet och den godmodiga
glädtighct, som utmärkte författaren. Af den massa infall och
ordlekar, Hwasser i lifstiden strödde omkring sig, lemnas oss
äfven åtskilliga prof.
Slutligen få vi äfven lära känna Hwasser i familjekretsen,
sedan han ingått äktenskap med den berömda skådespelerskan
Elise Jacobsson, och lemnas oss en tilltalande bild af den glada,
gästfria, otvungna ton, som der rådde.
Helt visst ega dylika lefnadsskildringar, verkstälda af perso-
ner, som i lifstiden varit nära förbundna med den skildrade, ett
visst värde. Om ock bilden, sedd genom sympatiens starkt fär-
Personhistorisk tidskrift igoi. 9
Digitized by
Google
122
gade glas, stundom blir något ensidigt uppfattad, blifva dock
härigenom åtskilliga intima eljest snart af tiden utplånade drag
bevarade åt efterverlden, och man får en mera lefvande och
på det hela också sannare framställning än den, som endast
bygges på skriftliga dokument och andras hörsagor.
De meddelade porträtten af Hvasser och hans maka kunna
ej kallas lyckade.
Antellska samlingarna. Personkatalog d/ver Wadströni-
ska samlingen af svenska och finska porträtt, Helsingfors 1901.
6 + 122 s. stor 8:0.
Denna katalog är egentligen, såsom ock titeln angifver, ett
personnamnregister på porträtterade, med uppgift på antalet por-
trätt af hvar namngifven person. Det är beklagligt, att man icke
åstadkommit en ordentlig porträttkatalog, brukbar utom det rum
der samlingen förvaras. Den som upprättat förteckningen, K.
K. Meinander, säger i ett företal, att »det säkerligen varit önsk-
ligt att föreliggande katalog skulle meddelat närmare uppgifter
om de olika afbildningarna» — man har således insett att en
riktig porträttkatalog bort göras — , men frågan derom har åt-
minstone tills vidare fått förfalla. Man har föredragit att för-
spilla tid och kostnad på ett förfeladt arbete.
T^KongL Skogs- och yägeristaten. Biografiska studier
^539 — iSg8, Jämte en historisk inledning,^ Af detta arbete,
som utgafs 1899, förbereder författaren, jägmästare Hugo Sam-
zelius^ ett andra band att utkomma under år 1901. Genom fort*
satta arkiv- och litteraturforskningar hafva omkring 500 nya
namn kommit i dagen, äfvensom rika tillägg och rättelser an-
tecknats till första delen. Boken, som vidare kommer att upp-
taga en mängd historiska och kulturhistoriska meddelanden samt
ett fullständigt personregister för de båda delarne, sträcker sig
denna gång t. o. m. är 1900, blifver ungefärligen lika omfattande
som första delen och är afsedd att supplera denna så fullständigt
som det varit utgifvaren möjligt. Äfven denna del tryckes i en
mindre, numrerad upplaga, och förteckning på subskribenterna
Digitized by
Google
123
inhäftas i verket, som noga ansluter sig till föregående volym-
Priset för subskribenter blifver denna gång endast 5 kr., och af
första delen finnas ännu några ex. q var till subskriptionspriset lO
kr. (i bokhandeln 15 kr.). Utgif vårens adress är Nederkalix,
Frågor.
1. Kan någon lemna upplysning om en ^Capitain Destengi»^ som
enligt F. U. Wrangels arbete öfver Tullgarn skall vara den som
uppgjort planen för nämnda Kongl. slotts restaurering och om-
byggnad under förra hälften af 1700-talet, samt äfven varit arkitekt
för slottsbyggnaderna såväl vid Bergshammar som Björksund båda
i Södermanland. Helt visst är det samme man, som omtalas i
öfverstemarskalken grefve M. J. De la Gardies (egaren till Tullgarn)
underdåniga memorial (slottsarkivet) af den 20 okt. 1730, hvari före-
slås att >Capitain Destain» måtte få en anställning, så att »Pagerna
så uti skrifkonsten som fransöske Språket blifwe informerade». När-
mare upplysningar om denne »Desteng» eller »Destain», särskildt om
hans verksamhet som arkitekt, kunna lemnas till redaktionen af
Personhistorisk Tidskrift. S.
2, Adam Geluch och Johannes Weidh hette tvenne under 1600-talets
förra hälft i Sverige verksamme »commedianter». Är något när-
mare kändt om dem och deras medhjälpare? Är 1647 erhöll den
förre, som säges vara frän Strassburg, af Stockholms stads Bygg-
nadskollegium tillstånd »att agera några åtskillige commedier på Gille-
stugun allt emedan sommar-marknaden är» och skulle han, jemte
uppfyllande af en del andra vilkor, till staden betala i hyra 2 riks-
daler i veckan så länge han spelade. Med den senare, Johannes
Weidh, öfverenskom samma kollegium 1648 att han »må spela uppå
Gillestugun uti fyra månaders tid åtskillige lustiga commedier».
Han skulle för hela tiden betala 12 Rdr in specie. F. IV, U,
Digitized by
Google
124
Autografauktion.
Den 8 sistlidne maj försåldes framlidne konsthandlaren och
konstvännen Henrik Bukowskis efterlemnade vackra samling
autografer enligt tryckt förteckning N:r 138, omfattande 500
nummer. Auktionen ägde rum å den konsthandelslokal i Stock-
holm, som fortfarande bär Bukowskis namn. Högsta priset 50
kronor betingade ett, enligt förteckningen egenhändigt otryckt,
poem af Carl Michael Bellman, dat. Arstad den 18 juli 1794
och undertecknadt C. M. B., 2 foliosidor (kännare anse dock
att blott en afskrift föreligger); för 40 kronor 10 öre inro--
pades ett med sigill försedt kvitto till Olof Stake, dat. Arboga
den 27 mars 1560 och undertecknadt å konung Gustaf I:s vägnar
af dennes son hertig Magnus; en berättelse om Carl Gustaf
Tessins ambassad 1744 till hofvet i Berlin för afslutandet af
Adolf Fredriks giftermål med Lovisa Ulrika, 15 folioark (af
hvilka dock det tolfte saknades), nådde ett pris af 30 kronor 50
öre; ett bref från Gustaf Mauritz Armfelt till Johan August San-
dels, dat. Petersburg den 7 juli 1810, 3 kvartsidor, af historiskt
intresse, betalades med 29 kronor.
Af öfriga pris antecknas här följande (angående betydelsen
af de använda förkortningarna se Personhistorisk tidskift, denna
årgång sid. 38):
Svenska kungliga personer:
Gustaf I (bref till Olof Stake, dat. Åbo d. 24 aug. 1555, ej
egenhändigt, utan underskrift och sigill) 7,00, (bref till densamme, dat.
Stockholm d. 19 aug. 1556, d:o d:o) 10,35; Catharina Stenbock
(skrifvelse dat. Strömsholm d. 6 dec. 1619, med sigill) 10,35; Erik
XIV (öppet bref, sigillet borta) 17,25; Johan III (öppet bref, dat.
Stockholm d. 22 jan. 1584, undert. af Sigismund, sigill) 10,05; Johan,
hertig af Västergötland (förläningsbref, dat. Vadstena d. 19 jan. 1608,
namnteckn. och sigill) 12,50; Maria Elisabeth, hertig Johans gemåJ,
Carl IX:s dotter (reqvisition å konfekt m. m., dat. d. 15 sept. 16 1 6,
namnteckn.) 13,00; Carl IX (Ls) 5,50 och (Ls, ang. utskrifning af krigs-
folk, sig.) 8,00; Christina, Carl IX:s gemål (Ls) 8,50; Gustaf II Adolf
(öppet bref, namnteckn. och sigill) 9,35 och (utanordning af spannmål,
d:o d:o) 12,35; Carl Philip, hertig af Södermanland (Ls) 19,95; Chri-
stinas förmyndare (doc. s.) 5,30 och 7,05; Christina (doc. s., sig.) 7,40;
Carl X Gustaf (Ls, sig.) 4,10 och 4,95 samt (La) 7,00; Hedvig Eleonora
(Las. sig.) 10,75; Adolph Johan, hertig af Stegeborg (Ls, sig.) 6,85;
Carl XII (fullmakt, namnteckn. och sig.) 3,05; Ulrika Eleonora (Las.
sig) 6,35; Fredrik I (Las. sig.) 8,05; Lovisa Ulrika (Ls, sig.) 5,95;
Digitized by
Google
125
Gustaf III (ordensbref, namnteckn. och sig., vackert prentadt) i8,oo;
Sofia Albertina (Las) 4,10; Gustaf IV Adolf (Las, dat. d. 25 sept.
1826); Carl XIII (I^s) 5,75; Carl XIV Johan (Ls) 5,00; Gustaf, hertig
af Upland (Las.) 8,95; August, hertig af Dalarne (bas., 2 st.) 3,95.
Svenska enskilda personer:
Adlercreutz, C. J. (2 las. sig.) 6,00; Adlersparre G. (las.) 15,05;
Agardh, C. A. (I>as.) 4,05; Almquist, C. J. L. (Las.) 5,35; Armfelt, G.
M. (doc s., sig.) 3,35; Atterbom, P. D. A. (Las.) 5,00, (egenh. poem
med namnteckn.) 3,25; Baazius, J. (quitt. as.) 3,10; Baner, S. A:son
(quitt. as., 1580) 4,10; Baner, G. A:son (quitt. as., 1572) 5,25; Baner,
Christina, f. Sture (doc. s.) 5,00; Baner, J. (doc. s. sig.) 4,10; v. Behn, A.,
porträttmålare (doc. s.) 5,60; v. Beskow, B. (poem as.) 5,10 och
(manuscer. a.) 7,25; Bonde, G. (Las. 1725) 3,25; Bothvidi, J. (quitt.
as) 3»ao; Brahe, Ebba (Las.) 23,35; Brahe, M. (doc. s. 16 16) 8,00;
Brahe, P. (quitt. s. sig.) 4,50 och (Ls. sig. 1674) 7,00; Brahe, N. A:son
(quitt. as. 1629) 11.00; v. Braun, W. (Las) 6,50 och (Las. delvis på
vers) 7,30, (tre poem) 14,00; Bremer, Fredrika (Las.) 2,00 och 5,25;
Byström, J. N. (Las.) 7,80 och (bas.) 2,50; Cabeliau, A. (quitt. s. sig.
1631) 8,25; Cabeliau, Margareta, Gustaf II Adolfs älskarinna (quitt. s.
sig.) 13,75; Cronstedt, C. O. (I^s.) 2.10; Crusenstolpe, M. J. (bas.)
2,65; v. Dalin, O. (quitt. as.) 3,00; De la Gardie, J. (quitt. s. sig.) 4,00;
De la Gardie, M. G. (Ls. sig.) 3,05; Ehrenstrahl, D. K. ((juitt. as.)
11,00; v. Fersen, H. A. (quitt. s.) 3,50; Fleming, C. (quitt. s.) 3,10;
Fogelberg, B. E. (Las.) 3,05; Franzén, F. M. (Las.) 3,25; Fries, E. M.
(I.as.) 2,25; Fryxell, A. (Las.) 5,00; Goertz, G. H. (Ls.) 3,50; Grandel,
L., medaljör (div. riln.) 6,50; Gyldenhielm, Elisabeth Carlsdotter (cjuitt.
as. 1666) 4,50; Hilleström, P. (Las.) 6,25 och 7,35; Hjärne, U. (quitt.
s.) 2,25; Horn, C. (quitt. s. sig., 1615) 5,00; Horn, C. C. ((juitt. s. sig.,
1616) 5,00; Högqvist, Emelie (Las.) 8,25; v. Höpken, A. J. (Las.) 3,00;
v. Kraft, D. (quitt. as.) 17,75; Krafft, P. (Las. 1827) 4,75; af I^opold,
C. G. (bas.) 3,50; Lewenhaupt, Ebba, f. Lilliehöök (La. 1594) 2,50;
I.illie, A. (I.as. 1648) 2,20; Lind, Jenny (Las.) 10,35; v. d. Linde, E.
L:son (Las. sig., 6 foliosidor 1632) 16,00; v. Linné, C. (Las. sig.) 20,00,
(dm-, s.) 5,00; Ix)ccenius, J. (Las. sig.) 5,50; Lundgren, Egron (Las) 2,50;
Masreliez, L. (quitt. as.) 3,05; v. Mörner, S. O. (Las. 1618) 3,35; Mör-
Dcr, H. G. (I^as. sig. 1682) 3,25; Oxenstierna, Axel (Ls.) 6,00; Oxen-
stierna, G. G:son (Las. 1619) 7,10; Oxenstierna, J. G. (Las.) 3,60; v.
Plåten, B. B. (Las. 1828, sig.) 9,00; Posse, F. (2 bas. 1788) 6,00;
Robertson, J., Gustaf II Adolfs lifmedikus ((juitt. s. sig.) 3,00; Rud-
beck, Olof, d. y. (doc. s.) 1,35; Rudenschöld, Magdalena (Las.) 7,35;
Rydr]vist, J. E. (las.) 6,00; Sandels, J. A. (Las) 20,00; Schröderheim,
E. (Las.) 3,75; Sergel, J. T. (Las) 9,90 och 10,50; Snellman, J. W.
(2 las.) 10,60; Sparre, A. (Las. 17 13) 5,00; Sparrman, A. (I^s.) 10,00;
Stenbock, M. (Ls. 17 18) 10,50; Swedberg, J. (doc. s.) 3,00; Swedenborg,
F>. (doc. s.) 8,00; Tegnér, E. (I^as. sig.) 5,00 och 3,50; Thunberg, C.
P. (Las. sig.) 6,00; Torstenson, L. (quitt. s. sig.) 4,20; Tungel, N. (Ls)
4,50; Wasaborg, G. G:son (Ls) 9,05; Wrangel, C. G. (Ls. sig.) 8,00;
Wrangel E. (Las. sig. 1764) 3,50. y. i?.
Digitized by
Google
Ledamotsförteckning.
1901.
styrelse:
Bonde, Carl Carlson^ Friherre, Ofverstekammarjunkare. Ordförande.
Klinckowström, Rudolf Mauritz^ Friherre, f. d. Öfverste.
Odhncr, Claes Theodor^ f. d. Riksarkivarie.
Bttdbcck, Johannes Reinhold Gustafs Friherre, vice Häradshöfding.
Skattmästare.
Wrangcl, Fredrik Ulriky Grefve, Kammarherre. Sekreterare.
Hedersledamot:
H. H. Prins Johan af Holstein-Glucksburg.
Ständiga ledamöter:
Abramson, A,^ Grosshandlare.
Bergström, O. W., Kapten.
Bildt, C. a: />. Friherre, Envoyé.
Kom.
de Bmn, R., Direktör.
Engblom, W.^ Kassör i Fångvårdssty-
relsen.
Finlands Statsarkiv. Helsingfors.
De Geer, C. L. E., Friherre, Godsegare.
Leufsta bruk.
Holtermann, O., Ryttmästare.
Karlstads högre allm. läroverks
bibliotek.
Lagrelins, A., Civilingeniör.
Lamm, //., Grosshandlare.
Lnndstedt, B. IV., Bibliotekarie.
Malmsten, a:, Med. D:r.
Nanmann, 7*., vice Häradshöfding.
von Plåten, C, Bruksegare.
Plåten, C. (7., Ryttmästare.
Retzins, Af. a, f. d. Professor.
von Rosen, C. G., Grefve, Öfversie-
kammarjunkare.
Wachtmeister, C. A. B., Grefve, Kam-
marherre. Christinelund.
Wikström, P, M,, Grosshandlare.
Ständig ledamot erlägger en gång för alla en afgift af 75 kr.
Årligen betalande ledamöter:
Adelswärd, A. 7'., Friherre, Godsegare.
Åtvidaberg.
Ahlford, Th , vice Häradshöfding. Upsala.
Ahnfelt, O. N. 7, Professor. Lund.
Ahrenberg, ^., född Lindhult, Fru.
Göteborg.
Algren, T., Ingeniör.
Almqnist, y. A., vice Sloltsarkivaric.
Digitized by
Google
AlströOMr, C, J, A. J., Friherre, Kans-
lir&d.
Alströmer, J. M., Friherre, Jur. Fil.
KaDd. Upsala.
Annerstedt, C, Universitetsbibliotekarie.
Upsala.
Appcibcrg, r., Direktör.
Appcltofft, P, C, Kammarskrifvare. Gö-
teborg.
fMi Arbin, G. E., Ilofrättsnotarie. Kri-
stianstad.
Bager, A"., Godsegare. Thorsberga.
teckström, A. E. O. A., Major.
Bagge, G. A., Kapten. Karlstad.
Bartlielson, F. A., Kassör.
Bcck-Friis, C. C, Grefve, Godsegare.
Börringe.
Bcck-FriJs, G. A., Friherre, Andre Sekr.
i Utr.-Dep:t.
Beck-Friis, 7. C, Friherre, Ryttmästare.
Söderö.
Betfrage, E. A. a, Med. D:r. Göteborg.
Belfrage, E., Länsman. TTerrljunga.
Belfirage, y. G, IV., Kammarherre.
Belfrage. AT. A., c. Provinsialläkare.
Mölndal.
Bergenstjema, G., Revisor.
BergeastråUe, GupthUd, Fru. Upsala.
Bergeastrlkle, y. E. G., Kammarherre.
Berger, 5. 7*., Kanslisekreterare. Djurs-
holm.
Berggréfi, £. fV., Byggmästare.
Bergstrand, //., Fil. Kand. Upsala.
Bjérkmao, G. A., vice Auditör.
Bfirlia, 7. G., öfverste. Visby.
B^ade, C, C:son, Friherre, öfverste-
kaBmarjunkare. Eriksberg.
Bende, C J. TroHe-, Grefve, Godsegare.
Trolleholm.
vea Baasdorff, C, Professor. Helsing-
fors.
Bare, E^ Gmfpastor. Gellivare.
Bar ga 1 1 5m, A. G. 5., Assessor, Kristi-
anstad.
BawaUias, B., Amanuens.
Brake, Af. /*., Grefve, Kammarherre.
Rydboholm.
Brake, AT C, Grefve, Ofverstekammar-
jvnkare.
127
Breitboitz, C. G. E., Jur. Fil. Kand.
Upsala.
Brodin, H., vice Häradshöfding. Malmö.
Buren, A. O. G., Öfverintendent.
Buren, T., Amanuens.
Burenstam, C. J. R., f. d. Ministre
plénipotentaire. Tjelfvesta.
Bäckström, A., e. o. Hofrättsnotarie.
Bottiger, 7., Hofintendent.
Carlander, C. M., Grosshandlare.
Carlson, C. R, Kamrerare.
Carlson, C. E. E., Professor. Djursholm.
Carlsson, E. E. 7'., Kamrerare.
Cassel, E. G., öfverstelöjtnant.
Castro-Feijo, A., Portugisisk chargé
d»aff.
Cederström, B. C, Friherre, Assessor.
Kristianstad.
Cederström, C. O. R., Friherre, Student.
Upsala.
Cederström, E. T., Friherre, Godsegare.
Krusenberg.
Cederström, R, S. C. 7"., Friherre,
Major.
Celsing, G. H.y öfverkammarherre.
Clason, S.^ Docent.
von Collan, A., Protokollssekreterare.
Helsingfors.
ColHander, C. a, Löjtnant. Göteborg.
Croneborg, O. U., vice Häradshöfding.
Dakl, 7. /., Löjtnant.
von Dardel, N. a, vice Häradshöfding.
De la Gardie, M. G., Grefve, Lands-
höfding. Kristianstad.
De Maré, T., öfverstelöjnant, Eksjö.
Djurklon, N. G., Friherre, Kammar-
herre. Örebro.
Douglas, L. V. A., Grefve, f. v. Utri-
kesminister.
Drake, C. Ey Student. Sigtuna.
Dubois, 5. E. 7, Kontorsskrifvare.
Dufwa, A. W., e. o. Hofrättsnotarie.
Dnrling, A. E.^ Hofrättssekreterare.
Edelstam, A., e. o. Hofrättsnotarie.
Karistad.
Edman, C. G., Kanslisekreterare.
Egerström, E. R., Ledamot i Landt-
bruksstyrelsen.
Ekrengranat, Å". A., Kapten. Borås.
Digitized by
Google
128
Ehrenheim, F. C. E,, Kammarherre.
Grönsö.
Ehrensvärd, C. A., Grefve, Ryttmfistare.
Liatorp.
Ehrensvärd, G. C. A., Grefvc, Rylt-
mästare. Marsvinsholm.
Ehrensvärd, y. y. A., Grefve, Juris
Doktor.
Ek, C. A., vice Häradshöfding.
Ekelund, D., Kanslir&d.
Ekman, C, Bruksegare. Finspong.
Ekman, 5. C/. y.,i. Kurck, Fru, Gubbero.
Ekstrand, K, Ingeniör. Järfva.
von Engeström, L, S. /?. Bentelstierna^
Grefvc, Godsegare. Posen.
Erlandsson, /*., Kontorschef. Göteborg.
von Essen, A. H.son^ Friherre. Signes-
berg.
von Essen, C. R, C. C, Trafikchef.
Malmö.
von Essen, F., Friherre, Riksmarskalk,
Excellens.
von Essen, \V. Il.son^ Friherre, Rylt-
raästare. Örebro.
Fahlbeck, P. E., Professor. Lund.
Falkenberg, A. C. /!/., Friherre, Amanu-
ens.
Falkenberg, C\ fV. H. 6"., Friherre,
Kammarherre. Lagmansö.
von Feilitzen, C. G. O., Advokat, Karls-
krona.
Flach, A. W., t. f. Kansliråd.
Flach, F. F.^ e. o. tjensteman i Armé-
förvaltningen.
Fleming, O. II. A., Friherre, Fälttyg-
mästare.
Fock, C. A. /j^.,Kammarjunkare. Höfverö.
af Forselies, y. A. A,, i. d. Löjtnant.
Upsala.
af Forselles, J. M. Fröken, Fil. Mag.
Helsingfors.
Fröding, G. 11.^ Ofverslelöjlnant.
Frost, A'. /'., Komminisler. Mantorp.
Gahn, A'., Kapten. Upsala.
GavelittS, 6"., Kamrerare.
Geete, G. /K, Provinsialläkare. Borås.
Gillberg, H.^ vice Häradshöfding. Lund.
Grafström, //. F. A., t. f. Landssekre-
terare. Karlstad.
Grönvall, F. W.^ Juris studerande. Lund.
Gyllenstiema, A^., Friherre, HofjSg-
mästare. Krappenip.
Gymnasiebiblioteket i Skara.
Gödel, V.^ Biblioteksamanuens.
Göteborgs Stadsbibliotek.
Hansen, H. 7., Lärare. Kjöge, Dan-
mark.
Hedström, F., Revisor.
von Heidenstam, O, (7., Kammarherre.
Heilborn, O., Generalkonsul. Djurs-
holm.
Hierta, P. G- A., Friherre, Godsegare.
Främmestad.
Hildebrand, B. A,, Pastor.
Hildebrand, H. O. H., Riksantiqvarie.
Hildebrand, H. R. 7\ E., Riksarkivarie.
Hildebrand, IC, E. H.y Fil. Dr. Docent
Historiska föreningen i Upsala.
Holm. C. r.. Bokhållare.
Holm, G. B. A., vice Häradshöfding.
Hult, E. Göteborg.
Hyltén-Cavallins, C. H, O. Wexiö.
Härnqvist, W., Aktuarie.
Indebeton, <?., Bokhållare.
Jahnsson, y., Hofjuvelerare.
Janse, A. F. /?., Kapten.
Johansson, A. E. y.. Rådman.
Johansson, y., i Noraskog, Fullmäktig
i Riksgäldskontoret.
Jonsson, G. W, M., f. d. Kapten. Ve-
nersborg.
Jnngbeck, A'. A'. A., Revisor.
Kalling, 7. P. U.son^ Grefve, Amanuens.
KantZOW, y. A.j Friherre, f. d. Major.
Hjulsta.
Karlsson, y. C>., Borgmästare. Vesterås.
Karlsson, A". I/.^ Biblioteksamanuens.
Kempe, B., Grosshandlare.
Kennedy, y. r.. Kammarherre. Råbelöf.
Kiellman-Göranson, A. O. /., Kom-
minister.
Kinberg, A. H\, Revisor.
Klinckowström, A. A. C. R. A., Fri-
herre, Docent. Djursholm.
Klinckowström, M. F. E., f. äe Uben-
sky^ Friherrinna.
Klinckowström, R. M., Friherre, f. d.
I Öfverste.
Digitized by
Google
129
Klio9SF^r, CA., Rikshenldikas. Näsby.
af KUnteberg, /^, Hofrättsråd.
KniWrg. AT. G. £., Kapten.
Koschell, O., Bankkassor.
TOB Kraemer, A. ^., Friherre, Hof-
marskalk.
KrigsarkiTet.
Kron^rg. 7. y. /"., f. d. Professor.
voa Krttsenstjema, //. E. F.^ Under-
löjtnant
VOB Krvsenstjerna, y. E., Statsråd.
TOB Krosenstjema, y, (7./*., Amanuens.
KsfeIWrg, O. M.^ Revisor.
Lagerberg, A. M, E.^ Kammarherre.
Lagerberg, 5. C. A., vice Häradshöfding.
Djnrsholm.
Lagerfelt, E. M, A., Friherre, Kammar-
herre.
LagerfelC, G. A. E, Friherre, KabinetU-
kammarherre. Lagerlnnda.
Lagergren, G. E. E, E y Z., Markis,
Kammarherre.
Lagergren, /C. H., Postexpeditör. Göte-
borg.
Lagerliefan, C. H. T. A,^ Utrikesmini-
ster, Excellens.
Lagerheini, If. G. W. £., Friherre,
f. d. Major.
Langeaberg, E. A. Z., Kapten.
Lei{onancker, C, R. E,^ Major. Skara.
LeijonknfVnd, B, S. A:som^ Friherre,
Major.
Le^Mknfmé, C, E A:scn, Friherre,
Kapten.
LeijMbnfrnd, G. C:son, Friherre, Ama-
noens.
Leijoabsf^md, K. A, IC.spHy Friherre,
Löjtnant.
Le^oabirfVvd, åT, G. A., Friherre, Löjt-
BanL Hvilsta.
Leijsnbnfyné, 5. A^ Fröken, Fil. Kand.
Lcwcnbaapt, A, L. C, Grefve, Kammar^
herre.
Lcwenbanpt, C, Grefve, f. ▼. Utrikes-
Biiaistcr, Envoyé. London.
Lcwenbaapt, C. A, A,, Grefve, Kam-
■arfaerre. Oatetorp.
Lcwenbaapt, C. £t. E,, Grefre, FiL D:r.
SSbjiand.
Persoftkistcrisk tidskri/t igoi.
Lewenhaupt, G. A. S. A. A., Grefve,
Envoyé. Wien.
Levertin, A. E, Med. D:r.
Lifgardets till häst officerskår.
Lilieqnist, G. N, y,, Fil. Dr., Aktuarie.
Liljenberg, E.^ e. o. Hofrättsnotarie.
Ysud.
Lindegren, A.^ Slottsarkitekt.
Lindeli, P.^ Ingeniör.
Lindhé, C. y. H,, Löjtnant. Malmköping.
Lindhnlt, ElUn, Fil. Kand. Upsala.
Lindhnlt, N. A., Amanuens.
Lindqnist, C?., Student. Upsala.
Lindström, A, E, Geolog.
Lindström, O., Godsegare. Nolhaga.
Linnell, C. Z., Redaktör. Wexiö.
Lundberg, A. fV.y Ingeniör. Lund.
Lundin, C, Skriftställare.
Lundström, A, H.^ Professor. Upsala.
Lundström, K. E, Kammarskrifvare,
Lysholm, T. E. E.y Major. Marieberg.
Läffler, E., Professor. Djursholm.
Löwen, y. O. W., Friherre, Löjtnant.
Hemfosa.
Löwen, S. A. E, Grefve, Godsegare.
Gerstaberg.
Löwenadler, //., Handlande. Göteborg.
Löwenborg, E. IV., Löjtnant. Kariberg.
Malm, A. //., Registrator.
Malmberg, E. E, K, Löjtnant.
Malmsten, E, H.^ Amanuens.
Malmström, C. G., f. v. Statsråd. Djurs-
holm.
ManderstrÖm, C. E, Friherre, Gods-
egare. Dufveholm.
Mannerfelt, C a, Kapten. Borås.
von Meck, Af., Rysk Legationssekrete-
rare.
Meyer, Emma I, E., Miss. Bromley.
Montan, E. fV., Professor.
Montgomery, y., Kammarherre.
Montgomery-Cederhielm, E., Kam-
marherre. Segersjö.
Mnnthe, C. D, Z. W, W:5on, öfverstc-
löjtnant.
von Möller, A, P., Godsegare. Skottorp.
Nationalmnsei Konstafdelning.
Nelson, C. G. A., Folkskolelärare.
Nilsson, C, Bokhandlare.
Digitized by
Google
130
Nordenfalk, C. O. C. 7., Landshöfding.
Halmstad. 1
Nordenfelt, T. PV., Kammarherre.
Norska Rigsarkivet. Kristiania.
Norstedt, ^., Landskapsmålare. {
Nystedt, G. 6^,Bataljonslikare. Alingsås.
Nyström, ^., Kamrerare. Karlstad.
Odelberg. C. A., Kapten.
Odelberg, O. IV.. Fullmäktig i Riks-
gäldskontoret.
Odencranti, y. (7., Kronofogde. Vim-
merby.
Odhner, C. T., f. d. Riksarkivarie.
Oldberg, £. O. Af., Kommendör.
Oldberg, G. A., f. d. Kapten.
Olivecrona, 5. ^. D. A'., f. d. Justi-
tieräd.
Olsson, A. F., Amanuens.
Ossbahr, C, A., Intendent.
Oxenstierna, B. G., Grefvc, vice Hä-
rad shöfd ing.
Palm, C. U.. Konsthandlare.
Palmen, E. (7., Friherre, Professor. Hel-
singfors.
Palmkvist. E,, Fil. Kand., e. Lärare.
Peterzens, A. F. R., v. Häradshöfding.
Petrelli, D. T. 7., Krigsarkivarie, f. d.
Kapten.
Peyron, G, F.y Major. Helsingborg.
Piper, E. A. A., Grefve, Kammaijunkare.
Engsö.
Piper, E. H. 5., Fröken. Löfstad.
Piper, E. IV., f. von Haffner, Grefvinna.
Söfdeborg.
Planting-Gyllenbåga. C. G., Major.
Tranås.
Planting-Gyllenbåga, G.H, V., Kapten.
von Plåten, C. L. G., Friherre, f. d.
Registrator.
Posse, G. G.-son, Grefve, Kammarherre.
Almnäs.
Printzsköld, O. H. R,, Förste Hof-
marskalk.
Qneckfeldt, /. J. 7. R., född friher-
rinna Rudbeck.
Qnennerstedt, A. W., Professor. Lund.
Raab, C. J. C, Friherre, Kapten.
Ramel, 5. (7. F. T., Friherre, Andre
Sekr. i Utr. Dep.
Rappe, /•., Förste Sekr. i Utr. Dep.
Regnstrand, O. F., Revisor.
Rehbinder, H. H\ J, N., Friherre,
Kommerseråd. Djursholm.
Rettig, 7., Grosshandlare. Gefle.
Renterskiöld, 5. H. C, Civilingeniör
Göteborg.
Riddarhuset, Svemska,
Riddarhuset, Finska. Helsingfors.
Rogberg, H., vice Häradshöfding. Skara.
von Rosen, A. -£"., f. Bamekcw, Friher-
rinna. Helgslätt.
von Rosen, C. A., Grefve, öfrerste-
kammarjunkare.
von Rosen, F. T. C Grefve, Kammar-
herre. Hedenlunda.
von Rosen, G. P. A., Grefve, Hofrittsråd
von Rosen, G. T. A., Grefve, Kam-
marjunkare.
von Rosen, R. G. E. M., Grefve,
Kapten.
Rosengren, C E. I. H,, Bataljonslä-
kare. Karlberg.
Rosman, H., Amanuens.
von Rothstein, C. F, Direktör.
Rådbeck, 7. G. R., Friherre, vice Hä-
radshöfding.
Rådbeck, Reink., Friherre, Kammar-
junkare.
Rttdbeck, T. G. A. R., Friherre, Student.
Edsberg.
Rnnth, M. Z)., Grefve, f. d. Generallots-
direktör. Saltsjöbaden.
Rydin, A'. R., Kammarråd.
Ryman, F. V. A., Häradshöfding. Karl-
stad.
Röhss, H. Munkebeig.
Samxelins, H., Jägmästare. Neder-
Kalix.
af Schmidt, A'. A., Amanuens. Vad-
stena.
Schiick, y. H, E., Professor. Upsala.
von Schwerin, W. G., Friherre, Oods-
egare. Skarhult.
Selldin, O. A., Kammarskrifvare. Göte-
borg.
Settervall, A'., Biblioteksamanuens.
Silfverschiöld, O. B. A.. Friherre, Löjt-
nant. Koberg.
Digitized by
Google
131
Silfverskjöld, O. B. T., Amanuens.
Sinebrychoff, /'., Helsingfors.
Sjöberg, M J. L., Förste stadsläkare.
Landskrona.
Sjdberg. N. M., Jur. Fil. Kand. Upsala.
Sjdstrdm, C, Sudsfogde. Lund.
Sliogniaii, AT., Amanuens.
Sfioilsky, C. J. G., Grefve,öfverbibliote-
karie.
SoBdéfi, C. M., Professor.
Sondéii, P, H. S., Arkivarie.
Sparre, CA. G. S.cn, Friherre. Gunnebo.
Sparre, G. A.y Grefve, e. o. Hofrätts-
notiuie. Leksand.
Sfarre,y. C,Grefve,Godsegare. Broglrd.
Sfeas, ff., Grefve, Löjtnant.
Stackelberii, F. Af., Friherre, EHrektör.
Helsingfors.
TM Stedingk, H. L., Grefve, Löjtnant.
Toa Stockenström, H. A., öfverkam-
marherre.
SCrokirk, C. £., Kapten, Jemvägstra-
fikinspektör. Göteborg.
Strtfai, D. A., Amanuens.
Swalifl, fT., Registrator o. Arkivarie.
Séécrhielm, A. fV, F., Civilingeniör.
Gefle.
SMcrHad, ^., Kassör. Örebro.
Taaua, //. 5., t. f. Revisor.
Taabe, C. E. Ä, Friherre, f. d. Arkivarie.
TaoTon, A. K, öfverstelöjtnant.
Teafstravd, /. E. a, Notarie i Jäm-
vigsstyrelsen.
Tham, P. A, a, Tjensteman i Sv. Tele-
grambyrån.
TWade, E. A., Arkivarie. Kristiania.
IWrsscll, A. F., Kapten.
Tall, H. C?., Godsegare. Hjularöd.
Tralle, A. E 5., f. Leijonhufvud, Fri-
herrinna. Trollenfts.
Trataifp, C. E., Kontrollör. Hedemora.
nnell, T. O., Auditör.
Uffla, E. J. G.y Friherre, Kapten.
Uffla, T., vice Auditör.
UifiifaiTe, y. A. O., Major. Helsingborg.
Ulrick, C. 7., Auditör.
^m^ C. F, r., Kanslisekreterare.
▼alt ▼•■ Steyeni. /. F. fV., Gods-
egare. Kaggeholm.
Wachtmeister, A. F. Cison, Grefve,
Generaldirektör.
Wachtmeister, A. IV., Grefve, Andre
Sekr. i Utr. Dep.
Wachtmeister. E. S. L. C, f. von Plåten,
Grefvinna, Statsfru. Kulla Gunnarstorp.
Wachtmeister, G. F., Grefve, f. d.
Ryttmttstare. Knutstorp.
Wachtmeister, H. G., Grefve, Kabinetts-
kammarherre. Årup.
Wachtmeister, H. H:son, Grefve, Stats-
råd.
Wachtmeister, \V. U. Af., Grefvinna,
f. Bennet. Christineholm.
Wallensteen, J. A., f. d. Kammarrttttsr&d.
Wallin, F. E. H., Bokförläggare.
Wancke. F. T., Direktör.
Warbnrg, K. J., Professor.
Wasastjerna, G. A., Godsegare. No-
linge.
Wedberg, J. O., f. d. Justitieråd.
Weidling, C. H., Kontrollör. Göteborg.
Werner, K. F., Kamrerare.
Wessler, y., Tandläkare.
Westerdahl, E., Kamrerare.
Willers, W., Kamrerare.
Wittlock, y. A. Z, Regementsläkare.
Vexiö.
Wrangel, A. Af. H., Grefve, Envoyé.
Bryssel.
Wrangel, C. F., Friherre, Kabinettskam-
marherre. Ellinge.
Wrangel, E. H. G., Professor. Lund.
Wrangel, F. U., Grefve, Kammarherre.
Wrangel, H. E, /., f. Ekrensvärd, Fri-
herrinna. Hyby.
Wrangel, H. G. IV., Kommendörkapten.
Wretman, y.. Rådman.
Zethelins, G., Kanslisekreierare.
Zettervall, 5., Ingeniör. Djursholm.
Akerhielm, A. L. E., Friherre, f. v.
Statsråd, President.
Akerhielm, C. G., Friherre, Kammar-
herre. Okna.
Akerhielm, G. F. N., Friherre, Kabi-
nettskammarherre. Thorsåker.
Åkerman, H., Envoyé. Paris.
örnberg, L. Af. V., f. d. Hofintendent,
Landsarkivarie. Vadstena.
Digitized by
Google
132
Korresponderande ledamöter:
Bovet, j4.. Bokhandlare. Paris. Honghton, ^. Af. Af., Baron. Fryston
ChJU-avay, £., Archivistc-paléogrophc. I Hall, Yorkshire.
Paris. I v. Mohr, von Morbnrg nnd Snnegi,
Cohn, A., Bokhandlare. Berlin. Ritter, Jar. Doktor. Graz.
Fischer v. Röslerstamm, £., Skrift-
ställare. Graz.
deGnlill-y-Borboii,/'., Markis. Madrid.
de Prat de Nantouillet, Marquis,
Spansk envoyé.
Vallier, G.^ Godsegare. Grenoble.
De af sällskapets ledamöter^ för h vilka ej annorlunda uppgifves, bo
Stockholm.
Digitized by
Google
Knut Håkansson Hands och hans hustru
Märta Arvidsdotter Drakes slägt
Meddel. af K. H. Karlsson.
Efterföljande slägtredogörelser äro aftryckta efter tvänne
i Kongl. Biblioteket förvarade, nu i ett band inbundna manu-
skript båda härrörande från I5cx>-talet, men icke skrifna af
samma hand. Att åtminstone den första upprättats för Knut
Håkansson Hand och hans hustru Märta Arvidsdotter Drake
framgår af dess innehåll. Den senare åter afhandlar mer aflägsna
slägtingar till dem. Till Kongl. Biblioteket hafva de kommit
med Messenii samlingar. Förut hafva de tillhört Rasmus Lud-
vigsson. Denne har nämligen i slägtredogörelsen I från ^Knuth
Hikunssan^ som nu boendes är på Attorp i Kinn^, utfört en
slägtledning ^Bänct Knutzon — Kirstin Bängzdotterit och å sista
sidan af slägtredogörelsen II antecknat -'»Kirstin Bängzdott{ers)
fädemis fädernet. Han har således erhållit de båda redogörel-
serna af Knut Håkanssons sondotter Kristina Bengtsdotter, gift
med Jesper Nilsson Cruus. Närmaste grunden till deras upp-
rättande torde varit vissa godsanspråk. Därför talar åtminstone
påskriften »/4 Ellasiöö i Kind^ å den senare redogörelsen. — Tyd-
ligen bar Rasmus äfven användt dem som källskrifter i sina
slagtböcker och från dessa ha utan tvift^el åtskilliga uppgifter
inkommit i Riddarhusets genealogier och från dem åter i Sven-
ska adelns ättartaflor. — Att en del felaktigheter kunna påvisas
i dessa redogörelser är troligt nog, men då, om man frånser
slagtböcker och antaflor, endast helt få själfständiga slägtredo-
görelser från 1500-talet finnas i behåll, samt de dessutom inne-
hålla itsldUigt ej förut kändt, torde de väl vara värda att i sin
helhet ofTentliggöras. Vid återgifvandet i tryck hafva originalen i
PirsonkisUrisk tidskrift igoi, II
Digitized by
Google
134
allmänhet troget följts och endast i fråga om stora bokstäfver
och interpunktionen ha för tydlighetens skull någ^ra ändringar
vidtagits.
För en stor del af de bifogade noterna står utgif\^aren i
tacksamhetsskuld till kammarherren, friherre G, Djurklou, vår
främste kännare af 1500-talets frälseslägter.
I.
Thesse efftherskriffne äro och wåro mina och minn hwstni
släckt, som först war thenn gamble Knuth ArfTwedzsonn'. Samma
Knuth Arffwidzsonn hadhe enn sonn heth Arffwedh Knuthzsonn^
Nw samma Arffwed Knutzsonn hadhe enn sonn heth Oluff Arff-
wedzsonn3. Samma Oluff Arffwedzsonn hade enn sonn heett her
Göstaff Oluffzsonn*, som nu boendes är på Torpa j Kiinn. Nw
her Göstafiz barnn så månghe som the äro.
Samma Oluff Arffwedzsonn hade enn dötther heett Anna
Oluffzdötther^, som nw boendes är på Swandzriid i Marek. Nw
hennes barnn så månghe som the äro.
Item thenn andra Arwid Knutzsonns sonn heett Bencth Arff-
widzsonn^; han doo barnnlöss.
Item thenn tridie Arffwedz Knuthzsonn son heth Knuth
Arffwidzsonn 7; hann doo barnnlöss.
Item nw thenn fierde Arffwed Knutzsonn son heett Grostaff
Arffwedzsonn^; han doo och barnnlöss.
" Af slägten Store (Anrep Tab. 24), son lill väpnaren Arvid yonsson^ som
1434 sjrnes bott på Intorp.
» Store (Anrep Tab. 25). Häradshöfding i Kind, lagman i Tiohärad,
höfvidsman på Kalmar och öresten, riksråd, bosatt på Torpa och Toftaholm f 1497;
gift med Anna GöstafsdotUr (Stenbock).
3 Stenbock (Anrep Tab. i), fir f 1508. — Olof Arvidsson Stenbock var
gift med Karin Haraldsdotter Lake, d:r af Harald Lake med Ingrid Nilsdotter,
hvilken åter var d:r till Nils Persson till Gåsevad (pil) och Mfirta Larsdotter Pljk
enl. en målad antafla på Torpa, som är ganska märklig därför, att alla fÖrikderaa
med deras hustrur där äro porträtterade, men alla män efter ett och alla kvinnor
likaledes efter ett och samma mönster. Denna stora tafla är så märkelig, att den
borde komma till någon offentlig samling. Djurklou.
* Stenbock (Anrep Tab. 2). f i57i-
5 Gift med Nils Knutsson Ribbing (Anrep Tab. 55), f 'S^o.
^ Store. Erhöll vid arf skiftet efter fadern 1508 Lina gård.
7 Store. Häradshöfding i Sunnerbo, bosatt 1516 på Tofta.
* Store, t före 1508.
Digitized by
Google
135
Thesse fyre effterskriffne woro Arflfwed Knutzsonn dotter
och systra inn till thesse förskriffhe fyre bröder,
Item först Kirstinn Arffwedzdötter*. Samma Kirstin hade
eDn sonn heett ArfTwed Klauussonn', som nw boendes är på
Siögård j Åss herredtt. Nw ArfTwed Klauussonns barnn så mange
som the äro.
Samma Kirstinn Arffwedzdötter hade och enn dotter heett
Biritta Klaussa dotter 3, som nw boendes är på Bille i Kongga
herredtt. Nw hennes barnn szå månghe som the äro,
Samma Kristinn Arffwedzdötter hade och enn dotter heett
Anna Klawssa dotter*, som nw boendes är på Bosgårdenn i
KoUandz herredtt.
Item then andre ArfTwed Knutzsonns dotter heett Estriidh
ArflTwedz dotter 5. Samma Estriidh hade enn sonn heett Måns
Pc^ssonn^ som nw boendes är på Eskiltztorp i Wäsboo. Nw hans
barnn så mänge som the äro.
Samma Estriid ArfTwedzdötter hade enn dotter hetth Estriid
Persdötter^, som nu boendes är på Elmteriidt j Swnderboo. Nw
hennes barnn så mange som the äro.
Item nw thenn tridie Arffwedh Knutzsons dotter hedt Märitta
ArflTwedz dotter*. Samma Märitta hade och enn dotter heedt
' Gift med Claes Hansson Uggla (Anrep Tab. l).
' Uggla (Anrep Tab. 2).
5 Brita Clatsdotter Ugla var gift med Arvid Håkansson (Båt) till Billa, son
af Hlkan Matsson till Billa och Ingrid Nilsdotter (half hjort), och hade enligt
Peder Bft&nsson Utters och Rasmus Ludvigssons ätteledningar tvä söner Gustaf Ar-
vidson »fordum riddaret och Oluf Arvidsson. Slägtledningar för Hakan Matssons
btm finnas äfven hos Burseus och Prytz, men ej fullt öfverensstämmande med
bvarandra. Jfr för öfrigt G D:s inträdest. i K. V. H. och Ant. Akademien s. 51,
aot 7. Djurklon,
♦ Gift med Ckristoffer Nilsson.
' Gift med Peder Månsson Stjerna (Anrep Tab. 2).
* Stjerna (Anrep Tab. 4).
' Gift med Isak Birgersson (V« hjort); år 1571 bebos Elmteryd af sonen Nils
Itaksspn.
• Märta Arvidsdotter (Store) g. m. Olof Kristersson Drake ^ häradshöfding i
Vestbo, 1 5 18 bosatt på Sundsholm, son af Kristiem Drake af de gamla Vestbo-
Drtkame och troligen deras stamfader, då han uppgifves vara en dansk man och
ofirilse, men enligt Arvid TroUes bref den 7 april 1486 (J 6 f . 310) gift m. Herr
Oöstaf Olssons d. ä. stjufmoder. (Jfr G. D:s granskning af Klingspors och Schle-
Sels ointr. adel i Silfverstolpes Hist. Bibi. ny följd I.) Märta och Olof Kristersson
kade enl. Sandberg ant i K. A. och äfven till en del enligt Nils Henriksons
frilseransakning följande barn:
1. Ingebcrg g. m. Nils Arvidsson och moder till
a. Ohif Nilsson på Marbäck g. m. Anna Larsdotter.
2. Anders Nilsson på Grimstorp.
2. Amma £. m. Sven Andersson Tysk (Rosenqvist) på Ingatorp. Hon är
rid fräiseransakningen 1575 enka och kallas hustru Anna i Al torp samt
npMifVes då hafva varit gift 2 eller 3 gånger i ofrälse, men dock fått
frSUe på lifstid.
Digitized by
Google
136
Margritta OlufTzdötter, som nw boendes är på Bårorp i Kiinn.
Nw hennes barnn så månge som the äro.
Samma Märitta Arffwidzdötter hade och enn sonn heett Arff-
wid Dracke, som nw boendes är på Hammer j Wäsboo.
Samma Arffwed Dracke hade enn dotter heett Märitta Arff-
2. Brita g. m. fogden Lars Persson på Sibbarp, båda döda 1575.
2. Btngta gift 3 gånger i ofrälse och senast med Oluf Gunnarsson.
I. Krister Olofsson Drake hade barnen:
2. Birger Kristersson kflnd endast till namnet, f barnlös.
2. Karin gift i med Nils Persson till Bcstorp, 2 m. Birger yönsson i Bes-
torp, om dem se G. D:s Intr. tal s. 55.
I. Arvid Olofsson Drake g. m. Brita^ som sedan fick Joran Jonsson (Svan),
slagen vid Axtorna 156^.
2. Martha g. m. Knut Håkansson (Hand), hvars afkomlingar finnas upp-
gifna i Fr. Drakes slägttafia öfver slSgtema Hand och Drake.
2. Agneta g. m. Per Kiil till Apelnäs.
I. Klaus Olofsson Drake till Sunderid g. m. Gunnil Pedersdotter Hård.
2. Anna {Agneta?) g. m. Ulf Peder sson Hjort till Flishult^ som namnes
1562 och en tid var en i allmänna värf mycket använd man, men 1574
är anklagad för smädelse emot K. Johan och hor. Han synes hafva
dött i slutet af år 1595, ty den Vi 1596 hölls bouppteckning efter ho-
nom. Den 24 januari s. å. utgifver Hert. Carl ett öppet bref, hvaruti
hans gods förklaras förbrutna, emedan han före sin död belägrat sin
egen dotter och jämte sonen (antagligen Knut) äfven en annan kvinna.
Annas och Ulfs barn voro:
3. Knut Ulfsson till Fyllerid var 1596 i fMngsligt förvar i Halmstad och
eftersöktes 1605 och 1606 i Skåne såsom anklagad för hor och >kät-
teri».
3. Per Ulfsson.
3. Karin Ulfsdotter var 1604 och 1 614 enka efter Krister SjHlad till
Hinsekind.
3. Beata Ulfsdotter g. m. Melcher Axelsson^ som 1616 var ofrälse, men
1620 adlades med namnet Ulf.
3. Märta Ulfsdotter g. m. Per Nilsson Silfversparre^ som försköt henne
och beskyllde henne för en målare.
3. Brita Ulfsdoiter var 1597 förlofvad med Henrik Leijel^ men försåg
sig med missgemingar. Hon blef dock sedan gift med Knut Peders-
son till Fyllerid. (Om dem se G. D:s InträdesUl.)
3. Anna Ulfsdotter^ ogift, hade äfven försett sig med missgemingar.
3. Ingeborg Ulfsdotter.
2. Margit ta Olofsdotter Drake g. m. Lasse Broms till Bårarp hade enligt
frälseransakningen 1575 10 döttrar:
3. Cecilia g. i m. Birger Tuwesson Lillieköök^ 2 m. Sven Torbjdmson.
3 m. >förrädaren> Per Berg och 4 med en prest enl. Nils Henriks-
son, hvilken prest enligt Burseus skulle hafva varit Herr Sven i Hef-
manstorp.
3. Katarina g. enl. Burseus m. Herr Per i Höreda.
3. Ingrid g. m. Herr Sven i Westergotland enl. Burseus.
3. Bengta gift med en knekt.
3. Kerstin var ogift 1575, men sedermera gift m. Anders Olofsson Kär-
Ung.
3. Elsa^ ogift 1575, men sedan g. m. Hans Eriksson.
3. Anna gift efter 1575 m. Hans Olofsson.
3. Gunnil ogift 1575.
3. Två till namnen okända.
Djurklon.
Digitized by
Google
137
wedzdötter, som nw boendes är på Attorp i Kiinn. Nw hennes
baran så mänge som the äro.
Samma ArfTwed Dracke hade och enn dotter heett Angnittha
Arfiwedzdötter, som nw boendes är på Appelenäs i Kiinn. Nw
hennes baran så månge som the äro.
Item thenn andre Märitto Arflfwidzdötter sonn heett Klauus
Dracke, som nw boendes är på Sunderiidtt i Wäsboo.
Samma Klaws hade enn dotter heett Anna Clauussa dötther.
Item nw thenn fierde Arffuid Knutzsonns dotter heett Ing-
riidt Arwidzdötter*. Samma Ingriidt hade enn sonn heett Truff-
wcls Bagghe*, som nw boendes är på Epleholm i Vpwinga herredt;
han doo barn lööss.
Item thesse effterskriffne ware gamble Knut Arffuedzsonns
dotter och samsyskenn jn till förbemende Arffued Knutzsonn
Item först Märitta Knutzdötter^. Samma Märitta hade en
dotter heett Ingeborg Brorsdotter^.
Samma Ingeborg hade enn sonn hett Lasse Jörennssonn.
Samma Lasse hade enn dotter heet Anna Larssadotter^, som
boendes är i Marbek i Kiinn.
Samma Ingeborg Brorsdotter hade och tre döttrer och sam-
sysken till förbemende Lasse Jörenssonn.
Först Malinn Jörensdötter^, som boendes är på Bragnim i
Kiinn.
Thcn andre syster heett Märitta Jörensdötter', som boendes
är t Intorp i Kinn.
Item thenn tridie systren heett Biritta Jörensdötter^, som bo-
endes är på Kålsta j östergöthland i Håflfz länn.
' Gift m. Nils Bagge^ fogde i Sunnerbo, bosatt på Ledingshammar 1486.
' Tyrgils Bagge namnes afliden är 1495.
^ Märta Knuisdotter (Store) g. m. Broder But eller Buiz till Bragnum, hS-
radshöfding i Åse, hvilken fömt varit g. m. Margareta Märtensdotter Svan, och
Bppgifvas de af giftet med Märta hafva varit Elin^ gift m. Lasse Skume till Ljungs-
nilt, adl. af konung Hans 1509 men död barnlös, och Kerstin^ som först varit
Herr Hans Åkessons frilla och af honom moder till Ingeborg Hansdotter (väl ej
Akcsdotter) samt sedermera gift med Cl<us Bårdskärare och Henrik Guldsmed i
Skara, med hvilken sistnämnda hon hade dottern Lisbet^ gift med Claus Guldsmed.
(>m Lisbet är ej mera kändt än att Herr Göstaf Olsson från henne tog gods
1546, för att gifva henne nid för alla missgerningar. Djurklou,
^ Gift med Göran Larsson.
* Gift I med Knut Nilsson Store (Anrep Tab. 27), 2 m. Lars Månsson.
jimför Rasmus Lndvigssons slägttafla i konung Erik XIV:s nämnds dombok, utg.
af C. Silfrentolpe, sid. 79, not.
* Gift m. Olof Arvidsson som 1566 skref sig till Toarp, konung Eriks ge-
neralprofoss, f I5^-
^ Gift m. Olof Drake, som namnes år 1571.
* Gift m. Lars Persson i Äby.
Digitized by
Google
138
Item thenn andra Märitta Knutzdötter dotter honn heett Kir-
stin Brosdötter*.
Samma Kirstinn hade enn dotter heett Malinn Hindrickz döt-
ter', som nw boendes är i Föllingha i Hallann, och enn dotter
heett Lissbeett Hindrickz dotter ^ och enn oecta dotter heett Ingfe-
bör Åka dotter*.
Ithem thcn annen Knuth Arffwedzsons dotter heett Ingheriid
Knuthzdötter^. Samma Ingrid Knuthzdötter hon hade enn sonn
heett Knuth Hakunssonn^; han doo barnn löss. Samma Ingrid
hade och een dotter heett Siggrid; hon doo barn löss.
Samma Ingried hade och een dotter heett Kyrstinn Håkuna
dötter7.
Samma Kirstinn hade och enn sonn heett Knut Håkunssonn ^,
som nw boendes är på Attorp i Kinn. Nw hans barnn sä månge
som the äro.
Samma Kirstinn hade och eenn dotter heett Biritta Håkuna
dotter 9, som nw boendes är på Elmesta j Ass herredt. Nw hennes
barn så månge som the äro.
Samma Kirstinn hade och enn dotter heett Gierttrw Hå-
kuna dotter'^, som nw boendes är på Wilnäs i Findland. Nu hen-
nes barnn så månge som the äro.
Then tridie Knuth Arffuedzsonns dotter hon heett Biritta
Knutzdötter".
Samma Biritta hade och enn sonn heett Knuth Nilssonn".
Samma Knutt Nilssonn hade och enn sonn heett HalfTuer
Knutzsonn*3, som nu boendes är på Haghanäs i Kiinn.
* Se ofvan sid. 137 oot. 3
' Gift m. Nils Jonsson.
3 Se ofvan sid. 137 not. 3
^ Se ofvan sid. 137 not. 3
5 Gift m. Håkan Tun, som lefde år 1478.
* Häradshöfding i Kind 15 16.
7 Gift m. Håkan Peder sson Hand (Anrep Tab. 2).
* Hand (Anrep Tab. 3).
9 Gift m. Jöns Bosson Oxehufvud (Anrep Tab. 5).
*° Gift m. Herman Fleming (Anrep Tab. 18).
" Brita Knutsdolter, d:T af Knut Arvidsson, var gift med Knut Halvardsson
enl. Nils Henriksson och hade sonen Halvard Knutsson, som 1575 var afliden.
Hustru Brita bodde då på Toresbo, som var mannens arfvegods efter fadren.
Utom sonen Halvard hade hon en dotter Birita, g. m. ofrSlse mannen M&ns Hå-
kansson i Åshult, och Margareta äfven gift i ofrälse med Giord Månsson, som
varit K. Gustafs fogde.
Enligt Rääfs Dipl. och bref af 'Va 1576 hade Brita äfven en son LASse Knntsson,
som 1 560 skref sig till Åboö och hvars enka, omgift med en riddare, då kallas fru
Anna. Lasse Knutsson hade då en son Knut Larsson och en dotter Beata. {DjurkUmJ)
" Va stjerna of ver bölja^ skrifver sig 1506 i Fors.
'3 Halvar A'nutsson, skrifver sig på 1560-talet i Thorisbo.
Digitized by
Google
139
Item thenn fierde Knut ArfTwedzsons dotter honn heett Karinn
Knuthzdötter; hon doo barn löss.
Item nu then gamble Knuth Arffuedzsons broder han heett
Arwid Arffwedzsonn*.
Samma ArfTwid hade en son heett Nils Arwidzsonn*.
Samma Nils hade en son heett OluflF Nilson 3, som boendes
är på Jntorp i Kinn.
Samma Nils hade och en son heett Knuth Nilssonn*, som bo-
endes är på Marbek i Kind.
Samma Nils hade och en dotter heett Anna Nilssa dotter, 5
som boendes är a Torp(?) i Ass herredt.
Samma Nils hade och enn dotter heett Britta Nilssadötter^
som boendes är i Siborp i Wartofftt% herredtt.
Item thesse effterskriffne woro min moders fädernas slächt.
Thenn förste Karll Twnn. Samma Karll hade en sonn heett
Håkonn Tunn 7. Samma Håkunn hade enn dotter heett Kirstinn
Håkunadötter^
Samma Kirstinn hade enn sonn heett Knuth Håkunssonn^,
som nu boendes är på Attorp i Kinn. Nw hans syskinn så månge
som tilförene benemde äro och theris bamn.
Samma Karll Tun hade och enn syster heett Kirstin Twnsdöt-
ter. Samma Kirstinn hade en sonn heett Karl Biörsson. Samma
Karll hade en sonn heett Toste Karlsonn. Samma Toste hade
enn sonn heett her Torbiörnn*®, som nu boendes är i Torp i War-
tofita herredtt.
Samma Karl Twnn hade och enn dotter heett Märitta Twns
dötther. Samma Märitta hade och een dotter heett Biritta An-
derssadötter. Samma Biritta hade en sonn heett Anderss Pers-
sonn", som boendes är på VUesiö i Kinn; hans barnn så månge
som thc äro.
' Store (Af Anrep oriktigt upptagen både som fader och sonson tUl K'nut
^rvidsicn). Han skiftade 1457 arf med sin broder Knut efter fadern Arvid yons-
/M, och var 1477 gift med Ingegärd, dotter till Gregers Svensson i Hägnalöf.
* Store (Tab. 27). Kallas 1506 broder tiU Olof Arvidsson (Stenbock)
på ToqMU
3 Drake af Intorp.
* Store (Anrep onder Tab. 27). Se äfven ofVan sid. 137 not. 5.
5 Gift m. Sven Andersson Tysk (Rosenqvist). Se ofvan sid. 135 not. 8.
* Gift m. Lars Persson, som lefde 157 1. Se ofvan sid. 135 not. 8.
' Se ofvan sid. 138 not 5.
" Gift m. Håkan Pedersson Hand.
» Hand (Anrep Tab. 3). Se ofvan. sid. 138 not. 8.
" Herr Torb/örn i Torp lefde 1571.
" Anders Persson skrifver sig 1553 till Ullasjö.
Digitized by
Google
140
Samma Karll Twmi hade och enn dotter heett Ingrid Tuns
dotter, som boendes är j Trantorp i Marek; hon doo bamn
löss.
II.
Först Swenn Beck*, hann hade enn sonn heett Nilzs Kromme*.
Samme Nilzs Kromme hade enn sonn heett och Nilzs Kromme^.
Samme Nilz Kromme hadhe en sonn heett och Nilz Kromme*,
och enn sonn heetth Jacop Kromme. Nu theras bamn så månge
som the äro.
Nu Swenn Becks sy[ster] dotter, och honn heett hustru
Margett. Samma hustru Margitt otthe enn heett Oluff Jöns-
son 5, och the hade enn sonn heett her Anun Olzsson och
hann doo barnn lös, och hade the enn nemd son heett Clauus
Olzsson och hann bleff slaggenn för Stocholm, och hade the
enn neend sonn heett her Göstaff Olzsson ^ hann bode wppå
Toffthaholm ; och samma Oluff Jönsson och hustru Margitt otthe
enn dotter, heett hustruu Meritha', och bode wppå Hårdinge och
honn hade enn dotter heett Estridh Jönsse dotter, och honn doo
barnnlös, och enn dotter heett Sizella Jönssedotter, och honn
hade enn man heett Clauus Philippesonn*, och the hade enn
sonn, heett Phelippus Clauuesson och bode wppå Melzåker.
Samma hustru Margitt iick enn man efftter Oluff lönssons dödh,
het Cristienn Drake^, och te hade enn sonn heett Oluff Drake'**.
Och thenne hustru Märitha wppå Hardinghe hade enn sonn
heett Per Jönsson" wppå Hardinghe och enn sonn heett Anund
• Är 141 o gift m. ICristina, dotter till Bengt Guse, Sven Becks fader hette
Nils Krumtne,
' Är väpnare 1448, troligen samme man som den Nils Kmmme, hvilken hir
uppgifves vara hans son,
3 Bosatt i Hjelmaryd 1486. Arfskifte efter honom och hans hustra Märta
Olofsdotter hölls 1496 mellan barnen Björn Nilsson^ Nils Nilsson^ Bonde Olsson
och Birger Drake,
* Häradshöfding på Dal samt 1509 bosatt pä Todene.
s Äldre Stenbock. Olof Jonsson kallas 1406 moders systerson tiU en
Gisle Bek.
^ Äldre Stenbock. Höfvidsman på Elfsborg.
7 Gift m. Jöns Peder sson Ulf sax (Anrep Tab. 2).
^ Förde i vapnet en trana, bosatt pä Mfilsåker, f 1503.
9 Se ofvan sid. 135 not. 8.
'° Olof Drake namnes 1506 och 1508 som arfvinge till Claus Filipsson.
" Ulfsax (Anrep Tab. 6).
Digitized by
Google
141
Jonsson' wppå Byurum, och enn dotter heett Ingredh Jönsse-
dotter» wppå Wårdbergh, och en dotter heett Berttha Jönsse-
dottcrJ, wppå Fyllaredh, och enn dotter heett Botiill Jönssedot-
ter, och honn otte enn man heett Bength Knuthzsonn.
Gamla her Göstaffs Olzsonn modersyster honn heett fruu
Margrettha^ ij Slångorp; honn doo barnn lös.
Först Gamle Gunner Gylthe^ wppå Påtorp. Samme Gunner
Gylthe hade enn dotter heett hustru Kirstiin, och honn hade enn
man heett Knuth Arffuidsson^, och the bodhe wppå Torppa.
Samme Gunner Gylthe hade och enn dotter, och hon heett hustru
Gunniid^, honn bode ij Hallandh ij enn gårdh heett Kärra. Samme
Gunner Gylthe hade och enn dotter heett Alfridh, och honn doo
bamn lös. Samme Gunner Gylte hade och enn sonn heett Bength
Gyke' och bode wppå Påttorp. Nu Gunner Gyltes hustru heett
fniu Mxritha, och honn otthe tiil förende enn man, heett her
Nilz Forsse, och samma fruu Meritha honn war kommenn aff the
Bradha slect.
Thenn hustru Gunnild, som bodhe ij Halland, honn hade
enn man heett Bength Krabbe, och honn hade enn sonn, heett
och Bengt Krabbe, och tenn Bengt Krabbe hade enn dotter
heett Maderliin, och honn feck enn man heett Boo Olzsonn,
och the hadhe enn sonn heet löns Bosonn. Nu hans sysckene
så mångh som the are.
Nu then hustru Gunnild, som bodhe ij Hallandh, honn
hade enn dotter, honn heett hustru Kirstiin, hon bodhe Torstörp
och honn hade enn man heett Tord Biömsson^, och the
hade enn sonn heett Karld Tordsonn'**, och hade de enn dotter
heett hustru Kariin, och hon bode wppå Seggerstadha, honn
hade enn man heett Per Hårdh", och nu theres bamn. Samme
Tord Biörnsonn otthe enn neendh dotter heett hustru Anna,
och hon bodhe wppå Eskilztorp, honn hade enn man heet
' Ulfsaz (Anrep Tab. 4).
' Gift I m. Bo Andersson Oxehufvud (Anrep Tab. 4) och 2 m. Anders
mrdskr^.
' Gift m. Jiåns Henriksson Gyllensparre (Anrep Tab. i).
* Dotter tiU Heneka Bekman (f 1430) och gift med danske riddaren Anders
SilssPM i Droaingfaolm.
^ Gunnar Gylta lefde i början af 1400-talet.
* Store (Anrep Tab. 24, dlir dock Knut Arvidsson ansattes som son till en
Kwen (}ylu).
' Gift med Bengt Andersson {}).
* L4igmaii i Vestergötland, f 1479.
^ Store (Anrep Tab. 22).
•* ATor/ Tordsson i Torestorp i Kind, lefde ännu 1571.
" Mrd af Segerstad (Anrep Tab. 12)
Digitized by
Google
142
Jöns Larsson', och te hade enn sonn hectt Lasse Jönsson',
hann bode wppå Walzncs, och hade the enn dotter heett hustru
Berrittha, honn bode wppå Eskilztorp, honn otthe enn man
heett Mans Personn?. Nu theres bamn så mångh som the äre.
Then hustru Gunnild» som bode ij Hallandh, hade enn neendh
dotter, honn heett hustru Meritha, honn bodhe ij Kärra widh
Elzborgh, honn otthe enn man heett Anders Bengtsson, och the
hade enn dotter heett hustru Gunnild, och honn otthe enn man
heett Törböm Arffuidsson, och the hadhe enn sonn heett Anders
Krabbe.'^ Nu hans bamn så mångh som the äre etc.
' BöUja. Han är afliden är 1562 (f 1543?), dä enkaD hustru Anna bodde
på Gfirdanäs.
' Hans egendom dömes 1563 under kronan, då han öfvergått tiU de danske.
3 St j erna (Anrep Tab. 4).
* Anders Krabbe skrifver sig på 1560-talet i Ek.
För vinnande af större öfverskådlighet följa såsom bihang
fyra slägttabeller uppställda enligt de nu meddelade slägtled-
ningarne.
Digitized by
Google
fonsson]
Arvid Arvids:n
{Store)
Knutsd:r Biritta Knuts- Karin
1. Håkan d:r(g.m.Knnt Knutsdnr
Tun) Halvards:n) f barnlös
Nils
Arvids:n
(Store)
igrid Kirstina Knut Olof Knut
ulsd:r Häkansdrr Nilsson Nilss:n Nilss:n
barn- (g. m. Hå- [o: Hal- i^Drake {Store)
lös kan Peder- värds- af
s:n Hand) son?] Intorp)
1 i
Anna Nils- Birgitta
d:r (g. m. Nilsdir (g.
Sven An- m. Lars
dersrn Tysk Pers:n)
Rosenqvisi)
Birita Gertrud Halfvar
- Håkans- Håkans- Knuts:n
d:r(g. m. d:r(g. m.
) Jöns Herman
Boss:n Fleming)
Oxe-
hufvud)
Tab. IV. Gylta.
Gunnar Gylta g. m. Marita Bradhe,
förut g. m. herr Nils Forsse
Kirstin Gun-
narsd:r g. m.
Knut Arvids:n
{Store)
Gunhild
Gunnarsd:r
g. m. Bengt
Krabbe
Alfrid Gun-
narsd:r
t barnlös
Bengt Gylta
Bengt Krabbe
Madélin
Bengtsd:r g.
m. Bo Olsson
Kirstin Bengtsdir
g. m. Tord Björns:n
{Store)
I
Karl Tords:n Anna Torsd:r
{Store) g. m. Jöns
I Lars:n {Bölja)
i I
Marita Bengtsd:r
g. m. Anders
Bengtsson
Gunhild An-
dersd:r g. m.
Torbjörn
Arvidsm
Jöns Bosson Karin Karlsd:r Lasse Berit ta Jöns- Anders
g. m. Per J/årä Jönsson d:r g. m. Krabbe
{af Segerstad) {Bölja) Måns Pers-
son {Stj'erna)
Digitized by
Google
Digitized by VjOOQ IC
En svensk målares utvisning från Dannnark.
Af
OsTald Siren.
Medan den svenska konstodlingen kan räkna 1700-talet och
i synnerhet dess senare hälft som en af sina rikaste skördetider,
utgöra dessa decennier knappast mer än en såningstid i Danmarks
konsdiistoria. De betydande nationella danska konstnärskrafter,
som framträdde i seklets afton, lågo ännu i sin linda och alla
större konstnärliga arbeten, såväl för hofvets räkning som för
privatpersoner, anförtroddes åt inflyttade utlänningar. Den mycket
talrika, brokiga artistskara, som härigenom inkom till landet —
dels på direkt kallelse, dels så att säga på spekulation — rekry-
terades ej blott från kontinenten, Tyskland och Frankrike; t. o. m.
Sverige var då rikt nog på förmågor — eller kanske hellre
kargt nog för den glada målarvetenskapens ämnessvenner —
för att emigrationen äfven till grannlandet i söder skulle kunna
taga fart Vi påminna om, huru många värkliga konstnärer, som
mellan 1720 och 1740 sågo sig nödsakade att skudda Ultima
Thules stoft af sina fötter. Några bland dem som reste — för
längre eller kortare tid — togo vägen öfver Danmark, där de
uppehöllos med beställningar, och åtminstone ett par exempel
finnas därpå, att marknaden i systerlandet var god nog för att
kvariiålla en målare för lifstid. Den förste bekanta svenske
konstnär, som stannade i Danmark, var Scheffels begåfvade elev
Johan Hömer, som snart efter sin ankomst (1735) synes vunnit
tillträde såsom porträttör inom de förnämsta aristokratiska
kretsarna och t. o. m. fick mottaga titel af kunglig hofmålare.
Ungefar ett halft decennium senare följdes han af Carl Gustaf Pilo.
Digitized by
Google
144
Det är åt hans öden i det goda grannlandet — eller egentligen
de öden, som förde honom ur landet — vi här skola ägna en
stunds uppmärksamhet. I förbigående må tilläggas, att ännu
en svensk målare nämligen J. Mandelberg ägnade sitt hufvud-
sakliga lifsarbete åt Danmark. Han följde skulptören Johannes
Widewelt från Rom år 1758 till Köpenhamn och lyckades inom
kort göra sina tama och menlösa rococogudinnor till nödvändiga
persedlar vid det dekorativa inredandet af slott och herregårdar
i Danmark.
Carl Gustaf Pilos karriär i Danmark var lika snabb som
lättvunnen. Orsaken härtill låg nog till en del däri, att han
kom till landet vid en synnerligen läglig tidpunkt: just då den
gamle hofmålaren, dresdenaren J. S. Wahl, började visa tecken
till ålderdomsslapphet och hofvet såg sig om efter friskare
konstnärskrafter — men naturligtvis dock hufvudsakligen i hans
ovanligt lämpliga temperament för hofmålarekallet. Han ägde
hela den moderna tidens — rococons — sirligt käcka elegans
och lätta konversationston medfödd i blodet, han hade den äkta
koloristens kärlek till effektfulla stoffer och uppställningar, skim-
rande rustningar, smycken, purpurmantlar och sidenglans, och
han saknade i betänklig grad den konstnärliga ambitionens
eggande, stundom plågsamma, men alltid utvecklande, impulsiva
kraft. Naturen hade utrustat honom mycket frikostigt såsom
målare, men mindre fullständigt som karaktär. Han torde icke
behöft anstränga sig synnerligt för att ernå ryktbarhet af landets
förnämsta porträttmålare — konkurrensen inom yrket var ej stor
— samt därtill en ansedd social ställning, men å andra sidan
behöfde han göra ännu mindre till, för att förlora alla sina för-
måner och hela sitt anseende i Danmark.
När Pilo år 1771 valdes till akademiens direktör, var det
ingalunda blott någon slags nödfallsutväg, ty då funnos redan flera
fullt utvecklade inhemska konstnärer, utan fast mer ett uttryck
för den aktning, man inom akademien ansåg sig böra visa en
konstnär af Pilos ålder och anseende. Glädjen med direktör-
skåpet blef emellertid tämligen tvifvelaktig. Konstakademien hade
nyligen blifvit stäld på indragningsstat, — ett offer för Struensees
omdömeslösa sparsamhetspolitik — beröfvad 1000 rdl af sitt
ordinarie underhåll och 6000 rdl, som nyligen utlofvats, och alla
ansträngningar från direktörens sida att leda de styrandes upp-
märksamhet på ställningens absoluta ohållbarhet, möttes med
absolut afvisande kyla. Man fick för öfrigt vakta sig för att
Digitized by
Google
Carl Gustaf Pilo.
SjELFPORTRÄTT,
TILLHÖR Akademien pör de Fria Konsterna.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
145
bråka för mycket, ty därmed kunde lätt hela akademiens existens
sättas på spel: en hemlig kommission af några högre ämbetsmän
hade nyligen dryftat frågan om en konstakademi öfverhufvud-
taget kunde anses nödvändig för ett land som Danmark och
därvid kommit till det resultatet, att den borde omorganiseras
till en praktisk och nyttig ritskola för handtverkare och fabrikanter.
Visseriigen utvecklades sakerna icke fullt därhän i praktiken,
men akademien blef i alla händelser ställd under starkt ekono-
miskt tryck — förutom andra obehagligheter — och den som
naturligtvis främst fick bära tungan och ledsamheterna häraf, var
direktören. Det är därför icke heller att undra öfver, att
historien om Pilos direktorat vid danska konstakademien är grå
och jämnmulen, utan ljuspunkter, och när den slutligen ändas
med det mest snöpliga afsked kanske någon direktör varit utsatt
för, måste man värkligen känna en smula ömkan med den arma
delinkventen, som kastats in i så vidriga förhållanden, i hvilkas
skapande han själf åtminstone skenbart haft föga del. Hade
blott vår abdikerade landsman förmått bära hufvudet något högre
under motgångarna! Hela den sorgliga historien skulle då framstå
i en för honom vackrare dager än nu är fallet, då han i stället
för att stå fast, ömsom kröker rygg för öfvermakten och ömsom
slår sig^ för bröstet med patos och min af den oskyldigt lidande.
Ett slingrande, som knappast är ägnadt att väcka våra sympatier
eller tro på hans fullständiga skuldfrihet! Jag vill nu endast
med tillhjälp af några dokument söka sprida ljus öfver de
händelser, som förorsakade eller åtminstone stodo i närmaste
sammanhang med Pilos plötsliga och ofrivilliga sortie ur
Kongens By.
Händelsemas yttre gång torde vara tämligen bekant. På
sensommaren 1772, kort efter Wasaordens instiftande, sände
Gustaf ni Pilo detta hederstecken såsom en utmärkelse för hans
konstnärliga förtjänster — måhända äfven med en bitanke på
att därmed göra den celebre konstnären och direktören påmint
om hans ursprungliga fosterland. Riddaredubbningen försiggick
hos svenske ambassadören i Köpenhamn, baron J. W. Sprengt-
porten, i närvaro af åtskilliga utländska ministrar och höga danska
ämbetsmän. Blott någon dag härefter (d. 5 september) fick Pilo
mottaga följande befallning af akademiens praeses, konungens
halfbroder, arfprins Fredrik:
Da mig er blewet forsickret at De ved Annamelsen af
Riddare Ordnen Wasa har aflagt en Eed, så er det, at Jeg
Digitized by
Google
146
herwed befaler Dem at tilstille mig en rigtig Copia af Eedens
formuler.'
Enligt hvad Pilo själf sedermera uppgifvit ägde han intet
edsformulär och kunde därför icke genast åtlyda befaUningen —
men han synes icke heller gjort sig stort omak med att söka
anskaffa ett sådant formulär. Svaret uteblef, och han fick 2
dagar senare, d. 7 sept., mottaga en promemoria af arfprinsens
spiritus rektor och kabinettsekreterare Guldberg:
Da en ordre fra Hans Kongel. Höyhed som Akademiets
höye Chef blew Dem i Lörerdags tilstillet, og derpå af Deres
Wel: bdhd indtil dette öyeblick intet er swaret, så har Höyst-
samme befalt mig, at Deres Wehbdhd ufortöwet skulde til-
skriwes for at sige Dem, at De strax med dette Bud tilbage
både må besware bemeldte Ordre, og tillike hworfor De icke
strax har efterkommet samme.'
Pilos svar på denna något resoluta skrifvelse har jag icke
lyckats finna, men enligt en anteckning af honom själf skulle
ett sådant blifsrit behörigen afsändt. Den äskade förklaringen
var ju äfven enkel att gifva, han hade ju reträtten fri, och man
tycker, att saken därmed hade kunnat vara fullt utagerad* Att
de styrande nu fortsatte trakasserierna, trots att Pilo fullgjort
allt som begärdes, synes mig tyda på, att det hela från början
blifvit satt i scen med den bestämda afsikten, att den retsamt
inflytelserike och öfverlägsne svenske konstnären skulle kastas
tillbaka från sin framstående plats. Visserligen sökte Guldberg,
sedan Pilo erhållit sin landsförvisningsorder, bortförklara hvarje
de styrandes biafsikt att skjuta den gamle direktören ifrån sig,
samt göra troligt, att det helas sorgliga utgång skulle berott på
Pilos eget förhastade handlingssätt, men de mått och steg, som
följde strax efter det Pilo fullgjort alla nyss omnämnda befall-
ningar från hofvet, tala ett så pass tydligt språk, att man näppe-
ligen kan stanna i tvifvelsmål om, huruvida illvilliga, personligt för-
bittrade och afundsjuka makter drefvo sitt spel bakom kulisserna.
Den 10 september fick Pilo mottaga följande skrifvelse af
prins Fredriks egen hand:
Da Hans May:t Kongen har fattet det forset at wille hawe
på een Tableau Hendes Kongelig Höyheds Printsesse Louises
o g Gemåls H. Durchl. Prints Carls Skilderier med Deres Boms
* R.A. Aftryckt af Thure Wennberg i den lilla skriften: Minne öfver Carl
Gustaf Pilo. Sthlm 1793.
= R.A. Aftryckt hos Wennberg.
Digitized by
Google
147
i fuld legemes Störrdse; så er det, at AUerhöystsamme wed
mig befaller Dem, Director Professor Pilo, at beg^ve Dem paa
utrciscn til Gottorp inden Lörerdag middag förstkommende for
der at forfaerdige efter Printsessens og Printsens leilighed disse
SkiJderier. Angaaende Academiets Bestyrelse i Deres frawaerelse,
wil H. Mayestet Kongen sidan forordne det Nödwendige.*
Det var emellertid en offentlig hemlighet, att prins Karl af
Hessen med gemål och barn afrest till Norge för att där öfver-
taga högsta militärbefälet och söka bilda ett litet hof, norrmännen
till glädje och uppbyggelse; uppdraget att resa till Gottorp för
att måla honom fick därigenom onekligen en viss bismak af
forvisningsorder. Som sådan uppfattades den äfven af Pilo:
han svarar med att inlämna sin afskedsansökan samma dag:
Da Deres Kiungelige Mayestet allemaadigst befallet at iag
skulle göre en Reise til Sleswig för att forferdiga en Tableau,
men allemaadigste Kiunge det er mig icke mugligt i den korte
tijd at blifwe ferdig, min syn slåar mig feil och min halsen är
svag, beder altsaa allerunderdaanigst at Deres Kiungl. Mayestet
allemaadigst wille forskone mig for denne Reise och er min
aUeninderdaanigste begierend at Deres Kiungl. Mayestet aller-
naadigst wille forundne mig min Dimission, woremot aller-
naadigste Kiunge iag till min dödstund hän lefwer Deres Kiunge-
lige Blayestets o. s. v.»
Afskedet beviljades en vecka senare, d. 17 sept. i följande
ordalag:
Wi give dig hermed tilkiende, at Wi efter Din herom
aUenmderdaanigst gjorte ansögning ville hafva Dig i Kongelig
Naade dimitteret fra det Dig hidintil allemaadigst forundte
cmbete som Director och Professor wed Wores Mahler Bild-
hogger och Byggnings Academie i Wores Kongelige Residentz
stad Kiöbenhavn, befalendes Dig Gud o. s. v. 3
Denna afskedsbevillning följdes någ^a dagar senare (d. 21
sept.) af en skrifvelse som tillstäldes såväl direktören som
konungens kansli, i hvilken det bl. a. heter: Da Professor Pilo,
i staeden at adlyde min hannem givne befallning, har begiert sin
Afskeed, saa meddeles hannem samme herved, med en aarlig
Pension af 300 Rdr Dansk courant, som med indestaande i:te
October, skal tage sin begyndelse, hvarimod han som en der ey
' Ru-A. Aftryckt hos Wennberg.
' Danska R.-A.
' Danska R.-A.
Digitized by
Google
148
laengere behörer min Tienste hafver inden 3 ä 4 Uger at udflytte
af de hannem paa Charlottenborg tndrömmede Vaerelser og at
forfögé sig ud af landet'
Härmed hade Pilo alltså (3tt mottaga en formlig lands-
förvisningsorder, åtminstone skenbart framkallad af hans egen
måhända något förhastade ansökan. Om han öfverhufvudtaget
tänkt sig närmare in i några konsekvenser af sitt bref till kungen,
hade han förvisso åtminstone icke tänkt sig dem så hårda. Det
ligger utom allt tvifvel, att han redan ångrat detta sitt tilltag
mer än en gång. Få vi tro Guldberg, var reseordem till Slesvig
icke så illa ment som den såg ut: han skrifver till Pilo strax
efter det han emottagit dennes afskedsansökan i och för öfver-
lämnande till konungen: Da jeg sildig kom til mit kammer, og
der forefant Deres Welbyrdigheds Brew blev det mig umuligt
at kunde saa silde overlcvere den indsluttede Memorial til H.
Kongl. Höyhed, og endnu denne morgen da jeg skrifver dette,
er det for tidlig at komme til Höystsamme. Det forstaaer sig
at da Deres Welbyrdighed har begjert sin Afskeed, ophörer
Deres Reise for i Dag. I morgen skal Dem blifve tilmeldt,
hvad H. Mayestet Allernaadigst beslutter. Mig giör det ondt,
at Deres Welbyrdighed vel hastig har taget en saa betydelig
Resolution. De kunde sikker nok have reist til Sleswig og i
rolighed kommet tilbage; thy wort Allemaadigste Herrskap
havde vist de naadigste tanker för dem."
Om det allernådigste herrskapet — arfprinsen och hans moder,
drottning Juliane Marie — värkligen varit Pilo speciellt bevågna
och velat hålla honom kvar i landet, skulle de knappast bestämdt
en tid af endast 3 — 4 veckor, inom hvilken den gamle, värderade
hofmålaren måste lämna Danmark. Det enda som talar för, att
det höga herrskapet för sin personliga del icke ville visa honom
direkt fiendskap eller ens ringaktning, var deras genom Guld-
berg framförda tillåtelse för den afgående direktören till personlig
audiens, hvarom han skriftligen anhållit. Denna höga afskeds-
gunst meddelades Pilo den 25 september, och någon dag senare
skuddade han Danmarks stoft för alltid af sina fotsulor. Han
reste till Helsingborg och därifrån till baron Hans Ramel på
Widarp, där han nu liksom vid föregående och äfven senare
tillfallen fick åtnjuta mycken gästfrihet.
Danska R.-A.
Danska R.-A. Aftryckt hos Wennberg.
Digitized by
Google
149
Härmed är ju de yttre händelsernas gång afslutad, men
historien om Pilos utvisning sträcker sig ännu ett par år fram i
tiden, vi kunna följa svallvågorna i flera literära dokument, såväl
officiella skrifvelser som privata bref.
Svenska ambassadören i Köpenhamn baron J. W. Spreng-
porten var naturligtvis den, till hvilken Pilo hade att närmast
vända sig i sitt bryderi, det var åtminstone skenbart genom
honom (indirekt) som olyckan hade dragit fram öfver den gamle
målaren. Sprengporten synes äfven hafva tagit sig saken an
med lifligt intresse och icke skytt några mödor för att i sin mån
bidraga till en för Pilo gynnsammare utgång än den som i själfva
värkct inträffade. Han sänder bl. a. konung Gustaf III en ut-
förlig officiell berättelse öfver allt som timat i sammanhang med
utvisningen, öfverensstämmande i hufvudsak med andra personers
framställning af händelserna och sådana de här relaterats; endast
senare hälften af rapporten kan hafva sitt speciella intresse vid
ett allsidigt bedömande af den då helt färska tilldragelsen. Han
fortsätter:
Som Herr Prof. Pilo under allt detta med mig sökt
tillfälle till öfverläggning om hvad steg för honom rådeligast
wara syntes, äfwen ock såsom en Eder Kongl. Maj:ts undersåte
den underdåniga förhoppning ägdt, att vid ett äfwentyrligt
äkommande Eders Kongl. Maj:ts höga allernådigste protection
sig så tillförse; så har jemwäl å min sida, iag i början och innan
afskedet expedierat blef, under förtrolig discourse med herr
Geheimerådet Grcfwe von Osten och flere, såsom för enskylt
del, sökt föreställa ett och annat, hwad af de uti herr Professors
formohn talande considerationer kunnat anföras, hwaruppå mig
till swar åtskilliga försäkringar blifvit lemnade, det hwad herr
Professorn nu wederfarits på intet sätt borde anses såsom någon
wärkan och påföljd af den nåd Eders Kongl. Maj:t medelst Wasa
Ordnens tilldelande eller i annan måtto honom kunnat täckas
utse, men att fast mera dess ovänners bearbetande efter någon
isom Academie Ledamöteme sjelfva uppkommen jalousie och
twedrägt dertill såsom förnämligaste orsak borde räknas.
En wärkan af såväl denna min åtgärd som herr Professorns
egna bemödanden har wäl kunnat wara den genast accorderade
dispense ifrån den Schleswigska resan, samt att ej eljest annan
olägenhet, efter hwad någon anledning i början gafs att befara,
herr Prof. tilbkyndadts, man då icke desto mindre dess afsked
dcruppå följdt, med den tilläggning såsom i underdånighet för-
Penmkistcrisk tidskrift igor. 12
Digitized by
Google
I50
malt är, begifwande utur landet inom en ^iss förelagd kort tid;
ty kan allt sådant wid jämförande af förutgångna omständig-
heter ej annorlunda än såsom en disgrace anses för herr Prof.
desto mera utmärkt och oförwäntad efter en 30 åbrs tjenstetid
och de herstedes genom flere förmohnliga inrättningar wärke-
Kgen inlagde förtienster. '
Konung Gustaf III, hvars sympatier för Danmark icke voro
vidare varma vid denna tidpunkt, besvarar genom sin kansli-
president Ulr. Scheffer Sprengportens skrifvelse med följainde
väl tillspetsade rader:
»Det besynnerliga förfarande, som öfwergått Directeuren af
danska Målare Academien Herr Pilo har förekommit Hans Kongl.
Maj:t ganska ofrynteligt å danska hofwets sida och det så mycket
mera som orsaken dertill är tagen af en nåd, som Kongl. Maj:t
har låtit vederfaras denne Directeur. Det är wäl ej Kongl.
Maj:ts wilja att deröfwer låta giöra några formeliga foreställ-
ningar vid det danska hofwet, hwarken sakens natur eller det
ringa wärde Pilo sjelf torde sätta på denna iråkade disgrace
tyckes sådant tillåta. Men så kunde Herr Baron om Envoyéen
dock lika som af sig sjelf låta förstå det denna händelse ej warit
Kongl. Maj:t angenäm att förnimma och att den Wrede, som
blifwit utöfvad emot Herr Pilo utmärker ett mindre slags begrep
hos danska hofvet om den aktning, som hof och nationer plega
hafwa det ena mot det andra. I öfrigt kan Herr Baron försäkra
Directeuren Pilo derom, det han skall i Hans Kongl. Maj:ts
stater Anna en säker azile och all den beredvillighet, som honom
tillskyndas kan.'
Trots den förklaring, som baron Sprengporten framfört från
grefwe Osten, synes konungen behagat vidhålla, att utvisnings-
ordern måste betraktas såsom en konsekvens af eden vid Wasa-
ordens emottagande. Häruti hade han onekligen äfven rätt, ty
såsom händelserna utvecklat sig, den ena ur den andra, kunde
och måste de juridiskt ledas tillbaka mot arfprinsens första be-
fallning angående utleverering af edsformuläret. Någon annan
giltig orsak till att Pilo helt brådstörtadu beordrades att lämna
landet har aldrig officiellt angifvits. Sannolikt glunkades härom
man och man emellan så mycket mera, ty ipgen kunde väl då
lika litet som nu fullt tro på, att en liten oskyldig ordens-r
' R.-A.
• R.-A.
Digitized by
Google
dekoration kunde draga med sig så stora verkningar. Tant de
bruit pour une omelette! Hade blott några flera anteckningar
ur tidens cronique intime bevarats åt eftervärlden, skulle vi
sannolikt kunna ernå kunskap om pudelns värkliga kärna; tills-
vidare få vi nöja oss med några förmodanden, grundade pä
)rttranden i Pilos privatbref och ambassadörens skrifvelser, som
dock lämna oss en och annan blick bakom den officiella sekre^
tessens förhänge.
Baron Sprengporten har ytterligare efter det han erhållit
kanslipresidentens bref talat med grefve von Osten angående
»det besynnerliga förfarande, som öfwergått Directeuren Pilo»
och låtit honom förstå, att det icke varit Sveriges konung
angenämt att förnimma. Han fortsätter i brefvet: Herr Grefve
Osten, som såväl wid detta som flera tillfällen gifwit mig till-
känna, huru okärt det som förlupit med bemelte Directeur warit
honom, lade denna gången ännu det dertill, att jag kunde wara
försäkrad, att hwarkep han eller någon af ministéren här uti
hade minsta dehl, utan att sådant borde tillskrifvas någon af
det mindre folcket, som hölle sig bakom och ej wille synas,
hwilka nyttiat det fria tillträde de förskaff'at sig wid hofwet för
att störta Directeuren Pilo och att få honom på sidan.
Af detta såväl som den synnerliga distinktion hwarmed
bemdte Directeur wid afskiedstagande wid hofwet blifwit bemött,
såsom ock att man pro forma gifwit en annan målare wid namn
Jul på lika sätt befallning att inom 24 timmar begifva sig till
Schleswig, synes klarligen, att man härmed velat förekomma det
den tanken ej måtte fattas öfver hvad som öfvergått Directeuren
Pilo, som egde det någon gemenskap med den nåd Eders Kongl.
Biaj:t låtit wederfaras bemelte Directeur medelst tilläggande af
dess höga Wasa Orden.'
Detta yttrande om >någon af det mindre folckeb såsom
orsak till Pilos störtande, kan lämpligen sammanställas med
några rader ur ett bref af honom själf, skrifvet till baron Spreng-
porten den 18 februari 1773, vid en tidpunkt då han var ifrigt
upptagen med att arbeta på att få återvända till Köpenhamn.
Han omtalar, att han varit inbjuden till soupé hos danske
ambassadören i Stockholm, baron Gyldencrone, och för honom
förklarat, >att ehuru han på ett svårt sätt är blifwitt hanteret,
wiiket» han »dock ingalunda tilskrifwer hofwet, men en hoper
« R.A.
Digitized by
Google
152
slödder af dumma tiensteandar, såsom Guldberg, en Als, en
Schumacher och dylika, sä dåck är» han »nöijd att gå tillbakars
med den Reservation att til Honeur och intresse intet blifwa
lidande.»'
De tre namngifna personerna skulle alltså enligt Pilos mening
varit den hufvudsakliga orsaken till hans störtande. Guldberg
och Schumacher voro båda intimt bundna vid hofvet, Guldberg
såsom arfprinsens kabinettssekreterare och conferentsrådet Schu-
macher såsom konungens sekreterare, den där bl. a. kontra-
signerat Pilos afskedsorder, och kunna båda utan tvifvel be-
traktas såsom trogna språkrör för regeringens önskningar samt
å andra sidan såsom inspirationskällor för en god del af hofvets
åtgöranden. Speciellt gäller detta om Guldberg, som, oaktadt
han varit med om Struensees störtande och införandet af den
ud vidgade statsrådsmyndigheten (13 febr. 1772) inom kort till-
skansade sig en ställning fullkomligt motsvarande den Struensee
intagit. Revolutionen hade icke afskaffat de af Struensee miss-
brukade »kabinettsorderna», genom hvilka regeringen kunde ställa
sig i direkt förbindelse — på sidan om statsrådet — med de olika
kollegierna eller styrelsevärken, och härigenom bereddes Guldberg
såsom enkedronningens och arfprinsens förtrogne ett utmärkt till-
fälle att påverka de politiska händelsernas gång. Hofvet upp-
trädde ofta gent emot statsrådet som en slags rivaliserande makt.
Dessutom var Guldberg personligen den enväldiga konunga-
maktens svurne man, och enkedronningen jämte son var för
honom envåldsmaktens naturliga bärare under konungens sinnes-
svaghetstillstånd. Det var icke lätt att sauvera sig, om man
räknade honom bland sina ovänner.
Huruvida Guldberg, den sedligt stränge moralikem och
teologen, hyste personlig ovilja mot Pilo, som torde utmärkt sig
genom allt utom stränga sedlighetsbegrepp, — en gengångare från
Fredrik V:s cyniska dryckeshof — veta vi icke med säkerhet, men
det förefaller ej osannolikt. Att Guldberg emellertid därjämte
arbetade på Pilos fall såsom ett redskap för arfprinsen, synes
utom allt tvifvel. Arfprins Fredrik hade nämligen sina skäl till
missbelåtenhet med akademiens direktör framför allt på grund
däraf, att denne försummat att hälsa honom med välkomsttal —
såsom bruket fordrade — då han första gången inträdde i
akademiens församling (29 febr. 1772) i egenskap af dess höge
' öfverkammarherre Celsings arkiv.
Digitized by
Google
153
beskyddare och praeses. En försummelse som icke berodde på
ofönnäga, ty Pilo hade vid ett föregående tillfälle, då Fredrik V
första gången besökte akademien, — långt innan Pilo var direktör
— ådagalagt, att han var en utmärkt oraton Jag är frestad att
i enlighet med J. M. Thiele' tro, att Pilo redan nu ådrog sig
den onåd, som skulle störta honom innan årets slut. De upp-
vaktningar, han under våren ser sig nödsakad att göra hos hofvet
för att försöka alla möjligheter till förbättrande af akademiens
svåra ekonomiska ställning, blifva fullkomligt resultatlösa; direk-
törens prestige har synbarligen sjunkit mycket låg^.
Hvilken roll Peder Als, Pilos f. d. elev och numera professor
vid akademien, spelat i detta tämligen snöpliga intrigstycke är
svårt att närmare bestämma, men sannolikt har afundsjuka varit
hans egentliga driflfjäder. Han var den första mera betydande
danska målare på 1700-talet, som fick tillfälle att studera utom-
lands och efler hemkomsten vann namn och anseende som
skicklig porträttör. Pilos något öfverlägsna väsen och lättköpta
framgång hade kanske retat honom mången gång, och då han
nu märkte, att vindarna efter Struensees fall började blåsa från
annat håll än under Fredrik V:s och tyskeriets dagar, gjorde han
nog sitt till för att undantränga den utländska direktören, möjligen
i förhoppningen att själf blifva hans efterträdare. Hans kamrat
skulptören Johannes Widewelt gjorde honom emellertid direktörs-
platsen stridig.
I och för sig synes mig det förhållandet, att de nationellt
danska elementen inom målareakademien började resa på hufvudct
och arbeta på befrielse från det utländska regemente, som ända
från dess stiftande varit rådande där, både förklarligt och be-
rattigadt, men sättet hvarpå man gjorde sig af med Pilo och
senare den f. d. direktören Saly är onekligen mindre tilltalande.
Någon tacksamhetsskyldighet eller hänsynsfullhet mot män, som
inlagt så stora förtjänster för konstutvecklingen i landet som
Saly och Pilo, kände synbarligen icke herrar Als, Widewelt &
consortes, och de arbetade med så mycket större djärfhet och
bättre framgång på sina planer, då de understöddes af en Guld-
berg och en Schumacher — båda hedersledamöter af akademien
— samt af hela det inom alla samhällslager rådande betraktelse-
sättet Säkerligen hade det sin stora betydelse äfven för dessa
icke direkt politiska frågors utveckling, att nationalitetskänslan
' Jfr T. M. Thiele: Kunst-Akademiet oe Hästestatuen paa Amalienbore.
Digitized by
Google
154
just vid denna tid väcktes till si starkt lif öfver hela landet
Man kände det som en svår kränkning gent emot nationen, att
— såsom fallet varit under Struensees tid — dörrarna slogos
upp på vid gafvel för alla lyxsökande främlingar, medan landets
egna söner endast i undantagsfall vunno inträde i de högre
ämbetsvärken. En nästan förbittrad reaktion mot denna ut-
ländska ämbetsmannainvasion uppstod såväl inom aristokratien
som hos borgerskapet, en rörelse, som erhöll sitt högsta uttryck
i lagen om »infödsretten>, (15 jan. 1776) enligt hvilken endast
personer födda inom landet kunde erhålla statsämbeten. Det
var icke blott inom akademien som utlänningarne »undanpetades»,
äfven män i mera framstående ämbetställningar sågo sig den
gången tvungna att taga sin Matts ur skolan.
Det har äfven uppgifvits (af Thure Wennbei^ samt i
Biografiskt lexikon), att Pilo skulle ådragit sig inflytelserika
personers ovilja genom att med stor ifver motarbeta ett försök
af Köpenhamns kommendant att vinna Charlottenborg, akade-
miens lokal, till kommendantsresidens.' Uppgiften bekräftas icke
af något yttrande i Filos bref, där frågan afhandlas, men har
sin betydelse åtminstone såsom ett uttryck för de rykten, som i
Stockholm voro i omlopp angående orsaken till Pilos utvisning.
Naturligtvis kunde en sak sådan som denna icke falla i
glömska strax efter det de yttre händelserna voro utagerade«
För Pilo personligen hade den ju haft vidtgående verkningar,
den medförde en fullkomlig omkastning af alla hans lefnads-
förhållanden, han fick utan betänkande utbyta sin fördelaktiga
ställning i Danmark mot ett tämligen land stry kar artadt lif i
Sverige; det är då knappast att undra öfver, att hans tankar
under flera år ständigt kretsa kring dessa fatala händelser. Ju
mer han tänker därpå, ju oftare han talar därom med andra
eller berättar det timade i bref till sina vänner, desto klarare
synes det blifva för honom, att han fått lida fullkomligt oför-
skylldt, att anledningen endast varit afundsjuka och småsintbet.
Men ju längre tiden lider, desto dystrare blifva äfven hans
framtidsutsikter, desto djupare misantropien och knarrigare tonen
i hans utgjutelser.
Flera energiska försök gjordes att åt Pilo återvinna hvad
han förlorat i Danmark. Dels är det Pilo själf, som skrifver till
svenska ambassadören i Köpenhamn och ber honom arbeta på
' Kommendant i Köpenhamn var vid ifrägavarande tidpunkt general Eick-
stedt, en synnerligen grof herre, som spelat en viss roll vid Stnienset störtande.
Digitized by
Google
155
dessa planers genomförande, eller talar han med danska ambassa-
dören i Stockholm, hvilket denne sedan inrapporterat till sin
regering,' dels är det Pilos beskyddare Carl Fredrik Scheffer,
som vänder sig till den gamle inflytelserike statsmannen Schack-
Ratlou för att genom honom återvinna åt sin skyddsling det
förlorade paradiset. Här är dock icke platsen att ingå på närmare
redogörelse för detta efterspel. Jag vill endast citera ett bref
från Pilo till baron Sprengporten (af 31 dec. 1772), som kastar
ett skarpt ljus öfver de förhållanden, i hvilka Pilo lefde strax
efter sin hemkomst, och hans bcdröfliga sinnesstämning vid denna
tid. Han skrifver:
Jag är entelig kommit till Stockholm d. 22 sist ledne månat;
iag hade den nåden til att blifwa den 26 presenterat för Hans
Kongeliga Höghet Prins Carl, och den 27 hos Hennes Mayestet
Dronningen; iag har en gång ätit hos Gyldencrone, förrästen är
min occapation stryka gatorna ikring staden och så mycket iag
ännu af alla omständigheter kan merka lärer det för mig wara
swårt att optinera något sådant engagement som iag kan blifwa
ticnt med såsom hälst her finnes folk utij min mettié, wars talent
ike bör klandras och som äro nästan utan all Practique, så att
för mig herstädes att begynna at slå up min Crambod wore så
mycket som en premiditeratt total Banquerott, och så mycket
mer som her är en terribele Dyrhed och mangel på penningar
tilika; men öfver alt som iag ännu icke har träffatt Hans Maystet,
så kan iag derom intet sega, som iag tror att så wäl utij så små
saker som de långt wigtigere han och följer sina egna tankar.
Det har iag redan merkt, att det lärer ej wara någon idé
på banneo att wända saken därhän att iag skall blifwa tilbaka
kallat och Restituerat nu, ehuru derom ingenting kan segas innan
Kungen är her, så dock har iag funnit för nödigt, att i fall dett
är hans Mayestets tankar, att lemna herr Generalen någon under-
rättelse derom, om då best lärer kunna se möyeligheten deraf.
Står det så, lerer efter alla oniständigheter det blifwa med
Gyldencrone här afgjort; emellertijd utbeder iag mig högwälborne
her Barons och Generalens tankar deröfwer." — — — —
ödmjukaste tienare
Pilo.
' Bfcf i cUaska utrikesministeriets arkiv.
* Ofverkammarherre Celsings arkiv.
Digitized by
Google
156
Ätten Boga
meddel. af
Wilh. Planting-Gyllenbiga.
Ibland revisionsakter 1646 — 47 i Riksarkivet finnes en rättegång
mellan Lydick Mattsons (Grönfelt) arfvingar och Joen Plantings. I
densamma förekommer en till hofrätten inlemnad »slägtlinie» öfver
ätten Boga, hvilken kompletterar och delvis rättar förut lemnade upp-
gifter om denna ätt, och hvilken lagts till grund för nedan stående
genealogi.
Lars. Lefde i Finland i slutet af 1400-talet.
Son:
Jon Larsson. Gift med Agneta Torstensdotter (Ram eller
Gripsfot n:r 155 f ) dotter af Torsten Salmonsson till Torlax och Brita
Johansdotter (Fleming n:r 4) i hennes 2. gifte. Hon hade förut varit
gift med Måns Nilsson och af honom i morgongåfva fått Ranioki i
Virmo och Kimokallio i Vemo socken. Agneta Torstensdotter ankla-
gades 1553 för att hafva genom en »trollkona» förgiftat Måns If vars-
son. Det bevisades emellertid sedan, att hon var oskyldig, i det att
trollkonan, som satt föngslad på Äbo slott, strax före sin död bekände,
att hon ej stått i något som helst förhållande till Agneta. Fru Brita
framlefde sina sista dagar i Reval och var sannolikt försummad af
sina barn utom af Agneta, hvarför hon i ett gåfvobref af 1566 "5/y
tillerkände henne Ranioki och Kimokallio, enär hon »altid Elsked,
hörigh och Lydick waredt haflfwer». Godsen voro dock sedan 1565
belånade och kunde ej af fru Brita igenlösas. Detta gjordes först
efter hennes död omkr. 1571 af hennes son den mäktige och rike
Lasse Torstensson (Ram eller Gripsfot) till Brötorp, hvilken dock sedan
synes hafva afstått dem till systern Agneta. Utom dessa bägge gårdar
ägde hon äfven Jackarby i Borgå socken.
Söner:
Johan Jonsson (Tab. 2).
Salomon Jonsson (Tab. 3).
Tab. 2.
Johan Jonsson (son af Jon Larsson* Tab. i) till Suckis i Nousis
socken. Knekthöfvidsman. Ärfde efter modern Ranioki och Kimo-
kallio. Inlöste Värensu i Janakala socken af borgmästaren i Äbo Knut
Kappe. Han klagade 1578 tillika med sin kusin Elin Persdotters
(Fleming) ' man, dåvarande »scholemestaren i Åbo» sedermera bisko-
' Dotter till Per Eriksson (Fleming) och Margareta Torstensdotter (Ram
eller Gripsfot).
Digitized by
Google
157
pen i Reval Krislian Mikebson (Agricola, sköldemärke 1584 "/s}
öfvcr, att hans morbröder Lasse Torstensson till Brötorp och Ifvar
Torstensson till Torlax ensamma ville bemäktiga sig alla godsen efter
sin aflidne broder Måns Torstensson till Haga. Detta ledde till, att
Agricola fick några gods af dem, som Ifvar tagit på sin lott, men Johan
Jonsson, hvilken då skulle ut >på togh emoot Ryssen» blef deremot
Qtan. För att nu söka få behålla godsen fann Lasse Torstensson på
att 1582 testamentera dem till konung Johan III. Han ville dock ej
mottaga gåfvan, hvilket framgår af ett bref från honom till Johan Jonsson
af samma år. Den 9. maj 1584 tillsade konungen honom frälse och
gaf honom hans moders gods under adelig frihet. Någon tid der-
efter utfärdades skölde-
brefvet for honom. I det-
samma omnämndes äfven
hans rätt till arf efter
modem, och att konungen
ej antog Lasse Torstens-
sons gåfva. Han blef
emellertid redan 1589
»slagen aff een hoop skel-
mar» och kom aldrig i åtnjutande af godsen. Han var gift med
Hebbla Johansdotter (Stålarm n:r 31 f) i hennes i. gifte, dotter
till Johan Olofsson (Stålarm) till Drägsby och Ragnhild Persdotter
(OUon eller Ollongren) till Pepot. Hebbla Stålarm fick emellertid
Lars
Jon Larsson
gift med Agneta Torstensdotier (Ram eller Gripsfot) till Jackarby,
Ranioki och Kimokallio.
y^kan Jansson (Bcga) till Sackis. Skölde-
Birke 1584 V 5 Gift med Hebbla Jo-
hamsdctUr {Siålarm) i hennes i. gifte.
Omgift med Lars Jonsson i Enögla.
Erik ypAamr- Anna Jo-
S0m (B^ga) till hansdoiter
Sodus. Död (B0gä), Gift
barnlös om- med y^en
kring 1619. Planting d.
y. till Hind
Cecilia Jo-
hansdotter
{Bogä) till
Suckis. Gift
med Gustaf
Olofssan
{Stjernkors)
till Sjusholm.
rabööl. Sköl-
demärke
163;^ 'V6.
Erik, Klas, Hebbla Olofs-
Gustaf yonas dotter {St Jer n-
Planting'Gyl' kors). Gift
lenboga. med Lars
Hansson {Jä-
girkorn) till
Storby, Stor-
gården och
Sackis.
Salomon yonsson {Boga, tre liggande
bågar) till Jackarby. Sköldemärke 1594
"/7. Gift I. ggn med N. N, Månsdotter
till Askais från Haiko; 2. ggn med
hvilken är ej kändt Hustrun hade barn
i ett föregående gifte och besutto de
Jackarby efter honom.
I. Son. Död I. Elin Salomonsdotter
ung, och ärf- {Bogä). Gift med välb.
des af fadern Edvard yonsson. Skild
och systern, från honom och lemnade
sin egendom i arf till sin
franka fru Hebbla Grön-
felt född Ollonqvist till
Stenkulla.
Digitized by
Google
158
1591 godsen Tursumpere i Viimo och Sittekuc i Sagu socken i
gåfva af Lasse Torstenason, sannolikt såsom ett vederlag för den orätt,
som vederfarits hennes man. Hon gifte sedan om sig med Lars Jons-
son' i Enögla i Vårfnikyrka socken vid Enköping i hans 2. gifte.
Barn:
Erik Johansaon (Boga) till Suckis och Kaisela i Nousis socken.
Ät honom och Reinhullt Johansson uppdrogs 1607 ^^U befallningen
»utöfwer Westersiöfjordeme». S. å. "/g fick han
fullmakt att sätta gränsskilnaden »allt ifril Wester-
hafvet och op till Amunnen i Enarträsk», och skulle
han icke »tilbtädia Rydzen att taga skatt lengre
än thill then åå, som löper uthj Enarträsk». Den
10. november 16 10 utfärdade konung Karl IX ett
bref af innehåll att >. . . för hull och trogen
tjenst, som oss denne vår trotjenare och Befall-
ningsman utöfver Tomeå och Kemi Lappmarker
oss elskelig, ädle och välbördig Erik Johansson
härtill gjort», så erhöll han för evärldeliga tider
halfva Suckis, som Thomas Abormät eljest fått
bref på, till den halfva, han förut innehaft.
Tillika skänktes honom för evärldeliga tider
fyra gårdar i Kaisela by af Nousis socken samt »på behaglig dd» fyra
gårdar i Tersalo by Töfsala socken. Hela denna 'förläning tilldelades
honom under frälse frihet. På Suckis
gods fick han 16 13 *^^x stadfastelse af
/? sten Arfvid Eriksson (Stålarm) fick
//t han svenskt sköldemärke i Åbo och
tyskt i Narva. 1613 var han »med
schwår siukdom beladh» och »bleff
dödh i Narffven» sannolikt omkr.
1 619. Han efterleronade inga barn,
utan slöt sin ätt.
Anna Johanadotter (Boga).
Hon gifte sig 1602 med Joen Plan-
ting d. y., hvilken då flyttade öfver
från Sverige till Finland, der han köpte Hindrabööl i Pyttis socken. Han
kallas i k. br. af 1604 *7/, »qvartermestere under Adels Phanan i
Finland» och fick tillika med sin hustiu lifstidsförläning på »Hindra-
7on
Lars Jonsson. Gift I. ggn, med hvilken är ej kändt. Peder Jonsson
Hon ägde frälseeods; 2. ggn med Hebbla Johansdotter T
{Sta/arm) i hennes 2. gifle. |
I. Barn dogo före fadern 2. Jon Larsson j barn- Jon Pedersson,
och ärfdes af honom. lös löre 1616. Efter ho-
nom ärfde Anna Johans-
dotters (Boga) man, Joen
Planting d. y. två gods.
Digitized by
Google
159
bok 4 skatter, Swidieby iV» skatt, Skrijtskogh iV» skatt, Odensiö
och Elemu i Poio socbn och SkerieboU». Efter åtskilliga rättegångar
iDed hustrons anhöriga och målsmän Stålarmarna fick han 1605
Wärensu, 16 14 Ranioki och 16 19 Tursumpere. Förut hade han fått
Askais i Lemo, Sittelax i Sagu och Kimokallio i Vemo socknar.
1616 *V9 ärfde han Järstenatorpen och en utjord Tibble i Enköpings-
trakten efter hustruns stjufbroder Jon Larsson. Omkr. 1622 ägde han
dessutom Aby i Öfver Grans socken, hvilket på 1630-talet bortbytte^
till fältmarskalken Thott mot Wia och Ekla i samma socken. Omkr.
yokan Jonssons {Bogä) vapen ^ uppiagei af Joen Planting d. y.
1610 hade Joen Planting gått öfver till Uplands rjrttare och i början
af 1620-talet till flottan, der han 1625 var skeppskapten. 1637 ''V*
upphöjdes han i svenskt adelsstånd med bibehållande af namnet och
tog 1640 introduktion å riddarhuset under n:r 263.
På grund af svågern Erik Johanssons (Boga) användning i olika
vppdrag och till följd häraf ovaraktiga bostad förvarades Johan Jonssons
(Boga) sköldebref af Joen Planting. Men när han började föra rätte-
gång med hustruns anförvandter om hennes arfvegods, tog krigs-
öfverstoi Arvid Eriksson (Stålarm) sin tillflykt till list Han var näm-
Digitized by
Google
i6o
ligen broder till och målsman för Lasse Torstenssons enka, Elin
Eriksdotter (Stålarm) och hoppades åt henne och sig själf kunna
bevara en del af Lasse Torstenssons gods, hvilka eljest rätteligen skulle
såsom arf tillfalla systersonen Johan Jonssons (Boga) efterkommande.
Han intalade derför Erik Johansson (Boga) att begära sköldebrefvet
af Joen Planting och lemna det åt honom i förvar. Så skedde äfven.
Men sedan släppte han det ej ur sina händer, utan sökte drifva saken der-
hän, att Johan Jonssons (Boga) ätdingar icke skulle vara berättigade till nå-
got arf, enär de ej voro af adel. Detta anslag tillintetgjordes emeller-
Salomon Jonssons {Boga) vapen}
tid, enär det fans en bestyrkt kopia af sköldebrefvet, hvilken senare
företeddes i hofrätten af Stålarms brorson Johan Axelsson.
Då emellertid Erik Johansson (Boga) dog utan af komlingar, upp-
tog Joen Planting, hvilken förut fört mandatfrälsemännens vapen, vid
bekräftelsen på adelskapet, Johan Jonssons (Boga) vapen, och hans
barn antogo äfven Boganamnet, hvilket dock efter tidens sed ändrades
till Gyllenboga,
Ur samlingeo Genealogica å Riksarkivet, Svenska adliga vapen, H. i6. a*
Digitized by
Google
i6i
Cecilia lohansdotter (Boga). Ärfde Suckis efter brodern. Gift
med Olof Gustafsson (Stjernkors ii:r 39 f) till Sjusholm. Han
undertecknade Åbo försäkran 1612, men kunde hvarken skrifva eller
läsa. Död 1622 *V"- Hans vapen uppsattes i Töfsala kyrka, till
hvilken hans enka 1625 gjorde en föräring. De hade en dotter
Hebbla Olofsdotter (Stjernkors), som blef gift med Lars Hans-
son (Jägerbom nrr 226) till Storby och Storgården. Han ärfde
äfven och skref sig till Suckis.
Tab. 3.
Salomon Jonsson (son af Jon Larsson. Tab. i) till Jackarby.
För honom utfärdade konung Sigismund under sin vistelse i Sverige
"g-A^^
(C^Cyv^^^ZCv.
Vapen i Borgå kyrka, *
1594 **/7 sköldebref. Beståndsdelarna i det för honom utfärdade
vapnet voro, som synes, desamma, som i broderns, ehuru något olika
anordnade. På grund af att bågarna äro liggande, har han äfven kal-
lats »tre liggande bågar», och i det vapen, som uppsattes öfver honom
i Borgå kyrka, voro bågarna också till antalet tre. Han var fogde i
Borgå län 1604, men ej längre 1606. Ägde 1612 ett hemman i Svartså
och två i Hindehår. Var slottslofven i Viborg, då han 1613 "/s
' Ur »Afbildningar af vapensköldar, fordom uppsatta i Finlands kyrkort.
Efter en gammal handteckniog i tryck utgifna af R. Hausen.
Digitized by
Google
1 62
erhöll frihet på Jackarby. Kallas underståthållare i Viborg i konung
Gustaf II Adolfs bref af 1614 ^U af innehåll, »att han de skatter i
Borgå socken Jackarby benämnd, och den halfva skatt i Åminsby,
som honom arftiigen tillkommer frij och quit till ewärd-
liga egor under adelig frihet njuta, bruka och behålla skall alldeles
lika som frälse». S. å. var han beftdhafvare öfver en här i Finland.
Efter den förstöring, som Borgå kyrka 1590 undergick visade sig
adeln frikostig vid kyrkans återupprättande. Salomon Jonsson skänkte
då kyrkan klocka och kalk. Han afled sannolikt omkr. 16 15. Den
25. juni 1 62 1 utfärdade konung Gustaf II Adolf ett bref till dåvarande
ståthållaren på Äbo slott samt öfver Äbo, Tavastehus, Borgå och Rase-
borgs län frihenne Karl Oxenstierna lydande, »att som framl. Salomon
Jönsson uti Finland haft några års Elfsborgs lösen om händer, och der-
för ingen fullkomlig räkenskap gjord är, så skall någon af hans arfvingar
till Stockholm, som gör besked för hans handlingar; värnandes dem att
så framt annorlunda sker, vi blifva förorsakade att låta vederkänna hans
gods, som han haft efter sig, och arfvingama skola derutöfver svara till all
skada af dröjsmålet. Gift i. ggn med N. N. Nånsdotter till Askais,
dotter af Måns Larsson till Haiko i Borgå socken och Cecilia Hen-
riksdotter. Salomon Jonsson gaf sin hustru Jackarby i morgongåfva,
ehuru han blott egde hälften deraf, enär broderns hustru. Hebbla Jo-
hansdotter (Boga) född Stålarm, hade den andra hälften efter sin man.
Hon besvärade sig visserligen häröfver, men först efter hennes död
lyckades det hennes barn att 16 14 'Va af Salomon Jonsson få Askais
i vederlag härför; 2. ggn med hvilken är ej kändt. Denna hans hustru
hade barn i ett föregående gifte och t>esatt tillika med dem Jackarby
efter hans död.
Barn :
I. Son. Död ung. Ärfdes af fadern och system.
I. Elin Salomonsdotter (Boga). Hon blef gift med välb.
Edvard Jonsson, hvilken 1640 var öfverstelöjtnant vid öfverste Lydert
Hinderssons regemente. Från honom blef hon skild såväl i »Consistorio
ecclesiastico» som i hofrätten och hos Kongl. Maj: t. Hon begaf sig då
till sin franka fru Hebbla Ollonqvist (Ollongren?), hvilken var enka efter
Lydick Mattson (Grönfelt n:r 219 f) till Stenkulla, som varit hennes
målsman. Här upptogs hon i hennes hus och gjorde henne och hen-
nes barn till sina arfvingar. På 1640-talet väckte dessa makars son
kapten Kristian Grönfelt en rättegång mot Joen Plantings barn angående
Askais, hvilket sades *af missförstånd» hafva kommit i deras händer,
enär Salomon Jonsson ej skulle kunnat gifva bort det till sin broder
Johan Jonsson, då det var hans hustrus gods'. Men som det då for-
* Lars till Haiko
g. m. Bengta Hansdotier som var gift 2 ggr.
Måns Larsson till Haiko
g. m. Cecilia Henriksdotter.
Xils Mansson. Ebba Månsdoittr g. m. N. N. Månsdotttr till Askais
Peter Ollon^ren g. m. Salomon yonsson
lill Haiko. (Boga) i hans I. gifie.
Xils Ollon^en till Haiko ? Hebbla Ollongren {Ollon- Elin Salomonsd4>tter {Boga)
g. m. Hebbla .Månsdotter qvist) g. m. Lydick Mattson g. m. Edvard yonsson.
{Stjernkorsl {Grönfelt) till Stenkulla.
Digitized by
Google
i63
klarades, att han lika Utet kunnat skänka sin hustru broderns halfva
andel i Jackarby» så blef slutet att Askais förklarades med full rätt
hafva kommit till Plantingama.
Källor: Zagus, Undersökningar om finska adelns gods och ätter,
/Riksarkivet^ Libri causarum 1618 n:r i8 och 1619 n:r 26, revisions-
akter 1646 — 47 Grönf altarnas rättegång med Plantingarna.
Familjportrått.
Till Personhistorisk Tidskrift har fogats ej fä af enskilda med-
delare bekostade afbildningar af s. k. familj porträtt, hvilket förfarande
rönt mycket erkännande, men då det kan vara af personhisto-
riskt intresse att ega kännedom om tillvaron af dylika porträtt, äfven
om afbildningar af dessa icke lemnas, torde red., i den mån utrymmet
roedgifver, finna skäligt att, om ock villkorligt, i tidskriften upptaga med-
delanden af detta slag.
Början göres med uppgifter angående porträtt af personer till-
hörande den släkt Pettersson, för hvilken redogöres af Omberg i Sven-
ska Ättartal 5, sid. 387 — 390.
I. Kristian Pettersson (son af borgmästaren i Halmstad, Petter
Kristiansson), f. 1692, f 1758 som postdirektör i Göteborg.
i. Parträtt målad t af J, H. Scheffel 17^7, 79x65.
II. Anna Elisabeth Länder, f. 1693, f 1769, gift 17 18 med I.
2, Porträtt måladt af J. H, Scheffel, 79X65.
Angående dessa makar och deras barn hänvisas till Post-
mästare i Sverige och Finland, af Otto Kugelberg, Sthlm
' i894-[98].
III. Daniel Pettersson (son af I och II), f. 1720, f 1802 såsom
f. d. borgmästare i Göteborg med kommerseråds titel. Om
denne i nämnde stads häfder framstående, högst ansedde man
meddelas upplysningar i den minnesskrift, som utgafs 1878
med anledning deraf att Göteborgs kongl. Vetenskaps- och
Vitterhels-Samhälle s. å. firade sin sekularfest *. Efter att hafva
som notarie tjenstgjort hos magistraten, blef han 1746 rådman
och erhöll 1765 fullmakt att vara politieborgmästare, från hvilken
tjenst han 1796 tog afsked och då(?) erhöll titel af kommerseråd.
Hans minne är befäst i Göteborg i och genom Sahlgrenska
* I denna minnesskrift uppgifves P. vara född 1721.
Digitized by
Google
i64
sjukhuset, hvars upprättande han föreslog, såsom svar pi en
prisfråga huru man borde använda de 150,000 dir smt, som
kommerserådet Sahlgren testamenterat »till någon nytug och
beständig inrättning» i staden. Priset 1,000 dir smt tillföll P. '
Han medverkade kraftigt till åstadkommande af en vattenled-
ning. Han var vitterhetsidkare och skref ofta tillfällighetsvers,
utgaf 1787 ett större »Skaldeqväde öfver Nya Elfsborgs befrielse
från danska belägringen 17 19» och hade tidigare utfört öfver-
sättningar från Horatius, hvilka äro införda i Handlingar utgifna
af ofvan nämnda kungliga »samhälle», hvars första ledamöter
han tillhörde och hvars ordförande han var 1797. I finans-
polemiken emellan Thorild och dennes motparter deltog P.
(anon.) med »En historia i anledning af det utkomna nödvän-
diga i financen».
1. Porträtt måladt af J, H. Scheffel. 78x63.
IV. Kristina Charlotta Schmeer^ f. 1735, t '7^4» g»ft 'T^o med III.
4. Porträtt måladt af Olof Arenius, 75x61.
V. Abraham Pettersson (son af I och II) f. 1724, f 1763, som
teol. doktor, kongl. hofpredikant samt kyrkoherde i Riddarhol-
mens och Bromma församlingar. Angående denne, som andlig
vältalare berömde och som »kyrkans prydnad» betecknade pre-
dikant, hvars predikningar utgifvits i flera upplagor och hvars
nattvardsskrifter ännu på 1800-taIet delvis blifvit omtryckta,
hänvisas till Westén, Hofclereciets historia III: 258 o. f., samt
till Biografiskt lexikon och andra biografiska arbeten.
t^. Porträtt enl. uppgift måladt af Lorentz Pasch d, ä, 79x64.
Det är icke efter denna målning som J. Gillberg 1764
graverat ett porträtt af P., och således måtte ännu ett måladt
porträtt af honom finnas.
VI. Ulrika Elisabet (von) Hauswolff^ f. 1728, f 1793, gift 1:0 1752
med V; 2:0 1768 med kongl. hofpredi kanten, kyrkoherden i
Karlshamn och Asarum, dr Johan Kristofer Stricker, f. 1726,
t 1792.
Då det senare äktenskapet ingicks utgaf lektOF J. Stagnell
en lyckönskningsskrift, som innehöll politiska hänsyftningar och
derför väckte sådant uppseende att den måste omtryckas, samt
framkallade flere följdskrifter, hvilka uppräknas af Westén, i
hans ofvan nämnda arbete III: 360 o. f. Se Lärda tidningar
1769, s. 127, och Löfgrens Clerus Calmariensis, s. 84, samt
ointroducerade adelns ättartaflor s. 117. Detta giftermål har
genom Stagnell fått en bestående ryktbarhet.
d. Porträtt måladt af J, H, Scheffel 78x64.
VII. Hans Edvard Pettersson (son af V och VI), f. 1756 i Stock-
holm, t 1822 i Göteborg. Student i Upsala 1774, undergick
han der juridisk examen och tjenstgjorde i embetsverk i huf-
vudstaden samt hos landtdomare, föranleddes af farbrodern.
' Se MinDestal vid firandet af Sahlgrenska sjukhusets hundraåriga tillvaro,
1882, af dr C. Forssenius, Ir. 1888.
Digitized by
Google
i65
borgmästaren Dan. P. i Göteborg, att taga tjenst derstädes,
blef 1784 rådman, erhöll 1812 assessors titel och blef 1816
R. W. O. Han var medlem af Göteborgs kongl. Vet.- och
Vitt.-Samhälle och dettas ordförande 181 7. Se ofvan åberopade
minnesskrift, s. 69.
T, Porträtt måladt af J, Nathan aus Cassel. 57X44.
8. ^ > anonym konstnär. 75x63.
9. > " T> f. A, Gillberg lygö. Oval miniatyr. 7x6.
VIII. Ulrika Margareta Keijser^ f. 1778, f 1806, gift 1797 med
VII i dennes andra gifte.
10. Porträtt måladt af anonym konstnär, 75x63.
IX. Jakob Pettersson (son af I och II), f. 1727, f 1810, rådman
i Göteborg, assessor. Ogift.
1 1 . Porträtt måladt af /. H. Scheffel. 78 X 64.
Af dessa väl bibehållna, omsorgsfullt vårdade porträtt innehafves
n:r 8 af kontrollören i tullverket Ernst Abraham Pettersson, och n:r 10
af dennes moder Ulrika Antoinetta P., född Oldenburg, enka efter kongl.
hofpredikanten, kyrkoherden i Flöda, Strengnäs' stift, kontraktsprosten,
led. af nordstjerneorden Karl Wilhelm Pettersson, f. 1800, f 1872, (son
af VII och VIII). Dessa makars äldste son, hofkamreraren Karl
Edvard Pettersson i Stockholm, är inneha fvare af öfriga 9 porträtt.
Ett dylikt galleri inom ofrälse släkt torde kunna anses som sällsynt.
Här kan tilläggas, att af Daniel Pettersson ett porträtt, måladt af
anonym konstnär, finnes i Göteborgs museum, och i den märkliga por-
trättsamlingen i Stockholms storkyrkas sakristia ett porträtt af Abra-
ham Zacharias Pettersson, (sonson till V och VI och son till magi-
stratssekreteraren i Karlshamn, borgmästaren Abraham P. och Ingrid
Margareta Stéenhoff) f. 1792, f 1857 som pastor primarius i Stock-
holm, hvartill han utnämndes 1843, teol. doktor och led. af nord-
stjerneorden. Han ansågs som framstående talare och har utgifvit en
mängd skrifter, deribland predikningar och tal, såsom synes i Lunds
universitets historia af Weibull och Tegnér II: 104 — 5, hvartill hän-
visas, liksom ock till Biogr. Lex. gamla och nya följden. Ifrågavarande
porträtt, måladt af Staafif, är väl träffadt.
K, Fr. IV— r.
Smärre person historiska meddeianden.
Carl Johansson Sjöblad^ f. (1610?), f 1696, Friherre (1687), Guver-
nör, General af artilleriet. Uppgifterna om honom i Sv. Adelns Ättar-
tafior äro ytterst ofullständiga, men ur hans på Lagmansö i Söder-
manland förvarade friherrebref hafva följande tillägg till hans biografi
konnat göras: Ingick i tjenst vid Jönköpings regemente 1626 och var
ined i Preussen; 1630 volontär vid Smålands regemente till häst (bles-
scrad vid Pfort); 1633 värf. vid Röda Regementet under öfverste Bo-
Persomhistorisk tidskrift igoi, 13
Digitized by
Google
i66
gendorph; var sedan vid Artilleriet som handtlangare ; var konstapel^
då han vid Pfaffenhagen blef »igenomskjuten» ; uppvaktade rikskansleren
Axel Oxenstierna på dennes resa till Paris; hofjunkare hos enkedrott-
ningen; kaptenlöjtnant vid Artilleriet 1643; regementsqvartermästare
i Skåne 1644; major 1648; landshöfding i »Croneberg» 1659; öfverste
vid Artilleriet 1660; krigsråd 1665: generalmajor 1666; guvernör på
Ösel 1673; genera] af Artilleriet 1674; afsked från guvernörsembetet
1681. Var 1687 vid upphöjelsen i friherrligt stånd 77 år gammal.
F. U. IV.
Om uppkomsten af namnen Renner och Brenner samt om släkter
med dessa namn meddelas upplysningar i Svenska Literatursällskapets
i Finland Förhandlingar och uppsatser 14 (tr. 1901), af Magnus Brenner.
Båda namnen förekomma i Sverige, åtminstone i Stockholm, och
än mera i Tyskland. K. F. W — r.
Berendt Johan Jakob von \Vr ängel {Fall). Rörande denne med-
lem af ätten Wrangel, om hvilken uppgifter saknas såväl i den
stora Wrangelska slägtboken som i Sv. Adelns Ättartaflor, må här föl-
jande data få plats. Född 1695 i Reval. Volontär vid Lifgardet 17 12
^ n. Rustmästare derst. 17 15 ^^7. 2. Förare s. å. ®/i2. i. Förare
1 7 16 ^6. Sergeant s. å. V»- Fänrik vid Dalregementet s. å. **/8.
Löjtnant derst. 17 17 ^^In. Afsked 1719 '^^/ö. Löjtnant vid Vestgöta
Femmänningsregemente s. å. ^^ji%. Löjtnant med fänriks indelning vid
generalmajoren von Beckerns regemente (från 1722 V» benämndt
Drottningens Lifregemente) 1720 *^/ii. Löjtnants indelning 1732 *^/ii.
Stabskapten 1750 ^/». Kaptens indelning samt kompanichef 1752 **/6.
R. S. O. 1755 1^,1. Död 1757 ^^3 i Göteborg.
v. W. gjorde kampanj i Norge 1717 och vid Stockholm 17 19,
derunder s. ä. affären vid Staket.
Äfven för sonen, Gustaf Magnus von IVrangcl (Fall), >friherre>,
må fullständig tjenste- och meritförteckning här meddelas:
Född 1742 ^^/lo i Stralsund. Volontär vid Drottn. lifregae 1745
^* 8. Förare vid v. Löweufelska regrtet 1758^^8. Konstituerad fänrik
derst. s. å. *' 8. — Fick Kongl. permission att gå i preussisk tjenst
1759 * 8, der han var till och med 1762 med anställning vid regitet
von Canitz. — Konfirmationsfullmagt såsom fänrik i svensk tjenst vid
v. Löwenfelska regitet 1763 ^* 9. Stabsfanrik derst. 1766 ^V^». Fänriks
indelning 1768 ^^3. Stabslöjtnant 1769 ^^/b. Transport, genom tjenste-
byte, till von Blixenska* regitet 1772 ^^8. Löjtnants indelning derst.
1778 *^/6. Stabskapten 1780 ^^'4. Afsked 1783 ^/e. Amtshauptmann
i Bergen på Riigen samma år. Afsked 1797 ^^/ö. Död s. å. *V^ i
Bergen, v. W. deltog 1757 — 1758 i pommerska kriget, deltog i preus-
sisk tjenst i 1759 års kampanj i Mark, var med i bataljen vid Frank-
furt an der Öder d. V», der han blesserades i venstra sidan, bevistade
anfallet vid Berlin 1760 *^4, bataljen vid Torgau */ii, der han bles-
* Senare benämndt >von Engelbrechtens» regitc.
Digitized by
Google
167
serades i venstra benet, attacken vid Saxendorff ***/i2, belägringen af
Colberg 1761 ^/s — 62 *Vi> <icr han fick en kontusion i bröstet och
blef fSngen men strax derefter utvexlad; deltog i marchen till Schlesien
1762 *^/6, der han bevistade belägringen af Schweidnitz till den *'/**
s. å., då fästningen gick öfver.
O, B<t,
Från Vadstena landsarkiv kan den för forskaren hugnesamma
underrättelsen meddelas, att alla socknar i Linköpings län till arkivet
antingen insändt sina äldre k3nrkböcker eller ock anfört att inga sådana
af tillräcklig ålder der finnas. Somliga hafva insändt allt eller det
mesta intOl 186 1, andra till inpå 1820 eller -30 eller 40-talet, men
flertalet har stannat vid den bestämda tidsgränsen 1800.
I detta sammanhang må likväl ett beklagande uttalas öfver att
kyrkböcker gällande för tiden efter 1800 utan inskränkning fä k var-
stanna i resp. församlingars vård om så önskas, enär dermed följer
fara for förstöring af urkunder för en tid, som med hvarje är som
går, öfverstiger hundra år. Om det föreskrefves att kyrkböcker icke
böra utgöras af så störa volymer att de inrymma alltför många års
anteckningar och att hvarje dylik bok borde afiemnas till landsarkivet
50 eller t o. m. 25 år efter senaste anteckningsåret, så vore dermed
mycket vunnet. Den som önskar någon utredning för äldre tid kan
lika väl, ja t. o. m. bättre, erhålla en sådan från landsarkivet, der
arkivarien är i tillfälle att forska i samtlige der befintliga kyrkböcker
och ur dessa gifva besked på en gång i de fall då annars upplys-
ningar måste sökas i flera församlingsarkiv.
Såsom ex. på, huru nu gällande bestämmelser verka, må anföras,
att från en församling, Askeby, har dess äldsta bevarade dop-, vigsel -
och begrafnings-bok, som börjas den i Januari 1700 och slutas den
31 December 1807, ej blifvit till landsarkivet insänd, derför att den
med 7 är öfversköt den bestämda minsta tidsgränsen, h vadan för
ifrågavarande socken ingen kyrkbok af nyssnämnda ovärderliga slag
finnes i landsarkivet att tillgå.
F, U. IV,
Person historisk litteratur.
Km^. Shånéka Dragonregetnentets historia. Person-
historiska anteckningar öfver officerare och civilmilitäre af officers
rang 1676 — 1900 af C. G, Plåten, Stockholm, Wahlström och
Widstrand. Iduns K. Hof boktryckeri 1901. XVI + 356 s. 4:0.
Den personliistoriska forskningen har under de senaste de-
cennierna kunnat glädja sig åt ett uppsving som endast få af
Digitized by
Google
i68
de så kallade hjelpvetenskaperna. Matrikellitteraturen har under
denna tid riktats med en mångfald arbeten, visserligen af olika
halt, men ofta resultat af djupgående forskningar. Likaså är
det på slägtmonografiernas gebiet, der man haft tillfredsställelsen
att se flere synnerligen utmärkta verk. Regementshistorikerna
äro ej så många, men de arbeten, som under senare tider sett
dagen på detta område, hafva varit mycket tillfredsställande.
Vi behöfva endast erinra om O. Bergströms »Bidrag till Kongl.
Uplands regementes historia», G. Hyltén-Cavallius' »Kongl. Krono-
bergs regementes officerskår» samt »Anteckningar om Kongl. Svea
artilleriregemente 1794 — 1894», hvilka arbeten i olika hänseenden
tillfredsställa mycket stora anspråk.
Till dessa ansluter sig nu det af ryttmästaren C. G. Plåten,
under ofvan anförda titel utgifna monumentala arbetet, som icke
blott inom sitt område, utan äfven inom all vår hittills kända
matrikellittcratur, torde stå oupphunnet såväl ifråga om den
gedigna och dyrbara utstyrseln som om uppgifternas mängd och
tillförlitlighet. I de fall der anmälaren kontrollerat dessa senare
har det endast sällan visat sig att rättelser behöft göras. Med
mycken flit och sannolikt med stort besvär och en alla svårig-
heter besegrande energi har författaren sammanfört person-
historiska uppgifter och meritförteckningar rörande närmare 900
personer. Om somliga svälla meddelandena ut till formliga
biografier; särskildt äro notiserna om regementets chefer full-
ständiga samt utgöra en utmärkt vägledning för den, som önskar
underrättelser om sjelfva regementets öden.
Huru fullständigt arbetet än är och huru väl det än fyller
alla de förväntningar en forskare kan ställa på ett arbete af
denna art, måste man dock beklaga att författaren ej låtit titeln
åtföljas af en I. Man hade då haft förhoppning om att äfven
II skolat se dagen. Ingen vore i alla händelser dertill mera
kompetent än författaren, som ju, utom att han disponerar ett
samladt material, visat sig ega förmåga dertill samt dessutom
hafva ett obegränsadt intresse för det regemente han tillhör.
Till biografierna ha fogats afbildningar af icke mindre än
315 porträtt och 291 namnteckningar, en i sanning storartad och
helt säkert enastående samling, som, oafsedt den ekonomiska upp-
offringen, sannolikt kostat den flitige samlaren mer möda än
den oinvigde kanske tror.
Arbetet, som i allo hedrar författaren, kunna vi på det
varmaste rekommendera icke blott till studium utan till efter-
Digitized by
Google
i69
följd. Några smärre tillägg skulle visserligen kunna göras och
ett eller annat tryckfel kunna påvisas, men hvilket arbete af
denna art är utan fel? Må här endast påpekas ett förbiseende:
Gustaf Karlström (sid. 115) tillhörde adl. ätten Karlström n:r
857, och återfinnes i Sv. Ad. Ättartaflor på denna ätt (Carl-
ström) å Tab. 12. Att författaren följt det anrepska stafnings-
sättet af adliga namn är att beklaga. Af porträtten är visser-
ligen ett eller annat mindre lyckadt, men de öfriga vackra och
alla af intresse. Hvad de 23 på japanskt papper tryckta hel-
sidesplanchema beträffar har den anmärkningen gjorts, att de
synas något mörka; detta kan ej förnekas, men är sannolikt
beroende på papperssorten, som tydligen ej lämpar sig för
cliché-tryck. Tvenne register fullständiga denna förträffliga rege-
mentshistorik och göra författarens forskningar mera tillgängliga
och lättare användbara för alla vänner till personhistoria. Af
arbetet äro 15 numrerade exemplar tryckta på japanskt papper.
F, V. W.
Stockholmstyper af Adolf Hellander. Stockholm 1901,
159 sid. 8:0.
Af bokens titel synes framgå, att förf. meddelar något per-
sonhistoriskt, och så borde vara fallet om innehållet vore på-
litligt, men något oefterrättligare opus kan knappast uppletas i
vår litteratur. Oriktiga årtal, vrängda framställningar och uppen-
bara osanningar förekomma alltigenom. Det hela är bara slarf
och vittnar om att förf. icke gjort sig ringaste besvär med att
ur lätt tillgängliga källor hemta någon upplysning. Att angifva
felen skulle upptaga för stort utrymme och vore utan nytta, ty
hela arbetet bör så att säga »ligga ogildt».
Stockholmare,
Publicistklubbens Matrikel vid 2o:de århundradets början.
Bk>grafiska och genealogiska uppgifter utgifna af Viktor Millqvist.
Stockholm 1901. Iduns Kongl. Hof boktryckeri. IV -I- 268 s.
Utgifvaren af denna Publicistklubbens första fullständiga
matrikel, herr Viktor Millqvist, är ingen nybörjare på det person-
historiska området. Om också hans produktion icke varit in-
Digitized by
Google
170
skränkt till det rena matrikelarbetet har han med stor framgång
arbetat i den personhistoriska forskningens tjenst. Hans bio-
grafiska studier öfver ledamöterna i Andra Kammaren 1888 — 1890
utgifna under signaturen Scipio väckte på sin tid berättigadt
uppseende. Likaså kan med skäl sägas att föreliggande arbete,
ett rent matrikelarbete, är förtjent såväl af erkännande för den
utmärkta uppställningen som af beröm för sin noggrannhet.
Det är visserligen sannt att en stor myckenhet af uppgifterna
insändts till utgifvaren från klubbledamöterna sjelfva, men huru
mycket utgifvaren meddelat ur egen fatabur kan endast den
förstå, som sjelf sysslat med hithörande ting. För att undvika
anmärkning med afseende å en märkbar ojemnhet i vissa bio-
grafier har författaren användt det i en del matriklar införda
sättet att med en anklagande * framför en persons biogp-afi an-
gifva att denne ej lemnat några upplysningar om sig sjelf.
Uppgifterna äro, utom i ofvan antydda fall, mycket full-
ständiga och uttömmande, men en inkonsekvens må här på-
visas. För en person, som är omgift meddelas ej första hustruns
namn, ehuru skilsmessa icke förekommit; likaså meddelas ej att
han i sitt första äktenskap haft barn.
Af stort värde äro uppgifterna om klubbmedlemmarnes verk-
samhet samt litteraturförteckningarna, hvilka fullständiga de i
detta hänseende helt naturligt något magra uppgifterna i Sv.
Porträttgalleri afd. XVI.
Med fä ord! det är ett verkligt nöje att anmäla detta arbete,
hvarpä så mycken omsorg blifvit nedlagd och hvari önskan att
göra det allra bästa lyser igenom snart sagdt på hvarje sida.
En utmärkt idé har utgifvaren haft, nemligen den, att hänvisa
till större genealogiska uppslagsverk, deri upplysningar om de i
arbetet förekommande personernas slägtförhållanden stå att
vinna. Det till arbetet fogade, af den på detta område särdeles
kompetente bibliotekarien dr B. Lundstedt utarbetade, signatur-
och psevdonymregistret är förträffligt och till stor nytta.
Boklådspriset 6 kronor får ej anses högt, allrahelst ut-
styrseln är mycket vårdad. F. U. W.
Svenska Landtmätare. 1628 — 1900. Biografisk förteckning
af Viktor Ekstrand. Tredje häftet. Svealand (utom Dalarne).
Sthlm. C. E. Fritzes K. Hofbokhandel (i distribution). Upsala
1901. Almqvist & Wiksells Boktryckeri- A. -B,
Digitized by
Google
171
Af detta arbete har den flitige utgifvaren nyligen fullbordat
ifrågavarande ganska omfattande häfte, som härmed anmäles
under hänvisande till signaturen A. L — n's i föregående häfte af
denna tidskrift intagna recension. Red.
Öfverste NUs Skyttes Dagbok i6*J5—iT20. Utgifven af
Otto Bergström. Sthlm. K. Boktryckeriet. P. A. Norstedt &
Söner. 1901. 8:0. II + 102 s. Tryckt som manuskript i 200
exemplar.
Denna af öfversten Nils Skytte (f. 1656, f 1720) förda dag-
bok skiljer sig visserligen icke mycket från liknande annotationer
frän samma tid, men innehåller icke desto mindre en hel del
nya uppgifter såväl om händelser som personer, synnerligast från
kriget med Danmark på 1670-talet, äfvensom under den unge
krigarens ströftåg på kontinenten. Icke .så få tillägg och rättel-
ser till äldre uppgifter kunna göras med ledning af dessa
Skytteska anteckningar, utgifna på bekostnad af den nuvarande
egaren af handskriften, majoren C. G. Skytte, samt under
redaktion af den uti hithörande ting särdeles hemmastadde,
personhistoriske författaren kapten O. Bergström, som med
mycken noggrannhet återgifvit originalet i bokstafstrogen redak-
tion. Arbetet är prydligt utstyrdt. C.
Anteckningar om släkten Samoelius. Utgifna af Hugo
Samzelius. Tryckt i 25 exemplar. Stockholm. I. Marcus Boktr.
Akt.-Bol. 1901. 40 s. 8:0.
Såsom ofvanstående titel angifver föreligger här en släkt-
monografi, visserligen af ringa omflng, men icke desto mindre
utarbetad både med intresse och sakkunskap. Såsom exempel
pä huru fullständiga uppgifter i arbeten af denna art böra vara
hänvisar utgifvaren sjelf till Tab. XXV å B-grenen af slägten,
sid. 36, men han kunde med större fog hänvisat till Tabell IX på
samma gren. Utom det att de genealogiska och personhistoriska
uppgifterna derstädes äro så fullständiga som gärna kan önskas,
förekommer på denna senare tabell en högst intressant och nog-
grant utarbetad förteckning öfver de af jägmästaren Hugo Sam-
zelius utgifna arbeten eller skrifter samt af honom författade
uppsatser m. m.
Digitized by
Google
172
Det lilla häftet är, icke minst i detta hänseende, mycket
lärorikt, men gör likväl ej anspråk på att vara annat än >en
stomme för vidare påbyggnads. Att ingå på någon kritik af
uppgifterna kan ej här komma pä tal, allrahelst de 25 exempla-
ren äro >afsedda för utdelning uteslutande inom släkten^. Vi
hafva endast velat i största korthet påpeka detta värdefulla till-
skott i den nyare personhistoriska litteraturen.
F. U. \\\
Göta Par Bricoles första hundrade år 1801 — 1901, teck-
nade af Conrad Klingberg, Ridd.-sekreterare, 108 s. 4:0. Tr. 1901
hos Wald. Zachrisson, Göteborg.
Detta äfven till utstyrseln berömvärda tryckalster utdelades
vid den storartade sekularfest inom brikoUeriet, som firades i
Göteborg den 29 sistl. september. Författaren, som förberedt
sig genom årslångt forskande i såväl Göta P. B:s som moder-
logens i Stockholm samlingar af bref, protokoll, matriklar och
andra handlingar af delvis gammalt datum och med mycket
intressanta detaljer, har här lemnat ett arbete, hvilket är sär-
deles välkommet för vänner af personhistorisk forskning. Det
är nemligen ur sådana från hittills obegagnade källor utarbetade
redogörelser, personhistorikern kan hcmta materialier för att
gifva »färg^/ åt namn och årtal i sina biografiska teckningar.
Efter en inledande återblick på det svenska offentliga ordens-
väsendet i midten af 1700-talet, och deraf föranledt paro-
dierande inom enskilda muntrationssällskap, lemnar förf. en
detaljerad redogörelse för Göta P. B:s instiftande 1801, jemte
biografiska uppgifter om dess stiftare (18 till antalet) med fri-
herre Gustaf Fredrik Koskull, logens förste ordförande mästare,,
i spetsen.
Med stigande intresse och lif skildrar förf. sällskapets verk-
samhet och dess mera framstående medlemmars ingripande i
ordenslifvet. Bland de biografiska teckningar, som sålunda fått
plats i boken, må särskildt framhållas dem öfver professoren
Carl Fredrik Weltzin, ordensskald, hofindenten Carl Oskar Wi)-
kander, ordförande mästare, stadsingeniören Carl Johan Nyström,
deputerad mästare, magistratssekreteraren Gustaf Edvard Gjers,
ordförande mästare, musikdirektören Israel Sandström, styrande
guvernör och >direktör af backanaliska musiken», tullkontrollören
Digitized by
Google
'73
Johan Jacob Biörklund, kansler o. s. v. en lång följd af glada
sångare och talare, hvilka hvar i sin mån bidragit till att lyfta
Göta P. 6. till den framstående ställning, sällskapet numera in-
tager inom hela brikoUeriet och särskildt i rikets andra stad.
Boken afslutas med vidlyftiga förteckningar öfver alla inne-
hafvare af embeten under hela seklet och samtlige till jubel-
kommendörer kreerade medlemmar samt ett icke minst för person-
historikern välkommet alfabetiskt register öfver alla de 4 ä 500
i boken omnämnda personer.
Sällskapet P. B. i Stockholm, moderloge till Göta P. B. och
rikets öfriga fyra brikoUoger, saknar ännu en motsvarande mera
detaljerad och i perioder indelad ordenshistoria. Förhällandet
med dess stiftande och stiftare är icke fullt utredt och blir det
måhända aldrig i brist på källor. Men vi kunna glädja läsaren
med att sällskapets nuvarande arkivarie och en annan bland dess
äldre medlemmar äro sysselsatta med mycket grundliga för-
arbeten till en publikation, som torde vara att i tryck förvänta
inom IV 2 ä 2 år — »P. B:s äldste matrikel (aren 1779 — 1808)»
eller under annan snarlik titel.
Det nu föreliggande arbetet öfver Göta P. B. säljes icke i
bokhandeln, men forskare och samlare kunna genom Klemmings
antiqvariat erhålla exemplar.
Å, K,
Minnen, En gammal Stockholmares anteckningar (Stock-
holm 1901) är den titel, hvarmed man, jemte författarens namn,
försett en särdeles prydlig volym innehållande ett urval af upp-
satser och verser författade af förre kamreraren vid Allmänna
barnhuset i Stockholm Johan Fredrik Fröléen, som föddes
i8i2 och afled 1899. Hans lefnadslopp skildras, till någon del
efter hans egna anteckningar, af utgifvaren, en slägting, och alla
som känt den bortgångne instämma säkert i utgifvarens vackra
omdöme om honom. Fröléen var originel, men förbindligt artig
och sympatisk, sä att man mindre fäste sig vid hans likgiltighet
för yttre prydlighet m. m. Hans personhistoriska meddelanden
gälla skalderna Ingelman och Bellman, Thomas Thorilds son
Ivar Thor, anstäld som lärare i tyska skolan i Stockholm, men
som sådan slutligen omöjlig, Du Puy och andra teaterpersoner,
samt Stockholmsoriginaler och lärare vid tyska skolan, m. fl.
Digitized by
Google
174
Förf. synes hafva saknat kännedom om att kyrkoherden i tyska
församlingen, dr Ludeke, 1834 utgaf handlingar rörande den
olycklige Thorild och till dennes försvar. Thorild afled 1835
€fterlemnande enka, dotter och två söner. Det porträtt af
Fröléen, hvilket åtföljer hans »Minnen», är taget i hans sena
ålderdom och föga ägnadt att gifva föreställning om hans blida
och skalkaktiga utseende som yngre eller medelåldrig.
K. F. ir—r.
Kristinehamns torkas böcker I. Vigda 1645-— 1683. ^^^^
biografiska anteckningar af Helmer Lagergren, Postexpeditör.
Kristinehamn. J. L. Grundels Boktryckeri 1901. 8:0 38 sid.
Pris I krona.
Denna publikation, af den flitige forskaren på det person-
historiska området, Helmer Lagergren, är egnad att väcka det
allra största uppseende bland den för slika ting intresserade all-
mänheten. Titeln säger redan tydligt nog hvad som är fråga
om. Vi stå här inför ett arbete af samma art som F. C/, Wran-
gels T>S:t Nicolai kyrkas i Stockholm Vigselbok i6o() — 1700* och
W, Bergs ^Christine kyrkas böcker^, Utgifvaren har användt
samma metod som Wrangel, nemligen att sä vidt möjligt ur
andra tillbuds stående källor i noter lemna upplysning om de i
sjelfva texten förekommande personerna och har i detta hänse-
ende lyckats alldeles förträffligt. Anmälaren är viss om att hvar
och en, som tagit kännedom om detta första häfte icke skall
tveka att förskaffa sig de följande. Redaktionen är omsorgsfull,
noterna i de flesta fall mycket upplysande, trycket är spatiöst
och stilen läslig; det hela gör ett utmärkt godt intryck.
a B,
Svenska skriftprof från Erik den Heliges tid till Gustaf IHrs,
efter original i riksarkivet och k. biblioteket i ljustryck utförda
vid generalstabens litografiska anstalt.
Första häftet. Medeltiden, 25 pl. med 39 skriftprof i bok-
tryck återgifna af Emil Hildcbrand, Algcrnon Börtzell och
Harald Wieselgren. 1894.
Andra häftet. Nyare tiden, 29 pl. med 128 skriftprof, efter
urval och med text af Emil Hildebrand, 1900.
Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.
Digitized by
Google
175
Under de senare åren har man härstädes börjat utgifva foto-
grafiskt trogna afbildningar af handskrifter från äldre tider och
dcrigenom sökt väcka intresset för och underlätta studiet af dy-
lika handlingar. Sålunda utgafs 1891 en samling handskriftprof
från 1500, 1600 och 1700-talen till tjenst vid öfningar i hand-
skriftläsning, närmast afsedd för studerande vid Lunds universi-
tet, men användbar för en hvar nybörjare. Af vida större om-
fång och värde är nu föreliggande arbete, som är synnerligen
fbrtjent af Svenska autografsällskapets ledamöters intresse; sär-
skildt från två synpunkter sedt är detsamma af betydelse, icke
blott för autografsamlare utan äfven. och i större grad, för hvar
och en som tänker egna sig åt arkivforskning. Man kan nem-
ligen genom studium af de karakteristiska stilprof från oHka ti-
der, som meddelas i detta arbete, vinna en viss erfarenhet och
insigt vid bedömandet af en handskrifts ungefärliga ålder; och
vidare lemna ifrågavarande samlingar ett rikhaltigt material för
öfningar i konsten att tyda äldre handlingars skriftspråk.
Det är i synnerhet i detta senare hänseende som arbetets
förra hälft är af betydelse. Ett till detta planschhäfte hörande
texthäfte innehåller nemligen ett fullständigt och noggrannt åter-
gifvande i boktryck af de afbildade handskrifterna med åtskilli-
ga upplysningar om alla i skrifterna förekommande förkortningar
förklarade och med kursiv stil utmärkta. Då, såsom bekant,
medeltidsskriften i allmänhet under långa tider höll sig likformig
och i påfallande grad regelbunden samt de i stor utsträckning
använda förkortningarna synas hafva utförts efter vissa, gifna reg-
ler, böra de här meddelade handskriftprofven blifva till stor nytta
för den, som önskar vinna färdighet att tyda medeltidens skrift-
språk. För att bereda lämpligt material till öfningar hafva ut-
gifvame sökt att i möjligaste mån meddela afbildningar af hela
sidor eller fullständiga urkunder. Första häftet innehåller prof
på bok- och handskrifter från midten af i loo-talet till 1400-talets
stat med mellanrum af 25 — 50 år. N:r i utgöres af ett gåfvo-
bref af danske konungen Erik Emune till Lunds domkyrka, ut-
färdadt den 6 januari 1135, och uppgifves vara det äldsta beva-
rade i norden utfärdade bref. N:r 2, ett bref af erkebiskop
Stephan i Upsala, förskrifver sig frän 1160-talet och är det äld-
sta nu bevarade i Sverige utfärdade bref. Vidare hafva bref
meddelats från följande konungar eller regenter, nemligen: Knut
Eriksson (ett af de äldsta i Sverige utfärdade konungabref, från
något af åren 1 167— 1 185), Birger Jarl, Magnus Ladulås, Magnus
Digitized by
Google
1/6
Eriksson, Karl Knutsson och Sten Sture d. ä. (ett af de äldsta
bevarade sköldebref, utfärdadt för Lasse Halvardsson d. 22 aug.
1482). Bland märkligare autografer finna vi sådana af den he-
liga Birgitta >en egenhändig uppteckning af de ord hon förnam
i sitt inre, när hon betänkte hvad svar hon skulle gifva Guds
vänner i Sverige, hvilka genom henne rådsport himlen, huru de
skulle ställa sig under resningen mot konung Magnus>; af Hem-
ming Gad till riksens råd i Sverige dat. Rom d. 4 juni 1498
(Gads stil säges vara en af de mest svårlästa under Sveriges
medeltid); af vadstenamunken, sedan biskopen i Westerås Peder
Månsson; af domprosten, sedan biskopen i Linköping Hans
Brask och dennes bekante sekreterare Hans Spegelberg, med
flere. Bland de öfriga urkunderna må påpekas prof på notariats*
attester, från 1420; prof på synnerligen starka förkortningar i
latinsk skrift, från 1433; ^^ ^f ^^ äldsta i riksarkivet forvarade
på svenska skrifna urkunderna, från 1344. Äfven meddelas en
afbildning af den ryktbara Kalmar-unions-akten 1397. Slutligen
må onmämnas att utgifvarne vid urvalet af bokhandskrifter sökt
få representerade dels olika tidpunkter från 1280- till 1490-talet, dels
ock några af k. bibliotekets vigtigaste serier såsom lagarna, le-
genderna, rimkrönikorna, eufemiavisorna och uppbyggelselittera-
turen.
Hvad åter arbetets senare del angår, kan densamma till följd
af rent faktiska omständigheter icke utgöra ett undervisnings-
material i paleografi af samma betydelse som den förra delen;
detta naturligtvis beroende på den oerhörda mängd af stilar,
ofta slarfviga och svårtydda, som under nyare tiden med dess
billigare skrifmaterialier uppkommo. Likväl bör äfven detta
häfte kunna blifva till någon nytta för en nybörjare i hand-
skrifttolkningens konst och skulle otvifvelaktigt hafva blifvit
det i väsentligt högre grad, derest af skriftprofven meddelats
hela sidor eller åmiinstone större delar, än som skett, samt de
afbildade skrifterna i det åtföljande texthäftet återgifvits med van-
liga typer; detta senare har nemligen underlåtits utom i ett par
undantagsfall. Deremot lemnar detta planschhåfte, som på 29
blad meddelar icke mindre än 120 skriftprof, en synnerligen
instruktiv öfversigt i fråga om skriftens utveckling under den
nyare tiden, särskildt i det kungliga kansliet, men jemväl hos
enskilda skribenter. Häftets hufvudsakliga betydelse ligger så-
lunda deri, att detsamma vill tjena som ledning vid bedömande
af en odaterad handskrifts ungefärliga ålder, ja tilläfventyrs äf-
Digitized by
Google
ven bestämmandet af en viss handstil ; och från denna synpunkt
sedt har häftet säkerligen ett synnerligt värde. För autograf-
samlare har dessutom detta häfte sitt särskilda intresse, då deri
meddelas handskriftprof och namnteckningar af ett stort antal
märkliga svenskar; såsom af våra förnämsta konungar från Gustaf
Wasa till och med Gustaf III, samt af omkring lOO statsmän,
prester, vetenskapsmän, krigare, arkivmän och lärde. I det
hithörande texthäftet lemnas en förteckning öfver alla dessa
skriftprof med data och en del upplysningar äfvensom namn-
register. Hvilken vigt denna arbetets senare del har för hvar
och en, som intresserar sig för autografer, torde här ej närmare
behöfva angifvas.
Plancherna äro synnerligen väl utförda vid Generalstabens
litografiska anstalt och lemna i allmänhet intet öfrigt att önska
i fråga om tydlighet.
Hvarje del säljes särskildt för 15 kr.; köpare af båda er-
hålla dem till 25 kr. y. R,
Svenska porträtt i samlingar vid
Upsala universitet.
Med föreliggande häfte af Personhistorisk Tidskrift följa tvenne
ark af den utlofvade, beskrifvande förteckningen öfver Upsala universi-
tets porträttsamlingar, omfattande icke blott de i universitetets konst-
samling och i universitetshuset förvarade porträtt utan äfven sådana,
som tillhöra de olika institutionerna och nationerna samt de i uni-
versitetsbibliotekets samlingar förvarade målade, ritade eller klippta
porträtt. Författare är e. o. amanuensen N. Sjöberg, som till redak-
tionens förfogande ställt det värdefulla manuskriptet. Denna publika-
tion förses med egen paginering och afslutas med första häftet af näst-
kommande årgång, då äfven omslag, särskildt titelblad, författarens
f^^etal samt konstnärsregister komma att bifogas.
Arbetet är mycket rikt illustreradt. De nu utgifna arken prydas
i texten af fyra af bildningar samt åtföljas af 11 helsidesplancher i
denoa tidskrifts vanliga format. Till de följande arken höra fem bil-
der i texten samt 21 helsidesplancher.
Att denna dyrbara publikation kunnat utgifvas i förening med
Personhistorisk Tidskrift är till största delen beroende af ett storartadt
mecenatskap. Dels hafva till de dryga kostnaderna för illustrationer
m. fl. extra utgifter bidragit herrar: Grosshandlaren Axel Abramson
{\oo kr.), Öfverstekammarjunkaren Frih, C, C:son Bonde (150 kr.),
Ofrerstekammarjunkaren Grefve N, Brahe (100 kr.), ryske Legations-
sekreteraren M. v. Meck (100 kr.), Bruksegaren C v. Plåten (50 kr.),
Generaldirektören Grefve F. Wachtmeister (100 kr.), Grosshandlaren
Digitized by
Google
178
P, M, lllkström (50 kr.), Envoyén G re/ve H, Wrangel (\oo kr.)» dels
hafva en del äldre klichéer med stort tillmötesgående ställts till redak-
tionens förfogande af: red. för lOrd och Bild» samt af förlagsbok-
handlarne: H. Geber, I. Haeggström och P. A. Norstedt & Söner, till
hvilka samtliga redaktionens tacksägelse här må uttalas. En del nya
klichéer samt fotografier hafva dessutom bekostats af Sällskapets
skattmästare och sekreterare.
Red,
Frågor.
3. Finnes något porträtt af rikshistoriografen Anders Schönberg
(f. 1737, t 181 i) och hvar? —v.
4. I början af 1800-talet var en fru v. Stierneman, född Sasse,
medlem af Musikaliska Sällskapet i Norrköping, enligt säll-
skapets matrikel. Hon finnes ej upptagen i Stiememanska
stamtaflan i Svenska Adelns Attartaflor och ej heller i släkten
Sasse i Svenska Ättartal VI. Kan någon lemna upplysning
om hennes förnamn, föräldrar och man? — r —
5. I Anreps Svenska Adelns Ättartaflor förekommer ett utförligt
släktregister öfver förfäderna till kh. Kristoffer Af agnt (Grip)
i Elghult samt till dennes frände, adlad Gyllengrip,
Frågas, om någon genealogisk forskare kunde uti denna
tidskrift meddela några mera pålitliga källor för nämnda släkts
historia än riddarhusgenealogierna? Intresserad,
Frågor angående riksvapnet?
1. Finnes det stadfästade tvenne fullständiga riksvapen /// ji&rr^,
med mantel och alla ordnar och ett mindre^ med sköld hållare
och endast serafimerorden r
2. Ar korset i vapnet ett ^kors> eller endast två skiljelinier?
3. Kan ett vapen med endast tre kronor anses som riksvaj>en?
4. Tillhör valspråket riksvapnet?
5. H vilken typ på vapnet och kronan är den bästa att använda
(Erik XIV:s, Johan III:s eller Fredrik I:s)?
6. Skola sköldhållarne hafva till- eller frånvända hufvuden?
Äro deras klor förgyllda?
7. Bör vasen hafva 15- eller 1700-talets typ?
8. Äro kronbottnama i Sveavapnet cinnober- eller purpurfargade?
eller äro de af fältels färg?
9. Skola Götavapnets strömmar bibehållas?
Digitized by
Google
179
Frågor angående Bernadotteska vapnet
Är skölden klufven och venstra faltet deladt?
Med eller utan Carlavagn?
Örnen svart? med ut- eller nedslagna vingar?
Skall den i örnens klo hållna »åskan» vara med eller utan
viggar?
Skall bron hafva två torn och tre spann?
Är bron röd eller grå?
Går strömmen åt höger eller venster?
Skall den blå. bottnen synas under brospannen?
A. Z.
Kongl. Skogs- och Jägeristaten. II. Med anledning af det först
i 2:a häftet af Personhist. tidskr. 1901 synliga meddelandet om den
Qya delen af nämnda biografiska arbete, underrättas subskribentema
härigenom att priset ej heller denna gång kan sättas lägre än la
kronor, då nämligen afslutningsdelen blir lika omfattande som sin
föregångare. Härom har också i pressen meddelande gifvits efter det
att notisen till red. af Personhist. tidskr. inlämnades.
H, Szs.
Rättelser och tillägg:
Sid. 31 rad ii appifrän står Henrietta, /äs Henrica.
» 85, Hfiradshöfding Michael Eurenius Héijer afled 1756 ^/i (enl. handl. å
KeDgis).
> 94 rad 10 uppifrån står Ilenola, läs Ilmola.
> > > 18 » > Tian, > Tim.
Digitized by
Google
i8o
Svenska Autograf-Sällskapet
1901.
Sedan föregående häfte (III: 2) af Personhistorisk tidskrift utkom,
hafva följande personer ingått såsom ledamöter i Svenska autograf-
sällskapet:
Ständige ledamöter:
Delegationen för de AntelUka samlingarne. Helsingfors.
Mtfrner, /C. A. G. Grcfve, Godsegare, Amanuens.
Ärligen betalande ledamöter:
Afzelins, C. A . Disponent. Norrköping. { Lindstedt, A. F., Kamrerare.
Anjon, A, F. K,, vice Häradshöfding. | Ling, A., Tandläkare.
Bennet, J, E. F., Friherre, Löjtnant. 1 Millqvist. K, Redaktör.
Örtofta.
Bergmanson, G. E., Kontrollör. Hel-
singfors.
Blom, E.y Kamrerare. Ving&ker.
Bonde, G. A., Grefve, Godsegare. Thele-
borg.
Carlheim-Gyllensköld, S. V. G., Ama-
nuens.
Crentz, E. J. G., Friherre, Löjtnant.
Ohlson, O., Revisor.
von Otter, C. F., Friherre, Advokat-
fiskal.
Oxehnfwnd, B, F. O., f. d. Löjtnant-
Umeå.
Oxenstierna, S. E. C, f. Wallenberg.
Grefvinno, Sirishof.
Palm, A. A. £"., Regementsintendent.
Sollefteå.
von Dardel, G. F. N., Student. Up- | Philipson. C. O., Godsegare. Marieborg,
Ramel, J/., Friherre, Godsegare. Hvi-
derup.
Ringins. E. S. E., v. Häradshöfding.
Malmö.
von Schinkel, B. 5., v. Auditör.
af Sillen, E. O. G., Kammarherre.
von Stedingk, C. E. 5., Friherre, Kam-
marherre, Gäringstorp.
sal a.
De Geer, J.-J. G., Friherre, Amanuens.
De la Gardie, y. C, Grefve, Kammar-
herre. Gefle.
Eckerbom, H. 6*., Juris stud. Wexiö.
Ekström, /'. IV., f d. Expeditionschef.
von Essen, A. A'., Friherre, Kammar-
herre. Helliden.
-Grönblad, C. A.. Biblioteksamanuens. | Tigerschiöld, H. E., Kanslisekreterare.
Gyllenkrok, A. T. G., Friherre, Kam- j af Ugglas, F. a, Friherre, Löjtnant.
marherre. Bjömstorp. | SnesUngeberg.
Hamilton, G. J/., Grefve, Godsegare. | Wahlund, y., Boi^mästare. östhammar.
Hedensberg. j Wennberg, C, Doktor. Wexiö.
Hougberg, E., Öfverläkare. Pitkäniemi. | WennerstrÖm, J. V., Apotekare.
Ihre, B. J. A., Löjtnant, Godsegare. \ Wexiö.
Ekebyhof. I Wernstedt, H., Löjtnant.
Kuylenstjerna, A. J. C, Kammarherre. I Wrangel, F.^ Grefve, Kansliråd.
Ktisel, E. H., Amanuens. I Åhrberg, C, H., vice Häradshöfding.
Lawski, y., Konsthandlare. Norrköping.
Digitized by
Google
Acrel, Johan Gustaf. F. 1743, professor 1 praktisk medicin
▼id Upsala Universitet 1788, d. 1801.
Bröstbild fas t v., pudrad peruk, blägrä ögon. Buteljgrön rock med dubbla
kragar och tvä rader oknäppta guldknappar, ljusviolett vlist med tygknappar, hvit
halsduk och krås. Mörk bakgrund. Pä baksidan: Prseceptorem Optimum deli-
neatnm curavit pietas Discipuli, — mäladt af Johan Ahlberg 1792.
Olja, 68 X 54 ctm. af Johan Ahlberg. Universitetshuset
Acrelius, Israel Erici. F. 1540, kyrkoherde i Ununge 1575,
i Öster-Åker 1590, d. 1627.
Bröstbild fas t h., kal hjässa, gulhvitt här vid sidorna, bruna ögon, gulhvitt,
spetsigt helskägg. Pipkrage, svart dräkt, mörk bakgrund. — Pä baksidan : Kyrckio-
herde i öster Åker 1590. Israel Eric Acrelius. f. 1540. f 1627.
Olja, 61 X 47 ctm. Gäftra af Doktorinnan J. L. Akrel. Magasinerad.
Acrelius, Israel, F. 17 14, prost öfver svenska församlingen i
Amerika 1749, kyrkoherde i Fellingsbro 1758, d. 1800.
Bröstbild fas t h., pudrad peruk, bruna ögon. Svart dräkt, prestkrage.
Mörkt brunröd bakgrund. — Pä baksidan: Probst i Fellingsbro 1759. Israel
Acrelius. f. 1714. f 1800.
Olja 62 X 47 ctm. Gäfva af Doktorinnan J. L. Acrel. Magasinerad.
Acrelius, Johannes Johannis^ F. 1676. Kyrkoherde i öster-
Äkcr 1711, d. 1718.
Bröstbild fas t. v. Brunt, i hjässan benadt och öfver öronen nedfallande
hlr, bruna ögon. Svart dräkt, prestkrage. Brun bakgrund — Pä baksidan:
Kyrkioherde i öster Åker 171 1. Joh: Acrelius. f. 1676. f '7 18.
Olja, 61 X 47 ctm. Gäfva af Doktorinnan J. L. Acrel. Magasinerad.
Acrelius, Johannes Olat. F. 1634, kyrkoherde i Öster-Åker
1676, d. 1709.
Bröstbild fas t v., tunnt grätt i hjässan benadt och öfver öronen nedfallande
här, bmna ögon, tunnt grätt helskägg. Svart dräkt med prästkrage. Brun bakgrund.
— Pä baksidan: Kyrkioherde i Öster Åk... 1666. Joh: Acrelius. f. 1634.
t 1709^
Olja, 61 X#7 ctm. Gäfva af Doktorinnan J. L. Acrel. Magasinerad.
Acrelius, Olof IsraelL F. 1569, kyrkoherde i Öster-Äker
1627, d. 1646.
Bröstbild, fas t. v., brunt, i pannan rundklippt, öfver öronen nedhängande
här, bmna ögon, brunt helskägg med tunna gula mustacher. Svart dräkt, pip-
krage. Mörk bakgrund. — Pä baksidan: Kyrkioherde i öster Åker 1628. Olof
VstmtÅ Acrelius. f. 1569. f 1646.
Olja, 61 X 47 ctm. Gäfva af Doktorinnan J. L. Acrel. Magasinerad.
Adelcrantz, Carl Fredrik, F. 17 16, öfverintendent 1757, fri-
herre 1766, d. 1796; arkitekt
Upsala univirs. sv. pcrträitsami, i
Digitized by
Google
Bröstbild, profil t. ▼.. sidohlret i lockar öfver öroDen, bakh&ret nedhlngande
på halsen och omknutet af ett band, bar hals. P& afskärningen I. T. S. Om-
skrift: Carolus. Frid. L. B. Adelcrantz. 1767. Kring kanten en lagerkrans.
Svartmålad gipsmedaljong af Johan Tobias Sergel, 58 ctm. i diameter. Konst-
museet Se Göthe: Sergels portrSttmedaljonger. Reproducerad i Göthe: Sergel.
Adlerbeth, Gudmund Göran, F. 17 51, riksantikvarie och kgl.
handsekreterare 1778, kansliråd 1787, statsråd i8o9->i8i5, d. 1818;
skald.
Bröstbild, profil t. ▼., knoUrigt här, bar hals. Under afskXmingen: Sergel
f. 1783-
Gipsmedaljong utan upphöjd kant, 49 ctm. i diameter af Johan Tobias
Sergel. Magasinerad.
Samma medaljong men utan signatur och med upphöjd kant, 64 ctm. i
diameter i universitetshuset. Den ena af medaljongerna ur Stjemeldska dona-
tionen. Jfr Göthe: Sergels porträitmedaljonger. Reproducerad i Sandberg och
Cardon: Galleri af utmärkta svenska lärde.
Adolf Fredrik. F. 1710, kung i Sverige 1751, d. 1771.
Höftbild, fas t. v.; i högra handen håller han en kommandostaf stödd mot
ett bord, den venstra behandskade, som häller högerhandsken, sträcker han fram
mot äskädaren. — Pudrad peruk, silfvertygsdräkt, värja, blä kronströdd hermelins-
fodrad mantel med serafimerkrachan, om halsen nordstjäme-, svärds- och serafimer-
kedjoma. Till höger bord med blä duk, pä hvilket ligger en bok och hertiglig
krona pä blä guldbroderad kudde. Palatsinteriör med rödt draperi.
Olja 147 X 117 ctm. af Lorenz Pasch d. y. Universitetshuset.
Bröstbild, fas t v., stödjande högra handen pä en kommandostaf. Guld inlagd
rustning, hvit spetshalsduk, purpurOirgad, kronbeströdd, hermelinfodrad mantel,
sammanhållen öfver bröstet af en agraff; serafimerband. Blägrä bakgrund. —
Pä baksidan: Biörck copie 1745.
Olja, 72 X 55 ctm., kopia af Jakob Björck efter Gustaf Lundberg. Univer-
sitetshuset.
Bröstbild, fas t. v., harnesk, blä rock med silfverbroderier, nedviken bvit
krage och serafimerkrachan, serafimerband, svart halsduk, hvitt kräs; om ryggen
blä kronströdd hermelinsfodrad mantel. Blå och brun bakgrund.
Pastell, 73 X 55 ctm. af Gustaf Lundberg. Konstmuseet. Testamenterad af
baron A. L. Sljcrneld.
Afzellus, Adam. F. 1750, e. o. professor i materia medica och
diaetiken vid Upsala universitet 181 2, d. 1837.
Bröstbild, fas t. v., sittande pä en stol, hvars rygg är vänd mot åskådaren^
och med högra armen stödd öfver denna. Tunnt gulgrätt här, sammanknutet i
nacken med en svart rosett, blä Ögon. Grön dräkt, spetskräs och spetsman-
chctler. Olivfärgad bakgrund.
Ofullbordad oljemålning, 76 x 65 ctm, af C. F. von Breda. Vestgöta nation.
Afzelius» Johan, F. 1753, professor i kemi vid Upsala univer-
sitet 1784, d. 1837.
Bröstbild, profil t. h., bakätstruket pä ryggen nedhängande här, bar hals,
Pä afskärningen: 1828 Thoman F.
Gipsmedaljong, förgyld relief pä svart boUen, omgifven af en slät upphöjd
träinfattning, 53 ctm. i genomskärning, af Ernst Philip Thoman. Geologiska
institutionen.
Bröstbild, fas t. h.: uppstruket öfver öronen lockigt brunt här, blä Ögon.
Grön rock med guldknappar och brun sammetskrage, hvit halsduk och skjorl bröst.
Blägrön bakgrund.
Miniatyr, 6,1 x 5 ctm., i guldinfaitniog; pä baksidan guldmonogram: I. A.
Konstmuseet. Gäfva af Hofsekreterare G. Lundblad.
Digitized by
Google
Afzelius, Pehr v. F. 1760, professor i theoretisk och praktisk
medicin vid Upsala universitet 1801, adlad 1815, d. 1843.
Bröstbild, fas t b., grått rufsigt b&r, blå ögon. Grön rock med nordstjernan
i knapphålet, bvit vftst med uppstående krage, fadermördare, hvit balsduk, veckadt
krås. Bakgrund: rumsinteriör, till böger tre böcker på en hylla. Nederst i högra
hörnet: P. KrafH, 1808.
Olja, 65 X 57 ctm. af Pehr Krafft d. y. Universitetshuset
Bröstbild, profil t. v. med kalott och bar hals. Deröfver: Pehr von Afzelius;
nnder afskftmingen: Göthe ft. Upsala 1835.
Bronserad gipsmedaljong med upphöjd kant, 65 ctm. i diameter af Erik
Gustaf Göthe. Vestgöta nation. Samma medaljong med likadan signering, men
med namnet på kanten, eges af Upsala Gillesällskap.
Agrrelly Karl Magnus, F. 1764, lektor vid Vexiö gymnasium
1794, kyrkoherde i Skatelöf 1805, d. 1840; orientalist.
Bröstbild, fas t. h., hvitt öfver öronen nedhängande hår, blå ögon. Svart
drikt, prestkrage, nordstjämeorden. Olivfärgad bakgrund, öfverst till venster:
Tb. Doct. C. M. Agrell i Skatelöf. 72 år gammal.
Olja, 61 X 50 ctm., af löjtnant Angerstein. Smålands nation.
Almériy August Teodor. F. 1833, professor i medicinsk och
fysiologisk kemi vid Upsala universitet 1861, generaldirektör i medi-
cinalstyrelsen 1883.
Bröstbild, fas t. v., tunnt svart bår, bruna ögon, bruna mustacher och mörkt
grispTingt helskägg. Svart hvardagsdräkt Bli^g^rön bakgrund Signerad t. v.
Am. Lindegren 1076.
Olja, 72 X 65 ctm., af Amalia Lindegren. Göteborgs nation.
Almqvist, Erik Jonas. F. 1729, lektor i Gefle 1766, kyrkoherde
i Vendel 1774, kyrkoherde i Tierp 1789, professor i dogmatik vid
Upsala universitet 17Q0, d. 1808.
Bröstbild, fas t. h.; hvit peruk, blå ögon. Svart dräkt, prästkrage, nord-
stjämeorden. Bakgrunden mörk oliv. Bakpå, på spännramen: px Viertel 1805.
Olja, oval, 69 X 55 ctm., af Carl Viertel. Universitetshuset.
Anjou, Lars Anton. F. 1803, professor i kyrkohistoria vid
Upsala universitet 1845, statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet
1855, biskop i Visby 1859, d. 1884.
Höftbild, sittande fas t. v. Hvitt hår, benadt på venstra sidan, hvita poli-
soDger, blå ögon. Prästdräkt med biskopskors, nordstjämeorden om halsen och
krachan. Sitter i en blågrön, stoppad länstol, stöder venstra armen på ett bord
ned rud duk och håller en bok i högra handen. Blågrå bakgrund.
Olja, 108 X 86 ctm., af Carl Gustaf Holmgren. Uplands nation.
Annerstedt, Claes. F. 1839, bibliotekarie vid Upsala univer-
siteUbibliotek 1883.
Bröstbild, fas t. h., kal hjässa, gråsprängdt hår vid sidorna, blå ögon, glas-
ögon, gnlbmna mustacher och gråsprängdt spetsigt helskägg. Svart frack med
aniversitetskrage, hvit väst, nervikt krage med hvit rosett, nordstjärneordens
krachan* om halsen nordstjärneorden, på kedja tre små ordnar. Blågrå bakgrund.
Signatur till venster: Axel Tungstedt.
Olja, 80 X 62 ctm., af Axel Jungstedt, mäladt 1899 på beställning af univer-
sitetsbibliotekets tji&nstemän. Universitetsbiblioteket
Annerstedt, Daniel. F. 1721, teologie adjunkt vid Upsala
aniversitet och pastor i Börje 1760, teologie professor 1770, d. 177 1.
Digitized by
Google
Midjebild, fts t v., med högra banden stucken innanför västen. Hvit perak,
blä ögon. Grä rock, ljus uppknäppt brokadväst, hvit halsduk, spetskrås, öfrer
ryggen och under högra armen bl& mantel. Pä baksidan:
Daniel Annerstedt Anno ^tatis XXXVIII.
NuUius illatam tolerans vim infero nulli Quisque sui juris sit sim & ipse
mei Nat: d: 7. Ma MDCCXXI.
Scolac Wexion. adscns = XXXI
Acad. Ups: adsociat = XL V
Ph: Mag: Panegyrista = Ll
Theol. Adj. Upsal = LXI
Past. &. Pr. Börj idemque felici tboro junctus Nobilissimse Virgini Ebbae
Humble Eodem hoc anno MDCCLXI.
Skänkt af Magistrarae Hrr Rudolf och Thure Annerstedt Upsala 1830.
Olja, 82 X 64 ctm. Smalands nation.
Annerstedt, Rudolf, F. i8oi, rektor vid Upsala högre all-
männa elementarläroverk, d. 1876.
Bröstbild, fas t ▼., brunt hår, benadt på venstra sidan, bli ögon. Svart
frack med nordstjämeorden, fadermördare och hWt lindad halsduk. Gråblä
bakgrund.
Olja, 74 X 58 ctm. Uplands nation.
Anthelia, Christina, F. 1609, gift 1633 ^^^ kyrkoherden i
Stora Tuna Jacobus Waltheri Giithraeus, d. 1661.
Höftbild, fas t. h., hällande i högra handen en blomma. Håret tickt af en
svart och hvit hufva, grå ögon. Svart klädning med rund urringning, kantad
med en pipad remsa, ofvanom hvilken lintygslinningen sticker upp. Framstickande
hvita, pösiga lintygsärmar, hvitt förkläde. Om halsen och armledema guldkedjor,
ringar på högra handens ring- och lillfingrar. Till höger bord med grön duk,
på hvilket rigger en i rödt bunden bok. Mörk bakgrund; på båda sidorna svart-
violetta, guldfransade gardiner. Till högerom ansiktet: Actalis suse. 34. Anno 1643.
Olja, 107 X 77 ctm. Vestmanland — Dala nation. Gåfva af professor J. H.
Schröder.
Bröstbild, fas t h.; grå ögon, håret doldt under en hvit och röd hnfva.
Klädningen, som ej är utmålad, är i halsen rundt urringad och kantad med en
pipad remsa, öfver hvilken lintygsspetsen sticker fram. Om halsen hvitt snöre
med ett rundt guldspänne samt guldkedja. Mörk bakgrund. På baksidan: Barbro
Stigs-dotter på Ornäs gifven af Ak. Kamrer £. Schenson.
Olja på trä, 15 X 13 Vs ctm. Konstmuseum. Gåfva af Akademikamreraren
£. Schenson. Antagligen originalporträttet, efter hvilket det föregående sedan Sr
utmåladt.
Arckenholtz, Johan, F. 1695, registrator i kanslikollegium
1735, afsatt 1738, hessisk hofbibliotekarie och hofråd 1746, d. 1777;
historieskrifvare, partiman.
Midjebild, fas t. v., stödjande h. armen mot ett bord och hållande ett bref
i högra handen. Hvit peruk, bruna ögon. Brun rock med vida ärmuppslag,
gul väst, hvit halsduk, spetskrås och spetsmanchetter. Till höger bord med
papper och ett brutet kuvert. Olivfärgad bakgrund. På baksidan: HofR&det J.
Archenholtz. G. Desmarées pinx.
Olja, 86 X 70 ctm., af Georg Desmarées 1753, och testamenteradt till univer-
sitetsbiblioleket af Arckenholtz (Se Mscr. UB. Arkivet A i.). Universitetshuset.
Graverad t af W. C. Mayr, och denna gravyr finnes reproducerad i Wrangel:
Svenskt pantheon. Kopia pä Gripsholm (N:o 1648).
Armfelt, Gustaf Mauritz^ baron. F. 1757, öfverstekammar-
junkare 1783, generalmajor 1790, minister i Neapel 1792, dömd ifrån
lif, ära och gods 1794, återinsatt i sina värdigheter 1799, tog afsked
och öfvergick till rysk undersåte 18 10, d. 18 14.
Digitized by
Google
!• 'I!AV AK' KI.MI'»MZ.
Digitized by
Google
bl
fvergick till rysk undersått
Digitized by
Google
Upsala Universitet. G. des Marees.
Johan Arckenholtz.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Bröstbild, profil t v. Böljande, p& ryggen nedhängande här, bar hals.
£iDten upphöjd*
Bronserad gipsmedaljong, 65 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Se
Göthe: Sergels portrfittmedaljonger.
ArpU Oskar Adalrik. F. 1824, musiklärare vid Upsala kate-
dralskola 1855, adjunkt därstädes 1858, anförare för Upsala student-
kirs allmänna sångförening 1852 — 1872, d. 1890.
Bröstbild, vänd t. h., uppstruket hår, mustacher, pipskägg, glasögon. Modem
hvtrdagsdrikt, nervikt krage. Fyrkantig plint, på hvars baksida: T. Lundberg 1894.
Bronserad gipsbyst, €^ ctm. hög, af Teodor Lundberg. Studentkåren. Samma
byst i brons på Upsala kyrkogård.
Aschebergy Rutger v. F. 1621, öfverste 1659, generalmajor
1664, friherre 1673, fältmarskalk 1678, grefve 1687, d. 1693.
Knäfigur, fas t v., hållande kommandostafven i högra handen, stödjande den
venstra i sidan. I hjässan benadt, på axlama nedfallande svart hår, bruna ögon,
aycket sm& mustacher och pipskägg. Gul, till knäna räckande lifrock, hamesk
Bcd blått foder och blått axelknäppe, hvit halsduk, om lifvet gult bälte med tofs vid
vtnstra sidan, väija i gulblätt gehäng, bruna kraghandskar. Bakgrand: bergigt
landskap.
Olja, 143 X 122 ctm., hufvudet måladt af David v. Krafft Universitetshuset
Ulrds donation. Hahr N:o 163.
Atterbom, Per Daniel Amadeus. F. 1790, professor i teoretisk
filosofi vid Upsala universitet 1828, professor i estetik och modem
litteratur 1835, ^' 1855. Skald.
Bröstbild, profil t. v. Krusigt hår, kort kindskägg, mantel. Kanten upphöjd.
Gipsmedaljong, 64 ctm. i diameter, af Bengt Erland Fogelberg 181 7. Uni-
vtrsiteuhuset En replik eges af öfverdirektör Svenson. Reproducerad i Schiick
och Warburg: Illustrerad svensk litteraturhistoria II: 553.
Aurivlllius, Samuel, F. 172 1, professor i anatomi och praktisk
medicin vid Upsala universitet 1756, d. 1767.
Bröstbild, fas t v.; hvit perak, blå ögon. Blå rock, hvit väst, hvit halsduk
och krås. Bakgrunden: himmel med moln. — På baksidan: Samuel Aurivillius.
Nit 1 72 1. Denat 1747.
Olja, 71 X 56 ctm. Universitetshuset.
Bsdlter^ Sven. F. 17 13, hofpredikant 1744, kyrkoherde i Sköfde
1746, domprost i Vexiö 1750, d. 1760.
Bröstbild, fat t v.; hvit perak, blå ögon. Svart dräkt med prestkappa och
pRstkra^ OliWIlrgad bakgrand.
Olja, 71 X 58 ctm. Gestrike-Helsinge nation. Graveradt af J. B. Bemdes.
Baner, Gustaf. F. 1547, riksråd 1570, halshuggen i Linkö-
ping 1600.
Brödbild, fas t b.; kortklippt gulbrant hår, blå ögon, gulbrant spetsigt
bdskägg. Svart dräkt med snörm åkerier, likadan kappa med uppstående krase,
pipkrage, om halsen en guldkedja i hvilken hänger ett C'formigt guldsmycke
Md kläpp af en pironformig pärla, öfverst t. v. Banér-vapnet Mörk bakgrand.
— På baksidan : Herr Gustaf Baner til Diursholm, Riddare, Sveriges Rikes Råd,
Hofaarskalk, Legmt til Konung Siffismund i Polen och til Keysar Rudolph i
Tjddand, SiåthllUre i Esthland, född 1648, halshuggen i Linköping 1600 den
JoMart
Olja 49 X 43 ctm., kopia efter ett helfigursporträtt på Sjö. Konstmuseet
^dpoitrSttet ir reproduceradt i Vadström: Svenska och finska porträtt, kopian är
gnverad af J. F. Martin.
Digitized by
Google
Beckman» Anders Fredrik, F. 1812, lektor 1 Skara 1841, pro-
fessor i dogmatik och moralteologi vid Upsala universitet 185 1, biskop
i Hemösand 1864, biskop i Skara 1875, d. 1894.
Bröstbild, fts t. b.; brunt bår, benadt p& venstra sidan, bli ögon. Prest-
dräkt, med kappan öfver venstra armen, biskopskors, nordstjftmeorden. Olirfftrgad
bakgrund. Signerad nederst till höger: G. U. Troili 1864.
Olja, 69 X 58 ctm., af Gustaf Uno Troili. VestgöU nation.
Beckman» CarL Ingeniör vid landtmäterikontoret 1785, sekre-
reterare i kommersekollegiet och landtmäteridi rektor 1794, d. 1802.
Bröstbild, fas t. h.; hvit peruk med svart nackrosett, bli ögon, uppnisa.
Grön rock, röd vttst, hvit nervikt spetskantad krage, hvit halsduk och kris.
Akvarell, 8,s x 7,1 ctm. Upsala universitetsbibliotek.
Bellman» Johan Arndt, F. 1664, professor i romersk vältalighet
och poesi vid Upsala universitet 1699, d. 1709.
Bröstbild, fas t. v.; svart allongepemk, bruna ögon, mycket smä svarta
mustacher. Hvit halsduk, brun, grönfodrad mantel. OlivfUrgad bakgrund i m&lad
svart oval. På baksidan: Joh: Ar: Bellman, f I709-
Olja, 83 X 66 ctm. Universitetshuset.
Bröstbild, kroppen i profil t. v., ser öfver högra axeln mot äskldaren. Svart
allongeperuk, bruna öeon, smä svarta mustacher. Draperad i brun, grönfodrad
mantel, hvit spetshalsduk. Mörk bakgrund. Till venster upptill: B. Bellman.
Olja, 80 X 64 ctm., oval af Johan Klopper. Konstmuseet. Det ena af
Bellmans portritt fans 1739 p& universitetsbiblioteket.
Bellman, Carl MichaeL F. 1740, sekreterare vid nummer-
lotteriet 1775, hofsekreterare 1776, d. 1795; skald.
Bröstbild, fas t. h.; bufvudet något framåtlutadt, pudradt hår med svart nack-
rosett, blå ögon. Blå rock med Ijusraodiga axelpuflfar, gul väst, hvit halsduk,
krås. Brungrå bakgrund. På baksidan: Restaurerad 1899 af C. W. Jaensson.
Olja, 70 X 58 ctm. af Carl Staaflf. Stockholms nation. Se: Schöldström t
Ord och bild 1895.
Bröstbild, profil t. v.; bar hals, vinlöf i håret. På halsens afskfirning:
Sergcll 1787. Hög kant.
Gipsmedaljong, 64 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Univeisitets-
huset Sörmlands nation. Se Göthe: Sergels porträttmedaljonger.
Bröstbild, fas t. v., och bröstbild, profil t. h., på samma blad. Under står:
Bellman i hans sednaste lefnadsår.
Bläckteckniog, 8,3 x 12,6 ctm., af Pehr Hörberg. Universitetsbiblioteket
Bröstbild, profil t. h. inom fyrkantig inramning, på hvars sidor: Cordi-Ingenio.
Derunder inom inramning, på hvilken två brinnande rökelsekar stå: gråtande
putti, lyra och mask framför grafvärd med inskrift: Bellman fuit; samt följande vers:
Så Egen Blidnings konst O Skald I som dig war lämnad,
Förgäfves söks, och knapt blir någon annan ämnad!
Du anstack löijets Eld, då brann alt nytt och ungt;
Så sågs din penna också skuren
At teckna fänaden i Mennisko-Naturen
Och trycka Bacchi hjässa tungt.
Ja! högt på Rycktets vingar buren.
En Bellman ha' wi haft . . . och punct
C. J. K. 1798.
Målad silhuett, 21,3 x 16,8 ctm. Universitetsbiblioteket
Benzelius, Erik^ d. y. F. 1675, bibliotekarie vid Upsala univer-
sitetsbibliotek 1702, professor i teologi 1723, biskop i Göteborg 1726,
i Linköping 1731, ärkebiskop 1742, d. 1743.
Digitized by
Google
L.ARS Hl \ i : ^1 ;
1 1 .
Digitized by
Google
r. . 'It
IV 17-:
.:. y. 1 . ".-
A >vjr i tj .1-
,1 ' / - >•
Digitized by
Google
Vestm. Dala nation. G. Lundberc.
Lars Benzelstierna.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Bröstbild, fas t. t.; mörkt, gråspränsdt, lockigt, öfver öronen nedhttngande
hlr, tnona, gr&sprändga mustacher och gråsprftngdt hakskiig(2[, bruna ögon. Svart
drikt, prestkappa och prestkrage. Ramsinteriör och mörkgrön gardin till venster.
Ofrerst: E: Benzelius. 1742— 1743. På baksidan: I. H. Scheflfel. p. 1723.
Olja* 79 ^ 69 cim., af Johan Henrik Scheffel. Universitetsbiblioteket. 1743
d. 25 okt skrifves derifrän bref >til Sal. Archi Biskop Doct Eric Benzelii
tterbhns, at A hans Contrefait til Bibliothequet» (Mser. UB. arkiv E. 7 sid. 269).
Reph'k pä Gripsholm (n:o 1006), reproducerad 1 Schiick och Warburg. Hl.
svensk litteraturhistoria.
Bröstbild, profil t. v.; kalott, vägigt hlr, mustacher och hakskägg. Prest-
drikt med kappa och krage. Ofverst måladt: Ericus Benzelius Nat: 1675 Den: 1743.
BroDserad gipsmedaljong, 67 ctm. i diameter. Magasinerad.
Benzelstiema, Beata Sofia, F. 1758, gift 1776 med kansli-
rådet Jakob v. Engeström, d. 1820.
Midjebild, profil t. h.; uppnäsa, stor hårklädsel med lockar, plymer och
slöja. Klidning med fyrkantig urringning.
Blyertsteckning, 14,3 X 11,5 ctm. Universitetsbiblioteket.
Upsda unirersitet.
Anders Berch.
Benzelstierna, Lars, F. 17 19, professor i grekiska vid Upsala
universitet 1746, i teologi 1747, biskop i Vesterås 1759, d. 1800.
Bröstbild, fas t. h.; hvit peruk, blå ögon. Svart dräkt med prestkappa och
pRstkrage. Blågrå bakgrund.
Pastell, 73 X 59 ctm., af GnsUf Lundberg. Vestmanland-Dala nation. Oåfva
af hofmarskalk R. F. A. v. Ehienheim.
Digitized by
Google
8
Berch, Anders. F. 171 1, professor i ekonomilagfarenhet och
statsekonomi vid Upsala universitet 1741, räntmästare därstädes 1770,
d. 1774.
Bröstbild fas t. ▼.; hvit peruk, bU ögon. Hrit halsdnk ooh kr&s. Draperad
i blä rödfodrad sidenmaotel. Blä och brun bakgrund. Afbildning se sid. 7.
Olja, 80 X 63 ctm. Universitetshuset.
Berg, /. A., Stadsmäklare.
Bröstbild, profil t. b., knoUrigt h&r, fadermördare, lindad halsduk. Under
st&r: J. A. Berg, Stadsmäklare. Nederst i venstra hörnet: Rit af O. Wallgren.
Bl3rertsteckning, 15,9 x ii,* ctm. af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket
Bergenhielm, Johan, F. 1629, professor i historia vid Upsala
universitet 1661, adlad 1668, protokollsekreterare i rådskammaren
1677, landshöfding i Upsala s. å., hofkansler 1693, friherre 1694,
d. 1704.
Bröstbild, fas t v.; mörkbrun allongeperuk, bl&grå ö£on, hvit spetshalsduk;
draperad i gräviolett mantel. Ol i vfärgad bakgrund. Bakpå pa spännramen: Hof-
canzlern Bergenhjelm.
Olja, oval, 51 X 43 ctm. Konstmuseet Uppsattes 17 14 pä Universitets-
biblioteket (Mser. UB. Arkiv E. 3. sid 345).
Bröstbild, fas t h.; svart allongeperuk, blä ögon, mycket smä svarta
mustacher. Gul uppknfippt rock, stor hvit halsduk, blä mantel med guldbroderier.
Mörk bakgrund. Pä baksidan: Aetatis 73. Anno 1700.
Olja, oval, 86 X 65 ctm., af Hans Hysing. Se Hahr: David v. Krafft s. 119
och bref frän Bergenhielm till vice bibliotekarien Enberg 1701 "/r* (UB. Arkiv A. 7).
Bergfalk, Per Erik. F. 1798, professor i juridik vid Upsala
universitet 1838, d. 1890.
Äldre man med framätlutadt bufvud, biöstbild, fas t v., med grätt här,
benadt pä venstra sidan, hvita polisonger och blä ögon. Svart drttkt, fadermör-
dare, lindad hvit halsduk, hvitt skjortbröst, i hvilket sitter en kräsnäl med en
perla. Mörkbrun bakgrund. Signerad till höger: C. F. Staaff p. 1853.
Olja, 75 X 63 ctm., af Carl Theodor Staaf. Stockholms nation.
Kopia af föregäende, signerad C. G. Hn 88 Copt
Olja, 76 X 63 ctm., af Carl Gustaf Holmgren. Universitetshuset.
Bergklint, Olof. F. 1733, lektor i Vesterås 1774, kyrkoherde
i Gladsax 1783, d. 1805; skald. {Afbildning se sid, g.)
Bröstbild fas t h., med högra handen stucken innanför visten, samt trekan-
tig hatt under venstra armen. Brunviolett rock, brandgul väst, svart band om halsen,
hvit halsduk, spetskräs och spetsroanchetter. Blägrä bakgrund.
Pastell, 60 X 49 ctm. Vestmanland-Dala nation. Reproducerad i Schftck
och Warburg: 111. svensk litteraturhistoria 11:148.
Bergman, Tor ber n Olof. F. 1735, professor i kemi vid Upsala
universitet 1767, d. 1784.
Midjebild en fas. Hvit peruk, blägrä ögon, svarta svenska drikten med
mantel och rödt sidenskärp, hvit halsduk, spetskräs och spetsmanchetter. Om hal-
sen vasaorden, i högra handen en pappersrulle. GrägrÖn bakgrund. Signerad till
höger: Pasch pinx 1778.
Olja, 68 X 62 ctm, af Lorentz Pasch d. y. Universitetshuset Reproducerad
i Sandberg och Cardon: Galleri af utmärkta svenska lärde.
Bröstbild, profil t. v. Kort här, bar hals. Omskrift: Torbem Bergman. Under
halsens afskäming: Sergell f: 1782. Upphöjd kant
Digitized by
Google
Brooserad gipsmedaljong, 64 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Vest-
göU nation. Se Göthe: Sergels porträttmedaljonger.
Samma mdealjong, utan signatur, pä Kemiska och Geologiska institutionerna.
Bergstrand, Karl Henrik. F. 1800, professor i kirurgi och
obstetrik vid Upsala universitet 1838, d. 1850.
Bröstbild, fas t. v.; Ijusbrunt här, benadt pä högra sidan, grä ögon, tunna
poHsonger. Akademifrack med nordstjämeorden, hvit halsduk och veckadt
skjortbröst. Bakgrunden mörkt olivf^rgad.
Olja, 67 X 57 ctm., af Johan Way. Universitetshuset.
Vcstaanland^Dala nation.
Olof BergkUnL
Bemdes, Christina Ulrika. F. 1788, gift 1813 med prosten
John Per Craelius i Weddinge, d. 1854.
MicQebild, profil t b., häret fSst i en knnt pä nacken; empirdräkt. Under
itir: Fr« Crelint, född Bemdes.
Svartkritteckning, 12,3 x 7,9 ctm. UniTersitetsbiblioteket.
Bemegau, P.
Bröctbildf profil t t., med härpiska.
MäUd silhnett, 21,9 x I7,a ctm. Universitetsbiblioteket
Digitized by
Google
Berzellus, Jöns Jakob, F. 1779, professor i medicin och Us-
maci vid medicinska skolan i Stockholm 1807, adlad 181 8, friherre
1835, d. 1848; kemist.
Bröstbild, fts t h., sittande rid ett bord med röd duk, pl hvilket htn
stöder högre trmen. Askbrant, lockigt hir, politoDger, blå ögon. Svart drikt,
hvit vilst, nordstjämeorden i knapphålet, vasaordens kommendörsband, fader-
mördare, hvit lindad halsduk. På bordet en bok: >Llrobok i kemi». Bakgnind:
blågrå vfigg och mörkare dreperi.
Olja, 82 X 71 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Östgöta nation. Replik af
portrfttt i Vetenskapsakademien. Reproduceradt i Sandberg och Cardon: Galleri
af utmärkta svenska Ittrde.
Bröstbild, profil t. h.; lockigt hår, blå ögon. Svart rock med sammetskrage
och Nordstjiman i knapphålet, uppstående krage, hvit halsduk. Nederst till
venster: L. H. Roos i8a6. Under: Jacob Berzelius.
Akvarell, 15,3 x ii,t ctm., af Leonard Henrik Roos. Universitetsbiblioteket
Bröstbild t. v.; håret benadt i midten, polisonger, bar hals. Framtill: J. J.
Berzelius. På baksidan: Fri. Tieck. A. V. F. 1822. Rund plint.
BroDserad gipsbyst, 62 ctm. hög, af Christian Friedrich Tieck. Magasinerad.
Beskow, Bernhard v. F. 1796, handsekreterare hos kronprinsen
1825, adlad 1826, kammarherre 1827, hofmarskalk 1832, friherre
1843, öfverstekammarjunkare 1861, d. 1868; skriftställare.
Bröstbild, fas t. v.; brunt knollri^t hår, gråbU ögon, små polisonger. Svart
dräkt med serafimerstjfirnan i knapphålet, fadermördare och hvit lindad halsduk;
om halsen guld klockkedja. Svart kappa med rödbrunt foder och krage. Bak-
grunden mörk oliv. Signerad till venster: O. Södermark pinx 183a
Olja, 74 X 61 ctm., af Olof Johan Södermark. Konstmuseet Beskows
donation.
Bröstbild, fas t. h.; brunt krusigt hår, benadt pä venstra sidan, grå ögon,
små polisonger. Svart frack med vetenskapsakademiens krage, fadermördare och
lindad hvit halsduk; nords^ärneorden om halsen och krechan; svart rödfodrad
slängkappa öfver axlarna. Mörk bakgrund.
Olja, 74 X 64 ctm. Sörmlands nation.
Bröstbild t. h.; knoUrigt hår, bar hals.
Marmorbyst, 57 ctm. hög, af Johan Niklas Byström. Konstmuseet Beskow-
ska donationen.
Biberg, Nils Fredrik. F. 1776, professor i praktisk filosofi vid
Upsala universitet 1810, d. 1827.
Bröstbild, profil t v.; håret framkammadt, stångpiska, krokig näsa.
Målad silhuett, 6,t x 5,9 ctm. Universitetsbiblioteket
Blelke, Thure Gabriel. F. 1684, öfverste för Bohusläns Dragoner
1717, generalmajor 1719, minister i Wien s. å., riksråd 1727,0. 1762.
Gammal man, bröstbild profil t. v., med peruk.
Klippt silhuett, 12 x 15 ctm. Universitetsbiblioteket.
Blelke.
Äldre man, midjebild, fas t v., med gulbrunt, tunnt hår, nedkammadt öfver
öronen, blå ögon. Svart pelsfodrad rock, underklädnad af röd sammet, öfver hvilken
skjortan, som är veckad och om halsen sammanhåUes af en gul broderad remsa,
sticker fram. Händerna hopknäppta öfver bröstet, på högra pekfingret två guldringar,
den ena med en blå sten, den andra med vapnet: två röda bjälkar i galt fält.
Mörkgrön bakgrund, öfverst på båda sidorna vapen; till höger två röda bjelkar
i gult fält, hjälmprydnad af gula och röda plymer, hjälmtäcke i samma f&rger;
till venster: två gula korslagda förlor i blått fält, hjälmprydnad af två gula kors-
lagda färlor, blått och gult bjälmtäcke.
Digitized by
Google
•!.\ f.V . rfSnV ! ' k sv. .l'>Kl'M.
hll LKhCr).
Digitized by
Google
lO
^f^rzelluSj Jöns Jakob, F. 177Q. professor i medicin och ht-
mac
183
stöd
hvit
mön
blåg
porti
af u
och
vens
Berz*
1821
184:
dräkt
om '.
gruD<
dont
linda*
släng
ska c
Upsj:
1717
öronei
skjortc
sticker
den e
Mörkg
i gult
till ve
lagda *
Digitized by
Google
Upsala Univeusitets Konstmuseum.
BlELKE(?).
Digitized by
Google
Digitized by
Google
II
Olja, 78 X 33 ctm., af flamlXndsk i40O-talsm9fttare. Porlrlttet har förut
tnsetts föresUUla Ture Eriksson, men mödemeTapnet gör detta omöjligt
Bilberg, Johan. F. 1646, professor i matematik vid Upsala
nniversitet 1679, teologie professor 1689, kyrkoherde i Örebro 1692,
biskop i Strengnäs 1701, d. 1717; filosof.
Bröstbild, fas t y.; lockigt, p& axlama nedhängande här, blä ögon, mycket
sml grä mustacher och litet hakskägg. Svart dräkt med stora svarta knappar,
pristkappa och prästkrage. Mörkgrå bakgrund inom brun, oval inramning. Pä
baksidan: Johannes Bilberg Anno LXIII Aetatis.
Olja 86 X 71 ctm. Universitetshuset Porträttet kom 17 14 till universitets-
biblioteket Se dess arkiv E. 3 sid. 345.
Bimbaum, Carl Gustaf. F. 1779, löjtnant vid Södra skånska
kavalleriregementet 1802, majors afsked 1816.
Ryttarbild, korpulent medelälders man, i uniform och trekantig hatt, galop-
perar mot fonden och ser sig öfver venstra axeln. Under stär: Löjtnant Birenbom.
Skånsk dragonem af C S. Bennet.
Pennteckning, 17 x 15,8 ctm., af Carl Stefan Bennet Universitetsbiblioteket
BJurzon, Jonas. F. 1810, gammal student, kapitalist, d. 1882.
Äldre rödblommig man, bröstbild fas t h.; grått hår, blå kisande ögon.
Svart h vardagsdräkt, hvitt skjortbröst, utvikt krage, svart halsduk, om halsen
saial guldklockkedja. Blågrå bakgrund. Signerad nederst till venster: Hulda
Schenson 1^89.
Pastell, 62 X 55 ctm., af fröken Hulda Schenson. Vermlands nation.
Björner, Erik Julius. F. 1696, assessor i antikvitetskollegiet
1738, d 1750-
Medelålders man, midjebild fas t. v., stödjande båda händerna på en runstaf.
Alloogeperuk, lindad halsduk och spetskrås, mantel draperad öfver venstra axeln
och armen, bröstet och högra armen, om högra armen en järnåldersring. Till
höger en runsten, fonden landskap. Under slår: Eric lulius Biörner.
Pennteckning, 20,a x 18 ctm. Universitetsbiblioteket.
BJÖmståhl, Jakob Jonas. F. 1731, professor i orientaliska och
grekiska språken vid Lunds universitet 1779, d. samma är.
Medelålders man, bröstbild, profil t. v., med kort, vågigt hår och bar hals.
Omskrift: Jac. Jon. Btörnståhl. Upphöjd kant
Bronserad gipsmedaljong, 39 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Maga-
sinerad. Universitetets exemplar förvärfvades 1782 till universitetsbiblioteket.
(Se dess arkiv E 8. sid. 18). Annat exemplar på Sörmlands nation. — Se Göthe:
Sergels portrittmedaljonger.
Bobergs Anders Isak. F. 1678, professor i orientaliska språk
vid Upsala universitet 1728, d. 1756.
Bröstbild, fas t v.; hvitt tunnt hår, svart kalott, blå ögan, rödbrusigt ansikte.
Svirt rock, hvit väst, lindad hvit halsduk. Mörk bakgrund.
01)a, 62 X 52 ctm. Uplands nation.
Boecler, Christian Ernst. F. 1742, stadsphysicus i Upsala
1774, d. 1800.
Äldre man med långlagdt ansikte, hvit peruk och bruna ögon. Blå hop-
knäppt rocky hvit krage, lindad hvit halsduk, hvitt krås. Blågrå bakgrund i
silad oval. På baksidan: Christian Em. Boecler, Medic. Doctor Civitat. Upsal.
Medicus, R. Coll. Medic. Holm. Membr. Nat. Holm. d. 16 Mart. 1746. Dcnat.
Upod.. d. 18 Mart 180a
Olja, 65 X 55 ctm. Deposition från Konstmuseet på Östgöta nation.
Digitized by
Google
Boethlus, DanieL F. 1751, professor i praktisk filosofi vid
Upsala universitet 1783, d. 18 10.
Vftl mående äldre man med rödlitt ansikte, bröstbild fas t v., med hvitt,
öfver Öronen nedkammadt hår och blå ögon. PråstdrXkt med kappa och krage.
Bakgrand: rumsinteriör med röd gardin. Signeradt till venster: Måladt efter Krafil
af Jac. Fr. Ek 1832.
Olja, 68 X 59 clm., kopia af Jakob Fredrik Ek efter Pehr KraflFt d. y. Vest-
manland-Dala nation.
Boethlus, /i>&^^. F. 1647, prost i Mora i6qi, dömd till döden
1697, ^^^ benånad med lifstids fängelse, frigifven 1710, d. 17 18.
Äldre man, som med högra handen reser en vid Jeremias 26* 14 uppslagen
bibel på ett bord och med den venstra pekar på denna. Midjebild, fas t. h.;
stålgrått hår, benadt i midten och nedkammadt öfver öronen, musiacher och hel-
skägg af samma färg, starkt krökt näsa; svart dräkt. Rumsinteriör. Öfverst till
höger står: In Domino captivus jactus d. 14 Dec. 1697. Carcere liberatus I710
d. 20 Sept. Beate obiil d. 23 Febr. 17 18.
Olja, 89 X 77 ctm. Vestmanland-Dala nation.
Bogeman.
Helfigur af äldre man. som blåser klarinett. Han sitter i profil t. b. med
venstra benet kastadt öfver det högra, klädd i hatt, perak och nattrock. Nederst
till venster står: öfverste Bogeman.
Pennteckning, 20,3 x 16 cim. Universitetsbiblioteket.
Bonde till BJÖrnö, Gustaf, grefve. F. 1682, riksråd 1727,
Upsala universitets kansler 1737, d. 1764.
Bröstbild, fas t. v.; grå allongeperak, blå ögon. Rådsherremantel, dräkt af
hvit brokad, hvit halsduk med nedhängande ändar. Grågrön bakgrund. På
baksidan: Gustavus Bonde A:o 1728 8et:s 45.
Olja, 81 X 65 ctm. Universitetshuset. Grefve Bonde skänker 1741 sitt
porträtt till universitetet (Se hans bref till Konsistoriet 1731 '/a, afskrift i UB:s
arkiv A. 9.). Det >lagas> 1742 af Johan Stålbom, som därför erhåller 18 daler.
