Skip to main content

Full text of "Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling"

See other formats


This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 
to make the world's books discoverable online. 

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject 
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge thafs often difficult to discover. 

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the 
publisher to a library and finally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 

We also ask that you: 

+ Make non- commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of 
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
any where in the world. Copyright infringement liability can be quite severe. 

About Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers 
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 

at http : //books . google . com/| 



Digitized by 



Google 



F 



Digiti: 



zed by Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by CjOOQIC 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by CjOOQIC 



RIKSKANSLEREN 



AXEL OXENSTIERNAS 



SKRIFTER OCH BREFVEXLING 



UTGIFNA AP KONOL. VnTERHETS-HISTORlE- 
OCH ANTIftVITETS-AKADEMIEN 



SENARE AFDELNINGEN 

FEMTE BANDET 

JAKOB DE LA GARDIES BREF 1611—1650 



STOCKHOLM 

P. ▲. NORSTEDT ä SÖNERS FÖRLAG 



Digitized by CjOOQIC 



^ / /. A 



o 







STOCKHOLM 1893 

KUNOL. BOKTKYCKKRIKT. P. A. NOICHTEOT U 8ÖNXR 



Digitized by CjOOQIC 



FÖRORD. 



Riksmarsken, Grefve Jakob De la Gardie var jämnårig med 
Axel Oxenstierna, och han gör sig ofta ett nöje af att i brefven 
erinra om att de voro barndomsvänner. 

Sannolikt har denna vänskap knutits derigenom, att han 
jämte sin äldre bror Johan på 1590-talet vistades på sätesgården 
Ekholmen i Upland, hvilken deras fader erhållit som friherreskap, 
medan åter Axel Oxenstiernas föräldrar bodde på Fånö, som ligger 
föga öfver en half mil därifrån. Men vid seklets slut blef deras 
umgänge för en lång tid afbrutet, emedan De la Gardie reste 
öfver till Lifland för att deltaga i kriget, sedan var i Polsk 
fångenskap, och då han frigafs, skyndade till Nederländerna, för 
att tjenstgöra under den store mästaren i krigskonsten, Prins 
Moriz af Oranien. Hemkommen derifrån 1606 blef han efter ett 
par år utsedd att anföra en mest af utländska trupper bestående 
här, till hjelp för den inhemska Ryska tsaren, mot Polackarne, 
och uppehöll han sig sedan i öfver 8 år hufvudsakligen på Ryskt 
område, mest i Novgorod, allt intill freden i Stolbova, och sedan 
han hemfört trupperna derifrån, i Reval och Riga till slutet af 1628. 

Då härtill kommer, att han enligt Lagus i >Finsku adelns 
gods och ätter» under sina första barnår från 1584 till 1590 vistats 
i Åbo, en ort med blandad befolkning, och att han haft en frans- 
man. La Blanque, till förmyndare, samt att i Estland och Lifland 
rådde en verklig språkförbistring (estniska, liviska, lettiska, svenska 
och tyska, utom de olika språk, som talades af Sveriges främ- 
mande trupper); är icke underligt, att han skref sitt modermål 
väl utan svårighet, men med mycken osäkerhet både i afseende på 
ordens kön och skilnaden mellan det för Svenskan egendomliga 
djupa o-ljudet och bokstafven å. 

Detta vållar dock för en Svensk läsare ingen svårighet, värre 
är, att ort- och personnamnen både af honom sjelf och hans ren- 
skrifvare stundom äro så sjelfsvåldigt behandlade, att det är 



Digitized by VjOOQIC 



IV 

svårt att säga, hvilket skrifsätt är det rätta, heldst mycket af de 
originalhandliDgar, hvarur säkra upplysningar skulle hafva kunnat 
hemtas, t. ex. de af Vidikindi för Ryska krigshistorien begagnade 
brefven från De la Gardie till Kongl. Maj:t för åren 1609 till 1618, 
gått förlorade. 

Hvad slutligen det yttre af de här aftryckta handlingarne 
angår, äro de alla i original förvarade i Riksarkivet med undan- 
tag af tvenne; den ena finnes i Upsala Universitetsbibliotek, den 
andra på Tidön, hvilken senare först sedan det mesta var tryckt 
blifvit utgifvaren bekant, men af nuvarande egaren Brukspatron 
C. D. von Schinkel blifvit benäget meddelad. 

De flesta äro i godt skick, men några äro af fukt illa med- 
farna, så att ett och annat ord å en mängd stallen alldeles bort- 
fallit. Skadan är dock icke värre än, att luckorna i allmänhet 
kunnat med all nödig säkerhet ifyllas, hvarvid naturligtvis de 
saknade orden eller bokstäfverna blifvit satta inom hakar, en 
åtgärd som för öfrigt äfven på ett och annat ställe blifvit vid- 
tagen med luckor, som uppkommit blott af glömska, och der det 
sällan gäller mer än en stafvelse eller ett ord i sänder. En del 
skriffel hafva i texten blifvit på vanligt sätt rättade, men för en 
del felaktiga namn får utgifvaren hänvisa till registret, för hvars 
komplettering han haft lyckan att genom de i Kongl. Krigs- 
arkivet utförda arbeten erhålla flera upplysningar utur de der ännu 
bevarade mönsterrullorna. 

Samlingen är icke så fullständig, som man skulle önska, 
särdeles emedan nästan hela Axel Oxenstiernas brefvexling in- 
till år 1611, såsom i första delen anmärktes, gått förlorad; och hvad 
som nu mera finnes i behåll af Jakob De la Gardies papper och 
förvaras i universitetsbibliotekorna i Lund och Dorpt, lärer icke 
gifva hopp att derur skall vinnas någon tillökning. 

Stockholm i Jan. 1898. 

C. G. Styfi^e. 



Digitized by CjOOQIC 



1* Nowgorod den 20 December 1611. 

Beklagar K. Carls frånfälle; önskar att Hertig Carl Filip snart måtte komma 
till Finnland; samt begär penningar och vapen, för att kunna sätta 
bären i stånd ntt bekämpa Poblackar ooh den nye falske Demetrius. 

Min brodervillige helesen samptt hvadh mhere gott udi 
min förmögenheet är eller blifiVe kan medh Gudh alzmechtigh 
tilförende. Käre Axell Oxenetierne, broder och tilföreeendes 
gode vän, effter jagh de sorgelighe tijdender förnummit hafFver, 
att Gudh Alzmechttigh haffVer utöfver annet straff, der medh 
vårtt käre fäderneslandh är herosöchtt, och genom den timelige 
döden vår allernådigeste Konungh utaff den bedröfvelighe verldh 
eflfter sin guddomelige villie och försyn till sigh kallett, hvars 
siell Gudh alzmechttigh evinnerligen hugne och glädie, och 
H. K. M:t medh alle christrogne een frögdefuU upståndelsse för- 
läne, såssom och värtt käre fäderneslandh till oprättelsse, roo 
och eenigheet igen värdiges hielpe, och min broder af mine 
förre underdånige schrifvelsser till K. M:t (höglofligh i åmin- 
nelsse) väll förnummitt haffver, och än aff mine medfölgiande 
ödmiuke bref till H M:t min nådige Drottningh och H. F. N:de 
Herttigh Gustaf, min nådige herre, ytterligare förnimmandes 
varder, huru vidt medh vårtt förehaffvande här i landet genom 
Gudz nådige bistondh kommit är, och hvar opå de (!) nu stå; hvar- 
före beder jagh min broder, att han samptt medh de andre aff 
Rijkzens Rådh ville lathe sigh der om vårdhe, och der till hooss 
min Nådige Drottningh och de unge Furster, mine nådige her- 
rar, rådhe och styrkie, att vare gode påbegynte saker, som 
medh Sverigis stor bekåstnatt och mången ährligh mans 
lijflåtande och ährlige och manlige förhoUande så vidt brachtte 
are, måtte genom gode och tiänlige medell befordrade och 
Sverigis crone och dess regerende öfverhet till beröm, gagun 
och gode utförde bliffve. AUdenstundh min broder väll besin- 
ner, hvadh macht der opå ligger (ehvadh för olägenheett, som i 

Axel Oxenttiema II: 5. 1 



Digitized by VjOOQIC 



Sverigie tyvärr nu vare känn), att vij och mage Sverigis gräntzer 
opå denne sidan sterkie och emoott dhe Påler försvare, sono 
efFter vårtt argeste stämple och tracte, såssom och förnihene dea 
landzförderfvaren, hvilken nu haffver eigh för Demitri Iwan 
Wasilliwitz szon utgiffvitt, att fremie sitt onde opsått här i lan- 
dett, och på thett att vårtt förehafvande må deste mere fortt- 
gongh vinne, så vill högeligen aff nöden vare, att Herttigh Carll 
Philipp måtte i vinther, om mögligit är, till Finlandh komma^ 
till dess man fhår sehe, huru sakerne här i landett kune aflöpe; 
szå hoppes man genom Gudz nådige tillhjelp, att H. F. Nrdes 
ankomst varder mykitt gott, både till Sverigis, så väll som Ryss- 
landz gagn och bäste schaffandes, såssom min broder uthan vid- 
lifftigh påminnelsse väll besinne känn. Min broder vill förden- 
schuldh på sitt kall och embettes vegnar, och för Rijkzens bäste 
schuldh der till rådhe och styrkie, att sådant måtte blifFve i vär- 
kett stältt och för all tingh så lagatt, att Rysserne icke mage af 
förtviflan till aflFall förorsakes, derigenom vårtt godhe påbegynte 
värk, Sverigis crone och dess regerende öflfverheet till förvijtelsse, 
scham och skadha, må afbräck Hjdhe och schada taga. För- 
seendes migh till min broder, att han haffver mig medh min 
broder Ewertt Horn och vårtt medhafvande krigzfolch i niinnett, 
och der till förhielpa, att the mage medh penningar och vergier 
iffrån Sverigie undsatte bliffve, effter såsom jagh Herttigh Gustaf 
Adolff, min nådige herre, ^er om vidlifftigen i underdånigheet 
tilschrifvitt haffver, såssom och att vij för vår trogne tiänst mage 
vidh gott uampn bliffve. Vij göre min broder till villie och 
tiänst igen, i hvadh måtte vij kune. Befalandes her medh min 
broder sampt medh sin elschelige käre hussfru och lijfzarffvingar 
udi Gudz dens aldrahögstes nådige beschydd och bescherm till 
långhvarigh vällmåge. Aff Nougordz slott denn 20 Decembris 
åhr 1611. 

M. B. A. T. V. *) 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Utanskrift: Sverigis Crones etc. tro man ocb Rijkzens Cantzler, edele 
och välborne Axell Oxenstläme, Frljherre till Fijholmen, Herre till Tidhöhnn, 
Min käre broder dette brodervilllgen. 



♦) Min broder alltid till viljes. 



Digitized by CjOOQIC 



2. Nowgorod den 10 April 1612. 

Begär förord att få förläning å två socknar i Upland till bjelp vid byggnad 
å hans gård Rnnsa och entledigande nr tjänsten; har genom Eyert Horn 
slagit en hop Kosacker och Polackar; erinrar om Hertig Carl Filips 
öfversändande; om tillståndet i öfrigt skall med öfverste Cobron lemnas 
underrättelse. 

Min brodervenlige helsen etc. Käre her Axell Oxenstierne, 
broder och tilförlathelige gode ven; effter migh icke gifz tilfalle 
K. M:tt sielff om mine privat sakers befordringh i underdånig- 
heet att besökie, och jagh hafver befaltt min tienare att byggie 
och förbettre Runsa gårdh, szå att jagh kunde för min mödo- 
samme tiänst hafve tak öffver hufvudett, när jagh dijt till min 
hemvist kome, der till mine arffbönder, som näst der om boen- 
des äre, icke alle nödhtorffter förmhå att schaffe, och af androm 
altt köpa och legia vill alt för bekostsampt falla, h vårföre bider 
jagh här medh min kära broder flijtelighenn, att han vill vare 
obesvärett, att tage sigh den mode opå, att tala H. M:t vår aller- 
nådigste Konung till oppå mine vegner, och så vidt begå, effter 
jagh icke mhå H. M:t sjelf der om tilschrifva, att H. M:t ville 
unne migh till förläningh de två sockner Hotuna och Tibella, 
som dogh udi eett prestegell liggie, (Szå är och een stor deel 
der aff Herman v. Byuren och någre andre förläntt), att de be- 
holdne bönder mage deste bätter bemälte min gårdh opbyggie 
och vidh macht holla. Förmodandes udi all underdånighet, att 
H. M:tt denne min ödmiuke och underdånige begäran medh nå- 
der optagandes och för min mödosamme tiänst bemälte sochner 
nådigest effterlåtandes varder. Szåsom och förseer migh till min 
kära broder, att han och mitt bäste udi min frånvaru härutinnnn, 
såsom jagh migh och deropå aldelis förlåther, vettandes varder. 
Jagh vill sådant igenn medh Gudz nådige bistondh hoss H. M:t 
medh all troheet och rättrådigheet udi all underdånigheet för- 
tiene, szåsom och min kära broders omack och gode villie medh 
altt gott ihughkomme och förschylle, om Gudh migh lijfvet unner. 

Derhoos beder jagh och min kära broder, att han vill hooss 
H. M:t så vidt begå, att jagh een gångh och någott snartt måtte 
härifrån förlossat blifve, att see mine egne saker någott till gode, 
eller jagh kommer medh allone i kalkenn, ty jagh haffver nu 
nogsamptt utståt mitt stundeglas, och må nu een annor frisch 
broder stiga till rörs igenn i min stadh. Förseendes migh till 



Digitized by VjOOQIC 



min kära broder, att han varder mitt bästa härutinnan vetandes, 
szåsora jagh migh och till honom aldeles förseher. Min tienst 
schall min kära broder altijdh redebogen igenn finnes. 

Anlangandes dette landz tilstondh, szä tackar man Gudh 
alzraechtigh, som hafver oss denn lycka förländt, att 800 vidh 
pass af Sapor[og]iske Cassacker, Påler och allerhande löst partij, 
som hijtt i Nougordz län nägre tussendh stark infaldne äre, blefiVe 
för 3 veckor sedan, dä jagh medh Ewertt Horn een hoop folk 
utsände, nederlagde, och vidh pass 1000 fängne, hvilke sedan 
gjorde sigh till schelmar och förlöpare, ändogh de hade svoritt,att de 
Sverigis crone och thet Nougordsche herschapett troligen tiene ville. 

Een aff deres öfverster, Alexi vidh nampnn *), blef och 
samma gongh fongen, och 16 phauor samptt medh deris her- 
pukor och schalmeijer ifrån dem tagne, szä att dhe, som aff dett 
partijet undkome, och icke längtt derifrän låge, toge flychtten, 
hvar oppå sin vägh, och går här för sagor, att de schole hafve 
begifvit sigh till Kottkiowietz, som 18 miler ifrån Muschou 
vidh een orth, som kallas Woloda Lamscho, medh sitt folk til- 
hoUe schall. Men störste deelen af Sap[i]eas folk hafve begifvitt 
sigh till Pålensche gräntzen, derföre att de hafve deris öfverete 
mist, hvilken i vinteres är dödh blefven, och de udi längh tijdh 
ingen besoldning bekommit hafva, och vele de der vidh gränt- 
zen opå Konungens ankomst förtöfve, som seges visst medh 
förste gräsett inn i Rysslandh komma, och deris besoldningh af 
honom fordra, för änn de vele vijdare sigh bruka lathe. The 
Kysche Cassacker liggia ännu undher Muschou, ändogh de varde 
der fögo utträttandes, efter de Påler, som der opå slottet äre, 
haffve någre tussendh lass proviandt ifrån Kotkiowitz dijtt inn 
till sigh bekommit. Den Demitrius, som i Pleschou är, han hel- 
ler der bara illa huss iblandh boijorerne och bårgarne och deris 
hustruer och döttrar, och derföre vore de gäme af medh honom, 
om dett medh lempa schee kundhe. Befalandes min kära bro- 
der medh sin elskelige käre hussfru, den han på mine vegner 
medh mykitt välfärdh flijteligen helsa vill, samptt medh altt 
thett honom kärtt är, udi Gudz dens Alzmechtigtes nådige be- 
schyddh till mykin vällmåge troligen och fliteligen. Af Nou- 
gordz slott denn 10 Aprilis åhr 1612. 

D. T. B. A. 

Jacobus De La Gardie m. p. 



♦) Alcxl MlchallowltBch. 



Digitized by VjOOQIC 



Egenhändigt: Käre bror, jagh taker digh för de medhdelte 
tidhender; huni v&r legenhett här nu föreveter, förnimmer du 
nogorledz aff dette mitt breff, och innan få dagar vill jagh vidh- 
löftigere därom ekrifva medh öfversten Cobron, som jagh hafver 
ärnadh senda till vår nådige Konung. Och vill min broder den 
prinsipall punchten late vara sigh befalledh, att H. F. N. Her- 
tigh Carll Philip må komma snartt till Wiborgh, eliest ress [o: 
rädes] jagh vare saker går her all till stump. 

Jagh sender min broder medh denne min tienare ett ringa 
morskins-for till en natt-kiortell, beder min kära broder ville 
dett ringa icke försmo, ty här vanker icke synnerlige^bytpen- 
ningar, der man godhe venner kan medh betenkia, och i syn- 
nerhett är sabbelskinnen nu alle. Gudh gifve vi kunne en gonge 
medh ähran bringe vor ^gene skin hell här ifron, stoge väll att 
önska. Gör väll och helsa din kere husfru, bror och systrar, 
medh min velvillige tienst och altt gott. Far vell och var obe- 
sveradh att förhjelpa migh en gonge hedhan, att vi en en gonge 
genom Gudz nåder finge se huar annan. 

Utanskrift: Then stormechtige högbome Furstes och herres, her Gnstaff 
Adolfz, Sverigis, Göthers och Vänders nthvalde Konungs och Arf Furstes etc. 
Högtbetroddh mann och Rljkzens Cantzler, edle och välborne her Åxell 
Oxenstlärne, Frijherre till Fijholmen och Herre till Tidöön, Min broder och 
tilföTseendes vann, Dette b[roder] vänligen. 

Anteckning af Rikskansleren : Ankommedt till Stokholm den 21 Malj 
anno I6l2. 



3. No.vgorod den 22 April 1612. 

Förhandlingar med Novgorodska landet om hertig Carl Filips antagande 
till tsar; nödvändigheten al hans snara öfyersändande till Wiborg; för- 
ord för öfverste Cobron; om förnödenheter till armén; ersättning ät en 
köpman för kläde till krigsfolket; tolken Hans Flörlch. 

Min brodervillighe helsen, etc. Käre broder, her Axell 
Oxenstierne, näst mykin vällmåges önschningh och een flijttigh 
tackseijelse för godh benägenheet och bevijste velgerninger, dem 
jagh gärna igen förschyller, lather jagh M. B. här medh ven- 
lighen vethe. att jagh din schrifvelse bekommit hafFver och der- 
utaff förnummit, huru sakerne udi nästholdne rijkzdagh i Sverigie 



Digitized by VjOOQIC 



6 

(Gudi dess loff) väll aflupne äre, önschandee, att sådan effectus 
H[an8] Guddommelighe M:tt till ähre, vår höge uthvaldhe öfver- 
heet och konungh till froma och beröm, och meenige Sverigis 
inbyggiare till vällfärdh och godhe lända måtte. Och ändogh 
M. B. varder af min underdånige schrifvelse till K. M:t såsom 
och min nådige Drottningh väll förnimmandes, huru vare saker 
här i landett förevette, och till hvadh mhål och ände vij schiute 
och fechte, dogh lijkväll känn jagh till öffverflödh icke under- 
låte min broder någott vidlifftigare och i synderheet der om til- 
schrifva. Anlangandes thett svar och förklaringh, som vår nådige 
uthvalde Konungh haffver giffvitt opå dett Nougordsche her- 
schapetz verff, szå haffve de H. M:tz N:ge omvordnadt, protec- 
tion och tilbudh medh all underdånigh tacksamheet och frögdh 
undfångitt och förnumraitt, och sigh således der opå förklaratt, 
att de H. M:t för deris skyttzherre effter oprettade contract an- 
namme och bekenne vele och all tilbörligh hörsamheett bevijse, 
och H. F. N:de Herttigh Carl Philipp för dheris regerende Zaar 
och Storfurste högeligen åstunde, på thett de under H. F. N:des 
stadige regeringh och närvarelse mage udi deste bättre fridh 
och eenigheet leffva och boo, szåsom M. B. aff min och deris 
underdånige schriflfvelser till K. M:t vijdere förnimmandes var- 
der. Och ändogh de Nougordsche haffue giordt sigh vidliftige 
tankar der om, att E. M:t förtröster dem medh sin persånlige 
ankompst, och såsom theris Zaar och herre regeringen öffver 
Rysslandh och thett Nougordsche herschapett sigh opåtaghe, 
och inthett uttryckeligen om H. F. N:des Hertigh Carl Philipz 
fölgie derhooss förmäles, derutaf een partt inbille sigh, såsom 
och någre orolighe huffvun gemene man inblåsa, att lijkasom 
H. M:tt icke schuUe villie tilstädie sin käre her broder Herttigh 
Carl Philipp hijtt till dem, uthan sjelff' till den ända sigh rege- 
ringhen här i landett och öfFver thett Nougordsche herschapett 
antage, att tvinge dem medh allone under Sverigis Crone, såsom 
Konungen i Pålandh och tilbödh, sedan som thett Muschousche 
och Nougordsche herschapett hade hans szonn och icke honom 
sielfF svoritt och för theris Storfurste uthvaldt. Men så haffver 
jagh för denne tijdz lägenhet och denn inbördis oenighet schuldh, 
som här i landett iblandh Ryeserne nu är, opå K. M:tz nådige 
behagh dem således medh dett föregiffvande, att H. M:t migh 
der om således tilschriff*vit haffver, underrettet och betydt, att, 
effter H. M:ttz elschelige käre her fadher, är nu dödeligen aff- 
gongen, som de till deris skyttzherre och försvar begärett, be- 



Digitized by VjOOQIC 



kendt och antagit! haffve, derföre så hafver H. M:t oppå deris 
€gen begärann och effter denn contract och förening, som de 
på högbemälte H. K. M:tz och Sverigis crones vegner niedh 
migh gjordt hafver, dett Nougordsche herschapett i sin salige 
her faders stadh udi sitt konungzlige och nådige beschyddh och 
försvar tagitt, och fuUer achtar udi egen konungzligh personn, 
«ås8om hooss andre herrer och potentater brukeligitt är, att 
begiffvé sigh hijt i landett, deris hyldningh att emoottage, och 
landzens saker udi gott lagh ordinera och schicka, och H. 
F. N:d Herttigh Carll Philipp medh thett samma för deris Zaar 
och Storfurste medh sådan ähre och solennitet som thett sigh 
borde insettie. Men hvar thett för andre rijkzens förfall icke 
«å hastigt ske känn, så varder H. M:t högbemälte sinn käre her 
broder medh thett snareste hijt sändendes, och framdelis sjeiff 
effterfölgiendes. Szåsom H. M:t derom effter sin schrifvelsers 
lydelse medh deris fullmechttighe sändebudh vijdare tractendes 
och beslutandes varder, emedan sådane höge saker medh dem 
affhandles bör, och fördenschuldh inthett vijdere medh denne 
deris post dem kunnet i förstone derom tilschriffve, dermedh 
•de haffve sigh tilfridz giffvitt, och migh alle dagar samhelligen 
bidit, att jagh His M:t min N:ge Drottningh sampt K. M:t medh 
min underdånige schriffvelse derom besökia ville, och dem der 
til beveka, att H. F. N. Herttigh Carll Philip måtte medh thett 
anareste mögligitt är sigh hijt effter begiffva. Och aldenstundh 
4e så hårdt der opå stå, och H. F. N. Herttigh Carll Philipp 
för deris Storfurste högeligen begära och åstunda, effter de väll 
besinna, att H. M:tt vår N:ge uttvaldh Konungh icke känn, och 
synnerligen udi dett tilstondh nu i Sverigie är, deriffrån om- 
bäres och dem här absolute regera, såsom deris vidbegripne 
landh och dess lägenheet fordrar och kreffver, hvarföre vill 
mykitt aff nöden vara, att H. F. N:d medh thett snareste mög- 
ligitt är, nu emedan de all sinn förhopningh till H. F. N:d haffva, 
må till Vijborgh ankomma, på thett att icke allenast dett Nou- 
gordsche uthan och thett Muschousche herschapett, som ännu 
behollit är, mage, för än de Påler kunne sigh här i landhet meere 
aterkie, som kundschaperne lyde, och Rysserne medh allone 
underkuffva, sigh medh hvar andre föreene och H. F. N:de sam- 
helligen tillfalla, hvilkett de ingeledes görendes varde, medh 
mindre de förnimme, att H. F. N. är för handenn och är till 
sinnes stadigt här i landett hooss dem bliffve och regeringen 
förestå, uthan vardhe heller thett Nougordsche herschapett i denn 



Digitized by VjOOQIC 



8 

stadhenn all schada tillschyndandes. Och effter dett är thett 
endeste medell till att hoUe op hufvudt medh på Kysserne och 
vare påbegynte saker att befordra och till een önschaade ände 
bringe, derföre så förmodar jagh, att M. B. samptt medh de an- 
dre sine medbröders aff Rijkzens Kådh varde der till styrkiendes» 
att H. F. N:de måtte ju förre ju bettre till Vijborgh i förstonoe 
sigh begiffve, effter dett uthann all fhara schee känn, och medh 
Gudz nådige hjelp Sverigis crone till stort gagnn ländandes var- 
der, der H. F. N:de sigh kan förholla, och de gamble gubbar, 
såsom Jören och Anders Boije och flere andre, som der hemma 
liggie, hooss sigh hafifva, till dess man fhår sehe, huru sakerne 
här i landett vijdare afflöpendes vardhe. Och sedan, der Gudh 
den lyckan täckes förläne, att man finge först någre flere be- 
iastninger in, och större footh här udi landett, och Kysserne till 
någon eenigheet brachte varda, szå kunde H. M:t och H. F. N:dhe 
deris villie deste bättre hooss dem fremia och sigh i sakenn 
schicka, aldenstundh nu är icke tijd att movere och vidliSteligen 
sakenn om regeringen här i Rysslandh driffva, emedan Rysserne 
kune nu sådan vidlifftigheet icke draghe, och der medh inthett 
annett utträttes, uthan de blifve udi deris förre oeenigheet stärkte, 
och icke är man nu här så stark, att man kan dett Muschouske 
herschapett till hörsamheett medh machtt tvingha. Min Broder 
vill fördenschuldh medh flijtt deropå driffva, att H. F. N. nu 
medh thett snareste mögligit är till Vijborgh [må] komma, opå thett 
att Rysserne icke mage genom H. F. N:des drögzmål till affall 
förorsakes, såssom effter deris gamble vhane känn lättelighenn 
schee, och väll allerede een annan öfrighet ophäfft, om de icke 
oppå H. F. Nides Herttigh Carll Philipz ankomst förmodningh 
hade, derigenom sedan alle vare påbegynte saker Sveriges crone 
till störste schada och vhanähre kunde om inthet blifva, derutin- 
nan jagh medh alle de ährlighe karlar hooss migh äre sedan för 
vår N:ge höge öfverheett och hvar ährligh mann villie und- 
schyllede vara. Dett dogh Gudh Alzmechttigh nådigst afvergie, 
och i denn stadenn gode rådh och medell schaffe, derigenom 
vårtt förehaffvandhe må till een önschende enda brachtt vardha. 
Jagh beder och M. B. att han vill vår allernådigste uthvaldhe 
Konungh såsom och H:s M:tt min nådige Drottningh denne min 
samptt M. B. Ewertt Horns och andre ährlige karlers, som hooss 
migh äre, vellmeningh, och att jagh H. M:t så dristigtt om Rys- 
sernes uttryckelige meeningh tilschriffver, till dett beste uttyde 
och bidie, att H. M:t ville then så nådigtt optage och sigh be- 



Digitized by VjOOQIC 



haga lathe, som den aff oes trolighenn och väll meent är. För- 
seendes migh till M. B., att hann oss inthett förlätandes varder, 
utfaan heller der till hielpendes, att värtt förehafiVande här i 
landett raå både genom Högbemälte H. F. N:des tijdige ankomst, 
såsom och andre nödtorffter, Gudh Alzmechttigh till ähra, Sverigis 
crone till nytto och gagnn, römligen och vårtt godhe nampn 
till förmeringh utfördt bliffve. 

Och udi synderheet bider jagh digh käre Broder, att du vill 
vare öfversten Samuell Cobron till dett bäste beforderligh, att 
hann må för sin perssonn sine trogne tienst hooss H. M:t äth- 
niuthe, szäsom och att hann må bekomma contentament till sine 
soldater, aff dem jagh een partt till Finlandh för mangel på 
peninger haffver måst till vijdare bescheedh iffrån H. M:t för- 
lofva, szåsom och att hans regemente må sterktt bliffva, om H. 
M:t her i landett honom täckes bruka, såssom lägenheeten nu 
väll kräffver, effter här, udi denn lägenhet på färde är, oppå all 
händelse gott folk behöffves. 

Vergier, muscheter, pistoler och harnisch såssom och krut 
och bly till krigz sakernes befordringh, effter jagh icke hafver 
här nu meere än otto lispundh bly och ringe krut i förrådh, 
behöffves här storligen, szå är och een stor deel aff rytterne så 
väll som soldaterne obevärdhe. 

Jagh beder och M. B., att han vill der till hooss H. M:t 
förhjelpe, att denn Reffvelsche köpman Claes Gram bo må sin 
bettalningh utaff de vharur, som i Finlandh och i österbottn 
falla, bekomma för de 7,200 dal., som hann i klädhe till krigz- 
folkett här äre, leffvererat haffver, såsom och, att han må på eett 
åhr eller tu bliffve toUfrij för den schada, han på Cronones veg- 
ner i Narffven liditt haffver, när staden i fjordh bran, på thett 
han må deste villighere här effter finnes, att försträckie mhere, 
när så känn behöffves, såssom hann och uttloffvatt haffver, om 
honom nu väll bettaltt bliffver. Anlangandes Hans Flörich M. B. 
förmäler om i sin schriffvelsse, szå haffver jagh fuller kändt ho- 
nom, emedan han effter Storfurstens Wasilli Iwanowitz befalningh 
hooss Knäs Michaell Susche för een tolk brukades, då hann icke 
annars änn väll, som jagh förnam, hooss honom sigh förhöllth, 
och udi sitt ombetroddhe kall flijtigh bevijste. Haffver ock sedan 
jagh till Muschou kom förnummit, att han der hooss bemälte 
såsom och den näst förre Storfurste Boritz Gudenoff för een tolk 
är brukett vorden, derföre han och passerer, som jagh opå honom 
förnummit haffver, och godh lägenheet och underholdh der i 



Digitized by VjOOQIC 



10 

Muschou hafFt; raen dett han sedan är udi onäder hooss Boris 
Gudonouff kommen och bleffven piechat och till Cassan for- 
schickett, dctt schall vara schedt derföre, att hann haffver 
fördt sigh i trätte medh dem, som haflFve varitt för mere ann 
hann och, snarest sagt, de som Storfursten närmest vore, som 
jagh förnummitt haffver; derigenoro såssom och derföre, att hann 
haffver emoott Storfurstens förbudh hollit krögerij, är hann udi 
denn olägenheet kommen, dogh kan hann fullcr vara nyttigh 
der hooss M. B., när hann biiffver udi information och aga 
hoUen, denn han och fuUer behöffver. Och känn M. B. förtro 
honom så mykitt honom bör vette, effter han både aff naturen 
hafver nogh att segie, szåsom och udi Rysslandh icke väll infor- 
meret och till tystheet hoUen är, effter de aff denn dygden der 
icke sä vetha och holla såsom thett sigh bör, och i annor landh 
scheer. Dogh må M. B. denne min underrättelse hooss sigh 
holla och sine saker medh honom der effter rätta, dogh icke 
fördenschuldh holle honom udi någon måtto misstenkt, uthan 
lathe honom vara sigh till thett bästa befalett, och denne min 
vitnesbördh heller till gode änn onde niuthe lathe, effter jagh 
hafver honom både tilförende, medan han udi Storfurstens tiänst 
var, såsom och sedann hann iffrån Kexholm sig frijvilligen be- 
gå f, der medh förtröstett, att han godh lägenheet och oppehälle 
udi Sverigie bekomme schuUe, oppå den förhoppningh hann och 
sigh dijtt begiffvitt haffver. Han kan och fuUer göre tienst, 
derföre och nyttigh blifve, och, der M. B. icke behöfde honom 
så synnerligen der i cantzeliet, szå vore thét bäst, att min bro- 
der sände honom medh Hertigh Carll Philip, när Gudh vill, H. 
F. X:d varder sigh hijt efter begiffvandes, effter här tolker väll 
behöffves, [och] aldenstundh hans hustru schall i vintras vare 
kommen utur Muschou, och begiffvitt sigh till Jeroslaffve; om 
hon är der qvar eller och till ett slott Susdal vidh nampn dra- 
gen, som een partt mene, kan man inthett egenteligen der om 
vetta, effter man ingen viss underrättelsse der oro bekommit 
haffver. Om jagh kan framdelis få visse kundschaper aff henne, 
vill jagh der till förhjelpe, så mykitt jagh kan, att hon må hijtt 
komma. Jag kan och M. B. icke oförmältt latha, att jagh hafver 
taltt medh Peder Pederssonn, att han schall tale medh M. B. 
att hann holler Hans Flörich der till, att han affsätter tijttelen 
till dhet Nougordsche herschapett, effter såsom tilförende hafver 
varit brukeligit och vanligitt; på thett att diakerne, som udi 
dhett senestc breffvet blefve tilbake satte, icke raåge inbille 



Digitized by VjOOQIC 



11 

fiigh, att de bliffve förachtede, effter de kune mykitt här hooes 
almogen i saken schaffa. Dogh beder jagh dig K. B., att du 
vilt iiiigh denne min påminnelse till gode hoUe, effter denn är 
vällment. Befalandes M. K. B. här medh och altijdh Gudh Alz- 
mechttigh till långvarigh vällmåge ganeche brodervilligen. Ål 
Nougordz slott denn 22 Aprilis åhr 1612. 

D. T. B. A. 
elacobus de La Gardie m. p. 

Rikskanslerens anteckning: Ankommedt till Stockholm den 18 Juulj 
anno 1612 med Cobron. 

Postscriptum på ett särskildt blad. 

Käre broder, her Axell Oxenstierne, sedan dette mitt bref 
Tar dateret, ankom Peder Pederssonn medh K. M:tz svar oppå 
dett Nougordsche herskapetz verff och schrifvelse, hade och bref 
ifrån min broder migh tilhanda, och betackar jagh M. K. B. för 
de meddeelte tijdender, önschandes vår unge och uttvalde Ko- 
nungh mykin lycko och framgongh udi sitt nyantagne regemente 
och förehaffvandhe, Gudi till ähre, H. M:tt till beröm och oss 
allom H. M:tz undersåther och Sveriges inbyggiare till tröst och 
mykin välfärdh. H. G[udomli]ge M:tt vare och loff och prijs 
evinnerligen, som H. M:tt uthur de falsche heluites händher och 
den fhara H. M:tt hafver varitt udi*), nådeligen hulpitt haffver, 
och verdiges änn vijdere H. M:tt bistondh göre och hjelpe, att 
H. M:t må få deris Konungh een gongh bettre i sin kloor igenn, 
såssom man och tijdender ifrån Vijborgh i desse dagar bekom- 
mit haffver, att thett haffver budetz honom när nogh sedann**). 
Gudh giffve, att dett så i sanningh vare måtte och vijdere her 
effter befinnes. 

Anlangandes de svar, som H. M:tt hafver gifvitt dett Nou- 
gordsche herschapett, szå haffve dhe ett vidtlifftigt anseende och 
kreffvia een godh uttydare här hooss Rysserne, och synnerligen 
iblandh de orolige huffvudeo, som udi detth selsamme tilstondh 
nu här i landett är åtschillige och vrånge meeninger och tankar 
der aff fatta kune; helst effter dem Sverigis lägenheett och til- 



♦) Vid Vittsjön i Skåne d. 11 Februari 1612. 
**) Syftar på träfifningen å >Kölleryd8 hed», nära Mäshult 1 Skällinge 
socken i Halland d. 21 Febr. 1612, hvari K. Kristlern var nära att blifva 
fången. 



Digitized by VjOOQIC 



12 

stondh väll vitterligitt är, och derföre väll besinne kune, att H. 
M:t vår allernådigste uthkorade konungh icke kan ifrån Sverigie 
ombäres och absolute innan om deris gräntzer effter deris be- 
gäran dem regere, och fördenschuld kunnc lätteligen udi despe- 
ration falle, eflFter om H. F. N. Hertigh Carll Philipz ankomst 
inthett uttryckeligenn förmäles eller förtröstes. Men effter jagh 
både för denn orsach, såesom och för thett fremmande krigz- 
folk[et]z besväriugz schuldh är tilsinnes efter någre dagar att affirde 
Ofversten Cobron till H. M:tt, szå vill jagh nu här medh lathe 
bestå, och medh honom vidtlifftigere H. M:t såssom och min K. 
B. der om tilschriffve. Befalandes M. K. B. Gudh Alzmechtigh 
till mykin vällraåge. Datum ut in literis. 

D. T. B. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscriptum till detta eller möjligen ett senare bref. 

Käre broder, her Axell Oxenstierne; Opå dett, att du mhå 
sehe, hvadh tilbudh jagh de Ihrlender gjordt haffver, som under 
Samuell Cobrons regemente haffve här icke velatt bliffve, uthann 
till Finlandh sigh begiffvitt, szå sänder jagh digh här innelychtt 
een copie*) aff bemälte Cobrons vittnesbördh, som han haffver 
der om iffrån sigh giffvitt. Jag haffver honom och deremoott 
mitt bevijs giffvitt, hvadh han oppå sitt regemente till besold- 
ningh bekommitt haffver, sedan han oppå dette togh i fjordh 
vinther till migh kom. Och efter dett Nougordsche herschapett 
haffve sändt een förnem Bayor medh deris breff till H. M:t**), 
derföre beder jagh M. B. att hann vill lathe honom väll und- 
fonge och tractere, szå väll som den Bayoren som senest der 
var och af den ähre och vällplägningh honom veder fharin är 
her mykitt berömdt och sagt, och Rysserne derigenom till gott 
modh och förhoppning förorsakatt. Datum ut in literis. 



*) Denna bilaga saknas. 

**) Brefvet, dat. d. 24 April 1612, anföres af Videkindi, Ryska krigets 
Hist. 9. 418, HIst. belli Sveco Moscov. p. 338. 



Digitized by CjOOQIC 



13 



4. NowgorodB slott den 4 Maj 1612. 

Förord för Ryttmästareii Hans Backs son Arendt, som af K. Carl hälltts i 
Ryska skolan uti Narva och användes såsom tolk, att han mä få behälla 
sitt arfvegods i Sverge. 

Mijnn brodervillige och ganske venlige helsenn etc. Käre 
broder, her Axill Oxenstiernne ; Jag känn min k. b. härmed 
broderkärligenn icke förhälle, att, endogh Eongl. M:t saligh hos 
Gudh och höglåfligh i åhminnelsse hafuer n[ådig8]t effterlathet, 
Saligh Hanne Back, fordhom Kjttmestere, ett godz udi Söder- 
mannelandh i Suartt [o: Svärta] soken belägitt, benemdt Ånga, ärfft- 
ligem att niuthe och behälle, lichväl hafver Gammereraren Anders 
Nilssonn rätte ärfuingerne samme godz hos E. M:t igenom 
▼rånghvijs berättilsse undangått, samptt dett hussgerådh, som der 
opä varitt hafver. Och aldenstundh Saligh Hanns Bockes szonn, 
Arendt benämdt (den saligh och höglofligh K. M:t lätt i Narfvenn 
hålle udi Ryske skolann att lare tungemåledt) är här stadder hos 
migh och sigh för een tolck bruke lather, hafuer och sigh denne 
framledne tijdh uttöfver här i Rysslanndh troligenn och flittligenn 
förhoUitt, och är väl förfaren n udi dett Ryske språkett, att han 
Sveriges Crono är väl nyttigh, och bemälte sitt arfuegodz såsom 
och mhere gått af Cronan kan medh tijdenn förtiene; huarföre 
är min broderkärligh begärann, att min K. B. ville honom hos 
K. M:t vår allernådigste uttkorede konungh och herre vare till 
dett bestte beforderligh, att hann förbemälde sitt arfgodz igen be- 
komme måtte såsom och hussgerådh och annadt, som Anders 
Nilsson honom undangått hafver, medan hann medh ingen rätt 
ifrån sitt arff trängias känn, så lenge hann sigh udi Cronones 
tienst troligenn bruke lather. Förseendes migh till min K. B., 
att han är bemälte Arendt tolck till dett bestte beforderligh. 
Jagh tiener min E. B. altijd igenn. Befalenndes här medh min 
E. B. sampt altt det honom kärtt är, Gudh Alzmechtigh till all 
longvarigh lycklig välmåge och lifzsundheett ganske broderkär- 
ligen. Aff Nowgordz slott dhenn 4 Maij åhr 1612. 

T. T. B. a. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Anteckning af Rlkskansleren : Ankommed till Stockholm med Peder 
Pederson den 15 Jnnlj anno 1612. 



Digitized by CjOOQIC 



14 



5. NowgorodB slott den . . Augusti 1612. 

Nödyändigheten af Hertig Carl Filips resa på hösten; bistånd begäres för 
återbekommande af ett arfvegods Rasig, som A. Schrapfer slagit under 
sig; om rekommendation för Hans Manck och Clas Christersson Horn. 

Min venlighe och brodervillighe helssen etc. Käre B. Axell 
Oxenetieme. Efter min B. af min underdånige schriffuelse till K. 
M:tt såssom och mitt välmeente bref till Rickzens Rådh sampt- 
ligen val förnimmer, huadh macht Sverigis Crone, och vare på- 
begyntte sacker, och förehaffuende här i landet, der opå ligger, 
att H. F. N:de Hertigh Carl Philip måthe i höst till Finlandh 
komma, och såssom jagh inthet der opå tvifler, att M. B. sådantt 
väl betencker, och öffuerväger, szå bedher jagh och min B., att 
han vill dhe andre af Kijkzens Rådh och der till rådha och för- 
mane, att the thet samme och göra vele och icke så letteligen 
sådantt öffuerlöpe, emedan dhet heele Sverigis rijke och dem 
sjelffue så väl som oss androm, här i landet stadde äre, högeli- 
gen anlaget är, och fördenschuldh samptligen dher till rådha och 
dher opå för arbetha att högbeite H. F. N:de måtte då i höst 
till Finlandh komma, och medh denn ringe reesa, denn H. F. 
N:de utan all fhara göra kan, dette loflige landet och Storfursten- 
döme emottage och vinna, huilcket andre potentater medh deris 
store krigzmacht icke haffua kunne nådt eller förmådt, betenc- 
kiandes. att sådan occation icke altijdh förefaller; och der H. F. 
N:de icke i höst kommer, szå må man icke eens någon förhåp- 
ningh dheropå meere haffua, ty Rysserne haffua samptligen och 
alldelis under sigh således beslutatt, att the icke lenger än till 
sidha hösten, vele opå H. F. N:des ankompst förtöffua. Min 
B. will fördenschuldh deste fliteligere deropå arbethe, att H. F. 
N:de måtte endeligen udi höst till Findlandh komma eller och 
migh i tijdh varna, och orsakerne tillkennegiffue, dher thet emot 
all tillförsicht ingeledes skee kan, att jagh må vethe mine saker 
i tijdh der efter skicka och i acht haffua, att jagh af dette osta- 
dige folcket icke må öffuerrumplet bliffua. 

Betacker och Min B. för beviste välgerningar och udi syn- 
derheet derföre, att M. B. haffuer hoos Kon. M:tt der till för- 
hulpitt, att jagh dhe tuå socknar udi Oplandh till förläningh be- 
kåmmitt haffuer, derföre jagh Min B. vill tacksam finnes, och 



Digitized by VjOOQIC 



15 

sådan tt medh alt gått förschylle, om Gudh migh liffuet och 
helssan unnar. Belangendes dheti Min B. förmeller i sin schrif- 
fuelse, att Kon. M:tt haffuer låffuat att villie migh och mine 
syschene Raskehåff igen restituere, så snartt H. Kon. M:tt Adam 
Schraffer vederlagh derför på ett annat stelle han giffua latha, 
szå betackar jagh H. Kon. M:tt derföre på thett underdånigste, 
och villde väl opå H. Kon. M:tt N[ådi]ge tillsägielsse der medh 
något ansee. Men effter han så otillbörligenn dhe bönder, der 
under håffuet lydhe, plågar och utsughar, så att dhe snartt 
huarcken bijthe eller breckia haffua, szåssom min amptman och 
dhe migh esom offtast klagligen derom tillkenna gifFuit, och be- 
gäret, att the måghe ifrån hans tuångh förlåssadhe bliffua, eller 
dhe nödgas deris huus och heemvist förlöpa, szå förtryter migh 
och mine syskene af hjerttadt, att han såssom een villfremande 
fikall oss till störste vahnäre, tråss och skadha samma godz, der 
till vij på rettuissones vegna äre arftagne och berättigede, lenger 
inne haffua, lijkasom hann bettre tiänst H. Kon. M:tt och Sveri- 
gis Crone än jagh och min broder derföre gjordhe, huilcket han 
sigh uthan tuifuell inbillandes varder och androm vijs gör, en- 
doch vij förhoppis så trogen och någet better tiänst (utan röm 
att schriffua) Suerigis Crone och höge öffuerheeten bevijst haffua, 
som han, och än här effter medh Gudz nådige bistånd tenckie 
till att göre, der Gudh oss liffuet och helssan unnar, haffuer och 
nu till denn tijden, han oss samme hoff emot all rättvissa illiste- 
Hgen undan gick, tillbörligh rustienst dher af gjordt. Och går 
thet migh så myckitt till hjerttadtt, att dher jagh thet svåre 
fengzle, som jag för Kon. M:tt höglåfligh i åminnelse, utstådt, 
och denn tiänst jagh här i landet medh stoor mödhe, bekymmer 
och lifzfhare bevist haffver, och än dagligen bevissar, icke må 
så myckitt åttniutha, szå ville jagh heller all min förläningh 
quitt vara, än jagh schall den schamen och åtlöijiet haffua, att 
jagh mine arffuegodz icke försvare kan, och såghe fördenschuldh 
heller, att jagh aldrig hadhe kommit i denne tiänsten. Bedher 
fördenschuldh M. K. B. att han vill sigh än ytterligare derora 
bemödha och hoss K. M:tt deropå förarbethe, emädan migh icke 
sjelf gifz legenheet H. Kon. M:tt personligen derom i under- 
dånigheet besökia, att jagh och mine syschen måtte komme till 
samme håff igen, emedan vij för alle andre dertill berättigede 
äre, såssom M. B. noghsampt och bettre, än jagh derom schriffua 
kan, vitterligiit är. Vij vele deremot igen H. Kon. M:t och 
denn heele Konungzliga familien trogne och rättrådige finnes, 



Digitized by VjOOQIC 



16 

szäsBom och min K. B. för sin mödhe och godhe villie medh 
alt gått förachylla. 

Till beslutt, efter thet käre B. att een Finsk adelsman, be- 
nämdh Hans Munck, haffucr sigh her i landet hos migh, så 
lenghe jagh här yaritt haffiier, stadigt, uthan något heemlåff tro- 
ligen bruka lathet, och iblandh anner hans tiänst, szå haffuer 
han och heele vintheren med ett antal krigzfålck varitt öfFuer 
50 milor uth emot Norsche sjökanthen, dher dhe rebelliske bön- 
dher, som sigh medh mans kraft någre gångor emot honom op- 
lagt ha£[iia, omsidher till hörsamheet bracht, och att göra någon 
hielp i pcninger till vårt krigzfålck, huilcket haffaer varitt dhet 
endaste man hafuer hafft att lijta opå. Ahr och elliest een 
bruckligh karl, derföre jag och honom till Ryttmestare i sin 
svågers, Lasse Anderssons, stadh, som under Osell i fiordh sku- 
then blef, förordnatt haffuer. Huarföre bidher jagh M. B. vill 
sigh thett omacket opå taghe och hoos Konungen begå och der- 
till förhjelpe, att H. K. M:t ville honom för sin trogne tiänst 
desse byiar, som på innelagde zedel*) af honom sjelff förteck- 
nade are nådigst efterlathe. Om min B. kunnde hielpe honom, 
att han dem alle eller halfpartten deraf till arff och egit bekomroe 
kunnde, haffver han thett väl förtiäntt. Förseendes mig till Min 
B., att han för denne min intercession och hans trogne tiänst är 
honom till thet beste här uthinnan beforderligh, att han må till 
deste större troheet härefter förorsakatt bliffua. Befhalendes M, 
K. B. sampt medh sine käre hustru och vårdnader udi Gudz 
N:ge beskydd brodervilligen och troligen. Aff Nougordz slått 
denn . . Augusti åhr 1612. 

D. T. B. 
och altidh till tienst 

Jacobus De La Gardie m. p. 



Postscrlpta. 

Jagh beder och ininn K. B. att han vill vara Clas Christers- 
son till thet beste beforderligh, stt hsn måtte K. M:tz con6rma- 



*) Denna sedel finnes 1 behåU och är af följande lydelse: Desse efter- 
skrefne god£ jagh af K. M:t min allemådigste Kon. 1 underd. begärer: ligie 
nthi Hallicko bäradhe, 1 Hallicko och Sallo sockenn desse byar: först Märuis, 
Ammaco, Pärnispä, Angelnlemuj, Mudhas, Hämänkylle, Thottolla och Sallo 
klrckby. Uthij Navo socken ligger desa byar Stenskär och Gulckronna. 

Hans Michllson 
Man ek. 



Digitized by VjOOQIC 



17 

tionsbref bekomma på thet kyrckiebol, jagh honom tillförenndhe 
pä H. Kod. M:tz Nådige behagh inrympt haffver. 

Egenhändigt: Käre bror, her Axell Oxenstierna, jagh sen- 
der min bror en euartt refF till myssefor till vintern, teslikes 
tuo bcfverskin ått syster Anna Åkessdotter, beder min K. 
B. och syster ticnstligen, de ville dett ringa icke försmå. 
Gudh vett, här är inte betre denne gongen tilfongs. Härefter 
vill jagh gerna förbeetra, när Gudh teckes en gonge hielpa oss 
medh helsen tilhopa igen, huilkcdh jagh af hiertadh önskar att 
snartt ske mötte. J medier tidh vill min K. B. vare obesvertt 
och helsa sin käre husfru (min k. S.) samptt och sin kere syskon, 
medh min villige och broderlige tienst och vara efter dett gamla 
min trogen ven. I huadh jagh kan tiena min bror till villia, 
gör jagh altidh gerna. Denne brefvisar, min tienare Lasse Jöns- 
son, vill min k. B. och vara i alla motto hoss öfverheten befor- 
derligh, efter han nu fast en long tidh troligen hafver ticntt 
Cronen, so vell i Liflandh sosom och her nu i fy re åhr. Jagh 
skall altidh finnas min K, B. redhbogen igen. Vale. 



6. Nowgorod den 24 Oktobris 1612. 

Underrättelser om konungens i Polen framsteg i Ryssland och yrkande på 
Hertig Carl Filips snara ankomst. 

Mijnn brodervilHgh helssenn etc. Käre broder her Axill 
Oxenstiernne, sedann jagh mijn broder nustt tilförende tilschreflE, 
så hafver jagh af dhe kundskaper här förefaldne äre förnura- 
medtt, att Konungenn i Pålenn skall medh sijnn szonn Wla- 
dislao till Smolendskow kommen vara, såsom udi landett utt- 
sprcngtt äi, men huar dhe för deris perssoner icke dijtt ahn- 
kompne äre, der om een partt tvifvelsmåål dragé, så skall 
visseligenn ett stortt ahntaall folck af Poler såsom och Tyske 
soldater dijtt kompne vara, deruttöfver utaf nästt oraliggiende 
slott här udi Rydzlanndh under the Påler belägne, frögdeskått 
skuttne äre. Och der disse kundskaper sanna vore, såsom Rys- 
serne mhena, så känn man väl tennckia, att 8ådann[t] till denn 
ende skeedt är. att Konungen i Polonn igenom sijnn szonn vill 
lacka Rysserne till sigh, eller och genom dhenn krigzmachtt, 

Axel Oxenstierna II: 5. 2 



Digitized by VjOOQIC 



18 

som till Smålendschow kommen är*) dem under sin hörsaraheett 
tvinga, såsom hann och allerede haiVer genom någre förnemme 
Rysser, som hos honom äre, lathett med dett Ryska krigzfolc- 
kedtt som under Muskow liggia, een handelsplatz medh huar an- 
nen bestteltt och der om practicera, menn ähnu honom för denn 
förhåpningh, som the utaf Sveriges Crono förmode, och dett 
förtroennde dhe till denn Högborne Furstte Hertigh Carll Philip 
dragé, inthett ahngåått. Huarföre vill af nödhenn vara, att vij 
på vår sijde tijdenn achta, som oförmercktt förlöper, och smide 
järnett, emedann thot varmt är, efFter såsom jagh Kongl. M:t udi 
underdånigheett, såsom och raijnn B. och the andre af Rikzens 
Råådh udi ull välmeningh tilförrenne ofita tillechrifvidt hafver. 
Och efFter man hafver nu hijtt spordtt, att vare fiender Juthenn 
(Gudi dess lofF) är nu medh skadann och skammen både till 
landh och vattnn heemdragenn, derföre så känn medh högbe:te 
H. F. N:dz Her Carll Philipz miu nådige herres ahnkomst hijtt 
ått effter Ryssernes trägne begärann och åstundann, deste better 
udi värckett stelles. Förmoder och, att min B., varder der till 
styrckiandes och hielpanndes, så mykitt honom står till görenn- 
des, opå thett att H. F. N. må större ahnhangh af Rysserne upå 
sijnn sijdhe, ähnn Konungen i Polenns szonn, bekomme, huilc- 
kedt och genom Gudz nådige bijstånndh visserligenn skeandes 
varder, om tijdenn och denn godh lägennhcet nu på färde äre, 
hos oss achtes, såsom högeligenn af nödheun är. Befalcnndes 
här medh min k. B. samptt altt dett honom kärtt är, Gudh Alz- 
mechtigh till all välmåge gannske brodervenligenn. AfNougordz 
slott dhenn 24 Octobris 1612. 

D. T. B. 
och altidh till ticnst och vilia 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskanslerens anteckning: Ankommedt till Ulffsbek den 22 December 
anno 1612. 



*) Sraolendsk var intaget d. 3 Juli, men då Kremli Moskwa nu redan var 
uppgifvet d. 22 Oct. måste K. Sigismund, som hunnit till Wiäsma, snart åter- 
vända till Pohlen. 



Digitized by CjOOQIC 



19 

7. P. S. Nowgorod den 20 December 1612. 

Om Soltikows stämplingar för polske prinsens val till storfurste i Ryssland. 

.... Lather jagh här medh mijn B. förnimme, att i dagh 
bekåm jagh tijdender, att enn Rysk woiwode, Michael Glebawitz 
Saltikow (såm i förste begynnelssen sigh til de Poler gifvidh och 
alt ondt emoth Rysserne stifftidt hafver) skall vare medh itt an- 
taal Polackar til enn befästning Isswenigorodt be[näm]dt, 90 
virstar ifrå Moschow belägit, ifrån Smålendscho an kammen, och 
haft sitt budh til Moschou, föregifuandes, att Konungen i Pålen 
skulle medh sin son vare opå vegen ifrån Smålendscho och un- 
der Moskow medh itt stortt ahntaal krigzfålck ankåmme[n] i den 
acht att insättie sijn szon til enn Storförste, och hade honom 
förutt förskicked med en hop krigzfolck att förmane dem, at de 
sigh godvilligen gifue under Konungens son i Polen och hånom 
svergie och för deris Storförste ahntage. Huar annårlunde skedde, 
skulle dett alle Rysserne til störste undergång och förderf lende. 
Men sedan the opå Moschowen hade pintligen förhördt be:te 
Saltikous påst, hafver han i pinen bekendt, at huarken Konungen 
i Pålen eller hans son heller och något annadht krigzfolck skulle 
vare opå vegen, uthan Saltikow hade der medh velat dem be- 
veke och skräme, och allenast med en hop Påler opå för:de be- 
festning liggie, förmenandes sigh antingen medh hoot eller gode 
ord Rysserne der til skynde, at de sigh svärie skulle under Ko- 
nungens szon i Pålen, hvarföre hafver två förnemde voivoder 
medh Rysche machten sig ifrån Moschou begifvidh och opå 
tvenne orttar slagit och niderlagt Polackame, så att de nu skulle 
vare hijt och dijt förskingrede och mestedclen af landet uth- 
dragne och ähn (!) deel ähnu uth vidh grendzen sigh opå stöf- 
verij förhålle, och medan jag förhåppas, at Pålackarne med deris 
ahnslag och företagande icke skole myckit kun ne uthrätte, huar- 
före kunne vare påbegynte saker deste större framgång få. Gud 
värdiges alting til thet bäste och til enn önschande endskap för- 
hielpe. Datum Nougårodh then 29 December åhr 1612. 

Jacobus De La Gardie. 

Eft^r en samtida copia i Oxenstiernska samlingen, som börjar med or- 
den: Näst helsningen. Om brefvet yarit stäldt till Riks-Kansleren, år icke 
alldeles visst. 



Digitized by VjOOQIC 



20 



8. Nowgorod den 16 Januari 1618. 

Förord för LöjtDanten Olof Jakobsson, att få ersättning för skada han lidit 
i kriget och rjttmästare-fullmac^. 

Mijnn brodervilligh och venligh helsean, etc. Välborne ber 
Axill Oxenstierne, broder och tilförlatheligh synnerlige gode 
venn. Jagh känn min B. hår mcdh brodervenligenn icke för- 
hålle, att eiFter brefvijser, välbördigh och manhafftigh Olof Ja- 
cobssonn, leutenamptt under v. Erick Berttillssonns phana, ähr 
igenom sitt manlighe förhäUende här i landett sä väl som til- 
förrenne opå andre orttar och besynnerligenn under Iwanogo- 
rodt, der hann är både i dhen förrige såsom och nu senere be- 
lägringz tijdh blefven af fiendenn illa sargatt och skutin, såsom 
och mist sijne hostar och tygh, [är] så af sigh kommen, att han 
Kongl. M:t och Sverigis crono ingen tienst hafver göre kunnedt, 
förähnn han kunde bekomma någon hjelp och vederlagh af Cro- 
nan för sijnn skadeståndh, helst effter hann ingen förläningh 
eller någon annen lägenhet af Cronan hafver, der af hann sigh 
kunde opruste igenn, hvarföre hafver jagh honom effter hanns 
begärann dijtt till H. K. M:t afferdett, der om sine tarfochvärf 
att berätte och för högbe:te H. K. M:t i all underdånigheett ahn- 
drage. Ehr fördenschuldh min brodervenligh begärann, att min 
B. ville göre väl och vare honom hos H. K. M:t till dett beste 
beforderligh, att hann för sijn skadeståndh måtte vederlagdt 
blifve, såsom och med någon förläningh betencktt. Sammeledis, 
effter jagh hafver honom betrodt att ahnföre och förestå sin 
Rittmesters be:te Erick Bertilssons ryttere, medan han sielf är 
een svagh och siukligh karll och fördenschuldh icke förmå vi- 
dere lathe bruke sigh i fältt eller rytterne förestå, hvarföre är 
min brodervenligh begärann, att min B. ville honom hos högbe:te 
H. K. M:t förhielpe, att hann H. K. M:t nådige confirmation 
opå be:te rittmesterskap bekomme måtte, helst medann han är 
een tapper och oförtruten krigzman och fördenschuldh till samme 
kall väl tienligh, förseenndes, att min B. är honom till det beste 
beforderligh. Udi hvadh måtto jagh känn vare min B. till vilie 
och brodervenligh benägenhet, gör jagh altijdh gärne. Befalenn- 
des här medh min B. samptt hanns elskelige käre hussfru och 
barnn (dem min K. B. medh mykitt gott och mijn villige tienst 



Digitized by VjOOQIC 



21 

helsse ville) Gudh Alzmechtigh till all välmåge brodervilligenn 
och venligenn. Af Nougordz slott dhenn 15 Januarij 1613. 

D. T. B. 

och altidh till tienst och vilia 
JacobuB De la Gardie m. p. 

Egenhändigt: Käre bror h: Axell, endoch denne adelsmannens 
salige fader*) hafver storligen försett sigh emott saligh Ko:gh 
Maij:tt (höglofligh i åminnelse) och Sueries Crona, hvarföre han 
och sitt straff uthstonditt och hans hufudh i Viborgh på porten 
siter, så hafuer han likvell (afF barnsligh kerleck der till bevo- 
gen) mig fliteligen bedidh att begera aff min K. B., att, der han 
medh lempor kunde bekomma nogon legenhett att intercedera 
hoss Hans K. Al. vor nodhige Konungh, att han sin salige faders 
hufvudh mötte fo begrafua late, helst efter dett nu der i so 
uionge äåhr all stött haffuer, beder min broder fliteligen om 
mögligedh vore, han ville honom för hans erlige, trolige, och 
manlige förhoUande deri befordre, jagh skall alltidh göra min 
broder til vilia igen. 



9. Nowgorods slott den 17 Januari 1618. 

Tackar för medverkan till återfåendet af Rasick ; den Henrik Jermea, om hvars 
of versändande ett strängt kuugl. bref kommit, var honom okänd; ställningen 
1 Lifland; väntan på Carl Filip, hvars val var utgånget från Ryssarna 
sjelfva, och vore nödvändigt att lugna deras farhågor; önskan om per- 
mission; förord för betalning af Evert Horns försträckningar samt hans 
utnämning till General-Löjtnant. 

Min brodhervillighe och viinlighe helsen etc. Välborne, her 
Axell Oxenstierne, brodher och tillförseendhes godhe venn, näst 
mykin vällmåghes önschningh och een flijttigh tackseijelse för 
bevijste vällgärninghar och all brodherligh benägenheett, och 
udi synderheett dherföre, att M. B. haffver hooss Kon. M:tt så 
vidt begått, att Adam SkrafFer schall medh allone Rasick hoff 
affstå, och M. B. och migh ighen inryma**), dog}i förnimmer 



♦) Jakob Olofsson löjtnant, afrättad 1599 för deltagande i bondemordet 
(i Österbotten) under Claes Fleming. Werwing I: 466. 
♦*) 8e ofvan brefvet N:o 6. 



Digitized by VjOOQIC 



22 

jagh, att hann hafver oss till vijdhere förtreedt så vidt begått, 
att han thett till nästkommandhe kyndhersmeeso besittia rahå, 
på dhett han i midlertijdh må. sitt bäste dher rama, endogh 
hann inghen termin oss efterleeth, nhär hann dher opå breff ge- 
nom sine renker och prachtiker bekom, uthan dhett strax medh 
all tillbehör, dher opå fhane, intogh och vår tiänare, som vårtt 
bäste vette ville, derifrån jagadhe och fördreff. Men så tackar 
jagh lijkviill M. K. B. flijtelighenn dherförc, att han haffver la- 
thett settie een ringh i näsann opå honom genom thett breff, 
som M. B. haifver oss emillan ställa lathett, på hvadh sätte och 
velkor hann samme gårdh affstå och oss ighenn inrymma schall, 
endogh hann schall dher opå practicere (såssom jagh aff godhe 
venner fhörnummitt haffver), att samme gårdh mhå undher Gro- 
nan vederkennes, eff*ter han dhen icke mhå till everdeligh ägen- 
dom behoUa, och iblandh annett schall hann och haflfve före- 
brachtt, att vij icke schole dher till berättigedhe vara, hvilkett 
dogh medh breff* och schääll nogsamptt schall bevijses, när Gudh 
vill M. B.*) eller migh känn läghenheett och tillfälle giffves Kon. 
M:tt i underdånigheett att besökie, och vare bevijs praesentere. 
Och i midler tijdh kan fuUer aff* copierne utaff* Konungh Johans 
(högloffligh i åminnelse) breff*, som dher i Cantzliet fuUer äre, 
befinnes, hvadh rättigheett och schääl, vij dher till haffve, szå 
att vij förhoppes, att Skraffer schall stå medh schammen. Försee 
oss fördenschuldh udi all underdånigheet till K. M:tt att H. K. 
M:t icke steller någhonn tro till hans omildhe berättelse, bedher 
och M. K. B. flijtelighenn och venlighen, att han så här efflber 
som här till vårtt bäste här utinnan vette vill. M. K. B.*) och 
jagh villie beflijthe oss sådantt hooss M. B. medh altt gott ighenn 
att förschylle. 

Härhooss känn jagh M. B. icke oförmäl tt lathe, att K. M:tt 
haff^ver mig tillschriff*ve lathett, om een benemdh Hindrich Jer- 
mes, som medh någre andre på Osell skall fången vara, att jagh 
honom schuUe till H. K. M:t, väll förvharatt, uthann all för- 
sumelse, schicke, szå framptt han icke vore allerede oppå 
väghen häriffrånn till H. K. M:tt, der jagh eliest vill göre thett 
H. K. M:tt till behagh är. Szå giff'ver migh under, hvem som 
hooss H. K. M:t sådantt haffver tillvägha kommett; dogh kan 
jagh väll gissa, att icke mijnn venn, uthan någonn aff" mine 
missgynnere haffVer thett gjordt, effiter H. K. M:t migh så hårdt 



*) Johan de la Gardie. 



Digitized by VjOOQIC 



23 

och strängtt dher om tillschriffvitt haffver, lijknsom jagh schulle 
uiaff ohöreamhcett understa mig be:te Hindrich Jerme8 medh 
hans partij emoott H. K. M:tz viUie att förevara och förholla, 
endogh jagh icke dhenn riogeste bookstaff eller beihalningh 
iffrån H. K. M:t dher om tillförendhe bekoramitt hafver, icke 
heller kenner honom, eller aff honom och hans partij någott 
hördt haffver, hvar the mäghe staddhe vara; uthan dhe som he* 
falninghen dher i Lijfflandh hafft hafve, och änn haifve kune, 
måghe vette dher till svare. Ty jagh tackar Gudh för thett för- 
«tåndh, att jagh fuller veeth, huru jagh min nådige öffverhetz 
budh och bcfalningh schall och bör i underdånigheet hörsambli- 
ghenn effterkomma, och förseer mig fördenschuldh till M. B., 
att han migh härutinnan hooss H. K. M:t till dhett bäste und- 
«chyller. Jagh haffver schrifvitt Evertt Hornn till, om han 
haffver någott hördt aft* be.te Jermes, och om man kan fhå 
någhonn spaningh opå honom, schall hann oförsumelighenn till 
H. K. M:tt sändhes. 

Hvadh dhette landz tillståndh anlanghar, szå vardher M. B. 
aff min underdånighe schriffvelse till Kon. M:tt väll förniman- 
dhes, huru läghenhetterne här udi landhett nu förevette, och 
huru såssom heele landhett H. F. N. Hertigh Carll Philipz an- 
kompst högelighenn åstundhe, då man förmodher, att alle saker 
kune medh Gudz nådighe tillhielp till een önschandhe ändha 
komma. Och ändogh jagh haffver efter mitt yttersta förståndh 
och förmoghe der om migh till thett högste beflijthett, att jagh 
måtte Kon. M:t min AUernådigste Konungh och herre till nådigtt 
behagh och villie göra, szåsom och mitt käre fädcrneslandz nytto 
och gagnn udi alle måtto här i landhett sökia (szåsom jagh och 
dess schyldigh och plichtigh är); men (såsom jag någorledes 
märker) kan till äffventyrs min trogne tiänst och vällmeeningh, 
genom mine missgynnares tillschyndan och vrånghe uttydningh 
annorledhes optaghes, derigenom att Ständerne här udi landhett 
H. F. N:de Hertigh Carll Philipp för theris Storfurste uttvaldt 
haffva, dett dogh icke genom min anstifftingh, uthann aff Rys- 
scmes frij villie schedt är, der till Gudh mitt vittne ähr, och 
jagh medh månghenn ehrligh mann, och thett heele Nougordsche 
herschapett bevijsa känn; uthan hadhe fast gärne sedt, att vår 
allernådigcste Konungh hadhe och mått Storfurste öffver dhette 
mächttighe landhett bliffvitt, szåsom H. K. M:tt een regentt öfver 
Szverigic ähr, derföre och H. K. M:tz nampnn först (såssom til- 
börlighen) i contracten här giordes, infördht är, hvilkett och 



Digitized by VjOOQIC 



24 

fiiUer hadhe sclieedt, der icke H. K. M:tz elskelighe käre her 
fadher (höglofHigh i åminnelse) sä hastigtt och oförmodhelighen 
hadhe genom dödhenn frånnfallitt, och thett otijdige Juthe kri- 
£?ett icke hade och tillslagitt, szåsom M. B. aff Rysche szände- 
budhens, som der i Stockholm äre, egen berättelse, uthan tvifuelU 
väll förnummitt hafFver. Doch haflfver H. K. M:tt såsom dette 
landz skytzherre mått och machtt (efFter såsom thett och H. K. 
M:t förbehollit är) om regeringen och andre nödtorfftighe saker 
här udi landhett att dispensere, som thett sigh bör, szåsom och 
genom sijne fuUmächttighe szändebudh, när H. F. N. Herttigh 
Carl Philipp (medh Gudz hielp) till Wijborgh ankommer, opå 
tilbörligitt vederlagh för Szverigis Crones umkåstnadt, som på- 
Rysserues försvar ahnvändt är, fordra och dherom aflFhandla latha. 
Dog vill icke rådh vara, att man udi dhenne tijdz lägenheett 
boghen högre spänner, änn Rysserne kan falla drägeligitt och 
behageligitt, szåsom och vår oprättadhe contract här udi Nou- 
gorden lijkmättigtt, på dett att de icke måghe sigh någott afFall 
och orådh företagha, szåsom the emoot Pålackerne giordt haffve» 
derföre att Konungen i Påland öfvertredde denn contract, som 
hans krigz öiFverste Solkefschi medh dhe Muschousche på håna 
vegner gjordt hadhe. Min brodher vardher fördenschuldh så. 
lagandhes, att Comraissariernes, som till Vijborgh förmodhes, in- 
struction må så ställtt bliffvc, att Rysserne icke måghe dhen 
tankan deraff fatta, att man mhere dheris landh och befästninger 
änn dheris vällfärdh mhenar, der aff vårc gode påbegynte saker 
kune mhere schada tagha, änn någhon nytto och froma dher aff 
haffve. Dog äre gräntze befästningerne, som intagne äre, medh 
Sverigis folk och andre nödtorffter effter landzens lägenheett och 
förrådh så försorgdhe, att man dem opå all händelse fnller 
mächttigh är; szå haffver jagh och om andre landzens sacker 
fuUer så bestältt och dem i ordningh brachtt, så mykit migh 
haffver stått tillgörendes, szå att jagh heller förmoder aff H. K. 
M:t all gunst och tack än någet misshagh derigenom att för- 
tiäne, emedan tijdenn schall väll uttvijse, att jagh icke annars 
änn H. K. M:tz och den heele Konungzlighe familiens, szåsom 
och Sverigis Crones gagnn och bäste bådhe här udi landett, så 
väll som eliest söktt och efftertractet haffver. Bider och att M. 
B. vill vare obesvärett hooss K. M:t så vidt begå, att jagh måtte 
på nAgonn tijdh (så framptt jagh icke medh allonne må häriffrånn 
komma) när som sakerne emillann H. F. N:de Hertigh Carll 
Philipp och H. K. M:tz coramissarier i Vijborgh besluttne äre» 



Digitized by VjOOQIC 



25 

bliffve förloffvatt att begiflFve migh till Sverigie, der hooss H. K. 
M:t migh sjelfF udi sakenn i underdånigheett förklare, och om 
alle nödtorfftighe saker att afftala, szåeom och medh thett samme 
migh sjelff någhott till godho sehe, effter jagh udi långh tijdh 
icke hafver hemme hooss mitt varitt, s&ssom M. B. väll veeth, 
förseendhes migh till M. B., att han mitt bäste härutinnan vetth, 
såsom jagh honom aldelis ombetror. 

Till besluth, effter thett käre brodher, att Evertt Hornn 
haffver aff sitt egitt och thett han aff androm läntt och bårgatt 
håffver försträcktt een stor summa i penningar och penningz 
verdhe till Iwangrodz belägriTigz uthärdandhe, szåsom och eliest 
till krigzsakernes befordringh här udi landhett, som M. B. nff 
min underdånighe schriffvelse till Kon. M:tt vijdare fömimman- 
dhes vardher, derföre beder jagh M. B., att hann vill vare honom 
hooss K. M:t beforderligh, att han måtte sin bettaluingh medh 
thett snaraste mögligitt är derföre bekomma, på dhett hann icke 
udi någonn olägenheett och skada derutöffver för sin gode villie 
komma inhå, aldenstund een sådan mechttigh befästning bådhe 
genom hans undsättningh såsom och andre medcll Sverigis Crone 
till stor styrkia och gagnn är öff^^ervunnen vordhenn, och hvadh 
som udi reede penninger icke känn så udi denne tijdz lägenheett 
tillräckia, att han då måtte medh någhonn annor lägenheett i 
denn stadhenn icke allenast för sine försträktc penninger veder- 
lagd bliffua, utan och sin trogne tiänst, manlighe och römlighe 
förhoUandhe eliest så åttniuthe, att han samptt medh andre ret- 
schaffens männ och karlar måghe till H. K. Mtz yttermere trogne 
tiänst deste mere förorsakade bliffva. Jagh hafver och fuller 
förstrekt till krigzsakernes behof här i landhett ecnn summa 
penninger, som räkenschapen schal framdelis uttvijsa, dogh må 
jagh dher om inthet mana, för den olägenhet nu i Sverige är. 
Förseendhes migh till M. B., att han hooss K. M:t honom till 
thett bäste ihugkommer, och så lagar, att han icke mhå åtter 
hijtt igenn affvist blifua, såsom någre andre, som häriffrån dijtt 
till Sverigie kompne äre, att fordre recompens för dheris tiänst, 
vederfaritt är. Och schole een partt dher haffve sagtt, att dhe 
måghe sökie dheris bettalningh hooss dhem, dhe dheris tiänst 
bevijst haffva, effter här vore penninger nogh, och denn som 
krigett här i landhett påbegyntt haffver, mhå dhett och full- 
bordha, medh andre förvittlighe ordh, som jagh nu denne gångh 
icke mhå schriffva om, hvilkett migh så väll som dem fast till 
hiertatt går. Gudh giffve här fulle sådan inkompst, att man 



Digitized by VjOOQIC 



26 

kundhe dhem alle bettale och tillf rid zställe, som dheris tiänst 
här bevijsa, szå schuUe ingena aiFdhem till Sverigie vijees, effter 
man väll betänker, huru lägennhetterne der förevette, men effter 
någre haffve icke länger här velett bliffva, eller medh denn be- 
soldningh här faller tillfridz vara, derföre sä haffver jagh most 
dhem till Sverigie förloffva, hvilke dogh äre hijtt igenn tillbaker 
komne, och läthe nu värre änn tilförendhe. Gudh veeth huru 
mann schall kunne dhem alle tillfridz ställe. Jag lather och M. 
B. vette, att Bvertt Hornn besvärer sigh och förtryter derut- 
öffver, att ändogh han udi så långh tijdh här udi Rysslandh sin 
trogne tienst bevijst haffver och lijkväl ingenn bestellningh be- 
kommitt, att han må vette hvarföre hann tjenar. Och effter K. 
M:t (högloffligh i åmminnelse) haffver migh tillschriffvitt, att han 
min General Leutenamptt vara schuUe, hvarfhöre beder jagh M. 
B., att han ville Kon. M:tz beställningh honom der oppå för- 
schaffe, att han må vette sine saker der effter rätte, och deste 
villigere finnes migh så här efter som här till bijstondh göra, 
szåsom M. B. väll besinner, att thett aff nödhenn är. 

Bengtt Madzsonn är här fördenschuldh oppehoUenn, till dess 
man visse kundschaper iffrån Muschou bekommit haffver. Min 
brodhcr vill fördenschuldh lathe honom hoss sigh undschyllett 
vara, och icke hans försumelse tillmätha. Bcfalandes M. K. B. 
här medh och altijdh samptt medh sin käre hussfru min käre 
syster (den han på mine vegner flijtelighenn helsa vill) udi 
Gudz dens Aldrahögstes nådige beschyddh och beschärm till 
långvarigh vällmåghe ganscha brodhervillighenn. Aff Nougordz 
slott den 17 Januarij åhr 1613. 

Din trogne broder 

altidh til tiänst och vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Ktre bror, gör vell och var obesuerett att 
helsa din k. Fru mor och syskon medh min villige tienst; Gudh 
late oss engonge snartt få komma igen tilhopa, och att jagh 
kunde få legenhett att förskylla och tiena min broder och alle 
hans igen för dett godha och trogne hierte jagh altidh i min 
fronvarelse aff honom sportt och förnummedh haffver, so skole (!) 
han finna migh altidh der till mer enn villigh. Vale, Vale, et 
iterum V^ale. 

Rikskanslerens anteckning: Ankommedt till Stockholm den 23 Martij 
An. 1613 med Benchtt Rydse tolck. 



Digitized by VjOOQIC 



27 



10. Nowgorod den 17 Februari 1613. 

Hertig Carl Filips snara ankomst är så mycket mer nödig, som en del Rys- 
sar eljest äro sinnade, att välja en inhemsk tsar; begär förord för er- 
hållande af stadfästelse på ett förmyndareregeringens bref å Pedersöre 
och Ny Karleby socknar 1 Österbotten 1 förlåning. ^ 

Mijn brodervillige etc. Välborne her Axill Oxenstierne, 
broder och tilförseenndes synnerligh gode venn. Der mijn K. 
B. medh sijn käre hussfru och vårdnader vare vidh helese och 
sundhectt, förnimmer jagh dett af hiertadt gärna; jagh för mijnn 
persson tackar Gudh för themmeligh lijfzsundheett. Huru lägen- 
heterne här i landett nu förevette, varder mijn B. af mijn under- 
dånigh schrifvelsse till Kongl. M:tt och medfölgiende kundskaper 
väl förnimmandes. Och effter dett Muekowische, så väl som 
dette Nougordschc härskapett, den högborne furstes och herres 
her Carll Philipz ahnkomstt mykitt åstunde, och mestedelis och 
synnerligenn dhe förnemstte ständerne H. F. N. för deris Stor- 
förstte ahntage vele, endogh een partt der under lathe höre sigh, 
att, der H. F. N. vill lathe på deris vijs döpe sigh, så vele dhe 
H. F. N. för deris Storförste ahntage, menn om dett icke skeer, 
så hafve dhe betenckiendhe derudinnann; szå hafver sådnnntt 
föge opå sigh huadh een partt lättfärdige och fåvidzk[e] i så 
måtto tale, helstt effter de förnemstte, som deris federncslandz 
bestta sökie och betenckie, icke szå hårdt deropå stå, uthann 
mhere deropå see och åstunde, att dhe mage een sådann Stor- 
förstte bckomme (utaf hvadh religion hann helstt vore) som 
dhem vidh deris religion oanfechtede ville blifva låthe, och deris 
förtrychtte fäderneslandh till oprättilsse rhoo och eenigheet 
igenn hielpe kunde och förmåtte. Szå känn och om denne 
punchtt udi Vijborgz möthett tracteras och nödtårfftligen förbe- 
hålles, att der af ingen vijdtlöfftighet framdelis förorsakas må; der- 
före så är högeligenn af nödhcnn, att högbc:te Ii. F. N. måtte 
till Vijborgh skyndes, så att H. F. N. icke må altt för lennge 
öfver försagdann tijdh (deropå Rydzerne ögatt mykitt hafve) för- 
dröiges. Och endogh jagh förmodar, att H. F. N. skall vare 
allerede opå vägenn, szå hafver jagh lichväll på sådann hen- 
delsse (der H. F. N. emott all förhåpningh för handelenn schuldh 
medh de Danske kunde der i Sverige opphålles, såsom jagh af 
vår nådigste Drottningz nådige schrifvelsse förstått hafver, att 



Digitized by VjOOQIC 



28 

medh H. F. N. resannde der på töfves, såsom icke heller af H. 
F. N:dz ahnkomstt ähnnu någott vistt hijtt spordtt och förnum- 
midt) icke kunnedt underlathe, mijn B. igenom denne mijmi 
schrifvelsse een lithenn påminnelsse göre, att hann, samptt 
medh dhe andre gode herrer af Rijkzenns Rådh, vill der till 
rade och styrckie, att H. F. N. måtte uthann någon vijdere 
ophåldningh forttskickes, efftcr H. F. N. kan dogh i Vijborgh 
vara i gott beholdh, om ähnn handelenn medh dhe Dansche 
emott förhåpningh ofruchttsamligonn afginge. Ty eliestt är till 
att befhare, att Rysserne, och synnerligenn dett Muskowiske 
och Wladimerske härskapedt, varde sigh ifrånn dett Nougordsche 
härskapett afsyndrendes och eenn Storförstte för sigh utt- 
veliandes, der af sedann een stoor vijdtlöfftigheett och skada 
i vårtt förehaffvende fölgie kunde, såsom een partt af Stenderne 
hafve allerede tilsinnes varitt att vålgic sigh een särdelis Stor- 
förstte, dogh der medh opå någonn tijdh opschutidt, till dess 
att dhe mage förnimme om medh H. F. N:dz Hcrtigh Carll Phi- 
lipz ahnkomstt någott värdtt är. Förseendes mig fördenschiildh 
till mijn B., att hann medh dhe andre välbertc gode herrar sa- 
kernnc väl öfverväger, och der till styrcker, att vare påbegyntte 
gode saker mage een godh önskende uttgångh vinna, såsom jagh 
och på mijnn sijda migh der om till dett högstta och så mykitt 
mögeligitt vinnleggie vill. 

Vijdere känn jagh mijn K. B. här medh icke oförmältt lathe, 
att endogh vår nådigste Drottningh hafver migh sitt nådige breff 
deropå gifve lathet, emedler tijdh och förr ähnn Kongl. M:tt 
nu regerennde regementtedt emottogh, att jagh skall alle ovisse 
så väl som visse partzeler, som af mijn förläningh i Osterbåttn 
åhrligenn uttgå bör, medh sådanne villckor och frijheett behålle 
och niuthe, att ingen häredz- eller tionde fougde skall sigh der 
medh befatta, uthann mijn eigen tienere der medh efFter min 
vilgie läge och handle, szå hafver almogen der i Pedersöre 
soken boandes, senndhtt någre bönder een sådann longh vägh 
hijtt till migh, och sigh högeligenn dcröfver besväredt, huru 
såsom befalningzmänn och fougderne der i Osterbåttnn, hafve 
dem medh andre uttlagor mykitt besväredtt öfver dhen rättig- 
heett, the migh uttgiordt hafve, huilckett dem altt för odräge- 
ligitt faller, så att dhe nödges öfvergifve huss och heem, om 
dhe dher medh icke förskontte och lijsede varde. Hvarföre, 
emedan mijn lägenhet nu icke szå tillsäger, att jagh H. K. M:t 
om confirmation opå samme mijn förläningh udi underdånig- 



Digitized by VjOOQIC 



29 

heet besökie mä, huarföre beder jagh miJDD broder flittligen och 
brodervenligenn, att han vill obesväradt vara och hos H. K. M:t 
på mijne vägner begå, att jagh H. K. M:tz confirmationsbreff 
deropå bekomma må, och att dett måtte på samma sättedt, som 
högbeite mijn nådigste Drottnigz bref migh deropå gifvidt i 
bookstaffven uttvijser, der af jagh mijnn B. een copie tillsenn- 
der*), enndogh dhenn i Cantzeliett väl finnes, och eliestt vedh 
hårdare förbudh stältt blifTva, szå att befalningzmannen eller 
fougden der i österbåttnn här effter icke mage understa sigh 
bönderne der udi Pedersöre och Ny Carleby någon yitermhere 
öffverlastt der emott tillfoge. 

Jag hafver och förnummidt, att Fru Charinn, 8[alig] Samuell 
Nielssonns effterlattne enckia, skall hafve i szinnedt att begära 
någre bjriar till Wöre soken igenn, effter hon samme sochen i 
förläningh hafver, derföre att dhe tilförrenne der under legatt 
hafve, och för någre åhr sedhann till Ny Carleby lagde äre, på 
dett att mantaledt måtte der i cappell håldett så starck blifve, 
att de caplanen der sammestedz destte better underhålla måtte, 
effter dher eliestt så få bönnder funnos, att de uthann bemältte 
byiar icke kunne någonn predikanntt hålla eller och sigh i annor 
måtto besttå; bider fördenschuldh mijn B., att han vill sådanntt 
förekomma, och udi Kongl. M:tz nådige confirmationsbreff, som 
jagh förmodar bekomma, förmäle lathe, att the byiar, som till 
Ny Carleby lagde äre, mage, för be:te orsaker, och häreffter der 
under bliffva. Jagh vill deremott igenn H. K. M:tt för eenn 
trogenn och rättrådigh tiencre finnes, som jagh dess skyldigh är, 
och min B. till vilie och tiennst gärna igenn vara. udi hvadh 
måtto jagh känn och förmå, såsom och medh altt gott förskylle. 
Befalenndes härmedh mijn K. B. samptt hanns elskelige käre 
hussfru och vårdnader (dem mijn B. medh mykin välfärdh och 
mijnn villige tienst helsse ville) Gudh Alzmechtigh till all long- 
varigh lyckligh välmåge och lifzsundheett ganske brodervilligenn. 
Af Nougordz slott dhenn 17 Februarij åhr 1613. 

D. T. B. O. A. 

till tjenst och vilia 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskaoslerens anteckning: Ankommedt till Stockholm den 27 Martij 
An. 1613. 



*) Detta bref, ntfårdadt af Enkedxottning Cbrietina den 20 Nov. 1611, är 
ännu i behåll. 



Digitized by VjOOQIC 



30 



11. Nowgorod den . . Mars 1618. 

Förord för Göran Briinnow att få bekräftelse å ett K. Johans gåfyebref k 
godset Vogelsang i Hapsals distrikt eller något annat gods i stället. 

Brodhervilligh etc, Velbome her Cantzeler Axell Oxen- 
stierne B. och tilförseendes godhe veoD, jagh kau M. B. här 
medh B:venligenn icke förhålle, att breffvijssere Jören Brynno 
haiFuer afF raigh een recomeDdationsschriflFt till Kon. M:tt be- 
gärett, att hann måtte H. Kon. M:tz confirmationsbrefF opå ett 
håff Fogelsångh be:dt udi Håbsals gebett belägett bekomma, eflFter 
Konung Johan (Christeligh och Höglåffligh i åminnelsse) haffuer 
hans fader thett arffligenn bebrefFuett, szå endoch jagh väl vett, 
att dinn käre B. Gabriel Oxenstierne haffuer opå sin hussfrus 
ve^ner, och dertill anspråck, endoch thett haffuer i medier tijdh 
Jören Brynno bårtto varit androm förlentt, och haffver jagh för- 
denschuldh icke velett honom medh min förschrifft någett emot 
göra eller förnär vara, szä haffuer jagh lickvell icke kunnett un- 
derlathe att meddele be:te Jören Biynno för hans trogne tiänst 
och longelige fengelsse och ahnholdningh skuldh i Muechou min 
v. förschrifft till Kon. M:tt medh denn ödmjucke begärenn, att 
der han icke känn til samma håff igenn komma, att H. K. M:tt 
då ville medh anner så godh lägenheet i stadenn igen N:tt för- 
hjelpe, der till M. B. vill honom och för sin trogne tiänst be- 
forderligh vara, der H. Gabriell Oxenstierne icke vill emottage 
annet vedherlagh för samme håff, förseer migh fördenschuldh 
till digh käre B. såssom och till dinn K. B. att i migh här utt- 
innan icke förtenckie, ty jagh gör heller thett idher bådhe kan 
til behagh och godhe än till någonn förtreet och schada lenda. 
Befhalendes min K. B. sampt hans käre vårdnader här medh 
Gudh Alz:tigh til myckin velmåge flijteligenn och troligen. Aff 
Nåugordz slott denn . . Martij åhr 1613. 

D. T. B. A. 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskanslerens anteckning: Ankommedt till Stockholm den 23 Aprilis 
åhr 1613. 



Digitized by CjOOQIC 



31 



12. Nowgorod den 16 Mars 1613. 

Förord för Joachim Berendes att få Kongl. Maj:ts bekräftelse å förläniDgar 
i Finnland och Estland samt å ståthållaretjänsten i Eoporie, hvartill 
han visat sig skicklig. 

V^ällvilligh etc. Välborne hcr Axell OxenstierDe brodher 
och tilförseendhcs godhe venn, effter välbördigh Jochim Bärendz» 
hvilken jagh till StåtthoUare på Coporienn förordnadt haiFver, 
befharar sigh derfhörc, att K. M:t schall någhott mieshagh och 
onådher till honom fatta, derföre att H. K. M:tt afF honom icke 
ähr till besteradan tijdh effter H. K. M:tz uttgångne mandater 
om confirmation på dhenn förläningh, som H. K. M:tz her fadher, 
vår aller nådigeste fordom Konungh (Höglofflig i åmminnelse) 
hans hustro för hennes förre mans Hindrich Wredhes ährlighe 
och römlighe förhollandhe och bijståndh arfflighenn N:tt undt 
och bebreffvet, iidi undherdånigheett besöktt vordhen. Hvarföre 
haffver hann beditt migh om denne min recommendations och 
vitncs schrifft till sitt laglige förfhall och hindher udi sakenn, 
hvilkett jagh icke haffver honom kiinnet förvägre, helst medhan 
migh väll är vitterligitt, att han för eett åhr sedhann, som han 
Högbitc K. M:tz frånfall och dödhelighe affgångh förnam, sändhe 
sin hustro tvenne reesor till Szverigie, hooss K. M:t nu regeren- 
dhes om confirmation på sin förläningh i undherdånigheet att 
anhoUa, effter hann sjelff icke kundhe sigh dherhedhann be- 
giffva, derföre att hann på dhenn tidhenn brukedhes i slotz 
loffvenn på Vijborgh. Dogh kundhe honn för Konungen i Dan- 
markz fiändtlighe förehaffvandhe i siöenn och i skärigårdherne 
icke forttkomma, uthan måste begiffve sigh tilbaker ighenn, och 
nu sedermere haffver hann sielff icke kunnett ombäres iffrån 
Coporien för dhenne tijdz läghenheet och allerhandhe orsachcr 
schuldh. Hvarföre bedher jagh M. B. att han vill honom hooss 
H. K. M:t härutinnan till dhett bästa ursächta, emedhan han H. 
K. M:tz mandatt och befalningh icke raootvillighenn föreutit 
hafver, uthann sådann drögzmhål är för förbe:te laglighe förfall 
skeddh, och fördenschuldh honom dher till förhielpe, att han 
måtte K. M:tz nådighe confirmation opå be:te förläningh be- 
komme, szåssom är Elime ficrdungh i Finlandh och någre byer 
der till i Bårgo sochnn, udi Lijfflandh ett hoff benemdt Sitz i 
Wittensteens Ihänn beläghett, som Casper Tisenhussen ägtt hoff- 



Digitized by VjOOQIC 



32 

ver, till evärdelighe äghor, derhooss ett breff på tollen i Helsing- 
fors och Bårgho faller om . . . daler, hvilkett endskijlt till hans 
hustros lijfFztijd lydher. Förseendhes migh till M. B. att hann 
är be:te Jochim Bärendz medh sin hustro och barnn här utinnan 
till dhett bäste beforderligh, szåssom och dhertill förhielper, att 
hann måtte fhå K. M:tz conBrmation på sitt Ståtthollare embette, 
som jagh honom på K. M:tz vägnar ombetrodt hafiver, effter han 
är der till väll tiänligh och skickeligh, haffver och på mitt an- 
modendhe och framdelis bettalningh undsatt och försträcktt till 
Coporie och Iwangrodz befästningh till halfft annatt tusendh 
tunnor spannemåll och andre nödighe partzelcr afFsitt eghitt. Aff 
dhem nu icke mångc finnes som någhott bijstondh i så måtto 
göre velc, derföre så bör och honom sådantt till godhc njuthe. 
Udi hvadh måtto jagh känn M. B. till villie ighenn vare är jagh 
dher till öfverbödigh och villigh, hann vardher och för sin pers- 
son M. B. tacksamheett och tiänstvilligheett bevijsendhes. Be- 
falandes M. B. samptt medh sijnn käre hussfru och värdnadher 
(dem han på mine vägnar medh mykin vällfärdh flijteligenn 
helse vill) udi Gudz dens Aldrahögstes nådige beskyddh och 
beskärm till långhvarigh vällmåghe ganska brodervilligen. Aff 
Nougordz slott denn 16 Martij åhr 1613. 

D. T. B. 

och altidh til vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 



13. Nowgorod den 21 Mars 1613. 

Insänder bref, hvarl K. Sigismund sökt vinna honom på sin sida; önskar 
tjcnstledighet för att resa till Sverige och förstärkning af den betydenhet, 
att den genast kan söka sin utkomst i fiendens land, ty trakten kring 
Nowgorod är utblottad; begär slutligen betalning för kläde, som han 
måst på kredit köpa i Reval och utfärdande af General-Löjtnants full- 
makt för Evert Horn. 

Min brodhervillighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne 
tilförseendes godhe vann. Jagh eändher medh breffvijsere tu 
bref K. M:t i undherdånigheett tillhåndhe, hvilke Konunghenn i 
Pålandh och een hans öffverste Alexander Gonseffschi vidh naropnn 



Digitized by VjOOQIC 



33 

iiiigh tilschriffvitt hafve*), derutinnan dhe genom dheris spitz- 
fundigheett och illistigheett försökie om tändherne äre löse i 
rauunen på migh. Och ändogh jagh hafFver fuUer så omeprun- 
ghett medh Pålackerne här udi landhett, att jagh hadhe meendt, 
att dheris Konungh heller änn dhe icke schulle haffva orsach 
ntt beröme och sigh tillägne dhenn tiänstenn och trohetten, jagh 
hår i landhett bevist haffver, mykitt mindre aff någhonn godh 
tUförsichtt anmodhe migh om sådhane saker i Konungh Sigis- 
mund! breff förmäles, menn effter dhe sehe, att dhe medh voldh 
inthett kune dheris förehaffvandhe här udi landhett uttfhöre, der- 
före så grijpa dhe till prachtiker, dher medh dhe förmhcne sigh 
deste bättre kune persuadere migh udi sakenn, eller och bringha 
migh och andre K. M:tz trogne tiänare opå obeståndh. Menn jagh 
förhoppes så haffve förhollit migh här udi landhett, att värkett 
prijsar mestarenn och fuUer uttvijser, om jagh haffver Konungh 
Carll min allernådigeste fordom Konungh (högloffligh i åmmin- 
nelsse) och vår nådighe nu regerendhes Konungh, eller och 
Konungh Sigismundo, troligest tiändt och ment, förmodher iör- 
denschuldh, att jagh i denne sakenn omistänktt hoUes, bedher 
och M. B. flijtelighcnn, att hann vill migh hooss K. M:tt och 
hvar ehrligh mann som om dhenne sak och schriffvelser känn 
vitterligitt bliffva, min ursächttan göre. Betänkiandhes dhett, 
ntt effter jagh dhenn tijdh, när dhett olyckclighe slaghett vidh 
Sarewitz Samitz scheddhe, och aff meste partten aff mitt med- 
haffvandhe krigzfolk så scheniielighenn förlåthen bleff, icke söktte 
tillflychtt hooss dhe Påler, mykitt mindre vardher dhett medh 
Gudz nådighe tillhjelp här effter scheendhes, dogh för änn jagh 
vill i denne sakenn emoott all tilförsichtt misstänktt hoUes, szå 
vill jagh heller vara härifrånn ju förre ju heller, der till medh 
effter jag nu vidh dhenn mödhosamme tiäust som jagh här udi 
landhett städigtt i långh tijdh bevijst hafver aldelis tröttes, och 
fuUer dhe persåner och männ iffrån Sverigie ombäres kune (helst 
effter till fridh och eenigheett Gudhi dhess loff medh dhe Dansche 
kommitt är) som K. M:tt här udi min stadh bruka känn. Der- 
före bidher jagh M. B. på thett flijteligeste, att hann vill hoos 
H. K. M:tt förarbethe och så vidt begå, att jagh måtte opå nå- 
ghonn tijdh, om jag icke medh allone känn häriffrånn förlossat 
blifua, förloffvatt vardha till min hemvist, der att uttro [o: bettre] 
migh och mitt eghitt så väll som andre på någhonn tijdh till godhe 

♦) K. Sigismunds bref, dat. Viäsma d. 27 Dec. 1612, tryckt af Vldeklndi, 
Erigshistorie, s. 450. 

Axel Oxenstierna 11: 5. 3 



Digitized by VjOOQIC 



34 

eehe, szässom och utstoffere migh igheD eåssom thett bör sigh, 
effter jagh ännu icke är kommen migh före ighenn, sedhann 
som jagh alle mine hestar och rytterij här udi landhett senest 
misthe. Szedhann vill jagh gärna, sässom jagh dhess plichttigh 
är, oppå hvad ortt H. K. M:t n:tt synes migh sä här effter som 
här till, effter min ytterste förmåghe, till H. K. M:tz och mitt 
fädherneslandz gagnn och bäste trolighenn och flijtelighenn bruka 
lathe. Förseendhes migh till M. B. att hann mitt bäste här- 
utinnan veeth, som jagh honom och härom ombetror. Jagh vill 
M. B:s omack och godhe villie medh altt gott ihugkomme och 
förschylle. Och effter mann görlighenn af alle omständighetter 
förnimmer, huru såsom dhe Påler effter dette landhett trachtft, 
derföre vill höghelighenn aff nödhenn vara, att H. F. N:de Hert- 
tigh Carll Philipp snartt sigh till Vijborgh begiffver, att Rys- 
serne måtte någhott modh emoot dhe Påler aff H. F. Nrdes an- 
kompst fatta, och effter een stor krigzmacht medh förste gräs 
iffrånn Pålandh förmodhes, szäsom mann aff åttschillighe kund- 
schaper förnummitt haffver, szå ligger der oppå störste machtt, 
att vij på vår sijdhe tänkie opå, och grijpe till dhe medhell der 
medh dhem mhå tijdigtt mottståndh schee, och der någhott krigz- 
folk iffrånn Sverigie hijtt sändhes, szå måste dhe vara så con- 
tenterede, att dhe kune genest inn udi dhett Muschousche landh 
och herschapet till dhe ortter fortt ryckie, dher dhe kune dheris 
undherholdh och besoldningh sigh sielff schaffe, effter dhette 
Nougordsche gebeth är aff vårtt eghett krigzfolk som här städigtt 
legatt haffve, såsom och aff fiändhens månghc infall, så uttar- 
madhe, att dhe inghen yttermhere besväringh uttstä kune, szå 
framptt dhe schole någorledhes beholdne bliffve. Förmodandes 
att M. B. dette öfvervägher och K. M:t till gemöthe fhörer, på 
dett, att deraff icke någhonn obeståndh framdelis förorsaches 
mhå, såssom lättelighen schee känn, der krigzfolkett blifve der 
med försäkradhe, att dhe schole dheris besoldningh här udi Ryss- 
landh fhå, så snartt de öffver gräntzenn eller hijt till Nougorden 
komma, såssom tilförendhe scheedt är, hvilket dera här feltt slår, 
szå kundhe de derigenom till stor ovilligheett förorsakadhe bliffva, 
och stor schadha udi vårtt förehaffvandhe göre, derföre hafver 
jagh i all vällmeeningh velett M. B. härom i tijdh tillkenne 
giffve. 

Till besluth, endogh jagh tilförendhe någre gångher haffver 
Kon. M:t udi undherdånigheet tilschriffvitt, szåssom och M. B. 
derom bedhitt, att dhett klädhe och andre nödtorffter, som jagh 



Digitized by VjOOQIC 



35 

till krigzsakemes befordringh här udi landhett aff een Refvelsk 
bårgare Claes Grambou vidh nampn för 7200 daler optagitt haff- 
ver, måtte aff Cronones opbördh i Finlandh bettaltt bliffva, effter 
har udi landhett icke sä mykin innkompst faller, att man kan 
krigzfolkett som här brukes contentere, sedhann att bettala sä- 
dhann schuldh, szå haffver jagh lijkväll ingen bescheedh eller 
svar deropå bekommitt. Och effter jagh aff M. K. B. her Jo- 
hann De la Gardie förnummit hafver, att der han finge befal- 
ningK och tilståndh aff K. M:t att bettale samme schuldh, vill 
hann tillsehe, att ställe honom derfhöre tilfridz udi penninger 
och vharur. Hvarfhöre bedher jagh M. B. på thett flijteligeste, 
att M. B. vill vara obesvärett, att begå så vidt hooss K. M:t, att 
her Johan måtte f hå aff H. K. M:t schriffteligh tillstånd till att 
bettale samme schuldh. Eliest hoUer be:te köpmann sigh till 
migh om sinn bettalningh, effter jagh hafver loffvatt att villie 
vara hans mann, och honom bettala såssom för min eghenn 
schuldh, för änn hann någhonn leffvereringh göre ville. Befa- 
landhes M. K. B. samptt medh hans käre hussfru och vårdnadher 
(dem han på mine vägnar flijteligenn helsse vill) Gudh Alzmecht- 
tigh till långhvarigh vällmåghe ganska brodhervillighenn. Aff 
Nougordz slott denn 21 Martii åhr 1613. 

D. T. B. 

och altidh til vilia 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Käre bror gör vell och helss din K. Fru mor 
och syskon medh min velvillige tienst och bliff altidh min tro- 
gen ven effter dett gamla, du skaltt altidh finna dett samma hoss 
migh igen; och för altingh laga so, att jagh engonge må bliffva 
förlossadh hedhan, eliest blifver jagh her aff sorgen so gammell 
och gro, att jagh inte sedhan mehr tienar i frustuvunn. Jagh 
haffver och nogergonger skrifvedh M. B. till, att Ewertt Horn 
besvcrer sigh, att han inte vett, hvarföre han tiener her, ty en- 
doch H. K:c M:tt höglofligh hoss Gudh skreff migh till att han 
skulde vara enn Generall lutenantt öfver hela feltedh, so haffver 
han doch lickvell enn icke hertill nogen bestelningh derpå, hvil- 
kedh honom icke lithett förtyeker, att som han dett icke skole 
vara verdh. Beder min B. derföre fliteligen, att han den jo må 
medh dett första bekomma. Vale. Vale. 

Bikskanslerns anteckning: Ankommedt till Stockholm med Jöreu Brunno 
deo 23 April Anno 1613. 



Digitized by VjOOQIC 



36 



14. Nowgorod den 12 April 1613. 

Byssarne äro änna oeniga och den nyvalde tsaren har med sin slägt hållit 
sig afsides; Hertig Carl Filips ankomst är mycket efterlängtad, men han 
bör vara åtföljd af krigsfolk, utrastadt med både proviant och pennin- 
gar, för att kunna hålla stånd mot Pleskow och Pohlackarne. 

Min brodervillighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne, 
brodher och tilförlathelighe gode vann, huru lägenhetterne här 
udhi landhett nu förevette, varder M. B. aff min undherdånighe 
medfölgiande schriffvelsse till K. M:t väll förnimmandhes, och 
ändogh dhe Muschousche och rebellische Cassacker haffve effter 
dheris eghen godhtyckie uttvaldt denn Feodoritens szonn för deras 
Storfurste, om hvilkenn jagh tilförendhe K. M:t och M. B. till- 
schriffvitt hafiver, szå känn sådhantt lijkväll inthett bestondh 
eller förfolgh hafua, aldenstundh dhe förnempste Rysche herrer 
och saraptlige Bayorer stå dher emoott. Icke heller vill eller 
undherstår hann sigh sjelff att vedhertaghe dhenn ähre och hög- 
hetenn, som honom udi sä måtto tilbiudhes, emedhan han samptt 
medh sine förvanter, som och honom deriffrånn styrkie, väll be- 
sinne, hvadh fhara och obeständh der medh fölgie vill, och för- 
denschuldh begifFvitt sigh affsijdhes. Och aldenstundh alle Bayo- 
reme här udi landhett H. F. N:des Herttigh Carll Philipz an- 
kompst höghelighenn åstundhe, och tillflychtt hooss H. F. N:de 
sökie vele, när dhe H. F. Nrdes ankompst förnimmandhes vardhe, 
szåsom alle kundschaperne lydhe, hvilkett de och fuUer måste 
göre, när dhe aff Pålackerne trängdhe varde, hvilkett inthett til- 
baker bliffVer, szåssom tijenderne iff*rånn Pålandh fullfölgie, att 
dhe vele dette landh starke och fiendtlige besökie. Åhr förden- 
schuldh nu högh tijdh, att Högb:te H. F. N:de sigh till Vijborgh 
schyndher och ypner säckenn emedan grijsenn är giffvin, der 
till M. B. vill rådhe och styrkie, på dett aff* H. F. N:des ytter- 
mhere drögzmhåll icke mhä någhott obeståndh och affall här 
iblandh Rysserne förorsackes, ty här effter veett mann medh 
inghe schälighe orsacker H. F. N:des yttermhere fördrögielsse 
hooss Rysserne att föruhrsechtta, och om sådantt emoott för- 
hopningh schedde och der aff någon schadheligh vidtlifftigheett 
och aff*bräck i vare saker händhe (dett dogh Gudh Alzraechttigh 
verdiges aff*vändhe) szå vill jagh derutinnan ändschyllett vare, 
eff*ter jagh så offta om dette landz selsamme och orolighe till- 



Digitized by VjOOQIC 



37 

ståndh och oenigheett haffver tillkenne giffvitt. Szå vill och 
höghelighenn aff nödhenn vara, att eett antal krigzfolk så mykitt 
E. K. M:t känn tillväghe komme, måghe medh förste gräsett 
eller mögligitt är hijt i landhet eändhes, att göre dhe Påler 
moottståndh, szåsom och tvinghe Pleschouerne och andre landz- 
ortter till hörsamheett, om dhe udi midlertijdh icke vele be- 
tänkie sigh, dijtt effter och Bvertt Hornn medh någott folk dra- 
ghenn är, bådhe att förmane de Pleschousche till eenigheett 
medh oss, szåssom och förmhene dhem tillföringh, och elliest 
tillsehe, udi hvadh måtto han dhem någott affbreck göre känn. 
Dogh måste mäste partten afF det krigzfolk hijtt eflfter sändhes 
udi Narffven landstige för allerhandhe orsacher schuldh, och 
medh någre månaders kost och besoldningh försorgdhe vara, 
effter här udi Nougordz gebeth inthett till bäste är att undsättie 
dem medh, szåsom jagh M. b. derom tilförendhe tillschriffvitt 
haffver. Dette jagh M. B. udi all vällmeeningh nu icke haffver 
kunnett förhoUa. Förseendes migh till M. b. att han varder 
hooss K. M:t till dett bäste rådandes, szå att vare påbegynte sa- 
ker H. K. M:t och Sverigis Crone till gode och förkoffringh 
deste bättre måghe uttf hördhe bliffva, der till Gudh Alzmechttigh 
verdiges lycko förläne, udi hvilkens N:ge beschyddh och be- 
skärm jagh M. B. samptt medh hans käre hussfru och kärkompne 
vordnadher (dem han på mine vegnar vill flijteligen helse) vill 
härmedh trolighenn befalett haffve. Aff Nougordz slott denn 
12 Aprilis åhr 1613. 

D. T. B. 

och altidh till villia 

Jacobus De La Gardie m. p. 



15. Nowgorod den 9 Juni 1618. 

Begår att det betänkande han till Kongl. Maj:t afglfvit måtte till det bästa 
nttydas samt att godt krigsfolk med sina förnödenheter öfversändes. 

Min brodhervillighe etc, Velborne her Cantzeler Axell Oxen- 
fitierne. Näst myckin velmåges öndschning och een flijtigh tack- 
eegielsse för beviste välgemingar, och all godh brodherligh be- 
nägenheet, hvilckett jagh medh altt gått vill igenn vetta till att 
förscbylla, lather jagh M. B. här medh venligenn vetta, att jagh 



Digitized by VjOOQIC 



38 

Kon. M;tt medh brefFvijssare och enspeningar i underdånigheet 
tillschrifFvitt haflFver*). Deraff min brodher mitt svar, ringe me- 
ningh och betenckiande opå the sacker H. Kon. M:tt migh nå- 
digest tillschriffvitt haffver, szåssora och detta landz tillståndh 
förnimmandes vardher, bediandes att min brodher vill sådan min 
välmeningh och vidhlyflftige schriffvelsse, emedhan man för denne 
tijdz legenheett icke kårttere haffver den göre kunnett, hoss 
Kon. M:tt till thett bedsta uttydha och dher till förhielpe och 
Btyrckia, att gått krigzfålck medh andre nödhtårffter mage snartt 
och i rettan tijdh för allehande orsacker hijtt ankåmma, och att 
krigzfålckett mage contenteradhe och medh någre månadz kast 
försedde vara, på thett dhe icke mage sigh någonn ovilligheet 
och myttination företaghe, när dhe hijt komma och ringa udi 
pråffviandt och anner contentantts för sigh finna, szåssom til- 
förende skedt är. Och effter Kon. M:tt icke vill änu städie och 
förlåffva migh häriffrån, såsom jagh gärne såge och min lägen- 
heet nu kräfFver, szå vill jagh änu till höstenn migh här för- 
hålla, och ähn yttermecre min flijtt till sakenn här göre, då jagh 
förmodher att H. Kon. M:tt migh här iffrån nådigest förlåffuen- 
des varder, effter såssom H. Kon. M:tt elschelige käre her fadher 
(saligh hoss Gudh och höghlåfläigh i åminnclsse) migh någett för 
sin dödhelige affgångh thet låffuade och tillsadhe, att jagh medh 
förste häriffrån schulle förlåsset bliffua. Haffuer och fuller stått 
mitt stunde glas och pick uth här i landett, zså att jagh någon 
lijsa och förschoningh borde uiuthe, och een anner förordnes 
och trädhe till roo[r]8 i mitt stadh igenn, som kan så väl vara 
skyldigh att bevijsse H. Kon. M:tt och fäderneslandet sin tiänst, 
såssom jagh. Förseer migh och till M. B. att han varder mitt 
bedsta här uttinan vettandes, jagh vill sådantt hoss M. B. medh 
altt gått igen förskylla. Bef halandes M. B. sampt medh sin käre 
hussfru och vårdnader, dem han medh myckin velmåge på mine 
vegner helsse vill, udi Gudz dens Alzmechtiges n:ge beskydd 
till myckin velmåge. Aff Nåugordz Slått denn 9 Junij åhr 1613. 

D. T. B. 

och altidh til tienst och vilia 
Jacobus De La Gardie m. p. 



*) Finnes bilagdt, dat. s. d. eller d. 9 Juni 1613. 



Digitized by CjOOQIC 



39 



16. Nowgorod den 6 Juli 1618. 

Ar tacksam för ntDämnlDgen till riksråd, men tror sig bättre kunna tjena i 
fält; med afseende på den erhållna befallningen att taga metropoHten 
i Nowgorod med såsom ombud till Vlborg, anmärkes, att han är för gam- 
mal och svag; knäs Ivan knnde ej heller resa, såsom oumbärlig för lag- 
skipningen; misstroende till Sverige för de Byska sändebudens långa 
dröjsmål i Stockholm och Carl Filips försenade afresa hade vållat Aug- 
dews och Tichvins affall; det förra kan lätt återtagas och försök göras 
med Pleskow; men vapen och ammunition behöfs. 

Min brodhervillighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne 
brodher och tillförlatheligh gode venn, näst all vellmåghes önsch- 
ning och een flijtigh tackseijelse för mykitt gott bevijsth, dett 
jagh gärna förschylle och medh all tacksamheett ihugkomma vill, 
lather jagh M. B. härmedh venlighenn vette, att jagh min bro- 
dhers schrifvelse denn 11 nästförlidne Aprilis, Stockholm, dateret, 
denn 18 Junij först bekommitt haffver, och derutaff såssom 
elliest tilförendhe udhi inåDgehandhe måtte M. B:s godhe och 
trogne gemöth och afiection till migh förnummitt och nogeamptt 
och serdeles dherutaflF märktt, att M. B. haffver tagitt nigh dhenn 
mödan opå iblandh mykitt annett bekymmer, som jagh väll veett 
M. B. är beladdher medh, så vidlifftelighen och grundhelighenn 
icke allenast om Cronones högnödighe och anlegne ärendher, 
utban och om mine privatsaker migh att tillschrifva, och sitt be- 
tänkiandhe meddeele, för hvilken sin godhe benägenheett och 
svar jagh M. B. flijtelighenn betackar. Och effter man hafver 
bådhe förr och sedhermhere M. B. schriffvelse dateret är, genom 
breff och budh bådhe till K. M:t och M. B. samme cronones 
saker nogsamptt moveret, szå att jagh förmodher, att H. K. M:tt 
är medh min eenfaldighc och vällmeente meeningh tillfridz, 
achtar fördenschuldh onödigtt dhenne gånghen dhem repetere, 
och M. B. der medh bemödhe, uthan vill dher medh bestå lathe, 
till dess Gudh vill, att Sverigis Commissarier medh H. F. N:de 
Hertigh Carll Philipp kune till Vijborgh komma, då man samme 
saker effter tijdzens och beggis rijkzens och landz tillståndh 
och lägenheett till Sverigis crones yttermhere gagnn och bästhe 
vidtliffilighere disputere och dirigere känn, szåsom jagh och här- 
till migh och derom till thett högste och så mykitt migh mög- 
ligitt effter yttersta förstån dh vinlagtt haffver. Dett och M. B. 
vijdere i sin schrifvelse förmäler, att M. B. är ovitterligitt om 



Digitized by VjOOQIC 



40 

dhem som schuUe s&dhane förvittlighe ordh falla lathett emoott 
dem, Bom äre till Szverigie kompne och recompens för dheris be- 
vijste tienst förd rett, dett veeth jagh och väll, att sådantt uthan 
M. B. vettschap scheedt är, dogh är thett migh för sanningh aff 
åttskillighe berättet, att någre echole dem så snöplighenn affvist, 
szåsom jagh M. B. derom tilförendhe tillschiifvitt haflVer, för- 
meene sigh och kune thett bevijsse, om thet schuUe så gelle, 
och vore thett bäst, att dhe der medh för månghe orsacker schuldh 
fördrag hadhe, och brukadhe heller beschedenhectt och fogelighe 
ordh i sakenn, medh dhem een krigzmann undertijdhenn lather 
sig nögie, till dess lägenhettenn känn så tillseije, att han kan 
fhå hvadh honom tillkommer. Och effter thett, käre brodher, K. 
M:tz bref är migh tillhåndhe kommitt, derutinnan H. K. M:t för- 
mäler sigh villie bruka migh udi sitt och Rijkzens Rådh*), der 
till jagh migh oskickeligh befinner, och fördenschuldh såghe 
gärne, att jagh der medh måtte förschontt bliffve, helst effter 
jagh större lust till krigszsakerne haffver, änn att inväffva migh 
udi sådhane saker, dog betackar jagh H. K. M:t på thett under- 
dånligste och ödmjuckeligste för denn ähre H. K. M:t migh udi 
så måtte n[ådig8]tt tilbuditt haffver, och kenner migh schyldigh, 
szåsom och gärna vill lathe migh till H. K. M:tz och mitt käre 
fadern eslandz gagnn och bästhe bruke udi dhe saker, migh står 
tillgörendhes, och mitt förståndh känn tillseije. Och eflfter M. B. 
haffver iffrånn begynnelsenn dragett et troget brodherligitt hierta 
till migh, derföre så bedher jagh M. B. att hann vill migh sitt 
trogne rådh meddele, huru jagh mig härutinnan bäst stelle och 
förholla schall, och der H. K. M:t ändelighen der opå står, szå 
förmoder jagh att H. K. M:t vardher dett embethe H. K. M:tz 
her fadher (szaligh hooss Gudh och högloffligh i åmminnelse) 
haffver migh betrodt, och jagh een tijdh bårthåth medh stor mödhe 
och bekymmer så betiäodt och föreståt haffver, att jagh förhop- 
pes för H. K. M:t och hvar ehrligh man till svars stå, nådigst an- 
seendhes och betänkiandhes, szå att migh udi så måtto icke någonn 
förnidringh vedherfhares mhå, derutinnan att någon anner som 
något längher udi samme embethe kan varitt haffve, och dock icke 
är bättre änn jagh, må migh till förkleeningh fördenschuldh före- 
draghes, emedhan hvar och een retschaffens karll tienar altijdh 
deropå, att hann må sigh förbättre och icke förringhe, förseendhes 
migh till M. B. att hann vardher mitt bäste så härutinnan, såssom 



•) Dateradt d. 20 Maj 1613. Registratur I: 686. 



Digitized by VjOOQIC 



41 

och i all annor måtte vettandhes. Jagh betackar och M. B. för 
meddelte kundschaper om Rijkzens tilletåndh och lägenhetter, 
och bedher att M. B. vill vare obesvärett migh ann yttermhere 
derom förständighe. 

Belangandhee dhette landz tillståndh, szå vardher M. B. thett 
aff min underdånighe schriffvelse till K. M:t förnimmandes, och 
åndogh K. M:t förmäler i sin n:ge schriflTvelse och instruction, 
att jagh schall tagha den Nougordsche Metropolitcn, och de 
andre förnempste här kiine vara medh migh till Vijborgh, uthan 
tvifvell för dhenn orsach schuldh, att H. K. M:t mhenar, att 
medh hans och dheris personer schall någhot synnerligitt kuno 
utträttes, szå kan thett bådhe för hans ålderdom och svaghett 
schuldh icke schee, såsom och för selsamme tankar och rop der- 
aff förorsakes och omkringh heele landett uttsprijdhes kundhe, 
der han schuUe dijtt fhöres, och i synnerheett emoott sinn villie 
och machtt, icke heller kan Knäs Iwan häriffrån ännu väll om- 
bäres, effter här ingenn är, som i hans stadh kan Ryssernes klage- 
mhål, som alle dagar alt för månghe här förefhalle, optaghe och 
dhem till rätte hielpe, szå är icke heller fögo [o: mer] medh honom 
heller änn Metropolitenn bevändt, effter gemeene mann här udi 
landett dhem fögo achte, ehuar dhe are, och uthan deras veth- 
schap näget beslute och tilsegia kunna, heller ähn dhe anse dhem 
aff Rysche sändebudhenn som i Pålandh anholdne äre. Ahr för- 
denschuldh bäst, att hann bliffver här qvar, hvilkett meere känn 
oss udi vårtt förehaffVande båthe, när sakerne rätt och effter 
tijdzens lägenhet besinnes, szå blifve och för uthan dhem de 
förnempste Baijorer här beholdne äre dherhedhan sändhe, dogh 
ligger dhem mykitt i magen, att de andre Rysche szändebudh 
bliffVe dher udi Sverigie så länge oppeholdne, derutaff de Mus- 
chousche Rysser uttsprengie sådantt rop kringh om landett, att 
dhem vardher så i handh gåendhes som de Rysche szändebudh 
Bom i Pålandh staddhe äre. Vore fördenschuldh gott och nö- 
digtt, att någre aff* dhem måtte hijtt tilbaker städies, och att the 
andre måghe schrifva hijt till deris förvan ter och ven ner om 
deris tillståndh, hvilkett medh desse två enspenningar som nu 
senest här varitt hafve, icke schedt är; dett de Nougordske Rys- 
ser under gifver. Min broder vill fördenschuldh dhem här effter 
större frijheett giffve, och så laga att dheris förhopningh må 
mhere tillväxa änn aff\aga, ty derigenom att medh H. F. N:des 
Hertigh Carll Philips reese hijt åth är så länghe fördrögtt, och 
dhe Rysche sändebudh så länge udi Sverigie oppeholdne, haffve 



Digitized by VjOOQIC 



42 

dhe Tiphnische och Augdousche afFallitt, effter dhe haffve sigh 
inbillatt, att dhe inghen Storfurste eller bietondh iffrånn Sverigie 
hadhe till att förmodhe. Derföre vore nu högh tijdh, att H. P. 
N:de snartt ankome, szå att Rysseme raåtte fatta modh ighenn, 
flzåsom och att dett krigzfolk som åstadhkomraes känn måtte 
medh thett förste mögligitt är, udi een hoop och icke sä plocke- 
tals som här till, landett till störste besvär och obotheligh schadha 
schedt är, öflPver till NarfFven komma, att schaffa Augdou på vår 
sijde ighenn, hvilkett man och förhoppes uthann stortt besvär 
schee kune, effter dett är icke någon befästningh för gewaltt, 
och sedhann försökie lyckann emoott Pleschou, dog så, att dhe 
måtte någorledhes contenterede och medh proviantt förseddhe 
vara, för dhe orsacher jagh M. B. tillförende tillschrifvit hafver. 
Ty min broder känn väll tenkie, hvadh för ringe medell här i 
landet nu finnes att befridighe dhem medh udhi denne tijdz 
lägenheett. Min broder vill och der opå drifva, att de krigz- 
munitioner som till vårtt förehaffvandhe här udi landett behöf- 
ves villie, mage och medh förste hijtt ankomme, szåesom har- 
nisch, byssor och vergier till dhet obevärde folkett här äre. För- 
modendes, att M. B. varder sitt till sakenn görendes, såssom 
hann väll besinner att deropå machtt ligger. Och vill här medh 
M. B. samptt med sinn käre hussfru (denn han med mykin väl- 
färdh på mine vegner helse vill) udi Gudz n:ge beschyddh 
trolighen befhalett haffve. Aff Nougordz slott denn 6 Julij 
åhr 1613. 

D. T. B. 

och altidh til tienst och vilia 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Käre bror, gör vell och helsa och din kere 
fru mor och syskon medh min villige tienst. Gudh late oss 
snart få tales vedh medh helsa och gledhie, dett önskar jagh aff 
altt hierta. Vale. 



Digitized by CjOOQIC 



43 



17. Nowgorod den 28 Juli 1613. 

Förard för Robert von Rosen, att äterfA gods, som hans fader förverkat, och 
komma ur Pommersk i Svensk tjenst. 

Min brodhervillighe etc. Välborne her Cantzler brodher och 
tilförlathelighe gode venn. Effter brefFvijesere Robbertt vonn 
Rosenn, haffver medh Fursternes aff Pomerenn förschriffter lij- 
thett till migh om een förschriflFt cill K. M:tt, att han måtte 
komma till sine arffvegodz igenn, som hans framlidne fadher 
Hans vonn Rosenn genom sitt förseende är qvitt gånghenn, 
derom hann och förschriffter aff Högb:te Furstar till Kon. M:t 
haffver, hvarfhöre beder jagh M. B. att hann vill lathe honom 
vare sigh till dett bäste befalett, och honom för een gunstigh 
befordrare och intercessor hooss Kon. M:t vara, att honom må 
samme godz igen inrymde bliflfve, helst effter han icke haffver 
varitt medh sin fadher i råd och dådh, mykitt mindre lathett 
sigh emoot H. K. M:t bruke, effter hann aff barndomen hooss 
Hertigh Philipp aff Pomerenn haffver tientt, och godh recom- 
mendation aff honom haffver, och fördenschuldh icke bör sin 
fadhers bråth åttniuthe, helst effter hann är een brukeligh karll, 
och känn sin fadhers förseende medh sin trogne och flijtige 
tienst förbättre, szåssom hann sigh och tillbiudher. Förseendes 
migh fördenschuldh till M. B. att han lather honom dhenne min 
förschrifft till gode åttniuthe; helst effter Högbe: te Furster haffve 
migh honom flijtigtt recomraendcret. Och hadhe han fullerförr 
H. K. M:t i underdånigheett besöchtt, men hann är genom heff- 
tigh siukdom här udi Nougorden een tijdh långh oppehoUenn 
och förhindrett vordhenn. Min brodher vill fördenschuldh honom 
derutinnan uhrsechtatt haffve, och hooss K. M:t undschyllett, 
szåssom och hielpe honom snart till sin afischecdh, effter han 
haffver lust att lathe bruke sigh här i land ett hooss migh. Be- 
falandes M. K. B. saraptt medh altt thett honom kärt är, Gudh 
Alzmechttigh till långhvarigh vällmåge Brodervilligen. Af Nou- 
gordz Slott denn 28 Julij åhr 1613. 

D. T. B. 

och altidh til vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



44 



18. Nowgorod den 1 Augusti 1613. 

BestyckniDgen pä Jama är ej större än nödigt. Behof af penningar och pro- 
viant för krigsfolket som öfversftndes, emedan inkomsten icke räcker 
till garnisonen, och i hela orten är dyr tid. 

Min brodhervilHgh etc. Välborne her Cantzler her Axell 
Oxenstierne brodher och tilförseendes godhe venn. Jagh kan 
medh thette läglighe budh min brodher icke förhöll», att jagh 
aff Ståtthollarens på Iwangrodt Evärtt Brämens echrifvelse för- 
nummitt haffver, att K. M:t honom tilschrifvitt hafver, att hann 
schall lathe tagha och föra alle stycker iffrånn Jama till Iwan- 
grodt. Och eifter jagh känn väll tänkie, att H. K. M:t haffver 
dhett för dhenn orsach schuldh gjordt, att H. K. M:t haffver 
fruchtett, att Rysserne schulle sådhandtt schelmerij medh Jama 
bruka såsom medh Augdo scheedt är, men eiffter jagh haiffver 
förordnedt dijtt een phana Finsche knechter och lathett medh 
lämpe afschaffe och förord ne alle dhe Kysser dher inne vore 
uthi hakelvärkett*), på någre personer när, som nästh Rysche 
StåtthoUaren dher inne äre, szå hoppes mann fördenschuldh, att 
dher medh inghenn fhara är, och dherföre på K. M:tz nådigbe 
behagh och vijdere förklaringh lathett dhe små stycker dher äre, 
qvarre bliffve, ty jagh haffver dhe störste stycker tilförendhe 
derifrånn till Nöthoborgh och Ladga fhöre lathett, effter dhe 
dher bättre behöfves, och måste samme små stycker dher bliffve, 
szå framptt huset schall vidh machtt holles, såssom i dhcnne 
tijdz lägenheett och tilståndh fuUer aff nödhen är, helst effter 
man kan medh thett folch deropå äre, deste bättre holla vägerne 
heremillan frije för dhe schelmische Rysche Cassacker, som bådhe 
iffrånn Pleschou och andre ortter komma pläghe, och sigh uth 
medh vägerne lägre och lura opå vårtt folch som aff och ahnn 
reesa. Szå känn och derigenom infall i Coporie länn deste 
bättre affvergies, som aff be:te Cossacker esomoftast tilbudett är. 
Och effter migh bordhe fuUer fram för Ståtthollarne vette om 
sådhane och andre saker, som H. K. M:t med befästningarnc 
vill bestältt haffve, szå länghe jagh udi mitt ombetroddhe em- 
bette här brukes, aldenstundh samme befästninger och medh min 
flijt och bekymmer (uthan rom att schriffva) intagne äre, på dett 
att jagh måtte effter tijdzens lägenhett kune deste bättre dherom 



*) I Estland och Lifland kallades så förstäder, utom murarne, som blott 
skyddades af ett staket eller plank verk, hvarpå ordet egentligen syftar. 



Digitized by VjOOQIC 



45 

schicke och ordinere, szå väll om dhe saker som opå befästnin- 
garoe så väll som i faltt aflF nödhenn äre, eflfter de måste öffver- 
eens komma, om thett elliest schall gå lijka och vall till, hvar- 
fhöre bedher jagh min broder, att migh må försth här efFter om 
H. K. M:tz nådighe villie i så måtto vitterligitt bliffva, ty elliest 
vardhe StåtthoUarne aff sådhane H. K. M:tz särdeles schrifFvelser 
och befhalningher så modighe, att dhe mitt commendament 
fögho ansendhes vardhe, der afF stor oordningh och schada för- 
orsaches kundhe. Dette haffver jagh min broder i all vällmee- 
niagh icke kunnett förhoUa, förseendes migh till M. B., att 
hann thett och icke annars optagher uthan till dhet bäste ut- 
tydher. Belangandes dhette Inndz tillståndh vardher M. B. afF 
min underdånighe schriffvelse till K. M:t*) förniramandhes, achtar 
fördenschuldh onödigt thett här repetere. Och ändogh jagh esom- 
offtast haffver min brodher tillschriffvitt och påmint, att hann 
ville så laghatt, att dett krigzfolch hijtt i landett beskedt bliffver 
måtte medh någre månaders proviantt försedd e vardha, szå för- 
nimmer jagh lijkväll, att Mönichoffvens soldater som till Nyenn 
ankompne äre, szåsom och Cobrons regemente, hvilke udi Narf- 
venn landstigne äre, schole ringhe och een partt haffve inthett 
proviantt, för hvilkenn orsach Mönicnoffvens soldater haffve* ta- 
gitt sigh orsach att opstighe vidh Xyenn, udhi denn meeningh 
att de vele öffver landh begiffve sig till Narffvenn, derigenom de 
arme böndher, som ännu någorledhes beholdne äre, kundhe medh 
allone uttarmadhe bliffva, men jagh haffver dhem till Tiphnie 
beschedett emoott de schelmische Rysser dher sigh förholle. 
Och effter här i landett är ringhe proviantt tillfångz, bådhe för 
fiendens infhall och ströffende schuldh, szåssom och derföre, att 
här haffver mächte mykin boskap aff sjukdom död t sin koss, szå 
att enn koo kostar här udi Nougorden så väll som annorstedes 
12 eller 15 daler, derföre vill högelighenn aff nödhenn vara, 
att proviantt må sändhes iffrånn Sverigie medh schep till Narff- 
venn, dedan mann kan till krigzfolkzens oppehälle hemptatt, szå 
framptt mann schall kune företaghe och utthärde belägringhenn 
för Pleschou, ty deromkringh är mechtte ringe till bäste. Om 
krigzfolchett och schole hoUes villighe, szå vill penningar der 
till behöffves, der till här i landett och ringhe medhell och utt- 
vaghar finnes, bådhe för almogens oförmögenhet och dett affall 
och upror dhe sigh företagitt haffve, szå att man niuggest känn 



*) Bilaga, brefyet till Kongl. Maj:t, dat. d. 3 Ang. 1618. 



Digitized by VjOOQIC 



46 

så raånghe penninger till väghe bringhe, der medh thett krigz- 
folch här udi Nougorden i garnison liggie kune oppehålles, ty 
man måste altt medh rede penninger dhem underhoUe, effter 
här ringe spannemåll och soffvcU till fångz varitt haffver, der- 
före så måste och penninger försarables och hijt sändhes. Gudh 
giffve, att lägenhetten udi Sverigie kundhe sådhantt tillseije, szå- 
som thet högelighen af nödhenn är, på dett att krigzfolchett 
icke måghe sigh någonn mytination förctaghe, szåssom tilförendhe 
här udi landett för någre åhr sedhann schedde, då här udi lan- 
dett större förmögenheett var änn som nu. Dette schriflTver jagh 
fördenschuldh och i tijdh tillkennegifFver, att jagh framdelis vill 
vare derutinnan ändschyllett, om någhott obeståndh (dett dogh 
Gudh n:tt affvergie) der aff förorsaches känn. Och effter een 
partt der udi Sverigie kune till äffventyrs icke tro, att här eå 
ringhe penninger falle, uthan mena att penningerne schole här 
öffverflödhe, och fördenschuldh schatte hvar mann här så rijka, 
szåsoni man aff een och annen som deriffrånn komma spoitt 
haffver, att mann der i så måtto nogsamptt opå thal är, hvilkett 
mann önschadhe och gärna såghe at så i sanningh vara måtte, 
och vore thett väll och ährlighenn förtientt, om mann någhott 
hadhe, men thett känn vare ringhere änn någonn tror och thal 
går utaff, haffver och för min person n alt mitt oppå krigsfolchett 
som bådhe uthan landz nu nylighenn värffvedhe äre, såssom och 
dhem som här udi landett tilförende sigh bruka lathett, spende- 
ret, szåsom räkenschapenn som klar och richtigh är, schall utt- 
vijse, och ännu inthett vederlagh derföre bekommitt, derföre så 
bedher jagh M. B. att hann vill hooss K. M:t begå, att hijtt 
måghe någre krigz Commissarier medh förste förordnes som här 
kune krigzfolchett contentere, effter migh icke är mögligitt, att 
vara både Fälttöffverste och Commissarius, szå vardhe dhe för- 
nimmandhes hvad ränte och opbördh och hvadh uttgifft här der- 
emoott faller, och schall räkenschapenn uttvijse hvadh inkomp- 
stenn här till rantat haffver, och att thett till krigzfolchet och 
icke miq nytto användt är. Förseendes migh till M. B. att hann 
härom bestellandhee varder, szå att jagh må någhon lijse udi så 
måtto aff dhem haflfve. Befalandes M. B. här medh och altijdh 
samptt medh altt thett honom kärtt är, Gudh Alzmechttigh till 
långhvarigh vällmåghe Brodervillighenn. Aff Nougordz slott 
denn 1 Augusti åhr 1613. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



47 

Käre broder her Axell Oxenstierne, breflfvijsere Helgie Jes- 
perssonn är fördenschuldh här så läuge oppehoUenn vordenn, 
eff*ter här inthett synnerligitt udi långh tijdh för änn nu före- 
fallitt hafFver, dermedh man kunde honom derhedan affardige. 
Den andre enspeningeren Iver vidh nampn, som hijtt för någon 
tijdh sedan ankom, haffver man här qvar behoUitt, till dess man 
kan förnimme vijdare kundschaper iffrån Tiphnie och andre 
orter här udi landet, då han skall häriffrånn affärdiget bliffve. 



19. Nowgorod den 3 Augusti 1618. 

Förord för ryttmästaren Lorenz Wagner, Bom trollgen genom förblandning 
med Saderlender blifrit hos E. M:t angifven för olagligheter i Norr- 
land och f. D. Tore omistlig, då flere officerare voro sårade och sjuka 
och han förde befälet öfver ryttarne vid Tichvin. 

Mijnn broderviUigh etc, Välbornne käre broder, her AxUl 
Oxenstierne, effter dett Ryttmesterenn Loren dz Wagner, är för 
K. M:t ahngifvenn, att hann almogenn i Nårlandenn der hann 
färdas och igenom dragitt hafver, stor öfvervåldh och orätt skulle 
tilfogatt hafva, h vårföre hafver H. K. M:t migh nådigst til- 
schrifvidt och befaltt, att jagh honom så snartt han hijtt ahn- 
komme, till H. K. M:t försende skall, och stå sijne åklagere till 
rätta, hvilchenn H. K. M:tz befalningh jagh hörsnmligenn gärnna 
effterkomma ville. Men effter hann till dett högste försvär och 
endschyller sigh, att hann ingen öfverlast almogenn der hann 
framdragitt giordt hafver, allcnest hvadh hann till sitt nödtårff- 
tigtt oppehälle effter H. K. M:tz pass och nådige tillåthelsse af 
dem fordratt och bekommidt (menn Suderlennder medh sine 
ryttere skole der i landett mechtta illa huss hållitt, emedann Lo- 
rendz Wagner der i landett var, och känn skee att dett blifver 
honom tillrecknadt, emedann hann säger sigh hafva afiverdtt 
deris öfverlastt så mykitt honom hafver stått tillgörendes, så att 
h/inn hafver deröfver måstt vijke för dem, när de äre honom för 
starke blefnne) deropå hann och förmhener sigh förskaffe pre- 
sternas och almogens bevijs ifrånn Norlandenn igenom sijnne 
utfikickede. Hvarföre hafver jagh behållitt honom här qvar och 
förskickett till Thifine att ahnföre och förestå mijne cornettz 
ryttere, öfver hvilckc hann Ryttmestere är, effter hann der svåre 



Digitized by VjOOQIC 



48 

väl behöfves, medann någre af de andre befälenn der af fien- 
denn saigede och skamferede ähre, och man icke monga af dem 
här hafver som man känn i sä motto bruke till att ahnföre 
fålck, och sielf känn jagh icke heller här ifrånn komma. Beder 
fördenschuldh att mijn K. B. ville göre väl och för honom hos 
H. K. M:t i all underdånigheett intercedere, att H. K. M:t inge 
onådher till honom derföre fatta ville, uthann för een nådigh 
och gunstigh Konungh och herre vare, hann vill och tilbiuder 
eigh deremott sijnn trogenn tienstt så häreffter som här till be- 
vijse, såsom och lijf och blodh hafve ospartt för H. K. M:t och 
Sveriges crona när så känn omträngie. Förmodendes att mijn 
K. broder är hanns gode medlare hos H. K. M:t och sakenn 
till dett bestte uttyder, effter mijn B. är väl vitterligitt, huru 
lenge han Sveriges crono tientt hafver, och sigh altijdh troligen 
och manligenn både här i landett såsom och annorstedz förhål- 
litt, såsom och derföre att hann förestår mitt eigitt cornett, der- 
före jagh icke hafver kunnedt underlathe så flittigtt för honom 
intercedere. Mijnn K. B. ville och till dett bestte uttyde, att 
jagh hafver behållitt honom här qvar, så att H. K. M:t icke må 
dett i denn meningen optage, lijkesom jagh H. K. M:t vilie och 
befalningh icke effterkomma ville, hvilckett vijdt vare ifrån migh, 
uthann dett är för be:tte orsaker schuldh skedt, effter hanns 
tienstt här nu vil behöfves. Udi hvadh måtte jagh känn vare 
mijn K. broder till vilie och broderligh benägennhet igenn, gör 
jagh altijdh gärnna, sådantt hann och för aijnn perssonn öfver- 
bödigh är att förskylle. Befalendes här medh mijn K. B. 
flamptt altt dett honom kärtt är, Gudh Alzmechtigh till all 
välmåge broderkärligenn. Datum Nougordz Slått den 3 Augusti 
åhr 1613. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Käre bror, h. Axell, efter jagh förnimmer att 
några Wagners misunnere, och de megh och föga gott unna, 
honom hoss Hans K. M:tt uthan stor orsack förfölia, hvarföre 
beder jagh min K. B. han ville icke allenest för min skuldh undt 
[o: utan] för retvisans och hane ehrlige och manlige förhollande 
honom sigh late vare befalledh; ty ner en partt toke angifvere 
sitte hiemma och hafve store ordh, so moste han sä vell som 
andre retskafiens karlar setia dett kerste till. Doch förseer jagh 
migh visserligen till min K. B. att han betre sodantt varder be- 



Digitized by VjOOQIC 



49 

tenkia, en de, hvilken Gudh så mykett förstondh inte gifuedh 
haffver. Jagh skall altidh tienc min broder till vilia i hvadh 
mötte jagh kan. Vale. 



20. Nowgorod den 28 Augusti 1618. 

Missnöjd för det 1 instrnktionen för ombuden vid förestAende underhandling 
med Byssame i Viborg Henrik Horn såsom äldre rådsherre fått plats 
framför honom, begär han att få stad na i Nowgorod och brefvexla med 
ombuden, samt ersättning för värfnlng af ett regemente Tyska soldater. 