(UB. Arkivet E. 7. sid 232). En replik tillhör Baron P. Baners sterbhus. Sjö.
Bonde till BJÖrnö, Nils, grefve. F. 1685, kammarherre hos
Hertigen af Holstein, landshöfding i Södermanland 1739, d. 1760.
Gammal gubbe, profil t. h., i stångpiska.
Karrikerad pennteckning, 5,4 x 5 ctm. Universitetsbiblioteket
Borgenstjerna, CarL F. 1755, öfverste 1794, generalmajors
afsked 1810, d. 1816.
Bröstbild, profil t. v., i stångpiskperuk, lindad halsduk och krås inom rund
infattning: Under: Johan Snack Ritat 1777.
Rund bläckteckning, 14 cim. i diameter. Universitetsbiblioteket
Boström, Christoffer Jakob, F. 1797, professor i praktisk
filosofi vid Upsala universitet 1842, d. 1866.
Medelålders man, bröstbild fas t v., med brunt hår, ljusblå ögon, univer-
sitetsfrack med nordstjärneorden, fadermördare, lindad halsduk. Grågrön bakgrad.
Signerad till venster: C. Staaff 1855. — Olja, 74 x 65 ctm., af Carl Theodor
Staaff. Norrlands nation.
Äldre, något framåtlutad man, bröstbild i fas, mörkt hår, bruna ögon, glas-
Ögon. Illasittande universitetsfrack med nordstjämeorden, fadermördare och
lindad halsduk: om halsen guldklockkedja. Blågrå bakgrund. Signerad nederst
till höger: Hulda Schenson, 1895.
Olja, 80 X 68 ctm., af fröken Hulda Schenson; målad e^er fotografi. Uni*
versitetshuset
Digitized by
Google
13
PortrXtt efter samma fot(^afi, med brungrå bakgrund, signeradt till höger:
C. E. KÄllström pinx 1892. — Olja, 75 x 63 ctm., af Carl Erik Källström. Norr-
lands nation.
Boström, Jons. F. 1798, ritlärare vid Lunds universitet 1832,
d. 1849.
Bröstbild profil t h., med stort lockigt här och stor nervikt skjortkrage.
Under står: Jöns Boström. Ritlärare i Lund. f 1849. Signerad i venstra hörnet:
Kit af O. Wallgren.
Pennteckning, 15 x 10,7 ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Brahe, Abraham^ grefve. F. 1569, riksråd 1602, Upsala univer-
sitets kanslär 1607, d. 1630.
Äldre man, sittande i en förgyld, med rödt klädd karmstol, gör med högra
handen en gest mot åskådaren och hvilar den venstra mot ett bord. Knäfigur
fis t h.: grått, öfver öronen nerkamiuadt hår, mörka ögon, grå mustacher och
långt grått helskägg. Gulbrun, blommig dräkt, mörkblå sammetsmantel, kantad
med mörkbrunt skinn, om halsen hvit lindad halsduk. Till venster bord med
röd duk. Rumsinteriör med rödt draperi och ett fönster till höger, hvarunder på
en inskriftstafla: Abrahamus Brahe C:s in Wisingsb. Nat. 1570. Legatus in Da-
niam 1599 et 1602. Gubemator Borealium 1600. Consiliarius aulicns et postea
senator regni Suionici 1602. Legifer Wesmannise 1603. Canell. Academ Upsal
1607. Legatus in Poloniam 1608. In Daniam 1613. Placide obiit 1630. Sepultus
in templo Ryy 1630. Bakpå spännramen står: Hörer till Gl. Gref Abraham
Brahes conterfey, som skall giöras af Mstr Anders Udde på Salestad 171 1 och
kommer sedan att sitta i Biblioteket i Upsala der dee andre Cancellarii Acad. sittia.
Olja, 145 X 121 ctm., kopia af Anders Udde. Universiteuhuset. Porträttet
fanns 1712 på universitetsbiblioteket, ty detta år betaltes drickspengar åt en betjänt
som förde ramen, som hörde därtill, från Sko till biblioteket (Mscr UB. Arkivet
E. 3.). Konstnären är samma person, som af Eickhorn (i Förteckning öfver porträtt,
som komma att försäljas å Salsta slott den 12 Maj 1875), kallas >Salstakopisten>.
Bröstbild, kopia efter föregående, men med rådsherremantel. Mörk bakgrund
i målad oval. Ofverst står: Abrahm Brahe Com:s Sen:r R. S. Ob:t 1630.
Olja, 86 X 73, af Johan Kloppert. Universitetshuset Enligt Konsistorii
beslut har Kloppert kopierat Abraham Brahes stora konterfej till samma storlek
som de andra kanslersporträttema och erhåller därför den ii Dec. 171 7 af biblio-
tekskassan 48 daler. (Mscr UB. Arkiv £. 5. sid 85).
Brahe, Magnus Fredrik^ grefve. F. 1756, en af rikets herrar
1778, kaptenlöjtnant vid lifdrabanterDa 1780, afsked 1787, landt-
marskalk, d. 1826.
Bröstbild, fas t v.; peruk, stora bruna ögon. Blå rock med axelpuffar,
galdband och guldtofsar, gul väst, svart lindad halsduk, spetskrås och Gustaf IV
Adolfs dopmedalj. Blågrå bakgrund. På baksidan står: Hans exellence herr
Grefve Maftnus Fr. Brahe. Capitaine-lieutenant wid det Finska Companie af Kongl
Ma^sru Lif drabantecorps. Föd d. 14 Oct. 1756. Gifvit 1781 till Friherre Adolf
L Stjemeld. Nederst: Biörck pinxit 1781.
Olja, oval, 65 X 54 ctm., kopia efter Gustaf Lundberg af Jakob Björck.
Konstmuseet. Stjernelds donation. Samma porträtt, men med olika dräkt, måladt
af Lundberg, eges af baron £. Cederström, Krusenberg.
Brahe, Pehr^ d. y., grefve. F. 1602, riksråd 1641, d. 1680.
Höftbild, fas t v., stödjande med venstra handen kommandostafven mot
höften. I midten benadt hår, nedkammadt pä axlarna, blå ögon, korta gula
BBStacher och pipskägg. Klädd i rustning och därunder gult kyller; om halsen
hvit nervikt krage, hopknuten med två tofsar, värja i rÖdt gehäng. Till venster
piTmagermd hjälm. Landskapsbakgrund. Till höger står: Petrus Brahe Comes in
Msingsborg regni Svecie senator et drotzetus. Till venster: Natus Rydb. A:o
1602. Denatus anno 1680.
Digitized by
Google
14
Olja, 104 X 82 ctm., af David Beck. Smilands nation. Gifira af Grefve
Magnus de la Gardie. Replik på Sko, reprodncerad i Vesterberg: Sveriges hjiltar
och riddersmän.
Bredman, Johan, F. 1770, professor 1 astronomi vid Upsala
universitet 181 1, d. 1859.
Äldre man, bröstbild fas t. r. med högra handen stucken innanför rocken,
grlgnlt pä renstra sidan benadt här, grå polisonger, bli ögon. Srart drSkt med
universitetskrage och nordstjtfman, fadermördare och lindad halsduk. Mörkbrun
bakgrund. Signerad: C Staaff 1841. — Olja, 73 x 65 ctm., af Carl Theodor
StaalT. Norrlands nation.
Satt gubbe med rundt hufvud och högra handen instucken innanför rocken,
midjebtlcl, fas t. v. Gulbrunt hår (peruk), benadt pä högra sidan, blå ögon, små
grå polisonger. Svart frack med nordstjämeorden, fadermördare och hvit lindad
halsduk. Gulgrön bakgrund. På baksidan står: Bredman.
Olja, 82 X 63 ctm. Observatoriet
Brinckman, Carl Gustaf v, F. 1764, legationssekreterare i
Berlin 1792, i Paris 1797, chargé d*affaires i Berlin 1803, adlad
1808, minister i London s. å., kammarherre 1810, friherre 1835, d.
1847; författare.
Vänlig gubbe med insjunken mun, som sitter och skrifver vid sitt skrifbord, och
just ser upp mot åskådaren. Midjebild, fas t. h., hvitt krusigt hår, bruna ögon.
Svart dräkt med vetenskapsakademiens krage, nordstjimeorden om halsen och
krachan, hvit lindad halsduk, i hvilken han sfitter ner hakan. På skrifbordet,
som är täckt med en grön duk, står ett blickställ och ljus. Karmstolen är fÖr-
gyld och klädd med violett. Bakgrunden: bokhylla bakom röd gardin. Signeradt
nedtill till vensler: I. G. Sandberg 1837.
Olja, 84 X 68 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Universitetsbiblioteket.
Brodlnus, Johannes. F. 1619, superintendent på Gotland 1657,
biskop i Vesterås 1678, d. 1680.
Tafla med porträtt af 8 biskopar i Vesterås, samtliga bröstbilder i fas t ▼.
i svart dräkt inom grå ovaler på svart botten, ordnade i tre rader.
i) Grått, på axlarna nedkammadt hår, blå ögon, mycket små mustacher och
spadformigt helskägg. Prestkrage. (Petrus Malmborg).
2) Grått, öfver öronen nedkammadt hår, blå ögon, lång näsa, grå mustacher
och hakskägg. (Mathias Iseri).
3) BniDt, öfver öronen nedkammadt hår, bruna mnstacher och spadformigt
hakskägg. Nervikt fyrkantig krage. På sidorna slår: M. Nicolaus Rudbeck.
4) Hvitt, till axlarna nedkammadt hår, hvita mustacher och brunt spad-
formigt hakskägg. Nervikt fyrkantig krage. På sidorna står: D. Johan Brodin
E. A. Aet 68 A:o 1681.
5) Gulbrunt, till axlarna nedkammadt hår, grå mustacher och helskägg. På
sidorna står: D. Carl Carlson.
6) På hufvudet hög svart hatt; gulbruna mustacher och spetsigt helskä^;
pipkrage om halsen. På sidorna slår: M. Olaus Stephani E. A. Aetat 73 A:o 15IS.
7) Hvitt hår, nedkammadt öfver öronen, hvita mustacher och helskägg. På
sidorna: D. Johan Rudbeck. Nat. 1581. Ob. 1646.
8) Hvitt hår, nedkammadt öfver öronen, hvita mustacher och helskfigg.
fyrkantig nervikt krage. På sidorna står: D. Olaus Laurentius E. A. Nat 1585
Ob. 1670.
Olja, 87 X 82 ctm. Vestmanland-Dala nation.
Brudin, Erik.
Ung man, profil t. v., i peruk och krås. Under står: Eric Brudin. Pictus
setaiis 1787.
Målad silhuett, 26 x 15 ctm. Universitetsbiblioteket.
Digitized by
Google
15
Bunnerus, Martin, F. 1627, professor i grekiska vid Upsala
universitet 1659, teologie professor 1666, d. 1679.
Medelålders korpalent man, som med högra handen stöder sig mot ett
bord, i den venstra håller sina handskar, llöftbild fas t. v., bmnt öfver Öronen
nedkammadt hår, blå ögon, bruna gräsprfingda mustacher och spadformigt hak-
ikigg. Till höger bord med röd duk, pä hvilket en svart hatt ligger. Rums-
ioteriör med rödt draperi, till venster en nisch med krucifix och en pulpet med
böcker, öfver nischen st&r: Non existimavi me scire quidam nisi Jesnm Christum
eomque crasifixum. i Cor. ii. Till höger om nischen stär: Anno Christi 1679.
AeUtis 52. På baksidan: Martin Brunerus.
Olja, 118 X 92 ctm. Magasinerad. Porträttet fanns 1729 p& universitets-
biblioteket
5y8tröm, yi?^<j« Niklas. F. 1783, bildhuggare, d. 1848.
Äldre man, som stöder högra handen, i hvilken han håller en modellerknif,
not en stfillning, hvarpå står en lerfigur af en dansande kvinna. Bröstbild i fas,
bnmt i midten benadt öfver öronen nedkammadt hår, grå mustacher och 3rfvigt,
grått mndadt helskägg. Brun blommig nattrock med röd sammetskrage, tillknuten
Öfver magen, svart väst, hvit ostfirkt krage och skjortbröst, hvari är fKstad en
kråsnål med en turkos. Mörk blågrön bakgrund. Signerad nederst till venster:
L Belletti fece Roma 1842 (Sista siffran osäker, då den till största delen döljes
af ramen).
Olja, 74 X 61 ctm., af L. Belletti. Vermlands nation.
BMtlger» Carl Wilhelm. F. 1807, professor i estetik och mo-
dem litteratur vid Upsala universitet 1856, d. 1878.
Ung man, bröstbild fas t. h., framåtlutad, med tjockt mörkt hår benadt på
venstra sidan, blå ögon, bruna mustacher och >rättarkran8>. Brun slängkappa
ned svart siden till foder och krage. Brungrön bakgrund. På baksidan står:
G>pia af P. Södermark efter O. J. Södermarks original porträtt måladt i Rom på
iS3o-taleL
Olja, 61 X 50 ctm., kopia af Per Södermark efter Olof Johan Södermark.
Vestmanland-Dala nation. Originalet finnes på Konstakademien, och däraf finnes
ett Ijnstryck af J. Jaeger, Stockholm.
Äldre man, bröstbild fas t. v.; mörkt på högra sidan benadt hår, eråblå
Ögon, grå mustacher och >rättarkrans>. Universitetsfrack, hvit halsduk, uppsUlende
krape, hvit väst Om halsen nordstjärneorden, på bröstet krachan och tre
små ordnar. Olivbrun bakgrund. Signerad nederst till venster: C. Staaff 1870.
Olja, 71 X 60 ctm., af Carl Staaff. Vestmanland-Dala nation.
Carlsson, Carl, F. 1642, biskop i Vesterås 1680, d. 1708.
Se Johannes Brodinus n:o 5.
Carlson, Fredrik Ferdinand, F. 181 1, professor i historia vid
Upsala universitet 1849, statsråd och chef för ecklesiastikdeparte-
mentet 1863 — 1870 och 1875 — »^78» ^- iS^7-
Äldre man med magert ansikte, bröstbild profil t h., kal panna, polisonger.
Hvardagsdräkt och uppstående krage. Signerad på halsens afskärning: Se Sv
AB>n 1883.
Medaljong i gips med upphöjd kant, 68 ctm. i diameter, af Sven An-
derson. Universitetshuset; i marmor 54 ctm. i diameter på Sörmlands nation.
I brons på Carlsons grafvård på Upsala kyrkogård.
Carlsson, Johan Gustaf v, F. 1743, statssekreterare 1781,
president i Vasa hofrättt 1791, d, 1801; ornitolog.
Bröstbild, profil t h., med stångpiska och krås. Därunder vapnet och in-
ikxiften: Joh. Gustaf von Carlson h:t: Kong. M:s Förste Exp: Secret: 1775. I oval
Digitized by
Google
I6
ioom fyrkantig mrmmning. Underst stir: Stats Secreterare 1781. Rid. afK:S:0:
178. Com: af . . . ord: 1792. President
Klippt silhuett, 16 x 11 ctm. Universitctsbibloteket
Cartesius, Renatus. F. 1596 i Frankrike, flyttade 1649 ^^
Stockholm, där han dog 1650; filosof.
Medelliders man, bröstbild fas t. h., med svart till axlama nedkammadt
här, gr&bmna ögon, gräsprängda mustacher och pipskligg. Fyrkantig nervikt hvit
Icrage, svart dräkt Mörk bakgrund, öfver står: Renatns Des Cartes.
Olja, 71 X 57 ctm. Universitetshuset. Gåfva 1723 till Upsala universitets-
bibliotek af grefve Carl Gyllenborg (UB. Mscr. Arkiv E. 5).
Castovlus, Erik, F. 1655, professor i moralfilosofi vid Upsala
■universitet 1702, d. 1703.
Bröstbild fas t. v. ; svart allongeperuk, bruna ögon, mörk skäggbotten. Gul,
bUfodrad mantel, grå gul blom mig väst, spelshalsduk med nedhängande findar.
Mörk bakgrund i målad oval. Omskrift: Eric Castovius Phil. Mor. Professor.
Katus A:o 1655 Obiit A:o 1703. På baksidan samma inskrift samt: Brigitta Sten-
kels uxor von Cöllen fecit Holmise A:o 1703.
Olja, 91 X 79 ctm.. af fru Brigitta von Cöln, f. Stenkell el. Steenzelia. Uni-
versitetshuset >I749 d. 27 sept förährte wälboma fru professorskan Johanna
Margareta Ehrenhielm å sin sal. systers, wälboma fru Aleta Elisabeth Ehrenhielms
wägnar des sal. mans moralium professorens här wid academien Erici Castovii
contrefait til Kongl. bibliothequet.» (Mser. UB. Arkiv A. 8 sid. 262).
Cecilia, prinsessa af Sverige, f. 1540, gift 1564 med markgrefve
Kristoffer af Baden-Rodemachem, d. 1627.
Ung dam, midjebild fas t. h.; gult här med hårklädsel af röda och hvita
l)and, blå ögon, i öronen stora briljanterade guldörhängen, hvardera med fem
Icläppar, och fastade i örringarne med röda band. Röd underklädning, besatt
med gula och bruna, på puffslrmarna flätade band: rund urringning, kring hvilken
en hvit spets, stor uppstående spetskrage sammanhållen framtill af ett rundt svart
smycke, om halsen ett enradigt perlhalsband, ett briljanteradt guldhalsband bo-
xande till samma garnilyr som örhängena, samt under spetskragen ett till midjan
räckande sjuradigt perlband, sammanhållet af en stor rund briljantstjäma. Om
handlederna uppvikta spetsmanchettcr, på hvardera handens lillfioger en ring.
Mörk bakgrund, med gröna draperier på båda sidor; öfverst till venster Vasa-
vapnet under öppen bladkrona. På en bit af duken, som är vikt bakom spfinn-
ramen står: Högborne Furstinnan Fru Cecilia Wasa Gamla Konung Gustafs Dotter
Markgrefvinna af Baden.
Olja, 79 X 63 ctm. Stjernelds donation. Porträttet har förut varit i helfigur
och had en bredd af minst 114 ctm. Det är en löootalskopia efter ett Sldre
porträtt och efter detta är ett Gripsholmsporträtt (n:o 441, i katalogen af är 1883
kalladt drottning Elisabet af England) en kopia. Upsalaporträttet är reprodu-
ceradt i Sjögren: Gustaf Vasa, Gripsbolmskopian i Hahr: De kungliga lustslotten.
Cederholm, Axd Fredrik. F. 1780, skådespelare och målare,
d. 1828.
Medelålders man, bröstbild profil t. h., med lockigt hår och blå ögon,
draperad i hvit mantel, sammanhållen på höger sida af ett smycke, det hela
inom en krans af rosor och förgätmigej. Signerad nederst till venster: L. H.
Roos 1816.
Rund akvarell, 13,5 ctm. i diameter, af Leonard Henrik Roos. Universitets-
biblioteket Graverad af samme mästare för hans: Porträttgalleri af svenska f>oetei.
Celsius, Anders, F. 170 1. Professor i astronomi vid Upsala
universitet 1730, d. 1744.
Blek medelålders man med lidande uttryck och hopknipen mun, bröstbild
fas t. v.; hvit peruk, blå ögon. Brun rock och svart väst, båda med homknappar,
hvit lindad halsduk och hvitt krås. Bakgrunden: himmel med moln. På bak-
^idan står: Anders Celsius.
Digitized by
Google
1'. \\y \- I r i'. A.
Gustaf PiiiLir Ckkuiz.
Digitized by
Google
^'- .-. f rär.- i;,» i IV^d.
\' " • ''.ii.ki.kt. l^vlti;.* i ''4 / '
t" .). f
' )) , '. ••:.!! '.V axlnii ji »u.Uimini'
f . r •• V'.' • 'C- • 1' -
« v!' 1 17?"; ■ !1 ' ■Si!:* •: •. >cr'.'-
1 .N • A-K N 1 . 5)
!l ^ iT I U
,.'.r.ilhl»?^'>ri v.-l l'i.: !• I
'■'•■..\, ' "inr i^''". Til rk h*.H'j»."'»v ^'* n '**-•.
• ;. -}» -•.a-''' K TiCu nr ir>ä> ^j./'ir: in«i •
. w ':ft ht i: ' a«;'o\:u< Phil. Ni. r rt«i;>»5« •
. ' i , ■ all ^..ir.ina iii-kr.ft >.iii:l . Bri^.ttiXf
r • .. ' • .. \ ri ' ..!:,. f. ^'r.ri».-.*l .1 .^t..ii/ili- I ä
I. T 'j,f • w.^l orna It.' !.ro*e3hi»r >'r Mi J«»hftn:j
- .'<• u ;•»»(. "i.i 'IM A'- 'a Klisa:>«.Mh F !.: .nhitln.
, , . • -i . 'i ii \v:.i a<M(.i' nve.r. i.nci • a%t,'>'.
il! \'N.- A S .:i]. 202.
< • 1. ..- . ♦ S\'' •. t. i->4r, gitt i'-«(i4 "''-»^i ii"..iikgre/^
r . ■.■■.... '. W,.;.
... • • • .'.'..■• I' • 1 .irl-'..v45-
' : . .is' ' *' .":. 'i'\ijj' I.,
•..'.'.• iiui. Ix .1 ;p
' •.- '-.iii 1 . J!ui ur::.
.. ~ .:. :i..i'i'. ; • '^ tr-kiiU'
■ . , ' •' r. .i.i<.. {'.' hrii ..i.' -ThJ
' ; •! !cr ' .' i-kf ,
■• . ..' n ^'.'r 'r;;rJ
• ...... • l-> ••' ' i {. ill. It".
i . ' p . I t . i . :(. )• . '>l\^ T
.:..'. .1 . 1 •■ ' • .1 MiLcn. .»TU .ir
•..;!' -Il': CM •. WlSa «i.il.''<a K<
. t'.i-. ■-• •'• . 'i .' . ' • -1 ■' ",f.'i '-> h.^r J
..t . • M ' ] • • ' u ' u .'KX) «al'l
. -.'' <-!'•.■' ':<\ '•■ • ni. i *^
• . • ^ -.. -c; .1* i .,. . •• • -i s 1 '. Ij >al.ip
K . . '.: • I • . \ . ... ' ij.)-" ■ .. i. -;- .'I i M I..1 : 1 )u 1
•i. 1
\1 -'.i'' r : ,,■■•.. ■'. •-.. ^^ ' ♦• •.! t. 1.. Ti!-.' mcki^l h'>r ulj * ^! 6gO»
fltr."»-' .( ; '»■. 1;. . -., - .:;. ..'..i-n \- , ' ./-t s, 'a ai \r'\Khi. •J^-t h<L
in >m 'TI » rr '- n: r • n ^ -< '■<• .v. :■ ■ :rTa»i . . i-r -'. i !i \r: .?» - L H
kirifi ..* ..,' '. • s,- -v I (V ' \r. -I* icoi...'' H '•^.^ '•■
|. ' 1 ' • ;.■ 1. ' .r r. ' ..I a. >.,: .UK' 1 . \.' :' L.ii- 1 ■ r ••.'•; ."."i ..'-.•• .
r^Hl'-.iUS, . ////'•'•s-. ]'. lyci. r:r'!i<vnr j .-".fr..--»
'•K'c>:. ' •: ;o. '1 :; :;.
r.. K . . • '-i.rv ,..T^, ,„. -i .. la-..-, uttryck .-. ii ' ■ - I
: '.:!.. ■' , '. , ! !•. o^ 1 •. i',rv.u rv> '~ ■■' 'i ^vi*-. ..i-'. ' • . •
in stär: Anders Celsius.
Digitized by
Google
UwALA Universitet. P. Krafft d. ä.
Gustaf Philip Creutz.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
17
Olja, 78 X 63 ctm. Obfervatöriet. Reproducerad i Sandbei^ och Cardon:
Galleri af ntmSrkta svenska Iftrde.
Celsius, Magnus, F. 1621, professor i antikvitetskoUegium
1666, professor i matematik vid Upsala universitet 1668, d. 1679.
Midjebild fas t. ▼.; i midten benadt, pä axlarna nedfallande svart hir,
brana ögon, smala svarta mustacher. Svart dräkt, stor fyrkantig nervikt stärkt
knge. Ramsinteriör med grön gardin. Till venster står: Aetat. 40 A:o 1661.
H baksidan: Magnus Celsius.
Olja, 78 X 65 ctm. Observatoriet
Chapman, Vainée.
BröstbUd profil t. h.; böjd näsa, stor härklädsel. Under står: Mamsell
Chapman Vainée.
Målad silhuett, 21,3 x 15,8 ctm. Universitetsbiblioteket.
Christiernin. Harald, F. 171 1, vice advokatfiskal i Bergskol-
legium, d. 1 791.
Medelålders man, bröstbild profil t. h., i stångpiskperuk och krås inom
rand inramning. Bläckteckning, ii,s x 9,1 ctm. Universitetsbiblioteket.
Clason, Edvard Clas Herman, F. 1829, professor i anatomi
vid Upsala universitet 1882.
Medelålders man, bröstbild fas t. h., med tunnt brunt hir benadt på högra
ndan, blå ^on, bruna mustacher och brunt, något gråsprängt helskägg. Akademi-
frick, hvit halsduk, nordstjämeorden. Gråblä bakgrund. Signerad öfverst till
venster: £. Perséus.
Olja, 68 X 55 ctm., af Edvard Perséus 1882. Anatomiska institutionen.
Äldre man, bröstbild fas t. v., med grått, pä venster sida benadt här, blå
Öeoo och stålgrå mustacher och helskägg. Akademifrack, hvit halsduk och
Nordstjämeorden. Blågrå bakgrund. Signerad nederst till venster: C. G. Holm-
gren 1891.
Olja, 74 X 63 ctm., af Carl Gustaf Holmgren. Vestmanland-Dala nation.
Comelius, Carl Alfred, F. 1828, kalsenisk professor vid Up-
sala universitet 1862, biskop i Linköping 1884, d. 1893.
Bröstbild fas t v., med stålgrått hår, benadt pä högra sidan, bruna ögon,
stUgrå polisonger och rättarekrans. Svart dräkt, uppstående krage, prestkrage,
Bonktjämeorden och biskopskors. Mörkbrun bakgrund.
Olja, 74 X 60 ctm., af Carl Gustaf Holmgren. Ostgöta nation.
Corvin. Kapten.
Medelålders man, bröstbild profil t. v., med stångpiska. På baksidan står:
Ctpit Corvin.
Klippt silhuett, ii,a x 9,3 ctm. Universitetsbiblioteket.
Creutz, Gustaf Philips grefve. F. 1731, minister i Spanien
^763, i Frankrike 1766, kanslipresident och riksråd 1683, Upsala
muTersitets kansler s. å., d. 1785.
Bröstbild fas tv.; hvit peruk, blågrå ögon. Rådsherremantel, serafimer-
Uja, spetshalsduk, hvit brokaddräkt. Gråblå bakgrund i målad oval. På bak-
<idaa står: Gustaf Philip Creutz. Grefve K. Ma:s och Sveriges R. Råd Pres:t i
KL Canc. Collegio, Upsala Acad. Canceller, Komendir och Riddare af Kl. Ma:s
Oidea. Målad af KraflFt 1785.
Olja, 71 X 55 ctm., af Pehr Krafft d. ä. Universitetshuset. Kopieradt 1901
tf fröken H. Schenson. Se Hahr: Pehr Krafft d. ä. n:o 44. Reproduceradt i
Schfick och Warbnrgs Litteraturhistoria.
Bröstbild, profil t v., med bar hals och långt lockigt, bakåtkammadt hår.
VpphM kant Signerad på halsens afskäming: Sergell. f:.
Gipsmedaljong, 65 ctm. i genomskärning, af Johan Tobias Sergel. Univer-
Bletihnsct; annat exemplar magasineradt. Det ena exemplaret tillhör Beskowska,
te andra Stjemeldska donationen.
Upsala univers, sv. porträttsaml. 2
Digitized by
Google
i8
Cronhielm till Rosta, Gustaf. F. 1664, kungligt råd 17 10,
grefvc 171 2, kanslipresident 17 19, Upsala universitets kansler s. å., d. 1737.
Medelålders man, som sitter pä en grönklftdd linstol, stöder högra handen
mot höften, den Tenstra armen mot ett bord. Knåfigur, fas t v., ^A allonge-
pemk, blå ögon. Guldkantad dräkt af hvit brokad, sammanhållen af ett guld-
balte, rådsherremantel, hTit spetshalsduk och spetsmanchetter, Wbja med briljan-
tatadt guldOiste. Till venster förgyldt barockbord, hvarpå ridherrehatten ligger.
Bakgrund : palatsinteriör med grön guldkantad gardin med guldtofsar. Till venster
står: Gust Chronhielm comes regni Suecise senator preces cancellarise et revis.
leg. ataue cancellarius Accad. Ups. Anno »tatis LVII. På baksidan samma inskrift.
Olja, 140 X 116 ctm., af David von Krafft. Universitetshuset. 1722 d. ^'te
förfrågade sig Erik Benzelius hos konsistoriet, om man ej kunde låta Kloppert
kopiera Cronhielms portrtttt, som denne förliden sommar skknkt universitetsbiblio-
teket. Detta vore nämligen så stort, att det ej passade in i serien af kanslers-
portritt Härpå resolverade konsistoriet: Hos H:r Kraft i Stockholm, som gjordt
det förra, kan beställas et härlil tjenligit bröststycke. (Mscr UB. Arkiv A. 7.). —
En replik af detta porträtt finnes på Gripsholm (n:o 999), där det går under
Johan David Schwartz namn. DeUa ir reproduceradt i Schack och Warburgs
Litteraturhistoria. — Se Hahr: David v. Krafft N:o 164.
Liten kopia af föregående, utan inskrift. Olja, 82 x 64 ctm., möjligen af
Johan Klopper. Universitetshuset.
Medelålders man, bröstbild, fas t. h., med hvit allongeperuk och blå Ögon.
Rådsherremantel, hvit brokaddräkt, spetshalsduk. Mörk bakgrund, öfver står:
Gustavus Chronhielm. Coraes et Senat:r Regni Svec:ie.
Olja, 90 X 70 ctm., af Johan Henrik Scheffel. Enligt bibliotekets räken-
skaper betaltes 1727 till honom för detta porträtt 100 Dir. (Mcsr. UB. Arkiv E.
6. s. 61). Universitetshuset.
Dahlberg, Erik, F. 1625, öfverstlöjtnant vid Sörmlands rege-
mente 1660, generalkvartermästare 1674, fUlttygmästare 1692, kgl. råd,
grefve och fältmarskalk 1693, generalguvernör öfver Livland 1696, d.
1703; arkitekt, tecknare.
Une man, sitter tankfull vid en fotplint med hufvudet lutadt mot högra
armen, haller venstra handen på ett papper med en geometrisk ritning, som han
har i knät. Knäfigur, fas t. v., med brunt till axlama räckande hår och bruna
ögon. På hnfvudet gul turban, brun kortärmad dräkt, öppen i bröstet, blå
kappa draperad öfver högra axeln, vida -skjortärmar. Till höger marmoivas med
relieffigurer, dödskalle och hästkranium, till venster pelare och marmorfragment,
på plinten ett par böcker. Bakgrund: himmel. På baksidan står: Kgl. Rådet
Grefve Er Dahlberg.
Olja, 40 X 47 ctm., kopia af David Klöcker Ehrenstrahl efter Pietro Berret
tini da Cortona. Originalet på Säfstaholm. Se Looström: Konstsamlingarna på
Säfstaholm, där originalet är reproduceradt Schröders donation.
Ung man, som stöder venstra armbågen mot ett pelarepostament, på hvilket
ett rödt draperi ligger. Knäfigur fas t. v. brunt, till axlarna nedfallande hår,
bruna ögon, smala mörka mustacher. Harnesk med guldbeslag, gult kyller med
guldbårder kring ärmarna. Bakgrund: landskap. Signerad på pelarpostamentet:
David Klöcker fec. A:o 1664.
Olja. 134 X 116 ctm., af David Klöcker Ehrenstrahl. Universitetshuset. Ko-
pierad 1901 i två exemplar af fru E. Ahlberg. Reproducerad i: Från retrospek-
tiva konstutställningen 1898.
Dahlman, Laurentius, F. 1701, professor i moralfilosofi vid
Upsala universitet 1748, d. 1764.
Medelålders man med gladlynt utseende, bröstbild fas tv.; hvit pemk,
bruna Ögon. Brunviolett rock, hvit blommig väst, lindad halsduk och krås. Offer
r3^gen blått draperi. Brun och blå bakgrund, öfverst i högra hörnet står:
Digitized by
Google
I Ii
^lAF i'\.'^\\\l\ I.M.
Digitized by
Google
1. , , t
»' ; I ;.tS, .'
Ii ; .
■ i" ' ■ ' >
:i v ' ' !, '
> ,^* : .u.i ! V -
a-
x-r . . 1- :.
.1 '• . '' .1 '^'1
"Vi. :.-,t
Digitized by
Google
Upsala Universitet. J- H. Scheffel.
Gustaf Cronhielm.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
1'. K '.' 1 '■':! VM KA
I
Digitized by
Google
Digitized by
Google
1'pSALA Universitet. D. Klöcker Ehrenstrahl.
Erik Dahlberg.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
»9
Laur. Dahlman. Prof. Ups. Nat 1705 Den 1764. Pä baksidan: Laurentius Dahl-
man. Kat 1705. I. H. Scheffel pinx 1742. I. Söderlund renov. 1832.
Olja, 77 X 64 ctm., af Johan Henrik Scheffel, restaureradt af I. Söderlund.
Vestmanland-Dala nation.
Daliriy Olof v. F. 1708, kgl. bibliotekarie 1737, hofkansler
1763, d. s. å; skald.
Bröstbild, profil t. v. Pä baksidan stär: Cancellierädet v. Dalin.
Klippt silhuett 11 x 9,7 ctm. Universitetsbiblioteket.
Danokwardt, Benedikta. Gift med hofpredikanten hos Mana
Eleonora, sedermera superintendenten i Hadersleben, Johannes Roth-
loeben.
Medelälders vänlig kvinna, bröstbild fas t. h., med bruna ögon. Häiet
ticki af en svart och hvit mössa. Svart läghalsad klttdning, rund hvit. utstående
krage, om halsen en guldkedja och en annan öfver axlarna, öfverst till höger
vapen. Mörk bakgrund. Pä baksidan stär: Benedicta Danckwardt. nat. 16 denat.
Olja, 63 X 50 ctm., af David Beck. Konstmuseet.
De Geer till Leufsta, Carl. F. 1781, grefve i8t8, en af
rikets herrar 1823, d. 1861.
Höftbild, fas t. v., med hvit peruk och vasaordens dräkt med kedja. Han
häller med högra hand i hatten, som ligger pä ett bord. Till venster pelare.
Bakgrund: draperi.
Oljeskiss pä papp, I2,s x io,s ctm., af Carl Fredrik v. Breda. Konstmuseet.
Härds donation. Det utförda porträttet finnes pä Leufsta. Se Sander: Breda
iL-r 173.
De Geer till Leufdta, Charles^ baron. F. 1747, oppositionsman
och godsägare, d. 1805.
Bröstbild fas t. v., peruk, bruna ögon. Blägrä rock och ljusare väst, lindad
halsduk, spetskräs, nordstjämeorden i knapphälet, vasaordens band och krachan.
Blägrön bakgrund. Pä baksidan stär: Charles De Geer Baron De Leufsta, Marschal
de la Conr, Commendeur et grand Croix de TOrde Royal de Wasa, et Chevalier
de celui de TEtoile du Nord. Peint par Gustaf Lundberg. Copié par Magno
Hallman. 1796.
Olja, 59 X 43 ctm., kopia af Magnus Hallman efter Gustaf Lundberg. Ma-
gasinerad. Schiöders donation. Repr(^ucerad i: Sveriges historia frän äldsta tider.
De Geer till FInspong» Louis Gerard^ friherre. F. 181 8, pre-
sident i Göta hofrätt 1855, justitie statsminister 1858, president i Svea
bofrätt 1870, statsminister 1875, ^* 1896.
Äldre man, bröstbild fas t h., med hvitt här, benadt pä venstra sidan, hvita
poliaonger, blä ögon. Universitetsfrack med serafimerband och krachan, hvit
halsduk, uppstäende krage. Röd bakgrund. Signerad öftrerst till höger: Elisabeth
Jacobson 84.
Olja, 83 X 64 ctm., af Elisabeth Jacobson. Universitetshuset.
De la Bourdonnlére, Frangois. F. på 1730-talet, fransk språk-
lärare vid Upsala universitet 1767, d. 1809.
Äldre man med bredt ansikte, framskjutande haka och hög ansiktsfärg;
bröstbad fas t v., grätt här, bruna ögon. Blä rock, hvit väst med uppstäende
krage, hvit lindad halsduk, kräs. Grägrön bakgrund. Pä baksidan stär: De La
BomlonDier. P. Krafft fec.
Olja, 65 X 58 ctm., af Pehr Krafft d. y. Universitetshuset.
De la Gardle, Magnus Gabriel^ grefve. F. 1622, riksråd 1647,
Upsala oniversitets kansler 1654, rikskansler 1660, riksdrots 1680,
d. 1686.
Digitized by
Google
20
Gammal man, bröstbild fas t. h., med grå allongeperuk, tunna grå mnstacher
och hakskägg. Rådsherremantel, brungul blommig drikt, lindad hvit halsduk,
öfver står: Mag. Gab. Delagardie Com:s Sen R. S. Obijt 1686. Mörk bakgrund
i målad oval.
Olja, 83 X 72 ctm., af Christoflfer Thomas. Unirersitetshuset. 1704 betaltes
dXrför till Thomas 36 daler. (Mscr. UB. Arkiv E. 3. sid. iio).
Dickson, James. F. 181 5, afiUrsman i Göteborg, d. 1885.
Bröstbild fas t. v., med tunnt grått hår, blå ögon och bruna starkt grå*
sprängda polisonger. Svart hvardagsdräkt, nervikt krage och blå långhalsduk.
Brun bakgrund. Signerad till venster: Hilda Lindgren 1888.
Olja, öl X 88 ctm., af Hilda Lindgren. Göteborgs nation.
Drossander, Anders, F. 1648, medicine professor i Upsala
1683, d. 1696.
Bröstbild fas t. v.; svart allongeperuk, bruna ögon, några svarta skiggstrån
på öfverläppen. Mörk dräkt, brun mantel öfver högra axeln, hvit halsduk. Mörk
bakgrund i målad oval.
Olja, 83 X 63 ctm. Observatoriet.
Lik föregående men hvit gulblommig dräkt, brun blåfodrad mantel med
silfver- och guld broderad bård. Brungrön bakgrund. På baksidan står: Andreas
Drossander Nat. 1648, Denat 1696.
Olja, 69 X 56 ctm. Universitetshuset.
Döben, Carl Wilhelm v^ grefve. F. 1724, kammarherre 17 51,
hof kansler 1764, riksråd 1788, d. 1790.
Medelålders man, bröstbild profil t. v., med stångpiska och krås. På bak-
sidan står: öfwer Kam: Hr Gr. Carl DUben.
Klippt silhuett, 11,3 x 9,4 ctm. Universitetsbiblioteket
ly^Yi&n^ Joachim v.y friherre. F. 1708, kammarherre 173 1, stats-
sekreterare 1759, riksråd 1766, d. 1786.
Medelålders man, bröstbild fas t. v., med stångpiska och krås. På baksidan
står: Stats Secr. Bar. v. Dttben.
Klippt silhuett, 11,9 x 9,9 ctm. Universitetsbiblioteket
Du Rletz, Anders Rudolf. F. 1722, öfverste 1762, generalmajor
1770, landshöfding i Göteborg 1772, friherre 1778, d. 1792.
Medelålders man, bröstbild profil t v., med stångpiska och krås. På bak-
sidan står: öfwerste Ijeut. Duriez.
Klippt silhuett, ii,i x 9,6 ctm. Universitetsbiblioteket
Eberstein, Carl Johan. F. 1758, teologie professor i Lund 1808,
biskop i Visby 1813, <*• 1838.
Äldre man, bröstbild fas t h. med lockigt bakåtkammadt hår. Rock och
väst med höga kragar, prestkrage och kappa, biskopskors, nords^ämeorden om
halsen och krachan på bröstet och kappan.
Blyertsteckning, 20,s x 15,9 ctm. Universitetsbiblioteket
Ehrenheim, Fredrik Wilhelm v. F. 1753, minister i Köpen-
hamn 1790, kanslipresident 1801, friherre 1805, d. 1828.
Äldre man, bröstbild fas t v., med kortklippt uppstruket grått hår, gT&
ögon och små grå polisonger. Svenska dräkten med uppstående krage, lindad
halsduk och kr£, nordstjämeorden om halsen och krachan, kappa på högra
axeln. Bakgrund: röd gardin.
Olja, 72 X 59 ctm. Kopia efter Carl Fredrik v. Breda. Originalet i utrikes-
departementet (Sander: Breda n:o 295) Sörmland-Nerkes nation. Originalet repro-
duceradt i Magasin för konst, nyheter och moder, 1828.
Digitized by
Google
1. I I!'KIK i-
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Gubbe, bröstbild profil t v.; karrikatyr med stångpiska och stor klumpnäsa.
UDder står: Baron Fredrik Wilhelm von Bhrenheim. Kanslie-President.
Klippt silhuett, 20 x 12 ctm. Universitetsbiblioteket.
Ehrenheim, Pehr Jakob v. F. 1823, statsråd 1866 — 1870,
Upsala universitets kansler 1888.
Midjebild fas t. v.; grått, på venstra sidan benadt hår, blå ögon, hvita
mastacher och helskSgg. Universitetsfrack, hvit halsdak, nervikt krage. Om
halsen nordstjärneorden, serafimerband och krachan. Blågrön bakgrund. Signerad
nederst till venster: Elisabeth Warling 98.
Olja, 85 X 69 ctm., af Blisabeth Warling. Universitetshuset.
Ehrenpreus, Carl Didrik. F. 1692, hofrättsråd 1729, riksråd
1739, friherre 1747, grefve 17 51, Upsala universitets kansler s. å.,
d. 1760.
Medelålders man, bröstbild fas t. v., med peruk och blå ögon. Hvit bro-
kaddrlkt, rådsherremantel, hvit lindad halsduk, om halsen nordstjärneorden och
serafimerkedjan, krachan på manteln. Mörkt blågrå bakgrund. På baksidan
står: Sacrae regis majestatis och regni Sveciae dum vixerat maxima Bdei vir Dn.
Comes Carolus Ehrenpreus regis regnique senator Academise Upsaliensis can-
cellarins Concilii regii de legibus condendis prseses Ordinum Regii Maj:tis Egnes
auratus & Commendator. O. Arenius p. 1752.
Olja, 94 X 79 ctm., af Olof Arenius. Universitetshuset. På Gripsholm fins
en kopia (n:o 1064) målad af P. Fjellström. På ett annat porträtt (n:o 1522) på
samma ställe, äfven detta af Fjällström, är endast ansiktet en kopia efter Upsala-
porträttet.
Blek äldre man, sitter och stöder högra armen mot ett bord, gör med den
venstra handen en gest mot åskådaren. Knäfigur fas t. h.; peruk, blå ögon.
Hvit brokaddräkt, rådsherremantel, om halsen nordstjärneorden och serafimer-
kedjan, hvit lindad halsduk, spetsmanchetter. På bordet rådsherrehatten. Palats-
interiör med grönt och gulbrunt draperi. Signerad nederst t. v.: F. Bränder
pinx A. 1758.
Olja, 154 X 115 ctm., af Fredrik Bränder. Universitetshuset.
Ehrenstrahl, David Klöker, F. 1629 i Hamburg, hofmålare
1661, adlad 1674, d. 1698.
Medelålders man med hög ansiktsfärg ser öfver högra axeln mot åskådaren.
Bröstbild, brun allongeperuk, bruna ögon, brun blåfodrad mantel, hvit spetshals-
duk. Mörkbrun bakgrund. På baksidan står: David Klöcker Ehrenstrahl. Hof-
intendent, född d. 23 Sept. 1629. död d. 23 Okt. 1698. a se ipse pictus.
Olja, 44 X 38 ctm., af David Klöcker Ehrenstrahl. Konstmuseet. Hårds
donation. Reproducerad i Sandberg och Cardon: Galleri af utmärkta svenska lärde.
Ehrensvärd, Carl August^ grefve. F. 1745, öfveramiral 1784,
d. 1800; konstfilosof.
Bröstbild profil t. v., med vågigt, bakåtstruket hår. På halsens afskäming
står: Amicus amicum. Upphöjd kant.
Gipsmedaljong, 64 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Magasinerad.
Samma medaljong men utan inskrift i Universitetshuset och på Sörmland-Nerkes
nation. Se Göthe: Sergells porträttmcdaljonger.
Ekerman, Petrus, F. 1696, eloquentiae et poéseos professor
vid Upsala universitet 1737, d. 1783.
Bröstbild fas t v., med högra handen instucken innanför västen och svart
trekantig hatt under venstra armen. Liten hvit allongeperuk, blå ögon. Gråblå
rock odi vist, rocken med rödt foder, lindad hvit halsduk. Blåbrun bakgrund.
På baksidan står: Samme Hallman, som målade Ihres porträtt har målat och
tkiokt denna åt nationen.
Olja 64 X 48 ctm., af Magnus Hallman. Östgöta nation.
Digitized by
Google
Eugenie, prinsessa af Sverige och Norge. F. 1830, d. 1889.
Se Josefioft.
FahlcrantZj Christian Erik. F. 1700. professor i kvrkohisjtnm
\', ' ""'.ii ii
Digitized
d by Google
Upsala Universitets Konstmuseum. Jens Juel.
Sara Petronella Fehman.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
25
grefVe C. E. Piper, Löfstad, och Åbo historiska museum. Den först nämda af repli-
kerna ir reproducerad i Fr&n retrospektiva konstutställningen 1898. Se Sander:
Breda n:o 296—299.
Fleming, Claes Adolph. F. 1771, statsråd 1810, grefve 1818,
riksmarskalk 1824, d. 1831.
Bröstbild profil t. v., med kortklippt lockigt h&r och polisonger, bar hals.
Signerad: Sergell 1805. P& baksidan står: Första exemplaret af Sergells egen hand.
Gipsmedaljong, utan upphöjd kant, 48 ctm. i diameter, af Johan Tobias
Sorgell. Konstmuseet. Se Göthe: Sergells porträttmedaljonger. För Flemings
rikning utfördes 11 exemplar för 10 Rdr rgs stycket. (Bref frän Sergel till F.
Mscr. UB. F. 818 f)
Bröstbild t h., med kortklippt, lockigt här, svenska dräkten med uppstående
knge, krås, nordstjämeorden om halsen, serafimerband och krachan, lindad
halsduk. Bakpå står: Gr. C. Fleming.
Gipsbyst på rund plint, 86 ctm. hög, af Erik Gustaf Göthe. Universitets-
biblioteket; ett annat exemplar magasineradt.
Flodin, Samuel Conrad, F. 1726, borgmästare i Stockholm,
d. 1800.
Äldre man, bröstbild fas t h., med peruk, blå ögon, svenska dräkten,
lindad halsduk och krås, kappa på venstra axeln. Han stöder högra handen på
en käpp. Bakgrund: grå med rödt draperi.
Olja, 72 X 62 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Ostgöta nation.
Fogeiberg, Bengt Erland. F. 1786, bildhuggare, d. 1854.
Medelålders man, bröstbild fas t. v., med en modellerknif i högra handen,
stöder båda händerna på ställningen för en staty. Långt mörkt gråsprängt hår,
bcnadt i midten, blå ögon. Grön nattrock, skjorta med ostSrkt nedvikt krage, i
bröstet en röd näsduk instucken. Bakgrund: grå vägg. Signerad nederst till
böger: Efter Södermark 1845.
Olja, 73 X 59 ctm., kopia efter Olof Johan Södermark. Göteborgs nation.
Originidet litograferadt af A. J. Salmson.
Franzén, Frans Michael. F. 1772, professor vid Åbo univer-
sitet 1798, kyrkoherde i Kumla 1810, biskop i Hernösand 183 1, d.
1847; skald.
Bröstbild profil t. h. med brunt hår, blå ögon, svart dräkt, prestkrage och
vasaorden i knapphålet.
Akvarell, 13,3 x 10,3 ctm., af Leonard Henrik Roos. Universitetsbiblioteket.
Graverad af samme mästare i hans: Porträtt af åtskilliga 1823 års riksdagsmän.
Fredrik I. F. 1676, kung i Sverige 1720, landtgrefve af Hessen
^730, d. 1751.
Helfigur fas t. v., sittande i förgyld rödklädd länstol och stödjande högra
vnen på ett bord, venstra handen på stolskarmen. Allongeperuk, hvit brokad-
dfikt, blå kronströdd hermelinsmantel, sammanhållen af en agraflf, hvita strumpor,
tvarta skor med spännen. Till höger litet bord med regalierna på röd sammets-
^adde. Palatsinteriör med gulrödt draperi.
Olja, 222 x 141 ctm. Magasinerad. Nedre delen af porträttet i senare tid
■ycket klumpigt ditmålad.
Höftbild fas t. v., sittande i en förgyld grönklädd länstol och stödande
köfra armen mot ett bord med regalierna på röd sammetskudde. Hvit allonge-
pcnik, föd guldbroderad rock, spetshalsduk och spetsmanchetter. öfver ryggen
och knäna blå kronströdd hermelinsmantel. Bakgrund: palatsinteriör med rödt
draperi.
Olja, 142 X 117 ctm. Universitetshuset.
Fredrik Adolf. F. 1750, hertig af Östergötland, d. 1803.
Digitized by
Google
26
Bröstbild t. b., uppstruket pä rrggen nedhäDgande bår, sammanbållet i
nacken af en rosett ocb med en lock pa bögra axeln. Rustning utan balsstycke,
broderad mantel med serafimerkracban öfver venstra axeln ocb bögra armen,
serafimerband, lindad balsduk.
Gipsbyst, på rund plint, 91 ctm. bög, af Joban Tobias Sergel. Magasinerad.
Se Götbe: Sergels porträttbyster.
Bröstbild, fas t. b., bWtpudradt bår, blå ögon. Förgyldt bamesk med Sera-
fimerkracban på bröstet, serafimerband, lindad halsduk ocb krås, blå kronstrodd
mantel Öfver ryggen ocb venstra armen. Bakgrund: bimmel.
OlJA» 73 ^ 55 ^^^" kopia af Jacob Björk efter en pastell af Jonas Forsslund.
Originalet på Nationalmuseum.
Freinsheimlus, Johan, F. 1608 i Tyskland, skytteansk pro-
fessor vid Upsala universitet 1642, professor i Heidelberg 1656,
d. 1660.
Bröstbild fas t. b., Ijusbrunt bår nedkammadt öfver öronen, bruna mustacher
ocb pipskägg. Svart dräkt, fjrrkantig nervikt krage. Ljusbrun bakgrund i målad
oval. Ofverst till böger står: N:o 3. Job. Freinsbeimius.
Olja, 71 X 54 ctm. Deposition från Konstmuseet på Ostgöta nation.
Fries, Elias Magnus, F. 1794, professor regius vid Lunds uni-
versitet 1824, professor i botanik vid Upsala universitet 185 1, d. 1878.
Medelålders man, bröstbild, fas t. v., med brunt öfver öronen nedkammadt
bår, blå ögon, små bruna polisonger. Svart akademifrack, svart belknippt väst,
fadermördare och bvit lindad balsduk. Rödbrun bakgrund. Signerad nederst
till venster: J. G. Sandberg p. 1838.
Olja, 71 X 55 ctm., af Joban Gustaf Sandberg. Smålands nation. Repro-
ducerad i ScbUck ocb Warburg: 111. svensk litteraturbistoria.
Gammal man, sittande i stol med brunt ryggstöd, bröstbild, fas t. h., med
bvitt bår, svart kalott, blå ögon ocb bvita polisonger. Universitetsfrack med
vasaordens kracban, belknäppt svart väst, bvit utböjd krage, bvit balsduk. Brun
bakgrund. Signerad nederst till venster: Hulda Scbenson 1893.
Olja, 77 X 65 ctm., af fröken Hulda Scbenson. Universitetsbuset
Äldre man, bröstbild, med långt öfver öronen nedkammadt bår, kalott ocb
polisonger. Hvardaesdräkt, dubbelradig belknäppt väst, uppstående krage, lindad
balsduk. Frampå sär: Elias Fries. Signerad bakpå 18 T. L. 99 (monogram).
Gipsbyst, 59 ctm. bög, på fyrkantig plint, af Tbeodor Lundberg. Botaniska
institutionen.
Fries, Theodor Magnus. F. 1832, professor i botanik vid Up-
sala universitet 1877.
Äldre man, bröstbild fas t. v., med bvitt bår benadt på venstra sidan, blå
ögon, bvita mustacber och helskägg. Svart hvardagsdräkt med nervikt krage
ocb svart balsduk. Rödbrun bakgrund. Signerad till venster: 1893 Hulda Scbenson.
Olja, 83 X 66 ctm., af fröken Hulda Scbenson. Smålands nation.
Äldre man, bröstbild nästan profil t. b., med bvitt bår, blå ögon, hviu
mustacher och helskägg. Universitetsfrack, nervikt krage, bvit halsduk, nord-
stjärneorden om halsen och kracban. Grågrön bakgrund. Signerad nederst till
venster: Hulda Scbenson 1900.
Olja, 83 X 74 ctm., af fröken Hulda Scbenson. Goltlands nation.
Fryxell, Anders, F. 1795, rektor vid Maria skola i Stockholm
1828, kyrkoherde i Sunne 1836, d. 1881; historisk skriftställare.
Bröstbild fas t. v., med grått hår, blå ögon, små grå polisonger, prestdräkl
med prestkrage, lindad halsduk, kappa och Nordstjärneorden. Mörk olivOirgad
bakgrund. Signerad nederst till venster: J. G. Sandberg, pinx 1847.
Olja, 74 X 57 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Vermlands nation.
Digitized by
Google
/
r;jK Gi SI Al- (ii-,i;i i;.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
VUMI.VNl>S NATION. J. G. SANDBERG
Erik Gustaf Geijer.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
27
GeUer, Erik Gustaf, F. 1783, professor i historia vid Upsala
tmiversitet, d. 1847; skald.
Midjebild fas t h., sittande med högra handen instucken under rocken,
bmnt lockigt hår, bl& ögon, bruna polisonger. Svart dräkt med universitetskrage,
hvit lindad halsduk, fadermördare. Bakgrund: gråbrun vägg; till höger synes
Upsala domkyrka öfver en balustrad.
Olja, 70 X 59 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Vermlands nation. Repro-
docerad i Schiick och Warburg: 111. Svensk litteraturhistoria.
Bröstbild fas t. h., med askbrunt hår, blå ögon, bruna polisonger, svart
dräkt, lindad halsduk, fadermördare, nordstjämeorden om halsen, serafimerorden
pl bröstet. Ofverst till höger står: Ericus Gustavus Geijer Svecus. På baksidan:
Med ledning af äldre porträtter är detta måladt af Edw. Perséus 1877.
Olja, 73 X 60 ctm., af Edvard Perséus. Vermlands nation.
Bröstbild, fas t. h., med knollrigt hår, små polisonger och bar hals. Frampå
ilår: E. G. Geijer. På baksidan: N. B. 1829 46 år.
Gipsbyst, 54 ctm. hög, af Johan Niclas Byström. Konstmuseet. Annat
bronseradt exemplar magasineradt.
Helfigur stående en fas med händerna på ryggen, klädd i uppknäppt ytter-
rock och knäppt lifrock, uppstående krage. Signerad på den runda fotplattan:
J. Börjesson 1885. Statyn står på en rund piedestal med inskrift: Erik Gustaf
Geijer. Vid piedestalens fot sitter en allegorisk kvinnofigur.
Bronsstaty i dubbel kroppsstorlek af Johan Börjesson. Universitetsplanen.
Georgrii» Nils, F. 17 17, preussisk hofmedaljör 1747, återvände
till Sverige 1782, d. 1790.
Bröstbild profil t v., med långt lockigt hår, sammanhållet af en rosett i
nacken, draperad dräkt. I rund inramning. Under står: Nicolaus Georgii anno
xtatis 26.
Blyertsteckning, 15,3 x 12,9 ctm. Universitetsbiblioteket.
Gertten, Johan Adam v, F. 1767, öfverstlöjtnant 1793, ståt-
hållare på Strömsholms slott 1817, d. 1835.
Bröstbild profil t. h., med brunt lockigt framkammadt hår, blå ögon och
bmna polisonger. Blå rock med guldknappar och svärdsorden i knapphålet,
bvit väst med uppstående krage, fadermördare, lindad halsduk och krås. Bak-
grand: hvit och ljusblå. Signerad till höger: L. H. Rons 1813.
Miniatyr på papper, 7 x 5,8 ctm., af Leonard Henrik Roos. Universitets-
biblioteket
Gezelius, Johan^ d. y. F. 1647, professor i Åbo 1679, biskop
därstädes 1690, d. 17 18.
Bröstbild fas t. h., med grått lockigt Öfver öronen nedfallande hår, blå
ö^n och lång hvit >rättarkrans>. Svart dräkt med prestkrage och svart kalott
Kyikointeriör med krucifix till höger, fönster till venster. I målad oval.
Miniatyr, 10,5 x 8,6 ctm. Vestmanland-Dala nation. En gravyr häraf i
Botsatt riktning finnes i Gamla testamentet, 3:dje delen, Åbo 1722. Den är
signerad Hamarson del et sculp., hvarför det ju är en möjlighet, att det är denne,
•om bar gjort miniatyren.
Gj6rwell, Carl Christoffer. F. 1731, v. bibliotekarie vid Kgl.
biblioteket i Stockholm 1764, d. 181 1; bokhandlare, förläggare, lärd
och publicist.
Bröstbild profil t v., med kal hjässa, nedhängande vägigt hår och pels.
Tai venster står: C. C. Gjörevell. Signerad nederst: Sergel 1791.
Gipsmedaljong med upphöjd kant, 64 ctm. i diameter, af Johan Tobias
SergeL Universitetshuset; annat exemplar magasineradt. Se Göthe: Sergels
poTtrittmedaljonger.
Digitized by
Google
28
QJÖrwell, Carl Christoffer, F. 1766, stadsarkitekt i Stockholm
1803, d. 1837.
Yngling, bröstbild profil t. b., med pä ryggen nedhängande hår och kris,
inom ovsd inramning. Under står: C. C. Giörwell architecte.
Klippt silhuett, 14 x 9,7 ctm. Universitetsbiblioteket.
Glas, Olof, F. 181 2, professor i medicin vid Upsala universitet
1848, d. 1880.
Medelålders man, bröstbild fas t. h., med mörkt bår, ljusa polisonger, blå
ögon, glasögon. Akademifrack med nordstjärneorden, fadermördare, lindad hals-
duk. Olivfärgad bakgrund. Signerad nederst till höger: C. Staaff 1870.
Olja, 74 X 61 ctm., af Carl Theodor Staaff. Norrlands nation.
Medelålders man, bröstbild fas t. h., med svart hår, benadt på venstra
sidan, blå ögon, glasögon och små grå polisonger. Svart hvardagsdrftkt, utvikt
krage, svart halsduk. Blågrä bakgrund.
Olja, 79 X 66 ctm., af Amalia Lindegren. Goltlands nation.
Kopia af föregående, signerad till höger: C. G. Holmgren 1883.
Olja, 74 X 59 ctm. Universitetshuset.
Graffman, Hans. F. 1748, domprost i Strengnäs 1802, d. 1828.
Äldre man, bröstbild fas t. v., med gräsprängdt hår, tfickt af en svart
kalott, blå ögon och hög ansiktsfärg. Prestdräkt med prestkrage och nervikt
krage. Bakgrund: rödbrun gardin, till venster pelare. På baksidan står: Hans
Graffman, domprost i Strengnäs. Född i ösmo s:n i Södermanland 1748. Död
i Strengnäs 1828.
Olja, 60 X 69 ctm., af Pehr Krafft d. y. Sörmlands nation.
Grill, Anna Johanna, F 1720, gift 1737, med kommerserådet
Claes Grill, d. 1778.
Äldre dam, sittande fas t. h.. med händerna, af hvilka den högra håller en
solfjäder, lagda i knäet, hvitt hår, hvarpä en hvit och blå mössa, ljusgrå Ögon.
Hvit sidenklädning med spetsig urringning och halfkorta ärmar, tyllfichy, stora
blå rosetter i bröstet och på ärmarna, om halsen svart band, om armarna sex*
rådiga perlband. Mörk bakgrund med mannens porträtt öfverst till höger.
Olja, på trä. 34 X 29 ctm., kopia af Johan Way efter Alexander Roslin.
Konstmuseet.
Grooth, Eleonora Charlotta v, F. 1734, hoffröken, gift 1765
med öfverste Abraham Henric Uifvenklou, d. 1794.
Medelålders dam, bröstbild profil t. v.
Klippt silhuett, 11,5 x 9,6 ctm. Universitetsbiblioteket.
Grothius, Hugo, F. 1583 i Delft, rådspensionär 1613, svensk
ambassadör i Paris 1634, d. 1645; rättslärd.
Medelålders man, bröstbild fas t v. med mörkt något gråsprängdt hår, blå
ögon, brungula mustacher och pipskägg. Svart dräkt, tredubbel rund nedvikt
hvit stärkkrage. Mörkgrå bakgrund, öfverst till hÖger vapen, till venster står:
Hug. Grothius.
Olja, 71 X 57 ctm., af Michiel Jansz Miereveldt (Kopia efter?) Univer-
sitetshuset. Porträttet fanns 1694 i universitetsbiblioteket. (Mscr. UB Arkiv A 7.)
Gravyr af F. Houbraken.
Grubbe, Samuel. F. 1786, professor i filosofi vid Upsala uni-
versitet 18 1 3, statsråd 1840, d. 1853.
Medelålders man, bröstbild fas t. h. med mörkt, på venstra sidan benadt
här, gräblå ögon, svart dräkt med universitetskrage, helknäppt väst, fadermördare,
lindad halsduk. Mörkbrun bakgrund.
Digitized by
Google
Upsala Universitet.
Gustaf I.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
29
Olja, 67 X 58 ctm. Göteborgs nation. Reproducerad i SchUck och War-
bug: 111. svensk litteratnrhistoria.
GQthraeus, Jacobus Waltheri. F. i Skottland 1602, lektor i
Westerås 1632, kyrkoherde i Sala 1638, i Stora Tuna 1648, d. 1661.
Höftbild fas t ▼. med svart här, mustacher och helskägg, mörka ögon,
STVt dräkt med rund hvit krage. Svart bakgrund.
Olja, 113 X 77 ctm. Vestmanland-Dala nation. Gåfva af bibliotekarien J.
H. Schröder.
Gustaf 1. F. 1496, kung i Sverige 1523, d. 1560.
Bröstbild fas t. v., sittande i en hvälfd fönsteröppning och stödjande båda
trmama mot den med svart tyg behängda nedre karmen, och hällande med bada
hindema i sin grå högerhandske. Gult rundskuret här, hvarpä en ilat svart
barett med rund hvit plym, blå ögon, gult tvärklippt helskägg och gula mustacher.
Svirt guld- och perlstickad dräkt med stor fjrrkantig nervikt krage, pä venstra
handen grä handske. Ljus gräbrun bakgrund. Pä bada sidor om hufvudet stär:
Sic rex Gustavus wultusque humerosque ferebat: Felix imperio Svecia magna
tno 1542.
G))teborg8 nation.
J. a. Sandberg.
Samuel Grubbe.
Olja, 77 X 58 ctnL Universitetshuset. Stjernelds donation. Enl. Upmark
(Ord och bild 1894) är detta en kopia frän senare delen af 1500-talet efter ett
ildre original, möjligen mäladt af Casper konstmälare. Reproduceradt sammastädes.
Höftbild fas t v., stöder venstra handen pä svärdfMstet, häller med den
h^{ra i sin guldkedja. Pä hufvudet svart guldstickad barett med liten hvit ned-
Utagande plym, blä ögon, längt svart spetsigt helskägg. Svart guldstickad dräkt,
Digitized by
Google
30
pipkrage och pipmanchetter, om halsen guldkedja med briljantkors, värja med
briljanteradt fMste i svart guldstickadt gehttng. Bakgrund: interiör med fönster
till venster.
Olja, I30 X 89 ctm. Universitetshuset. G&fva af Magnus Gabriel De la
Gardie 1668.
Helfigur, gipsstatyett efter L'Archeveques staty p& Riddarhustorget, 82
ctm. hög. Magasinerad.
S. L
Digitized by
Google
Upsala Universitet.
L. Pasch d. y.
Gustaf III.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
31
oppslagen bok och hertigkronan pä blä guldkantad sammetskudde. Bakgrund:
grå vägg och till venster rödt draperi.
Olja, 148 X 115 ctm., af Lorenz Pasch d. y. Universitetshuset.
Ung man, bröstbild fas t. h., som stöder högra handen till venster pä en
blå kronströdd kommandostaf. Hvitpudrad peruk, en lock pä högra axeln och
CD annan stickande fram till höger pä manteln, harnesk, hvaröfver blä rock med
gA broderier och serafimerkrachan, serafimerband fäst pä högra axeln med ett
briljantsmycke, om halsen svärdsorden, lindad halsduk och spetskräs, öfver
ryggen och venstra armen blä kronströdd hermelinsmantel. Blägrä bakgrund.
Pastell, 70 X 53 ctm., af Gustaf Lundberg. Universitetshuset.
Replik af föregäende porträtt, med ljusviolett rock och gula broderier.
Pastell, 74 X 57 ctm., af Gustaf Lundberg. Universitetshuset.
Kopia af föregäende, men med röd rock, mantel och kommandostaf.
Gobelin, 74 x 59 ctm., af Pehr Hilleström. Konstmuseet. Porträttet skänktes
af Gustaf III till generalen grefve J. L. Härd, och af dennes styfdotter till Brink-
man, med hvars samlingar det kommit till universitetet. (Mscr. UB. Arkiv K. 62.).
Se Siren: Pehr Hilleström d. ä. Sid. 67.
Bröstbild profil t v., i harnesk, serafimerband och lindad halsduk. Uoder
står: K. of Swed.
Medaljong af röd pressad lera, 4,8 x 3,8 ctm. Konstmuseet
Bröstbild t v., tillbakakammadt här, sammanhället i nacken af en rosett med
en lock pä venstra axeln, rustning med serafimerkrachan midt pä bröstet, sera-
fimerband, lindad halsduk. Signerad pä baksidan: Sergel f. Drottningholm 1779.
Gipsbyst pä rund plint, 74 ctm. hög, af Johan Tobias Sergel. Magasinerad.
Se Gölhe: Sergells porträttbyster.
Midjebild fas t v., gör med venstra handen en gest mot höger; peruk med
svart nackrosett, guldinlagd rustning, draperad i en kronströdd purpurfkrgad her-
melinsmantel med serafimerkrachan, sammanhållen öfver venstra axeln med ett
briljantsmycke, serafimer-, nordstjäme- och svärdsordens band, om lifvet gul
sidenbindel. Bakgrund himmel.
Olja, 83 X 67 ctm., af Alexander Roslin. Universitetshuset. Kopia pä
Gripsholm (n:o 1685). Graveradt af Duchesne.
Höftbild fas t h., stöder venstra handen i sidan, häller med den högra
sin hatt pä ett bord. Röd och gul svensk dräkt, serafimerband, briljanterad
STirdsorden om halsen, pä bröstet briljanterad serafimerkrachan, kappa med
broderad krachan, tyllhalsduk och manchetter, värja med guldOlste. Till höger
ett bofd, pä hvilket ligger syart hatt med briljantkedja och hvita plymer, diplom
bundet i rödt band, krona och röd guldströdd hermelinsmantel. Palatsinteriör.
Olja, 125 X 100 ctm., af Johan Ahlberg. Deposition frän Konstmuseet pä
Ostgöta nation. En replik tillhör Upsala gillesällskap, en annan Kgl. teatern i
Stockholm. Den sistnämnda är reproducerad i Personhistorisk tidskrift 1900.
Bröstbild profil t. h., med peruk och bröstbild profil t. h., med hatt. Bred-
vid står: Pour aller voir Pestum S. M. Neap. proposeroit que le Comt de Haga
coochat a Persane, dont il faut passer le bois, pour eviter les plus mauvais
cbemins, d*ou II pouvoit aller le lendemain voir Pestum et en revenir a Saleme
le meme jour et meme a 10, ii heures du soir jusqu'a Naple. Un Cavalier
Gentilbome de la Chambre est toujours a Persane. Pä baksidan ett fruntimmer
och en ryttare.
Blflckteckning pä ett blad, 23,3 x 18,9 ctm., af Johan Tobias Sergel. Univer-
Rteubiblioleket.
Bröstbild t v. med högt uppkammadt vägigt här med nackrosett, svensk
dråki m£d serafimerkrachan, nervikt krage, kräs. Serafimerband och kappa pä
bögra axeln.
Gipsbjrst pä rund plint, 78 ctm. hög, af Johan Tobias Sergel. Universi-
tetsbiblioteket. Se Göthe: Sergels porträttbyster. Reproducerad i Statens konst-
saalingar 1794— 1894.
Digitized by
Google
3«
Bröstbild, profil t. v., med långt öfVer balsens afskäming nedbängande hlr.
Signerad under: Sergel. — Gipsmedaljong med oppböjd kant, 62 ctm. i
diameter, af Joban Tobias Sergel. Universitetsboset. — Annat osigneradt exemplar
pä Sörmland -Nerkes nation.
Helfigur, gipsstatyett, 82 ctm. hög, af Sergels staty vid Skeppsbron. Maga-
sinerad.
Gustaf IV Adolf. F. 1778, kung i Sverige 1792, afsatt 1809,
d. 1837.
Gosse, knäfigur stående fas t. b., som håller högra banden med manteln
sidan och med den venstra för en gest. I midten benadt på axlama nedkam-
madt brunt något pudradt bar, silfvertygtdrlkt med knKbyxoma slutande öfver
knäna, bvita trikåer, silfvertygsmantel på högra axeln, om halsen nervikt fyrkantig
spetskantad krage, serafimerband och kraschan, värja i silfvertygsgebäng. Till
höger förgylld rödklädd stol, hvaröfver hänger den blå kronströdda hermelins-
manteln; till venster förgylld! bord med marmorskifva, hvarpå blå guldkantad
sammetskudde med hertigkrona. Bakgrund grå vägg med rödt draperi till venster.
— Olja, 152 X 116 ctm., af Lorenz Pasch d. y. Universitetshuset
Ung man, bröstbild fas t. v., med Ijusbrunt öfver öronen nedkammadt bår
och blå ögon, blå uniform med gula uppslag och uppstående krage samt silfver^
epåletter, serafimerband och kraschan, svärdsorden om halsen, röd och hvit lindad
balsduk, krås. Blågrå bakgrund. Signend till venster: Soret px. — Miniatyr på
elfenben, 4,9 x 4,5 ctm., af Jean Fran^ois Soret Konstmuseet.
Bröstbild profil t v. — Klippt silhuett, ii,a x 8 ctm. Universitetsbiblioteket.
Gustaf, hertig af Upland. F. 1827, d. 1852.
Knäfigur fas t. v., sittande i förgylld grönklädd stol; han stöder högra
handen mot stolkarmen, leker med den venstra med klockkedjan. Svart drikt,
utvikt krage, svart halsduk. Till venster skrifbord med ett uppslaget herbarium.
Bakgrund mörkt draperi, till höger utsikt öfver Haga. Signerad till höger: C
Bennet pinx 1853. — Olja, 117 x 92 ctm., af Carl Stefan Bennet. Studentkårens
lokal. Litograferad af O. Cardon.
Helfigur, sittande på en sten, stödd med venstra armen mot en trädstam
och hällande en uppslagen notbok i knäet med den högra handen. Lifrock,
nervikt krage: han sitter pä kappan, som är draperad öfver venstra armen och
benen. — Gipsstatyett, 50 ctm. hög. Magasinerad.
Bröstbild med bar hals, signerad pä högra sidan: Sjöstrand 1854. — Gips-
byst, 68 ctm. hög, af Carl Eneas Sjöstrand. Stockholms nation.
Gyllenborg, Anders^ grefve. F. 1686, major vid lifregementet
till häst 1 7 19, d. 1728.
Ung man, bröstbild fas t h., med hvit allongeperuk och blå ögon, harnesk,
blå uniformsrock med röda uppslag och guldkantade knapphål. Mörkbrun bak-
g-und i målad oval. — Olja, 80 x 65 ctm., af David v. Kraflft. Konstmuseet,
yllenborgska donationen. Se Hahr: David v. KrafTt n:o 167.
Gyllenborg, Antoinette Virginia, F. 1735, gift 1754 med
landshöfding Johan Jakob Gyllenborg, d. 175 1.
Ung dam, midjebild fas t. v., klädd som Diana. Pudradt bår med en
lock på venstra axeln, guldhalfmåne och röd rosett, gul klädning med tyllkanlad
urringning, gult korsettliknande harnesk, kantadt med röda stenar och pärlor och
i bröstet ett smycke. Hon är draperad i blå hvitfodrad mantel, håller i högra
handen bågen och bär kogret i blått band på ryggen. Bakgrund himmel med
träd till venster. — Olja, 65 x 50 ctm., kopia af Jacob Björk cfler Gustaf Land-
berg. Konstmuseet. Originalet tillhör brukspatron von Sehinkel på Tidö, eik aiman
kopia baron E. Cederström, K rusenberg. Gyllenborgska donationen.
Digitized by
Google
33
Gyllenborg, Elisabeth Derith, F. i England, adopterad 1720
af sin styffar grefve Karl Gyllenborg, gift 172 — med riksrådet friherre
Carl Gustaf Sparre, d. 1766.
Ung dam, bröstbild fas t. h., med askblondt här, bruna ögon, läng smal
haU Rlidning af hvit och gul brokad med djup spetsig urringning kantad med
tjrll, öfver axlama röd hvitfodrad mantel. Mörk bakgrund. Pä baksidan stär:
Lady Bctly Gyllenborgh. Kraflft fecit a:o 1720. — Olja, 80 x 63 ctm., af David
T. Krafft. Konstmuseet Gyllenborgs donation. Hahr n:o 166.
Gyllenborg, Fredrik^ grefve. F. 1698, kammarherre 1722, lag-
man 1733, president i bergskollegiet 1750, d. 1759.
Ung man, bröstbild fas t. h., med hvit allongeperuk och mörkgrä ögon, blä
hritfodrad rock med guldknappar, hvit blommig guldbroderad väst med guld-
knappar, hvit lindad halsduk med nedhängande spetskantade ändar. Bakrund
mörk oliv. På baksidan stär: Counte Fredrich Gyllenborgh: Krafft fecit anno
1720. — Olja, 76 X 63 ctm., af David von Krafft. Konstmuseet. Gyllenborgska
donationen. Se Hahr: David v. Krafft. N:o 165.
Gyllenborg, Gustaf Fredrik, F. 1731, kansliråd 1774, d.
180S; skald.
Äldre man, bröstbild profil t. v., med krokig näsa, längt pä ryggen ned-
kammad! här och draperi. Signerad underst: Sergell 1800. — Gipsmedaljong
med upphöjd kant, 63 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Universitetshuset.
Se Göthe: Sergels porträttmedaljonger.
Gyllenborg, Jakob. F. 1648, assessor i kammarrevisionen 1676,
adlad 1680, landshöfding i Stockholms och Upsala län och friherre
1689, kgl. råd 1695, grefve s. å., d. 1701.
Medelälders man, knäfigur fas t. v., sitter pä bläklädd stol och häller högra
banden i sidan. Mörkgrä idlongeperuk, blä ögon, mycket smä mustacher, räds-
herremantel, grä guldbroderad dräkt, spetshalsduk med nedhängande ändar, spets-
manchetter, på venstra handen grä handske med guldfransar. Till venster bord
med rädsherrehatten. Palatsinteriör, till venster utsikt öfver landskap. — Olja,
141 X III ctm, kopia af David v. Krafllt efter David Klöker Ehrenstrahl. Univer-
sitetshuset Gyllenborgs donation. Originalet pä dripsholm (n:o 683). Se Hahr:
Dtrid v. Krafft n:o 168. Graverad af Akrell.
Qi^\\ex\}QOr%^ Jakob Johan^ grefve. F. 172 1, landshöfding 1762,
d. 1788.
Medelälders man, bröstbild fas t. h., i hvit peruk med en lock pä högra
sieln; blä ögon, grä rock med snörmakerier, hvit väst, lindad halsduk, kräs, öfver
ryggen och högra armen blätt draperi. Bakgrund himmel. — Olja, 66 x 52 ctm.
I>eposition frän konstmuseet pä Östgöta nation. Gyllenborgs donation.
Gyllenborg, Karly grefve. F. 1679, minister i London 17 15,
riksråd 1723, kanslipresident 1739, d. 1746.
Medelälders man, knäfigur fas t. h., sitter i en förgylld grönklädd stol och
stöder högra handen mot stolskarmen, häller den venstra i knäet. Hvit allonge-
pcmk, blä ögon, rädsherremantel, hvit blommig dräkt, hvit halsduk med nedhän-
fande ändar slutande i tofsar, spetsmanchetter. Till venster fSrgyldt bord med
lädsherrehatten. Bakgrund interiör med mörkviolett draperi. — Olja. 141 x 117
ctm.. af Johan Henrik Scheffel. Universitetshuset. Gyllenborgska donationen.
Äldre man, bröstbild fas tv., som stöder venstra handen mot en stoliygg,
sticker den högra innanför västen. Hvit allongeperuk, blä ögon, rädsherremantel,
kfit blommig dräkt, hvit halsduk med nedhängande ändar slutande i tofsar. Pa-
lalsinteriör med grön gardin till höger, till venster en pelare, hvarpä stär: Carolus
Cpsala umiverå, åv. partråttsaml. 3
Digitized by
Google
34
Gyllenborg comes. S:r8e K:x M:tis et regni Suecise senator, prseses magnae can-
cellariae, et academise Upsal:s cancellarius A:o 1739. Lorentz Pasch pinxit. —
Olja, 93 X 79 ctm., af Lorens Pasch d. i. Universitetshuset. Replik på Grips-
holm (n:o 1012) reproducerad i Schttck och Warburg: 111. svensk litteraturhistoria.
Gyllenhaal, /oÅan Abraham, F. 1750, direktör vid Åtvida-
bergs koppargnifva, d. 1788.
Ung man, bröstbild fas t v., med hvit peruk, blSgrå ögon, grå rock, hvit
vftst, hvit lindad halsduk, krås och spetsmanchetter, rödt draperi öfver högra axeln.
Mörk bakgrund. — Olja, 76 x 61 ctm. Vetenskapssocieteten.
Gyllenhlelm, Carl Carlsson. F. 1574, krjgsöfverse 1600, fri-
herre 1615, fältmarskalk 1616, riksråd 161 7, riksamiral 1619, d. 1650.
Helfigur, stående fas t. v., stöder sig med högra handen på en käpp, håller
den venstra i sidan. Tunnt gulbrunt hår, blå ögon, grå mustacher och helskägg.
Svart dräkt med svart kappa, nervikt fyrkantig hvit krage, uppvikta manchetter,
välja i svart axelgehäng, höga ndstöflar med grå nervikta flikiga kanter, sporrar,
bruna klackar och sulor. Till venster ett bord med laxfKrgad guldfransad duk,
hvarpå svart hatt och grå handskar. Interiör med laxfärgade gardiner på båda
sidor och rutigt parkettgolf. Till höger hänga hans bojor; till venster vapnet,
hvarunder står: Carolus Gylldenhielm 1. baro in Berqvara Sundbyholm et regni
Sveciae ammiralius natus anno 1574, die martii nunc autem hoc anno Christi
1 64 1 setatis suse sexagesimo septimo. — Olja, 222 x 126 ctm. Universitetshuset.
Hårds donation.
En kopia i bröstbild, 77 x 61 ctm., på Sörmlands nation.
Gyllenstiema, Göran. F. 1724, lagman 1750, riksråd 1765,
riksmarskalk 1781, d. 1799.
Äldre man, helfigur stående fas t. h., stöder venstra handen i sidan, håller
i den högra riksmarskalkstafven. Hvit peruk, blå ögon, rådsherremantel med
serafimerkrachan, hvit sidenrock och hvita sidenknäbyxor, sammanhållna vid
knäna med briljantspännen, hvita strumpor och hvita sidenskor med briljant-
spännen och röda klackar, spetshalsduk med nedhängande ändar, spetsmanchetter,
om halsen serafimerkedjan och nordstjärneorden, hvit handske på högra handen.
Till höger förgyldt bord med marmorskifva, hvarpå ligga rådsherrehatt, handske
och en bok, till venster förgyld grönklädd stol. Palatsfnteriör, i bakgrunden
ljusgrönt draperi, parkettgolf. Signerad till höger på en pelarbas: Laur Pasch
pinx 1789. — Olja, 202 x 126 ctm., af Lorens Pasch d. y. Universitetshuset-
Hall, Birger Martin. F. 1741, provinsialmedikus i Vestmanland
1773, d. 1814.
Midjebild fas t. v. med kalott och hvitt hår, igenknäppt lifrock, väst med
uppstående krage, krås; han håller i högra handen några blommor. Signerad
till venster: Gfn f:t 1813. — Svartkrilteckning, 2o,a x 15 ctm,, af Anders Abraham
Grafström. Universitetsbiblioteket.
Hamilton, Fredrik Ulrik. F. 1735, öfverkammarherre, lands-
höfding i Jönköping, d. 1797.
Ung man, bröstbild profil t. v., med stångpiska och krås. På baksidan
står: Kamh. Bar. Fr. Hamilton. — Klippt silhuett, ii,x x 9,6 ctm. Universitets-
biblioteket.
Hamilton, Henning Ludvig Hugo. F. 18 14, kammarherre
1 84 1, minister i Köpenhamn 1861, kansler för Upsala och Lunds
universitet 1872, d. 1886.
Ofullbordadt porträtt, medelålders man, bröstbild fas t. v., sittande i en
länstol, stöder den högra handen i sidan, den venstra på landtmarskalkstafven.
Digitized by
Google
L'M»-},K>n [.I. I \'\-> il J) v
GÖRAN GVLLKNSIIHKNA.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Upsala Universitet. L. Pasch d. y.
Göran Gyllenstierna.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
35
Bnnt b&r, benadt till venster och framkammadt vid öronen, brtina mustacher
oeh rittarkrans. Blå anifonn med epoletter, kappa draperad öfver venstra armen
och högra benet Bakgrund: vägg i riddarhuset med vapensköldar. — Olja,
144 X 109 ctm. Universitetshuset.
Hammarsten, Olof. F. 1841, professor i medicin vid Upsala
universitet 1877.
Äldre man, bröstbild fas t. h. med grått här benadt på venstra sidan, blå
ögoo, grå mustacher och helskS^. Svart hvardagsdräkt, nervikt krage och svart
hilsdak. OlivfÄrgad bakgrund. Signerad till venster: Axel Jungstedt 1900. —
Oljt, 78 X 64 ctm, af Axel Jungstedt. Sörmlands nation.
Hebbe, fru, gift med Christian Hebbe.
Bröstbild fas t h., gul halmhatt klädd med tyll, pudradt hår, blå ögon, röd
klidning med fyrkantig spetskantad urringning. Grå oval bakgrund. — Akvarell,
16,3 X 12,1 ctm. Universitetsbiblioteket.
Hedenius, Pehr, F. 1828, professor i patologi vid Upsala uni-
versitet 1859, d. 1896.
Medelålders man, bröstbild fas t. h., med grått hår benadt på venstra sidan,
gr&bmna ögon, universitetsfrack med nordstjämeorden, uppstående krage, hvit
halsduk. Mörl^ön bakgrund. Signerad öfverst: G. von Rosen 1877. — Olja,
87 X 61 ctm-, af Georg von Rosen. Vestgöla nation.
Gammal man, bröstbild fas t. h., med hvitt på venstra sidan benadt hår,
bil ögon, glasögon. Universitetsfrack med vasaordens krachan, nordstjärnan och
dannebrogen, om halsen vasaorden, uppstående krage, hvit halsduk. Signerad
nederst till höger: C G Hn 1885. Brunröd bakgrund. — Olja, 74 x 58 ctm., af
Ctrl Gustaf Holmgren. Läkareföreningen.
Hedvig Elisabeth Charlotta, prinsessa af Oldenburg-Delmen-
horst. F. 1759, gift 1774 med hertig Karl (XIII) af Södermanland,
d. 1818.
Ung dam, bröstbild t. v., med håret högt uppkammadt i en valk öfver
bjissan och uppföst i nacken i lockar och flätor, öfver axlarna fichu, knuten i
biöstct Signerad bakpå: Sergell f. 1780. — Gipsbyst på rund plint, 77 ctm.
k^} af Johan Tobias Sergel. Magasinerad. Se Göthe: Sergels porträttmedaljonger.
Heinsius, Daniel, F. 1580 i Nederländerna, professor i Leyden
1605, svensk rikshistoriograf 1618, d. 1655; filolog och skald.
Medelålders man, midjebild fas t. v., med svart knoUrigt hår nedkammadt
o(Ver öronen och täckt af svart kalott, blå ögon, små gula mustacher och pipskägg.
Svart drikt, nervikt fyrkantig hvit krage, medalj fSst i ena knapphålet. Mörk
btkgmnd. öfverst står Dan. Heinsius. Olja, 77 x 62 ctm., af G. Merk. Uni-
versitetsboset Gravyr af Jonas Suyderhoef, afbildad i Wadström: Svenska och
&Bska portritt
Hellstrand, P. Inspektor på Trolleholm.
Medelålders man, bröstbild profil t. v., med lockigt hår och lindad halsduk.
UadcT står: Inspektor P. Hellstrand på Trolleholm. Rit. af O. Wallgren. —
%ertsteckning, 15,6 x ii,i ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Helmfelt, Simon Grundel, F. 161 7, öfverste 1646, general-
major 1655, fältmarskalk 1668, riksråd 1673, friherre 1674, d. 1677.
Midjebild fas t. v., med grå allongeperuk, blå ögon, rödlätt ansiktsfärg,
Bycket smi ljusa mustacher och pipskägg. Guldinlagd rustning, hvit halsduk.
Mfirk bakgrund i oval med lagerkrans prydd fönsteröppning. På baksidan står:
Digitized by
Google
36
Helmfcldt. — Olja, io8 x S6 ctm., af David Klöker Ehreastrahl. Universitets-
huset. Skänkt till universitetsbiblioteket 1753 af öfverstlöjtnaot Geraer (UB.
Arkiv A. 8. sid. 326). Replik på Gripsholm (n:o 957). Gripsholmsportrittet ir
reproduceradt i Westerberg: Sveriges hjältar.
Hermansson, Johan. F. 1679, juris naturalias professor i Lund
1715, professor skytteanus i Upsala 1717, d. 1737.
Medelålders man^ bröstbild fas t. h., med hvit allongeperuk, blek hy, bruna
ögon. Köd grönfodrad mantel, hvit guldbroderad rock, hvit lindad halsduk med
nedhängande ändar. Mörk bakgrund i målad oval. Öfverst till höger står: N:o
7 Joh. Hermansson. — Olja, 79 v 66 clm. Universitetshuset.
Hoffvenlus, Petrus, F. 1630, professor i medicin vid Upsala
universitet 1661, d. 1682.
Midjebild fas t. v.: gulbrunt i midten benadt på axlarna i lockar nedfallande
hår, blå ögon, små gula mustacher och pipskägg. Svart dräkt, stor fyrkantig ner-
vikt hvit krage, uppvikta manchetter. Han hfiler i högra handen ett instmment,
med hvilket han pekar på ett öga, som han håller i venstra handen. Till venster
ett bord med böcker och en bokhylla. Bakgrunden interiör, öfverst till höger
står: Petrus Hoffwenius Med. D. et P. U. Natus anno 1630. Obiit anno 1682, —
Olja, 80 X 64 ctm. Universitetshuset. Gafs 1735 ^i^l universitetsbiblioteket af
sekreteraren Malmberg (UB. Arkiv A 8, s. 53.)
Holm. Soldat.
Äldre man, bröstbild nästan proEl t. h., sittande på en stol, med mustacher,
polisonger och hakskägg. Uniform och hög björnskinnsmössa med två korslagda
)rxor framtill, öfverst till höger står: N:o 62 Holm. — Bläckteckning, 20 x 23^
ctm. Universitetsbiblioteket.
Holm, Petrus, F. 1634, professor i orientaliska språk vid
Lunds universitet 1667, telologie professor i Upsala 1676, d. 1688.
Medelålders man med hög ansiktsfärg, som stöder högra handen mot ett
bord; höftbild fas t. v., med svart i midten benadt till axlama nedfallande hår,
gråsprängda mustacher och hakskägg. Svart dräkt och svart kappa, fyrkantig
nervikt krage, uppvikta manchetter. Mörk bakgrund med rödt draperi till höger.
Till venster står: Petrus Holm. Natus A:o 1634 d. i Julii. Pinx. A:o 1685. —
Olja, 117 X 84 ctm. Magasinerad. Gåfva till universitetsbiblioteket 1732 af
academismeden Carl Holm, Petrus Holms sonson. (UB. Arkiv A. 8, sid. 42.)
Holmgren, Alarik Frithiof, F. 1831, professor i fysiologi vid
Upsala universitet 1864, d. 1897.
Äldre man, bröstbild fas t. h., med hvitt tunnt uppstruket hår, hvita mos-
tacher och hvilt spetsigt helskägg, blå ögon, blek ansiktsfärg. Universitetsfrack,
hvit halsduk, nervikt krage, om halsen nords^ärneorden, i skjortbröstet kråsntl
med briljanteradt namnchiffer, i knapphålet ordensrosett. Blågrön bakgrund. Sig-
nerad till höger: Clara Löfgren 1898. — Olja, 77 x 64 ctm., af fröken Clara
Löfgren. Östgöta nation.
Holmström, Hans Olof, F. 1784, lektor i Strengnäs 1823,
biskop därstädes 1839, ärkebiskop 1852, d. 1855.
Gammal man med magert ansikte, bröstbild fas t. v., med grått på venstrst
sidan benadt hår, ljusblå ögon, prestdräkt, om halsen ärkebiskopskors och nord-
stjärneorden, krachan på rock och kappa. Olivfärgad bakgrund. Signerad till
venster E. Stever 1855. — Olja, 76 x 60 clm., af E. Stever.
Sörmland-Nerkes nation.
Hoorn, Johan van der. F. 1662, stadsläkare i Stockholm 1708,
adlad 17 19, d. 1724.
Digitized by
Google
37
Blek medelålders man, midjebild fas t. y., står vid ett bord, som upptar
nedre delen af tårtan. Svart på axlarna nedhängande här, svarta ögon, smala
svarta ronstacher. Stor fyrkantig nervikt spetskantad krage, svart väst, vida
skjortftrmar. Han håller i högra handen ett instrument, hvarmed han pekar på
en på bordet liggande dödskalle, i venstra handen ett annat. Mörk bakgrund. —
Olja, 82 X 64 ctm. Universitetshuset. En kopia af Johan Way tillhör professor
Lindfors, Upsala.
Horn, Arvid Bernhard, F. 1664, generalmajor och friherre
1700, kgl. råd 1705, grefve 1706, kanslipresident 17 10 — 19 och
1720—38, d. 1742.
Medelålders man, knäfigur fas t. v., sitter i en förgylld grönklädd karmstol,
stöder den högra handen på stolkarmen och gör med den venstra en gest. Hvit
alloBgeperuk, blå ögon, rådsherremantel med ett briljantsmycke på högra herme-
Hnsuppslaget, hvit blommig dräkt, hvit lindad halsduk med de nedhängande
judarna instuckna i ett knapphål. Till venster förgylldt bord med marmorskifva,
hvarpå kommandostaf, papper, rådsherrehatt och hjelm. Bakgrund palatsinteriör
med grönt draperi till höger. — Olja, 143 x 115 ctm. Universitetshuset. Gifvet
lill universitetsbiblioteket 1732, antagligen af Arvid Horn själf. (Mscr. UB. Arkiv
E 6. sid. 231, 341 och 343.)
Kopia af föregående, på mörk bakgrund i målad oval. Omknog står: Arv.
Hora com. regn. Svec. senat, praes. cancel. et comit. A. 1720 maresch. — Olja,
88 X 73 ctm., af Johan Joachim Streng. Universitetshuset. Utförd på beställning
af universitetsbiblioteket och betald 1734 *Vjx med 60 daler. (Mscr. UB. Arkiv
A. 8. sid. 49 och E. 6. sid. 351.)
Horn till Björneborg. Gustaf. F. 1592, general 1625, riksråd
s. å., fältmarskalk 1628, grefve 1651, riksmarsk 1653, d. 1657.
Bröstbild fas t. v. med mörkt på axlama nedkammadt hår, bruna ögon,
Ijusbnma mustacher och pipskägg, blek ansiktsfärg. Guldbeslagen rustning, fält-
bindel af hvitgul spets Öfver venstra axeln. Mörk bakgrund. På baksidan står:
Fdtherren grefve Gustaf Horn till Kånkas. Född på örby den 23 October 1592.
Död den 10 Maij 1657. — Olja, 72 x 59 ctm., kopia efter David Beck. Uni-
versitetshuset. Originalet på Gripsholm (n:o 654). Gravyr af J. Falck, reprodu-
cerad i Wrangel: Svenskt Pantheon.
Hwasser, Israel. F. 1790, professor i medicin vid Åbo uni-
versitet 1 81 7, vid Upsala universitet 1830, d. 1860.
Ung man, bröstbild fas t. v., med tjockt svart hår, gråbruna ögon, svart
drikt med nniversitetskrage och orden (rödt kors i svart och rödt band), fader-
»ördare, lindad hvit halsduk, slängkappa öfver högra axeln. Grön bakgrund.
Signerad öfverst till venster: L. Frid 1889. Olja, 80 x 73 ctm., kopia af Ludvig
Frid. Universitetshuset. Litografierad af C. von Schéele.
Medelålders man, bröstbild fas t. h., med lockigt något gråsprängdt svart
hir, bruna ögon, små grå polisonger. Svart rock med universitetskrage och i
knapphålet riät kors i svart och rödt band, svart väst med uppstående krage,
fidcrmördare. Mörkbrun bakgrund. Signerad till höger J. G. Sandberg pt 1838.
— Olja, 71 X 59 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Uplands nation.
Replik af föregående, med nordstjärneorden och rödt kors i svart och rödt
band på bröstet. Brungrön bakgrund. Signerad nederst till höger: J. G. Sand-
berg p. 1845. — 0lj*> 71 ^ 54 <^^™* Läkareföreningen. Reproducerad i Svensk
fanuljejonrnal 1878.
Äldre man, bröstbild t. v. med framåtlutadt hufvud, vågigt hår, benadt på
TCBStra sidan, små polisonger, ytterrock, uppstående krage, knuten halsduk, nord-
f^imeorden om halsen. Signerad på baksidan: P. Molin 1861. — Bronsbyst på
viaÅ plint, 61 ctm. hög. Universitetshuset. I bronserad gips på Läkareföreningen.
Reprodncerad i Schack och Warburg: III. svensk litteraturhistoria.
Digitized by
Google
38
Håkansson, Olof, F. 1695, politiker, Ulraan i bondeståndet,
d. 1769.
Medelålders man, bröstbild profil t ▼., med långt pä ryggen nedhtngmnde
lockigt hår, tickt af en kalott, lindad halsduk med nerhftngande ändar. — Me-
daljong af brftnd lera, 9 ctm. t diameter, af Carl Gustaf Fehrman. Konstmuseet
Graverad af J. F. Martin.
Hård till Segerstad, CarL F. 1768, öfverste för Uplands
regemente, generalmajor 1822, d. 1840.
Äldre man, bröstbild fas t. v., med mörkgrått framkammadt hår, små gri
polisonger, blå ögon och rödlätt ansiktsfärg. Generalsuniform med svfirdsordens
band, svärdsordens krachan, medalj och stjärna på bröstet, svärdsorden om halsen,
fadermördare och svart lindad halsduk, kappa öfver axlarna. Han håller i venstra
handen ett papper, sticker den högra innanför rocken. Olivf^rgad bakgrund.
Signerad till venster: J. G. Sandberg pinxt 1836. — Olja. 82 x 71 ctm., af Johan
Gustaf Sandberg. Konstmuseet. Målad på beställning af universitetet.
Högqvist, Sofia Emilia, F. 181 2, skådespelerska, d. 1846.
Höfibild fas t. h.; hon sitter i en soffa, stöder hufvudet mot högra handen
och högra armbågen mot soffkarmen, håller venstra handen med ett papper i
knäet. Håret är benadt i midten och kammadt i kanonlockar öfver öronen. Mörk
dräkt med stor rund urringning, skärp och i fem puffar afdelade tyllärmar. —
Svartknteteckning, 31,1 x 42,6 ctm., af Mana Christina Röhl. Universitetsbiblioteket
Brinkmans donation. (Mscr. UB. Arkiv K. 62).
Höljer, Benjamin Karl Henrik, F. 1767, professor i teoretisk
filosofi vid Upsala universitet 1809, d. 181 2.
Bröstbild fas t. v. med blekt ansikte, mörkt hår, blå ögon; draperad i blå
slängkappa, fadermördare, lindad hvit halsduk. Grå bakgrund. — Olja, 70 x 57
ctm., af Johan Way. Vestmanland-Dala nation. Reproducerad i Schuck och
Warburg: III. svensk litteraturhistoria.
Dödsmask af gips. Magasinerad.
HÖUer, Josef Otto, F. 1773, professor i grekiska vid Upsala
universitet 181 5, d. 1833.
Äldre man, midjebild fas t. v., som stöder högra armbågen mot en konsol,
sticker venstra handen innanför rocken. Framkammadt brunt gråsprängt hår,
ljusblå ögon, små polisonger. Universitetsfrack, fadermördare, lindad halsduk.
Han häller en bok i högra handen, en annan ligger på konsolen. Rödbrun bak-
grund. Signerad på konsolen: J. Way Gothlandus pinxit 1833. — Olja, 86 x 76
ctm., af Johan Way. Gottlands nation. Graverad af Ruckman.
Höpken, Anders Johan v, F. 1712, riksråd 1746, kanslipre-
sident 1752 — 61, kansler för Upsala universitet 1760 — 64, grefve
1762, d. 1789.
Bröstbild fas t. v., hvit peruk, blå ögon. Rädsherremantel med serafimer-
krachan, hvit dräkt, om halsen nordstjärneorden, öfver axlama serafimerkedjan,
hvit lindad halsduk och krås. Blägrä bakgrund. På baksidan står: And. Joh. L.
B. von Höpken senator reg. prses. r. cancell. academi» Ups. cancell. eques o. o.
r. aetatis 50 1761. — Olja, 70 x 55 ctm. Universitetshuset. Litografi af J. Cardon.
Hörberg, Pehr. F. 1746, målare, d. 1816.
Medelålders man, bröstbild fas t. h., med uppkammadt hår. Signerad nederst
till venster: P H (i monogram). — Pennteckning, 17,6 x 24 ctm., af Pehr Hör-
berg. Universitetsbiblioteket.
Digitized by
Google
v.; \ % vJ^ i - -iTF"
JfMTAN Im r
1
Digitized by
Google
•■ I
Digitized by
Google
/
Upsala Universitet. M. Hallman.
Johan Ihre.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
39
Ihro, Johan, F. 1707, professor i Upsala 1737, adlad 1757,
d. 1780.
Bröstbild fas t. v., hvit peruk, blå ögon. Grå rock med nordstjärnan, hvit
▼äst, lindad halsduk och krås, öfver venstra axeln blått draperi. OUvifärgad bak-
grund. Pä] baksidan stå namn och titlar samt: Till östgötha nation i Upsala
skänkt är 1772 af des ledamot Magn. Hallman studiosus. — Olja, 68 X 50 ctm.,
af Magnus Hallman. Ostgöta nation.
Repliker af porträttet, med samma storlek, finnas pä universitetshuset och
pä Sörmland-Nerkes nation. Den pä universitetshuset har pä bakgrunden följande
inskrift: Johan Ihre cancelieräd, riddare, professor skytteanus. Född 1707. Död
1780. Har samlat siu sine företrädares portraits, hvilcka jämte dess egit honom
till åminnelse och till skyttiske lärosalens prydnad dit skänktes af hans efter-
lämnade maka. Alla hafva the i sin tid loflige varit, och medan de lefde, hög-
aktade och efter sig left ett ärligit namn. Syr 44: v. 7. 8. Reproducerad i Schiick
och Warborg: 111. svensk litteraturhistoria.
Iser, Mathias. F. 1645, kyrkoherde vid Storkyrkan i Stockholm
1681, biskop i Vesterås 17 11, d. 1725.
Se Johannes Brodinus n:o 2.
Jedeur, Thomas. F. 1739, lektor i Vesterås 1770, domprost
därstädes 1809, d. 181 5.
Bröstbild fas t. v., hvit peruk, blägrä ögon, prestdräkt med nordstjärnan.
Mörk bakgrund. Pä baksidan stär: Thomas Jedeur S. Th. Doctor Archiprsep
Aros. nat 1739 f 1815. Pä spännramen stär: Efter von Breda, cop. af Bruse-
wilz. — Olja, 37 X 32 ctm., kopia af Gustaf Henrik Brusewitz efter Carl Fredrik
Ton Breda. Vestmanland-Dala nation.
Johan 111. F. 1537, kung i Sverige 1568, d. 1592.
Bröstbild fas t. h., hög svart hatt med briljantkedja och hvit plym, svart
dräkt med gula snörmakerier, pipkrage, om halsen medaljong i svart band. Bak-
grund: himmel i mälad oval prydd med kronor, palm- och lagerkvistar. Pä bak-
sidan stär: R. I. 3. Orig. — Olja, 88 x 76 ctm. Deponeradt af Konstmuseet pä
Ostgöta nation. Stjernelds donation.
Midjebild fas t h., häller i högra handen sina handskar, häller den venstra
i sidan. Lik fÖregäende men med kappa, om halsen guldsmycke med röda och
blå stenar, värja i svart guldstickadt gehäng, pipmanchetter. Mörkgrön bakgrund
nacd draperi pä venstra sidan. — Olja, 116 x 88 ctm. Universitetshuset Gäfva
1668 af Magnus Gabriel De la Gardie.
Johan Albert, prins af Sverige och Polen. F. 161 2, ärkebiskop
af Krakau, kardinal, d. 1634.
Medelälders man med hög ansiktsfärg, bröstbild fas t. h., med brunt lockigt
här, bruna ögon och mycket smä mustacher. Röd fyrkantig mössa och röd dräkt,
nervikt fyrk^tig hvit krage, briljantkors i guldkedja om halsen. Bakgrund brun
gardin, till höger vapen, öfverst stär: Joannes Aibcrlus princ. Pol. et cardin.
Xat 1612 Ob. 1634. Pä baksidan: Laureus pinx. — Olja 60 x 51 ctm., kopia af
Alexander Lauréus. Deposition af Konstmuseet pä Östgöta nation. Stjernelds
donadon.
Johan Kasimir, prins af Sverige och Polen. F. 1609, kung i
Polen 1648, nedlade kronan 1668, d. 1672.
Bröstbild fas t v., svart här, benadt i midten och nedkammadt pä bada
■xlama, pä hvardera sidan om ansiktet är en del af häret flätadt i en fläta, som
slitar m^ en svart tofs, bruna ögon, svarta mustacher och pipskägg. Blä dräkt
med hrita broderier, stor fyrkantig hvit nervikt spetskantad krage, gyllene skinnets
Digitized by
Google
40
kedja. Bllgröo bakgrund. På baksidan står: Johannes Casimiras princeps Po-
loniae & Sveclae. — Olja, 53 x 47 clm. Deposition af Konstmuseet på Ostgöta
nation. Stjemelds donation. Kopia efter Gripsholmsportrfittet n:o 1270.
Josefina, prinsessa af Leuchtenburg. F. 1807, fönnäld 1823
med kronprins Oskar af Sverige, drottning 1844, d. 1876.
Drottningen står tillsammans med prinsessan Eugenie på en slottsterrass,
prinsessan stöder venstra handen på drottningens högra axel och håller i den
högra en uppslagen bok. Båda äro knäfigurer. Drottningen har håret kaminadt
i bucklor öfver Öronen, perlkrona, mörkviolett urringad klfidning med balil&ogft
ärmar, svart hermelinskappa, som hon håller tillsammans med högra handen, perl-
halsband, perlsmycke vid bröstet och tre armband. Prinsessan har håret i ktnon-
lockar, hvit urringad klädning med halfkorta ärmar, tvllschal öfver högra armen,
om halsen guldkors i svart band, om högra armen blitt armband. Bakgrund till
höger utsikt öfver en balustrad, till venster slottsfasad, i oval inramning. Signerad
nederst: M. Röhl del 1846. — Teckning i färgade kritor med akvarellisäitning,
44 X 35 ctm., af Maria Christina Röhl. Universitetsbiblioteket.
Julinsköld, Pehr. F. 17 12, räntroästare vid Upsala universitet
1738, adlad 1762, d. 1768.
Medelålders man med rundt jovialiskt ansikte, bröstbild fas t. v., med hvit
peruk, blå ögon, grå rock, hvit blommig väst, lindad halsduk, Öfver ryggen och
högra armen blått draperi. Blågrå bakgrund. — Olja, 71 x 56 ctm., af Magnus
Hiulman. Deponeradt af Konstmuseet på Ostgöta nation.
Replik; på baksidan står: P. Julinsköld; 73 x 54 ctm. Universitetshuset
Replik, öfverst till höger står: P. Julinschöld aul. r. int. quaest ac:ae Ups.
Nat 17 1 2 denat 1768. 71 x 56 ctm. Vestmanland-Dala nation.
Jungblad, Bengt, F. 1749, teologie doktor; prost i Sorunda,
d. 1834.
Äldre man, bröstbild nästan proBl t. v. med hvitt hår, små hvita polisonger,
svart kalott, blågrå ögon. prestdräkt med kappa, nervikt krage, prestkrage och
nordstjärneorden. Han håller en bok i venstra handen. Brungrön bakgrund. — Olja,
63 X 53 ctm. Vestgöta nation.
Järta, Hans. F. 1774, statssekreterare 1809, landshöfding i
Falun 181 2, riksarkivarie 1837, d. 1847.
Bröstbild fas t. v. med mörkt gråsprängdt hår, blågrå ögon, svart rock
med nordstjäfneordens krachan, svart väst med uppstående krage, fadermördare,
lindad hvit halsduk, om halsen nordstjärnan, öfver axlama svart slängkappa med
sidenfoder och sammetskrage. Bakgrund mörk olivfärgad. Signerad till venster:
J. G. Sandberg 1843. — Olja. 78 x 58 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Vcst-
manland-Dala nation. Reproducerad i Schiick och Warburg: III. svensk litteratur-
historia.
Järta, Karl Thomas. F. 181 2, lektor i Vesterås 1827, skyt-
teansk professor i Upsala 1839, d. 1841.
Bröstbild fas t. v. med svart hår, mörka ögon, svart dräkt, fadermördare,
svart halsduk. Mörk bakgrund. — Olja, 74 x 61 ctm., af H. Liljebjörn. Vest-
manland-Dala nation. Litograferad af Cardon.
Karin Månsdotter. F. 1550, gift 1567 med konung Erik XIV,
d. 1612.
Bröstbild fas t. h. med perlhufva på det ljusbruna håret, blå ögon, stor
rund pipkrage, vid halsen ett kors, grå svartbröd erad dräkt med uppskurna ärmar
och gula underärmar, om halsen kors med perlkläppar i guldkedja, öfver axlama
Digitized by
Google
TMv-KPAirV.
Digitized by
Google
*. 1' '.'I ^^- csuf
}\.t . i
M :.. f
Digitized by
Google
Upsala Univebsitbt. c. Sckrödek.
Karl XI.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
41
dnbbel guldkedja. Mörkgrå bakgrund. Pä baksidan står E XIIII f. — Miniatyr
7 X 5.3 ctm. Konstmuseet Stjernelds donation.
\ Karl IX. F. 1550, kung i Sverige 1600, d. 161 1.
Äldre man, midjebild fas t. v., hällande kommandostaf i högra handen och
stödjande den venstra pä sin hjälm. Han är skallig och har en härlock lagd
utmed härfästet, en annan midt öfver hjässan, stälgrä mustacher och pipskägg.
Rustning, blätt axelskärp med guldspetsar, fyrkantig nervikt krage, pä högra
handen gul kraghandske, svart guldkantadt gehäng. Till venster hjälm med gula
och blä plymer pä bord med röd duk. Mörk bakgrund. — Olja, 117 x 87 ctm.
Universitetshuset Gäfva 1668 af Magnus Gabriel de la Gardie.
Karl X Gustaf. F. 1622, kung i Sverige 1654, d. 1660.
Ung man, höftbild fas t. h., stöder högra armen mot sin hvitplymagerade
hjilm, den venstra handen i sidan. Harnesk, hvarunder gult kyller, fyrkantig
nervikt krage, blä (UUbindel öfver venstra axeln, framstickande vida pösiga skjort-
finnar, värja i svart guldkantadt gehäng, kommandostaf i högra handen. Bak-
grund himmel sedd öfver en balustrad, till höger pelare. — Olja, 120 x 99 ctm.,
kopia efter Sebastian Bourdon. Sörmland-Nerkes nation. Orginalet pä Gripsholm
(N:o 415).
Bröstbild t. v. i rustning, mantel fäst pä högra axeln med ett rund t spänne,
lindad halsduk. — Marmorbyst, 88 ctm. hög. Universitetshuset. Gäfva 1738
if drottning Ulrika Eleonora till universitetsbiblioteket (Mscr UB. Arkiv E. 7.
sid. 146).
Midjebild fas t v., stödjande högra handen pä kommandostafven, den venstra
i sidan, i romersk fantasirustning och guldhjälm, draperad öfver venstra axeln i
blä mantel, som pä den högra är fäst med ett briljantspänne. Bakgrund: himmel
med lill venster framskymtande fanor. — Olja, 116 x 86 ctm. Universitetshuset
Karl XI. F. 1655, kung i Sverige 1660, d. 1697.
Helfigur, stäende fas t h., med högra handen i sidan, den venstra stödd pä
värjfästet Svart allongeperuk, guldinlagdt harnesk, därunder gul lifrock kantad
med guld- och silfverbroderier, blä kronströdd hermelinsmantel kantad med guld-
och silfverbroderi och sammanhällen öfver bröstet med ett briljantspänne, hvit
lindad halsduk, spetsmanchetter, om lifvet Hlltbindel af guld- och silfverspetsar,
hvita knäbyxor, hvita strumpor, hvita skor med röda klackar, värja med briljan-
teradt guldf&ste i guld- och silfverstickadt gehäng. Till venster bord med röd
gnldfransad sammetsduk, hvarpä hjälm med hvita plymer och röd guldkantad
kudde med regalierna. Bakgrund: rödt och brungult sammetsdraperi kantadt med
ett brcdt guldbroderi, till venster landskap. Golfvet, som höjer sig tvä trappsteg
frän taflans nederkant, är täckt med en orientalisk matta. Nederst till höger
stär: Gifvet af konung Carl XI till prins Carls gouverneur kongl. rädet m. m.
grefve Nils Gyldenstolpe. — Olja, 247 x 175 ctm., af David Klöker Ehrenstrahl.
Universitetshnset Stjernelds donation.
KnXfigur fas t v., stödande sig pä högra armen och med den venstra handen
i sidan. Svmrt allongeperuk, silfvertygsdräkt, blä kronströdd hermelinsmantel,
sammanhällen vid hidsen med ett briljantsmycke, värja med briljanteradt fäste i
silfvertygsgehäng, sammanhället af ett briljantspänne. Bakgrund: rödt draperi. —
Olja, 116 x 86 ctm. Universitetshuset .
Midjebild t v., med allongeperuk, sammanhällen i nacken af en rosett,
rustning med lagerprydda axelstycken, draperi öfver venstra armen och bröstet
med en flik pä högra axeln, om halsen halsduk. Signerad pä venstra armens
ifskiming: Caspar Schröder fecit Stockholm a:o 1695. — Marmorbyst, 83 ctm.
hög, af Caspar Schröder. Universitetshuset. Inköpt af universitetsbiblioteket frän
konstnären 1700 för 1200 dir kmt. (Mscr. UB. Arkiv E. 3 sid. 57.)
Förslag till en ryttarstaty. Den unge konungen till häst i romersk kostym
stöder med högra handen den länga kommandostafven mot benet och ser ät
Digitized by
Google
4«
▼enster; pä hög piedestal. — Tvä pennteckoiiigarf en tagen framifrän, 98 x 67
ctm., den andra frän högra sidan, 132 x 80 ctm. UniversiteUbiblioteket
Karl XII. F. 1682, kung i Sverige 1697, d. 17 18.
Midjebild, kroppen i profil t. v., sedd näffot bakifrän; han ser öfVer högra
axeln mot äskädaren och haller högra handen 1 sidan. Bmn allongeperuk^ \ui-
nesk, gul lifrock, hvit halsduk. Mörk bakgrund. — Olja, 78 x 65 ctm., af IHTid
Klöker Ehrenstrahl. Konstmuseet.
Höftbild fas t. v., med komroandostaf i högra handen, stödjande den venstra
pä värjfltstet. Tjockt uppstruket här, rustning, blä kronströdd guldkantad hermc
finsmantel, samroanhällen öfver bröstet med ett briljantsmycke, om midjan gul
fältbindel, värja i gult gehing. Rödbrun bakgrund. Olja, 116 x 66 ctm. Uni-
versitetshuset.
Helfigur, stäende fas t v., stöder venstra handen pä värjan och pekar med
den högra bakat. Uppstruket här, kal hjessa. Blä uniformsrock med gula knappar,
hvarunder gul lifrock, svart halsduk, värja i gult gehäng, gula handskar, höga
kragstöflar med sporrar. I bakgrunden belägrad fistning. — Olja, ao2 x 138
ctm., frän David v. Kraffts atelier. Universitetshuset. Hahr n:o 41.
En kopia i bröstbild af Kraffts Lundatyp af Karl XII, tillhör Gestrike-
Helsinge nation.
Bröstbild fas t. h., med bar hals. — Bronserad gipsmedaljong, 59 ctm. hög.
Magasinerad.
Dödsmask i tre exemplar. Magasinerade.
Karl XIII. F. 1748, kung i Sverige 1809, d. 1818.
Ung man, bröstbild t. h. med tillbakakammadt här, sammanhället i nacken
af en rosett, rustning, hermelinsmantel med serafimerkrachan öfver venstra axeln
och bröstet, serafimerband, lindad halsduk, hvaröfver liten nervikt krage. — Gips-
byst pä rund plint, 71 ctm. hög, af Johan Tobias Sergel. Magasinerad. Se Göthe:
Sergells porträttbyster.
Medelälders man, bröstbild nästan profil t. v., med venstra handen stucken
innanför rocken. Grätt här, smä grä polisonger, mörkblä uniform med silfver-
snören och högt uppstäende grä pelskrage, serafimerband och krachan, om halsen
svärdsorden, svart spännhalsduk. Bakgrund: landskap. — Olja, 67 x 58 ctm., af
Carl Fredrik v. Breda. Universitetshuset. Sander n:o 78.
Äldre man, bröstbild t. v., med uppstruket här sammanhället af en näck-
rosett, nedliggande spetskantad krage, hermelinsmantel med serafimerkrachan och
svärdsordenssvärd öfver venstra axeln, serafimerband, om halsen Karl XIII:s orden
och gyllene skinnet. — Gipsbjrst pä fyrkantig plint, 61 ctm. hög, af Erik Gustaf
Göthe. Magasinerad. Pä Haga slott finnes ett exemplar i marmor.
Karl XIV Johan. F. 1762, kung i Sverige 1818, d. 1844.
Medelälders man, bröstbild t. h., i rustning med serafimerband och krachan,
bar hals, nervikt krage, under hvilken en löst knuten halsduk. Signerad pä högra
armens afskäming: Bosio F. — Bronsbyst pä rund plint, 76 ctm. hög, af Frans
Joseph Bosio. Universitetsbiblioteket. En replik finnes pä Sko.
Knäfigur fas t. h:, stödjande högra handen pä ett bord, den venstra pä värj-
fästet. Generalsyrtut, svart spännhalsduk och fadermördare, serafimerband pä
bröstet, serafimerkrachan med svärd, Karl XIII:s ordens klädeskors, svärds-, väsa-
och Nordsijärneordnama, om halsen Karl XlII:s orden. Till höger bord med
röd duk, hvarpä krona och spira. Grä bakgrund med rödt draperi till höger. —
Olja, 133 X 1 10 ctm., af Fredrik Westin. Universitetshuset. Gäfva 1854 af inke-
drottning Desideria.
Bröstbild t. h. i draperi, fKst pä högra axeln med ett smycke. — Gipsbyst
pä fyrkantig plint, 79 ctm. hög. Universitetshuset.
Digitized by
Google
L
1
•i
•'. ,\ r sTvTK^^nr.T
K.M'!. XMI.
Digitized by
Google
, . A - w
l.r.!
Digitized by
Google
Vkala Uotvkbsitet. c. F. v. Breda.
Karl XIII.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
43
Bröstbild profil t. h. i draperi, ftlstadt pä högra axeln med rundt smvcke.
Signerad nederst: H. Meschelson tecit 1817. — Gipsmedaljong med upphöjd kant,
6$ ctm. i diameter, af H. Meschelson. Magasinerad.
Äldre man, bröstbild t. v., i draperi, föst på högra axeln med ett randt
smycke. — Marmorbyst pä framtill rundad plint, 124 ctm. hög. Universitetsbiblio-
teket. Ett exemplar i gips pä rund plint är magasineradt.
Karl XV. F. 1826, kung i Sverige 1859, d. 1872.
Bröstbild t. v. i husaruniform med serafimer- och S:t Olofsordens krachaner,
serafimerband och kappa pä högra axeln. — Bronserad gipsbyst pä rund plint,
86 ctm. hög, af Johan Peter Molin. Universitetshuset.
Karl August, prins af Augustenborg. F. 1768, svensk tron-
följare 1809, d. 1 8 10.
Bröstbild, profil t. v. — Klippt silhuett, 12 x 7 ctm. Universitetsbiblioteket.
Karl Fredrik, hertig af Holstein-Gottorp. F. 1700, d. 1739.
Pojke, höftbild fas t. v., med mörk allongeperuk, blä ögon, blä uniform
med guldsnören och hvitt foder, lindad halsduk med spetsändar, spetsmanchetter.
TUl höger ett lejon, mörk bakgrund. Pä baksidan stär C. XI. R. S. — Olja,
Si X 63 ctm. Studentkären.
Katarina, prinsessa af Sverige, f. 1584, gift 161 5 med pfalz-
grefvcn Johan Kasimir, d. 1638.
Ung dam, bröstbild fas t. h., med askblondt i midten benadt öfver öronen
nedkammadt här, blä ögon, p&rlsmycke i häret, päronformiga pärlor i öronen,
pärlband om halsen. Svart blommig klädning med fyrkantig urringning, hvar-
Öfver det rynkade och med svart spets kantade linnet sticker fram; kring urring-
ningen nervikt spets, öfver axlama perlband, vid bröstet briljantsmycke. Oliv-
flrgad bakgrund. Ofverst till höger stär: Den högbome furstinnan fröken Catha-
riDa Wasa, Konung Carl 9 dotter, sedermera gifft med phaltzgrefve Jan Casemir
till Zweibriichen. — Olja, 68 x 53 ctm., kopia efter Erik Utterhjelms miniatyr pä
Gripsholm (n:o 457). Deposition frän Konstmuseet pä Ostgöta nation.
Kaunitz, Soldat.
Helfigur, stäende fas t h. med korta mustacher och venstra handen i sidan.
Under stär: 66 Kaunitz vid Lif. — Pennteckning, 23,5 x 16,4 ctm., af Carl Stefan
Bennet Universitetsbiblioteket.
Keckman, Lisa, Gift med apotekaren Johan Julin i Äbo.
(Sacklen i Sveriges apotekarehistoria uppger att J. varit gift med Al-
bertina Karlberg).
Bröstbild, profil t. h. med stor härklädsel och spetsigt urringad klädning
kantad med chiffons. Pä baksidan stär: Lisa Keckman. Gift med apotekare
Julin i Äbo. — Bläckteckning, 11,9 x 9,5 ctm. Universitetsbiblioteket.
Kell^renf /oÅan Henrik. F. 1751, skald, d. 1795.
Bröstbild profil t. v. med längt lockigt här. Signerad; Sergell f. — Bron-
serad gipsmedaljong med upphöjd kant, 64 ctm. hög, af Johan Tobias Sergel.
Universitetshuset Se Göthe: Sergells porträttmedaljonger.
KIrstenius, Petrus, F. 1577 i Breslau, medicine professor i
Upsala 1636, d. 1640.
Bröstbild fas t. v. med gulbrunt här, blä ögon, länga bruna mustacher och
långt spadfonnu^ helskägg, svart dräkt, fyrkantig nervikt spetskantad krage. Grä
bal^rrand i målad oval. I hörnen stär: Petrus Kirstenius drott. Christ. hofmed.
Digitized by
Google
44
och prof. med. i Upsala. Född i Breslau 1577, död i Upsala 1640. — Olja
67 X 53 ctm. UDivertitetshuset.
Klingenstierna, Samuel, F. 1698, professor i matematik vid
Upsala universitet 1728, d. 1765.
Bröstbild fas t. v. med hvit peruk, blå ögon, brunröd rock, hvit lindad hals-
duk, rödt draperi öfver högra axeln och bröstet. Mörk bakgrund. På baksidan
står: Samuel Klingenstjerna — Olja, 80 x 62 ctm. Obtervatoriet
Medelålders man, bröstbild fas t. h. med hvit peruk, blå öcfon, blå rock
med Nordstittman i knapphålet, hvit vist, lindad hvit halsduk och krås. Bakgrund:
himmel. På baksidan står: Samuel Klingenstierna. Pinxit Stockholmiae in octob.
1773 Magn. Hallman. — Olja, 66 x 50 ctm., af Magnus Hallman. Universitets-
huset.
Bröstbild profil t. v. i mössa. På baksidan står: StaCk secr. v. Klingenstierna.
— Klippt silhuett, ii,a x 9,5 ctm. Universitetsbiblioteket.
KnÖ8, Anders Erik. F. 1801, professor i teologi vid Upsala
universitet 1835, d. 1862.
Äldre man, bröstbild fas t. v., med blek ansiktsfärg, uppnäsa, grått hår, blå
ögon, små grå polisonger, prestdråkt med kappa, fadermördare och prestkrage,
nordstjttrneorden. Grågul bakgrund, till venster kolonn på hvars bas signaturen:
Stever 1852. — Olja, 65 x 57 ctm., af E. Stever. Vestgöta nation.
Kolmodin, Olof. F. 1766, professor skytteanus vid Upsala
universitet 1805, d. 1838.
Medelålders man, bröstbild fas t. h., med venstra handen stucken innanför
rocken, mörkt något oordnadt hår, blå ögon, svart svensk dräkt med uppstående
krage, kappa öfver venstra armen, hvit lindad halsduk och krås. Olivfärgad bak-
grund. — Olja, 76 X 61 ctm., af Pehr Krafft d. y. Universitetshuset.
Äldre man, bröstbild fas t. v., med grått öfver öronen nedkammadt hår, blå
ögon, hög ansiktsfärg, svart dräkt med nordstjärnan i knapphålet, fadermördare,
hvit lindad halsduk. — Olja, 59 x 52 ctm. Vestgöta nation.
Kraus, Joseph Martin. F. i Tyskland 1756, svensk kapellmä-
stare 1781, d. 1792.
Ung man, bröstbild profil t. v. Under slår: Craus. Directeur de TOrckost du
Roi. — Målad silhuett, 21,4 x 17,. clm. Universitetsbiblioteket.
Kristina. F. 1626, drottning i Sverige 1632, nedlägger kronan
1654, d. 1689.
Höftbild fas t. v. med håret i lockar öfver öronen och krona på nacken,
hvit sidenklädning besatt med gula och blå snörmakerier, blå rosetter och pärlor,
pösärmar och djup rund urringning. Vid bröstet briljantsmycke med tre pärl-
kläppar, om högra armen svart armband med briljant, på högra ringfingret bril-
jantring, i venstra handen solfjäder. Bakgrund palatsinteriör. — Olja, 116 x 86
ctm. Universitetshuset. Gåfva 1668 af Magnus Gabriel De la Gardie.
Bröstbild fas t. v. med håret i lockar Öfver öronen, om halsen perlband,
blågrå klädning med djup rund urringning kring hvilken en gul nedliggande kant,
öfver venstra axeln blått kronströdt draperi, i bröstet smycke med hängande päron-
formig pärla. Bakgrund mörkt olivfärgad. — Olja, rund, 59 ctm. i diameter, ut-
skuren ur en större duk. Konstmuseet. Stjernelds donation.
Som äldre, bröstbild, kroppen i profil t. h.: hon ser öfver sin venstra axel mot
åskådaren. Håret benadt i midten och hängande i lockar ned på ryggen, röd
klädning med stor rund urringning kantad med mörkbrunt pelsverk. Svart bak-
grund i målad oval. — Olja på trä, 69 x 56 ctm., af Abraham Wuchters. Konst-
Digitized by
Google
I
t-.l;-rrFTS KONSTMLSKIM. A. \V " : K
Kristina.
Digitized by
Google
I -.ita I' t ' —
$
T,
•■
1 '. • .■
*t»
-
«
'n»tr\at. .-i'.*:
' ' II-;, tjuisduk. i'-i i.T»« : tu./ i
* ■ ;< ..t Mncnu* \\\\ lan ■ t. v:
!■ 'ir; ^lar *• - * v Kiintrci.-'.'r -
t • . « .'.'■kel
I 1 •-. ; '»»tOifjor i teologi vid Ui*-^ ..
. ' ■< ..n-iic' t 'fl' . } piiäsa, j^ru'* r" • * '
' kcaj ... lad Ti.ieKiQre ''i pr ^tii- ,.-
" •' ' .''nii pil hvnr*. t»a« - .;:„':m t.
r t Nj ' ,', ( , ', '• >, r')ie-.> i vkytto.uius .ii Ij >**.
N' ' ' • •• .' ' •' ■ ' , ii;-d v-ii<it'n han-len sturk.cn ui„*' •'
i- . .. • '." .'. • ' n, >» -r» >vtti-k dräkt nje«l v ^ j-sTil*
■I.. u> >.i!>'ia ,ch krf.s. . ■hvi.r.T-- •-'.
r...f' tt y »"t iv^rrsiletshu^e"
, 'i " <■: j<'nrQ D'"lkanur.i^'.' ^<j' ' ^
i Ve '<, 'ta I' T 'T
: 1 'Ivsklariil T7 5''>, svensk '.. lpt'.:•
i' i SM?r..:e iö,^j, nedlai^i.c'- kr
te* 1 r .ir • :v('i 'ir( nr-n 'U j kr-jon p^ * .
.\ ' 1 .' siuir n.ik icr, bla ro-cUtr ". S j.
v U ! ru-;' • f»4)liaTi*birAt'i e ui..' '.
nr! :.ic ' •'•.'.iant. ]^L h.'c:n* . r^'»' ^ ' - " i •
' -f ak{;T'jrj'l .>r.\iw intc^ir. ' ■'. :., • **'
' '^.i 1' ' ^ .t Ni.'.:'irs ij.il»riel Dt la t.xJr^I.r
■ ItM K'.ir ofv Cl öronen. t»m :.^ .-•.•i
■ ii; kr»r»t; In; k nen ^^-l it "'.^r.- ' i.
.-■^ ■• t M »;. iii..U. ^<> ^i 11 1 •/. ■ . .
' S''etnel(ls donation
"^ '.. -!f"". '•' ' '''ilil. ki".M''- ■' '>i'jhl ' h. : *-' »^ ser r.ivpr ^in \ 'nsT^.^
V,.(\ ' • M.."-'*. ' 1 i; .' m f h häD^ande i li^i k-i» ned pa ry^;.; :
kJ.Mniit; . \ -■■•* :" ' 'iMi^." . ., ^a.it.Hi II.-' Li<irkbn.n» r^rN' ^rv- - ■»
:ti'id ; <;...:: oval. < 'i a _ r'. 'h) - 50 .:ih .tt \hi \'.r.m \\ i..'^;*-- .. ■
- ' ' la, 7*^ f
-|. r
iiKiP. i'r ..-•;
• ' t.l •
., '1 > rvtS r ,.
' \ ''.
. .. ...i i. .. .: :;
' ' 1 O
K-aus, /.'^-^v
A/ :r
r.r • -M. .! i;.,j
'- 7 ti. ( 1. . ■ M 't(
.\KLid - u
l 1 ;'
Kristina. 1 .
!0'^f, il
■ - ■nki.H'n . ^ ■ .■ '
.. 1 r -
1.*' ..."
; . . '• ''er- 1> . "i a ««.';
' '^.i 1>
r.-^id •-
, liUXl \
L.i-i.. v'.i'l i':^ -^ •
:..!."' •'
!\'t 1 t" /""k a- V-' - 1 ...
' '. roi. Tr i
in. '4 ', '-I 1. '.'><.■ '.r
r\; Ii .ir < n •• ■■ • r :
K'-:r -.
Digitized by
Google
)
VJpsALA Universitets Konstmuseum.
A. Wuchters.
Kristina.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
45
museet. Hårds donation. Gravyr af A. Haelwegh, reproduceradt i Wrangel:
Svenskt Pantheon.
Kröningsvärd, Karl Gustaf, F. 1786, länsnotarie i Falun
1813, d. 1859; historisk samlare.
Bröstbild fas t. v. med svart knollrigt här, blå ögon, grön uniform med
fransade guldepoletter, uppstående krage ocb guldknappar med Dala-vapnet, fa-
dermördare, hvit lindad halsduk. Gulgrön bakgrund. Pä baksidan står: Karl
Gusuf Kröningsvärd. — Olja, 51 X 42 ctm. Vesl manland-Dala nation.
Kylberg, Lars Wilhelm, F. 1798, löjtnant vid Värmlands fält-
jägare 182 1, kaptens afsked 1823, d. 1865; godsegare, konstnär.
Bröstbild profil t. v. med lockigt här, fadermördare och lindad halsduk.
Under sUr: Kylberg, kapten. Rit. af O. Wallgren. — Pennteckning, 14,7 x 11, a
ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Königsmark, Maria Aurora, F. 1660, abbedissa i Quedlinburg
1700, d. 1728.
Bröstbild fas t h. med svart krusadt här, hängande i lockar ner pä ryggen,
stora mörkblå ögon, gul klädning med djup rundad spetskantad urringning, korta
uppskurna spetskantade ärmar sammanhållna af tre agraffer, vid bröstet smycke
med tre päronformiga pärlor, öfver ryggen och högra axeln rödt draperi. Mörkgrå
btkgmnd i målad oval. — Olja, 106 X 86 ctm., af David Klöcker Ehrenstrahl.
Konstmuseet Hårds donation. Replik pä Sko.
Laurelius, Olaus, F. 1585, professor vid Upsala universitet
1621, biskop i Vesterås 1647, d. 1670.
Se Johannes Brodinus, n:o 8.
Leopold, Karl Gustaf, F. 1756, skald, d. 1829.
Bröstbild profil t. v. med pä ryggen nedhängande hår och bar hals. Bron-
serad gipsmedaljong, 64 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Universitets-
huset. Annat hvitt exemplar, signeradt Sergel 1805, är magasineradt Se Göthe:
Sergels porträttmedaljonger.
Gammal man, bröstbild fas t. v., med grått framkammadt hår, grå ögon, grå
polisonger, svart rock med nordstjärneordens krachan, svart väst med uppstående
krage, hvit lindad halsduk, nordstjämeorden om halsen. Gråbrun bakgrund.
Signerad t h. J. G. Sandberg 1832. — Olja, 29 x 25 ctm., af Johan Gustaf Sand-
berg. Konstmuseet Reproducerad i Sandberg och Cardon : Galleri af svenska lärde.
Lewenhaupt, Charles Emil, F. 1691, general 1740, halshuggen
1743-
Bröstbild, kroppen i profil t v.; han ser öfver högra axeln mot åskådaren,
Bakåtkammadt grått hår, bruna ögon, stor näsa. Rödfodradt harnesk, gult kyller,
i halsen sticker skjortlinningen fram, öfver venstra axeln och ryggen blå gulkantad
rödfodrad mantel. Bakgrund himmel. På baksidan står: Den olycklige generalen
grefve Lejonhnfvud. Halshuggen 1743. — Olja, 46 x 36 ctm., af Johan Henrik
Schcffel. Konstmuseet. Repliker på Riddarhuset (höftbild) och Gripsholm (n:o
1020). Reproducerad i Salmsson: Svenska konungar.
\Ji6kTi^ Johan Henrik, F. 1741, professors titel 1776, d. 1793;
litteraturhistoriker och bibliograf.
Ung man, bröstbild fas t. v., med grå peruk, blå rock och hvit väst båda
ined guldknappar, hvit lindad halsduk, spetskrås. Grågrön bakgrund. Pä bak-
sidan står: Johan Hindrich Liden, Professor vid kongl. academien i Lund. Född
^ 1 741 uti Linköping, magister i Upsala 1764, hist. adjunct i Lund 1770, pro-
Digitized by
Google
46
fessor dXnt&des 1776, död 17 — . M&lad af Mten. Hallman Societ Reg. Sciem.
adscriptas. — Olja, 58 x 47 ctm., af Magnus Hallman. Universitetsbiblioteket.
Bröstbild fas t. h.; han ligger till sängs klädd i nattskjorU och nattmössa,
håller med venstra handen en näsduk på täcket. I högra handen en bok.
Mörk bakgrund. — Olja, 55 x 76 ctm., af Pehr Hörberg. Universitetshuset
Replik af föreg&ende. P& baksidan stär: Professoren J. H. Liden. Född i
Linköping d. 6 Januari 1741. Afmälad på sin 21-äriga sjuksäng i Norrköping d.
31 Junii 1792 af Pehr Hörberg, blef död i Norrköping d. 23 April 1793. — Olja,
49 X 68 ctm., af Pehr Hörberg. Östgöta nation. Tv& andra repliker finnas på
Gripsholm (n:o 804, 1646). Graverad af J. F. Martin.
Liffers, Caspar. Notarius publicus.
Bröstbild profil t h., håret sammanknutet i nacken med en rosett, hög lindad
halsduk, som går upp på hakan, krås. Under står: Caspar Liffers. Kongl. No-
tarius Publicus. Af Anton Ulrik Berndes. — Pennteckning, ii,e x 12,5 ctm., af
Anton Ulrik Berndes. Universitetsbiblioteket
LiUeblad, Samutl. F. 1761, professor i praktisk ekonomi vid
Upsala universitet 1802, d. 181 5; botanist.
Bröstbild fas t v., sitter i en rödklädd stol och skrifver med en gåspenna i
en bok, som han stöder med venstra handen. Askfärgadt framkammadt hår, blå
ögon, svart dräkt med universitetskrage, lindad hvit halsduk, fadermördare, krås.
Blågrön bakgrund. — Olja, 75 x 59 ctm. Östgöta nation.
Liliieblad, Gustaf Peringer. F. 1651, professor i österländska
språk vid Upsala universitet 1681, adlad 1693, kgl. hof bibliotekarie
1703, d. 1710.
Bröstbild fas t h, med svart allongeperuk, mörkgrå ögon, brun mantel med
gråblått foder, hvit lindad halsduk med nedhängande ändar. Mörk bakgrund i
målad oval. öfverst står: Gustaf Peringer Liljeblad vart linguarum orientalium
professor i Upsala 1681 den 5 Januarii, vart adlader 1693 den 3 Junii, sedan
kong. secreterare, censor librorum 1695 ^^^ hofbibliotecarius, är födder i Strängnäs
1641 6 Martii, dödde i Stockholm 1710 den 5 Januarii — Olja, 82 x 69 ctm.,
af Christoffer Thomas. Universitetshuset. Replik i Nationalmuseum.
Lindblom, Jakob Axelsson, F. 1746, professor skytteanus vid
Upsala universitet 1781, biskop i Linköping 1786, ärkebiskop 1805,
d. 1819.
Medelålders man, midjebild fas t. v., med pudrad peruk, blå ögon, svart
svensk dräkt med kappa, rödt skärp, nervikt spetskrage och krås. På baksidan
står; Prof. reg. 1779 d. 12 Jun. prof. skytt 1781 d. 7 Febr. ep. Linc. 1786 d. 14
Dec. — Olja, 74 x 59 ctm., af Johan Ahlberg. Universitetshuset.
Replik af föregående, utan inskrift, 88 x 73 ctm. Östgöta nation.
Gammal man, bröstbild profil t v., med grått hår nedkammadt på nacken,
kal hjässa täckt af svart kalott, blå ögon. Svart prestdräkt med nervikt krage
och prestkrage, om halsen nordstjämeorden, ärkebiskopskors och serafimerorden,
serafimerkrachan på kappan. Blågrå bakgrund. Olja, 69 x 58 ctm. Östgöta
nation.
Linde, Lorenz von der, F. 16 10, major vid lifgardet, riksråd
165 1, friherre s. å., fältmarskalk 1665, d. 1670.
Knäfigur sittande fas t v. i romersk fantasikostym, stödande sig med högra
armen mot en mur och hållande med högra handen kommandostafven, venstra
handen i sidan. Mörkbrunt i pannan framkammadt och på axlama nerkaramadt
hår, blå ögon, rödbruna smala mustacher och litet pipskägg. Harnesk, röd mantel
Digitized by
Google
47
fSsUd p& högra axeln, till armbågen nakna armar, orangefärgad lifrock besatt
med guldband, orangeförgade trikäer. Bakgrund himmel, t. v. en kolonn.
Lindström, CarL F. 1801, målare, d. 1831.
Bröstbild profil t. h. med knollrigt här, uppstående krage och stor knuten
halsdnksrosett. Under står: Lindström, artist. Död i Neapel 1831. Rit. af O.
Wallgren. — Pennteckning, 14,6 x 10,9 ctm., af Otto Wallgren. Universitets-
biblioteket.
Linman, Lovisa Ulrika, F. 1798, d. 1864, gift 1:0 med bagaren
Joh. Henr. Ritou; 2:0 med kanslisten C. F. Molitor.
Bröstbild profil t. v. med håret uppsatt i flätor på nacken, djupt urringad
klädning med skärp under bröstet. Under står: Fru Ritou f. Lennman. Rit af
O. Wallgren. — Pennteckning, 15,» x 11,3 ctm., af Otto Wallgren. Universitets-
biblioteket.
Bröstbild fas t. h. med djupt urringad klädning. Under står: Enkefru Ritou
f. Lennman. Rit. af O. Wallgren. — Pennteckning, 15,4 x 11, a ctm., af Otto
Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Linné, Carl v. F. 1707, professor i medicin vid Upsala uni-
versitet 1741, adlad 1762, d. 1778; botanist.
Ung man som håller en linnéa i högra handen, midjebild fas t. v., med
brant kortklippt hår och bruna ögon. Han är klädd i lappdräkt: blå blus med
nppstlLende rödkantad krage, sammanhållen i halsen af röda med tofsar slutande
snören, om lifvet af ett läderbälte, i hvilket en mängd saker hänga, skinnkantade
ärmar, på hufvudet rund svart mössa, t v. trolltrumma. Brun bakgrund. — Olja,
115 X 81 ctm. Kopia efter Martin Hoffman. Universitetshuset. Stålstick af T.
Wolf i Svea 1878.
Medelålders man, midjebild fas t. v., som stöder högra armen mot ett bord
och i högra handen håller en linnéa. Hvit peruk, bruna ögon, svart rock med
Qordstjlman i knapphålet, svart väst^ hvit lindad halsduk, krås vid handleden.
Bakgrund klippa, till venster utsikt öfver landskap. Olja, 78 x 65 ctm., kopia
efter J. H. Scheffels original på Linnés Hammarby. Graverad af I. M. Preisler.
Gammal man, bröstbild fas t. v., med pudrad peruk, bruna ögon, grön rock
och väst med guldknappar, lindad halsduk, krås, nordstjärneorden. Mörk bak-
^nd« På baksidan stå namn och titlar samt: Af målad 1774 af Magno Hallman.
— Olja, 58 X 47 ctm., af Magnus Hallman. Universitetshuset.
Bröstbild profil t. h. med bar hals och kort hår. På halsens afskäming en
linnéa. — Gipsmedaljong utan kant, 46 ctm. i diameter. Universitetshuset.
Samma medaljong men med lagerkrans kring kanten. Smålands nation.
Samma tjrp, men utan linnéa på halsen och med linneéarankor kring den
böga kanten. Terrakottamedaljong. Smålands nation.
Bröstbild t. v. med kortklippt framkammadt hår i pelskantadt draperi, f^t
på venstra axeln med ett spänne. Signerad bakpå: J. Forslund 1807. — Bron-
^^'■d gipsbyst på fyrkantig med ordensstjärna och linnéarankor prvdd plint, 73
ctm. hög, af Jonas Forsslund. Botaniska institutionen. Replik på Smalands nation.
Graverad. •
Hdfignr, sittande på en sten och läsande i en bok som han håller i knäet,
lifrock» spetsigt nrringad skjorta, krås, spetsmanchetter, draperad i en slängkappa,
ikor med spännen. Signerad bakpå: N B Rom 1827. — Marmorstaty i kropps-
storlek af Johan Niklas Byström. Botaniska institutionen.
Helfigur, modell till statyen i Humlegården. — Gipsstatyett, 51 ctm. hög,
af Garl Gusuf Qvamström.
Digitized by
Google
48
Linné, Carl v, d, y\ F. 1741, professor i Upsala 1763, d. 1783.
Ung man, bröstbild fas t. h., med Dudradt här, svenska syarta och röda
dräkten med kappa öfver högra axeln, lindad halsduk, spetskrås. Bak^nind brunt
draperi, till venster landskap. Signerad nederst till höger: Forsslund. På bak-
sidan slår: C. v. Linné den yngre. — Olja, 71 x 64 ctm., af Jonas Forsslund.
Universitetshuset.
Loccenius, Johan, F. 1598 i Holstein, professor vid Upsala
universitet i historia 1627, i juridik 1634, bibliotekarie 1648, d. 1677.
Bröstbild fas t. v. med brunt gråsprängdt på axlarna nedkammadt hår, svart
kalott, gråbruna ögon, små grå muslacher och mycket litet grått pipskigg. Svart
dräkt med kappa på ryggen och stor nervikt fyrkantig hvit krage. Mörk bak-
grund i målad oval. — Olja, 82 x 70 ctm.. af Erich Jetske. Universitetsbiblio-
teket Inköpt 1699 af konstnären för 18 dir. kmt. (Mscr. UB. Arkiv E 3 fol. 41).
Replik i hvars öfre högra hörn står: Joh. Loccenius. Olja, 78 x 62 ctm.
Universitetshuset. Gravyr af okänd mästare, reproducerad i Schilck och Warburg:
III. svensk litteraturhistoria.
Lovisa, prinsessa af Nederländerna. F. 1828, gift 1850 med
kronprins Karl (XV) af Sverige, drottning 1859, d. 1871.
Som ung, bröstbild i fas, med håret benadt i midten och uppsatt i en knut
i nacken, diadem, klädning med djup rund urringning, kronströdd hermelins-
mantel öfver venstra axeln. — Gipsbyst, 82 ctm. hög, på rund plint. Maga-
sinerad.
Lovisa Ulrika, prinsessa af Preussen. F. 1720, förmäld 1744
med Sveriges tronföljare Adolf Fredrik, drottning i Sverige 1751, d.
1782.
Knflfigur fas t. v., som Aurora, sittande på ett moln, hvaremot hon stöder
högra armen. Pudradt här med diadem, pärlsnören och röda sidenband, en lock
ligger fram på venstra axeln, hvit sidenklädning med djup urringning kantad med
p&rlor, halfkorta ärmar med tyllkrås, guldbälte med blå sten kring hvilket är
knutet ett rödt sidenband, öfver knäna blå kronströdd mantel. Bakgrund himmel.
— Olja, 100 X 79 ctm., kopia af Jakob Björk (f) efter Latinville. Universitets-
huset. Gyllenborgska donationen. Kopia på Gripsholm (n:o 652). Gravyr af
R. Gaillard reproducerad i Wrangel: Svenskt Pantheon.
Bröstbild fas t. h., pudradt hår med diadem och perlband, en lock ligger
på högra axeln, hvit klädning besatt med perlor och briljanter, rund urringning
kantad af en hvit spets, spetsärmar, blå kronströdd hermelinsmantel öfver högra
axeln, rygeen och venstra armen, fäst till venster på bröstet med en agraff af
rubin, briljanter och pärlor, Bakgrund himmel. — Pastell, 70 x 53 ctm., af
Gustaf Lundberg. Konstmuseet.
Kopia i mindre format af foregående. På baksidan står: Drottning Lovisa
Ulrica. Esquisse af d. ä. Pasch. Fullkomligt likt Hennes M:t. — Olja, 47 x 37
ctm., antagligen af Jacob Björk. Konstmuseet. Stjemelds donation.
Bröstbild profil t. v. med håret upplagdt i lockar på sidan och nedfallande
på ryggen och venstra axeln, om halsen tredubbelt perlband, broderad klädning
med djup rund urringning, kronströdd hermelinsmantel. — Terrakottamedaljong,
II ctm. i diameter, af Daniel Fehrman. Konstmuseet.
Bröstbild fas t. v., häller med venstra lianden i sin mantel, pudradt hår
med en stor agraff på venstra sidan och en lock pä högra axeln, mörkblå ögon,
briljanthalsband, röd guldkantad klädning med hvit guldbroderad isättning och
en rad juvelsmycken, djup fyrkantig urringning nedom hvilken en spets, half-
ärmar med krås och stora hvita guldbroderade rosetter, öfver ryggen röd kron-
strödd hermelinsmantel. Bakgrund himmel. Signerad pä baksidan : Biörck copie.
— Olja, 72 X 55 ctm., kopia efter Gustaf Lundberg af Jacob Björk. Universitets-
huset. Stjemelds donation.
Digitized by
Google
49
Bröstbild t h. med högt nppkammadt här uppsatt i bucklor i nacken och
bjissan, en lång lock ligger på venstra axeln, en kortare pä den högra, mnd
spetskantad urringning, fichy öfver axlama knuten i brottet — Bronserad gips-
byst pä rund plint, 75 ctm. hög, af Johan Tobias Sergel. Universitetshuset.
Bröstbild fas t. h. med pudrad t här, hvarpä en hvit framtill med en röd
roseit prydd mössa knuten öfver bröstet med en svart spets, röd klädning med
spetsig spetskantad urringning, om halsen kors i svart band. Blägrä bakgrund.
" Miniatyr, 1,9 x 2,9 ctm., kopia efter Jonas Forslund, insatt i samma ram som
ett porträtt af Sophia Albertina. Konstmuseet. Originalet i nationalmuseum.
LOdeke, Christoffer Wilhelm, F. 1737 i Tyskland, kyrkoherde
i Magdeburg 1768, pastor vid Tyska församlingen i Stockholm 1773,
d. 1803; litteraturhistoriker.
Bröstbild profil t. h. — Klippt silhuett, 10 x 8,8 ctm. Universitetsbiblioteket.
Lundblad, Sven, F. 1776, teologie professor vid Upsala uni-
versitet 18 14, biskop i Skara 1829, d. 1837.
Bröstbild fas t. v. med mörkbrunt framkammadt här, blägrä ögon, svart
prästdrftkt med uppstäende krage och prästkrage, biskopskors, nordstjärneorden.
Mörk bakgrund. — Olja, 62 x 54 ctm. Vestgöta nation.
Lundqvist, Anden, F. 1803, historiemålare och litograf, d. 1853.
Bröstbild profil t h. med.knollrigt här, fadermördare och lindad halsduk,
knuten i rosett med länga ändar. Under stär: A. Lundquist, artist. Rit. åf O.
Willgren — Pennteckning, 15 x 11 ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Mallet, Fredrik, F. 1728, astronomie observatör vid Upsala
universitet 1757, professor i matematik 1773, d. 1797.
Bröstbild fas t. v. med hvit peruk, mörkviolett rock, hvit brokadväst, lindad
hvit halsduk, kräs, blä mantel draperad öfver venstra axeln och bröstet. Pä bak-
sidan stär Mallet — Olja, 78 x 62 ctm. Observatoriet.
Malmberg, Petrus, F. 1653, öfverhofpredikant 1704, biskop i
Vesterås 1708, d. 17 10.
Se Johannes Brodinus n:o i.
Malmqvist, Axel Magnus, F. 1796, målare, d. 1853.
Bröstbild profil t. h. med häret uppkammadt i tupé, fadermördare, lindad
balsduk. Under stär: Al Magnus Malmauist, artist. Född i Ask, pä därhus i
Malmö. Signerad till höger: Rit. af O. Wallgren — Blyertsteckning, 14,9 x ii,i
ctm., af O. Wallgren. Universitetebiblioteket.
Malmsten, Carl Johan. F. 181 4, professor i matematik vid
Upsala universitet 1842, statsråd 1859, landshöfding i Mariestad 1866,
d. 1886.
Knifigur sittande fas t v., stöder högra armen mot ett bord, med hvitt här
benadt pä högra sidan, blä ögon, glasögon, svart frack med vetenskapsakademiens
krige, vasaordens och dannebrogens kraschaner, vasaordens band öfver den hvita
listen, nervikt krage, hvit halsduk, guldringar pä venstra handens ringfinger. Till
höger brunt skulpteradt bord, hvarpä ligger tvä böcker. Mörk bal^^rund. Sig-
»eiad till venster J. P. Södermark pinxit 1835. — Olja, 120 x 95 ctm., af Johan
Peter Södermark. Vestgöta nation.
Malmström, Bernhard Elis, F. 18 16, professor i estetik vid
Upsala universitet 1856, d. 1865; skald.
Upsala univcrs. sv. porträttsaml. 4
Digitized by
Google
50
Bröstbild fas t. h. med brant pä Tcnstra sidan benadt hår, ljusblå ögon,
Ijusbrunt helskägg, svart till halsen knkppt rock med liten rand nenrUct sammets-
krage, nppst&ende hvit krage, lindad svart halsduk. Gulbran bakgrand. — Olja,
80 X 64 ctm. Sörmland-Nerkes nation.
Mandelberg, Johan Edvard, F. 1731» professor vid konstaka-
demien i Köpenhamn 1763, d. 1786.
Bröstbild fas t. h. i atelierkostym. — Svart- och hvitkriteteckning, 18,5 x 15
ctm. Universitetsbiblioteket
Margareta Eriksdotter (Vase). Gift i) 1515 med riksrådet
Joachim Brahe, 2) 1525 med grefve Johan von der Hoija, d. 1536.
Midjebild fas t. h. med hopknäppta händer, gult hår upplagdt i flätor, blå
ögon. Rund svart hatt kantad med hvita plymer och ett gult och bl&tt bakband,
bran klädning med svarta och gula broderier sammanh&llen om lifvet af ett svart
bälte med guldspänne och urringad frän axlarna ned till bältet, s& att det veckade
höghalsade lintyget, som upptill slutar i en liten pipkra^, svnes; om halsen ea
krage af guld med pärlor och stenar, en femdubbel kedja af s^uldtridar med ett
randt smycke af pärlor och röda stenar och en dubbel kedja af guldlänkar, i
hvilken fyra ringar äro Hutade. Ofverst till höger fyrdeladt vapen, i första och
fjärde fältena svarta björnramar i gult Hilt, de andra och tredje fälten äro delade
i tvä, af hvilka det öfversta har tvä röda bjälkar i hvitt flilt, det undre är giron-
neradt blått och silfver, öfverst till venster vapen med sammanbundna svarta ned-
hängande vingar i gult fält; pä hvardera sidan fyra under hvarandra ställda an-
vapen: till höger i) svart vase i gult fält, 2) silfverlind i blått fUt, 3) tre svarta
sjöblad i gult fält, 4) två blå bjälkar i gult fält; Ull venster i) två hvita sned-
bjälkar /rån höger i rödt Hilt, 2) rödt djurhufvud med utsträckt tunga i gult falt,
3) blå kil från höger i hvitt fält och 4) röd kil från venster i hvitt fält. Mellan
de öfversta vapnen står: Gamle Konungh Gustaf den stores syster. Ofverst till
höger står: Fångin i Köpenhavn i Blåtornet och i Westgöthabulret. Inhämtade
den Saxiska prinsessan. Dogh uti Rewell A:o 1537. Ofverst i venstra hörnet
står: Imago nobilissime pie ac venerose dne domine Margarete fllie nobilitatis ac
sequitis aurati Erici Johannis que sub honesto titulo vixit Riboholm et depicta
est haec memoria anno etc. 1528. Mörk bakgrund. Pä baksidan står: Margareta
Ericsdotter, konung Gustaf I:s syster; är här målad med sina männers vapen: det
regerande grefliga Hoija-Bruchhausen och det Braheska samt hennes 8 anors vapen,
ä fädernet: Wase, Krummedyk, Gamle Sture och Bielke; ä mödernet: Ekaslägten,
Pinnov, Baner och Gren. Hon dog 1537. — Olja, 99 x 80 ctm. Konstmuseet
Stjerneldska donationen. Enliet katalogen öfver Stjernelds samling är det en
>gammal copia efter alfrescomllningen pä Rydboholm>. Möjligen är denna >al-
frescomålning> identisk med Gripsholmsporträttet n:o 451.
Maria Eufrosyne, prinsessa af Pfalz-ZweibrUcken. F. 1625,
förmäld 1647 "^^^ Magnus Gabriel de la Gardie, d. 1687.
Medelålders något korpulent dam, bröstbild fas t. v., med mörkt hår uppsatt
i en med perlband inlindad knut i nacken och ordnadt i lockar framtill långs
hårfästet och med lockar nedfallande pä rygg och axlar, bruna ögon, i öronen
päronformiga pärlor, om halsen pärlband, hals och axlar bara, klädningen är ej
utmålad. Röd bakgrund. — Olja, 47 x 41 ctm., af David Klöker Ehrenstrahl.
Konstmuseet. Härdska donationen.
Marklin, Gabriel, F. 1777, amanuens vid Upsala universitets
naturhistoriska museum 1825, d. 1857; samlare.
Gammal gubbe hällande en bok, midjebild fas t. h., med magert ansikte,
stor krokig näsa och tandlös mun, kal hjässa täckt af en svart kalott, i nacken
långt hvitt hår. hvita polisonger, svart rock med doktorskrage, hvitt skjortbröst,
hvit lindad halsduk. Grågrön bakgrund. — Olja, 45 x 42 ctm. Norrlands nation.
Reproducerad i III. tidning 1857, n:o 42.
Digitized by
Google
r-MfN U.Ni'i » •' : Li ^ Ki.'N^'\.' -. ! M. f. Ix 1'}.
Maria Kiri' 'S\m
Digitized by
Google
. . Sr .' .;' i: ......
> .' tu- 1/.- lt\ i'\ .
. I', ».ii*, .ic' -r "
' '.; s?f.man'»un ■ i
'• ',\ ' r.'-itf *^v'■.'3^ ' . .
'I ii<. 1 ';"'* *!*, , •
•ill VLti-v i ;, . •
]' > ' • n--.'-r 1 J»i.
r ■ .-. .y=.. f
It'," ' • • .
'/r- ' \.\ • ^ t ' > ,
;' /. ., ..n
" :<: ' :. i i.' iuii .:
^ Ii. "' . t'' • -, '^ ^ •
■ '' . .' r-' . T.
U,'>
i.l *1 ; -. . (1. M-N-
■r. , ' 1 : u' r ' .
- tj ..\: T f)ir:i.
rvuif '- l<n,
. J
I ' '''"
'..•1 1 1.,
Digitized by
Google
Upsala Universitets Konstmuseum. D. K. Ehrenstrahl.
Maria Eufrosvne.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
51
Ma8sman, /. F. Guldsmed.
Karrikatyr, helfigur stående profil t h. med ett glas i högra handen och en
käpp onder venstia armen, brun syrtut med blå näsduk hängande ut ur bak-
fickan, blå byxor. — Akvarell, i8 x 8 ctm. Universitetsbiblioteket.
Melanderhjelm, Daniel. F. 1726, professor i astronomi vid
Upsala universitet 1761, adlad 1778, d. 18 10.
Bröstbild fas t. v. med pudrad peruk, mörkblå rock med nordstjärneorden,
röd vist Mörk bakgrund. På baksidan stå namn och titlar samt: Pictus anno
1797. E. M. — Olja, 65 X 54 ctm.. möjligen af Fredrik Erik Martin. Obser-
vttoriet..
Replik af föregående. På baksidan står: D. Melanderhjelm. — Olja, 77 x 59
ctm. Universitetshuset.
Messenius, Johannes» F. 1579, professor i juridik och politik
vid Upsala universitet 1609, assessor i Svea hofrätt 16 14, dömd till
lifstids fängelse för landsförräderi 1616, d. 1636; historieskrifvare och
dramatisk författare.
Bröstbild fas t. v. med Ijusbrnnt i midten benadt hår, ljusblå ögon, tunna
gula roustacher och hakskägg, svart dräkt med hvit utvikt fyrkantig spetskantad
krage. Mörk bakgrund. — Olja, 53 x 43 ctm. Universitetshuset. Stjemelds do-
nation. Kopia efter Gripsholmsporträttet n:o 928, reproduceradt i Schiick och
Warbnig: 111. svensk litteraturhistoria.
Mesterton, Carl Benedikt, F. 1826, professor i kirurgi vid
Upsala universitet 1857, d. 1889.
Bröstbild fas t. v. med mörkt gräsprängdt hår benadt på ven strå sidan, blå
ögon, glasögon, universitetsfrack med nordsijärneorden, veckadt skjortbröst med
guldknappar, nervikt krage, hvit halsduk. Signerad till venster: Am. Lindegren
1871. — Olja, 75 x 59 ctm., af Amalia Lindegren. Upplands nation.
Bröstbild fas t. v. med mörkt gråsprängdt uppstruket här, blå ögon, glasögon,
mörk hvardagsdräkt, nervikt krage, svart halsduk, guldklockkedja. Blägrå bak-
grund. Signerad öfverst till höger: Wilh. Lagerholm 1892. — Olja, 77 x 66 ctm.
tf Wilhelmina Lagerholm. Universitetshuset.
Bröstbild profil t. v. med uppstruket hår och hvardagsdräkt. Under en la-
gerkvisL Signerad nederst till höger: A. Lindberg. — Fyrkantig gipsrelief med
de dfre hörnen afrundade, 49 x 37 ctm., af Johan Adolf Lindberg. Universi-
letihnset och Upplands nation. I brons på Mestertons grafvärd på Upsala
kyrkogård.
MestBrton, Petter, F. 1671, rådman i Karlshamn, hofsekre-
tcrare, d. 1744.
Karrikatyr, helfigur stående profil t. h., mycket korpulent i kort rock och
ttorstöflar. Under står: Mesterton, hofsekreterare. — Pennteckning, 25,2 x 14,9
ctm. Universitetsbiblioteket.
Molin, Lars, F. 1657, professor i teologi vid universitetet i
Dorpat 1694, iiste teologie professor och domprost i Upsala 1705,
d. 1723; politiker.
Bröstbild fas t v. med grågul allongeperuk, blå ögon, röda gråsprängda
Bsstacher och helskägg, svart dräkt och kappa, nervikt hvit fyrkantig krage. Han
hUler i högra handen en klocka med kedja. Bakgrunden mörkgrönt draperi och
lin höger bokhylla. På baksidan står: L. Molin. — Olja, 88 x 69 ctm. Univer-
sitetshoset. Fans 1729 på Universitetsbiblioteket.
Digitized by
Google
52
Murrey, Adolph, F. 17 51, professor i anatomi och kemi vid
Upsala universitet, d. 1803.
Bröstbild fas t. v. med hvit peruk, blä ögon, mörkgrå polisoQger, brun rock
med tvä rader knappar, hvit väst, lindad hvit halsduk och krås. Mörk bakgmnd.
Pä baksidan står: Adolph Murray. Mäladt 1794. N. Hagelberg. — Olja, 59x45
ctm., af Nils Klaifs Hagelberg. Universitetshuset.
Bröstbild fas t. v. med pudrad peruk, blä ögon, små mörka polisonger, bil
rock, hvit väst, lindad hvit halsduk, krås. Mörkt blågrä bakgrund. — Oval pastell,
61 X 53 ctm. Anatomiska institutionen.
MOllern, Brita Eleonora. F. 1749, gift 1765 med bibliotekarien
Carl Christoflfer Gjörwell, d. 1822.
Bröstbild profil t. h. med vägigt utslaget här. — Målad silhuett, 13,5 x 8,t
ctm. Universitetsbiblioteket
Mörling, Frederique. Dansös.
Knäfigur fas t. v., dansande med en tamburin, som hon lyfter upp i högra
handen, hvit klädning med rödt skärp och gul slöja, venstra bröstet och armarna
bara. Bakgrund landskap. — Oljeskiss pä papp, 12 x 10,5 ctm., af Carl Fredrik
v. Breda. Konstmuseet. Härdska donationen. Sander n:o 80. Porträttet har
förut gått under Teresa Vandoris namn, men är tydligen en skiss till porträttet
n:o 201 hos Sander.
Mörner till Morlanda, Fredrica Hedvig, F. 1732, kammar-
fröken hos enkedrottning Lovisa Ulrika, d. 1803.
Bröstbild profil t. v. i mössa. På baksidan står: Hlf Fröken Fred. Mörner.
— Klippt silhuett, 10,1 x 12,» ctm. Universitetsbiblioteket.
Mörner till Morlanda, Karl Gustaf Hjalmar, Grefve, f. 1794,
ryttmästares n. h. o. v. 1823, d. 1837; målare.
Bröstbild fas t. h. med knollrigt hår, polisonger och mustacher, utvikt hvit
krage. Under slår: H. Mörner. På baksidan står med J. Ways stil: Eskiss till
den berömda artisten grefve Hjalmar Mörners porträtt, som målades i Rom af C
J. Södermark och vid dess hemkomst till Stockholm derstildes blef exponerad!
samt lade grunden till hans framtida rykte såsom Sveriges största portrfittmålare.
#— Lavering, 17,8 x 15,» ctm., af Olof Johan Södermark. Konstmuseet
Bröstbild fas t. h. sittande framför staffliet med palett och penslar i venster
hand; brunt vågigt hår benadt på venstra sidan, blå ögon, bruna polisonger och
mustacher, guldringar i Öronen, svart dräkt, mörk grågrön målarrock med brun-
violett foder och krage, veckadt skjortbröst hopfäst i halsen med en guldknapp,
stor utvikt krage. Mörk olivförgad bakgrund. — Olja, 40 x 33 ctm , sjftlfportrStt
Konstmuseet, Beskowska donationen.
Mörner till Tuna, Ludvig, Friherre, f. 1764, biskop i Vexiö
1800, d. 1823.
Bröstbild profil t. b. med kalott, små polisonger, prestdräkt, biskopskors och
nordstjärnekraschan. — Järnmedaljong, 30 ctm. i diameter. Smålands nation; annat
exemplar magasineradt. Gravyr af L. H. Roos i hans: Porträtter af 1823 års riks-
dagsmän.
Neikter, Jakob Fredrik, F. 1744, bibliotekarie vid Upsala
universitetsbibliotek 1783, skytteansk professor 1787, d. 1803.
Midjebild i fas med högra handen stucken innanför rocken, hvit peruk,
blågrå ögon, svarta svenska dräkten med kappa och violett skärp, lindad halsduk,
liten nervikt krage, krås och spelsmanschetter. Gröngul bakgrund. — Olja, 74 x 59
ctm. Universitetshuset. Reproducerad i Schiick och Warburg: III. svensk littera-
turhistoria.
Digitized by
Google
53
Nilsson, Christina. F. 1843, operasångerska, gift 1) 1872 med
bankiren Auguste Rouzeaud, 2) 1887 med grefve Casa Miranda.
Bröstbild fas t. h. med framåtlutadt hufvud, askgult hår med krusad lugg,
blå ögoD, örhäDgen af en blå sten och perlor, blå sammetsklädning med liten
hvit uppstående krage och hvit tyllkant kring den spetsiga urringningen, om
halsen perlband med hängsmycke af blå sten och perlor. Blå bakgrund. Sig-
nerad till höger: B. Valerius 1888. — Pastell, 67 x 58 ctm., af Berta Valerius.
Smålands nation. Gåfva 1901 af grefvinnan de Casa Miranda.
Norberg, Mathias, F. 1747, professor i österländska språk och
grekiska vid Lunds universitet, d. 1826.
Upsala universitet. L. Pasch d. y.
Jakob Fredrik Neikter.
Bröstbild fas t. v. med grått bår, blå ögon, rödlätt hy, svart rock med nord-
stjlman i knapphålet, svart väst med uppstående krage, fadermördare, hvit lindad
halsduk. I bakgrunden till hj^er pelare, till venster utsikt öfver Sofiamoskén.
Signerad till venster: P. Krafft Stockb:m 18 16. På baksidan står: Professoren vid
Lands academi och cancelirädet Matths Norberg född 1747. Målad af Krafft
1816. — Olja, 59 X 51 ctm., af Pehr Krafft d. y. Universitetshuset. Reproducerad
i Schack och Warbuig: 111. svensk litteraturhistoria.
Norberg, Samuel, F. 1752, öfverdirektör, d. 1823.
Bröstbild fas t. v. med hvitt hår, blå ögon, svart rock, hvit väst och upp-
ttående krage, lindad hvit halsduk, vasaorden om halsen. Mörkgrå bakgrund.
På baksidan står: Samuel Norberg. Född den 15 Julii 1752. Död den 18....
Stiftare af Stipendium Oscarianum. — Olja, 57 x 46 ctm. Universitetshuset.
Nordencrantz, Anders. F. 1697, adlad 1743, kommerseråd
1747, d. 1772; politiker och nationalekonom.
Digitized by
Google
54
Äldre man, bröstbild profil t. v. Pä baksidan står: Comercierådet Norden-
crantz. — Klippt silhuett, ii x 9,6 ctm. Universitetsbiblioteket.
Nordenflycht, Hedvig Charlotta, F. 17 18, gift 17 41 med ami-
ralitetspastorn i Karlskrona Jacob Fabricius, d. 1763; författarinna.
Medelålders fetlagd dam, bröstbild fas t. h., med hvitpadradt uppkammtdt
hår hvari röda blommor, gråblå ögon, dubbelhaka, röd klttdning med spetsig
urriDgoing, Öfver axlame en röd spets. Bakgrunden mörkt olivgrL På baksidan
är fllstad en pappersbit, hvarpå står:
Upsala universitet. P. Kraflt d. y.
Maiiias Norberg.
Verser öfver Hedvig Charlotta Nordenflygt då poemen kallad Fruntimren
försvar utkom emot J. J. Rousseau. •
Hvem dierfs från denna dag om qvinnors wftrde tvika
Sen werlden nya rön af Nordens Sapho får.
Hon wisar med sin vers, at båda kön ä lika.
Och wisar med sig sielf, at hon oss öfvergår.
Stockholm år 1762. Gustaf Fr. Gyllenbore.
Olja, 45 X 39 ctm., af Tohan Henrik Scheffel. Konstmuseet. Keprodncen
i Sandberg och Cardon: Galleri af svenska lärde.
Digitized by
Google
\..kM ^^
Digitized by
Google ^
:., I ., . ..< * Li.' • - *' jb."!! »ttr.-I.
-ihl. /' ' r'iri"ft,i y i;:^. gift 1741 '^''' i •"
.. ' « ... • , . '. ' .4 : b. med h' »pudrad: m ; K.iii.ii
, . , I •••i. I'.. ..'un'<'*M mörkt i»li\i;'-f.. i" ''**'
J/r////.'.. .\".M
V<r<cr or\'jr lledvij^ ( "harlotta NordrnHygl dä pof n t n kall.id \x^i'~'.
Ilvem du*rfs Iran d<-nna dag om qvinnors wärdc l\ ka
ScQ \\criacu nya ron at Nordens Sapho får.
Il'>n Nviar med sin vers. at båda kön Ä lika.
(><. b wi-ar med sig si'.'lf, at Lon ot^*; öfvertjir
s» --V .i')iin .ir I7^>2. ^ Gustaf Fr. Gy". nbort;
t^lja, 4; v 3g clm. a!' Tolian Ilcnr-k >.^heFcl. Konstmusct. KcMi-lr. ■
i Srin<li»'-r^ <-h Cardon: Clalteri af *>\cnska lärde.
Digitized by
Google
Upsala Universitets Konstmuseum. J. H. Schefffx.
Hedvig Charlotta Nordenflyciit.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
55
Nordenhielm, Anders, F. 1633, professor i praktisk filosofi vid
Upsala universitet 1667, i vältalighet 1672, adlad 1687, d. 1694; filolog.
Bröstbild fas t. h. med svart alloDgeperuk, bruna ögon, brun bläfodrad
mantel, hvit spetshalsduk med nedhängande ändar. Pä baksiddn stär: Expressit
lobens vestros mea dextera vultus Ingenii at dotes pingere nulla potest. David
Rlöker Ehrenstrahl Anno 1693. ~ Olja, 81 x 65 ctm., af David Klöker Ehren-
strabl. Universitetshuset
Norrby, Carl Julius, F. 1831, e. o. professor i praktisk teologi
vid Upsala universitet 1882.
Gammal man, bröstbild fas t. v., med grått här benadt pä venstra sidan,
gråbruna ögon, stort hvitt helskägg och hvita mustacher, prestdräkt med prest-
krage och nordstjämeorden. Rödbrun bakgrund. Signerad till venster C. G.
Hchngren 97. — Olja, 76 x 63 ctm., af Carl Gustaf Holmgren. Godands nation.
Nybom. Mamsell.
Ung flicka, midjebild profil t. h. med lockar i pannan och flätkorg med
kam i nacken, klädning med skärp under bröstet och fyrkantig urringning kantad
med en nedhängande spets. Under stär: Mamsell Nybom pä Enskede. Fadern
gästgifvare på Kumla. Signerad nederst till venster: Rit. af O. Wallgren. —
Blyertsteckning, 13,4 x 10,6 ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Nystrand. Ingeniör.
Bröstbild profil t. v. med knollrigt här, fadermördare, lindad halsduk. Under
står: Ingeniör Nystrand. Signerad nederst till höger: Rit. af O. Wallgren. —
Blyertsteckning, I5,a x ii,i ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Obreoht, Elias. F. i Strassburg 1653, professor skytteaniis vid
Upsala universitet 1682, universitetsbibliotekarie 1694, sekreterare i
kanslikollegium 1697, d. 1698.
Bröstbild fas t. h. med svart allongeperuk, bruna öeon, c^ulbrun brokaddräkt,
brunt brokaddraperi öfver axlama, öfverst till höger stär: N:o 5 Elias Obrecht.
Mörkgrå bakgrund. — Olja, 78 x 64 ctm. Universitetshuset.
Odhelius, Johan Lorentz. F. 1737, öfverläkare vid Serafimcr-
Itsarettet 1772, medicinalråd 1813, d. 1816.
Karrikatyr, helfigur i profil, gående t. v. och stödjande sig pä en käpp.
Srart hatt, Ijusbrun peruk med svart nackrosett, hvit slängkappa, brun rock, gul
vist, hvitt kräs i bröstet och kring handlederna, svarta knäbyxor, strumpor och
tkor med stålspännen. Under stär: Odhelius. Medicinalråd. — Akvarell, 28,6 x
i8,« ctm. Universitetsbiblioteket.
Odhelius, Katarina Elisabeth. F. 1765, gift med kommerserådet
Olof Widegren, d. 1797.
Bröstbild profil t. h., höe hårklädsel med blonder, perlhalsband, spetsigt
oiringad klädning. — Rund blyertsteckning, 12 ctm. i diameter. Universitets-
biblioteket
Ollvecrona, Samuel Rudolf Detlof Knut. F. 181 7, professor i
allmän lagfarenhet och romersk rätt vid Upsala universitet 1852, justi-
tieråd 1868.
Äldre man, bröstbUd fas t. h., med svart hår benadt pä venster sida, hvita
polisonger och rättarkrans, blå ögon, glasögon. Svart frack med nordstjämeordens
kraschan och officerstecknet af Instruction publique, hvit väst, hvaröfver nord-
s^imaas band, om halsen spanska orden Isabella Catolica, hvitt skjortbröst,
uppstående krage, hvit halsduk. Mörk blågrön bakgrund. Signerad öfverst t. v. :
Digitized by
Google
56
CopU efter H— d Norberg 1882 af E. Olivecrona 1894, — Olja, 74 x 57 cim^
kopia af E. Olivecrona efter Hildegard Norberg. Vermlands nation.
Osbeck. /. /.
Yngling, bröstbild profil t. h. med i nacken lockigt h&r. Signeradt: Rit
1 791 af Joh. Nieclsson. — Blyertsteckning, 15 x 12,4 ctm., af Joh. Nieclsson.
Universitetsbiblioteket
Oskar I. F. 1799, kung i Sverige 1844, d. 1859.
Midiebild fas t. v. med smä uppvridna mustascher, uniform, draperad i släng-
kappa, öfver st&r: Kronprins Oscar af C S. Bennet. — Lavering, I3,a x 12,6
ctm., af Carl Stefan Bennet Universitetsbiblioteket.
Bröstbild fas t. h. med små uppvridna mustacher och små polisonger, uni-
versitetsfrack med serafimerkraschan och Karl XIII:s kors, hvitt skjortbröst, svart
lindad halsduk. Grågul bakgrund. — Olja på koppar, 18 x 15 ctm. Konst-
museet
Höftbild stående fas t h., stödjande högra handen med sina hvita handskar
mot en kolonnbas, den venstra på sin sabel, med små uppvridna mustascher, poli-
songer och pipskägg, generalsuniform med serafimerband och på bröstet fyra
kraschaner och malteserkort, om halsen S:t Olofsorden. Bakgrund kolonner, till
venster utsikt öfver Gripsholm. öfverst till venster står: Rätt och Sanning. Sig-
nerad nederst till venster: Augusta Åkerlöf copia. — Olja, 129 x 100 ctm., kopia af
Augusta Åkerlöf efter F. Westin. Universitetshuset. Gåfva 1874 af drottning Josefina.
Oskar 11. F. 1829, kung i Sverige 1872.
Bröstbild t. v. i amiralsuniform, draperad i kappan, om halsen Karl Xlll:s
orden, på bröstet serafimer- och en annan under kappan nästan dold kraschan.
Signerad på baksidan: C. A. Söderman 1879. — Gipsbyst på rund plint, 83 ctm.
hög, af Carl August Söderman. Universitetshuset.
Oxenstierna till Korsholm och Wasa, Bengt^ grefve. F.
1623, riksråd 1654, kanslipresident 1680, Upsala universitets kansler
1686, d. 1702.
Bröstbild fas t. h. med grå allongeperuk, blå ögon, hvit lindad spetshalsduk
med nedhängande ändar, rådsherremantel. Mörk bakgrund i målad oval. Öfver
Slår: Benedictus Oxenstierna com:s & senator r. Sv. obiit a:o 1702 — Olja, 86 x 73
ctm., af Christoffer Thomas. Universitetshuset. Inköpt från konstnären af uni-
versiteubiblioteket 1704 för 36 dir. (Mscr. UB Arkiv £35. 1 10.)
Oxenstierna till Södermöre, AxeL F. 1583, rikskansler 16 12,
grefve 1645, d. 1654.
Äldre man, bröstbild fas t. v., med grått hår, blå Ögon, grå mustascher och
hakskägg. Rustning, fältbindel af blått siden kantad med guldspets öfver högra
axeln, stor nervikt ^rkantig spetskantad hvit krage. Mörk bakgrund. Till venster
står: Riks canzleren Axel Oxenstierna. — Olja, 60 x 57 ctm-, af Michael Miere-
velt. Universitetshuset. Stjernelds donation. Gravyr af Willem Delff, ofta repro-
ducerad.
Gammal man, bröstbild fas t. v. med hvitgult på axlarna nedhäneande hår
täckt af svart kalott, blå ögon, hvita mustascher och helskägg. Mörkviolett dräkt,
lindad hvit halsduk, rådsherremantel. Bakgrund mörk oliv inom målad oval.
öfver står: Axel Oxenstierna com:s sen:r r. S. obiit 1654. — Olja, 86 x 73 ctm.,
af Christoffer Thomas. Universitetshuset. Inköptes 1707 från mästaren af univer-
sitetsbiblioteket för 36 dir kmt. (Mscr. UB Arkiv E 3 sid. 191).
Palmberg, Laurentius. F. 17 13, teologie professor vid Upsala
universitet 1795, domprost 1803, d. 1804.
Medelålders man med venstra handen stucken innanför västen, bröstbild fas
t. v., med pudrad peruk, bruna ögon, blå rock, röd väst, lindad hvit halsduk,
tyllmanschetter. Gråblå bakgrund. — Olja, 69 x 55 ctm. Sörmland-Nerkes nation.
Digitized by
Google
57
Äldre man, bröstbild fas t. v., med hvit peruk, bil ögoo, prestdräkt med
kappt och stor prestkrage. Mörkgrå bakgrund. På baksidan står: Laurentius
Ptlmberg, domprost i Upsala, född i Slrengnäs 17 13, död i Upsala 1804- — Olja.
78 X 66 ctm., af Lorenx Pasch d. y. Sörmland-Nerkes nation.
Palmblad, Wilhelm Fredrik, F. 1788, akademisk boktryckare
i Upsala 18 10, professor i grekiska 1835, d. 1852.
Östgöta nation. E. Stever.
Vilhelm Fredrik Palmblad.
Gammal man, bröstbild fas t. v., sittande i förgyld rödklädd stol. med tivilt
hir benadt på venster sida, blå ögon, hvita polisonger, svart dräkt med sammets-
krage, hvit lindad halsduk, hvitt skjortbröst, fadermördare. Gråbrun bakgrund.
Signerad nederst till venster: Stever 1852. — Olja, 69 x 61 ctm., af E. Slever.
Östgöta nation. Reproducerad i ScbUck och Warburg: III. svensk liileraturhisioria.
Palmrot, Andreas, F. 16.., moralium professor i Pernau 1701,
bibliotekarie vid Upsala universitetsbibliotek 1724, d. 1725.
Bröstbild fas t. h. med svart allongeperuk^ blå ögon, brunt och blått draperi,
lindad hvit halsduk med nedhängande spetsändar. Mörk bakgrund. Nederst till
venster på ett hvitt upprulladt pappersblad står: Andreas Palmroot. Prof. olim
Pemao el deinde bibliothecarius Upsal. — Olja, 87 x 69 ctm., af Christoffer
Thomas. Universitetsbiblioteket. Föräradt 1746 af Palmrots enka (Mscr UB.
Digitized by
Google
5»
Arkiv A: 8 tid. 221.). >appaUades> 1746 &f Thelott, hvarvid nsmnet ditmllades
(Mscr UB. Arkiv E 7 sid. 334.)
PaXmrot^ Johannes, F. 1659, professor i österländska språk vid
Upsala universitet 1696, i teologi 1705, d. 1727.
Bröstbild fas t. v. med svart lockigt h&r nedkammadt på axlama, bl& ^n,
svart prcsldräkt, stor prestkrage. Mörk bakgrund. — Olja, 81 x 71 ctm. Vest-
manland-Dala natioD. Graverad af C. Haton.
Pasoh, Lorentz d. y. F. 1733, professor vid konstakademien
1773, ^- ^805; porträttmålare.
Äldre man med glasögon, helfigur profil t. v., står vid stafHiet och mllar.
Nederst lill venster står: Prof. Pasch af Sergel. — Rödkriteteckning, 43,3 ^ 28,»
ctm., af Johan Tobias Sergel. Universitetsbiblioteket.
Paykull.
Helfigur stående profil t h. nigot bakifrån, i uniform. Under slår: Paikull
Lif reg.ts dragoner af C. S. Bennet Till venster står: Paykull kom f^r sent fÖr
att ge Benett påskskrKcken. — Blyertsteckning, 23,1 x 17.3 ctm., af Carl Stefan
Bennet. Universitetsbiblioteket
Pehr Olsson, Bonde från Kalmar län, bondeståndets talman
och Karl Xlirs fadder, d. 1692.
Äldre man, stödjande sig med båda händerna på en kipp, helfigur stående
fas t. v. med gulbrunt till axlarna nedkammadt hår, blå ögon, stort guibnmt hel-
skägg och mustascher, svart rock med rödt foder, vida svarta knäbyxor, svarta
skor och strumpor, gula kraghandskar, på hufvudet en brun pelsmössa. Palats-
interiör med parkettgolf, till höger en öppen dörr, till venster syns hörnet af en
gobelin och därunder står:
På bonde ständerz wängnar
Pähr Olson härrdags kar
Sig ock den nåd tUlängnar
Att han tillijka waar
Wittne till printzens doop.
Han kunde sigh wähl schicka
Wahl tahla och wähl dricka
För heela allmogens hoop.
Olja, 45 X 33 ctm., kopia efter David Klöker Ehrenstrahl. Konstmuseet
Gåfva af K. Kurck till A. L. Stjemeld, och af honom till konstmuseet Originalet
pä Gripsholm, reproduceradt i Salmson: Svenska konungar.
Peringskiöld, Johan. F. 1654, riksantikvarie 1693, adlad s. å.,
d. 1720.
Bröstbild fas t. h. med svart allongeperuk, bruna ögon, gråviolett rock med
rödt foder, lindad hvit halsduk med långa nedhängande ändar, öfver venstra
axeln blått draperi. Mörk olivfärgad bakgrund. — Olja, 75 x 62 ctm., af Chri-
stoffer Thomas. Sörmlands nation. Se Hahr: David v. Krafft s. 31.
Petraeus, Erik, F. 1679, hofrättsråd.
Midjebild fas t. v. med högra handen stödd på ett bord, venstra på bröstet,
hvit peruk, blå ögon, svart sammetsrock med ljusblått foder, ljus blommig vist
och hvit halsduk, vid handlederna synas skjortlinningama. Baicgrund: berg med
vattenkonster, till venster ett landskap. Under venstra armen Vestmanluids och
Dala vapen. På baksidan står: Ericus Petreus, supremi Sueoram dicasterii con-
siliarius. Natus die XII Martii a:o MDCLXXIX. Lorentz Pasch Pinx. — Olja,
109 X 89 ctm., af Lorentz Pasch d. ä. Deposition från konstmuseet pl Ostgöta
nation.
Digitized by
Google
59
Piper, Carl, F. 1647, statssekreterare 1689, kgl. råd 1697,
grefve 1698, Upsala universitets kansler 1702, tillfångatagen vid Pul-
tava, d. i fångenskapen 17 16.
Knlfigur sittande fas t. h., häller den högra behandskade handen i sidan,
stöder renstra armen mot ett bord, med svart allongepenik, bmna ögon, mycket
små svarta mustascher, lifrock af guld- och silfverbrokad sammanhållen om midjan
af virjgehänget, hvit lindad spetshalsduk med nedhängande ändar, spetsman-
schetter, ridsherremantel. Bakgrund palatsinteriör med gulbrunt draperi till höger.
— Olja. 154 X 115 ctm., kopia efter David Klöker Ehrenstrahl af David v. Krafft.
Universitetshuset Gäfva 1703 af Carl Piper till universitetsbiblioteket (Mscr UB
Arkiv A 7). Originalet p8 Gripsholm (n:o 405). Se Hahr: David v. Kraflft n:o
170. Gripsholmsporträttet reproduceradt i Westerberg: Svenska hjältar och rid-
dersmSn.
Kopia af föregående i bröstbild. Mörkbrun bakgrund i målad oval. öfver
står: Carl Piper com:s sena:r r. S. ob:t 17 16. — Olja, 87 x 73 ctm., kopia af Jan
Klopper. Magasinerad. Beställd af universitetsbiblioteket och betald med 72 dir.
(Mscr. UB. Arkiv E 5 sid. 85).
Piper, Carl Fredrik^ grefve. F. 1700, president i kammarkol-
legiet 1747, d. 1770.
Bröstbild profil t. v. med peruk och krås. På baksidan står: Pres. Gr. C.
F. Piper. — Klippt silhuett 11,9 x 9,5 ctm. Universitetsbiblioteket.
Plåten, v. Fru.
Gammal gumma, bröstbild profil t. h. Under står: Fru v. Plåten. — Målad
silhuett, 12,7 X 9,8 ctm. Universitetsbiblioteket.
Polhem, Christoffer. F. 1661, bergsmekaniker 1690, kommerse-
råd 1716, adlad s. å., d. 1751; uppfinnare.
Bröstbild fas t. v., stöder venstra armen mot ett postament och gör med
den venstra handen en gest; med grått hår täckt af en blå mössa, bruna ögon,
Mågrå rock med rödt foder och krage oknäppt i halsen, där skjortan och den
bila nervikta kragen syns, om halsen nordstjärnan, öfver venstra axeln och ryggen
grl mantel med gråblått foder och kraschan. På postamentet passare och mate-
matiska ritningar. Bakgrund: mörk brunröd gardin, till höger bokhylla. På bak-
sidao står: Chr. Polhem gifven till Gottlands nation af O. Glas. Upsala 1872 ^U.
Pi spännramen: Johan Henrik SchefTel 1747 ad vivum pinxit. Kopierad 1870 af
J. Way. — Olja, 77 x 63 ctm., kopia efter Johan Henrik Scheffel af Johan Way.
Gottlands nation. Originalet i vetenskapsakademien, Stockholm.
Bröstbild fas t. v., visande med venstra handen på sin kraschan, med hvitt
hår tickt af en röd mössa, mörkblå ögon, draperad i en röd och blå mantel med
Dordstjämekraschan, Öppen skjorta, om halsen nordstjärnan. Till venster mate-
matiska ritningar. Mörk bakgrund. — Olja, 68 x 50 ctm. Universitetshuset.
Poppiue, Gabriel. F. 1770, justitieråd 1809, statsråd 1833,
<L 1856.
Bröstbild profil t. v. med bar hals. Signerad: Seigell 1813. — Gipsmedal-
i<^f 63 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Magasinerad. Se Göthe : Sergels
portrittmedaljoi^r.
Rabe, Stefan. Bonde, Karl XII:s vägvisare vid Narva.
Helfigur fas t h. med mustascher och helskägg, skinnmössa, skinnjacka,
vida byxor och halfstöflar. Han stöder högra handen på en käpp, håller i den
veastim en pipa. Under står: Le veritable portrait du paysan de Livonie qui a
coodnit le Roy de Suede marchant avec son armée par des chemins detoumés a
trarers des bois et des neiges pour secourir la ville de Narva assiegée par les
Digitized by
Google
6o
Moscovites, sar les quelt sa Majesté Suedoise a remporté ane grande victoire en
1700 le treDte november. Ce prioce pour reconoitre un aussi grand service a
fait donner une pension considerable a ce Levonien. Ce portrait tiré sur celai
ane le Roy Suede a fait peindre. Signeradt nederst till venster: Fecit Ericos
Geringius 1723. — Laverad bllckteckningf 32 x 20,5 ctm., kopia af Erik GeriD-
gius. Universitetsbiblioteket. Litografi af E. Petterson i Magasin för nöje och
bildning 1S41.
Rabenlus» Lars Georg. F. 1771, jurisprudentiae professor
Upsala 1807, d. 1846.
Bröstbild fas t. v. med grått här blå ögon, grå polisonger, svart rock med
nordstjämeorden, väst med uppstående krage, fadermördare, lindad hvit halsduk,
krås. Blågrå bakgrund. Signerad t. h. J. G. Sandberg 1830. — Olja, 70 x 61
ctm., af Johan Gustaf Sandlag. Vestroanland-Dala nation.
Rabenius, yb^^7/i Ingelsson, F. 1730, juris practices professor i
Upsala 1766, d. 1772.
Ung man, midjebild fas t. h., med hvit peruk, blå nackrosett, grå blåfodrad
rock, ärmarna med stora uppslag, blå väst, hvit lindad halsduk och krås, under
venstra armen erå trekantig hatt. Bakgrund himmel, till höger ett träd. Sig-
nerad på baksidan: L Stålbom pinx. a:o 1752. — Olja, 80 x 64 ctm., af Johan
Stål bom. Universitetshuset. Litografi i Sandberg och Cardon: Utmärkta svenska
lärde.
Rapp. Dragon.
Knäfigur profil t. v. i uniform med polisonger och yfviga mustascher, stöd-
jande sig på en stång. Under står: N:o 19 Rapp af C. S. Bennet. — Pennteck-
ning, 20,5 X 13 ctm., af Carl Stefan Bennet. Universitetsbiblioteket.
Regnell, Anders Fredrik. F. 1807, läkare i Brasilien 1840, d.
1884; mecenat.
Bröstbild fas t. h. med hvitt hår, blå ögon, hvita polisonger, svart dräkt,
hvitt veckadt skjortbröst, fadermördare, lindad svart halsduk. Rödbrun bakgrund.
— Olja, 74 X 60 ctm. Universitetshuset.
Rettig, Robert.
Äldre man, bröstbild fas t. v. med hvitt på venstra sidan benadt hår, hvit
rättarkrans, hvardagsdräkt, uppstående krage, svart halsduk. Signerad nederst till
venster: öst. — Svartkriteteckning, 30 x 25 ctm., af öst. Gestrike-Helsinge nation.
Reuterholm, Esbjörn Kristian^ friherre. F. 17 10, kammarherre
1744, riksråd 1765 — 69 och 1771 — 72, d. 1773.
Bröstbild profil t. v. med peruk. På baksidan står: Kam. hr bar. Reuter-
holm. — Klippt silhuett, 11,1 x 10 ctm. Universitetsbiblioteket.
Ribbing, Sigurd. F. 181 6, professor i teoretisk filosofi vid Up-
sala universitet 1850, d. 1899.
Gammal man, bröstbild fas t. v., med hvitt uppstruket hår, blå ögon, glas-
ögon, universitetsfrack med nordstjärnan, hvitt skjortbröst, hvit uppstående krage,
hvit halsduk. Grågul bakgrund. Signerad nederst till venster: G. U. T. 1872. —
Olja, 72 X 60 ctm., af Gustaf Uno Troili. Vermlands nation.
Richardson, Jacob, F. 1687, assessor i antikvitetsarkivet 1734»
d. 1739.
Bröstbild profil t. v. med peruk och mycket krokig näsa, inom oval ram,
på h vilken står: Jacob Richardson. Signerad under: Petrus Gerhardus Gahm
Digitized by
Google
l^ M<!r: In» • m oi:L
Digitized by
Google
Kl .5.lUv
1' I
Digitized by
Google
Upsala Universitet. I. D. Schvvartz.
Börje Rommel.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
6i
filitli manu deliniavit d. 13 Maji 1786. — Bläckteckning, 20,3 x 18 ctm., af Pehr
Gerhard Gahm. Universitetsbiblioteket.
Risell, Nicolaus. F. 1720, professor i juridik vid Upsala uni-
versitet 1 76 1, d. 1789.
Bröstbild fas t. v. med grå peruk, svart nackrosett, mörkblå ögon, svart rock,
grön vfist, hvit lindad halsduk, kräs. Bakgrund himmel. — Olja. 63 x 44 ctm.
Universitetshuset.
Ritou, Johan. Grosshandlare.
Gosse, profil t. h. med nedliggande spetskrage och snörbesatt jacka. Under
står: Joh. Ritou sedan grosshandlare. Signerad n^erst t. h.: Rit. af O. Wallgren.
— Blyertsteckning, 15,1 x 11 ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Roberg, Lars. F. 1664, professor i anatomi och praktisk me-
dicin vid Upsala universitet 1697, d. 1742.
Midjebild fas t. v.; han stöder venstra handen, i hvilken han håller ett in-
strument, mot en dödskalle. Pudradt hår, blågrå ögon, brun rock, öfver bröstet
Öppen skjorta med blått band under den nervikta kragen, öfver ryggen och venstra
axeln rödt draperi. Mörkgrön bakgrund. — Olja, 77 x 62 ctm. Universitetshuset.
Samma porträtt som föregående, men dödskallen ligger på ett bord med
böcker. Bakgrunden interiör med grönt draperi. Till höger slår: Laur. Roberg.
Olja, 79 X 63 ctm. Universitetshuset.
Robsahm, Abraham. F. 1681, brukspatron, d. 1732.
Midjebild fas t. v. med hvitt i midten benadt hår, blå ögon, gråa mustascher
och pipskjigg, svart dräkt, hvit lindad halsduk med nedhängande ändar och svart
band om halsen. Mörk bakgrund. Till venster står: Aetatis a:o 1713 d. 9 Ja-
noarius pictus a:o 17 18. — Olja, 80 x 65 ctm. Universitetshuset.
Rogberg, Carl Georg. F. 1789, professor i pastoralteologi vid
Upsala universitet 1831, d. 1834.
Medelålders man, bröstbild fas t. v., med brunt lockigt hår, blå ögon, små
ljusa polisonger, prestdräkt med kappa, prestkrage, lindad halsduk, fadermördare.
Ljus gulbrun bakgrund. Signerad till venster: J. G. Sandberg 1830. — Olja,
71 >> 60 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Smålands nation. Litografi i Sandberg
och Cardon: Galleri af svenska lärde.
Rommel, Börje. F. 1644, räntmästare vid Upsala universitet
'6931 d. 1726.
Gammal man, midjebild fas t. h., med hvitt i midten benadt på axlama
nedfallande hår, blå ögon, brun rock och väst, hvit lindad halsduk. Mörk bak-
grund. På baksidan står: Berge Rommel är födder åhr 1644 den 12 Novemb. I.
David Schwaru fecit a:o 1725. — Olja, 85 x 70 ctm., af David Schwartz. Uni-
vcTsiietshuset.
Rommel, Nils. F. 16 — , räntmästare vid Upsala universitet
»733. d. 1754-
Bröstbild fas t. h. med hvit allongeperuk, blå ögon, grå blåfordrad rock,
hvit brokadväst, båda med perlem ok nappar, svart hatt under venstra armen,
Mörkbrun bakgrand. På baksidan står: Nils Rommel. — Olja, 86 x 71 ctm.
UnivcrsitcUhuset.
Rosén von Rosenstein, Nils. F. 1706, professor i praktisk
medicin vid Upsala universitet 1742, adlad 1762, d. 1773.
Digitized by
Google
63
Medelålders man, bröstbild fas t. v. med pudrad peruk med en lock på
venstra axeln, grå ^on, pi rock med nordstjärnan i knapphålet, hvit brokadväst,
lindad halsduk, kris, blått draperi. Gråblå bakgrund. På baksidan står: Xils
Rosén v. Rosenstein. — Olja, 82 x 65 ctm. Göteborgs nation.
Samma portritt, bakgrunden himmel. På baksidan står: Nicolaus Roscd
von Rosenstein nat. d. i Febr. 1706 denat d. 16 Jul. 1773. — Olja, 71 x 57 ctm.,
Göteborgs nation. Litografi i Sandberg och Cardon: Galleri af svenska lärde.
Rosén V. Rosenstein, Ni/s. F. 1752, kronprinsens lärare
1784, landshöfding 1795, statssekreterare 1809, d. 1824.
Bröstbild fas t. v. med hvit peruk, bruna ögon, gråviolett dräkt med nord-
stjärneorden, kappa af samma fMrg på venstra axeln, lindad hvit halsduk, spets-
krås. Gulgrön bakgrund. — Olja, 69 x 53 ctm., oval, af Lorentz Pasch d. y.
Universitetshuset. Litografi i Sandberg och Cardon: Galleri af svenska lärde.
Bröstbild profil t. v. med vågigt hår och bar hals. Signerad: Sergell 1792.
— Gipsmedaljong med upphöjd kant, 65 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel.
Tvä exemplar magasinerade, ett osigneradt exemplar i universitetshuset. Se Göthe:
Sergels porträttmedaljonger.
Äldre man, helfigur profil t. h., häller käppen p& ryggen, med svart hatt,
pudrad peruk, brun rock med vasakraschan, hvit väst, om halsen vasaorden, blågrå
strumpor, skor med svarta rosetter. — Akvarell, 23 x 16,5 ctm. Universiteu-
biblioteket.
Karrikatyr, gubbe med stor mage, helfigur profil t. h., håller käppen på
ryggen, med svart hatt, hvit peruk, grå frack med kraschan, lindad halsduk, kris,
om halsen vasaorden, hvit väst, svarta knäbyxor, hvita strumpor, skor med stål-
spännen. — Akvarell, 30,3 x 19,4 ctm. Universitetsbiblioteket.
Karrikatyr, gubbe, helfigur profil t. h., håller käppen på ryggen, stor hatt^
lång rock med krachan. — Bläckteckning, 18,6 x 12 ctm., af Johan Tobias Sergel.
Universitetsbiblioteket.
Rosenadier, Johan Upmark, F. 1664, professor skytteanus vid
Upsala universitet 1698, censor librorum 17 16, adlad 1719, d. 1743.
Bröstbild fas t. v. med hvit peruk, blå ögon, brun rock, hvit lindad halsduk
med nedhängande ändar, draperad i mörkviolett med eul brokad fodrad mantel-
Bakgrund grå vägg, till höger mörkt draperi, öfverst till höger står: N:o6Johan
Upmark. — Olja, 79 x 64 ctm. Universitetshuset. Graverad af Meutzel.
Rosengren. Skomakare.
Bröstbild profil t. h. med knollrigt hår, fadermördare och lindad halsduk.
Under står: Skomakare Rosengren i Reslöf. Signerad nederst till höger: Rit. af O.
Wallgren. — Blyertsteckning, 14.7 x 12 ctm., af Otto Wallgren. Universitets-
biblioteket.
Rosenhane, Schcring d. y., friherre. F. 1754, kansKråd 1792,
öfverpostdirektör 181 2, d. s. å.; historisk författare.
Bröstbild fas t. v. med pudrad peruk, blå ögon, rödlett hy, svarta och röda
svenska dräkten, nervikt spetskantad hvit krage, nordstjärnan i knapphålet, kappa
på högra axeln, mörk bakgrund. Signerad C. F. v. Breda pinx i&i. Pä bak-
sidan stå namn och titlar samt: Tillhör Upsala Kongl. academie efter friherrinnan
Jennings död. — Olja, 86 x 67 ctm., af Carl Fredrik v. Breda. Universitetshuset.
Sander N:o 176.
Rothlöben, Johan, F. 1595 i Wittenberg, tysk hofpredikani
hos Gustaf II Adolf, kyrkoherde vid tyska församlingen i Stockholm
1624, öfverhofpredikant hos ärkebiskopen af Bremen 1639, superin-
tendent i Hadersleben 1646, d. 1649.
Digitized by
Google
L. I^ ' II D. Y.
Nils v. R» -f.nstmv.
Digitized by
Google
. . iKtf '.;;'. ■ ..^H dtl- -" ■
. v •. u'i I 'I-er v *si. T \
' ■ -," 1'*. :» .
, . •.: •- •> • n , hli.'. ^ ;
.,-.^
.1 '^ ' vir«- <
.>h :>
1" '1
I ;•
. i
■ .-. . N.
/ •)
\
. u:
-
T. ; % ^ .
■^ i ' '. I
*1. -.
t ;
, :
■^ r
*
1 il..' ro.
' , ',
.1
v. k.
,.;
'., r.-i:...
' % . >v .1
»^ ti'
' i
. ■ ^p »t
,...
; :■
]/■>-
- ' ( 1
1 !
' rr , i
>e f ' 1 ■. -T.-ijlv. 11 • 040, ci, 1 '.».' .
Digitized by
Google
U?SALA Ukiversitet. L. Pasch d. y.
Nils v. Rosenstein.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Ufsaia Universitet.
Johannes Rudbeckius.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Upsala Universitet. M. Matens d. ä.
Olof Rudbeck d. ä.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
63
Bröstbild fas t. v. med brunt hår, mörkblå ögon, bruna mustascher och hel-
8k*ggj »^rt dräkt, nervikt fyrkantig hvit krage. Mörk bakgrund. Öfverst i venstra
hörnet vapen: rödt med svärd väpnadt lejon i guldfält uppstigande ur en silfver-
fästningsmur, hvarpä en stjärna; hjälmprydnad rödt med svärd väpnadt lejon;
hjälmtäcke rödt silfver och guld. Pä baksidan står Johan v. Rothlöben nat.
Witenb 1593 denat Hadersleb 1649 Mart. 22. Signerad pä baksidan: David Beck.
— Olja, 62 X 50 ctm., af David Beck. Konstmuseat.
RudbeckluSf /o Aanngs, F. 1581, professor i Upsala 1604, hof-
predikant 16 13, biskop i Vesterås 1619, d. 1646.
Gammal man, bröstbild fas t. v., med kal hjässa, hvitt öfver öronen ned-
kammadt hår, hvita mustascher och helskägg, svart dräkt och kappa, liten rund
nervikt hvit krage. Mörk bakgrund. Till höger en blomma öfver hvilken står:
Coelum et solem non inferiora sequor. öfverst till venster står: Mihi a adhserere
Deo bonum est. Psalm 72. Till venster sol i hvilken står : Jehova Justitia nostra.
Under solen står: I. R. N. N. A. D. 1581 3 Apr. aetatis suae 63. På baksidan
står: Johannes Rudbeckios episc. Arosiensis. — Olja, 85 x 76 ctm. Universitets-
huset. Porträttet fans 1694 på universitetsbiblioteket. (Mscr. UB. Arkiv A 7.)
Reproducerad i Schttck och Warburg: 111. svensk litteraturhistoria.
Kopia af förgående, men utan inskrifter och figurer på bakgrunden. —
Olja, 77 X 62 ctm. Vestmanland-Dala nation.
Se Johannes Brodinus n:o 7.
Rudbeck, Nicolaus. F. 1622, biskop i Vesterås 1670, d. 1676.
Se Johannes Brodinus n:o 3.
Rudbeck, Olof d. ä. F. 1630, professor i medicin vid Upsala
universitet 1660, d. 1702; naturvetenskapsman, fornforskare, ingeniör.
Äldre man, knäfigur sittande fas t. v., stöder högra armen på ett bord, den
venstra handen i sidan och gör med högra handen en gest. Grått på axlarna
oedkammadt hår, grå mustascher, gråblå ögon, svart dräkt, draperad i svart kappa,
oknäppt fyrkantig nerliggande krage. Till höger bord med röd duk, på hvilket
ett anatomiskt manuskript, passare, vinkelmått och glob. I bakgrunden till höger
S]Blrödt draperi, till venster bokhylla, på hvars sida är målad i rund omkrets:
simmande fisk öfver hvilken tre gula blommor skjuta upp; omskrift: Coelum et
solem, non inferiora sequor. Signerad på bokhyllan: M. Mijtens fecit a:o 1696. På
baksidan står: Hoc grati animi monumentum qualecunque, effigiem nempe clariss.
polyhistoris Olai Rudbekkii ob multifaria ejus in me officia ac merita bibliothaecse
Upsal. dedicare voluit Urb. Hiserne. — Olja, 128 x 99 ctm., af Martin Mijtens
d. ä. Universitetshuset. Reproducerad i Schack och Warburg: 111. svensk littera-
tnrhistoria; Ord och bild 1097; Kruse: Från den retrospektiva konstutställningen
1898, m. fl.
Kopia af föregående, bröstbild. — Olja, 84 x 68 ctm., kopierad af Sevén.
Vestmanland-Dala nation.
Rudbeck, Olof d. y. F. 1660, professor i medicin och botanik
vid Upsala universitet 1692, adlad 17 19, d. 1740.
Medelålders man, bröstbild fas t. v., som stöder högra handen mot en upp-
rest bok med Rudbeckska vapnet på permen, grå allongeperuk, grå ögon, brun
rock och väst, rödt draperi, lindad hvit halsduk med nedhängande ändar, krås
om handlederna. Brungrön bakgrund med draperi till höger, öfverst till venster
stir: Olof Rudbeck fil. Signeradt på baksidan: Joach. Streng pinx 1732. J. Sö-
derhmd renov. 1833. — Olja, 81 x 68 ctm., af Johan Joachim Streng. Vestman-
land-Dala nation. Gåfva af friherre Th. G. Rudbeck.
Kopia af föregående, utan vapen på boken. — Olja, 80 x 65 ctm., kopierad
af J. Sdderlund. Universitetshuset. Jfr bref fr. Ekholm till Schröder 1833 'V9
(Micr. UB. Arkiv C. 2).
Digitized by
Google
64
Rudbeckius, Petrus. F. 1625, teologie professor vid Upsala
universitet 1663, biskop i Skara 1692, d. 1701.
Äldre man, midjebild fas t. v., som stöder venstra handen p& en på ett bord
lidande bok, med gr&tt i midten benadt p& axlarna nedkammadt h&r, blå ögoiu
gra mustascher och helskigg, svart drikt och kappa, stor fyrkantig nenrikt nrit
krage, små uppvikta manschetter, öfverst till venster en sol, hvari står: Sol jnsti*
tise lux mea in tenebris. Till venster står: Aetatis suae a:o 51 pict. 1677. Pi
bordskanten står: Possidere intelligentiam rubro auro venustius. På baksidin
står: Petrus Rudbeckius. Episc. Scarensis. Mörk bakgrund. — Olja, 103 x 77
ctm. Universitetshuset.
Rudenschöld, Karl. F. 1698, minister i Polen 1733, i Beriin
1739, statssekreterare 1747, friherre s. å., riksråd 1761 — 65, 1769 — 72.
Upsala universitets kansler 1771, d. 1783.
Bröstbild fas t. v. med hvit peruk, hvit brokaddräkt, rådsherremantel med
serafimerkra.<chan, lindad hvit halsduk, spetskrås, om halsen nordstjlmeorden och
scrafimerkedjan. Bakgrund himmel. På baksidan står: C. Rudenschöld. — Olja,
82 ^ 67 ctm. Universitetshuset.
Runeberg, Johan Ludvig. F. 1804, lektor i Borgå 1837, d.
1877; skald.
Bröstbild en fas med kal hjässa. Signerad bakpå: Sjöstrand fecit Borgå
1857 den 8 juni. — Gipsbyst på rund plint, 56 ctm. hög, af Carl Eneas Sjöstrand.
Konstmuseet. Reproducerad i Illustrerad tidning 1858 n:o 32.
Rydelius, Anders, F. 167 1, professor vid Lunds universitet
17 10, biskop i Lund 1734, d. 1738.
Bröstbild fas t. v. med allongeperuk, kalott, prestdräkt med kappa och stor
prestkrage inom oval ram, stödd af kräkla, mitra och en bok, på fyrkantig sten-
piedestal med inskrift: Andreas Rydelius episcopus Scancnsis. — Lavyr, 26,5 X20j
ctm. Universitetsbiblioteket.
Rydén. Soldat.
Äldre man med mustascher och yfvigt helskägg i uniform med hoprullad
kappa. På högra armen bär han en yxa. Under sl&: Rydén. Svea Gardet tf
C. S. Bennet. — Blyertsteckning, 13 x 20,8 ctm., af Carl Stefan Bennet. Univer-
sitetsbiblioteket.
Rydin, Herman Ludvig, F. 1822, professor i statsrätt vid Upsala
universitet 1855.
Äldre man, bröstbild fas t. h., med hvitt hår, hviia polisonger, blå ögon,
svart dräkt med nordstjärnans kraschan och S:t Olofsorden, nervikt krage, hvit
halsduk, om halsen nordstjärnan. Mörkbrun bakgrund. Signerad öfverst till
venster: Hulda Schenson 1894. — Olja, 76 x 65 ctm., af fröken Hulda Schenson.
Smålands nation.
Rådberg, Johan Jakob, F. 1783, regementsläkare vid Skaraborgs
regemente 1812, vid Upsala regemente 1825, d. 1844.
Bröstbild fas t. h. med brunt framkammadt här, mörkblå ögon, Iftkareuni-
form. svart lindad halsduk, vasaorden om halsen. Mörk bakgrund. Signerad till
höger: P. Kraflfl 1838. — Olja, 61 x 52 ctm., af Pehr Krafft d. y. VestgöU nation.
Rålamb, Hans Gustafs friherre. F. 1716, hofmarskalk 1761,
d. 1790.
Bröstbild profil t. v. med stångpiska. På baksidan står: Hofmarsk. bar.
Hans Rälamb. — Klippt silhuett, ii,i x 9,7 ctm. Universitetsbiblioteket.
Digitized by
Google
65
Sahlin, Carl Yngve. F. 1824, professor i teoretisk filosofi vid
Lands universitet 1862, professor i praktisk filosofi vid Upsala univer-
sitet 1864.
Bröstbild fas t. h. med kal hjässa, hvitt öfver öronen nedkammadt här, blä
Ögon, universitetsfrack med nordstjärnan, uppstående krage, hvit halsduk. Mörk
bllgHL bakgmnd. P& baksidan står: C. Y. Sahlin phil. professor i Upsala. Pinx
anno september 1876 af Edw. Perséus. — Olja, 74 x 59 ctm., af Edward Perséus.
Vermlands nation.
Kopia af före^nde porträtt. Signerad nederst till höger: C. G. Holmgren
1880. Copia. — Olja, 72 x 59 ctm., kopierad af Carl Gustaf Holmgren. Gestrike-
Helsinge nation.
Bröstbild en fas med kal hjässa, håret nedkammadt till öronen, universitets-
firack, nervikt krage, rektorskedja. På plintens höm sida står: Gjuten hos Faust-
man & Ostbei^. Stockholm 1887. — Bronsbyst pä rund plint, 74 ctm. hög. Uni-
Tersitetshuset.
SalviuSy Johan Adler. F. 1590, konungens sekreterare 1624,
adlad s. å., riksråd 1648, friherre 1651, d. 1652.
Bröstbild fas t. v. med mörkt i midten benadt öfver öronen nedkammadt
kär, grå ögon, askftrgade uppstrukna mustascher och pipskägg, svart dräkt besatt
med guldsnören, uppskurna ärmar med blommiga underärmar, stör fyrkantig hvit
nervikt krage. Mörkbrun bakgrund. — Olja, 72 x 60 ctm. Sörmland-Nerkes nation.
SoheöyXn^ Johan. F. 1727, prost i Svärdsjö, d. 1787.
Bröstbild fas t. v. med grå peruk, blå ögon, prestdräkt och stor prestkrage.
Mörk bakgrund. Pä baksidan stir: Anno aetatis 52. Anders Eklund pinx 1779.
Oval, olja, 58 x 47 ctm., af Anders Eklund. Vestmanland-Dala nation.
SchefferuSy Johannes. F. 1621 i Strassburg, professor skytteanus
vid Upsala universitet 1647, d. 1679.
Bröstbild fas t. v. med svart allongepernk, blå ögon, små grå mustascher
och pipskägg, svart dräkt med stor fyrkantig nervikt hvit krage. Svart bakgrund
i målad oval. — Olja, 84 x 69 ctm., af Erik Jetsche. Universitetsbiblioteket.
Porträttet inköptes 1699 från konstnären för 18 dir kmt. (Mscr UB. Arkiv E 3
fol. 41). Litografi i Sandberg och Cardon: Galleri af svenska lärde.
Replik af föregående. Mörk bakgrund, öfverst till höger står: N:o 4 Joh.
Scheffer. — Olja, 80 x 67 ctm. Universitetshuset. En replik på Gripsholm (N:o
942) reproducerad i Schiick och Warburg: III. svensk litteraturhistoria.
Schencky Maria. F. 1726, gift 1754 med roedaljgravören Nils
Georgii, d. 1784.
Ung dam, bröstbild profil t. v., med håret uppsatt med perlband i nacken,
urringad klädning. Medaljong, under hvilken en medalj, hvarpå står: På N. G.
och M. S. bröllopsdag d. 3 nov. 1754. Fyrkantig inramning, underst inskriftstafla,
hvarpå står: Madame Marie Georgii née Schenck née le 24 Dec 1726 k Stockh.
mariée le 3 Nov. 1754 a Berlin morte le 8 d'Oct. 1784 a Stockh. — Bläckteckning,
^7«3 ^ I9«« c(™< Universitetsbiblioteket.
SchrlMBTt Johan Henrik. F. 1791, universitetsbibliotekarie och
professor i arkeologi och litteraturhistoria vid Upsala universitet 1830,
d. 1857.
Bröstbild fas t. h. med mörkt gråsprängdt på yenstra sidan benadt hår, blå
ö^OB, svart dräkt med universitetskrage samt dannebrogen, serafimer- och nord-
stjlrnan, fadermördare, lindad hvit halsduk, hvitt veckadt skjortbröst med guld-
knappar. Bakgrund grön gardin, till venster bokhylla. Signerad nederst till
UpstUa univers. ro. pcrträttsaml, 5
Digitized by
Google
66
höger: J. G. Sandberg pinxit 1840. Pä baksidan står: J. H. Schröder. Biblio-
thecarius Upsaliensis. — Olja, 70 x 57 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. UmTtr-
sitetsbiblioteket. Litografi af J. Cardon.
Kopia af föregäende, signerad till höger: P. Bergen pinxit 1844. P& bak-
sidan stÉr: J. H. Schröder. — Olja, 71 x 58 ctm., kopierad af P. Berggren. Vest-
manland-Dala nation.
Schröderhelm, Elis. F. 1747, i:ste expeditionssekreterare vid
inrikes civilexpeditionen 1775, landshöfding i Upsala 1792, d. 1795.
Bröstbild profil t. v. med p& ryggen nedhängande här, kommendörsband
och kräs. — Gipsmedaljong utan uppböjd kant, 51 ctm. i diameter, af Johan
Tobias Sergel. Magasinerad.
Sohwede, Johan. F. 1657, professor i praktisk filosofi vid Up-
sala universitet 1689, d. 1697.
Medelålders man, bröstbild fas t h. med venstra handen instucken innanför
manteln, grä allongcpmik, gråbruna ögon, brungul mantel, lindad hvit halsdnk
med nedhängande spetsändar. Mörkgrå bakgrund i oval fönsterinfattning. Siff-
nerad nederst: M. Mijiens f. Pä baksidan står: Johan Schwede. — Olja, 102 x 82
ctm., af Martin Mijtens d. ä. Unirersitetshuset
Schönbeck. Inspektor på TroUeholm.
Bröstbild profil t. v. med knollrigt här och små polisonger, fadermördare,
lindad halsduk. Under står: Inspektor Schönbeck vid Trolleholm. Rit af O.
Wallgren. — Pennteckning, 15 x 10,9 ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbib-
lioteket.
Sergel, Johan Tobias. F. 1740, bildhuggare, adlad 1808, d. 1814.
Medelålders man, bröstbild fas t. v., med knollrigt mörkt hår, blå ögon,
rödlätt hy, klädd i olivfKrgad rödfodrad kappa med uppsuende krage, hvars ena
flik är kastad öfver venstra axeln och i hvilken han stöder högra armen, om halsen
lindad halsduk och vasaorden. Bakgrund mörk ovädershimmel. Olja, 73 x 62
ctm., af Carl Fredrik v. Breda, fullbordad af Johan Gustaf Sandberg. (Mscr. UB.
Arkiv K 70 a). Universitetshuset Hårdska donationen. Replik af portritt i
konstakademien. Se Sander: Breda n:o 252 och 333. Reproducerad i Sveriges
historia från äldsta tider étc. V: 297.
Bröstbild profil t. v. med bar hals. Under står: Amicus amicum. — Gips-
medaljong med upphöjd kant, 64 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Uni-
versitetshuset, annat exemplar magasineradt Se Göthe: Sergels porträttmedal-
jonger.
Sernskiöld, Samuel. F. 17 13, expeditionssekreterare vid inrikes
civilexpeditionen 1758, adlad 1772, landshöfdings n. h. o. v., d. 1797.
Bröstbild fas t. v. med hvit peruk, blå ögon, grå rock, hvit brokadväst, lindad
hvit halsduk, däromkring svart band, kräs, draperad i rödviolett mantel. Bak-
grund himmel. Öfverst i venstra hörnet står: Sam. Semskiöld nat. 17 13 denaL
1797. På baksidan står: Landshöfdingen Samuel Semsköld död 1797 anno «t
84. — Olja, 71 X 55 ctm. Universitetshuset.
Sidrén, Jonas. F. 1723, professor i anatomi vid Upsala univer-
sitet 1767, d. 1799.
Medelålders man, bröstbild fas t. v. med pudrad peruk, blå ögon, brun
rock, hvit väst, lindad hvit halsduk och kräs. Mörk bakgrund. — Olja, 73 x 64
ctm. Universitetshuset.
Sigismund. F. 1566, kung i Polen 1587, i Sverige 1592—99,
d. 1632.
Digitized by
Google
Upsala Universitet. M. MIjtens d. ä.
Johan Swede.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
67
Höftbild fiu t v., hUler venttra handen i sidan, gr&ealt här, mustascher
och helskXgg, bmna ögon, svart dräkt med guldband, hvit fyrkantig nervikt krage,
om halsen gyllene skinnet i guldkedja. Mörk bakgrund. — Olja, Ii6 x 87 ctm.
Universitetshuset Gåfva 1668 af Magnus Gabriel de la Gardie.
Bröstbild fas t v. med hög svart hatt med hatthand af guld och röda, hvita
och bU stenar och till venster en hvit plym, stor veckad diibbel rund utstående
spetskrage, mörk rock med gula snörmakerier, guldkedja pä bröstet, pälskappa
öfver aidama. Bakgrunden mörk oliv. Pä baksidan stär: K,. Sijeismund i Sv. o.
P. — Oval, olja, 66 X 48 ctm. Deposition frän konstmuseet pä Östgöta nation.
Stjemelds donation.
Sigrid Eriicsdotter (Vasa), prinsessa af Sverige. F. 1566, gift
i) 1587 med Henrik Tott, 2) 1609 med Nils Nilsson Natt och Dag,
d. 1633.
Midjebild fas t. h. med brunt iippsatt här prydt med lagerkrans med perlor
tai frukter, öf»rer örat ett fyrkantigt smycke af svarta stenar och perlor, i här-
korgen äro fastade näl med 8 perlor och inflätade band, hvars nedhängande ändar
sluta med perlor; blägrä ögon, örhängen af briljant med kläppe af päronformig
perla, kring halsen perlband, blä fyrkantigt urringad klädning med längdveck och
gul framväd, pä hvilken snörmakerier och perlor, i urringningen pipad linneremsa,
öfver axlama halsband af perlor och briljanter med kläppe, klädningsärmama
Ticka till armbagen, där ett rödt band med armband liknande halsbandet äro
fistade, nedanför hvilket en gul ärm med snörmakerier och perlor vidtager. Bak-
grunden mörk oliv. Till höger stär: Konung Eriks äkta d:tcr fröken Sigrid Vasa
gift med h:r Nils Nilsson Natt och Dag och h:r Henne Thott. — Olja, 70 x 55
ctm. Deposition fiin konstmuseet pä Ostgöta nation. Stjemelds donation. Kopia
efter Gripsholmsporträttet n:o 431.
SimoniuSy Johannes. F. 1565 i Tyskland, professor i Rostock
1593, skytteansk professor i Upsala 1625, d. 1627.
Bröstbild fas t. v., häller i högra handen ett rundt föremal, med kortklippt
ukgrätt här, mustascher och pipskägg af samma fUrg, bruna ögon, mångdubbel
nnd, utstäende pipkrage, grä svartblommig rock, öfver axlarna mörk kappa med
grätt päbbräm. Bla bakgrand, öfverst stär: ^spe xai fepof. I öfre venstra hömet
stär: N:o 7. Joh. Simonius. — Olja, 83 x 69 ctm. Magasinerad. Graverad.
Sinclair, CarL F. 1723, öfverste 1762, friherre 1766, riksråd
1769, grefve 1771, d. 1776.
Bröstbild profil t v. med peruk och kräs. Pä baksidan stär: öfwerst
Lieutin Sinclair. — Klippt silhuett, ii,i x 9,4 ctm. Universitetsbiblioteket.
SJÖbringy Peter, F. 1776, professor i orientaliska språk vid
Upsala universitet 1830, d. 1842.
Äldre man, bröstbild fas t h., med brunt gräsprängdt lockigt här, blä öeon,
svart rock med universitetskrage, svart väst med uppstående krage, fadermördaie,
lindad hvit halsduk, litet kräs. Gråbrun bakgrund. Signerad till höger: T. G.
Sandbe^ p. 1832. — Olja, 71 x 57 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Smalands
nation. Litografi af J. Caidon.
Skjrtte, Johan. F. 1577, adlad 1603, president i räntekammaren,
riksråd 1617, Upsala universitets kansler 1622, d. 1645.
Ung man, bröstbild fas t v. med mörkt i midten benadt här, brana ögon,
hnma mustacher och pipskägg, mörk dräkt med stor fjrrkantig nedliggande hvit
spctsloage. Mörkbrun bakgrand. — Olja, 73 X 61 ctm. Sörmlands nation. Kopia
Axs Gripsholmsporträttet n:o 960. Litograferad i Salmson: Svenska konungar.
Digitized by
Google
68
Äldre man, helfigur stående fas t. y., han stöder venstra handen i sidan och
h&Uer i den högra sina handskar. Gr&tt uppstruket hlr, bli ögon, hvita mustacher
och pipskägg, svart drikt besatt med snörmakerier, spetsar och rosetter, svarta
strumpor, svarta skor med svarta rosetter, stor hvit nervikt spetskantad krage, upp-
vikta spetsmanschetter. Interiör, till venster bord med grön guldfransad duk, på
hvilket li^r svart hatt med guldkedja, pl b&da sidor gröna guldfransade gar-
diner, rutigt parkettgolf. Till venster stir: Anno nativ 1577, a:o 164 1. — Oljt,
204 x11a ctm., af Jacob Henriksson Elbfas. Universitetshuset Portrittet inköptes
af universiteUbiblioteket 1739 fÖr 30 dir smt. (Mscr. UB Arkiv A. 7), det tfbr-
båttrades > 1730 af J. Klopper, som dirför erhöll 64 dir kmt. (Mscr. UB. Arkir
A. 8 sid. 18). Litograferad i bröstbild i Sandberg och Cardon: Galleri af svenska lirde.
Bröstbild fas t. v. med tjockt hvitt uppstruket här, bil ögon, hvita mustascher
och långt hvitt tvirklippt hakskigg, brungul brokaddrftkt, rådsherremantel, hvit
lindad halsduk med nedhängande spetslndar. Mörk bakgrund i målad oval.
öfverst står: Joannes Skytte. 1. baro sen r. S. obiit 1645. Signerad nederst till
venster: J: Klopper. fecit a:o 17 18. — Olja, 90 x 73 ctm.. af Jan Klopper. De-
position från konstmuseet på Skytteanum. Porträttet inköptes 17 19 till universi-
teUbiblioteket från konstnären. (Mscr. UB. Arkiv E 5 sid. 125.)
SMncouVf /oÅan Peter, F. 1714, professor i moral och politik
vid Upsala universitet 1765, d. 1785.
Gammal man, midjebild fas t. v., med högra handen stucken innanför
rocken, hvit peruk, gråbruna öeon, magert ansikte, svarta svenska dräkten med
kappa och rödt skärp, hvit halsduk och krås kring handlederna. Rödbrun bak-
grund. På baksidan slår: J. P. Sleincour. — Olja, 83 x 67 ctm. Universitets-
huset. Replik på Östgöta nation.
Snoilsky, Nils, grefve. F. 1792, justitieråd 1836, d. 1860.
Ung man, bröstbild profil t. h., med kortklippt hår och krås. Under står:
Herr grefve Nils Snoiisky, född i Carlskrona d. 7 Jul. 1792, aftagen i Stockholm
d. 28 Jan. 1808. Til fru Gustava Eleonora Lindahl i Norrköping, af des fader
Carl C. Gjörwell. Stockholm, Caroli-dagen, d. 28 Jan. 1809. — Målad silhuett,
17,6X11 ctm. Universitetsbiblioteket.
Sofia, prinsessa af Nassau. F. 1836, förmäld 1857 med hertig
Oskar (II) af Östergötland, drottning i Sverige 1872.
Helfigur stående fas t. v. med hopknäppta händer i urringad balklädning
och krinolin, öfverst i venstra hörnet står: Hertiginnans costum. Under står:
Hertiginnan Sophia af C. S. Bennet. — Blyertsteckning, 32,3 x 23 ctm., af Carl
Stefan Bennet. Universitetsbiblioteket.
Sofia Albertina, prinsessa af Sverige. F. 1753, abedissa i
Quedlinburg 1787, d. 1829.
Bröstbild fas t. v. med gråpudradt i lockar friseradt hår, sammanhållet af
ett blått band, blå ögon, hvit klädning med spetsig urringning, blått bälte under
bröstet, öfver ryggen brunt draperi, fäst öfver högra axeln med ett blått band.
Blå bakgrund. — Miniatyr, 6,5 x 5,* ctm., i samma ram som en miniatyr af
Lovisa Ulrika. Konstmuseet.
Sofia Magdalena, prinsessa af Danmark. F. 1746, förmäld
1766 med kronprins Gustaf (III) af Sverige, drottning 1772, d. 1813.
Bröstbild fas t. h. med pudradt uppkam madt hår med en blombukett på
venstra sidan och lockar hängande ned på ryggen och högra axeln, blå ögon^
röd sidenklädning kantad med snörmakerier, hvit perlbesatt framvåd, i bröstet eu
hvit rosett, fyrkantig urringning med uppstickande spets, röd kronströdd herme-
linsmantel. Blågrå bakgrund. — Pastell, 80 x 63 ctm., af Gustaf Lundberg.
Konstmuseet. Stjernelds donation.
Digitized by
Google
M\ rNIVF.R>llFr. J. H. K.t.t\^
JoflAN SkVTTF.
Digitized by
Google
*«-0 I'.JT«i' -I
Il •
; '•I ..i i' .
■ •
, . . X
;.« r ' * t*n* •
'•. ^' ". L-:""'-^
1
' ' /••• la .■ '■
'
\ i'
>
. M?. .-tor., h .-.
.,, ,.
2 r'n. al Inii i.
, \1 :
■ 1 •■ •
»- j ..1. 125,
• I
• j;' .
' v«'.>o'' 1 rnora
1 t
- -;
'1 • ■> ■ ' » r:kl v ' '. f.Ä' '>ch kTa> . >
: - \. . ' . 1 7 ' '! 1 7i)2. .lUaj^.M - -
{ ^ t '.'.ii' -1 ' 1 ! .\1 • Norrk(ip'T'^', 'i'
S- • • ^-a .*' '^ > .* 1- ^'- tSv^ U-ru.äld 1857 .\
'(. '.'1 ■ M ; v i'«' ' h . •■'•..-a 'Mudcr i urrin};.u* :
'• ;_ lii i! ' ^ ; -H»' t. -- r" V''r's-.t^v kning, 32,1 » a.^ -. i.ii.
Sol • Albortina, : mh^» >^a it S-.-t^:;*. F. i7r,^ •''
' • • ' : •/ ■ 1 \. <i '- ' /'-'luu-^r.if t ' \ <V.iT frl.^frndt Mr, ^aui ; .1
;m > ?- t. ' '- : .v-j. 'I i-r; it '.rjp'-^!, f- ' .S-r ' -^rra r.xc-in mrd (" '^
Sofia Ma.:da!ena, jtm.^ •--.-> n'* iLmtiMrk. F. 17;". ''
I7f/) iiit^' '-iT,'r:n- (rustai" (Ili, af >vcr:^'e. 'IrDttiiiDg 17; \ '.
Ih'. •! ■ (:> : M ir"Å p;.c:rr.«:t .'ppkp.r-i .»-'t h^r n.'-d rr r- ■
v .i^tra s- .111 '^n 1 Ki: .'1 > ,^..i..:'* 'i-j ' i.;i 1/ -n i.-K 1 c vj ■^^"■»i, *
f. ,1 '-Jtr-. . , ,' '••..' t. •■! n^i^d ^[»orai'ikerttT, hv f-t^lb' of.it. Irm.vt . 1 • .
; • >• r, - *. ♦,'-tf'ii-j urrinf:nr'i^ iiivd uppsiirkaii''c :pf *>, r<j<' knin 'rot':
11-) iiu,ri;'.l 1-1 'r;i f)nki;Tu;id — 1.1=1^-11. So ^ 0^ ctr. . al '" t-j^p'" i .:
Digitized by
Google
Upsala Universitet. J. H. Elbfas.
Johan Skytte.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Upsala Universitet. G. Lundberg,
Sofia Magdalena.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Sparvenfelt, Johan Gabriel. F. 1655, ceremonimästare 1694,
A 1727; filolog.
Äldre man, höftbild fas t. v., stödjande högra handen mot en stolsryge,
med grå allongepenik, blä ögon, rödviolett rock, om halsen spetshalsduk och
blått sidenband, spetsmanschetter; en laxfttrgad sidenmantel, fodrad med guld-
brokad, ir lagd öfver högra armen och hålles med den venstra handen i sidan.
Till höger en grönklädd stol och bord med brunröd brokaddnk, på hvilket
ligger ett papper, hvarpå står: Snprenus ceremoniarnm magister illustris do-
minos Johan Gabriel Sparvenfelt a:o 1722. Mörkbrun bakgrund, till höeer en
pelare. — Olja, 144 x 116 ctm. Universitetshuset. Gåfva 1722 till universi-
teubiblioteket af hofmarskalken Anders v. Dttben (Mscr. UB. Arkiv E 5 sid.
213). Reproducerad i Schtlck och Warburg: III. svensk litteraturhistoria.
Sparre till Sundby, Erik Axelsson. F. 1665, fransk general-
löjtnant 1707, svensk general 17 17, riksråd 1718, grefve och fält-
marskalk 17 19, d. 1726.
Bröstbild fas t. v. med hvit allongepemk, bruna ögon, rödlätt ansiktsf^,
mstning med guldbeslag och blått guldkantadt foder, hvit lindad halsduk, rödt
sammeudraperi. Bakgrund himmel. På baksidan står: Eric Sparre senat tå a.
1723. — Olja, 86 X 67 ctm., kopia af Lucas v. Breda efter Nic. Largilliéres ori-
ginal på Gripsholm (n:o 1024). Konstmuseet
Sparre till Söfdeborg, Gustaf Adolf Vive, grefve. F. 1802,
justitieråd 1840, president i kammarkollegium 1847, justie statsminister
1848 — 56, president i Svea hofrält 1867, universitetskansler 187 1,
d. 1886.
Äldre man, bröstbild fas t. h., med grått hår, blå ögon, tunna grå po)i-
songer, svart frack med vetenskapsakademiens krage, serafimer och S:t Olofsordens
kraschaner, hvit väst hvaröfver serafimerbandet, guldklockkedja, uppstående krage,
hvit halsduk, om halsen S:t Olofs, nordstjirne- och svftrdsordnarne. Gråblå bak-
grund. — Olja, 83 X 70 ctm. Universitetshuset
Sperling, Fredrika Ulrika. F. 1735, hoflfröken, gifl 1764 med
major Georg Gustaf Stael v. Holstein, d. 18 14.
Bröstbild profil t v. På baksidan står: Håf fröken Ulrika Speriing. —
Klippt silhuett, 11^ x 9,6 ctm. Universitetsbiblioteket.
Spole, Anders. F. 1630, professor i matematik vid Lunds uni-
versitet 1667, professor i astronomi vid Upsala universitet 1679, d. 1699.
Bröstbild fas t v., håller med högra handen en passare på en ritning; svart
sUongepemk, bruna ögon, blå rödfodrad rock, hvit lindad halsduk med hängande
indar. Mörk bakgrund, till venster en himmelsglob på hvilken signaturen:
Klopper f. I7i8{?). På baksidan står: Spole. — Olja, 90 x 67 ctm., af Jan Klopper.
ObsiRvatoriet
Spongbergy Johan. F. 1800, professor i grekiska vid Upsala
miivcrsitet 1848. d. 1888.
Äldre man« bröstbild profil t. h., med mustascher, helskfigg och bar hals.
Sanerad under: A. Lindberg. Til) venster monogram och årtalet 1893. — Gips-
medaljong utan upphöjd kant, 43 ctm. i diameter, af Johan Adolf Lindberg. Uni-
versitetshuset och Stockholms nation. I brons på Upsala kyrkogård.
Sprengtporten. Jakob Wilhelm, friherre. F. 1794, öfverståt-
WUlare 1830, d. 1875.
Digitized by
Google
70
Bröstbild fås t. h., hiret benadt pl Tenster sida, polisonger, rock med Qord-
stjftraeordeDs kraschao och trä ordnar p& uppslaget, veckadt skjortbröst, fader-
mördare, svart lindad halsduk. Signerad nederst tul venster: N. Klint. — Lare-
ring, 26 X 19,7 ctm., af N. Klint. Universitetsbiblioteket
Stadingy Sophie Francoise. F. i Berlin 1763, operasångerska,
d. 1836.
Bröstbild profil t. h. med stor hlrkUdsel. Under står: Mamsell Stading
premier actris vid k. theatem. — Mälad silhnett, ai x I5,a ctm. Universitets-
biblioteket.
Stamberg, Anders Henrik, F. 1759, lektor i Vesterås 1789,
d. 1840.
Bröstbild fas t. h. med grätt p& ryggen nedkammadt hir, prestdrikt med
lindad hvit halsduk och prestkrage, nordstjämeorden. Bakgrund röd gardin, till
höger bokhylla. Signerad till venster: A. J. Ftfgerplan 1838. — Olja, 63 x 52
ctm., af Axel Johan Fägerplan. Vestmanland-Dala nation. litografi af J. Cardon.
Sten. Soldat.
Gammal soldattyp, bröstbild profil t h., med mustascher och polisonger.
Öfverst i högra hörnet silr: N:o 57 Sten. — Blkckteckning, 12,4 x I3,s ctm. Uni-
versitetsbiblioteket
Stenbock, Fredrika Eleonora. F. 1741, hoffröken, gift 1762
med öfverste Henrik Falkenberg, d. 1820.
Bröstbild profil t v. med band om halsen. Pä baksidan stär: Hlf fröken
Fred. Stenbock. — Klippt silhuett, ii,s x 9*6 ctm. Universitetsbiblioteket.
Stenbock, Gustaf Otto, F. 16 14, generalmajor 1643, grcfve
1651, riksråd s. ä., rikstygmästare och fältmarskalk 1655, riksamiral
1664, d. 1685.
Bröstbild fas t. v. med gul allongeperuk, bil ögon, harnesk med stora axel-
knäppen, blå lifrock, hvit lindad halsduk. Mörkftrgad bakgrund i mSlad oval.
P& baksidan står: Gr. Magnus Stenbock. — Olja, 76 x 61 ctm., möjligen af Hans
H3rsing. Universitetshuset. Se Hahr: David v. Krafft s. 120.
Stenbock, Johan Gabriel, grefve. F. 1640, riksråd 1668, riks*
marskalk 1673, d. 1705.
Knftfignr, sittande fas t v., stöder högra armen mot ett bord, h&ller i högra
handen en kipp, stöder venstra handen i sidan; grå allongeperuk, bl&grå ögon,
mycket små bruna mustascher, hvit guldbroderad dr&kt, rådsherremantel, hvit
spetshalsduk med nedhängande ändar, hvaröfver svart rosett. Till höger bord
med gul brokadduk. Bal^^rund rödbrun gardin, till venster nisch med Fallas-
staty. — Olja, 145 X 124 ctm., kopia af David v. Kraflft efter David Klöker
Ehrenstrahl. Universitetshuset. Originalet på Gripsholm (n:o 693), replik af detta
på Sko. Se Hahr: David v. Kraffl n:o 169. Litografi af A. J. Salmson.
Stenbock, Magnus, grefve. F. 1664, öfverste 1696, general-
löjtnant 1706, generalguvernör i Skåne s. å., kgl. råd 171 1, fältmar-
skalk 17 12, d. 17 17.
Bröstbild fas t. v. med gul allongeperuk, blå Ögon, små gula mustacher,
Sildinlagdt harnesk, blå rock med guldkantade knapphål, svait lindad halsduk,
råblå bakgrund i målad oval. På baksidan står: Kongl. rådet och fUltmaiskalken
grefve Magnus Stenbock. — Olja, 78 x 62 ctm. Universitetshuset
Stephaniy Olaus Bellinus. F. omkr. 15 15» biskop i Vesterås
1589, d. 1618.
Se Johannes Brodinus n:o 6.
Digitized by
Google
71
SUe^BVf /éKoå F. 1649, handelsman i Stockholm, d. 17 16.
Höftbild sittande fas t. h., stödjande högra armen mot en fotställning; svart
tllongeperuk, bruna ögon, mycket smä svarta mustascher, blä mantel, dräkt af
gul brokad, lindad hvit halsduk, kräs om handlederna. Interiör med brunröd
gardin. PS fotställningen står: Effigies Jacobi Stiegler viri inter cives ac merca-
tores Stockholmienses magnopere celebris, qui humili loco natus, sed industria,
fide ac vigilantia eminens, munificentiam principibus viris dignam exercuit legata
per testamentum summa CM thaler cupr. cujns ex. legitima usura octonis juvenibus
Uteratis, egenis maxime, annua stipendia fiernent; nihiio prseter hac in alios
pios asas parcior. Obiit d. 23 Decemb. an 1 7 16 aetatis v. 67:mo. — Olja, 120 x
90 ctm. Universitetshuset. Fanns 1729 pä universitetsbiblioteket.
Stiernhielm, Georg. F. 1598, assessor i Dorpats bofrätt 1630,
adlad 1631, riksarkivarie 1649, krigsråd 1661, preses i antikvitets-
kollegiet 1666, d. 1672; skald.
tJpsala nnxrersitet.
yokan StUmmk,
Bröstbild fas t. h. med grått öfver öronen nedfallande här täckt af en svart
kalott, gråblä ögon, grå mustascher och hakskäge, euldringar i öronen, svart dräkt
med svart axelgehäng, stor fyrkantig hvit nervikt krage. Gräbrun bakgrund, till
böger bord med böcker. — Olja, 73 x 64 ctm., kopia af Pehr Berggren efter
David Klöker Ehrenstrahls original pl Gripsholm (n:o 972). Vestmanland-Dala
nation. Originalet reproduceradt i Schttck och Warburg: 111. svensk litteratnr-
historim.
Stiemhöölc, Johan» F. 1596, assessor i Åbo bofrätt 1630, leda-
mot i lagkommissionen i Stockholm 1642, adlad 1649, hofråd 1666,
d. 1675.
Digitized by
Google
Gammal maft, brOttbild fat t ▼. med grått i midten beoadt på axlarne ned-
hängande hår, blågrå ögon, grå mustascher och hakskftgg, vårtor mellan ögonen,
bran drlkt kantad med svart skinn, rynkad skjorta med uppstående krage knappt
med en briljantknapp. Mörkbran bakgrund i oval fönsteröppning. Tal venster
står: AeUäs 8i 1675. På baksidan står: J. O. Stiemhök. — Olja, 76 x 65 ctm.
Universitetshuset. Reproducerad i Schttck och Warburg: ÖL svensk litteratör-
historia.
Kopia af föregående, 75 x 66 ctm., af Sevén. Vestmanland-Dala nation.
Stiemstolpe, Johan Magnus. F. 1777, fbnte expeditionssekre-
terare i krigsexpeditionen 18 18; d. 1831; skald.
Medelålders man, bröstbild fas t. v., med ljusbrant framkammadt hår, bli
ögon, svart rock, hvit väst med uppstående krage, hvit lindad halsduk knuten i
rosett, fadermördare. Mörkbran bakgrund. — Olja, 71 x 59 ctm. Sörmland-
Nerkes nation.
Äldre man, bröstbild t. h., rock med musikaliska akademiens knappar,
utvikt krage, lindad halsduk. På baksidan ståi: Stjemstolpe död 1831. — Gips-
byst på rund plint, 54 ctm. hög. Magasinerad.
Strömer» Mårten. F. 1707, astronomie professor i Upsala 1734,
d. 1770; matematiker.
Midjebild fas t h. med hvit peruk, svart nackrosett, gråbrana ögon, grä-
violett rock, hvit väst, lindad halsduk, krås i bröstet och kring handlederna. Git-
bran bakgrand. På baksidan står: Astronomise professoren Mårten Strömer. —
Olja, 78 X 60 ctm. Observatoriet.
Sture, Christina Svantesdotter, F. 1539, gift 1581 med riks-
rådet Gustaf Baner, d. 16 19.
Bröstbild fas t. v. med brant hår täckt af en perlhufva, blå ögon, hvit rand
utstående pipkrage, avart dräkt med gråbrant pelsbräm, i bröstet stort hängsmjcke
af guld med figurframställning i midten och infattade stenar. Olivfärgad bak-
grand, öfverst i högra hörnet vapnet. På baksidan står: Christina Svantes dotter
Sture herr GusUf Baners husfra född 1559 död 1619 den 4 Januar. — Olja,
49 ^ 43 ctm. Konstmuseet. Kopia efter helfigursporträttet på Sjö.
Sturtzenbeoker, Adolf Fredrih. F. 1757, legationspredikant
i Konstantinopel, d. 1784.
Midjebild fas t v. med pudrad perak, |råblå ögon, svart prestdräkt, prest-
kappa öfver venstra axeln, prestlcrage. Gröngrå bakgrund. — Olja, 66 x 57 ctm.,
antagligen måladt i Konstantinopel och efter Sturtzenbeckers död skänkt till Uni-
versitetsbiblioteket. Se hans testamente (Mscr UB. Arkiv A i). Deposition från
konstmuseet på Östgöu nation.
Sundberg, Anton Niklas^ F. 18 18, professor i dogmatik och
moralteologi vid Lunds imiversitet 1852, biskop i Karlstad 1864, ärke-
biskop 1870, d. 1900.
Bröstbild profil t h. med håret benadt pä venster sida, polisonger och rät-
tarkrans, hvardagsdräkt, uppstående krage. Signerad på afskärningen : Se SvAn-n
1883. — Terrakottofärgad gipsmedaljong med upphöjd kant, 68 ctm. i diameter,
af Sven Anderson. Universitetshuset.
Bröstbild profil t. h. med prestdräkt, uppstående krace, och prestkrsge,
erkebiskopskors och serafimerkraschan. Nederst till höger står: A. N. Sundbeig.
Signerad underst A. Lindberg och till venster A. L. (i monogram) 1896. — Gips-
medaljong, 237* ctm. i diameter, af Johan Adolf Lindberg. Universitetshuset
Sundevall, Fredrik EmiL F. 181 1, professor i anatomi vid
Upsala imiversitet 1846, d. 1881.
Digitized by
Google
y
(, , 1 !''.l I
\\ 11 iii:i.M \'A<\K Svi,i>i:i ii.s
Digitized by
Google
• . >u.^'j-( .j( I 'i.«>ki^'g. v?,M. r fn~.i-.,- _ ■:.•:>
' M „' '-.ii". ' 1 . .-rl • -^"-t» ' n- n PjT I - *'f"- '
:.i ' ; ^ ".ci. r* • \V 'rb-iri': III ■iVrn'*^ !'»••' '-
f. ' t- . 1' ^' Il V--'^tnianlarifi-ni'i ni:;-'
. ! v.v . I'. i-;7. lorste e'^i..*'ii'hMj ■'^'fr rt -
' . '1. •■■ . uiOruni frimk.'. iir ..iV :.i:.
. ■ ■ ■(. kr...;-, hv 1 lin-U-i hnlsJ' k '^\.*'.
t *•..• ' . - *<>'.'• A^ 71 ■ 5^ t':u ^ .'11/. '.' -
' ' k '• ■ j ii-^iKahska akaU* 'i.:'.'n* » n' . ■.
' . ... t .it. ^;;ern-,tolpe -'c^i lSj,l -- ' i ;.
•-1 •>;. 11. ie prefc;^M>r 1 1-|'-<aiu 17%+.
' • . .." / ' - I'. \^V), g'n 1 58 1 i'!'-'i r^k--
.• i . . ' . j
' .' t ' ' * 'i .' i.t "Kt J rn ptT f.rt/ri. Ma o:»on vi* ■ . :
, . i>' . ■• , .:• " n; f ' r..'.i. • br">s*':t stort !".rjt: :» > '..
'A- ^ ' . I i' 1 * ; i-ti. !' t' ' ?lfnar l>li\ Irir-^ .: 'i-.
^1 • . "' : I. Ii M ' -1 Suk-...'i -• C^hri-' na S\.rri!t- ' •:
. ' ■! f.i .- I ; !r •' i:^u '1- -' ; > drn 4 Tu:.ui*r
V'., * /♦'f.i^* c:Uer, - • '(^' '"\''ir».{\ V 1757. let;utu>iis;'r'-'..K.**^'
1 '^ '•' . ■, :i, -i. 1 7 "■ *.
t .". * .' me<l . '.ni i" ■ ik. ^r." -i u^oii s* .irt iT-^i-i-ak- ; -» .-
k.. ■ '■' i.'i • 1. . ■ . /O t.i 'ng- * ,:rund. — OlJA, o(; ^'.7 * '• ,
M.\ ^ . , J.' . • .1 : ^ ... . , 1 o. h <.''.cr *^: uiocker?. fiöo. •»/v .1 •;' : !. (
i^. > . ~- - i->-.' :-• . '.r-nle Mpcr .1* Arkiv A l) 1 cj-..^».: > r.."
*. .. -Ml . ^ ^ \ ' ' -'»'l.
SuriiT. -orw!, . v /. '? /.V.v'.7\, F. iSia profes<;or i tl(Jt;!i'..;riA .. 1
moi.' "M-.. •.!<: Inn*:^ iiiiivcr^itei ii';,:, 1 J':v)p i kail*--ta't i^ -^ .;: ■
I :.■-'-' i"^ , . o. Ig ;o.
i;. '-';./■' ^ '' t \i. n,:d h »r^:* boiKdt {• '. • n-ter .-'It. »)",),>(• j
1^-., - "'.r., ■ ..''-.* t^i} <i;i' <lr.l}' I j^ luea u; pV »^^ kanl, oh tiut i \ .-
af .} «Mi Af'- ;- "» .'1 *ci<'.<';!3l 'i^t!.
Ur,,' ,,; j,T , ' '.. }i u\' n pr '.-'drt Kt, uppstående krj^iyt, i- • ; --'
rrkebiskd ct'; i - -'-r ^iin ■rKr.i'5».bau Ncder?: t'.U hu>;rr bhi' A V - ■
S'unci:'il ...'i' .' A i •" '"-'L' ucn uVt vtnstcr A L (i iiH)n<>;^jr*-M i ">->'-
m<.aiuj.,ng. 2y 2 et. "i i iiia-i ''*rr, nf Johan Adult Lihrhcrjj. Vn\ :s'^Sr,.i <
Sundevall, />. :V;/6 />///. F. iSii, professor i :i:Mt< .1 /i
Unsala univcrsULn iS/.t, d. ibSi.
Digitized by
Google
Vestm. Dala nation. G. U. Troiu.
Wilhelm P^kik Svedelius.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
73
Bföttbild fos t b. med mörkgrått här benadt på venstrm sidaa, blå ögon,
hriu polisonger, mörk hvardagsdrttkt, Ycckadt skjortbröst med guldknappar, app-
stående krage, lindad svart halsduk. Signerad till höger: C. G. H-n 1882. —
Olja, 80 X 62 ctm., af Carl Gustaf Holmgren. Universitetshuset
SuttofT. Mamsell.
Bröstbild profil t v. Under står: Mamsell Suttoff. — Målad silhuett, 19,9 x 16,4
ctm. Universitetsbiblioteket
Svanberg, Gustaf. F. 1802, professor i astronomi vid Upsala
universitet 1842, d. 1882.
Ung man, bröstbild fas t v., med svart på venstra sidan benadt hår, blå
ögon, svart rock med universitetskrage, svart väst, hvitt veckadt skjortbröst, hvit
lindad halsduk, liten utvikt krage. Mörkbrun bakgrund. På baksidan står: Gust.
Svanberg född 180a. J. Way px:t 1842. — Olja, 73 x 62 ctm., af Johan Way.
Vermlaikis nation.
Medelålders man, bröstbild fas t. h., med ^rått på venstra sidan benadt hår,
blå ögon, glasögon, akademifrack med nordstjärnan i knapphålet, hvitt veckadt
skjortbröst, liten nervikt krage, lindad hvit halsduk. Bakgrund ljus olivfärgad.
På baksidan står: G. Svanberg. — Olja, 81 x 63 ctm. Observatoriet
Replik af föregående, 70 x 59 ctm. Ostgöta nation.
Svanberg, föns. F. 177 1, astronom vid vetenskapsakademien
1803, dess sekreterare 1809, professor i matematik i Upsala 181 1,
d. X851.
Bröstbild fas t h. med grått hår, blågrå ögon, svart dräkt, prestkrage, nord-
sttimeorden. Mörk bakgrund. På baksidan står Jöns Svanberg. — Olja, 70 x 59
ctm. kopia e(^er Olof Johan Södermark. Universitetshuset. Originalet på Stock-
holms observatorinm, litograferadt i Sandberg och Cardon: Galleri af svenska lärde.
Repliker af föregående, 66 x 55 ctm. på Östgöta nation och 69 x 60 ctm.
på Norrlands nation.
Svanberg, Lars Fredrik, F. 1805, professor i kemi vid Upsala
universitet 1853, d. 1878. .
Bröstbild profil t h. med hakskägg, uppstående krage, lindad halsduk. Sig-
nerad på afskäiningen : Se Sv. An-n itoi. — Gipsmedaljong med upphöjd kant,
69 ctm. hög, af Sven Anderson. Universitetshuset och Gottlands nation. I brons
på UpMda kjrkogård.
Svedberg, Jesper, F. 1653, teologie professor vid Upsala uni-
versitet 1692, biskop i Skara 1703, d. 1735.
Bröstbild fas t v. med Öfver Öronen nedkammadt mörkt här, blå ögon,
tunna mörka mustascher och mörkt hakskä^, svart dräkt med liten hvit krage.
Bran bakgrund. — Olja, 81 x 67 ctm., kopia af Sevén. Vestmanland-Dala nation.
Svedellus, Wilhelm Erik, F. 18 16, professor i historia vid
Lunds universitet 1856, skjrtteansk professor i Upsala 1862, d. 1889.
Bröstbild fas t. h. med gråbrunt knoUrigt hår, blå ögon, glasögon, frack
B«d nniversitetskrage, nordstjärnan, S:t Olofsorden och guldmedalj, fadermördare,
lindad halsduk. Gråblå bakgrund. Signerad nederst t h. G. U. T. 1879. — Olja,
73 X 60 ctm., af Gustaf Uno Troili. Vestmanland-Dala nation.
Bröstbild en fas med håret benadt på venstra sidan, hvardagsdräkt, fader-
ttöfdare, knuten halsduk. — Bronserad gipsbyst, 6a ctm. höe, af liieodor Lund-
betig. Vestmanland-Dala nation. I bions på Upsala kyrkogård.
Digitized by
Google
74
Swedenborg, Emanuel. F. 1688, assessor i bergskollegium
1724, d. 1772; naturforskare, m)rstiker.
Bröstbild fas t v. med hrit peruk, bnma ögon, blå rock, svart vist, hvit
lindad halsduk, spetsmanchetter, håller i högra handen ett papper. Mörk bak-
grund. — Olja, 72 X 58 ctm. Vestmanland-Dala nation. Litografi i Löwstidt:
Portefeuille för historiska teckningar.
Bröstbild fas t h. med pudrad peruk, bruna ögon, blå rock hvit af puder
p& axlama, blå rKst, hvit halsduk slutande i en spetsjabot Brun bakgrund. —
Olja. 76 X 65 ctm., kopia efter Joshua Rejmolds. Deposition från konstmuseet
på Östgöta nation.
Svenonlus, Enevaldus, F. 161 7, professor i Åbo 1654, biskop
i Lund 1687, d. 1688.
Bröstbild fas t v. med i midten benadt öfver öronen nedkammadt hår, mus-
tacher och helskägg, mångdubbel pipkrage. På rund bakgrund. Under står: Ene*
valdus Svenonitts. — Blyertsteckning, 2o,s x 19,9 ctm. Universitetsbiblioteket
Syrick. Fru.
Bröstbild profil t. h. med stor hårklädsel af band, chiflfons och blommor,
klädning med fyrkantig chiffonkantad urringning. — Blftckteckning, 11,6 x 10,9
ctm. Universitetsbiblioteket.
Södermark, Olof Johan. F. 1790, militär, målare, d. 1848.
Bröstbild fas t. v. med mörkt hår tåckt af en svart kalott, bruna mustacher,
brunt gråsprängdt tvärklippt helskägg, gråblå ögon, svart rock, brun vfist med
silf^rklockkedja. Mörkgrå bakgrund. — Olja^ 31 x 26 ctm., själf porträtt Konst-
museum. Beskowska donationen. Replik pa konstakademien. litograferad af
P. Södermark.
TawaBt, Johan Henrik, F. 1763, öfverste och friherre 1802,
grefve 18 18, general 1824, d. 1841.
Bröstbild fas t. h. med mörkt hår, bruna ögon, blå generalsuniform med
utländsk ordenskrachan på bröstet, om halsen svärdsorden och en utländsk orden,
svart lindad halsduk, fadermördare. Brungrön bakgrund. Signerad till höger
Reter f:t 181 1. — Rund miniatyr, 6,5 ctm. i diameter, af Reter. Konstmuseet
Tegniér, Esaias. F. 1782, professor i Lund 181 2, biskop i
Vexiö 1824, d. 1846; skald.
Bröstbild profil t h. 1 prestdräkt, biskopskors, nordstjärnan, uppstående
krage, lindad haisduk, prestkrage. Signerad nederst till venster: L. H. Roos 1824.
— Akvarell, i6 x 12, 3 ctm., af L^nard Henrik Roos. Universitetsbiblioteket.
Gravyr i Roos: Porträttgalleri af svenska poeter.
Bröstbild fas t h. i läng rock och stor utvikt krage. Signerad nederst:
Maria Röhl delt. 1829. — Svartkriteritning, 21,6 x i6,a ctm. af Maria Röhl. Uni-
versitetsbiblioteket. Gravyr af Forsell.
Bröstbild t v. med bar hals. På framsidan står: Es. Tegnér. På baksidan
NB (monogram) 1829. 46 år. — Bronserad gipsbyst, 54 ctm. hög af Johan Niklas
Byström. Magasinerad.
Bröstbild profil t v. med bar hals. Signerad underst: Mod af Byström 1829.
— Gipsmedaljong med upphöjd kant, 65 ctm. i diameter, af Johan Niclas By^
ström. Magasinerad.
Bröstbild fas t. h. med rödlätt ansiktsfärg, prestdräkt och kappa, nordst}£i^
nans krachan, om halsen nords^äman och biskopskors, utvikt krage, lindad hals*
Digitized by
Google
75
dok, prestkrage. Mörkbrun bakgrund. Signerad till höger: J. G. Sandberg 1836.
— Olja, 30 X 25 ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Konstmuseet. Brinkmanska
donationen.
Bröstbild fas t. h., prestdräkt med kappa öfver venstra armen, biskopskors,
vasaorden om halsen och krachan, prestkrage, lindad halsduk, utvikt krage. Röd-
brun bakgrund. Signerad till höger: J. G. Sandberg p. 1845. — Olja 74 X 60
ctm., af Johan Gustaf Sandberg. Vermlands nation.
Äldre man, bröstbild fas t h. med grått hår, prestdräkt med kappa och
nordstjimekrachan, prestkrage, lindad halsduk, nervikt krage, om halsen nord-
stjiman och biskopskors. Brun bakgrund. Signerad nederst tiU höger. Orig. af
J. G. Sandberg 1847. Cop. af R T (monogram). Olja, 77 X 70 ctm., kopia efter
Johan Gustaf Sandberg af Rudolf Gustaf Thiodolf Törnqvist Smålands nation.
Originalet i Vexiö konsistorium.
Helfigur stående fas t. h., stöder högra armen mot en runsten, håller 1 högra
handen en penna, i den venstra en bok; lifrock, liten nervikt krage, lindad hals-
duk, sllngkappa på venstra axeln med ena fliken uppdragen öfver venstra handen,
den andra på runstenen, mot hvilken en harpa med därpå hängande lagerkrans
stöder sig. — Gipsöfverdragen terrakottamodell pä fyrkantig fotplatta till statyn i
Land, 89 ctm. hj^, af Karl Gustaf Qvamström. Magasinerad.
Terserus, Johannes, F. 1605, teologie professor i Upsala 1647,
biskop i Åbo 1658, biskop i Linköping 167 1, d. 1683.
Äldre man, bröstbild fas t. v., med grått lockigt öfver öronen nedfallande
hår, mörkblå Ögon, gråa mustacher och helskägg, svart dräkt, stor fyrkantig hvit
nervikt krage. Mörk bakgrund inom en med lagerkrans prydd oval. Till venster
står: Doct Johannes Elai Terserus natus 1605 denatus 1678 depictus 1675. —
Olja, 87 X 73 ctm, af David Klöker Ehrenstrahl. Universitetshuset. Hårdska
donationen. Replik på Gripsholm (ne 948). Litografi i Sandberg och Cardon:
Galleri af svenska lärde.
Kopia af föregående, iio x 85 ctm. Vestmanland-Dala nation.
Thelotty Anna Maria, Gravör.
Ung dam, midjebild fas t. h., sitter på en stol med ett broderi i knäet och
Tänder sie till en papegoja, som sitter på stolryggen: gult hår täckt af en blå
guldkantad barett med hvit plym, blått lif med röda ärmar och fyrkantig urring-
ning, krin^ hvilken en uppstående spetskrage, röd klänning, uppvikta spetsman-
cbetter. Till venster bord med grön duk och en korg n3rstan. Bakgrund svart
vigg, öfverst röda guldfransade gardiner, till höger fönster med utsikt öfver land-
skap. Målad oval. Under står: Anna Marija ein geborene Thelotten. — Gouach-
mllning, I3,a x 21,7 ctm. Universitetsbiblioteket.
Thun, Anders Wilhelm, F. 1800, kapten vid Dalregementet.
Bröstbild profil t h. med knollrigt hår, små mustacher, lindad halsduk,
fadermördare. Under står: Kapten Thun vid Dal reg:tt Signerad nederst till
höger: Rit af O. Wallgren. — Blyertsteckning, 15,5 x 10 ctm., af Otto Wallgren.
UniversiteUbiblioteket
Thun, Anders, Kgl. kammartjenare, d. 1731.
Bröstbild fas t v. med hvit allongeperuk, blå ögon, brun rock och väst,
krit halsdnk med nedhängande ändar. Mörk bakgrund i målad oval. Pä bak-
odan står: Anders Thun kongl. kammartiänare. — Olja, 78 x 64 ctm. Universi-
tetshuset Ankom 1733 till UniversiteUbiblioteket (Mscr UB. Arkiv A 8 sid. 47).
Thunbergy Carl Peter, F. 1743, professor i botanik och me-
dicin vid Upsala universitet 1784, d. 1828.
Digitized by
Google
76
GAmmal man med armarna korslagda öfrer bröstet, midjebild fas L h., med
grått öfrer öronen nedkammadt hlr och grågula ögon, srarta svenska drikten
med kappa och vasaordens kommendörsband. Gulbmn bakgrund med pelare t h.
Signerad nederst till venster P. Krafft 1808. — Olja, 73 x 58 ctm., af PehrKrafit
d. y. Universitetshnset.
Kopia af förqpående, bröstbild, 73 x 59 ctm., kopierad af Emil Andreas
Theodor Lehman. Smålands nation.
Bröstbild en fas, gammal gubbe med insjunken mun, skjorta med nenriken
krage, kommendörsband, pelskappa öfver axlama. Signerad bakpå: G. Göthe
X830. — Gipsbyst på fyrkantig plint, 60 ctm. hög, af Erik Gustaf Göthe. Bott-
niska institutionen. Bronserad t exemplar på Smålands nation.
Dödsmask. Magasinerad.
Tingstadius, Johan Adam, F. 1748, professor i orientaliska
språk vid Upsala universitet 1777, biskop i Strengnäs 1803, d. 1827.
Bröstbild fas t. ▼. med hvit peruk, blågrå ögon, svart rock och väst, prest-
kappa på ryggen, nervikt krage och prestkrage, nordstjirneorden. Silfvergrå bak-
grund. På baksidan står: Johan Adam Tingstadius biskop öfver StrengnXs stift
född i Lunda s:n i Södermanland 1748 död i Strengnis 1827. — Olja, 73 x 58
ctm., af Lorentz Pasch d. y. Sörmland-Nerkes nation.
Tollsten, Johan Laurentius, F. 1693, kyrkoherde i Nätra 1737,
d. 1765.
Äldre man, bröstbild fas t. v., håller i högra handen en bok; gnlhvitt hår
täckt af svart kalott, blå ögon, svart dräkt, stor prestkrage. Mörk bakgrund.
Ofverst till höger står: Johan Tollsten past. et prsep. in Nätra. Till venster står:
Pictus anno setatis LVIII. På baksidan står: Delineatus Holmiae a:o 1751. —
Olja, 81 X 64 ctm. Universitetshuset.
Toran, G, A. Bankokommissarie.
Karrikatyr, bröstbild profil t. v. med brunt uppstruket hår, mycket stor blå
näsa, brun rock, fadermördare. — Akvarell, 9,5 x 5,5 ctm. Universitetsbibliotdtet
Torérip Carl AxeL F. 1813, professor i pastoralteologi vid
Upsala universitet 1852, domprost 1865.
Bröstbild fas t. h. med mörkt något gråsprängdt hår, blå ögon, prestdrfikt
med nordstjärnans krachan. Blågrå bakgrund. Signerad till höger: Hildegard
Norberg 1879. — Olja, 70 x 62 ctm., af fröken Hildegard Christina Norbeig.
Stockholms nation.
Torstensson, Johan Gabriel^ grefve. F. 1672, d. 1693.
Ung blek man, bröstbild fas t. h., med mörkgrå peruk, blå ögon, draperad
i blå gulfodrad mantel med guld och silfverbroderier, hvit lindad halsduk med
nedhängande spetsändar. Mörk bakgrund i målad oval. På baksidan står: Gr.
Johan Gabriel Torstenson född a:o 1672. — Olja, 83 x 65 ctm. Konstmuseet
Troll, Uno V, F. 1746, pastor primarius 1778, biskop i Lin-
köping 1780, ärkebiskop 1786, d. 1803.
Bröstbild profil t. v. i prestdräkt och lockigt på halsen nedhängande hår.
— Gipsmedaljong, 64 ctm. i diameter, af Johan Tobias Sergel. Magasinerad. Se
Göthe: Sergels porträttmedaljonger.
Bröstbild fas t. v. med grått på axlarna nedkammadt hår, svart kalott, blå
ögon, svart dräkt med nordstjämekrachan, nervikt krage och prestkrage, sidea*
Digitized by
Google
f K. -MM I-
Carl Petter 'liiuMihRG.
Digitized by
Google
* '. .r .a r. r5M.,iiii t' -r hr > "t m',]'***-- .ii t, • :,
' : ti ..,; i •.,. .>^.^n, -\az\ X\h-X och i/s-t. •'-'
\'1a'i ' ■ • .lUiiiy ti.-^k.^p litvcr -^rrt-ct.- .
1 . '' 1":^^ <!■- 1 Sircri:ra. l^^^; wl". -.
' •. > " . .1 i-N'.r*' fi.-t rii
T(''' ■ ■ ' '. . •■''•. vf. i'". !'■ ;, kyrkoherde i N.itra \ ^:
. I ', '
' ■ • * ' : v K ' 'T 1 i < ."-.» h-itnlfii en hc'/. -^.ilI' ..*.. '.
!• - ' • ■ »" å -•• :i " • et {.. i.'i r, Nälra. I'^!' v -■■:
t'-» .1'. . . : . i'i ' s ..^'1 ;■:■.!: ljelin*a'ati Ilulmiri i"n i;-,.
. i. hl . t ti' . ' >,\''\ >' 1.
T'^.ri\n, (,. > i'i.ik" '-ai'. ;>'.ir:t.
^'.' ^ ./v. 1' ' \l t. v :.»^r. orun' uppsiruk-i h.*»'. n-yok.* »m ^
T •
Tore»., i..'.' ./.t^'. i. iSi :, }T'"csM)r i |'aNtoraitcol');4i
!■> 1.1 l.-. '■ ' t I.^^.'. r.on.I-Tii-t l.M)^.
N .r ■. '• j. ' • ^4 , ■■ tJj ^* a, 1*" fl .i '.-1 l»i j..rG ThiL-ir - '^ r
>'■>< . •■-.■' .s ,* ri
Tor^^VMi^*-^.^!!, y..'ii/7 <j J'-ti/, grcfvc. r. 107?, d. i'h,3.
. M.i ;.■■ . t •! - t w.. ' C-! L - ' k'»' '^^''^ /".\\v:\ . C-''n^ r ii/it ii -M', . .
b ...'.Il I,, ■ .v.\ I ,:s -Ml- "i I .. : a.» 1072. i '1 t. S-^ ^ ^\; c'.:ti, b.
Troil. ( /!0 /'. 1. 17.1'^, I"i-'' r j-.: i..ir:i's r77>', ''i ^ : ^ ^
k^p:.g 17^0, nrk;'.ko|' i //>. d. i':^ v
'O c /^' H pio':. t \ i nr *.;i 'k* -c • .. -' ;^;t ^ . r . ^' • n r ■ " "
- » »..•'i'.eo.>'..'Ti '. <■'.; t.i . ' i-^iM; u-T. -i. j' 'i.-i. 'ioh,i>- ^-nv^i." Nb.ivi I.
Göt^- • ^( 'C "'^ I. )itr itviii -■ ^. i'. ; '.
I ' ' ,J'l ♦ i-i t ' : en •/■ ^tf ij.'. aJiri.i :, * fi^r »a.r ' . = -.* \ .
'il o^, svart 'b. ' n.t tj Tiur.! >• - i.eK:;+otiaij. r*r,J:; kiu^;?. •.»-. 1 ; ■; . - •
Digitized by
Google
Carl Petter Thunberg.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
77
kappa med krachan, om halsen nordstjäraeorden. Grågrön bakgrund. — Olja,
79 X 60 ctm., kopia efter Lorentz Pasch d. y. Vestmanland-Dala nation. Grave-
rad af J. F. Martin.
Trollus, Uno. F. 1586, kyrkoherde i Leksand 1618, d. 1664.
Bröstbild fas t. v. med svart öfver öronen nedkaromadt här, bruna ögon,
mörkbruna mustacher och helskägg, svart drICkt med hvit fyrkantig nervikt krage.
Mörk bakgrund i målad oval. — Olja, 95 x 73 ctm. Vestmanland-Dala nation.
Tybeck, yi7^«. F. 1752, svedenborgiansk teolog, d. 1831.
Ung man, bröstbild prqfil t h. Under står: Magister Johan Tybeck. Gjordt
tf B. M. Iserhjelm 1780. — Klippt silhuett, 8 x 9,8 ctm., af B. M. Iserhjelm.
Universitetsbiblioteket.
Tömeros, Adolf. F. 1794, professor i latin vid Upsala univer-
sitet 1832, d. 1839.
Bröstbild profil t. v. med brunt gråsprängdt framkammadt hår, blå ögon,
små polisonger, svart rock med universitetskrage, hviit skjortbröst, fadermördare,
lindad hvit halsduk. Gråblå bakgrund. Signerad till höger. Mortui imaginem
pinxt Le Moine 1839. — Miniatyr, 9 x 7,. ctm., af Wilhelm Le Moine. Sörm-
land-Nerkes nation. Reproducerad i Schttck och Warburg: III. svensk litteratur-
historia.
Bröstbild profil t v. med framkammadt hår, universitetsfrack, lindad hals-
duk, fadermördare. Signerad på afskärningen: Le Moine f. — Terrakottamedal-
JoD& 7*5 c^°^* i diameter, af Wilhelm Le Moine. Konstmuseet.
Törnflyckt, Olof, F. 1680, landshöfding 17 18, friherre 17 19,
riksiäd 1727, grefve 173 1, Upsala universitets kansler 1737, d. s. å.
Midjebild fas t. v., sitter i förgylld grönklädd stol och stöder högra armen
not ett bord; hvit allongeperuk, bruna ögon, hvit brokaddräkt, rådsherremantel,
lindad hvit halsduk med de nedhängande ändarna instuckna i ett knapphål.
Mörkgrå bakgrund med mörk gardin till höger. På baksidan står: R. R. Gr.
Tömflycht — Olja, 90 x 81 ctm. Universitetshuset. Gåfva 1754 till universitets-
biblioteket. (Mser. U.B. Arkiv A 8 sid. 327).
Ug^la, Gustaf. F. 177 . kammarskrifvare i krigskollegium, d.
1796.
Liten gosse som sitter och stöder båda armarna på ett bord, midjebiid fas
t v. Under står: Gustaf Ugla. Scheffel p. 1782 (sic) 18 Januarii. — Pennteck-
oii^ 21,7 x 16,7 ctm., af Johan Henrik Scheffel. Universitetsbiblioteket.
Ulrika Eleonora (d. y.), prinsessa af Sverige. F. 1688, för-
mäld 171 5 med aifprins Fredrik af Hessen, drottning af Sverige 1718,
d. 1741.
KnAfigur stående fas t h. med pudradt hår, stöder venstra armen mot ett
bord, håller med högra handen i sin mantel. Blågrå klänning med djup spetsig
urringning, i hvilken linnet sticker fram, draperad öfver venstra axeln och högra
armen i blå hermelinsmantel. Till höger bord med röd duk, på hvilket krona
och spirm ligga, till venster bord med gulbrun broderad duk. Bakgrund rödt
draperi- — Olja, 143 x 117 ctm., af David v. Krafft. Universitetshuset. Hahr:
David v. Krafit n:o 60.
Uppström, Anders. F. 1806, e. o. professor i mesogötiska och
dermed besläktade språk vid Upsala universitet 1859, d. 1865.
Digitized by
Google
78
Äldre man, bröstbild fas t. v., med britt på yenster sida benadt öfver öro-
nen nedkammadt bår, blå ögon, bvita polisonger, svart universitetsfrack, hvitt
veckadt skjortbröst, uppstående krage, lindad hvit halsduk. Mörkgrå iMkgruDd.
Signerad till höger: C. G. Holmgren 1880. — Olja, 73 x 59 ctm., af Carl Gostif
Holmberg. Gestrike-Helsinge nation.
Uttini, Francesco Antonio, F. i Bologna 1723, svensk hofkapell-
mästare 1767, d. 1795.
Bröstbild profil t. v. med peruk och nackrosett. — Målad silhuett, 20,1 x
15,8 ctm. Universitetsbiblioteket.
Wahlberg. Fru.
Bröstbild profil t. h. med stor hårklädsel. — Klippt silhuett, 6 x 4 ctm.
Universitetsbiblioteket
Wahlenberg, Georg, F. 1780, professor i medicin och botanik
vid Upsala universitet 1829, d. 1851.
Bröstbild fas t. h., med askfftrgadt framkammadt hår, blågröna ögon, grå
polisonger, svart rock med universitetskrage, grön väst, nordstjämeorden, fade^
mördare, lindad halsduk. Grå bakgrund. — Olja, 67 x 57 ctm. Universitets-
huset.
Replik, 73 x 6x ctm. Vermlands nation.
Vcrmlands nation.
Göran WahUnberg,
Bröstbild en fas, håret i bucklor öfver öronen, rock, fadermördare, lindad
halsduk. Frampå står: G. Wahlenberg. Signerad bakpå TL 1899 (i monogram).
— Gipsbyst på fyrkantig plint, 58 ctm. hög, af Theodor Lundberg. Botaniska
institutionen.
Digitized by
Google
79
Waldenström, Johan Anton, F. 1839, professor i praktisk
medicin vid Upsala universitet 1S79, d. s. å.
Bröstbild fas t. ▼. med brant uppkammadt h&r, blå ögon, svart dräkt, hvit
nppttående krage, svart halsdak, skjortbröst med guldknappar. Gräblå bakgrund.
Signerad till venster: Am. Lindegren 1882. — Olja, 80 x 70 ctm., af Amalia
Lindegren. Norrlands nation.
Valerius, Johan DanieL F. 1776, sekreterare vid kgl. teatern
1797, presidentsekreterare i krigskollegium 1805, kansliråd 1826, d.
1852; skald.
Gammal man, bröstbild fas t b. med hvitt öfver öronen nedkammadt hår,
blå ögon, hvit >rättarkrans>, svart drftkt med Karl XIII:s-kors på bröstet, nord*
stjiman i knapphålet, hvitt skjortbröst, Karl XIII:s orden om halsen. Gråbrun
bakgrund. — Olja, 36 x 33 ctm. Göteborgs nation.
Wallenberg, Anders Oskar. F. 181 6, bankman och politiker,
d. 1886.
Helfigur stående profil t. h. med venstra handen i sidan, >rttttarkrans>, låg
hatt, lifrock. Under siar: Wallenberg af C. S. Bennet — Pennteckning, 20,8 x
13,* ctm., af Carl Stefan Bennet. Universitetsbiblioteket.
Wallerius, Harald. F. 1646, professor i matematik vid Upsala
tmiversitel 1690, d. 17 16: musiker.
Äldre man, midjebild fas t. v.; han håller en passare i högra handen, som
kan stöder mot ett bord med böcker, sticker den venstra handen innanför man-
teln; mörk allongeperuk, bruna ögon, gul brokaddrfikt, gråviolett mantel. Till
venster en himmelsglob, hvarpå signaturen: J. Klopper f. På en på bordet lig-
gande nnkelhake står: Aet LXII pic. 1713. Blåviolett bakgrund i målad oval. —
Olja, 83 X 69 ctm., af Jan Klopper. Universitetshuset. Skinktes 17 15 till uni-
veisiteubiblioteket af professor Wallerius. (Mscr. UB. Arkiv A 3 sid. 226).
Walleiius, Johan Gottschalk, F. 1709, professor i kemi vid
Upsala universitet 1750, d. 1785.
Bröstbild profil t. h. med kortklippt hår och bar hals. Kring kanten lager-
knns. — Gipsmedaljong, 56 ctm. i diameter, af Pierre Hubert L*Archeveque.
Sörmlands och Östgöta nationer, geologiska och kemiska institutionen. Litografi
i Sandberg och Cardon: Galleri af svenska lärde.
Wallgren, Berta. Fru, d. 1849.
Medelålders fruntimmer, bröstbild profil t. v. i mössa. Under står: Fru
Bertha Wallgren död 1849. Signerad till höger: Rit. af O. Wallgren. — Blyerts-
teckning, 14,8 X 10,6 ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Wallsrren, CecUia.
Ung flicka, midjebild profil t. h., hårflltorna flstade i nacken med en kam,
Uinning med stor rund spetskantad urringning och skärp under bröstet. Under
står: Cecilia Wallgren. Rit af O. Wallgren. — BlyerUteckning, 15,» x 9,8 ctm.,
<f Otto Wallgren. UniversiteUbiblioteket
Wallgren, Christina.
Ung dam, bröstbild profil t v. med flätorna uppsatta i nacken med en kam,
Uiaaing med rond spetskantad urringning, schal öfver axlama. Under står:
Digitized by
Google
8o
Chrittioa Wallgren. Signerad nedent till höger: Rit af O. Wallgren. — Bljerts-
teckning, 15»» x io,f ctm., af Otto Wallgren. UniTersitetsbiblioteket
Wallgren, Henrik. D. 1830.
Äldre man, bröstbild profil t. h. med polisonger och nervikt krage. Under
står: Henrik Wallgren f 1830. Signerad nederst till höger: Rit af O. WallgreiL
— Blyertsteckning, 15^ x 10,9 ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket
Wallgren, Otto Henrik. F. 1795, historiemålare, d. 1857.
Ung man, bröstbild profil t. h., med håret appkammadt i tnpé, fadermör-
dare, lindad halsduk. Under stär: Otto Wallgren 1817. Signerad till höger:
Rit. af O. Wallgren. — Bljertsteckning, 14,9 x io,s ctm., själfportritt Universi-
tetsbiblioteket
Wallin, George d. y. F. 1686, bibliotekarie vid Universitets-
biblioteket i Upsala 1727, biskop i Göteborg 1744, d. 1760.
Bröstbild fas t v. med grå allongeperak tSckt af svart kalott, blå ögon,
små grå mustacher, rtttt stort hakskägg, prestdräkt med kappa och stor prest-
krage. Mörkbrun bakgrund, öfverst till venster står: Georg Wallin 1626—35.
— Olja, 76 X 58 ctm. Universitetsbiblioteket
yNdAWn^ Johan Olof. F. 1779, pastor primarius 18 18, ärkebiskop
1837, d. 1839.
Bröstbild fas t. v., prestdräkt med serafimerkrachan, fadermördare, lindad
halsduk, prestkrage, om halsen biskopskors, nords^äme- och serafimerorden,
sidenkappa med serafimerkrachan. Brungrå bakgrund. — Olja, 70 x 60 ctm.,
kopia efter Fredrik Westin af Birger Ek. Vestmanland-Dala nation.
Bröstbild profil t h. med svart knollrigt hår, svarta polisonger, blå ögon,
prestdräkt med serafimerkrachan, fadermördare, prestkrage, om halsen biskops-
kors, serafimer- och nordstjämeorden. Signerad nederst till venster: L. H. Roos
1824. — Akvarell, 15,3 x I2,« ctm., af Leonard Henrik Roos. Universitetsbiblio-
teket Gravyr af Roos i hans: Riksdagsmän 1 823.
Bröstbild fas t. v. med svart knollrigt hår, svarta polisonger, blå ögon,
prestdräkt med serafimerkrachan, prestkrage och fadermördare, om halsen ärke-
biskopskors, nordstjärne- och serafimerorden. Gråblå bakgrund. — Olja, 68 x 60
ctm., kopia af Johan Christoflfer Boklund efter Johan Gustaf Sandberg. Vestman-
land-Dala nation. Originalet på Drottningholm. Reproducerad i Schack och
AVarburg: III. svensk literaturhistoria.
Wallqvlst, Elof. F. 1797, professor i medicinsk och fysiolo-
gisk kemi vid Upsala universitet 1853, d. 1857.
Bröstbild fas t v., sittande i en stol med skulpterad rygg; brunt på venstrt
sidan benadt öfver öronen nedkammadt hår, bruna ögon, svart rock med vasa-
orden, brun väst, uppstående krage, svart lindad halsduk, svart slängkappa. Grå
bakgrund. — Olja, 74 x 61 ctm. Universitetshuset
Wallqvlst, Olof F. 1755, biskop i Vexiö 1787, d. 1880;
politiker.
Bröstbild profil t. v. med håret hängande i lockar ner på ryggen, bar hals.
— Bronserad gipsmedaljong med upphöjd kant, 64 ctm. i diameter, af Johan
Tobias Sergel. Smålands nation. Se Göthe: Sergels porträttmedaljonger.
Digitized by
Google
8i
Wasaborg, Gustaf Gustafsson, grefve till. F. 1616, öfverste
i^33t grefve 1646, d. 1653.
Uns man med aristokratiskt utseende, midjebild fas t. v., med gult i midten
benmdt pa axlama nerfallande hår, blägrä ögon, ljusgula korta mustacher och pip-
skägg; han stöder högra handen i sidan, venstra armen mot en pelarbas och
håller i venstra handen kommandostafven; hamäsk öfver gult rödfodradt kyller,
hvit spetshalsduk tillknuten med ett svart band, Öfver venstra axeln blått siden-
skärp, vid handlederna framsticka de pösiga skjortärmarna. Till venster synes
en bvit hjälmbuske. Bakgrund mörk balustrad, öfver hvilken himmel. Till ven-
ster pelare, hvarpå står Gustavus Gus. Wasaborg comes n. 16 16 o. 1653. På bak-
sidan står B. N. 72. — Olja, 83 x 72 ctm., af Sebastian Bourdon. Konstmuseet.
Stjemeldska donationen. Litograferad i Salmson: Svenska konungar.
Wennerberg, Gunnar, F. 181 7, lektor i Skara 1849, eckle-
siastikminister 1870 — 75, 1888 — 91, d. 1901; kompositör.
Medelålders man, bröstbild t. v., med uppstruket, vågigt hår, stora mus-
tacher och polisonger, bar hals. Signerad bakpå: J. Molin Rom 1852. — Gips-
byst på rund plint, 46 ctm. hög, af Johan Peter Molin. Vestgöta nation. Gåfva
af öfverstelöjtnant J. Arsenius.
Gammal man, knäfigur stående fas t. v., stöder högra handen i sidan, ven-
stra armen mot en pelare, håller en studentmössa i venstra handen; grått upp-
struket hår, blåa ögon, långa yfviga grå mustacher, svart frack, uppstående krage,
hvit halsduk, serafimerband, Ijusbrun sommaröfverrock. Till höger Ijusbrun bak-
grund, till venster hvit kamellerad kolonn. Ofverst till höger står: Aetatis suse
LXXXIV. Signerad nederst till höger: Axel Jungstedt 1901. — Olja, 214 x 136
ctm., af Axel Jungstedt. Studentkårens lokal. Gåfva 1901 af konstnären.
VereliuSy Olof F. 16 18, professor i svenska antikviteter vid
Upsala universitet 1662, riksantikvarie 1666, bibliotekarie vid Upsala
universitetsbibliotek 1679, d. 1682.
Bröstbild fas t. v. med svart allongeperuk, blå ögon, mycket små mörkgrå
mastacher och pipskägg, svart dräkt med kappa på ryggen, stor hvit nervikt fyr-
kantig krage. Mörk bakgrund inom oval svart lagerkrans. — Olja, 80 x 69 ctm.,
af Erik Jelsche. Universitetsbiblioteket. Porträttet fans der redan 1694 (Mser.
UB. Arkiv A 7) Replik på Gripsholm reproducerad i Schiick och Warburg: 111.
svensk literaturhistoria.
yNesX\x\t Jakob, F. 18 10, garfvareålderman och samlare, filosofie
hedersdoktor, d. 1880.
Bröstbild profil t. h. med håret benadt på venster sida, små mustacher
och tunnt helskägg, fadermördare och lindad halsduk. Signerad på afskärningen :
Se. Sven Andersson 1878. Kring kanten är måladt: Jakob Westin f 1880 f. d.
gaifv. ålderman fil. heders doktor riddare af K. N. O. — Terrakottafärgad gips-
medaljong med upphöjd kant, 72 ctm. i diameter, af Sven Andersson. Universitets-
huset.
Wlger. Fru.
Bröstbild profil t h. med stor hårklädsel. Klippt silhuett, 8x6 ctm. Uni-
veisttetsbibl ioteket.
Wijkman, Svante. F. 1821, d. 1837.
Pojke, bröstbild profil t. h., med brunt framkammadt hår, krökt näsa, blå
ögoo, svart rock, brun väst, stor hvit utvikt krage. Bilden sväfvar i molnen. —
Olja, 75 >- ^ ctm. Upplands nation.
Upsala univers. sv. portråttsaml, 6
Digitized by
Google
82
WIkner, Karl Pontus, F. 1837, lektor i Upsala 1873, profes-
sor i filosofi och estetik vid Kristiania universitet 1885, d. 1888.
Medelålders man, bröstbild fas t. v., med mörkgrått pä högra sidan benadt
här, blå ögon, svart frack, skjortbröst med guldknappar, nervikt krage, hvit hals-
duk. Blägrä bakgrund. Signerad till venster C. G. Hn 1890. — Olja, 74 x 60
ctm., af Carl Gustaf Holmgren. Uplands nation.
Midjebild fas; han sitter vid ett skrifbord med glasbläckhom och papper,
som upptar nedre delen af taflan, lutar hufvudet mot venstra handen och stöder
den högra, i hvilken han häller pennan, öfver stolskarmen; mörkt gräsprängdi
hår benadt pä högra sidan, gråbruna ögon, mörk h vardagsdräkt, nervikt krage,
svart halsduk, slät guldring pä venstra handens ringfinger. Interiör, till venster
fönster, till höger byrå med böcker och en Kristusstatyett, deröfver synes nedre
delen af en tafla i ram. Signerad under Kristusbilden: G. von Rosen f. 1895. —
Olja, 72 X 95 ctm., af Georg v. Rosen. Göteborgs nation.
Winbom, Johan, F. 1746, teologie professor och domprost i
Upsala, d. 1826.
Äldre man med jovialiskt utseende, bröstbild fas t. v., med askOlrgadt Uf^
struket pä ryggen nedhängande här, blå Ögon, rödlätt hy, svart prestdrSkt aed
nervikt krage och prestkrage, nordstjämeorden. Gulgrön bakgrund med pelare
till venster, pä hvars bas står: P. Kraffl 1808. — Olja, 61 x 56 ctm., af Pehr
KrafTt d. y. Vestgöta nation. Graverad af A. U. Bemdes.
Osignerad replik af föregående, 62 x 52 ctm. Upplands nation.
Wingärd, Carl Fredrik af, F. 1781, lektor i Göteborg 1805.
biskop derstädes 18 18, ärkebiskop 1839, d. 1851.
Bröstbild fas t. h. med mörkbrunt lockigt hår, blå ögon, prestdrSkt tttd
nordstjärnekrachan, prestkrage, lindad halsduk, nervikt krage, kappa med kra^ttn,
om halsen nordstjärnan och erkebiskopskors. Gråbrun bakgrund. Signerad tm
höger: J. G. Sandberg pt 1840. — Olja, 71 x 60 ctm., af Johan Gastaf Sandberg.
Göteborgs nation.
Wlngärd, Johan. F. 1738, öfverhofpredikant 1773, biskop i
Göteborg 1780, d. 18 18.
Bröstbild fas t. v. med grått öfver öronen nedfallande här, blå ögon, prest-
dräkt med nordstjärnekrachan, prestkappa med krachan, prestkrage och nervikt
krage, om halsen Karl Xlil-.s orden, nordstjärnan, Gustaf IV Adolfs döpelsemedal-
jong och biskopskors. Gråbrun bakgrund. Signerad till höger: C. F. v. Breda
pinx 1800. På baksidan står: Portrait af framlidne biskopen i Götheborg doctor
Johan Wingård född d. 19 April 1730 död d. 12 Januari 1818. Till Göteborgs
nation vid Upsala universitet af D. W. Silfverstolpe — Olja, 74 x 64 ctm., af
Carl Fredrik v. Breda. Göteborgs nation. En replik finnes i Göteborgs dom-
kapitel. Jfr. Sander: Breda n:o 139.
Wltfoth, Hedvig Catharina, F. 1758, gift 1777 med bruks-
patron Anders Barchaeus, d. 1791.
Bröstbild fas t. v., pudradt högt uppsatt hår med perlsnören, blå ögon, blå
klänning med hvit tyllfichy. Chokoladbrun bakgrund i målad oval. Under står:
Fru Barchaeus född Witfoth. — Akvarell, 13,7 x 10,7 ctm. Universitetsbiblioteket.
Vougt, Carl Fredrik, F. 1795, målare och litograf.
Ung man, bröstbild profil t. h. med fadermördare och lindad halsduk. Under
står: Fr. Vougl, artist, sedan lärftkramhandlare. Signerad till höger: Rit af O.
Digitized by
Google
Göteborgs Nation. G. v. Rosen.
Pontus Wikner.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
83
Wallgren. — Blyertsteckning, 14,9 x 11 ctm., af Otto Wallgren. Universitets-
biblioteket.
Wahlberg, Magdalena af. F. 1790, gift i) 18 10 med öfverste-
löjtnanten Johan Gustaf Lilljenheim, 2) 1822 med öfverstekammarjun-
karen baron Bernard v. Beskow, d. 1873-
Ung dam, bröstbild t. v., med häret benadt i midten, friseradt i lockar öfver
öronen och uppsatt i en knut i nacken. Bar hals. — Marmorbyst, 87 ctm. hög,
af Johan Niklas Byström. Konstmuseet. Beskowska donationen.
Medelålders dam, bröstbild fas t. v. med mörkbrunt här upplagdt i runda
lockar öfver pannan, blä ögon, örhängen af en perla, svart sidenklänning med
rund urringning kantad af en spets, om halsen guldkors i svart band, öfver ax-
lama svart sidenkappa kantad med mörkt pelsverk. Bakgrund mörk oliv. Sig-
nerad till venster: O. J. Södermark pinx. 1830. — Olja, 73 x 61 ctm. af Olof
Johan Södermark. Konstmuseet. Beskowska donationen.
Wähistrand. Enkefru.
Äldre fruntimmer, bröstbild profil t. h. med flatkorg föst med en kam, små
kanonlockar fasthållna af en liten kam, stor nerliggande spetskrage, skärp under
bröstet. Under stär: Enkefru Wähistrand. Signerad nederst till venster: Rit. af
O. Wallgren. — Blyertsteckning, 14,3 X 10,3 ctm. Universitetsbiblioteket.
Zachrisson, Lovisa. Gift Wallgren, d. 1846.
Midjebild profil t. v., sittande pä en stol, flätorna uppsatta i nacken med en
kam. Nederst i venstra hörnet står: Fru Lova Wallgren f. Zachrisson f 1846.
Signerad pä stolkarmen: O. H. Wallgren. — Blyertsteckning, 14,1 X 9,9 ctm., af
Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Zetterström, Carl. F. 1767, professor i medicin vid Upsala
universitet 1820, d. 1829.
Bröstbild fas t. h. med armarna i kors öfver bröstet, askf^rgadt här, grå ögon,
nniversitetsfrack med nordstjämeorden, lindad halsduk, utvikt krage. Interiör, till
höger pelare, till venster bokhylla. Signerad öfverst till höger: P. Krafft 1828.
På baksidan står: C Zetterström. — Olja, 63 x 55 ctm., af Pehr Krafft d. y.
Universitetshuset. Litograferad.
Zlervogel, Aegidius. F. 1697, hofapotekare 1722, d. 1741.
Bröstbild fas t. v. med hvit allongeperuk, bruna ögon, hvit lindad halsduk
med nedhängande ändar, draperad öfver högra axeln i röd gräfodrad mantel.
Mörk bakgrund. På baksidan slår: Aegidius Ziervogel kongl. hofapotekare. Fader
till Fr. Ziervogel, Evald dito, Samuel dito. — Olja, 80 X 62 ctm. Vetensk-nps-
»ocieteten.
Åhrbergr, Carl Erik. Kamrer.
Medelålders man, bröstbild profil t. v., med knollrigt här, fadermördare, lin-
dad halsduk. Under stär: Carl Erik Åhrberg ingeniör, kamrer v. lånekontoret i
Malmö. Signerad till höger: Rit. af O. Wallgren. — Blyertsteckning, 14,4 X 10,2
ctm. Universitetsbiblioteket.
Åkerman, Jacob. F. 1770, professor i anatomi och kirurgi vid
Upsala universitet 1805, d. 1829.
Äldre man, bröstbild fas t. v. med mörkt något gråsprängdt här, blå ögon,
svart rock med uppstående universitetskrage, fadermördare, lindad halsduk. Grä-
Digitized by
Google
gul bakgrund. Signerad till venster: J. G. Sandberg pz 1828. Pä baksidan stlr-
J. Åkerman. — Olja, 73 X 62 ctm. af Johan Gustaf Sandberg. UniversiteishuscL
Replik, signerad : J. G. Sandberg p. 1827, 71 X 65 ctm. Östgöta nation.
Litografi af Schéele.
Ängström, Anders Jonas, F. 18 14, professor i fysik vid Up-
sala universitet 1858, d. 1874.
Äldre man, bröstbild fas t. h., sittande tillbakalutad i en rödklfidd stol, mot
hvars karm han stöder venstra armen; hviit här benadt pä högra sidan, ljusblå
ögon, hvitt skägg under hakan, svart frack med universitetskrage, pä bröstet vasa-
ordens krachan och nordstjärnan, om halsen utländsk orden (nvitt malteserkors, i
hvars midt krona i blätt fält: rödt och hvitt band). Blägrä bakgrund. Signerad
nederst till venster: B. Lignell 1874 — Olja, 76 X 63 ctm., af B, Lignell. Norr-
lands nation.
Bröstbild profil t. h. med skägg under hakan och bar hals. Kring kanten
lager- och ekkrans, omkring slår: Anders Jonas Ångström. Signerad under: Lm
Ahlborn. — Gipsmedaljong, 45 ctm. i diameter, af Lea AhllK>m. Univetsketfe*
huset. — I brons pä Upsala kyrkogärd.
ödmann, Samuel Lorens, F. 1750, skollärare i Pilhamn 1776,
kyrkoherde i Gamla Upsala 1799, teologie professqr vid Upsala uni-
versitet s. å., d. 1829.
Äldre man som klädd ligger till sängs, häller med venstra handen ett manu-
skript pä ett stöd, i högra handen sina glasögon; höftbild fas t. v., med hvitt
uppkammad l hår, brungrå ögon, svart rock, fadermördare, grönt rödfodradt täcke.
Bredvid hufvudgärden bord med bläckhorn, penna, dosa, manuskript med böcker,
nedre ändan af sängen skyles af en grön gardin, bakgrunden grä vägg. Signerad
nederst till höger: J. G. Sandberg p. 1830. — Olja, 72 X 98 ctm., af Johan Gustaf
Sandberg. Smålands nation. Inköpt 1830 af konstnären för 199 rdr 24 sk. bcA.
Porträttet målades efter en teckning som A. A. Grafström gjorde af Ödmann medtt
han stod lik (Svenska akademiens handlingar fr. 1796, 43 sid. 171). ReprodttO^
rad i Schiick och Warburg: III. svensk litteraturhistoria.
östlund. Vaktmästare vid kgl. museet, d. orokr. 1825.
Gammal gubbe, bröstbild profil t. h. Under står: östlund, vaktmästare vid
Kgl. Museum. Död omkring 1825. Signerad till venster: Rit. af O. Wallgren. —
Blyertsteckning, 15 x 11 ctm., af Otto Wallgren. Universitetsbiblioteket.
Digitized by
Google
SmAlands Nation. J. G. Sandberg.
Samuel Ödman.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
85
Konstnärsförteckning.
Ahlbergf ^^ s. i8. — Ahlberg, ?., s. i, 31, 46. — Ahlborn, Z., s. 84.
Anderson, 5., s. 15, 72, 73, 81. — Angersteln s. 3. — Arenlus, O., s. 21. —
Arnold. C, s. 30.
Beokt A, s. 14, 19, 37, 62. — BellettI, L,, s. 15. — Bennet, C. 5., s. 11,
3*t 43t 56» 58, 60, 64, 68, 79. — Berettlnl. Z'., s. 18. — Berggren, P., s. 66,
71. — Berndes, ^. U., s. 46. — Björk, y., s. 2, 13, 26, 32, 48, 48, 48. —
Boklund, J. C, s. 80. — Boslo, F. 7., s. 42. — Boström, 7., s. 13. —
Bourdon, 5., s. 41, 81. — Bränder, y^, s. 21. — Breda, C. F. v., s. 2, 19
20, 24, 39, 42, 52, 62, 66, 82. — Breda, Z. v., s. 69. — Brusewitz, G. //., s
39. — Byström, 7. A'^., s. 10, 15, 27, 47, 74, 74, 83. — Börjeson, 7., s. 27
Casper konstinälare s. 29. — Cederholm, A. /'., s. 16. — Cöln, B. v., s. 16
Des Marees, G.^ s. 4.
Ehrenstrahl, D. Ä'., s. 18, 18, 21, 30, 33, 36, 41, 42, 45, 50, 55, 58, 59,
70» 7>» 75» tillägg. — Ek, Ä, s. 80. — Ek, y. F, s. I2. — Eklund, A., s
65. — Elt>fes, 7. H,, s. 68.
Fahlcrantz, C. 7, s. 24. — Fehrman, C G., s. 38. — Fehrman, D.
s. 48. — Fogelberg, B. E.^ s. 5, 25. — Forsslund, 7, s. 26, 47, 48, 49. -
Frtd, Z., s. 37. — Fägerplan, A, 7, s- 70-
Oahm, P. (7., s. 60. — Georgll, N.^ s. 27. — Geringius, Z".. s. 60. -
Qlörwell, C. C, s. 28. — Graf ström, A. A, s. 34, 84. — Göthe, E. G., s. 3
25, 42, 76-
Hagelberg, N. A"., s. 52. — Hallman, J/., s. 19, 21, 39, 40, 44, 46, 47
— Hamnarson, 7, s. 27. — Hilleström, /*., s. 31 — Hoffman, Af., s. 47. —
Holmgren. C. C?., s. 3, 8, 17, 17, 28, 35, 55, 65, 73, 78, 82. — Hysing, //.
s. 8, 70. — Hörberg, P, s. 6, 38, 46, 46.
Iserhjelm, B. M., s. 77.
Jaoobson, E., s. 19. ~- Jetsche, Z"., s. 48, 65, 81. — Juel, 7, s. 24. —
Jungstedt, A., s. 3» 35» 81.
Klint. N., s. 70. — Kiopper, 7, s. 6, 13, 18, 59, 68, 68, 69, 79. —- Krafft,
/>. r., s. 5, 18, 32, 33, 33, 33, 42, 59, 70, 77. — Kram. P., d. ä., s. 17, tillägg.
— Kram, P., d. y., s. 3, 12, 19, 28, 44, 53, 64, 76, 82, 83. - Källström, C
Z, ». 13.
Lagerholm, W.^ s. 51. — L'Archeveque, P. II., s. 30. 79. — Largllliére,
A^., s. 69 — Latlnville, s. 48. — Lauréus, A., s. 39. — Lehman, E. A. F, s
76. — Le Molne, «^., s. 77, 77. — Liljebjörn, N., s. 40, tillägg. — Lindberg
A^ ^ 51, 69, 72. — Lindegren, A., s. 3, 28, 51, 79. — Lindgren, N., s. 20, —
Ugnell. B.y R. 84. — Lundberg, G., s. 2, 2, 13, 19, 31, 31, 32, 48, 48, 68. —
Lundberg, T., s. 5, 7, 26, 73, 78. — Lundqvist, A., s. 49. - Löfgren, C, s. 36
Martin, F. Z"., s. 51. — Merk, G., s. 35. - Meschelson, H., s. 43. -
MIerevekIt, Af. 7, s. 28, 56. — Mijtens, Af., d. ä., s. 63, 66. — Molin, J. P
«- 37» 43» 81. — Mörner, Hj., s. 52.
Nleclsson, 7, s- 56- — Norberg, N., s. 56, 76. - Nyström, A., s. 30
Oberdorfr, tillägg. — Oliveorona. E., s. 56.
Pasch, Z., d. ä., s. 34, 58. — Pasoh, Z., d. y., s. 8, 34, 57, 58, 62, 76, 77
— Perséus. E., s. 17, 27, 65.
Qvamström. A'. G.^ s. 47, 75.
Reter. s. 74. — Reynolds, 7, s. 74. — Rosen, G. v., s. 35, 82. —
Rooe» Z. H., s. 10, 16, 25, 27, 74, 80. — Roslin, A., s. 28, 31. — Röhl, Af.,
i. 38, 40, 74.
Bandberg, 7 G., s. 10, 14, 25, 26, 26, 27, 37, 37, 38, 40, 45, 60, 61, 66,
«» ^. 75» 75» 80, 82, 84, 84, 84. - Scheffel, 7 H., s. 7, 18, 19, 33, 45» 47»
54» 59» 77- — Schenson, H., s. 11, 12, 17, 26, 26, 26, 64. — Schröder, C,
Digitized by
Google
86
s. 41. — Sohwartz, Z?., s. 61, tillägg. — Sergel, J. T., s. 2, 2, 5, 6, 8, 11, 17, 23, 25,
26, 27, 30, 31. 31, 32, 33, 35, 42, 43, 45, 49. 58. 59, 62, 66, 66, 76, 80. — Sevén.
s. 73. - Sjöstrand, C. E, s. 32, 64. — Snack. J.^ s. 12. — Soret,7./*.,
s. 32. — Staaff, C. /^, s. 6, 8, 12, 14. 15, 28. — Stenberg, E^ s. 22. —
Stever, E., s. 36, 44, 57. - Streng, J. J.^ s. 37, 63. — StAlbom, 7., s. 12,
60. — Söderlund, /., s. 19, 63. - Söderman, C. A., s. 56. — Södermaiic
J. a, s. 10, 15, 49, 52, 73, 74, 83. — Södermark, /*., s. 15, 25.
Thelott, A. Af., s. 75. - Thelott, P. J., d. y., s. 58. — Thoman, £. /*,
p. 2. Thomas, Ch., s. 20, 46, 56, 56. 57. TIeok, C. F., s. 10. — TrolU, G.
U.y 8. 6, 60, 73. — Törnqvist, R. G. T., s. 75.
Udde, A., s. 13. — Utterhjelm, E., s. 43.
Valertus, A., s. 24. — Valerlus, Ä, s. 24, 53. — VIertel, C, s. 3.
Wallgren, a, s. 8, 13, 24, 35, 45» 47, 47, 47, 49, 55, 55» 61, 62, 66, 75»
79, 79, 80, 80, 80, 82, 83, 83, 84. — Warling, i?., s. 21. — Way, 7., s. 9, 28,
37, 38. 38, 59, 73. — Westin, F., s. 42, 56, 80. — Wuchters, A., s. 44.
Akerlöf, A„ s. 56.
öst, s. 60.
Digitized by
Google
Tillägg och rättelser.
Sid. 2. Adolf Fredriks porträtt i höftbild är måladt af Per Krafft d. ä.
i IG. Bielkeporträttet kan på grund af dräkten dateras till 1540-
talet.
> 19. Bredas porträttskiss föreställer icke grefve Carl de Geer, utan
hans far baron Charles de Geer, således samma person som
följande porträtt.
> 27. Geijers porträtt å Verml. Nat. är endast en af N. Liljebjörn
utförd kopia.
» 30. Gustaf IlLs porträtt i höftbild är signeradt öfver stolryggen:
P. Krafft 1775.
> 32. Gustaf IV Adolfs gossporträtt är måladt af Pehr Krafft d. ä.
> 41. Karl XI:s porträtt i knäfigur är en kopia efter David Klöker
Ehrenstrahl utförd af »hennes höghet hertiginnans conterfeijare»
v. Oberdorff på beställning af konsistoriet och betald 1707
med 60 dir. (Mscr. UB. U. 65.)
> 47. I slutet af beslu4f ningen p!å L. v. d. Lindes porträtt tillägges:
på hvars bas signaturen: David Klöker anno 1661. Olja,
138x121 ctm., af David Klöker Ehrenstrahl. Universitets-
huset.
> 61. Nils Rommels porträtt är på baksidan signeradt: J. David
Swartz 1725.
> 62. Årtalet i signaturen på Scheritig Rosenhanes porträtt är 1799.
> 70. Det porträtt som jag enligt äldre förteckningar upptagit som
Gustaf Otto Stenbock, kan på grund af dräkten ej föreställa
denne, utan snarare, som inskriften på baksidan angifver,
fältmarskalken Magnus Stenbock.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
PERSON-REGISTER.^
Abborre. 95.
Abenins, släkten. 117.
Abramson, Axel. 177.
Adlercrentz, C. J. 125.
Adlerheim. 29.
> Cath. Eli». 70.
Adlersparre, G. 125.
Adolf Fredrik. 38.
\dolph Johan, hertig. 124.
von Adraham, Lucie. 35.
▼on Adram, Anna. 35.
Agander, Christina. 29, 90.
Agardh, C. A. 38, 125.
Agricola, Kristian Mikelsson. 157.
Agtsam. 95.
Ahlman, Maria. 102.
Ahlstedt, Jonas. 29,
> Magnus. 29.
> Olaus. 29.
» Olof. 29.
▼on Åken, F. M. 38.
Almqvist, C J. L. 38, 125.
> Carolina Dorothea. 29.
> Christina Mathilda. 29.
> Christoffer. 29.
> Lars Christopher. 29.
Als, Peder. 152.
Amalia, prinsessa. 71.
Andersdotter, Brita. 139.
Cath. 43, 44.
Gunhild. 142.
Lisa. 92.
Märg. 92.
Maria. 88.
Andersson, Anders. 31.
> Hans. 43.
Antilia, Elisab. 96, 105.
Anlilius. 96.
Anttroan, Christian. 96.
» Era Cath. 106, 107.
> Hans. 29,96, loi.
> Salomon. 107.
ApoIIoff, Barbro. 34.
Arbman, Anna Märg. 29.
» Joh. 29.
1 UUrbetftdt mt O. B.
Perscnhistorisk tidskri/t. rgor.
Arenius, Olof. 1 9, 164.
Armfelt, Gnst. Mauritz, grefve. 124, 125.
Armstrong, James. 37.
Arpi, Hans Nilsson. 96.
> Isac. 96.
» Joseph Nilsson. 96.
> Matthes Johansson. 96.
> Nils Nilsson. 96.
Arvedsson. iio.
Arvidsson, Nils. 135.
» Olof. 137.
» Torbjörn. 142.
Asp, Maria. 95.
von Asp, Per Olof 72.
Asplund, Israel. 96.
von Assendelft, Jacquel. Corn. m. portr. 16.
» Paul. 16.
Assur, J. 114.
Atterbom, P. D. A. . 125.
August, hertig. 125.
Augusta Dorothea, prinsessa. 71.
Baazius, J. 125.
Backman, C. S. 108.
Baeckman, Elisabet. 29, 86.
Baeckström, släkten. 117.
» Cari Petter Ulric. 102.
» Christoph. 96.
Bseckzelius, Märg. 32.
Bagge, Nils. 137.
t Tyrgils. 137.
Baner, Christina. 12$.
» Elsa Elisab., frih. 20.
> G. A:son. 125.
» J. 38, 125.
» S. A:son. 125.
Barck, Johanna. 105.
Barkandet, Cath. Maria. 29, 95.
Barkman, Anna Maria. 92.
Beck, Lave. 35.
> Sven. 140.
Beckman, Elisabetha. 29.
> Johannes. 29.
» Joh. Jönsson. 29.
Beckzelius, Carl. 98.
14
Digitized by
Google
1 82
von Behn, A. 125.
Btky Gisle. 140.
Bekman, Heneka. 141.
Bellman, C M. 38, 124, 173.
Benetsson, Anders. 142.
Benickenn» Claes. 45.
Berg, Elisab. 93.
» H. C. 98.
» Märg. 99.
> Maria Cath. 100.
* Per. 136.
Berg von Bergheim. 79.
Bergbom, Maria. 90.
Bergdahl, Cath. 29.
> Gustafva. 29.
> Johan Abraham. 29.
> Jon. 29.
> Jonas. 29.
Bergenfelt, Peder. 42.
Bergensträhle, Adolf Ferdinand. 107.
> Aurora Gustafva. 107.
> Bernhardina Eugen. Carol.
107.
» G. A. 96, 107.
Josephina Math. Evelina.
107.
> Maria Elisab. 96.
> Maria Joh. Com. Edla
Gunilla 107.
Berger, Anna Maria. 96.
> Cnrl Wilh. 96.
> Johan Natanael. 96.
Berghman, Greta. -29, 91.
Bergman, Carl Otto. 89.
> Carolina. 29.
» Erik. 97.
* Gabriel. 97.
I. J. 29.
> Maria. 33, 89.
> Torbern. 19.
Bergstedt, Brita. 29.
* Brita Cath. 31.
> Carolina Sophie. 84.
» Enok. 29.
* Helena. 29.
» Jonas. 29.
> Michael Joh. 29.
Bergström, Anders. 29.
» Carl Olof. 29.
> Carolina. 29.
j David. 29.
9 Lars. 29.
i Maria. 29.
> Oito. 171.
Bermundsson, Brynle. 29.
> Pelter. 29.
Bernard, Haster. 25.
} Maria. 24.
von Beskow, B. 125.
Bethén, Elisab. 31.
» Joh. I. 29. i
I Bichlie, C. F. 114.
Bielke, Charl. Cath. 25.
' > Gunilla. 25.
Billborg, Eric. 29.
> Johan Eric. 29.
Birchenius, ttans. 91.
Birger Jarl. 175.
I Birgeri, Ericus. 32.
Birgerij, Ericus. 29.
, Birgersson, Isak. 135.
I Biuur. 106.
[ » Isac. 97.
Biörck, Märg. 29.
Biörckman, Jacob. 30.
Biörk, Märg. 85.
Biörklund, Johan Jakob. 173.
Biöörksten. 30.
Bjur, Beata Christ. 97, 99, 100.
» Lars. 97.
Björckman, Brita Maria. 30.
Björk, Anna. 99.
Björn, Brita Christ. 33, 99.
» Helena. 30.
* Jacob. 30.
> Johan. 97.
t Lars. 30, 97, 98.
Björnström, Jacob Isacsson. 97.
Björnsson, Karl. 139.
Blackstadius, Hans. 94.
Blixenstr&le, Carl. 34.
Blomba^ck, Cath. 91.
> Elisab. loi.
Blombfick, Elisabet. 84.
> Helena. 31.
Bodin, Daniel. 30.
> Gustaf Adolf. 30.
» L W. 107.
> Maria Märg. 29.
Bodlund, Lars. 30.
Boga, ätten. 156.
(Boga), Anna Johansdotter. 157, 158.
> Cecilia Johansdotter. 157, i6i-
> Elin Salomonsdotter. 157, 162.
> Erik Johansson. 157, 158, 160.
> Johan Jonsson. 156, 157, 160.
> Salomon Jonsson. 156,157,161^
162.
Bolander, Anna. 87.
Bolin, Märg. 87, 93.
Bomberg, Johan. 30.
Bomfri. 106.
Bonde, C. C:son, frih. 177.
» G. 125.
Bosson, Jöns. 141.
Boström, släkten. 117.
Ulla. 88.
Bothvidi. J. 125.
Boucht, se Bucht.
Boussard, Anna Brita. 9U
> Joh. 30.
Bradhe, Märta. 141.
Digitized by
Google
i83
Brahe, Ebba, lo, 125.
> M. 125.
N., grefve. 177.
> N. A:soD. 125.
» P. 125.
Brandt, Brita. 102.
Brask, Hans. 176.
Ton Brann, W. 28, 125.
von Breda, C. K. 38.
Bremer, Fredrika. 38, 125.
Brenholm, Anna Stina, 104.
Brenmarck, Nils Persson. 30.
Brenner. 166.
> Magnus. 166.
Briwolski, Maria Johanna. XI4.
Broman, Elisab. 94.
Bruggman, Cath. 34.
Bmn, William. 45.
Bmnberg, Adolf Johan. 30.
Andreas. 3a
Anna Märg. 30.
Anna Sophia. 31.
Barbm Christ. 30.
Brita Christina. 30.
Brita Elisabelba. 30.
Brita Helena. 30.
Brita Lena. 91.
Eric. 30.
Petrus. 30.
Sara Märg. 87, 89.
Brunneman, Christ. Elisab. 90.
Brunnia, Barbara 85.
Brunnius, Abraham. 97.
> Carl. 97.
> Erik David. 97.
' Märg. Cath. 100.
Brunschiöld, Nils. 30.
Brinnmarck, P$r. 30.
* Pär Nilsson. 30.
Brinstrdm, Anna Chnst. 102.
Broms, Anna. 136.
> Bengta. 136.
> Cecilia. 136.
> Elsa. 136.
* Gunnil. 136.
» Ingrid. 136.
> Johan. 30.
> Katarina. 136.
> Kerstin. 136.
> Lasse. 136.
Bocht loi.
> Andreas Gustaf. 97.
' Anna Christ. 97.
» Brita Lisa. 97.
> Carl Petter. 97.
> Cath. 104.
> Cath. Magd. 97.
» Erik. 97.
» Gustaf. 97, 108.
» Henning. 108.
- Henrik. 97.
Bucht, Isac. 97, 98, 108.
> Isak Ulrik. 108.
> Johan Gabriel. 97.
> Maria. 97.
» Olof. 97.
> Petter. 97.
Buhrman, Anna Sophia. 30.
» Brita Helena. 30.
> Erik Petersson. 30.
> Olaus. 30.
> Seger. 30.
Bulér, Carl Olof. 30.
> Cath. Elisab. 30.
t Joh. W. 30.
> Thomas Wilh. 30.
Buller. 95.
Bure, Jonas, d. ä. 38.
Burman, Anna Henrika. 86.
> Axel Johan. 31, 107.
9 Cath. Aronsdotter. 85.
> Chr. Märg. 85.
> Elias. 30.
> Eric. 31, 95, 108.
> Fåle Mauritz. 31.
> Gulairf Oscar. 31.
> Jacob. 31.
> Maria Helena. 31.
> Maria Wilhelmina. 31.
> Olof Elias. 31.
» se äfven Burmansson.
Burmansson, Benjamin. 31.
> Johan Fredrik. 31.
> Nils. 31.
But (Butz?), Broder. 137.
» Elin. 137.
> Ingelna Brorsdotter. 137.
> Kerstin. 137.
> Kerstin Brorsdotter. 138.
Byberg, Cath. 89.
Bvström, J. N. 38, 125.
Bång, Elisabetha. 31.
> Zachris Isak. 31.
(Bät), Arvid Håkansson. 135.
> Gustaf Arvidsson. 135.
> Håkan Matsson. 135.
> Olof Arvidsson. 135.
Bäck, Anna. 34.
» Johan. 31.
> Joseph. 94.
» Märg. 31.
Bäckman, Erik Magnus. 31.
> Magnus. 31.
Bäckström, Helena. 105.
Bäckzelin, Anders. 31.
> Märg. 84.
(Bölja), Brita Jönsdotter. 142.
> Jöns Larsson. 142.
> Lasse Jönsson. 142.
Börtzell, Algernon. 174.
Bottiger, C W. 38.
Böös, Anders. 31, 84.
Digitized by
Google
1 84
Böös, Anders MtgDos. 31.
Carlenius, Märg. 98.
» Anna Sophia. 31.
» Maria. 97, 102.
> Brita Cath. 31.
» Sigfrid. 97, 99, 102.
> Carl Anders. 31.
> Sophia Wilhelm. 98.
» Carl Jacob. 31.
> Susanna. 97, 98, 99.
t Charlotta. 31, 84.
CarltdoUer, Brita. 98.
> CharlotU Magdal 31.
de Carnal. 87.
> Christ. Elisab. 31.
» Henrika Johan na« frih.
> Daniel. 31.
Carpelan, Carl Maxim., frih. 32.
» Gustaf Wilh. 31.
> Simon Wilh., frih. 32.
» Jacob. 31.
S. W. 87.
9 Jacob Reinhold. 31.
> Johan Fredrik. 31.
Cassel, släkten. 117.
Castrén, Enphrosyne. 108.
* Johanna. 31.
> Karl William. 107.
» Joseph Carl. 31.
> flere af sUkten. 108.
> Pehr Adolf. 31.
Cederiöf. Märg. 84.
t Reinhold. 31.
Celcius, And. 70.
» Sara Maria. 31.
Chore, Abraham. 32, 98, 104.
> Anna Brita. 98.
Cabeliau, A. 39, 125.
> Brita Helena. 32.
» Märg. 125.
» Carin. 98.
Cajanus, Carl. 108.
» Gertrud, 98.
> Gustaf. 31.
> Gustaf. 98.
Calander, Cari. 97.
> Hans. 98.
» Lars. 31.
» Henrik. 98.
> Lars Ersson. 31.
> Johan August. 98.
> Nils Nilsson. 32.
» Johan Larsson. 98.
Calicius, Andreas Laurentius. 32.
» Lars. 98.
> Barbro. 32.
> Malin. 98.
> Brita. 32.
> Märg. 98.
> Christ. 32.
M. C. 98.
> Elisab. 32.
> Michel. 98.
» Karin. 32.
Nils Z. 98.
t Lars. 32.
> Olof. 98.
> Laurentius. 32.
> Pehr. 88.
» Laurentius A. 32.
> Per Johansson. 98.
* Malin. 32.
Christiernin, Erik Dan. 98.
> Marina. 32.
Christiersson, släkten. 117.
» Nicolaus. 32.
Christina, drottning. 38, 124.
1 Olaus. 32.
Claes Bårdskärare. 137.
Calis, Andreas. 32.
Claeson, släkten. 117.
Calitius, Märg. 104.
Claus Guldsmed. 137.
Callmeijer, Gustava Christ. 97.
Clausson, Philip. 140.
t Jacob. 97.
Clementeoflf, Emma Gustava. 32.
» Jacob Wilh. 97.
> Fr. G. 107.
» Magd. Sophia. 97.
» Fredrik Gustaf. 32.
Campioni, A. M. 114.
G. W. 107.
Carl IX. 38.
» Hedvig Sophia. 32.
Carl X Gustaf. 38, 124.
» Jacobina Fredrika. 32
Carl XI. 38, 124.
M. F. 32.
Carl XII. 38, 124.
» Magnus Fredrik. 32.
Carl XIII. 125. 1
> Maria Florentina. 90.
Carl XIV Johan. 125.
Paul Fredrik. 32.
Cari Philip, hertig. 124.
Wolmar W. 107.
Carlenia, Barbara Magd. 92. |
Clemeu, Tomas. 47.
Carlenius, Anna Cath. 97, 102.
Clemetzdotter, Anna. 33.
> Birgitta. 97.
Clewberg, Abraham Niklas. 73.
> Fredrik. 97, 103.
Cluver, Ludvik. 32.
» Fredrika. 98. 1
Core, Cath. 105.
> Jacob. 97.
» Märg. 99, loi.
> se älven Chore.
> Johannes. 98. |
3«-
Digitized by
Google
i85
Coijct, Peter TaliuB. 36.
CrcuUer, J. W. 32.
Grönberg, Magn., frih. 94.
CronmaiiY Gerard. 12.
> Märg. 1 2.
Cronstedt, C. 39.
> C. O. 125.
Crasen stolpe, M. J. 125.
Craus till Edeby, Jesper Nilsson. 133.
Culjander, Anna Cath. 100.
» Carl. 100.
> Christina. 98.
> Elisab. 98.
> Johanna. 100.
* Maria. 99.
> Nils. 100.
» Nils Lorentz. 100.
Curtilius (Cnrtelius) Anna. 98.
* Anund. 98.
» Birgitta. 97, 98.
> BriU. 98.
> Carin. 98.
> Ella. 98.
> Jacob. 98.
> Salomon. 98.
» Sven. 98.
> Sven Anundson. 98.
Cygnaeus. 88.
Cynllusdotter, Elisab. 97.
Dahl, Helena Cath. 32.
> Maria. 31.
> Maria Fredr. 85.
Dahlberg, Cath. Elisab. 85.
> Daniel G. 32.
» Daniel Oscar. 32.
Erik. 98, 99.
> Gustaf Erland. 32.
Dahlgren, Cari Adolf. 98.
> Johanna Carol. Emer. 98.
> Svante Bernhard. 98.
Dahlman, Pontus Ludvig. 108.
von Dalin, Olof. 20, 39, 125.
Danberg (Dannberg), Israel. 32.
Darmstedter, J. F. 114.
De Geer, öfversikt af släkten. 24.
Anton, frih. 21.
Benjamin. 25.
Carl, grefve. 17.
Charles, m. portr. 13.
Charles, frih., m. portr. 16, 22.
Charlotta, frih. 22.
Emanuel, frih. 19.
Etienne. 25.
Jacqueline Elisabeth, frih. 21.
Jean Jacques, m. pK>rtr. 15.
Laurent, m. porträtt 11.
Louis. II, 16.
Louis, frih. 19.
Vilhelm. 15.
Degerström, And. 98.
De la Gardie, T. 125.
P. 39.
> M. G. 39, 125.
Dé Roo, Isabella Jacob. 107.
Destain. 123.
Desteng. 123.
Deutch, Henrik. 108.
Didron, Carol. Elisab. 25.
Dillman, Carl. 99.
> Petter. 99.
* Salomon. 98.
af Donner, Anna Christ. 32.
» Blasius. 32.
» Cath. Christ. 32.
Drake, Agneta Arvidsdotter. 136.
* Anna (Agneta?). 136.
> Arvid. 136.
> Arvid Olofson. 136, 137.
» Augusta. 137.
> Birger. 140.
* Birger Kristersson. 136.
> Fredrika Christ. 94.
> Ingeborg. 135.
> Karin. 136.
> Klaus Olofsson. 136.
» Krister. 140.
> Krister Olofsson. 136.
» Kristem. 135.
* Margareta Olofsdotter. 136.
» Märta Arvidsdotter. 133, 136.
> Olof. 137, 140.
» Olof Kristersson. 135.
Drake till Intorp, Olof Nilsson. 139.
Drufhagel. 106.
Drugge, Greta Helena. 84.
> Greta Lovisa. 90.
> Gustaf. 33.
> Johan Magnus. 33.
> Jonas. 33.
> Lars. 33.
Dubb, Johan Wilh. 33.
» Wilhelm. 91.
Dufva. 95.
Dumas, A., d. ä. 39.
Dunder. 106.
Dunderberg. 95.
Dundie, Blasius. 41.
> Catharina. 42.
Du Puy. 173.
Durchman, Clara. 99.
Du Rietz, Anders Rudolpb, frih. 22.
» Carl. 34.
> Jacquetta Eleonora. 22.
Duus, Arvid. 33.
> Johannes. 33.
Dyrssen, släkten. 127.
von Döbeln, G. C 38.
Eberhardt, Barbru Helena. 99.
> Carl Ludv. 99.
Digitized by
Google
i86
Eberhard tf lUrtman Elias. 99.
» Jacob Henrik. 99.
» Sophia Ulrika. 99.
EdelcraDtt, Abrah. Niklas. 73.
Edin, Magdalena. 31, 33, 84.
Een, slftkten. 115.
Egerström, släkten. 117.
Ehrenstrahl, D. K. 125.
Ehrensvftrd, Aug., grefvc. 39, 70.
Carl Aug., grefve. 39,
Eichstedt. 154.
Ek, Anna Lovisa. 97.
Ekbäck, Axel Ulrik. 33.
Pct. 33
Ekerman, Evert. 33.
Ekerodde, A. M. 87.
> Anna Maria. 89.
» Johan. 33.
» Sara Elisabet. 33.
Ekfelt, Eva Elisabeth. 24.
Ekhammar, Anders. 99.
> Elsa. 98, 99.
> Maria. 99, 102.
> Susanna. 97, 99, 102.
Ekholm, Cecilia. 33.
» Joh. Rudolf. 107.
> N. G. 99, 104.
Ekman, Brita Chrisl. 33.
> Brita Wilh. 99.
> Olof Jonas. 99.
Ekorn. 106.
> Brita. 99.
> (Ikorn), Erik. 99.
> Gertru Helena. 100.
Ekstrand, Viktor. 170.
Ekström, Nils. 107.
Ekvall, Anna Stina. 107.
Elfving. 108.
» Cath. Märg. 108.
> Märg. 103.
> Märg. Cath. 31.
Enberg, Brita. 100.
> Carl Fredr. 97, 99, 100.
> Märg. 96, 100.
» Märg. Christ. 97.
> Petter. 99, loi.
» Ulrica. loo.
Enbohm, Abraham. 33.
» Anna. 33.
> Brita. 33.
» Carl. 33.
> Carl Mårtensson. 33.
> Christina. 33.
* Elisab. 33.
» Johan. 33.
t Karin. 33.
» Märg. 33.
> Maria. 33.
» Mårten Carlsson. 33.
» Samuel. 33.
» Sophia. 33.
70.
Enbom, Carl. 33, 93, 99.
> Johan. 99.
> Märg. 92, 93.
> Samuel. 99.
> Sara. 99.
Eneskjöld, Cari Gustaf. 33.
> Gustaf Joh. 33.
» Magd. Cath. 33.
» Nils Henrik. 33.
» Zachris Gustaf. 33.
Engelmark, Eva Märg. 103.
Englund, Er. 31.
Engman, Birgitta. 89.
> Cath. 104.
Enquist, Helena Andersdotter. 31.
Ensköld, kapten. 89.
Erici, Birger. 29.
Ericsdotter, Anna. 93.
» Brita. 31.
Ericsson, Eric. 88.
Erik XIV. 38, 124.
Eriksdottcr, Cath. 84.
> Märg. 3 1 .
> Märta. 91.
Eriksson, Clement. 46.
> Hans. 136.
» Johan. 33.
» Knut. 175.
> Magnus. 176.
> Peder. 33.
Eritz, assessor. 34.
Ersdotter, Lisa. 94.
Ervast, Beata. 97, 105.
> Johan. 99.
» Johan Henrik. 99.
Esaisedotter, Anna. 32.
Esaiasson, Johan. 35.
von der Esch, Engelbert. 16.
> Petronella. 16.
von Essen, A. D. 31.
> Beata Elisab. 59.
» Carl Aug. 34.
G. A. 31.
» Georg Aug. 33.
> Henri, grefve. 26.
J. G. 31.
von Eulen, Cornelis. 12.
Eurenia, Christina. 32, 34, 92.
Eurenius, prost. 34.
> Anna Elisab. 34.
> Carl. 31.
» Jacob. 99.
Fabricius, Christ. 99.
> Märg. 34.
> Nicolaus. 34.
Fagerlin, släkten. 115.
Fagerlund, Henric. 34.
Fahlander, Eric. 34.
t Susanna. 34.
Fahlgren, Clara. 85.
Digitized by
Google
1 87
Fahlström, Cath. 83.
Fallenias, släkten. 115.
Fattenborg, Anders. 34.
> Anna. 34.
> Christian. 34.
> Olof. 34.
Feif, Gasten. 2.
Fellenius, Anders. 34.
> Johan. 99.
> Jonas. 99.
Fellman, Anna. 105.
von Fersen, Axel, grefve. 8, 70.
» Charl. Fredrika. 25.
» H. A. 125.
Finerus, Agneta Sophia. 99.
» Gustaf. 99.
> Gustaf Mauritz. 99.
> Isac Georg. 99.
Fischare. 95.
Fitinghoff, E. G. 39.
Flagga. 95.
Fleoiing, Brita Johansdotter. 156.
C. 39, 125.
> Clas. I.
Elin Persdotter. 156.
» Herman. 138.
> Per Eriksson. 156.
Flink, Brita. 89.
Fluor, Eva. 87.
Flygare. 95.
> Cajsa Lisa. 99.
Carl Lorents. 99.
> Elisabet. 100.
» Greta Cath. 100.
» Joh. Fredr. 99.
» Märg. 99.
Staffan. 99.
Flygare-Carlén, E. 39.
Fogelberg, B. E. 125.
Forbas, Henrik. 34.
> Maria. 34, 91. ,
> Zacharias. 34.
Fordel, Mars. 94.
Fordel, se Färdeel.
Fomander, slfikten. 115.
Forselios, Isaac. 100.
Forsman, Cath. 99.
» Elsa Elisab. 99, 100.
> Olof. 99.
Forsse, Nils. 141.
Forssius. 100, 103.
• Anna Christ. 103.
Forssman, Märg. 34.
Forsvall, Hed v. Märg. 103.
FoTSvik, Märg. 97.
Fougt, Abraham. 100.
> Ahrahamus. 34.
» Christ Märg. 100.
> Helena Amal. Cath. Jacobina. 100.
> Tohan. 100.
> Märg. 100.
Fougt, Nils. 100.
Frantzleben (Fransleben), Apollonia. 100.
> Brita. 100.
> Brita Märg. 100.
> Carl Henrik.
100.
> Jacob. 100.
> Johanna. 100.
> Nils. 100.
» Sara Cath. 100.
> Ulrika. 100.
Franzén, F. M. 39, 125.
Fredrik I. 38, 124.
Fredrik Adolf, hertig. 38.
Fries, E. M. 125.
Frigel, P. 39.
Frimodig. 95, 106.
Frisell, Carl. 34.
» Carl Friedrich. 34.
> Cath. 34.
> Fredric. 34.
* Friedrich Wilh. 34.
Fritz, Reinh, 34.
Frosterus, Magd. 31.
Fryxell, A. 125.
Fröléen, Tohan Fredrik. 173.
Fuchs, Cnristian. 53.
» R. 39.
* Rutger, frih. m. portr. 53.
Fuchs von Bimbach, Endrich, frih. 64,
65.
Fuchsin von Bimbach, Sibylla. 64.
Furubohm, Anna Cath. 34.
Bernhard Magnus. 34.
Carl Gottfrid. 34.
Cath. Christ. 34.
Charl. Christina. 34.
Christina. 34.
Ebba Maria. 34.
Erik. 34.
Greta. 34.
Hans Magnus. 34.
Märg. Beata. 34.
Pehr. 34, 85.
Peter Anton. 34.
Ulrika Eleonora. 34.
Furubom, kommissarie. 34.
Fårdeel (Fordel), Anna. 34.
> Brita. 34.
> Nils. 34.
> Sigfrid. 34.
Gadd. 107.
Gagner, Anna Magd. 100.
Gahm, Abraham. 83.
Cari Petter. 83.
Johannes. 83.
Jonas. 83.
öns. 83.
Lispeta. 83.
Nils. 83.
Digitized by
Google
i88
Gahm, Nils Fredrik. 83.
» Nils Petter. 83.
> Per. 83.
GftDftDder, Matthias. 100.
Gartz, Claes. 38.
Gellerstedt, G. W. 108.
Gelach, Adam. 123.
Gérard, Adrienne. il.
von Gerten, Sofia Magd. 102.
Gertner, Anders. 100, 104.
t Christina Cath. 104.
Gestrin, Peter. 83.
Giedda. 95.
Giersström, Johan Johansson. 83.
> Niclas. 83, 87.
Giesecke, Stephanie Fredriqne. 63.
Gillberg, J. 19.
t T. A. 164, 165.
Gilljaro, släkten. 117.
Girtztröm, Märg. Tornea. 95.
Gjers, Gustaf Leonard. 172.
Gjörwell, C. G. 66.
Godenhjelm, Carl Frid. 83.
Goertz, G. H. 125.
Gosselman, Fredric. loo.
> Fredrika. 100.
Govenius, Anna. 105.
> Carolina. 107.
> Elisab. Märg. 96.
» Eric. 83, 100.
» Johan. 96, 100.
» Märg. 104.
Grabp, Jacob. 87.
Grahn, Maria. 31.
Gran, Anna Charl. 32, 86.
> Brita. 86.
> Elisab. 29.
> Lars. 83.
> Maria. 90.
» OlofN. 83.
> Seger. 83.
» Theophilus. 86.
Grandel, L. 125.
Granhammar, Abraham. 83.
» Johan. 83.
Granström, Brita Ulrika. 89.
> Sara. 91.
Grape, Anna Aurora. 108.
» Brita Christ. 100.
> Carl Johan. 108.
I Elisab. 94.
> Erik. 83.
Erik Wilh. 107.
> Isaac. 100.
j Johan. 83.
» Johan Henriksson. 83.
» Johan Oskar. 108.
> Johannes. 100.
> Zacharias. 107.
Greiner, Anna Magd. 84.
> Caj sa Märg. 84.
Greiner, Henrik Matthias. 84.
> Johan Georg. 84.
> Johan Matthias. 84.
» Susanna Greta. 97.
Grevesmöhlen, C. A. 7.
Grip, Ebba. 10.
> Kristoffer Magni. 178.
Gripsfot, Agneta Torstensdotter. 156, 157^
* Lasse Torstensson. 156.
> Märg. Torstensdotter. 156.
Grop, Esaias. 84.
> Jean Henrik. 84.
Gropman, Greta. 90.
Gropmannin, Brita. 84.
Groth, Anders. 84.
> Johan. 84.
> Johan AugusL 84.
> Johanna. 83.
> Lars Aron. 84.
> Lars Petter. 84.
Grundeli, Jacob, frih. 34.
Grysselius, Jan Johan Fredric. lOO-
> Johan. 100.
> Maria Agata. 100.
> Olof Gustaf. 100.
Grönblad, J. M. 108.
Grönfelt, Hebbla. 157.
» Kristian. 162.
> Lydick MatUon. 156, 162.
Guardes, Comelia. 16.
Guldberg. 152.
Gumse. 95.
Gunnarsson, Olof. 136.
Gustaf, hertig. 125.
Gustaf L 124.
Gustaf II Adolf. 124.
Gustaf III. 38, 125.
Gustaf IV Adolf. 38, 125.
Gyldenhielm, Elisab. 125.
Gyldenstolpe, Carl Edvard, grefve. 26^
» Christ. Charl. 22.
i > Nils Philip, grefvc. 21.
Gyllengrip. 178.
Gyllenpistol, Märg. 59.
I Gyllensparre, Jöns Henriksson. 141.
I Gylta, Ubell öfver släkten. 142.
> Alfrid Gunnarsdotter. 141.
> Bengt. 141.
y Gunhild. 141.
> Gunnar. 141.
> Karin. 141.
, » Kerstin. 141.
I Gölberg, Sophia Agata. 107.
I Göransdotter, Brita. 137.
■ > Malin. 137.
I > Märta. 137.
I Göransson, Lasse. 137.
I Haartman, Johan. 70.
Hackzel, Martin. 84.
I Hackzell, släkten. 108.
Digitized by
Google
i89
Hackzell, Anders. loo.
> GnstAf. 107.
Hidorph, J. 39.
von Haeften, Theodore Anne. 24.
Haegg, Cath. 99.
Hp^man, Anna Greta. 104.
> Brita Greta. 108.
Malström, Erik Abraham. 84.
> Frithiof. 84.
ilafstrand, Henrik. 100.
> M. lOO.
> Michael. 100.
Halleen, Anna Christ. 84.
> Johan. 84.
» Johan Friedrich. 84.
) Jultus. 84.
Iltlsius (Hallsius), Gustaf Hans. 84-
> Johannes. 84.
> Olof. 84.
Halvardsson, Knut. 138.
> Lasse. 176.
Hamilton, Hugo Diedric, grefve. 22.
> Jakob Essen, grefve, med por-
trätt. 59.
Hammar. 106.
Hammarsköld, P. M:son. 39.
Håna. 95.
Hand, Bengt Knutsson. 133.
> Brita Hikansdotter. 138.
> Gertrud H&kansdotter. 138.
> H&kan Pedersson. 138, 139.
» Kerstin BengUdotter. 133.
> Knut Håkansson. 133, 136, 138,
139
Hansdotter, Anna. 51.
> Bengta. 162.
> Ingeborg. 137.
> Maja. 33.
Hasselrot, släkten. 117.
Ton HauswolfT, Ulrika Elisab. 164.
Heddahl, Anna. 86, 89.
Hedengren, släkten. 117.
Hedman, Nils. loi.
Hedström, Anna Charl. 87, 90.
» Johan Petter. 84.
» Johan Samuel. 84.
Hedvig Eleonora. 38, 124.
Hedvig Elisabet Charlotta. 38.
Hegg, Cath. 34.
Ueichell. 107.
Heideman, Elisabet. 84.
> Joh. Christofler. 84.
> Magnus Carl. 84.
Heinncia, Christ Maria. 32.
Hexnricins, Henrik. 84.
Heintson, Aqnilina Cecilia. 84.
» Dominicos. 84.
> Georg Henrik. 84.
> Georg Wilh. 84.
HcUander, Adolf. 169.
> Hans Abr. loi.
Hellandt, And. loi.
Hellberg, Apollonia. 100.
Helmfelt, S. G. 39.
von Helmstedt, (-stadt), Agnes Märg. 64.
> Anna Sibylla. 64.
> Blechert, frih. 64.
> Filip, frih. 64.
> Johan, frih. 64, 65.
> Johan Filip, frih. 64.
Henrik Guldsmed. 137.
Henriksdotter, Anna Greta, 95.
> Brita Christ. 105.
> Cecilia. 162.
> Lisbet. 138.
> Malin. 138.
> Märg. 99.
> Maria. 104.
Herkepaeus, Anders Gottlieb. loi.
> Nils Gustaf. loi.
> Pehr Math. 100, loi.
> Sara Charl. 10 1.
Hernodia, Elsa. 83.
Hemodius. Brita Maria. 104.
Heslenander, Annicka. 36.
HierU, L. J. 39.
Hildebrand, Emil. 174.
Hildebrandt, Johan Carl. 107.
Hilleström, P. 39, 125.
Hindersson, Anders. 84.
> Petter. 31, 84.
Hindricius, Johan Hind. loi.
Hjelmdahl, Anna. 104.
» Benyt. loi.
> Brita. loi.
» Carl. loi.
» Cath. Cecilia. 84.
> Erik. 84.
> Joh. Henr. 84, lOi.
> Lars. 101.
> Märg. Elisab. 84.
> Nils. loi.
HierU, Cath. 106.
Hjort till Flishult, Anna Ulfsdotter. 136.
> BeaU Ulfsdotter. 136.
> Ingeborg Ulfsdotter. 136.
> Karin Ulfsdotter. 136.
> Knut Ulfsson. 136.
» Märta Ulfsdotter. 136.
> Per Ulfsson. 136.
» Ulf Pedersson. 136.
Hjulberg. Märg. 103.
> Olof. 99, loi.
Hjäme, U. 125.
Hoffrén, Hedvig. 103.
Hoffstedt, Josef 10 1.
Hofling (Höfling), Nils. loi, 102.
Hofvia, Sara Cath. 25.
Hollming, Johan. loi.
> Jonas. 10 1.
Holst, Adolf Fredrik. 84.
> Brita Marja. 84.
Digitized by
Google
190
Holst, Charl. Sophia. 84.
> Greta. 8S.
> Johan. 84.
> Lovisa Ulrika. 84.
> Märg. 88.
Horn, C. 125.
> C. C. 125.
> Ebba Cath. 34.
Hortelius, Olof. 84.
Hougberg, Magnus Johan. 108.
Huller, Lars Andersson. 85.
Ilultman, Johan. 38.
Humble, Anna Carol. loi.
> Carl Johan. loi.
> Gustaf Adolf. loi.
> Jan Carl Petter. loi.
» Jean Jacob. loi.
> Johan Wilh. 10 1.
> Paul. 101.
> Per Wilh. loi.
Hus, Sophie. 73.
HUgrell, B. 39.
von HUtten, Anna. 64.
> Eberhard. 64, 65.
> Märg. 64.
Ulrik. 65.
Hvillock. 95.
Hvitle, Birgitta. loi.
H&knnsson, Mins. 138.
Hård. 106.
> Gunnil Pedersdotter. 136.
Hård till Segerstad, Per. 141.
Häggström. 88.
> Axel Fr. 85.
Hagman. 85.
Hästhufvud, A. E:son. 39.
HöHare. 95.
HÖgquist, Emelie. 125.
Höjer, Barbru Cecilia. 125.
> Birgitta Christ. 85.
> Briia Maria. 30, 85.
> Cath. Magd. 85, 106.
> Christ. Eugenia. 100.
Daniel. 85.
> Fredr. Wilh. 85.
> Greta Stina. 85.
> Henrik. 85.
» Jacob. 85, loi.
> Magd. 86.
» (Höljer), Märg. loi.
> Märg. Christ. 85, 104.
> Michael Eurenius. 85, 91,
> Nathanael. 85.
> Nils. 85.
> Nils Petter. 85.
Hök, Sven. 98.
von Höpken, A. J. 125.
> Eleonora Wilh. 25.
Iding, Johannes. loi.
> Magnus. loi.
[78.
Igelström, Anna Brita. loi.
» Cath. Lovisa. loi.
> Eric Joel. loi.
> Jonas. 101.
> Jonas Niclas. loi.
> Maria Christ loi.
Ikorn. 106.
> se äfven Ekom.
von Ingelheiro, Elisab. 64.
Ingelman. 173.
Isaksson, Nils. 135.
Isberg, Cath. 91.
> Johan. 85.
> Karin. 85.
» Karin Jönsdotter. 31.
> Marina. 85.
Jacobsdotter, Lisa. 98.
» Sara. 87.
de Jalhea, Marie. 24.
Jedeur, Ma^. 85.
> Nils Johan. 85.
Johan, hertig. 38. 124.
Johan III. 124.
Johansdotter, Anna. 85, 100, 101.
> Märg. 84, 98, 104
Jolin, J. C. 39.
Jonsdotter, Maria Helena. 92.
Jonsson, Edvard. 157, 162.
t Lars. 157, 158.
> Peder. 158.
Jägare. 95.
Jägerhorn till Storby, Lars Hansson.
157, 161.
Järling, Ingeborg. 116.
Järnbttck, Pfihr. lOL
Jönsdotter, Anna Lisa Jönsdotter. 33
» Gustafva Christ. 83.
> Karin. 31.
> Märg. 98.
> Maria. 91.
Jönsson, Birger. 136.
Jöransson, Eric. 45.
Kant, Jonas. 85.
» Jonas Fredrik. 85.
Keher, genannt Truchess von Henne-
berg. 65.
von (Keher?), Anna. 64.
> Berend, frih. 64-
von der Keher. 65.
Keijser, Ulrika Märg. 165.
Kempe, Elisab. 99.
Kesel, O. 39.
Key, sUkten. 117.
Keyser, släkten. 117.
Kiempe (Kämpe, Kiämpe), Anna. 85.
> Brita. 85.
* Christian Ersson. 85.
> Christina. 34, 85.
> Johan. 85.
Digitized by
Google
191
Kiemp«, Karin. 85.
> Lisbeta. 85.
> Märg. 29, 85.
> Maria Samielsdotter. 85.
Kiil, Per. 136.
Kiimpe, Anna Chrisliansd. 85.
> Cath. 29.
> Christina Christiansd. 88.
» Märg. 33.
▼on Kiöhler, Carl Fromhold. 85.
Kiöning. Margareta. 95.
Kiöpman. 95.
Kidpping (Kiöpping, Kiöping o. Köping),
Anna Cath. 83, 85.
> Brita Stina. 85.
> Carl Fredrik. 85.
» Eriand. 85.
» Fredrik. 85.
> Jacob. 85.
Kjörling, släkten. 116.
tf Klercker, C. N. 39.
Kling, Hans Adolf. 34, 85, 91.
> Lisa Maria. 91.
* Märg. 85.
> Maria Lisa. 91.
Klingbeig, Conrad. 172.
KUngenstiema, Sam. 70.
tf Klinteberg, Wilh. 88.
Klockhoff, Barbara. 30.
Knntsdotter, Brita. 138.
> Margareta. 138.
Knotsson, Bengt. 141.
» Halvard. 138.
> Karl. 176.
> Lasse. 138.
Kock, Carol. Amalia. 29.
Kollberg, Jonas. loi.
Kolström, Emanuel. 85.
Korc, se Chore.
KomaUky. 45.
Kors. 106.
Koollnef. 39.
Krabbe, Anders. 142.
> Bengt. 141.
> Kerstin Bengtsdotter. 141.
> Madelin. 141.
» MXrta Bengtsdotter. 142.
▼on Krackewitz, Heinrich. 35.
von Kraft, D. 125.
Kraft, P. 125.
von Krassow, Cath. Hedvig. 35.
Kreander (Criander), Seraphia. 84.
Kreöger, släkten. 117.
Kristiansson, Petter. 163.
Krok. 106.
Kion, Amand. 98.
Kramme m. ro., tabell öfver släkten. 142.
Kmmme, Björn Nilsson. 140.
> Jacob. 140.
Nils. 140.
> Nils Nilsson. 140.
Kruse, Anna Magd. 86.
> Paul. 86.
Kruthenia, Cath. 88.
Kroger, Gertni Sophia. 105.
> Henrik. I02.
t Magd. C. 99.
> Märg. Christ. 102.
» Petter Henrik. 102.
Kugelberg, släkten. 117.
Kulj änder, Elisab. 97.
> se äfven Culjander.
Kuylenstiema, J. W. io8.
Klister, Johan Harlvig. 103.
Kärling, Anders Olofsson. 136.
von Königsmarck, Aurora. 70.
H. C. 39.
> O. W. 39.
Köpping, Fredrik. 99, 102.
» Johan Fredrik. 102.
> Maria Cath. 102.
> Susanna Märg. 102.
Lsestadia, Elsa. 30.
Lsestadius, A. C. 90.
> Dan. 86.
Lagerbohm, Anna. 86.
Lagerborg, Daniel. 86, 107.
» Gustaf. 95, 107.
> Wilhelm. 107.
Lagergren, Helmer. 174.
Lagerstråle, Henrietta Charl. 24.
Lake, Harald. 134.
> Karin Haraldsdotter. 134.
Landberg, Jöns. 102.
> Lisa. 102.
Länder, Anna Elisabeth. 163.
Landin, Caih. 88.
von Landschaden, ätten. 65.
> Agnes. 64.
> Blechert, frih. 64.
Landtmätare, Svenska. 170.
Larsdotter, Anna. 135, 137.
> Beata. 138.
> Christina. 83.
> Märg. 92.
> Marja. 83.
Larsson, Göran. 137.
> Henrik. 46.
> Jon. 156, 158.
» Knut. 138.
> Mäns. 162.
de Latfeur, Jeanne. 12.
Lathmers, Anna Cath. 34.
Laurell, Anna Lovisa. 86.
Axel Wilh. 86.
» Carl. 86.
» Flora. 86.
> Gustaf Victor. 86.
» Johanna Wilh. 86.
» Regina. 86.
> Samuel. 86.
Digitized by
Google
192
Lcijel, Henrik. 136.
Lcijonhufvud, Axel Gabriel, frih. 66.
Lejonhufvud, Knut Henrik, frih. 66.
Leijonmark, Jacob. 86.
Leijonsten, Susanna Leonora. 53.
Lejonarm. 106.
Lemon, Elisab. Märg. 96.
Lenaeus, J. C. 39.
Lenning, Abraham. 86, 102.
> Brita. 86.
Le Noir, Christina Albert. 99.
af Leopold, C. G. 125.
Leopolt. 1 14.
Leps, Anna Greta. 87.
Lewenhaupt, Ebba. 125.
> Sten Axelsson, grefve. 10.
Lidgren, Lovisa. 102.
von und lu Liebenstein, Albrect, frih. 64.
> Anna Märg. 64.
> Burchard, frih.
64.
> Moritz, frih. 64.
von Liebenstein, Zisleff Friedr., frih. 64.
von Lieven, Ulr. Elisab. 25.
Lifbom, Olof. 86.
Liljeblad, Jakob Fredrik. 86.
Liljencrantz, Augusta Maria. 63.
Lille. 95.
Lillie, A. 125.
Lilliehöök, Birger Tuwesson. 136.
* Ebba. 125.
Lillje, Cath. 34.
Lilljcborn, Carl Pontus, m. portr. 74.
Lind, Cath. 29.
> Jenny. 125.
» Sophia Andersdotter. 30.
Linaeus, Carl. 91.
v. d. Linde, E. L:son. 125.
von Linden. 79.
Lindgren, Martha. 84.
Lindström, Cath. Märg. loi.
von Linné, Carl. 28, 39, 125.
Linros, Carl. 108.
> Maria LHrika. 107.
Liten. 106.
Lithorin, Brita Charl. 107.
» Brita Greta. 107.
> Martin. 102.
Litner, Pehr Reinh. 102.
Ljungman, Brita Charl. 102.
Loccenius, J. 125.
Locknea, Magd. 33.
Lofman, Sara. 29.
Lohm. 106.
Longo-Liebenstein auf Wellenburg und
Langenstein. 65.
Loo. 95.
Loom. 106.
Lothigia, Clara. 74.
Lothigius, släkten. 117.
Loven, släkten. 117.
Lovisa Ulrika. 63, 124.
Ludits, Petter. 86.
Lund, Anna Brita. 86.
» Cari. 86.
Lundberg, G. 19, 22.
Lundbäck, Anna Greta. 92.
> Erik. S6.
Lundea, Sophia Cath. 85.
Lundell, Marina. 32.
Lundgren, Egron. 125.
Lundström, Samuel. 86.
Lundvall, Petter. 102.
Lyckou, Agneta Susanna. 102.
> Casten. 102.
» Cath. 102.
> Hedvig. 1 02.
> Johan Petter. 102.
» Johannes. 102.
> Maria. 102.
> Maria Carol. 102.
> Mauritz. 102.
Lystig. 95.
Lythraeus, Anders. 102.
> Anna. 102, 104.
> Anna Greta. 102.
> Anna Märg. 102.
> Henrik. 102.
> Isaac. 102.
> Lars. 102.
> Maria. loi, 102.
» Sara Ulrica. 102.
Lärka, Cari. 86.
Lönnberg, Adam Teodor. 102.
> And. 102.
> Anders Erland. 102.
> Brita Johanna. 102.
> Eva Sophia. 102.
Lövenadler, Marta Euphrosyne Sofia. 107.
> Mauritz Carl. 107.
> Vilh. Maurits Wolfgang. 107.
Magni, Kristoffer (Grip). 178.
Magnus Ladulås. 175.
Malleen, Petter Josias. 102.
Malmstedt, Diedrich Albrecht. 33.
» Didrik Albr. 86.
> Maria. 33.
von Mamud, Kunigunda. 64.
Mandelgren, J. 144.
von Manderscheid, Magdalena. 10.
Maria Elisabet, hertiginna. 124.
Markström, Per. 86.
Martin, J. F. 22.
Masreliez, L. 125.
Massot, Adrienne Francoise. 25.
Mathlein, Märg. Elisab. loi.
> Sara Cath. 100, 103.
von Meck, M. 177.
Meijn, Emil Henrik. 86.
> E. M. 86.
de Meinertzhagen, Jeanne Agathe. 24-
Digitized by
Google
193
Melberg, Mftria. 30, 91.
MeUenins, Olof. 107.
> Fredrik. 107.
Mellin, Maria Märg. 107.
Merckel, Ad. Fr. 102.
Mesterton, Johanna. 31.
Menrlin, slSkten. 116.
Michelsdotter, Märg. 98.
Michelsson, Blasins. 41.
Millqvisl, Viktor. 169.
Moberg, Anna Lovisa. 102.
> Blasius. 102.
> Hans. 102.
> Maria Cath. 92.
ModiD, Carl Adolf. 86.
Molio, Helena. 33, 89.
Nils. 87.
» Sven. 87.
voQ Moltzer, Sebastian Andreas. 72.
Mootell, Carl Reinh. 103.
> Em. 102.
> Maria Cath. 103.
Moonnan, Christian Johansson. 87.
> Johannes. 87.
Moranias, Johan. 87.
Morath, Carl. 34.
Morin, Sara Helena. 86.
de Monvel, Jacques Marie Boutel. 73.
Monchtelia, Anna. 29.
Mukselia, Brita. 34.
Morberg, Anders. 103.
> Anders Samuel. 103.
Brita. 103.
Cari Wilh. 103.
« Erik. 103.
> Jacob. 103.
» Johan. 103.
» Johan Petter. 103.
> Maria Stina. 103.
» Petter. 103.
Mnrmlstare, 95, 106.
MöDchenschreiber, Joh. Henrik Gottfr. 87.
Mybra. 95.
> Anna Maria. 87.
Månsdotter, Ebba. 162.
N. N. 157, 162.
Minsson, Giord. 138.
> Lars. 137.
» Peder. 176.
Mise (Masa). 95.
Miiter, Maria. 103.
Möller, löjtn. 87.
Möiner, C. G. H. 39.
» Ludvig, frih. 72.
* Sigrid Märg. 59.
VOQ Mörner, H. G. 125.
S. O. 125.
Mört 95, 106.
> Anna. 87.
* Jacob. 87.
» Maria. 94.
141.
135.
116.
Naetrelius, se Nätrelius.
de Nassau la Lecq, Isabella Charl.
Amelie. 24.
Nathan aus Cassel, J. 165.
Neglick, Emanuel. 103.
de Neille, Jeanne. 24.
Netrelius, se Nätrelius.
von Neuberg, ätten. 65.
von Neuberg(?), Märg. 64.
Nilsdotter, Anna. 105.
> Bengta. 136.
» Brita. 136.
> Ella. 93.
» Greta. 92.
> Helena. 33.
> Ingrid. 134, 135.
Nilsson, Anders. 135.
» Anders, riddare.
> Knut. 138.
> Kristoffer.
> Mäns. 156.
> Nils. 91.
Olof. 135.
> s. 39.
Nilssons, Olof, släkt.
Nixin von Ho(h)eneck, Magdal. 64, 65.
Norbark, Maria. 84.
Norberg, Brita Stina. 94.
Nordberg, Carl Gustaf. 103.
> Gustaf. 103.
> (Norberg), Maria Elisab. 33.
Nordbladh, Carl. 103.
Nordenflycht, H. Chari. 39.
Nordgren, Anders. 87.
> Anna Magd. 102.
> Märg. 89.
Nordheim, Abraham. 87.
> Barbru Sofia. 87.
> Eva. 87.
» Gabriel. 87.
I Nordin, Georg. 87.
I Nordlin, se Norlin.
Nordmark, Märg. Johanna. 31.
I Nordquist, Carl Gustaf. 87.
> Johan. 87.
I » Sara Greta.
Ulrika. 87.
Nordström, Josef. 87.
Nordvall, Märg. Beata.
Norell, Anna Sophia.
Norgren, Märg. 89.
» Maria. 87.
Norin, Christ. Carol.
> Maria Elisab.
Norlander, Cath. 89, 94.
Norlin, Holgier. 87.
> Helena. 87.
Norlijn, se Norlin.
Norrström, Helena. 4.
Nyberg, Johan Niclas. 103.
87.
102.
99
102.
102.
Digitized by
Google
194
Nyman, Anna. 32.
» Eric. 92.
> Nils. 87.
> Sofia. 87.
Nystedt, Arendt. 103.
Nyström, Anna Cath. 103.
» Carl Johan. 172.
Näfverbick. 106.
NSirclius, Anna Christ. 87.
» Erik. 87.
> Helma Charl. 87.
> Jonas. 87.
> Olaus. 87.
NSirin, Birgitta. 87.
Oldenburg, Ulrika Antoinetta. 165.
Olivelöf, Carolina M. 108.
Ollon, Ragnhild Pcrsdottcr. 157.
Ollonborg, Johan. 103.
Ollongren, Hcbbla. 157, 162.
Nils. 162.
> Ragnhild Persdotter. 157.
> Peter. 162.
Ollonqvist, se OUongrcn.
Olofsdotter, Brita. 87,
> Greta Caj sa. 83.
> Karin. 98.
» Magd. 98.
> MSrta. 88, 140.
> Sara. 33.
Olofsson, Blasius. 41.
» Hans. 136.
> Mårten. 33.
Olsdotter, Christina. 85.
Olsson, Bo. 141.
> Bonde. 140.
> Gustaf. 135.
Orre. 32.
> Cath. 30.
Oscar II. 38.
Ottelin, II. W. 108.
Oltonius, Petter. 103.
Oxehufvud, Bo Andersson. 141.
> Jöns Bosson. 138.
Oxenstierna, A. 39.
> Axel. 125.
B. 39.
> Eva Christ. 24.
> G. G:son. 125.
J. G. 125.
Pahlberg, Carl Gustaf. 88.
> Johan. 88.
> Johan Henrik. 88.
> Lisa. 88.
Palm, Cath. 105.
> Johan. 103.
> Märg. 99.
Palmstruch, Charlotta. 103.
> Johanna Christ. 103.
» Urban. 103.
Pantzare. 95.
Parmentier, Antoine. 12.
> Antoine Charles, m. portr. 12.
> Jeanne. 12.
Pasch, Lorentz, d. ä. 164.
Pedersson, Augustin. 103.
» Jon. 158.
> Knut. 136.
» Peder. 42.
Pehrsdotter, Elisabeth. 31.
Per i Hörcda. 136.
Persdotter, Kerstin. 97.
Persson, Anders. 139.
> H. 39.
J- 39.
> La
ars. 136, 137, 139.
» Nils. 134, 136.
Petersson, Carl Oscar. 88.
> Christ. Märg. 34.
» Gustaf Eric. 34, 86, 95.
Gustaf Wilh. 88.
> Gustava Cath. 86.
» Lars Olof. 88.
Pettersson, Abraham. 164, 165.
> Abraham Zacharias. 165.
> Beata Ingeborg. 94.
> Daniel. 163.
> Ernst Abraham. 165.
» Hans Edvard. 164, 165.
> Jakob. 165.
Karl Wilhelm. 165.
y Kristian. 163.
> Ulrika Antoinetta. 165.
Philip II. 39.
Philipsson, Claus. 140.
Piccolomini, O. 39.
Pihlgren (Pilgren), Johan Aron. 103.
> Johan Magnus. 103.
Piik, Märta Larsdotter. 1 34.
Pilo, Carl Gustaf. 143.
Piper, Gustaf, grefve. 22.
> Hedv. Charl. 22.
Pipping, Abraham. 103.
> Brita. 103.
> Brita Magd. 103.
> Christian Henric. 103.
» Fredrica. 100, 103.
> Hedvig. 102, 103, 107.
> Jacob. 103.
> Johan. 103.
» Johannes. 103.
> Olof. 103.
» Petter. 85, 103.
» Sophia. ^, 103.
Pippon (Pipon), Gustaf. 103.
Pistolkors, Cath. 88.
Planström, Anna Helena. 88.
> Eva Cath. 88.
Plantin, Carl. 88.
Zach. 88.
Planting, And. 88.
Digitized by
Google
195
Planting, Israel. io8.
Joen. 157, 158. 159.
* Bergloo, A. 120.
Planting-Gjllenboga, Erik. 151.
> Gustaf. 157.
■» Jonas. 157.
» Klas. 157.
Plåten, Adam. 35.
Agnes. 35.
C. G. 167.
Ton- Plåten, Adam Erdmann. 35.
B. B. 125.
B. J. E., grefve. 25.
C. 177.
i Carl, grefVe. 63.
C. F. 35
> Hedvrg Sofia. 35.
» Joachim Christian. 35.
> Margaretha. 35.
» Maria Dorothea. 35.
> Olof Christoph. 35.
» Paul Manritz. 35.
> Sofia Eleon. Charl. 17.
PoDtin, släkten. 116.
Portth, Nils. 91.
Posse, F. 125.
Göran Johansson, i.
Knut, frih. i.
Knut, grefee, med portrKtt. i.
Printz, Märg. Chr. 99.
» Psiiander, G. 39.
Pihlström, Erik. 88.
Lars. 88.
> Olaus. 88.
Pi?^. 95.
Qaensel, släkten. 117.
> Isak Johan. 88.
' J J- 95.
Ram, Agneta Torstensdotter. 156, 157.
Lasse Torstensson. 156, 157.
' Märg. Torstensdotter. 156.
^mén, Carl Gustaf. 104.
» Daniel Olof. 104.
» Olof. 104.
lUmström, Lars. 104.
Rtppe, Christof. Joh. 70.
Kechardt, Abraham. 104.
Alexander August. 104.
Anders. 102, 104.
Anders Gottlieb. 104.
Anders Samuel. 104.
Anna Elisab. 104.
Anna Eriana. 104.
Anna Greta. 104.
Appollonia. 104.
Brita. 104.
Brita Greta. 104.
Cxcilia. 104.
Carl. 104.
Rechardt, Carl Wilh. 104.
> Casper. 104.
> Calh. 96.
> Christ. Johanna. 104.
> Daniel Israel. 104.
> Elisab. 104, 107.
> Eric Anders. 104.
> Eric Augustin. 104.
> Gertrud Sophia. 104.
» Johan Gottlieb. 104.
» Märg. 104.
» Maria. 104, 107.
> Martin. 104.
> Martin Henric. 104.
' Samuel. 104. -
Recklin, Isaac. 104.
Reenmarck, Apollonia. 103.
» Jacob. 88.
Regnell, släkten. 116.
Renn, Johan. 88.
» Lars. 88.
Renhorn, Cath. 34.
Renner. 166.
Rensfelt, Agustin. 88.
Reslig. 95.
Ressroan, Juliana. 100.
Reuterkrantz, E. 39.
Rhedin, släkten. 117.
Ribbing, Nils Knutson. 134.
Ribbing till Zernawa, Cath. Charl., frih.,
med portr. 20.
> Lennart, frih. 20.
Ridderstråle. 108.
Ristell, Adolf Fredrik. 73.
Robertsson, J. 125.
Rockstadia, Brita. 108.
von Rohr, Sofia Elisab. 86.
von Rommel, Cath. 64.
Roos, A. E. 39.
Rooth, Elsa. 30.
von Rosenberg, Märg. 64.
3 Friedrich, frih. 64.
Rosendahl, Cath. 88.
■> Christian. 88.
t lians. 88.
> Jöns. 88.
> Jöns Johansson. 88.
Rosenius, A. 88.
» Martin Gabriel. 88.
(Rosenqvist), Sven Andersson Tysk. 135,
139.
Rudbeck, Gustava. 38.
> Olof, d. y. 125.
3 Ulrika. 103.
Rudenschöld, Magd. 125.
Rummel. 65.
Rupa, Elisab. 89.
> Jöns Olofsson. 88.
> Margareta. 88.
Rustfält. 95.
Rutberg, Albert. 89.
Digitized by
Google
196
Rutberg, C. Th. 31.
Carl Fredrik. 88, 89.
Carolina. 89.
Cath. 30.
Elitab. Cath. 92.
Helena. 89.
Israel. 88.
Johan Frilhiof. 89.
Johan Jakob. 88, 89.
Josef. 88, 89.
Nils. 88.
Nils Edgar. 89.
Nils Israel. 89.
Ruth, Anna. 98.
> Birgitta. 104.
> Maria. 104.
Rutström, Anna Cath. 89.
Carl. 89.
Eric. 89.
Is. 87.
Johan Jacob. 89.
Nils. 89.
Nils Isak. 89.
Nils Petter. 89.
Sara Cath. 89.
Rydberg, Anna Cath. 85.
Rydquist, J. E. 125.
Ryss. 95, 106.
Rönberg, Abraham. 104.
* Beata Elisab. 93.
Caisa. 104.
Jöns. 89, 104-
> Lisa. 104.
» Märg. 104.
Rönbttck, Märg. 92.
Rönholm, Hans Larsson. 89.
Rönlund, Elisabet. 88.
Sabelsköld, släkten. 116.
von Säck, O. 39.
Sadelin, Sara Dorotea. 84.
Sahlbohm, Sara Maria. 104.
Sahlin, Sigrid. 95.
Salander, Brita Märg. 89.
Erik. 89.
Erik Anders. 89.
Erik Johan. 89.
Erik Reinh. 89.
Eva Elisab. 89, 94.
Johan. 89.
Johan Per. 89.
Johan Petter. 89.
Johannes. 89.
Maja Lena. 89.
Märg. Beata. 84, 89.
Märg. Helena. 89.
Maria Agata. 89.
Nils Petter. 89.
Salin, Sigrid. 34, 95.
Salmonsson, Torsten. 156.
Saly. 153.
Samzelius, anteckningar om slikten. 171.
» Hugo. 171, 179.
von SamzopflT. 36.
Sandberg, Cath. 86.
» Elisab. 93.
> Sophia Johanna. 32.
Sandbfick, Brita. 89.
Sandels, J. A. 125.
Sandström, Israel. 172.
SapflT (ZapO« Johan Esaias. 35. iiz.
Sap eller Saph, se SapflT.
Sarelius, Brita. 104, 105.
> Olof. 104.
Sasse, gift von Stiememan. 17S
Schagerlund, Stina. loi.
Schedin, Anders. 90.
> Carl Ferdin. 90.
> Maria Charl. 90.
SchefTel, J. H. 163, 164, 165.
Scheflfer, Carl Fredrik. 155.
SchefTerus, J. 39.
Schelsting, Lars. 104.
Schildt, Cari Johan. 90.
> Carl Ulrik. 90.
> Eva Maria. 90.
» Johan Petter. 90.
> Johanna Elisab. 90.
> Märg. Fredrika. 90.
SchäL 95.
Schmaltz, Abel. 90.
» Alfred. 90.
» Bror Daniel. 90.
» Charl. 90.
> Clementina. 90.
> Hilda Sofia. 90.
> Johan Abrah. 87, 90.
> Johan Jacob. 90.
> Johanna. 90.
* Johannes. 90.
» Lovisa. 90.
> Lydia. 90.
> Maria. 87.
Schmeer, Kristina Charlotta. 164.
Schroderus, Anders. 104.
Schröderheim, E. 39, 125.
Schumacher. 152.
Schwarz, Maria Sophia. 39.
von Schwerin, Fredr. Bogisl., grefvc. 73
Schönberg, Anders. 178.
Sebardt, släkten. 117.
Sehlstedt, E. 39.
Selberg, Brita. 83.
Sellström, Johan. 92.
> Nils. 92.
Sergel, J. T. 125.
Serviö, Brita Christ. 97.
de Sésard, Ph. 114.
von Seth, Gabriel. 70.
Sigismund. 38.
Silfverbrand, Amanda, 90.
Digitized by
Google
197
Silfverbrand, Fredrik. 90.
Maria. 90.
Mathias Ulrik. 90.
> Mathilda. 90.
> Ulrik. 90.
Silfvcrhielm, Göran Ulrik, frih. 72.
> Karl Göran, frih. 72.
Silfverklot, Brita Lisa. 90.
Christ. Elisab. 90.
Elsa. 32, 98, 104.
> Joachim. 90, 104.
» Märg. 84.
Olaus. 90.
» Olof. 90, 104.
Silfversparrc, Per Nilsson. 136.
SilfTCTStolpe, F. S. 39.
Silldans. 95.
SimoDSon, Simon. 51.
Singmarck, Magd. 105.
Sjöberg, Maria. 84.
» N. 177.
Sjöblad, Carl Johansson. 165.
* Krister. 136.
Sjödin, Brita. 106.
Sjögreen, släkten. 117.
Sknme, Lasse. 137.
Skytte, Johan. 90.
» Nils, dagbok. 171.
Snellman, J. W. 125.
Sofia Albertina. 125.
Solander, Daniel. 85.
Sommelius, G. L. 39.
Sondell, E. 90.
Soot (Solh), BriU Maria. 85.
Soth, Brita Maria. 91.
' Stina Dordie. 90.
Sovelins, Beata Lovisa. 103.
Sparlund, Anna Maria. 90.
Carl Gabriel. 90.
Pehr. 90.
Sparre, A. 125.
' C. 39.
Fredrik, frih. 72.
Lovisa Ulrika. 25.
Sparrman, A. 125.
Spcgelberg, Hans. 176.
Spelman. 95.
Sperling, Magd. 94.
Spetz, Maria. 96.
Spiegel, Engelbr. 104.
Spilhammar, Johan Jacob. 90.
» Johanna Lovisa. 91.
Splinter, Cath. 84.
Spolander, Abraham. 91.
Carl Oscar. 91.
Charl. Albertina. 91.
* Christina Josefina. 91.
Gustafva Wilh. 91.
Henrika Johanna. 91.
Johan Fredrik. 91.
Johanna Maria. 91.
Personkistorisk tidskrift igoi.
Spolander, Julius August. 91.
Spolander, Nils. 90, 91.
> Nils August. 91.
» SoHa Magd. 91.
SpoUman, Hans. 90.
Sprengtporten, J. W., frih. 109, 145.
» Ulr. Sophin. 25.
Springfelt. 95.
Stack e, (Stake), Andreas. 91.
> Anna Lisa. 91.
Stackelberg, Hedvig Beata. 24.
> Märg. 59.
Stadig. 95.
Stagnell, J. 164.
Stanislaus Leczinsky. 38.
Stappelius, Casper. 45.
Stecksén (Steckzén), Daniel. 91.
Steckzén, Israel. 104.
Stécnhoff, Ingrid Märg. 165.
Steinmejer, Johan. 34.
Stellander, se Stilländer.
Sten, Anders. 105.
» Brita Gertrud. 105.
> Jonas Samuel. loi.
Stenberg, Eric. 108.
Stenborg, Karl. 73.
(Stenbock), Anna Gnstafsdotter. 134.
Anna Olofsdotter. 134.
Anund Olsson. 140.
Cath. 124.
Cecilia. 39.
Claus Olsson. 140.
G. O. 39.
Gustaf Olsson. 140.
M. 39, 125.
Magnus, i.
Märta. 140.
Olof Arvidsson. 139.
Olof Jönsson. 140.
Slemer, Adolf. 105.
von Stierneman, f. Sasse. 178.
Stiernsköld, N. 39.
Stilländer, Andreas. 105.
» Elisab. Cath. 105.
» Fredric. 105.
> Gustaf. 105.
' Helena. 105.
> Henric. 105.
^ Jonas. 105.
> Jonas Fredrik. 105.
Johannes. 105.
> Magnus Fredric. 105.
» Michael. 105.
Ulrica. 105.
SljeVna, Estrid Persdolter. 135.
> Måns Persson. 135, 142.
Peder Månsson. 135.
Stjerncreulz, släkten. 116.
Stjernkors, Hebbla Månsdotter. 161.
Hebbla Olofsdoiter. 157,161.
: Olof Gustafsson. i6r.
15
Digitized by
Google
198
Sloor. 95.
Store, tabell öfver släkten. 142. '
» Anna Nilsdottcr. 135, 139.
> Anna Torsdotter. 141.
> Arvid Arvidsson. 139.
> Arvid Jonsson. 134, 139.
> Arvid Knutsson. 134.
> Bengt Arvidsson. 134.
> BriU Knutsdotter. 138.
> Brita Nilsdottcr. 139.
> Estrid Arvidsdolter. 135.
> Gustaf Arvidsson. 134.
Ingrid Arvidsdotter. 137.
Ingrid Knutsdotter. 138.
' Karin Karlsdotter. 141.
> Karin Knutsdotter. 139.
Karl Tordsson. 141.
> Kerstin Arvidsdotter. 135.
> Knut Arvidsson. 134, 139, 141.
> Knut Nilsson. 137, 139.
» Märta Arvidsdolter. 135.
Märta Knutsdoiter. 137.
Nils Arvidsson. 139. i
> Thord Bjömsson. 141. |
Strand, Elisab. Brita. loi.
Strandman, Micbael. 105.
Siribäck, Greta. 84.
Stricker, Johan Kristofer. 164.
Strickerl, Cath. Christ. 100.
Struensee. 144.
Strählberg, Anna. 83.
Briia Cajsa. 33, 91. 1
Brita Lena. 91. |
Carl Jacob, 91. ,
Erik. 91. I
Greia Stina. 91. i
Gustaf Fredrik. 91.
Nils. 91. I
Nils Erik. 91. ;
Nils Fredrik. 91.
Nils Peter. 91.
Olof. 91.
Sophia Cath. 91.
Stråhle. 95.
Stråle till Ekna, O. 39.
Ström, Lars. 105. |
Pavel Andersson. 85. I
Ström er, Mårten. 70. 1
Stuarl, A. 39. |
C. M. 39. I
Stubbe. 95. I
Sture, Carin. 39.
Christina. 125.
Sten. 176.
von Slyburg, Barbara. 64.
Styf. 106.
Styrman. 106. j
Ståhl, Märg. 34.
Ståhle, Anna Maria. 108. |
Stålarm, Arvid Eriksson. 1 59. 1
> Elin Eriksdotter. 160. |
Stålarm, Hebbla JohansdoUer. 157, 158.
162.
> Johan Olofsson. 157.
Stårck, J. P:sn. 39.
Sund, Maria. 33.
Nicolaus Olai. 33.
Sundbaum, Carl Friedrich. 107.
> Daniel Wilh. 107.
Joh. Frcdr. 107.
Johan Gabriel. 107.
Sundberg, Hedvig Johanna. 107.
Ingeborg. 33, 86.
Sundell, Johan. 103, 107.
Johan Edvard 107.
Sundquist, Magd. Nilsdotler. 83.
Sundvall, Johan. 98.
> Christ. Helena. 93.
Svahn, Märg. 37.
(Svan), Jöran Jönsson. 136.
> Märg. Mårtensdolter. 137.
Svanberg, Ananias. 02.
Brita. 105.
> Carl Fredrik. 91, 92.
> Carl Johan. 92.
> Cath. 91.
> David. 92.
> Elisab. 91.
> Eric. 92.
> Erik Magnus. 91.
» Esaias. 108.
» Greta Cath. 92
> Gustaf. 92.
> Helena. 91.
> Johannes. 92.
> Jöns. 91, 105.
> Jöns Nilsson. 28.
» Lars. 91, 104, 105.
> Lars Gustaf. 92.
> Märg. 91.
> . Maria. 91, 92.
> Maria Caih. 105.
» Nils. 91, 92.
» Nils Petter. 92.
> Olaus. 91.
P. 108.
> Pehr. 91.
> Per Adolf. 92.
> Peter. 92.
> Rikard. 92.
> Seger. 28, 34. 91.
» Simon. 92.
Svanljung, Carl Gustaf. 105.
> Christian. 105.
> Eric Olof. 105.
> Jacob Jöran. 105.
> Johan Fredrik. 105.
> Sven Christian. 105.
» Sven Eric. 105.
Svebilius, Georg. 17.
Svedelius, släkten. 117.
Svederus, Johan. 29.
Digitized by
Google
199
Svedenis, Maria. 29.
SvediD, Helena. 29.
Srensson, Greger. 139.
Sven i Hofmanstorp, präst. 136.
Sven i Vestergötlnnd. 136.
Swedberg, J. 125.
Swedenborg, E. 125.
Swensson, A. 39.
Sylvin, Christ. 32.
Erik. 32, 92.
Sågare. 9^.
Sif, Matthias. 34.
Säker. 95.
Sillströni, Johannes. 92.
Söderberg, Anders. 92.
> Sophia Märg. 92.
Söderholm, And. Magn. 92.
Söderman, Märg. 107.
Söderström, Anna. 102.
> Per. 92.
Södervall, Maria. 104.
Tamminga, Constance Claire. 24.
Taube, A. J. 31.
* Anna. 92.
» Arvid Joachim. 92.
* Caisa Sophia. 92.
> Carl Arvid. 92.
> Carl Reinh. 92.
> Carol. Charl. 92.
Ch. Reinh. 92.
> Frans August. 92.
> Fredrik. 108.
* Fredrika Aurora. 24.
» Jeanette, 108.
» Ottiliana Wilh. 92.
Otto. 108.
> Ulrika Charl., grefvinna. 16, 25.
Taucher, Maria Henr. Math. 107.
Tegenbotg, Maria. 102.
Tegnér, E. 125.
Testin, C. G. 124.
* Nicodemus. 2.
Thd, Anna Lisa. 93.
* Johan Ericsson. 93.
Thingrall, Alfred. 93.
> Augustin. 93.
Carl. 93.
* Carl Emanuel. 93.
' Carl Fredrik. 93.
' Carl Johan Fredrik. 93.
» Cath. Helena. 92, 93.
Chr. 87.
Chrispin. 92, 93.
* Emanuel. 93.
* Ferdinand. 93.
* Florentina. 93.
Fr. 87.
» Frans. 93.
» Fredrik. 92.
Thingvall, Fredrika Magd. 93.
> Gustaf Adolf 93.
r Gustaf Emanuel. 93.
» Johan Adolf. 93.
> Johan Crispin. 93.
y Johan Fredrik. 93.
» Johan Gustaf. 93.
» Magdalena. 93.
» Oscar. 93. ,
» Per Adolf. 93.
> Regina. 93.
^ Wilh. August. 93.
Thomseus, Magd. Maria. 30.
Thorild, Ivar. 173.
Thornberg, Christina Henrika (ej Henri-
etta). 31, 179.
Thun, Jacob. 105.
> Nils. 105.
Thunberg, släkten. 116.
C. P. 125.
Tibelius, Eva Christ. 95.
> se Tybelius.
Tillja. 95.
Tilly, J. T. 39
Todén. 28.
Tollin, F. 39.
Torbjörnsson, Sven. 136.
Tornaeus, J. 95.
Tornberg, Henrik. 105.
> Jacob. 105.
> Johan. 105.
i Märg. Anundsdotter. 105.
M. C. 105.
> Olaus. 96, 105.
> Sigfrid. 105.
Tornsledl, Olaus Er. 93.
Tornström, Hennig. 93.
Torstenson, L. 39, 125.
Torstensson, Ivar. 157.
> Lasse. 160.
M&ns. 157.
Trana. 95.
Trinner (Trinder). 95.
Tropp. 95.
Trotz, Carolina Gustava. 88.
Trumpe, Sander. 46.
I Trög. 106.
1 Tuderus, Daniel. 93.
I Tun, tabell öfver släkten. 142.
> Håkan Karlsson. 138, 139.
» Kari. 139.
1 > Kirstin Håkansdotter. 138, 139.
I > Knut Håkansson. 138.
! * Sigrid. 138.
I » Torbjörn Tosteson i Torp. 139.
> Toste Karlsson. 139.
, Tuné, Cari. 93.
j Tungel, N. 125.
' Tunsdotter, Ingrid. 140.
I > Kerstin. 139.
I > Märta. 139.
Digitized by
Google
2CX)
Turd fjäll, Barbara. loi.
Eva Barbara. 105.
Jacob. 93.
Tybelius (Tibelius), Anna Calh. 87, 93.
> Benjamin. 93.
» BriU Greta. 93.
Cail 87, 93.
> Calh. 03.
Elisab. Maria. 93.
Eva. 93.
» Gabriel. 93.
> Hans. 93.
> Jonas. 93
> Magdalena. 93.
> Rebecka. 93.
Ulrika 87, 93.
Tvselius, E. P. 95.
Tåman, Ingrid. 30.
Törncr, Calh. 97.
» Johan. 97, 105.
> Märg. 102.
Törnquist, Brita 105.
> Carl. 105.
> Salomon. 105.
Uggla, Anna Claesdotter. 135.
» Arvid Claesson. 135.
» Brita Claesdotter. 135.
> Claes Hansson. 135.
> Petrus. 4.
af Ugglas, Samuel, grefve, med porträtt. 4.
Ulander, And. Pet. 93.
Ulf, Melcher Atelsson. 136.
Ulfsax, Anund Jönsson. 141.
» Berta Jönsdotter. 141.
> Botill Jönsdotter. 141.
> Estrid JönsdoUer. 140.
> Ingrid JönsdoUer. 141.
> Jöns Pedersson. 140.
> Per Jönsson. 140.
> Sizella Jönsdotter. 140.
Ullberg. 109.
Ullricb, C. 39.
Ulrich, släkten. 117.
Ulrika Eleonora. 38, 124.
Una^us, Johannes. 34.
Unberg, Cecilia. 97.
Unbohm, Cath. Chari. 107.
Unbom, Cath. Charl. ro6.
i Esaias. io6.
» Johannes. 106.
Vhaél, Barthold G. 94.
Vahlberg, Brila. 90.
V^allersiröm, Brila Johanna. 94.
» Caisa Greta. 94.
Calh. Märg. 94.
» Elisab. 94,
» Greta. 89, 94.
> Hans Henrik. 94.
> Henrik. 89, 94.
Vallerslröm, Nils 94.
' > Nils Guslaf. 94.
I > Sara. 94.
> Sara Henrika. 94.
I > Sara Maria. 94.
» Stina. 94.
, Verelius, O. 39.
von Vivian, Jacoba Gysberta Béalrix. 24
» Vivien, Elisabeth, m. porlr. 12.
' Wachlmeister, F., grefve. 177
I ' H. 39
I > Hans. I.
I > Hans, frih. 64.
Wacklin, Brita Lovisa. 93.
I » Zackris. 107.
I Wahl, J. S. 144
Waksam. 95.
I Wallin, J. O. 39.
I Wallqvist, Maria Cath. 31.
I Walltier, Anna Märg. 94.
I > Anna Sophia. 94.
I > Ebba Cath. 94.
> Elisab. 94.
I » Erik. 94.
I > Hans. 91, 94.
I > Hans Fredrik. 94.
I > Jacob. 94.
I > Loide Eunica. 94.
I > Magnus. 94.
, > Maria Magd. 94.
{ > Maria Märg. 94.
> Petter Eric. 94.
1 » Ulrica. 94.
1 Waltzar,*Anna Märg. 88.
I Warg. 87.
I Wasa. 95.
I Wasaborg, G. 125.
I Wasserman, Carl Gustaf. 106.
I > Fred. 106.
I > Johan Christoph. 106.
I > Märg. Beata. 106.
, von W>del, Carl, grefve. 63.
I Wegelin, Johan. 106.
, » Märg. loi.
1 Weidemeijer, Johan Bernhard. 34
Weidenhielm, släkten. 116.
I Weidh, Johannes. 123.
' Wellandt (Willand, Willandl), Carl. 94
j > Petrus. 94.
' Wellingh, Otto. 1.
I Weltzin, Carl Fredrik. 172.
Wenerslröm, Eva Maria. 98.
, Wennberg, Caisa Sophia. 29.
I Wennman, Carl Nic. 95.
I Wennerström. 94.
' » Cari Bernhard. 94
Henrik Wilh. 94
I Westberg, Chrisl. Johanna. 97.
Westermarck, Jacob. 106.
1 Westman, Anna Jacobsdolter. 97
Digitized by
Google
Wcslphal, Hans. 43.
Wcstrin, släkten. 116.
Wcstring, Anna Marg. loi.
> Carl Gustaf. lor.
Wellerbom, Mals. 106.
Wiander, Cath. Elisab. 90.
WibcU, Johan Jon. 94.
> Otto Reinh. 93.
Widberg, Elisab. 89.
Widenias, Johanna. 107.
VVidcwelt, Johannes. 144.
Widgren, Abrah. 94.
» Lars Jacob. 94.
Widinghoff, Axel Ernst. 94.
> Ernst Erik. 94.
Wicsclgren, Harald. 174.
' Wijbcrg, Elisab. 89.
Wijkander, Carl Oskar. 172.
Wijkman, S. C.son. 39.
Wijnblad, Anna Maria. 84.
» Johan. 106.
Wikberg, MarU. 89.
Wiklund, kommin. 94.
Wikman, Cath. 106.
Wikncr, Marcus. 94.
» Oscara Josephina. 94.
> P. 39.
Wikström, P. M. 178.
Wikzcl, Lovisa. 88.
Wilhelmsdolter, Malin. 45.
Winblad (Wijnblad), Brita Christ. 94.
• Brita Maria. 100, 103, 106.
» Cath. Helena. 94.
» Georg. 94.
» Helena. 105.
» Jöran Fredr. 93.
"'"itifoth, Carolina. 10.
Wiitlock. 95.
WolJters, Anna Sophia. 94.
Baltzer Wilh. 34.
> David. 95.
» Lucia Marg. 34, 85.
krångel, C. G. 125.
• E. 125.
» H., grefve. 178.
▼on Wrtngel (Fall), Berendt Johan Jacob.
166.
• Gustaf Magnus. 166.
jon Wright, Vendela Mariana Joh. 2c.
Jjardsbcrg, Anders. 141.
Wältare. 95.
201
Wänman, Anna Cath. 95.
> Carolus. 95.
VVästergren, Carl. loi.
> Carl Jacob. loi, 106.
» Marg. Cath. loi.
VVästring, Christina. 106.
» Johan. 106.
> Marg. 106.
Ylen, H. 108.
Vtterberg, Henrik. 86.
> Nils. 91.
Zapf, se Sapff.
Zapz, Christian. 35.
I » Christopher. 35.
1 » Johan Adam. 35.
» Johan Christian. 35.
. » Johan Esaias. ic.
' > Olof. 35. ^^
Zelberg, And. 95.
» Henrik Larsson. 95.
> Lars Henrik. 95.
Zelström, Cath. 90.
von Sepelin, Johan. 35.
Ziegler. 35.
von Zobel, Cath. 64.
Zobel von Giebelstadt. 65.
Åberg, Christina. 94.
Ähström, Pehr. 95.
Åkerman, Anna Maria.
Åkesdotter, Ingeborg.
Åkesson, Hans. 137.
Ärre. 95.
Ofvermodig. 95.
örnberg, Anders Magnus. 95.
Anna Birgitta. 95.
Axel, 95.
Barbara Cath. 34, 86, 88, 95.
Carl Jacob. 95.
Erik. 95.
Hans Olof. 95.
Jöran Fredr. 95.
Marta Helena. 95.
O. 28.
Olof. 87, 95.
Sara Maria. 95.
Sophia Marg. 31, 87, 95.
lOI.
138
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
ÅRS
DÖDSLISTA FÖR SVERIGE
PÅ UPPDRAG AF
PERSONHISTORISK TIDSKRIFTS REDAKTION
UTARBETAD AF
K. K|2£ LEIJONHUFVUD
STOCKHOLM
KUNGL. BOKTRYCKBRIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1902
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Abenlus. Eleonora Haralda; f. Andtrs-
san 1819 Va; inka 1895 efter härads-
höfdiDgeo Karl Fredrik Abenius; f
1901 'Va i Södertttlje prästgård, c.
barn, bambam och sonhustru.
Abrahamsson, Anna JC ar o lina Alber-
tina; f. von Roxendorff 1819 "/"i t
1901 'V«.
Abrahamsson, A. M.; f. i Vänersborg;
handlande; skeppsredare: f 1901 'Vx>
i V&nersborgf 70 år gammal, e. änka
och barn.
Adelsköld. Af ar i a Kristina; se Jakobs-
son.
Adelsw&rd, Jeannetie Constance; se
vom PoraL
Adlers, Gustaf Otto; f. 1824 ^/g i Kumla
socken i Örebro län; f. d. disponent
▼id Vxhnlts stenhuggeriaktiebolag i
Örebro län; f 1901 'Va i Stockholm,
e. änka, född Setterqvist^ och son.
Adlers, Konrad August; i. 1823 3/s;lttll-
förraltare; i Stockholm; fil. d:r; f 190 1
"/t i Stockholm, e. änka, född Marga-
retke Skogberg, och barn; begrafven å
Katarina kyrkogård i Stockholm.
Adlerstr&hle, August Gustaf Teodor;
f. 1819 *>/„, f 1901 Ve.
Agardh, Jakob Georg; f. 1813 Vxai t
190 1 'Vi.
A^rivlll» Benrt Verner; f. 1849; agro-
nom; t 1 901 Va i Karlstad, e. änka,
född Anna Stolts, dotter, fader och
sjrster.
Ahiberff, Henrik /Roland; f. 1820 »V?;
komminister i Hassle församling af
Skara stift; f 1901 'Va» e. änka, född
Moberg, och barn.
Ahl^ren, Jokan Alfred; tobakshand-
lare; t »901 "/» i Stockholm, nära 58
år gammal, e. änka, Ida Ahlgren, och
broder.
Ahlmark» Karl August; f. 1844; gross-
handlare: t 1901 Vzo i Stockholm, e.
änka.
Ahlmark, Samuel Vilhelm; f. 1837 "/s,
t 1901 "/..
Ahtetrörrif Brita Maria, i Mickels 1
Habltngbo socken i Gotlands län; f
1901 'Vso, 100 år gammal på fyra da-
gar när.
Ahlström, Iduna Gustaf va; se Leu-
husen,
Alexlsson, Frans Gustaf; f. 1830 "/lo
i Stockholm ; f. d. postkontrollör i Stock-
holm; t 1901 /4 därstädes, e. barn,
barnbarn och syster; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Alinder, Gustaf; godsägare; t '90* '^'4
på Josefsdal vid Sala, 36 år, 3 mån.
och 5 dagar gammal, e. änka, född
Sigrid Cervin^ barn, moder och syskon.
Almqulst, Nanna; f. 1823 % änka
efter prosten Oskar Almquistx f 1901
'/z i Uppsala, e. barn och barnbarn.
Almqvist, Johan Ludvig Vilhelm; f.
1831 Vs, t 1901 'Vs.
Almqvist, y. V,; faktor vid Hallska
tryckeriet i Jönköping; f 1901 V» där-
städes, 64 år gammal, e. änka och två
barn.
Almqvist, Oskar; sjökapten;! 1901 'Va
i Silje i Selångers sockm i Väster-
norrlands län, 60 år gammal, e. änka
och son.
Almstedt, Erik Alfred; f. 1828 »3/3 i Vin-
trosa socken i Örebro län : kyrkoherde i
Stigtomta församling af Strängnäs stift:
t 1901 '5/xx i Stigtomta prästgård, e.
änka, född Sojia Fredrika Björklund
barn och barnbarn; begrafven å Stig-
tomta kyrkogård.
Almstedt, Hilda Fredrika; se Keyser.
Alströmer, Karolina Terese Matilda;
f. mcksell 1851 Ve, t 1901 "V?.
Ambjörnson, Johan; f. d. egendoms-
ägare t 1901 'Vx på Timmcrdala, e.
änka Kritine Ambjörnson, son och
dotter.
Amlnoff Hedvig Ebba Charlotta; se
Elsvik
Ammllon, Herman 7Vé>^(É?r; handlande;
t 1901 'Vs i Stockholm, 25 år, ii
mån och i dag gammal, e. änka, född
Alda Ljungberg, son, moder, syskon
och svärföräldrar.
Amnéus, Herman Nestor Emanuel; f
1842 'V» i Hafverö socken i Väster-
Digitized by
Google
norrUndt IId ; landskamrerare i Skara-
borgs lån; t 1901 '^'9 i MarietUd, e.
fyra döttrar och son.
Anderberg, Arvid Teodor; f. 1831 »*/•
i Allerums socken i Malmöhns Un; i.
d. hofrättsråd; f IQOI •% i Kristian-
stad, e. döttrar.
Anderberg, Benkt; f. 1838: advokat;
t 190] 'Vii i Vstad, e. änka och
döttrar.
Anderberg. Jakob Viktor; f. 1834 ''Z©
i östrabv socken i Malmöhus lin;
häradshökling i Färs härads domsaga ;
t 1 90 1 "/s, e. änka, född Natalia Ma-
ria Hårdh, tvi söner och dotter.
Andersdotter, Amma; f. 1799 »^/V;
änka efter Anders Ersson i Gransätra
i Harbo socken; t 1901 ***/•.
Anderson, Herman; grosshandlare i
Göteborg, f 1901 ^'/s i Stockholm, 45
år gammal.
Anderson. 7. B.; ingeniör; f 1901 'Va
i Malmö, 53 är gammal, e, moder,
två söner och två bröder.
Anderson, Nils; f. 1831 V4 i Skåne;
byggmästare; f 1901 i april i Göte-
borg, e. änka och barn; begrafven i
Göteborg.
Andersson, Alfred; källarmästare; f
1901 "*/3 i Vretstorp, 39 år gammal,
e. änka och fem barn.
Andersson, Amund; häradsdomare; f
190 1 '^a i Byhn nära Stenungsnnd,
78 år gammal, e. son.
Andersson, Anders Gustaf; f. 1847;
sti^tionsinspektor i Ange; f 1901 "/««
i Ange, e. syskon ; begrafven å Borgsjö
kyrkogård.
Andersson, Axel Reinhold; f. 1849;
brasiliansk konsularagent i Kalmar;
handlande; f 1901 Vs i nämnda stad.
Andersson, Axel Viktor; underofficer
vid K. Flottan; f 190" '^/a i Stock-
holm, 37 år, 10 mån. och 28 dagar
gammal, e. änka, född Augusta Lilje-
gren^ två barn och syster.
Andersson, Benkt; f. 1853; länsbok-
hållare i Blekinge län; f 1901 'Vö i
Malmö.
Andersson, Bernhard Af.; f. 1832;
handlande; f 1901 *V« i Helsingborg,
e. änka, född Olsson.
Andersson, Eleonora Haralda; se
Abenius.
Andersson, Gustaf Fredrik Nikolaus;
f. 1857; kronofogde i Red vägs och
Kinds fögderi i Älfsborgs län; vice
häradshöfding; f 1 901 i juni.
Andersson, Herman Frans; sjökapten:
t 1 90 1 */5 på Robertsdal i Norrbottens
län, 73 år gammal.
Andersson, Hjalmar; handlande: f
1 901 'Vs i V^retstorp, 40 år gammal, e.
syskon.
Andersson, Johan Kristian Fredrik;
f. 1858 '3/x; kamrerare vid Srt Eriks
bryggeri; f '90^ '*/s i Stockholm, e.
änka, (Ödd Amalia von FliiSy S3rskon
och syskonbarn; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Andersson. Johan Oskar; f. 1852 »V«:
handlande; j 1901 %, e. änka, Doro-
tea Andersson^ barn, fader och syskon.
Andersson, Johannes; handlande; f
1901 i mars i Stockholm, 70 är, 4
mån. och 27 dagar gammal.
Andersson, J. R.; sjökapten; f 1901
'Va i Brooklyn, 81 år gammal.
Andersson. Jöns Roloff; f. 1825 •'«
i Hästveda socken i Kristianstads län;
f. d. regementsläkare vid Norra skånska
infanteriregementet; fil. jubeldoktor;
med. doktor; kirurg, magister; f 1901
•V7 i Lund, e, änka, född Gustafva
Fredrika Hilma Lindskog.
Andersson, Karl; f. 1 830; predikant:
t 1901 'V4 på Bäckarslöf vid Mohcda.
Andersson, Karl Axel; kassör vid
Charlotte nbergs bruk; f 1901 3**/t i
Charlottenberg, 42 år gammal.
Andersson, Karl Johan; f. 1833 i
Norrköping; byggmästare; f 1901 V?
i Stockholm, e. änka, född Lindvall
och fem barn.
Andersson, Katarina Af aria; se af
Ekenstam.
Andersson, Konrad; f. 1852 'Vn; f- d.
delägare i vinhandelsfirman E. Rehn-
berg; f >90i ^Vs » Söderköping, c.
broder, svägerska och barnbarn.
Andersson, Lars; f 1851 i FrSndefors
socken i Värmlands län; handlande;
t 1 90 1 V? i Vänersborg, e. änka, son
och dotter.
Andersson, Lars; f. 1839 V? i HSstad
socken i Malmöhns län; kyrkoherde i
Ahus församling af Lunds stift; -f-
190 1 ■/? i Ähus.
Andersson, L. P.; f. 1848 "/s; spe^^eU
fabrikör; f '90' V» » Stockholm, e.
två döttrar.
Andersson, Afagnus; f. d. riksdags-
man; t 1901 i november i Gripen-
berg t GäUaryds socken i Jönköpings
län, 80 år gammal, e. änka i 2. giftet
och fem söner.
Andersson, Nils Svante; f. d. bagare*
mästare; f 1901 ^1%* i Laholm, n&ra
71 år gammal, e. änka och dotter.
Andersson, O.; fotograf; f 1901 ■/• i
Arvika, 65 år gammal, e. änka, fBdd
Segerbergs och barn.
Digitized by
Google
Andersaon, Olof; f. 1854 ^U i Frc-
driksball; källarmästare; f 1901 % i
Stockholm, e. änka, född Mina Svan-
ieek^ tre barn, syster och broder.
Andersson. Scjia; se Molin»
Andersson» Sofie Karolina i f. Gyllen-
kammar 1843 "^Aj t ^90' 'Vxo.
Anderzon, Svante R.; handlande och
auktioDskammarfÖreståndare i Örebro;
t 1901 "3/4 i Örebro, 44 år gammal,
e. bröder.
Andreasson, P.; f. 1844; f. d. ledamot
af riksdacens första kammare; landt-
brakare; f 1901 'V5 i Tunge, e. änka
och barn.
Andrée» Klas Herman Elias; f. 1848
'V» i Grenna; postexpeditör i Lin-
köping; t 1 90 1 Vs i Stockholm, e.
änka, född Emma Neuman^ tre barn
och syskon.
Andrée, Tor Bernhard; f. 1849 i Bro
socken pä Gotlands län; kassör i medi-
cinalstyrelsen; t 190* "/xo i Stock-
holm; e. syster och systerbarn.
Ankarcrona» Edvard Alexander; f.
i8aS "/9, t 1901 *V9.
Ankarstrand, Ansh, Albert; f. 1834;
by^mlstare: f 1901 ^If» i Uppsala, e.
änka och tvä barn.
Anneli, Johan August; f. 1843 '%« i
Vinimerby landsförsamling; kyrko-
herde i Ringarums församling af Lin-
köpings stift: t 1901 ^/s, e. änka, född
y o kanna Emilia Froström,
Anrep, Brita Kristina; f. Eklund 181 7
**/* t >90i •/4.
Anstiin, Karl Gustaf; f. 1821 'V» i
Örebro; f. d. öfverjägmästare; f 1901
V6 i Uppsala, e. änka, född Kasten.
Apel^ren, Anton Vilhelm; mälaremä-
stare; t 1901 "Va i Sigtuna, 73 är, 5
mån. och 26 dagar gammal, e. änka,
född Matilda Littnery barn och barn-
barn.
Appeltofrt, Helena Katarina Vilhel-
mnma; f. Meisner 1835 : änka efter hand-
landen Johan Per Adolf Appeltofft;
f 1901 ^/t i Landskrona, e. barn.
Aresfcoutf. Johan Anders; f. 1 830;
hlradshöfding i Västra Göinge dom-
saga i Kristianstads län; f 190I '%,
e. Inka, född Henriette Elisabet Marie
OispM^ fem barn, barnbarn, svärsöner
och svärföräldrar.
Amfiamn, A7/r; f. i Loshults socken i
Kristianstads län; grosshandlare; f
1 901 ^/s i Helsingborg, nägot öfver
90 år gammal, e. sex barn.
Arrhén, Väkelm Teodor; f. 1847 ^/s;
handlande i Stockholm; f 1901 Vi i
Stockholm, e. änka, Maria Arrhén,
och söner.
Arrhenlus, Karl Jakob; t 1823 ^it\
professor; f 19^1 V» i Abo, e. barn.
Arvidsson, Alfred; f. 1853; sjökapten;
t 1 901 '3/7, c. änka, född Lydia Berg-
sten; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Arwldson, Benkt Ludvig Natanael; f.
1829; f. d. häradshöfding i Uppsala
läns mellersta domsaga; f 1901 V» i
Uppsala; begrafven i Uppsala.
Aschan, Margareta Fredrika; f.
Holmström 1810 »Vw i Eksjö; änka ef-
ter radmannen och bankdirektören Leo
Felix Aschan; f 1901 'Vs pä Rolands-
dam vid Eksjö, e. barn, barnbarn och
barnbarnsbarn.
Aschan, Ottiliana Agata; f. friherrinna
Wrede till Elimå 1816 *V«, t 1901 V«o.
Ask, Karl Axel; f. 1863 *%; löjtnant
vid Kronprinsens husarregemente; f
1901 ^U i Stockholm, e. moder och
syskon; begrafven ä kyrkogärden vid
Lund.
Asplund, Klas Herman; f. 1860; krono-
lots vid Oxelösund; sjökapten; f 1901
30/1 i Oxelösund.
Axelsson, Alfred Emanuel; f. 1858;
ingeniör vid Kockums mekaniska
verkstad i Malmö; f 1901 'Vs i Norr-
köping, e. moder, bröder och svstrar.
Back, Gustaf Adolf; sjökapten; f 1901
V7t S5 äC) II >^^D- och 5 dagar gam-
mal, e. syskon och syskonbarn.
Backman, J. E.; borgare i Hudiksvall;
t där 1 90 1 '3/7» 89 är gammal.
Baer, Arvid Otto Emil; f. 1854 V4 i
Linde; apotekare; f 1901 "h i Byske;
e. moder och syskon.
Bagge, Alf Ossian Hjalmar; f. 1844
3V7; t 1901 Vi i Göteborg, e. änka,
född Fanny Augusta Georgina iVoc-
katz, barn, systrar och systerbarn.
Baggar, Gustaf Adolf; f. 1840 Vn i
Göteborg; kamrerare i riksbankens
afdelningskontor i Göteborg; f 1901
"^li i nämnda stad, e. syskon.
Baner, Per; f. 1845 »V»; friherre; f
190I 'Vxx.
Bark, K. R,; f. 1820; f. d. handlande;
t 1901 Vio i Koppekull i Smaland.
Barnekow, Sigrid Margareta Gabri-
ella ^Vilhelmina; se Beck-Friis.
Beck-Frlls, Sigrid Margareta Gabri-
ella Vilhelmina; f. friherrinna Barne-
kow 1834 Vii, t 1 90 1 Vxo.
Bedoire, Jean Viktor; f. 1816 ^^lio\ f. d,
tullinspektor i Funäsdalen; f 1901
^lio i Funäsdalen, e. änka, född
Digitized by
Google
Ebba Matilda Zafira Engström y och
tre barn.
Beeken, Hans Emil: f. 1839 'V7 i
Köpenhamn; f. d. ciganfabrikör; f
1901 3/>o, e. syskon; begrafven & norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Beljer, Gctt/ried; f. 1838 ^l%\ gross-
handlare; t 1901 Vta i Malmö, e.
änka, född Anna Kjellman^ barn, svir-
son och syskon; begrafven t familje-
grafven & nya begrafningsplatsen i
Malmö.
Beljer, Vilhelm: skräddaremÄstare ; f
1901 »V? i Olofström, 50 år, I mån.
och 22 dagar gammal, e. ilnka, Karo-
lina Beijer, och barn.
Bendz, 01 0/ P.son; f. 1831 '/s i To-
marps socken i Malmöhus län; lärare
vid Alnarps landtbruksinstitut ; f. d.
regementsveterinär vid Skånska husar-
regementet: fil. doktor; f 1901 '/a i
Malmö, e. änka, född Hulda Carlsson,
tre söner och tre döttrar; begrafven å
norra kyrkogården i Lund.
Bennet, Adolf Herman: f. 1808 "»z;;
friherre: f 1901 i januari.
Bennet, Fredrika Elisabet Matilda:
se Sundewall.
Bennet, Johanna Kristina Anna: se
Mcmer till Morlanda.
Berg, Anders Gustaf: f. i Fiskebäcks-
kil; f. d. sjökapten: f 190X **/" i
Göteborg, 45 år gammal, e. änka och
fyra barn.
Berg, Johan Albert Hilmer: f. 1852;
ingeniör; f IQOI V« i Stockholm;
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Bergendahl, Anton: ingeniör; f 1901
Vi i Kapstaden, 55 år gammal.
Bergengren, Axel Lorentz: f. 1839
3/4, t 1 901 '^'8.
Berger, Alexander Fredrik: f. 1844
i Nysunds socken i Värmlands län;
docent i matematik vid universitetet i
Uppsala; fil. doktor; f 1901 V'6 i
Uppsala, e. syskon; begrafven å Upp-
sala kyrkogård.
Berger, C. S. M. : ingeniör vid telegraf-
verket; t 1091 V? i Enköping, 25 år
gammal, e. föräldrar och syskon.
Berggren, Ernst Vilhelm: f. 1825 V?;
bygg- och muraremästare; f 1901 'Ve
i Stockholm; e. barn, barnbarn, brö-
der och svägerskor ; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Berggren, Johan Anders; källarmästare;
t 1901 '3/4 i Luleå, 62 år gammal, e.
änka och barn.
Berggren, Johan August; f. 1841 'Vw;
komminister i Vätö församling af ärke-
stiftet; t 1901 V6, e. änka, född Nor-
berg, och dotter.
Berggren, AT. J.: f. 1854 i Uddevalla;
handlande; f 1901 i* i Visby, c.
änka och barn.
Borgholm, Eva Kristina: se Söderman.
Bergholtz, Verner: grosshandlare; t
1 90 1 '3/i, i Gamleby, 42 är, 4 mån.
och 6 dagar gammal, e. änka, Anna
Bergholtz, två söner och bröder.
Berglind, K, V.: f. d. riksdagsman; t
1901 Vt i Hebo i Fläckebo socken i
Västmanlands län, 65 år gammal.
Berglund, F.: f. 1845; grosshandlare:
t 1 901 'Vv i Köpmanholmen, e. änka
och barn.
Berglund, Karl August; f. 1833 'V »o;
grosshandlare: f 1901 * 3 i Arboga,
e. änka, född Fredrique Ståhlberg,
två söner och en dotter.
Berglund, Klas; f. 1849 ''4; f- d. fan-
junkare vid Jönköpings regementes
musikkår; f 1 901 'V? i Stockholm, e.
änka, född Cecilia Fougelberg.
Bergman, Emilie Karolina: f. Bodin:
änka efter sparbankskamreraren i
Kristinehamn; f 1901 "/s i Stockholm,
79 år gammal ; e. två söner, begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Bergman, Karl Otto; f. 1828 ^U i
Luleå; öfverste; ledamot af riksdagens
första kammare; f ^^901 "A på Sand-
träsk i Gellevare socken i Norrbottens
län, e. änka och barn.
Bergqviet, P.: f. d. folkskolelärare:
sekreterare i Vinslöfs och Nädinge
sparbank; f 1901 Vö i Vinslöfs, 66*,»
år gammal, e. änka och dotter.
Bergstrand, Ludvig Gabriel Nicrd:
bruksförvaltare; f I90i "V? i Stock-
holm, 81 år gammal, e. änka.
Bergström, Johan Albert: fabrikör: t
1901 'Va i Stockholm, 79 år gammal,
c. två döttrar.
Bergström, Ludvig; f. 1821, f. d. bmks-
förvaliare; f '9°^ "/? i Stockholm,
e. änka, född Amanda Roman, och
syskon ; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Bergwall, Erik Hjalmar: f. 1839 ^/.;
kyrkoherde i Simluna och Altuna för-
samlingar af Ärkestiftet, f 1901 'V».
Bergwall, Ernst Aurust Robert: f. 1843;
häradshöfding i Ångermanlands mel-
lersta domsaga; f 19° ' Vw i Sollef-
teå, e. änka, född Oskara Elisabet
Emilia Ericsson, två barn, svärmoder
och syskon.
Bergwik, ATlas Gustaf: f. 1851 "»/s:
fortifikationsbefUhafvare på Vaxholms
Digitized by
Google
7
ocb Oskar Fredriksborgs flistniDg;
kapten vid Fortifikationen; f 1901
3 'A p& Vaxholms fästning, e. itnka,
född Emmy Piroy broder, svftrmoder,
tv& söner och sväger; begrafven i
fainiljegrafven å norra begrafningsplat-
sen vid Stockholm.
Berson, Viciorine Hubertine Ghis*
laine; se Fock.
Beskow, Johan Fredrik Bernhard; f.
1832 'Vio i Stockholm: kontraktsprost;
kyrkoherde i Skärstads församling af
Växjö stift! t 1900 *Via, e. änka, född
/Carin Charlotta Emerentia Dahl^ och
barn; begrafven ä Skärstads kyrkogärd.
Beskow, Louise Elisabet Charlotta; f.
Montgomtry 1832 'Vs, t 1901 *Vx.
Bexelius, Isak; f. 1832 V7 i Löfångers
socken i Västerbottens län; kyrkoherde
i Råneä forsamling af Ilemösands
stift ; t 1901 "Vö, e. änka, född Maria
Karolina Dyhr^ och barn.
Bexeil, Alfred; godsägare; f 1901 'Vio
pä Torstorp i Hallands län, 33 är
^mmal.
Björck, Karl; f. i Löfvestads socken i
Malmöhus län; f. d. handlande; f 1901
'Vis i Lund, e. änka, född Andersson^
fyra söner och en dotter.
Björck, P. V. E; f. 1854, fanjunkare;
arbetsbefälhafvare vid statens kalk-
stensbrott i Borghamn; f 1901 'Ve,
e. änka och åtta barn.
Björkman, Frans Emil; f. 1829; gods-
ägare; t 1 901 'V6 pä militiebostället
B}ärshult, e. änka och dotter i 2. giftet.
Björkman, Karl Julius; f. 1824 f. d.
protokollssekreterare; f 1901 '3/4 i
Si0una, e. änka, född Fredrika Sofia
Stäly barn, barnbarn, sjrskon och svä-
gerska.
Björkman, Oskar Ad, Karl; f. i Jön-
köping; f. d. egendomsägare; f 1901
i juli på Nya varfvet i Göteborg, 83
år gammal.
von BJÖmmarck, Karl Ludvig; f.
1820 ^/.2, t 1 90 1 i februari.
BjÖmstJama, Lixinka Teresia Char-
lotta Julia; f. 1875 »«/s, f l?Oi 'V7.
Bk>nn, Johan; f. d. disponent vid Upp-
sala och Ulfva vattenkvarnar; f 1901
'V7 i Uppsala, 61 år gammal, e. änka
och barn.
Blom, ^ohan Teodor; f. 1842 »V9 i
Västeris; innehafvare af apoteket Kro-
nan i Gäfle; f 1901 V7 därstädes, e.
änka, född Anna Andersson^ barn,
barnbarn och syskon.
Bkmnbers, Olof Gotthard; f. 1838 »Vii
i Hardemo socken i Örebro län:
kyrkoherde i Dunkers och Lilla Malma
församlingar af Strängnäs stift; f 1901
% i Dunker, e. änka i 2. giftet, född
Anna Hinnerson^ och st3rfsöner.
Blomqvist, Emil; f. d. disponent vid
Filipstads nya bryggeri aktiebolag;
t 1901 'Vxo i Filipstad, 54 år gammal,
e. bröder.
Blomstedt» Richard Ludvig; f. 1836
'Vxi: körsnär; f 1901 Vxo, e. änka, född
Ofelia Paulina Svanström^ och barn.
Blomstrand, Johan Uno Edvin Leo-
nard; född 1 868; e. o. hofrältsnotarie ;
landskanslist i Jönköpings län; f 1901
"/a i Dresden, e. änka, född Julia
Jalm^ son, fader och broder.
Blom, Karl Henrik Adolf i. 1828; f. d.
sekreterare i Östergötlands läns hus-
hållningssällskap; f 1901 »^/6 i Lin-
köping, e. tre söner och en dotter;
begrafven å Linköpings norra kyrko-
gård.
Boberg, August; f. 1840; kronoläns-
man i östbo härad; f 1901 i januari
i Värnamo, e. änka och barn.
Bodin, Emilie Karolina; se Bergman.
Bodin, Karl Teodor; f. 1864 »^/a; tjänste-
man i Stockholms enskilda bank; f
1901 9/4 i Stockholm, e. föräldrar och
syskon; begrafven i familj egrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Bod man. Herman; sjökapten; f 1901
'Vxo i Stockholm, 61 år, 7 mån. och
8 dagar gammal, e. änka, född Augusta
Maria Thérese Schief tre döttrar,
moder och syskon.
Bod man, Karl Erik Kristoffer; f. 1829;
f. d. tullförvaltare; f 1901 V« i Gäfle,
e. änka, född Nanna Valborg Maria
Zetterbergs barn och barnbarn; begraf-
ven i Zetterbergska familjegrafven å
Lidingö kyrkogård.
Boheman, Ernst Karl Henning; f.
1867 "*/6; t. f. laborator vid Karolin-
ska Mediko-Kirurgiska institutet; f
1901 ^U i Stockholm, e. fader, mor-
moder, syskon och systerson; begraf-
ven i familjegrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Bohm, Hilda Augusta; f. Edgren; änka
efter provinsialläkaren G. H. Bohm;
t 1901 9/3 i Trollhättan, 73 år och 15
dagar gammal, e. barn, barnbarn,
mag och sonhustru.
Bohm, Oskar; f. 1816 Vi i Tillberga
socken i Västmanlands län: kyrko-
herde i Nora stads- och landsförsam-
lingar; t 1901 '/4 i Nora.
Bohman. Helge Eugen; grosshandlare;
t 1901 V3 i Göteborg, 44 år och 4 '/«
mån. gammal, e. änka, född Augusta
Digitized by
Google
8
PitUrsscn och barn ; begrafven å norra
begrafninfrsplatsen vid Stockholm.
Bolje till Öennås, Johamna Albertina;
se Roos.
Boivie, Arvid; f. 1866 'A; sjökapten;
t 190 1 *3/xo i Stockholm, e. moder
och syskon; begrafven ä norra be-
grmfningsplatsen vid Stockholm.
Bolin, Klas Vilhelm; f. 1837 % i Fa-
lun: lasarettsläkare i Varberg; med.
licentiat; f 1901 '^/s i nämnda stad,
e. änka i 2. giftet, född Elisabet Sell-
grefiy och barn ur bida gtftena.
Bollnder, Karl Hugo; f. på örby i
Skepptuna socken i Stockholms län;
med. studerande vid Uppsala univer-
sitet; t 1901 'V6 i Uppsala, 24 &r
gammal, e. moder och syskon.
Boliinff, Gustaf Magnus; f. 1839 "/s,
i Skedevi socken i Östergötlands län;
medicinalråd; f 1901 'V3 i Stockholm,
e. änka, född Helny Stenberg, barn,
syskon, svärmoder och svägerskor;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Boman, Bernhard; f. 1818 *Vtx; f. d.
hamninspektor; f 190' *V6 i Göteborg,
e. söner, döttrar, barnbarn och bam-
bamsbam.
Boman, Emil Reinhold; f. 1843; skepps-
klarerare; t 1901 'Vi, c. änka, född
Tekla Sörman, fosterson och syskon;
begrafven i familjegrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Boman, Gustaf Reinhold; skeppsfur-
nerare; f 1901 'Vj, 47 år, 8 mån. och
19 dagar gammal, e. änka, född Soji
Söderling, moder och syster.
Boman, Klas Erik; f. 1819 9/": f- d.
kapten vid topografiska kåren: f 1901
Vxo i Stockholm, e. änka och barn;
begrafven i familjegrafven å Adolf
Fredriks kyrkogård i Stockholm.
Boman, Per Anton; f. 1835; sjökapten;
t 1 90 1 53, e. änka, född Henriette
Eisenblätttr^ barn, barnbarn, magar
och syskon; begrafven i familjegrafven
å Katarina kyrkogård i Stockholm.
Borggren, Karl Gustaf; f. d. boktryc-
kerifaktor; t 1901 ^k i Stockholm,
76 år och II mån. gammal, e. barn,
barnbarn och systrar; begrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Borgman, A.\ f. 1838; apotekare i
Broby; f 1901 ^5
Borneman, Maria Fredrique; se
Prinizensköld.
Brakel, Louise Ulrika; f. 1820 'V"» t
1901 '5 3.
Brattberg, A, R.; f. d. handlande; t
1 90 1 i augusti i Uddevalla, 70 år
gammal.
Braunerhielm, Karl-Fredrikzt 1844
V7; kammarherre: f 1901 "•/!• på
Sanda, e. änka, född Kristina Fredrika
Olga Amalia Uljenstolpe^ barn, barn-
barn och syskon: begrafven å Dalarö.
Bring, Maria Ulrika; f. Ehrenborg 1815
«V.x, t «90i Vj.
Brobeck, E, P. I.; sjökapten; f 1901
'^'/t på Karlberg, 33 år gammal.
Broddén, Johan; f. d. folkskolelärare;
t 1901 'Vi i Örebro, 77 år gammal.
Brodin, Maria Karolina; f. /forman;
änka efter kyrkoherden J. Brodm; t
i 901 '% i Stockholm, 83 år gammal,
e. barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Brolin. Per August; f. 1832 ^/«; f. d.
folkskolelärare och organist; f 190 1
3*8 i Malmköping, e. änka, född
Karolina Elvgren, barn och syskon.
Broman, Eva Sofia Marianne; f.
Du Riett 1843 »*/3, t 1901 "/a-
Broman, Johan Henrik; f. 1830; f. d.
grosshandlare; f 1901 "/a, e. bara,
barnbarn och måg; begrafven i familje-
grafven å Solna k3rrkogård.
Broqvist, K. G.; f. d. bleckslagare-
mästare; 1901 'Va i Kristinehamn. 90
år gammal.
Brorsson, Anders; f. 1848 "/w; vice
f»astor i Fjälkinge och Nymö forsam-
ingar af Lunds stift; f 1901 i sep-
tember i Kristianstad.
Broström, J. O. F.; målare mästare; f
1901 ^Via i Gäfle, nära 76 år gammal,
e. änka i 2. giftet, tre söner och dotter.
Brovall, Klas Johan; f. 1850: lärare i
Grewesmiihlska skolan i Stockholm;
t 1901 3o/,x i Stockholm, 51 år, 10
mån. och 7 dagar gammal, e. änka,
född Vendela Haltdin, och dotter: be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Brulin, Olof\ ingeniör; delägare i skepps-
furnerareårman Liebmann, Brulin cck
Comp.; t 1901 ~/8 i Göteborg, något
öfver 40 år gammal.
Brummer, Johan Magnus Reinhold;
f. 1844 "/•, t 1901 '*/4.
Brun, Johan Julius; f. 1818: gods-
ägare; f. d. apotekare; f 1901 ",« i
Hudiksvall, e. änka, född Karolina
Augusta fVallner, barn, barnbarn och
syskon; begrafven i Hudiksvall.
Brusander, Andreas; f. d. handlande:
t 1901 "/i i Stockholm, e. tvä söner.
Bruun, Anton Viktor Reinhold; f. 1823:
f. d. revisor vid K. Flottan; f 1901
'Ve i Karlskrona.
Digitized by
Google
Brmellus» Anders Johan; f. 1831 ■*/«
i TommarpB prilstg&rd; f. d. sekre-
terare i medicinalstyrelsen; fil. doktor;
t 1901 **/• i Stockholm, e. änka,
född Sofie Kristine Rosenblad^ och
barn; begrafven å norra begrafnings-
pUtsen vid Stockholm.
Bnizellus, Charlotte Emilie; se Carl-
strim,
Bruzellus» Sojie Kristine: f. Rosenblad;
änka 1901 efter fil. doktorn Anders
y^hoM BmsSslius; f 1901 Vs i Stock-
holm« 56 ir gammal.
Bråkenhialm» Sofia Antoinetta; f.
Wannberg 1820 3/4, t I90« "^h-
Burön, Nils Peter; f. 1849; uppbörds-
kommissarie; f 1901 Va i Stockholm;
e. Inka, född Adele Rydeberg,
BurensUmn, Gustaf Fredrik Olof; f.
1812 »5/4, t 1901 V4.
Burenstam, Hedvig Elisabet; f. Hjelm
l«33 ^h\ änka 1889 efter f. d. kap-
tenen Axel Adolf Burenstam; f 1901
*^ln i Stockholm, e. barn och barnbarn.
Busoh, Johan Adolf IVedich; f. 1812;
f. d. bergmästare; f 1901 "/« i Upp-
sala, e. son.
Bégenholm, Gustaf Fredrik Ehren frid ;
f. 1834 ^Ixo i Landskrona; f. d. post-
expeditör; f 1901 '^/^ i Landskrona.
Båokgrsn, August \ fanjunkare vid
Vistgöta regemente; f '90' 'Vs i
Linköping.
BåckstrOm, Valfrid; f. von Ehrenclou
1840 »Vs t 1901 V9.
Börjesson, A. J.; guldsmed; f 1901
Vm i Varberg, nära 80 år gammal, e.
Inka, (Ödd Olsson, och son.
CaJlarholm, Johanna Dorotea; se af
Callerholm,
af Callerholm, Johanna Dorotea; f.
CalUrhalm 1826 'Vs, t 1901 Vs-
Csrtbom, Per Ernst; f. 1875 "/s; bok-
hållare ; t 1901 V8 på Fredriksberg,
Flllnis, e. föräldrar, syskon och
svågrar.
Cartén, Abraham; f. d. flottningschef;
t 1901 'V9, 75 ^ gammal, e. änka,
(ödd Emma Nordin, och barn.
Carlhelm-Gyllensköld, Carl Salo-
mon; f. 1827 Vi; t 1901 "^A-
Csrlquist, Nils Mattias; f. 1822 '7/, i
Knästorps socken i Malmöhus län;
f. d. landtbmkare; f 1901 "/»i Lund,
e. barn, barnbarn och syskon.
Carlson, Fredrik L.; grosshandlare i
Lysekil; f 1901, 65 år gammal, e.
Inka, född Ahlbom, och fem barn;
begrafven i Lysekil.
Carlson, Gäsla; f. 1869; tandläkare; f
1901 'Viz i Stockholm, e. moder och
syskon; begrafven i familjegrafven å
Arboga kyrkogård.
Carlson, ÅTarl Axel Emanuel; f. 1847
*'/i; disponent; f 1901 V» på Fre-
drikshäll på Lidingön, e. änka, född
Lotten Andersson, barn och syskon;
begrafven i familjegrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Carlsson, August Alexander; f. 1842
'/ta; bokhållare vid statens järnvägar:
t 1 901 "A i Malmö, e. änka, Johanna
Carlsson, och syskon.
Carlsson, C. A.; landtbrukare; f 1901
"/s i Trosa, S4 &r gammal, e. änka,
åtta barn, mag, svärdotter, barnbarn
och fader.
Carlsson, Erik Vilhelm; f. i Norrkö-
ping; f. d. grosshandlare; f 1901 'V>t
i Stockholm, 69 år gammal, e. bnrn
och barnbarn.
Carlsson, Gustaf; f. d. kyrkovärd;
nämndeman; f 1901 V4 i GäUersta
socken i Örebro län, 55 '/a år gammal,
e. änka och fyra barn.
Carlsson, Herman; fabrikör; f 1901
"9/3 i Najlarby i Gustafs socken, 38 år
gammal.