Min venlighe etc. Välborne her Axell Oxcnstierne, broder 
och tillförseendes förtrogne venn. Endogh jagh fast ogärne M. 
B. medh denne rain schriflfvelse udi denne rain privat sach be- 
niödhe ville, dogh haffver jagh för efftenne orsacher icke kun- 
nett der medh underlathe, uthann lather M. B. här medh ven- 
lighenn vette, att jagh aff* denn instruction, som commissarierne 
udi Vijborgh staddhe giffvinn är, förnummitt haffver, huru så- 
som Hindrich Hornn är migh deruti föredraghenn, igenom hvadh 
orsach thett och helst känn sclieedt vara, och der dett vore der- 
aff* förorsachett, att hann för änn jagh udhi Rijkzens Rådh fordrett 
och antaghin är, szå förhoppes migh, att jagh haffver K. M:t 
och Sverigis crone denn tienst (uthann beröm att schriffVa) be- 
vist och sådantt kall betiäntt, som hans embethe faller lijkmät- 
tigt är, haffver thett och een rum tijdh beklädt för änn hann 
udi Rijkzens Rådh kom, der till medh haffver jagh och Szverigis 
crone aff begynnelsenn längher änn han tientt, och derutöfver 
mykitt ondt uttstått, szå schall icke heller synnerligen schilia 
opå beggis vhår åldher (effter icke annars vara känn, änn jagh 
måste nu emoott min villie så nogha dett altt öffvervägha), szå- 
8om och här i landhett mitt orabetrodde embethe medh mykin 
mödho, bekymmer och fhara opå fempte åhrett så förestått haff*- 
ver, att jagh för Gudh, H. K. M:t och hvar ehrligh mann vill 
tryggelighenn till svars stå, och fördenschuldh deste heller för- 
mendt denn ähre och gode narapnn, som min HuHgh fadher efflber 
sigh leefft haffver, vidh machtt och i sitt esse holla, szåsom och 
effter vår n:ge fordom konungz, Konungh Carls (höglofläigh i 
åmminnelsse) n:ge breff och löffte, och vår aller nådigste Ko- 
nungz nu regerendhes n:ge tillseijelsse migh udhi min tienst 
förbättre, så väll som andre ährlighe karlar för migh giordt 

Axel Oxenstierna II: 5. 4 



Digitized by VjOOQIC 



50 

hafive, och ann hooss högb:te K. M:t och fremmandhe herrar 
och potentater vederfhars, änn att jagh udi någonn måtto skulle 
förringatt bliffva, szåsom nu tilbiudhes, ty der be:te argument 
gälla mhå, szå vill der afF fölgie, att jagh och flere andre som 
nylighenn för migh i Rådett fordradhe äre, cedere skall, och 
medh denn ringeste iblandh dhem bliffva, oansedt dhe udi lijk- 
måttigt embethe tilförendhe medh migh icke tientt haffve, och 
derföre, såssom och för flere andre orsacher, såghe heller, att 
jagh medh thett Rådz embethe måtte förschåntt bliffva, effter 
jagh är förgäten vordhenn, när andre bleffve dher till antagne^ 
och nu omsidher medh Philipp Skedingh lijka giordh och vidh 
ändhann satt, endogh vij icke lijka ståndh beklädt och tiänst 
giordt hafive, hvilkett migh fast till hiertatt går, helst effter så- 
dantt icke allenest migh till förklenringh scheer, szå väll här 
hooss dhenn heele Rysche nationen, denn jagh på n:ge höghe 
öff'verhettens vägner een tijdh bårtt åth förestått haffVer, szåsom 
hooss alle andre herschapp, som här om vitterligitt bliffver, uthann 
och dhem som jagh aff* högre och nidrighe ståndh och condition 
här till commenderet haff*ver, till vanähre och nesa ländher. Och 
aldenstundh min brodhcr migh genom sinn schriffvelsse tillsagtt 
haffVer, att hann vill vare oförtrutin att vette mitt gagnn, ähre 
och vällfärdh udhi alle måtto, derfhöre jagh M. B. flijtelighenn 
betackar, migh och dher till förlåther, hvarfhöre bedher jagh 
M. B. att hann vill hooss Kon. M:tt dhenne sak på thett foge- 
ligeste andraghe, och min undherdånighe schriffvelsse till H. K. 
M:t till thett bäste uttydha, szåsom thett icke heller aff* hög- 
färdh eller ähregirighet androm till förachtt scheedt är, ty jagh 
unner hvar och een gärna eff*ter sitt ståndh och embethe sin 
tilbörlighe ähra, när jagh och derigenom må oförachtedh bliffva, 
uthan allenest till dhenn ändha scheedt, att thett embethe jagh 
på K. M:tz vegner beklädher, må så väll här hooss oss, såsom 
udhi andre fremmandhe landh, H. K. M:t sielff" till ähre, udhi 
hvilkens nampnn jagh och commenderer, udi sin grad och esse 
bliff*va, szåsom och jagh för min personn så väll som andre min 
tiänst åttniuthe. Elliesth må jagh eller någhonn annan inghen 
lust haffVe sådhantt kall, medh så stor mödhe och bekymmer, 
som här till scheedt är, här eff'ter att betiene. Och aldenstundh 
jagh och nu tröttes vidh samma embethe, helst effter jagh så 
länghe och stadigt thett förestått och uthärdatt haffVer, hvarfhöre 
bedher jagh M. B. att hann vill obesvärett vara, så vidt hooss 
K. M:t begå. att jagh icke allenest medh dhenn handhell udi 



Digitized by VjOOQIC 



51 

Vijborgh medh Rysserne berammett är, mhå förschåntt bliflFva, 
efter jagh haffver dess föruthann nogh att göre medh krigzsa- 
kerne här i landett, och här nu inghenn är, som i min stadh 
här blifva känn, uthann och dertill förhielpe, att jagh medh 
allonne häriffrånn förlossatt bliflfva, szå att jagh må H. K. M:t udi 
undherdånigheet besökie, och reedhe och bescheedh för mitt 
ombetroddhe embethe, szäsom och H. K. M:t om allerhandhe 
nödtorfftighe saker och dette landz lägenheett, som H. K. Al:t 
och Sverigis crone kune vara tiäntt medh, imdherdånigh berät- 
telse göra, szåsom och medh thett samma mine egne privat sa- 
ker, H. K. M:t i underdånigheet andraghe, emedan jagh förnim- 
mer, att der man icke är sielff, der bliffver och icke hans huflf- 
vudh tvettatt. Förmodendhes i all undherdånigheett, att H. K. 
M:tt icke Icgger migh mhere tunga härutinnan opå, änn jagh 
dragha känn, helst effter jagh icke mhere änn någonn anner der 
till förplichtet är, aldenstundh jagh nogsamptt mitt glas till rörs 
uttstått haffver, uthann dhe som vele fordelen i ährenn haffve, 
dhe mäghe och omakett medh uttstå, och dheris rädslagh exe- 
quere dhett bäste dhe kune; ty ändogh jagh kenner migh schyl- 
digh min allernådigste Konungz och Sverigis crones bästhe vette 
och sökie, hvilkett jagh och effter min yttersta machtt och för- 
stondh gäme göre vill, szå känn jagh lijkväll icke tiena för 
androm migh till förachtt och förklenringh, szäsom jagh här till 
medh tolemodh giordt haffver, der om jagh nu icke mhå eller 
känn så vidtlifftigt schriffve, såssom jagh orsach dher till haffver, 
uthann vill dher medh inneholla till dhess Gudh vill, att jagh 
kan fhå tale medh min broder, då M. B. schall förnimrae, att 
jagh icke aff ähregirigheet uthann för schälighe orsacher migh 
derutöffver besvärett. Förseendes migh aldelis till M. B, at 
hann dhenne min schriffvelse i bäste måtton optagher, och effter 
sitt löffte mitt gagnn och vällfärdh härutinnan vettandhes, szå- 
som och der till förhielpandes vardher, att jagh medh thett första 
må godh och nådigh svar iffrånn K. M:t medh dhenne min utt- 
skickadhe Morthen Lax bekomma, hvilken M. B. vill sigh och 
latha till all godh befordringh vare befhalett, effter hann här i 
landett hooss migh städigtt haffver sigh bruka lathett. Udi mid- 
ler tijdh vill jagh såssom tilförendhe krigzsnkeme här i achtt 
haffva, thett bäste jagh känn och migh står till görendhes. och 
commissarierne i Vijborgh stadde äre, om alle nödighe och an- 
legne saker här förefalle kune altijdh vette lathe, och min[e] 
ringhe betenkiandhe derhooss derutinnan dhem meddele. Udi 



Digitized by VjOOQIC 



52 

hvadh måtto jagh känn vare M. B. till viUie, tienst och behagh, 
vill jagh altijdh finnes villigh och öffverbödigh. Befalandes 
M. B. etc. Aff Nougordz slott denn 28 Augusti åhr 1613. 

D. T. B. 

och altidh till tienst 

Jacobus de La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Käre bror her Axell Oxenstierna, endoch jagh 
fast ogerna hafiVer bemött min B. medh denne min egen privatt 
säck, så haffver jagh doch icke kunnedh gifue migh tilfres, för 
en jagh min B. detta, som migh så hortt till hierta gott som 
nonsen nogen säck, skulle till kenna gifua och medh honom 
(huilken jagh för min förtrogneste ven holder) derom comuni- 
cera, beder för den skull min K. B. tienstvilligen och fliteligen, 
att han sitt trogna och broderliga hierta, migh i denne saken 
(sosom jagh dett och icke tvifler) ville bevisa och Hans Ko. 
Maij. heruthaff dett nödigaste, sosom jagh so vidhlöftigh till min 
B. skrifvedh, på thett fogligaste och medh lempa förarbeta, och 
so laga, att jagh för all min mödhesamme tienst icke må hafve 
nesa och spott til täcke, hvilkedh föge betre ähr, om detta må 
hafva sin framgongh. För8[e]endes migh visserligh till min K. B. 
han vare dett bestå ramandes; ty jagh tager Gudh till vitnes, 
att jagh detta icke moverar för nogen öfvrigh(!) ehregirighett, 
uthan att om jagh icke kan förbetra migh, att jagh doch icke 
må förringra migh. Så är och min B. och vell viterligedh, att 
man mehr för ähran och ett gott namptt [o: nampn] strider her 
i verden en för nogedh annedh versligh tingh, derföre hoppes 
jagh, att min K. B. migh deste mehr detta till thett beste op- 
tager. Uthi hvadh måtte jagh nonsen kan och förmå tiena min 
K. B. och alle hanss, skall han finna migh altidh mehr en redh- 
bogen. Begerer och tienstvilligen, min K. B. ville helsa sin kere 
fru mor, husfru och syskon, medh min villige och broderlige 
tienst. Vale et iterum vale. 

RikskanslerDS anteckning: Ankommedt till Wäsby den 16 Octob. Anno 
1613 med Mårten Lax. 



Digitized by CjOOQIC 



53 



21. Nowgorod den 17 September 1613. 

Bmedan kläde ej kan fås der i landet och solden ateblifvit, är fara för upp- 
resning bland det myckna utländska krigsfolket; Mönichofens soldater, 
hade nyligen hoptals rymt frän Tichvin. 

Min venligh etc. Välborne her Axel Oxenstierne brodher 
och tilförseendes godhe vann, huru sackerne och lägenheterne 
här i landet nu förevetter, vardher min brodher aff min under- 
dånige schriffvelsse till Kon. M:tt väl förnimmandes, och för- 
denschuldh [jag] icke vill M. B. medh någon vidhlyfftigh repe- 
tition deruthinan beraödha, uthan vill allenast här medh M. B. 
påmintt hafva, att effter honom är väl vitterligitt, hvadh för 
fremmande krigzfåjck, som här i landet nu allreedhe är, och än 
ytterraeere ifrån Sverigie hijt förmodhes, hvilcka allredhe opå 
deres besåldningh, såssom och i synderheet opå klädhe emot 
vintheren hårtt fordra, effter dhe dher medh bara illa försedde 
are, der till man nu här ingen rådh eller medhel veet sådant att 
schaffa dhem, aldenstundh här i landet inthet klädhe tilfångz är, 
ty iffrån Wologda*) och andre städher dedhan klädhe tilförende 
plägar komma, scheer nu ingen tilförningh, derföre at samma 
städher äre aff dhe Pålnsche Casacker, som aff och ahn här i 
landet draga, utplundradhe och affbrendha, i lika måtto för- 
hindra och dhe Ryska Casacker, som sigh och opå åtschillige 
orttar til samman rootatt hafva, hijt all tilförningh utaf landet. 
Min brodher vill fördenschuldh Kon. M:tt derom påminnelsse 
göra, och dher till rådha och medel söckia, att man må iffrån 
andra orttar så myckit klädhe hijt bekomma, som krigzfålcket 
kunna behöffva, szåssom och elliest medh peningar betenckte 
blifva, effter man kan niugast och medh största mödha så många 
penningar för thet oproor här i landet nu är åstadhkomma, at 
thet krigzfålck här i Nåugorden uthi garnisson liggia kunne der 
medh underhåldne bliffva, szåssom M. B. af min förre schriff- 
velsse väl förnummit haffver, hvadh för armodh och ringe in- 
kompst här i landet nu är, och faller. Pörseer migh förden- 
schuldh till M. B. att han sin flijt der uthinan gör, att man må 
dher medh undsatt bliffva, på dett att krigzfålckett mågha till 
trogenn tiänst villige hållas, elliest är till att befruchta, att the 
fremmande tagha beslett medh tenderna, och något obeståndh 



*) Nederlagsplats för varor, komna öfver Archangel. 



Digitized by VjOOQIC 



54 

sigh före, emedhan dhe här i landett så starcka äre, och ann 
yttermeere bliffva, så at man medh Sverigis krigzfålck som här 
ärc dem icke till hörsamheet tvinga känn, såssom Mönickhåfvens 
säldatter under Tiphin liggia haffva alredha understådt sigh emot 
deris förmäns förbudh vidh 15 och tjugu perssoner dageligenn 
uthur legret sin koos dragé, och nu nyligenn på en dagh vidh 
pass 150 sigh der utur lägret begiffvit, föregiflFvandes att the för 
mangel på klädher icke kunndhe der lenger bliflfua. Om dhe 
äre dragne uth på bygden at skafa sigh maat och klädher, eller 
och medh allone bårtrymbdhe, varder tijdenn medhgiffvendes. 
Hvilcket M. B. vill Kon. M:tt till gemöt föra, opå dett att all 
obeståndh må i tijdh före kommit bliflFva. Dette haffver jagh M. 
B. denne gånge uthi all välmeningh icke kunnett oförmältt 
lathe. Befhalcndes etc. Datum Nåwgordz slått denn 17 Sep- 
tembris åhr 1613. 

Hvadh denn enspeninger Anders Olufzssonn anlangar, som 
medh Kon. M:tz breff hijt senest ankom, szå är han här kom- 
men uthi schada för een Norlandz höfvidzman, hvilcken han för 
handh i desse dagar ihiälstucket hafver, och eflfter samma saack 
hafver änu icke för annat bestellande kunnet blifve förhördh, 
effter dhe hafva hafft skuldh opå bådhe sidhor, som man för- 
numitt haffver, derföre så bliffver han här anholden till dess 
det schee känn, sedhan schall han medh samma ransackningh 
till Kon. M:tt försendh blifva. 

D. T. B. 

och altidh ti[ll] vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscriptum på ett särskildt blad*). 

Salus(!) Käre bror her Axell Oxenstierne, effter jagh haffVer 
opå min eghen omkåstnadt besteltt ett regemente Tysche sol- 
dater iff*rånn Tyschlandh, hvilke hijt i landet udi tiocka tarfven 
ankome, som sigh till 4000 rijkzdaler belöper, och jagh för dhenn 
oförmögenheet och ringhe inkompst här i landett udi denne oro- 
lighe tijdhzens lägenheett faller, kan icke komma till mitt veder- 

♦) Att det hör till föregående bref synes troligt af det yttre. Betalning 
af den här uppgifna kostnaden fÖr värfning af ett regemente omtalas å nyo 
i N:o 26, såsom förestående. I K. Br. tfll De la Gardie af d. 6 S^t. 1613 sä- 
ges, att Reinhold Taube blifvit några dagar fornt afsänd till Narva med 4 
komp. främmande soldater, och d. 23 Dec. omtalas han såsom död. Registr. 
se 417, 992. Han hade enligt Videkindl stnpat vid Aagdow. 



Digitized by VjOOQIC 



55 

lagh igbenn. Derfhöre bedher jagh M. B. att hann vill hooss 
K. M:tt dhcrtill hielpe, att jagh må fhå ährligh invissniugh till 
Coparbergett på 25 schippundh kapar, till dess att samnm summa 
känn bliffve bettaltt, der medh jagh må kune till fridz stelle 
mine creditores, hvilke och haffve förstrektt till samme soldater 
cen summa udi vergier och andre nödtorffter, och migh dagli- 
ghen om dheris bettalningh öflfverlöpe, aldenstundh denn ter- 
min oss emillan giordh, är alleredhe förbij, der till jagh nu 
inghen rådh veet. 

Och effter jagh haffver förnummit, att Reinholtt T[a]ube hafi- 
ver afifdankett sine soldater, derföre är jagh tillfridz att opdrage 
lionom samme regemente oppå billighe conditioner, szå framptt 
Jagh känn min bettalningh udi så måtto i koppar som förb:tt 
är, bekomme. Förseendes migh till M. B. att han härutinnan 
veet mitt bäste hooss K. M:t, att jagh må för mine uttlagde pen- 
ningar bettalt bliffve, helst eflter samme penninger äre icke illa 
anlagde, medhan samme soldater komme hijtt udi högh tijdh, 
bådhe till Iwangrodz belägringh, szåsom och sedan emoott de 
Bysche Cassacker, såssora då starke här udi Nougordz länn in- 
föUe, udi denn achtt, att de hadhe velett begiffvit sigh hijtt till 
Nougordenn opå den förhopningh, att bårgerskapett schuUe dem 
tillfälle, szåsom och till äflFventyrs hade kunnet scheedt, der de 
hade fhått fremie deris villie. Min K. B. Gudh befalett. Datum 
ut in literis. 

Egenhändigt: Käre bror, jagh förhoppes visserligen, min B. 
ähr migh i denne saken behielpeligh, teslikes och denne unge 
karen jagh till Hans K. M. medh denne brefven [sänder] till 
thett beste beforder, efter han migh här i lande troligen folgtt 
taflfver. Jagh tiener min K. B. altidh gerna igen. Vale. 

D. T. B. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



22. Nowgorod den . . September 1618. 

Tichvins belägring är upphäfven, emedan Möniohofens soldater aflägsnat sig, 
och kunna de ingen tjenst göra, förr än de fä kläder och penningar. 

Min brodhervenlige etc. Käre brodher, her Axel Oxen- 
stieme, igenom hvadh orsacker denn godhe begjnnelsse och för- 



Digitized by VjOOQIC 



56 

håpningh som vij hadhe för Tiphine ähr icke fortgången, varder 
M. B. afl" min underdånige echriffvelsse till Kon. M:tt väl för- 
nimmandes. Och aldenstundh Mönickhåfvens såldater som störste 
orsacken dher till äre, schole mechte ovilligh till yttermeere 
tiänst vara, der före at dhe medh klädher bara illa försedde äre,. 
endoch jagh hafver holpet dem medh schoor och hvadh man 
haffVer hafft rådh till sedhan dhe hijt kommo, szå hafva dhe 
lickvel inthet velat dvelgias under Tiphine, ehvadh medhel och 
hielp deres förmän haffva dhem föreslagitt, skole och änu latha 
höra sigh, dher dhe hoopevijs emellan Tiphine och här opå lan- 
det draghe, att dhe vele sigh här uthur landet begiffva, doch 
hafver jagh dem hijt till Nåugordenn beskedhet, huru dhe vardha 
sådantt effterkommandes fhår man see, och dher man än kundhe 
medh våldh och godhe ordh förmhå dem till att blifiVa här i 
landet qvar, zså kunne dhe lickväl ingen tiänst göre, för ähn dhe 
fhå klädher opå sigh, och någre penningar opå deres besåld- 
ningh bekomma, ty dhe seigie sigh hafva tiänst nog giortt för 
denn besåldningh dhe i Sverigie utbekommo, när dhe hijt drogho^ 
Hvarföre bedher jagh M. B. nu såssom tilförendhe, att han vill 
dher till rådha och hielpa, at hijt måtte komma så myckit klädhe 
i höst som' till be:te Mönickhåfvens så väl såssom till dhe andre 
såldatter här äre, som och sletne och refne gå, och derföre icke 
heller synnerligenn villige äre, behöfves vill, szåssom och at dhe 
medhel måga tilgripas, derigenom dhe och mågha medh någre 
penninger opå deres besåldningh betenckte blifFve, effter här i 
landet för dett oproor och oförmögenheett iblandh allmoghen nu 
är ingen rådh dher till finnes, ty elliest fruchtar jagh, att the 
varde sigh något obcståndh företagandes, och synnerligenn Mö- 
nickhofvens såldatter, effter dhe allreedha sigh så selsampt ahn- 
stella, ähr och sådantt öffverdådigh partij såssom M. B. väl vit- 
terligitt är, huru dhe sigh i Stockholm uthi Kon. M:tz närvaru 
förhållitt haffva, att dhe inge förmaningar varda achtandes, eller 
sigh til fridz giffvendes, medh mindre dhe fhå denn deel dhe 
schole hålle opå och nödhtårffteligen behöffva. Försehr migh för- 
denschuldh till M. B. att han varder sitt bedsta i säcken göran- 
des, effter som han väll besinner, att deropå macht ligger, at 
samma fålck, så väl som det andra krigzfolcket här äre, mage till 
trogenn tiänst villige hållas, att denn ene hoopen icke må för- 
orsacka denn andra till någet obeståndh, där uthinan jagh vill 
för Kon. M:tt och hvar ehrligh mann för ursechtatt vara, der så 
vidt komme (dett doch Gudh nådigest afvergie) aldenstundh jagh 



Digitized by VjOOQIC 



57 

noghsampt och esomofitast tidigh varningh derom giortt, bidien- 
des M. B. at han vill migh till godha hålla, att jugh hooom så 
åffta här om bemödher, h vilket jagh icke gärna giordhe om 
nödhen och lägenheeten thett icke så hårt krafde. Befhalen- 
des etc. Datum Nåugordz slått denn . . Septembris åhr 1613. 

D. T. B. 

och altidh til tienst och vilia 
Jacobus De La Gardie m. p. 



23. Nowgorod den 9 Oktober 1618* 

Förord för ryttmästaren Erik Börjesson och löjtnanten Petter Broms, hvilka 
hos Konungen ämna söka ersättning för munderingar och vapen, som 
de mist under krigstjenst. 

Mijn brodervillig etc. Välbornne her Axill Oxennstierne 
broder och tilförseanndes synnerligh gode venn, betackar jagh 
min B. för altt gått migh af M. B. stiidis och ofFte giordtt och 
bevijstt är, hvilckett jagh modh all brodervilligh benägennhet 
och altt gått igenn altijdh gärnna vill förskylla. Och känn M. 
B. här medh brodervenligen icke förhålle, att effter brcfvijssere 
välbördigh och manhafftige Erich Birielssonn, som een tijdh bårtt 
ått för een ryttmestere för mitt cornett varitt, och Petter Broms 
leutenamptt under v[älbördig] Claes Christiernssons phana, hafve 
sigh nu på fämptte åhr här i lanndett till Kongl. M:z och Sve- 
rigis Cronos gagnn och bestte troligenn och flittligen bruke 
lathet, och både i marckenn för fienndenn såsom och i belägrin- 
gerne och annorstädz såledis förhållitt, och sådantt lofFordh och 
nampn inlagdtt, som ährlige trognne Svenske mäun och befäligz- 
habere hafver ägnett och bordtt att göre och väl ahnstår. Hvar- 
före dhe och igenom deris ärlige och manlige förhållennde äre 
någre åttskillige gånger af fienndenn blefnne skuttnne och illa 
sargede, såsom och mist deris hesttar och tygh, att dhe äre nu 
så af iigh kompnne, att dhe ingenn tiennstt här nu yttermhere 
kunne bevijsa, för ähnn dhe nogonn hielp och vederlagh af Cron- 
nan bekomme kunne till att oprustte sigh igenn, helstt effter dhe 
ringe till besoldningh för den mangell här opå peningar är, be- 
kommitt hafve. Hvarföre hafver jagh effter deris begärann och 
flittigtt ahnhållende dem till Högb:te H. K. M:t förlåffvett. och 



Digitized by VjOOQIC 



58 

om deris värff och nödh i all underdånigheett hos K. M:t att 
andrage och tillkenne gifve, eåsora och denne mijn förschrifft 
till M. B. meddeltt, aldenstundh att dhe för deris ärlige och 
manlige förhållende all godh befordring värde äre. Ahr förden- 
fichuldh mijn brodervenligh begärann, att M. B. ville väl göre 
och lathe dem vare sigh till dett bestte befaledhe, och i allo 
måtto dhe kunne mijnn B. tillijte, beforderligh, och hos H. K. 
M:t der till förhielpe, att dhe medh nogott underhåldh, förlä- 
ningh och annen vederlagh hos H. K. M:t för deris skadestånndh 
nådigestt måtte betencktte blifive, opå dett att de i så måtto 
deris trogen tienstt, ärlige och manlige förhållennde mage till 
dett bestte åttniuthe, och derigenom blifva förorsakede Högbrte 
H. K. M:t och Sveriges Crono all ytterligere trogenn tienstt be- 
vijsse. Förseanndes att M. B. är dem till dett bestte beforder- 
ligh, uthi hvadh måtto jagh känn vare M. B. till brodervilHgh 
och vänligh benägenhet igenn gör jagh altijdh gärnne. Befalen- 
des etc. AfF Nowgordz slått denn 9 Octobris åhr 1613. 

D. T. B. O. V. 

Jacobus De La Gardie m. p. 



24. Nowgorod den . . Oktober 1618. 

Begär enträget sändning af kläde före vinterns inbrott och anvisning till 
Ståthållaren ooh Kamreraren i Finnland att betala det kläde, hvarför 
han sjelf står 1 ansvar hos en köpman 1 Reval. Åf Mönlchofens soldater 
äro öfver 600 nu åter samlade, men äro mycket utblottade. 

Min brodhervilligh etc. Käre brodher her Axel Oxenstierne, 
endoch att Kon. M:tt förmähler i sin nådige schriffVelsse, sigh 
ingen undsetningh i höst eller vinther till krigzfålckzens conten- 
tering för rickzens olägenheett och besväringer schuldh, kirnne 
hijt göre lathe, szå är man lickvell uthi denn underdånige för- 
håpningh, att H. K. M:t för dette landz oförmögeuheett schuldh, 
derom jagh H. K. M:tt nu i underdånigheett tilschriffvit hafver, 
varder krigzfålckett icke aldelis förlåthendes, uthann lickvell denn 
nådige förseungh görendes, att hijt må någon hielp och bistondh 
uthi peninger och klädhe, effter rådhen och lägcnheeten, medh 
första mögeligitt är schee, aldenstundh krigzfålckett ingeledis 



Digitized by VjOOQIC 



59 

kunna uthan klädher sigh emott denn kalde vinther, nu tilstun- 
dhar, behielpe eller någon n tiänst göra, såssom M. B. väl besin- 
ner, der till' man nu bär i landett slätt ingen rädh eller medhel 
Teett, ty denn ringe allmoghe som änu behålden är, kan niugast 
medh störste besvär försörgia krigzfålckett medh deres lijflFz 
oppehelle, szåssom fuller tijdhenn varder vijdere medhgiffvendes. 
Hvarföre dher icke så myckitt klädhe känn iffrån Sverigie till- 
vägha kommas, som till krigzfålckett här i landett behöffves vill, 
szå bedher jagh M. B. att han vill H. K. M:tt der till förmå, 
att H. K. M:tt giffver migh sin schriffteligh försåckringh deropå, 
att hvad som jagh uthi klädhe i Räffle och andre orttar till krigz- 
fålckzens behoff optingha och annama känn, schall i tilkom- 
mende ezåmmar medh kappar, järn och andre varur betaltt bliffva, 
så vill jagh all mögeligh flijt däruthinan göra, elliest understår 
jagh migh inthett klädhe till krigzfålckett optinga, effter jagh 
allredha nogh skylligh är, för dhet klädhe som i fiordh och för 
åhrs till dem optogz, som änu till 13000 daler der aff obetaltt 
är. Och effter denn Räffvelske bårgaren Claes Grambou vidh 
nampn, som störste deelen dher aff försträckt hafver, om hvilckenn 
jagh M. B. tilförende tilschrifvit haffver, änu icke det ringeste 
opå dhe 7000 daler, som hann till Finlandh opå Kon. M:tz nå- 
dige behagh för sin lefvereringh in vijst är bekommitt, oanseedt 
att hann haffver hafft sin tiänncre dher liggiandes öffver et åhr 
på stoor omkåstnatt, hvarföre bedher jagh M. B. att han och 
vill der till förhielpe, att Kon. M:tt lather schriffva till Stådt- 
hållaren och Cammareraren dher i Finlandh, att the honom 
samnaa summa betala, på thett att jagh honom må qvitt bliffva, 
effter han håller sigh till migh, derföre att jagh haffver låffvett 
att villia skaffa honom sin betalningh, och tilfridz Stella lijka 
såssom för min egen schuldh, förseer migh fördenschuldh till M. 
B. att han der till förhielpcr, szåssom och så lagar, att krigz- 
iiålcket mage genom något medhel medh peningar och klädher 
betenckte bliffva. Elliest fruchtar jagh, att Rysserna som i vinther 
kunna sigh uthan tviffvel efter deris gambla vahna sterckia, 
vardha dhem uthi huusen och badhstugerne för klädhlöse schuldh 
effter deris eigen villia öffverfallandes, emedhan störste deelen 
aff krigzfålckett, och särdelis Mönickhåfvens såldatter som opå 
siunde hundradhe sigh nu igen församblat haffva, opå klädher 
myckitt förblåttadhe äre, szå att mann allredha seer sin skam och 
yncka opå dhem, och ingen stedz dhem brucka känn, för än dhe 
fhå något opå sigh. Detta jagh M. B. uthi all välnieningh icke 



Digitized by VjOOQIC 



60 

hafver kunnet förhålle. Befhalendes M. B. etc. Aff Nåugordz 
slått denn .. Octobris åhr 1613. 

D. T. B. O. V. 

Jacobus De La Gardie m. p 

RikskanslereDs anteckning: Ankommedt till Vesterähs den 11 Decemb. 
An. 1613. 



26. Nowgorod den 17 November 1618. 

Förord för öfverstlöjtnant Robert Poyler att få i Skottland yärfva mer krigs- 
folk, emedan hans kompani blifvit sä förmlnskadt, att det måst fördelas 
pä andra. 

Mijn brodervilHgh etc. Välborne her Axill Oxenstierna, bro- 
der och synnerligh gode venn, jagh känn M. B. här medh bro- 
dervenligen icke förhålle, att efFter breffvijssere Öfverstte Leute- 
namptten Robertt Poyler är blefven opå sitt companie som han 
förestått hafver, här i landett så försvagatt, att hann hafver måstt 
dett lathe under andre companier försticke, och fördenschuldh 
begärett förlof Kongl. M:t, vår allernådigesttc Konungh ochherre^ 
i all underdånigheett att besökie och sin trogen n tjenst ytter- 
ligere tilbiude och praesentere, hvar H. K. M:t nådigestt täckes 
honom att bruke, antingen att förskicke utt till Skottlandh att 
värfve mhere folck hijtt inn (hvilcke i tillkommende vår här i 
landett väl vele behöfves) eller hvar H. K. M:t synes, så är hann 
öfverbödigh så häreffter som här till sin tienst bevijse. Och al- 
denstundh hann sigh altijdh både udi Lifiandh såsom och här 
hos migh, till H. K. M:tz och Sveriges cronos gagn och bestte, 
troligen och flittligenn hafver bruke lathett, och sådantt nampn 
och lofordh inlagdtt, som een ärligh befälighabere hafver ägnett 
och bordtt och väl ahnstår, hvar fö re är mijn brodervenligh be- 
gärann att M. B. ville lathe sigh vare honom till dett bestte be- 
falett, och hos H. K. M:t der till förhielpe, att H. K. M:t honom 
för een gunstigh och nådigh Konungh och herre vara ville, och 
hans trogen tienstt och manlige förhållende nådigstt ahnsee, och 
medh all gunstt .och nåde vare bevågenn, såsom och att hann 
må blifve utskickett till Skottlandh att värfve så mykitt af sijne 
landzmänn hijtt inn, som H. K. M:t nädigcst täckes och synes, 
medann den nationen bestt medh vårtt inlendsche folck kunne 



Digitized by VjOOQIC 



61 

komroe öfvereens; och håppes jag såsom och vill vare godh 
före, att hann så häreffter som härtill, Högbe:te H. K. M:t och 
Sveriges crono all trogenn tienstt skall bevijse, att H. K. M:t 
dertill itt nådigtt behagh hafve skall, ähr och bestt och rådeli- 
gestt, såsom och förmoder, att H. K. M:t blifver vedh sijne 
gamble trogne tienere och dem icke förskiuter, af hvilcke mann 
all troheett och rättrådigheett spordtt hafver. Förseer migh för- 
denschuldh att M. B. är honom i allo måtto till dett bestte be- 
forderligh. Udi hvadh måtto jagh känn vare mijn B. till vilie 
och brodervenligh benägenhet igenn, finnes jagh altijdh rede- 
bogenn till. Befalendes här medh M. B. etc. Af Nowgordz slått 
denn 17 Novembris åhr 1613. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



26. Nowgorod den 18 Deoember 1618. 

Ursäktar sitt bref till EonuDgen om den honom anyisade råns: vid under- 
handlingen i Viborg; hoppas fä afbetalning i koppar för sin värfning 
och erbjuder sig för billigt pris lemna spanmål, som han för egen del 
hade upplagd, men önskar frikallelse från det beslag som (för Elfsborgs 
lösen), bllfvit lagdt å >de ovissa» utlagorna af förlåningar och behöf- 
ver 40,000 R:dr för betalning af kläde till krigsfolket. 

Min venlighe etc, V^elborne her Axel Oxenstierna, tillför- 
lathelighe brodher och förtrogne venn, jagh gifver M. B. här 
medh venligenn till kenue, att M. B:s schriffuelsse är migh medh 
breffvijssere och enspeninger tilhonde kommen, där utaff jagh 
förnimmer, att min underdånige schriffuelsse till Kon. M:tt an- 
langendes min privat saak för otijdigh och onyttigh achtadh, och 
annorledis än denn aflF migh meent, är optagen vorden, och för- 
denschuldh affrådher min B. migh H. K. M:tt medh sådann 
schriffuelsse vijdere att inportunere, och endoch jagh väl veet 
och förnimmer, att M. B. af itt trogett gemööt, och i all väl- 
roeningh migh i så måthe rådt haffver, der före jagh och M. B. 
flijtteligen betacker, szå går migh lickvel till hiertatt, att min 
schriffuelsse såledis emott förhåpningh optaghen är, helst effter 
jagh veet migh icke H. K. M:tt om mine privat sacker uthi så 
måtte tilförende inportuneret, uthan haffver medh tålamodh lä- 



Digitized by VjOOQIC 



62 

genheten anseedt, utthärdat och trycht migh så myckitt möge- 
ligitt varitt haffver, altt inn till dess att jagh nu noghsampt för- 
orsackatt är, H. K. M:tt inedh mitt underdånige breff uthi denne 
saak att besöckie, doch icke velatt eller understådt migh dher 
medh H. K. M:tt någott att föreschriffva, såssom thett förståes 
kan, hvilckett långdt iffrå migh vare, emedhan jagh migh dertill 
altt för ringa kenner och befinner. Tackar och Gudh för thett 
förståndh, att jagh fuUer veet, huru jagh min höge öffverheet 
respectere schall, uthan dher medh velatt H. K. M:tt min lägen- 
heet och besväringh i underdånigheett tilkenna giffva, och om 
nådigh promotion tillitha, uthi denn ödmiucke förhåpningh, att 
sådantt schulle migh så väl som andre H. K. M:tz tiännere tillå- 
thett vara, emedhan jagh och måste så väl som dhe H. K. M:tt 
min tilbörligh tiänst bevijsa och för H. K. M:tt lijff och välfärdh 
ospardh haffva, der till jagh och villigh finnes, när så behöffves 
och omtrengia känn, och schreffjagh H. K. M:tt 8JelfF[till] synner- 
ligenn för den orsack schuldh, effter de tijdender iffrån Sverigie 
spordes, att M. B. schulle vara förordnatt på denn handel som 
medh dhe Pålnsche sendebudh vidh denn tijden sades udi Liff- 
landh beramett vara, och jagh ingen viste som jagh samme saak 
såssom min brodher förtro kunndhe H. K. M:tt att andraghe, 
förmenandes migh dhermedh Rådz embethett eller dhe persso- 
ner dher uthi brukes ingen förklenringh eller förachtt giordt 
eller tilfogatt haflva, uthann dhem uthi deres tilbörligh vyrde 
håller, såssom jagh migh och udi min schriffvelsse till Kon. M:tt 
M. B. och dhem som afF Rådett udi Vijbårgh stadde äre förbe- 
hållitt haffver, ty jagh begärer eller åstundhar ingen högre ähra^ 
änn denn jagh känn förtiäntt hafifva, och dett kall som jagh på 
K. M:tz vegne betiäner (hvilkett dhe Rådz personer som udi 
dhe förnempste embether äre bruckede tilförende förestådt haffve) 
tilhörer. Ty ehuru personeme efter hvars och eens skickelighet 
meere än säthen hoos denn Pålnske och Danske senat achtas 
och i vyrdningh hålles, szå bliflFve lickvell deris Felttöflfverster^ 
elliest och synnerligenn i commissions sacker, szå väl iblandh 
Rådett såssom andre tilbörligenn respecterede, och fördenschuldh 
förmodher migh ingen godh ordningh eller politie här uthinan 
för när giortt, eller och min ähra förringatt, att jagh denne saak^ 
efter som jagh denn förstår, någett urgeret och disputeret haff- 
ver, uthan heller öndscher och seer, att all godh ordinantie i 
alle saker måtte vidh machtt hoUas, szå kunnde hvar i sin stadh 
denn tilgodhe niutha, endoch denn special ordningh icke så 



Digitized by VjOOQIC 



63 

Dogha medh andre, och synnerligen her Gustaff Stenbock som 
icke större tiänst än någonn anner giortt haffver, och nyligen i 
Rådhett antagen är, observeres, såasom denn emot migh exagere- 
res, och fördenschuldh heller såghe, att jagh medh Rådz embe- 
thett måtte förschontt bliffva ann jagh medh nägett despit thett 
emottage schuUe. Doch må jagh inthett vidhlyffteligere herom 
nu schrifiVa, uthann denne saak udi H. K. M:tz nådige schön 
och behagh i all underdånigheett hemsteller, udi denn under- 
dånige förhåpningh, dher H. K. M:tt befinner migh någett avan- 
siament raeritert haffva, varder och effter sin käre her faders 
(högloffligh i årainnelsse) nådige löffte och sin egen gunstige 
tilseigielsse sådant åttniuthe lathe och migh för een gunstigh och 
nådigh herre och konungh så häreffter såssom här till bliffva. 
Jagh vill deremott igenn H. K. M:tt effter min edz plichtt för 
een trogen och rättrådigh tiännere finnas, der till H. K. M:tt 
och M. B. må sigh vist förlathe, och inge andre tanckar om 
migh fatta, ty jagh vill för ingen ähregirigheett eller andre or- 
sacker schuldh H. K. M:tz gagn och bestå min ähra och gode 
nampn til förkleningh försuma eller tilbacke settia, uthan så här 
effter såssom här till H. K. M:ttz och mitt käre fädemeslandz 
välfärdh och nytte, så myckitt migh menischligitt och mögeligitt 
är, vette, och söckia och [o: att] medh Commissarierne i Vijbårgh 
om alle nödhtårfftige sacker esom offlast communicere, beder och 
M. B. att hann vill min trogne broder venn och gynnere vara 
och bliffva, och migh hoos K. M:tt till thett bestå effter sitt 
löffte ihugh komma och säcken uttydha, effter såssom jagh migh 
och till M. B. aldelis förseer, så och der till förhielpe, att jagh 
effter H:s Kon. M:tz nådige förtröstningh måtte här ifrån för- 
låssatt bliffva, för dhe orsacker jagh M. B. tilförende tilschriffvit 
haffver, och fördenschuldh onödigt achtar dem nu repetera, och 
när Gudh vill jagh känn komma till tals medh M. B. hvilckett 
jagh högeligenn åstundar, effter jagh icke kan eller må så vid- 
lifteligenn som sackenn kräffver nu udi pennan fatta, szå schall 
M. B. förnimma, att jagh ingen otilbörligh ähra åstundhar eller 
så otijdigh är, som jagh känn hållas före, ty jagh förmener migh 
så lenge tiäntt, svårt fengzle och så myckitt ondt för min höge 
öffverheet schuldh utstådt, att jagh schulle nu haffva skäligh or- 
sack att fordra opå någett recompens dher före (endoch jagh 
Kon. M:tt nu regerendes, min allernådigste Konungh och herre 
för all gunst och nådhe migh betedd är, i all underdånigheett 
ödmiuckeligenn betackar, vill och sådantt medh all rättrådigheett 



Digitized by VjOOQIC 



64 

och troheett förtiöna). Szå bör och tijdhenn som herre och tiänere 
under tijden oförmodeligenn plager förändra och åttschellia, sås- 
8om nu medh vår godhe venn Reinholtt Tuue schedt är, syn- 
nerligen aff een krigzmann i acht haffves, aldenstundh han är 
icke myckitt säcker på sitt lijff, och der före sigh i sin lijffz- 
tijdh så före see, att han må ett ährligitt nampn nest annat 
effter sigh leiFva, szå att hans slechtt och förvantter mage eftter 
hans dödh deraff och hans förtiänst frögdh och gledie hafiVa. 
Och effter be:te Reinholtt Tuue haffver genom sitt römligh och 
manligh förhållende måst settia lifvet till, och såledis sinn tro- 
heett till H. K. M:tt medh sitt lijfflåthende bevijst, derföre be- 
der jagh M. B. att hann vill hons effterlatne enckia hoos K. 
M:tt till thett bedsta befordra, szå att hon må hans trogne tiiinst 
så åttniutha, att andre erlige karlar mage och deste meera der- 
igenom förorsackede bliffva, H. K. M:tt deris trogne och rätt- 
rådige tiänst bevijssa. 

Till besluuth, szå betackar jagh M. K. B. på dett flitteligste 
för denn förtröstningh, som M. B. gör migh om min betalningh 
för dhe 4000 rickzdaler, som jagh på mitt regemente spenderet 
haffver, och effter jagh haffver dess för uthann bådhe tilförende, 
såssom och sedhermera myckitt större summa till krigzsackernes 
befordringh förstrechtt, såssom medh räckenschapen och godh 
schal schall bevijses, hvarföre bedher jagh M. B. att hann vill 
hoss K. M:tt migh der till förhielpa, att jagh kunnde bekomma 
uthi detta åhr min betalningh uthi godh kappar för halffparten 
nembligenn 2000 rickzdaler, när min fulmechtigh deropå fordren- 
des varder, effter jagh doch måste een tijdh bårtt ått ansee och 
töffva opå min betalningh för rästenn, hvilkenn sigh till een 
themmeligh summa belöper, såssom jagh framdelis vill M. B. 
derom vijdere förstendige. Hvilckett jagh af mitt egitt som 
jagh här i landett, då jagh hijtt först in kom, förvärfvatt och 
opå min besåldningh bekommitt hafver, såssom och elliest aff 
min förläningh tillsamman schrapatt, och icke till dett ringeste 
utaf Cronones och dette landz inkompst, der till tagett, såssom 
någre till eventyrs så myckitt hafva att seigia, kunna mena, der 
till jagh migh för ährligh håller, och aldrigh schall bevijses, för- 
seendes migh till M. B. att hann är migh här uthinan så väl som 
i all andre sacker till thett bedsta beforderligh, och der till för- 
hielpa, att kapparen icke må bliffva migh altt för dyr satt, effter 
jagh förnummitt haffver, att hann uthan landz schall nu icke uthi 
synnerligh högdt pris vara. Jagh tiennar M. K. B. gerna igenn 



Digitized by VjOOQIC 



65 

\ithi hvadh måtto jagh känn och förmå. Och efftcr jagh haffver 
opå Nöthebårgz befästningh till änn 700 tunnor spn:ll uthi godh 
rågh och maltt liggiendes, som jagh ifrån Finlandh bekommitt 
iiaffver, och deropå befästningen är nu elliest ringa förrådh emot 
thctt såssom dher på all hendelssc borde opå sådane partzeler 
vara, der före må jagh be:te min spnrll icke deriffrån tagha latha, 
och befästningen sålcdis uthi någon n fara settia, uthann dher 
bliffva latha, så frampt jagh afiP K. M:tt kan om min betalningh 
försäckratt blifva och tree daler för tunnan uthi nästkommendhe 
^hr bekomma, oanseedt jagh framdelis här i Nougorden hvar 
tunna för fäm daler selgia kunnde, hvar före bedhcr jagh M. B. 
^tt han vill opå minn vegne hoos K. M:tt derom anhålla, och 
medh förste H. K. M:tz meningh derom förnimma latha. 

Jagh känn och M. B. här medh icke oförmältt lathe, att 
Jagh förnummitt haffver, att Everdt Horn är opålagdt så väl som 
Andre aff adelen att utgöre dcnn hielpen opålagdt är till El[t]zbårgz 
lösen och derföre miste dhe ovisse partzeler af sinn förläningh, 
hvarföre befruchtar jagh, att thett varder migh och tilbudet, 
menn effter theÄ vill migh nu alt för svårt falla, aldenstundh 
jagh inthett vederlagh såssom Evertt Horn i stadhonn bekom- 
mitt haffver, och försträcht och spenderatt altt mitt till krigz- 
sackerne här i landett, och inthett är här udi landett nu igen 
till att bekomma, hvarföre bedher jagh M. B. att hann vill sigh 
denn mödhe opåtaghe, och hoss K. M:tt så vidt begå, att jagh 
kunndhe medh dhenn hielpen förschontt blifva, effter jagh elliest 
veet inthett att tilgå, att hoUe migh och mitt fålck medh än 
Bamme förläningh, hvilckenn uthan dhe ovisse partzeler ringe 
förslår och renttar som M. B. väl vitterligitt är, förseendes migh 
till M. B. att hann häruthinnan veet mitt bestå, jagh förschyller 
fiådantt såssom alt annett M. B:s godhe benägenheett igen, om 
<5udh migh lifvedh unner. 

Till besluut, effter M. B. af min underdånige schrifuelse 
till K. M:tt väl förnimmandes varder, huru vårt tilståndh i lan- 
dett nu är, och att sackenn deropå mest henger, huru krigz- 
ftlckett mage till villigheet hålles, att göre fienden tilbörligitt 
motståndh, hvarföre förseer jagh migh till M. B. att hann varder 
dher till hielpandes och rådendes, att dhe medhel mågc i tijdh 
tilgripaa och hijt sendas, dher medh krigzfålckett kunne bliffva 
<coDtenteredhe, som värr male content är, än jagh derom så schriffva 
må. Elliest befruchtar jagh, att the varde sigh någett obeståndh 
medh Sverigis crones store schadha, företagendes, ty jagh haffver 

Axei Oxenstierna IJ: 5. 5 



Digitized by VjOOQIC 



66 

dhem nu så lenghe medh godhe ordh, förtröstninger och stoor 
tilseigielse, såssom och genom straff och undseigielser oppehål- 
lett, så att jagh icke veet genom någett medhel dhem till ytter- 
mera lydne hålla, medh mindre dhe kunna fhå klädher opå sigb 
omott den starcke vinther här är, och där till peningar för deris 
tiänst, och effter jagh och Everdt Horn nu i högsta nödhenn så 
högdt förobligeret oss för klädhe vij förventte iffrån Räffle och 
Narffven, szå frampt bårgerne och kiöpmennerne vele oss förtroa 
sådant, dher om vij änu ingen viss beschedh bekommit hafva, 
dher före bedher jagh M. B. att hann vill så laghe att betalnin- 
gen för dhe 40000 daler, som til alt fålckett väl vill behöffves, 
effter dhe äre alla illa kläddhe och lijka thett förtiäntt haffva, 
må opå förstembdan tijdh för handhenn vara, att vij icke dher 
öffver mage på schadha komma, förmodendes fördenschuldh att 
M. B. vardher uthan vijdhlyfftigh förraaningh såledis sigh häron^ 
vårdandes, såssona hann väl besinner, att deropå stor macht lig- 
ger. Szåssora och der till förhielpe, att hijt måtte i tijdh pe- 
ningar till deres contenteringh komma, elliest känn jagh H. K- 
M:tt icke försäckre medh någonn trogenn tiäffet af dhem, alden- 
stunndh man känn medh störste mödha fhå så myckitt här til- 
hoopa, att the kunne hålle liffvedh medh, aldenstundh man slätt 
ingen inkompst af landet haffver. Och hvadh man aff stadhen 
kan tilhoopa schrapa, medh stor mödho och besvär, thett vill 
icke långt förslå, iblandh så månge. Bef hälen des M. B. etc, Aff 
Nåugordz slått denn 18 Decembris åhr 1613. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskanslerens anteckning: Praesent. i Örebro den 23 Jan. Anno 1614. 

Postscriptum. 

För besättningen i Narva vill han lemna 700 t:r spanmål ban fört till Nöteborg- 
och köpa 1000 t:r i Reval, men begär att få en del af betalningen genast^ 
emedan hans inkomst af förläningar är blott 400 daler årligen. 

Käre broder her Axel Oxenstierne. Szedann dette medh- 
fölgiende breff var daterett, förnam jagh aff Ewerdt Florn och 
Stådthollarenn på Narffven att dher udi befästningen är icke så 
myckitt spän mall i förrådh, att krigzfålckett, udi åtto dagar, se- 
dann lenger, kunne sigh underhålla medh, och effter nu ingen 
rådh eller medel för handen är, att förschaffa dher hedau någerv 
undsetningh i spanmåll, der före så haffver jagh måst förschriffva 



Digitized by VjOOQIC 



67 

iffrÄn Raffle ettusendh tunnor spanmåll dijtt till Naiffven till 
dhe 700 tunnor spanmåll jagh opå Nötteborgh leffvererett haflfver, 
som jagh af min arffvegodz och förläningh församblett haffver, 
udi denn förhåpningh, att jagh min betalningh derföre udi Sve- 
rigie bekomma må, nemligenn tree daler för tunnan, så myckitt 
och spanmåll dher i Narffven geller, och än dyrare här i Ryss- 
laodh är, hvarföre bedher jagh M. B. fliteligenn att hann vill 
hoss K. M:tt der till förhiclpe att jagh måtte vedherlagh der före 
bekomma udi peningar, jäna eller andre godhe varur effter som 
dhe kunne dher gångbar vare, och emedhan jagh hafver nu ta- 
gitt migh så när och till thett endeste jagh äger udi spanmåll 
och dher medh befestningerne i störste nöden undsatt, endoch 
jagh strax hade kunnett redhe peninger derföre här bekomma, 
hvarföre bedher jagh M. B. att hann står migh bij och så vidt 
begår, att jagh må ett tusendh daler nu i vintter udi reedhe pe- 
ningar, och dett andre i järn opå samme spanmåll bekomma, 
och rästenn framdelis, effter jagh är schyldigh Mönickhåffven 
ettusendh daler, dem jagh hafver låffvet honom dher i Sverigie 
nu i vintter att Tefverere, förseendes migh till M. B. att hann 
såssom min förtrogne venn mitt bestå häruthinan veett, szå att 
jagh dermedh må i förstonne hulpen bliffva, såssom jagh migh 
och til honom aldelis förlåther, att betala min schuldh och mig 
och mitt fålck der medh att oppehålla, såssom tarfven nu kreff- 
ver och tillseigier. 

Egenhändigt: Och endoch käre bror ber Axell Oxenstierna, 
jagh i desse mine skrivelser nogerlunda haffver svaradh på dett 
min bror migh tilskrifver om min particular säck, so hadhe jagh 
vell veladh önskett(!), att der legenheten och tidhen hadhe kunnedh 
lidhadh, att jagh hadhe sielff fött muntligen taltt medh min B. 
om denne min säck, so skulle han vell förnimma, att ingen oti- 
dhigh ähregirighett migh dertill bevechtt haffver, uthau att jagh 
fuUer nogener skall hafva retmetigh skell der till, der eliest min 
skrifvclser so blifve optagna som de aff migh mente ähre. Och 
ville jagh achta migh dett för den största ähran och recompens, 
att jagh efter H. K. M:tts nodhige löfte, mötte hedhan förlovadh 
blifva, och att Hans K:e M:tt allenest migh ville holla vidh den 
ähran, som jagh som en fatigh soldatt kan meritert hafva, och 
icke copulera eller bruka migh i nogon comniission medh nogen, 
migh till förklendringh. Ty jagh inte so myckedh disputerar 
om nogodh sete i rodhett, allenest går migh till hierta, att jagh 



Digitized by VjOOQIC 



68 

nu en temligh tidh, her monge vichtige saker uthan nogen för- 
man haffver most uthretta, och monge retskafnes karler, bodhe 
aff höge och nedrige stondh commenderadh, och skall nu (so til 
recknandes) andre blifve undergifven. Hvarföre beder jagh min 
K. B. på all broderligh venskap, att han migh till en godh för- 
losningh herfron förhielpa ville, och att jagh i synucrhett medh 
denne commissionen icke rao raolesteradh blifva. Eliest vill jagh 
so herefter som hertill medh all trohctt och flitt Gommissarierna, 
efte[r] mitt ytersta förstondh, medh rodh och dodh i saken so 
bivona, att H. K. M:tt so vell som min bror och alle andre skole 
förnimma, att jagh mehr H. K. M:ts tienst, och mitt federnes- 
landhs velferdh söker, en nogen ährgirighett. 

Jagh haifver och min K. B. i denne min skrifvelse so vell som 
i den andra bemött, om en godh befordringh på nogre förstreck- 
ninger jagh haffver giortt och i synnerhett att jagh mötte fo niuta, 
de ovisse parseler helst i den förleningen jagh hafver i Österboten 
som kunne vara pålagdhe till El[f]8eborg8 inlösingh. Ty Gudh skall 
vara mitt vitne, att der jagh för den förstreckningen icke skule 
blifva vederlagdh, och icke få niuta de ovisse parseler, so vett 
jagh migh icke en fyrick att tilgå, hvaraff jagh skall ophoUa 
migh eller mine tienare medh, uthan moste för armodh altt öf- 
vergifva, hvilkedh vore en ondh recompens för all min trogen 
och mödhesamme tienst. Förhopes fördenskuldh att H. K. M:tt 
deri gör en underskedh, att jagh nogen fordeli för andra, för 
min longlige mödhesamme tienst, moge otnjuta, helst efte jagh 
intett annadh aff H. K. M:tt haffver (ty jagh aff de förlcntte sok- 
nar i Sverie icke öffver 400 daller kan hafva) ej heller her i 
laudett nogedh, uthan maten, till lifs ophelle bekomma kan. För- 
ser migh fördenskuldh till min K. B. sosom honom på dett fliti- 
gaste brodervenligen beder, att han efter sitt trogne löfte, denne 
min säck ville lata vara sio^h till thett bestå befalledh, och icke 
taga migh till mistyckes, att jagh honom i min privatt saker so 
ofta bemödher, ty jagh honom för den endeste förtrogne vennen 
holler, der i Sverie, aff hvilken jagh nogen godh assistans för- 
moder. I hvadh mötte jagh nonsen kan tiena min K. B. och 
alle hans kerkorame igen, skall han alltidh finna migh mehr en 
villigh. Till beslutt, dett min K. B. begerer veta, hvilken jagh 
till att annamma köparen, fulmyndigh gör, so haffver jag derom, 
80 vell om betalningen på dett spanmoledh jagh her förstrecktt, 
camereraren Larss Abramsson (hvilken uthan dett mine saker 
der i Sverie förrettar) derom til skrifvedh, inte tviflendes, att 



Digitized by VjOOQIC 



69 



han jo medh flitt derom varde solicitera, först han min K. B. 
godhe befordringh derhoss hafFver. Befaller hermedh min K. B. 
etc. Datum ut in literis. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



27. Nowgorod den 28 Januari 1614. 

Förnyar sin begäran att få behålla de ovissa räntor (extra utlagor) af socknar, 
som han hade i förläning, emedan han användt all sin privata förmögen- 
het på krigsfolkets och fästnlngaroes underhåll. 

Mijnn brodervilligh etc, Välbornne her Axill Oxenstierne 
broder och tilförlatheligh synnerligh gode venn. Jagh känn M. 
B. här medh brodervenligenn icke förhållc, att endogh jugh för 
någon tijdh eedann M. B. tilskreff medh K. M:tz ennspeninger 
Iwan Ryss om mijne cigenc privatt saker, och i synnerhcett, 
att jagh måtte the ovisse parsseler såsom och denn gärdenn om 
Elfzborgz inlössningh som nu nyligen pålagdtt är, som utaf mijn 
förläningh i Osterbåttnn faller, och H. K. M:tt migh tilförrenne 
nådigest bebrefvett och effierlathett hafver, behålle; men effter 
jagh ingen beskeedh och svar dcropå bekommitt hafver och jagh 
af raijnn tienerc hafver förnummitt, att samme ovisse parseler äre 
der qvarsatta inn till vijdore beskeedh ifrånn H. K. M:t, hvar- 
före hafver jagh icke kunnett underlåthe medh dette laglige budh 
M. B. medh mijn schrifvclsse ytterligare att besökie. Broder- 
venligen och flittligenn bidiandes, att M. B. ville som mijnn til- 
försichtt står till M. B. göre vääll och hos H. K. M:t så vijdtt 
förarbete, att jagh be:te ovisse parseler för mijnn daglige och 
mödesamme tiennstt niuthe och behålle måtte, ty M. B. är väl 
vitterligitt, att de visse parseler som af mijn förläningh falle, 
icke synnerligen rentte och förslå att oppehålle migh och mitt 
folk medh här udi fiende lanndh. Eliestt hafver jagh och dett 
endestte jagh hafver ägdtt, såsom och denn rentte, jagh af mijn 
förläningh här till bekommitt, spenderet på Cronones krigzfolck, 
såsom och till befästningers ophåldningh här i landett, så att 
jagh nu vett migh inthett annett tilgå eller hafve i förrådh ähnn 
den rentta jagh nu af mijnn förläningh förmodar. M. B. ville 
fördenschuldh obesvärett vare här om hos H. K. M:t mitt bestte 
Ätt vette. Jagh beder och att M. B. ville förhielpe migh hos 



Digitized by VjOOQIC 



70 

H. K. M:t till vederlagh för dett jagh denne tijdh öfver af mitt 
eigitt krigzfolckett förstreektt hafver, och jagh M. B. tilförrenne 
vijdttlöfFtigere här om tilschrifvitt hafver. Udi hvadh måtto jagh 
nogon tijdh kan vare M. B. till vilie och broderligh benägen 
heett igenn, vill jagh dertill redebogenn och öfverbödigh finnas, 
såsom och medh altt gott M. B:s gode befordringh förskylla. 
Befalenndes etc. Aff Nowgordz slått denn 28 Januarij åhr 1614. 

M. K. A. T. T. 

och vilia 

Jacobus De la Gardie m. p. 



28. Nowgorod den . . Mars 1614. 

Förord för öfTersten Hans Reckenberg att blifva åter använd, sedan han nu 
klargjort sin räkenskap för den tid han var kommendant på Ladoga. 

Minn brodhervillighe etc. Velborne her Axil Oxenstierne 
brodher och tilförlathelige godhe venn. Effter jagh haifver för- 
låiFvedt breffvijssare Hans Räckenbärgh opå hans trägne begären n 
Kon. M:tt om befordringh i sine privat sacker i undherdånig- 
heett att besöckia, och hann förnummitt haifver, att H. Kon. 
M:tt är förekommitt, att hann schulle opå Ladga befästningh 
emedhan hann dher StådthåUare varitt haffver eigh otroligenn 
förhållitt, hvarföre haffver hann dette mitt vitnesbyrdh och re- 
commendation till M. B. begärett, hvilcken jagh honom icke 
hafver kuunett förvägre. Och endoch han är fuller kommen 
någott till kårtt opå denn opbördh hann dher hendher emellan 
haff*t haff*ver, hvilckett mest dherigenom schedt är, att hann icke 
haff'ver så godh och flijtigh fougdte och schriffVere hoss sigh 
haff't som säcken kraff^t haffver, effter här i landett äre fhå sådane 
perssoner til fongz som dher opå sigh förstå, szå hafver hann 
lickvell sin reckenskap om sidher klar giortt, och hvadh fhel 
dher uthi varitt haff^ver så vedherlagdt att Cronan dheraff" ingen 
schadhe lijdher. Och eff'ter hann haffver bådhe i framledne 
Konungh Carl (böghlofligh i åminnelsse) så väl som och Kon. 
M:tt nu regerendes een tijdh longh troligenn och väl tiäntt, och 
sitt undherhaffVendhe ombetrodde krigzfolk såssom een erligh 
öffVerste och krigzmann haffver ägnett och bortt eraott fienden 



Digitized by VjOOQIC 



71 

^nfördt, szåsom och för sinn personn lathett sigh manligenn 
bruka, hvarföre bedher jagh M. B. att hann vill honom för een 
gunstigh befordrare hoss Kon. M:tt vare, att hann måtte sin 
trogne tiänst åttniuthe udhi dhe sacher hann H. Kon. M:tt och 
M. B. bidhiendes och tillijthendes vardher, opå thett att hann 
till yttermera tiänst deste mere förorsackas må, förmodendhes 
att M. B. lather honom denne min recommendationschrifft till 
godhe niuthe. Jagh gör M. B. till villia igen i hvadh måtte 
jagh känn. Befhalendes M. B. etc. Aff Nåugordz slått denn . . 
Martij åhr 1614. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie. m. p. 



^9. Nowgorod den 13 Mars 1614. 

Emedan borgare och munkar i Nowgorod Icke förmå längre underhålla krigs- 
folket, är det oundgängligt att betala dess innestående sold, och emedan 
Ryssame 1 Moskwa icke äro böjda för fred, behöfs äfven dess förstärk- 
ning, hvarefter man kunde finna uppehälle för en del å mindre utblot- 
tad ort; särskildt begär han 30,000 daler till betalning af kläde, hvar- 
för han sjelf står i ansvar. 

Min brodervenlighe etc. Välborne ber Axell Oxenstierne, 
tillförse en dhe 8 synnerlighe förtrogne venn och brodher. Jagh^ 
känn M. B. här medh icke oförmältt lathe, att såssom min bro- 
der aff mine näst förre schriffvelser väll förnummitt haffver, 
hvadh för selsamptt tillstondh och ovilligheet här iblandh krigz- 
folkett för manghell på deris besoldningh och andre nödtorffter 
då var, szå tagher och vexer sådant alle daghar mhere och 
mhere till, effter bårgerskapett och munkarne här udi stadhenn 
som nu allene måste undherhoUe krigzfolkett medh allonne up- 
giffves, och kune för deris oförmögenheet der medh icke längher 
ntthoUa, effter dhe haffve taghitt till dett ytterste och endeste 
dhe hafft haffve, och fördenskuldh stå nu vare saker och före- 
haffvendhe udi fhara, så framptt man icke snartt bekommer und- 
settningh och bistondh iffrån Sverigie udi penningher och klädhe 
att befridighe krigzfolkett medh, som uthan någhonn försynn 
fligh höre lathe, att de villie och kune icke längher opå sådhantt 
sette, uthan besoldningh tiene, utan vele sigh een annen herre 
«ökie, om the icke snartt bliffve för deris tienst betenkte. Min 



Digitized by VjOOQIC 



72 

broder vil fördenechuld dertil förhielpu att hijt må snart undset- 
ningh skee. Och efFter man görlighenn scher, att de Muskouske- 
Ryeser äre till inghenn eenigheet medh Sverigis crone benägne, 
uthan medh prachtiker till Sverigis crones schadhe omgä, i dett 
de eökie vcnskap och eenigheet medh Pålackerne, szå vill för- 
denskuldh aff nödhen vara, att dett mäste krigzfolk åstadkom- 
mes känn med thett förste siön reen bliflFver hijtt i landhet medk 
någre månadhers kost för dhenn oförmögenheet här udi landett 
nu är måghe hijt sändhe blifiVe, opä thett att man må så stark 
kune ryckie så vidt inn i landhet, medh så mykitt krigzfolk här- 
ifFrån befästningerne ombäres kune, att man må deste bättre 
biudhe fiendhen medh den ene håndhenn fridhenn, och denn andre 
handhenn sabelenn, effter man väll merker, att icke annars vara 
känn, och man förnummitt haffver att dhenn som vill handle 
medh Rysserne, han måste haffva cen knypell bak undher bel- 
thett i vargerningh. Szå kan man och sökie näringh och oppe- 
helle för krigzfolkett, eifter det är aldelis omögligitt dem här 
när omkringh längher att underholla. Förmodendes, att M. B. 
vardher således här till rådandhes och styrkiandhes, szåsom han 
väll och bättre änn jagh derom nu schriffve känn, besinner, att 
thett Sverigis crone machtt opå ligger. Och aldenstundh jagh 
haffver måst migh så högtt bådhe i löst och fast förschriffve,^ 
bådhe emoot een Reffvelsk bårgare Claes Grambou vidh nampnn, 
såssom och flere andre för denn leffreringh hann udi näst för- 
lidne åhr udi klädhe till krigzfolkzens behoff giordt haffver, och 
de andre nu i detta åhr görendhes vardhe, såssom M. B. afifinne- 
lagde copia der af haffver att see, för änn dhe haffve sådhantt 
velett bevilgie, oansedt jagh denn Kon. iM:tz försäkringh soin> 
migh tillhanda kommen är om bettalninghen för samma kläde 
vijst haffver, hvarföre bedher jagh M. B. att han vill der till 
förhielpe, att be:te Grambous effterleffverske (ty han är nu ny- 
lighenn sjelff dödh bleffven) måtte till sinn bettalningh komme,^ 
aldenstundh hennes man haffver lefft een stor schuld effter sigh 
för samma klädhe, som hann aff androm låntt och bårghett haff- 
ver, för hvilken orsack schuldh honn och migh om bettalningh 
hårtt manar, opå thett att jagh mhå min starke förskriffning 
löss bliffve och ighenn bekomma, men hvar samma summa icke 
kundhe till nästkommande Bartholomei fuUkombligen bettalt 
blifve, szå beder jagh M. B. att han vill der tiil förhielpe, att 
henne måtte någre pantegodz i Finlandh inrympt bliffve for thett 
interesse der aff sigh belöpe känn, till dess honn känn bettaltt 



Digitized by VjOOQIC 



73 

bliffVe, efiler som Evertt Horn varder videre derom hoss E. K. 
M:t anhoUendes och nampn gifFvandes hvadh hon begärendes 
vardher, effter som jagh medh Evert Hornn oss emoot hennes 
man förskrifvitt och utloflFvat hafve. Förseendes inigh till M. B. 
att han varder der till förhielpands, att icke allenest honn, utan 
och de andre som klädhe opå min förschrifningh leffrerett haffve, 
hvilket sigh i als till 30000 daler belöpe vill, mage till näst- 
kommande Bartholomei i kopar, jernn och andre gån^bare varur 
bettalte bliffva, opå thett att jagh icke m& komma om min väll- 
färdh bådhe i löst och fast, och de och flere andre måghe änn 
här effter villige finnes videre förstreckningh göre när så behöff- 
ves känn. Befalendes M. B. etc. Aff Nougordz slott denn 13 
Martij åhr 1614. 

D. T. B. O. A. 

til vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskanslerens anteckning: Ånkommedt till Stockholm den 1 Maij 
anno 1614. 



30. Nowgorod den 26 Mars 1614. 

Förord för ryttmästaren Corobel att för sig och underlydande få ut Inne- 
stående sold och antingen afsked eller uppdrag för. kompaniets kom- 
plettering. 

Brodervilligh etc. Välborne her Axell Oxenstierne brodher 
och tillförlathelighe gode venn. Effter breffviseres och redme- 
8teTe8(!) Corobels compagni är mykitt aff sigh kommett och för- 
svagett vordet, szå att thett ingen synnerligh tienst här udi lan- 
dett yttermere göre känn, medh mindre thett stärktt bliffver, 
hvarföre haffver jagh oppå hans trägne begärenn måst förloffve 
hans beholdne ryttere till Finlandh, der sigh att förhoUa, till 
dess dheris Ryttmestere Kon. M:tt om befordringh och sin rest 
för dheris beviste tiänst besökie känn, och i underdånigheet för- 
nimma om H. K. M:t dheris yttermhere tienst behöffver och 
samn»a compagni sterckia synes, hvar och icke, szå begäre de i 
underdånigheet deris rest för dheris beviste tienst, och sedhann 
eett gunstigtt affscheedh. Och aldenstiindh hann haffver medh 
sine ryttere een tidh långh opå siette åhrett sigh här i landhett 



Digitized by VjOOQIC 



74 

trolighenn och väll bruke lathett, och man icke hafver, för denn 
olägenheett här een tijdh bårtt åth varitt haffver, kunnett dhem 
tillfyllest contentere för derie beviste tiänst, endogh dhe haflFve 
fuller een themmeligh summa effter råden bekommitt, szåsom 
deris medgiffne uttrekningh uttvisendes vardher, hvarföre be- 
der jagh M. B. att hann vill dem hoss Kon M:t till det bäste 
befordre, att de måghe för deris rest befridigadhe bliffve, och 
der sådantt scheer och- H. K. M:t deris tienst yttermere behöflF- 
ver, szåssom de och här i landett fuller tienlige äre, eflFter de 
afF landzens lägenhetter vette, szå lathe de sigh fuller videre 
bruka der de kune försterkte bliffve, hvilket deris Ryttmestere 
genom een rceaa utanlandz snartt bestelle känn, om H. K. M:t 
thett så nådigt behagar. Förmodendes att M. B. lather dera 
vara sig till dett bäste befalett, opå thett att de och andre frem- 
mande mage till H. K. M:tz tienst derigenom förorsakes och 
deste villigere finnes. Befalandes M. B. etc, Aff Nougordz slott 
denn 26 Martij åhr 1614. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



81. Nowgorod den 20 Mars 1614. 

Tackar för löftet om betalning i koppar och jern för gjorda försträckningar 
och begär att få emottaga den i Stockholm vid midsommar. 

Min brodervilligh etc. Välborne Cantzler, her Axell Oxen- 
stierne, broder och synnerligh gode venn. Jagh tackar min bro- 
der på thett fliteligeste för sin tillseijelsse, att jagh min bettal- 
ningh udi kopar och jernn medh thett förste bekomme schuUe 
för denn försträckningh jagh till krigzfolkzens behofF giordt haff- 
ver, hvilket sigh een themmeligh summa belöper, effter såssom 
M. B. aff min förrighe schriffvelsse förnummitt haffver, derut- 
öffver jagh haffver satt migh udi stor schuldh hoss köpmännerne 
som jagh till samme förstreckningj både penninger och andre 
nödtorfftige partseler till krigzfolkzens behoff haffve bårge lathet, 
hvilke migh dageligenn derom måne och fordre på deris bettal- 
ningh, och jagh icke är nu staddh vid så månge penninger, att 
jagh dem derföre contentere och tillfridzstelle känn, hvarföre 
är min brodervenligh begären, att M. B. vill migh effter sin för- 



Digitized by VjOOQIC 



75 

rige tillseijelsse der till förhielpe, att jagh må samme koppar 
och jernn medh förste och till näst kommande Johannifs] till 
Stockholm bekomme, derom jagh Cammerereren Lasse Abrahams- 
son tillschrifFvitt hafFver, att han derpå fordro skall, tvifler och 
icke att hann ju sinn mögligh flijt derutinnan görendes varder, 
allenest min broder vill migh udi så måtto bijstondigh vare, der- 
om jagh och ingen tviffvelsmhåll drager. Förseendes migh till 
M. B. att han vill vette mitt bäste härutinnan, på dctt att jag 
må bette mine creditores kune någorlunda tillfridz stelle, szå att 
de mage derigenom deste villigere finnes att göre vijdere for- 
etrekningar när så behöiFves kan. Befalandes M. B. etc. Aff 
Nougordz slott denn 29 Martij åhr 1614. 

D. T. B. 
och altidh till vilia och tjenst 

Jacobus De La Gardie m. p. 

j 

Egenhändigt: Käre broder her Axell, efter jagh dageligen 
af mine creditores so molesteradh blifver, haifver jagh inte kun- 
nedh förbigo att bemödha min K. B. en yterligaro i denne min 
privat säck, brodervenligen begcrendes, han migh icke ville til 
mistyckes taga, om jagh i nogen mötte kan ticna honom igen, 
skall han altidh finna migh mehr än villigh. Befallendes min 
K. B. samptt hans käre husfru och vordnadhe (hvilke han på 
mine vegne ticnstvilligen hclsa vill) Gudh den Aldrehögste till 
royken lycko och velferde. Vale. 



32. Nowgorod den 6 Maj 1614. 

Sänder Johan Behr med uppdrag att hos Eonungen framlemna anhållan om 
befallning till Kammaren i afseende på betalningen af kläde för krigs- 
folket och sedan uppbära densamma; och som en Rysk här nalkas och 
det bllfvlt minskadt genom en farsot, begär han förstärkning och proviant. 

Min brodervenlighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne, 
broder och tillförlathelighe synnerlighe godhe vcnu. Effter jagh 
haffver sändt denne breflfvisere Johann Behr till K. M:t sedhann 
som jagh förnam aff H. K. M:tz lyckelighe ankompst till Fin- 
landh, i underdänigheet att anhoUe hoss H. K. M:t om betal- 
ningh och vedherlagh för dett klädhe som någre Reffvelske och 



Digitized by VjOOQIC 



76 

Narffveske bårgare på min begärenn och starck förskrifningh i 
förlidne och närvarandes åhr för 30000 daler till krigzfolket för- 
sträcktt hafve, szåssom och hvadh jagh på mitt regemente och 
elliest till krigzsakernc aff mitt egitt spenderet haffver, och jagh 
förmoder att Kon. M:tt varder efFter sitt nådige löflftc denn för- 
ordningh görendhes och M. B. och Cammerrådh derom i befal- 
ningh gifvandes, att be:te kläde må udi sådane vharur der udi 
Sverigie falle till nästkommande Bartholomei effter min förskriff- 
ningh bettalte bliffve, såssom och att jagh må de 50 skippundh 
koppar, jagh opå min försträckning tilförende begäret och M. B. 
derom tillschrifvitt haffver, åhrlighenn uttbekomme till dess att 
jagh känn för heele summan bettaldt blifFve. Szå haffver jagh 
och i underdånigheet biditt H. K. M:tt att jagh måtte i sommar 
till eett par tusendh daler bekom me udi reedhe penninger att 
leffrere deropå handenn [dem] som migh till denn försträckningh 
penninger och andre vharur undsatt och låntt haffve. Hvarföre 
beder jagh M. B. på thett fliteligeste och vcnligeste, att hann 
vill der till förhielpe, att be:te min uttskickade Johann Behr 
må så mykitt kopar, järnn och andre köpmans vharur der i Sve- 
rigie falla kune udi Stockholm till be:te Bartholomei för dett 
köp der gångbartt är leffreret bliffve, som sigh opå be:te kläde 
belöpe känn, att jagh må der medh dem som thett försträcktt 
hafve på försagdann tidh kuna bettala, på det att jagh icke 
må derigcnom komma på skada och i någonn vidtlifftigheet medh 
dem, aldenstundh jagh haffver migh måst emoot dem förobligere 
för änn de någonn leffreringh göre ville, att jag vill dem sådantt 
såssom min egenn schuldh betala, och om betalningen icke på 
försagdann tidh fölgde, szå skall jagh dem mine godz panttsettie 
till dess de bettalte blifve. Förseer migh fördenskuldh deste 
meere till M. B. att hann migh bistondigh är, att samme skuldh 
må af Cronan på rattan tijdh bettaltt bliffve. Jagh beder M. B. 
på thet fliteligeste att hann vill vette mitt bäste, szå att jagh 
må bekomma opå thett jagh aff mitt egitt spenderet hafver 50 
skippundh koppar för förlidne och så mykit för närvarandes åhr, 
szåssom och de 2000 daler i reede penninger som jag för be:te 
orsaker skuldh K. M:t i underdånigheet ombeditt haffver. Jagh 
tienar M. B. gärna igenn udi hvadh måtto jagh känn och någonn 
tidh förmår. 

Belangandes vårtt tillståndh här udi landett, szå åre vår 
vederpartt Rysserne opå 4 miler när Nougordeu för någre dagar 
sedann på tridie tussendh starke ankompne, och flere liggia oppå 



Digitized by VjOOQIC 



77 

andre åttzchillige ortter häromkringh, szå att de i alz kune till 
Otto tuscndh starke vare af thet partijet, som man förnummit 
hafver, i den meeningh att de achte besökie oss här udi Nou- 
gorden, när vnttnett som nu här omkringh stortt och mykitt är 
aäöpe känn. Men man förhoppes medh Gudz nådige tillhielp 
att göre dem mottståndh, ändogh att een stor deel af värtt krigz- 
folk äre medh eenn hefftigh siukdom och hettzigh feber betagne, 
som här hefftigt regerer, szå att månge der aflF sinn koos döö, 
Bzåssom och äre mächte male content och ovillige, bådhe der- 
före att här bara lithett finnes till deris undherholdh och oppe- 
helle, szå att befälett så väll som gemcene måste gå opå och 
fortare hcste kött, szå och fördenskuldh att det länge drögies 
medh den deell de i penninger och commiss iifrån K. M:t för- 
mode, derigenom störste delen om deris contentament desperere 
och een hop för denn orsack skuldh sin kos rymde, och een 
stor deell åstunde och begäre deris pass och förloff häriffrånn. 
H vårföre är högeligen n aff nödenn, att thet krigzfolk ifrånn Sve- 
rigie hijtt i landett förmodes, måtte medh thett förste mögligitt 
ar, medh någre månaders proviantt hijtt schyndhes, effter de här 
på negden inthet för sigh finne. Och effter de penninger och 
commiss som jagh förnummitt K. M:t medh sigh haflver vill 
icke långtt förslå för een sådan hop krigzfolk här udi landet är, 
för denn långlige och stadige tienst de här i landett bevist haffve, 
derföre vill aff nödenn vara, att de medell mage i tidh tillgripes 
derigenom meere penninger kune åstadkommes, att uthärdhe och 
väll fuUändhe vårtt förehaffvande medh här udi landet, och om 
een deell af Elfzbor^z lösenn der tilltoges, kunde sådant medh 
Gudz nådige tillhielp månge faltt här udi landet Sverigis crone 
igenn vederlagtt blifve, och lijkväll genom någre medell så my- 
kit i stadenn igenn förskaffes, och efter M. B. bättre än jagh 
derom skrifve kan väll besinner hvud machtt deropå ligger, ezå 
tvifler jagh in thett, att han fuller varder sitt till saken görendes. 
Kundskaper hafver man inge anlegne nu nyligen ifrån På- 
landh eller andre ortter förnummit, derföre att vegerne på denne 
sidacn äre aff fiendenn besperrade, dogh hafver länge gått för 
sagor, att de Påler skole rusta sigh till krigz igenn emoot Rys- 
serne. Hvadh annet här höres veet brefvisere M. B. berätte. 
Befalandes M. B. etc, Aff Nougordz slott denn 5 Maij åhr 1614. 

D. T. B. O. A. 

till tienst och vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



78 



88. Beval*) den 28 Oktober 1614. 

Begär biträde för brefvisaren att bekomma lofvade 50 å 60 Sktt koppar och 
1000 daler i penningar för betalning af nja försträckningar. 

Min brodervilligh etc. Välborne her Cantzler broder och 
synnerligh godhe venn, jagh kan M. B. här medh icke oförmältt 
lathe, alt jagh haffver udi förlidne åhr måst sättie migh udi stor 
schuldh hoss någre ReiFvelsche och Narffvesche bårgare, för de 
försträckninger som de opå min begäran och stark förschrifningh 
till krifljzsakernes befordringh oriordt haffve, hvilke nu hårdt fordre 
dheris bettalningh aiF migh, hollendes sigh till migh effter min 
eghenn förschrilFningz lydelsse. Dertill medh, szi\ hafver jagh 
och nu här udi Reffle opå min eghen credit opbårgat aff bår- 
gerschapet här udi stadenn för 6000 daler vid pass, klädhe till 
krigzfolkzens bohoff. och dem som samme kläde leffrcrett haffve 
om deris bettalningh så högtt hafver måst försäkre för änn dhe 
någenn försträckningh göre ville, att jagh vill dem sådhannt sås- 
som min egenn schuldh bettale, och K. M:t min aller nådigeste 
Konungh och herre, haffver nådigst tillsagtt, att be:te köpmen 
schole medh thet aller förste mögligitt är bettalte blifve. Hvar- 
fhöre är min brodervilligh begärenn att M. B. vill migh för sinn 
personn der till förhielpe, att jagh må somme köpmän qvit bliffve, 
szå att de icke mage haffve orsak framdelis hoUe sigh till min 
obligation och fordre afi migh deris bettalningh. I lijke måtto 
beder jagh M. B. att han vill K. M:t min Allernådigste Konungh 
och herre påminne, att jagh måtte, de 50 eller 60 schippundh 
koppar och ett tusendh daler penninger som K. M:t migh för 
de försträckninger som jagh aff mitt egitt till krigzfolkzens be- 
hoff gjordt, haffver n:t tillsagtt, bckomme, och att sådhantt måtte 
min tjänare Lasse Svensson tillstältt bliffve. Förseendes migh 
till M. B., att hann härutinnan mitt bäste vetandes varder; udi 
hyad måtto jagh känn vare M. B. till villie och tiänst gör jagh 
aff hiertat gerne, bidiandcs flijteligenn, att M. B. vill så här 
effter såssom härtill vare mig för een trogen n broder och venn. 
Jag göi M. B. altidh thett samme igenn. Och effter jagh för- 
moder medh thett aller förste vare hoss M. B., önschandes att 
jagh måtte finne honom vidh helsse och sundheet för migh. 



*) De La Gardie hade erhållit tjenstledighet öfver vintern och var nu 
på hemresa till Sverige, men tog vägen genom Österbotten. Jfr N:o 50. 



Digitized by VjOOQIC 



79 

Derföre kan jagh icke M. B. medh denne min schrifvelsse län- 
ger bemöde. Befalandes M. B. samptt medh altt thett honom 
kärtt är Gudh Alzmechttigh till långvarigh vällmåge, brodervil- 
ligenn. Aff Reffle denn 23 Octobris 1614 

D. T. B. 

och altidh [till] vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 



34. Vaxholm den 23 Maj 1615. 

Lemnar nppdrag att bos Eongl. Maj:t ntyerka resolution i åtskilliga ärenden 
enligt en bilagd P, M. 

Min brodhervilligh etc. Välborne her Cantzler, brodher och 
synnerligh godhe venn, jagh känn M. B. här medh icke förhoUe, 
att effter jagh för min hastighe aflresandhe icke haffver kunnatt 
alle roine saker förrätte, effter såssom min brodher väll vitter- 
ligitt är, och jagh medh min brodher afftaltt haffver; hvarfhöre 
är jagh förorsakett vordhenn M. B. medh dhenne min schriff- 
velsse att besökie, brodhervillighenn begärandhes, att M. B. ville 
vare obesvärett hooss Kon. M:t min allernådigeste Konungh och 
herre derom att anholle, och samme saker till een godh änd- 
schap bringhe, såssom jagh och migh aldelis till M. B. förseher. 
Och i eynnerheet att jagh måtte fhå niuthe dhe ovisse partzeler 
som udi mine förläninghz sokner falle kune, deropå min brodher 
vill migh Kon. M:tz breff förverffve, min broders godhe be- 
fordringh vill jagh hooss min broder medh altt gott förtiene; 
och på thett att M. B. må be:te saker deste bättre ihugkomme, 
hvarföre sändher jagh M. B. här innelychtt een memorials zedhell, 
udi denn brodhervillighe tillförsichtt, att M. B. mitt bäste så 
väll här utinnan såssom hann udi all annor måtto esomofftast 
giordt haffver, vettandhes vardher. Udi hvadh måtto jagh känn 
vare min brodher och dhe som hans äre till villie och tiänst 
igenn gör jagh altidh gärne. Befalandhes M. B. samptt medh 
sin elskelighe käre hussfru och vordnadher (dem hann pä mine veg- 
ner fliteligenn helsse vill) Gudh Alzmechttigh till länghvarigh väll- 
måghe Brodhervilligenn. Hastigt aff Vaxholmen denn23Maij 1615. 

D. T. B. 
och altidh till tienst och vilia 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



80 



Bilaga. 



Memorial för min brodher välborne Cantzlercn, medh een 
brodhervilligh och fiitigh begärann, att M. B. vill vare obesväratt 
hooss Kon. M:t min AUernådigeste Konungh och herre om dhesse 
effterschriffne saker att anhoUe. 

1. Att M. B. vill hooss H. K. M:tt så vidt begå, att jagh 
mätte fhå niuthe dhe ovisse partzeler som udi mine förläningz 
sokner åhrlighenn falle kune, och hvar sädhantt icke eliest schee 
känn, att dhe då måghe bliffve affkortadhe udi de 4000 daler 
som jagh aff ränterijtt haffver till att fordra. 

2. Att M. B. vill Secretereren Måns Mårthenssonn hooss 
Kon. M:t till dhett bäste ihugkomme. 

3. Att min brodher vill medh Högberte H. K. M;t afftale, 
huru om interesse för det klädett som Timbermann och någre 
andre köpmen [lemnat] haffve, schnll handlett bliffve, der de icke 
kunne invises till Finlandh att bekomme udi denne sommar 
deris bettalningh för samme klädhet. 

4. Att resten på klädett som schall deles ibland dett Finsche 
krigzfolkett, måtte medh thetallerförste schee känn bliffve öfFver- 
sändt. 

5. Huru medh dhe ryttere och knechter schall hoUett bliffve, 
som udi mitt greffveschap boendhes äre, och nu udi Ryssland 
brukadhe bliffve, om dhe schole till dheris hemvist förloffves, 
eller och om H. K. M:t nådigest täcktes lathe giffve dhem opä 
andre orter vedherlagh för dheris gårdher igcnn. 

6. Att min brodher vill hielpe till, att Ewertt Horn måtte 
bekomme de penninger hann aff ränterijtt haffver till att fordre. 

7. Att Undher Tygmestarenn Erich Jönssonn eller någhonn 
annen viss karll måtte med thett aller förste bliffve affärdigett 
medh alle de nödtorfftighe partzeler som vele behöffves til att 
slå denn schantz som K. M:t haffver n:tt befalett, som äre hacker, 
picker, sköffler och andre saker, som der till aff nödhenn äre. 

Förseer migh till M. B. att hann mitt bäste udi alle måtto 
vetandes varder, udi hvadh måtto jagh känn vare min broder till 
villie och tjänst igeun, gör jagh altidh gärne. 



Digitized by CjOOQIC 



81 



85. Åbo den 10 Juni 1616. 

Förord för ståthållaren på Koporie Jochim Berendz. troligen 1 rättegångsmål. 

Brodhervilligh etc. Näst all vällfärdz lyckönsohonn een fli- 
tigh tackseijelsse för mykitt gott migh aff M. B. vederfharitt, 
dher eraoott jagh altidh schall tacksam befinnes medhann jagh 
lefiVer. Välborne her Cantzler brodher och synnerligh godhe 
venn. Jagh kan min brodher här medh brodervenlighenn icke 
förhoUitt haffve, att eflfter Stotthollarenn på Coporienn Jochim 
Berendz haffver migh tillschriffvitt och begärett att jagh ville 
hoss Kon. M:t min Allernädigeste Konungh och herre om hans 
sak i underdånigheet soUicitere, förmenendhes att jagh vidh denne 
tidh schuUe der udi Sverigie stadder vare, effter såssom min 
brodher utaff schriffvelsse (hvilken jagh här innelychtt min bro- 
der tillhåndha sänder) videre förnimmandhes vardher. Hvarfhöre 
emedhan hann är een tapper och brukeligh karll, och sigh al- 
tidh udi Kon. M:tz elscheligh käre her fadhers (högloffligh i 
åmminnelsse) tiänst tillförendhe trolighen och flitelighenn bruka 
latett, såssom och sedermere udi Kon^ M:tz nu regherendhes 
tiänst sigh udi lijke måtto förhollitt och änn daglighenn sin 
troghenn tiänst vidh Coporienn bevisser. Är fördenschuldh min 
brodhervenligh begärenn, att M. B. vill vare honom udi denn 
saken som han migh tillijtett haffver hooss H. Kon. M:tt till 
dhett bäste beforderligh, och migh icke förtänkie, att jagh min 
brodher så offta med sådhane ringe saker bemödher. Förscen- 
dhes migh till M. 6. såssom och på thett venligeste bedher, att 
min broder lather honom dhenne min förschrifFt till godhe åtth- 
niute. Udi hvadh måtto jagh känn vare min brodher till villie 
och tiänst igen, gör jagh altidh gansche gärne, han för sin pers- 
sonn varder och min brodhers gunstighe befordringh hooss M. 
B. tacksamblighenn förtiänändhes. Befalandes etc. Aff Åbo 
slott denn 10 Junij åhr 1615. 

D. T. B. 

och altidh till vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 



Axel Oxenstierna 11: 5. 



Digitized by CjOOQIC 



86. Nowgorod den 28 September 1615. 

Förord för Hr Biteer, som varit anstäld yid Engelska legationen i Ryssland 
men nu reser hem till England, der han möjligen kan vara till gagn 
för motverkande af den Ryska nyss af gångna beskickningen; som freds* 
nnderhandlame skola snart mötas, behöfves afskriffter af föregående 
traktater mellan Sverige och Ryssland. 

Min brodhervillighe etc. Välborne her Cantzler, her Axell 
Oxenstierne brodher ocb tillförlathelighe gode venn. Effter breff- 
vieere M. Bitzer för någre orsaker och sinn lägenheett- schuldh 
måste begiffve sigh härifrånn till Engelandh, och i synnerheet 
(såsom hann föregiffvitt haffver) der före att han hooss Engelsche 
sändhebudhett icke är bleflfvenn väll ledhenn för dhen jalo8ia(!) 
undher dhem varitt haffver, udi dhett at hann haffver dhenn 
suspicion till honom fattat, att hann schuUe mere varitt oss een 
Rysserne affectionerett, hvilkett fuller och i sanningh så är, 
såssom man omständhelighenn aff honom förnummitt haffver, och 
hadhe han väll kunnett mykitt gott på vår sidhe uttretta, dher 
hann hadhe här blifvitt och varitt mhere auctoriseret i sakenn. 
Menn effter hann lijkväll känn hos Konunghenn i Enghelandh 
genom sin sanfärdighe berättelsse dhenn sakenn, som emillann 
Kon. M:t och Rysseme nu genom Hans Kon. M:tz förmedlingh 
företaghes schall, till dhett bäste uttydhe emooth dhe Rysche 
sändhebudhenn som åter nylighenn till Konungen i Enghelandh 
sigh begiffvitt haffve, hvilke der uthan tvifvell een hop osan- 
ningh emoott Kon, M:t förebringandes vardhe, hvarfhöre vore 
thett gott, att hann hölles och sterktes i sinn förrighe affection, 
der till min broder genom sin försäkringh och pollicitation på 
Kon. M:tz recompens honom mykitt förmå kunde, der hann och 
sådannt för rådsamptt achtar. Förseendhes migh till min bro- 
der, att han elliest lather honom för denne min recommenda- 
tion schuldh, hvilkenn hann aff migh begärett haffver, sigh till 
dhett bäste vare befhalett. 

Hvad handelenn medh Rysserne anlangar, så äre de Rysche 
sändhebudh nu nylighenn först till Astascho kompne, sex och 
20 miler her iffrån belägett, och oss tillschrifvitt att de äre 
till handhelenn färdige. Och ändogh vij haffve stemptt möthe 
medh dem opå den näst förlidne 20 dagh i denne raånadhenn, 
men effter samma tidh är genom be:te Rysche sändhebudz drögz- 
mhåll alleredha förbij gått, derföre haffver jagh medh mine med- 



Digitized by VjOOQIC 



bröder uttsändt Dågre aff adell etnooth Rysche sänningebudz 
deputerede om handelsplatzen och tidhcn sigh sumsettie och ge- 
leidzbrefFvenn emottaghe och öfveranttvarde, eller och kårskyss- 
niDgh på beggis sidhor göre, der de om beggis siders öfverhetz 
tittell icke kune öfvereens bliflfve, derom vij alleredhe i etrijdh 
och disputation medh Rysserne äre, effter de schemmes icke 
tilbiude och begäre, att vij vele först på vår sidhe giflfve deris 
Storfurste sin tilbörlighe tittell, sä vele de vår Konungh thet 
samme igenn göre. Menn de haffva deropå tilbörligitt svar be- 
kommit, och opå thett att på vår sidhe icke feel eller någonn 
drögzmhål Bnnes schall, achte vij udi denn Helge Trefaldighetz 
nampn i desse dagar herifrån opryckie och emoth de Rysche 
sändhebudh oss begifve, Gudh Alzmechttigh verdiges vårt före- 
hafiVandhe till sitt nampns ähre och Sverighes crone till gagnn 
och rolighect dirigere och förhielpe. Och eflFter man behöfver 
de documenta och förre afhandlinger emillan Sverigie och Ryss- 
lundh, och i synnerheet dhe accorder spm emillan Zaar Vasilli 
Ivanowitz, och Konungh Carll högloffligh i åmminnelsse schedde 
äre, derföre sä beder jagh M. B. att han vill dem hijt sände 
late, emedan man icke tviffler, att M. B. dem hooss sigh hafver. 
Men der dett sä icke är, sä vore rädligitt, att M. B. dem ifränn 
Sverigie opå all händelsse samptt medh rijkzens clema och se- 
eret ännu förschrifver, hvilkett och till confirmation, när så vidt 
komma känn, behöfves vill. Befalandes min broder samptt medh 
altt thett honom kärtt är Gudh Alzmechttigh till långvarigh 
vällmäge, brodervenligenn. Aff Nougordenn denn 28 Septembris 
åhr 1&15. 

D. T. B. 
och altidh til tienst och vilia 
Jacobus De La Gardie m. p. 
Rikskanslerens anteckning: PrsBsent. på Angdow den 20 Octobris anno 1615. 



37. Bomanow den 14 November 1616. 

Begär, att derest hans ansökan om de >oyissa utlagoma> af förläningar ej 
annorinnda knnde beviljas, de 4000 d:r, som årligen plägat såsom lön af 
ränteriet ntgå, måtte dera afkortas, och de till krigsfolkets beklädning 
och aflöning anslagna medel med det snaraste betalas. 

Min brodhervenligh etc. Välborne her Cantzler brodher och 
sjnnerlighe godhe venn, jagh känn min brodher medh dhette 



Digitized by VjOOQIC 



84 

läglighe budh brodhervenlighenn icke förholle, att effterjaghför 
min hastighe afresandhe ifränn Sverigie, icke kundhe alle mine 
saker såssom jagh gärne hadhe relett förrätte, utan förleeth migh 
opå min brodhers godhe förtröstningh, ähr och ännu udi denn 
tillförsichtt och förhopningh, att min broder mitt bäfithe effter 
sin tillseijelse vettandhes, och i synnerheett migh hooss Kon. 
M:t dher till förhielpandhes vardher, att jagh mätte bekomme 
dhe ovisse partzeler som udi min förläningh udi Österbottnn 
åhrlighenn falla kune, och hvar sådhantt icke elliest sche kunde, 
att då dhe 4000 daler som jagh åhrlighenn aff ränterijt udi Sve- 
rigie oppå min besoldningh hafiVe schall, måghe der udi aff- 
kårtadhe bliffve, medhan dett dogh plägher långhsamblinghenn 
tillgå för ann mann sådhantt fhör dhe månghe invissninghar 
som till ränterijt shee pläghe, känn uthbekomme, effter såssom 
M. B. dherom väll vitterlighitt är. Förseer migh aldelis till M. 
B. att hann migh härutinnan all möglig bistondh görendhes 
och der till förhielpandhes varder, att jagh måtte H. K. M:tz 
konungzlige bref opå samme ovisse partzeler bekomme, helst 
medhan jagh till denne resan och commission aff H. K. M:t alz- 
iuthett till att uttstoffere migh, bekommitt haffver, utann haffVer 
altt måsth deropå aff mitt egitt spendere. 

Och effter köpmännerne, hvilke opå mine starke förschriff- 
ningher som jagh haffver måsth dem giffve, för änn dhe haffve 
någhonn försträckningh till krigzfolkett göre velett, migh esom- 
offtast om deris bettalningh för deris leffreringher, hårdt mhane 
och besväre, och medh dhe penningar som H. K. M:tutaffElffz- 
borgz lösen udi Finlandh till krigzsakerne förcrrdnedh hafver, 
går långhsamblighenn, så att jagh icke mhere änn tridie parthen 
derutaff haffver här till kunnett utthbekomme, oansedt jagh ått- 
schillighe gånghor deropå haffver fordre lathett, hvarföre är 
min brodervenligh begeren, att M. B. vill hos H. K. M:t an- 
hoUe, att H. Kon. M:t ville dhem som befalninghenn haffve till 
att opbäre samme penninger, alffvarlighenn tillschrifve lathe, att 
dhe sädhant medh större flijt och åhoghe änn här till scheedt 
är, församble och opbäre, och sedhann migh tillhåndhe schicke, 
på dett, att jagh een gångh måtte bliffve be:te köpmänn qvitt, 
och mine förschrifninger aff dhem lööss bekomme, såssoro och 
krigzfolkett (dem jagh nu så väll som tillfhöronde aff mitt egitt 
udi den olägenheet på färde är, försträckie och undsettie måsthe) 
någhorlundhe till villigheet holle. Förseer migh till M. B. att 
han mitt bäste härutinnan vettandes varder, såssom jagh och M. 



Digitized by VjOOQIC 



85 

B. aldelis ombetror, udi hvadh måtto jagh kan min broder och 
de hans are, vare till viliie igenn, gör jagh altidh gärne. An- 
langandes fredzhandelenn och dette landz tillståndh, så vardher M. 
B. af medfölgiandhe bref till K. M:t såssom och aif Jochim Bärendz 
mundtlige berättelsse fömimmandhes, huru vidt der medh kommett 
är. Befalandes etc. Aff Romanowe denn 14 Novembris åhr 1615. 

D. T. B. 
och altidh til tienst och vilia 
Jacobus De La Gardie m. p. 



88. Egenhändigt. Qlebova den 10 Januari 1616. 

Om fredsundeThandlarne och särskildt den Engelska gesandtens partiskhet, 
behof af penningar; anställning af en korrespondent i Pohlen. 

Välborne herre, elekelige käre bror. Jagh önskar min käre 
bror afif Gudh Alzmechtigh all stadigh helsa och lyckligh väl- 
mogh. Och betacker min bror fliteligeu för medhdelte tidh[end]er, 
hvilke jagh efter min B:8 begeren Staternes senningebudh com- 
raunicerad, och de breff derhoss vare väll öfverantvardadh haff- 
ver, för hvilkett de sigh och högligen obligerad bekenna och 
min bror tienstvilligen betaeke. Hvadh nu denne fridz trac- 
tationen anlanger, och härtill medh står besver här passeradh 
ähr, haffver min B. aff vare samptlige senningebudhens breff 
till Hans Ko:ge Maij:tt till att see. AUenest måst[e] jagh härhoss 
min bror förmäla, att H. K. M:tt så väll [som] alle de som den 
opinionen hafft hafve inte hafve fallierad, att den Engelske Ge- 
santen skole spela en st^r parcialitet i sin mediation; ty han 
dett so grofft och openbartt gör, att dett ähr icke nogh att 
skrifva om, haffver och i monge måtte steltt sigh mechte in- 
discret emott Staternass Gesanter, hvilkett de doch medh tola- 
modh och lempa till tehtt bestå optagedh, och allenest seija de 
ville fulla altt komma ihugh, i rettan tidh. Därföre måste vi 
och taga en står patientia, och tenkia, haffver man tagidh honom 
i boten så måste man föra honom öfver sundett, leckvell hoppes 
man att hafva i achtt så myckett mögligett ähr Hans Ko. Maij:ts 
bestå och reputation, men om man på alle de vaniteter och bar- 
bariske ceremonier icke haffver kunnedh så hortt strengia, beder 
jagh min B. ville hoss Hans Maij:tt till tett bestå förursechta, 



Digitized by VjOOQIC 



86 

ty sodantt inte ähr skett RjsserDa, uthao de mediatores till vilia, 
medh en fulkommen och noga protestatioo, så att därafE H. K. 
M:tt inte kan lenda någen prejuditie. De Statiske Sennebudhen 
hafve alt härtill inte annera late förmerkia sigh en att de mera 
ähre oss en vare vederpartt bevogne, endoch de och inte ville 
gema offendera Ryssema, föregifvandess att de allenest sökia 
att bekomma credit hoss dem, pä dett de deste bätre tienst måtte 
kunna göra H. K. M:tt i denne saken. Den Lybske cansliför- 
vantern beiangande, min B. skrifver om, hadhe vij fulle sträcks 
emadh sentt till Hans K. M:tt, men efter hanss commission ähr 
prinsipaliter till de Statiske Sennebuden, haffver man för deres 
begeran akuldh dett inte kunnedh göra; dctt han och icke haflT- 
ver sentt dett brefvedh min B. tillskrifvedh ähr för ffon sigh, 
ähr mehra skett aff oförstondh och enfoldighett en malitie att 
han so destricte haffver veladh fölgtt sin instruction, att han 
haffver sielff veledh dett min B. öfverantvarda, men nu sender 
jagh dett samptt copian aff hans instruction min bror tilhonda, 
däraff min bror kan see hanse verf och erender, och undrar Sta- 
tiske Sennebudhen sielff därpå, att de Lybske haffve sentt en 
sådan slett kar ostadh, doch begärc de på all venskap att han 
måtte få blifva hoss dem till dess de kunne sielff komma till 
Hans K. M:tt där de dett då sielff ville förursechta, hvilkett 
man i denne legenheten icke kunnedh afslo, effter min bror 
väll besinnar huru högtt deress venskap oss i denne handelen 
af nödhen, helst efter vi inte hafve att förlota oss på den Engelska. 
Käre bror, her Cansler, jagh kan och inte förbigå att be- 
mödha min B. om mine privat saker, efter honom icke ähr ove- 
terligedh, att jngh på Hans K. M:tz vår nådigste Konunghs och 
herres begeren haffver förskaffatt en temligh stor summa kledhe 
till de frem mande soldater, samptt och redhe penninge, på den 
invisningh H. K. M:tt migh till Finlandh giorde på Elsborgss 
lösen, so efter icke mykett öfver tridhie parten ennu ähr uth- 
kommedh och jagh förnimmer att H. K. M:tt haffver ditt sentt 
Daniell Bureuss dett resterende att opbära, och jagh leckvell aff 
köpmennerne som klededh förstrecktt hafve hordeligen mantt 
blifver, hvarföre beder jagh min bror venligen, han ville så 
laga hoss H. K. M:tt att på samma invisingh ingen iörandringh 
ske måtte, på dett jagh icke aldeles därgenom om all min cre- 
dit och välfärdh komma måtte, efter jagh migh so höghtt därföre 
förskrifvedh haffver. De köpmen som samma summa mest hafva 
skole ähre Buchslaff Ross[en] och Gert von der Heijden, hvilke 



Digitized by VjOOQIC 



87 

jagb förmener nu bodhe der i Finlandh vara skole, att fordra 
pä deress betalningh. I lika måtte beder jagb och min bror 
ganska fliteligen han ville forhielpa migb hoss Hans Ko:ge Maij:tt 
att jagb måtte få njuta de ovisse parseler aff mine förläninge 
på min besoldbningb, efter dett att dett inte kan vara Hans 
Maijstett nogen skadbe, ocb jagb eliest skulle bafva dett ubr 
Cammaren, men efter jagb måste altidb vara på tiensten, ocb 
genom mine tienare boss Cammer Rådb inte kan förretta, efter 
sosom migb ocb nu äbr gått, endocb jagb Hans Maij:ts egedb 
befalningsbreff Hans Maij:tt migb nådigst för Plesko gaff, ditt 
till dem sentt, ty min svoger Skatzmestaren skrifver att de bafve 
svaradb att de icke veta sigb en fyrick att tillgo, buru besvär- 
ligedb dett migb nu vill falla bär lengre vedb denne mödbe- 
samma tiensten att utbberda utban nogen besoldbningb, kan min 
bror sielff väll afbaga. Jagb badbe väll förhoppas H. K. M:tt 
skole nodbigst betenckia min longelige trogne tienst, ocb icke 
ville att jagb så måtte tiena att jagb på sistone skulle blifva 
en bätlare, utban att man till tbett minsta måtte bafva kledben 
ocb födban för sin tienst. Förser migb visserligb, min B. boUer 
migb denne min dristige skrifvelse till godbe ocb vett häri mitt 
bests, i hvadb måtte jagb kan tjena min bror igen skall han al- 
tidb finna migb redhbogen. 

Til beslutt låter jagb min bror veta att Capten Margeret 
haffver skrifvedb migb svar på dett Hans Maij:tt bcfalte migb 
skriiva honom till, hvilke breff jagb härboss min bror tilsender. 
Där min bror so synes kan han visa dett Hans K. M:tt, att Hans 
Maij:tt må däraff see hans affection till Hans Maij:ts tienst, ocb 
tror jagb vist, att Hans K. M:tt icke skulle få nogen, dergenom 
man oförmercktt bätre skole få veta, buru alle saker aflöpa i 
Polen, men man måste acbta att icke nogen mötte fådäraffveta, 
bvarföre vill min bror acbta bvem han samma breff läter läsa, 
och där Hanss K. M:tt vill att man skall continuera medb honom 
och Hans Maijitt vill förklara sigb om den pensionen han be- 
gerer, beder jagb min bror vill lata migb sådantt veta. Vill nu 
härmedb ocb altidb min K. B. samptt altt dett honom kertt äbr 
Gudb Alzmecbtigb troligen befaltt bafve. Datum Gleboa den 
10 Januarij a:o 1616. 

D. T. B. 

och altidb til vi Ha 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Rlkskanslerens anteckning: Pnesent. i Helslngefors den 6 Feb. anno 1616. 



Digitized by VjOOQIC 



88 



89. Qlebowa den U Januari 1616» 

Förord för löjtnanten Axel Miittsson, bror till fältmarskalken Jesper Mattsson 
Krus, att erhålla fnllmagt som ryttmästare. 

Min brodhervenligh etc. Nästh all vällftlrdz iycköDSchann 
een brodhervenligh och flitigh tackseijelsse för beviste vällgär- 
ninghar hvilke jagh hooss min brodher medh all tackBamheet 
förBchylle vill. Vällborne her Cantzler broder och synnerligh 
gode venn. Jagh känn min broder her medh icke förholle, att 
effter Gudh Alzmechttigh igenom den timelighe dödenn haffver 
täcktz förlidne 27 Decembris eller tridie dagh Jul Christer 
Hansson som Ryttmestare var för adelsphanan udi Finland, he- 
dann kalle, och samme ryttere nu een annen udi hans stadh 
igenn behöffve, derföre aldenstundh Leutenampten unSer samma 
phane, välbördigh Axell Madzssonn sigh altidh både i samme 
tienst såssom och tilförenne hvar han hafver varitt brukett 
såssom een ährligh krigzman ägner och bör, förhoUitt, och elliest 
sigh udi sitt lefFverne allerede förand rett, så att jagh förmoder 
att han samme embete fuUer förestå känn, der Kon. M:t nådigest 
täcktes honom dher till förordne. Hvarföre är min broderven- 
ligh begärenn att min broder vill honom hos H. Kon. Maj:t der 
till förhielpe, att han samme ryttere fram för någon annan be- 
hoUe må. Sådant varder hans broder edell och välbördigh Jesper 
Madzsson hos min broder méd altt gott förschyllandes, och han 
för sin perssonn varder beflitandes sådane min broders gode be- 
fordringh hoss min broder medh all tacksamheet att förtiene. 
Förseer migh till M. B. att hann låter honom denne min för- 
schrifft till gode åtthniute, udi hvadh måtto jagh kan vare M. B. 
och de hans äre tillvillie igenn, gör jagh altidh gärne. Och be- 
faler M. Broder Gudh Alzmechttigh till långhvarigh vällmåge, 
brodervenligenn. Aff Glebowa stakett denn 11 Januarij åhr 1616. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Käre bror, her Axell, jagh beder min bror 
ville so vell för min intercession sosom min svoger Jesper Matz- 
sons skull befordra denne hanss bror till tett bestå. Jagh för- 
säkrar min bror, att han mykett haffver emenderat sigh, så att 



Digitized by VjOOQIC 



89 

jagh hoppes H. K. M:tt kan väll hnfva nogen godh tienst aff 
honom, eliest tror jagh och att^adelen i Finland skole väll vara 
där medh till fredz. I hvadh mätte jagh kan tiena min bror 
igen gör jagh altidh gärna. Vale. 



40. Qlebowa den •• Februari 1616. 

Om fredflonderhRndlingeD bar han jämte de andra ombuden skrifvit till 
Konangen och Yore önskligt, att han före sin afresa till Sverige läte 
dem veta sin ändtliga resolation i saken; fdr egen del begär han förord 
för behållandet af alla de hemmansräntor, han haft i förläning i st. f. 
de 4,000 d:r, som han i årlig lön skulle fä appbftra af räntekammaren, 
samt att de anvisningar som bllfvit gjorda för köpmännens betalning 
icke måtte förändras. P. S. om tillståndet i Nowgorod och Holländska 
sändebudens afresa. 

Brodhervcnligh etc. Välborne herre elschelighe käre brodher. 
Näst all vällfårdz lyckönschenn, betackar jagh min brodher för 
beviste vällgerninger, vill och veette sådhantt hooss honom 
medh all tacksamheet förschylle. Hvadh såssom fridzhandhelen 
anlanghar och huru vidt dher medh kommett är, vardher min 
brodher aff min och mine collegers schrifvelsse till Kon. M:t 
vår allernådigeste Konungh och herre omständhclighenn förnim- 
mandhes. Hvarföre haffver jagh, och helst för tidzens kårttheet 
schuldh för onödigtt achttet udt dhenne min schriffvelsse derom 
att repetere, utan min brodher här medh venlighenn bedher, att 
han vill sådant hooss Kon. M:t till thett beste uttyde effter 
vij icke ha£fve kunnett meere nhåå och utträtte, eller och för 
vare olägenhetter schuldh, som större äre, än man må nu derom 
schriffve, saken högre schärpe kunnett, emedhan underhandlarne 
thett och för rådhsamptt befunnet haffve, helst effter Pålackerne 
och nu medh Byssarne till handhels äre, och theris lägenheet 
nu så är, att dhe måste medh dem eller oss sigh föreene, såssom 
och Rysche Gommissarier för underhandlarne sagtt haffve, att 
dher de icke kunne hoos oss billighe conditioner nåå, så nöd- 
ges dhe föreene sigh medh Pålackerne, effter dhe icke kune 
läoger stå emoot bådhe potentater. Dogh förhoppes man, der 
dhe försiagh underhandlarne Storfurstenn giordt haffve, aff honom 
accepterede och i verkett steltte bleffve, att Kon. M:t och Stän- 



Digitized by VjOOQIC 



90 

dherne schole der medh belåtne vare, och der Kon. M:t varder 
«igh till Sverigie begifvandes 1[Endogh dett vore gott der H. 
Kon. M:t kunde i Finlandh ännu förtöfve, till dess att H. Kon. 
AI:t Storfurstens svar och förklaringh oppå underhandlarnes för- 
maningh och propositioner förnumme, dereffter H. K. M:t sa- 
kerne dirigerc kunde), så beder jagh M. B. att han vill så lagatt, 
att Kon. M:t sin endtlige resolution i saken oppå alle fall och 
händelsse efFter sigh leffver och oss nådigest förniuimc låter, der 
eflFter vij oss rette kune, såssom och att M. B. vill der till för- 
hielpe, att een summa penninger måtte till Nougorden snartt 
sändt bliflfve, till att contentere soldaternc der are, att de icke 
måghe sigh nägott obeståndh företage, effter armoden och nö- 
denn är nu iblandh bårgerschapett altt för stoor, och derföre 
icke kune krigzfolkett underholle. 

Herhos vill jagh och nu såsom tilförenne min broder flite- 
ligenn och venligen ombeditt och påmint haflFve, att han vill 
migh hooss Kon. M:t min allemådigeste Konungh och herre, till 
dett beste ihugkomme, att jagh måtte beholle de ovisse partze- 
ler som udi mine förläningz sokner falle kune, eflFter jagh de 
4000 daler som migh opå min besoldningh utaflf ränterijt åhrli- 
gen leflfreres schuUe, icke känn för de invissninger dijt schee 
plage uttbekomme, såssom jagh aflF min svågers v[älbördig] V. 
Jesper Matzssous schriflfvelsse förnummitt haflfver, och jagh opå 
denne handell icke ringe omkåstnadt giordt haflfver och änn spen- 
dere måste. 

Till beslut, beder jagh min broder på thett venligheste, att 
M. B. vill förekomme, att inge förandringhar oppå de invissnin- 
ger Kon. M:t min Allemådigeste Konungh och herre, haflfver 
nådigest till dhe köpm^ens aflPbettalningh (hvilke opå mine starke 
föl schriflfn inger een themligh påst udi klädhe till krigzfolkzene 
contenteringh försträcktt haflfve) göre latett, schee måtte, eflfter 
såssom H. Kon. M:t migh der medh nådigest udi sin nådigho 
schriflfvelsse förtröster. Förseendes migh till M. B. att han här- 
utinnan mitt bäste vettandes varder, på dett jagh icke må komma 
medh samme köpmen udi någon vidliflftigheet, eflfter de sigh till 
migh holle; udi hvad måtto jagh kan vare M. B. till villie och 
tienst igenn, gör jagh altidh gärne. Anlangande kundschaper, 
azå varder M. B. aflf vår underdånige schrifvelse till Högb:te H. 
K. M:t förnimmandes, hvad såssom een Rysch Baijor som för 
någon tidh sedhann bleflp aflf de Pleschousche Gassaker fången och 
till Muschou fördt och nu om sider till oss öfverlupin är, haflf- 



Digitized by VjOOQIC 



91 

ver vist berätte. Hvadh såssoro här videre förefalle kan, vill 
Jagh M. B. medh thett allerförste förständighe. Och befaler 
M. B. etc. Aff Glebowa stakett denn . . Februarij åhr 1616. 

D. T. B. O. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskanslerens anteckningr å omslagsbladet af samma ark: Prseseot. i Åbo 
^en 25 Febr. Anno 1616. 

JSgenhändifft 
Postscriptnm ä ett särskildt blad. 

Välborne herre, käre bror, jagh förmoder sosom [och] broder- 
venligen begerer min B. ville till thett bestå hoss Hans Ko. Mayrtt 
uthydha hvadh jagh medh mine medhbröder uthi en godh me- 
ningh och efter denne *olegenheten (som nu här sä stor ähr att 
icke nogh därom ähr att skrifva) uthi denne fridz tractationen 
giortt hafve. Ty i Nogordhen och allestedes där om kringh ähr 
8Å kåltt icke allenest på spannemåll och alle andre fetalie par- 
«eler, uthan och på höö, att därgenom bodhe hester och folkett 
måste försmächta. Och dett hafve Rysserna so behendichtt prac- 
ticerat, att de hafve brachtt alle bönderna därtill, att de hafve 
förlotitt deress hemvist, och inte hvarken sått eller hö giortt i 
åhr, på dett att vij uthan någett svertt slagh väll skulle denne 
landzorten förlåta. Min bror må och visserligh tro, att där 
icke genom fridzhandelen, eller Hanss Ko. Mayrtt synnerlige 
tidige försorgh dett blifver förekommiit, ähr där inte att tvifla 
om; efter i Nogorden bodhe hoss Metropoliten och hans parti 
så väll sosom hoss Baijorerna och borgerskapedh som där ennu 
qvar ähre, icke så mykett korn, mykett mindre andre fetalie 
parseler skall 6nnas, att man därraedh kan opholla dett krigs- 
folkett där i garnisonen vill behöfvas in till Junij monan, fast 
man skole till de extremiteter taga att fördrifva hvar och en 
Ryss, och taga af dera altt dett de äga. Därföre vill min bror 
sådantt väll öfvervega och Hans Ko. Maijitt till gemött föra, 
hvadh häraff på lengden blifva vill, helst efter dett ähr mest 
fremmand[e] folk här i garnison ligger och man sigh måste för- 
lota på, hvilke mehra ähre vore fiender en vore venner, när de 
icke blifva väll betalte och oppehollne medh lifs oppehelle, så- 
som Hans Ko. Maij:tt för Plesko och vi dageligen för ögonen 
see, att de medh hopetals till fienden rymma. Vårtt ryteri ähr 
aff dett togedh i åhr och efter de så knafft hö haftt hafve, tes- 



Digitized by VjOOQIC 



92 

likes aif den ovanlige siukan som blantt kästerna här ähr, so 
af sigh komne, att på dem ähr inte att förlota sigh, ty de mest 
ähre tilfott. Desse orsaker, och att man väll besinner huru be- 
sverligedh ju snara sachtt omögligett dett vill vara att Hans 
Ko:ge Maij:tt altt ifron Sverie, och till rettan tidh som dett vill 
behöfvas, hitt skall kunna fornera, hafve oss förorsakadh att vi 
till de ytersta conditioner i vare instructioner finnes tagitt hafve, 
att (om Gudz villie sä vore) man därigenom all olycko före- 
komma kunde; men där öfver all förhopningh freden icke noss 
kunde, och tlysserna icke ville ingo de föreslagne conditioner, 
att man måste åter taga till vapens, så vill aff nödhen vara, att 
Hans Ko. Maij:tt vell preparerer sigh att föra ett defensiff krigh, 
och att H. Maij:tt förordhnar någen tieneligh och rechtskaflfens 
man till StothoUare på Nogorden (Efter Hanss Boije ähr altt för 
svageligh uff fallandesiuken som honom ofta hefticht ankommer), 
som kunde medh dett ringa man där kan tilhopa skrapa opholla 
garnisonen so lenge dett vill reckia, och Hans Ko:ge Maij:tt ditt 
mehra unsetningh kan göra late i penninger eller proviantt, och 
der H. K. M:tt i förstone ville senda till tolff eller sextontusen 
daler, att dett kunde förslo till en monadhsoldh eller mehr, so 
kunde man medh köpmen bestella heringh och andre fetulie par- 
seler, där krigsfolkett kunne vara belotne medh, men efter här 
nu inte peninger vanka och köpmennen so illa blifva betalte, 
haffver man bvarken credit eller lofven mehr. För min per- 
son hoppes jagh, att Hans Ko:ge Maijrtt icke varder begera, 
att jagh i Nogordh blifvn skall , till att comm endera där en 
blott garnison, uthan der Hanss Ko. Maij:tt nådhigst eliest 
teckes bruka migh i dett mitt kall krefver, ähr jagh altidh redh- 
bogen. 

Om mine privat saker som jagh min bror om tilförenne til- 
skrefvedh, nödhgass jagh ennu min bror om bemödha, effter jagh 
so hortt a£f mine geldener blifver kraftt, min Bror skall altidh 
finna migh sin tienare igen. Dett haffver och Secreteraren Monss 
Mortensson beditt migh att tacka min B. på hans vegna ganska 
tienstligen för den godhe promovationen(!) och gunstige befordringh 
min bror honom genom min anmodhan hoss Hanss Ko:e Maij:tt 
om de godhzen han bekomraitt giortt haffver, och beder min 
bror ville altidh vara honom en gunstigh herre: och efter Hanss 
Ko. Maij:tt nodigst emott migh so väll som emott saligh Felt- 
marskalken sigh förklaradhe, att Hans Maij:tt för hanss longelige 
och trogne tienst, näst samma godz ville gifva honom sköldh 



Digitized by VjOOQIC 



93 

och hielm*), hvarföre beder han min bror ganska tienstligen att 
han där uthi ville bevisa honom sin gunstige benegenhett, att 
han Hanss Maijitz breff därpå bekomma måtte, han förplichtar 
sigh altidh att finnas" min B. en villigh och trogen tienare. För- 
ser migh visserligh, min kere bror låter denne min intercession 
honom åtniuta, efter han dett väll förtientt, och jagh honom i 
de occationer sjelfF sett, deregenom man sodantt kan meritera, 
jagh skall altidh gerna göra min bror till vilia och behagh igen; 
befallendes härmedh min bror, samptt altt dett honom kertt ähr 
Gudh Alzmechtigh till myken lycko och välfärdh. Datum ut 
supra. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Nytt Postscriptum. 

Velborne her Cantzler brodher och godhe venn. Efter dhc 
Hållendsche sendhebudhen haffva sig föresatt, chvadh för resolu- 
tion och svar ifrån Storfursten faller**), att begifva sigh genest 
till Sverigie, efter dhe inthett synnerligitt i Muschou hafva att 
bestella, uthan allenest att anhoUe, att dhe raåge dheris köphan- 
del såssom tillförennde frij här i landett haffva, dherom dhe 
Storfurstenn tilschriffva ville, medh mindre han dhem eenkan- 
neriigen dijtt till sigh begeredhe^ szå kunndc dhe thett icke utt- 
ala, hvarföre vore gått, att udhi tijdh blefve på all hendelsse 
förordnett, hvilkenn vägen dhe schole till Sverigie reesa, att dhe 
måtte medh tilbörligett oppehelle och befordringh på vägen för- 
sedde bliffva. Och endoch jagh inthet tvifler, att Kon. M:tt haf- 
ver noghsampt denn förordningh giordt, att Ladga så väl som 
Xötheborgh i våhr medh nödhtorfftigdt pråffviantt försorgde 
vardha, szå hafver jagh likvell udhi all troghen välmehningh 
icke kunnatt undherlatha M. B:r dherom påminnelsse göra, eme- 
dhan dher opå macht ligger, att Ladga må på all hendelsse pråff- 



*) Adelsbref, med namDet Palm, atfärdades troligeu den 18 Maj 1616. 
1 alla de tryckta matrlklame står visserligen 1615, men då denna skrif velse, 
likasom hnfvudbrefvet, åberopar ett fredscommissariemas bref, då några 
sådana icke ens voro nämnda förr än d. 26 Maj och de ei sammanträdde 
förr än på hösten 1615, är påtagligt att detta årtal måste vara oriktigt, och 
innehållet stämmer 1 öfrigt mycket väl med hvad man känner om under- 
handlingen i början af 1616. Jfr Hallenberg, K. Gustaf Adolfs Hlst. 111: 398, 
436 o. ff. Registrataret är defekt för senare hälften af Maj 1616. 

**) Bvaret kom genom bref till Bngelska gesandten (Merich) d. 21 Febr. 
1616, och detta postscriptum måste således höra till föregående bref. Jfr 
Videkindi, s. 711. 



Digitized by VjOOQIC 



94 

vianteret bliffva, szåssom och att lodior och pinoser mage i Fin- 
landh i tijdh förferdiges att bruka i Ladga siöen, dher så be- 
höfiVes kanD. Datum ut in literis. 



41. Nowgorod den 4 Mara 1616. 

Den »koppardörren > 1 Nowgorod, hvilken troddes vara tagen i Sigtana, berät- 
tades åter af Rjssarne vara kooimen från > Grekland», och skalle icke 
utan fara för underhandlingens afbrjtande kunna bortföras. De Hol- 
ländske sändebuden äro oeniga med Engelska ombuden och på deras 
återkomst ligger ej stor vigt för underhandHngen; men en krigshär af 
4 å 5 tusen man skulle uträtta mycket; emedan nu är stor nöd i lan- 
det, bör proviant, penningar samt framför allt kläde för garnisonen 
.sändas. 

Min brodherveulighe etc, Velborne her Cantzler Axell Oxen- 
stierne, brodher och tillf örlathelige godhe venn. Näst mykin 
velmåges öndschningh och een flijtigh tackseigielsse för beviste 
velgerninger, dhem jagh medh altt gåt igen gernn förschylla 
vill, giffver jagh M. B:r här medh venligen tilkenne, att M. B:s 
schrifvelsse är migh tilhondha kommen. Anlnngandes denn kop- 
par dör som K. M:tt vill härifrån Nåugorden föres schall för 
monumentet schuldh, helst efter H. E. M:tt är berättat, att den 
schall vara i förtijdhenn iffrån Sigtuna fördh, szä ville jagh H. 
K. M:tz villia i så måtto gerne hörsamligenn effter komma, men 
efter samma dör, hvilken Rysserne her udhi Nåugorden scgia 
vara kommen ifrån Grekelandh för een förähringh, brukas för 
Mitropolithens förnempste kyrckia här opå slåthet, dher han 
dageligen in och uttgår, och fördeuschuldh ville stort roop, op- 
sicht och besväringh gifva, dher man nu udhi denne tijdz legen- 
heett emedhan handelen medh Rysserne opåstår, schuUe denn 
medh våldh uthbrytha och bortföra, helst efter Rysche Sendhe- 
budhen hafva genom underhandlerne flijtigdt ahnhållit och dherom 
bidhet, att man icke schulle latha dheres kyrckior och helgedom 
spoliere eller något för när göra, hvilket man dhem medh sådhan 
conditioner som i vårt underdånige breff till Kon. M:tt förmel- 
les, muDtligen tilsagdt hafver. Och dherföre må man nu inthet 
befatta sigh medh samma dör, för än man fhår see, huru han- 
delen sigh schicka vill, och dher dhen emot förhåpningh annars 
än väl afiginghe, måste fuUer mehra än dhen dören, som icke 



Digitized by VjOOQIC 



95 

mykitt värdh är, doch themmeligit ' vackert arbethe, härifrån 
taghes och schillies. Bidher fördenschuldh M. B:r migh hosa 
H. K. M:tt häruthinan till thett beste uhrsechta vii. Och efter 
M. B:r af mine och raine collegers underdånige schrifvelsse till 
K. M:tt noghsampt förnimmandes vardher, hurii vår tractation 
medh Rysserne är afiupen, dherföre må jagh M. B:r här uthi 
icke vijdhere dher medh bemödhe, uthan M. B:r flijteligen bidher^ 
att han vill oss till thett bedsta hoss K. M:tt uhrsechta, att vij 
hoss thet barb^rische fålcket icke mehre hafva schafia och utt- 
rätta kunnat, szåssom och hvadh som af oss samptycht är, och 
vij om vår yttermehre trogne välmeningh i saken K. M:tt i 
underdånigheet tillschrifvet hafva, udhi beste måtton optaghe, 
och hoss E. M:tt uttydha, ty om vij icke hafva kunnat medh 
vår tractation H. K. M:tt och rijket för Ryssernes obilligheet 
har till något synnerligit gagna, szåssom vij gerna hadhe velet, 
siå håppes vij icke udhi någon måtto giordt thet H. K. M:tt till 
schadha eller prsejudicio lendha kan, uthan oss i saken så be- 
varat och förbehållit, szåssom medhfölgiende copia aff dhenn at- 
testation undherhandlerne oss dher opå gifvit hafva, utviser, 
hvilken vij doch medh stor mödha af dhen Engelsche Gesant- 
ten bekome. Hvadh dhe Hållendsche Sendhebudh anlangar, szå 
hafva dhe fuller större beschedenheett än hun i saken brukat 
och villighe varit till H:s K. M:tz bestå, szåssom man icke an- 
nars förnummit hafver, doch hafva dhe och fuller undher tijdhen 
velet och för denn Engelsche Gesantens schuldh most någet 
favoricere Rysserne i förledne tractation, och uthan tvifvuel än 
yttermehre hoss H:s K. M:t thett tilbiudendes vardhe, att dhe 
mage och någon credit hoss dhem bekomma, och sådant i dhe- 
res köphandel igen åtniutha, endoch dhe behendigdt gå åth 
saken, szåssom och lodhes i betenckiandhe hnfva, att begiffva 
sigh hijtt till handelen igen, medh mindre dhe deste betre lik- 
nelsse till een godh utgångh på denne tractation aff H. K. M:tz 
resolution förnimmandes vardhe; hvarföre synes för rådeligast, 
att H. E. M:tt står på dhe propositioner dhe siclffve sampt medh 
Engelsche Gesantten Storfursten giordt hafva, till dess man fhår 
see, huru Rysserne sigh dher emott ahnstella vela. Ty om dhe 
Hållendsche Scndebudh icke villia begiffva sigh hijtt igen, kan 
thett handelen ingen schadha heller än båtnatt giffva, om dhe 
hijt komma, för den jalosia emellan dhem och dhenn En- 
gelsche Gesantten är, och blifver doch dher vidher, hvadh han 
i saken gör och hoss Rysserne förmå känn, doch hemstelles 



Digitized by VjOOQIC 



96 

sädantt i K. M:tz och M. B:8 höghe och betre betenckiandhe, och 
dher man kundhe een krigzmacht om fyre eller femtusendh man, 
om icke mehre bliffva kan, hoss tractationen opbringhe, för- 
modher man att nå eenndere aff be:te conditioner. Menn om 
något effter giffVes måste, szå är thett tijdh nogh, när icke annars 
vara känn, thet att oppenbara. Och begärer jagh medh mine 
colleger (dher vij skole vijdhere udhi denne tractation brukcs) 
att vij måghe K. M:tz endtlighe resolution på sådan hendelsse 
förnimma, dher efter vij mage vette oss i högsta knipningen 
att retta, och i synderheett hvadh K. M:tz meningh är om dhe 
40 t:nor gull, mediatores iblandh dhe andre conditioner aff eigen 
godhtyckia proponeret haffva, ty som man af dhe Hållendsche 
Sendebudh förnummit, haffva Rysche Commissarierne stådt dher 
opå, att inlöse befestningarne för een drägeligh summa penin- 
gar, kan schee till dhenn ändha, att the förmehne medh een 
ringha summa dher af K. M:tt på någon tijdh förnögia, till dess 
att de kunnde bliffva eense medh Pålackerne, och sedhan sökia 
orsak genom tvångh och hunger intagha samma befestninger 
igen, när man som säkrest vore, hvarföre är sådantt betenckian- 
dhe verdt, hvadh i denne saak är till att göra. M. B:r vill K. 
M:ttz n:ge villia och sitt betenkiandhe i sakenn oss förstendighe, 
att dher dhen Engelsche mediatoren icke vill latha oss vetta, för 
än sammankompsten och handelenn schee bör, om Storfurstenn 
vill acceptete dhe proponeredhe conditioner eller icke, om vij 
likvell schole på yttermehre bekåstnat och försökingh begiffva 
oss till handels medh Rysserne. Och effter Arffvedh Tönnesson 
begärer för sin ålderdom och svagheett schuldh, at bliffva för- 
schonet udhi denne commissions saak, dher före vill aff nödhen 
vara, att een annor i hans stadh dher till förordnes, szåssom och 
att Hindrich Jönsson, slåtzsecreterare i Vibårgh, tilschriffves och 
befales, att han åther till bestembdan tijdh begiffver sig hijtt 
igen, och acterne, dhem han här till hafver i acht hafft, och her 
effter i tilstundande tractation författar och fulbordar, efter Måns 
Mårthensson för annat bcstellandhe i commissions sakerne, och 
sin svaghe ögon, icke kan allene sådantt förrätta. Anlangandes 
grendzen som K. M:tt vill haffva emellan Augdou och Wasche 
Narffven, szå att heele Narvesche åhn schall dherundher insluthen 
vardha, szå öndscher mann, att så vidt kunnde komma, att man 
iinghc dher om handla, dhå man vill hårtt dher opå stå, endoch 
Rysserne schole det icke gerna ingå för dett fischerij, dhe dher 
i åhen på dheres sijdha haffva. 



Digitized by VjOOQIC 



97 

Och efter. M. B:r aff mine förre schrifvelsse noghsampt för- 
nummit hafver, szåssom och [aff] medhfölgiendc mitt underdånighe 
brelF till Ko. M;tt yttermehre förnimmendes vardher, och dess 
fönithan väl besinna känn, hvadh armodh och nödh här hoss 
bärgcrschapet ähr, szä att thett är till att befruchta, att denn 
bliffver sä stoor som hon i Jerusalems förstöringh varit hafver, 
om invänerne ingen lijssa och förschoningh fhä pä krigzfälkz 
oppehelle, hvarföre bidher jagh M. B:r, att han vill efter sin för- 
tröstningh i sin seneste schriffvelsse till migh, dher till förhielpe, 
att hijtt mä een summa peningar till undhsettningh medh förste 
komma, dhermedh at hälla krigzfälket, och synnerlighen dhe 
fremmandhe säldather till villighect och troheet, elliest vardhe 
dhe sigh nägot obestondh företagendes, szässom och een hoop 
allredhe, emedhan tractationen varedhe, ifrän oss till Rysscrne 
rymbde, och att spanmäll mätte medh förste sjörentt hijtt och 
till dhe andre befestninger sendh bliffva, till krigzfälkzcns oppe- 
helle, dher förlagdhe ähre, hvilke stor nödh allredhe lijdha, och 
dherföre myken motvilligheett och öffverväldh driffva, ehvadh 
straf dhem opä leggias. Och efter jagh ingen befalningh eller 
ordinantie aff K. M:tt bekommit haffver, huru sakerne här i lan- 
det företaghes schole, och likvell bliffver jagh af krigzfälket om 
dheres oppehelle och förhällandhe esomäfftast besöcht, och aff 
Städthällerne dherom rådhfrägat, dhertiU jagh inge medhel eller 
rådh vcth, eller nägon ordningh uthan K. M:tz tilstondh dher 
opä göra känn, hvarföre bedher jagh M. 6:r att jagh mätte H. 
K. M:tz nädighe villia dher uthinan förnimma, endoch jagh såghe 
helst, att jagh mätte dher medh förschont bliffva. M. B:r vill 
migh och svar opä min näst förra schriffvelsse iffrän Glebova, 
giffva. Jagh gör min brodher till villia ighenn i hvadh mätto 
jagh kan och förmå. Bef halandes M. B:r etc, Aff Nåugordz 
slät denn 4 Martij ähr 1616. 

D. T. B. 

och altidh til villia 

Jocobus De La Gardie ra. p. 

Rik8kRD9leren8 aDteckning: Praesent. I Åbo den 25 Martij anno 1616. 

Postscriptnm å ett särskildt blad. 

Effter det käre broder, her Axell Oxenstierne, att krigzfol- 
kett, som här udi garnison brukade bliffve, så vall inländsche 
som uttländzschc äre medh kläder bara illa förseedde, effter de 

Axel Oxenstierna II: 5. 7 



Digitized by VjOOQIC 



98 

klädeme aff sigh slitit kafve, och man icke veet här till thett 
ringeste kläde till deris behoff tillväghe bringhe, min broder vill 
fördenschuldh hooss Kod. M:t min allernådigeste Konungh och 
Herre anhoUe, att H. K. M:t nådigest ville den fdrordningh 
göre late, att hijtt mätte dett mäste kläde udi een hast schee 
känn sändt bliffve, att de mage deste villigere vare, och att sol- 
daterne i synnerheet [de] som pä tillstundande handhelen brukes 
schole, mäghe tillbörligenn uttstofierede, och icke så uttschemde 
såssom de opå förlidne handell vore, af Rysserne för tiggierc 
och prachare schelte blifve. IXtum ut in literis. 



42. Nowgorod den 10 Mars 1616. 

Förord för Johan Btackelberg, som vill hos Konungen klaga att ett hans 
pantegods (i Estland) bllfvit, när han såsom anstäld hos De La Qardle 
var med på fredskongressen, upplåtet till en köpman I Riga, som utgaf 
sig för arftagare, och jemte hans förläning i Finnland bortglfven till 
Öfrersten Herman Wrangel den äldre*). 

Meinenn freundtlichen grues etc. Wolgeborner, edler herr, 
lieber vertrauter bruderlicher freundt. WiewoU mir gnugsamb 
bewust, das der herr brudar alle zeit ein beforderer der billig- 
keit unndt rechten gewesen, unndt noch ist, so habe ich dan- 
noch nit unterlassenn sollenn, dem herrn bruder in freundtschaft 
dieses zuverstehen zu geben. Nach dem ich von meinem auf- 
warter dem edlen unndt manhaften Johann Stackelberg berich- 
tet, wie sein pfandt guetlein des Schwartzen guet unnd die ver- 
lehnung in Finlandh, in seiner absensz unnd wie er mit mir auf 
den haudelsplatz gewesen, von Ihre Kön. Mai:t meinem aller- 
gnedigsten Konig unndt herrn, dem alten Herman Wrangcln 
obersten sey vcrlehnet und gegeben worden, zue dem das sich 
auch ein Rigischer kaufman Jurgen Böenert genandt gefunden, 
welcher sich fur den rechten erben angegeben, und darauf von 
Ihr. Kon. Mait. immission in des pfnndt guetlein, wie er sich 
dessenn geruhmet, erhalten habcn soll (inmassen der herr bru- 
der aus seinem miindtlichen bericht mit mehrerm zu vernehraen) 
derowegen seine mutter die itzo das pfandt guetlein possediret, 
von beiden scittcnn dasselbe zu reumen, hardt bcdranget wirdt. 
Dieweiln aber ermeltes guetlein Stackelbergs vatern von Konig 

*) Med utanskrift pä Tyska. 



Digitized by VjOOQIC 



99 

Carin etc. (hochlöblicher Christmildester gedechtnue) nn stadt 
Kottipör, darein sein vatter 2000 Polnische guldenn gehabt. zura 
unterpfande gegeben worden, imndt er der unterthenigster hoff- 
Dung lebet, I. K. M. wen sie dessenn recht berichtet, ihn gnä- 
digst dabey schutzenn unndt ihn dahero in abnehmung des 
guetleins in die eusserste [u]ngclegenheit unnd armuett nicht 
kommen lassen werden, als hat er, damit er desto eher etwas 
fruchtbarlichen aussrichten möge, sich meiner interceszionen ge- 
tröstet, unnd beydes an Ihr Kön. Mai:t unndt dem herrn bruder, 
ihme dicselbe mitzutheilen unterthenigk gebeten, welches ich 
ihme in ansehung seines wolverhaltens und getreuen geleisteten 
kriegsdienste, dariiber er dan auch zwen mahl gefangen worden, 
unnd harte gefengniis erlitten, nit abschlagen wollen. Ist der 
halben an den herrn bruder mein freundtliches bietten, derselbe 
wolle sich zeygern dem von Stackelberghe in gun«tenn recom- 
mendiret sein lassen, nachmahln der billigkeit beywohnen, unnd 
ihme so viel immer miieglichen bey I. Kön. Mai:tt beforder- 
lichen sein, auff das er das ^fandt guetlein behaltenn, und fer- 
ner nngemolestiret possediren möge. Der herr bruder wolle auch 
so woll thuen unnd ihn förderlichst vorabscheiden, solches er- 
kenne ich vor eine besondere, zu mir tragende freunndtschaft, 
unndt bin es inn solchenn unndt dcrogleichenn fellen zu er- 
wiedern erböttigh. Thue hiemit dem herrn biiidern sambt sei- 
ner geliebten gemahlin unndt kinderlein in denn schuetz des 
Höchstenn getreulichenn empföhlen. Datum Neygardtenn denn 
10 Martij Anno 1616. 

D. G. B. 

un dt freuntt 

Jacobus De La Gardie m. p. 



43. Nowgorod den 22 Mars 1616. 

Tackar för det hans och öfriga ombudens bemödanden vid underhandlingen 
blifrit väl upptagna, men vidhåller sin erinran om förstärkning af krigs- 
magten, för att glfva större kraft ät deras yrkanden, proviant begäres 
ej blott för krigsfolket, utan ock för anderhandlarne. — De Holländska 
gesandtema vilja pä hemresan besöka Konungen. 

Velborne herre k. brodher. Näst mykin välmågcs och liff- 
aundhetz öndschningh, giffver jagh M. B:r venligen tillkenne, 



Digitized by VjOOQIC 



100 

att M. B:8 velraenighe schriffvelsse är migh medh breiTvipere til- 
hondha kommen, och dher aff M. B:8 godhe affection förnum- 
mitt, betackendes M. B:r för min persson såssom och på mine 
medhförordnedes vegne venligen och flijtteligen dherfhöre, att 
han hoss K. M:tt vårtt förrättendhe i coramissionssakerne till 
thett beste uttydt hafver. Och villie vij gerna äho her efter 
göra vår flijtt i saken, och dhen effter K. M:tz N:ge viUia och 
vår brodhere bctenckiendhe så högdt oss står tilgörendes driffva. 
Men effter man nepligen vardher medh Rysseme till rätta kom- 
mendes, medh mindre, att een krigzmacht, ehuru starck denn 
och bliffva känn, vidh handen och i beredhskap på all hendelsse 
hålles, szåssom jagh tilförendhe och nu medh breffvijssere H. 
K. M:tt och M. B:r dher om mitt ringhe betenkiendhe dher 
uthinan tilkenne giffvit hafver, hvarföre vill aff nödhenn vara, 
att sådantt må i vercket steltt bliffva, och förmodher man dher 
thett inlendsche krigzfålckct medh någon hielp betenckte, och 
thett uttlendsche contenteredhe bliffva, så starke vardha, att man 
sigh dher medh bestå kan, och at Rysseme aff thet skrij dher 
aff gåendhcs vardher, och synnerligen dher H:8 K, M:tt tecktis 
lathe uttsprengia sigh tillsinnes vara i egen persson komma medh 
een krigzmacht hijtt i landet igen, deste större fhara tagandes, 
och till billigh resolution gripandes varda. Och efter thett in- 
lendsche rytterijiet äre mykitt på dheres bestar försvagedhe, 
dherföre är nödigdt, att H. K. M:tt i tijdh lather bestelle 200 
godhe ryttere i Lifflandh, aldenstundh Wachtm estarens phana är 
affdanckatt, och man förnummit haffver, att the schole vara til 
sinnes att lathe bestella sig i Kurlandh. Gudh goffve, medhel 
kunndhe finnes att contentere dhem och thett andre uttlendsche 
krigzfålckct medh, håppes man mykitt gått i denne tijdz legen- 
heett här i landet medh dhem utträttn, szå att den bekåstnatt 
dher opå ahnvendes, schuUe fuller medh GudzNrge bistondh 
mera båtha igen. 

Och effter thett sölfftygh och ringhe peningar som toU- 
nären i Vijborgh hijtt medh sigh hadhe ringhe förslå vill till 
een sådhan hoop krigzfålk här ähre. Dherföre bidher jagh M. 
B:r att han vill dher till förhielpa och opå drifiva, att hijt måtte 
undhsetningh på spanmåll och pråffviant medh förste öppen vatn 
schee, aldenstundh här i Nåugorden nu mechte ringha spanmåll 
i förrådh ähr, szå att thett är till att befruchta, att dher man 
icke snartt dher medh undhsatt vardher. nödges krigzfålket sampt 
medh bårgerschapett och invånerne för hunger schuldh staden 



Digitized by VjOOQIC 



101 

öffvergifFva, ty om man än schöntt delte klockor och andre sa- 
ker här finnes kunndhe iblandh krigzfålcket, szå kunne dhe doch 
dher medh icke oppehålla dheres liff, hvilcket jagh M. B:r udhi 
tijdh icke hafver velat venligen förhålla, sässom thett sigh i san- 
ningh haffver. Förseendes raigh till M. B:r att han vardher sitt 
till saken görendes, szå att vij i tijdh måghe undsatte vardha. 
Och effter man ingen rådh eller medhel veth till vårt eller och 
underhandlemes oppehelle på handelen som tilstundar, alden- 
stundh här i Nåugorden inthet till bestå ähr, dherföre bedher 
jagh M. B:r att han vill latha någon undsetningh och hielp iffrån 
Finlandh dher till göre udhi pråfiViantt, såssom och vijn, att 
man icke må medh schammen bestå, såssom udhi förledno trac- 
tation någre gångor schedde. 

Hår hoss kan jagh och M. B:r icke oförmält lathe, att effter 
man hafver rådt dhe HoUendsche sendhebudhen, att begiffva 
sig till Refle för dhenn mangell, som sadhes bådhe aff Arffvedh 
Tönnesson och andre ifrån Finland komme, dher på fordenschap 
vara, szå viste man och icke annars än att K. M:tt schuUe sigh 
till Sverigie begiffvitt, såssom här för fultt taal gick, men när 
dhe vardhe förnimmendes att H. K. M:tt änu udhi Finlandh stad- 
der ähr, szå schole de fuller gerna vele sigh till H. K. M:tt 
schyndha, hvarföre vore gått, att the kunndhe i tijdh fhå vetta, 
hvartt dhe sigh medh förste öppen vatn begiffva schole, och H. 
K. M:tt finna. 

Här hoss vill jagh och M. B:r venligen påmintt haffve, att 
han vill lata sendha oss copier aff dhe breffsoro dhen Engelsche 
Gesantten häreffter tillschriffves, att man må vetta sigh dhereffter 
i saken schicka och lijkformigdt så vidt oss bör, honom till- 
schriffva, när så behöffves kan. 

Till beslut, szå betackar jagh M. B:r venligen och flijtte- 
ligen på Måns Mårthenssons vegner för denn godhe befordringh 
M. B:r honom på min recommendation udhi sin schriffvelsse til- 
segher, inthet tviflendes, att M. B:r vardher honom och till thet 
bestå förhielpandes, han vardher hoss M. B:r medh all tiänstvil- 
ligheett förschyllandes. Befhalandes M. B:r etc, Aff Nåugordz 
slått denn 22 Martij åhr 1616. 

D. B. O. T. V. A. 
Jacobus De La Gardie m. p 

Rlkskanslerens anteckning: Prsesent. Åbo den 16 Aprilis anno 1616. 



Digitized by CjOOQIC 



102 



44. Egenhändigt. Nowgorod den 22 Mars 1616. 

Förnyar sin beg&ran om atbytande af anvisningen å räntekammaren mot en 
förlåning och om betalning till köpmännen för deras försträckningar för 
krigsfolkets anderbäll, med anförda skäl; atrikes nyheter. 

Välborne herre, clskelige käre bror, ncst en stadhigh heUa 
och all begerligh välmoghs lyckönskan, betackar jag min bror 
fliteligen för all brodervenligh benegenhett min B. migh altidh 
bevist, och att han nu i min privat sacker hoss Hans Kong. Maij:tt 
sigh hnffver veladh so mykett bemödha; men efter Hans Kong. 
Mnij:tt icke vill bevilia till de ovisse parseler, måste jagh vara 
tilfres därmedh, allenest beder jagh min B. ganska fliteligen att 
han efter sitt vänlige löfte ville förhielpa, att jagh samma 4000 
daler jagh aff renteridh hafva skall, kunna bekomma på nogen 
viss ortt aff någre sokner, att jagh icke måtte så gått som betla 
dem uthur Rekenkammaren, ty megh dett icke allenest vill falla 
för svortt uthan och spotteligett, vedh sådan mödhesam tienst 
till att göra. Hvadh de penninger anlangar som jagh ähr invist 
på aff Elfsborghs lösen, och min B. förmäler, att Hans Kong. 
Maij:tt skole haffva i sinnedh att förnöija de köpmen jagh ditt 
invist haffver medh kopar eller andra godhe varer, så kunde dett 
fuller vara köpmennen lika om de medh varer blefve betalte, 
där dett man(!) uthkomme, men dett de nu oter skole venta på 
varerna, som de hafve måst venta på penningerna, kan min B. 
väll tenkia, huru mögligedh dett dem ähr att göra, ty de nu en 
så stor summa snartt ett heltt åhr mist hafve, där til medh haff* 
ver jagh måst optaga öfver 10,000 daler redhe penninger till 
lonss att contentera soldaterna medh, när de droge under Plesko 
(efter jagh icke bekom igen de penninger Hans Kong. Maij:tt 
togh aff migh i Narven, att contentera Kobrons folk medh) hvil- 
kett jagh måste medh redhe penninger igen vederleggia, och 
där til medh gefva interesse på så longan tidh som jagh samma 
penninger hoss migh haffver. Begerer fördenskuldh broderven- 
ligen, att min B. ville förhielpa hoss Hans Kong. Maij:tt att 
härpå ingen förändringh ske måtte, uthan att köpmennen måtte 
deress uthbekomma, eller der Hans Ko. Maijrtt jo endeligen ta- 
ger samma penninger, att därpå igen icke må ske nogen oviss 
invisningh, där köpmennerna lenge måste bidha efter, hvarege- 
nom jagh icke allenest kunde komma i stor vidhlöftighett, uthan 



Digitized by VjOOQIC 



108 

och tappa all credit och få ett skamlichtt eftertall på min ähra 
och godhe nampn. Förseer migh visserligh min K. B. varder 
migh häri bistondes och icke förtenkia, att jagh honom häri 90 
dristichtt bemöder, i hvadh jagh nonsen vett att tiena min B. 
skall han altidh finna migh redhbogen. 

Nye tidhender anlangende ähre här på denne orten alsinge» 
men jagh förmoder att när den adelsmannen igen kommer, som 
jagh haffver sentt medh Kong. Maij:ts breff till den Engelska 
Ambassadören till Muskö, att han skall henta nogedh medh sigh, 
hvilkedh jagh min B. skall strax lata förnimma. Eliest ähr här 
en Hollensk köpman igenom dragen till Muskö, hvilken de Sta- 
tiske sennebudhen hafve begertt, att man ville lata väll fram- 
fordra, efter han hadhe breff ifron Staterna till Storförsten, dett 
jagh och så haffver göra latidh. Densamma HoUendern haffver 
hafft de tidhender medh sigh, att dett krigedh medh Brunswick 
ähr förlicktt, men medh Hertigens stora nesa och skadha, ty han 
skall icke allenest gifva dem 100,000 daler för deres skhdha 
uthan och lata opbyggia aitt hvadh han haffver latidh förderva 
på stadhen, samptt mykett annadh. Ifrån Franckrike viste han 
beretta att Kongen haffver hoUedh bröllop medh Infantan aff 
Spanie, doch skole Princerna icke ennu vara därmedh tilfrees, 
uthan altidh sto på deres meningh till att vrekia den gamla 
Konungens dödh, hvarföre och meste adelen skole slo sigh til 
dem, sä att man mener att den elden icke skall så snartt uth- 
slokna; när de Statiske sennebudhen komme till Hanss Kog. 
Maij:tt får min B. härom vidhlöftigare altt förnimma. Befall[er] 
härmedh och altidh min k. B. etc. Aff Nogordh den 22 Martij 
anno 1616. 

D. T. B. O. V. A. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



46. Nowgorod den 22 Kars 1816. 

Förord för Olof Dnfra, tom efter aln återkomst tlU riket tjent som löjtnant 
▼id Uffanan, att återfå sin morfaders gods i Jäskis härad, hvilka voro 
indragna till kronan, eller vederlag i Tavastland. 

Mijnn brodervilligh etc. Välbornne her Axell Oxenstiernne 
broder och synnerlige gode venn. Jagh känn M. B. här medh 
brodervcnligenn icke förhåUe, att denn tijdh OloffDufve igenom 



Digitized by VjOOQIC 



104 

KoDgl. M:tz vår Allernådigeste KoDungz och Herres ekrifFtligh 
geleide och försäkriDgh, udi sitt föderneslanndh inkom, hafver 
H. K. M:t nädigest honom (så framptt han sigh som een trogenn 
och rättrådigh Svensk mann ägnede och borde, förhålle skulle) 
försäkredt, lofvedt och tilsagdtt alle hans arfvegodz igen, som 
hans föräldrar tilförrenne för honom i Finlandh innehafft och 
besittedt hafve*). Och effter hann altt sedann som han i rijkett 
inkom, sigh till H. K. M:tz och Sveriges Cronos gagnn och 
bestte troligenn och flittligenn hafver bruke lathet, hvarför jagh 
och honom för een leutenamptt under mitt corneett förordnett 
hafver, och hann besvärer sigh, att honom äre under Cronon 
kände till ähnn tolf skattar jordh i Jäskis häredtt udi Vijborgz 
lähnn belägnne, der till hanns moderfadher tilförrenne hafver 
varitt arfftagenn. H vårföre hafver hann flittligen hos migh ahn- 
hoUit, att begifve sig till H. K. M:t och i all underdånigheett 
förfordre sigh be:te godzenn igenn; men effter jagh honom här- 
ifrånn migh och cornetedtt icke hafver miste och umbäre kun* 
nett. hafver jagh fördenschuldh honom denne mijnn förschrifft 
till M. B. meddeltt. Brodervenligen begärendes, att M. B. ville 
göre väl, och be:te Olof Dufve hos H. K. M:t till dett beste 
ihogkomme och befordre, och dertill förbielpe att hann antingen 
dhe skatterne i Jäskis (som hans moderfader tilförrenne inne- 
hafft) eller och så mykitt udi vederlagh i Tawastlandh igenn 
bekomme måtte, effter som hann derom V[älbördig] Claes Hornn 
allehande underrättelsse udi laglige bref och bevijs på hvadh 
sättedtt hans moderfadher till samme godzen kommen är, gifvitt 
hafver, och honom ombeditt dem för H. K. M:t såsom och M. 
B. prsesentere. Beder fördenschuldh att M. B. hanns gode be- 
fordrere i sakenn vara ville, och H, K. M:t nådige bref honom 
deropå förfordre, att hann till dett han är berättigctt, komme 
måtte: opå thet att han i så måtto sijnn trogenn tjenst må til- 
gode niuthe, och ähn ytterligere blifve förorsakett (eff*ter som 
hann och plichtigh är) H. K. M:t och Sveriges Crono all trogenn 
tiennst bevijse. Förseendes att M. B. denne mijn recomenda- 
tion, lather honom till dett beste åttniuthe; udi hvadh måtto 
jagh känn vare M. B. till vilie och brodervenligh benägen- 
heett igenn^ gör jagh altijdh gärnna. Och befaler här medh 



*) Dat. Reval d. 20 Oct. 1614. Regfstr. s. 1208. Han erhöll det begärda 
vederlaget för sina arfvegods först geoom E. Br. af d. 6 Mars 1618, men 
kort derefter d. 10 April s. å. fnllmagt som hof stallmästare. Registr. ss. 
93, 120. 



Digitized by VjOOQIC 



105 

nu och altijdh M. B. etc. Datum Nowgotdz slått denu 22 
Martij 1616. 

D. T. B. O. V. A. 

Jacobus De La Gardie m. p. 



46. Nowgorod den 28 Mars 1616. 

Förord för kapten Ernst Creutz, att få verkligen uppbära 200 dalers ranta 
nti Hollola härad, som konungen på hans tJBnstetid honom förlänat. 

Min brodervenligh etc. Näst all vellfärdz lyckönschenn, eeu 
brodervenligh tackseijelsse för beviste vellgäruinger, hvilke jagh 
hooss min broder medh all tacksamheet gerne igen förschylle 
vill. Välborne ber Cantzler, broder och synnerligh gode venn, 
jagh kan min broder her medh brodervenligenn icke förhoUe. 
att effter hopman Ernst Creutz haffver sigh der utöfver besveret, 
att Cammerereren Hans Hindherssonn schall göre honom in- 
trångh pä de 200 dalers ränte. Kon. M:t min allemådigcste 
Konungb och Herre, honom udi Hollole huredt, åhrligen och så 
länge han udi H. K. M:tz tjenst sigh troligen och fiiteligen bruke 
låter, att uttbekomme nådigest undt och effterlathett haffver och 
fördenschuldh om denne min förschrifft till min broder hos migh 
anhoUitt, hvilkett jagh icke haffver honom förvägre velet, helst 
medan han udi sitt kall och embete såssom een ährligh och 
rättschaffens hopman ägner och bör, förhoUitt haffver. Ehr för- 
denschuldh min brodervenligh begärenn, att min brodher ville 
förb:de hans ringe förläningh handthaffve, att han denn obe- 
hindrett för sin troghenn tjenst, niuthe och behoUe måtte, och 
be:te Cammerererenn förehoUe, att honom ingen affkårtningh 
deropå schee måtte, effter han elliest ingen annen förläningh aff 
Cronan hafve schall. Förseendes migh till min broder, att han 
låter honom denne min förschrifft till dett beste åttniute. Och 
befaler min käre broder etc. Aff Nowgordz slått denn 23 Martij 
åhr 1616. 

D. B. O. T. V. A. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



106 



47. Nowgorod den 28 Mara 1616. 

Förord för en af tolkarne Erik Anderssoo att få bekräftelse å ett K. Karls 
gåfrobref å eo gård i Eäkaholms lån samt för tvenne Ryssar att få gods 
i Eoporie lån. 

Min brodervenligh etc. Näst all vellfärdz lychöoscheDii en 
broderveoligh tackseijelsse för beviste vällgärninger, hvilke jagh 
hooss min broder medh altt gott förechylle vill. Välborne her 
Cantzler broder och synnerligh gode ven, jagh kan min broder 
her medh brodervenligen icke förhoUe, att een af tolkarne Erich 
Anderssonn vidh nampn, som haffver sigh hooss migh städigtt 
här udi landett trolighen och flitelighenn bruke lathett, hafver 
sigh der utöfver besvärett, att ändogh hans fader hade förverft 
sigh Kon. M:tz min allernådigeste Konungz och Herres herfaders 
(saligh och högloffligh i Amminnelsse) konungzligitt bref opå een 
gårdh udi Kexholms länn belegett som kallas Sotiniemi. Lijk- 
väll schall StåtthoIIaren på Kexholm Hans Jonsson hafve samme 
gårdh conBscerct och kendz under Cronan, eiTter hvars tillståndh 
och befalningh kan man icke vette. Så aldenstundh berte Erich 
Anderssonn hafver både altidh tilförenne, såssom och medan 
jagh vid handhelsplatzenn stadder var, sin högste fiijt udi sa- 
keme giordt, och i synnerheet medh lempa försehaffett af denne 
stadz invånere sä månge peninger, att soldateme som här udi 
garnison låge, blefvc udi midler tidh udi villigheet och spect 
holdne, och der han icke hade om lägenhetterne här udi staden 
vetteth, och sin flijt der hooss ospartt hafft, effter såssom Mar- 
schalken Hindrich Hornn och Arffvedh Tönnesson derom vitter- 
ligitt är, hade dett ståth till att befhare, att krigzfolkett hade 
udi min frånvaru sigh någott obeståndh och mytination före- 
tagett, derigenom tillstundandhe fridzhandelenn hade fhått een 
anstöth eller och med allonne blifvitt tilbakar. Hvarföre är min 
brodervenligh begären, att min broder vill honom hoss Kon. 
M:t der till förhielpe, att han måtte H. K. M:tz confirmationsbref 
opå samme gårdh bekomme, helst [den] effter som jagh förnum- 
mit hafver fögo ränte schall. Förseendes migh till min broder, 
att han låter honom denne min intercessionsschrifft och sin 
trogen och flitige tienst till gode åtthniute. Och effi;er een 
Rysch diak Grigori Sobakin vidh nampn (h vilken sigh udi H. 
K. M:tz städigh tienst tilbiuder) hafver sigh och till H. K. M:tz 



Digitized by VjOOQIC 



107 

gagn och bäste, troligen och fliteligeDn bruke lathet, och be:te 
Erich Anderssonn synnerligitt bist&ndh udi sakerne giordt medan 
honom lägenhetterne här udi staden bäst kunnige äre, ähr för- 
denschuld min brodervenligh begärenn, att min broder vill hooss 
Kon. M:t så vid t begA, att han mätte bekom me e^n godh by 
udi Coporie länn, der utaff' hans hustpo och barn kunde deris 
nödtorfftigh oppehelle hafve, och der minn broder icke viste 
någon by der udi läoett nampngiiTve, att min broder dä vill 
förschaffe migh H. K. M:tz tillståndh, att inryme honom een 
godh och sådann by, som hann kan vare belåten medh, på dett 
han må derigenom till yttermere trogen tienst förorsakett blifve. 
Udi lijke måtto vill*jagh min broder här medh brodervenligenn 
beditt hafve, att han och vill denn Baijoren som ifrån Rysche 
Commissarierne vidh handelsplatzenn till oss rymde, der till för- 
hielpe, att han och måtte få een by udi be:te Coporie länn, om 
hvilke jagh och H. Kon. M:t i underdånighet tillschrifvitt haf- 
ver, ty der desse blifve väll contenterede, szå varde fuUer flere 
opå tillstundande fridzhandhelenn till oss rymandes, effter sås- 
som be:te Baijor veet derom berättelsse göre. Förseer migh 
fördenschuldh min broder, att han är dem härutinnan till dett 
beste beforderligh, effter jagh dem der medh någorlunde för- 
tröstett hafver. Udi hvadh måtto jagh kan vare min broder till 
villie igen, gör jagh altidh gerne. Och befaler min broder etc. 
Aff Nougordz slott denn 23 Martij åhr 1616. 

D. B. O. T. V. A. 
Jacobus de La Gardie m. p. 

RikskADslerens anteckoing: Pnosent. Åbo den 15 Aprllis anno 1616. 



48. Nowgorod den 6 April 1616. 

Beklagar sig, att na åfven tlonden af de hooom förlänta socknarne blifvtt 
indragen, och af sin lön för föregående år både ban ännn icke, och med 
stor möda, f&tt mer än hälften, 2000 daler, samt att grefskapets bönder 
blifTit älagda föra sten och kalk till Kalmars och Jönköpings befästande, 
eller betala derför, ehuru de andre grefskapen voro från s&dant fria. 

Min brodhervenligh etc, V^älborne her Axell Oxenstierne, 
käre brodher och tillförseendhes godhe venn. <)agh kan min 
broder hår medh venlighenn icke förholle, att jagh i dhesse 



Digitized by VjOOQIC 



108 

daghar ifrån min tienare scbrifvelsse bekom mitt haffver, och 
deraff fömumraitt, att dhe kyrkietiendher Kon. M:t i österbottn 
niigh nådigest cfiterlathett haffver, schole aff landzfougderne 
migh förhoUee, och i qvarstadb satte vare till videre bescheedh 
iffrånn H. Kon. M:tt. Hvarföre sådhant scheedt är, kan jagh 
icke vette, vill dogh icke förmode, att H. Kon. M:tt hafver dem 
igen kalle lathett, helst effter jagh haffver alle ovisse partzeler 
aff min förläningh måsth qvitt gå, som jagh aff min brodhers 
scbrifvelsse förnummitt haffver, så att de visse partzeler medh 
be:te kyrkietijender neplighen trijtusendh daler åhrlighenn ränthe, 
och aff de 4000 daler som H. K. M:t aff Ränte Cammarenn migh 
nådigest tillsagtt, haffver jagh ännu icke meere änn 2000 daler 
i fiordh medh stor mode bekommitt, och hvar jagh nu be:te 
kyrkietijender dertill miste schulle, så niuther jagh min mödo- 
sam me tienst bara lithett tillgode, haffver och fögho lusth på 
sådantt sätte att late migh här udi sådhann tiensth yttermere att 
bruke, helst effter jagh och i desse dagar förnummit hafver, att 
böndeme i mitt greffveschap boendes, oppålagt är, att de samptt 
medh Cronones bönder till Jöneköpingz och Calmare befästnin- 
gers förbettringh steen och kalk framförsle schole, eller och pen- 
uinger derföre uttgiffve, och haffve Cammerrådh till min tienare 
sagtt, att de ingenn frijheet deropå niuthe kune, medh mindre 
H. Kon. M:t migh dhett synnerligenn effterlatandes varder, oan- 
sedt att alle andre aff greffvernes och adelens bönder medh 
sådhane förslår förschånte varde, och kan fördenschuldh icke 
vette, hvarföre mine böndher allenesth sådhant tilldrifves och 
oppåleggies. Hvarföre bedher jagh min broder på thett venli- 
geste och fliteligeste, att min brodher vill hooss H. Kon. M:t 
der till förhielpc, att jagh samma frijheett såssom andre mine 
vedherlijker effter H. Kon. M:tz nådighe donation i så måtto 
niute må, såssom och att migh inthett hinder opå be:te kyrkie- 
tijender schee må, aldenstundh de icke iblandh de ovisse utan 
visse partzeler höre, dem H. Kon. M:tt migh nådigest effterlatett 
hafver. Derföre jagh och förhoppes H. Kon. M:t och Sverigis 
crone tillbörligh tienst bevisett haffve, såssom och thett änn 
yttermere göre vill, der jagh i så måtto min tiensth åttniute må. 
Der min broder och effter sin gode förtröstningh och tillseijelsse 
kunde förhielpe migh till de be:te 4000 daler, aff någhonn an- 
nen opbördh änn utaff Ränte Cammaren, såge jagh thet gerne, 
och min broder derom fliteligen bider, och till honom migh för- 
seer, att han mitt bäste derutinnan vettandhes vardher, effber 



Digitized by VjOOQIC 



109 

räotcmestarne migh inthett till villie i sä måtto vette, som jagh 
och nylighenn aff min svåghers schrifFvelsse fömummitt haffver. 
Till besluth kan jagh och min broder h&r medh icke oförmeltt 
lathe, att jagh utaff een aff de köppmäns tienare som der udi 
Finlandh varitt hafve, att undfånge deris bettalningh, som jagh 
effter H. Kon. M:tz invisningh der förmodadhe, förnummit haff- 
ver, att de der inghe penninger bekommitt haffve, utan H. Kon. 
M:t haffver nådigest tillsagtt dem medh kappar i Sverigie udi 
den staden att vederleggie lathe, effter H. Kon. M:t penningerne 
till andre nödtorffter behöfver. Derutöfver Gert van der Hei- 
denn så väll som Herman Timberman och andre som udi den 
leffreringh till krigzfolkzens behoff scheddh är, interesserede äre, 
sigh högeligenn besväre, deropå länger att töffve, och vele inge- 
ledes medh yttermere bekåstnadhe sigh till Sverigie bcgifve, 
der dheris bettalningh att uttfordre, helst eflfter de haffve opå 
min tillseijelsse dheris ereditores tillschrifvitt och loffvett, att de 
vidh dhenne tidhenn schulle i redhe penninger bettalte blifve, 
för dhett dhe dhem udi klädhe försträcktt haffve, och förden- 
schuldh holle sigh till migh, aldenstundh jagh migh på Kon. 
M:tz vegner så högtt emoott dem om deris bettalningh förschrif- 
vitt haffver. Hvarföre beder jagh min broder, att hnn vill der 
till hooss H. Kon. M:t förhielpe, att jagh måtte uttbekomme 
halffparten, eller een deell så mykitt schee känn udi reedhe pen- 
ninger aff be:te min invissningh udi Finlandh, och be:te köp- 
män på handen giffve, och dem således någorledhes tillfridz 
stelle, till dess att kapparen kan för resten i Sverigie uttleffreret 
blifve, derom min broder vill udi H. Kon. M:tz nampn alffvarli- 
gen late tillschriffe och förmane Cammerrådh, att dhe den för- 
ordningh göre, att sådhant må utan vidhere oppschof min tie- 
nare som deropå fordrandes varder leffreres, ty man väl veeth, 
huru långhsambligKenn medh sådhane saker der tillgår. För- 
seendes migh till min broder, att han varder migh bistondh här 
utinnan görendcs, att be:te köpmän icke mage orsak hafve, sigh 
öffver migh att besvere, och migh för een ordlös karll udi frem- 
mande land uttrope, och således på min ähre och gode nampn, 
antingen jagh leffver eller dör, taale, hvilkett de icke latandes 
varde, der de nu i förstone icke någorledhes tillfridz steltte 
bliffve, och bleffve jagh då ille för min gode villie bettaltt, men 
jagh förseer migh till min broder, att han varder sådantt före- 
kommandes på thet sätte förb:tt är. Bidiandes min broder, att 
hann vill holle migh till gode, att jagh så offta honom om denne 



Digitized by VjOOQIC 



110 

och andre mine privat saker bemöder. Udi hvadh måtto jagh 
kan vare min broder till villie och behageligh tienat igenn, är 
jagh der till öffverbödigh och vällvilligh. Befalandes min broder 
etc, Aff Nougordz slott denn 6 Aprilis åhr 1616. 

Egenhändigt: Välborne herre elskelige käre bror, jagh tvifler 
inte att min K. B. kan falla besverligedh, att jagh honom sä 
trott och åfta om mine privat saker bemödher, men efter jagh 
sä höchtt blifver tvungen där till bodhe aff skadhen sosom och 
förtrett, och ingen tilförloteligh ven vett, den jagh i denne sa- 
ken kan derom tillita, uthan min bror, hvarföre förseer jagh 
migh sosom [och] brodervenligen beder, att min K. B. migh den 
dristigheten till godhe holler, han skall altidh befinna migh redh- 
bogen att bevisa honom all behageligh tienst igen. Befaller 
härmedh min bror samptt alle de honom kär ähre Gudh Alz- 
mechtigh till myken lycko och välferd, och skall alltidh blifva 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



49. Kowgorod den 7 April 1616. 

Af det förslag tlll fredstraktat, som rlkskaDsleren uppsatt, hade medlarne 
gjort en förkortad redaktion, för att sändas till Rjska Storfursten, ooh 
deri uteslutit stjcket om de fästningar, Sverige skall hehälla tills grftnt- 
regleringen blifvit fastställd; bönderna i Jama och Koporie län hade 
för att undgå krigsfolkets utpressningar flytt öfrer till Ryska området. 

Min välvillighe etc. Välborne her Axell Oxenstierne käi'e 
broder och tillförseendes gode venn. Jagh kan min broder här- 
medh venlighenn icke oförmältt lathe, att den tidh vij vx>re udi 
handhell medh Kyssernc vidh Glebova, sä toghe undherhand- 
larne sigh före att stelle een contractz form emillan oss och 
Rysche Commissaricrne på H. K. M:tz och Storfurstens ratifica- 
tion, och hade meent den Storfursten tillhånde sändhe, att saken 
dcste snarare måtte till ändschapp oss emillan komme. Och 
ändogh vij stodhe nogh deropA, sedhan oss samme form omsidher 
vijst bleff (dogh Rysche Commissariernc ovitterligitt, att under- 
handlarne icke schulle syacs någon partialitet derutinnan bruke) 
att den måtte effter dett formulär Kon. M:t och min broder oss 



Digitized by VjOOQIC 



Ill 

tillsända haäVa, ometändheligheDn författat blifve, aä hafver mnn 
lijkväll icke kunnett meere hooea dem derutinnan nå, än medh- 
fölgiendhe copia deraff uttviser, menandes att eifter H. K. M:t 
vardher in ipaia substantialibuB derutinnan nogsamptt förvharett, 
så kunde thett ingen schade giffve, att de denn någott contra- 
heret och i någre punchter om styckerne och elliest effter som 
dem syntes billigtt vare, lindrett hadhe, att Storfursten måtte 
denn deste snarare ingå och bevilgie. Ville och icke der uthi 
författe, att H. K. M:t schulle beholle de bcfästninger som till 
underpant blifiVe, för de penninger som Storfurstenn deremoot 
tillscijandes och lofTvandhes vardher, till dess att rågången oppå 
de andre befästningers tillydandhe landh och gräntzer, som H. 
Kod. M:t everdelighenn cederes, schcddh vore, aldenstundh dhe 
förmeente thett vare obilHgtt, och Storfursten prsejudicerligitt, 
såssom och dem förvijtligitt sådantt att sainptyckie och propo- 
nere för allerhandre vidtlyfftigheet och opschoff medh rågån- 
ghenn, der aff kundhe fölgie och fhörorsakes, utan achtadhe för 
bäst deste kårtare tidh settie, när rågånghenn Fcliall företaghes, 
att sådhant deste förre och innan dhcss penningherne schole 
leffvereres cmoot befästningerne, schee kundhe, och der Rys- 
seme icke ville till förstemdhan tidh comparere, eller och rätt- 
vitan i rågånghenn bruka, så kon Kon. M:t lijkväll medh lijka 
godh schääl beholle befästningherne till dhess rågånghen är 
scheddh, eifter dhett är een contractz punchtt och bör för sigh 
gå, dogh bevilgiedhes sådhantt icke aff oss aldeles, utan opschötz 
till H. Kon. M:tz vidhere och nådighe förklarningh, och när få 
vidt kommer, och contracten på Svensche tunghomålett öfver- 
setties schall, vill man fuUer biudhe till att imitéYe dett formu- 
lär min brodher oss tillsändt hnffver, så mykitt mun kan och 
Bysserne antaghe vele. Men effter de Ryschc Commissarier 
sadhe omsidher, när de förnummo, att mediatores ville be:te 
contractz form till Storfursten forttsändc, och dess innehold for- 
stodhc, sigh haffve aff Storfursten fullkombligh instruction och 
befalningh att förene sigh medh oss om alle de punchtter der 
ndi förmälttes, undantagandhcs befästningherne, eller penninghe 
samman som H. K. M:tt deremoott begäredhe, derföre achtadhe 
dhe för onödigtt, att underhandlarne schulle samma foim fortt- 
sändhe, och dheres Storfurste någhott derutinnan förcschriffve, 
uthan heller dheres beste göre, huru de elliest om huffvudhsaken 
f»ch fridz conditionerne kunde begges potentater och hcrrer för- 
lijke, så bchöUe de fördennschuldh samma form inne hooss sigh, 



Digitized by VjOOQIC 



112 

och alleDest de principal conditioDcr Storfursten i dlieres schriff- 
veUse föresloge. Och aldenstundh be:te underhandlarne, eller 
och den EngeUche Gesantten allene, der dhe HoUändzsche icke 
till tractationen rohere kome, vardher fuller deropä stäeodhes, 
att offtab:te contractz forma må emillann oss brukes, der sä vidt 
med sakenn komma kaun, endogh man icke ännu veeth, om Rys- 
eerne medh dhenn tillfridz äre, effter dhe bruka särdhelis stijl i 
dheris schriffter, hvarföre haffver jagh icke kunnett underlate 
een copia dher aff min broder tillsände, och hadhe thett fuller 
förr giordt, men man kunde den icke schriftelighenn aff dhe 
Hollandzsche Gesantter bekomme, för änn samma dagh de her- 
ifrån förreste. Bidinndes min broder, att han vill migh och 
mine tillförordnade förnimme lathe, hvadh honom derom synes, 
såssom och huru vij oss medh Iwangrodz raseri ugh, och den 
holmen nidher vidh åminnett, näst denn summa pcnningher aff 
Kysserne begäres, förhoUe schole, oppå sådhann händhelsse jagh 
H. Kon. M:t derom i underdånighcet vidtlyfftelighenn tillschriff- 
vitt haffver. 

Till beslut kan jagh min broder och här medh venligenn 
icke förholle, att jagh förnummitt haffver, att een stor deell aff 
böndherne udi Coporie och Jama länu äre sin kos rymdhe, se- 
dhan andre StåtthoUare dijt förordnadhe äre, orsakenn schall 
vare, såssom föregiffves, att dhe böndherne icke tillbörlighenn 
handhaffve och försvare för krigzfolkzens öffverlast, endogh jagh 
haffver dem tiilschrifvit, att de betre insecndhe der medh 
haffve schole, såssom och krigzfolkett förmantt att hoUe sigh i 
spechtt, vidh tilbörligitt straff tillgörendhcs. Och såssom jagh 
aff Capitenern^s svar förnummit haffver, villie de deris folk 
såssom dem bör, gärne udi aga hoUe, der dhe kundhe få denn 
deell aff StåtthoIIarne, som dem till deres oppehelle effter H. 
Kon. M:tz ordinantie bör haffve. Jagh menar, att dett mest der 
afi förorsakes, att StåtthoIIarne inthett vette aff landzens legen- 
heet och inghe medhell att tillgripe, utan schole giffve krigz- 
folkett tillståndh sielffve att fordre aff böndherne dheres oppe- 
helle, såssom talett går, derigenom böndherne dcste meere aff 
dhem besväredhe vardhe, och förorsakes att ryme sin koos, hvil- 
kett H. Kon. M:t och Crouan icke till ringhe schade ländher, 
och borde i tidh förekommes, att slåtzlänen icke måtte bliffve 
ödelagdhe, derigenom befästningherne kune scdhanu i fhara 
steltte bliffve. Dette jagh min broder i all vällmeeningh icke 
haffver kunnett förhoUe. Hvadh kundschaper man iffrån Påland 



Digitized by VjOOQIC 



113 

9portt haffver, sänder jagh min broder her innelychtt tillhändhe, 
således författade sässom mas dem sportt haffver. Hvadh her 
effter förefalle känn, vill jagh min broder fhörständige, betackan- 
des min brodher fliteligenn för de tidenndher min broder migh 
meddeltt haffver. Och befaler etc, Aff Nougordz slott denn 7 
Aprilis åhr'l616. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



50. Nowgorod den 7 Maj 1616. 

Begår förord hos Eonungen att få disponera två kyrkklockor, som lågo på 
Nyenskans, för att enligt löfte lemna dem till Uleå stad; de roro tagna 
▼id eröfrlngen af en skans yid Staraja Bussa af hans komp. ryttare från 
Ryska Kosacker, som dltfört dem, och hade han gifvit ryttarne en >för- 
äring» derför. 

Minn brodhervillighe etc. Velborne her Axell Oxenstierna 
brodher och tilförseendes godhe venn, jagh kan M. B. här medh 
venligenn icke oförmält lathe migh förnummitt haffva, att K. 
M:tt schall hafva den tijdh H. K. M:tt senest vidh Nyien stad- 
der var, förbuditt förvaltaren dher på Skantzen latha föra bårtt 
dhe två klåckor som jagh dijtt haffver sendha lathitt, szå vill 
jagh fördenschuldh M. B:r här medh förstendighe huru medh 
samma klåckor sigh haffver, nemligen såledhes, att dhenn tijdh, 
Rysche Casakerne hadhe Stararussa intagitt, och mitt compagni 
ryttare dhera dher uth igen sloghe, toghe dhe samma klåckor 
uthaf Casakerne, dhem dhe udhi dheris schantz infördt hadhe, 
dhå jagh dhem dherföre medh een förähringh tillfridz steltte, 
efter dhe be:te klåckor såledhes genom dheris välförhållandhe 
bekommit hadhe, och leth så föra dhem dijtt till Nyien, udhi 
denn förhåpningh, att H. K. M:tt vordhe migh dhem icke för- 
vägrendes uthan n:tt effterlåthandhes. Och effter jagh hafver låff- 
vat dhem till Ula stadh på bårgernes ahnhållandhe, dhen tijdh 
jagh i vinttras dher igenom reeste, dherföre bidher jagh M. B:r 
att han vill hoss H. K. M:tt så vijdt begå, ntt jagh samma klåc- 
kor behålla må, efter dhe kunna icke så stortt sigh belöpa och 
värdhe vara, och jagh förhåppes dhem fuller kunna för ti[den] 

Axei Oxenstierna II: 5. 8 



Digitized by VjOOQIC 



114 

haffva, veth migh och icke någon klåcka här uthur landctt sendt 
hafiVa, så leoghe jagh här varitt haffver, dher migh doch hadhe 
bortt någon deel aff dhe klåckor och metall här i Nougorden 
fans, när thett intogz så väl som andre feltt öflFverster effter 
gammalt krigzbruk sigh sådantt udhi lijka fall förbehållit hafva, 
och tillägna. Förseendes migh fördenschuldh till M. B:r såssom 
och honom dherom venligen och flitteligen bidher, att han vill 
sigh thett omackett opå taghe, och hoss H. K. M:tt så vidt be- 
gå, att jagh samma klåckor behålla och till be:te ortt efter mitt 
löffte försendhe må. Jagh gör M. [B:r] till villia och behagh igen 
i hvadh måtto jagh känn. Huru lägenheeterne här i landet nu 
förevetter, och hvadh mitt ringha betenckiandhe i saken är, var- 
dher M. 6:r aff min medh fölgiende underdånige schriffvelsse 
till K. M:tt förnimmendes, bidiendhes M. B:r att han vil sådantt 
i beste måtton förstå, och hoss H. K. Mrtt uttydha. Hvadh 
her efter förefalle känn, vill jagh M. B:r oförsummelighen 
förstendighe, bidiendes M. B:r om gått svar på mine nest 
förre schriffvelsser om mine privat saker. Minn tiänst altijdh 
ighen. Befholendes M. B:r etc, Aff Nåugordz slått denn 7 Maij 
åhr 1616. 

D. T. B. O. A. 

til vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Käre B:r her Axell Oxenstierna, efter Slåtz secreteraren 
i Vibårgh Hindrich Jönsson som till K. M:tt sigh begiffven- 
des vardher, besvärer sigh dheröffver, att hans undherhåldh är 
honom myckitt afkårtatt, hvarföre bidher jagh M. B:r att han 
vill vara honom till thett beste dheruthinan beforderligh, att 
han må sitt vahnlighe undherhåldh behålla, efter han är een 
brukeligh trogh[en och] flitigh karl, och thett honom tilförendhe 
af H. K. M:tt efter lathett är till sitt huushåldh väl behöffver, 
efter han icke myckitt till bestå haffver. 

Rikskanslerens anteckning: Praesent. i Åbo den 22 Maij Anno 1616. 



Digitized by CjOOQIC 



115 



51. Nowgorod den 11 Maj 1616. 

Förord för Christoffer Woldeck, som njss yarit sänd till Moskva och nu att 
följa de Holländska sändebuden samt den Ryska posten till Konungen; 
såsom kunnig i Polskan kan han blifva af nytta 1 hans tjenst; begäran 
om förstärkning och proviant. 

Minn venlighe etc, Velborne her Axell Oxenstierna brodher 
och tilföraeendes godhe venn. Effter breffvisare min uttschickadhe 
Christoffer Wåldeck vidh nampn är iffrån Muschou tilbakar ighen 
kommen, hvarföre hafver jagh förord natt honom medh Engel- 
sche Gesanttens, säsBom och dhenn Rysche pästenn till K. M:tt 
och dhe Hollendsche sendhebudhen, att han må H. K. M:tt be- 
rätta, hvadh han dher i Muschou hafver kunnatt förnimma, szås- 
som och be:te påster på väghen deste bettre befordra, och in- 
seendhe medh dhem haffva, att the icke måghe komma till tals 
medh hvem dhem synes, och landzens tilstondh förnimma. Och 
effter han är een villigh och trogen karl, såssom man icke annars 
förnummit haffver, känn och thett Pålnsche språkett färdigdt, 
och fördenschuldh kan bliffva H. K. M:tt een nyttigh tiännere, 
hrarföre bidher jagh M. B:r att han vill latha honom vara sigh 
till thett bestå och all godh befordringh befhalett, szå att han 
må sin tiänst hoss H. K. M:tt åttniutha, szåssom och någett 
vedherlagh bekomma för een godh häst som han på samma 
reesa mist haffver, efter här nu inghe medhell finnes udhi dhen 
store olägenheett här nu på färdhe är, honom dherföre att vedher 
leggia. Förseendes migh till M. 6:r att han lather honom denne 
min förschrifft och sin tiänst til godhe niuthe. Jagh gör M. B:r 
till villia ighen i hvadh måtto jagh känn. Och effter M. B:r 
aff Engelsche Gesanttens schriffvelsser nogbsampt förnimmendes 
vardher, huru besvärlighe och tröghe Rysserne finnes att ingå 
dhe fridz conditioner dhem föreslagne äre, hvarföre vill aff nö- 
dhen vara, att -krigzfålkett som under Pleschou och till hande- 
len, szåssom och sedhan till Sarmax förordnedhe äre, måghe 
roedh thett snareste schee känn, ankomma, att Rysserne mage 
see att H. K. M:tt är så väl till feigdh som fridh beredd, och 
dher igenom såssom aff' thett roop som aff samme krigzfålkz an- 
kompst gåendes vardher, deste mere och förre till billighctt 
och enigheett förorsakas och tvinges, inthett tviflendes, att M. 
B:r vardher fördenschuldh på krigzfålckett schyndendes, szåssom 
och att man måtte och snartt bekomma undhsettningh på span- 



Digitized by VjOOQIC 



116 

raåll hijt till Näugorden och Ladga udhi förstone, efter här nu 
störste nödhen och mangelen dher opä är, szfissom M. B:r af 
min näst förre schriffvelsse till K. M:tt noghsampt förnummitt 
haffver, hvadh nödh och ringhe medhell här på färdhe är att 
undherhålla krigzfålckett raedh, hvilken sigh dageligen förinerer, 
szä att man fruchtar, att krigzfålckett vardhe sigh någott obe- 
ståndh för hungers schuldh här företagandes, dher man icke 
snartt undsettningh bekommer. Dette jagh M. B:r udhi all väl- 
meningh icke hafiVer kunnatt förhålle. Befhalendes etc, Aff 
Nåugordz slått denn 11 Maij åhr 1616. 

D. T. B. 

och altidh til vilia 

Jacobus De La Gardie m. p. 



62. Nowgorod den 20 Juni 1616. 

Begär biträde för bekommandet af den koppar, som Konungen lofrat i er- 
sättning för anvisningen ä »Elfsborgs lösen > af Finnland, samt af de 
6,000 daler, som han för de s. k. ovissa räntorna af förlän! ngen för detta 
och föregående år skulle erhålla; vid den förestående nja underhand- 
lingen med Ryssarne väntas åter svårigheter med titlame 1 fullmagten 
och i afseende på fredsvilkoren behöfva Commissarierna en nj instruk- 
tion, emedan det bref från de Holländska gesandterna, hvartill de blif- 
vit hänvisade, icke kommit dem till del. 

Mijnn brodervilligh etc. Välbornne her Axell Oxennstiernne, 
broder och tilförlathelige synnerlige godhe venn. M. B:s skrif- 
velsse denn . . Maij [i] Åboo dateret, är migh tillhande kommen 
och der af förnummidt denn omvårdnatt M. B. om mijne privat 
sakers befordringh hafft hafver, derföre såsom och för dett löfile 
hann migh der hos giordt hafver udi dett han icke vill der vidh 
tröttas, uthann ähn yttermhere mitt bestå derudinnan vetta, jagh 
honom på dett flittligeste betackar, såsom och venligenn bedher, 
att hann vill der till förhielpe, att mijnn tienere och fullmech- 
tige må uttbekomma denn koppar Kongl. M:t migh nådigst til- 
sagdt hafver, i stadenn för dhe penningar jagh i Finlandh af 
Elgzbårgz lössenn hafva skulle, att jagh der medh må effter 
mijnn förobligerningh contentere Gerdt Thor Högenn och flere 
andre för denn försträkningh the till Cronones behof giordt 
hafve, szå att jagh derigenom icke udi någonn vijdttlöfftigheett 



Digitized by VjOOQIC 



117 

och skadha komma må. Jagh förseer migh och till M. B. att 
han vardher och mitt bestta denidinnan vettandes, att jagh må 
uttbekomma dhe 6000 daler, som effter H. K. M:tz nådige til- 
seigelsse migh för i fiordh och dette närvarende åhr emott dhe 
ovisse partzeler af mijne förläninger hafve bör, och att dhe mage 
och mijne tienerc tilsteltte blifve, jagh skall altijdh gärna tiena 
M. B. igenn, udi hvadh måtto jagh känn och förmår. 

Huru medh fredzhandelenn här förevetter, varder M. B. af 
mijn medfölgiendhe underdånige schrifvelsse till H. K. M:t för- 
nimmandes, och förhåppes mann medh Gudz nådige tilhielp een 
godh uttgongh opå sakenn, efiter Ryske Commissarierne trengie så 
mykitt opå vår sammankomst igenn, menn medh denn fulimachtt, 
som H. K. M:t hafver migh och mijne coUeger på nytt gifve 
lathett, skall mann fuUer åther få någott göre medh dhe Ryske 
Commissarierne, effter deres Storförstes nampnn icke der udi 
förmäles, eij heller dett ordett Samodertzes, hvilkett the senest 
udi handelenn stodhe opå, att deres Storförste nästt banns titel 
och nampnn i vår förre fulimachtt gifives måtte, såssom jagh 
medh mijne medbröders Kongl. M:t i underdånighcett dhå derom 
tilkenne gofve och M. B. förstendigedhe. Dogh vilie vij tillszee 
att vij mågc på samme sätte som senest skedde, oss medh Ryske 
Commissarier således derom föreene, att vij denn Engelske Ge- 
santtenn och mediatorn samma fulimachtt öfveranttvardha, såsom 
och att dhe Ryske Commissarier deres commission honom och 
tilställe, och när hann befinner deraf oss på beggies sijder nog- 
samptt vara fuUmechtige giorda, att besluta fredzhandelenn medh 
hvar andra, szå tarfvar hann icke göra stor vijdttlöfftigheett om 
titelenn, effter jagh väl veett, att Kongl. M:t icke heller sijnn 
tilbörlige titell udi deres fulimachtt gifves. Och effter H. K. 
M:t befaler udi denn instruction oss nu senest tilhånde kommen 
är, att vij skole oss stricte hålle vidh dhe tree fredz conditioner 
som underhandlerne proponeret hafve, szå vele vij och H. K. 
M:tz nådige vilie i så måtto hörsambligenn effterkomma, menn 
der Rydzerne vardhe andre förslagh göranndes, udi mhere pe- 
ningar och mindre befästtningar och landh, effter dett sätte udi 
vår förre instruction derom specificeres. Hvarföre begärer jagh 
på mijnn och mijne collegers vegne venligenn, att M. B. vill 
oss förständige, om vij mage på sådann hendelsse rätta oss effter 
samma vår förre instruction, eller hvadh H. K. M:tz nådige och 
yttermhere vilia derudinnann vara känn, dereffter vij oss rätta 
kunna. Och endogh udi b:te vår instruction förmälles, att Rys- 



Digitized by VjOOQIC 



118 

serne skulle aff dhe Stadiskes Gesantternes bref vijdere för- 
nirnroe, att H. K. M:t icke är tilUinDeB att göre någoun för- 
andringh udi sijnn seneste resolution och förklaringh på dhe tree 
proponerede fredzmedell, szå är lichvääll inthet bref iffrånn 
dem hijtt ahnkommidtt. Och effter dett vore gått och nödigtt, 
att dett Rydzerne tillhande komme, att dhe icke mage ventte 
deropå att dhe Stadiske sendebudh schole kunne hos H. K. M:t 
uågott mehr i saken lindra eller skaffa, derföre tviflar jagh icke, 
att dett varder medh dett första hijtt sendtt. Till beslutt effter 
K. M:t nådigest vill att Nougordenn skall beholles udi H. K. 
M:tz våldh, till dess att rågongenn och confirmationen skeedtt 
är, såsom och på sådanne hendelsse der icke till fridh komme, 
försvaras, hvarföre beder jagh M. B. att hann vill der till rådhe, 
att hijtt måtte proviantt och penningar till krigzfolkzenns oppe- 
hälle och contcntament i tijdh på sådann hendelsse sendtt blifva, 
effter här eliest ingenn mhere rådh hos bårgarskapett finnes, 
dem i medier tijdh, mykitt mindre om fredzhandelenn icke för 
sigh ginge, lenger att underhoUa, såsom M. B. väl beszinna känn, 
att dhe een gongh mage opgifves vedh sådanne store uttlagor 
dhe så len^e här till utstått hafve. Befalenndes här medh M. 
B. etc. Af Nowgordz slått denn 20 Junij åhr 1616. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



68. Ladoga den 9 September 1616. 

Förord för en köpman Gerdt van der Heyden, som på olika tider gjort för- 
sträckning af 38,000 daler, att utbekomma den koppar, som redan var 
aflagd till hans betalning; derj&mte begäres utbetalning af längesedan 
förfallen sknld å 6,000 daler till en annan köpman, som derför hade 
pantr&tt i brefskrifvarens Llfländska gods. 

Min vällvilligh etc. Välborne her Cantzler, brodher och till- 
förseendhes synnerligh godhe venn. Jagh kan min broder här 
medh brodervenligenn icke förholle, migh haffve för någhonn 
tidh sedhan min broders schriffvelsse bekommitt, derutinnan min 
broder gör migh denn godhe förtröstningh om dhe saker jagh 
min broder medh min tiänere Falenten Kiern tillschreff, att han 
vill dem såssom sine egne saker befordre. Hvarföre jagh min 



Digitized by VjOOQIC 



119 

broder på thett venligeete och fliteligeste betackar, ähr och udi 
denn visse tillförsichtt, att M. B. vardher deropå effter sitt löffte 
och tillseijelsse hos Kon. M:t min Allernädigste Konungh och 
herre drifvandes, och dher till förhielpandhes, att brefvisere 
(jertt van der Heiden mätte för sine godhvillige försträcknin- 
ghar, som hann pä åttschillighe tidher opä mine starke förschrif- 
ningar, udi kläde och reede penningar till krigzsakernes befor- 
dringh giordt hafver (hvilkett sigh i als otte och trettije tusend 
daler belöper, effter som räkenschapen schall uttvijse) tillfridz- 
^teltt blifve, efter sässom min broder hafver migh genom min 
tiänare mundtlighen seije och försäkre lathett, att een godh deell 
afi denn koppar som han i bettalningh haffve schall var dhä alle- 
redhe afflagdh. Sä haffver jagh för trij ähr sedan, dä Kon. 
M:t udi Reffle var, oppä H. K. M:tz nädige anmodande opläntt 
der aff een bärgare Cortt Wipikin vid nampn 5000 daler udi 
kläde och penningar, hvilkett H. K. M:t till krigzfolkzens con- 
tenteringh hijtt Hill Rysslandh den tidh nädigest sände, och för 
änn be:te bärgare hafver nägon försträckningh göre velett, hafver 
jagh mast förschrifva mine godz udi Lijfflandh honoin till undcr- 
pantt, och effter han till försagdan tijdh och termin icke hafver 
kunnett bettaltt blifve, hafver jagh alttsedann terminen var uthe 
mast giffve honom derföre interesse, men hann vill icke här 
effter late sigh der medh ättnöije, utan vill efter mine starke 
förschrifninger trade till mine godz, och sigh derutaf bettaltt 
göre. Och ändogh K. M:t min allernädigeste Konungh och herre 
hade nädigist udi belägringenn för Pleschou gifvitt migh een 
invissningh pä Elffzborgz lösnn udi Finlandh, att jagh derutaff 
aä mänge penninger bekomme schulle, der medh be:te bärghare 
hade kunnet bettaltt blifve, szä hafver jagh lijkväll icke kunnett 
sädantt uttbekomme, utann blifver deröfver esomofftast besverett 
och mantt. Hvarföre medan jagh udi denne min siuklige lägen- 
heet udi Gudz voldh ligger, och tviflar om jagh till min förrige 
helsse igenn komma kan, effter jagh ingen bättringh deropä ännu 
förnummitt hafver, och fördenschuldh inthett heller säghe, änn 
att dhe som pä min begären och förschrifningh till Gronones 
behof försträckningh giordt hafve, mätte bettaltte blifve. Hvar- 
före är min brodervenligh och flittigh begärenn, att M. B. vill 
vare obesverett hos Kon. M:t sä vidt att bringe, att offtab:te 
Gert van der Heiden och Bugislaus Rosen mage blifve der udi 
Sverigie contenterede och jagh mätte ännu pä nytt bekomme 
een invissningh till Finlandh opä sä månge penninger, att be:te 



Digitized by VjOOQIC 



120 

Cort Wipikin kunde der medfa bettaltt blifve, på dett att jagb 
icke må för Crononcs schuldh tillsettie, aitt tbett jagh kano 
haiVe ärfft och förverfTt, och således om min vallfärd komme, 
och udi den staden udi olägenhcet brachtt blifve. Förseende» 
migh till M. B. att han mitt beste härutinnan så väll såssom udi 
all annen måtto schedt är, vettandes varder; udi hvadh måtta 
jagh kan vare min B. till villie igen, vill jagh altidh finnes der 
till villigh och öfverbödigh. Till beslut efFter offtobite Gertt 
van der Ileidenn hafver udi vintres, den tidh inthett vijnn udi 
Nougorden tillfångz var, till Sverigis såssom och frem mande 
sändebuden som senest här udi Ryssland opå fridzhandelen vore^ 
een hop vijn fhörsträcktt, och här ingen medell finnes för den 
store nödh här nu på färde är, att bettale honom derföre, hvar- 
före förseer jagh migh till M. B., att han varder honom hos 
Kon. M:t dertill förhielpandes, att han må derföre bettaltt bliffve, 
aldenstund han udi högste nödenn och tarfven oss dermed und- 
settningh giorde, udi den staden vij, och synnerligen för de 
fremmandes schuld, såssom fuUer viste fordre på deris nödtorf- 
ter, hade stått med schammen, om han oss udi så måtto icke 
hadhc bistond giordt. Befaler etc, Aff Ladga den 9 Septembri» 
åhr 1616. 

D. T. 

och tienstvilligh bror 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Pofltscriptnm å ett löst blad. 

Migh är och käre Her Cantzler, broder och synnerligh gode 
vän förekommit, att Gudh alzmechtigh uthur denne jemmerdalen 
Tönne Jörensson*) till sigh kallett haffver, effter hvilken een ha- 
radz rätt nu udi Åbo län öpen står, ehvadh nampn then hafiVe 
känn, är dem i Räkninge Cammaren väll vitterligitt, derföre 



*) Den ofyannämnde Tönne Göransson skref sig till Högsjö gård, sedan 
han år 1692 bllfvit adlad, och hade enligt en i Kammararklyet förrarad 
längd öfrer alla häradsrätterna 1 riket af år 1616, Masko och Vemo härads- 
rätter 1 närheten af Åbo samt dessutom öfra Satakand. Han hade senast 
varit höfvidsman på Njslott i Finland och till honom finnas bref i K. Re- 
gistraturet ännu från början af 1616 (f. 66, 72 och 147, å h vilket sista ställe 
blott är antecknadt att han skulle insända räfskinn från Lilla Savolax). Om 
hans död är ingen uppgift tillgänglig; och emedan Arvid Tönnesson (Wilde- 
man) d. 8 Maj 1616 fick befallning att utom Viborg hafva uppsigt äfven öfrer 
Nyslott, Kexholm och Nöteborgs län (Registr. f. 169) är möjligt, att detta är 
anledning, hvarför han icke vidare namnes. Emellertid är det sannolikt att 
detta postscrlptum ligger på rätt ställe. 



Digitized by VjOOQIC 



121 

medhan jagh udi denne min långlige frånvaru medh sädhanc lä- 
genhetter är vorden förgäten, sä att jagh hvarcken lagmans- 
eller häradz-höfdinghe ränte här till hafver bekomme kiinned; 
beder fördenschuldh brodervenligen, att M. B. vill väll göre och 
befordre migh der till, att jagh H. K. M:tz nädighe bref opå 
förschrifne häradzrätt måtte bekomme; och hvar den vore alle- 
redhe förlänt, såm jagh dogh inthet förmoder, att M. 6. här näst 
udi bäste måtten ville hafve migh udi minnet, enär som sådhane 
lägenhetter, synnerligen theU som något vore om, kune före- 
falle. Jagh tiener min broder altidh gerne ighen udi hvadh 
måtte jagh känn och förmå. Datum som i brefvet. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



54. Ladoga den 20 December 1616. 

önskar för afbetalning af sina förskotter erhålla två eller tre tusen af de 
20,000 rubler, som Ryssame vid fredsslutet skola erlägga. Njtt förord 
för Olof Dafra, som kan lemna muntliga upplysningar om tillståndet. 

Min brodervenligh etc. Välborne her Axell Oxenstierne, 
broder och sjnnerlige gode venn. Effter dett är genom Gudz 
nädighe tillhielp och denn Engelsche Gesantens mediation medh 
vår fridztractation sä vidt kommett, såssom M. 6. aff min och 
mine coUegers samptlige underdånige skrifiVelsse till Kon. M:tt 
hafiver till att förnimme, och toUen udi Åbo, Biörnnborgh och 
Raumo faller, ringe förslår emoot denn summa som jagh haffver 
afi* mitt egitt till krigzfolkzens behoff försträcktt och dertill aff 
andre låntt och opbårgett, hvilke migh nu om deris bettalningh 
härdt måne. Hvarföre beder jagh min käre B. flitteligen och 
venligen, att M. B. vill hos Kon. M:t så vidt begå, att jagh må 
utaff de 20000 rubler Rysserne leffrerandes varde, till änn tree 
eller fyre tusendh rubler till min bettalningh annamme, såssom 
och de andre der medh tillfridz stelle och contentere, derige- 
nom jagh må sedan yttermere credijt hos dem hafve, när lägen- 
hetten så fordrar, förseendes migh till min käre broder, att 
han migh härutinnan all mögligh bijstondh görendes varder, udi 
hvadh måtto jagh kan vare min k. B. till villie och tienst igenn, 
gör jagh alltijdh gärne. Och effter Oloff Duffve som jagh hafver 
till Kon. M:t afiardigett om alle saker här udi landett i under- 



Digitized by VjOOQIC 



122 

dänighet raundtligh berättelsse att göre, effter man icke bafver 
kunnett Bädant aldelis udi pennan fatta, hafver hos niigh om 
denne min förschrifft till M. K. B. fliteligen anhollitt, hvilken 
jagh honom opå hans begären, icke hafiVer velett förvägre. Helst 
efiler han är een brukligh karll och hafver sigh här udi landett 
troligen och fliteligen bruka latett, sedan han sigh udi H. Kon. 
M:t tienst begifvitt hafver, sä att jagh orsak haffver honom till 
dett beste att recoromendere. Hvarföre är min brodervenligfa 
begären, att M. K. B. vill honom hoos H. K. M:t der till för- 
hielpe, att han mä komme till de godz han förmencr sigh efiter 
sin S. fader berättegedh vare, opä dett att han mä sin rustienst 
deste bettre vidh macht hålle. Förseer migh till min K. B. att 
han låter honom denne min förskrifft till gode ättniute, och be- 
faler M. K. broder etc, Aff Ladga den 20 Decerabris 1616. 

D. T. B. 
och altidh till vilia och tjenst 
Jacobus De La Gardie m. p. 



66. Åbo den 26 Juni 1617. 

Emedan han icke erhållit någon befallning, bvart han sig skall begifva, Till 
han tills vidare stadna i Åbo*), och der beställa hrad han kan, meo 
önskar för sin sjakllgbet erhålla ledighet från krigssaker till dess han 
blir återstäld. 

Välborne her Cantzler, käre broder och synnerlige ven. 
Näst min brodervänligh tiensts tilbudelsse och hvadh mere gott 
udi min förmögenheett finnes kan, medh Gudh Alzmechtigh till- 
förenne. Låter jagh min broder här medh broderveuligen för- 
nimme, att jagh är denn 12 hujus väll dess Gudhi schee läff 
hijtt till Åbo ankommen, och effter jagh icke veett hvar eff^ter 
jagh migh rätte schall, medan jagh ingen underrättelsse här för 
migh funnitt haffver 'och soldaterne under mitt regemente are 
dijtt till Stocholm fordrade vordne. Beder fördenschuldh på 
thett brodervenligcste och fliteligeste, att min broder vill hos 
Kon. M:t soUicitere och anhftlle, att jagh mlltte H. K. M:tz nå- 
dighe villie och förklaringh medh thet förste schee kan, för- 

*) Hans bror var der ståthållare. 



Digitized by VjOOQIC 



123 

nimme, der effter jagh migh, sägom jagh och migh dess plich- 
tigh kenner, hörsam m eligen rätte vill. Udi midler tijdh vill 
jagh migh här udi Åbo förhålle och om sakerne så mykitt migh 
etår tillgörandes bestelle, dogh hvar mögligitt vore, att jagh 
kunde medh krigzsakerne för min siuklige lägenheet schuld för- 
schåntt bliffve, säge jagh gärne att sädantt schee mätte, till dess 
att jagh kunde någorlunde komme till min förrige styrcnie igenn. 
Vill fördensohuldh M. B. pä thet brodervenligeste och fliteligeste 
ombed itt haffva, att han mitt beste härutinnan vette vill, szä att 
jagh måtte härifiVånn dijtt till Sverigie förlossett bliifve, helst 
medan på denne ortten icke är så hasiigtt för någon iiendtlig- 
het till att befhare, effter såsom man aff kundskaperne ifrån 
Dansich och andre ortter förnummitt haffver. Udi hvadh måtto 
jagh kan vare M. K. B. och de hans äre till villie och tienst 
igenn, gör jagh altijdh gärne. Befalandes min B. samptt medh 
altt dett honom kärtt ähr Gudh Alzmechttigh till långhvarigh 
vällmåge, med den brodervenlige begären, att han vill helsse 
sin elskelige käre hussfru på mine vegner medh mykitt gott. 
Aff Åbo denn 26 Junij åhr 1617. 

D. T. B. O. A. 

till vill a 

Jacobus De La Gardie m. p. 



56. Bansa den 28 September 1618. 

Underrättelsen att hans hastra insjuknat hade nödgat honom att hastigt af- 
resa, och ber han derföre om ursäkter hos Konungen, samt att £4 veta, 
om han skall afgä (till Ryska gränsen), hvilket han heldst vill undvika. 

Välborne her Cantzler, broder och tillförseendhes synner- 
lighe godhe venn. Nast mykin vällmåghes önschningh och min 
Tällvillighe tiänsts tillbiudelsse, betackar jagh min käre brodher 
på thett brodhervenligeste och flijteligeste för bevijste vällgär- 
ningar, sådhantt jagh tachnemblighen ihughkomme vill så länge 
jagh lefver. Och aldenstundh min elschelighe käre hussfru bleff 
i går (thett Gudh bettre) aff een hefftigh siuchdom befengdh, 
deropå hon ännu fögho lijse eller bettringh (ty verr) kenner, 
och jagh migh dhett hastigeste schee kundhe deriffrånn schyn- 
dade, sedan som migh om hennes lägenheett berättades, och för- 
densohuldh migh icke gaffz tillfälle för mitt affreesande att tale 



Digitized by VjOOQIC 



124 

medh rain brodher. Hvarföre är jagh förorsakett vordenn min 
broder medh denne min schriffvelse att besökie, brodervenligen 
begärendes, att min käre broder vill hos Kon. Maij:tt min Aller- 
nädigeste Konungh och herre, min ändschyllenn häruttinnan göre, 
såsom och migh vette lathe om H. K. M:tt nådigest vill, att jagh 
schall migh derhedan förfoghe, så schall sädantt aff migh hör- 
sammeligenn bliffve effterkommett. Udi hvadh måtto jagh känn 
vare min käre broder och dhe hans äre til villie och tienst igenn, 
gör jagh altijdh aff hiertet gerne. Befalandes etc. Aff Runsöö 
denn 23 Septembris åhr 1618. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie. m. p. 

Egenhändigt: Käre bror, jagh beder tienstligen, min bror 
ville laga att jagh måtte få veta nogodh vist beske[d] om min resa, 
att jagh kunde retta mine saker däfefter, ty hösten lidher och 
vill megh falla altt för besverlichtt att resa so sentt. Jagh skall 
gärna tiena degh igen. Vale. 



67. Åbo den 18 December 1618. 

Begär att kläde för krigsfolket och några tasen gevär med spetsuddar öfver- 
sändas till FinnlaDd. 

Min brodhervenligh etc. Välborne her Cantzler, käre broder 
och tillförseendes synnerlighe godhc venn. Jagh kan min käre 
broder här medh brodhervenligen icke underlate, att jagh dhenn 
2 udi denne månadhen medh behållen reese (Gudi dess låff) är 
hijtt till Åbo ankommen, men ringere förrådh så väll på pen- 
ningar som spannemåll här för migh funnitt, än jagh derom M. 
B. tillschriffve känn, effter han dogh dett utan någon vidtlyff- 
tigh schriffvelse aff min svåger Skattmesteren nogsamptt förnim- 
mandes vardher. Och aldenstundh dett (inländsktt såsom och utt- 
ländschtt) krigzfolck här udi landett [äre], medh kläder emott den 
hefftige och skarpe vinteren bara illa förseedde äre, så att dhe 
till Kon. M:tz och Cronones tienst ingelunde brukes kune (der 
så omträngdhe), medh mindre att dhe någon undsettningh udi 
kläde bekomme, effter såsom jagh H. Kon. Maij:tt derom i un- 
derdånigheet tillskriffvitt haffver. Hvarföre vill högeligen aff 



Digitized by VjOOQIC 



125 

nöden vare, såsom jagh och vill rain broder på thett broderven- 
ligeete beditt haffve, att min brodher vill hos Kod. Maijrtt boIH- 
citere och påminnelse göre, att hijtt måtte een summa pennin- 
gar och commiss öfversendes, dermedh dhe kunde någorlunde 
niedh kläder försorgde och till villigheet hålde bliffve. På ver- 
gier finnes och iblandh dhem stort feel, så att der under någre 
tusendh obevärdhe äre, vill fördenschuldh behöfves, att hijtt 
måtte någre tusendh musketter och spetzudder mcdh thett förste 
mögligitt är, sändhe bliffve, att man der medh kunde dem nå- 
gorlunda bevärde göre, elliest hvar sådant icke scheer, kune dhe 
fogo värnn iffrånn sigh göre, dher någott fiendtligitt påkom e. 
Förseer migh fördenskuldh till min käre broder, att han icke 
till roisshagh optagher, dett jagh honom esomofftast medh mine 
schriffvelser bemöder, helst effter jagh hafver måst Kon. M:tt 
oro dhe difficulteter här i landett äre udi tijdh i underdånigheet 
tillkenne gifve, på dett att om man icke aitt så kunde udi vcr- 
kett stelle såsom Högberte H. Kon. M:tt gerne såge, att då så- 
dant icke måtte framdeles migh till någon försumelse udi saken 
tillmäthes. Befalandes M. B. Gudh Alzmechtigh etc. Hastigt aff 
Åbo denn 13 Decembris åhr 1618. 

D. T. B. A. 

Jacobus De La Gardie m. p. 



68. Kjulsholm den 4 Januari 1610. 

I anledning af de från RjRsland ankomna underrättelser skall han hemsända 
2 komp. inhemska soldater öfver Norrland, och sä snart Ålands haf bär, 
sjelf komma med Vestgöta rjttare och drabanterna; emellertid Till han 
i en hast öfTer Viborg besöka Käksholm och Nöteborg, för att förse 
gränsfåstnlngams med proviant; fråga om underhållet af hans lifkom- 
pani och dess storlek. 

Välborne her Cantzler, brodher och tillförseendes synner- 
lighe gode venn. Näst all vellmåges lycköndschningh etc. kan 
jagh min käre broder här medh brodervenligen icke förhålle, 
att sedan som jagh min Brodher medh Johan Claesson för nå- 
ghon tijdh sedan tillschref, äre här inge andre kundschaper före- 
falne, änn jagh här innelychtt min broder tillsänder, ändogh dhe 
äre eendeels ovisse, szå att man icke veet väll rätte sigh der- 



Digitized by VjOOQIC 



126 

effter, men så är lijkväll uttaff den berättelsen Nils Hansson 
iffrånn Nöteborgh hijtt sändt haffver, till att afftaga, att dhe På- 
ler åthminste äre udi handell medh dhe Muskousche om stille- 
ståndett, om dett till äfventyrs icke alleredbe vore beslutet, och 
fördenschuldh icke står på eett åhr eller meere om Storfurstens 
fall och undhergångh till att befhare. Hvarföre vill jagh effter 
Kon. M:tz nådige villie och befalningh udi dhesse daghar af- 
fardige dhe 2 compagnier inländzske soldater genom Norlauden 
till Sverigie, och så snartt Ålandz haf begynner bäre, vill jagh 
och Wessgöte rytterne och drabanterne derhedan beschede, dhe 
fremmande soldaterne samptt annetth krigzfolck vill jagh till 
videre beskeedh iffrån Kon. Maij:tt hålle vedereedhe. Jagh för 
min person vill udi een hast begifve migh till Vijborgh och se- 
dan videre till Kexholm och Nöteborgh, och be:te så väll som 
andre gräntzebefftstninger medh proviant nödtorffteligen försörgie 
late, och så snartt jagh haffver sakerne vidh gräntzen udi godh 
ordningh brachtt, vill jagh effter Kon. M:tz nådighe befalningh 
begiffve migh tilbaker igenn till Åbo, och dher opå videre be- 
skedh iffrån H. K. M:t förtöfive, huru såsom sakerne aff migh 
företages schole. Udi medier tijdh befaler jagh min käre bro- 
der Gudh Alzmechttigh till långhvarigh vällmåghe, medh den 
brodervenlighe begären, att min broder vill helse sin elschelighe 
käre hussfru min käre syster medh mykitt gott på mine vägner. 
Aff Kiuloholm denn 4 Januarij åhr 1619. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Välborne her Cantzler, käre bror, jagh tvifler 
icke, att min K. B. varder sigh väll ihughkomme^ huru Hans 
K. Maij:tt nådigst sigh förklarade emott migh om de hester och 
personer som jagh endeligh måste hoss migh hafva, där jagh 
nogerstes skall till feltt rycke eller migh bruke lata, att Hans 
Maij:tt migh dem då under dett compani jagh v^rva skulle, ville 
besto. Hvarföre ähr min brodervenligh begeren, att min K. B. 
ville fly migh be8ke[d] aff H. M:tt om jagh nu må holla så monge 
hester under dett compani jagh nu verva skall som jagh til- 
förende giortt, eller om Hanss Maij:tt vill synnerligh specificera 
samme personer, ty megh ähr aldeles omöghligedh att holla 
nogre på min egen omkostnan, sosom och att föra for och moll 
för mine hester ditt jagh måste flytta och ryckia, helst jagh al- 
tidh måste vara vederreda hvartt min tienst kan behöfvas. I 



Digitized by VjOOQIC 



127 

like måtte beder jagh min K. B. han vill senda migh en annen 
fulmachtt for Hindrick Monsen, som han migh senest lofvade, 
efter den förre ähr aldeles orett och strefver emott contracten; 
Jagh skall altidh gärna tiena min K. B. igen i altt dett migh 
möghligedh åhr. Vale. 

Rikskanslerns anteckning: Prosent. i Ulffsbeck den 7 Feb. Anno 1619. 

Postscriptnm å ett litet yidfästadt blad. 

Välborne her Cantzler, broder och synnerlighe gode venn. 
Hvad dhe lodior vidkommer som Kon. Maijrtt nädigest haffver 
befaltt migh att late förfärdige, szä äre de allerede opslagne 
eflfter såsom min käre broder her Johan De la Gardie migh be- 
rettet haffver. M. B. Gudh Alzmechttigh befalett till längh- 
varigh vällmåge. Datum ut in literis. 



69. Åbo den 14 Mars 1010. 

Bn tmpp af det Polska krigsfolket, som efter stilleståndet blifTit afskedad, 
hade på Nöteborg begärt att få taga väg of ver Svenskt område, b vilket 
icke blifvlt dem förmenadt, och hade 60 Ungrare samt 130 Pohlackar 
denrid antagits i Svensk tjenst. Ekonomiska ärenden. 

Min brodervenligh etc. Välborne her Contzler, käre brodher 
och tillförseendes synnerlighe godhe venn. Näst all velferdz 
iycköndskningh och een brodherligh och flijtigh tackseijelse för 
mänghe bevijste velgerninger, hvilke jagh medh all tacksamheet 
gerne igen förschylle vill, lather jagh min brodher härmedh 
brodhervenlighen förnimme, att när jagh vidh Nöteborgh stadder 
var, kome oförmodeligen een hop Cassaker dijt in i länett, och 
begärede aff migh, att dhe genom vare gräntzer måtte begiffve 
sigh åth Sommero län och sedan till deris landh igen, effter dhe 
sedan som Konungen i Pålen hafver medh Storfursten gjordt 
fiorton åhrs och någre månaders stilleståndh, äre aff hans son 
afiTdankadhe och genest vägen till Pålenske gräntzen och sedhan 
vidhere åth dheris landh och hemvist beschedde vordne. Hvar- 
före medan dhe genom dheres ledsagares förseende (såsom dhe 
föregåffve) vore kompne in på Sverigis gräntzer, begärede dhe, 
att dhe allenest mage bekomme foder och rahål för dheris bestar, 
9& ville dhe dher udi länett inthett dvelgies, utan sigh strax 



Digitized by VjOOQIC 



128 

deriffrån igen begiffve. Så aldenstundh dhe på vår sijde inthet 
fiendtlighen anstelte utan allcnest hvadh såsom dhe på någre 
nätter tillgörendcs haffve till dheres hesters nödtorfftigh fordringh 
aff nöden hafft, tilltastett, haffver jagh dbem för dhe orsakers 
skuldh udi min underdånige skriffvelse till H. K. M:tt förmelte 
äre, icke sådant förvägre kunnett, helst effter jagh icke dhe me- 
dhell då hadhe der medh jagh dem sådant hadhe kunnedh för- 
biudhe. Aff samme Cassacker äre sedhan femtije Ungrer och 
etthundrade tretije Påler, när dhe förnumme migh vidh Nöthe- 
borgh staddh vare, dijt ankompne, och anpraesenterade dheres 
tienst; och ändogh jagh nogsamptt udi betenkiande hadhe dhem 
udi H. K. M:tz tienst att antaghe, så viste jagh icke dem på 
någhott sätt qvitt bliffve, medan man inthett folk förhanden 
hadhe som dhem hade kunnat styre, der dhe sig någott fiendt- 
ligen udi dheres durktogh (dher mann hadhe dhem affvist) an- 
stelt hadhe; dertill medh effter jagh icke viste, huru såsom sa- 
kerne emillan Högberte H. K. M:tt och Juten afflöpe kune. 
Hvarföre haffver jagh dem på all händelse och opå H. K. M:tz 
nådige behagh antagitt, och dem in moth Vijborgh på een må- 
nadz tijdh tillgörendhes deres oppehelle att bekomme, förleggie 
lätet, medan dhet sigh icke stortt belöpe kan som dhe på een 
så kårtt tijdh till deres oppehelle behöffve, emoott den tienst 
som Högbe:te H. K. M:t aff dhem haffve kunde, der Juten (dett 
dogh Gudh affvergie) någhott fiendtligit ville påbegynne, me- 
dan dhe äre mesteparten hurtige karlar och haffve starke Ryskc 
valacker, och fördcnskuldh kunde brukes på kundskaper och 
andre occasioncr der så lägenhetten fordradhe. Beder fördcn- 
skuldh brodervcnlighen, att min käre brodher vill hos H. K. 
M:t till dett beste uttyde, att jagh bemclte Ungrer och Påler 
udi så måtto i H. K. M:tz tienst antagitt hafver, medan sådant 
aff migh udi all vellmeeningh scheedt är. Videre vill jagh min 
käre broder på thett brodervenligeste beditt haffve, att min bro- 
der effter sitt gode löffte och tillseijelse vill migh hos H. Kon. 
Maijitt i min frånvaru till dhett beste ihugkomme och i synner- 
heet migh der till förhielpe, att jagh den invisningh jagh oppå 
dhe 100 skippundh koppar utaff H. Kon. M:tt haffver måtte utth- 
bekomme, på dett att jagh min låffven och credit icke medh 
allone må miste, medan jagh dogh i åhr på mitt arrend vedh 
Kexholm och Nöteborgh någre tuscndh dalers skade, bådhe der- 
igenom att jagh bådhe befästningerne medh eett heelt åhrs pro- 
viantt haffver försorgtt, såsom och för dette löse partijs durk- 



Digitized by VjOOQIC 



129 

togh lijde måste. Förseer migh visserligh, att mio käre broder 
mig her udi eett trogedh biståndh bevijsandes varder. Till be- 
slut beder jagh min käre broder dett hann icke ville förgäte att 
sändhe migh Hindrich Månssons fullmachtt samptt och tullord- 
ningen som skall hålles vidh Nyen, effter såsom jagh min bro- 
der derom tillförenne tillschriffvitt haffver. Udi hvadh måtto 
jagh känn vare min B. till villie och tienst igen, gör jagh altijdh 
geme. Befalandes min K. B. Gudh Alzmechtigh till långvarigh 
vellmåge med den brodervenlighe begären, att M. K. B. vill helse 
sin cllschelige käre hussfru medh min broderkärlige tienst och 
tusendh gode dagar och nätter. Aff Åbo dcnn 14 Martij åhr 1619. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

BikskanslereDS anteckning: Feltherrens. Praesent. på Tjdöön den 4 Apiilis 
anno 1619. 



60. Beval den 2 Oktober 1610. 

Anhåller om ursäkter hos Konungen för det han i Beval måst stadna några 
dagar, för att afbida Gyllenhjelms väntade ankomst samt med honom 
och Schrapfer öfverlägga; emellertid har han skrifvit till Chodkievicz, 
som nyss besökt Wenden, om stlllestånds-underhandling. 

Min brodervenligh etc. Välborne her Cantzler broder och 
tilförseendes synnerligh gode ven. Näst all vällfärdz lycköndsch- 
ningh och en brodervenligh tackseijelsse för bevijste vellgernin- 
gar, hvilke jagh medh all brodervenligh benägenheet vill beflijte 
migh att förskylle, kan jagh M. K. B. här medh brodervenligen 
icke underlate, att jagh är den 15 Septerabris medh helse och 
behållen reese (Gudi dess låff) hijtt till Keffle ankommen, och 
hade jagh strax sedan jagh hijtt ankom, velett Kon. Maij:tt min 
ailernådigeste Konungh och herre om denne landz lägenheet i 
underdånighcet tillschrifve, men effter Fältt Marskalken her Carll 
Gyllenhielm var då på reesan hijtt effter, förväntade jagh oppå 
hans ankorapst (hvilken och i desse dagar hijtt ankommen är) 
på dett jagh måtte medh honom och Adam Skraffer berådslå, 
huru såsom sakerne här udi landett företages skulle. Beder för- 
denschuldh brodervenligen, att M. K. B. vill den förhalningh 
som udi så måtto skeedt är hos H. K. M:t till dett beste uttyde, 
på dett att Högbe:te H. K. M:tt icke måtte sådant till misstycke 

Axel Oxenåtiema II: 5. 9 



Digitized by VjOOQIC 



130 

optage och migh till någon försuraelse räkne. Anlangandes 
denne landz lägenheet, så är här nu stille värk, allenest Kottkie- 
wietz skall haffVe nyligen varitt udi Wenden och der någre 
rättegånger hållet, och sedan deriffrån sigh till Curlandh begiff- 
vit, der han vill sigh förhålle till dess han om stilleståndz pro- 
longation härifrån beskedh bekommer, icke haffvandes hos sigh 
någott krigzfolk, utan allenest sine egne hofTtienere, och såsom 
aff alle apparencer är till att see och förnimme, äre dhe Påler 
på deris sijde benägne att tractere om stilleståndz prolongatiou, 
hvarförc hafver jagh och effter Kon. M:tz nådige befalningh 
Kottkiewietz vedh samme formulär och ord från ordh, som H. 
K. M:t migh nådigest tillsändt haffver, tillschriffvit, effter dett 
till sielffve saken väll tienligt är, och samme schrifvelse medh 
een aff adell öfversändt. Hvadh svar deropå faller, vill jagh min 
k. broder oförtöfvet vete late. 

Här hos kan jagh min B. på thet brodervenligeste icke för- 
hålle, att såsom jagh tillförenne genom min schriffvelse till M. 
K. B. besväret hafver, att udhi dhe anordningar som på rytteme 
så väll som garnisonerne giordc äre, är eenn stor deell utheslu- 
tet, såsom jagh M. K. B. derom vidtlyfftigere tillschriffve vill, 
så snartt jagh hafver varit på befestningerne här udi landett och 
lägenhetterne beseet. Så är och ännu den förordningh Kon. 
Maijrtt nu aff nye haffver nådigest deropå göre latett, icke hijtt 
ankommen, oansedt H. K. Maij:tt udi sin nådige schriffvelse 
(som migh i förgår tillhånde kom) nådigest förmäler, att Hög- 
be:te H. K. M:tt samme förordningh der medh nådigest sändt 
hade. Hvarföre beder jagh M. K. B. brodervenligen, att M. K. 
B. vill Secretererne och Cammererere der till håUe, att dhe 
framdeles icke förgäte at öfversände dhe ordningar, förslagh och 
copier hijtt bredevedh H. K. M:tt nådige schrifvelsse sändes 
skole, såsom hertill esomofftast scheedt är, på dett jagh måtte 
deste bättre vette rätte migh udi saken. Till beslut beder jagh 
min käre broder på thett brodervenligeste, att M. K. B. vill migh 
och mine saker der udi Sverigie udi min frånvaru lathe sigh till 
dett beste befalett vare. Udi hvadh måtto jagh känn bevijsc 
min K. B. någon tienst igen, vill jagh aff hiertet gerne göre. 
Befalendes M. K. B. etc, Aff Reffle denn 2 Octobris åhr 1619. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



131 



6L Beval den 80 November 1610. 

Förord för Olof Larsson till tnllförvaltaretjensten I Narva. 

Brodervenligh etc. Välborne her Cantzler käre broder och 
tilförseendes synnerliga gode ven. Näst all välfärdz lycköndsch- 
ningh och een brodervenligh tackseijelse för mångc bevijste vel- 
gärninger dem jagh medh all tacksamheet vill beflijte migh at 
förschylle, kan jagh min broder här medh brodervenligen icke 
underlate, att efFter Daniell Simonsson som een tijdh långh be- 
falningen öfver tullen udi NarfFven haft hafver, icke hafver för 
sin svagheet schuldh velett lenger der vidh blifFve, och Fältt 
Marschalken her Carll Gyllenhielra schall genom sin skrifFvelsse 
till min broder begärett hafve, att brefvijsere Olef Larssonn 
måtte blifve udi hans stadh igen förordnedt effter han der vidh 
tullen är för een tuUschrifvare brukett vordenn, så aldenstundh 
hans föreldrar så väll som han för sin person hafve om denne 
min recommendations schrifFt till min broder hos migh flijteligen 
anhållitt, hvarföre är min brodervenligh begären, att M. B. vill 
honom till samme embete genom sin gunstige befordringh för- 
hielpe, efFter jagh förmoder, att han sigh derutinnan troligen och 
flijteligen förhållandes varder. Förseendes migh till min B. att 
han låter honom denne min förschrifft till gode åthniute. Udi 
hvadh måtto jagh kan vare min broder och dhe hans äre till 
villie igen, gör jagh altijdh afF hiertet gerne. Befalandes M. B. 
sampt medh altt dett honom kärtt är, Gudh Alzmechtigh till 
långvarigh välmåge medh den brodervenligo och flijtige begären, 
att M. B. vill helse sin elskelige käre hussfru min k. syster 
medh min brodervenligh benägenheet och hvad mere gott udi 
miu förmögenheet finnes känn. Aff Rcffle denn 30 Novembris 
åhr 1619. 

M. K. B. A. T. T. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



132 



62. Beval den 30 December 1619. 

Chodkievicz lofvar val hålla 8tUleståndet, men glfver undvikande svar, och som 
dessutom från Nowgorod kommit ett hotande bref om Augdows utrymman- 
de, hade han måst dröja med hemsändandet af de två komp. ryttare, sårdeles 
emedan de Karelska knektarne, oaktadt flera påminnelser, ännu icke kommit. 

Brodervänligh etc, Välbårne her Cantzler, broder och tillför- 
seendes synnerlige godhe vän. Jagh kan M. B. härmedh broder- 
venligen icke underlåte, [berätta] att sedan som jagh min broder 
medh Kon. M:ttz enspenninger den 12 udi denne månaden om 
lägenheeterne här udi landet så vijdt dhe raigh då kunnige vore 
tilskreff, ankom min uttschickede medh svar oppå min skriff- 
velsse som han medh sigh till Kotkiewitz hade, derutinnan han 
låffver och tillseijer, att dhet oprättadhe stilleståndet skall på 
dercs sijdhe obråtzeligen hållett bliffve. Män de conditioner, 
som jagh honom efFter H. Kon. M:ttz nådige vilie och befalningh 
tilsände, opskiuther han till ständernes resolution, hvilcket han, 
såsom jagh någerlunde praesumere och afftage kan, till den ende 
giordt haffver, att han nu så väll som tilförenne gärne såge, att 
man allenest medh ständerne udi Pålen handlade, och att deres 
Konungh inthet måtte deruthinnan interesseret vare, hvarutaflF 
vij på vår sijdhe, såsom M. B. väll besinner föge nytto eller 
säkerheet hafFve kunde, och efFter han till sielfFve huffvudhsaaken 
icke svarett hafver, och här alt här till, sälsamme föketidender 
hafve gåt i svang, såsom jagh och udi nest min förre schrif- 
velsse till M. B. förmält haffver, hvarföre haffver migh alt här 
till icke syntz rådsampt vare, de 2 compagnier ryttere som här 
udi landet nre, att affdancke, förr än man opå be:te conditioner 
någen bättre och rundere förklarningh bekommer, hälst effter 
och aff Ryssen hafver gåt sådant rychte, att jagh icke häller 
hafver vettet, hvadh man skulle sigh till honom försee. Så haf- 
ver och Woiwoden udi Nougården nu nyligen Fält Marskalcken 
her Carll Gyldenhiälm och migh om Augdos restitution medh 
hotende och spåtzschligen tilschreffvet, effter som M. K. B. aff 
uttolckningen utaff hans schriffvelsse, som jagh H. K. M:tt här 
hoos i underdånigheet tilskickat haffver, vidare förnimmandes 
varder. Så aldenstundh de Careleske knechter som Hindrich 
Flämingh till Narffven öffverskaffe skulle, icke ännu åre af ho- 
nom öffversände, oanseedt jagh åtskillige reeser hafver honom 
tilskriffvit, det han dem utan någen dilation fortskynde skulle, 
och välbe:te her Carll Gyldenhiälm icke förmeente sigh haffve 



Digitized by VjOOQIC 



133 

så mycket fålck, att han hadhe kunnat med dem Augdou och 
andre gräntzebefästninger nödtorfteligen besettie, är jagh för- 
denskuldh förorsakett vorden, att beskede Lorenss Wagners ryt- 
tere till Augdou, och dem medh läninger alt här till försörige, 
måste dem och ännu någen tijdh tilgörendis och till dess be:te 
knechter öffverkomme kunne undcrhålle late, på det att samme 
befästningh icke måtte för mangell på fålck udi någen fahre 
stält bliftVe. Så snartt offte be:de knechter kunne öfverkomme, 
och mereberte befestningh bliffver medh dem nödtorffteligen 
besatt, och man älliest ingen fahre förnimmer på färde vare, 
skole be:te ryttere, så väll som H. Kon. M:ttz lijff phane afT- 
danckede bliflfve, hvarföre beder jagh M. B. brodervenligen, att 
han vill sådant mitt eenfaldige betenckiende hoos högbeite H. 
Kon. M:tt till det beste uttyde, att H. Kon. M:tt icke till någet 
misshagh eller onåde optage ville, det offte be:te ryttere för 
be:te orsakers skuldh, alt här till oppeholdne äre, och ännu som 
föreberörtt är till knechternes ankompst underhålles måste, hälst 
effter sådant icke haffver udi denne tijdz lägenheet stått till att 
förandre, ty jagh haffver täncktt att H. K. M:tt ringere skadc 
och afsacknett haffver af någre tusendh daler, än der Högstbeite 
H. K. M:tt någen befästningh genom mangell på fålck ifrån 
hände ginge. Till beslutt kan M. B. jagh brodervenligen icke 
oförmält låthe, att hijtt inge flere päninger ifrån Finlandh öffver- 
sände äre, än såsom her Johan Skytt, derifrån öfverschickatt haff- 
ver, hvilcke till rytternes läninger opgångne äre, hvarföre är 
min broderligh begären, att M. B. ville hoos Kon. M:tt så vidt 
begå, att de peninger som effter anordningen hijtt sändes skole, 
roåge medh det allerförste öfversende bliffve, på det man icke 
allenest, må der af rytterne så länge deres tiänst behöffves un- 
derhålle, utan och befästningerne nödtorffteligcu försörige. Hvadh 
såsom sedhan, öffver det man udi så måtte oundvijkeligen spen- 
dere måste, kan öffverbliffve, skall udi godh förvarningh till 
Högberte H. Kon. M:ttz vidhare förklarningh hållett bliffve. Be- 
fallendes M. K. B. sampt med sin elskelige käre huussfru, min 
hare syster (hvilcken M. K. B. på mine och min kärestes vägner, 
kärligen helsse vill) Gudh Alzmechtigh till långvarigh välmåge, 
brodervänligen. Datum Räffle den 30 Decembris åhr 1619. 

D. T. O. T. B. A. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskanslerens anteckning å omslaget: Feltherrens, daterat Reffuel den 
30 December Anno 1619. Prsesent. i Stockholm den 16 Febraarii anno 1620. 



Digitized by VjOOQIC 



134 



63. Beval den 16 April 1620. 

Förordar ett statsanslag för aflöoing af kyrkoherden i Käksbolm, emedan 
ortens innebyggare icke äro så förmögna, att hans nnderhåll kan dem 
åläggas. 

Min brodervcnligh etc. Välborne her Cantzlcr broder och 
tilförseendes synuerlige gode ven. Jagh känn M. B. her medh 
brodervenligen icke förhålle, att effter kyrkeheerden udi Kex- 
holm hedcrligh och vällärdh her Hindrich Thoma; inthett är udi 
arrendz contracten omtänchtt och förmältt, mykitt mindre medh 
oppehelle förseedt, och migh honom till att underhålle vill be- 
svärligitt fallo, hvarföre är min brodervenligh begären, att M. B. 
vill honom hos Kon. Maij:tt min allernådigestc Konungh och 
herre dertill förhielpe, att honom måtte sitt vanlige underholdh 
på någon ortt udi Finland deputeret och förordnett bliffve, effter 
hans auditores icke äre vidh den förmögenheet, att dhe honom 
medh sitt oppehelle försörgie kune. Förseer migh till M. B. 
att han lather honoro denne min intercessions skrifft till gode 
åthniute; udi hvadh måtto jagh kan vare M. B. till villie och 
tienst Igen, gör jagh altijdh gerne. Befalandes M. B. Gudh Alz- 
mechtigh till långhvarigh vällmåge, medh den brodervenlige be- 
gäran, att M. K. B. vill helsse sin elskelige käre hussfru på raine 
och min käristes vägner medh mykitt gott och månge tusendh 
gode nätter och dagar. Aff Reffle denu 16 Aprilis åhr 1620. 

D. T. O. T. B. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



64. Beval den 22 April 1620. 

Förord för Georg Fredrik Creutz, f. d. öfverst-löjtnant i Polsk tjenst, att en- 
ligt Konungens löfte blifva antagen i Svensk tjenst, hyarl han genom 
sin lokalkännedom af Kurland och Lltthauen kunde då krig utbryter 
blifva nyttig; ban erbjuder sig äfven att värfva krigsfolk. 

Min brodervenligh etc. Välbårne härrc käre broder och 
synderligh godhe vän her Cantzler. Näst all flitigh lycksam väl- 
måges önskande, så och een brodervilligh tacksäijelsse, för alt 
gåth, hvilcket jag gärnc förskylle vill, låther min käre brodher^ 



Digitized by VjOOQIC 



135 

jagh her medh brodervenligen förnimme, att den Ofverste Lutten- 
nandten George Friederich Creutz, som haflPver tiänt på den 
Pålniske sijdhan, och nu för eett åhr sedhan igönom sin schrif- 
velsse till Comniissarien Adara Schraffer hafver hooss H. Kon. 
M:tt uthi underdånigheet sin tiänst lathet ahnpraesentere, och 
sedhan han af förbemelte Adam Schraffers schrifvelsse förnum- 
medh, att Högstberte H. Kon. M:tt sigh sådan hans underdånige 
praesentation, nådigest hafver behaga låtedt, ähr han nu i egen 
person hijtt ankommen act vijdhare begiffve sigh till H. Kon. 
M:tt och fördcnskuldh af migh fliteligen begäredt, att jagh honom 
hooss H. Kon. M:tt och min käre broder, till thet bäste ville ihug- 
kommc och commendere, hvilcket jagh honom icke hafver kun- 
nedt afslå, emedan jagh förnimmer, att han på den Pålniske 
sijdhan altijdh sigh väll förhålledt hafver, och uthi Littouwen, 
Curlandh och andrestädz der om kringh väll bekändt och för- 
faren ähr, och de Pålers lägenheet nogsampt veett, han och för- 
mener, så frampt emillan H. Kon. M:tt och Pålandh, vidhare nå- 
get fiendtligh blefve företaget, att han då, H. Kon. M:tt någen 
nyttigh och godh tienst bevijsse kan, der H. Kon. M:tt och fram- 
deles behöffde, till att låthe värffve någet krigzfålck, förmener 
han sigh dertill godh meddell och lägenheet vette, hvarföre be- 
dher min käre broder jagh hermed broderligcn och venligen, att 
M. K. B. för hans godhe affection, till H. Kon. M:ttz tiänst, ville 
vare hans gunstige härre, och honom hooss H. Kon. M:tt till 
thet bästa befordra, sådant varder han medh all tacksamheet 
vette till att förtiäne och förskylle, dedh jagh för min person, 
och gärne göre vill. Och der H. Kon. M:tt någedt främmedt 
fålck framdeles täckes värfive låthe, att H. Kon. M:tt då hans 
person der till brucke ville, jagh tvifler inthet, att han, H. Kon. 
M:tt om sin troheet således varder försäckre, att H. Kon. M:tt 
dertill hafver eett nådigt behagh. Hvadh tijdender anlangar, 
och huru sakeme älliest uthi Pålandh tilstå, såsom och hvadh 
man sigh opå stilleståndet kan haffve till att förlåte, sådant var- 
der M. K. B. af hans berättclsse väll vidlöfFtigare förnimme. 
Och befruchter jagh, att medh stilleståndet icke länge hafver 
någet bcståndh, så att man dänne Luttennandtens tiänst, till 
äfventyrs väll behöfFver, hvarföre hafver jagh och, på hans fli- 
tige begären, och H. Kon. M:ttz nådige behagh, undt och effter- 
låthet honom här på fem hans tienere underhåldningh, och på 
tije hester frij fodermåll uthi två måneders tijdh tilgörendee, 
till dess han uthi underdånigheet, H. Kon. M:tt om sin lägenheet 



Digitized by VjOOQIC 



136 

kan besöckie, i den underdånige tilförsieht, att H. Kon. M:tt sigh 
nådigest, sådant låther behage, hälst emedan thet icke någet 
högt sigh belöpe kan. Befaller M. K. B. härmedh, sampt dess 
elskelige käre huussfni, och alle M. K. B. kärkompne vårdnader 
(dem jagh beder M. K. B. ville opå mine och min kärestes väg- 
ner, kärligen hälsse medh mycket gåth) Gudh den Alzmechti- 
geste till all godh hälsse, lyckesam och långvarigh välmåge bro- 
derligen och venligen. Datum Räffle den 22 Aprilis åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



66. Beval den 24 April 1620. 

Beder om ursäkt bos Konungen för det ryttarne 1 Estland Icke bllfrit genast 
afskediide, bvilket skett på den der bosatta adelns begäran, för båndelse 
af ett befaradt anfall, i likhet med hvad för tn år sedan skedde; för 
reparation af fästningarna beböfs ett anslag af 2000 daler till bvarje, 
emedan både murar och Tallar äro mycket förfallna. 

Brodervenligh etc. Välborne her Cantzler, broder och til- 
förseendes synnerlige godhe ven. Jagh kan min K. B. her medh 
brodervenligenn icke underlåthe, at K. M:tz min Allernådigeste 
Konungz och herres nådige skrifivelssc sub dato den 18 Februari 
nestförleden, ähr migh den 1 uthi denne månaden tilhånde kom- 
men, derutaff jagh fast ogerne förnummit haffver, at Hans K. 
M:tt haffver tagitt till mishagh dett rytterne her uthi landet icke 
ähre straxt effter Hans K. M:tz nådige vilie och befaldningh aff- 
danckade vordne, såsom och at dem är en månadz såldh sedan 
dhe äre hijtt i landet kompne, leffvererett, hvilket icke till den 
ende skeedt är, att jagh skulle understa migh Hans K. M:tz nä- 
digest giorde anordningh uthi någor måtto at förandre, utan dett 
dee ähre lenger än Hans K. M:tz nådige vilie uthi så måtho 
varit hafver, underhåldne vordne, ähr sådant skeedt för dee or- 
sackers skuldh, som jagh Hans K. M:tt her bredevedh i all un- 
derdånighett tilskriffvidt haffver, och i synnerhett effter ridder- 
skapett och adelen her uthi landett hafve hos migh esomofftcst 
anhållidt och begäret, att jagh be:te ryttere för dhe tidender då 
i svångh ginge på någon tijdh oppå Hans K. M:tz nådige be- 
hagh, underhålle ville, på det at dee icke måtte sec den yncke 



Digitized by VjOOQIC 



137 

8om dee för tu åhr seden medh alsomstörste harm och förtrett 
haffve måst see, att allenest en ringe hop hafve een stor deell 
aff landett förbrendt och förhergiett, hvarföre hafver jagh offla- 
be:te ryttare oppå Hans K. M:tz nådige behagh på [ett] par raå- 
oaders tijdh medh läninger försörgie låtidt, och hvadh såsom 
dem är uthi så måtho leffvereret, ähr icke tagett utaff den dell 
som aff anordningen till befestningerne är öffverkommett, utan 
jagh haffver sådant här uthi staden opbårgett, hvilkct skall utan 
befestningernes förblåttelsse betalt bliffve, så snart resten på an- 
ordningen som opå be:te ry ttere bleff giordh (undantagandes dee 
10000 daler som Hans K. M:tt der utaff igen kallett haffver) känn 
hijtt ankomme. Och aldenstundh Hans K. M:t nådigest vill at 
Hans K. M:tz nådigest giordc anordningh aff migh så stricte 
hålles skall, att Hans K. M:tt icke vill bestå dett jngh om någre 
hundrade daler seden mere opå allehande tillfallende lägenheter 
disponere skall, hvarföre vill jagh migh aldcles der vidh hålle 
och Hans K. M:tz nådige vilie och befaldningh så vell der utin- 
nan som uti altt annett hörsammeligenn effterkomme, på dett 
Högberte Hans K. M:t icke må hafve orsack derigenom någen 
ogunst och onåde till migh fatte, men effter murerne och val- 
lerne så vell her som vedh andre befestninger her uthi landett 
ähre så förfaldne, att man snarest sagt på både sijdor oplöpe 
känn, och fördenskuldh der någctt oförmodeligenn opåkomme, 
kunde dee derigenom lätteligenn uthi fare stelte bliffve, hvar- 
före vore högeligen aff nöden, at Hans K. M:t nådigest täcktes 
dhenn forordningh göre låthe, at hijtt till hvar befestningh för 
utan garnisonernes oppehelle måtte 2000 daler anordnett bliffve. 
Der medh man icke allenest kunde late förbetre dhe förfalne 
väller och murer, uthan och elliest der någett oförmodeligett 
tilsloghe, at man då till at förekomme fiendens opsåt och prach- 
ticker hade någett at tiltaghe, der om jagh gierne hadhe velett 
Hans K. M:t i underdånighett tilskriffve, men effter jagh haffver 
migh befharett at Hans K. M:t skulle sådant till mishagh op- 
taghe, hafver jagh fördenskuldh låtett der medh bestå, och min 
K. B. allenest velett der om tilkienne giffve, brodervenligen be- 
garendes, at min K. B. vill sådant Hans K. M:t medh een godh 
lägenhett tillkienne giffva, och så vidt begå att Hans K. M:tt 
der opå een forordningh nådigest giörc låter, ty hvar sådant 
icke skedde och der utöffver någen skadhe förorsackades, vill 
jagh för Gudh, Hans K. M:tt och hvar ehrligh man uthi så 
måtho endskyllett vare, aldenstundh genom min försummelsse, 



Digitized by VjOOQIC 



138 

oest Gudz hielp ingen tingh skall försummet och tilbacker satt 
bliffve. Förseendes migh till min K. B. såsom och min K. B. 
på thett brodervenligeste beder at min K. B. vill denne min i 
all underdånighett velmeningh, såsom och att offtabe:te ryttere 
Icke äre strax effter H. K. M:tz nådhige vilie affdanckade vordne 
hos Högbe:te Hans K. M:tt till dett beste uttydhe, uthi hvadh 
mätte jagh känn vare min K. B. till villie och tienst igen giör 
jagh altidh gieme. Befallendes min K. B. etc. Aff Reffle denn 
24 Aprilis åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

RikskanslerODS anteckniDg: Feltberrens. Praesent. Stockholm den 12 
Maij anno 1620 genom enspennaren. 



66. Beval den 6 Maj 1620. 

Förord för en borgare i Reval, att utbekomma en gammal fordran för en 
försträckning till kronan af hans hnstras fader, Tile Arendz. 

Brodervenligh etc. Välborne her Cantzler käre broder och 
tilförseendes synnerlige gode ven. Jagh kan min käre broder 
här medh brodervenligen icke förhålle, at effter breffvijsare bår- 
gare här udi staden Jacob Rodeert vidh nampn haffver här hos 
migh varit och sigh der uttöffver besvärett, at ändogh han haff- 
ver Kon. Maijrtz Min Allernådigeste Konungs och Herres in- 
vissningzbreff at han skulle för den försträckningh som hans 
hustros fader Tile Arendz H. K. M:tz salige her fader (Christe- 
ligh och Höglåffligh i åminnelse) här udi Lijfflandh åhr 1600 
giordt haffver bettalt bliffve, skall honom lijckväll någre hundrede 
daler deropå restere, som han icke haffver kunnet udi Vijborgh 
och Helsingfors uthbekomme, oansedt han skall deropå eeom- 
offtast fordret haffve, och fördenschuldh haffver han hos migh 
om denne min förskrifft till min käre broder anhållitt, effter han 
är tillsinnes Högbeite H. K. Maijrtt i all underdånigheet om een 
annen invijsningh derigenom han kunde komme till sitt igen, 
at besökie. Hvilket jagh honom oppå hans trägne begären icke 
haffver velet förvägre, brodervenligen begärendes, at min käre 
broder vill lathe honom sigh till det beste vare befälet och der- 
till förhielpe att han måtte på andre ortter der han sin bettal- 



Digitized by VjOOQIC 



139 

ningh bekomme kan invijst bliffve. Förseendes migh till min 
käre broder att han låter honom denne min förskriflFt till gode 
åthniutc. Udi hvadh måtto jagh kan vare min käre broder till 
villie och tienst igen, gör jagh altijdh gerne, och han för sin 
person varder sådan min käre broders gunstige befordringh efter 
sijn ringe lägenheet förtienendes. Befaler min käre broder etc. 
Aff Reffle den 6 Maij åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobns De La Gardie m. p. 



67. Beval den II Maj 1620. 

Förord för trenne magistratens i Reral ombtid, hvilka resa till Stockholm, 
dels för att svara i ett rättegångsmål, dels för andra stadens ärenden, 
att snart erhålla nådig resolution, samt särsklldt för tullnären Daniel 
Lijn, som väntar afgörande i en långvarig tvist med staden. 

Min brodervenligh etc. Välborne hcr Cantzler broder och 
tilförseendes synnerlige gode venn. Näst all velfärdz lyckönd- 
eken och een flijtigh tackseijelsse för all godh benägenheet och 
mykitt gott bevist, dett jagh medh all tacksamheet igen för- 
skylle vill; kan jagh min käre broder härmedh brodervenligen 
icke förhålle, att effter een aff Bårgmcsterne her udi staden 
sampt medh een aff rådzpersonerne äre nu vägfärdige att be- 
giffve sigh till Sverigie, både derföre, att dhe Kon. M:tz min 
Allernådigeste Konungz och herres såsom och den Höglåfflighe 
Konungzlige Hoffrättz citation för dhe besväringer, som een aff 
invänerne här udi staden Melchior Bretholdt vidh nampn (hvil- 
ken nu der udi Stockholm stadder är) förmener sigh emoot 
Bårgmestere och rådh såsom och sin hustros iörmyndere haffve, 
icke försittie vele, utan sigh till förstemdan tijdh hörsamme- 
ligen comparere, såsom och att dhe vele hos Högbeite H. Kon. 
Maijitt om stadzens commercier i underdånigheet solicitere och 
anhålle. Och fördenschuldh haffve dhe migh om denne min 
recommendations schrifft till min käre broder anmodett, dett 
min käre broder ville medh tålemodh dhe orsaker, hvarigenom 
dhe förmene dett missförståndh emillan Gubernatorerne här udi 
landett och dhem förorsakett vore grundtligen förhöre och öffver- 
väge, och sedan genom sin gunstige befordringh dertill förhielpe, 



Digitized by VjOOQIC 



140 

dett sådant framdeles affskaffet bliffver, på dett att dhe icke 
måtte derigenom videre udi H. K. M:tz ogunst och onåder 
komme hvilkett jagh dem opå deres trägne begären och an- 
hållende icke haffver velett förvägre, ändogh jagh icke tviffler, 
att min käre broder dem förutan min intercessions skriffvelsse 
till dett beste befordrendes varder, så vidt som dhe haffve om 
stadzens saker så väll som om den tvistige sak medh be:te Mel- 
kier Bretholdt, medh skääl och bcvijs att medhfhare; sådan min 
käre broders gunstige befordringh vardhe dhe hos min käre bro- 
der efFter deres ytterste förmögenheet förtienendes. Anlangan- 
des kunskaper, äre här inge förefalne som något värde äre att 
omschrifves, sedan som een vidh nampn Jören Fredrich Crytz 
(hvilken på den Pålenske sijdeu för öfFverste leutnampt tient 
hafver) herfrån förreste och utan tviffvell allerede dijtt ankom- 
men är, afF hvilkens berättelsse M. K. B. dhe Pålers stat och 
lägenheet förnummit haflFver. Hvadh såsom på denne ort fram- 
deles höres och förefalle kan, vill jagh min käre broder gerne 
förständige. Befalendes min käre broder Gudh Alzmechtigh till 
långhvarigh vällraåge, medh den brodervenlige och flijtige be- 
gären, att M. K. B. vill helse sin elskelige käre hussfru min 
käre syster på mine och min käristes vegner medh vår kärligh 
benägenheet och mångc tusendh gode dagar och nätter. Aff 
Reffle denn 11 Muij åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscriptum på ett löst blad. 

Välborne her Cantzler broder och tilförseendes synnerlige 
gode ven. Jagh kan min käre broder här medh brodervenligen 
icke förhålle, att effter Bårgmestere och rådh här i staden haffve 
hvart åhr hafft tvist och träte medh ToUenären Daniell Lijn 
effter såsom min käre broder derom utan tviffvell väll vitterligitt 
är, och dhe haffve deres uttschickade oppålagtt, att dhe derom 
hos Kon. Maijitt i underdånigheet solicitere schole, dett deropå 
måtte een richtigheet giord och be:te tvist affskaffet blifve, 
hvarförc haffver be:te Daniell Lijn min käre broder derom 
tienstvilligen tillschriffvitt, hvilken hans skriffvelsse jagh min 
käre broder här brcdevidh tillschicker, der utaff min käre bro- 
der omständeligen och grundtligen förnimmandes varder, huru 
vidt dhe haffve sigh udi så måtto medh någon schääl och utan 



Digitized by VjOOQIC 



141 

Högbe:te H. K. M:tz schade att besväre. Min käre broder Gudh 
Alznaechtigh befalendes. Datum ut in literis. 

D. T. B. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



68. Beval doD 16 Maj 1620. 

Förord för Hans Burtz' enka ooh barn att få bebälla en bans förl aning å 
gods i Wlttenstens län, bvilka nn Öde ligga. 

Min brodervenligh etc. Välborne ber Cantzler och tilför- 
seendes synnerlige gode ven. Jagh kan nain käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle, att effter salige Hans Burtz 
effterlatne hustro och barn haffve hos inigh om denne min re- 
comraendations schrifft till min käre broder flijteligen anhållitt, 
att dhe måtte deres framlidne faders långlige trogne tienst till 
gode åthniute, och dhe godz, som han udi sin lijffztijdh inne- 
hafft hafvcr (hvilke udi Wittensteens länn belägne äre och nu 
udi öde liggie) niute och innehaffve, hvilkett jagh dem icke hafF- 
ver förvägre velett, aldenstund bemelte deres S. fader framfarne 
konungar och Sverigis crone mest heele sin lijffztijdh troligen 
och flijteligen tient haffver, och een partt aff hans söner äre till 
den ålder kompne att dhe udi Kon. Maijitz vår AUernådigeste 
Konungz och herres nu regerendes tienst kune brukede bliffve, 
hvarföre är min brodervenligh begären, att M. K. B. vill dem 
den gunstige befordringh bevijse och hos Hans Kon. Maij:tt 
dertill förhielpe, att dhe måtte offtabe:te deres framlidne faders 
långlige trogne tienst till gode åtniute och be:te ödes godz niute 
och innehafive. Förseendes migh till min käre broder, att han 
är dem härutinnan till dett beste beforderligh. Udi hvadh måtto 
jagh kan vare min K. B. till villie och tienst igen, gör jagh al- 
tidh gerne, och dhe för deres ringe personer varde sådan min 
käre b:s gunstige befordringh effter deres ytterste förmögenheet 
förtienendes. Befaler min käre broder etc, Aff Reffle donn 15 
Maij åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 

Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



142 



60. Beval den 30 Maj 1620. 

Bjudning att berista en dotters döpelseakt i Reval den 2 Juli. 

Min brodervenligh etc. Välborne her Cantzler broder och 
tilföreeendes synnerlige gode ven. Jagh kan min käre broder 
her medh brodervenligen icke oförmältt lathe, att Gudh den 
Aldrehögste hafiver den 21 udi denne månaden nådeligen för- 
låssat min elskelige käre hussfru, och oss medh een ungh dotter 
velsignett och begåffvett, den jagh achtar udhi den helige tre- 
faldighetz nampn att lathe genom dett helige Dopsens Sacra- 
ment incorporere och inställe udi den Christelige församblingh 
den 2 Julij näst tillstundande, hvilkett Gudh den Aldrehögste 
lathe skee udi een godh och lycksaligh stundh, sitt helige och 
guddomelige nampn till låff, prijs och ähre, oss föreldrarne och 
samptlige slechten till hugnett, frögdh och glädie och barnett 
till mykin lycko och saligheet. Och aldenstundh utaff eett Chri- 
steligitt, låfläigitt och gammalt bruk sedvanligitt är, att man hos 
eett sådant Christeligitt värch plager gerne haffve någre afFsine 
förtrogneste venner tillstcdes, som icke alleuest medh sine in- 
nerlige Christelige böner till Gudh den Aldrahögste förhielpe 
till att frambäre sådane små till dett helige doop och Christen- 
dom, der att incorporeres till een lem udi den Christelige för- 
samblingh, utann och framdeles udi alle tillstundande lägenhet- 
ter och fall, lathe sigh sådane udi all kärligh omvårdnadh till 
dett beste vare befalett; hvarföre önskade jagh aff altt mitt 
hierte, såsom och min käre broder på dett brodervenligeste be- 
der, att min käre broder (der hans lägenheet så medgåffve) ville 
aff sin broderveulige affection bevijsc migh och min elskelighe 
käre hussfru den broderveulige benägcnheet, och vår unge dot- 
ter denn Christelige kärlech och vare här på förberte tijdh til- 
stedes, och då medh sin närvaru sampt medh någre andre som 
man och der till förmoder till högbe:te Christeligitt verch för- 
hielpe och der udi eett vitne vare. Sådan och all annen min 
käre broders broderlige benägenheet, store omack och godh 
villie, vill jagh medh all brodervenligh tacksamheet och altt 
gott beflijte migh att förtiene emedan jagh leffver. Och hvadh 
gott migh och min elskelige käre hussfru aff Gudh den Aldra- 
högste kan beskärtt vare, skall min käre broder medh hcele 



Digitized by VjOOQIC 



143 

eitt medfölgic aff eett trogett och tacksampt hierte meddelt 
varde. Och befaler M. K. B. etc. Aff Reffle denn 30 Maij 
åhr 1620. 

D. T. O. T. B. A. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



70. Beval den 13 Juni 1620. 

Begär att vid den förestående utarreoderingen af kungsgårdarne få öfrertaga 
de gårdar, som ligga under Revals slott, och det egentligen blott för 
att få ved och hö; förordar kamreraren Nils Jönssons önskan att få 
stadna qvar på platsen, äfvenså sekreteraren Hans Hansson, emedan de 
Toro de enda, som kunde lemna nödiga upplysningar om ortens äldre 
förhållanden, och för Evert Bremen att erhålla sitt underhåll som 
ståthållare oafkortadt. 

Min brodervilligh etc, Välbårne her Cantzler, broder och 
synnerligh gode vän. Näst mycken och flitigh välrnåges lyck- 
önskan, betackar [jagh] M. K. B. brodervenligen för alt gåth, 
hvilcket jagh gärne igen förskylle vill, och låther M. K. B. här 
medh brodervenligen förnimme, att effter migh ähr förekom- 
medt, dedh H. Kon. M:tt achter här i landet, förarrendere alle 
konungzgårderne och lähnen, så ähr jagh väll till sinnes att ar- 
rendere de gårder, som ännu här under Räffle liggendes ähre, sår 
frarapt arrenden kan bliffve billigh, och bönderne dedh förmåge 
att uthgöre, der om Cammereren Nilss Jönsson all vidhare be- 
skedh medh sigh haffver. Hvarföre beder M. K. B. jagh broder- 
venligen att M. K. B. heruthinnan dedh bästa görendes och före- 
vände ville, att arrenden måtte bliffve billigh, ty dedh jagh så- 
dant achter att arrendere, gör jagh icke för någen profit, uthan 
allenest för vedh och höö skuldh, ty M. K. B. väll kan besinna, 
huru icke allenest besvärligitt, uthan förtrettlightt det skulle 
vara, ath blifva här på befästningen, och icke vara een sticka 
vedh mechtigh än sen mehr, uthan man skulle lefva af een an- 
ners nåde. Förseer migh derföre visserligh dertill, att när jagh 
dett samma gifver som een annan kan biudha, och skäligt ähr, 
att H. Kon. M:tt migh dett för een anner unner. 

Min käre brodher kan jagh och brodervenligen ej oförmält 
låthe, att Skatmesteren och Cammer Rådh, haffve schriffvit Camme- 
reren till, det han skall begiffve sigh till Sverige, så haffver han 



Digitized by VjOOQIC 



144 

strax giordt sigh färdigh, nar han breefvet bekom den 23 Maij, 
doch det ähr dateredt den 22 Februarij, hvarigenom det så länge 
haffver varedt på vegen, och icke för framkom med t, kan man 
icke vette. Och emedan han befruchter sigh, att honom sådant 
till försummelsse äller drögzmåll måtte blifve tillmätett och miss- 
tänckt, fördenskuldh haffver han fliteligen bedit migh, att jagh 
honom hooss M. K. B. och de andre godhe härrer eett gåth 
ordh förlåne ville, och efter välbeite härrer Caramer Rådh uthi 
deres schriffvelsse förmälle att Cammereren skulle rätte sine 
saaker således, att han derstädes uthi Sverige blifve skulle, eme- 
dan H. Kon. M:tt achter honom der att brucke, så hafver han 
sigh endeles derom hooss migh besväredt, att honom thet be- 
svärligit förefalle ville, nu härifrån at opbrythe, hälst emedan 
han är een åldrigh man, och ein husshåldningh här i landet 
öffver 30 åhr hafft, så är honom endeles omögeligit medh hustru 
och barn begiffve sigh till Sverige, der att boo. Hvarföre be- 
dher M. K. B. jagh på hans vägne, att M. K. B. ville vare hans 
gunstige häire och befordrare, och förhiälpe honom hooss H. 
Kon. M:tt, att han der medh må bliffve förskonet, och der H. 
Kon. M:tt icke vill hafve någen Cammererere här i landet, att 
han då måtte bruckes i andre saaker, effter han här om alle 
saaker och landzens lägenheet beskedh bäst veett, förseer migh 
till M. K. B. att han för min intercession låther sigh honom 
uthi alle måtte till thet bästa vare befalledt. Jagh förnimmer 
och aff mantaledt, som senest bleff sändt ifrån Sverige, att Slåt- 
zcns secreterare, Hans Hansson, der aff är uthe låthen, och 
emedan han nu uthi månge åhr här varedt hafver, och ej väll 
mistes kan, förty der Cammereren och Hans Hansson komme 
här ifrån, så ähr här icke een människia, som beskedh veett, 
om någre gamble handlinger och tvistige saaker, som här stun- 
dom förefalle. Män der H. K. M:tt ingen secreterare här haffve 
vill, så vore Hans Hansson här väll tienligh, att brucke för 
Slåtzfougte, så kunne han stundom hiälpe till att schriffve medh, 
förty den Slåtzfougten, som här nu ähr, blifver fast åldrigh och 
een tungh man, som sitt embethe icke således kan förestå som 
det sigh ägner och bör, der om Cammereren, M. K. B. vidhare 
vett att berätte. Till dedh sijdzste käre broder, förnimmer man 
och aff förslaget, att Stådthålleren Ewerdt Brem ähr afkortett 
fyre personer aflf hans ordningh, så aldenstundh honom fast vill 
omögeligit vare, att kunne behiälpe sigh här medh sex perso- 
ner, effter thet han här stadigt vare måste, när jagh aff och ahn, 



Digitized by VjOOQIC 



145 

till de andre befastninger förresser. Hvarföre bedher jagh M. 
K. B. ganska fliteligen pä hans vägner, att M. K. B. ville för- 
hiälpe honom, att han må niuthe sin förre ordningh på tije per- 
soner, effter som H. Kon. M:tz underschreffne bestälningh för- 
mäller, sådant varder han medh all flijtt tienstvilligen vette tiil 
att förtiäne. Befaller M. K. B. etc. Datum Räffle den 13 Junij 
åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



71. Beval den 20 JuU 1620. 

Begär föreskrift i afseende å stilleståndets förlångniDg med Poblen, hTarom 
Chodkiewlcz begärt underbandlä, ocb i bändelse det icke blir utaf, pro- 
viant för garnisonerna; ty af arrendatorema af kronans inkomster kunde 
intet väntas förr än den 29 Sept. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle, att jagh icke tvifflar att min 
käre broder aff min skriffvelse till H. K. M:t så väll såsom och 
till min käre broder och dhc andre aff Rijkzens Rådh nogsampt 
förnimmandes vardher, huru såsom Chotkiewietz, och hans sub- 
delegatcr oppå tractationen om stilleståndzens prolongation urgere 
och trängie, och hvadh såsom jagh hafver dem allennest kårtte- 
ligen svaret och eendels sammankompstenn iittslagitt, effter jagh 
icke haffver underståt migh dem någott vidtlyfftigere tillskriffve, 
mykit mindre om handelen någorlunde förtröste, aldenstundh 
Kon. M:t min Allernådigeste Konungh och herre nådigest haff- 
ver migh någre gångor tillskriffve lathett, att jagh icke skulle 
migh medh dem udi någon tractation inläthe, förr än jagh H. 
K. M:tz befalningh derom bekomme skulle; så aldenstundh dhe 
utan tviffvell ann videre deropå urgerendes och drifvandcs varde, 
och jagh icke veet hui*u såsom sakerne aff migh företages skole, 
och till att sende dem eett blåtte recipisse tilbaker ighenn, vill 
icke heller någott gott aff sigh föde, ty dhe Påler kune derige- 
nom till eventyrs bliffve förorsakade någott fiendtligitt att före- 
tage, hvilket sedan som stilleståndzens termin uthe är, icke vore 
lätteligcnn till att hindre och förekomme, aldenstundh man då 
på sidchöstenn ingen undsettningh hvarken iffrån Sverigie eller 

Axel Oxenstierna II: 5. 10 



Digitized by VjOOQIC 



146 

Pinlandh bekomme kunde, och fördenschuldh kunde fienden 
medh ringe folch heele landett förhärgie och H. K. Maij:tt och 
rijkett alsomstörste skade tillfoghe, h vårföre tyckes migh effter 
mitt ringe betenkiendhe icke orädeligitt vare, att stillestÅndzens 
termin måtte åth minste s& vidt in på sommaren förlängies, att 
vij denne vinteren inthet måtte haffve oss till att befhare, och 
fördenschuldh vill jagh min käre broder här medh broderven- 
ligen beditt haffve, att min käre broder vill (effter såsom han 
utan min påminnelsse väll besinner, att H. K. M:t och Rijket 
deropå macht ligger) hos Högbezte H. Kon. Maij:tt bearbete, att 
H. K. M:t nådigest ville migh sin nådige villie och resolution 
medh thet aller förste förnimme lathe, att rann då förr änn som 
stillcståndzens termin förlupen är, måtte vete rede och spitze 
sigh antingen at förhindre fiendens förehaffvande, der dhe nå- 
ghott fiendtligitt företage ville, eller och om stillcståndzens pro- 
longation att tractere. Men der H. K. M:t nådigest icke ville 
någon videre handell och tractat ingå, vill högeligen aff nödhen 
vara, att M. K. B. och de andre gode herrer och män Rijkzens 
Rådh, udi H. K. M:tz frånvaru alffvarligen genom idre schrif- 
velsser förmane dem som hijt till befästningerne leffvereringar 
göre skole, att dhe sådant medh thett allerförste forttskafife, 
effter mine förmaningar hos dem inthctt gelle och arrendatororne 
föregiffve, att dhe icke äre förplichtadhe deres arrend för Michae- 
lis att uttgöre, hvar nu sådant icke förr skeer, veet jagh icke 
hvarutaff gamizonerne kune underholdne hliffve. Förmodandes 
visserligen att M. K. B. låter sigh denne sak så vare befälet så- 
som han sielff veet, att Högbe:te H. K. Maij:tt och heele rijket 
deropå macht ligger. Befalandes M. K. B. Gudh Alzmechtigh 
till långvarigh välmåge, medh den brodervenlige begären att 
M. K. B. vill helse sin elskelige käre hussfru min käre syster 
på mine och min kärestes vegner medh vår kärligh benägen- 
heet och mykitt gott. Aff Reflie denn 20 Julij åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



147 



72. Beval den 16 September 1620. 

Förord för Hans Termo, som var med på första fälttåget in nti Ryssland år 
1609 och demnder sig väl förhöll, men blef såsom sändebad med bref 
till tsaren illa slagen, och var fången allt intill Nowgorods intagande. 

Min brodervilligh etc. Välbårne her Cantzler, käre broder 
och tilförseeudes synncrlighe godhe vän. Näst all välmäges 
lyckönskningh, och een flitigh tackseijelsse för all godh benägen- 
heet och mycket bevijst gott, det jagh medh all tacksamheet 
förskylle vill, kan jagh, min käre broder her medh broderven- 
ligen icke förhålle, att denne breefvijsere Hans Termo haffVer 
fliteligen bedit migh, att jagh honom hooss min käre broder till 
thet bästa ville ihugkomme och commendere och honom om 
hans förhåldningh vittnesbördh meddele, sä kan jagh ej anners 
schrifTve, uthan att han sigh uthi H. Kon. M:tz och Gronones 
tiänst, ärligen och troligen hafver bruckat lathet, och varedt 
migh fölgachtigh in i Rysslandh anno 1609 den tijdh man först 
drogh dijtt in, och blef han af migh förschicket till Storfursten 
uthi Muskowen Iwan Wassiliwitze [o: Wasili Ivanowitsch] Suski, 
hvilcken afsatt blef, opå samme reesse komme någre skogzröff- 
vere emoth honom, och sloge hans medfölie mast ihiäll och han 
siälff miste der sin hälsse och blef illa slagen såsom och fången 
fördt till Nougårdh, der han sedan uthi fängelsse satt, alt till 
dess man Nougården inbekom, så aldenstundh han nu haffver 
begiffvit sigh till Sverige, der uthi underdånigheet Högstbe:te 
H. Kon. M:tt om sin legenheet att besöckie, hvarföre beder M. 
K. B. jagh hermed brodervenligen, att min käre broder ville 
vare hans gunstige härre, och honom hoos H. K. M:tt till thet 
bäste befordrat. Förseer migh M. K. B. varder honom denne 
min intercessions schriffvelsse till godhe niuthe låthe; uthi hvadh 
måtte jagh kan vare M. K. B. till villie och venskap igen, gör 
jagh altijdh geme, och varder för:de Termo beflitte sigh der om, 
sådant uthi all ödmiuckheet att förtiäne. Befallendes M. K. B. 
etc. Datum RäflSe den 16 Septembris åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



148 



73. Beval den 14 Oktober 1620. 

Förord för Fabian Tisenhusen, som nu jämte andra af adeln reser till Konun- 
gens bröllopp, att få betalning från kronan af en summa, som hans fader 
af samma namn såsom ryttmästare lånat af en borgare i Reval för till- 
fredsställande af underlydande ryttares fordringar, med förpllgtelse så- 
som för egen skuld; och hvarför han blifvit kräfd af en arfvinge, Hans 
Kettler. 

Välborne ber Cantzler etc. Kan jagh M. K. B. ber medh 
brodervenligen icke oförmältt latbe, att efftcr framlidne Fabian 
Tisenbusen, som udi framfarne konungars (Cbristelige ocb Hög- 
låfflige udi åminnelses) Konungb Jobans ocb Konungb Carlls 
regementztijder för een ryttmestere tient både, baffver måst aff 
een bårgares bär udi staden beneradb Hans Kettlere bustroes 
förfäder een summa penningar till sine underbafTvande rytteres 
contenteringb oppä sädane vilkor ocb conditioner optage. att sä 
frampt ban icke kunde dem deres bettalningb aff Cronan för- 
skaffe, skulle dbe udi sä måtto bålla sigb till bonom eller ocb 
bans effterkommande arffvingar, bvar icke sådant förr än bonom 
något dödeligitt vedkome, scbee kunde, effter såsom bane giffne 
obligation udi bokstaffven vijdere uttvijser, ocb fördenskuldb 
båller bemelte Hans Kettler sigb till bans son som ocb beter 
Fabian Tisenbusen, ocb bonom om sin bettalningb bärdt maner, 
baffver ocb bonom allerede förleden Jobannis, då bär een land- 
dagb (effter såsom bär åbrligen brukeligitt är) böltes, för een 
sittiande rätt angiffvitt ocb begärett, att bann måtte effter sin 
framlidne faders förskriffningb der till bållen bliffve, att ban 
bonom sin bettalningb antingen aflf Cronan förskaffe eller ocb 
bonom aff sitt egitt bettale skulle, effter ban sitt icke länger 
miste känn. Då bleff bemelte Fabian Tisenbusen giffvit dik- 
tion ocb respijt, till dess ban Kon. Maijrtt allés vår nådigeste 
Konungb ocTi berre derom i all underdånigbeet besökie kunde, 
effter samme peninge summa ibland bans S. faders ryttere (effter 
såsom dbe bevijs deropå giffne äre videre uttvijsandes varde) är 
deelt ocb giffvitt vorden. Så aldenstundb bann nu medb de 
andre aff ridderscbapet ocb adelen är vägfärdigb att begiffve 
sigb till Sverigie, H. K. M:t sin tilbörlige tienst oppå H. K. 
M:tz bröllopzbögbtijdb i all underdånigbeet till att praesentera; 
bvarföre baffver ban bos migb om denne min förskrifft till M. 
K. B. på tbett flijteligeste anbällitt, den jagb bonom icke baffver 



Digitized by VjOOQIC 



149 

förvägre velett, brodervenligen och flijteligen begärendes, att M. 
K. B. vill honom udi denne sin rätthmättige sak all mögligh bij- 
ståndh bevijse och honom hos Kon. May:tt der till förhielpe, att 
han måtte offtabe:te sin S. faders handskriift och förschriffningh 
lös bekomme, och att be:te köpman måtte på någon ort till att 
bekomme sin bettalningh invist blifve. Förseendes migh till M. 
K. B. att han låter honom denne min intercessions skrifft och 
sin framlidne faders långlige och trogne tienst tillgode åttniute, 
sådan min käre broders gunstige befordringh varder han sampt 
med dhe andre som der udi interesserede are, eifter deres yt- 
terste förmögenheet förtienendes, och jagh för min person vill 
vare M. K. B. till villie och tienst udi hvadh måtto jagh känn. 
Befalandes M. K. 6. Gudh Alzmechtigh till långvarigh vällmåge 
med den brodervenlige begären, att M. K. B. vill helsse sin el- 
skelige käre hussfru min kiere syster på mine och min käristes 
vegner medh vår kärlig benägenheet och mykitt gott. Aff Reffle 
denn 14 Octobris åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



74. Beval den 18 Oktober 1620. 

Förord för Hans Eettlers ombud i det uti föregående bref afbandlade skuld- 
fordringsmål. 

Välborne her Cantzler, broder och tillförseendes synnerlige 
gode venn. Näst all vällfärdz lycköndskningh och een broder- 
venligh tackseijelsse för månge bevijste vällgärningar, dera jagh 
medh all brodervenligh benägenheet gerne igen förskylle vill; 
kan jagh min käre broder härmed brodervenligen icke förhålle, 
att efFter een köpman här udi staden benemdh Hans Kettler 
(hvilkens hustrues föreldrar hafve försträcktt S. Fabian Tisen- 
husens underhaflFvande ryttere een summa penninger effter sås- 
som jagh min käre broder derom i desse dagar vidtlyfftigere 
tillschrifvit hafver) haflFver sin fullmechtighe benemdh Hanss 
Notorp derhedan aflfirdigett hos Kon. Mayrtt om sin bettalningh 
udi all underdånigheet att anhålle. Och fördenschuldh haffver 
han denne min förskrifft till min käre broder begäret att han 
måtte deste bettre genom min käre broders gunstige befordringh 



Digitized by VjOOQIC 



150 

udi saken befordrett bliffve, den jagh honom icke haffver kun- 
nett förvägre, brodervenligen begärandee, att M. K. B. vill vare 
honom härutinnan till dett beste beforderligh. Sådan min käre 
broders gunstige befordringh vill hann efFter sid ytterste för- 
mögenheet förtiene, och jagh för min person vill altijdh vare 
min käre broder till villie och tienst udi hvadh måtto jagh känn. 
Befalandes M. K. B. sampt medh sin elskelige käre hussfru min 
käre syster (hvilken min käre broder på mine och min käristes 
vegner med vår kärlig benägenheet och mykitt gott kärligen 
och flijteligen helsse vill) Gudh Alzmechtig till långvarigh väl- 
måge. Aff Reffle den 18 Octobris 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



75. Beval den 20 November 1620. 

Lyckönskar till väl förrättad resa för den unga drottningens hemtning; an- 
modar underrätta Konungen, att från Polska sidan är allt stilla; begär 
förlängd anyisning pä tullen i Åbo, som han i 2 är haft i arrende för 
betalning å sin fordran för sina försträck ning ar under Ryska kriget. 

Välborne her Cantzler broder och tillförseendes synnerlige 
gode venn. Näst all vällfärdz lycköndskningh etc, kan jagh 
min käre broder härmedh brodervenligen icke förhålle, alt jagh 
aff hiertatt fast gerne sportt och förnumraitt haffver, dett min 
käre broder schall medh heele sitt medfölgie och väll förrättade 
saker lyckeligen och medh behållen reese in i rijkett för någon 
tijdh sedan ankommen vare, hvilkett Gudh den Aldrehögste lathe 
vare scheedt udi een godh och lycksaligh stundh; Hans Gud- 
domelighe Maijostett värdiges änn videre der till unne, giffve 
och förläne sin helige nådh och ymnoge velsignelse, så att så- 
dant måtte således vare påbegynt och fuUändatt bliffve, det 
Hans Guddomelige nampns prijs och ähre, H. K. M:tz egen så- 
som och heele fäderneslandetz och dett gemene bästes vällfärdh, 
merkeligh förmeringh och opbyggelse må derigenom söktt och 
fremiatt varde. Härhos kan jagh och min käre broder broder- 
venligen icke underlate, att effter jagh inge tidender hvarken 
iffrån Pålen eller Rysslandh förnummitt hafver som värde are 
att omschriffves, sedao som jagh senest Kon. Mayrtt allés vår 



Digitized by VjOOQIC 



151 

nådigeste KoDUDgh och herre om denne landzens lägenhetter i 
all underdänigheet tillschreff, och fördenschuldh haiFver för onö- 
digtt achtett H. K. M:tt roedh min underdånige schriffvelse 
denne gängh att beraöde, helst eflFter jagh väll kan besinne, att 
H. K. M:tt nogsamptt dessförutan medh andre saker denne tijdh 
beladdh är, utan vill min käre broder på thett brodervenligeste 
beditt haffve, att der Högbe:te H. K. M:t om denne landzens 
lägenhetter nådigest åstundar att vette och M. K. B. deroro 
fråghe täcktes, att M. K. B. då vill H. K. M:tt tUlkenne giffve, 
dett här udi landett är nu altt stille värch, Gudh gifive att dhe 
Påler icke måtte sökie någon lägenheet till någott obeståndh, 
aldenstundh man inthet vist medh dem handlatt haffver, ändogh 
man inthett haffver härtill derom sportt, utan dhe haffve hållitt 
sigh altt stille. Gudh lathe så länge vara. Hvadh såsom här 
effter höres och förefalle känn, vill jagh Högbeite H. K. M:t 
derom i all underdänigheet förständige, och M. K. B. medh dett 
samma omständeligenn tillschriffve. 

Till besluth, kan jagh min käre broder brodervenligen icke 
oförmältt lathe, att M. K. B. utan all tvifvell väll vitterligitt är, 
huru såsom jagh hafver Åbo tollen aff H. K. M:t för een summa 
penninger som jagh udi Rysslandh försträcktt haffver, och att 
H. K. M:t nådigest hafver satt deropå eett vist arrende för tu 
åhr tillgörendes, dett migh udi den summa som jagh aff H. E. 
M:t och Cronan haffver till att fordre, schulle åhrligen 6600 
daler afkårtett bliffve. Så aldenstundh bemelte tu åhr nu för- 
lupnc äre, och jagh icke veett om H. K. M:t migh bemeltte tall 
för samme arrende videre nådigest effterlatc vill, oansedt jagh 
på een sådann stor summa som jagh haffVer till att fordre icke 
halffparten uthbekommitt haffver, effter såsom räkningerne udi 
H. K. M:tz Räkninge Gammar videre uttvijsandes varde, hvar- 
före är min brodervenligh och flijtigh begären, att M. K. B. 
vill vare obesvärett hos Högbe:te H. K. M:t så vidt att begå och 
förarbete, att jagh offtabe:te tall för samme arrende måtte ännu 
på tree åhr tillgörendes behålle, på dett att jagh måtte någor- 
lundha komme till mitt igenn och icke alldeles [för] stor skade för 
mine godvillighe försträckninger lijde. Förseendes migh visser- 
ligen till M. K. B. att han mitt bäste härutinnan vettandes var- 
der, udi hvadh måtto jagh kan vare M. K. B. till villie och 
tienst igenn, gör jagh altijdh gärne. Befalandes M. K. B. samptt 
medh sin elskelige käre hussfru min käre syster och begges idre 
kärkompne vårdnader (dem M. K. B. på mine och min käristes 



Digitized by VjOOQIC 



152 

vegner kärligen och flijteligen helse vill) Gudh Alzmechtigh 
till långvarigh vällmäge. Brodervenligen och vällvilligenn. Aff 
Reffle denn 29 Novembris åhr 1620. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



76. TavastehuB den 27 Mars 162L 

Den bonom anbefalda mönstriogen i Finnland skall ban skyndsamt yerkställa^ 
men i anseende till landets vldsträckthet har han bos K. Maj:t före- 
slagit särskilda mönstringskommissarier för Viborgs län; före aftåget 
till Liffland måste för sin utrustning ban besöka sitt bem i Reyal; 
Poblackarne rusta för att undsätta Riga; om stilleständsunderbandling 
bar ban enligt befallning skrifrit dem till. 