Carlsson, Johan Magnus; f. 1842;
ångbåubefälhafvare; f "90i "/« i
Stockholm, e. änka, född Mimmte
Ohlsson, och syskon : begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Carlsson, Johan Oskar Fredrik; brand-
mästare vid Dramatiska teatern: f
1901 V» i Stockholm, 48 år gammal;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Carlsson, Johan Peter; f. 181 1 V»;
stadsfiskal i Halmstad; e. barn, barn-
barn och barnbarnsbarn.
Carlsson, K. August; fabrikör; f 190 1
"/ii på Rundvik på Värmdön, 56 år,
3 mån. och 9 dagar gammal, e. broder.
Carlsson, Karl Valfrid; f. 1833 Vt i
Borås; kamrerare vid Gäfleborgs läns
enskilda banks afdelningskontor i
Söderhamn; f 1901 i februari i Sö-
derhamn, e. änka, f5dd Hanna Berg,
barn och barnbarn.
Carlsson, Ludvig; f. d. kassör vid
Miinchens bryggeriaktiebolag; f 190 1
'^/99 57 ^r och 6 mån. gammal, e.
broder och svägerska; begrafven å
södra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Carlsson, Ludvig Teodor; f. d. gross-
handlare; t 1 901 ^^h i Stockholm,
83 år gammal, e. barnbarn.
Carlström, Charlotte Emilie; f. Bruze-
Hus; änka 1880 efter kyrkoherden i
Ottarps församling Jakob Henrik Carl-
Digitized by
Google
lO
strifm: t 1901 "/e i Landskrona, 83
&r gammal, e. barn.
Carpelan, Maria Vilfulmma Elisaået;
f. 181 5 *Vt: t ^901 Vta i Nyköping.
Cavallln, P, B. S,; f. 1868 "/• i Lund,
fil. doktor; f 1901 Vi i Göteborg, c.
sjrskon.
Cedergren, August Karl; f. d. tull-
inspektor; t 1 901 *^/si i BIstad något
öfver 88 år gammal.
Cedergren, Karl; handelsresande; f
1901 'Via i Visby, 35 år gammal, c.
föräldrar och syskon.
Cederstråhle, Louise Axelina; f. von
Post i8r6 •"/s, t 1901 •V*.
Cederström, Anna Maria; se af
Trolle,
Cederström, Jacques Klas Napoleon;
f. 1808 »Vii: friherre; f 1901 "*/?.
Cedervall, Ture; f. 1859; apotekare:
föreståndare för medikamentsförrådet
i Ed; t ^90' '°/« i Vänersborg, e.
änka.
Centervall, Karl Herman Malte Julius;
f. 1850 ^Vs i Bromma socken t Stock-
hölms län; sjökapten: f 1 901 i januari
i Shanghai, e. broder.
Cervin, Ivar Ulrik; f. 1853 'Vx* i
Stockholm: postexpeditör i Stockholm;
t 1 90 1 'Via» e. moder, syster och
systerson; begrafven ä norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Cervin, Tekla Ur sila; {.Tilly; ^nVa,
efter postmästaren O. A. Cervin; f
1901 'V? i Alfvestad, 78 år och 9
mån. gammal, e. barn, barnbarn,
syskon och fosterdotter.
Chrlstenson, Teodor; f. 1856 V«; käl-
larmästare i Uppsala; f 1901 'Ve där-
städes, e. änka, född Anna Nordström^
barn, fader och syskon.
Christiansson, Knut; f. 1828; f. d.
stationsinspektor: f 1901 'Vx i Stock-
holm, e. änka, barn och barnbarn.
Chrlstlernson, A, H.; f. 1850; kon-
servator; t 1 90 1 Vs i Kristinehamn,
e. moder, två bröder och tre systrar.
Ch ristmas, M alv in a Berta; se Ha'
milton.
Clmmerdahl, Gustaf Vilhelm-, f. 1833
^°/8 i Stockholm; f. d. kamrerare i
direktionen öfver amiralitetskrigsmans-
kassan i Karlskrona; f 1901 "Vs i
Stockholm, e. moder och bröder.
Claösson, August Vilhelm; f. 1830 "/e
i Göteborg; f. d. postmästare i Falun;
t 1901 '°/4 i Stockholm, e. barn; be-
grafven ä södra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Clason, Ture Gustaf; f. i8a6 »^/s, för-
valtare; t 1901 "/" på Munksund vid
Piteå, e. änka i 3. giftet, Ottilia
Gustaf va Falk; barn i förra giftena,
barnbarn och syskon.
Claus, Maria Josefina; se Sporre till
Kroneberg.
Clementeoff, Clementina Johanna;
f. 1833 »9/4, t 1901 •'/s.
Collander, Carl WUhelm; f. 1838; fa-
brikör; f. d. riksdagsman: t 1901 **/«
i Stockholm; begrafven i Uddevalla.
Comellus, Albert Henrik; grosshand-
lare; t 1901 *V4 i Stockholm, 49 år,
4 mån. och 11 dagar gammal, e.
änka, Alma Comelius^ moder och
syskon.
Creutz, Augusta Josefina; f. Eng'
ström 1843 *°/xo: änka efter f. d. kap-
tenen friherre Stefan Creuts; f 1901
"/» i Stockholm, e. moder, barn och
barnbarn; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
de la Crolx, Claes Otto Edotiard; f.
1873 'Vr i Stockholm, t '90» ^h »
S:t Martin- Vesubie, Nizza; e. finka,
född Busbyy och systrar.
Cullberg, Alexander Johan; sjökapten;
t 1901 i april i Iserås i Onsala soc-
ken i Hallands län, 72 år gammal, e.
änka, född Kjellgren.
Curman, Karl Vilhelm; f. 1089 V3;
fabrikör; f 1901 **/« i Bollnäs, e, barn,
barnbarn och bambamsbam.
Cöster, Anders Fredrik; f. 1842 »V«;
f. d. kommissionslandtmätare i Väster-
norrlands län; t 1901 Va i Stockholm,
e. syskon och syskonbarn.
Cöster, Maria Lovisa Cecilia Vilhel-
mina; se Hammarskjöld.
Dahl, Carl Malte Georg; f. 1871 »/j i
Eksjö; ingeniör; f IQO' 'V? i Skär-
stads prästgård, e. syskon.
Dahlberg, J A.; f. 1857; kassör vid
Sundsvalls enskilda banks afdelnings-
kontor i Örnsköldsvik; f 1901 »Vw i
Örnsköldsvik, e. änka, född Blomberg,
och barn.
Dahlerus. August; f. 181 1 "/?; f. d.
kammarskrifvare hos generalpoststyrel-
sen; f. d. stadskamrerare i Stockholm;
t 1 90 1 Vö i Stockholm, e. dotter och
brorssöner.
Dahllöf, Magnus; f. 1833, stenhnggeri-
fabrikör; f 1 9^1 '^Z» i Kalmar.
Dahlqvlst, G. A.; ingeniör, f 1901 *Vio
i Rom.
Dahlson, HeUna Charlotta Ulrika; f.
Rothlieb 1821 Ve, t IQOI-
Dahlstrand, Erik A. G. Z. V.; teolc^.
och fil. kandidat; f 1901 ~/t i Ba-
jern, 30 år gammal, e. föräldrar, tro-
lofvad och syskon.
Digitized by
Google
II
Dahlström, Klas Gabriel; f. 1840; om-
budsman för Stockholms m. fl. köp-
mannaföreningar: t 1901 ***/4 i Sands-
vall, e. anka, född Anna Björklind,
och syster.
Dahldf» AT. y.; grosshandlare; f 1901
Vx i Malmö, 70 år gammal.
Oalman, Otto Fredrik; f. 1815 V", t
1901 3Vx.
Danckwardt, Jean Carlos; f. 18 18
V»o, t *90' > februari.
Oanokwardt-Llllleströmr^ai» Erik;
f. 1867 ^/9, t 1901 ^16.
Danielson, Johan; f. 1831 "*/«; öfver-
ingeniör; f 1901 'V^ i Stockholm.
Danielson- Aschan, Sven 67nV/ fabri-
kör; t 1901 »V6 i Eksjö, e. änka, född
Sofia Dorotea Lyberg^ och barn.
Danielsson, August; f. d. riksdagsman;
hemmansägare; f 1901 Vz i Piteå,
nära 80 år gammal, e. barn.
Danielsson. E. R,; f. 1865; prakti-
serande läkare i Gäfle; biträdande pro-
vinsialläkare; 1 1901 ^U i Gäfle, e. änka.
Dardsl, Fritt Ludvig; f. 1817 •♦'3, f
1901 ''/s.
Dardsl, Louis Alexandre; f. 1821
V9, t 1901 "/.x.
Dehlsren, Frans Rudolf; järnhand-
lare; t 1 901 'V9 i Sala, 54 år gammal,
e. syskon.
Devin. Gustaf Bernhard; f. 1835 V»;
cigarrfabrikör; f 1901 ''/xi i Stock-
holm, e. broder, svägerska och syskon-
barn; begrafven i familjegrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
DJurklou, Nils Johan; f. 1878 "/?, t
1901 i oktober i Stockholm.
Djurson, Axel Hugo; iugeniör; f 1901
"3 i Malmö, 44 år, i mån. och 13
dagar gammal, e änka, född Kristina
Johansson, och dotter; begrafven i
familjegrafven å Katarina kyrka i
Stockholm.
Dorff, Johan Robert; styckjunkare och
svärdsman; f 1901 ^/x i Stockholm,
48 år och 24 dagar gammal, efterläm-
nande änka, född Amalia Schultt, barn
och moder; begrafven å artillerikyrko-
gården i Stockholm.
Drake till Hagelsrum, Gunilla Lo-
visa Gustafva; f. 1842 Vs» t '90i V9.
Dransel, Karl Hugo Emanuel; f. 1853
''/4; drätselkamrerare; f 1901 "/xa i
Oskarshamn, e. änka, född Sigrid
Simonsson.
Drsydel, Tomas; kontorist; j 1901 *^/i,
31 '/9 år gammal, e. bröder.
Du Rletz, Eva Sofia Marianne; se
Broman,
Duriing, Georg Hildor; f. 1841 "A;
ägare af Mönsterås ölbryggeri ; f 1901
"/7 i Mönsterås.
Duse, Katarina Lovisa; se Petersson.
von Däben, Augusta Katarina Isabella;
f. 1861 «/6. t 1901 Vs.
DOoker, Eva Lovisa Magdalena Char*
lotta; f. 1823 Vxx, t 1901 Via i Lund;
med henne utgick grefliga ätten Z>£^i(^
n:r 61; begrafven i örtofta.
Edberg, Ludvig Bernhard; f. 18 12 V4;
f. d. landlbruicare; f 1901 *^U\ Stock-
holm, e. svägerska och brorsbam.
Edelsvård, Carl Erik Magnus; f. 1831
'3/8, t 190 1 ^U.
Edestrand, Hans; f. 1830 i Edestad;
kyrkoherde i Gudmuntorp och Hurfva
församlingar af Lunds stift; kontrakts-
prost; t 1901 i mars i Lund, e. änka
i 3. giftet, född Maria Charlotta Djur-
berg, och barn ur båda giftena.
Edgrsn, Hilda Augusta; se Bohm.
Edström, A. H.; f. 1843; sjökapten; f
1901 "/s i Göteborg, e. änka, född
Alltin, barn och syskon; begrafven å
Djurgårdskyrkogården i Göteborg.
Edström, Karl Oskar;{. 1847 '7io; lärfU-
kramhandlaare; f 1901 'V* i Stock-
holm, e. änka, född Matilda Lind-
qvist, fosterson, systrar och svärfader;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Eggertz, Daniel; f. 1820; bruksägare;
t 1901 ''/s i Falun.
Eh renborg, Eva Eleonora Elisabeth; f.
1836 '*/7; t 1901 '/3.
Ehrenborg, Maria Ulrika; se Bring.
von Ehrenclou, Valfrid; se Bäckström.
Ehrengranat, Maria Elisabet; f. Prytz
1825 9/x, t 1901 '/9.
Ehrensvård, Albert Karl August
Lars; i 1821 '7x; grefve; t 1901 ^Vx-
Ehrensvård, Bror Emil; f. 1832 V3;
f. d. kapten vid Norra skånska infan-
teriregementet; friherre; f 1901 på sin
villa Saaris vid Helsingborg, e. änka,
född Hilda Katarina Ferdinanda
Elsner, och barn; begrafven å Rem-
marlöfkyrkogård.
Ehrensvård, Louise Henrietta; se Weide-
mann.
Ekslund, Hans; f. 1823 V5 i Hesslöf;
byggmästare; f 190I *7xo i Malmö,
e. barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
af Ekenstam, Katarina Maria; f.
Andersson 1 842 "/g, f 1901 ''/♦•
Ekensteen, Carl Adolf; f. 1828 ^h,
t 1901 'V7.
Ekensteen, Edvard Maurits; f. 1831
'Vxx, t 1901 V4.
Digitized by
Google
12
Ek«wall. Anders Fredrik; i. 1819 •*/•
gå torpet Ekifall i Ulrika socken i
Östergötlands lin; f. d. häradshöfding
i Västerbottens norra domsaga; 1 1901
'»/• i Stockholm, e. änka, född Selma
Kristina Uddell^ och sjrstrar.
Ekholm, Anders; f. d. kronolänt man ;
t 1901 'V> i Linköping, 91 år gam-
mal, e. barn.
Eklund, Anders: f. d. grosshandlare;
t 1 90 1 *'/to i Stockholm, 76 år gam-
mal, e. dotterbam.
Eklund, Brita Kristina; se Anrep.
Eklund, Ernst Fulgentius; f. 18 j8 Vs
i Örebro; musikdirektör vid Skånska
dragonregementet: f 1901 Vi i Ystad,
e. änka Anna Eklund^ och fyra barn;
begrafven i Ystad.
Eklund, Karl Teodor; f. 1829 3%;
kassör; f 1901 '»;i i Stockholm, e.
änka, född Elma Nybergs dotter och
systrar; begrafven å södra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Ekman, Ernst Gustaf \ apotekare; f
1901 30/,, i Stockholm, 44 år gammal,
e. S3rstrar, broder, svågrar och syster-
barn; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Ekman. Karl Laurentius; f. 1836 'V««;
tysk konsul; f. d. skeppsklarerare; f
1901 'Va i Visby, e. barn och syskon.
Ekman, Nils Valfrid; f. 1847 V»; in-
geniör; f 1901 'V" » Stockholm, e.
änka, född Amina IVettergren^ fem
söner och syskon.
Ekstam, G. F. T,; f. 1837; grufför-
valtare; f 1901 V4 på Stripa.
Ekstrand, Karl Fredrik; f. d. hand-
lande; t 1 901 ''/I i Stockholm, 49 år
och 4 mån. gammal.
Ekstrand, Per Johan; f. 1859 Vi; f.
d. skohandlande; f 1901 V7 på Eols-
vik å K. Djurgärden, e. änka, född
Hilma Andersson.
Ekström, August; hattfabrikör; f 1901
3'/z i Uppsala, 67 är gammal, e. änka
och tvä döttrar.
Ekström, Fredrik August; f. 1819 Vi
i Stockholm; f. d. postmästare i öre-
grund; t 1 90 1 'Vs i nämnda stad, e.
lyra barn i 2. giftet, barnbarn och
barnbarnsbarn.
Ekström, F. A.; f. 1816 Vö i Linkö-
ping; öfverintendent; f 1901 V" i
Stockholm, e. änka i 2. giftet, född
Jeanna Amalia Otterdahl; begrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stockholm.
Ekström, Sigrid Matilda; se Loven.
Eländer, Alåei-t Erhard; sjökapten; f
1 901 Vxz i Göteborg, 42 är gammal,
e. föräldrar och syskon.
Elfgren, Hilda Fredrika; se Silfwer-
Aielm.
Elfvarsson, Adolf Bernhard; .f 1826:
f. d. sjökapten; f 1901 'Vi« i Göte-
borg, e. änka, fbdd Josefina Auff^t.
Elfvinff, August; f. 1866 i Karlstad;
folkskolelärare; f 1901 ^h i Hudiks-
vall, e. änka.
Elistam, Bror Efraim Johanson; med.
licentiat; t 1901 ^h i Mich. i Nord-
amerika, 37 år gammal, e. änka, född
Ester Harting dotter, fader och syskon.
Eliström, Johan Emanuel; f. i Grams
socken i Värmlands län; snickare-
mästare; t 1901 Vt i Stockholm, 48
år gammal, e. änka och två barn.
Elmlund, Axel Vilhelm Julius; t. 183S
"/♦ i Stockholm; premieraktör: f 1901
*V" i Stockholm, e. systrar; begraf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Elvgren, Ludvig; t 1809 *Vio på Bock-
hammars bruk; f. d. kommissions-
landtmäUre; f 1901 Vi i Söderbirke
socken i Kopparbergs län, e. änka,
född Helena Holm^ barn, barnbarn
och broder.
Elvgren, Per; landtbmkare; f 1901
■*/6 i Norberg, nära 58 år gammal, e.
änka, född Erika Nordström^ barn,
syskon och svärföräldrar.
Elzvik, Hedvig Ebba ChmrloUa; f. Ami-
noff 1840 'Vs, t »901 V7.
Enbom, K. A.; f. i Sundsvall; kom-
munalordförande i Sköns socken i
Västernorrlands län; f 1901 »5/,, \
öfverkosta, 63 år gammal.
Engelbrecht, August; f. 1845 *5/7, f.
d. expeditionschef vid södra jernvägen ;
t 1901 "/ö på Högmarsö vid Fura-
sund, e. änka, född Augusta Meijer
i hennes 2. gifte, barn och barnbarn;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Engelhart, Gustaf Alexander; f 1837
Vti i Stockholm; godsägare; f 1901
"»/la på Seeersla, e. änka, född Nota-
lie Helény barn och barnbarn; begraf-
ven i familjegrafven å Öfvergrans
kyrkogård.
Engelke, Klas; f. 1814 Vi i Göteborg;
f. d. tullförvaltare; f 190' 'Va i
Stockholm, e. barn, sonson, sonhustru
och syskonbarn; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Englander, J. M:son; f. 1818, f. d.
riksdagsman; f 1901 'V4 i Tingsryd;
begrafven å Tingsås kyrkogård i Kro*
nobergs län.
Englund, Karl Emil Leonard; f. d.
specerihandlande; f ^9^^ V^, 62 ir.
Digitized by
Google
13
8 m&o. och 20 dagar gammal, e.
&Dka, född Matilda Fagerlund^ och
fyra söner.
Ensnell, Nils Erik; fabrikör; f 1901
'^/lo i Stockholm, 59 &r, 2 män. och
4 dagar i^mmal.
Engstrand, Ivar August; f. 1873 ^k\
stationsskrifvare; f 'QOi "/xt i ösl-
mora i V&sterhanninge socken i Stock-
holms ISn, e. moder och bröder.
Engström» Augusta Josefina; se
Creutt.
Engström, Hedvig Johanna Emilia; f.
Sunesson: finkemajorska; f 1901 **/« i
Eksjö, 49 är och 5 män. gammal, e.
barn, sonhustru, broder och svägerskor.
Engström, Johan Emerik; f. 1851 '5/«;
pianofabrikör; f 1901 Va, e. änka
Johanna Engström^ tre barn, sjrstrar
och svägrar; begrafven ä norra be-
grafhingsplatscn vid Stockholm.
Engström, Karl Johan Teofil: förräds-
förvaltare vid statens järnvägar; f 1901
'V? vid Nybro badanstalt, 59 är gam-
mal, c. änka, född WetUrhall, och
barn.
Enhörning, Karl Magnus: godsägare;
t 1 901 'fa pä sin egendom Västan-
fors säteri i Västmanlands län, 81 är
gammal, e. änka och barn.
Ericson, Erik Vilhelm: f. 1874 ''9; f-
d. kassör vid Pilsnerbryggeriet; f 1901
*Vis i Kungsör, e. änka, född Agnes
Sandströmy tvä barn, föräldrar, syskon,
farmoder, svägerskor och svägrar.
Ericson, Nils Gustaf; bruksägare; f
1901 '/a i Stockholm. 74 är, 2 män.
och 6 dagar gammal, e. änka, fÖdd
Louise Ehrenberg: begrafven i familje-
grafven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Ericsson, Karl: mäleriidkare; f 1901
i juli i Stockholm, nära 75 är gam-
mal, e. son, döttrar och barnbarn.
Ericsson, Nils: f. 185 1 '/,o i Jama
socken i Kopparbergs län, handlande;
t 1901 Va i Leksand, e. moder och
syskon.
Eriksson, Anders: f. 1839 i Dalsland,
trfdgärdsmästare; f 1901 ^ i i Göte-
borg, c. änka, född Jonsson, och tvä
söner.
EHksson, Axel Vilhelm: f. 1846 i Vä-
nersborg; naturforskare och afrika-
resande; t 190* 'Vs i Afrika, e. tvä
söner och tvä döttrar.
Eriksson, Erik Adolf: f. 1845 ^;s i
Hardemo socken i Örebro län; fän-
gelsedirektör; fil. kandidat; f 1901 Vs
1 Jönköping, e. änka född Lejkauf
och 3 barn; begrafven i Jönköping.
Eriksson, Karl Edvard Ludvig: f. d.
handlande; f 1901 'V4 i Linköping,
63 är, 10 män. och 1 1 dagar gammal,
e. änka, f5dd Hanna Vesttrberg, fyra
barn och sonhustru.
Eriksson, Gunnar; f. 1833; f. d.
riksdagsman; f 1901 "A i Mörviken;
jordfäst i Åre nya k3rrka i Jämtlands län.
Eriksson, Oskar: f. 1842 »Va i Tjällmo
socken i Östergötlands län; kyrko-
herde i (lagebyhöga, Fifvelstad och
Orlunda församlingar af Linköpings
stift; t 1901 ^k.
Ersson, Erik: landstingsman; f 1901
^h i Kulinge i Odensvi socken i
Västmanlands län, 73 är gammal.
Ersson, Frans; f. 1825, bruksidkare; f
1901 */♦ i Nora, e. änka i 3. giftet
och sjutton barn.
Esberg, K. F.: f. 1838; ingeniör vid
Eriksbergs mekaniska verkstad i Göte-
borg; t 1901 V? i Göteborg,
Estrin, Matias: f. d. folkskolelärare
i Lena församling af Ärkestiftet; f
1 901 3'xa, 76 är gammal.
Eurenius, Malte Karl Josef; f. 1821 i
öveds socken i Malmöhus län; f. d.
lektor vid högre allmänna läroverket
i Malmö; fil. doktor; f 1901 "^/a i
Malmö; begrafven därstädes.
Eweriöf, F. Oskar: f. 1843; sjökapten:
t 1901 'V" pä resa frän Göteborg till
London: e. änka, född Hedman^ och
tvä döttrar; begrafven ä nya begraf-
ningsplatsen vid Göteborg.
Fagerström, Fränt Fredrik: bruks-
ägare: t »901 '^5 pä Fredriksström i
Kalmar län, 77 är gammal.
Fahién, Adolf Fredrik: f. 1838 »^/e;
spcgelfabrikör; f 1901 »3/9^ \ Stock-
holm, e. änka, fSdd Hilma Widstrdmy
och barn.
Falck, Johan Henrik August: f. 1825
Vx i Kristianstad; f. d. fördelnings-
läkare i I. arméfördelningen; f 1901
'S/9 i Malmö, e. änka, född Charlotte
Åbergs barn, broder och svägerska;
begrafven i familjegrafven ä nya kyrko-
garden i Malmö.
Falk, Edvard Eugen: f. 1832; f. d.
registrator i kammarkollegium ; f 1901
'V3 i Stockholm, e. änka, född Herta
Ziervogely och barn.
Falkenberg till Trystorp, Henrik Vil-
helm: f. 1855 Vx; friherre; f 1901 3/6.
Falkenskiold, Karl Valdemar: f. 1854
"^/y; landtbrukare pä Spannarp; f 1901
Vtt genom olyckshändelse vid Span-
narps järnvägsstation, e. fader, fästmö
och syskon ; begrafven i familjegrafven
å Välinge kyrkogärd.
Digitized by
Google
14
Fallanius, K. M.; f. 1823 >«,t; med.
doktor; kintrgie magister; f 1901 '**/»,
e« inka i 2. giftet, född Holm^ barn,
barnbarn och syskon.
Fehr. Gustaf Emil: f. 1867 i Stockholm,
lektor i latin och grekiska vid högre
allmänna läroverket i Nyköping; f
1901 V4 i Nyköping, e. syskon; be-
grafven i familj egrafven i Stockholm.
von Fellitzen, Carl Henrik Jcbst; f.
1840, t 1901 */4.
Feyohtlng, Herman; f. 1865 'Vs; artist;
t 1901 ''Va i Stockholm, e. syskon;
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Fiedler, Anders Fredrik GoUlieb; f. 1820
i Tyskland ; f. d. fanjunkare vid marin-
regementet; t 1901 'V« i Karlskrona,
e. änka, född Emma Sofia Fehr^ och
dotter.
Fiedler, Matthews: grosshandlare f. 1843
i England; f 1901 "/s i Göteborg, e.
änka, tre söner och två fosterdöttrar.
Fleetwood, Juliana Sofie Albertina;
f. friherrinna Rudbeck 1830 V», t ^90'
'Via i Stockholm, e. make, kabinetts-
kammarherren frihene George KiV-
kelm Fleetwood^ sonhustrur och barn-
barn; begrafven i familjegrafven å
Eskilstuna kyrkogärd.
Flemström, Fredrika; f. Manner*
stråle 1833 »5/,; änka 1892 efter f. d.
skolläraren Johan Erik Ludvig Flem"
ström; f 1901 'Vi« i Luleå, e. barn,
barnbarn och syskon.
Fliesberg, Fredrik Vilkelm; f. 1840 »s/s
i Karlskrona; tullförvaltare; f 1901
V6 i Umeå, e. änka, född Augusta
WockatZy barn och syskon.
Flodberg, Anders Fredrik; f. 1835 »^/s;
f. d. inspektor; f 1901 "/e i Bispgår-
den; e. änka, född Hilda Andersson^
och barn.
Flodman, J, Fr, H Th.; f. 1867 "A;
teolog, och fil. kandidat; f 1901 »/««
i Motala, e. föräldrar och syskon.
Flodqvist, JClas Emil Kristian; f. 1858
"A i Arvika; handlande; f 1901
'V» i Kalmar, e. syskon.
Flyborg, K. M.; f. 1822; f. d. portu-
gisisk vice konsul; f *90i " " i Hel-
singborg, e. änka och son.
Fock, Alfred Henrik Edvard; f. 1818
Vio; friherre: f 1901 'V».
Fock, Anna Margareta Charlotta; se de
Laval.
Fock, Victorine Hubertine Ghislaine;
f. Berson 1873 "/a, t 1901 "/a-
Follln, Samuel Erik Valentin; f.
1822; f. d. telegrafkontrollör; f *90i
'Vs i Stockholm, e. syster.
Forsberg, JCarl Ludvig; f. 1820 •*/« i
Stockholm; f. d. krigshofrittsråd ; f
1 901 'V9 i Stockholm, e. änka och
barn ; begrafven i familjegrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stocholm.
Forsberg, August Kristia» Sten; f.
1840 V9; kammarråd; f 1901 "/s i
Stockholm, e. syskon; b^rafven i
familjegrafven å norra begrafningsplat-
sen vid Stockholm.
Forssberg, August; musiker; f 1901
**h i Göteborg, 48 år gammal, e. änka
och barn.
Forsgrén, Karl Robert; f. 1838 V9 i
Stockholm; grosshandlare; f 1901 '^,9,
e. sjrskon, svåger, svägerska och syskon-
barn.
Forsman, Viktoria; se Ulf sporre till
Broxvik.
Forshasil, Jakob Oskar; f. 1836; krono-
fogde i norra och södra Vedbo härads
fögderi; f 1901 ^}a på Fogdeholm, e.
änka, född Branting.
Forsell, Otto Herman; f. 1818 ^Vs i
Hudiksvall; f. d. hofrättsråd; f 1901
'Vs i Stockholm, e. brorsdotter och
sjrskons barn.
Forssell, Hans Ludvig; f. 1843 »♦/• i
Gäfle; president i kammarrätten; f
1 901 Vs i San Bernhardino i Schweiz,
e. änka, född Hildegard Zuleima
Eneroth, och fyra barn; begrafven i
familjegrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Forssell. Svante; f. 1818 **li i Skara;
kyrkoherde i Fröjereds församling af
Skara stift; f 1901 »%, e. änka, född
Eva Kristina Carlsson; och barn.
Forssman, Karl Henrik; f. 1846; guld-
smed i Nyköping; f 1901 'Vi i nämnda
stad, e. änka, barn, syskon och syskons
barn.
Fourong, Gustaf; f. d. skomakare-
mästare; t 1901 **/«« » Stockholm,
79 år gammal, e. änka, född Bengta
Jacobs^ barn och barnbarn.
von Franoken, Herbert Edvard
Reinhold; f. 1857 »♦'s; försSkringiUi-
spektör; f ^90i *'» i Stockholm, e.
moder och syskon; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Fransen, Ernst Gotthard; stationsföre-
ständare; f 1901 "/lo i Hall, Kårsta,
25 år, 8 mån. och I dag gammal, e.
föräldrar och syskon.
Fredriksson, Olof Bernhard; L i Vax-
holm; f. d. repslagaremästare; f 1901
"/a i Vaxholm, 79 år gammal, e, bara.
barnbarn, måg och sonhustru.
Digitized by
Google
»5
Freese, K. T.; agent; f 1901 »*/ix, 37
Ir gtmmal, e. änka, född Emma JCri'
Stina yenssen^ moder och syskon.
de Freese, Georgina Elisabet; f. 1832
^ly, t 1901 »^/ix.
Freidenfalt, Jakob Axel Samuel: f.
1869 »»/„, t 1901 'V4.
Freudenthal, Tor yulius; f. 1869;
kartograf vid rikets Allmänna Kart-
verk; t 1901 Vs i Stockholm, e. för-
ildrar och syskon; begrafven ä norra
begrafhingsplatsen vid Stockholm.
Fribergf Frans Oskar; handlande; f
1901 *"/» i Uppsala, 35 &r gammal, e.
föräldrar och syskon.
Friberg, Gustaf; f. 1847 •'/a: stations-
inspektor i Örnsköldsvik; f '90i 'V?
ä OmskÖldsviks järnvägsstation, e.
inka, född Edith Sehagerstrém^ barn,
moder, syskon och svärmor.
Friberg, Karl Fredrik; f. i Säby socken
i Jönköpings län; handlande; f 1901
""/lo i Vänersborg, e. änka, (öådAfaria
Gillblad^ och t^ söner.
Friberg, O, ; kamrerare vid Kalmar en-
skilda banks afdelningskontor i Valde-
marsvik; t 1901 '3/3 i Valdemarsvik,
75 år gammal, e. änka och fyra barn.
Friberger, Karl Gustaf Isak Alfred;
f. 1858 "3/,,; kapten vid Skaraborgs
regemente; f *90i "*/»« i Stockholm,
e. moder och syskon.
Frlck, David; godsägare; f 1901 **/» >
Malmö, 78 år gammal.
Frlck, Friedrich; f. i8j6*V8 i Ostprens-
sen; musikdirektör; f 1901 V7 i Norr-
köping.
Fries, Nils Henrik; f. 1815; f. d. kap-
ten vid Kalmar regemente; f 1901
'/« på Karlsro i Ryssby i Kalmar län,
e. änka, född Hedvig Sofia Seder-
berg, son, dotter och bror.
Friman, Karl Anders Fritiof f. 1833
^,7 i Hylletofta socken i Jönköpings
län: f. d. provinsialläkare; t 1901 'V4
i Vänersborg, e. änka, född Anna
HordenstrÖm^ och två barn.
Frtman, JL; f. 1839; fabriksidkare; f
1901 Vs i Hvetlanda.
FrfeoN, Axel Hjalmar; f. 1821 5/7; bruks-
ägare; t 1 901 "A » Stockholm, e.
inka, född Sofia Amalia von Sydow,
och barn; begrafven i familjegrafven
å norra begrafhingsplatsen vid Stock-
holm.
Fritzbergf Andert Julius; f. d. krono-
länsman; t '90I •'/s i Edene, 71 V»
Ir gammal, e. änka och tre barn.
Frttzell, Karl Johan; f. 1839 »/s; f. d.
(ukjnnkare vid Lifgardet till häst; f
1901 ^4 i Stockholm, e. änka, född
Anna Petterson, barn och svärför-
äldrar; begrafven å gamisonskyrko-
gården vid Stockholm.
Frunok, Beata; f. 1800 V" i Skultnna
socken; f 1901 Vx» i Stockholm:
Stockholms äldsta innevånare ; begraf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Frftnberg, Oskar Harald Knut; f. 1873;
f. d. tidningsredaktör: f 1901 •% i
Frånö, e. föräldrar.
Fröblom, Johan Bernhard Oskar; f.
1850 »«/io; disponent för Reinholds
ångbageri- och konditori- aktiebolag;
t 1901 'Vs i Stockholm, e. änka, född
Rosa Hellgren, mor och syster; be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Fröding, Johase Bernhard; f. 1834 '^ a
i Värmland; f. d. bmksägare; f 1901
Vs i Stockholm: e. bror, brorsbarn
och svägerska; begrafven i familje-
grafven å Karlstads kyrkogård.
Frost, Axel Rikard; f. 1836 "»A; kyrko-
herde i Gråmanstorp och Vedby för-
samlingar af Lunds stift; f 1901 ' 9-
FUrstenberg, Göthilda; f. Magnus
1837 V« i Göteborg, f 1901 Vi« där-
städes, e. make, grosshandlaren Pontus
Furstenberg.
Fågersklöld, Barbara Fredrika; se
Planting*Gyllenbåga,
Fägersklöld, Torborg Augusta Vil-
helmina; f. Schelitt I&45 '»/ii; f 1901
"»/ii i Köping, e. make, rådmannen,
friherre Bror Fredrik Fager skidld,
och barn.
Qabrielsson, Karl Gustaf; f. 1861 i
Stigtomta socken i Södermanlands län ;
redaktör; f 1901 3t/,o i Stockholm.
Qahn, Fredrik Vilhelm; kamrerare vid
Drottningshuset; f. d. expeditions-
sekreterare; tl90i "A i Stockholm,
80 är gammal, e. tre döttrar; begraf-
ven i familjegrafven å Solna kyrko-
gård.
Qahn, Henrik Pontus Volter; f. 1820
"A på Kåfalla bruk i Fellingsbro
socken i Örebro och Västmanlands
län; t 1901 'Va i Stockholm, e. son,
dotter och barnbarn; begrafven i
familjegrafven å Fellingsbro kyrkogård.
de la Qardle, Anna Elisabel Malvina;
f. von Plåten 1824 ® 3; grefvinna; f
1901 »3/6.
Qartz, Karl; f. 1849 ^4; godsägare; f
1 901 *Vi i Stockholm, e. två systrar:
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
von Qegerfelt, Emil Rikard Mauritz;
f. 1879 »V«, t 1901 *V3.
Digitized by
Google
i6
Ceiimr, Karl Axd: f. 1846 'Vio; f. d.
öfverstelöjtnant vid Vftnnlands rege-
mente; f 1901 '^^ P& Bninsberg, e.
änka, född Ida Malvina Petré, barn
och syskon.
OeUer, JCarl Fredrik Otto: f. 1827 ^ «,;
k. sekreterare; f 1901 '^» i Stock-
holm, e. syster, svXgerska och syskon-
barn.
Gelsler, Gustaf Tobias; f. 1835; f. d.
kassör; f 1901 ^^l^i e. änka i 2. giftet,
född Fanny Elisabet Lidbom, son
och dotter i i. giftet.
Gemzell. A'arl\ f. 1819 ^9 pä Hven:
f. d. tulluppsyningsman i Helsingborg ;
t 1901 * ,1 i Helsingborg, e. änka,
född Holm.
Gerdtsson, Nils Herman; f. 1827 "^/i;.:
f. d. handlande: f 1901 »^^s, e. änka,
Maria Gtrdtsson, och son,
Germundsson, P. y.; handlande; f
1 901 '^^ i Ängelholm, 47 '/« år gam-
mal, e. änka och son.
af Qlllnér, Charlotte Margareta; se
Schotte.
Qimberg, A'arl Otto; bokhandlare; f
1901 ^ I i Stockholm, 38 år gammal,
e. änka, fÖdd Lindbergh moder och
syskon, begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Godbersen, Maria So/ie; se Hjäme.
Gottllebssen, Johan Anton; f. 1834;
kronolänsman i Garpenberg; f 1901
"/?, c. änka och fem barn.
Graf, Lorentz; f. 1862 5;.; f 1901 7/4.
Granbom, Magnus; f. 1852 '♦ 3; dis-
ponent-direktör vid Möns trävaruaktie-
bolag; t 1901 '*;x i Sundsvall, e.
syskon, styfmoder och svåger: begraf-
ven i Sundsvall.
le Grand, iV.; f. d. källarmästare; f
1901 i januari i Kalmar, 70 år gam-
mal.
Granlund, Gustaf Adolf; f. 1862 ^,i)
cigarrhandlare; f 1901 'Vn, e. moder
och syskon; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Granquist, Oskar Fredrik; f. 1845 »9,7;
kontrollör vid tullkammaren i Lands*
krona; f 1901 'V» i Stockholm, e.
syskon och syskonbarn: begrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Granstedt, Dorotea Fredrika ; se Ström-
berg.
Grape, Johan; f. 182 1 i Haparanda;
tullöfveruppsyningsman : f '90i Va i
Hudiksvall, e. änka, son, dotter och
måg.
Grape, Mathilda; f. Silfwer brand y
1840 9/4, t »901 ''^.»•
Qrape, Per Olof; f. 1844 ';9; kontrakts-
prost; kyrkoherde i Neder-Tomeå för-
samling af Hernösands stift och Ha-
paranda; folkskoleinspektör; f 1901
^Vs i Haparanda, e. änka och barn.
Gr^villlus, Gustaf Albert Johan; f
1826 '5/8, t 1901 '57.
Orlberg, Per Alexis; f. 1867 Vs; ägare
la Nyköpings bryggeri; bryggare; f
X901 *^/3 i Nyköping, e. änka, född
Amanda Nordqvist, tva barn och moder.
Qrlpensvård, Maria Fredrika; se
IVretman.
Qrlpenwaldt, Johanna Ulrika Char-
lotta; se Noréus.
QrlsohottI, Rudolf Oscar; f. 1845:
svensk-norsk v. konsul i Glasgow; f
1 901 9/8 i Glasgow, e. syskon.
Qrubbe, Carolina Wilhelmina; se
von UthfalL
af Qrubbens, Nils Edvard; i. 183 1
'3/5, t 1901 "7.
Grundal, Enriqueta Elisabet; f. Rosen-
blad; t 1901 'V3 i Stockholm, e. make
i 2. giftet, doktor Nils Adolf Rikard
Grundal, två söner i I. giftet och en
dotter i 2. giftet; begrafven i familje-
grafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Grundel, Kristian August; f. 1840 ^°!i
i Filipstad: läroverkskollega och redak-
tör; t '90X ** « * Kristinehamn; be-
grafven i familjegrafven å gamla kyrko-
gården i Kristinehamn.
Grunden, Katarina Andrietta; se AV/^
dien.
Grönfeldt. Felix Ferdinand; f. 1828
'Vx i Viborg i Finland; distriktsvete-
rinär; t 1901 *V4 i Marielund, Bofors,
e. änka i 2. giftet, född Emilia Jans-
son, barn, barnbarn och syster.
Grönlund, Konrad August; f. 1856 "/V.
kanslist i fattigvårdsnämnden; f 1901
"/ii i Stockholm, e. änka, född Au-
gusta Svart bäek, moder och syster:
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Grönvall, Karl Johan; f 1827 «3/x.;
juvelerare; f 1901 '*'/« i Stockholm,
e. änka, Mary Grönvall, syskon och
systerson: begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Gullletmot, Louis; f. 1824 'Ve; bankir:
t 1901 "Vx i Stockholm, e. barn och
syskon.
Guldbrandeen, Olaus; f. 1825 3«/„ i
Norge; kassaskåpsfabrikör: t*90i**.9
i Göteborg, e. änka, Charlotte Guld-
brandsen, barn och barnbarn.
Gulln. Johan Alfred; f. 1813 ',9 i
Karlskrona; f. d. krigskassör; f. 1901
Digitized by
Google
17
''/• i Stockholm, e. tvä baro och
sjTStrar; begrafven i familjegrafvea å
norra begrafDiDgsplatsen vid Stock-
holm.
Cummesson, Johan August; f. 1832
'V9; f- d. maskinistunderofficcr vid k.
Flottan; f ^90' Vs, e. änka, Matilda
GummessoH, barn, barnbarn, bröder
och syskonbarn; begrafven ä Galer-
varfvcts kyrkogärd.
Gunér, Frans Johan; f. 1 828 "/e; f. d.
tolluppsyningsman; f ^901 'Vi i
Stockholm, e. änka, född Anna Greiffe^
och barn.
Gunnarsson, A. N.; f. 1828 "^.n i
Vcinge socken i Hallands län; f. d.
apotekare; f 1901 i augusti i Väres-
torp i Sydhalland, e. son och dotter.
Gussander, Evald; f. d. handlande i
Enköping: t 1901 5 „ j Stockholm,
46 är gammal, e. änka, född Usa
Burjam, barn, syster, sväger och svär-
föräldrar; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Gustafsson, Johan; spegelfabrikör; f
1 901 'Va i Stockholm, 57 är, 6 män.
och 9 dagar gammal, e. änka, född
Ingtborg Blombergs och barn.
Qylfe, J. C; f. 1853; slöjdskoleföre-
ständare; f 1901 '/s i Uddevalla.
Gyllenhammar, Å''arl Isak Adolf; f.
1826 V4, t 1901 » »naj-
Gyllenhammar, Sofie Karolina: se
Andersson.
Gylifns, Birgtr Gustaf; f. 1848 ^6 i
Stockholm; postexpeditör i Åmäl; f
1901 'Vi i Åmäl.
Gödeoke, Jakob Adolf-, f. 1852 '^^lo;
kapten vid Norrlands artilleriregemente;
t 1901 1 1 pä Ärtekärr vid Fagersanna
t Västeigötland, e. syskon.
Göhie, V. G.; f. 1830; f. d. handlande;
t 1901 '';6 i Norrköping, e. änka och
barn.
Göransson, A. R.; f. 1864; direktör
för elektriska aktiebolaget > Magnet i
Lndvika; f 1901 */a.
Göransson, Karl IVilhélm; fabrikör;
t 1901 ^,'s i Stockholm, 78 är gam-
mal, e. dotter och barnbarn.
GöUtberg, Karl Fredrik; f. d. hand-
lande: t 1901 V4 i Karlstad, 57 är
gammal, e. tre systrar.
Göther, Paul Edvard; f. 1853 ^^4 : ur-
fabrikör; t 1901 ^i^ i Stockholm, e.
syster; b^rafven ä södra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
von HafTner, Ulla; se Ruuth.
Hagberg, Johanna Sofia; f. Tömqvist;
inka efter öfversten Erik Hjalmar
Hagberg; f 1901 Va i Vadstena, 79
är gammal, e. broder, svägerskor och
broTsbarn.
Hageltn, Maria Amalia; f. Palmborg;
1856 "/a i Stockholm f 1901 i februari
i Kungälf, e. make, apotekaren Elmar
Gottfrid Hagelin,, fyra barn och syster.
Haglund, Karl Johan Emil; f. 1837:
med. licentiat f. d. stadsläkare i Norr-
köping: t 1901 Vw pä Härjestad i
Smaland, e. änka, född Hedvig Char-
lotta Margareta Schröder, och sex
barn.
Hagström, Alfred; f. 1829 3^/3; kloc-
kare och organist; f 1901 V9 i ösmo
klockargärd, e. änka, född Hilda Lund-
gren, döttrar, mäg och syskon.
Hagström, August Fredrik; f. 181 7:
f. d. besiktningsmstmästare; f 1901
*°/« i Stockholm, e. barn och barn-
barn; begrafven ä artillerikyrkogärden
pä Djurgården vid Stockholm.
Hagströmer, Anders Johan Gösta; f.
1874 "/», t 1901 Vi.
von Hall, Tom Albert Herman ; t 1869
Vs; tandläkare; f 1901 'V» i Stock-
holm, e. moder och syskon.
Hallandar, Karl Kristian; f. d. bruks-
förvaltare; f 1901 ^ji i Karlstad, 77 är
gammal.
Hallberg, Adolf Bernhard; f. 1846 'V*;
fabriksidkare; f 1901 'Ve i Södertälje,
e. änka, född Helga Norling^ syskon,
syskons barn och svägerska.
Hallberg, David Verner; verkmästare
vid Stockholms stads vattenledning;
t 1901 ^•Vio i Stockholm, 47 är gam-
mal, e. änka och barn; begrafven ä
norra begrafningsplatsen vid Stockholm.
Hallberg, Ernst Viktor; grosshandlare;
t 1901 *V6 i Stockholm, 42 är gam-
mal, e. fader och syskon.
Hallberg, Johan Vilhelm; f. 1848 "/g;
handlande; innehafvare af Frövi järn-
vägsrestaurant : f 1901 *V« i Frövi, e.
änka, född Terese Serrander, son och
tvä döttrar.
Hallberg, J. IV.; f. i Göteborg; gross-
handlare; t 1901 ^U i Halmstad, 80
år gammal.
Hallborg, Olof; f. 181 5 'Vs i Tuna soc-
ken i Gäfleborgs län ; prost ; kyrkoherde
i Torstuna församling af Ärkestiftet; f
1901 '5/3 i Torstuna prästgärd, e. barn.
Hallön, Per Alfred; f. d. kassör; f 1901
Vix i Nora, 61 år, 11 män. och 16 dagar
gammal, e. änka, född Emma Ek^ barn,
barnbarn, syskon och svärföräldrar.
Hallgren, Josefina Magdalena ; se Ström.
Hallman, Leontius; f. 181 2 'Ve; f. d.
ombudsman i riksgäldskontoret; upp-
bördskommissarie i Stockholm; härads-
Digitized by
Google
i8
höfding: f 1901 3/4 i Södertälje, c.
fosterbarn, fyra syskon och deras barn,
barnbarn och barnbarnsbarn; begraf-
ven i familjegrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Hallström, Hans Jakob; f. 1840 »s 3 vid
Hfillefort bruk; arkitekt; byggmästare;
t 1901 Vs i Stockholm, e. änka, född
Anna BUmqvist^ dotter, måg, barnbarn
och moder; begrafven i familjegrafven
ä Solna kyrkogård.
Hallström, Ivar Kristian: f. 1826 5 6 i
Stockholm; profeMor: t 1901 'V* i
Stockholm, e. broder och brorsbarn.
Hallström, Kari Henrik; f. 1828 '^,3:
t 1901 •/«■
Hamllton, Ma tvina Berta; f. Christ-
mas 1824 •'*/4: grefvinna; f i9or "V?-
Hammarbåok, Gustaf: f. d. bruksför-
valtare; t 1901 "/7 i Uppsala, 49 år,
10 mån. och 22 dagar gammal, e. änka,
född Lina Vesthotm^ och barn.
Hammarhielm, Ulrika Charlotta Eme-
rentia; se Strokirk.
Hammarqvlst, Karl Enock; f. d. in-
spektor; f 1901 '/lo i Nyköping, nära
65 är gammal, e. änka, Augusta Ham-
markvist^ tvä döttrar, fosterson och
syskon.
Hammarskjöld, Maria Lovisa Cecilia
Vilhelmina: f. Cöster 1832 »V", t 1901
'Vix; begrafven i familjegrafven å Tuna
kyrkogärd.
Hammarstedt, Frank; f. 1857 i Ignaby,
Kronobergs län; öfveruppsyningsman;
t 1 901 i Sandslone, Minnesota; e. änka
och två barn.
Hammarstedt, Fredrique; f. Unge; änka
efter kyrkoherden Gustaf Hammarstedt ;
t 1 901 *V9 i Stockholm, e. barn och
barnbarn: begrafven i familjegrafven ä
Dan viks kyrkogärd.
Hammarstrand, Alfred Teodor; f. 1865;
bokbindaremästare; f 1901 ", i, e. för-
äldrar och syskon.
Hansen, Martin; f. 1845 '9* grosshand-
lare; t 1901 'V» pä Beliyberg vid Stock-
sund, e. änka, född Anna Widestedty
fosterdotter och mäg; begrafven ä norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Hanssén, Fr. Ferdinand; f. 1837 i Kö-
penhamn; f. d. brandmästarc i Göte-
borg; t 1901 ^"Z* i Stockholm, e. dotter
och mäg.
Hansson, Axel Edvard; f. 1830; sjö-
kapten; t 1 90 1 7/5 i Göteborg.
Hansson, Per Henrik Wolf ang; f. 1834
"/© i St. Slägarp socken i Malmöhus
län; f. d. provinsialläkare; f 1901 "'/s
i Lund; e. barn.
Harms, Fr ils August; f. 1824 i KatU-
hamn: kapten; sjömanshusombudsman:
t 1 90 1 "/9 i Karlshamn, e. änka, född
Amalia Damstedt, barn och barnbarn.
Hartman, Maria Kristina: f. 1810; änke-
fru; t 1901 V« på Norrbacka åldershem.
Hartmann, Kristian Kristiansson; f.
1819 i Hjörring på Jutland; f. d. egen-
domsägare; t 1901 3/4 i Linköping, c.
dotter, son och dotterdotter.
Hasselblad. F. V.; chef för Göteborg
firmans F. V. Hasselblad afdelning i
Göteborg; f 1901 V " » Köpcnha.mn.
55 ^^ gammal.
Hasselffren, Gustaf: f- d. handlande:
t 1901 'V7 vid Bodiled, 49 år gammal.
Hassellund, Carl Aug. Erland : målare:
t 1901 V« i Stockholm, 36 år och 7
mån. gammal, c. änka, Hulda Hassel-
lund^ fader och syskon; begrafven .^
norra begrafningsplatsen vid Stockholm
Hasselskoff, Karl Georg: f. i8r8 '*;7
i Skara; kontraktsprost; kyrkoherde i
Broddetorps församling af Skara stift;
t 1901 *^8, e. änka, född Anna Char-
lotta Kjellén^ två döttrar och magar.
Hazellus, Artur Immanuel; f. 1833 ^/"
i Stockholm; styresman för Nordiska
museet; fil. doktor; f 1901 '?/s p&
Skansen, e. son och syster; begrafven
å Skansen på K. Djurgården vid Stock-
holm.
Hebbe. Karl Otto Andreas; f. 1873 »«;^
i Torshälla: e. o. hofrältsnotarie ; fil.
kandidat; f 1901 ***, 5 i Stockholm, e.
moder och syskon.
von Hedénberg, Johan Henrik Rein-
hold; f. 1839 3/8, •)• 1901 i maj.
Hedenberg, Lars; fanjunkare vid Hel-
singe regemente; f 1901 "/$ i Heden.
Bollnäs.
Hedenskog, Karl Oskar; f. 181 1 ; f. d.
färgerifabrikör; f 1901 */3 i Malmö, e.
änka i 2:a giftet, född Matilda I/aagen,
och flera barn.
Hedin, Erik August: f. 1823 '/««; f- d
bruksägare; f 1901 **/7, e. dotter i 2:a
giftet; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Hedin, Olof: f. 1818 »V» i Sollefteå; kom-
minister i Tåsjö församling af h(toö-
sands stift; f i<)oi ^It.
Hedström, Adolf; f. d. stationsinspek-
tor; t 1 90 1 'V6 i Kristinehamn, 52 år
gammal.
Hedström, Karl Vilhelm: f. 1825 »^7
i Botkyrka socken i Stockholms län:
kyrkoherde i Askers församling nf
Strängnäs stift; f 19^^ ^i* i Askers
prästgård; e. änka, född Hildegard
Lovisa Mariana Hagbergs och son.
Digitized by
Google
19
Hedströnrif Svante Justin; sjökapten;
t i90i"»/3 i Stockholm, 6i är, 8 mån.
och 22 dagar gammal, e. änka, Ma-
tilda Hedström^ bam, barnbarn, måg
och svftrmoder; begrafven å södra be-
grafhingsplatscD vid Stockholm.
HeUenskJöld, Adolf Deilof; f. 1850 V?;
t 1901 */a.
Halander, Sven Viktor; f. 1839; svensk-
norsk konsul i Diisseldorf; ^ \^\ "/9
i nimnda stad, e. änka, född Ida
Emilie Berika Méller^ i hennes 2:a
gifte.
Helin, Anders; f. 1833: fabrikör: t >90'
7/t i Stockholm, e. änka, född Mathilda
Mdrk^ bam och barnbarn.
Helin, Anders Fredrik E:son; skrttd-
daremfistore; f 1901 'V* i Stockholm,
73 är, 7 män. och 21 dagar gammal,
e. änka, född Hedvig Lovisa Petters-
son och styfdotter.
Helin, Otto Teodor; f. 1852 V«i; bok-
hällare; f 1901 ^/x, c. änka, född
Anna Lagerhall^ barn, moder och
syskon.
Hetlbers, Karl Johan; f. 1868 'Ve;
kassör; f 1901 'Vs i Stockholm, e.
föräldrar och syskon.
Hellbers, Karl Josef; f. 1843 *Vio i
Högdals socken i Göteborgs och Bo-
bns län: kapellpredikant pä Gullhol-
men i Bohuslän; f 1901 'V*.
Hellebers, Axel Leonard; f. 18 18; vin-
handlare; t 1 901 ^/i3 i Stockholm, e.
bam och barnbarn ; beerafven i familje-
grafven I Maria kyrkoglrd i Stockholm.
Heilin, H,; f. 1845: ingeniör; f 1901
"/lo i Vällinge i Skåne, e. föräldrar
och syskon.
Hell8tn5m, Anders Erik; f. d. snickare-
mäsUre; f '90i "/6 i Stockholm, 61
år, 8 mån. och 9 dagar gammal, e.
änka, född Erika Filmerus, och bam.
HelletrÖm, Carl Paulus; civilingeniör;
t 1901 '/la i Stockholm, 28 år, 5 män.
och 23 dagar gammal.
Hellström, Lars Magnus; f. 1850 ^*!a
i Karlstad: stationsmäsiare: f 1901
♦/t i Osllttfors, e. änka, född Hilma
Berlin.
HetlstrÖnn, 5. ^.; grosshandlare; f 190I
Vn p& Brunnsby i Västergötland, nå-
got öfver 81 år gammal, e. döttrar
och barnbarn.
Helnnertz, Helmer; f. 1856; häradshöf-
ding i Västmanlands östra domsaga:
t 1901 *^/9 i Stockholm, e. änka, född
Rogberg^ son, fader och syskon; be-
grafven å Solna kyrkogård.
Hemlin. /^ O.; f. 1844 Va: grosshand-
lare; f 1 901 '/V i Borgholm.
Hemning, Georg Leonard; f. 1859*^/10;
tjänsteman i Sveriges riksbank; f 1901
V3 i Stockholm, e. moder och systrar;
begrafven i familj egrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Henrikson, Karl; f. d. handlande; f
1901 'V7 i Kristianstad, 81 år gammal,
e. syster och brorsdotter.
Henriksson, J. B.; f. d. handlande}
t 1901 "/lo på Edeö, 68 år gammal,
e. änka, Johanna Henriksson^ son och
dotter.
Henriksson, Nils; f. 1822 ^'5; f. d.
ångbåtsbefälhafvare; f 1901 »3/4, e.
änka, Kristina Henriksson^ och bam:
begrafven å södra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Hermansson, Karl August; f. 1847
3% i Helsingborg; förlagsbokhand-
lare; t 1901 '5/3 i Stockholm, e. bara,
syskon och svägerska.
Hermelin, Samuel Gustaf; f. 1854
3%a: t 1901 Vx.
Hernblom, Bror Vilhelm; f. 1819 'V?
i Stockholm; f. d. häradshöfding i
Södra Roslags domsaga i Stockholms
län; t 1901 Va i Stockholm.
Hernlund, Johan Robert; f. 1850 "^A:
trosshandlare; f 1901 V? på Hall vid
ödertälje, e. syskon.
Hernmarok, Carl Gustaf; f. 1830 ''/lo
i Riga; f. d. justitieråd; f 1901 "V* i
Stockholm, e. änka i 2:a giftet Fanny
Kempe, bam, barnbarn och systrar;
begrafven i familjegrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Hertzman, Gustaf Alfred; f. 1839
^k\ t I9OI 'Va.
Hessle, Birger Johan; f. 1826 i Alingsås
landsförsamling; f. d. hofrättsråd: t
1901 "/x i Jönköping, e. änka, född
Darin, två söner och dotter; begrafven
å östra kyrkogården i Jönköping.
Heyman, Aron; f. 1834 ^V»» i Göte-
borg; godsägare; f ^9^1 'V4 i Göte-
borg; e. änka, född Hilda Davidsson,
barn, barnbarn och syskon.
Heyman, Moritz Josef; f. 1857 : gross-
handlare; t 1901 '7x i Göteborg, e.
änka, född Salomonson, bröder och
syster.
Hinnerson, P. A.; f. 1829 'Vi; bruks-
ägare; t 1 90 1 Vi på Lekeberga i
Närke.
Hjelm, Hedvig Elisabet; se Burenstam.
Hjelm, Johan Gustaf; f. 1835 '^9 i
Köping; f. d. jägmästare i Västerås
revir; f 190 1 V9 i Västerås, e. änka,
född Ebba Norrman, bam och bara-
barn.
Digitized by
Google
20
HJorth, Per Johan: glosmäsUre ; f 1901
'Vs i Stockholm, 75 &r, 2 måa. och 17
dagar gammal^ c. barn och barnbarn.
HJorUberg, Frans Vilhelm: f. 18343/3
i Stockholm; rådman; hofauditör; f
1901 '^4 i Stockholm, e. brorsbam;
begrafven & norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
HJårner Maria Sofie: f. Godbersen
181 1 '%; t 1901 «V«.
Hoffman. Vilhtlm: f. 1844 ^.'1 i Stock-
holm; ornamentsbildhuggare; f 1901
'3 i Stockholm; e. syskon; begrafven
i familjegrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Hofvander« O.: f. 1842; kronolttnsman
i Färs härad; f 1901 »/V
Hollander. Anders Gustaf: f. i8i8 3/>;
f. d. rektor; f 1901 ^Va p& Hestralund
vid Boris; begrafven i Borås.
Hollenius, Ernst Simon: f. 1838 'Vi;
kyrkoherde i Hvellinge församling af
Lunds stift: f 1901 '^4.
Holm, Anders Gustaf: fabrikör; f 1901
^'3 i Gäfle, 76 är gammal, e. änka, född
Benckerty och son.
Holm, August Alfred: byggmästare: f
1 90 1 '10 i Stockholm, 44 år, 9 mån.
och 22 dagar gammal, e. änka, född
Maria Eriksson, och barn; begrafven
ä norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Holm, Frans Leonard: f. 1834; rådman
i Halmstad; vice häradshöfding; f 1901
'^'xo i Halmstad; begrafven därstädes.
Holm, F, W.; t. f. kollega vid allmänna
läroverket i Varberg; hl. kandidat; f
1 901 i nämnda stad, 43 år gammal.
Holm, Gustaf Albin; järnvägstjänste-
man; t 1901 *V9 i Stockholm, 31 år
gammal, e. moder, syster och svåger.
Holm, Martin Erland Vincent: kassör;
t 1 90 1 "/9 i Stockholm, 25 år, 4 mån.
och 9 dagar gammal, e. föräldrar;
begrafven ! norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Holm, Sven: f. 1829; direktör; f 1901
^/s i Eksjö, e. syster.
Holmberg, Karl; handlande; f 1901
''^/xa i Karlstad, e. änka och barn.
Holmberg, /C. August; f. 1844 *V«o;
grosshandlare; f 1901 'Vxo i Stock-
holm, e. änka, född Emilia Carlsson,
barn, barnbarn, syskon och svärmoder.
Holmberg, X'arl Viktor; grosshand-
lare; t 1901 *Vi2 i Göteborg, 37 år
gammal, e. föräldrar och syskon.
Holmberg, Knut Edvard Fritiof: f.
1853; stationsinspektor vid Bro; f 1901
*9/6 på Bro station, e. änka, född Hilda
Larsson, barn, syskon och svärfader.
Holmberg, Torsten: f 1859 ■',7 på
Munkfors; skogsförvaltare; f- *90' '
på Väsby ; begrafven å Sunnemo kyrko-
gård i Värmlands län, e. dotter.
Holmblad, Lars Samuel Gottfrid: I
1827 »V« i Sköfde; kontraktsprost;
kyrkoherde i Dala pastorat of Skara
stift; t 1 90 1 '^6; begrafven ä Dala
kyrkogård.
Holmar, Anders: f. 1858 ""/xo; kom-
minister i Häggenås församling af
Hernösands stift; f 1901 ^/tx i Häg-
genås socken, e. änka och fem barn.
Holmgren, Anna Kristina: f. Runde-
berg 1851 =»7^; änka efter lektor K. K.
Holmgren: f 1901 »*.'. i Stockholm,
e. syskon.
Holmgren, Aron Magnus: grosshand-
lare; t 1901 V3 i Stockholm, 67 år
gammal, e. änka, fÖdd yerling, och
barn; begrafven å norra beg^fnings-
platsen vid Stockholm.
Holmgren, Johan: f. 1831 'Vxi i Bit-
terne socken i Skaraborgs län ; kyrko-
herde i Vilske-Klefva församling af
Skara stift; f 1901 *3 7.
Holmlln, Hans: f. 1844 i Tanums soc-
ken i Göteborgs och Bohus län; leda-
mot af riksdagens andra kammare;
egendomsägare; f 1901 **l^ på Olseröd
vid Grebbestad; begrafven å Tanums
kyrkogård.
Holmstrup, Emil Ludvig: f. 18^2 »*/.
i Köpenhamn; musikdirektör; *r 1901
'Vs i Stockholm; b^rafven å södra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Holmström, Margareta Fredrika: se
Aschan.
Hoof, Magnus: f. 1842 %; handlande:
t 1901 Vs i Jönköping, e. broder, syster-
barn och svägerska.
H ultbom, Georg i na Karolina: f. Stiem-
hoff 1835 "^/ö; t 1901 '*/»•
Hultorantzer, Johan Magnus: f. 1862
V7 i Byarums socken i Jönköpings lin ;
komminister i Lekeryds församling af
Växjö stift; t 1901 ^4, e. änka, född
Augusta Vilhelmina Engström.
Hulthén, Karl Peter: f. 1855 '*/9; skepps-
redare; sjökapten; f 1901 '^h i Hel-
singborg, e. änka, född Möller, fyra
söner, föräldrar och syskon.
Hulting, Axel Reinhold: f. 1825; f. d
kapten vid Skaraborgs regemente; f
1 901 'V" i Herrljunga, e. dotter.
Hultström, Valter Agaton-, f. 1848 *«;«
i Vänersborg; kronofogde i Öster-
Närkes fögderi; f '90' Vs, e. änka,
född Hcintz, son och två döttrar.
Hummel, Alrik Mats Otto: f. 1876 »/ö:
civilingeniör; f 1900 ^/a vid Norsborg,
Digitized by
Google
21
e. moder, broder, trolofvad och styf-
fader; begrafven å norra begrafDiDgs-
platsen vid Stockholm.
Husa» Karl Axel; f. 1859; kronoläns-
man i Sollefteå distrikt; e. o. hofrätts-
notmrie; f 1901 3i'„ j Sollefteå, e.
Inka och tre barn.
H&kanason, Hjalmar; f. 1844 ^U i
Oregmnd; musikdirektör; kantor i Ja-
kobs församling; f 1901 V7 i Stock-
holm, e. barn, moder, syskon och
syskonbarn; begrafven i familjegrafven
å öregrnnds gamla kyrkogård.
HArd till Segerstad, Bror Jacob Al-
btri; f. 1837 '*/,; f I90I ^V..
HArd till Segerstad, Ulrika Sofia; se
SkiöUUbrand.
H Arieman, Eva Eleonora Korneli a^
$c Umdbtrg.
H Allberg, Nils Albert; f. d. kamrerare;
t 1901 % i Stockholm, 67 år gammal.
Högberg, Oskar; f. d. kamrerare i Öster-
götlands enskilda bank; f 1901 'Va i
Stockholm, 65 år gammal, e. änka och
trå döttrar.
Högfeidt, Karl Axel; ineeniör; f 1901
^A i Karlskrona, 52 £*, 6 mån. och
12 dagar gammal, e. änka, Lovisa
Hdgftldt^ moder och syskon.
Höglund, J.; landstingsman; f 1901 i
april i Rogsta i Torsåkers socken i
Glfleborgs län, 60 år gammal.
Höglund, Karl Vilhelm; godsägare; f
190 1 'Vs på Skytteholm på Ekerön
rid Stockholm, 61 år, 4 mån. och i
dag gammal, e. änka, född Kristina
Lcnnardt^ barn och barnbarn.
Höjer, Karl Axel; kassör rid Bergs
aktiebolag i Norrköping; f '9<» 'A
diTStldes, 67 Va år gammal, e. änka,
född Hildegard Se/bom^ barn, barn-
barn och syskon.
Hökf Afamritt Leonard; f. d. sundhets-
inspektör: t 1 901 3/9 rid Arkösund,
72 år, 5 mån. och 12 dagar gammal,
c. ioka, född Tkorén^ barn och barn-
barn.
Höetman, Gustaf Emil Florentin; f.
185 1 ^/to i Stockholm; med. licentiat;
t 1901 'V? i Smedjebacken, e. syskon
och moster.
Ihletröm, Erik August Oskar; f, 1845
■•/»d; f. d. inspektor; f 1901 'Vio i
Stockholm, e. syskon.
Ihrman, Helena Carolina; f. 1815 "/«;
änka efter landskamreraren A. G, /hr-
muuf; t 1901 *% på Bergsgården i St.
Kopparbergs socken, e. barn, barnbarn
och svägerska.
Ihrman, Johan Fredrik; f. 181 6; f. d.
prorinsialläkare ; med. jubeldoktor; f
1901 i januari i Eskilstuna, e. brors-och
systerbarn; begrafven ä gamla kyrko-
gården i Eskilstuna.
Isaoson, Lars; f. 1829 ^ls\ f. d. stads-
kassör; 1 1901 ^Iff i Stockholm, e. änka,
barn, barnbarn och syskon; begrafven
i Isacssonska familjegrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Isacsson, Isac Magnus August; f. 1839
••/xi ; f. d. folkskolelärare och organist :
t 1901 '3/3 i Stocholm, c. änka, född
Karolina Malmbergs son och syskon.
Jacobson, Eric; f. i Nora; f. d. piano-
fabrikör; t 1901 'V9 i Stockholm, 71
år, 5 mån. och 26 dagar gammal, e.
änka, född Pauline Amberg och dotter;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Jakobsson, Ernst Rikard; grosshand-
lare; t 1901 '/s i Stockholm, 40 år
gammal, e. föräldrar och syskon.
Jakobsson, Maria Kristina; f. Adel-
sköld 1815 "/?; t 1901 '%.
Janson, Gustaf; f. 185 1 : kamrerare vid
Skaraborgs läns enskilda banks afdel-
ningskontor i Tidaholm; f 1901 **/6
i Falköping, e. änka och dotter.
Janson, Karl; f. 1837 'Ve i Karlskoga:
godsägare: f 1901 V" på Mårsäter, e.
änka, född Stina Ericsson^ barn och
syskon.
Jansson, Erik; f. 1850; klädesfabrikör;
t 1901 '7/7 vid Poria hälsobrunn, e.
änka, barn och barnbarn.
Jansson, Knut Adolf ; kontorsskrifvare
i järnvägsstyrelsen ; J '90i 'Vs på Haga-
lund, 24 år, 5 mån. och 21 dagar gam-
mal, e. föräldrar och syskon.
Jansson, P, G.; f. 1840 »^/s i Nora;
posshandlare; f 1901 "/* i Kristine-
hamn, e. barn.
Janzon, Gustaf; f. 1823 ^,'6 i Asker-
sunds landsförsamling: f. d. rådman;
t 1901 '%a i Nyköping; begrafven
i familjegrafven i Nyköping.
Jernberg, P.; nålmakare; f '90i "'«
i Örebro, 80'/» år gammal.
Johannisson, Johan August; f. 1844
"/r; fabrikör; f 1901 '".'i i Stockholm,
e. änka, född Hilda Pettersson^ dotter,
fader och syskon.
Johanson, Adam Detlof; f. d. krono-
länsman i Kinds härads västra distrikt;
t 1901 i Svenljunga, 70 år gammal,
e. änka och dotter.
Johanson, Adolf Bernhard; f. 1859 "'4
i Stockholm; urmakare; f 1901 'V3 i
Östersund, e. syskon och svägerska.
Johanson, Alfred; f. 1852 '5 4; segel-
makare; f 1901 "^i » Stockholm, e.
sonhustru och syskon.
Digitized by
Google
23
Johanson, Axel Otto; f. 1850 '**/ii;
bankkassor; f 1901 V» i Stockholm,
c. finka, född Augusta Lindbergh och
barn; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Johanson, ychan Vilhelm; f. 183J 'Vio;
f. d. handelstrSdg&rdsmfistare ; f 1901
3 3» c- barn.
Johanson, Johannes; f. 1845 "/lo;
flaggunderofficer i Kungl. Flottan; f
1 901 '^/4 i Stockholm, e. änka, född
Katrin Blomqvisi^ och dotter; begraf-
ven ä galervarfskyrkogården.
Johansson, A. F,; källarmästare; f
1 901 fio i Göteborg, 44 &r gammal,
e. änka, född IVennerholm; begrafven
å östra begrafningsplatsen i Göteborg.
Johansson, Helena Katarina: se Ullie-
stråle,
Johansson, Joel; f. 1868 *%; bygg-
mästare; t 1901 •*/• i Stockholm, e.
änka, född Emilia Kristina Hahr^ son,
föräldrar och syskon.
Johansson, Johan; landtbrukare; f
1 901 'V7 p& ölstad i Östergötlands
län, 43 är gammal.
Johansson, Johan; f. 1829 'Vi i Södra
Råda socken i Värmlands län; rektor
vid Umeå högre allmänna läroverk;
fil. doktor; f 1901 "A i Umeå, e.
änka, född Ro si na Charlotta Graf-
stvöm^ och två söner.
Johansson, Johan Albin; f. 1832 "/s
i Stockholm; färghandlare; f 1901 *Viz
i Hudiksvall, e. änka, född Augusta
Åkerbergs fyra söner, dotter, måg, son-
hustrur och barnbarn.
Johansson» Johan Gustaf; kommissio-
när; f 1901 'V7 i Gäfle, 50 år gam-
mal, e. änka och tre barn.
Johansson, Jonas Petter; f. 1844 'Vs;
husägare och f. d. handlande: f 1901
'Vio i Stockholm, e. änka, född Karo-
lina Nyman.
Johansson, Karl Gustaf; f 1851 i
Falun; bleckslagare ; f '90* *V6 i
Falun, e. änka, född Bysell, och fem
barn.
Johansson, Karl Verner; f. d. gross-
handlare; t >90i 'Vs i Stockholm, 73
år gammal, e. barnbarn.
Johansson, Maria Charlotta; f. Ah-
mansson 18 18 ''/»a; änka efter kyrko-
herden i Ukna församling af Linkö-
pings stift Adolf Johansson; f 1901
°^, 8 pä Bro, e. barn och barnbarn.
Johansson, Per Erik; f. 1826 "^/xa i
Fläckebo; kyrkoherde i Bjursås för-
samling af Västerås stift; f 1901 V»,
e. änka, född Sofia Lovisa Hedvall^
barn och barnbarn.
Johansson, Per Johan; f. 1833; f. d.
kyrkoherde; f 1901 ^/lo i Vimmcrby.
Johnson, Anders Johan; f. 1837 "/n;
bokhållare vid Liljeholmens stearin-
ljusfabrik: t 1901 ■*/$ i Stockholm, e.
änka, född Matilda Kinman, barn och
syskon : begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Johnson, Karl Gustaf; landtbrukare;
+ 1 901 ^U på Rörby på Lofön, 71
år gammal, e. änka, född Augusta
Öström^ barn och barnbarn.
Johnsson, Efraim; järnhandlare; f
1901 ^/V i Söderköping, 31 år gam-
mal, e. föräldrar och syskon.
Johnsson, Gustaf; f. 1818 »Vs; f. d
handlande; f 1901 ^It^ e. änka, född
Kristina Johnsson , och barn.
Johnsson, J^han; t 1823 *Vxo i Starr-
kärrs socken i Älfsborgs län; f. d.
kanal byggmästare; f 1901 "/j i Jön-
köping, 78 år gammal, e. änka, född
Mina Bäckman^ två söner och fem
döttrar.
Johnsson, John Edvard; f. 1855 ^h
i Fässbergs socken i Göteborgs och
Bohus län; litteratör; f 190 1 Va i
Stockholm; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Johnsson, Karl; f. 1850 V» i Norr-
köping; grosshandlare; f 1901 *;i i
Norrköping, e. änka, född Matilda de
Flon^ och tre barn.
Jonsson, Erik N.; planmätningsin-
geniör; f <90i Vt i Stockholm, ^ år
gammal; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Jonsson, Jon; f. d. häradsdomare; f
1901 i september i Slagersköp i Små-
land, öfver 85 år gammal.
Jonsson, Jonas; f. i Västra Ryds soc-
ken; skräddaremästare; f 1901 ^/> i
Eksjö, ZZ år gammal, e. S3rskon och
syskons barn.
Josephson, Johan Vilhelm; band-
iande i Svanby i Tierps socken; t
1 90 1 Vto, 53 år och 28 dagar gam-
mal, e. änka, född Anna Kalarind
Eriksson^ elfva barn och syskon.
de Jounge, Karl Gustaf Memritt; f. i
öster- LÖfsta socken i Uppsala län;
sjökapten; f 1901 •»/« i Gäfle.
de Jounge, Karl Henrik; f. 1869 *',6
i Gäfle; disponent vid Piteå Äi^ryg-
geri; t 1901 "/6 i Gäfle, e. änka, född
Hanna Peterson^ fosterdotter, moder,
syskon, svåger och svärföräldrar.
Jönsson, Anders; f. 1851; pianofabri-
kör; t 1 90 1 "/lo i Stockholm, e. änka,
född Helena Hellman^ och barn; be-
Digitized by
Google
23
grafvcn å norra begrafoingsplatsen vid
Stookholm.
Jönsson, yöns; f. d. sjökapten: f 1901
'^'9 i Viken, 84 är gammal, e. änka.
Kahl G. V.; f. 1843; tolluppsynings-
raan vid Kylleby hamn; f 1901 V3,
e. fyra barn.
Kailincr. Carl Gustaf; f. 1828 "/a, t
1901 "/e.
Kalling, Hilda Adolfina Kristina; f.
Scdtrvall 1834 'Va, f »QO' '/lo.
Kallstenius, C7^<?r^ Gottfrid; f. 1825
•'/i i Filipslad; f. d. stadskassör; f
1 901 'V7 i nämnda stad, e. änka född
Ida Ulrika Matilda Åfolinder^ barn
och barnbarn.
Kamph, Teodor VilJulm; handlande; f
1901 '^/s i Ronneby, 52 är gammal,
e. syskon.
Karlsson, Alfred; f. 1855; disponent
för Norrtälje mekaniska stenhuggeri-
akliebolag; f 1901 Vs i Stockholm,
e. änka, Emma Karlsson^ barn, barn-
barn och föräldrar; bcgrafven i familje-
grafven ä Uppsala kyrkogärd.
Karlsson, även; byggnadsingen lör; f
1901 Vs i Stockholm, 33 är gammal,
e. föräldrar och syskon.
Kastervmren, Harald; f. 1 848 Vxa; f.
d. fanjunkare vid Upplands regemente;
t 1901 */7 i Stockholm, e. änka, född
Emma Bengtson^ barn och systrar;
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Kastman, Johannes; f. 1831 V7 i I^il"
beck; grosshandlare; f 1901 3 V» i
Stockholm, e. änka, född Augusta
Berwald, syskon och sväger.
Kellr>er, F.; f. 1843; handlande; f 1901
"/j i Gäfle.
Kempff, Xarl; f. 1831 i Tessin i
Schweiz; kapellmästare; f 1901 ''/la i
Lund, e. änka, född /Carolina Schwie-
ler; begrafven i Lund.
Ksy, Ernst Axel Henrik; f. 1832 »V»©
på Johannisberg: f. d. professor; f
1901 ^/n t Stockholm, e. änka, född
Selma Charlotta Godenius, och barn.
Keyser, Hilda Fredrika; f. Almstedt
1827 ", a i Arno socken i Uppsala län ;
änka 1853 efter grosshandlaren Gustaf
Teodor Keyser; f 1901 'Vs i Stockholm,
e. barn, barnbarn, mäg och systrar,
begrafven i familjegrafven ä norra be-
graifningsplatsen vid Stockholm.
Klellman-Oöransson, Viola Charlotte
Maria; se von Malmborg.
Klhlberff, Robert Leonard; f. 1847 ^Iz',
handelsresande; f 1901 "/n i Gäfle,
e. änka, född Anna Loden, sex barn
och broder.
KiUberff, Karl; grosshandlare; f 1901
Vx i Malmö, 44 är gammal.
Klstnor, Otto Al/red; f. 1836 ^l(,\ f. d.
kapten vid Dalregementet; f 1901 'V"
i Stockholm, e. änka, född Hilda Kol-
modin, och barn; begrafven i familje-
grafven å Stora Tuna kyrkogärd.
Kjellberg, J. H.; sjökapten; fiQoi 'Vs
på Ljungsnäs Mönsterås socken i Kal-
mar län, 69 Va är gammal, e. änka i
2. giftet och sex barn.
Kjellblad, Kristian Alexander; f. d.
handlande i Visby; f I90X "Vs pä
Länna, 72 är gammal, e. änka, född
Falk, och syster.
Kjellbom, Nils Teodor; organist och
folkskolelärare; f 1901 'Vt I Häggeby
klockargård, 59 är och 3 dagar gam-
mal, e. änka, född Pauline Hållen,
och barn.
KJellén. Gustaf; f. d. landträntmästare;
t 1901 'Vs i Falun, 75 år gammal.
KJellffren, A. Z'.; bagaremästare ; f 1901
'Va i Örebro, 50 är gammal, e. änka,
född Larsson, och nio barn; begrafven
ä Reijmyre kyrkogärd.
Kjellffren, Josua Hesekiel; f. 1838^/8:
braksdisponent; ledamot af riksdagens
första kammare; f 1901 ^1^ i Stock-
holm, e. änka, född Elise Schmidt,
fyra söner, tvä döttrar, och barnbarn.
Kjellström, K J.; f. d. mästerlots; f
1901 "/lo i Sandhamn, 79 är gammal,
e. brorsbarn.
KJerner, Karl; f. 1838 'Va i Börstigs
socken i Skaraborgs län; praktiserande
läkare i Stockholm; f '90' V7 i
Stockholm, e. änka, född Emelie
Magnell, och barn ; begrafven å Solna
kyikogärd.
Kleman, Allan Bernhard; f. 1863 'Va:
kapten vid K. Flottan; f >90i Va i
Karlskrona, e. moder; begrafven i
familjegrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Klinkowström, Vilhelm Leonard
Agaton; {. 1814 'V«o; friherre; f 190I
V4.
Klingvall, Albert; fanjunkare vid Väst-
manlands regemente; f 1901 'V9, c-
änka och barn.
Klingwall. Johan Esaias Holger; f.
1 83 1 *\7 \ Visby; f. d. landtbrukare :
t 1901 »V6 i Stockholm, e. änka, född
Sofe Ewerlöf, son och syskon.
Klingvall, Nils Otto Leonard; f. 1825
»'/IX i Visby; f. d. distriktsläkare i
Katarina församling; järn vägsläkare:
med. licentiat; kirurg, magister; f
1 90 1 ''Vs i Stockholm, e. änka, född
Augusta Lundberg, son och dotter;
Digitized by
Google
24
"5
begrafven å norra begrafhingsplauen
vid Stockholm.
Klint, Herman; i. 1840 ^h", ingeniör,
t 1 901 ^j\x i Stockholm; e. ilnka,
född Mimmi Hjorubng^ barn, barn-
barn och svärmoder; begrafven i fa-
miljegrafven å norni begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Knibers, Axel Henrik: f. 1826 '* 5; t
1901 "/xi.
Kobb. Samuel August; f. 1819 ^s:
grosshandlare; f 1901 *Via i Göteborg,
e. änka, född Beata Kristina Lager-
hjelm; begrafven i familj egrafven &
Orgryte kyrkogård.
Kock, Frans Emil Oskar; f. 1828 ' g i
Karlshamn ; kontraktsprost i Bjäre kon-
trakt af Lunds stift: f 1901 'V», e.
änka, född Augusta Henrietta Nord-
ström^ tre söner och sex döttrar: be-
grafven i familjegrafven & Munka
Ljungby kyrkogård i Kristianstads län.
Kocken, Johan Oskar Leonard; f. 1839
i Bredestads socken i Jönköpings
; apotekare i Göteborg; f 1901 ■*/x
i Göteborg, e. änka, född Fanny Jo-
hansson; begrafven i familjegrafven i
Stockholm.
Kraak. AuFust Vilhelm; källarmästare;
t 1 901 »7i i Ulricehamn, 57 år och
12 dagar gammal, e. änka, född Ines
Apelquist^ barn, barnbarn, syster och
svåger.
Kraak, Tonny Karolina; se Thalin.
Kraeplln, Karl Lennart; f. 1855 *^2 i
Finland; postexpcditör; f 1901 "^/xa,
e. änka, född Karolina Fischer^ barn
och syskon; begrafven i familjegraf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Kraft, Johan Erik Ulrik; f. 1823 '5/x;
kyrkoherde i Löcknevis och Black-
stads församlingar; f 1901 i septem-
ber, e. änka, född Agnes Karolina
Matilda Ringström^ och döttrar. I
K ron berg, Benkt Gustaf; f. 18 19 i
Ljusnarsbergs socken i Örebo län;
grosshandlare; f '90' "/s i Gäfle, e.
änka, född Augusta Lind^ och son-
hustru.
Krook, Otto V. L.; f. 1819 *^xo; f. d.
kamrerare; landtbrukare ; f 1901 ^lo
på Teljö i österåkers socken, e. bro-
der och syskons barn.
Kruse. Frans Oskar; f. 1827 '/«•; landt-
brukare; t 1901 i februari på Veite-
ryd i Tjörnarps socken i Malmöhus
län, e. änka, född Anna Marin Ma-
tilda Borgström^ barn och barnbarn.
Kullberg, Sofia; se Lekänder.
Kullman, Edvard Fredrik; f. 1816 i
Göteborg; f. d. justitierådman därstä-
des; t 1 90 1 3«/3 i Göteborg, c. änka,
född Langey och tre döttrar; begrafven
i familjegrafven ä Örgrytc gamla
kyrkogård.
KAllare, Loren t*; f. d. sjökapten: r
1 90 1 'V4 i Lysekil, 80 år gammal.
Köckeritz, Johan Reinhold; f. 1834 i
Sala; förste landtmätare i Västman-
lands län; t 1901 '^6 i Visteräs, e.
änka i 2. giftet, ibåå Elma Jokimsson^
barn i båda giftena och moder, 10 1 år
gammal.
Lttngstadlus, Gustaf Adolf; f. 1S48 i
Visby; notarie; f 1901 ^/r i Stock-
holm; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Lagerberg, Maria Augusta Coraidina ;
se Warn.
Lagerblad, Carl August; f. 1848; apo-
tekare; föreståndare för NorrkÖpin<;s
mineralvattensaktiebolag: f 1901 ^f% i
Norrköping, e. änka, född Nordbtnd.
Lagergren, G.; f. d. fanmnkare; f
190 1 i januari vid Vreta pä Virmdön»
75 år gammal, e. son.
Lagergren, Karl Fredrik; f. 1849 '^a:
kapten och kompanichef vid Värmlands
regemente; f 1901 ^ t i Arvika.
Lagerhelm, Ernst Georg; f 1814 ** s,
t I9OI ■ 6.
Lagerhelm, Theo do r Erik Mauriiz;
f. 1854 5/„, f 1901 * a.
Lagerström, Janne August; f. 1842
*3/x i Bankeryds socken i Jönköpings
län; postmästare i Växjö; f 1901 * >
i Växjö, e. änka, född Ida Charlotta
Kristina Bergdahl^ barn, broder, svär-
föräldrar och svägerska; begrafven i
Växjö.
Lagerström, Karl Robert;^ f. 1832;
stationsinspektor i Hofors: f 1901 " n
i Hofors, e. änka född Selma Billov^
barn och barnbarn ; begrafven å Tors-
åkers kyrkogård.
Lampert, Charles James; f. d. konsul;
t 1 901 »9/9 i Stockholm, 86 Ix, ri
mån. och 29 dagar gammal, e. barn-
barn.
von der Lancken, IVollard Gottlieb;
f. 1838 3^/8 i Malmö; f d. kapten; t
1 90 1 i december i Schlachtense vid
Berlin: e. två bröder.
Landtmanson, Isak Sven; f, 1829 "^' 4
i Mariestad; f. d. professor vid uni-
versitetet i Uppsala: fil. doktor; j
1 90 1 % i Uppsala: begrafven 1 Upp-
sala kyrkogård.
Lannge, Salomon Abraham Hugo; f.
1842 ','4 i Lofö socken i Stockholms
Digitized by
Google
25
Ud; postmästare i Mälilla; f 1901
^'fm i M&lilla, e. änka, född Anna
Lmnsa Ltmdvall^ och barn.
Uuraén, Johan Karl; f. 1842 i Köpen-
hamn; fabrikör; f 1901 'V3 i Stock-
holm, e. änka, född Edla Nybergs
barn och barnbarn; begrafven i familje-
grafven & norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Larsson, Eufrosyne\ f. Taube 1831
V6, t I9OI "/a.
Larsson, Gustaf Alfred; f. i Helsing-
borg; f. d. grosshandlare; f 1901 'Ve
i Stockholm, e. son och barnbarn.
Larsson, Hans; f. 1836; bagaremästare:
t 1901 Va i Ystad, e. änka och fem
barn.
Larsson, Lars: f. d. handlande, f 1901
'A i Stockholm, 67 är, i män. och
24 dagar gammal, e. änka, Fredrika
Larsson, barn och barnbarn.
Larsson, Lars Alfred: godsägare; f
1901 *V9 i Hölö socken i Söderman-
lands län, 50 är gammal, e. änka,
(Ödd Gustafsson^ och fosterdotter.
Larsson, Lars Petter; byggmästare; f
1901 '/>o i Stockholm, 60 år gammal,
e. moder och syskon.
Larsson, Ntls: f. d. landstingsman; f
1901 '^'3 i Venbo, Bollnäs, 79 år, 9
män. och 11 dagar gammal, e. barn
och syster.
Larsson, Per Zakarias; f. 1828 ^l^ i
Mamäs: ingeniör; f. d. riksdagsman; f
1901 "^/s i Uppsala, e. änka, född
Anna Nordmark^ och fyra barn.
Laurenius, Johan: f. 1841 'V4; gods-
ägare; t 1901 ^9 i Stockholm, e. barn
och barnbarn.
Laurentz, Lars Johan: f. 185 1; arki-
tekt; t 1901 ^i'j pS Djursholm, e.
inka, född Lotten Dffgren, tvä döttrar
och svärfader; begrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
de Laval, Anna Margareta Charlotta:
f. Fock 181 7 "/s, t 1901 "-4.
Leczinsky, Erik Emil; f. i86i 3/ 11; e.
o. hofrttttsnotarie ; f 1901 " » i Upp-
sala, e. moder, syskon och mostrar;
begrafven i Uppsala.
Lefnsr. Johan Alfred: f. 1828 f^; f.
d. provinsialläkare; f 1901 ^/la i Noix-
köping, e. änka i 2. giftet, född Inge*
hor g Fredrika Söder ber gh^ och en son
ffän hvardera giftet.
Leijonhufvud till Ekebsrff, Krislina
Johanna Eva Emerentiax f. Rålamb
1825 ','1; änka 1897 efter f. d. gene-
rtlmajoren friherre Axel Gabriel Leijon*
hyfvmd Ull Ekeberg: f 1901 'V" pä
Omäs, c. barn och barnbarn; begraf-
ven i familjegrafven ä norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Lekänder, Sofia : f. Kullberg 1802 '3/ia;
änka efter kronolänsmannen F. Lekän-
der; t 1901 *®/a i Växjö.
Lembke, G, M.; landtbrukare; f 1901
V7 pä Stockanäs i Stenbrohults socken
i Kronobergs län, e. änka, född Eric-
son^ och ett barn.
Lennmalm, Gustaf: f. 1880 V»©; stu-
dent vid universitetet i Uppsala; f
1901 'V9 i Malmköping, e. föräldrar
och tvä bröder.
Lennwall, Karl Teodor: f. 1840 i Kri-
stianstad; borgmästare i Trosa; f 1901
'^/s i nämnda stad.
Leufstedt, Gustaf Joakim: f. 1831;
handlande; f 1901 '% i Stockholm,
e. änka, son och sonhustru.
Leuhusen, Iduna Gustaf va: f. Ahl-
ström 181 7 "^/ta; änka 1886 efter kam-
marherre, friherre Fredrik Teodor
Leuhusen: f 1901 »V" i Stockholm.
Levan, Maria Charlotta: f. Lillienberg
1815 '74, t 1901 7i.
Lewin, Hjalmar Kristoffer: f. 1829;
grosshandlare: f '90' 'V« i Stock-
holm, e. änka, född Karolina Maria
Möller^ barn, barnbarn och syskon:
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Levin, Lucas: grosshandlare; f 1901
^'3 i London, 37 är gammal, e. änka,
född Anna Levin^ barn och syskon;
begrafven ä mosaiska kyrkogärden i
Köpenhamn.
Lidman, Lars Fredrik; f. d. fanjun-
kare vid Upplands regemente; f 1901
' 'ö i Enköping, 82 är gammal, e. änka,
född Holmstrand^ och fem barn.
Lidström, Frans Vilhelm; f. 1847
'Vs i Karesuando; kyrkoherde i Juc-
kasjärvi församling af Hemösands stift;
t 1 90 1 **/3 i Vitlangi prästgärd, e.
änka, född Anna Sofia Bäckström^
fosterson, moder och syskon.
Lledqulst, Erik Peter; f. 1828 '" 7,
grosshandlare: f 1901 V4 i Göteborg,
e. barn och barnbarn; begrafven å
Örgryle gamla kyrkogärd.
Liffnell, Anders; f. 1S52 i Segerstads
socken i Kalmar län: redaktör; f 1901
'Vs i Luleä, e. änka, född Alma Nord'
linder^ och barn.
Liljebäck, Johan Gustaf: f. 1843 "^ 1,
t 1 901 *V6 i Haparanda.
Llllleliorn, Pontus Julius: f. 1834^7,
t 1901 '*;9.
Lllllehöök till Gälared ocli Kolbäck,
Fredrik Malkolm: f. 1830 »Vs; f. d.
stationsinspektor; f 1901 a^^/n pä Lind-
Digitized by
Google
26
hult i Hallar*ds län, e. dotter och
måg.
Lfilienberg, Maria Charlotta; se
Levan.
LilliestrAle, Helena Katarina: f. Jo-
hansson 1838 "4, t >90' *^.8-
Lllljequlst, Hugo; f. 1865; baodUnde;
t 1 901 '3 i Göteborg, e. änka och
barn.
Linck, Josef Axel: f. 1846 ''/s i Söder-
hamn; skriftställare: fil. doktor; f
1 90 1 "/s i Stockholm: begrafven i
familjegrafven i Söderhamn.
Lind, Anders Herman Bogislaut: f 18 14
"/öiGårdby; kontraksprost ; fil.jabel-
doktor; kyrkoherde i Fagerhult: f
1901 '/i.
Lind, Fredrik August: f. 1841 ";8; f
1901 "A
Lind, A'. P.. disponent för Öregmnd
spritbolag; f 1901 Vs i nämnda stad,
46 är gammal, e. änka och barn.
Lind, Leonard: f. 1850 ■*/? i öjebyn;
förman vid ekonomiska kartverket i
Norrbotten; f 1901 '*/«« i Luleå, e.
syskon och syskons barn; begrafven
ä Lule& griftegärd.
Lindberg, August; urfabrikör; f 1901
'^,6, 45 är, 8 män. och 18 dagar gam-
mal, e. änka, född Sofa Bongberg^
och tvä döttrar.
Lindberg, Eva Eleonora Kornelia: f.
Hårleman 1825 »^/xo, f I901 ^'3
Lindberg. A'. V.; ingeniör; f '901 "/a
i Vadstena, 70 är gammal.
Lindberg, Magnus Esbjörn; f. 1869 i
Uppsala; innehafvare af allmänna tid-
ningskontoret i Uppsala; f 1901 •*'u
i nämnda stad. e. moder och syskon;
begrafven ä Uppsala kyrkogärd.
Lindberg, Vilhelm: landtbrukare; f
1901 "^/a pä Åby. 76 är gammal, e.
änka, Johanna Lindbergh dotter, dot-
terson och mäg.
LIndberger, Gustaf Filip: f. 1854 i
Stockholm; ingeniör; f 1901 */« i
Neapel i Italien.
Lindblad, Gustaf: f. 1847 » Asikka i
Tavastehus län i Finland; fabrikör;
t 1901 "5/8 i Stockholm, e. änka, född
Karin Lundkvist ^ och tre barn; be-
grafven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Lindblom, Johan Gustaf; f. 1833 ** 3;
agent; f 1901 '^5 i Stockholm, e.
fosterdotter, syskon och syskonbarn.
Lindblom, Karl Gustaf: handlande; t
1901 *^,8 i Öster-Åkers socken, 57 är
gammal, e. änka, född Sofie Karström^
barn och syster.
Undblom, Per Alfred: f. 1839 ^\\
inspektor; f 1901 ** x i Stockholm, c.
syskon.
Undbom, Knut Erik; f. 1842 '7,6;
musikdirektör: f 1901 ",6, e. änka,
född Charlotta Tornqvist, tvä söner
och dotter; begrafven ä norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Lindeberg, Axel Ferdinand: f. d.
maskiningeniör vid statens järnvä-
gar; t 1901 's , i Stockholm, 64 är
gammal, e. änka, barn och barnbarn;
begrafven i familjegrafven ä nona
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Lindeberg, Erik Herman: f. d. kassor
i Värmlands enskilda banks afdel-
ningskontor i Arvika; f 1901 'V4 i
Arvika, 60 är gammal, e. änka, född
Pihlgren^ och flera barn.
Lindeberg, J, A.: f. 1836 Vn i Snag-
gebo i Värnamo socken i Jönköpings
län; byggmästare; f 1901 "/• i Jön-
köping, e. änka och fem barn.
Lindegren, August Reinhold: f. 1828
^n\ civilingeniör: f 1901 Vi i Stock-
holm, e. barn och barnbarn.
Lindgren, Amalia Elisabet: se Natt
och Dag.
Lindgren, Axel; grosshandlare; f 1901
'Ve i Stockholm, 43 är gammal.
Lindgren, Gustaf Reinhold Teodor; f.
1875; kassör vid armat urfabriken i
Lund; t *90' 'V4 i Lund.
Lindgren, Sven Alfred: f. 1858 *•/» i
Kyrketorps socken i Skaraborg län:
postexpeditör i Stockholm; 7 19^1
'Vii i Stockholm, e. föräldrar och
syskon; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Undholm, Anders Gustaf; f. 1818 •*/..;
grosshandlare: f 1901 'V? i Stock-
holm, e. barn och barnbarn; begraf-
ven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Lindholm, Fredrik; f. 1837 i Göteborg ;
pianist; f 1901 i mars i Kristiania.
Lindman, John; f. 1837 "/" i Stock-
holm; specerihandlare; f 1901 V», e.
änka, född Sofe Landtrgren^ döttrar,
fosterdotter och syskon; begrafven i
familjegrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Lindman, Kristian Fredrik: f. 1816
'7/9 i Vireda socken i Jönköpings län:
f. d. lektor vid Strängnäs högre all-
männa läroverk; fil. jubeldoktor; f
1 90 1 ***y't i Örebro, e. son, sonhustru
och barnbarn; begrafven å södra
kyrkogärden i Örebro.
Lindman, Lars Jakob; f. 1827 '*/x» i
Askome socken i Hallands län: kyrko*
Digitized by
Google
27
herde i Slyrsö församling af Göteborgs
stift; t 1901 i februari, e. änka, föda
Eva Charlotta Larsson.
Undmark, Karl Otto; f. 1830 "Via i
Stockholm; f. d. teaterdirektör; f 1901
^i-2 i Stockholm; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Lindqvist, A. T.; f. 1845 i Karlskrona;
apotekare; innehafvare af apoteket
>Lc)onet» i Sundsvall; f '90i ^ 1^
i Fresta prästgärd i Stockholms län,
e. änka och barn.
Lindqvist, Vendela Carolina; %t Reu-
terswärd.
Undroth, /Carl August; f. 1827 'V4;
f. d. skådespelare: t '901 'V4 i
Stockholm, e. änka, född Teckla östers-
son^ barn och svännoder; begrafven ä
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Lindskog, Jonas Vilhelm; f. 1869 "/s
t Vrigitads socken i Jönköpings län;
e. provinsialläkare i Björkvik i Söder-
manlands län; t 1901 ^,'7 i Björvik,
e. moder och syskon; begrafven ä
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Lindstein. Fredrik Teodor; f. 1816;
källarmästare; f 1901 Vs i Falun, e.
döttrar.
Lindström, Gustaf; f. 1829 »^/e i Visby;
professor; intendent vid naturhistoriska
riksmuseum: f 1901 'Vs i Stockholm,
e. syskon; begrafven i familj egraf ven
& norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Undström. Hugo-, f. 1857 Vio; rege-
mentsintendent vid Norrlands artilleri-
regemente; t 1901 ^U i Stockholm, e
broder, svägerska och brorsbarn; be-
grafven i familjegrafven å norra begraf-
ningtplatsen vid Stockholm.
Lindström, Johan; f. 1865
han-
delsförestlndare; f 190I *^lto i Stock-
holm, e. föräldrar, syskon, systerdött-
rar ocb svägerskor; begrafven I norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Lindström, Johan; skräddaremästare;
f 1901 Vö, 65 är och 3 män. gammal,
e. änka, Kristina Lindström^ döttrar,
magar och barnbarn.
UrKlström, Karl August; fabrikör; f
1901 ^',1 i Norrköping, nära 84 är
gammal, e. änka, född Hagelin^ och
dotter.
Undström, Nils Vilhelm; f. d. fabri-
kör; t 1901 '/; i Stockholm, 81 är
gammal, e. barnbarn.
Lindvall, K. August; verkmästare hos
Hellgren och Komp.; f 1901 'Vs pä
Dalarö, 77 är, i män. och 21 dagar
gammal, e. änka, född Diken Söder-
berg^ och barnbarn; begrafven ä norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Llthander, Lars Erik; f 1858 Ve i
Lits socken i Jämtlands län: gross-
handlare; t 1 901 »9/^, e. änka, Ellen
Uthander^ barn, moder, syskon och
sväger.
LIttche, Nils Axel; f. 1853 "/ö; hand-
lande; t 1 901 'Vs i Stockholm, e.
änka, Agnes Littche^ dotter, föräldrar
och svärmoder; begrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Uun0t>erg, Johan Erik; sjökapten; f
1901 i mars i Cape-Town i Sydafrika,
48 är och 6 män. gammal, e. änka,
född Mia Söderström^ tre barn och
svärfader.
Uunffdahi, Pontus; f. 1848 ^^U i öfre
Ulleruds socken i Värmlands län;
grosshandlare; f 1901 'V4 i Falun, e.
barn, broder och S3rster.
ljunggren, Vilhelm Filip Ferdinand;
f. 1837 i Gryts socken i Kristianstads
län; adjunkt vid Karlskrona högre all-
männa läroverk; fil. kandidat; 7 1901
"A i Karlskrona.
Uungholm, Frans August; bagarmä-
stare; t 1901 "/ix i Stockholm, 53 är
gammal; begrafven ä norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Uunglund, Sigurd Fredrik Valdemar;
kassör; f 'QO' '*/» i Stockholm, 21
är och II dagar gammal, e. föräldrar
och syskon.
Uungman, Axel Vilhelm; f. 1841 V9 i
Ljungs socken i Göteborgs och Bohus
län; karantänsmästare pä Känsö; fil.
doktor; f 1901 'Vw i Göteborg, e.
bröder och systrar; begrafven ä Valla
kyrkogärd pä Oroust.
Uungman, Karl; f. 1840; f d. landt-
brukare; f 1901 *^/i«; e. änka, son
och dotter.
Ljungmarker, Gustaf Emil; fanjun-
kare vid Göta lifgarde; t 1901 V? i
Stockholm, 49 är, 7 män. och 16
dagar gammal, e. äoka, född Anna
Edström ^ syster, syskonbarn, svärmoder
och svägerska; begrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Uungstedtr Erik; f. d. departements-
chef i generaltullstyrelsen; f 1901 "/s
i Stockholm, nära 90 är gammal, e.
son och tre döttrar; begrafven ä norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Long, Edward; f. 1833 i Mansfield i
England; f. d. språklärare; f 1901 »Vö
i Stockholm, e. änka, född Nordlind,
och tre barn; begrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Digitized by
Google
28
Loriohs, Augusta Fredrika: se Sbdtr'
hUlm.
Loriohs, Daniel Teodor; f. i8a2 '*'i,
t 1901 Vi.
Loven, Sigrid Matilda ^^ f. Ekström 1820
V» i Stockholm: finka 1895 efter
professorn Sven Ludvig Loven; f 1901
'/9 i Stockholm, e. fyra söner och
barnbarn; begrafven i familjegrafven
ä norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Lund, Johan: hfiradsdomare; landtbru-
kare; f 1901 "^s i Stockholm, 75 år
och 10 dagar gammal, e. änka, Livisa
Lund^ barn och barnbarn.
Lundberg, B, E,: f. d. teckningslirare
vid Varbergs allmänna liroverk; f
1 901 ^',^ i Varberg, 74 år gammal.
Lundberg, Johan: f. 1851, syssloman
vid Rosenlunds ålderdomshem i Stock-
holm; t 1901 '^6 därstädes, e. änka,
född Ellen Cedergren: begrafven å
Solna kyrkogård.
Lundberg, J, C: f. 1845 'j; hand-
lande; t 1 901 "Ve i Sandbyberg, e.
änka. son, dotter och måg.
Lundberg, Johan Re bert Rudolf: f.
1858 '34; direktör; f 1901 *% i Stock-
holm, e. änka, född Evy IVennérus,
dotter, moder, syskon och svärmoder;
begrafven i familjegrafven ä, norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Lundberg, Å'. C: snickaremästare; f
1901 '% i Örebro, 79 Va år gammal,
e. änka, född Svanbergs två söner och
dotter.
Lundberg, A'. A.; konditor; f 1901
^9/3 i Falun, 53 år, 3 mån. och 23
dagar gammal, e. syskon och foster-
dotter.
Lundberg. N. O.: f. 1806 '5,; f. d.
rådman i östhammar; f 1901 ^i i
Östhammar; där begrafven.
Lundberg, Oskar: grosshandlare; f
1 90 1 ^e i Bad Nauheim am R., 41 år
gammal.
Lundberg, P. M. F.: f. 1816; f. d.
boktryckare; f 1901 ''^6 i Nyköping.
Lundblom, Gustaf Wilhelm: f. d. sjö-
kapten; t 1 90 1 ^/a i Stockholm, nära
73 år gammal, e. syskon.
Lundborg, Karl Vilhelm \ f. 1 816 5'„
i Linköping: jägmästare; f 1901 ' s
på Tuna i Kvillinge socken i Öster-
götlands län.
Lunden, Otto Alfons; f. 1851 **/ia;
bokbindare: f 1901 *° 7 i Stockholm,
e. änka, född Josefina Waxin: och
barn.
Lundgren, August Ferdinand: f. 1840
^1 i Tryde; kyrkoherde i Kverrestads
och Smedstorps församlingar af Luåds
stift; t 1901 V9, e. änka i 2. giftet,
född Charlotta Lcvisa Katarina Camp,
och tre barn.
Lundgren, Johan August: f. i%i^
"A; grosshandlare; f 1901 Vt i Stock-
holm, e. dotter, måg och broder; be-
grafven i familjegrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Lundgren, Johanna: f. d. klädeshand-
lare; t 1901 'Vs i Stockholm, 68 år,
8 mån. och 2 dagar gammal, e. änka,
född Josefina Lindgren^ tre söner,
dotter och syster.
Lundgren, Karl August: f. 1834 "^/n
i Kristianstad; löjtnant i arméen; f.
d. gymnastiklärare vid Göteborgs real-
läroverk; t ^901 i november t Göte-
borg.
Lundgren, Knut Fabian: f. 1848 'Vi;
handlande; f 1901 '^s i Hemösand,.
e. son, syskon och svåUmoder.
Lundgren, Nils August; f. 1821 V»o:
kamrerare; f 1901 '* j i Vingåker, c.
barn och barnbarn.
Lundgren, Oskar Leonard: f. 1853 '' »
i Stockholm; folkskolelärare; f 1901
•^ 7 i Liljeholmen, e. änka. född Ester
Odelius, och moder.
Lundh, Gustaf: f. d. flaggunderofficer
vid k. Flottan; f 1901 ^/9 i Stock-
holm, 65 år, 6 mån. och 21 dagar
gammal, e. änka, född Agnes Lamd-
berg.
Lundholm, Karl Gustaf: kassör; f
1 90 1 *V4t 44 år gammal, e. änka, född
Emma Jansson.
Lundin, Karl Johan Nikolaus: f. 1834
"/xj i Stockholm; komminister i Sim-
tuna och Altuna församlinger af Ärke>
stiftet; t 1 901 ^8, e. änka, född
Laura Matilda Collén^ och son.
Lundin, Karl Petter August; f. 1S17,
t 1901 "*/«.
Lundqviet. Albin: f. 1858; förestån-
dare för Brunkebergs manufaktarma-
gasin, t 1901 ^-4 i Paris.
Lundsten, Erik Reinhold: f. 1835 **/«»-■
dansk vice konsul i Hemösand; t
där 1901 "/i.
Lindström, i
f. d. bruksägare; f i90i'"/9 på Röfors
gård, e. sonhustru, barnbarn och
syskon.
Lundvall, K'arl: häradsdomare; f 1901
'^/j i Mariestad, 66 år gammal.
Luttrop, Erik: f. 1867; disponent för
Hedefors fabrik vid Lerum; *|* [901
^/s i Göteborg, e. änka och två barn.
LOtteman, Nils Gustaf; f d. kondi>
tor; t 190* ^Vio, 72 ^T I niån. och
Digitized by
Google
29
i8 dftgar gam mal, e. änka, född Emma
Nord/eliy barn, barnbarn och syster.
Lyberv, Olof Bernhard: f. 1820 "/s;
f. d. skomakaremSstare; f 1901 'V' i
Linköping, e. änka, född Sofie IVtr-
strcm^ barn och sonhustru.
Lychou, Otto Herman; f. 1 824 ^jio
i Stockholm; f ^90\ **'$ i Venjans
prästgärd i Kopparbergs län, e. barn
och barnbarn.
Ldfgren, Klas Magnus: f. 1850 ^Ix',
grosshandlare: f 1901 "Va i Stockholm,
e. änka, f. Ada Rctmstedt^ och två
barn; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Ldfgren, Knut Goti/ried: f. 1868 »7. i
Bor&s: Ia.<;arett$syssloman ; f 1901 ^U
i Köping, e. änka, född Helena Ja-
kohsson, moder och syskon.
Ldfgren, SvanU Alexius: f. 1838 "^/ö i
Nyköping; radman i Enköping; f
1901 '''i i Enköping, e. broder och
\^ systrar; begrafven i Enköping.
Löfqvist, Per Vilhelm: grosshandlare;
t 1 90 1 *»/4 i Stockholm, 55 år gam-
ma], e. änka. född Frida Sandihn^
och fosterson; begrafven å norra bc-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Löfetröm, Werner: f. d. grosshandlare;
t 1901 *V« i Stockholm, 79 år gam-
maly e. barnbarn.
Lönegren, Helena Matilda: f. Milide
1836 ^'7; änka efter sjökaptenen Vik-
ter Lönegren: f 1901 ' 3 i Stockholm,
e. syster.
Lönnegren, Kristian Teodor; f. d.
handlande; f 1901 '^t i Stockholm,
75 är, 3 mån. och i dag gammal, e.
änka, född Josefina Söderbergs och barn.
LönrKiulst, K. A. F.: f. 1855 P^
Fftrösnnd på Gotland; sjökapten; f
1901 "'7 i Stockholm, e. änka, född
Holmqvist: begrafven i Visby.
Lönroth. Karl August: f. 1831 »V» i
Adolfs Fredriks församling i Stock-
holm; kyrkoherde i Tyresö och Dalarö
församlingar: prost; f ^90' V? i Ty-
resö prästgärd; e. änka, född Ebba
EUcnora Lund gren ^ och barn.
Löthner, Karl Ludvig; f. d. härads-
höfding; f 1901 'V« i Strängnäs, 76
är gammal, e. änka, född Broling^ och
syskon.
Löthner, Klas Axel Reinhold; f. 1831
V7; f. d. häradsskrifvare i Medelpads
östra fögderi; f 1901 'Vö i Kungsör,
e. änka, född Milda Rystedt, barn och
syskon.
Maas» Filip : f. i Hamburg; bokhandlare ;
t 1 901 '''/lo i Stockholm, 70 år, 9
män. och 26 dagar gammal, e. barn.
Magnus, Göthilda: se FUrstenberg.
Magnusson, Per August: f. 1852 'V4
i Filipstad; postexpeditör i Borås;
t 1 90 1 '/• i Smedjebacken, e. änka,
född Anna Sofia Pettersson.
Malmberg, Anders Fredrik: i. 1847 '%
i Jönköping, f 1901 "Z? i Jönköping,
e. änka, född Anna Lindqvist^ fem
söner och syskon.
Malmberg, Eddie Rudolf: e. o. lands-
kanslist: t 1901 "/ö i Uddevalla, e.
föräldrar och syskon.
Malmberg, Per: f. 1839 '^/ö i Nykö-
ping; verkställande direktör i Bohus-
läns <
Uddevalla.
Malmberg, Per Edvard: f. 1836 i juni;
bankdirektör; t 190 1 ^i på Gustafs-
berg vid Uddevalla, e. änka, född
Helena Paulina Linden^ barn och
barnbarn; begrafven å gamla norra
kyrkogärden i Uddevalla.
Maimberg, Per Gustaf: handlande; f
1 901 ^'4 i Nora, 88 år gammal.
von Malmborg, Viola Charlotta
Maria: f. Kiellman'Göransson 1849
%; t 1901 i december i Stockholm, e.
mikeym^]OTtJi Karl Adolf Fredrik von
Malmborg: begrafven å Solna kyrko-
gård.
Malmgren, A. P.: f. 1857 »*,8 i Lund;
e. o. amanuens vid Nationalmuseum:
t 1 901 "i i Enköping; begrafven i
familjegrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Malmqvist, Nils; f. 1819: f. d. krono-
länsman i Herrestads distrikt; f 1901
'V»o, e. änka, född Olsson, barn och
barnbarn.
Malmstedth, Anders: f. 1854; juvelc-
rare; f 190' ^h P& Helsjöns badan-
stalt, 47 är gammal, e. änka, född
Hultbergy fem barn, fader och syskon.
Malmsten, liichard: f. 1851 i Jönkö-
ping; grosshandlare: f 1901 'Ve i
Göteborg, e. änka, född Long, barn,
moder och syskon.
Malmström, A, V.: organist; musik-
direktör; t 1901 *®/9 i Gagnef, 64 år
gammal.
Malmström, K. E. C: bokbindare:
t 1901 "9jX3 i Malmö; omkring 50 år
gammal, e. broder och systrar.
Malmström, Johan August; f. 1829
'*/io; professor vid akademien för de
fria konsterna: f ^9°' '*'" » Stock-
holm; begrafven å Solna kjrrkogård.
Malmström, Nils: f. 1850 '7; fabri-
kör; t 1901 % i Stockholm, e. änka
född Maria IVetterstrand, son och
Digitized by
Google
30
syskon ; begrafven & norra begrafnings-
platseD vid Stockholm.
Mannerfelt, Hedvig Charlotta Jo-
hamna; f. 1848 ^'n, t 1901 '^8.
Mannerstedt, Karl Viktor: f. 1838
%; major i arméen; f 1901 'ta i
Umeä« e. dotter.
Mannerstråle, Fredrika; se Flem-
ström.
Marous, Isaac; f 181 5 '^/e; boktryckare;
t 1 901 V?, c. barn och barnbarn; be-
grafven å mosaiska begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Martin, Anna Lovisa: f. Ulfhielm
1847 V?; änka 1894 c^tcf tandläkaren
Roland Martin; f 1901 ® xa i Uppsala,
e. syskon.
Martinson, Paul Gustaf: f. 1850 V»;
apotekare i Piteå; f 190 1 *^9 i Mar-
strand, e. änka, född Vilhelmina
Ljungbergs barn och syskon.
Mattason, Alfred Leonard: f. 1847;
konsthandlare; f 1901 "V»» i Stock-
holm, e. änka, Ka ty Matsson^ och barn ;
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Mattsson, Frans Oxi^r; grosshandlare;
t 1 90 1 '5 a i Stockholm, 65 år gam-
mal, e. Inka, född Ask.
Mattsson, K. J.\ f. 1858 *a; kamre-
rare; t ^^^ '^ >' P^ Brännudden, e.
änka, Mimmi Mattsson^ fosterdotter,
föräldrar och syster; begrafven ä norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
von Mecklenburg, Karl Ludvig: f.
1863; t J901 '^la i Frankrike, e.
moder och systrar.
Medln, Frans Josef: garfverifabrikör;
t 190 1 V»» 68 V» ar gammal.
MeUenqvist, Klas Petter: f d. landt-
brukare; f 1901 *V»i vid Sandsjö sta-
tion, e. änka, dotter och son.
MeUer, Bernhard: f. 18 10 i Danmark;
f. d. godsägare; f 1901 'V« i Trelle-
borg, e. änka och nio barn: begraf-
ven å Trelleborgs kyrkogård.
Meijer, Maurits: xylograf; f 1901 '5 a
i Stockholm, 68 år gammal, e. änka,
son och döttrar; begrafven i familje-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Meisner, Helena Katarina Vilhelmina :
se Appeltofft.
Melchertson, Fredrik: f. 181 5; svensk-
norsk konsul i S:t Johns, Leeward
Islands; f 1901 V? i S:t Johns, Lee-
ward Islands, 86 år gammal.
Melin, Anders Fredrik: f. 1828 ""ijz i
Karintorp i Skirö socken i Jönköpings
län; kyrkoherde i östra TolUtad och
Sya församlingar af Linköpings stift;
t 1901 'Vö, e. änka i 2. giftet, född
Anna Charlotta Arosenius och dotter
i I. giftet.
Melln, Jokan Simeon\ sjökapten: f 1901
^Ixx i Hemse på Gotland, 89 år gam-
mal, e. söner.
Memsen, Thure: f. 1838 »/ö i Kungs-
backa; handlande; t 1901 'Vio i
Varberg, e. änka, Sofie Memsen^ son
och broder.
von Mentzer, Fredrika Elisabet: f.
1823 '/n, t 1 90 1 V".
von Mentzer, Hedvig Ulrika Marga-
reta: f. 1834 »7/3, t »901 "/a
Meurk, Amalia Kristina: se Silfwer-
swärd,
Mlllde, Helena Matilda: se Lönegren.
Moberg, Karl Daniel: f. 1843 i Sköfde:
disponent för aktiebolaget mekaniska
verkstaden Vulcan i Norrköping: f
1901 '^3 i Norrköping; e. änka, född
Maria Sofia Vilhelmina Krafft, barn
och syskon; begrafven i Norrköping.
Mo\i%ru^ Paul Reinhold Eugene: {. 1850
Vt> i Karlskrona; kyrkoherde i Ripsa
och Lids församlingar af Stringnås
stift; t 1901 'V4 i Stockholm, e. Snka,
född Hilda Emma Karolina Bergius.
Moberg, Viktor: sjökapten; rescnroffi-
cersaspirant; f 1901 V* i Norrköping,
21 år, 6 mån. och 5 dagar gammal,
e. moder och syskon; begrafren å
norra kyrkogården i Norrköping.
Modin, Oskar Vilhelm: f. i Stockholm;
arkitekt; f 1901 "U i Wien, 38 år
gammal, e. änka, född Larsson, barn
och syskon.
Molin, Sofia; f. Andersson; änka efter
läroverkskoUegan, fil. doktor K. A. B,
Molin: t 1901 "/si Stockholm, 56
år, 7 mån. och 23 dagar gammal, e.
barn och syskon.
Mont d*Or Norderling, Roland: f
1843 "/"; kammarherre; f 1901 ^jj i
Stockholm, e. dotter och mäg: begraf-
ven å norra b^rafningsplatsen yid
Stockholm.
M ontgomery, Louise Elisabet CkarUtta:
se Beskow.
Montgomery, Vilhelm Leonard Fri-
tiof; f. 1853 »V9, t 1901 •*/t.
Morsing, Gustaf Napoleon: f. 1829 */«:
major vid vj^- och vattenbyggnads-
kåren; t 1 90 1 i Kalmar.
Mortensen, Karl Julius; f. 1865 V« »
Lund; kassör; f 1901 "s i Söder-
tälje, e. moder, trolofvad och syskon.
Mossberg, Ferdinand Vilhelm: f. 18^
''^'9, f. d. garfverifabrikör; f 1901 *^
i Arboga, e. två bröder och två systrar.
Digitized by
Google
3'
Mothander, K. A.: f. d. handlaode;!
1901 '^/a i Örebro, 73 år gammal, e.
barn och barnbarn.
Movik, Jchan: f. 1834 *Vi i Västervik:
landtbrukare ; f 1901 'Vi på Nfirlnnda,
c. änka, dotter och syster.
Munck af Rosenschöld, Karl Gw
staf: f. 1866 'Vs; handelsbokhållare;
t 1 901 "/« i Stockholm, e. änka,
född Maria Kristina Lindgren^ moder
och syskon.
Murellus, Gustaf; f. d. kronolänsman;
t 1901 V9 i Säma, 75 är gammal, e.
änka, född Andersson^ och barn.
MArtensson, Georg; grosshandlare; f
1 901 ^Vs i Helsingborg. 51 Sr gam-
mal, e. änka, född Hejll, och två
barn.
Möller, Carl; f. 1828 ^Ix i Helsing-
borg: egendomsägare; f 1901 **/« p&
VedeUbäck vid Stehag, c. änka och
barn.
Möller, Gustaf Adolf; hotellägare; f
1 901 5/7 i Västerås, 70 &r, 7 män. och
7 dagar gammal, e. änka, född Karin
Svedin, söner och sonhustru.
M6ller,r Gustaf Engelbert; f. 1867 i
Oregrnnd; sjökapten; f '9^' V9 i
GXfle, e. änka, född Lundin^ tvä styf-
döttrar och syskon.
Möller, Nils Fredrik Abraham; f. d.
lirftskramhandlare: f 1901 '»/s i Stjärn-
hof, 72 år och 6 män. gammal, e.
barn.
Möller. Oscar Gustaf; f. 1845 'V»; f.
d. grosshandlare; f 1901 "/spå Skogs-
hyddan på Lidingön, e. änka, född
Ama/ia Bfdrk^ och dotter.
Möller, P.; f. 1830: grosshandlare; f
1901 "A i Gäfle.
MöllerberK. August Ferdinand; f. 1838
•3/g i Malmö; postmästare i Mjölby; f
1901 '/si i Motala, e. änka, född
Lmndstrcm, och barn.
Möllerswftrd, Karl Justin Mattias; f.
1833 "A», t 1901 3/x.
Mömer till MoHanda, Carl Helmer;
f. 1836 *^h\ kapten; verkställande di-
rektör i lifförsäkringsföreningen >BaI-
der»; t *90i "/" i Stockholm, e.
inka i 2. giftet, fÖdd grefvinna Lovisa
Eleonora Wachtmeister till Johannis-
kus^ barn i båda giften, barnbarn och
syskon; begrafven i familjegrafven
I Bettna kyrkogård.
Mömer tJll Morlanda, Johanna Kri-
sHma Anna; f. friherrinna Bennet
183I •^/.o, t I9OI v*.
Nachmanson, Herman; f. 1839 "/a;
grosshandlare; f 1901 '/i i Stockholm,
c- inka, fÖdd Rosa Davidsson^ barn
och svskon; begrafven ä mosaiska
kyrkogården vid Stockholm.
Nagell, Henrik; f. 1838 i Bergen; gods-
ägare; t 1 901 '^/lo pä Frösslunda i
Sunnerbergs socken i Östergötlands
län, e. änka, f. Kullbergs dotter och
systrar.
Nathanson. Erik Josef; f. 1863 Vxo;
ingeniör; f 1901 Ve, e. moder och
syskon; begrafven ä mosaiska kyrko-
gården vid Stockholm.
Natt ooh Dag, Amalia Elisabet; f.
Lindgren 1824 "/ö, f 1901 »V7.
Nattsén, K, E; f. 1833; garfverifabri-
kör; t 1901 ^k i Alingsås.
Nauoler, Gustaf; f. på Nyckelbybro
vid Stockholm; f 1901 i Chicago i
Nordamerika, 36 år gammal, e. änka,
tre barn och moder.
Naumann, Karl Peter; f. 1823 ^-U i
Ragunda socken i Jämtlands län : ju-
velerare i Mora i Minn. i Nordame-
rika; t 1901 3°/, därstädes, e. tre
söner.
Neander, Per; f. 18 19 'V„ i Tarslad i
Tirups socken i Malmöhus län; kyrko-
herde i Bjeresjö och Hedeskoga för-
samlingar af Lunds stift; t 1901 "/«
i Bjeresjö, e. änka, född Hedvig Ing-
rid Ahnström^ tre söner och två döttrar.
Nehrman, Fredrik; godsägare; f. d.
handlande; f 1901 »Vw på Karlstorps
kronogård, 70 år gammal, e. broder
och syster.
Nerén, Karl Harald; f. 1827 'Va: f. d.
regementsläkare vid andra lifgrenadier-
regementet; f 1901 "/»o i Skeninge,
e. änka och fyra barn; begrafven i
familjegrafven å Skeninge griftegård.
Nettelbladt, Hampus Konrad; f. 1849:
landskontorist i Västerbottens län; f
1901 'Vs i Umeå, e. änka, född Tekla
Katarina Corin^ och barn.
Netzelius, Nils Martin; f. 1874 'Vxo
Alarums socken i Skaraborgs län; e.
poslbilräde; f 1901 'V".
NeuendorfT, Karl; f. 18 14: guldsmed
i Karlskrona: f 1901 'V» därstädes.
NeuendorfT, Nore; handlande; f 1901
*5/4 i Karlskrona, 76 är gammal.
Nilson, Karl Viktor; kassör; f '90'
Vs i Stockholm, 38 år, 3 mån. och 4
dagar gammal, e. änka, född Emilia
Larsen^ moder, svärmoder och broder.
Nilsson, Albert Vilhelm; kontorschef;
t 1901 'Va i Hamburg, 59 år gammal,
e. änka och fem barn.
Nilsson, August; handlande; f 1901
"/xi i Stockholm, 31 år och 2 mån.
gammal, e. moder, syskon, svågrar och
svägerskor.
Digitized by
Google
3»
Nilsson, Ehrnfriä; disponcDt för sprit-
bolaget i Simnshamn: f 1901 " to i
Simrishamn, 33 &r, 2 måo. och 9
dagar gammal, e. änka, född Anna
Woilin^ fader, syskon och svärfader.
Nilsson, Emil: f. i Göteborg; gross-
handlare: t 1 901 ^ 6 i Stockholm, 43
är gammal, e. moder och S3rskon.
Nilsson, Georg; grosshandlare: f 1901
' 5 i Stockholm, 81 Sr gammal, e. son.
Nilsson, Herman Julius; sjökapten; f
1901 ''6 pä Östersjön, 46 år och 8
män. gammal, e. änka, Nanny Nilsson^
barn, syster och svärföräldrar.
Nilsson, Johan Al/red; f. i Kariskrona:
f. d. handlsad;; t 1901 '^'b i Stock-
holm, 66 &r, 3 män. och 9 dagar
gammal, e. änka, Sofia Nilsson, barn
och barnbarn.
Nilsson, fCarl Gustaf -, f.' 1825 •°,i.;
cigarrverkmästare; t 1901 '/« > Stock-
holm, e. änka, född Kristina Sikt-
berg, barn, barnbarn, syster och »jnter-
dotter.
Nilsson, Lewi Ignatius; f. 185 1 'si
skomakaremästare; t 1901 "9 i Göte-
borg.
Nilsson, M. J.; handlande; f 1901 ^,8
i Helsingborg, 61 är gammal, e. änka,
barn och barnbarn.
Nilsson, Nils; f. 1836: landträntmästare
i Östersund ; f 1901 '^5 i nämnda
stad.
Nilsson, Nils Oskar ;{. 1846 Va; bageri-
idkare; f '90' *' » i Stockholm, e.
änka, född Ida Kumlin, son och dött-
rar; begrafven i familjegrafven ä Solna
kyrkogärd i Stockholms län.
Nilsson, Per Gustaf; handlande; f
1 90 1 'Va? 43 är gammal, e. änka, född ,
Karolina Björk^ dotter, moder och ,
syskon. I
Nilsson, Sven; f. d. handlande; f 1901 '
^ 9 i Stockholm, 72 är gammal, e. ,
dotterdotter.
Nisbeth, Per Johan Gustaf; f. 1855
''V«i; kapten i arméen; syssloman vid '
Stockholms stads arbetsinrättning; f
1 90 1 'Vs i Dämnda stad, e. änka, född
Junia Clason; bcgrafven i familje-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Norberg, Gustaf; järnhandlare: f 1901
'^ la, 49 är, 10 män. och 16 dagar
gammal, e. änka, Matilda Pettersson,
och fostersyskon: begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Norberg, J ohannes \ f. d. folkskolelärare;
t 1900 '9 I på Hasslun vid Sköfde,
nära 62 är gammal.
Norberg, Konrad; kassör; f 1901 'V to
i Stockholm, 53 är, 4 mån. och 3
dagar gammal, e. syskon.
Norberg, Per Erik; f. 1829 ^ t; sjö-
kapten; t 1901 '/t i Björsta, Kosla-
gen, e. änka, Margareta Elisabet Ner-
berg, barn och barobom.
Nordahl, Karl Oscar; f. 1812 «*,..:
komminister i Vättlösa församling af
Skara stift; f 1901 'f'*, e. barn och
barnbarn.
Nordenoreutz, Edla Rudolfima Anna;
f. Wallrno 1825 »Vs, t 1901 '^''j.
Nordenfalk, Emilia Augusta; f. Rew
terskiöld 1840 \z, f 1901 "Ai: bc-
grafven ä Tomsfalla kyrkogård i Kal-
mar län.
Nordenfalk, Johan; f. 1830 »A, t
1901 *V7
Nordenskiöld, Gustaf Johan Otto;
f. 1846 '10, t 1901 3' 7,
Nordenskiöld, Nils Adolf EHk; f.
1832 '"/ti: friherre; f 1901 ",»,
Nordenskiöld, Otto Gustaf; f. 1834
*5, t "901 ^9-
Nordien, Katarina Andrittta; f. Grun-
den; änka efter kontraktsprosten A".
Nordien; f 1901 "* 3 på Talltorp.
Hackas, 85 är, 7 män. och 28 dagar
gammal, e. styfbarn, syster och syskon-
barn
Nordin, Johan Olof; f. d. telegrafkom-
missarie; t 1901 i februari i Nord-
malings socken i Västerbottens lin,
70 är gammal, e. änka och doiter.
Nordgren, Per; skräddaremästare; j
1 90 1 * 4 i Söderhamn, 77 år gammal,
e. änka i 2. giftet och elfva barn.
Nordkvist, Erik Alfred; f. i Nora;
sjökapten: f 1901 ^U i Savannahs
hamn i Nordamerika, 45 år gammal,
e. änka och sex barn.
Nordlander, R.i f. d. disponent for
Kö ängsägsaktiebolag: f 1901 ^/».
Nordlund, Gustaf Adolf; f. 1852 i
Liverpool i England; e. o. med. ptro-
fessor vid universitetet i Uppsala; f
1901 ^t pä Holmenkollen i Norge,
e. änka,' född Agnes Kristina Umd-
stri^m, son och dotter: begrafven å
Uppsala kyrkogärd.
Nordlund, Johan Gustaf; fil. kandi-
dat; t 1 901 **/" i Stockholm, 30 år
gammal, e. änka.
Nordström, Anders; f. 1819 »Vw>: f. d.
kronolänsman: f 1901 'Vs i Sähylnnd,
Höga, pä Tjörn, e. änka, Britte JJmise
Nordström, barn och barnbarn.
Nordström, Elias; f. 1862 "Z,; med.
fil. kandidat: f 1901 **;3 i Stockholm,
Digitized by
Google
33
e. dotler, moder och syskoD; begraf-
vcn ä Solna kyrkogård.
Nordström, Johan August: fabrikör;
t 1 901 '7 I i Båslad. 83 år gammal,
e. barn.
Nordström, Karl August; f. 1848 'V^;
handlande; f 1901 '^/4, e. änka, Jenny
Nordström^ son, sonhustru, syskon och
fosierdolter ; begrafven å södra begraf-
ningsplaisen vid Stockholm.
Nordström, Karl yohan; f. 1848 »A;
f. d. vinhandlare: f 1901 ^Va i Stock-
holm, e. barn, barnbarn och moder.
Norén, K'arl Gustaf; f. 1825 »3/4 i
.■\dolf Fredriks församling i Stockholm ;
komminister i Tengene församling af
Skara stift: f 1901 "jio i Längnum
socken i Skaraborgs län, e. syskon.
Norén, Sven Johan August; f. 1838;
godsägare; f 1901 ^/^ i Göteborg, e.
tre barn.
Noréus, Johanna Ulrika Charlotta;
f. Gripenwaldt 18 19 *3 8^ f 1901 "9.
Norln. Johan Erik; f. 1814 'Vu i Hudiks-
vall: f. d. länsveterinär i Söderman-
lands län; 71901 'V« på Norrkvarn i
Lyrestads socken i Skaraborgs län;
e. barn och barnbarn; begrafven å
Lyrestads kyrkogård.
Norlander, Knut Emil; f. i Eskilstuna:
järnhandlare; f 1901 ^,8 i Sundsvall,
4^ år gammal, e. änka, född Lund-
gren, syskon o. svärföräldrar.
Norlin, Johan Ludvig; f. d. handlande:
t 1901 "10 i Örebro, 58 år, 3 mån.
och 24 dagar gammal, e. änka, Tilda
Norlin^ son, sonhustru, barnbarn och
sjTskon.
Norilns, 6". A.; f. 1862; befälhafvare
på ångaren Emily; f 1900 "/; i
Swansea, e. änka och ett barn: be-
grafven å kyrkogården i Helsingborg.
Norman, Hilda Augusta; se von Post.
Norman, Karl Gustaf; f. 1873 *V9 i
Fredrika socken i Västerbottens län;
e. postbiträde i Stockholm; f 1901
*'j därstädes; e. moder, trolofvad och
syskon.
Norman, Maria Karolina; se Brodin.
Normelli, Per Emil Teodor; f. 1854
^U i Stockholm: statens skogsingeniör ;
jägmästare; f 1901 "/4, e. änka, född
Elisabet Maria Alexandra Svensson^
och fyra barn.
Nyborg, Adolf Bartold; f. 1854 «* 8 i
Åsled; komminister i Velinge försam-
ling af Skara stift; f 1901 V" i Fal-
köping.
Nybleeus, Emilie Johanna Kristina
Hortensia i f. Tauson 1 833; änka efter
f. d. professorn Johan Axel Nyblau$\
t 1901 Ve.
Nyoander, Rutger; f. 1856 *Vi i Stock-
holm; gymnastikdirektör; f 1901 'Vio
i Oeyenhausen i Hannover, e. änka,
född Maria Monsen^ son och syskon.
Nygren, Henrik Johan; målarmästare;
t 1901 '3/3, 57 år, 8 mån. och 2 dagar
gammal, e. änka, född Emma Landin^
barn, barnbarn och syster; begrafven
å norra begrafningsplalsen vid Stock-
holm.
Nygren, Julius Vilhelm; handlande;
t 1901 5 9^ 4.7 Sr, 7 mån. och 19 da-
gar gammal, e. änka, född Sofia Jo-
hansson^ dotter, syster, bröder och
svägerskor.
Nygren, Kristoffer; f. 1808 "^[^ på
Billingsberg i Stafnäs socken i Värm-
lands län; f. d. bruksägare; f 1901
*'*;x i Stockholm, e. barn, barnbarn,
barnbarnsbarn och systrar; begrafven
i familj egrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Nyländer, Karl Uno-, f. 1852 Vs, t
1901 ^*'ii; begrafven å kyrkogården i
Strängnäs.
Nyman, Gunnar S,; f. 1869 '', 10 på
Västergarn; sjökapten, f 1901 ''Vs i
Stockholm, e. moder, trolofvad och
bröder ; begrafven å Västcrgarns kyrko-
gård på Gottland.
Nyrén, Johan Peter; f. d. folkskole-
lärare; t 190^ ''^ " i Nya Lund vid
Hellestads kyrka, 75 år gammal.
Nystedt, Karl Herman; f. 1853 ^u i
Stockholm; kassör; f 1901 "/4 i
Brooklyn, e. änka, född Ulla Lokrantz^
dotter och broder.
Nystrand, August Vilhelm; f. d. rege-
mentstrumslogare vid Älfsborgs rege-
mente; fanjunkare; f 1901 V" i Stock-
holm, 53 år och 9 mån. gammal, e.
änka, född Anna Larsson^ och barn.
Nyström, Edvard Ferdinand; f. 1869;
skeppsredare; f 1901 * 10 i Slite, e.
änka, född Maria Cecilia Palm, och
tre barn.
Nyström, N. A.; f. 1843; handlande:
landtbrukare: f 1901 "/? i Sunnansjö
i Holms socken i Västernorrlands län,
e. änka.
Nyström, Oskar Fredrik; f. 1866 ''Ve:
piano- och orgel fabrikör; f 1901 *%
i Karlstad, c. moder och syskon.
Nyström, Otto Gabriel; f. 1841 »V»:
civilingeniör; f 1901 '^s, e. änka,
dotter och syskon; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
N&tterqvist. Erik; f. 1849 '^/la i Tän-
näs socken i Jämtlands län ; folkskole-
Digitized by
Google
34
lärare i Stockholm: f '9^' '* " »
Stockholm; e. änka, född Sigrid Imh-
dell^ moder, syskon och svåger; bc-
trafven ä norra bcgrafningsplatsen vid
tockholm.
Odelstlerna, Gustaf; f. 1820 'f 9, t
Oden, Nils Ludvig; f. 1849 '' s; rytt-
mästare vid Smålands husarregemente;
t 1901 V«o i Norrköping, e. barn; be-
grafven i familjegrafven å Mogata
kyrkogård.
Odencrantz, Karl Henning: f. 1847
»«/., t 1901 '*'«.
OdJn, Niklas Julius: f. 1831 "4; f. d.
handlande; f 1901 ^3 { Visby, e.
barn.
Ohlson, Axel Martin; f. i Landskrona;
snickeri fabrikör: f 1901 "Va » Halm-
stad, 49 år gammal, e. änka och elfva
barn.
Ohlsson, Anders: f. 1828 'V3; trävaru-
handlare; t 1901 "/4 i Stockholm, e.
son, sonhustru och barnbarn; begraf-
ven i familjegrafven å Dalarö kyrko-
gärd.
Ohlsson, Anders Vilhelm: f. i Jönkö-
ping; f. d. fabrikör; f »90i *V" »
Stockholm, 78 är gammal, e. barn-
barn.
Ohlsson, ICarl Johan; i. d. hofslagare-
mästare; f 1901 ^/s i Stockholm, 76
är gammal, e. änka och styfdotter.
Ohlsson, O.: f. d. garfvaremästare; f
1901 V> i Lund, 88 är gammal, e.
änka, tre söner och fyra döttrar.
Olbers, Ivan Max Julian: f. 1832 'V3
pä Sjölanda i Gerdhems socken i Älfs-
borgs län; f. d. direktör i brand- och
liflforsäkringsaktiebolaget Svea; f 1901
i september i Stockholm, e. son och
dotter.
Ollman, Edvard Albrecht; civilingeniör;
t 1901 *Vit i Stockholm, 88 år, 3
mån. och 8 dagar gammal, e. barn;
hegrafven ä norra bcgrafningsplatsen
vid Stockholm; begrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Olofsdotter, Maria Karolina; f. 1799
'V»; änka; f 190 1 V? i Brännbergs-
liden i Burträsks socken i Väster-
botten.
Olofsson, Karl Valfrid; {. 1865; hand-
lande; t '901 V» i Stockholm.
Olsson, Alfred Leonard; grosshandlare;
t 1901 V" i Stockholm.
Olsson, Anders Gustaf; f. 1840; riks-
dagsman; hemmansägare; f 1901 Vn
i Frösvi, e. två döttrar; begrafven i
familjegrafven å Kolbäcks kyrkogård.
Olsson, August: f. 1860 i Falkenberg:
järnhandlare; f 1901 Vn i Gäfle, e.
änka, född Signe Andersson^ och son.
Olsson, Gustaf: innehafvare af engel-
ska herrekiperingsmngasinet i Hel-
singborg; t 1901 ',8, 33 år gammal.
Olsson, Johan: f. 1824; f. d. riksdags-
man; t 1901 '^'s i Bårstad i Dörby
socken i Kalmar län.
Olsson, Karl Gustaf; f. 1832 »^/la:
smedsmästare; f 1901 '*'6 i Stock-
holm, e. änka, född Johanna Jansson^
barn och syskon.
Olsson, Nils Henrik; handlande; f
1900 *V6 i Amål, 51 år gammal, e.
änka, född Janson^ och son.
Oppermann, K. H.; f. 18 15 i Polle i
i Hannover; skogsförvaltare pä Schebo
bruk; löjtnant; f 1901 ' s pä Schebo
bruk, e. son och döttrar.
Ordell, Erik; f. 1859 i Botilsäter socken
i Värmlands län; folkskolelärare; t
1 90 1 *'/to i Frykerud, e. änka, född
Degen ^ och två söner.
Orre, Otto Vilhelm; f. d. grosshandlare;
+ 1901 Vi i Kalmar, något öfver 70
är gammal, e. syster.
Östberg, Olof Vilhelm: sjökapten; t
1901 *♦/« i Ystad, 62 år gammal, e.
söner och broder.
Oterdahl, Axel Rudolf Oskar Nikolaus;
f. 1847; civilingeniör; t ^9^' ^'it ^•
änka, född Elin Hildur Paulina Hag-
lundy och nio barn.
d'Otrante, Katarina Terese Lovisa
Fredrika Elisabet; f. friherrinna von
Stedingk 1837 Va, t >90» "/«•
Ottergren, Jakob; f. 1823; f. d. fabri-
kör; f 1901 »V»! C- son, broder, syster,
svägerska och brorsbam; b^rrafven i
familjegrafven ä norra begrafnings-
plalsen vid Stockholm.
Oxenstierna till Eka ooh Undö,
Henrika Sofia; f. Storm 1836 V», t
IQOI 7/4.
Palm, Alexander Reinhold: f. 1823 i
Växjö; f. d. mönsterskrifvare vid Krono-
bergs regemente; f 1901 *% i Ryss-
by, e. syskonbarn.
Palm, Nils; f 1820; f. d. fanjonkare;
svärdsman; f 1901 Vs i Hörby, e.
barn och barnbarn.
Palm, Oskar Johannes; f. 1866 »/4 i
Fresta socken i Stockholms ISn; ama-
nuens i postsparbanken: c. o. hof-
rättsnotarie; f ^901 "Vs i Stockholm;
e. fostermoder och systrar.
Palmborg, Maria Amalia; se Hagtlin.
Palmcrantz, Hampus Robert Severin;
f. 1827 "Al, t 1901 "Ao.
Digitized by
Google
35
Pantzerhielm. Hans Alexander Gustaf
Altvater: f. 1853 '3/„; öfverste; chef
for krigsskolan; f 1901 *3/ii på Karl-
berg slott, e. änka, född Louisanne
Odelstiema^ två söner och föräldrar;
b^;rafven i familjegrafven å Solna
kjrrkogård.
Pauisén, Knut Leopold: f. d. hand-
lande; t 1901 *Vsi 69 år, 7 mån. och
6 dagar gammal, e. änka, född Hanna
Magnusson^ barn och barnbarn.
Pehrson, Nils IC,; sjökapten; f '901
"/> pä Mariehäll i Blekinge län, 82
år gammal.
Pehrsson, Gustaf; f. d. fabrikör; f
1901 '*/» i Stockholm, 74 år gammal.
Pehrsson, Johan V.; sjökapten; f
1901 'V4 på Segervik i Blekinge, 87 V»
år gammal, e. barn.
Pehrsson, John; f. i Jämshögs socken
i Blekinge län; präst i Augnstana-
sjnoden; f 1901 i juni i S:t Peter i
Minnesota i Nordamerika, nära 80 år
gammal.
Pehrsson, Lars; f. 1847 'Vs; sparbanks-
kassör i Kristianstad; f 1901 V« där-
städes, e. änka, Matilda Pehrsson.
Pennan, Magnus Gustaf; sjökapten;
t 1901 Vs på Sofiedal i Bohaslän, 89
år gmmmal.
Persson, Anders: f. d. ledamot af riks-
dagens andra kammare; f 1901 'V9 i
Rinna, 52 år gammal, e. änka och
sex barn.
Persson, Anders Bengt: sjökapten;
t 1901 Vö på Sofiedal i Värmland,
85 V» år gammal.
Persson, Nils: landtbrakare; f 190 1
**/7 i Brandtorp, 70 år gammal, e. två
söner och dotter.
Persson, A^.,* f. 18 15 % i Ingelstorps
socken t Kristianstads län; f. d. adjunkt
vid Lunds högre allmänna läroverk;
fiL jubeldoktor; f 1901 ^^U i Lund,
e. barn ur båda sina giften.
Peterson, Albert: f. 1823; f. d. stads-
kassör och bankkamrerare; f 1901 V4
t Lidköping, e. änka, två söner och
dotter.
Peterson, Fredrik: f. 1853 '/s; fabrikör;
t 1901 V4 i Nyköping, e. änka, född
Augusta Larsson^ och (yra barn.
Peterson, Herman Daniel; f. 1855 V»
i Norrköping; f 1901 "/i i Stockholm,
e. inka, född Modell, barn, föräldrar
och sjskon ; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Peterson, Svante: f. d. handlande; f
1901 i januari i Lidköping, något öfver
66 år gammal, e. änka, född Seinknechty
två söner och två döttrar.
Peterson, Sven August: f. 1827 ^/a i
Blekinge; f. d. litograf; f 1901 **/s i
Stockholm, e. sonhustru.
Petersson, Amelie Gustaf va: f. Arman
1816 'Vs; änka 1871 efter assessorn
P. G. Petersson, f 1901 **/i9 på Brunby
i Vreta Klosters socken, e. barn, barn-
barn och barnbarnsbarn; begrafven i
familjegrafven å Vreta Klosters kyrko-
gård.
Petersson, Karl Fredrik; f. 1830 '^'g
i Väderstad; kyrkoherde i Täby för-
samling af Linköpings stift: f 1901
3/9, c. två söner.
Petersson, Katarina Lovisa: f. Duse
1805 Ve, t 1901 '^/"•
Petersson, Otto: f. 1839 Via i Trehöma
socken i Östergötlands län; revisor i
generalpoststyrelsen ; vice häradshöf-
ding; f 1901 Vi i Sundbyberg, e. änka,
född Sigrid Kylander^ son, bröder och
svärmoder.
Petersson, Per Dolmar Karl Ludvig:
e. o. stationsskrifvare vid statens järn-
vägar; t 1901 3'/3 i Ange, 23 år, 5
man. och 2 dagar gammal, e. föräld-
rar.
Peterzén, Frans Oskar: inspektor; f
1901 "/xo, 40 år, I mån. och 13 dagar
gammal, e. änka, född Thyra Franke,
och son.
Petrén, Karl Daniel Edvard: f. 1825
'V4 i östra Ryds socken i Östergöt-
lands län; kyrkoherde i Halmstad; f
1 901 "A i Lund, e. barn; begrafven
å östra begrafningsplatsen i Lund.
Petterson, Axel Vilhelm; f. 1839 "/"
* 1 Norrköping; sadel makaremästare;
t 1901 V3 i Stockholm, e. änka, född
Thilia Bonell, och tre söner; b^raf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Petterson, Erik Gustaf; f. 1826 'Vö:
f. d. hotellägare: f 1901 'V« i Stock-
holm, e. änka, född Josef na Anderson,
barn och barnbarn.
Petterson, Nils August; byggmästare;
t 1901 V4, 67 år och II mån. gam-
mal, e. änka, född Katarina Eriessön^
barn, barnbarn och syskon.
Pettersson, Anders Johan; f. 1846 V«
i Enköping; f. d. handlande; f 1901
V" i Huskvarna, e. en dotter.
Pettersson, Andreas: lagermästare hos
vinhandelsfirman Ahlbom o. C:o; f
1901 'Vis i Stockholm, 61 år gammal,
e. änka och barn; begrafven å södra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Pettersson, Axel Valdemar: medarbe-
tare i Stockholms df^blad; f 1901
Vio i Stockholm, 36 år gammal; be-
Digitized by
Google
36
grafven å norra begrafningspUtsen vid
Stockholm.
Pettersson, J.; grosshandlare; f 'QO'
"^ t pä Solna sjukhenit 77 är gammal.
Pettersson, Karl Johan, f. 1840 '/*'9;
f. d. tullpackälderman ; f 1901 "/lo,
e. änka, född Sofia Lundgren^ barn,
fader och syskon.
Pettersson, Lars F.: grosshandlare;
t 1 901 ** ij i Stockholm» något öfvcr
60 år gammal, e. änka, född Nordman^
barn och systrar.
Peyron, Tom Oskar; f. 1872 "10; jur.
fil. kandidat: t 1901 '"^ 10 vid Mon-
trcux i Schweiz, c. föräldrar.
Pfelff, Johan Gustaf l'ikior; f. 1829
''/xa; friherre: f >90i "^ ?•
Philipsson, A'arl August: f. 1833 "10;
muraremästare: f 1901 "i i Sala, e.
barn och sonhustru.
Plhl, Ida Vilhelmina: se Uggla.
Plhl, Karl Ludvig; f. 1825 ' i» i Vim-
merby; kyrkoherde i Vallcrstads och
Jurstads församlingar af Linköpings
stifl; t 1901 ^3, e. änka, född Alida
Margareta Karolina Danson.
Pihlgren. /: G. K.; f. 1855; stations-
skrifvare vid statens järnvägar; t 1901
V7 p& Visingsö.
Pihlgren, Johan Robert; källarmästare;
t 1901 '^12 i Umeå, 48 Sr, 8 mån.
och 18 dagar gammal, e. änka, Ma-
tilda Pihlgren och syskon.
Plantfng-Gyllenbäga, Barbara Fred-
rika; f. friherrinna Fägerskiöld 1820
^8, t 1901 '" 5
von Plåten, Anna Elisabet Ma I vina;
se de la Gardie. •
von Plåten, Fngenic Charlotta; se
Rappe.
von Plåten, Fredrik Balttar; f. 1831
^^'a, t 1901 '^' 6.
von Plåten, Gustaf £mil, f. 1859;
landtbrukare: f '90i *^'» pä Heljarps
gård i Skåne, e. änka, född Elisabet
1'iktoria Raaum^ och barn.
Pontén, Hilda Kristina; se Sjögren.
Pontln, Magnus August; f. 1866 Vn i
Visby: praktiserande läkare: med. lic;
t 1901 ^5/4 i Stockholm, e. änka, född
Ester Westerdahl^ föräldrar och syskon:
begrafven i familj egrafven å Solna
kyrkogård.
Pontoppldan, P. B.; f. d. förestån-
dare för Helsingborgs renhållning; f
1901 3 7 i Helsingborg, 60 år gamipal,
e. änka och sju barn.
von Porat, Carl Gottfrid; f. 1850 5/4,
t 1901 •^II.
von Porat, Jeannette Constance: i Aix-
herrinna Addsivärd 1833 *^ i, f 190 1 '/y.
Posse, Arvid Rutger Fredriksson ; f.
1820 *5'a: grefve: f 1901 '* 4-
Posse, Karl Hemrik; f. 1826 V?:
grefve; f 1901 ^Vs-
Posse till S&by, Johanna Gustaf va :
f. 1836 *|», t 1901 '*4.
von Post, Hilda Augusta; f. Norman
1832 '7 ^^ f 1^1 «4 „ i Gäflc, c. make,
vice häradshöfd ingen Karl Reinhold
Axel von Posty fyra döttrar, barnbarn,
tre svärsöner, syskon och brorsbam.
von Post, Louise Axelina; se Ceder-
stråkle.
Prlntzensköld, Maria Fredrique; f.
Borneman 1812 *', n, f 1901 ^i^.
Prytz, Marie Elisabet; se Flhrengranat.
PAIsson, Eva\ se Wigström.
Pålsson, Lars; f. d. riksdagsman: t
1 90 1 i januari i Hemmesd3mge i Skåne,
67 år gammal.
Qveokfelt, Gustaf Henrik Johan; f,
1858 '° a: t 1901 ="5.9.
Qvlberg, Laurentius; f. 1821 '*ia; sko-
makaremästare; t 1901 ■•* ta i Stock-
holm, e. änka, född Karolina Bchlin^
barn, måg och barnbarn.
Raab. Karl-Axel Adolf; f. 1848 »^ v
friherre; f '901 ''^s.
Raab, Karl Jacob August; f. 1832
^la; friherre: f 1901 '"a-
Raab, Nils Edvard Axelsson; f. 184I
*/8: friherre: f 1901* '/i.
Ramstedt, Henning; f. 1858 *,6 i Lilla
Malma socken i Södermanlands län:
sekreterare och ombudsman i Eskil-
stuna sparbank: vice häradshöfding:
t 1 901 '* 8 i Eskilstuna, e. änka, född
Lina Nyberg; begrafven ä Lilla Malma
kyrkogård.
Rappe, Eugen i e Charlotta; f. van Plå-
ten 1826 '^'6; änka 1887 efter rytt-
mästaren friherre Axel Joham Gustaf
Rappe; f 1901 ";» i Stockholm, e.
barn; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Regnell, Gustaf; kamrerare vid Väster-
viks sparkassa och länets norra brand-
stodsbolag; t 1 901 *^ii i Västervik.
Rehblnder till Uddrich, Karolina
Katarina Naialia; f. 1847 "*/4, t
1901 "3
Rehnberg, Erik Adolf; f. 1836 '»/y på
Ulfsåler i Hallsbergs socken i Örebro
län: f. d. provinsialläkare i Udde-
valla; t 1 901 '3/6 pS Gustafsberg i
Göteborgs och Bohus län, e. änka,
född Ericsson^ och barn.
Relnholdz, Johan; handlande; f 1901
"^'/ö i Filipstad, 44 år gammal, e. änka
och åtta barn.
Digitized by
Google
37
de Renard, Fredrik Alexander IValde*
mar; f. 1817 "/• på Fredrikshof; f. d.
fotograf; f 1901 "^/p, e. änka, född
Nissen: begrafvcn ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Rennerfelt, Gustaf: f. 1880 '74, t
1901 '/s.
Reuter, Vilhelm August Ludvig: f.
1845 ''/»o i GUstrow i Mecklenburg;
tysk vicekonsul i Karlshamn; f 1901
V6 i nämnda stad, e. änka, född
Sekmidtj barn, styfmoder och syskon.
Reuterskiöld, Emilia Augusta: se
Nordenfalk.
Reuterswätxi, Vendela Carolina: f.
Lindqvist 1814 »7/4, t 1901 '/s-
Rhodin. Axel Pontus: f. 1836 '3 i, i
Spekeröds socken i Göteborgs och
Bohus län; stadsnotarie; vice härads-
hdfding; f 1901 i januari iCöteborg, e.
änka, iöååÉbba Hasselgren^ocYi tvä barn.
RIbbinff, Ebba Elisabet: it Södermark.
RIchert, f/edvig Benedikta ; i. von Uthfall
1830 Vi», t 1901 "/b.
Riohert, Karl Vilhelm Ferdinand: f.
1853 "^^ i Vedby socken i Kristian-
stads län; postexpedilör; f 1901 'V?-
Richter, K. A.: f. 1828; direktör vid
svenska tändsticksfabriksaktiebolaget i
Malmö; t 1901 'Va i Malmö.
Richter. Sven Magnus Konstantin; f.
1829 *^/9; f. d. major vid Norra skån-
ska infanteriregementet; f. d. öfver-
kontrollör; f 1901 'Vs i Ängelholm,
Rietz* Charles Manners S:t George; f.
1844; f. d. löjtnant vid Skånska hu-
sarregementet; t 1901 i oktober i
Helsingborg.
Rfntfberg, Teodor Emanuel: f. 1831
3»/^ t 1901 'V3.
Rtn^qvfet, Adam Gotthard Amund, f.
d. läroverkskollega i Stockholm; f
1901 ^/a i Norrköping, 74 år gammal.
Ringström, Frans Fabian Hypatius: f.
1826 '*/if; mariningeniör; f 1901 '^ s
i Stockholm; begrafven å Flottans
kyrkogård på K. Djurgården i Stock-
holm.
Ringström, Frans Teodor: f. 1830;
fabrikör; f 1901 ^,9 i Jönköping, e.
barn och barnbarn; begrafven i Jön-
köping ,
Rfsbens. Paul Fredrik: f. 1831 s , i Ahus
i Kristianstads län; justitierådman i
Norrköping; vice häradshöfding; f
1 901 '^3 i Norrköping, e. änka, född
Hilda Maria Noreus^ syster och syster-
döttrar; begrafven i Norrköping.
Ri8in«, Karl Gustaf: f. 1817 *Vit; f.
d. handlande; f 1901 '^ 6, e. barn
och barnbarn.
RIsling, Johan Fredrik: f. 1852 =»5/5 i Hår-
lunda socken i Kronobergs län; kyrko-
herde i Kråkomåla församling af Kal-
mar stift; t 1901 ^3•
Robsahm, Viktor Napoleon: f. 1824:
f. d. fanjunkare vid Lifregementets
husarer; f 1901 =6 i Kristinehamn,
e. änka i 2. giftet, född Johanna Jans-
son^ och barn.
Roempke, Lorentz Mo rtimer: i. 1 830
«/„ t 1901 "m.
Rohloff, Viktor John Edvard: f. 1 834;
ingeniör; f 1901 *^io, e. barn.
Rotänder, Johan August: f. 1847 V*:
pastorsadjunkt i Frändefors församling
af Karlstads stift; f 1901 *® 10, e. änka
och barn.
Romln, Karl Petter; garfverifabrikör;
t 1901 =^^6 i Visby, 69 år gammal, e.
två söner och två döttrar.
R008, Anders Gustaf Andersson: ^. 1845
*Va; byggmästare; t 1901 "/a i Sträng-
näs, e. änka och två barn.
R008, Edla Jenny: skådespelerska; f
1901 'V3 i Stockholm, 65 år gammal,
e. två bröder; begrafven i familjegraf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
R008, Johanna Albertina: f. Boije till
Gennäs 1812 '3/i3, f *90i ^/a.
R008 till Hjelmsäter, Johanna Maria
Karolina; f. 1842 V», f '9^1 i augusti.
Rosellus, Olof Teodor: f. 1825 =»^,7 i
Uppsaia; f. d. skeppsklarerare och
engelsk konsul i Gäfle; f 1901 '^ , i
Karlskrona, e. tre söner, dotter och
barnbarn.
Rosén, Jarl Amal Valentin^ f. 1835
'Va, t 1901 ^3.
Rosenk>erg, Johan Erik: lotsålderman;
t 1901 "*", X på Tjockö i Stockholms
län, 77 år gammal, e. änka, barn och
barnbarnsbarn.
Rosenblad, Elof: f. 1857 ^^ 5, f 1901 " 5.
Rosenblad, Enriqueta Elisabet; se
Grundal.
Rosenblad, Sofie Kristine: se Bntzelius.
Rosendahl, Per August: f. 1856 *° 3:
målaremästare ; f 'Qoi ^V" i Stock-
holm, e. änka, född Maria Lundstedt^
sju barn, syster, svåger och syster-
dotter.
Rosengren, Georg Rudolf: handlande;
t 1901 'V'8 i Ryd, 67 &, 10 mån. och
19 dagar gammal, e. barn och barn-
barn.
Rosengren, Olof Vilhelm; f. d. loko-
motivförare; f 1901 ";6 i Askersund,
70 år gammal.
Rosenlus, Martin Gabriel; f. 1825 ^ 7
i Neder Kalix socken i Norrbottens
Digitized by
Google
3»
län; f. d. e. o. professor vid universi-
tetet i Lund; f I90i '*/♦ i Lund, e.
flera barn i i. giftet; begrafven å
norra kyrkogården i I.«und.
Rosenlund, Nils; f. 183 1 •V»o i Mellby
socken i Blekinge län; f. d. vice kon-
sul i Nyköping; f. d. sjökapten; skepps-
klarerare; t 1 90 1 'Vio pä Rosenhill,
c. dotier och dotterbarn.
Rosenlöf, S, G. G.; kontorschef hos
firman Jonsson-Sternhagen och C:o i
Göteborg; f 1901 vid Kneipbaden vid
Norrköping, 49 är gammal.
Rosenqvist, Adolf Henning; f. 1841 'Vt
i Längaryds socken i Jönköpings län;
kjrrkoberde i Södra Vi och Djursdala
pastorat af Linköpings stift; f 1901
•^/i, c. barn; begrafven ä Södra Vi
kyrkogärd.
Rossander, Karl Jakob; f. 1828 ^!i i
Stockholm; f. d. professor; f 1901 V«
i Stockholm, e. änka i 2. giftet, född
Vendela Forsgrén^ barn, barnbarn och
syskon.
Rothlleb, Helena Charlotta Ulrika; se
Dakhon.
von Rothsteln, C. F.; f. 1824 "/y;
direktör vid Liljeholmens stearinfabrik;
t 1 901 »V« i Stockholm, e. änka, f.
Karin Wickström^ dotter och barn-
barn; begrafven i familjegrafkapellet
ä Maria kyrkogärd i Stockholm.
Rothsteln, Otto Filip; f. 1862; stations-
inspektor i Hemse; f 1901 V" i
Hemse.
von Roxendorff, Anna Karolina Al-
bertina; se Abrahamsson.
Rudbeck, Juliana So/ie Albertina; se
Fleetwood.
von RudnlckI, Sigismund; f. 183 1, f
1901 3/1.
Rubenson, Albeit; f. i826**»/ia i Stock-
holm; direktör för K. musik konserva-
toriel; kompositör; f 1901 V3 i Stock-
holm, e. syskon; begrafven ä mosaiska
kyrkogärden vid Stockholm.
Rudén, Elias \ f. d. häradsdomare;
kyrkovärd; f 190 1 "Vö i Backe by i
Ångermanland, 94 '/« är gammal.
Rundberg, Ernst Axel; f. 1855 Vi i
Stockholm; f. d. regissör vid operan;
regissör vid Vasa teatern; f 1901 Va
i Stockholm, e. änka i 2. giftet, född
Adele Fich^ son, syskon och svärmoder;
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Rundberg, Jonas Viktor; f. 1850; sta-
tionsinspektor i Jemshög; f 1901 "V3»
e. änka, född Schollin^ och tre barn.
Rundeberg, Anna Kristina; se Holm-
gren.
Runer, Carl Johan; f. 1822: f. d.
dansk v. konsul i Gäfle; f 1901 'V? i
Uppsala, e. barn.
Runnen, Lars; f. 1807 'Vio i Runne-
stad i Röks socken i Östergötlands
län; kyrkoherde i Odensvi forsamling
af Linköpings stift; f 1901 ""/s i
Odensvi, e. son och dotter.
Runnerström, Henrik Johan; f. 181 2
^A; f. d. konsul; f 1901 »*/« i Lund,
e. änka i 2. giftet, Frida Locft Rum-
nerströmy barn och styfbarn; begraf-
ven ä gamla kyrkogärden i Malmö.
Ruuth, Ulla\ f. von Haffner 1835, ^
1 90 1 V«o.
Rydbeok, J. Elc; artist; f 1901 '/'• i
Helsingborg, 73 är gammal, c. son
och dotter.
Rydell, Gustaf Adolf ; f. 1865; bokbin-
derimästare; f 1901 *Vx i Stockholm,
e. änka, barn, syskon, moder och mor-
moder.
Rydén, Viktor; f. 1847 V«a i Jönköping
grosshandlare; f 1901 % i Jönköping,
e. änka, född Betty Vilhelmina Wie-
ting^ dotter, son, fader och focter-
dotter; begrafven i familjegrafvea ä
Jönköpings västra kyrkog&rd.
Ryding, Bror Toll Gustaf; i. 1833 •*/»,
t 1 90 1 »Vio.
Rydström, Gustaf va Margareta; se
Sttnkerg.
Rylander, K. P.; f. d. stadsnotarte i
Kungsbacka; f 1901 "/< i Göteborg,
75 är gammal.
Råiamb, Kristina Johanna Eva Eme-
rentia; se Leijonhufvud tUl Ekthtrg,
Röhiander, Knut August; i. d. tapet-
sera remästare; t 1901 *^U i Stockholm,
60 är, 6 män. och 3 dagar gammal,
e. barn, svägerska och syskon.
Rönström, Karl Edvard; f. 1814*/*;
f d. kassör vid K. Flottan; f 1901
'V7 i Stockholm, e. änka och son;
begrafven ä galérvarfvcts kyrkogärd i
Stockholm.
Saok, Ebba; f. 1807 «/x; t »90i Vs
Salander, Karl Herman; f. 1854; fir-
gerifabrikör; ingeniör; f 1901 "'/s i
Lund, e. änka, född Elsa Hyllén,
Salmson, Frederich; direktör; f. d.
operasängare; f 1901 i februari i
Köpenhamn.
Sandberg, Anders Edvard: läroverks-
adjunkt i Gäfle; t 1901 V* i Gäfle,
48 är gammal, c. änka, född Umdblad.
Sandberg, Erik; f i8S7; bördig frän
Alingsäs; litteratör; f iQOi *^h i
MUnchen.
Sandberg, Johan August; f. 1842 '' .
i Stockholm; teaterdirektör; f 1901
Digitized by
Google
39
'.9 därstidcs, e. änka, Sigrid Sand-
J>erg^ och barn; begrafven ä Östra
begrafningsplalsen vid Göteborg.
Sandeborg, P. A.; f. 1822 Vs i Smedic-
backen; f. d. kronofogde; f 1901 3/7 i
Leksand, e. systerbarn och brorsdotter.
Sandell, R. A.; i. 1865 '/♦; dokior; f
1 90 1 "/s vid Fiskebäckskil genom
drunkning jämte sin fm, född Frida
Sandegrcn^ e. bröder; begrafven ä
östra begrafningsplatsen vid Göteborg.
Sandman, Karl Magnus Teodor; f.
i Nyköping: ingeniör; f 1901 "/e på
Dalarö, 63 är gammal, e. änka, Vic-
toria Sandman^ barn, roäg och barn-
barn.
Sandstedt, Johan Gustaf Henrik; f.
1868 Vt; grosshandlare; f 190* ***/"
i Stockholm, e. föräldrar och syskon:
b^rafven i familjegrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Sandström, G. H.; f. 1828 "/s i Sö-
derfors socken i Uppsala län; gross-
handlare; t 1901 ^A i Uppsala, e.
barn; begrafven i nämnda stad.
Sandström, Helge Nikanor; f. 1856
^U\ regementsläkare vid Norrlands
dragonregemente; med. licentiat; f
1901 Vxo i Ume&, e. änka, född Signe
Marie Elisal et Peterton.
Soharp, Robert Allan; egendomsägare;
t 1 90 1 ^Vio i Stockholm, 61 är gam-
mal, e, änka, född Sundberg; begraf-
ven i familj^rafven ä norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Scham-ström, Ottilia Charlotta ; it af
SiUéem.
Schedin, Fredrik Vilhelm; f. d. f^n-
f;elsedirektör; f 1900 ^jx i Västeräs,
83 är gammal, e. dotter.
Schalin, Tor bor g Augusta Vilhelmina;
se Fägerskiöld.
Sohenström, Johan Gerhard; f. 1837
^/tt pä Stockkumla; f. d. kapten vid
Dalregementet; f '90i ^U pa Valsta
i Sved vi socken i Västmanlands län,
e. änka i2. giftet, född Lovisa Fredrika
Holmin^ och barn i bada giftena.
Schfller, Svening Andersson; f. 18 12
'V4 i Mossebo socken i Älfsborgs län;
kjfrkoherde i ödsmäls församling af
Göteborgs stift; prost: f 1901 ^,3, e.
son och dotter.
Schlesel, Henrik Adolf Leonard; i.
1845 'Vs: provinsialläkare i Daga di-
strikt i Södermanlands län; f ^9^^
"•.'6 i Gnetta, e. änka, född Flin
Lundblad, dotter, moder, broder och
sviirmoder; b^rafven i familjegrafven
ä norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Schmldt, Hugo Leonard; f. 1829 ^^9;
f. d. lektor vid Nya Elementarskolan
i Stockholm; fil. doktor; f 1901 »V»
i Stockholm, e. änka, född Agnes Lön-
bohm, och barn; begrafven i familje-
grafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Sohmldt-Storjohan, Johanms Ferdi-
nand Emanuel; med. licentiat; prak-
tiserande läkare; f 1901 ''V? i Stock-
holm, 51 är och I dag gammal, e.
änka, född Edla Seymer, moder, bro-
der, svägerska, brorsbarn, magar och
styfbarn; begrafven i familjegrafven ä
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Sohotte, Charlotte Margareta; f. af
Gillner 1798 ^Ir^ änka 1852 efter kap-
tenen Gustaf Schotte; f 1901 '/" i
Sköfde. Med henne utgick adliga
ätten af Gillner, n:r 2284. Sveriges
äldsta innevänare.
Schram, Erik Gustaf; f. 1831 "Vio:
fil. doktor; f. d. läroverksadjunkt; f
1901 'V9 i Uppsala, e. systrar; be-
grafven ä Uppsala kyrkogärd.
Sohultz, Alrik Bruno; f. 1864; krono-
länsman i Bollnäs distrikt; f 1901 ^V?.
SohOtz, Erik Wilhelm; f. 1839 i Gärds-
lösa socken i Kalmar län; häradsskrif-
vare i Rekame häradsfögderi; \ i^\
^'s vid Gärdskäl i Klosters socken; e.
änka, f. Petersson, och dotter.
Schyl, Johan Viktor; f. 1840; f. d.
kommissionslandtmätare; f 1901 'Vs
i Klintehamn, e. änka född Jacobsson.
Schy länder, Ulrika Sofia Julia; se
IViämark.
Sebardt, Ulrika Carolina; f. Spring-
chorn 1844 'V> i Stockholm: änka 1885
efter kamrerare Johan Casper Sebardt;
t 190 1 'Vs i Stockholm.
Seellg, Axel Ivar; förlagsbokhandlare;
t 1901 ''/3 i Stockholm, 80 är gam-
mal, e. änka född Westlund; begraf-
ven i familjegrafven ä norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Segersteen, Erik Hjalmar \ f. 181 9;
bibliotekarie; f 1901 'Va i Linköping;
begrafven ä Linköpings kyrkogärd.
Sehlberg, JCarl Jakob; f. 1821 '^'s
i GäBe; grosshandlare; f 1901 */»o i
Gäfle, e. änka, född Mathilda Wahl-
ström^ barn och barnbarn; begrafven
ä GäHe kyrkogärd.
Sellgman, Jakob; grosshandlare; f
1901 3/1 i Stockholm, 62 är gammal,
e. änka, född Anna Lundqvist, bröder,
syster och svägerska; begrafven ä
mosaiska kyrkogärden vid Stockholm.
Digitized by
Google
40
Sellin. Karl; f. 1817 '^/i; f. d. ränt-
mästare; t 190^ '»o i Stockholm;
begrafven i familjcf^rafveD å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Seneli. Axel Leopold: f. 1836 * 6 i
Rättvik: hofrätUråd i hofrällen öfver
Skine och Blekinge; f 190» '10 i
Kristianstad, e. änka, född Josefina
Falkengren, och barn: begrafven i
Kristianstad.
Seth, Krnst Karl Gabriel: f. 1863 ".'10;
bataljonsläkare vid Norrlands dragon-
regemente: t '901 '* 9 i Alfvcsta, e.
änka, född Greta Eva Valborg Ohls-
son-Arnberger^ dotter och syskon; be-
grafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
von Seth, Fredrik Vilhelm: f. 1823
'V6, t 190» '° 4.
Setterström, Axel Melker; f. 1819: f.
d. trädgårdsdirektör; f '90i '* " i
Uppsala, c. barn och barnbarn.
Siegbahn. Vn o Edvard: f. 1860 * 6 i
Östergötland; f. d. valtenfabrikör: t
1901 5/7 i Malmö, e. änka, Gerda
Siegbahn.
Sieurln, /. E.: bergsingeniör; f 1901
*°/5 i Falun, 69 år gammal.
Sigell, Anders Alfred: civilingeniör; f
1901 Vi i Hudiksvall, 64 är gammal,
e. änka, född Hedberg, och två dött-
rar.
Silfman, F. N,: f. d. folkskolelärare
och organist; f 1901 ^'.91 90 * a år gam-
mal, e. änka i 2. giftet.
Sllfwerbrand, Matilda: se Grape.
Siifwerhielm. Hilda Fredrika: f. Elf-
gren 1821 'V9, t 1901 "^ 4.
Siifwerhielm, Ivar Valdemar Alexis:
f. 1845 'Vs, t 1901 ^ 7.
Silfwersparre, Isak Fredrik Birger;
f. 1844 3«/4. t 1901 'V7-
SiifwerswArd, Amalia Kristina; f.
Meurk 1829 ='*8, t 1901 " 3-
af Siliéen, Dorotea Eleonora; i. 18 14
Vs, t 1 90 1 * 5.
af Siliéen, Josefina Axelina: f. 1823
9/5, t 1901.
af Siliéen, Ottilia Charlotta; f. Schar-
ström 1830 ",a, t 1901 *Va-
Siwers, August Konrad: f. 1864; bagar-
mästare; t 1901 'Va i Stockholm, e.
änka, född Gerda Högberg, son och
syskon; begrafven i familjegrafven ä
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Sjöberg, Axel Abraham; f. 1 829 '3 i
Landskrona; f. d. förste provinsiallä-
kare i Skaraborgs län; f 1901 """jio i
Mariestad, e. änka, född HildaAugusta
Ölund, tvä söner och dotter.
I Sjöberg, Arvid Leonard: f. 1844; hä-
I radshöfding i Medelpads västra dom-
saga; t 1901 *■ 3 i Stockholm, e. änka,
; född Anna Molin, och barn: begraf-
I ven i familjegrafven å norra begraf-
' ningsplatsen vid Stockholm.
Sjöblom, J. E.: handlande: t '90' ' r
i Falun, 49 år, i mån. och 29 dagar
gammal, e. änka, Anna Söderberg, och
broder.
I Sjödahl, Erik; f. 1812 '^ 6 i Husby-
, Lyhundra socken; kyrkoherde i Häg-
geby församling af ärkestiftet; f 1901
" 8 i Häggeby prästgård.
Sjögren, Hilda Kristina; f. Pontcn
1820 '5 7; änka 1880 efter kyrkoherden
i Åsheda församling Johan Vilhelm
Sjögren: t 1 901 V5 i Eksjö, e. barn
I barnbarn och barnbarnsbarn.
! Sjögren, Hugo Albert; f. 1867 'Vs: f
d. läderhandlare: f 190» '^» > Stock-
holm, e. änka, född Karolina Luni-
I gren, moder och syster.
Sjögren, Johan Henrik August; f. 1844:
f. d. sjökapten; f 1901 *'3 i Stock-
holm, e. änka, född Matilda Strömsten;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
j Sjögren, Karl August; f. 1848 i Finne-
[ rödja socken i Skaraborgs län; kassör
vid Mälsåker i Södermanlands län: t
1901 »V6 i Ytter Selö kyrka, e. änka,
född Svensson, två söner och två döttrar.
Sjögren, Sofia Dorotea; se Strcmborr.
Sjöholm, Berthel: f. 1833 ''9; f d
handlande; f 1901 '^ $ \ Stockholm,
e. änka, född Ida Engström, dotter,
måg och dotterson; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Sjöstrand, Ulrika Maria; f. Spånberg
r8i8 *f 5 p& Lilla SpånhuU i Bararps
socken; änka 1829 efter kyrkoherden
i I>enhofta och Ekeberga församlingar:
t 1901 * Ii i Växjö, c. tre söner och
tre döttrar.
Sjöström, Erik Leonard; f. i Stock-
holm; kontorschef; f 1901 '/s i Ham-
burg, 48 år gammal, e. barn och
syskon.
Sjöström, Karl Fredrik; f. i Norr-
köping; fabrikör; f 1901 ^ 12 i nämnda
stad, 79 år gammal, e. barn.
Sjövall, Per Gustaf; f. 1822; stadskas-
sör och bokhållare i Motala; f 1901
'V3 i Motala: e. änka, född En ge I a
Elisabet Ödman, barn och barnbarn.
Skiöldebrand, VlHka Sofia; f. Härd
till Segerstad 18 14 ' 9, f 1901* "/r
Skog, Per; byggmästare; t 1901 »^/e i
Stockholm, 74 år gammal, e. Snka,
Karolina Skog, barn och barnbarn.
Digitized by
Google
41
Skoglund, Karl Elias; handlaDde: f
1901 **;6 i Stockholm, 35 är och 4 mSn.
gammal, e. änka, född Anna Anders-
son^ barn och moder.
Skoglund, Karl Johan Viktor; f. 1836
V9 i Östergötland; bryggeriäga re; f
1 90 1 "^/a, c. änka, född Fredrika Jons-
son, barn, barnbarn och syskon.
Sköld, Fredrik; f. 1844; handlande; f
1901 'Va i Göteborg, e. änka, född
Håkansson, och barn.
Smerling, Karl Fredrik; f. 1823; f. d.
kansliråd; f 1901 Vs i Stockholm, e.
barn; begrafven i familjegrafven ä
Solna k3a'kogärd.
Snöbohm, Alfred Teodor; f. d. folk-
skolelärare: t 1901 ^Is i Klinte på
Gotland, 82 år gammal, e. barn.
Sohlberg. Gustaf Adolf ; f. 1850; krono-
libisman i Pajala; f 1901 'V».
Sohlbrftck, Paul; egendomsägare; f
1901 i juli i Nybro, 61 år gammal.
Sparre till Kroneberg, Maria Jose-
fina; f. Cluus 1835 3^/10, t 1901 '*/i.
Spene, Hilma Katarina Charlotta;
f. 1828 »7/5, t 1901 »5/a.
Spetz« Karl Jakob; f. d. handlande; f
1901 *3's i Stockholm, 71 år, 8 mån.
och 16 dagar gammal.
Spolander, Erik Vilhelm; f. d. krydd-
kramhandlare; f 1901 'Vio i Vaxholm,
57 år, 9 mån. och 13 dagar gammal,
e. mo<ler; begrafven i familjegrafven
å norra begrafningsplalsen vid Stock-
holm.
Sprlnohorn, Clrika Karolina; se Se-
bardt.
SpAnberg, Ulrika Maria; se Sjöstrand.
Staberg, Klas August; länsveterinär i
Örebro län; f 190F '*'» i Örebro, 71
år gammal, e. änka i 2. giftet, född
Sofia Johansson, tre söner och fyra
döttrar.
Staöl von Holstein, Gö r a n^ Magnus;
f. 1833 ^;», 1 1901 Vx. * I
von Stapelmohr, Beata Henrika Au- I
gusta; f. 1831 '%., t 1901 'Vs. I
Starenflycht, Ernst Vilhelm; f. 1830 1
»3/4. t 1901 ^ X.
von Stedlngk, Katarina Terese Lo-
visa Fredrika Elisabet; se d^Otrante.
Stoffens, Kristian K. H.; f. 1840 "/«;
grosshandlare; f 1901 'Vx i Stockholm,
e. åDka, Maria Steffens, och dotter;
begrafven å norra begrafningsplatsen
▼id Stockholm.
Stoinhoitz, Bernhard; f. 1850 'A; hand-
lande; t 1901 »V9 i Västerås, e. änka,
(Ödd Anna Sjöstrdm ; begrafven å norra
begarfningsplaisen vid Stockholm.
Stenbeck, Johan Vilhelm Rikard; f.
1835 *°/»o > Flens socken i Söderman-
lands län; kyrkoherde i Götlunda för-
samling af Strängnäs stift; f 1901 ^ 4
i Götlunda, e. änka, född Jeanne tte
Thavenius, och två söner.
Stenbeck, Karl Hjalmar; arrendator:
1 1901 i januari i Stockholm, 42 år gam-
mal, e. änka, född Heymann, och
son.
Stenberg, Gustaf Göran Esaias August;
f. 1835 *^'ia i Malmö; f. d. revisions-
kommissarie i kammarrätten; f 1901
^^'U i Stockholm, e. änka, född Emma
Ulrika Söderberg, och tre söner; be-
grafven i familjegrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Stenberg, Gustaf va Margareta; f.
Rydström; änka efter professor Sten
Stenberg; f 1901 ^ 7 i Stockholm, nära
72 år gammal, e. barn.
Stenberg, Karl Leandcr; f. 1838 ^^lo;
hotellägare; f 1901 '^ i^ \ Stockholm,
e. syskon.
StenbAck, Johan Mauritz;f. 1826*%»,
f. d. egendomsägare; f 1901 ^,'9 i
Torshälla, e. barn, barnbarn och
syskon.
Stenman, Johan Fredrik; f. 1842:
handlande; t >9o' ""'9 i Stockholm,
e. änka, fÖdd Lundmark.
Stenmark, Frans Teodor; f. 18 18 i
Tveta socken i Östergötlands län; f.
d. fanjunkare vid Andra lifgrenadier-
regementel; f 1901 ^/a i Linköping,
e. änka i 2, giftet, barn och barn-
barn.
Stenstrand, Frans Ludvig; handlande;
t 1901 3» '3 i Karlshamn, 74 år, 2
mån. och 18 dagar gammal, e. änka,
född Marie Ripa, fem barn och systrar.
Stenström, K. O. E.; f. 1858; v. ad-
junkt vid Norrköpings högra allmänna
läroverk; f 1901 *^^i i Norrköping;
begrafven i Uppsala.
Sterky, Å'arl Gustaf; f. 1855 ^'^ .0:
landtbrukare; f '90' '^3 i Stockholm,
e. änka, född Hedvig Augusta Nor-
itröm^ tre barn och syskon.
Steuch. Matias; f. 1816 ''*/9;t 1901 ^ i.
Stiebel, Jakob; f. 1835 ^a i Bocken-
heim vid Frankfurt a/M.; grosshand-
lare; t 1901 V4 i Stockholm, e. änka,
född Matilda Jansson^ barn och syskon;
begrafven i familjegrafven å mosaiska
kyrkogärden i Stockholm.
Stlernhoff, Ge or g i na Karolina; se
Hultblom.
Stfernsvärd, Rudolf Hodder; f. 1846
Vs, t 1901 ^10-
Digitized by
Google
42
Stjernberg, Gustaf Oskar; f. 1812 ^Va |
pä Frösön; komminister i Yllcr-Lfin-
näs församling af HernÖsands stift;
t 1901 "/t, e. änka, född Start n^ och
doiler.
Storm. Henrika Sofia; se Oxenstierna
till Eka och Lindö.
Strandberg, Olof Alfred; handlande;
t 1901 Via, 35 år, 5 mån. och 15 da-
gar gammal, e. änka, fÖdd Anna
Wattman^ tvä barn, tvä bröder, svåger
och svägerskor.
Stridh, Gustaf Viktor; f. d. handlande;
t 1901 "f-B i Borås, nära 35 år gam-
mal, e. änka, född Ellen Rundblad,
fyra barn och syster.
Strindberg, Ragnhild Bernhardina;
se ThoU.
Stroklrk, Ulrika Charlotta Emerentia;
f. Hammarhielm 1823 Vio, f '90^
Ström» Emanuel; verkmästare vid Lid-
köpings tändsticksfabrik; f 1901 Ve i
Lidköping, 51 år gammal.
Ström, Johan Edvard; f. 1862; gross-
handlare; t »90^ '^/3 i Stockholm, e.
änka, född Klara Jonsson, tre barn
och syskon; begrafven å norra b^^raf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Ström, Josefina Magdalena; f. Hall-
gren 1823; änka efter majoren Erik
Vilhelm Ström; f 1901 V» i Gäfle, 77
år, 6 mån. och 15 dagar gammal, e.
bamoch barnbarn.
Strömberg, Dorotea Fredrika ; f. Gran*
stedt 1824 *V8 i Fredrikshald; änka
efter stadsarkitekten H. J. Strömberg;
t 1 90 1 Va i Göteborg, e. barn och
barnbarn.
Strömberg, A'arl Axel; f. i Stock-
holm; f. d. bruksförvaltare; f 1901
på llögsmo i Småland, 84 år gammal,
e. dotterbarn.
Strömberg, Oskar; f. i Norrköping; f
1 901 'V7 i Stockholm, 53 år gammal.
Strömbom, Sven Olof; f. 1850 "/6 i
Gäfle; sjökapten; f 1901 »*/» i Stock-
holm, e. änka, född Anna //enkelmann,
barn, moder och syskon.
Strömborg, Sofia Dorotea; f. Sjögren;
änka efter komminister Strömborg; f
1901 '^Vio vid Guslafsberg på Värmdön,
77 år, 9 mån. och 27 dagar gammal,
e. dotter och måg.
Strömf elt, Af a r i e-L ouise Virginia ; f.
1825 "/9, t '901 '7,».
Sturnegk, iMrs Gustaf Konrad; f.
1847 'Vsi major vid Västmanlands re-
gemente; t 1 901 "/I i Västerås, e.
broder och fosterdotter; begrafven å
nya kyrkogården i Västerås.
Stötsberg, Johan Erik; provisor; f
1902 'V«« i Gamleby, 25 år, 4 mån
och 21 dagar gammal, e. syskon.
Sundberg, Erik; f. 1841 **/;; vågmä-
stare i Arboga; f 1901 *Vio i Arboga,
e. änka, född Selma Sandbergs två
söner, dotter, måg och barnbarn.
Sundelin, Gustaf Mauriiz; f. d. gross-
handlare; t 1901 'Vu i Stockholm,
90 år gammal, e. döttrar; begrafven å
Adolf Fredriks kyrkogård.
Sundeli, Vilhelm Konrad; f. 1 831 '*/«;
konditor; f 1901 7/6 i Stockholm, e.
änka, född Anna Andersson, barn och
barnbarn; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Sundewall, Fredrika Elisabet Matilda;
f. friherrinna Bennet 1826 V«, t
1901 vv.
Sundln, Axel; f. d. flaggstyrman vid
K. Flottan; hotellägare; f 1901 '/a i
Stockholm, 30 år, ii mån. gammal,
c. änka, född Maria Holmgren, dot-
ter, måg och syskon; begrafven å
galerkyrkogården å K. Djurgården i
Stockholm.
Sundin, Erik Gustaf; f. 1874 »s/t; löjt-
nant vid Norrlands dragonregemente:
t 1901 'Ve i Umeå, e. fader och
syskon.
Sundin, Ernst Geor^; ingeniör; f 1901
^ii i Breslau, 39 år gammal, e. änka,
född Sprosser, och son.
Sundler, Th. V,; f. 1823; godagare;
t 1 90 1 *•/«« på Espås i Skaraborgs
län, e. änka, född Dicandtr^ och tre
döttrar.
Sundling, Olof Georg; f. d. kontrollör
vid Norrköping — Söderköping — Vikbo-
landets järnväg; f 1901 V7 på Ingel-
stad, 34 år gammal, e. änka, dotter,
föräldrar och syskon.
Sundqvist, O.; f. i Bote socken i
Jämtlands län; sjökapten; beOllhafvare
på ångaren Svartvik: f 1901 ■*,5
i Sundsvall, e. änka, född Nordlander.
Sundsten, Karl Axel; handelsagent;
t 1 901 '^'7 på Marieberg vid Eskils-
tuna, 38 år, 3 mån. och 29 dagar
gammal, e. änka, född Augusta Lund-
ström, dotter, föräldrar och syskon.
Sundström, Henrik Johan; f. 1838
Vio i Gäddviks by i Neder-Lule soc-
ken; f. d. konsul; f 1901 •*/» på
Muncksund, e. änka, född Spolander^
fyra söner och fyra döttrar.
Sundström, Karl Isak; f. i Säby soc-
ken i Stockholms län; godsägare, f
1901 i april i Stockholm, e. änka,
dotter och måg; begrafven å Solna
kyrkogård.
Digitized by
Google
43
Sunesson, Hedvig Johanna Emilia;
se Engström.
Svanberg, Karl Fredrik ; sjökapten ; f
1901 '^a i Kalmar, 75 år gammal, e.
änka, son och dotter.
Svanberg, /Rikard Johannes ; f. 1877
'V?; fil. kandidat; f 1901 "»/e i Upp-
sala, e. föräldrar och syskon.
Svaneskog, Å^arl Ulrik Jansson; f.
1849 'V» p& Södra Skarbol i Svan-
skogs socken i Värmlands län; prak-
tiserande läkare i Ramvik i Väster-
norrland; med. licentiat; f 1901 ^/aI
Hemösand; e. änka, född Zulamith
Wellander.
Svartling, E, H. F.; landtbrukare ; f
1901 i maj i Kammelby i Östergötland.
Svenonius, Ture Leonard; f. 185 1 "^/s
i Räneä socken i Norrbottens län; lek-
tor i Sandsvalls högre allmänna läro-
verk; fil. doktor; f 1901 "/« i Upp-
sala, e. änka, född Tora Tengvall,
fosterdotter och syskon; begrafven å
Uppsala kyrkogärd.
Svensson, Al/red; f. 1835; grosshand-
lare; t 1901 'V«o i Göteborg.
Svensson, Anders Per; lifförsäkrings-
inspektör hos brand- och lifförsäk-
riagsaktiebolaget >Svea»; f 1901 ^jix
i Göteborg, e. änka, född Hermansson^
och dotter.
Svensson, Axel Viktor; f. d. gross-
handlare; t 190' "A i Stockholm, 67
Ix gammal, e. son.
Svensson, Carl IVilhelm; fabrikör; f
1901 3'/7 i Stockholm, 74 är gammal,
e. dotterbam.
Svensson, Georg Oskar; f. i Stock-
holm; ingeniör; f 1901 'V? i nämnda
stad, 44 är gammal, e. syskon.
Svensson, John Emil; ingeniör; f
1901 **/s i Stockholm, 31 är gammal,
e. syskon.
Svensson, Jons; bokhällare vid statens
jimvägar; f ^9^' 'Vt i Stockholm,
nägot öfver 74 är gammal, e. änka,
Awurnda Svensson^ och barn; begraf-
ven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Svensson, Karl Verner; f. d. fabrikör;
t 1901 ^'{9 i Stockholm, e. son.
Svensson, Lars Petter; handlande; f
1901 ^l^ pä Marieberg vid Arvika, 62
är, 10 män. och 19 dagar gammal, e.
änka, Maria Svensson, och barn.
Svensson, Af.; f. 1831; godsägare; f
1901 ^Ji pä Kettilstorp, e. änka, fem
barn och barnbarn.
Svensson, Magnus; f. d. riksdagsman,
t 1901 *■/«» > Torpa i Skaraborgs län;
80 är gammal, e. änka, barn och
barnbarn.
Swärd, Per Johan; f. 1845 'A i Syra i
Östergötland; kyrkoherde i Mora för-
samling; t '90^ '* " 1 Mora, e. änka,
född Selma Maria Thermanius, och
barn.
Sylvander, Karolina Augusta; se
Westrin.
Syren, Gustaf Adolf; f. 1835 V»» i
Norrköping; bokhandlare: f 1901 V»
i Norrtälje, e. tvä söner och dotter;
begrafven i familj egrafven ä gamla
begrafningsplatsen i Norrtälje.
Särnström, Per Erik; f. 1827 i Hede-
mora; byggmästare; f 1901 'Vw vid
Iggesund, e. tvä söner.
Söderbaum, Henrik Vilhelm; i. 18 10
Vs i öster Löfsta socken; f. d. kon-
traktsprost; kyrkoherde i Estuna för-
samling af Ärkestiftet; f 1901 '*/ 4
i Estuna, e. son och tre döttrar.
Söderberg, Anders Reinhold; f. d. fa-
brikör; t 190* V«, 63 är, 7 män. och
17 dagar gammal, e. änka, född Ma-
tilda Carlholm.
Söderberg, Daniel Herman; f. 1856
'V4 i Visby; kapten och kompanichef
vid GoUands infanteriregemente; f
1 90 1 Vs pä Slite pä Gotland, e. änka,
född Sigrid Wasser.
Söderberg, Sven Otto Magnus; f. 1849
"/a; docent i nordiska spräk och forn-
forskning vid universitetet i Lund;
professor; f 1 901 'V4 i Lund, begraf-
ven i Lund.
Söderblom, Jonas; f. 1823 »/.i i Sö-
derala socken i Gäfleborgs län ; kyrko-
herde i Norrala och Trönö försam-
lingar af ärkestiftet; f '90' '*/6 »
Norrala prästgärd, e. änka, född
Nikolina Sofia Amalia Blume, och barn.
Söderborg, Olof; f. 1848; kamrerare i
bankaktiebolaget Stockholm öfre Norr-
lands kontor i Gäfle; f 1901 'V» i
Gäfle, e. änka och tvä barn.
Söderhlelm, Augusta Fredrika; f.
Lorichs 1818 'Vs, t i?oi 'V»o.
Söderman, Eva Kristina ; f. Bergholm;
änka efter tonsättaren August Söder-
man; t 1901 V» i Stockholm. 65 är
gammal, e tvä söner, dotter, sonhustru,
barnbarn och syster; begrafven i fa-
miljegrafven ä norra begrafningsplat-
sen vid Stockholm.
Söderman, Henrik Vilhelm; f. 1829;
grosshandlare: f 190' '^4 i Uppsala,
e. barn och barnbarn; begrafven i
Uppsala.
Södermark, Ebba Elisabet; f. Ribbing
181 5 30/4, f 1901 ^Iro.
Digitized by
Google
44
Södermark, Xiis August; f. 1842;
grosshandlare; f 1901 *® s i Umeå, c.
änka, född Julia Desideria Ramstcdt,
och tvi döttrar.
Söderström, Adolf Fredrik; f. 1820
*V8: f. d. skeppsstufvarc; f 1901 ' ■» »
Stockholm, e. barn, barnbarn och
barnbarnsbarn; begrafven i familje-
grafvcn å Katarina kyrkogärd i Stock-
holm.
Söderström, Johan August; f. 1848
'Vs; fabrikör; f 1901 *? 5 i Stockholm,
e. änka, född Gertrud Mellgren^ och
fyra barn.
Söderström, John; sjökapten; f 1901
V* & Djurö, 61 är gammal.
Södervall, Hilda Adolfina Kristina;
se Kalhng.
Söhrllng, Vilhelm; f 1822 '-• s; musik-
direktör; t 1901 7 13 i Stockholm, e.
tre döttrar och barnbarn : begrafven fi
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Sörensen, Fredrik Sören; altviolonist
i hofkapellet; t 1901 ** 10 i Stockholm,
något öfver 50 år gammal, e. änka,
född Teresia Magnusson^ och barn;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Taube, £ u/ro syn e; se Larsson.
Tauson, Johanna; Kristina Hortensia;
se Nyblaus.
Tauson. Olof Eskil Hilmcr ; f. i Tors-
hälla socken i Göteborgs och Bohus
län: med. kandidat; f 1901 '7», 28 år
gammal.
Telander, Oskar Fredrik; f. 1842 V" i
Mjölby socken i Östergötlands län:
kartograf vid rikets allmänna kartverk:
f 1 90 1 **/« i Stockholm, e. moder och
systrar.
Tenggren, Johan August; f. 1817 'Vi;
f. d. bruksförvaltare; f >90i 'Vi i
Öreryds socken i Jönköpings län; e.
änka i 2. giftet, född Maria Petters-
son, barn och barnbarn.
Tengström, Edvin; f. 1860 i Göteborg;
skriftställare; f 1901 ^9 i Stockholm:
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Ternlund, Petter August; f. 1847 'Vx i
Stockholm; körsnär; t 1901 'V9 i
Stockholm, e. änka, född Laura Lind-
<^<^T» syster och svåger; begrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Tersmeden, Eric; f. 1826 3° 9: f 1901
'7xo.
Tersmeden, Karolina Elisabet Ulrika;
f. 1837 'Vs, t »901 3 3.
Tersmeden, Maria Kristina Elisabet;
f. 185 1 '3/y, t 1901 "/6.
Thalén, Johan Edvard: f. 1853 »5 ,.
handlande i Uppsala; f 1901 "^/^ i
Uppsala, e. änka, Anna Thalén.
Thalén. Ton ny Karolina; f. Kraak
1837 i Sala; f 1901 =^11 i Uppsala,
e. make, f. d. professor Tobias Robert
Thalén^ och dotter.
Tham, Gustaf Vilhelm Vollrath, f
1833 ='°9, t 1901 5".
Tham, Hilda Malvina Lovisa; f. Turd-
fjell 1817 ^ ., t 1901 "/a.
Thanders, Karl Ludvig; f 1854 *? 4
på Stengård i Röks socken; fanjun-
kare vid 2. lifgrenadierregementet; f
1901 Via på Enshult i Malexanders
socken, e. änka, född Alma Carlstedt,
fyra barn, moder och syster.
Thomasson, Gustaf Magnus; f. 1847
'Vb: grosshandlare; t 1901 ^•'s i Stock-
holm, e. änka, född Fredrique Bogstrcm.
son, syster och moster; begniven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Thomé, Karl Bengtsson; f. 184I; f d.
stationsföreståndare i Arlöf; f 1901 ' \
i Malmö, e. änka, född Karolina Carls-
son^ två barn, barnbarn och broder.
Thomson, Axel Teodor; apotekare i
Vaxholm; f 1901 "/4 i Täby präst-
gård, 47 år, 6 mån. och 28 dagar
gammal, e. sjrskon.
Thorell, Tord Tamerlan Teodor ; i. 1830:
professor; f 1901 '^ 12 i Helsingborg:
begrafven i Helsingborg.
Thorell, A^ .£'.; f 1901 på Harg i
Odensala socken i Stockholms Un, 50
år gammal.
Thorlln, Johan Fredrik; f 182 1; cigarr-
fabrikör; t 1901 '7? i Stockholm, e.
barn och barnbarn.
Thormählen, Konrad Kristian ; i. 1829
**/8 i Wandsbuk i Holstein; fabrikör:
t 1901 "A, e. änka, född AUce Clark,
barn, barnbarn och systrar.
Thorsell, Fredrik; f. 1S25 »/;; f- d.
kommendörkapten: f 1901 *V" i Karls-
krona, e. syster, svåger, svägerska och
syskonbarn.
Thott, Ragnhild Bernhardina,- f.
Strindberg 1876 "^U, f I90l 'Vö.
Thulin, Frans Herman; f 1850 **;&:
fanjunkare och regementsväbel vid Lif-
gardet till häst; f ^9^^ '^/» > Stock-
holm, c. änka, född Johanna Jansson,
och barn ; begrafven å gamisonskfrko-
gården.
Thulin, O. M.; f. 1834 i Göteborg:
svensk-norsk vice konsul i Helsiagör:
t 1 90 1 i Köpenhamn.
Digitized by
Google
45
Thunström, Ailan Teodor: f. i Slock-
holm; ingeniör; f 1901 'V4 i Breslau,
43 &r gammal, e. änka, född Bang^
soQ och syskon.
ThAlln, Lars Hugo: f. 1864 »Vs; foto-
graf; t 1901 "/", e. änka, född Hilma
LMndvally tre barn, moder och bröder;
begrafven i familjegrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
af Tlbell, Charlotte Cecilia: f. 1820 '»/i,
t 1901 *V4
Tiblln. Karl Ludvig: Undtbrukare; f
1901 ^-»,6 1 Stockholm, 40 &r, 6 mån.
och 28 dagar gammal, e. änka, född
Elvira Erlandsson^ barn, föräldrar,
svärföräldrar, syskon och syskonbarn.
Tidblom, Johan Zacharias: f. d. fabri-
kör; t 1901 ?// i Norrtälje, 78 år, 2
män. och 15 dagar gammal, e. änka,
Charlotta Tidblom^ barn, barnbarn,
broder och svägerska.
Tillberg, Anders Fredrik: f. 1832 3»/, i
Falun; kirurg, magister; f 1900 ^s
vid Katrineholm, e. brorsbarn.
Tilly, Tekla Ursila: se Cervin.
Timander, A", y.: f. 1867; vik. kollega
vid Linköpings allmänna läroverk; fil.
kandidat; f 1901 "/a i Linköping.
TImberg, Anders: f. 181 2 'V? i Seger-
stads socken i Skaraborgs län; kon-
traktsprost; kyrkoherde i Forshem,
Kima-Vedum och Fullösa församlingar
af Skara stift; f 1901 *V9 i Forshem.
Tln«sten, Per Gustaf Viktor; f. 1856
'76 i Ingarstorp i Småland ; sjökapten ;
t 1901 *^ 3 i Stockholm, e. änka, född
Erika Vilhelmina C ar Is o n^ son och
syskon, begrafven ä Ingarstorp.
Tin«8tröm, Albert Efraim: f. i Ler-
bäcks socken i Örebro län; f. d. bruks-
fönraltare; t 1901 V7 i Stockholm, 64
år gammal.
Tjemberg. A*. A.: f. 1844 '/s i Säitna
socken i Västernorrlands län; provin-
sialläkare; t »901 Vs i Nora, e. styf-
moder, halfsyster, svågrar och syskon-
barn.
Tollbom, Nils: f. 1841 '</9; grosshand-
lare; sågverksdisponent; f 1901 ^Vj i
Njland, e. syskon.
Tor*n, Fredrik: f. 1820; f. d. bokhål-
lare i statskontoret; f 1901 V4 i Hjo,
e. broder.
TrauiTOtt, Ludvig: f. 1869 i Hamburg;
grosshandlare; f 1901 V" i Stock-
holm, e. föräldrar och bröder; begraf-
ven å mosaiska kyrkogården vid Stock-
holm.
af Trolle, Anna Maria; f. friherrinna
Ceäersirdm 1874 Vx, f 1901 'Vs.
af Trolle, Sofie Margareta; f. Wester-
berg 1821 ^'Vi, t 1901 Vio.
Troselius, Adam: f- d. godsägare; f
1901 i juni i Stockholm, 81 år gammal,
e. barn.
Turdfjell, Hilda Malvina Lovisa: se
Tham.
Tufvedsson, Tufve: f. d. riksdagsman
i andra kammaren; f 1901 i maj,
74 år gammal.
Törnebladh, Sofia Emilie: f. 1813 'Ve,
t 1901 '"/s.
Törnequist, Fredrik: f. 1832 Ve i Norr-
köping; boktryckare; f 1901 3/ 1 i Stock-
holm; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Törnqvist, Johanna Sophia: se Hagberg.
Törner. Anders Lorentz: f. 1850 "/a
i Låsta socken i Skaraborgs län ; kom-
minister i Linde; f 1901 ^Va i Lindes
komministergård, e. änka, född Vilma
Tideström^ och sex barn.
Törner, Axel: f. 1855 ^*iy, hamnmäs-
tare i Visby; sjökapten; f 1901 i
januari i Visby, e. änka och tre barn.
Uddgren, Johan August: arkitekt; f
1901 ^5> 7 i Göteborg.
Uggla, Ida Vilfulmina: f. Pihl 1835
".'9, t 1901 "/ö.
Uhr, Gustaf: f. 1845 "/"^ f- d. yrkes-
inspektör: t 1901 3o/,Q \ Stockholm,
e. änka, född Augusta Hallström^ barn
och syskon ; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Ulfhlelm, Anna Lovisa; se Martin.
Ulfsax, Jenny Mathilda; f. 1869 « 4, f
1901 V?.
Ulfsparre till Broxvik, Erik: f. 1824
^'a, t 1 90 1 i januari.
Ulfsparre till Broxvik, Viktoria; f.
Forsman 1835 Vs, t 1901 *^7-
Ullgren, Xils Johan: f. 1824 ^'^/ö: f. d.
bruksförvaltare; f 1901 ^^ a { Söder-
tälje, e. änka, Eva Ull gren ^ barn och
barnbarn.
Unge, Fredrique: se H ammar stedt.
Ungert, Gustaf; spegel fabrikör; f 1901
T It i Jönköping, 75 är gammal, e. änka,
född Söderblom^ tre söner och tre
döttrar.
Uppström, L. G: åogbåtsbefalbafvare ;
t 1901 "^,2, 63 år gammal, e. änka i
3. giftet och tre barn.
von Uthfali, Carolina Vilhelmina: f.
Grubbe 1812 "/s, f 1901 '^a.
von Uthfali, Hedvig Benedikta: se
Richert.
Wasrn, Maria Augusta Coraldina: f.
grefvinna Lagerberg 1821 'V9,t 1901 ''V?-
Waasmann, Hj.; f. 1856; grosshand-
lare; t 190' ".♦ i Piteå.
Digitized by
Google
46
Wahlberg, Albert Ludvig: trfidgSrds-
mästare; f 1901 ^'3 på Gröndal på
K. Djurgården, nära 70 år gammal, e.
änka, född Sojia Petersson^ barn, barn-
barn, magar och sonhustrur; begraf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Wahlberg. Karl Leonard; f. 1 838 ^V'?:
kontrollör vid tullverket: f 1901 'Vi
i Stockholm, e. änka, född Walldén^
barn och syster; begrafvcn ä norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Wahlberg. Lars Fredrik: f. d. taffel-
täckare bos änkedrottning Desideria;
t 1 90 1 'Vs i Stockholm, 86 år gam-
mal, e. barn.
Wahlbom, Magnus; f. 18 14; bagare-
mästare; t 1901 % i Lund.
Wahlén. Hjalmar Ltopold Ludvig: f.
1846 Va vid öfverums bruk i Små-
land; byggmästare; f 1901 Vö i Stock-
holm, e. barn, moder, syskon och måg;
begrafven i familjegrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Wahlman, Vilhelm: f. 1860; bergsin-
geniör; f 1901 »^/la i Stockholm, c.
änka, född Alma Gille, och två barn;
begrafven i familjegrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Wahlström. Axel Fredrik Vilhelm: f.
1843 30/8 i S:t Anna socken i öster-
ftlands län; läroverkskollega i Eksjö;
1 90 1 "/s i nämnda stad, e. änka,
född Cederblad.
Wahren, Rikard: f. 1835 Vs; disponent
för R. Wahrens aktiebolag i Norr-
köping; t 190' Vx i Norrköping, e.
fyra söner, barnbarn och broder; be-
grafven å mosaiska kyrkogården i Norr-
köping.
Waldenström, Hugo Axel; f. 1833 V«
i Luleå; borgmästare i Askersund; f
1 90 1 V4 i Askersund, e. änka, född
Erika KrikortZy barn, barnbarn och
83rtkon; begrafven i familjegrafven å
Askersunds nya kyrkogård.
Waldner, Thure Martin: f. 1855 3/.o;
kapten och batterichef vid Första Göta
Artilleriregemente; t 1901 '"/? i Göte-
borg, e. anka, f. Dagmar Andersson^
och barn; begrafven å östra begraf-
ningsplatsen i Göteborg.
Walerlus, David Vilhelm: förste bok-
hållare hos D. Carnegie & C:o; f 1901
*V" i Göteborg, 60 ar gammal.
Wall, K. J.: f. 1843 7s på österby bruk;
uppsyningsman vid Uppsala hospital;
t 1901 3/1» C- änka, fader och syskon.
Wallberg, Markus Werner: f. 1826;
rådman; disponent for Nya marmor-
bruksaktiebolagel; f 1901 ''3 i Non-
köping, e. änka och bröder; b^rafven
i Norrköping.
Wallenberg, Johan Marcus; f. 1831
V*; f. d. landtbrukare : f 1901 Vw i
Linköping, e. änka, född Fredrika
Ström.
Wallenstråle, Sofia Charlotta Karo-
lina; se Åkerberg.
Wallerius. Gustaf; f. 1857: fabrikör; f
1901 *3/6 pl Kärrbogården vid Nore-
sund, e. änka, född Agnes Sofia Löf-
ström, och barn.
Wallmo, Edla Rudolfina Anna: se
Nordencreuti.
Wallroth, Johan Fredrik: f. 1847 ' »
på Lilla Månslorp i Björsäters socken
i Skaraborgs län; f. d. jägmästare i
Södra Ångermanlands revir; f 1901
V7 på Åland i Säbrå socken i Väster-
norrlands län, e. änka, född Matilda
Gustaf va Kellman och barn.
Wannberg, Sofia Antoinetta: se
Bråkenkielm.
Varenlus, Anders August; f. 1850 Vs i
Slättåkra socken i Hallands län; re-
visor i domänstyrelsen; f igoi "'Z? i
Hagen i Tyskland, e. änka, född
Nanny Maria Setterlund, moder och
syskon.
Wassberg, Frans Albert: f. d. krono-
länsman i Orc; f 1901 V5 i Orsa. 79
år gammal, e. änka, barn och barn-
barn.
Wedelln, Anders Gustaf; f. 1818 **:%
på Baggården i Gärdhems socken i
Alfsborgs län; f. d. godsägare; f 1901
3/5 i Sköfde, e. två söner och två
döttrar.
von Vegesaok, Wilhelmina; f. Wat-
mark 1836 ■^/s, f 1901 'Va-
Weldemann, Louise Henrietta, f. fri-
herrinna Ehrensvärd 1839 'V7, t '90i
Weldenhielm» Gustaf Otto: f. 1840 "/«,
t 1901 »^/y.
Welln, Anders Gustaf: f. 1832 »♦/«; fabri-
kör; t 1 90 1 »Vs i Örebro, e. änka,
född Matilda Lindblad, barn och syster.
Wendin, K. E.: f. 1863; folkskolelärare
och organist i Hökhufvuds socken i
Stockholms län; f 1901 %.
Wendt, Johan Gustaf Rikard ; f. i YsUd;
f. d. stadsnotarie i Lund; *j' 1901 **/»
i Lund, 74 år gammal, e. tnka i 2.
giftet, född Margareta Lxneisa Fager-
ström, och barn i i. giftet; begrahren
i Lund.
Wennerberg, Gunnar: f. 1817 */io i
Lidköping; f v. statsråd och chef for
ecklesiastikdepartementet; f 1901 **'«
Digitized by
Google
47
pä Leckö, e. barD och barnbarn; be-
grafven ä Odensvi kyrkogärd i Kal-
mar län.
Wennerström, Dan ie/ ATons/ans ;mtinu-
fakturhandlare: f 1901 »**/f i Stock-
holm, 67 är, 3 män. och 17 dagar gam-
mal, c. änka, född Vendela Ruttberg,
barn, barnbarn och syskon: begrafven
i familj^rafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Wennerström, JCarl Vilhelm; hand-
lande: t '901 ^9 i Askersund, 53 år,
10 män. och 19 dagar gammal, e.
dotter och svärföräldrar.
Wennman, Jckan Vilhelm \ f. 1836 "A;
f. d. bageriidkare; f 1901 'V$ i Venn-
torp i Brännkyrka socken i Stockholms
län, e. änka, född Karin Lilja^ barn,
mäg och barnbarn; begrafven ä norra
be^afningsplatsen vid Stockholm.
Weneter, Karl Johan; f. 18 19 i Göte-
borg; bokbindaremästare; f 1901 Vi«
i Uppsala; begrafven ä Uppsala kyrko-
gärd.
Wenström, Johannis Alexis; f. 1857
^f^; kapten vid Dalregementet; f 1901
^1% pä Rommehed.
Wenetröm, Oito; f. 1829 i Skinnskatte-
bergs komministergärd; f. d. krono-
fogde; t 1901 Vtx i Västeräs.
Wennström, Vilhelm; f. 1822; civil-
ingeniör; f ^90i *®/i, e. barn, barn-
barn och bröder.
Werner, K. E,; f. 1847; disponent för
Göteborgs hartsoljefabrik: f 1901 "Va
vid S&rö genom drunkning, e. änka,
född Grttm^ son och döttrar.
Werner. Nils; f. 1814 ♦/«; f. d. landt-
miUre och direktör; f 1901 'Va i
Stockholm, e. änka i 2. giftet, född
Sofia Charlotta Biörck, barn, barnbarn
bambmmsbam; begrafven i familje- och
grafven ä norra b^afningsplatsen vid
Stockholm.
Werrenrath, Karl; f. d. handlande; f
1901 i januari i Lund, 53 är gammal.
Verateesh, Fredrik Henrik; f. 1841 i
Edam i Holland ; disponent för Sand-
vikens sägrerk: f 1901 **/t i Hemö-
sand; begrafven ä Gndmnndrä kyrko-
gård i Västemorrlands län.
Weseberv, Sven Gerhard; f. 1833 »V4;
Qotarins publicus; f 1901 'V» i Stock-
holm, e. änka, född Lotten Lindgren,
barn, magar och barnbarn; begrafven
ä norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Weeeblad, Karl Elon Artur; f. 185c
"/• i Sundsvall; ingeniör; f 1901 ^Vi
\ Stockholm, e. änka, född Emilie
Fouque^ och tre barn; begrafven i
familjegrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm. •
Wessling, Mathias; handlande i Boll-
näs; t 1901 'V* därstädes, 63 Sr och
8 mån. gammal, e. änka, född Forsell^
och barn.