Välborne herre, elschelige käre brodher. Jagh öndscher M. 
K. B:r etc, Dherhose betacker jagh M. K. B:r för all brodher- 
ligh benägenheett, hvilke jagh ighenn hoes M. K. B:r förschylle 
vill. HerhoBs lather jagh M. K. B:r brodhervenlighenn förnimme» 
att jagh efter H. K. M:tz nådighe befhalningh, är hijtt öflFver 
till Finnlandh ahnkommeD, till att förnimma H. K. M:tz n:ge 
villia och mehningh uthaflF min svåger Skattmestarenn, och al- 
denstundh att H. K. M:tz n:ge villia ähr, att jagh alt krigz- 
folckett her uthi laundett munstra, och i godh beredhschap 
hålla echall, till dhenn tijdhenn H. K. M:tt n:tt förescttiandhes 
vardher, szå vill jagh sädhann H. K. M:tz nådige befalning så 
myckitt någonnsinn mögheligh står tilgörenndes, hörsamligen 
effterkomma. Menn aldenstundh tijdhenn på åhrett ähr så myc- 
kitt förlidhenn, och dhenne lanndzortenu så vijdtlöftigh ähr, ähr 
migh f orden nschuldh aldeles omögeligh allena sådhanntt kunna 
hinna att förrätta. Hvarfhöre haffver jagh schriflFvitt H. K. M:tt 
till, att jagh sampt medh Skattraestaren hafve för rådhsampst 
befunnitt, att Stådthollarenn på Vijborgh och Offverste Leute- 
namptenn Ernst Kreutz, sampt medh under-lagmannen uthi Ca- 
relske laghsagu, måtte opå dhen landzortenn sådhantt förrätta, 
på dett att jagh sedhann her uthi Åbo lähnn dett öfrige folckett 
måtte deste bettre hinna, att munstra och i ordningh bringha. 
Och efter jagh inthett uthaff H. K. M:tz resolution eller dhenn 
oprustningh vist haflFver, haflFver jagh inthett vist att stelle mine 



Digitized by VjOOQIC 



153 

saker dherefter, uthann är allenest hijtt pä päst kommen, ezås- 
som jagh går och står medh tree eller fyre tiennere. Hvarfhöre 
är migh alldeles omögheligh på sådhann togh och reesa till att 
begiflFva, för ähnn såssom jagh migh äther till RefBe begifFver, 
dher jagh alle mine saker, hestar och rustningar hafver. Hvar- 
fhöre bedher jagh M. K. B:r brodhervenligenn, att hann min 
perssonn hoss H. K. M:tt ville dherutinnan till dett beste excu- 
sera, szåssom och så lagha, att H. K. M:tt icke ville uthi onådher 
eller misstycke optagha, dett jagh icke hnffver kunnat begiffva 
migh thill Vijborgh, dher om sakeme att bestella, ty jagh för- 
håppes medh Gudz tillhielp, att dhe likvell schole dher så be- 
steltt bliflFve, att H. K. M:tt schall hafva dher till ett nådigtt 
behagh. Jagh haiTver och uthi min unnderdånighe schriffvelsse 
till H. K. M:tt proponeret, att dher H. K. M:tt så nådigest teck- 
tes, szå kunndhe vell Cobron eller någonn annan fhöra dett 
öffrighe fålkett som här qvarre uthi lanndett, öffver dhem som 
uthi garnisonerne i Lifflandh are, till dhe ortter och stelle, som 
H. K. M:tt dhem beschedendhes vardher, och att jagh måtte 
medh dhett Finnske rytterij och footfolckett, som schall taghes 
uthaf garnisonerne, öffver landh begiffva migh dijtt H. K. M:tt 
nådigest haffva vill, thy dett vill icke liggia lithett macht opå, 
att dhe måtte hafva någhonn vies och godh ahnnförare, som 
dhem till H. K. M:tt framfhörcr. Efter man inthett må tviffln, 
att dher Pålackerne någonnsinn kunne komme dheres mödhe 
vidh, dhe dhå dett gerna förhindra schulle, helst efter dhe och 
allredhe schole hafva 4000 mann dher till uthi vehrgerningh, 
szåssom alle kunndhschaper för visse lydha. Hvarfhöre begärer 
jagh aff M. K. B:r brodhervenlighenn, att hann så vijdt hoss 
H. K. M:tt dher till ville förhielpa, att H:s K. M:tt dhenne min 
underdånige proposition ville sigh nådigest behagha latha. Menn 
dher H. K. M:tt endhelighenn vill hafve, att jagh migh åther 
till Åbo ighenn begiffve schall, måste jagh fuller sådhantt vel 
(ehuru olägligitt dett migh känn falla) hörsambligenn effter- 
komma. Hvadh och dhe öffrighe Carelske knechter ahnnbelan- 
gar, som ännu hemma äre, som icke mehre äre änn tree fha- 
nor, dher om haffver jagh och H. K. M:tt min unnderdånighe 
mebning tillkenne giffvitt, att migh tyckte, schulle vara beqvem- 
ligesty att dhe genest till vatnn ifrå Vijborgh, öffver och till 
Lifflanndh till dhe anndre som udhi garnisonerne liggia, måtte 
öffversendhe bliffva (aldenstundh dhe nyie uttschreffne knechter 
måste doch, uthann dett öffversendhes uthi garnisonernes stadh 



Digitized by VjOOQIC 



154 

som dedhann uttaghes) hvilckett letteligenn känn echee, och lan- 
dett till ringare tunga, ähnn att dhe, dhe 70 inijlor ifrå Vijborgh 
och thill Åbo schulle marschera. Dette M. K. B:r H:8 K. M:tt 
ville till gemöthe fhöra. ThiU besluth, hvadh ahnlangar, dett 
H. K. M:tt haffver befäl tt min svåger Skattmestarenn att för- 
nimma hvadh mitt ringha rådh och betenckiandhe, om dhenne 
H. K. M:tz företagande kuonde vara, szå tyckes migh fast onö- 
digtt vara, att seigia mitt ringhe betenckiendhe eller rådh, till 
enn tingh, såssom jagh förnimmer H. K. M:tt fulkomligenn re- 
solveret haffver, uthann vill af hierttat önndscha, att Gudh ville 
altt lyckesnmpt göra, att dhett måtte så letteligenn och lycke- 
samt afgå, szåssom vij dett hafve oss före proponeret, och att 
vij icke måtte fhå tungare strå till att dragha, änn såssom vij 
mehne, thy jagh vissa kunndschaper ifrå Rijghe och Dantzigk, 
haffver, att dhe dhcr longo sedhann vetha, att H. K. M:tt sigh 
opnister, att villia ahnngrijpa Rijghe, hvarfhöre dhe uthann 
tvifvels sigh i tijdh dher emot vardhe praeparere. Och hafver 
Konungen i Pålenn dher till förordnett Radzivill medh 4 eller 
5000 man hvilkenn ligger och ventter allenest opå beschedh, 
hvadh förhåppningh om stiUeståndetz prolongation vara känn. 
Menn efter dhe inghenn resolution dherom bekomme, kunne 
dhe letteligenn afftagha, att oss dherom icke är till att görenn- 
des. Dette jagh M. K. B:r icke hafver velatt oförmeltt lathe. 
Befhalendes M. K. B:r etc. Datum Tavasthuus denn 27 Mar- 
tij 1621. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardin m. p. 

Postscriptum på löst blad. 

Velbornne herre, elschelige k. brodher, rätt nu på tijman, 
såssom jagh ville dhenne H. K. M:tz ennspeninger affärdhe, ahn- 
kom een annan H. K. M:tz ennspennere medh H. K. M:tz breff 
till migh, huru H. K. M:tt vill hafva, att jagh schulle bestelle, 
om StiUeståndetz hanndell medh Pålackernne uthi Liffland, hvar 
efter jagh medh flijtt migh hörsambligenn rätta schall. Menn 
aldenstundh jagh icke känn hinna, att schriffva H. K. M:tt till, 
för änn om een dagh eller två (efftcr jagh nu så myckitt medh 
krigzfolket som jagh hijtt till munstringz stembdt, haffver till 
att göra), huru jagh hafver tillschriffvitt Commissarien Adam 
Schraffer att hann i min frånvaru, efter H. K. M:tz n:e befal- 



Digitized by VjOOQIC 



155 

ningh om samma stilleständz sammankompst, bestella schall, haf- 
ver jagh icke achtatt onödigdt, att giffve M. K. B:r dherom medh 
dhessc fh& ordh i medier tijdh tilkenna, dett jagh strax efter 
H:8 K. M:tz befhalningh vill affärdighe dett breffvett till Gödert 
Johann v. Tisenhusen och Wazinschi, på dett att dheruthi icke 
roå någett försumes^ uthann sammankompstcn m& kunna stcm- 
mas till samma tijdh, szåssom H. K. M:tt n:tt hafva vill. Dette 
jagh M. K. B:r icke hafver velet oförmelt lathe. Befhalenndes 
M. K. B:r Gudh Alzmechtigh. Datum ut in literis. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p 



77. Helsingfors den 2 Maj 1621. 

Förord för borgarne i Helsingfors att få lindring i taxeringssnmman, hvllken 
blifvit satt till likhet med Borgå. 

Mion brodhervenlighe etc. Velborne herre, elschelige K. 
B:r och tilförseendes synnerlige godhe venn. Jagh känn M. K. 
B:r brodhervenligen icke förhålle, att Bårgmestere och Rådh her 
i Helsingfors hafFva hoss migh varitt, och besvärett sigh öffver 
den taxeringen n, att dhe schole bliffve lijke taxeredhe emott 
Bårgho stadh, hvilkenn dhe icke dragha kunne, uthan dher ige- 
nom medh allone unnder komma, szåssom noghsamptt ögonn- 
echinligitt är, thy her fhå borgare finnes som een ährligh manu 
een bijth math giffva kunna. Szå aldenstundh dhe H. K. M:tt i 
underdånigheett om förschoningh besökie vele, hvarfhöre hafve 
dhe aff migh begärett dhenne min förschrifft till M. K. B:r. 
Bedher fördennschuldh M. K. B:r brodhervenligenn, att hann 
ville hoss H. K. M:tt så vijdt begå, att dher opå måtte een för- 
andringh schee, ty dhem är omögeligitt sådhann högh taxeringh 
fttt dragha, uthann nödges dheres hanndell medh allone öffver- 
giffve. Förseendes migh till M. K. B:r, att hann icke allenest 
för dhenne min recommendationsschrift, uthann och för dheres 
trägne och flitige begären schuldh, är dhem hoss H. K. M:tt till 
dett bestå beforderligh, szå att dhenn måtte någerledes lindratt 
blifva. Dhe vardhe sådantt medh all ödhmiukheett hoss M. K. 
B:r igenn förtiennendes, jagh och för min perssonn vill sådantt 
hoss M. K. B:r medh altt gott igen förschylle. Befhalenndes 



Digitized by VjOOQIC 



156 

M. K. B:r her raedh Gudh Alzinechtigh till all långhvarigclt(!) vel- 
måghe brodhervenligen. Datum Helssingfors dean 2 Maij 1621. 

D. T. B. O. V. A. 
Jacobue De La Gardie m. p. 



78. Beval den 4 Juni 162L 

Förord för afskedade fältskäroD Elaes Mårtens att aDtingen fä behälla sina 
pantegods nära Lode eller ock fä sin fordran betald; han har långe väl 
och tappert tjent, och mot honom gjord beskyllning i afseende pä kongl. 
jagtmarken vid Padis är ogrundad. 

Wolgebornerr undt edlerr vörtrauwether briiderlicher Heberr 
freundtt. Neben heillwundechunge allés beständigen hohen auf- 
nehmens, undt ahnerpiethunge meinner freundbruderlichen dien- 
sten magk ich dem lieben Brudren in freundlicher woUmeinunge 
nicht furen th al then, dass von derr Konigl. Mayith unsrem gne- 
digstem Konige und hem etc. zeigrem diesses dem ehrbahrem 
und manhafftem Klauwes Mårtens gewesenem veldtschehrem fur 
seinne nachstehende, auch in der Koniglichen Renthen Cammer 
bestandene fast hohe ahnfordrungen etzliche bey Lode gelegene 
lande underpfändlich dabevorn gnedigst vorschrieben, nuhn aber 
im abgewichenem jhare von höchstg. Ihrer Königl. May:th dan- 
noch revocieret worden seindt, umb deren recuperntion, öder 
jhe umb gnedigste auszhalunge seinner erweislichen ahnfordrunge 
ahn höchstem orthe, Ihre Königl. Mayrth personlich er itzo sich 
zu erheben gesonnen, mich aber umb diesse intercessionalen ahn 
den lieben Brudren, wie seinnen hochgeehrethen hern promoto- 
ren, umb so viele schleunigre auch gnedigre expedition, gantz 
dienstlich pitthende ahngefallen. Wan ich nuhn nicht leicht 
den lieben Brudren bey diessenn seinnen mihr fast wolbekan- 
then schwhären burden, auch mith privatis sollicitationibus im- 
portunieren thue, so haben mich dannoch diesses guthen mhan- 
nes althe dienste, die er so woU wie ein getrauwer veldschehrer, 
alsse auch ein tapffer kriegsmhan jhe undt nllewegen willigk 
erwiesen, auch forthin zu erweisen geflissen ist, wie auch seinne 
ungelegenheithen bewogen, dass ich den lieben Brudren mith 
diessem recommendationschreiben ahnfallen mussen, denselben 
freundt bruderlich pitthende, er bey höchstg. Ihrer Konigl. 
May:tt zu aller gnedigster promotion, ihme denselben Klanwes 



Digitized by VjOOQIC 



157 

Martenes recommendieret sein, undt diesser meinner ihme gun- 
stigh ertheillether interceseionalen fruchtbahrlich genoseen emp- 
6nden lassen woUe, dass enthweder nach einhalth derr voriger 
kooiglicher briefen, er des voUen pfandes geniessen, öder gegen 
erlangethen pfandscbillingk, gantzlich es ahn die Grone lieferen, 
öder jhe fur den ganzen pfandscbillingk zu manieben recbten, 
gnedigst erbaltben miige, worumb er gantz undertbänigst pittetb, 
insonderbeit, dieweiln es ein fast geringes wesen, undt so bober 
werd alssc der vorscbriebener pfandscbillingk laufetb, nicbt ist. 
Wan aucb bey der Konigl. Mayrtb er zu ungebubre abn- 
gesetzetb sein soll, alse dass er inne seinnen gräntzen. die konig- 
licbe wildtnussen bey nabe dem gepietbe Padis vörwiisten lassen 
sollen, bab icb solcbe fur weniger zeitb besicbtigen lassen, undt 
ist befunden, dass dem gutben mban von ezlicben seinnen miss- 
gonnern, obne grundt abngedeutetb worden. WoUe derbalb 
Ihrer Konigl. May:t der liebe bruder den wbarbafften gegenbe- 
richt zuthun, undt bey derselben diessen zur ungebiibr abnge- 
sazten unscbuldigen mban, in nllem gutben zu entbeben auf 
diesse meinne pitb, sicb wolgewogen undt unbescbwberetb er- 
zeigen, suntembaln mebre widtnussen weder benötbigetb, undt 
bebauwetbe ackere. Solcbes wirdt umb den licben Brudren 
nicbt allein gedacbter supplicant, seinnem vörmugen nacb, zu- 
verdiencn sicb willigk erzeigen, besondern umb densselben bin 
icb es auf muglicbe zufälle steds zuerwiedren erpötbigk. Den 
lieben Brudern sambtb allenn seinnen lieben abngebörigen göd- 
licher almacbt getrauwlicb empfbelend. Refal den 4 Junij 
Aono 1621. 

D. G. B. U. F. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



79. Reval den 8 Juni 1621. 

Med afseende på förestående generalmönstring med samtliga rusttjenstskyl- 
diga, som blifvit ntskrifren till den 16, bafva officerarne sändt ombad 
till Konungen, för att få ut sin lön, och landtrådet protesterat mot att 
uppställa mer ån en fana ryttare. 

Wollgeborner undtt edlerr vörtrauwetber brUderlicber lieber 
freundtt. Nebcn beillwundscbunge allés gedeilicben zustands 
undt abnerpietbunge meinner freundbruderlicben diensten, fur- 



Digitized by VjOOQIC 



158 

enthalthe icb dem lieben Brudren nicht, dass Ihrer Konigl. 
May:t8 gnedigstem befhele zu gebiihrlichem schuldigem gebor- 
same icb dic samptlicbe ryttber undt landscbafit gegen den 16 
diessee, zur generalmunsterung abnbero schrifftlich erforderth, 
nach derer abendung Höcbstp. Ibrer Konigl. May.tb gnedigsten 
willen icb nutb mebren ibnen zu entbdecken vorabnlassetb : wel- 
cbem Ibrer Konigl. May:tb gnedigstem befbelicb zum under- 
tbanigstem geborsamc samptt- aucb sonderlicbe in persone zu 
erscbcinnen sicb bereidt erklebren. Ess baben aber die be- 
ställetbe ofBcierer bey mihr sicb böcblicb besebwebretb, dass vor- 
muge koniglicber bestallunge sie sicb mitb ibren dienern undt 
rossdiensten ibe undt allewego in bereidtschafft haltben musten, 
aucb bin undt wieder auf denn tractaten und bcy sammenkunff- 
ten mitb denn Polniscben aufwertbigk sein, inmassen sie solcbes 
geborsamb aucb willigk zuleisten sicb scbuldig erkennetben undt 
in scbulden mitb binzusezunge ibrer wenigen arrautb ein fast 
vortieffen musten, aucb also, dass sie fast nubnmebr keinne 
mitble so woll selber betten alse aucb bey diesser burgerscbafft 
kein credit mebr erlangetben, allés dabero, dieweiln auf die von 
derr Konigl. May:tb ibnen in gnaden ertbeilletbe bestallunge 
ibnen biss abnbero nicbts gereicbetb, dabero micb umb ad- 
sistentie undt bebulflicbe mitble, damitb sie so viell besser auss- 
gestaffieretb bey derr Konigl. May:tb erscbeinncn mucbten, gantz 
ynstendigk ersuchetb, dieweiln aber albie gantz nicbts im vor- 
ratb, viel weniger auf solcben fal auss dem rcicbe etwas abn- 
bero ubersendetb, wie dem lieben Brudrem diesses gantz woll 
wissend: alsso baben sie unvormeidlichen notbdurfft balb abn 
dic Konigl May:tb umb gnedigste bulfe zeigren diesses, der 
landscbafft fendricben Cbristoffren Kiirsell abfertbigen mussen 
undt woUen micb aucb umb erspriesslicbe recommendation abn 
den lieben Brudren zu so viels besserer aucb scbleunnigerne 
expedition dienstlicb abngefallen, welcbes icb denn gutben leu- 
tben nicbt abscblagcn können nocb mugen, viellmebr aber abn 
den lieben Brudren Ireundtbidtlicb gclangen lassen wollen, er 
bey der Konigl. May:tb genanthe officierer aufs beste recom- 
mendieret zusein, undt den fendricb mitb frucbtbabrlicber expe- 
dition so gescbwinde es miiglicb, wieder abnbero zu remittieren 
belfcD, sicb unbescbwberetb erzeigcn wolde. Solcbes werden 
umb den lieben Brudren zu vordienen samptlicbe ibnen ahnge- 
legen sein lassen, icb aber bin es umb denselben auf alle mug- 
liche zufalle zuvorschulden willigk. 



Digitized by VjOOQIC 



159 

Dabeneben rangk ich dem liebem Brudrem unvormeldeth 
Dicht lassen, dass Ihrer Konigl. May:th gnedigsten theill, dass 
nemblich die landschafft in 2 fahnen vortheilleth werden solle, 
ich denn eamptlichen ahnwesendenn Elihesten und Landrhäthen 
gebuhrlich nicht allein furgetragen, besondern auch dahin ihre 
sachen cum effectu zu richten, ahngennuteth. Darauf aber sie 
mihr zur anthworth einhelligk eingebracht, dass solchcs wieder 
ihre althe privilegierete landfreiheiten streitthe, in dem jhe und 
allewegen von iindt bey algemeinen, dem bluhendem ländes 
wolstande nuhr ein banner in diessem gontzem fiirstenthume 
gelhureth, nuhn auch bey itziger augenscheinlichen ländes vör- 
wustunge, und weinger noch ubrigen rytther- und landtschafFt 
lieffesten dranckseligkeithen zu erdragen nicht vormuchten, er- 
kennethen aber sich schuldigk, undt gehorsamb, Ihrer Konigl. 
May:th wie Ihrem gnedigstem Konige und hern, allem eusscr- 
steni vormugen nach, zu allén underthänigsten getrauwen dienst- 
leistnngen, undt dahin im nhamen Ihrer Konigl. May:th ich sie 
fhiiren öder bescheiden wUrde, sich zustellen. Welches mhan 
also biss auf Ihrer Konigl. Mayrth Godthelfende gnedigste ahn- 
ordnunge und gluckliche ahnkunflFt vörschoben sein muss lassen, 
da die Kön. May.th selber sie under gewisse corporalschaffte 
gnedigst vortheillen öder in gewisse tropflFe zu treffen, worzu sie 
willig ahnordenen lassen werden. Ist derhalb ahn den lieben 
Bnidren mein freunndbruderlichs ahnlangen, er der Konigl. May:t 
aolches mith gelimpfe zu meinner excuse ahnbrengen wolde, 
damith dieselbe dessenhalb auf mich keinne ungnaden fassen, 
in erwegunge, mhan bey dicsser des ländes schwebendenn be- 
schwerden nicht allés nach begehren in eill zu erreichen vör- 
raagk. Den lieben Brudren sambih allén denn seinnen Göd- 
licher almacht empfhelend. Refal den 8 Junij anno etc. 1621. 

D. G. B. U. F. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Utanskrift: 

Derr Kouigllchen May.tt derr Relche Schweden &c. Uns^rs allerselts Gne- 
digsten Kooigs undt Hern hochbetrauwetbem Rhathe undt Cancellarn dem 
Wolgebornem andt Edlem Hern Axselm Oxenstiern, Freyhern zu Chimita, 
Hern zu Vieholm undt Tydoen, Rytthrem, meinem vörtrauwethem bruder- 
lichcm lieben Freunde zuhanden. 



Digitized by CjOOQIC 



160 



80. Reval den 9 Juni 1621. 

Förord för Göran Yxkull, som I några år tjent hos Kurfursten i Sachsen att 
blifva antagen i Svensk tjenst. 

Minn brodhervenlige etc. Velborne herre, elschelige K. B:r 
jagh känn M. K. B:r brodhervenligenn ber inedh icke förbålla, 
att dhenne brefvijsare Jören Yxkell, hvilkenn i någre åhr haf- 
ver tientt boss Churfurstenn uthi Saxen, är i desse dagar bijt 
abnkommen, ocb efter bann bafver förnuramitt, att H. K. M:tt, 
vår Aller Nådigeste Konungb och berre, är utbi krigz praepara- 
tion, bafver bann intbett baftt lust att blifva bemraa boss sine 
föräldrar, utbann boss dem så vijdt begåtb, att ban sigb till H. 
K. M:tt begiffva, ocb sin underdånige ocb ödbmiuke tienst pr»- 
sentera måtte. Szå aldenstundb bann dber i landett obekenndb 
ocb een fremlingb är, baffver ban så vell såssom banns stiuifaar 
ocb moor aff migb begäret, att jagb bonom till någonn afi niine 
godbe venner ocb i synnerbeett till M. K. B:r recommendera 
ville, efter dbe altidb tilförenndbe M. K. B:8 godbe benägen- 
beett ocb gunst emot sigb spordt bafva, bvilket jagb intbet baf- 
ver kunnatt förvägra, efter migb ocb nogbsamptt vitterligb är, 
att M. K. B:r utban någon vijdtlöftigb recommendation benägen 
är, alle recbtscbaffene utbaff adbell, som lust bafva till att tiena 
dberes fedberneslandb att promovera. Förmodber fördenscbuldb, 
szåssom ocb brodbervenligenn begärer, att M. K. B:r dbenne 
uungbe utbaf adbell (i bvilkenn ett gått empne är) sigb vill 
latba till tbett bedsta vara befbalat, ocb bonom förhielpa, att 
bann någonn godb tienst ocb legenbeett boss H. K. M:tt be- 
komma må, sådannt tilbiudber sigb icke allenest bans föräldrar 
sampt medb bonom i all velvilligbectt boss M. K. B:r att för- 
tiena ocb förscbylla, utbann ocb jagb för min perssonn scball 
altidb finnes M. K. B:r redbbogen i sådbane ocb andre måtto, 
när M. K. B:r migb dber om abnmodandes vardber. Befbalen- 
des M. K. B:r sampt medb banns elscbelige käre bussfru och 
vårdnader (hvilke han på mine vegne medb myckitt gått flijtte- 
ligen belsse ville.) Gudb Altzmechtigb till myckenn velferdh. 
Aff Rcfflc denu 9 Junij åhr 1621. 

D. T. B. O. V. A. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



161 



81. Reval den 9 Juni 1621. 

Han har yäl anmodat domaren i orten insätta rikskanslerens bad i besitt- 
ning af de från Peter Tave köpta godsen; men fullkomlig uppgörelse 
angående den vid dem häftande skuld har måst uppskjutas till dess 
säljaren infunnit sig hos köparen. 

MiDTi brodhervenlighe etc, Velborne herre elschelige K. 
^•r» j^g^^ tviffler inihctt, att M. K. B:r är min schrifvelese ifrå 
Finnlandh*), tilhannda kommen, dheruthi jagh M. K. B:r tilschreff, 
att jagh hanns schrifvelsse som han migh medh Nils Böcker til- 
sendt, dher bekommit hadhe, och att jagh efter hanns begäran, 
8zå snartt jagh hijtt till Liflandh igenn kohme, ville efter denne 
lanndz sedh och bruk latha igenom Manrichtarenn innvijsa hans 
fuUmechtige dhe bådhe godzenn Ruila och Prijs såssom M. B:r 
af Petter Tuwe till sigh hanndlett hafver, alttså hafver jagh så 
snart jagh hijtt ahnnkommit är, schriflFvitt Mannrichtarenn Åtto 
Lodhe till. att hann schulle invijsa Niels Becker efter velbeite 
Petter Tuwes fullmachts lydhelsse samma godz, doch så att hvar 
och een skyldener sossom dher opå hadhe någott att praeten- 
dera, dher uthi sinn rätt schulle vara oförkrencht, hvarefter och 
sådantt schedt är, menn hvadh geldh dher opå vara känn, szås- 
som och elliest huru många bönndher dher ännu behåldne äre, 
och hvadh lägenheett dhertill är, vardher M. K. B:r af velb. Adam 
Schrafer och Secreterarens Berndt Helfrichts schrifvelsse vijdt- 
lyfteligcre förnimmendes. Dett hafver och Nils Becker ahnnprae- 
senterett Commissanne Adam Schrafer och Sccreteraren Helfricht, 
såssom M. K. B:s fuUmechtige samma godz, allenest att dhe 
scholc försäckra honom att M. K. B:r ville blifve vidh samma 
kiöp som M. K. B:r medh honom giordt hafver. Menn efter 
dett, att dheropå mehra geldh och schuldh finnes, änn såssom 
M. K. B:r känn dhå till eveutyrs hafve varitt vitterligitt, när 
hann medh honom dette kiöp giordt hafver, och dhe icke hafve 
fuUkommen vist M. K. B:s mehningh, hafva dhe sigh inthet ve- 
let dher opå förklara, uthann ophäffvett sådantt till dess hann 
sielf känn komme till M. K. B:r och dher M. K. B:r om alle 
saker een viss bcrättelsse göra kunne, hvar opå M. K. B:r sigh 
sedhann vijdhere kan förklara. Uthi hvadh måtto jagh cUiest 



•) Detta bref synes vara förloradt. 

Axel Oxenstierna II: 5. 11 



Digitized by VjOOQIC 



162 

känn bevijsa M. K. B:r någonn behageligh tienst, gör jagh al- 
tidh gerna. Befhalendes M. K. B:r etc. Aff Refle denn 9 Junij 
&hr 1621. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



82. Pemau den 9 Februari 1622. 

Fältmarskalken Wrangel har efter Konungens af resa Tid Smilten tillbakasla- 
git ett parti Kosacker och dagen derpå öfverste Korff med en större 
styrka, sä att han mäste taga tillbaka till Radziwills läger vid Mitan, 
men en svär farsot nödgar nu Svenska hären till stillhet, under det 
fienden söker med spioner och bref uppvigla Rigaboarne. Proviant bör 
sändas vid första öppet vatten. Hertig Carl Filips död och den deraf 
ökade faran för riket. 

Välborne herre, elechelige K. brodher etc. Känn jagh M. 
K. B:r her medh brodhervenlighenn icke förhålla, att endoch 
jagh n&gonn tviflFvelsmhål bär, dett M. K. B:r migh till effven- 
tyrs känn förtenckia, dett jagh i dhenne förledhne sommar, ho- 
nom icke medh min echrifvelsse besöcht haffver, szå tror jagh 
lell visserligen, att M. K. brodher fuller migh någorlundha ex- 
cuserer, eflFter honom uthaff Hrs K. M:tz schriffvelsse noghsampt 
är kunnigdt vorden, dett vij alle här haffva themmeligh occup- 
peret varet, och hafva inthett medh någonn fåfengheligheen, 
tijdhenn förslithett, uthan (dess Gudi schee låff) ett themmeligt 
dagzvärcke förrättat, hvarföre vill jagh inthett herom vidtlöff- 
tighare röra, eij heller oprepetera, hvadh här passeradh år, efter 
jagh veth, dett Hrs K. M:tt M. K. B:r om altt particulariter till- 
schriffvitt haflFver, allenest vill jagh kårtteligenn M. K. B:r till- 
kenna giffva, hvadh såssom här förelupitt hafver sedhan H:s K. 
M:tt heriffrå aflfdragitt är. Szå haffve vij strax efter H:s K. 
M:tz förresandhe, och så lenghe H. E. M:tt här i landett vedh 
NarfFven stadder var, haft någre små schermytzler medh fien- 
dhenn, ty när Radzewill hadhe förnummit att Hrs K. Mrtt hadhe 
WoUmar intagett, och ärnatt Dorpt belägra, haffver hann senndt 
hijtt inn i land ett een öffverste be:dh Claes KorflF till att för- 
nimma, om Hrs K. Mrtz förehaffvenndhe, szåssom och elliest att 
göra oss någonn afbreck i hvadh måtto hann kunndhe. Szå 
vohre här och i landett någre Cassacker, för änn som samma 



Digitized by VjOOQIC 



163 

Eårff hijtt Idd kom, hvilke fast hela höstenn, sedhaoD vij Righa 
inn bekohme, här i lanndett aff och till sväfvedh haffva, hvilcke 
sigh undherstodhe, att falla inn opå vårtt rytterij, dher såesom 
dhe förlagdhe vohre. Och enndoch dhe oförmodheligen på vårtt 
folck kohme, bevaradhe Gudh lell, att dhe inghen synnerligh 
schadha giordhe. uthann till änn 16 perssoner nedherhugge och 
till fångha toghe. Hvarföre PeldtmarBchalken Hermau Wrangell 
blef förorsakat att försambla så myckitt rytterij och fotfålck som 
hann i enn hast tilhopa bekomma kunndhe, på dett att hann 
dhera sådhann dheres förroäthenheett måtte igen betala, och gaf 
Gudh lyckann, dett hann dhem vidh ett afbrändh slått Smiltten 
be:d om een mårgönstundh öfverföll, och till 200 mann vidh 
pass dheraff nedherladhe. I medier tijdh var och förbe:te Off- 
verstenn Korff, dher opå negden och ahnnkommen, och när hann 
förnam att Feldtmarschalckenn hadhe samma Gassaker slagett, 
rychte hann medh sitt folck dijtt, dhem till unndsettningh. Och 
efter Feldtmarschalckenn inthet viste uthaff honom, förmeente 
hann inthett annars, änn att dhett schuUe haffva varitt uthafi 
samma Cassaker, såssom han daghenn tillförenndhe hadhe sla- 
gett, hvarföre hann sigh uthur sinn fordhel uthi feldt emott ho- 
nom begaff, menn när hann dhem bleff ahnnsichtigh, sågh hann 
väl och förnam, att dett vahr mehra och annat folck, änn hann 
trodt hadhe, hvarföre hann gerna hadhe seedt, dett hann uthan 
drabbningh hade måth sigh rettirera. Menn efter hann så vijdt 
framkommitt var, var dhett honom alldeles omögheligh, hvar- 
före måste hann medh dett ringha folck hann hoss sigh hadhe, 
medh dhem een drabbningh vågha, hvilkett likvell (dess Gudi 
schee låff) på vår sijdha uthann näghonn synnerligh schadha aff- 
gick, thy enndoch vare ryttare för fiendhens mykenheett schuldh 
i förstone någott lithctt måste vij ka, szå haffva dhe likvell se- 
dhann hoss footfolckett ståndh gripett och så från sigh slagett, 
dett fiendhen medh een themmeligh förlust på sitt folck, dhem 
hafver måst öffvergiffva. Och effter offtabe:te öffverste Korff 
uthi samma drabbningh är så myckitt folck affslaghen och sargatt 
vordhen, är han dherföre förorsakat bleffven, att begiffva sigh 
tilbaka till Mitou till Radzewills lägher ighen, hvarighenom vij 
sedhann hafve themmeligh roligheett hafft. Och stodh oss samme 
tijdh een themmeligh godh occation och läghenheett före, dett 
man samma Korffs folck väl hadhe kunnatt opklappa och slå, 
hadhe icke Gudh straffatt oss medh dhenn förfärlighe siukdo- 
domen, såssom (Gudh bettre) vij härtill dagz haffva varitt plågatt 



Digitized by VjOOQIC 



164 

medb. Ty jagh M. B:r dett medh sanninghenn må förmäla, 
dett jagh icke veth 2000 mann helbregdt och frischt folck kunna 
till vägha bringha, af altt dett folckett H:8 K. M:tt hoss migh i 
feldt lefft haffver, dher medb mann, dett Bässom nägott värdt 
känn vara, sigh må kunna företagha, ty vårtt rytterij aff detta 
långha togett så är unndher komraett, att icke finnes 500 bestar 
uthaf altt dett rytterij Hrs K. M:tt i feldt haffi haffver, som 
ännu någott om ähre, h vårföre måste vij (såssom jagh dett och 
H:s K. M:tt i undherdånigheett tillschriffvitt haflFver) opå någhon 
tijdh stilla hålla, till dess att Gudh opå dhenn siukdomen ville 
nådigest een förandringh göra. Hvadh nu vijdhere fiendens stat 
och läghenheett ahnnlangar. szå haffver Radzewill kallatt altt 
sitt folck till sigh till Mitou dher hann nu ligger. Och efter 
dett, att hann inthett dher emott befcstninghen synnerligitt känn 
utträtta (såssom man dher om visse kundschaper nogh hafiVer), 
szå setter hann all sinn ahnnslagh och datum(!), dher opå, att han 
genom practiker måtte kunna opbissa och opvickla dbe Rigische 
till förrädherij och affall, ty hann åthschillige uthaff deres bor- 
gere uthann någonn ranson löss gifiVitt, och medb samma persso- 
ner dijtt inn senndt någre schadhelighe och fahrlighe breff, szås- 
som ett 1 synnerheett, såssom hann haflFver schrifvitt denn för- 
nempste predickantenn dher i stadhen till, Hermannus Samsso- 
nius vidh nampn aflT bvilket breflf jagh M. B:r ber boss ecn aff- 
schriflft tillsenndher*), dher aflP M. B:r banns pussar noghsampt 
vardber merkiandbes. Och eflfter Borghmestare och Rådb dher 
i stadhenn, så sellsampt dhermedb procedera, att dbe sådbane 
breflf ahnntagha och opbrytha, för ann dbe min svåger Skatt- 
mestaren dem see eller vetha lather, szå är fuller till att be- 
fabra, att dher känn schee, mångc Polnscbe bierttar ännu inne 
äre, bvilkett illa står till att utbletba, aldenstundb H:s K. M:tt 
dhem nästann för mycken frijvillia leflTt haflFver, i dett H:s K. 
M:tt Gubernatorens Skattmestarens instruction så obstringeret 
haflFver, att hann icke väl tör tagha i färdb medh dhem, efter 
dbe sigh altidb opå hans instruction referera, och på dett, att 
M. K. B:r måtte kunne fbå see hans besvär i så måtto, szå sen- 
dber jagh M. B:r ber bredbe vidh banns breflf som hann migh 
dberora tillschriflFvitt haflFver. HvaruthaflF M. B:r känn letteligenn 
fbå see och förnimma, utbi hvadh fabra såssom bann dher sit- 
ter, och tviflier man inthett, att han igenom Gudz tillbielp fuller 



*) BUagorna till detta bref saknas. 



Digitized by VjOOQIC 



165 

vardher sitt bestå görenndes 8& myckitt mögeligitt Är, alle prac- 
tiker att förekomma. Jagh för min perssonn vill och icke för- 
8uma till att komma honom dheruthi thill unndhsettningh och 
bistondh, och haffver jagh honom tillschriffvitt, att jagh dher- 
fböre medh aller första, dher hann dett begärer, och så behöff- 
ves, migh dher henn vill begiffva. Håppes och att i medier 
tijdh inghenn fahra vara schall eifter hann ännu (s&ssom Greff- 
ven af Mannsfeldt, som i dessc daghar dheriffrå kommen är, 
hafver vethatt att berätta) schall ännu vara themmeligh starck 
opå frischt folk, szä att om Rudzewill änn någott partij uthi 
stadhen hadhc, hann dhem ähnndhå svarsgodh nogh vara schall. 
ElHest och haffver Syndicussen schiff*vitt migh till, att dhe vela 
senndha een Borghmestarc och Rådzherre till rikzdaghen till 
Sverigie; dher dett nu scheer, förmodhar man, att dhe fuller 
inghe practiker sigh företaghendes vardhe, till dess be:te dheres 
uttschickedhe känn tilbaka komma. 

Thill dett sidsta, tvifler jagh inthett, att M. K. B:r nu väl 
vitterligitt är, dhett sorgelige och mycket klagelige falledh, om 
H:s F. N:dz Hertigh Carl Philips (höglåffligh och Christeligh i 
åminnelsse) dödhelige affgångh, hvilkcns siäl Gudh nådheligen 
ville hughsvalc, och medh alle Christrogne een frögdefuU op- 
ståndhelsse förlähna. Och såssom detta oförmodhelighe och 
hastighe dödzfall hoss alle troghnc och rcchtschaffenc Swensche 
männ, een stor s&rgh och affsaknat är, alttså är inghcn tviff^uuels- 
raåhl, att fiendhen sigh dheröfver högeligenn vardher glediandes, 
szässom och dhermedh beflijtha sina practiker och stoff^era, hvar- 
före är sä myckitt mehrc högeligenn aff" nödhenn, dett man sine 
saker i acht haffVer. Och efter H. K. M:tt neppast hafver lefflt 
här så myckitt till dett krigzfolkz oppehelle här i landet är, att 
man dher medh känn tillkomma till in i Aprilis mänadh, hvar- 
före tviffler jagh inthett, att M. K. B:r så val såssom dhe anndre 
godhc herrar och männ som dher hoss H. K. M:tt är[e] vardhe 
dher opå driffvendhes, att medh dett första öpett vatn och så 
snartt någonn sinn schee känn, undhsettningh opå peningar och 
pråffViantt måtte hijtt förschickatt blifva, i synnerhctt att Righa 
stadh måtte medh thett första åther provianterett bliffva. Jagh 
hadhe och fuller veladh någott vidtlöfteligere schriffvitt M. K. 
B:r till, om dettai oförmodhelige dödzfallett medh H:s F. N:de 
(saligh hoss Gudh), menn eff'ter jagh innan kårtt daghar min 
eghen ticnnare till Sverigie vill nfftlrdhighe, vill jagh sådhantt 
dher till spara, och M. K. B:r medh någonn vijdtlöftigheett 



Digitized by VjOOQIC 



166 

denne g&nghen icke mehrc bemödha, uthann begärer allenest 
brodhervenligenn, att M. K. B:r ville altidh blifva vidh dhenn 
gambla och godhe förtroendhe s&ssom oss emillan varitt hafiVer, 
och latha migh och mine saker vara sigh altidh till thett bestå 
befhalat, szåssom och när honom läghenheett gifs migh n&gott 
lithett om sakerne dher i rijkett advisera, hann schall altidh 
spörgia dhett hann een troghen brodher och venn hoss migh 
haf[va schall], Dette jagh M. K. B:r icke hafver veledh förhålle. 
Bef halendes M. K. B:r etc, Aff Pernou denn 9 Februarij åhr 1622. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Käre bror, gör väll och helss din kere huss- 
fru och bror her Gabriell, på min och min kerestess veghne 
medh vår kerlige tienst, och holle denne vidhlöftige skrifvelsen 
tilgodhe. Jagh skall härefter oftare skrifva min K. B. till, so 
blifver brefven icke so longe, beder min K. B. vill och stundom 
ihughkomme migh medh sin skrifvelse. Adieu, adieu. Gudh 
bevare oss på alle sidher i denne heftige och farlige faresiucke 
och late oss finness medh helsen igen. Min hustru låter och 
helse min K. B. medh henness kerlige tienst. 



88. Egenhändigt. Pemau den 2 Mars 1622*). 

Krigshäadelserna hafva varit obetydliga, men farsoten fortfar ftnna i Svenska 
hären. Betraktelser öfver de genom Carl Filips död förorsakade farorna 
för Sverige. 

Välborne herre elakelige ke[re] b[rodher] etc. Och gifver 
[min] k. B. hermedh brodervenligen tillkenna, att sedhan jagh 
min k. B. för nogen kortt tidh sedhan t[ils]krefF, ähr här i lan- 
dett intedh synncrligedh förefal[ledh], efter fienden mest hafFver 
hoUidh sigh stilla u[nd]er Mitou och allenest haftt nogre gonger 
på k[un8ka]per under Riga, sosom nu och senest förledhen 
M[onda]gh 8 dager sedhan, haffver han hafft 6 faner öfv[er] 
[D]ynen in till Nymölen och där qvarnen opbrentt [och] nogre 



*) Originalet är på flera ställen af vatten mycket skadadt, och en mängd 
hela ord eller enstaka bokstäfver bafva dervid bortfallit, hvilka luckor mau 
sökt att gissningsvis inom hakar ersätta. 



Digitized by VjOOQIC 



167 

for, som ville till Rij[ga] där bort tagidh, safmme] gongh haff- 
ver han och där vedh [Nyjmölen bekomm[edh] en påst medh 
breflT, som jagh hadhe sentt till min [sjvoger Skatmestaren, och 
efter jagh i samme bre[ff hade] förmeltt, dett jagh i denne ve- 
ken ville [här] försambla altt folkedh till hopa och begifva migh 
ditt in mått Riga och achta honom på tiensten, och att jagh 
hadhe nogre hundradhe skidhe karler till hopa medh hvilke jagh 
ville göra honom stor afbreck, hvarför haffve de intedh tordz 
vidhare in i landett, nthan hafve strax ventt om igen, och ge- 
nom natten rychtt tilbacka till Mitou. Eliest haffver och Radze- 
wildh latedh storma under Mitou, men (Gudh tess loff) intedh 
därföre förrettadh, uthan förloradh en temligh hop medh folck 
bodhe dödhe och sargadhe. Därföre mencr man att han skall 
ryckia op dedhen, och sosom bönderne beretta, skall han alredha 
hafve sendt dedhen, de stycken han därföre haftt haffver. H[an] 
har och på Skatmestarens begeren sentt Erick To[tts saligje lick 
till Riga och honom därom tillskrifvedh sos[om] min k. B. aff 
uth copian aff hanss breff haffver att see hvilken jagh här hoss 
medh samptt de kundhskape[r] Skatmestaren haffver bekommedh 
uthur Cur[lan]dh min K. B. till honda sender. Och haffver man 
[ejliest nu intedh synnerligedh anncdh dett jagh kunne min 
kere broder till kenne gifv^a, uthan (Gudh betre), den heftige 
siuckdomen här s[å] myckedh grasserer bodhe under befelen so 
vell sosom u[nd]er de gemena. Ty icke allenest de tree Öf- 
v[erstern]e Kobron, Arfvedh Hondh och Rickertt Rosenkrans 
[blejfve dödh, när Hanss Kon. Maij:tt härifron förreste, [ut]han 
sedhan är Monss Stieme, Conratt Ycksel .... OJfverst leutenan- 
ten under Hanss Förstlich Nåde [saljigh hoss Gudh) Hertigh 
Carll Philips regeme[nte] Conrat Teckelb[urg], [o]ch mouge 
underbefell dödh [bleffjne och monge ligia ennu 8i[uc]ke att om 
icke [Gu]dh sigh öfver oss förbarmer och afvender eller [IJindrar 
denne siuckdomen, så vett man snarc sachtt icke hvadh man 
sigh skall före taga. Jagh hadhe i min nest siste skrifvelse till 
min K. B. förmeltt, att jagh medh detta budhett ville vidhare 
skrifva min K. B. till om dett oförmodhelige dödhzfalledh, som 
hentt ähr medh Hanss Förstlige Nådhe, höghlofligh i åminnelsse, 
hvadh mitt ringa betenckiande nu ähr, efter jagh väll kan aftaga 
att denne Hanss Förstl. Nå:des dödh varder göra i monge måtte 
store förändringar i dett sosom Hanss Kon. Maij:tt sigh propone- 
rad hadhe. Och efter dett (Gudh vare klagadh) den Konunghs- 
lige familien genom denne Hanss Förstl. Nådhes dödheligh fron- 



Digitized by VjOOQIC 



168 

fallande, nu myckedh ähr försvagadh, efter vi nu inte mehra 
hafva än ensligh Hanss Kon. May:ts ende person sosom oss fatige 
Sveries inbyggiarc kan vara t[iil] försvafr] och bistondh, och att vi 
alle görligen kunne se [och befruchta] att där (dett Gudh nädhigst 
ville fö[rekomma]) Hans Kon. Maij:tt oss genom den timelige 
dödh [frjonn fölle, i hvadh stor elendh och jemmer [vårt kä]re 
federnesslandh medh alle troghne ährlige [Svenskje men uthi 
komme: ja snare sachtt skulle in[gcn] vetta i denne farlige tidhen 
hvartt man sigh [skulle v]ende eller trösta. Ty man inte hadhe att 
t[vifla] att alle de som hafve tientt medh trohett och opri[chti]g- 
hett sitt federnesslandh och denne konunghslige [fajmilien, att 
man dem på dett hefti gaste s[kull]e förfölia och eftertrachta. 
Hvarföre vill afF nö[dhen] vara att vi först och fremst innerligen 
bidhie [Gu]dh att han oss än yterligere, efter vår sy[nder8] väl- 
förtiente straff icke [oss vi]lle [me]dh sitt v[redes ris] hiemsökia, 
uthan nådhigst opholla och bev[ara vår] Nådhigste herre och 
Konungh vedh helse o[ch a]tt gifve lycko och välsighnelse till 
Ha[nss] Kon. May:ts regemente och företagande, sosom och ge- 
nom Hanss Kon. Maijits person så förmehra den Konnungsligc 
familien att vi deste tryggiere därunder måtte få lefva och bo. 
Och sedhan bör oss och medh flitt rodha Hanss Kon. Maijrtt att 
han sin Maijits person ville förskona, och so mycke menskligett 
ähr all fahrlighett unvicka, ty endoch Gudh Hanss Kon. Maij:tt 
väll kan allestedess bevara, so vill han lell att man sigh icke 
skall mothvilligh gifva i fara. Hvarföre tvifller jagh intett att 
M. K. B. medh de andre godhe herrer och men af Ricksens 
Rodh samptt medh Stenderne varder därföre en tidigh försorgh 
draga, att Hanss Kon. Maij:tt icke letteligen må gifve sigh uthur 
rickedh. Jagh för min person tager Gudh til vitne att jagh 
detta skrifver uthaff ett trogedh hierta, sosom jagh [v]ett m[igh) 
vara Hanss Kon. Maijrtt och rickedh förplichtadh [och ick]e där- 
före att jagh åstunder allena (i Hanss Kon. May:ts [tienst]) krigss 
sakerna att föresto, ty jagh dett väll [känn betäjnckia huru besver- 
ligedh dett migh skall falla [att här] uthi Hanss Kon. Mayitts fron- 
varu så kunne förretta [allt, att det] kunne vara Hanss Kon. 
Maijitt till nöije och behagh [och] jagh helst för min persson 
gernu soge Hanss Kon. M:ts [närvar]el8se. Men när jagh be- 
tencker den stora farl[ighet] som vårtt kere federneslandh svef- 
ver uthi: [Såsom oc]h den ostadhige lyckan som alle menniskior 
uth[af] naturen ähre underkastndhe, måste jagh mehra betenckie 
dett gemena beste än min privat säck, och därföre [ick]e kan 



Digitized by VjOOQIC 



169 

besinna för rodhsamptt, att Hane Kon. May:tt [sig] uthur rickedh 
begifver, uthan genom sine tiene[re] [la]tcr förretta hvadh Hanss 
Kon. Maijitt finner för ri[ket nyttigjtt. Detta jagh endhfolleli- 
gen, efter den för[trolighet] jagh hoppas oss c[mellan] skall 
va[ra] icke haffver ku[nnett] [unjderlotatt och för[bigått] min 
K. B. att förmela visserligen [troendes min] K. B. [det allt 
till] dett beste uthyder, efter sosom de[tt] migh af hierta väl- 
roentt ähr, begerandess att [han] dette illa skrefne brefvedh 
ville sönderrifva och altidh blifva min förtroghne broder och 
ven, han skall altidh finna migh redhbogon till altt dett honom 
kan lenda till vilia och behagh. Befaller härmedh och altidh 
min K. B. samptt hanss kcre husfru min kerc syster och beg- 
gcss eders kere erfvinger (dy min kere broder p& min och min 
hustrus veghne kerligen helse ville) Gudh den AUerhögste till 
mycken lycka och välferdh. Afi^ Perno den 2 Martij a:o 1622. 

Din trogen och tjenstvilligh 
bror och ven 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskanalerens anteckning: Prsesent. i Stokholm den 20 Martij A:o 1622, 

Bilagor: Litthaaiaka f&ltherren Farst Christoffer Radzivils bref tillJesper 
Mattson (Kms) om utyexling af fångar och den förnäme >Erik Tod8> begraf- 
ning, dat. lägret Tid Mitau d. 24 Febr. 1622; ett dylikt bref af d. 28 Febr. 
båda på Latin, och ett bref på Tyska af pastorn i Wallhof Balthasar Paroe- 
mins, dat. d. 16 Febr. 1622, innehållande försäkring om trohet mot Sverige 
och klagan Öfver Pohlackarne. 



84. Pemau den 10 Mara 1622. 

Förord för en borgare i Keval Hans Kettler, att efter ankomsten till Stock- 
holm få betalning dels för en gammal fordran (jfr N:o 73), dels för 
egna förstr&ckningar; en inteckning å 4,000 daler i ett gods Rnilshof 
som Konungen skänkt Johan Ulrlch, syndicns i Riga, hade blifyit inlöst,, 
och begäres derför betalning; RadziTil hade nyss gjort ett infall, men 
blifvit bortskrämd genom ett falskt rykte, att hela Svenska hären var 1 
antag, hyilket nu också förestår. 

Velborne herre, elschelighe K. B:r Jagh önndscher M. K. 
B:r etc, Dherhoss . . . känn jagh M. K. B:r brodhervenligenn icke 
förhålla, att H:8 K. M:tt när hann herifrån reste nådigest uthaff 



Digitized by VjOOQIC 



170 

migh begäredhe, att jagh till krigzfolckzenns behoff på Dägre 
tussenndh daller ville förschaffa klädhe och commis uthi Reffle. 
Szå haffver jagh efter H:8 K. M:tz nådige villia och begärenn 
migh dher om vinlagdt så myckitt mögeligitt hafver varitt, och 
bracht till vägha uthaff een borgare be:dh Hanne Kettler uthi 
klädhe och an natt commis till tolfftussenndh och någre hundrade 
dallers värdhe. Och efter samma kiöpman tilförennde haffver 
oen themmeligh påst att kräffvia uthaf Cronan opä sinn hustrus 
fars veghner, om hvilckenn jagh M. B:r i fiordh vijdtlöfteligere 
tillschrifivitt haffver, hvarföre haffver jagh honom nu och dher 
till bracht, att han denne summa hafver förstrecht, på dett att 
han någorlunda måtte komma till dett hann tillförennde hafver 
att fordre. Vill och nu sielff bcgiffva sigh till Hrs K. M:tt på 
dett hann sine saker desie bettre sielff förfordra måtte, och enn- 
doch H:s K. M:tt nådigest låffvedhe och migh högdt försäkradhe, 
dett His K. M:tt hvadh såssora jagh till krigzsakerne uttoghe, 
ville strax dher i Sverigie förnögia och betala, szå veth jagh 
doch likvell väl, att dher går efter gambla vahnan, dett mann 
finartt förgäther, dett mann sådantt så högdt behöfdt haffver, 
och att dhe som godhvilligenn haffva försträcktt måste åfta len- 
ghe gå och solicitera, för ähnn dhe dheres betalningh uttbe- 
komma. Hvarföre hafver be:te kiöpman uthaff migh begärett, att 
jagh nest min underdånige schriffvelsse till H:s K. M:tt ville och 
recommendera honom till M. K. B:r, att M. K. B:r ville vara 
hanns storgunstige befordrere uthi dhenne sakenn, att hann in- 
thett lenghe måtte blifva oppehållen uthann måtte komma till 
een godh och hastigh affschedh, och dher hann icke nu altt på 
een summa kunndhe betalt bliffva, att hann dhå måtte bekomma 
een godh och viss innvissningh hvar hann sinn betalningh haffva 
fichall. Efter jagh nu dhenne kiöpman icke allenest till samma 
försträckningh förmått haffver, uthann och migh emott honom 
förobligeret, att jagh hanns mann för samma summa vara ville, 
fizå att dher His K. M:tt honom icke innan tilkommende Michaeli 
vardher betaieundes, att jagh dett dhå uthaff mitt egitt ho- 
nom fulkomligenn ville betala, dherföre bedher jagh M. K. B:r 
brodhervennligen, att M. K. B:r vill vara honom så vell för min 
schuldh, szåssom och att dhenne försträckningen såssom hann 
giordt haffver är schedt uthi högsta tarffven, till dett bestå be- 
forderligh, thy (migh så Gudh hielpe) att jagh icke hafver vist 
att fhå tree eller 400 mann uthaff knechtar uthom hussdörenn 
för nackenhethenn schuldh, dher dhe medh dhenne commias 



Digitized by VjOOQIC 



171 

icke hadhe beklädt bliflFvitt, förmodher dherföre visserligenn, att 
M. K. B:r är obesväredt att förhielpa honom till sinn betalningh, 
på dett att icke allenest han, uthann och flere måghc destc 
«törre orsak haffva, någott framdeles att försträckia, der nödhenn 
så kräffver. Menn dher emott förhåppningh sådantt inthett 
schedde, schuUe jagh icke allenest komma dher igenom uthi 
stor schadha, uthan tror vist, att ingenn schuUe herefter fhå cre- 
dit opå 1000 daller till krigzsakerne, dher man dett kunndhe 
behöflTva. Dherfhöre håppes jagh, dett Hrs K. M:tt så vell sås- 
som M. K. B:r sådhantt väl betencker och så lagha, att crediten 
må altidh oppehållen bliffva. 

Jagh haffver och i underdånighet schriffvitt H:s K. M:t till, 
att jagh efter Hrs K. M:tz nådighe befalningh Syndicussen uthi 
Righa Johann Ulrich haffver lathett innryma Ruil hoff, szåssom 
H:s K. M:tt honom arfligenn förähratt haffver, menn efter Berndt 
Tuwe vonn Isenn samma håff hadhe i undherpantt för 4000 
daller, såssom hann Herman Wöstman borgare uthi Reffle dher- 
fhöre giffvitt hadhe, ville hann dhenn inthett afstå, för ähnn 
jagh honom måste conteutera och betala be:te 4000 daller. Hvar- 
för haffver jagh i un[derdånig]het begärett uthaff H:s K. M:tt 
att jagh måtte bekomma ett panttbreff opå Wiemishoff, efter 
^åssom H:s K. M:tt nådigest i Righa dett tillsadhe, att H:s K. 
M:tt ville gifva Wiemishåff och bönndher till unndherpantt, för 
förbeite Ruilshåff, till dess vij vare peningar igenn bekomma 
^chulle. Bedher dherföre M. K. B:r brodhervenligen, att hann 
migh ville vara behielpeligh, dett jagh samma breff bekomma 
må, och att dett må så vara steldt, att jagh på samma peningar 
må noghsampt försäkrett vara, elliest såghe jagh fast heller, att 
Hrs K. Mrtt ville migh mine peningar ighenu bekomma latha, 
efter jagh dhem nu medh allsomstörsta besvär måste opbringa, 
och dherfhöre uttsettia dett migh fast kärdt är, på dhett Hrs 
K. Mrtz nådighe löfte och tillseigielsse måtte effterkommitt bliffva, 
jagh schall gerna tiena M. K. B:r igenn i hvadh måtto migh 
någonsinn mögeligitt är. 

Hvadh nyic tijdendher ahnnlnngar, szå är her inthett syn- 
nerligitt förefallitt sedhann jagh M. K. Brr senest tillschreff, alle- 
nest au Radzewill hafver i torssdagz åtto daghar sedhann varitt 
unndher Righa medh 3000 mann vidh pass, och hadhe ärnatt 
sigh vijdhere in i landett, men så haffver hann opå vägarne till 
fonga bekommitt någre bönndher såssom hadhe veledt medh 
fhorer begiffve sigh inn i stadhenn, hvilcka hafva vist att be- 



Digitized by VjOOQIC 



172 

rätta dett jagh altt krigzfolkett hafFver tilhopa förschriffvitt, medh 
hvilke jngh ville besökia honom unndher Mitou och efter jagh 
hndhe eenndt ifrå Treidenn 2 compagnier soldater uthaff Settons 
regemente efter Sknttraestarene begärann till Righa, hafiva bonn- 
dhernc utsprengdt att jagh vohre i ahnntogett medh alt folckett. 
Szå snartt Radzewill dett förnummitt, haffver han strax pai tijman 
samma afftoun begiffvitt sigh tilbaka igen, oansedt hann hadhe 
hafft footfälk och feldtstycken medh sigh. I medier tijdh s&s- 
som Radzewill hafver varitt unndher Righa, schall vårt folk vara 
[uth]fallenn*) uthaf Mitous sl&tt, och inntagett ee[n] skantz, sås- 
som Radzewill hafver lathitt gör[a vidh] tullhussett fram för 
slåthctt, och nedhhuggett [allt det] folck som dher uthi haffver 
varedt, szässom och infört opä slåthett tree små styckenn, som 
hann dhe[r uti plan]tatt hadhe, efter såssom Skattmestaren migb 
[tilskrifjvitt, och efter nu Radzewill sä tilbaka draghenn är, och 
inthett törss begiffva sigh hijtt inn i landett, achtar jagh i mår- 
gon (vill Gudh) ryckia op, hedhan till Feldt-Marschalcken, och 
sedhan tillsee, om vij någott medh petarder eller annatt ahnn- 
slagh må kunna utträtta emott dhe ortter, såssom fienden ännu 
inne haffver. Gudh värdiges allena lindra dhenn hefftige siuk- 
domen såssom ännu altt hertill heftigdt grasscrer, hvarighenoro 
jagh är bleffven förhinndratt, att jagh förr inghen tingh haffver 
kunnatt företagha. Dette jagh M. K. B:r icke hafver veledh för- 
hålle; hvadh såssom herefter förefalle känn, vill jagh M. K. B:r 
dherom altidh förstendige. Be^ärendcs brodhervenligenn, att 
hann ville migh udvertera, hvadh såssom dher i rijkett känn 
förefalla. Befhalendes M. K. B:r sampt medh hans elschelige 
k. hussfru och vordnadher (hvilckc hann på mine vegne, medh 
myckitt gått flitteligenn helsse vill) Gudh Altzrtigh till myckenn 
velmåghe brodhervenligen. Aff Pernou denn 10 Martij åhr 1622. 

D. T. B. O. V. 

Jacobus De La Gardie. m. p. 

♦) Ett litet stycke I nedre hörnet af brefvet är bortrifTet, hvarigenom 
7 rader blifvit defekta. Luckorna äro ifylda efter brefvet till Kougl. Maj:t 
af den 9 Mar» 



Digitized by CjOOQIC 



173 



86. Beval den 2 April 1622. 

Krigsfolket är ftnna till ator del så svagt efter sjukdomen, att de icke kunna 
tjenstgöra, och vårfloden samt brist på foder hindrar nu att företaga 
krigståg, men besättningen 1 Mitau bör kunna förstärkas från Riga. 
Svår brist på penningar. 

Välborne her Cantzler etc, Nftst all vällfärdz lycköndschningh 
etc. . . . kan jagh min käre broder här medh brodervenligen icke 
oförmältt late, att jagh icke tviffler dett min käre broder aff min 
medfölgiende underdånige schriffvelsse till H. K. M:tt nogsampt 
förnimmandes varder, hvadh såsom passeret och förlupet är, se- 
dan som jagh min käre broder senest iffrånn Pernow tillschreff, 
och fördenschuldh achtar för onödigtt någon vidtlyfFtigheett denne 
gångh emot min käre broder udi denne min schrifiVelsse bruke, 
uttan allennest min käre broder på dett brodervenligeste vill 
ombeditt haflFve, att min käre broder vill hos H. K. M:t till dett 
beste uttyde, att jagh icke haffver både för denn hefftige siuk- 
domcn schuldh som (tyverr) iblandh krigzfolkett grasseret haf- 
ver, såsom och derföre, att strömerne och beckarne äre opgångne 
så att omögligitt är öfver een vägh att forttkomme, iiågott emoott 
fienden utträtte kunnett. Dertill medh så haffver man inthett 
kunnett för hölösann sigh någott att företage, aldenstundh in 
mooth Rijga och deromkringh slätt inthett höö är till att be- 
komme, och fördenschuldh är jagh förorsakett vordenn, att för- 
leggie rytterijtt på dhe ortter dher dhe höö till dercs bestar be- 
komme kunc. Haffver och een deell aff dem här udi länett för- 
lagtt, och så snartt dhe deres hester någorlunde opkräppett 
haffve och man får gräsett under fötterne, och folkett som siuke 
legatt haffve, begynne någorlunda att fhå deres förrige kraffter 
igenn, vill jagh udi den helige Trefaldighetz nampn medh dera 
in moth Rijga opryckie och tillsee hvadh affbiäck man fienden 
genom Gudz nådige tillhielp göre känn. Och äre krigzfolkett 
sannerligen så affsighkompne, att man inthett öffver 1000 musche- 
terere och 400 ryttere nu åstadkomma känn, ty ändogh dhe som 
siuke legatt haflfve, begynne nu någorlunda röre sigh och gå op, 
äre dhe lijkväll genom denn svåre siukdomen som dhe haffve 
varitt behefftede medh, så machtlöse och försmächtade, att dhe 
icke kune komme öffver een vägh, myckitt mindre H. K. M:t 
någon tienst bevijse, förr änn dhe någorlunde kune till deres 
förrige helsse och styrkie komme. 



Digitized by VjOOQIC 



174 

Och effter jagh aff min käre sv&gers SkattmestareDS sobriff- 
velsse förniimmitt hafver, att belägringen under Mittows befest- 
ningh skall ännu stadigtt continueres, effter såsom min käre bro- 
der aff medfölgiende hans schrifvelsse migh tillschrifvitt, videre 
förnimmandes varder, hvilkett jagh derföre min käre broder till- 
skicker, att han derutaff deste grundeligere fiendens intent för- 
nimme må. Och aldenstund fienden medh belägringen som för- 
bemelt är continuerer, måste vij på vår sijde tillsee, att man sä 
snart mögligitt är medh lodior och pråmer iffrån Rijga till Mi- 
tow att opkomme, samme befestningh medh eett paar hundrede 
musketterere undsätter, på dett att den icke må för mangell på 
folk udi någon fhara steltt blifiVe, och udi fiendens voldh komme, 
derom jagh och haffver välbe:te Skattmcstaren tillschrifvitt, att 
han bemelte befestningh antingen siöledes medh thett allerförste 
någonsinn mögligitt är, eller och genom skogenn in på den 
Curlandzske sijdann undsettie låter. Tviffler och icke, att han 
ju sin högste flijtt derutinnan användandes varder. 

Till beslut kan jagh min käre broder brodervenligen icke 
underlatc, att effter dhe ringe penningar som här nu udi för- 
rådh finnes knaptt vele till denne månaden till folket förslå och 
tillräckie, och man elliest här udi staden ingen videre credit 
haffve kan, aldenstundh man haffver altijdh måsth här pennin- 
gar opbårge, och dermedh spede hvadh såsom till krigsfolkzens 
oppehelle feelat hafver, hvarföre tvifler jagh icke, att min käre 
broder och dhe andre gode herrer och män aff Rijkz och Cam- 
mer Rådh den tidighe försårgh dragandes varde, att man måtte 
deriffrån medh penningar medh thett allerförste undsatt bliffve, 
på dett att bcfestniugerne ber udi landett icke mage för man- 
gell opå krigzfolkzens oppehälle udi någon fhara steltte bliffve. 
Dette jagh min käre broder på thet brodervenligeste icke haffver 
kunnet underlate. Befalandes min käre broder etc. Aff Räffle 
denn 2 Aprilis åhr 1622. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



175 



86. Bevi^ den 20 Maj 1622* 

Brist på penningar, på foder och på proTiant. hade nödgat uppskjata tåget 
till Riga, såsom Skattmästaren Jesper Mattsson (hTars bref om krigs- 
händelser i Llfland bifogas), också har tillstyrkt; biträde begäres för 
utyerkande af utbetalningar och förord för en krigsprest till Pedersöre 
pastorat. 

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendes syn- 
oerlige gode ven. Näst all vällfärdz lycköndschningh etc, kan 
jagh min käre broder här med brodervenligen icke förhålle att 
ändogh jagh fast gerne hade velatt häriffrån för dette opryckie^ 
men sä haffver sådantt lijkväll för dhc store incommoditeter som 
här varitt hafve, icke schee kunnet, ty man icke haflEver hafft 
här så månge penningar udi förråd der med man hafver kunet 
krigzfolkett medh någre känger till deres opryckning försörgie^ 
dertill medh sä haffver inthett gräs här till varit (för den store 
kölden som här denne tidh öfver varitt haffver och ännut yverr 
continuerer) så att tråssklippame mykit mindre redhestarne haffve 
deres oppehälle hafve kunnett. Dogh haffver man lijkväll velett 
tillsec huru man hade kunnett krasle fram (ändogh sådantt med 
allsom störste besvärligheet hade skec kunett) der man allennesth 
hadhe hafft så månge peningar udi förråd, att man hade krigz- 
folkett till deres opryckningh contentere kunnett, men nu så 
haffver jagh måst utaff mitt egitt till änn 5000 daler tillväge 
bringe hvilken summa jagh här udi staden med stort besvär op- 
bårgett och mitt sölfver till underpant satt haffver, der med jagh 
bafver dem med någre läninger näst med något miöU som här 
hafver udi förråd varit, försårgtt, och förmeener dem der medh 
kune in till Rijga bringe, men der öffver förhopningh dijt inge 
penninger iffrån H. K: M:t ankompne vore, skulle jagh icke 
vette, hvadh jagh migh företaghe skulle, effter jagh aff min käre 
svågers Skattmestarens skriffvelsse förnumitt hafver, att all den 
spannemåll och peningar H. K. M:t der udi Riga leeft hafver 
är till garnisonens oppehelle i vinter opgåt, offtcr såsom min 
käre broder aff medfölgiende hans schriffvelsee som han migh 
tillschriffvitt haffver, videre haffver till att see och förnimme*). 



Uti Jesper Mattssons bilagda bref, dat. Riga den 16 Maj 1622 läses föl- 
jande om krigsrörelserna: 

— — Jagh låter och min K. B. brodervenligen förnimma, det fienden 
■T&ra plundrar och spolierar landet vedh Sknln, Nytow, Lenewarden och nedb 



Digitized by VjOOQIC 



176 

Begärer fördenschuld brodervenligcn, att min käre broder samptt 
med dhc andre godhe herrer och männ Rijkzens och Cammer- 
råd ville hos H. K. M:t derom een tijdig påminnelese göre, på 
dett att vare saker icke måtte derigenom här udi landett udi 
någon fare steltte bliffve. Och ändogh vällberaelte min käre 
fivåger hade fuUer tillförenne gärne seett att jagh med folket 
nUerede hade varitt hos honom, så hafver han lijkväll sedermere 
raigh tillskrifvitt, att han icke achtadc för rådsamptt, dett jagh 
dijt med folket skulle ankomme medh mindre jagh hade den 
deell med mig som till deres oppehelle behöfves ville, effter han 
med allsomstörste besvär kan garnison som nu dher är, in till 
ändan på Junij månadt undcrhålle, för hvilke orsaker skuld 
jagh hafver måst här så längie dvelgies. Ty der jagh hade med 
folkett till Rijga ankommett och med migh iuthet haft den deell 
der med dhc hade kunnet blifve oppehållne, eij heller der för 
migh någott functt, hade sådantt giordt der udi staden (som så 
nyligen under H. K. M:t vold kommen är) eett stort anseende, 
att folket skulle på deres oppehälle lijde någon nödh. Och än- 
dog jagh för mecrbeite orsakers schuld hafver altt här till dagz 
måst här dvelgies, så befruchtar jag mig lijkväll derföre, att H. 
K. M:t skall sådant till misshag tage. Hvarföre är jag föror- 
fiukett vordenn att begäre aff min käre broder, att der så hände 
dett H. K. M:t derom talte, det min käre B. då vill min rätt- 
mättige ändschyllan härutinnan göre. Ty Gudh skall vare mitt 
vittne, att jag för mine privat saker icke hafver här drögdht, 

uth medh Dynen åt Yxkull och Eirckholm, derföre haffver jagh 120 mnschet- 
terere uthsändt till at förhindra sådant deres plundrande, och na haffver jag 
iörnuramit, det Korff scball vara ryckt öflfver Dynen medh nlje phanor ryt- 
tere, till än 600 man starck, hvilcka haffva, som jag i ghår haffver förnnm- 
mit, belagdt passen för vårt folck, så at de inthet kanna komma hijt tilbaka 
igen. Derföre haffver jagh öffversten Christoffer Asserson medh 160 muschet- 
tere det andra vårt folck till undsättningh uthsändt, hvilcka jag hoppas, n&st 
Oadz hielp väl framkomma schole, effter det ähr alt skogh, och som jag för- 
nimmer, så schall Korff vara kommen till at uudhsättia och proviantera Käb* 
kenhus, Peball, Runeborgh och de andre små befästningerne derom kringb, 
hvllcken haffver låtit driffva en stor dehl boskap åt Kåkenhusen ifrån Raen- 
pois och Sunsell. Mitow anlangende, så contlnueres belägringen ännu stadigdt 
der före, och ähre i gåhr tre Frantsoser ifrån fienden hijt öffverlupne, hvilcke 
berätta, det vedh Mijtow ähre try compagnie, Tysche, Irländsche, och Skoti- 
sche soldater tu compagnie, hvardere till 200 man, och ett till 70 man, 
f&mph phaner Cassaker, sex phanor Sparryttere och tijo phanor Heducher, så 
at de kunna vara till 2,000 man starcke, och ta små fälttstyckcn haffva de i 
skantzen, som de der bygdt haffva. 

Jagh låter och min K. B. brodervänllgen förnimma, det här ähr icke en 
tnnna spannemål i förrådh, icke heller några penningar, och effter jag bär 
Icke kan nägre penningar till förstråckning bekomma, måste jag fördenschuldh 
sända effter mine egne pennlnger, som jag i Revel hos Måns Mårtenson 
hafver. 



Digitized by VjOOQIC 



177 

mykitt mindre skall häreflTter H. K. M:t tienst afF mig försumet 
bliffve udi dett som kan lande H. K. M:t och vårtt käre fäder- 
nesland till tienst. Förseer mig till min käre broder, att han 
migh hunitinnan till villie görendes varder, udi hvadh måtto jagh 
kan vare M. K. B. till villie och tienst igen, gör jagh altidh 
gerne. 

Anlangandes kundskaper, så varder min käre B. afF min 
underdånige skriffvelse till H. K. M:t dhe Pålers stat och lägen- 
heet förnimmcndes, och effter jagh aff min käre broders tienare 
fömummitt haffver, att min käre B. skall H. K. M:t fölgachtig 
vare, vill jngh fördenschuld honom denne gångh inthet videre 
bemödc, utan när Gudh vill vij tillsammans komme kunne vidt- 
lyfftcligere om alle saker discurere, önskandes att Gud den Aldra- 
högste verdigest ville H. K. M:t och min käre B. samptt med 
H. K. M:t heele comitat och medfölgie för all skada och farlig- 
hect bevare. Dette jag min käre broder brodervenligen icke 
hafver kunet underlate. Befalendes min käre B. etc, AiF Räffle 
den 20 Maj 1622. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Jag beder och min käre broder på det brodervenligeste att 
han vill brefFvijsere[n] min hoffjunkare till dett beste beforde- 
1ig vare udi dhe saker som han min käre broder tillijtan- 
des varder. Jag ticner M. K. B. altid igen udi hvadh måtto 
jagh känn. 

Postscriptnm på ett löst blad. 

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendes syn- 
nerlige gode ven. Jagh kan min käre broder härmedh broder- 
venligen icke förhålle, att jagh icke allenest uthaflF mitt egitt 
haffver måst förleden vintres een stor summa penningar till 
krigzfolkzens opehälle försträckie, utan och haffver effter H. K. 
M:tz bcfalningh uttaff någre köpmänn een thcmmelig påst udi 
commiss och vharur optagit (effter såsom den räkningen som 
jagh dhe gode herrer och män Cammerrådh tillskickatt haffver 
medh be:te köpmens och Commisskriffvarens händher under- 
skriffvin, videre skall uttvijse) dermedh man någorlunda haffver 
krigzfolkett oppehållet och klädt. Hvarföre beder jagh min käre 
broder på thett brodervenligeste, att min käre broder samptt 

Axel Oxenstierna 11: 5. 12 



Digitized by VjOOQIC 



178 

medb dhe andre gode herrer och män Cammerrådh ville mig 
dertill förhielpe, att jagh icke allennest m&tte p& mine egne 
giorde försträckniDgcr een godh invijsning bekome, uttan och 
bemelte köpmen och i synnerheet Hans Kettler (som nu der udi 
Stockholm stadder är) måtte snartt till deres bettalningh komma 
och jagh således må kunne min credijt vidh macht hålle, ty der 
desse icke bettaltte bleffVe, skulle dhe andre köpmän här udi 
staden der uttöfiVer argas, så att man sedan framdeles ingen 
försträckningh aff dem bekomma kunde, der så behof giordes. 
Förseer migh till min käre broder att han mitt beste här uttin- 
nan vettandes varder. 

Och effter min predikantt her Johannes Hossius haffver 
migh een tijd udi Ryssland och sedann här udi landett fölgach- 
tigh varitt, och sig udi sitt embete såsom een ehrligh och rätt- 
skafiens prestman bör, förhållitt, så att jag orsak hafiver honom 
hos min käre broder till dett beste att recommendera och ihog- 
komme, hvarföre medan jagh förnumraitt haffver, att han skall 
nu der udi Stockholm stadder vare, och fordre oppå Pedersiö*) 
capellgeldh (der udi jag min förläning haffver) Hggiendes udi 
Österbottn, hvilken gäld Bispcn i Åbo opå min begären honom 
sampt med capitularibus der saramastes gärne unne vele, allenest 
BrkeBiskopen aff lutter affvund och invidia står deremoott, att 
han icke merebe:te gäld bekomme skulle, så aldenstundh han 
är een vällförtientt personn och meerebe:te försambling väll före- 
stå känn, är fördenschuldh min brodervenligh begären att M. 
K. B. vill honom dertill för min skuld förhielpe och promovere 
att han måtte deropå H. K. M:tz coUationebreff bekomme. För- 
seendes mig visserligen till M. K. B. att han låter honom denne 
min förskrifft till gode åttniute. Udi hvad måtto jag kan vare 
min käre B. till villie och tienst igen gör jagh altijdh gernc. 
Befalandes min käre B. Gud Alzmechtig till longvarig vällmåge. 
Datum ut in literis. 



*) Vanligen kallad Pedersöre. Enligt Strandberg, Åbo stifta herda- 
minne, blef Magnus Mathiss Qammal kyrkoherde der 1622. 



Digitized by CjOOQIC 



179 



87. Fältlägret (vid DOnemiinde) den [26] Juni 1622*). 

KoDungeD önskar att RikskaDSleren följaDde dag infinner sig i lägret, dit 
också offersten Åke Oxenstierna bör genast af tåga med halfya sitt 
regemente. 

Nest min brodhervenlighe helssenn sampt myckenn väl- 
måges lyckönndschenn medh Gudh Altzmechtigh tilförenne, känn 
jagh M. K. B:r her medh icke förhålla, dett Hrs K. M:tt 
hafver befaltt migh att schriffva M. K. B:r till, att dher hanns 
lägenheett kunndhe så medhgiffva, dett hann för sin helssa schuldh 
kunndhe hijtt i mårghon [sigh] begiffva, såghe H. K. M:tt dett ger- 
na, efter His K. M:tt någott hafver till att tala medh M. K. B:r. 
I lijka måtto hafver och H. K. M:tt migh befaltt, dett jagh ville 
M. K. B:r tillschriffva, att hann ville seigia Oflfversten Åke Oxen- 
stierna till, dett hann i mårgon medh sitt halfva reghementte 
echall sigh hijtt uth begiffva. Her hann schall bekomma pråff- 
viandt och een galleija, dher medh hann samma pråffviandt känn 
fordt bringha. Tvifflar inthett att M. K. B:r vardher honom 
snartt fortt schyndendes, effter His K. M:tt haffver resolverett 
sigh i öffver mårghon så snartt solen opgår, heriffrån att op- 
ryckia. Till dett sidsta lather jagh och M. K. B:r vethe, dett 
jagh nu på tijman hafver bekommett ett breff ifrå Adam Schraf- 
fer, hvilkenn nu är stadd vidh Zarnikou åå medh någre uthaff 
Landzsåtherne och besteltte ryttere som nu hijtt ahnnkomma. 
Han förmäler och i samma sin schriffvelsse, att 10 f hanor Finschc 
ryttere, denn 14 i dhenne mänadh äre till Reffle ahnnkompne, 
och skole strax efter fölgia. Gudh giffve att dhe vohre allredhe 
Loss oss, på dett man vare saker kunndhe deste säkrere före- 
tagha. Dette jagh M. K. B:r icke hafver veladh förhålle. Be- 
fhalandes M. K. B:r hermedh Gudh Altzmechtigh till myckenn 
velmåghe. Aff feldtlägrett denn . . Junij 1622. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



*) De La Gardie hade den 20 Juni med sin trapp ankommit till Dttne- 
miinde, och är brefret troligen skrlfvet andra dagen före af tåget till Mitau, 
hTilket skedde den 27 i samma månad. Jfr Afd. I, B. I, s. 101. 



Digitized by CjOOQIC 



180 



88. Egenhändigt. Lägret vid Mitau den 19 Juli 1622, 

SammaDtrådeu med RadziWl om ett stlllestAnd hade 3 gånger egt ram, men 
utan påföljd. Förstärkning af stridskrafterna I Kurland. 

Välborne ber Cantzler broder och tilförseendess synnerlige 
godhe ven. Jagh önskar honom en stadigh helsa lyckeligh väl- 
moge samptt hvadh honom mera kertt och behagelichtt vara 
kan etc. Och därhoss låter jagh honom brodervenligen veta, att 
endoch Hanss Kon:ge Maijrtt vår nådigste herre genom fiendenss 
eolisitation haflfver åter cfterlatidh ett samtall, så att jagh tre 
reser haffver sedhan min K. B. hedhan reste, varidh medh Radze- 
will till talss, ähr doch lickvell intedh nogodh fruchtsamptt för- 
rettadh, aldenstundh han Radzewill icke hafft nogen fulmachtt 
som ähr nöiachtigh, uthan han begerer suspensio armorum på 4 
vecker förmenendess att vilie sigh imedler tidh den förskaffa. 
Men efter Hanss Kon. Maij:tt befarer sigh att han inte annedh 
än bedregeri därunder socker, haffver Hanss Kon. Maij:tt sådantt 
inte viledh ingå, uthan genom migh latidh honom tilbiudha ett 
stillestondh på ett åhr eller till tilkomraende Maij månadh, hvadh 
fienden sigh nu därpå förklarendess varder få vi i afton för- 
nimma. Och effter dett Hanss Kon:ge Maijrtt inte förmodher aff 
denne tractaten någen godh effect, hvarföre vill Hans Kon. Maijttt 
blifva vcdh den afskedh och resolution han senest togh i min 
brorss närvarelse, att vilie lata byggia en fast skantz vedh Ecköu, 
sosom tilse om man i medier tidh kunne aflöpa fienden någen 
kanss, och så därmedh fordröija tidhen, till dess man kunne sigh 
företaga dett anslagedh sosom min K. B. veterligedh ähr. På 
dett nu därtill alle sacker mage vara i bcredhskap, haffver Hans5 
Kon. Maijitt befaltt migh skrifva min K. B. till, att han under 
den pretexten att någodh krigsfolck skulle förass till Sveric 
igen, låter laga alla skeppen till redhs, att dett kan förslå att öfver- 
föra därmedh 900 hester och 4 regeinentt knechter, sosom eliest 
late preparera alla sacker, och i synnerhett att drifva på skan- 
senss opbyggelse på Kurske haken, så och höberningen och hvadh 
mehra till Riga stadhz garnisons nötorfter vill behöfvuss. I like 
måtte begerer Hanss Kon. Maij:tt att min K. B. ville senda hitt 
dett krutedh, lunter och annen munition som Hanss Kon. Maij:tt 
hafifver befaltt att hitt skulle sendass. Detta jagh min K. B. i 
hast icke haffver efter Hanss Kon. Maij-.ts befalningh intedh(!) kun- 



Digitized by VjOOQIC 



181 

nedh förholla. Och befaller nu och altidh raio K. B. samptt alle 
dem han väl vill Gudh den Allerhögste till mycke lycko och 
välferdh. Aff leghredh under Mitou den 19 JuHj A:o 1622. 

M. K. B. A. T. 

till villigh tienst 

Jacobus De La Gardie m. p. 



39. Egenhändigt. Lägret vid Mitau den 24 Juli 1622. 

Smärre träffoingar med Radzevil. För Konungens sjukdom bör Doctorn, tro- 
ligen hans lifmedlcus Robertson, sändas till lägret, men också ett nytt 
anfall mot Mitau med det snaraste sättas I verket och skeppen med 
allt tillbehör skyndsamt utrustas; ty han vill snart komma derifrån. 

Välborne her Cantzler broder och tilförsendess synnerlige 
godhe ven. Näst all välmoghs lyckönskan, låter jugh min 
K. B. härmedh brodervenligen veta, att sedhan jag min K. B. 
senest tilskrefF, och Ratziewildhz bedrägelige tractat hafFver ta- 
^idh en enda, hafve vi nogre gonger haftt medh honom små 
skärmutzler uthi hvilke han altidh haffver Htedh vunnedh; ty 
oansett han oss väll medh sine stycken haffver någen skadha 
giortt, hafve vi leckväll genom Gudz nådhige bistondh i går 
körtt honom uthur en liten skantz han begynte att late göra, 
och finge däri tu vackre små feltstycken, och kundhe han medh 
fline sperryttare, där medh han tänckte afholla vortt fotfolck 
dett intedh hindra, efter han så bleff mött och afvist, att de inte 
Ictteligen skole ville igen i fertt medh vårtt fotfolck. Och efter 
dett käre bror att Hanss Ifonige Maijrtt vår allernådigste herre, 
haffver ty ver varidh plågadh medh en magen feber och dett 
sigh intedh ännu låter till någen bätringh, haffver Hanss Kon. 
Maijitt befaltt migh än en gonge skrifva min K. B. till dett han 
vill late drifva där på alle sacker medh flitt, i synnerhett att 
skeppen och altt dett som min K. B. kan tenckia som vill be- 
höfvess till dett anslagedh Hanss Kon. Maij:tt sigh föresatt haff- 
ver må blifva till redz, ty så snartt dett är, vill Hanss Ko. 
Maijitt inte lenge här dröijass, efter Hanss Kon. Maij:tt befarer 
sigh att denne Hanss Maijits siuckdom kunde taga öfverhonden, 
så att han illa skolle den här uthstå, och där Hanss Kon. Maijitt 
skole måtte sigh hedhan retirera, soge Hanss Maijitt gerna dett 



Digitized by VjOOQIC 



182 

han kunde lata Stella dett anslagedh i vercken för ein förresan 
ått Sverie. Därföre begerer Hanss Kon. Maij:tt af min K. B. 
veta om alle sacke[r] kunne snartt blifva därtill tilredhz. Och efter 
Doctaren vore evore nödigh här hoss Elanss Kon. Maijitt begerer 
Hanss Maij:tt att min K. B. ville senda honom hitt medh dett 
snarest ske kan. I licke mätte begerer Hanss Kon. Maij:tt min 
K. B. ville senda hitt medh Caraerskrifvaren penninger till en 
monadh läningh ått hela feltedh, samptt den krighsmunitionen 
som Erick Jönsson haffVer optecknadh och Marskallen min bror 
till sentt haffver. Detta jagh min K. B. i hast icke haffver kun- 
nedh förhoUa och befaller honom, samptt alle de honom ker 
ähre Gudh den AUerhögste till mycken lycko och välferdh. Aft 
leghredh den 24 Julij A:o 1622. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



90. Biga den 8 November 1622. 

Om förestående anderbandllDgar med Pohlen, särdeles med afseende på frå- 
gan om mötesplatsen. 

Minn brodhervenlighe etc. Velborne herre elschelighe K. 
B:r. Jagh känn M. K. B:r till brodhervenligett svar opå sin 
skriffvelsse icke oförmeltt latha, att jagh eflFter M. K. Bra begä- 
rann haffver commiiniceret medh vare coUeger velbördigh Jochim 
Bcmdes och Ludwigh Tuwe, om dhe saker såssom M. K. B:r 
migh om tillschriffvitt haffver. Szå tyckes oss till dett första 
fuller sellsampt vara, dett dhe Polnsche Commissarier aldeles 
neeka sigh inghe fuUmacht eller consens uthaff Konungen i 
Pohlen, uthann allenest uthaff Stenndherne, haffva, hvilkett oss 
fuller högdt är till att achta, och om mögeligett vohre ännu hoss 
dhem vijdhere urgera, att man måtte förnimma, om dhe icke 
dhenn ännu medh flijtt dölgia, effter doch gemehn tahl går, att 
dhe vist åthminsta schola huffva konungens i Pohlens consens, 
om icke fullenkommen fuUmacht medh oss att tractera. Och 
enndoch vij inthett tvifBe, dett M. K. B:r haffver dhenn saken 
noghsampt driffvet dett aff dhem att kunna uttforscha och för- 
nimma, doch tyckes oss icke orådheligitt vara, att M. K. B:r 
ännu dher opå frnmhärdher, så myckett mögeligitt är, ty dhenn 



Digitized by VjOOQIC 



183 

punchtenn fuUer vohre een halff dagz mödha värdt. Hvadh 
dhenn andra punchten vedhkommer, dett dhe så hårdt dher op& 
stå, och begära, att vij pleno numero måtte tillhopa komma, och 
i synnerheett att jagh måtte vara dherhoss, szå vethe vij inthett 
för hvadh orsaker echuldh, dhe icke handelen medh M. K. B:r 
och dhe anndra vare coUeger, som han medh sigh hafFver vele 
påbegynna, på dett att man må kunna see, hvadh man i sakcnn 
nåå känn. Doch dher dhe ännu så instanter om allés vår sam- 
mankompst, ähnn vijdhere ahnnhåUa, och sigh förnimma latha, 
att om vij dher till icke vele consentcra, dhå tractaten måste 
aldeles dhenne gångenn sönndherslijthes, szå tyckes oss inthett 
rådheligitt vara, dett man dett schulle alldeles uthslå, helst eme- 
dhan M. K. B:r uthaff H:s K. M:tz schriffvelsse som i dagh hijtt 
ahnnkom, och jagh M. K. B:r till senndhe, H:s K. M:tz nådighe 
mehning dherom förnimmer, uthann dher M. K. B:r kunne finna 
någhonn ortt för vare perssoner vara säkertt nogh, tyckes oss 
fuUer dett samma vara lägligest. Menn till att begiffva oss till 
Yxell, för ann vij vist vethe, att dheres lägher är alldeles för- 
schingratt, achta vij inthett rådhsampt vara. Och vohre fuller 
gått, att vij måtte kunna f hå sendha någhonn till dheres lägher, 
dett att besichtighe, och vist förnimma, om dett i sanningh är, 
att dhe mest dheris folck licentierett haffva. Menn effter vij 
achta, att dhe dett neppelighen tillåtha schola, och vill vara af 
oss någott inhonest, dem sådhant att ahnnmodha, i dett, att 
sådhant ett ahnnseendhe haffver, att vij till dheres ordh och 
löfftc lithett tro settia, hvarfhöre dher man ett annatt medium 
finna kunne, schulle dett fuller dett bedsta vara. Jagh för min 
person kunne fuller förste gånghenn komma medh M. K. B:r 
och dhe anndra pleno numero tillsammans vedh Kerckholm, eller 
och på dhenne sijdhan, eraillan Fredrickzhåfif, och lell samma 
affton rijdha hijtt in i stadhen ighen, och M. K. B:r medh dhe 
andra godhe herrer kunndhe sedhan handhelen fuUfölgia; när och 
sedhan min närvarelsse hoss M. K. B:r behöflVes, åther ighen 
migh innstella. Hvadh daghen vedhkommer, om vår tillsam- ' 
mankompst, stelle vij uthi M. K. B:s schön, doch dher vij schulle 
vedh Fredrichshåflf heller Kerckholm tillsammans komme, vill 
väl två eller tree daghar till att fhöra våra saker som dher be- 
höflfves. Dherföre schall dett inthett väl kunna schee för änn 
om onssdagh eller torssdagh, hvilckett M. K. B:r efter läghen- 
hethen medh dhem känn afftala, och dher dhe begära kan M. 
K. B:r för dheres commoideteter schuldh effterlathe dhem Yxell 



Digitized by VjOOQIC 



184 

och dhe byiar dher om kringh, fast änn dett och schulle vara 
sielffve Kerckholms gårdh, dheremot kunne vij haffva Fredriche- 
håff inedh dhe byiar dher om kringh till vare nödhtårfter, och 
retirera oss hvar natt opå Dahlen. Dette haffver jagh M. K. 
B:r efter hanns begäran och vår samptlighe betenckiandhe till 
brodhervenligett svar icke kunnedh oförmält lathe. Befhalendes 
M. K. B:r sampt hans medhcoUeger uthi Gudz Nådige be- 
schyddh till långhvarigdt velmåghe. Aff Righa den 8 Novem- 
bris 1622. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



91. Kolka den 16 Januari 1623. 

Åberopar sitt bilagda bref till Konangea och skall komplettera sitt kompani 
CQirassierer, likasom det KikskaDsleren åtagit sig att uppsätta. Peder 
Baner (den nya gouvemeoren i Reval) är nyas kommen till Finnland. 

Velborne herre, elschelighe K. B:r etc. Dherhoss etc. . . . känn 
jagh M. K. B:r hor medh brodhcrvenligen icke förhålla, dett 
jiigh senndher M. K. B:r her bredhe vidh ett breff till H:s K. 
M:tt dher uthi jagh hafver förmältt om dhenn ordher såssom M. 
K. B:r och jagh giordt haffva, efter dhenn disposition såssom 
vij H:s K. M:tt dherom i undherdånigheett tillschriffvett haffva, 
8zå hafver jagh och H:8 K. M:tt dher uthi till kenne giffvitt, 
dett jagh efter H:s K. M:tz begäran vill mitt compagni körasse- 
rer complet göre, szåssom och om dett compagni som M. K. B. 
opprätta schall. Annatt hafver jagh inthett vist dhenne gåugenn 
H:s K. M:tt att tillschriffva, änn eåssom M. K. B:r veth Hrs K. 
M:tt dher om bcrättelsse att göra. Nyie tijdendher höres her 
nu inthett, sedhann M. K. B:r her ifrån affreste, hvarcken ifrån 
Righu eller anndre orther, menn hvadh herefter förefalla känn, 
skall jagh H:s K. M:tt iffrån Reffle medh thett första dher om 
advisere. I dagh är een min tienare iffrån Finlandh ahnnkom- 
men, hvilkenn veth thill att berätta att dhenn samme dagh hann 
schulle öfFverdragha är her Pedher Banner väl öfFverkommen, 
menn om tijdhender ifrån Sverighie veth hann inthett till att 
berätte. Mehre veth jagh M. K. B:r dhenne gången inthett att 
tillschriffva, uthan befhaler honom sampt hanns mcdhfölgie Gudh 



Digitized by VjOOQIC 



185 

Altzmecdtigh till mycken velraåges, önndschendes M. K. B:r een 
lyckesam reessa, och att hann medh helssann måtte komma 
thill dhe sine. Datum Kolka dhenn 16 Januarij 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



92. Beval den 4 Februari 1628. 

Förläggning af trupperna, som Rikskansleren före afresan från Riga bestämt, 
iakttages, likasom aDordningen för deras underhäll, men tillförsel af 
spannmål från Syerige och Finnland behöfs med det snaraste. 

Välborne herre elschelige käre broder etc. Kan jagh min 
käre broder härmedh broderveuligen icke förhålle, att min käre 
broders schriffvelse är migh i desse daghar tillhanda koramen, 
och der uttafi förnummitt, att min käre broder hafiVer eett com- 
pagni aff dhem som längst haiFve varitt vidh Narffven, deriiFrån 
till Finlandh förlåfiVatt, på dhett att dhe andre fyre compaguier 
uttaflT Offverstens Creutzes regementte måghe deste bettre uttaft' 
anordningen och den förrådh der på befestningen vara kan, 
underholdne bliiFve. Udi lijka måtto haffver och min käre bro- 
der Adrikases kyri[a]seer lathett leggie udi hakellvärchett, och 
giordt den torordningh, att dhe aff landett höö, haffra och halm 
till deres hesters oppehälle bekomme schule, hvilken min käre 
broders giorde förordningh nu effter denne tijdz lägenheet sigh 
bäst schicke vill. Och efter nu een temmeligh undsettningh 
oppå penningar (såsom min käre broder väll vitterligitt är) iffrän 
Sverigie i desse dagar hijtt ankommen är, förmoder man att dhe 
så väll som andre aff krigzfolkett kune der medh till vhårdagen 
underholdne bliffve, efter såsom jagh i desse dagar så snartt 
penningarne oppräcknade bliffve, der opå M. K. B. eett vist för- 
slagh medh K. M:ttz min Allernådigeste Konungz och herres 
enspennare tillskicke vill, huru mykitt här udi förrådh är och 
huru vidt sådantt förslå känn. Och aldenstundh jagh icke tviff- 
ler, att min käre broder lather sigh ihogkomme, hvadh förrådli 
såsom udi Rijga oppå spannemåll var, då som min käre broder 
och jagh deriffrån förreste, och man kan inthet meere spanne- 
måll på den ortten bekomme, ey heller känn man almogen medh 
någre statzi yttermer besväre, på dett att dhe icke mage medh 



Digitized by VjOOQIC 



186 

allone förryme och deres hemvisth öfFvergifFve, hvarföre förmoder 
jagh att M. K. B. varder H. K. M:t i all underdånigheet een 
tidigh påminnelse görendes, att man må iffrån Sverigie och Fin- 
landh medh dett förste mögligitt är medh spannemåU undsatt 
bliffve. Och tyckes migh fast väll vare, att min käre broder 
haffver den förordning giordt, att dhe Rijgesche köpmän som 
udi Rijge rogen försträcht haffve, schole udi tijdh och utan nå- 
gon förhalningh derföre deres bettalningh udi Finlandh uttbe- 
komme. Beder och derhos brodervenligen, att M. K. B. dem 
änn videre dertill förhielpe vill, på dett att dhe mage derige- 
nom förorsakade blifva att göre vidare försträckningar der så 
behöfFves kan. Hvad tidender anlangar, så haffver altt sedan 
som stilleståndett bleff prolongeret, varitt stille värch, och dhe 
Påler sigh ännu venligen anstelle. Men hvadh kundskaper elliest 
iffrån Pålen förefaine äre, varder min käre broder aff medföl- 
giende copia uttaff Jochim Berndes skrifvelsse till migh förnim- 
mandes*), och aldenstundh jagh nu mine saker här förrättett 
hafver, vill jagh (om Gudh täckes helsan unne) i desse dagar 
begifve migh härifrån till Rijga; så snartt jagh dijtt ankommer, 
vill jagh min käre broder förnimme lathe, hvad såsom dher hö- 
res och förefalle kan, medh den brodervenlige begäran, att min 
käre broder vill vare obesväratt migh att vette lathe, hvad så- 
som udi Sverigie höres kan. Dette jagh min käre broder bro- 
dervenligen icke haffver kunnett underlate. Befalandes min käre 
broder etc. Aff Räffle den 4 Februarij åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacöbus De La Gardie m. p. 



93. Egenhändigt. Beval den 6 Februari 1623. 

I den vid >reyi8ionen> I Ingermanlaod uppdagade obUlighet mot allmogen 
anser han sig oskyldig, emedan han ofta yarnat öfverste Fleming; den 
nya förordningen om seglatsen är till men både for hans arrende å 
kronans inkomster af Ingermanland och för provianteringen. 

Välborne her Cantzler broder och förtroghne synnerlige 
godhe vän. Näst all välmoghz flitige lyckönskan och min tiensts 

*) Utdraget omtalar, att mönstring hållits vid alla fästningar och att 
förslag på alla regimenten blifvit till Kongl. Maj:t Insända; i öfrigt blott rykten. 



Digitized by VjOOQIC 



187 

tilbiudelse, samptt tackseijelse för all broderligh venligh bene- 
genhett och myckedh gått migh bevist (hvilkedh jagh i alle före- 
fallende occasioner och legenheter skall beflita att förskylla, 
låter jagh min K. B. härmedh brodervenligen förnimmQ, att 
tvenne min brors skrifvelser ähre migh till honda komne, ett 
ifron Narfven, dett andra ifron Wiborgh, aff hvilke jagh fast 
garna hafFver fömummedh att min K. B. så vitt i sin resa lycke- 
ligen och väll framkommen ähr, önskar att Gudh honom än vi- 
dhare ville väll ledhsaga och bevara. Hvadh anlanger att min 
bror i dett ena brefvedh migh sin meningh om revisionen som 
nu skeer i Ingermanlandh tillkenne gifver, och att han fömum- 
medh hafFver, ja fast aff hvar man, att däri lännen någodh för 
skarptt skall vara tilgongedh medh almogen, för hvilkedh han 
gärna soge att jagh däri inte vare interesserad, eller och att 
jagh väll måtte kunne draga migh därutt, efter dett inte väll 
uthan harm och förtrett kan aflöppa, så tackar jagh min B. 
ganska fliteligen som häri sosom i alle förrige occasioner altidh 
hafiVer migh påskina latidh sin fasta och troghne venskap emått 
migh, ville önska att jagh måtte en gonga bekomma någen le- 
genhett att tiene honom igen, skulle han aldrigh finna migh 
otacksam. Men hvadh detta ärendet vedhkommer, däri hoppes 
jagh migh någhsamptt kunne försvara, ty jagh medh mine brefi* 
som jagh haff*ver skrifvedh till Ofversten Flem[mingh] vill bevisa 
att jagh honom åtskillige gonger, så väll som muntligh, haffVer 
förmantt att han icke skulle öfver billigheten lata besvera al- 
mogen, ty jagh för ett tusen daler eller tu icke ville ladhe på 
migh Hanss Kon. Maij:t8 ogunst. Haffver han nu dett däröfver 
giortt, och mehra seett på sin girichett än hvadh hanss kall och 
embete i sigh sielff* krefde, må han veta att försvara; efter honom 
hadhe uthan min påminnelse bortt (sosom Hanss Kon. May:tt8 
Gubernator) hafva haftt opseende att h varken jagh eller någen 
annen arrendator öfver billigheten måtte hafve utharma[t] bön- 
derna. Doch vett jagh icke hvadh jagh häri skall seija, efter 
Pleraingen sigh icke allencst åfta tilförende, uthan och nu i Riga 
medh höge eder emått migh haff'ver förplichtadh, att dett skullfe 
aldrigh blifve honom öfvervist, dett han skulle hafve latidh taga 
aff" dem så mycke i spannmåll som deres uthsedh haff^ver varidh, 
än se*n så myckedh höghre, som nu föregifs. Hoppes därföre 
att när han sielff" kommer ditt tilstedess, dett han sigh nå- 
gerlunda varder försvara, ty jagh aldrigh kan tro att han 
skalle vara så letferdigh och göra sådanna eder i en säck som 



Digitized by VjOOQIC 



188 

han*) v[et] annorlunda vara. Så snartt Gudh vill [jagb] kommer 
till Riga, vill jagh eenda honom di[tt] att han må göra där rich- 
tighett på alle gacker sä väll på anordhningen till garnisonen 
8oso[m] hvadh där kan orichtichtt vara. Förmåder sosfom] min 
K. B. ganska fliteligen beder, att han i alle förfallende legen- 
heter i denne säck min retmetige uhrsechtt hoss Hanss Kon. 
Maij:tt göra vill, ty jagh tager migh Gudh till vetne, att om 
här i någon ex[c]e8s ähr skett, att dett uthan min vilie ähr 
skett, hvilkedh och väll skall kunne spöriess uff Kexholms och 
Nötteborchs arend, huru jagh medh dem haffver latidh handhla. 

Jagh haffver och hoss min K. Brrs breff bekommitt de pu- 
tenter om seghlasen och ordhningcn om lille tullen, samme pa- 
tenter vare och alredhe hitt till Refvle komne, för än jagh kom 
ifron Kolcka tilbacker igen, seer däraff Hanss Kon. Maijrts ende- 
lige vilie och befalningh, hvaremått jagh migh icke setia kan, 
uthan måste migh därefter retta, om jagh icke genom min K. 
B. godhe befordhringh, sosom han migh tilsegher (för hvilkedh 
jagh honom fliteligen betacker) uågen annen resolution hän kan 
bekomma, endoch dett aldeless ähr emått min arrends contract 
och all billighett, ty där migh dett aldeless blifver betagedh, 
vett jagh inte att få någen spanmåll ifron Nyhn, mycke mindre 
huru jagh skall holla min creditt och skaffa till befestningama 
hvadh därtill vill behöfvess. Hanss Kettler vill innen två dager 
begifve sigh sielff till Hanss Kon. Maijrtt om dett spanmåledh 
han där aff ifiordh liggiandess haffver, medh honom vill jagh 
min käre broder härom vidhlöftigare tilskrifva, i den visse til- 
försichtt att min K. B. migh i denne säcken så mycke möghli- 
gedh ähr, varder bistondh görandess. Jagh skall altidh finness 
hunss villige tienare igen. Befaller härmedh och altidh min 
käre bror, hanss kere husfru och beggess eder kere lifsarvinger 
den evige alzmechtige Gudh till mycken lycko och begerligh 
välmåghe, han nådhigest hiclpe min bror medh helse och gledhie 
snartt till dem i^^en. Min kere hustru och alle andre ^odhe 
venncr låter flitichtt och tienstvilligen helse min K. B. Jagh 
för min person beder att min K. B. ville bllfvc vedh vår gamble 
förtroende och siste afskedh, och altidh tro att jagh skall lefve 
och dö 

M. B. troghne och tienstvillige ven 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Refvle den (i Feb. A:o 1623. 

*) Brefvet är skadadt i kanten, så att några få bokstäfver saknas. 



Digitized by VjOOQIC 



189 



04. Beval den 11 Februari 1628. 

Det belopp af penningar och spannmå], som Rikskansleren anordnat, räcker 
blott till öppet yatten; ryktet om förestående infall af Kosacker har föran- 
ledt utfärdandet af varningar, men befunnits ogrundadt. Förnyar sin 
begäran om licens i afseende pä utförsel frän Nyen. 

Välborne her Cantzlär, etc, Dher hoss betackar jagh M. K. 
B:r brodhervenligen för all troghenn benägenheett och myckett 
gått migh bevist, hvilket jagh ulhi alle förefallenndhe lägen- 
heeter schall finnas redhboghenn att förschylla. Och lather M. 
K. B:r här bredhevidh venlighen vetha, att jagh her hoBs M. B:r 
tillsender ett förslagh opå dhe peningor pom ifrä Sverighie ahnn- 
kompne och i förrådh ähre, szåssom och huni lAngdt dett vill 
förslå, effter såssom jagh uthi min nest förre schrifFvelsse medh 
Capten Fritz M. K, B:r dherom tillschrifFvitt hafver, och vardher 
M. K. B:r dheruthaff förnimmandes, att man medh samma pe- 
ningar, efter dhenn ordningh som M. B:r dher opå giordhe, när 
hann heriffrån förreste, någott när till änndhan på Maij månadt, 
tilräckiendhes vardher, allenest vill fuller iithi Righa någott 
knaptt opå spanmåll falla, dherfhöre vill aff nödhenn vara, att 
dher opå sä snardt isslåssningen är, må unndhsettningh schee, 
ty dett ringha som ännu uthaf landett aff Stadzien och anndre 
innkompster är att förmodha, känn lithett förslå, och neppeligenn 
så myckett vara, att man dher medh thill halffva Aprill uth- 
komma kan, tvifler dherfhöre inthett, att M. K. B:r hoss H:s 
K. M:tt dherom tijdigh påminnelsse görenndhes vardher. Hvadh 
elliest tillstånndett uthi Rijgha och här i landett vedhkommer, 
är dhenn (dess Gudi schee låff) ännu godh, effter man ännu aff 
ingen synnerligh stor siukdom förnimmer, och förmodhar man, 
att när folckett känn bliffva tilbörligenn undhcrholdne, att dher 
opå medh Gudz hielp ingen nödh vara schall. Elliest tijdendher 
ahnnlangandes, szå haffver altt hertill, sedhann som jagh M. B:r 
senest tillschreff altt stilla varett, menn i förgår bekom jagh 
l>reff iffrån Jochim Berndes, och Borgmestarenn Johann Ullrich 
(hvaruthaff jagh M. B:r een uthcopia tillsenndher) dheruthi dhe 
förmäla, om een stor hoop Cassaker såssom schole opå Konun- 
gen i Pohlens instigation tilhopa vara, och förnimma latha, att 
dhe, oansedt stillestondetz prolongation sigh opå ett ströff hijtt 
i landett begifva vele; huru vijdt nu sådhane löse tijdendher 



Digitized by VjOOQIC 



190 

kunna sanna vara, och hvadh apparentia dherom är, vardher M. 
B:r aff begges dheres schriffvelsse sielff kunna judicera. Jagh 
för min perssonn håller, att dhett är dett samma lösa tahlett 
fiåssom dhe i dette förledhne åhrett om samma Cassacker altidh 
hafFt haffva, doch vill man icke deste mindre alle saker uthi 
godh acht haffva, ty efter Konungen i Pohlenn haffver så offenndt- 
lighenn lathett uthgå patenter om commerssicme, som aldeles 
är emott stillestonndetz punchterne, ähr fuller att besörgia, dett 
hann någre sådhane lättfärdighe ahnnslagh för hänndher haffver. 
Dherfhöre haffver jagh lanndzsåtherne tillsagdt, att hvar och een 
schall medh dheres rostienst vedherredha vara, szåssom och dhe 
tree phanor ryttere här i lanndett liggia. M. B:r ville och medh 
her Carl Gyllenhielm afftala, att dett Finsche rytterijiedt måghe 
och i beredhschap hålles, på dett att om någott sådhantt oför- 
modheligett på kohme, att man dhå be:te rytterij till lanndh- 
värn må mechtigh bliffva, enndoch jagh fuller förmodher, att 
dett inthett schall behöffves. Wijdhere tviflar jagh inthett, att 
M. K. B:r vardher sigh noghsampt ihugh komma, hvadh jagh 
medh M. K. B:r taltte, om dett mandatet såssom H:s K. M:tt 
haffver lathett uthgå om seglationen åth Nyien, och att jagh 
M. K. B:r badh, att hann icke allenest för min egen privat in- 
teresse, uthan för dhe kiöpmän schuldh såssom jagh medh hannd- 
latt haffver, ville förhielpa hoss H. K. M:tt, att dhenn spanmåll 
jagh dhem föreåldt och tillsagdt haffver måtte kunna dheriffrån 
bliffva uthfördt. Och effter Hanns Kettler är högst och mest 
dheruthi interesseret begiffver hann sigh nu thill Hrs K. M:tt 
dherom i unndherdånigheett att solicitera. Jagh haffver och her 
bredhevidh H:8 K. M:tt dherom i unndherdånigheett tillschriff- 
vett, och för honom så väll såssom Jacob Fredrichs och Rein- 
holdt Dreijer bidhett, att H:8 K. M:tt nädigest ville dhem dhenne 
gången samma spanmåll passera latha, och om mögeligett vohre, 
att jagh och dhenn ringa rast som dher känn vara, måtte och 
kunna uthbekomma. Hvadh sedhann tillkommendhe åhr vedh- 
kommer, steller jagh uthi H:s K. M:tz nådige schön, oanseedt 
migh dett fuller bordhe effter min contracts lydhelsse. Bedher 
derfhöre M. K. B:r gandscha flijtheligenn, att hann effter sitt 
godhe löffte migh her uthinnan ville all godh bijstondh bcvijsa, 
thy dher H:8 K. M:tt her i sinn mehningh icke ville änndra 
kohme jagh icke allenest om min credijt, uthann dhesse godhe 
männ (hvilkc dhe eendeste äre som någonn försträckningh giordt 
haffva, och dherfhöre aff dhe anndra themmeligh förhathadhe 



Digitized by VjOOQIC 



191 

fthre) om all dheree välfärdh och hanndell. Förmodher dher- 
fhöre i unnderdonigheett, att H:8 K. M:tt vardher eådantt nådi- 
gest considerera, på dett raan, när så omtränger, må dhem och 
anndra villighe haffva. Till dett sideta, eflfter dett K. B:r att 
jagh uthi dhenn memorial jagh M. B:r medhgaff, förgath att 
innsettia om hussett Dahlen vedh Kijgha, att H:8 K. M:tt nådi- 
gest tecktes unna migh dett till mitt bordh, efter i Rijgha så 
dyr täringh är, såssom M. B:r väl vitterligitt är, dher H:8 K. 
M;tt migh dett nu dhe 1000 gyllen nådigest ville unna, bådhe 
jag fuller dherom, hvar och icke, szå vill jagh latha kårtta dhem 
uthi min månadzkåst. Förmodher att M. K. B:r herom så väl 
såssom dhe anndra huusen jagh opteknadt haffver, H:s K. M:tz 
nådige méhningh ville migh vetha latha. Jagh echall altidh 
tiäna M. K. B:r ighen i hvadh måtto jagh känn. Befhalenndes 
M. K. B:r etc, AfF Reffle dhenn 11 Februarij åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Välborne herre Cantzler broder och lortroghne 
synnerlige godhe ven. Näst min tiensts tilbiudelse och all väl- 
moghs lyckönskann, beder jagh min B. ganska venligen att han 
i denne säcken, om dett spanmålls uthförande, ville göra migh 
ett trogett bistondh, att icke allenest Hanss Ketler, uthan och 
Jacop Fridhrick och Reinholtt Dreijer må uthskeppa de 200 
lester sosom jagh dem lofvadh haffver. Min bror ähr sielff ve- 
terligh, att en godh deell af samma spanmålss afkomst ähr kom- 
medh till Hanss Kon. M:ts sakers befordringh, och att jagh dett 
öfvrige opå den siste tractaten i Hanss Moijrts ährender spende- 
rad haffver. Hoppes därföre att min K. B. så vitt hoss H. K. 
M:tt begår, att jagh i åhr må få skeppa all den spanmåll uth 
som nu där i Nyhn ligger, på dett jagh icke aldeless må komma 
om min credit och framdeless, när nödhen trenger, åter kunne 
någodh förstreckia. I like måtte beder jagh och min K. B. och 
brodervenligen, att han ville vara obesveradh de andre sacke[r] 
jagh honom om beditt haffver hoss Hans Kon. M:tt att befordra. 
Jagh skall alltidh finnes min K. B. troghne och villige tienare 
igen. Till dett siste betacker jagh och min K. B. ganska flite- 
ligen, att han migh i sin siste skrifvelse tilkenne gifver, att han 
af her Jahan Skyt[te]s breff väll so mycke i ornumedh, att H. K. 
M:tt inge godz nu skall villa mehr förselia, hvar efter jagh mine 



Digitized by VjOOQIC 



192 

sacker retta kan. Och ähr migh dett licka, efter jagh medh en 
si\dan summa peningcr migh väll sä stor profit kan göra än som 
Dagöhn kan renta. Vill nu inte lenger bemödha min K. B. medh 
Hen[ne] min ringa skrifvelse, uthan nu och altidh hafve honom 
eamptt hanes kerc husfru och barn (dem han alle på min hustruss 
veghne kerligen helse ville) Gudh den Allerhögste troligen be- 
fulledh, han nådhigcet bevare oss p& alle sidher, och unne att 
vi snartt medh helse och gledhie må komma till sammene. 

Postscriptum på löst blad. 

V^^lborne herre, elschelighe K. B:r och synnerlighe godhe 
venn, sedhann mitt breff var besluthett, och rätt när jagh schulle 
herifFrån opryckia, bekom jagh schriffvelsse iffrå Jochim Bernn- 
des medh hanns tiennare dher uthi hann förmäler, dett hann 
nu sedhan inthett aff Cassakerne förnummit haffver, szåssom M. 
K. B. aff innelagde hanne schriffvelsse till migh, hafver till att 
see, och är dett som jagh altidh meendt haffver, att oanseedt 
om dem stor schrij gåth haffver, szå finnes likvell sådannt inthett 
uthi sielffve värckett, och när Gudh vill, jagh medh helssann 
till Rijgha kommer, vill jagh H:8 K. M:tt så vell såseora M. K. 
B:r advisera, hvadh som jagh dher känn förnimma, befhalendes 
M. K. B:r her medh Gudh Ahzmechtigh. Datum ut in literie. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



96. Heimarhof den 14 Februari 1628*). 

Förord för utbetalnlDg till Hans Kettler af deD skuld, som gamle Tieten- 
hauseD personligen iklådt sig för att få anderhåll för sitt kompani (jfr 
N:o 73). 

Minn brodhervenlige etc. Velborne herre elschelighe K. 
B:r och synnerlige godhe vann. Känn jagh M. K. B:r hcr medh 
icke förhålla, att dhcnne breffvijssere Hans Kettler hafver ach- 
tatt att begiffva sigh till H:s K. M:tt i unndhcrdånigheett om 
sinc privat saker att ahnnhålla. Och effter LnnndtRådett här i 
landett, haffva besluthett att hålla een richtels dagh här i lan- 



*) Utanskriften yisar att brefvet är till Rikskansleren. 



Digitized by VjOOQIC 



193 

dett om tilkommende Johanni, hvarf höre vill hann citera Fabian 
Tiesenhussen, hanns moor och syschon för rätta, om dett som 
hanne S. fadher till sine rytteres behoff aff honom uttagitt haff- 
ver, emedhan han hafFver Kyttmestare varitt, efter sässom M. B:r 
dher om väl vitterligett är. Szå aldenstundh dhe sä oförmögne 
äre, att dhe aldrigh nånssin kunna sädhann stor summa betala, 
och dher be:te Hans Eettler schulle medh dhem h&rdt procedera, 
ginge dhe dett ringha dhe haffva att hälla sigh uthafF medh 
allone qvitt, dherigenom dhe sedhann måste gå och bettla. Hvar- 
fhöre bedher jagh M. K. B:r på dheres vegne brodhervenligenn, 
dett M. K. B:r ville hoss H:s K. M:tt så vijdt begå och befordra 
det H:s K. M:tt för dheres faders schuldh, och trogne beviste 
tiänst, ville nädigest Kettleren dherfhöre contentera latha. För- 
modher att M. K. B:r honom thill thett bedsta hoos Hrs K. M:tt 
beforderligh är, hann vardher beflijtha sigh, sådhantt hoss M. 
K. B:r att förtiäna, och jagh vill sådantt medh altt gått igen 
förschylla. Befhalendes M. K. B:r her medh Gudh Altzmech- 
tigh till mycken velmåghe brodhervenligen. Aff Heimarhoff 
denn 14 Februarij 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



96. Riga den 7 Mars 1628. 

Hans fljttniDg til] Riga den 23 Febr. Svårigheten för proviantering ökad 
genom nöden 1 Kurland och Litthanen. Nyheter från Pohlen. 

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendes syn- 
nerlige godhe venn. Näst all vällfardz lycköndskningh och een 
brodervenligh och flijtigh tackseijelse för månge bevijste väll- 
gärningar, dhem jagh medh all brodervenligh benägenheet och 
altt gått gärne igen iörskylle vill, kan jagh min käre broder 
härmedh brodervenligen icke förhfiUe, att jagh min elskelige 
käre hussfru och heele vårtt comitat och medfölgie äre (Gudi 
dess låff) medh helsse och behållen reese den 23 Februarij näst 
förleden hijtt till Rijga annkompne, och sakerne här udi godh 
stat och i synnerheet krigzfolket effter medfölgiende förteck- 
ningh vidh helse och sundheet för raigh funnit. Gudh denn 
Aldrahögste dhem änn videre för nlle farlige siuchdomar nåde- 

Axel Ozenstiema II: 5. 13 



Digitized by VjOOQIC 



194 

ligen bevare, och raigh och dhe mine medh väll förrättade saker, 
helse och sandheet till vårt käre faderneslandh, och raedh min 
käre broder och flere andre gode venner tillsammans igen för- 
hielpe. Här hos kan jagh min käre broder brodervenligen icke 
underlate, att effter dhe peningar som hijt aunkompne äre, inthet 
videre förslå kune, än som till ordinarie utträckningen på Hoff- 
regementett, rytterijtt och of&cererne undet dhe inländzske, som 
inn till Junij månaden giordh är, effter som min käre broder aff 
medfölgiende förslagh som StåtthoUaren Jochim Bemdes H. 
K. M:t i all underdånigheet tillsändt, videre hafver till att 
see och förnimme, och altså inthet öffver blifver, deraff man 
dhe gemeene innländzsche soldater någott till öölpenninger 
giffve kunne; hvarföre vore väll till att öndske, att man ännu 
medh någre tusendh daler kunde derifrån undsatt bliffve, der 
medh man dhe gemeene någott opfriska kunde, på det att dhe 
icke måghe på nytt falla udi någon farligh siuckdom, effter så- 
som dett folkett som vidh Ny- och Dynemynde brukede blifve, 
allerede begynna igen någott att siukne, bådhe derföre, att dhe 
icke hafve näghot till såfvels eller drick, utan måste dricka bara 
vatten, och att dhe liggia trångtt tilhope. Effter och här ringe 
spannemåll udi förrådh är, såsom min käre broder nogsamptt 
vitterligitt är, hvarigenom deste meere peninger åttgåt, hvarföre 
hafver jagh sampt medh Ståthollaren Jochim Bemdes för råd- 
sampt achtet att lathe föryttre 1000 tunnor aff denn haffrann här 
ligger, aldenstundh här nu een tunna haffra för två daler Svenske 
eelgies känn; på dett att man må krigzfolket för denn deell som 
dhem effter ordningen udi spannemåll haffve bör, contentere, 
och tyckes migh sannerligen efiter mitt ringe betenkiande icke 
för orådligitt vare, dett H. Kon. Maij:tt det inländzske så väll 
som uttländzske folkett läte medh penninger underhålle, effter 
H. K. M:t spannemålen väll så högtt känn hemma i landett för- 
yttre lathe, att dett inthett skall vara H. K. M:tt till skade, doch 
ville dett aff nödenn vara, att H. K. M:t altijdh här udi stadenn 
een anseenligh summa spannemåll oppå alle förefallande occa- 
sioner udi förrådh liggiandes hafver, effter såsom jagh derom 
medh min käre broder tilförenne discureret haffver; dher min 
käre broder dhett nu för rådsamptt achtar, tviffler jagh inthett, 
att han ju derom medh H. Kon. May:tt afftaler, och i eynner- 
heet så lager, utt medh förste öpet vatnett hijtt undsettningh 
opå spannemåll skee måtte, ty i vinter fast ringe spannemåll 
här utur Lijfflandh inkommett är. Ifrån Littowen och Curlandh 



Digitized by VjOOQIC 



195 

år eij heller nägott att förmode, ty dher så stor hunger är, att 
folket dedan hopetals hijtt i landet förryme, och geller een tunna 
rogh i Littowen otto och sommestedes tije gyllen, efFter såsom 
man derom vist beskedh hafver, derföre om icke ifrån Sverigie 
spannemåll hijtt ankommer, bliffver här deropå en stor dyrheet. 
Hvadh såsom kundschaper och tidender anlanger, är her 
altt härtill inthet synnerligitt förefallet, effter man alt härtill inge 
visse kundskaper om Rijkzdagen hafver förfare kunnett, utan 
hvadh som man utaff köpmän och andre som hijtt dageligen 
medh hampa, lijn och andre köpmans vharur ankomme, förfaritt 
hafiVer, hvilke jagh här hos min käre Broder tillsänder. Så snartt 
jagh något vist videre bekommer, skall jagh oförsumeligen min 
käre broder sådant comraunicere, brodervenligen begärendes, att 
när Gudh min Broder raedh helse och behållen reese till H. 
Kon. Maijrtt förhielper, att han migh då om dhe saker som jagh 
honom udi min näst förrige skrifFvelsse tillskriffvitt haffver, vill 
obesvärett, svar vette late, såsom och late migh och mine saker 
sigh vare till dett bcste befhalett, hann skall altijdh finne migh 
redbogen sigh till villie och tienst igen. Befalandes min käre 
broder sampt medh sin elskelige käre hussfru och kärkompne 
vördnader (dem min käre broder på mine och min käristes vegne 
kärligen och flijteligen helsse vill) Gudh Alzmechtigh till lång- 
varigh vällmåge. Aff Rijga denn 7 Martij åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Välborne herre käre bror. Jagh hadhe fulle 
för veledh afferdiga denne enspennaren, men jagh haffver inte 
för kunnedh fått förslagedh och munster ruUerna ferdigh, efter 
StothoUaren Jochim Berndes haffver en tidh longh hafft siucke 
ögen. Eliest hadhe jagh och väll tencktt att jagh nogodh vist 
ifron Ricksdagen skulle hafve bekommedh, hvilkedh altt härtill 
lell inte skett ähr. Allenest vete uogre uthur Churlandh vist att 
beretta, dett Svarthoff som var på Dynemyndh, och Sköder som 
var på Mitou, ähre bodhe i Warso, i Ricksdagenss begynnelse 
halshuggen; annadh vete de inte som vist ähr, uthan att Sten- 
derna haffve varidh svore oense segh emellen i begynnelsen, 
och alle de verslige ostunda freden ; hvadh nu conclusionen blif- 
ver, skall jagh, så snartt jagh där aff förnimmer oförsumeligh 
min K. B. tilkenne gifve. Befaller härmodh min K. B. Gudh 
och migh i hanss troghne broderlige benegenhett, icke tviflen- 



Digitized by VjOOQIC 



196 

dess att han altidh låter migh och mine saker sigh till tedh beate 
vare befalledh. Jagh skall altidh finness hanss tienare igen i 
alle måtte. 



97. Biga den 8 Mars 1628*). 

Förord för en köpman i Riga, J. GoUberg, att i Helsingfors få 2,000 tannor 
spannemål som ersättning för hvad han försträckt, emedan i Beval in- 
gen annan tillgång dera yar. 

Välborne her Cantzler. käre broder etc. . . . kan jagh min 
käre broder här medh brodervenligen icke förhålle, att jagh icke 
tvifler dett min käre broder nogsamptt lather sigh ihogkomme, 
att een köpman här udi staden benemdh Jochiin GoUbärgh skulle 
udi Reffle bekomme vederlagh för dhe 2000 t:r spanneramåll 
som han för min käre broders förresende häriffrån tillsade sigh 
vele till krigzfolkett försträckie, hvaropå han allerede mestepart- 
ten leffrerett hafver, uttlåfvar och sigh vele så frampt någorlunda 
mögligitt är, dett öfrige att lefFrere. Så aldenstundh han icke 
hafver udi Räffle för mangell på spannemmåll kunnett derföre 
vederlagd blifve och min käre broder samptt medh migh honom 
om sinn bettalningh udi så måtto försäkratt haffve, hvarföre 
tviffler jagh inthett, att min käre broder varder den förseningh 
görendes, att han udi Hclsinghfors må för sådan sin försträck- 
ningh vederlagdh blifFve, han vill och sielff i desse dagar till 
H. K. M: t sigh begifve, och derom så väll som andre sin giorde 
försträckninger hos H. K. M:t i all underdånigheet anhålle. För- 
seendes migh till M. K. B. att han honom all gunstigh befor- 
dringh bevijsandes varder, på dett att hann må derigenom för- 
orsakett vare, att göre videre försträckninger, der så framdeles 
behöfves känn. Dette jagh min käre broder brodervenligenn 
icke hafver kunnett underlate. Befalandes etc. Aff Rijga* den 
8 Marti j åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



*) Ett annat bref i detta ärende, i hof^udsaken lika, är dat. d. 18 
Mars 8. å. Men deri står, r. 5 rågh i st. f. spannemål, och hans andre >leff- 
reringar, som han nti commiss giordt hafyer» sftgas belöpa sig till vid pass 
14,500 daler». 



Digitized by VjOOQIC 



197 



98. Biga den 26 Mars 1628. 

Meddelar de från Polska riksdagen genom en utskickad inhemtade underrät- 
telser; förestående nya underhandlingar; tillståndet i Riga ger icke an- 
ledning till farhågor; de båda borgmästarne Ram och Ulrich äro fördel- 
aktigt stämda. 

Välborne här Gantzlär, etc. Kan jagh min kiere broder her- 
medh brodervenligenn icke förhålle, at seden som jagh Hans 
Kon. Maij:tt sä vell som min kiere broder den 7 uthi denne 
roånadenn tilskreff, ähr her intedt något annet förefallet, nthan 
allenest at för två dager sedenn är Andreas Nederlandh ifrån 
Rijkzdagenn som uthi Warsow hållenn är, hijtt ankommen, hvil- 
kenn min kiere broder och jagh derhädan afferdigede; den samme 
hafver alt ifrån begynnelssen på Rijkzdagenn och till dess ut- 
gångh sigh der förhållit, och nu i torssdagz tre vekur sedann 
der ifrån förrest, hvadh som han der förnummit hafver, varder 
min kiere broder aff innelychte relation*) förnimmandes, och 
såsom migh tyckes håller jagh denne hans berettelsse vare san- 
ningen lijchmätigh, effter man och uthur Curlandh fast lijch- 
mätige tijdender sportt hafver; ty Doctor Drellingh haffver sin 
broder her uthi stadenn tilskriffvitt, at på Rijkzdagen haffver 
intedt synnerliget kunnet bliffVe förrettet, effter Pålackerne in- 
gen viss fredh medh Turken haffve, och aldenstundh dhe uthi 
de Svenske sacker icke haff've någet fruchtbarligett beslutedt, 
uthan opskuffVet sådant till en videre tractat, till at förnimma 
om dhe uthi samme tractat något fruchtsampt utrette kunne; 
hvadh och icke, vele dhe en annen Rijkzdagh ut8kriff've, på 
hvilkenn dhe seden vele sigh fuUkombligenn resolvere, medh 
hvadh macht dhe deres Konungh bistå och deres skadhe igen 
uth-hvetie må, eraedenn dhe nu såden resolution taget och ter- 
minen till sama tractat (effter hans berettelsse) till den 14 Junij 
satt haffve; ähr ingen tviffvellsmhåll, att dhe medh det förste 
migh der om fuUer varde tilkienne gifvendes, på hvilket jagh 
uthi sådant faall intett annat veet at svare, uthen at jagh Hanss 
Kon. Maij:tt sådant medh en hastigh påsth vill tilkienna giff^ve. 
Men effter dhe uthan tviff'vell varde opå samme sammonkompst 



*) Bilagan, som upptager 5 sidor i folio, har följande titel: Was Anno 
1623 in Polen zu Warsow auff dem gehabtenem Reichstage vorgelauflfen, in- 
sonderheit aber, das wegen des TUrckischen unfrieden gahr nlchts gewisses 
hfttt geschlossen werden können. 



Digitized by VjOOQIC 



198 

härdt urgera, och opä dess utgängh meste sacker väll henger, 
vill fuUer aff nöden vare at Hans Kon. Maij:tt sigh tidigt der 
opå resolverer och berådslår huru vidt Hans Kon. Maij:tt någodh 
i saken cedera vill, och der min kiere broder medh någre andre 
godhe herrer och män till samme tractat kan bliffve förordnat, 
tvifl9[er jagh intedt, att min kiere broder nogsampt är veterliget, 
hvadh for requisita der till vele aff nöden vare, så vell uthi con- 
ditionspunchterne till tractaten, såsom och ti il omkostnadt som 
deropå ghå känn, på det att man någott när må kunne vare dem 
lijchmätighe, och at dhe som dertill deputerede bliffve, icke 
måghe altidh spendere utaff dheres egett, som uthi seneste trac- 
tationen mast skedde. Doch såghe jagh för min perssonn helst, 
at jagh medh sådan commission måtte förskont bliffve, helst om 
min kiere broder icke skulle vare derhoss. 

Hvadh nu elliest denne staten vedkommer, så är her alt 
stille verch, och låter sigh så vell Rådet såsom borgerskapet in- 
tedt annet förmerckie, ähn att dhe medh dette regementett vell 
tilfridz ähre, helst effter dhe nu någon liten handell i vinter 
hafft haffve, hafvendes alle eet synncrliget ögha på den tilstun- 
dende tractaten. Krigzfolcket ähr och ännu (dess Gudi skee 
loff) effter nest öffverskickadhe ruller temmeligh vedh helsseo, 
Gudh verdigest än videre sin nådh förläne. 

Och aldenstundh jagh hafver tre åtskillige perssoner för nå- 
gon tijdh seden till Warsow utskickett, hvilke jagh och dage- 
ligen igen förven ter, förmoder jagh fördenskuldh, at dhe än 
meere particularia medh sigh bringendes varde. Men dette haf- 
ver jagh Hans Kon. Maij:tt sä vell som min kiere broder nu 
uthi förstonne velet tilkienne giffve. Så snart jagh någott annet 
vist förnimme kan, skall jagh Hans Kon. Maij:tt så vell som min 
kiere broder sådant strax advisera. Brodervenligen begärandes, 
at min kiere broder vill vare obesväret migh veta låtha hvadh 
som der uthi rijcket höres och förefalle känn. Befaller min 
kiere broder etc. Aff Rijgha denn 25 Martij åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskanslereos anteckning: Praesent. 1 Vesteråhrs den 3 Maij anno 16S3. 



Digitized by VjOOQIC 



199 

Postscriptom å ett särskildt ark*). 

Välborne herre käre bror. Näst all välmoghs flitige lyck- 
önskan och min broderlige tiensts tilbiudelse låter jagh min 
K. B. vanligen förnimma, att jagh efter vårtt siste aftall nu 
sender denne min opvachtara Gertt Munduss medh de tidhen- 
der som jagh haffver bekommitt ifron Rick[s]dagen till Hanss 
Kon. Maij:tt på dett han genom den occasionen mä och kunne 
befordra sin egen particular säck hoss Hanss Kon. Maij:tt. Beder 
fördenskuldh ännu sosom tilförende min K. B. att han sä vall 
för hanss troghne tienst sosom och för min skuldh vill late ho- 
nom vara sigh till thett beste befalledh, att den fntige karlen 
må kunne komme till dett han för Gudh är berett[ig]adh till- 
Hvadh min K. B. honom häri varder bevisa vill jagh holla så 
kärtt sosom dett migh sielff vare vederfaredh, och skall i alle före- 
fallande legenheter [migh] beflita, sådantt om min K. B. igen att 
förskylla. Hvadh nu vår stat här vidh kommer, så är den (Gudhi 
tess loff) temligh godh och efter dett settett som min bror den 
här lefde; ty vårc granner hafve althertill holledh godh nabo- 
skap, och sosom alle kunskaper lydha, önska de, så väll i Polen 
eosom Lettowen fredh. Jagh tror och väll att deress olegenhett 
dem därtill tvingar, efter hoss dem så dyr tidh ähr, och de sigh 
för Turcken befara, att han dem i sommer skall vist igen öfver- 
falla, efter han uthan nogon viss resolution deress sendebudh sä 
lenge oppeholler, så snartt jagh raehre beskc af mine uthskic- 
kadhe bekommer, skall jagh oförsumeligh dem min K. B. comu- 
nisera. Om denne stads inbyggiare, kan jagh intedh annadh 
skrifva än att de Stella sigh alle sosom att dem detta regemen- 
tedh väll behagar, i synnerhett leter Bor[g]m estaren Ram och 
Ulrick sigh förmerkia att de äre Hanss Kon. Maij:tt synnerlige 
troghne, och att dhe aldrigh tenckia att gifve sigh under nogodh 
annedh regemente. Hafver och fördenskuldh synnerligh Ram 
migh beditt, att jagh hoss min B. på han[s] veghne vill påminnelse 
göra om Wichterpall, att min K. B. honom ville därtill förhielpa, 
att Hanss Kon. Maij:tt honom därmedh ville beneficera, förplich- 
tandes sigh att han och hanss barn aldrigh skole vicka ifron 
Sveriess crona. Hvarföre beder jagh min K. B. att han medh 
legenhett sådantt hoss Hanss Kon. Maij:tt ville ihughkomma; ty 

*) SåTäl papperets format, emot vanan skäret, som vecken samt hand- 
stilen stamma likasom Innehållet med det föregående. 



Digitized by VjOOQIC 



200 

äDdoch man inte kan see dem i hiertadh, eller aldeless försäkra 
sigh pä deress tilbiudelser, doch leckvell tyckese migh icke orä- 
dhelichtt; att Hanss Kon. Maij:tt denne Bormestaren Ram här- 
medh beneficerade, efter han där egenom sä höchtt blefve för- 
obligeradh, att han int[e] letteligen skulle lata movera sigh till 
nogen förand ringh, och om han blifver trogen, ähr här inte att 
befara sigh, efter de fömemsta ähre af hanss parti; Ulrick haff- 
ver alredhe fulle så myckedh, att han neppeligen sigh så myc- 
kedh på en annan ortt förmodher, uthan skall altidh därefter 
trachta att han dett må vidhar[e] sigh försäkra. Jagh tror och att 
Hanss Kon. Maij:tt på ingen betre skall kunne någodh anvenda 
i den måtte än som på desse bodhe; ty om de blifve stadhige 
och troghne, kunne de letteligen pro6tera så myckedh vår statt 
som dett kan vara vertt, hvadh och icke, så får Hanss Maijstett 
sin godz där igen, altidh så godh om icke bätre. Till dett sista 
kan jagh och icke underlota att bedia min K. B. om mine eghne 
sacker, om hvilke jagh min K. B. tilförende haffver tilskrefvedh 
(icke tviflendess att han jo alredhe min breff bekommedh haff- 
ver) att jagh därpå må medh förste bekomma Hanss Kon. Maij:tt9 
nädhiga resolution ; uthi hvadh måtte jagh kan tiena min K. B. 
igen, skall han altidh finna migh mehr än villigh. Befaller här- 
medh och altidh min K. B. samptt hanss käre husfru och vord- 
nadhe (dem han alle på mine veghne fliteligen helse ville) Gudh 
den allerhögste till mycken lycke och välferdh. Begerendess 
min kere bror ville altidh hoUe migh 

för sin trogen och tienstvilHgh 
bror och vän 

Jacobus De La Gardie m. p. 



99. Biga den 19 April 1628*). 

LycköDskar till hemresan frän Finnland. Farsoten aftager, men dyrhet på 
spannemäl fortfar; nyheter från Pohlen och Turkiet; emedan E. Sigis- 
mnnd låtit vid Danzig bygga en hop platta skärbåtar, är nödigt, att 
borgame i Riga fä några hundra furuplankor för att låta bygga de 
galejor, Konungen af dem begärt. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här- 
medh brodervenligen icke förhålle, att min käre broders schriflf- 

*) Det buf^udsakliga innehållet finnes åter infördt i ett nytt bref af d. 
22 April, hvari säges, att som han tviflade, att hans utskickade kunde komma 
så snart fram öfver land, sänder han det nya brefvet sjöledes. 



Digitized by VjOOQIC 



201 

▼else är migh i desse dagar tillhånde kommen, hvaruttafi' jagb 
aff hiertett fast gärne förnummitt haffver, att Gudh den aldra- 
högste Dådeligen haflFver min käre broder till sine godz udi 
Finlandh medh helse och sundheet förhulpett. Och efter min 
käre brodher udi samma sin skriffvelse förmäler, att hann då 
haflfver achtett att begifve sigh derifrån åth Sverigie, öndskar 
jagh fördenschuldh troligen, att Gudh den Aldrahögste än videre 
nådeligen ville min käre broder för all skade och farlighet be- 
vare och till sine medh helse och behållen reese förhielpe. 

Hvadh vår stat och lägenhet här udi landet vidkommer, så 
är den ännu (Gudi dess l&ff) udi temmeligh godh esse, ty siuk- 
domenn som iblandh krigzfolkett grasseret haffver, begynner nu 
någorlunda ophöre, så att uttaff dhem icke så mykitt som til- 
förenne döö, ändogh fuUer een godh deell uttaflF dhem förleden 
vinter are döde bleffne, eifter såsom min käre broder aff dett 
nttogh som jagh näst min schriffvelse senest M. K. B. tillsände 
videre haffver till att see och förnimme. Opå proviant som då 
udi förrådh var, sände jagh och min käre broder eett vist för- 
slagh, huru vidt sådantt tillräckie känn. Och effter här inthet 
meere spannemåll än till denne månaden öfver är och här udi 
staden elliest inthett stortt udi förrådh finnes, aldenstundh hijtt 
ingen synnerligh tillföringh udi spannemåll förleden vintres iffrån 
Littowen och Curlandh scheddh är, effter spannemålen dher hos 
dem skräckeligh dyr vare skall, vill fördenskuldh högeligen aff 
nöden vare, att min käre broder vill hoos H. K. M:t derom solli- 
citere, att man må deriffrån i tijdh medh penningar, spannemåll och 
proviantt undsatt blifve, på dett att befestningerne icke mage för 
mangell opå krigzfolkzens oppehälle udi någon fara steltte blifve. 

Anlangandes kundskaper, så är nu här altt stille värch utan 
allenest, att två uttaff mine uttskickade äre iffrån Rijkzdagen 
som udi Warsaw hållen är hijt ankompne, den ene för sex da- 
gar sedan och den andre i går, hvilkes berättelse nästan öfver- 
eens kommer medh den förrige relationen, som jagh min käre 
broder för någon tidh sedan tillsände, undantagandes att dhe 
vete någre particularia derhos berätte, och i synnerheet att Tur- 
kiske Keijsaren skall åtter vare ombracht, och een annen, nemb- 
ligen den förrige Keijsarens son eller frände, som fången varit 
hafver, udi hans stadh udi regementet satt, effter såsom min 
kåre broder aff medfölgiende deres berättelser*), videre hufver 

*) Bilagan upptager SS', Bida och börjar med: >VerEeichDii88e was Anno 
1628 sa Warsow aaff*m Reichstage ist Yorgelanffen uDd tractiret wordeo», der- 



Digitized by VjOOQIC 



202 

till att see och förnimine. EUiest är och för tre dagar sedan 
een HoUändsch köpman ifrån Warsow hijt ankommen, som een 
tijdh långh här udi stadenn handlatt hafver, och är een argh 
Papist och Jesovit; denn samme haffver och dett måst tillstå 
(ändogh han håller sine saker mechte hembligtt hos sigh) att 
dhe tidender om Turkiske Eeijsarens aifsettningh och dhe På- 
lers sänningebodz arresteringh skole så udi sanningen vare, och 
att han sådane tidender så väll udi Warsow som Willen sport 
hafver. EflFter och udi aviserne derom förmäles, synes dett fal- 
ler lijkmättigtt vare, så snartt jagh framdeles någott vist för- 
nimma kan, skall jagh min käre broder sådant strax förständige 
och tillkenne gifve, brodervenligen begärendes, att när Gudh 
min käre broder medh helsan till H. £. Af :t förhielper, dett han 
alle saker, derom jagh honom tillförenne tillskrifvit hafver, vill 
late vare sigh till dett bes te befalett, och så väll på mine par- 
ticularia (derom jagh min käre broder bedit hafver) såsom och 
hvadh som hijt till denne landzortten vill behöfves, på dett beste 
sättet befordre, och migh medh förste derom all beskedh vette 
lathe. Jagh skall gerne tiene min käre broder igen, udi altt 
hvadh jagh veet, att honom kan vare till villie och någon be- 
hageligh tienst. Befalandes min käre broder etc, Aff Rijga 
denn 19 Aprilis åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscriptum på löst blad. 

Välborne her Cantzler käre broder och tillförseendes syn- 
nerlige gode venn. Kan jagh min käre broder här medh bro- 
dervenligen icke förhålle, att effter här fuller behöfves någre 
hundrade tolffter sågbräder, kalk, jämn och spijk till att repa- 
rere byggningerne så väll udi skantzen som här på slättet, på 
dett att folkett mage medh deste bättre commoditet locerede 
och framdeles för siukdomar och andre incommoditeter conser- 
verede bliffve, hvarföre begärer jagh brodervenligen, att min 
käre broder vill vare obesvärett hos H. Kon. Maij:tt derom att 
sollicitere, att man må dermedh i tijdh undsatt blifve. Udilijka 
måtto begärer jagh och brodervenligen att min käre broder vill 
hos H. K. M:t anhålle, att Bårgmestare och Rådh här udi staden 



efter en samling tidaingsnotlser och slatllgen ett K. Slgismands T&rfnings- 
patent för Jakob Bntler af d. 9 Jan. 1628. Finnes ook i brefyet af d. 22. 



Digitized by VjOOQIC 



203 

måtte bekomme nägre hundrade furu plancker till att late byggie 
dhe galeijer som H. K. M:t nådigest af dem begäret hafver, 
hvilke sannerligen bär högeligen aff nöden äre, aldenstundh man 
ifrån Dantzich visse tidender bekommit hafver, att Konungen i 
Pålen hafver latett byggie een hop platte skärebåter (derom jagh 
min kåre broder allerede tilförende tilschrifvitt hafver) och kan 
till eventyrs hafve eett lättfärdigt anslagh förhänder, ettdere till 
att förraska skantzen här i ämminnett eller och på andre ortter 
att infalle, hvilket man medh samme galeijer bäst förhindre och 
förekomme kan, der dhe aigh udi så måtto någott företoge. 
Tvifler fördenschuldh inthett, att min käre broder derom hos H. 
K. M:t anhållendes varder, att dhe m&ge med samme planker 
med thet allerförste undsatte bliifve, ty H. E. M:t (effter såsom 
min käre broder nogsampt vitterligitt är) deropå udi denne tidz 
lägenheet macht ligger. Dette jagh min käre B. brodervenligen 
icke hafver kunnet underlate. Befalandes M. K. B. Gudh Alz- 
mechtigh till långhvarigh vällmåge. Datum ut in literis. 



100. Biga den 80 April 1623. 

Underhaodling är begärd af Farst Radsivi], genom coramissarier utsedda af 
Polska riksdagen, men h vilka icke namngifvits, likasom ej heller upp- 
drag af K. Sigismund omtalas. Underrättelser från Poblen äro inhem- 
tade och meddelas, ehuru stridiga och osäkra; för ändamålet behöfs ett 
årligt anslag. 

Välborne her Cantzler etc. Der hos känn jagh min käre 
broder brodervenligen icke förhålle, att*) sedan som jagh H. K. 
M:t och min käre broder den 19 Aprilis med Leutnampten An- 
ders Person tillschreff, och dhe kundskaper som jagh då iffrån 
Pålen medh min uttskickade bekom mitt hadhe, H. K. M:t och 
min käre broder tillsände, ankom een påst iffrån Raziwill medh 
hans schriffvelse migh tillskriffvitt, hvarutaff, så väll såsom uttaff 
mitt svar, som jagh honom deropå gifvitt haffver, jagh een utt- 

*) I ställe för de följande 16 raderna läses uti ett annat bref af samma 
dag: > efter dette skepet medh sitt uth- och in-lastande haffver måsth 
>Bigh någorlunda här dvälgias, äre mine breff, som jagh först till H. Kon, 
>Maj:tt och min Broder skrifvit haffver, så länge bär oppeholdne vordne. 
>nthi medlertijdh är hijt ankommen een päst ifrån Radsivil medh hans skriff- 
>vel8e till migh, der uthi han tillkennegiffver . . . ete. Det är i öfrigt af 
Munma innehåll, utom i afseende på Ulricbs relation. 



Digitized by VjOOQIC 



204 

copia, näst dhe tidender som jagh sedermere iiTrån Pålen genom 
min uttskickade och elliest uttaff reesande man bekommitt haff- 
ver H. K. M:t på eett skep medh Biörn Bångh i all underdånig- 
heet tilskickett haffver, men eflFter jagh eendeels migh befharer, 
att samme skep icke kan så snart för mootveder, som till even- 
tyrs uågott länge oppåstå kan, fortkomme, haffver jagh förden- 
schuldh denne påstenn öfver landh till H. K. M:t affärdiget, på 
dett att hvilkendere aff samme mine påster snarare forttkomme 
kan, H. K. M:t och min B. mage då see, hvadh tidender här 
förefalne äre och huru såsom Raziwill udi sin skriffvelse tillkenne 
giffver, att någre Commissarier äre uttaff Ständeme udi Pålen 
(leputerede till att tractere om Lijfläandh medh dhe Svenske 
Commissarier, och derföre begäre aff migh vette nampn på dem 
som der till kune deputerede vara, på dett att dhe sedan sigh 
emillan måtte kune föreene om tijden, stelle och ortten, såsom 
och hvadh comitat hvar och een skall medh sigh haffve, effter 
såsom hans formalia sådantt förmäle och min käre broder uttaff* 
uttcopian som jagh H. K. M:t här hos tillskicker videre förnim- 
mandes varder, hvaropå jagh honom inthet annett haffver kun- 
nett svare, änn att H. K. M:t min Allernådigeste Konungh och 
herre ännu inge Commissarier dertill deputeret haffver, effter 
mann härtill inthett haffver vist, om dhe videre någonn tractat 
begäre. Derföre ville jagh nu denne hans begärann H. K. M:t 
i all underdånigheet tilkenne gifve, icke tvifflandes att H. Kon. 
Mayitt medh thett allerförste sigh deropå så förklarandes varder, 
att man der aff H. K. M:tz fredelskande gemöte, så väll nu så- 
som offta tillförenne spörgie och förnimme må. Och ändogh 
jagh fuUer hade kunnet förebrå honom udi samme min schriff- 
velse, att han så udi generalibus terminis sitt breffsteltt haffver, 
udi dett att han hvarken nampngiffver dhe Commissarier som 
dertill deputerede äre, mykitt mindre förmäler, att dhe någon 
autoritet aff deres Konungh haffve, eij heller ihoghkomme[r] H. 
Kon. M:tz personn, medh hvilken dhe tractere ville, så hafver 
jagh dogh lijkväll dett altt velett förbij gå, till dess att jagh H. 
K. M:t nådige resolution och meeningh deropå bekommer, och 
honom allennest generaliter deropå svarett, effter såsom min 
käre broder aff bemelte uttcopia videre haffver till att see, för- 
modendes att H. K. M:t nådigest sådant sigh behage låter. Vi- 
dere hvadh nu deres stat udi Pålen vidkommer, och hvadh tiden- 
der man sedermere deriffrån bekommitt hafver, så väll uttaff ått- 
skillige personer som jagh på kundskap dijt hafft haffver, såsom 



Digitized by VjOOQIC 



205 

och uttaff dem som här, ifixånn Curlandh och andre ortter aff och 
ann reest hafve, sänder jagh här hos H. K. M:t och min k. bro- 
der tillhånde, ändogh dhe fast eendeels åttskillige och contrari 
emot hvarandre are, dogh lijkväll hafiVer jagh sädane som jagh 
bekommitt hafver H. K. M:t och min k. broder velatt tillkenne 
giffve, på dett att dhe mage kune der aff judicere, hvadh san- 
ningen lijkest kan vare, och sakerne der effter dirigere, ty nägre 
Ijde, att dhe HögPäler sä väll som dhe Littower alle eenhelli- 
gen haifve pä Rijkzdagei^ anhällitt hos Konungen, att han skulle 
göre fredh medh H. K. M:t vår Allernådigeste Konungh och 
herre, och derföre inthett haffve velett någon contribution be- 
vilgie; dhe samme berätte och att Turkiske Keijsaren skall ätter 
vare ombracht, och dhe Pålenske sänningebudh skole udi Tur- 
kijt fiingzligen anhäldne vare, förmenendes, att ingen fred emil- 
lan Turken och Pålackerne skall kune blifFve, utann att Turkenn 
åtter medh machtt vill infalle udi Pålen. Andre och i synner- 
heet en Fransösk köpman, som jagh hafiver pä kundskap till War- 
sow sändt, berätte deremoot contrarium, att nägre [de] förnempste 
biskoper och woiwoder udi HöghPälen skole haflFve tillsagtt 
konungen i Pålen all biståndh och assistens, om dhe icke kune 
på denne här tractaten deres begären nåå, och i synnerheet 
Rijga stadz restitution. Derhos säger han, så väll som någre 
andre, att fredenn medh Turken skall vare besluten, och att 
sänningebuden skole vare igen ankompne på gräntzen udi Podo- 
lienn, då han iffrån Warsow förreste. Hvadh härutaff' nu udi 
sanningh kan vare, varder tiden medgifvandes, dogh tyckes migh 
fuller lijkest vare och stemma mast der medh öfvereens, att in- 
gen viss fredh ännu skall vare medh Turken, och att dhe På- 
lenske Sänningebudh inthet ännu äre tilbaker igenkompne, hvil- 
kett och een Hertigens aflF Curlandz Secreterare förtroligen vij» 
hafver berättet bårgmestere Ulrich medh een hop andre parti- 
cnlaria som på Rijkzdagen förlupne äre, hvilke jagh, effter så- 
som bårgmesteren Ulrich migh dem communiceret haffver, här 
hos H. K. M:t i all underdånigheet tillsänder. Hvadh för tiden- 
der jagh framdeles deriffrån förnimma kan, skall jagh oförsume- 
Hgen H. K. M:t och min k. broder vette late, effter jagh åter 
på nytt någre dijt uttsändt hafver, och effter det, käre broder, att 
till sädane kundschaper penninger behöfves, och dertill aff H. 
K. M:t alz intett förordnett är, hvarföre beder jagh min käre 
broder venligenn, att han ville så läge, att H. K. M:t åhrligenn 
1000 daler eller så mykitt H. K. M:t nådigest täckes, dertill för- 



Digitized by VjOOQIC 



206 

ordne låter, på dett att man deste bettre sigh derom vinleggie 
känn, effter deropå ingen ringe machtt ligger, såsom min käre 
B. utan min påminnelsse nogsamptt vitterligitt är. Dette jagh 
min käre broder udi een hast brodervenligen icke hafver kun- 
nett underlate. Betalandes M. K. B. etc. Åff Rijga denn 30 
Aprilis åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p 

Postscriptam på ett löst blad, hörande till det andra exemplaret. 

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendes syn- 
nerlige gode venn. Åndogh jagh hade förmeentt Bårgmesterens 
Ulrichz relation min käre B. at tillsände, effter såsom udi min 
medfölgiende schrifvelsse förmäles. Lijkväll effter jagh dogh 
icke tvifler att min K. B. dess innehåldh nogsamptt af K. M:tt 
min Allernådigeste Konungh och herre förnimmandes varder, 
haffver jagh fördenschuldh samme relation H. K. M:t i all un- 
derdånighet tillsändt. Befalandes min käre broder Gudh Alz- 
mechtigh till all lyckeligh vällmåge. Datum ut in literis. 



101. Egenhändigt. Biga den 1 Maj 1623. 

Den erbjudna underhandlingen från Polsk sida är icke mycket att bygga på, 
utan är det snarare att vänta oförmodadt anfall, och särdeles angeläget 
att sä väl Riga som skansen vid DUnas mynning äro väl försedda med 
proviant, hvarföre han ock lofvat magistraten fä öfvertaga den spanne- 
mål, som han har liggande i Nyen, om det af Konungen tillätes. 

Välborne her Cantzler broder och synnerlige tilförlåtne godhe 
vän. Näst all välmoghs lyckönskan och min brodervenlige tiensts 
tilbiudelse. Kan jagh icke underlå[ta] min K. B. mitt ringa ju- 
ditium och meningh om denne tilstundande tractatt att tilkenne 
gifve, efter jagh uthaff alle kunskapper, så myckedh förnuna- 
medh, att Konungen i Polen inte nu mehr till någre godhe me- 
dell skall benegen vara än som tillförende; och att senatorerna 
och stendema i Polen icke heller ville tractera medh Hanss 
Kon. Maijttt vår nådigste Konungh och herre, uthan såsom de i 
iiordh tilbodhe, ville de allenest handla medh Ricksens Rådh 



Digitized by CjOOQIC 



207 

och Stenderna i Sverie. Däraf kan jagh inte see att någodh 
gått i hufvusacken kan vara att förventn, uthan där deress sacker 
och olegenhett dem därtill tvingar, tror jagh väll att de än vi- 
dhare ekole ville prolongera dett förrige stiletondett på någen 
kortt tidb, om Hauss Kon. Maij:tt dett sä teckess, hvilkedh om 
dett 088 kan vara nyttichtt eller ej, varder Hanss Kon. M:tt af 
sine eghne sackers tiUtondh och legenhett best veta att judi- 
cera. Eliest kan denne tractaten fulle tiena och nytta oss däri 
ttt man ännu mehr och mehr vår säck hoss Polackerna må justi- 
ficera och förklara, och dem emått deress konungh opreta. Ty 
sannerligh den siste tractaten haffver alredhe så myckedh aff 
sigh fött, sosom man aflF alle orter förnimmer, att monge Konun- 
gens i Polens undersotaress hierta, äre emott honom koldhe 
vordh[n]e och där de ännu ytermera förnumme, att Hans Kon. Mayrtt 
dem än vidhare så billige conditioner proponerer, tror jagh vist 
att de skole tenckia till sådanne medhell, därigenom de deress 
besverligheter, som deress ricke nu uthi svefver mage afskafia, 
fast dett och än skole ske medh Konungens i Polenss och alle 
hanss anhanghs skadha och despect. H vårföre önskar jagh aff 
hiertatt, att om H. Kon. May.tt nogen vidhare tractat medh dem 
vill ingå, att min K. B. och för sin person må där till brukadh 
blifVa, efter honom nu icke allenest är deress humor bekendh, 
uthan jagh och icke vett någen i vår stat som dem dett så väll 
till gemött skulle kunne före, helst opå dett Latinske tunge- 
raoledh, hvilkedh man hoss dem brucka måste. Åhr och väll 
tilltrondess att de synnerlige lerde och förnemme uthaff deress 
Senat därtill deputerandes varde. Ratzewill tror jagh nepligh 
låter sigh mehra brucka där till, efter honom en stor despect 
uthaff Konungen i Polen opå Ricksdagen vederfaren är, sosom 
min K. B. aff den berettelsen som Hertigens i Curlandz Secre- 
terare haffver giortt Bor[g]me8taren Ulrich haffver till att see. 
Eliest hvadh de kunskapper vedhkommer som jagh uthur Polen 
haffver bekom mitt, achter jagh dem fulle vara för sannest som 
förmäle att ingen fredh skall vara medh Turcken, efter man inte 
förnimmer att någen skall hafve seett den Polske Sendebudett 
vara igen kommen, uthan dett de sielff sigh emellen dett så uth- 
spridha. 

Doch måste man icke därföre blifva alt för säcker, uthan 
år höchtt aff nödhen att H. Kon. Maijrtt haffver godh achtt på 
sine sacker, och i tidh låter väll försöria denne orten, så väll 
som alle andre befestninger här i landett. I synnerhett måste 



Digitized by VjOOQIC 



208 

skantzen här i åinyne och denne stadhen provianterea ifron 
September till September, pä dett att icke fienden må en gonge 
i olegligh tidh oss anfalla, då vi hitt ingen unsetningh uthan 
allsomstörste besver och fara göra kunde, eller och råka sådan 
legenhett som nu är, att man icke en daler penninger eller en 
tunna spanmåll i förrådh haifver, hvarken i skantzen eller här, 
unnentagendess hvadh i dagh på Maij månan uthgifs. Därföre 
tvifler jagh inte att min K. 6. varder sådantt någhsamptt H. 
Kon. Maij:tt till gemött föra, och förhielpa att därpå må tidigh 
förordningh görass. Här i staden är och bara litedh spanmåll i 
förrodh, sosom min bror varder af Bormestarenss breff till H. 
Kon. Mayrtt förnimma; därföre hafve Bormestarna och Rodett 
medh deress elderman medh migh taltt, att jagh ville att de 
kunde bekomma den spanmåll som jagh i höstas solde ått min 
verdh och Reinholtt Dreijer samptt hvadh jagh än kunde där 
hafva osoltt. På hvilke deress begeren jagh haffver förmått så 
väll Reinholtt Dreijer så väll(!) sosom min verdh därtill, att de 
samma spanmåll dem för en billig priss hafve oplatidh. och dem 
och tilsachtt för samma köp dett ringa jagh ännu där haffver. 
Men efter de inte veta att bekomma samma spanmåll dedhen 
uthan medh fremmande skep, hafver jagh fulle haftt betenc- 
kiande dem att tillstedhia någre fremmende skep att ditt senda, 
för dett mandatedh H. Kon. Maij:tt haffver publicera latidh, doch 
efter dett föress hitt till H. Kon. M:tts egen stadh, och deregenom 
dan ne stadhen inte litedh blifver på alle nödhfall försäkradh, 
tror jagh aldrigh att Hanss Kon. Maij:tt dett sigh kan lata mia- 
haga, helst efter och Bormestare och Rodh här, icke ville hop- 
pes att H. Kon. May:tt skole hafve mentt dem där medh eller 
nogre aff sine eghne stedher, uthan all fremmande köphandell. 
Hvar nu H. Kon. M:tt öfver all tillförsichtt skulle taga sådantt 
till mistyckes eller onåder, beder jagh min K. B. att han migh 
häri håss H. K. M:tt ville till dett beste unskylla, ty jagh tager 
Gudh till vetne att jagh dett mest haffver giortt för Hans Kon. 
M:ts beste, och att på alle förefallonde legenheter här måtte i 
stadhen vara någodh i förrodh, på dett att om nödhen trenghde 
man då, etter genom lohn eller andre medell dett aff dem igen 
bekomma kunde. Hoppes därför, att H. Kon. M:tt därmedh nå- 
digst till fredz ähr, på hvilken hendelse jagh haffver genom min 
skrifvelse begeradh aff H. Kon. M:tt ett breff till StothoUaren på 
Nöteborch att han samme skep må oraålestera[de] passera lata, om 
hvilke breff jagh beder min K. B. ville migh behielpeligh vara. 



Digitized by VjOOQIC 



209 

att dett medh en hastigb pöste mo8te(!) sendass till Nyhn 
eller hitt till migh. Om de andre nötorfter som hitt behöfvess, 
som ähr jerhn, spick, kalck, sogebreder och furuplancker, till 
att lata byggia galleijer medh som kunne brukass här i ström- 
men, samptt och hvadh jagh i min privat sacker beditt min E. 
B. om, och honom därom tilförende tilskrifvedh, beder jagh ännu 
ganska fliteligen att han ville vara obesveradh att befordra hoss 
H. Kon. M:tt, att jagh därpå må medh dett första få godh beske, 
jagh skall altidh gärna tiena min K. B. igen i hvadh måtte jagh 
kan. BeiTallendess honom samptt hanss käre husfru och vordh- 
nader (dem han alle på mine och min hustrus veghne kärligen 
helsa ville) Gudh den allerhögste till mycken lycko och väl- 
fcrdh, aff hierta önskandess, att den barmhertige Gudh ville 
eder och alle andre vore godhe venner i den farlige och svore hef- 
tige tidhen och siuckdomen nådheligen bevara, och hielpa oss medh 
helse och gledhie tillsammens igen. Aff Riga den 1 Maij a:o 1623. 
Din trogen och tienstvillige bror och vän 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Välborne her Cantzler K. B. Borgemestaren Ram haffver af 
migh fliteligen begeradh, att jagh ville min bror om hanss säck 
tienstligen påminna, att han ville efter sitt godhe lyfte befordra 
hanss säck hoss H. K. M:tt att han Wichterpall hoff gekomme [o: be- 
komme] måtte, han tilbiuder sigh medh all trohett sodantt att för- 
tieaa. Jagh för min person achter att Hanss K. M:tt skall genom 
sodanna beneflcier emott honom och Ulrich mehr befeste och för- 
säkre sigh denne stadhen än genom nogre fnner soldater, än- 
doch de måste och vare derhoss. Tror visserligh min K. B. 
låter denne hanss begeren [utan] min intercession statt finne. 
Jagh skall gärne göra hvadh honom behagelichtt är. Valc. 



102. Biga den 12 Maj 1623. 

Förord för D:r Fredrik Hirtelmann i en rättegängssak ; för D:r Stopii arf- 
▼ingår att återfå ett gods, som bllfvit doneradt till öfversten Johan 
Hindersson (Reater), och för Sekreteraren Bernhard Helfrlch att behålla 
sitt underhåll i Finnland oafkortadt. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh minn käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle, at effter denne rättegångz 

Axd Oxenåtiema II: 5. 14 



Digitized by VjOOQIC 



210 

och commissionfl sak, som H. Kod. Maijrit nådigeat bafiFirer på- 
budett här udi verkett att atelles, är för någon tijdh sedann till 
ändskap kommen, hvarföre medan Doctor Fredrich Hirtellmann 
bafyer ärnett för aine egne privat saker H. Kon. M:t i all un- 
dcrdånigheet att besökie, hafver jagh fördenschuldh medh honom 
acterne som udi samme rättcgångz och commissions sakeme pas- 
serede äre, till H. Kon. Maij:tt i all underdånigheet sändt. Hvadb 
nu hvars och eens i synnerheet privilegier anlangar, varder min 
käre broder uttaff uttcopierne och extracten uttaff samme derea 
privilegier, som dhe här öfvergiffvitt och pnesenteret hafve, 
grundtligen förnimmandes. Men aldenstundh bär udi dhe judi- 
cialia och skuldz saker, åttskillige saker förefalne äre, dem man 
till H. K. M:ttz videre resolution och förklaring remitteret haff- 
ver, effter H. K. M:t udi instructionen nådigest haffver dem aigh 
reserverad och förbehåUedt, hvarföre begärer jagh broderven- 
ligen, att min käre broder vill vare obesväret hos H. K. M:t att 
anhålle, dett H. K. M:t nådigest vill sigh opå dhe punchter som 
be:te Doctor Fredrich Hirtellman medh sigh hafver förklare, på 
dett att man må deres öfverlopp som man här udi så måtto dag- 
ligen hafver, een gångh qvitt blifiVe. Härhos kan jagh min 
käre broder brodervenligen icke förhålle, att effter meerebemelte 
Doctor Fredrich Hirtellman är till sinnes såsom förberördt är» 
H. Kon. M:t om sine privatsaker i all underdånigheet att be- 
sökie, och fördenschuldh haffver uttaff migh begärett, att jagh 
hans person hos min käre broder till dett beste ihogh komme 
ville, hvilkett jagh icke hafver honom förvägre velatt, helst eff- 
ter han icke allenest udi denne här näst holdne commissions sak, 
utan och i fiordh udi caduckz sakerne hafve[r] sigh troligen och 
flijteligen bruke latett, tilbiuder sigh och vele medh synnerligh 
affection och troheet udi H. K. M:tz tienst bruke late, hvar- 
igenom han temmeligh haat och missförtroende så väll uttaff 
sine med coUeger som dhe gemeene här udi staden opå sigh 
förorsakett hafver, elliest så hafver han och i Curlandh på sin 
hustres arffskap een temmeligh skada liditt, effter såsom han 
min Käre Broder derom vidtlyffteligere berättandes varder. Hvar- 
före beder jagh min Käre Broder, att han vill honom hos H. K. 
M:t till dett beste ihogkomme och recommendere, att hans bil- 
lige postulata och petitiones mage någon stadh och rum finne, 
och udi all gunst och nåder optagne blifve. Förseendes migh 
till M. K. B. att han låter honom denne min förskrifft till gode 
åttniute; udi hvadh måtto jagh kan vare min käre broder till 



Digitized by VjOOQIC 



211 

Tillie och n&gon behageligh tienst igen, gör jagh altidh gärne, 
och han för sin person, varder sådan min käre broders gunstige 
befordringh eSier sin ytterste förmögenheet förtienendes. Dette 
jagh M. E. B. icke hafyer kunnett imderlate. Befalendes min 
käre broder ete. Brodervenligen. Aff Rijga denn 12 Maij 
åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscriptum 
på löst blad. 

Välborne her Gantzler, Broder och tillförseendes synnerlige 
gode Tenn. Jagh kan min käre Broder, brodervenligen icke för- 
hålle, att iblandh andre saker som här udi desse nästholdne 
råttegångzdagar passerede äre, hafve och S. Doctoris Stopii enkie 
och andre hans arffvingar deres documenta, skääl och bevijs opå 
Dågre godz, som dhe uttaff Predrich Byrinch för een summa 
penninger udi underpantt innehafft haffve, udi rätten inlagtt och 
prsesenteret, till hvilke godz, som man icke annorlunda hafiVer 
derutöfver judicere kunnett, dhe fuller berättigede äre, menn 
efiler H. Kon. Maij:tt udi sin nådigest giffne instruction befaler, 
att der H. K. M:tt egne donationes eller någre synnerlige dubia 
vore, då skulle man sådantt till H. K. M:tz videre resolution 
och förklaringh remittere och opskiute; hvarföre hafiVer jagh 
och dhe Commissarier som H. K. M:t till samme rättegångz sa- 
ker nådigest deputeret hafver, icke kunnett videre till saken 
göre, utan der vidh in till videre beskedh iffrån H. K. M:t blifve 
latett. Beder fördenschuldh brodervenligen, att min käre broder 
vill den fattige enkian och andre hennes medarfvinger, till sine 
godz igen förhielpe, och att Ofversten Johann Hindersson (som 
dem nu innehafiVer) må opå andre ortter udi så måtto veder- 
lagdh bliffve. Förseendes migh till min käre Broder, att han 
låter dem denne min förskrifft åttniute och är dem udi deres 
rättmättige saker till dett beste beforderlich. Udi hvadh måtto 
jagh kan vare min käre B. till villie och behageligh tienst igen, 
gör jagh altidh gerne. Datum ut in literis. 

Postscriptum 
på löst blad. 

Välborne her Cantzler käre broder och till förseendes syn- 
lige gode ven. Effter dett Secretereren Berendt Helfrichtt, ha£F- 



Digitized by CjOOQIC 



212 

ver digh derutöfver besvärett att han sitt underboldh eoin honom 
udi Finlandh deputeret är, icke kan tillfyllest uttbekommn, al- 
denstundh hans förläningz ränta skall vare högre räknet än den 
stige känn, och fördenschuldh denne min förskrifft till M. K. 
B. begäret, hvilkett jagh honom icke hafver förvägre velett, helst 
medan han här dagligen udi H. K. M:tz tienst sä väll för een 
Secreterere sfisom oppä Portorio brukett blifver. Brodervenli- 
gen begärendes att M. K. B. vill honom hos Högbe:t« H. K. 
M:t dertill förhiclpe, att han må sitt underhold udi Finlandh 
tillfyllest uttbekomme, så som och att han må för dett, att han 
här på Portorio brukett bliffver, någorlunde betenkt blifve eflFter 
såsom min K. B. aff medfölgiende hans supplicatz videre för- 
nimmandes varder*). Förseer migh till M. E. B. att han låter 
honom denne min förskrifft och sin långlige trogne tienst till 
gode åttnjute. Udi hvadh måtto jagh kan vare min E. B. till 
villie och tienst igen, gör jagh altidh geme. Befalendes M. K. 
B. Gudh Alzmechtigh till långvarigh vällmåge. Datum ut in 
literis. 



108. Biga den 26 Maj 1628. 

Förnyar sId begäran om utverkande af tillBtånd att från Nyen få föra ett 
parti råg till Biga, emedan der icke på annat sätt nödig spannemål 
kunde erhållas. 

Välborne herre, käre brodher och tillförseendes synnerlighe 
godhe venn. Nest all välfärdz lyckönndschningh och een bro- 
dhervenligh och flijtigh tackseigielsse för beviste välgemingar, 
dhem jagh medh all brodhervenligh benäghenheett och altt gått 
gerne igen förschylle vill, känn jagh M. E. B:r her medh bro- 
dhervenligenn icke förhålle, att enndoch jagh haffver åthschillige 
gångor schriffvett M. E. B:r till så väl om dhenne statens 
lägenheett, och hvadh här för tijdendher förelupne äre, szås- 
som och om någre mine privat saker, szå haffver jagh doch 
likvell altt härtill icke dett ringeste svar ifrå M. E. B:r bekom- 
mett. Och efter iblandh samma saker någre äre, som dhenne 
lanndz välfärdh ahnngår, och högdt macht opå ligger, att jagh 
dherom måtte aff H:s E. M:tt i tijdh beschedh haffva, hvarfhöre 



*) Finnes bilagd, stäld till >Fältberren oob Gubernatorn>, men p& Tyska. 



Digitized by VjOOQIC 



213 

hafiVer jagh medh denne min schriffvelsse innthett kunnatt unn- 
dherlatha dherom hoss M. K. B:r påminnelsse göra. Ellieet bliff- 
ver jagh och her themmeligh fixeratt uthaf min värdh Jacob 
Fredriche sä vell såssom Beinholdt Dreijer om dhenn rågh sås- 
som dhe uttaff migh I Nyien hafFva schole, effter dhe dhertill 
schep frachtatt haffva och dem nu inthett dijtt töra försenndha; 
ty sedhann jagh uthafF Hanns Kettler haffver bekommett uth- 
copia aff Kon. M:tz breff till Nils Hannssonn, hafver jagh inthett 
tordt någonn schep dijtt senndha, uthann dhe schepen som jagh 
uthi min nest förre schriffvelse till M. B:r om förmälte, haffver 
jagh Hane Kettler öfverlathett, på dett Hrs K. M:tt icke dher- 
igenom schulle tagha orsak att bliffva migh ogunstigh. Menn 
hvadh för profijt dett känn giffva H:s K. M:tt, att jagh dherighe- 
Dom aldeles måtte komma om min credijt och att dhenne sta- 
dhenn ingen unndhsettningh opå spanrll dedhann effter bekom- 
mer, känn M. B:r letteligen afftagha. Jagh tvifler och inthett, 
att M. B:r uthaff Borghmestarens UUrichs så vell såssom hans 
medhcollegers schriffvelsse noghsampt vardher förnimmendes, 
huru höghnödigdt samma span:ll här vohre, och om samma 
spaniU icke hijtt kommer, att här schall bliffva een themme- 
ligh dyr tijdh dher opå, efter hijtt ingenn spaniU ahnnkommer, 
hvarcken ifrån een eller annan ord t, eij heller hafva dhe sielffve 
hår någonn schep dher medh dhe span:ll ifrå anndre orthar 
heropta kunna, hvarfhöre begärer jagh, att M. B:r sådhantt ville 
H:s K. M:tt till gemöthe fhöra, att H-.s K. M:tt dett i tijdh ville 
i betenckiendhe tagha, ty om Pålackerne icke igenom dhenn(!) 
medhell, att hijtt ingenn tillförningh må komma, dhenne stadhenn 
må tvingha, håppes jagh, att hann medh våldh eller anndre 
prachtiker icke schall någott kunna uthrätta. Dher nu M. B:r 
H:8 K. M:tt kunndhe dher till beveka, att man måtte samma 
8pan:ll medh ett par skep dherifrån hijt hempta, vohrc dett 
gått, att dett kunndhe schee medh dett första, för änn somma- 
ren förlöper, och här dher opå någhonn stor dyringh bliffva 
schulle. Jagh ville fuUer M. B:r her om inthett bemödha, efter 
jagh uthaf Hanns Kettlers schriffvelsse förnimmer, att M. B:r 
uthan dett så väl om hanns såssom om min saak sigh hoss H:8 
K. M:ti noghsampt haffver bemödhett (dherfhöre jagh honom 
brodherflijtheligenn betackar). Doch lickvell efter dhenne här 
stadhenn dher opå så myckett machtt ligger, och elliest inghe 
anndre medhell är, samma spaniU hijtt att bekomma, nödges 
jagh ännu M. B:r dherom att besvära, i dhenn godhe förtroendhe 



Digitized by VjOOQIC 



214 

och håppningh, M. B:r dett i beste måtton optagher. Jagh tie- 
nar honom gerna igen, i hvadh måtto jagh känn. 

Om kundschaper her iffrån, och huru jagh efter H:6 K. M:tz 
bef halningh om alle saker här besteldt haflFver, haffver jagh vijdt- 
löftigdt schriffvett H:8 K. M:tt i undherdånigheett till, hvarfhöre 
jagh dett här nu inthett vill vijdhare repetera, efter jagh ingen 
tvifvclsmåhl bär, dett M. B:r sådantt uthaff min schrifiVelsse 
till H:8 K. M:tt förnimmendes vardher, allenest begerer brodher- 
venligenn, att M. B:r ville befordra om dhe saker hijtt schola, i 
synnerheett, att den spanrll som H:8 K. M:tt hijtt haffver för- 
ordnatt må i tijdh ahnnkomma, och att skanndzen Nymyndh må 
i tijdh medh pråffviandt försorgdh bliffva, effter jagh fdrnimmer, 
att H:8 K. M:tt vill altt folckett her efter medh penninger con- 
tentera, hvilckett fuUer så best känn vara, dher allenest ett gått 
förrådh opå span:ll måtte här nedher leggias, dher man kunndhe 
tilltagha, om någon nödh trengdhe. Dette jagh M. K. B:r icke 
haffver veladh förhålla. Befhalendes M. K. B:r her medh uthi 
Gudz nådighe beschyddh till rayckenn välmåghe brodhervenli- 
genn. Aff Righa dhenn 26 Maij 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Välborne her Cantzler käre broder. Efter 
Bormester och Rodh här i stadhen afferdiga nu Secreteraren 
Koij i deress sacker till Hanss Kon. M:tt, hafver hanss sverfader 
Bormestaren Ulrich so väll sosom han sielff begeradh att jagh 
honom hoss min K. B. ville till dett bestå recommendera. Nu 
endoch jagh väll vett att min K. B. är honom medh all gunst 
bevogen, so haffver jagh leckvell dem dett icke kunedh afslo, 
brodervenligen begerendess att han ville honom hoss Hanss Kon. 
M:tt i beste mått befordra i alle billige sacker, och att han måtte 
icke lenge blifva där ophollen. De tilbiude sigh sodan tt medh 
all tienstvillighett att förtiena, jagh skall och i licke fall gerne 
göre min K. B. till vilia i altt dett jagh kan veta honom kan 
vara behagelichtt. Vale. 



Digitized by CjOOQIC 



215 



104. Biga den 9 Juni 1828. 

Underrättelser från Pohlen meddelas, att stämningen är för fred och att K. 
Sigismnnds resa till Preussen ej har sä mycket att betyda, emedan han 
har blott 2,000 man, hrarom allt en fändrik,jiom yarit skickad till Preus- 
sen, yet att berätta. Den tillförsel af spanmål frän Nyen, hvilken han 
ämnat öfverlåta åt borgarne i Riga, hade enligt befallning blifvit instäld. 

Velborne hcr Cantzler brodher och tillförlathelige godhe 
Yän. Nest all välmfiges lyckönndschenn och min brodhervenlige 
ticDSts tilbiudelsse, lather jagh för dhenue påstenns hastige af- 
reaande schuldh all vijdtlöfftigh tnckseigeUse bestå, och giffver 
M. K. B:r hermedh tillkenna, att jagh i går medh min opvartere 
iJerdt Mundu8 hafver bekommitt H. K. M:tz så vel såssom M. 
K. B:8 åthschillige schriffvelsser, och dher uthaff iblandh anndre 
saker förnimmer, huru H:s K. M:tt vår allernådigste Konungh 
och herre, är medh hela landett i stor oprustningh, och att H. 
K. M:tt schall hafva dhe tijdender dett Konungen i Pohlen medh 
två sine söner och Drottningh schola vara kompne till Dantzigk, 
dheriffrå att villia göra een impression opå Sverigie, och att 
hann dher till schall haffva een stoor ahnntaal schep i Dantzigk 
arresterett, szåssom och 20000 mann uthi bestellningh. 

Effter nu Carl Hordz fenndrich som är een Pryss, hvilken 
jagh för 3 vekur sedhann förlåffvedhe att besökie dher sin slecht, 
opå tijman är hijtt kommen ifrå Dantzigk genom Eönn[ig]ssbergh, 
och innthett mehra änn 8 dagar är, sedhan han dheriffrå drogh, 
hvilckenn fast annars veth att berätta, och att Konungen i Pohlen 
icke schall hafve öfver 2000 man (hvilckett mest är af dettfolck 
som hann i fiordh här i Curlandh brukadhe och Gustavus Sparre 
vedh Putzigk hadhe) i bestellningh, hvarfhöre hafver jagh in- 
thett kunnatt unndherlåtha honom till H:s K. M:tt medh dette 
skepett att afferdha, helst efter han veth andre particulariteter 
H. K. M:tt att berätta, dett inthett tilltroendes är, att Konungen 
i Pohlen för stillestondetz uthgfingh sigh emot Sverigie någott 
schall företagha. Hvadh nu mitt ringha betenckiendhe är om 
dette larmett, szå tyckes migh, att Konungen i Pohlen allenest 
dett gör till att reetha vår nådigeste Konungh till att begynna 
någott, opå dett, att hann dherighenom måtte kunna vinna På- 
lackame till att göra sigh någonn assistens, ty efter hann för 
stillestonndetz schuldh directe inthett känn någott sigh före- 



Digitized by VjOOQIC 



216 

tagha, söker hann sådhanne pusser och practicker, att inngeo 
vijdhere tractat mä schec medh Polackcrne, effter hann befahrer 
sigh att Polackerne och Littowerue emot hans villia kanscfaee^ 
kunna innlåtha sigh i någonn tractat medh vår Allernädigste 
Konungh och herre. Vohre dherfhöre inthett orådheligett, att H. 
K. M:tt sigh nägott här uthi kunna hemna, och att H. K. M:tt 
lathe trac täten först haffva sinn fordtgångh, ty jagh tror vist^ 
när M. B:r medh sampt nägre anndre godhe herrer och män,, 
dher till kunndhe bliffva förordnadhe, att thett uthan nytta eller 
frucht icke schulle afflöpa, uthann jagh tror visserligen, att fast 
om man icke kunndhe bliffva eensse om hufvudsakenn, att man 
väl schall kunna prolongera stilleständett pä någre åhr medb 
visse och themmelige säckre conditioner; ty Polackernes och 
Littovernes olägenheett, äre genom dhenn dyre tijdhenn och 
anndre dheres incommoditeter så stor, att dhe inthett letteligen 
schole tagha igenn till vapn, ehvadh och dheres Konungh dher- 
om göra vill. Ja, dhe Littousche Stcndher hafve expresse giff- 
vitt dheres deputeredhe till Rickzdaghen uthi dheres instruction 
schrifteligenn, att ehvadh Konungen dherom göra ville, schulle 
dhe ingen contribution eller assistens till krigett, honom till- 
seigia. Och dher dhe dheröffver någott giordhe, och honom 
låflFvedhe och till sadhe, ville dhe dhett icke nllenest inthett 
hälla, uthann dhem när dhe tilbaka kohmo, nedhsabla, medh 
hvilckett dhe så myckett haffva uthrättatt, att ingen tingh opå 
dhenne Rickzdaghen är bevilliatt vordhenn. Dette hafvcr een 
uthaf Hertighen aff Curlandz cantzlischriffvere, szåssom och een 
adhelsman Byringh be:dh Borghm estaren n UUrich i förtroendhe 
berättat, hvilke dherhoss varitt haffva, när lanndbodherne Konun- 
gen i Pohlen sinne instruction opå samma puncht hafva see 
lathet. Dherfhöre känn man letteligenn afftagha, att om dhe 
genom tractaten någre lijdhelige medhel nåå kunne, skole dhe 
letteligen icke tagha till någon vapn igen, uthann heller unndh- 
vijka dheres olycka och farligheet szå lenghe dhe kunna. 

Till dett sidste känn jagh och M. K. B:r icke oförmält latha* 
att jagh uthaf ett H. K. M:tz breff förnimmer, huru H:s K. M:tt 
hafver till stor onådher optagctt, dett jagh efter Borghmestare 
och Rådz begäran här i stadhenn haffver efterlathctt någre skep 
att segla till Nyien till att hempte dhem span:ll dheriffrån hijtt^ 
som jagh dheres borgare i höstars här försåldt haffver, och för- 
mähler H. K. M:tt att jagh sålcdhes haffver förachtatt och collu- 
deret H. K. M:tz mandat, för hvilckett Gudh migh nådheligenn 



Digitized by VjOOQIC 



217 

tchall bevara, att jagh såledhca schulie aldeles blifva iffrä vethett, 
att jagh icke schulie vetha, huru migh bör H:8 Kon. M:tz mau- 
dater reverere och respectern. Menn jagh tagher migh Gudh till 
vittne, att jagh dhett inthett hafver giordt ex malitia, eller och 
sä myckctt för min egen profijt schuldh, szässom att jagh haffver 
seedt opå H:9 K. M:tz nytta och tiänst, att dhenne här orthenn 
måtte kunna medh epan[nemå]ll någorlundha försorgdt bliflva, 
hvaropå här inthett synnerligh stor förrådh är, szässom M. K. 
B:r uthaf stadzenns Secreter[are] Koie och Borghmestare och Rådz 
schriffvelsse noghsnmpt varder förnimmcndes. EUiest sä snardt 
jagh uthaf Hans Kettler förnam, hvadh special mandat och be- 
falningh H. E. M:tt hadhe schriffvitt till StädthoUaren Niels 
Hansson dherom, skref jagh strax till Hans Kettler och be:te 
Stodthollaren, att jagh inthett tordhe emoth H:s K. M:tz villie 
min span:ll dheriflFrå uthfhöra, uthan ville oplåtha Hanns Kett- 
ler dhe schepp till att uthfhöra sin 8pan:ll dedhan medh (pä 
dett jagh icke för frachten schuldh schulie lijdha altt för stoor 
schadha) till dess jagh vijdhere hoss H:s K. M:tt dher om ahn- 
hälla kunnde, haffver dherf höre altt här till min egen spanill 
dherifrån inthett hempta latheit, uthann efter H. K. M:tt nu 
nådigest tillather, att jagh dhenne gängen span-.Ucn må dedhan 
hempta latha, haffver jagh StädthoUaren H:s K. M:tz breff till- 
senndt, och Hans Kettler tillschriffvitt, att hann för mine skep 
schaffar migh anndre i stellett igen som min span-.U hijt fhöra 
må. Bffter jagh nu detta hafver giordt uthi een godh mehningh 
till H:s K. M:tz tiänst, bedher jagh M. K. B:r ganscha flitte- 
ligenn, att han hoss H:s K. M:tt herom ville göra min under- 
dånige uhrsecht, att H:s K. M:tt icke ville dherfhöre kasta pä 
migh någonn onädhe, ty jagh heller säghe, att jagh aldeles schulie 
mista dhenn span:ll änn att jagh H:s K. M:tz ogunst eller onå- 
dher dherfhöre hafva schulie. Jagh schall fulle her efter dher 
uthi vara klokare, och migh dherfhöre vachta, att jagh i sädhane 
saker ingenn tingh schall migh företaghe, dher jagh icke H:s K. 
M:tz expresse schriffteligh förklaringh dher opå haffver. Menn 
Gudh veth, huru man sigh förhålla schall, ty när någott här 
fhelar och behöffves, schriffver H:s K. M:tt och begärer, att man 
schall skaffa nogodh på sin credijt, och dhe medhel som Gudh en 
förländt haffver försträckia, och när man dett giordt hafver, och 
ehrligett folck dhertill bracht, att dhe een assistcns och bistondh 
giordt haffva. måtte man sedhann inthett igen fhå hälla låffven 
och credijt. Dherföre lär dette bliffve migh een godh varnagell, 



Digitized by VjOOQIC 



218 

szk att fharan schall väl vara ator, för ann jagh schall mehra aå 
▼ijdt angasera [o: engagera] min tro och l&£fven. Gudh gi£fve 
M. B:t mUeaesi dhenne gången kunna H. K. M:tz gemöthe her- 
uthinnan lindra. Jagh vdisU mhidh vara M. Bo- till villia igen 
i hvadh niätto jagh nånssin känn. Borghmeataren Ram och 
Ullrich haffver jagh efter M. E. B:8 begärann försäckratt, att 
dhe schole godh beschedh bekomma på dheres petitionea, dhe 
lathe M. B:r dherfhöre tienatligenn betacke, och tilbiudhe aigh 
roedh lijff och blodh hoaa H. K. M:tt att förtiäna, azåasom och 
höas M. B:r medh all tienat förachylla. Jagh haffver och ann 
altt her thill inthett annara kunnat förmärckia ann att dhe them- 
roeligh devot till H. K. M:tz tienat aigh förnimma latha. Hvadh 
i hierttatt boor, känn inghenn menniachia judicera, uthann man 
måate altidh tro dett beata. Dette jagh M. B:r i een haat icke 
hafver veledh förhållc. Befhalendhea M. B:r etc. Aff Righa 
dhenn 9 Junij 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobua De La Gardie ro. p. 



106. Biga den 24 Juni 1823. 

K. Slgismnnds rustniDgar i Danzig; de hade gifrit honom anledning attyarna 
stäthållame i Peman, Reval ooh Narva samt att garnisonen 1 Feman 
bllfTit förstärkt. 

Välborne her Cantzler etc, kan jagh min kåre broder här 
medh brodcrvenligen icke underlate, att aåaaom jagh min käre 
broder näat tillförenne tilakreff, och udi aamma min achriffVelae 
iblandh annett förmältte, att jagh då alle daghar förväntade hijtt 
tilbaker igenn, någhre aom jagh för någon tijdh aedhan åth 
Dantzich och Eön[ig]abärgh på kundskap aflUrdigct hade, alttaå 
är och för två dagar aedan een Franaöach köpman benemdh 
Nicolaua Mouage, som jagh dijt på kundakap affardiget hade hijt 
ankommen, hvilken der udi Dantzich haffver aielff taltt medh 
Polidor och Gapiten Laeurtzaonn, hvilke äre principal angiffvare 
till dette analagett, aom Konungen i Pålenn akall nu der före- 
haffve; och oanaedt bemelte Franaöake köpman nogaamptt aigh 
vinlagtt haffver att hann för viat förnimme akuUe på hvadh ortt 
dhe Pålera analagh akuUe angå; aå haffVer han lijkväll icke roeere 



Digitized by VjOOQIC 



219 

uUfå[r]8ke kannet, utan allennest, att dhe haffve söchtt pilåter 
och styrmän till Åbo och den Finsko sidann, föregiffvendcs att 
deres anslagh skulle dijt uth steltte vara. Derhos hafiVer han 
och der seedt till änn fempton små skep, hvardere medh otto 
eller tije järngöttlingar munterade (dem dhe haffve satt sigh före, 
till samme deres förehaffvende att bruke) såsom och fyretije eller 
femptije platte båtar, hvilke dhe skole förmeene opå samme skep 
medh sigh att hafve, medh dem att landzstige när dhe komme 
i skärenn. 

Bemelte köpman hafver och medh Laeurtzson varitt udi 
Outerhuset i Dantzich, och sectt någre petardcr och granater som 
dhe haffve till bemelte deres anslagh förfärdige latett. Anlan- 
gandes krigzfolket som Konungen i Pålen der haffve skall, be- 
rätter hann icke meere änn 1500 eller till dett högste 2000 man 
vare (hvilkett och medh alle andres, som jagh dijt opå kund- 
skap hafft haffver) berättelse öffvereens drabbar och lijkmättigtt 
är. Och ändogh jagh för min person inthett känn see, att dette 
Konungens udi Pålen propositum och förehaffvande nägott syn- 
nerligitt känn oppå sigh haff*;re, effter hann så ringe folch der 
haffver, och man icke ännu spor och förnimmer, att hvarken udi 
Pålen och Littoven någott meere folch värflfvett är; lijkväll haff- 
ver jagh inthett kunnet förbij gå H. K. M:t och min käre bro- 
der tillkenne giffve, hvadh som jagh iffrånn bemelte ortt för- 
nummit haffver. 1 synnerheet hafver han och dess förutann 
vettett berätte dett Konungen i Pålen skall haffve besteltt Rob- 
bertt Styfvert som tillförenne hafver varitt hos H. Kon. Maij:tt 
för een öffverste, att han och skulle tillkommande vhår värffve 
honom otto eller tijetusendh man iffrånn Skåttlandh och Enge- 
landh, såsom och att han skulle derom sigh vinleggie, att han 
genom Konungens i Engelandh promotion, kunde få eett frijt 
pass genom sundett, derom han dogh sielff tviffvelsmhål bär. 
Merebemelte köpman hafver och een gångh hörtt uttaff Polidor 
och Laeurtzsonn, att dhe sins emillan haffve, udi Gustaff Spar- 
res och Capiten Betlers närvarelse discureret, dett Konungen i 
Pålen skall haffve anmodett Konungen i Spanien om någre store 
skep, dermedh hann vill udi Vestersiön late anfalle Elffzbårgh 
och Vestergötlandh. Medh thett samme skall han och haffve satt 
sigh före till att göre sin högste flijtt att tentere iffrån Dantzich 
emoot Sverigie, såsom och uttsände sine Cassacker, som skulle 
genom Rysslandh och Ingermannelandh på denn Finske grant- 
zenn infalle, hvilkett han förmener altt åth åhrett i verkett att 



Digitized by VjOOQIC 



220 

stelle; men dette här skulle allenest i åhr till cen liten begyn- 
nelse vare, på dett att krigett medh H. K. M:t och honom måtte 
åtter igenn angå, effter han ser och mörker, att Pålackerne are 
så tröge honom assistens att göre, och krigett emoott H. K. M:t 
vår AUernådigeste Konungh och herre continuere. Och åndogh 
käre broder, sådant kan effter hvars och eens affection udi löst 
discurs således spargeret vare, haffver jagh lijkväll inthett ach- 
tett för onödigtt H. K. M:t och min käre broder derom att till- 
kenne gifive, på dett att Högbemelte H. K. M:tt min käre bro- 
der och samptlige Rijkzens Rådh mage udi så måtto judicere, 
hvadh som lijkmättigt känn vare, och sakerne der udi rijkett der 
eflFter dirigere och stelle; och är ingelunde till att tviffle, dett 
Konungen i Pålen varder sigh ju någott företagandes, effter 
denn Pålenske sänningebuden som udi Turkijt varitt hafver, 
skall vist vare igenkommen, och dhe Påler skole videre stille- 
ståndh medh Turken oprättet haffve; dertill medh, så skall han 
och intett heller vele consentere till någott stilleståndh eller 
fredh medh H. K. May:tt vår AUernådigeste Konungh och herre, 
utan dett han hafver måst deputere någre Commissarier till den 
tillstundande fridztractaten, medh H. K. M:tz dertill deputerade 
Commissarier till att handle och tractcre, ähr han mecre aflTStän- 
derne der till tvungen, ån han för sin person dertill någon be- 
nägenheet haffver, och fördenschuldh hafver man der uttafi ringe 
fruchtt till att förmode, om icke Ständerne videre honom medh 
tvångh dertill beveke. 

Hvadh denne här lanndzorts stat och lägenhect videre vid- 
kommer, så är denn (Gudi dess låff) ännu udi godh esse, och 
meste delen aff krigzfolkett vidh godh helsa, så att der Konun- 
gen i Pålenn opå denne ortten någott oförmodeligitt tentera 
ville, då hoppes man genom Gudz nådige tillhielp honom nog- 
samptt svars godh vare. Jagh haffver och StåtthoUarne på Per- 
no w, RäflSe och Narffvenn tillskriffvitt, och dem förmantt, att 
dhe skole deres saker opå alle förehaffvende occasioner udi 
godh och noge acht hafve, förmodendes att på bemeltte ortter, 
medh Gudz nådige tillhielp och ingen fara vBra skall. Och al- 
denstundh garnisonen på Pernow någett svagh är, hvarföre haf- 
ver jagh Magnus van der Pålen medh sinc underhaffvende lyt- 
tere dijt förordnett, att han dem på all händelse till hielp och 
biståndh vare skall, dragonerne hade jagh fuUer iffrån Räffle 
hijt förskriffvitt, men effter Bårgmestere och Rådh der udi Reffle 
så väll som adelen deromkringh icke haffve velett dem deriffrån 



Digitized by VjOOQIC 



221 

ombäre, utan dem der altt härtill oppehållitt, begärandes ge- 
nom deres skriffvelser, att dhe pä någon tijdh måtte der qvarre 
blifTve, hvarföre hafver jagh sådantt inn till H. K, M:tz videre 
förklaringh dem effterlatett, aldenstundh vij nu här (näst Gudz 
nådige tillhielp) medh thett folkett här nu äre, sedan dhe sigh 
någorlunde begynte komme före, och till deres förrige helse 
igen kompne äre, oss nogsampt utan bcmeltc dragoner hielpe 
och begå kune. Så snartt dett Finske folkett hijtt ankomme 
kan, skall jagh effter H. K. M:tz nådige befaluingh Christoffer 
Assarssonn medh sitt regemente häriflFrån förlåffve. Och alden- 
stundh hijtt hvarken penningar och proviantt ankommett är, se- 
dan som Caramerskriffvaren Petrus Tibellius häriffrån bleff af- 
färdigett, och fördenschuldh kan min käre broder nogsamptt aff- 
tage, hvadh förrådh här deropå nu vare känn; hvarföre tviffler 
jagh inthett att min käre broder, och dhe andre gode herrer 
och männ aff Kijkzens Rådh således Högbemeltte H. K. M:t på- 
minnelse görendes varde, såsom dhe väll uttan min ringe på- 
minnelse nogsamptt besinne kune, att H. K. M:t och rijkett udi 
denne tijdz lägenheet deropå stor macht ligger, ty på skantzen 
och Dynemynde icke een tunna spannemåll, sedan meere, udi 
förrådh ähr, och hade fördenschuldh den spannemålen som hijt 
ifirån Ny en skipes skulle här högeligen aff nöden varitt; der H. 
K. M:tz stränge förbudh icke hade varitt, hade samme spanne- 
måll länge sedan hijtt ankommett, dogh förmoder jagh, att sedan 
som jagh H. K. M:tz brefl till Nils Hansson sändt haffver, dett 
hann bemelte spannemmåll derifrån stediandes varder. Udi mid- 
ler tijdh är spannemålen här mechtte dyr, så att een tunna spanne- 
måll geller här fyre daler, och der iffrån Sverigie och Finlandh 
deropå ingen tillföringh skedde, bleffve deropå een stor man- 
gelL Vore fördenschuldh inthett orådligitt, att H. K. M:tt nådi- 
gest tächtes late förbiude på alle orter, att ingen spannemåll 
skulle annorstedes än hijtt till Rijga skepes (aldenstundh denn 
kan här så dyr såm på andre ortter selgies) på dett att staden 
må i tijdh medh spannemåll försårgdh bliffve. Till dett sidste 
kan jagh min käre broder icke underlate, att månge så väll 
udi Finland som i Tyschlandh befare sigh hijt att segle för 
Konungens udi Pålen skep, som han i Dantzich hafver till- 
raste latett, hvarföre synes migh icke orådligitt, att H. K. M:t 
sände någre skep som kunde liggie under Heell och förhindre 
deres uttlåpp och seglatz iffrån Dantzich, på det att tilföringen 
icke må förhindret blifve. Dette jagh min käre broder broder- 



Digitized by VjOOQIC 



222 

venligen icke haffver kunnett förhålle. Befalandes min K. B. ili. 
Aff Rijga denn 24 Junij åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie. m. p. 



108. Biga den 27 Juli 1623.. 

Tackar för biträdet för erhållande af donationsbref ä Fellin m. m. För a&- 
derhåll af trupperna har han måst mot pant låna penningar. Underrät- 
telser från Poblen, särdeles om E. Sigismnnds besök i Danzig. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här- 
medh brodervenligen icke förhålle, att min B[:s] skriffvelse är migh 
i desse dagar tillhånde kommen, derutaff jagh med synnerligh 
hugnatt och frögdh förnummitt haffver, att Kon. Maij:tt min 
Ållernådigeste Konungh och herre är medh helsse och vällbe- 
hållen reese (Gudi dess låff) tilbaker igen kommen. Gudh den 
aldrahögste H. Kon. Maij:tt än videre för all olycke, skade och 
farligheet nådeligen bevare. Derhos betackar jagh min broder 
för sitt omach som han udi mine privatsaker hafft haffver, och 
i synnerheet att han haffver förskaffett migh H. K. M:tz breff 
opå Felijn, Tarffvest och Helmitt och derhos låffvat sigh vele 
om dhe andre punchter, som jagh min broder tilförenne iill- 
schriffvitt haffver sitt bäste göre, att jagh deropå hos Högbe:te 
H. Kon. Maij:tt beskedh bekomme måtte. Beder och derhos på 
dett brodervenligeste, att min broder vill vare obesvärett att 
taale medh H. Kon. Maij:tt på mine vägner, att effter toUen udi 
Åbo är Paridon Hornn arrenderet (oansedt samme tall migh var 
förskriffven att bekomme derutaff min bettalningh) dett jagh då 
måtte udi den staden igen antingen aff dhe arrendzpenningar 
som be:te Paridon von Hornn derutaff leffrere skall, bettaltt, 
eller och på någonn annen viss ort invist bliffve, aldenstundh 
migh opå bemeltte tåU ännu adertton tusendh daler resterer, 
effter såsom jagh medh min tienare deropå beskedh till Cam- 
merrådh sändt haffver, förhåppes att H. K. M:t nådigest varder 
den förordning görendes, att jagh måtte åhrligen ehrlagtt bliffva 
för det som migh deropå resterer. Tviffler och inthett, att min 
käre broder för sin person migh hos H. K. M:t dertill förhiel- 
pandes varder. Jagh kan och min B. brodervenligen icke oför- 



Digitized by VjOOQIC 



mfilt late, att min fougde utöfver mine förläningz soohner udi 
Osterbottn haffver migh nyligen tillskriffvitt, dett StåtthoUeren 
denammestedes V. Johan Månson skall haffve förbuditt honom 
att opbäre boskapz penningerne udi samme mine förläningz soch- 
ner, oansedt att jagh aff H. K. M:t haffver invijsningh opå alle 
ovisse partzeler udi be:te sokner, sä väll på boskapz penningar 
som altt annett både på dette och dett forledne åhret, för denn 
försträckningh som jagh Högbe:te H. Kon. Maij:tt för tu åhr 
sedan giorde. Så ändogh jagh icke förmoder, att H. K. M:t var- 
der derutinnan någon förandringh emoott sitt nådigest uttgiffvett 
breff görendes; lijkväll på dett, att min tienare icke må länger 
oppehållen bliffve, effter räntan nu angår, begärer jagh på dett 
brodervenligeste, att min broder vill hos H. K. Maij:tt derom 
anhålle, att jagh måtte medh dett allerförste mögligitt är, deropå 
beskedh bekomme, men der H. K. M:tt emot all förhoppningh 
deropå någon förandringh giorde, och migh således till någon 
annen oviss ortt invijste, skulle jagh så väll som andre haffve 
derutaff varnagell att försträckie framdeles een summa peninger 
när så behöffves och inge penningar udi förrådh vore, såsom och 
icke heller i denne månaden här någre penninger till krigzfolk- 
zens läningar udi förrådh varitt haffve (aldenstundh dhe pennin- 
gar som Bugislaus Rosen hijt sändhe skulle, icke äre förr änn i 
går hijt ankompne, och icke ändå heele summan tillfyllest) utan 
jagh och Jochim Berndes haffve måst här udi staden uttsettie 
dett linge guU och sölfver som vij hos oss hade, och ändogh 
medh stor mödo deropå penningar bekomme kunnett, hvilke 
vare uttlagde panter måste ännu uttstå, till dess att dhe rcste- 
rende penningar som Bugislaus Bosenn hijt ännu sände skall, 
hijt ankomme kune; och är sannerligen sådantt folch här udi 
staden, att dhe icke vele late åttnöije sigh medh pantt, uttan 
man måtte och förskaffe sigh bårgen, och derhos medh stort 
förtreet bettle och pracke afi dem, när man deres försträckningh 
till krigzfolkzens oppehälle behöffver. Hvarföre begärer jagh 
brodervenligen, att M. K. B. samptt medh dhe andre gode her- 
rer och männ Rijkzens och Cammer Rådh hos H. E. Maij:tt 
derom anhålle ville att hijt måtte penningar udi tijdh ööver- 
sände bliffve, på dett att beiastningherne icke måghe för mangell 
opå krigzfolkzens oppehälle udi någon fara steltte bliffve. För- 
seer migh till min käre broder att han samptt medh dhe andre 
välbemelte gode herrer och männ således H. K. M:t härom på- 
minnelse görendes varder, såsom min K. B. väll besinne kan. 



Digitized by VjOOQIC 



224 

att Högbe:te H. Kon. Maij:tt och rijkett deropå udi denne tijdz 
lägenheet etor machtt ligger, ellieat vet min K. B. utan min på- 
minnelse, hvadh som till frid ztraeta ten och i synnerfaeet hvadh 
fullmachtt dertill behöffves. Tviffler fördenskuld intfaet, att min 
käre broder sakerne udi så måtto dirigerendes varder, effier så- 
som lägenheten fordrar och kräfver. 

Hvadh denne ortz stat och lägenheet elliest vidkommer, så 
haffver här altt varitt stille värch, sedan som stilleståndet i fiordh 
bleff oprättatt, uttan jagh hafiver allén nest någre gånger effter 
Kon. Mayrtz nådige befalningh vexlett breflF medh Razivill, hvar- 
utaff jagh min broder, så väll såsom uttaff hans svar däropä, 
härhos uttcopier tillsänder, och såsom man förnummitt och afF- 
taga kan, äre dhe på deres sijde mechte benägne till fredh eller 
een rum stilleståndh, men hvilke Commissaricr uttaff deres 
Konungh der till deputerede äre, och hvadh för instruction dhe 
kune medh sigh haffve, haffver jagh inthet kunnet uttfårske. oan- 
sedt att jagh hade förmeent medh lempe genom min skriffvelse 
migh haffve kunnett något fruchtbart derutinnan utträtta, allennest 
udi den sidste skriffvelsen som jagh för någre dagar sedann aff 
honom bekom, förmäler hann, att han medh thett allerförste vill 
migh derom tillkenne giffve, så snartt jagh deropå beskedh be- 
kommer, vill jagh min käre broder derom förständige. Hvadh 
kundskaper jagh iffrånn Dantzich bekommitt haffver, varder min 
käre broder aff een min ryttares berättelse som udi Kon. Maij:tz 
breff förmäles förnimmendes, hvilkenn haffver kommitt i Konun- 
gens udi Pålen håffz medfölgie udi Pryssen, och sedan varit opå 
alle dhe orter som Konungen udi Pålen varitt haffver, och medh 
thett samma fåt tvenne skriffvelser, som två aff adelen udi Cur- 
landh tillskreffne äre, dem han hijt till mi^h bracht haffver, der- 
utaff kan min 6. see opå hvad lättfärdigt angifvende Konungen 
i Pålen dett anslagett vidh Dantzich funderet haffver, hvilkett 
nästan öfvereens stemmer medh den opinion och meeningh som 
jagh derom hafft haffver, nembligen att Konungen i Pålen meere 
haffver effter sitt egett huffvudh satt sigh före, att reete vår 
allernådigeste Konungh och herre till att bryte dctte stillestån- 
det, än han haffver hafft någen förhoppningh derigenom någott 
synnerligitt att utträtte, ty han inthet meere änn 1500 man aff 
krigzfolket hos sigh hafft hafver. Huru säkert om deres fredh 
medh Turken är, varder min käre 6. aff samme skriffvelser för- 
nimmendes, nembligen att Turken genom sitt infall stor skada 
dem tillfogat haffver, hvilket och min opvartere Gertt Mundus 



Digitized by VjOOQIC 



225 

fiom senest der var, haffver vetet berätte, derföre förmoder man 
fuUer, att deres nödh skall dera tvinge, att dhe med den till- 
fitimdande tractaten skole hafive alffvar. Hvadh såsom här fram- 
deles höres och förefalle kan, vill jagh min B. derom förstän- 
dige. Be falandes min käre broder etc, AflF Rijga denn 27 Julij 
åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Bilagor: De la Gardies bref till Furst Radziyil, dat. Riga d. 27 Jnni 
1623; Farst Radzivils STar, dat. Vilna d. 24 Juli 1623, samt tvenne bref till 
Kurländska adelsmän, det ena af Otte von der Grewell, dat. Wikeden d. 1 Jani 
och det andra af Thomas Fridrichs, »der Prinsessin [Anna] eu Schweden Rath 
und Uofjanker>, dat. Danzig d. 22 Juni 1623. 



Postscriptum på ett löst blad*). 

Kan jagh min käre broder brodervenligen icke underlate, 
titt sedan mitt medfölgiande breff vardt dateret och underschriff- 
vitt, haffver jagh aff n&gre köpmän som iffrån Willen så väll 
som Könsbärgh schrifvelsser bekommit haffve, förnummitt, att 
Konungen i Pålen skall hafve begifvitt sigh ifrån Pryssen till 
Warsow tilbaker igenn, och att dhe sänningebuden som till till- 
stundande tractaten äre förordnade, skole till een stad udi Litto- 
wen ankomne varit, der dhe haffve Konungens udi Pålen in- 
«truction bekommitt, men effter samme instruction icke hafver 
så nöijachtigh varitt, som dhe hade åstundett, skole dhe hafve 
protesteret dheremoott, och skriffvitt Konungen i Pålen till, att 
der han icke ville dem een fullkombligere och nöijachtigere in- 
struction giffve, vele dhe inthett begiffve sigh videre hijt effter, 
aldenstundh dhe fuUer viste, att dhe een sådan besvärligh reesc 
skulle sigh förgeffves företage; och schall fördenschuldh Ratzi- 
will medh någre aff förnempste herrer udi Willen tillsammans 
kommen vare, videre medh hvarandre derom consulterc och 
samtale. Huru derom udi sanningh vare känn, varder tiden giff- 
vandes, dogh haffver jagh udi een hast lijkväll icke velett un- 
derlate min K. B. derom tillkenne gifve, på dett att min käre 
broder må H. K. M:t vår allernådigste konungh och herre så- 



*) K. Sigismund nppehöll sig i Danzig från d. 27 Juni till d. 9 Juli 1623, 
efter nja stilen. Detta blad måste således vara skrifvet någon tid senare, 
och har till det yttre äfven genom vattenfiäckar mycket likhet med detta bref, 
hvari det ligger. 

Axel Oxenstierna II: 5. 15 



Digitized by VjOOQIC 



226 

dantt fömimme lathe, der honom tyckes så nödigtt vara. M. K. 
B. Gudh Alzmechtigh till all lyckelig vällmåge befalendes. Da- 
tum ut in literis. 



107. Biga den 23 AuguBti 1623. 

Utstgtema för auderhandling med Pohlen ånna osäkra. Pesten är inkommen 
i Riga. Burtniks län inlöst för Bikskanslerens räkning frän panträtta- 
innehafyaren. 

Välborne herre, elschelige K. B:r. Nest all välmåges lyck- 
önndschenn och min venlighc tienst[8] tilbiudhelsse, betacker jagh 
M. K. B:r för all godh benägenheett och myckett gått migh be- 
vist, hvilkett jagh i lijka måtto gema förschylla schall. Dher 
hoss känn jagh M. K. B:r brodhervenligen icke förhålla, att se- 
dhan n min nest förre schriflFvelsse till H. K. M;tt haffver jagh 
inthett budh eller schriffvelsse ifrå Radzewill bekommett, oan- 
seedt hann uthi sin sidsta schriffvelsse förmältte, att hann medh 
thett allerförsta ville migh vetha latha, om dheres Coramissariers 
ahnnkomst. Menn såsom man uthaf åthschillige kunndschaper 
iffrå Littowen och Kurlandh förnimmer, schola dheres Commis- 
sarier inthett vara tillfridz medh dhenn instruction och fullmacht 
såssom Konungen i Pohlen dhem tillsenndt haffver, och dher- 
fhöre senndt honom een påst tilbaka igenn att ahnnhålla om 
een nöyachtigh och fuUkompnare fullmacht, uthann hvilke dhe 
inghelundha vele sigh till någonn tractat begiffva, om dhe den 
nu kunna nå, varder man medh tijdhenn förnimma. Doch för- 
mehna een partt, att efter Turckenn schall starcktt praeparera 
sigh emoth dhem, och Tatterne medh dheres innfall haffva giordt 
dhem i sommar stor schadha, att dhe dherfhöre scholc bruka 
alle medhell till att förehna sigh medh vår nådigeste Konungh 
och herre, oanseedt Konungen i Pohlen för sinn perssonn inthett 
gema dhertill schall consentera. Szå snardt jagh någott vist aff 
dheres Commissarier förnimmer, skall jagh inthett försuma så- 
dhannt H. K. M:tt i u[nderdånig]het vetha latha, men om så 
schcdde, att dheres Commissarier uthi een hast nu ahnnkohmo, 
och sigh praesenteredhe till att vexla någre schriffter medh migh, 
och dhe som uthaff H. K. M:tt till Commissarier här uthi lan- 
dett dher till förord nedhe ähre, szå veth jagh inthett, huru vij 
oss dher uthi förhålla schole, ty oanseedt H. K. M:tt uthi sin 



Digitized by VjOOQIC 



227 

näst förre schriffvelsse befahler, att man schulle begynna tracta- 
ten och tillsee, att kunna besee hvar anndres fullmachtt, szå 
hafver jagh ännu ingen instruction eller fullmachtt bekommett, 
hvarefter man schulle kunne vetta sigh att rätta. Om nu H. E. 
M:tt vill, att man till M. Bis och dhe anndre godhe herrers 
ahnnkompst såssom H. K. M:tt och dhertill deputeredt hafver, 
schall här någott medh dhem begynna, vill aff nödhenn vara, 
att H. K. M:tt hijtt senndher een viss instruction och fullmachtt, 
hvarefter man sigh haffver att rätta. 

Hvadh elliest dhenne här lanndzorttens, statens och vårtt 
folck[s] laghenheett vedhkommer, szå hafver dhenn altt härtill 
(dhess Gudi schee låff) varitt godh, och nu i sommar fast ingenn 
siukdom iblandh folckett grasseret, szå att fhä i dhenne sommar 
ähre dödhe bleffne, menn nu besorger mann sigh, att uthaff 
boijiorten som senest här var, schall någonn infection uthaflF 
pestis vara hijtt kommen, ty i dhenne vekann äre här 2 soldater 
och till ähnn 12 eller 15 perssoner uthaf borgerschapett haste- 
ligenn dödhe bleflFhe, hvilke haffva haft store sputor och plec- 
kiar, dem doctorerne och balbererne förmehna vara een species 
pestis. Jagh hadhe väl lathitt giordt een ordniogh vedh Skannd- 
zenn att mann schulle visitera dhe schep som kohme iffrå Sve- 
rigie, och tillsee, om någott siuktt folck dher opå vohre, att man 
dhä inthett schulle skepen hijtt op till stadhenn latha, men dhenn 
boffven Frantz, som skeppare opå boijiorten ähr, hafver före- 
giffvett, att dher opå inthett siukt folk varitt hadhe, hvarfhöre 
hann och strax haflFver sigh hijtt op begiffvitt. Nu förnimmer 
nian lell sedhan, att hans hustro som hann dheropå schepett 
hadhe, så väl som två anndre perssoner schole haffva legatt i 
pestilentzien, och vohre änndhå icke alldeles heele, när dhe här 
vohre, dherfhöre besorge dhe sigh här i stadhenn hårdt, att 
samma siukdom schulle sigh och här optenndha. Gudh nådigest 
ainn vredhes rijs affvendhe, och oss icke straffa såssom vij medh 
vare synndher förtiändt haffva. Jagh hafver medh Borghmestare 
och Rådh afftaldt, och giordt een ordningh att om dett sigh 
mehra beiinnes, att mann dhå dett infecteradhe folckedh ifrån 
dhe anndra schall affsonndra, doch förmodher mann, att dett 
som änn sigh haffver bevist, icke schall vara sielfive pestilent- 
zien, uthann een hefftigh hitzigk feber som sigh och medh så- 
dhane plecker och tecken beviser. 

Vijdhare känn jagh och M. K. B:r icke oförmäldt latha, att 
M. B:s hopman opå WoUmar Annders Munck hafver opå hans 



Digitized by VjOOQIC 



228 

begäran ahunhållett hoss borghmestaren Eck, att hann ville 
honom afträdha Burttnickz huus och lähnn*), på dett att hann 
dher kunndhe see M. K. B:r till godho, och försåckredhe honom, 
att när M. B:r hijtt ahnnkohme, hann dhå sine penninger 8om 
honom vohre tillsagdt, schuUe bekomma. Men be:te borgh- 
mestare ville sådhantt ingalundha göra, för ähn dhe tillsagde 
penningar honom fullenkommen bleffve ehrlagdt, efter såssom 
M. B:r uthaf samma sin hopmans schrifFvelsse vidtlöfteligere 
varder förnimmandes, hvarfhöre schreflT jagh förbeite M. Brs 
hopman till, dett hann sigh hijtt till stadhenn till migh begiffva 
schuUe, szå ville jagh schaffa så månge penningar som dhertill 
ville behöffves, att hann uthaff samma lähnn måtte uthlöst blifiVa. 
HaflFver så opå M. K. B:s behagh tillsteldt honom så månghe 
penningar, att hann dett hafver inulöst, och M. B:r dett samma 
till godho inntagett. Förmodher att M. B:r dher medh een 
ti&nst schall schedt vara, ty dher hann nu icke i rattan tijdh 
hadhe samma penningar bekommitt, ville hann haöva behållett 
dhenne här åhrs räntta, hvilken sigh någott när så högdt schall 
stijgha, såssom dhenn summa som hann nu bekommitt hafFver. 
Men nu kan M. B:r uthaff dhenne åhrs opbördh samma penin- 
gar igen betala, efter dher är i åhr een ståttligh åhrsvext, hvil- 
kenn Annders Munck M. K. B:r till godho nu opfordra lather, 
och haffver jagh medh Annders Munck sådhan afschedh tagett, 
att när jagh peningarne till Juul igen bekommer, är jagh dher- 
medh väl tillfridz. 

I hvadh måtto jagh elliest uthi M. K. B:s frånvaro kan be- 
visa hanns tiennare någonn venschap eller bistonndh, schall jagh 
dett gerna göra, brodhervenligen begärendes dett M. B:r dher i 
rijkett ville Jatha mine saker vara sigh till thett bestå befhalett. 
I synnerheet begärer jagh brodhervenligenn, att M. K. B:r ville 
min tiennare Annders Michelssonn, såssom jagh till Sverigie för 
mine saker schuldh senndt haffver, i dett hann hoss M. B:r känn 
tillijtha, till thett bestå vara bcforderligh, att han måtte snartt 
komma till een godh expedition. Jagh haffv^er honom och i 
fullmacht giffvitt, att göra klardt för mine arrender, szåssom och 
att solicitera dett jagh måtte fhå vedherlagh för tullen i Åbo, 
och betalningh på dett migh resterer för dhenn försträckningh 
jagh för tu åhr sedhann H:s K. M:tt här giordt haffver. Her- 



*) Utgjorde en del af biakopsdömet Wenden i Lifiand, hvarå Rikskaosle- 
ren den 16 Aug. 1622 erhållit donatlonsbref, med deri anförda vUkor. Jfr 
Afd. II, B. I, 8. 196. 



Digitized by VjOOQIC 



229 

uthinnan bedher jagh M. K. B:r att hann honom (så mycket för 
M. B:s mänghfallighe besvär och vichtige saker schuldh schee 
kan) ville behielpeligh vara, jagh schall altidh tienna M. K. B:r 
ighenn i altt jagh veth, honom kan vara behageligett. Jagh be- 
tackar och M. K. B:r brodhervenligen för sin befordringh som 
hann migh haffver giordt, om Fellin, Tarvest och Hellmett. 
Tvifler och inthett, att M. B:r migh sådhan breff och privilegier 
uthafi* H:s K. M:tt förschaffai' som är uthaff like tenor såssom 
M. B:r och min S:ge svåger Skattmestaren opå dheris godz her 
uthi landet bekommit haffva, ty enndoch ränttan dheruthaf känn 
vahra bahra ringha, och jagh opå dhe Curasserer mehra måste 
spendera, änn dett i trij åhr räntta känn, szå må likvell posteri- 
teten haffva att see, att jagh och någott vedh detta krigett aff 
H:s K. M:tt förvärffvat haffver. 

Till dett sidsta, hvadh såssom tijdendher iffrå Tyschlandh 
och anndre orther ahnnlangar, szå vell aff Hertigenn aff Brunss- 
wickz nedherlagh, szåssom och Greff Moritz och Greffven af 
Manssfeldts store oprustningh och praeparation, dherom varder 
M. B:r uthann tviffvell all vijdtlöftigh beschedh haffva. Doch 
likvell senndher jagh M. B:r här hoss een uthcopia af ett breff 
som Lorentz Wagner i desse daghar medh sigh ifrå Lybek hijtt 
hafft haffver, dher uthi sannfärdeligen om Herttigens nedherlagh 
förmähles. Hvadh jagh ifrå Pohlen genom någre åthschillige 
perösoner som jagh dijtt opå kundschap senndt haffver, förnim- 
mer, skall jagh M. K. B:r medh thet första avisere. Dette jagh 
M. K. B:r icke hafver veladh förhålle. Befhalanndhes M. K. 
B:r her medh uthi Gudz nådige beschyddh till mycken välmåghe 
brodhervenligen. Aff Righa dhenn 23 Augusti åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



108. P. S, [Biga i Sept. 1628*)]. 

Begär enträget penningar till krigsfolkets underhäll öfver yintern. 

Välborne herre, Cantzler, broder och tillförseendes synner- 
lige gode venn. Andogh jagh nogsamptt besinne och afftaga 

*) Detta blad låg bland Riksrådens bref, dä Ozenstiemska brefyexlln- 
gen kom frän Tidön. Det kan icke vara tidigare än från hösten 1622, eme- 
dan Ulrich ej förr än detta året förekommer som borgmästare i Riga (jfr 



Digitized by VjOOQIC 



230 

kan, att Kod. M:tt min allernådigeste Konungh och herre, så 
väll såsom min käre broder och andre gode herrer och roänn aff 
Rijkzens Rädh der vidh ledes, att jag dem så offta om undsett- 
ningh oppå penningar solliciterer, der med krigzfolkett här udi 
landett kunde underholdne bliffve; lijkväll haffver jagh icke 
ännu, för den store mangell och feel här på penningar är, kun- 
nett förbij gå late M. K. B. derom igen yttermere påminnelsse 
göre, att M. K. B. vill hos H. K. M:t derom anhålle, att hijtt 
måtte een godh undsettningh opå penningar, för vinteren skee. 
EUiest veett jagh, så santt migh Gudh hielpe, inge medell, hvar- 
igenom krigzfolcKett kune underholdne bliffve. Ty jagh medh 
all som störste mode och besvär så månge penningar hafver till- 
väge bringe kunnett, att de nu två läningar till den 20 udi denne 
månaden bekommit haffve, der till jagh dett endaste aff mitt utt- 
satt hafver, ty jagh elliest inghe penningar här udi staden haf- 
ver bekomme kun et, ehuru jagh och min flijtt derom giordt haf- 
ver, utan medh stor mödo haffver jagh aff rådett bekommett de 
3600 daler, som dhe för den spannemåll som jag dem i såramars 
försträcktte, leffrere skulle, effter såsom min käre broder aff med- 
fölgiende bårgmesterens Ulrichz skriffvelsse videre hafver till 
att see och förnimme, med huadh besver de migh sådant leffre- 
ret hafve, kan min B. aff samme breff nogsamptt see; uthaff 
Jacob Fredrichz haffver jagh och vid pass 3000 daler tillväge 
brachtt, så att dett i als belöper sigh till 9000 daler, som jag aff 
mit egitt och utaff andre till de två läningar förskaffat hafver. 
Och när de två läningar uthe äre, veett jagh så santt migh Gudh 
hielpe inge peningar till krigzfolkzens oppeh&lle vare tillväge 
bringe. Förseer migh fördenschuld till M. K. B. att han samptt 
medh dhe andre gode herrer aff Rijkzens Rådh deropå driffvandes 
varde, att hijtt måtte medh dett allerförste een nnseenligh summa 
penningar öffversändt bliffve, på dett att H. K. M:t saker här 
udi landet icke mage udi den farlige tiden udi någon fara st^ltte 
bliffve. Effter jagh senest förgät sände Anders Munchz schrif- 

Böthftihr, Rathslinie, tr. 1877) och det egentligen handlar om proviantering för 
yintem. Hanptmannen på Wolmar Anders Manks bref, som i slntet omtalas, 
är troligen det, som namnes i föregående bref af d. 23 Ang. Ett bani 
bref af d. 1 Ang. 1623, som handlar om samma sak finnes ännu qvar i bref- 
samlingen, och ebnra något gammalt, torde det vara detta som åsyftas. Men i 
det följande brefvet af d. 1 October, säges att pestens utbrott i Riga blifrlt 
omtalad i näst förrige skrifvelsen, och som dermed påtagllgen åsjftas jost 
bref vet af d. 23 Augusti, hvarl också Anders Munks bref om Burtnik omt4ila8, 
måste det hafva funnits ett bref från slntet af Augusti eller September, brår- 
till detta P. S. hört. Handstilen och papperet hänvisa också på denna 
tiden. 



Digitized by VjOOQIC 



231 

velse min käre broder tilhånde, sänder jagh fördenschuld samma 
hans schrifvelsse här bredevidh till min K. B. uttaff hvilkens in- 
nehåld min käre broder hans begäran förnimmandes varder. 
Datum ut in literis. 



100. Biga den 1 Oktober 1628. 

Pftsten har i Riga bortryckt mycket folk, deribland ståthållaren Joachim Bern- 
des, och emedan t. f. kamreraren är otjenstbar samt r&nteskrifvaren 
död, år stor svårighet särdeles med aflöningen, och begär han snart er- 
hålla nya biträden; tillförseln har mycket aftagit och spannemälen är 
dyr, före vintern behöfs derföre undsättning. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här- 
medh brodervenligen icke förhålle, att jagh icke tvifler, dett min 
käre broder uttaff min näst förrige schriffvelse förnummitt haff- 
ver, att Gudh den Aldrahögste haffvcr oss här udi landzorten 
medh dhen hefftige och besmittelige siukdomen pestilentien hem- 
söchtt, h vi) ken och ännu (dett Gudh bättre) här temmeligh gräs- 
seror, så att icke allenest een hop soldater aff vårt folch, utan 
och een stor deell aff bårgerskapett här udi staden, äre uttafi 
samme siukdom döde bleffne och ännu dagligen bårttdöö. Så 
är och (dett klagan värdt) Ståtthollaren Jochim Berndes derige- 
nom iffrån denne usle jemmerdalen hasteligen bärttrycht, hvars 
siell Gudh den Aldrahögste evinnerligen hugsvale, och medh 
alle Christrogne een frögdefull opståndelse nådeligen förläne. 
Och effter jagh nu, sedan hans dödelige affgångh, migh ingen 
till hielp och biståndh haffver (som sigh på regementz saker och 
folkzens afflöningh förstår) ty ändogh Offversterne som nu här till- 
stedes äre, nembligen Sitton, Nils Ribbingh och Erentz [o: Ernst] 
Creylz [o: Creutz] fuller kune krigzväsendett förestå och derutin- 
nan administrere, så är lijkväll ingen af dem som jagh udi annor 
måtto kan hafve någon hielp och biståndh uttaff, hvilket sanner- 
ligen udi denne farlige tiden högnödigtt vara vill, ty migh allene 
vill aldeles omögligitt vare om alle saker och i synnerheet om 
folkzens afflöningar att administrere. 

Jagh hafver fuller Commi8B[arien] Måns Morthensson för 
någon tidh sedan tillskriffvitt och begärett, att han ville begiffve 
sigh hijt, på dett att han må migh behielpeligh vare, att hafve 
opseende medh penningar och proviantt, som hijtt uttafi Kon. 



Digitized by VjOOQIC 



232 

May:tt förordnat bliffver, dogh veet jagh icke, om han för sine 
svage ögon, som han dagligen hafver stor plåga uttaff, een sådan 
besvärligh tienst, om änsköntt han hijtt ankome, uttstå kan. 
Elliest så ar och Ränteschrifvaren för någon tidh sedhann dödh 
blefiFven, och den som udi Cammerererens stadh här brukat bliff- 
ver, är och svåra siukligh, så att man der medh illa stadder är. 
Begärer fördenschuldh brodervenligen, att min käre broder vill 
hos K. M:t min AUernådigeste Konungh och herre anhålle, att 
hijt näst een annen StåtthoUare, måtte och een sådhann ränte- 
skriffvare förordnedt bliffve, som man udi denne farlige tidhen 
kunde betro penningarne, och elliest vare belåten medh; dett 
vore och väll, udi denne besvärlige tiden icke orådligitt, att H. 
Kon. M:t hijt förutan ränteschriffvaren förordnede två skickelige 
män, den ene som om regementzsaker näst migh administrere, 
och den andre som om krigzfolkzens afflöningh tilbörligh in- 
spection hafve kunde, ty der migh udi denne farlige tiden (hvil- 
kett dogh står udi Gudz händer) någott dödeligitt vidkome, att 
här då vore een sådan person tillstädes, som regementzsakerne 
förestå kunde, på dett att H. K. Maij:tz saker här udi landett, 
mage videre forttgång hafve och icke för mangell på een godh 
och försichtigh förman udi någon fara steltte bliffve; der och 
Gudh den Aldrahögste täcktes migh effter sin guddomelige villie 
och försyn, iffrån denne usle jemmerdalen udi denne farlige ti- 
denn kalle, effter såsom vij alle äre nu här udi Gudz händer, 
förseer jagh migh visserligen till min käre broder, att han sampt 
medh andre mine förtrogne vänner, vill late dhe mine sigh vare 
till dett beste befälet, så att dhe mage min långlige och mödo- 
samme tienst till gode åttniute. Och effter spannemålen är nu 
här svåre dyr och snarest sagtt inthett är till att bekom me, så 
att een tunna rogh geller här allerede fem daler och framdeles 
fast dyrare bliffver, effter hijtt för den farlige siukdomen (som 
sigh dett Gudh bettre här inrotat hafver) ingen tillföringh iffrån 
Curlandh och Lettowen skeer; hvarföre vill högeligen aff nöden 
vara, att hijtt måtte i tijd och för vinteren skee een godh und- 
settningh udi spannemåll, på dett att befestningerne här udi lan- 
det icke mage för mangell opå krigzfolkzens oppehälle udi nå- 
gon fara steltte bliffve. Tviffler fördenschuldh inthet, att min 
käre broder samptt medh dhe andre gode herrer och män aff 
Rijkzens Rådh deropå således driffvandes varde, såsom dhe väll 
uttan min påminnelsse besinne kune, att H. K. M:t och rijkett 
udi denne tidz lägenheet der opå stor machtt ligger. Hvadh nu 



Digitized by VjOOQIC 



233 

videre denne landzortz lägenheet medh Pålackerne vidkommer, 
så hafver jagh sedan den 19 Julij ingen skriffvelse eller beskedh 
om sammankompstenn iffrån Raziwill bekommitt, oansedt här 
hafva sådane tidender gåt i svangh, att deres Commissarier skulle 
förhanden vare. Så snartt jagh någre visse tidender deriffrån 
om den tillstundande fridztractaten bekommer, vill jagh min 
käre broder advisere och förständige. Befalandes min käre bro- 
der etc, AflF Rijga den 1 Octobris åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



110. Dalen den 14 Oktober 1628*). 

Förord för Paul Gottberg, som emot erhållande af någon belöning särdeles 
för sin tjenst under K. Carls tid, vill uppenbara ett anslag som i Poblen 
förehafves emot K. Gustaf Adolfs person, och för Henrik von Hofven, som 
åtagit sig utforska saken och derom lemna underrättelse; båda hafva 
länge tjent. 

Välborne her Cantzler, broder och tilförseendes synnerlige 
gode ven. Näst all välfärdz lycköudschningh och een broder- 
yenligh och flijtigh tacksegelse för bevijste vällgärningar, dhem 
jagh medh all brodervenligh benägenheet och altt gått gärne 
igenn förschylle vill, kan jagh min käre broder här medh bro- 
dervenligen icke förhålle, att jagh icke tviffler, dett min käre 
broder uttaff min underdånige schriffvelse till Kon. M:t min 
Allernådigeste Konungh och herre för någon tijdh sedann för- 
nummitt haffver, huru såsom Påffvell Gåttbärgh haffver emoot 
edell och välbördigh Hindrich van HåflFwen latett sigh merckie, 
dett han vill eett anslagh som Konungen i Pålenn emott Sve- 
rigis crone och H. K. Maij:ttz egen personn sigh föresatt haffver, 
optäckie, der han allennest måtte derföre så väll såsom för sin 
långlige trogne tiänst recompenseret blifve. Sä aldenstundh han 
samme anslagh icke vill förtro pennan, uttan jagh skulle een 
viss man till honom skicke, och jagh udi denne tijdz lägenheett 
icke ringe achttar derom någon vettskap att hafTve, haffVer jagh 



*) Ehnru brefvet innehåller till stor del detsamma som det efterföljande 
postscriptum, måste ))åda upptagas, emedan sjelfva förordet gäller olika per- 
soner, af hvilka den ene mer framhålles i det förra, den andre i det senare. 



Digitized by VjOOQIC 



234 

fördenschuldh bemelte Hindrich van HåflFweD samme värff om- 
betrodt och till honom affardigett, såsom och honom derhoe till- 
skrifFvitt och begärett, att han honom sin heraligheet udi sä 
måtto optäckie ville. Tviffler och icke, att han ju sådan min 
begäran effterkoraraandes varder, och effter jagh förmoder, att 
meere be:te Hindrich van Håfwen sådantt medh all flijtt och 
troheet förrättandes varder, och han dess förutan H. Kon. M:tz 
her fader (Christligh och höglåffligh i åmrainnelse) och Sverigis 
crone öfver tiugu åhr troligen och fliteligen tientt hafver, och 
icke meere änn allenest fyre haker ödeslandh udi Lodes länn 
oppå een behageligh tijdh innehaffver, begärer jagh broderven- 
ligen, att min käre broder vill honom hos H. K. M:t vår Aller- 
nådigeste Konungh och herre genom sin gunstige befordringh 
dertill förhielpe, att han måtte medh uågre ariFvegodz udi Lijff- 
landh betäncktt bliffve, effter han uttaff dhe ringe godz som han 
härtill innehafft hafver, sin hustro och barn medh stor mödo föde 
och oppehålle känn. Förseendes migh visserligen till min käre 
broder, att han låter honom denne min recommendations skrifft, 
såsom och hans långlige trogne tienst och denne hans vilfarig- 
heet som han nu bevijsar, till gode åttniute. Udi hvadh måtto 
jagh kan vare min käre Broder till villie och tienst igen gör 
jagh altijdh gärne, och han för sin person varder sådann min 
käre B:s gunstige befordringh, effter sin ytterste förmögenheet 
förtienendes. Befalendes min käre broder, samptt medh sin el- 
skelige käre hussfru, min käre syster, och begges idre kärkompne 
vårdnader (dem min käre broder på mine och min käristes väg- 
ner medh vår kärligh benägenheet kärligen och fliteligen helse 
vill) Gudh Alzraechtigh till långvarigh vällmåghe. Aff Dalen 
denn 14 Octobris åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 

Egenhändigt: Välborne her Cantzler käre bror, jagh tvifler 
inte min K. B. varder aff min förrige skrifvelse till Hanss Kon. 
Maij;tt förnummedh, huru jagh H. K. M:tt haffver tilkenne gif- 
vedh, att Poll Gottbergh [haffver] migh genom denne Hindrick van 
Hofven veta latidh dett honom veterligh vore, om ett anslagh 
som Konungen i Polen förehaffver emott Hanss Kon. Mayrtt vår 
nådigste Konungh och Sveriess krona, och att samma anslagh 
mest skall uthgå på Hanss Konungh. M:tz egen person; tilbiu- 
dandess sigh sodantt vilie openbare där jagh honom på Hans 
Kon. M:t8 veghne ville försäkra på en ärligh recompens, so vall 



Digitized by VjOOQIC 



235 

härföre, sosom för dett han förmenar sigh hafve att fordra, för 
dett han hafver tientt Konungh Carll höglofligh I åminnelee, 
efter jagh nu haffver achtadh att dett icke vore att förachta, 
mycke mindre att försuma; hvarföre haflfver jagh afferdigadh 
denne för:te Hindrick von Hofwen till honom, om sådantt att 
förnimma, och därhoss honom försäckradh, dett bestå jagh hafiF- 
ver kunnedh, om H. K. M:ttB gunst och en ärligh recompens, 
icke tviflendess att H. K. M:tt jo sodantt varder sigh behaga 
lata. Och efter denne Hindrick von Hoffen sigh denne resann 
medh sitt store besver, so sitt på hösten nu företager, och eliest 
altidh i all förige krigh här i Liflandh sigh haffver troligh och 
flitichtt bruka latedh, hafver han aff migh begeradh dett jagh 
hansB person hoss min K. B. ville till dett beste recommendera, 
att min K. B. ville bevisa honom den gunst och förhielpa honom 
hoss Hanss Kon. M:tt ntt han sin tienst må någodh till godhe 
niute, efter han icke haffver so myckedh därmedh han sin fatige 
hustru och barn kan uthaff oppehoUa. Beder därföre min K. B. 
ganska fliteligen att han ville honom late sigh vara till dett 
bäste befalledh, att han sin longhelige tienst, so väll som denne 
besverlige resan, som han på min begeren sigh nu företager må 
till godhe åttniute. Såsom och att mitt löfte ernått PoU Got- 
berch icke må vara förgefvess, der han sådantt som han föregif- 
ver presterer. Jagh vett väll huru Hanss Kon. Ma:tt honom 
ähr affectionerad, men efter migh tyckess att om dett sigh så i 
sanningh befinner som han föregifver, ähr dett väll vertt, att all 
gameli onådhe må blifve förgäten, och han därför må bekomma 
en ährligh recompens. Förmoder att min K. B. detta så optager 
och hoss H. Kon. M:tt uthtyder, sosom dett aff [migh] troligen 
mentt ähr. Befaller härmedh min K. B. och alle hanss kärkomne 
Gudh Alzmechtich. Aff Dalen. 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Samtida anteckning: Inlefrerad den 8 Martij 1624 1 Stockholm. 



Digitized by CjOOQIC 



236 



Ul. Dalen den 21 Oktober 1628. 

Beklagar, att Rikskansleren icke kommer att deltaga i underbandliDgen med 
Pohlackarne, och det äfven derföre att af de Svenske ombuden ingen 
mer än borgmästaren 1 Reval Derentbal är nog öfvad att tala Latin. 
För pestens härjning i Riga har rytteriet blifvit förlagdt till andri 
orter. 

Välborne Her Cantzler, K. B:r och Bynnerlighe förtroghne 
godhe venn. Jagh önnscher M. K. B:r sampt alle haoiis vård- 
nadher een stadigh helsea, lyckeligh välmåghe och altt thett ho- 
nom kärdt och behageligitt vara känn medh Gudh altzraechtigh 
tillförenne. Dherhoss lather jagh honom brodhervenligenn för- 
nimrae*) migh hafva bekommet tvenne hans schriffvelsse medh 
M. B:8 Stallmcstare, uthafif hvillke jagh förnimmer, att M. B:t 
sin reesa för detta åhret hafver måst innstella. Ty effter H:8 
K. M:tt uthaiF min sidste schriffvelsse haffver spordt och för- 
nummett, hvadh för ringha apparentia till tractaten opå dhenne 
tijdhenn haffver varett, ähr H:s K. M. bliffven förorsakatt M. K. 
B:r dher uthi rijket qvar behålla, hvarföre hann och sina saker 
genom sin stallmestare lather häriffrån affordra; szå tyckes migh 
af hiertat illa vara att H. K. M:tt sådan resolution hafver fathatt, 
att M. B:r aldeles i vinther inthett mehra hijtt är att förmodha, 
ty endoch ännu så hastigdt ingenn tractat är till att förroodha, 
för dhenn besmittelighe siukdom som nu (Gudh klagatt) här in- 
rithen ähr, doch förmodher man, att om i vintter Gudh tecke? 
göra een lindringh opå siukdomen, dhe Pohler sigh väl varda 
till een tractat ahnnpraesentera, effter sakerne uthi Pohlen nu 
så förevetha för Turckens och Tatternes infall schuldh, dett dhe 
sielff väl schole åstundha fredhenn medh oss, ehuru väl man 
förnimmer, att Konungen medh all macht söker sådantt att för- 
hindra, szåssom man görligen haffver att see uthaff dett som nu 



♦) Ett senare bref, dateradt den 29 Oktober, är i det hela nästan liki 
lydande, med undantag af följande rader, hvilka här äro inskjutna och an- 
gifva det äldre brefvets datum: 

»endoch jagh M. B:r nu dhenn förledhen 21 October medh skipscapten 
>opä Juplter tillschrefF, szo veth jagh inthntt om samma schep för än dette 
>8chep Jonas känn dijtt ahnkomma, haffver jagh icke kunnatt undherlatha 
>dhenne min schrifvelsse att dublera, att M. E. B. ännu att tiUkenna giffTa». 

Å detta bref finnes Rikskanslerns anteckning: Praesent. på Gripsholm 
den 8 Noyembris Anno 1623. Det är på flera ställen illa skadadt och ehnn 
skrlfvet med samma handstil, äro några ord felaktiga; men som äfven hnf- 
Tudbrefvet är skadadt, hafva dock några enstaka ord kunnat hemtas dernr, 
likasom en uteglömd bisats i slutet, här satt inom hakar. 



Digitized by VjOOQIC 



237 

i sommar passeret ähr, och att han uthaf dhe HöghPohler någre 
till Coramissarier deputeredt haffver, hvilcke hanns favoriter 
ähre, genom hvilke hann förraehner sådhantt best kunna i värc- 
kett Stella, iblandh hvilcke synnerlighenn äre tvä, dhenn eene 
Samnel Konarski*). castellan uthaff Dantzigk, och dhenn anndre 
Lncas Adam Kosnborski *), hvilke bådhe för någre dagar sedhann 
ähre hijtt koropne pä Littousche grendzenn till Janitzki, och 
haffver dhenn eene Samuel Konarski (oanseedt att inghe flere, 
i synnerheet uthaff* dhe Littower hoss honom varitt haffVer) uthi 
alle dhe anndres nampn ett lättferdigdt breff* hijtt till migh 
schriffvitt, dher uthi hann allenast till kenna gifver, sigh vara 
medh eine medh colleger dijtt till grendzen ahnkommen, och 
effter dhe haff'va spordt och förnummitt, dett pestilentzien här 
hoss oss så härdt grasserer, achta dhe sigh icke säkert nogh 
vara att komma medh oss till tals, uthann oförschembdt dher- 
uthi eether, att dher oss någott aWvar vohre om fredh medh 
dhem, och man ville dhem ighenn restituera, hvadh vij iff*rå 
dhem tagitt haffva, skulle vij dhem sådannt till Warssou på dhe- 
res Rikzdagh vetha latha, szåssom M. B. vidtlöffleligere uthaff^ 
uthcopian aff* summa breff" som jagh M. B:r här hoss tillsenndher, 
haff'ver att see. Och förnimmer man dheruthaff", att dhe inthett 
så myckett äre kompne fördhennschuldh opå grendzen, att dhe 
haffVa hafft stor lust medh oss att tractera, szåssom att dhe måtte 
finna någott medhell eller läghenheet samma tractat iffrå sigh 
schiutha, effler dhe see, att Littowerne härdt dher opå driff^va, 
att dheres Konungh schuUe göra fridh medh vår nådigeste 
Konungh och herre, hvilkett efter dhe vetha dett vara dheres 
Konungh emoth, haffva dhe tagitt dhenne läghenheeten sigh till 
hielp, på dett att tractaten måtte så förschiuthas, till dhess stille- 
ståndetz terminen känn förlöpa, förmodendes alttså, att vår nå- 
digeste Konungh och herre, schall dhå åther begynna krigett opå 
dhem, hvarighenom dhe Littower så väl såssom dhe Pohler se- 
dhan nödgas att göra dheres Konungh biståndh, menn efter 
Littowerne detta förmärckia, schola dhe nu hålla een samman- 
kompst uthi Wildhenn, och vele dher sigh medh hvar anndra 
förbindha, att dhe vele senndha någre aff* dhe förnemste uthaff* 
dheres medhell opå dhenn tillstundande Rickzdagh till Warssou, 
som sigh schole högeligenn besvära uthöffver dheres Konungh, 
att hann så lithett achtar dheres ofärdh, och icke medh alff*var 



*) Dessa båda namnen skrifvas i det andra bref vet: Konarschi och Eosu- 
borschi. 



Digitized by VjOOQIC 



238 

vill dherefter tracta, att någonn redheligh fredh medh oss må 
kunna bliffva oprättet. Detta hafver jagh uthaf åthschillige orther 
förvisse förnummitt, i synnerheet haflFver jagh dette och om 
Turckens och Tattemes infall uthi Pohlen, genom een adelss- 
mann, såssom undher mitt compagni rijdher, förnummitt, hvilken 
jagh två reesor haffver haffl; altt iun till Warssou; dhenn samma 
haffver sådantt på reesan uthi Littowen förspordt, szå att dhett 
fuUer i sigh sielff vist är. Hann hafver och bracht migh ett 
breff såssom een prestesonn uthi Curlandh (hvilckenn'nu een 
drabandt hoss Konungen i Pohlen är) haffver förtrolighenn schriff- 
vitt till sin fadher. Samma breff hafver jagh här hoss H. K. M:tt 
tillsenndt, dheruthafi man noghsampt känn see, hvadh för een 
outhseigieligh schadha Tatterne dhem i åhr giordt hafver, dher- 
fhöre håller jagh för vist, att dhe Littower på dhenne tilstun- 
dandhe Rickzdagh vardhe sakerne så vijdt driffva, att ännu i 
vintter eller aller sidst, medh första våhrdagh frid ztracta ten må 
fhå sinn framgångh, dhå jagh aff hierttat ville önndscha M. E. 
B:s närvarelsse, ty effter dett man mest måtte tala och handla 
opå lathin, veth jagh inthett, hvem såssom dett uthaff vare 
medhell, som dhertill deputeredt ähr, dett schuUe kunne göra. 
Och ville dett vahra någott spåttligett, om Borghmestaren Dir- 
rendahl schuUe fhöra ordett. Jagh för min persson ville heller 
brytha benett uthaff migh, ähnn på dett sette begiffva migh till 
någon tractat dher man inthett annat ähnn neesa och spått aff 
haffva schuUe. Dherfhöre förmodhar jagh, såssom och brodher- 
venligenn uthaff M. K. B:r begärer, att hann sådantt väl ville 
hoss sigh betenckia, och H:s K. M:tt till gemöthe fhöra, och dher 
ju M. B:r icke schuUe kunna hijt komma, att dhå någonn annan 
måtte hijtt förordnes uthaff sådhann qualitet, som dhett måtte 
kunna uth fhöra. Effter och Radzewill inthett schall vara medh 
iblandh dhe commissarier som dher till äre deputerede, kunne 
H:s K. M:tt min perssonn väl dhermedh förschona, och någonn 
annan iffrå Sverigie uthi min stadh dhertill deputera, ty jagh 
uthann dett medh krigzsakerne nogh haffver till att bestella. 

Hvadh eUiest vår stat och läghenheet vedhkommer, szå 
vohre dhenn elliest väl themmeligh godh, allenest är att be- 
klagha, att siukdomen pestilentzien her heffdgdt hoss oss inn- 
slicken är, hvilckenn i dhenne månadhenn hårdt hoss oss gräs- 
seret haffver, szå att icke allenast någre hundradhe uthaf bor- 
gere och dheris tienstfolk, uthann öfver 600 uthaff vare soldater 
alredhe från fallne, efter som jagh H. K. M:tt här hoss ett vist 



Digitized by VjOOQIC 



förslagh dher opå tilleenndt haffver.* Dher Gudh sigh icke syn- 
nerligenn öffver oss förbarmar, och nådigest icke täckes detta 
scharpe och heiftigbe rijset lindra och iffrån oss tagha, står till 
att befahra, att inthett mångha schola öffver blifiva, hvarighenom 
jsgh inthett veth, huru man sigh dhenne stadhen schulle kunne 
best försäckra. Jagh hafver förlagdt dhe 2 corapagnier ryttere 
AdherkasB och Claes Wachttmestare vedh Treiden och Sewoldh, 
8zå och dhe två compagni draghoner vedh Lerossell och Salis, 
på dett man må haffva dhem uthi vahrgerningh till thett yt- 
tersta. Dher man dhem nu alle så schulle leggia hvar på annan 
in i stadhenn, schulle infectionen vara deste starckere, och så 
myckett mehre uthi een hast opgå. Jagh schall så lenghe Gudh 
teckes unna liffvedh, bruka dett mesta försichtigheeten här uthi, 
såssom uthi dhenne besvärlighe tijdhen mögeligitt är, förmodhar 
att uthaff fiendhenn, så lenghe stillestondett vahrar inthett stordt 
schall vara sigh till att besörgia, och så lenghe Gudh teckes oppe- 
hålla 3000 mann*) uthaff altt vårtt folck uthi liffvedt, förhoppas 
jagh, att borgerschapett inthett schole töres sigh någott undher- 
stå. Vohre dherfhöre inthett orådheligett att H. K. M:tt nådi- 
gest tecktes latha göra dhenn förordning åth Finnlandh, att ettu- 
sendh mann åthminste kunne hålles uthi vahrgerningh vedh 
Narfiven eller Inghermanuelandh, på dett, om folckett så myckett 
mehre iflfrån faller, att man så myckett närmare känn hafva dhem 
i beredhschap, dher mcdh man på all henndelsse gamizonen åther 
må kunna stärckia. Tvifler inthett, att dher M. B:r honom medh 
H:8 K. M:tt afftalendhes vardher, H:s K. M:tt nådigest sådantt 
fuUer vardher för gått befinna. Till dhett sidsta känn jagh och 
inthett förbijgå, att begära uthaf M. K. B:r dhett hann ville 
medh dhe anndre godhe herrer af Rickz- och Cammerrådh hoss 
H. K. M:tt tijdigh påminnelsse göra, att ännu för vintheren så 
myckett penningar måghe hijt öfver sendas, som till krigzfolck- 
zens undherhold i vinther vill behöflfves, ty nu här sådhan be- 
svärligh tijdh ähr, att man icke ett hundradhe änn såssom 1000 
daller när så behöffves tillåns kan bekomma. Hvarfhöre haffver 
man inthett att förlijtha sigh på någott, uthan dhett som H. K. 
M:tt nådigest vardher hijtt förordna. Förmodher dherfhöre bro- 
dhervenligen, att M. K. B:r dher opå så driffvendhes vardher, 
effter såssom M. K. B:r väl veth, att H. K. M:tt och rijkett dher 
opå macht ligger. I lijka måtto förmodher jagh att spanmållen 



*) I det senare brefvet står bär: 1000 i st. f. 3000. 



Digitized by VjOOQIC 



240 

som hijt förordnatt ähr, raåtte nu allredha vara på väghen, ty 
dher dhenn icke hijt ahnkomrae, schulle här bliffva een tacken 
dyringh, att folkett icke schulle kunne sigh behielpa, ty hår 
geller allredha een tunna rogh 4 Svenscha daller och bliffver 
dagheligen dyrere. Hvadh för penningar och pråffviandt hijtt 
i åhr ahnkommit ähr, dher opå senndher jagh H. K. M:tt ett 
richtigdt förslagh, endoch jagh nogh haffver dher medh till att 
göra, ty Peer Erichssonn sora schall vara Gamraarerare här, haf- 
ver legatt hele sommarenn siuk, och håller ännu mest senghen. 
Rentteschriffvaren är någre vekur för änn Jochim Berndes dödh 
bliffven, szå att jagh snarest sagdt ingen hafver till hielp [dheropå 
jagh migh känn förlatha], Begärer dherf höre, att M. K. B:r ville 
hoss H. K. M:tt begå, att någre godhe männ måghe blifva hijtt 
migh till hielp försenndhe, och att i synnerheet een sådan räntte- 
schriffvere hijtt måtte försendes som man dierffveligenn H. K, 
M:tz penningheräntta unndher henderne förtroo känn, ty migh 
är omögeligett att hafFva dhen hoss migh, myckett mindre dhen att 
uthräckna, hvartill vill een troghen och flitigh karl väl behöffves. 
Dette jagh M. K. B:r icke hafver veladh förhålle, befhalenndhes 
M. K. B:r etc. brodhervenlighenn. Aff Dahlen dhenn [21] Octo- 
bris 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscrlptum på löst blad. 

Välborne her Gantzler, broder och tillförseendes synnerlige 
gode ven. Jagh kan min käre broder brodervenligenn icke för- 
hålle att jagh aff min tieneres Anders Michelssons schriffvelse 
förnummit hafver, att dhe gode herrer GammerRådh haffve be- 
gärett een special räkningh opå mine giorde försträckningar, så- 
som och qvitteringar till hvadh sådantt är leffrerett, så alden- 
atundh jagh mine documenta, räckninger och qvitteringer Saligh 
Boo Wernersson öfvergiffvitt haffver, hvilken dem udi Gammer- 
Rådz V. Bror Anderssons närvnrelse H. Kon. M:tz i all under- 
dånigheet praesenterede (deropå jagh sedan H. Kon. May:tz un- 
derschrifvit breff bekom) är migh oraögligitt dhem alle opsökie 
late, ty jagh icke veet hvartt ^. Boo Wernersson dem lagtt haf- 
ver. Förmoder fördenschuldh, att dhe gode herrer icke någott 
obilligtt udi så måtto aff migh begere, ty jagh kan taghe på 
mitt samvet, att Saligh Bo Wernersson icke dett ringeste migh 



Digitized by VjOOQIC 



241 

denitiDDan favoriccrede utan skarptt nogh hafver medh migh 
räckne latett, så att han icke dett ringeste hafver migh bestått 
medh mindre, att jagh medh qvittantierne hafver bevijse kun- 
nett. Min käre broder här medh Gudh Alzmechtigh befalendes. 
Datum ut in literis. 

Egenhändigt: Välborne herre K. B. jagh beder broderven- 
ligen du ville vara migh häri bistondigh att migh icke må ske 
någodh förnär medh denne Gamraerrodhz begeren, efter migh är 
omöghligedh att göra där redhe före, dett jagh en gonge hafver 
ifron migh lefvereradh. Jagh skall gerna tiena min K. B. igen. 
Vale. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



112. Egenhändigt Dalen den 27 Oktober 1628*). 

Tackar för bevisade tjänster särskildt i afseende på donationen å Fellin m. m., 
yill inköpa Dagön af kronan; beder att om han faller ifrån, Rikskanslern 
antager sig efterlefvande maka och barn. 

Välborne her Cantzler, broder och synnerlige förtroghne vän. 
Jagh önskar min K. B. hanss kere husfru och hele vordhnader, 
aff Gudh den Allerhögste en stadigh helse och all lyckligh 
välmoge. Och betacker honom brodervenligh för all trogen 
broderligh benegenhett och mycke gått migh bevijst, hvilkedh 
jagh i alle förfallende legenheter skall beflita att förskylla. I 
synnerhett betacker jagh min K. B. ganska fliteligen för den 
godhe befordhrigh min K. B. min tienare Anderss Mickelsson 
nu i Sverie giortt hafFver, och begerer venligen att min bror 
ville honom ännu vidhare till en godh afskedh förhielpa. Hvadh 
de sacker vedhkommer därom han sigh hoss migh förfroger, haff- 
ver jagh meste deless skrifvedh honom beske om, men om der 
kunne ännu nogedh förefalla, om Gertt von där Heidenss eller 
andre köpmenss reckenskaper. där han icke so fuUenkommen 
beeke om kan veta, och jagh nu so longhtt fronvarende honom 
icke heller om kan fullenkomligen informera, förmoder jagh so- 
8om vänligen begerer, att de moghe blifve opskuten till dess 

*) Brefyet är skadadt af vatten och några ord oläsllga. 

Axel Oxeiutiema II: 5. 16 



Digitized by VjOOQIC 



242 

jagh sielff kan komma tilstedess eller han migh fulkommen be- 
ske brachtt haffver, hvadh besver där i är. Jagh förmoder att 
där inte stortt kan i befinness, efter Gertt von där Heiden ännu 
nogre tusen daler haffver till att fordra, och der den letferdige 
karlen hade giortt här richtichtt skulle dett migh och icke litedh 
bota, moste nu därmedh hafve tolemodh. För den godhe be- 
fordringh min K. B. migh och bevist haffver om Felin, Tarvess 
och Helmett, därföre befinner jagh migh emott min K. B. och 
högheligen förobligerad, skall migh gärna vinleggie sådantt medh 
altt annedh igen att förskylla. 

Hvadh Daghön belanger, därom min K. B. migh tilkenne 
gifver att Hanss Kon. M:tt dett vill förselia, den som Hanes 
May:tt därföre godh skell vill gifva, och därför begerer veta om 
jagh ännu haffver lust dett att köpa och medh hvadh conditioner; 
80 låter jagh min K. B. därpå til svar vänligen veta, att jagh 
väll ähr ännu tilsinness sådantt att köpa och giorde min K. 
B. migh där i en synnerligh venskap, där han migh dett för 
skelichtt och densamma summa som jagh därföre i fiordh bödh 
kunne tilvege bringa, endoch dett inte heller mehre vertt ähr. 
Doch ville uogen migh dett nu fördyra medh ett tusen daler 
eller tu, moste jagh heller den skadhen lidha, ähn hafve den 
skammen att nogen skulle hafve trengtt migh uthur köpedh. Där- 
före där min K. B. på roine veghne kunde medh Hanss Kon. May:it 
accordera att jagh dett för otta och [tjugu tusen dir.] måtte be- 
komma och på desse efterskrefne [conditioner, skulle dett] vara 
migh kärt, nemligh att jagh dett medh Harrisk och Wiriskrettso 
och alle friheter och privilegier må uiuta som andre aff adell dett 
i Estlandh niute; sedhan att jagh dett medh fem hester må för 
rostiensta, efter där små hacker ähre och icke renta hal[f]parten 
ernått de hacker som ähre på fäste landett, sedhan att all hela 
öhn samptt därtill lydhande holmer som aff oldcr därtill lytt haff*- 
ver må däri begripess och inte undantagess [mehr] än hvadh Class 
Wachtmester aff Hanss Kon. Maij-.tt arftligen bekommitt haffver. 
För samme öö vill jagh gifve Hanss Kon. M:tt förbite 28000 
Svenske daler, 32 runstycke på daleren, eller dass verdh i gått 
gonghbartt myntt i desse terminer, nu tilstundande Fastclan A:o 
1624, 10000 dl., fjorten dager efter Johanni samma åhr 10000 dl. 
och resten 80000 dl. om julen och samma åhr eller nogedh för 
om hösten sosom Hanss Kon. May:tt dett nådigest begerer, ty 
ändoch dett migh fulle vill falla besverligcdh medh så kort« 
terminer, leckväll vill jagh beflite migh om att komma dett til- 



Digitized by VjOOQIC 



243 

vega, skulle jagh än selia dett migh kärtt ähr. Förmoder so- 
som brodervenligen honom beder att han migh häri sin venskap 
vill bevisa, jagh skall altidh finnass hanss tienare igen. Jagh 
förhoppess att Hanss Kon. Maij:tt migh dett för en annan unner, 
och icke varder ansee ettusen daler eller tu, uthan unner migh 
dett för samma priss, som Hanss Kon. Maij:tt migh dett i fiordh 
nådigest anpresenterade, doch måste jagh de tutusen dl. därtill 
legia, ähr jagh tilfredz med dett min K. B. häri gör, allenest 
att godhsett blifver migh invijst så snartt jagh förete terminen 
betalt haffver. 

Till dett siste anlangende att min K. B. låter sigh behaga, 
dett jagh haffver hanss tienare bistondh giortt utt han Burtnick 
aff saligh Bormestaren Eck haffver inbekommedh. och att min 
bror begerer att jagh än vidhare i min brorss fronvare ville 
hanss tienare i alle skelige sacker bistondigh vara; i synnerhett 
att jagh icke ville tilstedhia Jochim Berndess att han nogen in- 
tro[n]gh måtte göra på nogre bönder där i Burtnicks gebett, 
hvilke emellen Biskopen och de Wreder haffver varidh i klan- 
der, so försäkrer jagh min K. B. härmed visserligh, att inte 

allenest gerne tiena min K. B. uthan om jagh viste i 

till vilie skall han altidh finna migh min K. B. der- 

till redhbogen och hvadh jagh hanss hopraan Anderss Munck 
kan bevisa för bistondh gör jagh gärna. Vill och tillsee att min 
K. B. uthaff Saligh Jochim Berndes stiubarn inte skall ske för 
när, och där så framdeless legenhetten sigh kan gifva, vill jagh 
sielff begifva migh ditt på någre dager och därom grundeligen 
förnimma, huru dett sigh därom haffver och sådantt min K. B. 
vidhare veta late. Vill nu inte medh denne min skriffvelse vidh- 
löftigere bemödha min K. B.; allenest efter (Gudh klagadh) siuck- 
domen här hoss oss dageligen mehr och mehr öfvorhonden ta- 
ger (hvar igenom man ingen tidh sigh väll vett säcker, efter 
man dageligen måste vistass eblandh krigsfolkedh) kan jagh inte 
underlota att bidhia min K. B. att om Gudh efter sin Gudhome- 
lige vilia teckess migh ifron denne verlden til sigh kalla, och 
min kere hustru och barn efter blefve, dett min K. B. (sosoni 
den, med hvilken jagh ifron vår barndom ett synnerligh förtro- 
gedh broderligh venskap hafft haffver) ville taga dem sigh an, 
och samptt min K. herfader Greff Maghnus och min bror her 
Johan vara deress troghne försvar och molssman, och hoss Hanss 
Kon. Maij:tt deress säck förfordra, att de min longelige och mö- 
dhesamme ticnst den jagh (uthan beröm att skrifva) mine Konunge 



Digitized by VjOOQIC 



244 

och Sveriess krone heviet haffver, måtte tilgodhe åtniute. Jagh 
skall (så lenge blodett hoss mig varmtt ähr) migh befiita, däruti 
min liflfstidh att endiga. Teckees och Gudh migh i denne onde 
och bullersamme verlden lengre att oppehoUa och lifvedh unna, 
skall jagh min K. B. samptt hauss kere hussfru och lifservingar 
all trogen broderlige tienst bcflita att bevisa migh so Gudh hielpe; 
uthi hvilkenss mildhrike beskydh och beskerm jagh min K. B. 
hanss k. husfru och beggess edre kere barn (dem min K. B. 
på mine och min kerestes veghne kerligen och fliteligen helse 
vill) troligen vill befaltt hafve, han verdigest holle sin hondh 
öfver oss och förläna att vi moge komme medh helse och gledhie 
tilsammenss. I medhler tidh blifver jagh till min dödhstundt 

M. K. B:s 
troghne och tienstvillige bror 
Jacobus De La Gardie m. p. 
Aff Dalen den 27 Octob. A:o 1623. 



118. Egenhändigt Dalen den 20 Oktober 1623. 

AnmärkniDgame 1 Bånte-Eammaren mot hans räkenskaper; förslag att inköpa 
Dagön af kronan pä nppgifna vilkor; erbjuder sitt biträde vid tillsynen 
ä Rikskanslerns gods i Lifland. 

Välborne her Cantzler, broder och synnerlige förtroghne 
godhe vän. Jagh önskar M. K. B. hanss kere husfru och hela 
vordhnader af Gudh den Allerhögste en stadigh helse, lyckeligh 
välmoghe, samptt hvadh honom mehre kertt och behagelichtt 
vara kan. Betacker honom och brodervenligen och fliteligen 
för all trogen broderligh benegenhett och altt gått migh bevist, 
hvilkedh jagh altidh gerna igen förskylla skall. Därhoss låter 
jagh min E. B. härmedh veta, att jagh för någre dager sedhan 
medh min K. B. tienare honom telskreff om alle sacker huru de 
nu här hoss oss föreveta, såsom och om någre mine privat sacker. 
Och ändoch jagh inte tvifler min E. B. varder samma min skrif- 
velse väl unfongedh hafve, leckväll haflTver jagh medh detta 
läghlige bodhett inte veledh underlota vidhare härom min E. B. 
påminnelse att göra, efter migh på samme sacker ingen ringa 
macht på ligger, i den(!) broderlige förtron de, att han icke migh 
till missty ekess tager, dett jagh honom så dristichtt och åfta i 



Digitized by VjOOQIC 



245 

min privat sacker bemöder, han skall altidh hafve migh redh- 
bogen till sin tienst igen. I synnerhett låter jagh min K. B. 
förnimma migh hafve bekomraitt skrifvelse uthaff min tienare 
Anders Mickelsson, att oansett min K. B. honom all gunstigh 
befordringh på mine veghne bevist haffver (därföre jagh honom 
brodervenligen betacker) leckväll göre dhe godhe herrer Camer- 
rodh på nogre sacker besver och holle honom oppe, där då lell 
inte stortt är beventt om samme besver. Ty dett de godhe her- 
rer vele att jagh skall på nytt late göra en speciall reckningh 
och skaffa åter på nytt quitanticr på de sacker som jagh alredhe 
en gonge inlefvreradh haffver, tyckess migh vara en obilligh 
tingh. Ahr migh och aldeless omöghligedh att göre, efter meste 
delen aff de befelhubare som sådantt unfongedh hafve ähre dö- 
dhe eller uthur tiensten, hvar skall jagh söckia dem igen. Doch 
kan jagh vedh mitt samvete ärhoUa, att jagh på alle saker sa- 
ligh Bod Wern[er]sson qvitantier och godh richtighett lefvreradh 
haffver för än min reckningh bleff sluten, och jagh Hanss Kon. 
M:t8 breff derpå bekomm. Begerer därföre brodervenligen att 
min K. B. ville därtill förhielpa, att migh häri icke må ske nå- 
gedh förnär. Jagh sender min K. B. här hoss Cammerrodhs be- 
sver och huru jagh migh därpå förklaradh haffver*). Förmoder 
att de godhe herrer väll skole kiinne vara därraedh tilfredz. ^ 



*) Bilagan är af följande lydelse: 

Dette efftertne besvär giordhe Cammarrädh ntbi E:8 N:dz 
räckningh widb Grlpsbolm denn 16 Septembris åbr 1623. 

1. Fattas bescbedb opå arrendet för Kezbolm ocb Nötbeborgh, särdeles 
opå dbe pnncbter som abnngå H. K. M:tt ocb Cronan. 

Till tbett andra scball schaffas qnittantzier opå dett som är leffvereret 
till gamizonerne. 

Haadb tbesse twä pnncbter annlangar, dberopä scball finnes godb rick- 
tigbeet, när jagb arrendet Iffrå migb leffvererer, bädbe medb Städtbollernes, 
sässom ocb Capitenernes quittans, att dbe dberes löbn ocb unndberboldb ful- 
lenkommen atbbekommit bafve. Menn dber i dbe första äbren någre små 
partzeler dbem Intbett känn wara leffvereret, tilbiudber jagb migb näst in- 
Tentarinm H:s K. M:tt till bestå att lefvercre latba. EUiest förmodber jagb 
att alle puncbter i contracten scbole till fyllest wara efterkompne. 

Till tbett tridle, scball förscbaffas räckningb ocb quittantzier opå dbenn 
försträckningb Qreff Jacob bafver giordt till H:8 K. M:tt ocb Cronon. 

Belangandes dbenn tridie pnncbten, så baffver jagb enn gångb lefve- 
reret enn ricbtigb räckningb ocb quittantzier ätb S. Boo Wernicbsson, bvilket 
bann H:8 K. M:tt sampt medb Cammarrådet Bror Anderssonn prsesenteret 
bafrer, ocb migb H.-s E. M:tz breff dberopå förscbaffatt, vetb dberfböre ingbe 
andra qyittantzier eller räckenscbap dbem dberopå vijdbere att förscbaffa. 

Till dett fierdbe scball förscbaffas värderingen opå dbenn baffran som 
Feldtberren bafver lefvereret ntbi Rigba, ocb sadbe att dett beståås intbett 
bdgre äbnn 6 mark tannan. 

Hvadb värderingen opå baffran abnlangar, är ingben contract om kiöpett 
oprättat, ntbann buru myckett som H. K. M:tt migb för bvar tunna tilsagdt, 



Digitized by VjOOQIC 



246 

MiD E. B. haffver och skrifvedh migh till om Daghön, att 
om jagh vare tilsiDiiess dett att köpa skulle jagh min meningh 
därom min K. B. så väll som conditioDerna veta late; sä ähr 
jagh ännu fuUer till sinness dettsamma att köpa om jagh dett 
kan för skelichtt och samme prise bekomma, sosom Hanse Kod. 
M:tt migh dett i fiordh anbödh : nemligh för 28000 daler Svenske. 
Doch där nogen ähr som et tusen daler eller tu mehre biuder, 
vill jagh dett inte achta, uthan heller och så myckedh gifva, 
för än jagh skulle hafve den skammen att nogen hadhe trenghtt 
migh ifron samma köp, förmoder sosom brodervenligen beder 
min K. B. ville häri veta mitt bestå. Och om jagh dett bekom- 
mer, att dett må ske på efterskrefne conditioner. Först att 
jagh dett må niuta under Harisk och Wirisk rett och niuta alle 
privilegier och frihetter som adelcn i Liflandh hafve till att selia 
förskenkia, förpanta och göra därmed efter min egen vilia; Til 
dett andra, att inte må dedhen unden tagess hvadh som därtill 
aff older legadh haffver, undantagendess hvadh H. Kon. M:tt för 
detta arfligen borttgifvedh haffver som ähr Glass Wachtraesta- 
renss godz. Till dett tridhie att terminerna må setiass migh så 
att jagh dem kan nå: nemligh 10000 dl. nu i vinter till Fästen, 
den andre tilkommende Johanni A:o 1624, och den siste termi- 
nen till Juli tidh samme ähr; eller där Hanss Kon. M:tt ändeligen 
peninger behöfver, vill jagh skaffe dem till Michaeli, doch att 
migh godzett strax må invises när jagh förste terminen haffver 
erlachtt. Till dett sista begerer jagh att i köpbrefvedh må se- 
tiass, att jagh dett medh fem hcster skall för rustiensta, efter 
där ähre små hacker och icke renta halfparten ernått de hacker 
som ähre på fäste landett. Om Hanss Kon. May:tt migh dett på 
desse conditioner eller vilkor vill unne, begerer jagh att min K. 
B. migh dett i tidh ville veta late, att jagh migh kan omsee, hvar 
jagh en sådan stor summa må kunne tilvege bringa; och må min 
bror dett visserligen tro, att jagh samme summe inte vett tilvege 
bringa, medh mindre jagh någedh förselier dett megh kertt är. 

är Cammarereren Gerdt Dirlcbsson väl vitterligitt, hTilokenn och dhå strax 
räcknlngen med migh slöth; ähr och samma haffra till H. K. M:tt inthett 
leffvererett till någhoDn försträckningh, nthann H. K. M:tt hafrer sielf dhenn 
begäret för samma köp, såssom dheon i räckningen iofördh är, oanseedt jagh 
Täl badhe knonatt bekomma enn marek mehra, såssom och Jochim Bemdes 
een dehl nthaff samma haffra för 2 dalhr tunnan till krigsfolckzens oppehelle 
försåldt haffver. 

Till dett fempte, fathas arrends brefihrett opå Åbo tull. 

Hvadh breffvett opå Åbo tulls arrende vidhkommer, hafver jagh leffre- 
reret min salighe svåger, hvickeon samma tull af migh förarrenderedhe. Och 
finnes dheruthaf uthcopian ännu uthi Cammaren. 



Digitized by VjOOQIC 



247 

Till dett sista anlangande, att min E. B. sigh låter be- 
hage den aesistens jagh hanss tienare haffver giortt här i lan- 
dett, och begerer, att jagh än vidhare hanss hopman Anderss 
Munck i alle billige sacker ville bistondigh vara, i synnerhett att 
jagh icke ville tilstedhia att honom aff saligh Wredenss ervin- 
gar icke(!) måtte ske nogeo introngh pä de godz som emellan 
Wreden och Biskopen tilförende i klander varidh hafver; så 
försäckrer jagh min K. B. visserligen, att jagh icke allén est häri, 
uthan om jagh kunde honom i högre saker tiena, skall han al- 
tidh finna migh därtill redhboghen, och hvadh jagh hanss hop- 
man Anders Munck kan göra bistondh, och honom vara behiel- 
peligh i hanss fronvara, till dett som min E. B. kan komma till 
nytto, skall jagh migh gerna om beflita. Vill och tillse att jagh 
framdeless tager migh so mycke tidh, att jagh rycker som sna- 
rest till Burtnick, pä dett jagh grundeligen kan om samme bön- 
ders legenhett förnimma, hvilkedh jagh sedhan min E. B. vill 
tilskrifva, på dett han sedhan kan see om Wrederna där till no- 
gen rett haflTver eller ej. Vill nu inte vidhlöftigare bemödha 
min E. B. medh denne min skrifvelsc, uthan venligen och fliteligen 
honom beditt hafve, att han altidh ville blifve vedh den gamle 
förtronde som oss emellan varidh haffver; och i synnerhett där 
Gudh i denne farlige tidhen sin Gudhdomelige vilie öfver migh 
förhengde, och migh till sigh kalladhe, att min E. B. ville do 
de som kunne efter blifva aff mina, late vare sigh befalledh: 
teckess Gudh megh lifvedh spara, skall han altidh finna migh 
uthan skrymtt sin trogen bror, och den som altidh skall beflita 
sigh om dett som jagh vett att honom och alle hanss kan lenda 
till tienst och behagh. Befaller härmedh och altidh min E. B. 
hanss kere husfru, min kere syster och begges eder k. lifservin- 
ger och hele huss (dem han alle medh min kerlige tienst helse 
vill) Gudh den Allerhögste til mycken lycke och välferdh, han 
nädigest hoUe sin Gudomelige handh öfver oss, och hielpe oss 
medh helse och sundhett tilsammenss. Aff Dalen den 29 Octo- 
bris A:o 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Eere broder, Jagh beder min E. B. vill late denne bref- 
visare Hanss Dussess samptt de andre godhe karler som jagh 
honom recommenderat haffver, till thett beste vare befalledh. 
Jagh skall gerna tiena honom igen. Vale. 



Digitized by VjOOQIC 



248 



114. Dalen den 29 Oktober 1623. 

Förord för Hans Duses, som länge tjent Svenska kronan och mist sina gods 
på Polska sidan, att få ärftlig besittning å några gårdar vid Pernao, 
som han har i förlåning. 

Välborne her Cantzler, broder etc. Kan jngh min käre 
broder här medh biodervenligen icke förhålle, att effter bref- 
vijsare Hans Ducess är tillsinnes, Kon. Maij:tt min Allernådi- 
geste Konungh och herre om befordringh udi sine saker udi all 
underdänigheet att besökie, och fördenschuld om denne min 
förschrifft till min käre broder hos migh anhållitt, hvilkett jagh 
icke hafver honom förvägre kunnett, effter han är een bruke- 
ligh karll och H. K. M:tz och Sverigis crone een tijdh långh 
troligen och fliteligenn tientt hafver. Och aldenstundh han sine 
godz opå den Pålenske sidan mist hafver (deropå han sköne bref 
och documenta hafver) effter han sigh på denne sidan udi H. 
K. M:tz tienst bruka låter, och deremoot allenest någre få bön- 
der udi Pernows gebeth på een behageligh tidh innehafver, 
hvarföre medan honom alle vägar och stiger här udi landet 
kunige äre, och han elliest H. K. M:t och Cronan een tidh långh 
tient och udi sitt fengelsse udi Pålen mykitt ondt uttstått och 
lijdit hafver, begärer jagh brodervenligen, att min käre broder 
vill honom hos Högbe:te H. K. M:t dertill förhielpe, att han må 
samme bönder arfteligcn bekomme, på dett att han må derige- 
nom (såsom han och dess förutan sigh schyldig och plichtigh 
kenner) till deste större troheet udi H. K. M:t tienst förorsakatt 
blifve. Förseer migh visserligen till min käre broder att han 
låter honom denne min förskrifft och sin långlige trogne tienst 
till gode åttniute. Udi hvad måtto jagh kan vare min käre bro- 
der udi denne och andre occasioner till villie och tienst igen, 
gör jagh altidh gerne, och han för sin ringa person varder så- 
dan min käre broders befordringh efter sin ytterste förmögen- 
heet förtienendes. 

Befalandes min käre broder etc. Aff' Dalen den 29 Octobris 
åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 

Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



249 



116. Dalen den 29 Oktober 1628. 

Förord för Oerdt Mandus att återfå arfvegods, och för en stallmästare att få 
ärftlig rätt till gods, som han mest af öde upptagit i Nöteborgs län. 

Välborne her Cantzler, broder och tillf öreeen des eynnerlige 
gode venn. Näst all välfärdz lychöndskningh etc. tackar jagh min 
käre broder brodervenligen för sin gode förtröstningh, som min 
käre broder min opvartere Gert Mundus oppå min begären giordt 
hafver, vill och min käre broder ann ytterligere brodervenligen 
ombeditt haffve, att han för min schuldh vill hans sak till dett 
beste sigh late vare befälet, och honom dertill hos Kon. Maijitt 
förhielpe, att han må sine godz, som hann är berättigett till 
genom min käre Broders gunstige befordringh igen bekomme 
och mechtigh blifve. Udi lijke måtto betackar jagh och min 
käre Broder för den gode förtröstningh som han och min stall- 
mestere genom bemelte Gertt Mundus giordt hafver och vill 
min käre Broder ännu på det brodervenligeste beditt hafve, att 
min käre Broder vill honom efter sin gode tillseijelsse hos Kon. 
Maij:tt der till förhielpe, att han må dhe ringe godz som han 
udi Nötebårgz länn innehafit, och meste parten aff öde optagitt 
hafver, arfftligen bekomme, ty jagh icke tvifler att han ju dei- 
före tilbörligh rustienst hållendes varder, och må jagh väll san- 
ningen bekänne, (oansedt att han udi min tienst är) att han väll 
sin stalbroder emoot fienden fölgiendes varder, såsom dhe som 
honom udi marken fölgtt hafve, derom vitnesbördh och bevijss 
gifve kune. Förseer migh visserligen till min käre broder, att 
han desse bemelte två personer låter sigh till dett beste befälet 
vare. Udi hvad måtto jagh kan vare min käre broder till villie 
och tienst igen, gör jagh al[tijdh] gärne, och dhe för deres perso- 
ner varde sådan min käre broders gunstige befordringh efixer 
deres ytterste förmögenheet förtienendes. Befalendes M. K. B. 
etc. Aff Dalen denn 29 Octobris åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



250 



116. [Dalen doD 29 Oktober 1628*)]. 

Förord för Qerdt Lewewold, som hos KonnDgen gjort ansökan att få godset 
Allishof, och öfyerste Creutz, hvllken senare berömmes för sin daglighet 

Velborne her Cantzler elschelige k. brodher, jagh tvifler 
inthett, att M. K. B:r uthaf Gerdt Lewewoldz schriffvelsse var- 
dher förDimina, huru hann i u[nderdånig]het till H:8 K. M:tt su- 
pHceredt haffve om Allijshåff och dhe bönndher dherunndhcr 
äre. och dherfhöre aff migh begärett, att jagh hanns perssonn 
ho88 M. K. B:r ville till thett bestå reconimeudera, att M. K. 
B:r ville dher uthi vara honom een gunstigh befordrere, effter 
hann een gam mall tiennare ähr, och sigh altidh uthi Sverighes 
cronos tienst trolighenn och flithelighenn haffuer bruka lathett. 
Dherfhöre haffuer jagh honom eådantt inthett kunnett förvägra, 
uthan brodhervenligenn begärer, att M. K. B:r ville honom för- 
hielpa, att hann dett åthminsta på een behageligh tijdh bekomme 
måtte, efter hann uthi sin tienst troghenn och flitigh Ähr, och 
sigh ähnn vijdhere tillbiudher att hafua lijfi^ och blodh ospardt 
för H:8 K. M:tt och Sveriges crono. I lijka måtto haff*ver och 
öffucrstenn Ereutz begäret, att jagh hanns perssonn och hoosa 
M. B:r ville till thett bedsta ihugkomma, eff*ter hann och M. B:r 
om någre sine particular saker tienstvilligen tillschrifiuitt haffuer, 
att hann och ville vara hans gunstige befordrere uthi samma 
saker. Hann tilbiudher sig sådantt emott M. K. B:r att förtiäna 
uthi alle förefallondhe occasioner. Och må jagh dett M. B:r för 
sanningen seigia, att hann är een dhenn bestå som jagh nu här, 
migh till bistonndh haffver, och mcdh någett beschedh veth att 
commendera, ty oanseedt öffucrsten Sitton väl ähr een godh 
karl och godh soldatt, szå veth M. B:r väl huadh för selsam in- 
fall han hafver, och att dett illa uthi sådhan commendament 
tiäner. Måste migh nu medh dhem behielpa, efter här inghe 
anndra ännu ähre, ty Flemingen, Adam Schraffer och Christoffer 
Asserssonn äre ännu inthett ahnkompne. Håppes lell att sådhan 
ordningh schall här hållas, att His E. M:tz saker [icke] schall 
dheraff* hafua någonn fahra. Dette jagh på begges dheres veghne 
M. E. B:r att förmähle inthett haffuer kunnatt unndherlatha. 



*) Rham denna skrifvelse icke är daterad, och ligger såsom Postscrip- 
tam till den åtta dagar senare afsända dnpletten till brefyet af den 21, har 
den här med särskildt nummer upptagits, nnder det datum, då den afgick. 



Digitized by VjOOQIC 



251 

Brodhervenligen begärenndes, att hann migh icke vill till ondho 
optagha, dett jagh honom 8& åfta måste roolestera. Jagh tienar 
M. B:r altidh ighenn. Datum ut in literis. 



117. Treiden den 8 November 1628. 

Pesten fortfar och har bortryckt öfver 9000 personer 1 Riga. Pohlen har 
mycket lidit af Tatarernas infall och är sinnesstämningen, särdeles i 
Litthanen för fred, men commissariema låta änna Icke höra ntaf sig; 
planen att underhålla förstärkningsmanskap från Finnland genom in- 
qTartering skalle leda till allmogens förderf och strider mot både adelns 
och städemas privilegier. 

Välborne herre, elschelige K. B:r etc. Endoch jagh nu 
inthett synnerligitt haffver till att schriffva M. B:r till, effter 
jagh för nAgon kortt tijdh sedhann sä väl medh M. K. B:s tien- 
nere såssom och min egen påst Hanns Dussess vidtlöffteligen 
hafver om dhennc vår stat och läghenheett particulariter till- 
schriffvitt. Doch likvell hafver jagh inthett kunnatt förbijgå, 
uthann medh dhenne min tiennare och schriffvelsse M. K. B:r 
vetha latha, att jagh sampt dhe mine (Gudhi dhess låff) vcdh 
godh helssa och sundhcet ähre. Gudh lathe migh dhe samme 
godhe tijdendher afif M. K. B:r hans käre hussfi^u och vårdna- 
dher altidh spörgia och förnimma. Hvadh vijdhere vår läghen- 
heett här ähr, szå continuerer siukdomen ännu hefftigdt uthi 
stadhenn, och är allredhe öffver 9000 perssoner uthaff allehann- 
dhe slagz folck och mest uthaff dhe gemehna handtverckz och 
bondhefolckett döde blefue. Begynner och allredha att komma 
iblandh dhe förnemste, ty h Berndt Dollman (som nu nyligenn 
är valdt till borghmestare uthi S. Ekens stadh) ähr sampt medh 
sin hustro dhcruthaff befengdh, och her Johan Witte (som till- 
förenndhe var åldherman) är i dhesse dugar hastigdt dödh bleff- 
ven. Johann Meijer Secrete[reren] hafver mist sin szon, och går 
dett mechtigdt öffver barnen och unghdomen uth. Uthaf vare sol- 
dater är och een stor dehl åthgått, effter såssom M. K. B:r aff 
förslaghenn som jagh H:s K. M:tt dheropå i unndherdånighcett 
tillsenndher, vijdhere känn förnimma. Gudh värdiges sitt vre- 
dhes rijs emoth oss lindra, och icke latha oss (alla vare fiendher 
till spätt. Jagh hafver elliest efter H:s K. M:tz nådige villie giordt 
een ordningh iblandh officererne och krigzfolkett uthi stadhenn, 



Digitized by VjOOQIC 



252 

att jagh förraodher, att dher Gudh icke medh allone osa vill ex- 
terminera, att dher i stadhcnn H. K. M:tz saker ingheD fahra 
haffva echall. 