Westberg. Valfrid; handlande; f '9<5i
^U i Visby, 73 är gammal, e. änka,
född Stenbom, två söner och en dotter.
Westén, Johan Adolf; f. 1816 »/»o i
Västerås; komminister i Nora stads-
och landsförsamling samt Vikers kapell:
t 1 901 "A.
Westerberg, Johan Jakob; f. 1810 *' 5
i Börrums socken i Östergötlands län ;
f.d. provinsialläkare: med. jubeldoktor;
kirurg, magister; f 1900 3/, o i Uppsala;
begrafven ä Uppsala kyrkogård.
Westerberg, Sofie Margareta; se af
Trolle.
Westerbergh, Ture; f. i Krokeks socken
i Östergötlands län; fabrikör; f 1901
i oktober i Norrköping 64 år gammal, e.
änka, född Af inni Eriksson, dotter och
fosterson.
Westerdahl, Per Emil Nikolaus; no-
tarie i postverket; f 1901 =*Vi i Stock-
holm, nära 41 är gammal, e. moder.
Westerlund, O.; f. 1844; fiskeriupp-
syningsman; f 1901 "/ix i Lidköping,
e. änka och tvä barn.
Westersson, Anders Johan; fabriks-
idkare; f 1901 'Vs i Eskilstuna, 54 år
gammal, e. änka och son.
Westmark, IV i Ih el mina; st von Vege-
säck.
Westrell, Gustaf Axel; f. 1815 '5/9; kap-
ten i arméen; f 1901 ^U i Växjö.
Westrin, Karolina Augusta; f. Sy Ivan-
der; änka efter kyrkoherden Anders
PVestrin; f 1901 »*/" i Karlskrona,
86 är gammal.
Westöö, Oskar Ossian; f. 1819 'V";
f. d. läroverksadjunkt; fängelsepredi-
kant; t 1901 "9/ 10 vid Åtvidaberg, e.
änka, född Emelie Jakobina Petricia
Sturunbecker, och barn; begrafven ä
kyrkogärden vid Visby.
Wetterlund, Johan Peter; {. 1827; t d.
förste landtmätare 1 Malmöhus län; f
1901 V? i Vllestads prästgärd i Skara-
borgs län.
Wetterstedt, Karl Johan Napoleon; f.
1828 'Vi i Stockholm; sjökapten; f
IQOI *V4 i Sundsvall, e. änka, född
Astrdm.
Wlberg, Fredrik; f. 1819; f. d. klädes-
handlare; t 1901 "/3 i Stockholm;
begrafven i familjegrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Digitized by
Google
48
Wickman, Mkolatis; f. 1838 "9; kassa-
skåpsfabrikör; t 1901 'Va i Stockholm,
e. änka, född Alma IVallgren, och
systrar; begrafven & norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
W Icksel 1 , Karolina Térséf Matilda ; se
Alströmer.
Wickström, Karl Peter Fredrik; f. 1826
^U\ f. d. sparbankskassör; t 190 1 "A
i Jönköping, c änka, född Charlotte
Ruge^ barn och barnbarn.
Widén, Lars yohan; skoraakaremästare;
t 1901 'V6 i Stockholm, 45 år och 10
mån. gammal, e. änka, född Matilda
Karlson^ föräldrar och syskon.
Widmark, E.; f. d. styresman vid af-
vitlringsverket; t 1901 ^\'i i Valljom,
71 år gammal, e. änka och barn.
WIdmark. Karl Olof: f. 183 1 i Ljus-
dal; landlmätare i Kopparbergs län;
t 1901 '".V> i Söderköping, e. änka,
född Lovisa Ulrika Hammarström^ fyra
söner och ire döttrar.
WIdmark. Per Elof; f. 1864 ^'.7 1 sjö-
kapten; t '90> ^^ " genom olycks-
händelse utanför Sandhamn, e. änka,
född Anna Sofia Swartling, son, svär-
föräldrar, bröder, svägerska och svåg-
rar.
WIdmark. Clrika Sofia Julia; f. Schy
länder; änka efter kanslirådet Elof
Widmark: f 190 1 ** 5 på Djursholm,
69 år, 2 mån. och 6 dagar gammal,
e. syskon, systerbarn och svägerskor.
Wlgström. Eva:i. Pålsson 1832 =**« i
Råga Hörstads by i Asmundstorp i
Malmöhus län: författarinna; sign.
Ave; t 1901 5 I i Helsingborg; be-
grafven å Vrigstads kyrkogård i Jön-
köpings län.
Wljk, Olof; f. 1833 -"7; grosshandlare;
f. d. talman i riksdagens andra kam-
mare: t 1901 ^^9 i Göteborg, e. änka,
född Carolinc Dickson, son, dotter
och måg: begrafven å nya kyrkogår-
den i Göteborg.
Wljkman, A. E.; godsägare; f '90i
'7x3 på Hagbyholm, 64 år gammal, e.
änka, född Hedlund^ och son.
WInberg, Nils August; f. 184$ "/to;
f. d. grosshandlare: f I9<^i V"» e.
änka, född I^uise Ode, och son; be-
grafven i familj cgrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
WIngenblIxt. Vilhelm Georg; f. 1849 i
Söderhamn: telegrafkommissarie i
Strömstad: f 1901 =*Vio i Göteborg.
WIngärd, Hans Lorentz; f. d. nysilf-
verfabrikör: f '90< '° ", 77 år och 4
mån. gammal, e. änka, född Anna
Liepe^ barn, barnbarn och broder; be-
grafven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
WInqvIst, Jakob Erik; f. 1831 »s/io i
Stockholm; borgmäsure: f 1901 V"
i Hedemora, e. barn.
WInqvIst, Johan; f. i Gällersta socken
i Örebro län ; kassör i Stockholms sjö-
försäkringsbolag: t ^901 V3 i Stock-
holm, 44 '/a år gammal, e. syskon:
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
WInqvIst, Karl Teodor; f. 1853 ^'/V
sjökapten: befälhafvare å Stockholms-
ångaren »Solide»; f 1901 '*/3 vid Finn-
boda slip, e. änka, Antoinette IVm-
qvisty och son.
WIsman, Karl Gustaf; f. 1841 ^V» i
Linköping: jägmästare i Köpings re\'ir:
t 1 90 1 3»',o i Kungsör, e. syskon.
WIss, Gustaf Adolf; handlande; t 190»
*';3 på östanbro, 51 år, 7 mån. och
28 dagar gammal, e. änka, (ödd //anna
Bergh.
WIström. Per Adolf; f. 1834 '^/t: I d
apotekare; f 1901 *5 7 i Stockholm.
e. systerbarn.
Vogel, Karl August; f. 1819 ®,6, t
1901 "''/j.
Wr ängel till Sauss, Agneta Sofie, f
185 1 'Va; stiftsjungfru: t 1901 "/9
Wrangel till Sauss, Fredrika Uenrihz
Malvina Mariana; i. 1853 V4» t ^9^^
Va.
Wrede till Ellmä, Louis Fredrik Ernst;
f. 1816 9/7; friherre; f 1901 "/»■
Wrede till Ellmä, Oitiliana Agata; se
Aschan.
Wretman, Karl Fredrik; f. 1819 "^.r-
f. d. landtbrukare; f 1901 **/» i Stock-
holm, e. barn och barnbarn; begraf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Wretman, Maria Fredrika; f. Gripen-
svärd 1816 '^ I, t 1901 *'io.
Wrlght, Just; f. konsul; f 1901 Vs i
Kristiania.
W&hlander, Laurens Konrad; i. 1846:
kontrollör vid Stockholms tullverk; t
1 90 1 *Vio i Stockholm, e. syskon; be-
grafven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Wäsell. Carl Axel; f 1839: förste
stadsfogde; vice häradshöfding: ^
1 901 "/o i Stockholm, e. änka och
dotter; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Wästfeldt, A. B.; skeppsstufx-are: sjö-
kapten: t 1901 Vö i Göteborg, 40 år
Digitized by
Google
49
g&mmftl, e. änka, född Eikerman^ och
bani.
Wåstnet, Axel Georg; f. 1821 ^4, t
Zamore, O. K.; f. 1836 *Vx«; körsoär;
t 1 901 'S/sa i Stockholm, e. änka,
Hilda Zamore^ och son; begrafvcn i
familjegrafven ä Solna kyrkogård.
Zander, Gustaf Erik; i. 1835 3/9 i Norr-
köping; direktör; f 1901 ^U i Norr-
köping, e. änka, född Olga Regnell^
barn och svärmoder.
Zederfelt, Karl Johan; handlande; f
1901 '^/s i Stockholm, 36 år, 9 mån.
och 7 dagar gammal, e. änka, född
Hedvig Forsman^ barn, svärmoder och
syskon ; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Zellinger, Tor Johansson; f. 1842 **/«;
öfverinspektor och chef för Stock-
holms tnllbevakningsdistrikt; hofinten-
dent ; t 1901 V9 i Stockholm, e. änka,
född Hanna Lejdström, dotter och sy-
ster; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Zeseman, Charlotte; f. d. föreståndar-
inna för en flickskola i Arboga; f 1901
i juni, 80 år gammal.
Zethr»u8, August Gerhard; f. 1828 «/> ;
f. d. lektor vid Södra latinläroverket;
t 1 901 Vii i Stockholm, e. änka, född
Matilda Karolina Fineld^ och syskons
barn; begrafven å Salems kyrkogård.
Zetterlund, H. F.; f. 1843; källarmäs-
tare: t ^901 "/m i Göteborg.
Zetterlund. Karl Ulrik; f. 1835; sjö-
kapten; föreståndare för Stockholms
sjömanshem; f 1901 'V9, e. änka, född
Emma Sjeö, barn och syskon; begraf-
ven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Zetterstedt, Per Ludvig; f. 1839; lands-
kamrerare i Värmlands län; f 1901
';, i KarlsUd.
von Zwel0t>ervk, K. R.; fabrikör; f
1901 'Vp i Norrköping, 58 V« år gam-
mal, e. syskon, svåger, svägerska och
syskonsbam.
Abers. J- fC.; f. 1846; befitlhafvare på
ångfartyget Södra Sverige; sjökapten;
t 1901 "/? i Malmö.
Abers. P- S. V.; sjökapten; f 1901 'V«
på Vilhelmsro i Västmanland, 55 år
gammal.
Acren, Julius Fredrik; f. 1841 ; redak-
tör för Sala Allehanda och Avesta
tidning: f 1901 'V4 i Sala, e. änka,
född Marie Louise Lundblady och
syster.
Ahmanseon, Maria Charlotta; se Jo-
hansson,
Aheberg, Götke Oskar;
Karlshamn; färgerifabrikör; f 1901
^U i Stockholm, e. änka, född Anna
Brunbcrg; begrafven i familjegrafven
å Solna kyrkogård.
Åkerberg, Axel Fritiof; f. 1833 3^3 i
Hille socken i Gäfleborgs län; skrift-
ställare; publicist ; fil. kandidat; f 1901
'V7 vid Saltsjöbaden; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Åkerberg, Sofia Charlotta Karolina;
f. Wallensträle 1828 »'/xa; änka 1899
e. metallhandlanden Johan Erik Åker'
berg; f 1901 Via i Stockholm, e. barn,
barnbarn och systrar.
Åkerblom, Fredrik; f. 1839 'Ve i Fa-
lun; fil. doktor; tidningsredaktör; f
1901 »V9 i Göteborg, e. änka, född
Mary Henry Scott^ och S3rskon; be-
grafven i Scottska familjegrafven å
örgryle gamla kyrkogård.
Åkerhielm till Margretelund, Jo-
sephine Aimée Dagmar; f. 1869 "/",
t 1901 "/a.
Åkerlund, Petter ^ Andreas; f. 1822 %
i Ullsjö socken i Älfsborgs län; fabriks-
idkare; f 1901 ^It \ Borås; begraf-
ven å Frisla kyrkogård i Älfsborgs län.
Åkerman, Carl Johan Vilhelm; f.
1854 3%; f. d. löjtnant vid Skånska
dragonregementet; f 1901 *% i Lund.
Åkerstedt, Johan Herman; f. 1847 "/s;
häradshöfding i Västerbottens meller-
sta domsaga; f 1901 ^A i Burträsk.
Åkerström, K, F,; f. 1845; grosshand-
lare; t ^90^ % i Nederkalix.
Åkeson, Johan; f. d. grosshandlare; f
1 901 '% i Stockholm, 79 år »immal.
Ålander, Hilda Augusta; f. Alander;
änka efter kammarrättsrådet K. E.
Alander; f 1901 '%, 82 år gammal, e.
barn och barnbarn.
Ålander, Karl Johan; f. 1848 Vs i
öster Våla socken i Västmanlands län ;
komminister i Hökhufvud-Skeptham-
mar församling af Ärkestiftet; j 1901
'Vzo i Lysta komministergård, e. änka,
född Märta Matsdotter Nybergs och
två söner.
Ålund, C E,; byggmästare; f 1901 'V9
på Hacksta i Enköpings-Näs socken
i Uppsala län, 83 år gammal, e. barn
och barnbarn.
Ålund, Otto Vilhelm; fil. doktor; skrift-
ställare; t 1 90 1 '^/j i Uppsala, 78 år
och 6 mån. gammal; begrafven i Upp-
sala.
Arman, Amelie Gustafva; se Petersson.
Åsberg, /. A.; f. d. bruksförvalUre ; f
1901 3/i3 på Mölnbacka i Värmland,
64 år gammal, e. broder och syster.
Digitized by
Google
50
Åslund, Fredrik Attgttst; f. 1829 "U i
Sundsvall: f. d. spansk rice konsul;
t 1901 ''^'t i Sundsvall, e. änka i 2.
giftet; född Hilda ÖrtensUn, fem barn,
barnbarn, magar, sonhustrur och svå-
ter; begrafven i familjegrafven å
undsvalls kyrkogård.
Aström, Axel Vilhelm Samuel \ f. 1860
'*/4; vice pastor i Rudskoga och Ny-
sunds församlingar; f 1901 'Vs» «•
trolofvad
Aström. Svante: lasarettssyssloman;
faltigvårdskamrerare; f 1901 V9 i Sö-
derhamn, 71 år gammal, e. änka, son
och dotter.
Öberg, E.; i. d. riksdagsman; f 1901
'7to i Domsjö, 72 år gammal.
öberv> iCarl; f. 1848 8/4 i Rödö soc-
ken i Jämtlands län; förste stations-
skrifvare vid Norrköpings statsbane-
station; t 1901 '3 i Norrköping.
Öberg, Olof Fredrik; f. 1831 "7; f- d.
generalkonsul; f 1901 '', « i Stock-
holm, e. barn, barnbarn, styfmoder,
syster och broder; begrafven i familje-
grafven å Solna kyrkogård.
öhgren, Gustaf Adclf: f. 1846; råd-
man i Örnsköldsvik; f 1901 ^|4 i Örn-
sköldsvik, e. barn, systrar och svå^r.
öhman, Johan Robert; f. 1829 »34; f.
d. apotekare i Vaxholm; f 1901 */a i
Tjörnaps socken i Kristianstads län.
öhrllng, Per Gustaf; f. 1857 i Hernö-
sand: handlande; f 1901 % i Sunds-
vall, e. änka, född Rotkstein, fyra barn,
moder och tvä systQtr.
öqulst, Lars Ulrik; f. 1834; gross-
handlare; t 1901 'fa, e. änka, född
Augusta Kjellborg^ barn och barn-
barn.
Öqviet, mis Ulrik; f. 1835 'V7 i Gam-
melstad i Neder-Lule socken i Norr-
bottens län; f. d. jägmästare i Råne
revir; t 1901 V7 i Råneå.
Örtenblad, Olof Artur; f. 1863 Ve;
fil. kandidat; f 1901 " »«, e. moder.
syskon och syskonbarn; begrafren i
familjegrafven ä Melleruds kyrkogård.
öetberg, Per Johan; f. 1837; f. å.
kronofogde; f ^90' '° * i Jönköping.
österberg, Karl Ferdinand; handlande;
t 1901 "/ti, 42 år och 7 mån. gam-
mal, e. änka, född Berta Faugust^
tre barn, moder, syskon och svärför-
äldrar.
österberg, Leonard Nikolaus; f. 1860
*V«; f- d, handlande; f 1901 " »» c-
änka, född Anna Reknstrdm^ barn och
syskon.
östergren, Knut; f. 1845; ^- ^' ^^^
konsul: f 1901 ^h i Södertälje, e
syster; b^rafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
österman, Erik; f. d. sjökapten; f
1 901 ^Im i öregmnd, 84 år gtmsaL
österman, Gottfrid Aårakam ; f. 1849
Via: tobakshandlande; f 1901 *,4 i
Sundsvall, e. änka, Maria Osiermam,
sex bänt, måg, moder och broder.
österman, 7okan AlUri; f. 1860 •*/•;
sjökapten: f 1901 'V» genom olycks-
händelse, e. änka, född Helfrid Umé-
berg, 8on och föräldrar; begrafven t
familjegrafven å Blidö kyrkogård.
östervall, Albert Leonard; f. 1851; ik
licentiat; f 1901 '°/i i Uppsala, c.
änka, född Elin IViholm^ son, moder
och sjrskon.
östlund, Frans Bernhard; f. i TorsåkflB
socken i Gäfleborgs län; fabrikör; f
1 90 1 '\V i Knntshyttan i Stora Tint
socken i Kopparbergs län, 71 år gitt-
mal, e. änka, född Holmbeek, ock
barn.
östlund, Karl; f. 1825 »/a; civiUfig^
nior; f 1901 "/i>: e- barn, barnbi^
syster och sonhustru.
östman, Karl Ludvig; f. 1829 '/j; ift^
spektor; f 1901 '»/s pä Rnagam, &
barn, syskon och syskonbarn.
öström, Knut; f. 1844 ^^Z»; fiarm. ifti*
diosus; f 1901 '/> i Luleå, e. sy^öB.
Digitized by VjOOQIC
Digitized by
Google
Digitized by
Google
PERSONHISTORISK
TIDSKRIFT
FJERDE ÅRGÅNGEN
1902
UTGIFVEN AF
SVENSKA AUTOGRAF SÄLLSKAPET
P. u. wrängbl
SÄLLSKAPETS SBKRETERARB
STOCKHOLM
KUNGL. BOKTRYCKERIET, r. A. NORSTEDT & SONIR
1903
Digitized by
Google
Digitized by
Google
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid
Stockholms örverståth&llare (forts.) af U. v. D., med 3 bilder i, 81
SUgtanteckningar af Jakob Turesson och Ture Jakobsson Rosengren samt
Sven Ribbing. Meddel. af A". H. Karlsson 18
Finrik B. J. von Breitholtz' dagbok under fångenskapen i Ryssland 1808
och 1809, af T, J. P,, med i bild 2a» 95
Studier och anteckningar af Hugo Samulius:
III. Ur Öfverkalix sockens äldsU kyrkoböcker 48.
IV. Den äldre svenska kolonisationen i Norrbottens finnbygder. (Kengis-
verken.) 49.
V. Luleäförsamlingama under 1700-talet 120.
Ett bref frSn Magnus Stent>ock till Haqvin Spegel. Meddel. af Herman
Lundström 64.
Konung Theodors af Corsica sigill af C. Af. C, med i bild 66.
Ur den grefliga Bondesica porträttsamlingen pä Vibyholm m. fl. den Bondeska
ätten tillhöriga egendomar, med 16 bilder 68« 115
Personhistorisk litteratur 70, 145
Smärre personhistoriska meddelanden 77, 141
Frågor 79
Svenska autografsällskapet 1902 80
En akademisk dom af Carl Sjöström iii
Ma^aretha von Ascheberg af A. v. R.^ med i bild 116.
Biografiska data om generalmajoren Johan Leonard Belfrage, med 4 bilder 135
Norrhultssläkten af L. G. F. Norlandtr 140
Anteckningar om porslinsmålare och porslinsarbetare m. m. af F. U. fV. . 14I
Ledamotsförteckning 1902 149
Personregister 157
Porträtt.
Grefvc Clas Tott, Frih. Thure Gustaf Rudbeck, B. J. von Brcitholtz, 16
okända från Vibyholmssamlingen, Nils v. Rosenstein, Clas Rålamb, Margareth.i
von Ascheberg, Johan Leonard Belfrage, Hedv. Charl. Belfrage, f. frih. v. Köhler.
Bilaga.
Svenska porträtt i samlingar vid Upsala universitet ark 3, 4, 5, 6 samt titel-
blad m. m.
Rättelse. Originalet till Margareta von Aschebergs porträtt, i haft. 2,
eges af Friherre C. V. Bennet å Rosendal i Skåne.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Stockholms öfverståthållare.
Af N. v. D.
Grefve Clas Tott.
Af den gamla förnäma danska adelsslägten Tott hade under
1500-talet en gren blifvit i Finland bofast. Till denna gren hörde
landshöfdingen Henrik Classon Tott, hvilken genom sitt giftermål
med Sigrid Wasa, Erik XIV:s dotter, skulle skänka ätten ökad
glans. Deras son Åke, känd lika mycket för sin våldsamhet som
för sin tapperhet, blef en af Gustaf II Adolfs ryktbaraste krigare
och slöt som riksråd och fältmarskalk. Gift i:a gången med
Sigrid Bielke efterlemnade han en enda son Clas.
Denne föddes 1630, förlorade tidigt sin moder och blef vid
10 års ålder jemväl faderlös. Efter vid Upsala akademi bedrifna
studier och derstädet 1647 hållen disputation begaf han sig ut på
de sedvanliga resorna i främmande land. Särskildt uppehöll han sig
länge i Paris, i hvars eleganta kretsar han med förkärlek synes hafy^a
rört sig och der han förvärfvade ej blott de franska sympatier,
som under hela hans följande lefnad skulle blifva för honom i så
mycket bestämmande, utan äfven den ridderliga belefvenhet och
de utsökta maner, som voro så utmärkande för den franska adelns
främste representanter. Här torde han också hafva lagt grunden
till den smak för lyx och nöjen och särskildt den lust för äfven-
tyrliga spel, som äfven de allt framgent skulle blifva hans trogne
följeslagare, och, trots de stora rikedomar, han genom arf och
förläningar bekommit, samt de ansenliga inkomster, han under
större delen af sin bana uppbar, hafva till följd, att han vid sin
död efterlemnade ett i hög grad gäldbundet bo.
Först 165 1 synes han hafva uppenbarat sig på hofvet. Man-
ligt skön, stolt och oförskräckt, en mästare i alla idrotter och
vanligen den främste pristagaren vid ringränningar och tornerspel
samt dcrtill elegant kavaljer och intellektuelt begåfvad hade Tott
Perscnhistorisk tidskrift igo2. i
Digitized by
Google
alla förutsättningar att blifva en favorit hos den unga drottningen.
Också dröjde det ej länge, innan han erhöll de mest tydliga bevis
på hennes bevågenhet. Redan följande år upphöjdes han i gref-
ligt stånd, hvarvid han som grefskap bekom Carleborg med 89
hemman i Finland. Aret därpå blef den 23-årige ädlingen efter
hvart annat öfverkammarherre hos drottningen, riksråd och kapten-
major af Lifgardets »adelskompani» eller »Garde de corps». 1654
blef han härjämte rikskansliråd eller rikskanslerns bisittare i kansliet
samt dessutom riksstallmästare. Men ej nog härmed. Enligt en
gängse tradition skall drottning Kristina jemväl arbetat på att få
sin unge frände förklarad som eventuel tronarfvinge i händelse af
pfalzgrefven Carl Gustafs död, och, då detta förslag mött häftigt
motstånd, i stället velat förläna honom hertiglig värdighet. Se-
dan äfven denna plan måst uppgifsras, skall drottningen såsom
ersättning hafva förärat Tott en summa af 200,000 rdr m. fl.
nådevedermälen. Mot ifrågavarande hittills allmänt citerade upp-
gifters trovärdighet har dock en nyare forskning bestämdt upprest
sig, påvisande deras osannolikhet och sökande förvisa desamma
till de obestyrkta ryktenas och det lösa hofsqvallrets område.
De storartade ynnestprof, han i alla händelser af drottningen
emottagit, voro af den art, att de ej gema kunde undgå att hos en
af naturen stolt och stridslysten yngling framkalla ett visst öfver-
mod i förening med ett högdraget och retsamt uppträdande gentemot
andra. Också se vi Tott snart invecklas i häftiga tvister med än
den ene än den andre af de såväl svenske som utländske herrar,
hvilka omgåfvo drottningen och täflade om hennes ynnest. Så
skall han efter en dylik träta med Kristinas franske läkare och
synnerlige favorit Bourdelot hafva tilldelat denne en örfil, utan
att denna öfverilning minskat hans gunst hos drottningen. AUa
hans rivaler läto emellertid ej behandla sig på detta sätt, och tal-
rika dueller egde också snart rum emellan Tott och G. A. Le-
wenhaupt, Steinberg, Dohna m. fl. af hofvets kavaljerer, i hvilka
strider dock Tott tack vare sin öfverlägsna skicklighet i vapnens
bruk i regeln utgick som segrare. Dylika prof på käckhet miss-
hagade ingalunda den manhaftiga Kristina och torde snarare hafva
höjt än sänkt Tott i hennes ynnest, en ynnest, som han bibehöll
till hennes tronafsägelse och hvarpå han erhöll ett sista bevis, då
drottningen vid detta tillfälle förmådde sin efterträdare att inköpa
och till Tott skänka Ekolsunds gods i Upland.
Då med Carl X:s tronbestigning Sverige åter begynte taga
en aktiv del i den europeiska politiken, yppade sig för Tott ett
Digitized by
Google
Grekve Clas Tott,
ÖFVrRSTÄTHÅLLARE I STOCKHOLM I 664 — I 665.
(Ol JKMALMN<; A C» k Il-s H( »LM /I
Digitized by
Google
.■n ■ ,
- ' ". • - I ':'.'':.'< L' :i»s .
' . ' i . ■ : ■ ^ - :: M Ti: . \ i- M..ro : V"*".
. / ■ . ..v ^..-JV.^i. K:;:i.' -
. ' '' ' • ^' - .11* rjval arbetat '\i /'
• I. . ■> '• •' t-ci: rtxin^c 1 hanu' ^'
■' ■ ■ . ' . -K-ita t^r^-lag mött n.:"
' ^ !• • : '■ .»■■1 lMTri/'i;^ värdit:hct
, ■ ..• IS. skall dn^^ttnirjL^cn s.*-
*' . .\ . :! -.'»vni :il' 200,<XO :ur :i.
.. .-^'■•'v- r. tM'('^ allmänt cit^Taii*- ' .-,
.■• <■ . < '^ ii^ a:t f'nskniii^ bestairtit npj '^
't ' -h SMKamk* torvisa (ic^int:
*' -/t r * . • '• li <'\*:i \- -a h<»fNqvallrets omr.rl'.:
' 'Il t:-' % • ' -t', h 'Il i aila händelser af dfottnii., •
*; ' . '^i 'i*' t'i c;o'"na kunde un.lty.i at: !v - •
s- :* • * - i TI \n_^iiiii^ framkalla rtt vi^-t < I'.-
M .: r • . .. ^- 1 iM-h rtt<;ariit U}>ptradan(lr ;:;'rrt'.M •
■ . uo\s i '. . 1 It -^i • -t invecklas i häfti;::[a tvistr.r iv.eo
'• ' «:'' -'-i * ■ ■ i!f .'.t C- s.\al .svenske s^jni utländske h'*r ..
.^ o'i '. -tin:\ .) '-']. t;lt^Mie om hennes \niic<t.
.' a . h.an ' •■> ■' ' *a m<d Kri>tinas franske lakar'
' Pre-' ' ' :r-' * h.itV.i tilldelat tlcnne en örtd. ..t.
rt <i •" .eT'i:.i-_ n1■'^kat haPiS i^ninst h-^s dr<>tt:iinL^en
'I V..U} ("T -/:!, rt '' ej beli uuila "^'v^ pa detta s'-.tt, •■c!: '.
lt ( - !' tk-^^ r.art rtrn emellan T«>tt och G. A 1
. >■. ■ >eri:. I- ' ;ui m. ti nf hi^fvets kava\'"rt r, * ! . '
-: : '' r !■ ■ k \ t" ta k .tio mii olveri a./sna skicklighet i \;lj:ii'. •
i)'- ..* 1 rcL^tJ:: .' ;<A* ^ ■:!■ st l, rare. I »\ i:ka prof på käckh-^t i"m-
Ik ■ . ie inc^a' 1» d'A\ m mli iiti;.'^a Kristina och tnr.Ie >narare h .♦■
!:- ]^ ån ^".' ■ ' ott i h<'vies ynin.^st, en ynnest, som li..n ^^^h. '■;
l-\\ 1 '-nncs :■ .'lafs ru-Ue «v-li 1, varpa liiin erht)ll ett *^5^ta i-;e^ *-- >
dr- **nir ;r n \"1 d. ta f' \iiie fcrmadde sin efterträdare;/' n »
•">ch til! 'l-itt ^k.ii-ka I k jsun Is ",utis i I*['lind.
1 'a nvfl < arl Xs troiikf-stivnine S\-eri':^e atcr hf; y; *_ •
er akt.i\' df 1 i d-.^n eiir-''pLisKa politiken, yppade si;; f-r I* iv ■
! '
-1'
Digitized by
Google
Grefve Clas Tott,
Öfverstäthällare i Stockholm 1664 — 1665.
(Oljemälning ä Gripsholm.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
tillfälle att ådagalägga, att han ej var uteslutande hofman och
slagskämpe, att i honom fanns stoff såväl till en skicklig diplomat
som till en tapper och insiktsfull krigare. Först togos hans tjen-
ster i förstnämnda afseende i anspråk. Redan i Augusti 1654 af-
gick han i en beskickning till sin forna beskyddarinna, drottning
Kristina, hvilken då befann sig i Belgien. Han hade i uppdrag
att vänligen inbjuda drottningen att återvända till Sverige och för
öfrigt söka utverka, att hon under sin vistelse i utlandet måtte
befordra Sveriges intressen, hvarjämte han, för den händelse Kri-
stina ej omedelbart ville vända tillbaka utan dessförinnan göra en
resa i Europa, borde besöka de hof, dit hon ärnade sig och söka
der bereda henne det bästa mottagande. Efter att hafva fullgjort
detta värf slöt han sig till svenska hären i Polen och tog med ut-
märkelse dd i dess strider. Han eröfrade Neumarkt och Gebnitz
samt slog derpå i en fäktning 6,000 polacker på flykten. Befor-
drad till generalmajor anförde han svenska förtrupperna vid fram-
ryckandet mot Warschau 1656 och begynte det stora slaget der-
städes, då han med stor djerfhet och kraft sammandrabbade med
de mot svenska hären vildt framstormande litauema och kastade
dem tillbaka till deras förskansningar.
Sedan han derefter ånyo utsändts i diplomatiska värf, denna
gång till Paris, och dervid lyckats förmå franska regeringen att
med såväl penningar som bona officia bistå det af talrika fiender
beträngda Sverige, fick han, hemkommen derifrån, åtfölja Carl X
på hans berömda tåg mot Danmark och var vid öfvergången
öfver Balterna en af svenskames anförare. Då svenska krigs-
makten sålunda segerrik stod på Själlands jord, företog Tott en
rdcognoscering ända under Köpenhamns kanoner, dervid han fann
staden i ett mycket dåligt försvarstillstånd. Han sökte nu, berät-
tas det, öfvertyga konungen om, att ett tillfälle vore inne, som
kanske aldrig skulle återkomma, nämligen att genom hufvudsta-
dens tagande med storm i ett slag eröfra hela Danmarks rike
och erbjöd sig att sjelf verkställa anfallet, svarande med sitt huf-
vud for dess framgång. Men den eljest dristige Carl X syntes
denna plan för äfventyrlig, han hade redan fattat beslut om freds-
underhandlingars öppnande och meddelade nu Tott, att han till
ett af sina ombud utsett den danske öfverlöparen Corfitz Ulfeld.
Harmsen utropade härvid Tott, att han ej kunde tro, att Carl
skulle vilja så förödmjuka Danmarks konung, att han till honom
som underhandlare sände denne landsförrädare. Då sjöd vasa-
blodet öfver hos kung Carl, som tilltalade Tott sålunda: »I synes
Digitized by
Google
mig vara något sufficient. Kanske rinner det er i sinnet, det ni
är af konung Eriks blod; men kommen ihåg», fortsatte han, i det
han reste sig och satte handen i sidan, »att jag är konung Carl
IX:s dotterson och Sveriges konung». Tott bugade sig endast
till svar och gick sin väg lika stolt som han kommit
Detta uppträde, som hvars sagesman uppgifves den sedan så
ryktbare Johan Gyllenstierna, synes emellertid icke hafva stört
det goda förhållandet emellan Tott och hans konung. Efter freds-
slutet erhöll Tott, nu vorden generallöjtnant, i uppdrag att färdas
genom de nyförvärfvade landskapen och mottaga nycklarna till
deras fästningar. Sedan var han konungen foljaktig till Holstein
och deltog i de rådssammankomster, hvilka i Juli 1658 i Gottorp
och Wismar höUos och hvarvid beslut fattades att ånyo angripa
Danmark. I de derpå följande striderna tog han äfven verksam
del, anförde avantgardet vid svenskames inryckande i Själland,
utmärkte sig vid Köpenhamns belägring och ledde vid försöket
att med storm intaga staden det anfall, som öfver Amager rik-
tades mot Kristianshavn, dervid han dock lika litet som de andre
svenske anforame förmådde betvinga de med fortviflans mod käm-
pande danskarnes motstånd.
Med Carl X:s död var det slut med Totts krigiska bedrifter,
men i stället öppnades nu för hans statsmannabegåfning ett rikt
verksamhetsfält. Då svenska regeringen gent emot kejsarens och
Rysslands planer på Polen ansåg sig vara i behof af Frankrikes
stöd och hjelp, sändes Tott i april 1661 på en utomordentlig am-
bassad till detta sistnämnda land. Ingen kunde väl heller vara
mera skickad att vid det lysande franska hofvet representera vårt
land än han. Fransman till bildning, uppfattning och umgänges-
sätt, talande det franska språket med fulländad färdighet visste
han tillika att uppträda med ett personligt behag, en stolt värdighet
och en slösande prakt, hvilka voro i hög grad ^nade att impo-
nera bland detta för yttre glans så känsliga folk. Men härtill
kom äfven hos honom en som det synes obestridlig diplomatisk
förmåga. Också lyckades han väl i sitt värf och afslöt i Septem-
ber i Fontainebleau ett fördrag, som tillförsäkrade Sverige rika
subsidier mot förbindelse att med vapenmakt skydda valfriheten
vid ett stundande tronfoljareval i Polen samt söka derstädes be-
främja valet af en fransk prins. Då emellertid kort derefter pol-
ska riksdagen beslöt att ej foretaga något sådant val, så länge
den nu regerande konungen lefde, blef denna traktat redan föl-
jande år upphäfd.
Digitized by
Google
i662 återvände Tott till Sverige och intog sin plats i råds-
kammaren. Ehuru i allmänhet en varm vän af Frankrike och
dess intressen synes han dock ingalunda afgjordt hafva slutit sig
till sin i detta fall liktänkande forne rival M. G. De la Gardies
anhängare utan i allmänhet förstått att intaga en själfständig ställ-
ning emellan de kämpande partierna, endast låtande sig ledas af
hvad han ansåg befordra fosterlandets väl. Också se vi honom,
fastän i sin enskilda hushållning en slösare som få, åtminstone till
en början söka bistå den ädle och kloke riksskattmästaren Gustaf
Bonde i hans sträfvanden att hejda det våldsamma slöseri med
statens medel, för hvilket De la Gardie städse var en förespråkare,
och i allmänhet att genom sparsamhet och ett hofsamt fullföljande
af den en gång beslutade reduktionen söka betrygga en lugn och
fredlig samhällsutveckling, om ock sedermera hos honom sym-
patierna för en mera djerf och handlingskraftig politik togo öfver-
hand. Genom sin oberoende, fosterländska hållning vann han
äfven stort anseende bland sina embetsbröder och allmänheten,
ett anseende, som tillväxte, i samma mån partiforbistringen och
hatskheten emellan de öfriga rådsherrarne ökades och framkallade
missnöje och ringaktning i landet.
Då Schering Rosenhane 1664 afled, utsågs Tott till hans efter-
trädare som öfverståthållare i Stockholm. Från hans korta för-
valtoingstid af detta embete förtjenar nämnas, att i hufvudstaden
under dessa år en stadsvakt af 48 man upprättades, att fängelset,
som hittills inrymts i slottet, blef flyttadt till en särskild byggnad,
samt att en inqvarteringskommission tillsattes. Redan följande år
blef emellertid Tott förflyttad till ett vidsträcktare verksamhets-
område, då han utnämndes till generalguvernör i Liffland. Sam-
tidigt erhöll han äfven faltmarskalksvärdigheten och befullmäkti-
gades kort derefter att föra »direktionen öfver armén i Estland,
Liffiand och Ingermanland».
I Riga uppträdde Tott med stor ståt och omgaf sig med ett
>hofc, som uppgick till flera hundra personer. Som lifmedikus
hade han, hvilken var »mycket öm till sin helsa, varandes till
flussen mycket benägen», medfört den unge Urban Hjärne. Mel-
lan den lysande ädlingen och den snillrike vetenskapsmannen upp-
stod från denna tid en varm tillgifvenhet, och Tott blef sedan
alltjemt Hjämes nitiske gynnare, äfven sedan denne af ledsnad
vid Riga öfvergifvit sin beskyddare, understödde honom frikostigt
och intresserade sig lifligt för hans studier. Så lät han den unge
mannen företaga en resa till Aachen för att inhemta kännedom
Digitized by
Google
om mineralbrunnar, i förhoppning att denne sedan i Sverige skulle
kunna uppdaga sådana brunnar, om hvilkas förekomst i det pä
mineralier så rika landet Tott var öfvertygad. Sålunda torde
måhända Tott kunna tillräknas en del af äran utaf Medevis
upptäckande.
1669 togos hans diplomatiska tjenster åter i anspråk af rege-
ringen, och ånyo var det Sveriges intressen med hänsyn till Po-
len det gälde att bevaka vid det konungaval, som der nu skulle
ega rum. Äfvren här visste han att uppträda på ett sätt, som
mäktigt imponerade. Särskildt vid sitt intåg i Warschau skall
han hafva utvecklat en ståt, hvartill man knappast derstädes för-
ut skådat maken, men hvarför kostnaden också vida öfvergick
den af regeringen härför anslagna summan.
Efter att 1671 hafva återvändt till Stockholm och tagit liflig
del i de underhandlingar, som ledde till allianstraktaten med Frank-
rike samma år, sändes han följande år som ambassadör till det
franska hofvet. Här gingo hans sträfvanden ut på att med
bibehållande af det franska förbundet söka åt Sverige bevara
freden. Enda möjligheten att vinna detta mål var att söka
medla förlikning emellan Frankrike och dess fiender. Omsider
lyckades man åstadkomma, att en fredskongress 1673 samman-
trädde i Cöln. Tott, jemte tvenne andra svenska herrar, ar-
betade här med mycken ifver på att försona de stridande. De
ansågo sig hafva goda utsigter att häruti lyckas och hade redan
framstält yrkande på allmän vapenhvila, då plötsligt Ludvig XIV
i spetsen för en stor här ryckte mot Maestricht och dermed tyck-
tes vilja göra slut på alla förhoppningar. Tott, som så länge och
med sådan ifver arbetat för freden och nu såg alla sina planer
hota att ramla, skyndade full af harm till franska högqvarteret
och gjorde den stolte monarken så allvarsamma föreställningar,
att denne häraf fick den uppfattnigen, att Sverige numera till-
hörde hans fienders antal. Alla hans bemödanden voro dock för-
gäfves. Krigslågan uppflammade allt starkare, och slutligen för-
måddes äfven Sverige, till följd af sitt förut ingångna alliansfördrag,
att taga del i den allmänna striden.
Tott hade i det längsta sökt förhindra detta steg och, sedan
hans förmedlingsförsök strandat, med kraft arbetat för bildandet
af ett utanför de krigförande maktema stående tredje parti, till
hvilket Sverige skulle höra och som endast skulle hafva freden
till ändamål. Han lyckades väl omsider vinna konung och råd för
sin uppfattning, men den långa tidsutdrägten och den brist på be-
Digitized by
Google
slutsamhet, regeringen ådagalade, föranledde planens misslyckande.
Förgäfves hade Tott i sina bref hem oförtrutet manat till skynd-
samhet och kraftiga åtgärder. I ett bref, skrifvet i slutet af 1673
och som kan betraktas som hans politiska testamente, framhåller
han särskildt med all tydlighet nödvändigheten att fatta ett klart
beslut och med styrka utföra detsamma. Men tillika varnar han
för den smak för yppighet och lättja, som hotade att insöfva den
svenska nationen. Endast en återgång till förfädrens enkla man-
lighet och alla tillgängliga medels användande till stärkande af
rikets försvar skulle kunna rädda landet ur den hotande faran.
Det var tidens mest slösaktige ädling, som af det fruktansvärda
politiska läget ingifvits dessa allvarliga betraktelser, så stridande
mot de grundsatser, som tidigare gjort sig gällande i hans lefnad.
Då riksmarsken Carl Gustaf Wrangel, svenska härens utsedde
öfverbefålhafvare, i början af 1674 insjuknade, förmäles han med
förbigående af flere äldre fältmarskalkar hafva föreslagit Tott till
sin efterträdare. Denne kom likväl aldrig att tillträda den äro-
fulla posten. Han afled nämligen i Paris den 15 Juli samma år,
44 år gammal.
Med sina förtjenster och sina fel företer Clas Tott onekligen
en slående likhet med sin tids franske ädlingar, hjeftarne från La
Frondes dagar, dessa de sista representanterna för det döende
chevaleriet med dess trotsande mod, dess älskvärda lättsinne och
käcka obändighet, men hos hvilka äfven drag framträda, hvilka
förebåda den nya typ, som håller på att utbilda sig, den fine, be-
lefvade verldsmannen, grand-seigneuren, som bidrog att göra Lud-
vig XIV:s hof till ett mönster för hela Europa, och som ej blott
var hofman utan stod färdig att vid första kallelse föra sin ko-
nungs härar mot fienden eller hos en främmande monark bevaka
sitt lands intressen. Ja, Clas Tott skulle måhända kunna sägas
i sin lefnad just framställa öfvergången emellan dessa båda
typer. I sin ungdom full af öfvermod och stridslust, af nöjestörst
och praktbegär, se vi honom småningom utvecklas till en ädUng
i detta ords bästa bemärkelse, till en verklig prydnad för sitt stånd
och sitt land. Af den vilde slagskämpen och pojaktige öfver-
sittaren blef en på samma gång tapper och klokt beräknande kri-
gare, af den glänsande hofmannen och favoriten en klarsynt,
energisk och varmt fosterländsk statsman, som ej blott genom
praktfullt yttre uppträdande utan äfven genom en förening af
kraft och hofsamhet förstod att värdigt representera sitt lands in-
tressen, samt en älskvärd verldsman och en ädel mecenat, hvar-
Digitized by
Google
8
om hans uppförande särskildt mot Urban Hjäme men äfven
andra fall bär vittne. Ej blott som sin tids mest lysande svenske
ädling utan äfven som en af dess noblaste, ridderligaste och mest
tilltalande gestalter förtjenar derför Clas Tott att af efterverlden
ihågkommas.
Clas Tott hade vid 25 års ålder äktat Anna Margareta Oxen-
stierna, en sondotter till den store rikskanslern. Sedan hon efter
ett 8-årigt barnlöst äktenskap 1672 aflidit, synes hos enkUngen
hafva uppstått tankar på ett nytt gifte. Han uppdrog nämligen
från Paris åt Hjäme att i Sverige bland högadelns döttrar åt sig
utse en brud. Döden afbröt emellertid dessa planer, och med
Clas Tott utslocknade den grefliga ätt, han sjelf bildat.
Friherre Thure Gustaf Rudbeck.
Slägten Rudbeck inkom från Danmark i slutet af 1500-talet
och vann inom kort ett fräjdadt namn i vår odlingshistoria. Den
väldige Vesteråsbiskopen Johannes Rudbeck och hans son den
snillrike, mångfrestande Olof Rudbeck d. ä. höra helt visst till
tidehvarfvets ryktbaraste personligheter. Äfven den sistnämndes
son Olof Rudbeck d. y. fortgick med heder i sin faders fotspår
och förvärfvade anseende som en framstående vetenskapsman.
Med hans söner beträdde ätten nya banor. Den äldste Olof blef
kapten vid Uplands regemente och afled vid unga år, efterlem-
nande enkan Maria Törne med tre späda barn i bekymmersanmia
omständigheter.
En af sönerna, Thure Gustaf, född 17 14, blef till följd häraf
upptagen i sin farfaders hus och erhöll der sin uppfostran. Vid
17 år trädde han i krigstjenst, genomgick de lägre graderna och
blef 1739 fänrik vid Lifgardet. Med detta kommenderades han
ut i det ej långt derefter utbrutna ryska kriget. Förlagd på
Åland försvarade han här i spetsen för en ringa styrka under 3'/»
månader med lysande tapperhet förposten vid Brandö. Han be-
fordrades nu 1743 till löjtnant. Hemsänd fill Stockholm som ku-
rir fick han bevittna dalkarlarnes intåg derstädes och utmärkte
sig ånyo, då han i 3 dagar utan att blifva aflöst höll riddarholms-
broama besatta och dermed hindrade de upproriske att på denna
sida framtränga till slottet. Någon tid derefter anstäldes han som
öfveradjutant vid den i Skåne med anledning af danskames ho-
tande rörelser koncentrerade armén. 1 slutet af samma är blef
Digitized by
Google
'. >KVI RSJÅTil \i LAV F I SlOv KHMl .\i 1 " ; .
IKMvi.N. Til 'Ii. k ■.^'^! \iAlirf;}.' N lilii i !■
Digitized by
Google
1. . -t .
: ; t ti
. . r\ *, .-I 1 ' .' a • ] . 'iT: i al* ' : .■
- : •..'". I ....!. ..-i . i)]. - ... .
* . ; :^ .m;'.-i i; 1 i i. .a lu 1! \ --:
i. - • : ^-^ . -,'■'■'! .vt\on <i':ii -is!- .i- ,
. ■, '>'•' '»lk IV' 1 l'C ler : ^in \a'.' ^ - *' -t' ■
: ■ .^T:-'^.^^. . »n. c" ir..:"!"-*..! :uic \'i'*c. . . .'.- :
■ tu tr ! ■* :. :i; - ^ ."^T. ! >c.i ■: Stc ' ':. '
'. . ; ' ,>1 lU ' T. t ,. . Il-, , ,'}, a'' (I vid um; a*-, v*:.
!i -:.i!^. v ' M.' M i •. It.- Ii'. \ t.\- -['luia i*irn i ht i;} ii:,ncr'^..'.
u»'! ^^ f ■ -cr.
I' ; ■ ,. • •. : .'t^...**: -1^ ". !. Ti' ii ii'*- sin uppf- - -.ii-.
^ ' i;;w ^ :'. M'1 Mt ,.::-.lt t. \!v;l .urta k- Mi-c^i: ^ : ' ^ '
* i 'let ., •- :r (l'..'*t^:- i: l)r'i:r. l i\\s.'.i Lr.-t "l -i'. .':
'. .p i t"or^^\ . i, 'n :::ii i »»'»'t^'. ii tVr ca rii'.a s^ t.-, i" • -
• . MtT T> .! ; M !r. 1 ■') •"! . : I- '"oo^tcii vid H/a.i i^;.
II p iw r ui \ \ II!'.', d . ! .nia- 'K\s v:../ de^-^*'..!' - •■vM' '.::
'j. .• v ». /a ^ ! 1 1 ^ ( i-.tr ut ': ait l^ii.\ j .^•^ .-t *'' .1 : . ^
b'.-arii,i h'- /.. -xJi (' riivd li'':dr.t i" de uj^^r*'!- -^ : ; ^
>>iv!,i taf;M:.a\;a '.k1 .^i-ttlet ."^\...<»n lid ,>•». -^er ans;.;-" -n i
'■{^ /'M.iiatirt vvi d n i .-1: a-'^ :r.cd .'m; dnir.i; -i»' 'iifi^' •-
t'tr:''c t-ni"''!---! k ':k.< atn »adc ar^i.rr 1 .slatct af -^..v.-.j .
Digitized by
Google
Friherre Thure Gustaf Rudbeck,
Öfverståthållare i Stockholm 1772.
(Oljemäln. tillh. Kammarherren Frih. R. Rudbeck).
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Rudbeck, som vid detsammas början endast varit fänrik, utnämnd
till major vid Uplands r^emente, vid hvilket regemente han 5
år senare steg till öfverstelöjtnant.
Nyss hemkommen från ryska kriget hade han med dristigt mod
kastat sig in i den nu pågående riksdagens fäjder. Men härutinnan
olik det stora flertalet unga officerare af den lägre adeln, slöt han
sig från början helt och afgjordt till det parti, som ifrade för en
lugn och fredlig samhällsutveckling i motsats mot hattames krigs-
lystna, äfventyrliga statskonst eller, som han sjelf uttryckte det,
det >fogliga partiet» i motsats till det »häftiga». Klok och måttfull,
vän af ordning och sparsamhet men tillika modig och oförsagd
kände han sig lifligt manad att bekämpa den politik^ hvars be-
dröfliga verkningar han under det nu pågående fälttåget på så
nära håll (ätt erfara. Redan i sitt första anförande riktade han
skarpa hugg mot en del hattledare, de der, enligt hans förme-
nande sökte bemäktiga sig de unga oerfarne riksdagsmännens för-
troende för att leda dem efter sina egna ärelystna planer. Men
på samma gång talade han varmt for frid och enighet. Från för-
sta början vann han en bemärkt ställning på riddarhuset och, sä-
ger tidens främste skildrare, »bragte ofta med sina häftiga och
rakt fram riktade anfall hattame till undfallenhet och tystnad».
Sitt fosterländska sinnelag visade han äfven då, när krigsfaran
från Danmark yppade sig, och åtskilliga utkommenderade officerare
sökte qvardröja vid riksdagen för att i stället deltaga i dess strider.
Rudbeck prisade nu dem, som utan tvekan dragit åstad, »beredde
att oflTra lif och blod för fädemeslandet, hvilket de skattade för
hc^re ära än att ligga qvar vid riksdagarne af åtrå och ärelyst-
nad att regera».
Rudbeck slog sig efter fredsslutet ned på sitt majorsboställe,
gifle sig 1746 med Magdalena von Mentzer och blef en synner-
ligen driftig och omtänksam landthushållare. Sin verksamhet som
sådan utvidgade han småningom mer och mer. Vid svärmoderns
död tillöste han sig Tidaholm i Vestergötland och inköpte seder-
mera Edsberg i Upland, hvarjemte han på arrende öfvertog Ul-
tuna kungsgärd. Längre fram blef han äfven egare af Husby och
Ervalla. Genom sträng hushållning och en god skötsel lyckades
han med tiden afbetala den betydliga gäld, hvari han i och för
dessa förvärf måst sätta sig, och vann efter hand en ganska an-
senlig förmögenhet
Med denna trägna sysselsättning som jordbrukare förenade
han alltjemt ett synnerligen verksamt deltagande i det politiska
Digitized by
Google
lO
lifvet Vid riksdagen 1747 betraktades han redan som en af möss-
partiets »bästa och modigaste talare» och fortfor att söka göra
det så hett som möjligt för sina motståndare. Vid den följande
riksdagen gjorde han sig särskildt bemärkt genom sina häftiga
angrepp på hattregering^n och sina skarpa uttalanden mot de
utomordentliga domstolar och det angifvareväsen, hvilka under
hattames välde så rikligen frodats och orsakat så mycket ofta
oförskyldt lidande. Då konungen i sina stridigheter med rådet vid
denna tid mer och mer begynte söka ett stöd hos mösspartiet,
blef äfven Rudbeck en persona gråta vid hofvet, och det dröjde
ej länge, innan man sökte göra sig försäkrad om hans hjdp vid
ett blifvande försök till våldsam utvidgning af konungamakten.
Planer till en revolution i sådan riktning hade länge varit föremål
för öfsrerläggningar i konungaborgen. Men först sedan utgången
af talmans- och utskottsvalen vid 1756 års riksdag gäckat alla fcM--
hoppningar om målets vinnande på laglig väg, togo dessa stats-
kuppstankar en bestämd form. Det gälde nu att vinna den väp-
nade stykan för saken och särskildt de militära befalhafvame.
Sedan man fått ett tillräckligt antal af dessa på sin sida, synes me-
ningen först hafva varit, att de af dem förda trupperna skulle samman-
dragas till Upsala, derifrån de med konungen i spetsen skulle tåga mot
Stockholm och der framtvinga den ökade konungamyndighet, som
ständerna ej syntes vara benägna att frivilligt medgifva. Bland
dem, på hvilka man trodde sig härvidlag kunna räkna, var äfven
öfverstelöjtnant Rudbeck, en vigtig bundsförvant, ty med honom
skulle följa Uplands regemente. Allt säges hafva varit förberedt
för företagets utförande, hvilket måhända ej saknade utsigt till
framgång. Men Rudbecks vägran att taga del i detsamma lärer
gjort hela planen om intet. Helt visst var han en alltför varm vän
af sitt lands frihet för att med dess uppoffrande vilja köpa sitt
partis seger öfver än så förhatliga motståndare. Han synes emel-
lertid det oaktadt fortfarande hafva åtnjutit konungaparets förtro-
ende och skall hafva författat den förklaring, konungen efter
revolutionskomplottens upptäckande nödgades afgifva, och hvari
Adolf Fredrik sökte förneka all andel i densamma samt lofvade
att hädanefter styra riket efter dess lagar.
Hattame hade sålunda vunnit en lysande seger öfver det för-
enade hof- och mösspartiet. Men segern födde öfvermod och ett
återuppvaknande af den krigs- och äfventyrslystnadens anda, som
utmärkt dem redan vid deras första framträdande men som efter
det ryska fälttågets bedröfliga utgång för en tid förlorat sin nim-
Digitized by
Google
II
bus. Då nu Europas främsta makter förenade sig för att krossa
konung Fredrik II af Preussen, syntes de maktegande i Sverige
tillfallet vara inne att genom att taga del i det allmänna anloppet
utan större risk eller kostnad skörda ära och byte. Så beslöts det
pommerska kriget, som med gäckande af alla dessa stolta förhopp-
ningar skulle komma att nästan uteslutande medföra förödmjukel-
ser och lidanden och omsider genom sina verkningar från väldet
störta dem, som varit dess upphofsmän.
Till öfverbefalhafvare för svenska hären utsågs till en början
fältmarskalken v. Ungern-Sternberg, en af mösspartiets ledare,
hvilken genast till sina generaladjutanter valde två framstående
partivänner. En af dem var Rudbeck, som sålunda kom att taga
en betydelsefull del i krigets första skeden. Ungem-Sternbergs
beialstid blef dock ej långvarig. De af den dåliga utrustningen
och de bristfälliga förberedande anordningarne beroende ringa re-
sultaten af det första inryckandet på fientligt område väckte stort
missnöje i Sverige och särskildt hos dem, hvilka framkallat kriget
och hvilka genast voro färdige att kasta skulden på öfver-
befalhafvaren och hans generaladjutanter; ja några af partiets yt-
terlighetsmän torde hafva gått ända derhän att söka göra dessa
högt aktade män rent af misstänkta för landsförräderi. De föl-
jande krigsåren, under hvilka hattarnes främste generaler, den ene
efter den andre, med lika liten framgång öfvertogo fältherrestafven,
skulle nogsamt visa, att det ej var i den militära ledningen man
hufvudsakligen hade att söka orsaken till den bedröfliga utgången.
Rudbeck utnämndes nu 1758 till öfverste vid Björneborgs re-
gemente. Han öfverreste följande år till Finland för att mottaga
detsamma, men hemkallades snart för att tillträda presidiet i ge-
neralkrigsrätten. 1760 blef han öfverste vid Uplands regemente
och tågade med detsamma åter ut till Pommern.
Då kallelsen till 1760 års riksdag utfärdades, var Rudbeck en
af de officerare, som skyndade att öfvergifva sin post vid hären
for att taga del i riksmötesförhandlingarne. Helt visst ser det
här ut, som om partiintresset hos honom gjort sig gällande på
bekostnad af den militära plikttroheten om icke rent af patriotis-
men. Men man må dock besinna, att det här gälde störtandet
af en r^ering, som han ansåg för sitt land förderflig samt åter-
ställandet af en efterlängtad och välbehöflig fred, hvilka syftemåls
vinnande otvifvelaktigt af honom ansågs vara af större vigt än
ett deltagande i strider, om hvilkas gagn för Sverige väl ingen mer
gjorde sig några förhoppningar. Dessutom var han utsedd till re-
Digitized by
Google
12
gementsfullmäktig och hade i denna egenskap en särskild an-
ledning att infinna sig vid riksdagen.
Det olyckliga kriget och det bedröfliga finansiella läget hade
uppväckt ett missnöje med regeringen, som delades äfven af en
stor del af hattpartiet. Oppositionen erhöll sålunda till en början
öfverhand jemväl på riddarhuset, h vilket hade till följd, att Rud-
beck insattes i sekreta utskottet och, sedan rådets främste män
tvungits att afgä, af elektorerna uppfördes på förslag till rådsvär-
digheten. Men icke förgäfves hade han genom sitt häftiga, ofta
utmanande uppträdande sårat och retat sina motståndare. Preste-
och borgarestånden, i hvilka hattpartiet förfogade öfver en fast
och pålitlig majoritet, ströko hans namn från förslaget. Denna
omständighet torde näppeligen hafva minskat hans parlamentariska
stridslust. Särskildt egnade han sig nu med ifver åt de
ekonomiska frågorna, och han insattes äfven i den vexelberedning,
som skulle söka afhjelpa den rådande förvirringen i myntväsendet.
Han uppträdde här som en entusiastisk anhängare af den bekante
ekonomiske skriftställaren Nordencrantz och understödde ifrigt
dennes skarpa angrepp mot förvaltningen af banken och mot vexel-
kontoren såsom utgörande de egentliga orsakerna till finansemas
bedröfliga tillstånd. I ett förträffligt memorial drog han äfven
ånyo i fält mot alla extra domstolar och kommissioner, hvilkas
afskaffande han fordrade. Han framkallade med detta förslag en
väldig storm på riddarhuset men lyckades emellertid utverka ett
beslut, att dylika domstolar ej hädanefter skulle få emellan riks-
dagarne förordnas. Vidare talade han med kraft för freden och bi-
drog väsentligt att framkalla sekreta utskottets beslut att ofor-
dröjligen öppna underhandlingar derom. Då mot riksdagens slut
hofvet började närma sig hattpartiet, deltog Rudbeck jemte flere
af mössledarne i de under dess auspicier öppnade underhandlin-
garne emellan partierna, hvilka förmenades hafva till syfte att för-
sona desamma. Men någon utvidgning af konungamakten synes
han ej varit villig att medgifva, och i samma mån planen att med
hattames hjelp söka ernå en sådan allt tydligare framträdde, bör-
jade han äfven att afbryta sina förbindelser med hofvet
Hattpartiets politiska misstag och främst dess oerhörda miss-
hushållning hade emellertid i hela landet framkallat en häftig för-
bittring mot såväl partiets grundsatser som dess ledande män.
Redan vid den nyss afslutade riksdagen hade förebuden till den
annalkande stormen låtit höra sig. Snart skulle densamma fullt
bryta ut och i sitt våldsamma anlopp bortsopa det system, som
Digitized by
Google
13
i nära 30 år beherskat Sverige, störtat det i onyttiga krig, öde-
lagt dess drätsel men helt visst äfven alstrat mänga väckelser på
såväl det andliga som det ekonomiska området. Då riksdagen
åter 1765 samlades, hade mössorna afgjord majoritet i alla stånd.
Rudbeck kallades nu af sina partivänner att intaga landtmarskalks-
värdigheten, otvifvelaktigt vid denna tid den mest betydande i
riket, ty landtmarskalken var ej blott det främsta ståndets talman,
han var äfven ordförande i sekreta utskottet samt kunde i denna
^enskap utöfva det största inflytande; och under riksdagarna var
ju detta utskott i vida högre grad än det af detsamma beroende
rådet att betrakta som landets egentliga regering.
Landtmarskalkskapet kom likväl kanske icke att skänka Rud-
beck all den ära och tillfredsställelse, han med fog deraf kunnat
vänta. Härtill bidrogo flera omständigheter. Först och främst
blef mössomas majoritet på riddarhuset snart allt mer vacklande
för att, sedan hofpartiets förbund med hattpartiet slutligen full-
bordats, förvandlas till en afgjord minoritet. I spetsen för den
nya majoriteten uppträdde härjemte den forne landtmarskalken
Axel v. Fersen, hvilken med stödet af sin erfarenhet, sin auktori-
tet, sin öfverlägsna förmåga och främst sina anhängares talrikhet
i vida högre grad än den nominelle chefen blef riddarhusets
ledare. Härjemte kom Rudbeck i en skef ställning, då han gent
emot sina egna partivänner i de ofrälse stånden måste söka häfda
det af hans motståndare styrda riddarhusets intressen, hvarförutom
hans i grunden hofsamma och för alla ytterligheter främmande
natur ofta sattes på hårda prof genom de häftigaste mössornas
våldsamma yrkanden, för hvilka han stundom nödgades med upp-
offrande af egna tidigare uttalade grundsatser gifva vika. Så var
det onekligen för honom ett bittert ögonblick, då han, som vid
mottagandet af landtmarskalksstafven fält de stolta orden, att han
hellre ville nedlägga densamma än tillåta förordnandet af utom-
ordentliga domstolar, och som under hela sin riksdagsmannabana
ifrigt bekämpat ifrågavarande missbruk, ej förmådde, sedan ett
revolutionsförsök 1766 i Vestergötland egt rum, förhindra tillsät-
tandet af en särskild kommission för att undersöka och döma i
denna sak. Dock torde han i flera fall hafva lyckats afstyrka
våldsamma beslut och partiförföljelser mot misshagliga personer,
ehuru han visserligen ej dermed lyckades undgå bittert klander
från sina motståndare bland adeln, hvilka till och med skola hafva
umgåtts med planer att afsätta Rudbeck från hans landtmarskalks
be£Eittning.
Digitized by
Google
Hans ansträng^de göromål som riddarhusets och sekreta ut-
skottets ordförande förhindrade honom k:ke att taga liflig del äfven
i bankodeputationens arbeten i syfte att söka utreda orsakerna till
statsfinansernas sorgliga tillstånd, samt i de nu pågående ifriga
bemödandena att åstadkom mo ett sjunkande af kursen å bank-
sedlarne. Men äfven de politiska missförhållandena utgjorde
föremål för hans uppmärksamhet. Då dessa enligt hans uppfatt-
ning hufvudsakligen hade sin grund deri, att sekreta utskottet
ständigt obehörigen sökt inkräkta på riksdagens liksom riksdagen
på Kongl. Maj:ts rätt, förmenade han det vara det nu rådande par-
tiets främsta plikt att häri vidtaga rättelse och för framtiden
omöjliggöra ett upprepande af dylika tilltag.
Hans välmenta afsigter i detta hänseende kröntes väl icke
med framgång men han fick röna flera prof på sitt partis bevå-
genhet. Så blef han ordförande i den nytillsatta Tulldirektionen,
dervid han afsade sig det härför stadgade arvodet, hvarjemte det
af ständerna föreskrefs, att han af bankfullmäktige skulle vid alla
vigtigare öfverläggningar hos desamma tillkallas. Äfven blef han
af den nya mössregeringen befördrad till generalmajor.
Det dröjde icke länge, innan mössorna vid bemödandet att
godtgöra sina motståndares felsteg vidtogo åtskilliga mindre val-
betänkta, vigtiga intressen stötande, åtgärder, hvilka i förening
med deras ängsliga undfallenhet för Ryssland snart mot dem upp-
väckte en lika stor harm som den, hvilken kort förut bortsopat
hattarnes välde. Vid den urtima riksdag, som regeringen till följd
häraf tvangs att 1769 sammankalla, blef Rudbeck, som alltsedan
förra riksdagens slut utöfvat högsta ledningen af en utaf möss-
partiet anordnad agitation för att genom utgifna skrifter och om-
bud i landsorten söka inverka på den allmänna opinionen i lan-
det, åter af sina vänner uppstäld som kandidat till landtmarskalks-
värdigheten. Men hattarne voro nu herrar i alla stånd, och Rud-
beck lyckades ej ens erhålla en plats i sekreta utskottet. Han
hade vid denna riksdag endast missräkningar. Förgäfves sökte
han försvara regeringen mot hattames våldsamma anlopp, en af
honom uppgjord finansplan blef ej ens af ständerna upptagen till
behandling, och slutligen blef han entledigad från sin befattning
vid Tulldirektionen.
Då ständerna 1771 ånyo samlades, hade väl opinionens vind
åter vändt sig, så att mössorna egde majoritet i trenne stånd.
Men inom adeln voro hattarne de rådande, och Rudbeck blef än
en gång besegrad vid landtmarskalksvalet. Han kom dock nu in
Digitized by
Google
15
Digitized by
Google
i6
i sekreta utskottet och var en af de partiledare, hvilka af Gustaf
III kallades till de enskilda öfverläggningar, hvarmed afsågs att
söka försona de häftigt stridande partierna. Detta s. k. komposi-
tionsförsök strandade dock, och fajden rasade därefter med så myc-
ket större häftighet. Rådet störtades, men Rudbeck lyckades ej,
då adelns elektorer vid valen utgjordes endast af hans afgjorde
motståndare, erhålla rum på något rådsförslag. I stället blef han
på initiativ af borgareståndet af ständerna den 12 Februari 1772
utnämnd till öfverståthållare. Kort förut hade han af regeringen
upphöjts i friherrligt stånd.
Den nye öfverståthållaren hade ej länge innehaft sin befatt-
ning, förrän rykten om revolutionära stämplingar mot det rå-
dande statsskicket började komma till rådets kännedom. Man be-
slöt nu att sända ansedde och pålitlige män till de landsorter,
hvarifrån missnöje förspordes, för att taga kännedom om ställnin-
gen och lugna sinnena. I sammanhang härmed fick Rudbeck upp-
drag att begifva sig till Carlskrona för att besiktiga dervarande
dockbyggnad. Då han stadd på resa dit den 12 Augusti anlände
till Kristianstad, hade revolutionen derstädes samma dag egt rum.
Öfverståthållaren fann stadsporten stängd och vakt posterad för
densamma; förgäfves åberopade han sin egen och sekreta utskot-
tets auktoritet, förgäfves sökte han få tala vid högste befälhafva-
ren eller erhålla några upplysningar af vakten, han måste utan
vidare besked fortsätta sin färd till närmaste gästgifvaregärd. De
dunkla underrättelser, han här lyckades förskaffa sig, förmådde
honom emellertid att vända om och hastigt begifva sig tillbaka
till Stockholm, dit han ankom den 16 på aftonen.
Nu beslöt regeringen att vidtaga kraftiga åtgärder. Men äf-
ven konungen manades häraf att påskynda utbrottet af den länge
planlagda statshvälfningen och öfverraskade genom sin snabbhet
fullkomligt sina motståndare. Rådet lät fånga sig som i en falla,
de öfrige ledarne förlorade modet eller förmenade sig intet kunna
göra. Rudbeck var nästan den ende, som gjorde ett försök till
motvärn. Han åkte omkring i staden, ifrigt uppmanande myn-
digheter och enskilde till frihetens försvar, men ingen lystrade till
hans ord. Man fann emellertid nu skäl att låta arrestera honom.
Han fördes till slottet men blef redan tvenne dagar derefter åter
försatt i frihet.
Han synes nu hafva kommit till insigt om fruktlösheten af
vidare motstånd. Kanske började han äfven inse den skedda
hvälfningens befogenhet. Visst är, att han begagnade sitt in-
Digitized by
Google
17
flytande hos sina vänner bland regementscheferna för att förmå
desse att finna sig i hvad som händt. Han återvann äfven snart
konungens bevågenhet. Väl fick han ej behålla den öfverståt-
billarebefattning, till hvilken han på olagligt sätt kallats, men han
blef i stället 1773 utnämnd till landshöfding i Upsala län. Detta
embete beklädde han till 1782, hvarefter han tillbragte sina sista
år på sitt gods Edsberg i Upland, der han i början af år 1786
afled 71 år gammal.
Thure Gustaf Rudbeck var måhända icke en man af högre
snillegåfvor och hans kunskaper voro visserligen hvarken stora
eller omfattande, men han var, hvad på denna tid kanske var
sällsyntare, en karaktär. Han var kraftfull, energisk, oförskräckt,
men tillika klok, sansad och måttfull; han var sitt partis politiska
grundsatser orubbligt trogen och hans heder och redbarhet voro
utan fläck. Det var väl dessa egenskaper, i förening med hans
vältalighet, hans stora arbetsförmåga och hans lifliga intresse för
allmänna angelägenheter, som grundat den stora auktoritet, han
hos sina meningsfränder åtnjöt, som gjort honom till en af mös-
somas främste ledare. Härtill kom äfven, att han var både en
tapper och duglig militär och en synnerligen förståndig, driftig
och sparsam landthushållare, egenskaper, hvilka särskildt för-
värfvade honom sympatier bland den talrika klass af indelta
officerare och landtjunkare, hvilka utgjorde en så betydelsefull del
af riddarhuset, ja bildade kanske sjelfva kärnan i mösspartiet.
Hans fel synas hafva varit en viss häftighet och hårdhet, hvartill
kom en af bristande insigter och begränsad omdömesförmåga
stundom framträdande osjelfständighet, som gjorde honom bero-
ende af andras ledning. Men trots sina svagheter framstår han
otvifvelaktigt som en af den senare frihetstidens mest helgjutne,
aktningsvärdaste och bäste män, och, om han ock som öfverståt-
hållare föga hunnit uträtta, har han i stället som riksdagsman
lemnat ett så mycket mera hedrande minne.
Rudbeck var, som förut nämnts, gift med Magdalena von
Mentzer, en synnerligen älskvärd och begäfvad qvinna, som an-
sågs utöfva stort inflytande på sin man äfven i politiska angelä-
genheter. Med henne erhöll han 11 barn, af hvilka dock endast
4 söner och 2 döttrar nådde vuxen ålder.
Personkistorisk tidskrift igo2.
Digitized by
Google
Slägtanteckn ingår' af Jakob Turesson och
Ture Jakobsson Rosengren samt
Sven Ribbing.
MeddelAde af K. H. Karlsson
Anno 1518» bleff Maetta Ryningzdåtter fcklh Gud till loff
paa Töresöö om Karinamesse tidh [**/«] etc.
Anno 1547 om S: Walborgs affthen [^VJ^ blef min dålter
Ingeborg Jacopzdåtter födh på Wij i Lött socken then siste dag
Aprilis, dåå klåkan war 3 efftermiddag och ij leions teken. —
Och* afsompnade then 24 Maij Anno 161 i.s etc.
Anno 1548 om Allehelgonadag blef min son Twre Jacopson
födh (i skytteteken) uppå Grensholm etc.
Anno 1549 om S. Bertolomei tid [^V»] bleff min son Erik
J. s. ^ födh här på Grensholm vti Augusti månatt etc.
Anno 1550 bleff min dåtter Madlena Jacopzdåtter föd på
Grensholm dagen för Julaafftan, ['V«a]' tå klåkan var 3 eflfter
middag i krabbens teken.
Anno 1551 bleff Margretta Jacopzdåtter föd på Grensholm
then förste Februari], 7 ner klåken war 8 för middag i pissis
teken.
Anno 1555 bleff Elsa Jacopzdåtter födh på Grensholm hdge
korsdagh, ['^A]^ tå klåken war 3 efftermiddagh vti skyttens
teken etc.
Anno 1564 then 8 Januarij emellan 3 och 4 om morgonen
affsomnade then edle och welborne Fru Maetta Ryningzdåtter
' Dessa anteckningar finnas införda i en Handskrift tillhörig Linköpings
stiftsbibliotek signerad Samlb. / a och vanligen kallad Codtx Grtnsholmensis. De
ftro skrifna med trenne olika stilar, af hvilka den första omfattar åren 157S — 1586,
den andra åren 1591 — 1612 och den tredje åren 1615— 1637.
' Årtal och dag saknas hos An rep.
3 t > > > > Schlegel o. Klingspor.
♦ Tillagdt med stil n:o 3.
s Årtal och dag saknas hos Schlegel o. Klingspor.
* Ej omnämnd hos Schlegel o. Klingspor.
7 Årtal och dag saknas hos Schlegel o. Klingspor.
Digitized by
Google
19
(på Grensholm) aff denne jamerdall, Gudh Alzmechtig han beuara
hennes siell i Abrahams skiött till euig tidh.
Anno 1 571 then 13 Januarij ner klåkan war 6 om afilonen
afisomnade then edle och welborne man Jacop Twrson till Grens-
holm; aff denne jammerdall vti Söderkiöpingz » stad och bleff
förd till sin sockna kyrkia Skrukabij, der han hos sin Idere husfru
fru Mxtta Ryningzdåtter, haffver sitt huilarum. Gud giffue dem
en salig upståndelse till at erffue gudz rike till euigh tid, Amen.
Anno 1573 then 8 Nouembris* stod Twre Jacopssons bryllop
vti Stocholms stad med den edle och welborne jomfru Madlena
Hardt 3 Gud latte dett wara skiett sig till loff och pris och dem
baden till mychen lyche och glade. Amenn; —
Anno 1578 påskadag ['3/3] affsombnade then edle och wel-
bördige man Nils Ryningh till Tyresöö och bleff beg^affven
then 17 Aprilis vti Stocholms by kyrkia i höga koren. Gud hug-
suale hans siell vti den euige gläden och giffve honom en salig
vpståndelse på den ytteste dagen.
1586. Then 29 Martii affsomnade then edle och welborne fru,
fru Madlena Twre Rosengrens till Grensholms elsldelige kiere hus-
frughe aff denna bedröffuade och sorgfuUe jammerdall, Gudh
alzmechtig giffue henne (för sonsens Jhesu Christi förskyllan skyll
den hon j all sinn liffstid åkallad haffuer, och sig vti sin yttersta
tinuna beffalte sin siell i wåld) en salig och gladelig vpståndelse,
och lätta hennes siell huilas vti Abrahams skiött till att loffua,
prissa och ära tig helige trefaldeghett med alla englar och tine
vtualda helgon till euig tid; — Amenn.
Anno 1 59 1.* Stodh edle welb. Ture Jacobzonns bryllop,
medh then edla och welb. jumgfru J. Mechtill Erichzdotter på
Broxwijk fastlag söndagh ['^/J etc.
Anno 1597 blef then edla welb. J. Jungfru Mättha Tures-
dotter fbdh, then 1 1 Octobris, 5 på Grensholm.
Anno 161 1 blef then edle welb. Thure Jacobson dödh på
Grensholm then 24 Maij och blef begrafuen then 2 Junij. Gudh
gifue honom en saligh wpstandelse.
' I Linköping enliet Schlegel o. Klingspor.
* Årtal och dag saknas hos Schlegel o. Klingspor.
3 Om hennes slägtforhäUanden se Rylterus socken af F. U. Wrangel, Bilaga
d:o 20, sid. 83, hvaraf framgår att hon varit dotter till Peder Olofsson Härd och
baos 2:dra fm, Kristina Tott, som blef gift 2 gg. med Johan Petersson (båt)
ScU^el och Klingspor kalla henne Kardt.
* 1590 enligt Schlegel o. Klingspor.
5 .^tal och dag saknas hos Schlegel o. Klingspor.
Digitized by
Google
20
Anno 1612 then 2 Septembris blef then edla och wdborna
Fru F. Mechtill Erichzdotter dödh, Gudh hennes siell hugsuale,
och blef begrafuen then 11 Octobris wthij Scrukdjy.
Anno 161 5 denn 23 Februarij, ' när klåckan war emillom 9
och 10 om mårgonenn, bleflf min sonn Seuedh Ribbingh födh påå
Grensholm i iiskenns tecken etc.
Anno 1617 denn 3 maij emellom 10 och 11 om aflftonnen
bleff min sonn Ture Rybbinngh ■ födh påå Grennshohn, i letonens
theken och aifsomnade j agustij månat Bartolomeij dag ['V^] påå
samma åhr. Gudh alzmectigh geffue honom medh alla Christrogne
enn frögdefull wpståndelse etc.
Anno 1619 denn i September 3 när klåckan war 3 om natten
bleff min sonn Ture Ribbingh födh påå Grensholm wthi wågans
teckenn. etc.
Anno 162 1 denn Desember bleff min lilla dåttw* födh om
nattan, när klåkan war i, påå Grensholm. Gudh geffue henne
enn frögdefull upståndellse etc.
Anno 1622 5 affsomnade denn edele och welbåmne fru fru
Anna Ribbinngh till F^ällenäs wppå Peningebij s. Jacobi dagh [^5/7]
och bleff hem fördh till Fållenäs och bleff b^rafluen denn 20
Ochtober i sinn sochnkiyrka Solunda. Gudh hugsuale hennas siell
wtij denn euige glädenn, och giffue henne enn saligh wpståndelse
på denn ytterste dagenn etc.
Anno 1623 den 26 Ochtober ^ bleff min sonn Göstaff Rib-
binngh födh påå Grennsholm om natten emellan 12 och i wti
wäderens theckenn. Gudh alzmechtigh late honom wpfödas i
Gudz fruchtann Gudi till låff och pries, sinna föräldrar till hungnat
och glädie och sigh till enn euigh saligheet, dett höre Gudh
nådeligenn för sin kiäre sonns Jesu Christi skull, Amen.
Anno 1625 den 15 maij ' bleff min dåtter Anna Ribbingh
födh på Grensholm, när klåckan war 2 efftermiddaglu Gudh
den äldre högste late henne upfödas j Gudz fruchtann j tukt och
gode seder Gudi till låff, pris och ähra, sina kiäre föräldrar till
myckenn hugnat och glade och sigh till enn euigh glädie och
saligheet, dett höre Gudh nådeligenn, Ammen, Ammen etc.
' Årtal och dag saknas hos Aroep.
' Saknas hos Anrep.
3 Dagen saknas hos Anrep.
* Saknas hos Anrep.
Anrep har 1623. Fru Anna Ribbing var gift med Bo Gustafsson Båål.
* Anrep har d. 12 Oktober.
' > » 1626 d. 13 Maj.
Digitized by
Google
21
Och bleff bonn födh wti skyttens och stenbackens tecken och
Jupithers och Markurus planeter.
Anno 1637 stodh mitt bröllop medh denn edele och wel-
båme fru, fru Anna Kyle, wppå Harbroholm, den 24 Ochtober. '
Gudh den aldrehögste late dett wara begynt wtij Gudz fructan,
såsom och der wtij lefTua, så att dett måtte wara Gudi behage-
ligit och lända hans gudomeliga nampn till låff pris och ähra,
oss slächt och förwanter till mycken hungnat och glade och sedan
efter detta lifTuet till enn euigh saligheet, dett höre Gudh för
Jesu Christi skull Amen.
Årtal och dag saknas hos Anrep.
Digitized by
Google
Kapten B. J. von Breitholtz,
F. 1786, t 1863.
Om de under kriget 1808 och 1809 fångne svensk-finske offi-
cerames öden i Ryssland har hittills skäligen litet varit kändt.
Hågkomsten af den hårda, delvis omenskliga behandling, som
kom karolinerna till del, har vållat en nog allmän föreställning,
att fångarna under åren 1808 och 1809 äfven haft en svår till-
varo i Ryssland. Så mycket angenämare öfverraskad blir man
af nu i dagen komna anteckningar, hvilka visa, att åtminstone
officerame blefvo i det hela väl behandlade. Mildrade seder, den
bildade ryska allmänhetens motvilja mot kriget med Sverige i8o8
och slutligen kejserliga regeringens politik att, där så ske kunde,
genom älskvärdhet vinna finnarnes sinnen för föreningen med Ryss-
land torde hafva samverkat till ett för de fångne gynnsamt re-
sultat.
Författaren till föreliggande dagbok, Berndt Julius von Breit-
holtz var född i Lovisa den 21. februari 1786 och son till Landt-
mätaren Didrik Julius v. B. och hans maka i 2. giftet Anna Helena
Digitized by
Google
23
Hästesko af Måla^ård. Vid i6 års ålder inträdde han såsom
underofficer vid Björneborgs regemente, men öfvergick 1804 vid
det värfvade Adlercreutzska regementets uppsättning till detta så-
som fänrik. Han fick således icke med bjömeborgame under v.
Döbelns befäl kämpa i 1808 års krig utan nödgades i stället med
sitt regemente öfvervara Sveaborgs bedröfliga försvar och skymf-
liga dagtingan, öfver hvilken harmen genljuder i hans dagbok.
Återkommen ur rysk fångenskap, öfverflyttade han 18 10 till Sve-
rige, där han placerades vid Närike- Värmlands regemente, vid
hvilket han nämndes till 2. löjtnant samma år och till i. löjtnant
två år senare. Vid r^ementets delning stannade han vid Värm-
lands regemente, deltog 18 14 i Fredrikshalls (Fredriksstens) be-
lägring och nämndes följande år till kapten i regementet. 1821
blef han kompanichef, i det att han då bekom f. d. öfverstelöjt-
nantens kompani, hvilket samma år erhöll namnet Grums kom-
pani. Härmed nådde hans militära bana sin kulmen. Han tog
afsked 1838 och dog ogift i Karlstad den 8. augusti 1863, efter-
lemnande minnet af en gladlynt, älskvärd och vaken personlighet,
ett intryck, som dagboken äfven gifver. Hans med redig och
vacker stil skrifna dagbok ärfdes af hans broders familj, och har
bokens n. v. egare Generallöjtnanten E. J. von Breitholtz benäget
gifvit tillstånd till dess publicerande. Af redaktionella skäl har man
nödgats fördela densamma på två häften, af hvilka det här före-
liggande innefattar händelserna 1808. Vid tryckningen har en
del stora bokstäfver utbytts med små, interpunktionen här och
hvar bragts i större öfverensstämmelse med den nu brukliga
samt några små tillägg om de onwämnda personerna blifvit inom
klämmer anförda.
Stockholm i febr. 1902.
T. y. P.
Fänrik B. J. von Breitholtz dagbok under
fångenskap i Ryssland 1808 och 1809.
På dett jag ännu vid ålderns afton, ifall jag hinner den, må kunna
i minnet återkalla de vigdgare händelserna från ungdomstiden, har jag
velat på paperet anteckna dem; de äro så mycket mera värda att 2£
mig i minnet förvaras, som de äro samtida med mitt fosterlands olyckor,
olyckor, hvilka säkerligen komma att gifva mig och mina landsmän
ny riktning ät våra blifvande öden.
Digitized by
Google
24 Juli 1808,
Såsom Fändrick vid Adlercreutzska värfvade regemente, blef
jag den jije maj 1808 fången af ryssarna på Sveaborgs fästning
tillika med nyssnämnde regemente och hela den därstädes varande
gamizon. På isen utanföre Helsingfors nedlades gevären ; de anamma-
des genast af ryssarna. Oförgätligt blifver detta ögonblick. Att denna
för h varje sann krigare nedslående act äfven hos den råa soldaten
väckte smärtans känslor, vittnade tåren i dess öga och den skälfvande
handen, han vid detta tillfelle räkte sitt befäl till sista afskedet. Har
upplöstes krigsmanna sambandet, ingen befalte mera, ingen lydde mera,
men alla kände huru maschinmessig hans bestämmelse som soldat
varit, då förmäns magtspråk tvingat honom att lämna dett vapen, villjan
och hedern så gärna behållit, för att tuckta en trolös fiende, som nu
härjande beträdt dess fosterjord. Dett tillkommer historien att upp-
lyfta den slöija, som nu och än en tid betäcker hemligheten och mo-
tifverna till denna skändeliga händelse; att en HLstning sådan som
Sveaborg, utan någodt egenteligt försvar, skulle öfveriämnas åt vår
arffiende ryssen.
Enligt den conventjon, tillfölje hvaraf detta förräderi sattes i vär-
ket, skulle alla officerare af gamizon under påstående krig få vistas
innom landet å sina vanliga hemvist. Jag ägde ett sådant hos mina
föräldrar boende i staden Ekenäs och skyndade mig därföre dit, så
fort hästar i Hellsingfors kunde bekommas. Min hemkomst väckte i
början hos oss en ömsesidig glädje, hälst föräldrame sedan krigets
utbrott i Februarij månad ingenting hade hört, hvarken af mig eller
min yngre bror Claes, ' som åtfölide arméen. Denna glädje var lik-
väl endast en kort villa; alt omkring oss erinrade mägtigt om saker-
oas förändrade skick, lugnet och trefnaden voro flydda ur de gamlas
boning, alla rum dit ryssarna kunnat intränga, hade af dem blifvit
tagna i besittning, och nu Ijudde natt och dag deras sträfva språk
och vilda sånger i våra öron. I detta ängslans och bedröfvelsens
hemvist tycktes jag vara ämnad att länge nog tillbringa ett ovärk-
samt lif, under dett vapenbröderna vid arméen ägde en afundsvärdare
lott, den, att ännu fä strida för frihet och fosterjord. Ett lika sorge-
ligt öde delade med mig alla från Sveaborgs och Svartholms fäst-
ningar hemkomna officerare, af hvilka flere vistades i och utom sta-
den Ekenäs. Vi rådslogo ofta öfver tjenligaste sättet att förändra
denna vår belägenhet. Rycktet om finska arméens framgångar; att flere
officerare af Sveaborgs garnizon i hemlighet försvunnit ur landet;
ryska generalen Suchtelens besök i Ekenäs, där han lätt kalla samte-
liga fångna officerare till sig och uppmanade oss att gå i rysk tjenst
eller ock svära keijsaren tro och hul4hetseden, lika med den öfriga
' Claes Josef v. B.y född 1788, stred såsom underlöjtnant vid Finska ar-
tilleriet vid Lappo, Ruona, Oravais m. fl. stÄllen med sådan utmärkelse, att ban
i oktober 1808 erhöll guldmedalj för tapperhet i fttU. Genom konventionen i
Kalix blef han i april 1809 rysk krigsfånge. Efter fredsslutet anstSUd vid Ven-
des artilleriregemente, ådrog han sig v. Cardells uppmärksamhet och vann hans
synnerliga förtroende. Styresman för Mariebergs läroverk. Död 1834 såsom fllt-
tygmästare. Fader till chefen för Svea artilleriregite öfverste C. G. och General-
fillttygmästaren, Generallöjtnanten m. m. E. y. v. Breitholtz,
Digitized by
Google
Juli i8oS. 25
finska natjonen (hvilken därtill blifvit med våld tvungen,) samt då vt
vägrade, att i någondera af dessa villkor ingå, hotade med fången-
skap i dett inre af Ryssland; bragte sluteligen mig och Capitaine vid
Nylands Jägare Otto [Fredrik] Jägerhom [till Storby] på den tankan
att fly till svenska flottan, då liggande i Korpo ström. Alt förbereddes
i största hastighet genom en inspector på General Aminoffs egendom
Rilax, hvilken åtog sig, att föra oss till ort och stelle.
På eft: mid: satte vi oss uti en båt utan att för någon yppa juHj
vår föresats, icke engång för våra föräldrar, på dett de genom med- d: 2o:de
vetandet af vårt tagna steg icke skulle vara blottstelde för någon
förföljelse af ryssame, sedan vår flyckt blifvit upteckt. Vi ämnade
oss först till en gammal redbar man [f. d.] ryttmestaren [Gustaf
Adolf] Lindecrantz på Sellvik, och därifrån sednare på aftonen land-
vägen till Rilax, men i ödets bok stod annorlunda skrifvit. Vi mötte
på Sellvik Jägerhoms bror Lieutenant Torsten [vid Adlercreutz' rege-
mente] som kom från Äbo, och hvilken vi trott för länge sedan rest
samma väg, som vi ämnade; han var däremot nu beredd, att anträda
resan i fångenskapen, ärkände sig väl haft samma planer som vi att
komma undan till svenska flottan, men gamla, erfame oflicerare, med
hvilka han rådfrågat sig i detta emne, hade afrått honom därifrån,
dels af skjäl, att ehuru väl någodt heders ord att ej rymma icke blifvit
af de fångna ofiicerame afifordrat, dett lätteligen genom ett sådant steg
likväl kunde anses såsom brutitt, hvilket åter altid stemplat en oflicer
med vanära; dels vore okänt, om icke konungen och arméen med
ovilja skulle betrackta hvar och en officer af Sveaborgs garnizon, i hvil-
ken händelse intet emploi för oss i Sverige vore att hoppas. Sedan
vi tagit dessa framstelningar i närmare öfvervägande samt väntilerat
saken fram och åter, beslöts, att dagen därpå återvända till staden,
tagande tröst i den gamla satsen, att alt är bäst som sker. På dett
vi ej skulle i ett oväntat ögonblick blifva gripne och afsände, hvilket
hänt några andra officerare, anmälte vi oss sjelfve hos den i Ekenäs
varande befälhafvraren såsom resefardige i fångenskapen, då dagen till
af resan blef utsatt till den 23:ie Julij.
Ehuru förestälningen af en fångenskap i Ryssland ingenting kunde
vara mindre än behagelig, ansåg jag min närvarande belägenhet lik-
väl så olyckelig, att jag värkeligen längtade efter dagen, som var be-
stämd att göra ändring häruti.
Sedan samteliga fångame samlats på stadens torg, skedde af- D: as:U
resan, omgifne af beväpnade kosacker kl: 10 f: mid:, utåt samma gata,
vid hvilken mina föräldrar bodde. Smärtan af skilsmessan tycktes om
möijeligt hos dem fördublas vid åsyn af denna vår afifärd. Sälskapet
bestod af Capitaine Jägerhom, dess broder Lieutenant Jägerhom, Lieu-
tenant [vid Adlercreutzska regttet L. F.] Aminoff, Conducteur [vid For-
tifikationen Per] Granstedt och jag. Komna utom Staden, qvarblef till
vår eskort endast 2:ne kossacker. Den bestelsamhet de vid början af
af resan voro så angelägne att visa, gaf sig nu efter hand, den ena
red före, den andra efter tåget, alt gick fredligt och väl, tills vi kommo
mitt för alen, som går fram till Svartö bruk, beläget ungefär 2 '/a
mil från Ekenäs. Där ville Jägerhomame fram för att få taga afsked
Digitized by
Google
26 Juli 1808.
af sina föräldrar och syster, hvilka okunniga om vår så hastiga resa
några dagar förut begifvit sig hit i afsigt att hälsa på ägaren Lagman
Lind. Oaktat all använd möda med ord och åthäfvor, tecken och
böner var dett förgäfves att kunna vinna kosackemas begifvande till
denna afvikelse från stora vägen. Sluteligen då Jägerhomame gjorde
min af att icke desto mindre fullfölja sitt förehafvande, satte kossackeme
sig till motvärn med fålda pikar och spända pistoler, här var således
ej annat parti att taga än afstå ifrån föresatsen. Detta kossackemas
våldsamma förfarande hade vi så mycket svårare att förklara, som deo
befälhafvande Lieutenanten i Ekenäs, hos hvilken Jägerhomame gjort
anmälan om denna deras åstundan, låfvat tillsäga kossackeme, att vi
skulle få fara upp till Svartö, och Donska kossackema, af hvilken natjon
dett folket var, dessutom under sin vistelse i Finland, gjort sig kända
som redbart och välvilligt, hvilket deras uppförande äfven sedermera
under dett återstående af resan besannade, men troligt är, att den
omtalte Lieutenanten i Ekenäs, i stellet att hålla sitt löfte till Jäger-
homame, förbjudit kossackeme att låta oss afvika från stora vägen.
Denna förmodan tycktes för öfrigt hans svartmuskiga och gemena
uppsyn intyga. Vid framkomsten till Helsingfors anfördes väl hos
Commendanten klagomål öfver kossackema, men följdema däraf oak-
tat låfvad undersökning fingo vi aldrig ärfara.
D: 24:de På eft: mid: anlände vi efter 13 ^1% mils resa till Helsingfors.
Vid uppvaktningen hos Commendanten, General Wollkoflf tillsades oss
att den 2 7:de vara resefärdiga, emedan då en större transport af krigs-
fångar skulle komma att afsändas åt Ryssland. Sådana transporter
hade redan flera afgått. Under dessa dagar skref jag bref hem, var
bjuden på en soupée hos vår Regementsläkare Doctor [Otto O. B.]
Rosenström [vid Adlercreutzska reg:tet] samt gjorde visit hos Capi-
tainskan von Wolcker och hennes tecka dotter Fröken Jeanette. Äfven
detta fordom så trefliga och lyckeliga hus, hade nu sorger och be-
kymmer treffat. Fru Wolcker hade sin gamla man och äldsta son
vid armén utan att veta om de voro lefvande eller döda, den yngsta
sonen Ueutnant Hindrick var väl hemkommen, men sjuk och fången.
I denna stad, vid dett härstädes före kriget förlaggda Finska Artillerie
Regemente, beträdde jag 1803 såsom grad passerare min första mili-
taira bana. Huru hade likväl icke alt det glada och lekande, den då
vid 17 års ålder erbjöd, nu försvunnit och i utbyte lämnat dystra och
mörka aningar för framtiden.
D: 2T.de Efter åter en uppvaktning hos Commendanten, blef oss tillsagt,
att samma dag kl: 4 eft: mid: resan skulle anträdas, hvilket äfven
skedde. Transporten utgjordes af 12 officerare hvaribland en Con-
ducteur vid namn [Magnus Henrik] Spak [vid Fortifikationen], en öfver
måttan rolig man, gammal, kortt och undersätsig, Regits pastor [vid
Adlercreutz regemente C. J.] Grevilius, i kammarskrifvare, och 8 under-
officerare, alla af Sveaborgs gamizon, eskorterade af 20 man fält
jägare till fots. Första nattqvarteret togs på Sibbo glas bmk. Vi in-
qvarterades i tvenne torna rum utan tillgång af sängkläder eller halm,
endast med frihet för hvar och en att efter behag på dett beqväm-
ligaste bereda sig sitt natt läger på golfvet.
Digitized by
Google
Juli 1808. 27
Tidigt om morgonen stördes vår hvila af ryska mider officerarens D: 28:de
täta lopp ut och in genom våra rum, sysseisat som det tycktes med
öfverräcknandet af oss, som i åtskilliga directjoner lågo utsträckta på
golfvet Till olycka hade Conducteur Spak råkat somna jemte sin
stora kappsäck, med kappan kastad öfver dem begge, hvarigenom under
officeraren i sin räkning fick en person mera än som fans på fång
listan. Denna omständighet satte honom i icke litet bryderi. Slute-
ligen, sedan be fålhaf vande officeren för eskorten, sjelf infunnit sig, vi
samteliga kommit på benen, och öfverräckningen ånyo företogs, upp-
tecktes mistaget till allas fömöijelse. Samma dag om aftonen skedde
ankomsten till Borgo. Vi blefvo hos borgerskapet väl inqvarterade
samt njöto hos dem mycken höflighet och välvilja. I staden låg ett
ryskt husar regemente marschfördigt till arméen, vackert och väl equi-
perat folk. Här väntade oss Lieutnant [Karl Fredrik] Kuhlefeldt [vid
Adlercreutz regemente] att följande dagen göra sälskap på resan.
Tågades vidare. Emot aftonen ämnades oss nattqvarter på Fors- D: 2g:de
by bruk, men ägaren Brukspatronen Falk tillkännagaf i en stolt och
trotsande ton, att han ägde General Befälhafvarens frisedel för all in-
qvartering, samt att tillfölje däraf hans dörrar icke uppläts hvarken
för sven^a fångar eller några andra. Vi nödgades således fortsätta
resan dll nästa gästgifvare gård. Detta Herr Falks ogena och skam-
liga förfarande väckte emedlertid allas vår förtrytelse och visade en
alt för stor contrast, emot dett bemötande vi natten förut ärfarit i
Borgo. Här vid Forsby, hade någon liten afair förefallit under finska
annéens retrett i Februarij månad, märken efter kulor syntes ännu i
väggame'.
kl: 1 1 f: mid: intågade vi i Lovisa samt inqvarterades mangrant D: 3o:de
ad ett enda rum. Vi möttes genast med berättelser, att min com-
pagnie kamrat Lieutnant [Karl] Robert Tandefeldt, sedan en månads tid
suttit fången på den en mil här utanföre i hafvet belägne Svartholms
nutning — Han hade under en resa till Heinola stad kommit i gräl
med en rysk officer, som medförde den påfölid, att Tandefeldt vid
framkomsten till Heinola, blef arresterad och hit sänd i sådan hem-
lighet, att ingen meniska i början viste, hvart han tagit vägen.
Såsom född i denna stad, men redan vid 4 års ålder jemte mina
föräldrar flyttad härifrån, beslöt jag under min vandring i staden att
utan all efterfrågan, endast ledd af dett dunkla minne jag ännu ägde
af mitt fordna hem, söka rätt på vår förra bostad, och treffade äfven
genast dett rätta huset, som ännu beboddes af Doctor Rohts' enka,
bvars man kjöpt gården af mina föräldrar. Jnnan afresan, som emot
all förmodan skedde kl: 10 om aftonen, skref jag bref hem. Sälska-
pct hade nu ökat sig till 30 personer, med prester och civila. Under
officerame, som medfölit från Helsingfors, äfvensom eskorten därifrån
qvarstadnade här i Lovisa. Vi åtföljdes härifrån endast af några
kossacker, hvilka äfven vid Abborfors återvände. Om natten passe-
rades Kymmene elf och den märkvärdiga bron som 1802 så många
' Striden Sgde rum den 24. februari 1808 mellan svenskame under öfverste
Gripenberg och ryssame under generalmajor Orloff— Denisoff.
Digitized by
Google
28 Juli— Augusti i8oS.
gångor blef om målad, och sluteligen 1803 hölt på att åstadkomma
krig Sverige och Ryssland emellan. På ömse sidor om elfven vid
bro ändame, fans redutter uppförda, före kriget bevakade af ständiga
gränse posteringar. Längre fram på ryska sidan såg vi ett under ar-
bete varande vidlyftigt fästningsvärk med jordvallar, som troddes äga
sammanhang med den ned om Abborfors belägna Kotkä fästning.
Efter hela nattens oafbrutit åkande utan att af någon eskort vara be-
ledsagade anlände vi:
D:si:5ta kl. I ef: mid: till Fredrikshamn och blefvo samteliga inqvarterade
hos handelsman Johan Brun i dess stora dans salon. Af Commen-
danten blef tillsagt, att ej flere än högst 5 af fångame i senders
skulle få visa sig i staden. Detta förbud efterfölides likväl icke så
noga, emedan alla voro angelägna att få se sig omkring i den första
ryska stad vi treffat, i synnerhet blef ryska kyrkan och gudstjensten
i den mangrant besökt, till icke ringa nöije och förundran. Kyrkans
utmärkta prackt bestod förnämligast i en mängd lysande bröstbilder af
Frälsaren, lumfru Maria, S:t Nicolaus m: fl: helgon, alla omgifna af
en glänsande gloria, dels af silfver, dels förgylda af någon annan
metall, vid alla dessa brunno vax ljus. Coret eller dett aldra heli-
gaste, hvarinnom presten förrättade sina mysterier, skildes från sjelfva
kyrkan genom ett förlåt eller afstengsell, rikt utsirat med bilder och
förgyllningar. I detta förlåt var dörren, hvarigenom presten vandrade
ut och in, ibland långsamt, ibland fort, emellan dett han för den för-
samlade menigheten läste åtskilliga böner, hållande därvid en stor bok
ömsom i händerna, ömsom på hufvudet. En choeur af unga karlar
upprepade eller messade dessa prestens böner, som församlingen stå-
ende afhörde, under dett de ofta korsade sig, samt då och då ned-
fallande på knä, böide pannan emot golfvet. Staden är vacker och
välbygd, befäst, samt omgifven af jordvallar. Från torget utgå alla
hufvud gator i rät linea.
I den omnämde salonnen passerades natten på golf, stolar och bord.
På dett sednare stellet hade ibland andra kameraten Spak nedslagit sitt
nattläger, men damp om natten i golfvet, hvilket i den stora salen förord-
sakade ett sådant dån, att alla vaknade, men ehuru hastig och oförmodad
väckelsen också var, tycktes den mera förordsaka nÖije än ledsnad.
Aug: d: Intogs en god fruckost, hvarvid sälskapet, för att få dricka dett
i:sta älskade fosterlandets af skedsskål, från hvars gränser vi nu aflägsna-
des, tömde några bålar och afsjöngo svenska folksången. Under detta
lofliga förehafvande presenterades för oss, den officern, som var be-
stämd att medfölja till Pettersburg. Han tillhörde stadens gamizon,
hvilket den gula kragen utvisade, redan ett tecken, som ej ingaf oss
synnerliget förtroende till mannen, emedan innom ryska arméen gami-
zons officerarne anses äga den sämsta conduiten. Han undfägnades
äfven med några glas, hvarefter afresan påskyndades, men först skulle
Herr Capitaine genom gå förteckningen på fångame, hvilket likväl i
anseende till den oordning vi stodo uti omkring bålen, icke ville
lyckas. Vi stäldes därföre upp på ett led, och räkningen börjades
ånyo. Äfven nu slog dett icke in med värkeliga förhållandet, ty
punschen hade emedlertid gjort oss synnerligen benägna att skämta
Digitized by
Google
Augusti 1808, 29
med den bestälsamma Capitainen. Hvarje gång han började sin räk-
ning till exempel från högra flygeln, smått en bakom ledet ner till
den vänstra, hvarigenom antalet öktes med en mera än som borde
vara; andra gången då flyttningen gjordes tvärtom, minskades antalet
med en mindre än hvad förteckningen innehöll. Sluteligen instelde
sig äfven Comendanten, då ordenteligt upprop skedde, och vi änteligen
blefvo rese färdiga. Jag qvarlämnade härstädes min ända hit med
hafda chaise hos vår hederliga värd och fortsatte resan härifrån lika
med de flästa andra uti öppen kibittka. Emellan denna stad och
Wiborg trefl'as här och där vid vägen upbygda cassemer, dels af sten,
dels af träd, att begagnas af tågande troupper, så rymliga, att de
kunna herbergera 6 a 700 Man. I flere af dem sågs troupper in-
qvarterade, hvilka voro under marsche till Finland. Att vi icke ön-
skade dem synnerligen lycka på vägen, torde de förlåtit.
Såväl i Fredrikshamn som under vår nu fortsatta väg talar folket
mästadelen finska eller svenska. Deras uppförande emot oss var höfligt
och vänligt, ehuru alt hos dem vittnade om fattigdom och förtryck af
egendoms herrame. I en af de förstnämnda cassernerne blef oss natt-
qvarter an vist, där väggame nyss voro rappade, och på golf ven ännu
lig leran och murbruket qvar. Granris och löf från den omgifvande
skogen beredde oss likväl en god hvila efter dagens mödor. Capi-
tainen vår goda beledsagare, hade vi att tacka för så väl detta som
alla andra dåliga qvarter oss anvistes, ty hans enda omtanka strekte
sig till underhållandet af ett jemt bränvinsrus, hvarmed han lämnade
Fredrikshamn. Vi sågo aldrig mera än skymten af honom vid hvarje
krog eller kabatka, emedan han altid sökte sig ett så långt försprång,
att då vi nalkades, han knappast hänt läggas i kibittkan af sin med-
följande ordonence för att i full karier hinna till nästa krog och där
innan vår ankomst åter gjöra en liten påspädning. Efter 1 1 mils resa,
som är afståndet emellan dessa städer, anlände vi till Wiborg öfver
en lång och bred trä bro.
Middagstiden, vi blefvo genast af en rådman, som talade svenska, D: s:je
inqvarterade hos borgerskapet, hos hvilka en stor del af fångarne njöto
mat och all förtäring fritt, en välvilja så hedrande för de fordna svenska
undersåtarena. Här qvarlåg ännu en transport af förut afgångna oflf:re,
däribland min Compag. Chef, Capitaine [G. C] Palmfeldt, som alla före
oss åter afsändes vidare. Wiborg är en vacker och tcmmeligen stor stad,
välbefast med dubla grafvar och höga vallar, samt har 2:ne förstäder.
Dctt gamla slottet, beläget på en holme, omgifves af en hög ringmur,
har i öfrigt någon likhet med Tavastehus slott i Finland.
Staden imderhåller en tysk theater, som flere af kammeraterne be-
sökte. Här fans en tysk-finsk och svensk kyrka. I den sednare be-
vistade vi en gudstjenst. Dagen efter ankomsten gjordes almen upp-
vacktning hos Gufverneuren, som emottog oss höfligt men kort, här
sågo vi de första balconner på husen, så almenna i r}'ska städerne.
Under vår härvaro passerade ett batteri artillerie och några eska-
droner keijserliga gardes husarer härigenom till Finland, dett sednare
folket, d3rrbart klädda i charlakans pelsar och dolmor med fina svarta
underkläder, hästame utmärkt stora och vackra. Från Finland ankonuno
Digitized by
Google
30 Augusti 1808.
äDDu några flere officerare för att öka vårt antal, däribland Lieutenant
Tandefeldt, som sluppit arresten på Svartholmen. Vi utgjorde nu 35
personer vid af resan, som skedde:
D: r.de Vägen togs genom Pettersburgska förstaden. Ett hellande rängn^
som den dagen intreffade, genomblötte oss till bara kroppen.
De finska bönderne på denna vägen röija i sitt utseende den
största fattigdom; allestädes där vi nödgades anlita dem om nattqvar-
ter eller annan gästfrihet, visades oginhet och misstroende, troligen
härrörande af den våldsamma behandling de oftast ärfara af r3rska
militairen under dess ständiga fram och åter marscher, emedan dett
stundom hände, att då vi på finska språket förebrodde dem deras
ohjelpsamhet emot sina nu i fångenskap vandrande fordna landsmän
och trosförvanter, väckte dett ej sällan deras deltagande ända till tårar
under högljudda önskningar för svenskames seger och deras förtrycka-
res undergång. Emellan Wiborg och Pettersburg treffas redan flere
byar bebodda af bara ryssar. Dessa byar utmärka sig genom ett mera
regelbundit och olika byggnadssätt. Bonings husen äro byggda ömse
sidor om en gata med gafveln däråt vända, väggarna obilade, takoi
branta med sirliga och utskurna taklister, äga endast ett fönster och
dett på gafvell väggen, ömsesidor om hvilket gluggar äro uthugne.
De öfriga husen, jämte ladugården byggda i fyrkant, äro alla under
ett tak, hvarigenom den inneslutna fyrkanten bildar ett stort skjul,
hvarunder man körer med hästar och åkdon. På nattqvarteren
anfäktades vi jämmerligen af toraker (ett slags brungrå skalbaggar),
hvilka till en otrolig myckenhet trifves i detta folkets osnygga bonings
rum. Ej sällan nödgades vi fly ut på vindar och i farstugor, skat-
tande oss lyckliga att få någodt spritat löf eller granris att ligga på,
ty hö eller halm hos detta fattiga folket var denna årstiden ej till-
D: g:de finnandes. I brist af hästar tvingades vi den 9:de tillbringa hela dagen
i en af dessa olycks nästen; tiden fördrefs med raffel om löspenningar,
ett tidsfördrif, som vid lediga stunder af sälskapet omfattades med
synnerligt nöije. Om aftonen då hästame änteligen ankommo och
resan vidare skulle fortsättas, intreffade en händelse, som gaf dett
öfriga sälskapet åter ämne till mycket nöije på kammeraten Spaks be-
kostnad. Han hade såsom för raffelspel högeligen passjonerad, redan
tidigt om morgonen begifvit sig ur nattqvarteret med sina 3 tärningar,
hade sedan passerat dagen vid spelbordet och nu, när fråga uppstod
om resan, samt hvar och en skyndade att medfå sina saker, kunde
Spaken i anseende till husens likformiga utseende icke igenfinna sitt
qvarter. Stadd i detta bekymmer, vandrade han gatan fram och åter,
stack in hufvudet genom alla gluggar och fråkte, säg god vänner bor
jag här? Neij! svarades från alla håll. Den kammeraten han bodde
med, hade emedlertid tagit vara på såväl egna som Spakens effecter,
hvarföre då resan sluteligen anträddes, upphörde äfven hans stora be-
kymmer. Omkring 6 a 8 mil från Wiborg passerar man en liten elf
kallad Systerbäck, h vilken fordom en tid utgjort gränsen emellan Sverige
och Ryssland; en stor sten port står ännu qvar vid elfven med ryska
vapnet på ena sidan. Dessa dagar mötte oss flere ryska troupper, där-
ibland ett polskt ulan regemente, som rastade i en by, där vi bytte
Digitized by
Google
Augusti 1808. 31
om hästar. Af befäl och manskap talade flere franska och latin.
Emellan begge våra präster och polackerna blef genast en conversatjon
på latin, så liflig och intreserande, att prästeme sluteligen voro aldeles
omringade af ulaner. De berättade sig nyligen vara hemkomna ur
fransk fångenskap, lika så de infanterie troupper vi förut mött, att
fransyska keijsaren hemskickat alla ryska fångar ny klädda, samt att
nu samteliga voro under marche till Finland.
Landet emellan Wiborg och Pettersburg börjar småningom att
visa ett jänmare och horisontelare utseende; inga berg synes nu mera,
knapt en liten backe, hvaröfver vägen då och då löper. Denna jämnhet
af landet gjör, att man icke märker närheten af hufvud staden, förr
än man redan är innom dess portar. Efter 14 mils resa, som är
afståndet emellan Wiborg och Pettersburg, anlände vi till ryska rikets
hufvud stad middags tiden:
Första anblicken af staden låfvar icke stort. Den Wiborgska stads- D: ji.te
delen man först kommer till, har till dett masta trädkoijor och illa
stenlaggda gator, men ju närmare man nalkas Neva floden, ju mera
utveklar sig för ögat dett praktfulla, af slott och stora bygnader,
hvilka omgifva stränderna af denna vackra flod.
Förmodeligen i afsigt att gifva hufvudstadens innevånare en till-
fredsställande syn i åskådandet af oss fattiga fångar, i åtskilliga uni-
former packade på öpna kibittkor, kördes vi ej directe till våra qvarter,
utan komna öfver ponton bryggan, som från Wiborgska stadsdelen går
tvärt öfver Neva till vänstra stranden, togs vägen åt höger utåt quaijen
ända förbi keijserliga Winter palatset, vidare öfver parad platsen
och sluteligen till bakas åt nyssnämnde brygga till artillerie cassememe,
belägna i trackten af Woskresenskiska [Smolnij] nunne klostret (adeliga
jungfruklostret), där vi blefvo inqvarterade 3 a 4 i hvarje rum. Här
qvar låg ännu omkring 150 officerare före oss ankomna, samt vid pass
700 under officerare och soldater. De förra eller officerame blefvo
dageligen under vår vistelse härstädes i smärre afdelningar afsände dll
dett inre af landet, somliga öfver 160 svenska mil från Petterssburg.
Andra dagen efter vår ankomst instälde sig hos oss en högre
rysk officer med tittel af Jour General, åtfölid af en adjutant, som
talade svenska. Deras uppdrag var att på vederbörlig befallning fråga
samteliga fångna officerame af finska natjon, om vi ville ingå i rysk
tjcnst med rättighet att välja vid h vilken corps vi önskade tjena, an-
tingen att dämd ingå genast, i hvilken händelse penningar till första
eqviperingen låfvades, eller ock i Finland först afbida krigets slut. I
händelse dessa vilkor icke antogs, ärbjöds oss att emot tro- och huld-
hets edens afläggande genast få återvända hem. Till dessa propoer
lämnades almänt ett nekande svar, hvarjämte vi sökte för Herr Jour
Generalen gjöra begripeligt dett vanhederliga i antagandet af hans
förslager, emedan den ed vi svurit svenska konungen och fädemes-
landet ännu ej vore upplöst och således ej heller med en officers heder
öfverens stämmande att under varande krig med sin konung gå i dess
fiendes tjenst. Herr Generalen, någodt flat öfver sitt misslyckade för-
sök, tillsade oss sluteligen i en hotande ton, att vi skulle hålla oss
beredde till en längre resa. Äfven denna hotelse gjorde för ingen del
Digitized by
Google
32 Augusti i8oS,
den åsyftade värkan; vi gåfvo tvärtom ej otydeligt tillkänna, att vi ej
önskade någon större nåd, än att lika med hvad ibland andra civili-
serade natjoner vore brukligt blifva såsom krigsfångar ansedde och be-
handlade, samt att då Hans Keijserliga Maij:t i sin vishet beslutat att
låta kuska oss längre, vi ej heller voro oberedde att åka. Efter dessa
förklaringar upphörde väl alla ofTenteliga försök att gjöra oss affalliga
från ärans plickter, men f: d: svenska Generalen och öfverlöparen
Sprängtporten samt prästen i svenska församlingen härstädes, Herr
Tavast, använde så mycket mera enskilt nit att genom mångfaldiga
konster och öfvertalnings sätt söka förleda sina fångna landsmän till
trolöshet, likväl med så föga framgång, att endast 4 eller 5 läto förmå
sig till den fordrade edens afläggande, en handling, som af oss andra
genast blef känd, hvarföre de utmärktes med namnet svarta leijon
riddarcy undveko sorgfälligt vårt umgänge och återvände efter vår af-
resa i all tysthet till dett älskade hemmet.
Söndagame den i4:de och 2i:te augustij bevistades keijserliga
vacktparaden af största delen fångna officerare. Vi blefvo dagen förut
af en adjutant averterade, att Keijsaren härvid önskade se oss närvarande.
Paraden, som i fredstiden, då alla troupper, hvilka höra till den ständiga
gamizon, äro närvarande, ibland skall utgöra 20 a 30,000 man, tycktes
nu uppgå till cirka 3 a 4,000 man, utom sednare gången, då äfven
Cadett corpsen till antalet 5 a 600, under Stor Fursten Constantins
anförande, deltog i paraden. Sedan samteliga trouppeme i parad
defilerat förbi Keijsaren, red han förbi oss, som stodo på ett led upp-
stälde fram för Vinter palatset, hvarvid han med hatten gjorde en
vänlig heisning utan att tala till någon.
Att med någon fullständighet kunna beskrifva alt dett märkvärdiga,
som Pettersburg framter för en främlings öga, öfverstiger vida min
förmåga, likväl för att äga någodt minne af mina 14 dagars vistelse
därstädes, vill jag antekna dett förnämsta af hvad som vakte min upp-
märksamhet.
Pettersburg är belägit vid Nevas utlopp i hafvet. Neva floden,
kommande sednast från Ladoga sjön, löper mitt i genom staden, där
den delar sig i flere armar, såsom stora och lilla Neva, Nevka, med fl.
Stora Nevas bredd är ungefär 150 famnar; dess vänstra strandar för-
sedd med en quaij af huggen gråsten, till ungefär 1600 famnars längd,
däröfver en trotoir för fotgångare af en famns bredd med här och där
plaserade bänckar eller vilosäten; i anseende till tracktens låga och
sumpiga beskaffenhet, genomskäres den vänstra stads delen af åtskilliga
canaler, hvilka gå i half circlar innom hvarandra; den kortaste är Moika,
därnäst Chatarina, och ytterst Fontaka canalen.
För att så mycket mera i sammanhang kunna antekna alt, som
förtjenar att i minnet förvaras, börjar jag min promenad från våra qvarter
nära Jungfru klostret och fortsätter den utåt trotoim af Nevas vänstra
strand. Dett första, som fäster min uppmärksamhet, är den mängd
båtar och barkasser, som dels ros och varpas i floden, dels äro fast-
gjorda vid trotoiren, lastade med hö, halm och ved. Dessa farkoster
nedkomma från dett inre af landet genom Ladoga canalen och Schlyssel-
burg, återvända aldrig utan qvarstadna på Nevan och i canaleme, där
Digitized by
Google
Augusti 1808, 33
de såsom urlastade sedermera tjena den fattigare delen af stadens in-
vånare till bostäder under sommarn, hvarföre man ser pasteij bagare,
skoflickare med flere å dessa barkasser etablerat sina portativa värk-
städer. Längre fram till höger treffas den förut omnämnde ponton
bryggan, som går öfver åt Wiborgska stads delen. Från denna brygga,
vilande på 2 1 båtar, fastade med ankare, njuter ögat den förtrefFeligaste
utsigt, hvartill ej litet bidrager de otaliga i floden flytande fartyg och
slupar, från hvUka muntra och lifliga natjonal sånger ständigt höres.
Shipame äro oftast försedda med granna tak och gardiner till skyggd
emot rängn och solsken.
Under fortsatt promenad kommer jag till Sommar trägården,
vackert och väl anlagd, har ungefär 250 fanmars längd och 100 famnars
bredd, äger stora och skuggrika lind aléer, gångame besatta med
statuer af marmor och alabaster. Keijsar Pauls palatz, hvaruti han 1801
blef mördad, står utanföre Sommar trägården, är stort och prydligt,
säges på 3 år vara uppbygt, hvarföre därpå arbetats natt och dag.
Vidare på samma väg stöter jag på Marmor palatzet, belägit vid Neva.
Genom sin solida prakt väcker dett åskådarns förundran. Alt hvad
ögat ser, är af marmor och metall, fönster ramar och dörr poster af
juten messing förgyld. Innan jag kommer till detta palatz, ses mitt
öfver floden på dess högra strand Petters fästning, bygd på en holme
i Neva. Dess af huggen granit beklädda murar skjöljes af flodens
vågor. Tornet å fästnings kyrkan är utmärkt genom sin totala för-
gylning, hvilket i solsken gifver en ovanlig glans. Ett stycke ifrån
Marmor palatset kommer jag till keijserliga Vinter palatset, till yttre
utseende stort och praktfult med otaliga omamenter utsirat, på fram-
sidan omgifven af en borggård med höga flyglar, men på baksidan
endast genom trotoim skild från Neva. Framför detta palats är den
stora parad platsen; näst intill detta är Amiralitets bygnader, omgifna
af en jordvall. Konmien här förbi intreff'ar jag på ett stort torg, hvar-
på St: Jsaaks kyrka står, utan och innantill beklädd med marmor, jaspis
och porfyr. På samma torg, närmare Neva stranden, sitter Zar Petter
d: i:te till häst på en granit klippa, hållande ett svärd i handen.
Klippan, som utgöres af ett enda ofanteligt block, skall vara hit trans-
porterad landvägen från Viborgska trackten. Dett hela är kolossalt
och väl gjort. Hästen, förestäld i sträckt galopp, vilar endast med
bakbenen emot klippan. Nära här intill går den andra stora ponton
bryggan öfver Neva till ön Vasiliostrov. Gatorna i Pettersburg äro
mestadelen breda och raka, men på denna ö, såsom den regulierast
bebyggda stads del af alla, hafva de dessutom den egenskapen att
skära hvarandra i räta vinklar. Här äro de förnämsta academier äfven-
som landt cadett corpsens vidlyftiga byggnader belägna. Att redigt
kanna uppfatta och förstå alt dett sälsamma och märkvärdiga dessa
lärdomens och sköna konstemas boningar innehålla ärfordrades större
skicklighet än jag vet mig äga, tiden till alt dettas beskådande in-
skränkte sig dessutom endast till några få timmar. För 2 a 3 rubell
i drickspenningar tilläts oss inträde i Vettenskaps academins rum, hvar-
est ibland otaliga märkvärdigheter synnerligast fäste min uppmärk-
samhet: / Natural cabinettet och Museum^ ser man förvarade Zar
Personhistorisk tidskrift igo2. 3
Digitized by
Google
34 Augusti 1808.
Petters egna värktyg, med hvilka han arbetat i skeps byggeriet, be-
stående af yxor, sågar, instrumenter och modeller m. m. Uppstoppade
sjö djur och insecter af flere loooide slag. I spiritus vini förvarade
djur, däribland af anatomiska preparater, mäniskans alstring i en följd
af öfver 100 embrijoner, ifrån dett först synbara, till dett fullskapta
fostret; mänisko monster af alla vidunderliga slag; mäniskans alla
lemmar eller delar särskilt. En uppstoppad karl öfver 4 alnar lång.
En mängd amphibier. Ett rikt förråd af ormar, iglar, krokodiler med fl.
/ öfra a/delningen af Museum träffas först ibland sälsamhetema
en af Keijsarinnan Chattarina till denna academies konst cabinet skänkt
bureau. När den öpnas, så blifver man mitt uti varse en skön grupp
af basreliefer i bronz, som vid sakta tryckning på en fjäder försvinner,
och lämnar rum för en dyrbar skifva, hvarinnom angelägna papper
eller penningar kunna förvaras. Så snart denna skifva dett minsta
röres, höres en behaglig musik. Alla lådor framkomma och försvinna
utan att deras rum synes, endast med tryckning på fjädrar — Sades
hafva kostat 20,000 rubel — Vidare ses konst saker, antiqviteter, instru-
menter och modeller till almänna och större byggnader; uppstoppade
foglar och fiskar, alla sorter fyrfota djur, ifrån elefanten (som ännu
bär på ryggen den svarta neger, hvilken i Afrikas öknar endast med
en käpp styrde detta stora djur efter sin vilja) till den minsta mullvad.
Ett långt galleri innehåller en mängd österländska och äfven gamla
vid ryska hofvet nyttjade kläde dräkter, redskaper och granlåter. Man
ser här pusserade i vax chineser, perser, samojeder, ostiaker, tatarer
med fl:, alla utstyrda i sina egna kläde dräkter, kamtschadaler i pelsar
af vatten foglars skin, siberiska trollkarlar, behängda med järn ringar
och fjäll öfver hela kroppen. En kamtschatskisk släda med alt hvad
till hundamas anspann hörer.
Här är äfven ett rum, som bär namn af Zar Petters kabinett.
Han sitter där pusserad i vax sig alldeles lik, i samma kläder, på
samma stol, som han begagnade i lifstiden, peruken af keijsarens eget
hår, hela hans uniform, den med en kula genom skjutna hatten som
han bar i slaget vid Pultava, alt är därstädes att bese. I rummet utan-
före ses hans svarfstol, instrumenter och mekaniska värktyg äfven som
åtskilliga af hans egna hand arbeten. Uti fierg cadett corpsens mineral
kabinett ser man på en vägg i ujiphöit arbete ett tillgiort bergvärk, en
complett grufva med uppfordrings machiner, schacter, sänkningar m: m:.
I ett särskilt hus bakom Acaderains byggnader visas den märkvärdiga
så kallade gottorpiska globen, som har 14 fots diameter. Dess yta
föreställer jordklotet och dess innanmäte vårt planet system. Man
stiger in i den på en trappa, där ett rundt bord med flere säten om-
kring är plasserad. Medelst en skrufvef under bordet kan hela globen
kringvridas.
Efter att på Wasiliostrov hafva besett alla märkvärdigheter fort-
sattes vandringen samma väg tillhakas, öfver Isaaks torget och till
Stora Perspectifve gatan, som från Amiralitetet går i rak linea '/s
svensk mil till Alexander Nevskis kloster. Den har raittuti en uppböid
promenad för fotgängare, beskuggad af en vacker allé med här och
där försedda bänkar till vilo stellen. På hvardera sidan om denna
Digitized by
Google
Augusti 1808, 35
promenad är en bred stenlagd gata för de åkande. Följande denna
gata kommer man till den stora Gostinnoi dvor (en handelsgård där
alla bodar äro sammanbyggda i en fyrkant). Hela bygnadens längd
är ungefärligen 150 famnar med 340 bodar, fram för hvilka finnes
arkader eller täkta gångar, hvarunder man går aldeles betäkt. Här
fiones samlat icke allenast alt dett dyrbara och ögat fömöijande, som
ryssen genom sina vidsträckta handels förbindelser snart sagt från alla
verldsdelar sammanfört, utan äfven egna konstens och flitens alster,
lika med hvad i österländerna brukas, är i Rysslands större städer all
handel sorterad och idkas på ett stelle innom en förut beskrifven
gostinnoi dvor. En klädes handlare säljer ej annat än kläde, en annan
bredevid afyttrar endast foder tyger; den som har St: Niclaser och
andra i grekiska kyrkan tillbedda gudomligheter att aflåta, befattar sig
icke med någon annan handel ; hela hans bod är fyld med dessa heliga
väsenden, af otaliga dimensjoner, ifrån en liten Niclas af tenn, som
kostar 10 koppek, till en Jungfru Mariebild, infattad i förgyld eller
försiUrad gloria, stor som dett största conterfeij. — Kring denna handels
plats vimlar hela dagen en oräknelig folkmängd — alla sorter små
krämare med ät- och dricksvaror, som mästadelen bärs på hufvudet,
utropa jämt sina läckerheter; en med ett bräde på hufvudet och ett
fäll bord under armen stadnar vid första vink, slår upp sitt bord, lägger
brädet där öfver, färdig att servera med piroghi, en slags pasteijer,
fylda med kött, ägg, fisk, lök eller grönsaker, stekta i lin- eller hamp
dja, stekta svampar m: m:. En annan utbjuder en läskande dryck af
bär saft kallad kliuka [kljokva = tranbär], som han, fast än bärande
på ryggen i sommarhettan, presterar iskall. I gat hörnen utbjudes en
sorts svagdricka, kallad qvas^ som försäljes i öppna kar, hvaruti is
stycken simma. Sedan alt här blifvit sett och betraktat, skedde vand-
ringen hemåt med stora steg, likväl togs i förbigången i anseende till
dess närbelägenhet af våra qvarter Tauriska palatset i ögna sigte.
Detta palats, uppbygt af Furst Potemkin, består egenteligen af en
våning, men hufvud byggnaden har öfver en af pelare understödd
portal 2:ne våningar, har en Sal öfver 100 steg lång, i förhållandet
bred, taket vilande på dubla rader collossala pelare. I gången emellan
dessa pelare rader hänga på vist afstånd från hvarandra stora kristall
ljuskronor, speglar, tablåer, samt stå på piedistaller gudar och hjelte
bilder i kröps storlek. Utanföre palatset ligger en med canaler, dammar
och artificiela kullar anlagd stor trädgård.
Svenska församlingen i Pettersburg, utgörande omkring ett tusende
8 a 900 själar, har sin egen vackra kyrka, i hvilken jag bevistade en
gudstjenst, och efter hvars slut pastorn i församlingen, den förut nämnde
Herr Tavast, bjöd mig och alLa andra fångna officerare, som då voro
i kyrkan på fruckost. Vi emottogo med tacksamhet bjudningen, men
icke väl inkomna, började presten genast en discurs, syftande på att
förleda oss till tro och huldhets edens afläggande till keij såren, en sak,
för hvilken vi viste honom vara synneligen intereserad. Under dett
häftiga samtal häröfver uppstod, aflägsnade sig den ena efter den andra
i all tysthet utan att profitera af fruckosten, h vårföre då prästen slute-
ligen såg sig nära ensammen vid sitt väl anrättade bord, afbröt han
Digitized by
Google
36 Augusti 1808,
taleämnet ganska brydd, likväl visade han sedermera de få qvarblefaa
mycken höfiighet.
För att bereda en möijeligen säker brefväxling med våra hemma
varande anhöriga och vänner från de aflägsna orter, dit vi nu skulle
föras, åtog sig en i Pettersburg bosatt svensk handlande vid namn
Hartin att befordra vår corespondence, likväl med vilkor att brefven,
till honom adresserade, icke finge innehålla någodt politiskt, samt att
han till controUerande häraf förbehöll sig rättighet att öpna de bref
han behagade. Denna öfverenskommelse begagnade jag till 2:ne brefs
afsändande till mina föråldrar under vistelsen härstädes.
Tiden till vårt vidare afsändande nalkades nu eroedlertid. Alla voro
nyfikna och högst intresserade af att få veta sin blifvande förvisnings
ort. Dageligen afgeck transporter af kammerater och bekanta till dett
inre af landet — Änteligen blef dett oss bekant, att den fång trans-
port, som till Pettersburg ankom den 1 1 :te dennes, hvaribland jag var,
härifrån skulle i 2:ne afdelningar afsändas, den ena den 24:de dll
staden RostofT i Jaroslavska Guvernementet, och den andra afdelningen,
till h vilken jag kom att höra, dagen därpå afgå till samma gufveme-
ments hufvudstad. Våra förberedelser till resan voro snart gjorda,
likväl som vi skulle färdas i öpna skjuts kibitkor, emedan få hade råd
att kjöpa egna åkdon, ansågs dett som en nödig försigtighet att i
Pettersburg kjöpa åtminstone en simpel madrass och dyna, stoppade
med nöthår, för att äga någodt värn emot den hiskeliga skakning man
eljest känner af kibittkor utan fjädrar på de usla vägame, ofta långa
stycken utgörande endast kafvel broar.
D: 2s:te Skedde afresan. Sälskapet utgjordes af följande i8:n personer:
Af Svea artilUrie Regemente . . . Lieutenant [Konr. Fredr.] Stjern-
FELDT.
> Flottans Sveaborgs escader . . Lieutenant [Joh. Vilh.] Ramsaij.
^ Fortificatjon^ Conducteur ... M. Spak.
> > . . . P: Granstedt.
Åboläns Jnfanterie Reg:te [Rust-
hålls bat.] Major [Otto Herm.J Lode.
d:o Fendrick [Karl Erik] Fikkekberg.
Af Tavastehus Reg:te [Jägarbat.] . Fendrick [Otto Berndt] Munster-
HJELM.
Nylands Jägare Lieutnant [Otto] Kihlström.
> d:o d:o ■ - - - -
» d:o d:o
DERSTÅHLE.
> Enke Drottningens Lif Reg: te Lieutenant [Joh. Aug.] Hjelm-
STJERNA.
d:o Fendrick [Joh. Sigism.] Broni-
KOFFSKI.
^ lägerhornska Värfvade Reg:te . Fendrick [And. Konr.] Blåfjeld.
> Adlercreutzska värfvade Re g: te Regrts Pastor [Magister C. J.]
Grevellius [eller Grevillius]
And. Gust.] Rotkirk.
[Kasper Henrik] Rii>-
Digitized by
Google
Augusti 1808, 37
Af Adlercreutzska värfvade Regite iJeutnant [Karl Leonard] Enge-
STRÖM.
d:o Fendrick B. J. Breitholtz.
d:o D:o [Karl Gust] von Sass.
d:o D:o [Karl Fredr.] Borgen-
ström.
Vår escort bestod af en liflensk lieutenant, vid namn Nordhäck
samt en under officer. 2 och 2 parades tillsammans på hvarje ki-
bittka, som drogs af 2:ne hästar. Min res kammerat blef Fendrick
Bronikoffski. Färden skedde utåt schlusselburgska vägen, som följer
Ne\'a flodens vänstra strand, förbi Alexander Nevskis kloster. Flere
verst är denna väg illa sten lagd, hvarföre vi snart nog ärforo nyttan
af madrasserna.
Landet här omkring, ehuru slätt så långt ögats sjmkrets räcker,
ärbjuder emedlertid en behaglig utsigt, emedan denna slätt öfver alt
år ^rruperad med vackra bygnader, slott, kyrkor och parker. Ankomna
till första post statjon, blefvo vi alla vänligen inbjudna till en f: d:
svensk capitain Charphe, som nära här intill ägde en egendom. Utom
jag och [ett] par andra, som qvarblefvo vid åkdonen, profiterade de
öfriga kammeraterna af bjudningen. Värden och hans famillie visade
dem dett artigaste bemötande, i synnerhet hade en vacker flicka af
husets slägtingar med sin vackra sång och fördelaktiga utseende gjort
starkt intryck på några af gästerne, hälst vid afskedet äfven kyssar
blifvit utdelta. Visiten räckte någodt länge på aftonen, så fullt mörker
intreflade, innan vi hunno till nästa statjon, bestämd till nattqvarter.
Vi som icke hade varit med om dett roliga hos Capten Charphe, voro
liknöida om färden så sent på afton, emedan skakningen nu kändes
dubbelt i anseende till omöjeligheten att väija för någon stöte sten.
Till råga på vårt missöde slog äfven hoppet om ett drägligt natt-
qvarter aldeles felt, ty stellets beqvämligheter bestod endast af några
mindre stenhus byggnader, obebodda under reparatjon. Nattläger be-
reddes likväl, så godt vi kunde, i ett litet rum på golfvet, ibland byttor,
murbruk och tegelstenar. Änteligen komna härmed någorlunda i ord-
ning, tillkännagåfvo flere af sälskapet sig plågas af en svår törst, följder
dels efter den förtärda salta matsäcken, dels efter Capten Charphs punsch.
Till afhjelpande af denna plåga fanns ej annan utväg än att från Neva
floden, som lyckeligitvis flöt här nära förbi, förskaff"a en läske dryck.
Efter mycket sökande hittades sluteligen ett någorlunda vattentätt ämbare,
med h vilket jag och reskammeraten Ramsaij, ej utan fara i kål mörker
lyckades att ur floden upphämta den efterlängtade vätskan.
Väntades först länge på hästar, hvarunder tiden fördrefs med dett D: 26:te
nobla raffelspelet. Slutligen fortsattes resan; middagen åts i staden
Schlussellburg, betaltes med en rubell fast ganska dålig. Denna lilla
stad är märkvärdig genom Keijsar Jfvans VI:s långa fångenskap och
sluteliga mord härstädes. Neva floden, som här tager sin början ur
Ladoga sjön, är så strid vid detta stelle, att alla pråmar och fartyg,
som skola till Pettersburg, nedsläppes genom de i staden varande slussar.
Efter slutad måltid, och sedan hästar ankommit, restes vidare under
Digitized by
Google
38 Augusti 1808.
ett beständigt rängnande hela dagen. Vägen geck tätt utmed en canal,
som går paralelt med Ladoga sjöns strand, därföre förmodeligen an-
laggci» att alla mindre farkoster i canalen äro mera skyddade för vind-
amas och stormamas våldsamheter än i den stora öpna Ladoga sjön.
Canalen är gräfven af svenska krigs fångar under Carl den XII olyck-
liga krig, hvarvid en otalig mängd skola omkommit i anseende till
den sänka och nedlägsna markens beskaffenhet, hvarigenom detta ar-
bete blifvit utfört. Vi åkte hela natten till kl: 3 andra morgonen, då
änteligen någon hvila togs i en bond by, där tåj^or och annan ohyra
i dett längsta fördröide den välgörande sömnens ankomst. Sedan resan
från Pettersburg upphörde för oss småningom all hjelp af finska språkets
kjennedom, emedan nu mera sällan någon finsk bonde råkades, och
om händelsen gjorde, att en och annan ännu treffades ibland de skjut-
sande, utmärkte dess dåligare kl&dsell och nedslagna utseende, att han
var en främling ibland de filistcer.
D: 2y:de Passerades staden ladoga, belägen vid sjön af samma namn, är
liten och endast med trä koijor illa bebyggd. Ankomne hit, skyndade
vi oss, så fort som möijeligt under tak, emedan äfven i dag rängnet
fortfor. Händelsen förde mig med flere andra upp för en trappa, i
ett stort nyskurat rum. Värdinnan, som träffades inne, gaf ej otyde-
ligt tillkänna sitt missnöje öfver de våta obudna gästemas ankomst,
men som vi till all lycka icke förstodo ett ord af hvarandra, och
gumman såg vår allvarliga föresats att tils vidare slå oss ned i rum-
met samt med all kallsinnighet framtaga våra tarfliga matsäckar och
jemte dessa utstrecka oss rak långa på golfvet, emedan någon sådan
beqvämlighet som bord eller stolar icke fans i mmmet, gaf hon sig
sluteligen någorlunda till freds, ända tils sedan måltiden var gjord, vi
efter gammal vana stoppat pipoma för att dra en rök, kom Mutter
alldeles i förtviilan pekande altjämt på sina glas skåp, utåt alla
väggar fullsatta med gudar och hellgon, hvarigenom hon ville låta oss
förstå dett syndiga och gudarna förtörnande i vårt förehafvande. Vi
som ingen gång förut gifvit akt till dessa helgåns närvaro, sökte med
alla åtbörder och användandet af all vår ryska tranquilisera gumman,
försäkrande, att de ärans män, som sutto innom glas skåpen, knapt
kunde få lukt af tobaks röken, än mindre förargas öfver en så oskyl-
dig njutning, hälst tobaken vi rökte var veritabelt god svensk Malmö
Husar. Under dessa våra ömsesidiga häftiga demonstratjoner kora
tillsägelsen i lagom tid om afresan, sakerna rafifsades hastigt i hop,
och vi af tågade. Men vid slutet af staden, där vi skulle på färja
passera öfver en stor vik af Ladoga sjön och således kommo genom
U[)pehållet härstädes att närmare öfverse våra tillhörigheter, saknade
Conducteur Granstedt sin sortout. Saken anmältes till den medföljande
ryska officeren, som genast vidtog de kraftiga åtgärder, att sortouten åter-
feks, då upplyst blef, att vår vresiga värdinna, som sett sortouten qvar-
glömd i rummet, då vi afreste, hade i vredesmod kastat den ut genoro
fönstret i gatan, endast angelägen att blifva af med alt hvad oss till-
hörde, och straxt hade en förbigående ryss anammat den såsom god pris.
Vi sågo vid detta tillfelle med förundran till hvilken grad af full-
komlighet polis anstalterna hunnit i Ryssland. Lieutenant Nordbäck
Digitized by
Google
Augusti 1808. 39
var lika främmande i denna stad som vi, hvarföre således alla tviflade
på möijeligheten för honom att kunna till rätta skaffa den bortkomna
sortouten; icke desto mindre hörde han ej förr af händelsen, än under
officeraren blef skickad till polisen. En kort stund där efter, kom en
polis soldat (af hvilka flere finnes i hvarje stad) dragandes med en
ryss. Han undergeck på öppen gata ett kort förhör, ruskades litet i
skägget, fick sig en spark och där med gå, straxt efter kom en annan,
som blef på lika sätt emottagen och expedierad. Efter flere sålunda
framhafda, examinerade och åter släpta kom sluteligen den sanskyldiga,
en röd skäggig ryss med surtouten på armen. Sedan denna afair
blifvit till rätta stäld, och samteliga kommit öfver med färjan, fortsattes
resan. I dag togs nattqvarter på en post statjon, som ärbjöd oss åt-
skilliga förut saknade beqvämligheter, ibland annat fingo vi här kjöpa
färsk sik, mjölk, rom m: m: —
Restes vidare i vackert väder. Landet fortfor att vara jämt, utan/?.- 28
att några höider, backar eller berg voro synliga.
Middagstiden skedde ankomsten till staden Tichvin. De dagen />.• ^g
före oss från Pettersburg afreste och till Rostof distinerade kamrater,
lågo ännu här, då vi ankommo, men afreste några timmar där efter.
1 brist af hästar och för att få någon hvila efter en besvärlig resa
beslöts att natten här skulle passeras. Emedlertid besågs stadens märk-
värdigheter, bestående hufvudsakligast i ett munk- och ett nunne kloster,
de första vi varit i tillfelle att bese af dessa slags märkvärdigheter.
Flere af kammeraterne besökte priom i dett förstnämnde, hvars kloster
sades vara ibland dett rikaste i Ryssland. Han emottog dem höfligt,
böd thé och visade sedan sjelf klostrets förnämsta dyrbarheter såsom
stora höga silfver lius stakar, lampor, kronor, munk kåpor och andra
prydnader, endel belaggda med diamanter, ägta stenar och pärlor till
ett förvånande värde. Jag öfvervar om aftonen munkamas gudstjenst
i klosterkyrkan. Nyfikenheten förde mig äfven i nunne klostrets kyrka,
där jag trodde mig få se unga vackra tärnor, hvilka helgade sitt lif
till vidskepliga och fanatiska lottens uppfyllande, men fann försam-
lingen utgjöras endast af gamla och illa klädda nunnor. En munk
förrättade gudstjensten. Munkamas och nunnornas klädsel består af
svarta, mycket vida, ner till hälen räckande kåpor med bälte om lifvet
samt kapuschonger af samma färg, långt nedhängande på ryggen.
På f: mid: öfvervarade vi en rysk religions ceremonie, nog märk- D: so:dt
värdig för våra protestantiska ögon. Jungfru Marie bild i kloster-
kyrkan skulle föras på besök till Jungfrun i en af stadens andra
kyrkor. Alla munkar och präster gingo i prosessjon, tvenne ett gått
stycke fram om de öfrige, viftande med rökelse kar och mumlande
på några böner. Jungfrun, utstyrd med fladdrande scharlar och band,
bars af en präst, på begge sidor om hvilken tvenne andra präster buru
heliga fahnor, mycket granna. Priom sjelf var härvid tillstädes, en
otrolig mängd folk följde tåget. Qvinfolkens klädsel och hufvud bona-
der väckte ej litet vår upmärksamhet, men i anseende till den hast,
med hvilken alt detta besågs, kan jag för närvarande ej så noga be-
skrifva dem, hvartill framdeles mera tillfelle torde yppa sig. Utom
några ceremonier, som i aktogs under tåget och vid kyrko dörren.
Digitized by
Google
40 Augusti^ September 1808.
var gudstjensten, sora fölide häruppå, ej synnerligt olik den vanliga.
Att dömma af dess omfång har Tichvin varit en temmeligen stor och
välbygd stad, men dett masta häraf låg nu i ruiner efter en eldsvåda.
Sedan vi provianterat någodt för resan, anträddes den kl. i eft:
mid:. Vägame blefvo alt sämre och sämre, djupa och leriga, på
somliga stellen belaggda med kafvel broar; ingen ordentelig landsväg
med å sidorna uppkastade diken fans, utan man körde endast i spår,
där andra kört förut. Sönder skakade anlände vi sent om aftonen:
D: ji:ta Till byn Samina. Framkomna hit, sjuknade Lieutenant Ridder-
ståhle ganska illa i håll och styngn, förmodeligen följden af dagens
mödor. Vi fruktade i början mycket för utgången, men lyckligt vis
befan han sig betydeligt bättre morgon därpå.
Emellan staden Tichvin och byn Samina mötte oss en mängd
föror med åtskilliga varor, tagna på dett sednare stellet, emedan denna
by är en nederlags plats för efecter, som hit transporteras på platta
fartyg, uppföre mindre åar och vattendrag, från Volga floden. Här-
ifrån skulle nu resan för oss vidare fortsättas på vatten. Till dett
ändamålet hyrdes af ryska Lieutenanten en öppen barkass, nog rymlig
att herbergera samteliga med pick och pack, däribland 4 egna kibittkor
samt en jagt vagn, dessutom 7 mans besättning.
Sepiemb: Om kring kl: 10 f: mid: var alt om bord, då barkassen skjöts
d: i:ia. från land och färden anträddes utföre Samina ån. Den på skyndades
ömsom med rodd, skjutning med stänger eller genom dragning med
lina från land. Efter några dagars resa kommo vi in i en annan
någodt större flod vid namn Mologa, hvars stränder ärbjuda de vackraste
utsigter af åkerfält, ängar, löfskogar, byar och kyrkor, hvilka behaglig-
heter i förening med vårt beqvämare sätt att fårdas nu tycktes täfla
om att gifva oss ärsättning för den öfverståndna besvärliga resan till
lands. Den enda olägenhet vi ärforo, var saknat utrymme i båten,
emedan enda platsen att röra sig på var den så kallade kajutan med
öpna gaflar. Men äfven detta afhjelptes betydligt om dagen, därigenom
att vi hoppade i land, där trackten visade sig vacker, och promenerade
utåt de gräsbeväxta stränderna, under dett barkassen i sitt jämna mak
fortskred i floden. Föröfrigt förnöttes tiden med kort och tärnings-
spel. I mörkningen landsattes altid vid stränderna af ängar, där höö
stackarna flngo lämna bidrag till natt bädden. Vid större byar lades
vanligen till, emedan sälskapet som oftast voro i behof af födo ämnen ;
i dem fingo kjöpa än ett, än annat.
D: 6:ic På eft: mid: besöktes en stor by i dylik afsigt. Vi gingo nästan
manngrant upp, åtföljda af ryska lieutenanten och under officera-
ren. Antingen att vår ankomst bårtskrämde innevånarna, eller ock
att de af en händelse voro alla ute på arbete, är svårt att säga, (dett
förra troligast, emedan vi i anseende till den rådande trängseln om bord
och starka sol hettan hvarken hade lust att raka oss eller för öfrigt
använda någon möda på ajustisen och således ej sågo olika ut land-
strykare eller andra ogämingsmän). Emedlertid var ingenstädes folk
att finna. Vi som icke desto mindre voro högst i behof af någodt till
uppehelle, ärhöUo ryska ofiicems tillstånd att taga hvad som fans.
Således slog jag mig ned med Fendrick Borgenström i ett potates land^
Digitized by
Google
September 1808. 41
ifrigt sysselsatta med en liten skjörd af dett slaget, då en gammal
gumma i fult hugg kom öfver oss med en qvast i handen. Vi satte
oss straxt till ett lika alfversamt motstånd, men efter någon ordväxling,
hvaraf ingendera parten förstod den andra och sedan vi visat käringen
penningar, återstäldes freden så fullkomligt, att hon sluteligen hjelpte
till att fylla vår pose. De öfriga kammeratema hade å sin sida ej
heller varit ovärksamma, emedan då vandringen anträddes tillhakas, hade
hvar och en sin börda att bära. Presten i svart råck och vit natt mössa
stretade med en potatis säck, som hängde honom långt ned på ryggen,
andra, varsamt vandrande med mjölk krukor mellan händerna, efter
följdes af dem, som buro ägg, lefvande höns och kycklingar, hvilket
alt förordsakade ett kacklande, skrikande ock noisande, som ej litet
bidrog att gjöra det hela af äfventyret ganska rogande.
Landsattes under en liten stad vid namn Weijs i afsigt att efter D: 7:de
vanligheten förstärka matsäckarna, hvilket till någon del äfven lycka-
des, med bränvin, mjölk, smör, rättickor m: m: Emedlertid hade
stadens hela folk massa kommit i rörelse för att beskåda oss som
några underliga djur. Vår vårdslösade klädsel och skäggiga utseende
rättfärdigade till någon del deras nyfikenhet, men uppehållet här var
kort, ty sedan provianteringen var värkstäld skjöts från land. Ett stycke
längre fram så^o vi ett stort kloster i sol nedgången prunka på en
vacker grön kulle vid floden och en trasig kloster tjenare, roende af
alla krafter, komma oss till mötes i en liten båt. När han nalkades
barkassen, framräckte han ödmjukt en tenn tallrick under många böner
om en skärf för klostret, men vi, som icke kände det minsta deltagande
hvarken för klostret eller dess tjenare, kastade endast lingon och äppel
kart till honom i båten. Kloster brödren underhöll icke desto mindre
hoppet om någodt bättre till det längsta, emedan han vigilerade länge
om kring oss, roende och styrande båten med ena handen och hållande
tallricken upplyftad med den andra.
Om morgonen lades åter till vid en stor by, där sällskapet för- ^. ^.^^
sågo sig med diverse munnförråd, ibland annat med ägg, som en
ung flicka sålde till oss, hvilken äfven medfölide ned till stranden
för att återfå ett soU, hvaruti dessa legat. Då dett samma skulle henne
tillkastas ifrån barkassen, föll soUet af en händelse i floden. Flickan
skyndade hastigt fram till dess bergning, och som hon därvid om-
tänksamt sökte akta sina kläder för väta, hände väl, att under detta
bemödande, någodt för våra blickar icke kunde döljas, som tvang den
vackra flickan till rådnad, men hon vant emedlertid ändamålet, sollets
tillrättafående.
Samma dag på eft: mid: under anstäld vocal och instrumental-
musik, som af kammerateme utfördes på kajuts taket, upptecktes på
afstånd vid flodens vänstra strand ett välbygt stelle. Komna närmare,
blefvo vi medelst vinkning från land anmodade att landsätta, och då
dett skedde, genom en betjent uppbjudna till amiral Muschinpuskin.
Största delen emottogo bjudningen, ehuru ruskiga och orakade, samt
endast klädda i sortouter, bonjour jackor och colletter. Vi blefvo
ganska artigt emottagna af amiralen, hans trenne temmeligen vackra
döttrar och några andra fruntimmer. Genast blef af en talrik be-
Digitized by
Google
42 September 1808.
tjening ett bord serverat med stekt braxen, färskt smör, kött, ägg,
vin m: m:, på hvilka läckerheter, utom vinet vi likväl gjorde föga skada,
emedan vi nyss förut hade slutat vår måltid om bord. Conversatjon
med damerne underhöls emedlertid ganska lifligt. Synnerligen trackterade
tycktes flickorna vara af den svenska prästen, h vilken jämte sin färdig-
het i fransysska språket, förenade ett bildat skick med ett fördelaktigt
utseende. Stora contraster emot ryska prästerne, som för deras okun-
nighet och bristande seder af alt bättre folk äro illa ansedde och där-
före vanligen hafva sin plats vid dörren, om de någon gång få till-
träde hos de förnäma. Amiralen var sjelf mycket vänlig, sade sig
älska svenskarne, och om jag ej misstog mig nämnde, att han varit i
Stockholm')* Till bevis, att han värkeligen hade mening med hvad
han sade, mä gälla, att en svensk präst, som åtfölide en till Kostroma
gufvemement bestämd fång transport och under vägen från Petters-
burg varit olyckelig att förlora alla sina saker (af hvad ordsak har jag
förgätit), fick af Amiralen vid besöket hos honom flere hundrade rubel
i present. Läget af detta stelle var ovanligt vackert. På terassen åt
elfven, rikt gamerad med blommor och heckar, var ett litet batteri
med små kanoner. Amiralen ägde sin egen vackra kyrka, hvilken vi
i anseende till tidens korthet likväl icke fingo se invändigt.
Efter ungefär i*/a timmas besök recommenderade sälskapet sig.
Vid ankomsten till barkassen funno vi där före oss presenter från
amiralen, bestående af inlagd braxen, och färskt smör. Vi gåfvo be-
tjenten några rubel i drickspenningar och bådo honom framföra våra
tacksägelser. Smöret, som var tillagat på svenskt vis, var nu för oss
en raritet, ty dett, som vi sedan af resan från Pettersburg måst förtära,
tillagas sålunda, att en stor kruka fylles med grädda, sättes i varm
ugn, och grädden, som genom denna operatjon endast blifver skirad,
saltas sedermera och ätes i stellet för smör.
D: lo.de På för mid: landades under staden Mologa^ är lika med de
öfriga små städerne vi sett, illa bygd, hvartill ej litet bidrager husens
obilade väggar och gråa utseende, emedan nästan intet trähus är
målat. Staden Mologa och dess omgifningar prålade emedlertid
med flere vackra kyrkor och torn. Ej långt från denna stad, kommo
vi in i den Stora Wolga floden, hvilken i Tverska gufvemementet tager
sin början, löper genom hela europeiska och till en del af asiatiska
Ryssland och faller sluteligen i Kaspiska hafvet, i en längd af omkring
300 mil, hvarunder den hela vägen är segelbar. Nu mötte oss altjämt stora
fartyg och barkasser, hvilka dels seglade, dels drogs från land eller
skjöts med stänger uppföre floden. Vi seglade med förlig vind hela dagen,
stränderna omkring floden visade härliga utsigter af herr gårdar, kyrkor,
byar, löf parker m: m:, härunder passerades förbi en stad vid namn
Ribinsky belägen på flodens högra strand, syntes vara någodt större
^) En MusiD--Puschkin var i början af 1780-talet rysk minister i Stockholm
och var mycket omtyckt af Gustaf III. Han företräddes af Simolin och efterföljdes af
Markoff, båda bittra fiender till Gustaf III. Om den Musin— Puschkin, med hvilken
svenskarne skiftade hugg under Gustaf III:s krig, kan ej här vara fråga, ty han
tillhörde arméen och dog redan 1804. (Anm. af utg.).
Digitized by
Google
September 1808. 43
än de andra vi sett. Hela följande natten roddes och vid pass kl: 4
om morgonen
förbi seglades en liten stad i Jaroslavska gufvernementet vid namn den ii.te
Romdnoff^ dit 8 finska officerare redan voro ankomna för att genom
tråka fångenskapen.
Änteligen nalkades äfven vi småningom hamnen. Denna dag vid
pass kl: i efter mid: landades under staden laroslavs murar, målet för
vår resa, som Gudi lof nu lyckeligen slutades efter en färd af nära
80 svenska mil från Pettersburg. Följande landsmän hade före oss
hit ankommit, likaledes bestämda att härstädes afbida krigets utgång
nämligen :
Af Björneborgs Regemente [Rust-
hälls bat.] Capitaine [Axel Gabr.] Riben.
Flottans Sveaborgs Eskader . . Capitaine [A. T.] Kvhle.
d:o . . Lieutenant [E.J Flor.
' Enke Drottningens Lif Regemente Lieutenant [Magn. Maur.] Bro-
berg.
d:o Adjutant Blom.*)
lägerhornska Werfvadc Reg:te Capit: [Karl Henrik de] Carnal.
d:o Capit: [Klas August] Charpen-
TIER.
d.o Fendrick [Berndt Joh.] af For-
SELLES.
Tavaste Hus Reg:te . . . • . Bataillons Predikanten Perander.
Underrättade om vår ankomst, fingo vi genast besök af flere ibland
dessa herrar, hvilka ej litet fägnade sig åt att se antalet af deltagare
i sitt öde så betydeligen ökat. Först kl ' a 6 kom hästar till sakemas
upphämtande. Qvarter an vistes oss hos borgerskapet, 2 a 3 i hvart
rum. Möbler vi ärhöUo, bestodo på de flästa stellen i ett bord med
några stolar samt sängstelle utan kläder. Här i staden råkades för
andra gången kammeratema, som skulle till Rostoff, hvilka först på
följande dagen afreste.
Skedde alman uppvaktning hos stadens och provinsens gufvemeurz); i2:te
prins Galitzen, som vänligt och höfligt emottog oss. Sedermera åts
raiddag tillsammans på ett tyskt värdshus, där några bålar tömdes samt
tacksägelse och afskeds skålar dracks med vår hederliga beledsagare
Lieutenant Nordbäck, hos h vilken vi, i anseende till dess beskedeliga
och välvilliga uppförande under resan, stodo i mycken förbindelse.
Under fortsättningen af detta muntra lag, fingo vi höra en sång i
rummet brede vid, som tycktes vara svenska. Ej litet förundrade öfver
denna okända landsmans närvaro, öpnades dörren, och för vår syn
presenterade sig en karl, klädd från topp till tå i gråa trecot kläder,
stående med ena foten på en stol och med den andra på ett bord,
fullsatt med öhl glas, declamerande en air ur Gustaf Wasa för en
tysk skomakare, som half full satt och hörde på. På tillfrågan hvad
han var för en lustig kurre, svarade han blygsamt, att han var född
*) kom till oss först sednare på hösten, från staden RomanofT.
Digitized by
Google
44 September 1808,
svensk, rest mycket verlden omkring och för närvarande angagerad hos
en prins Labanoff såsom narr eller rolighets minister. Vi kunde ej
annat än lyckönska prinsen till sin acquisi^on, ty mannen var ett
värkeligt original. Afskedet från Lieutenant Nordbäck skedde ej utan
rörelse å ömse sidor. Han skulle dagen därpå återvända till Petters-
burg. Med honom skref jag bref till mina föräldrar.
d. ij-de Togs vår nya för\'isnings ort närmare i besigtning. Staden laro-
slavl, liggande vid Wolga floden, som här redan har en bredd af om-
kring 5 a 600 alnar, är ibland de större städer, i synnerhet hvad
etendun vidkommer, men som den innom sitt område äger flere öpna
och obebyggda platser, kan ej folk mängden öfverstiga 20 a 25,000
personer, med begge förstäderna inberäknade, hvaraf den ena ligger
på andra sidan om Wolga floden. Staden har fordom varit befäst,
hvaraf ännu flere vallar med portar och torn äro i behåll. Lika med
alla de ryska städer vi sett in i landet, är Jaroslavl illa bebyggd. Med
undantag af ndgra kyrkor med antikt utseende har staden ingenting
märkvärdigt i bygnads vägen att framvisa. Kyrkornas antal i Ryssland
öfverstiger allmänneligen förhållandet till folkmängden. Således utgör
deras antal i Jaroslav öfver 40, utom 2:ne munk-, och ett nunne kloster,
samt dessutom små kapell i alla nicher och portvalf, där mm för en
Jungfru Marie eller St: Niclas bild varit att ärhålla.
1 staden bodde flere af den rikare och förnämare adeln, däribland
en vid namn Karnovitz*), som straxt vid de första kammeraternas an-
komst, ofl"ererade 4 af dem jämte bonings rum fritt alting i sitt hus.
ä. 2o:de Skickade Guvernören till samteliga fångarna fri billjetter till spec-
taklet, som gafs om afton.
d. 2s:i€ Upvaktades Gufvernören genom en deputatjon af fångame, som
aflade tacksägelser för bjudningen till spectacklet.
d. 2j:i€ Flyttade jag från dett förstbekomna qvarteret hos en forman till
en Ijusstöpare, där endast jag och conducteur Granstedt kommo att
bo tillsammans.
d. 2ö:t( Blefvo vi alla svenskar bjudna på middag till den förut nämnde
adelsmannen herr Karnovitz. Han och hans 3:ne döttrar jämte en son
visade oss all möijelig uppmärksamhet. Efter måltiden sedan katfe var
druckit, infördes vi i ett stort musik rum, där en fullständig vocal
och instrumental musik uppfördes af till en del samma personer, som
biträtt med servering och uppassning under middagen; däribland igen-
kändes en kammartjenare, som blåste i :ta valthornet, en annan fagott,
kusken första trumpeten och så vidare. Fröknarnas kammar jungfrur
accompagnerade med rätt vackra röster till några sångstycken, som
utfördes af orkestern. Dessa virtuoser voro samteliga herr Karnovitz
slafvar, hvilka, ägande anlag för musik, blifvit med mycken kostnad
undervista i denna talent dels i Musskov, dels i Pettersburg. Han
ansågs ibland de rikare, såsom ägande 800 slafvar, (måttstocken hvar-
efter magnaternas förmögenhet beräknas i Ryssland). Dessa lif egna
•) Vid min första bekantskap med Öfversle Lieutenant Vulff, ärfor jag, all
han 20 år förut, eller under förra finska kriget, varit fSngen i Jaroslav och hos
samma herr Karnovitz njutit mycken höilighet.
Digitized by
Google
Oktober^ November 1808, 45
stå till sina herrars tjenst, men genom mera mänisko älskande författ-
ningar äro de tjenandes öde allmenneligen ganska lindrigt. Alla, hvilka
ej behöfves till den dagliga uppassningen eller kunna användas vid
^endoroarne, få pass att i städeme eller annorstädes medelst sjelfvald
inidustri söka sin bärgning. Dessas års skatt till herren är omkring 5
Tubell, men i samma mån slafvens vilkor förbättras, förhöijes dess
herres inkomster, som ofta stiga till 2 a 300 rubell af kjöpmän och
krämare.
Rättigheten att äga och kjöpa lif egna lärer endast tillhöra adeln
och militära samt civila tjänstemän af officers rang. Medelpriset för
en ung karl är vanligen 500, och för en q vinna 150 a 200 rubell. (^^^^^^
Skref jag bref till mina föräldrar, som afgick genom Gufvernöm. den g:de
Gafs på Gufvemöms födelse dag ett fri spectakell samt stort />. i2:u
fyrvärkeri. Ingen af oss voro bjudne till dessa högtidligheter.
Skedde middags tiden eldsvåda uti ett hus näst intill där Capi-^- '3-^^
tainc Charj)entier och Kyhle med flere bodde. Olyckan hotade med
en allmän förstörelse, h vårföre samteliga fångarna hjelptes åt att rädda
de för elden flyende kammeratemas efecter, men till lycka var hela
den gatan bebyggd med sten hus, och som väderleken var lugn, häm-
mades elden, så endast dett i tända huset nedbran, hvarföre de en
stund husvilla kammerateme innan natten åter fingo bebo sina rum.
Kl. 4 om morgonen väcktes jag och min kammar kammerat af ett ^' '9'^^
ovanligt skrik och eldsken, som eclarerade hela rummet, förordsakat
af en eldsvåda i vårt granskap tvärs öfver gatan. Äfven i huset, som
nu brann, bodde flere svenskar; vi skyndade genast till deras rädning,
men funno dem redan samteliga, såsom tidigt om elden underrättade,
med alla sina saker packade på kibittkor färdiga att lämna gården.
Jag och Granstedt, som icke heller ansågo oss säkra i vårt qvarter i
anseende till eldens närhet, togo samma parti med de öfriga, packade
äf?en in i hast, och samteliga hjelptes sedan åt att draga kibittkoma
i säkerhet. Elden rasade emedlertid förtviflat, eldsläcknings anstalterna
voro dåliga och fast än prästerna och munkame till stället framburit
och emot en på gatan liggande timmerhög uppradat en mängd bilder
af Jungfru Maria, St: Niclas, apostlar med flere, hvilka af den starka
hettan jämmerligen svettades i sina oljo målade ansigten, kunde intet
hjelpa, utan nästan hela dett itända qvarteret strök med. Fram på
dagen, då all fara var förbi, ville jag och Granstedt återtaga vårt
qvarter, som af elden blifvit oskadat, men dett var omöjeligt att kunna
fdrmå värden att taga emot oss. Sluteligen nödgades vi samteliga,
som blifvit husvilla, att tränga oss in hos de öfriga kammeratema, som
bodde i staden. Jag med min kammar kammerat blefvo emottagne af
Kapitaineme Charpentier och Kyhle.
Voro vi samlade hos värden på tyska värdshuset Herr Schac- A^iw^w^.
mdjer. Drucko några bålar punch och sjöngo svenska folksången på ^' ^'^^
Konungens födelsedag. Samma afton föll den första snön sedermera
Wcf qvarliggande.
Började vi att med Capt:ne Charpentier och Kyhle hålla hushållet d: j.ie
tillsammans. Ända dit intils medförde omsorgen för lifs uppehället
oss ej ringa bekymmer. Dag tractamentet, som endast utgjorde 50
Digitized by
Google
46 November 1808,
kopek eller Va rubell, svarande emot 16 sk:r svenska RGsedlar, räkte
engång icke till middagen, i fall vi hade ätit på värdshuset. Utan all
betjening och okunniga i språket, inskränkte sig således våra arange-
menter i matvägen till att om aftnarna i mörkret smyga ut hvar på
sitt håll att kjöpa någon föda, som under kappan braktes till qvarteret.
Kunde någon gång en fårstek sålunda bekommas, som sedermera i
panna stektes i kackellungen, blef dett en högtids anrättning. Nu
började fångarna likväl att almänt assosiera sig i kotterier, sålunda^
att flere tillsammans hyrde sig en rysk hushållerska, som efter ordi-
natjon upphandlade och anrättade maten. Genom denna anstalt kommo
vi att äta ordenteliga mål, och kostnaden föf raiddag och afton öfver-
steg sällan 6 a 7 rubel i månaden.
D: y.äe Blefvo samteliga svenskar bjudna på bal och soupé hos en adels-
man vid namn Pischiraski; här dansades till långt på natten.
D: 8:de Inflyttade jag och Granstedt i vårt förra qvarter hos Hus stöparen,
som änteligen efter mycket krongell och flere hos Gufvemöm anförda
klagomål blef tvungen att emottaga oss.
(i: i8:di Var jag jämte trenne andra kammerater bjudna till middagen hos
Gufvernöm. Både han och hans prinsessa voro mycket artiga och
vänliga; den sednare i en ålder af 36 a 40 år såg bra ut och hade
ett lätt och intagande väsende.
d: 2o:de Skref jag bref till mina föräldrar, som afgick med posten.
d: is.ie Spisade jag med 5 andra kammerater åter middag hos Gufver-
neuren, då vi vid afskedet blefvo inviterade, att alla onsdagar och sön-
dagar äta middag därstädes. Samma bjudning hade skett dem af
kam mera terna, som voro dagarna före och efter oss till middag bos
(luf vemeuren, h vilkens afsigt således var, att alla dagar i veckan se
några af fångame hos sig, utom om söndagen, då han väntade oss
alla. Detta bevis af välvilja och artighet öfversteg all vår väntan,
hälst en längre tid förbigått, hvarunder vi icke hört af någon bjudning
från Gufvernöm, likväl förordsakat af ett missförstånd, som sedermera
blef upi)lyst.
d: 2y:dc Som var i:ta advent höls af regements pastor Grevillius svensk
gudstjenst i Capitainerne Charpentiers och Kyhles rum. Den bevis-
tades utom af samteliga fångarne äfven af herr Karaovitz och några
tyskar. Predikan, som till ämnet af vek från dagens text och var lämpad
till vår och fäderneslandets närvarande olyckor, utfördes förtreffeligt;
den andakt och djupa sinnesrörelse, som härunder bemägligade oss
alla, spridde äfven sin värkan på de främmande åhörarena, hvilka fast
icke förstående predikans innehåll, likväl ej kunde återhålla den i ögat
trängande tåren.
d 28:dc Bevistades ett societets spectacel hos herr Karnovitz, som till
dylika nöijens begagnande ägde sin egen fullkomligt decorerade och
med loger samt amfitheater inrättade theater hus.
d: jo.dc Spisade vi samteliga middag hos Gufvemöm.
December Ärhöllo vi af G iif vemören tillskickandes assemblé billjetter för
d: g.de afton. Localen för såväl allmänna baler som maskrader var en stor
salon i barnhuset utan före dess kyrka. En dörr utgjorde således
skillnaden emellan helgedomens och nöijenas tempell.
Digitized by
Google
December i8oS. 47
Tillstäldes oss genom herr Karnovitz entré billjetter att begagnas^. ij:de
för hela vintern till alla essembléer och maskerader, af hvilka åtmin-
stone hvarje tisdag en skulle gifvas.
Hugnades jag änteligen med 2:ne kär komna bref af mina föräldrar, d: ig.äe
de första jag ärhållit sedan min skilsmessa ifrån dem. Dett älsta var
datterat den i7:de october och dett sednare den i4:de november,
innehållande ibland annat, att söta far genom Hultman i Ekenäs, till-
sänt mig 50 rubell, som jag samma dag från Hartin i Pettersburg är-
höll på posten.
Om aftonen voro vi alla svenskar bjudna på bal hos en adelsman
vid namn Bartinieff. Efter vanligheten varierades med åtskilliga danser,
hvaribland vi för första gången här sågo en rysk natjonel dans, kallad
dufve dansen (golubez); mera vacker och full af uttryck kan svårligen
någon folk dans vara. Den dansas vanligen af två personer af begge
kjönen, som Stella sig gent emot hvarandra; den skall förestella en
kärleksförklaring, som medelst mycket talande pantomime åtbörder,
tillbjudes, afslås, förnyas, villfares. De dansande nalkas och aflägsna
sig ömsom från hvarandra. Den utfördes med största behag (fast
denna gången endast af ett par) af dottren i huset, en ung och in-
tagande flicka •) samt af en rysk yngling. Balen räckte till '/a 3 andra
morgonen.
Bevistade jag den allmenna assemblén och dansade. d: 2o:de
Skref jag bref till föräldrame, som afgeck med posten. d: 2t:ia
lul gröten åts af alla fångarna tillsammans på tyska värdshuset. </.- 24:de
Samraa afton gafs den första publika maskerad balen på Keijsar
Alexanders namns dag. Ingen af oss hade förut sett någon maskerad,
hvilka sedan konung Gustaf den III mord varit förbjudna i Sverige.
Vi voro således ganska pickhågade att få se detta slags lustbarhet.
Men som vi nu firade annalkandet af den mast helig hålna högtiden
i lutterska församlingen, togs ämnet mycket i öfvervägande, huruvida
på en sådan afton någodt deltagande i dett ärbjudna nöijet kunde äga
rum. Nyfikenheten segrade sluteligen öfver alla betenkligheter. Flere
af oss besökte altså efter soupén maskeraden. Vi dröide där likväl
endast en liten stund utan att vidare deltaga i nöijet. Ryssarna, som
ännu hade 1 2 dagar till sin jul och dessutom ej räkna den ibland sina
förnämsta högtider, kunde ej öfvertygas, att någon religieusitet gjorde
oss denna afton så fjera, utan förmodade snarare, att vår fientliga
sinnesstämning emot deras Keijsare härtill var rätta ordsaken.
Jul dagen höls åter af pastor Grevillius svensk gudstjenst i dett ^i- 2s:U
vanliga rummet. Gufvemörskan, som om den förut hållna fått en för-
delaktig beskrifning, hade begärt att blifva underrättad, när gudstjenst
nästa gång skulle intreffa, då hon ville öfvervara den samma; ochså
infan hon sig nu på utsatt tid, afhörde gudstjensten med mycken upp-
märksamhet, och efter dess slut complimenlerade hon presten på dett
artigaste, utbad sig hans predikan öfversatt på fransyska, bjöd oss
*) Denna Fröken Bartinieff dog påföljande vår, som deU sades af för mycket
fbriärd vin äUicka, af hvilket hon, till ärhållande af blek hy, som var högsta
modet, dageligen hade njutit betydlig portjon.
Digitized by
Google
48 December 1808.
samteliga till middagen och afreste i sin med 6 hästar förespända
vangn. Flere kammerater emottogo äfven prinsessans bjudning, men
jag med de flästa andra valde häldre att i all frihet äta vår bestälda
middag hos herr Schacmeijer.
d: 27:äc Bevistade jag den allmenna assembléen.
d: 28:dc Spisade vi middag hos Gufverneuren, som då inviterade samteliga
svenskarna på bal och soupé till följande dagen.
d: 2g:de På geck balen hos Gufvemöm. De yngre kammerateme, alla
klädda i vita under kläder, strumpor och skor, dansade tappert, hvar-
till Gufvemörskan med mycken artighet sökte animera oss. Sälskapet,
som utgiordes af flere hundrade personer, åtskildes först kl: 3 andra
morgon.
d: Slita Voro samteliga svenskar bjudna till middagen hos herr Kamo\itz.
Efter måltiden lät en af frökname höra sig på forte piano.
(Forts, i nästa häfte).
Studier och anteckningar.
Af Hngo Samzelins.
III.
Ur öfverkalix sockens äldsta kyrkoböcker.
Blomstedt. FörarcD, läDsman Jacob Bhmstedt. Bodde i Nybjm och var gift.
Barn: Malin, f 1720 "3 i ökx; Olof, f. 1722 ^w.
Elingins Erich Elingius och Margela FelUnia vigda i ökx 1713 " s därsl.
Grape. Komministern i Torneå Isaac Grapes dotter Anna Margareta kristnad i
Ökx 1 7 17 Va.
Prosten och kyrkoherden Z. Grape^ f. 1785 '/n, d. 1847 •» «; Hgger
begrafven under ett järnkors pä kyrkogärden i öfverkalix. [O. C. Ahlström
har i tNorrländska Slägter> II felaktigt 1785 5 n, oafsedt hans tryckfel 1875]
Halsins. Hans Halsii och Anna Leptes barn, födda (och döda) i öfverkalix:
Olof, kristnad 1718 '♦ n: Anna Christina, kristnad 1 7 19 '*'ii, begrofs 1720
* 9; Johan, f. 1721 "i, begrofs s. å. '5,; MargareU Sofia, f. 1722 *^ 3,
begrofs s. ä. =»»,4; Hans, f. 1723 ^°,9, begrofs s. ä. *Vxx: Märten, f. 1724 " ,;
Sophia, f. 1725 ^9 10, begrofs s. å. »V««.
Johan HalsiuSy g. 1730 =^5 3 i ökx med Sophia Larsdotter frän Nybyn i ökx.
Hellström. Rustmästaren Olof Hellström, g. 1722 ' » i ökx med Lisbeta Pärs-
dotter i Grelsbyn.
Heostadins. Flychiig radman Joh. Heostadius frän Ny Carleby. Hans son
Gustaf kristnad i Ökx 17 14 ="* n.
Mört. Borgaren i Torneå Jacob Mört^ d. 171 7 '* 3 i ökx. Hans dotter Anna
kristnades s. ä. ' i därst.
Rosengren. Föraren Hans Rosengren, g. 1724 ** i i ökx med Karin Olofsdotter
i Vännäs by, Ökx.'
' Kyrkoherden i Nederkalix Hans Walltier (se Personhist. tidskr. 1901, sid.
94) skref äfven Wallier egenhändigt 1733* 3)-
Digitized by
Google
49
IV.
Den äldre svenska kolonisationen i Norrbottens finnbygder.
(Kengisverken.)
Några handlande i Torneå, hvilkas namn det dock ej varit mig
möjligt att uppspåra, hade år 1644 erhållit privilegium att bearbeta
Junosuando järnmalmsfält vid Torae älf och strax inom lappmarks -
gränsen, men anhöllo nästan omedelbart därefter att blifva från privi-
legierna och därmed följande skyldigheter »förskonade». Förmodligen
sammanträffade desse herrar under någon affärsresa till Stockholm med
köpmannen Arendt Grape, som de uppmärksamgjorde på den rena,
rika järnmalmen i Junosuando och — kanske mot någon liten fördel —
intresserade för det af dem förgäfves igångsatta företaget. Arendt
GrapCy f. 1 61 2 'V9» en köpman från Lubeck, hade på 1640-talet be-
gifvit sig öfver till Stockholm och flyttade nu vidare upp till norden,
till finnbygden, där han år 1645 vid Torne älf och den starka forsen
Köngäs grundade hvad han med en liten »försvenskning» kallade
Köngäis och Kiengis eller såsom det sedermera kom att skrifvas Kengis
stångjämshammare (flnname kalla ännu platsen allmänt Köngäs),
Följande år, 1646 ^^lio^ förordnade General-Bärgsämbetet {Carl
Bonde, Johan Berndes, kontrasign. Mårten Månsson), att Arendt
Orape och hans medparticipanter i Torne järnbruk finge »på två mil
när bruket rundt omkring sig, de lägenheter som finnas, med ström,
skog, ängesland och annat nyttja och bruka sig och bruket till gagn
och godo», hvilka privilegier drottning Christina konfirmerade genom
k. br. 1646 ^Vxa, julaftonen. Nya privilegier för grufdriften medde-
lades 1648 *^;'x och 1652 "V"- Arendt Grape insåg emellertid ganska
snart att han gjorde klokast i att söka associera sig med några rika
personer, så att han ej behöfde lita allenast till sin egen förmögenhet.
I detta syfte förband han sig med två bröder Abraham och Jacob
Mamma, handlande i Stockholm och härstammande från Brabant, adlade
1669 '/4 under namn Reenstierna ' (vapnet visar tre fjälltoppar, af
hvilka den midtersta klufvits genom en neddrifven — kil, inhamrad
af släggväpnade händer ur molj|É; adelsdiplomet vitsordar, enligt
Hiilphers V: x, sid. 256; att »^Vantagit Kengis Jämwärk, inrättadt
Järnhamrar, Gårmakeri, Bleck^fleri, och andre Manuf ac turer ; up-
funnit Swappawara Kopparwej^Bditskaffat Arbetsfolk från Dalsland,
Holland och flere orter, upl^rt 2 Bruk Jonaiwa och Swappawara,
gjordt Tomefors och flere strömfall i Elfwen beqwäme til båtfart,
npyrögt wägar, upbygt hus på alla 3 Bruksorter, underhållit egen Präst
m. m. samt tillika befordrat Christendomens tilväxt i Lappmarken», o. s v.
Ett nytt privilegiebref af 1653 ^^Ixo stadföste för bröderna Momma,
såsom delägare (»medparticipanter») i Torne järnverk, de förmåner,
xiem Arendt Grape fått sig tillförsäkrade, hvarjämte äfven privilegierna
* Mommas i Kammararkivet funna samlingar, dem jag saknat tillfälle att
rSdfrlga, torde innehålla ätikilligt af beskaffenhet att komplettera förevarande
uppsats.
Personhisiorisk tidskrift 1^02. 4
Digitized by
Google
50
utvidg^es. Emellertid hade lappmannen Olof Tolk af en tillfällighet
år 1654 upptäckt kopparfjrndighetema vid Svappavaara (Vaskivuori»
Veikivare), som s. å. privilegierades, och nu kördes järnmalm från
Junosuando (den nu s. k. Junosuando masugnsby) och kopparmalmen
från Svappavaara i akjor efter renar vintertiden ner till Kengis, där
den förädlades. Vid Junosuando fanns emellertid en masugn, som
Arendt Grape låtit bygga 1647. Å Kengis herregård förvaras ännu
en gammal karta öfver ^Kengis bruk i Lapmarck». Konstnären, en
belgare eller holländare, Denis Joris^ har signerat arbetet 1660. De
olika byggnaderna äro namngifna, och man finner däraf, att Kengis
vid denna tid ägde två jämhamrar, kopparhammare och garh>tta till
kopparens renande. Prästgården låg i omedelbar närhet intill brukets
mangårdsbyggnad. Det skulle emellertid visa sig, att Arendt Grape
haft rätt i sin förmodan att bruksrörelsen här vore högst pänninge-
kräf vande. Det berättas nämligen, att han blifvit utfattig, år 1660
sålt sin anpart till bröderna Momma och sedermera en tid från 1680
varit förvaltare åt dessa, sedan först Jacob M. och därpå Abraham
affl)'ttat från orten efter att hafva tillsatt större delen af sin förmö-
genhet. För att kunna med sin talrika familj existera — hvartill
bruksarrendet ej lämnade tillfälle — antog Arendt Grape tjänst såsom
kronolänsman i Öfvertomeå. Han bosatte sig å Nautopuodi hemman
i Helsingbyn (inom nuv. Alkkula) af Öfvertorneå socken och dog
därstädes 1687 '°/"- Likväl drefvos stångjämshamrama ända tiÖ
1695, förmodligen af Arendts son Jacob Grape (f. 1660, d. 1720),
som i en handling af 1690 '3 'g kallas befallningsman och bruksin-
tressent. Arendt Grape var gift med Clara Johansdotter Reuter^ f.
1625 ^Vö» d. 1692 ♦'s, hvars idAtx Jonatan Reuter var guldsmed och
någon tid borgmästare i Västerås. Samme Arendt Grape dog i armods-
fullt skymundan, medan lifvet gestaltat sig vida lyckligare för brö-
derna NIomma, hvilka som sagdt adlades 1669. Jacob dog 1678 och
Abraham 1690; båda voro vid sitt frånfälle kommissarier i Kommers-
kollegium.
Kengisverken voro på 1650-talet och intill 1686, då enligt upp-
gift Svappavaara upphört att bearbetas, sedan koppargrufvoma där-
städes blifvit ödelagda genom illdåd, synnerligen betydande i indu-
striellt hänseende ej endast så till vida att de voro det enda gruflföretaget
inom hela dåvarande Västerbotten med dess lappmarker, utan äfven
beträffande landet i öfrigt intogo en afgjord rangplats. Där slogos en
tid kronans mynt, de nu ytterst sällsynta Kengisplåtame, som samlaren
med grämelse hör i gamla gårdar uppgifvas hafva vandrat till någon
kopparslagares verkstad, därifrån kördes till Tomeå och skeppades
afsevärda mängder jämsmiden och koppartackor (vissa år ända till
800 skeppund garkoppar), och där lefde vid dess skilda anläggningar
kolonier af yrkesskickliga svenskar samt valloner. Såsom ett slags
minnen från detta äldsta bebyggande genom svenskar högt uppe i
dåvarande Västerbottens finnbygd kan nämnas dels det i trakten under-
stundom ännu förekommande uttrycket ^se oli Mommaan aikaista^ (det
var i Mommas tid) om någon mycket gammal sak eller tilldragelse,
dels benämningen Mommankangas i fråga om heden mellan Peräjä-
Digitized by
Google
51
vaara och Juhonpieti byar. Vid Kengis har i jorden anträffats eo
numera sällsynt kopparpollett, som torde utgjort betalningsmedel vid
bruket Polletten har i midtfältet en ren och kring kanten orden »5
öre s. PoUetb. Nedtill står A. I. M. (Abraham och Jacob Momma).
Från denna tid förskrifver sig också den s. k. Keksin Laulu (Keksis
sång), som skildrar den synnerligen våldsamma och ödeläggande is-
gången i Torne älf år 1677. Författaren är Anders Mikkelin poifca
Keksi (Anders Michelsson Keksi) och hans opus (på finska), som lifs>
kraftigt left i folkemun, trycktes i Haparanda 1883 under titel »Keksin
Laulu jään lähöstä Tomion joessa v. 1677.» Keksi skildrar isens
framfart ända ned till kusten: den tog på Alainentalo hemman i Kangos
by bort en tjur, som gick och betade i strand, ryckte med sig lador
och hela ängsholmar samt anställde stor härjning för Momma vid
Kengis, där den slog omkull och förde med sig prästen i Enontekis
Sirma^s kornbod, som i Joris' omnämnda karta af år 1660 synes stå
alldeles nere vid stranden med det felaktiga namnet »prästebostadh» i
stället för >prästebodha> — Joris har >prästegårdh> pa rätt plats och
har för öfrigt själf yppat felskrifningen genom att icke rita skorsten
och fönster på det lilla magasinet. Keksi omtalar huru ledsna lap-
parna nu blefvo genom förlusten af prästekomet, som säkerligen ej var
s. k. vinsäd, utan afsedt för brännvinsbränning. Handlandena nere i
Tomeå miste sina saltbodar på Haaparanta hemman, platsen för nu-
varande Haparanda stad.
Efter stiftandet af iVästerbottniska Bärgslagssocieteten» meddelade
Bärgskollegium 1699 "/« ' bärgsfrälsefrihet för dennas egendomar:
silfver\'erken Alka- och Kedkevare, kopparverket Svappavaara samt
Kengis och Junosuando masugnar. Den en tid nedlagda bruksrörelsen
tog ny fart, och masugn vid Tomefors grundades 1709. Emellertid
kom en ny tid af förfall, bl. a. genom att ryssama under sstora ofre-
den> plundrade Kengis 17 17. Herremännen reste bort, och smederna
flyttade ut i kringliggande byar, där de blefvo landtbrukare. Inom
kort var emellertid allt bragt på fötter igen. Nya privilegier medde-
lades 172 1 '°/'6, och brukets blomstring under Abraham Steinhoiiz vd^x
ingalunda mindre än på bröderna Mommas tid. Uti O. Tömfiychts
nobla gåf vobref till Steinholtz 1737 'Vs — ^^ Steinholtz undfick 10
sodetetens lotter, som tidigare tillhört Tömfiychts föräldrar — kallas
Stemholtz »konstmästare» och säges det att S. varit uppe i lappmarken^
« I BfirgskoUegii relation 1697 3% (i Handl. til Konung Carl XI:tcs Historia
Xn, Sthlm 1772, sid. 137 — 139) omnSmnes, hnmsom Jacob Reenstierna — som
nedlagt stÖrsU kostnaden vid Kengisverken — > intet längre därmed kände ut-
härda>, hvarefter ock den andre brodern >öfvergafWerket handlöst, och har sedan
deras efterlämnade Barn och Sterbhus-Interessenter intet widare kunnat sig därom
vårda.> Svappavaaragmfvoma sägas då (1697) varit öde i öfver 17 å 18 års tid^
ehtra fortfarande något malm sofrades och några skeppund koppar årligen erhöllos,
hvilka sterbhnset sålde till sin förläggare, factor Christjan Ersson i Tomeå, i
afrikmng på dennes fordran hos Reenstiemoma. Emellertid ville nu Colleginm
använda >dess 3rttersta flit> för att låta utbjuda verken åt privatpersoner och >få
en hop förmögne Participanter därtil» — det var sålunda som redan inom tvenne
år »V^terbotniska Bärgslag8societeten> kom till stånd, och 1699 "/i meddelades
soa sagdt bärgfrälsefrihet för dennas egendomar.
Digitized by
Google
52
gjort undersökningar och studerat förhållandena samt att han nu ville
göra ansträngningar för att främja industrien därstädes, hvartill Töm-
flycht på detta sätt önskade medverka. Masugnen vid Junosuando
ombyggdes 1723, masugn upprättades vid Palokorva 1744, och nya
privilegier beviljades 1744 '^ la.
Brukspatronen Abraham Steinholtz, som åren 1740 — 1744 drifvit
Meldersteins bruk i Råneå socken (namnet bildadt ^i Jonas Melder-
€reutz » och Abraham Steinholtz) och sedan 1745 3o/„ y^r ensam
ägare af Kengisverken, sökte på allt sätt motsvara donators goda
tanke och synes varit en synnerligen verksam och dugande man.
Värst var det med pänningame, men han lyckades 1746 "/a öfver-
enskomma med Frans Jennings i Stockholm, att denne skulle lämna
ett årligt förlag af 24,000 dir kpmt. Jennings måtte dock ej länge
varit förlagsman, ty 1 749 *3/a värderades Kengis med Junosuando och
Tomefors masugnar i och för lån i Riksens ständers bank af bärg-
mästaren Per AdUrheim, vice häradshöfding Anders Hellant samt
rådmannen i Tomeå och bruksfaktoren Claes Deboie^ hvarvid verken
åsattes ett värde af 127,000 dir kpmt. År 1763 införskrefs från
Iggesund hammarsmeden Jo?ian Fira för att införa vallonsmide vid
Kengis. Såväl vid Kengis som Junosuando höllos bärgsting, och
bärgmästare vid denna tid voro Per Adlerheim och Eric Roland
Frintzell (»domhafvande» [nb. i bärgstingsrätten] >och vice bärgmästarei,
egenhänd. 1759 ^o/e; adlad 1778 med na,mnet Frinlssköld)^ h varjämte
vice bärgmästaren Daniel Lithander omnämnes 1767 och andra år.
Med sockenprästen, kyrkoherden i Öfvertomeå Anders Wichman^ låg
Steinholtz i beständigt trassel beträffande bruksförsamlingens förhål-
lande till Pajala församling. Ändtligen förordnade konsistorium en
nämnd af prosten, mag. Eric Brunnius^ kyrkoherden Grape och präst-
mannen Jonas Jf äggman att undersöka förhållandet. Desse afgåfvo
1774 '3/„ till landshöfdingen friherre von Kothen en rapport, hvari
bl. a. omtalades att tvistighetema räckt i nå^a och 30 års tid.
Emellertid blef en förening träffad först 1783 ^V 3 i P^j^^ sockenstuga
med bärgmästaren Eric Roland Frintzskdld och kyrkoherden Jac,
Turdfiell såsom förrättningsmän.
Förutom hvad som innehölls i k. br. 1646 '^/la, undfingo Ka[xgis-
verken under årens lopp andra betydande privilegier. De disponerade
väldiga järnmalmsfält och kopparfyndigheter samt stockfångstskogar
och laxfisken, åtnjöto skattefrihet, frihetsår och tullfrihet o. s. v. All-
mogen i Öfver- och Nedertorneå samt Kalix socknar var skyldig att
föra sin kronotionde-spannmål till Meldersteins och Kengis bruk (enligt
flere äldre privilegier och yttermera fastställdt genom k. br. 1748 '*/»>
till BärgskoUegium), och när bönderna besvärade sig häröfver 1752 ^Vs
och ville själfva inlösa spannmålan till markegångspris och alltså
slippa att frakta den långa vägar, beslöt riksdagen s. å. "'/s, att denna
gamla förmånsrätt för Kengisverken omöjligen kunde borttagas eller
ändras. Äfven vid riksdagen 1769 och 1770 anfördes liknande klago-
' Kapten Meldercreutz erhöll genom k. resol. 1753 '^'/e lio frihets&r för sina
odlingsarbeten i Västerbotten och 1763 '3/9 femton frihetsår för sina senare odlingar.
Digitized by
Google
53
mfil, men ej heller dessa medförde önskadt resultat. I en senare
tid, 1803 V6, resolverade k. maj: t på ansökan af dåvarande ägare»
brukspatronerna Fredric Otto Lorichs och Olof Ekström^ att 50 — 100
man af Tomeå kompani vid Västerbottens reg:te fingo mot dagspän-
ning enligt markegångstaxa användas till jordbrukets upphjälpande
samt strömränsning och vägars anläggande vid Kengis järnverk och
Svappavaara koppargrufva. Önskades äfven framdeles dylikt bistånd,
borde därom årligen göras anmälan.
Redan Kengis' bruksägare bearbetade de i en senare tid rykt-
bara grufvoma i Gellivare samt Kirunavaara (då officiellt kalladt
Fredriksbärg) och Luossavaara (Ulrika Eleonoras bärg). De båda
senare grufvoma anmäldes efter landshöfdingen, friherre Gyllengrips
resa år 1736 i Torne lappmark. Från dessa trenne malmfält kördes
malmen i akjor efter renar ned till härdarne vid Junosuando, Palokorva,
Tomefors och Kengis, och detta besvärliga forslande fortgick ända
till år 1874. Själfva transporten inleddes med att en lapp förhyrdes
att med sin renhjord trampa upp stig fågelvägen mellan t. ex. Gellivare
och Kengis, och sedan tog den dyrbara forslingen sin början. Mellan
Gellivare och Palokorva togo lappame 4, 5 och slutligen ända till 7
kronor pr skeppund forlass. Junosuando masugn har icke varit i bruk
sedan 1804. Kengis bruk brann i slutet af 1840-talet, men den gamla
stångjämshammaren räddades, hvadan smidet kunde fortsättas. Det
var nu brukspatron Carl Johan Sohlberg, som ägde Kengisverken, och
denne utvecklade en berömvärd energi för att upprätthålla dem. Åren
1854 — 1858 exporterades järnvaror från Kengis — 18 mil ofvan
Haparanda — ända till södra Frankrike. Liar och jämredskap gingo
i myckenhet också till skilda håll inom öfre Norrbotten samt Kemi
och Uleåborg i Finland: högafflar, båtspik, liar, spadar, hästskor,
hästskosöm, slädskojäm m. m. Lappar från Soppero m. fl. orter köpte
järnvaror vid Kengis, transporterade dem vintertiden med renar ned
till norska kusten och försålde dem därstädes med en smula förtjänst.
Vid denna tid funnos allmänt byasmeder i orten, och dessa inköpte
för vidare bearbetning det vid Kengis tillverkade smidesämnet. På
detta sätt bidrog Kengis till höjande af ortens smidesindustri, som
nmnera aftynat genom att allting köpes färdigt i handelsbodarna.
Från Kengis kolskog om 7,492,33 hektar skogsmark togos på 1870-
talet årligen 123,480 kbf. kolved. I medeltal åtgingo 3,ai tunnor kol
för I centner tackjärn, 6,51 tunnor kol för i ctr stångjärn och 3,75 tnr
kol för I ctr manufaktursmide. Är 1874 skedde sista blåsningen i
Palokorva, och härefter togs under åren 1874 — 1879 tackjärn från
Stockholm och bearbetades vid Kengis. Men år 1879 brunno den
gamla stångjämshammaren och det i en senare tid uppförda sågverket,
hvarefter Kengis allenast varit en omfattande jordbruksegendom med
underlydande torp och skogshemman rundt om i byarna.
I)et minnesrika, vackra Kengis vid Tomeälfven med dess väl-
diga fors och fall mellan grönskande holmar har nog också tidigare
an denna studie sträcker sig haft bebyggare, ty åtskilliga stenyxor
hafva anträffats vid Kengis och förvaras nu i herregården. Jämväl
vid Svanstein äro dylika funna, och en mängd sådana har anträffats
Digitized by
Google
54
också vid det gamla Aasa hemman (själfva namnet tyckes ant3rda här-
ledning från hedenhös) i Juoksengi. Hvad namnet Pajala och dess
ursprung beträffar gifvas olika traditioner och tydningar. En sägen
förmäler, att en person »Pajasen pitäjästä» i Finland Utflyttat och
gifvit anledning till namnet. En annan sägen vet berätta, att en från
Finland inkommen soldat Pajala skulle grundat Juhonpieti och Anttis
byar. En tradition uppgifver Pajala-hemmanet vara det äldsta, en
annan Niva-hemmanet. Somliga tolka namnet Pajala helt enkelt kom-
mande från finskans paja = smedja, hvadan ordet skulle betyda byn
eller stället bredvid smedjan (Kengis).
Efter ryssames härjningar byggdes 1724 — 1725 kyrka vid Kengis
för bruksförsamlingen, S:t Fredrichs kapell kallad (invigd 1725 af
bruksdelägaren, prosten Forbus)^ och 1728 byggdes ny präst^rd.
Emellertid ödelades kyrkan natten mellan den 22 och 23 november
1787 genom mordbrand, och därpå restes vid Kengis ny kyrka, hvilken
sedermera flyttades upp till Pajala by. Prästen i Pajala fortfor
emellertid att bo kvar vid Kengis till långt in på 1800-talet — kaq>ellet,
som lydde under Öfvertomeå pastorat, hade täl föFSte prästman (bruks-
predikant, kapellan) And. Tomberg, som 1675 ^^^^ kyrkoherde i
Öfvertomeå, och till siste prästman Olof Sandberg 1761 — 1775, niedan
Pajala församlings förste prästman var Johan E, Hellsing^ som 1747
blef brukspredikant vid Kengis och 1757 komminister i Pajala; man
hade redan på 1720-talet i kyrkböckerna skilt mellan den svenska
(Kengis) och finska (Pajala) församlingen, och från 1757 funnos här
alltså två präster, af hvilka prästen i Kengis predikade på svenska och
prästen i Pajala på finska; samma kyrka n3rttjades — och den siste
där bosatte prästmannen var prosten Lars Levt Lastadius^ den s. k.
laestadianismens upphofsman, f. 1800 *%, d. 1861 »*/a, gift 1837 med
Brita Caisa Alstadius från Peuraure i Kvikkjokk, f. 1805, d. 1888.
Det var till honom domkapitlet i Heraösand skref 1854 "/xo och
ondgjorde sig öfver hans prädikningar »utöfver den allmänt erkända
anständighetens gräns» med deras »grofva framställningssätt» och »groft
sinnliga kristendomsuppfattning», som hos ledaren röjde »en [>apistisk
härsklystnad öfver sjäiame», hvarför domkapidet lade L. på hjärtat
»att med varsamhet leda chrisdiga rörelser, att dessa må föra till sitt
rätta mål, sann christelig tro och kärlek, och ej till sjelfförhäfvande
eller andra förvillelser». Prosten Lasstadius hade försvarat sig med,
att han måste använda detta grofva och sinnliga tal för att — göra
sig förstådd af sin råa församling, men högvördiga kapidet parerade
mycket fintligt genom att undra, humvida ej genom prädikan i sådan
form sjäiame just kvarhölles i den omordade råheten, i stället för att
L. såsom sig vederborde hade att utveckla dem. Laestadius, hvars
prästerliga makt faktiskt var hardt när gränslös inom norra Sverige,
Norge och Finland, begrofs å kyrkogården vid Kengis, men fl3rttades
sedermera till kyrkogården i Pajala, där han jämte sin maka nu är
griftlagd.
Äldsta kända begrafhingsplatsen i Pajala är belägen å Manganiemi
udde på norra sidan af Tome älf inom Isac Svarts hemmansskifte.
Vid denna tid prädikade prästen från Öfvertomeå i en stuga på södra
Digitized by
Google
55
ålfstranden (Pajala by), döpte och jordfäste. Begrafningsplatsen under-
^ktes af antecknaren sommaren 1891. Skeletten ligga med ansiktet
vändt åt öster och dels i lådor eller kistor, dels hopade ofvanpå hvar-
andra i större gropar med groftimrade väggar (förmodligen vinter-
grafvar; kistorna hafva multnat). Dylika större begrafningsgropar
synas jämväl i kyrkogården vid Kengis, som är af yngre datum eller
från tiden omkring 1725. Äfven vid Svappavaara har funnits en be-
grafningsplats, där veterligen lik jordfästes ännu så sent som år 182 1.
Den efterföljande redogörelsen för ägame till Kengisverken är
liksoro förestående anteckningar grundad på forskning i arkivalier å
Kengis, hvarigenom åtskilliga i tryck tidigare förekommande felaktiga
uppgifter och data kunnat rättas. De finska namnlängdema härröra
från anteckningar under skogsvandringar och från kyrkböcker, och den
genealogiska sammanställningen stöder sig på studier i Pajala och
Öfvertomeå socknars kyrkoarkiv, äfvensom på anteckningar efter graf-
väidar å den äldsta kyrkogården i Turtola (numera församling i Fin-
land). Alla uppgifter utan data förskrifva sig från de i sådant hän-
seende sällan gifvande förhörsböckema i kyrkoarkiven. I Pajala finnas
dödslängd och vigsellängd från t 728 (ehuru defekta, felaktigt häftade
och sönderskurna vid bindningen) samt dopbok från 1743. I Öfver-
tomeå finnas doplängd sedan 1718 och dödlängd sedan 1735, ungefär
samtidigt med hvilket sistnämnda år vigselförtecbiingen börjar. Öfver-
tomeå k)rrkoarkiv, som på grund af församlingens höga ålder (känd
säsom Särkilax kapell redan 1482 och under Gustaf Vasas tid samt
efter hvad man vill veta rik på dyrbarheter i fordomtima) kunnat för-
väntas innehålla en mängd intressanta handlingar, torde härjats antingen
vid öfversvämningen år 161 5 eller vid den ryska marodörtruppens
besök I december 17 16 och januari 1717. Endast en äldre volym
finnes nu i behåll och afhandlar kyrkoräkenskapema (med intressanta
inventarieförteckningar) sedan 1646 och visitationsakter från 1701 ^•Va-
Anteckningarna i genealogiskt hänseende beröra ej bygdens hufvud-
sakligen finskspråkiga befolkning och gå ej längre än till år 1800.
Intresset för släktforskare torde heller ej nå långt utöfver den tid, då
ett flertal svensktalande familjer bodde såsom kolonister vid Kengis,
Tomefors, Palokorva och Junosuando masugnsby i och för grufdriften.
Såsom en egenhet kan i förbigående anmärkas, att ännu långt in på
1820-talet alla inom finska (ryska) sidan af Öfvertorneå socken före-
kommande ecklesiastika förrättningar besörjdes af prästen i svenska
Öfvertomeå församling, som delats efter fredsslutet 1809. Och det
ir alltså i de svenska kyrkböckerna man intill nyssagda tid återfinner
dop etc. på finska sidan.
EmeUertid är ett studium af de finska namnens form ingalunda
intresselöst Finnen bär vanligen tre namn: dop-, faders- och det som
släktnamn brukade hemmansnamnet, medan lappen har dop-, faders-
och släktnamn. En granskning af kyrkböckerna från senare delen af
förra århundradet låter oss anteckna dels de vanliga finska dopnamnen,
t. ex. Heikki, Sammeli, Antti, Mikko, Pekka och Matti, dels mera
säregna som Levi (efter prosten J^ars Levi Laestadius), Hesekiel, Asarias,
Abiel, Vilje, Valte (eller Valde = Valdemar), Löuri, Heimer, Jafeti,
Digitized by
Google
56
Kaleb m. fl. — Odal Kero bor i Liviöjärvi by, Isak Isaksson Maaherra
(landshöfding) i Juhonpieti. Malte Petterssons i Pajala barn beta
Onkel Bruno Tull och Mimmi Larina Lavenda. Kvinnliga finska dop-
naunn äro t. ex. Marja, Gretu (eller Kreta), Hilja, Hilta samt bland
mera egendomliga: Angelica (uttalas Angelfca, namnet taget efter en
bland Lsestadii döttrar), Ebnina, Jemina, Engla, Milda, Jesina (^ller
Jensina), Svetilda, Eurina, Gresina, Otteriana (= Otdliana), Endrefina^
Ailina, Netti, Miljana (= Maximiliana), Tyyne, Sereffa (= Serafia) och
Efemfa (= Eufemia). Alla dessa besynnerliga namn, som ofta till-
kommit genom förvrängning af ur tidningarna uppsnappade nanm, stå
i hög kurs, och det berättas att vid dopet ibland det högst fatala
inträffat, att föräldrarna ej kunnat uttala sitt barns blifvande namn
utan vädjat till någon af faddrarna, som lärt sig säga det, hvarpå
finnen lugnt bekräftat: »ja, så var det!» Anna Arabella Autio bor t
Erkheikki och Anna Vanilia Veräjä i Kieksiesvaara. Framlidne hand-
landen J. H. J:son Aho i Pajala var gift med Eva Maria Halmkrona
från Hietaniemi, och lappen Junkka i Parkalompolo har från Kare-
suando hämtat sig hustrun Ella Maria Marakatt.
Fadersnamnet ter sig såsom ett -poika eller -tytär efter dop-
namnet i genitivform: Mattinpoika, Heikkintytär. Släktnamnet tages
som sagdt vanligen efter hemmanet, men genom försäljningar oclv
klyfningar m. m. vållas i detta hänseende ofta lätteligen oreda (ex-
empelvis kan en person samtidigt heta både Vanhatalo och Uusitalo —
han var allmänt känd under namnet Vanhatalo, Gammelgården, därifrån
han flyttade, men fick sedan namnet Uusitalo såsom åbo på Nygården.>
Dylika släktnamn gif va i allmänhet uttryck åt gårdens läge : Kallioniemi
(klippudden), Kuusmiemi (granudden), Mäkitalo (backgården), Vanhatalo
(gammelgården), Uusitalo (nygården), Välitalo (mellangärden), Ran-
tatalo (strandgården), Särkijärvi (mörtträsk), Kaltio (källa), Kaunisvaara
(bärget med vacker utsikt), Lauttakoski (forsen, som passeras af flottar),
Veräjä (grind), Jatko (fortsättning, utvidgning), Pissiniemi (kattuggle-
udden), Valkeajärvi (hvitträsk), Järvenpää (träskända), Kuivakangas^
(torrheden), Pahajänkkä (myren, som är svår att komma öfver), Pak-
suniemi (gården på den bredt i älfven utspringande udden), o. s. v.
Där finnas också rena pornografiska namn, hvilkas öfversättning jag
helst förtiger: Paskakangas, Koinujoki och Koinuvaara m. fl.
Där finnen har ett själfständigt, alltså af boplatsen oberoende
släktnamn, utgöres detta antingen af elt namn, som från början varit
soldati\amn, eller också af ett namn, som ursprungligen gif vits såsom
öknamn eller uttryck åt en skarpt framträdande egenskap. Dylika
gamla soldatsläktnamn inom Pajala äro: Snällfot, Skarpsvärd, Barsk,.
Krutrök, Eldstål, Triumf, Stålnacke, Skomakare, Svarfvare (uttalas på
finska Värvari) och Löpare (uttalas Löpari). Den andra kategorien af
släktnamn utgöres af t. ex. Puhdas (renlig, dygdig), Patakka (larm,,
oljud), Jysky (bruk, buller), Orava (ekorre) o. s. v. Ett hvad vi ville
kalla fullständigt finskt personnamn ter sig alltså exempelvis som
Juhani Heikkinpoika Jysky Vanhatalo eller i öfversättning Johan Hen-
riksson Brak på Gammelgården.
Digitized by
Google
57
För öfrigt hafva nästan alla finnar binamn »öknamn», tillkomna i
regel utan direkt elak hänsyftning. I det följande meddelas en sam-
ling af mera karaktäristiska binamn — efter hvad det vill synas hufvud-
saldigen vedernamn — hvilka jag antecknat inom Tärendö grannsocken
till Pajala: Kirsti (otålig, argsint); Peipponen (fink); Riekko (ripa,
hade stulit ripor, i Tärendö); Krökkänä (stor, gammal abborre, hade
stulit aborrar, i Saittajärvi); Kivipaisti (stensteken, hade sålt renstekar
med sten i för att få dem tyngre); Käki (gök, liten person); Kana
(höna); Konna (kanalje, skurk); Kikara eller Kakara (smuts, i Saitta-
järvi och Lauttakoski); Keihäs (bjömspjut); Kontio (björn, i Tärendö);
Kusi-Aakusti (öfversättes ej, i Tärendö); Kettu (räf, ljög sig vara
väldig räfifångare, i Saittajärvi); Körri (spöke, hopskrumpen ; öknamn på
gamle gästgifvaren Vanhatalo i Tärendö, som i sina stolpbodar sam-
lade skräp på hög till en, såsom man anmärkningsvärdt kallade det,
»asenari» = arsenal!); Kasakka (kosack, i Tärendö); Kuohari (snöpare,
en pojke som skrämde andra att han skulle kastrera dem); Kaikale
(stor, gammal tall, mannen ville helst taga sådana vid timmerkörslor);
Napa (nafvel, liten och tjock person); Teiri (orre, talade egendomligt,
i Saittajärvi); Remsu (remsa, trasa, i Junosuando); Maapesä (som har
sitt bo på marken, mannen hade ovanligt korta ben); Viima (vind, i
Tärendö); Tonta (skogsrå, mycket lång karl, i Saittajärvi); Naskali
(syl, i Tärendö by); Paimen (vallare, var duktigt valljon, i Saittajärvi);
Välirajo (till hälften renskötarelapp, är gift med en lappska och be-
traktar sig därför såsom renskötare gent emot andra personer, hvilkas
renar emellertid Välirajos svärfar sköter); Nirsa (med liten näsa);
Vasikka (kalf, en bonde Paavo i Tärendö, som aldrig äter kalf- eller
fårkött, hvarför skvallret gissar på tidelag i ungdomen); Sopuli (fjäll-
lemmel, det lappska soppero); Tohtaja (= kaakkuri, lom); Takku (ragg,
>är liten och lurfvigi); Taula-kimppu (en hög fnöske, >är kort och
tjock»); Pissihaukka (fisköm, han refs med långa naglar); Materi (egl.
= materia, svafvet).
Åtskilliga lappar, af hvilka åtminstone några från början varit
fjällappar, finnas bosatta inom socknen. Lapparne äga bestämda släkt-
namn, som i allmänhet uppkommit genom »öknämning». Inom Pajala
finnas representanter för släkterna Suikki (egl. = kringstrykare). Blind,
Sevä, Junkka, Partak (= skäggig, det nordiska bard, finskans parta =
skägg), Kaupik, Pingi, Pååve. Lappen Henrik Mickelsson i Parkalom-
polo kallas vanligen Äimäjalkka (= sylfot, har som barn trampat in
en syl i foten). Inom Tärendö hafva nästan alla bönder och hem-
mansägare renar, som skötas af en lapp (renskötarelapp = rajo) om
sommaren. Dessa skogslappar bo på vintern och när de blifvit »lediga»
om hösten i Tärendö kyrkby samt äro vanligen f. d. Qällappar. I
Tärendö finnas Gunnari, Miskuksen Jouni (Jon Mickelsson) eller Parta-
Jouni (skägg-Jon) m. fl.
Digitized by
Google
58
Kengisverken och dessas Ägare 1645— 190I:
Arendt Grape anlade Keogis brak 1645.
Arendt Grape och hans medparticipanter i Torne Järnbruk undfingo 1646
3* 10 General-Bärgtämbetets privilegier. År 1653 %'«o berfittigas bröderna Abra-
ham ock Jacob Afomma (nobil. Reenstiema) att ingå i privilegierStt jfimte Arendt
Grape.
Wästerbotniska Bärgslagen (tecknades 1726 '*, w af Lars Benzchtiema^
Johan Norn, Jacob Feif och Johan Coiiing,)
I
10 societetens lotter, dem O. Tömfiycht Mrft af sina föräldrar, förärade han
genom gäfvobref, dat. Stockholm 1737 '^si till konstmästaren ^^^7^111» 5i^M^<y//£;
10 lotter s&lde societeten 1726 3*, » till handelsmännen i Stockholm Wal-
iher Grainger och Samuel Wordworät^ hvilkas arfvingar 1744 5 „ slldc lotterna
till brakspatron Abraham SUinh^ltt;
5 lotter såldes 1744 " 4 af sekreteraren Johan Norm stérbhus till Abraham
Sieinkoltt;
2 lotter sålde 1744 '* 5 J- Gyllenborg till Abraham Steinholtz:
2 lotter sålde 1744 '^ 5 Johan Bergenstierna och Inga Feif till Abraham
Steinholtt :
5 lotter sålde 1744 ^*/5 J- Löhiman till Abraham SUinholtx. LÖhtman hade
tidigare köpt dessa af Adam Jacobson Leijell;
6 lotter, som förat tillhört kamreraren, välb. Hindrich Jacob Hildebrand,
såldes 1744 Vö af /. H, von Kothen^ J. Nerés (»på öfversten baron Gustaf
Hammeltons vägnar» \ J. Nerés^ H. J. Hildebrand^ Gotkard Hildebrand^ David
Hildebrcmd;
2 Va lotter sålde 1745 ^° « Erland Broman och Olof Ehrencreutz till Abraham
Steinholtt såsom kuratorer fÖr sal. hofjunkaren Drakenhitlms son:
5 lotter sålde 1745 ^h% Peter Faggot och Michel Hising till Abraham Stein-
holtt såsom kuratorer för Jacob Feif 5 omyndiga bara;
3 lotter sålde 1745 ^/i. Carl Alstrin till Abraham Steinholtz;
16 lotter sålde 1745 ^° la Claes Grill till Abraham Steinholtz:
10 lotter sålde 1745 3^.12 Wolter Peter sen till Abraham Steinholtz;
År 1745 30 I, ftäges det i köpebrefvet (dat. Stockholm), att Steinholtz Ull-
handlat sig af Västerbotniska Bärgslagens Herrar Intressenter 36 '.'2 lotter i Kengis
och Svappavaara samt att han förat innehade 41 lotter. Då summan af ofvan-
stående utgör allenast 76 '/a lotter, torde S. tidigare inköpt en lott direkt af socie-
teten. I protokoll från tinget i öfvertoraeå 1748 ^ » heter det att S. svarade för
60 nya lotter och alltså visade sig vara ensam ägare, hvilket han säkert blef just
genom afHlren 1745 3» ». Han anlade nedom Kengis år 1754 Svansteins brak
med masugn och stångjärashammare (bildadt efter Steinholtz' och hans hustrus,
född Svanbergs namn liksom Meldercreutz och Steinholtz tidigare gifvit upphof
åt namnet Melderstein). Abraham Steinholtz tog 1766 *° 3 sin måg, Eric Daniel
Christiernin^ till tredjepartkägare i Kengisverken. Efter Steinholtz* år 1781 in-
träffade död blef Christiernin jämte svftrmodero ägare af Kengis.