Iffrå Pohlen hafver man sedhan min seneste schriflFvelsse 
inthett förnummet, och ähr min påst som jagh thiil Radzewill 
och Polnsche commissarier sendt haffver, inthett ännu ahnnkom- 
men, hvadh hann för svar vardher medh sigh hafva, schall jagh 
H:s K. M:tt och M. K. B:r oförsummeligen vetha latha; doch 
haffver jagh uthaff någre visse perssoner som iffrå Littowen 
och Curlandh till Righa kompne äre, szåssom och aff Rytl- 
mestarenn Hentzell (som nu i dhesse daghar her hoss migh va- 
ritt hafver) förnummitt, att thett schall vara ett stort tumultt 
och oenigheett i Pohlen så väl såssom i Littowen, för dhen outh- 
seigieligh stor schadha som Tatterne dhem } åhr giordt hafve. 
I synnerhet schole dhe Littower hårdt trengia dher opå, att 
dhenn commission medh oss mätte haffva sinn framgångh, och 
att Konunghen i Pålandh schall bevillia till fridh eller rumbt 
Btillestondh medh vår nådigeste Konung och herre; haffva och 
nu dherfhöre hafft een convocation uthi Wildhenn, och genom 
een protestation dhenn dhe haffva giordt emoth dhe HöghPohler» 
commissarier, som sigh veledh tilbaka vendha, så vijdt tillvägha 
bracht, att dhe hafva måst begiffva sigh till dhem till Wildhenn. 
Hvadh dhe nu dher vardha concludera, vardher jagh uthann 
tviffuuel medh min uthschickadhe påst medh thett första för- 
nimma; jagh hafver ännu inghe uthaff mine medhcoUeger hijtt 
till migh bekommitt, medh hvilke jagh kunndhe någott rådhslå 
och consultera, om dhe saker såssom hår kunne förefalla, tror 
att dhenne siukdom är orsaken, att dhe så lenghe uthe bliffva. 
Offverstenn Flemingh är ännu i Finlandh, dherfhöre jagh uthaff 
honom här inthett så snardt någott bistonndh haffver till att fö r- 
modha, tror dherfhöre att man inthett stordt schall kunna uth- 
rätta uthi commissions saker efter H:s K. M:tz villia, för ähnn 
vinttcren kommer, och slädhe föhret blifver, till hvilckenn tijdh 
Polackeme och sigh latha förmärckia, att dhe inthett obenäghne 
ähre. Gudh giffve elliest dhertill sinn vellsignelsse, och att dhe 
någonn oprichtigheet och alffvar dheruthi bruka må, szå vill 
man tillsee att man så myckett mögeligett ähr, Hrs K. M:tz villia 
och instruction känn effterkomma. 

Vijdhare känn jagh icke unndherlathe M. K. B:r mitt ringha 
betenckiandhe om dhenn enne punchtenn såssom H. K. M:tt 
om uthi memorialen som H:s K. M:tt migh nu senest hafver 



Digitized by VjOOQIC 



253 

tillsenndt, förmähler, huru H. K. M:tt vill haflFve, att dhett 
folket schall oppehollas her i lanndett, hvilke H. K. M:tt vill, 
att jagh schall fordra iffrå Finnlandh som kunne vara opå all 
hendelsse och uthi dhe dödhas stadh dhenne landzorthenn till 
försvar och bistonndh, att migh tyckes dett Hrs K. M:tz meh- 
ningh lähr dher uthi vara faut, ty H:s K. M:tt förmehnar att 
stadz[i]enn och dett borglegher som His K. M:tt vill att schall 
leggias opå Estlandh, schulle kunna förslå samme folk att 
undherhålla, hvilkett sigh aldeles vardher beönnendhes omö- 
gheligh, szå frampt een bonndhe schall bliffva behållen här i 
lanndett och adhelenn schulle kunne göra H:s K. M:tt någonn 
rostjenst. Jagh tror och inthett, att adhelen i Har[r]ien och 
Wirlaudh schole bevillia något borghlägher, effter dhe för- 
mehna, att när dhe göra dheris rostjenst äre dhe efter privile- 
gierne inthett vijdhere schylligh någre pålaghor att uthgöra, 
hvilkett dhe migh för tuu åhr sedhan svaradhe, när jagh dhem 
dherom på H:s K. ^I:tz veghne ahnnmodadhe. Förmodhe och 
att H. K. M:tt inthett mindre dhem än Refvle stadh vedh dhe- 
res privilegier hållendes vardher. Haffver fördenschuldh inthet 
kunnat unndherlatha M. K. B:r dher om påminnelsse göra, att 
hann hoss H. K. M:tt ville så vijdt bearbetha, att icke dhenne 
landzorthen på een gångh må medh allone ödhe göras, uthann 
att H. K. M:tt vill nådigest lathe hijtt öffver försenndha dhe 
peningar såssom H. K. M:tt tillförenndhe till garnizonens oppe- 
holdh förordnatt hafver, szå kan man dett folkett som nu hijtt 
ifirå Finlandh schall kallas, oppeholla aff dett såssom på dhe 
dödhas och aflednes perssoner förordnat var. Elliest schall dhenne 
besvärligheeten så myckett mehre förmehra dhenn hedröifvelsse 
som her i lanndett (dett Gudh bettre) uthaif siukdomen nu ähr, 
hvilkett sedhann kunndhe lendha H:s K. M:tt och rijkett [till] 
alssomstörsta schadha och affsacknatt, förmodher att M. K. B:r 
dhenne min ringhe välmehningh i bestå måtton optagher och 
hoss H. K. M:tt detta så myckett mögeligett är, aflFhielper. Vill 
nu inthett dhenne gången vidtlöffteligere bemödha M. K. B:r 
medh dhenne min schriffvelsse, uthan efter jagh uthi min för- 
righe schriffvelsse hafver honom bemödt om någre mine parti- 
cularia; i synnerheett att han min tiennare Annders Michelssonn 
(som mine räckninger nu dher i Sverigie klardt göra schall) 
ville till een godh expedition förhielpa, att jagh någott vedher- 
lagh måtte kunna bekomma för Åbo tull, och dhenn rast migh 
bör haffva för min[e] godhvillighe förstreckninger. Jagh schall 



Digitized by VjOOQIC 



254 

gerna tieDDfi M. K. B:r igenn i hvadh mAtto jagh kana. Be- 
fhalandhee M. K. B:r etc. Aff Treidenn denn 8 Noverabris 
åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Velborne K. B:r rfttt nu på timan bekom jf^gh. desse inn- 
lagde tijdhender ifrån Righa. Hvadh dherom i saningh vara 
känn, gifver tijdhenn medh. 



118. Wolmar den 17 December 1628. 

Spanmål från RikskanslerDS gods under Wolmar och Bartnlk har han sålt till 
borgmästare och råd i Riga; &r missnöjd med det donationsbref, som han 
erhållit å Fellin och för det hans pantegods Wiemlshof blifvit minskadt 
genom en donation. Förord för borgmästaren Ram att få godset Wich- 
terpal. 

Välborne herre, elschelighe käre brodher och sjnnerlighe 
godhe venn. Jagh önndscher M. K. B:t sampt hanns käre huss- 
frii och vårdnadher aff Gudh dhenn Allcrhögete all stadigh 
helssa och lyckeligh välmåghe medh altt dett honom kärdt och 
bchageligett vara känn. Och näst min brodhervenlighe tiensts 
tilbiudhelsse, Inther jagh honom venligenn förnimma, att hanns 
hopman n Anders Munck haffVer hoss raigh sigh berådh frågatt, 
huru hann sigh schuile dher uthi förhålla medh M. K. B:8 inn- 
kompster her vidh WoUmar och Burttnick, aldhenstundh hanns 
fougde Johann Oluffssonn hafTver honom tillsenndt een uthoopia 
uthaff M. K. B:8 breff, szåssom och att M. K. B:r igenom sinn 
echriffvelspc befhaler, att hann all dhenn spandl schuile thill 
Reffle förfhöre, effter spän målen nu dyrare uthi Righa ähnn 
Refläe ähr; dhertill så hafFve M. K. B:8 böndher föghe mehra 
änn 18 mijl till Righa, menn 40 till Reffle. Hvarfhöre haffver 
jagh opå M. K. B:s behagh rådt honom, att hann M. K. B:8 
8pan:ll opå Righa schall gå latha, helst efter Reffle stadh inthett 
mindre för siukdomen säker är, änn Righa. Och på dett, att 
hann deste säckrare måtte vahra, hvadh hann för spanncraållen 
schall bekomma, haffver jagh giordt kiöp med Borghmestare och 
Rådh uthi Righa på min brodhers så väl såssom min systers 



Digitized by VjOOQIC 



255 

Fru Birittas*) veghner, att hvadh såssom dheres tieDnare dhem 
kunna leffverera, skole dhe giffva för hvar läst lågh 57 rickz- 
dailer in specie, och för hvar läst maltt, 60 lop**) opå lästenn, 42 
rickzdaller och för hvar läst kornn 36 rickzdaller. Förmodher 
att M. K. B:r dher medh schall lillfridz vahra, effter dett icke 
allenest inthett så högdt uthi Reffle känn försclgies, uthann och 
honom för hans bönndhers schuldh myckett legligett är, szässom 
M. K. B:s hopinan Annders Munck honom dher om (uthann 
tviffuuel) vijdtlöffteligere tillschriffvitt haffver; peningerne schole 
dhe strax sä snardt spnnrllen leffvereres eendchl ehrleggia, dett 
öffrighe om Påska och Johanni tijdh. Doch haffver jagh så 
laghatt, att hvadh såssom M. K. B:rs hopman behöffver till S:ge 
Borghmestarens Ekens affbetalningh, szå och Samssoniusses geldh, 
att hann dett först nu om Juule tijdh känn bekomma, szå att 
han aldeles sine crcditorer uthi Righa känn affleggia. Hvar uthi 
jagh honom vijdhere uthi M. K. B:8 frånvaro kan bevisa någonn 
assistans och bistondh, schall jagh inthett unndherlatha. 

Her hoss betackar jagh M. K. B:r brodhervenligenn för 
hanns godhe befordringh och omak som hann hafver hafft för 
min schuldh, att hann haffver schaffat migh och någonn läghenn- 
heett uthaflF H:s K. M:tt här uthi dhenne(!) öffver vundne Liff- 
landh, hvaropå jagh och Hrs K. M:tz breff näst anndre docu- 
menter till fridztractaten medh dhe sidste galleijier bekommit 
haffver. Menn så förmähles uthi samma breff inthett mehre än n 
om Fellin, och är Tarvest och Helmett dher uthur aldeles uth- 
sluthenn, känn inthett annars tro, änn ntt dett må[tte] vara 
scheedt uthaf schriffvarens förseendhe, effter M. K. B:r [icke] alle- 
nest uthi sin egen schriffvelsse förmähler, att H:8 K. M:tt migh 
be:te huusenn schenckt haffver, uthann och H. K. M:tt i sin egen 
8chrifve[ls8e] migh dett tillkenna giffver, hvarfhöre bliffver jagh 
ännu förorsakett, att begära aff M. K. B:r att hann dhertill för- 
hielpe ville, att dhe anndra två huusen och måghe dher uthi 
nembdhe bliffva, ty elljest vohre dhett icke värdh, att man dher 
om så månghe ordh, änn sedhan een sådhan expens som jagh 
dherfhöre giordt haffver, göra schulle, ty jagh i åhr uthaff alle tree 
lähnen neppest 400 lop korn förselgia känn: ähr och i sanningh 
icke dhertill så månge bönndher såssom till OffverPohlen allena; 
och vohre icke mehra för anntlra orsacker änn för fördhelen 
achuldh, skulle jagh inthett mehra dherom solicitera. Förmodher 

*) Enka efter Skattmästaren Jesper Mattsson Eras. 
*•) Lfoop, nu loof; omkr. 70 liter. 



Digitized by VjOOQIC 



256 

att H:s K. M:tt migh nådigest dett inthett väghrendhes vardher. 
Hvadh jagh ellieat uthi mine schriflFvelsser genom eghne påeter till 
M. K, B:r hafvor schrifvet, förmodher jagh. att honom nu mehra 
echall tillhonndha kommen vahra, begärer ännu brodhervenligeo, 
att M. E. B:r migh dher uthinnan ville thill thett bedsta befor- 
derligh vahra. Jagh känn och M. K. B:r icke förhålla, att vel- 
borne her Peer Banner haffver migh berättet, huru H. K. M:tt 
hafver giffvitt Jochim Goldbergh dhenn byien Waite benembdh, 
unndher Wiemis beläghenn, och att hann dheropå haffver be- 
kommitt H:8 K. M:tz schriffvelsse, dett hann honom strax dett 
invisa schulle, szå vardher M. E. B:r uthan tviffuuel, sigh väl 
ihugh komma, att H:s K. M:tt migh Wiemishoff medh sampt dhe 
bönndhcr dher unndher ähre, till unndherpantt för 4000 daller 
satt hafver, medh sådhane velckor, att jagh dhem inthett förr aff- 
trftdha schuUe, för änn jagh mine peningar bekohmme; veth inthett 
hvarmedh jagh dhett schuUe haffva förtienndt, att H. K. M:tt 
dett eena efter dett anndra, som migh förschriffvitt är, låther 
bårttagha, ty först är tullen n i Åbo migh ifrå taghett, nu hafver 
H:s E. M:tt bårdt giffvitt dhenn byien, som ähr cndeste bönn- 
dher såssom unndher Wiemis liggia, altt sådantt förr änn jagh 
för min betalningh vedherlagdt är; bliffver dherföre förorsa- 
katt att bemödha M. E. B:r att hann såssom min bror och 
godhe venn ville vahra obesväredtt och på mine veghne tala 
H:s E. M:tt dherom till, att migh dheruthi icke måtte för- 
när schee, uthann dher hann samma by haffva schall, att jagh 
dhå måtte komma till mine peningar igen, hvilckett jagh och aller 
helst seer. 

Till dhett sidsta känn jagh och icke unndherlatha M. K. 
B:r efter Burgh Greffvens och Borghmestarens Rams begären att 
bidia, dett han honom ville om dett godzett Wichterpall, hoss 
H. E. M:tt till thett bedsta beforderligh vahra, ty endoch hann 
haffver förnummett, att M. E. B:r hafver Secretereren Eoijie 
sagdt, att hann dett bekomma schuUe (dherfhöre hann M. E. 
B:r tienstvilligen betackar för sin godha befordringh) szå haf- 
ver likvell dhenn Rigesche Secretereren för sinn hastige aff- 
resandhe inthett kunnatt dett medh sigh hemptta, dherfhöre be- 
dher hann ännu tienstvilligenn, att M. E. B:r ville honom dher- 
thill förhielpa; hann tilbiudher sigh sådantt, först och frempst 
hoss H:s E. M:tt och sedhann M. E. B:r medh all ödhmiukheet 
igen förtiäna. Jagh känn och icke annars seigia, änn att jagh 
altt her till rättrådigheet och troheet aff honom förnummitt haff- 



Digitized by VjOOQIC 



257 

ver, hvarf höre jagh och förmodher, att M. K. B:r honom dhenne 
min recommendation vardher til godho åthniutha latha. Jagh 
schall altidh vahra M. K. B:r till behagh igenn i hvadh måtte 
jagh kan. Befalendes etc. Aff WoUmar denn 17 Decembris 
åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p 



119. Wolmar den 10 December 1623. 

Svenska fredscomniissariema äro nn samlade på Wolmar, men atslgterna äro 
ännu mörka. Pesten är nu i Riga nästan förbi. 

Välborne herre, elschelighe käre brodher och synnerlighe 
godhc venn. Jagh önndscher M. K. B:r etc. Känn jagh M. K. 
B:r hermedh icke förhålle, att jagh inthett tviffler, dett M. K. 
B:r min sidste schriffVelssc eé. väl till honom såssom H:8 K. M:tt 
iffrå Treidhenn väl vardher bekommitt haffva, och dher uthaiF 
förnummitt huru såssom eakerne här på dhenn tijdh tillstodh, 
szåssom och hvadh jagh för beschedh iffrå dhe Polnsche com- 
missarier till dhenn tijdhen bekommit hafver. Sedhann haffver 
jagh denn 5 Decembris bekommitt ett breff, hvilcke[t] 4 uthaff dhe 
Polnsche commissarier haffva unndherschriffvitt, hvaruthaff jagh 
sampt mine medh colleger (som nu i dhesse daghar hijtt ahn- 
kompne äre) H:8 K. M:tt een uthcopia tillsenndher; szåssom och 
dherhoss H:8 K. M:tt i unndherdånigheett tillkenne giffvett, att 
vij för rådhsampt haffva befunnitt dhett breff såssom H. K. M:tt 
oss [i] concept tillsenndt haffver, dhe Polnske commissarier att öff- 
versenndha, och inthett oss medh dhem i någonn tractat vijdhcre 
innlatha, för änn vij fhå förnimma hvadh för fullmacht dhe 
kunna haffva. Och om dhe haffva dheres instruction aff Konun- 
gen så väl såssom aff Stendherne uthi Pohlenn, szåssom man 
altt hertill hafver kun natt spörgia, schuUc dhe neppast någonn 
fullmacht aff Konungen i Pohlen haffva, åhr och inghe Högh- 
Påhler hoss dhem, uthann dhe som dher försambledhe ähre, äbre 
Lifflandher och Littower, hvilcke gerna alla såghe fredhenn, om 
dhe elliest dheras Konungh dhertill beveka kunna. Jagh hafver 
medh egen hanndh schriffvidh H. K. M:tt till om någre saker 
Bässom Dönhoff opå Radzevils vegne haffver communiceret Borgh- 
mestarenn Ram, hvilket hafver een(I) vijdt uthseendhe, och dher 

Axel Oxetuiiema II: 5. 17 



Digitized by VjOOQIC 



258 

dhett rätt blifver driffvitt, tvifler jagh inthett, att H. K. M:tt 
dheruthaf een godh nytta haiTva känn. Borghmestarenn Ram 
lather sigh dhcr uthi förmärckia att vara synnerligb särghfelligh 
och H. K. M:tt troghen, haffver medh sin egen handh schriffyitt 
dhen relation sässom hann migh giordt haffver, och jagh her 
ho88 H. K. M:tt i unndherdänigheet tillsenndher, ville önndscha, 
att M. K. B:r måtte och her hoss oss vahra, szå vohre inthett 
att tviffla, att man sä väl uthi dhenne såssom i huffvudhsaken 
nägott gått och nyttigdt för fedherneslandett iith rätta kunne. 
Jagh och mine medhcoUeger äre här inthett synnerligh väl uth- 
satte, efter ingenn uthaff oss uthan Borghmestaren Dirrcnthal 
känn prophitera dett Latinische språkett, dher hoss haffva vij in- 
gen Svensk eller Tysch Secreterere såssom een sådhann vichtigh 
saak rätt känn förestå: Helffrecht [o: Helffrich] som schuUe här 
vahra Tysch secreter är för någonn tijdh sedhann uthur Righa 
stadh opå Inndett bårtt vicken, efter dett haffver dödt uthaff pesti- 
lentzien i dhett huiisett hann legatt hafver, törss och ännu dher- 
fhöre inthett väl komma till oss, för ähnn hann aldeles försiuck- 
domen frij ähr. EUiest veth och M. K. B:r hans qualiteter, 
huru vijdt vij aff honom någonn nytta haffva kunna, Jagh haf- 
ver måst förschriffva hijtt dhenn Rigesche Secreteraren Koije, 
att vij mfitte kunna bruka honom iblandh vare subdelegerede. 
szåssom och till att notera och hålla protocollet, hvadh såssom 
här känn passera. Borghmestaren Johan UUrich haffver fullcr 
låffvatt att komma hijtt till oss, menn ännu är han vcdh sin 
gårdh Ruil; dherfhöre måste her Peer Banner och jagh oss medh 
dhe Svenscha saker så myckett oss mögeligett är ighenom hrytha. 
När framdeler någott på Lathin förefaller, fhå vij see, hvadh 
hielp vij uthaff Dirrenthal haffva kunna. Ar väll beklagande 
vertt, att man i so vichtige sacker icke medh godhe secreterar[e] 
skall försedh vara. Hvadh elliest siukdomen, och dhenne här 
laudzorthens läghenheett vedhkommer, szå tackar mann Gudh, 
att sedhann vinthercnn infallen är, haffver pestilentzien uthi 
stadhenn Righa sigh themmeligenn stillatt, szå att nu opå 14 
dagar fhå menniechior dher inne dödhe bleffne ähre, Gudh vär- 
diges att dett dhervidh bliffva må. Eliest hafver jagh inthett 
bcqvemmare och säckrere ordt kunnatt finna her i landett, änn 
här opå Wollmar, ty ännu här altt hertill (dhess Gudhi schee 
tack) siukdomen sigh icke hafver yppatt, och elliest är hedhann 
och thill Runeborgh inthett mehra ähnn tree mijl, szå att om 
dhe Polnsche Commissarier komma till Roneborgh, kunne vij 



Digitized by VjOOQIC 



259 

letteligenn om daghen på halifva väghenn möthas åth, och sedhann 
hvar igheDD njdha thill sitt qvarther, och endoch vij nu så nöd- 
gas vara M. K. Brs gäst her opå Wollmar. szå förhoppas jagh 
lell att honom dher nthaiF inthett synnerligh schadha schall till- 
8tå(!), ty dett hanns böndher drägeligere faller, att dhenn haffra 
och höö som dhe till stadzien schole uthgöra, här må förtäras, 
och dhe dhenn icke långdt om kringh landett må försläpa. Annatt 
schall dhem icke till een höna bliflfve iffrå tagitt, menn efter H. 
K. M:tt inthett deputat hafFver giordt opå commissariernes bordh 
så lenghe såssom dhe opå handelen sompt medh flere anndra 
såssom dher hoss brukes måste, hafTver jogh måst på H. K. M:tz 
oådighe behagh lathett tagha så myckett uthaf stadzien såssom 
her i lanndett faller som dherthill behöffves, effter jogh förrao- 
dher, att H. K. M:tt åthminste må unna hvar och een mathenn, 
så lenghe hann sigh uthi sådhane besvärlighc saker bruka lather, 
dett kastar doch likvell hvar och een nogh, att hann sigh dher- 
thill så måste uthståfiera, att H. K. M:tt och fcdherneslanndett 
må haffva ähra dheraff. 

Hvadh tijdendher iffrå Pohlen ahnnlangar, hafFver altt her- 
till dheriflfrå varett stilla, och förnimmer man inthett att dher 
Dågott folk uthi bestellningh och oprustningh vahra schall, uthann 
att alle Stendher (undantagendcs Konungen medh sine prester 
och någre fhå som honom synnerligenn förobligeredhe ähre) 
ähre alle benäghne till fredh. Om jagh framdeles någott dher- 
iffrå kan förnimma, schall jagh M. K. B:r dett gerna coramuni- 
cera, brodhervenligenn begärendhes, dett hann migh och ville 
vetha latha huru såssom sakerne dher uthi rijkett förevetha. Be- 
fhalendhes M. K. B:r etc. Aff Wollmar denn 17 Decembris 
åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



120. Treiden den 30 December 1623. 

Polska underhandlame kalla sig i en Bkrifvelse fullmågtige både från Konun- 
gen ocb Ständerna; yrka ifrigt på en sammankomst. 

Välborne her Cantzler, broder och tillförseendes synnerlige 
gode ven etc. Tviffler jagh inthett, att min käre broder uttaff min 



Digitized by VjOOQIC 



260 

och mine medcollegers nest förre iinderdåDighe schriffvelsc till 
H. Kon. Maij:tt och min endachijlte ekriffvelse till honom, haff- 
ver förnumroitt, hvadh såsom emillan dhe Pålensche commissa- 
rier och oss till denn datum passerett är. Och efFier nu sedan 
i går kom svar och beschedh ifFrån dhe Pålensche commissarier, 
migh tillhåndhe, der udi dhe expresse oss tillkenne gifve, och 
sigh titulere för Konungens i Pålen, så vall som för Ståndcrnes 
1 Pålen och Littowen commissnrier; hvarföre hafFvcr jngh achtett 
dhett så vichtigtt, att jagh denne här påsten medh uttcopier aff 
samme breff till H. Kon. Maij:tt hafver velett affardige, förr än 
jagh videre derom medh mine medcolleger någott velett coro- 
raunicere, ty aldenstundh dhe udi Wollmar stadde äre, kunde 
det någre dagar förhale, att påsten icke så snartt bleffve affnr- 
digett, aldenstundh dhe oss på vårtt breff temmeligh skarpt sva- 
rett hafve. Vill dett fuller haffve sin tijdh och betänkiande, på 
hvadh sätte man dhem igen möthe kan, såsom och dhem i nesan 
rijfve, att altt hvadh såsom vij dhem tillförenne tillschriffvctt 
haffve, medh sanningh och skääl dhem öffvervijses kan, vore och 
väll öndscheligitt, att vij här hadhe någon uttnff vår medell eller 
åttminste een sådan Secretarium, som pennan udi sådane fall väll 
före kunde, men nu måste vij oss behielpe sosom vij kunne, 
och tänckie, att om vij icke altt kune göre så sijrligitt och docte 
såsom dett sigh väll bordhe, att vij allenest eenfaldeligen fölgie 
vår instruction effter. Bårghmestaren Direndal är väll cen lärdh 
man, men lithet excerceret udi sådane saker, såsom han sigh 
och sielff dermedh excuserer. Om denne långe och mödosamme 
vägen icke vore min käre broder så besvärlig, ville jagh väll 
öndsche hans närvarelse här hos oss, ty aldenstundh dhe Påler 
sigh sä vidt haffve förklaratt, och så instanter sollicitere om vår 
sammankompst, kan man aldrigh annars förmode, änn att dhe 
fuller mätte hafve någott med fhara, deruttaff H. K. Mayrtt och 
fäderneslandett kunde någon nytto tillst[å]. Hvar nu sä hände, 
att U. K. M:t för denne sakens vichtigheet schuldh uttaff min 
käre broder begärer, att han sigh opå påst hijtt begiffva skall, 
må min käre broder sigh inthett bekymbre om bestar eller ryt- 
terij och hvadh dhertill meere vill behöffves, ty jagh honom 
der medh till nödtorfften kan undsettie. Udi midler tijdh skall 
jagh medh mine medcolleger beilite oss om att suspendere sa- 
ken, och allenest igenom vare subdelegerede heller och någre 
uttaff vare medell lathe öffversee och collationere begges vare 
fuUmachter. Men aldenstundh dhe Pålers rijkzdagh fast till- 



Digitized by VjOOQIC 



261 

stundar (hvilken skall stå i Warsou den 6 Februarij stilo novo) 
skall man hafTve all mödo dem någott länge att kun ne oppe- 
hålle, effter dhe uttan tviffvell gärne skole vele vare pi rijkz- 
dagen till att göre der relation, hvadh som här passerett är. 
Hvadh elliest videre denne här landzortz stat och lägenheet 
vidkommer, så tackar man Gudh Alzmechtigh, att sedan vinteren 
infallen är, är siuckdomen udi Rijga så väll som annorstedes på 
landett aldeles stille bleffven, så att man på tre vekor eller 14 
dagar tillgörendes uttaff inge döde förnummit hafver, utan vare 
soldater som störste deelen deruttaff siuke legatt haffve, komme 
fast alle tillrätte igen. Opå landzbygden haffver ingen synner- 
ligh siuka varitt, allenest inn vidh stadhen, på hvilke ortter man 
och nu inthet meere derom förnimmer. Gudh värdigest sin 
nådhe videre bevijse, och oss icke så straffe, som vij medh vare 
synder förtient haffve, uttan lathe dette bliffve vid sitt faderlige 
rijs, dermedh han oss hemsöchtt haffver, så må man sannerligen 
seije, att vij Gudz barmhertigheet och store nådhe under dhette 
rijsett skeenbarligen sportt haffve, i synnerheet iblandh krigz- 
folkett, ty oansedt, att uttaff bårgarefolckett, och dhet gemeene 
bondefolkett udi Rijga så månge tusendh dödhe bleffne äre, så 
är talett uttaff krigzfolkett inthett deremoot att nempne, och 
uttaff alle officerere äre inthett meere änn två leutnampter och 
een fändrich, såsom och någre fhå under befhäle döde bleffne. 
Dette jagh min käre broder brodervenligen icke haffver kunnett 
oförmäht lathe. Befalendes min käre broder etc. Aff Treigden 
denn 30 Decembris åhr 1623. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Rikskanslerens anteckning: Prsesent. på Fljholm den 6 Feb. anno 1624. 



Digitized by CjOOQIC 



262 



121. Treiden den 7 Februari 1624. 

CJnderbandlingen med Poblen förfelad, derlgenom att ombuden blott visa ett 
riksdagens beslut derom och icke bafva fullmagt, men vånta få en sådan 
efter riksdagen, åtminstone för ett stillestånd på tu år. I Poblen år 
spanmålen mycket dyr och Inga trapper samlade, dessutom missnöje 
öfver att Tatarernas infall ej blifvlt hindrade. Men 1 Riga har på två 
månader Icke funnits penningar för krigsfolkets underhåll och utsigterna 
Tid försträck ningar till kronan äro mörka, då auTisningar å inkomster 
och pantegods indragas. 

Välborna herre, elschelighe käre brodher och eynnerlighe 
godhe venn etc. Känn jagh M. K. B:r hermedh brodhervenligen 
icke förhålla, att jagh ingen tvifvuelsmähl bär, dett M. K. B:r 
iithaf min och nnine mcdhcollegers schrifFvelsse, szåesora och 
uthaf eielfve acterne och protocollet, noghsampt vardher för- 
nimma: huru såssom sakerne uthi dhenne fridztractaten medh dhe 
Polnsche commissarier afflupen ähr, att vij hvarckenn medh vare 
schrifFvelsser, eller och genom vare subdelegeredhe och muntt- 
lige taal, inthctt haffva kunnatt uthaff dhem extorquera någonn 
fuUmacht eller plenipotentz, dheropå vij någott redligctt medh 
dhem hadhe hanndlii och tractera kunnatt; ty dhe sigh förkla- 
redhe, att dhe ingen annan fullmacht hadhe, änn een constitu- 
tion 8om opå förledhenn rickzdagh uthi Warssou bcvilliat ar, 
dher uthi inthett annatt förmähles, änn att affKonungen i Pohlen 
och Stendema äre commissarier deputerede till att tractera medh 
dhe Svensche commissarier; menn inthett förmähles, att Konun- 
gen eller Stenderne schulle vahra dhcrtill förbundne, att hålla 
dett såssom kunne tracteret bliflFva. Uthann tvifvel haffva fuUer 
Stennderne förroeendt, att Konungenn schulle dher bredhe vidh 
giffva dheres commissarier sinn fullmacht. hvilkett hann sedhann 
inthett haffver göra veladh, dherfhöre hafFva vij inthett någott 
synnerligett kunnatt uthrätta, uthan att jagh medh Adam Schraffer 
opå Woijvodenns Skumins träghne och flitige ahnnhållenndhe, 
är kommen medh honom tiltals sub praitextu, att vij ännu hop- 
padhes, dett dhe een annan fullmachtt haffva schulle. Menn 
efter dett att dhe sigh fuUenkommen förklaredhe sigh dhenn 
inthett haffva, haffver jagh allenest hållctt een privat discours 
medh dhem, att jagh måtte förnimma, hvadh dheres vijdhere 
förslagh vohre thill fredhenn, och var dhenn inthett annatt, änn 



Digitized by VjOOQIC 



263 

att dhe ville förnimma: om H. E. M:tt schulle vele lathe trac- 
te ra om bufiVudh-controversierne emillan H. K. M:tt och Konun- 
gen i Pohlen, om banns förmeente praetention opå Sverigie; 
hvaropå jagb svaradbe, att vår fullmacbt ocb instruction var sä 
sufficient och fullenkommen, att vij nu eå väl i åhr, såesom i 
dhett förledhne åhrett pä alle fall, vare fuUmechtigh giorde medh 
dhem att tractera. Doch explicerede jagb dhem noghsampt uth, 
att bvarckenn Konungen i Pohlen eller banns bamn ocb erfi- 
vinger aff Sveriges crona eller dett(!) ringeste debi dberuthaff 
scbole hafifva att förmodba. Menn hvadb anndre controversier 
kunndhe vabra, kunne man väl lijdba, att dhe moverede bliffva, 
eSiex sässom dett vijdtlöfiTtigere utbi protocoUett förfathett är. 
Nu veth jagb väl, att dhenne bär discursen är boss H:s K. M:tt 
odios, ocb att H:s K. M:tt känn besörgbe sigb, dett jagb schulle 
dhem någott hopp haffva giordt om Konungen i Fobiens för- 
meente pretention, effter jagb dhem sadbe, att vij väl viste, 
dett ingenn redligb eller stadigh fredb emillan oss ocb dhem 
schulle kunne sluthas, medh mindre att Konungen i Pohlen 
vohre dher utbi innslutbenn, ocb bufFvudbcoutroversieme medh 
bleffve aifhandlatt. Menn jagb förmodher vist, att dher H. K. 
M:tt detta rätt ville ahnnsee, hafiVer jagb intbett gåtb ifFrå vär 
instruction, effter jagb honom icke allenest intbett hopp opå 
Sverigie giordt hafiver, utbann honom sä väl som banns poste- 
ritet aff*8adhe, att dhe intbett dett ringeste utbafi* Sverigie scbole 
haffve att förmodba; skall man lell een gångb komma till een 
tractat, som någott gått schulle kunna aff* sigb födha, szå vill 
dhertill aff nödbenn vahra Konungen i Poblens underscbreffven 
fullmacbt, bvilkett bann aldrigh elliest scball vele iffrå sigb giffva, 
uthann een protestation, dett hann sigb förbehåller sin praeten- 
tion så lengbe, till dbess, att man i buffvudbsaken eensse bliff- 
ver; ähr och effter mitt ringha betenckienndhe intbett bruke- 
ligett i beela verlden att någonn sin jus eller praetention FchuUe 
bårttgiffva, för än man kommer till någonn tractat, ty enndoch 
Konungen i Spangien måste agnoscera Staterne i Hollandh för 
ett fridt folck, på hvilcke hann intbett hadhe att praetendera; 
Bzå schedde dett likvell intbett för än såssom dhe vohre medh 
hvar anndra i tractat, dhå dhe dhenn punchten satte till dbenn 
första, dher opå man sedhan vijdhere altt dett annatt tractera 
schulle, och hadhe dhe utbi dhe andre punchter inthett öfver- 
ecDS kommett, hadhe och uthan tviffuuel. Konungen i Spann- 
gien icke varett tbill dhenn punchten förobligeradt. Dberfböre 



Digitized by VjOOQIC 



264 

känn och hoss oss i lijka måtto först bliffva proponerett samma 
pnnchtt, sedhann man förnimmer, att Konungen i Pohlen hsif- 
ver een sädhann fullmacht giffvitt sine commissarier som nögh- 
achtigh och sufficient nogh vohre; jagh och mine medhcolleger 
kunne inthett annars förstå vår instruction, änn att dhenn dhett 
och så innehåller. Förmodher dherfhöre, såssom och brodher- 
venligen begärer, att M. K. B:r detta såssom uthafF migh till 
sakzens befordringh uthaff een troghenn välmehningh scheedt 
ähr, hoss H. K. M:tt i allo måtto thill thett bedsta nttydha. 
Gudh veth, huru besvärligdt dett ringha som här tracterat ähr, 
migh och mine medhcolleger fallett haffver, helst för dett Lati- 
nische tungomålett schuldh. Hvarfhöre dher dhett ännu vijdhere 
schuUe komma till een fuUenkommen tractat, vill högeligenn 
aff nödhenn vahra, att H. K. M:tt sådane perssoner dhertill för- 
ordnar, såssom dett Latinische tungomålett fuUenkommen mech- 
tigh ähr, på dett jagh och anndre flere icke måghe någodh pec- 
cera aff tungomåhlens oförfarenheett. Jagh må inthett heller 
vidtlöfftigdt dherom förmähle; huru hönisch dhe Pohler sigh 
haffva giordt dheruthöffVer, att H. K. M:tt haflVer förordnatt 
Borghmestarenn Dirrenthal till een commissarie, lijka som H. 
K. M:tt schulle hafi'va så stordt fehl opå fålck, att hann een- 
kannerligen honom för dett Latinische tungomåhlett dhertill 
bruka måste, och enndoch hann fuller är een vällärdh mann, szå 
ähr hann likvell uthi sådhane saker lithett exerceret, hvarigenora 
hann besvärligdt känn fordt komma till att ställa någott opå 
Latin. Dherfhöre vij altidh haffva måst bruka Borghmestaren 
Ram, UUrich och Secretereren Koije, hvilke medh dhenn Poln- 
sche frasen bettre vahne ähre, och synnerlighe flitighe haffva 
varett uthi altt dett som vij dhem haffva ahnnmodatt. Effter nu 
K. B. uthi dhenna suken inthett virckligitt haffver kunnatt för- 
rättas, uthann allenest att dhe Pohler haffva giordt oss stortt 
hopp, att strax effter dheres rickzdagh, vele dhe oss vetha latha, 
hvadh såssom dhe opå dhenn e rickzdagh förrättat haffva, och 
förmeente att åthminste dhe hoss dheres Konungh så myckett 
förmå ville, att hann dhem een sådhan fullmacht giffva schulle, 
dher opå stillestonndett opå tuu åhr kunne förlengias, hvarfhöre 
haffver jagh i unndherdånigheett H:8 K. M:tt dherom tillschriff- 
vitt och begärett att vetha, huru jagh migh på ett sådhantt fall 
förhålla schall. Begärer och brodhervenligenn, att M. K. B:r 
ville så lagho, att jagh medh thett första H:8 K. M:tz mehningh 
dherom förnimma må. 



Digitized by VjOOQIC 



265 

Hvadh elliest vår lägenheett här uthi laDdett vedhkoramer, 
ähr dhenn uthi een themmeligh godh esse, efiter pestilentzien 
righ sedhann tvä mänadher mestcdchles haffver stillatt; Gudh 
värdiges thett änn vijdhare så oppehålla, och icke oss så straffa, 
att thett i våhr åther må påbegynna. Dett spors fuller här och 
där någott lithett dheraff uthi förstadhenn och dher omkringh, 
derfhöre ähr fuller fahra värdt, om dett icke emoth våhrenn 
känn igenu yppas. 

Hvadh kundschaper iffrå Pohlen ahnulangar, haffver man för 
visse tijdendher dcdhann, att dher ingenn oprustningh ännu ähr, 
spors och inthett, att någott folck uthaff Konungen i Pohlen 
schall bestelies, eij heller vele dhe Pohler och Littower någon 
påbor*) bevilgia, uthan hvilkett Konungen i Pohlen inthett nå- 
gott krigh väl fhöra känn. EUiest medh är sådhann dyr tijdh 
fast medh i Pohlen och Littowen, att een tunna rågh geller 10 
och 12 gyllen. Stennderne scholc och elliest vahra illa tillfiidz 
medh dheris Konungh, att hann inthett bettre haffver lathet 
föreörgia grendzerne i PodoUien, dher igenom Tatterne dhem i 
sommars een outhseigicligh schadha giordt haffva, och dherfhöre 
är fuller förmodendhe, att Stenndherne Konungen på dhenne 
rickzdsgh vardha hefftigdt tillsettia. Jngh ville gerna haffva 
senndt någre dijth uth på kundschap till att förnimma, hvadh 
sässom dher känn passera, menn för siukdomen schuldh som här 
een tijdh longh haffver grasserat, haffver jagh inthett kunnatt 
bekomma någre, som dhertill haffva kunnatt tienlighe vahra, 
doch schall jagh dhcrom migh så myckett vinnleggia, såssom 
migh mögeligitt känn vahra. 

Till besluth känn jagh och icke unndherlatha mig att be- 
klagha hoss M. K. B:r huru besvärligdt migh här faller medh 
folckzens oppehelle, aldenstundh jagh nu i två månadher in- 
thett hafver hafft ett rundstycke aff H:s K. M:t6 peningar till 
dheres lähningh och oppehelle, uthann jagh haffver här måst 
oplåhna och opbårgha öffver 25000 Rigesche daller medh stordt 
besvär, däraff folckedh är bleffven ophålledh, och dherföre schriff- 
vitt till unndherpantt någott af mine godz så väl såssom dett 
ringha sölff och guU jagh hafft haffver. Veth nu dherfhöre in- 
ghe medhell mehre att tillgå, om H. K. M:tt ingen undhsett- 
ningh i dhenne månadhenn hijtt göra lather, uthann måste leggia 

*) Pobor, ett ylsst beTillnlngsbelopp i Pohlen, liknande det gamla Tyska 
rikets Römermonaten, i det hänseendet, att det denna tiden oftast fler- 
dabbladei. 



Digitized by VjOOQIC 



266 

tfoldaterne uthi Righa opå borgerschapedh, och fordehla rytternc 
omkringh lanDdett, dher dho dhett eendeste som bondhen haff* 
ver må kunna opätha. Hvadh eedhann dher uthaff vill fölgia, 
känn hvar och een letteligen väl afftagha. Jagh för minn 
perseonn tagher Gudh till vittne, att jngh häri så myckitt giordt 
haffver, som migh haffver stådt till att göra, och satt migh uthi 
sådan n vidtlöfitighcett, att dher Gudh migh uthi dhenne besvär- 
lighe tijdhenn schulle hastigdt till sigh ryckia, skulle min fat- 
tighe hustru och barn komma dherigenom uthi stor besvärlig- 
heett, helst effter jagh spor och sehr, huru dhett går uthi miu 
liffstijdh, att fast om jagh ann får någhre innvissningar på dhett 
lagh tillförenndhe försträcktt haffver, fölgier dher likvell inthett 
opå, uthann man tagher migh iffrå dett eena efter dett anndra. 
Först hafver man tagett iflFrå migh tullen i Åbo, sedhan haffver 
man och föranndratt denn innvissningh jagh hadhe till Vester- 
göttlandh. Nu haffver H. K. M:tt giffvitt åth Jacob Goldbergh 
Waite by (hvilkett dhe eendeste bönndher ähre såssom unndher 
Wiemis liggie) på hvilkett jagh haffver 4000 daller försträcktt, 
sAssom M. K. B:r väl vitterligitt ähr, och altt detta scheer migh 
sub prsetextu, att mine räckninger icke fullenkommen klare 
schulle vahra, dher jagh doch haffver på dhe gamble försträck- 
ningar H:s K. M:tz handh och segeli, att jagh dhem een gångh 
uthi RäckninghCammaren nöghachtigh leffvereret haffver medh 
qvittautzier och hvadh dher thill haffver nödigdt varidt. Veth 
dherfhöri! inthett, medh hvadh schal man migh vill besvära, att 
jagh annan gångh migh schall qvitants dher opå förschaffa, hvil- 
kett migh aldeles omögeligdt ähr, aldenstundh een stor dehl 
dher aff ähre dödhe, och een partt aff laniidett förreste. Dhenn 
sidste försträckningen som jagh för thu åhr sedhan giorde, ähr 
H:s K. M:tt sielff väl vitterligitt, att om jagh dhå icke hadhe 
försträcktt 28000 daller, hadhe icke en daller varidh i förrådh, 
dhenn vintherenn krigzfolkett medh att oppehålla. Hvarföre be- 
gärar jagh brodhervenligenn. att M. K. B:r ville för dhenn syn- 
nerlighe förtruendhe jagh thill honom haffver, hoss H. K. M:tt 
så vijdt begå, att sådhan unndhsettningh opå peningar medh 
thett första hijtt schee måtte, dherigenom icke allenest dett må 
bliffva betaltt, såssom jagh optagitt haffver, uthan och att fålckett 
framdeles må kunna bliffva tilbörligen undherhåldne. I lijka 
måtto och, att migh icke må min pandt iffrå taghes, medh mindre 
jagh dherfhöre må bliffva fullenkommen förnögdh, jagh schall 
gerna tiena M. K. B:r igenn i hvadh måtto jagh känn; dette 



Digitized by VjOOQIC 



267 

jftgh M. K. B:r icke haffver veladh förhålle. BefhaleDndes honom 
sampt hans clschelige k. hussfru och vårdnadher (hvilke hanu 
på roinc vegne medh myckett gått flitheligenn helsse vill) uthi 
Gudz nädighe beschyddh till mycken d välmåghe. Brodherven- 
ligen begärendes att M. K. B:r ville göra min och mine med- 
collegcrs uhrsechtan hoss H. K. M:tt att Mett bafver gåth så 
länghsampt till, för änn vij haffva kunnatt affärdatt vår schriff- 
velsser, till hvilkett haffver varett orsakenn, att vij dhermedh 
tillijka måtte senndha protocoUett till H. K. M:tt att H. K. M:tt 
dberaff måtte see, huru såssom medh sakerne här afflupett är. 
Datum Treiden den 7 Februari 1624. 

D. T. B. O. V. 
flacobus De La Gardie m. p. 

Hvad dhe breff anlangar som min käre broder medh Hans 
Ducess, till Hamborgh att forttsändes, migh tillsändt haffver, 
skall derom med all flijt besteltt bliffve sä att dhe skole säkertt 
framkomme. 



122. Egenhändigt. Treiden den 9 Februari 1624. 

Om det föreslagna inköpet af Dagön, och Eammarenp fordran på nya exem- 
plar af de till hans räkenskaper hörande qvitton. (Jfr N:o 111, 113). 

Välborne her Cantzler etc. Och efter min K. B. i sin skrif- 
velse till migh tilbiuder, att så snartt han min meningh och 
vilia vidhare får förnime, om jagh Daghön för de 30000 Svenske 
daler vill köpe, att han då fullen kojnligen på mine veghne därom 
vill sluta; förorsacker migh sådan hanss tilbodh, att jagh honom 
ännu därom måtte besvera och brodervenligen begära att han på 
mine veghne samme köp besluta vill, ty ändoch dett fulle nå- 
godh höchtt är, vill jagh dett leckväll därföre beholla, och seer 
heller att man må seija, att jagh dett tillfyllest betaltt haffver, 
ån att man migh må förekasta att jagh Hans Kon. M:tt och cro- 
nan hadhe försnilladh. Men dett min K. B. förmäller om ros- 
tiensten, att Hanss Kon. M:tt den vill hafva efter adelenss privi- 
legier här i lundett så veghradhe jagh migh dett inte, om hac- 
kerna vare där så store sosom på fäste landett, och att bönderne 
kunne göra migh så myckc arbete och tiendhe som på fäste 



Digitized by VjOOQIC 



landett; men efter dett en stor åtskilnan ähr hoppes jagh att 
dett måtte och considcreras. Elieat ville jagh nu strax holla 
för besatt och obesatt fem hester, där man nu icke kan reckna 
att däraff bör hollass 3 hester, på dett att om jagh därpå någodh 
spenderer, att man migh icke sedhan en höghre rostjcntt må pi 
trengia än dett kan uthföra. Doch där dett icke kan nååss, 
måste jagh vura därmedh tilfredz, allenest min K. B. ville eliest 
så late stelle brefvedh, att där inge andre clausuler eller excep- 
tioner må blifve införtt, uthan att jagh dett så fritt som andre 
adelssmän i Harien och Wirlandh må niuta. Hvadh de öijer 
vedhkommer som jagh om tilförenne förmeltt haffver, är hvar- 
ken Wormsö eller Nåckö, uthan nogre holmar som engh och 
fiskevaten ähr till, hvilke i all verldhssens tidh haffver hörit till 
konghsgorden och de byier som på samma öö är, de hafve och 
inge synnerlige nampn som jagh vett, allenest i brefvedh blifver 
insatt medh de holmar och skser och fiskevaten som af olderss 
därtill haffver lytt och legadh. Penningerna belangeude vill 
jagh befiita migh att skaffa dem till rettan tidh, doch så att hal- 
parten må vara om Johanni och den andra delen om Michaeliss, 
ty eliest är migh omöghligedh en sådan stor summa till Johanni 
tilvegebrioga. Förseer migh till min K. B. att han [vill] migh 
heruthinnen mitt beste veta. 

Hvadh min tienarc Anderss Michelsson belanger, om hvil- 
ken min K. B. och förmeler, att han honom i de sackcr han 
till honom litandess varder, vill pä mine veghne all gunstigh 
befordringh bevisa, därföre jagh och min K. B. ganska venligen 
betacker; densamma ähr alredhe tilbacka kommen, och haffver li- 
tedh förrettadh, uthan att man min[e] reckenskaper haffver i Cam- 
maren öfversett, och efter beGnness att migh i alss ännu någre 
och 40000 dl. tilkommer, ähj därpå giortt allenest någro besver 
hvilke eliest inte stortt på sigh haffve, allenest att man vill imott 
all skell och billighett, ja dett som aldrigh någon annen til- 
förende vederfaren ähr, tvinga migh till att skaffa migh på nytt 
quitantier dem jagh en gonge frön migh lefreradh hafiver, på 
en liquiderad reckningh af Hanss Kon. M:tt och Kammerrodh 
underskrefvedh, hvilkedh migh aldeless är omöghligedh, ty monge 
af dem som dett unfongedh hafve ährc dödde och en partt uth- 
ur lande dragedh. Jagh kan tenckia, efter man veett, att jagh 
all mitt behielp ifron migh lefvreradh haffver, vill man migh 
medh sådantt myntt betala. Doch förmåder jagh att när Hanss 
K. M:tt därom rett blifver berettadh, att H. K. M:tt dett icke 



Digitized by VjOOQIC 



af migh mehr ftn aff andra varder begera. Jagh vill medh 
förste öpen vaten i vår åter senda min tienare ditt medh all 
beske på de öfvrige besveren, ooh om då min retmetige förkla- 
ringh icke må 8tatt(!) hafva nödhgass jagh eielff setia migh på ett 
skep och besöckia Hanes Kon. M:tt därom; ty megh importerer 
detta en stor dell aiT min vålferdh, och skulle jagh dett mista 
hadhe jagh alt för dyrtt köftt Jackevall. Förlåter migh till min 
K. B. att han häri, sosom och i alle andre billige och rettme- 
tige sackar i min fronvare, migh sin broderlige benegenhett och 
bistondh varder bevisandess. Jagh skall altidh tiena honom igen 
i hvadh måtte jagh kan; och där jagh hanss hopman Anderss 
iVlunck och andre hanns tienare kan på denne sidhan göre någen 
hielp och bistondh, gör jagh altidh gerna. Jagh hafifver och så 
lagadh medh Bor[g]grefven Ram, att han och de andre hanss 
medharvingar nn strax aftredhe RanseuhofF och lefvrere dett 
Änderss Munck på min brorss veghne. När jagh får den rin- 
g[e]ste legenhett vill jagh och hielpa honom till retta medh Wre- 
denss ervingar, men för denne tractaten som nu haffvcr varidh, 
hafver jagh inte kunnedh komma därtill. Eliest betacker jagh 
samptt mine colleger min K. B. för godh tractament på Wolmer, 
hoppess lell att min bror där ingen skadhe skall vara skett, ville 
beflite sådantt igen att förskylla. Om andre particularia kan 
jagh nu inte skrifva, uthan vill dett spara till nä8t[e] påsten, hvil- 
ken jagh innen någre dager och så snartt jagh folkedh mun- 
stradh hafiver vill afierdiga. Vill härmedh och altidh hafve min 
K. B. hanss kere husfru, min k. S. och hele deress vårdhnade, den 
Evige Gudh troligen befaltt hafve, han unne oss att vi må finness 
medh helse och gledhie. Aff Treiden den 9 Feb[ruari] anno 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jncobus De La Gardie m. p. 



128. Treiden den 26 Februari 1624. 

Förord för ÖfversteD Wilhelm de La Bar, som för skada i sitt ben, icke 
förr efter befallning kunnat Infinna sig hos Konangen ; han erbjuder sig 
att värfya rytteri och yill genom byte till Rikskanslern afstå det gods, 
han har i Burtniks län. 

Välborne ber Cantzler, etc, [Kan] jagh min kåre broder bro- 
dervenligen icke förhålla, att effter Offversten Wilhelm de Labar, 



Digitized by VjOOQIC 



270 

icke he[rtill] för den echadan 8om han heele denne tiden uttöfver 
[haf]yer hafft på sitt been, och derigenom hade mast hålle [sän- 
gen] förr iin nu kunnett sigh till H. K. M:t effter H. K. [MusJ nå- 
dige befalningh begifve, och fördenschuldh hafver han hos migh 
fliteligen anhållitt, att jagh honom denne min recororaendations- 
skriift till min käre broder me[dde]lc ville, att min käre broder 
ville honom hos Högbe:te H. K. M:t till dett beste beforderligh 
vara, att H. K. M:t icke ville någon ogunst och onåder för denno 
hans frdnvarclse på honom kasta, uttan med all Konungzligh 
gunst och nåder bevfigen vara, och i synnerheet effter han haff- 
ver lust att lathe bruko sigh uttöfver rytterijt att H. K. M:t nå- 
digest ville honom framför någon annan dertill förord ne och 
bruke. Han tilbiuder sigh vele förskaffe sådane ryttere, som H. 
K. M:t kan hafve tienst och ähre uttaff. Förseer migh till M. 
K. B. att han låter honom denne min förskrifft och sin trogne 
tienst till gode åttniute, helst effter hann är een förståndigh man 
och udi krigzsakerne förfaren, så att Högbemälte H. K. Mitt 
uttaff hans person der så framdeles bchöfves kunde, godh tienst 
hafve kan. Udi hvad måtto jagh kan vara min käre broder till 
villie och tienst igen, gör jagh altijdh gerne, och han för sin 
person varder sådan min käre broders gunstige befordringh eff- 
ter sin ytterste förmögenheet förtienendes. Här hos kan jagh 
och M. K. B. brodervenligen icke oförmältt late, migh hafve 
med honom på min käre broders vegner om dett håfvct som 
han udi Burtnickz länn innehafver, accorderet. Deropå han sigh 
så vidt förkiaret hafver, att han min käre broder samme hoff 
afstå vill, så framptt min käre broder vill förskaffe honom een 
så godh lägenheet igen antingen udi Ingermannelandh, Finlandh 
eller och här udi Lijfflandh. Derom M. K. B. medh honom vi- 
dere handle och accordere kan, när Gudh vill att han dijt till 
Sverigie ankommer. Dette jagh M. K. B. icke hafver kun- 
nett underlate. Befalandes etc, Aff Treigden den 26 Februarij 
åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie. m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



271 



124. Treiden den 8 Mars 1624. 

Förord för borgmästarne I Riga, Ram oob Ulrich, att båda erbålla adelskap 
samt för den förre att derjämte fä byta sig till godset Wicbterpal, som 
hört till Padls kloster, meu nu är bortförpantadt. 

Välborne herre elschelige käre brodher etc. Känn jngh M. 
K. B:r her medh icke förhålla, aldenustundh Borghmestttrenn 
Ram hafver medh första öpett vuttn ärnatt besökia H. K. M:tt 
till att solicitcre om oågre sina privatsaker, haffver hann nfF 
migh begärett, att jagh hanns perssonn hoss M. K. B:r så väll 
såssom H:s K. M:tt ville thill thett bestå ihughkomma och re- 
commendere, hvilkett jagh honom inthett hafver kunnutt afFslå. 
Begärendes brodhcrvenligenn, dett M. K. B:r ville honom tithi 
dhe punchtcr hann om soliciterendes vardher, hoss H:s K. M-tt 
till thett bestå befordra, såssom ähre, att efFter H. K. M:tt 
haflFver honom nådigest schenckt och giflFvitt Padhis closter, medh 
dhe dher unndher liggiandhe lähn (uthaff hvilkett S. Rittkertt(!) 
Rosenkran tzes effterlathne enkia haffver Wichterpall gårdh medh 
någre bönndher dher undher) att H. K. M:it ville af gunst och 
Dédhe unne honom samme gårdh och bönndher, och lathe ve- 
dherleggie henne för samma pantt någor anncrstedz, dher henne 
vohre legligitt. Szå tilbiudher hann dheremott att vele latha 
falla dhe penningar såssom hann försträckte H. K. M:tt när H. 
K. M:tt först fick Rijgha inn. Och änndoch samma summa icke 
är synnerligh högh, szå beplichter hann sigh doch sådantt medh 
sin u[nderdåni]ge tiennst och all sin medhell att förmchre och 
förtiene. Dherhoss haffver hann uthaf migh bogärett, att jagh 
hoss M. K. B:r på hans veghne intercedere ville, att efter H:s 
K. M:tt af synnerlige gunst och nådher haffver betenkt honom 
medh förbemälte Padhis godz undher adheligc frijheet och pri- 
vilegier, att H. K. M:tt änn ytterligere ville bevise sinn nådighe 
mildheet emott honom dhermedh, att H. K. M:tt ville honom 
honorere medh adheligh schiöldh och vapen, ty oansoedt Konun- 
gen uthi Pohlen uthuff dhenn sedhvahne som hoss dhem uthi 
dhenn Polnsche staten är, honom så väl som anndre, som uthi 
dhenn dignitet och kall uthi städhcrne ähre, som hnnn medh 
adhelighe tittlar titulerer och ährer, szå betacker hann lijkväl, 
att effter hann sigh medh sine barn och hele familien vill unn- 
dher H. K. M:tt settie och stabilliere, att sådantt likväl inthott 



Digitized by VjOOQIC 



272 

känn haffva någonn krafft opå hans postcritet, medh mindre 
han 8&dantt aff synnerligh Konungzligh nådhe aff H. K. M:tt 
ohrhåller. Bedher fördenschuldh M. K. B:r på hanne veghner 
brodervenligcnn, att M. K. B:r ville hosa H. K. M:tt så vijdt 
bearbetha, dett H. K. M:tt dhenne hanns ödmiuke bonn nådigest 
ahnnsec ville, ty oanseedt hann sielfT väl bekenner sigh ännu 
inthett haffva i någonn måtto kunnett hoss H. K. M:tt till dett rin- 
geste förtiäne dhenn högst [o: höge] gunst och benäghenheett som 
honom hertill dagz af H. K. M:tt vedherfahrenn är, szå fönnodher 
jagh lijkväl, att han framdeles schall kunne vara H. K. M:tt och 
cronan een nyttigh tiennare, förplichter sigh och vele så lathe 
optuchte och instruere sine barnn, att dhe och mcdh tijdhenn 
schole kunne tiene H. K. M:tt och cronen. Sammalundha haff- 
vcr och Borghmestarenn Uliich aff migh begärett, utt jagh uthi 
lijka saak på hanns veghner hoss M. K. B:r solicitere ville, att 
effter H. K. M.tt honom och medh godz unndher adelighe frij* 
heet och privilegier begåffvett haffver, att H. K. M:tt ville och 
honom sampt hanns posteritet medh adheligh schiöldh och hielm 
nådeligen betenckie, effter hann medh sine barn och posteritet 
unndher H. K. M:ts loflSighe reghemente dheres liffstijdh till- 
bringhe och änndhe vele. Förmodher såssom och brodherven- 
ligen begärer, att M. E. B:r dhem dhenne min intcrcession till 
godhe åthniutha lather. Uthi hvadh måtto jagh känn vahra M. 
K. B:r till villia och tienst igenn, gör jagh thett gerna. Dhe 
tilbiudhe sigh och att villia sådhane M. K. B:6 godhe bcfordringh 
emott dhem medh all tienetvilligheett igenn förschylla. Befha- 
landhes M. K. B:r etc. Aff Treidenn denn 3 Martij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
JacobuB De La Gardie m. p. 



126. Treiden den 8 Msltb 1624. 

UnderbaDdlingen med Pohlen har Yäl hittills varit fruktlös, men i förhopp- 
ning att det icke var Eonangen emot hade han förelagt ombuden att 
till den 1 Maj skaffa sig riktiga fnilmagter. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här- 
medh brodervenligen icke oförmältt laihe, att jagh inthet tviff- 
velsmhål bär, dett han uttaff mine och mine collegers skriSvelser, 



Digitized by VjOOQIC 



273 

så väll såsom uttaflT siclffve Acteroe såsom vij den 8 Februarij 
till H. K. M:t sändho nogssmpt haffver förnummit, huru sakerne 
udi denne sidste tractaten afflupne äre, och att man inthett haff- 
ver kunnett någott utträtte, aldenstundh Pålackerne ingen fuU- 
machtt något medh oss att besluthe hadhe, uttan att dhe udi 
dett sidste colloquio, som jagh och Schumin medh hvar andre 
hade, låffvade och tillsade, att dhe uttaff dcres Konungh een så- 
dan nöijachtigh fuUmachtt som vij begärede, sigh förskaffe ville. 
Alltså är nu den 6 Martij een påst med breff* ifrån Schumin, 
ifrån Warsow till migh kommen, hvaruttaff* jagh min broder een 
uttcopia härhos tillsänder, derudi han så väll som Gödcrtt Johan 
Tijsenhusen migh tillskriff^ver, att dhe genom deres ödmiuka och 
underdånige bonn hos deres Konungh haff've så vidt bearbetett, 
att han dem een fullkommen och nöijachttigh fuUmachtt under 
ein hand och segell haff'ver låffvatt och tillsagtt; och att Ständer 
udi Pålen så väll som Littowcn dhem een fullkommen fuUmachtt 
och instruction och gifi*vandes varde, såsom min käre broder 
uttaff* sielffve uttcopian vidtlyff*teligere hafver till att see. H var- 
före hafver jagh denne påsten genom natt och dagh velatt till 
H. K. M:tt afiärdige, på dett att der H. K. M:tt vill, att man 
sigh medh dem videre udi någon tractat skall inlåte, att H. K. 
M:t då udi tijdh migh må informera, huru vidt jagh der udi 
fortfhare skall; dogh haffver jagh udi medlertijdh svaratt, effter 
såsom min käre broder uttaff* medfölgiande uttcopia och haffver 
till att see, att der dhe een sådan fuUmachtt uttaff deres Konungh 
hafl*ve bekom mitt, såsom dhe förmäle, hade jngh uttaff min nå- 
digeste Konungh och herre impetrcrct och ehrhållitt, att jagh 
medh någre mine medcoUeger måtte komme medh dem tillsam- 
mans och tillsee, huru vidt vij sakerne bringa kunne; men dett 
dhe begäre att om dhe så hastigtt inthett kunne med oss till- 
sammans komme, för månge förfall och olägenheter schuld, och 
stillest&ndet udi midlertijdh kunde exspirere och uttgå, att jagh 
ville försäkra, att ingen hostilitet eller fiendskap måtte uttaff* H. 
K. M:tz sijoe dem bliff'va bevijst, hvilket dhe och uttaff* deres 
sijde på dcres Christelige tro, ähre och låffven ville migh för- 
säckradt hafve. Deropå svarade jagh dem, att jagh deropå ingen 
befalningh uttaff* min nådige Konungh och herre haffver, uttan 
råder dem, att der dhe sådane fullmachtter aff Konungen och 
Ständernc bekommitt haffve, att dhe inthett der medh drögie, 
uttan heller ju förre sigh hijtt till gräntzen förfoge, på dett att 
igenom deres långe förhalande icke någon orsach kunde gifves, 

Axel Oxenstierna II: 5. 18 



Digitized by VjOOQIC 



274 

derigenom man &tter m&tte taga till vape[D]s. Sådant hafver 
jagh giordt, efter jagh intbctt haffver kunnett tro, att H. K. M:tt 
skulle late sigh behaga, dett man på dercs skrifveUe allena 
skulle sigh vele fundera; vore och icke heller rådligitt, att man 
nu i denne lägenhetten skulle gifvc dem sä myckitt dilation och 
opskoff, att dhe kunne förhala sammankompsten så länge dhe 
vele, som i förledne åhr skedt är. Jagh förmodar vist, att dhe 
sigh väll till denn 1 Maij, såsom jagh dem terminen satt haf- 
ver, vist varde instella, så framptt dhe någott alfFvar hafve att 
medfhara, hvilkett jagh lij kväll inthct annars kan iro, ty det 
vore ett altt för stort skelmstycke och falskheet. att dhe nu icke 
schuUe hafFva någon fuUmacht under deres Konungz handh och 
segell, effter dhe dett udi breffvett uttryckeligen settie; men 
lijkväll kan väll skee, att samma dcrcs fullmachtt kan vara steltt 
på skrufvcr, utt man der medh ändå nogh skall haffve till att 
göre. Dogh förmodar jagh att H. Kon. M:t inthet knn vara 
emoott (effter såsom jagh uthaff alle H. K. Maij:tz breff altt här 
till kan förnimma) dett jagh dem således haffver tillskriffvett, 
på dett man måtte förnimma, huru denn fullmachtt dhe nu haffva, 
må vara stcitt, effter mnn dermedh ått minste så n^ykitt vinner, 
dett man heele verldon kundgiör att H. Kon. Muij:tt på sin sijde 
inthet underlåter hvadh såsom till fredh och eeni^heet tienligitt 
är. Förmoder derföre, såsom och brodervenligen begärer, att 
min käre broder denne min ringe opinion och meeningh hos H. 
K. M:tt till dett beste ville uttyde. Jagh ville väll ondska, att 
jagh med denne svåra saken måtte vara förskåntt, ty man så 
långtt frånvarandes lätteligen känn committere (ändogh man dett 
väll mcenar) någott dett såsom H. K. M;t inthet oltijdh kan 
vara behageligitt; vill lijkväll förmode, att jagh altt här till haf- 
ver befiijtatt migh att fölgie H. K. M:tz villie och meeningh 
effter, så vidt jagh denn haffver kun natt förstå. 

Hvadh elliest denne vår stat och lägenheet vidkommer, så 
haffver dett altt här till varitt temmeligh stille och roligtt; och 
tackar man Gudh den Aldrahögste, att och siuckdomen pestilen- 
lien boss oss haffver sigh stillett, ty nu på tree månader till- 
görandes, hafver man lithett eller alz inthett der uttaff sport, 
Gudh nådigest änn videre sin barmhertigheet emoot oss bevijse, 
att den emoot vhåren icke måtte vidare yppas. Iffrån Pålen haff- 
ver man elliest inthet synnerlige tidender, uttan att Tarttaren nu 
i vintter åter på nytt haffver fallit in uttöfver gräntzcn, och 
giordt dett öffrige kaltt, dett såsom dhe i såmmars leefft haffve. 



Digitized by VjOOQIC 



275 

derigenom ett stort tumult hos dem pä rijkzdttgen skall haffva 
varitt, och förmener mnu, att dhe HögPäler haffve bevilgiet tree 
påborer emott Tattarne och dhe Lettowske allenest två. Men 
alle haiTve dhe der till stannat, att dhe vele göre fredh medh 
H. Kon. Maij:tty undant-agandhes någre fhä samptt medh prcster- 
schapett, hvilke alle hålle Konungens partij, och derföre inthett 
vårda, om nltt skulle undergå, först dhe måtte hempnns den 
despect och skada som dem aff dhe Svenske skeedt är. 

Till dett sidste, kan jag inthett undcrlåte min käre broder 
att påminna, om mine privat saker, derom jagh honom tillförenne 
vidtlyffteligere tillskriffvitt hafver, att han effter sitt gode löffte 
ville vara obesvärntt dem till dett beste hos H. Kon. Maij:tt att 
befordre. I synnerheet begärar jagh venligen, att M. K. B. ville 
laga, att jagh kunde få vist beskedh om Dagöön, aldenstund 
jagh opå min B:8 skriffvelse haffver satt migh udi temmeligh 
vidtlyfftigheet til att opbringa så månge penningar såsom H. K. 
M:t derföre begärer, ty jagh haffver försatt både mine gårdar 
Kyde och Jackovall och tagitt deropå 10000 rijkzdaler med så- 
dane conditioner, att jagh dem inthet kan inlösa förre än tu åhr 
häreffter. Skulle nu samma köp inthet gå för sigh, kan M. K. 
B. fuller afitaga, hvad det migh för een skada vara skulle, der- 
före förmodar jagh visserligen, att om min käre broder icke 
allerede hafver förskaff^ett migh H. K. M:tz köpbreff* deropå, att 
jagh dett nu med denne min tienere bekomma må, och att dett 
så må bliffva steltt med sådane conditioner och vilkor som andre 
nttaff adell udi Lijffland deres godz hafva och besittie, ty elliest 
begärer jagh icke köpa een haka land, änn sedan meere. Jagh 
skall altid finnes min käre broders tienere igen, udi hvad måtto 
som migh mögligitt kan varo. Befalendes M. K. B. etc. Aff 
Treigden den 8 Martij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



276 



126. Treiden den 17 Mars 1624. 

K. Sigismund hade på Ständernas enträgna begäran lofvat att icke hvar- 
ken hemligt eller uppenbart bryta stilleständet, och derest en giltig 
fullmagt kunde af Polska ombud företes, kunde derföre underhandlingen 
äter upptagas, hvarom nu en post bllfvit afsänd, att resa natt och dag, 
för att få Kongl. Maj:ts resolutlon. 

Välborne herre elscheli^e knre brodher etc. Känn jagh M. 
K. B:r icke förhålla, att sedhann jagh min sidste schriffveUse 
till H. K. M:t och M. K. B:r aflfardadhe, är Ryttraestarenn Hin- 
drich Schmellingh hijtt till migh kommen medh brefF iffrå voi- 
vodhenn Skumin fast lijka lydendhee medh dhett förre, att han 
eampt medh alle Stendherne uthi Pohlen, haffva hoös dheree 
KoDungh obtineret, att han undher sin egenn handh och segell 
haffver giffvitt dhera een fuUenkommen fuUmachtt medh dhe 
Svensche Commissarier att tradera. Och endoch jagh väl dubi- 
terer, om samma fullmacht är uthi alle punchtter så steldtt sås- 
som H. K. M:tt dhenn vill haffva eller i sigh sielff bör vahra, 
ezå är lell nogh, att dhe dheres Konungh så vijdt bracht haffva, 
att hann dhem dett hafver måst giffva, och såssom denne Rytt- 
mestarenu berätter, haffva alle landhbådherne på Stendemes 
vegne så lenghe hoss Konungen ahnnhållett, dhett hann dhem 
haffver måst låffva och tillseigia, att hann så lenghe stillestonn- 
dett varadhe, icke ville bruka några prachtiker hvarckenn offendt- 
ligenn eller hemlighen emoth Sverigie, uthann att hann sä väl 
såesom Stennderne ville vahra dher uthi förbunden, att dhett så 
schulle scheedt vahra; dher opå hafver Schmellingen giordt för 
migh store och höghe edher; förmeente och, att dett schulle 
vahra innfördt medh uthi cooetitucionen som nu besluthenn ähr 
på rickzdaghen. Förmodher dhcrfhöre, att H:s K. M:tt icke 
schall sigh misshagha latha, dett jagh haffver schriffvitt Skumin 
till svar, dett jagh uthaf Hrs K. M:tt i fullmacht haffver, att dher 
dhe een sådann nöghachtigh fullmacht hadhe bekommitt, jagh 
dhå måtte medh dhem tillsammans komma att förlengra(!) stille- 
stonndett. Och på dett H. K. M:tt i tijdh sådantt måtte vetta, 
haffver jagh affärdett d hen ne påst igenom natt och dagh thill 
Hrs K. M:tt, önndscher aff hiertatt, att dett måtte vara H. K. 
Mitt behageligett, och att jagh medh dhett första måtte fhå be- 
schedh, huru jagh migh uthi saken förhålla schall; begärer bro- 
dhervenligenn, att hann dhertill ville beforderligh vahra. 



Digitized by VjOOQIC 



277 

Hvadh elliest dhenne vår stat och lägenhect vedhkommer, 
är dhenn (Gudi dhess läf) theromeligh godh, och i sädann esse 
såssom jagh uthi min näst förre schriffuelsse, haffver M. E. B:r 
tillkenoa giffvitt, allenest vill aflF nödhenn vahra, alt H. K. M:tt 
medh första öpett vattn hijt unDdhsettDingh göra lather medh 
peDingar och pråffvinndt, ty thill Aprilli månan inthett myckett 
3ynner)igh uthi förrådh ähr, effter såssom M. K. B:r uthaf dett 
förslagett jagh H. K. M:tt tillsenndt haffver, vardher see. För- 
modher dherfhöre, att M. K. B:r så väl såssom dhe anndre godhe 
herrer så väl Rickzeos såssom Cammer-rådh, vardhe dherom hoss 
H. K. M:tt tijdigh påminnelsse göra. 

Jagh haffver och uthi min näst förrige schriffvelsse till M. 
K. B:r begärett, att hann mine privat saker ville latha vahra 
sigh thill thett bedsta befhalatt, i synnerheet att jagh medh 
thett första måtte kunna fhå vist beschedh, om H. K. M:tt vill 
raigh oplatha Daghöön, ty aldenstundh jagh migh dherfhöre 
hafver satt uthi themmeligh vijdtlöftigheett; ville jagh dher- 
fhöre gerna haffva vist beschedh, huru dhermedh bliffva schall, 
på dctt jagh mine saker dherefter må kunna rätta, och icke få- 
fcDgheligenn komma i schadha. Jagh schall gerna tiena M. K. 
B:r igenn i altt dett jagh veth honom känn lenndha till behagh. 
Förmodher att M. K. B:r medh thett allerförsta vardher migh 
heropå vist beschedh bekomma latha. Befhalendes M. K. B:r 
etc. Aff Treidenn denn 17 Martij 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



127. Treiden den 18 Mars 1624. 

Förord för Christoffer Burmeister att få på sin llfstid behålla några gods, 
Bom hans hustras fader erhållit under förpantningsrätt af K. Johan. 

Välborne herre, elschelighe käre brodher etc. Känn jagh 
M. K. B:r her medh brodhervenligenn icke förhålla, att breff- 
visare edle och mannhafftigh Christoffer Burmeister, som för een 
ryttere unndher mitt compagni hafver sigh bestella lathett, haff- 
ver gifft sigh medh S[alig] Hanns von Lybecks dåtter, och be- 
sitter någre godz som hennes fadher uthaff Konungh Johan, så 



Digitized by VjOOQIC 



278 

v&I såssoin Kouungh Carl (Högläffligh i åminnelse) för sin be- 
viste tiänst till unndhcrpantt bekommett. Szä aldenstundb hann 
i unndherdänigheett ärnar besökie H. K. M:tt om samma godt, 
att hann dhem till sin liffstijdh niutha och bekomma mätte, 
hvarfhöre ha£Fver hann aff migh begärett dhenne min interces- 
sion till M. K. 6:r, att hann honom dheruthinnan ville till thett 
bedsta beforderligh vahra, hvilkett jagh honom icke hafver ve- 
ladh eller kunnedh förvägre, aldenstundb hann är een hurttigh 
karl och sigh altidh manligenn och väl förhällett. Försohr migh 
fördennschuldh till M. K. B:r szässom och brodhervenligenn be- 
gärer, att M. K. B:r för min schuldh, ville honom boss Hrs K. 
M:tt i så måtto till thett bedste förhielpe. Jagh schall altidh 
vare M. K. B:r till villie och behagh igenu i hvadh måtto jagh 
känn. Hann för sin perssonn vardher och sådhann M. K. B:8 
gunstighe befordringh medh all tienstvilligheett igenn förtiäna. 
Förmoder att M. K. B:r lather honom dhenne min recommenda- 
tion tilgodho åthniutha. Befalendes M. K. B:r her medh uthi 
Gudz nådige beschyddh thill mycken välmåghe. AfF Treidenn 
denn 18 Martij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardic m. p. 



128. Egenhändigt. Treiden den 27 April 1624. 

På grund af meddelanden från Radzivll tror han, att ett stillestånd skall 
med säkerhet komma till stånd. 

Välborne her Cantzler broder och tillför[8een]de8 synnerlige 
godhe ven. Näst all välmoghs lyckönskan och min broderlige 
tiensts tilbiudelse; kan jagh miu K. B. icke förholla, att jagh 
ingen tvifvelssmåll bär dett min broder uthaf min underdonige 
skrifvelse till Hanss Kon. Maijrtt vår nådigste Konungh och 
herre någsaraptt varder förnimma, huru Ratzewill haffver haftt 
sin Sccreterare Kochlefski boss megh i Riga, och att han nogre 
synnerlige veriF och ärender haffver til migh haftt, hvilke jagh 
icke nu so fulkommeligcn hafver kunnedh Hanss Kon. Maijrtt 
tilsenda, uthan ärnar medh de förste skepen hitt ankomma, af- 
fcrdiga StothoUaren Adam Skraffer därmedh till Hanss Kon. 



Digitized by VjOOQIC 



279 

M:U til Sveric, på dett han Hnnss Kon. M:tt so väll sosom min 
K. B. roä kunne grundeligen referera om denne säcken; ty så 
mycke mitt ringa förstondh förstrecker, gifs oss nu en önskeligh 
legenhett nogott gått att befordra för vårtt kere federnesslandh, 
och att där Hanss K. M:tt åstunder en gonge att komma uthur 
detta longelige krigedh, att vi därtill nu en godh legenhett be- 
komme. Doch pä dett att Hnnss Kon. Maij:tt må någorlunda 
veta retta sine sacker därefter, hafver jagh korteligen någodh 
Hanss Kon. Maijitt därom tilkenne gifvedh; i synnerhett att jagh 
vidt tror att vi kunne nå et åhrs stillestondh på de conditioner 
sosom Hanss Kon. M:tt haffver satt i vår instruetion, där i Konun- 
gen i Polen så väll som Stenderna skole vara förbundhne, på 
dett att Hanss Kon. Maij:tt icke må göra nogen stor förgcfligh 
unkosten på dett inlenske so väll som dett uthlenske folckedh. 
Och ändoch jagh väll vett, att til efventyrs Hanss Kon. Maij:tt 
skall tycke besverligedh dett Hanss Maij:tt ähr blifven så lenge 
oppehoUen, och att Hanss Kon. M:tt alredhe haffver giortt så 
stor unkosten på dett uthlenske folcken8s(!) verfvande och att 
man kan suspitionera att Polackerna allenst till att desarmera 
088, socker detta ett åhrs stilleståndh ; så haffver jagh inte anner- 
lunda på denne tidhen vist att göra, efter Hanss Kon. Maijits 
instruetion och breff (så mycke jagh dem förstår) inte annadh 
innehoUer. Jagh förmåder och att när Hanss Kon. Maij:tt får 
förnimma alle de motiver jagh haffver haftt, roigh så ernått dem 
att förklara, att dett inte skall kunne vara Hanss Kon. M:tt 
ernått. Ty megh tyckes inte ringa vara att Polackerna hafvc så 
gfitt som tvungedh en fulmachtt aff* deress Konungh under hanss 
hondh och segell, och att han sigh sielff* förbinder att afsto 
medh a[ll] hostilitet och practiker så lenge stilstondett varar, 
[det] jagh achtar vara en godh trappa till att stiga till h[ögre] 
Bucker; så snartt hitt någott skep kommer, skall jagh uthför- 
Hgen då medh Adam Skraffer skrifva min K. B. till om altt 
detta och hvadh mitt ringa betenkiande här i ähr. I medlertidh 
begerar jagh brodervenligen att min K. B. vill altt dett såsom i 
8å mätte aff* migh här i en trogen och godh meniogh giortt 
ähr hoss Hanss Kon. M:tt till dett beste uthydha sosom och 
eliest i alle måtte late migh och de miue vara sigh till dett 
beste befalledh. Jugh skall altidh finness min K. B. trogen och 
tienstvilligh igen. Befaller hcrmcdh och altidh min K.B. snmptt 
hanss käre husfru och vordnadher (dem han på min och min 
husfruss veghne kerligen helse vill) Gudh den Alzmechtigh[e] 



Digitized by VjOOQIC 



280 

til mycken lycko och välferdh. AflF Treiden den 27 Aprilis 
Anno 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jncobus De La Gardie m. p. 



120. Riga den 12 Maj 1624. 

StilleståDdet år förlängdt på minst ett år. och på tu, derc9t det icke två 
månader på förhand uppsäges. 

Välborne herre, käre broder och tilförseendes synnerlige 
gode ven. Näst all vällftirdz lycköndpchningh och een brodcr- 
venligh och flitigh tackseijelssc för månge bevijste välgärningar, 
dem jagh medh nll brodervenligh benägenheet och altt gått igen 
förschylle vill, kan jagh min käre broder brodervenligon icke 
förhålle, att jagh ingen tvifvelsmhål bär, dett M. K. B. uttuflT 
min 8& väll såsom mine coUegcrs underdAnige schrifvelsse till 
K. M:tt förnimmandes varder, huru såsom vij hafve varitt medh 
dhe Pålensche commissurier till mötes, och stilleståndett på ectt 
åhr prolongeret, medh den clausula och förordett, att om een 
den andre icke opsäger stilleståndett två månader tillförenne, 
skall samme stilleståndh vhara i tu åhr, effter såsom min käre 
broder uttuff uttcopian af contractet, som jagh H. K. M:t härhos 
tillsänder, videre hafver till att see och förnimme. Jagh hade 
och väll velet sende H. K. M:t protocoUet, såsom och uttcopian 
af Konungens udi Pålen och Ständernes fullmachtt, som dhe 
Pålensche commissarier hafft hafve, men effter icke allenncst tij- 
den dctt så hastigtt [icke] kan tillåthe, uttan och elliest synnerlige 
orsaker äre, hvarföre man hos denne posten icke tåres sådantt 
cventyre, hafver jagh för gått befunnitt innan tree eller fy re 
dagar att aflfardige Ståtthollaren Adam Skraffer der medh till H. 
Kon. Maijrtt på dett H. K. M:tt må grundtligen fhå föinimme, 
för hvadh orsakers schuldh vij så udi saken här procederet 
hafve, och i synnerheet, att H. K. M:t må spörgie, huru såsom 
staten nu udi Pålen förevettcr, och att oss nu een dör öpncs 
till store och vichtige saker. Hvarföre begärer jagh broderven- 
ligen, att M. K. B. ville hos H. K. M:t begå, att H. K. M:t 
denne ringe drögzmålen icke ville udi onåder optage, till dess 
förbemeltte Ståtthollaren Adam Skraffer dijt ankommer. Jagh 



Digitized by VjOOQIC 



281 

förmoder, att när H. K. M:t alle saker fhår förnimme, huru så- 
som aht här afflupett är, dett H. K. M:t skal hafve der till eett 
nådigtt behagh, och att H. K. M:t [i] dett Därmest kan till sin sco- 
pum komme. Dette hafFver jagh allenest udi een hast velett 
H. K. M:t och M. K. B. tillkenne gifve, på dett att H. K. M:t 
och M. K. B. mage vette att stilleståndet är oprättet, och att 
man må alle förgefflige expenser förbijgå, såsom och att H. K. 
M:t sine saker derefter dirigere kan, ty jagh ingen tvifvelsmål 
bär, att dette stilleståndet uttafF Konungen udi Pålen (dogh kan 
skee emot hans villie) så väll såsom aff Ständerne, skall oprich- 
teligen hållitt bliflFve, för hvad orsakers skuldh, vill jagh derom 
inthett vidtlyffteligere förmäle, uttan remittere sådan tt till Stått- 
hollarens Adam SkrafFers ankompst. 

Till beslutt betackar jagh min käre broder flitteligen för 
sitt omach, som M. K. B. udi mine particularsakers bestellningh 
hafft hafver, i synnerheet att jagh hafver bekommitt beskedh 
oppå Dagöön, ty ändogh migh högtt besvärligitt faller denn ter- 
minen att hålle som migh är föresatt, så vill jagh lijkväll till 
dett närmeste göre min ilijt, att dett skall efFterkommitt blifve, 
och derom vidtlyflFteligere M. K. B. med Ståtthollaren Adam 
Skraffer tillskrifve, huru derom min meeningh är, och hvadh 
jagh begärer, att i köpebrefvett ännu må blifve infördt, begärer 
brodervenligen, att M. K. B. så här effter såsom här till vill 
laihe sigh mine saker till dett beste befalede vare; udi hvadh 
måtto jagh kan vara honom till villie och behageligh tienst igen, 
gör jagh altijdh gerne. Befalendes M. K. B. etc. Aff Rijga denn 
12 Maij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Tillägg i duplettexemplaret, dat. d. 13 Maj s. å.: 

Välborne herre käre broder detta brefvett hafver jagh duble- 
ret, och dett andre hafver jag sändt på galeijen med Sven 
lackeij, och innan få dagar, vill jag H. K. M:t och M. K. B. 
vidtlyffteligere tillskrifve. 



Digitized by CjOOQIC 



282 



130. Biga den 17 Maj 1624. 

Förord för löjtnanten Christoffer Richter, som mist sina gods, hvilka ligga 
under Sanzel, så länge stiUeståndet varar, att erhålla vederlag, emedan 
han troget och flitigt tjent. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jogh min käre broder här- 
medh brodervenligen icke förhålle, att effter denne adelsperso- 
nen och leutnampten under Capiten Antonij Murijs compagni, 
benemd Christoffer Richtter, hafver mist eine godz, som liggie 
under Sunsill, så länge dctte stilleståndett varatt haffvcr, och 
fördenschuld är till sinnes Kon. Maij:tt vår AUernådigeste Konungh 
och herre, om befordringh udi sine saker i all underdånigheet 
att besökie, helst effter min käre broder udi min närvarelse till- 
sade honom vidh Treigden, att han ville honom hos H. K. M:t 
till vederlagh för samme sine godz förhiclpe; sä aldenstundh 
han hafver hos migh om denne min förskrifft till min käre bro- 
der fliteligeun auhållitt, hafver jagh fördenschuldh sådantt honom 
icke förvägre velett, helst effter han är een trogen och flitigh 
karll och sedan som han kom udi H. K. M:tz tienst, sigh troli- 
gen och fliteligen förhållitt haffver. H vårföre begärer jagh bro- 
dervenligen, att M. K. B. ville honom hos H. Kon. M:t der till 
förhielpe, att han må antingen vid Pernuell eller någon annan 
ortt här udi landett någorlunde vederlagh bekomme, effter han 
öfver 40 bönder som under hans gårdh varitt hafve, mist hafver. 
Förseer migh till M. K. B. att han låter honom denne fnin för- 
skrifft och sin trogen tienst till gode åttn[i]utte; udi hvad måtto 
jagh kan vara min käre broder till vilie och tienst igen, gör 
jagh altijd gerne, och han för sin ringc person varder sådan 
min K. B:s gunstige befordringh effter sin ytterste förmögen- 
heet förtienendcs. Befalendes M. K. B. etc* Aff Rijga den 17 
Maij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



283 



lai. Biga den 18 Maj 1624. 

Om stilleståndets afslataude och motiverna derför skall Ståthållaren Adam 
Schrapfer vid sin ankomst lemua redogörelse. Tackar för det nya bref- 
vet å FelUn, TarTest och Helmet samt det na afgjorda köpet om Dagön. 

Välborne her Cantzler, etc. Känn jagh M. K. B:r brodher- 
veoiigen icke förhålla, att endoch jagh ifrå Treiden H:s K. Mitt 
tilUchrcff, dctt jagh ville, så snardt jagh thill Righa ahnnkohmme, 
affardighe Stfidthollarenn Adam Schraffer thill H. K. M:tt medh 
all beschedh, hvadh såssoin Radzevils secreterare medh migb 
hadhe taldt, och elliest hvadh såssom här altt dher thill var paa- 
seradt; lickväl effter voivoden Skumin senndhe ryttmestarenn 
Zögh med brefT hijtt thill migh till Kigha, dheri hann till kenna 
gaff sigh vahra till Baldunen i Curlandh ahnnkommen, och bc- 
gcredhe, att jagh effter vårtt gjordhc affschedh, ville komma 
medh honom dhen 1 Maij tillsammens, hafFver jagh måst för- 
ändra min mehningh, och oppchålla Stådthållarenn Schraffer här 
qvar (efter jagh ingen mehr ähn Flcmingen och honom så ha- 
stigdt kunne förschriffva, och detta verckcdh ingenn dilation 
kunne lijdha, aldenstundh stilluståndett fast till änndan nalcka- 
dhes) på dett och att hann sedhann medh eett kunndhe H. K. 
M:tt berättelsse göra, hvadh här så väl offendtligh, såssom ge- 
nom hemlighe discours handlat och förelupedh ähr. Dherfhöre 
jagh honom nu dher hedhann till H. K. M:tt afferdigedh haff- 
ver, och honom alle acter och handlingcr sampt prothocoUet 
medhgiffvitt, af hvilket M. K. B:r vardher förnimmendhes, hvadh 
för orsaker och motiver oss bevekt haffver, stilleståndett på 
dette sätte att förlengra. Håller och vist dherfhöre, att när M. 
K. B:r dhcsse saker vardher medh Hijdt igenom lässandhes, att 
bann dheruthi månghe unndherlighe saker vardher förnimmen- 
dhes, och dher uthaff see, huru Gudh unndherligenn uthi vare 
fienders och vedherparthers hiertta opererer, att dhe ovethann- 
dhes sigh medh vår mehningh conjungera, szåssom och thill een 
dehll dheres stats oläghennheet och nödh oss opteckia. Jagh 
tviffler fuller inthett, att H. K. M:tt högdt schall ahnnsee och 
öffvervägha dhe store vitia och defecter såssom Konungen i 
Pohlens så väl som Stenndernes fuUmacht innehafTvcr, medh tit- 
lerne så väl såssom uthi forman, hvilkett jagh medh mine coUe- 
ger och noghsampt hafver kunnatt besinna och öffvervägha, efter 



Digitized by VjOOQIC 



284 

8å8som uthaff prothocollet och dhett tftal jagh raedh dhem haft 
hafver, är thill att see. Menn för dhc anndre circumstantier, 
och dhe saker såssom Radzewill och dhenne här SkumiD medh 
anndre sinc consorter oss haffver optäckt, haffve vij inthet fun- 
nit rådhsampt annorlundha uthi saken procedera. Mehra argii- 
menter, rationes och schal som oss dher till hafver förorsakatt, 
haffver jagh genom Borghmestarenn UUrich uthi een memorial 
för Adam Schraffer lathett opteckna*), hvilckett hann M. K. B:r 
schall öffveranndtvardha, pä dett att M. K. B:r H:s K. M:tt deste 
bettre unndherrättelse göra måtte. Jagh vittnar dhett vedh 
Gudh, att vij heruthi effter vårtt ytterste förståndh medh all tro- 
heot dhenne saken driffvitt haffva; håppes och att Gudh schall 
giflfva nådhen thill, att man framdeles bettre effccter dheraff be- 
6nna schall, szå att fast ann H. K. M:tt nu känn hafva giordt 
någon unnkåstnatt opå dhett fremmendhe krigzfolkz värffningh, 
att dhett fuller sigh schall een gångh löbna. Förmodher dher- 
fhöre, att M. K. B:r så väl såssom dhe anndra godhe herrer uth- 
aff vare medhbrödher, hvilke H. K. M:tt dett vardher comrau- 
nicera, uthi bestå måtton uttydha. Hvadh prothocollet vidhkom- 
mer, szå är dett fuller icke aldeles så fuUenkommen uthfördt, 
szåssom man dhett vidtlöfftigere medh ordcnn haffver tracteret, 
och ähr dher thill schuldh: att secreternren Koije inthett fick 
vahra dher hoss för denn olycka honom dhå henndhe, att hnnns 
barn dödh bleff, och secreteraren Helffrichs memoria inthett si 
ville tillräckia, altt allena behålla och annotera. Dherfhörc vohre 
väl, att H. K. M:tt på een annan tijdh till sådhane handlinger, 
sådhane perssoner ville latha förordna, som dher thill kunne 
vahra tienlighe, måste nu dherfhörc alle saker så derefter judi- 
ceres, såssom vij medhelun dhevthill hafft haffva. Hvadh origi- 
nal contracten vidhhommer, dhem haffver jagh här hoss migh 
qvar behållet, aldennstundh Adam Schraffer är först förrest he- 
dhann och thill Reffle. Om H. K. M:tt dhenn dijtt begärer, 
känn M. K. B:r migh medh första schipp hijtt kommer, dett 
vetha latha, szå schall jagh dhenn strax öfversenndha. Om alla 
anndra saker, huru dhe nu här hoss oss förevetha, vardher Stådt- 
hollarenn Adam Schraffer M. K. B:r all vidtlöfftigh unndhcrräi- 
telsee görendes. Begärer brodhervenligenn, att M. K. B:r medh 
dhett allerförste honom till een godh expedition hoss H. K. M:tt 
förhielpa ville, effter hann nu inthett heriffrå lenghc mistes 



*) Handlingen synes vara förlorad. 



Digitized by VjOOQIC 



285 

känn, bådhe för dhenD rättelese daglicnn, som nu ahnnsngdt ähr, 
»zåssom och för anndre civil saker. 

Till bcsluth betacker jagh M. K. B:r vennligenn för dhett 
omak som hann för min schuldh hafver haft iithi mine privat 
saker; i dett han icke allencst haffver schaffatt raigh ett nytt 
breff opå Felin, Tarwest och Helmett, uthann och besluthett 
kiöpett medh H. K. M:tt opå Dnghöön. Jagh schall gerna fin- 
nes M. K. B:r till tiennst och villia igenn uthi hvadh måtto jagh 
kan, ty enndoch migh fast besväriigett är förekommett dhenn 
terminen att hålla, szåssora M. K. 6:r hafver låffvatt och till- 
sagdt, efter jagh migh dhett aldrigh hadhe innbillat och förmo- 
dhatt. Doch likvell efter jagh spor, att M. K. B:r dhett uthaff 
een godh mehuingh migh och dhe mina till godho giordt haff- 
ver, ahnseer jagh inthett medh hvadh oläghenhcet och schadha 
jagh nu här haffver måst samma peningar tillvägha bringha, 
szåssom åftbemälte Adam SchrafFer M. K. B:r varder berättan- 
dhea, att jagh bådhe mine säthegårdhar Jackowal och Kijdhe 
haffver dherfhöre uthsatt, och ähnn dheruthöffver här opå inte- 
resse måste dhcrthill optagha een stor summa penin^har. För- 
modhar, att om Gudh sin vclsignelsse giffver, dett jordhtorffven 
sådhannt igen känn inbringha, doch bedher jagh M. K. B:r att 
hann efter sitt löffte ville latha någre fhå ordh in nf höra uthi 
samma breff, szåssom jagh dhem uthi uthcopian dheraff ad mar- 
ginem hafver lathett för någre rationer och orsaker schuldh 
ahnntckna som Stådthollarenn Adam Schraffcr vardher M. K. 
B:r berättendhes. Om jagh M. K. B:r opå dhenne orthen känn 
någODD tiänst igenn bevisa, sknll hann altidh finna migh dher 
thill bercddh; öndscher hermedh M. K. B:r snmpt hanns elsche- 
lighe käre huusfru af Gudh dhenn Allerhögsta myckenn lycka 
och vclsignelsse medh dheres k. unghe szonn, som Gudh dhem nu 
medh velsignat hafver, och att hann ville latha honom opvexa uthi 
sin Guddommelighe fruchtann och alle riddermettighe dygder; 
hans helighe nampn till ähra, M. K. B:r samptt hanns hclc familia 
thill myckenn hugnat och tröst, hvilken mildrijke Gudh jagh M. K. 
B:r sampt hanns elschelighe k. hussfru och vårdnadher (dhem hann 
på mine vegne medh min kärlighe tienst och myckett gått helssc 
vill) till myckenn lycka och välfärdh vill brodhervenligenn befhalat 
bafva. Onndschendhes att vij snardt medh helssa och godhe tijdhen- 
der måtte finna hvar anndre. Aff Righa dheun 18 Maij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



286 



182. Biga den 26 Maj 1624. 

Förord för ståthållaren på Trelden Qcrbard von Lewoldh att få bekräftelse 
å en liten bondby Ajas, som förat legat under Jungfrnbof, men blifTit 
honom tills vidare förlänad för den myckna >gä8tning> hvarmed han 
besväras af resande. 

Välborne hcr Cantzler etc. Kan jagh min käre broder här- 
raedb brodervenligen icke förhålle, att effter Ståtthollaren på 
Treigden V. Gertt von Lewoldh haffver uttafF resande folch stor 
gestninghf så utt han icke allenest måste fortare den doell som 
H. K. M:t honom till sitt underhåM nådigest undt och cffterlatiit 
hafver, uttan och snarest sngtt mestepartten afF dett som hau 
tilltörenne förvärfFvett haffver, för honom åttgår, effter han är 
der på een almännevägh och altid tillsöchningh hafver; hvarföre 
och på dett att han må sig deste bettre underholle kune, haff- 
ver jagh oppå hans trägne och flittige begäran till Kon. M:tz 
vår Allcrnådigeste Konungz och herres videre ratification lattett 
inryme honom een ringe lägenheet som kallas Aias, der allenest 
någre fhå bönder ärc och fögo räntte kune, hvilken lägenheet 
med dess underliggiende bönder tilförenne hafver under Jung- 
fruhoff legatt, som S. Conradt Yxell een tijdh innehade, men 
icke är uttaff dhe godzen som till Lempsill lyde, och H. K. M:t 
bårgmestare och rådh här udi stadenn nådigest undt och effter- 
lattett haffver. Så aldenstundh han H. K. M:t och Sverigis crone 
een tijdh långh troligen och Hiteligcn tientt hafver, tilbiuder 
sigh och än ytterligare (effter såsom han sigh och schyldigh och 
plichtigh kenner) för H. K. M:t och heelé den Konungzlige fa- 
milien lijff och blodh ospartt haffve, så länge han leffver, och 
Gudh denn Aldrahögste haffver honom med mfinge barn nådeii- 
gen velsignet, och han hafver ringe medell och godz, dermed 
han dem med kläde och oppehälle försörgio känn, begärer jagh 
brodervenligen, att min käre broder vill honom effter sin gun- 
stige tillseijelsse hos H. K. M:t till dett beste beforderligh vara, 
och dertill förhielpe, att han må på bemälte Aias och dhe ii 
bönder der under liggie H. K. M:tz confirmation bekomma, pA 
dett att han må sig deste bettre hielpe, och sigh och dhe sine 
underhålle kune. Förseer migh till min käre broder, att han 
Inter honom denne min förskrifft och sin långlige trogne tienst 
till gode åttniute. Udi hvadh måtto jagh kan vare min käre 



Digitized by VjOOQIC 



287 

broder till villie och tienst igen, gör jngh altijd gärne, och han 
för sin ringe person varder sådan min käre broders gunstige be- 
fordringh eflFter sin ytterste förmögenheet förtiennndes. Dette 
jagh min käre broder brodervenligen icke haffver kunnet oför- 
mältt late, befalendes etc, AS Rijga den 25 Maij åbr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



183. Biga den 26 Maj 1624. 

Förord för två rådsperaoner Paul Helmet och Oöran Kock, att få ersättniDg 
för 1900 taoDor råg och malt, som de för ta år aedaa fönträckt, och 
för Sekreteraren Andreas Koije, aom ofta bftrftdt vid fredsnnderhaudlin- 
gar, att få en förlän ing i Ingermauland eller Finnland*). 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle att effter bårgmestere och 
rådh här udi staden hnffver deres sccreterere Andream Koije 
till H. K. M:t med någre deres saker affärdigett, och i synncr- 
hect till att fordre vedcrlagh för den spannemåll som dhe H. 
K. M:tt försträchtt haffvc, uldenstund här nu temmeligh dyr tijdh 
ur, ty här i åhr ringe spannemåll fallen är, hvarföre dyrhetcn 
dagligen dagz mecre förorsakes. I synnerheet äre två rådzper- 
soner, her Pofvell Helmett och Jörcn Höck som för tu åhr se- 
dann opå min käre broders och mitt anmodende effter Kon. 
M:tz befalningh, hafve tilhopa försträchtt nijtton hundrade tun- 
nor spannemmåll udi rågh och maltt, hvilke migh dagligen om 
deres bettalningh öfverlöpe och plage, effter jagh samptt med 
rain käre broder, migh emoot dem förskrifvitt hafve r, att jagh 
dem deres bettalningh förskaffe ville. Och ändogh dhe förleden 
åhr skulle deres vederlag udi Finland bckomme, effter såsom 
jagh aff den designation som min käre broder och dhe gode her- 
rer män och Cammerrådh deropå underskriffvit haffve, förnum- 
mitt, och dhe hafve deres fuUmcchtige icke med ringe omkost- 
nadt dijtt hufft, hafve dhe lijkväll sådantt iothett bekom me kun- 
nett, aldenstund H. K. M:t hafver den wpannemåll, som der till 

*) Ståthållaren Hans Reckenberger fick den 8 Sept. 1624 Kongl. br<^f 
att Inrymma honom Testama hof, med underlydande, som ligger i Pernnu- 
kretsen, Tester om staden. 



Digitized by VjOOQIC 



288 

förord nndt var, till andre nödtorfftige uttgiffier använde lätet. 
Hvarföre beder jagh min käre broder brodervenligen, att han 
vill hos H. K. M:t så vidt begå, att H. K. M:t nådigest ville 
deropå een förordning göre late, att dhe mage på ecn annen 
ortt för sådan deres godvillige försträckningh vederlagda bliffve, 
på det att jagh icke allenest må blifve qvitt med deres daglige 
besvär och öfverlåpp, uttan och framdeles, der så nöden trängde 
hos dem credit hafve. 

Udi lijka måtto begärer jagh brodervenligen, att min käre 
broder vill denne deres secretcrere hos H. K. M:t till dett beste 
beforderligh vare, effter jagh aff honom all troheet och flijtt udi 
H. K. M:t tienst sportt haffVer. I synnerheet hafver jagh och 
mine colleger i vintres då vij honom udi commissions sakerne 
offta brukade, hans troheet och synnerligh flijtt förnummett. 
Tvifler och inthett, att der H. K. M:t änn videre täckes honom 
udi någre saker bruke, dett hnu med all trogen och ödmiuk 
tienst varder sådantt effter sin ytterste förmögenheet förrättan- 
des. Förscer mig till M. K. B., att han lator honom denne min 
för8kriff't och sin trogen tienst till gode åttniute. Udi hvad 
måtto jagh kan vare min käre broder till villic och tienst igen, 
gör jagh altidh gerne, och ändogh H. Kon. M:tt nådigest haflfver 
niigh tillschrifvitt, att jagh skulle honom här någre godz inryme; 
haff*ver sådantt lijkväll icke skee kuunett, aldenstund här omkringh 
ingen sådann lägcnheet är, som han kan vara belåttcn mcdh, 
uttan jagh haff^vcr allenest tre eller fyre arme bönder, som Jeso- 
vitterne tillförenne haff't haff've, oppå H. K. M:tz nådige bchagh 
honom inryma lathet, och aldenstund han är nu tillsinnes hos 
H. K. M:t i underdånigheet om någon lägcnheet udi Ingermanne- 
land eller Estlundh att anhålle; begärer fördenschuld broder- 
venligen, att M. K. B. genom sin gunstige befordringh hos H. 
K. M:t dertill förhielpe ville, att honom må någon lägenhect på 
bemeltte ortter inrym pt bliffve, på dett att han må sådantt deste 
säkrare niuta och innehafve. Förseer migh visserligen till M. 
K. B. att hann honom härutinnan all gunstig befordringh be- 
vijsendes varder, på dett, att han må sin trogen tienst till gode 
åttniute, och derigenom till deste större troheet förorsakett bliff*va. 

Detta jagh min K. B. brodervenligen icke hafver kunnatt un- 
dcrlate; befalendes M. K. B. etc. Aff Rijga den 25 Maij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



289 



134. Biga den 2 Juni 1624. 

önskar tre års förlängning af kontraktet om arrendet ä kronans inkomster 
af Käksbolms ocb Nöteborgs län, pä drägliga vilkor. 

Välborne her Cantzler, käre broder och tillförseendea syn- 
nerligc gode ven. Näst all välfärdz lycköndschning och een 
brodervenligh och flitigh tackscijelsse för rain käre broders be- 
vijste välgärningar, och i eynnerheett för hans haffde omach udi 
mine privat saker, så väll ora Dagöön, att H. K. M:t migh den 
nådigest till köpz oplattet haffver, såsom och elliest, hvilkett hos 
migh udi tacksarnptt rainne behållee skall så länge jagh leffver, 
kan jagh min käre broder här med brodervenligen icke förhålle, 
att ciFter min arrendztermin på Kexholms och Nötebårgz arren- 
dcr snartt uthe är, och dhe gode herrcr och män Cammerrådh 
haffve udi deres sidste skrifFvelse begäret, att jagh skulle dem 
een fullkombligh underrättelsse och qvitteringer, opå denn leff- 
reringh som till garnisonen skedt är, så länge jagh samma länn 
arrendzvijs innehafft haffver, medh förste lägenheet tillskicke; 
hvarföre haffver jagh brefvijsere och min tienere medh een full- 
kombligh richtigheet och qvitteringer häriffrån till välbemcltte 
gode herrer och män afFärdigett, hvaruttaff* dhe en godh under- 
rättelse haffvandes varde, och jagh för min person förmoder, att 
dhe dermedh skole väll tillfridz vare och sigh åttnöije lathe. 
Och aldenstundh jagh haffver een temmeligh summa på mine 
»idst giorde för8träck[nin]gar, uttaff H. K. M:t och cronan till 
att fordra, och [uti] den contract, som emillan H. K. M:t och 
migh oprättatt bleff, då jagh bemälte arrende inträdde, uttrycke- 
ligen förmäles, att jagh samma län, framför någon annan för så 
högh summa som någon derföre biude kunde, sedan samme ar- 
rendz åhr uthe vore, behoUe skulle; haffver jagh fördenschuld 
bemelte min tienere udi fullmachtt och befallningh giffvitt, att 
han på mine vägner med dhe gode herrer och män Cammerrådh 
accordere skall, att jagh meerebe[mäl]te länn ännu med visse con- 
ditioner udi tre åhr behålle må. Hvad såsom jagh derföre uttan 
min skada gifva kan, hafver jagh honom min meeningh udi så 
måtto optccktt. Brodervenligen begärendes att min käre broder 
samptt med dhe andre gode herrer och man Cammerrådh, ville 
ansce att jagh samme länn icke med ringe omkåstnadt förbätt- 
ratt hafver, och hos H. K. M:t så vidt begå, att jagh bomältc 

Axet Oxemtiema JJ: 6. 19 



Digitized by VjOOQIC 



290 

länn för mine godvillige föraträckninger, framför någon annan 
effter contractens innehäld och lydelse, pä tre åhr tillgörendes 
niuthe och innehaffve mft, såsom och att den räntta som der 
uttaff länen falla kan, icke må till dett dyreste och altt för högtt 
räcknatt bliffve, effter jagh för min person måste och för oåhr 
och andre förefallende incommoditeter udi så måtto eventyre; 
dertill med, om man skulle almogen öfver deres förmågo med 
uttlagerne plage och betunge, skulle dhe väll ryme sin kos öffver 
gräntzen in på den Ryske sidan, hvilkett H. K. M:t och rijkett 
icke till ringe skada lände kunde. Dette jagh min käre broder 
brodervenligen icke haffver kunnet oförmältt late. Befalendes 
M. K. B. etc, Atf Rijga denn 2 Junij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



186. Pernau den 19 Juli 1624. 

Förord för ståthållaren i Pernau Hans von Reckenberger att få Eongl. Maj:ts 
bref å visst underhåll och underrättelse, om han får längre behålla ar- 
rendet å länet; llkaisom ersättning för 1300 d al er han i Narva försträckt 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här- 
medh brodervenligen icke förhålle, att StåtthoUaren edell och 
välbördigh Hans Kickenbärgh haffver hos migh anhållitt, att jagh 
min käre broder på hans vägner tillskriffve ville, dett min käre 
broder ville honom hos Kon. Maij:tt min allernådigeste Konungh 
och herre der till förhielpe, att han så väll som andre H. K. 
M:tz Ståtthollarc här udi landett måtte sin besoldningh och un- 
derholdh bekomme, effter honom elliest vill besvärligitt falla, 
sigh att underhålle. Hvilken hans begäran jagh icke haffver 
kunnett uttslå, brodervenligen begärandes, att min käre broder 
vill honom härutinnan till dett beste befordcrligh vara och dher- 
till förhielpe, att han må H. K. M:t[s] underschrefven bestellningh 
deropå bekomme. Udi lijka måtto begärer jagh brodervenligen, 
att min kere broder ville honom udi tijdh förnimmc lathe, om 
H. Kon. Maij:tt nådigest vill, att han dette länet arrendzvijs län- 
ger innehaflfva skall, dcrefter han sinc saker rätte kan, effter 
hans arrendztijdh snartt uthe är. Och ändogh H. Kon. Maij;tt 
skall vara förebrachtt, att han uttaff samma sitt arrende icke 



Digitized by VjOOQIC 



291 

ringe fordell hafft haffver, befinnes Hjkväll fast annorlunda efFter 
såsom den revisionen som här udi länett hällen är, uttvijsendes 
varder, och skall han medh stor mode och näppest komme till 
sine uttlagdh summa, effter han förbemeltte sitt arrende altt udi 
gpannemåll efter H. K. M:tz ordningh lefrere skall, och åhrs- 
vexten udhi förleden åhr, här udi länett mechtte svagh varit 
hafver, och nu i åhr så väll här udi länett som annorstedcs här 
udi landett (dett Gudh bättre) sä svagh är, att pä somblige ort- 
ter uttaff åkeren fögo är till att förrnode och [de] näppeligen 
deres uttsädhe bekomme kunne. 

Förseer migh till min käre broder, att han latcr honom 
denne min förskrifft till gode åttniute. Udi hvad måtto jagh 
kan vara min käre broder till villie och tienst igen, gör jagh 
altidh gerne, och han för sin person varder sådann min käre 
brodera gunstige befordringh förtienendes. Befaler M. K. B. etc, 
Aff Pernow denn 19 Julij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Udi lijka måtto begärer jagh brodervenligen, att M. K. B. 
vill honom dertill förhiclpe, att han må för dhe trettonn hun- 
drade daler, som han udi Narffven försträcktt hade, vederlagd 
bliffve. 



186. Biga den 24 Juli 1624. 

Förord för furiren Henrik Finke, som hos KoniiDgen vill söka ärftlig besitt- 
ningsrätt till ett litet gods, som hans svärföräldrar haft pä sin Ufstid 
och hvarför han fullgjort rusttjenst, likasom han dera nedlagt det lilla 
han hade. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle, att breflTvijsere och fårrere(!) 
undher mitt compagni Hindrich Finke benemdh, haffver hos 
migh anhållitt, att jagh ville honom på någhon tijdh tillgören- 
des till Kon. Maij:tt min Allcrnådigeste Konungh och herre för- 
låffve hos H. K. M:t om befordringh udi sine saker i all under- 
dånigheet att anhålle, ödmiukeligen aff migh begäreudes, att 
jagh honom denne recommendationsskrifft till min käre broder 
meddele ville, hvilken jagh honom inthett haffver förvägre ve- 



Digitized by VjOOQIC 



292 

lett, helst cfFter han een tijdh långh udi H. K. M:tz och Sveri- 
gis crones tienst, haffver sigh troligen och fliteligen bruke latett, 
och ännu dagligen bruka lather, så attjagh orsach haffver honom 
hos min käre broder till dett beste att recommendere. Hvarföre 
begärer jagh brodervenlighen, att min karo broder vill honom 
hos H. K. M:t till dett beste beforderligh vara, att han må dheo 
ringhe lägenheet, som han hustros salige fader till sin och sin 
hustros lijfztijdh förvärffvett haffver, arfftligen bekomme, effter 
han deropå all sin armodh spenderet och derföre sin rustienst 
giordt haffver. Förseer migh visserligen till min käre broder, 
att han lather honom denne min förskrifft, sin långlige trogne 
tienst och manlige förhållande till gode åttniute. Udi hvadh 
måtto jagh kan vara min käre broder till villie och tienst igen, 
gör jagh altijdh gerne. Befalendes etc, Aff Rijga denn 24 Julij 
åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



187. Riga den 24 Juli 1624. 

Förord för rjttmästaren Claes Wacbtmeister att få till sitt underhåll Ermis 
gods, samt för förbättring i vilkoren för hans kompanis tjenstgöring 
och aflöning, till närmare likhet med de Tyska ryttame, och slatligen 
för De la Gardies egen stallmästare att få ärftlig rätt till en liten gärd 
i Nöteborgs län, bvilken för arrendetiden bllfvit honom upplåten. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodervenligen icke förhftlle, att ryttmesteren V. Claes 
Wachttmestare hafver hos migh anhållitt, att jagh ville honom 
på någonn tijdh tillgörendes till Kon. Maij:tt min allernådigeste 
Konungh och herre förlåfve, både om sine saker, så väll såsom 
på sine underhaffvande rytteres vägner hos H. K. M:t i all under- 
dånigheet att soUicitere, hvilken hans begäran jagh icke hafver 
kunaett uttslå, effter här är nu altt stille värch, och man icke 
annars förnummit hafver, ann att dhe Påler dhett oprättade stille- 
ståndett opprichteligen hållandes varde. Och aldcnstundh haD 
haffver sigh altijdh udi H. K. M:tt och Sverigis crones tienst 
(såsom min käre broder nogsamptt vitterligit är) troligen och 
fliteligen bruka lathet och dett samma ännu dagligen gör, och 
der kriget på någon oi*tt yppcdes, är han een brukeligh man, 



Digitized by VjOOQIC 



293 

och sin tienst väll udi allehande förefallende occasioner göre 
känn, hvarförc är min brodervenligh begäran, att min käre 
broder vill honom hos H. K. M:t dertill förhielpe, att han må 
någre godz till sitt underhåld bekomme, aldenstundh han altijdh 
måste vare udi Rijga hos sine underhafvande ryttere, och honom 
aldeles omögligitt är, att hålle sigh medh den besoldningh som 
han hafver, hvilkett ringe är emott dett som H. K. M:t andre 
bestelte ryttmestare nådigest gifvitt hafver, och i synnerheet är 
hans ödmiuke begäran, att H. K. M:t nådigest ville effterlate 
honom Ermis, derom jagh och H. Kon. M:t i all underdånighet 
tillskrifvitt hafver, efFter H. Kon. Maijitt derutaff fögo nytto haf- 
ver, och dett icke är bättre än Lude (oansedt dett kalles eett 
hus) som han tilförenne begärede och OfFversteLeutnamptten 
Hans Wrangell nu innehnfver. Förseer migh visserligen till 
min käre broder, att hann är honom häruttinnan till dett beste 
beforderligh, och att han må medh väll förrättade saker medh 
thett förste derifrån tilbakar igen affardigett blifve. Udi hvadh 
måtto jagh kan vara min käre broder till villie och tienst igen, 
gör jagh altijdh gema, och han för sin person varder sådan min 
käre broders gunstige befordringh eflPter sin ytterste förmögen- 
heet förtienandes. 

Udi lijka måtto begärer jagh och brodervenligen, att min 
käre broder vill vare obesväratt hos H. K. M:t att sollici- 
tere och anhålle, dett hans compagni må bekomme någon för- 
bettringh oppå deres underhåldh, ty dhe Tyske kyriseer och 
ryttere bekomme meere till 30 dagar om månaden, än dhe 
andre på 40 dagar, oansedt dhe så(!) väll så gode, och ändå bettre 
bestar och karlar haffva, som dhe Tyska ryttere hafve kune, 
hvarutafif min käre broder noghsamptt afftaga och praBsumere 
kan, hvadh ovillie der uttafi förorsakes känn, och der min käre 
broder häruttinnan icke videre nåå kan, att han då vill så vidt 
begå, att dhe åttminste mage udi 40 dagar så mykitt udi deres 
läninger, som dhe andre udi 30 dagar bekomme. Dett dhe och 
skulle hålle hvardere två bestar och karlar väll ståfferede, der- 
emoot dhe andre een kyriseer hest och karll hafve, blifver dem 
aldeles omögligitt dett att göre. Förmoder fördenschuldh i all 
nnderdånigheet att H. K. M:t siidantt considererer, och sådan 
förordningh nådigest görendes varder, att dhe mage bchåldne 
blifve. Till beslut begärer jagh brodervenligen, att min käre 
broder vill effter sin gode tillseijelsse min stallmestare der till 
behielpeligh vara, att han må den ringe lägenheet som jagh 



Digitized by VjOOQIC 



294 

honom uttaff mitt arrende udi Nöteb&rgz länn, så länge som 
snmme mitt arrende vharar, eflPtcrlatet hafver, arfftligen bekomme, 
efter han der opå mykitt bekftstatt och användt hafver. För- 
moder här opå min käre broders svar, om sådant skee kan eller 
eij, der effter han sine saker rätte kan. Befalandes min käre 
broder etc. Aff Rijga den 24 Julij åhr 1624. 

D. T. B, O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



188. Biga den 28 Juli 1624. 

Om de Dja stilleständsförd rågen med Pohlen och Danmark; förnyandet af 
arrendekontraktet å Käksbolms och Nöteborgs län. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder 
här medh brodervenligen icke förhålle, att jagh ingen tviffvels- 
mhål bär, dett min näst förrige schriffvelse är min käre broder 
tillhande kommen, derutinnan jagh honoro om alle saker så väll 
som om fridztractaten, huru som den afflupen var, och elliest 
hvadh special saker emillan Hertigh ChristoflPer Kadziwill och 
migh passerede och förlupne vore, tillkenne gaff, såsom och för 
hvadh motiver jagh och mine colleger stilleståndet medh dhe 
Påler prolongeret hade, hvilket såsom jagh förnummit haffver, 
H. K. M:t min allernådigeste Konungh och herre udi förstone 
icke echall haffve behagett; dogh sedan H. Kon. Maijitt sport 
hade, att dhe Danske haffve på fridztractaten hållett sigh någott 
ogine, hafver H. Kon. Maij:tt dett sigh icke allenest behage la- 
tett, uttan och hållett för cen synnerligh lycke, att vij så vidt 
medh dhe Pålensche commissarier kompne vore, att stilleståndet 
emillan oss och dhem är prolongeret. Så aldenstundh jagh icke 
haifver iflPrån H. K. M:t deropå något beschedh bekommitt, ut- 
tan hvadh StåtthoUercn Adam Skraffer hafver migh genom sin 
schriffvelse derom tillkenne giffvitt; begärer [jagh] fördenschnldh 
brodervenligen, att min käre broder vill hos H. Kon. Maijitt till 
dett beste uttyde, hvadh såsom aff migh och mine colleger udi 
så måtto i all trogen vällmeningh schcdt är, såsom och udi min 
frånvaru min person, så väll som mine saker, lathe sigh till dett 
beste vare befalett. Jagh skall tiene min käre broder altijdh 
igen, udi hvadh måtto jagh kan. Derhos låter jagh min käre 



Digitized by VjOOQIC 



295 

broder förnimine, att jagh nff her Carll Gyllenhielms och her 
Svante Banners schriffvelser till roigh förnummitt haiFver, att 
min käre broder och nägre andre värc roedbröder, som H. K. 
M:t till fridztractaten deputerett hafver, hafve medh dhe Dansche 
coromissarier, som hafve dhem till möthes förordnade varitt, aff- 
handlatt den irringh och missförstånd som emillan H. K. M:t 
vår allernädigestc Eonungh och herre och Konungen udi Dan- 
march för någon tijdh sedan förorsachades, och opvuxen var, och 
der medh kommett till een godh ände, efter H. K. Maij:tz egenn 
begärenn, öndskar fördenschuld aff Gudh AIzmcchttigh, att dhe 
Danske ville härefter bevijse större oprichttigheet emoot oss, än 
såssom tilförenne schedt är, begärer och brodervenligen, att M. 
K. B:r vill migh (när honom så lägenheet gifs) om samme sak 
någre specinlia genom sin schriffvelse communicere. Hvad vår 
stat här udi lundett vidkommer, så hafver här varitt stille värch, 
sedan som stilleståndet blefi oprättet, och haffver Raziwill opå 
min schriffvelse till honom i desse dagar medh min uttschickade 
svarett, att dhe på deres sijde dett oprättade stilleståndet op- 
richteligen och uttun någon arge list hälle vele, och åstunde, att 
dett måtte om videre fredh handlat och tracteret blifve, effiter 
såsom M. K. B. aff alle dhe aviser och uttcopian aff samme hans 
schrifvelsse, som jag H. K. M:t härhos i all underdånigheet till- 
skickatt hafver, videre förnimmandes varder, och förmoder jngh. 
att Raziwill medh sitt anhangh varder deropå med synncrligh 
flijtt opå näst tillstundande rijkzdagenn driffve och någott fruchtt- 
bartt udi saken förrätte, helst effter Tattaren hafver åtter igen 
medh ett hundrade tusendh man infallitt i Pålen och sköflett på 
tiugu railer när Krako och giordt der een outhsegeligh skade 
medh brandh och mordh, effter såsom min käre broder af{ med- 
fölgiende min underdånige schrifvelse till H. K. M:tt videre för- 
nimmendes varder. Konungen i Pålen skall för någon tijdh se- 
dan hafve varitt siucher och mechtte svagh, och een partt hafve 
väll sagtt honom vara dödh, men man hafver inge visse tidender 
derom bekomraitt. Om nu Gudh täcktes dhe Påler och oss an- 
dre genom hans dödh hugne, vore väll att öndske, så förmodede 
man vist att kune komme medh dhe Påler till fredh och eenig- 
heet. Videre kan jagh icke underlate min käre broder om mine 
privat saker genom denne min schriffvelse att besökie, effter 
jagh aff Ståtthollarens V. Adam Skraffers schriffvelse förnummitt 
hafver, att någre der udi rijkett schole udi mine saker migh till 
förhinder vara, och i synnerheet hafver Erich Tolch så högtt 



Digitized by VjOOQIC 



296 

brachtt Kexholms och Nöttebårgz arreDder, för H. Kon. Maij:tt, 
att han uttafi dess räntte icke allenest vill samme befestniogcr 
uttan och flere andre befestningers garnisoner i Lijfflandh un- 
derhålle. Och ändogh jagh icke så stortt achttar, om jagh samma 
länn icke videre fhår behålle, allenest jagh finge mine uttiagde 
penningar; men doch lijkväll på dett, att jagh icke må krehtte 
andre om min bettalningh och att Erich Andersson icke mhå nå 
sitt förehaffvandhe och genom sin falskhcet hindra migh i min 
bettalningh, vill jagh heller giflPve dhe 20000 daler deruttafF, 
som jagh aflP Adam Skraflfers schriffvelse förnummitt haiFver, att 
H. Kon. Maijrtt derföre begärer. oansedt dctt är een stor summa 
och jagh neppest deruttaff så mycken prophijt haffve kan, att 
jagh mine tienere, som der brukade bliffve, löne, mykitt mindre 
någon räntte eller interesse för mine uttiagde penningar hafve 
kan, men der jagh samme län ingelunda länger behålla finge, 
att min käre broder då vill migh frånvarandes mitt beste der- 
uttinnan vette, att aff bemeltte läns räntte icke måtte någon nå- 
gott lefFvererett bliffve, för änn jagh för mine godvillige för- 
strächningar effter contractens innehåld och lydelse bettaltt blif- 
ver. Men dett dhe gode herrer och männ Cammerrådh begäre, 
att jagh andre qvitteringar oppå mine leffvereiinger förschaffe 
ville, håller jagh aldeles för obilligtt, ty jagh alle dhe qvitterin- 
gar, som jagh deropå hade, een gångh cammereren S. Boo Wer- 
nerson udi H. K. M:tz räckninge cammar leffvererede, hvilke 
nogsampt öffversedde bleffve, förr än jagh H. K. Maij:tt under- 
schrifvitt breff deropå bekom. Jagh måste nu åth minste niuthe 
denn rättigheet som fougderne haffve, att när dhe deres räken- 
schaper een gång prsesenteret och inleffrerett, och sedan deropå 
bevijs bekommitt haffve, bliffve dhe udi så måtto uttan någhon 
klander och besvär. Förseer migh visserligen till M. K. B. att 
han udi denne min rättmättige sak är migh biståndigh, såsom 
och förhielper, att min tienere Anders Michilson, som jagh dcr- 
hedan till att göre een richtigheet om allo saker affardigett haf- 
ver, må medh väll förrättade saker mcdh dett förste tilbakerigenn 
ankomme. Udi hvadh måtto jagh kan vare min käre broder på 
desse ortter, såsom och ellicst till villie, och någon bchageligh 
tienst, gör jagh alttid gcrne. Befalendes min käre broder ete. 
Aff Rijga denn 28 Julij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 
AnteckDing å omalagssidan : Prsesent. den 8 Aug. 1624. 



Digitized by VjOOQIC 



297 



189. Riga den 28 Juli 1624. 

Förord för riksgevaldlgero (general-auditören) Lorenz Wagner, som hos Konun- 
gen vill söka förbättring på sin lön. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh rain käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle, att effter rijkzgevaldigeren 
Lorens Möller haffver .sigh deruttöfver besvärett, att han medh 
sine läningar udi denne dyre tiden icke hielpe kan, och fördcn- 
schuldh begärett, att jagh honom till H. K. M:t förlåfve och 
denne min förschrifft till min käre B. meddeele ville; hvilken 
hans begären jagh icke hafver kunnett uttslå. Brodervenligen 
begarendes, att M. K. B. vill honom hos H. K. M:t till dett beste 
beforderligh vara, att han må någott på sin åtterstående rest, 
och förbettringh på sine läningar bekomme, och sedan hijtt til- 
baker igen aflPardigett blifve. Förseer migh till min käre bro- 
der, att han låter honom denne min förschrifft och sin trogen 
tienst till gode åttniute. Udi hvadh måtto jagh kan vara M. K. 
B. till villie och tienst igen, gör jagh altidh gerne. Befalendes 
M. K. B. etc, Aff Rijga den 28 Julij åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



140. Biga den 4 Augusti 1624. 

Förord för landtrådet Ludvik Taube, som hos Konungen vill söka att få ärft- 
lig rätt till byn Normis, som ban innehar under panträtt, samt tillägg 
till rekommendationsbrefvet för Claes Wachtmeister« med afseende på 
en underhandling om inköp af hans gods på Dagön. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle, att landtrådh Ludwich Tube 
hafver hos migh genom sin son ryttmesteren Berent Tube an- 
hålle lathett, att jagh ville min käre broder hans gode löffte och 
tillseijelse emoot honom päminne, nembligen, att min käre bro- 
der skall haive gunsteligenn låffvett och tilsagtt honom, att han 
vill honom hoos H. K. M:t min allernådigeste Konungh och 
herre, dertill förhielpe att han för sin långlige trogne tienst och 



Digitized by VjOOQIC 



298 

i synnerheet för den omkåstnadt, som ha q på sin uttståfferingh 
på fridztractaten giordt hade, cen förläningh udi Finlandh be- 
komme schulle, hvilken hans begären jagh icke hafver kunnett 
uttslå, brodervenligen begärendes, att han vill honom hos H. K. 
M:t till dett bäste beforderligh vara, och i synnerheet dertill 
förhielpe, att han måtte Normis by (som han här till panttvijs 
innehafft hafver) arfftligen bekomme, och udi denn staden vill 
han ingen förläningh udi Finlandh begäre. Förseer migh till 
min käre broder, att han lather honom denne min förskrifft och 
sin långlige trogne tienst till gode åttninte, helst effter både hans 
söner sigh och troligen udi H. K. M:ts och cronones tienst dag- 
ligen bruke lathe. Udi hvadh måtto jagh kan vara min käre 
broder till villie och behageligh tienst igen, gör jagh altid gerne, 
och han för sin person varder sådan min käre broders gunstige 
befordringh eflfter sin ytterste förmögenhcet förtienendes. Effter 
och bemeltte ryttmestere hafver sin fändrich till Högbemelite 
H. K. M:t affärdigett, oppå deres åtterstående rest i all under- 
dånigheet att fordre, begärer jagh brodervenligen, att min käre 
broder vill honom der till behielpeligh vara, att han och hans 
underhaffvande officerere mage för deres åtterstående rest con- 
tenterede bliffva, och der sådantt icke kunde schee udi rede 
penningar, att dhe dä mage deres förrige förläningh udi Fin- 
landh äun videre niuthe och innehafve. Tvifler och inthett, att 
min käre broder honom häruttinnan all godh befordringh bc- 
vijsendes varder. Befalendes min käre broder, etc, Aff Rijga 
denn 4 Augusti åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardic m. p. 

PoBtscriptum på löst blad. 

Välborne her Cantzlcr, broder och tilförseendes synnerlige 
gode ven. Jagh kan min käre broder brodervenligen icke oför- 
mältt lathe, att jagh för någon tijdh sedan hafver ryttmestere 
Claes Wachtmestere till H. K. M:t min allernådigeste Konungh 
och herre förlåfvet, och derhos honom min förschrifft till min 
käre broder medh den venlige och flitige begäran meddeelt, att 
min käre broder ville honom hos H. K. M:t till dett beste be- 
forderligh vare, hvilkett jagh och ännu aff min käre broder be- 
gärer; men efter jagh hafver inlåtet migh medh honom udi nå- 
gon handell om dhe byar och godz som han vid Dagöön hafver. 



Digitized by VjOOQIC 



299 

effter Hhe migh till lägenheet Uggie, och nästan äre dhe beatc 
och förmögneste bönder som der på landett bo, och jagh be- 
fruchter migh derföre, att han hos H. K. M:t sigh bättre privi- 
legier änn som han har till hafFt hafver, förvärfver, derigenom 
jagh udi vår påbegyntte handel skade lijde kunde, begärer för- 
denschuld brodervenligen, att min käre broder vill honom så- 
dantt förhindre, men elliest udi alle saker som han min käre 
broder tillijtandes varder, till dett beste bcforderligh vara. Udi 
hvndh måtto jagh kan vara M. K. B. till villie och behageligh 
tienst igen, gör jagh altidh gerne. 



141. Biga den 22 September 1624. 

Från Pohlen ber&ttas, att Tatarerna gjort ett nytt infall och att pesten här- 
jar; ingen fara för stilleståndet; bref frän Kongl. Maj:t och ombuden 
för underhandlingen äro till Polska Ständerna afsända. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle, att aldcnstuudh H. K. M:t 
vår allernådigeste Konungh och herre hafver migh för någon 
tijdh sedan, nådigest tillskrifve lätet, att jagh fordom ränteschrif- 
varens S. Fredrich Willamsons lijk till Sverigie skicke skulle, 
hvarföre hafver jagh och nu samme lijk härifrån medh brefT- 
vijsere dijt öfver schicket. Hvadh dhe andre saker, som H. 
Kon. Maij:tt nådigest migh tillskriffvitt hafver, anlangar, vill jagh 
medh dhe andre skep, som här ännu på een eller två dagar till- 
görandes qvarre blifve, om alle saker vijdtlyfteligcn i all under- 
dånigheet H. K. M:t tillschrifve, aldenstundh Ståtthollaren V. 
Adam Skraffer är nu först i desse dagar hijtt ankommen. 

Hvadh vår stat och lägenheet här udi landett vidkommer, 
hafver här varitt altt stille värck sedan som det oprettade stille- 
ståndet blef prolongeret. Förmoder och att dhe Påler samme 
oprättede stilleståndh uttan arge list hållendes varde, helst effter 
man uttaff åttskillige berättelser förnumraitt hafver, att Tartaren 
ikftll åtter på nytt igen in udi Pålen infallitt, och der medh mordh 
och brandh een outtseijeligh skada giordt hafve. 

Elliest hafver man och här sportt, att pestilcntzien skall udi 
Pålen häfftigtt grassere, fördenschuldh skole dhe och hafve den 
rijkzdagen som der udi Octobri hålle[s] schulle in till Februarij 



Digitized by VjOOQIC 



300 

måneden opechuttitt, hvadh då oppå samma rijkzdagh beslutitt 
blifver, varder tijden medgifvendee. Här hos oss udi staden are 
och någre personer udi tu hus hastigtt döde blefFve, hvarföré 
och bemeltte hus tillstängde och dhe som der udi boot hafve, 
sijn kos vekne äre, och såsom doctorerne som dem besichtigett 
hafve, migh hafve berättett, skall dett vare een slängh uttaff 
pestilentzien. Dogh hafver man (Gudi dess låff) udi fiorton da- 
gar icke sportt, att samma siuke sigh yppett hafver. Gudh den 
äldre högste änn ytterligere sin vredes rijs afvände, och oss icke 
så struffe som vij medh vare synder förtient hafve. 

Till beslut, hvadh dhe breif som H. K. M:t och vare med- 
bröder Ständerne udi Pålen tillschrifvitt hafve, anlaogar, hafver 
jagh den 10 udi denne månaden med eenn nff mine ryttere 
Petter Grut benemdh till Raziwill och Schumin skickett. Hvad 
svar deropå falle kan, vill jagh min käre broder förständige. 
Befalandes min käre broder, etc, AfF Rijga denn 22 Septem- 
bris 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



142. Egenhändigt. Biga den 26 September 1624. 

Beklagar sig bittert öfver Eamreraren Erik Andersson, som Icke respekterar 
det nya kontraktet om arrendet af statsinkomsterna af Käksbolms och 
Nöteborgs län. 

Välborne herre, Cantzler broder och synnerlige förtroghne 
godhe ven. Jagh önskar min K. B. all begerligh välmoge ufF 
Gudh den allerhögste. Därhoss betacker jagh min K. B. ganska 
fliteligen för all broderligh benegenhctt och myckett gått migh 
bevist, i synnerhett för dett troghne och godhe bistondh min 
K. B. migh haffver i min privatsacker gjortt (sosom Stothollarcn 
Adam Skrafler migh haffver berettatt) hvilkedh jagh altidh skall 
beflita migh om att förtiena så myckedh migh möghligedh ähr. 
Och efter jagh förnimmer (ändoch oförskyltt) att få mine venner 
i min fronvare sigh migh och mine sacker att befordra bemödha 
ville, nödhgass jagh min K. B. esom oftast, emott min vilie 
(efter jagh någhsamptt veett hanss outseijelige besver uthi vich- 
tigare sacker) medh mine eghne sacker att molestera. Doch 



Digitized by VjOOQIC 



301 

min K. B:8 oprichtige gemött och den förtron sonj jagh till 
honom bär gör raigh där till dristigh, i den tilförsichtt, att han 
den förtronde till migh igen skall hafve, att jagh ingen occasion 
skall migh lata förbigå, däri jagh vett att kunne honom och alle 
hanss tiena. Därföre kan jagh icke förbigå min K. B. att op- 
teckia, hvadh förtrett jagh än dageligen måste lidha aff den 
bofven Erick Andersson i dett han icke sigh låter åtnöija hvadh 
harm och skadhe han kan hnfve giortt migh altt h(irtill, uthan 
nu sedhan jagh hafver sentt honom Camraerodhs breflP tilhanda, 
att han inte skulle befatta sigh medh begge lehnen Kexholm 
och Nöteborg, efter Hanss Kon. M:tt migh dem hafiVer vidhare 
förarrenderat, uthan lata mine tienare därmedh bestella, efter 
contractens lydhelse, lickvell vill han dett icke efterkomma, 
uthan seijer sigh hafve aflPerdigadh en påst till Hanss Kon. Maijitt 
dett att om stöta. Och talar ändo så hönst och spost där om, 
att efter h. Jahan Skytt dett icke haffver medh undcrskrifvedh 
haflFver dett inte myckedh på sigh; ty om Cantzleren är felt- 
herrenss befordrare så haffver han h. Jahan Skytt till befordrare, 
som altt sådantt väll skall omstöta, eller om jagh dett skulle be- 
holla, vill han dett migh så pöppra att jagh inte skall stortt 
kunne däraff haffve. Sådantt letferdightt och skelmst tall för 
han i all sin ölekröger och gör sigh så bredh och stor att ingen 
skall vara Hanss K. M:tt så trogen eller så höchtt achta som 
han (StothoUame töress inte stortt tala emott honom, och alle 
Baijorer och de [ujtåff adell som i Ingermannelandh bo, måste 
bolla hatten i hondh för den skellmen). I en summa jagh må 
icke altt så skrifva sosom den bofvenss pusser ähr. Allenest 
kan jagh min K. B. icke förhala, att migh detta så hortt till 
hierta går, att jagh ville heller aldrigh vara födh, än att en så- 
dan skelm migh skall tribulera. Jagh redess och före, att om 
dett icke blifver anners, att jagh dett gör af förtrett, dett som 
de mine kunne kommc till sorghs; ty för än jagh den harmen 
skall lidha aff den skelmen, skall jagh så retta honom till, att 
han dett aldrigh skall göra någen ährligh man mehr. Bcdehr 
därföre min K. B. att om legenhett sigh så kan gifvc, att han 
ville hoss Hanss Kon. M:tt dett förebyggia, att icke en sådan 
palta må bevisa en ährligh man förtrett. Jagh tager Gudh till 
vetne att migh icke är så mycke om någen pro6t att göra, och 
att jagh icke haffver veladh förhela Hanss Kon. M:tt till en 
fyrick hvadh samme lehn haffver renta, uthan mycke troligare 
Hanss Kon. M:tt beretta än han giortt haffver; men för för- 



Digitized by VjOOQIC 



302 

tretedh skull måste jagh ännu blifva der vedh, och efter jagh 
seer att den bofven, allenest socker sin fördell därigenom; hvil- 
kedh haffver hanss störste beklagen varidh när han Camerodz 
breflP haflfver bekommitt, seijandess detta ähr migh ett dubeltt 
slagh, ty öfver all annedh migh afgor, får jagh inte min åhrlige 
löhn aif samme lehn sosom Hans Kon. M:tt migh haffver lofvedh. 
Skulle nu Hanss Kon. M:tt för en sådan bofve skull ville desobli- 
gera sin gamble tienare, må dett vara Gudh klagedh, skulle 
migh och betage all lust en sådan besvcrligh tieust att utherda, 
förmoder leckvell fast annerss att Hanss Kon. M:tt haffver mera 
öga på en tiena[re] som altidh haffver ospartt haftt sitt blodh 
för Hanss Kon. M:tt än på en sådan letfcrdigh selle. Och än- 
doch jagh vist förhoppess att Hanss Kon. M:tt dett låter blifva 
vedh den contract som stothoUaren Adam Skraffer haffver giortt 
medh H. Kon. M:tt på mine veghne; så beder jagh lell min K. 
B. ganska iliteligen, utt om den bofven kan ännu hafve någedfa 
Hanss Kon. M:tt förebrachtt samme contract att om stöta, att 
min K. B. dett icke ville tilstedhie; ty dett ähr icke Hanss 
Kon. Maij:tt och rickedh till nytto, uthan att han må fremia sin 
onsko, skulle dett och vara medh begge leness undergongh, 
hvilckedh alredhe sigh nogerlunda låter påskina, ty almogen be- 
svera sigh alredha öfver de pålager han på dem lachtt haffver. 
Detta haffver jagh inte kunncdh underlåta min K. B. tillkenne 
gifve, fliteligen begerandees att min K. B. ville migh dett i 
beste måtte optaga att jagh är honom så importun, hanss [o: han] 
skall igen alltidh hafve machtt att commendera migh i hvadh han 
vill. Befaller härmedh och altidh min K. B. sampt hanss k. 
husfru och vordhnader (dem han på min och min k. hustruss 
veghne tienstvilligen helse ville) Gudh den Alzmechtigh till myc- 
ken lycko och välferdh. Aff Riga den 26 Septembris Anno 1624, 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardic m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



303 



148. Biga den 26 September 1624« 

Underrättelser från Poblen. Försvar mot tillvitelser för brist på tillsyn både 
i afseende på rådets skyldighet att underhålla murar och vallar och 
på officerarnes tilltag att betaoga soldaterna med huggning af ved å 
enskildes skogar, af dem sedan delvis försåld. 

Välborne herre, broder och tilförseendes synnerlige gode 
ven. Näst all välfärdz lycköndskningh och een brodervenligh 
och flitigh tackseijelfe för bcviJ8te vällgärningar, dhera jagh 
medh all brodervenligh benägenheet och altt gått gerne igcu 
förskylle vill, kan jagh rain käre broder här medh broderven- 
Hgen icke förhållc att jagh hafFver bekom mitt H. Kon. Maij:tz 
nådighe skriffvelse samptt medh dhe breff, som H. K. M:t så 
▼all sielff som genom Rijkzens Rådh, Senatorerne udi Pålen 
haffver tillskriffve latett, hvilke breff jagh effter H. K. M:tz nå- 
dige befalningh haffver medh två visse personer försendt, dett 
ene till Hertigh Christoflfer Raziwill, och dett andre till voivoden 
Scburoin, och på dett att dett måtte deste förtroligere och se- 
eretere vara, hafver jagh dett breff som min käre broder haffver 
steitt udi mitt nampn till Raziwill medh min egen håndh aff- 
skriffvitt och dett samma näst H. K. M:t secret i eet synnerli- 
gitt coopert förseglet, på dett att der så hände att någon ville 
på vägen, påsten brefven ifråntaghe, att han då allenest dhe 
breffven som generaliter skrcffne äre, må iffrån sigh leffverere, 
men dhe andre skall han vidh sitt lijff tilgörendes ingen annen 
ann Hertigh Christoffer Raziewill sielff ötVeranttvarde. Hvadh 
svar man nu deriflrån bekommandes varder, skall jagh H. K. 
M:t oförsumeligen tillkennc giffve. Altt härtill hafver man in- 
thet kunnett iffrån Schumin eller Raziwill något beskodh be- 
komme, sedan som Schumin med biskopen ifrån VYillen är iffrån 
den convocation, som dhe haffve der udi Willen hållit, till 
Konungen udi Pålen dragen. Dogh haffver jagh uttaff een, som 
jagh hafver haft opå kundskapp till Pålen, förnummitt, att dhe 
medh ringe förrättelse äre tilbaker igen kompne, såsom min 
käre broder aff dhe kundskaper, som jagh här hos honom till- 
sänder, videre haffver till att see och förnimme; dogh är ingen 
tviffvelsmhål, att dhe Littowschc Ständer varda sigh fuller opå 
den tillstundande rijkzdagh ännu bemöde, cettdere medh gode 
eller ondhe, att förmå deres Kouungh till att tractere om fredh 



Digitized by VjOOQIC 



304 

ine«lh Kon. Rlaij:tt vår allemådigeste konungh och herre och 
Sverigis crone, hvilkett man uttaff den convocation, som dhe i 
såmmers udi Willen hållitt hafve, afFtaga kan, hvar uttaff jagh 
eenn viss copie aff Hertigens udi Curlandh Rådh, doctor Drel- 
Hngh medh synnerligh behändigheet bekommit hafver, deruttaff 
jagh och min käre broder een uttcopia här hos tillskicker; der 
udi dhe deress nödh inthett förbårge, udi dett att dhe ingen 
förmögcnheet till att uttstå någott krijgh emoot Sverigie haffve. 
Och ändogh dhe eij(!) lades ödmiukeligen deres Konungh bidie, 
att hann ville deres begären consentere, sä bruka dhe dogh 
niångestedes sådane ordh och fraser, att deruttaff nogsamptt 
spörgies och afftages kan, dett om han medh godhe ord och 
lempe icke vill till fredh sigh beveke late, tåre dhe fuUer deres 
autoritet der udi bruke, hvilket tiden oss framdeles medgifvan- 
des varder. Elliest skall Tartaren i åhr der een outtseijeligh 
skada intill 16 miler när Krakow medh mordh och brandh giordt, 
skall och ännu in moth dhenne tijden vare igen förvänttandes 
med eet stort läger, hvilkett (der dett skeer) känn och något 
förorsake. 

Videre hafver jagh uttaff H. K. M:tz nådige schrifvelsc för- 
nummit, huru såsom een hop lättfardigt partij hos H. K. M:t an- 
gifvitt hafve, att jagh skulle här mykitt försuraeligh vara udi 
dett, att jagh medh bårgmestere och rådh icke skall opseende 
hnffve, att dhe måtte deres vallar och murar förbettre, såsom 
och att jagh skulle tillstedie öffversterne öffver dhe Finske rege- 
menten, som här brukede blifve, att dhe till deres egen nytto 
skole knechternc medh een otilbörligh träldom uttmatte, och att 
dhe, dhe balker och veden som knechtterne hugge skole till 
deres beste förselgie. Hvarpå haffver jagh H. Kon. M:tt i all 
underdånigheet någorlunda svarett, att jagh näst Gudz tillhielp 
förhåppes, att ingen ährligh man skall framkomme, som sådant 
skall kune bevijse; men jagh kan lätteligen afftaga, hvar uttaff 
»ådantt förorsakes, nembligen att någre particular personer, så- 
som secreterercn Koij och någre andre, som deres egne end- 
skyltte ägor och skogar, näst omkringh staden, haffve sådant hafve 
[o: sielfve] opdichtett, att officererne skulle den veden som knech- 
terne till deres nödtorffler hugget hafve, sigh till nytto försåldt 
och användt. Min käre broder varder sigh och fuller ihogkom- 
mandes, hvadh besvär derom var, allredc då som min käre bro- 
der här udi Rijga senest stadder var, ty effter all schogen som 
på någre miler när staden är, hörer dhem och någre particular 



Digitized by VjOOQIC 



305 

personer till, kan man inthett förbijgä, att man dem der udi 
icke offendere skulle, eller man måtte folket aldeles förfryse 
late, ty een part afF bårgerekapett ftre så gode aff sigh, att dhe 
dem [icke] skulle vele late een rUtt matt vedh deres eldh koke, 
mykitt mindre dem någon vedh unne. Begärer fördcnschuldh 
brodervenligen, att min käre broder vill min person hos H. K. 
Maij:tt derutinnan försvare; ty dett skall medh ingen sanningh 
bevijses, att jagh udi alle saker icke hafver haflFt så godh och 
Doge opseende, som migh någonsinn mögligitt varitt hafFvcr. Till 
beslut betackar jagh min käre broder ganska fliteligen för dett 
trogne biståndh, som han ståthållaren V. Adam Skraffer udi 
mine saker bevijst hafver. Begerer ännu ytterligere, att min 
käre broder icke vill der vidh tröttes, uttan så här effter såsom 
härtill, udi min frånvaru, mine saker late sigh till det bestå be- 
fälet vare, han skall altidh finna migh sigh till villie och tienst 
igen, udi hvadh måtto migh mögligitt är. Dette jagh min käre 
broder brodervenligen icke hafver kunnett underlate. Befalendes 
min käre broder, etc. Aff Rijga denn 26 Septembris åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



144. Biga den 29 Oktober 1624. 

Oaktadt Konungens bref å njtt kontrakt om arrendet på Eäksholms och Nöte- 
borgp lån blifyit Erik Andersson meddeladt, bar han tillvällat sig 1300 
daler, som han af deryarande bönder utpressat. Förord för en kapten 
Anders Persson att få gods och adelskap. 

Välborne her Cantzler, etc. Näst all välfärdz lycköndskningh 
och een brodervenligh och flitigh tackseijelse för månge bevijste 
välgärningar, dhem jagh medh all brodervenligh benägenheet 
gerne igen förBchylle vill, och i synnerheet skall den gode be- 
fordringh, som min käre broder, min tienare der udi rijkett be- 
vist haffver, altijdh hos migh udi tacksamptt minne behålUtt 
bliffve, beder och brodervenligen, att han mine saker, ännu här 
efFter såsom härtill, sigh till dhett bäste lather befalett vare, 
jagh skall på denne ortten min käre broder görne ighen tiene. 
Och derhos kan jagh min käre broder härmedh brodervenligen 
icke förhålle, att jagh uttaff mine tieneres vidh Kexholm och 

Axel Oxetutierna II: 5. 20 



Digitized by VjOOQIC 



306 

Nötebårgh skrifiVeUer förnummit haffver, dett den ährlige man- 
nen Erich Andersson icke vill achte, dett jagh copian aff Kon. 
Maij:tz min allernådigeste Konungz och herres underskrefiVen 
contract dijt sendt haflFver, mykitt mindre hafFver han dhe gode 
herrers och mäns Cammerrådz breif honom tilschrifvitt achtet, 
att han medh samme arrender sigh icke befatte skulle, uttan 
mine tiencre effter contractens lydelse och innehåldh, nu så yäll 
sfisom tilförenne lathe derom bestelle, seger sigh och icke heller 
vele antvarde mine tienore länen, för än hann Hans Kon. Maij:tz 
skriffvelse derom bekommer. Iblandh annett förtreet, som han 
migh giordt haffver, haffver hann och uttaff begge länens op- 
bördh, oppä sin och sin skrifivares (som honom med förordnadt 
är) lön och underhåldh tretton hundrade daler annammett, före- 
giffvandes, att han skall haffve deropä [af] Hans Kon. M:t under- 
skreffvet breff. Sä aldenstundh jagh min tilsagde summa för 
bemelte länn leffverere måste, och han lijkväll derutaff 1300 
daler, som förbemeltt är, sigh tillvällett hafver, veet jagh inthett 
någott bettre rådh, uttan vill lathe sådant udi den summa som 
jagh till Narffvens garnison leffverere skall, affkårtte, så må gu- 
bernatoren på Narffvcn samme summa aff honom affordre, och 
såsom jagh aff både ståtthållernes Nils Hanssons så väll som 
Hindrich Månssons skrifvelser förnummit hafver, skall han bön- 
derne udi merebemelte länn, så mykitt oppålagtt haffve, ntt dem 
näppcst skall vara mögligitt att uttgöre, hvilkett till den ändu 
skeedt är, dhett han prsestere kunde, hvadh som han Högbemälte 
H. Kon. May:tt tilsagtt, och udi så måtto föregifvitt hafver, dogh 
på dett att bönderne icke mage ifrån bemelte länn öfver gränt- 
zen och till Rysslandh ryme, vill jngh dhem öfver deres förmö- 
genheet icke betunge, uttan heller så läge och moderere termi- 
nerne på deres uttlagor, utt dhe skole behåldne bliffve. 

Hvadh denne landzortz stat och lägcnheet vidkommer, så 
haffver dhenn altt härtill temmeligh stille och roligh varitt, al- 
lennest att pestilentzicn haffver sigh (ty verr) udi någre hus här 
igen yppett, dogh förmoder man, att samma siuckdom genom 
Gudz nådige tillhielp, sigh stillcndes varder, effter vintercn nu 
tilstundar. Gudh den aldrahögste sin vredes rijs affvende, och 
oss icke så straffe, som vij medh vare syndher förtient haffve. 
Iffrån Pålen hafver jagh nu nyligen inge tidender förnummit, 
som näghott värdt äre, att skriffves om, uttan att Tartarne hafve 
giordt der i såmmers stor skada, och att pestilentzicn der heff- 
tigt grasserer. Så snartt min uttskickadc, som jagh allerede för 



Digitized by VjOOQIC 



307 

sex vekur sedan raedh breff till Raziewill affardigede, hijtt til- 
baker igen ankommer, vill jagh min käre broder förnimme lathe, 
hvadb kundskaper han medb sigh bringandes varder. 

Till bepluth kan jagh min käre broder brodervenligcn icke 
underlate, att ändogh jagh icke tvifler, dett min käre broder 
uttan denne min recommendations skrifft är Capitenen Anders 
Person hos H. K. M:t till dett beste beforderligh, att han icke 
allennest mä bekomme confirmation opä dhe godz, som hans 
salige fader tilFörenne innehafft hafver, uttan och medh skiöldh 
och hielni förseedt bliffve; dogh lijkväll, effter han migh anrao- 
dett hafver, att jagh honom hos min käre broder till dett beste 
ibogkomme ville, och han är een hurtigh och brukeligh karll, 
hafver jagh hans begäran icke uttslå kunnett. Brodervenligcn 
begärendcs, att min käre broder vill honom härutinnan till dett 
beste beforderligh vara, udi hvadh måtto jagh kan vara min käre 
broder till villie igen, gör jagh altijdh gerne; och hann för sin 
person varder sådan min käre broders gode befordringh effter 
sin ytterste förmögenheet förtienendes. Befaler min käre broder 
ete. AflF Rijga 29 Octobris åhr 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie. m. p. 



146. Riga den 22 November 1624. 

Brist både på proviant och pennlDgar för garDisonens nnderbåll, och på kre- 
dit, emedan gjorde försträckningar icke blifvit ersatta. Pesten har i 
några få hos å nyo utbratlt. Förord för handskrifvaren Lars Månsson 
å löneförbättring. 

Välborne herre, elschelighe käre brodher etc, Lather jagh 
M. K. B:r brodhervenligenn förnimma, att sedhan jagh honom 
denn 30 Octobris medh dett sidste skepett tillschrefF, ähr her 
ingen tingh förefallet som värdt ähr att schriffva om, ty jagh altt 
her till ingen beschedh aff Kadzewill och Skumin på dhe breff 
jagh dhem tillschickat, bekommitt haffver. Szå snardt jagh nå- 
gott vist dherifrån bekommer, skall jagh sådantt H. K. M:tt och 
M. B:r till kenna giff^va. £ffter nu svaren iff*rån Radzewill ännu 
inthett är hijtt ahnnkommen, och vintheren fast inntrengher, 
hafiVer jagh inthett lengre kunnatt oppehoUa dhenne gallejian, 



Digitized by VjOOQIC 



308 

uthann måst dhenn heriffrån affardighe, i synnerheett att giffva 
H:8 K. M:tt till kenna dhenn store fhel och mangell här är 
bådhe opå präffdandt sä väl som penningar, ty sedhann jagh 
H. K. M:tt senest tillschreff, är hijtt iffrå Sverighie eller Finn- 
landh icke een daller annkommett; eij heller nägonn spanmåll 
eller pråffviandt; allenest 1000 t:r spanmåll som min brodher 
her Johnnn De La Gardie, och 1000 t:r rågh såssom Hanns 
Kettler H. K. M:tt låffvett hafver, annkommett ähr. Vardher 
fördennschuldh här sellsampt tillgå, dher H. K. M:tt icke snardt 
vardher hijtt unndhsettningh göra latha. Jagh tagher migh Gudh 
thill vittne, att jagh inthett mehre thill saken göra känn, ty 
jagh här så myckett haffver opbracht, szåssom min credijt thill* 
räcker; och veth jagh här icke till een daller att bekomma, än 
sedhann mehra, fast jagh ähnn ville förschriffua mine huus och 
hoff, ty efter dhenn spanmåll som M. B:r och jagh uthaff her 
Hacke och Påffvel Helms här optogh, så väl såssom dett H. K. 
M:tt sielff uthaff stadhenn tagett haffver, icke är ännu betaldt 
bleffven, förekaste dhe migh sådannt dagheligenn, när jagh dhem 
om någonn försträckningh ahnnmodher. Veth dherfhöre inthett 
någott uthi sakenn att göre, uthann folckett måste patientera 
och nödh lijdha, till dhess någonn unndhsettningh hijtt scheer; 
begärer dherfhöre brodhervenligenn, att M. B:r hoss H. K. M:tt, 
dherom tijdigh påminnelsse göra ville, på dhett H. K. M:tz sa- 
ker dher uthaff icke någonn schadha tagha må. H:s K. M:tt 
förmäler någorlundha uthi sin sidste schrifvelsse att H. K. M:tt 
icke väl behagher, dett jagh så åfta H. K. M:tt om dhett fhel 
här opå peninger ähr, tillschriffvet. Menn Gudh schall vahra 
mitt vittne, att jagh dett inthett gör uthaff* lust, ty jagh icke 
allenest tröttnar dherom att schriff*va och solicitera, uthann sna- 
rest tröttnas jagh här opå dett sette lengher att leffva, efter alle 
man migh öff^verlöpa, och förmehne dett jagh dhem schylligh är 
att förschaffa, hvannedh dhe schole leffva aff. Och när dett icke 
fölgier hvadh såssom ahnnordnatt är, veth jagh inthett, hvadh 
jagh skall göra thill sakenn. 

Hvadh elliest nu dhenne vår närvarandhe läghenheett på 
dhenne orthenn vidhkomraer, szå är dhenn ännu (Gudhi dhess 
låff) themmeligh godh, och krigzfolket vidh godh helssa, szå att 
oanscedt här i stadhenn uthi 5 eller 6 huus pestilentzien sigh 
haff*ver bevist, szå att fast uthi tuu huus ähre altt folck uth- 
dödde; szå hafver man likvell altt hertill inthett iblandh krigz- 
folckett någott dheraff förnummett. Någre fhå ähre fuller här 



Digitized by VjOOQIC 



309 

dödhe bleffne, men inthett dher uthaff, uthann aff durchlop och 
hitzigk febris, hvaruthaff och ännu någre iithaf compagDierne 
sinka Hggia, Gudh värdiges sin vredhe stilla, och icke straffa oss 
efter vår förtiänst. 

Thill dett sidsta, begärer jagh brodhervenligenn, att M. K. 
6:r ville latha mine saker opå dhen[ne] orthenn vara sigh thill thett 
bestå befhalatt. Hvar uthi jagh känn vahra honom opå dhenne 
orthen till villia och bistonndh igen, må hann dherom inthett 
ivifla. Befhalenndhes M. B:r sampt hanns elschelighe käre huus- 
fru och vårdnadher (dhem hann på min och min k. gemähls 
vegne raedh vår kärlighe tienst och myckett gått fliihelio^en 
helsse ville) uthi Gudz dhenns aldrahögstes nådighe beschyddh 
thill mycken välmåghe brodhervenligen. AflF Righa dhenn 22 
Novembris 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscriptnm på löst blad. 

Välborne her Cantzler broder och tilförseendes eynnerlige 
gode ven. Jag kan min käre broder brodervenligen icke under- 
late, att Lasse Madzsson som migh aff K. M:tt till håndschrif- 
vare är förordnedt vården, och migh udi fempton åhr så väll 
udi Rysslandh, som här udi landett haffVer fölgachtigh varitt, 
och sigh udi sin tienst altijdh troligen och fliteligcn bruka la- 
thett, hafver sigh derutöfver besvärett, att han medh den be- 
såldningh som han här till dagz haffat hafver (ncmbligen 180 da- 
ler) sigh inthett behielpe kan, ty han inthett meere än bemälte 
summa till kast, kläde och lön här till dagz haffl hafver, och 
der jagh honom på min egen omkåstnadt icke hade hällett, hade 
han sigh der medh icke kunnet behielpe. Och aldenstundh han 
nu så mykitt medh cronones saker haffVer att göre, sä att han 
icke kan mine saker meere vachte, nödgas jagh till att hålla een 
annen till min egen tienst; hvarföre han ingen tingh aff* migh 
meere hafve känn, och fördenschuldh hafver han aff* migh be- 
gärett, att jagh min käre broder på hans vägner an mode ville, 
dett hans besåldningh måtte honom förbättret bliffve, på dett 
att han må sin tienst deste ffiteligere göre kunne; förmoder så- 
som och brodervenligen begärer att min käre broder låter honom 
denne min förskrifft och sin långlige trogne tienst till gode äth- 
niute. Udi hvadh måtto jagh kan vara min käre broder till 



Digitized by VjOOQIC 



310 

villie och ticnst igen, gör jagh altijdh gerne. Befalendes miii 
kåre broder Gudh AIzmechtigh till all långhvarigh och lyckeligh 
vällmåge. Datum ut in litoris. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



146. Biga den 81 Deoember 1624. 

Om Polska Ständenias svar pä Eongl. Ma]:t8 ocb ombadens skrifvelser. Krigs- 
folket bar mjcket litet yarit utsatt för pesten, men för dess underhåll 
bar Tarit stor svårighet. 

Välborne herre, elschelighe K. B:r och synnerlighe godhe 
venn etc. Känn jagh M. K. B:r här medh brodhervenligenu icke 
förhålla, att min påst, hvilkenn jagh medh Hrs K. M:tz breff 
thill Furstenn RadzewiU och Sverighes rijkes Rådz brefF thill 
dhe Polnsche senatorer senndtt hadhe, är dhenn 10 Decembris 
tilbaka kommen, och brachte migh ett breff H:e K. M:tt till- 
8chrefiVen(!) ifrån Fursten RadzewiU, så väl sässom ett roigh och 
tillschriffvedh, hvilkett jagh H. K. M:tt i unndherdånigheet till- 
senndher, dher uthaf H. K. M:tt nådigest vardher förnimmen- 
dhes, huru han hafver optagett H. K. M:tz breff jagh honom 
tillsenndhe. Och enndoch jagh hafver haft i betenkiandhe, oro 
jagh banns breff, som hann H. K. M:tt tillschriffvitt hafver, 
schuUe strax tilbaka senndha, aldennstundh hann icke H:8 K. 
M:tt dhenn titel giffver, såssom dett sigh bör; szå haffver jagh 
likvell migh betenckt och achtatt för rådhsampst vahra. först H. 
K. M:tt dett att tillsenndha, på dett att om H:s K. M:tt teckes 
dett opbrytha och läsa, eller och oopbruthett migh igenn till- 
senndha, sådantt må stå till H. K. M:tz egedh schön. Känn och 
inthett vahra mjckett medh försummat, aldennstundh man väl 
känn dett behålla någre veekur hoss sigh, effter hann i någre 
månadher haffver hållett mine påstår hoss sigh, innan hvilken 
tijdh jagh känn fhå beschedh iffrån H:s K. M:tt. Szå myket 
som jagh känn judicera om hanns acter, synes migh, att hann 
går mechtigdt caute medh sine saker om, och söker allenest att 
behålla sin crcdit, på dett att hann sedhanu deste bettre måtte 
settia sin Konungh thill opå dheres tillstundandhe rickzdagh, 



Digitized by VjOOQIC 



311 

hvilckett hann sigh och offendtligenn haffver förljdha lathett, att 
hann du mchre nnn som tillförenDdhe ville KonuDgen tilltala 
om 8in(!) fedherneslandz och gemchncs bestå. Dherfhöre känn 
maDD inthett sjnncrligett döma, hvardt uth dheres mehningh går 
för dhenne rickzdagheDS uthgångh, på hvilkenn dhe visserlighenn 
vardhc resolvera, aDtingen till ett vist krigh, eller och cen ähr- 
ligh och oprichtigh fridztractat. Dhenn anndra min påst Michell 
Engelhardt kom två daghar efter, och brachte migh ettbreff uth- 
aff woivodhenD Skuroin, dhcruthi hann förmähler, att banns påst 
vohre all färdigh medh svar thill migh. Menn efter dhenn 
andra min pAst var till honom kommen, ville hann migh be- 
Bchedh opå min sidste breff tillijka medh sampt svaren af dhe 
Polnsche och Littousche stenndher tillschicka, hvilkett strax in 
pnncto BchuUe schee, hvarfhöre hafver jagh måst oppehålla min 
påst thill H:s K. M:tt på dett jagh kunne H. K. M:tt om säcken 
någott vist tillschriffva. Samma hans påst är denn 23 December 
först hijt annkommen, och brachte migh ett svar aff een parth 
uthaff dhe Polnsche och Littousche senatores tilhopa schriffvitt, 
szåssom och uthaff dhe Littousche senatorer eenschiiltt thill Sve- 
riges rijkes Rådh, effter såsom M. B. aff sielffve originalen jagh 
H. K. M:tt i unnderdånigheet tillsenndher, vardher see och för- 
nimma. Jagh haffver begge breffven opbruthett och läsett, på 
dhett jagh dher efter måtte vetka sakerne här dirigera; doch 
var dett eena uthaff dhe Polnnsche och Littousche senatorer 
B&mptligenn schriffuctt, uthaff sigh sielft öpett, effter spectanten*) 
var allenest löst unndher stuckett, szå att när man dhett lithett 
rördhe, gaff dett sigh sielff oppe. Känn tenckia att dhe Polnsche 
dett haffva medh flijdt giordt, på dhett dhe Littower deste bettre 
kunna see, hvadh såssom dhe schriffvitt haffua. Hvadh nu mitt 
riDgha betenkienndhc vidhkoronier om samma breff. szå befinner 
jagh dhem vahra schriffne myckett discretligere, och uthi en 
annan form ähn dhe tillförenndhe dheres breff sreldt haffva, ty 
onnseedt dhe opå H. K. M:tt och Sveriges rijkes Rådh vele 
vrengia schuldhenn till detta långhvarighe krigett och blodz uth- 
giuthelsse, så bruka de likvell ingenn iniuria såssom tillförenne. 
Lathe sigh och merckia, att dhe och inthett heller äre obennghne 
till fridh och een redheligh tractat. Dett dhe sigb dheres 
Konungz interesse förbehålla, känn man dhem icke väl förtenc- 
kia, effter dhe dher uthi inthett någott vardhe cedera för ähnn 

*) Sjnes vara den pappers- eller pergamcDtsremsa, hvarå sigillet var 
tryckt, som brukades för hopfästnlng af brcf. 



Digitized by VjOOQIC 



312 

mann kohmiDer thill eielffue tracUteD. Jagh veth och icke, 
hvadh tractaten schulle vahra nödigh, om dhe oss dctt för uth 
cedera ville, effter sielffue tractaten måste sådantt allt giffva, 
aldcnnstundh dhett är sielfue huflfuudh cootroversien neroligenn, 
att dheres Konungh mätte cedera vår aller nådigeste Kooungh 
och herre all sin prsetention till Sveriges crona, och agnoscera 
honom för een rättmettigh Konungh thill Sveiigie. Opå anndra 
sijdhan hålla dhe ahnn om restitutionen opå altt dett ifrå dhem 
taget är. Dhesse bådhe punchter förmehner jagh inthett kunna 
affhandlas, för ann mann kommer till tractaten. Förmodher och 
visserligenn, att dhe opå dhenne nu tillstundendhe rickzdagh 
vardhe dheres Konungh dhertill förmå, att hann dhem måste 
sådhann fullmacht gifve som känn vahra nöghachtigh att tractera 
opå. Förnimmer och uthaif alle Badzewils breff och handlinger, 
att hann gerna schulle vele vetha någott när conditionerne, hvar 
opå någonn redheligh fridh eller långvarachtigdt stillestonndh 
schulle kunne sluthas. Tror och förvist, att om hann någott i 
förtroendhe dher uthaflf viste, att hann dhem opå rickzdaghen så 
högdt schulle bearbethn, såssom een parth letteligenn icke 
schulle kunna förmodha, oanscedt hann aperte annorlundha dher- 
om schriffuer. Jagh håller och för vist. att om Radzewill hadhe 
dhcnn ringeste bokstaff uthaif H:s K. M:tt eller och Rickzens 
Rådh, dhermedh man giordhe honom förtröstningh, att dhem 
opå ehrlige och billige conditioner kunne restitueres, hvadh 
såssom dhem är ifrån tagett; skulle hann fuUer driffua saken så 
yijdt, att Stendherne lathe sittia dheres Konungh med sin in- 
teresse, och allenest dher efter tracta, hvadh som till dheres 
rijkes nytta och välfärdh aff nödhenn är. Om M. K. B:r befinner 
för gått, herom någott medh H. K. M:tt att conferera, steller 
jagh honom sådantt henn; doch dherhoss brodhervenligen be- 
gärer, att hann dhenne min välmehningh och ringha judicium 
uthi bestå måtton ville uttydha, och inthet mehra H. K. M:tt 
herom förnimma latha, änn såssom M. K. B:r befinner att H. 
K. M:tt dhertill benäghen är. 

Hvadh elliest dheres tillstonndh i Pohlen nhnnlangar, är 
dhenn inthett öffuer sigh synnerligh godh, ty dhe icke allenest 
afi* pestilentzien och Tatterne i dhesse tuu förledne åhren äre 
plågatt vordne, uthann dher ähr och sådhan dyr tijdh såssom i 
mången åhr icke varitt haffver, szå att månge tussenndh men- 
nischior, af dhe gemehne, ähre aif hunger dödh bleffne. Dhe 
befahre sigh och inthett lithett uthaif Turckenn, hvilckenn dhem 



Digitized by VjOOQIC 



313 

hafver åffendtligh genom een Schiaus*) lathett fredhen opseigia, 
effter dhe Zaporofschi Kassacker schole haffua ströffatt altt inn 
unnder ConstaDtinopell. Dheremoth latha dhe Pohler uthgå ett 
roop, att een Tattera Murssa**) schall vahra affallen iffrån Turc- 
kenn och prsestenteret Konungen i Pohlen sin tienst emott ho- 
nom, om Turckenn vill honom ahnnfalla. Huru säker sådhann 
assistens eller bistonndh känn vahra Konungen i Pohlen, är lette- 
ligh att aftagha. Dhcnne rickzdagh vardher fuller uthvisa, hvadh 
såssom i så måtto herom kan sanndt vara; vohre väl önndschen- 
de, att man dher måtte haflfva een viss och förståndigh perssonn, 
(^enom hvilcken man kunne förfahra, hvadh som dher passerer. 
Jagh haffver fuller migh dherom v inlagd t, att jagh gerne hadhe 
veledh haft någon n beschedhenn och förstånndigh karl dhertill, 
menn inthett een sådhann kunnatt bekomma, som jagh gerna 
ville. Doch hafver jagh två perssoner peningar giffuitt, som 
hafva låffvett förschaffa migh constitutionen som dher bliffuer 
giordt, szåssom och hvadh elliest generaliter dher bliffuer trac- 
teredt. Menn till att fhå vetha hvadh dher i secret bliffuer 
handlatt, tvifler jagh om desse perssoner kunna dhett tillvägha 
komma. Hadhe jagh någett subiect innan rickzdagenns uth- 
gångh, ville jagh senndha min egen påst thill Radzewill, hvil- 
ken väl uthann fahra schuUe komma dijt och tilbaka ighenn, ty 
Radzewill haffver sielff sagdt till dhenne min påst, att om jagh 
ville senndha till honom breff på dhenne dheres rickzdagh, måtte 
jagh det väl göra uthan någon fahra. Och ville hann vahra 
mann dherfhöre, att honom inthett schuUe schndho. 

Thill thett sidsta, hvadh såssom vår lägenheett och stat på 
dhenne orthen vidhkommer, szå är dhenn ännu uthi themmeligh 
godh esse, och känn jagh icke till fyllest tacka Gudh, som icke 
allenest haffuer nådheligen oppehållet och bevarat migh och heele 
min familia uthi denne farlige lägenhethenn som nu fast i tree 
månadher här i stadhen varett haffuer, uthann och, att Gudh 
dhenn aldrahögste hafver bevaratt krigzfolkett, att oanseedt pesti- 
lentzien nu i tree månadher haffuer her iblandh borgerschapett 
grasseret, är uthaff dhem icke öffuer 3 eller 4 perssoner dher aff 
dödhe bleffuen. Gudh värdiges vidare sin nådh förlähna och 
för all olycka bevara. Jagh känn och inthett undherlatha, att 
begäre uthaff M. K. B:r dett hann ville H:s K. M:tt tijdigh på- 
minnelsse göra, att hijtt måtte peningar till krigzfolckzenns 

•) Turkiskt ord: kurir. 
**) Tatarisk adelsman. 



Digitized by VjOOQIC 



314 

oppehelle i tijdh senndt bliffua, ty jagh känn icke 8ä Bchriffva, 
medh hvadh besvär man i höst baffucr måst oppehålia krigzfol- 
kett, efter peningernc sä seendt hijt ahnnkomma, szå att för ann 
någon summa hijt annkommer, iir man myckett mehre schyldigh, 
änn det sossom hijtt hemptas, sigh belöpa känn, hvarföre man 
altidh måste här lähna, bettla och pracka, om man vill att folc- 
kett uthi dhenne dyre tijdhenn schole blifva iinndherholdne. 
Detta jagh M. K. B:r icke haSuer kunnatt oförmäldt latha. Bro- 
dhervenligenn begärendes, att om hanns läghcnheett medhgiflFuer, 
dett M. K. B:r ville migh avisera hvadh såssom dher i rijkett 
förefaller och passera känn. Szå snardt jagh någott vist ifirån 
Pohlenn och anndre orther förnimmer, schall jagh M. K. B:r dher 
om communicera. Befalenndhes honom etc. Aff Righa denn 
31 Decembris 1624. 

D. T. B. O. V. 
Jacobns De La Gardie m. p. 



147. Biga den 8 Januari 1626. 

Syar från RadziTill och voiYoden Sknmin ang. stUleståndets förlängning åro 
komne ooh afskrlfter sändes med en egen post genast vägen öfver Re- 
Tai. Pesten har vållat uppskof för riksdagen 1 Varschan, så att Konun- 
gens svar kan hinna fram 1 tid. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodhervenlighen icke förhåUe, att effter mine uttskickadhe 
påster till Raziwill och Schumin äre hijtt tilbaker igen kompne, 
hvarföre haffver jagh dhenne min påst (som är een ryttere un- 
der mitt compagni) medh copierne uttaiT Raziwils och Schumins 
skriffvelser, till H. Kon. Maijrtt dhen väghen häriffrån åth Uäffle 
affärdigett, och om någorlunda mögligitt är, att han der öfver- 
komme kan, att han då skall sigh till H. K. M:t med samme 
copier och min underdånige skrifFvelse till H. Kon. Maij:tt ige- 
nom natt och dagh forttskjnde, på dhett att H. K. M:t må der- 
uttaff nådigest hafFve till att see och förnimme, huru såsom sa- 
kerne här udi landet förevette. Sielffve originalen hafver jagh 
icke velett medh honom eventyre, aldenstundh vinteren haffver 
sigh altt här till någott leent anstelt, och derföre meenföre så 
väll udi skären som i haffvett uttan tvifvell vara kan, uttan vill 



Digitized by VjOOQIC 



315 

miD opvartere Arffyedh Nilssonn norr omkringh dermedh i mAr- 
gon (vill Gudh) affärdige, medh hvilken jagh min käre broder 
om alle saker vidtlyffteligere tillskrifve vill, ty jagh förmodar, 
att han innan någre fhå dagar effter denne andre min päst dijtt 
ankommandes varder. Och aldenstundh dhenne brefvijsere haff- 
ver nu udi 23 åhr ndi Sveriges crones tienst sigh troligen och 
fliteligen bruka lathett, så att jagh orqitak hafver honom hos 
min käre broder till dett beste att recommcndere; begärer för- 
denschuldh brodervenligen, att min käre broder vill honom hos 
H. Kon. May.tt genom sin gunstige befordringh dertill förhielpe- 
ligh vara, att han må sin länglige och trogne tienst till gode 
åttniute, och medh någre godz udi Pernows län betänktt blifve, 
dermedh han sigh, sin fattige hustro och barn må någorlunda 
underhålle kune. Till beslut kan jagh min käre broders vcxel- 
zedlar till hans tienare Anders Munch och Hans Olofzson äre 
migh näst hans schrifvelsc tillhånde kompne, hvilke jagh dem 
iDsinueret hafver; och aldenstundh dhe icke hafve udi een hast 
så månge penningar kunncct tillväge bringhe, hafver jagh lijk- 
väll dhe medhell och uttvägar söktt, att summan är tillfyllest udi 
H. K. M:tz ränterijt(!) här leffrerett, deropå jagh eett bevijs medh 
min egen händh underskrefvet min käre broder härhos tillskicker. 
SielflFvc quitteringeme hafve min käre broders tienere hos sigh 
behållet. Udi hvadh måtto jagh videre kan vare min käre broders 
tienere här udi landet till någott bistondigh och [till] befordringh, 
vill jagh altijdh fast gerne göre. Befalendes min käre broder 
etc. Aff Rijga den 3 Januarij åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Välborne herre käre broder, rett som jagh 
detta brefvedh besluta skulle, bekom jagh visse tidhender ifron 
Churlandh, aff tuo toff(!) adell, den ene heter Lorentz Offenbergh, 
den andra Engelbrechtt von Mengdhen, hvilken ähr landh secre- 
tarius där; de bodhe hafue fått visse breff ifron Warsso, att ef- 
ter pestilentzen där så heftichtt grasserer, att Konungen haffver 
måst vicka dedhan och inge aff Senatorerna hafve kunnedh där 
hoss honom lengre förtöfva, skall han hafve opsatt ricksdagen 
till den förste Februarij. Efter nu Ricksdagen ähr så myckedh 
förlengradh, haffver jagh achtadh nödhichtt, min K. B. sådan tt 
att advertera, på dött att om Hanss Kon. M:tt vill någodh för 
ricksdagcnss uthgongh late ditt skrifve (eller genom migh Ratze- 



Digitized by VjOOQIC 



316 

will svara) förroener jagh, att H. K. M:tt dett väll än göra kan. 
Jagh tvifler inte att min K. B. samptt andre vare coUeger, varde 
boss Hanss Kon. M:tt sackerne pä dett bäste sätte moderera, ty 
till sverdb och vapen kunne vi letteligen komma igen, men om 
de sedben oter sä snartt kunne stilless, vett jagb inte. Eliest 
hafve vi exempell aff bvadb näst förledbett äbr; buru bastiebtt 
vi komme efter en sto{t]licb victorie som vi badbe ernått denne 
stadben, i står laborint, aldenstund medblerne oss fattadbess till 
att opboUe krigsfolkedb ocb fuUfölia victorien medb; bvilkcdb 
088 ocb ännu letteligen kan vedberfaress. Vare därföre rådbeli- 
gedb, att vi först ännu försöcbte nlle billige ocb godbe medell, 
för änn vi tage till sverdett. Jagb tror ocb att om man open- 
baradbe Ratzewill någre aff de conditioner som Hanss Kon. M:tt 
badbe gifvedb oss i vår instruction, skulle ban drifva dett vi- 
dbare än man dett kan tro. Detta baffver jagb i bast välmentt 
min K. B. inte veledb oförmeltt late (förmåder ban dett till dett 
beste utbydber) som dett (Gudb vett) aff migb välmenntt äbr. 
Befaller bonom samptt sin k. busfru min K. S. ocb beggess de- 
ress kerkomne. Gud den AUerbögste troligen; kerligen begeren- 
dess M. K. B. ville belse dem på min ocb min bustruss vegbne 
medb vår tienst. Vale. 



148. Egenhändigt. Biga den 7 Januari 1626. 

Orlginalbrefven från PohloD sändas jämte denna skrif velse norra Tagen: om 
det fordras, att K. Sigismund skall erkänna K. Gustaf Adolf, blir ingen 
fred, så länge han lefyer, och Radzlyill synes derföre vilja genom stille- 
stånd förekomma öppet krig, hvilket ook för Sverige i anseende till 
brist både på krigsfolk ooh penningar vore det säkraste. 

Välborne ber Cantzler broder ocb synnerlige förtrogb[n]e 
godbe vän. Näst all begerligb välmogbs lyckönskan, ocb min 
broderlige tiensts tilbiudelse etc. Låter jagb min K. B. bärmedb 
venligen veta, att efter Hertigb Cbristofor Ratzewill ocb woiwo- 
den Skumin migb nu först svaradb ocb beske ifronn Senatorerna 
i Polen till Sveriess Rickess Rodh tilsentt bafve, äbr jagh föror- 
sackedb vorden genom tvo veger samme beske H. K. M:tt att 
öfversenda. I synerbett bafver jagb alle originall brefven som 
jagb nu dedben bekommitt baffver, medb denne posten nor om 
kringb säntt, på dett de deste säkrare mage fortt komma. Ocb 



Digitized by VjOOQIC 



317 

andoch jagh medh den andre påsten korteligen haffver min K. B. 
min meningh [sagt] om Ratzewilss acter sosom och hvadh mitt 
betenckiande ähr om fredz tractaten emellen de Poler och oss; så 
kan jagh ännu icke underlåta härom någodh yidhlöftigare min 
K. B. att tilskrifva, helst efter jagh förnimmer att H. K. M:tt så 
strechtt därpå står, och där efter haffver latedh dirigera Rick- 
senss Rodz breff till Rådett i Polen, att för än någen tractat skall 
ske, Hanss Kon. M:tt måtte vara försäckradh, att deress comrois- 
B[arier] må hafva en sådan fulmachtt, däri H. K. M:tt må blifva 
fulkommen och nöiachtigh tituleradh för Konungh i Sverie, 
samptt andre conditioner mere. Nu är dett högste hufudh con- 
troversien, och om den blifver för tractaten cederad, så våro se- 
dhen inte besver i trac[ta]ten mehr; men efter inte ähr till att 
tro, dett Konungen i Polen nonsen godhvilligh där till skall 
vilie bevilia, uthan heller skall vilia protrahera och förslipra 
tidhen på hvadh sette han kan, till sin dödhsstundh, ähr därföre 
till all tractat liten hopningh, om Hanss Kon. M:tt icke befinner 
sigh och rickedh säcker, medh mindre Konungen i Polen för sin 
person sielff Hanss Kon. M:tt (i sådan form som Hanss K. M:tt 
dett i sin skrifvelse till Ratzevill förmäler) försäck rer, uthan vi 
måste resolvera oss till ett longhsamptt och besverligett krigh, 
hvilkedh inte letteligen skall igen vara att stilla. Om nu rodhe- 
ligast skall vara att taga strax till krigedh, för än man medh 
eller genom tracta[te]n nogodh försöker, ähr väll betenckelichtt. 
Ty ändoch Polackerness olegenhett som de nu hafve, så och att 
H. Kon. M:tt vår nådigest Konungh ähr i stor beredhskap, och 
haffver där till giortt står expenser och un kosten, samptt andre 
flere motiver mehr, oss kan beveka den legenheten i achtt att 
taga, i den hopningen att vi däregenom nu någen fördeli hafve 
kunne; så ähr doch däremått till att betrachta i hvadh vidhlöf- 
tighett man igen kommer, och att man genom krigedh åter för- 
ener Polackerness och Littowerness gemöter, hvilke äre genom 
de nest förlupne fredztractaterna mycke oense vordhne, så att 
om dett ännu någerlunda continueres, och man genom tractater 
socker samme oenighett att oppehoUa, så achter jagh vist att 
dett oss mera fordell än krigedh gifva skulle. Jagh kan väll af- 
taga, att vår nådigest Konungh, samptt medh flere andre, varda 
därföre hoUa och döma, att Ratzewill inte ähr oprichtigh i sine 
sacker, och att dätt är allenest fingerat, dett de Littower sigh 
stelle att inte vare ense medh Polackerna, och att de åstunda 
freden, uthan att han och de Littower söke oss att bedraga och 



Digitized by VjOOQIC 



318 

oppeholla till dess att deress statt och legenbett kan någedh 
bätre blifva. I synnerhett skall dett H. Kon. M:tt i samma me- 
ning sterckia, att Ratzewill inte haffver veledh opbryta dett bref- 
vedh sosom H. Kon. M:tt honom i förtronde tiUkrifvedh haffver, 
och att han i sin skrifvelser och breff, syness stemma öfver enss 
medh dett sosom Senatorerna till Ricksenss Rodh i Sverie skrifva. 
Nu bekenner jagh väll, att man inte aldeless kan förlåta sigb 
på Ratzewill, mycke mindre vill jagh aldeless vara godh för ho- 
nom, att han oss skall vara så benegen att han icke mycke mehr 
skall söckia sitt fädernesslandz bestå. Men dett bekenner jagh 
aldeless, att jagh aff dett som honom och megh emellen (efter 
Hanss K. M:tz vilie) passeredh ähr dömer, dett han väll socker 
och trachter efter att deress republica icke må lidha någen ska- 
dha aff den fredztractat som förehafvess kan; men dett han 
eller de mädh honom holle skole mycke bekymbra sigh om de- 
ress Konungh[s] interesse eller vilia mycke för hanss skuldh op- 
setia, tror jagh aldeless inte. Och efter han seer dett han icke 
uthan stor tumultt kan paciBcera säcken emellen Polen och 
Sverie, i denne Konungense liffstidh (efter dett inte väll kan ske 
medh mindre dee måste lefve hanss säck och interesse till baka) 
socker han allenest, huru han må på nogre åhr oppeholla säcken 
genom tractater och stillestondh till dess Gudh kan kalla deress 
Konungh, och han sedhan däste foghligare och med bätre repu- 
tation må drifva säcken till en godh enda. Jagh achter och att 
dett ähr orsacken att han H. Kon. M:tz breff icke haffver opbru- 
tedh, att han vill hafve sitt samvete fritt, att han aldrigh no- 
godh hemligedh ernått sitt federnesslandh och republican handh- 
latt haffver; och att han heller såge att Hanss K. M:tt ett[d]era 
sielff eller genom andra lete åffentligh openbara honom nogre 
conditioner sosom kunne vara deress republica behageligh, på 
dett han derigeuom deste bättre kunne drifva säcken emott de- 
ress Konungh, och nu sosom ofta tilförende holla honom före, 
att de nu så månge åhr för hanss particular interesse hafve li- 
dhett så står skadhe, och dett nu inte lenger mehr uthstå kunne. 
Man må och icke tvifla, att Ratzewill icke skall törass fritt seija 
dett Konungen under ögonen; ty uthan dett man väll vett hvadh 
han i förledhen ricksdagh haffver giortt, haffver jagh bekommedh 
en oration som hanss bror för nogre åhr tilförende haffver på 
en ricksdagh holledh (aff hvilken jagh min bror härhoss en uth- 
copia sender) där af man någsamptt kan see att de alredhe då 
hafve varidh krigedh öfvertruten, och att han så heftichtt haffver 



Digitized by VjOOQIC 



319 

ta8tadh Konungen an, som någentidh skee kan; förer och ett 
argumente in om religionen, hvilkedb oss kan vara nyttichtt en 
<lagh att allegera emått dem, om man kommer vidhare till nå- 
gen tractat. Detta haffver jagh i en godh meningh, och efter 
den förtronde som jagh till min K. B. bär, väledh(!) förmäla, på 
dett att om min bror befinner att min betenkian som jagh i 
denne säck haffver till vår närvarande stat sigh vill skicke, att 
han samptt andre vare coUeger må moderera H. Kon. M:ts sinne, 
hvilkedb jagh väll vett ähr benegedh säcken medh sverdctt att 
uthföra; men om altidh medhlerna där till så vill fölia, dett 
hafve vi väll ofta sportt; man seer medh hvadh besver dett nu 
tilgår, och då vill tredubbeltt mehr där till, undantagandess att 
vi oss och svaga åhrligen på vår inlenske manskap, hvilke den 
högste klenådh ähr som vi i vårtt ricke hafva. Förmoder att 
min K. B. denne min skrifvelse i bäste måtte optager, och den 
i ingen annerss hondh låter komma, uthan när han den lesett 
strax vill kasta i elden, på dett en partt skrapsinge(!) sielffkloka, 
som alle manss juditier och sacker vete att skol[i]era icke må där- 
öfver komma. Så snartt jagh någen viss bcske bekommer ifro 
ricksdagen, skall jagh dett oförsumeligh H. Kon. M:tt och min 
broder till skrifve. I dagh hafver jagh ännu bekom medh de 
tidhender att deress ricksdagh i Polen ähr opskuten till den 
förste Februarij, som min K. B. kan see aff en sedell här hoss, 
som är ett uthogh aff ett breff en köpman haffver bekommitt 
här i stad hen. 

Begerer brodcrvenligen att han medh få ordh migh vill 
besöckia medh sin skrifvelse och någodh vete late, huru sacker- 
ne ähr aflupne på den orten medh vare granner de Danska. 
Gudh yeett jagh hadhe giortt migh selsamme tancker därom, 
att jagh denne hele sommaren icke en bockstaff haffver ifron 
min K. B. bekommett; och där jagh icke nu för 14 dagar se- 
dhen hadhe fått hanss breff om den vexelen han hitt till sine 
ticnare haffver öfverskrefvedh, hadhe jagh mentt att han migh 
aldeless hadhe förgätedh, och att onde menniskior skulle hafve 
understött sigh att trenne den förtron som oss emellen altidh 
varidh hoffver. Men nu spor jogh att den store occupationen 
sosom min K. B. altidh haffver, honom där till hindrar, och haff- 
ver honom därföre någsamptt entskylladh, förmoder lell att när 
honom legenhett gifs att han dett icke varder underlåta; såsom 
och eliest på den orten late migh och de mina vara sigh till 
dett beste bcfalledh. Han skall altidh finna migh sin trogen 



Digitized by VjOOQIC 



820 

bror och tienare i altt dett jagh vett eom kan lenda honom till 
behagh. Befaller h&rraedh och altidh min K. B. samptt hanse 
k. husfru, min k. syster, och beggess edre k. Hfservinger (dem 
han alle på min och min hustruss veghne kerligen helse ville) 
Gudh den allerhögste till myckenn lycke och velferdh. önskan- 
dess af hierta att jagh snartt måtte få see min K. B. medh hel- 
sen och få legenhett att bevisa dett jagh altidh ar och skall 
bli f va 

din trogen och tjenstvilligh 

bror och ven 
Jacobus De La Gardie m. p. 
Aff Riga den 7 Januarij A:o 1625. 



149. Biga den 16 Februari 1625. 

Förord för öfverstlöjnant Ernst Creats att. för ionestående rester på lönen 
erhålla några gårdar i Borgå län. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle, att effter öfversten edell, 
vällbördigh och manhaffligh Erentz Creijtz resterer opå sin Off- 
verste leutnamptskap 2,364 daler, hvarföre haffver hann hos migh 
om denne min förskrifft till min käre broder anhållitt, hvilkett 
jagh honom icke haflFver förvägre kunnett, helst effter han »igh 
een tijdh långh udi H. Kon. Maijrtz tienst troligen och flit^ligen 
haffver bruke latett, och ännu dagligen brukc lather, så att jagh 
orsack haffver honom hos min k. broder till dett beste att re- 
commendere. Begärer fördenskuldh brodervenligen, att min kåre 
broder vill honom genom sin gunstige befordringh hos H. Kon. 
Maij:tt der till förhielpe, dett han måtte för samme sin åtter- 
stående rest, dhe fhå byar, som på innelagde zedell anteknade 
äre arfftligen bekomme. Förseer migh visserligen till min käre 
broder, att han låter honom denne min förskrifft och sin långlige ' 

och trogne tienst och manlige förhållande till gode åttniute. I 

Udi hvadh måtto jagh kan vara min käre broder till villie och 
tienst igen, gör jagh altijdh gerne, och han för sin person var- 
der sådan min käre broders gunstige befordringh effter sin yt- 
terste förmögenheet förtienendes. Dette jagh min käre broder 



Digitized by VjOOQIC 



321 

brodervenligen icke hafver kunnett underlato. Befalendes min 
käre broder etc. AfF Rijga den 16 Februarij åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p 
Bilaga: lista å 4 gårdar, 7 >8kattar>, i Perno socken. 



150. Egenhändigt. Riga den 6 April 1626. 

Tackar för bref af den 8 Febr. ocb eburn det varit ett långt afbrott i bref- 
yexlingen, både ban Icke misstänkt, att det kom sig af missnöje för det 
en dom i tvist med Berndes' arfvlngar gått Bikskansleren emot, ser att 
denne funnit tid äfven för bans många privata nppdrag ocb ber om ur- 
säkt för det, ban besvärat så mycket med arrendet å Eäksbolms ocb 
Nöteborgs län. 

Välborne her Cantzler, broder etc. Låter jagh honom här- 
medh venligen förnimma, att hanes skrifvelse ähr migh afF hansB 
ticnare Jona Traneo den 8 Feb. väll öfverantvardatt, däraf jagh 
icke uthan stortt contentament haffver sportt min K. B:8 stadige 
och väl affectionerade hierta emott migh och att han sigh icke 
hafiver latedh vara besverligedh hoss de vichtige och höghan- 
leghne ricksaker (där han dageligen medh blifver öfverladh) att 
befordra mine privat sacker som jagh honom om beditt haffver. 
Erkenner migh därföre honom höghligen för obligerat medh 
min ringa tienst igen. I synnerhett haffver migh kertt varitt 
min K. B. oprichtige förklaringh, att han den venskap som oss 
emellen ifro vår unghdom varidh haffver, icke för någen lett or- 
»ack, eller onde menniskiors falske tungorss skull, hoss sigh skall 
lata förandrass. Jagh försäkrer honom dett vist, att han dett 
samma hoss migh igen skall altidh igen spöria och förnimma. 
Hafver och aldrigh på min broderss stadige hierta och venskap 
buridh någen tvifvell, ty ändoch jagh medh samma min K. B. 
ticnare haffver nägodh taltt när han i höstess härifron förreste, 
att jagh migh föruudradhe, att jagh inga breff ifron honom i en 
så longh tidh bekommidh hadhe, och att jagh aldrigh ville för- 
modha att dett sigh skulle förorsackess, att nogre onde menni- 
skior skuUedh [o: skulle] någodh ernått vortt gamle förtronde under- 
stå oss emellen att införa. Därhoss kom jagh och ihugh att D. 
Hintelman migh hadhe berettadh, att min K. B. hadhe hörtt honom 
tiltaltt om den dom som här var feltt emellen min bror och S. 
Jochim Berndess om nägre godz i Burtnickss lähn; män icke 

Axel Oxenstierna IJ: 6. 21 



Digitized by VjOOQIC 



322 

sadhe jagh honom, att jagh migh besorghde dett min K. B. 
skulle för den orsack skull hafve förändra sitt hierta emott migh, 
uthan att jagh väll viste, nar min K. B. soge domen som däri 
feltt ähr, skole han väll kunne vara därmedh tilfredz; efter Wre- 
denss ervingar är inte mehr deri tildeltt än dett de mädh godh 
skäll kunne bevisa, att deress fader af alderss besutedh hafiVer. 
Hadhe Jochem Berndess öfver dett sigh nägodh tilvclladh skulle 
dett 80 snartt revisorerna dett hadhe reviderat medh rett honom 
ifron kenness, hvilkedh och så seden skett är när min brorss 
hopman därpå haffver fordradh. Altså haffver jagh inte haflft 
de tancker att denne säck skulle vår venskap förminska, uthan 
vnr migh dett någodh selsamptt, att jagh i nogre månader icke 
en bockstaff aff min K. B. hadhe fått, för än jagh fick veta att 
Hanss Kon. Maij:tt min K. B. hadhe fast hele sommaren brukadh 
på den Danske grentzen, då kunne jagh letteligen aftaga min 
K. B. förhinder däri. Beder min K. B. fliteligen, att om jagh 
genom mine idhkelige skrifvelser i raine privat sacker stundom 
haffver varidh honom altför importun, att han migh dett ville 
förlåta. I synnerhet måste jagh excusera dett jagh så ofta och 
vidhlöftichtt haflFver skrifvedh om Kexholmss och Nöteborchz 
arendh ntt dett icke är skett att jagh däri Hanss Kon. M:tt nå- 
gedh ville föreskrifva; ej heller att jagh där i en stor fördeli 
ville söckia, uthan att migh så hortt till hierta gick den letfer- 
diga karenss Erick Anderssonss processer han där i förtt haff- 
ver, och att han allena söchte att despectera migh däri sosoni 
han dett Plemingen och flera andra giortt haffver. Dett samma 
haffver migh till den otolighheten förorsackadh, och så hortt i 
hiertadh graverat, att jagh dett min K. B. inte haffver kunnedh 
förhala. Täcker och min K. B. ganska fliteligen, som icke alle- 
nest sådan min skrifvelse haff^ver till dett bäste optagidh uthon 
migh i den säcken sitt troghne bistondh bevist att den Ictferdige 
karen icke haffver fått begå sin vilia. Hvadh fordelen aff samme 
lähn belnnger, kan den väll vara någodh, men inte sä högh som 
han cstimeres, helst där G[ndh] tecktess att spanmålen komme till 
afslagh och rogh tunnen inte kunde gella mehr än 6 och 7 
marek. Doch tager jagh Gudh till vetne, att jagh inte sä höchtt 
haff^ver seett på fordelen, uthan heller hadhe veledh [få] skadhe, 
än att en sådan bengell skulle hafve bevist megh någen nesa och 
spått; vill nu denne gongen int vidhlöftigare härom skrifva, 
uthan dett ppara till vår (vill Gudh) lyckeligh sammenkomst. 
Begercr allenest aflF min K. B. vänligen, att han vill visserligh 



Digitized by VjOOQIC 



323 

tro, att så väll för denne, så väll som för all förrige migh aff 
min K. B. bevist godhe och troghne venskap, jogh blifver ho- 
nom och hanes hela huss förplichtadh, att ingen tingh mi^h skall 
vara kärare än att jagh måtte få legenhett, däregenom jagh ho- 
nom och hanss käre vårdhnadher måtte kunnc bevisa någen be- 
haghligh tienst igen. Kan jagh och på denne landzorten bevisa 
min K. B. tienare medh rodh och godh befordningh nogen bi- 
stondh, skall jagh därpå inte lata fela. Befaller härmcdh och 
altidh min K. B. etc. Aff Riga den 6 Aprilis anno 1625. 

D. T. B. O. T. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Välborne her Cantzler, min k. husfru låter flitichtt och tienst- 
villigen helse degh, och beder höghligen att min K. B. (där le- 
genheten sigh so kan gifve) ville förhielpa, att vi en gonge mått[e] 
komme till Sverie igen; ty hon nu så hortt lenchter att see sin 
gamle her fader och andre vare slechtt och venner. 



161. Biga den 7 April 1625. 

Förord för Petter Hertzigb, assessor 1 Åbo hofrätt, att återfå arfvegods 1 
Estland, hvilka nu innehafvas af Anders Syartz, men Yoro hans fader 
donerade af K. Johan, och för Svartz att få ersättning. 

Välborne her Cantzler, etc. Känn jagh min käre broder 
härmedh brodervenligenn icke förhålle, att gubernatoren uttöfver 
heele Finlandh, såsom och den höglåfflige Konungzlige Håffrättz 
prsesident och domhaiTvande der sammestedes, den edle och väl- 
borne her Nils Bielke, frijherre till Salstadh, haffver migh för 
någon tijdh sedan tillskrifvet och begäret, att jagh ville, edell 
och välbördigh Petter Hertzigh, denne min förskriffl till min 
käre broder meddeele, att min käre broder ville honom hos H. 
Kon. Maij-.tt der till förhielpe, dhet han dhe godz, som hans S. 
fader aff Konungh Johan (Christeligh och höglåffligh i åmmin- 
nelse) arfftligen bebreffvade äre, och Anders Swartz nu besitter, 
(hvilke godz udi Estland belägne äre) måtte igen bekom me. Sä 
nldenstundh jagh aff* dhe vidimerede copier, som välbe:te her 
Nils Bielkc migh tillsändt haffver, kan see och förnimme, att 
samme godz äre hans rätte fäderne, och han sigh ecn långh tijdh 



Digitized by VjOOQIC 



324 

udi H. Kon. Maijrtz tienst troligen och flijteligen haffver bruke 
lathett, och ännu dagligen udi den höglåfflige konungzlige håff- 
rätten udi Åbo för en assessore och bijaittiere brukatt blifiVer. 
Hvarföre begärer jagh brodervenligen, att min käre broder vill 
bemeltc Petter Hertzigh hos H. Kon. Maij:tt dertill förhielpe, 
att han må till bemeltte sine godz igen komma, och påledes sin 
salige faders och sin långlige trogne tienst till gode åttniute, 
och att meerebemelte Anders Swartz måtte derföre på andre 
ortter igen vederlagdh bliffva, efter han sigh och dagligen udi 
H. Kon. Maij:tz tienst (såsom min broder nogsamptt vetterligitt 
är) bruke låter. Udi lijka måtto begärer jagh brodervenligen, 
att M. K. broder vill honom hos H. K. M:t dertill förhielpe, att 
han måtte bekomme H. Kon. Maij:tz confirmation opå dhe ringe 
godz som han udi Finlandh aff ödhe optagitt och under rustien- 
sten frijet haffver. Förseer migh till min käre broder, att han 
är honom häruttinnan till dett beste beforderligh. Udi hvadh 
m&tto jagh kan vara honom till villie och tienst igen, gör jagh 
altijdh gärna, och han för sin ringe person varder sådan min 
käre broders gunstige befordringh effter sin ytterste förmögen- 
heet förtienendes. Detta jagh min käre broder oppå välbemälte 
ber Nils Bielkes begäran icke haffver kunnett underlate. Be- 
falandes min käre broder etc, Aff* Rijga denn 7 Aprilis åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



162. Riga den 8 Apiil 1625. 

Kongl. Maj:t8 och Riks-Rådets bref till Senatorerna i Pohlen, afsända d. 27 
Febr. från Stockholm, äro för naturhinder först denna dag ankomna, och 
kunde derföre den deri uttalade uppsägelsen af stilleståndet, som borde 
hafva meddelats senast d. 31 Mars, lätt af Pohlackame uttydas såsoin 
ett bedrägeri; på deras riksdag hade man icke kunnat komma öfTcrens, 
några rustningar hade derföre icke beslutits, och till sist hade man 
gladt sig, att icke någon uppsägelse kommit. 

Välborne her Cantzler, etc, Lather jagh M. K. B:r her medh 
brodhervenligenn förnimme, att såssora jagh alle mine breff^hadhe 
till H. K. M:tt förfärdigett, och förmeente dhem medh galleyian 
att afferdighe, ahnnkom hijtt i dagh, som är dhenn 8 Aprilis, 
H. K. M:tz schriffvelsser till migh sampt medh Rikzens Råds 



Digitized by VjOOQIC 



325 

breff till Senatorerne uthi Pohlen, hvilkett breff H:s K. M:tt 
niigh befhaler näst m!ne schriffvclsBer till woijyodhenn Skumin 
och Radzewill, oförsumm eligen n fordtsenndha. Nu är dette be- 
schedh och dheese breflF myckitt för seendt migh tilhondha kom- 
men, aldennstundh, att dhenn sijdste Martij allredhe för ätto 
daghar sedbann förbij ähr, på hvilkenn dagh opscigielssen bordhe 
▼ahra hoos dhenn Polnsche feldtherren ahnkyndigett, effter sås- 
som uthi dhenn sidste stilleständetz contracten uttryckeligenn 
förmäldt står, att dhenns feldtherre som stilleståndett inthett 
lengre ville hålla, schulle denn andres feldtherre per literas pu- 
blicas ac tubicinem ritu militari och per apertam diflfidationem 
krigett ahnnkyndighe. Nu känn man sådhan process aldeles in- 
thett hålla, så väl för tijdhenn schuldh, szåssom och att H. K. 
M:tt migh inthett befhaler, att jagh medh een trorometare öf- 
fenndtligenn schall dett Radzewill ahnnkyndighe; myckitt mindre 
står dett uthi dett conceptet H. K. M:tt migh tillsenndt hnffver, 
uthann allenest förmähle Rickzens Rådh uthi schriffvelsse, att 
om inghe commissarier aff Konungen i Pohlen och Stennderne 
till dhenn 1 Junij bliffver deputeredt, vill man inthett lengher 
vahra hållen till någott stillestondh. Om nu detta känn achtns 
vahra stilleståndetz contract lijkmettigdt och H. K. M:tt reputer- 
ligh, känn M. K. B:r letteligenn aftagha. Jagh besorger migh, 
att Konungen i Pohlen schall här uthaff tagha een stor orsak, 
att calumniera Hrs K. M:tt och vår rättmettighe saak, såssom H. 
K. M:tt altt hertill medh stordt beröm hoss alle potentater och 
fremmandhe nationer hafver bekommett(!), ty onnseedt att dett 
oförmodhelighe mehnfhörctt haffver förhindratt dhenne postenn, 
att hann till rattan tijdh inthett hijtt annkommen ähr, och att 
Rickzens Rådz breff väl är dateret för änn opsagz termin är 
annkommen, och att på vår sijdha dherfhöre här i inthett be- 
dragh ähr, szå schola dhe Pohler lijkväl seigia och utsprijdha, 
att vij medh flijdt och list haffva sådannt giordt, och att man 
effter contractens lydhelsse dhem inthett haffver veledh offendt- 
ligh och medh sådhane solennier opseigia stilleståndett, såssom 
dhett sigh bordhe, på dhett att dhe icke måtte tagha sigh dher- 
fhöre till vahra, uthann att man heller uthaff vår sijdha hafve 
veladh brytha vare lyften, på dett att man alttså måtte kunna 
dhem förfördehla. Om dett icke schulle vahra His K. M:tt och 
heele nationen förvijttligett, är letteligenn att besinna. Jagh 
haffver för min perssonn fuller i dagh hundradhe gångor önnd- 
schatt, att jagh medh penningar måtte lösa, dett dhesse breff 



Digitized by VjOOQIC 



326 

hadhe kommett för tree vekur eller 14 daghar scdhann hijtt, ezå 
hadhe jngh lettelighenn vist media, huru man altt dett hadhe 
mäth dirigera, menn nu är jagh dheruthi så perplex, attjaghin- 
thett veth, huru jagh dett medh ährann schall fordt settie. I 
sädane höghvichtige saker hadhe mann väl måth tagha 14 da- 
ghar eller tree veekur tijdh lengre för uth, ty hadhe dhesse 
breffven blifvitt denn andra Februarij (efter sässom dett eena 
H:8 K. M:tz breflf till migh dateret är) fordt senndt, hadhe dhe 
väl kommett hijtt till tijdha, menn jagh känn väl afftagha« att 
dhenn ledhe Juuthen, är till dhenne förhalningh mycket orsak. 
Dhå man dhenne här pästenn dhenn 27 Februarij först hijtt af- 
ferdigadhe, kunne mann lettcligen gissa, att han neppeligen till 
denn sidste Martij kunne hijtt komma, mykit mindre att samma 
breff opä föresagdann tijdh kunne komma till stclle. Hvadh 
nu här uthi förseedt är, och H:s K. M:tt framdehles härdt känn 
till sinnes gä för dhenn omkästnatt som opå dett fremmandhe 
krigzfolkett går, och att dhen godhe occasionen som H K. M:tt 
nu känn haffva i henndher honom nu unndhfaller, sådantt måste 
man medh discretion hoss H:8 K. M:tt förmildra. Tviffler in- 
thett, att M. K. B:r sampt anndre vare coUcger sitt bestå här- 
uthinnan görendhes vardher, och dher till förhielpa, att dett 
godhe läfTordett som H. K. M:tt altidh haflt liafiVer, att hann 
aldrigh haffver violeret sin löftenn och tillseigielssenu(!), fast ann 
dett schulle hafva varet medh H. K. M:tz schadha, dett och icke 
uthi dhenne saken spörgies mS, uthann att mann heller må sökia 
medhell : huru mann krigzunnkostenn på någodh sette må kunna 
minska. Huru jagh migh vijdhare på dhenne orthenn cmuth 
dhe Pohler förhålla schall, begärer jagh brodhervenligen, att M. 
K. B:r ville medh thett första uthaff H. K. M:tt migh tijdigh be- 
schedh förschaffa. Jagh tienar M. K. B:r till villia ighenn i 
hvadh måtto jagh känn. 

Thill thett sidsta, hvadh sässom dhenne här lanndzorthenns 
stat och krigzfolkzens läghenhet vidhkommer, szå ähr dhenn ännu 
(Gudhi dhess låff) themmeligh, ty oanseedt att Gudh altzmech- 
tigh nu fast een långh tijdh haffver lathett sitt rijs pestilentzien 
öffver oss här sväffva, szå haffver dett likvell varitt schouligitu 
Hans Guddommelighe Mayiestet vijdhare oss sin nådher och 
barmhertigheett bevise, och oss icke straffa såssom vij väl för- 
tiändt haffva. 

Iffrå Pohlen haffver jagh bekommitt någre kundhschaper, 
huru såssom dheres rickzdagh är dher afflupen, hvilke jagh här 



Digitized by VjOOQIC 



327 

ho88 H:8 K. M:tt i unndberdånigheet tillsenodher, sampt medh 
ett breff uthaff Senatorerne till Rickzens Rådb uthi Sverigie. 
Tviffler intbett, att M. K. B:r nogbsampt vardber utbaff H:s K. 
M:tt förnimmendes om samma brefT ocb bvadb såssom dbess in- 
neboldb är, dberfböre jagb dett bär att oprepetera onödigdt acb- 
tar; allenest är dett kortteligenn dett förnerost, att dbe intbet 
Bågott syDoerligett baffva kunnatt beslutha opä rickzdagben, al- 
denstuDdb Konungen ocb Stennderne baflfve varidt mecbte oens^e, 
ty Btenndberne, i synnerbeett alle Littouer baffva intbett veledb 
conaentera till krijgett, eij beller bevilgiat någon pobor; allenest 
baffva Stennderne så vijdt boss Konungen begåtb, att stillestån- 
dett är oss intbett bleffven opkyndigett, bvarigbenom dbe för- 
modba ännu så att vinna detta åbrett, i dbenn förbopningb, att 
Gudb scball een gångb tagba dberes Konungb utbur vägben, på 
dbett dbe så deste bequemligere måtte kunna mcdb oss banndia 
ocb accordera. I dett förledna åbrett är Konungen i Poblens 
syster fröikenn Anna dödbeligenn affsompnatt. Om nu Konun- 
gen i Poblen i åbr benne ville effter fölgia, scbole dbe Pobler 
sigb dberfböre ingbe synnerligb sårgb till bierttat tagba. Elliest 
är i Poblen een svåra dyr tijdb, ocb några bundradbe tussendb 
menniscbior utbaff pestilentzien dödhe bleffne, effter såssom dbe 
dbett sielff oppenbarligen tillstå, ocb scball dber alss ingen op- 
rustningb vabra, bvarckenn bemligb eller oppenbarligb. Dbe 
baffva ocb myckett befbarett sigb, att H. K. M:tt vår allernådi- 
geste Konungb ocb berre, scbulle dbem fredbenn opkyndigbe. 
Menn efter tijdbenn är allredba förlupen, bafva dbe åtber igcnn 
ett gått modb, ocb förmebna att dbe i åbr för all fabra frij äbre. 
Dette jagb M. K. B:r venligenn icke baffver vcladb förbålla. 
Befbalendes bonom etc. Aff Rigba denn 8 Aprilis åbr 1625. 

D. T. B. O. T. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



328 



163. Riga den 8 April 1625. 

Förord för Göran Scbwengel, som förlldne hösten vid granskning af rullorna 
blifvlt af Konungen ntstraken, men sedan varit begagnad dels till af- 
ritning af några platser i Lifland och Litthauen, dels att skaffa nnder- 
rättelser från Polska riksdagen, samt väl atfört dessa appdrag, hvarföre 
Rikskansleren anmodas att skaffa honom >något stycke land» i Llfland 
eller Ingermanland. 

Näst all velferdz lyckönndschningh och min villighe tiensts 
tilbiudheUse medh Gudh altzmechtigh tillförenne. Känn jagh 
M. K. B:r her medh brodhervenligenn icke förhålla, att effter 
H:8 K. M:tt vår nådige Konungh och herre i fiordh om höstars 
när H. K. M:tt haffver öffverscedt staten här opå garnizonen i 
Righa, haffver lathett cassera dhenne breffvijsare Jörenn Schwen- 
gell uthur rollan (enndoch hann väl hadhe kunnatt bliffva nyt- 
tigh för dett Polnsche språket schuldh) dherfhöre haffver jagh 
honom sedhann till anndre saker brukatt. Först till att affrijtha 
någrc läghenhetter här uthi Lifflandh och Littowen, szåssom och 
i synnerheett nu haft honom på rickzdaghen i Pohlen, dher hann 
icke uthann sin store liffsfahra medh all flijdt haffver förfaredtt, 
hvadh såssom dher förefallett ähr, szåssom uthaff hanns relation 
jagh H. K. M:tt nu härhoss i unndherdånigheett tillsenndher, 
noghsampt är till att see, hvilke öffverecns stemma medh dhett 
såssom dhe, jagh på rickzdaghen haft hafver, och vetha att be- 
rätta. Aldennstundh hann nu dhenne tienstenn medh all tro- 
heedt och flijdt förrättat hafver, känn och uthi månghe saker 
ännu bliffva His K. M:tt nyttigh, bådhe för dett Polnsche språ- 
kett, szåssom och elliest till att affrijtha någrc platzer som kunoa 
H:8 K. M:tt macht opå liggia, effter såssom jagh H. K. M:tt 
dherom i unnderdånigheett tillschriffvett haffver; bedher för- 
dhenschuldh M. K. B:r brodhervenligenn, dett hann ville vahra 
honom för en gunstigh herre och promotor, och honom hoss 
H. K. M:tt till thett bedsta beforderligh vahra, och så lagha, 
att hann ett stycke landh antingenn uthi Inghermannelandh 
eller Lifflandh bekomma måtte, att hann dhcrmedh må kun- 
na sin hustro och barn försörgia. Sådantt hann medh Hjff 
och blodh vardher igen förtienna. Tviffler inthett, att M. K. 
B:r lather honom dhenne min intercession till thett bedsta åth- 
niutha, jagh förschyller sådannt hoss M. K. B:r medh altt gått 



Digitized by VjOOQIC 



329 

ighen. Bef hälen odhes M. K. B:r etc, Aff Righa denn 8 Aprilis 
åhr 1625. 

D. T. O. T. B. O. V. 
Jacobua De La Gardie m. p. 



154. Biga den 21 April 1625. 

Tackftr för meddelanden om förhållandet till Danmark. Från Pohlen höres 
ej något utaf ; men i Vilna skall snart hållas ett tribnnalf der den för- 
nämsta adeln samlas. Pesten har åter utbrutit uti 8 å 10 hus och sko- 
nar ej krigsfolket. Förhållningsorder begäres. 

Velborne herre, elschelighe k&re brodher och synnerlighe 
godhe venn. Näst all välfärds lyckönndschenn och een brodher- 
venligh tackseigielsse för all godh benäghenheedt och myckett 
gått migh bevist, i synnerheedt för dhe medhdelte tijdendher 
och uthcopier uthaif dhe brefF och saker såssoin emillan Konun- 
gen i Dannaarck och vår allernådigeste Konungh och herre pas- 
seredt är. Dher uthaff mann förnimmer, att dett lather sigh så 
ahnnsee, att Konungen i Dannmarck nu een g&ngh vill hålla 
sigh vennligh. Gudh lathe vahra alfFvar dher medh. 

IflFrå Pohlen hafver jagh sedhann jagh M. K. B:r senest 
medh dhenn lille galleyian tillschreff, inthett svar eller beschedh 
opå min schriffvelsse till Radzewill och voivodhenn Skumin be- 
kommitt; allenest iffrå Wildhenn hafver jagh förnummitt, att 
dher nu schall hällas een tribunal, dher som fast alle dhe för- 
nempste uthaff adhel tillsammans komma, hvarfhöre förmodhar 
jagh innan kårtt dedhann beschedh opå min 8chriff'velsse be- 
komma; när jagh någott vist dher iffrån bekommer, schall jagh 
H:s K. M:tt så väl såssom M. K. B:r dherom advertera. Till 
dett sidsta känn jagh M. K. B:r icke oförmeldt latha, att oan- 
seedt mann hadhe förmodhett, att pestilentzien, som så små- 
ningen altt sedhann i höstars hafiVer sigh bevijst, schuUe medh 
dette(!) schöne vedherleken sigh medh allone stilla, szå är dett 
likvell (Gudh klagatt) sigh till att besörgia, att denn icke var- 
dher oppehoUa, aldenstundh dhen nu i dhesse daghar sigh i åtto 
eller tijie huus här i stadhenn haff^ver bevist, och ännu iblandh 
krigzfolkett vidh een eller två dher uthaff* dageligenn frånfaller. 
Gudh värdigest sigh öffver oss förbarma och sin vredhes rijs 
stilla. Skall dett nu åther komma till krigz, och dhenne stadhen 



Digitized by VjOOQIC 



330 

bleiVe dherighenom någott tillstcngdt, i\hr att befhara, att dett 
sigh emoth dhenn heethe tijdhenu inn opä sommaren sigh heff- 
tigdt känn optenndba. Jagh förmodhar sässom och brodherven- 
Hgen begärer, att M. K. B:r medh thett förste ville migh aff H. 
H. K. M:tt beschedh förschaffn, huru jagh migh vijdhere emoth 
dhe Pohler förhollu schall. Här går för löst taal uthaff dhe Rys- 
sar som komma medh vahror hijtt nedher åth strömen, att een 
bischop benämdh Lipski som tillförenndhe haffver varitt Cantz- 
ler, szå och voivodhenn uthaff Wildhen Leo Sap[i]eha schole 
medh någre anndre uthaff* Konungen i Pohlens favoriter vahra 
deputerat till commissarier. Om dett så ähr, är lithett gått dher 
uthaff att förmodha, aldenstundh dhenn Lipski haffver altidh 
hållett Konungens partij, och tractat dher effter, att omkullslå all 
tractat. Hvadh herom i sanningh känn vahra, vardher tijdhenn 
oss lährandes. Detta jagh M. K. B:r nu så kortteligen icke haff- 
ver kunnett förhålla. Befhalanndhes honom etc, Aff* Righa 
dhenn 21 Aprilis åhr 1625. 

D. T. B. O. T. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscriptum p& löst blad. 

Välborne herre, elschelighe K. B:r, Jagh känn M. K. B:r icke 
oförmäldt lathe, att Magnus Ernst Dönhoff hafver genom sin 
tiennare som kom ifrån rickzdaghenn migh lathett seigia, dett 
hann innan kortt ville sökia läghenhecdt att komma mundtligenn 
till tals medh migh, om stillestondetz vijdhere tractat, hvarfhöre 
hafver jagh genom borghmestaren Ram lathett honom tillschriffva, 
att dher någonn godh tractat schuUe företaghas, måste dett 
snardt schee, effter sakerne stodhe nu uthi sådhanne terminis, 
att om icke dhe Pohler innan dhenn första Junij senndha dhe- 
res fuUmechtighe sendhebudh, kunne dett åther letteligen komma 
till krigz igen. Och på dett han deste bettre måtte see, huru 
sakerne nu tillstodhe, sendhe jagh genom borghmestarenn Ram 
copian uthaf Rickzens Rådz breff så väl hvadh såssom jagh hadhe 
echrifvitt Skumin och Radzewill till. Dheropå haffver han inthett 
svaratt, hvarken till migh eller borghmestarenn Ram, allenest 
schrifvitt någre fhå ordh sin verdh som hann haft hafver här i 
Rijgha, thill. Och efter mann dheruthaff känn see, huru hann 
allredha optagher samma schriffvelsser, sendher jagh samma breff 
M. K. B:r her hoss till hondha. Hann skrifver och dherhoss och 



Digitized by VjOOQIC 



331 

begärer, att Barn ville latha honom vetha, hvadh såssom dhe 
Polnschc coinmissarier och Radzcwill, migh haffva kunnatt till- 
schriffva. Nu hafver hvarcken Radzewill eller dhe Polnsche oom- 
missarier migh någott tillschrifvitt, allenest dett eene brefiVett 
som voivodhen Skuniin tillschref, nar jagh senast sendhe honom 
Senatorernes breff uthi Pohlen till, aff Sveriges Rijkes Rådh dhem 
tillschreffvett; lijkväl känn mann här uthaff see och förnimma, 
att dher måtte commissarier deputeret vahra, och att jagh kann- 
8che fuUer dher uthaff snardt fåhr aviser. HafFver dette M. K. 
B:r sä kortteligenn veladh communicera, på dett, att om hann 
för gått befinner, att hann sådantt Hans K. M:tt må tillkenna 
giffva. Szå snardt jagh någott vist deriffrånn bekommer, skall 
jagh sådantt H. K. M:tt i unndherdånigheet förstenndighe. Da- 
tum ut in literis. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



165. Biga den 26 April 1626. 

Meddelar YoivodeD Skumina djss ankomna svar^ hvaii han förklarar nppsä- 
gelsen af stilleståndet för sent ankommen. Svårighet af brist på för- 
hållningsorder. öfrerste Döuhof har på resa till Dorpt beg&rt ett möte, 
och skall det ega rum på Dablen. 

Välborne herre, clechelige K. B:r etc. Känn jagh M. K. B:r 
her medh brodhervenligen icke förhålla, att sedhann jagh affer- 
dighade capiten Forrath medh min breff till H:s K. M:tt denn 
23 Aprilis ahnnkom hijt denn 24 hujuä min påst tilbaka igenn 
iffrå voivodhcnn Skumin, hvilkett jagh H. K. M:tt herhoss i 
undherdånighet tillsenndher. Dheruthaff M. K. B:r vardher för- 
nimmandes, att såssom jagh uthi samma min schrifvelsse för- 
mäldte, dett jagh migh besorgedhe, dett dhe Pohler och Littower 
BcbuUe sigh till bchielp tagha, att stilleståndett dem i rattan 
tijdh inthett är vordhenn opsagdt, efFter breffven så seendt hijtt 
ahnnkohme; altsså vardher M. K. B:r aff dette Skumins breff 
see och förnimma, att han alredha dher opå sig grundar, och 
förroehner, att dher H. K. M:tt dhem i åhr schuUe medh kriget 
ahntasta, dett aldeles schuUe vahra emot giordhe contract och 
lyfte. Hvadh Radzewill vidhkommer, uthaf honom hafver jagh 



Digitized by VjOOQIC 



332 

ännu iDthett svar bekommett. Mann känn letteligen aftagh», att 
hann och efter samma sette svarendes vardher. Jagh för min 
perssonn schall aldehles regulera migh effter H. K. M:tz n&dighe 
befhalningh och schrifivelsse och migh inthett vijdhere medh 
dhem inlutha uthi några saker, för ähnn jagh H. K. M:tz nådige 
villia vijdhare dher om förnimmer. Förmodher och att jagh altt 
hertill inthett vijdhere schulle hafFva gåth, ähnn H. K. M:tz giffne 
fuUmacht och instruetion förmäler, och att om bågott i dhenne 
saken känn vahra passeradt som H. K. M:tt icke aldeles känn 
vahra till nögie, är dett inthett uthaf migh, uthann aff dhenn 
ovissheten som H. K. M:tt om dhe Dansches hanndlingar hertill 
haft haffver, härkommett. EUiest haffver och dhenn longhe 
afflägne väghen, szåssom och dett mehnfhöre som i vintter va- 
ridh hafver uthi dhenne saken varitt myckett hinndhcr. För- 
modher dherfhöre, att His K. M:tt migh i dhenn måtto ingen 
schuldh tillmäthendes vardher. Jngh tagher migh Gudh till 
vittne, medh hvadh åhogha och bekymmer jagh migh altidh haff- 
ver beflijthatt, att Hrs K. M.tz n[ådi]ge villia måtte efterkommit 
vahra. Begärer brodhervennlighenn, att om His K. M:tt migh 
någon faulte heruthinnan ville tillraätha, att M. K. B:r dhå ville 
min rättmettighe unndhschyllan dheruthinnan göra, efter M. K. 
B:r väl är vitterligett, hvadh breff* och befalningh jagh uthaff 
H. K. M:tt om dhenne tractaten bekommitt haff-ver. Hvadh elliest 
tijdendher ifrå Pohlen ahnnlangar, är dhenn [o: dher] ännu altt 
stilla. Allenest ähr här i dhesse daghar någre kiöpmän ahnn- 
kompne, hvilkc här föregiff^va, att Tatterne som haff^va simule- 
rat att slå sigh undher Konungen i Pohlen, skole åther igen 
vahra affallne, och någre tussendh aff* dhe Polnsche Cassackcr 
nedherhugget. Hvadh nu her om i sanningh vahra känn, var- 
dher tijdhenn medhgiff^vandhes. Befhalenndes M. K. B:r etc, 
Aff Righa dhenn 26 Aprilis 1625. 

D. T. B. O. T. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscriptum på löst blad. 

Yelborne herre, elschelighe K. B:r. Rätt på tij man som jagh 
dette mitt brcff* ville till M. K. B:r aff^crdighe, kom borghmcsta- 
renn Ram hijtt till migh, och fick migh ett brefi* som Off^versteo 
Dönhoff haffver honom tillschriff^vitt, hvilckett breft* jagh M. K. 
B:r herhoss till unndherrättelsse i originalet tillsenndher, på dett. 



Digitized by VjOOQIC 



333 

att hanu dhcr uthafi* må see, huru såssorn hann om dhenne här 
stilleståndetz opseigiendhe judicerer. Och att hnnn dheruthaf H. 
K. M:tt känn sä myckett [mere] tiennligh berättelsse göra. Jagh 
förmodher vist, att dhenn opseigielssen schall åth minsta föror- 
sacka, att vij medh thett första fhå fuUenkommeD deputerede 
commissarier, endoch hor till dagz inthett vist är af dhem spordt8(!), 
uthann att kiöpmennerne som aff och ahnn reesa, hafva dherom 
fabnleret. Och efter Dönhoff i samma brefF till Rain, begärer 
att hann måtte komma til tals medh migh, när han här öffver för- 
reser till Dorbt, ettdehre vidh Dahlen eller Nymöhlen, hvarf höre 
är jagh till sinnes, att latha komma honom till migh opå Dahlen. 
Förmodher, att H. K. M:tt dett sigh icke schall latha misshagha, 
*y j^g^ uthan tvifvuell uthaff hanns discourser vardher fuller 
förnimma, hvaropå sakerne någorluudha kunne stå, hvilkettjagh 
sedhann H. K. M:tt sådantt deste fogheligere känn till kenna 
giffva. Dette jagh M. K. B:r icke hafver veledh oförmält lathe. 
Befhaler honom hermedh Gudh Altzmechtigh. Datum ut in 
literis. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



166. Egenhändigt. Biga den 25 Maj 1626. 

Af DönhofB tal och Radzlvils handlingar kan slutas, att dessa anse. att E. Sigis- 
mnnd icke länge skall yara ett hinder för freden, emedan han lider af 
vattusot, och att stilleständet derföre bör förlängas pä tvä, tre år. Qe- 
nom öppet krig torde också den oenighet, som yarit inom Polska riket 
upphöra, och svårigheterna för Syerige, som under sista kriget yoro 
stora nog, förökas. 

Välborne her Cantzler, broder och synnerlige förtroghne 
godhe vän. Jagh önskar miu K. B. samptt hanss käre husfru 
och vordhnader uff Gudh alzmcchtigh stodigh helse och all be- 
gerligh vällmoghe. Därhoss näst min brodervenlige tiensts til- 
biudelse, kan jagh honom icke oförmeltt lata dett jagh ingen 
tuifvelssmoll bär, att min K. B. aff min underdonige skrifvelse 
8om jagh härhoss till Hanss Kon. Maij:tt vår nädigste konungh 
och herre giortt haffver, varder förnimma, huru som sedhan min 
siste underdonige skrifvelse till Hanss Kon. Maijrtt (hoss hvil- 
kedh jagh Hanss Kon. Maij:tt tillsende Katzewils so väll som 



Digitized by VjOOQIC 



334 

Senatorernes aiT Polenss breff, som de Ricksenss Rodh i Sverie 
hafve tilskrefvedh) hafver boss mi^b vuridb på Dalen Magnus 
Ernest Dönboff*. Hvadb för discurser ban roedb roigb baftt baff- 
ver, ocb till bvadb intent ocb ända ban till inigb kommen äbr, 
därom baflFver jagb i min underdonige skrifvelse till H. Ko. 
Maij:tt vidblöfticbtt tilkenna gifvedb. Sosom jngb aff detta Dön- 
boffs tall, so väll som aff Ratzewiis bandblingar kan aftaga, sk 
går alle dcress sacker därben, att de bafve ett stortt bop att 
deress Konungb inte skall kunne göra mycke lengre, efter ban 
åbr ifron åbr blifver svagare, så att ban mest denne våren se- 
dben ricksdagen baffver gått vedb en staff, ocb skall lite bop 
vara att ban skall kunne komma till sin belsa igen. Därföre 
råder Katzewill så fliticbtt därtill att man måtte bolla än i åbr 
stilständctt, ocb att man måtte ännu på tu eller tre åbr dctt 
förlengra (till bviikedb ban förmcner man väll komma kan, om 
vi på vår sidba därpå roedb älvar driva) på dett att om, öfvcr 
förbopningb deres Konungb detta åbrett öfver lefde, så skulle 
ban nepligen den andra terminen kunne öfvergå, efter ban af 
vatosåten skall vara mecbte betagen. Orsacken bvarföre Ratze- 
will inte gerna seer, att man i denne Konungenss lifstid måtte 
komma till bufvudb tractaten, är de rationer ocb skäll som ban 
i den siste skriften säter som bauss tienare sosom en instruction 
migb viste; bvilke jagb sannerligen icke kan ogilla. Ty efter 
ingen bopningb äbr att Konuogen i Polen eller banss ervinger 
kan ske någen satisfaction såsom de dett åstunda, bvadb kan då 
en sådan tractat annedb förorsacka än krigedb, ocb att Konun- 
gen i Polenn däregenom mebr må animera ocb beveka stender- 
na till att göra sigb bielp ocb bistondb? efter störste delen aff 
dem skole för deress äbre skull inte kunne annerlunda late sigb 
förmerckia, än att bonom skeer stor orett. Om nu Hanss Kon. 
Maij:tt vill någerlunda vara attent pä dett gemena evangeliske 
vesendett i Tysklandb, till att see bvar utb dett sigb kan lenckia, 
sosom ocb icke aldeless vill vara alla farligbetter underkasta som 
krigedb kan af sigb födbn, bvarföre skulle Hanss Kon. Maijitt 
icke ville(!) emott taga ett säckertt stillestondb på tu eller tre åbr? 
I bvilken tidb man icke allenest kan förmodba Konungenss i 
Polenss dödb, utban Hanss Kon. Maij:tt kan ocb så mycke mebr 
stabiliera sin stat, ocb bringa i svongb alle di godbe ordinan- 
tier Hanss Kon. Maij:tt baffver opbracbtt i rickedb. Dett man 
vill förebara, att staten i Polen nu så ondb oeb afsigbkomnien 
är, att man ingen legbligare tidb skole kunne få nogodb att 



Digitized by VjOOQIC 



335 

uthretta än på denne tidh; sådantt är inte att förlåta sigh uppå. 
Ty fast att deress olegenhett väll kan vara någodh, sä är den 
icke aldeless så stor som monge sigh dett väll kunna imaginern, 
och hoUer jagh att den största dereos olegenhett är, att de ge- 
nom de förlupne tractater är giorde oense segh emellen och 
raedh deress Konungh; om de nu oter genom krigh, eller ge- 
nom denne hufudh tractaten (sosom syness intedh annadh nf 
sigh födha) skole oter blifva ense, så achter jagh att deress 
störste besver är af vegen rymtt. Tyckese migh därföre, efter 
mitt ringa betenkiande, att Hanss Kon. Maijrtt skall mehra skadha 
Konungen i Polen på detta settedh som Ratzewill föreslår, än 
sosom medh krigedh. Måtte någen seija, hvadh säkerhett ur 
därhoss? Eller hvem kan sigh aldeless försäckra, att Ratzewill 
handhler oprichteligen so att man sigh därpå kan förlåta? Därpå 
svarer jagh att vi altidh beholle vår säckerhett i honden, efter 
icke den ringste fåtbredh ln[n]dh restitueras. Hvadh Ratzewill 
vedhkommer, densamme haffver giortt oss temligh proflF aflF sin 
oprichtighett i dett han icke allcncst haiFver hemligett myckedh 
medh oss comunicerad, uthan nu på två ricksdagar bevist sin 
uutoritet så höchtt och stortt, att han alle sacker dirigerat till 
den enda som han haffver veledh. Ty fast han icke aldeless haff- 
ver kunnedh tvinga Konungen att bevilia i altt han haffver be- 
geredh, så haffver han Icll förhindratt att Konungen inte haffver 
kunnedh optinera att Stenderne måtte bevilia till krigett. Om 
nu hanss autoritet genom detta stilstondett kan blifva erholledh, 
hvem ville tvifla därpå att han icke härefter skall ändå mehra 
prestera. Denne min enfoldigc meningh, såsom hvadh jagh i 
denne saken so väll medh Ratzewill sosom Dönhoff haffver con- 
fererat, förmoder jagh att min K. B. i beste måtte optagcr och 
boss H. K. Maijrtt till dett beste uthyder; ty jagh vetnar dett 
medh Gudh att jagh inte för min privat nytto skull detta haff- 
ver skrifvedh, uthan medh trohett H. Kon. M:tt och säcken me- 
ner, och att de store besver, som jagh i dett näst förledhne kri- 
gedh haffver sportt och förnummedh megh förorsacka att rådha 
till unvicka krigedh där dett medh godh reputation och säker- 
hett ske kan. Till dett sista låter jagh och min K. B. veta, att 
när Dönhoff hoss megh var, haffver han latedh bormestarenn 
Ram lesa tu breff som Ratzewils secreterare Kochlefski haffver 
honom tilskrefvcdh: och efter Ram fick legenhett dem att extra- 
hera, haffver han megh den extract däraff tilsteltt, hvilken jagh 
härhoss min K. B. tilsender; ty efter de samme ähre fast en 



Digitized by VjOOQIC 



336 

tenor medh dett Ratzewill megh senest tillscnde, hafifver jagh 
inte Hanss Kon. Maij:tt därmedh veledh bemödha. Achtar lell 
att där någcdh uthi ähr, som nyttichtt är att veta, i synnerhett 
om deress Konunghs helsa sä och hvadh olegenhett de hafve 
aff siuckdoinen. Teslickess kan man spöria, att en stor emuU- 
tion äbr emellen den elste prinsen i Polen och hanss stiuvmår. 
Voivoden Skumin haffver och genom sin tienare, som migh de 
siste brefven brachte, eentt en raemoriall till borghgrefven Jahan 
Uliick, där aff han och haffver tagidh en afskrifit, hvilken jagh 
min K. B. och härhoss tilsender, hvilken och myckedh öfver- 
enstemraer medh de andre sacker. Däraf man kan see att de, 
deress sacker medh hvarandra myckedh comunicera. Hvadh nu 
min K. B. häraff achter vertt vara Hanss Kon. Maij:tt att referera, 
steller jagh i min K. B. discretion. Vill nu härmedh och altidh 
hafve min K. B. samptt hanss k. husfru och barn (dem han alle 
pä min och min k. husfrus veghne kerligen helse ville) Gudb 
denn allerhögste troligen befaltt hafve, han verdigest dirigera 
alle sacker sitt beige nampn till ähre, och hielpe oss snartt medh 
helse och hughna till sammens. I medhler tidh beder jagh min 
K. B. vill late migh och mine sacker sigh vare til dett bäste 
befalledh cch altidh vist försäckra sigh dett jagh skall lefve 
och dö 

Din trogen och tienstvilligh 
bror och ven 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Riga den 25 Maij Anno 1625. 



157. Riga den 2 Juni 1625. 

Förord för ryttmästaren Georg G. Wetzell, som med sitt kompani nyss bliftit 
beordrad till Konungen och under det år han varit i Riga ej blott till 
alla delar uppfört sig väl, utan ock visat sig duglig till högre befäl. 

Välborne ber Cantzler etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodervenligen icke förhålle, att effter Kon. Maijitt min 
allernådigeste Konungh och herre nådigest haffver migh befaltt 
att jagh Ryttmestarenn Jörgen Gustafvus Wedzell medh eine 
underhaffvende ryttere häriffrån och till H. K. M:t affardige 
skulle, derföre haffver han hos migh anhällitt, att jagh honoro 



Digitized by VjOOQIC 



337 

dhenne min förs kriifti lians person hos min broder till dett beste 
recomraendere ville, på dett att han min käre broders gunst och 
gode befordringh, som han i månge måtto tillförenne emoot sigh 
offta haffver befunnitt, ännu kunne åttniuta, och om någhonn 
hans person bos H. K. M:t kan haffva angiffvitt, att M. K. B. 
vill honom i sin ruttmättighe sak (såsom een fremlingh) vara 
biståndigh och beforderligh. Denne hans begäran haflfver jagh 
icke velet honom uttslå, aldenstundh han detta åhrett han här 
haffver varitt, sigh nltijdh troligen och hörsnmbligen haffver för- 
hällitr, så att jagh honom udi ingen måtto beskylle kan, uttan 
han haffver sine underhaffvande ryttere så udi disciplin och 
tvångh hållitt, att icke een haffver understått sigh sin mun öpna, 
oansedt att dhe deres fullkomblige bettalningh för mangell på 
penningar icke tillfyllest uttbekommitt hafve. Elliest befinner 
jagh honom och een förståndigh och discret man vara, såsom 
val förstår sine saker, och är nogsam capabel icke allennest för 
ryttmestere, uttan till högre kall, der H. K. M:t elliest honom 
bruka vill. Begärer fördenskuldh aff min käre broder venligen, 
att han ville denne cavalieren, så väll för sitt gode förhållende, 
såsom för denne min recommendations skuldh lathe vare sigh 
till dett beste befaledh. Jagh vill emoott min käre broder altidh 
tinnes villigh och redbågen igen, och han för sin personn var- 
der sådan min käre broders gunstige befordringh effter sin yt- 
terste förmögenheet förtienendes. Detta jagh min K. B. broder- 
venligen icke hafver kunnett underlatc. Befalcndes honom etc. 
Aff Rijga denn 2 Junij åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



158. Egenhändigt. Biga den 4 Juni 1626. 

Radzlvill bar i hemlighet låtit gifva sin försäkran, att så ställa, att K. Sigls- 
mimd icke skall kanna anfalla Sverige, öfverste Dönhof hade för 4 
dagar sedan passerat, och med honom varit ett sammanträde utanför 
Rtaden; hade na återkommit med Godhart Joh. von Tisenhusen och be- 
gärt ett nytt möte, för att inleda en allvarlig underhandling. 

Välborne ber Cantzler hrpder och synnerlige tilförlåtne godhc 
ven. Näst all begcrligh välmoghs lyckönskan och min broder- 

Axel Oxenttlema II: 5. "^^ 



Digitized by VjOOQIC 



338 

veDlige tiensts tilbiudelse etc. låter ja^ min K. B. härinedh 
venligen förnimma att Först Christoffer Ratzewill haffver nu ftr 
någre dagar sedhen åter hafFtt en sin tienare här hoss migh, och 
nest dett öffenttige brefvcdh han migh tilsende, latidh genom 
samma sin tienare migh presentera en hemligh instruetion som 
han honom hadhe lickesom tilförende medhgifvedh, hvilken jagh 
haffver uthskrifva latedh och däraff en afskriftt min K. B. här- 
hoss tilsender. Ty endoch jagh pft den lille pinnusen Jonass 
sender Hanss Kon. M:tt och samme afskrift och derhoss vidh- 
löftigare min meningh därom tilkenna gifver, haffver jagh leck- 
vell medh detta leghlige bodhett veledh och sädantt min K. B. 
tilsenda, på dett att om detta skeppedh för framkome, han Hanss 
Kon. Maijrtt därom kan förnimma late att sådanne sacker för- 
handen ähr, på dett Hanss Kon. Maij:tt därefter må kunne sine 
sacker retta. Jagh för min person achtar dett inte ringa att 
Hanss Kon. Maij:tt haffver genom Ratzewill en så stor faction i 
Polen, och att han så sinceriter communicerer medh oss, och 
beviser huru han alle Konungenss i Polenss förehafvender ver(!) 
och hindrar, och att om stilstondett blifver ännu continuerad, 
vill hann sacker[ne] så derigera att Konungen i Polen skall nogh 
få att göra hemma, dett han Svcrie skall förgeta. Eliest ähr 
Dönhof för 4 dager sedhan ifron Dorptt här förbi rest till Gö- 
dher Jahan Tisenhusen, hvilken liger 3 mill här ifron i Kur- 
landh vcdh Ecko, han begeradhe tala medh megh uthan för 
stadhen, hvilkedh jagh honoro icke ville afslo, på dett jagh måtte 
förnimma, huru deress sacker nu står och hvadh de kunne hafve 
att medh fara. Så haffver han migh berettadh och på sin salige- 
hett föresvoredh att i Polen ähr ingen oprustingh eller vervingh, 
uthan alle Stenderna förlåta sigh fast därpå att stilstondett skall 
än vara 1 åhr. Därföre hafve de och icke till dett ringeste de- 
ress befestninger försorgtt eller besatt, uthan förmena att efter 
de sigh nu presentera till tractaten, sknll Hanss Kon. M:tt inte 
nogedh fiendtligh emott dem begynna. Sadhe därhoss om dett 
öfvcr förhopningh skedde, måste de sigh däröfver i hela verden 
besvera, att man hadhe handla ernått hondh och segell; och fast 
de miste den ringa reste de hafve i Liflandh, så förmodhade de 
medh tidhen sigh att revangera. Nu ähr Dönhoff och Gödertt 
Jahan Tisenhusen till sammenss och begere att komme medh 
migh till talss, föregifvendess att de vele migh sodanne sacker 
föreslå och visa att jagh skall deraf see att de nu hafve älvar 
medh siffh och att denne tractaten skall medh nnnen autoritet 



Digitized by VjOOQIC 



339 

och fulmachter företagess än de förige. De för deress personer 
ahre inte anner[liinde] hitt komne, uthan att göra en ingongh till 
tractaten och tilse att de kunne afvenda, dätt Hanss Kon. M:tt icke 
må komma hitt medh krigsmachtt, hvaregenom tractaten blefve 
förhindratt; ty efter dee inte ähre i vapnen, förmene de att icke 
billichtt är att H. K. M:tt medh krigsmachtt sigh skulle hitt för- 
foga. Jagh ähmar i morgen (vill Gudh) tala medh dem, icke 
sosom commissions viss uthan, som ett privatt colloquium, till 
att förnimma, hvadh de hafve medh fara. Så snart dett skett 
ähr, skall jagh Hanss Kon. M:tt och min K. B. därom advertera. 
Detta haffver [jagh] allcnest i hast min K. B. till underrettelse inte 
veledh oförmeltt late. Begerendess att min broder H. Kon. M:tt 
dctt honom tyckess nödichtt vara häraf comunicera. Befaller 
honom hermedh Gudh alzmechtigh. Hastichtt aiF Riga den 4 
Junij 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



169. Egenhändigt. Dalen den 11 Juni 1626. 

På det möte han haft med Dönhof och Tisenhusen, kustellan på Wenden, hade 
de visat ett dokument, hyari K. Slgismand försäkrar, att hans och Stän- 
dernas ombud skola komma i Augusti, hvarvid inyändes, att förslaget 
blott vore anlagdt på att vinna tid och att, derest icke inom Juni må- 
nads utgång underhandlingen vore börjad, skulle kriget utbryta. Betrak- 
telser öfver RadziviUs förslag, hvilket meddelas genom Borggrefven Ul- 
rich, som fått förtroende deraf. 

Välborne her Cantzler, broder och synnerlige tilförlåtne 
godhe vän. Näst min brodervenlige tiensts tilbiudelse, önskar 
jagh honom af Gudh alzmechtigh all begerligh välmogh lycklight 
tilstondh och hvadh honom mehre kertt och behagclichtt vara 
kan. Därhoss föger jagh honom att veta, dett jagh ingen tvif- 
velss mall bär, att min siste skrifvelsc medh Rytmestarenn Wet- 
zell ähr honom nu alredhe väl tilhonda komen, där jagh honom 
tilkenna gaff om en skriftt som Ratzewill migh nyligen hadhe 
tilsentt, af hvilken jagh och därhoss min bror en afskriftt til- 
sende, efter jagh icke so hastightt och för dett jagh medh de 
Polske deputerade samme dagh achtade att komma tilsammenss, 
icke kunde Hanss Kon. Maij:tt tilskrifva, pä dett att om Wetzell 



Digitized by VjOOQIC 



340 

för kunde fram komma, min K. B. då kunde någorlunda see 
huru sackerne här förevete, och derom Hanss Kon. Maij:U beret- 
telse göra. Nu sedhen ähr jagh andre dugcn därefter medh 
dem tilsammenss kommen till att förnimma, hvadh comission de 
kunde hafva, och om nogen älvar på deress sidhe våro nägodh 
redhligett ntt tractera; kunde leckväll icke som en commissarius 
migh där preaentera, efter jagh cndå ingen fulkommen beske 
ifron Hanss Kon. M:tt hadhe och secreteraren Larss Nilsson ändå 
inte ankommen var. Huru säcken där, emellen de Polske de- 
puterade och megh aäop, och hvadh de i befalningh hade medh 
niigh att tala, dctt varder min K. B. uff min underdånige skrif- 
velse till Hanss Kon. Alaij:tt vidhlöfteligen förnimma. Och var 
dett dett förncmste att de skulle disputera att stilstondess op- 
seijelse icke är skett i rettan tidh, och ej heller i sådan form 
som dett sigh borde. Därhoss att efter i de Svenske senatorers op- 
segelses breff är förmeltt, att om inge comissarier eller någen co- 
mission blefve deputerad af den Polnske sidhan till den 1 Junij 
ville de inte lenger vara holledh till stilstondett. Därföre vare 
de deputerat att göra en begynnelse till comissionen på dctt stil- 
stondett däregenom icke måtte cndass och försäckra migh att 
comissarier vorde deputerad och att de till den termin som de 
Polske senatorer i sin siste skrifvelse hadhe tilsachtt, skulle 
komma tilstedcss. Detta beviste de icke allenest medh monge 
ordh och skäll, uthan frambore Konungenss i Polenss breff som 
han åtskilligh dem bodhe hafFver tilskrefvedh, där i han dem 
befaller att försäckra de Svenske, dätt han till föresattan tidh 
vill senda så väll sine, sosom aff Stenderna comissarier, och att 
de skulle förmana de Svenska, att ingen hostilitet måtte i medh- 
ler tidh blifva företagen, efter såsom min K. B. vidhlöftigare af 
samma brefs uthcopia som jagh Hanss Kon. Maij:tt härhoss till- 
sender kan förnimma. Sedhan jagh dem föreheltt(!), att den ter- 
minen var oss aldcless oleghligh att antaga, och att om de icke 
för denne monadenss uthgongh icke(I) komme till tractaten be- 
sorghde jagh migh att min nådigste herre och Konungh icke 
skulle hoUa lenger stilstondett, efter han därtill hadhe monge 
orsackcr, att han dett hadhe latidh opseija; och nu kunde man 
och förmerkia att de därmedh omginge, att de ville allenest 
vinna denne sommaren och sedhen göra oss tidhen onyttigh, 
därföre kunde jagh inte lofve dem att min Konungh skulle len- 
ger holla stilla un till endan på denne monadhen. På dett bodhe 
de att man ville betenkia om dem vore möghligh att kunne för 



Digitized by VjOOQIC 



341 

komma tilstedese, ty de neppest i 8 veckor kunde hafva bodh 
till deress Konungh och tilbackerss igen; men dett kunde de 
megh, vist lofva och försäckra, att deress comissarier skulle medh 
fullkommen fulmachtt nfF deress Konungh och Stenderna blifva 
sentt, doch kunde dett ej ske för än iroätt August monan. 
Därpå haffver jagh intcdh kunnedh gifve dem en annen beske 
än att jagh ville altt refcr[er]a genom en hastigh post min nft- 
digete Konungh och herre, hvadh här passeredh vore, och dem 
scdhen late förnima hvadh beske jagh därpå bekomme, för- 
mante dem därhoss att om de den förestånde olycke ville af- 
vende, skulle de oförsumeligen och för denne monadenss uth- 
gongh förskaffa sådan plenipotens som för oss kunne nöijachtigh 
vara. Om dett lofvadhe de göra sin störste flitt, men att de 
dett så snartt skulle kunne tilvegebringa, vare dem aldeless 
omöghligedh, protesterade därföre solenniter att de inte antoge 
opseijelsen af stilstondett, om de icke kunde komma just till 
samma tidh medh fulmachten, och att, om Hanss Kon. Maijrtt vår 
nådhigeste Konungh och herre skulle begynna någodh fientli- 
gedh i ähr, ville de sådantt klaga Gudh och hele verden, att 
man inte hadhe holledh dem lofven, och att man allencst söchte 
dem nu att öfverfordela, nu de sigh hadhe förlotedh på stilston- 
dett och icke vare armerade. Jagh replicerade däm att dett 
kunde medh skell inte af dem ske efter vare Senatorers breff* 
vår nogh i rettan tidh ostadh sentt, men dett de nogre dager 
vare senare fram komne än terminen var, ähr den longc och 
onda vegenss skull och icke vår försått; vi hadhe aldrigh hand- 
ladh anners än redhligh och holledh stilstondett på vår sidhe 
obrodhsligen; huru de dett på deress sidhe hadhe holledh, vore 
hele verden kunnechtt (hvilkedh jagh dem där oprepeterade) 
och på dett att de sigh icke måtte någedh besvera, ville jagh 
dem på H. K. M:ts veghne för de fä dager som vore förlupne 
öfver tidhen som dem brefven vore tilhonda kommen, dem til* 
8eij[e] denne hele monen i stadhen igen. Att de och icke må 
kunne före bära, att min nådigste Konungh och herre inte hadhe 
luste till fredhen, uthan söchte sin fordell; så ville jagh dem 
försäckra, att fast Hanss Kon. M:tt kommc hitt in i lande medh 
sin arraee, skulle han först presentera dem freden, och lata medh 
dem tractera för än han skulle någedh fientligedh attentera. 
Därtill svaradhe de, att de dett aldrigh ville tro, att Hanss Kon. 
M:tt skulle uthslo ett så gått och christlichtt verck, efter de nu 
en gonge hadhe obtinerad aff* deress Kouungh hvadh de so lenge 



Digitized by VjOOQIC 



342 

om soliciterat hadhe; vare och ingen hopningh till tractat oin 
vår Konungh komme armerad, uthan de ville heller utbstå all 
olycke och hvadh dem kunde öfvergå, för än de skulle tractera 
medh de Svenske som vare armerade och de inte; medh detta 
och monge andre discurscr skildess vi ått. 

Efter nu sackerna stå i desse terminis, att man seer och för- 
nimmer att de hafve brachtt deress Konungh där till att han 
haffver beviliadh en redhligh tractat och lofvadh där till gefva 
sin egen fulmachtt, ähr väll att betenckia, om rodhelichtt skall 
vara dctt Kon. Maij:tt skulle komme hitt i landett medh en 
armé, för en man kan få see hvadh på denne deress tilseijelse 
folier, hvilkedh jagh förmoder kan ske innan 6 vecker; jagh ach- 
ter dett inte för rodhelichtt, aldenstundh däregenom alle sacker 
skole blifva omstött och tilbacka satt, efter de heller skole ville 
uthsto all farli[g]hett och skadhe, än att de skole blifve holne, där- 
före att de genom tvongh skulle nogodh göra. En vecke 5 eller 
6 kan och inte stortt skadhe Fl. Kon. May-.tt i sinne desseiner, 
ty om H. Kon. M:tt endeligen vill i åhr begyna krigedh igen 
och förmener att han dett medh godh skäll och reputation göra 
kan, så vill jagh migh förplichta (näst Gudz hielp) att jagh lell 
ändå vill exequcra för vintern H. Kon. M:tz deseiner här i landett, 
och skulle dett leckväll vara Hanss Maij:tt so mycke berömligare 
än att han dett så plötsligen begynna skulle. Hvadh Ratzewilss 
scriptum och betenkian[de] anlanger, ähr icke heller aldeless att 
holla för så ringa (ändoch dett icke ähr i altt att fölia) efter 
man seer att hanss hemlige skrifvelser komme öfverenss medh 
dett han publice drifver där i rickedh, so väll på deress ricks- 
dager sosom anderstedess; om man genom honom kan ophoUaen 
faction hoss dem. hvilken dem mehra kan skadha än en krigs- 
machtt af nogre tusen man. Jagh vett väll att Hanss Kon. M:tt 
kan dubitera om han dett mener medh älvar och oprichteligen, 
uthan att han för deress olegenhett skulle synnes vilie vina ti- 
dhen, till dess deress status må blifva betre, hvilkedh jagh al- 
drigh tro kan, efter deress stat icke så ondh är som vi dem ju- 
dicera. Därtill medh seer jagh inte att han kan hafvc så stor 
fruchtt eller nytto där af, sosom hanss fara stor är, däri han 
sigh invickladh haffver. Om detta aitt ville jagh önska att jagh 
medh Hanss Kon. Maijrtt och min broder någre timer måtte 
någedh discutera; men efter dett nu inte ske kan, haffver jagh 
till en dell min opinion herom Borgrefven Jahan Ulrick comu- 
nicerat, och efter han i desse sacker, efter Hanss Kon. Maij:ts 



Digitized by VjOOQIC 



343 

egen befalningh är brukadh, och Ratzewill honom allena dett 
att förtro, haffver begeradh; haffver jagh fördenskull för rädhe- 
lichtt befunnedh honom medh desde sacker, till Hanss Kon. 
M:tt utt senda, på dett, att om Hanss Kon. M:tt begerer nogre 
particularia att veta hvadh som därhoss kan vara passerat, att 
han dett muntligen må kuune beretta. Begerer brodervenligen 
min K. B. vill dett hoss Hanss Kon. M:tt till dett beste uthyde; 
jagh baffver aldrioh annedh afT honom förnummedh, än att han 
skall vara Hanss :Kon. M:tt trogen, och att han altt dett man 
honom baffver fértrqtt, holledh secret och hemlichtt, eliest och 
i alle sacker bevist sigh redhligh och oprichtigh. Därför var- 
der min K. B. late honom till dett bcsta vara sigh befalledh, 
och medh dett först skynda honom, medh viss beske och reso- 
lution till backerss igen. Efter och numer ingen tvifvelssmål ähr 
att en vichtich tractat här nu varder företagen, tvifler jagh inte 
att H. K. M:tt min broder därtill medh dett förste varder hitt 
öfversenda, hvilkedh jagh högeligen åstundar, bodhe för dett 
Latinske sprockedh sosom [ock] monge andre orsacker skull. Vill 
härmedb och altidh hafve min K. B. samptt hanss K. husfru 
och vordhnader (dem han alle på mine och min husfruss veghne 
kerligen helse vill) Gudh den allerhögste troligen befaltt hafve, 
han late oss finness medh helsen. Dalen den 11 Junij a:o 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardic m. p. 



leo. Biga den 14 Juni 1625. 

Begår utrerkande af en KoDgl. Maj:t8 befallDing till ståthäUarne i Finnland 
och Ingermanland, att icke förhindra utförsel af den hafre och annan 
spanmål, som han rill hemta derlfrån, men icke atskeppa till frftmmande 
orter. Förord för Doctor Johan Raicos i Königsberg, som redan varit 1 
fråga att inkallas och ftr skicklig bäde såsom Iftkare, astronom och 
filosof. 

Välborne her Cantzler etc. Kan jagh min käre broder här 
medh brodervenligen icke förhälle, att jagh aff mine tieneres 
udi Finlandh och Ingermannelandh, skriffvelser förnummett baff- 
ver, att Ståtthollarne der sammestedes skole haffve lathett sigh 
merkie, att dhe icke vele uttstedie dhen haffran eller någon an- 



Digitized by VjOOQIC 



344 

nan spanneromåll, som jagh hijt iifrån beincltte orter haffver är- 
nett skipe, förebärandes, att sådnntt skulle vara emoot Kod. 
Maij:tz uttgäDgoe mandataf och eendeels kune sådane tankar 
fatta, att jagh samma haffra och annan spannemmåll schulle etnoot 
H. K. M:t8 förbudh, under dett skenett jagh sådant hijt förskriff- 
vitt haffver, uttenlandz ekipe, oansedt jagh dhem medh een 
sådan caution nogsampt udi så måtto försäkratt hailFver, att jagh 
för alt efftertaal (såsom jagh dogh icke förmoder udi så måtto 
sker) vill sådant försvare, ty udi H. K. Mayitz publicerede man- 
dater icke är förbuditt någon spannemåll innftnlandz och tili H. 
Kon. M:tz städer, så väll hijt tilbRijga såsom annorstedes att 
skepe, uttan att ingen aff H. K. M:tz undersåtere skulle under- 
stå sigh emot sådan H. K. M:tz förbudh någon spannemmåll 
uttanlandz uthskipe, hvilkct jagh icke heller hafver täncktt eller 
understår migh att göre, medh mindre jagh högbemeltte H. K. 
M:tz synnerligh tillståndh deropå bekomma kan. Hvarföre är 
min brodervenligh begäran, att M. B. vill hos H. K. M:t så vidt 
begå, dett jagh måtte H. K. M:ts breff till bemelte StåtthoUare 
bekomme, att migh icke måtte udi så måtto nägen förhinder 
derudi skee uttan att dhe min spannemåll och i synnerheet haff- 
rann (som jagh här högst behöfver) frijtt och obehindratt hijt 
uttstedie. Udi hvadh måtto jagh kan vara M. K. B. till vilHe 
och tienst igen, gör jagh altijdh gärna. 

Härhos kan jagh min broder icke underlate honom att på- 
minne, om den doctoren som är udi Kön[ig]sbärgh Johannes 
Raicus benemdh (hvilken jagh hafver förnummet, att H. K. M:t 
hafver allerede tilförenne ärnett i rijket vocere) att min broder 
icke ville förgäte, sådant udi värket att stelle, effter han är een 
synnerligh godh medicus, astronomus och philosophus, hvilken 
[ej] allennest för sådane sine facultates kan vara nyttigh udi aca- 
demien i Upsala, utan elliest mången ehrligh man tlene. Han 
haffver genom sin svåger PåffVell Wulff hos migh anhålla lathet, 
att om han någon vocation skulle bekomme, dett sådant måtte 
medh thett förste udi värkett stelles, effter han ifrån åtskillige 
ortter bliffver annorstedes voceret. Om H. K. M:t nu vill hans 
person förskrifva lathe och honom någon vocation tillsände, och 
derifrån Sverigie ingen lägenheet der till vore, kunde min B. 
den hijt sände, så kunde man väll öfver landh medh een påst 
honom tillskicke. Tvifler icke, att M. B. varder honom för re- 
commcndert hålle, aldenstundh han och sielff kunde haffve afl 
honom godh tienst udi dhe podag[r]iske austöter, som min broder 



Digitized by VjOOQIC 



345 

undeitijdcQ plägc plage, der han hijt i landet ankomme. Detta 
jagh M. K. B. brodervenligen icke hafver kunnet underlate. 
Befalendes honom etc, AiF Rijga den 14 Junij åhr 1625. 

1). T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



lei. Biga den 18 Juli 1626. 

Enligt KonuQgeus befallning har han och riksamiralen Gyllenblelm uppgjort 
med borgmästare och råd om inrättandet af ett sjnkhas. anskaffning 
af vagnar och hästar, likasom om farkoster för transporter till arméen 
och om folk för arklisakernas framfordrlng till och från elfven (DUna) 
samt om bakning och marketentare. Trapprörelser. 

Välborne her Cantzler, broder och tilförecendes synnerlighe 
gode ven. Näst all välfärdz lycköndschningh medh Gudh Alz- 
raechtigh tilförenne. Känn jagh min broder härmedh broder- 
venligen icke förhäUa, att jagh samptt medh Kijkz Admiralen 
välborne hor Carll Gyllenhielm haffver, effter Kon. M:tz befal- 
ningh taltt medh Bårgmestare och rådh om dhe punchter H. 
Kon.- Maij:tt 088 pålagtt och befaltt haffver. Hvadh dhe deropå 
haffvc evaratt, varder min broder aff den skrifft, som dhe migh 
tillekickct hafve, och jagh här bredevidh H. K. M:t i underdå- 
nigheet tillsänder iörnimme; och lathe dhe sigh inthett annera 
förmärkie, än att dhe äre villige så mykitt möijligitt är H. K. 
M:t begäran att effterkomme, allennest hålla dhe deres gambla 
vania, att man een fullkombligh resolution aldeles aff »Ihem icke 
bekomme kan. Förmoder lijkväll, att dhe dett närmeste skole 
kun ne till väge bringe, hvadh som H. Kon. M;tz begäran är, ty 
först haffver man bestelt een viss karll till spetelmestare vidh 
Nymhölen, såsom och een godh balberare, som skall haffve ucht 
på dhe siuke; sedann haffve Bårgmestare och rådh tilsagt 2000 
balkar till att lathe byggie losementer och lägenheter för bemälte 
siuke. Hvadh dhe 100 vagnar och 200 hestar vidkommer, som 
bårgerskapett skulle hålle, dertill äre de inthett obenägne, och 
om dhe fuUkommen summa nu icke kune tillväge komme, vele 
dhe lathe hempta hestar iffrån Ossell, Sverigie eller andre ortter, 
så att summan skall med tijden tillfyllest blifve. Om dhe 100 
tunnor brödh som H. Kon. Maij:tt vill att här schall bakes, är 



Digitized by VjOOQIC 



346 

och besteltt, såsom och uk niänge marchitentere till lagret fort- 
sändt, som haffve kuonett bekomme båtar, hestar och annan 
fordrenskap. Så snartt strusserne och båtterne nedkomme, skall 
meere tilföringh dijt opsändes, år och högtt aff nödhen, att min 
broder hos H. Kon. Maij:tt så vidt begår, att der på måtte een 
godh ordningh göres, så att een eller två visse personer mågc 
förordnes, som på samme strusser och båtar acht haffve, och 
dhem medh flijtt opteckne, och sedan hijt neder sände, elliest 
är omögligitt, att tilföringen roakeligen kan skee, effter hvar och 
een der udi lägrett till sine privat nödtorifter behåller båttame, 
och man här inghe andre udi staden igen känn skaffe. Dett H. 
Kon. Maij:tt sedan haffVer migh nådigest tillskri fvitt, såsom och 
min broder udi sin skriffvelse förmäler, att man medh böndeme 
vedh Dalen och der omkringh skulle ophielpe styckorne och 
andre archlijsaker, så väll som proviant, så är sådantt medh 
böndeme att göre, omögligitt, eflFter alle dhe bönder som här 
omkringh bo, så väll vidh Dalen som Nymhölen och Spillen are 
mest alle medh deres hestar hos H. K. M:t udi legrett, så att 
jagh vidh Dalen icke hafver behållitt meere än sex eller otto 
hestar och karlar qvar. Men så vill man lijkväll tilsee, att man 
andre medell må påfinne, hvarigenom H. Kon. Maij:tz villie lijk- 
väll kan blifve effterkommett, ty jagh medh Admiralen hafver 
för best befunnitt, att man tager altt folkett iffrån engieme, och 
gififver dhem öfversten Christoffer Asserson, att han der medh 
samme saker må fortskaflfe. Förmoder och att dhe hestar aom 
iffrån landett bestelte äre, skole innan f hå dagar inkomme, hvil- 
ket sedan een godh hielp der till vore, att man samme saker 
öfver dhe fall som här emillan äre, kan öfverföra. 

Anlangandes kundschaper ifrån Pålen och Curlandh som H. 
K. M:t nådigest begärer vette om; der om kan man nu inthet 
stort förnimme, aldenstundh dedan nu inthett synnerligit folk 
reese, allenest hafver man hafft uth effter någre båtar i Curlandh, 
då är dijt een adelsman aff dhe Erins till vårtt folch kommen, 
hvilken hafver tientt Magnus Ernest Dennoff, och jagh honoro 
hos bemelte Dcn[h]off seett haffver. Dcnn samme veet berätte, 
huru såsom tilstår icke allenest här udi Lifflandh och Curlandh, 
uttan och udi Pålen, effter han altidh haffver varit hos merebe- 
meltte Denoff, och förnummitt hvadh tidender han derifrån be- 
kommitt haffver; han veet och godh beskedh huru dett står till 
vidh Dårptt, derföre jagh geme såge, att H. K. M:t honom så 
väll som Gyntellbärgh (hvilken jagh medh her Johan Baneer till 



Digitized by VjOOQIC 



347 

Kåkenhueen sändhe) ville till migh tilbaker ighen afl^rdighe, pä 
dett att jagh (när Gudh vill) att jagh till Därpt ankommer, mä 
haffve aff dem om alle saker deste bettre underrättelse. Jagh 
för min person hade gärne velett förr schynde migh hedan, men 
efiter jagh icke allenest haffver måst bestelle om desse saker, 
som H. K. M:t migh haflTver pålagtt, uttan och derföre effter 
jagh een richtigheet om alle saker som bokhållaren och andre 
här uttaff migh hafve måst tage, haffver dett inthet förr kunnet 
nff migh skedt(I), men nu vill jagh (vill Gudh) i mårgon giffve 
migh till vägz, ock håppes, att jagh skall komme tidigtt nogh, 
och sä snartt her Gustaff Horn kan medh folkett iffrån Finlandh 
anlände, aldenstundh han haffver migh tilskrifvitt, att folkett 
icke kune förr bliffve tillredz än till den 10 Julij, s&som min 
käre B. kan see aff dett breff han migh tilskrifvit hafver, hvil- 
kett jagh honom härhos tillskicker. Jagh förmerker och aff 
samme hans schriffvelse, att der udi landet icke skall vara så 
mykitt folch, som H. K. M:t förmodet hafver, och att dett skall 
besvärligitt falle, desse Finske regementen här äre, till accom- 
plere; är allenest till öndskande, att dhe compagnier som jagh 
skall haffve medh migh i feltt, måtte kune göres complet: La- 
bar medh Niclas Didrichz, Lascapelles och Åke Hanssons com- 
pagnier, haffver jagh i förgår affärdigett häriffrän åth Ru[n]eborgh. 
Håppes, att dhe skolc göre deres beste så mykitt mögligitt är. 
Dette hafver jagh M. B. denne gångh, brodervenligen icke kun- 
nett underlate. Befalendes honom samptt medh altt dett honom 
kärtt är Gudh Alzmechtigh till all långvarigh och lyckeligh väll- 
roågc. Aff Rijga den 13 Julij åhr 1625. 

D. T. B. O. V. A. 
Jacobus De La Gardie m. p. 
Samtida anteckning: Prtesent. i Iftgred den 17 JuUj 1626 ved Kå- 
kenhueen. 



162. Biga den 16 JuU 1625. 

Kharu af bref från Reral synes, som hade det väntade Finska krigsfolket ännu 
icke ditkommlt, skalle han följande dag begifva sig på väg öfver Pernaa 
till Dorptf och hoppas möta Qustaf Horn i FelUn. Om en spannemåls- 
leverance. 

Välborne her Cantzler, broder och tilförseendes synnerlige 
gode venn. Näst all välferdz lycköndskningh och een broder- 



Digitized by VjOOQIC 



348 

ligh tieiists tilbiudeUe, kan jagh min käre broder här medb bro- 
dervenligen icke förhålle, att efFter ber Gabriell Oxenstierne 
Bengtsson och ber Peder Baneer icke baffve om dett Finske 
krigzfolkett udi deres schriffvelser förmältt, om dhe are till Räffle 
ankompne eller eij, utten såsom jagh elliest förnummitt baffver, 
skole dbe förleden lögerdagb icke ändå baffve varit dijt ankompne. 
Hvarföre baffver jag välbe[mäl]te ber Gabriell Oxenstiernes breff 
Kon, Maijrtt vår allernådigeste Konungb ocb berre i all under- 
d&nigbeet tillskrifvitt, opbrutet, på dett att jagb derom så väll 
såsom elliest om andre saker deste bettre underrättelse hafve 
måtte. Begärer fördenskuldh brodervenligen, att M. B. vill 
samme breff. som jagh min broder här innelycht tilsänder H. K. 
M:t prsesentere, ocb migb hos H. K. M:t excusere, att jagh dett 
för bcmcltc orsakers pchuldh opbrutit hafver. Jagh för min per- 
son (vill Gudh belsan unne) vill migh i mårgon tideligt häriffrån 
och till Pernow tillvägz begiffva, och skall jagh medb Gudz till- 
hielp migh icke försume, uttan i rattan tijdb vara hos folket 
tilstedes, der allenest ber Gustaff Horn kunne iffrån NarflFven 
medh alle saker bliffve tillredz. Jagh ärnar (vill Gudh) iffrån 
Pernow ryckie genestb åth Felijn, och så möthe her Gustaff 
Horn, att vij kune tillhopa försambles under Dorptt. Gudh den 
uldrahögste lathe allo saker lyckeligen och väll angå. 

Såsom jagh min broder näst tilförenne tilskreff, och begå- 
rede, att min broder effter sin gode tilseijclse ville förebyggie. 
att Gertt Wittz lättfärdige pussar och förehafvande emot migh 
och ståthollaren V. Adam Skraffer icke mage någon framgångh 
baffve. Altt så är och ännu min brodervenlige begärann, att 
min broder sådant förekomme vill, och effter hann tilbiuder sigh 
någon spannemåll H. K. M:t att förstreckia, vele vij heller så 
månge penninger leffrere, så snart vij på någon viss ortt om 
vår bettalningh invijste bliffve, i synnerbeett såge vij helst, att 
vij måtte bekomme H. K. M:ts breff, dett hvad vij förstrekie 
må förkårtas tillkommande åhr udi de penningar vij schole leff- 
verere uttaff Kexholms arrende. Förseer migh visserligen till 
min käre broder, att han denne min rättmättige begäran effier- 
kommandes varder. Udi hvadh måtto jagh kan vare honom till 
villie och tjenst igen, gör jagh altidh gärne. Befalandes honom 
etc, Aff Rijga den 15 Julij åhr 1625. 

D. T. B. O. V. A. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



349 



168. Itemsal den 18 Juli 1626. 

Har gcDom bref från Svante Baner erfarit Kokenbasens eröfring. öfversten 
La Barre samt Anden Munck (på Wolmar) åro med sitt folk på Tåg till 
Roneborg. D:r Salvins har biifvit sand till Tlsenhasen och Dönhöff, för 
att höra, hvad för fuUmagter de hade att underhandla. Förord för 
Gerdt Mandas till befordran och för Hans Kettler till betalning fÖr råg, 
han föregående böst lemnat. 

Välborne her Cantzler, etc. Kan ja^h min broder här medh 
brodervenligen icke förhålle, att såsom jagh udi min näst förrigc 
schrifvelse till min broder förmälte migh vcle medh dett uller- 
iörste på reeaan åth Räffle(!) bcgifFve, alttså vill jagh och i 
mårgon tidelige (Gudh giffve lyckeligen) rnigh (öret härifrån och 
till Pernow förfoge, och der dett Finske krigzfolkett vore till 
Räffle ankommett, och her GustnfF Horn elliest hade de andre 
saker udi NarfiVen tillredz, vill jngh migh icke försume uttan så 
mykitt någon sinn roögligitt är, sakerne effter H. K. M:tz befal- 
ningh udi verkett stelle, och migh under Dårptt begifFve. Jagh 
haflfver och aff marskalckens her Svante Baneers schriffvelse 
medh frögdh förnuromitt, att H. K. M:t är Kåkenhusen mechtigh 
bleffvcn, så att dhe som deropå varitt haffve, huffve dett måst 
öfvergifFve. Gudh den aldrahögste H. K. M:t än videre udi sitt 
förehaff vande lycko och framgångh förlän e, sitt guddom elige 
nampn till låff, prijs och ähre, och fäderneslandett till gagn och 
gode. Labar medh din tienare Anders Munck och dett folkett 
dhe hos sigh hafve, äre fortrychte till Runeborgh och haft ver på 
vägen besatt Wänden och Trikaten. Jagh förmodar när dhe på 
Runebårgh fhå förnimme, att Kåkenhusen hafver sigh gifvitt, 
skole dhe och icke heller länghe hålle sig. 

Välbemelte her Svante Baneer förmäler och udi samma sin 
»kriffvelse, att H. K. M:t haff^ver affardigett Doctor Salvium till 
Gödertt Johan Tisenhusen och Magnus Ernezt Dennoft till att 
förnimma hvadh för instruction dhe haff've att tractere. Deropå 
dhe medh bemelte Salvium haff've sändt uttcopierne aff deres 
fulhnachtt, hvilke skole vara fast annorlunda steltte än dhe för- 
lighe. Begärer fördenskuldh brodervenligen, att M. B. vill när 
honom lägenheet giffz, migh derom communicere, på dett att 
jagh må deraff* eee, om dhe haff've aWvar medh dhett, som Den- 
nofi' och Raziwill haff*ve tilförennc föregiffvitt. 



Digitized by VjOOQIC 



350 

Till beslut, kan jagh min broder brodervenligen icke iioder- 
late, att effter såsom jagh tilförenne haifver denne adelsmannen 
Gertt Mundus till M. B recommenderet och begärett, att min 
broder ville honom hos Kon. Maij:tt till dhett beste beforder- 
ligh vara; altså är och ännu min flitige begäran, att M. 6. vill 
honom hos H. K. M:t till dett beste i hogkomme, effter hann 
sigh udi någre ähr udi Kon. Moij:tz tienst hos migh troligen 
och fliteligen haffver bruka latett. Jagh vill M. B. dermedh 
försäkrat! haffve, att hvadh befordringh min broder honom opå 
denne min recoromendation bevijsandes varder, vill jagh sä högtt 
räckne och optage, som dhett vore migh sielff vederfarett. Han 
för sin person varder och sådan min broders gunstige befordringh 
effter sin ytterste förmögenheet befiita att förtiena. Veet nu 
denne gänghen M. B. inthett annatt att tilskrifve, uttan befaler 
honom sampt medh altt dett honom känt är, Gudh Alzmechtigh 
till all längvarigh och lyckeligh vällmåghe. Aff Lempsell denn 
18 Julij ähr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Välborne herr Cautzler käre broder och syn- 
nerlige förtroghne godhe vän. Efter dett Hanss Ketler sigh och 
nu till Hanss Kon. M:tt bcgifver om sine sacker att solicitera, 
haffver han aff migh begeradh, att jagh honom hoss min K. B. 
ville till dett bäste i hughkomma att han mätte i denne höst 
bekomme betalningh för sin godhvilligh förstreckningh, åtminsta 
för den roggen han lefvrera[de] i höstas, ty om han icke nogeo 
hielp bekommer, kommer han om all sin credit. Han haffver 
migh tilsachtt 8000 dl. för den spanmäll han haffver fått aff migh. 
hvilke penningar skole till Kexholms och Nöteborfgjs arrends be- 
talningh; om han ingen hielp hoss Hanss K. M:tt får, skall han 
inte kunne holla migh sitt löfte, därigenom jagh skole komma 
på stor oläge nhett, efter jagh inge andre medell haffver att lef- 
vrere de penninger, som jagh skall uthleggia om Michaelis till 
Narwen. Beder därföre min K. B. fliteligen, att han ville på 
någett sette honom till sin betalningh förhielpa. Om min K. B. 
hadhe legenhett att senda migh dett brefvedh han lofuadhe 
skrifua till Sven Monsson, om den ro gen jagh haffver betaltt bor- 
mestaren S. Eckss ervinger, att han migh den, efter Hanss Kon. 
M:ts befalningh och her Nilss Bielkess invisningh till honåm 
måtte betala, so framptt han sielff icke vill komma i skadha, 



Digitized by VjOOQIC 



361 

dår om vill jagh och min bror och bedit hafve, och att min 
bror min dristighett ville tilgodhe holle att jagh honom esom 
åftast i mine privat sacker bemöder; hans venlige tilbodh och 
vår gambla förtronde, gör migh därtill så kön*). Jagh skall al- 
tidh finness min K. B. villige tienare och ven igen när han 
teckess migh amploiera. Befaller honom härmedh i Gudz mildh- 
ricke beskerm önskandess aff hierta att vi snartt må få see, hvar 
annen medh helse och sundhett. Min hustru so och her Svante 
Banerss, late kärligen hilse degh. Jagh ville att de vore ditt 
de sigh hafve ärnadh, och att jagh hadhe miue Finner en gonge 
tillhopa, på dett jagh må kun ne efterkomma Hanss K. M:ts be- 
falningh; om h. Gösta Horn är man ankommen till Narwen skall 
jagh snartt vara hoss honom. 



164. Egenhändigt. Fellin den 80 Juli 1626. 

Nyheter från Reva], att dett FlDska krigsfolket dit kommit, och från Gustaf 
Horn, att han d. 20 auländt till Karva. 

Välborne herre, elskelige käre frende, broder och synner- 
lige godhe ven. Näst all välmoghs lyckönskan aff Gudh Alz- 
mechtigh, låter jagh för tidsens hastighett skull nu all vidhlöf- 
tighett bestå, och föger min K. B. tillkenna, att rett nu på timen 
jagh ville hedhan rycka till OfverPolen, bekom jagh en post ifron 
Refvle medh breff ifron her Gabriell Oxenstierna och her Peer 
Baner, om dett folkedh som ähr ditt ankommedh; i licke måtte 
ett breff aff her Gösta Horn att han den 20 ähr kommen till 
Narwen, medh 2 regementt knechtter och 3 fane[r] ryter, och att 
han förmoder den 27 hujus vara i Laijs, därföre måste jagh nu 
skynda migh, att vi i morgen eller öfvermorgen (vill Gudh) må 
kunne komma tillsammens. Jagh förnimmer att dett folkedh i 
Refvle ankomne ähre inte skole ännu vara contenterat, ej heller 
alle kledde och beverde; dett fotfolkedh som her Gösta Horn 
medh sigh haffver skole och icke vara de beste, och en stor 
dell däraf än gå i sine bonde palter. När jagh kommer medh 
honom tilsammens, skull jagh vidhare lata min K. B. om alle 
sacker huru de föreveta förnimma. Til dett siste förholler jagh 



•) Kön, köun, djårf. 



Digitized by VjOOQIC 



352 

min K. B. och inte, att hoss de breff jagh ifron Refwle bekom, 
var en ask medh ett Hcnness Ma)j:t8 Drotnipgens breff till Hanss 
Kon. Maij:tt min AUernådigeste herre, hvilken jagh min K. B. 
härhoss nu tilsender, brodervenligen begerendess, han ville den 
Hanss Kon. Maij:tt tilhonda nenda i morgen (vill Gudh) skall jagh 
Hanss Kon. M:tt om alle legenheter vidhlöfteligeu tilskrifva. Vill 
nu härmedh och altidh min K. B. Gudh den AUerhögste troli- 
gen befaltt hafve, han nådheligen hoUe sin hondh öfver oss, och 
late oss. finness medh helsen. Raptim aff Felin den 30 Julij 
anno 1625. 

M. K. B. A. T. T. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



166. Ober-Pahlen den 2 Augusti 1626. 

Gustnf Horn hade dels blifvit hindrad af den blessare, han fick vid Riga, dels 
af svårighet att få alla förnödenheter med sig och ändtligen af mot- 
vind, h vilket gjort att provianten och penningar voro siat; erinras der- 
före att nödig anstalt fogas om penningars sändande, och ehuru det an- 
komna folket mest var oöfvadt, hoppas han dock efter erhållna under- 
rättelser från Dorpt, att staden skulle gifva sig. 