Brakspatron Eric Daniel Christiernin sålde 1793 **,4 Kengis till brakspatro-
nerna Henric Vilhelm Hahr d, y.^ Friedric Otto Hassel^ Lorens Jacob Grcth och
Johan Henric Bergmark. Emellertid protesterade Christiernin mot alla intecknin-
gar i Kengisverken af hrr Hahr, Hassel. Groth och Bergmark, hvaröfver öfver-
toraeå tingsrätt resolverade 1794 ''^.j.
Digitized by
Google
59
Bnikspatroo H.
V. Hakr sålde
»795 ".5 sin andel
i Kengis till Jacob
Kusel.
Brukspatron Ja-
<9b Kusel sålde
1798 '/lo sin '/3 i
Kengis till Oiof
EkstrihH.
Brakspatron Jo-
han Henric Berg-
mark sålde 1793
''/s o. "^/e sin ägan-
de V4 i Kengis till
Jacob KUsei.
Brukspatron Lo-
rems Jacob Groth
sålde 1796 V>x sio
'/a i Kengis till
Olof Ekström.
Olof Ekström.
Olof Ekström.
I
Olof Ekström sH-
de 1803 'Vs denna
sin '/a i Kengis till
kamreraren och
brukspatronen Jo-
nas Östermark för
20,000 rdr bco
specie.
Brukspatron
Friedric Otto Has-
sel ägde '/3 i Ken-
gis ännu 1802 'Vs,
dä O. Ekström och
han voro ensamma
ägare. Torde sålt
till
I
Fredrik Otto Lo-
richs.
I
Fredrik Otto Lo-
richs sålde 1806 '/j
sin */3 i Kengis
till kamreraren o.
brukspatronen Jo-
nas Östermark.
Kamrer J. Östermarks och brukspatron O. Ekströms kredttorer sammanträdde
i Stockholm 1808 "/t- Olof Ekström afstod 1809 "/« sio part i egendomame till
fordringsigame.
1 819 30/,,, p& auktion i Stockholm, köptes verken af kgl. räntmästaren Ab-
rakam Vougt^ som försträckt panni ngar. Säljare voro J. Östermark och O. Ek-
ströms konkursmassa.
Vougt
till Olof.
sålde 1820 "/to Kengisverken till brukspatron Jonas Ekström^ son
Efter Jonas Ekströms frånOille 1833 '/« bildade 1837 dåvarande ägarna —
handelsman Jon Sundberg, vice kommissionslandtmätaren O. öklund, hr Z. //.
Lindström^ vice häradsskrifvaren G. öqvist, vice kronolänsman J. Fr. Isacsson och
kronofogden Er. Björzell — ett bolag för rörelsens bedrifvande.
Sundberg sålde 1837
'5,w sin V4 i Kengis till
Isacsson.
Bförtell och Isacsson
sålde 1838 'Vs halfparten
i Kengis till vice härads-
höfdingen J. A. Wallen-
berg.
Wallenberg sålde 1849
'Vs sin halfpart i Kengis
till brukspatronen Carl
Johan Sohlberg.
O. Öhlund.
Öhlund sålde 1853 * 8
sin '/8 i Kengis till C.
J. Sohlberg.
Efter Sohlbergs från-
iHUe 1894 "/s å Kengis
innehafves bruksegendo-
men af C. J. Sohlbergs
sterbhus.
Digitized by
Google
6o
Albogiitt. Bokhillaren vid Kengis bruk Eric Albogims, g. 1737 '/ö i Pajala sin
med Sophia MlUudotter läing från Jtinosaando matugDsby.
Aatillitt. Kapellanen vid Kengis Tohan Antilius^ d. 1 740 '^4 vid Kengis, 42 Ir
gl. Barn: Ablnna, d. 1733 "^ 7 I, Kengis prästgård, 4 &r 3 m. 5 d.; Johannes^
d. 1736 '5/7 därst, II m. gl.
Araer. Petter Gustav Ar mer (omnämnes vid Kengis 1763).
Asp. Bruksbokhällaren Carl Anders Asp (var 1781 anställd vid Kengis bruk).
Gift med Helena Mörtberg y f. 1749.
Bergouirk. Brukspatronen & Kengis Tohan Henrik Bergmaiky f. 1756, g. m.
Carolina Johanna Lalim^ f. 1748, d. 1798 V* & Kengis. Barn: Anna Maria,
f- 17S3: Johan Daniel, f. 1784; Carl Samuel, f. 1785; Axel Ludvig, f. 1786;
Hedvica Carolina, f. 1788; Rosina Johanna, f. 1791. Förmodligen är ofvan-
st&ende Axel Ludvig Bergmark^ t. 1786, identisk med den in£eniör Axel
Bergmark^ som afled 1824 Vi i Pajala mellan 35 och 40 ar gammal
(>judicis ex sententia honesto funere elatus ing. A. B., qui mortem sibi ipse
consciverat>.)
Bltfrckouia. Kapellanen vid Kengis Johan BiHrckmam^ g. 1741 '^/e' i Pajala m.
Catharina Tornberg. Barn: Elsa Susanna, f. 1743 *' 6 i Pajala; Cecilia, f.
1745 56 därst.
Björn. Barbara Bjcrn^ f. 1677, d- 1738» »c Brunmus.
Bjtfmttrtfm. Jacob Björnström^ f. 1750, g. m. Greta Tohansdotter. Barn: Johan,
f. 1779; Briu, f. 1781, d. 1793; Isaac, f. 1783 *'4 vid Palokorva masugn i
Pajala s:n; Jacob, f. 1785 '?/6 därst; Anna Maria, f. 1787 V»i därst.; Greta
Stina, f. 1793 "'i därst.
Anders Björnström^ f. 1756 i Jukkasjärvi, son af Brita Andersdotter
Spetty f. 1727. Syskon: Lisa, f. 1754, g. m. ^nc Larsson^ i, '749; Catharina,
f. 1768; Isaac, f. 1772, g. m. Greta Matsdotter, f. 1769 [dessas son Mathias,
f. 1796.]
Borg. Inspectoren ä Kengis bruk Isaac Borg^ f. 1726, d. 1800, g. m. Maria
Forsbergs f. 1736, d. 183 1. Hans porträtt i olja finnes fi Kengis. Barn:
Fredric Ulric, f. 1769; Elisabeth Amalia, f. 1766; Maria Sophia, f. 1767;
Christina Ulrica, f. 1772, se Af itänder \ Ebba Charlotta, f. 1774.
Bntnnlns. En mässingskrona i Ofvertomel kyrka bär inskriften >Ericus Brum^
nius * 1660 ''11, 1 1741 *Vi. Barbara Björn • 1677 'Va, 1 17.38 "^U^ Denne
Brunnius var komminister i Ofvertomel. Dessas son E. Brunmus, magister^
kyrkoherde och prost i öfvertomeä, g. m. Eva tVree^ hade fSljande barn,
födda i Ofvertomel: Barbru, f. 1733 'Vs; Christina, f. 1736 Vs; Eva, f.
1737 'Vs; Brigitta, f. 1738 "Z?; Eric, f. 1742 V«.
Bncht. FäUväbeln, sedermera löjtnanten Gustaf Buckt hade i sitt gifte med Brita
Rcckstadia följande inom öfvertoraeå socken f^dda barn: Gustaf, f. 1730
'♦'a i Tengeliö by; Andreas, f. 1732 3*/xo; Lars, f. 1735 ** ?» Samuel, f. 1739
"/lo; Gabriel, f. 1742 "/«.
Christlernin. Brukspatronen & Kengis bruk Erik Daniel Ckristiemin^ g. m.
Maria Steinkoltz^ f. 174$ 'V9 I Kengis, dotter af brukspatronen därst. Abra-
ham S, och Sara Svanberg.
Bärgmästaren Johan Daniel Ckristiernin, f. 174 1, och hans fru Catarina
Margareta IVargentin, f. 1747, finnes antecknade ss. dopvittnen i Pajala 1789
' 4. De bodde å Svanstein inom öfvertoraefi.
Constenins. Catharina Constenia^ se yunnelius.
Dntgge. Hammarsmeden vid Kengis bruk Claes Drugge^ f. 1 752, g. i g. med
Anna /Const, d. 1788 */< vid Kengis af rötfeber, 40 ar; 2. g. 17^ med Brita
Johansdotter Sup, f. 1756. Bam: Ulrica, f. 1778; CaUrina, f. 1780; Friedric,
f. 1782 7/" vid Kengis: Johan Gustaf, f. 1786 'Vi därst.
Ekstrtfm. Brukspatronen & Kengis Olof Ekström^ d. 1838 i Lauttakoski by under
en resa. Hans son, brukspatronen å Kengis Jonas Ekström från Finland,
f. 1788 " la, d. 1833 '4 ä Kengis. Ligger begrafven under ett kors (nu det
enda ä kyrkogärden) ä Kengis gamla kyrkogård. Fadern där bredvid, utan
kors. Jonas Ekström, som på entreprenad uppförde svenska Nedertomeå
' Tunsei herdam. uppgifver felaktigt 1742, men upplyser att hustron förut
varit gift med Biörckmans företrädare Antilius.
Digitized by
Google
6i
sockens kyrka, erhöll eenom k. br. 182 1 ,^/8 nåd. tillåtelse att inflvtu till
Sverige. fEn broder till Jonas var ekonomidirektören och häradshöfdingen,
R. R. S:t St. O. Nils Ekström, f. 1785, d. 1870, g. m. Katarina Grape, f. 1781
>V«», d. 1853 ^9.]
Espllng. Masmästaren vid Jnnosuando masugn Per Larsson Espling^ f. 1737.
Troligen identisk med den Petter Espling, som 1791 'V4 antogs till mas-
miistare för Tomefors masugn (handl. ä Kengis.) Son: Jacob, f. 1773.
Fellenins. Inspectoren vid Kengis bruk Anders FelUnius (se Personh. tidskr.
1901, sid. 34), g. m. Elsa BeaU Stuvart, d. 1746 'Vi i Pajala. Barn: Brita,
^ 1743 'Vxa därst., 4 m. 3 v. gl., Andreas, f. 1745 »*/« därst. Denne An-
dreas FelUnius^ bokhållare vid Kengis bruk, blef gift med Maria Groth i
hennes i gifte. Barn: Johannes, f. 1775: Anders, f. 1778; Sara Maria, f.
1780; Catharina, f. 1782 »Vs i Pajala.
Fijn. Kronolänsman Carl Petter Fijn (omnämnes 1781.)
Flygare. Johan Johansson Flygare, f. 1768, g. 1799 m. Anna Caisa Samuels-
dotter, f. 1776. Barn: Anna Maria, f. 1798 Vn vid Junosuando masugn i
Pajala s:n.
Gabriel Flygare, g. m. Helena Larsdotter. Barn: Anna Kajsa, f. 1790
V7 vid Junosuando masugn; Salomon, f. 1796 Vi därst.
Forsberg. Maria Forsberg,'^ € 1736, se Borg.
Forsman. Magdalena Forsman, f. 1764, se Tornceus,
Forss. Lars Olsson Forss, g. 1729 "^/m i Kengis med Carin Tliun.
Frostems. Vice pastorn, kapellanen i Turtola Ernst Wilhelm Frosterus, f. 1798
Vst d. 1847 "/»• Ligger begrafven på Turtola gamla kyrkogård.
Gertström. Stina Gertström, f. 1769, se Lindmark.
Giertzson. Christopher GiertMson, g. m. Kerstin Larsdotter. Barn: Christopher,
d. 1732 "/6 vid Kengis, 3 år 3 v. 3 d.: Peter, d. 1744 Vs därst.
Grape.' Katarina Grape, f. 1781 'Vwt d. 1853 %, se Ekström. Hon ligger
liksom sina systrar Brita Kristina (f. 1787, d. 1857) och Johanna Magdalena
(f. 1790, d. 1857) begrafven å Turtola äldre kyrkogård.
Ingeniören Isaac Grape i Kangos by af Pajala s:n, g. m. Catharina
Olsdotter. Barn: Isac, f. 1797 ""/V i Kangos, d. 1798 'V4 därst.
Christina GraU, f. 1759, d. 1798 /n vid Kengis i lungsot, se Tornberg.
Bokhållaren a Junosuando masugn Lorentz Grape, g. m. Margareta
Hansdotter. Han dog 1733 »Vs, 67 år 5 m. 4 d.
Komministern i Nedertomeå Isac Grape blef efter prosten och magistern
Eric Brunnius kyrkoherde i öfvertorneå 1763 'Vs (fullmakten i Kengis
saml.)
Grotk. Mathias Groth blef 1694 'Va kyrkoherde vid Luleå silfverbruk och lapp-
mark (handl. å Kengis.)
Maria Groth, f. 1755, se Fellenius och Larsson.
Halslas. Sophia Halsia, d. 1740 'Vn i Pajala, 69 år.
Hedström. Borgaren Johan Hedströms och hustru Margeta Tombergs son Johan
föddes 1 7 18 '3/«a i öfvertorneå.
HeUsiog. Kapellanen vid Kengis Jöns Hellsing, g. m. Brita Rutström. Hans
broder var bonden Eric Ersson Lådvika från Helsingbyn i öfvertorneå s:n.
Möjligt är att denne siste eller brödernas fader var från Lådvika (nu Lud-
vika) bruk i Dalarne samt att finnbyn Lovikka därifrån deriverar namnet.
Heraodins. Brita Maria Hemodia, f. 1741, d. 1788, se Lenning.
HJertberg. Inspectoren vid Junosuando masugn, sedermera vid Svansteins bruk
NUs Magnus HJertberg, f. 1769 i Turtola i Öfvertorneå, d. 1828 "/a (58 år,
3 m., 10 d.). Han ligger begrafven å Tomeå gamla kyrkogård. Gift med
Maria Helena Lenberg^ f. 1774 i Turtola. Barn: Johan Gusuf, f. 1797 V3
vid Junosuando masugn; Charlotta Regina, f. 1799 'V4 därst.
H«mb!e. Af barnen Humble (Personhist. Tidskr. 1901, sid. loi) voro åtmin-
stone sönerna Carl Petter, Johan Jacob och Paul födda i Stockholm. Anna
Maria Åkermans 2 gifte återfinnes under Tomberg.
lélag. Sophia Månsdotter Iding, se Albogius.
* O. C. Ahlström i iNorriändska slägter> II (Östersund 1892) har åtskilliga
felaktigheter, som rättas af här meddelade uppgifter.
Digitized by
Google
62
Idnan. Samuel Larsson Idman^ f. 1744, g. m. Margeta Michelsdotter, f. 1739.
Barn: Anna Cajia, f. 1776; Maria, f. 1779.
Jnnnelins. Klockaren Mats Junnelius^ g. m. Catharina CcnsUma. Barn, f5dd&
i öfvcrtomeå: Johan, f. 1721 '/•; Michel, f. 1722 ***/7; Per,f. 1728 "V. Marit»
f. 1729 »V..
Koberg. Klockaren Hans Kobtrg, d. 1787 ^/s i Pajala, g. 1768 *•/« dirst med
Ella Olsdotter från Jukkasjänri, d. 1824 *"*/$) 80 &r gl. Barn: Ablnna Stint,
f. 17 7 1 V3 i Pajala, se Kurvander.
Bokhillaren vid Junosuando roasug^n Olof Koberg^ d. 1753
>af bold>, 70 &r gl. Gift med Ebba Sandel. Barn: Olof, ingeniör.
Catharina Koberg^ f. 17 16, se Lybtck.
Hanna Koberg^ se Salström.
Kempe. Magdalena Kempe^ se Tornberg.
Konst. Anna Konst^ se Drugge.
Helena Konsts se Krdger.
Krttger. Gertrud Sophia Kroger, f. 1746, d. 1794, se Stilländer.
Madame Anna Margareta kroger , d. 1783 *', i i Pajala, i hastig feber,
omkring 48 ir.
Knrvaader. Olof Kurvander i Pajala, g. m. Abluna Stina Kchergy f. 177 1 ^j i
Pajala, dotter af klockaren Hans Kobeig och Ella Olsdotter. Barn: Maja
Lena, f. 1797 '*/i« i Pajala.
Laestadint. Sophia Lastadia, se Sandberg.
Lalln. Carolina Johanna Lalin, f. 1748, d. 1798 V», se Bergmark.
Larsson. Elias Larsson vid Junosuando masugn, g. 1789 med Maria Grotk, T
1755, i hennes 2 gifte.
Lenberg. Maria Helena Lenberg, f. 1774 i Turtola, se Hjertberg.
Johan Fredrik Lenberg, f. 1780, broder till föreg.
Lenning. Länsman Sven Lenning, g. m. Brita Forsman. Barn. f5dda i öfrer^
lorneå: Brita, f. 1729 '/?; Elisabet, f. 1732 'Ve: Sophia, f. 1735 >♦/»; Sven,
f 1736 '"/*: Margeta, f. 1740 *%.
Expeditionsbefallningsmannen i Matarengi, öfvertorneä, Gabriel Len--
ning, f. 1725, g. 1763 med Brita Maria Hemodia, f. 1741, d. 1788. Barn:
Brita Maria, f. 1766; Sven Gabriel, f. 1767, fMnrik, g. 1802 med Brita Stina
Matsdotter IVänkö, f. 1775.
Lindeberg. Bokhållaren vid Kengis bruk Johan Lindeberg, f. 1777.
Lindmark. Masmästaren vid Polokorva masugn i Pajala s:n Per Hansson Lind-
mark, f. 1758, g. m. Stina Gertström, f. 1769. Barn: Anna Caisa, f. 1790;
Cari Petter, f. 1794; Erik Gustaf, f. 1797 ^/i vid Tomefors i Pajala s:n.
Lindstedt. Bokhållaren vid Kengis bruk Johan Lindstedt, f. 1775.
Lybeck. Jöran Lybeck, f. 1722, g. m. Catharina Koberg, f. 17 16.
Mexberg. Bokhållaren vid Kengis bruk Gabriel Mexberg, f. 1762, g. m. Brita
Nyberg, f. 1758. Barn: Nils Gabriel, f. 1787; Greta Stina, f. 1790 V» i
Kengis; Otto Reinhold, f. 1792 ",'3 därst. (Kanske samma slSkt som Max-
montan /)
Mannerfelt. Soldaten Mannerfelts från Kemi son Johannes, d. 1743 /zs i Pajala,^
14 dagar.
Mi tänder. Inspectoren vid Kengis bruk Eric Mitander, f. 1770, g. 1799 med
Christina Ulrica Borg, f. 1772.
Mose. Säraskmakaren vid Kengis bruk Gustaf Mose, f. 1773.
Mörtberg. Helena Mörtberg, f. 1749, se Asp.
Mdrth. Inspektor Samuel Mörth. Barn: Brita Dordi, d. 1730 •*/$ i Pajala, 12
dagar; Barbru.
Nyberg. Brita Nyberg, f. 1758, se Mexberg.
Nyvardt. Anna Margareta Nyvardt, f. 1727.
Renlnnd. Informatorn å Kengis bruk Johan Eric Renlund, f. 1777.
Rochstadins. Brita Rochstadia, se Bucht.
Rosander. Carl Rosander, g. m. Helena Konst. Dödfödd dotter 1 799 V7 vid Kengis.
Rutström. Brita Rutström, se Hellsing.
Salström. Bokhållaren Anders Salström, d. 1755 '°/4 ^ Pajala, >i vattusot>, 37
år gl., g. 1742 med Hanna Koberg. Barn: Ebba Christina, f. 1744 'V3 i Pajala;
Lars, f. 1745 'Vq därst.; Olof, f. 1748 Vs vid Junosuando masngn i Pajala.
Digitized by
Google
63
Sas^^erg. Braksprädikanten Olof Sandberg, d. 1805 "/a i Ofvertorneå, g. 1771
'V4 i Pajala med Sophia Lctstadia. Barn: Anna Catharina, f. 1771 *V4 i
Pajala.
Saadel. Inspektor Sandel Hans finka död 1733 Vn ä Kengis bruk, 88 är gl.
Ebba Sandel^ se Koberg.
SteinlloltZ. Maria Steinholtty f. 1745 '''9, se Christiernin.
Stilländer. Bokhållaren vid Junosuando masugn, sedermera kronolänsman An-
ders Stilländer, f. 1747, g. m. Gertrud Sophia Kroger, f. 1746, d. 1794.
Barn: Michel, f. 1 780: Anders, f. 1782; Henric, f. 1784; Greta Ulrica, f.
1787 V9 i Kengis; Fredrik, f. 1791 'Vs i Junosuando masugnsby.
StnTart. Elsa Beata Stuvart, d. 1746 'Vi, se Fellenius,
Soklberg. Brukspatronen Carl Johan Sohlberg, f. 18 18 ^.s vid Rockesholm i
Grythyttans s:n af Örebro län, d. 1894 'Vs & Kengis i Pajala s:n. Kom 1837
såsom förvaltare till Hvitåfors i Råneå socken af Norrbottens län, blef 1838
','10 förvaltare å Kengis (efter Isacsson). Ligger jämte sina bröder Eric (f.
1723 V«, d. 1890 ^Vs) och Anders Petter (f. 1828 Va, d. 1884 "/a) begrafven
å Pajala kyrkogård.
Svanberg. Sara Svanberg, se Christiernin.
Svanljnng. Bokhållaren vid Kengis bruk Sven Christ. Svanljung, f. 1767, g. m.
Brita Stina Henricsdotter. Barn: Christian, f. 1794 'V» i Pajala; Johan
Fredric, f. 1796 *Vi därst.
Thnn. Baltzar Thun. A Denis Joris* förenämnda karta af år 1660 står å ett hus:
>M: Baltzar Thun>. Denne stamfader Baltzar Thun torde till Kengis in-
flyttat någonstädes utomlands ifrån.
Olof Baltzarsson 7'hun, d. 1736 "^'lo i Kengis, 61 år. Gift med Kirstin
Ersdoiter. Son: Bärgsgevaldiger Baltzar Thun, d. 1743 ",9 i Pajala, 34 år.
Oift 1735 'V" i Pajala med Brita Samuelsdotter från Juoksengi.
Carin Thun, se Forss.
Tomaens. Prosten i öfvertomeå Johannes Tärnans testamenterade 1649 ^il^
Hietaniemi kyrka >efter sin k. fader och moder, en ny finsk biblia in folio.>
Klockaren Olof Tornceus, f. 1757, g. m. Magdalena Forsman, f. 1764.
Barn: Stina Ulrica, f. 1789 »^/s i Kengis; Olof Gustaf, f. 1792 Vio därst.;
Eric Daniel, f. 1795 ** « därst.; d. 1800; dödfödd son 1796 ^!a därst.; Isac
Wilhelm, f. 1797 "3 därst.; Carl Henric, f. 1798 '♦a därst.
Olof Tornsei föräldrar voro Eric Johansson Tornceusy f. 1717, d. 1800,
och Agneta Michelsdotter, f. 171 8. En hans broder var Adam Ersson
Tcrnaus.
Tomberg. Kyrkoherden i öfvertorneå Johan Tornberg tillträdde pastoratet 1687
' 5. Var gift. Han ihjälslogs af ryssarne i dec. 17 16 eller jan. 17 17 (den
spanskrörskäpp, hvarmed detta skedde, förvaras ännu i prästgården), då han
c] ville yppa hvarest kyrksilfret blifvit gömdt. Sonen Isaac Tornberg upp-
rättade 17 1 7 ^Vi en längd öfver hvad ryssarne samma månad röfvat ur kyrkan.
Isaac Tomberg, g. m. Magdalena Kempe, hade följande i öfvertomeå födda
bam: Magdalena, f. 1718 'S; Elisabeth, f. 1728 *V4; Isaac, f. 1721 "'/S.
Apollonia Tornberg, f. 1753. Syster till komminister Henr. Tornberg och
Kronolänsman Isaac Tornberg, f. 1755, d. 1824 "*/io i Pajala. Gift
1786 med Eva Olsdotter. Barn: Anna Greta, f. 1786, d. 1790 "^/s i Kengis;
Isaac Christian, f. 1791 */4 i Kengis; Eva Lovisa, f. 1793 ^V" därst., d. ung;
Stina Fredrika, f. 1795 '^ " därst; Johan Henric, f. 1797 *73 därst, d. 1798;
Wilhelmina, f. 1799 ',8 därst; Eric August, d. 180).
Komminister Henric Tomberg, f. 1756. Ligger begrafven å Kengis
gamla kyrkogård. Gift i g. 1785 med Christina Grape, f. 1759, d. 1798 , it
vid Kengis i lungsot; 2 g. med Anna Maria Åkerman, f 1762, i hennes 2
gifte. Bam: Greta Johanna, f. 1789 '^3 i Kengis; Stina Henrica, f. 1790
'5 5 därst.; Gustaf Wilhelm, f. 1791 '^/s därst., d. s. å. "/lo därst.; Isaac och
Eva Caisa, ff. 1792 "10 (tvill.) därst., af hvilka Isaac dog s. 1 Vi»; Eric
Jacob, f. 1794 =^3/»» därst.; en son dödfödd 1796 *%; en son dödfödd s. å.
'/ii; två dödfödda söner 1797 =3/ii; Henric Wilhelm, f. 1801.
Catharina Tornberg, se Biörckman.
Margeta Tornberg, se Hedström.
Wargentin. Margareta Katarina Wargentin, se Christiernin.
Digitized by
Google
64
I^ree. Ev« Wree, se Brutmius.
kermao. Anna Maria Åkerman^ f. 1762, se HumbU och Tornberg.
Kaptenen vid Västerbottens reg:te Carl TAingvaU (hvnn hustru dog I756
"Vi i Ränei 8:d, i bamsUng, enl. handl. ä Kengis) sålde 1738 'u sina privi-
legier i Råneä s:n och malmfyndigheterna i Gellivare till Abraham SuiMkcltx^
som 1740 *^ra ingick kompaniskap med div. konduktören vid Fortifikationeiif
sedermera kaptenen och professorn Jonas Meldtrcreutz. Dessa grundade
Meldersteins och Strömsunds bruk. Steinholtz frän trädde intressentskapet
1744 och egnade sig därefter ät Kengis. (Enl. Emanuel Ekman: Meldersteins
bruk, dess privilegier etc, Upsala 1785).
Ett bref från Magnus Stenbock
till Haqvin Spegel.
Meddel. af Herman Lnndstrtttn.
Stenbocksstodens aftäckande i Helsingborg fortidet år riktade
åter den allmänna uppmärksamheten på de stora fosterländska minnen,
som knyta sig till den tappre Gref Magnus' namn. Intresset för allt,
som kan bidraga till belysningen af den ädle mannens personlighet
eller lifsgeming, borde ock vara allmänt i det land, som har honom
att tacka för så mycket. Huru härmed i verkligheten är ställdt, må
emellertid lemnas derhän. Visst är väl ändå, att nämnda intresse är
lefvande och starkt åtminstone inom denna tidskrifts läsekrets. Och
dermed torde offentliggörandet af nedanstående bref vara till fyllest
motiveradt. Ett äkta svenskt sinne kan ej undgå att gripas af rörelse
vid läsningen af denna i Halmstad den 12 Augusti 17 12 dagtecknade
skrifvelse. Det af Stenbock egenhändigt undertecknade originalet,
som af mig påträffats i Upsala domkapitels arkiv (vol. K. 2. a), har
följande lydelse:
Högwyrdige och höglärde Hr Doctor Erckie-Biskop och Procancellarie.
Alldenstund Hans Kongel. MaijUt, min nådige Herre behagat, at i näder an-
förtro mig Commando en Chef öfwer så wSl then med första öfwrergående som
och redan i Pomern vistande Arméen: thet och genom Gudz nåd så wida kom-
met, at man näst thens högstas bistånd med förstone ärnar gä till segels; alt
förthenskull, ehuruwäll iag eij twiflar, at ju högwyrdige Hr Erckie-Biskoppen, af
then trogna nijtälskan och ifwer, han stedze för thet gemena bästas befordran
wijst, länge sedan ett sådant högst angeläget wSrk uti sina andäktiga och ifriga
böner ihågkommet; icke (hes mindre, alldenstund mig eij okunnigt är, huru
mycket en sammanfogat och af meniga then Christna kyrkiones ledamöter utgutin
böön förmår til at blidka och till hjelp och bistånd then nådigst böönhörande
Guden beweeka; har iag medelst thetta Högwyrdige Hr Erckie-Biskoppen tiänst-
wänligen welat anmoda, han täcktes jemte thet, at han sielf eij tröttas, at ytter-
mehra och utan återwändo med Mose upräckia sina händer till himmelen, medan
Israel moot sina fiender strider, jämväll uti heela sitt honom anförtrodde stifft for
Digitized by
Google
65
tbetu högst angelägne ärende, såsom till hwilkets befrämjande yttersta Rijksens
mnsi och märg sammanhämtat är och uppå hwilkets lyckeliga utförande wår dyra
Konungs och heela Fäderneslandets uprättande, hägn och wällfärd beroor, en
trogen och samsatt förböön göras låta.
Jag ä min sida skall all möda och arbete, ja yttersta blodsdroppen för min
konungs tiänst och mitt Oldemeslandz bästa ospard hålla.
Försäkrandes heijemte, at iag intet underlåta skall, hwarigenom iag sä wäl
thet andeliga ståndets wällmäga som Academiers, Gymnasiers och Skolårs up-
komst och nytta hoos min nådigste konung befordra och förfrämja kan. Såsom
iag och Högwyrdige Hr Erckie-Biskoppen stedze till all behagelig (iänst för-
bunden lefwer och förblifwer
Högwyrdige Hr Doctoren och
Erckie-Biskoppens
hörsamma och tienstskyldigaste tienare
M, Stenbock.
Mp.
Halmstad d. 12 Aug. 17 12.
Redan den 20 Augusti meddelade erkebiskop Spegel i Upsala
domkapitel innehållet af detta bref. Kapitlet beslöt med anledning
deraf att ingå till kongl. senaten med begäran om besked, huruvida
n det gamla bönesättet något skall blifva ändradt eller ett alldeles
nytt formulär blifva uppsatti. Uti detta beslut har man icke att se
någon som helst likgiltighet å fädernas sida för den stora saken.
Snarare tvärtom. Kapitlet kunde helt enkelt icke handla på annat
sätt, om det ville tillmötesgå den framstälda önskan, och detta af det,
äfven i protokollet angifna skälet, att »kyrkioordningen intet tillåter,
att Consistorium af egen godtyckio tager deruti någon disposition».
Erkebiskopen tog dock tillfället i akt och uppmanade domprosten
Molin, att laga det folket blefve »som tidast» förmanadt och tillhållet,
»att freqventera bönestunderna», hvarvid han tillade, »att när så många
äro, som icke gifva till Konungen och Riksens conservation en half-
öre, så är det okristeligit, att de icke heller vilja wara mante att
skjuta dertill böner och åkallan». Domprosten afgaf ock löfte att
påminna vederbörande presterskap om saken. Regeringen svarade
den 25 Aug. 17 12, att hon funne de »vanlige krigsböner» så ock
andra brukliga kyrkoböner »så tydeliga och omständeliga nog, att
hvar och en rättsinnig kristen lärer deraf hafva fullkomlig anledning
att sucka och anropa den Högstes kristliga bistånd och välsignelse
så för örlogsflottans lyckeliga välgång samt transportens befordran,
som ock ett nådigt afböjande af all annan riket hotande fara». Det
vore, enligt regeringens mening, »betänkeligit», om »någon annan förbön
vid detta tillfälle blefve författad». Deremot borde hvarje själasörjare
och kyrkoherde i sina predikningar framhålla för sina åhörare, hur
angeläget det vore, att »den nu försiggående expeditionen» aflöpte
lyckligt, samt vidare uppmana till trägen och innerlig suckan om den
Allsmäktiges nåd och kraftiga bistånd. Domkapitlet beslöt med an-
Perscnhistorisk tidskrift tgo2. 5
Digitized by
Google
66
ledning häraf den 27 i samma månad att utsända cirkulär till pro-
starne, med åläggande att tillhålla »pastores», att förmana församlin-
garna till »idkelig bön vid närvarande fäderneslandets tillstånd om
lycklig expedition och transportens befrämjande».
Konung Theodors af Corsica sigill.
Originalaftrycket af det sigill, hvilket här, oförminskadt, åter-
gifves i autotypi, befinnas i Riksheraldicus C. A. Klingspors
sigillsamling. Sigillet, en tung silfverstamp, tillhörde, då aftrycket
togs, en baronessa König-Warthausen i Preussen.
Under en konungakrona synas två ovala sköldar, å den högra
3 länkar af en kedja, å den venstra ett negerhufvud; sköldhållare
två herkulesgestalter; nedanför å en bandeau läses IN TE DOMINE
SPERAVI, därunder ordenstecknet till den af Theodor instiftade
Återlösnings -Orden.
Sigillet har ett särskildt intresse, på grund af att den märk-
lige ägaren någon tid varit student i Lund och sedermera svensk
diplomatisk agent,
Theodor Stephan von Neuhof^ af en westphalisk friherrlig ätt,
föddes i Metz omkr. 1686. Han studerade först i Miinsters jesuit-
coUegium och därefter i Cöln, från hvilken stad han måste fly, sedan
han i en duell dödat en studiikamrat, och kom till Haag. Skall sedan
genom hertiginnans af Orleans beraedling erhållit en officersplats i
franska armén, men lockad af Carl XII:s hjälterykte begaf han sig till
Sverige, och efter en tids vistelse i Lund, där han lät inskrifva sig som
akademisk medborgare,* kom han i beröring med Görtz och tillvann
sig sådant förtroende, att han af denne blef sänd i en politisk beskick-
ning till Spanien. Där kvarstannade han emellertid och vann kardinal
* Då Neuhof som student vistades i Lund, friade han till en skänsk dam
bvilken således höll pä att blifva drottning p& Corsica men i stället blef en väl.
beställd prästfru. (Sv. minnen på uti. orter, Stblm Berg 1874, sid. 102.)
Digitized by
Google
67
Alberoni's bevågenhet samt gjorde ett rikt gifte. Vid Alberoiii's fall
(17 1 9) flydde han till Frankrike och invecklade sig i den bekante
Law's finansföretag. Sedan dessa misslyckades skall han fört ett
kringflackande lif, tills han 1732 dykte upp som kejsar Carl VI:s
ministerresident i Florens, där han knöt förbindelser med landsflyktingar
från det mot Genua upproriska Corsica. Enligt en annan berättelse
skall han af konungen i Spanien blifvit utnämnd till löjtnant vid ett
regemente, som afgick till Afrika för att kämpa mot moreme, och blef,
för sitt välförhållande, kort därefter befordrad till kapten. Men vid
ett utfall från fästningen Or an föU han i fiendens bänder och blef
utlämnad tiU dejen af Algier, hos hvilken han i 18 år gjorde tjänst
som tolk och dessutom nyttjades till ansvarsfulla värf. Vid denna tid
(1734) började corsicanames andra uppror mot det genuesiska väldet;
'735 uppgjorde de plan till en regeringsform alldeles skild från Genuas
och anhöUo samtidigt om hjälp hos dejema i Tunis och Algier.
Dessa skulle därefter, under Neuhofs öfverbefäl, skickat corsicanama
två regementen jämte kanoner och ammunition. Huru som helst, ett
faktum är, att Neuhof, anländ från Tunis mars 1736, landsteg på
Corsica medförande krigsfömödenheter och blef där entusiastiskt emot-
tagen samt i april s. å. utropad och krönt till kontmg öfver Corsica.
Han kröntes med en »lagerkrona», lät slå mynt samt instiftade en rid-
dareorden under namn af Aterlösnings-Orden. Med kraft och
framgång grep han sig an med sina konungsliga plikter, och genue-
same inskränktes tiU sina fasta platser vid öns kuster. Men sedan
dessa förskafl'at sig Frankrikes hjälp måste Theodor i november s. å.
(1736) lämna Corsica, sedan han tillsatt ett regentskap. September
1738 återkom han med krigsförråd, anskaflade genom i Holland och
England upplånta penningar, men redan efter en månad var han åter
på väg därifrån. Januari 1743 återkom han ännu en gång, på ett
engelskt krigsskepp, men öns stormän visade honom nu likgiltighet.
Han återvände snart till England och bosatte sig i London. Ruinerad
och skuldsatt genom sina misslyckade krigsföretag fick han där tiU-
bringa flera år på bysättningshäkte; 1756 utsände Horace Walpole
en uppmaning till engelska folket att genom subskription bidraga till
f. d. konung Theodors utlösning ur Kings-Benchs-fangelset. Insam-
lingen lyckades och han blef slutligen befriad ur bysättningshäktet
genom ett slags cessions-akt, tiU följd hvaraf han uppgaf sitt konunga-
rike Corsica åt sina kreditorer. På denna öfverlåtelse uppsattes faste-
bref bekräftadt med ofvanstående kungliga sigill. Horace Walpole
behöll denna handling som ett kuriosum. Theodor öfverlefde ej länge
sin befrielse; han afled den 11 december s. å. (1756).* Sonen
* I eD engelsk lidskrift namnes han >en konung som vid sin död ej hade
6 peocc på fickan>. Neahofs misére är något oförklarlig, alldenstund han i Eng-
land ingitt eU förnämt gifte med en lady Sarsfield» dotter af lord Kilmallock.
Frakten af detta äktenskap blef sonen Frederic k, hvilken ej upptog fäderne-
atmnet Neuhof. Under namnet Frederick uppträdde han som tronpretendent.
Han var officer i engelsk tjenst och avancerade till öfverste. Under namn och
titel CoUmtl Fredtrick är han upptagen i engelska biografiska lexica, senast i
piction. Nation. Biogr. XX, London 1889, p. 233, Han begick 1797 själfmord
i London.
Digitized by
Google
68
Friedrich utgaf till faderns förhärligande Memoires pour servir å
Thistoire de la Corse (1768).
Konung Theodors leifnadssaga har blifvit dramatiskt behandlad.
Först ha vi en opera // re Teodoro^ livrét de Casti, musique de
Paisiello. (Spelades första gången i Wien 1784 och i Paris 1787).
Sedermera ett drama af Oscar Patr. Sturzen-Becker: Teodor von
Neuhof, skådespel i fem akter. (Valda skrifter I, Sthm 1881,
s. 577 — 673.) i:a och 2;a akten i Lund 17 16, 3:e och 4:e akten på
Corsica 1736, 5:e akten i London 1754. Stycket är briljant skrifvet,
såsom allt hvad Sturzen-Becker skref. — 1737 utkom (utan tryckort)
en broschyr (19 sid. 12:0): Tilförlåtelig Efterrättelse angående
Baron Theodor von Neuhoff hvarutinnan Denne Herms Här-
komst, Födelse, Fädernesland, och första Ungdoms Förrät-
ningar. En kort Berättelse om des Resor, Fångenskap uti
Algier, Resa till Tunis och änteligen des Ankomst på Öen
Corsica, korteligen finnas beskrefne. Utaf Franskan öfver-
satt: — Innehållet utgöres af tvänne bref. Det ena om Neuhofs
ungdom, slutande med berättelsen om hans olyckliga duell. Det
andra ifrån Neuhof kort efter hans upphöjelse till konung. Någon-
ting om hans förbindelser med Sverige förekommer ej.
I sammanhang med friherre Theodor von Neuhofs äfventyrarelif
må en svensk friherre Cedercreutz omnämnas. Om denne läses
följande i Adelns Ättartaflor: Axel Wilhelm Cedercreutz född 1708,
fänrik vid öfverste Horns regemente 1729. Rymde 1732 ur riket
med kaffekokaren I^ Font's vackra hustru. Dömdes i England att
hänga för stråtröfveri, men benådades genom grefve Axel Fersens
bemedling och deporterades till Amerika. Begaf sig slutligen i konung
Theodors tjänst, men blef vid landstigningen på Corsica fången och
upphängd af genuesarna 1737.
C. M, C
Ur den grefliga Bondeska portråttsam lingren på
Vibyholm m. fl. den Bondeska ätten tillhörigra
egendomar.
(Forts. fr. årg. III sid. 82.)
7. (242.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, vid omkring 20
år, i hvit klädning med spetsar, rödt draperi; pudradt hår. Höjd 2.
Br. 1,7.
8. (241.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke i hvit, framtill
igensnörd korsett; mörk, hermelinsfodrad mantel; svart upplagdt
här. Vacker målning af Thomas. Höjd 2,7. Br. 2,a.
9. (227.) Fältmarskalksporträtt från 1600-talet. Half figur,
stående med kommandostaf i handen; harnesk och röda under-
Digitized by
Google
N:u 7- ^'
Digitized by
Google
' . ' . ' • "I ■ _ •'■ 'Ii - i ■
• • \ : .1 •*.<-,, ;\. K
' •.> ' . 1 '• -'* ' *;■ ' "'-■
. i ^ . : ' I*''v K- til . I ;•).
... I • M" W t'':.P »'! :; •■ . '. ' .1 '^t ■ •
' . .: ■ i! - .^! i : '\' ur. '...
: 'M-Ts , ,. n.istr . I.* >ii -■* • i h •. j. •;
'I i •
. n -•; * K tJondt-ska porträtt^an^-ilinpen
'. Dv i^'!'-'^' '•.- t'. citiD Bondeska ätten tillhor'*
e. enUomar.
,'.) Fr .iitiinniL.KN < -'t: /t Ii^<t>t ^tvci- c\ \ 1 ■ ■ .
( .;f'-i- ; _ nicd r; vi^.ir. f* ut (lri;»cr.; j.-Mia :t . r t
- t
.r \ ;.'.-r '. ^\v\\l, :* 'Il;"':uis. Uo-rl 2,,-. ••. 2..
•~ ■ / I almi.ir^k-aii- v- "tratt han l/^-t..!'*
Digitized by
Google
N:r 7. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen ä Vibyholm.
(Oljemälning.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 8. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen å Vibyholm.
(Oljemålning af Chr. Thomas.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 9. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen a Vibvholm.
(Oljemålning af Ehrenstkaiil?)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r io. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen å Vibyholm.
(Oljemälning.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r II. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen å Vibyholm.
(Oljemålning af J. H. Scheffel )
Digitized by VjOOQIC
Digitized by
Google
N:r 12. Obekant.
Ur Bondeska porträtts amlingen å Vibyholm.
(Oljemålning af Ehrenstrahl.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 13. Obekant.
Ur Bondkska porträttsamlingen ä Vibyholm.
(Oljemålning af L. Pasch dä.)
\
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 14. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen å Vibvholm.
(Oljemålning af M. MIjtens.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 15. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen å Vibyholm.
(Oljemålning af D. v. Krafft.)
i_
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r i6. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen å Vibyholm.
(Oljemålning af Ulla Pasch.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 17. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen å Vibyholm.
(MÅLNING AF Ulla Pasch, renov. af Wahlbergsson.)
Digitized by VjOOQIC
Digitized by
Google
N:r i 8. Obekant.
Ur Bondeska porträttsamlingen ä Vibvholm.
(Oljemälning af Starbus.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
69
kläder; hvita långa ärmar, med kortare sådana uppskurna, af
silfverbrokad, fodrade med rödt; grönt guld- och silfverbroderadt
axelgehäng; röda och svarta bandyglor i halsgropen och på är-
marna; rundt, blomstrande ansigte; ljusa mustascher och pipskägg
samt hår, tvärt afklippt och nedkammadt öfver pannan, men långt
baktill. God målning, möjligen af Ehrenstrahl (från hans hol-
ländska period). Höjd 3,5. Br. 2.8.
10. (240.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, föreställande
en furstlig person. Dyrbart klädd i en gul fagonerad sidenkläd-
ning, samt ljusblå mantel med hermelinsbräm, uppfastad med
stora smycken. För öfrigt ung och vacker, med mörkt hår, blå
ögon och rak näsa. Mycket vacker målning i oval, svart ram.
Höjd 2,7. Br. 2.
11. (248.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke i gul klädning
med rödt draperi; pudradt hår med blommor. Måladt af J. H.
Scheffel. Höjd 2,7. Br. 2,2.
12. (252.) Fruntimmersporträtt. Bröstst}^cke, ovalt; mindre
än naturlig storlek. Gul sidenklädning; perlband; lockigt, ljust
hår. Utmärkt vacker målning af Ehrenstrahl. Höjd i.s. Br. 1,4.
13. (231.) Mansporträtt från midten af 1700-talet. Bröst-
stycke; klädd i en blågrön sammetsrock; hvit väst och lång hals-
duk, båda broderade; pudradt hår. Måladt af L. Pasch d. ä.
Höjd 2,5. Br. 2,1.
14. (249.) Fruntimmersporträtt. Bröstst>xke, i hvit siden-
klädning med rödt draperi. Vacker, oval målning af M. Mijtens.
Höjd 2,5. Br. 1,9.
15. (244.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, i purpurröd
klädning med hvitt bräm; pudradt, upplagdt hår; bruna ögon.
Vacker målning af D. v. Krafft. Höjd 2, a (?). Br. 2,7 (?).
16. (243.) Fruntimmersporträtt. Bröststycke, ovalt, i rödlett
öfsrerklädning och lif af samma färg, snörd framtill med svarta
band; hvit tyllhalsduk öfver hufvudet, knuten under hakan, och
en likadan, lätt kastad öfver axlarna; pudradt, högt uppstruket
hår med ett rödtb and tvärs öfver. Målning af Ulla Pasch. Höjd 2.
Br. 1,7.
17. (245.) Fruntimmersporträtt från 1700-talet. Bröststycke,
i mörkblå klädning och blå fraise om halsen; tyllchemisetter;
uppstruket, blondt hår och en spetsmössa ä la Maria Stuart. Vac-
ker målning af Ulla Pasch (?), men illa åtgången under renove-
ringen af Wahlbergsson. Höjd 2,3. Br. 1,7.
Digitized by
Google
70
i8. (230.) Mansporträtt från början af 1700-talet. Bröst-
stycke; klädd i en brunröd sammetsrock med gula broderier;
hvit broderad halsduk; lång pudrad peruk. Utmärkt vacker mål-
ning af Starbus. Höjd 2,7. Br. 2,1. Som porträttet förskrifver
sig från en torparstuga i närheten af Vibyholm, så är ej osanno-
likt att det kommit från Vibyholm, och kan då möjligen före-
ställa antingen Per Lennartsson Ribbing eller dennes bror, ge-
neraladjutanten friherre Lennart Ribbing, hvilka från 1705 till
1730 voro egare af Vibyholm.
(Forts.)
Personhistorisk litteratur.
En svensk storman- En bild från Karl Johans dagar af
Cecilia B ååth- Holmberg
Biografier och memoarer framträda nu rätt ofta i vår bok-
marknad och Kulturbiblioteket har såsom sin andra publikation
utsändt fru Bååth-Holmbergs studie öfver Fredrik Bog^slaus von
Schwerin.
Efter att mera flyktigt hafva vidrört ättens ursprung, öfver-
går författarinnan att skildra Fredrik Bogislaus, son till riksrådet
Jakob Philip von Schwerin och hans maka grefvinnan Charlotta
von Bohlen. Vid 13 års ålder sändes den unge von S., såsom
vid denna tid ofta var fallet med söner tillhörande tysk-svenska
slägter, till den preussiska hufvudstadens militärskolor för sin
krigiska utbildning och fick der intryck af Fredrik II:s flärdfria
och stränga hof, som måhända hade inflytande på hans framtida
karakter. Denna krigstjenst blef dock icke långvarig, emedan
han hemkallades till sin faders dödsbädd. Kärlek till studier
dref honom till Upsala och Strassburg och kort derpå lemnar
han den militära banan för att söka en mera betryggad pekuniär
ställning. Efter en kortare studietid tilldelades han af Gustaf III
Sala pastorat efter öfverhofpredikanten C. M. Wrangel. Intellek-
tuellt ensam hade han här rikligt tillfälle att egna sig åt träget
studiearbete, och han utbildade sina kunskaper, i förhållande till
sin tid, till stora och omfattande. Härigenom utvecklades hans
anlag och karakter, hvilka man sedan får lära känna hos den
framstående fosterlandsvännen, finansmannen och skriftställaren,
som skildras i bokens senare och mest omfattande afdelning.
Digitized by
Google
71
Här får man del af hans intresse för folkets frihet och upplys-
ning, stnUvande för tryckfriheten och hans förslag om ett stats-
ekonomiskt och litteraturdagblads utgifvande samt hans deltagande
i riksdagen. Ehuru nära 50-talet vid sitt egentliga lifsarbetes
början, hinner han uträtta mycket för sitt lands bästa, af hvilket
det finansiella upptog hans sista lefnadsårs arbete och intresse.
Boken i sin helhet är en god tillökning i vår biografiska
litteratur och förf. har innan dess nedskrifv^ande uppsökt en
mängd källskrifter, bref och anteckningar, hvilka delvis äro i
föreliggande arbete aftryckta. Ibland det som är af kulturhisto-
riskt intresse må antecknas de s. k. moralböckerna med förslag
till lefnadsomkostnader, hvilka Schwerins söner erhöUo vid af-
resan från hemmet. Vacker är bilden af S. såsom familjefader
och fosterlandsvän, och den nobelhet, kraft och stora arbetsför-
måga han egde har förf. väl förstått att beskrifva. Man skulle
vilja anmärka, att hon för mycket skattat åt sin beundran for
den, hon skildrar, och att läsaren i längden kan tröttna på upp-
räknandet af de förträffliga egenskaperna. Stilen är, som man
kunde vänta, vårdad, och boken vittnar om noggrannhet och
kärlek att till förnyad hågkomst framdraga personers individuali-
tet och lifsverk från flydda dagar.
-*—
Minnen uppieckmule af Arvid August Afselius (Stock-
holm 1 891), utgöra en framställning af de hågkomster han från
»sin barndom, sin ungdom och det första skedet af sin långa em-
betsmannaverksamhet» bevarat i godt minne till sina ålderdoms-
dagar, då nedskrifvandet efter diktamen egt rum. Någon ålder-
domlighet spåras dock icke i stilen, hvilken tvärtom utmärkes af
en ungdomlig liflighet. Innehållet är i hög grad underhållande
och dertill upplysande, såväl i kulturhistoriskt som i personhisto-
riskt hänseende och detta senare icke blott beträflfande förf.
sjelf, utan äfven i fråga om de personer, med hvilka han kom i
beröring, deribland ej fä voro märkliga eller namnkunniga. Den
personhistoriska litteraturen har således genom ifrågavarande Min-
nens utgifvande fatt ett tillskott af värde, och förf. en honom
hedrande litterär minnesvård. Pä ett och annat ställe hade förf
bort kontrollera sina uppgifter genom anlitande af bokliga hjelp-
redor, men sådana torde ej för honom varit tillgängliga. Utgif-
varen har i noter lemnat behöfliga upplysningar, men i några fall
tagit miste.
Digitized by
Google
72
Vid sid. 114— 115 må anmärkas, att utgifvandet af tidskriften
Phosphoros börjades 18 10 och att Iduna utgafs från 181 1. Förf:s
antagande å sid. 125 och 146, att den som försummade att be-
fordra order till kommendanten på Sveaborg skulle varit en kam-
marjunkare Göran af F.(orselles), är säkerligen felaktigt. Göran
af F. hade ingen hoftitel, och den försumlige var väl således
hans broder hofjunkaren Per af Forselles, hvilken sedermera bo-
satte sig i Finland och der afled 1860. Å sid. 130 säges, att
landshöfdingen Gustaf Wilhelm Conradi var son af konung Adolf
Fredriks öfverhofpredikant Georg Johan C. Rätta förhållandet är,
att den sistnämnde, som var pastor i tyska församlingen i Stock-
holm, blef anmodad att predika för drottning Ulrika Eleonoras
gemål, Fredrik, innan denne blef konung, och han fortfor måhända
dermed tills han 1721 tog tjenst i Danmark. Han var icke ord.
hofpredikant, än mindre öfverhofpredikant. Detta hindrar icke
att han gjort sig förtjent af den gåfva, som förf. nämner. En
son till pastor C, kommerserådet Georg Henrik C, adlad 1769,
var fader till landshöfdingen C, hos hvilken förf. var gäst. Å
sid. 146, rad. 6 uppifr., hade bort stå Jägerhom (se ätten Jäger-
homs till Spurila stamtafla tab. 19), ej Liljehorn. Å sid. 155 säges
i not 53, att den Wegelin, förf. uppvaktade, var Johan Henrik
W., men det var icke han utan hans slägting Johan Georgsson W.,
kommerseråd, hög frimurare och Karl Xlllrs-riddare m. m., om
hvilken närmare upplysningar af mig meddelats i Sveriges all-
männa handelsförenings månadsblad för dec. år 1900. Å sid. 156,
not 71, bör Nils Mårten af Tannströms andra förmenta dopnamn
ändras till Magnus i enlighet med vederbörlig kyrkobok. A sam-
ma sida, not 84 (till sid. 98), hänvisas till Lilliestiernas minnen,
sid. 73, angående orsaken till general von Döbelns presthat, men
L:s uppgift, att en fröken von Qvillfelt varit gift 1:0 med en
Palmfelt och 2:0 med en Kruskopf, öfverensstämmer ej med
adelns ättartaflor och således är hänvisningen förfelad. Å sid.
157 meddelas i flera noter korta notiser om målaren Egron Lund-
gren och två af hans bröder. Angående den ene af dessa, Hel-
melit Mildhog, hade bort anföras, att han dog som expeditions-
sekreterare 1886 och att han till nationalmuseum testamenterat
den konstnärliga qvarlätenskap, hans broder lemnat honom i arf.
Om deras fader lemnar förf. (sid. 104 — 107) intressanta upplys-
ningar, men att modern hette Maria Elisabet Fåhraeus hade kun-
nat meddelas i en not. Å sid. 158, i not 109, är uppgiften, att
en tysk professor Schutz lemnat bidrag till Atterboms Poetiska
Digitized by
Google
73
kalender för 1814 under signaturen S — z, gripen ur luften. Bi-
draget är en öfversättning från t>'skan och gjord af Georg Scheutz,
författare, publicist och verldsbekant uppfinnare af en räkne-
maskin.
Om en ny upplaga af denna skrift utgifves, böra förestående
anmärkningar beaktas. Det vore önskligt att noterna då finge
plats under texten och att personregister bifogades.
K, F, IV^-r.
Biografiska anteckningar om slägten Wasm af Axel V.
Pettersson, utgifna af Ph. H. G. Hagberg (Stockholm 1901, 32
sid. litet format). Detta lilla arbete är en s. k. slägtbok, och
något mera behöfde derom ej yttras, om ej innehållet vittnade
om en vårdslöshet, som gör pålitligheten i det hela misstänkt.
Sådant bör ej lemnas utan anmärkning med anförande af exem-
pel. A sid. 5, tab. I, säges att Mads W., som uppgifves hafva
dött 17 1 7, utmärkte sig vid Fredrikshalls försvarande mot Karl
XII. Det torde nog af en och annan misstänkas att 17 17 är fel,
ty man kommer väl ihåg konungens angrepp mot Norge 17 18,
men ej angreppet 1716, hvadan detta årtal bort insättas. I tab. II
upptagna Christenze (?) Bolbiömsdotter är säkerligen en Col-
biömsdotter. Å sid. 11, 13, 14 och 15 bör Gottleib rättas till
Gottlieb. Å sid. 13 säges, att kemi studerats 1888 vid Ströms-
holms bergsskola, som icke funnits eller finnes i Sverige. Der-
jemte omtalas Undenås, som bör rättas till Undenäs. A sid. 14
står årtalet 1340 i st. f. 1840. Å sid. 16, 18 och 23 förekomma
orig^tiga hänvisningar från tre tabeller till andra tabeller. Å sid.
18, sista raden, betecknas vårtermin med o. t. A sid. 20 kallas
Ramlösa för Gamlösa. A sid. 26 saknas C. F. Waerns dödstid,
der den borde finnas, men uppgifves å sid. 23. Dennes son
Henry Unwin kallas, sid. 26, Umoin. A sid. 27 står Auvers i
st f. Anvers. Huruvida »qvarnträmassefabrik», å sid. 30, är riktig
benämning eller icke, må sakkimniga afgöra. Utom de anmärkta
felen förekomma äfven språkliga oegentligheter samt ej så få för-
biseenden; så hafva uteglömts flere personer, utnämningar m. m.
Upplagan är tryckt i 250 exemplar.
K. F. W—r,
Digitized by
Google
74
Ny Svensk Släktbok utg. af K. A. K:son Leijonhufvud och
6". Qson Leijonhufvud. Andra häftet. Stockholm. P. A. Nor-
stedt & Söners förlag.
Af detta genealogiska samlingsverk har nyligen utkommit
andra häftet, som på ett fördelaktigt sätt vittnar om utgifvarnes
goda vilja att tillfredsställa äfven ganska högt uppdrifna anspråk
samt betecknar ett gifvet framsteg. Synnerligen grundliga forsk-
ningar hafva måst göras för att åstadkomma den mängd nya data
och uppgifter, som förekomma på nästan alla de i detta häfte
intagna 21 släkterna. Dessa äro: Angerstein, Arfwedson, Hell-
ström, Bredberg, Buren, Dickson, EUiot, Falk, Fredenberg, Järta,
Magnus, Naumann, Nystedt, Nyström, Personne, Schenström, Teg-
nér, Upmark, Wallensteen, Wikblad, Zethelius.
Visserligen skulle äfven i föreliggande häfte en del förbi-
seenden och ej så få fel kunna påvisas, men på det hela taget
kan med fog sägas, att arbetet med den omsorg det nu ut-
gifves har många förutsättningar att blifva ett mönsterarbete.
Likväl skulle man dock önskat, att, åtminstone i de tabeller, der
uppgifter lemnas om afiidna personer, upplysningar af mera ren
biografisk natur i större utsträckning medtoges; härigenom skulle
verket komma att fä betydligt ökadt värde.
Källförteckningar för hvarje släkt vore äfvenledes önskvärda,
isynnerhet som utgifvame derigenom finge en osökt anledning
att omnämna de sannolikt många tillfälliga medarbetare, som
bidragit till verkets fullständighet.
Priset, 2 kronor häftet, är, såsom förut påpekats, mycket mo-
derat.
F. U. W.
Slägtema Kjellman och Läwenadler utg. af Henrik Le-
wenadler. Wald. Zachrissons boktryckeri. Gröteborg 1901.
Den Kjellmanska, sedan Löwenadlerska slaggens stamtafla
samt en del tabeller öfver grenar af slägterna Anthelius, Arb-
man, Björkman, Brenner, Cetti, Dahlström, Hedblom, Holmberg,
Liden, Ljungfelt, Lundberg, Löfgren, Malmgren, Nordström, Prin-
zell, Tunberg, Ulfsax, Wahlgren, Åstedt, m. fl. lemnas af utgifvaren
till denna lilla, med mycken omsorg utarbetade slägtmonografi,
som är väl värd att införlifvas med hvarje slägtforskares bibliotek.
Uppgifterna synas öfver hufvud taget vara tillförlitliga och häm-
tade ur goda källor. En anmärkning kan dock göras med af-
Digitized by
Google
75
seende derpä att en orienterande tabell öfver de i arbetet om-
nämnda personerna ej meddelas. Den nu använda sifferbeteck-
ningen är nämligen ej tillräckligt öfverskådlig. Med tillfredsställelse
har anm. konstaterat, att utgifvaren, i likhet med utarbetare af
njrare såväl genealogiska som andra personhistoriska arbeten,
kommit att inse huru nödvändigt det är att meddela register öfver
alla i sådana böcker förekommande personnamn.
R U, W,
Vadstena Krigsmanshus. Personhistoriska anteckningar af
Otto Bergström. P. A. Norstedt & söner.
Knappt har författaren till ofvanstående arbete, den bekante
genealogen, kapten Otto Bergström, utgifvit den nyligen i denna
tidskrift omnämnda Skytteska dagboken, förrän han står färdig
med ett nytt arbete grundande sig nästan uteslutande på arkiv-
forskningar.
Det är upplysningar om de i det under midten af i6oo-talet
grundade krigsmanshuset i Vadstena intagna, afskedade militärer,
man finner i kapten Bergströms bok. Det lilla häftet, som inledes
med en historik öfvrer krigsmanshuset, bjuder på många intressanta
drag ur de gamla krigarnes lif dels under deras tjenst vid armén,
dels sedan de kommit till Vadstena. De namn, som förekomma
i boken, tillhöra visserligen ofta nog i öfrigt alldeles okända per-
soner, men å andra sidan anträffas äfven en myckenhet kända
namn; om alla har författaren ur arkivens gömmor framletat för
personhistorikem värdefulla detaljer, hvilkas användande under-
lättas genom ett förträffligt register. — e —
Ingman-Mandetfeli, en äfventyrare från gustavianska
tiden. Studie af H. Fröding. (Stockholm 1901.) Förf. till denna
s. k. studie har med nit och flit på många håll efterforskat och sam-
manfört i sin bok Carl Johan Ingman-Manderfelts ovanliga lefnadsdata
och därigenom åstadkommit en särdeles underhållande berättelse. Före-
målet för densamma var son af kronofogden i Dalslands södra fögderi,
titulerade landskamreraren Jonas Ingman% och född den 27 maj 1747,
blcf student i Äbo i nov. 1761, antogs till informator hos prof. Clev-
bcrg derstädes, erhöll i juni 1764 betyg för återresa till Sverige, in-
skrefs s. å. (enl. förf. i mars 1765) som student i Upsala, der han
tillhörde Wärmlands nation (se Wärmlands nations historia, 1877),
' För oredlighet afsaU 1777, f " * 1786, enl. Lignells Beskrifning öfVer
grefskapet Dal, i : 225.
Digitized by
Google
76
antogs af hof marskalken grefVe Fredrik Ulrik von Rosen till informator
för dennes äldste son Gustaf Fredrik, inskrefs i kongl. kansliet som
extra kanslist V9 1772, fick fullmakt som kopist i utrikes expeditionen
'V3 i773i förordnades att förrätta kommissionssekreteraretjensten i
Dresden V? i775 och i Petersburg ^^k 1776 (enl. Hist. Tidskr. 1901X
förordnades i juli 1777 till Chargé d* aflfaires derstädes. Detta syntes
båda godt för framtiden, men I. betedde sig ej nog diplomatiskt,
h vadan man beslöt hans förflyttande till Hamburg. I detsamma upp-
täcktes det att han tillgripit 1 1 gulddosor, som skulle utdelas i Ryssland^
samt tillika Stenbockska arfsmedel, som han der uppburit. Anledningen
till dessa brott var spelskulder. Han rymde till Norge och log sin
tillflykt till en länsgrefve Danneskiold-Laurvig, hvilken 1782 hos Gustaf
III utverkade för I. formligt afsked ur svensk tjänst, dateradt 15 dec.
1777, före katastrofen (enl. Hist. tidskr. 1901). Efter grefvens död
1783 gifte han sig s. å. med dennes adliga frilla, en frånskild hustru,
och ärfde länsgrefvens egodelar. Han antog samtidigt namnet Man-
derfelt, och började snart sina politiska spekulationer med en oförsynthet
utan like. I midten af 1788 bosatte han sig i Köpenhamn, och fann
snart tillfälle att göra sig viktig inför konung Gustaf III genom en
rapport, dat. 5 aug. s. ä., angående danska krigsrustningarna mot Sve-
rige. Denna rapport framkom först den 20 aug., men förfelade sitt
sjrfte (d. v. s. främst rapportörens förmån>, ty konungen hade redan
från sin beskickning i Köpenhamn mottagit sådana upplysningar, att
han i bref till riksdrotsen grefve Carl Wachtmeister och till rådet d.
16 aug. anbefallt försvarsåtgärders vidtagande (se Gustaf III:s bref
till .... Wachtmeister . . . tr. 1860). I.-M. blef svensk-dansk dubbel-
spion, utan synnerlig uppmuntran från svenskt håll, men sedermera så
mycket bättre från danskt. Hans framfusighet var häpnadsväckande;
han lät t. ex. veta, att han önskade blifva svensk minister i Köpenhamn
och bestämde t. o. m. aflöningsbeloppet. Detta oblyga tilltag af en
brottsling hade naturligtvis ingen framgång, men han utverkade sig i
februari 1790 af Gustaf III »fullkomlig tillgift för de af honom . . .
begångna fel och förbrytelser», och erhöll i mars landtråds titel. Från
och med s. å. uppbar han dansk årspension. Förf:n förmodar att
I.-M ej fick något svar på sina rapporter till konungen, men ett par
af denne egenhändigt skrifna koncept till bref till I.-M. af "/s och
^16 1790 lära finnas i Riksarkivet (enl. Hist. tidskr. 1901). Hos för-
myndareregeringen och Gustaf IV Adolf hade han ingen framgång
med sina politiska skrifverier. Återvände till Sverige 1799 och bosatte
sig på fädernegården Ekarebol. Hustrun dog 1800, och 1801 bosatte
sig I.-M. i Göteborg, der han ^/e ingick äktenskap med en något be-
medlad enka vid namn Greig (ej Gretz, som det står i Inr. tidn. 1801
n:r 70), och samma år erhöll burskap som handlande. Danmarks krigs-
förklaring 1808 satte åter I.-M. i politisk verksamhet, ehuru utan fram-
gång. Efter Gustaf IV Adolfs afsättning författade I.-M. åtminstone
fyra skrifter i allmänna frågor. Bosatt i Venersborg, utgaf han der
181 1 — 12 tidningen »Den oväldige granskarem, och afled i samma stad
den 7 mars 18 13. Hans enka dog 1816 i Göteborg. Om I.-M. yttrar
Lignell i sin Beskrifning öfver gref skåpet Dal, i : 226: »Hans um-
Digitized by
Google
n
gängessätt var lätt och behagligt, utmärkande eD man, hvilken var
hemmastadd i verlden hvar som helst». Skada att man ej har sig
bekant om och hvar porträtt af denne äfventyrare finnes.
Hvad här anförts utgör blott en flyktig öfversikt — enligt boken
— af de olika skedena i I.-M:s lif, med några bifogade flerstädes
hämtade data, som kunna upptagas i en eventuel ny upplaga af hr
Frödings skrift eller tjena till upplysning för intresserade läsare af
densamma. Förf:s meddelanden om I.-M:s ymniga skriftställen äro för
svensk författarehistoria af värde, ehuru de litterära produktemas be-
tydenhet är ringa.
K, F. W—r,
Smärre person historiska meddelanden.
Gustaf Adolf Skytte till Strömserum (Anrep, Sv. adelns ättar-
taflor IV, friherriiga ätten Skytte af EKiderhoff), den som sjöröfvare
bekante äfventyraren, utgör föremål för en af B. Schöldström för-
fattad uppsats, införd i tidskriften Förgät mig ej, julnumret 1901,
s. 2 — 6, med öfverskrift »En Viktor Rydbergsk Diktgestalt i historisk
belysning», hvaraf framgår, att i Rydbergs roman Fribytaren på Öster-
sjön Skytte är hufvudpersonen. Om denne och hans medhjelpare i
sjöröfveriet meddelas i uppsatsen närmare upplysningar. Utom Skyttes
syster Kristina Anna och hennes man, ryttmästaren Gustaf Drake af
Hagelsrum, tillhörde en f. d. student Canutus Ligelius, prestson från
Luleå, m. fl., sjöröfvarebandet. Efter fåfänga försök att få nåd arke-
buserades Skytte å Jönköpings torg den 27 April 1663 (således ej
1662, såsom i ättartaflorna uppgifves); Ligelius och tre andra med-
brottslingar halshöggos vid samma tillfälle. Från detta dödssätt be-
friades Skytte på anhörigas förbön. I matrikeln öfver i Upsala stude-
rande norrlänningar 1595 — 1889, utgifven 1889 af Modin och Söder-
berg, upptages å s. 95 Ligelius under namnet Tigelius, hvilket således
bör rättas i matrikeln. I Schöldströms uppsats meddelas såväl Skyttes
som Ligelius' namnteckningar i facsimile. Ryttmästaren Drake och
hans maka rymde undan det straff, de bort undergå, men fingo senare
återkomma.
K. F. IV— r.
Ur Strindbergs ättartal kallas ett intressant slägthistoriskt med-
delande af Paul Meijer Granqvist, infördt i jultidningen Vinterbloss
1901, med porträtt af August Strindberg vid 17 och 25 års ålder
samt af hans farfader, fader och moder, äfvensom af Nils Strindberg,
Andrées följeslagare. En teckning framställer det hus, hvari Strindberg
föddes. I samma jultidning förekommer:
Nordenskiöld och Finland^ med tre bilder från Frugård.
K. F. IV— r.
Digitized by
Google
78
Mikael C horans^ som föddes i Finland 1774 och dog son
predikant vid Karlbergs krigsakademi 1806 samt ligger begrafven på
Solna kyrkogärd, har hedrats med en utförlig, 128 sidor upptagande
lefnadsteckning, författad af Ernst Lagus och tryckt framför »Mikael
Chonei valda dikten (Helsingfors 1901) i serien af skrifter, utgifha af
Svenska litteratursällskapet i Finland. Denna lefnadsteckning berör i
flera afseenden svenska förhållanden, icke minst de litterära, för om-
kring hundra år sedan. Förf. har varit oviss om Georg Fredrik Fants
slägtskapsförhållanden till domprosten Fant i Vesterås. Denne var
den förstnämndes farbroder. Sven Björk Svensson var grosshandlare
i Stockholm och utgaf 1807 en samling skaldestycken af honom sjelf
och af andra, bland h vilka voro Franzén och Wallin.
K. F. W—r.
Slägtmemoirer m. m. Uti Vexjö gymnasii-bibliotek finnas depo-
nerade, af framlidne Chargé d'affaires G. O. Hyltén-Cavallius grun-
dade, biografiska och genealogiska samlingar, i tryck och i hand-
skrifter, rörande hufvudsakligen slägtema Cavallius, Cavallin, Cavalli,
Hyltenius och Hyltén-Cavallius, men äfven om slägtema Heurlin och
Wiesel. Bland handskriAema kunna nämnas J. C. Cavallius' sjö-
journaler, häradsprosten mag. C. F. Cavallius' sjelfbiografi, en af G.
O. Hyltén-Cavallius i hans ungdom skrifven pikant skizz öfver C. I.
Heurlin, den kände Vexjö-biskopen och medlemmen af Carl XIV
Johans statsråd, samt anteckningar under en studieresa till Italien af
den lärde klassiske filologen framlidne prof. Chr. Cavallin i Lund.
Samlingame ha efter Chargé d*affaires Hyltén-Cavallius år 1889 timade
frånfälle, med varmt slägtintresse, efter hand i möjligaste mån ökats
och kompletterats af en hans brorson, herr Henrik Hyltén-Cavallius
i Vexjö. De torde blifva värdefulla materialier för teckning af ofvan-
nämnda slägters historia.
Originalet till den å sid. 15 meddelade af bildningen utgöres af
ett kopparstick, 32 centimeter högt och 23'/a cm. bredt, som, enligt
dess innehåll, utgafs vid Friherre Thure Gustaf Rudbecks utnämnande
till öfverstäthållare. Detta kopparstick är numera en sällsynthet.
Digitized by
Google
79
Frågor.
1. Kan någon lämna upplysningar om en Fröken C. A. Ramel ifrån
Lifland? Hon iefde med säkerhet i början af 1780-talet. Uppe-
höll sig troligen 1785 i Wasa i Finland. Men gift eller ogift? Ett
miniaturporträtt af henne på elfenben finnes i min ägo samt upp-
gifter om en son till henne Carl Adolf Pontus (?) född i Wasa '^/i»
1785 samt hans sigill med ett vapen mycket Ulmande slägten von
Wachenfeldts. M. P.
2. I Anreps Svenska Slägtboken omuämnes i tillägg till slägten In de
Betou en Maria In de Betou f före 1652 och gift med Hybbert
Hoijendijk, i hans första gifte.
Kan någon lemna upplysningar om dessa personers födelse-,
giftermåls- och dödsår, äfvensom hans yrke eller tjenst?
G. /.
3. Upplysningar i följande, adliga ätten Silfversparre rörande frågor
önskas :
a) Ät ätten identisk med den gamla Kömingska ätten?
å) Bör Erkebiskopen Johannes Haquini räknas till denna ätt eller
någon annan och i sådant fall hvilken?
c) Är »det bekant, till hvilka ätter Sune Haraldsson (Silfversparres)
och hans son Per Sunessons svärföräldrar hörde?
IV. S.
4. Kunna några upplysningar lämnas om Mathilda Charlotta Cohns
föräldrar? Hon föddes 1797 i Finland, antaglingen i Helsingfors,
gifte sig 18 1 7 med Johan Fredrik Bervald, sedermera hofkapell-
mästare, och dog 1877. P.
Digitized by
Google
8o
Svenska Autog^raf-Sällskapet.
1902.
Sedan föregående häfte (III : 3) af Personhistorisk tidskrift utkom,
hafva följande personer ingått såsom ledamöter i sällskapet:
Antell, K., Öfvcrste. Helsingfors.
Bielke, E., född Carleson, Grefvinna.
Slattefors. Linköping.
Bodin, A., Bokhållare.
Cronstedt, F. W.. Grefve, Kapten. Ful-
lerö.
Elgenstiema, G. M., Postexpeditör
Falk, H.. Löjtnant. Karlsborg.
Flach, C. G. A. V., Kapten. Karlskrona.
Gyllenstierna, N., Godsegare. Elfdalen.
Klippan.
Hallberg, M., Grosshandlare. Helsing-
fors.
Hiliman. A., Konsul.
Hirsch, A.. Studerande. Upsala.
Kongl. Krigsskolans bibliotek. Karl-
berg.
Leczinsky, C. A., Amanuens.
Lindberg, E. V., Grosshandlare.
Lnndeii, B., Post^ensteman.
Ltfwen. A. O. L. Trolle-, Friherre.
Godsegare. Hiiringe.
Norlander, L. G. F., Läroverksadjunkt
Umeå,
Norrmén, A., Bankdirektör. Helsingfors.
Petterson, C. E., Hofkamrer.
von Plomgren. J. P. C. P:sob, Löjt-
nant.
Ramsay, J. M., född Ekström. Fm.
Helsingfors.
Rndbeck, O. T. G. A. F., Friherre,
Agrée.
Sandstrtfmer, C, v. Häradshöfding.
Trozelli, P. L., Ryttmästare. Bjömsnis.
Tullberg, H. W., Bokförläggare.
Tömell, E. R., Amanuens.
Wrede, H., Friherre. Assessor. Jön-
köping.
Rättelse.
Porträttet af Öfverståthållaren Friherre Thure GusUf Rudbeck (vid sid. S\
i olja, tillhör Friherre Claes Rudbeck å Marieberg, icke Kammarherren Frih. R-
Rudbeck såsom å planschen uppgifvits.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Upsala Universitet. G. Lundberg.
Gustaf III.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
UpSALA UNrV'ERSITET. A. ROSLIN.
Gustaf III.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Stockholms öfverståthållare.
Af N. v. D.
Friherre Clas Rälamb.
Den Rålambska ättens förste med visshet kände stamfader
är öfverstetygmästaren och ståthållaren i Stockholm Anders
Sigfridsson, hvilken af konung Gustaf I 1541 hugnades med ad-
lig värdighet. Hans son Bror steg till president i Åbo hofrätt,
men blef till följd af sin son Eriks mot konung Gustaf II Adolf
visade ohörsamhet från denna befattning skild, redan innan han
hunnit att densamma tillträda. Först efter konungens död togs
hacn åter till nåder och utnämndes tiil landshöfding i Åbo. Utom
förenämnde Erik hade han jrtterligare sju söner, af hvilka den
näst yngste Clas, född i faderns andra äktenskap med Anna
Tott, blef den märkligaste och tillika sin ätts tvifvelsutan mest
framstående representant.
Född i Stockholm år 1622 erhöll han en omsorgsfull upp-
fostran först i hemmet och derefter vid Upsala universitet. Tjugu-
årig anträdde han så den för en dåtida ung adelsmans utbild-
ning snart sagdt oundgängliga utrikes resan. Samma år, 1642,
finna vi honom äfven inskrifven som student vid det ryktbara,
af 1600-talets svenskar synnerligen flitigt besökta universitetet i
Leyden, der han antagligen lagt grunden till de djupa insigter på
rätts- och statsvetenskapemas område, som sedan skulle i så hög
grad bidraga till hans berömmelse. Från Holland synes han hafva
begifvit sig till Frankrike samt der fortsatt sina studier vid hög-
skolorna i Saumur och Paris. Hemvägen tog han sedan öfver
Tyskland, dröjande någon tid i Osnabrlick, då han jemväl erhöll
tillfälle att göra tjenst i dervarande svenska beskicknings kansli.
1644 återkommen till fäderneslandet fick han i den unga
drottningens närvaro inför sjelfva rikskanslern Axel Oxenstierna
Personhisiorisk tidskrift. igo2. 6
Digitized by
Google
82
aflägga redogörelse för sina iakttagelser under resan, särskildt
hvad gälde de kämpande härarnes ställning och fredsverkets be-
drifvande. Denna examen utföll till vederbörandes belåtenhet,
och Rålamb anstäldes till följd häraf som kavaljer vid den kort
derefter öppnade fredsunderhandlingen i Brömsebro.
Detta var emellertid den enda befattning, han under Kristinas
regering mottog. Han tillbragte de tio följande åren till största
delen på sina gods, träget sysslande med landtmannabestyr och
egnande den tid dessa lemnade honom öfrig åt studier före-
trädesvis inom lagfarenhetens område. Frukterna af sina rätts-
vetenskapliga forskningar och iakttagelser nedlade han äfven nu
i sina berömda »Observationes Juris practicae», ett verk, som
ställer sin upphofsman i främsta ledet bland Sveriges äldre juri-
diska författare och som otvifvelaktigt varit af stor betydelse
särskildt vid utarbetandet af 1734 års lag samt »länge tjenat våra
jurister till ledning». Han synes uteslutande af intresse för ämnet
hafva ledts till detta skriftställarskap och ej haft några tankar på
att offentliggöra sin bok. Först 22 år efter dess fullbordande
blef densamma år 1674 genom Antiqvitetskollegiets försorg tryckt
och rönte dervid sådan framgång, att en ny upplaga 5 år senare
måste utgifvas.
Från och med år 1647 hade Rålamb jemväl begynt taga del
i riksdagsförhandlingame. Utpräglad aristokrat men tillika be-
stämd motståndare till högadelns stolta anspråk skapade han sig
snart genom sin talaregåfva, sin höga bildning och sin duglighet
en bemärkt ställning på riddarhuset och blef efter hand en nästan
ständig ledamot .af de talrika utskott ridderskapet och adeln allt-
emellanåt för beredande af något visst ärende eller af andra
orsaker plägade tillsätta. Sålunda växte bland ståndsbröderna
alltjemt hans betydenhet, till dess han vid 1655 års riksdag
rent af kan betraktas som den lägre adelns främste anförare och
taleman, i hvilken egenskap vi äfven finna honom med styrka
och skicklighet förfäkta dess intressen gentemot riddarhusets
tvenne högre klasser särskildt i den för hela adeln så betydeke-
fulla reduktionsfrågan.
Konung Carl X sökte nu och lyckades vid rikets tjenst fästa
den talangfulle och kunskapsrike mannen. Utnämnd till hof- och
krigsråd fick Rålamb åtfölja konungen på hans polska härtåg,
hvarunder hans tjänster hufvudsakligen togos i anspråk för för-
rättningar af diplomatisk eller administrativ art. Så fick han bi-
träda riksrådet Bengt Oxenstierna vid dennes underhandlingar i
Digitized by
Google
83
Warschau med de polska ständerna rörande hyllandet af den
svenske konungen. Ej långt derefter uppdrog Carl X åt Rålamb
att i hans namn begifva sig till Posen för att undanrödja de an-
ledningar till missnöje med det svenska herraväldet, som derstädes
uppstått. Genom sitt på en gång fasta och humana uppträdande
och genom den stränga ordning han upprätthöll lyckades han
äfven vinna befolkningens tillgifvenhet och förtroende samt förmå
många af dem, hvilka af fruktan för svenskarne flytt ur landet,
att dit återvända. Här flck han äfven nu visa prof på både mod
och militärisk duglighet gentemot såväl af det katolska prester-
skåpet i staden Posen anstiftade oroligheter som äfven den polske
härföraren Czarneckis försök att med våld bemäktiga sig samma stad.
Ett än mer hedrande uppdrag lemnades sedan Rålamb, då
han skickades som sändebud till sultanen för att försöka förmå
denne att ingå förbund med Sverige. Den färd, han nu anträdde,
var full af faror och svårigheter. Den måste nämligen till stor
del ega rum genom den mot Sverige fientligt sinnade kejsarens
länder, der man också vidtagit åtgärder för att hejda och gripa
den svenske underhandlaren. Under de mest skiftande förkläd-
nader, under svåra mödor och halsbrytande äfventyr lyckades
emellertid Rålamb komma fram till Constantinopel, der han blef
väl mottagen och der till en början hans bemödanden att för
Sverige vinna Turkiets bistånd tycktes krönas med framgång.
Yttre ogynsamma omständigheter tillkommo likväl, hvilka gjorde
det redan i hufvudsak godkända fördragets formliga afslutande
om intet, och Rålamb nödgades återvända med oförrättadt ärende,
utan att dock genom denna diplomatiska motgång i någon mån
hafva förverkat det förtroende, han hos Carl X ända till denne
konungs frånfalle fortfor att åtnjuta. Öfver sin resa med alla
dess händelser och vedervärdigheter sammanskref han kort der-
efter en trogen och målande skildring, som sedermera trycktes
och äfven blef till engelska språket öfversatt.
Återkommen till Sverige fann han sin konung i Göteborg
sysselsatt med förberedelser till det andra fälttåget mot Danmark.
Ett par veckors ledighet förunnades honom nu att efter tvenne
års skilsmessa sammanträffa med hustru och barn, men derpå
måste han åter vara konungen följaktig på dennes nya härfärd.
Äfven under densamma blefvo åtskilliga grannlaga uppdrag ho-
nom anförtrodda.
Då döden plötsligt bortryckt Carl X från alla hans stolta
planer, och ständerna till behandling skulle företaga det testa-
Digitized by
Google
84
mcnte, hvarigenom konungen lemnat föreskrifter om regeringens
förande under hans späde sons minderårighet, se vi Rålamb
framträda denna gång ej blott som den lägre adelns men som
hela riddarhusets taleman samt med stor juridisk skärpa och
segrande vältalighet angripa sagda testamentes giltighet. Ett
testamente, äfven af en konung, förklarade han, hörde till den
enskilda rätten ej till den offentliga, ända till dess detsamma
blifvit af rådet och ständerna godkändt. Då emellertid ifråga-
varande testamente innehöUe stadganden stridande mot Sveriges
lag, af hvilka särskildt framhölls, att pfalzgrefven Adolf Johan,
ehuru både främling och furste, genom detsamma tilldelats plats
i rådet och förmyndareregeringen, borde det åtminstone härutinnan
ogillas. Adeln var af samma mening, men då inom de ofrälse
stånden en motsatt uppfattning gjorde sig gällande, blef frågan
tills vidare uppskjuten. Först då ständerna i slutet af samma år,
1660, ånyo sammanträdde, fattades definitivt beslut, dervid adelns
åsigt i hufvudsak segrade, och pfalzgrefven blef ur regeringen
utesluten, liksom äfven den af detta stånd fruktade stränge
reduktionsmannen Herman Fleming, af den döende Carl X utsedd
till riksskattmästare. Äfven här var det Rålamb, som lyste som
riddarhusets främste kämpe.
Under tiden emellan dessa båda riksdagar hade Rålamb
blifvit utnämnd till landshöfding öfver Upland. I förvaltningen af
detta embete fick han nu tillfälle ådagalägga, hurusom hos honom
den aristokratiska ständsandan icke öfvade något som helst in-
flytande på rättvisans stränga handhafvande. Sålunda afgjorde
han en vid denna tid ryktbar tvist emellan grefve Thure Oxen-
stierna och hans förtryckta bönder till de senares förmån, och
under de 4 år han var landshöfding skall han hafva afskaffat
omkring 50 i Upland olagligt inrättade säterier. Vid sin afgång
från embetet mottog han äfven af Svea Hofrätt de högsta loford
öfver sin förvaltning.
Äfven vid 1664 års riksdag finna vi Rålamb som lågadelns
och alltemellanåt hela riddarhusets ledare, kraftigt häfdande
adelns företrädesrättigheter gent emot de ofrälse stånden samt
ej sällan i skarp opposition mot regeringen. Trots denna håll-
ning eller kanske just för att på detta sätt blifva af med en
besvärlig motståndare kallades emellertid Rålamb efter riksdagens
slut till ledamot af rådet. Helt visst var han också genom sina
ovanliga juridiska insigter, sin intelligens och sin i ansvarsfulla
värf pröfvade skicklighet mer än de fleste sina medbröder
Digitized by
Google
85
värdig att bekläda denna höga post. Med hänsyn till förstnämnda
omständighet utsågs han till en början att jemväl vara hof rätts-
råd i Åbo hofrätt. Men kort derefter förflyttades han till Kam-
markollegium, som det berättas, på tillskyndan af rikskanslern
Magnus Gabriel De la Gardie. Denne, som sedan flera år till-
baka befann sig i en nästan oafbruten strid om det ledande in-
flytandet i regeringen med riksskattmästaren Gustaf Bonde,
önskade nämligen, sägs det, i detta kollegium insätta en person,
som vore hans lydiga redskap och som genom sina framstående
egenskaper derstädes kunde bilda en motvigt mot dess myndige
chef riksskattmästaren. Dertill skall han nu hafva utsett Rålamb.
Det var väl ej det enda politiska misstag, denne lysande men
ytlige och föga betänksamme statsman begick under sin långa
bana, men utan tvifvel ett af dem, som han mest flck anledning
att ångra. Den ovanligt sjelfständige Rålamb var ej den man,
som lät sig bruka såsom ett verktyg för en annans planer. Han
gick städse sin egen väg, men just genom sitt trägna arbete i
detta verk, genom den grundliga kännedom han härigenom för-
värfvade om rikets ekonomiska tillstånd utbildade han sig nu i
stället till en allt mer och mer afgjord motståndare till den slös-
aktiga, lättsinniga politik, for hvilken De la Gardie så ofta var en
förespråkare, och till en lika afgjord anhängare af den kloke, fram-
synte, varmt fosterländske Bondes statskonst, hvars hufvudsyfte
var att genom fredens bevarande, den beslutade reduktionens
fullföljande samt den strängaste ordning och sparsamhet göra
Sverige flnansielt starkt och oberoende af främmande makter
samt härigenom äfven mot framtida stormar betrygga dess nu-
varande konstitutionella statsskick. Ja, Rålamb blef efter Bondes
några år senare timade död jemte Sten Bielke kanske den, som
ihärdigast och trognast i rådet skulle kämpa för dessa grund-
satser, der desamma likvisst gentemot de storpolitiska tenden-
serna hos en del rådsherrar, egennyttan hos andra samt lik-
nöjdheten och sorglösheten hos de flesta i allmänhet föga skulle
förmå att göra sig gällande.
Jemväl i frågor rörande utrikes politiken kom snart Rålamb
att stå i opposition mot rikskanslern, då det freds- och spar-
samhets vännemas parti inom rådet, till hvilket han slutit sig, i
motsats till den franskvänlige De la Gardie och för att undvika
alla krigiska äfventyr, önskade ett närmande från Sveriges sida
till England och Österrike. Häftigt drabbade dessa stridiga me-
ningar samman i slutet af år 1667, då rikskanslern till antagande
Digitized by
Google
86
i rådet framlade ett förslag till förbund med Frankrike. I sin
förtrytelse öfver den kraftiga opposition detsamma väckte utfor
nu den högmodige och häftige De la Gardie mot sina motstån-
dare i de mest kränkande beskyllningar, hvilka dessa ej voro
sena att vända mot honom tillbaka. Förbittringen steg till sin
höjd å ömse sidor, och den politiska fiendskapen öfvergick nu
allt mer i personligt hat. Så mycket fastare slöto sig De la
Gardies motståndare samman och genomdrefvo på våren 1668,
att Sverige med England och Holland ingick den s. k. trippel-
alliansen i syfte att stäcka Ludvig XIV:s våldsamma eröfringspolitik.
Det fans dock frågor, i hvilka De la Gardie och Rålamb
troget stodo vid hvarandras sida och varmt samverkade. Det
var sådana, som gälde vetenskapens och literaturens gynnande
samt fornminnenas bevarande, för hvilka angelägenheter båda
dessa bildningsälskande herrar hyste ett lika lifligt intresse.
Under förmyndareregeringen blef Rålambs stora förmåga
äfvcn tagen i anspråk för åtskilliga kommissioner. Så var han
1669 — 70 medlem af en dylik med uppgift att verka för Skånes
och de andra från Danmark eröfrade provinsemas närmare in-
förlifvande med det öfriga Sverige. Likaså insattes han i den
kommission, som 1668 erhöll i uppdrag att anställa en grundlig
undersökning af det allt mer bekymmersamma finansiella tillståndet,
och hvars betänkande den s. k. blå boken jemte en skoningslös
skildring af statsverkets brister och dess orsaker såsom enda
botemedel härför angaf ett hufvudsakligt fullföljande af de Bondeska
styrelseprinciperna, framkallande härmed stor förbittring hos riks-
kanslern och hans vänner, som äfven med uppbjudande af alla
sina krafter lyckades göra om intet dessa reformplaner, genom
hvilkas energiska fullföljande måhända ännu den snart annalkande
fruktansvärda stormen kunnat besvärjas.
Den unge konungens öfvertagande af regeringen 1672 tycktes
till en början för Rålamb skola medföra endast förmåner och
utmärkelser. Genom sin äldsta dotters giftermål med Carl XI:s
forne lärare och förtrogne vän Edmund Gripenhielm hade han
också i monarkens omedelbara närhet erhållit en mäktig före-
språkare, och följderna häraf började snart visa sig. Så blef
han 1673 med undanträngande af sin företrädare i embetet Axel
Sparre utnämnd till öfverståthållare i Stockholm. Följande år
erhöll han friherrlig värdighet, hvarjemte han äfven i andra af-
seenden fick röna prof på konungens aktning och bevågenhet.
Men tillfredsställelsen häröfver förbittrades för honom otvifvel-
Digitized by
Google
87
aktigrt, dä han nödgades bevittna, hur hans gamle motståndare
De la Gardie alltjemt stod högt i makt och inflytande, ja steg
högre än någonsin förr och snart kunde betraktas som konungens
främste rådgifvare och styrande minister. Hans förbittring ökades
helt visst än mer, då rikskanslern i tydlig afsigt att befria sig
från den besvärliga oppositionen i rådkammaren inom kort sågs
införa det författningsstridiga bruket att med rådets förbigående
afgöra de vigtigaste regeringsärendena i en kabinettskonselj, dit
endast några få särskildt utvalda riksråd kallades. Den nådde
sin höjd, då samme statsman för att ytterligare befösta sin
myndighet öppet begynte arbeta för det af den aristokratiske
frihetsvännen Clas Rålamb mer än något annat fruktade kung-
tiga enväldets införande.
Måttet var nu rågadt. De la Gardie var frän denna stund
för Rålamb ej endast den förhatlige personlige ovännen på
samma gång som förespråkaren för en osund och förderflig
statskonst, han var härjemte en farlig fiende till Sveriges frihet.
Snart sagdt hvarje medel att oskadliggöra en sådan motståndare
syntes honom för visso tillåtligt. Då derför vid 1675 års riks-
dag det starka missnöjet öfver kriget och den lättsinniga politik,
som ledt till detsamma, begynte vända sig mot förmyndare-
regeringen och främst mot dess inflytelserikaste man, rikskanslern,
grep Rålamb med begärlighet tillföllet och trädde sjelf i spetsen
för denna rörelse samt sökte med all makt befordra densamma
för att med dess hjelp störta sin flende. Men han gick ännu
längre i sitt hat, då han i syfte att dermed rikta ett afgörande
slag mot De la Gardie och med konungens tillgifvenhet beröfva ho-
nom äfven hans säkraste stöd begagnade sig af ett af denne stats-
man under ett enskildt samtal tidigare földt obetänksamt yttrande
och på grund häraf nu angaf honom för hög^rrädiskt tal mot
sin konung. Saken hänvisades till rätslig behandling inför Svea
Hofrätt och väckte ett oerhördt uppseende. Den blef väl seder-
mera bilagd, men med De la Gardies stora inflytande var det
efter denna riksdag för alltid förbi.
Då under samma riksdag ständerna i sin förbittring öfver
det bedröfliga flnansiella tillståndet begärde en undersökning af
förmyndareregeringens förvaltning, var Rålamb också den af
rådsherrame, som med största ifver upptog samma förslag och
måhända äfven den, som med sin vältalighet mäktigast bidrog att
förmå sina medbröder att sjelfva anhålla om en sådan undersök-
ning. Helt visst väntade han, att af densamma med all tydlighet
Digitized by
Google
■ * .'.■...*. I*. '-■■'! '-dl <> :• iKiiij^ v. .'.MILT St. il- * -: -
' ... -; i:- -nji. '^ V- : ti.i'i. u:-'.ap ticrfir L t\ t va:!? lu '.. m i
';/• \ ••' i/ ^•''ni b:.i.i landet i »i' -*^ niivaiMvJc
r. * • 1^ '\{ ■! 'ii-i ■/Kl'-! ^.ikiiip"' .- ilumia \*tt . : .54^.' -
n- ' v :■■. .. i:s:,.:'s •i<..riitiva stjrtantltr. Ft^;ji to'-»* . •• /.
■ '■ • . - ' at; .M.v i .-..tt f.ii' .s:iirt s\',:i._ ■: t^ ,
' * ' i * * . ' '
I . i . . af ■:\ t,rst iT]. 1 ! iro utvc( ^ *:tlf* c.v. .".'i*
• : * '•••i^. ivvK.i 1; itXcn f.^r -m !orVrtit:iÉ' .
' . • . :' 1 i' •: .* ■. :i ?' mv i! ..ar-.i-i.riar. si-.ii^.irr.n.'. ' -
t \' ^ i . .tn • K v* s.-uiif "' ti: sn.irt v.isenthi^cn t...
' ' ' *' - -. : t/,:icl' : v\in pa ^;.ih- a.» j;.''V *J-'>^*^'i rt'*'- ' ^i*'-'
• ' '• *t . -,*;'■ en i^ i'lf' \ .i^-.iiiihft och kiaft > i
.* \ - . :-. '•. :n t 1 "i^ tälta: a- al^artlvT ti*l hufv: ■-: ■
* ' . * .v l"r iU'tt . andarna. \ ;rfva on \"ipra': -'\
' ' * •• 1 ''i- 1 »r-. ; r'l on''*i;h':l' • . ^"la bcdaii iin-it: •.
'" 1 -t ..11 till laldfs. 1 A \\ i ^n*.it a\' noivra •^*'.-
•ti '" ^ t- ».. . i(. t^rlord.f: i .^.i a::st,!!tcr tur att 'icv
• • ' i ^ i'd • .1' iiian^^a t: in d tsuiima h-.Miivandanui- s^
• ' i • t I , .: de smitt»>saurnt» fnr.sotrn sohj f^li-.* -l^
' . ■;i'i..r *' -^ ivtkado^s han .it' h^T-^ai no ej b'utt '*><
I i *' ■ \ ■t^ il ,'l,i:a pcnnini;ft'll>i-»)tt till !;i;^'t> i^ i-^
' * '1 • ' i 'Ii :^ att .H-nom andra p-itiivitiska i.;-;»' /f"
t. ■ • •' t^/ : '..de N\ ariL:lu»tcr, hvarundcr rc^it .ii"'t ■":
• 1 '. ' •■'-. 1 'c. tl'»ttaii efter nederlaget via i M.in..
' ^ i ''.: ^''nnerliiien bcviiotlij^jt skick, var 'i* -t r a
■ i. '1 II hedrande varfvet ui)i)dr'j,.is att .)[r.'>r*< " ; .
i' ■•• ' ' • :'(<li:'ni^ ånyo erW>rtlrades, fiarjenite v rb'.^ *
« ' ■ • • ' ' . It d..wi >t at rådkammaren
'-t: var emellertid ej mer densamma s-.iV-
• .■ . '. '.' ' ns ti.\;ar, och De la ("irtrdies fall, \:.:
-ttt /'' ' . * dess fi*riattmn[;-enl ^a stallirn^;, \ki \ >■.. '
a.. . i. • *. ' .t d.etsanuna f^-an .^ilt mera verk*-anl <'.'':.*.
: 'i'.ets - . ' ! ■. t v»a- också ej att vänta, .itt \o.ui\. > : -
• .1 en '.,-1 ' ' *, t van att rei^eia utan la u :•- h'Mi".le ^^
• • a 'Hl. .a .»U .r\\o und.erkasta sv^ (iitt.i bai:d.. 1 ;« v. '^
''1 n ,'ai ki-ri (ien »-^or^ide kanslerns piat^ i hans _\nne^t •*.
; *: n ..ka maktly-i n men lanj^t valtli^^aie statsman, ..»n' .
\-'. ^\jtre knft cch ih.irdi;dict snart ^..;^s i;..; t
. *. n> potitlk s i\ al t^entenmt radiCt soni enva**:-': .- '
Digitized by
Google
Clas Rälamb,
Öfverstäthällare i Stockholm 1673 — 1678.
(Oljemålning X Gripsholm.)
Digitized by
Google
88
skulle framgå, hurusom han och hans vänner städse fört fredens
och sparsamhetens talan, medan deremot det varit De la Gardies
olyckliga rådslag, som bragt landet i dess nuvarande sorgliga
belägenhet, och att denna undersökning sålunda 3^erligare skulle
medverka till kanslerns definitiva störtande. Föga torde han der-
emot hafva anat, att denne i sitt fall snart skulle draga med sig
äfven sina motståndare.
I sin egenskap af öfverståthållare utvecklade emellertid Rå-
lamb stor duglighet och lyckades äfven för sin förvaltning er-
hålla varma loford af den jemväl härutinnan sparsamme Carl XI.
Det 1674 utbrutna kriget skulle dock snart väsentligen öka hans
embetes svårigheter men på samma gång också gifva honom
tillfälle att lägga i dagen både vaksamhet och kraft. Sålunda
vidtogos nu på hans föranstaltande åtgärder till hufvudstadens
försvar mot befarade fientliga öfverfall, och Stockholms borger-
skap förmåddes att för detta ändamål värfva en väpnad styrka
af 1,000 man. De försök till oroligheter, som sedan under kriget
af uppviglare i staden tillstäldes, blefvo snart af honom stillade,
liksom han ock träffade erforderliga anstalter for att mottaga
och lemna vård åt de många från detsamma hemvändande sjuka
och sårade samt hejda de smittosamma farsoter, som följde dessa
i spåren. Härförutom lyckades han af borgarne ej blott utverka
betydliga och välbehöfliga penningetillskott till rikets försvar,
utan äfven förmå dem att genom andra patriotiska uppoffringar
underlätta de betydande svårigheter, hvarunder regeringen vid
denna tid kämpade. Då flottan efter nederlaget vid Öland 1676
befann sig i ett synnerligen bedröfligt skick, var det åt Rålamb
äfven det svåra men hedrande värfvet uppdrogs att ombesörja allt
hvad till dess utredning ånyo erfordrades. Härjemte förblef han
alltjemt en nitisk ledamot af rådkammaren.
Rådets betydelse var emellertid ej mer densamma som under
förmyndareregeringens dagar, och De la Gardies fall, långt ifrån
att återskänka det dess författningsenliga ställning, hade snarare
än mer undanträngt detsamma från allt mera verksamt deltagande
i rikets styrelse. Det var också ej att vänta, att konungen, sedan
han en gång blifvit van att regera utan rådets hörande, skulle
vara benägen att ånyo underkasta sig detta band. Dertill kom,
att inom kort den störtade kanslerns plats i hans ynnest intagits
af en lika maktlysten men långt väldigare statsman, som fastän
med vida större kraft och ihärdighet snart sågs upptaga sin
företrädares politik såväl gentemot rådet som envåldsmakten.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
"» 1 t* : . ' . * . ■<■ 'T.i. . •
• '* * ' • ' .■(*(::'•*.'.:'*
'. ; .. .' . • ■ -Il *'.'rvai*- . '
; '• • \ t >. >■ -i. -.i.:m''" '
> v.. ' I. ^.:.. • --Mi^ii^en ►
1 ... - .:. .1.» . ' . N-i -il\ i'.'.-
M, ' i \ .^^ ,'* ^' " n * icratt .■" ■
. ■ •/''..: ,f ..\ * . I t'" hufv: •^•. 1 :
. X ' I . '/• f. '\ t' t y '."khcini-. i^' :
-' :. ..rti.iiii.u • ■*vi . ii \ api..ici =\\ -
.' • -- Vit !\ » -:...:* .it" liop..)ni -*'.
■ • . .:' ;r' * l';^-! a'.-. .■ '. r iv-i att mo:... *
' . ! • : ; in '1 t^u..:iuli -nv^iPrlaiKL s;-'*
' : ' * ; * M. '.:•.' '\i:rna f.*rs.i'"i, >r-n. i.-;'«\' ^t* ^^
' .t..'. . -.uL-- h i.i .it" h* i';.i-.i- t:j D'«"^tt Jt.r. .
( '^' : v ' - ;. . pcnnwrjftilL^K,':t tiil riiijt*^ •..■:-- -
■v .1 ii;i-.,.. . .• .ii: nom niidra patiu-tisk.i ;.i'].« irin ' •
't. i dl. • _ :.' ^\ aii^;i --'ter. hvanm-l.-'- r;i:tii'v'ci^ ' ;
: 1 k.»:.i;'."/' i . ; .ti.:i. cltcr ncdcrlai^t t via TManu ''
: • ' ^' i <Mt s'::n, " ;,n hv Jr )rti;.'t skick, var «!• t it i; " •- '
: s\ar-' '1 ' :i- : -'ule vaifvcl i{'iHiro^s a' t .»ir/nes ';' i '. *
i' ■ * ' «'« -s i-t-(- ; «r.\.) cT:'^r.lrade^. liaricintc f«^rb *. * ' -
rt '.: ■ til Tiiti-K :- .. . »t a! rädi:a:ninaren
K, ' *- lw't\d,.'\t . ' .'nicllt-rtui ej mer dcnsanm:a ^'ur- ." '
♦)nii;!M : >.. i -'n .;*;n-i ;ar, ()ch I)e la G,-krdics fali. '.-i.^t ' .. :
alt i/rr^' 'lii.a virt dv-^^ Lh ttiltnini;-eiu.^a stailivn.:;. ha. i*. :-i\\' r^
an ivnT u • 'antiar.J t!c:- in::na frän ailt mera vcr'''samt c -Ita;^ • ' ■-
i rik; t>. s = ' : l<-\ \.Ki \..: »jcksa tj att vänta, att noiiu- • -■:: --'* '
luai en j;'";i;.. i-l-^it ^aM att rotera utan ;aMct> hör.iP.Ja* .^^'-
\a,'a !)cn.i^ .n att .iti\o i'nderkasta sig detta band. l.\\tii ^- ,:'i
att inom kf)rt don s* ;'-*adt. kanslerns plats i hans ynnc^l ."i.. '
af en Ii\a niaktlyst'. n men lan<4t väldigare .st.itsn-ian, .^>v\ i:i *
ni'-' V!«l:i sturre kraft <ch ih.irdigbet snart ^ai^s uppt. ;' . -
furtträdares politik saval gentem<,»t rådet som envaldstr <•;"'- :'•
Digitized by
Google
Clas Rälamb,
Öfverstäthällare i Stockholm 1673 — 1678.
(Oljemålning A Gripsholm.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
89
Det var Johan Gyllenstierna, hvilken hastigt vann den unge
furstens oinskränkta förtroende och blef på en gång hans råd-
gifvare och hans ledare. Han hade fordom varit Rålambs med-
kämpe såväl på riddarhuset som i rådkammaren och i hufvudsak
delat hans aristokratiskt konstitutionella åskådning. Men maktens
utöfning i förening med de lifliga intrycken af förmyndarerege-
ringens svaghet och inbördes strider gjorde honom snart till
en lika ifrig förfäktare af det kungliga enväldet som han förut
varit af den aristokratiska rådsmyndigheten.
Helt naturligt måste detta hans uppforande väcka stor för-
bittring hos hans forna partivänner. Harmen mot affallingen i för-
ening med hatet till despotismen dref dem äfven att vidtaga kraftiga
mått och steg för att störta den nye gunstlingen och på samma
gång åt rådet återvinna dess lagliga befogenhet. De gingo i sin
ifver ända derhän, att de försonade sig med sin gamle fiende
De la Gardie för att med enade krafter lättare nå sitt mål. Men
allt var förgäfves. Stödd på sin efter de vunna segrarne numera
oemotståndlige konungs fulla ynnest och varma tillgifvenhet kunde
Gyllenstierna trotsa alla deras anfall. Rådsherrarne förlorade
dock icke modet. Genom ständernas medverkan trodde de sig
ännu kunna vinna sitt mål. I denna förhoppning instälde sig
Rålamb jemte några af hans embetsbröder vid den riksdag, som
1678 hölls i Halmstad. De funno dock snart, att stämningen
var långt ifrån gynsam för deras planer. Kriget hade i sjelf^ra
verket allt för obarmhertigt blottat de många försumligheter
och misstag, hvartill förmyndareregeringen fordom gjort sig skyl-
dig, för att rådet längre skulle kunna räkna på några sympatier
i riksdagen. I stället genljödo der nu sä mycket kraftigare
ropen på den redan beslutade förmyndareundersökningens verk-
samma fullföljande äfvensom på en ny och mera utsträckt re-
duktion.
Gyllenstierna stod sålunda qvar i orubbad besittning af
makten och han visste att hänsynslöst begagna densamma. Fast
besluten att, om så skulle behöfvas, äfven med våld genomdrifva
den ombildning af Sveriges författning i monarkisk riktning, som
han mer och mer fann nödvändig för att trygga dess styrka
och sjelfständighet, måste han också vara betänkt på att i tid
undanrödja hvarje hinder för dessa hans planers genomförande.
Fribetsvännen Rålamb var redan genom sin begåfning och sitt
personliga anseende för desamma en farlig fiende men han var
det i ännu högre grad i sin egenskap af Stockholms öfverståt-
Digitized by
Google
90
hållare. Denna med hänsyn till en i hufvudstaden förestående
statshvälfning så betydelsefulla befattning kunde ej utan fara
iemnas i en sådan motståndares händer. Rålamb måste derför
från densamma skiljas.
Så torde man bäst kunna förklara dennes i December 1678
timade förflyttning till prcsidentembetet i Göta Hofrätt, en för-
flyttning, som helt visst stod i föga öfverensstämmelse med hans
egna önskningar. Han förblef det oaktadt ännu en tid i Stock-
holm, flitigt bevistande rådets öfverläggningar samt alltjemt den
främste i motståndet mot Gyllenstiemas regemente. I Februari
1679 tog han emellertid sitt inträde i Hofrätten. Hans vistelse
i Jönköping blef dock ej långvarig. Sedan rådet nästan helt och
hållet förlorat sin politiska betydelse och dess verksamhet hufvud-
sakligen blifvit inskränkt till behandlingen af justitieärenden,
hade dess flesta medlemmar modstulna och förbittrade begynt
draga sig tillbaka från dess sammankomster. Det hände
emellanåt, att den höga församlingen ej ens var domför. Pä
grund häraf blef nu Rålamb jemte öfrige rådsherrar genom ett
kungl. bref af den 30 December 1679 kallad till hufvudstaden.
der vi sedan finna honom flitigt sysselsatt med att itill ändskap
bringa de mångfaldiga justitiesaker, som förlängst i Konungens
Revision voro inkomna», men samtidigt fortsättande sin energiska
fastän fruktlösa kamp mot den väldige man, som nu ledde foster-
landets öden.
Emellertid tillstundade den riksdag, vid hvilken konungen
och hans förtrogne rådgifvare ämade genomdrifva den länge för-
beredda sta tshvälf ningen. De visste sig hafva vid densamma att
vänta ett starkt motstånd, särskildt hos adeln. Under en klok
och erfaren politikers anförande skulle denna opposition må-
hända jemväl vara i stånd att i hög grad försvåra, om ej rent af
förhindra de nya planernas genomförande. Ehuru beröfvad sin
öfverståthållaremyndighet vore derför Rålamb, derest han infunne
sig vid riksdagen, alltjemt att betrakta som en högst farlig mot-
ståndare. Hans kraftfulla vältalighet, hans insigter och skarp-
sinnighet, hans långa och hedrande statsmannabana, hans forna
ledareskap på riddarhuset, allt bidrog att göra honom framför de
flesta skickad att med utsigt till framgång leda försvarskampen
för den hotade konstitutionella friheten. Att få honom aflägsnad
blef derför för de styrande af synnerlig vigt. Man fann äfven
snart en lämplig förevändning, och Rålamb erhöll sålunda i upp-
drag att jemte tvä partivänner begifva sig till Pommern för att
Digitized by
Google
91
der hålla landtdag samt sätta lag- och kammarverket jemte kyrko-
väsendet i ordning. Förgäfves sökte han undandraga sig detta
värf. Han måste åtlyda Kongl. Maj:ts befallningar och begaf sig
äfven till sist säkerligen med dystra aningar ut till Tyskland.
Då han efter fullgjordt arbete åter beträdde fäderneslandets
jord, fann han striden redan utkämpad, enväldet fast grundadt
och rådet ej blott utan allt inflytande men dertill häftigt ansatt
af den »stora kommissionen», den domstol ständerna vid sista
riksdagen i enlighet med konungens uttryckta vilja förordnat för
att af förmyndarestyrelsen, rådet deri inbegripet, utkräfva redo-
visning för dess förvaltning. Rålamb blef nu den, som eldade
sina modfalda medbröder till kraftigt motstånd och dristigt trädde
i spetsen för detsamma. Sjelf hade han visserligen förut yrkat
på en undersökning af förmyndarnes förvaltning, men att en af
ständerna tillsatt kommission skulle fä döma öfver medlemmar af
Svea rikes råd vore enligt hans uppfattning en olaglighet. Dess-
utom vore det, menade han, endast de fem höga riksembetsmännen,
hvilka ju utgjort den egentliga förmyndareregeringen, som hade
att stå till svars för de klandrade besluten. De öfriga rådsherrarne
borde derförutan vidare vägra att inställa sig inför kommissionen.
Men den kungliga envåldsmakten hade redan nått en sådan aukto-
ritet, att allt motstånd mot densamma blef förgäfves. Äfven den
stolte Rålamb måste böja sig för konungens vilja och till bemötande
upptaga de anmärkningar, som af kommissionen framstäldes. Då
han sålunda inför densamma nödgades föra sin talan, gjorde han
det äfven ej blott med mycken juridisk skicklighet men tillika
understundom med en skärpa, som föga torde behagat. I sjelfva
verket hade han mindre än de flesta att frukta af denna under-
sökning; han var ej bland dem, som med fog kunde sägas hafva
sökt rikta sig på det allmännas bekostnad; ej heller hade han,
som ju städse yrkat på fred och sträng hushållning, tagit del i
de regeringsbeslut, hvilka i allmänhet blifvit föremål för missnöje
och klander. Men rättsfrågan var här som alltid för honom af
afgörande vigt, hvartill väl äfven kom lusten att med all makt
bekämpa det honom sä förhatliga nya regeringssystemet.
Samtidigt med att stora kommissionens domar begynte allt
hårdare drabba dem, förmåddes 1682 genom kunglig påtryckning
samtliga rådsherrar att ingifva sina afskedsansökningar. Några af
dem blefvo väl ånyo inkallade i rådkammaren, men bland dem
var ej Rålamb, ehuru det visserligen ser ut, som om Carl XI
först ämnat göra ett undantag jemväl för denne framstående
Digitized by
Google
92
man. Vid närmare besinnande har han väl emellertid tvekat att
bland sina rådgifvare upptaga en gentemot den nyinrättade sam-
hällsordningen så föga sympatiskt sinnad person.
Rålamb lemnade nu äfven sin presidentbefattning och drog
sig helt tillbaka till privatlifvet. Det blef dock ej det otium,
den nu 6o-årige mannen, som så länge och så väl tjenat sitt land,
med skäl kunnat' göra anspråk på. Till en början stäldes han
sålunda nu till ansvar, för det han 1660 dristat angripa Carl X*^
testamente. Han ingaf emellertid omedelbart till konungen en
böneskrift, i hvilken han anhöll om nåd men tillika med värdighet
samt kraft försvarade sitt handlingssätt, och Carl XI lät saken
falla. Men härjemte och i vida högre grad förbittrades hans
återstående lefnadsår af en långvarig och fruktlös kamp mot så-
väl åtskilliga af dessa mångahanda efter Stora kommissionens af-
slutande ytterligare tillsatta granskningskommissioner, som särskildt
den 1680 beslutade reduktionen, en reduktion af vida mer om-
fattande och ingripande art än den, för hvilken han tidigare varit
en förespråkare; en reduktion, som gick att beröfva den adel, han
sjelf tillhörde och hvars betydelse för samhället han så högt skattade,
dess inflytelserika ställning; en reduktion slutligen, som hotade
att fråntaga honom sjelf all hans egendom. Han förde denna
strid som alltid med styrka och skicklighet, men, då han såg
den ekonomiska ruinen allt tydligare nalkas, greps den gamle
mannen af djup misströstan och han ingaf åter till konungen en
böneskrift, med anhållan, att honom måtte lemnas så mycket af
hans förmögenhet, som kunde räcka till hans eget uppehälle och
hans barns uppfostran. Denna hans begäran blef dock afslagen
och det i ordalag, tydligen visande den förbittring konungen numera
hyste mot denne det kungliga enväldets skarpe vedersakare. Ut-
gången var härmed gifven. Rålamb måste efter hand lemna från
sig nästan allt hvad han egde, sälja sina möbler och sitt bordsilfver
och, hvad för honom måhända var ännu svårare, sitt stora och
dyrbara bibliotek, hvilket af Carl XI inköptes och skänktes till
Upsala universitet. Denna förlust gick honom nog så mycket
djupare till sinnes, som hans hufvudsakliga sysselsättning under
de sista åren utgjordes af läsning och vetenskapligt författarskap.
Sålunda har han efter sitt afskedstagande skrifvit dels åtskilliga
juridiska afhandlingar dels ock en grundlig och vidlyftig skild-
ring af 1680 års statshvälfning, sedd ur den aristokratiske frihets-
vännens föga sympatiska synpunkt, i hvilken skrift han väl under-
stundom gifvit fritt lopp åt den harm och den bitterhet, hvarmed
Digitized by
Google
93
de senaste årens tilldragelser uppfylt hans själ, men tillika otvifvel-
aktigt lemnat vigtiga bidrag till samtidens historia. Oböjd af
ödets hårda slag fortfor han, så länge helsa och krafter det med-
gåfvo, att på detta sätt efter sin förmåga söka gagna den svenska
vetenskapen.
Då efter Carl XI:s död det 1680 besegrade partiet åter började
röra på sig, och tanken på möjligheten af en återgång till ett
konstitutionelt statsskick ånyo vaknade, var den 75-årige Rålamb
alltjemt en af dem, som ansågos bäst kunna samla frihetsvännerna,
en af de sjelfskrifne höfdingarne. Trogen de grundsatser, som
städse ledt honom i hela hans politiska verksamhet, afstyrkte han
dock nu, liksom han förut städse gjort, bestämdt alla våldsamma
förslag. Endast på laglig väg genom ständemas medverkan borde
det åtrådda målet vinnas. Efter att hafva sett äfven denna sin
sista förhoppning gäckas slöt den gamle statsmannen följande år
1698 i Stockholm sin långa, skiftesrika lefnad.
Den svåra rättskränkning, som af den eljest så storsinte Gustaf
II Adolf tillfogats Rålambs fader och broder, då den senare på
grund af en, som det synes, obetydlig förseelse nödgades i lands-
flykt söka sin räddning undan det hårdaste straff, och den förre
utan någon egen skuld ej blott afsattes från sitt embete utan
äfven beröfvades sina förläningar, hade otvifvelaktigt, såsom ock
af föregående lefnadsskildrare påpekats, gjort ett djupt, ja out-
plånligt intryck på den då lo-årige liflige och intelligente gossen
och jemte ovilja mot hoftjenst hos honom ingjutit denna brin-
nande nitälskan för rättvisa, detta okufliga hat till godtycke och
despotism, som sedan så tydligt framträda i hela hans offentliga
verksamhet och gifvit densamma sin egentliga prägel. Helt visst
var det under inflytandet af denna sinnesstämning redan, som
den unge ädlingen, hvilken med sitt behagliga utseende och
väsen, sin höga bildning och rika bcgåfning syntes som skapad
att lysa i drottning Kristinas hof och att af denna drottning i
hedrande värf användas, föredrog att draga sig tillbaka i landt-
lig enslighet och der egna sin lediga tid åt de grundligaste rätts-
vetenskapliga studier. Helt visst var det äfven denna starka
känsla för rättens kraf mer än allt annat, som ledde den mognade
mannen, då han, hvilken af Carl X varit med så mycken ynnest
omhuldad, mot olagligheten i denne konungs sista förordnande
riktade så skarpa och så förkrossande anfall, liksom ock då han
sedan under hela sin långvariga offentliga bana alltid med sådan
kraft och ifver kämpade för lagens helgd. Helt visst var det
Digitized by
Google
94
alltjemt i främsta rummet denna kärlek till rätt och frihet, som
af den grånade rådsherren gjorde en så fast och obeveklig men
dock alltid strängt laglydig motståndare till alla monarkiska
utvidgningsplaner och som uppehöll hans mod och strids-
färdighet i den långa kampen mot alla dessa kungliga kommissioner,
hvilka hotade att bringa honom till tiggarstafven. Som en rättens
stolte, oförskräckte kämpe, som en den konstitutionella frihetens
värme och hängifne försvarare framstår han också i tidens hi-
storia, väl i hög grad bunden af sin tids ståndsfördomar, väl
understundom hänsynslös i sin fiendskap såsom gentemot M. G.
De la Gardie men genom sina grundliga och omfattande kun-
skaper, sin vältalighet och sknftställarförmåga, sin skarpsinnighet,
sitt mod och sin manliga sjelfständighet höjande sig öfver fler-
talet af sitt tidehvarfs märkliga politiska personligheter.
Som 26-årig landtjunkare gifte sig Rålamb första gången
med den fyra år äldre Anna Stålarm. Knappt hade hon efter
18 års äktenskap aflidit, och sorgetiden gått till ända, förrän
enklingen trädde i ett nytt äktenskap med den 21-åriga Beata
Soop, hvilket dock redan 6 år senare slöts med den unga fruns
död. Endast 7 månader derefter var den nu 50-årige rådsherren
färdig att för tredje gången gå i brudstol med den 30 år yngre
Elisabeth Gyllenstiema, som äfven i 30 år fick öfverlefva honom
och som enligt hans egna uttryck var »hans Ijufligaste tröst i
alla hans vedervärdighetcr». Med dessa sina 3 hustrur hade
Rålamb ej mindre än 18 barn, deraf 12 med den sista. Flere
af hans söner hade ärft hans kärlek för boklig bildning och
gjorde sig bemärkta som skriftställare.
Digitized by
Google
Januari i8og. 95
Fänrik B. J. von Breitholtz* dagbok under
fångenskap i Ryssland 1808 och 1809.
(Forts, från sid. 48.)
1809.
Ärhöll jag bref hemifrån, daterat Eknäs den 6:te December. T^^^wö^i/
Samma dag om afton, gafs af Fru Nikiffiroff i barnhusets stora salon ^' ^'^^^
en maskerad bal, hvartill vi dagen förut ärhållit bjudnings billjetter.
Balen var präktig och lysande; en mängd caractairs masker utmärkte
denna framför den förra maskeraden. Om midnatten souperades vid
de mast rikt ordnade bord, jag någonsin sett. Ibland annat var ett
sådant öfverflöd af deserter, att sedan soupén var slut, stod ännu på
bordet korgar fulla med fruckter, confecturer m: m: Värdinnan, ett
ungt och vackert fruntimmer, visade på alt sätt sin uppmärksamhet
emot oss svenskar, hvaribland Lieutenant H: — icke åtnjöt den minsta
delen. Hennes man, äfven närvarande, tycktes ej mera än de öfriga
gästerna hafva med arrangeraenterna att bestella.
Blef oss bekant att finska ständerna, som då voro samlade i ^' S-J^
Pettersburg, hos Keijsaren hade gjort anhållan om befrielse ur fången-
skapen för sina i Ryssland varande landsmän, hvilket Keijsarn på de
villkor biföll, att ständerna skulle sjelfva ansvara för de hemförlofva-
des politiska uppförande medan kriget varade. Tillfölje häraf fingo
alla fångar, hvilka ibland dessa ständer ägde personliga bekantskaper,
tillstånd att hemresa, men de öfriga tilsvidare stadna qvar. Samma
dag skref jag hem bref, som afgeck med posten.
Middags tiden återvände således till Fosterlandet, muntra och ^^ 7-*^'
glada' följande 16 landsmän nämligen:
Capitaine Kyle
Capitaine Riben
d:to Charpentier
Major Lode
d:to Carnal
Lieutenant Flor
Lieutenant Ramsaij
Fendrick Munsterhjelm
d:to Rotkirck
d:to Finkenberg
d:to Engeström
d:to afForselles
Regits Pastor Grevillius
d:to Bronikoffski
Conducteur Granstedt
d:to Blåfjeld.
Vi qvarblifvande följde dem ett stycke på vägen och skildes slute-
ligen ej med tårra ögon från dessa våra trogna fölljeslagare. Lika
öden, länge delade, hade emellan flere af oss sammanknutit vänskaps
band, hvilka nu genom skilsmessan, om ej upplöstes, likväl med de
' ntom Fendrick B., för hvilken den vackra Fröken Mauliskins boijor blif-
vit så behagliga, att om dett berott af boDom, han troligen aldrig öfvergifvit dem.
Digitized by
Google
g6 Januari iSog.
flästa här i tiden icke heller troligen mera komnio att förnyas. Med
Granstedt såsom boende i Ekenäs skref jag till mina föräldrar.
D: 8:de Började jag att äta i Lieutenant Kihlströms bolag.
D: g:de Feck jag åter tillfelle att skrifva hem, med reg:ts kammera-
ten L: F: Aminoff, som från Rostoff med fiera andra återvände till
Finland.
D:to:de Ankom från Pettersburg för att öka vårt antal Lieutenant [Fred.
Reinh.] Munk vid Nylands Regemente. Denna figur var för oss alla
aldeles obekant; yttre utseendet låfvade ej heller synnerligt vid första
aborden, ty utom garderobens släta tillstånd var näsan belaggd med
kylsår i trenne särskilta afdelningar. Herr Lieutenanten för öfrigt af
dett spirituösa någodt ankommen, förklarade genast sig vara aldeles
renonce på contanter, och att han såväl i detta som andra afseenden
räknade på de nya kammeratemas bistånd. Hvad var här att gjöra?
Intet kunde vi låta honom förgås af hunger och elände, således var
ej annat parti att välja än upptaga honom med i bolaget och till sä-
kerhet för betalningen få anvisning på aflöningen. Alt detta blef till
contrahänternas ömsesidiga nöije uppgiort, och den resande kammera-
ten vid vår tarfliga måltid genast instalerad. Likväl hade bolaget
sedermera af denna nya intresenten ofta olägenheter.
D: i2:u Flyttade Lieutenant Ridderståhle i samma rum med mig, emedan
begge af oss i de bort resta förlorat hvar sin kammar kammerat.
Samma dag tillstäldes oss billjetter genom en police officer till spec-
takel, bal, och soupé hos Gufvernörn. Bjudningen antogs mangrant.
Spektaklet gafs på ryska och utfördes förtreffligt af societéns medlem-
mar. Efter spectaklets slut, börjades balen. När kl. slagit 12 om
natten, skedde en stunds uppehåll i dansen, emedan ryska nyåret då
ingeck och nyårs gratulatjoner utdeltes och emottogs från alla sidor.
Synnerligen utmärkt vid detta tillfelle, var tillställningen af en rysk
präst, som då kl: slagit 12, inträdde med en mängd små barnhus
gossar, hvilka med späda, men vackra röster gemensamt afsjöngo
några nyårs vers till Gufvemörens, deras beskyddares ära, hvarefter de
åter afträdde. Under aftonen hade Gufvernörn för någon af kamme-
raterne gjort den anmärkningen, att vår nykomna landsman Lieutenant
Munk icke måtte vara synnerligen rogad af spectakler, emedan han
därunder såfvit ganska beqvämt med armarne i kors under hufvudet.
Denna anmärkning var så mycket ledsammare att afhöra, som Gufver-
nörn visat svenskarne den utmärkta artigheten att lämna dem plats i
de förnämsta logerne. Den ifrågavarande tilldragelsen hade emedler-
tid ingen af oss uppserverat, men Munkens ännu rusiga utseende gaf
all trovärdighet åt händelsen. Vid soupén, som serverades för caval-
jererna vid flere små bord, hade Munken med 3:ne ryssar fått plats
vid ett af desse. Dett dröijde ej länge, innan man såg honom för-
skansad med alla de bouteiller, som fans på bordet, och så snart
någon af ryssarne sträckte sin hand åt dessa Munkens älsklingar, gaf
hans bistra ögonkast tydeligen tillkänna missnöijet och afunden där-
öfver. Till all lycka uppserverade jag i tid denna hans sinnes stäm-
ning, innan något vidare utbrott skedde, och kunde med vänlighet
förmå honom, att lämna dessa näsvisa bordskam merater och i all tysthet
Digitized by
Google
Januari i8og, * 97
i sällskap med mig begifva sig hero.' För Tit: Munk medförde hän-
delsen likväl den följden, att han framdeles hvarken blef tillsagd,
då någon bjudning intreffade, eller i någons sällskap feck profitera
däraf.
Besöktes om aftonen den allmänna maskerad balen. En otalig />• ^S'äe
folkmängd af alla klasser hade i dag där stött tillsammans, masta
delen utstyrda i åtskilliga costumer och masker.
Inviterades vi af Gufvernörns på fransyskt spectakel, som gafs-^* r4:de
samma afton, efter hvars slut Gufvernörskan till kammeraterne, som
bevistat dett samma, förnyade sin förra bjudning, att fyra af oss alla
dagar skulle vara välkomna till middagen, en bjudning, som sedan de
andras afresa, af oss qvarblefna varit försummad.
Ryssamas i3:de dag Jul, höls en stor fäst under namn af-^- rS.de
Jordan. Sedan i kloster kyrkan var hållit gudstjenst, som af Erke
priom, Gufvernöm och de förnämsta af Adeln öfvervarades, bröt för-
samlingen upp därifrån. Främst i spetsen geck en präst med Christi
kors, därefter Erke priorn med en väldig skara munkar och präster,
åtföljda af heliga fahner och guda bilder i skåp, burna på bårar. En
folkhop af flere tusende personer utgjorde efter troppen. Tåget fort-
skred utföre backen ned på isen af den lilla floden Kottka, som nära
här intill faller i Vollgan. Uti isen var upphuggit ett vak, hvaruti
befans nedsänkt ett stort kar, ej djupare än att vattnet hindrades dit
intränga, öfver altsammans syntes upprest en himmel, utsirad med åt-
skilliga måhiingar. Vid Priorns ankomst till stellet nedsteg han i ka-
ret, läste några böner, välsingnade vattnet och doppade sluteligen
Christus med korset däruti, som straxt åter upptogs, hvar efter vatten
östes uti därtill medtagna silfver fat, hvilket af prästerna i starka klun-
kar förtärdes, och rasten stänktes på folket med en borste. Efter
seremoniens slut, skockades menigheten om hvaran ned till brunnen
for att få smaka af dett invigda vattnet. De som icke medförde skå-
lar, hyttor och andra kärill att ösa uti, snörplade med händerne, alla
angelägna att få först, emedan dett troligen genom dröismålet skulle
förlora i sin kraftighet. Prosessjonen återvände till klostret i samma
ordning, som den utgått därifrån. I den trängsel, som uppkom nära
kloster porten, där alla strömmade in, höll jag på att af folkmassan
blifva ihjäl trampad, emedan en fanatisk ryss, för dett jag ej nog
hastigt tog hatten af mig för gudarna i skåpen, som tågade förbi,
stötte mig med sådan fart i ryggen, att jag föll framstupa och öfver-
vandrades genast af hundrade tals mäniskor, men lyckeligt vis föll jag
utmed kloster muren, i stöd mot hvilken jag sluteligen arbetade mig
upp på benen. Hatten den geck förlorad, men någon annan olägen-
het kände jag icke af händelsen.
Om aftonen, då jag med mina vanliga spiskam merater, sedan vi D: as:ie
ätit, ämnade gå på maskeraden, intrefifade med Lieutenant Munk, som
vid tillfellet var väl plägad, ett uppträde af egen art. Han frågade
' Ankomna på gärden ropade en kusk griska [>sork>] ät oss, ett sk&ls ord,
som al tid bräkte Munken i raseri, och innan jag hänt mellan komma låg lyssen
ned rykt frän kusk bocken, några medlande ord af mig, räddade oss från vidare
ifvcntyr.
Perscnhisiorisk tidskrift, igoa. 7
Digitized by
Google
98 Januari — Februari — Mars i8og.
oss nämligen, hvart hän vi så klädda ämnade oss? Vi svarade: på
maskeraden. Härvid yttrade han sin förundran där öfver, att ingen
sagt honom till och mente tro på, att äfven han kunde hafva lust att
öfvervara en sådan lustbarhet. Häremot gjordes åtskilliga invännin-
gar, men ingenting tycktes vilja ändra hans föresats, hvarföre en af
kammeraterna, i nog tydetiga ordalag, nödgades gifva tillkänna ordsa-
ken, hvarföre, vi h varken nu eller framdeles ämnade att taga honom
med i vårt sälskap. Häröfver uppbrakt, arbetar han sig upp ur sängen,
där han satt, lossar från stöfveln den ena järn beslagna galoschen, och
om vi ej genast öfvermannat honom, hade säkerligen någon af oss fått
ett dråp slag. Som handkrafter emedlertid nu kom ensamt att gälla,
fraktades go junker fast med mycket prut ut genom dörren och vidare
inn i sitt i samma farstuga belägna rum, hvartill döm med hänglås
stängdes utanföre, hvarefter vi vandrade på balen. Dagen där på togs
Munken före i alla fångamas närvaro, han ärkände sitt fel, låfvade
bättring och afsade sig därjämte alt anspråk, på delaktighet i de nöijen
och bjudningar som för oss andra framdeles kunde yppa sig.'
Februari Spisade jag middag hos Gufvernöra och bevistade maskeraden
d: tf:de ^^ aftonen. Efter vanligheten var den besökt af mycket folck.
D: ig:de Som var en söndag anstäldes af noblessen kl: V» 12 på dagen en
costum bal i den vanliga localn. Balen börjades så snart barnhus bar-
nen kommit ur sin kyrka och passerat dans salongen. Costumeme
voro utsökt eleganta. Dansen varade till kl: Va 3, då sälskapet åtskil-
des fbr att samma dag om aftonen åter råkas på den vanliga maske-
raden.
D:aa:dra Skref jag bref hem, som afgeck med posten.
Mars Ärhöll jag bref hem ifrån af den 3i:te Januarij, till svar på mitt
d: 6:U j^f ^j^^j ^i.-ta December sistl: år.
D: i2:ie Var hos Gufvernöm en stor middags bjudning, och som denna
intreffade under ryssarnas fasta, då intet kjött Qr ätas, ehum undan-
tag gjordes för oss svenskar och några ryska officerare, äfven närva-
rande vid bordet, hvilka ej så noga äro bundna vid denna penitence,
serverades där med åtskilliga fisk rätter, hvaribland med sterUty en
fisk, som fångas i Wollga floden och anses för den välsmakligaste i
verlden, och som den tillika utgjör en lux artickel på de högmögnas
bord, är dett ej ovanligt, att då den går till en viss storlek, den be-
talas med 25, ja ända till 50 rubel stycket. Sterletten, h vilken vi nu
åto, kunde till storleken likna en vanlig karp och var rödgul i kjöttet,
serverades kall som krum gädda, utan sås, men ägde icke desto mindre
i mitt tycke en ovanligt läcker smak. Wid bordet dracks skålar för
Gufvernörens lyckliga resa till Pettersburg, som dagen därpå skulle
företagas, som dett troddes i afsigt att kunna utvärka nåd för en nära
slägtinge, hvilken slagit ihjäl sin slaf, och nu enligt de nya, af Keijsare
Alexander strängt handhafda lagame till slafveriets förmildring, skulle
* Detta löfte höll han äfven sedermera, men ofta hSnde, att, då han var
full, vi nödgades stänga in honom, emedan han, fast eljest stilla och fredlig, i
detta tillstånd altid ville ut att slåss med stadens tjuf poikar, för ett af dem emot
oss ofta njTttjat skäls ord griska^ som sades betyda råtta och anvSndes of pöbeln
emot alla utlänningar.
Digitized by
Google
Man — April i8og, 99
gälda lif mot lif. Den brotslige adelsmannen befant sig emedlertid
ännu pä fri fot, fast undangjömd i laroslav.
Afsänt bref till föräldrarne med vanliga posten. D: lö.de
Bekom jag bref hemifrån, daterat Ekenäs den io:de Februarij D: 2i:ia
samt af Torsten Jägerhom frän Pettersburg af den ii:te Mars.
ömsade jag qvarter, frän Ijusstöparen Ifvan Ifvanovitz, till en Di 2s:U
portvacktare (dvornick).
Inflyttade Lieutnant Hjelmstjema och jag tillsammans i ett större ^'^^v/^
ram hos samma dvornick.
ÄrhöU jag bref frän söta far, daterat Ekenäs den 3:ie lanuarij, Aprill
hvilket förmodeligen varit öpnat af Hartin i Pettersburg och därstädes ^* ^-^^^
en längre tid legat öfver. Samma dag om aftonen firades palm sön-
dagen med gudstjenst i stadens kyrkor, hvarunder alla ähörare stodo
med smä brinnande vax ljus och vide qvistar uti händerna; pä qvistame
voro ulliga knoppar utslagna.
Ingeck päsk högtiden. Redan kl: 12 om natten förkunnades D: g.de
Christi uppståndelse med illuminatjon och klock ringning i kyrko tor-
nen. I alla kyrkor och kloster höls gudstjenst samma tid. Denna
förrättning har i grekiska kyrkan allmänneligen någonting mera högti-
deligt med sig, dels i anseende till den prackt där råder i decoratjo-
nerne, dels för den mängd vaxljus, som altid under gudstjensten brinna
för de af guld och silfver lysande helgon och guda bilderne. Äfven
den vällucktande rökelsen, som prästerna frikostigt slösa pä försam-
lingen, tycks bidraga härtill. Nyfikenheten förde mig om natten i fiere
af kyrkome, men stannade sluteligen i Erke prioms kloster kyrka, där
de förnämsta af adeln voro samlade. Priorn sjelf förrättade guds-
tjensten, åtskilliga ceremonier och upptåg f^ste vår uppmärksamhet.
Ibland annat bars Christi kors af prästerna i prosessjon fiere varf kring
kjrrkan, under ständigt upprepande Christus voss Christ (Christus är
uppstånden); medan detta fortfor, kystes karlar och fruntimmer om
hvart annat, en helig skyldighet, som ingen kunde undandraga sig.
Såsnart en räckte fram mun, och sade Christus voss Christ^ var den
andra nödsakad att upprepa samma ord och afiämna kyssen. Äfven
vi svenskar lärde oss snart de hemlighetsfulla orden för att som ägta
ryssar kunna deltaga i denna andagts öfning. Ibland sämre folcket
fortfor denna seremoni under hela påsk helgen med dett tillägg, att dä
kyssen utdeltes, bytte de kyssande om 'Åg'g med hvarandra, till hvilket
ändamål man var försedd med härd kokta ^g% i fickorae. Posk hög-
tiden, som i Ryssland anses för den förnämsta, firas där äfven med
fiere allmänna lustbarheter såsom gungning, promenader och åkning
utföre isbergen, hufvudsakligast i dymmel veckan, ryssamas carnevals
tid. Dä ses granna equipager i all ståt hela efter mid: fara gata upp
och gata utföre mast i gående. Isbergen uppföres hälst på floder och
tillskapas sålunda: En bjelk ställning, 6 a 7 famnar hög, förses pä en
sida med trappsteg för uppgång och den andra bekläs med is eller
snö, som öfvergjutes med vatten. Här utföre åkes i smä kjällkar eller
slädar, i brist af bättre äfven i tråg och korjar; ju längre banan ned
om backen är sopad och is beklädd, ju längre drifver åkdonet. Fol-
ket deltaga i dessa nöijen med all lifiighet. Också är ryssen i allmenhet
Digitized by
Google
lOO April— Maj iSog.
en glad människa, en lycklig lättsinnighet och egen sorglöshet åtföljer
honom under hela dess lefnad. Den gemena ryssens glättighet yttrar
sig mästadels medelst sång och dans. Hvart och ett* gjöromål, äfven
dett besvärligaste, förljufvar ryssen genom sång. Soldaten efter den
mast smärtsamma bestraffning är genast färdig att sjunga. Jag har
sett ryska recriiter fjettrade i järn för att transporteras till regemen-
terue likväl dansa i sina fangsel och knäppa på balalaikan (en sorts
violin med 3 strängar) ehuru enligt ryska militairens organisatjon in-
gen af dem ägde någodt hopp att mera här i tiden få återse sitt hem.
D: i4:de Ankom bref af söta far, daterat Ekenäs den 25 Mars.
D: ly.de Skref jag hem till Torsten lägerhorn och Granstedt, som afgeck
genom Hartin i Petterburg.
Maij Firade 6 af oss i:sta Maj hos Schakmeijers medelst en god mid-
d: i.sia ^^^^ måltid, och därefter tömdes ett antal bouteilljer Similinka, ett vin
som i smak och bornering mycket liknade champagnée, och sades vara
brygt af björk lake. Fram på afton vandrade sälskapet, hvar och en
med sitt lilla rus, tysta och stilla hem.
D: s:äje Intreffade hos ryssame åter en religions fast, likt den, som kalla-
des lordan, med den skilnad, att seremonieme, hvilka då utfördes på
isen, såsom korsets neddoppande, vattnets välsignelse m: m: nu för-
rättades vid stranden af samma lilla flod. Också gaf närvarande till-
felle mera utrymme åt den till flere tusende personer församlade me-
nigheten att släcka sin andeliga törst af dett välsignade vattnet, eme-
dan floden nu öfversvämmade alla sina bräddar.
D: ii:te Skrifvit hem under Capiten Carnals Couvert directe på Helsing-
fors. Samma dag ankom bref från söta far och Granstedt, daterade
Ekenäs den i8:de aprill. I dessa dagar skedde islossningen på WoUga
floden. Dett var någodt högtidligt i den syn, då isen på engång med
dån och brak bröt upp och anträdde sin färd utföre den stora
floden.
D: is:de Vid denna tid ankommo de första fartygen af den handels flotta,
som öfvervintrat i Kostroma gufvemement, och nu efter omkring 2:ne
års bortovaro, var på sitt återtåg från trakterna af asiatiska gränsen.
Dessa fartygs antal geck till flere hundrade, emedan Vollgan i flere
dagar syntes alldeles betäckt af dem. Deras transporterande uppföre
floden skedde dels med boxering, dels med dragning från land eller
skjutning med stänger om bord, hvarföre detta mödosamma arbete
ärfordrade ända till 75 a 100 mans besättningar på fartygen
D: 28:de eller Pingst dagen utmärktes icke af annat än en allmen prome-
nad af bättre och sämre folk, anstäld i den så kallade Sommar träd-
gården eller parken, belägen utan före stadsporten vid vägen till Ro-
manoff. Ett vackert väder hade i dag lockat ut hela staden, alla i
sin klädsel på dett präcktigaste utstyrda. Ryssens kläde drägt består
af en lång, ända till hälarne räckande råck, skjörten i många veck,
bar i halsen, gördel om lifvet, hvaruti hänga vantar, piska, knif, yxa
m: m: I stellet för skjorta bär han vanligen en tröija af brokrandigt
lärft. Strumpor brukar han intet, utan föttren och benen äro lindade
med linne lappar, hvaröfver han drager stöflor, i stellet för hvilka
äfven nyttjas skor af bast eller läder. Den välmående ryssen har likväl
Digitized by
Google
Maj— Juni i8og, lOI
skjortor, strumpor och stöflor samt räcken af fint kläde, om vintern
fodrad med dyrbart pelsvärk. Alla nyttja långt skägg. Qvinfolken
bära en vanlig kjortel och lifstycke utan ärmar samt ett snygt och
uppkrusat lintyg. Om vintern här öfver en slags kort pelis, som en-
dast räcker till lifvet, men fodrad med pälsvärk. Deras hufvud pryd-
nad består af ett stort silkeskläde, hvilket lindas om hufvudet i form
af en slags turban, eller och en liten mössa, rikt besatt med pärlor
och spetsar. Vid utgåendet pläga de på hufvudet fösta ett annat stort
silkes kläde, sålunda, att ett hörn fästes i mössan eller turban, och
hela klädet för öfrigt hänger ned öfver axlama och ryggen. Rött och
vitt smink nyttjas allmänt af ryska qvinfolken, äfven som svarta tän-
der hos ryssinnome anses tillhöra skönheten. Dessa uppgifter angå
egenteligen dett sämre folket och borgare klasseme. Adeln och deras
vederlikar följa i klädseln till alla delar de moder, som i dett öfriga
Europa ibland bättre folk äro antagne. Om aftonen hemkom Gufver-
nöm Prins Galitzen från Pettersburg.
Uppvaktades Gufvemörn af samteliga svenskarne. Samma dag -ö* ^9'^t
skrifvit hem genom Hartin.
Uppsändes frän Sommar trädgården af en tysk en luft ballon, -ö.- jo.v/^
gjord af papper. Tillställningen lyckades mycket väl. Ballonen tog
efter upstigandet sin riktning med vinden och försvan snart för åskå-
darenas blickar. Dagen därefter kommo några ryska bönder inkjö-
randes till staden med den samma och anmälte hos Gufvemörn, att
de sett detta vidundret segla i luften, sluteligen sänka sig emot skogs-
topparne och straxt därpå omgifven af eld och rök falla i marken; af
hvilket alt de gjorde den slutsatsen, att erke djefvulen sjelf i egen
hög person hämti färdats, samt fordrade nu belöning för detta märk-
värdiga fynd.
Blefvo alla sveuskar i anledning af en från Hans Keijserliga T^fi
Ryska Maij:t ankommen skrifvelse, genom en Police Major tillfrågade, ^•* ^'^'^
om vi emot villkor att genast få till fosterlandet återvända ville aflägga
den så ofta äskade tro och huldhets eden, emedan Keijsaren i sin vis-
het beslutat, att för evärdeliga tiders förena stor furstendömet Finland
med sitt ryska rike. Dessa vilkor funno vi oss likväl befogade sam-
teliga att afslå.
Affordrades oss skrifteligt vägrandet till den begärta eden, hvilket D: 6:te
äfven på tyska språket uppsattes och till Gufvemörn aflämnades, huf-
vudsakligen innehållande de samma skjäl, som af oss redan i Petters-
burg anfördes, nämligen: Att så länge den ed vi svurit konungen i
Sverige och fädemes landet, ännu ej var upplöst, vi icke som redbara
soldater kunde svära någon annan magt tro och huldhet.
Fångenskapen började emedlertid att för de flästa af oss blifva -ö; 8:de
långsam och odräglig, därföre afsändes genom Gufvemörn till krigs-
ministern i Pettersburg en länge öfvertänkt skrifvelse, däruti vi ön-
skade att lika med de i lanuarij månad hemförlofvade landsmän fä
återvända frän fångenskapen endast emot den edens afiäggande att
under påstående krig hvarken företaga någodt, som vore stridande
emot ryska magtens interesse, eller i annat afseende förhålla oss
ofredligt.
Digitized by
Google
102 Juni— Juli — AugusH i8og.
D: ii.te Bekom jag bref frän söta far, Granstedt och Bror Claes, daterade
Ekenäs den 23:je tnaij. Denna post medförde således den länge efter-
längtade underrättelsen, att Bror Claes, af hvilken jag sedan i Februarij
månad förledit år, då vi hos föräldrame åtskildes, han för att följa
arméen och jag för att låta insperra mig på Sveaborg, icke ärfarit dett
minsta, lefde och befant sig vid hälsan. Han var nu hemkommen
till Ekenäs efter att lika med qvarlefvoma af den öfriga finska arméen
i sistl: Martij månad hafva blifvit fången i Kalix nära Tomeå.
D: ij:de Afsänt bref till föräldrame, Granstedt och Bror Claes, som af-
Julij gingo genom Hartin i Pettersburg.
d: 6:ti Skrifvit bref likaledes till söta Far och Bror Claes.
D: g:de Ärhållit bref hemifrån, daterat Ekenäs den 2o:de Jimij, till svar
på mina bref af den ii:te och 29:de Maij.
D: ii:U Ankom svar från Krigs Ministern uppå vår den 8:de sistl: lunij
inlämnade ansökan; att då. vi vägra aflägga den ed H: M: Keijsaren
fodrar, någon hem resa för oss icke eller kan bifallas.
D: 2o:de Var jag, jämte 7 andra kammerater, utbjudna till Gufvemöms
landt egendom Karabiky belägen 15 verst från staden. Denna ut-
flyckt på landet var den första någon af oss gjort sedan ankomsten
till Jarosslav. Också ärbjöd dett välbyggda stellet med sin vackra
träglb-d och herrliga omgifningar en ej ringa njutning åt våra vid all
landllig förströelse ovanda sinnen. Till middagen var mycket folk
dels från staden, dels från landet där omkring bjudna samt dans om
afton. Vi svenskar blefvo qvarhållna till andra dagen, då på eft: mid-
dagen utdeltes tracktering åt godsets underhafvande eller slafvar, hvilka
härunder i danser och lekar yttrade den största glädje. Äfven jag
med mina kammerater deltogo i deras muntra nöijen. Efter soupén
kuskades vi till staden i en slags droska öfvertäckt och förspänd med
6 hästar.
D: 2tM Afsänt bref till föräldrame genom Hartin. Samma dag om ef:
m: lät den förat nämnde tysken åter en luft ballon från Sommar trä-
gården uppstiga. Denna gången medföljde han sjelf några 100 fam-
nar i en under ballonnen hängande tunna, men vid dett ballonnen
sänkte sig nära marken och tysken hoppade ur tunnan, höide den sig
åter. Mannen, angelägen att ej förlora sin ballon, fattade uti ett tåg
utan att likväl kunna hindra den ifrån att icke desto mindre höija sig.
Nu blef för tysken ögonblicket ganska kritiskt, ty i en hast var han
upplyftad nära jämnhögt med träd topparne; släppa våga han icke
och att hänga i armarna kunde ej heller länge bära sig. Till lycka
hade ballonnen eroedlertid härunder fått en mycket lutande ställning,
hvarigenom den rök, som skulle förtunna luften i densamma, masta-
delen geck förlorad, så tysken sluteligen blef den segrande och bal-
lonnen kom i backen.
D.joJe Ankom bref från söta Far och Claes, till svar på mina bref af
den 15 Junij.
Åugustij Afreste Lieutenant Kihlström ifrån oss och hem till Finland. Om
d: j.iV iian förbundit sig att svära den aflfodrade eden eller genom andra
medel berett sin befrielse, blef oss obekant, nog af, resan skedde gan-
ska hastigt. Han medtog bref till söta far och bror Claes.
Digitized by
Google
Augusti — September i8og, 103
Voro samteliga svenskar bjudna på dans och soupé hos Niclas D: 4:de
Kamovitz, bror tiU den andra, hvilken så ofta visat oss höflighet.
Ankom till laroslav 11 st: svenska ofl&cerare, de flästa af Wester-ö* ^<y*<^
Bottens Regemente, fängna vid Skelefteå i Vesterbotten, häribiand var
Major [Claes. And.] Ulfhjelm med 2:ne sina söner, den 3:ie af sö-
oerne hade han förut, tillfångatagen i Vasa, vistandes i Kostroma.
Utbetaltes till oss alla, som blifvit fängna på Sveaborg, den i con- D: j^.sta
ventjonen därstädes af ryska regeringen för garnizonen betingade ett
års aflöning af skjäl, att som garnizon genom sin iråkade fångenskap
af svenska regeringen under kriget icke hade att förvänta några löne-
förmåner, den då af rysska magten skulle till sitt uppehälle få i ett
års tid uppbära aflöning, hvilken beräknad efter fklt stat för mig
gjorde 879 rubel 35 kopek i papper. Dessa penningar voro så mycket
kärkomnare, som vi på goda grunder tviflade om deras utbekomniande,
emedan Sveaborgs conventjon förut i en artickel vid frågan om vår
rättighet att under kriget få vistas hemma i landet på våra vanliga
bonings ställen genom vårt afsändande till Ryssland i sjelfva värket
var bruten.
Afresle 9 st: af de ankomne svenska officerarena till Staden Ugg- Scpum:
litz, där de skulle förblifva. Lieutenanteme [Joh. Peter] Turdfjell [vid ^- '-^^^
Västerbottens reg:te] och Georgi tilläts att i larosslav qvar stadna i
anseende till den förras sjuklighet.
Skrifvit bref till bror Claes och föräldrarne, som afgeck genom D: 4:de
Hartin i Pettersburg.
ÄrhöU jag bref hemifrån af bror Claes, och Granstedt, daterade D: iy:de
Ekenäs den 29:e Augustij. Om aftonen bevistade jag dett allmänna
spectaklet, då andra delen af Rosalka uppfördes. Decoratjonerna och
changementeme voro för mig, såsom litet hemma i ryska språket af
dett roästa interesse.
Jnviterades samteliga svenskar af Herr Kamovitz på ett fransyskt-ö* aoM
spectakel. Piecen, som speltes, var Fattigdomen och den ädla stolt-
heten af Kotzebti. Äfven i valet af denna piece igenkände vi Herr
Kamovitzes vanliga artighet emot oss svenskar, och för att öka illu-
sjön af den svenska officerns rol, uppträdde på scen en värkeligt
svensk artillerie officers uniform, lånt af Lieutenant Stjernfeldt. Piecen
speltes mycket väl och med alment bifall. Vid utgåendet från theater
sallonnen intreffade ett uppträde, hvars rätta anledning man kanske
borde söka i äldre tilldragelser. I staden bodde flere Prinsar Woron-
soff, däribland en, som var vice Gufvemör, alla högfärdiga och dumma
mäniskor. Då vi vid ankomsten till Jaroslav gjorde vår formliga upp-
vacktning hos denna vice Gufvernör och skulle gå därifrån, tussade
betjeningen Herr Woronsoffs hundar uppå oss, hvilka vi likväl hade
den djerfheten att återsända med blodiga hufvuden. Denna omstän-
dighet i förening med åtskilliga andra ohöfligheter och bristande atten-
tjoner hos Herrar Woronsoffar underhöll dem och svenskarna emellan
hela tiden en viss kallsinnighet. Nu hände på dett omförmälta spec-
taklet, att en af unga Herrarne Woronsoff från en af logerne åtskilliga
gångor ropade tyst åt några kammerater, som sutto på amphi theatern,
då de emellan ackterne converserade med sina grannar. Lieutenant
Digitized by
Google
I04 September — Oktober i8og.
Stjemfeldt, som häröfver med rätta fant sig stött, passade på uDga
herrn, då han kom ned frän logen, och lärer jämte några bittra san-
ningar han sagt honom äfven hafva klämt junkam någodt litet emot
trappan. Händelsen väckte uppseende och beifrades häftigt af Woron-
sofska ligan, men deras antal var vida större, som togo Stjemfeldts
parti, hvarföre den snart blef nedtystad.
D: 2s:€ Om aftonen blefvo 4 af kammeraterne om kring kl: 9 kallade
till Giifvemöm. Vid återkomsten medförde de den både sorgeliga och
glädjande underrättelsen, att freden Sverige och Ryssland emellan var
afslutad i Fredrikshamn, samt gränsen dessa stater emellan flyttad från
Kymmene till Tomeå elf. Ehuru vi redan länge hade skjäl att frukta
denna olyckeliga utgång af kriget, väckte vissheten därom likväl nu
högst bittra känslor. För att emedlertid för ögonblicket döfva dem
vandrade vi upp till Tyska värdshuset, och glömde i några bålar
punsch både egna och fosterlandets förestående öden, ja, funno till
och med anledning till glädje i den vissheten, att vår förlossning ur
fångenskapen nalkades, och vi snart ägde hoppet att få återse länge
saknade vänner och anhöriga.
D: 24:de Som var en söndag, voro vi samteliga bjudna till Gufvemöm till
middagen. I stadens kyrkor förkunnades i dlag den ingångna freden,
för en stor del åhörare säkerligen en okänd sak, att ofred någon-
gång varit dess fädernesland och Sverige emellan, så framt ej vår
därvaro i egenskap af krigsfångar fUstat deras uppmärksamhet, ty sedan
vi kommo längre in i landet, framstäldes ej sällan den frågan till oss
i synnerhet af dett sämre folket, hvarföre vi kommit till Ryssland?
emedan de icke hört af någodt krig med Sverige.
October Hade vi besök af Lieutenant [Otto Reinh.J Kalmbcrg vid Jäger-
d: 2:dra homska regementet, från staden Romanoff, där han låg fången. Och
som min kammarkammarat, Lieutenant Hjelmstjerna, var bort rest
med Prinsessan Galitzen till staden Rosstof, där hon ville öfvervara
en Jungfru Marie fäst, ärbjöd jag Kalmberg nattqvarter i mitt rum.
En tid bårtåt hade en rysk officer med fru, svärmor och betjening
bebott rummen näst intill. Detta sälskap förde ett högst bullersamt
och liderligt lefverne, i synnerhet svärmodren, som alla dagar var så
full, att tvenne personer nödgades leda henne hvart hon tog vägen.
När Lieutenant Kalmberg och jag hade lagt oss, hördes åter det van-
liga stoijet i rummet brede vid, men som sluteligen avancerade ut i
koridom och till vår kammar dörr, med hvilken dett hördes, att de
förehade någodt. Jag skyndade mig då till dörren, men fann den
utanföre stängd med en regel. Tyst afvacktande utgången häraf, hörde
jag sluteligen regeln sakta undandragas; i ögonblicket öppnar jag döm,
ser den omtalta officern jämte en annan och betjenten skynda in i
sina rum, men hänt nog hastigt efter för att i döm kunna gifva den
sista eller betjenten en örfil, så han föll rak lång på golfvet, där på
vände jag om för att öppna dörn till Lieutenant Ridderståles och
Adjutant Bloms rum, hvilken äfven hade blifvit igen stängd. Just som
detta var gjort, ankommo samma ryssar, seconderade af skrikande
qvinfolk, och gripa mig i armen, menandes, att jag skulle följa med
dem för att formeligen afstraffas. Ridderståhle och Blom togo mig
Digitized by
Google
Oktober i8og, 105
likväl snart fri frän dem, sä jag kom in och feck igen döm. I dett
samma hördes ett nytt skrik i koridom, och dä vi öpnade dörren,
sägs ryssarne för andra gängen i full retret till sina rum, och Lieute-
nant Kalmberg med sönder rifven skjorta i hank och i häl följa efter
samt med ett par pipskaft utdela slag pä slag till efter troppen. Hans
roellankomst i afaim föranleddes däraf, att ryssarna, dä de skildes frän
oss andra, hade rusat in till Kalmberg och öfverfallit honom, men han
gifvit den angripande en, som han i jägare styl kallade, Orre för
ögat, sä den och de öfriga hastigt gjort höger om vändning, och satte
sig i skyndsam retret, under hvilken maneuer vi rakade dem, som om-
förmält är i koridom. Dvomicken, väckt af alt detta buldret, hade
emedlertid sänt bud till policen, som äfven nu infant sig, men police
officern kunde af dett ryska fyll sälskapet, icke fä den minsta reda
pä saken, utan blef däremot af svärmodren öfverfallen med det gröfsta
ovett. Vi sökte dä, att sä godt vi pä ryska kunde, upplysa om för-
hållandet, hvaraf han genast inhämtade vär oskuld i detta uppträde,
men anmodade likväl Adjutant Blom och mig, att dagen därpä sjelfva
hos Police Mästaren uppgifva hela förloppet.^
Bevistat dett allmänna spectaklet, dä en röfvare tragedi uppför- D: 8ide
des. Samma dag uppsade Fendrick von Sass all vidare befattning
med det af honom hit intils hafda mathållnings best3rret. Om aftonen
foU snö, sä dett nästan täckte marken.
Började jag att äta för beständigt hos Schacmeijers. I dag af- ^' 9'^
sände jag det sista brefvet härifrän till föräldrame, ehuru dagen till
vär afresa ännu icke var utsatt.
Uppvaktades Gu f veraöra af svenskarae pä sin namnsdag. Vi D: i2:te
blefvo qvar bjudna till middagen, de främmandes antal var betydligt.
Om aftonen gafs societets spectakel och stor soupé.
Bekom jag bref hemifrån af den 26:te September med underrät--^- '^'f^
telse, att bror Claes genast ef^er fredens kungjörande öfver rest till
Sverige för att därstädes qvar stanna. Om qväln kl: omkring 10 kom
eld lös i den sä kallade kassera, hvarest flere kammerater bodde.
Olyckan slutades därmed, att kjökstaket föll in, dä elden därefter
straxt blef släkt.
Bevistat dett allmänna spectaklet. Piecen, som speltes, var il/3- /?.-^^.v/ra
liiren och modelUrne,
Förkunnade Gufveraöra oss vär snart förestående hemresa, som D: ^s-^
numera berodde endast på passens ankomst från Pettersburg.
Voro vi samteliga bjudna hos Gufvernörn till middagen. ^' ^4-^^
Ankommo redan 4 officerare af Westerbottens regemente, hvilka^- so.dt
varit fångna i staden Kostroma, för att påföljande dagen vidare fort-
sätta resan till Sverige.
' Åtta dagar därefter, under hvilken tid i granskapet härskat en ovanlig
tystnad, instälde sig den omformäUe ryska officern, ännu blå och gul under Ögat
af Kalmbergs orre, och i närvaro af en Police Officer bad oss om förlåtelse för
sit våldsamma uppförande, sade sig redan pliktat därföre med flere dyngs arrest,
och dä vi gärna biföllo hans anhållan, var han i glädjen färdig alt kyssa våra
händer därfÖre.
Digitized by
Google
I06 November i8og,
Novemb, Sent om aftonen blefvo vi tillsagda att till dagen därpå hålla oss
^* ^'^ rese färdiga.
D: g:de I dag intreffade således den länge efterlängtade stunden. Afsked
togs af alla dem, som visat oss någon synnerlig attentjon. Flere är-
bjödo oss på dett mast granlaga sätt understöd i afseende på vår
förestående långa resa, i synnerhet utmärkte sig Gufvemöms vid detta
liksom vid många andra tillfellen. Under afskeds uppvaktningen in-
kallade Prinsessan Lieutenant Hjelmstjema i en rum och fordrade af
honom såsom ett prof af vänskap och förtroende, att han uppriktigt
skulle gifva tillkänna, huruvida hon med penningar, pälskläder eller
annat kunde vara någon af svenskame till tjenst, men hvilken stora
ynnest och godhet han på egen och de andras vägnar likväl vörd-
nadsfult afslog, emedan de flästa af oss genom den förut ärhållna
ryska aflöningen icke allenast sjelfva voro satta för tillfellet utom alla
behofver, utan äfven i tillfelle att hjelpa dem af medfångame, som
icke fått hugna sig af samma förmån. Därefter öfverlämnade Prin-
sessan Galitzen såsom ett minne af sig till Lieutenanterne Hjelmstjema
och Stjemfäldt hvar sin mindre bordsduk med Galitziska vapnet in-
väfvit och förfärdigade i Jaroslavska dräll fabriken, den förnämsta som
finnes i hela Ryssland; likaledes en dylik att tillställas Regements
Pastor Grevillius, den hon ännu med välvilja erinrade sig. Vid af-
skedet kyste Gufvemörn oss, hvar och en under många önskningar
för vår lyckliga hemresa. Skilsmessan ifrån denna ädla och aktnings-
värda famille, hos hvilken vi njutit så mycken godhet, var värkeligen
påkostande. Vår ärkänsla kunde ej yttra sig i annat än ord, men
uppriktig var den önskan, att deras landsmän, som i Sverige delade
lika öden med oss i Ryssland, måtte af svenskarne ärfarit ett lika vän-
ligt bemötande. Efter 14 månaders vistelse härstädes, anträddes slute-
ligen om kring kl: 4 eft: mid: med fröid och glädje den efterlängtade
hemresan. Sent om natten ankommo vi till staden Romanoff^ hvar-
ifrån Lieutenant Kalmberg med sina medfångar redan var afrest. Här
börjades för oss obehaget af att ej nu likasom vid bort resan äga
någon beledsagare, hvilken besöride om qvarteren, maten, skjutsen m:
m:, emedan vi såsom främlingar och ej nog mägtiga i språket i detta
tillstånd helt och hållet voro öfverlämnade åt den gemena ryssens
plundringar och ovilja. I staden ville ingen öppna för oss sina por-
tar, hvarföre natten i kjöld och urväder tillbragtes på gatan. Änte-
ligen emot dagningen bevektes några borgare att lämna oss tak öfver
hufvudet.
D: lo.de Efter långväntan på hästar, fortsatte 10 af oss resan vidare på
eft: m: Lieutenant Hjelmstjema och Fendrick von Sass återvände till
Jaroslav för att sälja en den förra tillhörig jagt vangn, som. nu i an-
seende till snöfallet blef svår att medtaga. Som de ifrån Pettersburg
ankomna passen (pådoroschna) till vår hemresa, upptogo två och två
af fångarne på hvarje, blef däraf en fölid, att de, hvilka stodo på ett
och samma pass, nödvändigt skulle åka tillsammans. Således kom
min kammerat i kibittkan att blifva Fändrik Borgenström, hvarföre jag
var ödet mycken tack skyldig, men icke så lieutenant Broberg, som
feck Munken till sälskap, med flere andra lika illa belåtna.
Digitized by
Google
November i8og. \0^
Passerades Ribinsk^ en liten men temmeligen vacker stad. Hästar- D: ii.te
nas ankomst afvaktades på dett bästa värdshuset, som höls af en
tysk. Först emot aftonen skedde afresan härifrån, den fortsattes ge-
nom staden Mologa till en vid Volga Floden belägen by, där
nattqvarter togs, emedan vi icke i anseende till isens svaghet vågade
passera floden i mörkret. Sedan jag länge kämpat med tårakor,
kakalacker och annan ohyra, hvaraf den gemena ryssens bostad öfver-
svämmar, somnade jag sluteligen på en trä bänk, men stördes snart i
min hvila, genom tvenne efterblefne kammeraters ankomst, nämligen
Conducteur Spaks och Pastor Peranders. De hade pass i hop, och
som prästen envisades att medfå sin gamla bred chaise, blefvo de vid
alla häst ombyten öfver måttan preijade och uppehållne, hvartill ej
litet bidrog deras okunnighet i ryska språket, ty prästen hade aldrig
lagt någon vinning därom, och Spaken åter kunde ej lära sig riktiga
pronontiatjon af ett enda ryskt ord, och så uppstod nu vid deras an-
komst dem och ryssame emellan en fullkomlig språk förbistring, så
bullrande och hög ljud, att vi andra till stridens biläggande, nödgades
uppträda såsom medlare. Om natten föll mera snö.
Kronglade vi oss med pick och pack lyckligen öfver floden. På D: i2:te
andra sidan väntades åter på hästar. Sent om sider lyckades dett
mig. Borgenström, Broberg, Munk, Turdfjeld och Georgi, att i slädar
få fortsätta resan. Dett öfriga sälskapet blef här efter utan att seder-
mera förr än i Pettersburg kunna upphinna oss.
Passerades Staden Wesiogonski (Vjesjegonsk), där Lieutenant Munk D: is.de
disponerad efter vanligheten, under dett vi andra i ett usselt värdshus
afbidade häst ombytet, befans i en hast vara angagerad mitt på tor-
get utan hatt i full afair med stadens tjuf poikar. Utan vår mellan-
komst är osäkert, hurudan utgången blifvit, ty väl höll han sina anta-
gonister på honette afstånd, medelst jämna svängningar med en lång
stång, men däremot bombarderades Munken med frusen häst spillning
så tätt, att han knapt var för oss synlig. Änteligen kunde vi med
rop och vinkningar förmå honom att i god ordning retirera innom
porten, då han berättade anledningen till bataillen varit, att några
poikar i porten flere gångor ropat till honom dett förhatliga ordet
Griska, Émedlertid ankom från Goronitzen (Borgmästaren) en police
soldat med förbud för vår afresa och anmodan till Munken att instella
sig till förhör, emedan klagomål inkommit, att en gosse i den omför-
nniälte afairen blifvit illa slagen. Här var intet val att gjöra, munken
i sälskap med den nämnde police soldaten vandrade af, åtfölid af
ioo:de tals pöbell, som rundeligen trackterade honom med Griska och
andra skjäUs ord. Några kammerater följde likväl med, fast på af-
stånd, till Goronitzen, där saken snart blef bilagd och vi fingo resa.
I denna stad qvarlåg 17 svenska fångar masta delen sjöfolk och bön-
der, under kriget tagna i Arkangel.
Skedde ankomsten till Ustjussna^ en liten stad, som ej sågs under D: i4:de
bortresan. Ägde ett hyggligt värdshus, i hvilket vi till sent på qvällen
voro tvungna att vänta på hästar och icke desto mindre lika som på
de flästa andra poststatjonerne låta för deras slutliga ankomst god
tyckligt taxera oss. Resan fortsattes hela natten. Vid häst ombytena
Digitized by
Google
108 November iSog,
voro vi nödsakade att använda all roöijelig tillsyn pä sakeraa, och
därföre tourvis posta för dem, emedan dett minsta aflägsnande frän
slädame gjorde oss förlustiga aif alt, som fans löst och lätt åtkomligt.
D: i6:de Middagstiden ätersågs byn Samina, hvarifrån vår canal eller sjö-
färd börjades vid bortresan.
D: if:dc Efter hela nattens åkning hunno vi på morgon sidan hungriga
och genom frusna till staden Tichvin^ där vi vid framresan besågo
dett rika klostret m: m: Sedan vi tagit oss någon hvila och af vär-
dinnan i qvarteret nödtorfteligen blifvit bespisade ibland annat med en
tjock limpa eller rättare torta, som vid öpnandet innehöll en hel stor
sik, och hvilken anrättning, nyss tagen ur ungnen, smakade förträffligt,
kjördes samma dag vidare.
D: i8:de Kl: 5 cf: mid: anlände vi till staden Ladoga^ och som inga hästar
pä länge kunde ärhällas, intogs nattqvarter pä ett ganska trefligt värds-
hus. Värden visade oss med mycken fömöijelse en guld broderad
råck af fint mörkblott kläde, som han af keijsar Alexander ärhållit i
present för nägodt af värden visat, synnerligt ädelmod emot den här-
städes tillförne förlaggda gamizon vid dess afmarche till sista persiska
kriget.
D: tg.de Sent om qvällen kommo vi till Scklusselburg ; härifrån afreste
genom natten tvenne kammerater till Pettersburg för att bestella qvar-
ter åt oss andra.
D: 2o:dt Omkring kl: 4 eft: m:, återsågo vi ryska rikets hufvud stad med
gladare känslor, än med h vilka vi året förut lämnade den. Logi var
oss bestält på svenska kyrko gården (ett qvarter af staden, så kallat,
emedan svenska församlingens kyrka där innom är belägen.)
D: 2i:ta Uppvaktades svenska Ministern Hans Exellence m: m: Grefve
Stedingk, som emottog oss mycket vänligt, samt bjöd oss på följande
dagen till middag. Vintern och dett goda släd föret i förening med
Ne vas is beteckning, öfver hvilken loorde tals vägar befordra en lättare
communicatjon de åtskilliga stads delarne emellan, gjorde, att lifligheten
i Pettersburg denna årstid syntes mycket större än under vår förra
vistelse därstädes. De stora ponton bryggorna lågo infrusna, nedha-
lade utåt den ena stranden, för att ej vara hinderliga vid is lossningen,
hvilken i Ne van skall vara ovanligt stark och häftig. Af märkvärdig-
heter, som förra gången undgeck vår uppmärksamhet, var keijserliga
museum uti Eremitagen en af de rikaste och utvaldaste samlingar.
Här är målnings galleriet, ett kabinett för medailler och mynt, mineral
samlingar, ett kabinett af antika och moderna dyrbarheter. Dessa
guld och ädelstens massors glans är aldeles förbländande. Af otaliga
konst stycken här är att bese, anmärktes i synnerhet, ett stort träd,
hvars stamm, grenar och löf äro förgylda; pä en af dess grenar satt
en tupp, vid dess rot låg en orm, och där brede vid en flug svamp,
från hvars ena kant framstack nummertaflan till ett uhr värk! När
timman är full, skakas trädet, tuppen gal, och ormen h väser. Här
ser man, ehuru i 3:ie våningen, straxt under fönstren, en trägård med
siora björk aléér, vilande på valf, hvanmder går en bred gata, och
mitt emot i ett annat fönster synes Nevan såsom i en afgrund. Här
fans ett rum fult med grönskande trän och buskar, i hvilka canarie
Digitized by
Google
November — December i8og, 1 09
fåglar med flere andra, qvittrande, flögo lösa. I stora glas kupor med
vatten samm små guld fiskar. Värmen meddelas alla dessa rummen
genom koppar rör, konstigt dolda bakom byster och emblemet. I
nedra våningen är hof theatem.
Efter åtta dagars härvaro, hvarunder jag bevistade fransyska ope-/?.- ^s-.äe
ran och balletten, rumlade litet om med kammerateme på de stora
och eleganta värdshusen, såg mig här och där omkring samt i hvarje-
handa nyttigt och onyttigt förstört penningar, lämnade jag i dag Pet-
tersburg i sälskap med Lieutenant Hjelmstjerna, Fändrickarne Borgen-
ström och von Sass.
Passerades Wiborg blott igenom. Vår finska skjussbondes obe- D: so.de
tenksamhet hade här sä när satt ett hinder i vår resa, hvartill följande
händelse föranledde. Våra pass, hvilka redan vid in passeringen hade
undergått långsamma granskningar och påtekningar, blefvo oss för
andra gången affordrade vid utresan. Uppehållet inquiterade emedler-
tid skjuss bonden, som i yrvädret satt fram på slädan och frös, hvar-
under han fördömde ryssame och deras många upptåg. Då passen
sluteligen ankommo från vackten, och vi kjörde genom portvalfvet, där
en St: Niclas satt innom sitt glasskåp, kunde bonden ej längre åter-
hålla sitt missnöije, utan gaf ryssamas skyds patron S:t Niclas ett pisk
rapp, så glaset klingade i gatan, posten ropade i gevär, och vackten
kom springandes, men våra raska hästar frälsade oss och bonden.
Anlände vi till Fredrikshamn^ samt togo qvarter hos vår förra Decemb.
värd, Herr Brun. För att kunna medtaga min vid bortresan härstädes d: na
qvarlämnade Chaise, blef jag tvungen att kjöpa en ved slip, hvarpå
Chaisen fast bands.
Om aftonen passerades Lovisa, En särdeles begärelse efter svensk />.• a.dra
tobak uppehöll oss här någodt litet, och fast än den bästa, som stod
att ärhållas, var Fem blå bröder ägde den likväl för oss ett oändeligt
värde, som öfver ett års tid ej rökt annat än rysk tobak, till smaken
ej stort bättre än mossa. Sedan denna handel var gjord, och afsked
tagit utaf Fändrickarne Borgenström och von Sass, våra trogna följe-
slagare under hela fångenskapen, hvilka härifrån togo vägen åt Tavaste-
hus, kjördes vidare. Om natten var jag nära att på ett besynnerligt
sätt blifva i hjäl kjörder. Lieutenant Hjelmstjerna, som förgäfves sökte
i laroslav att försälja sin jakt vangn, hade åkt med den på kjellkar
hela vägen. Nu hände i en hög backe, där jag kjörde utföre, att
hästame för Hjelmstjerna, som kom efter, skenade, och hans jacht
vang stötte till mitt höga åkdon med en sådan fart, att dett för mig
stjelpte alldeles öfver ända i ett djupt dike, fult med snö. Starkt på
klädd och ägande dett tunga eqvipaget öfver mig, hölt jag i denna
belägenhet på att blifva qväfd, änteligen brast fotsacken, hvarigenom
mera luft ärhölls, då äfven med biträde af skjuts bonden, alt åter snart
kom i ordning.
Fram på morgonen anlände vi till Borgo. Efter intagen god D: 3:dje
frukost hos den bekanta Mamsell Lotta, fortsattes resan till Helsing-
fors^ där vi intreffade sent på efter mid: Samma afton gafs assemblé
på rådhuset, och ehuru rese trötta, beslöto vi likväl, att gå dit för att
efter den långa frånvaron fä nöijet återse de finska tärnome, men
Digitized by
Google
1 10 December j8og.
återseendets behag var likväl mycket mindre än hvad föreställningen
låfvade. Alt hade här fatt sin ryska anstrykning, dett fordom trefliga
och okonstlade hade fått vika för coquetterits och ryska modemas
större fordringar, de förnämsta cavalljerema utgjordes af ryssar, hvilka
tycktes vunnit stor nåd för de skjönas ögon, coversatjon fbrdes på
alla möijeliga tungomål, med ett ord balen var ej stort olik dem vi
sett in i Ryssland, ochså blef vår trefnad här ej långvarig.
D: 4:de Hvilade jag öfver i Helsingfors. Staden hade under vår borto
varo undergåt en betydlig eldsvåda, som till nära hälften förstört den
samma. Hos Majorskan von Wolcker och hennes vackra dotter, Frö-
ken Janette, gjorde jag en visit. De ämnade med första öppet vatten
fara öfver till Sverige och Gefle, där Majom med qvarlefvoma af
Finska Artilleriet för närvarande låg commenderad.
D: s:te Tidigt om morgonen lämnade jag Helsingfors och skildes då
tillika från min deltagare i fångenskapens alla skiften Lieutenant
Hjelmstjema. Vi hade härifrån börjat resan tillsammans och slutade
den äfven här. Den fortsattes sedermera af mig allena till Ekenäs,
hvarest jag samma dag om aftonen, ägde den länge efterlängtade
glädjen att fä återse och omfamna mina älskade föräldrar. — Men
som lyckan sällan är fullkomlig, förbittrades äfven dessa återseendets
ögonblick af vissheten om dess korta varaktighet. Min mor, redan
länge plågad af svagt bröst, kände dett onda nu till den grad för-
värrat, att hennes dagars tal, ej kunde blifva många! Bror Claes för
altid öfver rest till Sverige, skulle snart af mig följas efter, begge fast
beslutna att där i ett nytt fädernesland söka utvecklingen af våra fram-
tida öden. Skilsmessan nalkades således ånyo med stora steg.
1810.
Januarij Anträdde jag min första resa till Sverige. Den fortsattes till Äbo
d: 4:dc j sällskap med Lieutenant Lagerhjelm och Conducteur Granstedt, där
en svensk Capiten vid namn Ekman, som reste i handels ärenden,
förenade sig med oss. Vägen togs öfver Äland, men olyckan ville,
att passen de många öame emellan oftast hvarken buro eller bnisto,
hvilken omständighet i förening med dessa öars nedbrända och ut-
blottade tillstånd, (fölider af kriget, emedan f: d: konung Gustaf
Adolf 1809 om vintern låtit bränna och förhärja hela Åland i afsigt
att hindra Ryssamas etablerande därstädes) så försvårade och fördröide
vår öfverfart, att vi efter öfverståndna otaliga vidrigheter, först den
2:dra påföljande Februarij, ankommo till den svenska hufvud staden
Stockholm.
Digitized by
Google
III
En akademisk dom.
Bland handlingar i riksarkivet, hvilka tillhört Lunds universitets
frejdade kansler Lars von Engeströtn och som benämnas >de Enge-
strömska papperem, har äfven påträffats en latinsk dom, afkunnad år
1708 af universitetsmyndigheterna i Lund. Den behandlar en student-
kravall under en vårmarknad i staden. Den tidens marknader gåfvo
studenterna kära anledningar att rasa ut. I universitetets och de stude-
rande nationernas handlingar förekomma ej sällan berättelser om våd-
liga utsväfningar vid dylika tillfällen. Aktstycket har i öfversättning
följande lydelse:
Rector och Consistorium
vid Carolinska Academien i Lund.
Ehuru alla, som vinlägga sig om vetenskaper och goda seder,
borde så inrätta sin lefnad och afpassa den efter lagarnes föreskrift,
att de skulle synas icke så mycket af fruktan för straff undfly lasten,
som fastmer af kärlek till dygden eftertrakta det sedliga, finnas dock
många, hvilka kärleken till dygden till den grad urakdåter att egga
till lydnad fÖr lagarne, att ej ens fruktan för ganska stränga straff kan
afhålla dem från laster. Icke utan smärta nödgas vi tillstå att till och
med bland vår akademiska ungdom finnas ej så få af detta slag ; Och
äfven om vi tege, så skulle, vi vilja icke säga menniskoma, men sjelfva
denna stads hus, dess fönster, dess gatstenar ropa. Bland dem bör i
främsta rummet du, Christoffer Porath^ nämnas, du som synes under
detta år med största ansträngning eftersträfvat detta enda, att du enligt
allas omdöme ostridigt förtjenar anses som hufvudman för alla de
vildhjernor, som här finnas. Ty knappt har något oväsen uppstått, i
hvilket icke du varit med, antingen som anstiftare, eller som ledare,
eller som den ifrigaste deltagaren. Vi förbigå här ett och annat. Men
under detta våldsamma nattliga kringströfvandet under vårmarknaden
haf^a du och dina kamrater ej endast med gräsliga tjut bedöfvat allas
våra öron, utan äfven med den obarmhertigaste våldsamhet fbrst med
dragna värjor genomborrat och derefter fullständigt omkullvräkt köp-
männens bodar samt slutligen med rent af vanvettigt raseri släckt Eder
vrede på sjelfva gatomas stenar. Du har gjort hvad på dig ankom
för att äfven de främlingar, som vid tillfället voro närvarande, skulle
kunna konstatera att du i laster och förakt för lagarne ej vore sämre
än någon af dina stallbröder. Och för att ej lemna något brott öfrigt,
har du sedermera sjelf befriat dig ur den arrest, hvari Rector magni-
Digitized by
Google
112
ficus insatt dig, ja fastäD ofU stämd, har du aldrig inställt dig för
rätta, så att du äfven lagt meneden till dina öfriga gemingar.' Ej
heller böra vi med tystnad förbigå Eder, du Daniel Dahlberg och du
/ohannes Söderlingy hvilka tagit ej ringa del i ofvan omförmälda natt-
gång, och hvilka, låt vara att I af någon vördnad för lagame lystrat
Rectors kallelse och inställt Eder för domstolen, dock, af fruktan för
ett välförtjent straff, före domens afkunnande förgripit Eder på arres-
ten och undandragit Eder bestraffningen. Men äfven du, Carl Adam
Leopoldy har förtjent ett namn bland dem, du som äfven varit en tro-
fast deltagare i detta oväsen, fast du visat dig mindre elak än de öf-
riga just derigenom, att du icke följt deras exempel och genom en
otillåten flykt undandragit dig slutdomen. Och då I alla tydligen
hafven misströstat om att på detta sätt förtjena uppnå verkligt rykte,
att Edra namn kunde med någon studenter värdig beteckning synas
på denna allmänna tafla, så hafven i velat åstadkomma det, att de
fastän till Eder skam kunna der läsas. ^ Liksom derför läkame pläga
afskära de lemmar, som äro angripna af obotlig sjukdom, för att de
ej må förstöra den öfriga kroppen; Så bör man, på det att de i Edra
själar härjande lasterna ej måtte öfverflyttas på andra, skilja Eden
såsom icke blott onyttiga, utan äfven skadliga och förderfbringande
lemmar, från det akademiska samfundet. Derför, ehuru vi kunde straffa
Eder med lagens större stränghet, dock i vår mildhet hoppandes att
I skolen återvända till ett bättre lefnadssätt en gång i framtiden, bjuda
vi Eder att utträda ur vårt samfund, Dig Christoffer Porath under
hela två år. Eder Dahlberg och Söderling under ett år, men Dig, Leo-
pold, under ett hälft år och att inom åtta dagar lemna staden. Men
I alla öfriga studenter, lären häraf hvad Eder frid tillhörer, och om
I aren goda, fortfaren att så vara, men om I aren onda, upphören
med Edra laster, så att I icke drabbens af liknande eller ännu svå-
rare bestraffningar.
Lund den i6 september 1708.
Under Consistorii sigill.
(Z. 5.)
Akademiens rektor för året var professor Haquin Stridsberg^ den
berömde språkforskaren, och antagligen har han äfven författat domen,
som är skrifven på förträffligt latin. Den är visserligen allvarlig och
sträng, men man förnimmer tydligen en underström af varm tillgifven-
het för de dömde, hvilken hvad angår de två af dem är så mycket
förklarligare, som de tillhörde den nation, den Göteborgska, för hvil-
ken Stridsberg var inspektor. Man påminnes om en fader, som nöd-
' Syftar på den punkt i studenteden, hvari den unge studenten forbinder sig
alt ej fly, om rektor förbjuder honom alt resa från akademien eller arresterar
honom. Se vidare »Lunds akademis constitutioner», utgifna af Fredrik Schreve-
lius (Lund 1832).
' De akademiska angelägenheterna meddelades, liksom än i dag, på den
s. k. > svarta taflan», der naturligtvis äfven denna dom fans uppspikad.
Digitized by
Google
"3
gas bestraffa sina olydiga barn. Dessa våldsamma studentupptåg, som
i äldre dagar ej voro sällsynta, hade sin rot i ungdomligt lättsinne,
men än mera i en orolig tids vildhet. Något förderfvadt sinnelag be-
höfva de ej förutsätta.
Den, som hårdast drabbades af de vise fådernas rådslut, Chris-
toffer Porath^ blef en aktad och dugande man. Han var född i Lund
i september 1689, son af en akademifaktmästare, som äfven hette
Christoffer Forath^ och dennes hustru, en dotter af byfogden Peder
Carstensen i Malmö och syster till kyrkoherden Peter Carsiens i Harde-
berga. Modren dog i Lund Vxx 17 13 och sedan äfven fadren aflidit
derstädes ^Vs 1714» blef sonen samma år dennes efterträdare som aka-
demiens lärare i den ädla fäktkonsten. Hvilket år han blef student
hafva vi ej kunnat utröna, enär universitetets album studiosorum ej är
fullständigt för dessa tider. I någon nationsmatrikel kan han ej heller
påträffas. Troligen var han s. k. extranationalis,* d. v. s. hade be-
friats att lyda under någon inspektor, hvars funktioner hans fader som
akademisk lärare ansågs kunna utfylla. Den unge Christoffer fick vits-
ord »för utmärkt skicklighet i sitt yrke». Sedan han bestridt sysslan
i Lund i aderton år, erhöll han år 1732 lika tjenst i Upsala. Han
verkade der i tretton år, ända till sin död ^Vs i74S« Strax efter sin
första utnämning hade han ingått äktenskap med Maria Elisabeth
Strandelly dotter af kyrkoherden Olof Strandell i Lösen i Blekinge.
Hon tyckes lefvat i Upsala ännu på 1770-talet. I detta gifte föddes
trenne söner, hvilka alla gingo i sina fäders fotspår och blefvo aka-
demifaktmästare, samt fyra döttrar. Dessa senare voro Hedvig Eleo-
nora (f. 1722), Mätta Sofia (f. 1723), Annika (f. 1725) och Ulrika
Eleonora (f. 1728). Den äldste sonen Christoffer (f. V7 17 17) egnade
sig i början åt den militära banan och var löjtnant, då han år 1763
erhöll faktmästaresysslan i Lund ; qvarstod i tjensten i sin höga ålder
ända till sin död "°/xx 1804.' Hans hustru Helena Charlotta Julius^
dotter af kyrkoherden Nils Julius i Norrhviddinge i Skåne, hade före
mannen aflidit i universitetsstaden *V" 1795. ^^^ andre sonen Olof
(f. *Va 1719) blef sin faders efterträdare i Upsala 1745 och innehade
tjensten till sin död i början af år 1763. Han begrofs nemligen ®/a
det året. Efterträdare blef yngste brodern Carl (f. Vs 1726), som
1748 blifvit akademifaktmästare i Åbo och från år 1763 förrättade
sysslan i Upsala till sin död, som inträffade Vs i795> I äktenskap
med Benedicta Bevert^ som dog några månader före sin man, ^j\ 1795,
fick han sonen Carl Christoffer^ som föddes 1765, blef student i Upp-
lands nation i Upsala 1774, ingick sedan som fänrik vid Söderman-
lands regemente, men kallas löjtnant, då han efter sin faders död blef
akad. faktmästare i Upsala. Han var konung Gustaf IV Adolfs lärare
i fäktkonsten. Sin tjenst skötte han till sin död. 'V9 1812. Var gift
med Dorothea IVestin, dotter af brukspatronen Westin. Både Lunds
' Om extraDatioDales, se Sjöström »Skånska natioDCD 1682 — 1832 > (sid. 5 — 6)
och samma förf:s »Blekingska nationen 1697 — 1900» (företalet).
' Hans efterträdare blef den berömde /Vr Henrik Ung.
Person/tis torisk tidskrift. igo2. 8
Digitized by
Google
114
och Upsala universitet hade således att uppvisa hvardera tre medlem-
mar af slägten Porath som fåktmästare. Ännu en slägtmedlem har
gjort sig ett namn som framstående utöfvare af familjens favoritidrott,
nemligen Carl XI:s och Carl XII;s lärare i fäktkonsten, Didric Forath,
som på grund af dessa förtjenster adlades år 1699 och hvars ätt ännu
fortlefver. Han var helt visst farbroder till hjelten från marknadsovä-
sendet 1708. t- Åtskilliga andra personer af samma slägt hafva på-
träffats i oss tillgängliga källor, ehuru det ej varit möjligt att fastställa
deras plats å slägttaflan. — Jakob Porath var 167 1 regementsbarbc-
rare vid Lybeckers kavalleri. — Rådmannen och fältskären i Carlstad
Johan Porath hade med sin hustru Christina Carlstedt sönerna Nils
(f. 1690, student 1709, assessor i bergskollegiom 1736, död som tit
bergsråd 1753), Jonas (f. 1695, student 17 15, afled som vågmästare
i Carlstad 1729, gift 1726 med Mägäaltna Margreta Mauiiy 2l( aåligd,
ätten) och Salomon (f. 1706, student 1725, död som rådman i Stock-
holm 1760). Bergsrådet Porath hade sonen Olof Ulrik (f. 1737, stu-
dent 1752, inskrifven i Svea hofrätt 1758, notarius publicus i Norr-
köping 1762, död som auditör 1793). Dessa fyra Porathar tillhörde
under sin studenttid Vermlands nation i Upsala. — Konstmästaren
vid Nora bergslag Erik Anders Porath hade sönerna Magnus (stu-
dent 1748, blef sedan kornett) och Carl (f. 1732, student 1748, landt-
mätare i Örebro län, död 1792). Den senare hade sonen Carl (f.
1 76 1, student 1774, landtmäterisekreterare 1809, död 1832). De nu
nämnda voro som studenter inskrifna i Vestmanlands-Dala nation i
Upsala, liksom ock Anders Porath (f. 1770, student 1783, »engage-
rad på handelskontor i Stockholmi), Otto Porath (f. 1767, student
1788, död som komminister i Schedvi 181 2) och Wilhelm Gerhard
Porath (f. 1807, student 1822, tog juridisk examen 1826, kanslist i
kammarkollegium 1835 samt aktuarie der 1839, rymde till Amerika
1 841). — En syster till den sistnämnde är möjligen Sofia Porath (f.
1803 f 1837), som var gift med borgmästaren i Lindesberg Salomon
Christofer Rubin (f. 1794, student i Blekingska nationen i Lund 181 1,
död 1867).
Studenterna Daniel Dahlberg och Johannes Söderling inskrefvos
båda i Göteborgs nation 1705. Den förre var son af prosten i Var-
berg Lars Dahlberg och afled, antagligen vid unga år, i Riga, der
hans morfader Herlac Buthelius en gång i tiden varit slottsprest Ora
Söderlings vidare öden känna vi intet. Troligen var han son af Hal-
lands läns förste ordinarie landtmätare Johan Söderlings som afled V»
1722.
Hvad slutligen angår Carl Adam Leopold^ han som »visat sig
mindre elak än de öfriga», så var han son af läkaren på Snäckestad,
Vånga socken i Skåne, Sigfrid Leopold och Helena Broome, Han
blef student 1706 och inskrefs i Blekingska nationen, liksom i all-
mänhet nordskåningame på den tiden.* Efter någon tids studier i
Rostock, återkom han och uppträdde 17 12 i Lund som läkare under
' Se rörande detta förhållande närmare: >Skånska nat. 1682— 1832> (sid.
2-5).
Digitized by
Google
N:R 19. ("^BKKANT.
1:r RnNDE-KA SAMLIN' i tN A SaF^I
Digitized by
Google
' ' . t-'-- .1.'.' - .** . > * '. iT '" •*.' <
. t. •.. ^ . f :•,-.'.
ai ; \ ' I . . : . ..' - ' "i / •
' -t ■ ..■: ;. ' : '■. 1 i
*.. -- * . ■• * i.\t^K iroi ' '
; , "sM»r - ' i . >".■;" ''' *'
' . .!/ . ■■ < .'7 JA/7/''
-* ■ '■'.-•.-,♦', i ^<)'>i r;l'!ii.'ii;
"' '"ti . . t '. ( ' '"'.'.•('.■;;:
t ' . - ■.. tT Mt ■ - - 1 . ri':> [•■liii
. • ' 'M,^ . ! ■ . N.'i iV.r.i. ' ■ *.
, • u /.. ^ 1 s^.. ; .. K' \"^r
f '-'/''" . : • ^ jri'.-:n*i J< .
' " *> ' ■ ■ r//. ■ ♦ r " ^ , -t' 'I Jl t
. ... : 1 Oc: . ; :m.\ : ."' .
: . , . ' '.■.'■ ■' ■ ii .• . -^ >. flou » ^ ; : ■
1 , '■ i. ' •' . /. . ' . I 7>.. ^''J.Vril - - ;. - •
"' . ' , • T ^ >^-.. s. >' . '. ( >/A /' ^'7'/ .1 ly. - .•
'. I ^ .•'..-•■' I ■-■ -i VI I'^ I : * -tt f '.';''/•. « ■
/' ■ '' I 1 '^7, . * i > .' , v"i, i'/i M^k -A .r:u:. in. .
' • ' ■ ; ■ , 1 !i ^ ^ i'!-: ' ..I nK/jl ln . ' ' / .'
' i* ' .' , ' ). ■■>'■' \\\ vv^A hn . > 'Mr'/ij i l/ii<lt^-t r . ^
' -' • / i''" t' .; • .stii(!v''t I lii'-k ka lur '^:. - ■ i '-v
\ i - • . ; )
'* i-: : f'^^' \ ' .'i i^ah / cx^h /. - '.v;m ^. 'i< i •• u ^^
i. ' v. , ' .* "I i7r-- D^n fcire v.ir .'-ou .it ; : -' ;
: • . ' •■^' / ■• ■/ • . . 'U .(1. -i.i^ici "4^-11 \i(l ur. --t ar, • i' ■.
- 'r ' ■'": ' i //' /. ' 'r ' .'M Lii 4i/<4 I 'Jm Ii vnrM .J"tl ' -• '
"•■"'■ * . " ;' . • lui M iir.Li. fl ; f II ^ .'^ I-a:. i . * '^
' ' ». • .' ! •' '" Of'! . .■' »..wU]K'f.*re / ''ni -->>■>, ',/, ■.' • ; ■ '
Mv.m'. . .■ -11 .:'! r (.(/'-/ Ai>a}- L''' ri\\i\ Lai; - ■•:■ >
■ ..''■;' \.\ .'^ i\c •• ., ' i *.u fian en it iiN-iici. '.^ *: ... ;
\ 1 ; ' S'" .Ml 1 > ., S\//'' /^ ;' './ (NP //.',/','. /■/ .
' -', .'t : 't/ . ;i..' . .-nt." ;. . den luit-n.- I\f;i'r \i ,^c\ . '
I >-^"*k. .t .; !.i ..all O' Ii ■■;»}):r:vlt'c ly^^ i I jti.I .Nt'.n '..►. ■
' ^ i ni . ' '" if'.a:/.laMtt. na luari '^k.w.>1.- na ;*•'_' '^ ^
Digitized by
Google
N:r 19. Obekant.
Ur Bondeska samlingen ä Säfstaholm.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
N:r 20. Obekant.
Ur Bondeska samlingen ä Säfstaholm.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
pesttiden. Antagligen har han återvändt till utlandet, enär ingenting
här i riket erfarits om hans senare lefnad. Han hade bröderna Owe^
Thomas och Daniel, Af dessa inskrefs Owe som student i Lund 1702
och utnämndes 17 10 till provincialmedicus i Skåne samt blef ^Vzo
1726 skjuten af sin dräng Jon Nilsson, som det påstods på sin hustrus
tillställning. Han afled af sina sår V" 1726. Brodern Thomas, som
blef student i Lund 17 13, insattes 1729 för irrlärighet på Bohus slott
och uthärdade der i 42 år, tills han dog i början af 177 1. Daniel,
den yngste af bröderna, afled 1737 som tullförvaltare i Vestervik.
Han blef farfader till skalden Carl Gustaf af Leopolds
Carl Sjöström,
Ur den grefliga Bondeska porträttsamlingen på
Vibyholm m. fl. den Bondeska ätten tillhöriga
egendomar.
(Forts. fr. sid. 70.)
19 och 20. Dessa bilder hafva länge ansetts framställa tvenne
medlemmar af Bielke ätten. Denna åsigt torde hafva sin enda
förklaring deruti, att å det ena porträttet synes en vapensköld
innehållande bjelke. Ännu mindre torde de framställa »tvenne
grefvar Leckow», förmenta afkomlingar till någon medlem af
Bielke ätten, som skrifvit sig till Leckö.
Bilderna, i Van Dyks stil, äro framstående konstverk och
föreställa sannolikt högt uppsatte österrikare eller spaniorer.
N:o 19 har en icke obetydlig likhet med kejsar Ferdinand III
(f. 1608, t 1657), särskild med det af Soutman utgifvarna, vackra
kopparsticket.
I den förut citerade förteckningen öfver Vibyholms samlin-
gen finnas dessa porträtt upptagna, men sedan några år hafva
de öfverflyttats till Säfstaholm.
F, U. IV.
' Om slägten Leopold, se vidare: >Blek. nat.» (sid. 44 — 46, 52 — 53 och 62).
Digitized by
Google
Ii6
Margaretha von Ascheberg.
På Holma gård i Bohuslän föddes Margaretha von Ascheberg
den 9 Juli 167 1. Hennes föräldrar voro Fältmarskalken Grefve Rutger
von Ascheberg och hans hustru Grefvinnan Magdalena (Maria) Eleonora
von Busseck genannt Miinchen; enligt den likpredikan, som af I. O.
Buchardus hölls vid Grefve Rutger von Aschebergs begrafning i Göte-
borg den 26 Aug. 1694, hade Fältmarskalken Ascheberg och hans
Grefvinna under sitt 40-åriga äktenskap 25 barn, af h vilka dock 9
dogo redan vid födelsen. Af alla dessa barn var det dock endast 5.
som öfverlefde fadern, nämligen: en son General Löjtnanten Christian
Ludwig von Ascheberg (hvilken dog barnlös 1729, så att den Asche-
bergska ätten med honom utslocknade på svärdssidan) samt 4 döttrar:
Märg. Sabina, g. m. Öfversten Georg Lilljehöök, Eleonora Elisabeth,
g. m. Landshöfdingen David Macklier, Sophia Lovisa, g. m. Kongl.
Rådet Amiral-Generalen Grefve Hans Wachtmeister till Johanneshus,
samt ofvannämnda Margaretha, gift med Öfversten Kjell Bamekow.
Margaretha var det tolfte i ordningen af fältmarskalkens barn.
Om hennes ungdom veta vi ej mera än att hon fick en förträfflig upp-
fostran eller, som det på den tidens språk uttryckes: En Christelig
och förnuftig uppfostran höjde henne till allt, som var hennes stånd
anständigt; natur och lycka gjorde henne till ett fullkomligt fruntimmer.
Den 26 Januari 1691 vigdes hon i Malmö med Kjell Christopher
Barnekow, egare till Widtsköfle, Rosendal m. fl. egendomar. Han var
född 1663. Det var sålunda ett ungt par, som nu begaf sig till hans
fäderneborg Widtsköfle. Der qvarstanuade makarne dock ej länge.
Han var en man, vid hvilken föstes stora förhoppningar, och han in-
gick uti holländsk tjenst och beledsagades under fälttågen af sin
Grefvinna. Hon var dock emellanåt hemma vid Widtsköfle, ty der
föddes hennes äldste son Christian 1694, hvaremot den andre sonen,
Rutger, föddes i Briissel just under det att denna stad allra häftigast
bombarderades af Hertigen af Villeroi. I detta de allierades krig emot
Frankrike blef Bamekow chef för ett kavalleriregemente och hade tro-
ligen vunnit ännu högre befordran, om han icke år 1700, när Karl
XII blef på alla sidor angripen, hemkallats tillika med alla andra
svenska riddersmän, som stridde under främmande fanor. Bamekow
infann sig genast och blef med synnerlig nåd emottagen; han ut-
nämndes till öfverste för »Prestdragonerna». (Barfod berättar att rege-
mentet så kallades, emedan Prästeståndet uppsatte detsamma.) Säkeit
Digitized by
Google
Margareta von Aschki:! ;
(ICKTi.K ORIGINVL TIl.LH. FklflERRlNN \ N s
F. Darnekow.)
Digitized by
Google
^ha VOM A';h«el)tM'o.
1
' Il '-
i
" (
. '-; . ,^t r.\ '..
. ^ .<! ii ) -..;.. '
<-r.. 1 I' ■ I. 'Ha i
( tf-
' ' i
' > '•
a! hiUiiv.r-i. ]'.■ •- ■
ra ..
..'1
l]-^n '"' I- ■:■:.'•
' ■ • \^ , .'I ... ■■; mit. ^u.', \.v '■• . '
. ■ ' ' N 1 : I 1 ' • i ' 'a iiil t U »olikc'' !' . * ;': '1 .
'..I' ■ '..-;' i . \\ ''-;<• . K . H r la! ni. ti. i\^ '.Ml''.»!»; \i. f^i
.' . '. ' , i"f * ; ■•!... I «.M. ;■', a r .,r. > Ull**: .■ t;.if -•;: : ..
•1 u • ■ t'i 1 . , •' 1 u- I '.'■: \-'rs -l"ia n'*r}i'j] ] ii-fi ''.i^ -t'
Cj''J . .1 '..1. Mm ^ 'T (io. k t"!i.!liiK't nciniiu ^itl \V:utslv' i ^ ".
1> .-.rs i,'*iu. •^ .i 1 E' .-on ( pt-s^li!' 101*4, hva''«,rv); \^v :■; '•- -,
y r '^T, : ■ .■ : i P.i':>- l j^st nr ' '• .i-:i atl vlcnii.i t:vi .; : '
'^' ■. .: i r i i ■- ''t !T. r\t - »i .-u \ ...tr.»,. I doMa dr al'it.r.i'K - \t,_
J .:■: ..r k" t.'] Jijiii 'k(n\ r\.M i.Ji l'^ ki\ahctni-" ^rr^ p'' - . I; .
!. :. v: ..;. t .i.i*^'i Ko/rc '»'jI'^!»-. iii, oin han i' l-^e .;i 17- ".
\:1 M' f i';; a. .a s.'.--! MiLTijTn, lir; ikallats lul.k.i in - .i.
■'\{"'^ a r> ].-::!■: \ soui s:ru!'!c invi^^-t tramniando r^n- :. l.a^'
't : .nn *- :.: j.-, n ^t och l-i •* nu-ii synncrl'^;' nj ] en i)ttai'c ;.; 1 .
i.":ridt\'- till (*''ji-['' K-r M*rL^uir;iL;')ni »-lÉa». MIai''^fl .,r.r"'.'jT i^i
'. r.tci Sa 1 al.:.(;os, cnK lan l'r.islc.s:ari(lct u]'i)Natte '.vt.-.u-'. j.; S
Digitized by
Google
Margareta von Ascheberg.
(Efter original tillh. Friherrinnan von Rosen,
F. Barnekow.)
Digitized by
Google
Digitized by
Google
117
är dock, att äfven säteriegarne fingo taga del i denna bördan och särskildt
hade Öfverste Bamekow åtagit sig att förstärka regementet med 211
man, utrustade med häst och mundering och under hela kriget under-
hållna på hans bekostnad. I trots af de olika berättelser om öfverste
Bamekows död, som återfinnas såväl i Anreps Ättartaflor som uti
Dansk adelshistoria af F. Krogh och äfven uti en del romantiserade
»Historiska berättelser», är det nog rigtigast att fösta mesta tilliten till
den likpredikan, som Otto Frick höll den 28 Augusti 1701 i Kristian-
stad, der jordfästningen egde rum. Äfven finnes å plåten på kistan
antecknadt, att han »dog i Kalmar 'V" 1700 under dess embets-
förrättning».
Margaretha Ascheberg stod nu vid 29 års ålder ensam med f)rra
minderåriga barn och dertill uti en mycket svår ekonomisk ställning;
och hon kom nu i tillfälle att visa sitt bästa fademearf, sitt oförskräckta
mod och sin outtröttliga arbetsförmåga. Huru stor hennes sorg och
huru många hennes bekymmer än voro, nedslog detta dock ej hennes
kraftiga sinne, hennes starka själ. Med insigt och förstånd började
bon genast att reda upp allt. Hvad som först ålåg henne var
regementets uppsättande; detta blef också till alla delar verkstäldt; dä
regementet mönstrades ifrån henne i Kristianstad intog grefvinnan sin
plats vid mönsterbordet jemte mönsterherren; en i sanning ovanlig syn!
Hon hade äfven utöfvat den hennes man förbehållna rättigheten att
tillsätta officerare vid regementet. I följd af det ingångna kon-
traktet underhöll hon detta regemente i flera år under krigets lopp och
besattes, efter hennes förslag till konungen, alla uppkommande offficers-
vakanser, hvarjemte hon för att kunna anskaffa remonter till regementet
anlade det ännu på Widtsköfle befintliga stuteriet.
Viljekraft egde Margaretha Ascheberg och dertill ett godt förstånd,
en ordnande förmåga och framför allt en orubblig förtröstan till och
en varm tro på Gud och hans bistånd. Utrustad med dessa egen-
skaper hade hon öfvertagit st)rrelsen af sina många och stora gods.
Hon egde Widtsköfle, Rosendal, Ugerup och Örtofta i Skåne, Rals-
wijk Strey och Länken på Riigen samt Gammal-Kjöge på Seland.
Genom sin kloka hushållning lyckades hon att ej allenast inlösa alla
sin mans förbindelser utan att äfven inköpa Ellinge, den del af Söfde-
boTg, som hon ej ärfde, och V» Tosterup; den andra hälften tillföll
henne som arf. Under de år, som hennes man innehaft sina egen-
domar, sköttes dessa af förvaltare. Margaretha Ascheberg tog deremot
allt under sin egen uppsigt, man finner så väl det stränga bestämda
allvaret i hennes förordningar, men det var förenadt med omtanka
för alla hennes underhafvandes bästa. Hon lät bygga hospital och
skolor vid sina egendomar. Ingen vädjade förgäfves till hennes
goda hjerta; hon hjelpte nödstälda men gjorde det helst i tysthet.
Alla godsets dagsverkare hade fri förtäring af bröd och dricka. Ifrån
hennes eget rum ledde en dörr till borgstugan, hvarest folket samlades
och intog sina måltider. Hon vakade öfver deras bordskick och be-
vistade deras bönestunder. Hon gaf instruktioner för gårdsfolket, för
bönderna och för krögaren i Widtsköfle by, allt med en bestämdhet
och klokhet, som vittnade godt om att hon var egnad att ordna och
Digitized by
Google
ii8
styra — och den tiden hade en större egendomsegare ej ringa makt
att befalla, eller hvad säges om nedanstående
Kungörelse.
Dett varder hermed wederbörande till rftttelse kungjordt, att emedan Jag lUtet
plantera mndt omkring kyrckiogärden unga linde trän, hvilcka skohla hållas i god
achtning, att dhe mage kunna opvexa till kyrckiog&rdent prydning; f5r densknll
och på dett mitt uptåth må rinna dets bettre framgång, blifver hfirigenom utsatt
3 d:r t:mts rijte, dhe fattige i socknen till dehlning, för den som sig understår att
tillfoga desse lindeträ något mehn eller skada; skolandes förälldrame for sina
barn i så motto blifve ansvarige och bota för hvad dhe heremoth bryta, men
barnen sethias 2 timmar i stacken vid kyrckiodörren. Samma straff vill Jag och
dhem hafva pålagd, som antingen på kyrckiogården eller på loo steeg demär
komma till sammans ock leka eller bruka speel, emedan vid sådant tillfSUe icke
allenast kyrckiofönstren blifva sönderslaene uthan ock annor skadelig handtering
föröfvad, hvilket allt icke är anständigt eller bör thålas; ty stelle sig hvar och en
detta till behörig efterlefnad.
Widskiöfle d. 17 April 1721.
Publ. 2. S. e. Påsk af Widtsch. Pritdikst. ^' ^^*^^<rr-
Nu äro dessa »lindeträ» stora och lummiga, en prydnad för platsen
och för de kyrkobesökande en härlig svalka; de likasom afstänga
kyrkogården från den yttre verlden.
Margaretha Ascheberg begynte planteringame kring Widtsköfle,
hvilka sedan fortsatts af hennes efterkommande, troligen i ännu större
skala. Den nya tidens friskare vind blåser nu öfver Widtsköfle,
hvilket kommit i nya egares händer; de hafva på ett ädelt sätt för-
skönat, utvidgat och förbättrat allt. Ladugårdsbyggnaderna, hvilka i
forna dagar lågo sammanträngda nära boningshuset, äro utflyttade, så
att utsigten från fönstren är nog både friare och för ögat mera till-
talande, men sjelfva slottet med sina fasta murar är dock detsamma.
Ifär föreställer jag mig, att hon med bekymmer grubblade de första
åren af sitt enkostånd öfver sina räkenskaper, sin oro och sin sorg
och att sedan hennes hjerta svällde af glädje och tacksamhet, när hon
hade lyckats ordna och reda ut allt, så att hon sedan var i stånd till
att på alla håll hjelpa och förbättra. I dessa rum, i dessa gångar har
hon vandrat under de 53 år, hon som enka egde och styrde på Widt-
sköfle; dessa trappsteg har äfven hon nött och kanske att mången
gång, då hon ifrån borggården gått uppför yttre trappan, har hennes
blick höjts till stenen öfver ingången med de taggiga hjulen, som anses
beteckna lyckans omhvälfningar, och äfven hon i sitt hjerta uttalat
omskriften: »Hjelp vos du helige Trefoldighed».
Ja, han halp henne; det har förut nämnts huru god hon var
emot sina underhafvande och huru gerna och villigt hon bistod de
många nödlidande, som vände sig till henne. Således var det icke
genom snålhet utan genom sin kloka hushållning, som hon lyckades
att förkofra sina egendomar och detta under en tid, då så många
andra, förut rika godsegare blefvo utarmade. Det berättas, att hon
efter mannens död, då utbetalningar genast skulle ske åt alla håll,
fordringsegame kräfde sina penningar och regementet skulle uppsättas
— inkomster funnos ej — nödsakades att sälja sina juveler; de voro
henne ej till glädje sedan hennes glädje var död, sade hon, men nog
Digitized by
Google
rig
måste hon sedan hafva skaffat sig ett dyrbart lösörebo, då ensamt
detta vid hennes bouppteckning värderades till 73,324 daler s. mt.
Genom sitt förstånd, sin bildning och sin klokhet ansågs Mar-
garetha Ascheberg för en ovanlig qvinna; hon ansågs för den, som
mer än en gång under svårare förhållanden hade mest att betyda i den
rika provinsen Skåne och hon åtnjöt detta inflytande för det snille,
det moraliska anseende samt den vidsträckta och mångartade erfarenhet
i allmänna frågor, som hon egde. Med detta anseende och då hon
dertill var rik, är det ej så förvånande att friare anmälde sig; ibland
dessa var General Gouverneuren öfver Pommern m. m. Grefve Johan
August Meijerfelt, hvilken året förut blifvit enkling. Margaretha Asche-
berg afslog dock anbudet; Meijerfelt, hvilken beskrifves såsom en
gammal och ful herre, vände sig i stället till hennes yngsta dotter,
den muntra femtonåriga Brita Barnekow och hos henne hade han
bättre framgång; det säges dock, att giftermålet ej blef lyckligt, ehuru
det välsignades med flera barn.
Margaretha Aschebergs båda söner Christian, född 1694, och
Rutger, född 1695, valde krigarens yrke, och Märg. Ascheberg fick
upplefva, att Christian blef generallöjtnant samt landshöfding uti Christian-
stads län; han var gift med Ewa Charlotta Stenbock, född den 28
Februari 17 10 eller samma dag som hennes fader Fältmarskalken
Magnus Stenbock vann slaget vid Helsingborg. Sonen Rutger blef
chef för Norra Skånska kavalleriregementet och gifte sig med sin kusin
Mariana Ix)visa Macklier. En son Magnus Barnekow dog vid späd
ålder. Den äldre af döttrarna, Magdalena Eleonora, blef gift med
General Majoren och Landshöfdingen Friherre Wilhelm Bennet, och
den yngre Brita, såsom ofvan nämnts, med General Gouvernören m. m.
Grefve J. A. Meijerfelt.
Så lefde Margaretha Ascheberg älskad, vördad och lycklig, om-
gifven af barn och barnabarn, till dess hon den 10 Oktober 1753 vid
82 års ålder lämnade denna verld. Uti den af hennes son upp-
satta förteckningen öfver Widtsköfle egare säger han om henne med
allsköns rätt: att hon så förvaltat egendomen, att det aldrig annat än
med vördsam tack af hennes efterkommande bör ihågkommas.
Hon var den sista, som bar det Aschebergska namnet. Vid
hennes graf sjöng von Dalin: i>Ack, lycka då ett ädelt slägte med så-
dan klarhet slocknar ut.it
A. v. J?.
Digitized by
Google
I20
Studier och anteckningar.
Af Hugo Samxelias.
Lttleåförsamlingama under 1700-talet.
Luleå stad — för h vilken privilegier utfärdades 162 1 — anlades
liksom åtskilliga andra norrländska städer ett stycke inåt landet. Man
ville ogärna vara direkt utsatt för ett fientligt anfall på kusten. Den
plats, som valdes, var en säkerligen mycket gammal kulturtrakt, där
en stenkyrka från katolska tiden fanns och ännu finnes. Stenkyrkor
äro eljest curieusa \ denna del af landet, medan exempelvis i Ryss-
land härliga, gamla stenkyrkor råkas långt från allfarväg, på undan-
gömda orter i Sibirien. Pärmebref från 1400-talet förvaras här i »Gam-
melstaden» den dag i dag är. Detta är med sina kvarter af åldriga
kyrkstugor den s. k. Gammelstaden^ Luleå Gammelstad^ belägen strax
invid Gammelstads järnvägsstation. På 1640-talet fann man emellertid,
att läget en mil från kusten i själfva verket var ganska obekvämt för han-
deln och sjöfarten. Så grundades år 1648 Luleå nya stad ute vid hafvet.
Pastoratet var regalt, Luleå pastorat, och Luleå nya stads församling
underlydde ecklesiastikt den gamla sockenförsamlingen, om också den
nya stadens komministratur omhänderhade denna sistnämndas ministeri-
ella förrättningar och expedition. Den ursprungliga församlingen är nu-
mera delad i tre: Neder-Luleå, Luleå och Öfver-Luleå, af hviika Neder-
Luleå omfattar östra och Öfver-Luleå västra delen af sockenförsam-
lingen, medan Luleå är liktydig med Luleå stads församling. I efter-
följande, för de båda församlingarna gemensamma genealogiska sam-
manställning äro använda förkortningarna Z. /. och Z. 5., d. v. s. Luleå
landsförsamling — den gamla sockenförsaralingen med äldre staden,
Luleå Gammelstad — och Luleå stadsförsamling, Luleå nya stad.
Forskaren förefaller det egendomligt att i Luleå Gammelstads
kyrkoarkiv, som dock innesluter åtskilliga pergaments bref och ett fler-
tal räkenskapsböcker från 1600-talet, icke råka några vidare gamla
kyrkböcker. Inga äldre längder på inom socknen vigda, födda och
döda personer finnas än fr. o. m. år 1726. I nedanstående bearbet-
ning af det vid arkivforskning utvunna materialet hafva vigslar anteck-
nats åren 1726 — 1799, dop 1726 — 1764 och dödsfall 1726 — 1764
(1765 — 1778 äro endast ofullständigt genomgångna). Nu kan man
med fog undra: Hvart hafva väl de äldre kyrkböckerna tagit vägen,
då eldsvåda tydligen icke varit anledningen? Härom maler en i orten
gängse tradition, att en församlingens präst skulle begått åtskilliga
falsarier samt, då han fungerade såsom riksdagsman i Stockholm,
Digitized by
Google
121
skrifvit hem till sin hustru att undanrödja alla hans papper. Präst-
frun skulle då bränt dessa — och samtidigt, till yttermera visso, en
del gamla kyrkböcker. Gå vi nu till Hillphers* bekanta »Samlingar»
— där alla möjliga äldre uppgifter hopats, ehuru de ofta nog kräfva
att verifieras — råkas i V: i, sid. 145 (noten) följande upplysning: »I
äldre tider skola ftinnits flere gamla Documenter^ som sägas blifvit
förstörda genom Pastor And, Torstani hustru, på 1620-talet, men
J}oct Högström berättat sked t förut i Pastor Eric Niurenii tid, då
han wart anklagad i Upsala för Liturgiska oroligheter, och dömd från
ämbetet i Luleå, men feck sedan Umeå Pastorat^ och skall hans
Hustru under dess bortowaro på dess befallning, jämte mannens cor-
respondance^ förstört flere Kyrkans Handlingar, som hon då kastat i
Elfwen.» Här hafva vi alltså roten till den nu lefvande traditionen.
Icke heller dessa tidigare versioner mäkta emellertid förklara, hvarför
kyrkböckerna för exempelvis 1630 — 1725 eller för en period af om-
kring 100 efterföljande år för närvarande saknas.
I Luleå stads (nya stads) kyrkoarkiv — som i parentes sagdt i
den nya kyrkobyggnaden är särdeles vårdsaml ordnadt i ett särskildt,
innanför koret beläget, brandfritt rum med elektrisk belysning — är
det ändå bedröfligare ställdt. Också här finnas i behåll åtskilliga rä-
kenskapsböcker från 1600-talet, kyrkoarkivet har veterligen aldrig här-
jats af eldsolycka, och äldre inventarieförteckningar angifva också be-
fintligheten af kyrkböcker af vida tidigare datum, men för närvarande
finnas inga äldre dop-, död- och vigsellängder än fr. o. m. 1781
(dessa hafva, jemte sina efterföljare, blifvit för ifrågavarande anteck-
ningar genomforskade t. o. m. år 1799). Hvar finnes månne resten
af kyrkoskatten? Också här är den städse tjänstvilliga, men lika ofta
mer eller mindre opålitliga »traditionen» färdig med en förklaring.
En musikdirektör Nilsson, som tjänstgjorde samtidigt vid skolan och
kyrkan, skulle lånat ut de äldre volymerna till några personer, som
ville forska efter någon möjlighet att åtkomma det på sin tid beryk-
tade Lambertska arfvet. Så dog Nilsson, de ifrågavarande personerna
— som väl lånat på hedersord — skulle aldrig återställt kyrkans
böcker, och så hade då efter några års förlopp saken råkat i behag-
lig glömska. Ingen känner, huru sig med detta spörsmål rätteligen
förhåller, fastän händelsen ej skulle ligga det närvarande fjärmare än
med omkring 20 år. Emellertid, båda dessa fall från samma bygd
synas mig vara rätt talande bevis för det faktum, att kyrkoarkiven i
orterna ingalunda äro lämpliga såsom förvaringsrum åt enastående,
oersättlig, omistlig litteratur.
Afvander. Borgaren i Luleå Johan Afvander^ d. 1782 *Vxa i L. s., 53 år gl.
Dordi Afvander^ se Bolandcr.
Agrelias. Brita Persdotter Agrelia^ se Norman,
Ailman. Elisabet Ahlman^ se Dahlpihl,
Elisabeth Ahlman^ se Hahn; syster till Maria, g. Montell.
Maria Ahlman^ se Montell.
Maria Andersdotter Ahlman^ se Mattsson.
Digitized by
Google
122
Alander. Christina Danielsdotter Alander, se Hillman,
Altin. Handelsbetjänten i Bor&s Nils AUin^ g. 1775 ^3 ^ L. 1. med Lisa Caisa
Engström^ f. 1748 ^h i L. 1., dotter af föraren Petter Engström och Maria
Oman.
Antelins. Sara Sophia Antelia, se Wahlberg.
Antman. Borgaren i Luleå stad Johan Christierson Animan^ g. m. Karin Olofs-
dotter. Barn: Anna, f. 1658 i L. s., d. 1740 '"A i L 1. och var dä gift
Brandvakten Nils Antman^ g. m. Chr. Sérling. Barn: Nils Petter, f. 1791
»°/io i L. s.
Borgaren Nils Antman^ d. 1791 *^k i L. s., omkring 46 år gl.
Ask. Komministern i Luleå stad Joh. Bemh. Ask^ g. 1786 ^/lo i L. s. med Mag-
dalena Carlsdotter Gavenius. Barn (födda i L. s.): Carl Gustaf Bernhard, f.
1788 "/e; Anna Greta, f. 1790 '•/.; Johannes, f. 1791 ^le; Jonas, f. 1792
•3/«o; Edvard, f. 1794 V«.
Baeck. Borgaren Olof Back, d. 1795 "Z* » L. s., 67 år gl.
Barcken. Borgmästaren Lars Barcken, g. m. Ingeborg Groik i hennes i. gif^e.
(Dopvittnen i L. 1. 1730).
Bennet. Elisabetta Bennet, se Hedeman,
Benxelberg. Sergianten vid Vargeringskarlama i Umeå, sedermera klockaren i
Luleå sockens församling Hans Benzelberg, f. 1709 i L. 1., d. 1749 '% därst
>i bröstsiuka och andetäppa >, son af Erich Andersson och Ella Erichsdolter.
G. m. Magdalena Lhig {Longh), Barn (födda i L. 1.): Johannes, f. 1741 'V4:
Hinrich, f. 1745 •'/to; Gustaf Eric, f. 1747 ■•/x..
Berg. Rnstmästaren Nils Berg, f. 1650 i Nederkalix s:n, d. 1731 'Vs i L, 1.
Christina Berg^ se Hacktell.
Bergbom. Borgaren Nils Bergbom^ g. 1733 'Vi i L. 1. med Catharina Gran,
dotter af tolfman Jöns Olsson i Calax.
Skeppsbyggmästaren i Luleå Jacob Bergbom, d. 1799 i febr. i L. s., 73
år gl. G. 1761 'Vo i L. 1. med Margreta Brändberg från Brändön.
Bergman. Nådårspredikanten Johan Bergman, g. 1756 'Vi> i L. 1. med Elisabet
Plantin. Barn (födda o. döda i L. 1.); Sara Margaretha, f. 1757 *U, d. 1758
Vi; Zacharias, f. 1758 Vs; Johannes, f. 1759 'V", d. 1761 "/?; Jacob, f. 1761
'Via; Johannes, f. 1764 "U.
Sara Margareta Bergman, se Boström.
Bergsten. Borgaren Petter Bergsten, d. 1798 'Vs i L. s., 63 år gL
Bergström. Borgmästaren Nils Petter Bergström, g. 1788 "^/n i L. s. med änke-
fru Sara Maria Lange.
Bidenins. Olaus Bidenius, se Reenkorn.
Bill vall. Handelsmannen Carl Fredric Bilhall, g. 1799 'Ve i L. s. med Chri-
stina Fabricia,
Binrberg. Regementspastor Axel Julius Biurberg, g. m. Beata AVw^/miMr. Barn:
Juliana, f. 1727 Vs i L. I, d. s. å. Ve därst.
Biörklo. Pistolsmeden Thomas Olofsson Biörklo; son af borgaren i Uleå(borg)
Olof Biörklo och f. 1681 i Uleå, ihjelfrös på isen vid Notviken i L. 1.
Björck. Nådårspredikanten Nils Björck, g. 1790 *V„ naed Elsa Sophia Lang.
De vigdes i Piteå prostgård, men vigseln finnes antecknad i L. 1.
Bjömbom. Tullskrifvaren Nils Björnbom, g. m. Anna Brandelia. Son: Nils
Peter, f. 1782 '7/s i L. s.
Blomfelt (Blomfeldt). Capitain Casper Friedric Blomfelt, d. 1768 'Va i L. 1.,
77 Sr gl.
Fru Capilainskan Brita Blomfeldt dt WeingareUen, d. 1761 'V* i L- l-i
75 &' gl.
Kapten Blomfelts dotter Otliliana Blomfelt, se Hernodius.
Föraren vid Lilljeswärds värfvade reg:te Johan Blomfelt, g. 1761 *s «o i
L. 1. med Catharina Stenberg. Barn: Carl Fredrik, f. 1763 ^1% i L. 1., d. s,
å. »V4 därst.
Ottiliana Blomfelt, se Bodin.
Anna Brita Blomfelt, se Jacobi.
Magdalena Blomfelt, se Ekman.
Digitized by
Google
123
Bodin. E. o. landtmStareD, ingeniör Friedrich Bodin^ d. 1768 'Vso i L. 1., 38 är
gl. G. 1759 "/xa i L. 1. med Inga Catarina Lagerborg, Barn (födda i L. 1.):
Daniel, f. 1760 Vn* sergeant, g. 1788 'Va i L. 1. med Catrina Andersdotter
Rutberg från Rutvik; Sophia Oltiliana, f. 1762 "A; Olof Gustaf, f. 1763 'V».
Httcadsskrifvaren Olof Bodin^ g. m. Oltiliana Blomfelt. Barn: Maria
Brito, f. 1736 3/3 i L. 1.
Bohlin. Borgaren i Piteå Petter Bohlin, g. 1743 V» i L. 1. med Catharina Eli-
sabetha Rutström,
Bolander. Organisten i L. 1. Hans Bolander^ son af Olof Andersson och Mar-
geta Hansdotter från B5rj elslandet, föddes 1702 o. dog 1750 'V» i L. 1. Gift
1744 ^U i L- 1- med Dordi Af vänder, som dog 1772 "/» i L. 1., 69 år gl.
Bolin. Klockaren Hans Bolin, d. 1788 'Vs i L. s.
Borgaren Daniel Bolin, d. 1799 'V" i L. s., 68 år gl.
Handelsmannen Olof Bolin, g. 1791 'Va i Tomeå mwl El. Märg. Fortelius.
Margareta Bolin, se Govenius.
Eva Bolin^ se Sirålberg.
Borsselias. Christina Borsselia, se Åberg.
Bostrtfm. Borgaren Eric Boström, d. 1788 V4 i L. s., 65 år gl.
Borgareänkan Christina Boström, d. 1795 "/s i 1- s., 64 år gl.
Häradsskrifvaren Carl Jacob Boström^ g. 1783 ^/a i L. 1. med Anna Caisa
Fluur,
Ingeniören Nils Boström, g. 1792 'V4 i L. 1. med Sara Margareta Berg'
man,
Brandelins. Anna Brandelia, se Björnbom,
Brändberg. Margreta Brändberg, se Bergbom,
Bnhrström. Postmästaren Petter Buhrsiröm (Buurström), g. m. Barbara Tau-
scher. Barn: Isach, f. 1728 ^Itk i Piteå, d. 1729 V? i L. 1.; Jacob, f. 1731
"/9 i L. 1.; Erik, f. 1734 'V» i L. 1., d. s. å. ^U därst
Barman. Kämnären, äfven kallad rådmannen och sockénskrifvaren Eric Peters-
son Burman [son af borgaren Petter B. och Barbara Tuscher, uppgifver kvrko-
boken, dock ganska säkert med orätt; se näml. Buhrström i det förestående
och Burman i Personh. tidskr. 1901, sid. 30], f. 1698, d. 1751 Vs i L. 1.
Gift med Maria Åfalberg. Barn: Caisa Stina, f. 1740 'Va i L. 1., d. s. il
»3/4 därst.
Skräddaren Anders Burman, g. 1773 "V" i L. 1. med Catharina Nordgren.
Bäck. Viktnaliehandlanden Jacob Bäck, g. m. Catharina Spegel. Barn: Catha-
rina, f. 1782 »V» i L. s.; Catharina, f. 1785 'Va därst.
Bttckelman. Capitein Georg Friedrich Böckelman, g. m. Anna Lagtrbohm (dop-
vittnen i L. 1. 1729 etc).
BMs. Fonriren Anders Böös, g. 1754 'Vs i L. 1. med Magdalena Edin. Barn
(födda o. döda i L. 1.): Carl Reinhold, f. 1754 'V", d. 1755 'Via; Sophia
Catharina, f. 1755 '*/"» ^' *75ö ^**/«J Jacob Reinholt, f. 1756 V"- [Dessa
uppgifter fullständiga dem i Personhist. tidskr. 1901, sid. 31.]
Cajanns. Susanna Cajana, se Frosterus.
Carlberg. Rustmästaren Eric Carlberg, g. 1737 <"/a i L. 1. med Margareta Isacs-
dotter från Person, hvilken senare var född 1709 och dog 1740 *^/a i L. 1.
Fänrik Eric Carlberg, g. 1760 ^U i I- 1- med Brita Ekman.
Carlbom. Anna Carlsdotter Carlbom, se Tullmo-Schoug.
Carlqvist. Rustmästaren Carl Gustaf Carlqvisi, g. 1746 'Vn i L. 1. med Helena
Rutström. Barn: Anna Catharina, f. 1747 Vö i L. 1.
Clansén. Ingeniören i Piteå Olof Clausén, g. 1771 Vx i L. 1. med Eriana Magd.
La^tg.
Clanssen. Handelsmannen i Luleå stad Nils Nilsson Claussen, g. 1797 'V? i
L. 8. med Maria Elisabeth Ruth.
Dahlpihl. Majoren Bruno Dahlpihl, g. m. Elisabet Ahlman (f. 1645, d* '741
*V«9 i L. 1., dotter af Matts Jönsson i Ahlvik och Elisabet Persdotter). Bo-
satta i Gammelstaden, där de omnämnas ss. dopvittnen 1727 etc.
Damin. Comministem Hans Damin, g. m. Brita . Dessas dotter Elisabetha
Christina, d. 1747 'V9 i L. 1.
Drake. Kyrkoherden i Oviken af Jämtland Hans Olofsson Drake, g. m. Elia
Emndeman (äfven skrifvit Eemodeman). Barn: Anna, f. 1670
Digitized by
Google
124
prestgård, gift 1695 V? (te Unaus), d. 1745 */? i L. 1.; Mittå, f. 1677 in
Majo i Ovikens prestgård, d. 1732 ^jx^ i L. 1. och begrofs 1733 ''/a i kyrkan
uti sal. prosten Antelii graf midt framför altaret.
Darckman. Laxfiskaren Olof Durckman, d. 1794 'Vxo i L. s., 69 är gl.
Daas. Karin, f. 1660 i Nederkalix — fadern var »leutinant vid Calix Compag-
nie> — dog 1732 ■•/! i L. 1. [Släktnamnet omtalas icke men var förmod-
ligen DuusJ.
Dynaesins. Elis. Märg. Dynasia från Gellivare, d. 1795 V* i L. s., 25 år gl.
Edfast. Catharina Edfasi, se Hahn,
Edström. Anna Edström^ se Lastadius.
Ekman. Brofogden Samuel Rkman^ gift i. g. med Elsa Holm^ f. 1699, d. 1749
'V6 i L. 1. af slag, dotter till föraren Olof Holm och Catharina öman; 2.
g. 1751 ^/xi i L. 1. med Barbru Nilsdotter från Alvik. Barn: Helena, d. 1730
'3/,o i L. 1. (4 m. 4 d. gl); Olof, f. 1732 "/to i L. 1., d. s. å. »^Ao dirst.;
Anna, f. 1735 V k i L. I, d. s. å. '% dttrst.
Borgaren från Boden Jonas Ekman^ g. 1750 "A» i L- 1* med soldatinkan
Anna Nusdotter.
Föraren Johan Ekman. g. 1765 "'A i L. 1. med Magdalena Blomfelt.
Brila Ekman^ se Carlberg.
Elsa Brita Ekman^ se Fahlgren.
Ekman^ se Swedberg.
Maria Kristina Ekman^ se Tomberg.
Eld. Andreas Eld I ^ rv- . a -
Catharina Eld) " P^^^^^^^^^S-
Emndeman (Eemodeman). Elsa E.^ se Drake.
Eng. Brigitta Eng, se Wallman.
Engström. Föraren vid Lif Compagniet Peter Engstrbm, g. m. Maria öman.
Barn (födda o. djJda i L. 1.): Johannes, f. 1726 Va (Testes, bl. a.: Capitain
Johan Marschall, Cap. Erland Lagerbohm); Christina, f. 1727 *»/s; Anoa
Maria, f. 1730 ^}x\ Olof, f. 1731 »*Aa; Helena, f. 1734 ^j^\ Johan, f. 1735
'V"; Petrus, f. 1737 %; Margareta, f. 1739 V», d. 1740 'A; Lars, f. 1743
"Vxo, d. 1744 Vs; Elisabeth Catharina, f. 1748 '•/r, se Altin.
Enhielm. Margareta (eller Lena Sophia) Enhielm, se Kock.
Enrenins. Rect. scholse i Torneå, mag:r Jacob Eurenius, g. 1772 'V« i L. 1.
med Hedvig Maria Lang.
Fabricias. Råd- och Haodelsmannen Jöns FabriciuSy d. 1790 *V i L. s., 53 årgl
Christina Fabricia, se Billvall.
Fahlgren. RustmäsUren Olof Fahlgren, g. 1797 »Vs i L- 1. med ffinriksdottem
Elsa Brita Ekman.
Fellman. Magister Petrus Fellman från Piteå sköt sig 1753 "3/, \ l. 1. »med en
bössa i bröstet», omkring 37 år gl.
Fjellström. Comministern och skolmästaren i Jokkmokk, mager Nathana^ Fjell-
ström, g. 1779 Vi i L. 1. med Maria Elisabeth Holhten.
Flintenberg. Organisten i L. 1. Carl Magnus Flintenberg, d. 1757 Vi i I- 1-, g.
1752 *V" i L. 1. med Malin Olofsdotter. Hans moder var Catharina Eld,
som enligt kjrrkbokens uppgift föddes 1670 ''/«o på Bergs herregård i Bergs
s:n af östergötlaäds län och dog 1740 ^If» i L. 1. Kyrkboken upplyser, att
hennes föräldrar voro inspektören Andreas Eld och Christina Lind. (Pålag-
ligen felaktig är kyrkbokens uppgift att Carl Magnus Flintenberg skulle blif-
vit född 1682, då modern endast var 12 år.)
Flodman. Anna Sophia Flodman^ se Håkansson.
Flnnr. Soldaten Hans Olofsson Fluur, g. m. Sara Persdotter. Barn: Bonden
Pär Hansson i Härads, f. 1702, d. 1737 Vs i L. 1.; drunknade.
Soldaten Hans Jönsson Fluur, g. m. Barbro Olofsdotter. Bodde i Sun-
derbyn. Barn (födda i L. 1.): Anna, f. 1728 V"; Anders, f. 1 730 "'Ax : Maria,
f. 1733 'V..
Soldalen Per Jönsson Fluur, g. 1736 '7»» i L. 1. med Ella Jönsdottcr
från Sunderbyn. Barn; Jöns, f. 1737 % i L. 1.
Anna Caisa Fluur, se Boström.
Flygare. Änkan Brita Flygare, d. 1791 "Vi i L. s., 62 år gl, »hastigt på Gatan
af Slag».
Digitized by
Google
125
BorgareftnkaD Brita Flygare^ d. 1799 'Va i L. s., 79 år gl.
Förbits. Margareta Forbusy se Åberg,
Pordehl (Fordell). Jacob Jacobsson, son af höfvitsmannen Jacob Fordel och
Barbru Abrahamsdotter, föddes 1662 och dog 1745 'Vs i L. 1.
Soldaten Hans Fordehl^ g. m. Sissela Nusdotter. Bodde i Pärsön. Barn
(födda o. döda i L. 1.): Brita, f. 1725, d. 1730 '%; Margeta, f. 1730 "A;
Brita, f. 1 73 1 '0/9, d. 1733 "A; Maria, f. 1732 »V».
Forsberg. Tull- och accisskrifvaren Nils Forsberg^ g. 1750 »V» i L. 1. med Eli-
sabetha Ramstrcm,
Forsman. Gästgifvaren i Räneä Jöns Forsman, g. 1734 "/» i L. 1. med Maria
Sundelia.
Fortelias. El. Märg. Forieiius, se Bolin.
Franseli (Franxell och Frantxell). Föraren N. Fransell, g. m. Anna Jacobs-
dotter. Barn: Sophia, »född vid pass 1692», d. 1733 "/a i L. 1.
Borgaren Abraham Fransell, d. 1768 V» i L. 1., 69 år gl. Gift 1723 3/4
i L. 1. med Catharina Jönsdotter Sund. Barn (födda o. döda i L. 1.): Anna
Margaretha, f. 1733 ^A, d. 1755 '*/xi; Sophia, f. 1735 "/xo; Abraham, f. 1737
9/1, d. s. 1 Ve; Catharina, f. 1743 Va, d. 1744 Vs-
Frostems. Kyrkoherden Andreas Frosterus, g. m. Susanna Cajana. Barn: Ca-
tharina, f. 1 701 ^Vs i Ulcåborgs stad, se Wallman.
Fnllmo-Schong. Fältväbcln Guslaf Fullmo-Schoug, g. 1748 »% i L. 1. med Anna
Carlsdotter Carlbom i Sunderbyn. Barn: Margareta, f. 1749 'V9 i L. 1.; Anna
Maria, f. 1751 *^U därst.; Catharina Elisabeth, f. 1755 "/• därsl.
Ftfrstman. Catharina Förstman, se ffulHn.
Govenias. Rådmannen i Luleå Paul Govenius, d. 1793 '^/xa i L. s., 71 år gl.
G. m. Elisabeta Margreta Sierner, som dog 1782 'A i L. s., 55 år gl. Barn:
Claes, handelsman, g. 1786 Vx i Arjepluogs s:n med Ulrica Sundelin. Dessas
barn: Paulus, f. 1786 »5/«a i L. s.; Claes Niclas, f. 1788 'V9 därst.; Cari Pet-
ter, f. 1798 ^/xa därst, gymnasist 181 2, student 18 14, sem.-ex. 1816, krono-
och stadskassör 18 19.
Handelsmannen i Luleå Claes Govenius, d. 1786 'Vö i L. s., 59 år. »Blef
olyckligtvis mellan Hjulen uti sin Väderqvarn till döds krossadt>. G. m. Eli-
sabeth Hahn i hennes i:a gifte. Barn (födda o. döda i L. s.): Claes (se ne-
dan); Anna Brita, d. 1782 'V*, 5 år 4 v. gammal; Conrad, f. 1784 Vsi d. s.
å. 'Ve; Paulus, f. 1786 ^4.
Claes Claesson Govenius, g. 1787 ''/s i Stockholm med Christina Helena
Hahn, som dog 1790 V4 i L. s. i bamsbörd. Barn (födda i L. s): Brita
Helena, f. 1788 ^^U\ Claes Eric, f. 1789 'V4; Isac, f. 1790 '»/j.
Handelsmannen i Luleå Carl Govenius^ g. m. Margareta Bolin. Barn:
Sara Elisabeth, f. 1783 "Z© i L. s.
Magdalena Carlsdotter G oveni us, se Ask.
Margareta Govenia, se Reckardt.
Gran (Graan). Borgaren Hans Gran, d. 1781 "/i i L. «., 58 år gl.
Catharina Gran, se Bergbom.
Catharina Graan, se Aman.
Brita Gran ell. Graan, se Höijer.
Granberg. Skräddaren Johan Granberg, g. m. Elisabet Nordström. Barn: Lars,
f. 1753 'Vx i L. 1.
Änkefru, pastorskan Granberg, pastor Sivert Granbergs i Aijepluog änka,
d. 1763 'Vw i Ersnäs af L. I, 83 år gl.
Groth. Ingeborg Groth, se Barcken och Moden.
Hacluell. Befallningsmannen Mårten Hackzell, g. m. Anna Plantin Barn: Chri-
stina, g. 1732 "/x, se Mellin; Mårten, f. 17 12 'Vxo (se nedan).
Munatcrskrifvaren vid Västerbottens regemente (sedan 1732, från hvilken
tjänst han tog afsked) och klockaren (i Luleå sockenförsamling från 1742)
Mårten Hackzell, f. 1712 »3/„, d. 1755 »®/ia i L. 1., gift i. g. 1738 »^/xi i L. 1.
med Elisabeta Åberg, 2. g. 1744 'V? i L. 1. med Christina Berg. Barn (födda
o. döda i L. 1.): Anna, f. 1738 *Vxa, d. 1739 *Vx; Anna Lisa, f. 1740 'V4, se
IVallén; Margaretha, f. 1742 Vxi, d. 1743 'Vx.
Landtmätaren Esaias Hack%ell, d. 1762 'Va i L. 1. Gift med Margareta
Mellin. Barn (födda o. döda i L. 1.): Anna Margareta, f. 1739 "/x; Ericus,
Digitized by
Google
126
f. 1 74 1 Vi» d. 1744 '»/s; Mtgdalcoa, f. 1742 •'/i, se Nordemjvist; Mårten, f.
"743 •*/*! d- s. L '5/9; Olaus, f. 1744 Vs, d. 1745 "/s; Nicolaus, f. 1746 "/,,
d. s. L '9/4; Johannes, f. 1747 'V», d. s. å. Vs; Andreas, f. 1748 »s/j; Chri-
stina, f. 1749 ''/a; Esaias, f. 1750 ^li (se nedan!); Maria, f. 1752 "Z»; Ha-
quin, f. 17^4 '*/xx, d. 1755 **'«? Zacharias, f. 1756 "/4, d. s. å. *V6.
Förestående Esaias HackttUy i. 1750 ♦/y i L. 1., sockenskräddare, g. 1778
■*/■ i L. 1. med Elisabeth Westerberg från Buddbyn.
Anna Catharina HackuU^ se Unbcm.
Haegg. Elisabet Hagg, se Kråka.
Hagman. Catharina Hagman^ se Montell.
Hahlbom. Rustmttstaren Erich Hahlbom^ g. m. Anna . Barn: Jacob, f.
1730 'Vt i L. 1.
Hahn. Borgaren Jacob Hahn^ g. 1732 *^/it i L. 1. med Christman Jönsdotter
Elisabeth Ahlman.
Rådman Eric Hahn^ d. 1785 **U i L. s., 62 år 4 m. gl. Gift med Mar-
gareta Schougj som dog 1781 Vs i L. s. (= Fullmo-Schoug?)
Borgaren Abraham Hahn, d. 1796 *^k i L. s., 55 år gl. Gift med Sophia
Witmarck. Barn: Magdalena, f. 1 781 '''5 i L. s., d. s. å. Vix därst.
Handelsmannen Coorad Hahn^ d. 1796 *^li i L. s., 60 år gl. Gift 1785
i angusti i Stockholm med Anna Lisa IVenman i hennes i. gifte. Barn:
Benjamin, f. 1787 'Ve i L. s.; Anna Catharina, f. 1791 "^ därst.
Handelsmannen Isac Hahn^ d. 1787 'V3 i L. s., 53 år gl, >uti afmat-
tände Sjukdom>.
Handelsmannen Isac Hahn, g. 1787 'V» i L. s. med Catharina Edfasi
i Råneå.
Anna Hahn, se Ruth.
Anna Maria Hahn, se Häggman.
Elisabeth Hahn, se Govenius och Thalin.
Christina Helena Hahn, se Govenius.
Halsins. Borgaren i Laleå Olof Halsius, d. 1782 V4 i L. s., 64 år gl. Gift
med Catharina Selin, d. 1784 V* i L- s., 61 år 7 m.
Svarfvaren Hans Halsius, f. 1749 *^U, d. 1799 'V«a i L. s. Gift 1789
V" i L. s. med Caj sa Greta IVenman.
Anna Märg. Halsius, d. 1799 "^/w i L. s., 51 år gl.
Hammar. R3rttmästaren Johan Hammar, g. m. Elisabet Johansdotter. Barn:
Brita, som dog änka i L. 1.: >I726 ^/n begrofs en flychting Hustru Brita
Johansdotter Hammar, f. 1653 ^/to i Livland. Begrofs på kyrkogården östan
till. Lefvat stilla och sachtmodigt. Hennes aflidne man varit korporalen
Gabriel Reuters.
Hapstadias. Kyrkoherden i Råneå Johannes Olai Hapsiadius, g. m. Gertrud
Nilsdotter. Dessas son Samuel Johansson Hapsiadius, i. 1648, kyrkoherde i
Pite lappmark, d. 1728 V4 i L. 1. Begrofs '^'4 >i kyrkian pä manfolks sijdan,
litet utom Predikstolen. Lefwat 80 åhr några weckor mindre, fört ett öd-
miukt och sachtmodigt lefwerne».
Sockenskrifvaren i Luleå s:n Olof Johansson Hapsiadius, g. m. Anna
Nilsdotter Ruuth^ dotter af borgmästaren Nils Jacobsson Ruuth. Barn : Johan
Olofsson, f. 1660 Vx, d. 1756 »V? i L. 1.; Brita, f. 1678, d. 1742 Vxx i L. 1.
och var då gift.
Harlin. Borgaren Olof Harlin, d. 1792 'V9 i L. s., 61 år gl.
Hedeman. Stadsfiskalen Johan Hedeman, d. 1790 "/lo i L. s., 70 år gl. G. m.
Elisabetta Bennet, som dog 1783 "Vx i L. s., 69 år gl.
Johanna Catharina Hedeman, se Röckner.
Heijdeman. Fällskiärs Gesällen Laurentz Heijdeman, f. omkring 1685 i Stral-
sund, d. 1738 **/6 i L. 1. »Warit länge, och sedan år 1705 uti Kongl. Majrtz
tienst i fUlt, och under den liden äfven fången i Dannemarch. Haft, sedan
han hijt til Luleå kom, ibland sina wänner en god och ärlig umgängelse,
och war derjemte uprichtig emot alla.»
Hellström. Maria Hellström, se Thalin.
Helsing. Studiosus Joannes Helsing, g. m. Brita Rutström. Barn: Clara Elisa-
betha, f. 1743 Vt i L. 1.
Digitized by
Google
127
Hemelins. Rector schol» och komministern i Lnleä stad Jöns Hernelius^ f.
1700 "^/e i Hernösand, d. 1783 'Vza i L. s. Tjenstgjort i församlingen sedan
1729.
Hemodins. Kyrkoherden i Burträsk Lars Herncdius, g. m. Anna Hillman. Barn :
Comministern i Luleå sockens församling Wilhelm Hernodius, f. 1697 Vs»
intogs i Hemösands trivialskola 1707, studerade vid Uppsala akademi 17 15 —
1 7 17, konditionerade pä Gotland hösten 17 17 — 1718, fångades af ryssarne S:t
Jacobi dag vid Landsort och fördes till Åbo, flydde därifrån 1720 till Stock-
holm, ordinerad till präst hos sin fader s. ä., vice komminister i Luleå soc-
kenförsamling (för den blinde Eric Höljer) 1722, fullmakt å denna tjänst
1735» ^* ^755 V" i L. 1. Gift med Maria Lindbaum, dotter af regements-
skrifvaran Hendrich L. Barn (födda i L. 1.): Jacob, f. 1727 'Vs; Wilhelm,
f. 1729 »V«: Andreas, f. 1731 '74; Anna Margareta, f. 1732 Vti se Ottonius;
Carl, f. 1734 »Vq; Brigitta Maria, f. 1 741 »V9.
Förestående Wilhelm Hernodius, f. 1729 ''/i i L. 1 , komminister i Rå-
neå, g. 1 761 "/la i L. 1. med Ottiliana Blomfelt, d. 1762 "^U i L. 1., 36 år
gl, dotter af kaptenen Casper Friedric Blomfelt och hans hustru (se Blom/elt).
Förestående Carl Hernodius, f. 1734 'V9 i L. 1., organist, d. 1765 'V?
därst. genom drunkning. Gift 1756 V3 i L. 1. med Christina Rutström.
Hierta. Fältväbeln Olof Hierta, g. m. Sara Andersdotler. Barn: Elisabetha, f.
1682, d. 1743 '3/3 i L. 1., klockareänka,
Corporalen Lars Hierta, g. m. Margeta Olofsdotter. Barn: Anna, f. 1743
'V., i L. 1.; Lars, f. 1744 'V" i L. 1.
Hillman. Mantalskommissarien Daniel Bengtsson Hillman, g. m. Christina Da-
nielsdotter Alander, Barn: Christina, f. 1663 V4 i Brunflo s:n af Jämtlands
län, d. 1740 "^/xi i L. 1. och var då gift.
Anna Hillman, se Hernodius.
HoUsten. Maria Elisabeth Hollsten, se Fjellström.
Christina Cathrina Hollsten, se von Schildt.
HoUström. Trädgårdsmästaren Jonas Hollström, g. 1788 V> i L. 1. med Marga-
reta Brita Palmström.
Holländare. Borgaren Olof Holländare, g. m. Catharina Orre, som dog 1784
'Vx i L. s., 92 år 5 mån. gl. ^
Holm. Föraren och klockaren Olof Holm, g. m. Catharina öman från Piteå.
Barn: Christina, f. 1666 i Piteå gamla stad, d. 1739 V» i L. 1., se Aman;
Elsa, f. 1699, d. 1749 '5/6 i L. 1., se Ekman.
Helena Holm, se Sundgren.
Holmsten. Maria Holmsten, se Rosenius.
Holmstrtfm. Catharina Elisabetha Holmström, se Winblad von Walter.
Hnltin. Cand. Johannes Hultin i Calix, g. 1783 '% i L. 1. med Catharina
Förstman.
Håkansson. Ingeniör Gabriel Håkansson, g. 1781 Via i L. 1. med Anna Sophia
Flodman från Ängesbvn.
Häggman. HandelsbokhåUaren Petter Håggman, g. 1781 "Vo i L. s. med Anna
Maria Hahn. Barn: Benjamin, f. 1783 'V» i L- s.
Htfijer. Comministern Eric Erici Höljer (son af råd- och handelsmannen i Luleå
stad Erich Nilsson och Anna Dagesdotter), f. 1655 's/j \ Luleå stad, d. 1734
*/xa i L. 1. Gift med Brita Gran {Graan), f. 1653, d. 1735 'V« i L. 1., dotter
af kyrkoherden och prosten i Piteå, magister Olof Gran (Graan) och Anna
Steuchia.
Isberg. Länsmannen i Luleå gamla stad Eric Isberg, f. omkring 1692, d. 1752
3/7 i L. 1., son af Nils I. och Karin Nilsdotter. Gift med Anna Jacobsdotter,
som dog 1759 '3/3 i L. 1.
Jacobi. Fältskären Frideman Gottlob Jacobi i Piteå, g. 1765 '% i L. 1. med
Anna Brita Blomfelt.
Jemer. Soldaten frän Jönköping Johan Hansson Jerner, g. m. Lisbetha Chri-
stophersdotter. Deras son Elias, f. 1728 ^It i L. 1.
Jnniander. Catharina Juniander, se Sundelin.
Kinhlman. Beata ICiuhlman, se Biurberg.
Kiöping. Brita Christina Kiöping, dotter af fUnriken Carl Fredrik K. och Mar-
gareta Biörck, d. 1732 "/m i L. 1. [I kyrkboken står, felaktigt, att hon föd-
Digitized by
Google
128
des 1724 V> i öfverkalix; hon föddes 1725 Vi i Nederkalix, se PersonhisL
tidskr. 1901, sid. 85.]
Kock. CapiUin Joachim Kock^ d. 1763 "/s » L. 1., 73 år gl. Gift med Marga-
reta (fttven kallad Lena Sophia) Enhielm. Barn: Johanna Magdalena, f. 1748
••/6 i L. 1.
Kring. Fälträbeln vid Vislerbottens regite Erich JCring, g. m. Dordi Larsdotter.
Barn: Barbro, f. 1668 i Malmö, d. 1731 "^/t i L. 1., g. m. hemmansägaren
Jöns Jönsson i Boden.
Krika. Borgaren i Luleä stad Olof JCråkay c. m. Elisabet Haigg. Barn: Elisa-
bet, f. 1686 in Martio i Gäddvik, d. 1742 76 i L. 1. och var då gift
Elisabeta Kråka, se WahUöf.
Laestadins. Skolmästaren i Luleå Johan Lastaäius, d. 1795 ^li* i L. s., 56 år gl.
Klockaren Olof Lastadius, g. 1792 'V4 i L. 1. med Anna Edström.
Klockaresonen Johan Eric Lastadiusy g. 1793 Vs i L. 1. med Helena
Palmström.
Lagerbohm. Capitain Erland Lagerbohmy g. m. Anna Catharina Unaa. Barn
(födda o. döda i L. 1.): Daniel, f. 1727 ^lz\ Anna Elsa och Sophia Lovisa
(tvillingar), ff. 1729 "Vx» (Anna Elsa, d. 1730 V»; Sophia Lovisa, d. 1730
'Vi); Johannes, f. 1731 **/•» d. s. å. "V»; Anna Brita, f. 1733 Vjt d. s. å.
»3/6; Magnus, f. 1734 'Vs, d. s. å. '«/•; Cari, f. 1735 'V?, d. s. i "A; Eva, f.
1737 *Vi, d. s. å. "Vi; Ertand, f. 1738 '/«, d. s. å. "A; Fredrich, f. 1739 «/,o,
d. s. å. •*/!».
Anna Lager bohm^ se Böckeiman.
Elisabet Lagerbohm, se von Ludwig,
Lagerborg. Anna Sophia Lagerborg, se Lang och von Rohr.
Helena Christina Lagerborg, se Ridderstråle.
Inga Catarina Lagerborg, se Bodin.
Lang. Prosten och kyrkoherden Lars E. Lang, d. 1772 'V »o i L. 1. Gift med
Anna Sophia Lagerborg i hennes i. gifte.
Charlotta Ulrica Lang, se Thalin.
Eriana Magdalena Lang, se Clausén.
Hedvig Maria Lang, se Eurenius.
Lange. Assessorn och regementsfMltskären Johan Jacob Lange, d. 1788 V^ i L.
s. af lungsot, 54 år 5 m. 22 dgr. Var gift. Änkan, Sara Maria — , gifte
sedermera om sig, se Bergström.
Lenman. Besökaren Johan Lenman, g. 1748 '% i L. 1. med Elisabeta Limbom.
Lewin. Häradsskrifvaren Jonas Lewin, g. 1744 "Vi i L. 1. med Barbru Magda-
lena Plantin.
Lifbohm. Föraren af Lif Compagniet Hindrich Ufbohm, g. 1743 ^j^ i L. 1. med
Brita Hansdotter Lifdenia från Person. Barn: Lars, f. 1744 V^ i L. 1.; Hons,
f. 1745 % i L. 1.
Lifdenitis. Brita Hansdotter Lifdenia, se Lifbohm.
Limbom. Elisabeta Limbom, se Lenman.
Lind. Christina Lind, se Flintenberg.
Lindahl. Sara Margareta Lindahl, se Renhorn.
Lindbaam. Regementsskrifvaren Hendrich Lindbaum (omnämnes ss. dopvittne i
L. 1. 1727). Var gift. Barn: Maria, se Hemodius.
Murmästaren Paul Lindbaum, g. 1745 *^/s i L. 1. med Dordi Danielsdot-
ler Pijhlfelt.
Sergeanten Jacob Lindbaum, g. 1753 "»/xi i L. 1. med Maria Rutström,
som var född 1728 Vio i L. 1., dotter af fiiltväbeln Nils Rutström och Brita
Sten. Barn: Wilhelm, f. 1754 "*/« i L. 1.; Anna Brita, f. 1755 'Vo därst;
Jacob, f. 1759 "/a därst., förare, g. 1786 »3/4 i L. 1. med änkan Sara NUs-
dotter Ruth frän Rutvik; Nils Gabriel, f. 1763 »<^/x» i L. 1.
Carolina Jacobina Lindbaum, se Umqvist.
Lindqvist. Kronolänsman Fredric Lindqvist, g. 1797 V* i L. 1. med Lisa Greta
Rosengren från Piteå.
Liang. Fältväbeln af Lif Compagniet Laurentz Liung, g. 1732 'Vi i L. L med
Elisabeta Hendrichsdotter Engström från Ängesbyn.
Ljungberg. Maria Ljungberg, se Markström.
Digitized by
Google
129
▼on Lttdwig. C&pitain Adolph Gastaf von Ludwig^ g. m. Elisabet Lagirbohm
(dopyittnen i L. 1. 1737).
Lvngh. Handelsman Friedric Lungh^ d. 1791 V» i L. s., 47 8r gl. Gift med
Margareta Magdalena Sitnhagtn i hennes i. gifte. Barn: Andreas, f. 1782
^Ix i L. 8.
Lnngh^ g. m. Catharina Orre^ som dog 179a i L. s., 85 är 7 m.
19 d. gl.
Lång (Longh). Magdalena Läng^ se Benulberg.
Malmström. Catharina Malmström^ se SMing.
Markstrtfm. Organisten Olof Marksiråm^ g. m. Maria Ljungberg. Barn: Ca-
tharina Margareta, f. 1783 '•/to i L. s.
Mattsson. Borgaren o. bonden Jöns Mattsson^ d. pä riksdagen i Stockholm
1720. Gift med Maria Andersdotter Ahlman, f. 1644 i början af aret, d. 1746
^l9 i L. 1., dotter af Anders Pärsson och Maria Hansdotter i Svartbyn.
Melander. Anna Maria Melander^ se Wennman (under fVenman),
Melberg (Maelberg). Maria Ma/berg^ se Burman.
Mellin. Comministem frän Löfänger Johan Mellin^ g. 1733 "/> i L. 1. med
Christina Hackull^ dotter af befallningsmannen Märten H.
Christina Mellin^ se Ruth.
Margareta Mellin^ se HackttU.
Moden. ▼. Pastorn i Jokkmokk Olof Modin^ g. 1740 ^/s i L. L med Ingeborg
Groth i hennes 2. gifte.
Montell. Tull- och accisskrifvaren Carl Petter Afcniell, g. 1730 "/s i L. 1. med
Christman Jönsdotter i Ahlvik, jungfm Maria Ahlman (i morgängäfwo atfKst
50 Rdr in Specie), som dog 1794 'V9 i L. s., 91 är gl.
Ingeniören Carl Reinhold Montell^ g. 1795 "74 i L- 1. med Catharina
Hagman fiän Härads. Barn: Catharina Margaretha, d. 1798 ^*/9 i L. s., 9
veckor gl.
Handelsmannen i Lnleä Carl Petter Montelly d. 1784 "^/s i L. s., 51 är gl.
Handelsmannen Nils P. Montelly g. 1796 i okt I L. s. med Catharina
Märg. Wallman.
Nordenqyist. Nils Ericsson Nordenqvist frän Boden, g. 1760 *V4 i L. 1. med
Magdalena ffacktell, f. 1742 *V< i L- l-t dotter af landtmtttaren Esaias Hack-
zell och Margareta Mellin. Barn: Margareta Catharina, f. 1760 "3/9 i L. 1.
Mordgren. Catharina Nordgren^ se Burman.
Mordmark (Nordmarck). Comminister Isaak Nordmark^ son af Matthias Isacs-
son och Sara Pärsdotter, f. 1690 *>/„ i Nätra s:n och Norrtjäms by, d. 1744
^i^ i L. 1. Efter ett ärs vistande i Uppsala ordinerad till präst 1717 in No-
vembri; Capellan i Laleä sockenförsamling 1718 in Majo. Gift med Elisa-
betha Urnta, Barn: Hans, f. 1721, se nedan; Jacob, f. 1730 */• i L. 1., d.
s. ä. 'Vs därst
Förestäende Hans Nordmark^ Comminister, f. 1721, d. 1769 *V" » L- 1-
Gift 1748 ^Vs i L. 1. med Maria Plantm^ som dog 1778 Va i L. 1- Barn
(födda o. döda i L. 1.): Isaac, f. 1749 'Vs; Anna Catharina, f. 1759 V^\ Elsa
Maria, f. 1761 ^U\ Christina, f. 1763 •5/4, d. 1764 Vs-
Nordström. Elisabet Nordström^ se Granberg.
Helena Nordström^ se Sundberg.
Norin. Greta Elisabeth Norin, se Stare.
Norman. Johan Norman^ f. vid Luleä silfverbmk i lappmarken 1674, ^- '73^
"/» i L. 1., son af bergsfogden Olof Johansson Skrijth och Brita Persdotter
Agrelia. >Warit noog begifwen till fylleri och har i sin lifstid monga un-
derliga fata haft Dock hoppas Kärleken altid det bästa.»
Näsman. Helena Näsman^ se Sirandberg.
Olsson. Bergsfogden Mäns Olsson^ g. m. Dordi Andersdotter. Barn: Mareta, f.
1663, d. 1732 "5/4 i L. 1.
Orre. Jungfm Anna Orre^ d. 1786 Vsx i L. 1., 82 är gL
Catharina Orre^ se Holländare.
Catharina Orre^ se Lungh.
Ottonlns. Expeditionsbefallningsmannen Anders Otionius^ g. 1773 *"/tt i L. L
med Anna Margareta Hemodia^ f. 1732 V; i I» 1-t dotter af komminister
Wilhelm Hemodius och Maria Lindbaum.
Personhistorisk tidskri/t, igo2, 9
Digitized by
Google
130
Palmström. Helena Palmstrdm^ se Lastadius,
Margareta Brita Palmström, se HoUsirSm.
Piklgna (Pilsren). Linsman Nils Pihlgren, d. 1764 ^A i L. 1., 80 år gL Gift
med Catharina Aman. Barn (fOdda o. döda i L. 1.): Johan och Brita (tril-
lingar), ff. 1730 »A Johan dog s. å. »»A, Brita s. å. "A); Nils, f. 1731 'A:
Jöns, f. 1733 "■/»•-
Tall-Inspectoxen, Postmästaren och Stads-Cassenren Carl Pilgrem CarU*
son, d. 1 78 1 'Vf i L. s.: »Lefwadt med beröm 60 år>.
Catharina Pilgren^ se Åberg,
PiJMfelt (Pihlfeldt). Sergianten Daniel Pijhlfelt, d. 1761 "/; i L. 1., af lung-
sot G. m. Brita Danielsdotter. Barn (födda och döda i L. 1.): Olans, fl
1745 V4, d. s. å. Vt; Catharina, f. 1747 »V»; Johan, d. 1750 ^U (född 1737
annanstttdes).
Rastmlstaren Daniel Pilfeldt, g. 1773 ••/• i L. 1. med Margrete OsirHt,
Plantin. Anna Plantin, se Hacktell.
Barbm Magdalena Plantin^ se Lewin,
Elisabet PJantim, se Bergman.
Maria Plantin, se Nordmark.
Post. Catharina Post, d. 1758 "/n i Luleå gamla stad, 70 år gL
Pnné. Filukftren, mäster Christian Pund (omnämnes 1728 ss. dopvittne i L. L).
Ramstrtfm. Elisabetha Patnström, se Forsberg.
Rechardt. Handelsmannen fxån Tomeå stad Samuel Rechardt, g. 1784 'V4 i L.
s. med Margareta Govenia.
Reenhom (Renhorn). Tullnären Olaus Bidenius Reenhcm omtalas ss. dopTittne
i L. 1. 1729.
Rector Olof Remhorn, g. m. Sara Margareta Lindahl. Barn: Anna Mar-
garetha, i. 1787 Vs i L. s.; Elisabeth Charlotta, f. 1789 'V» därst
Rebn. Margeta Rehn, se Sund.
Riddeistrile. CapiUin Gustaf Friedrich Ridderstråle, g. m. Helena Christina
Lagerborg. Barn: Regina Sophia, f. 1754 */« i L. 1.
Renman. TuUskrifvaren Johan Renman, d. 1795 '*''' * ^' *» ^ ^' * ™* ^
Tullskrifvaren Carl Renman från Luleå nya stad, gift 1784 ■■/» i L. 1.
med Elisabeth Ruth från Rutvik, som dog 1785 "^/to i L. s., 31 år gL
Renmarck. Räd- och handelsmannen samt vice borgmästaren Arendt Larsson
Renmarek, g. m. Anna Ruuth, dotter af borgmästaren Jacob Ruuth. Barn:
Kyrkoherden i Luleå lands- och stadsförsamlingar. Kontraktsprosten, Magister
Jacob Renmarck, t 169 1 ^Ixo i Luleå nya stad, fil. mag. 17 16, ordinerad till
präst 1725 Vö, matheseos lector vid gymnasiet i Hemösand s. å. V»f erhöll
1 73 1 en teologisk function vid gymnasiet, kyrkoherde i Luleå församlingar
1736 Va, prost 1737 »Vq, d. 1755 ^1^ > L. 1. och begrofs s. å. V9 i «in egen
graf i koret af Gammelstadens kyrka. Gift 1723 ^7>o med Anna Catharina
fVenman, f. 1704 "^/e, d. 1753 % i L. L, dotter af prosten och kyrkoherden,
mag:r Carl Er. Wenman o. Sigrid Salin. Barn: Jacob, f. 1732 Ve (ej i Luleå),
d. 1740 V« i L. L; Zacharias, f, 1739 V» i L. L, d. s. å. % därst; Jacob, t
1743 ~/» i L. 1.
Reater. Korporalen vid Åbo läns kavallerireg:te Gabriel Reuter, g. m. Brita Jo-
hansdotter Hammar, som var f. 1653 "^/zo i Livland, d. 1726 i nov. (begrofs
^\xx) i L. 1. (där äfven mannen är begrafven), dotter af ryttmästaren Johan
Hammar och Elisabet Johansdotter. Barn: Samuel Gabrielsson Reuter, i.
1680 i >Pelkama> s:n af Tavastehus län i Finland, d. 1729 "^Z» på kyrko-
bordet i L. 1. »Warit en flitig, stilla och sachtmodig man, hit kommen med
flychten undan Ryssen.»
▼oa Rohr. Majoren Babo Joachim Georg von Rohr, g. m. Anna Sophia Lager*
borg i hennes 2. gifte.
Rosengren. Lisa Greta Rosengren, se Lindqvist.
Rosenfns. Sergeanten Johan Rosenius, g. 1784 Vs i L. 1. med Catharina Ruhi
{Ruth).
Föraren Samuel Rosenius, g. 1785 V^o i L. 1. med Maria HolmsUm.
Rutberg. Skomakaren Jöns Rutberg, g. m. Maria Sax. Barn: Gustaf Fredrich
f. 1732 V« i L. L, d. s. å. "/xo därst; Johan, f. 1735 V3 därst
Digitized by
Google
131
Rntk. Boi^garen Hans IbUk, g. m. Anna Hahm^ som dog inka 1788 ^1% i L. s.,
65 Ir gL
HandelsmaoDen Abr. Ruth^ g. 1793 'V» i L. s. med Chrisäna Mellin.
Handelsmannen Adam Ruth, g. 1795 "/• i L. s. med Margareta Magda-
lena Stenhagen i hennes 2. gifte.
Elisabet Ruthy se Renman.
Catharina Ruik^ se Rosenius.
Maria ^i/M, se Södermark,
Maria Elisabet ^«M, se Claussen,
Sara Nilsdotter ^mM, se Låndbaum,
Rstström. Fftltvibeln Nils Rutström, g. m. BriU Sten. Deras barn (födda o.
döda i L. 1.): Maria, f. 1728 Vzo, se Lindbaum; Hans Olof, f. 1734 "*/•, d.
s. å. 'Vt; Jacob Isach, f. 1736 »Vs, d. 1739 V"-
Klockaren Olof Rutström^ d. 1764 'Vsx i L. 1., 70 Ir gl. Gift 1729 V4
i L. 1. med Isak Jönssons i Pärsön dotter Barbara Isaksdotter (morgongäfva
30 ducater). Barn (födda o. döda i L. 1.): Brita, f. 1730 **/?; Isach, f. 1731
*Vi»; Lars, f. 1733 "/»» d- s. å. »^A: Helena, f. 1734 "•/.; Olans, f. 1735 »Vr,
d. s. å. */•; Nils, f. 1736 Vs, d. s. å. >«/b; Jacob, f. 1739 Vö; Eric, f. 1744 "/«.
Brita Rutström^ se Htlsing.
Catharina Elisabetha Rutström^ se Bohlin,
Christina Rutström^ se Hemodius.
Helena Rutström^ se Carlqvist.
Rnnth. Borgmästaren Jacob Ruuth, se Renmarck,
Borgmilstaren Nils Jacobsson Ruuth\ ^^ zj^j^^é^j-^.
Anna Nilsdotter Riuth ] *« ^^P'^^*^'-
Handelsman Anders Ruutk^ d. 1790 ^Ux i L. r., 58 år gl.
Beata Rtmth^ se Stenholm.
Rdckner. Färgaren Michael Röekner^ g. m. Johanna Catharina Hedeman^ d. 1785
*3/s i L. 8. i bamsbörd, 39 år gl. Barn (födda o. döda i L. s.): Anna He-
lena, f. 1781 '%, d. s. L "/s; Anna Helena, f. 1782 ^k, d. s. å. ^Vs; Mi-
chael, f. 1784 Vx.
Rödlnad. Borgaren Anders Rödlund i Lnleä stad, g. 1764 ^/s i L. 1. med Chri-
stina Smedberg frin Smedsbyn.
Salin. Kyrkoherden i Löfäoger Olof Salin, g. m. Barbara Steceenia (Stecksenia).
Barn: Sigrid, f. 1660, d. 1743 V" i L- !•« se IVenman.
Sandman. Svaifvaren Nils Sandman^ g. m. Anna Caisa TybeHa^ som dog 1797
»*/i i L. s., 72 år gl.
Sandström. Crono Befallningsman Martin Sandström, g. m. Catharina önsell.
Barn (födda o. döda i L. 1.): Nathanael, f. 1744 'V«o; Carl, f. 1746 •»/4, d.
s. å. "/«; Mårten, f. 1747 V»«i d. 1750 9/9-
Sax« Maria Sax, se Rutberg.
TOn Schildt. Löjtnanten vid Vesterbottens reg:te Carl Ulric von Schildt, g. 1793
*7/z i L. 1. med Christina Cathrina Hollsten.
Schiller. Anna Johansdotter Schiller, se Unaus.
Schong. Margareta Schougy se Hahn. [Möjligen identisk med Margareta Pullm<h
Schoug, i. 1749 *V9 i L. 1.]
Selin. Catharina SeUn, se Halsius.
Skrijth. Olof Johansson Skrijth^ se Norman,
Smedberg. Christina Smedberg, se Rödlund.
Solander. Rector Carl Solander, se Unaus.
Spegel. Borgareänkan Brita Spegel, d. 1788 'A i L. s., 79 år gl.
Catharina Spegel, se Bäck.
Stare. Stadskassören och Postmästaren Nils Stare, d. 1799 "^A i L. 1., 51 år
gl. Gift med Greta Elisabeth Norin, Barn (födda i L. s.): Maria Catharina.
t 1784 "A; Carl Daniel, f. 1786 Vs; NUs Gustaf, f. 1787 '%.
Stecksenins. Barbara Stecksenia, se Salin.
Sten. Brita Sten, se Rutström.
Stenberg. Catharina Stenberg, se Blomfeä.
Stenhagen. Handlanden Fredric Stenhagen, d. 1794. 'Ve i L. s., 64 år 5 m. gl.
Handelsman Fredrik Stenhagen, g. 1798 ""/^ i L. s. med änkefni Anna
Lisa Hahn (f. IVenman).
Digitized by
Google
»32
Margareta Magdalena SUnkagen, se Lamgk o. Ruth.
Stenholm. Klockaren i Råneå Hans SUnkclm^ g. 1763 % i L. L med Beata
Ruutk frän Luleå stad.
Stemer. Elisabeta Margreta Sttmer^ se Gcvtmius.
Stenchins. Anna Steuchiay se Hdijer.
Strandberg. Handelsmannen Samael Strandktrg^ d. 1788 '/» i L. s., 68 Ir gl.
G. m. Helena Näsman. Barn: Simon Petnu, f. 1782 ^It i L. s.; Johannes,
f. 1784 "Vio darst.
Skräddaren Olof Strandberg, g. 1784 "/n i L. s. med Brita Lorisa Wal'
berg. Barn; Eric, f. 1786 »V» i L. s.
Strilberg. Borgaren Jacob Strålberg, g. m. Em Balin. Barn: Jacob, f. 1784
•*/. i L. s.
Sund. Sergianten Hans PKrsson Sumd, son af Pär . Hansson i Sanderbjn och
Anna Nilsdotter, föddes 1637 och dog 1728 V; i L. 1.
Rådmannen i Luleå stad Jöns Jönsson Swtd, g. m. Margeta Rehm, Barn:
Margeta, f. 1669, d. 1742 % i L. 1. och var då gift
Catharina Jönsdotter Sund, se FranselL
Sundberg. Comministem i Luleå sockenförsamling Petrus Sundberg, f. 1703 */s
i Stigsjö sm af Ångermanland. Kom 17 13 till trivialskolan i HemÖsand,
1 7 18 till gymnasium dftrst., 1722 till Uppsala akademi, adjunkt hos prosten
Thelin 1724, skolmästare i Luleå sUd 1736, sacellan i L. 1. 1748 (efter Isaac
Nordmark), d. 1761 •V» i L. 1, Var gift. Barn: Simon Petrus, g. 1753 «V$ i
L. 1. med Brita Jönsdotter.
Handelsmannen i Luleå Nils Sundberg, g. 1760 **U i L- 1- med tolfman
Lars Larssons stjufdotter i Gtddvik Helena NordsirSm.
Sandborg. Notarien, Postmästaren och Stadssekreteraren Anders Sundborg, g.
1789 '/s i L. s. med Margareta Lisa Thuun. Barn (födda i L. s.): Johan
Petter, f 1789 "/«; Helena Elisabeth, f. 1791 ^lt\ Olof Anders, f. 1792 *•/»;
Margareta Magdalena, f. 1794 '»/9.
Snndelin. Sochneskomakaren Olof S$mdeiin, g. 1742 '*/n i L. 1. med Catharina
Juniander. Barn: Christina, f. 1745 'Vs i L. 1., d, s. å. »»/s därst.; Olaus, f.
1750 ^li i L. 1., d. s. å. •*/!. därst; Brita, f. 1753 Vt i L. 1., d. 1759 Vs
därst.
Anna Sundelin, se IViklund.
Ulrica Sundelin, se Govenius.
Snndelins. Maria Sunde/ia, se Forsman.
Sandgren. Förridaren Nils Sundgren, g. m. Helena Holm. Barn: Sara, f. 1726
*/3 i L. 1.
Swedberg. Handelsmannen i Luleå stad Lars Swedberg, d. 1795 'Vs i L. s^ 62
år gl. Gift med Ekman, som dog 1796 '•/s i L. s., 91 år gl.
Södermark. Organisten Anders Södermark, g. 1779 'V» i L. 1. med Maria Ruth
i Rutvik.
Sörling. Apothecaregesällen Lorentz Sörling, g. m. Catharina )ifalmstr9m, som
dog 1790 "^/r i L. s., 60 år gl.
Chr. Sörling, se Animan.
Taascher. Barbara Tauscher (äfven skrifvet Toucher och Töusche), se Buhr-
ström.
Thalin. Regementsskrifvaren Johan Thalin, g. m. Maria Hellström. Barn (fMda
o. döda i L. 1.): Olaus, \. 1739 V9» d. 1740 "A; Johannes, f. 1740 *'/ix, le-
gementsskrifvare, se nedan; Elias, f. 1741 'V»* d. 1742 'Vz; Magnus, f. 1744
'V«; Petrus, f. 1745 •/«, d. 1747 "/s; Andreas, f. 1746 'V», d. 1750 "Vs; Ni-
colaus, f. 1747 'V4; Sven Otto, f. 1750 »/«♦ d. s. å. »•/j; Brita Elisabeth, f.
1 75 1 "*/i; Abraham, f. 1755 *'/i«, d. 1764 ^U.
Förestående Johan Thalin Johansson, regementsskrifvare, f. 1740 ^/n i
L. 1., d. 1800 '»/s i L. s., 60 år gl. Gift i. e. 1769 Vi» i L. 1. med Char-
lotta Ulrica Lang, 2. g. 1787 i nov. i Stockholm med Elisabet Hakn i hen-
nes 2. gifte.
Thaan (Thnn). Handelsman Olof Thun, d. 1799 V> i L. s., 68 år gl.
Margareta Lisa Thuun, se Sundborg.
Tomberg. Handelsmannen i Tomeå stad Lars Tornberg, g. 1798 ^A i L. s.
med Maria Christina Ekman.
Digitized by
Google
133
Triiideleaberg (Triadelborg). Kjrkovmktareik i L. 1. Daniel TVindiUmberg, f.
1654, d. 1747 Vs i L. 1., son af Daniel T. och Dordi Erichsdotter. G. m.
Dordi JohansdoUer, f. 1670, d. 1744 V> i L- 1*» dotter af Johan Minsson och
Karin Nilsdotter.
Tttdems. Pastorn i Tomeä Gabriel Tuderus var gift med Brigitta Forsman, som
föddes 1662 'V9 i Räneä och dog 1747 'Vs i L. 1.
Umqvist. Landtmitarel&rlingen Nils Umqvist i Unbyn, g. 1797 ^U i L. 1. med
ftnriksdottem Carolina Jacobina Lindbaum,
Uhjbos. Prosten och kyrkoherden, magister Johannes Unaus, f. 1667 S:t Martin!
dag i Motorp af Svegs s:n i Härjedalen, d. 1735 'V6 i L- 1m son af k3rrko-
henlen i Sveg, Lillherrdal och Älfros församlingar Olof Hansson U. och Anna
Johansdotter Schiller, Fil. mag. 1694, ordinerad till präst i Hemösand 1695,
teol. lektor vid Hemösands gymnasium 1702 'Vs* kyrkoherde fÖr Luleä för-
samlingar 1705 */s* prost öfver Lnleä kontrakt 17 14, begrofs i koret af Luleå
moderkyrka (L. 1.) 1735 V») hvarvid likpredikan hölls af rector scholse i
Piteä, magister Carl Solandet. Gift 1695 */? med Anna Drake, f. 1670 'V» i
Oviken af Jämtlands län, d. 1745 79 i L. 1., dotter af kyrkoherden Hans
Drake och Elsa Emndeman (Eemodeman). [I hnstruns nekrolog står, fel-
aktigt, att han dog 1735 "A]
Krigskommissarien, sedermera borgmästaren i Luleå stad Olaus Untms,
g. m. Brigitta östman. Barn: Anna Eleonora, f. 1726 ''/e i L. 1»; Hans, f.
1728 *•/• i L. 1., d. 1729 "A därst; Hans Gustaf, f. 1730 3/x, i L. 1.; Elsa
Sophia, f. 1733 ■•/y i L. 1.; Erland Jacob, f. 1734 "/« i L. 1.; Hedvig Char-
lotta, f. 1736 'Vy i L. 1.
Studiosus ing. Johannes Uncms (omnämnes ss. dopvittne i L. 1. 1727).
Kyrkoherden i Råneå, magister Zacharias Unaus, g. 1756 *^ls i L. 1. med
Susanna Wallman, f. 1726 ^/lo i L. 1., dotter af kronobefallningsmannen
Lars W. och Catharina Frostera.
Anna Catharina Unaa, se Lagerbohm,
Elisabetha Unaa, se Nordmark,
Uabom. Sockenskrifvaren Johan Unbom, g. 1769 */• i L- 1- med Anna Catha-
rina Hackull.
Wahlberg. Handelsmannen Elias Wahlberg^ d. 1788 "A i L. s., 83 år gl.
Handelsmannen Eric Simonsson Wahlberg, d. 1793 'Vio i L. s., 86 år gl.
Handelsmannens i Luleå Eric Wahlberg änka, Sara Sophia Antelia, d.
1786 »/« i L. s.
WaUltff. Häradsskrifraren Hindrich Johan WahlVéf, g. m. Elisabeta Kråka,
Barn: Johan Eric, f. 1760 V4 i L. 1.; Nicolaus, f. 1761 'Vn därst, d. 1764
Vt därst ; Elsa Elisabeta, f. 1764 V4 därst
Walberg. Brita Lovisa Walberg, se Strandberg,
▼on Walden. Fänriken Georg von Walden, son till stallmästaren vid Ströms-
holm Fredrik von W., dog 1765 *^/xo i L. 1., 23 år gl.
Wallberg. Catharina Märg. Wallberg, se MonUll.
Wallén. Klockaren Immanuel Wallén, g. 1758 '/• i L. 1. med Anna Elisabet
Hackull, f. 1740 'V4 i L. 1., d. 1762 Vs därst af lungsot Barn: Maria Chri-
stina, f. 1759 «V9 i L. 1.
Wallman. Stadsnotarien och kassören Peter Wallman, g. m. Brigitta Eng, De-
ras son Lars, f. 1697 ^Ixx i Luleå stad, kronobefallningsman 1721, d. 1740
••/« i L. 1., g. 1725 med Catharina Frostera^ f. 1701 »'/• i Uleåborgs stad, d.
1763 'V6 i L 1. af krilfta, dotter till kyrkoherden Andreas Frosterus och Su-
sanna Cajana. Dessa bodde i Sunderbyn i L. 1. Barn (födda o. döda i L.
1.): Susanna, f. 1726 "^/xo, se C/meus; Andreas, f. 1727 'V«o, d. 1728 *Vi;
Peter, f. 1728 V», d. 1729 'V4; Lars Fredrik, f. 173 1 Vs; Zacharias, ordinarie
bataljonspredikant, f. 1732 "A, d. 1784 'V^ (ban dog i L. s.); Brigitta, f.
1733 ^/^ d. s. å. "^/r; Jacob, f. 1734 'Vr, d. s. å. "/•; Catharina, f. 1735 V»,
d. s. å. 'V9; Abraham, f. 1736 *5/„, d. 1737 •^/e; Simeon, f. 1738 •5/9, d. s.
å. "/i.; Magdalena, f. 1740 •3/9, d. s. å. »»/s-
Wasserman. Postmästaren, Rådmannen och Notarien Fredric Wasserman, d.
1784 "*/s i L. s., 39 år gl.
Weaman. Prosten och kyrkoherden, mag:r Carl Er. Wenman (Wennman och
Wänman), g. m. Sigrid Salin, f. 1660, d. 1743 V" i L- 1* dotter af kyrko-
Digitized by
Google
134
herden i Löflnger Olof S. och Barfoara Stecksenia. Barn: Anna Catharina,
te Rtnmarck,
Handlanden i L. s. Nils JVemnmsn, g. 1783 *V9 i Stockholm m. Anna
Maria Melanätr fr&n PiteL Barn; Bnta Catharina, f. 1784 'V* i PiteL
Anna Lisa Wtmmam^ se Hahn och SUmkagem,
Cajsa Greta IVenmam^ se Halsius.
Westerberg. Elisabeth iVtittrberg^ se HacInelL
Catrina Westerbergs se Zellinger.
Wiklnnd. Fonrim Lars iViklund, g. 1770 ^U i L. 1. med Anna Sunäelim,
Wlablad von Walter. Ingeniören och regementsskrifraren Gustaf Esaias tVim-
blad von WalUr^ g. 1790 Vt i L. 1. med Catharina Elisabetha HoimstrSm,
Witmarck. Borgareånkan Catharina fViimardk, d. 1784 "/» i L. s.. 73 år gL
Sophia Witmarck, se ffaAm.
Zelberg. Stadsiiskalen Anders Zelberg, g. m. Catharina Andeisdotter. Barn: An-
ders Johan, f. 1793 Vta i L. s.
ZelUnger. Komminister Olof Zellimger^ g. 178a "s/s* i L. 1. med Catrina Vester-
berg från Löfånger.
Åberg. Borgaren Nils Äbtrg, g. m. Christina Bprsselia^ som dog 1784 Vs i L
s., 63 år 8 m. gl.
Handelsmannen Petter Åberg, g. m. Margareta Forbus, som dog 1784 *V«
i L s., 48 &r gl.
Borgaren Nils Åberg, g. 1767 ^V? i Stockholm med Catharina PUgren
från Luleå gamla stad.
Elisabeta Åberg, se Hackull.
Aman. Gästjnfvaren Jöns Åman, begrafven i Lnleå Gammelstads kyrka, i egen
graf. Gin med Christina Holm, som dog ftnka 1739 V» i L. 1. och begrofs
i mannens graf. (Se ridare Holm.)
Gfistgifvaren Johan Amam, f. 1701, d. 1750 'V« i L. 1., son af gästgifva-
ren Jöns Jönsson Aman och Catharina Graan [hvadan väl Christina Holm
torde varit förestående Åmans 2:a hustru.]
Catharina Aman, se Fihlgren,
Oman. Catharina öman, se Holm,
Brita Jönsdotter Oman, se östring,
8 Maria öman,%^ Engström.
nsell. Catharina önsell, se Sandstrifm.
stman. Brigitta östman, se Unaus.
östring. Borgaren i Luleå stad Peter ösiring, g. 1754 ^ji i L. 1. med Brita
Jönsdotter öman från Pirsön.
öström. Margreta Öström, se PUfeldt.
I likhet med hvad samlaren af dessa Norrbottens-genealogier vid några före-
gående tillfallen plägat, må hfir enligt Luleå sockenforsamlings kyrkbMEer an-
tecknas några soldatnamn frän förra hälften af 1700-talet:
Abbore, Bryggare, Buller, Buske, Churförste, Dryg, Falck, Frimodig,
Gietting (Geting), Högmodig, Håra (Hare), Knort, Kruslock, Kuse, Lohn,
Luur, Mild, d^ors. Pamp, Rupa, Spelman, Toback, Turgrym, Ukrwäder, Wip"
per. Yppig, Åhl.
Digitized by
Google
Biografiska data om
generalmajoren Johan Leonard Belfrage.
1754 V" Född på fänriksbostället Tobräcka på Dalsland. Föräld-
rarne voro: dåvarande löjtnanten, sedan kaptenen vid Vestgöta-
dals regemente, Åke Belfrage och Beata Eleonora Hård till
Segerstad,' egare till familjens stamgods Hult.
1762 som minderårig utnämnd till Under-officer vid Vestgötadals rege-
mente.
1769 'V«o Förare vid Vestgötadals regemente.
1770 Kadett vid Kongl. Kadettkåren i Karlskrona.
1773 ^9 Is aflade Officers-examen i Karlskrona.
1774 *3/« Stabs-fänrik vid Kongl. Vestgötadals regemente.
1778 V^ Stabs-löjtnant vid samma regemente och Lifkompaniet.
1784 'Vxo Stabs-kapten vid dito.
17^5 'V4 Stabs-kapten och Kompanichef vid samma regemente och
Kullings kompani.
' Om henne finnas flere intressanta meddelanden i den i denna tidskrifts
f5rra häfte recenserade: Minnen upptecknade af Arv. Aug. Afzelius se bl. a. sid. 57.
Digitized by
Google
136
1788 Under kriget mot Ryssland varit i oaf bruten tjänstgöring.
> 'Vj från stora flottan kommenderad med de trupper som till
lands skulle betäcka landet vid Hangö.
> *V9 bevistade aflFären vid Hangö.
1789 Riddare af Kongl. Svärdsorden, under kriget i Finland.
> *^ls vid affären mot Ryska flottan vid Hangö beordrad att låta
fullborda de om vintern påbegynte Kasteller, samt var der be-
fälhafvare och en tid Kommendant till början af augusti månad
då Vestgötadals regemente erhöll order att afgå till Ryska
gränsen.
1789 */9 bevistat affären vid Broby.
> 'V^o Tjenstgörande Major vid Kongl. Skaraborgs regemente.
1790 bevistat affären vid Korrois-passets återintagande.
> /s Major vid Kongl. Vestgötadals regemente.
> ^Vj Major i arméen.
Hedv. Charl. Belfrage f. friherrinna v, KohUr,
17 9 1 V3 Förste major vid Kongl. Skaraborgs regemente.
1794 *Vxa Öfverste-löjtnant vid dito.
1795 köptes säteriet Malma med underliggande hemman i Skara-
borgs län.
> ^Ixo gift i Jönköping med Friherrinnan Hedvig Charlotta von
Köhler, dotter af vice Presidenten i Göta Hofrätt, Friherre Axel
Johan von Köhler och Brita Carleson.
1796 7/3 Öfverste och chef för Kongl. Bohusläns regemente.
Digitized by
Google
137
179^ Erhöll KoDgl. Maj:ts nådiga tillstånd att som Öfverste för Bo-
husläns regemente få bo och föra segementsbefUlet på Malma.
1800 V» tillförordnad Landshöfding i Göteborgs och Bohus län.
1 80 1 "Vs vice Landshöfding i dito.
1808 '/a kommenderad som Befälhafvare öfver lutningarna och för
de på västra gränsen uti och omkring Göteborg sammandragna
trupper.
> Vö Brigadchef för Vestgöta och Bohusläns regementen, eller den
Brigad som uti trakten omkring Strömstad och mot Fredrikshall
var stationerad. Brigaden utgjorde 6 ä 8000 man och bestod
af 2 sqvadroner Lifgardet till häst, chef: majoren grefve Stackel-
berg, Vestgöta dragoner, chef: Generaladjutanten och Öfversten
baron Palmstjerna, Elfsborgs regemente, chef: Major Kjerulf,
Bohusläns regemente, chef: Öfverste-löjtnanten Johan Casper
Virgin, en bataljon Elfsborgs landtväm, chef: Majoren baron
N. N., en bataljon dito, chef: Majoren grefve Sparre, en
bataljon Jönköpings landtväm, chef: Major Morath, några batte-
rier Göta artilleri, den uti Strömstad varande garnison, bestående
af flere små kårer. Dessutom var den utanför Strömstad vid
Dynekilen stationerade skärgårdseskader, chef Major Ramen,
lemnad till Belfrages disposition uti trängande behof. Belfrages
adjutanter voro dåvarande Löjtnanten vid Kongl. Skaraborgs
regemente Friherre Salomon von Otter, blesserad vid Bärby i
september 1808, Kaptenen grefve Oxenstierna, dödskjuten vid
Svinesund den 29 juni 1808, samt då varande Majoren sedan
öfversten för Kongl. Jönköpings regemente och Kabinettskam-
roarherren Bergenstråle. General-en-chef voro: 1:0 General-
majoren von Vegesack, 2:0 Generalen Friherre Armfelt, 3:0
Generalen Friherre Cederström. Belfrage bevistade de små
afilärema som föreföllo vid Krogstrand den 10 juni och vid
Svinesund den 29 i s. m.
x8o8 Chef för Bohus och Hallands landtväms-bataljoner.
> 'V" vice Landshöfding i Göteborgs och Bohus län.
> /i3 erhöll Kongl. Maj:ts nådiga förordnande att i egenskap af
Brigadchef äfven förrätta Landshöfdinge-embetet i Göteborgs och
Bohus län och fortfor med denna tjenstgöring till den 19 juni
1809.
1809 vid regementsförändringen var t. f. Landshöfdingen Belfrage nog
lycklig att genom sina embetsåtgärder och personliga bekant-
skaper vinna stillhet och lugn uti och omkring Göteborg, hvar-
vid Engelska flottans stationering utanför Elfsborg, Engelske
amiralen Keatz erbjudne trupper och vapen och den då så
mycket utvidgade Engelska handeln gjorde tänkesätten delade
och ställningen till ett mera svårt och grannlaga förhållande.
18 10 /x beordrad att som öfverste för Bohusläns regemente, möta
då utvalde Sveriges Kronprins, Carl August, vid Svinesund och
vara Hans Kongl. Höghet följaktig till Göteborg.
Under hela tjenstetiden varit benådad med Konungens för-
troende och haft flere särskilda uppdrag i synnerhet rörande
Digitized by
Google
138
de Norska angelägenheterna. Erhållit Kongl. Maj:ts nådiga
tillstånd, att utan vidare permission, \nd lämpliga tillfällen resa
till Norge och många gånger erhållit Kongl. Maj:ts nådiga be-
fallningar att infinna sig dels i Stockholm, dels i Landskrona,
Malmö m. fl. ställen, alltid till angelägna göromåls emottagande,
synnerligast åren 1801, 1806 och 1808.
1 81 o bevistade riksdagen i Örebro vid då verkstäldt val af Kron-
prins.
> afsked från Ofverstebeställningen vid Bohusläns regemente med
General-majors namn, heder och värdighet.
Malma säteri i Malma socken^ Skaraborgs län,
181 1 9/4 erhöll rättighet att bära Generalmajors uniform.
1 8 13 >Ur Dagens Krönika» årg. VI, i sid. i m. fl. upptager under
rubrik »Spionminnen från Norge» några förut otryckta, högst
egendomliga och intressanta bref och mystifikationer rörande
Konung Carl Johan m. m., från d. v. Majoren, sedermera Gene-
ral J. P. Lefrén till General J. L. Belfrage:
General-major Belfrage egde följande egendomar i Skaraborgs
län: säteriet. Malma med underliggande hemman, Gullebo, Tim-
merbo, Fintorp, Solbrunn, Makälla, Jerboda, Måssebo, Angås
och Östroål, alla i Malma socken, Thamstorp i Trokörna socken,
Ekedal och Hedåker i Hyringa socken. Annestorp i Längium
socken och Almesåsen i Ryda socken.
Digitized by
Google
139
i8i4 Vx* I sin denna dag egenhändigt skrifna sjelfbiografi säger
General-majoren Belfrage bland annat: »Hedåker, Annestorp och
Thamstorp skall bära sannfärdiga vittnesmål, hvad genom Guds
välsignelse, flit och arbetsamhet kan uträttas, till många roenniskors
uppehälle och nytta — 27 af mig upodlade och bebygda goda
torp äro nu bebodde af välmående och arbetsamme menniskon.
1820 'Vzx kl. 7 f. m. afled General-majoren Belfrage på sin egendom
Malroa, i en ålder af 66 år och 22 dagar.
1829 ^9/5 afled hans hustru på samma ställe, i en ålder af 54 år.
2 månader och 4 dagar. Båda äro begrafna å Hyringa kyrko-
gård i Vestergötiand, der uppresta stenar anvisa deras grafvar.
Gtneralmajor y. L. Btlfrages och hans hustrus grafsUnar
å Hyringa kyrkogård.
Digitized by
Google
14P
Norrhults-släkten.
Måns Nilsson i Norrhult, Hjorteds socken, Småland f 1683.
G. m. 1663 Brita Månsdotter i Norrhult, f. 1646 ^^Ix^y åoiitt ^iMins
Nilsson i Norrhult och Valborg Jönsdotter.
Son:
iöns Månsson f 1753, 88 år gl. Bodde 1686 på skattehemmanet
ult, ett mantal, och namnes såsom boendet därstädes 1732 G. m.
I. 1684 Ingrid Andersdotter. 2. Karin Jakobsdotter från Yxeryd f
1749, 76 år.
Söner:
Jöns Jönsson, som 1752 var ägare af en tredjedel af Norr-
hult. Namnes ej i Hjorteds k3rrkoböcker, utan endast i Kammararki-
vets räkenskaper, men var säkerligen son af ofvannämnde Jöns Månsson.
En bonde yjons i Norrhulh namnes i släktanteckningar såsom fader
till Magnus Norlander^ f. 1723 f 1786 "V» på Skeen, först arren-
dater af Totebo pappersbruk i Hjorteds socken, sedan arrendator af
halfva Skeens pappersbruk, Annerstads socken, Småland, och ägare af
ett fjerdedels mantal frälse Skeen Jönsagårdcn (se släkten Norlander \
Svenska Ättartal) samt till Peter Norlander^ f. vid år 1729 f 1803
*Vx, arrendator af Stjernarps pappersbruk i Tönnersjö socken, Halland
och ägare af gården Evabygget i Laholms socken, hvilka bröder Nor-
lander hade system Elsa Jönsdotter f. vid år 1736 f '795 "/s i
Messeboda^ Torpa socken i Småland, som var g. m. bonden Isr, Stål^
f. 1 73 1 »Vx i Hjorteds socken t 1783 *^U i Messeboda, ett åttondels
mantal, h vilket makame köpt 1761. Utom åtnnt Jöns Jönssony som
förmodas ha varit stamfar för släkten Norlander vid Skeens och Stjer-
narps pappersbruk, hade förut nämnde Jöns Månsson, enligt Hjorteds
kyrkoböcker, sönerna Måns Jönsson^ f. 1700 f '74^, hvilken 1745
tillsammans med sin »broder» Jon ägde en tredjedel af Norrhult samt
Jon Jönsson, f. 1702 f 1759, hvilken 1736 — 1740 ägde Norrhult
tillsammans med en Per och 1745 en tredjedel af gården tillsammans
med sin nyssnämnde broder Måns och år 1752 en tredjedel ensam.
G. m. Karin Nilsdotter f 1771» 5^ år.
Son:
Nils Jonsson, f. 1738 f 1792 Vv Ägde 1777 en sjettedel af
Norrhult. G. m. 1776 Lisa Hemmingsdotter, f. 1745.
Son:
Måns Nilsson, f. 1776. Ägde år 181 2 en tolftedel af Norrhult
G. m. Sara Katarina Persdotter, f. 1788.
Digitized by
Google
141
Barn:
Jonas Magnus Månsson, f. 1822. Ägde sedan 1877 en fyrtio-
åttondel af Norrhult.
Helena Charlotta Månsdotter, f. 1827 'Vzo. G. m. Lars G.
Björkegren. De ägde sedan år 1877 en fyrtioåttondel af Norr-
hult.
Z. G. F. Norlander.
Anteckningar om porslinsmålare och
porslinsarbetare m. m.
ur
Stockholms Veckoblad^ Dagligt AlUhanday Posttidningen och Inrikes tidningar.
Porslinsarbetskarlen Gustaf Sellbergs hustru, död i St. Olofs förs.
St. Vbl. 1762, 30 januari.
Porslinsformaren Petter Bergs hustru, död i St Clara förs. St. Vbl.
1762, s juni.
Porslinsritaregesällen Petter Hillberg, död i St. Olofs förs. St Vbl.
1762, 4 sept
Porslinsarbetskarlen Mikael Norberg, död i St Olofs förs. St. Vbl.
1762, 2 okt.
Porslinsritaren Mikael Bolins hustru, död i Ladugårdslands förs. St.
Vbl. 1763, 5 febr.
Porslinsdrejaregesällen Stens enka, död i St. Olofs förs. St. Vbl.
1763, 16 april.
Porslinsarbetaren Magnus Nordström och porslinsarbetaren Torsten
Billberg, döde i Kungsholms förs. St Vbl. 1763, 11 juni.
Porslinsarbetaren Per Kiällmarks hustru, död i St. Olofs förs. St.
Vbl. 1763, 10 sept
Porslinsarbetskarlen And, Hultgrens änka, död i St Olofs förs. St.
Vbl. 1764, 28 apriL
Porslinsritaren And. Engwanders hustru, död i St Olofs förs. St
Vbl. 1764, I sept
Porslinsarbetaren Magnus Wollin, död i St Olofs förs. St. Vbl.
1765, 5 Jan.
Porslinsdrejaregesällen Niclas Setterman, död i St Olofs förs. St. Vbl.
1765, 12 jan.
Porslinsmålaren Johan Hammarstedts hustru, död i S:t Clara förs.
St Vbl. 1765, 9 dec.
Porslinsmålaregesällen Henrik Hök, död i St. Johannis förs. St Vbl.
1765, 9 mars.
Digitized by
Google
142
Porslinsritaren Johan HilUrströms hustru, död i S:t Olofs förs. St
Vbl. 1765, 8 juni.
Porslinsritaregesällen Jakob örns hustru, död i St. Olofs förs. St
Vbl. 1765, 13 juli.
Drängen vid porslinsfabriken Anders Ersson^ död i St. Olofs förs. St
Vbl, 1765, 3 aug.
Porslinsritaren NUs Settermans änka, död i St. Olofs förs. St Vbl.
1765, 10 aug.
Porslinsritaregesällen Lars Ros^ död i St Olofs förs. St Vbl. 1765,
9 nov.
Porslinsarbetareänkan Anna Sandrack^ död i St Olofs förs. St VbL
1770, 31 mars.
Porslinsmålaregesällen Eric Grönbergs död i Bamsas förs. St Vbl.
1766, 25 januari.
Porslinsarbetaren Jan Edberg, död i St. Clara förs. St Vbl. 1766,
26 april.
Porslinsritaren Johan Sundströms hustru, 64 år g:l, död i St Olofs
förs. St Vbl. 1766, 21 juni.
Porslinsf ormaren Olof Bergström^ död i Barnhus förs. St Vbl. 1766,
28 juni.
Formaren vid Marieberg Crispin Ingerman, död i Kungsholms förs.
och brännaren vid Marieberg Erik Carlsson, död i Kungsholms
förs. St. Vbl. 1766, 2 aug.
Porslinsritaren Jonas Tärnans hustru, död i St. Johannis förs. St VbL
1766, 20 sept.
Porslinsritaregesällen Johan Casper Saur, död i St. Olofs förs. St
Vbl. 1766, II okt
Porslinsritaregesällen Magnus Norin, död i St. Olofs förs. St VbL
1766, 25 okt
Mästaren vid Rörstrands porslinsfabrik Jakob Örns, hustru, Atma
Christina Hagelgren, död i St Olofs förs. St Vbl. 1767, 21 febr.
Porslinsdrejaren Beckerström, död i St. Olofs förs. St Vbl. 1767,
II april.
Porslinsbrännaren Fried. Smitts hustru samt porslinsarbetame Zacharias
Härling och Johannes Wockman, döde i Kungsholms förs. St
Vbl. 1767, 13 juni.
Porslinsarbetaren Anders Troberg, död i St. Johannis förs. St Vbl.
1767, 5 sept
Porslinsritarelärlingen Magnus Wahlbeck, död i Kungsholms förs. St
Vbl. 1768, 15 okt
Porslinsdrängen Johan Beckmans hustru, död i Storkyrkoförs. St VbL
1768, 5 nov.
Porslinsritaren Anders Halldins hustru, Christina Segerberg, död i
Kungsholms förs. St. Vbl. 1769, ii mars.
Porslinsritaren Jonas Tåman, död i St. Johannis förs. St Vhl. 1 769, 9 dec.
Porslinsmålaren Peter Frösfelt, död i St. Johannis församling. St
VbL 177 1, 15 juni.
Porslinsdrejaren Lars Kjellström, död, 38 år g:l, i St. Olofs förs. St
VbL 1 77 1, 22 julL
Digitized by
Google
143
Porslinsformaren Petter Setterström^ död i St Olofs förs. St Vbl.
1771, 16 sept
Porslinsbrännaren Bengt Björkströms hustru, 50 år g:l, död i Ladu-
gårdslands förs. St VbL 177 1, II nov.
Porslinsarbetaren And. Olofsson^ död 40 år g:l i St. Olofs förs. St.
Vbl. 1772, II maj.
Porslinsarbetaren Peter Lindgren^ död 50 år g:l i St. Olofs förs. St.
Vbl. 1772, 15 juni.
Porslinsformaren And. Hallström, död 55 år g:l i St. Olofs förs. St.
Vbl. 1772, 22 juni.
Porslinsarbetaren Petter GUlmeus^ hustru, död 40 år g:l i St. Olofs
förs. St Vbl. 1772, 29 juni.
Porslinsdrejaren Johan Gers, död i Kungsholms förs. St. Vbl. 1772,
20 juli.
Emaljmälaregesällen Johan Otto Pranzén, död 24 år g:l i Kungsholms
förs. St Vbl. 1772, 7 sept
Porslinsritaren And. Ingwanders hustru Anna Cath. Edstédt, död 26
år g:l i St. Olofs förs. St Vbl. 1772, 14 dec.
Porslinsmålaren Carl Erik JL^f ströms hustru, död 35 år g:l i Barnhus
förs. St Vbl. 1772, 14 dec.
Formaren vid Mariebergs porslinsfabrik Emanuel Ullströms hustru,
död i Kimgsholms förs. St Vbl. 1773, 22 mars.
Porslinsritaregesällen Jonas Malmberg, död 49 år g:l i St Clara förs.
St. Vbl. 1773, '9 april.
Porslinsarbetaren Hubert Letnon, död 68 år g:l i St. Olofs förs. St.
Vbl. 1773, 10 maj.
Porslinsarbetaren Ström, död 40 år g:l i St Olofs förs. St. Vbl.
1773, 26 maj.
Porslmsmålareges^len Jakob Hasseritz fick Slottscancelliets pass till
Wolgast den 18 sept 1768. Dagl. Alleh. 1768, 26 sept
Porslinsritaren Aspengren ägde hus vid Appelbergsgatan, där resande
bodde. Dagl. Alleh. 1790, 20 april.
Aflidne porslinsmålaren Hammarstedt omtalas. Dagl. Alleh. 1799,
22 aug.
Porslinsritaren Johan Möllers änka, Anna H. Köllerström, omtalas
bland konkurser och bouppteckningar. Dagl. Alleh. 1784, 8 nov.
Porslinsmålaren Carl Henrik Pagerborg^ död vid Gustafsbergs pors-
linsfabrik å Vermdön, 25 mars, (?) i dess 35:te års ålder. P. o.
I. T. 183 1, 25 mars.
Modellören vid Rörstrands porslinsfabrik y. M. v. Hamm, död 181 8
den 2 nov. 35 år g:l. P. o. I. T. 182 1, 18 dec.
Porslinsritaren Peter Hillbergs änka, död i Ad. Fred. förs., 42 år g:l.
St Vbl. 1774, II juni.
Porslinsformaren Johan Norin, död i Ad. Fred. förs., 49 år g:l. St.
Vbl. 1774, II juni.
(Porslins ?)drejaren Jöns Schötz^ hustru, död i Kungsholms förs., 66 år
g:l. St Vbl. 1774, 2 juli.
Porslinsritaren Sven Hallströms hustru, död i Ad. Fred. förs., 48 år
gd. St Vbl. 1774, 9 juli.
Digitized by
Google
144
PorsUnsdrejaren Lars Lundgrens änka, död i Ad. Fred. förs., 79 ir
g:l. St. Vbl. 1774, 29 okt
Extra modellören Lars Tåmblad^ död i Ad. Fred. förs., 47 år gd.
St Vbl. 1774, 24 dec.
Porslinsf ormaren Paul Grönbergs död i Ad. Fred. förs., 61 år g:L
St. Vbl. 1775, 4 febr.
Porslinsarbetaren Peter Blomqvist^ död i Ad. Fred. förs., 40 år g:L
St Vbl. 1775, ' april.
Porslinsarbetaren Lars Graas^ död i Ad. Fred. förs., 46 år g:l. St
Vbl. 1775, 15 april.
Porslinsformaren Peter Strandbergs hustru, Christina Östberg, död i
Ad. Fred. förs., 33 år g:l. St. Vbl. 1775, 20 maj.
Porslinsformaren Petter Nyström^ död i Finska förs., 41 år g:L St
Vbl. 1775, 19 juni.
Porslinsritaren Jonas Spargrens hustru, Christina Setterman^ död i S:t
Johannis förs., 51 år g:l. St Vbl. 1775, 5 aug.
Porslinsritaregesällen Axel Adam Schultze, död i Ad. Fred. förs., 27
år g:l. St Vbl. 1775, 25 nov,
(Porslins ?)Drejaren Paul Theborgs hustru, död i Kungsholms förs.,
50 år g:l. St Vbl. 1776, 9 mars.
Kamereraren vid Mariebergs fabrik Erik Tömmark antogs 1776 i aug.
till kollektör vid lotteriets kontor n:r 34 i Stockholm. St VbL
1776, 8 aug.
Porslinsritaren Johan Hammarstedts dotter, död i Ad. Fred. förs., 13
år g:l. St Vbl. 1776, 17 aug.
Porslinsbruksarbetaren Erik Wistedt^ död i Ad. Fred. förs, 57 år g:L
St Vbl. 1776, 7 okt
Porslinsarbetaren Sven Kindmarks hustru, död, 38 år g:l, i Kungsholms
förs. St Vbl. 1776, 30 nov.
Verkmästaren vid Rörstrands porslinsfabrik y^i^^ Öm och C<ith. Märg.
Wallerin^ vigda i Stockholm. Inr. Tidn, 1768, 11 jan.
Modellören yi?Aa« Hultman, död i Stockholm 1763 i — 8 april, 63 år
g:l. Inr. Tidn. 1763, 11 april.
Modellören Pierre Dubois^ död 1763, 5 — 13 maj. Inr. Tidn. 1763, maj.
Modellören Carl Gust, Söderberg, död 1763, 2 — 27 jan., 22 år g:L
Inr. Tidn. 1763, 30 jan.
Rörstrands porslinsbod, som tillförene varit i Stora kyrkbrinken, är nu
flyttad i Hamiltonska huset vid Riddarholmsbron. Posttidn. 1745,
II april.
Den 19 aug. 1747 täcktes Deras Kongl. Högheter den här inrättade
Porslinsfabriken på Rörstrand med deras nådiga närvarelse ihog-
komma, jemte det Höga medföljet ej allenast det då ur bränn-
ugnen komna fördige Porcellainet af allehanda sorter besågo, utan
ock läto sig i alla öfriga arbetsrum af Herrar Föreståndare beled-
saga, om wärckets tillstånd berätta, samt togo hvar och en
arbetares arbete i ögnasikte, öfver hvilket allt DD. KK. Högheter
ett nådigt nöje och välbehag betygade. Posttidn. 1747, aug.
F. U. W.
Digitized by
Google
HS
Personhistorisk litteratur.
Namnregister till Hillpkerska genealogiema i Vesterås
ällm. läraverks bibliotek.
Den flitige samlaren och ulgifvaren af den utmärkta Gotlandsbiblio-
grafien, Adjunkten vid Vesterås allm. läroverk Dr. V. Molér, har utarbetat
ett namnregister till de för personhistoriska forskare välkända Hiilpherska
genealogiema, hvilka, som bekant, förvaras i nämnda läroverks biblio-
tek. Att närmare påpeka förtjensten och nyttan af ett dylikt register,
som hittills saknats, torde vara obehöfligt; vi hafva endast att med
tillfredsställelse konstatera, att detsamma nu finnes tillgängligt. Ar-
betet härmed har ej varit ringa, hvilket framgår deraf, att antalet slägter,
hvilkas genealogier Hiilphers behandlat, uppgår till den betydande sum-
man af 3,178. Registret finnes tryckt i den innevarande år i Vesterås
utgifna redogörelsen för allm. läroverken och pedagogierna i Vestman-
land läsåret 1901 — 1902 och upptager i densamma, med förord, 19
sidor stor qvart.
J.R.
Biografisk matrikel öfver Svenska kyrkans prästerskap
1901, utaroetad af Håkan Theodor Ohlsson. Lund 1902.
Denna för hela svenska presterskapet gemensamma biografiska
matrikel, den första i sitt slag, är ett ganska omfångsrikt arbete, om-
fattande öfver 3,000 biografier å 763 sidor stor oktav. Utgifvaren
synes med intresse och noggrannhet hafva samlat och ordnat den
mängd af uppgifter och data, detta arbete innehåller. Ej blott redo-
görelserna för vederbörandes examina, utnämningar etc. (missiven äro
i allmänhet icke omnämnda) hafva behandlats så utförligt, som gerna
kan begäras, utan äfven uppgifter om föräldrar, hustrur och barn
hafva med berömvärd fullständighet inforts, sålunda äro år och dagar
för födelse, giftermål och dödsfall antecknade, äfvensom födelseort,
hustruns föräldrar, barns giftermål etc. Matrikeln omfattar 14 afdel-
ningar, nemligen: Stockholms stad, de 12 stiften och utrikes tjenst-
görande prestmän, samt är uppstäld efter hufvudsakligen samma grund-
satser som Linköpings stifts matrikel af år 1895. Efter hvarje afdel-
ning finnas ålders-, ordinations- och befordringstabeller. Sist följa tre
register: öfver presterskapet samt domkapitlens och missionsstyrelsens
ledamöter och tjenstemän, öfver dessas hustrur samt öfver män gifte
med i biografierna omförmälda döttrar. Tryckningen af matrikeln har
pågätt sedan Juli 1900 till Februari 1902 och äro intill 1901 års slut
timade förändringar, som kommit till utgifvarens kännedom, angifna i
slutet af hvarje afdelhing samt å sid. 715—735, der äfven biografier
öfver de i Januari 1902 prestvigde finnas införda.
J.R.
Personhistorisk tidskrift. igo2. 10
Digitized by
Google
146
Smärre personhistoriska meddelanden.
Björnram. I historiken till adliga ätten BjörDram, n:r 300, in-
förd i den af F. U. Wrangel och Otto Bergström utgifna »Svenska
adelns ättartaflor ifrån 1857» sid. 97, Del I, omnänines en hofsekre-
terare Björnram, som skulle hafva aflidit i Stockholm 1856 "Vio- I Afton-
bladet den 15. november s. å. finnes följande annons: ^Bokhållaren i
Rikets Ständers Bank Ho f -Se kr eter aren Pehr Björnram ajlcd stilla i
Stockholm den 28 sistl. Okt. i dess 46 år>. Han kan således ej hafva
varit identisk med den hofsekreterare Torsten Per Gustaf Björnram^
som äfven omnämnes i ofvan omnämnda historik, ty han var, enligt
Anreps »Svenska Adelns Ättartaflor», född 1794 *Vs o^h måste således
1856 varit 62 år gammal. Årtalet 1794 torde ej vara orätt, eller med
andra ord, denne Per Björnram kan ej varit född efter 1804, ty s. å.
Ve dog hans moder, enligt Anrep, och kan han således ej varit född
181 o som den hofsekreterare Björnram, som dog 1856, enligt döds-
annonsen skulle hafva varit.
Hvad den i samma historik omnämnda Maria Fredrika Björnram
beträffar var hon, enligt uppgift från pastorsämbetet i Äkers församling
af Strängnäs stift, född 1835 "V" » Jakobs församling i Stockholm samt
adoptivdotter till hofsekreteraren Per Björnram^ hvilken var ogift.
Modern var »pigan» Kristina Blomgren,
Enligt uppgift af en i Nyköpingstrakten boende äldre person, som
kände till de under släkten Griiner i »Svenska Adelns Ättartaflor ifrån
1857» omnämnda bröderna Griiner, afledo dessa båda ogifta.
Karl K:son Lejonhufvud.
Bidrag till personalierna öfver kaptenen och professorn Jonas
Meldercreutz» Med hänvisning till sid. 52 och 64 af föreliggande år-
gång må med stöd af arkivalier å Meldersteins säteri följande vidare
bidrag lämnas till kännedom om denne högtförtjänte mans lifsgärning.
K. resol. 1753 "^8 tillstadde M. att inom utsatt distrikt mellan Lule
och Kalix älfvar samt upp- och igenom lappmarken till tre mil ofvan
Gellivare få uppodla ödesland med förmåner, som innehållas i k. för-
ordn. 1 741 "°/xi. Tillförsäkrad 10 frihetsår för sina odlingsarbeten, ut-
vecklade M. — som 1740 "Va ingått såsom halfpartsegare jämte -r4^tfÄi»f
Steinholtz i bruksanläggningen vid Melderstein, till hvilken han 1745
Digitized by
Google
147
blef ensam ägare geDotn att S. förflyttade sin verksamhet till Kengis
— en sådan flit, att har år 1763 kunde motivera sin ansökan att er-
hålla frälserätt samt säterifrihet å tiondedelen af sina anläggningar med
den upplysningen, att han dittills >med nog kåstsamma förskotter»
låtit anlägga »32 nu verckeligen bebodda och 25 under byggnad va-
rande nybyggen» å det honom tilldelade ödeslandet mellan nämnda
älfvar. K. br. 1763 'Vxa lämnade bifall till denna ansökan.
Ett k. reskript 1760 *Va medgaf Meldercreutz att inom Råne s:n
inrätta ett skeppsbyggen, hvarå Kommerskollegium meddelade öppet
bref s. å. *V3. Genom tillstånd af kollegiet s. å. ^Vs kunde M. vid
Meldersteins järnbruk göra len inrättning till förfärdigande af hvarje-
handa filadt och poleradt fint stål- och järnsmide». Meldercreutz, som
genom att öfvertaga det köp, Abraham Steinholtz 1738 Vxa upprättat
med dåvarande löjtnant Carl Thingvall om de 1735 anmälda malm-
fälten vid Gellivare och de 1738 ^Vs med hänsyn till dessa malmfält
privilegierade, tilltänkta förädlingsverken i Råne s:n, förskaffat sig en del
utmål vid Gellivare, utvidgade sina possesioner därstädes genom att
1763 'Vs för en summm af 6,600 dir kpt inköpa V^o af de jämmalms-
fyndigheter, hvilka Thingvall sedermera där upptäckt och inmutat.
Vid sitt frånf^lle 1785 hade Meldercreutz, förutom bruk, smedjor ham-
rar och öfriga industriella företag, ej mindre än inalles 49 nybyggen
färdiga.
Det har för antecknaren häraf och af tidigare redogörelser i denna
tidskrift varit rätt kärt att få framhålla två män, Abraham Steinholtz
och Jonas Meldercreutz, hvilkas förtjänstfulla lifsgärning haft största
betydelse för Norrbottens kolonisation och utveckling, ehuru de på
grund af ett något längre afstånd i tid icke uppmärksammats vid sidan
af efterföljaren, friherre Samuel Gustaf Hermelin^ den företrädesvis
omhuldade lokalpatrioten, som dock hade att operera med redan träf-
fade anstalter och anläggningar och hvars verksamhet — låt så vara
synnerligen förtjänstfull — hvarken var så långvarig eller omfattande
som de båda föregångames, hvilkas namn man fåfängt söker i ett
konversationslexikon. Thingvall skulle kunna karaktäriseras som job-
bare, men öfver trion Steinholtz, Meldercreutz och Hermelin och dennas
verksamhet hvilar ett återsken af den goda afsikt, som lyste i O. Törn-
flyckts gåfvobref 1737 ^Vs (sid. 51) till Abraham Steinholtz: det foster-
ländska syftet att bidraga till lappmarkens utveckling och förkofran
var hufvudsak, medan åter den egna vinsten fick underordna sig och
endast gälla som perspektiv i lyckligaste fall. Förhållandena hafva
'sedan dess ändrats.
H, Samzelius,
Carl Georg Fahly f. 1740 i Skåne f i Västerås V^ 1799, landt-
jägare och slottsvaktmästare, son af Nils Pahl, regementsskrifvare vid
sldinska kavalleriet. Gift 177 1 "V" «!• Anna Kristina Ekström, f.
1752 vid Hadeholms gård nära Gysinge bruk i Gestrikland, f »793
"/« i Västerås, enda dottern till slottsvaktmästaren Anders Ekström,
f. år 1726 i Wändels socken i Uppland, f 1786 V? i Västerås, och
Digitized by
Google
148
dess hustru Katarina Öman, f. 1724 vid Gysinge bruk, f 1786 'V»>
i Västerås.
Barn:
Carl Fredrik, f. 1772 f 1778 i Västerås. Georg (Göran) Nils,
f. 1775 t Häradsskrifvare i Västmanl. G. ra. Kristina Charlotta Blu-
menberg — hade enda barnet: C. N. Pahl, lektor i Umeå, g, m. Joh.
Gripenstedt, barnlösa.
Anders Gustaf, f. 1780 f 1803 i Dingtuna.
Joh. Ulrik, f. 1789 t
Fredrika Gustava, f. 1792, afl. en månad gammal i Västerås.
Tillägg: I Bergs Beskrifning öfver Göteborg nämnas bland vigda
inom tyska församlingen år 1624 's/g; Casper Pahl och Ellen Änders-
dotter. Källa: Kristinas kyrkobok.
Z. G. F, Norlander.
Adliga ätten Lagergrien uppgifves vara en utgrening af ätten
Laurin från östergödand.
I arbetet Kongl. Kronob. Regementes officerskår 1623 — 1896 af
kapten Gunnar Hyltén-Cavallius visas dock tydligt, att släkten är
skotsk och hetat Lourie eller Laurie samt inkommit under trettioåriga
kriget hit till landet.
I tidningar för 1901 har undertecknad sett nämnas en professor
Laurie^ i Edinburg.
Z. G. F. Norlander.
I framlidne Rektorn H, 5. Cederschwlds i Wexiö sterbhus^ ego
finnes ett s. k. Album amicorum, en handskriftsamling från medlet af
1700-talet. Detta album, som ursprungligen tillhört Phil. Magister
Petrus Collin, innehåller en mängd egenhändigt skrifna sentenser
af bl. a. flera berömda män med deras egenhändiga namnunder-
skrifter såsom af Carl von Linné, Olof Celsius d. y., Johan Ihre, m.
fl. Vi återgifva här hvad Linné skrifvit uti albumet:'
Famam extollere facits
hoc virtutis opus
Virgil.
Clarissimo Auctori, Populari & Amico singulari,
magni affectus exiguuni hoc monumentum
cum voto pro felici ad exteros itu redituz
reliuquit.
Upsalise 1756 Car, Linnoeus Eques,
" " '^ Archiat. Reg.
Med. Prof. R. O, Ups.
J7. Hyltin-Cavallius.
Maii 18. Archiat. Reg.
f. R. O,
' Ofvannämnda album är till salu. I händelse någon skulle vara hägad köpa
det, upplyses härmed, att man har att hänvända sig till Fru Rektorskan E. Ceder^
schiöld i Wexiö.
Digitized by
Google
149
Ledamotsförteckning.
1902.
styrelse:
Bonde, Carl Carlson^ Friherre, Öfverstekammarjunkare. Ordförande.
Klinckowström, Rudolf Mauritz, Friherre, f. d. Öfverste.
Odhner, Claes Theodor^ f. d. Riksarkivarie.
Rudbeck) Johannes Reinhold Gustafs Friherre, Auditör, Skattmästare,
Wrangel) Fredrik Ulriky Grefve, Kammarherre. Sekreterare.
Hedersledamot:
H. H. Prins Johan af Holstein-GliUksburg.
Ständiga ledamöter:
Abramson, A.^ Grosshandlare.
Bergström, O. fV., Kapten.
Bildt, C. N. D. Friherre, Envoyé. Rom.
de Brttn, R,, Direktör.
De Geer, C. L. £., Friherre, Godsegare.
Leufsta hmk.
Delegationen fÖr de Antellska sam-
lingarna. Helsingfors.
Engblom, fV., Kassör i Fångvårdssty-
relsen.
Finlands Statsarkiv, Helsingfors.
Holtermann, O. C. /*., Kammarherre.
Karlsson, A'. /^., Biblioteksamanuens.
Karlstads högre allm. läroverks
bibliotek.
Lagrelins, A., Civilingeniör.
Lamm, J/., Grosshandlare.
Lnndstedt, B. fV.^ Bibliotekarie.
Malmsten, ÅT., Med. D:r.
Mörner, A'. A. G., Grefve, Amanu-
ens.
Nanmann, T., vice Häradshöfding.
von Plåten, C, Bruksegaxe.
Plåten, C. G., Ryttmästare.
Retzins, Af. G., f. d. Professor.
von Rosen, C. G., Grefve, Öfverste-
kammarjunkare.
Wachtmeister, C. A. Ä, Grefve, Kam-
marherre. Christinelund, Helsingborg.
Wikström, P. Af., Grosshandlare.
Ständig ledamot erlägger en gång för alla en afjgift af 75 kr.
Årligen betalande ledamöter:
Adelswärd, A. T., Friherre, Godsegare.
Åtvidaberg.
AfMlins, C, A.f Disponent. Norrköping.
Akllörd, rA , vice HKradshöfd ing. Upsala.
Ahnfelt, O. N. T., Professor. Lund.
Ahrenberg, A., född Lindhult, Fra.
Göteborg.
Algren, Z, Ingeniör.
Digitized by
Google
150
Almquist, y. A., vice Slottsarkivarie.
Alströmer, C. J. A. y., Friherre, Kans-
liråd.
Alströmer, y. A/., Friherre, Jur. Fil.
Kand. Upsala.
Andersson, iV., Stadsnotarie. Lund.
Anjou. A. F. K,, vice Härad«h^diii£.
Annerstedt, C, Universitetsbibliotekarie.
Upsala.
Antell, K., öfverste. Helsingfors.
Appelberg, K, Direktör.
Appeltofft, P. C, Kammarskrifvare. Gö-
teborg.
von Arbin, G. E., Aktnarie. Kristian-
stad.
Arborelius, G. F,, NoUrie.
Bager, £., Godsegare. Thorsberga.
Baeckström, A. E. O. A., Major.
Bagge, G. A.^ Kapten. Karlstad.
Barthelson, F. A., Kassör.
Beck-Prlis, C. C, Grefve, Godsegare.
Börringe.
Beck-Priis, G. yf., Friherre, Andre Sekr.
i Utr.-Dep:t.
Beck-Priis, 7. G., Friherre, Kammar-
herre. Söderö, Åtvidaberg.
Belfrage, F. A. a, Med. D:r. Göte-
borg.
Belfrage, F, Länsman. Herrljunga.
Belfrage, y. G. IV.^ Kammarherre.
Belfrage, A". A.^ e. Provinsialläkare.
Mölndal.
Bennet, J. E. Fy Friherre, Löjtnant,
örtofta.
Bergenstjema, (7., Revisor.
Bergenstråhle, Gunhild, Fru. Upsala.
Bergenstråhle, y. E. G., Kammar-
herre.
Berger, S. T., Kanslisekreterare. Djurs-
holm.
Berggren, E. fV., Byggmästare.
Bergmanson, G. £., Kontrollör. Hel-
singfors.
Bergstrand, //., Fil. Kand. Upsala.
Bielke, £., född Carieson, Grefvinna.
Slattefors. Linköping.
Björkman, G. A., vice Auditör.
Björlin, y. G., öfverste. Visby.
Blom, E.y Kamrerare. Vingåker.
Bodin, A., Bokhållare.
Bonde, C. Csoh, Friherre, Öfverste-
kammaijunkare. Eriksberg, Katrine-
holm.
Bonde, C. y, Trolle-^ Grefve, Godsegare.
Trollebolm.
Bonde, G, F,, Grefve, Godsegare. Thcle-
borg, Vexiö.
▼on Bonsdorff, C, Professor. Helsing-
fors.
Bore, E., Grufpastor. Gellivare.
Borgström, A, G. 5., Assessor, Kristi-
anstad.
Bowallius, B,, Amanuens.
Brahe, Af. P., Grefve, Kammmrhene.
Rydboholm. Rydbo.
Brahe, N. C, Grefve, öfverstekammar^
junkare.
Breitholtx, C. G. E, Jur. Fil. Kand.
Upsala.
Brodin, ^., vice Häradshöfding. Malmö.
Buren, A. O. G., öfverintendent
Bnrén, 7*., Amanuens.
Burenstam, C. y, R., f. d. Ministre
plénipotentiaire. Tjelfvesta, Snaflnnda.
Bäckström, A., e. o. HofråttsnoUrie.
Bottiger, y., Hofintendent.
Carlander, C, J/., f. Grosshandlare.
Carlheim-Gyllensköld, S. V. t7., Ama-
nuens.
Carlson, C. F, Kamrerare.
Carlson, C. F E., Professor. Djursholm.
Carlsson, E. F T., Kamrerare.
Cassel, F. G., Ofverstelöjtnant
Castro-Peijo, A., Portugisisk envoyé.
Cederström, B. C, Friherre, Assessor.
Kristianstad.
Cederström, C. O. R., Friherre, Student
Upsala.
Cederström, E. T., Friherre, Godsegare.
Knisenberg.
Cederström, Ä. S. C. 7"., Friherre,
Major.
Celsing, G. //., Ofverkammarherre.
Clason, 5., Docent.
von Collan, A., Protokollssekreterare.
Helsingfors.
Colliander, C. O., Löjtnant Göteborg.
Creutx, £. y G., Friherre, Löjtnant
Digitized by
Google
iSi
Croneterg, O. U.^ vice Hänidshöfding.
Cronsteét, F. W,, Grefve, Kapten. Ful-
lerö.
Dahl, y. /., Löjtnant.
VOB Dardel, G, F. A^., Student. Upsala.
von Dardel, N, a, vice Hixadshöf-
ding.
De Geer, J, J. <7., Friherre, Amannens.
De la Gardie, J, C, GrefVe, Kammar-
herre.
De la Gardie, M, G,, Grefve, Lands-
höfding. Kristianstad.
De Maré, T., öfverstelöjnant, Eksjö.
Djnrklou, N. G,, Friherre, Kammar-
herre. Örebro.
Donglas, L, V. A,, Grefve, Landshöf-
ding. Linköping.
Drake, C, F, Student. Sigtuna.
Dnbois, 5. E. y., Kontorsskrifvare.
Dnfwa, A. fV., e. o. Hofrätunotarie.
Durling, A. E,, Hofrättssekreterare.
Eckerbom, H. G., Juris stud. Vexiö.
Edelstam, A.^ e. o. Hofrättsnotarie.
Karlstad.
Edman, C. G.^ Kanslisekreterare.
Egerström, F. R,, Ledamot i Landt-
bmksstyrelsen.
Ehrengranat, A". A., Kapten. Boras.
Ehrenkeim, F. C. E., Kammarherre.
Grönsö, Enköping.
Ehrensvärd, C. A., Grefve, RyttmSstare.
Liatorp, Helsingborg.
Ehrensvärd, G. C. A., Grefve, Rytt-
måstare. Marsvinsholm.
Ehrensvärd, y. y. A., Grefve, Juris
Doktor.
Ek, C. vice Häradshöfding.
Ekdahl, A. 7., Regementsläkare. Tecko-
matorp.
Ekehmd, Z>., Kansliråd.
Ekman, C, Bruksegare. Finspong.
Ekman, 5. U. 7., f. ICurck, Fru, Gubbero,
Göteborg.
Ekstrand, r., Ingeniör. Järfva.
Ekström, F. W., f. d. Expeditionschef.
Elgenstiema, G. M.^ Postexpeditör.
von Engeström, Z. 5. B. BemdsiUrna^
Grefve, Godsegare. Posen.
Erlandsson, P., Kontorschef. Göteborg.
von Essen, A. H:son^ Friherre. Signes-
berg, Bro.
von Essen, A, N., Friherre, Kammar-
herre. Heltiden. Tidaholm.
von Essen, C. R. C. C, Trafikchef,
Malmö.
von Essen, /T, Friherre, Riksmarskalk,
Excellens.
von Essen, IV, H.son, Friherre, Rylt-
mästare. Örebro.
Fahlbeck, P. E., Professor. Lund.
Falk, //., Löjtnant. Karlsborg.
Falk, H. a, Juris. Kand.
Falkenberg, A. C. Af.^ Friherre, Amanu-
ens.
Falkenberg, C. IV. H, G., Friherre,
Kammarherre. LagmansÖ, Vadsbro.
von Feilitsen, C, G. a. Advokat, Karis-
krona.
Flach, A, IV.y t. f. Kansliråd.
Plach, C. G, A, V., Kapten. Kariskrona. '
Flach, F F.f Revisor.
Fleming, O. H, A., Friherre, Major.
Pock, C A. i^.jKammaijunkare. Höfverö,
Sörby.
af Porselles, y. A. A., f. d. Löjtnant
Upsala.
af Porselles, y Af, Fröken, Fil. Mag.
Helsingfors.
Fröding, G. H., öfverstelöjtnant
Frost, K. /*., Komminister. Mantorp.
Gahn, £*., Kapten. Upsala.
Gavellns, C7., Kamrerare.
Geete, G, W., Provinsialläkare. Borås.
Gillberg, H,, vice Häradshöfding. Lund.
Grafström, H. F. A., Länsnourie. Kari-
stad.
Grönblad, C. A., Biblioteksamannens.
Grtfnvall, ^. ff^., Juris studerande. Lund.
Gyllenhaal, L. H,, Distriktssekr. vid
statens jern vägar.
Gyllenkrok, A, T, G., Friherre, Kam-
marherre. Bjömstorp.
Gyllenstiema, ^., Friherre. ForsmöUan,
Klippan.
Gyllenstiema, M, Friherre, HoQäg-
mästare. Krapperup, Höganäs.
Gyllenstiema, A^., Friherre, Godsegare.
Elfdalen, Klippan.
Digitized by
Google
152
Gymnasiebiblioteket i Skara.
Gödel, F., Biblioteksamanuens.
Göteborgs SUdsbibliotek.
Hallberg, M., GrosshaDdlare. Helsing-
fors.
Hamiltoo, G. M.^ Grefve, Godsegtre.
Hedensberg. *
Hansen, H. 7., Lärare. Kjöge, Dan-
mark.
Hedström, F., Revisor.
▼on Heidenstam, O. G.^ Kammarherre
Heilbom, O., Generalkonsul. Djursholm.
Hierta, P. G, A., Friherre, Godsegare.
Frimmestad.
Hildebrand, /?. A., Pastor.
Hildebrand, ff. O. I/., Riksantiqvarie.
Hildebrand, ff. R. T. £., Riksarkivarie.
Hildebrand, /C. E. H., Fil. Dr. Docent
Hillman, A., Konsul.
Hirsch, A., Studerande. Upsala.
Historiska föreningen i Upsala.
Holm, C. T,, Bokhållare.
Holm, G, B. A., vice Ilfiradshöfding.
Hongberg, i?., öfverlKkare. Pitkäniemi.
Finland.
Hult, E, Göteborg.
Hyltén-Cavallins, C. H. O. Vexiö.
Hämqvist, W,, Aktuarie.
Ihrc, B. J. A.j Löjtnant, Godsegare.
Ekebyhof.
Indebeton, G.y Bokhållare.
Jahnsson, y., Hofjuvelerare.
Janse, A. F. D., Kapten.
Johansson, A. £. J.^ Rådman.
Johansson, 7-, i Noraskog, Fullmäktig
i Riksgäldskontoret.
Jnngbeck, A". AT. A.^ Revisor.
Kalling, y. P. U.son^ Grefve, Amanuens.
Kantzow, J, A., Friherre, f. d. Major.
Hjulsta, Enköping.
Karlsson, y. (7., Borgmästare. Vesterås.
Kempe, B.^ Grosshandlare.
Kennedy, y. 7"., Kammarherre. Råbelöf,
Kristianstad.
Kiellman-Göranson, A, O. /., Kom-
minister.
Kinberg, A. W., Revisor.
Klinckowström, A. A, C. R. E,, Fri-
herre, Docent. Djursholm.
Klinckowström, M. F. E,, f. dg Laktn-
sky^ Friherrinna.
Klinckowström, R. Af., Friherre, f. d.
ÖfVerste.
KUngspor, CA., Riksheraldikns. Näsby,
Bogsta.
af Klinteberg, F, Hofrättsråd.
Kniberg, AT. G. E., Kapten.
Kongl. Krigsskolans bibliotek. Karl-
berg.
Koschell, a, Bankkassör. Helsingborg.
▼on Krasmer, A. R., Friherre, Hof-
marskalk.
Krigsarkivet.
Kronberg. y. y. F^ f. d. Professor.
▼on Kmsenstjema, ff. £. /^, Under^
löjtnant.
von Krasenstjerna, y. E,, Statsråd.
von Kmsens^ema, y. G. F., Amanu-
ens.
Kngelberg, O. Af,, Revisor.
Kiisel, E. H., Amanuens.
Knylenstjema, A. y. C, Kammarherre.
Lagerberg, A. M. E., Kammarherre.
Lagerberg, S, C. A., vice Hiradshöfding.
Djursholm.
Lagerbring, Af. G. C, (Ödd Hammar-
sten. Fru.
Lagerfelt, F. Af. A., Friherre, Kammar-
herre.
Lagerfélt, G. A. F, Friherre, Kabinetts-
kammarherre. Lagerlunda, Malmslätt.
Lagergren, C. E. F F y. Z., Markis,
Kammarherre.
Lagergren, G. B., Kanslisekreterare.
Lagergren, AT. //., Postexpeditör. Göte-
borg.
Lagerheim, C. H. T. A., Utrikesmini-
ster, Excellens.
Lagerheim, Jf. G. IV, E., Friherre,
f. d. Major.
Langenberg, F. A. Z.., Kapten.
Lawski, 7-, Konsthandlare. Norrköping.
Leczinsky, C. A.^ Amanuens.
Leijonancker, C. R. E., Major. Skara.
Leijonhttfvnd, B. S. A.-son, Friherre,
Major.
Leijonhnfvnd, C. E. A:s<m, Friherre,
Major.
Digitized by
Google
153
Leijonhufvad, G, C-.son^ Friherre, Ama-
nuens.
Leijonhnfvad, K, A. K:son^ Friherre,
Löjtnant. Eskilstuna.
Leijonhufvnd, K, G. A,, Friherre, Löjt-
nant. Hvilsta, Eskilstuna.
LeijonhufVad, 5. A., Fröken, Fil. Kand.
Leahnsen, W. O., Friherre, Kammar-
junkare.
Lewenhaapt, A. L. C, Grefve, Kammar-
herre.
Leweahaapt, C, Grefve, f. v. Utrikes-
minister, Envoyé. London.
Lewenhanpt, C. A. A., Grefve, Kam-
marherre. Cla^torp, Katrineholm.
Lewenhanpt, C. H. E., Grefve, Fil. D:r.
SSbylnnd, Kumla.
Lewenhaupt, G. A, S. A. A., Grefve,
Envoyé. Wien.
Levertin, A. P.y Med. D:r.
Lifgardets till häst officerskår.
Liliequist, G, N, ?., Fil. Dr., Aktuarie.
Liljenberg, E.^ e. o. Hofrättsnotarie.
Ystad.
Lindberg, E, V.y Grosshandlare.
Lindegren, A., Slottsarkitekt.
Lindeli, P., Ingeniör.
Lindhé, C. J. H,^ Löjtnant. Malmköping.
Lindhult, Ellen, Fil. Kand. Upsala.
Lindhult, iV. A., Amanuens.
Lindqvist, (7., Student. Upsala.
Lindstedt, A. K., Kamrerare.
Lindström, A. F.<, Geolog.
Lindström, O., Godsegare. Nolhaga,
Alingsås.
Ling, A., Tandläkare.
Linnell, C. Z., Redaktör. Vcxiö.
Linnell, E, G. F. Fil. Kand. Vexiö.
Lundberg, A. IV.y Ingeniör. Lund.
Lnndell, B., Posttjensteman.
Lnndin, C, Sknftställare.
Lundström, A, H., Professor. Upsala.
Lnndström, K. /*., Kammarskrifvare.
Lysholm, T, F, R., Major. Marieberg.
Läffler, /*., Professor. Djursholm.
Löwen, A. O. L, Trolle-, Friherre. Gods-
egare. Häringe.
Löwen, J. O. IV., Friherre, Löjtnant.
Hemfosa, Eksjö.
Personhistcrisk tidskri/i. igo2.
Löwen, S, A. F., Grefve, Godsegare.
Gerstaberg, Jerna.
Löwenadler, //., Handlande. Göteborg.
Löwenborg, F. W., Löjtnant. Karlberg.
Malm, A. H.y Registrator.
Malmberg, E, F. K., Löjtnant. Upsala.
Malmsten, E. H,, Amanuens.
Malmström, C. G., f. v. Statsråd. Djurs-
holm.
Manderström, C. F, Friherre, Gods-
egare. Dufveholm, Katrineholm.
Mannerfelt, C. a. Kapten. Borås.
von Meck, il/., Rjrsk Legationssekrete-
rare.
Millqvist, F., Redaktör.
Montan, E. JV., Professor.
Montgomery, J., Kammarherre.
Montgomery-Cederhielm, ^., Kam-
marherre. Segersjö, Lännäs.
Mnnthe, C. D, Z. W. W:son, Öfverste-
löjtnant.
von Möller, A. P, Godsegare. Skottorp.
Nationalmusei Konstafdelning.
Natt och Dag, A. A:son, Kapten. Sköfde.
Nelson, C. G. A., Folkskolelärare.
Nilsson, C, Bokhandlare.
Nordenfalk, C. O, C. J., f. d. Lands-
höfding.
Nordenfelt, T. W., Kammarherre.
Nordlund, H, E., Jägmästare. Orrbyn.
Norrmén, A., Bankdirektör. Helsingfors.
Norska Rigsarkivet. Kristiania.
Norstedt, /?., Landskapsmålare.
Nystedt, G. £/., Bataljonsläkare. Alingsås.
Nyström, ^., Kamrerare. Karlstad.
Odelberg, C. A., Kapten.
Odelberg, O, IV., Fullmäktig i Riks-
gäldskontoret.
Odelberg, V. J. K, Löjtnant, Farsta,
Gustafsberg.
Odencrantz, J. G., Kronofogde. Vim-
merby.
Odhner, C. Z, f. d. Riksarkivarie.
Ohlson, a. Revisor.
Oldberg, E. O. M., Kommendör.
Oldberg, G. A.y f. d. Kapten.
Olivecrona, S. R. D. K., f. d. Justi-
ticråd.
Olsson, A. F., Amanuens.
Digitized by
Google
1 54
Ossbahr, C. A., loteDdeni.
von Otter, C. F., Friherre, Advokat-
fiskal.
Oxehafwad, B. F. O., f. d. LöjtnanL
Umeå.
Oxenstierna, S. E. C, f. Wallenberg.
GrefvinnSf Sirishof.
Palm, A. A. £., RegemenUiDtendent.
Solleftei.
Palm, C. U., KoDSthaDdlare.
Palmen, E. (7., Friherre, Professor. Hel-
singfors.
Palmkvist, E., Fil. Kand., e. LXrare.
Peterxens, A, F, R„ v. Iläradshöf-
ding.
Petterson, C. E., Hofkamrer.
Petrelli, D, T. 7., Krigsarkivarie, f. d.
Kapten.
Peyron, G. F., Major. Helsingborg.
Philipson, C. O., Godsegare. Marieborg.
Norrköping.
Philipson, E. Generalkonsul. Amster-
dam.
Piper, E. A. A.., Grefve, Kammaijunkare.
Snogeholm, Söfdeborg.
Piper, E. H. 5., Fröken. Löfstad,
Okna.
Piper, E. W.^ f. von Haffner, Grefvinna.
Söfdeborg.
Planting-Gyllenbåga, C. G., Major.
Tranås. (Småland).
Planting-Gyllenbåga, G. H. W,, Kap-
ten.
von Plåten, C. L, G,, Friherre, f. d.
Registrator.
von Plomgren, J, P, C. P:scn, Löjt-
nant.
Posse, G. G:son^ Grefve, Kammarherre.
Almnäs, Hjo.
Printxsköld, O. H, R.y Förste Hof-
marskalk.
Queckfeldt, /. 7. 7. F., född friher-
rinna Rudbeck. Edsberg, Tureberg.
Quennerstedt, A. IV.j Professor. Lund.
Raab, C. 7. C, Friherre, Kapten.
Ramel, Af., Friherre, Godsegare. Hvi-
derup. örtofta.
Ramel, S. G. F. T., Friherre, Andre
Sekr. i Ulr. Dep.
Ramsay, J. M., född Ekström. Fru.
Helsingfors.
Rappe, F., Legationsråd.
Regnstrand, O. F., Revisor.
Rehbinder, ff. fV. J. A% Friherre,
Kommerseråd. Djursholm.
Rettig, 7, Grosshandlare. Gefle.
Renterskitfld, 5. H, C, Civilingeniör.
Göteborg.
Riddarhuset, Svenska,
Riddarhuset, Finska. Helsingfors.
Ringins, E. S. E., v. Hfiradshöfding.
Malmö.
Rogberg, H.y vice Häradshöfding. Skara.
von Rosen, A. E., f. Barmkow, Friher-
rinna. HelgsUtt, Sya.
von Rosen, C. A.y Grefve, öfverste-
kammarjunkare.
von Rosen, E. E. A. A. Grefve, Gods-
egare. örbyhus.
von Rosen, F. T. C, Grefve, Kammar-
herre. Hedenlunda, Vadsbro.
von Rosen, G. P. A., Grefve, HofrflUsråd.
von Rosen, G. T. A., Grefve, Kam-
marjunkare.
von Rosen, R, G. E. Af,, Grefve,
Kapten.
Rosengren, C. E. I. H,. BtttsljonsU-
kare. Karlberg.
Rosman, H., Amanuens.
von Rothstein, C. F., Direktör.
Rudbeck, J. R,, G, Friherre, vice Hä-
radshöfding, AuditÖr.
Rudbeck, O. T. G. A, F., Friherre,
Agrée.
Rudbeck, Reinh., Friherre, Kammar-
junkare.
Rudbeck, T. G. A. R., Friherre, Student
Edsberg, Tureberg.
Rnuth, Af. Z>., Grefve, f. d. GeneralloU-
direktör. Saltsjöbaden.
Rydin, AT. R., Kammarråd.
Ryman, F, V, A., Häradshöfding. Karl-
stad.
Samselins, H., Jägmästare. Neder-
Kalix.
Sandströmer, C, v. Häradshöfding.
von Schinkel, B. 5., v. Auditör.
Schiick, 7. H. E., Professor. Upsala.
Digitized by
Google
155
von Schwerin, W. C, Friherre, Gods-
egare. Skarhult, Kristineberg.
Selldin, O. A., Kammarskrifvare. Göte-
borg.
Settervall, /C.^ Biblioteksamanuens.
SilfVerschitfld, O, B. A., Friherre, Gods-
egare. Koberg, UpphKrad.
Silfverskjöld, O. B, T.^ Amanuens.
SUfVersparre, 7. H. A. fV„ Auditör.
Venersborg.
af Sillen, £. O. C, Kammarherre.
Sinebrychoff, P., Helsingfors.
Sjöberg. A^. 7. L., Förste stadsläkare.
Landskrona.
Sjöberg. AT. AT, Jur. Fil. Kand. Upsala.
Sjöström, C, Stadsfogde. Lund.
Skogman, A"., Amanuens.
Snoilsky, C. 7. C, Grefve, öfverbibliote-
karie.
Sondéo, C. M,^ Professor.
Sondén, P, H. 5., Arkivarie.
Sparre, CA. G, S.om, Friherre. Gunnebo,
Mölndal.
Sparre, G. A.^ Grefve, e. o. Hofrätts-
notarie.
Sparre, 7. C, Grefve, Godsegare. Brogård.
Bro.
Spens, ^., Grefve, Löjtnant.
Stackelberg, F. Af., Friherre, Direktör.
Helsingfors.
von Stedingk, C. £. 5., Friherre, Kam-
marherre, Gåringstorp. Vingåker.
von Stedingk, JI. Z., Grefve, Kapten.
von Stockenström, ff. A,, Öfverkam-
marherre.
Strokirk, C. £., Kapten, Jemvägstra-
fikinspektör. Göteborg.
Ström, Z>. A., Amanuens.
Swalin, fV., Registrator o. Arkivarie.
Söderhielm. A. fV. /*., Civilingeniöt.
Gefle.
Söderlind, R., Kassör. Örebro.
Tamm, H, 5., Revisor.
Tanbe, C. E. Ä, Friherre, f. d. Arkivarie.
Tanvon, A. F., Ofverstelöjtnant
Tengstrand, /. E. O., Notarie i Jem-
vfigsstyrelsen.
Tkam, P. A. a, Tjensteman i Sv. Tele-
grambyrån.
Thomle, E, A,, Arkivarie. Kristiania.
Thorssell. A. /*., Kapten.
Tigersckiöld, J/. E, Kanslisekreterare.
Toll, ff. C7., Godsegare. Hjularöd. Askeröd.
Trolle. A. E. 5., f. Uijonhufvud, Fri-
herrinna. Trollenäs.
Trotsig. K, E., Kontrollör. Hedemora.
Trozelli, P. Z., Ryttmästare. Bjömsnäs,
Äby.
Tallberg, H. fV., Bokföriäggare.
Tömeli, E. R., Amanuens.
Tömell, T. a, Auditör.
Uggla, E. J. G., Friherre, Kapten.
Uggla, T., Auditör.
af Ugglas, F. a, Friherre, Löjtnant.
Sneslingeberg, Forsmark.
Ulfsparre, y. A. C?., Major. Helsingborg.
Ulrich, C, 7., t. f. Auditör.
Vougt, C. F. r., Kanslisekreterare.
Vnlt von Steycm. 7. F fV., Gods-
egare. Kaggeholm.
Wachtmeister. A. F. Cison, Grefve,
Generaldirektör.
Wachtmeister, A. JV., Grefve, Andre
Sekr. i Utr. Dep.
Wachtmeister. E. S. L. C,f. ven PlaUn,
Grefvinna, Statsfru. Kulla Gunnarstorp,
Helsingborg.
Wachtmeister, G, F, Grefve, f. d.
Ryttmästare. Knutstorp, Axelwold.
Wachtmeister. H. G., Grefve, Kabinetts-
kammarherre. Årup, Bromölla.
Wachtmeister, H. H.son, Grefve, Stats-
råd.
Wachtmeister, W, U. M., f. Bennet.
Grefvinna, Christineholm, Nyköping.
Wahland, 7., Borgmästare. Osthammar.
Wallensteen, 7. A., f. d. Kammarrättsråd.
Wallin, F. E. H.
Wancke, F, T., Direktör.
Warbarg, K, 7., Professor.
Wasastjema. G. A., Godsegare. No-
linge, Tumba.
Wedberg, J. a, f. d. Justitieråd.
Weidling, C, H., Kontrollör. Göteborg.
Wennberg, C, Doktor. Vexiö.
Wennerberg, 5. A., Ryttmästare. Hel-
singborg.
Wennerström. J, V., Apotekare. Vexiö.
Digitized by
Google
156
Werner, K. F., Kamrerare.
Wernstedt, H., LöjtnaDt.
Wessler, J., Tandlfikare.
Westerdahl, E,y Kamrerare.
Willers, W., Kamrerare.
Wittlock, y, A. Z, Regementsläkare.
Vexiö.
Wrangel, A. M, H., Grefve, Envoyé.
Bryssel.
Wrangel, C. F,^ Friherre, Kabinettskam-
marherre. Ellinge, EslÖf.
Wrangel, E. H, G.^ Professor. Lund.
Wrangel, /:, Grefre, Kansliråd.
Wrangel, F. U., Grefve, Kammarherre.
Wrangel, H. E, /., f. Ehrensvärd, Fri-
herrinna. Hyby, Klågenip.
Wrangel, H. G. IV,, Kommendörkapten.
Wrede, H., Friherre, Assessor. Jönköping.
Wretman, 7., Rådman.
Zethelias, G., Kanslisekreterare.
Zettervall, 5., Ingeniör. Djursholm.
Ahrberg, C. J/., vice Häradshöfding.
Akerhielm, A. L. E.y Friherre, f. v.
Statsråd, President.
Akerhielm, C. G.y Friherre, Kammar-
herre. Okna, Walla.
Akerhielm, G. F. N., Friherre, Kabi-
nettskammarherre. Thorsåker, Väsby.
Åkerman, H,, Envoyé. Paris.
Omberg, Z. M, V., f. d. Hofintendent,
Landsarkivarie. Vadstena.
Österman, E., Porträttmålare.
Korresponderande ledamöter:
Bovet, A.y Bokhandlare. Paris.
Charavay, E., Archiviste-paléographe.
Paris.
Cohn, A., Bokhandlare. Berlin.
Fischer v. Röslerstamm, £., Skrift-
ställare. Graz.
deGn«ll-y-Borbon,^., Markis. Madrid.
Honghton, ^. Af. M., Baron. Fryston
Hall, Yorkshire.
v. Mohr, von Morbnrg and Snnegg,
Ritter, Jur. Doktor. Grax.
de Prat de Nantonillet, Markis
Spansk envoyé.
Vallier, C7., Godsegare. Grenoble.
De af sällskapets ledamöter, för hvilka ej annorlunda uppgifves, bo i
Stockholm.
Sedan föregående häfte (IV: i) af Personhistorisk tidskrift utkom,
hafva 17 personer ingått såsom ledamöter i Svenska autografsäll-
skapet.
Rättelse.
Härmed påpekas att det framgår af noterna till >Slägtanteckningar
af Jakob Turesson» etc.,* att sid. 406 i Schlegels och Klingspors
bok ej observerats, där rättelser och tillägg till slägten Rosengren
finnas. Tilläggas kan, att det är från Erik Jakobsson den ännu lef-
vande grenen af Jakob Turessons slägt härstammar.
Personhistorisk Tidskrift Ärg. IV haft. I.
Digitized by
Google
PERSON-REGISTER. '
Abborre. 134.
Abrahamsdir, Barbro. 125.
Adlerheim, Per. 52.
Afvander, Dordi. 123.
> Johan. 121.
Afzelius, Arvid August. 71.
Agrelia, Brita Persdotter. 129.
Ahl. 134.
Ahlman, Cbristmao Jöns-
dotter. 126.
> Elisabet. 123.
> Maria. 129.
t Maria Andersdot-
ter. 129.
Alander, Christina Daniels-
dotter. 127.
Albogius, Erik. 60.
Alstadius, Brita Caisa. 54.
Alstrin, Carl. 58.
AUin, Nils. 122.
AminofT, L. F. 25, 96.
Andersdotter, Cath. 134.
> Dordi. 129.
> Ellen. 148.
> Ingrid. 140.
> Sara. 127.
Andersson, Eric. 122.
» Olof. 123.
Angerstein, släkten. 74.
Antelia, Sara Sophia. 133.
Anthelius, släkten. 74.
Antilius, Abluna. 60.
> Johan. 60.
> Johannes. 60.
Antman, Anna. 122.
> Johan Christier-
son. 122.
> Nils. 122.
» Nils Petter. 122.
Arbman, släkten. 74.
Arfwedson, släkten. 74.
Armfelt, frih. 137.
Amer, Petter Gustaf. 60.
von Ascheberg, Christ.
Ludv. 116.
▼on Aschcberg, Eleonora Eli-
sabet. 116.
> Märg. m. por-
trätt. 1 16.
> Mai^. Sabina.
116.
» Rutger, gref-
ve. 116.
> Sophia, Lo-
visa. 116.
Ask, Anna Greta. 122.
» Carl Gustaf Bernhard.
122.
> Edvard, 122.
> Johan Bernhard. 122.
> Johannes. 122.
> Jonas. 122.
Asp, Carl Anders. 60.
Aspengren, 143.
Autio, Anna Arabella. 56.
Bseck, Olof. 122.
Barcken, Lars. 122.
Bamekow, Brita. 119.
> Christian. 1 16.
> Kjell Christo-
pher. 116.
> Magdalena Eleo-
nora. 119.
> Magnus. 119.
> Rutger. 116.
Barsk. 56.
Bartinieff. 47.
Beckerström. 142.
Beckman, Johan. 142.
Belfrage, Johan Leonard,
m. portr. 135.
> .\ke. 135.
Bennet, EHsabetta. 126.
> Wilh., frih. 119.
Benzelberg, Gustaf Eric. 122.
» Hans. 122.
> Heinrich. 122.
> _ Johannes. 122.
Benzelstierna, Lars. 58.
Berg, Christina. 125.
> Nils. 122.
> Petter. 141.
Bergbom, Jacob. 122.
> Nils. 122.
Bergenstierna, Johan. 58.
Bergensträhle. 137.
Bergman, Jacob. 122.
> Johan. 122.
> Johannes. 122.
> Sara Märg. 122
123.
> Zacharias. 122.
Bergmark, Anna Maria. 60.
> Axel. 60.
» Axel Ludvig. 60.
» Carl Samuel. 60.
> Hedvika Caro-
lina. 60.
> Johan Daniel. 60.
> Johan Henrik.
58, 59, 60.
* Rosina Johanna.
60.
Bergsten, Petter. 122.
Bergström, släkten. 74.
> Nils Petter. 122.
> Olof. 142.
> Otto. 75.
Bemdes, Johan. 49.
Bervald, Johan Fredrik. 79.
Bevert, Benedicta. 113.
Bielke, Sigrid, i.
Billberg, Torsten. 141.
Billvall, Cari Fredrik. 122.
Biurberg, Axel Julius. 122.
> Juliana. 122.
Björck, Margareta. 127.
> Nils, 122.
Björckman, Cecilia. 60.
» Elsa Susanna. 60.
» Johan. 60.
Björkegren, Lars G. 141.
Björklo, Olof. 122.
> Thomas Olofsson. 122.
1 Uuurbetadt af O. B.
Persofthisiorisk tidskrift igoi.
Digitized by
Google
158
Björkman, sUkten. 74.
Björkström, Bengt 143.
Biörn, Barbara. 60.
Björnbom, Nils. T22.
> Nils Peter. 122.
Björnram, Maria Fredrika.
146.
» Per. 146.
> Torsten Per Gu-
staf. 146.
Björnström, Anders. 60.
> Anna Maria. 60.
> Brita. 60.
> Greta Stina. 60.
> Isaac. 60.
» Jacob. 60.
> Johan. 60.
» Lisa. 60.
> Mathias. 60.
Björzell, Er. 59.
Blind. 57.
Blom. 43, 10$.
Blomfelt, Anna Brita. 127.
» Carl Fredrik. 122.
» Casper Fredrik.
122, 127.
> Johan. 122.
» Magdalena. 124.
> Ottiliana.122,127.
Blomfelt de Weingarten,
Brita. 122.
Blomgren, Kristina. 146.
Blomqvist, Peter. 144.
Blomstedt, Jacob. 48.
> Malin. 48.
Olof. 48.
Blumenberg, Kristina Charl.
148.
Blåfjeld. 95.
* And. Konr. 36.
Bodin, Daniel. 123.
> Friedrich. 123.
> Maria Brita. 123.
* Olof. 123.
Olof Gustaf. 123.
> Sophia Ottiliana. 1 23.
von Bohlen, Charl. 70.
Bohlin, Petter. 123.
Bolander, Hans. 123.
Bolin, Daniel. 123.
> Eva. 132.
» Hans. 123.
> Margareta. 125.
> Mikael. 141.
> Olof. 123.
Bonde, Carl. 49.
Borg, Christina Ulrika. 60.
> Ebba Charlotta. 60.
> Elisabet Amalia. 60.
> Fredrik Ulrik. 60.
> Isac. 60.
Borg, Maria Sofia. 60.
Borgenström. 106.
» KarlFredr. 37.
Borsselia, Christina. 134.
Boström, Carl Jacob. 123.
» Christina. 123.
> Eric. 123.
» Nils. 123.
Brak, Johan Henriksson. 56.
Brandelia, Anna. 122.
Bredberg, slXkten. 74.
von Breitholtz, Bemdtjulius,
m. portr. 22,
37, 95-
• C. G. 24.
> Claes Josef.
24.
> Didrik Ju-
lius. 22.
E.J. 23,24.
Brenner, sUkten. 74.
Broberg, löjtn. 106.
» Magn. Maur. 43.
Broman, Erland. 58.
BronikofTski. 95.
Bronikowskifjob . Sigism. 36.
Broome, Helena. 114.
Bran, Johan. 28.
Brunnius, Barbro. 60.
» Brigitta. 60.
» Christina. 60.
> Erik. 52, 60, 61.
» Eva. 60.
Biyggare. 134.
Brändberg, Märg. 122.
Bucht, Andreas. 60.
> Gabriel. 60.
> GusUf. 60.
» Lars. 60.
> Samuel. 60.
Buhrström, Erik. 123.
» Isach. 123.
> Jacob. 123.
> Petter. 123.
Buller. 134.
Buren, släkten. 74.
Burman, Anders. 123.
> Caisa Stina. 123.
> Erik Petersson. 1 23.
> Petter. 123.
Buske. 134.
von Busseck gen. MUnchen,
Magdal. (Maria) Eleonora.
116.
Buthelius, Herlac. 114.
Buurström, se Buhrström.
Bäåt, Bo Gustafsson. 20.
> Johan Pedersson. 19.
Bääth-Holmberg,Cecilia. 70.
Bäck, Catharina. 123.
* Jacob. 123.
Böckelman, Georg Frie-
drich. 123.
Böös, Anders. 123.
> Carl Reinhold. 123.
> Jacob Reinhold. 123.
» Sophia Cath. 123.
Cajana, Susanna. 125, 133.
Carlberg, Eric. 123.
Carlbom, Anna Carlsdotter.
125.
Carlqvist, Anna Cath. 123.
> Carl GusUf. 123.
Carlsson, Erik. 142.
Carlstedt, Christina. 114.
Carnal. 95.
de Carnal, Karl Henr. 43.
Carstens, Peter. 113.
Carstensen, Peder. 113.
Cavalli, släkten. 78.
Cavallin, släkten. 78.
Cavallius, släkten. 78.
CedercreuU, Axel Wilh. 68.
Cederschiöld, H. S. 148.
Cederström, frih. 137.
Celsius, Olof. 148.
Cetti, släkten. 74.
Charpentier. 95.
> iClas Aug- 43.
Charphe. 37.
Chorseus, Mikael. 78.
Christiemin, Erik Daniel.
58, 60.
> Johan Daniel.
60.
Christophersdotter, Lisbe-
tha. 127.
ChurfÖrste. 134.
Clausén, Olof. 123.
Claussen, Nils Nilsson. 123.
Cohn, Mathilda Charl. 79.
Collin, Petras. 148.
Colling, Johan. 58.
Conradi, Georg Henrik. 72.
> Georg Johan. 72.
> Gustaf Wilh. 72
Constenias, Catharina. 60.
Dagesdotter, Anna. 127.
Dahlberg, Daniel. 112,114.
> Lars. 1 14.
Dahlpihl, Bruno. 123.
Dahlström, släkten. 74.
Damen, Elisabet Christina.
123.
> Hans. 123.
Danielsdotter, Brita. 130.
Deboée, Claes. 52.
DelaGardie,M.G.,grefve. 5.
Dickson, släkten. 74.
Dohna. 2.
Digitized by
Google
159
Dr&ke, Aona. 123, 133.
> Hans. 133.
» Hans Olofsson. 123.
> MKtta. 124.
Drake till Hagelsnim, Gu-
staf. 77.
Drakenhjdm. 58.
Drugge, Catharina. 60.
> Claes. 60.
> Fredrik. 60.
* Johan Gnstaf. 60.
Dryg. 134.
Dubois, Pierre. 144.
Dnrckman, Olof. 124.
Dans, Karin. 124.
Dynaesia, Eils. Märg. 124.
Edberg, Jan. 142.
Ed fast, Catharina. 126.
Edin, Magdalena. 123.
Edstedt. Anna Cath. 143.
Edström, Anna. 128.
£emodeman, se Emademan.
Ehrencrentz, Olof. 58.
Ehrenstrabl. 69.
Ekman. 132.
> Anna. 124.
> Elsa Brita. 124.
> Helena. 124.
> Johan. 124.
> Jonas. 124.
> Maria Christ. 132.
> Olof. 124.
> Samuel. 124.
Ekström, Anders. 147.
> Anna Krist. 147.
> Jonas. 59, 60.
> Nils. 61.
Olof. 53, 59, 60.
Eld, Andreas. 124.
> Catharina. 124.
EldstM. 56.
Elingias, Erik. 48.
Elliot, släkten. 74.
Emudeman, Elsa. 123, 133.
Eng, Birgitta. 133.
Engeström. 95.
> Karl Leonard. 37.
von Engeström, Lars. iii.
Engström, Anna Maria. 124.
> Christina. 124.
» Elisab.Cath. 124,
> Elisabeth Hend-
riksdotter. 128.
> Helena. 124.
> Johan. 124.
> Johannes. 124.
> Lars. 124.
> Lisa Caisa. 122.
> Margareta. 124.
> Olof. 124.
Engström, Peter. 124!
> Petter. 124.
> Petrus. 122.
Engwander, And. 141.
Enhielm, Lena Sophia. 128.
> Margareta. 128.
Erik XIV. i.
Eriksdotter, Dordi. 133.
> Ella. 122.
> Mecktill. 19.
Ersson, Anders. 142.
> Christian. 51.
Espling, Jacob. 61.
> Per Larsson. 61.
> Petter. 61.
Eurenius, Jacob. 124.
Fabricia, Christina. 122.
Fabricius, Jöns. 124.
Fagerborg, Carl Henrik. 143.
Faggot, Peter. 58.
Fahlgren, Olof. 124.
Falck. 134.
Falk, släkten. 74.
> brukspatron. 27.
Fant, Georg Fredrik. 78.
Feif, Inga. 58.
* Jacob. 58.
Fellenia, Märg. 48.
Fellenius, Anders. 61.
» Andreas. 61.
» Brita. 61.
> Catharina. 61.
> Johannes. 61.
> Sara Maria, 61.
Fellman, Petrus. 124.
v. Fersen, Axel. 13.
Fijn, Cari Petter. 61.
Finckenberg. 95.
> Karl Erik. 36.
Fjellström, Nathanaél. 124.
Flintenberg, Carl Magnus.
124.
Flodman, Anna Sophia. 127.
Flor. 95.
» E. 43-
Fluur, Anders. 124.
> Anna. 124.
> ' Anna Caisa. 123.
> Hans Jönsson. 124.
> Hans Olofsson. 124.
> Jöns. 124.
> Maria. 124.
> Per Jönsson. 124.
Flygare, Anna Kajsa. 61.
> Anna Maria. 61.
> Brita. 124, 125.
> Gabriel. 61.
> Johan Johansson.
61.
> Salomon. 61.
Forbus. 54.
* Margareta. 134.
Fordell, (Fordehl o. Fordel),
Brita. 125.
> Hans. 125.
> Jacob. 125.
> Mai^eta. 125.
> Maria. 115.
Forsberg, Maria. 61.
> Nils. 125.
af Forselles. 95.
> Berndt Johan.
43.
> Göran. 72.
> Per. 72.
Forsman, Brigitta. 133.
> Brita. 62.
> Jöns. 125.
> Magdalena. 61, 63.
Fors, Lars Olsson. 61.
Fortelius, El. Märg. 123.
Fransell (Frantzell o. Fran-
zell), Abraham.
125.
> Anna Märg. 125.
> Catharina. 125.
> N. 125.
> Sophia. 125.
Franzén, Johan Otto. 143.
Fredenberg, släkten. 74.
Frederick, colonel. 67.
Frick, Otto. 117.
Frimodig. 134.
Frosterus(-a), Andreas. 125,
133-
> Catharina. 125,
133.
> ErnstWilh.61.
Fröding, H. 75.
Frösfelt, Peter. 142.
Fullmo-Schoug,Anna Maria.
125.
> Cath. Elisa-
bet 125.
> Gustaf. 125.
> Margareta.
Fahrseus, Maria Elisab. 72.
Förstman, Catharina. T 27.
Georgi. 103.
Gers, Johan. 143-
Giertzson, Christopher. 61.
> Peter. 61.
Gietting (Geting). 134.
Gillmeus, Petter. 143.
Govenius, Anna Brita. 125.
* Brita Helena. 125.
> Carl. 125.
> Carl Petter. 125.
> Claes. 125.
Digitized by
Google
i6o
Govenius, CUes Eric. I3$.
> CUes Niclas. 125.
> Conrad. 125.
> Itac. 125.
> Mtgd. Carlsdot-
ter. 122.
* Märg. 130.
> Paul. 125.
> Paulus. 125.
> Sara Elisab. 125.
Graan (Gran), Brita. 127.
» Cath.122,134.
» Hans. 125.
» Olof. 127.
Gråas, Lars. 144.
Grafström, Stina. 61.
Grainger, Walther. 58.
Granl^rg, Johan. 125.
> Lars. 125.
> Sivert 125.
Granqvist, Paul Meijer. 77.
Granstedt. 95.
* Per. 25, 36.
Grape, Anna Märg. 48.
» Arendt. 49, 58.
> Brita Kristina. 6r.
> Isaac. 48, 6f.
* Jacob. 50.
9 Johanna Magd. 61.
* Katarina. 61.
> Kristina. 61.
> Lorentz. 61.
> Z. 48.
Greig. 76.
Grevillius. 95.
C. J. 26, 36.
Grill, Claes. 58.
Gripenstedt, Johan. 148.
Groth, Ingeborg. 122, 129.
> Lorens Jacob. 58,59.
> Maria. 62.
* Mathias. 61.
Griiner. 146.
Grönberg, Eric. 142.
* Paul. 144.
Gyllenborg, J. 58.
Gyllengrip, frih. 53.
Hackzell, Andreas. 126.
» Anna. 125.
> Anna Cath. 133.
> AnnaElisab. 133.
> Anna Lisa. 125.
» Anna Märg. 125.
> Christina. 125,
126, 129.
> Ericus. 125.
> Esaias. 125, 126,
129.
> Haquin. 126.
> Johannes. 126.
Hackzell, Magdalena. 126,
129.
» Maria. 126.
> Mårten. 125, 126,
129.
> Nicolaus. 126.
> Olaus. 126.
> Zacharias. 126.
Haegg, Elisabet. 128.
Hagelgren, Anna. 142.
Hagman, Catharina. 129.
Hahlbom, Erich. 126.
> Jacob. 126.
Hahn, Abraham. 126.
> Anna. 131.
> Anna Cath. 126.
> Anna Maria. 127.
> Benjamin. 126.
> Christ. Helena. 125.
> Conrad. 126.
> Elisabeth. 132.
> Eric. 126.
> Isac. 126.
» Jacob. 126.
> Magdalena. 126.
Hahr, Henrik Wilh. 58, 59.
Halldin, Anders. 142.
Hallström, And. 143.
> Sven. 143.
Halsius, Anna Christina. 48.
» Anna Märg. 126.
> Hans. 48, 126.
* Johan. 48.
> Märg. Sofia. 48.
> Mårten. 48.
> Olof. 48, 126.
> Sofia 48, 6r.
Hamilton, Gustaf, frih. 58.
v. Hamm, J. M. 143.
Hammar, Brita. 126, 130.
> Johan. 126.
Hammarstedt. 143.
> Johan. 141, 144.
Hansdotter, Märg. 61, 123.
> Maria. 129.
Hansson, Per. 124, 132.
Hapstadius, Brita. 126.
> Johan Olofs-
son. 126.
> Johannes Olai.
126.
» Olof Johans-
son. 126.
> Samuel Johans-
son. 126.
Haquini, Johannes. 79.
Håra (Hare). 134.
Hardt, Madlena. 19.
Harlin, Olof. 126.
Harlin, 47.
Hassel, Fredrik Otto. 58, 59.
Hasserits, Jacob. 143.
Hedblom, slikten. 74.
Hedeman, Johan. 126.
Hedeman, Johanna Cath.
131.
Hedström, Johan. 61.
Heijdeman, Laurenlz. 126.
Hellant, Anders. 52.
Hellsing(Helsing),Clara El i-
sabetha. 126.
> Joannes. 126.
> Johan E. 54.
» Jöns. 61.
Hellström, Maria. 132.
Olof. 48.
Hemmingsdotter, Lisa. 140.
Heostadius, GusUf. 48.
> Johan. 48.
Hermelin, Samuel Gostaf,
frih. 147.
Hemelius, Jöns. 126.
Hemodius, Andreas. 127.
> Anna Märg. 127.
129.
• Brita Maria. 61.
127.
* Carl. 127.
» Jacob. 127.
> Lars. 127.
• Wilhelm. 127.
129.
Heuriin, släkten. 78.
» C. L 78.
Hierta, Anna. 127.
> Elisabetha. 127.
• Lars. 127.
> Olof. 127.
Hildebrand, David. 58.
» Gotthard. 58.
* Henrik Jacob. 5S.
Hillberg, Peter. 143.
Hillerström, Johan. 142.
Hillman, Anna. 127.
> Christina. 127.
> Daniel Bengtsson,
127.
Hising, Michel. 58.
Hjelmstjerna. 99.
» Joh. Ang. 36
Hjertberg,Charl. Regina. 61
> Johan Gustaf. 61
> Nils Magnns. 61
Hjäme, Urban. 5.
Hoijendick, Hybbert 79.
Hollsten,Christina Cath. 1 3 1
> Maria Elisabet. 124.
HoUstTöm, Jonas. 127.
Holländer, Olof. 127.
Holm, Christina. 127, 134-
> Elsa. 124, 127.
> Helena. 132.
Digitized by
Google
i6i
Holm, Olof. 124, 127.
Holmberg, slakten. 74..
Holmsteo, Maria. 130.
Holmström, Cath. Elisabet
144-
HaligreD, And. 141.
Hnltin, Johannes. 127.
Haltman. 47-
> Johan. 144.
Hnmble, Carl Petter. 61.
» Johan Jacob. 61.
* Paul. 61.
Hfllpherska genealogierna.
145-
Hjlteoins, släkten. 78.
H7lten-Cavalliiis,slllkten.78.
G. O. 78.
H. 148.
> Henrik. 78.
Håkansson, Gabriel. 127.
H&rd, Madlena. 19.
» Peder Olofsson. 19.
Hård till Segerstad, Beata
Eleonora. 135.
Higgman, Benjamin. 127.
> Jonas. 52.
» Petter. 127.
HSrling, Zacharias. 142.
HXstesko till Målagård, An-
na Helena. 22.
Högmodig. 134.
Höljer, Eric. 127.
Hök, Henrik. 141.
Iding, Sofia Månsdotter. 60,
61.
Idman, Anna Cajsa. 62.
> Maria. 62.
» Sam u el Larsson. 62.
Ibre, Johan. 148.
In de Betou, Maria. 79.
Ingerman, Crispin. 142.
Ingman-Manderfelt, Carl Jo-
han. 75.
Ingwander, And. 143.
Isacsdotter, Märg. 123.
Isacsson, J. Fr. 59.
» Mathias. 129.
Isberg, Eric. 127.
> Nils. 127.
Jacobi, Frideman Gottlob.
127.
Jacobsdotter, Anna. 125, 127.
> Karin. 140.
Jakobsson, Erik. 156.
Jennings, Frans. 52.
Jemer, Elias. 127.
* Johan Hansson. 127.
Johansdotter, Dordi. 133.
> Elisabet 126.
Johansdotter, Greta. 60.
Jonsson, Nils. 140
Joris, Denis. 50.
Jolius, Helena Charl. 113.
> Nils. 113.
Juniander, Cath. 132.
Junkka. 57.
Junnelins, Johan. 62.
> Maria. 62.
> Mats. 62.
> Michel. 62.
> Per. 62.
Jysky. 56.
Jägerhom till Spurila. 72.
» till Storby, Otto
Fredrik. 25.
» till Storby, Tor-
sten. 25.
Järta, slakten. 74.
Jöns i Norrhnlt. 140.
Jönsdotter, Brita. 132.
> Christman. 129.
> Ella. 124.
> Elsa. 140.
Jönsson, Jon. 140.
> Jöns. 128. 140.
> Matts. 123.
> Måns. 140.
KaImberg,OttoReinh. 104.
Karnovitz. 44-
> Niclas. 103.
Kaupik. 57.
Keksi, Anders Michelsson.
5».
Kempe, Magdalena. 62.
Kero, Odal. 56.
Kilmallock, lord. 67.
Kihlström. 96.
> Otto. 36.
Kindmark, Sven. 144.
Kinhlroan, Beata. 122.
Kiällmark, Per. 14 1.
Kjöping, Brita Christina.
127.
» Carl Fredrik. 127.
Kjellman, släkten. 74.
Kjellström, Lars. 142.
Kjerulf. 137.
Knort. 134.
Koberg, Abluna. 62.
» Catharina. 62.
> Hanna. 62.
> Hans. 62.
Olof. 62.
Koch, Joachim. 128.
> Johanna Magdalena.
128.
Konst, Anna. 62.
> Helena. 62.
von Kothen, frih. 52.
von Kothen, I. H. 58.
von Kraft, D. 69.
Kring, Barbro. 128.
> Erich. 128.
Kmse. 134.
Kruslock. 134.
Krutrök. 56.
Kråka, Elisabet 128, 133.
> Olof. 128.
Kroger, Anna Märg. 62.
> Gertrud Sofia. 62.
Kuhlefeldt,KariFredrik. 37.
Kurvander, Maja Lena. 62.
> Olof. 62.
Kiisel, Jacob. 59.
Kyle. 95.
> Anna. 21.
» A. J. 43-
von Köhler, Axel Johan,
frih. 136.
» HedvigChari.,
frih. m. portr.
136.
Köllerström, Anna H. 143.
Köming, ätten. 79.
Lsestadius, Johan. 128.
> Johan Eric. 128.
» Lars Levi. 54.
> Olof. 128.
> Sofia. 62.
Lagerbohm, Anna. 123.
> Anna Brita. 128.
> Anna Elsa. 128.
> Cari. 128.
> Daniel. 128.
> Elisabet 129.
> Erland. 124, 128.
> Eva. 128.
> Fredrich. 128.
> Johannes. 128.
> Magnus. 128.
* Sofia Lo visa. 128.
Lagerborg, Anna Sophia.
128, 130.
> Helena Christ.
130.
Lagergréen, ätten. 148.
Lagerhjelm. iio.
Lalin, Carolina Johanna. 62.
Lang, Chari. Llrika. 132.
> Elsa Sofia. 122.
> Eriana Magd. 123.
> Hedvig Maria. 124.
> Lars E. 128.
Lange, Johan Jacob. 128.
> Sara Maria. 122. 128.
Larsdotter, Dordi. 128.
> Helena. 61.
> Sofia. 48.
Larsson, Elias. 62.
Digitized by
Google
1 62
LansoD, Erik. 6a
> Lars. 13a.
Laorie. 148.
Lanrin, ätten. 148.
Leckow, grefvar. 115.
Lcfrén, J. P. 138.
LeijellfAdam Jacobtion. 58.
Leijonhtifvtidf C. C:ton,frih.
74-
> K. A. K:ton,
frih. 74.
Lemon, Hnbert. 143.
Lenberg, Joban Fredrik. 62.
> Maria Helena. 61,
62.
Lenman, Johan. 128.
Lenning, Brita. 62.
> Brita Stina. 62.
» Elisabet. 62.
> Gabriel. 62.
» Sofia. 62.
> Sven. 62.
> Sren Gabriel. 62
Leopold, Carl Adam. 112,
114.
> Daniel. 1 1 5.
> Owe. 115.
> Sigfrid. 114.
> Thomas. 115.
af Leopold, Carl Gustaf. 115.
Lepte, Anna. 48.
LewenbanptfG. A.,grefTe. 2.
Lewin, Tonas. 128
Lidin, slikten. 74.
Lifbobm, Hans. 128.
> Hindrick. 128.
> Lars. 128.
Lifdenia, Briu Hansdotter,
128.
Ligelins, Canutus. 77.
Lilliehöök. Georg. 116.
Limbom, Elisabeta. 128.
Lind, Christina. 124.
Lindahl, Sara Märg. 130.
Lindbaum, Anna Brita. 128.
> Carolina Jacobi-
na. 133.
> Hindrick. 127,
128.
> Jacob. 128.
> Maria. 127, 128,
129.
> Nils Gabriel. 128.
> Paul. 128.
Wilhelm. 128.
Lindeberg, Johan, 62.
Lindecrantz,Gust. Adolf. 25.
Lindgren, Peter. 143.
Lindmark, Anna Caisa. 62.
> Carl Petter. 62.
> Erik Gustaf. 62.
Lindmark, Per Hansson. 62.
Lindqvist, Fredric. 128.
Lindstedt, Johan. 62.
Lindström, L. H. 59.
T. Linné, Carl. 148.
Lithander, Daniel. 52.
Liung, Laurentz. 128.
Ljungberg, Maria. 129.
Ljungfelt, slikten. 74.
Lode. 95.
> Otto Herm. 36.
Lohm. 134.
Longh, Magdalena. 122.
Lorichs, Fredr. Otto. 53, 59.
Lonrie. 148.
von Ludwig, Adolf Gustaf.
129.
Lundberg, släkten. 74.
Lundgren, Egron. 72.
> Helmelit Mildh.
72.
> Lars. 144.
Lungh, Andreas. 129.
> Friedric. 129.
Luur. 134.
Låd vika, Erik Ersson. 61.
I^g* Magdalena. 122.
Löfgren, släkten. 74.
Löfström, Carl Erik. 143.
Löhtman, J. 58.
Löpare. 56.
Löwenadler, släkten. 74.
» Henrik. 74.
Maaherra, Isak Isaksson.
56.
Macklier, David. 116.
> Mariana Lovisa.
119.
Mselberg, Maria. 123.
Msexmontan. 62.
Magnus, släkten. 74.
Malmberg, Jonas. 143.
Malmgren, släkten. 74.
Malmström, Catharina. 132.
Mannerfelt, Johannes. 62.
Marko flf. 42.
Markatröm. Cath. Märg. 129.
> Olof. 129.
Marschall, Johan. 124.
Matsdotter, Greta. 60.
Mattsson, Jöns. 129.
Maull, Magd. Märg. 114.
Meijerfelt, J. A., grefve. 119.
Melander, Anna Maria. 134.
Meldercreutz, Jonas. 52, 64,
146.
Mellin, Christina. 131.
> Johan. 129.
> Märg. 125, 129.
von Mentzer, Magdalena. X7.
Mexberg, GabrieL 62.
> Greta Stina. 62.
> Nils Gabriel. 62.
> Otto Reinh. 62.
Michelsdotter, Agneta. 63.
» Maig. 62/
Miitens, M. 69.
Mild. 134.
Mitander, Erik. 62.
Moden, Olof. 129.
Molér, V. 145.
Montell, Garl Petter. 129.
> Carl Reinh. 129.
» Cath. Märg. 129.
> Nils P. 129.
Morath. 137.
Mose, Gustaf. 62.
Mnnck, Fred. Reinh. 95.
Muntsterhjelm. 95.
> Otto Berndt. 36.
Musin-Puschkin. 42.
Mänsdotter, Brita. 140.
> Helena Chari.
141.
Mansson, Johan. 133.
> Jonas Magnus. 141.
> Jöns. 140.
Möller, Johan. 143.
Mört, Anna. 48.
> Jacob. 48.
Mörtberg, Helena. 60, 62.
Mörth, Barbru. 62.
9 Brita Dordi. 62.
> Samuel. 62.
Nauman, släkten. 74.
Nerés, J. 58.
von Neuhof, Theodor Slc-
phan. 66.
Nilsdotter, Anna. 124. 132.
> Barbrui 124.
* Gertrud. 126.
> Karin. 127, 133,
140.
> Sissela. 125.
Nilsson, Erich. 127.
> Måns. 140.
Niurenius, Eric. 121.
Norberg, Mikael. 141.
Nordbäck. 37, 38.
Nordenqvist, Märg. Cath.
129.
> Nils EricssoD.
129.
Nordgren, Cath. 123.
Nordmark, Anna Cath. 129.
> Christina. 129-
> Elsa. 129.
> Elsa Maria. 129.
> Hans. 129.
> Isaak. 129.
Digitized by
Google
i63
Nordmark, Jacob. 129.
Nordström, släkten. 74-
* Elisabet. 125.
* Helena. 132.
> Magnus. 141.
Norin, Greta Elisabeth. 131.
» Johan. 143.
» Magnus. 142.
Norlander, L. G. F. 141.
> Magnus. 140.
> Peter. 140.
Norman, Johau. 129.
Nom, Johan. 58.
Norrhults-släkten. 140.
Nors. 134.
Nyberg, Brita. 62.
Nystedt, släkten. 74.
Nyström, släkten. 74.
» Petter. 144.
Nyvardt, Anna Marg. 62.
Nftsman, Helena. 132.
Ohlsson, Håkan Theodor.
145-
Olofsdotter, Barbro. 124.
> Karin. 122.
> Malin. 124.
> Margeta. 127.
Olofsson, And. 143.
Olsdotter, Catharina. 61.
Ella. 62.
> Eva. 63.
Olsson, Jöns. 122.
> Mareta. 129.
> Måns. 129.
Orava. 56.
Orloff-Denisoff, generalma-
jor. 27.
Orre, Anna. 129.
* Catharina. 127, 129.
Östermark, Jonas. 59.
▼on Otter, Salomon, frih.
137-
Ottonius, Anders. 129.
Oxenstierna, Anna Marg. 8
> grefve. 137.
Pahl, Anders Gustaf. 148.
* C. N. 148.
> Carl Fredrik. 148
> Carl Georg. 147.
> Casper. 148.
> Fredrika Gustava.
148.
» Göran (Georg) Nils.
148.
> Johan Ulrik. 148.
> Nils. 147.
Palmfelt, G. C. 29.
Palmstiema. 137.
Palmström, Helena. 128.
Palmström, Marg. 127.
Pamp. 134.
Partak. 57.
Pascfa, L. 69.
> Ulla. 69.
Patakka. 56.
Perander. 43.
Persdotter, Elisabet. 123.
> Lisbeta. 48.
> Sara. 124.
> Sara Katarina.
140.
Personne, släkten. 74.
Petersen, Walter. 58.
Pettersson, Axel V. 73.
> Malte. 56.
Pijhlfelt (Pihlfcldt), Cath.
130.
> Daniel. 130.
> Dordi Daniels-
dotter. 128.
> Johan. 130.
> Olaus. 130.
Pilgren(Pihlgren), Brita. 130.
» Carl. 130.
> Catharina.
134-
» Johan. 130.
* Jöns. 130.
> Nils. 130.
Pingi. 57.
Pira, Johan. 52.
Plantin, Anna. 125.
> Barbru Magd. 128.
> Elisabet. 122.
> Maria. 129.
Porath, Anders. 114.
> Annika. 113.
> Carl. 113. 114.
> Carl Christofifer. 113.
» Christofifer. 111,113.
> Didrik. 1 14.
> Erik Anders. 114.
> Hedvig Eleonora.
"3-
> Jacob. 114.
> Johan. 1 14.
> Jonas. 1 14.
> Magnus. 1 14.
> Mäua Sofia. 113.
• Nils. 1 14-
> Olof. 1 13.
Olof Ulrik. 114.
> Otto. 114.
> Salomon. 1 14.
> Sofia. 1 14.
> Ulrika Eleonora. 113.
> Wilh. Gerhard. 114.
Post, Catharina. 130.
Printzell, Erik Roland. 52.
Printz8köld,Erik Roland. 52.
Prinzell, släkten. 74.
Puhdas. 56.
Pund, Christina. 130.
Pååve. 57.
Pärsdotter, Sara. 129.
Pärsson, Anders. 129.
Ramel, C. A. 79.
Ramen, major. 137.
Ramsay. 95.
* Joh. Wilh. 36.
* Elisabetha. 125.
Rechardt, Samuel. 130.
Reenstierna, Abraham. 49,
58.
» Jacob. 49, SI.
58.
Reenhom (Renhorn), Anna
Marg. 130.
> Elisab.Chari.
130.
> Olaus Bide-
nius. 130.
> Olof. 130.
Rehn, Margeta. 132.
Renlund, Erik. 62.
Renman, Carl. 130.
> Johan. 130.
Renmarck, Arendt Larsson.
130.
> Jacob. 130.
» Zacharias. 130.
Reuter, Clara Johansdotter.
50.
> Gabriel. 126, 130.
> Jonatan. 50.
> Samuel. 130.
Ribbing, Anna. 20.
> Gustaf. 20.
> Lennart, frih. 70.
> Per Lennartsson,
frih. 70.
> Seved. 20.
* Ture. 20.
Riben. 95.
» Axel Gabr. 43.
Ridderstråle, Gustaf Fre-
drich. 130.
> Regina So-
phia. 130.
Ridderståhle. 96.
> Kasper Hen-
rik. 36.
Rochstadius, Brita. 62.
v. Rohr, Babo Joachim. 130.
Ros, Lars. 142.
Rosander, Carl. 62.
Rosengren, släkten. 156.
> Elsa Jacobsdot-
ter. 18.
> Erik. 18.
Digitized by
Google
i64
RoseDgren, Hans. 48.
> LiM Greta. ia8.
> Madlena Jacobs-
dotter. 18.
> Margareta. 18.
» Mätta Thures-
dotter. 19.
» Ture Jacobsson.
18, 19.
Rosenhane, Schering. 5.
Rosenins, Johan. 130.
> Sanmel. 1 30.
Rosenström, Otto O. B. 26.
Rotkirch. 95.
> And. Oust 36.
Rnbin, Salomon Cbristof.
114.
Rndbeck, Johannes. 8.
» Olof. 8.
> Thure Gust., frih.
m. porlr. 8, 78.
Rupa. 134.
Rutberg, Catrina Änders-
dotter. 123.
> Gustaf Fredrich.
130.
> Johan. 130.
> Jöns. 130.
Ruth, Abraham. 131.
> Adam. 131.
> Catharina. 130.
* Elisabeth. 130.
> Hans. 131.
> Maria. 132.
* Maria Elisab. 123.
* Sara Nilsdotter. 128.
RuUtröm, Brita. 62,126,131.
> Catharina Elisab.
123.
> Christina. 127.
> Eric. 131.
> Hans Olof. 131.
> Helena. 123.
> Isach. 131.
» Jacob. 131.
» Jacob Isach. 131.
> Maria. 128, 131.
> Nils. 128, 131.
> Olof. 131.
Ruuth, Anders. 131.
* Anna. 130.
> Anna Nilsdotter. 126.
* Beata. 132.
> Jacob. 130.
» Nils Jacobsson. 126.
Ryning, Nils. 19.
Ryningsdotter, Mstta. 18,
19-
Rålamb, Clas, frih. m. portr.
81.
Röckner,Anna H elena. 131.
Röckner, Michael. 131.
Rödlund, Anders. 131.
Salin, Olof. 131, 134.
> Sigrid. 130,131,133-
Salström, Anders. 62.
> Ebba Christina.
62.
> Lars, 62.
» Olof. 62.
Samuelsdotter, Anna Kajsa.
61.
> BriU. 63.
Samzelius, Hugo. 147.
Sandberg, Anna Cath. 63.
» Olof. 54, 63.
Sandel. 63.
> Ebba. 62.
Sandman, Nils. 131.
Sandrack, Anna. 142.
Sandström, Carl. 131.
> Martin. 131.
> M&rten. 131.
> Nathanael. 131.
Sarsfjeld. 67.
von Sass. 105.
> Kari Gust. 37.
Saur, Johan Casper. 142.
Sax, Maria. 130.
Schacmeijer. 45.
Scheffcl, J. H. 69.
Schenström, släkten. 74.
Scheutz, Georg. 73.
von Schildt, Carl Ulric. 131.
Schiller, Anna Johansdotter.
133
Schoug, Margareta. 126.
Schultze, Axel Adam. 144.
v. Schwerin, Fredrik Bogis-
laus. 70.
> Jacob Philip,
grefve. 70.
Schöldström, Birger. 77.
Schötz, Jöns. 143.
Segerberg, Christina. 142.
Selin, Catharina. 126.
Sellberg, Gustaf 141.
Setterm an, Christina. 144.
> Niclas. 141.
> Nils. 142.
Sctterström, Petter. 143.
Sevä. 57.
Sigfridsson, Anders. 81.
Silfversparre, ätten. 79.
> Per Sunesson.
79-
> Sune Haralds-
son. 79.
Simolin. 42.
Skarpsvärd. 56.
Skomakare. 56.
Skrijth, Olof Johansson. 129.
SkjTtte, Anna Kristina. 77.
> Gustaf Adolf. 77.
Smedberg, Christina. 131.
Smitt, Frida. 142.
Snällfot 56.
Sohlberg, Anders Petter. 63.
> Carl Johan. 53,59,
63.
» Erik. 63.
Solander, Carl. 133.
Spak, Magnus Henrik. 26,
36.
Spaigren, Jonas. 144.
Sparre, grefve. 137.
Spegel, Brita. 131.
> Catharina. 123.
> Haqvin. 64.
Spelman. 134.
Spett, Brita Andersdotter. 6a
Sprengtporten, general 32.
Stackelberg, grdfve. 137.
Stare, Carl Daniel. 131.
> Maria Cath. 131.
> Nils. 131.
» Nils Gustaf. 131.
Steccenia, Barbara. 13T.
Stecksenia, Barbara. 134.
Steinberg. 2.
Steinholtz, Abraham. 51,52,
58, 60, 64, 146.
> Maria. 63.
Sten. 141.
> BriU. 128.
Stenberg, Catharina. 122.
Stenbock, Eva Charl. 119.
> Magn.,grefve.64.
Stenhagen, Fredric- 131.
> Märg. Magd. 129,
131-
Stenholm, Hans. 132.
Sterner, Elisab. Maig. 125.
Steuchia, Anna. 127.
Stilländer, Anders. 63.
» Fredrik. 63.
> Greta Ulrika. 63.
> Henrik. 63.
» Michel. 63.
Stjernfelt. 104.
» Konr. Frcdr. 36.
Strandberg, Eric. 132.
> Johannes. 132,
> Olof. 132.
> Peter. 144
> Samuel. 132-
> Simon Petrus.
132.
Stranden, Maria Elisab. 113.
* Olof. 113.
Stridsberg, Haquin. 112.
Strindberg, Au^st. 77.
Digitized by
Google
165
Slrinabcrg, Nils. 77.
Strålberg, Jacob. 132.
Ström. 143.
Stuvart, Elsa Beata. 63.
Stål, Isr. 140.
Stålnacke. 56.
Suikik. 57.
SnDd, HaDs Pirsson. 132,
> Jöns Jönsson. 132.
> Margeta. 132.
Sundberg, Jon. 59.
> Nils. 132.
» Petrus. 132.
> Simon Petrus. 1 32.
Sundborg, Anders. 132.
> Helena Elisab.
y Johan Petter. 132.
> Mare. Magd. 132.
> OlofAnders. 132.
Sundelia, Maria. 125.
Sundelin, Anna. 134.
> Brita. 132.
> Christina. 132.
> Olaus. 132.
> Olof. 132.
> Ulrika. 125.
Sundgren, Nils. 132.
> Sara. 132.
Sundström, Johan. 142.
Sup, Brita Johansdotter. 60.
Svanberg. 58.
> Sara. 60, 63.
Svanljung, Christian. 63.
> Fredrik. 63.
> Johan. 63.
» Sven Christ. 63.
Svarfvarc. 56.
Svart, Isac. 54.
Swedberg, Lars. 132.
Svensson, Sven Björk. 78.
Söderberg, Carl Gustaf. 144.
Söderling, Johan. 114.
> Johannes. 112,
114.
Södermark, Anders. 132.
Sörling, Chr. 122.
> Lorentz. 132.
Tandefel t, Karl Robert. 27.
nf Tannström, Nils Magnus.
72.
Tauscher, Barbara. 123.
Tavast, präst. 32, 35.
Tegnér, slttkten. 74.
Thalin, Abraham. 132.
> Andreas. 132.
> Brita Elisab. 132.
> Elias. 132.
» Johan. 132.
> Johannes. 132.
Thalin, Magnus. 132.
> Niclas. 132.
> Olaus. 132.
• Petrus. 132.
> Sven Otto. 132.
Theborg, Paul. 144.
Thingvall, Carl. 47, 64.
Thun, Baltzar. 63.
> Carin. 63.
» Kirstin Ersdotter. 63.
> Olof. 63, 132.
Thuun, Märg. Lisa. 136.
Toback. 134.
Tolk, Olof. 50.
Tomaeus, Adam Ersson. 63.
> Carl Henrik. 63.
» Erik Daniel. 63.
> Erik Johansson.
63.
Isac Wilh. 63.
> Johannes. 63.
» Olof. 63.
» Olof Gustaf. 63.
> Stina Ulrika. 63.
Tornberg, Anders. 54.
> Anna Greta. 63.
> ApoUonia. 63.
> Catharina. 63.
> Elisabet. 63.
> Erik August. 63.
» Erik Jacob. 63.
> Eva Caisa. 63.
> Eva Lovisa. 63.
> Greta Johanna.
63.
» Gustaf Wilh. 63.
> Henrik. 63.
Henrik Wilh. 63.
> Isaac. 63.
> Isaac Christian.
63-
» Johan. 63.
> Johan Henrik. 63.
» Lars. 132.
> Magdalena. 63.
> Margeta. 63.
» Stina Fredrika. 63.
> Stina Henrika. 63.
> Wilhelmina. 63.
Torstanus, And. 121.
Tott, Anna. 81.
> Clas, grefve m.portr. i.
> Henrik Classon. i,
> Kristina. 19.
> Åke. I.
Trindelenberg, (Trindel-
berg), Daniel. 133.
Triumf. 56.
Troberg, Anders. 142.
Tuderus, Gabriel. 133.
Tunberg, släkten. 74.
Persomhistorisk tidskrift rgo2.
Turdfjell, Jac. 52.
> Johan Peter. 103.
Turesson, Jacob. 1 56.
Turgrym. 134.
Tybelia, Anna Caisa. 131.
Taman, Jonas. 142.
Törnblad, Lars. 144.
Törne, Maria. 8.
Törnflychl, O. 51, 58, 147.
Tömmark, Erik. 144.
Uhrwäder. 134.
Ulfhjelm, Clas And. 103.
Ulfsax, släkten. 74.
Ullström, Emanuel. 143.
Umqvist, Nils. 133.
Unseus, Anna Cath. 128.
> Anna Eleonora 133.
> Elisabetha. 129.
> Elsa Sophia. 133.
* Erland Jacob. 133.
> Hans. 133.
> Hans Gustaf. 133.
> Hedvig Charl. 133.
> Johannes. 133,
> Olaus. 133.
» Olof Hansson. 133,
> Zacharias. 133.
Unbom, Johan. 133.
v. Ungern-Sternberg, fältm.
II.
Upmark, släkten. 74.
von Vegesack, frih. 137.
Virgin, Johan Casper. 137.
Vougt, Abraham. 59.
von Wachenfelt. 79.
Wachtmeister till Johannis-
hus, Hans, grefve. 116.
Waem, släkten. 73.
Wahlbeck, Magnus. 142.
Wahlberg, Elias. 133.
» Eric. 133.
» Eric Simonsson.
133-
Wahlgren, släkten. 74.
Wahllöf. Elsa Elisab. 133.
> Hindrich Johan. 133.
> Johan Eric. 133.
> Nicolaus. 133.
Walbei^, Brita Lovisa. 132.
von Walden, Fredrik. 133.
> Georg. 133.
Wallén, Immanuel. 133.
» Maria Christ. 133.
Wallenberg, J. A. 59.
Wallensteen, släkten. 74.
Wallerin, Cath. Märg. 144.
Wallman, Abraham. 133.
» Andreas. 133.
13
Digitized by
Google
1
i66
Wallman» Brigilta. 133.
» Catharina. 133.
> Cath. Märg. 129.
» Jacob. 133.
> Lars. 133.
» Lars Fredrik. 133.
> Magdalena. 133.
» Peter. 133.
» Simeon. 133.
> Susanna. 133.
> Zacharias. 133.
Walpole, Horace. 67.
Waltier (Walltier), Hans. 48.
Wargentin, Märg. Kat. 63.
Wasa, Sigrid, i.
Wasserinan, Fredric. 133.
Wegelin, Johan Georgsson,
72.
Wenman, Anna Cath. 130.
> Anna Lisa. 126,131.
Brita Cath. 134.
> Cajs» Greta. 126.
Carl Er. 130, 133.
> Nils. 134.
Westerberg, Catrina. 134.
> Elisab. 126.
Westin, Dorotea. 113.
Wichman, Anders. 52.
Wiesel, släkten. 78.
Wikblad, sUkten. 74.
Wiklond, Lars. 134.
Winblad von Walter, GnsUf
Esaias. 134.
Wipper. 134.
Wistedt, Erik. 144.
Witmarck, Cath. 134.
» Sophia. 126.
Wockman, Johannes. 142.
von Wolcker, Jeanette. 1 10.
Wollin, Magnus. I41.
WoUkoif, general. 26.
> Henrik. 26.
Wordwordt, Samuel. 58.
Woronsoff. 103.
Wrangel, C. G., grefve. 7.
* C. M. 70.
Wree, Eva. 60, 64.
Wulff, öfv.-löjtn. 44.
Wttnkö, Brita Stina Mats-
dotter. 62.
Yppig. 134-
Zelberg, Anders. 134.
Zelberg, Anders Johan. 134.
2U!llinger, Olof. 134.
Zethelius, släkten. 74.
Åberg, Nils. 134.
» Petter. 134.
Åkerman, Anna Maria. 61.
Aman, Catharina. 130.
» Johan. 134.
» Jöns. 134.
> Jöns Jönsson. 134.
Astedt, släkten. 74.
Ohlnnd, O. 59.
Oman, Brita Jönsdotter. 134.
» Catharina. 124, 127.
148.
> Maria. 122, 124.
önsell, Cath. 131.
öqvist, G. 59.
öm, Jacob. 142, 144.
Östberg, Christina. 144.
östman, Birgitta. 133.
östring, Peter. 134-
öström, Margeta. 130.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
I 902
ÅRS
DÖDSLISTA FÖR SVERIGE
PÄ UPPDRAG AF
PERSONHISTORISK TIDSKRIFTS REDAKTION
UTARBETAD AF
K. Kl!^ LEIjONHUFVUD
STOCKHOLM
KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & sOKBR
1903
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Abenius, Karolina Augusta Vilhtltnina;
f. Karlström 1830 '/a i Köping; f 1902
'Via i Västerfi$, c. make, f. d. borg-
mästaren i sistnilmnda stad, Erik Vil-
helm Abenius^ och fem bara.
Aoharius, Sören; f. 1857 '/a: bank-
kassör; t 1902 "'/s. c. änka, född Gerda
MUlkr^ dotter, moder, sjrster och svå-
ger; begrafven ä Torön.
Adamsson, K. P.; f. d. handlande;
t 1902 "3/4 i Varberg, 91 Sr gammal,
e. barn.
Adamy, Adam August; f. 18 14 'V»;
▼ice konsul; f '902 "A i Västervik.
Adlerbielke, Hildegard Aurora; f.
Molander 1827 Vsi t '9*>2 »•A.
Adiersparre, Georg; f. 1809 'V4; f. d.
öfverste; f 1902 '•/a.
Ahlgrensson, Friisi f. 1828 3<;,o i Stock-
holm; dekorationsmålare; f 1902 '^/lo
på Danviken; begrafven å Danviks
kyrkogård.
Ahlln, Benkt; grosshandlare; f 1902 'Vs
i Stockholm, 39 år gammal, e. moder
o. syskon.
Ahlstrand, Anders Vilhelm; f. 1825 V4;
f. d. handlande; f 1902 "/>o, e. änka,
född Sofia Andersson, dotter, svärson
och barnbarn; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Ahlström, Johan; f. 1825 »Va; gods-
ägare; t 1902 '3/6 i Stockholm, e. änka,
född Karolina Brodin, barn och måg;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Ahrén, A. H,; handlande; f >902 "^A
i Sollefteå, 64 år och 6 mån. gam-
mal.
AUard, H.; f. d. organist och folkskole-
lärare; t 1902 Vt i östra Husby socken
i Östergötlands län, 92 år gammal, e.
son och barnbarn.
Allgulander, Rikard; f. 1853 ^/' ^ Fried-
lefstads socken i Blekinge län; fabri-
kör; t 1902 "/i; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Alm, Johan Olof; f. 1860 *»/4; krono-
Iftnsman i Hölebo distrikt; f 1902 'V7
på Åby i Vagnhärads socken, e. änka,
född Ellen Grönblady och syskon.
Almegren, J. A, E,; f. 1839; tullkon-
trollör; t 1902 "/« i Göteborg.
Almsren, Sven Viktor; f. 1843 'V»;
godsägare; f 1902 Vs-
Almqvist. C. J.; bcvakningsbeftlh. å
kronohäktet i Norrtälje; f 1902 'V,,
i Norrtälje, e. två söner.
Almqvist, Herman; f. å Kindbo i Ulla-
sjö socken; f. d. verkställande direktör
i Kinds härads järnväg; f 1902 "Va i
Göteborg, 67 år gammal, e. änka, född
Lindbergh barn och syskon.
Alsterlund, Jeanna Karolina; se Pauli,
Alstermark, John; f. 1831 Ve; f. d.
major vid Värmlands regemente; f
1902 '"/a på Gunnerud i Värmland, e.
änka, född Ebba NaucUr, bara och
barnbarn; begrafven åBrunskogs kyrko-
gård.
Altberg, Anders Axel; f. 1839 V»;
godsägare; f 1902 ■3/3.
Altvater, Luise Gustava Friederike; se
Pantzerhklm.
Ambrosius, Alfred; f. 1829 på Stensö
i Östergötlands län; f. d. juvelerare; f
1902 Vio i Stockholm, e. bara och
syster.
Aminoff, Anna Cecilia; se Lewenhaupt.
Aminofr, Sofie Maria Elisabet; se
Reuterskiåld,
Amundson, Bernhard Julius; f. 1840
Vii; skomakaremästare; f 1902 V? i
Stockholm, e. änka, Matilda Amund-
son, barn, barnbara och måg.
Anckarsvård, Karl Axel Georg; f. 1849
Vix; landlbruksingeniör; f 1902 'Vs-
Änder, Pär David; f. 1864 »Vio i Stock-
holm; skådespelare; f 1902 ^/s i Göte-
borg, e. änka, född Agnes Jonson, och
svägerska.
Anderson, August; Källaremästare; f
1902 ^/ta i Hjo, nära 70 år gammal.
Anderson, Johan Rikard; f. 1846 '^y 3 ;
f. d. iärahandlare; f 1902 'V« i Mjölby,
e. två döttrar.
Andersson, Anna Katarina, f. fValken-
dorff 1816 »Ve; f *902 ^'h.
Andersson, Axel Fredrik; f. 1863 i
Växjö; bankkam rerare; f 1902 'Vs i
Karlskrona.
Digitized by
Google
Andersson, Axe/ Johan; fabrikör; f
IQ02 V9 i Stockholm, något mer ttn
61 är gammal, e. barn.
Andersson, Axel Vilfulm; f. i Lerbäck
i Närke: f. d. handlande: f 1902 ^ t
i Stockholm, e. döttrar och barnbarn.
Andersson, Betty Charlotta: f. 1818
>«/., t t902 »Vio.
Andersson. Frans Adolf: bokhållare;
t 1902 'V4 i Linköping, 67 år gammal,
e. änka, f. Hiibmetie^ och dotter.
Andersson, Fredrik: f. d. riksdagsman;
t 1902 3/3, 70 år gammal.
Andersson, Hans: f. 1844 i Västra
Grefvie socken; telegraf kommissarie;
t 1902 i oktober i Malmö; där be-
grafven, e. änka och barnbarn.
Andersson, J. S. i Strå; f. 1831: kloc-
kare och folkskolelärare; f 1902 ^ n
i Linköping.
Andersson. Jakob Pllkelm: förestån-
dare för frimärkstryckeriet; f 1902 "V»
i Stockholm, 54 år, 8 mån. och 4 dagar
gammal, e. änka, född Å'ristina Vid-
holm, barn, barnbarn och syskon: be-
grafven å södra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Andersson, Johan^ i Tenhult; f. d.
riksdagsman; f 1902 ''/9» 76 år gam-
mal.
Andersson, Johan Alfred: f. 1856; dis-
ponent för Malmköpings nya sprit-
bolag; t 1902 '9/6 i Malmköping, e.
änka, född Jenny Haglund^ fyra barn
och föräldrar; begrafven å Lilla Malma
kyrkogård.
Andersson, Johannes: f. d. riksdags-
man, landtbrukare; f 1902 '^8 i Grude,
79 år gammal.
Andersson, fC. ; innehafvare af Åstorps
mekaniska verkstad; f 1902 *5/4 vid
Grefvie.
Andersson, /iTarl Erik: f. 1844; f. d.
mästerlots; f 1902 ^^/s i Stockholm,
e. familj.
Andersson, /iTarl Oskar: f. d. kamre-
rare; t 1902 '* « » Stockholm, 77 år
gammal.
Andersson, Äar/ Vilhelm: f. 185 1 *' »;
bokbinderiföreståndare hos aktiebola-
get Norstedt och Söner; t 1902 'V9 i
Stockholm, e. syster, svåger, syster-
barn och styf moder; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Andersson, ^las: f. 1836 '/s i Eggby
socken i Skaraborgs län; f. d. landt-
brukare: t 1902 '°/ia i Stockholm, e.
änka, född Lina Hagelin^ och barn.
Andersson, Nils: f. 181 7: f. d. sjö-
kapten; t 1902 ='V" i Kalmar, e. två
söner.
Andersson, Nils Fredrik: f. d. hand-
lande; t 1902 'Vio i Stockholm, 68 år
gammal.
Andersson, Nils Lukas: f. 1823 i Häst-
veda i Kristianstads län; f. d. pro-
vinsialläkare; med., fil. och kirurgie
doktor; f 1902 '% i Malmö, e. änka,
född Smiit^ och döttrar.
Andersson, Olof: f. d. järnhandlare:
t 1902 V4 i Bollnäs, 36 år, 4 mån.
och 6 dagar gammal, e. änka, född
Brita Jonsson^ och syskon.
Andersson, Per Erik: f. 1828 "/s i Vin-
trosa socken; stadsfiskal; f 1902 '^ >
i Örebro, e. barn och barnbarn: be-
grafven å Örebro södra kyrkogärd.
Andersson. Per Olof: f. 1846 "3; f. d-
byggmästare vid statens väg- och vatten-
byggnadskär; t 1902 "^/s i Stockholm,
e. änka, född Emma fVinåerg, dotter
och son.
André, Hjalmar: fabrikör: f 1902 '^ =
i Sköfde, 47 år gammal.
Appeiberg, Ossian Fabian: f. 1852 ** 3
i Norrtälje; ingeniör; vice kommissions-
landtmätare; t 1902 '^6 i Stockholm,
c. änka, f. Hedvig Lindqvist^ foster-
dotter och broder; begrafven å Upp-
sala kyrkogård.
Appeistam, Johan Fredrik: f. d. hand-
lande; t 1902 ^Iw i Stockholm, 81 år
gammal.
von Arbin, Augusta Anna Fredrika; f.
Jegerhjelm 1834 Vs, t ^902 "^Z?.
Arnell, Georg; ingeniör vid Munksjö
pappersbruk: f ^9^2 ^/s i Enköping,
e. änka, född Eriksson^ och fem barn.
von Arnold, Friedrich Johan Reinhold;
f. 1854 *h på Tiirpsal i Estland; gods-
ägare: t 1902 'Vs i Nyköping, e. änka,
född Molly Helena Constance von LillUn -
feld^ och fyra barn.
Arosenlus, Henrik Alfred; f. 1841 i
Västervåla socken; baningeniör vid
Bergslagernas och Göteborgs— Borås
järnvägar; f '9^2 'Vt, e. änka, född
Rydén^ två söner och en dotter.
Asklund, Anders Fredrik; f. 1829 " 6
i Västerljungs socken; kyrkoherde i
Stenkvista och Ärila Jförsamlingar af
Strängnäs stift; f 1902 V« i Stenkvista:
begrafven å Stenkvista kyrkogård.
Asklöf, Otto; civil ingeniör; f 1902 *' i
i Vimmerby, 81 år gammal.
Aufifustlnl, Karl Valfrid; f. 1865 ' 5*
godsägare; f 1902 3/7.
Aurell, Karl Konstant; f. 1840 ' to
i Linköping; grosshandlare; f 1902
V6 i Stockholm, e. änka, (Ödd Alma
Scherman^ barn och broder; begrafven
Digitized by
Google
ä norra begrafoingsplatsen vid Stock-
holm.
Aurén. Karl Valfrid; f. d, stations-
inspektor; t ^902 "^6 i Uppsala, e.
tfnka, född BtomkvisU och son.
AurtvllMus. Vilhtlm Emanuel: f. 1838
>'/xa; civilingeniör; f 1902 »»/ö i Stock-
holm; begrafven i familjegrafven ä
Alunda kyrkogård i Uppsala län.
Axbers. Johan Vilhelm: f. 1834 V4;
sjökapten; f 1902 "/• på resa mellan
Sundsvall och Stockholm, e. änka,
Betty Axbergs barn och barnbarn ; be-
(^afven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Baoklln. Filip August: f. 1847 'Va;
grosshandlare; f 1902 V; & Lilla Ekens-
berg, e. änka, född Ida Maria Sofia
Eklund^ fyra döttrar och syskon; be-
grafven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Backman, Albert: f. d. distriktskassör
vid sUtens järnvägar; f 1902 ""/lo i
Stockholm, 64 är gammal, e. änka,
född Horney^ och dotter; begrafven i
familjegrafven E norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Baokman. Karl Fredrik: f. 1845 »V»;
konditor; t 1902 V^ i Hernösand, e.
änka, Ida Backman^ fosterdotter och
broder.
Baaokström, Karl Anton Vilhelm: f.
1842 "V» i Karlskrona; f. d. kom-
mendörkapten; t 1902 "Va i Stock-
holm, e. änka, född Matilda Amalia
Ger Ung, barn och syster: begrafven ä
galérvarfvets kyrkogård i Stockholm.
B«wwdi Agne: f. 1881; fanjunkare i
Fortifikationen; f 1902 ^U i Stock-
holm, e. föräldrar och syskon ; begraf-
ven i familjegrafven å Solna kyrko-
gård.
Basge, Axel Karl Henrik: f. 1833 på
Oland; landtbruksinspeklor; f 1902
»Vi på Sjöbacka vid Sköfde.
von BcUir, Ottiliana Charlotta Aimée
Gustafva {Gusten); f. 1834 '/», t
1902 '^/r.
Balkenhausen, A. V.: f. 1813 i Kö«
penhamn; grosshandlare; f 1902 »^/la
i Sölvesborg, e. änka, född Svanlund^
och sju barn.
Barnekow, Malte Edvard; f. 1837 ^ 9;
f. d. kapten; friherre; f 1902 V4-
Beckman, Agda: f. 1863; föreslånderska
för handarbetets vänners konstsöronads-
skola; f ^902 'V»» i Stockholm; be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Beckman, Klas: f. 1819 "A i Hjälstad
socken; kyrkoherde i Synncrby för-
samling af Skara rtift; t 1902 "Vs» e.
änka i 2, giftet, född Fredrika Jo-
hanna Margareta Linnarsson, och barn;
Bégat. Jens Victor Emile; f. 1839; fa-
brikör; t 1902 'Via i Stockholm, e.
änka, Augusta Bégat, barn, barnbarn
och syskon; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Beljer, Frans Ulrik: f. 1836 "/y i Kåge-
röds prästgård; f. d. bokförläggare; f
1902 'Vt i Öfver-Järna socken, e. änka,
född Anna Davida Lovisa Tegnér^ sex
döttrar och två söner; begrafven i
familjegrafven å Botkyrka kyrkogård.
Bellman, Gustaf Vilhelm: f. 181 1 3>/„
i Borgå; f. d. telegrafdirektör; f. d.
löjtnant; f 1902 "/a i Haparanda.
Bengtson, Axel Mauritz: f. d. material-
förvaltare; t 1902 'Vö i Stockholm,
67 år gammal.
Bengtsson, Karl Gustaf: f. 1848 Vs i
Stockholm; grosshandlare; f 1902 ^'a
på Saltsjöbaden, e. änka, född Ida
Ahlstedt^ barn och syskon; begrafven
i familjegrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Bennerström, J. E.: f. 1827; f. d.
rådman i Säter; f 1902 Va i Säter.
Berg, Hugo Teodor; fabrikör; f 1902
'Va i Stockholm, 59 år gammal, e. barn.
Berg. Isak: fabrikör: t 1902 V" i Karls-
krona« 68 år gammal.
Berg, Johan August; f. 18 18 Ve i Kri-
stine församling i Göteborg; kontrakts-
prost; kyrkoherde i Östra Karups för-
samling; teol. och fil. doktor; f 190^
'Vi, e. dotter och måg; begrafven å
Östra Karups kyrkogård.
Berg, Lars Oskar, f. 1837 V" vid Ströms
bruk i Helsingland; konditor; f 1902
'5 5 på Nytomta vid Södertälje, e. änka,
född Amalia Söderström, barn och
syskon ; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Bergbom, K.: sågverksi^are; f 1902
^8 i Neder-Kalix.
Berggren, Anders Johan; f. 1828 'Ve;
handlande; f 1902 'Vi i Kristianstad,
e. änka, barn, barnbarn, svärdotter,
svärmoder, svåger och svägerska.
Berggren, Gideon: f. 1849; stationsin-
si>ektor vid Ulfshyttan; f 1902 V" i
Ulfshyltan.
Berggren, Karl Johan: bruksägare; f
1902 " 4 i Stockholm, 67 är gammal,
e. tre döttrar och barnbarn; begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Berggren, Teodor: f. d. handlande; t
1902 3 10, 84 år gammal, e. änka, född
Emelie Kahn, broder, svägerska och
Digitized by
Google
brorsbarn: begrafven i norra begraf-
niogtplatsen vid Stockholm.
Berghoitz, Anders Georg; f. 1825; f. d.
stationsinspektor vid Stehags station;
t 1902 Ve.
Berghoitz, Ernst Göran Mauritt; f.
1854 V9; f. d. föreståndane; f 1902
•'/s, e. syskon.
Berglus, Sebastian Oskar Gustaf: f. 1834
^6; hiradshöfding i Rönnebergs, Onsjö
och Managers domsaga; f. d. assessor:
1 1902 ^79 i L4Uidskrona; dSr begrafven.
Berglund. Ida; f. 1858 *3/,i pä Rams-
hytte bruk; husmoder i AllmSnna och
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg; f
1902 "Al. e. moder.
Bergman. Erik Alexis; f. i Stockholm;
civilingeniör; f iqo2 *^/7 på Långhult
i Västergötland, 69 år gammal.
Bergman, J. A.; f. i Gäfle; f. d. gross-
handlare; t 1902 »®/3 på Sörliden i
Västergötland, 75 år gammal, e. dött-
rar, barnbarn och barnbarnsbarn.
Bergman, Gustaf Samuel; f. i Stock-
holm ; godsägare ; f 1902 'Vta å Högsta
i Västergötland, nära 65 år gammal,
e. barn och barnbarn.
Bergman, /Carl Emanuel; f. 1854 Va;
disponent; t 1902 "m-
Bergman, Karl Henrik; f. 1832 "/o;
f. d. stationsinspektor å statens järn-
vägar; sjökapten; f 1902 "•/!, e. änka
och barn.
Bergman, Z. B.; f. d. grosshandlare;
t 1902 i Stockholm; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Bergman, Ludvig; f. d. inspektor; f
1902 '76 i Förslöf, något öfver 58 år
gammal, e. fosterdotter och broder.
Bergqvist, Friberg Vilhelm Leonard; f
1855 'Vs; tobakshandlare; f 1902 ^U
i Örebro, e. änka, född Alma Anders-
son^ tre barn, moder, svärfader, systrar,
svågrar och svägerskor.
Bergqvist. Karl Magnus; f. d. källar-
mästare; hotellägare; f 1902 ^/9 i
Karlshamn, något öfver 57 år gam-
mal, e. änka, född Lindenau^ och två
döttrar.
Bergstrand, A. H.; f. 1870 i Simris-
hamn; amanuens i civildepartementet;
t 1902 V" i Köpenhamn, e. föräldrar
och sjrskou.
Bergstrand. Hjalmar Johan Henrik
Leonard; f. 1852 Vs i Nybro; f. d. chef
för Stockholms skarpskyttekårs femte
kompani; handelsagent; f 1902 'V3 i
Stockholm; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Bergström, Karl Gustaf; fanjunkare
vid Göta lifgardes musikkår; f 1902
"*/& i Stockholm, 52 år, 5 mån. och
21 dagar gammal, e. änka, född Char-
lotta Andersson^ och barn; begrafven
å gamisonskyrkogården i Stockholm.
Bergström. Per Reinhold; kamrerare:
t 1902 'V4 i Stockholm, 54 år, 5 mån.
och 2 dagar gammal, e. änka, född
Lotten Nyqvist^ son och sjrskon: be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Bergström. Rosina Eugenia ; se Wem-
stedt.
BeHln. Mac; f. 1845 V» i Balkåkra
socken i Malmöhus län; lektor i mate-
matik och fysik vid Jönköpings högre
allmänna läroverk; fil. doktor; f 1902
"/'• i Jönköping, e, änka, f^d Scko-
länder y och sex söner; begrafven i Jön-
köping.
Berndt. Karl Johan Paul; f. i Sagan i
Tyskland ; kartograf vid generalstabens
litografiska anstalt; f 1902 ''/x i Stock-
holm, e. änka, Anna Berndt^ och barn ;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Berns, Heinrich Robert; f. 1815 »3/7 i
Stockholm; f. d. konditor: f 1902 " 3
i Stockholm, e. barn, barnbarn, syskon
och S3rskonbarn; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Bernström. Hugo Valfrid; f. 1849 ** '
i Falkenberg; kamrerare vid Göteborgs
och Bohus läns sparbank; f 1902 " 4
i Göteborg, e. änka, född Julie Wi-
gert^ och bam.
Berthllsson, 7. B,; gruflTogde; f 1902
V* i Grufgarden, 62 år gammal, e.
änka, född Hedman^ och barn.
Beselin, Rudolf Valentin; f. d. ^en-
domsägare; f 1902 i december på Tjos
nära Mariestad, e. tre söner och tre
döttrar.
Beskow. Fredrik Bernhard; f. 1829 *« ö:
f. d. kamrerare i Stockholms sjöför-
säkringsaktiebolag; t 1902 3/4 i Stock-
holm, e. tre söner, dotter och syskon;
begrafven i familjegrafven å Solna
kyrkogård.
Betjeman. Henry C; f. 1845 % i Lon-
don; sockerbruksmäsiare; j 1902 • la
i Stockholm, e. änka, född Tryckeri,
tre söner, två döttrar och en bror: be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Biberg, Erik WUlehad\ f. 1847 »* «a;
grosshandlare; f ^9^ ^'^ » Stock-
holm, e. änka, Emelie Bibergs och bam:
begrafven å nona beginfningsplatsen
vid Stockholm.
Bllling, Valfrid; f. 1833 *Vio; f. d. råd-
man; t 1902 V* i Stockholm, e. syskon:
Digitized by
Google
begrafven & norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Blörck, Erik; f. 1837 i Gäflc: f. d.
mälaremlstare; f 1902 'V4 i Gttfle, e.
son, barnbarn och barnbarnsbarn.
Björk, Erik Gustaf; f. 1867 's/y i Näs-
sjö; tjänsteman i riksbanken; f 1902
^li i Stockholm, e. änka, IMd VaiUy,
dotter och moder; begrafven i familje-
grafven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Björkegren, Axei; f. 1845 i Grenna;
ingeniör; f 1902 'Va vid Grenna, e.
änica och dotter.
Björklund, yohan; f. 1841 ^U; hand-
lande i Umeå; f 1902 'V4 i Umeå, e.
änka, född Westerbergs son och tre
döttrar.
Bladin, Johan Adolf; f. 1856 *3/io; labo-
rator; fil. doktor; f 1902 "/« på Benne-
bohl, e. änka, född Karolina IVestin,
och syskon.
Blom, John Axel; f. 1858 »^A; f. d.
underlöjtnant vid Fortifikationen; f
1902 '®/ia i Göteborg, e. broder.
Blomberv, A. R.; f. 1831 V» på Ronne-
ryd vid Nässjö; f. d. fanjunkare vid
Jönköpings regemente; f 1902 V9 i
Grenna, e. änka, född Fägersten^ fyra
döttrar, son, två bröder och syster.
Blomberg, Oscar Julius; byggmästare;
t 1902 ^718 i Mora, 33 år, 3 mån. och
21 dagar gammal.
Blomberg, Svante Gustaf Knut; f. 1856
"/s: f- d bronsfabrikör; f 1902 "'/lo
i Stockholm, e. syskon.