Välborne her Cantzler, broder och tillförsseendess synner- 
ligh godhe venn. Jagh öndschar min kere broder sampt medh 
nit det honom kärt ähr, all behageligh och lyckeligh vällmägo, 
och låtter honom der hooss brodervenligenn förnimma, at jagh 
ifronn Pern&w rychte genast op igenom landet hijt till Ofver- 
Påhlen och är hijt denn 28 Julij ahnkommen, hadhe förmodat 
at jagh her Gustaff Hornn medh fålcket vedh Laiss schoUe för 
migh finna, menn såssom jagh sedann aflf hanss schriflfvelsse 
hafver försport, hafver icke allenast hanss olycka som hann haf- 
ver hafft aff det skåtet hann fick under Rijga honom eendeless 
oppehållet, uthan och att hann inthet hafver kunnat sä hastigt 
uttbekoma hvadh som hann till folckzenss underhåldh och afflö- 
ningh hafva schuUe. Sedhan hafver och mootvedrot öfver 14 
dagar honom oppehållit. Samma hinder som velborne her Gu- 
stafl Horn hafver hafft, hafver och det andre krigzfålcket som 
till Räffle ankom pne äre och så länge oppehållit, ty her Gabriell 
Oxenstierna och her Feer Banncr migh tillskreffvc at inthet mehr 
än 3 eller 4000 daler äunu äre dijt ankompne, der medh fålcket 



Digitized by VjOOQIC 



853 

scholle der ifronn afferdede bliffva, hvilcket icke känn föreslå, 
at dhe dem ea halff månadz såldh gifve kunne. Doch förmodar 
jagh at dhe dem der medh allerede hafya afferdat, at dhe innan 
3 eller 4 dagar schoUe kunna här vara. Om jagh hadhe begiff- 
yit migh till Räffle, hade jagh inthet vist giöra mehre till säcken 
än som der nu scheet är, effter jagh icke hafiver een daler pe- 
Dingar uthaff H. K. M:t medh migh, veet och inthet huru vij 
framdeless folckedh schoUe i belegringenn underhålla, alden- 
^tundh dhe det förtärt hafva udi Julij månaden, hvadh som dhe 
bekommet hafve och för Augustij månaden veet hvarckenn her 
<5u8taff Horn eller jagh aff hvem vij det fordra scholle effter udi 
det försslaget som H. K. M:tz haffver lathet migh medgiffva, 
allenest generaliter förmälless, at det af RenteCammaren schall 
sendass. Hvarföre hafver jagh H. Ma:t i underdånigheet der om 
tillschreffvet och begerer at H. Ma:t nådigest ville late deropä 
förordningh göre, at thet medh det allraförsta måtte hijt sent 
blifiva, migh och tillschriffve aff hvem jag dem schall fordra 
latte. Begerer brodervenligen at min broder vill vara obesve- 
rat och H. Ma:t påminnelsse giöra, att det måtte medh första 
hijt öfver schaffass, ty min kere broder känn lättcligenn afftaga, 
at så lenge som belegringen varar, kan folket inthet sielffschaffa 
sigh n&got ifronn landet helst effter vij icke blifver så starcke 
som H. E. Ma:tz försslagh varit hafver, der till medh så är det 
fotfålcket mest unge och nyss utschreffne, så at man dem inthet 
kan reckna för helfftenn så mycket, som dhe ärc, velie heller 
hafva 2 gamble regementer än alt det här kan tillhope komma. 
Om de i staden velie sigh egensinnigt hålle, vette vij inthet fast 
vij schiuthe muren omkull, om dette unge och oförssöchte fåle- 
ket hafver det corasi(!) till att storma. Jagh hafver derföre och 
schriffvit H. E. Ma:t någorlunda till det migh icke tyckess orå- 
dheligit att H. E. Ma:t hijt på sådan hendelsse fyre eller 6 com- 
pagnier förordnadhe. I medier tidh schall jagh medh her Gustafi 
Homn inthet underlatha hvadh som oss mögeligit känn vara till 
at giöra. H. E. Ma:t haffver schreffvit migh till at jagh schuUe 
senda någre faner ryttare her ifron och till H. E. Mn:t hvilcket 
jagh garna giöra ville. iMenn jagh besö[r]gier migh at om vij 
sende ryttarna ifronn oss, scholle vij inthet rett väll bestå oss 
medh fotfålcket, ty jagh holler det före at rytterijt måste giöra 
dctt beste om vij inthet någon schimpf vele här inleggie. Ty 
om man sanningen vill seija, ähre iblandh alle desse knechtar 
Mndantagandess befehlet, icke 1000 man som 6endenn tillförenne 

Axel Oxenstierna II: 5. 23 



Digitized by VjOOQIC 



354 

seedt hafver; derföre kan man dem inthet mycket förscbringrs^ 
uthan måste dem altidh tilhopa hoUe, på det at denn eene må 
kuna bielpa denn andra; der man nu icke hafyer peningar at 
gifva dem till läningh, veet jagh icke huru dhe echolle blifivt 
UDderhåldne, ty der ähnschönt dijt komme någre marketentter 
hafva dhe inthet kiöpa före. Förmodar derföre såssom och flijte- 
ligenn begerer, at min K. B. såsom förbe:db är booss H. Ma:t 
vill påminels6[e] giöra at till denn Augustij månadenn måtte hijt 
så månge peningar förordnass, på det vij måtte hafFva (älcket 
deste villigare och deste betre H. Ma:tz sacker bär kunne ntt- 
retta. Ytterligare kan jag och icke underlåtha M. E. B. at be- 
mödhe, det han ville talle med Camroareren Gerdt Dirickssonn, 
(let han ville hUbe gifve utb peningar opå dbc samma {k nttnflT 
adell så och andre som jag ber booss migb hafver, uttaf mitt 
eget compagni, effter den rulla som jag honom berbooss tillssen- 
der, ty eliest vill mig falla för svårt dem opå min egen pnngk 
at bolla, jag måste uttan det dem med kast meste deless förssör- 
gia. Jagh tienar min B. gerna igen i bvad måtto jagh veet ho- 
nom kan vara bebagelighit. 

Hvad kundscbaper unlangar bekom jag samma dagb jagh hijt 
ankom till fånge een amptman som der ifron Dorpt var utt^sent 
till att förraska en adelssman benemdb Jahan Buxböfden som 
bor ber i Ofverpålenss lähn bvllken han och allereda till fånga 
bekomet hadhe. Men efter jag dett strax fick förnimma, sende 
jag 20 bestar effter dem hvilcke dem hinte 6 mill ber ifronn 
och förlåssade förbemälte adelssman sosom och brachte medk 
sigb samma amptman hijt fången, han beretter at der inthet an- 
nat folck är inkomet sedan som DenhoflF der iffron förreste, och 
schall der inne allenast vara 200 heiducker, 90 Tysche såldatcr 
och sedann till 100 bestar af dhe af adell som af landet dijt invekne 
är. Sedan hafva dhe och någre 100 bönder medh deress byssår 
uttaff landet lätet dijt indriffva, och schoUe medh raacht lata 
byggia och reparera bvadb som dhe kune, der muren känn sva- 
gast vara. På proviant eller munition menar hann at dhe in- 
thet feell hafva schoUe. Lijckväl scbole Jesouiteme hafva varel 
uttvekne der ifro och velet rycht åt Litowen, i lijcke måtto 
Putkamarss och Wasin8ku8s(!) frur, men sedan dhe hafva förnumit 
at H. Ma:t är Kokenhussen och Selborgb mechtig bliffven äre 
dhe åtter tillbacka igen koropne, och hafvc sigb inthet fördristat 
vijdare fortryckie. Han förmenar at när dhe något alfvar varde 
see scbolle de folier sigb betenckie och icke det ytterste uttstå. 



Digitized by VjOOQIC 



355 

Dette jag rain K. B. brodervenligen icke hafver kunet under- 
låta. Befallandess honom sampt med alt det honom kiert är 
Gudh Alzmechtig till all långvarig och lyckelig velmoge. Aff 
ÖfverPohlen den 2 Augustij åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



166. Dorpt den 18 AugOBti 1626. 

Har, efter föreningen med Qnttaf Horn d. 3, och ankomsten af kanoner och 
ammnnition, den 10 Ang. begynt belägra slottet i Dorpt, hvilket denna 
dag intagits med förlust af blott 7 man. 

Välborne Her Cantzler etc. Kan jagh min käre Broder bro- 
dervenligen icke förhålle, att ändogh jagh tilförene fast gerne 
hade velett min broder tillskrifve, ähr sådant lijkväll allt här 
till blefvet förhindret, både derföre, att jagh icke hafver vetet 
M. B. något vist att tillschriffve, såsom och för det daglige ar- 
betet, som man här under staden för händer hafft hafver; men 
efiler migh nu gifz lägenheet M. B. medh denne min skrifvelse 
att besökie, låter jagh honom brodervenligen fömimme, at sedan 
som jagh den 3 uti denne månaden, medh Her Gustaff Horn och 
hans medhafvende folck tillhopa kom, rychte vij daghen der 
effter op medh folket och koroe den 6 Augusti een fierdingz 
mijl när slåtet, der jagh slogh lägredh, till att förvänte stycken 
ifrån Räffle, såsom och lodiome medh munitioner ifrån Narfven. 
Udi midlertijdh besichtigede jagh lägenheten, hvar som vij oss 
lägligest under staden lägre skulle. Så snartt stycken och muni- 
tionen den 9 ankome, rychte jagh straxt denn 10 Augusti medh 
beele krigzmachten här under slåttet. Natten der effter leet 
jagh slå tvä baterier till att betage dem deres värn på tornen. 
der dhe oss medh skade kunde. Sedan approc[h]erede vij när- 
mare, och skute eet stort stycke nedh aff muren medh sampt 
eett torn som något fla[n]ckerede; deropå hafve dhe begäret 
qvarteer, och i dagh oss staden (Gudi dess låff) opgifvet. Och 
är Gudh högeligen till täcke, att vij inthet synnerligitt folk här 
före förspilt hafve, oansedt dhe medh stycken, som gode äre, 
hafve temmeligh ifrån sigh pustat; ty vi icke mcere änn fem 
knechter och två rjrttere här före mist hafve. Capitulationen, 



Digitized by VjOOQIC 



356 

som jagh dem gifvit hafver, sändher jagh här hos Kon. May:tt 
tillhånde, hvilket jagh förmoder H. K. M:t icke skall ku one roiss- 
haga; ty jag förhoppes, att H. K. M:t kan vara meere tient der 
medh, att vi oss skynde till at eröfre dhe öfrige befestninger, 
änn att vij oss längre skulle medh dem här oppehållit hafve. 
Jagh vill (vill Gud) effter tree eller fyre dagar ryckie till Ny- 
huseOf och förmoder näst Gudz nådige tillhielp, att dhe andre 
små plickhusen icke skole länge resistere. När jag nu här haf- 
ver altt invcntere och besichtige lathet, hvadh som här udi sta- 
den är, såsom och stelt order på altingh, vill jagh M. B. om alle 
saker vidtlyffteligere tilskrifve, allenast kan jagh M. B. icke un- 
derlate honom min meningh att till kenne gifve, det jagh inthet 
för gått håller, att H. K. M. något bårtgifver utaf [ejconomien som 
hafver hört under staden, förr än H. K. M. fhår grundtligen för- 
nimme, huru såsom lägenheterne om alle saker förevett«, hvilket 
jagh medh thet aller förste skall H. K. M:t fuUkombligen till- 
kennegifve. Detta jagh M. B. udi en hast icke hafver kunnet 
underlata. Befalendes honom etc. Datum Dörpt den 18 Augusti 
åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie. 
Original i Upsala Universitots Bibliotek. 



167. Dorpat den 26 Augosti 1686. 

Förord för innebyggame 1 staden Dorpt, som mjoket lidit af religtoostrAng 
och hinder 1 sin näring under den Polska regeringen, s& att den för- 
fallit, samt särskild för en af dess deputerade John Remj, som år yäl 
bekant med Polska förhållanden. 

Mein brueder unndt freundtlichen gruus bevor, wohlgebor- 
ner herr Canzler, freundtlicher lieber bruder. Nachdehin durch 
hiilffe des AUerhöchsten, die stadt unndt vestung Dörpte, unter 
Ihr Kon. Maij:t meines genedigsten Königes unndt herrn gewalt 
und boetmessigkeit gesezct, hat mihr ein erbar rath deroselben 
stadt, ihre ungelegenheit unndt noth, so sie bej wehrender Pol- 
nischen regiment, aussgestanden undt erlitten, klagende zuver- 
stehen geben, in dehme sie nicht allein wegen der religion, ron 
den Jesuiten verfolget, besonderen auch von den dahmahligen 



Digitized by VjOOQIC 



357 

regenten, ihnen ihre biirgerlichc nahrung ganz entzogen worden; 
mich derowegen ahngefallen, ihnen (damit Ihr Kön. Maij:t sol- 
ches genedigst enderen unndt ihnen zur hUlffe kommen möch- 
tcn, auch die stadt nicht ganz, wie fast geschehen, zum stein- 
baaSen gerathen) an Ihr Kon. Mnij:t ein untcrtheniges interoes- 
sion- nndt reeommendation schreiben zii ertheiloD. Welches ich 
ihnen den wiederfahren lassen; wan den sie ihrer mitteli ezliche, 
an hochstgedacht Ihr Kon. May:t abgeferttiget, unter welchen 
dan ein rathsherr, mit nahmen Johan Remy, der geburth ein 
Schotte, 80 in Polnischen sachen auch wohl versirct unndt wass 
nff den letzt verfiossenen Polnischen reichstagen furgefallen, 
zuerzehlen weis. Insonderheit wirdt er dem brudern ezliche dis- 
curss unndt ahnschlege entdecken, welche ob wohl dieselben nicht 
groes zu achten, seindt sie jedoch nicht ganz verwerfläich, der- 
selbo hat ihn an den herrn brudern zue recommendiren, von 
mihr unterthenigk begehret (weilen er vor diesem in der stadt 
Dörpte ezliche verfallene häuser, den biirgern, so sich in Rewall 
gesezet, zuestendigk an sich erkauift, nunmehr aber erachtet, 
dass ein jeder zue seinem wohlbefuegten, wirdt wieder verholf- 
fen werden) damit Ihr Kon. Maij:t fur dieselben ihme ein re- 
compens gnedigst wiederfahren lassen möchte; dessen erkennet 
er sich umb Ihr Kon. Maij:t undt der ganzen Königklichen fa- 
milien pflichtschuldiger weise, zeit seines lobens, untcrthcnigst, 
auch umb den herrn brudern jeder zeit zuverdienen, bereidt 
undt willigk, verhofFe der herr bruder werde solcher ihn meiner 
reeommendation fruchtbarlich genossen, empfinden lassen. Ver- 
schulde solches allezeit hinwieder gerne, den herrn brudern 
Götlicher protection getrewligk empfehlende. Datum ufm hause 
Dörpte den 25 Augusti anno 1625. 

D. G. B. U. F. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



168. Marienburg den 8 September 1626. 

Sedan na slotten Eorienpäh, Marienburg och Neuhasen äro intagna, ämnar 
han tåga till Seswegen, för att derifrån enligt befallning med rytteriet 
stöta till Kongl. Maj:t. Förord för Hans Wrangel att erhålla Ermes. 

Välborne her Cantzler, broder och tilförseendes synnerlige 
gode ven. Näst all välfärdz lycköndschningh medh Gudh Alz- 



Digitized by VjOOQIC 



358 

mechtigh tilförenne, kan jagh min käre broder härraedh bro- 
dervenligen icke förhålle, att sedan som jagh honom ifirän D&rpU 
medh välborne Åke Tätt tillskrefF, rychte jagh strax till eett 
lithet hus Eorienpää benemdh, hvilkett sigh sä snartt jagh der 
före kom sigh opgiflEvit hafver. Derifrän afiardigede jagh öfver- 
sten her Gustaff Horn till een annen befestningh Marienburgh 
benemdh den samma att intaga, hvilken han och sedan han tvä 
dagar der under legatt hade, är mechtigh blefvenn, effter den 
ringe besettningh som der inne var icke förtrodde stortt mot- 
ståndh göre. Hvarföre hafver han dem medh altt dett dhe hafve 
kunnett medh sig före, derifrän frij och säker passere latett. 
Udi midler tijdh som her GustafF Horn under denne befestnin- 
gen var, rychte jagh sielfF till Nyhusen och det straxt beskant- 
zade, och dagen der efter så beskött, att dhe och hafve måst 
sigh opgiffVe. Och aldenstundh att man genom Gudz nådige 
tillhielp desse befestninger under Kon. M:tz macht och våldh 
bracht hafver, och H. K. M:t nådigest befaler, at jagh migh till 
H. K. M:t medh rytterijt begifve skall; hvarföre vill jagh i 
mårgon (vill Gudh helssan unne) begifve migh här ifrån och till 
Sessvägen och sedan videre fort. Gudh den Aldrahögste udi 
alle saker lycko och framgångh nådeligen förläne, och oss med 
väll förrättade saker tillsammans förhielpe. Härhos känn jagh M. 
B. brodervenligen icke förhålle, att öfversten Hans Wrangell haf- 
ver af migh begäret, att jagh ville honom hos H. K. M:t förhielpe, 
att han måtte bekomme Ernäs [o: Ermäs], effter han hafver sportt, 
att her Svante Baneer hafver med H. K. M:t byt, och udi den 
staden Runcbårgh och andre hus igen bekomme, så aldenstundh 
han sigh udi H. K. M:tz tienst altidh hafver troligen och fliteli- 
gen bruka lätet, och synnerligen i desse occasioner som nu pas- 
serede äre sigh manligen och väll förhållit; hvarföre begärer 
jagh brodervenligen att M. B. vill honom hos H. K. M:t til dett 
beste beforderlig vara, att han sHmme godz bekomme måtte. 
Han tilbiuder sådan min käre broders gunstige befordringh medh 
all tacksamheet att förtiene. Jag för min person vill och sådant 
hos min E. K. medh altt gått förskylle. Befalandes honom 
sampt medh alt det honom kärtt är Gudh Alzmechtigh till all 
långhvarigh och lyckeligh vällmåge. Datum Marienburgh den 8 
Septembris åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by VjOOQIC 



359 

Jagh begärer och brodervenligen, att M. K. B. vill vare 
<ienoe breiVijsare udi dhe saker, som han honom tillijttandes 
varder, till dett beste beforderligh. 



169. Egenhändigt. Jungfernhof den 10 November 1626. 

Kapten Eckholtz har för brist pä proviant och »luntat blif ?it nödgad att upp- 
gifva skansen rid Ewesten (ån Evst). Konungen helsar, att Rikskansleren 
ånnu några dagmr måste stadna i Riga, för att höra hvad hertigens af Kur* 
landa ombud D:r Dreling har att andraga och sedan derom underråtta. 
Hvad Grothusen angår, måste han äter inställa sig som fånge, derest han 
icke kan skaffa Wedhwich Möss lös. Borgmästare och råd i Riga bör 
påminnas om tillförsel till lägret. 

Välborne herr Cantzler, bror och synnerlige godhe ven näst 
helsen medh Gudh och min brodervenlige tiensts tilbiudclse. 
Låter jagh min K. B. hermedh förnimma att Hanss K. Maij:tt 
medh folckedh är väll hitt till JonfruhofF ankommen. Hitt till 
Hanss Kon. M:tt är kommen capiten Eckholtt som var förordh- 
nadh i skantzen vedh Ewesten, hvilken vett beretta huru sac- 
kerne där ärc tilgonghne: att fienden är om nattetidh kommen 
stilla medh floter öfuer Ewesten emellen bodhe sknntzerna, och 
«edhan straxtt dem brentt. I synnerhett haflFver han den skant- 
zen som han hafFver varidh i antastadh och medh feltstycken i 
tvo dager beskutidh, och cndå han medh voldh och skiutande inte 
haflTver kunnedh uthretta, hafver Eckholtt leckvell måst opgifva 
skantzen, efter han inte proviant eller lunter mehra hadhe. Ahr 
80 medh gått quarter därutt koramen medh brennende lu[n]te säck 
och pack, allenest haffver Sopeas [o: Sapiehas] son (den högste co- 
mendan där haftt) en fana ifron dem tagidh. I dagh är hitt kom- 
men en Tysk som haftVer varidh hoss dem fongen han vett be- 
retta, att fienden ligger där ännu vidh Ewesten och låter allenest 
Jtröffa in i landett medh partier, och efter han inte skall hafve 
vaghner eller bagaje medh sigh, tror jagh att han inte skall där 
sto, uthan begifua sigh öfuer Ewesten tilbackerss igen. Rett nu på 
timman kom den ryteren som min bror hafFver sentt till K. M:tt 
medh sitt brefF hitt, och efter H. K. M:tt icke hnfFver nogcn 
secreterare här hoss sigh, befalte Hanss K. M:tt att jagh skole 
skrifua min B. svar tilbacka igen, att Hanss Kon. M:tt hadhe 
fulle gerna seett att min bror droge till Wolmar, men efter Her- 



Digitized by VjOOQIC 



360 

tigen aff Churlandh hafFver skrifvedh honom till, och lofver 
senda till honom Docter Drelingh, achtar Hanse Kon. M:tt för 
nödichtt att min bror blifuer ännu i Riga på någre dager till att 
förnimma hvadh han kan hafua att medh fara, och vill Hanss 
K. M:tt att min bror seger honom dett han haffver bekommitt 
fulmachtt aff H. K. M:tt till att gifua honom audiens och sedhaa 
H. K. M:tt advertera hvadh han haffver förebrachtt, so vill H* 
K. M:tt sigh sedhan därpå vidhare förklara. livadh Grothusea 
anlanger, vill H. Kon. M:tt att min bror skrifver honom till, att 
efter han icke kan skaffa Wedhwich Möss löss, skall han efter 
sitt giorde löfte Stella sigh in igen, ty Hanss Maij:tt vill inte 
hafua de andre för honom löss. Hanss Kon. M:tt begerer och 
att min bror vill late mana på bormester och rodh att tilföringh 
må ske, i synnerhett brö och brennevin. ty här är inte mycke 
till bestå. Om secreteraren icke är ännu på vegen hitt afferdi- 
gadh, begerer Hanss Maij:tt att min bror ville strax honom fortt- 
skynda. Ifron her Gösta Horn haffver Hanss Kon. M;tt nu i nogre 
dager inte budh bekommitt, om min bror nogodh ifron honom 
förnimmer, begerer H. K. M:tt att du ville Hanss M:tt dett veta 
lata. Detta jagh i hast haffver min K. B. veledh tilkenne gifua. 
Och befaller honom Gudh Alzmechtigh till mycken lycka och 
välferdh. Aff Jonfruhoff den 10 Novembris 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobns De La Gardie m. p. 

Utanskrift, egenhändlg: 

Den Edle och Wälborne Her Axell Oxenstierna, Friherre till Eimita^ 
herre till Fiholm och Tijdhöhn, Riddare, Kon. Ma:tz och Sveriess Rickes» 
Rodh och Cantzler &c. Min käre broder till hända vänligen. 



170. Egenhändigt Kokenhusen den 13 November 1626» 

Konungen är föregående afton ankommen, men blott en del af troppema. 
Anstalt bör fogas om brödbaknlng både 1 Dorpts Iftn, Wolmar ooh Bane- 
borg. Enke-Drottningen bör underrättas om Konungens beslut om Kop' 
parkompaniet. 

Velborne her Cantzler broder och synnerlige godhe vän. 
Nast all välraoghs lyckönskan aff Gudh Alzmechtigh och mitt 



Digitized by VjOOQIC 



361 

broderlige tiensts tilbiudelse. Låter jogh min bror härmedh för- 
nimmo, att Hanss Kon. M:tt ähr i aftonss väll och lyckeligen hitt 
till Kockenhtisen ankommen medh dett folkedh Hanss Maij:tt 
haflfver medh sigh ifron Riga haftt: men her Gösta Horn medh 
dett Finska ryteridh är inte än ankom medh, ei heller afF de 
Svenska mehr än Nilss Asserssonss och Isack Axelsons. Om her 
Gösta medh de andre truper och här vore, förmente H. K. M:tt 
sigh vilie fienden antaste, efter han inte mehr ähiT 6 faner sper- 
rytare 10 faner Casacker och 4 faner heiducker på denne sidhan 
Ewesten vara skall. Doch hafue vi ännu inge andre kunskaper, 
än hvadh bönderne veta beretta och en Polsk kutzdrengh som de 
på Selborgh hafue fongen bekommitt, haffver berettadh. Störste 
besver som Hanss Kon. M:tt hafver är om brö, hvarför haffver 
H. Kon. M:tt befaltt migh skrifva min bror till att han icke alle- 
nest ville tilseija bormestarna att de måtte göra tilföringh, uthan 
att min bror ville skrifua in i landett till Dorpts lähn till Erick 
Andersson, so och till Wolmar och Runborch, att de mått backa 
brö i förrodh och göra hitt tilföringh, och att de på alle orter 
må göra sigh någen förrodh på brö, på dett att om Hanss Kon. 
Maij:t måste maroera landett uthott, att han afF lähnen må kunne 
hafve unsetningh. Hvadh där emmellan min bror och Hertigen 
afF Curlandh är passerat, begerer H. K. M:tt att min bror ville 
H. K. M:tt strax advertera. Til dett sista hafver H. K. M:tt be- 
faltt migh skiifva min bror till att han ville gerna dett min 
bror skulle skrifua ett[d]er[a] Hennes May:t Drotningh Christina 
eller åtminsta Henness Maijitts hofmestare Falkenbergh till^ 
om koppar companidh och huru Hanss Kon. M:tt därom hafFver 
disponerad och förafskedatt, på dett Henness Maij:tt kan veta 
retta sine sacker där efter. Detta hafuer jagh i hast efter H. 
Kon. M:tts befalningh min K. B. veledh tillkennc gifue, ville önska 
att H. K. M:ts secreterare måtte snartt ankomma, ty jagh migh 
medh skrifvande, och helst nu som so myckedh är att bestella, 
inte kan väll behielpa. Om min bror techte senda migh och den 
skrifvaren han migh hafFver lofuadh, giorde han migh en stor 
venskap. Vill nu härmedh hafve min K. B. Gudh Alsmechtigh 
troligen befalledh, han late alle sacker lyckligen och väll aflöpa 
och hielpa oss snartt medh helse och sundhett tillsammenss. 
AflF Kockenhusen den 13 Nouembris 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



362 

Detta inlaghde breff till Henness Maij:tt Drotningh Christina, 
begerer H. Kon. M:tt att min bror vill till Henness Maijstett 
forttsenda och därpå öfuerskriften skrifua late. Vale. 

Utanskriften, egenhändig ; 
y&lborne her CantEleren Her Axel OzeDstierna kc. min K. B. till banda. 



171. Biga den 29 November 1625. 

Eonnngeo har, dä han vid Bvesten anföll Gonseffskis Kosacker blott haft den 
oljckan, att hans h&st blef dödsskjuten, men som fienden aftågat och 
yintern var Inne, har han derlfrån rjckt till Berson, för att låta troppema 
hvila sig, samt har gif?lt De la Gardle ett memorial, hnm proviant och 
ammunition skall framskaffas till l&gret. Brefvezling med hertigen af 
Kurland och marskalken Sapieha, med den senare om fångars utvexling. 

Velborne her Cantzler, broder och besynnerlige gode ven. 
Näst min broderliga och venlige hellsen sambt all godh vell- 
mågos lyckönskan, och tienst tilbiudellsse, kan jagh min käre 
broder icke förhoUe, att endogh jagh på min k. broders skrifuells- 
se och begäran ifrån Kåkenhussen gerna hade veladh min bro- 
der låthe förnimme, hvadh som på denne Kongl. Maij:tz min 
allernådigaste herres reesa kunde passerad och förelupedh vara, 
så hafuer jagh dog lijkväll för månge infall och hinder dertill 
icke kunnedh komme, efter jagh all ögnebleck hafuer måst hooss 
H. M:t tillstäde vare; men efiter migh nu bettre lägenhet gifz, 
så hafver jagh icke kunnedh låthe min k. broder att gifve till- 
kenne hvadh som der kan passerad vara. Och låther jagh min 
k. broder förnimme att sedhan H:s K. M:tt till Kåkenhussen an- 
kom, rychte H. K. M:tt (effter någre dagars förtöfvandc, och H. 
M:tt kundskap aff fienden hade bekommedh) modh någre hun- 
drade musketcrare till Ewesten, att göra fienden någon afbräck 
och besichtige lägenhetten, huru man mötte förhindra honom 
att göra videre infall i landet. Men när H. K. M:tt dijtt an- 
kommen var, hade fienden sigh mestedeles låtedh öfuersettia, 
allenest var Gonsefski medh någre Cossaker der qvar, medh 
hvilcke H. K. M:t lätt någodh skermytzera, hvilckedh elliest in- 
thedh stoort på sigh hade. Men effter H. M:tt medh muskeie- 
reme sigh så vijdt avancerede att H. M:tt hade snart deruthaf 
en stoor olycka förorsakadh, ty H. M:tz hest blef undan honom 



Digitized by VjOOQIC 



363 

skuthen sä att han straxtt blef på platsen liggiande, hvilckedh 
boos mig och andre som hoos H. M:t vore, förorsakade een 
stoor perplexitet när man betencktte, hvadh uthaf sädant fall, der 
nägodh H. M:tz persson hade vedkommedt, förorsakadh hade; 
och effler der inthet stoort var till att utträtte, rädde jagh H. 
M:tt sigh igen att retirere; och efter fienden hade sendt nägre 
Cossaker in i landedh, sende H. K. M:tt tree compagnier e£Fter, 
dem att förföUie, huilckedh och så väll lyckades att de dem 
vedh Callssenhof råkade och medh dem drabbade, att en stor 
deell deruthaf blefve slagne, och de öfrige aldeles förströdde. 
Vij hafve billigt orsak att tacka Gudh icke allencst för samme 
lycka, uthan att Gudh Alzmechtigh H. K. M:tt uthi dette fahr- 
lige embnet så nådeligen skonet och bevaradh hafuer, och vore 
väll önskeligedh att H. M:t den varnagell som Gudh Alzmech- 
tigh heruthinnan hafuer giordt, ville sigh till hiertta låthe gå, 
och sine trogne män och tienares rådh och förmaningh nägodh 
hoos sigh gälla låthe, på dedh icke allenest dedh Eonunglige 
hussedh, uthan och hele fäderneslandedh icke en dagh hade der- 
öfver att veeklage. Jagh för min persson hafver mitt dertill 
giordt H. K. M:tt att förmana, tvifiar inthet att min k. broder 
på sin sijda dedh samme görandes varder. Gudh nådigest alle- 
nest regere H. M:tz hiertta att trogne förmaninger hoos H. M:t 
nägodh gella måtte. Sedan detta nu öfverståndett var, och H. 
K. M:t till Kåkenhussen ankom, lågh H. K. M:tt der nägre dagar 
stilla, och delibcrcrede huru såssom sakernc best och medh fordeell 
kunde företages, och effter Grefven v. Turen [o: Thurn] och herr 
Göstaf Horn andra dagen effter som H. M:t till Kåkenhussen til- 
baka kom, och ankom, hade H. K. M:tt gerna veladh begifve 
sigh öfver Dynen till att antasta fienden, effter han på een så- 
dan ortt hade lägradh sigh, hvilcken för oss (som så myckidh 
foottfolck hade) stoor avantage var. Men efter icke allenest ti- 
den på åhredh sådant inthet kunde tillåta, aldenstundh, så snart 
fråstedh inföll kunde man icke komma hvarcken aff eller till, 
och månge andre stoore incommoditeter der hoos vore, såssom 
i synnerheet den största var, att H. K. M:tt icke kunde få så 
myckidh brödh att folckedh sigh på två eller tiree dagar kunde be- 
hielpa, rådde jagh H. K. M:tt till att förleggie folckedh igen på de 
näste ortter deromkring, der de sigh måtte nägodh uthvijla, på dedh 
de framdeles när de behöfues kunde vara deste friskare. Hvilckedh 
H. K. M:tt efter månge dagars betenckiende endtligh resolverede, 
och sielff rychte medh folckedh till Bersson, dem der att förleggie. 



Digitized by VjOOQIC 



864 

Men migb affardadd H. K. M:t hijtt till Rijga till utt Stella 
order, på dedh H. M:t här vill bestelltt hafue. Och eflfter H. 
K. M:t mig hafver een memorial roedgifvit, uthi hvilckedh någre 
puDcter äre, såssom jagh medh min k. broder skall communicera, 
derföre jagh den hafver lathet afcopiere, och min k. broder her- 
med tilsender, på dedh min k. broder deste bettre deraf må sij, 
huru såssom H. K. M:tt villie ähr att om sakerne disponeres 
skall. Begärer b roderven ligen, att min k. broder mig sin mee- 
ningh derom ville förståndige. I synnerheett hafuer H. K. M:tt 
befalltt, att jagh skulle medh min k. broder correspondere huru 
man bäst uthaf landedh kunde upbringe bestar och slåder, der- 
medh man kunde profviandt och ammunition till alle befästnin- 
ger bringa, sossom och Birssen och Bousk dermedh undsettie. 
Hvarföre vill jngh låthe författa uthaf Cammareraren ett förslagh 
uthaf alle lähn såssom migh tyckes drågligest skall vara för lan* 
dedh, om han då finner någodh deruthij att förändra, kan min 
k. broder dedh migh tillkenna gifue. Hvadh spannemålen ved- 
kommer som till festningarne behöfues, derom tviflar jagh inthet, 
att min k. broder hafuer allredo skrifuidh commisserium Erich 
Andersson till, att den måtte medh dett första vara vederrede. 
Och på dedh han på alla saker deste flijtigere drijfue måtte, 
hafuer H. M:tt siclff honom tillskrifvidh, hvilcket bref jagh min 
k. broder tillsender, venligen begårendes att min broder ville 
honom dedh tillsende låthe, och sielf genom sin skrifvelsse för- 
mane, dedh han alle saker i godh beredskap må hoUe; vore 
mögcligidh att man kunde spannemålen till Kåkenhussen och 
hijtt till Riga bekomme, förr än Dynen sigh fastare tillegger, 
vore sådant een önskeligh saak. 

Hvadh fienden belangar, så förnimmer man att han sig in- 
thet synnerligidh företager, uthan holler alltt stille. Men effter 
fångernes bevättolsse skall Sopie[ha] och Radzewill sitt folck i 
Littoven vele förleggie, och sotn böndernes kundskap lyde, skall 
Radzewill ifrån Ekhof! vare uprychtt. och^ ifrån Sop]e[ha] i sta- 
den dijtt kombne fyra eller sex fahnor Cossaker. Och vill jagh 
effter viss kundskap tillsij, att man kan achta dem på tiensten 
och om mögelighit är dem derifrån förstöfre.(!) 

EUiest huadh Hertigen af Churlandz skrifvellssc och svar 
till min broder belangar, som admiralen herr Carll Carllsson min 
broder tillförenne om tillskrifuidh hafuer, synes migh inthet 
orådeligitt vara att dedh med flijtt må drijfues, efter deraf väll 
någre vichtigere saker kunne föllie än hans neutralitet; och al- 



Digitized by VjOOQIC 



365 

denstundh adrairalen när han i dagh härifrån förreste, bekom ett 
bref ifrån min k. broder Hertigen af Churlandh tillskrifuidh, 
hafver han mig dett uthi sitt afreesande tillstelltt, och effter jagh 
aff des uttcopie förnimmer att dedh väll sigh accommoderer opå 
den skrifuellssen som Hertigen af Churlandh sidst min k. broder 
tillskrifvidh hafver, vill jagh dedh i mårgon medh een trum* 
metare forttscnde. Jagh hafuer och i desse dagar medh min 
trummetare, den jagh effter H. K. M:tz befallning ifrån Kåken- 
hussen till Leo Sapi[eh]a sendt hade, bekommedh bref och svar 
tilbakar igen, om qvarter och fångarnes förbytning; men effter 
jagh för H. K. M:tz vidare förklaring inthet veett honom svara, 
hafuer jagh straxt till H. M:t hans bref afsendt, deraf jagh min 
k. broder een copie härhoos tillskicker*), af hvilcken min k. 
broder kan sij att han låther sigh roärckie icke vara obenägen 
att fångebytedh må skee, oanseedt han någodh högre vare fån- 
gers qualitet upmutser, än sina som hoos oss fångne äre; dogh- 
lichväll begärer att någre af bådhe sidher måtte sammankomma 
«om sigh om fångarnes förbytning kunne förlijke och föreene. 
Udi lijke måtto sender jagh min broder en copie af ett Pollnisk 
breff som Leo Sapie[ha] den fångne ryttmcstaren på Kåkenhusen 
hafver tillskrifvidh, deruthij han mig beskyller, att jagh icke 
honom någon prajrogatif titteli uthi mine breff gifucr, effter som 
hans konungh och andra honom gifue och tillegne. Men alden- 
stundh han udi mitt breff derom icke rörer, achtar jagh onödigt 
någodh derom movere, uthan när jagh af H. K. M:tt beskeedh 

*) Bref vet, dateradt efter nya stilen, motsTarande d. 26 Nov., är af föl- 
jande lydelse: 

lUustrissime Domine Comes. 
Litters III. Domlnationis Vestne per tubicinem sant mihl allatsB, quibas 
mecnm agit de commutatlone captivoram, qaoram licet sclam exiguam ex . 
nostratibus ilsque inferioris condltionls apnd Vos esse nnmerum, ne tamen 
qaicqnam hamanltati meas deesse patiar, desiderlo lUustritatis Vestrss et con- 
suetadini milltarl non repngnabo, dummodo nameram et oomlna e nostris 
captivomm babeam, et si pares conditione statuque nostros vestratibus ha- 
baeritis, facile id a nobis obtentarl estls, neqae enim eo loci apud nos qaos 
obtnlistis esse, lUustrls D. Vestra sciat, ut ii qui a vobis reqnlruntur, sequi- 
Talenter pro illis permatari qaeant. Proinde nomina captlvorum nostratiam 
111 ostritas Vestra signlficet. Si vero queropiam qui de illis statuendi pote- 
statem habeat. destinare e re vestra fuerit, Id 111. D. Yestrse voluntati relin- 
quo. Datum ex castrls 5 Decemb. Anno Domini 1625. 

Leo Sapieha, Palatinus Vilnensis, Generalis exercituuro Magni 

Ducatus Lithuanlae Dux; Brestensis, Mohiloyensis &c. Capitaneus. 

Leo Sapieha m. p. 

Utanskrift: 
lUustri et Oeneroso Domino. Jacobo de la Gardie, Comltl de Leckö, 
L. B. de Rckbolm, Regnl Syecias Mareschallo, et General i exercituum Duois(I). 



Digitized by VjOOQIC 



366 

bekommer, vill jagb någre deputere som om fångernes uthby- 
telsse medh honom videre accordere kunne. Sidst och till be- 
sluut beder jagh min k. broder, att hvar min broder härtill ge- 
nom sin skrifuellsse icke hafuer affordrat de peninger ifrfin Räfle, 
som hijtt anordnade are, min k. broder då ville medh förste så- 
dant göre, aldenstundh att Cammareraren icke till een lähning 
penninger i förrådh hafuer, uthan hvadh jagh af mitt egidh 
plåckevijs kan ihopsamble, huilkedh dogh ganska lijthet vill för- 
slå, och är sådant störste orsaken, att H. K. M:tt mig hijtt affar- 
dede. Dette jagh min k. broder venligen icke hafuer kunnedh 
oförmeltt låthe. Befallandes min k. broder etc. Datum Riga 
den 29 Novembris åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Postscriptum 
på löst blad. 

Velborne käre broder her Cantzler. Jagh låther min k. 
broder förnimma, att nu på tijman, som jagh trummetaren medh 
min k. broders skrifvellsse till Hertigen af Churlandh skulle affar- 
de, ankom bemälte Hertige[n]s trumraetare medh ett D. DrellingB 
bref till min k. broder, hvilckedh jagh hafuer upbrutidh, att for- 
nimrae hvadh deruthij kunde förmäles. Och efFter jagh spor att 
han är vägfärdigh att komme till min k. broder, allenest förven- 
ther på svar uthaf min k. broder på hans herres förrige skrif- 
vellsse, hvarföre hafuer jagh affardett samme trummetare straxtt 
tilbaka, och bemälte Doctor tilskrifvidh att han sigh säkert hijtt 
må begifve, och så snart han ankommer, vill jagh honom medh 
gott comitat försörie och till min k. broder convoijere låthe. 
Efftcr och min k. broders tienere ähr i dagh siuk blefuen, så 
sender jagh min k. broder sin segare*) som min k. broder, admi- 
ralen hafuer tillskickedh medh H. K. M:tz liffknccht, huilcken 
capitein Skatt boos sigh hafuer hafft, och så myckidh i en hast 
hafver kunnedh skee honom förfardiget. Förmoder att han nu 
just gå skall, men der han någodh långsambt ginge, kan min k. 
broder sådant sielflP remedere. Befaller min k. broder Gudh Alz- 
mechtigh venligen. Datum ut in literis. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie. m. p. 

♦) Fickor. 



Digitized by VjOOQIC 



367 



172. Riga den 4 Deoember 1626. 

Förord för Franz HllcheD, som nppgifver sig bafva panträtt till ett gods som 
är skänkt till Anders Wind. 

Velbome herr Cantsler, broder och besynnerlige gode ven. 
Näfit all godh yellmåges lyckönskan, låther jagh min k. broder 
fömimme att brefvijsare Frants Hillcken bafuer acbtadh besökie 
min k. broder, och min broder någre sine värf och ährender 
tienstligen an dragé, i synnerheett om ett hoff som är gifuidh 
Anderss Windh opå huilckedh förbemälte Hillcken någre pen- 
ninger skall förstrucktt hafve. Och aldenstundh han af migh 
bafuer begäredh dedh jagh hans persson boos min k. broder 
ville till dedh bästa ihugkomme, sä beder jagh min k. broder 
venligen, att min broder denne hans saak sigh ville lathe vare 
till dedh bäste befalladh, och så vijdt min k. broder den rätt- 
mätigh och skäligh befinner, hoos H. K. M:t min nådigeste herre 
hielpe och befordre. Han förobligerer sigh sådant medh ödmiuk 
tienst oeh alltt gott hoos min k. broder att förskylla. Och jagh 
för min persson ähr och blifuer min k. broder till tienst och 
velbehagb, redebogen och vellvilligh. Befaller min k. broder 
hermedh uthi Guds milde beskyddh till all lyckeligh vellmågo 
och lifzsundhet broderligen och venligen. Aff Riga den 4 De- 
cembris åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



178. Biga den 6 Deoember 1626. 

Ett förslag för anskaffning af hästar och slädar till transport af proviant 
och ammunition är nppgjordt, men tillgängen vill ej förslå, med mindre 
att Commissarien Erik Andersson anmodas att i Dorpts län, atom hvad 
för spanmålen erfordras, skaffa 40 eller 60 hästar för arkllet. Förord 
för en ryttare, som varit med på Wolmar (år 1601), att få vederlag för 
ett gods som han mist. 

Velborne kähre broder herr Cantsler, endogh jagh ett för- 
slagh på bestar och släder aff alle lähn hafver lathet göre, så 
vill dedh dogh lijkväll inthet någodh anseenligidh förslå, hvar 



Digitized by VjOOQIC 



Dorfft och de andre deromkring liggiende lähn icke medh till- 
hielpe, hellst medan den ortten icke mcdh svår skiutsning var- 
der betungadh. Hvarföre beder iagh min k. broder att han com- 
missarium Erich Andersson jempte päminnelsse om spannemålen 
och andre partseler som derfrån förordnade are. och herom ville 
tillskrifue, att han icke allenest till be:te spannemåll hestar och 
fordenskap skaffar, uthan och dertill 40 eller 50 andre hester, 
som man under arcklijedh kunde bruke af före:ne lähn upbrin- 
ger, effter som jagh och honom derom tillskrifvidh hafuer. Jagh 
kan och herhoos min k. broder icke oförmelltt låthe, att denne 
post min ryttare Berendt Metskou mcdh sin moder och sysken 
hafye uthi WoUmars gebitt hafft någon lägenheett och under- 
boldhningh, och effter min k. broder dedh nu innehafver, så 
hafver han hoos migh ödmiukeligen anhoUedh, att jagh hoos 
min k. broder ville för honom och hans moder och sysken in- 
tercedere^ dedh de någodh annadh vederlagh igen bekomma 
mötte, deraf de sigh föde och underholle kunne. Hvarföre och 
roedhan hans fader, uthi höglåflig i åminnelsse S. Konungh 
Carllss tijdh, serdeles då jagh medh min broder velborne herr 
Carll Carllsson på Wolmar fången bleff, sigh troligen hafver be- 
vijst och förhoUedh; bedher jagh min k. broder att han honom 
och hans moder och sysken hoos H. K. M:t ville behielpe och 
förford re, dedh de så raånge haker landh uthi Wendens gebitt 
igen måtte bekomme som de hafve mist, aldenstundh dedh Ifthn 
ännu icke borttgifvidh ähr. Han förplichter sigh vele hafue 
ospartt för H. K. M:tt och Sveriges crono lijff, blodh och all 
velfärdh. Och i hvadh motto jagh min k. broder kan vara till 
tienst, vilHe och behagh, dertill finnes jagh altidh redebogen och 
benägen. Befaller min k. broder hermedh uthi Guds milde be- 
skyddh till all godh vellmågo broderligen och venligen. Aff 
Riga den 6 Decembris åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



369 



174. Riga den 6 December 1626. 

Det för framforslande af ammanition och proviant till Kokenhusen upprättade 
förslaget omfattar de län och adelsgods, som är 1621 intogos, och är gmn- 
dadt pä haketalet. Underrättelser frän Pohlen och Tyskland. Fängat- 
▼exllDg. 

Velbome her Cantzler, etc. Och kan min k. broder icke 
förhoUe, att jagb i gähr Konunglige Maij:tz min nådigeste her- 
res skrifuelsse hafuer bekommedh, derudi H. K. M:tt migh nädi- 
gest befaller att förskaffa hester och släder till ammunitionen 
och profuiandtedz förförslande ådt KåkeDhussen. Så hafuer jagh 
min högsta flijtt giordt här af staden uågre att upbriuge, men 
de hafue föregifuidh att de af dedh förledne sommartågedh are 
sk på hester förblåttade vordne, dedh de nu inthet kunne nägre 
tillväge komma. Doglichväll vill jagh tillsee att jagh af dem 
till arcklijedh otto och tiugu eller trettije hester kan bekomma. 
Och hafuer jagh medh Stådthollaren Adam Skraffer ett förslagh 
giordt (effter som jagh sielf min k. broder derom tillskreff) opå 
alle de lähn, som näst förre gången medh Riga blefue inkräch- 
tade, huru månge bestar man efter haketaledt deraf hade att 
förmode, hvilckedh jagh herhoos min k. broder tillskicker, på 
dedh min k. broder deraf kan see, om dedh landedh är tilldräg- 
ligidh, eller någodh mehra vore till att päleggie. Jagh hafuer 
och amptmännerna så väll öfuer mitt som min k. systers och 
alle de andre lähnen tillskrifuidh, att de hestcrne tillreedz skole 
hafue, och dem medh förste hijtt inkomma låthe, tviflar inthet 
stt min käre broder och sin hoppman bcfallandes varder att han 
så månge hester som på min broders lähn effter haketaledh be- 
löper hijtt instembner, sossom och een viss karll förordnar, som 
af adellss godzsen uttfordrer och hijtt skaffer huadh deraf uttgå 
bör. Derhoos hafuer jagh och dem befalladh, att de böndernes 
statie spannemåll och rättighect som hijtt förordnadh är nu förr 
än Dynen sigh öfuer alltt tillegger inföhre skole, effter Dynan 
ännu inthet videre än till KerckhoUra tillagdh ähr. 

Videre k. broder, om någre peningar på vägen ifrån Räfle 
vore, beder jagh min k. broder, att han deropå skynde ville, al- 
denstundh lähningcn nu på nytt angåhr, och här inthet meere 
peninger hafuer varidh än de ifrån Narfuen ankombne ähre, 
och huadh som jagh af mitt egidh hafuer kunnedh upbriuge, 

Axel Oxenåtiema II: 5. 24 



Digitized by VjOOQIC 



370 

dermedh mnn knaptt denna förledne lähning hafucr kunnedb 
afleggie. 

Hvadh tijdender belangnr, så skall Radzewill ännu vedh Ek- 
hoff liggie, och skall hafue alle sine spärryttere ifrån sigh sendt» 
undantagandes tu compagnier, hvar starck till sextije man, och 
någre fabnor Cossaker som han hoos sigh hafver effter som min 
k. broder dedh af copien utbaf capitein Sperlingz bref hafuer 
att see och förnimme. Men Stoorfeldtherren Sopie [o: Sapieha] 
skall ännu liggie upp vedh Sälleborgh; huadh jagh för tijdender 
videre kan derifrån bekomme, skall jagh min k. broder derom 
advisera. Doctor Drellingh ähr i dagh eller mårgon hijtt för- 
modandes, så snart han hijtt kommer skall jagh honom till mio 
k. broder affardige. Elliest sender jagh i dagli een trummetare 
till Radzewill om fångebytedh, medh de saker som min k. [bro- 
der] väll vitterligidh är, så snart han tilbaka kommer skall jagh 
min broder dedh förstendige. Ifrån Tydsklandh ähr ett Lybcek 
skepp hijtt ankommedh, huilckedh roigh någre adviser tilbracht 
hafuer, deraf jagh de yngste och förnembste min k. broder till- 
sender. Dcribland ähr ett politisk consilium som är stelltt i 
Österrijk, huaruthi de nu oförskembdt i dagzliusedt gifue, huadh 
sossom dercs practiker medh Romerske rijkedh een tijdh långh 
varidh hafuer, och att de dett Romerske rijkedh sin frijheeti 
aldeles betaga velie, sosom att dedh skulle vare aldeles hseredi- 
tarie tillfalledh; om dedh nu icke een gångh skall öpne ögennen 
opå alle de ö frige furste r och stender i Tysklandh, må man vist 
seije, att Guds synnerligh doom och straff måtte vare öfuer dera 
destinerat. Dogh är dedh nu snarest sagdt för seendt, om Gudh 
synnerligen icke genom något ringa medell vill operera. Om 
min k. broder någre tijender ifrån Sverige bekommer, hellst om 
sin broders herr Gabriells igenkompst ifrån Engelandh, min k. 
broder medh migh derom ville coramuniccra. Så snart någodh 
förelöper som skrifftvärdigt är, skall jagh dedh min k. broder 
förstendige och advisera. Befaller min k. broder hermedh uthi 
Gudz milde beskyddh till all godh vellmågo, brodervenligen. 
Aff Riga den 6 Decembris åhr 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



371 



176. Egenhändigt. Biga den 7 December 1626. 

fl 

BrefyexliDg med Radzlwill och hertigen af Kurland, hvilka båda synas önska 
fred. 

Välborne her Cantzler broder och förtroghne godhe vän. 
Näst all begerligh välmogbs lyckönskan och min broderlige 
tienste tilbiudelse &c. Låter jagh min bror hermedh förnimma, dett 
jagh ingen tuifvell bär, min K. B. af Hanss Kon. Maij:t8 vår 
allernådigeste herres skrifuelse haffver noghsamptt sportt huadh 
Hanss Kon. Maij:tt meningh ähr(!) om continuation i handhlingen 
medh Eatzewill ähr, och hurudan memoriall H. Kon. Maij:tt 
haffuer sentt hitt till Ulrick, huarefter han sitt breff till Koch- 
lefski Stella skulle. So haffver jagh Ulrick efter samma tenor 
latidh Stella ett breff och dett nu fortt sentt, af huilkedh jagh 
min bror uthcopian här bredevedh tilsender. Man varder nu 
förnimma huadh han i sinnedh haffver, jagh hoUer därförc att 
han skall mena säcken medh älvar, och ännu continuera sitt op- 
sått att promovera freden i synnerhett om H. Kon. M:tt honom 
gratificerar medh dett han begärer. När Doctor Drelingh hitt 
kommer, achter jagh vi vist bekomma härom någodh vidhare 
underrettelse, ty jagh tror vist att R[atzewill] och Försten af 
Curlandh draga en lina och sogc bodhe gerna fredh. 1 medhler 
tidh drifuer jagh på de andre sacker Hanss Kon. M:tt migh be- 
faltt haffver att bestella, ändoch Gudh vett dett går altt besver- 
lichtt fortt, efter medhelen ville på olle sidher tryta, och förslen 
falle[r] oseijeligh suår. Huadh man nu kan uthretta medh detta 
förslagedh jagh min K. B. härhoss tillsender fär man scc. Be- 
gärer brodervenligen min K. B. vill Anderss Munck befalla att 
han därom bestcller i de lähnen han haffver i befalningh, sosom 
senda mitt breff till Hulsen(!) på Ermiss. Huadh här framdelss 
förefaller, skall jagh min bror altidh advertera, begärandess min 
k. B. ville altidh continuera i vår gamble förtronde. Befaller 
härmedh min K. B. Gudh Alzmechtigh och förblifuer stadichtt 
min k. broders 

troghne och tienstvillige bror 

Af Riga den 7 Decembris 1625. 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Utanskriften egenbåndig. 



Digitized by CjOOQIC 



872 



176. Egenhändigt. Riga den 8 December leSS. 

Hertigens af Kurland sändebud D:r Drellng är kommen för att ntrerka nea- 
tralltet, hvilket äfven Polska storfältherren Leo Sapieha tillstyrkt, har 
lemnat underrättelser om fiendens stjrka, nu ökad med 600 man under 
Butler och Aston. 

Välborne her Cantzler broder och synnerlige godhe väo. 
Näst al velraoghss lyckönskan. Låter jagh min K. B. förnimma 
dett jagh hanss skrifuelse medh Fabian Tisenhusen bekomitt 
haffver, där i han bege re r att jagh ville honom veta late om 
Docter Drclinghs ankomst hitt i stadhen, och huadh jagh om 
hanss verf kan förfara. Så låter jagh min K. B. härmedh vetA 
att han i aftonss klocken 2 ähr hitt kommen, och först klocken 
4 hitt til migh kommen, sigh excuserandes att han för den stora 
köldh och annen olegenhett sosom han på resan haftt haffver, 
inte för haffver kunnedh komma; sedhan haffver han migh op- 
techtt att hanss förste haffver sentt honom till Hanss Kon. M:tt 
vår nådigeste Konungh. att solicitera om dett neutralitetet han 
tilförende om nnhoUedh haffver, och att han gerna såge dett han 
hedhen kunde blifua af{erdigh(!), om möghligedh vare; doch hadhe 
han i fulmachtt och instruction, att om Hanss Kon. M:tt icke 
sielff ville gifue honom audiens, att han sine verf för min bror 
eller mig skulle afleggia, och att han skulle begifua sigh ditt 
man honom fårdrandess varder. Därpå haffver jagh honom sva- 
radh, att jagh ingen comission af H. K. M:tt hadhe att gifna 
honom audiens uthan att H. Kon. M:tt hadhe samme säck min 
bror comiternt sosom den som dett medh Försten i Curlandh 
därom breffvexladh hadhe; men ville han någodh medh migh 
om samma ärendett discurera, skulle han befinna att jagh gärna 
ville hanss herre hoss min Konungh till dett beste promouera so 
myckedh migh stodhe tilgörandess. Därmedh begynte han att 
beklaga sin herress olegenhett, och sadhe att efter hans herre 
inge andre medell viste till att salvera sigh och sitt förstendöme, 
hadhe han efter den förtröstningh som Hanss Kon. M:tt hadhe 
giortt den Pomerske gesanten för 4 åhr sedhen, holledh an hoss 
Konungen i Polen, att han måtte tractera om neutralitet medh 
vår nådigste Konungh och herre, huilkedh (oansett dett medh 
stor besverlighett hadhe tilgått) leckvell Konungen honom be- 
viliadh haffver. I licke måtte haffver Ratzewill och den store 
feltherren Sopeha [o: Sapieha] honom icke allenest dett till latedb. 



Digitized by VjOOQIC 



373 

uthan medh flitt därtill rått, i den förhopninph att om medh honom 
denne begynnelsen giordess, däraf medh tidhen någodh högre 
sacker till begge rickernese välferdh däraf(I) vexsa kunde, ty när 
han vare neutral!, kunde han late bruka sigh att underhandla 
sackan beqvemare ännu. På detta taledh begera[de] ja^h till att 
veta om han hadhe varidh hoss Ratzewill nu på sin resa hitt, 
och om han hadhe aff honom förnummedh dett htm och Litto- 
vema vore benegen till någen redhligh fredh. Därtill svaradhe 
han, att han nu inte denne gongen hadhe varidh hoss Ratzewill, 
men hanss herre hadhe tvo gonger taltt tilförende medh honom, 
och att han då hadhe latidh förmerckia sigh hafua ännu den 
samma benegenheten till fredh sosom han hadhe haftt tilförende, 
oansett han en öfuermåteligen stor skada lidhett hadhe, och att 
icke han allene vore därtill inclinerad, uthan fast störste delen 
i Polen och Littoven ja Leo Sopeha feltherren sielflF, oansett han 
haffver tagidh Blawen(!) och på dett att Ratzewill mätte styrckia 
Sopeha än vidhare där till ville han förlicka segh medh honom 
för dett gemene bästass skull, oansett han dett icke gärna giorde, 
och att detta vare till tronde, sadhe han sin herre hafua haftt 
sin Cantzler Firchss till Sopeha om denne sin neutralitet säck, 
huilken och aff Sophea(!) sielff" hadhe hörtt dett han önskadhe 
freden, och att han därtill rådha ville. Så mycke haffver jagh 
om hanss comission i en höst medh honom taltt; i morgen vill 
han blifua här quar, efter han sentt hitt ankom, och här måste 
late beslå sine hester, sosom eliest någre sine sucker bestcUa 
som han behöfuer till sin resa. Förmente därföre om migh voro 
leghligh ville han komma i morgen till migh igen, och vidhare 
medh migh conferera om de punchter hanss herre honom haff- 
ver befaltt att afhandla. Eliest beretta han migh att Ratzewill 
so väll som Sopeha vare dragen till deress semeiker*) som ähr 
hoUen den 16 stilo nouo i denne monadhen, och att Sopeha 
haffVer leftt sin son comendet och sielff skall han draga till 
rickssdagen. Ratzewill skall och vilie draga ditt, doch är han 
icke aldeless därpå viss. Gonsefski skall vara rychtt op imått 
Ryslandh, men om han skall blifua medh quar i feltt, vett han 
inte. Dett skall inte vara synnerligh stortt folk som de hafuo 
haftt i feltt i åhr, och inte annadh än huadh Ratzevill och So- 
peha samptt Gonsefski hafue medh deress egne penningar op- 
brachtt, en hop ilacht sluder aff* alle nationer. Men nu skall 
Butler och Aston vara kommen i Sopheas(!) legev medh 600 
*) Af Polska ordet sejmik. landsting, provinciallandtdag. 



Digitized by VjOOQIC 



374 

musketörer, so och någre fanor rytare under Palz och Sögh, 
huilko och inte skole vara de beste. Detta ähr huadh jagh af 
hanss discurs i hast min K. B. haffver veladh tilkenne gifua, om 
jagh [i] morgen någodh raehr af honom kan förfara, som vertt ähr 
att skrifua om, skall jagh sädantt min K. B. aduertera. Migh 
tyckess att denne hanss legation går mest därpå uth, att Herti- 
gen ville gerna försäckra sigh dett öfvriga af Curlandh, och att 
han redess att Hanss Kon. M:tt skall i sommer tage ifron honom 
siöstranden, så hadhe han inte sodhan att lefua af. Huadh de 
andre sacker min K. B. i sin skrifuelse omförmäler, därpå vill 
jagh honom i morgen vidhlöftigare suara. Befaller honom här- 
medh Gudh Alzmechtigh. Aff Riga den 9 Decembris anno 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Utanskrift, egenhändigt 

Välborne Cantzleren herr Axell OxHenstierna, friherre till Kimita etc. 
Min E. B. till honda venligen. 

Rikskanslerns anteckning: Praesent. på Wolmar den 10 Decembris anno 1626. 



177. Egenhändigt. Biga den 10 December 1626. 

Drelings nja besök. Förslaget om neutralitet för Kurland, fördelame och 
ölägenheterna deraf. DUna har nu lagt sig och Kosackerna göra hrar 
natt allarm. 

Välborne her Cantzler, käre broder. Näst all Ijckligh vål- 
moghs önskan och min tiensts tilbiudelse &c. föger jagh min K. 
B. härmedh tilkenna, att D. Drelingh haffver i går aftonss sentt 
varidh hoss migh, och medh migh discurerat om den neutralitet, 
sosom han socker på sin herress veghna, och som jagh förmcr- 
ker så ähr icke uthan orsack att Ratzewill först, so och Sopeha 
sedhan, hafue tilstemtt att han måtte om en sodan neutralitet 
hoss vår nådigest Konungh auholla, ty han seger att om han 
den kan nå och Konungen i Polen den vill confirmera, efter 
sosom han därpå haffver tilseijelse, så vele de Samoiter i syn- 
nerhett sosom kao ske hela Lettoven taga däraf exempel, och 
för sigh apart tractera medh vår nådigeste Konungh, om deress 
Konungh icke vill till någen säcker fredh bevilia. Han förmelte 



Digitized by VjOOQIC 



375 

migh och, att Ratzewill hadhe sachtt till hanss herre och honom, 
att om vår KonuDgh ville restituera Polske cronan, huadh han 
dem ifron tagedh haffVer, ville han förve[l]lcora sin halss, om 
hnn icke skaffadhe vår Kon[unghJ en sodhan fredh han ville be- 
gera på 25 åhr. 1 medhler tidh vorde uthan tuifuell derees 
Konungh dö, so ville de väll so förbinda hanss sucsessor (fast 
dett och skulle vara en af hanss eghne söner) att han aldrigh 
skall komma till cronan^ för än han resignercr all jus och pre- 
tention pä Suerie och dess underlegende lähn. Eliest haffver 
han monge andre vidhlöftige discurser medh migh som här ville 
vara för vidhlöftige att oprepetera, och jagh inte tuifler han och 
min bror varder förebringa, när han till honom kommer. Och 
efter han har den gofuen, som fast alle Rigiske att de holla 
nogh af sigh, och vete uthstricka och berömma, hvadh deress 
gestes och acta hafue varidh, i synnerhett, när man dem litedh 
fogar, så vett jagh han skall min E. B. mehra skrifta än han 
sielff tror, ty han dett och här hoss migh giortt haffver. Huadh 
nu mitt ringa betenckiande ähr om detta neutralitetet, so tyckess 
migh att om Hertigen kan få Konungenss confirmation därpå, 
kunde dett vara Hanss Kon. M:tt inte aldeless onyttichtt. Ty 
dett skole vara ett stortt argumente för Littoverna, att de kunde 
sedhan deress Konungh förebara, hadhe han för en förstess och 
ringa prouintias bestes skull viledh giortt sigh en sådan stor 
preiuditie att tillota honom neutralitet medh sin fiende; hvarföre 
skole hnn icke mycke mehr göra dett för hela storförstendöme 
Littovenss skull, att han dem lete försäckra sigh för deress för- 
dcrf och undergongh; af sådantt skulle sedhan myckedh gått 
uth[v]ex8a till H. K. M:ts sackss nytta. Allencst ähr tu tingh att 
betenckia, om rådhelichtt skall vara att H. Kon. M:tt efter hanss 
begeran skole restituera honom Bausk och Mitou, sedhan att 
egenom detta neutralitetet blifuer Hanss Kon. M:tt betagcdh all 
legenhett att kunne ifron siökanten göra infall i Samoiten och de 
orter där omkringh (om man allenest skulle föra krigedh genom 
Selborchs lähn, sosom de föreslo) ifron huilke orter mnn mest 
och bäst skulle dem skadhe, sosom denne Drelingh (endo obe- 
tencktt) i sitt tall sielff" uth8trock(!), huru stortt man Littoven ifron 
den sidhan kunde skadha, ty när han migh förtaldc genom huadh 
argumenter de hadhe bevechtt Sopeha att consentera, däri var 
detta dett förnemste, att den Curlandske Cantzleren honom hadhe 
förehoUedh, att dett vore dem nyttichtt att de på dett sette ge- 
nom detta neutralitetet försäckradhe sigh den sidhan af Littoven. 



Digitized by VjOOQIC 



376 

Eliest skulle vor Konungh en gonge där infalla för än de sigb 
dett för soge, och göra dem där större skadha än nu vidh Birsen 
skett vore. För denne orsacken skull är väll betencklichtt om 
inan dett efter lAta skulle^ medh mindra tnnn någen synnerligh 
fordell, däremott kunde nå. De tuå bcfestinger belangande^ 
holler jagh inte tott{l) stor importa[n]tie, ty den som ähr mestare 
i feltt, kan letteligen dem igen taga i synnerhett Mitou. Och 
seger denna Drelingh att om icke anner[s] vara kan, vill hanss 
herre lata slöfa dem sosom han alredha haffver giortt medh 
Windo. Steller altt detta uthi min K. B. bätre betenckiande^ 
hafver allenest korteligen i hast min bror mitt betenckiande 
härom velledh tilkenne gifua. Befaller härmedh och nltidh mio 
K. B. samptt altt dett honom kertt ähr Gudh Alzmechtigh. Aff 
Riga den 10 Decembris anno 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Efter Dynen ähr lachtt, so göra de skelmiske Kosacker os» 
alle natt här larm, hvarmedh jagh ofta blifuer perturberat i roine 
sacker som jagh skall bestella. Men jagh skall (vill Gudh) cd 
gonge till see, att jagh kan betala dem, so snartt vore rytare 
kunne få klede sigh. Adieu mon frere, je me recomende a voster 
bons graces. 

UtansVriften egenbäDdig. 



178. Riga den 14 December 1626. 

Den af Rikskansleren meddelade dispositionen om anskaffande af hästar ocb 
slädar för tåget till Blrse bar ban väl funnit något för betungande i 
jämförelse med bvad som är pålagdt Dorpts län, men har dock befalt 
dess verkställande både för egna och systems gods. Vill åtaga sig att 
lemna hälften af ersättningen till några köpmän för den spanmål, de 
försträckt. 

Velborne herr Cantzlcr, etc. Min k. broders stadige hellssa 
och långvarige vällmågo, sambt huadh mehre min broder kärtt 
och behageligidh ähr, önskar jagh altidh af Gudh alzmechtigh. 
Och kan min k. broder icke förhoUa, att jagh min broders skrif- 
vellsse hafuer bekommedh, och deraf förnummedh den disposi- 
tion som min broder om dhe bestar och släder H. K. M:tt till 
krigedz expedition och conducten åth Birssen fordrar, hafuer 



Digitized by VjOOQIC 



377 

giordt. Så tyckes niigh att dedh sigh fast svårt skall falla så 
väll för min broder som mig och min k. syster, dedh de lähn 
vij af H. K. M:tt hafue, allene skole uttgöre så mån ge häster 
och släder som Dorffts lähn; der dogh uthi Dorffts lähn ett hoff 
finnes som snarest sagdt så månge bönder hafuer som tu de 
bäste låhn af vare. Veett derföre inthet om så skääll så månge 
släder nf samme lähn skall vara till fångz; och fast dedh än 
skecr, så måste dogh all annor vinterförsla tilbaka stå. Steller 
derföre uthi min k. broders beteockiande, eflFter jagh förnimmer 
att han iutedh mehre än 300 derifrån hafuer förskrifuidh ; der 
dogh af samme lähn åt minste 800 släder skulle vara till att be- 
komme, i synnerheett när Kiriumpä och Nyhussen dertill räck- 
nadt blifuer. Dogh hafuer jagh icke deste mindre skrifuidh min 
och min k. systers tienere till, att de min broders befallning så 
myckidh mögeligidh vore skole eflFterkomme; om nu släderne 
denne veka kunne inkomma, vill JBgh göre min ilijtt att alltt 
mötte härifrån forttsendes, så att jagh kunde tillkommande veka 
mig till H. K. M:tt bogifue. Tuiflar inthet att min k. broder 
ifrån den ortten så myckidh mögeligidh är, pådrifvandes varder. 
Videre dedh min k. broder förmäler om herr Häck och Påwell 
Hellraerss bettallningh för den spanmåll de försträcktt hafue, 
att oanseedt min broder dem tillsäger och låfuar att de af Dorffts 
lähn uthi denne vinter skole blifuc bettaltte ; så hafuer min bro- 
der sedermehre förnumraedh att der inthet så myckin spannemåll 
skall uthi förrådh blifue. Huarföre min broder begärer att jagh 
den ene helfftenne [tager] på migh, så ville min broder den andre 
halfparten på sigh tage, effter som jagh medh min broder derom 
tillförende discureret hafuer. Dhermedh jagh fuller tillfredz ähr, 
endogh jagh ingen spannemåll här i landedh hafuer dem att 
gifue, uthan vill medh dem handle, att huar de den uthi Viborg 
lähn vele anamme, så vill jagh medh förste öpped vatn låthe 
dem spannemålen der lefuerere, och så snart jagh medh dem 
derom hafuer accorderet, skall jagh dedh min broder försten- 
digc. Veett denne gångh inthedh annadh min k. broder att til- 
skrifue; uthan huadh som hertill kan vara förelupedh, varder 
Stådtholleren videre mundtligen berättendes. Befaller min k. 
broder hermedh uthi Gudz milde bcskyddh till all godh vell- 
mågo, brodervenligen. Af Riga den 14 Decembris 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



378 

Egenhändigt: ViilboTDe herre, käre bror, jagh Till min K. B. 
liärmedh hafue tillkenne gifuedh, dett stotholiaren A. Skraffer 
mest till min K. B. reser därföre, att jagh och Cammereraren hafue 
honom sachtt dett han stor pä K. M :ts liste för 10000 dl. som han 
skulle lefverera nu till juli. Om min bror heett medh honom 
därom postulerer, tror jagh att han därpå fuller nägre tnsen kan 
lefvrera, doch måste min K. B. migh icke förmela. Min gamle 
värdh Jacop Fredrickss haffver och för6treck[t] 500 lop rogh 
den tidh her Heck och Poll Helmess förstreckte deress kom, 
huilkedh och ännu obetaitt ähr, derföre beder han, att han mätte 
och nu komma till sin betalning, efter jagh då och därföre bleff 
borgen, soge jagh gerna att dett och nu blefue medh dett samma 
klartt giortt. Jagh vill halparten däraf taga på migh so väll 
sosom af dett andre. Befaller härmedh min K. B. Gudh Alz- 
mechtigh, han late oss finness medh helsen. 



178. Riga den 20 December 1026. 

Transporten till lägret vid Berson är till en del redan i verket, i öfrigt för- 
beredd att den på utsatt tid kan ske. Föreslår Rikskantleren att de 
hälften hvar lemna säljarne ersättning för den försträckta spannemål, 
hvarför de voro i borgen. 

Veiborne herr Cantsler, broder och besynnerlige gode vän. 
Jagh önskar min käre broder all långvarigh vällmågo och huadh 
mehre min broder ähr kärt och behageligidh. Och låther min 
k. broder derhoos fömimme, att såssom jagh posten medh bref 
och någre kundskaper till min broder skulle affärdige, ankom 
stådthoUaren Adam Skraffer medh min k. broders skrifvellsse, 
deraf jagh förnimmer, att min broder medh sådan flijtt hafuer 
drifuidh opå anordningen till Birssen så och hesteme till för- 
selen, att min broder förmener tillkommande torssdagh eller 
fredagh heele försselen till Bersson kunne afgå, allenest der 
hesteme ifrån mitt och min k. systers lähn kunde ankomma. 
Så hafuer jagh derom vare tienare lathet tillskrifue och befal- 
ladh att dhe medh all flijtt skole deropå drijfue; tuiflar inthet 
att de ju sådant effterkommandes varde. Och hvadh som ifrån 
denne ortt skall bestelles, hafuer jagh så myckidh mögeligidh 
forttdrifuidh och i värckedh ställtt, effter som jagh och medh de 



Digitized by VjOOQIC 



379 

hestar hertill inkombne ahre, een stoor deell af de saker H. K. 
M:t nädigest härifrån begärer allredo forttsendt hafuer. Skall 
och dedh öfrige som än tillbaka står (så snart meere hester 
kunne inkomme) forttskynde, dedh jagh i denne veka förmoder 
att skee, så att jagh tillkommandhe fredagh eller lögerdngh för- 
meener blifue vägfärdigh till H. K. M:tt att forttryckie. Dogh 
vill jagh förväntte H. M:tz nådige resolution opå min skrifuellsse 
8001 jagh för någre dagar afsende, hvem såssom H. K. M:tt nå- 
digest vill, att sakerne här uthi min frånvaru förestå skall, och hvar 
jagh H. M:tt skall mötha eller finna. Dedh min k. broder sigh 
förundrar att öfuersten Plato och öfuerstcleutnambtenn Ramsin 
så lenge dröijer, effter H. K. M:tt nådigest hafuer befalladh min 
broder deres folck att affärde; så är här någodh långsambt till- 
gånget förr än man så myckitt kläde hafuer kunnedh upbringe 
som deres folck till kläder och strumpor hafue haift behoif. 
Dogh äre de för någre dagar sedan härifrån rychtte, så att jagh 
förmeener dem nu vedh denne tijdh vare hoos min k. broder. 
Men dedh öfuersteleutnamptenn Ramsin hafuer så lenge upp- 
hollidh min k. broders hester här hoos sigh, sådant ähr mig al- 
deles ovitterligidh, och hade honom inthet bordt dedh att göre; 
ty man hade väll kunnadh andre hester dertill förskafie; och 
effter han nu någodh siukligh är, så hafuer jagh i staden afiar- 
dat öfuersten att commendera folckedh. 

Ahnbelangande herr Häcks och Påvell Hellmers bettallningh, 
och att min broder tyckes väll vara dedh jagh den ene halfpar- 
ten deraf på migh vill tage, sossom och derhoos begärer, att 
om min lägenhet så vore, dedh jagh och den andre halfparten 
på min broders vegue ville dem uthi Viborgh erleggie låthe, 
och derföre min bettallningh af min broder uthi Räfle tage; så 
hafuer jagh gerna veledh min k. broder häruthinnan till villie 
vare, och derföre medh dem handlatt, så att herr Jörgen Häck, 
som största summan hafuer n[emligen] 50 lester rogh skall dedh 
uthi Viborgh undfå; och på dedh han sådant mötte ingå och en 
heell skepsladning derifrån bekomma, hafuer jagh måst honom 
dertill trettije läster rogh försällie, och låfuadh hoos H. K. M:t 
förskaffe dedh han samme spannemåll tullfrijtt må uttskepa till- 
kommande våhr; dedh jagh inthet tuifiar, att H. M:t ju nådigest 
effterlåtandes varder, effterdy vij oss udi hans förrige contract 
dedh förobligeredt hafue. Men Påvell Hell[m]ers hafuer så högtt 
anhoUedh, att jagh medh min k. broder ville så begå, dett han 
så myckidh malltt som honom kan restere, måtte här bekomme 



Digitized by VjOOQIC 



880 

och ehrlagdt blifiie. I lijka motto hafuer och Jacob Predrichz 
af migh begäredh att honom de 500 loop rogh som han för- 
strächt hafuer måtte och här ehrleggies. Så ahienstundh desse 
tuå poster inthet stoore äre, hafuer jagh på migh tagedh och 
låfuadh förbemälte Jacob Fredrichz bettale förbemälte 500 loop 
rogh; dher min broder så lägligidh vore titt han kunde förskafie 
Påvell Hellmers så myckidh maltt här i vintter, vore dedh gott, 
att vij dem så een gångh quitt blefue, ty jagh inthet maltt i 
Viborgh hafuer, eij heller veett att förskaffe, och der min bro- 
der icke aldeles hele summan malltt kan tillväga komma som 
han skall hafue, vill jagh heller tillsij att jagh etthundrade eller 
tu loop dertill kan förskaffa, på dedh summan tillfyllest kunde 
blifue bettalltt. Men huru högh sielfue summan är, veett Påvell 
Hellmers icke förr än hans son kan heemkomma och honom be- 
rätta huadh han der undfått hafver. Jacob Fredrichz post vill 
jagh Cammareraren låthe inteckna, och min k. broder deropå 
beskeedh tillsende. 

Hvadh kundskaper belanger, så hafuer jagh för någre dagar 
dagar sedan uthsendt min leutenampt med 100 hester, huilcken 
vedh Baldun någre hafuer funnedh som statien skulle uthdrifue 
och församble, deraf han nije eller tije hafuer nedhuggedh och 
fyra tillfånge togedh, deriblandh een som medh tree hester haf- 
ver tient, ähr temnieligh discret och veett berätte huru starck 
fienden nu ähr, och hvar han sine läger hafver. Och skall Leo 
Sapie[ha] vare sielf uprycht till rijkHdagen, men hans son uthi 
staden qvarblefuedh och vedh Waldhoff i läger liggie. Gonsefski 
hafuer rychtt medh sitt folck till Dyneborgh, dher han een stoor 
deell vill afdancka och sigh sedan till rijksdagen begifue. Men 
Radzewill skall vara rycht in i landedh till sin seimigh och sitt 
folck uthi Bousk stadh förlagdt, effter som min k. broder af 
hans berättelsse (den jagh skrifitlig hafuer lathet författa) kan 
see och förnimme. Jagh förmeener, att när H. K. M:tt sin armee 
tillhopa bekommer och begynner marchere, dedh de medh en så 
ringa macht icke töfue eller H. K. M:tt mötha skole. Dhetta 
jagh min k. broder icke hafuer kunnedh oförmält låthe. Så 
snart någodh videre förelöper som skrefftvärdigt är, skall jagh 
dedh min broder förstendige. Och befaller min broder uthi 
Guds milde beskyddh till all långvarig vellmågo och lifssundhet, 
brodervenligen. Aff Riga dhen 20 Decembris 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p 



Digitized by VjOOQIC 



381 

Egenhändigt: Välborne her Cantzler K. B. jagh låter min K. 
6. och veta, att min trumetare som jagh haffver sentt till Batze- 
will ähr ännu inte igen kommen, kan tenkia att efter Ratzewill 
ähr dragen till deress semeiker haffver han måst fölia honom, 
80 snartt han kommer, eller jogh någen beske dedhan bekommer, 
skall jagh honom dett aduisera. Efter jagh och inte beske ifron 
Hanss Kon. Maij:tt ännu bekommedh haffver om Drelinghs säck 
eller afskedh, blifuer han här än quar, vare väll önskelichtt, att 
han dett för min föresande bekomme mått. Aveque sela je 
finire, et demeurere toute ma vie, voster trefidel serviteur et 
frere, me recommendant toujours k vos bone graces. 



180. Riga den 22 December 1626. 

önskar att RikskaDsleren kände lemna de 700 tunnor malt, som Paul Helmes 
skalle hafva 1 ersättning. 

Wolgeborner undt edler herr Cancellar briiderlicher lieber 
freundt. Neben wundschunge allés gedeilichen aufnehmens undt 
ahnerpiethunge meiner freunndtbruderlicher diensten. Zweifei 
ich nicht der liebe bruder sich erijnnern werde wass ich in mein- 
nem vorigem schreiben ahn ihme wegen hem Georgen Heck- 
ken, undt des hern Cammerere Pauweln Helmes gelangen lassen, 
dass ich nemblich ihme hern Heckken, den nachstendigen rog- 
gen in Wijborgh zuerstathen lassen, vorsprochen, wormith er 
content, weiln aber her Pauwel Helmes sich beschwhereth, er 
keinne gelegenhcith habe in Wijborgh sein malz zu empfahen 
lassen ; als hatt mich er umb diess schreiben ahn den lieben 
brudren, dass derselbe ihme die guthe befordrunge erweisen, 
und ihme alhie im lande zu den furgestreckethen sieben hun- 
dcrth tonnen vorhelfen wolthe, bidlich ahngelangeth. Wan ich 
nuhn selber alle mein getreijde, welches alhie im lande gefallen, 
hin undt wieder voreusserth, auch meinnem wijrthe Jacob 
Fridrichsen seinne zehen last roggen, die ihme resten, undt dan 
einne last, welche er fur seinnen schadenstand begehreth er- 
stathen mussen, dahero zu diesser contentierunge keinne mithle 
ijzo habe, als ersuche ich den lieben brudren freundtbruder- 
lich, er die vorsehunge thun, undt enthweder aues seinnen eig- 
nen gudtren, öder auss dem Dörpatischem, obgedachtem hern 



Digitized by VjOOQIC 



382 

oammerem die vier hunderth undt 60 tonnen malzes ijzo er- 
stathen lassen wolle, dessen ich vielgedaohtem hem Panwelm 
Helmes die nachstendige 240 tonnen alhie zu erfnllen lassen 
vörsprochen. Zweifell also nicht, der liebe bnider dem guthem 
mhanne hierijnnen alle hulfe beweisen werde, dass er zu dem 
seiimem gelangen mlige, denselben hiemith gödlichem gna- 
denechuze getrauwlich empfhelend. Riga den 22 Decembris 
anno 1625. 

D. L. B. A. 

getrewer undt dtenstwiUiger bruder 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Wan mein lieber bruder die vorsehung thun wolthe, dass 
der guthe mhan seinne voUe zhalunge der 700 tonneu auss dem 
Dorpatischen erlangen konthe, darahn thedte er mihr einne son* 
derbahre freundschafFt slintemhaln es mihr gantz ubell zu passé 
kombth, alhie malz zu liefren lassen. Da es aber nicht sein kahn, 
muss ich zu dem reste rhadt undt mithle suchen. Väte. 



181. Egenhändigt. Biga den 28 December 1825. 

BadciviUs srar är undvikande i frågan om fångntvexUngen, men anlagdt på 
befordran af fredsverket, hvUket han på Polska riksdagen skulle mycket 
befordra. Det tillämnade tåget till Blrs i Lltthauen afstyrkes. 

Välborne her Cantzler, broder och synnerlige godhe vann. 
Jagh önskar min K. B. samptt alle de honom käre ähreafGudh 
Alzmechtigh, stadhigh helsa och all annan begerligh välraoghe. 
Där hoss låter jagh min K. B. härmedh veta, att min trumetare 
som jagh hadhe sentt till Ratzewill fihr i dagh igen kommen, 
medh svar pä min skrifuelse om fånga bytedh, hvaraf jagh eo 
uthcopia min bror härhoss öfuersender. I detta brefuett haffver 
han inslutedh ett suar på dett som B. Ulrick honom om seoest 
tillskreff, af huilkcdh jagh och min bror uthcopian härhoss til- 
sender. Sielfue originalen haffver jagh nu strax sentt till Hanss 
Kon. Maij:tt på dett brefuedh om fongebytedh svarer han inte 
synnerlightt till säcken, synness väll att han ullenest socker dett 
att opskufua medh flitt, till att hafua deste bätre legenhett att 
comunicera medh oss om de andre sacker som vichtigare ähre. 



Digitized by VjOOQIC 



383 

Och Bä8om jagh spor uthaf detta svaredb, tyckees niigh att han 
ännu altidh peiBCverarar i sitt försått att promovera fredhen, och 
att om Hanss Kon. M:tt teckess consentera i hanss begeren, 
akall han nogh skaffa konungen i Polen medh sitt anhangh att 
göra påcjenna rickssdagen. Jagh efter mitt ringa juditium holler 
inte för orådhelichtt att Hanss Kon. M:tt dett giorde och att 
Hanss K. M:tt skulle fä däraf mehra nytto än af tre Birsen. Ty 
fastän Ratz[e]will ville vara falsk, så ähr inte Birsen af den im- 
portans eller kan inte så mycke skadha H. K. M:ttB förehafuende, 
att dett kunne vara honom pretium nogh ernått den vanähra 
han skulle få hoss alle sine venner af religionen, tror därför al- 
drigh att han dett anners tilseijer än som han vill hoUa. Om 
han nu dett oprichteligen holler, hvadh kan då Birsen vara dä r- 
emått att reckna? Ty häregenom blifuer icke allenest Kon[ungen] 
i Polenss anslagh om inte, uthan skall blifua otminsta en stor 
faction inbördess hoss dem, i synnerhett emellen Konungenss an- 
hangh och dem som gärna soge fredh, huilke uthan tuifvell äre 
den störste hopen. Sedhan huadh nytto H. K. M:tt haffver där* 
af att bodhe feltherrarna ähre oensee, och huarandra förhindra 
deress företagande, dett kan den slettaste person väll af taga. 
Därföre achtar jagh att H. K. M:tt iute borde sleppa denne oc- 
casionen uhr hender, uthan bruka den medhen hon oss biudess, 
ty den biudess oss icke alle dagar. Dett kunne väll komma 
den tidhen, att vi måste förlåta Birsen och hadhen kanske inte 
därföre att venta. Min bror betenkie medh huadh besuer vi nu 
skulle göra denne entsetningen ditt, där då hele lande ähr ännu 
behoUedh, men om krigedh skall continueras blifuer uthan tuif- 
vell landhett mest fördervadh, so skall dett först kasta på, om 
man de platzer so longhtt i fiendenss landh skall meintenera, 
steller altt sådantt till min K. B. bätre betenckian. Jagh hadhe 
megh föresatt att ryckia op hedhan som i dagh eller morgen 
till Hanss Kon. Maijrtt, men efter de bestar och sledher som 
hitt ähre stemde inte ännu ähre alle inkorane, måste jagh för- 
töfua till mondaghen, oansett jngh nu i synnerhett för denne 
säck ville önska migh hoss Hanss Kon. M:tt. Doch hafiver jagh 
korteligen skrefuedh H. Kon. M:tt min meningh härom till. I 
dett svaredh af Ratzewill förraäless, att dett inte skulle vara 
orodhelichtt, att vi ännu till denne ricksdagen skrefue Senato- 
rerna och Stenderna till och urgerade vidhare om fredztractaten, 
huilkedh migh och tyckess rodhelichtt, ty om dett ännu skeer, 
och man till kenna gifuer, att om deress Konungh hadhe veledh 



Digitized by VjOOQIC 



384 

gifua sin fulmachtt till att tractera om redhligh fredb, badbe dett 
aldrigh kommedh till krighz igen; 8& skall Ratzewill och de 
medh honom fredhen vele promouera taga däraf orsack att be- 
skylla Konungen och däraf bevisa att de inte hafue fallerat i 
dett de so vist hafue proraiterat, att dett skulle korami^ till fredh, 
om deress Konungh gofue allenest sin fulmachtt. Steller därför 
dett och till min K. B. yterligare betenkian, om han dett och 
vill Hanss Kon. M:tt rodha, och om dett kunde ske för min brorss 
och Rickss Amiralens afresa. Detta haffver jagb nu i bast inte 
villedh underlåta min K. B. att comunicera och mitt betenc- 
kiande tilkenna gifua, i den förhopningh att han dett till dett 
bestå uthydher, ändoch jagb tilförende haffver aff H. K. M:tt 
måst höra, att jagh altt förmycke åstundhadhe promovera fre- 
dhen; men efter migh tyckess oss inte nyttigare vore än fredh, 
därför blifuer jagh ännu vedh min meningh. Jagh ville önska 
min lycko(!) vore so godh att jagh för min E. B. afresan måtie 
få tala medh honom, så väll om desse sacker som nu förelöpa 
sosom myckedh annedh, om min bror vore på 5 eller 6 mill när 
min vegh till H. Kon. M:tt, skulle jagh vist besöckia honom: 
men om min bror rycker till Hanss Kon. M:tt beder jagh han 
ville migh dett veta lata, so vill jagh så mycke mehr skynda 
migh att jagh där må få tala medh honom. Hertigen af Cur- 
landz uthskickadhe doctor Drelingh lenchter hortt efter beske, 
och att han dett måtte bekomma för än jagh hedhan reser; kom- 
mer dett icke för mondagen so reser jagh (vill Gudh) hedhan 
och lefuer honom här. Vill nu hermedh och altidh hafue min 
K. B. samptt dett honom kertt ähr Gudh Alzmechtigh troligen 
befaltt, och förblifuer so lenge jagh lefuer 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Aff Biga den 23 Decembris anno 1625. 

Utanskriften egenhändig. 



Digitized by CjOOQIC 



385 



182. Riga den 23 December 1625. 

Underrättelser från Birse, att det är nog försedt med alla förnödenheter, så att 
det kan hälla sig en månad. Sapieha ligger vid Wallhof. 

Välborne herr Cantsler, broder och besynnerlige gode vän. 
Näst min brodervenlige hellssen snrabt all långvarig och lyckeligh 
vellmåges önskande, lathcr jagh rain k. broder förnimnm, att i 
gåhr ankom een Littousk bonde ifrån Birssen medh bref ifrån 
Ernst Creuts till stådthollaren Adam Schraffer, deruihi han deres 
tillståndh och lägenheett tiJlkenne gifuer, att ännu (des Gudi 
skee lofF) alla saker ähre hoos dem uthi godh stat, och på ingen 
deell någon brist hafue, allcnest att ealltt och humble begynner 
för dera minskes och feela, önska fördenskull dedh H. M:tt snart 
och i tijdh måtte dem till endtsett komme. Men så hafuer be- 
inälte bondhe migh berättadli att de ännu sex tunnor salltt och 
spannemåll sarabt köött och äesk nogh i förrådh hafu^: och för- 
raener jagh att de. derföre väll een månadh skole kunna sigh 
holle, oanseedt de ingen humble hade, ty den föruthan kunne 
de sigh spiJBööll och annen svagh dryck göra. Dher skall och 
några druckne poviat[nik}er*) hafue braverat under befästningen 
och blefuedh nedskutne, iblandh huilcke tuå förnemme adjelssmän 
uthi Littouen hafua varidh; men sedan understa de sigh icke 
nährmare komma, än man dem medh stycken kan nåå; och skole 
dhe hafue slagedh een lijthen skants på andre sidhen siöen in 
på vägen som löper in i Littowen, cfFter som min broder videre 
af hans bref till stådthollaren (deraf jag min broder en copie 
tilsender) hafuer att see och förnimme. EUiest veet min trum- 
metare berätta, som i dagh ifrån Kadzewill medh svar tilbaka kom, 
att dhen unge Sopie[ha] skall medh sitt folck ännu ligge vedh 
WaldhofF, och Kadzewill vare igenkommen ifrån sin seiniigh till 
Bousk. Huadh svar som jagh ifrån . honom på min skrifuelsse 
hafuer bekommedh, derom hafuer jagh sielf min broder tillskrif- 
vidh. Sidst, dedh min broder begärer att jagh den ryttaren 
Wellam Möller, ville min broder till villie, ifrån compagniedt 
löössgifue, efiter min broder achtar att bruka honom här i lan- 
dedh för sin rustienst, så endogh han är een tapper karll och 
inthet väll kunde derifrån mistes, lichväll, såssom jagh icke allc- 
nest i dette, uthan och all annor fall gerna min B[roder] till villie 

♦) Povlatnik, hörande till en povlat, distriktsdomstol för Polsk adel. 
Axel Oxenitiema II: 5. 25 



Digitized by VjOOQIC 



386 

och behagh gör, så hafuer jagb honom du törlåfuadh och till 
min broder aifärdet. Förmodar att han sig boos min k. broder 
så förbollandes varder, att min broder af hans tienst skall hafue 
ett gott contentament. Utbi huadb motto jagb min k. [B.] till 
tienst och behagh kan vara, dertill finnes jagb altidb öfucrbödig 
och beredvilligb. Och befaller min k. broder utbi Guds milde 
beskyddb till all godh vellmågo och lifzsundheett broderligen 
och venligen. Aff Riga dbenn 23 Decembris 1625. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



188. Riga den 27 December 1625. 

Väntar blott på Konangens order, för att med sin trupp stöta till hären. 

Wohlgeborner und edler herr Cancellar, bruderlicher [lieber 
freund]. Neben wundscbunge allés gedeilicben aufnebmens, undt 
abn[erbie]thunge meinner freundtbruderlicber diensten furenthal- 
the icb dem liebem Brudrem hiemith freundbruderlicber woll- 
[meijnunge nicht, dass icb desselben schreibftit bey seinnem die- 
ncrn diesser dagen empfahen, undt auf dasselbe alsobald gern 
hette antwortben woUen, ess seindt mihr aber ezliche impedi- 
menta furgefallen, durcb welcbe icb ahn schlouniger resolution 
bebinderth undt aufgebalten worden. Inmitthels ist mein tYom- 
peter mitb den sacben, welcho dem liebem brudrem bewust vom 
hem Katziewilen wieder albie bey mihr abngelangeth. Undt 
op icb woU gäntzlich furhabens gewesen, fur den beilligen dagen 
von hinnen ahn die Konigl. May:t roich zu erheben; so babe icb 
doch biss abnhero solcben meinnen aufzugh vorscbieben mnssen, 
weiln icb nicht vorgewisserth bin, ahn welcbem ordte icb Ihre 
Konigl. May.t ahntreffen mucbt[e]. So baldt von derselben mibr 
grundlicher bescheidt einkombth, wie icb dan dessen daglicb er- 
wartbend bin, wil icb im nbamen Gottbes mich aufmachen. Heudt 
ist mihr vom veyendc kundscbafft eingekommen, dass derselbe 
mitb 6, 7 fhanen rcuther im gebiethe Sunsell auf meinne abn- 
kunfft gewarteth, die riehe furm scbloss in brandt gesteckbeth, 
wohin er sich gewendcth, ist nicht gewis. Muss also mich mein- 
nes vortheils zu meinner sicberbcith gebrauchen, undt mich in 
achtung halthcn; undt wirdt der Bruder nicht weniger die con- 



Digitized by VjOOQIC 



387 

foije, dic er von danneD absesdcn wirdt, vorwharnen undt roiih 
fursiehtigkcith diroittieren. Imgleichen ipt heudt morgen under 
der predigte fur 9 uhren der Cammerer vob hionen ahn den 
lieben Briidren vorreiseth, hat mith mihr in keionen Mchen rich- 
tigkeith getchlosseD, da er doch leicht enthweder fur der fruho 
predigte mich zu sprechen, öder ihe nach geendigter predigte 
mich coropellieren undt richtigon abscheidt mith mihr nehmmen 
hette köDDen; will aber so viell ahn mihr dannoch alle sacheD in 
gudte ordre brengen lassen, und so baldt von Ihrer Eönigl. 
May:t mihr goedigste ordiiiantie wegen meinnes aufzuges mihr 
zukombth, dennselben nachsehen, den lieben Brudren gödlicheral- 
iimcht getrauwlioh empf helond. Riga den 27 Deccmbris anno 1625. 

D. L. B. A. 

zu willigen diensten bereitt 

Jacobus De La Gardie m. p. 



184. Biga den 8 Januari 1626. 

ömkar att före Rikskanslerns afresa erhålla ett samtal; begår bltråde för 
håndelte att Hans Fersen skalle motTorka det aftalta köpet af Hapiali 
lån och att Qabriel Bengtsson OzeDstiema skulle Tilja tiUtråda Segewolds 
hos och låD, hvilket han nyss fått i donation, förr ån De la Oardle fått 
årets ranta och utgifter för sitt arrende ersatta. 

Velbornc herr Cantsler, broder och besynnerlige gode viln. 
Jagh önskar min käre broder all stadigh hellssa och långvarige 
▼ållmågo sambt hvadh meehre min k. broder ähr kårtt och be- 
hageligidh. Och låthcr min k. broder förnimma att jag i dessa 
dagar min k. broders skrifvellsse hafuer bekommedh, deraf jagh 
förnimmer att min broder ähr vägfärdigh, efter H. K. M:tz nå- 
dige anfordringh att begifve sigh till Bersson, der medh H. M:t 
att conmihera och berådslå så väll om de saker nu emellan H. 
K. M:tt och de Poler passcre, som de min k. broder opå denne 
sin reesa ådt Sverige skall förrätta, och dermedh af H. K. M:t 
sitt afskeedh att tage. Så hade jugh gerna veladh önska, att 
jagh min broder hoos K. M:t hafver kunnedh antreffa, både för 
publica sossom och mine egne privat saker skuldh. Men alden- 
stundh H. K. M:tt mig nådigest hafver befulladh, att jagh för de 
ährender skull, som min k. broder väll äre vitterligc, ännu på 
någon tijdh här skulle blifue stille, måste jagh derföre sådan H. 



Digitized by VjOOQIC 



388 

K. M:tz befallning hörsambligcn effterkomma; dogh såge jag 
gerna utt min broder ville ännu så begå dedb jugh för min k. 
broders afreesande derifrån mötte blifue härifrån affordrat, på 
dedh jagh medh min broder för sitt upryckiande om allo saker 
kunde få att nfitala. Hvadh dedh brefuedh belangar som H. K. 
M:t nådigest hafuer befalladh att jngh Radzewill tillskrifue skulle, 
så hafver jagh dedh förledne lögerdagh medh min trummetare 
ufTärdet, och förvänther i mårgon deropå svar tilbaka. Elliest 
hafuer fienden sigh allt stille förhoUcdh, sedan han dedh tumult 
vedh Sundsell giorde, hvadh för anslagh han nu kan förehafve 
lährer oss tijden. Videre k. broder herr Cantsler. effterjaguthi 
förfarenhet är kommen, dedh Hans Ferssen som hoos min k. 
broder på Wollmar hafver varidh, är förrest till H. K. Mitt, kan 
skee, i den meoning att vele omkuUslå och till inthet göre dedh 
kööp H. K. M:t medh migh om Hobsala huus och lähn hafuer 
giordt (hvilckedh jagh dogh inthet förmoder, nldenstundh jagh 
tilbudedh hafuer mig medh honom att vele förecnc, om den rät- 
tighet han till samme huus kan hafve, och att jagh hans skade 
deruthinnan inthet vill sökie eller begäre); derförc hvar han 
dogh sig sådant understode, beder jagh min k. broder, att sådant 
hoos H. K. M:tt mötte förhindrat och tilbake blifve drifvedt, 
effterdy jagh en så stoor summa penningar (dog medh stoortt 
besvär) hafver allrcdo tillväge brachtt, efter som min k. broder 
af Cammareraren dedh videre varder förnimmandes. Sidst be- 
langande dedh velborne herr Gabriell Oxenstierna uthi sin skrif- 
velsse till min k. broder förmäler, och lijka som mig beskyller, 
att jagh honom Segewoldz huus och lähn (hvilckedh H. K. M:t 
mig förarrenderat och honom sedan skänckt och gifvidh hEfver) 
förholler, och icke hans tienare dedh att administrere ville 
effterlåtha och inrymma; så kan jagh mig deröfuer icke Hjthet 
förundra, aldenstundh jagh dedh hans tienare, då han h&r var, 
tilbödh; endogh jagh någodh deropå urgerede, att jagh der cen 
stoor uthsäädh hade lathet uthsåå, och elliest annor kostnadh 
vedh huussedh användt, så att jagh icke uthan vederlagh dedh 
kunde afstå. Dertill då hans tienare svarade, att jagh vedh ar- 
rendet skulle blifue, så lenge min tijdh uthe vore, och jagh för 
min omkostnadh och arbethe kunde blifue bettaltt; veett dcrföre 
inthet hvadh orätt jagh häruthi hafuer giordt. Och medhan jagh 
nu för dette åhrcdh effter velbemälte herr Gabrielss begäran 
Ohristoffer Assersson vill tilfredz stelle, så begärer jagh att min 
k. broder på herr Gabriells vcgne någon ville förordne, som 



Digitized by VjOOQIC 



389 

samme läbn TcderkenDes och administrere kan, så snart som jagh 
denne åhrsrentte tillfyllest upburit hafver, ty jagh begärer dedh 
inthet längre behoUa, eij heller hafuer jagh dedh i den roeening 
förarrenderet att jagh mig deraf een stoor proufijt ville gövn, 
uthan att jagh uthi denne siukelige tijden hafver kunnedh der 
residera och mitt huussholdh hoUa. Dette jagh min k. broder 
icke hafver kunnadh förhoUe, önskandes min k. broder ett lycko- 
sambt och frögdefullt nytt åhr. Och befaller min k. broder uthi 
Gudz milde beskyddh till all godh vellmågo venligen. AfF Riga 
den 3 Januarij åhr 1626. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



185. Egenhändigt. Riga den 7 Januari 1626. 

nnderhaDdlingeD med Furst Radziylllf hvars af bry tände han beklagar. 

Välborne her Cantzler broder och synnerlige godhe ven. 
Jagh önskar min K. B. af Gudh Alzmechiigh all begerligh väl- 
moghe, samptt ett hughnelichtt och fröghdefultt tilstundande 
Bytt åhr. Därhoss näst min broderlige tiensts tilbiudelse, låter 
jagh min K. B. förnimma, att jugh i går aftons» haffver bekom- 
mitt Hanss Kon. M:ts samptt min K. B. skrifvelse medh Hanss 
Ferssen, och förnimmer däraf hvadh Hanss Kon. M:ts vilie och 
resolution ähr i den säcken medh Ratzewill. Nu haffver jagh i 
tisdagss sentt en post till H. K. M:tt medh brcff och svar ifron 
R. på dett Hanss Kon. M:tt befalte sist skrifvn honom till, och 
efter jagh förnimmer att min bror är för rychtt ifron Hanss 
Kon. Maijrtt än min påst är ankommen, därföre sender jagh nu 
härhoss och min K. B. af samma skriftt en uthcopia so och af 
dett Ulrick sist ditt skreff, af hvilke min bror kan see, att R. 
inte behagar den modum som H. K. M:tt haffver föreslagedh, 
uthan slår ännu densamma före som han B[orgmästaren] Ulrick 
tilförende haffver proponerad. Efter nu H. Kon. M:tt i sin nå- 
dige skrifuelse till migh befaller, att om R. inte vill vara til- 
fredz medh dett scttedh som Hanss M:tt honom föreslagedh, så 
skulle jagh inte senda de bref som megh äre tilsentt fortt, för 
än jagh sådantt Hanss Kon. M:tt hafver veta latcdh ; därföre 
vill jagh ännu någre dager dem oppehoUa till dess jagh vidhare 



Digitized by VjOOQIC 



390 

beske bekommer af Httnss Maij:tt, men om min K. B. tyckets 
ntt man dem skall fortsenda begerer jagh han migh dett ville 
medh ett hastichtt bodh veta lata. De andra brefven till docter 
Drelingh vill jagh honom tilsenda, efter han i förgår är hedhan 
dragen till sin gärdh. Mitt ringa betenkian i Rfadzivills] han- 
dell belangande, tyckess migh om Hanss Kon. M:tt icke vårc 
alredha fortt rychtt ått Birsen so ville jagh hafve rätt att H. K. 
M:tt dett skulle instella och Ratz[ivill] i sin begeren gratiGcera. 
Hanss K. M:tt skulle därmädh mehr uthretta, än altt dett Hanss 
Maij:tt nu för hender hnffver, ty fast Hanss Maijitt entsetter Bir- 
sen kan däraf inte mehr fölia än mehr och mehr unkostna, men 
hehöUe vi R. i den devotionen, som han sigh låter förmerkia att 
vara, skall hnn mehr gaghna Hansii Kon. M:tt och skadha Konun- 
gen i Polen än en arme om nägre tusen man. «Tagh fruchter 
nu utt dett aldelss går till inte, ty R. skall nepligh setia mehr 
tro till dett man framdelss skrifuer, efter han seer att eme- 
den man sädantt haffver trachteradh rycker Hanss Kon. M:tt 
fortt medh krigsmachten, därföre måste han ett[d]era fechta eller 
medh skammen förlöpa; och där dett skeer (som man visserligh 
medh Gudz nådh förmoder) så törss han inte presentera sigh på 
ricksdagen, uthan måste sedhan lata altt falla och accommodera 
sigh sine ovenner, huadh dett vare sacker medh tidhen kan skadha 
är letteligen att aftaga. Rett nu som jagh detta brefvcdh till 
min bror skrifuer, bekommer jagh min post ifron H. Kon. M:tt 
tilbaka, huilken haffver Hanss Kon. May:tt i marceringen på 
Dyn nen vedh Kockenhusen råkadh, att H. Kon. Maij:tt ärnar 
falla fienden i sitt quarter vedh Walhoff (där till Gudh Hanss 
Kon. M:tt nådigest lycka och välsignelse förläne) och efter Hanss 
Kon. M:tt tilförende hadhe latidh skrifua migh ett breff till om 
•in opryckningh, hafi^ver Hanss Kon. M:tt allenest lated leggia 
ett post scriptum där i till svar; samma postscriptum sender 
jagh här innelychtt min K. B. tillhonda, där nff han kan see, 
att Hauss Kon. M:tt blifuer allt vodh sin fattadhe resolution. 
Gudh late dett väll lyckass, och att denne ocoasion icke må gå 
oas uthur henderna. Mcgh befaller Hanss Kon. M:tt att holla 
migh vcdherredha medh de tu compani ryter som här i stadhen 
liggia, jagh ville önska att jagh vare medh dem hoss Hanss Kon. 
M:tt för än någen occasion sigh skulle tildraga. I morgen mener 
jagh att få kunskaper huadh H. Kon. M:tt haffver nthrettadh 
dett jagh min bror skall strax avisera. Vett denne gongen inte 
:synnerKgedh mer utt skrifun, uthan befaller min K. B. nu och 



Digitized by VjOOQIC 



391 

altidh uthi Gudz den allerbdgBtes nådige bcskerm och migh i 
min K. B. godhe aifection och gratie, försäckrandess honom att 
jagh altidh är och skall blifva 

din trogen och tienstvilligh 

bror och ven 

Jacobus De La Gardie m. p. 

Af Riga den 7 Januarij Anno 1626. 
Utanskriften, egenhändig. 



186. Biga den 14 Januari 1626. 

RadziYill har efter slaget Tid Wallhof dragit sig in i Llttbauen. 

Velborne herr Cantzler, broder och beeynneriige gode ven. 
Nåat all stadig hellsso och vellmågos lyckönskan, tuiflar jag in- 
thet att min k. broder af min sidste skrifuellsse*) hafver för- 
nummedh den önskelige victorie som Gudh alzmechtigh H. K. 
M:t gifuidh hafuer. Och endogh jagh icke någre fullkommelige 
particularia min k. broder derom viste att advisere, si hafuer 
jagh lichväll nu H. K. M:tz skrifuellsse bekomedh, och af Meng- 
den som dermed hijtt sendt var, förnummedh dedh aldeles så 
vara tillgått, sossom jag sidst min k. broder tillkenna gaff; i dedh 
H. M:t icke allenest alltt fiendens foottfolck, och mestedelen ryt- 
terijdh hade nederlagdt, uthan och alle hans stycken, fahnor och 
tråss är mcchtig blefuen; hvarföre Gudh alzmechtigh vari prij- 
sadh och ähradh; förlähne och vidare H. M:t uthi sitt företagande 
lycko och velsignelsse. Och skall Radzewill af detta slagedh een 
sådan skräck hafue fattadh, att han medh sin macht straxtt för- 
ledne söndags affton hafuer tagedh flychten in i Littouen, till 
huadh ortt veett jagh ännu inthet. Och effter H. K. M:t mig 
nådigst till sigh fordrar, sä ähr jag nu på tijmen vägfftrdig mig 
derhen att begifue. Hvadh rådslagh H. K. M:t der achter medh 
mig att göre, skall jagh dedh så väll som hvadh videre kan före- 
löpe, min k. broder framdeles förstendige och vette låthe; ön- 
skandes att Gudh alz:tig denne min k. broders reesa ville lycke- 
ligh göre, och min k. broder medh hellssa och sundhet derhen 
låthe komma, som min k. broder sigh föresatt hafuer. Beder 
och att min k. broder den förtrogne ven- och broderskap så och 

*) Detta bref tjnes vara förloradt. 



Digitized by VjOOQIC 



392 

gode correspondentz som o88 altidh emellan hafver varidh, ville 
continuere; efFier som jagh och mig dött samme förö bligerer al- 
tidh att vcle underholle, och min k. broder till tienet redebogen 
finnas. Detta jagh min k. broder icke haiVer underlåthe kun- 
uedh, efFter secretereren HelfFrich (som min broder hafver till 
sigh lathet fordre) nu på stunden achtar till min b. sig förfoge. 
Och befaller min k. broder etc. Åff Riga den 14 Januarij 
åhr 1626. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Egenhändigt: Välborne herre käre bror, efter jagh rett nu 
på timan vill sitta till hest och rycka till H. K. M:tt kan jagh 
inte nu vidhlöftichtt skrifva; unner Gudh helsen och lifvedh, 
skall jagh medh dett första om alle sacker avisera. I medeht 
begerer jagh min K. B. ville blifva vedh vår gamble förtronde 
han skall altidh finna migh sin trogen ven som skall altidh gema 
göra hvadh honom till tienst och bebagh lenda kan. Befaller 
honom samptt hanss kere husfru och barn (dem han medh min 
tienest kerligen helsa vill) Gudh alzmechtigh han late oas finness 
medh helsa och gledhie. 



187. Beval den 8 Maj 1626. 

Den med Sapieha uppgjorda vapeDbyilan var geDom Orefre von Tharn för- 
längd till den 21 Maj, innan Konungens bref, som förböd vidare stille- 
stånd, framkommit. Underrättelser från Pohlen. 

Velborne herre broder och besynnerlig gode vann etc, Kanu 
derhooss min kiere broder icke oförmält låtha, att endågh migh 
tillförende hadhe bort min kiere broder om alle sacker advisera 
icke allenast dedh som sedann min kiere broderss fronvarande 
opå dhe ortter jagh hafver staddh varet, är passseradh, uthann 
hvadh mann eeliest af fiendeoss förehaffvandhe spordhe, lijckväll 
hafver jagh sådant allt hertill inthet kunnadh giort, bådhe der- 
före att jagh een tijdh opå ovisse orttar uthi Littoven hafver 
må.st vijstass, sosom och icke vettadh, att min kiere broder her- 
hooss H. M:tt tillstedhess var) uthann förmeenadh[e] efter vårt 
tagne nffscheedh, min kiere broder sinn reessa, fortt ått Sverige 



Digitized by VjOOQIC 



383 

9teltt hadhe. Dertill hafver meen föret hindrat att posterne icke 
så af och till hafver kunnadh passere, effter 8om jagh och af H. 
M:ttz och min kiere broderas schrifuelsse förnimmer, det mine 
bref nu först till Sverige ahnkombne ähre, och aldenstundh H. 
K. M:tt vedh Meijdäck under Birssenn raigh een instruction gif- 
vidh hafver, der uthi iblandh nnnadh förmälless att jagh (der så 
fienden fordrade) och hårt påträngde medh honom en vapne- 
huijla eller stilleståndh scholle sluthn) så hafuer jag opå Sopins 
[o: Sapiehas] trägne ahnhollande, scdann vij om fånge bythedh 
vore eensse sex veckorss stilleståndh medh honom ingått och 
sluthet, sosom min kiere broder det vall förnumitt hafver; hvilc- 
kedh nu allredha är förfluthedh, och medhan mann för grässedh 
inthet nogodh vijdhere uttrette vijste, hafuer jagh efter förbe:te 
min instructions lydelsse, greffven von Tuhren beskeedh låthett 
att hann der så begeradess videre stillestondh in till endan på 
Maij månadh iogå och slutha skulle, det och nu så vijdt är kom- 
mett, att till den 21 Maij af vällbe:te greffve och Niclas Korff* 
år prolongerat vordet effter sosom min kere broder aff utt- 
copian opå samma stilleståndet hafuer at förnimma. Förmodandess 
att sådant inthet H. M:tt uthi någon motto skadeligitt skall vara, 
alldenstundh samma tijdh nu snart förlöper och uthi medier tijdh 
inthet vichtigt företagas känn, och efter jagh så väll af H. M:ttz 
som min k. broderss schrifvelssc förnimmer, dedh H. M:tt nådi- 
gest icke vill att jagh videre nogodh vecka- stilleståndh skall 
sluthe eller ingå, så skall jagh migh nlldelless der effter rette, 
och der H. M:tt der uthöfver nogodh ottoligh vore, att samme 
stilleståndh förr ähn H. M:tz bref ahnkåmmedh var uprettadh 
är, begerer jag brodervenligenn att min kiere broder migh der 
uthinnan excusera och sackenn till det bestc utttydhe ville; ty 
H. K. Maittz sacker heruthi ingen tingh kunne blifve förhindret 
efter jagh inthet känn see, huru mann för än samma stilleståndh 
till ände löper känn komma i felt eller 6endenn någodh synner- 
lig affbräk göre. I synnerheet achtar jag fast omögeligidh att 
dhe Finske trouperne som hijt öfverkomme skolle så hastigt 
kunne blifue fcrdige, aldenstundh dhe nu törst ähre heem- 
kåmbne, vill och par månaderss tijdh förlöpa, förr ähn her Gustaff 
Hornn dem munstre och dem uthi ordningh känn bringe sosom 
H. Ma:tt honom pålagdt och befalladh hafuer, doch vill jagh för 
min perssonn dedh folckedh her i landet uthi godh beredskap 
hoUe och på alle sacker godh acht gifve, effter Högbe:te H. Ma:tz 
nådige skrifuelsse och befallningh. 



Digitized by VjOOQIC 



394 

Hvadh eeliest tijdender ifronn Polenn anlangar, så är i förr 
går en påst hijt ankommen medh dhe acta emellan grefven af 
Tuhren och Korff passeradh är, hvilcke jag H. E. M:tt under- 
dånigest tillsendcr, och hafver bårgmestaren Ulrich migh till- 
skiifvidh, hvadh som hann particulariter medh Korff opä samma 
tractut taalt hafver, hvilckedh bref jagh herhooss min kere bro- 
der tillsender: sedann är i går min egenn tienare ahnkommen, 
hvilckenn och hafver bracht bref ifron samma bårgmestare jemptc 
någre vijsse kunskaper om rijckzdagcnss bcsluutt ifronn Polenn, 
och hurulodess Turekcnn och Tattaren der infall giordt hafver, 
och ähndågh jngh inthet tvitlur, att Månss Mårtensson och Lnrss 
Nielssonn H. K. M:tt ifron Rijga hafver om alt sådant adviserat, 
lijkväll effter dhe aff sigh sielffue vichtige ähre, och af visse 
perssoner härkåmbne, hafuer jag dem så väll H. K. M:tt som 
min kere broder herhooss velladh tillskicke, på dedh att hvar 
desse förre kunne ankomme ähn dhe iPron Rijga, H. Kon. Ma:tt 
och min kere broder, dhå må sij huru staten i Polenn nu före- 
vetter. Jagh känn der af icke annadh sij ähnn att sackerne 
hooss dem ganska illa sammanhengie, och att krigedh medh 
Turckenn och Tattaren uthann tvifvell i sommar igen ahngår, 
effter som dedh och allreda en bogynnelsse hafft hafver, ty oan- 
sedt dhe uthi sinn relation föregiffve, att denn Polniske felther- 
renn Coniefspolski(!) skall hafva slagedh Tattarenn tillbacke och 
honom stor af bräck giort, i lijcka motto att den Turkiske Baschan 
hafuer skrifvidh samme Polniske feltherre till, honom rådt att 
uthur Pohlcnn till Turkiske Keijsaren mötte sendebudh sendaas. 
på dedh at krigedh som på 7 åhr, är eemot Polenn proclamerad 
icke mötte hafua sin framgångh, så hafver sådant lijckväll lithcn 
apparanre, dedh Turckenn så letteligenn skulle leggia vapenn 
nedh sedann han dem enn gångh krigedh hafver ankönnige la- 
thet. Tror derföre vist att dhe i sommar så myckedh skolle fäå 
giöre pä denn sijdhann, dedh H. K. M:tt vår allernådigeste herre 
väll schall kunna nåå en ehrligh fredh, eller et långvarigt stille- 
ståndh, allenast vij opå vår sijda icke allt förmykit oss af lyckan n 
ville förhäffva och bågan höger spcnna ähn denn känn lijda. 

Jagh hadhe ährnedh i gåhr begiffve mig hedhann och till 
Rijga, menn till att afferdhe desse breff och att sende förutt con- 
(irmation opä dedh stilleståndh som af grefven von Tuhren utt- 
låfuadh ähr, måste jag ähn nu pahr dagar derföre dröges; vill 
doch lijckväll oförsummeligen sk}mda migh strax till Rijga, på 
dedh jagh der nährvarande effter H. M:tz befallning om alle 



Digitized by VjOOQIC 



395 

sacker deste bettre känn bestella. Jagh hafuer för min kerc 
hnssfruss svagelige lägenheet skull någodh längre ähn jagh gernn 
hadbe seedt måst ber dröijess, (ty aldenstundb icke mehr äbn 7 
vekor är sedann Gudh benne bafuer förlåssndb ocb oss en ungb 
sonn gifuidb) builckenn nu sambt moderen (dess Gudhi låff) 
vedh temmelig godb belssa äre, bafuer jagb icke förr kunnadb 
mig på reessan begifve, lempnor docb barnet bär quar ocb tager 
allena min kere bussfru medb migb. Efftcr som jag nu intbet 
tviflar, att min k. broder sossom min förtrogenn synnerlig godbe 
renn, medb oss sigb frögder, att Gudb oss igen för vår sårgb 
hafuer bugnadh, allt så begcrer jagb brodervenligon att min k. 
broder booss H. K. M:tt min nådigeste herre dett till beste ut- 
tydhe ocb endtskyllo ville, att jagb intbet för hafuer kunnadb 
komma ber ifronn. Jagb håppas lijckväll intbet der medb H. 
M:ttz tien9t någodh hafua förssumadb. Jagh skall alltidb tiena 
min kere bror igenn utbi bvadb motto migb mögeligit känn vara. 
Till det sidste betackar jagh min kere broder för meddelltte 
tijdender så väll af fadcrneslandess tillståndh, som bvadb ifron 
andre orttcr på denn tijdb booss honom bafuer varedh. Här 
hafuer man ocb inge andre tijdender ber till ifron Tysklandb 
spordt utbann dbe samma min kere broder om förmäUer, menn 
uthi dbe bref jagb i gåbr ifronn Rijga bekom, förmälless at capi- 
tein Lessless bror scball vara kommen ifron Lybeck ocb veet 
beretta att Manssfeldb ocb Hertigh Christian skall hafua slagedb 
Purstenn af Friedblandb opå hofudet ocb honom sielf till fånga 
tagedb, hvilcke tijdender syness vara allt för godha till att vara 
sanne. Docb varder tijdenn oss det samma lärandess, först icke 
någonn annan effterslengb fölger. Hvadb jagb framdelless känn 
förnimma, skall jagh min kere broder gerna advertera, i den 
visse tillförsicht att min kere broder där så lägenheet giffuess 
det samma och görandess varder. Befaller min kere broder etc. 
Aff Refvall denn 8 Mnij åhr 1626. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



Digitized by CjOOQIC 



396 



188. Egenhändigt Beval den 3 Maj 1626. 

Ämnar nu återväDda till Riga, sedan vattenflödet aftagit ocb gräset våxt npp. 

Välborne herr Cantzler broder och synnerlige tilförlotelige 
godhe ven. Jagh önskar min K. B. samptt hanes käre husfru 
och vordhnader en stadigb helsa, näst all annen begerligh väl- 
moge af Gudh alzmechtigh tilförende. Därhoss låter jagh min 
K. 6. förnimma, att jagh efter Kon. Maij:ts vår nådigeste herress 
tillåtelse och förloff, haflFver begifuedh migh hitt till Refvle se- 
dhan jagh folkedh i garnison förlachtt och om alle sacker vedh 
Riga sä besteltt, efter som Hanss Kon. Maij:tt migh dett nädigst 
befaltt hafiVer. Och endoch jagh inte hadhe förmentt dett jagh 
här sä lenge fördveliass ville so haffver årsenss tidh so väll som 
min hustruss legenhett migh någre dager här lengre ophoUcdh 
än jagh gärna sielfF haffver veladh; ty dett nu först i dagh är 8 
vecker sedhan Gudh nådigest min husfru förlossadhe, eliest haff- 
ver altt her till inte gress varidh på mareken och vatnedh så 
stortt, att man inte haffver kunnedh nogen vartt resa, men nu 
vill jagh (Gudh gifue lyckeligen) i morgen begifua migh till 
veghs, efter min husfru någerlunda är kommen till sin styrcka, 
så att hon samptt den sonnen som Gudh oss nu nädigest be- 
skertt haffver äre vedh godh helsa, Gudh verdigest vidharc sin 
nådhe förläna, och late migh samme hughnelige tidender af min 
K. B. och hela [hans] buss spöria och förnimma. Huru sackerna nu 
her i landett föreveta, och huadh tidhender jagh nu ifron Polen 
haffver, sådantt kan min K. B. af medh föliande min skrifuelse 
vidhlöfteligen see; och så vitt jagh desse sacker considererer, 
så syness att Gudh oss synnerligh sin nådh bevisar, och vill 
Hanss Kon. M:ts sacker nådheligen velsighna, allenest vi måtte 
sådantt erkenna, och mitt i vår lycko oss veta moderera, på dett 
vi framdeles icke må få orsack sådantt att beklaga, ty fransosen 
seger: qui trop ambrasse, mal antraint; detta beder jagh min 
K. B. ville i bäste måtto försto, att jagh dett efter vår för- 
troen till min K. B. skrifuer, att han så sackerna hoss Kon. M:tt 
vår nådigeste herre ville därhen hielpa dirigera att om någodh 
lichtt, och dett som säckertt och redhligedh vara kon, af vårc 
vederparter kan blifua presenterat, att man dett icke må lelte- 
ligen uthslå. Efter migh tyckess att Sverie so väll sosom andra 
skulle högeligen vora tientt medh fredh, ty vi inte mindre än 



Digitized by VjOOQIC 



397 

vårsi granner lidha krigfasenss byrda, och consumera oss mcdh 
dem, Gndh vende alti[D]gh till dett blista och gifue sådanne con- 
silia som till hanss fira kunne lenda och fädernesslandett kunne 
vara nyttigast och dreghlichst. Jagh hadhe vull orsack att be- 
mödha min K. B. om några min privat sacker hoss H. K. M:tt, 
i synnerhett i dett jagh haffver förnummedh att någre hafue i 
min frön vare understött sigh migh hoss Hanss Kon. M:tt att calum- 
niera; men efter jagh väll vett och kan aftaga, att han medh 
monge vichtige sacker ähr occuperadh vill jagh dett till en bätre 
legenhett spara. Beder allenest min K. B. ganska äiteligen att 
han härefter som härtill sigh vill late migh och de mina i min 
fronvaru till dett bestå vara befalledh, och om n&gen mine acta 
annerss än sigh bör, vill hoss Hanss Kon. M:tt uth tydha, att 
han då migh i all rettmetige sacke ville förtredha. Jagh skall, 
80 lenge jagh lefFver finness honom och alle hanss en oförfal- 
skadh vän och tienare igen. Befaller härmedh och altidh min 
K. B. samptt hanss käre husfru och barn (dem han alle på min 
och min k. husfruss veghne kerligeu helsa ville) Gudh Alzmech- 
tigh till mycken lycko och velferdh, skall och därhoss finnass 
och blifua 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 

Aff Kefvle den 3 Maij 1626. 

Utanskrlftea, egenbändlg. 



188. Beval den 4 Mig 1626. 

Förord för Hans Kettler att få betalning för sina betydliga försträckningar 
till kronan af både spanmål ocb penningar. 

Velborne herre broder och besynnerlig gode vann. Näst 
all godh vällmågess lyckönskan, kan jagh min kere broder icke 
oförmält låtha, att ehrlig och förståndigh Hanss Kiettler, ihn- 
vanare her i Refle hafver lathedh mig förstå, huruledess hann 
opå åttskillige tijdher H. K. M:tt och cronon hafver giort för- 
sträckningh bådhe i spanmåll och redhe penningar, så och een 
stor summa tillförcnde aff cronan hafver till att fordra. Och 
alldenstundh han achtar i underdånigheet ahnteen sielff eller 
genom sinn uttskickade H. Ma:tt der om bessöckie, hafuer hann 



Digitized by VjOOQIC 



för den gode veoo- och förtrogne broderskap som baaa Teet om 
emellann att vom, hoM migh «linbolledk, att jagb mia kere bro- 
der der om ville liMdtrifaa, det min kere broder banat annek 
ville låtfae lig liH 4eiUi b€«te vara befblUdh. Så niedMui knäs 
p& denne ortt, aoai offtnnt när aå nöden bafver fordmt, godh- 
villigen bafver kommedb cronan till endloettningb, tillfaiuder sig 
ännu Bk royckidb hanae rådh och Iftgenheet tiUeiger deit anmlne 
att vethe göre, bvarföre föraaeer jagb mig lill min kere broder^ 
aonom och brodervenligen bcgerer, alt kan booa K. Ma:ti min 
allernådigeste herre aå bearbetba ville, dedh ban derfdre sinn 
bettailningb bekomma målJte, på dedb bas en annan gångh nAr 
omtrånger må finnaaa villigb att föraträckie, aå ocb andre der 
till blifve bevecbte när aå beböffueas. Hann ebrbiuder aigh aå- 
datttt boo«8 min kiere broder roedb alt gåt ville förskylla, och 
jagb för min pertaon blifuer mia kere broder till all broderlig 
tienat redebogenn ocb benftgenn. Befaller min kere broder eU, 
A£f Räfväll denn 4 Maij åhr 1626. 

D. T. B. O. V. 
Jacobna De La Gardia m. p. 



180. Blga den 26 Kaj leM. 

Finner den mf Konangeo meddelade af Rikskanslern appsatta fålttågsplanen 
mjoket god, meo fraktar brist på erforderliga medel för dess atförande. 
Särdeles det utländska krigsfolket är mycket mlssnöjdt öfver nteblifven 
aflöolng ocb kopparmjntet. 

Min broder- ocb vänlige helsan etc. Välborne b. Cantzler, 
besynnerlige gode vän och förtrogne k. broder. Vår allernådig- 
9te konung och herres breeff, med M. B. egen hand skrefved, 
derutinnan H. M:tt migh nftdigest uptäcker sin intention och 
deaaeingh^ huru H. M:tt förmeedelst Gudz bijstånd, achtar denna 
sommar continuera och forttsettia krijged, och hurulunda H. M:tt 
vill att aackerne bnr i Lijffland företagas och drijfvas skole; ded 
bafver jagb med senest ankomne galleija undfått, nu med aamraa 
galleija igenom mitt särdceles breeff svarad och H. K. M:tt mitt 
ringa betänckiande, tesslijkes huru alle sacker här föreveeta, uti 
underdånigbeet till känna gifved, hoppas att samma mitt brccff 
kommer och M. B. till händer, och han deraif min meeoiog 



Digitized by VjOOQIC 



399 

vijdarc förnimma skall. Belaiigande krijgsdispositioncD, så vijdt 
jagh see kan befinner jagh H. K. M:tz rådh och anslag ganskc 
gode, veel och inthet på hvad bettre sätt H. K. M:tt fienden 
fatta, och till een redclig billig affhandling bringa skall, än äfvän 
detta H. M:tt resolverad hafver. Män, hvad dcrtill för ecn appa- 
rat aff folck och annad förrådh behöfves, ded kan M. B. för sigh 
siälff, min påminnelse föruthan, nogsarapt besinna. Tviflar der- 
före inthet, att man sigh allereede hafver fast giord på tienlige 
och nödige medell till «en godh ända saaken att utföra, och så- 
leedes väl försorgdt, der någon godh occasion sigh see late, att 
man för meedellöse skuld, icke nödges stanna mitt i loped. 

Hvad difficulteter koparmynted här förorsaakar, ded hafver 
jagh inthet kunnad fördöllie. Ded fremmandc folcked besvärar 
sigh högt, och låter uttryckeligen höra, att dec för koparmynt 
iathet kunne eller vela längre ticna, effter varurno derigenom 
stegras, och så i städerne som på landed förhöjas, så att dee 
dubbelt betala moste, hvad dee för koparmynt köpa vele. Och 
oanseedt aff officererne många så discrete finnas, att dee sigh 
inthet synnerligen merckia låta; så äre dee lijkväl med dee 
andre, ved een meeningh. Ded stoora vintertoged dee giordt, 
och den förtröstningh H. K. M:tt dem gifved hafver på affräk- 
ningen, och att dee härifrån, i våhras allcrecdc skulle blifva kal- 
lade, hafve dee i stadigt åtenckiande, örkia der på esomofftast. 
Der Gudh förbiude, att dee tröge och moottvillige blefve, skulle 
dee skaffa här nogh att göra. Min B. veet hvad deribland för 
partij är, kommer sigh och väl i hugh, hvad dee förgången som- 
mar, uti H. M:tz närvaru och åsyn här för Riga torde begynna. 
M. B. ville H. M:tt detta till sinnes fööra, och så laga, om H. 
M:tt inthet så hastigt hijt kommer, och den fremmande soldatesca 
för sin ankompst, till någon annan ortt hafva vill. och affräck- 
aingen inthet skee kan, att dee då, med några månaders sold, 
eller på någod annad sätt, ledde och lockade blefve, mädan dee, 
8oro nu tillstår, inthet väl kunne tvingas och drijfvns. I medier 
tidh skall på min sljda ingen åhåga och flijt sparas, att uppe- 
bålle officiererne med godh ordh, och pä bestn sätt jagh kan 
beveeka dem, både till att hålla folcked uti disciplin och lydno, 
så och siälfve uti godh devotion cmoott H. K. M:tt stadigt för- 
blijfva. Finnes nu K. B. uti be:te mitt svaar till H. K. M:tt 
oågod som till evcntyrs icke alztinges vore behageliged, förseer 
jagh roigh, så och broderligen beder, M. B. ville obesvärad, så- 
dant hoos H. M:tt uti bestå måtto interpretera och uttyda och 



Digitized by VjOOQIC 



400 

hoo8 H. M:tt förmå, ded mitt breff så nådigt blifver uptagcd 
och förstått, som jagh ded troligCD väl skrefvcd och bettre 
meent hafver. Om H. M:tt oficnderades och onådigt uptoge, 
ded 14 dagars stillestånd, som afF grefven v. Thurn allena ac- 
corderad och ingått är, bodc jagh gäma M. B. ville och ded på 
bestå sätt excusera och begå, att H. M:tt nädigest endskyllar 
migh, effter sådant uti min absence, tvert emoott mitt förbud, 
och Larss Nilsons tijdige åttvarning skeedt är, derhoos icke mo- 
veras öfver Grefven, effter han denna pfolongation, affcengodh 
meening och för de orsaaker, som uthi mitt breeff införde are, 
bevilliad hafver. I medier tidh ded förlöper, hafver man här 
föga kunnad begynna, hoppas och att denna korta prolongation, 
inthet skall lända H. M:tt udi dess desseings, till någod hinder. 
Hertigen aff Churland hafver hafft hoos migh sine gesandter; 
hvad deeras värff varid, och med hvad svaar jagh dem remitterad 
hafver, ded varder M. B. aff L. Nilssons breeff och bijfogade 
copicr aff acterne, utförligen förnimmandes. Elliest hafver jagh 
denne gången inthet annad att skrifva, beslutar derföre här med 
och önskar, att Gudh den allerhögste M. K. B. med altt ded 
honom kärtt är, altid väl bevara, och ved långt lijS, godli hetsa 
och sundheet, sampt annad önskcliged välstånd, stadigt behålla 
ville. Helsandes M. B. käre fru, M. K. syster, och beggies kär- 
komne vårdnad, broderligen och mycked vänligen. Aff Riga 
den 25 Maij anno 1626. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m. p. 



191. Biga den 28 Maj 1626. 

Den för Uapsals lån t Gerdt Didrikssons räkolng fordrade samman, 12000 
daler, kan ban så myoket mindre nu betala, som årets ränta uppbäres 
af Farsen ocb någon inkomst dcraf ej kan väntas, om ej donatarieme 
få yederlag annorstädes; har dessutom med stor svårighet kunnat leve- 
rera 62000 mark dels 1 penningar, dels i kommiss De nya ståtbållame 
1 Yiborg hindra utförseln af den spanmål, hvarmed ban velat lemna 
Jörgen Häok ersättning för de 1200 t:r, b varför han ajelf ocb Riks- 
kansleren äro I borgen. 

Velborne herre kähre broder och besynnerlige gode ven. 
Nast all stadigh hellsse och långvarige vellmågos lyckönskan. 



Digitized by VjOOQIC 



401 

kan jagh min k. broder icke förbolie, att Kongl. Maij:tt vår aller- 
nådigste berre, migb ifrån Viborgb bafuer tilUkrifuidb, ocb nå- 
digst begärer, dedb jagb till krigsfolckssens underboldningb tolf- 
tusende daler ville lefuerere, aldenstundb Gierdt Diricbseon, utbi 
sin räckningb inföbrer dett så myckidb för Hobsala läbn restere 
skulle. Så bafuer jagb allredo ifrån Bousk migb deropå förkla- 
radb, att jagb icke mebre medell viste, utban bafuer all min 
förmögenbet tillsatt förr än jagb de sextije tuå tusende daler i 
rede peninger ocb commiss bafuer kunnadb tillväge komme, 
som allredo af mig lefuereredb är, dertill jagb een stoor deell 
opå interesse bafuer måst uptaga, sossom ocb måst mine gärder 
Jackevall ocb Kijda försettie; skulle ocb jagb een sådan summe 
ebrleggie för de godz som förtientte personer innebafue ocb 
utbi deres bustrus ocb barns lifstijdb are bebrefuede, deraf 
jagb eller de mine utbi vår lifstijdb icke kunnc oss någon nytto 
förvisse; vill sådant migb falla alltt för svårt, ocb veett jagb 
icke buadb billigbet dett vara kunde. Dogb der H. K. M:tt nå- 
digst täcktes dem förtiente personer vederlagb gifue autben i 
Finlandb eller annorstädes, ebrkenner jagb migb skylligb H. 
M:tt derföre att bettala; ocb vill tillsee buru jagb då tillkom- 
mande böst så mänge peningar kan tillväga komma. Ty för Jo- 
banni bafuer jagb ingen rentta till att upbäre eller förväntte, 
ocb buadb jagb i spannemåll bafuer i förrådb bafFt, dett bafuer 
jagb måst utbi otijdb försellie dem jagb kläde bär af upborgedb 
bafuer, så att dedb lijka myckit bafuer kommedb migb till stå, 
såssom jagb rede penningar lefreredb både; endogb Gierdt Di- 
richsson utbi sin räckuing sådant ådtskillier, sosom jagb medb 
proufijt både dett lefuereredb, ocb vill att jagb derföre tree åbr 
herefter skall bettalt blifue af Kexbollms arrende, builckedb 
dogb synes emott all billigbet vara, dedb jagb mine peninger 
sä Icnge skall miste; veett ocb icke dette åbr een daler af Hob- 
sala godz bafue till att upbäre, efiter stådtbollaren Hanss Ferssen 
för sin lifztijdz rätt skall dette åbrs rentte niutbe. H vårföre be- 
gärer jagb brodervenligen, att min k. broder vedb lägenbet ville 
sådant boos H. M:t ibugkomma, förmoder underdånligen att H. 
M:tt icke någon ogunst till mig derföre fattar. Sedban veett 
min k. broder sigb ocb ebrbindra, dedb ban förledne böst mig 
tillskref ocb begärede att jagb berr Jörgen Häck dbe tolfbun- 
drade tunnor spannemåll ville bettala, som ban försträcktt ocb 
min k. broder medb mig att bettala försäkradb bafuer. Så bafuer 
jagb sådant effterkommedb ocb förb:te 1200 tunnor 'spanne[må]ll 

Axel Oxenstierna II: 5. 26 



Digitized by VjOOQIC 



402 

som sigh till 50 lester belöper, lathet uthi Viborgh lefuerere, 
och af honom annammedh vår obligation så och profuiandtmcsta- 
rens Mårthen Paulis quittens, dem jagh Cammareraren här till- 
stelle vill, eller och dem öfuer till Sverige skicka. Och efter 
jagh nu således min k. broders begäran hafuer fyllest giordt, 
och den deell min k. broder deraf opå sigh tagedh, hafuer för- 
b:te Häck bettaltt; tuiflar jagh inthedh att min k. broder den 
förordningh hafuer låthedh i Finlandh göre, dedh jagh till min 
bettallningh mötte komma. Men huar dedh icke skeedt vore 
eller ingen spaniU der i förrådh är, begerer brodervenligen, att 
min k. broder ville mig på een annan ortt anordning förskaffe, 
och mig medh förste tillskicke, effter jagh allredo hafuer någre 
köpmän deropå försäkradh att de den till Johannis bekomma 
skole; eller och att min k. broder ville mig deropå een quittens 
af Räcknecammaren förskaffe, huar läst rogh till femptije rijks- 
daler, såssom jagh spannemålen här försåldt hafuer, att jagh sedan 
kunde dett uthi min lefuereringh kortta och afdraga. Förseer 
mig till min k. broder att han mig sin broderlige benägenhet 
häruthinnan bevijser. Jagh skall altidh finnes min k. broder 
igen till all tienst redebogen och vällvilHgh. Befaller min k. 
broder sambt hans k. vårdnat (dem min k. broder på min och 
min k. gemåhls vegne ville helssa) uthi Guds milde beskerm till 
all godh velmåge venligen. Af Riga den 28 Maij 1626. 

D. T. B. O. V. 
Jacobus De La Gardie m, p. 

Egenhändigt: Välborne her Cantzler broder och synnerlige godhe 
vän. Näst min broderlige tiensts tilbiudelse etc. Tvifler jagh 
inte min K. B. af mine underdånige skrifuelser till Hanss Kon. 
M:tt någhsamptt varder förnimma om vår nervarandess stat, och 
att den (Gudhi tess loff) än här till i godh esse ähre; allenast 
att peningarna måtte fölia, dermedh soldaterna moge villige 
bollass. Hvadh besver och di[f]ficultet här är för kopermyntedh 
dett haffver jagh Hanss Kon. M:tt och i underdonighett tilkena 
gifvedh, kan ej heller underlåta sådantt min K. B. förmela, att 
dett fremmande krighss folkcdh sigh rotunde förnimma late, att 
de inte därföre lengre tiena ville, uthan heller taga sin afskedh. 
I licka måtto tala de raechte om deress afreckningh, och seija 
sigh icke förmodha, att H. K. M:tt någen tienst af dem be- 
gerer, för än de den bekomma, efter H. Kon. M:tt den dem sk 
så ofta tilsachtt och försäckradh haffver. Aldenstundh H. Kon. 



Digitized by VjOOQIC 



403 

M:tt migb nu tilskrifuer sigh hafue före satt, att divertera kri- 
gedh här ifron, och där till kalla dett(!) fremmande soldateska 
hedhan, fruchtar jagh att dett en stor ovilia skall förorsacka om 
de icke för blifua contenterade, för än de hedhan eskass, huil- 
kedh jagh min K. B. so väll som Hanss Kon. M:tt hafiVer veledh 
förmela, i den förhopningh att min K. B. hoss Hanss Kon. M:tt 
varder sackerna så hielpa dirigera, att om möglightt är, de för- 
måge blifua någerlunda contenterade, för än de hedhan kallass, 
ty jagh eliest migh besorger för en stor desorder. Ahr och 
väll att achta, att H. Kon. M:tt sigh väll försorger medh alle 
nö[d]torfter, i synerhett penningar, för än han sitt anslagh företager, 
på dett att där egenora icke altt må falera, och H. K. M:ts per- 
son sielff må komma ifrå. Om mina priuata som jagh min K. 
B. om tilskrefuedh hafFver, beder jagh min K. B. vill lata sigh 
till dett bestå vara befalledh. Jagh tiener honom altidh gerna 
igen. Befall[er] hermedh min K. B. samptt hanss k. husfru och 
vordhnader, dem han alle på min och min k. hustruss veghne 
kerligen helsa ville, uthi Gudz mildhricke beskärm, han hielpe 
oss medh helse och gledhie tillsammenss. 



Postscriptum 

(på löst blad). 

Velborne herre elschelige käre broder och synnerlige gode 
vän. Min k. broder veett sigh och väll ihugkomme, huruledes 
H. K. M:tt förledne höst och vintter migh tillsade, dhå H. M:tt 
mig om försträckning anmodede, att den spannemäll jagh vedh 
Nyen och Viborgh hade liggendes, skulle frijtt och obehindrat 
uthgå, effter som och H. M:tt mig sitt konunglige breff deropå 
meddeltte; och oanseedt att jagh för någon tijdh sedan samme 
breff stådtholleren tillskickade, lichvell förnimmer jagh att stådt- 
hollerne som nu på Viborgh äre förordnade sigh understa skepp 
och spannemåll att anhoUe, till H. M:tz videre förklariogh, huilc- 
kedh migh selsambt förekommer, att H. M:tz handh och segeli 
icke mehre skall achtes, veett och icke huadh man sigh een an- 
nan gångh skall effterrette. Hvarföre och medan jagh icke alle- 
nest deraf een obottligh skade kunde lijde; der same skepp och 
spannemåll uppehoUes skulle, uthan och all min credit och lofuen 
derigenom förlohre, sossom min k. broder framdeles kan för- 
nimma, huadh uthaff sådantt föllier, begerer jagh broderven- 
ligen, att min k. broder medh förste ville förskaffe H. K. M:tz 



Digitized by VjOOQIC 



404 

befallningebreff till gubematoren och de stådthoUere på Viborgh 
äre förordnade, dedh de sigh effter H. M:tz bre frätte och samme 
skepp och spannemåll etraxtt passere låthe. Jagh tiener min 
k. broder igen uthi huadh motto jagh kan. Min k. broder her- 
medh uthi Guds milde beskyddh broderligen befallandes. Datum 
ut in literis. 



192. Biga den 14 Juni 1626. 

Har med hela arméen tågat från Bausk genom Mitau till Eckau, der han 
slagit läger och hållit mönstring, hvarvid det utländska krigsfolkets 
missnöje Öfver uteblifven sold med svårighet hindrats från att utbryta; 
befälet klagar öfver kopparmyntet och Rigaboarne öfver inqvartering af ett 
nykommet Skotskt regemente. Bapieha har med 7000 man kommit ut- 
för Diina tiil Selborg, och fienden är derigenom så öfverlägsen (9 å 10 
tusen man) att förr än Qustaf Horn anländt med förstärkningar ej är 
rådligt möta honom. 

Velborne herre, elschelige käre broder och synnerlige gode 
vän. Jagh önskar min k. broder all stadigh hellsso och lång- 
varige vellmågo, sambtt huadh mehre min k. brod«*r är kärtt 
och behageligitt. Kan derhoos min k. broder icke förhoUa, att 
jagh sidst genom min skrifuellsse medh Capitein Johan Jonson 
gaff min k. broder tillkenne, så väll denne ortts tillståndh och 
lägenheett, som huru sakerne elliest då aflupne vore, och att 
jagh mig herifrån till armeen achtade att förfoga, förmoder att 
min k. broder vedh denne tijdh samme skrifuellsse bekommedh 
hafuer. Sedhan jagh nu till armeen kommen