Blomgren; Nils Alexis; f. i Larfs soc-
ken i Skaraborgs län; f. d. fabrikör;
t 1902 "/" i Stockholm, 81 år gam-
mal, e. dotter.
Blomqvtst, Zephyrinus; f. 1829; f. d.
kronofogde i Vaxholms fögderi; f 1902
'V3 i Stockholm, e. änka; begrafven ä
Solna kyrkogård.
Blix, Karl Erik Teodor; f. 1864: läns-
man i Ilammerdals distrikt; f 1902
Biumenberg, Henrik Germund; f. 1848
Vs i Norbergs socken i Västmanlands
län; kontraktsprost; kyrkoherde i östra
Ryds församling af ärkestiftet: f 1902
'V>i i Stockholm, e. änka, född Alma
Carlstedt^ och barn ; begrafven å östra
Ryds kyrkogård.
BlOm, Gustaf Jokan Adolf; f. 1820 V»;
f. d. öfverstelöjtnant vid Västgöta rege-
mente; t 1902 3/5 i Linköping, e. barn,
måg och barnbarn ; begrafven å Sköfde
kyrkogård.
BlOm, Jacquette Sofia Ckarlotta; se
Lillieköök till Gälared och Kolbäck.
Boévle, HenHk August; f. 1827 '•/•;
grosshandlare; f 1902 "A i Stockholm,
e. änka, född Afary Ann Beaily^ syster
och syskonbarn; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Bogren, Arvid; f. 1828; smedsmästare:
t 1902 '^k i Växjö, e. tre söner, två
döttrar, broder och syster.
Bohlin, Anton Vilhelm; kronolänsman;
t 1902 'V« i Linköping, 42 år gam-
mal; e. änka och barn; begrafven ä
Linköpings n]ra kyrkogård.
Bohnatedt, Matilda Lovisa Charlotta;
se von Redlich.
BoUetill Gennäs, Carolina; f.fVetter-
land 1823 '•/$, t 1902 'V6.
BoUe till Gennäs, Knut Sten; f. 181 5
'Ve: lasarettssyssloman; f 1902 ^9-
Boklund, Gottfrid L.; f. d. byggnads-
chef; t ^902 Vsy 59 år, 4 mån. och
29 dagar gammal, e. änka. Edda Bok-
lundy barn och moder; b^rafven å
Solna kyrkogård.
Bokström, Johan Petter Valfrid; agent ;
t 1902 V7 i Visby, något öfver 54 år
gammal, e. änka, Josefina Bokstrém^
son, svärmoder, brorsbarn och svä-
gerskor.
Bolin, Eugenia Teodora; se Mömer
till Morlanda.
Bolin, Tomas Edvard; f. 184S 'V9;
grosshandlare; f 1902 V?-
Bollnder, Axel Magnus; f. 1827 Vs:
f. d. landssekreterare; t ^902 'V« i
Mariestad, e. barn och barnbarn; be-
grafven i Mariestad.
Boman, J, P.; f. 1841; skollärare, kloc-
kare och organist i Mariefred; f 1902
'■♦/12 i Mariefred.
Borg, Anders Johan; f 1852 i Odens-
åkers socken i Skaraborgs län; fil.
kandidat: anställd vid tidningen >Vårt
l4ind>: t 1902 V» i Stockholm; be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Borgström, Karl Gustaf Viktor; f. 1839
'%; major vid vi^- och vattenbyggnads-
kåren: t 1902 'Vs i Stockholm, e. barn
och syskon; begrafven i familj egrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Borgström, Signe Anna Maria; se
Frölich,
Boström, ^ba Augusta; f. 1844 V9 på
ösunå; t 1902 "/s i Uppsala; be-
grafven å Uppsala kyrkogård.
Boström, Frans Albert; f. 1841 "/s i
Näs i Stockholms län; sekreterare i
generalpoststyrelsen; f '902 Vs i Stock-
holm, e. änka, född Emma Hoff, syskon
Digitized by
Google
8
och syskonbarn; begrmfven å norim b««
grafningsplatsen Tid Stockholm.
Bowalllus, Robert MmuriU; f. 1817 "^s
i Berg i Västmanlands Un; f. d. riks-
arkivarie; t 1902 'Vi i Stockholm, e.
barn; begrafven i familj egrafven ä norra
begrafningsplatscn vid Stockholm.
Brambeck. Ossian Fredrik; f. 1842 ^^^Z»;
underlöjtnant i arméen; redogörare vid
infanterivolontärskolan pä Karlsborg;
t 1902 '3/4 på Karlsborg, e. barn.
Brmndellus» Per Fredrik;!. 1832 i Stock-
holm; bruksägare; bankdirektör; f 1902
"'/ » pä Rosta vid Örebro, e. änka, född
Hemrika Gume/ius, och sex barn.
Brattberv, 7 ^./ T. 1829 •»/,.; f. d.
landtbruksingeniör; f 1902 ^/s i Stock-
holm, e. syster och syskonbarn; be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Braun, Fi/ip August; f. 1840 '^n;
skorstensfejareroästare; f 1902 'Vj.
Bredberg, J. O.; f. 1823 "/i; ingeniör;
t 1902 '5/t, e. änka, född Uila Bris-
man^ barn, barnbarn, syster och svä-
gerska.
Bredenberg, fCarl Emil; f. 1820 ^/e i
Sundsvall; engelsk och rysk vice kon-
sul i Sundsvall; f 1902 "^/a i Sunds-
vall, e. tre döttrar och tvä bröder; be-
grafven ä nya kyrkogärden i Sundsvall.
Brobers, Gustaf; grosshandlare; f 1902
*Vi i Linköping, 59 är gammal.
Broberg. Sixtus Leonard; f. 1835 '^8;
f. d. kapten vid Gotlands national-
beväring: t 1902 **/6 i Stockholm, c.
änka, född Sojia Fredrika Statiamder^
dotter, mäg, barnbarn och syskon; be-
grafven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Broffren, Fredrik Julius Olof; f. 1826
V»; f d. sjökapten; f 1902 "V? i Stock-
holm, e. änka, född Berna Dalman^
barn och barnbarn.
Brolin» Justina Elisabet; se von Friesen,
Brolin, Lars Vilhelm; f. 1825 "/s; gross-
handlare; t 1902 *V6 i Söderhamn, e.
änka, född Augusta Vanselow^ barn,
barnbarn, syster och broder.
Brolin, Sven; f 1814 'V* i Vårfruhems
socken i Skaraboi^ län: f. d. krono-
länsman; t 1902 7io i Skara; begraf-
ven ä Eggeby kyrkogärd.
Broman, Frans; verkmästare; f 1902
^isy 69 år, 6 män. och 21 dagar gam-
mal, e. änka, född Sofia Magdalena
Lundin j och son.
Broman, ICarl Johan Napoleon; f. 1851
''/6; kapten vid Gottlands infanterirege-
mente; t 1902 'Vis, e. änka, född
Lotten Rydberg, son, moder och moster.
Bronell, Jokmn; f. 1817 V»; f. d. tull-
inspektor; t 1902 Vs i Filipstad, e.
änka, född Emma Hamberg, barn, barn-
barn och barnbarnsbarn.
Brorström, Bror Gustaf; f. 1850; sta-
tionsskrifvare vid Bergslager9a5 j&m-
vägsstation i Göteboi^; f där 1902 ••/i».
Brun, Sven Julius; f. 1838; godsSgare:
t 1902 'Va i Hudiksvall, e. änka, född
Rödény tre barn, moder och broder:
begrafven ä Järfsö kyrkogärd.
Br*unlua, Hakon; civilingeniör; f 1902
'/6 i Göteborg, 60 är gammal, e. änka
och barn; begrafven ä östra begraf-
ningsplatsen vid Göteborg.
Bruzellua, Ragnar Magnus; f 1832 pro-
fessor: t 1902 'V» i Stockholm, e.
änka, född Charlotta Henriette ICempe,
och dotter; begrafven i familj egrafven
ä norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Bruzewitz, O.; f. d. sjökapten: f 1902
**/5 i Göteborg, 84 år gammal.
Brändström, T. W,; f. 1849; krono-
länsman i Norunda härad; f 1902.
Burholm, Johan; f. 1865 i Sundsvall;
redaktionssekreterare i östersunds-
posten; t 1902 "1 i Östersund.
Burman, Karl; f. 1820 *'Ai i Brunflo;
grosshandlare; f 1902 ^6 pä Glasäit
pä Frösön, e. fyra döttrar.
Burman, Olof Johan; f. i Ragunda
socken; f. d. andre kommissionslandt-
mätare i Västerbottens län: f 1902 ';»
i Uppsala, 85 är gammal, e. son, son-
hustru och syster.
Bystedt, August; f. 184S i Häggd ängers
socken i Västemorrlands län ; läroverks-
adjunkt; t 1902 Vw i Sundsvall; be-
grafven därstädes.
Bäckström, Johan; f. 1826 '* 7 i Umeå;
grosshandlare; f 1902^/ a i Stockholm,
e. fyra söner och sonbam.
Bäckström, Kari Ivar Maurits; {.
1854 "^/a; källarmästare; f 1902 '5 s i
Stockholm, e. dotter och syster; be-
grafven i familjegrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Bottiger, Julia Katarina; f. Ekstremcr
1828 'Vs; t 1902 'Vs.
Cadier, Lilly; f. Rober g 1832 V» i Nanru;
änka 1890 efter hotellvärden Jean
Franfois Regis Cadier; f 1902 '/ö i
Köpenhamn, e. son, tvä döttrar och
tvä magar; begrafven i Cadierska graf-
koret ä Solna kyrkogård.
Calön, H. G,; f. 1828; f. d. läroverks-
adjunkt; t 1902 '3/4 i Linköping; be-
grafven ä Linköpings kyrkogärd.
Callmer, Nils Vilhelm; bagaremästare;
t 1902 V" i Helsingborg, nära 50 år
Digitized by
Google
gammal, e, inka, född Hedvig Rybirg^
son och syskon.
Carlberg, Vilfulm; f, i Köpenhamn;
handlande; f 1902 'V» i Malmö, 57'/»
är gammal, e. Byskon.
Carlön» Agnes Dorotea; se Lanner^
stiema,
Carlön, Sven Allvar; folkhögskoleföre-
ståndare; t 1902 '/ii i Torp i Medel-
pad, 59 &r gammal, e. fyra barn.
Carlén, Viktor August; f. d. milkoo-
troUör; f 1 902 ^/lo pä Landagärd i
Valbo socken, 63 är gammal; begraf-
ven ä Gäfle kyrkogärd.
Carlson, Fredrik Teodor; f. 1843 ^*;
civilingeniör; f 1902 '^/j pä Arnöberg
vid Enköping, e. änka, född Augusta
Stenman^ och barn; begrafven å södra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Carlson, Karl Fredrik; guldsmed; f
1902 i oktober i Stockholm, 77 är gam-
mal, e. dotter
Carlson, Viktor; sjökapten; f 1902 'Vs,
58 är gammal, e. änka och son.
Carlsson, August; f. 1853 i Habo soc-
ken i Västergötland; bryggeridisponent;
t 1902 "/ii i Sundsvall.
Carlsson, Axel Otto; f. d. grosshand-
lare; t 1902 "^/iB i Stockholm, nära
68 är gammal, e. barn.
Carlsson, Gustaf Erik; f. i Boras; gross-
handlare; t 1902 T 1 10 i Stockholm, 47
är gammal, e. moder och syskon.
Carlsson, j.; f. i Hjortsberga socken
i Kronobergs län; hamnfogde; f 1902
^°iz i Karlstad, 78 är gammal, e. tvä
söner och dotter.
Carlsson, Karl Axel; ingeniör; f 1902
'Vs i Stockholm, 49 är gammal, e.
syskon.
Carlsson, Karl Viktor' mälaremästare ;
t 1902 'V>o i Stockholm, 68 är gammal.
Cairlsson, Leonard; f. d. grosshandlare:
t 1902 V7 1 Stockholm, nära 61 är
gammal, e. syskon.
Carlzon, Carl August; f. 1836 '»/s;
bageriidkare; f 1902 'Va i Stockholm,
e. barn ; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Carpelan, Katarina Ckarlotta; se af
Geijerstam.
Carrö, Osvald; f. d. stadsmäklare; f
1902 "/a i Stockholm, e. barn.
Cederbaum, Per Konrad Fredrik; f.
1844 'Ve; f. d. förvaltare; f 1902 ^Vw
i Nyköping, e. änka, född grefvinna
Ellen Ckarlotta Sinklaire^ tre barn
och syskon.
Caderbers, Erik Konstantin ; f. 1850;
grosshandlare; f 1902 "^/z i Stockholm,
e. änka och tvä barn; begrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Cederborg, Emma Augusta; f. Löf ven-
gren; änka efter prosten Cederborg; f
1902 'Vs i Stockholm, 83 är, i män.
och II dagar gammal, e. barn, barn
barn och syster.
Cederfelt, Elieser Teodor; f. 1825 V9;
f. d. handelsbokhäUare; f 1902 "/a.
Cedergren, Axel Afaurit» Teodor; f.
1S35; iörste landtmätare i Kronobergs
län; t 1902 "/9 i Växjö, e. änka, född
Möller, barn och barnbarn; begrafven
ä Växjö kyrkogärd.
Cedergren, Frans Rudolf; f, 1828 "Vio;
f. d. kommissionslandtmätare i Gott-
lands län; f 1902 *V>i i Klinte, e.
syskon och syskonbarn.
Cedersohlöld, Per Fredrik Ludvig;
f. 1835 ^h; f. d. major: f 1902 'Vs-
Cederstedt, Albert Birger Edvard; f.
1853 'Va; handlande: f 1902 **/4, e.
änka, född Olivia Elisabet Helleberg,
barn och syskon; begrafven i familje-
grafven ä Maria kyrkogärd.
Cederström, Karl Ture Fredrik; f.
1839 %; f. d. kapten; friherre; f
1902 ^Vs.
Cervin, Jenny; född Meurk 1832 'V3;
änka efter bankiren C. G. Cervin; f
1902 '/s i Stockholm, e. styfbarn, styf-
bambarn och styf barnbarnsbarn.
af Chapman, Ida Eleonora; f. 18 13
"/s, t 1902 Ve.
Chergée, V.; f. 1845; kamrerare vid
bergslagsbanans verkstad i Amäl; f
1902 '78 i Åmäl, e. änka och barn.
Chrlstensson, Hans; kronolänsman i
Inlands Torpe härad; f '902 "Va »
Hjertums socken, 49 är gammal.
Christersson, Valdemar; f. 1862 i Dan-
mark; handlande; f 1902 "/s i Köpen-
hamn, e. föräldrar och tre syskon.
Christianson, Olof; f. 1827 i Kärna i
Forsby socken; ängbätsbefälhafvare; f
1902 'Vi i Vtterby socken i Göteborgs
och Bohus län, e. änka, sex söner och
dotter.
Cleophas, Sven Oskar; f. 1836 "ja i
Ofvansjö socken i Gäfleborgs län; dis-
ponent pä Hammarby-Vxe; f 1902 'Vs
pä Hammarby bruk, e. änka, född Stål,
och tre döttrar; begrafven i familje-
grafven ä Norbergs kyrkogärd.
Cnattlngius, Charlotte; f. Stålkana
1822 Va» t 1902.
Collvin, Magnus Fridolf; f. 1850 pä
Björkvik i Vase socken; förste sUtions-
skrifvare; f ^902 *V" i Karlstad; e.
moder och broder; begrafven ä gamla
kyrkogärden i Karlstad.
Digitized by
Google
lO
Corin, Leopold Magmns: f. 1851 "^/j i
Göteborg; stadsnoUrie i Gdteboi^; f
1902 Vs dirstttdes; begrafven i Göte-
borg.
Comaliusson, O.; sjökapten; f 1902
*/t i KarUkroDa, 59 är gammal.
Coyet, Karl Salomom; f. 1852 *Vs;
f. d. löjtnant: f 1902 '•/t-
Crautzar, T. J. ; verkmistare vid Gyllen-
fors glasbruk i Småland; f 1902 i april,
57 är gammal.
Cronstadt till Fullerö. Elin Vilhel-
mina Matilda; se Sjöqvist
Cullberg, Sigurd; f. 1828 %; gärds-
ägare; t 1902 Vt i Söderköping; där
begrafven.
Cumlln, Anton; bokhandlare; f 1902
"/j i Stockholm, 40 är gammal, e.
änka, född Hedvig Anderson^ moder
och broder; begratren i familjegrafven
ä norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Dacker, J. A.; f. d. bruksinspektör; f
1902 V4 i Fors i Dalame, nSra 80 är
gammal, e. änka, tvä söner och en
dotter.
Dahlbom, Gustaf Ludvig; f. 1846 »/lo
i Husby-Oppunda socken; kyrkoherde
i Runtuna församling af Strängnäs stift;
t 1902 i mars, e. änka, född Ad^le
Sofia Sundbergs och tvä barn; begraf-
ven ä Runtnna kyrkogärd.
Dahlfeldt, Fredrik Mauritt Rudolf;
flaggunderofficer i k. Flottans reserv;
t 1902 'Vs i Stockholm, nära 65 är
gammal, e. änka, född Eltida Sand-
berg^ och tvä döttrar; begrafven ä k.
Flottans kyrkogärd ä k. Djnrgärden.
DcUiIgren, Ermt A.; kontorschef; f
1902 'Vx» i Göteborg, e. barn och
syskon.
Dahlgren, Karl Fredrik; f. 1857 'Va;
bagaremästare; f '902 'Vs i Stock-
holm, e. änka, född Julia Olsson, och
fyra barn: begrafven ä norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Dahlgren, Sven August; i. 1828 'Va i
Halmstad; f d. kronolänsman i La-
holms norra länsmansdistrikt; f 1902
■V9 vid Åleds station, e. änka och fyra
döttrar.
Dahlman, Hugo Andreas; f. 1867 ""/V;
verkställande direktör i aktiebolaget
A. G. Dahlman: t 1902 ■/? » Sunds-
vall, e. syskon, sväger och faster; be-
grafven ä nya begrafningsplatsen i
Sundsvall.
Danckwardt-Lillleström, Anna Ma-
ria; se Linroth.
Dickson, Charles; f. 1814 »•/i i Göte-
borg; med. jubeldoktor; f 1902 V4 i
Stockholm, e. barn, barnbarn och barn-
barnsbarn: begrafven ä gamla kyrko-
gärden i Göteborg.
Dillström. Karl Johem Eugen; f. 1830:
f. d. fanjunkare; f 1902 'Vs i Uppsala,
e. änka, född Bférkhmd, barn och
barnbarn.
Djurberg, Gustaf; i, 1861 ; f. d. pappers-
handlare; t 1902 'Vi i Stockholm, e.
änka, dotter och systrar; begralren å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Dong, Nils; vice verkställande direktör
i Skänska superfosfat- och svafVelsyre-
fabriksaktiebolaget; f 1902 **U i Wies-
baden, e. syster och sväger.
Donnor. Johan Otto August; f. 1836
'V>x i Lund; borgmästare i Sölvesborg:
t 1902 'Vt därstädes, e. änka, född
Alma Isaura Lundgreny son och två
döUrar.
Drake till Hagelsrum, John Karl
Viktor; f. 1845 V?; apotekare: f 1902
Drake. Karl Erik; f. 1861 »»/g: e. ^^.
hofrättsnotarie; f 1902 'V*.
von EKkben, HenrietU; f. friherrinna
xfon Duben 18 14 V*, t '902 **/4.
von DQben, Joakim Akilles; f. 1864
5/t; kapten: f 1902 "/$.
Eckerström. Rudolf Emil; f. 1834 */»:
häradshöfding i Södra Roslags dom-
saga; t 1902 •'/»o » Visby, e. änka,
född Ida Blomquisty barn, bambam
och syskon; b^^fven ä södra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Edberg. Mathias Victor; f. 1850 »5 „;
agent; f 1902 Vn i Stockholm.
Edling, Per Axel; f. 1840 V» i Stock-
holm; civilingeniör; f 1902 'Vs i Stock-
holm, e. syster, broder och brorson:
begrafven a norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Edman. Fredrik Gillis; agronom : f 1902
'V» i Stockholm, 45 är, 4 män. och
13 dagar gammal, e. moder samt sys-
kon; begrafven i familjegrafven ä Svanä
bruk.
Edström, Erik; landstingsman; f 1902
^/7 i SoUef^eä, omkring 48 är gammal.
Efverllng. E. W,; byggmästare; f 1902
V" i Stockholm, 76 hr gammal, e. en
son.
Ehlers. Johannes; f. 1875 i Väsby soc-
ken; ftl. kandidat; f 1902 'V7 i Stock-
holm; begrafven ä Väsby kyrkogärd.
Ehrengranat. Adelaide Karolima; se
Wallberg,
Ehrenkrona. Thure Hjalmar; f. 1825
**/8; f. d. major i arméen; f 1902 " 9-
Digitized by
Google
II
EhrenstrÖm, Fredrika Charlotta Mag-
dalena Afarianne: f. 1813 ^js; f 1902
V» i Stockholm; begrafven i familj e-
grafven å norra begrafniDgsplatsen vid
Stockholm.
Ehmholm, fCarl Johan; fabrikör; f
1902 ^/lo i Norrköping, 77 år, 2 m&n.
och 5 dagar gammal, c. barn, barn-
barn och barnbarnsbarn.
Ek, Josef Alexander; f. 1829 »/»; ^' d.
svärdsfejare; f 1902 "/s i Stockholm,
e. änka, fÖdd Katarina Lager^ barn
och barnbarn.
Ekelund, Hedvig Aurora: se Keyser,
Ekelund, Pontus Richard; f. 184 1 ^o 7;
f. d. baningeniör; f 1902 "^/n i Norr-
köping, e. barn; begrafven & Norr-
köpings stads kyrkogård:
Ekholm, FHtiof; lafi;erchef hos firman
Aronsohn & C:o; f ^902 ^U i Växjö.
49 år gammal, e. sex systrar.
Eklund, Anders; f. 1840 i Stora Mellösa
socken; f. d. snickerifabrikör; f 1902
Vio, e. änka och tvä barn.
Eklund, N. J. O. H.; fil. kandidat; f
1902 **iz i Lund, 24 år gammal, e.
föräldrar och syskon ; begrafven å norra
kyrkogärden i Lund.
Eksandh. J. V.; f. 1826 »^^/s i Växjö;
f. d. kronolänsman; f 1902 "/lo i Berg
i Slätthögs socken, e. barn och barn-
barn; begrafven i familj egrafven å Slätt-
högs kyrkogärd.
Ekstrand, Per August; f. 1843 »9/« i
Blacksta socken; kyrkoherde: f 1902
^/it i Askersund, e. änka, f. Ottilia
Augusta Wall^ och sex barn : begrafven
i Askersund.
Ekström, Anders Samuel; f. 1836 'Vi
i Väckelsängs socken i Kronobergs län ;
kyrkoherde i Barnarps församling af
Växjö stift; 1 1902 i mars, e. änka; född
Klara Helena Sofia Kallenberg^ och
barn.
Ekström, Karl Axel; f. d. kassör vid
Korsnäs järnverk; f 1902 ^ixx i Stock-
holm, 55 är gammal, e. barn, svär-
moder, syskon och svägerskor.
Ekström, Robert; f. d. modehandlare;
t 1902 'V» pä Hedlanda gård vid
Mariefred, 75 år gammal.
Ekströmer, Julia Katarina; se Bot-
tiger.
Elbe, Adolf; f. 1832 "/a i Hamburg;
fabrikör; f 1902 *Vxo i Stockholm, c.
änka, född Mina Wahlström^ barn,
barnbarn och magar; begrafven å mo-
saiska kyrkogärden.
El0, Karl Johan; f. d. kassör vid E.
Reinholds ängbageri i Stockholm; f
1902 ^A i Mariefred, nära 74 är och
9 män. gammal, e. systerbarn.
Engeström, Karl Gustaf Per Isradl;
t 1823 ^l6 i Nyköping; f d. jägmäs-
tare i Gripsholms revir; f 1902 "/t i
Mariefred, e. dotter och tvä svägerskor.
Engstrand, Gustaf Konstans Leonard;
f. 1836 i Tirserums socken i Öster-
götlands län ; förste stadsläkare i Jön-
köping; t 1902 'V7 därstädes, e. änka,
född Sigrid Valborg Pettersson; be-
grafven i familjegrafven ä östra kyrko-
gärden i Kristinehamn.
Bngstrand, Sune Fr idol f; f. 1839 V»;
sjökapten; hamnmästare; f 1902 ^jj
i Kalmar, e. barn, barnbarn, syster
och svärfader.
Engström, Nils Olof; f. d. fabrikör; f
1902 ^|^ i Stockholm, 78 är gammal,
e. barn och barnbarn.
Enquist, Johan /"r^^n')!/ handelslärare:
t 1902 Vit i Stockholm, nära 65 är
gammal, e. änka och barn.
Enström, Johan Fredrik Elof; f. 1840
"/ii; instrumentmakare ; f 1902 "/« i
Stockholm, e. änka, född Anna fVe-
ström^ och barn.
Ericson, Adolf Johan; godsägare; riks-
dagsman; t 1902 "/9 på Ransta i Väst-
manland, 58 är gammal.
Ericson, Axel Cleophas; f. i Oregnind;
handlande; f 1902 V9 i Stockholm, e.
änka och bran.
Ericson, Carl Josef; f. d. grosshand-
lare: t 1902 ä Hökesberga i Små-
land, öfver 76 år gammal, e. barn och
barnbarn.
Ericsson, Knut Gustaf; vice pastor; f
1902 *Vio i Flöda i Dalarne, 32 är
gammal, e. föräldrar och syster.
Ericson, Svante; f. d. grosshandlare; f
1902 '^'i på Ängshult i Småland, 80
är gammal, e. barnbarn.
Ericsson, Mats; f. 1843 i Uppland; agro-
nom; t 1902 V4 i Örebro, e. änka,
född Rudberg^ son och två döttrar.
Ericsson, Samuel Gustaf; f. i Nybro i
Småland; f d. fabrikör; f 1902 */7 i
Stockholm, e. barn.
Eriksson, Erik; sjömanspastor; f 19^2
''.'9 i Sundsvall, 67 är gammal, e. änka
i 2. giftet, fyra söner och dotter.
Eriksson, Erik Johan; f. 1835 "•/n;
trädgårdsdirektör; f 1902 ^Vi» e. änka,
född Kristina Eriksson^ söner och
döttrar: begrafven i familjegrafven ä
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Eriksson, Johan Erik; f. i Viker; gärds-
ägare; t 1902 'Va i Askersund, 72 är
gammal, e. änka, tvä söner och dotter.
Digitized by
Google
13
BiilcMon-Enblad. Erik August; f. 1850
i Atvids socken i Östergötlands län;
praktiserande Ittkare i Stockholm: med,
licentiat; f 19^2 '^6 i Stockholm, e.
moder och syskon.
Fabrloius, N^ F.; vtcekonsul: f 1902
"/ii & Skagen, 85 &r gammal.
Faserström, joham Robert Gustaf: f.
i Stockholm; godstfgare; f IQ02 'V9
p& Tunaholm i Småland, 67 ar gam-
mal, e. änka, (ödd Linähult^ barn och
barnbarn.
Faserström, P,. M.; f. 1829: f. d. stads-
fogde; t >902 ^Vi i Linköping, e. änka
och barn; begrafven ä Linköpings nya
kyrkogård.
Fahlbeck. A, G:som; f. d. egendoms-
ägare; t 1902 *'/7 på Munkedal, 85 år
gammal, e. son och två döttrar.
Falk, /C. F.; f. d. kronolänsman; f 1902
*^/7 i Mora, 70 år gammal, e. änka,
född Berg, och son.
Falk, Ludvig Adolf; f. 1832 V.o på Sjö-
stad; agent: f 1902 "/a i Kristinehamn,
e. syskon.
Falk, Oswald Teodor; f. 1839 »?/«: f. d.
kapten vid Väste morrlands regemente;
t 1902 '/tt i Stockholm, e. änka, född
Minna Sjögren, och son; begrafven
å Adolf Fredriks kyrkogärd i Stock-
holm.
Falkenberg till Trystorp, Augusta
Fredrika Henrika Adamina; f. fri-
herrinna Strömfelt 1833 •*^/9, f 1 902 V 7.
Falkenberg till Trystorp, Axel Hen-
rik Arvid; f. 1827 "/.; f. d. löjtnant;
friherre; f 1902 '*/«•
Falkenberg till Trystorp, Melker
Fredrik; f. 1828 'VaJ ryttmästare; fri-
herre; t 1902 i april.
Falkenberg till Trystorp, Tönnes
Rutger; f. 1826 "^/a; f. d. major; fri-
herre; t 1902 '3/y.
Falkengren, Eva Sofia Karolina; f.
Lindencrona 18 1 2 ^tx^ t 1902 V«.
Fallen, K. M.; f. i Yxnerums socken;
f. d. skollärare och organist; f 1902
Vio i Västra Husby, 8o\3 år gammal,
e. dotter och måg.
Fellenius, Gustaf Vilhelm Valter; f.
1832 3° 9 i Västerås; f. d. jägmästare;
1 1902 "^ 10 i Stockholm, e. änka, född
Sally Helena Amalia Hoffman, barn
och broder.
Fischer, Anders Adolf; f. 1825 "7/7 i
Ekby socken ; kyrkoherde i Hängsdala
församling af Skara stift; f 1902 '® 3,
e. änka i 2. giftet, född Matilda Jose-
fina Lindqvist, och barn.
Rach, Sixten Axel; f. 1826 %; kabi-
nettskammarherre ; f 1902 ^xo.
Fleetwood, George Vilktlm; f. 18 iS
'71; kabinettskammarherre: friherre; "^
1902 '*, la i Stockholm, e. sonhustrur och
sonbam.
Florman, Mårten; f. 1818 i Karlstad
'3/7; f- d. landssekreterare i Gfifleborgs
län; t 1902 *7/ii i Gfifle, e. syster.
F€>gelberg, Georg Henrik; f. 1839 *»/..
i Växjö; disponent; f 1902 ^1^ på
Korsnäs, e. änka, född Gerda Myrim^
barn, barnbarn och syskon; begrmfven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Fogelmark, Karl Adolf Johan; handels-
resande; t 1902 "*/9 i Helsingborg» 67
år, 9 mån. och 6 dagar gammal, e.
änka, född Frederique WalVöfy och
barn; begrafven å Norrköpings stads
begrafningsplats.
Fogelström, Adolf Fr.; f. d. kapten
vid Bohusläns regemente; f 1902 *^/icv
i Uddevalla, något öfver 57 år gam-
mal, e. änka, född af Trampe^ fyra
söner och en dotter.
Fogelström, Erik Gustaf; snickare-
mästare; t 1902 *9'a i Siockbolm, 65
år gammal, e. änka, barn och barnbarn.
Forsberg, Emil Gustaf; f. 1850 '•/b:
f. d. hotellägare; f 1902 ^U vid Saltsjö-
baden, e. änka, född Matilda Anders-
son, sju barn och svärföräldrar; be-
grafven å Nacka k3rrkogård.
Forsberg, Karl August; f. 1840 ^^yi
sjökapten; f 1902 ^a, c. syskon; be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Forsberg, Karl Petter; f. 1850 i Falun;
handlande; f 1902 ^'la i Söderhamn,
e. änka, född Tekla Dakni, fem söner
och tre döttrar ; begrafven i Söderhamn.
af Forselies, Jakob Albert Algemon;
f. 1838 3/3; f. d. löjtnant; f 1902 ^;9-
Forsgren, Gustaf PetUr; f. 1848 's ,.
expeditionsföreståndare vid Statens
järnvägar; f 1902 *^/ia i Stockholm,
e. änka, född Beda Wallström, och
fosterson; begrafven å Solna kyrkogård.
Forssander, Johan Henrik; f. 181S
*Via i Hviitaryds socken i Kronobergs
län; kyrkoherde i Stenbrohults för-
samling af Växjö stift: f 1902 'V; be-
grafven å Stenbrohults kyrkogård.
Forssberg, August; grosshandlare; f
1902 i februari i Byske, 61 år gammal,
e. änka, född Norgren, fosterdotter och
syskon.
Forssberg, Edvard; f. 1848 * n: rege-
mentsläkare vid Lifgardet till häst: f
1902 'Va i Stockholm, e. änka, född
Lotten Lundberg, barn, moder och
syskon; begrafven å Solna kyrkogård.
Digitized by
Google
^3
Forssblad, Bernhard; f. 1830 "/i; med.
doklor; t 1902 »3/3 i Stockholm I c.
änka, född Lundin,
Forssén, Sven Reinhoid Bernhard: f.
1854 'V7 i Hjo; postcxpcdilör; t 1902
^, 1 i Stockholm, e. änka, född Alfhild
Charlotta Adolfina Mellbin^ och barn;
begrafVen & norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Forssling, Johan Alfred; f. i Stock-
holm; godsttgare: f 1902 V«« pÄ Vi-
hult i Småland, 69 &r gammal, e.
bröder.
Forssman, David Hjalmar; f. 1853 'Va
i Karlskrona; kapten vid Norra skån-
ska infanteriregementet; f 1902 »'/m i
tiessleholm, e. syskon och svåger.
Forsstrand, Gustaf Erik; f. 1851 V» i
Stockholm ; f. d. landtbrtikare ; f 1902
^ » i Stockholm, e. son, tre döttrar och
syskon.
Forsström, Hans Gustaf; f. 1828 '/9 i
Gäfle; handlande; f 1902 "/» i Sand-
viken, e. änka, Inga Forsström^ och
fem barn.
Fougberg, Antcn; f. 1879 V»; kammar-
skrifvare; f 1902 'V^* e. föräldrar och
syskon.
Fredriksson, A. F.; läroverksadjunkt;
f 1902 'f II i Kalmar, 33 år gammal.
Freeman, Anton Ferdinand', f. 1852;
lärare vid öfningsskolan vid Göteborgs
seminarium; f 1902 V» i Göteborg,
e. änka och fem barn.
Friberg, Johan Ferdinand; f. 1866 'V4;
kapten vid k. flottan: f ^902 *^U; be-
grafven i Vänersborg.
. Friedlelfrer, Nils August; f. 1829 'V9;
f. d. garfverifabrikör; f 1902 V4 i Lin-
' köping, e. j^yster orh syskonbarn.
FHedlånder, Karl Lars Svante; f. 1827
*/?; bruksägare; f 1902 ^j^ i Jön-
köping, e. änka, född Anna Otto^ barn
och barnbarn: begrafven i familje-
grafven å Bäckeholms kyrkogård på
Hisingen.
von Friesen, Justina Elisabeta; f. Bro-
lin 1818 "/»; änka 1872 efter hof-
predikanten Fr. von Friesen; f 1902
*f' 4 i Stockholm, e. barn, barnbarn och
barnbarnsbarn: begrafven i familje-
grafven å Solna kyrkogård.
Frisk, Gustaf; f. 1869 på Bergsbmnna;
sjökapten; f 1902 % i Uppsala.
Fritzell, Gerhard Johansson; f. 1855 ^'3;
teckningslärare vid högre allmänna
läroverket i Kalmar, f 1902 ''/a i Hof,
e. fader och två systrar.
Frost, A'.,* nysilfverfabrikör: f 1902 i
januari i Malmö, 52 år gammal; be-
grafven i Malmö.
Fry berg, Emil; godsägare; t i^ *V4
på Sigridsholm, 55 år och 9 dagar
gammal, e. änka, född Lilly Bardolf,
barn och barnbarn.
Frölloh, Signe Anna Maria; f. Borg-
ström 1875 ^U^ t 190^ 'V3.
Förstenberg. Pontus; f. 1827 ♦/«>, gross-
handlare; t 1902 *";4 i Göteborg, e.
syskon och syskonbarn; begrafven å
mosaiska kyrkogården i Göteborg.
FAgerstedt, Maria Helena Adolfina; f.
181 1 3>/8; f. d. premiärdansös vid k.
teatern: f 1902 V« i Stockholm.
Qaletski, Axel Ferdinand; f. 1826 "/lo;
tapetseraremäslare; t 1902 '^/^ i Stock-
holm, e. änka, Karin Galetski^ dotter,
måg, barnbarn och sjrster.
Gardt, Gustaf Adolf; f. 1841 ; skåde-
spelare: t 1902 '9/6, C. moder och
syskon; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Gasslander, Karl Gustaf; f. 1877 "^/w
i Karlskrona; förvaltare; f 1902 '»Z?
på Ekeby gärd vid Eskilstuna, e. syskon.
Gaubeth, Karl; f. d. skräddaremästare;
f 1902 i februari i Uppsala, 93 år
gammal.
Gaufin, Klas Johan; f. 1859 *Vi i Films
socken i Uppsala län; föreståndare
för Kosta glasbruks försäljningsmaga-
sin i Stockholn; f 1902 "V" i Stock-
holm, e. änka, född Ellen Fehr^ och
tre barn; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
de Geer till FInspAng, Jacque* An-
ton Gerhard; f. 182 1 V»; f. d. kapten;
friherre: t '902 V».
von Gegerfelt, Georg Fredrik Vilhelm;
f. 1836 '5/3; f. d. sjökapten; f 1902 »*/s.
af GeUerstam, Katarina Charlotta;
i. Carpelan 1808 '^3, t 1902 '^/c.
Gemmel, Karl Peter Herman; f. 1834
"/lo i Hamburg; tryckeriföreståndare;
t 1902 ^U i Norrköping, e. änka, född
Hedvig Sandell^ fem söner och åtta
döttrar; begrafven å Norrköpings be-
grafningsplats.
Gerlaoh, C. G. P.; f. d. fanjunkare vid
Västgöta regemente ; f 1902 * s i Troll-
hättan, 78 år gammal, e. änka och
dotter.
GIbson, James Alexander; f. 1832 «*/s
i Göteborg; f. d. disponent: f 1902
"3/4 på Gåsvadholm, e. änka, f5dd
Martina Barclay^ barn och barnbarn;
begrafven å Östra begrafningsplatsen
vid Göteborg.
Glmberg, Anton; f. 1853 ** 6: handels-
resande; t 1902 'Vta i Eskilstuna, e.
änka, född Hanna Johansson^ tre barn
och syskon.
Digitized by
Google
14
4, Karl Aibirt; f. 1835; direktör;
t 1902 'S/4 i Stockholm, e. ftnka, född
Amelie Wadsirém^ och tyskon.
Qlers, G. Erik; f. 1833: f. d. landt-
brukare; f 1902 Vt i Göteborg, e. inka,
född Betty Ekström; begrafven i Göte-
borg.
Gleerup, JCarl Gustaf Magmus; f. 1837
"*/5: gro$shaadl«re; f «902 "/s-
Ono«sp«llus» Karolina Matilda; se
Lagerberg.
CkxIIng, Gustaf Hj. V,; folkskole-
lärare; t 1902 "/lo i Folkärna i Da-
larne, 31 år gammal, e. ttnka, född
Sigrid yohanssom^ son, moder och tre
bröder.
Qrafström, Ermst; vice konsul; t 1902
'Vs, 51 år gammal, e. änka, född Freja
Bredenberg, dotter, syskon och svärför-
äldrar; begrafven å Holmsunds kyrko-
gård.
Grmhm, Fritt; i. 1868 'V6; kapten vid
k. Flottan, f 1902 "^;« vid Bofors bruk
genom olyckshändelse, e. dotter, tro-
lofvad, fader och systrar; begrafven ä
gaUrvarfvets kyrkogård i Stockholm.
Le Grand, Karl; f. d. landtmätare; f
1902 V3 på Skälby kungsladugård vid
Kalmar, 79 år gammal.
Grandlen, Anders; f. 1832 3' w; f. d.
byggmästare; t ^9^ '° « » Gäfle, e.
änka, född Mattsson^ son, dotter, son-
hustru och barnbarn.
Granfeldt (f r&n Dal), Anna;%t Richtrt.
Oranfeldt, Karl Johan; f. 1838 5/io i
Högas; komminister i Fors församling
af Göteborgs stift; f 1902 3^/5.
Granström, Karl Gustaf; grosshand-
lare: t 1902 '°. la i Stockholm, 76 år,
9 mån. och 26 dagar gammal, e. barn,
barnbarn, barnbarns barn och syster.
Gravenhorst-Löwenstlerne, Ebba
Elisabet Fredrika Louise; f. Lind {till
Hageby) 1877 »V», f 1902 ^^/a-
Grill, Howard Carlos Tycke: f. 1817 3 5
i Norrköping; f. d. underlöjtnant vid
Svea artilleriregemente; f 1902 ^;% i
Stockholm, e. änka, född Mariana
Karolina Grill^ barn, barnbarn och
barnbarnsbarn; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Gripenetedt, Albertina Matilda; se
Hemmer.
Gripensvärd, Fredrik; f. 1834 V9;
major i arméen: f 1902 '^/i.
Gripens vård, Hilda Gustaf va; f. Hör^
staäius 1857 'Vö: f 1902 *®/io
Grundqvist, Axel Edvard; f. 1843 ^Vy;
handlande; f 1902 "/6.
Grönbäck, J. V.; f. 1816 '^'lo: f. d.
urfabrikör; t 1902 'V3 i Stockholm:
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Gullletmot. Jokn; f. d. vice konsol i
Gette i Frankrike; f 1902 'A i Stock-
holm, 62 år gammal, e. syskon; be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Gullberg, Mauritt Emil; f. 1823 ^i/, i
Halmstad; grosshandlare; f 1902 'V>
i Stockholm, e. son, dotter och barn-
barn; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Gulle, 7. P.; handlande i östersnnd; f
1902 30/6 i Östersund, e. änka och åtta
barn.
Gunnarson, Gunnar Anskdm; f. 1876
^,6 i Näskotts socken i Jämtlands län ;
disponent vid Nya Söråkers sågverk:
t 1902 'V31 c. änka, född Anna Wager.
Gunterbers, Sven Jokan; t. f. tel^raf-
kommissarie ; läroverksadjunkt vid
Skellefte allmänna läroverk; f 1902
3°; 1 1 i Stockholm, 58 år gammal^ e.
änka, född Spendrup, barn och barn-
barn.
Gustafdon, Jokan Gustaf; f. d. inge-
niör: f 1902 \ i på Storgården i Väster^
götland, 68 år gammal, e. son.
Gustafsson, A, T,; f. 1861 V»; befäl-
hafvare å tullbevakningsångslnpen >Ar-
gus>; t 1902 ^^k i Stockholm.
Gustafsson, Axel Verner; f. i Göte-
borg; f. d. civilingeniör; f 1902 ■'/j i
Stockholm, 64 år gammal.
Gustafsson, Erik Gustaf; f. i Nord-
mark i Värmland; egendomsägare; f
1902 'Va i Göteborg, e. änka i 2, gif-
tet, född Fredbäck, och II barn.
Gustafsson, Gustaf Bemkard; landt-
brukare: f 1902 ■3/4 på öseby, 42 år,
5 mån. och 23 dagar gammal, e. änka,
född Anna Pettersson^ och barn.
Gustaféson, Karl; kassör i pantbanken;
t 1902 Vi* i Stockholm, e. änka, född
Amanda Aklén, och barn; begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Gustafsson, K. G.; mekanikus; f 1902
'V? i Jönköping, 75 är gammal, e.
änka, född Karolina iVåstergren^ och
barn.
Gyberg, Anders Gustaf; f. 1830 *V«« i
Åmål; garfverifabrikör; f 1902 i janu-
ari pä Eliseberg i Ånim skogs socken,
e. tvä söner och fyra döttrar.
Qyllenhammar, Hilda Fredrika; f. 1829
Va, t 1902 V«.
Gyllenkrook, C kristian Fredrik; f. 1862
~ 4, t 1902 ••/lo.
Gyllenkrook, Eva Anna Lovisa; se
Silfwersparre.
Digitized by
Google
15
Qyllensv&rd, Svtm Oskar Alexander; f.
1861 V6: öfverdirektör i jftra?igs8ty-
relsen; f 1902 "^/ii i Stockholm, e.
änka, född Sigme Gabriella Hintse,
styfson, moder och syikon; begrafveo
i fftmiljegrafven i Uppsala.
Göransson, GUran; sjökapten; f 1902
''/i i Råå, 67 &r gammal, e. tre systrar.
Haddsrs, Axel Hugo; f. d. landtbrukare ;
t 1902 »•/ii i Nyköping, 71 år, 5 m&n.
och 6 dagar gammal, e. änka, Char-
lotte Hadders^ barn och barnbarn.
Hagberg, Anders Efraimi f. i Bälinge
socken; f. d. fabrikör: f 1902 ^1% i
Stockholm, öfver 78 år gammal, e.
barn och barnbarn.
Hagberg, Pehr August; f. 1834 V» i
Närke; handlande: f 1902 3/» i Göte-
borg, e. änka, född Brita JCoyser, bro-
der, brorsbaro, svärmoder, svagrar och
svägerskor.
Hagberg, Q. Leo; ingeniör; f 1902 V»
i Trosa, 81 är gammal, e. brorsdotter.
Hagenberg, Karl Gustaf; handlande;
t 1902 ^/9 i Stockholm, 74 är, 11 mån.
och 4 dagar gammal, e. änka, född
Gustafva Sundqvist^ son och t vi döttrar.
Hagendahl, Karl Adolf; i. 1825 'Vs;
grosshandlare: f 1902 "^/s i Örebro, e.
barn och barnbarn; begrafven i familje-
grafven ä Södra kyrkogärden i Örebro.
Haglind, yohan August; f. 1829 V»;
fabrikör; f 1902 V», «. änka, född
Af ärta Lindbergh och broder; begraf-
ven ä Solna kyrkogärd.
Hagman, Gustaf Vilhelm; f. i Stock-
holm; f. d. fabrikör; t 1902 '3/6 i
nämnda stad, nära 67 är gammal, e.
barn och barnbarn.
Hagström, Klas Alfred; f. 1846 '^/s i
Blacksta socken; kyrkoherde i Bot-
kyrka och Salems församlingar; f 1902
^13, e. änka, född Ahlander, och sju
barn; begrafven ä Botkyrka kyrko-
gärd.
Hagström, Viktor; f. 1846 i Skärstad;
grosshandlare; f 1902 "Ii i Eksjö, e.
änka, född Sjöstrand; begrafven i Jön-
köping.
Hahne, Elis; f. 1842; verkmästare: f 1902
*♦/« i Mellerud, e. änka och två söner.
HaU, Henrik Rikard; f. 1861 ^U; löjt-
nant; t 1902 "A-
Hallberg. Hugo; f. 1845 ^jx i Linköping:
bmksförraltare; f 1902 V* p& Koskis
bmk i Bjärnä socken i Finland, e.
änka, född Nordström^ son och dotter.
Hallberg» Karl Oscar; f. d. grosshand-
lare: t 1902 'V7 pä Berga i Smaland,
nägot öfver 71 är gammal, e. döttrar
och barnbarn.
Hallberg, Tobias Amadeus; f. d. äng-
bätsbefälhafvare; f 1902 'Vs i Växjö,
55 är gammaL
Hallen, Folke Gerhard: f. i Karlskrona;
f. d. drätselkamrerare; ägare af »Karls-
krona veckoblad»: f 1902 i maj i
nämnda stad, 74 är gammal.
Hallenborg, yohan Harald Emil; f.
1839 Vs; kontrollör vid postdirektörs-
expeditionen i Götebore; f 1902 "/s
därstädes, e. broder och syster.
Hallenoreutz till Wedevåg, r^Ais Fa-
bian; f. 1853 37$; faktor; f 1902.
Halllri, Anton: godsägare; f 1902 'Vs
pä Aräs, 51 är gammal, e. änka, född
Lidström,
Hallman, Erik Gustaf Rikard; f. 1860
'Vs; f> d. underlöjtnant vid Skaraborgs
regemente; f 1902 3/^ i Stockholm, e.
änka, Marie-Louise Hallman^ moder,
syster, sväger, svägerskor och syskon-
barn.
Hallström, /Vr>Å.; f. 1820 »Va; bygg-
mästare; t 1902 'Va i Strängnäs, e.
änka, född Maria Pettersson^ och barn ;
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Hallström, Seth; f. 1834 »7/„ i ytter
Selö socken i Södermanlands län;
lasarettsläkare och stadsläkare i Sträng-
näs; med. licentiat; f 1902 "/a i Sträng-
näs, e. änka, född Ebba Fieneldy son,
sonhustru, syskon och svärmoder; be-
grafven i Strängnäs.
Hamberg, Hils Peter; f. 18 1 5 Vi i i
Stockholm; med. doktor; professor; f
1902 '3/, i Stockholm, e. änka, född
Emma Härnström, barn, magar och
barnbarn.
Hambraeus, Johan; f. 1829; f. d. lands-
sekreterare i Gottlands län; f 1902
"/,, i Visby.
Hamllton till Barsebäck, Amelie;
f. grefvinna Lewenhaupt 1828 " s: änka
1863 efter ryttmästaren grefve Gustaf
Ludvig Hamilton till Barsebäck ;'\ 1902
Via i Stockholm, e. barn och barn-
barn; begrafven i familjegrafven ä
Bäcks kyrkogärd.
Hamllton till Barsebäck, Gustaf
Axel; f. 1833 "Via; kammarherre; gref-
ve; t 1902 »**/a.
Hamllton till Barsebäck, Maria Kata-
rina; f. Rosén 18 1 7 'Vs, t 1902 V7.
HammarsKJöld, 7<^^^^^^ Hilaria Vil-
helmina; se Schönning.
Hammarström, Vilhelm Reinhold; f. i
Alingsäs; fabrikör; f 1902 Vö i Stock-
holm, öfver 82 är gammal, e. tvä dött-
rar; begrafven i familjegraifven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Digitized by
Google
i6
Haneli, Vikter; f. 1860 ", «; ftlijnDkare
vid Forlifikalioncn ; t >90^ "/« P*
Karlsborg, e. änka, född Mia Bjårling^
och barn.
Hanngren, Gustaf; f. d. revisor; f 1902
*V» i Stockholm, 92 år gammal på
5 dagar når, e. barn, barnbarn, barn-
barns barn och syster; begrafVen å Stora
Tuna kyrkogård i Kopparbergs Un.
Hansen, Viktor; handlande; godsMgare;
t 1902 *f 3 i Visby, 60 år gammal, e.
ttnka, född Barckström^ tre söner och
två döttrar: bcgrafven å öja kvrkogård.
Hansen-Grut, tViUiam; f. i Stokke-
dal i Nordsjaelland ; löjtnant; t 1902
'it å Gammalstorp i Västergötland,
62 år gammal, e. änka och barn.
Hansson, Gustaf; f. d. fabrikör; f 1902
's I i Stockholm, nftra 68 år gammal,
e. barn och barnbarn.
Hansson, Gustaf Erland; f. i Karlstad ;
grosshandlore; f 1902 'Vs i Stockholm,
44 år gammal, e. fnder och syskon.
Hansson, Johan; f. d. bagaremästare;
t 1902 ' t i Stockholm, 63 år, 1 1 mån.
och 10 dagar gammal, e. änka, fÖdd
Sanny RunJquist^ och barn ; begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Hansson, J. A ; kronolänsman i Ta-
nums distrikt: f 1902 '•/e; begrafven
å Grebbestads kyrkogård.
Hanson, Karl Johan; f. 1843 »la:
byggmästare; f 1902 »V" i Stockholm,
e. syskon, svägerskor och syskonbarn:
begrafven i Kristinehamn.
Hansson, Olof; handlande; f 1902 "'5
i Stockholm, 58 år, 4 mån. och 6 da-
gar gammal, e. änka, född Sofia An-
dersson y baro, barnbarn och syskon;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Harling, Johan August; f. d. järnhand-
lare; t '902 *V« i Nyköping, något
Öfver 58 år gammal, e. änka, född
Hammarstrand^ dotter och syskon.
Hartzell, A. G,; f. d. inspektor och
hamnmästare; t 1902 "/«• i Örnskölds-
vik, nära 79 år gammal.
Hassel, Verner; kassör vid Hammarby
bruk vid Nora; f 1902 Ve därstädes,
52 år gammal, e. moder och två systrar.
Hasselberg, Guno Teodor; f. 1863 •/?
i Östersund; vice häradshöfding; f 1902
»5/7 i Stockholm, e. änka, född Bran-
delly och fyra barn ; begrafven i familje-
grafven i Östersund.
Hasseilund, Erik Vilhelm; tapetserare-
mästare; t 1902 '^4 i Stockholm, öfver
70 år gammal, e. änka, född Anna
Afagnusson^ barn och barnbarn.
Hasseilund. Jehan Vilhelm; f. 1834 *> 7.
landtbrakare; f I902 »'/s i Yttcr»»y i
öster- Åkers socken, e. inka, född Emma
Åkerbergs barn och barnbarn.
Hasselquist« F. T.; f. i8at; f. d. kam-
rerare och flbigelsedirektör; f 190^ ^ «•
e. änka, född Frisenbergy* begrafven å
Norra Vrams kyrkogård.
Hasselström, Linus; stationsinspektor;
t 1902 V4 på Rånnum, 29 år, 3 mån.
och 18 dagar gammal, e. moder.
Hast, Nils; kamrerare i bankaktiebola-
get Södra Sveriges afdelningskontor i
Ronneby; f 1902 Vti 42 år gammal,
e. änka, född Berlin.
Hazellus, August Ernst; f. 1843 '7/9 i
Stockholm; hofintendent; f 1902 '^ 5
i Bad Nauhcim, e. änka i 2. giftet,
född Therese Viktoria Karolina Lund-
bergs dotter i I. giftet, måg och dotter-
söner; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Hedelius, Fredrik; f. 1830 */» på Ing-
valdstorp; f, d. fabrikör; f 1902 '^,» i
Stockholm, e. änka i 2. giftet, född
Ebba Sehwarts, son och 2 döttrar: be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Hedenbergh, Rudolf Filip; f. 1S43
•♦/»o; godsägare; f 1902 'Va på Banke-
sta i Jama socken, e. änka, född Anna
Karthy barn, syskon och svärföräldrar.
Hedenstlerna, Isak Gustaf; f. 1836
'V7; t 1902 ' " i Västerås, e. S3rster,
svåger och syskonbarn.
Hedlund, J. F.; urmakare; f 1902 ^ u
i Söderköping öfver 58 år gammal.
Hedlund, J, Af,; f. i Kalmar; f. d.
häradsdomare; f 1902 i april i Östra
Torsås socken, nära 87 år gammal, e.
son och fyra döttrar.
von Heideman, Karl Arndt Magnus;
f. 1859 'V7 i Hcinola i Finland; sta-
tionsinspektor; t 1902 Vs i Stockholm,
e. änka, född Alma Alinder^ och dotter.
Hellborn, Oskar Filip; f. 1825 ^jZ i
Stockholm; f. d. konsul; f 1902*5
därstädes, e. syster, barnbarn och svä-
gerska.
Heinrich, Johan Edvard; f. 1824 5,5:
f. d. handlande; f 1902 '^'i, e. inksu
född Hilda Ekholtt, barn, barnbarn
och måg; begrafven å norra b^raf-
ningsplauen vid Stockholm.
Helin, Albert; bruksägare; f 1902 »9/?
på Fram näs i Frykeruds socken i Värm-
lands län^ 90 år gammal, e. änka och
barn.
Helin, Karl; f. 1864 i Värmland; läns-
man i Svärdsjö distrikt; f 1902 •'/s i
Digitized by
Google
^7
Svirdsjö, e. inka, fjSdd Fogelqvist^ och
tre bara.
HeU^strand, Otto Bernhard: f. 1824
"/• i EskiUtnna; f. d. fabrikör; f 190a
Vs i Stockholm, e. ftnka, född Selma
Bdgren^ bara och barnbara.
Hellberg, Johan; f. 1832 '9/„. f. d.
skoll&rare; klockare och organist i
Lilla Mellösa församling; f 1902 "^U
pä Lugnet vid Bergvik, e. änka, Au-
gusta Hellbergs bara och barnbarn.
Hellberg, Ture David; f. 1818 ^lx% i
Göteborg; prost; kyrkoherde i Tannms
pastorat; f 1902 Vio, e. änka, född
Maria Elisabet Guldbrandssan^ barn
och barnbara.
Hellegren, 7. A.; f. 1831 '%; f. d.
disponent; 7 1902 'V^ i Skara, e. finka,
född Johanna Jacobsson^ barn och
barabara.
Hellgren, Felix Maurits; f. d. stations-
inspektor vid statens järavMear; f 1902
'Vi i FogeUs i Smaland, 80 Ir gam-
mal, e. bara.
Helling, August S.; f. 1858; veterinär;
t 1902 ^/s pä Hulän i Järaa socken
i Dalarae, e. moder och syskon.
Hellström, £rnst Georg; f. i Alingsås;
med. licentiat; f 1902 "^/s i Stockholm,
36 är, 4 män. och 24 dagar gammal,
e. änka, född Amelie Maud Campbell^
barn, moder och syskon.
Hellström, Lovisa; änka; f 1902 'Vr i
Bäcktorp i Svennevads socken i Öre-
bro län, toi är och 9j män. gam-
mal.
Hellström, N, J; f. d. skräddare-
mäsUre; f 1902 »% i Norrköping, 68
är gammal, e. syskon.
Hemmer, Albertina Matilda; f. Crr-
penstedt 1828 'V»; t »902 "^/j.
Henckel, Johan; f. 1826 '% i Helsing-
borg; t 1902 i april i Helsingborg, e.
änka, född Rosenbergs fosterson, bröder
och systrar.
Hernlund, Karl Ferdinand; f. 1837 *V»
i Eksjö; landskapsmälare; ledamot af
akademien för de fria konsterna; f
1902 ■% i Medcvi, e. finka, född Lisen
Fredrika Maria Lundvall^ bara, svär-
moder och syskon; begrafven i Lin-
köping.
Hernlund, Knut Alfred; sjökapten; f
1902 '/u i Stockholm, 45 är, 4 män.
och 25 dagar gammal, e. änka, född
Ida Permany bara och systrar; be-
grafven i familjegrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Hessler, Per Henrik; f. i Stockholm;
f. d. vaktmästare; f 1902 'V4 i Stock-
holm, 91 är gammal, e. änka.
Heurlln, Helena Katarina; f. 1814 i
Växjö, t 190a Vk i Växjö.
Heyman, Axel; f. 1859 '^Z»; grosshand-
lare; t 1902 'V», c. änka, född Kallia
Snellman; begrafven ä mosaiska kyrko-
gärden vid Stockholm.
Hlldén, Karl Gustaf; f. 1821 ^U\ f. d.
guldsmed; f 1902 Vx i Stockholm, e.
barn och barabara.
Hlllman, Ernst; läderhandlare; f 1902
7/4 i Falun, 25 är gammaL
Hlllman, Johan; f. 1846; tandläkare; f
1902 '*/7 i Halmstad, e. änka och bara.
HInke, William Edvard; f. i Göteborg;
disponent; f 1902 V^ under hemresa
frän utlandet, 37 är gammal, e. änka,
Maggie Hinke^ tvä barn, moder och
S3rskon.
Hinnersson, Erik Vilhelm; f. 1820 "/xx
pä Dalkarsberg i Mora socken; braks-
ägare; t 190* Vxx i Örebro.
HIntze, Hans Olsson; f. 183 1 i Skäne;
f. d. adjunkt vid Sundsvalls högre all-
männa läroverk; fil. doktor; f 1902 i
Malmö.
HJellström, Johan Maurits; f. 1868 'V9;
tandläkare; f 1902 "/i i Borlänge, e.
änka, född Olga Mellbin, föräldrar,
syskon och svärmoder.
Hjelm, Johannes Kristoffer; skomakare-
mästare; t 1902 'Va i Stockholm, 81
är, 3 män. och 10 dagar gammal, e.
dotter och svärson.
HJertén, Johan Gustaf; f. 1827 'VrJ
handlande; f 1902 Vs i Stockholm, e.
änka, född Sofi Thordeman^ barn, son-
hustru och dotterdotter.
KJertstedt, Oskar; f. 1868; fil. kandi-
dat: t 1902 V> i Skara, e. moder och
trolofvad.
HJertström, Ernst Johan Gustaf; f.
1849 Vr i Jönköping; öfverläkare vid
Stockholms hospital; f 1902 'V3 i
Stockholm, e. bröder; begrafven ä östra
kyrkogärden i Jönköping.
HJorth, Johan Kristoffer; f. d. radman
i östhammar; f 1902 V9 därstädes, 86
är gammal, e. fem bara.
Hjort, Johan Kristian; fabrikör; f 190a
'V 10 i Stockholm, 30 är gammal, e.
föräldrar och bröder; begrafven ä norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
HJArne, Bror Knut Tomas \ f. 1858 V»»;
sjöman; f ^902 'V».
von Hohenhausen, Herman Ludvig \
f. 1827 »♦A; f. d. militärbefillhafvarc
pä Gottland; f 1902 "/i* i Stockholm,
e. änka född Gustafva Fredrique
Amell^ tvä döttrar och mäg. Med ho-
nom utgick pä manssidan adliga ätten
n:r 2150.
Digitized by
Google
i8
Holm, Karl Ludvig; f. i Stockholm;
maskiningeniör; f 1902 */s p& Smeds-
bro i Smaland, 69 Ir gammal.
Holmblad, Runo; notarie; f 1902 V»
i Stockholm, 66 är gammal ; begraf?en
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Holmffren, C. P. £.; f. 1S41 i Borrby;
kronofogde i Ljnnits, Herrestads och
Vemmenhögs härads fögderi; f 1902
i november i Ystad.
Holmgren, PtUer Emanuel; f. i Laholm ;
rådman och stadsfogde i Ängelholm;
t 1902 V* därstädes, 78 Ir gammal,
e. änka i 3. giftet, född Holst; och
syskon.
Holmqvlst, H, P.; f. d. underfogde i
Malmö; f 1 902 Vs i Malmö, nigot
öfver 73 är gammal, e. änka, född
Hennings barn och barnbarn.
Holmquist, Karl Mauritt; inspektor
för Gusums bruks jordegendomar; f
1902 *Vd därstädes, e. änka.
Holmsten, Sven Olof; f. ä Aspa bruk
i Närke; grosshandlare; f '902 ^k i
Norrköping, 71 &r och 9 m&n. gam-
mal, e. änka, född Lotten Vimansson^
sex söner och tre döttrar.
Holmström, Anders Josef Erik; f. på
Öland; f. d. fabrikör; f 1902 "/» i
Stockholm, 74 år gammal.
Holmström, Johan Vilhelm August; f.
i Tunhems socken i Västergötland; f.
d. fabrikör; f 1902 'V» i Stockholm.
Holmström, Karl Anders; f. 1832 i
Flisby; f. d. kollega i Vadstena; f
1902 "/6 i Kisa.
Holst, Johan Petter Teodor; f. 1832
i Ystad; bankkamrer; f '902 Vxx i
Simrishamn, e. änka, ifödd Kraak, och
fyra döttrar.
Holst, K. A,; bruksförvallare; f 1902
"Vs i Trollhättan, 70 år gammal, e.
änka, barn och barnbarn.
Horn till Rantzlen, Eufrosyne Louise;
f. 1819 »«/3, t 1902 "/lo.
Horn till Rantzlen, Eva Eleonora Gu-
staf va Maria Sofia; f. 1815 ^1$^ f 1902.
Horn, Karl Olof; verkmästare vid Igel-
fors bruk; f 1902 V^ därstädes, 55 år
gammal, e. änka och åtta barn.
Horndahl, Ernst; f. i Höganäs; gross-
handlare; t 1902 '9/6 i Helsingborg,
30 år gammal, e. fader och syskon.
Hultberg, Herman Vilhelm; f. 1839 i
Källby socken i Skaraborgs län; f. d.
borgmäsUre i Falun; f ^9^2 ^Vs i
Stockholm, e. syskonbarn.
Hultenberg, Karl; direktör; f. 1815;
t 1902 5/3 i Borgholm.
Hultffren, Otto; f. 1846; stationsinspek-
tor vid Vårgårda; f 1902 V4, e. änka,
född Karin Hultgren^ son och dotter.
Hultin, Otto Maximilian {Max); f. 1836
•/?; f. d. jägmästare; f 1902 •"/j.
Hurtin, Bror Anders; f. 1865 Vt; post-
cxpeditör; f 1902 Va i Kristianstad.
Husberg, Karl Rikard; f. 1821 */xo;
f. d. grosshandlare; f 1902 '*/• i Stock-
holm, e. änka, född Laura Lindeberg^
barn och barnbarn; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Hwarfner, Karl Fredrik; f. i Hvarf i
Skaraborgs län: redaktör; j* 1902 i
Vadstena, 47 år gammal, c. syskon.
H&kansson, Axel Gustaf; f. d. bruks-
förvalUre; f 1902 "/» i Stockholm,
72 år gammal, e. barn och barnbarn.
Håkansson, Karl Robert; f. i närheten
af Borås; f. d. fabrikör; f 1902 "A i
Stockholm, e. barnbarn.
HAIIenlus, Karl August; f. 1823 ^'zo i
Håtuna socken ; kyrkoherde i Lillkyrka
och Boglösa församlingar af ärkestiftet;
t 1902 V9 i Lillkyrka prästgärd, c.
änka i 2. giftet, född Cornelia Fredrika
Charlotta Wåhlin.
H&ger, R.; grosshandlare; f 1902 '*'/6
i Köpenhamn, 34 år gammai, e. familj.
H äggblom, Herman Kristian; f. 1857
»V»; inspektor; f 1902 ^h i Skellcftdi,
e. syskon.
Hägglund, Johan Henrik; f. 1833 '*/«;
prost; kyrkoherde i Västra Kanips för*
samling; teol. doktor; f 1902 ■®/9; be-
grafven å Västra Karups kyrkogärd.
Högberg, Olof Reinhold; f. 1820 **/3 i
Ume ; f. d. folkskolelärare och lasaretts-
syssloman; t 1902 ■•/ö i Pite.
Höglund, Johan Nikolaus; kamrerare;
t 1902 '*/io vid Kramfors verk i Ånger-
manland, 40 är gammal, e. moder och
syster.
Hörnen, RHnhold; f. 1851 •»/• i Ume;
direktör; f 1902 'V? i Stockholm, e.
tre barn, moder och syskon.
Hörner, Harald Vilhelm; f. d. inspektor;
t 1902 *% i Härnäs, 80 år gammal,
e. dotter och måg.
Hörstadlus, Hilda Gustafva; se Gripen-
svärd.
Höök, Karl; skeppsredare; f I9<» **/»
i Kappelshamn, 70 är gammal.
In de Bétou, Gustaf Govert Tyko; stu-
dent vid universitetet i Uppsala; f
1902 V4 i Uppsala, e. föräldrar och
syskon.
Indebetou, Harald Otto; f. 1846; fil.
d:r; f 1902 **/" i Nyköpii^.
Indebetou, Ivar Otto Daniel; f. 1878
Vx; löjtnant vid Södermanlands rege-
Digitized by
Google
19
mente; f 1902 ^1$ I sjukhuset ä Malroa
hed, e. föräldrar; begrafven I Solna
kyrkog&rd.
IngelotZf Augusta Antoinetta Louise;
se AfifUer,
Inseström, Xarl Johan ; f. 1855 '/* i
Våsletvik; sjökapten; f '9<>2 "A i
Sydney, e. syskon och syskonbarn.
Isaksson, Al/red Verner; f. i Stock-
holm; godsägare; f 1902 "/t pä Kärra
i Västergötland, 64 &r gammal, e. änka
och fem döttrar.
Israelsson, Erik; f. i Pershyttan i Nora
bergsförsamling; kontorschef; f 1902
Vio i Stockholm, 40 &r och 9 dagar
gammal, e. moder och syskon ; begraf-
ven å norra begrafningsplatscn vid
Stockholm.
Jacobson, Géran; f. 1842 ***/• i Gäll-
stads socken; bankkamrerare; f 1902
>*/t i Gällstads socken, e. änka, född
Sanälund, tre barn och bröder.
Jakobson, Otto Robert; f. d. gross-
handlare; t 1902 "*/$ i Stockholm,
något öfver 59 &r gammal, e. son.
Janson, Gustaf; handlande; f 1902 V"
i Stockholm, 62 år, 7 mån. och 23
dagar gammal, e. änka, född Maria
TebeliuSy barn och S3rskon.
Janson, Ake; f. 1831; skeppsmätare; f
1902 '3/3 i Helsingborg.
Jansson, August; byggmästare; f 1902
•/t i Väderslads socken i Östergöt-
lands län, 78 år gammal.
Jansson, E,; handlande i As vid Nora;
t 1902 "V»» 55 år gammal.
Jansson, Johan Erik; f. d. mjölhand-
lande; t 1902 "/6, 73 år, 9 mån. och
18 dagar gammal, e. barn.
Jansson, Sven August; f. 1831 »3/ii;
f. d. förrådsförvaltare vid statens järn-
vägar; t 1902 9/6 i Stockholm, e. änka,
född Fatima Äckerberg^ barn, svärson
och syster; begrafven å norra begraf-
ningsplatscn vid Stockholm.
Janzon, J,; handlande; f '902 'V9 i
Falköping, något öfver 60 år gammal,
e. änka och sju barn.
Jofferl^elm, Augusta Anna Fredrika;
se von Arbin.
Jeserhjelm, Karl- Henrik; f. 1830
3/9; kammarjunkare; f 1902 "V" på
Strömsholm, e, syskon, brors- och
systerbarn.
Jemström, Anders Johan; broarren-
dator; f »902 ^jn vid Nockeby, 53
är, II mån. och 13 dagar gammal, e.
änka, född Fredrika Öbergs barn och
barnbarn.
Joaohlmsson, NUs Henrik; f. 1833 "^/r
i Strå socken i Östergötlands län; f. d.
landskamrerare i nämnda län; f 1902
Vs i Linköping, e. änka, född Hilma
Stånggren^ fyra söner och fyra döttrar;
begrafven å Linköpings kyrkogård.
Johanson, Eric; f. d. landtbrukare; f
1902 3/4 på Krogstaberg, 77 år, 5 mån.
och 3 dn^ar gammal, e. barn, barn-
barn, svägerska och systrar.
Johanson, Erik Alfred; f. 1875 "V«;
handlande; f *902 'V3 i Högbo, e.
änka, född Mimmi Nordeman^ son,
föräldrar, syskon och svärföräldrar.
Johansson, Adolf Erik; f. i Jönköping;
f. d. grosshandlare; f 1902 ^U i Stock-
holm, 72 år gammal, e. syster.
Johansson, Adolf Mauritt ; f. 1839 'V4;
stadsfiskal; f. d. föreståndare vid de-
tektivafdelningen i Stockholm; f 1902
V? i Söderköping, e. syster, svåger och
systerbarn; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Johansson, Axel Verner; f. d. gross-
handlare; t 1902 "/6 i Stockholm, 71
år gammal, e. syskon.
Johansson, Johan Gustaf; f. 1843 Vs
i Gullspång i Värmlands län; källar-
mästare; t 1902 V3 i Gäfle, e. änka,
född Anna Cranti, två söner, dotter,
moder och syskon.
Johansson, K'arl Otto; f. 1850 härads-
skrifvare i Stockholms läns västra fög-
deri ; t 1902 'Va i Stockholm, e. änka,
född Konkordia Lundgren^ och syskon ;
begrafven å norra begrafningsplatscn
vid Stockholm.
Johansson, Leonard; f. 1845 V» i Göte-
borg; sågverksägare; f 1902 Vö å Löf-
holmen vid Pite, e. tre söner och fyra
döttrar.
Johansson, Olof; trävaruhandlande ; f
1902 i Alanäset, 83 år gammal, e. änka,
barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Johansson, Oskar; grosshandlare; f
1902 Vs i Stockholm, e. systrar.
Johansson, Oskar; varfsägare; skepps-
byggmästare å Eckema varf i Tunge
socken; f 1902 i april 40 år gammal,
e. änka, dotter och fader.
Johnson, Samuel; f. d. riksdagsman; f
1902 V7 i H Vetlanda, 82 år eammal,
e. tre halfsyskon ; begrafven a Hvel-
landa kyrkogård.
Johnsson, John Vilhelm; f. d. hand-
lande; t 1902 »3/6 i Stockholm, 41 år
och 7 mån. gammal, e. broder.
Jonzon, JCarl Marcus; amanuens i ge-
neralpoststyrelsen; t 1902 *3/x» i Stock-
holm, e. S3rskon.
Joulln, Petter Julius; f. d. kaféidkare;
t 1902 V3 i Stockholm, 61 år gammal,
Digitized by
Google
30
e. änka, född Holmstrémy son och
dotter.
Jubell, Vilhelm: f. 1858 V?; kontors-
chef; t 1902 "/8 i GäBc, e. toka, Tekla
Jubell^ barn och moder.
J&derholm. Robert Fredrik; f. 1824 V"
i Gäfie: cigarrettfabrikör i Abo; f 1902
'V9 i Köpinf;, e. barn och barnbarn.
Jågerhorn till Storbyn, Karolina Char^
lotta; se Blomkvist,
Jönsson, Johan; f. d. kamrerare vid
HöganSs stenkolsaktiebolag ; f 1902 V4
i Ängelholm, 65 år gammal, e. änka,
född Olivia IVetierling» sex barn, barn-
barn, svärdotter och svärsöner.
Jönsson, K, E.; f. 1825 "/ö; f. d. stads-
fiskal i Trelleborg; f 1902 ^^s i näronda
stad.
Jönsson, Karl P,; f. i Söndrums socken;
handlande: f 1902 Vzo i Halmstad.
71 är och 6 månader gammal, e. änka,
Anna Jonsson^ barn, barnbarn och
broder; begrafven i Halmstad.
Jönsson, Nils; f. 1833; boktryckare; f
1902 i april i Helsingborg; begrafven
å nya begrafningspl ätten i Helsingborg.
Kaatelius, O. A/.; rektor vid seminariet
i Mattiasuddens by i Jockmocks socken;
f 1902 i oktober.
Kafis, Klas Johan Fredrik; f. 18 19
"^U; kommendör i flottans reserv; f 1902
"V XI i Karlskrona, e. syster.
Kahl, Karl Abraham; f. 1815 'Vt i öre-
grund; f. d. lärftkramhandlare ; t 1902
3°/x3 i Stockholm, e, änka, född Eds-
berg^ son och tre döttrar; begrafven å
norra bcgrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Kallenberg, Anders Hansson; f. 1834
*Vio i Burlöfs socken i Malmöhus län;
djur- och landskapsmålare; f IQ02 "Vx
i Stockholm, e. syskon; begrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Kalling, Klas Hjalmar Ulf; f. 1830
'Vio: kammarherre; grcfve; f 1902 *5/6.
Karlson, Reinhold; f. 1854; tjänsteman
i Stockholms stads drätselnämnd; f
1902 '^3 i Stockholm.
Karlsson, Johan Emil; f. 1848 V" i
Enköping; handlande; f 1902 'V* i
Stockholm, e. syster, syskonbarn och
fosterson; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Karlström, Johanna Sofia; se Aker^
hielm till Margretelnnd.
Karlström, Karolina Augusta Vilhel-
mina; se Abenius,
Keliner, G, V.; f. d. auktionskommis-
sarie; t 1902 "/» i Norrköping, 67 år
gammal.
Keyser, Hedvig Aurora; f. Ekelund
1826 *^/8 på HttUs bruk i Kvisslinge
socken i Östergötlands län; änka 1886
efter praktiserande läkaren Johan /2rr-
dinand Gustaf Keyser; f 190a ^U i
Stockholm, e. barn.
Keyser, Ture August; f. 1844 "/«<>;
bokhållare; f 1902 "/t» e. änka, född
Anna Karolina Lovisa Jansson^ barn
och svärföräldrar; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Klellander, Ludvig; f. 1825 "»/s i
Kristianstad; f. d. major i Kronprin-
sens husarregemente; f 1902 "/t i
Malmö, e. änka, född Katarina Kri-
stina Sehartau^ och barn; begrafven i
Malmö.
Klhlberg, Olof Johan; f. d. rektor vid
Jakobs lägre läroverk; fil. doktor; f
1902 'V7 i Stockholm, 85 år gammal,
e. änka; begrafven å Johannes kyrko-
gård i Stockholm.
Kindberg, Viktor Samuel; godsägare;
t 1902 "/«> på Brunns gård i Väster-
götland, 73 ar gammal, e. barnbarn.
KIrstner, Adolf; agent; f 1902 i april i
Göteborg, 50 år gammal.
KItzing, Karl Fritz Martin; f. d. källar-
mäsUre; f 1902 ''Vr i Grisslehamn,
65VS år gammal, e änka, född Graf-
ström^ barn, måg och barnbarn.
Klörkander, J. K,; bokhandlare; f
1902 V* i Arboga, 65 år gammal.
Klörkander, V.; f. d. jägmästare; f
1902 'Vt i Arboga, 67 år gammal, e.
syster.
Kjellberg, Johan Alfred; f. 1841 Vä;
öfverstelöjtnant i Skaraborgs regemen-
tes reserv; f 1902 ^U i Mariestad,
e. änka, född Hilda Vetterqvist^ barn,
moder och systrar; begrafven i Marie
sUd.
Kjelleström, Sven Gustaf; f. 1846 »/$
i Ryssbv i Kalmar län; provinsial-
läkare; T 1902 V9 i Borgholm, e. änka,
född Beijbom^ och son.
Kjellman, /rr^ni/landibrukare; f 1902
3/ SI å Hälla, nära 68 år gammal, e.
änka, barn och barnbarn.
KJellqvIst, Johannes; f. 1816 'V9 i
Husaby socken; kyrkoherde i Hval-
stads församling af Skara stift; f. d.
kontraktsprost; f 1902 'V?» c. änka,
född Emma Charlotta Ågren; begraf-
ven å H valstads kyrkogård.
KJernås, K.; juvelerare; f '902 "/» i
Göteborg, 59 år gammal.
Klar, Ingrid; f. 1798 /s; f 1902 i
Norra Hestra församling i Jönköpings
län.
Kleen, Augusta Sofia; se Rosenblad.
Digitized by
Google
21
KMn, Anders Johan: f. 1823 »V4; f. d.
underlöjtnant i arméen; f. d. sysslo-
man vid länslasarettet i Lund;t 1902
'%.
Kllnckow8tröm, Rudolf Mauritt; f.
1816 "s; f. d. öfvcrste; f »902 ***/" »
Stockholm, e. änka, född Marie Frän-
ziska Emilia de Labensky^ son, son-
hustru och sonbam; begrafven å Ekerö
kyrkogård.
Klint, Frans Gustaf; f. 1836 i Järsnäs
socken i Jönköpings län; fabrikör; f
1902 *V" i Stockholm, e. bröder och
brorsbam: begrafven i familjegrafven
ä Järsnäs kyrkoglrd.
Koch, Michael; f. 1830 ^1% på Vigsäter
i Dalsland; f. d. godsägare; f 1902
*^lro i Vänersborg, 73 år gammal, c.
änka, född Adelaide Lindman, och
barn.
Kock, Ingiald Ragnar; f. 183 1 Vs i
Stockholm; f. d. hospitalssyssloman;
t 1902 Vs i nämnda stad, e. fyra barn.
Kockum, Karl Georg; f. 1868 "/s i
Malmö; fabriksidkare ; f 1902 ^j^ i
Båstad, e. änka, född Sigrun Heder-
ström^ barn, moder och syster; be-
grafven å nya begrafningsplatsen i
Malmö.
Kolmodin, Johan Arvid \ f. 1851 'V4 i
Grisslehamn; kapten vid Gotlands ar-
tillerikår; t 1902 'V3 i Visby, e. änka,
född Hildur Wennbergs barn, moder,
svärmoder och syskon.
von Konow, Laura Vilhelmina; f. 1847
Va, t 1902 "/s.
Koskull, Anna Fredrika Mariana; se
Ridderborgy
Kram, Gustaf; f. 1806 »Va i Prag; f. d.
konsul; f 1902 V4 i Göteborg, e. två
söner; begrafven å örgryte kyrkogård.
Krahner, Gottfrid Kristoffer; f. 1848 i
Malmö; sjökapten; t 1902 "V" i Jön-
köping, e. änka, född Jönsson och sex
barn.
KreOser, Hanna Erika Cecilia; f.
grefvinna Sparre till Séfdeborg 1858
*/«, t 1902 "3/4.
Kretiger, Johan Kristian: f. 18 18 "/9
i Stockholm; f. d. akademisekreterare;
t 1902 '7/6 i nämnda stad, e. änka,
född Irmingard Johanna Adelaide
Granström; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Kronhamn, Abraham Viktor; f. 18 17
på Klöfverön vid Marstrand; f. d. vice
konsul; f 1902 *^/4, e. barn och barn-
barn.
Kruse, Johan Alfred; fabrikör; f 1902
*^lt% i Leksand, 64 år gammal, e. änka,
född Hanna fViberg, barn och systrar.
Kruse, Samuel; f. 18 16 på Oroust; f. d.
snickaremästare; f 1902 'Vi* i Göte-
borg, e. änka i 4. giftet, son och två
döttrar.
Kullgren, K. A.; f. 1820 i öster Våla
socken i Västmanlands län; f. d. orga-
nist och klockare i Hemevi försam-
ling; t 1902 '3/zo i Hernevi, e. änka
och barnbarn.
Kumllen, Georg Viktor; f. 1831 */t;
f. d. kassaförvaltare vid Karl Gustafs
sUds gevärsfaktori ; t '902 '•/r i Sköfde,
e. änka, född Alfrida Mellin, barn
och syskon.
Kumpf mQller, Frans Josef; bergmästare;
t 1902 »Vs i Stockholm, 41 år och i
månad gammal, e. moder, systrar och
systerbarn ; begrafven å katolska kjrrko-
gården vid Stockholm.
Kuylenstjerna, Axel Conrad IVilhelm;
f. 1837 »9/4 på Fredriksnäs i Gryts
socken; underlöjtnant i arméen; f 1902
"'/ii i Borensberg, e. syster.
Kuylenstjerna, Ca r/- (7 M^/ a/; f. 1840
"^/s; kommissionslandtmätare ; t 1902
V4.
Kuylenstlema, Otto Fredrik; f. 1836
'Ve ; f. d. telegraf kommissarie ; f 1902 V»-
Kuylenstjerna, Rosa Matilda Karo-
lina; f. Tham 1843 */?, t ^902 V*-
Källström, Karl Johan; f. 1817 "Vs i
Husby socken i Kopparbergs län; f. d.
läroverksadjunkt; ni. jubeldoktor; f
1902 '/a på Källsbyn i Husby socken,
e. syskonbarn; begrafven i familje-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Köhler, Karl Johan Vilhelm; f. 1838;
f. d. kamrerare; f 1902 ■'/» i Stock-
holm, e. änka, född Amanda Rampe,
barn, sonhustru, mSg och systrar: be-
grafven å Adolf Fredriks kyrkogård i
Stockholm.
Köhiström, Jakob Fredrik Orion; stabs-
trumpetare vid Första Göta trängkår
m. m.; t 1902 'V4 på Kariberg, 60 år,
6 mån. och 3 dagar gammal, e. änka,
ibåå. Kristin HårdbergyhviXTi och syskon.
König, A. G.; kommissionär; f 1902
'V3 i Sundsvall, 58 år gammal, e. änka
och fem barn.
Könfg, Johan Henrik Hugo; f. I839 "/«;
f. d. ryitmästare; f 1902 V3.
Lagberg, Johan Albert Tyko; f. 1858
3Vio; handelsbokhållare; f 1902 ^!t i
Arboga, e. syskon.
Lagerberg, Karolina Matilda; i. Gno-
spelius 1827 "/3, t 1902 i slutet af
juni.
Lagerbåck, John Hilmer; f. 1876 'Vs
i Eskilstuna; järnhandlare; f 1902 ^U
Digitized by
Google
22
i Norrköping, e. änka, född Maria
Demitrevna Kovaloff^ (Öräldrai, svär-
moder och svägrar.
Lagercrantz, Carolina: f. LagercranH
1822 Vst t 1902 i janaari.
La^erdahl, Ernst Alfrtd Reinhold; f.
1858 »°/i«; Blationsskrifvare; f '9^
'Va i KatriDcholm, e. moder.
La^ergréen, Alexander Johan Fer-
dinand: f. 1840 *U\ t d. förste landt-
mälare; f 1902 Vx
Lagergran, Jarl Gustaf; f. 1853 ^U
i Karlskrona; förste staiionsskrifTare
▼id Sala järnvägsstation; f 1902 ^h i
Uppsala, e. fiaka, född Hulda Ring-
dahly och barn ; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Lagerholm, E. V.; f. i Eksjö: f. d.
grosshandlare; f 1902 "/• i Stock-
holm, 85 år gammal, e. dotterson.
Lagerlöf, Anders Magnus; f. 1851 "/?
i Kristinehamn; bataljonsläkare vid
Västgöta regemente; f 1902 "A i Lid-
köping, e. syskon; begrafven i Kristine-
hamn.
Lagervall, Julius Magnus; f. 1837 ''A;
kapten i k. Flottans reserv; förestån-
dare för navigationsskolan i Göteborg;
t 1902 »9/x i Göteborg, e. änka, född
Axeline Lägervall^ söner, döttrar,
svärmoder och syskon; begrafven i
Göteborg.
von der Lancken, Ernst Ferdinand;
f. 1 84 1 'Vs; generalmajor; f 1902 'Vs
i Stockholm, e. bröder, svägerska,
systerdotter och brorsbam; begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Landellus, Alfred Edvard; målaremäs-
tare; t 1902 Via i Stockholm, 65 år,
I månad och 22 dagar gammal, e.
änka, född Anna Frödin^ och styf-
dotter; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Landin, Niklas; f. 1820 "A; f. d. upp-
bördsman vid Göteborgs gasverk; f
1902 »/7 i Göteborg, e. änka, Alida
Landin^ barn och mag.
Landqvist, J. A.; f. 1813; f. d. sjö-
kapten; hamnmästare; f 1902 **/« i
Lule.
Landtbom, A. Odd; f. 1849 ^4 i Karl-
stad; disponent vid Hamburgerbrygge-
riet; t 1902 "3/y vid Saltsjöbaden, e.
änka, född Elisabeth Heiss^ barn och
syskon; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Lang, Johan; f. 1832 "/; i Visby; pro-
fessor i medicinsk och fysiologisk kemi
vid universitetet i Lund; f 1902 '^/a i
Lund, e. son; begrafven i Lund.
Lanner, Axel; f. 1867 i Kalmar; direk-
tör för Sveriges allmänna exportför^
ening; f 1902 ^Ixx på Saltsjöbaden,
e. änka, född Elsa Jansson , och dotter;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Lannerstlema, Adolf Ekrenfrid\ f.
1841 "Vs; provinsialläkare; f 1902 ^Ix,
Lannerstlerna, Agnes Dorotea; {.Kar-
Un 1846 V6, t 1902 •«/..
Lannge, Karl Oskar Vilhelm; agent;
t 1902 "'A i Stockholm, 57 år gam-
mal, e. änka, född Emilia Engren^
barn, barnbarn och syster; begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Larsson, August Vilhelm; f. 1844 "/j
i Hedemora; adjunkt i folkskolelfirare-
seminarium i Göteborg; f *902 "•/y i
nämnda stad; begrafven å Sanna kyrko-
gård.
Larsaon, Axel Fritiof; lotsbefälhafvare
på Vänern; sjökapten; f 1902 "'Z? i Åmål,
71 år gammal.
Larsaon, Axel Robert Edmund; f. i
Stockholm; civilingeniör; f 1902 s/n
i Stockholm, nära 49 år gammal, e.
systrar.
Larsson, Erik Adolf; f. d. handlande;
t 1902 *V" i Stockholm, öfver 69 år
gammal e. barn och barnbarn.
Larsson, J, S. ; poststationsförestindare
vid Nilta; f 1902 ^/s, 70 år gammal,
e. änka och barn.
Larsson, Lars Johan; landtbmkare;
t 1902 'V* pä Stensborg i Brännkyrka
socken, e. änka, född Sjöbergs barn
och barnbarn.
Larsson, Lars Magnus; bruksförvaltare;
t 1902 »/r pä Dejefors bruk i Nedre
UUeruds socken i Värmlands län, 64V«
år gammal, e. änka och barn.
Larsson, Nils Viktor; f. i Södra Möts
härad; f. d. handlande; f 1902 '«/• i
Stockholm, 61 år gammal, e. änka,
lödd Palmbergy barn och barnbarn.
Larsson, Olof i Bratteberg; f. 1848;
ledamot af riksdagens första kammare;
t 1902 »3/.0
Laveson, Per; f. 1849 'Vs; grosshand-
lare; t 1902 'Vr i Malmö, e. änka,
född Hanna Nilsson^ barn, fader och
syskon; begrafven å nya kyrkogården
i Kristianstad.
LeIJonhufvud till Ekeberg» Johanna
Charlotta; f. Skiöldebrand ; 1845 *^/"»
t 1902 'V,.
Lennartson, Anders Leonard; gross-
handlare; t 1902 'V9 i Stockholm, 51
år gammal, e. syskon; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Digitized by
Google
23
LeufÉtadlus, K, G.: f. d. sUdsfitkal i
örc^niDd; f 1902 i januari därstädes,
87 år gammal, e. son.
Levin, y.; flilUkär; f 1902 ^i$ i Väsler-
vik, 59 är gammal, e. syskon och
s3rskoDbam.
Levin, /Clas Amandus; farm. kandidat;
t 1902 "/s i Stockholm, 21 &r, 6 mån.
och 15 dagar gammal, e. föräldrar,
broder, faster och farbroder.
Lewenhaupt, Amelie; se Hamilton
till Barsebäck.
Lewenhaupt, Anna Cecilia; f. Amincff
1846 '77; t 1902 ^Ux i Stockholm,
c. make, intendenten af första klassen,
grefve Casimir Patrik Ltwenkaupt^ två
söner och syskon; begrafven i familje-
grafven å norra begrafnlngsplatsen vid
Stockholm.
Lewenhauptt Augusta Aurora Ceci-
lia; se Schiel-Plessen.
Lewenhaupt, Sofie Ulrika; se Stiern-
stedt.
Lewerentz, Vilhelmina; f. Sandelin;
änka efter kyrkoherden i Horns pasto-
rat F. K. Lewerent»; f 1902 "/q i
Mariestad, e. S3rskon och syskonbarn.
Libers, Bernhard; bruksägare; f. 1836;
t 1902 'V3 på Rosenfors vid Eskils-
tuna, e. änka, född Majken Anneli^
barn, barnbarn och mSg; begrafven å
Husby-Rekame kyrkogård.
Lldberg, Ernst Fredrik; godsägare; f
1902 'Vii på Nordgården i Väster-
götland, Öfver 67 år gammal, e. dotter
och barnbarn.
Lldberg, Johan August; f. 1838 'V» i
Vänersborg; grosshandlare; f 1902 "/s
i Falun, e. barn och sjrster; begrafven
i Falun.
Lledholm, J. A.; f. d. broksförtaltare ;
t 1902 30/s i Högsby nära 80 år gam-
mal.
LlU^f Frans August; handlande; f 1902
^/t i Avesta, 40 år gammal, e. änka,
moder och barn.
LiUeqvIst, Per Olof Fredrik; f. 1843
Vxo i Kalmar; fabrikstdkare; f 1902
"^/s i Eskilstuna, e. änka, född Hilma
Bergman^ barn, barnbarn och syskon.
Llllleorona, Sofia Nathalia; f. 1826, f
1902 V4.
Lllliehöök till OAIared och KolbAck,
Jacquette Sofia Charlotta; f. Blikm
1866 *3/5, t 1902 ^U.
LInander, Karl Sune; f. d. viktualie-
handlande; f 190* '^4, 77 år och 7
månader gammal, e. döttrar.
Linck, Frans Bernhard; f. 1846 ^,'b\
ängbåtskom missionär; f 1902 V» i
Söderhamn, e. änka, f. Augusta Trappa
fem barn, sjrstrar, svågrar och svåger*
skor.
Lind (till Hageby), Ebba Elisabet Fred-
rika Louise; se Gravenhor st- Lowtn-
stierne.
Lind, Johan; bagaremästare; f 1902 V7
i Stockholm, nära 86 år gammal, e.
två döttrar och barnbarn.
Lind, Johan; f. d. adjunkt vid folk-
skolelärareseminariet i Göteborg ; f 1902
/18 i Göteborg; begrafven å Lundby
nya kyrkogård.
Lindahl, Axel Samuel; f. 1847 •«/•;
kommissionslandtuiätare i Värmlands
län; t 1902 Vö i Arvika, e. änka,
född Anna Hall^ två barn, moder,
svärföräldrar och syskon.
Lindberg, Peter; grosshandlare: f 1902
^/9 i Stockholm, 55'/* år gammal, e.
änka och barn.
Lindblad, Karl August; f. 1832 "^A;
f. d. trädgårdsdirektör; f 1902 3*/io i
Stockholm, e. barn, barnbarn, svär-
söner, svärdöttrar och syskon.
Lindblom, Dorotea Matilda; f. Stiern-
ström 1818 "/ix, t 1902 "^16.
Lindblom, Karl E.; förrådsförvaltare
och fanjunkare vid Södermanlands
regemente; f 1902 'Vso i Malmköping,
62 år gammal, e. änka och son.
Lindbom, Oskar; urmakare; f 1902 i
januari i Trollhättan, 50 år gammal,
e. änka och barn.
Linde, K. A.; f. 1825; sjökapten; f
1902 ^'A i Gäfle, e. dotter.
Lindeberg, Harald August; f. 1849 V?;
flottchef; f 1902 "/s vid Gideå bruk,
e. änka, född Lotten Huss, barn och
syskon.
LIndell, Per Gustaf Edvard ; f. 1842 Va;
ingeniör; f 1902 "/w i Stockholm, e.
änka, född Julia Nerpin, och systrar.
Linden, O.; handlande i Nora; f 1902
'Via därstädes, 39 år gammal, e. änka
född Sandberg.
LIndencrona, Eva Sofia Karolina; se
Falkengren.
Linderdahl, Axel Klemens; f. 1839;
sjökapten; f 1902 "/s i Gäfle, e. änka
och tre döttrar.
Linderoth, K. J.; garfverifabrikör; f
1902 'V9 i H Vetlanda, 68 år eammal,
e. änka, född Nilsson^ och två söner.
Linderoth, Per Johan; i. 1853 »s/ii;
bruksägare; f 19^2 'V4 i Stockholm,
e. änka, född Gerda Fagerberg^ och
syskon; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Lindgren, Knut; kassör; f 1902 'A i
Stockholm, 54 år, 2 mån. och 25 da-
gar gammal, e. systrar, svåger, syster-
Digitized by
Google
24
barn och fosterbroder; begrafYen &
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
LIndffren, K. Af.; f. 1S49 i Södertftlje;
sjökapten; bef&lhafvare på skonerten
>Fre3r> frftn Gttfle; f 1902 pä resa till
Barbados.
LIndh, Alfred Magnus; tjfinsteman i
försäkringsbolaget Skandia; f 1902 ^U
i Stockholm, 39 är, 4 män. och 20
dagar gammal, e. moder, trolofvad och
syster; begrafven i faroiljegrafven ä
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
LIndhult. H, G.; f. 1825; f. d. rektor
Yid lägre allmänna läroverket i Knng-
älf; t 1902 ••/;, e. änka, född Kolli-
andtr^ och broder.
Lindman, Emil Akalesj i. 1826 *^/a i
Motala; bruksägare; f 1902 % i Stock-
holm, e. änka, född £ååa Dahlgren.
och tre barn; begrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
LIndqulst, Georg Emanuel; f. 1863 i
Mönster&i; kamrerare i Skånska han-
delsbankens afdelningskontor i Sknrap ;
t 1902 »Va i Skurup.
Lindskog, Claes Gustaf; f. i8^8; krono-
fogde i Jösse fögderi af Värmlands län;
t 1902 »^/i i Växjö
Lindström, August Viktor; f. 1839 "»/s;
f. d. urfabrikör; f 1902 'V7, e. änka,
född Amelie Fliigge^ barn och syster.
Lindström, Bror Joniel; f. i Stock-
holm; f. d. barberaremästare ; f 1902
Vi i Stockholm, 52 är gammal, e.
änka, Ida Lindström.
Lindström, ICarl Ferdinand Johan; f.
1814 'Vs i Strömstad: grosshandlare:
t 1902 Vs i Stockholm, e. änka, född
Josefine Bohman^ barn, svärson, svär-
döttrar och barnbarn: begrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Lindström, Lars Gustaf; f. 1842 'Vi
i Värmskog; kyrkoherde i Kristine-
hamn; hof predikant; f 1902 'Vt» e.
änka, född Sofia Beata Lagergren^ och
barn; begrafven i familjegrafven å
Kristinehamns kyrkogård.
Lindström, O. E.; f. d. adjunkt; fil
kandidat; f 1902 "/» i Uppsala, 687»
år gammal.
Lindwall Johan Magnus; f. 1807 •'/»;
f.td. major; f 1902 *V4 på Moboda i
Nydala sockeu, e. son, sonhustru och
barnbarn.
Linroth, Anna Maria; f. Danckwardt"
Lillieström 1832 *3/"» t ^9^2 i juni.
Littke, Otto Hjalmar Leonard; f. 1846
Vi; civilingcniör; f 1902 V".
Uungb^rg, Klas Erik Ernst; f. 1861;
stadsfogde och stadskassör i Sträng-
näs; t 1902 V4 i Strängnäs.
Uunggren, Karl; metodistpredikant; f
1902 Vst 57 är, 2 män. och 20 dagar
gammal, e. änka, född Johanna Malm-
kvist^ barn och syskon; begrafven ä
Norrköpings kyrkogärd.
Uungström, Ernst Johan; f. i Vads-
bro socken i Skaraborgs län; f. d.
fabrikör; f 1902 Ve i Stockholm, e.
tvä döttrar.
Lomm, Nils Johan; f. 1840 "/r: f- d.
kronolänsman i Kalix fögideri; '\ 1902
^!i i Gellivare, e. änka, född Karin
Tjemlund^ barn och barnbarn.
Lorlchs, Hedvig Maria Kristina; se
Tersmiden,
Lothlgius, S. V. S.; f. d. egendoms-
ägare; t 1902 'Vs i Asarums socken,
72 är gammal.
Loven, Kristian Henrik; f. 1844 "/n i
Stockholm; praktiserande advokat i
Malmö; f 1902 Vs i Malmö, e. finka,
född Emma Lovisa Fischer^ och barn;
begrafven ä n3ra begrafningsplatsen i
Malmö.
Luchow, Robert Edvard; f. 1822 'Vö;
tjänsteman i järnvägsstyrelsen: f 1902
^U i Stockholm, e. änka, född HUde-
gärd Smedbergs barn, sonhustru, syster,
svägerskor och syskonbarn; begrafven
i familjegrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Lund, Fredrik Magnus; järnhandlare;
t 1902 Vö vid Mösseberg, 70 är, 7 mån.
och 23 dagar gammal, e. syskon.
Lundberg, Anders Petter; f. 1821 »Vs;
målaremästare; f 1902 'Va i Stock-
holm, e. änka, född Norlin^ och flera
barn; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Lundberg, Gustaf Fredrik; f. 1821;
sjökapten; f 1902 »•/i« i Stockholm,
e. änka, född Gustafva Sjögren^ barn
och barnbarn; b^rafven å norra l>e-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Lundberg, Gustaf Reinhold; f. 1826 "A;
sadelmakare; f 1902 'V^ i Stockholm^
e. änka, född Johanna Lindgren^ barn
och syster.
Lundberg, J. A.; agronom; f 1902 Vx
i Gäfle, 38 år gammal, e. änka, född
Sahlberg.
Lundberg, Nils Rudolf Ingevald; fiske-
riinspektör; fil. doktor; f 1902 Vx> i
Stockholm, e. änka, född Abela San-
tesson^ barn och syskon; begrafven å
Väfversunda kyrkogärd.
Lundblad, Karl; f. 1821; f. d.kommis-
sionslandtmätare; f 1902.
Digitized by
Google
25
Lundftberg, I^ans Ferdinand; f. 1838
*9/9; borgmXstare; f 1902 3/x; bcgraf-
▼en i Laholm.
Lundgren, Frans August; f. i Helsing-
laDd; byggmästare; f 1902 V» i tiel-
singborg, 51 &r gammal, e. änka, barn,
föräldrar och syskon.
Lundgren, Karl; f. 1856 ^^U i Varberg:
f. d. rysk vice konsul därstädes; f
1902 '•/b i Varberg, c. två barn.
Lundgren, Xari Emanuel; handlande;
f 1902 'Vm i Karlshamn, 51 är, 5 män.
och 18 dagar gammal, e. änka, född
Amelie Andersson^ moder, svärföräldrar,
syskon och syskonbarn.
Lundholm, Esse; f. 1864 ^/ö i Alsike
prästgärd; e. o. hofrättsnotarie; f 1902
**/a i Kristianstad, e. trolofvad och
syskon.
Lundholm, Lovisa; se Walkendorff.
Lundin, Johan Fredrik; f. 1831 'Va;
handlande; f 1902 V> i Stockholm,
e. änka, född Sofie Bodin y och dotter;
begrafven i familjegrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Lundin, Karl Fredrik Oskar; f. 1839
»Vw; faktor vid k. boktryckeriet; f
1902 '9/9 i Stockholm, e. syskon; be-
grafven I norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Lundqvist, A. G.; t d. spinnmästare
vid R. Wahrens aktiebolags fabrik; f
1902 '% i Norrköping, e. barn och
barnbarn.
Lundqvist, yohan Albin; f. 1863 V» i
Stockholm; praktiserande läkare; med.
doktor; f 1902 'Vs i Stockholm, e.
moder; begrafven äartillerikjrrkogärden
vid Stockholm.
Lundqvist, Joh. Alfr.; föreståndare fÖr
Göteborgs maskinistförening; f 1902;
begrafven å västra begrafningsplatsen
vid Göteborg.
Lundqvist» Karl Oskar; f. 1850; kyr-
koherde; t 1902 'y« > Trollhättan,
e. änka, född Norén j och son; be-
grafven i Trollhättan.
Lundqvist, Per; ålderman; f 1902 »V4
på Midsommarkransen, e. änka, född
Maria Andersson^ barn och broder;
begrafven å Brännkyrka kyrkogård.
Lundqulst, Per; f. i södra Skåne: polis-
kommissarie; t 1902 'V? i Helsing-
borg, e. änka, född Ahlberg^ och tre
söner.
Lundström, Carl Herman; f. 1828
'V»; ledamot af riksdagens första
kammare; f 1902 'V4; begrafven . i
familjegrafven å Filipstads kyrkogård.
Lundström, Erik Af,; sjökapten; f 1902
'V>» 72 år och 8 månader gammal, e.
barn och barnbarn; begrafven å södra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Lundström, Johan Anton; i. 1845;
riksdagsman i andra kammaren; f 1902
*^/§ i Norsjö; begrafven å Norsjö kyrko-
gård.
Lundström, Karl Laurentt; f. 1838
**h i Göteborg; f. d. svensk vice kon-
sul i Tammerfors; f 1902 "^/i i Stock-
holm, e. änka, född Emelie fVigert,
två söner och dotter; begrafven i fa-
miljegrafven å örgryte kyrkogård.
Lundström, A^. T.; apotekare; f 1902
■'Z? i Norrköping, e. änka och dotter.
Lyrholm, Sten Otto; f. 1834 i Hvitsand;
grosshandlare; f 1902 i Göteborg, e.
barn.
Löfgren, Karl Fredrik; skomakare-
mästare; t 1902 "^/a, 67 år gammal,
e. änka, född Högström.
Löfgren, Klas Petter; f. 1857; fanjun-
kare vid Första Svea trängklr; f 1902
'Vx i Virserum i Småland, e. änka,
född Josefina Andersson^ föräldrar och
syskon.
Löfvengren, Emma Augusta; se Ceder-
borg.
Löfving, Leonard; provisor; f 1902 ^1^
i Stockholm; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Löndahl, Johan Alfred; f. 1825 V3;
f. d. kronolänsman; f 1902 % i Snär-
hnlt i Väckelsångs socken, e. änka,
född Ida Svensson^ barn och barnbarn.
Lönegren, H. F. A.; regementspastor;
t 1902 *Vxi i Göteborg, 80 V» år gam-
mal, e. två döttrar.
Lönnberg, yohan Axel; f. 1864 ''/»o;
redaktör; f 1902 Vs i Örnsköldsvik,
e. änka, föidd Matilda Sunnström^ sex
barn, moder och syskon.
Lönnberg, Per Robert Leonard; f. i
Stockholm; med. licentiat; f 1902 '3/j
i Stockholm, 60 år, 3 mån. och 6 da-
gar gammal, e. änka, född Maria
Cederberg^ dotter och syster; begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Lönngren, Karl Evald; f. 1839 '/«;
landskapsmålare; f 1902 Vs i Stock-
holm, e. syskon.
Löwenhielm, Betty Gustaf va; f. 18 17
'3/8, t 1902 V4.
Madelung, P.; godsägare; f 1902 i
augusti, 61 år gammal.
Malm, Axel Hugo; registrator i post-
sparbanken; t 1902 3V3 i Uppsala,
36 år, 6 mån. och 16 dagar gammal,
e. moder, syskon, svägerskor, mostrar,
och syskonbarn; begrafven i familje-
grafven å Maria kyrkogård i Stockholm.
Digitized by
Google
26
Malm, Emma Lovisa JCarolima; f.
Sil/wtrlåås 1842 "/", t 1902 -/i.
Malm, Hugo Teodor; f. 1842 i Göteborg;
kanslisekreterare i civildepartementet;
t 1902 '^/6 i Stockholm, e. ton och
dotter; begrafven i familj egrafven i
Göteborg.
Malmberg, l^Us August; i. 1833; t f.
landsfiskal; kronolänsman i Nyköpings
fögderi: t 1902 ■*/$ vid Nyköping, e.
änka, född Anna Maria Katarina Sfé-
gren.
Malmgren, Alfred Emanuel; f. d. krigs-
råd; t 1902 V" i Stockholm, 70 Ir,
9 män. och 28 dagar gammal, e. änka,
dotter och syskon; begrafven i familje-
grafven ä norra begrafningsplatten vid
Stockholm.
Malmgren, Johan; f. i Svedala socken;
lasarettssyssloman; f 1902 ^1% i Hel-
singborg, 63 &r gammal, e. änka, född
Edman.
Malmqvist, Lars PeUer; f. 1825 Vr;
husägare; f 1902 ^/s i Stockholm, e.
barn, barnbarn och syskon.
Malmsten, August; f. d. källarmästare;
t 1902 'V4 i Jönköping, 64 är gammal,
e. änka och sex barn.
MannerstrAle, Filip Vilhelm; f. 1843
»9/4; godsägare; t ^902 ^/j-
von Matern, Sofie Katarina Lovisa;
f. 1819 "A, t 1902 •9/3.
Mattsson, Karl; f. 1840 Vs i Skruckeby
i Mogata socken; godsägare; f 1902
'V9 pä Sundby i Å socken, e. änka,
svägerska och fosterdotter.
Maurltzson, Anders Vilhelm; f. 1827
^1% i Vinslufs socken i Kristianstads
län; f. d. kontraktsprost; kyrkoherde i
Balkäkra pastorat af Lunds stift; f 1902
V?) e. barn; begrafven ä Balkåkra
kyrkogård.
Mauroy, Felix Baptist; f. 1838 »•/$;
förrådsförvaltare i statens järnvägssty-
relse; t 1902 'Vx« i Stockholm, e.
bröder och brorsbarn : begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Melander, Adolf Fredrik; f. 1816 i
Karlstad; med. doktor; f 190* V» i
Stockholm; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
M elärt, Augusta Sofia Charlotta; se
Thyselius.
Melln, Erik Fritiof; byggmästare; f 1902
7/ia i Lule, 48 är, 9 mån. och 2 dagar
gammal, e, barn och syskon.
Mellerborg, Johan Erik; f. 1821 3*/»;
underlöjtnant i arméen; f 1902 *°/ia
på Gorsingdal vid Strängnäs, e. änka
och fem barn.
Mellln, Hugo; inspektor vid Ljnsne-
Voxna aktiebolag; f 1902 V» i £^
byn i Ofvanåkers socken, 48 är gam-
mal, e. änka, född Hilma Un^ergy
och fyra barn.
Meurk, Jenny; se Cervin.
Mlohaell, Joseph; braksägare; t 1902
"/7 i Stockholm, 76 år gammal, e.
änka, född Amea Westman^ och dotter;
begrafven å Solna kyrkogård.
Moberg, Sigrid; f. friherrinna Rappe
1830 "/9, t 1902 V«.
Modéen, Johan; f. 1823 i Våthnlt; f. d.
skollärare; organist och klockare i
Asenhöga församling; f 1902.
Modéer, Albin; e. o. hofrätlsnotarie; f
1902 *Vz i Västervik, 32 år gammal,
e. fader och syskon.
Modin, Anna Sofia; änka efter liof-
predikanten Modin; f 1902 Va i Linde.
Molander, Hildegard Aurora; se
Adlerbielke,
Molén, Per; f. d. kommissionslandt-
mätare; f 1902 Vs i Ljusdal, 64 år
gammal, e. änka, född Flankenhorg^
och son.
Moreau, Per Hugo Vilhelm; mek. in-
strumentmakare; f 1902 "/st 35 är och
2 mån. gammal, e. moder och sjrskon.
Mothander, Axel Fredrik Lionard; f.
1841 3/n i Stockholm; rådman: t 1902
'Vs i Stockholm, e. änka, född Beda
Andersson^ son och syster; begrafven
i familj egrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Munok till Fulklla, Carl Bror Skog-
man; f. 1852 "A; kapten; f 1902 •3/,.
Murman, 5. /.; f. d. handlande; f 1902
3*^/4 i Malmö, nära 75 år gammal, e.
barn, barnbarn och syskon.
MCknzer, Johan; f. 1847 i Pressnitz;
lagerchef; f 1902 "/• i Göteborg.
Myhre, Johan Plesner; f. 1830 % i
Skien i Norge; engelsk, nederländsk
och portugisisk konsul i Söderhamn:
t 1902 "/xa i Ljusne, e. barn.
Möller, Adolf Viktor; f. 1864 7/4 i Sim-
rishamn; urfabrikör; f 1902 'V»», «•
två bröder och syster.
Möller, Augusta Antoinetta Louise; f.
Ingelott 1858 "/s, t 1902 'V4.
Möller, Erik Vilhelm; redaktör; f 1902
^6 i Stockholm, 40 år, 5 mån. och
II dagar gammal, e. änka, född Ida
Matilda Johansson.
Möller, Johan Didrik Teodor; exami-
nerad apotekare; f 1902 V» i Skene,
. 54 '/> år gammal, e. moder och systrar.
Möller, Karl Petter; f. 1823 »A i Malmö;
grosshandlare; f 1902 V4 i Stockholm,
e. fosterson och broder; begrafven i
Digitized by
Google
27
familjegrafven ä norra begrafniDgs-
platsen vid Stockholm.
Möller, Peter; skeppsfonrnerare; f 1902
i Marseille, 70 är gammal, e. maka
och tvä söner.
Möller, Pettr Nkolai; f. 1841 'Ve i
Lyngby i Danmark; artist; f 1902 V9
i Gnstafsbergs socken på Vftrmdön, e.
&nka, född Signe Juel^ och \\\ döttrar.
Mörnertlll Morlanda, Eugenia Teo-
dora; f. Bolin 1829 V», t 190* V4.
Mömer till Morlanda, Karl Axel;
f. 1834 V«; f- d- egendomsägare; f
1902 'Vw i Linköping.
Mömer, Ulrika Maria; f. Scharp 1827
^h, t 1902 V9.
NaUetröm, Johan DanUl; f. 1847 'Vs;
grosshandlare; f 1902 'V» i Stockholm,
e. änka, född Ada Sköldbergs syskon
och syskonbarn; begrafven ä norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Naumburff, Petter; f. 1841 V» i Stock-
holm; fabrikör; f 1902 'V» i Stock-
holm, e. änka, född Olivia Johanssony
barn, broder och brorsdöttrar; begraf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Nerman, August; handlande; f 1902
'Va i Linköping, 77 år gammal.
Neuman, August; f. 1824 ^/xz; hand-
lande; t 1902 'Va i Linköping, e. änka,
född IVallin, fyra söner och fyra dött-
rar; begrafven i Linköping.
NIklasdotter, Lotta; i Grinderom i Frö-
dinge socken; f 1902 3^/4 i sitt ioo:e
är.
Nilsson, A.; f. 1834 ''Vio i Kristine-
hamn; kamrerare vid Gäfle köpmanna-
förening; ingeniör; f 1902 "/s i Gäfle,
e. änka, född Trolin,
Nilsson, Alfred; f. i Karlshamn; f. d.
grosshandlare; f 1902 Vz i Stockholm,
72 är gammal, e. döttrar.
Nilsson, Anders; urmakare; f 1902 'V4
i Stockholm, 55 är, 4 män. och 19
dagar gammal, e. änka, Anna Nilsson,
och barn.
Nilsson, Anders; verkmästare vid Albert
Stilles kirurgiska instrumentfabrik; f
1902 30/3 i Stockholm, 497» är gam-
mal, e. änka, fader och sex barn.
Nilsson, Elof Viktor; f. i Stockholm;
f. d. grosshandlare; t 1902 Va pä Torp
i Smfiand, nära 80 ar gammal.
Nilsson, Gustaf Adolf; f. 1870 »?/xa:
vinhandlare; f 1902 "V^^ e. änka, född
Alma Andersson, dotter, moder, syskon,
svärfader, svägerskor och svägrar.
Nilsson, Gustaf Alexander; f. vid Finn-
hyttan i Värmland; f. d. bruksförval-
tare; t 1902 'Vs i Stockholm, e. syskon.
Nilsson, Johan Fredrik; f. 1841 ^V«;
lotsförman ä Skäggnäs lotsplats; f
1902 V6 i Stockholm.
Nilsson, Jonas Petter i JCäggla; f. 1829
"/«; f. d. Riksdagsman; f 1902 »®/m i
Tyrserums socken i Kalmar län, e. tre
söner och tre döttrar.
Nilsson, Karl Mauritt; byggmästare;
t 1902 'Vzo i Stockholm, e. barn.
Nilsson, Ludvig Robert; f. i Kristian-
stad; f. d. grosshandlare; f 1902 Vi i
Stockholm, 79 är gammal.
Nilsson, Mans; f. 1861; kassör vid
Klippans pappersbruk; f 1902 ^U i
Helsingborg, e. änka, född Gerda
Landby, och dotter.
Nilsson, Nils; f. pä KrösUd i Kila
socken; f. d. godsägare; f 1902 ^U i
Karlstad, 81 är gammal, e. änka, född
Loftman, fyra söner och tre döttrar.
Nilsson, Olof Valfrid; f. 1856; källar-
mästare; t 1902 Vz i Uppsala, e. änka,
född Alma Nordström, moder och sy-
skon; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Nilsson, Oskar; f. 1854 'Vs; handlande;
t 1902 ^Ux\ e. änka, född Anna Ljung-
qvisty barn, syskon, svägerskor och
brorsbarn; begrafven ä norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Nilsson, Pehr; fabrikör; f 1902 *Vi» i
Stockholm, 73 är, 2 män. och i dag
gammal, e. änka, Sofia Nilsson, barn
och barnbarn; begrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Nilsson, Per Johan, i Sjnndhult; f 1902
*^/9, 75 är gammaJ.
Nilsson, Sven Johan; f. 1844; adjunkt
vid högre latinläroverket i Göteborg;
fil. doktor; f 1902 V» i Göteborg; be-
grafven därstädes.
Nordberff, J.; f. d. koromissions- och
afviitringslandtmätare i Norrbottens län ;
f 1902 *V«« i Uppsala, 79 '/a är gam-
mal, e. S3rskon och syskonbarn.
Nordenskiöld, Otto Gustaf; f. 1831
Ve; f. d. öfverste; f 1902 '%.
Nordensköld, Henrik Otto; f. 1820
Vs; f» d» underlöjtnant; friherre; f
1902 ~/4.
Nordenstedt, Henriette Elise Char-
lotte; se von Schéele.
Nordenström, Olof Gustaf; f. 1835
'% i Atvids socken i Östergötlands
län; f. d. professor i grufvetenskap vid
Tekniska högskolan; f ^9^2 % vid
Åtvidaberg, e. änka och barn.
Nordensvan, Louise Hildegard, f.
Roos 1823 Vs, t 190* "^/ö-
Nordllnff, Albert Valfrid Vilhelm; gross-
handlare; t 1902 'V<o i Sundsvall, 57
Digitized by
Google
s8
år och 23 dtgftr gammal, e. Koka, fSdd
Ully Lindman ^ dotter och tre systrar;
begrafven i familjegrafven i Sands-
vall.
Nordman, Erland; f. 1840 ■»A; flagg-
QDderoflicer; t 1902 'V»x i Stockholm.
Nordqvlst, Nils Gustaf; f. 1847 Vs;
konditor; f 1902 ■*/!« i Stockholm, e.
Knka, född Maria Andersson^ son, son-
hnstm och syster; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Nordström, Oskar; handlande; f 1902
'3/s i Vlxjö, 40 &r gammal.
Norén, Sven Isaksson; f. 1838 V* i
Mörbohnlt i Kjrrkhalts socken; kom-
minister i Flenninge församling af
Lunds stift; f 1902, e. änka, född
Enfrosyne Teodora Benedikta Ericsson^
och fosterdöttrar.
Norgrén, Otto Fredrik; kontorschef vid
expressbolaget i Växjö; f 1902 ^U i
nämnda stad, 52 är gammal.
Norin, Per Axel; f. 1848 Vö; sekrete-
rare i K. Arméförvaltningen; f 1902
*Vio i Stockholm, e. syster och syster-
son; begrafven i Uppsala.
Norlander, Ivar Herman; f. 1872 V9;
e. o. postexpeditör; f 1902 "/«© pä
Fambäcken vid Ulricehamn, e. för-
äldrar och S3rskon.
Norlander, Oskar Fredrik; f. 1842 ••/h;
f. d. kapten vid Bohusläns regemente;
t 1902 "5/4 i Göteborg, e. änka och
fyra barn.
Norman, Karl Edvard; f. 1822 ^U\ f.
d. uppbördskommissarie; f 1902 *Vio
i Stockholm, e. änka, född Hanna
IVestergårdk^ barn och barnbarn.
Norrby, Jacob Ludvig Ferdinand; f.
1830; f. d. ledamot af riksdagens an-
dra kammare; f 1902 ■7/4.
Norrby, Torgal; f. 1835 »/s; f. d, jäg-
mästare i Arvika revir; f 1902 'Vp i
nämnda stad.
Norrman, Olof Vilhelm Gustaf; f. 1835
*/4 i Undersåkers socken; kontrakts-
prost; kyrkoherde i Underslkers för-
samling; t 1902 Via i Undersäker,
e. änka, född Valborg Aspgren, och
son.
Norrström, Karl Leonard, f. 1828 »sA
i Eskilstuna; fabrikör; f 1902 'Vs i
Stockholm, e. änka, född Sofie Carl-
stedty barn och barnbarn.
Nybers, Adolf Henrik; f. 1829 '% i
Visby; kyrkoherde i Rute församling
af Visby stift; f '902 *'/8, e. änka,
född Amanda Karolina Georgina
Nybergy och dotter.
Nyberff, Alrik Ingemar; f. 1830; f. d.
bergmäsUre; f 1902 'V4 i Säfsjö.
Nyberg, Harald Ossian; f. i Göte-
borg; grosshandlare; t 1902 "**/m i
Stockholm, nära 40 ar gammal, e.
moder.
Nyberff, Peryohan; stationsföreståndare;
t 1902 ■3/6 i Nyåker, 46 år gammal,
e. änka och två döttrar.
Nyblssus, Gustaf; f. 1816 "3/3 i Stock-
holm; f. d. öfverste; f >9o* */«> i
Stockholm, e. änka, född Hedvig Karo'
lina Norstråm^ barn och barnbarn;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Nyländer, Johan; f. 1845 "/» i Sidensjö
t. f. komminister i Ullångers försam-
ling af Hemösands stift; f 1902 ^l^
i Ullångers prästgård, e. finka, lödd
Karolina Wallin^ och tre barn.
Nylén, Alexander; handlande; f 1902
^1% i Stockholm, 54 år, 1 män. och
27 dagar gammid, e. änka, född Eva
Gustafsson^ och barn.
Nyrén, Johan August; f. 1837 i Jön-
köping; f. d. fabriksidkare ; f 1902 F't
på Djursholm, e. son, döttrar, barn-
barn, magar, svägerska och broder;
begrafven å norm begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Nystrand, Adolf Edvard; f. 1836;
grosshandlare; f 1902 V> i Stockholm:
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Nystrand, Anders Rikard; skomakare-
mästare; t 1902 V* i Stockholm, 52
år och 2 mån. gammal, e. änka, Sofia
Nystrand^ och två söner.
Nyström, B. A.; byggnadskondnktör;
t 1902 V» på Hollingtorp i Kristbergs
socken, 70 år gammal, e. son och
dotter.
Nyström, F. A.; f. 1827 i juni i Her-
nösand; f. d. tuUnppsyningsman; f
1902 »Via i Hernösand, e. tre söner.
Nyström, Frans Johan; f. 1840 ••/to;
föreståndare för Bohlinska tryckeriet
i Örebro; f 1902 '^4 i nämnda stad,
e. dotter och syskon.
Nyström, K,; förvaltare vid Strandviks
sågverk vid Sundsvall; f 1902 V? där^
slädes, 40 år gammal, e. änka och
barn.
Nyström, Konrad FiM^/w; bruksägare;
t 1902 *Vi i Nybro, nära 74 år gam-
mal.
Nåsholm, Adolf Engelbert; befllhafvare
på ångfartyget Västerbotten; f 1902* 6
i Stockholm, nära 43 år gammal.
Obbarius, Karl Ludvig Vilhelm; f.
181 7 i Tyskland; f. d. skogsförvaltare :
t 1902 "/6 i Siljansnäs i Dalame, e.
barn och barnbarn.
Digitized by
Google
«9
Ohlson, Gustaf; faktor vid Bohuslän-
ningens tryckeri; f 1902 V» i Udde-
valla, e. äoka, moder och syskon.
Ohlsson, Fredrik; bagarmfistare; f 1902
■**/9 i Norrköping, 72 år, 7 mån. och
20 dagar gammal, e. änka, född Karo'
lina Jonsson^ son och sonhustru.
Ohlsson, Hans August; f. 1843; dispo-
nent för Hnsums aktiebolag; f 1902
'Vi i Stockholm, e. änka och barn;
begrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Ohlsson, Johan Ludvig; f. 1849 ^6;
stationsinspektor vid Norra station i
Stockholm; f 1902 ^jx i Stockholm,
e. änka, född Åkerbergs två döttrar,
två söner, moder och syskon; begraf-
ven å njrra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Ohlsson, Karl Gustaf; grosshandlare;
t 1902 Vs i Malmö, 45 år, 4 mån. och
I dag gammal, e. syskon, svågrar och
syskonbarn.
Ohlsson, Oskar Leonard; f d. hand-
lande; t 1902 '^/s i Stockholm, nära
72 år gammal, e. syskonbarn.
OIdenburff, Ulrika Antonia; se Petters-
son,
Oliveorona, Emilie Elisa Rosalie; f.
i8s8 'Vi>f t 1902 i februari.
Oiofsdotter, Elisabet^ i Laxviken i Lax-
sjö socken; f. 1801: f 1902 ^Vs.
OIsén, Fredrik; f. 1836 "7* i Nestved;
f. d. konditor; f 19^2 'V4 i Stock-
holm, e. dotter.
Olsson, Anders; i Geijerslund; lands-
tingsman; t 1902 V>o, 73 år gammal,
c. änka och barn.
Olsson, Gustaf Alfred; f. 1841 ^U\
f. d. kapten vid Västerbottens rege-
mente; t 1902 ^U i Vadstena.
Olsson, Jonas; f. 1801 'V»; f d. hem-
mansägare; t 1902 Vz> i Rud å Ham-
marön.
Olsson, Klas Emil; f. 1840 V9 i Borås;
vinhandlare; f 1902 "°/i i Stockholm,
e. änka, född Kjerstin Jonsson^ två
söner, två döttrar och syskon; begraf-
ven i familjegrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Olsson, Olof; f. d. häradsdomare; f
1902 '/i i Grafva i Värmland, öfver
80 år gammal, e. änka och son.
Olsson, Olof; f. 1830 i Bollnäs socken;
bryggeridisponent; f 1902 'V4 i Falun,
72 år, 2 mån. och 29 dagar gammal,
e. änka, Andriette Olsson^ barn, son-
hustrur, måg och syskon; begrafven
ä Kristine nya kyrkogård i Falun.
OiBSon, Olof; f. i Falsterbo; f. d. hamn-
kapten; t 1902 "/«o i Trelleborg, 74Va
år gammal, e. änka, barn och barn-
barn.
Olsson, P' A.; rådman; sparbankskam-
rerare i Åmål; f 1902 '% i Göteborg,
70 år gammal.
Olsson, Per Gustaf Leonard; instru-
mentmakare; f 1902 "^U i Stockholm,
e. föräldrar och syskon.
Olsson, Stormats Mathias; f. 1839; riks-
dagsman; t 1902 Vso på Lima.
d^Orohlmont, Elma Kristina Char-
lotta, f. Rahm 1835 »/i» t ^9^ 'Va-
Otterdal, Axel Teodor; f. i Göteborg;
grosshandlare; f '9^2 'V© i Stock-
holm, 46 år gammal, e. föräldrar och
syskon.
Ottergren, Gustaf Edvard; f. 1833 "»A;
lagerchef hos Stockholms yllefabriks-
aktiebolag; t 1902 '^7* e. änka, född
Henriette Lundbergs syster, brorsbam
och svägerska.
Ottosén, H, K. ; cigarrhandlande, kom-
missionär; f ^902 "/• i Göteborg, 55
år gammal, e. änka, dotter och mig.
Pa«rels, Ernst August; f. 1863; kon-
torschef: t 1902 'V" i Stockholm, e.
två bröder och svägerskor.
Palm, Karl Ludvig; f. 1844 'V7; major;
direktör vid centralfängelset å Lang-
holmen; t 1902 "/zs, e. änka, född
Doris Franke^ och flera barn ; begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Palmblad, Johan Fredrik August; f.
1838 '% i Uppsala; komminister i Si-
monstorps församling af Linköpings
stift; t 1902 »V3, e. änka, född Greta
Elisabet Frisberg^ och barn; begrafven
å Simonstorps kyrkogård.
Palme, K E, R.; f. 1866; sjökapten;
t 1902 'Vs på hemväg från Kongo, e.
syskon.
Palmen, Charles Emil Teodor; f. 1841
i Borås; f. d. ägare till Borås nya
snickerifabrik; f 1902 'V3 i Borås, e.
son och syster.
Palmgren, Emil Valfrid Julius; f.
1873 Vt; bokhållare vid A.-B. J. Beijers
skofabrik; f 1902 '^A > Stockholm,
e. änka, född Sigrid Johansson, två
barn, föräldrar, två bröder, och svär-
föräldrar.
Palmqvist, Johan Erik; f. 1821 i Kri-
stinehamn; organist; f 1902 'Vz i
Kungshag i Nysunds socken, e. änka,
född Jansson, och tre söner.
Pantzerhieim, Luise Gustava Frie-
derike; f. Altvater 1836 Vx«; t 1902
Pauli, Jeanna Karolina; f. Alster lund
1852 3^/4; t 1902 "A.
Digitized by
Google
30
P*hr««on, Nils Olof; f. i Virternmt
socken i Kalmtr lin; f. d. grosshand-
Urc; t ^902 ■•/9 i Stockholm, 69 år
gammal, e. dotter och syskon.
Persson, Håkan; f. 1852 vid Marieholm
i Akarps socken i Sk≠ källarmS-
stare; f 1902 V9 i Karlshamn, e. brors-
barn.
Petersén, E, A.; tjänsteman i fÖrsKk-
ringsaktiebolaget Agir; f 1902 Vn i
Stockholm; begrafven & norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Petersens, Josefina Elisabet; f. von
Schantt 1824 '*/ix; f »9oa **/3-
Peterson, Gustaf Ludvig; f. 1855; kftl-
larmftstare; f 1902 '^ 10 i Stockholm,
e. barn ; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Peterson, J. A.; f. i Bergs socken i
Skaraborgs Un; e. jägmästare; f 1902
^li i Skara, e. son och två döttrar.
Peterson, Numa; f. 1837 'Vs i Kristine-
hamn; f. d. apotekare; direktör; f
1902 y^/s i Wiesbaden, e. änka i 2:a
giftet, född Helena Lindman, barn i
båda giftena och barnbarn; begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Petersson, Erik Leonard; f. 1830 •/♦;
f. d. häradsskrifvare i Södertöms fög-
deri; t 1902 "Aa i Stockholm, e. änka
född Hilma Asbrink, tre söner och
broder; begrafven i familjegrafven å
Ekerö kyrkogård.
Petersson, Jokan; f. 1828 "Z* i Notte-
bäcks socken i Kronobergs län; hem-
mansägare, f. d. riksdagsman; f 1902
V7 i Boestad; begrafven å Nottebäcks
kyrkogård.
Petersson, Lars; f. 1820 3'/» i Eljaröd;
sadelmakarmästare ; f IQ02 "A i
Ystad, e. två söner och tvä döttrar.
Petersson, Olof; f. 1831 ■*»/• i Torsås
socken; kyrkoherde i Boda försam-
ling af Kalmar stift; f ^902 'A, e.
änka, född Selma JfCristina Afelén, och
barn.
Pettersson, August; landstingsman; f
1902 7/10 i Sör Kifsta i Sala socken,
66 år gammal, e. änka, barn och
syskon.
Pettersson, August Vilhelm; peruk-
makare; t 1902 'Vs i Stockholm, 61
år, 6 mån. och 8 dagar gammal, e.
änka, Svea Pettersson, och två söner.
Pettersson, Axel Ludvig; f. i Stock-
holm; f. d. sjökapten; f 1902 Va på
Hulta gård i Småland, e. döttrar.
Pettersson, Erik; f. 1834 "V"; bagar-
mästare; t 1902 V7 i Stockholm, e.
änka, född Constance Forssén, tolf
barn, magar och barnbarn; begrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Pettersson, Gustaf; f. 1835 '/« i
Herrestads socken; musikdirektör; f
1902 Vii i Stockholm, e. änka, född
Elizabeth Landroth, barn och syskon.
Pettersson, Johan Gustaf; f. 1827 ^!r,
f. d. grosshandlare; f 1902 V^ e.
änka, född Hilda Westrin, syskon och
syskonbarn.
Pettersson, Johan Gustaf; ångfar-
tygsbeflUhafirare; f 1902 " « i Gustafs-
^crg 53 år, 4 mån. och 4 dagar gam-
mal, e. änka, född Lovisa Matilda
Ljunggren, och tre söner; begrafven
i familjegrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Pettersson, John; f. d. källarmästare;
f. 1837 Vio i Kalmar; f 1902 "/s i
Stockholm, e. två barn och syster;
t>egrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Pettersson, Karl i Ber ga; f. 1841 Vs
på Berga; kyrkovärd och landstings-
man; t 1902 30/xa på Berga, e. änka,
född Modin, barnbarn och syskon.
Pettersson, Nils; disponent vid Es-
kilstuna spritförsäljningsaktiebolag; f
1902 ■**/y i Stockholm, nära 49 år gam-
mal, e. änka och fyra barn.
Pettersson, Ulrika Antonia; f. Oläen-
burg 1816 »9/s; änka efter hofpredi-
kanten, kontraktsprosten Karl Vilkelm
Pettersson; f 1902 ^U i Lund, e. barn,
barnbarn och sjrskon.
Ploulell, A. V,; handlande; f 1902 ^V>
i Stafre, 83 år gammal, e. son och
sonhustru.
Plhl, Johan Valfrid; f. 1833 •/? 1 Stock-
holm; f. d. provinsialläkare; f 1902
"A i Göteborg, e. änka, född Fritden
Richter, son, sonhustru, sondotter och
broder; begrafven å Adolf Fredriks
kyrkogård i Stockholm.
Plhlström, Klas Anton Herbert ;{. 1862
^lt\ kapten i Dalregementet; f 1902 /t»
i Falun, e. änka, född Gahn, och barn;
begrafven i Falun.
Piper, Charles Emil Adolf Gustaf;
f. 1818 "A; kammarherre; grrfve; f
1902 Vs.
Piantlnff-Bergloo, Edla Josef ina;{.
Poignant 1824 'V9; änka 1867 efter
kaptenen Nils Axel Planting-Berglco ;
t 1902 Vra i Södertälje, e. två söner.
Plantlnff-Oyllenbåga, Marie; f. We-
del' Jarlsberg 1867 "^A; f 1902 %.
von Plåten, Margareta Helena Beata
Katarina; f. Sjöcrona 1827 *^A; änka
1897 efter hofstallmästaren Karl Teo-
Digitized by
Google
31
ihr Ernst von Plåten; f '90* "/«»»
e. barD.
Pleljel, Oskar Gerhard; f. 1847 <^/io i
Skede socken; kyrkoherde i Barkeryd
församling af Väx}6 stift; f 1902 "/s-
Poignant, £dla Josefina; se Planting-
Bcrgloo.
Polhelmer, J. K.; f. d. bergsingeniör;
t 1902 *^h på Vilkesbacka i Aspe-
boda, nära 82 &r gammal, e. son.
Popp, Johan Viktor; f. 1838 »s/4 i
Stockholm; körsnftr; f 1902 ii i
nämnda stad, e. son, sonhustru, son-
dotter och broder; begrafven å katolska
kyrkogärden.
von Porat, Vendela Gustaf va Ma-
tilda; f. 1834 'Vi; t 1902 3/8.
Posee, ICarl Knut Johan; f. 1827 V";
f. d. kammarherre; grefve; ti902*'/x.
von Poet, Johan åistaf Viktor; f.
1825 'Vio; bruksägare; f 1902 ■»/e.
von Poet, Vilhelm Maurits\ f. 1818
V*; f. d. major; f 1902 »</».
Poueette, Sven Fredrik; f. 1851 V«o;
f. d. kapten yid Helsinge regemente:
t 1902 "»/y i Gäfle, e. änka, född
Valborg Bodman^ och barn ; begrafven
å Gäfle kyrkog&rd.
PAlman-Stlerneparre, Lars Gustaf
Adolf Vilhelm; f. 1820 ^V"; civil-
ingeniör; f 1902 "Vxx på Ågården, e.
änka, född Kristina Andersson^ och
dotter; begrafven i familjegrafven å
Råda kyrkogård.
Queokféldt, Reinhold Ulrik; f. 18 15
*3/a; f. d. bruksdisponent; f 1902 *Vxx
på Orrefors i Helleberga socken, e.
änka, född Siriana Magdalena Lam-
mers, samt fem döttrar.
Raab, Carl Adam Jakob; f. 1815 **/";
kammarherre; friherre; f 1902 "/xo.
Rahm, Elma Kristina Charlotta; se
d^Orehimant,
Rahm, Oskar Edvard; handlande; f
1902 *^/zo, 60 år, 3 mån. och 6 dagar
gammal, e. änka, född Amanda Carls-
son, svärmoder, dotter, barnbarn, måg
och syskon; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Rahmberff, i1/aa<n/£ Ttodor;{. 1823 "8/9;
f. d. handlande; f 1902 'Vzoi e. barn,
barnbarn och syskon.
Rameay, Katarina Fredrika Aurora;
f. 1829 ♦/•; t 1902 "»/i.
Rametröm, Oskar Fredrik; grosshand-
lare; t 1902 Vx i Vaxholm, 71 år
rmmal, e. änka och barn; begrafven
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Rappe, Karl Vilhelm; f. 1837 'V«;f.d.
underlöjtnant; friherre; f 1902 V4-
Rappe, Ragnhild Torborg; f. Rappe
1832 Vio; t 190* ''/9.
Rappe, Sigrid; se Moberg.
Redin, Karl August; f. d. kontorskrif-
vare i riksbanken; f 1902 'Vs i Stock-
holm, 76 år, 7 män. och 19 dagar
gammal, e. änka, född Maria Lind-
ström, S3rstrar, syskonbarn, svågrar och
svägerskor; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
von Redlloh, Matilda Lovisa Char-
lotta; f. Bohnstedt 1843; änka 1891 e.
tyske generalkonsuln i Stockholm Hein-
rich Wilhelm Ferdinand von Redlich;
t 1902 V4 i Verona, e. barn, barnbarn
och syskon; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Rehdln, Anders; f. d. handlande; f
1902 V3 i Gamleby, 88 år gammal, e.
tre söner.
Reuter, Viktor Hugo; f. 1844; major i
arméen; kamrerare vid fattigvårdsinrätt-
ningen Gibraltar; f 1902 "*/«a i Göte-
borg, e. änka, född Wickelberg, barn
och barnbarn; begrafven i Göteborg.
Reutersklöld, Axel Lennart \ f. 18 17
'%; f. d. öfverstelöjtnant; f 1902 '%•
Reutersklöld, Kasimir David; f. 1847
"/»; inspektor; f 1902 »/a-
Reutersklöld, Knut Robert Fabian;
f. 1838 *3/i; f. d. öfverste; t 1902
Reutersklöld, Sofie Maria Elisabet;
f. Aminoff 18 18 ♦/«; t 1902 »V*.
Reventlow, Einar Kristian Ludvig
Konrad Ernst Fredrik; f. 1839 'Vs;
godsägare; f 1902 'Vs-
Rhodin, Johannes; f. 1828 "/•; f. d.
styckjunkare vid Första Svea artilleri-
regemente; t 1902 *3/x i Stockholm;
e. änka, född Kristina Malmberg, oc\k
son; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Rhodin, Sven Mauritz; f. 1843 "V» i
Stockholm; kassör; f 1902 Va i Stock-
holm, e. broder, systrar, svåger, svä-
gerska och syskonbarn; begrafven i
familjegrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Riohert, Anna; f. Granfeldt (från
Dal) 1839 "/9, t 1902 "•/«.
Riohter, Kristoffer; urmakare; f ^902
3/8 i Ängelholm, 64 år gammal, e.
änka och dotter i i:a giftet.
Riohter, Sven Hjalmar Bernhardt; med.
studerande; f 1902 ^U i Stockholm,
22 år, 5 mån. och 17 dagar gammal,
e. föräldrar och syskon.
Ridderborff, Anna Fredrika Mariana;
f. friherrinna Koskull 1847 ^Vs; t
1902 'V3.
Digitized by
Google
3«
RidderhJerta, Josefint Karolima Ga-
briella; f. 1826 «•/••; t »90« 'V9 pi
S:t Barthelemy.
Ridderstad, /Carl Ludvig Htnning;
f. 1846 '^t; f. d. kapten Yid Andra
lifgrenadierregementet; f 1902 *^/ia på
NKsby, e. änka, född Berta Klara
Wally barn och syskon; begrafven ä
Linköpings nya kyrkogård.
Rlnghelm, Per Viktor; f. 1814 'Vi i
Karlskrona; major; f 1902 '*/xo i Stock-
holm, c. bain; begrafven i familje-
grafven å flottans begrafningsplats Wd
Stockholm.
Rlnfflus, Lars Adam; f. 1832 Vs; f. d.
telegrafkommissarie; f 1902 'Vs i
Pite, e. Knka, född Diki Callmeiter,
barn, barnbarn och syskon; beg^fven
å Pite gamla kyrkogärd.
Rlngqulst, Anna Vilhelmina; f. Adel-
berg 1832 'V6; t 1902 ''A.
Robbart, Julia Susanna; f. Svanberg;
änka efter kyrkoherden 7. ^. Robberi;
t 1902 '/9 pä Längsjö, 87 är gammal,
e. barn och barnbarn.
Roberg, Ully; se Cardier,
Rodhe, Gottfrid; f. 1826 ^ln\ f. d.
handlande; f 1902 "/» i Stockholm,
e. barn, sonbnstni och barnbarn.
Rohde, Herman Teodor Benjamin; f.
1823 f. d. rektor i Varbergs allmänna
läroverk; f 1902 Vs i Varberg, e. änka,
född Ellen Svensson^ och tvä döttrar.
Rolkjer, Karl Vilhelm; f. 1842 V3 i
Köpenhamn: hofibtograf: f 1902 ^V,
i Stockholm, e. änka, född Camilla
Kirchhoffy son, sonhostm, sonson och
syskon.
Romdahl, Niklas August; f. 1839 'Vs i
Närs socken pä Gottland; bankkam-
rerare; f 1902 Vm i Stockholm.
R008 till HJalmsAter, Emma Olivia
Viktoria; f. Öhrwall 1842 •*»/!; f 1902
'V6.
Roos, Justus Kasimir; kontrollör; f
1902 ^/a i Jönköping, 47 är gammal,
e. moder och systrar.
Roos, Karl Georg Rudolf; f. 1846 'V»;
stationsinspektor vid Kumla; f 1902
V7, e. änka, ft
och föräldrar.
Roos, Louise H il de ga rd; se Nordensvan.
Rosander, Karl Fabian; f. 1857 'Vs;
e. provinsialläkare; f 1902 'Vxo i Byske,
e. änka, Zuma Rosander.
Rosén, Af aria Katarina; se Hamilton
till Barsebäck.
Rosenblad, Augusta Sofia; f. Kleen
1844 'Vxt: t 1902 'Vr.
RosencrantZfiE^itf/r^jry»^ {Signe); f. 1839
"/a; t 1902 Vs.
Roaansren, Orvar Erkard; ciTilmge-
niör; f 1902 ^U i Stockholm, 71 är
gammal, e. änka, fÖdd Erika Petters-
son^ barn och barnbarn; begrafven äT
södra begrafningsplatten Tid Stock-
holm.
Roaaruivlst, Karl Edvard Teodor; f.
1845 'V9: underlöjtnant i Skåaaka dra-
gon regementets reserv; f 1902 i juli i
imrishamn.
Roalindh, Vilhelm Bernhard; f. i Stock-
holm; godsägare; f ^902 ^^9 på Bergs-
gården i Västergötland, 72 är gammal,
e. änka, född ThcUmder, barn och
barnbarn.
Roaalng, Anna Amelie; f. SUfwer'
skiöld 1832 •♦/s; t 1902 »»/r.
Roy, J. A.; sjökapten; befälhafvare på
ångaren »Ostkusten»; f 1902 ^/s i
Stockholm, e. änka och barn; be-
grafven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Rubenson, Robert; f. 1829 "A i Stock-
holm; professor; f 1902 'Vw i Stock-
holm, e. änka och syskon; begrafven
ä mosaiska kyrkogården i Stockholm.
Rudansohiöld, Eva Kristina Louise;
se Sienhammar.
Rundberg, Elias; f. 1828 '^h i Sollen-
tuna socken; kyrkoherde i Långtora
och Herkulsberga församlingar; f 1902
•V9.
Rundqvist, Abraham Henrik; f. 1S30
'Vio; kapten i k. Flottan; f 1902 **/«,
e. barn.
Runeskoff, David E.; bokhållare; f
1902 V* i Stockholm, 28 år, 7 män.
och II dagar gammal, e. änka, född
Lydia Lindahl ^ föräldrar och bröder;
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Rydberg, F. R.; f. 1826; handlande;
t 1902 Vxz i Sigtuna, e. tvä barn.
Rydberg, Gustaf Vilhelm; f. 1835 Vs;
f. d. bassängare; f 1902 "/9 i Stock-
holm, e syster ; begrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Rydberg, Karl Henrik; f. 1820 V* i
Karlskrona; litteratör; f 1902 »/s i
Stockholm, e. barn, barnbarn och
systrar; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Rydberg, Knut Herman; f. 1843 ^li i
Törnestorp i Dannäs socken i Jön-
köpings län; apotekare i Växjö; f
1902 'V7 i Stockholm, e. änka, fÖdd
Signe Charlier^ döttrar, svärsöner och
syskon; begrafven i familjegrafven å
Växjö kyrkogärd.
Rydell, Jonas Magnus; skräddare-
mästare; t 1902 Vso i Stockholm, 80
Digitized by
Google
33
ir och 3 mån. gammal, e. änka, född
Emelie Ericsson, bara, barabara och
baxnbaras bara.
Rydén, Svante Hjalmar; f. 1860 »Vi i
Kalmar; kamrerare; f 1902 'V«o i
Malmö, e. bröder och systrar.
R&berff, Jokan Petter; f. 1823; garf-
verifabrikör; f 1902 'V4 i Köping.
RÅdberff, Anders Teodor; f. 1861 "/6
vid Finshyttan i Värmland; gods-
ägare; t 1902 '^/s i Flen, e. änka,
född Mia Rådström, fyra barn, moder
och svärföräldrar; begrafven & Vårdtnge
kyrkogård.
RAttzén, Selim Anders; grosshandlare;
t 1902 5**/io ä Saltsjöbaden, 37 år
gammal, e. änka, född Rundberg, barn
och föräldrar.
RäAf, Emil Teodor; i. 1833; öfverkom-
missarie vid k. Flottans pensionskassa;
t 1902 »Vt i Karlskrona.
Röhss, Harald; godsägare; f 1902 ^6
pä Mnnkeberg vid Hjo; begrafven i
familjegrafven ä örgryte k3rrkog|rd.
Rölnff, y. H.; grosshandlare; j 1902
^jn i Kungälf, 02 år gammal, e. syskon.
Rölnff, S. A.; kommissarie; f 1902 »</9
i Stockholm, 63 är gammail, e. änka,
född Vilma Gustafsson, tvä söner och
broder; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
R6nqul8t, ICarl Axel; f. d. häradshöf-
ding; f 1902 3/4 på ElfsU i Botkyrka
socken, 93 år, 4 mån. och 27 dagar
gammal, e. syster och syskonbarn; be-
grafven å Botk3rrka kyrkogård.
Sabelström, Ernst Konstantin; egen-
domsägare; t 1902 '% på Glabo i
Kalmar län, nära 74 är gammal, e.
änka, född Holmdal, bara och barabarn.
Sahlberg, Pontus Mauritz Fridolin; f.
1839 Vs; f. d. kamrerare vid Nya
TroUhätte kanalbolag; f 1902 Via på
Lyckhem vid Vänersborg, e. änka, född
Sofie Bagge, bara och syskon.
Sahlin, K. P.; grosshandlare; f 1902
Va t Göteborg, 69 år gammal.
Sahleborff, /Carl Magnus; f. 1814 »V4 i
Kalmar; f. d. sjökapten; t 1902 'Ve i
Kalmar, e. dotter, sonhnstra, barabara
och stjrfdotter.
Sahlström, A. V.; f. 1836 på Lund
vid Askersnnd ; f. d. underlöjtnant i ar^
méen; f 1902 'Vi i Kristinehamn, e.
tvä syskon.
Salonion, Geskel; f. 1821 V4; vice pro-
fessor vid akademien för de fria kon-
sterna; t '9^ V? i Båstad, e. bara,
barnbara och broder; begrafven å mo-
saiska grafplatsen å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Samuelson, Samuel Henrik; f. 1826
»V4; f. d. bruksförvaltare; 1 1902 'Vspä
Marieberg i Grafva socken, e. fem bara.
Scmnuelsson, Erik Oskar; f. iGrenna;
f. d. fabrikör: t 1902 Vs i Stockholm,
78 är gammal, e. barabara.
Scmnuelsson, /Carl; f. 1854; bank-
kamrerare; t 1902 i oktober i Växjö.
Sandahl, Adam Al/red; f. 1831 »V?;
f. d. kamrerare vid Stockholms gas-
verk; t 1902 Vs i Stockholm, e. bara;
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Sandberff, Anders Gustaf; f. 1822 i
Lilla Mellösa socken i Södermanlands
län; musikdirektör; f 1902 'V4 i
Oskarshamn, e. änka i 2. giftet, född
Hanna Gustafva Gustafsson, och barn
i båda giftena.
Sandberg, Bror Bonde; f. 1865 «•/« i
Uppsala; kassör i aktiebolaget A. E. G.;
t 1902 'Vi« i Stockholm, e. moder
och broder; begrafven i familjegrafven
ä Uppsala kyrkogärd.
Sandberg, Jokan; f. 1838 V9; hand-
lande i Stockholm; t 1902 'V? där-
städes, e. änka, Selma Sandberg, barn
och barabara; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Sandelin, Vilkelmina; se Lewerentt.
Sandels, Carl Axel Magnus; f. 1840
V9; f. d. kapten; f 1902 V4.
Sandgren, H, L.; f. i Stockholm; f
1902 V9 pä Pärsbo i Västergötland,
63 år gammal.
Sandqvist, Rudolf; målaremästare; f
1902 Vö i Stockholm, e. änka, född
Josefina Holmberg, moder, bröder och
mormoder; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Sandström, Harald Emanuel; förval-
tare; t 1902 'V7 på Bomhus, nära 60
år gammal, e. änka, född Johansson,
och bara.
Sandström, Jokan Maurits; f. i Visby;
skräddaremästare; f 1902 V3 i Visby,
öfver 83 år gammal, e. änka, född
Gaknström, son och tre döttrar.
Saur, Paul Olof Fredrik; vice auditör;
t 1902 Va i Karlskrona, 78 år gam-
mal, e. änka, bara och barabarn.
Sohander, Jokan Ludvig; f. 1830 V»;
f. d. kapten vid Västgöta regemente;
t 1902 "9/8 i Sköfde, e. änka; begraf-
ven i Sköfde.
von Schantz, Josefina Elisabet; se
Petersens,
Soharp, Ulrika Maria \ se Mömer.
Schéel-Plessen, Augusta Aurora
Cecilia; f. grefvinna Ltioenkaupi 1830
Vi; t 1902 V3.
Digitized by
Google
34
von Sohé^le, Amanda Mmälda; se
Tham.
von Sohéele, Henriette Elisa Chat'
lotta i f. Nordenstedt 1835 1 9; t >9<»
Sohenström, Isak yHAelm; f. iSiS". 10
i Gäfle; öfverstc i arméen; f 1902'*, a
p& Östuna, e. dotter och dotterbarn.
Soherberff, Per Gustaf; lotsförman; f
1902 30/^ p][ RidöD i Mftlaren, 79 är
gammal.
Scheutz, Herman Teofil: f. 1868 Va i
Växjö; komminister; f 1902 '/n i Ste-
neby i Dalsland, e. änka, född Johans'
son t och tre barn.
SohJ<z, yoAan Erik Petrus; bruks-
ägare; t 190a ^^z i Stockholm, 58 år
och 16 dagar gamma], e. änka, född
Hilda Ohlsson^ barn, barnbarn, migar
och systrar; begrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Sohmfdt, A ar/ August; i. 1840 **/6;
amanuens; f 1902 ^/6.
Sohmldt, JC. O. E.; kontorsskrifvare i
statens järnvägsstyrelses kontrollkon-
tor; t '902 **," i Stockholm, 35 år
gammal.
Sohmldt, Ludvig August; f. 1849*^9;
f. d. landtbrukare; f 1902 "^ 3.
Sohmlterlöw, Amelie Georgina Maria ;
f. 1825 5/9; t 1902 3», 5.
Sohouffh, Johan Robert; f. 1832 i Fa-
lun; r. d. öfverstelöjtnant vid väg- och
vattenbyggnadskåren; f 1902 '^.'x i
Gäfle, e. änka i 2. giftet, född Zelma
Berg^ dotter och barnbarn; begrafven
i familjegrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Sohram, Per VUhelm; f. 1838 3^/4 i
Uppsala; färgerifabrikör; f '902 'V"
i Osthammar, e. änka, född Amelie
HUbineiie^ (yn. söner, broder, systrar,
svåger och svägerska.
Sohreeber, Vilhelm Leopold Henrik;
f. 1835; f. d. kommissionslandtmätare;
• t 1902 '/4 i Värnamo.
Sohrelber, Tor Einar; bjnrgmästare ;
t 1902 ^^,9 i Linköping, 26 år gammal,
e. moder; begrafven å Linköpings
griftegård.
Schrdder, JCarl Anton; f. 1841 i Stock-
holm; konsul; f 1902 '^1 i nämnda
stad, e. änka, född Terese Bergman;
barn och barnbarn ; begrafven i Schrö-
derska familjegrafven å norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Sohubert, Hanna Jakobina; se Sporre
till Söfdeborg.
Sohubert, 7ohan Jakob-, f. 1861 ^^ix:
fabrikör; f 1902 V7 i Norrköping, e.
änka, född Hilda Bachér^ fader och
syskon; begrafven ä Norrköpings be-
grafningsplats.
Sohuok, Fredrik Vilhelm; trädgårds-
direktör; t 1902 *'/• i Jönköping, något
öfver 80 år gammal, e. änka, barn och
barnbarn.
Sohwartz, John; f. 1844 f 5; f. d. fa-
brikör: t 1902 9/9 i Stockholm, e.
änka, född , Emilia Hofverberg^ barn,
barnbarn och syskon; begrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Sohweder, K, A.; f. d. handlande:
t 1902 "8 i Stockholm, 72 år gam-
mal.
von Sohwerin, Fritt Bogislaus; f. 1825
*^,y: f. d. kapten, grefve; f 1902 "^ i,
i Stockholm, e. änka, fÖdd Karolina
Augusta Sofia Carlsson^ och två dött-
rar.
Sohönbeok, Johan Manfred Valde-
mar; f. 1844 '^ s; postmästare: f 1902
, I*
Sohönnlnff, Johanna H il aria Vil-
helmina; f. Hammarskjöld 1838 '^i: t
1902 ";6.
Sttllberg, Johan Leonard; rådman: f
1902 Vx« i Örnsköldsvik, 55 år, 6 mån.
och 19 dagar gammal, e. inka, Maria
Sellberg^ fyra söner, dotter, sonhustru
och sondotter.
Stränder, K. A.; f. 1823; guldsmed;
t 1902 3* 7 i Sundsvall, e. son och
tre döttrar.
Seth, Nils Johan; f. 1858 ^4; bokhål-
lare vid statens järnvägar; f 1902 " s
i Stockholm, e. syskon; begrafven ä
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Setréus, Olof; f. 1821 '^ » i Mane-
stads landsförsamling; f. d. kontrakts-
prost; kyrkoherde i Sorunda och Torö
församlingar af Strängnäs stift; fil.
jubeldoktor; teol. kandidat; f 1902 »^'5
i Sorunda prästgård, e. änka, född
Matilda Carlander^ son och sonhustru.
Setterberff, Johan Edvard Andersson;
f. 1843; staUonsmästare i Skattkärr; f
1902 "/4.
Stttterberff, Johan Gustaf; f. 1817 '^4
i Vingåker; f. d. godsägare; f 1902
7/6 på Holmen i Hammarby, e. änika,
född Josefine Hellstén^ barn, barnbarn
och sonhustru.
Sttvön, Anders Benjamin; kamrerare;
t 1902 »Vxx i Smedjebacken, något
öfver 87 år gammal.
Siden, Erik Olof; i. d. landstingsman:
t 1002 ''Vö i Håsjö i Jämtland, nära
66 år gammal, e. tre söner och fem
döttrar.
Digitized by
Google
35
Sleurin, Per: f. 1836 »Ve i Göteborg;
disponent vid Ceres fabriker; f 1902
»«/« i Göteborg, e. änka, född Meliny
tre söner och två döttrar.
Sllfwerl&ås, Emma Lovisa Karolina;
se Malm.
Silfwersklöld, Anna Amelie; se Rossing.
Slltwersparre, A ren t Fredrik Herman ;
f. 1856 ',8; öfveringeniör; f 1902 •^/a.
Sllfwersparre, Eva Anna Lovisa; f
friherrinna GyUenkrook 183 1 »®/ix; f
1902 '°/3.
Silfwerswård, Laura Johanna Char-
lotta {Jenny); i. i8n Va; t '90* "^/r-
af Silléen, Otto Ferdinand; i. \%\^^Vz\
f. d. president; f 1902 V».
Sjöberg, Karl Fredrik; f. 1843 V«o; f.
d. privatlärare; f 1902 'V" ä Sera-
fimerlasarettet, e. syskon.
Sjöberg, Nils Fredrik; f. i Stockholm;
t 1902 V9 pä Lunda i Smiland, nära
66 är gammal, e. dotter.
Sjöbohm, Axel Kristian Johan Viktor;
f. 1840 **/«; f- d. kapten vid Andra lif-
grenadierregementet; f <902 *% i Lin-
köping, e. änka, född Ada Bursie^
broder och svägerskor.
SJöoronaf Margareta Helena Beata
Katarina; se von Plåten.
Sjögren, Erik; reservttnderlöjtnant i
Kongl. Flottan; f 1902 »*/" i Borg-
holm, 39 är gammal, e. änka född
Lamell^ två br^er och två systrar.
Sjögren, Karl Emil; f. d. stationsin-
inspektor; f 1902 */xo i Köping, 53 år
gammal, e. fader och syster.
Sjögren, Ludvig Konstantin; hofinten-
dent; f 1902 "/s i Stockholm, 71 år
gammal, e. änka, född Rosalie Muf'
faty och halfbroder; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Sjögren, Peter Gustaf \ handlande; f
1902 'V9 i Kalmar, 78 är gammal.
Sjögren, Sven Johan August; f 1846;
skeppsmäklare; f 1902 'Vs i Kalmar.
SJÖqviet, Elin Vilhelmina Matilda; f.
grefvinna Cronstedt till Fullerö 1851
3,9; t >902 "/i.
Sjöström, Frans Henrik; fabrikör; f
1902 "/4 i Malmö, 43 är gammal.
Skarfn, T. H; f. d. handlande;! 1902
*/x» i Stockholm, 79 år gammal.
Skiöldebrand, Joh an na Charlotta ; se
Leijonkufvud till Ekeberg.
Skogberg, Lars Fromhold; f. 18 19 Vs
i Stockholm: grosshandlare; f 1902
"/s i nämnda stad, e. änka, född
Vilhelmina Svahn, son, sonhustru,
svärson, barnbarn och barnbarnsbarn;
begrafven i familjegrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Skogsborg, Erik Rudolf; f. 1847 'Va;
tandläkare; f 1902 »*/,, e. änka, född
Maria Ulrichy barn, barnbarn och
syskon ; begrafven ä norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Slettengren, F. O,; organist, post-
stationsföreståndare; f 1902 'Vto i Jön-
köping, 40 år gammal, e. änka och
barn.
Slettengren, Karl Fredrik; gross-
handlare; t 1902 '/6 i Nybro, 48 år,
9 mån. och 7 dagar gammal, e. änka,
född Hilma Rosen, barn och sjrskon;
begrafven i Kalmar.
Sonntag, Frans Kristian Otto; f. i Al-
tona; grosshandlare; f ^902 'Vo i
Stockholm, nära 63 år gammal, e.
änka, född Alinda Otto, dotter och
mäg; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Sontag, Kjell Albert Vilhelm; f 1878
'Ve i Ausås socken; underofficer i
Kongostatens tjänst; f 1902 Va i Bo-
rna i Kongo, e. föräldrar och syskon.
Sparre till Rossvik, Elisabet Gu-
staf va; f. Sparre till Rossvik 1820
Vs; t 190* 'V«o.
Sparre till Söfdeborg, Hanna Erika
Cecilia; se KreUger,
Sparre till Söfdeborg, Hanna Jako-
bina; {. Schubert 1829 "/»; 1 1902 %•
Sparre till Söfdeborg, Hedvig Helena
Ulrika Augusta; f. 1826*^8; t 19^2 i
juni.
Spens, Jakob Melker; f. 1826 "^^ 9; öf-
verstelöjtnant; grefve; f '9^2 */i.
Spångberg, Bror Axel; f. 1867 i Väs-
tervik; kassör; "f 1902 Va i Västervik,
e. trolofvad, syskon och syskonbarn.
Staberg, Engelbert; f i Motala; in-
geniör; f 1902 "^/i» i Båstad, 61 är
gammal, e. barnbarn.
Staokelberg, Bernhardina A Ii ee Eleo-
nora; f. 1855 V4; t 1902 'Va.
Staöi von Holsteln, Carl Göran Sper-
ling; f. 1877 'V" i Kristianstad; löjt-
nant vid Kungl. Flottan; f 1902 "/u
i Karlskrona, e. föräldrar och syskon.
Staöl von Holsteln, Otto Vilhelm;
f. 1834 Vii; president; friherre; 1 1902
Stafverberg, Johan Gustaf; fabrikör;
t 1902 "/a i Stockholm, 74 år, 3 mån.
och 10 dagar gammal; begrafven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Stafverln, J. O.; sjökapten; f 1902 =•4
i Hemösand, 65 år gammal, e. syster,
bror och svägerska.
Stalön, Karl August; f. 1838 "^ i
Skelfvum; kapellpredikant i Bjurbäcks
Digitized by
Google
36
församliDg af Skara stift; f 1902 ^/s
i Bönarps prftstgärd i Smaland.
Stanffe, Fredrik: bokhållare; f 1902
"/if 40 år, 6 mån. och 1 1 dagar gam-
mal, e. Knka, Anma Stange^ tre barn
och syskon.
Steenbook, Nicolai Paul Fromhold
Pontus; f. 1840 'V4; fil* licentiat; grefve;
t 1902 Vs.
Stelnholtz, Vilhelm; f. 1837 V4 i Sund-
borns socken; ingeniör; f ^902 **/"
i Uppsala, e. syster och systerbarn.
Stelnmetz, Herman; f. 1838 ^/ö i Rog-
sta prästdb-d; statens landtbruksin-
geniör; f ^902 "10 i Göteborg, e.
finka, född Maria Charlotta de Mari.
Stenbeck, Karl Vilhtlm; f. 1819 »3; 7;
grosshandlare; f 1902 'Vio t GKfIe, e.
änka, född Julia Simon, barn, barn-
barn, broder och måg; begrafven i
familjegrafven i Gäfle.
Stenhammar, Eva Kristina Louise;
f. friherrinna Rudenschwld 1828 V»;
t 1902 'Vö.
Stenqviet, K, G. Leonard; f. 1842 '%;
målaremästare; f '902 "'/a i Eskils-
tuna, e. änka, född Eva Pettersson,
och fosterdotter; begrafven å Tumbo
kyrkogård.
Stenström, Kristian; fabrikör; f 1902
*^/i i Visby, nära 70 år gammal, e.
syster och syskonbarn.
Stickler, Magnus; f. d. handlande; f
1902 V4 i Uddevalla, 65 år gammal.
Stiernstedt, Sofie Ulrika; f. grefvinna
Lewenhaupt 1826 "/xa å Kasby; änka
år 1 881 efter f. d. majoren friherre
L. F Stiernstedt; f 1902 "la å Kasby.
Stiernström, Dorotea Matilda; se
Lindblom.
Stjernborff, Carl; löjtnant i Kongo-
statens armé; f 1902 'V» > Kongo,
30 år gammal, e. syskon.
von Stockenström, Edvard Albrekt
Lorent* Knut; f. 1833 's/s; bruksför-
valtare: t 1902 Vio.
von Stockenström, Karl Herman;
f. 1853 '3/3; redaktör; f 1902 »s/io.
Stolpe, Karl Efraim Eusebius; f. 1 823
'5/4 i Mariestad; kyrkoherde i Norra
Vings, Stenums och Skärfs pastorat af
Skara stift; f 1902 'Va, e. barn; be-
grafven å Vings kyrkogård.
Storkenfäldt, Carl Erik Gustaf B lec
kert; f. 1847 'Vs; generaldirektör; f
1902 V4.
Stranden, Axel; f. 1835 *V"; vagn-
makare vid Stockholms tygverkstäder;
t 1902 V« i Stockholm, e. änka, född
Sofia Nyman, barn, magar, sonhustrur,
barnbarn och S3rster; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Stridbeok, Gustaf Ivar; f. 1830 '«/t i
Jönköping; f. d. revisor i general-
tullstyrelsen; t 1902 'Vs i Stockholm,
e. änka, född Marie Louise Nettelbladt,
och dotter.
Stridsberg. Axel Adolf; f. 1830; f. d.
revisor i riksgäldskontoret; f 1902 ** «
i Växjö; begrafven å Torsås kyrkogård.
Stråle till Ekna, Vilhelm; i. 1816" >;
f. d. landshöfding; f 1902 »3/3.
Ström, Axel; ingeniör vid bolaget Se-
parator; t 1902 ^1^ i Stockholm, e.
änka i 2. giftet, född Stenbom, och
barn i båda giftena; begrafven & norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
af Ström, Carl Ferdinand; f. 1817
^ls\ f. »1. kommersråd; f 1902 Vs-
Ström, Knut Richard; f. 1824 * 4;
ståthållare; f 1902 ^U.
Strömfelt, Augusta Fredrika Hemrika
Adamina; se Falkenberg till Trystorp.
Stuart, Carl Ernst Gerhard Christian;
f. 1847 "/lo; marindirektör; 1 1902»* I.
Stuart, Gerhard Pontus Gerharässon;
f. 1855 V*; postmästare; f I9<» '*'5-
Stuart, C/lrika Tetesia; f. 1832 ^/s; t
1902 »7/s.
Stuart, C/lrika Maria; f. 1853 "/g; t
1902 373.
Stuxberg, Anton Julius; f. 1849 »^A:
intendent vid Göteborgs museum; f
1902 30/,, i nämnda stad, e. änka, Helga
Stuxberg, och tre söner; begrafven å
östra begrafningsplatsen vid Göteborg.
St&hl, Stellan Vilhelm; boktryckare; f
1902 'Vs i Stockholm, 69 år, 8 mån.
och 7 dagar gammal, e. änka, född
Matilda Grundin, barn, barnbarn, sys-
trar och måg; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
St&hle, Anders Teodor; f. 1832 "/«;
sjökapten; f 1902 Vsi e. änka, född
Helga Gunst, och barn.
Stålhana, Charlotte; se Cnaitingius.
Suber, Maurit» Alexander; f. 1820 "/?;
f. d. grosshandlare; f 1902 "^/lo i
Stockholm, e. barn och systrar; be-
grafven å mosaiska kyrkogården vid
Stockholm.
SuoksdorfT, Viktor Edvard; f. 1833;
rådman; f 1902 Vxo i Sigtuna, e. änka,
född Julia Fr. Helleday, fyra söner,
fem döttrar, styfmoder, systrar, måg
och barnbarn.
Suhr, Anton Vilhelm; f. i Köpenhamn;
fotograf; f ^9©* ^U i Ystad, nära 57
år gammal, e. änka och sju barn.
Sundbeck, Gustaf Adolf; handlande;
f 1902 ^Vs i Grenna, 64 år gammal.
Digitized by
Google
37
Sundberg, Frans Ferdinand; hotell-
ägare vid Dalby station; f 1902 '/s i
Lund, 53 är gammal.
Sundberg, Karl Fritiof: f. 1844; kro-
nolänsman i Marks härads västra dis-
trikt; t 1902 'Vs.
Sundberg, Konrad Jakob; f. 1864 ''Ve;
f. d. kassör vid kvarnaktiebolaget A.
Svanberg & C:o; f 1902 "/" pa Elim
vid Saltsjöbaden; begrafven a norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Sundberg, Per Olof; f. i Söderhamn;
hattmakare; f '902 "V3 i Sundsvall,
omkring 83 år gammal, e. änka, dött-
rar och mag.
Sundblad. Adolf Vilhelm; f. 1837;
apotekare; f 1902 'V4 i Stockholm, 65
&r, I män. och 2 dagar gammal, e.
änka, född Ellida Kaijser^ barn, barn-
barn och s3rskon.
Sundelin, Johan Jakob Engelbert; f.
1839 "/9 i Lycksele socken i Väster-
bottens län; f. d. jägmäsUre i Fredrika
revir; f 1902 s»/,, i Umeå'
Sundin, Per Harald Gustaf; notarie;
t 1902 'Vxi i Stockholm, 38 är, 3 män.
och 17 dagar gammal, e. moder och
bröder.
Sundling, K. J,; f. d. landtbrukare;
t 1902 '3/10 i Örebro, 83 är gammal,
e. son.
Sundström» Allan; kassör vid riks-
bankens afdelningskontor i Linköping;
t 1902 "/a i Enköping.
Sundström, Gustaf; f. d. fängelse-
direktör; t 190* '^/» i Malmö, nära
80 är gammal, e. sex döttrar.
Sundström, Knut Albert; f. i Stock-
holm, f. d. handlande; f '902 'Vs,
50 är och 6 män. gammal, e. syskon.
Svanberg, Julia Susanna; se Robbert,
Svanlund, Johan Fredrik Eberhardt;
f. d. telegraf kommissarie ; föreståndare
lör tekniska yrkesskolan i Karlskrona;
t 1902 ^/r vid Tulseboda brunn,
K3rrkhQlt, 70 är gammal, e. änka,
född Auguita Malmberg, barn och
syskon.
Swanström, Erik; f. 1829: f. d. post-
mästare i Lule; f 1902 ''/7 i Luleå.
Svedberg, Anders; t d. fängelsedirek-
tör; t 1902 "/g i Västervik, e. änka
och barn.
Svedellus, Anna Charlotta; f. Scder^
berg 1829 Via; änka efter stadsfiskalen
Hjalmar SvedeHus, f 1902 "/s i Öre-
bro, e. barn, barnbarn och syster.
Svensson, Axel; f. d. handlande; f
1902 'Vi pä Sjöhult i Smaland, 83 är
gammal, e. sondotter och barnbarns-
barn.
Svensson, A.; f. i Markbo; ingeniör;
t 1902 ""/a i Lund, e. änka och tre
barn.
Svensson, A. G.; f. d. ingeniör; f 1902
^Ix pä Hultsbro i Västergötland, 75
är gammal, e. dotter och barnbarn.
Svensson, Johan Alfred; cigarrhand-
lande; t 1902 "/• i Göteborg, 61 är
gammal, e. änka, Maria Svensson^ och
tre barn.
Svensson, John Alexander; f. 1867
"/s; e. o. hofrättsnotarie; -f 1902 *U
i Arvika, e. moder, tvä bröder, syster
och svåger; begrafven i Arvika.
Svensson, K. ^..* grosshandlare ;t 1902
"/? i Uppsala, 30 år gammal, e. änka,
barn, syskon, fader och farfader.
Svensson, K, C.; f. 1821; stiftare af
Sveriges första djurskyddsförening; f
1902 Vi i Göteborg; begrafven ä östra
begrafningsplatsen i Göteborg.
Svensson, Per August ; gzxivtnit^ivköt;
t 1902 "/7 i Mönsterås, 52'/» är gam-
mal.
Svensson, Peter; f. d. riksdagsman; f
1902 ^/6 i Borås, 76 är gammal.
Svinhufvud I Västergötland, Axel
OUo; f. 1836 ^Vs; ingeniör; f 1902 'Vs.
Sylvön, Axel Olof Elias; f. 1839 "/a i
Bitterna socken i Skaraborgs Un; kon-
traktsprost; kyrkoherde i Gökhems,
Märka och Sörby pastorat; f 1902 V*-
S&gström, Anders Johan; f. 1835 ^^h
i Gäfle; sjökapten; f 1902 "A i Stock-
holm, e. änka, född Anna Gustafson,
dotter, svärmoder och svägerska.
S&rnström, Karl Gustaf; f. 1838 »»/.;
lektor vid tekniska högskolan; f 1902
'V4 i Stockholm, e. tre söner; begraf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Sfitterholm, Johan Robert Nicanor; f.
1867 'Va; tjänsteman i järnvägsstyrel-
sen; t 1902 'V7 i Stockholm, e. fader
och broder; begrafven i familj egrafven
å norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Söderberg, Adolf Henrik Julius; f.
1830 Vio; f. d. glasmästare; f 1902
»V«, e. änka, född Vendela Eklund,
barn, sonhustrur, mäg och barnbarn;
begrafven ä norra begrafningsplatsen
vid Stockholm.
Söderberg, Anna Charlotta; se Sve-
delius.
Söderberg, C. A. M. f. d. generalagent
i försäkringsaktiebolaget Svea; f 1902
i Lund, 61 är gammal.
Söderberg, Fredrik; f. 1845 'Va i Fa-
lun; handlande; f '902 ^U i Stock-
holm, e. syskon och syskonbarn.
Digitized by
Google
3»
Södergren, Anders Vilhtlm.i. 1849%;
kassör; f 1902 "/a i Enköping, e.
änka, född Vilhelmima Söderbergs för-
Xldrar och syskon.
Söderman, y. P.; f, d. inspektor; f
1902 '9/8 p& Granbo i Börstils socken,
80 ftr gammal, e. Snka, född Persson^
och sex barn.
Söderstedt, Gustaf Vilhelm Patrik;
f. 1874 30/3; kammarmusikas vid k.
hof kapellet; f 1902 ^^s i Stockholm,
e. änka, född Ebba Söderström^ son,
föräldrar och broder; begrafven ä norra
begrafhingsplatsen vid Stockholm.
Söderstedt, J. C; f. 1832 i Stockholm;
pastor; f 1902 "/" i Uppsala.
Söderström, yoAam Axel,- f. 1841 i
Gäfle; sjökapten; f 1902 'Vt i Väster-
vik, e. två döttrar, måg och barn-
barn.
Söderström, /Tar/ Oskar; f. 1823 •'Z?
i Hörsne socken: kyrkoherde i Rone
och Eke pastorat af Visby stift; f 1902
="'/4: e. änka, född So/la Elisabet
yakobina Norrby^ och adoptivson; be-
grafven & Rone kyrkogärd.
Söderström, Magni; sergeant; sSgför-
valtare; f 1902 V* i Räppe, 47 \x
gammal, e. änka och dotter.
Söderwall, Mar gr ett Johanna; i. von
Wachenfeldt 1816 "A; t 1902 Vs.
Söhrman, Johannes; f. 1839 'V4 i Krok-
stad; kyrkoherde i Värö och Strävalla
församlingar af Göteborgs stift; f 1902
'3/s, e. änka. född Sigrid Elisabet Heu-
man^ och barn.
Sörom, John Robert; t d. sjökapten;
t 1902 7x0 i Göteborg, 52 är gammal,
e. änka, född Bergström^ och dotter.
Taube, Hjalmar Magnus Arvid; f.
185 1 '* 10; kontorschef; f 1902 *%.
Tauvon, Johan Hjalmar; f. 1845 *Vs
i Stockholm; t. f. krigshofrättsrSd ; f
1902 V» i Stockholm, e. bröder; be-
grafven ä Lossa kyrkogärd.
Tenfirelln, Henri; f. d. direktör; f 1902
Vio i Stockholm, 32 är, 9 män. och
26 dagar gammal, e. änka, född Tyra
östlund^ barn, moder, syskon och svär-
moder.
Tersmeden, Gustaf August; f. 1849
'Va; kapten vid Västmanlands rege-
mente; t 1902 "/ii i Linköping, e.
syskon och syskons barn; tegrafven ä
Odensvi kyrkogård.
Tersmeden, Hedvig Maria Kristina; f.
Lotichs 1819 "/ix; t 1902 Ve.
Tesoh, Erik Vilhelm; f. 1844 "/4 i
Eksjö; verkställande direktör i Sveri-
ges allmänna exportförening; f 1902
'f'5 i Stockholm, c. änka, född Inge-
borg UndstrÖm^ barn, måg, moder,
svärmoder och syskon.
Tham, Amanda Matilda; f. von Schiele
1837 '/ö; t 1902 '^/4.
Tham, Rosa Matilda Karolina; se Kuy
lenstjema.
Tholiön, K. V.; kassör; f 1902 "> i
Gäfie, något öfver 48 år gammal.
Thomson, Rudolf; f. 1820 i Malmö;
f. d. disponent vid Malmö yllefabrik;
f 1902 'Via i Malmö, e. son och dotter.
Thorell, Karl Tor; f. 1843 *Vs; f- d.
kapten vid Kronobergs regemente; f
1902 Vta i Växjö, e. änka, född Bhm-
gren.
Thorsell, K.; spegelfabrikör; f 1902 "'é
i Lidköping, 81 är gammal, e. barn
och barnbarn.
Thulin, Bernhard Gustaf; f. 1835 »5 i
Ystad; konditor; f 1902 '° 3 i Stock-
holm, e. änka, född Hulda Blomberg,
och barn; begrafven ä norra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Thulstrup, Karl Ludvig Henning; f.
1836 »Vio; f. d. öfverste; f 1902 "^/s.
Thunberff, Axel; f. 1866 »V«; kapten
i Andra Svea nrtilleriregemente ; f 1902
'Va i Kongo, e. fader.
Thunell, Karl; f. 1824; hamnfogde; f
1902 % i Stockholm, e. barn; begraf-
ven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Thyselius, Augusta Sofia Charlotta; f.
Melart 1828; änka efter sUterädet Karl
Johan Thyselius f 1902 "/s i Stock-
holm, e. barn och barnbarn; begrafven
ä norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
TIberff, Karl Johan; f. 18 13 s/ö; f. d.
sadel makaremästare; f 1902 ••/w pä
Bergshyddan i Södra Råda socken, e.
barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Tlfferolo, Vendela Ulrika; f. 181 1 "3,
t 1902 »Vs.
Tilländer, Henrik Teodor; f. 1840 *' 8
i Eksjö; apotekare; innehafvare af apo-
teket Leoparden; f 1902 ^k i Stock-
holm, e. änka, född Selma Tombtrg^
broder, svärmoder, svågrar och svä-
gerskor.
Tisell, Emma Charlotta; se VuU von
Steijem.
Tollstedt, Johan Erik; f. 1842 *Vt;sU-
tionsskrifvarc; f 1902 ^U i Stock-
holm, e. änka, född Amelie Stinåeck,
och fem barn; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Tomander, Olof; f. 1829; stadsfiskal
i Kungsbacka; f 1902 "/? » Kungs-
backa, e. änka, son och tvä döttrar.
Digitized by
Google
39
Tottle, Himy\ f. 1825 ^ixx i London;
f. d. t. f. generalkonsul i London; f
1902 3^/3 i Stockholm, e. änka, född
Amilie Ahibergy fem söner, sonhustrur
och barnbarn; begrafven i familjegraf-
ven ä Solna kyrkogärd.
Tottle, Per Reinhold; f. 1818 "/xa; bruks-
ägare ; t 1902 3/4.
Trana, Bror Jonas; f. 1829 '^/V; f. d.
kamrer; f 1902 '*/t, e. syster och
syskonbarn; beerafven i familjegrafven
ä Solna kyrkogård.
Trolle, V. E, V,; f. d. folkskolelärare;
t 1902 "/9 p& Näs i Hossjö socken,
61 ar gammal.
Tunelll, Anders Adolf: f. 1821 V»»;
kyrkoherde i En&ngers och Njutängers
pastorat; f 1902 Vio.
Tydön, Fredrik August; f. 1844 '' «;
bruksägare ; f 1902 'Vs» e. änka, född
Tkcrese Tydén^ dotter och broder.
Törnffron, Erik Mattias; arkitekt; f
t 1902 7/9 i Stockholm, 29 är, 9 män.
och 6 dagar gammal, e. föräldrar; be-
grafven ä Solna kyrkogärd.
T6mqul8t, Gustaf August Teodor; f.
1839 'V4; f. d. landläkare; f 1902 Vs
pä Tjusta vid Rosersberg, e. änka,
Sofia Tåmquist^ son och bröder.
Uddenberfff Mortimer; f. d. kamrerare
i Kungl. Fångvärdsstyrelsen ; f 1902
'Vix i Stockholm, 81 ar, 10 män. och
27 dagar gammal, e. änka, född Carin
Wellin^ barn och barnbarn samt syster;
begrafven i familjegrafven ä norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
af Ufffflas, Karl-Gustaf Fredrik; f.
1859 37?; e. o. hofrättsnotarie; friherre;
1 1902 '«;4.
Uhrberff, Otto; handlande; f 1902 "/a
i Södertälje, 30 är gammal, e. änka,
född Augusta Thelin, moder och bro-
der.
Ullman, Georg; f. 1836; f. d. länsnotarie
i Norrbottens län; f 1902 's^ i Lule;
begrafven i Lule.
Ullmark, Arvid; f. i Stöde socken ; före-
ständare för Uppsala baptistförsamling ;
pastor; f 1902 "n i Uppsala, 55 är,
4 män. och 24 dagar gammal, e. änka,
född Göthilda Biberg, och barn; be-
grafven i Uppsala.
Unffewltter, Julius; f. 1830'^ . i Osna-
brtlck; f. d. grosshandlare; f 1902 '^ a
i Stockholm, e. son, dotter och barn-
barn; begrafven i familjegrafven ä
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Unonlus, Gustaf Elias Afarius; f. 1810
'Vs i Helsingfors; f. d. tullförvaltare;
t 1902 *|'io på Hacksta, e. änka, född
Charlotta Margareta Öhrströmer, barn
och barnbarn; begrafven ä Hacksta
kyrkogärd.
von Waohenfeldt, Mar gr et e Jo-
hanna; se Söderwall.
Wadén, Johan Comelius; f. 1821 '^/e i
Stockholm; kyrkoherde i Högs och
Kjeflinge församlingar af Lunds stift;
t 1902 i augusti e. änka, född Anna
Charlotta Richter, och barn; begrafven
ä Högs kyrkogärd.
Wsdrn, Leonard Magnus ; f. 181 2; bruks-
ägare; fil. doktor; f >902 'V»» pä
Västerberg i Ofvansjö socken, e. sju
barn.
Wahl, Julius August; f. 185 1 I Dresden;
fabrikör; f 1902 '/»» i Stockholm, e.
änka och barn.
Wahlberg, Karl Fredrik; f. pä Fyrby i
östra Ryds socken; godsägare; f 1902
"9/5 i Norrköping, 74 är, 8 män. och
14 dagar gammal, e. änka, född Engla
Engelbrecht, barn och barnbarn.
Wahlgren, Johan; f. i Spänga socken
i Stockholms län; f. d. slaktaremästare;
t 1902 "/s i Uppsala, 81 är gammal,
e. son och tvä döttrar.
Wahlgren, Johan Konstantin; f. 1859;
godsexpeditör; f 1902 " xo i Karls-
krona.
Wahlgren, Julius Paulus Viktor; f.
1848; stationsinspektor; f 1902 '''/a i
Arvika, e. änka, född Sofia Elisabet
örnberg, tvä söner, sonhustru och två
systrar.
Wahlgren, Karl Mauritz; f. 1838 'Va
i Stockholm: källarmästare; f 1902
'Va i Sundsvall, e. fosterdotter; be-
grafven i Sundsvall.
Wahlqvlst, Gustaf; kassör; f 1902 3/4
i Uppsala* 76 är gammal, e. tvä söner.
Wahlström, Johan Alfred; f. 1846 3 a;
f. d. poliskommissarie; f 1902 3/3 i
Stockholm, e. änka, född Sofia Blom-
rist, barn och barnbarn; begrafven
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Waldenström, Bernhard Magnus; f.
1873 ^Via på Gottland: notarie; f 1902
*V" i Uppsala, e. änka, född Ekström,
styfmoder och syskon.
WsUkendorfT, Anna Katarina; se An-
dersson,
WalkendorfT, Lovisa i i. Lundholm 1822
"A; t 1902 'Vs.
Wallberg, Adelaide Karolina; f. Ehren-
granat 1820 V4; t 1902 "*/4-
Wallberg, Adclf; f. 1828 7/7; gross-
handlare; t 1902 'Va i Stockholm, e.
barn och barnbarn; begrafven i fa-
miljegrafven i Göteborg.
Digitized by
Google
40
WallMn, Teodor; f. 1827 *Vt; f. d.
rysk ryttmlsUre; finsk friherre; svensk
undersåte; f 1902 **/3, e. änka och
barn.
Wallgren, Anders Gustaf; f. i Göte-
borg; f. d. fabrikör; f 1902 */s i Stock-
holm, e. barn och barnbarn.
Wallin, Johan Karl Oskar; f. 1818 "Vio;
rådman; f 1902 ^ju i Södertälje, e.
änka, född Amalia Curin^ barn, barn-
barn, sonhustra och måg.
Warenberg, Karl Otto; f. 1839 ^n\
landtbrnkare; f 1902 'V3» «• fosterson,
sjTSter och svåger.
Varenlus, Axel Jakob; f. 1841 ~ s i
Skepplanda socken; kyrkoherde i Tors-
by, Harestad och Lycke pastorat af
Göteborgs stift; f 1902 'V31 «• Knka,
född Kristina Sofia Gustafsson^ och
syskon.
Warholm, Olof Niklas; f. 1824; f. d.
häradsskrifvare; f 1902 'V» i Karlstad.
Warodall, Karl FredHk; f. 1847 * «; f.
d. kapten vid Göta lifgarde; f 1902
"/• i Stockholm, e. änka, mien Waro-
dell, barn och barnbarn; bemfven å
norra begrafningsplatsen vid Stock-
holm.
Wassberg, O. F,\ f. 1875; fil. kandidat;
t 1902 »V6 i Stockholm.
Wedel, Johannes; f, 1854 Va; bygg-
mästare; t 1902 ^'s, e. änka, född
Alma Pettersson^ och tre barn.
Wedel-Jarisberg, Maria;w Planting*
Gylltnbåga,
Weibull, Martin Johan Julius; t 1835
"*/«« i Landskrona; professor vid uni-
versitetet i Lund; f 1902 'V4 i nämnda
stad, e. änka, född Sofie Bernera fVin-
berg^ och sex barn ; begrafven i Lund
Welander, Johan Julius; f. 1838 i
Norrköping; f. d. fabrikör: f 1902 "/»
i Mjölby, e. tvä söner och två döttrar.
Wengström, Karl Oskar; f. 1857 Vs i
Stockholm; civilingeniör; f 1902 "°/io
i Stockholm, e. änka, född Cecilia
Widstrand^ barn, systrar och svågrar;
begrafven å Solna kyrkogård.
Wennerberg. Anders Donatus; träd-
gårdsmästare; t 1902 ''/s i Stockholm,
61 år och 21 dagar gammal, e. änka,
född Kristina Littner, barn, broder
och svägerskor.
Wennerholm, Filip Vilhelm; f. 1846
på Trankärr vid Kongälf; kamrerare i
Göteborgs köpmannaförening: f 1902
'V" i Göteborg, e. änka, född Rohdin,
och barn.
Wennerholm, Nils Harald; ingeniör;
t 1902 Vs i Stockholm, 32 år gammal,
e. änka och föräldrar.
WennerstrAm, Karl Johan; i. 1846
'V» i Målilla socken; inspektör; f
1902 '/4, e. änka, född Georgima Kohl,
barn, sonhustru, barnbarn, syskon och
svärmoder; begrafven å södra begraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Wenström, Erik Ludvig; f. i Skinn-
skattebergs socken i Västmanlands län:
ingeniör; f 1902 "/n i Karlstad, 76
år gammal, e. änka, född Geijer^ samt
tre döttrar.
Wenström, Oskar Edmund; f. 1845 "i
i S:t Nikolai församling i Stockholm;
läroverksadjunkt; f >902 Vs i Visby,
e. änka, född Justina Svärd^ barn,
moder och syskon; begrafven å Visby
kyrkogård.
de Verdler, Alfred; f. 1841; innehaf-
vare af Ulricehamns apotek; f 1902
'V> i Ulricehamn.
Wemstedt, Rosina Eugenia; f. Berg'
ström 1829 "»/r; f 1902 i januari.
Vernetröm, IVemer; byggmästare; f
1902 Vs i Motala, 64 år gammal, e.
änka, född Anna Andersson.
Wersander, Lars Johan; f. 1837 '•/4;
bankdirektör; f. d. läroverksadjunkt;
fil. doktor; f 1902 V» i Stockholm,
e. änka, Augusta Wersander^ och två
döttrar; b^;rafven i Vänersborg.
Wessman, Albin; f. 1846 Vs i Malmö;
handlande; f 1902 ^/lo i Malmö, e.
änka, född Charlotte Lundgren^ och
son.
Vestelius, Anders Gustaf; skomakare-
mästare; t 1902 "/x, 52 år, 3 mån.
och 20 dagar gammal, e. änka, född
Klara Holm, och tre döttrar.
Weeterbergt Anton; t 1833; öfverlots;
t 1902 V» i Pile, e. barn.
Westerberg, Karl Teodor; pro visor;
farm. kandidat; f 1902 'Vs i Linköping.
44 år gammal.
Westerting, Edvard Vilhelm; f. 1844
^ls\ grosshandlare; f 1902 V«o i Stock-
holm.
Westin, Johan Fredrik; f. 1846 »'/s;
kyrkoherde i Fasterna pastorat ;t 1902
Westlin, Janne; f. 1855 ^U; hand-
lande; t 1902 ^/lo i Jönköping, e. änka,
född Lotten Hellman, barn, moder och
syskon; begrafven å Dunkehalls kyrko-
gården vid Jönköping.
Wetterberg, Karl 7. V.; f. 1841 *V»;
sjökapten; f ^902 /» vid Silvias under-
lag, e. barn och sjrster.
Wettergrund, Vilhelm; f. 1828; f. d.
revisor i generaltullstyrelsen; f 1902
Vs, nära 74 år gammal, e. änka, Jose-
fina IVettergrundf barn, barnbarn och
Digitized by
Google
4t
syskon; begrafven i familjegrafven å
norra begrafningsplalsen vid Stock-
holm.
Wetterland, Carolina; se Boije till
Gennäs.
Wetterlund, Johan KHstofftr; f. 1851
5,1; bokhållare; f 1902 "* 5. e. moder
och syster.
Wiberg, Gerhard Adolf; f. 1822 '^/i;
f. d. revisor vid Finspångs bruk; f
1902 ' 7 i Finspång, e. systerbarn; be-
grafven å Risinge kyrkogård.
Wickelsren, Johan Fredrik Erland;
f. i Stenberga socken; handlande; f
1902 Vö i Säfsjöström, 61 år, 8 mån.
och 26 dagar gammal, e. änka i 2.
giftet, född Eva Anderson^ barn och
barnbarn.
Wlckstrand, Fr, L.; f. d. länsträdgårds-
mästare i Södermanland; f 1902 '^^3
på Dalslund under Forstorp, 65 år
gammal.
Victorln, Henrik Leonard; f. 1858 '/"
i Nora landsförsamling; medarbetare
i tidningen Nya Dagligt Allehanda;
t 1902 •^'/g i Stockholm, e. syskon.
Wide, Olof; f. 1864 s/i; med. doktor:
t 1902 ~/7, e. änka, född Tda Skepp-
stediy barn, moder och syskon ; begraf-
ven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Widell, Wilhelm AUxander Theodor\ f.
d. possessionat; f 1902 "/n å Vansäter
nära Söderhamn, 70 år gammal, e.
änka, född Win/er, en son och tre
döttrar.
WIdholm, Alexander Emanuel; f. 1850
i Göteborg; lektor i franska och en-
gelska språken vid Göteborgs latin-
läröverk; f 1902 i juni i Göteborg.
VIdlund, /iTarl G.; grosshandlare: f 1902
"7 i Örebro, 52 år gammal, e. två
systrar.
Widstrand, Å'nvl Julius Ludvig; f.
1860 ",'i\ grosshandlare; f 1902 »°/io
i Norrköping, e. föräldrar och syskon.
WIdström, AT. F; f. 1831 ; f. d. snickare-
mästare; t 1902 '^'a, e. änka, född
Slorekj barn och barnbarn.
WIessner, Geor^ Petter; f. d. öfver-
tryckare vid generalstabens litografiska
anstalt; f 1902 3>/3 i Stockholm, 80 år
gammal, e. barn och barnbarn; be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
WIessner, Julius; tjänsteman i järn-
vägsstyrelsen; t 1902 30/6 i Stockholm,
45 år och 6 män. gammal, e. syskon,
svåger och svägerska; begrafven i fa-
miljegrafven å norra begrarningsplatsen
vid Stockholm.
Wlffsten, Brita Katarina; f. 1802 V4,
t 1902 •/!© i Visby.
WIk, Anders; f. 1858 '.V i Norge; fan-
junkare vid Lifregementets dragoners
musikkår: f 1902 * i i Stockholm, e.
änka, född Hanna Lindskog^ dotter,
moder och syskon; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Wlkblad, Anders Erik; f. 1829; gods-
ägare; t 1902 3/a på Sätra, e. änka
och barn.
WIklund, Vilhelm; f. 1832 »Vw; fabri-
kör; t 1902 '<*/6 i Södertälje, e. barn,
magar, barnbarn och syster.
Wildqvlst, Lars Gustaf; f. d. skomakare-
mästare; t 1902 '/s i Stockholm, 77
är, 9 mån. och 20 dagar gammal, e.
barn och fosterson.
Wllson, P.; förvaltare vid Kläcka och
Lerbergs grufvor; ingeniör; f 1902 "a,
49 år gammal.
Wlmmerstedt, Isak Hildebrand; fil.
kandidat: f 1902 ^ 5 i Stockholm, 25
år gammal, e. fader, syskon och syskon-
barn.
Winblad, Jean Jacques Thomas Israel;
f. 1836 'V4; kapten i arméen; f. d.
kapten vid Upplands regemente: f ^9^2
"/4 i Stockholm, e. änka, född Emma
Fridrich^ och barn ; begrafven i familje-
grafven å Enköpings kyrkogård.
Winffe, Karl Gustaf; f. 1867 */« i Växjö;
e. jägmästare; f 1902 Ve i Trekanten i
Småland, e. föräldrar.
Winffstedt, Erik Ludvig Ferdinand;
f. d. handlande; f 1902 '•/" i Stock-
holm, 80 år gammal, e. en son och
en dotter ; begrafven å Johannes kyrko-
gård i Stockholm,
Wlnterqvlst, Albert Edvard; f. 183 1
'3/, i Eskilstuna; f. d. kontorschef; t
1902 *Vi i Stockholm, e syster och
syskonbarn; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Virgin, Arvid Gustaf Hjalmar; f. 1836
'Vö; verkställande direktör; f 1902 *'/4.
Wiström, K, T.; f. 1861 Vs i Rystads
socken i Östergötlands län; redaktör
för Hernösand&posten; f 1902 "^^j i
Hernösand, e. änka, född Maria Ek-
strömy och tre barn.
Wlvesson, Lars; inspektor på Tecko-
matorp i Skåne; f 1902 ''V" därstädes,
e. änka, barn och syskon.
Woflrel, AT. K.; sadelmakare; f 1902 5*» 5
i Var berg, 67 år gammal.
WolfT, Jens Kristian: stadsträdgårds-
mästare i Malmö; f 1902 ',7, 58 år
gammal, e. syskon.
Vouat. Alfred Teodor; f. 1822 "Va i
Karlskrona; f. d. major vid Marin-
Digitized by
Google
42
regementet; f 1902 **/4 i Stockholm,
e. soDf sonhastru och sonbarn; be-
frafven ä gal^nrarfvets kyrkogård i
tockholm.
Wrede till Ellm&, Agnes Lovisa Char-
lotta; f. 1851 »V», T 1902 '*6.
Vult von SteUem, Emma Charlotta;
f. TUell 1821 «»/3, t '902 »^/6.
Wuttke, Gustav Paul Ludvig: ingeniör;
t 1902 V», c. tfnka, född Gabriella
BarthelssoHy och barn.
WAhlander. Herman; f. 1839 i Norr-
köping; lektor; f 1902 »Vti i Stock-
holm, e. syster; begrafven å norra be-
grafningsplatsen vid Stockholm.
Zandell, Sven Loren*; folkskolelärare;
t 1902 ''/s i Stockholm, e. ftnka och
tre barn; begrafven å södra bcgraf-
ningsplatsen vid Stockholm.
Zander, Adolf Henning; f. 1830 ♦ 3;
f. d. fanjunkare vid Jönköpings rege-
mente; pianohandlande; f 1902 '39 i
Jönköping, e. änka, Agnes Zander.
Zander, Emilie; f. 1830 'Vi ; stiftarinna
af Zanderska flickpensionen; f 1902
"/x i Stockholm; begrafven i familje-
grafven ä norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Zethelius, JCnui Oscar; f. 1852 "/«•;
byrådirektör i Kungl. jämvägsst3rrelsen;
t 1902 */zi i Stockholm, e. syskon,
Zetterqulst, IC. G. ; f. i Stigtomta socken
i Södermanlands län; språklärare; f
1902 Vi i Stockholm, 85 år gammal.
von Zwelgbergk, IClas Vilhelm Leo-
nard; grosshandlare; f 1902 Vi i Stock-
holm, 60 år, 3 mån. och 14 dagar
gammal ; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Åberg. F. O,; f. d. tändsticksfabrikör;
t 1902 */; i Stockholm, något öfver
81 år gammal.
Åberg, Johannes; f. d. byggmästare; f
1902 V« på Tjufvaröd vid Hör, 83 år
gammal.
Afeldt, Axel; distriktsveterinär; f 1902
'Vö i Hudiksvall, 49 är gammal, e.
änka.
Ågren, F. £.; f. 181 9; landtmätcri-
auskulUnt; t 1902 ^/j på östra Frid-
hem vid Växjö.
Ahgren, Gustaf Fredrik; hotcUvärd; t
1902 'V9 i Stockholm. 41 år, 5 män.
och II dagar gammal, e. änka, född
Karolina Andersson, föräldrar och
syskon ; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Åhlén, Johan Gottfrid; f. 1838 i En-
köping; guldsmedsmästare; f 1902 '^e
i Enköping, c. änka, född Maria Hed-
ström.
Ahlfeldt, Karl Oskar; f. 1857 ** w:
källarmästare; f 1902 Vs i Stockholm,
e. änka, född Anna Karlsson^ barn,
bröder, svägerskor och svåger; be-
grafven å norra begrafningsplatsen vid
Stockholm.
Ahman, Ktrl Viktor Reinhold; f. d.
fabriksidkare i Stockholm ; f 1902 ^ to
på Viby i Småland, 68 år gammal.
Ahrberg, Otto Edvard; i. 1844 V4; kap-
ten i arméen; f '9^2 V9 på EdÖ, e,
syskon ; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Akerblad, Martin; f. 1839 ^ « i Bogla
gård; landtbrukare ; f 1902 ''/ii i Kni&-
hult, Rogberga församling i Småland,
e. änka, dotter och syskon.
Akert\Jelm till Blombacka. Gerhard
Thomas; f. 1867 Vio; friherre; f 1902
^/s i staden Tampa, Amerika, e. moder
och syskon.
Akerhielm till Margretelund, Johan-
na Sofia; f. Karlström 1823 '•■V, f
1902 '•/6.
Akerhielm till Margretelund. Knut
Erik; f. 1872 "A; sjökapten; friherre:
t 1902 •',9.
Akerhielm till Margretelund, AWj/iair
Wilhelm; f. 1809 'Ve; hofmarskalk;
friherre; f 1902 '♦, 6.
Åkerlund, Erik Johan; f. 1856 ' s; ar-
tist; t 190a *5/, i Stockholm, e. änka,
född Pauline Neumuller^ två barn och
fader; begrafven å norra begrafnings-
platsen vid Stockholm.
Åkerman, Karl Johan; f. 185 1; f. d.
lasarettsläkare; f 1902, e. änka, fBdd
Anna Karolina Fredrika Andrea VVoll-
mar, och två barn.
Åkerman, Vilhelm ; landtbrukare : f 1902
^/6 i Stånga på Gotland, 60 år gam-
mal.
Åkermark, Karl Kristian; reseinspek-
tör; t »902 V9 i Stockholm, 63 år och
7 dagar gammal, e. änka, född Agnes
Janzén, fyra barn, svärdöttrar och svär-
son.
Akereteln, E. G.; landtbrukare; f 1902
•V» på Berga i Tumbo socken i Söder-
manlands län, 32 år gammal, e. moder,
syskon och farbroder.
Akessoon, August Vilhelm; f. 1858*1
i Tyninge socken; källarmästare; f 1902
*^U i Lund, e. änka, Karolina Akes-
soon, och två döttrar.
Amark. Vilhelm Teodor; f. i Säma
socken; bankokommissarie; t 1902
*»/; i Stockholm, 59 år, i mån. och
6 dagar gammal, e. änka, född Fanny
Gelin, och barn; begrafven å norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
Digitized by
Google
43
Åstrand, ICari Fredrik; skrSddaremäs-
tare; f 1902 3*/», 59 år, 7 mån. och
15 dagar gammal, e. änka, född Mc'
tilda Eriksson, barn och mäg.
Aström, Per; f. 1849; lektor vid högre
allmänna läroverket i Karlstad; fil.
doktor; f »902 *•/« i Karlstad.
Adelberg» Anna Vilkelmina; se Ring*
qnisi.
Adelgren, HenrietU Louise: t 1902 •'/n
i Degerfors, Värmland, 87 ar gammal,
e. syskon.
Ahrling. Jokan Erik Alfred; f. 1835 «V4
i Stockholm; häradshöfding i Väster^
bottens södra domsaga; f 1902 ^U i
Ume, e. änka, född Ada Karolina
Sandström, tre söner och dotter.
Öberg, Karl Ludvig; f. 1844 «*/«; f. d.
direktör i nitrogljcerinaktiebolaget: f
1902 "/sf e. änka, född Hilma Spil-
hammar, och dotter; begrafven ä norra
begrafningsplatsen vid Stockholm.
ödberg, Bernhard Eugen; f. 1840 '»A;
byggmästare; f 1902 '^ 10 i Stockholm,
e. änka, född Albertina Westerlund,
barn, sonhastm, barnbarn och syskon.
öfverström, Andreas -^ f. 1821 i Läng-
hems socken i Älfsborgs län; rådman
i Ulricehamn; f 1902 V? därstädes.
öhlander, Johan Reinhold; f. 1859;
handlande: f 1902 ^'3 i Karlskrona.
C>\\Tfti9X\t Jakob Alexander ; godsägare;
t 1902 "/a på Fågelvik vid Askersund,
76 år gammal, e. änka och tre söner.
öhrman, Joh. Ernst; f. 1829 ^•/fo i
Stockholm; telegraf assistent; f 1902
Vxi i Södertälje.
öhmer. Per; f. 1869 */«•; tandläkare;
t 1902 'V6 i Gäfle, e. fader, trolofvad
och syskon.
öhrwallf Emma Olivia Viktoria; se
Roos till Hjälmsäter.
önnerberg, Emil O. Th.; f. 1847;
källarmästare; f 1902 Vs i Stockholm,
e. änka, född Sofie Sundberg, två dött-
rar, moder och syskon; begrafven å
norra b^;rafningsplatsen vid Stock-
holm.
Östberg, Johan VUhelm; fabrikör; f
1902 Vft* nära 79 år, 2 mån. och 9
dagar gammal, e. änka, född Aurora
Hård, barn och barnbarn.
österlund, August Adolf; handlande;
t »902 '/s på Lilla Tyresö i Tyresö
socken, något öfver 58 är gammal, e.
änka och barn.
östlund. G,; f. 1837; sjökapten; f 1902
'Vt i Hernösand.
östrand, Karl Mikael; f. 1822 "/to
i Katarina församling i Stockholm;
kyrkoherde i Skepptuna och Lunda
församlingar af ärkestiftet; f 1902 "/s.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Upsala Universitets Konstmuseum. S. Bourdon.
Gustaf Gustafsson, Grefve till Wasaborg.
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
SKRIFTER OCH HiNDUNGilR DTfilFNA GENOM SVENSKA ADT06RAF SÄLLSKAPET.
V.
SVENSKA PORTRÄTT
FÖRTECKNADE
AF
NILS SJÖBERG
SAMLINGARNE VID UPSALA UNIVERSITET
STOCKHOLM
KtmCL. DOKTRYCK BRIBT. P. A. NORSTEDT & SÖKBR
1903
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Upsala universitets konstsamlingar räkna gamla anor. Som dess
födelseår kan man anse 1622, då Gustaf II Adolf till universitetsbiblio-
teket skänkte det i Riga tagna jesuiterbiblioteket, med hvilket bland
mycket annat äfven följde »de heligas contrafactur, gamble, 14 st.»
och »ryske målade trätaflor, 5 st.» Enstaka konstsaker förvärfvades
väl under 1600-talets lopp (1678 fans i porträtt, t 694 24 stycken),
största delen af dessa följde med M. G. De la Gardies bibliotek, då
detta af Karl XI skänktes till universitetet, men först sedan Olof Rud-
beck d. ä. tagit saken om hand, började ett planmässigt samlande.
I bref till universitetets kansler, grefve Magnus Gabriel De la Gardie
(1699 '%)» påpekar han nödvändigheten att till biblioteket anskaffa
namnkunniga Upsalaprofessorers porträtt, och hans sträfvanden härför
kröntes också med framgång, ty 1729 funnos en serie kanslersporträtt,
en serie prokanslersporträtt (förkommen; antagligen identisk med den
som nu hänger i domkapitlets cessionssal) samt en mängd af lärda
och professorer, tillsammans 57 stycken.
Under 1700-talet riktades väl universitetsbibliotekets konstsamlingar
ofta med gåfvor, men midten af 1800-talet var framför alla de stora
donationemas tid. Så skänktes dit 1830 af grefve Johan Henrik Gyl-
lenborg hans familjeporträtt, 1834 af general Gustaf Hård af Segerstad
hans konstsamlingar och 1835 af baron Adolf Ludvig Stjemeld hans
samlingar, som förnämligast omfattade porträtt af medlemmar af Vasa-
ätten.
Då universitetsbiblioteket 1841 flyttade till Carolina rediviva,
kvarlemnades största delen af konstsakerna på dess gamla lokal på
Gustavianum, der nu af dessa bildades Upsala universitets konstmu-
seum. Riktad genom donationer 1847 ^^ ^^^^ Gustaf v. Brinkman,
1857 af Johan Henrik Schröder och 1868 af Bernhard v. Beskow,
hade samlingen vuxit till en betydande storlek, då den 1885 splittrades,
derigenom att större delen af porträtterna öfverflyttades till det ny-
byggda universitetshuset. Emedan hela Gustavianum behöfdes för natur-
vetenskapliga ändamål, flyttades konstmuseet samma år till S:t Lars-
gatan 2, i tr., och då denna våning togs i anspråk för de filologiska
Digitized by
Google
seminarierna, måste konstmuseet än en gäng ge sig ut på vandring
ocb hamnade nu (1897) i sin nuvarande lokal i en del af våningen
2 trappor upp i samma hus, en lokal som likväl är så trång, att en
ansenlig del af samlingarna bar måst magasineras.
Utom de porträtt, som förvaras på universitetshuset och i konst-
museet, upptar denna förteckning äfven sådana, som tillhöra universi-
tetets institutioner, studentkåren och nationsföreningarna. Bland de
förstnämda kommer universitetsbiblioteket i ikonogi:afiskt afseende i
främsta rummet. Då detta flyttades till sin nuvararande byggnad, ned-
togs ur konstsamlingarna en serie porträtt af forna bibliotekarier, och
der förvaras äfven en mängd andra sådana i handteckning, akvarell
eller silhuett, till större delen skänkta af garfvareåldermannen Jakob
Westin. På öfnga institutioner förekomma porträtt mer sporadiskt;
endast astronomiska observatoriet förvarar en fullständig samling af sina
föreståndares konterfej.
Nationsföreningama ega i allmänhet en del afbildningar af sina
framlidne inspektörer och möjligen dessutom af någon eller några
mera framstående f. d. medlemmar.
De källor, till hvilka man vid studiet af Upsala universitets konst-
samlingar i första rummet har att vända sig äro:
Biblioteksinventarierna af 1678 (Mscr. UB. Arkiv K. 6 sid. 585,
597) och 1694 (Mscr. UB. Arkiv A. 7.), båda aftryckta af Annerstedt
i Upsala universitetsbiblioteks historia intill år 1702 (Vitterh. akad.
handl. 12:3).
Förteckning på alla till Upsala universitets konstmuseum hörande
oljefärgstaflor. Manuskript af J. Way från 1850-talet i konstmuseets
arkiv.
Inventarium öfver grefve Magnus Gabriel De la Gardies bibliotek .
(Mscr. UB. U. 280.)
J. Way: Catalog öfver tafvel- och antik-samlingen i Upsala konst-
museum. Upsala 1859. 8:0.
Inventarium öfver Upsala universitets konstsaker, upprättadt på
1890-talet af professor C, R. Nyblom. Manuskript i konstmuseets
arkiv.
Förteckning öfver general G. Hårds samlingar. (Mscr. UB. Arkiv
K. 70 a. och Mscr. UB. U. 65.)
Samling tillhörande öfverkammarherren friherre Stjerneld. Stock-
holm 1835. 8:0. I ett ex. (Mscr. UB. U. 65) äro de konsföremål
som ej kommo till universitetet öfverstrukna.
Förteckning öfver C. G. v. Brinkmans samlingar. (Mscr. UB.
Arkiv. K. 62.)
Förteckning öfver en del konstsaker, som tillhört framlidne öfverste-
kammarjunkaren m. m. herr friherre B. v. Beskow. Manuskript i
konstmuseets arkiv.
Digitized by
Google
I förteckningen är höger och venster tagna i heraldisk mening.
Uppgifterna om hvar ett porträtt är reproduceradt afser ingalunda att
vara uttömmande, utan endast att angifva, hvar man lättast kan träffa
en afbildning af detsamma.
För det bistånd i råd och dåd jag vid mitt arbete fått emottaga,
ber jag fä framföra min tacksamhet till e. o. Amanuensen vid Lifrust-
kammaren Friherre Rudolf Cederström och Docenten i Konsthistoria
vid Upsala Universitet Doktor August Hahr.
Likaså anhåller jag få uttala ett vördnadsfullt tack till Herrar
Grosshandlaren Axel Abramson, Öfverstekammarjunkaren Frih. C. C:son
Bonde, öfverstekammarjunkaren Grefve N. Brahe, Förlagsbokhandlaren
H. Geber, Förlagsbokhandlaren I. Haeggström, ryske Legationssekrete-
raren M. v. Meck, Förlagsbokhandlaren P. A. Norstedt & Söner,
Bruksägaren C. v. Plåten, v. Häradshöfdingen Frih. J. Rudbeck, gene-
raldirektören Grefve F. Wachtmeister, Grosshandlaren P. M. Wikström,
Kammarherren Grefve F. U. Wrangel samt Envoyén Grefve H. Wran-
gel, hvilka genom sitt mecenatskap möjliggjort att mitt arbete kunnat
blifva illustreradt.
Uppsala d. 23 Dec. 1901.
J\r, Sjöberg,
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
^
Digitized by VjOOQIC
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Stockholm igoa xr
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google
Digitized by
Google